På distans utbildning, undervisning och lärande

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

r ~ .i

DUKOM

Distansutbildnings/eommittén

På

distans

Utbildning, undervisning och lärande

av Carl Holmberg

Kostnadseffe/etiv

distansutbildning

av Nils-Olof Christoffersson

taøal 3.5 ERYNC;§JÄ Ä

G iVS1IjEE

Utbildningsdepartementet

Mn

my Statens

offentligautredningar WW 1998:83

w Utbildningsdepartementet

DUKOM

Distansutbildningskommittén

På

distans

och lärande

Utbildning, undervisning

av Carl Holmberg

Kostnadseffektiv

distansutbildning

av N Christoflersson

ils-Olof

Delbetänkande

av Utredningen om Distansmetoder inom utbildningen Stockholm 1998

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer på uppdrag Regeringskansliets förvaltningsavdelning.

av

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst

106 47 Stockholm

Orderfax: 08-690 91 91

Ordertel: 08-690 91 90

E-post: fritzes.0rder@liber.se

Internet: fritzes se

www . .

Svara pâ remiss. Hur och Varför. Statsrâdsberedningen, 1993.

En liten broschyr underlättar arbetet för den som skall svara remiss. - som Broschyren kan beställas hos:

Regeringskansliets förvaltningsavdelning

Distributionscentralen

103 33 Stockholm

Fax: 08-405 10 10

Telefon: 08-405 10 25

NORSTEDTS ISBN 91-38-20953-5

TRYCKERI AB Stockholm 1998 ISSN 0375-250x

Innehållsförteckning 1

Innehållsförteckning

2.2 Industrialisering av utbildning 2.3 Dual mode som modell för distansutbildning 3 Utblickar under 90-talet 21 3.1 Konsortierna 21 3.2 Öppen universitetsundervisning i Finland 25 3.2.1 Framväxten av ett studiesystem 25 3.2.2 Begreppet öppenhet 27 3.2.3 Verksamheten 28 3.2.4 Utvecklingslinjer 29 3.3 Norska aktörer inom distansutbildning 30 3.3.1 Två koordinerande organ 30 3.3.2 Läromedelsförsörjning och databas för distansutbildning 32 3.3.3 Distansutbildarna 34 4 Teknikrevolution eller evolution med hjälp av pedagogiken 37 4.1 Tekniken och eldsjälarna 37 4.2 Kunskapsförsörjning i systemen 41 4.3 Gamla organisationsformer för nya uppgifter 43

Undervisningen 45 5 Att organisera undervisningen 45 5.1 Fakta, information och kunskap 45 5.2 Planeringsarbete 47 5.3 Läraren som ämnesexpert eller pedagog 50

2 Innehållsförteckning

6 Mötet mellan studerande, stoff och lärare 53 6.1 Att skapa förutsättningar för lärandet 53 6.1.1 Undervisning som förutsättning för lärandet 53 6.1.2 Interaktion 54 6.1.3 Rum och sammanhang för interaktionen 56 6.1.4 Innehåll i interaktionen 58 6.1.5 Definition av interaktion 60 6.2 Läromedlen i distansundervisningen 61 6.3 Att överbrygga distans 64 6.3.1 Olika varianter av tekniskt stöd 64 6.3.2 Tekniken i undervisningen 66 7 Lärarnas dilemman i distansundervisningen 73 7.1 Förändrat innehåll i lärararbetet 73 7.2 Förändrade maktförhållanden i undervisningen 75

Studiesituationen 77 8 Olika förutsättningar för lärandet 77 8.1 Vanan vid studier 77 8.2 Kvinnor och män i distansundervisningen 80 9 Ensam eller tillsammans med andra 83 9.1 Den informella och den formella arenan 83 9.2 Aktiviteter på 83

arenorna 9.3 Scenariot för interaktion 85 10 Flexibla studier och flexibelt lärande 87 10.1 På de studerandes villkor 87 10.2 Medier, läromedel och flexibla studier 89

Slutord 93 11 Mångfald, mening och makt 93 11.1 Drivkrafter för förändring 93 11.2 Ökad mångfald 94 11.3 Djupare betoning mening 94

av

Ingress 3

Ingress

l Arbetets ramverk

l.l Studiens och

bakgrund syfte

Stora nationella investeringar under de senaste tio åren har givit svensk distansutbildning förutsättningar for stark utveckling. Satsningarna på försöksverksamhet i Umeå 1987-1993, stödet till konsortiebildningar för distansutbildning från och med 1993 och Distansutbildningskommitténs omfattande stöd, tiden 1995-1997, till utvecklingsprojekt inom breda samhällssektorer är exempel på detta. Stiftelsen för kunskapsoch kompetensutveckling har från mitten 1990-talet satsat mycket

av stora resurser för att påverka innovationer och teknikanvändning i

ungdomsskolan. Sammantaget rör sig dessa olika satsningar över

om en miljard kronor. De hittillsvarande erfarenheterna dessa investeringar

av diskuteras i flera rapporter

Distansutbildningskommittén har gjort en omfattande uppföljning

av dess 100 projekt och ställer på så vis rik erfarenhets- och kunskaps-

en bank till förfogande Inte någon gång har ett så brett och djupt forskningsmaterial om svensk distansutbildning dokumenterats. Kommittén har även tagit initiativ till genomgång tidigare forskning och

en av redovisade erfarenheter av arbete med utbildning på distans. Genom att göra historiska och internationella utblickar kan den pågående utvecklingen i Sverige sättas in i ett vidare sammanhang. Ännu ett initiativ

av kommittén har resulterat i en erfarenhetsredovisning och analys

av ekonomiska förhållanden i distansutbildning. Utfallet dessa

av genomgångar presenteras i denna rapport.

Begreppet distansutbildning brukar avgränsas till att gälla sådana former av undervisning och studier på olika utbildningsnivåer, inte

som innebär kontinuerlig och direkt handledning lärare, samtidigt och på

av samma plats närvarande, som de studerande. Studierna skall för att betraktas som en del i distansutbildning ledas utbildningsorganisa-

av en tion som svarat för planering av dem, givit råd och vägledning inför studierna och handledning under studierna Definitionen inrymmer ett

1 Dahlöf, U. m.fl. 1995; Holmberg, C m.fl. 1996; Riis, U. m.fl. 1997. 2 Åström, E. 1998. 3 En definition med det här innehållet gavs av Holmberg redan 1977 9 och bland andra Bååth 1981 och Keegan 1980 anslöt sig till denna definition.

4 Ingress

studerande- och ett organisatörsperspektiv. De två perspektiven kan på svenska betecknats med distansstudier respektive distansundervisning Den internationella sammanslutningen för distansutbildning, International Council for Distance Education ICDE, tillför metodisk, en teknisk dimension i den definition de tillämpar. Om den förra defisom nitionen främst syftar till de fysiska förutsättningarna för och att ange avsikterna med undervisningen, lCDEzs definition en bestämning ger hur interaktionen under dessa förutsättningar skall ske. av

Distance education mode of education in which the student and the tea acher separated in time and/or space and where two way communicaare tion takes place through traditional for the most parts non means

i till inlärning måste De handlingar i traditionell undervisning bidrar som i distansundervisning inträffa i flera och vid flera tidpunkter. Disrum kussioner kring detta har förts flera förgrundsgestalter inom diav stansutbildningen. 6 Sådana handlingar är avgörande för det praktiska arbetet med distansundervisning. Att lyfta fram detta ligger närmare den först presenterade definitionen på distansutbildning än ICDE:s. Den fokuserar pedagogiska dimensioner mera än tekniska. Keegan7 har utvecklat definition där innehållet i de två definitioen förenas och samtidigt fokuserar handlingar i utbildnerna ovan som ningen. Han säger att distansutbildning karaktäriseras av

lärare och studerande under större delen studierna är fysiskt a att av åtskilda detta skiljer ut distansutbildning från närutbildning, b utbildningsorganisation påverkar studierna, dels genom att att en planera studierna och utveckla läromedel, dels tillhandahålla stöd för de studerandes arbete detta visar på skillnaden mot självstudier -

och självinstruerande material s.k. programmerade läromedel, nu-

vanligen på CD ROM skivor, mera använder sig någon form tekniskt stöd för att bära c att man av av kursens innehåll och för att förena studerande och lärare. Det kan tryckt material, medier bär ljud och/eller bilder eller utgöras av som datorer,

Holmberg har 1995 åter lyft fram definition. Den pekar främst ut de samma pedagogiska aspekterna av distansutbildning. 4 Backman 1991. 5Definitionen hämtad från ICDE informationsmaterial. 6Moore 1977; Peters 1965, 1968, 1973; Wedemeyer 1968, 1981. 7Keegan 1990 44. s.

Ingress 5

d att organisatören tillhandahåller något form dubbelriktad kom-

av

munikation så att den studerande kan ta del i eller initiera dialog-

detta utskiljer distansutbildning från vanlig teknikstödd utbildning, e att en undervisningsgrupp saknas under merparten studierna, så

av

att de studerande vanligen undervisas individuellt och inte i

grupp,

detta inte en eller annan träff av sociala eller didaktiska

skäl. exkluderar

f V Keegans definition skulle kanske ha sett något annorlunda den

ut om formulerats 1998 istället för 1990. Idag är det relativt enkelt att med stöd datorer möta studerande Datorerna medger att indi-

av som grupp. vider samarbetar i grupp och ändå behåller friheten i tid och Det

rum. sista ledet i Keegans definition skulle alltså kunna omformuleras.

Flera andra begrepp har formulerats för att beteckna studier där de studerande på olika vis är fria från sådana begränsningar är vanliga

som i etablerade utbildningssystem. Två termer används i

som sammanhanget är öppenhet och flexibilitet. Öppenhet har vanligen länkats samman med distansutbildningsbegreppet, medan flexibilitet ofta

används för att demonstrera förändringar i de traditionella utbildningsmiljöerna. Använt i detta sammanhang, visar "flexibilitetpå hur teknikstöd parat med arbetsformer hämtade från distansutbild-ningen skapar nya förutsättningar för studier.

Begreppet öppet lärande är närbesläktat med distansutbildning. Paul som har definierat det, kallar det Open Learning. Med Open Learning avses studier i ett system a där olika formella krav för antagning tagits bort, b där den studerandes tidigare erfarenheter tillgodoräknas henne, c som medger att studierna genomförs i olika tempo och vid olika tidpunkter, d som har en starkt förändrad relation mellan lärare och studerande, om man ser till hur det tidigare varit.

I Maastrichtfördraget och i den terminologi som myntats inom EU talas om Open and Distance Learning ODL. Med ODL önskar man fokusera två aspekter som de tidigare definitionerna på distansutbildning inte lyft fram. Konsekvensen av utbildning skall bli lärande. Därför bör detta ingå som ett centralt begrepp när området diskuteras. Med öppna system brukar man avse utbildningssystem som inte har hårt fonnaliserade entrekrav och som i övrigt närmar sig Pauls definition

av begreppet.

Som begreppet flexibelt lärande används, betecknar det ut-

en ny veckling av undervisning och studier. Det inkluderar de egenskaper man återfinner såväl hos distansutbildning som hos öppet lärande. Vanligen används det om de arbetsformer som utvecklas i högskole-

8 Paul 1990.

6 Ingress

miljöer, nyttiggör sig erfarenheter från arbete med distansutnär man bildning och de möjligheter de nya teknikerna erbjuder. Fokus i begreppet är lärandet, den djupa förståelsen fenomen och olika samav manhang. För att nå därhän skall de studerande ges möjligheter att arbeta utifrån villkor, stödda noggrannt utvecklade läromedel i egna av varierade former och med kontinuerligt stöd för studierna. För lärandet ovidkommande regler och begränsningar skall lyftas bort. Utbildningssystem det här slaget skall ha vida entréer in i utbildningarna. Bland av andra har Moran diskuterat begreppet. Fokus i föreliggande arbete är dock distansutbildningen och frågan hur dess arbetsformer utvecklats. Två olika områden har valts ut. om Det rör teoretiska och praktiska frågor kring de olika system som ena för organisation och genomförande av distansundervisning. ansvarar Det andra området rör teoretiska och praktiska spörsmål relaterade till den distansstuderande och dennes arbete, dvs. distanslärandet. Diskussionen hur överbryggar fysiskt avstånd mellan studerande och om man deras lärare, de olika tekniska applikationerna i distansundervisning, har endast givits litet utrymme. Det betyder att organisatoriska och pedagogiska frågor har fått ta delen utrymmet i denna rapport, medan frågeställningar direkt större av länkade till utnyttj andet teknik i undervisning inte givits stor plats. av

1.2 Uppläggning och genomförande

Arbetet bygger på omfattande genomgångar litteratur skriven om av distansutbildning och distansundervisning och i första hand redovisas och analyseras internationella erfarenheter. Främst texter från de sedecennierna har bearbetats, någon gräns bakåt har inte dranaste men uppgiften har fått avgöra vad kommit med eller lämnats gits utan som utanför. Kärnan i det material utgör underlag för arbetet består av vesom tenskapliga avhandlingar, monografier, antologier och artiklar hämtade vetenskapliga tidskrifter. Området har sju stycken så kallade referee ur journals och i första hand fyra dessa har utnyttjats. Dessa är The av Journal of Distance Education från Kanada, Open Learning publicerad i Storbritannien, Distance Education utgiven i Australien och The American Journal of Distance Education från USA. Den italienska tidskrif- Distancia och Indian Journal of Open Learning har valts bort av ten språk- och kvalitetsskäl. Den sjunde av dessa tidskrifter, European

9Moran 1997.

Ingress 7

Journal of Open and Distance Learning, startade sin utgivning sent under 1997 och kom därför inte med i materialinsamlingen.

Annat material har också bearbetats, t.ex. redovisningar från konferenser, främst från de konferenser som International Council for Distance Education anordnat. Material som publicerats iwebmiljöer har också utnyttjats.

Forskning och erfarenhetsredovisningar inom distansutbildningsfáltet är av mycket varierad karaktär. Det är brett område och det har lockat till med mycket olika bakgrund. Forskningen foku-

sig personer serar ett brett spektrum av frågor och bedrivs utifrån mycket olika metodologiska utgångspunkter. Det är således ett flervetenskapligt och mångfacetterat forskningsfält.

Mycket av det material som publicerats utanför de ovan nämnda tidskriftema håller dessutom låg kvalitet. Många aktörer har engagerat sig i en fåfäng jakt på ett arbetssätt eller en metod som skall lösa många varierande utbildningsbehov. När tror sig ha funnit metoden går

man studierna ut på att bekräfta att denna är den enda rätta. Utan tvekan finns även kommersiella intressen bakom del redovisade studier.

en Försäljare ny teknik, ny mjukvara för datorerna eller läromedel av

av skilda slag engagerar sig i studier som utprövar deras produkter. Evans och Nation har kommenterat denna mångfacetterade verksamhet på följ ande sätt

seems that the distance education community able to respond relati-

vely uncritically to new models for practice, but not very keen to engage

with critical debate theory to lesser degree, to do research. 3

on or, a

I antologi sammanställd Rekkedal kritiserar flera författare"

en av forskningen inom området. De visar att mycket av forskningen är beskrivande och har teoretisk förankring. Inte sällan ställs samma

en svag fråga och igen på grund av att forskarna inte tar sig tid att gå in i

om om och referera till tidigare forskning. En rimlig förklaring till detta kan

att forskarna kommer från många olika fackområden, men här rör vara, sig i problemområden med psykologisk, pedagogisk och samhällsvetenskaplig anknytning. Deras kunskap om teorier från dessa områden kan begränsad och även kunskapen om metodologiska frågor län-

vara kade till dessa teorier är troligen liten. En av konsekvenserna har blivit att många av de resultat som studierna givit är starkt bundna till ett specifikt kontext och därmed inte överförbara till nya sammanhang.

‘° Evans och Nation 1992.

Rekkedal 1995.

8 Ingress

1.3 Inriktning på redovisningen av arbetet

Som framgått har genomgången internationella erfarenheter ett

av mycket omfattande underlag och den har resulterat i ett informationsrikt material. Den omfångsmässiga ett betänkande har, medger

ram emellertid inte att detta material återges i alla sina delar. Författaren har istället valt att exempel från fältet och från forskningen, men i övrigt

ge försökt sammanfattande och övergripande beskrivningar av olika

ge problemområden förknippade med distansutbildning. Analys och reflexion har fått ta större utrymme än beskrivningar enskilda studier.

av I detta flygfoto över ett stort och växande utbildningsområde har den del rör utbildningssystemen fått ta något större plats än övriga

som en delar. Distansutbildningskommitténs uppdrag rör främst denna nivå.

Arbetet redovisas efter detta inledande avsnitt i fyra avdelningar. I den första behandlas de system bedriver distansutbildning, i den

som andra tas själva undervisningen och i den tredje avdelningen lyfts

upp ett studerandeperspektiv fram. Den avslutande delen är en diskussion.

I avsnittet utbildningssystemen görs i kapitel 2 en historisk åter-

om blick. Framväxten korrespondensskoloma beskrivs, liksom hur des-

av

utvecklades till utbildningsinstitutioner med storskalig verksamhet. sa Under 1970-talet ledde politiska beslut i många länder till att en ny typ

utbildningssystem byggdes Med stöd i framväxande teknik av upp. skapades sådana institutioner man i dag oftast möter under beteck-

som ningen Open University. I andra länder integrerades distansutbildningen i redan befintliga utbildningssystem. Dessa olika utvecklingslinjer och de typer institutioner växte fram redovisas i kapitlet.

av som

I kapitel 3 beskrivs och diskuteras dels de samarbetsorganisationer, konsortier, vuxit fram inom distansutbildningsområdet, dels ut-

som vecklingen i Finland och Norge. I det avslutande och fjärde kapitlet i den första avdelningen diskuteras därefter hur utbildningssystemen bör

ut för att fungera väl som distansutbildningsorganisationer. se

Strukturen i de två följande avdelningarna är densamma som i den första. Det betyder att först redovisas erfarenheter i ett par kapitel, därefter dras vissa slutsatser i ett avrundande kapitel.

Avdelningen undervisningen omfattar kapitel 5-7 och inleds

om med ett kort avsnitt begreppen information och kunskap. Därefter

om följer redovisningar som demonstrerar arbetet med planering och genomforande distansundervisningen ur lärarnas perspektiv. Bland

av annat behandlas de krav ställs på lärarna och den betydelse som

som eventuellt samarbete mellan lärare och olika expertgrupper kan ha. Läromedlens roll och betydelsen samspel mellan de studerande och

av lärarna visas. Avdelningen avslutas med kapitel I detta kapitel jimförs lärarnas situation inom distansutbildningen med deras villkor inom

Ingress 9

de reguljära utbildningssystemen. Undervisningen i de distansforrner

vuxit fram ställer krav på lärarnas arbete och ger dem ett annat som nya och ofta mer begränsat spelrum.

Den tredje avdelningen, rapportens kapitel och 10, ägnas åt de studerande. Särskilda krav ställs på distansstuderande. Förhållanden

har att göra med social situation, kön och erfarenheter av studier är som relaterade till förutsättningarna för att delta i och genomföra studier på distans. I ett perspektiv livslångt lärande kommer studier att ha ökad

av betydelse och vikten av att anpassa undervisnings- och studiefonner till de studerande blir största vikt. I kapitel 10 diskuteras hur utbild-

av ningssystemen kan anpassas till dessa förhållanden genom ett ökat användande flexibla studie- och arbetsformer.

av mer

I rapportens avslutande kapitel ll diskuteras och sammanfattas de olika slutsatser dragits. En diskussion förs om breddningen i sätten

som att arbeta med undervisning, hur stark fokusering på reell ut-

om en veckling och förändring hos de studerande ställer krav på förnyelse i arbetsforrnerna och hur förhållandena mellan studerande och lärare

om förändras.

Utbildningssystemen ll

Utbildningssystemen

2 Återblick

1 Korrespondensskolorna

I någon mening har undervisning på distans pågått under mycket lång tid. Så långt vi kan blicka tillbaka ser vi i litteraturen hur skrivna dialo-

mellan lärare och studerande använts för att bearbeta texter eller ger annat lärostoff. Två personer har varit i samspel med varandra för att utveckla förståelse olika fenomen. I början på 1700-talet erbjöds

av stenografilektioner per post i Boston och en bit in på 1800-talet dök ett liknande erbjudande i Sverige. I dessa exempel vände sig en or-

upp ganisation till många presumtiva elever samtidigt, men inte i något av fallen rörde det sig att erbjuda någon form dialog mellan lärare

om av och studerande. Den studerande fick ta del av skrivna lektioner, men något stöd för bearbetning det presenterade stoffet eller för uppfölj-

av ning av studierna, förekom inte.

Distansutbildning inkluderande någon form handledd undervis-

av ning har funnits sedan 1840. Starten på distansutbildningens nu 150åriga utveckling gjordes iBath i England och även då gällde det undervisning i stenografi. De studerande fick citat ur bibeln på vykort och deras uppgift att i form stenograñ kopiera bibeltexten. De kunde

var av sedan sända in resultatet sina ansträngningar och få dem bedömda.

av Inom några år växte denna verksamhet från att i huvudsak sysselsätta grundaren, Isaac Pitman, till att sysselsätta större anställda.

en grupp

Att studera på distans per korrespondens blev snabbt allt mer populärt. En huvudanledning i arbetslivet kunde förkovra sig

var att vuxna utan att studierna kom i konflikt med deras arbetsuppgifter. Institut för korrespondensstudier kom snart att startas på många håll i västvärlden

12I "Lunds veckoblad" erbjöds 1833 i skriven på engelska att via

en annons posten få undervisning i engelsk uppsatsskrivning. Beratt 1977. 13Holmberg 1987. 14Verduin m.fl. 1991 15.

s. 15Några exempel på de tidigaste satsningama: För elementära studier grundades 1856 korrespondensskola for moderna språk i Berlin, Tyskland. I USA grun-

en dades 1873 The Society to Encourage Study at Home. När det gäller förberedelse for och utbildning på högskolenivå startades i USA vid Illinois Wesleyan University 1874 ett program för avläggande av examina på såväl grundutbildnings- som forskarutbildningsnivå. Vid Berlin Rustinches Femlehrinstitut grundat 1894

12 Utbildningssystemen

och i Sverige grundade Hans Hermod 1898 en korrespondensskola i Malmö. Hans Hermod arbetade i en traditionell skolmiljö, började

men av olika skäl stödja de studerandes arbete genom att ge dem instruktioner per brev. För studerande som flyttade från Malmö till orter där motsvarande utbildning inte fanns blev detta av särskilt stor vikt. De kunde bedriva sina studier långt ifrån skolmiljön i Malmö. Ett tidigt inslag i verksamheten vid Hermods korrespondensinstitut var att ge ut en tidning som bland annat innehöll artiklar på engelska. I anslutning till

artiklarna fanns arbetsuppgifter som kunde bearbetas och sändas in för gratis rättning. Från institutets sida var ambitionen redan då att med denna enkla distributions- och arbetsform för undervisning nå så många som möjligt. Genom dessa tidiga satsningar inom distansutbildningsområdet demonstrerades således såväl oberoendet av tid, oberoende av jjøsisk plats som idén med massutbildning, samtidigt som de identifierades som viktiga element i korrespondensstudiema. Man kan säga att korrespondensinstituten bidrog till att ett nytt sätt att se på utbildning växte fram.

Hennods, liksom dess systerorganisationer världen över, växte snabbt och de beredde marken för den vuxenutbildning som vi ser idag. I Hermods fall var den huvudsakliga anledningen till den snabba expansionen att det offentliga utbildningssystemet endast kunde erbjuda utbildning till ett fåtal. Inte minst var tillgängligheten ett problem, emedan landets gymnasier var koncentrerade till städerna och en mycket stor andel av landets befolkning bodde på landsbygden. Vid Hermods kunde enskilda komplettera tidigare ungdomsutbildning upp

till och med gymnasiestudier.

Hermods utbildningar användes även av många företag för vidareutbildning anställda. På 1960-talet hade Hermods fler än 100 000

av kursanmälningar per år, vilket måste betraktas som en verksamhet med avsevärd volym i ett litet land som Sverige.

Hermods utveckling följer samma linjer som andra korrespondensskolors, med en blygsam start och en senare växande verksamhet. 1800-talets satsningar på högskoleutbildning på distans hade visserligen till att börja med svårt att överleva, men utvecklingen har gått i den riktningen, att studier per korrespondens i dag genomförs på alla utbildningsnivåer.

förbereddes studerande för den examen som kvalificerade dem för högskolestudier. Uppgifterna bygger på Holmberg 1987 och Rumble 1986. 16 Gaddén 1973. 17 Franzén m.fl. 1992. 18 Från och med 1959 kunde man även avlägga studentexamen vid institutet.

Utbildningssystemen 13

I länder där de offentliga utbildningssystemen byggts ut och där samhället erbjuder vuxenutbildning i olika system till mycket låga kostnader eller helt fritt, har korrespondensskoloma dock haft svårt att överleva. Detta gäller bland annat Sverige. Vuxenutbildningssystemen byggdes ut och reformer på 1960-talet gjordes praktiskt taget all genom vuxenutbildning avgiftsfri. De svenska korrespondensskoloma ställdes utanför detta reformarbete. I andra länder lever många dem kvar och har utvecklat sitt sätt att av arbeta till att omfatta även andra sätt att kommunicera med de studerande än med hjälp skrivet material sänds med post. Detta gäller av som exempelvis Norge där korrespondensskoloma sedan lång tid ges statligt understöd.

2.2 Industrialisering av utbildning

Kommersiella krafter och enskilda människors utbildningsbehov möt-

tes i de satsningar korrespondensskoloma representerade. De gav

som möjligheter att genomföra studier som kunnat höra ungdomsåren vuxna till, de då skulle ha utnyttjat eller hade haft samma möjligheter. På om så vis många andra utbildningschans. De flesta korrespondensgavs en skolor öppna för helst som ville studera, oberoende av var vem som

tidigare utbildningskvalifikationer. Genom korrespondensstudier kunde

också stora fortbilda sig och därmed kvalificera sig för nya grupper uppgifter i arbetslivet. Allt detta möjligt främst genom korresponvar densskolomas sätt att organisera undervisning och studier samt genom

ett effektivt postväsende.

Framgångarna ledde till att de tidiga och "hantverksmässigt skötta instituten utvecklades till storskaliga utbildningsorganisationer. Politiska förhållanden och förändringar inom teknikområdet har drivit på denna utveckling ytterligare. Utvecklingen sådan teknik kan ge stöd till infonnationsgivav som ning och kommunikation har varit snabb och omvälvande under 1900talet. Boktryckarkonsten och postväsendet har kompletterats. Olika framsteg och de möjligheter de erbjuder är allmänt kända och behöver inte beskrivas här. Samhällets behov välutbildad arbetskraft har samtidigt vuxit av mer starkt. Medborgama behöver både utbildning och specialisemer mer rad utbildning än tidigare. Förväntningarna på att kunna tillfredställa dessa behov att skapa effektiva utbildningssystem med hjälp av genom de teknikema har varit höga. Under slutet av 1960-talet och början nya

19Prop 1967:85.

av 1970-talet togs därför på många håll i världen initiativ till att starta utbildningsinstitutioner i viss mån byggde på erfarenheterna från som korrespondensskolomas arbete, parat med utnyttjandet de tekniav nya kema. Tilltron till tekniken stor. Det utbredd uppfattning att det var var en med hjälp radio och TV skulle möjligt att tillfredsställa deväxav vara ande utbildningsbehoven. Många samhällsplanerare såg utbildning främst som ett distributionsproblem och undervisning därmed som ett sätt att sprida information. Fokus korn därför att hamna på att paketera det stoff skulle läras in, på att föreläsningar via de mediersom ge nya na. Korrespondensskoloma hade sitt fokus på andra delar läroproav cessema, på olika sätt att bearbeta infonnationen. De sysslade främst med att kommentera och rätta kursdeltagamas insändningsuppgifter, ofta utifrån redan befintliga läroböcker. De institutioner som växte fram har regel uppfyllt politikernas som förväntningar. De flesta har successivt förfinat sin arbetsmetodik och är idag mycket produktiva. De största dessa utbildningsorganisationer av samlas i en exklusiv brukar gå under beteckningen MEGA grupp som Universities of the World. I vårt land är Open University i Storbritannien det mest kända dessa universitet. av Till gruppen MEGA-universitet räknas de utbildningsinstitutioner som årligen har fler än 100 000 studerande antagna i eller kurprogram År 1995 hade de tio tillsammans ser. största 2 500 000 studerande antagna till olika utbildningar. Tryckt material och skriftlig dialog mellan studerande och handledare är kärnan i undervisningen vid alla dessa institutioner. Samtliga använder de också avancerad informationsteknik för presentation av stoff och för dialoger mellan studerande och mellan lärare och studerande. Dessutom ingår inslag närundervisning förav lagda till studiecentra eller till samarbetande utbildningsanordnare. I sammanställningen nedan presenteras dessa tio universitet i den ordning de grundats. De tio största högskolorna i världen är således alla distansutbildare.

20 Open University, International Centre for Distance Learning 1995.

Utbildningssystemen 15

Tabell 1: Översikt världens tio största organisatörer av av distansutbildning.

Institution Startår Registrerade Antagningskrav Anmärkning Frankrike: CentreNational 1939 350 0001995 Varierarberoende Alla utbildningsnivåer. dEnseignementaDistance varav70 000 kursochnivå Satellitdistrtill 176 CNED Skolungdomar länder.Samarbetarmed "Cinquiémetelevision Sydafrika: Universityof 1946 130000 1995 Gymnasiumeller Centrumför tekniskoch SouthAfrica UNISA motsvarande.Lägre pedagplaneringav krav for studsom undervbyggsupp. inte siktar Betjänarhelalandet examen. Storbritannien: Open 1969 1600001998 18år Exam 4000platseri 90 Unwersny länder.Omfattande EUlandvissa övriga forskningz länderenligtavtal

Korea: KoreaNational Open 1972 196 1751995 Gymnasiumeller Fortbildn i industrin. University KNOU Avserregpå motsvarande. Stödjersjälvorganiserade termin l studiegrupper Spanien:Universidad 1972 1336511993/94 1 Gymneller Egnastudiecentra81 st NacionaldeEducaciön motsvarande.2 25år överSpanienoch a DistanciaUNED +prepkurs 3 Inga utomlands.Fler under krav om skall uppbyggnad tillgodoräknasig ak poäng Thailand: Sukhothai 1978 250 000 Gymnasiumeller Mycketavanceradteknisk ThammathiratOpen motsvarande. infrastrukturunder University STOU uppbyggnad

Kina: ChinaCentralTV and 1979 3304001992 Gymnasium 1992tog 121000 BroadcastingUniversity Nyant 146000 +inträdesexamen+ akademiskexamenvid CC RTVU rekommendationav CCRTVU arbetsgiv 18+ år Turkiet: AnadoluUniversity 1982 470 0721992/93 Gymnasiumeller Storstuderandegruppi motsvarande. Västeuropa Indonesien:Universitas 1984 353000 1995 Gymnasiumeller Postkontorenhar TerburkaUT motsvarande. informations-och anmälningsmaterial Indien: Indira Gandhi 1985 242 0001994/95 l Indiskamedborga- Fungerarsomutveck- National OpenUniversity Nyant91400 reöverhelavärlden lingscentrumFörövriga IGNOU 2 Personerbosattai distansutbildare Indien+ Individuell prövning.Preparand kursererbjudsdem somsaknar förkunskaper.

21 EnaktuellsatsningärKnowledgeMedia InstituteKMI. Detsysslarfrämstmedfrontlinjeforskning kring undervisningsdesignochanvändningenavteknisktstöd,menharävenettprogramför studier destuderandesbehov.Omfattandepedagogisktochteknisktutvecklingsarbetegenomförs av inom programmetlNSTlLL IntegratingNewSystemsandTechnologiesInto Lifelong Learning. -

16 Utbildningssystemen

Utvecklingen av dessa storskaliga system har diskuterats flera ur aspekter. De har väckt beundran och många har inspirerats att införa delar av deras sätt att arbeta i andra utbildningssystem. En tysk forskare vid namn Otto Peters införde under 1970-talet begreppet industrialiserad undervisning för denna typ ansats. Även Peters främst utav om gick från de stora korrespondensskoloma i sina pekade resonemang, han redan då ut förhållanden som skulle visa sig styrkor och vara svagheter i den typ storskaliga utbildningsinstitutioner under nya av som var uppbyggnad- Peters liknade arbetet i utbildningssystemen vid industriella processer. Koncentrationen av verksamheten till större enheter, form en av centralisering, var t.ex. en sådan process. Olika led i utbildningen mekaniserades och han menade att planering och genomförande underav visningen genomfördes på sätt vid den typ löpande band samma som av som förekom inom industrin. De rationaliseringsvinster därigenom som kunde uppstå, kunde liksom i industrin leda till förbilligad massproduktion. Ytterligare en egenskap hos dessa system var, menade Peters, att arbetet med planeringen och genomförandet undervisningen delades av upp på flera händer. Storskaligheten ledde till att långtgående en uppgiftsspecialisering kunde ske. Ett annat karaktäristiskt drag den var mycket planeringen undervisningen. Åtskillnaden i tid noggranna av och rum nödvändiggjorde att såväl undervisande inslag studierna som var mycket väl förberedda. Uppgiftsspecialiseringen ledde till att expertgrupper på olika områden utvecklades. Det kunde gälla distansutbildningens pedagogik, vissa ämnens didaktik eller utnyttjandet oliav ka typer av tekniskt stöd för undervisningens genomförande. Det gedigna planeringsarbetet och utvecklingen av expertis på olika av distansundervisningens områden visade sig bli de storskaliga systemens styrka. Det förhållningssätt till utbildning och undervisning som demonstreras sådan inriktning har kommit att benämnas en av en systematisk ansats De utbildningssystem som diskuterats ovan har jag benämt storskaliga. Termen är etablerad och talar för sig själv. Den organisatioavser ner som arbetar med stora volymer studerande, omfattande kursutav bud, många personer involverade i kursadministration och så vidare. Ett annat begrepp i sammanhanget är single mode. Med detta att avses utbildningssystemen har till uppgift att erbjuda enda sorts utbilden ning. De skall utbildning på distans och specialiserade i sina ge vara

22 Peters 1971, 1973. 23 Se bland andra Dahlöf 1971, Andrew Goodson 1980, Gangé Briggs

Utbildningssystemen 17

arbetssätt och i sin organisation för att göra just detta. En utbildningsorganisation likt de svenska högskolorna, såväl undervisning som, ger på distans närundervisning på högskoleorten, kallas dual mode. som

2.3 Dual mode som modell för

distansutbildning

På de flesta håll i västvärlden övervägde under 70-talet att bygga man single mode-institutioner för distansutbildning. Institutionerna som upp tjänade modeller framgått i avsnittet ovan, djupt specialisom var, som serade på akademisk grundutbildning på distans. I länder som att ge Australien, Kanada och Sverige resulterade dock omfattande utredningsarbete i beslutade att andra vägar. Man valde småskaliatt man lösningar. Distansutbildning integrerades i reguljära utbildningsinga stitutioner och fick dänned ett dual mode-system. I Sverige gällde man den lösningen högskolenivån, medan för nivåerna under högskoman lan redan byggt single mode-institutioner i de två statliga skolorna upp för Vuxna. Utvecklingen mot dual mode-institutioner på högskolenivå hade fleolika motivgrunder och jag skall kortfattat redovisa fyra av dessa. ra För det första motiverades den valda inriktningen behovet av koppav ling mellan grundutbildning och forskning, för det andra berodde den

på vid samspel mellan statliga lösningar och privata initiativ, en ovana för det tredje även antalet pressumtiva studerande på distans viss gavs betydelse och slutligen hade den också att göra med attityder till och

tveksamheter inför distansutbildning i storskalig form. Ett ideal i många länder är att akademisk grundutbildning skall vara forskningsanknuten. I Sverige är detta även portalparagraferna i en av högskolelagen. Högre undervisning och forskning är varandras förut-

24 Statens skola for i Norrköping SSVN började sin verksamhet år 1956 vuxna och erbjöd kombination perioder med lärarledd undervisning vid skolan och en av perioder med självstudier på hemorten, sk varvad undervisning. Verksamheten omfattade realskoleutbildning och allmän gymnasieutbildning och skolan arbetade efter i stort sett förutsättningar de reguljära utbildningsinstitutionerna samma som på sekundär nivå. Från och med läsåret 1962/63 skapades Statens skola för vuxna i Härnösand, SSVH. Fram till juli 1967 reglerades skolorna av stadgan for statens skolor för SFS 1963:65. Proposition 1967:85 innebar friare ordning. vuxna en möjlighet till såväl fullständig partiell utbildning vid de statliga Den gav som vuxenskoloma. De kunde därefter erbjuda enstaka ämneskurser och komplette-

rande utbildning till andra vuxenutbildningsinstitutioner.

25 Nya högskolelagen 1993.

18 Utbildningssystemen

sättningar och hör således I de traditionella utbildningsmiljösamman. erna finns därför såväl forskning grundutbildning. Den främsta som egenskapen hos lärare i högskolan är att hon är forskare och lärare. en Genom hennes dubbla behörighet uppfylls väsentlig del idealet en av om att utbildningen skall forskningsanknuten. vara De stora single mode-institutionerna saknade, i alla fall till bören jan, egen forskning. De specialiserade på att grundutbildning på var ge distans. Ett önskemål eller krav på forskningsnärhet självfallet svor emot idén med institutioner specialiserade för grundutbildning och den enda möjligheten ansågs därför att låta de redan etablerade instituvara tionerna ta hand om distansutbildningen. Därför fick bl.a. Sverige ett dual mode-system. En annan problematik sannolikt betydelsefull för valet som var av Organisationsform hade att göra med den spänning kan uppstå som mellan centrala initiativ och lokala eller privata lösningar. Distansutbildning var vid den här tidpunkten mycket väl företrädd i de flesta länder. Det var främst korrespondensskolor hade vuxit till som upp storskaliga utbildningsanordnare. Korrespondensskoloma ofta privar vata institutioner. Departement och regeringar hade i uppgift att formulera inriktning och välja strategi för ländernas distansutbildning. Man kunde då välja att bygga upp något helt nytt eller ansluta till befintliga strukturer. Bland de befintliga strukturerna fanns alltså distansutbildningsinstitutioner utanför statlig kontroll och icke distansutbildande institutioner inom statlig kontroll. Man valde, i de länder exemplifieras här, den som senare typen av institutioner och byggde därigenom dual modeupp lösningar. Single mode-institutionerna är konstruktioner är gjorda för att som bedriva undervisning i stor skala. Först när verksamheten blir storskalig går det nämligen att motivera de stora investeringar distansutbildsom ning i den fonnen vanligen kräver. Stordrift förutsätter att många söker sig till utbildningen så att initialkostnaderna blir spridda på många individer. Hur många studenter måste finnas i ett utbildningssystem som för att motivera kostnaderna är naturligtvis mycket svårt Det att avgöra. varierar t.ex. mellan olika ämnesområden och med graden teknikanav vändning. Skilda studieämnen kräver olika mängd planeringsinsatser och inom vissa områden kan tillgången på läromedel god, medan vara allt måste nyutvecklas inom andra. Teknisk infrastruktur och teknikapplikationer har tidigare också dragit mycket stora kostnader. Komplexiteten i problematiken gör att det är svårt att beräkna exakt hur många studenter behövs för att storskalig singel modesom en organisation ska bli ekonomiskt lönsam. Studierna detta är få. Från av det utvecklingsskede som här diskuteras finns dock studie Keeen av

Utbildningssystemen 19 :SOU 1998:83

Rumble där fann att mellan 9000 till 20000 studerande gan and man år nödvändigt för att ekonomiskt kunna motivera single modeper var är ett annat sammanhang än dainstitutioner. Uppgifterna sprungna ur ungefär 15 år gamla, visar ändå på den situation som gens, de är men då hade ställning till. I de länder där valde dual beslutsfattare att ta man ansågs det antagligen ofta tveksamt det skulle vara mode-lösningen om möjligt komma till tillräckligt stora studerandetal. att upp storskaliga utbildningssystem växte fram bröt dessutom De som

existerande utbildningstraditionema. Rumble" har

kraftigt med de då dessa Genom att ta del hans karaktäristik blir karaktäriserat system. av traditionsbrottet tydligt. Han pekar bland annat på att den här typen av

institutioner, oberoende de privata institut eller statliga satsav om var till sin prägel liknade fabriker och lagerlokaler än ningar, yttre mer De saknade föreläsningssalar, seminarierum och för det skolmiljöer. bibliotek. Om bibliotek fanns, innehöll de inga studieplatser mesta även studerande. Det inrättades inte heller några kaféer eller rekreaför tionsområden i anslutning till institutionen. Istället skapades stora an-

läggningar för producera läromedel och hjärtat i institutionen var att förråd med läromedel. De aktiviteter Rumble bevittofta ett stort som institutionerna liknade arbetet på ett postkontor, än hännade inom mer

delser inom en utbildningsinstitution.

kände sig många främmande inför detta. Beslutsfattarna

Självfallet

traditionell skolgång, lärarna skulle befolka med erfarenhet av som och de studerande skulle arbeta med dem mötte något systemen som något många dessutom tog avstånd från. Detta nytt och obekant som sannolikt också motiv till att låta de traditionella högskolorna var ett för distansutbildning, dvs. till att skapa dual modeäven ansvara Distansutbildningen skulle därigenom få närhet till tradiinstitutioner. tionella utbildningsmiljöer. finns mycket stort antal redovisningar av hur di- I litteraturen ett bedrivits framgångsrikt i dual mode-fonn. Vissa högstansutbildning funnit goda organisatoriska lösningar och enskilda lärare har skolor har arbetsformer i undervisningen lett till goda resultat. Det utvecklat som 20-tal år med dual mode-lösningar är dock övervägande intrycket av ett

26 Keegan mfl. 1982.

27Rumble 1986. 28 rekommenderas främst att utnyttja den mycket rika konfe- Den intresserade rensdokumentationen från de konferenser International Council for Distance som avhåller år. De två senaste har varit 17th World Conference Education vartannat Birmingham, United Kingdom, 26-30 June, 1995 och for Distance Education, World Conference for Distance Education, Penn State University, United 18th America, 2-6 June, 1997. 1999 års konferens avhålles i Wien. States of

20 Utbildningssystemen

ett annat. Förväntningarna har inte infriats.

Distansundervisning utbildningsform har haft svårt att tränga in

som i högskolorna, detta gäller inte minst situationen i Sverige. Forskningen och närundervisningen, som skulle utgöra en tillgång för distansutbildningen i dual mode-fonn, har istället blivit ett hinder för dess införande. Högskolomas administratörer och lärare har prioriterat forskning och närundervisning i stället för den tillkommande distansundervisningen.

Och när distansundervisning bedrivits, har den sällan medgivit

mera den obundenhet i tid och för de studerande är huvudtan-

rum som en av kama med just denna utbildningsform. Vägen till frihet i tid

och rum går för den utbildningsansvarige via omfattande arbete med undervisningsplanering och utnyttjandet teknik i undervisningen för att över-

av brygga avstånden mellan lärare och studerande. Det dominerande intrycket är att man från högskolornas sida brustit i båda dessa

avseenden.

29 Även här är finns omfattande rapportering i litteraturen. Se bland andra Holmberg l994a, Holmberg 1994b, Bates 1995.

Utbildningssystem 21

3 Utblick under 90-talet

1 Konsortiema

varit nyckelfenomen i tidsandan under de senaste Samverkan har ett de största politiska projekten i vår samtid, EU, är decennierna. I ett av det sig konkreta uttryck

samverkan nyckelord. I högskolevärlden tar

organisationer samverkar inom och mellan länbland annat genom att samvetenskapliga miljöer och nätverk byggs upp melder. Tvär- eller Emellanåt har också samverkan varit ett krav för att lan forskargrupper. forskningsprojekt skall kunna sökas. Idealt medel till utvecklings- och bedrivas enstaka institutioner utan endast skall projekt inte längre av institutioner. Fördelarna i denna strategi kan mellan flera samarbetande samlad idékraft, större kunskapsbredd och vara många, t.ex. större ökade möjligheter att nå god resultatspridning. kompetens samt Konsortiebildningar uttryck för sådana strävanden att genom är ett kraftfulla organisationsformer. I ett konsortium kan samverkan skapa samlas för bedriva innovativ utvecklingsomfattande kompetens att distansutbildning har konsortier vuxit fram för att verksamhet. Inom bärkraftiga enheter och sannolikt även som en reakbilda ekonomiskt utbildningsmiljöemas mindre lyckade försök tion på de traditionella En föregångarna på området har varit Open med distansutbildning. av i Kanada samverkan mellan institutioner Learning Agency som genom utbildningsutbud för studerande i i British Columbia har skapat ett stort

regionen. när flexibla utbudsformer blir Moran och Myringer förutsätter, att högskolan, blir ökat samarbete naturlig konsekdet gängse inom en olika högskolor blir nödvändigt för kurs- och Samarbete mellan vens. läromedelsutveckling, för samordning utbildningsprogram, antagav kurser, studerandestöd och för att dela

ningskrav, tillgodoräkning av

dyrbar teknik. De pekar också på den kostnader för investeringar i i riktning mot ökad samverkan mellan högst sannolika utvecklingen intressenter. Det kan gälla företag med uthögskolorna och externa högskolan kan tillfredsställa eller företag som har bildningsbehov som produkter för distansutbildningssystem.

till OLA. Det finns dock två konsortier med 30 I litteraturen ofta refererad som Learning Agency, ursprungligen Open Learning Institute, samma akronym. Open andra Open Learning Australia som påbörstartade sin verksamhet 1978. Den är jade sin verksamhet först 1990.

31Moran m.fl. 1998. för Kunskaps- och Kompetensutveckling våren 1998 32 I Sverige har Stiftelsen initierat uppbyggnaden tio sådana konsortier. av

22 Utbildningssystem

Distansutbildning måste enligt Moore ett systemperspektiv. ses ur Han menar att detta gäller oavsett vi planerar för dagens om mer centraliserade utbildningslösningar eller för framtida decentraliserade, virtuella utbildningar.

a a distance education system should be thought of network of .. as a knowledge communication media, and sources, processors, managers, learners. 4.

Erfarenheterna från dual mode-institutionema har visat att det varit svårt att förena alla ovanstående uppgifter inom organisation. Komen petensbrister och traditioner har hindrat, detta har bland framgått annat i föregående kapitel. Andra förhållanden utgjort hinder som har varit höga kostnader för att bedriva utbildning tar specialister i anspråk som för utvecklingsarbetet, utnyttjar medier och tekniskt stöd i genomförandet samt riktar sig till stora målgrupper. Thach och Murphy har visat att arbetslag måste byggas upp för att klara den typ kursutveckling krävs inom

av av som distansutbildningen.

Det är omöjligt för att expert på alla områden, både en person vara att planera och driva kurs. Ett kursteam består antal individer en av ett som besitter olika slags kompetenser och därför har sina specifika som uppgifter. De aktörer författarna identifierat är teknisk expertis, studentstödjande personal, bibliotekarier, administratörer, utvärderare, producenter av litteratur/kursmateriel samt pedagogisk personal. Detlagbaserade arbetet måste skapas oavsett i vilken organisatorisk form distansutbildningen skall genomföras. Samarbete mellan dessa är parter en viktig förutsättning för hög kvalitet och förutsättning för en att samarbetet ska fungera är att de involverades integritet respekteras.

Många av projekten i EU:s forsknings- och utvecklingsprogram

DELTA behandlade dessa förutsättningar. Projekten visade att utnyttjandet av planeringsmodeller och andra formaliserade tillvägagångssätt förbättrade utvecklingsarbetet. Samtidigt pekade de på att graden av framgång i stor utsträckning berodde på sociala och organisatoriska faktorer, inte kan hanteras på formaliserade Med som sätt. tanke på att mycket arbetet inom DELTA hade inriktning av en mot anpassning och användning av de tekniska systemen för utbildning och

33 Moore 1993a. 34 Moore 1993b. 35 Thach m.fl. 1994. 35 Development of European Learning through Technological Advance DELTA. Programmet drev 22 projekt under rubriken Telematics Systems for Flexible and Distance Learning. Översikt finns bland i Tribune 1994. annat

Utbildningssystem 23

dessutom demonstrerade stark telmiktro, kom nog dessa resultat som en överraskning för många av aktörerna inom DELTA. en projektredovisningarna understryker författarna att utveck- I en av lingen och implementeringen, vad de kallar leaming systems, av måste är starkt beroende av sina sociala kontext. ses som processer som De framhåller arbetet skall involvera ett stort antal personer och de att skilda kompetenser dessa besitter. För att lyckas måste finna som man former för överbrygga avstånd mellan de olika aktörerna och för att att få dem samarbeta. Arbetet blir också i hög grad beroende av hur att lyckas lösa dialogen mellan experterna och avnämarna vanligen man samhälleliga, beställande institutioner. Expertgrupperna involveras som utvecklingsarbetet har, utöver sina olikheter när det gäller bakgrund i och kunskaper, och värderingar kring vad som är mer eller var en egna mindre viktigt i utbildningssystemet under uppbyggnad och de är som experter dessutom vid att driva arbetet i sin riktning, att utöva vana makt. handlar också att olika institutioner skall samarbeta. Var Det om med olika traditioner, storlek, uppgifter och olikheter i organioch en satorisk struktur. Även här finns således överbryggningsproblem och det visade sig i DELTA-projekten att frågor av det slaget var utomordentligt känsliga och avgörande. Erfarenheterna visade att de sociala dimensionerna i samarbetet måste lyftas fram och bearbetas. Detta kan exempelvis göras genom att avsikter med att gå in i ett samarbetsprojekt de olika intressentemas klargörs. Vilka deras behov samarbetet, vilka kompetenser bidrar är av med, vilka begränsningar har de Hur stort kan deras engagemang i de verksamheten och vilka maktanspråk har var och en vara Konsortier världen över har demonstrerat komplexiteten i samarbete detta slag. Michael Offerman har i uppsats analyserat varför tre av en konsortier misslyckades. De hade alla varit verksamma i USA i mer än

fem år. Offerrnan såg konsortiema saknade formulerad policy t.ex. att en motiverade samarbetet. Av detta följde att uppdrag och mål inte som heller tydliggj orda. Olika aktörer sökte sig därför till konsortiet med var skilda och ibland oklara motiv. Ett annat förhållande som skapade problem de representerade en organisation i konsorvar, att personer som tiet, ofta saknade stöd från sin organisation, från det egna universitetet. Medlemmarna därmed inte konsortiet sitt fulla stöd. Medel avsattes gav inte och för konsortiets aktiviteter litet på hemmaplan. utrymmet var Helhetssyn och långsiktig planering saknades.

37 Verreck m.fl. 1995. 38 Offennan 1993.

En annan kategori av problem hörde till sättet att organisera arbetet. Konsortiema uppstod ur intet, någon struktur att bygga på fanns inte. Detta var inte något som diskuterats i de studerade fallen, utan i stället utgick antagligen varje part ifrån att hemmastrukturen skulle gälla. Detta ledde till ineffektivitet och godtyckliga prioriteringar arbetsav uppgifter och medlemmarnas insatser. Offennan såg också ledaratt skapet karakteriserades vaghet eller instabilitet. En del problemen av av med detta kopplat till institutionemas representanter ikonsortiestyvar relsen. Förväntningarna på dem att de skulle handskas med var en organisationsstruktur som borde präglas dynamik, representanterav men na hade varken tid eller visade intresse för att utöva ledarskap som främjade samarbete och innovation. Konsortiema hade också ett legitimitetsproblem. Studenter som följde kurserna identifierade sig inte med konsortiet, utan med det egna universitetet och även konsortiemedlemmarna betraktade sitt eget konsortium med misstänksamhet. Man oroade sig för kostnader, det egna reviret och för att förlora autonomi. Konsortiet fick inget riktigt eget liv eftersom medlemmarna dessutom betraktade verksamheten kortsom siktiga proj ekt. Det rådde också disharmoni mellan medlemmarnas status. Högskoloma var resursmässigt olika välmående och de hade accepterat skilda grader av åtagande och ägarskap i konsortiet. Misstro växte fram, grundad på föreställningen att vissa tjänade på samarbetet än andmer ra. Möjligheterna att bidra med något och samtidigt dra fördel av samarbetet var alltför ojämlika. Det nödvändiga samarbetet är således kringgärdat svårigheter. av Moran och Mugridge identifierade i sitt arbete tre absoluta förutsättningar för att samverkan inom ett konsortium skall möjlig och vara framgångsrik. För det första måste alla parter beredda på att vara anpassa sina mål, arbetsstilar och sin organisation, att Visa öpgenom en penhet och förståelse för de övrigas sätt att förhålla sig i olika frågor. Idealt skall ett gemensamt förhållningssätt växa fram. En andra förutsättning är att ett förtroendefullt förhållande byggs mellan parterna. upp I de exempel vi har tillgång till i litteraturen har dettabland annat skett genom att varje part representerats i konsortiet haft av personer som hög status i hemmaorganisationen. Det tredje förhållandet kopplat till framgång är att alla parter måste inse att de fördelar och vinster som uppstår i och med samarbetet måste delas alla. Värdet för varje part av blir inte hela tiden detsamma, vinst för part innebär vanligen men en en en fördel även för en annan.

39 Moran m.fl. 1993.

1998:83 Utbildningssystem 25 SOU

3.2 universitetsundervisning i

Öppen

Finland

Föregångare till den distansutbildning idag i Finland finns man ser främst söka inom högskolorna och i deras strävan att, i samverkan att

folkbildningsorganisationema, nå ut med utbildning till breda

med Brevskolomas verksamhet har varit blygsam de senaste degrupper. Endast två stycken, finsk- och svenskspråkig, är aktiva cennierna. en en

delar folkhögskoleverksamheten i Finland. För den

och ingår som av utbildningsnivå brevskoloma vanligen sysslat med, den sekundära som storskaliga utvecklingsprojekt. En huvudinriktnivån, har man påbörjat dessa implementera teknikstöd i gymnasieundervisning och ning i är att därigenom göra denna tillgänglig på distans. avsnitt har inriktats på att visa hur studiefonn, som i Fin- Detta en land kallas den universitetsundervisningen eller öppet universiöppna tet, vuxit fram och vad karaktäriserar den. som

3.2.1 Framväxten av ett studiesystem

andra nordiska länderna finns i Finland lång och stark Liksom i de en vuxenutbildning. Under 1990-talet räknar man med att tradition av den befolkningen i Finland varje år bedriver drygt hälften av vuxna någon form av studier. har tidigt haft central roll i det sammanhanget. Stu- Högskoloma en vid universiteten sändes sedan slutet 1800-talet ut till landsdenter av föreläsa. På två upprättades från början av 1900-talet orten för att orter sommaruniversitet. Senare har sommaruniversiteten vuxit upp tillfälliga Finland. En särart för den utbildning bedrevs där var, att över hela som grunder för delta i utbildningen inte fanns. Alla innågra formella att fick delta och den studerande avgjorde själv hennes förtresserade om studierna tillräckliga. Många de högskolor och utsättning för var av under de senaste årtiondena har förlagts till oruniversitet som startats sommaruniversitet tidigare varit verksamt. ter där ett drag betydelse för utvecklingen finsk distansutbild- Ett annat av av sommaruniversiteten krävde samarbete mellan olika vuxning var att enutbildningsanordnare. Den utlokaliserade högskoleundervisningen behövde lokaler och administrativ miljö och bland annat folkhögen

40 nordiska grannländema har främst Finland och Norge omfattande verk- I de distansutbildning. Danmark har geografiska skäl haft mindre samhet med av anledning att satsapå detta. 41 www.avoiny1iopisto.fi/

26 Utbildningssystem

skolorna och medborgar- och arbetarinstituten hade tillgång till detta. Här etablerades en bas även för framtida samverkan. Det öppna universitetet har vuxit fram utan särskilt exakta, centrala planer. Utvecklingen har varit organisk. Den har byggt på föreställningar om vuxenstudier funnits sedan lång tid och på redan som etablerade former för samverkan mellan olika aktörer. Anordnama har successivt kunnat utveckla de utbildnings- och organisationsforrner som vi kan se idag. Det öppna universitetet i Finland är ett studiesystem, inte fysisk en institution. Det existerar således ingen särskild byggnad för verksamheten, utan studier och undervisning sker i nätverk. Under 1970talet inspirerades den organisatoriska konstruktionen Open Univerav sity i Storbritannien, gjorts tydligt fanns i Finland men som ovan, även en inhemsk vuxentutbildningstradition att ansluta till. En lärdom som togs fasta på från sommaruniversiteten t.ex. att den undervar öppna visningen och universitetsundervisningen skulle likvärdiga. Dessvara utom var inriktningen i Storbritannien att använda distansutbildning för att ge människor som i ungdomen gått miste möjligheten till högre om studier en andra chans, medan diskussionen i Finland dominerades av ett samhällsperspektiv, att med hjälp universitetsstudier tillvara av ta den begåvningsreserv lämnats utanför universiteten. som Den vidare utvecklingen av det öppna universitetet kom att påverkas av en statlig kommittés arbete. I deras betänkande föreslogs uniatt versiteten tillsammans med medborgar- och arbetarinstituten, folkhögskolorna samt sommaruniversiteten skulle bilda ett riksomfattande öppet universitetssystem. Idéerna anslöt således nära till den praxis som redan var etablerad i det finska samhället. Under 1980-talet skapades fortbildningscentraler vid finska universitet. Dessa fristående institutioner inom universiteten och deras roll var var att verka för spridning universitetsutbildning utanför universiteav ten. Fortbildningscentralema är kärnan i det finska öppna uninumera versitetet. De till att föra ut respektive högskolas utbud till ser öppna

sommaruniversiteten, folkhögskoloma, medborgar-/arbetarinstituten,

yrkesläroanstalter och andra läroanstalter. Det öppna universitetssystemet är inte enhetligt, utan olika universitet betonar olika inriktningar och arbetsformer. Detta innebär liknande utbud i region kan komma en från flera anordnare. Mellan fortbildningscentralema finns, från och

42 Kommittébeänkande av Finska Kulturfonden 1976. 43 Universitetet i Joensuu hade sedan 1972 också haft ett forrnaliserat samarbete mellan dessa organisatörer. Verksamheten i Joensuu prövade ut arbetsformer som blev grunden för ett systematiskt samarbete mellan universitet och vuxenläroanstalter.

Utbildningssystem 27

samarbetsorganisation kallad Rådet för föreståndama, vid med 1990, en högskolornas fortbildningscentraler. Rådet har till uppgift att länka de olika aktörerna för att på sikt koordinera utbudet bättre. samman

3.2.2 Begreppet öppenhet

Det studiesystem öppet universitet erbjuder innebär att alla oberosom utbildningsbakgrund kan följa undervisningen och examineras. ende av Personer saknar högskolebehörighet och därmed kan antas som som till traditionella högskolestudier kan alltså studera vid det öppna universitetet. Det är således fråga öppenhet vad gäller tillträde till om en utbildningen. Den studerande bedömer själv sina förutsättningar för att klara studierna. Dock har i Finland, liksom i Sverige, ett beav man gränsat antal platser i de högre utbildningarna. Åldersgränsen för att 18 år. Något urval görs utan antagning sker i den antas är numera ordning de studerande anmält sig. Det är således ett kösystem in i ut-

bildningen. Policyn är att utbildningen även skall öppen vad gäller tid och vara plats. Det vill säga tanken är att skall ansluta till de gängse definiman tionerna distansutbildning. Det finns många goda exempel på att så av sker. Modern undervisningsteknik är t.ex. satt i bruk och samverkan sker virtuellt med världsledande institutioner inom olika områden. Mestadels genomförs dock den öppna universitetsundervisningen i form traditionell närundervisning. av Man talar i Finland även öppenhet för undervisning och inlärom Begreppet flerformig undervisning demonstrerar vad denna öpning. penhet kan innebära. Med flerformsundervisning avses undervisning kombinerar närstudier, självstudier och distansstudier. Flerdär man formsundervisningen förutsätter att de studerande är självständiga, att de älva och att de kan studera på hand. Självstudiema tar ansvar egen stöds olika handlednings- och rådgivningstjänster, som syftar genom till att utveckla den studerandes förmåga till självstyming. Stödsystemet för de studerande har utvecklats och prövats i ett omfattande nationellt utvecklingsprojektf‘ där flera universitet arbetade tillsammans med stöd utbildningsministeriet. De former för studeav randeservice och inlärningsstöd används idag har starkt påverkats som detta utvecklings- och forskningsarbete. av

44 Projektet, AINO, ett sarnrabetsprojekt mellan universiteten i Helsingfors, var Jyväskylä och Åbo. Det genomfördes åren 1992-1994. 45Malmi, m.fl. 1995.

Grundläggande i stödsystemet är särskilt utvecklade läromedel, kurser i studiefärdighet och orienteringsmoment kring universitetsstudier. Vanligen innebär sådana kurser också att studenten får hjälp med att upprätta en personlig plan för sina studier. Även tutorverksamheten och

studiehandledningen är viktiga inslag i

stödsystemet. Vanligen är de studerande indelade i och dessa grupper träffas på någon de läroanstalter det öppna universitetet av som samarbetar med. I gruppen studerar man tillsammans, diskuterar eller deltar exempelvis i audioundervisning. En tutor från det öppna universitetet är närvarande när gruppen träffas. Tutom kan de vuxenstuderande råd i ge frågor som hänför sig till studiefárdighetema, bistår främst i frågor men som gäller innehållet i kurserna. Tutoms arbete skiljer sig från det som inom det öppna universitetet kallas studiehandledning. Skillnaden mellan en studiehandledares uppgift och tutoms är att studiehandledningen huvudsakligen fokuserar på Studieteknik och praktiska studieanvisningar, medan tutorverksamheten i huvudsak tar fasta på innehållsmässiga problem. Ytterligare en aspekt av öppenhet, framhåller i det finska man systemet, är öppenhet vad gäller utbildningens mål. Alla studiemotiv ses som lika värdefulla, oavsett om de handlar ökad allmänbildning, om studier med sikte på en examen eller yrkesmässig utveckling.

3.2.3 Verksamheten

Ett organ som koordinerar verksamheten har byggts det har framupp, gått tidigare. Däremot finns ingen instans utvecklar och producerar som läromedel för distansutbildning eller något särskilt för att stödja organ läromedelsutvecklingen. Varje utbildningsanordnare tar fram det undervisningsmaterial som behövs, emellanåt i särskilda projekt stödda av utbildningsministeriet eller skolornas övergripande organ. År 1990 uppgick antalet studerande i universitetsundervisöppen ning till cirka 39 000. 1996 antalet i cirka 75 000. Hur många var uppe som studerar enligt detta system 1998 är osäkert, bedömningen år men att antalet ligger kvar på ungefär nivå. Stagnationen har troligen samma att göra med att de små högskolorna har byggts ut och i dag täcker en del av utbildningsbehoven. Dessutom har de ekonomiska förhållandena förbättrats i Finland, varför flera också kan tänkas ha råd att studera på en högskoleort.

46 Detta sätt att arbeta ansluter till den senaste forskningen kring interaktion vid distansutbildning. Detta behandlas i avdelning 3 i denna rapport.

Utbildningssystem 29

Hälften de studerande är under 30 år, kvinnornas andel varierar av mellan 70 och 80 % beroende på utbildningsområde och tredjedel är en arbetslösa. Man har svårt att nå personer med kort grundutbildning. 1996 saknade endast 10% de antagna gymnasieexamen. Det öppna av universitetet har dock bidragit till att utjämna vissa sociala skillnader de studenter genomgått yrkesinriktad gymnasieutgenom att som en bildning kan inleda studier på universitetsnivå. Man har även haft en regionalt utjämnande effekt. Grupper inte skulle ha deltagit som annars i högre utbildning gör så idag. Man har därigenom lyckats sänka tröskeln för studier på universitetsnivå. Fler än 300 utbildningsarrangörer samverkar inom ramarna för öpuniversitet och inslagen närundervisning finns tillgängliga i 200 pet av kommuner. Studierna bedrivs på deltid och undervisningen sker på

kvällar och veckoslut.

3.2.4 Utvecklingslinj er

finska undervisningsministeriet har utvecklat nationell utbild- Det en ningsstrategi för åren 1997-2000. Ett väsentligt inslag i denna är det Virtuella universitet. Tanken är att öppen universitetsundervisöppna ning, såsom den beskrivits och de tjänster som hänförs till den, ovan, skall bjudas med hjälp teknikstöd. Ur det öppna universitetet skall ut av nätverksuniversitet Växa fram. Detta skall utnyttja den nya infonnaett tionstekniken i undervisnings- och inlämingsprocesserna. Studierna oberoende tid och plats. Möjligheterna att studera för en skall göras av skall förbättras. En särskild utbildningsväg skall examen som vuxen utvecklas, led i ett system för livslångt lärande. Studier inom som ett universitet skall kunna kombineras med studier vid högskola och öppet till Enligt förslaget skall 25% de examensinriktaleda fram examen. av högskoleplatsema för de studerande kommer via det de reserveras som öppna universitetet. Den studerande skall via intemetingång, webmiljö, kunna orien en sig utbud, kunna nå undervisningen vid finska universitet entera om och kunna nå olika bibliotekstjänster och virtuella tjänster vid typer av utländska universitet. Inom detta virtuella universitet tänker man sig att undervisningen helt eller delvis skall nätbaserad, vilket kommer vara

47 Undervisningsministeriet 1997 Det öppna universitetet i Finland. 48 Undervisningsministeriet 1997 Det öppna universitetet i Finland. 49 Undervisningsministeriet 1996 Plan för utvecklingen av utbildningen och av forskningen vid högskolorna för åren 1995-2000.

att kräva mycket snabba datanät. De studerande skall dessutom kunna

ta del av undervisningen från mycket olika datomiiljöer.

Särskilda resurser finns avsatta för att finansiellt stödja utvecklingen. Det innebär att medel finns tillgängliga för lärarfortbildning, för stöd till läromedelsutveckling och för inköp datorer och nätanslutav ningar. I det senare hänseendet täcker staten 50% kostnaderna. Ett av annat sätt att stödja utvecklingen har varit att avdela forskningsresurser och i flera av de finska forskningsmiljöema växer kunskaper fram om det utbildningssystem är på väg att ta i drift. man

3.3 Norska aktörer inom

distansutbildning

3.3.1 Två koordinerande

organ

I Norge finns två olika nationella med uppgift att driva på utorgan vecklingen inom distansutbildningsområdet och att samordna olika verksamheter: Norsk Forbund for Fjemundervisning NFF inrätsom tades 1968 och Sentralorganet for fjemundervisning på universitetsoch høgskolenivå SOFF har bedrivit sin verksamhet sedan 1990. som NFF är en medlemsfmansierad paraplyorganisation, i första hand som arbetar med frågor väckta branschen, medan SOFF är ett officielt av och statsfinansierat organ med särskilda uppgifter tilldelade det av norska utbildningsministeriet, Kirke-, utdannings- forskningsdeparog tementet KUF. NFF är motsvarigheten till svenska SVERD Sveriges Riksorganisation för Distansutbildning. NFF är medlemsorganisation och en medlemmarna utgörs ett brett spektrum institutioner helt elav av som ler delvis ägnar sig distansutbildning. Organisationen uppträder som ett samlande organ gentemot myndigheterna. NFF arbetar för att öka kunskaperna om distansutbildning och för att förbättra distansutbildningens ställning inom det norska utbildningssystemet. NFF:s roll har ökat i betydelse att KUF använder NFF genom som samarbets- och kontaktorgan. Detta har bland annat inneburit att departementet 1993 uppdrog åt NFF att utreda kvalitetsfrågor kopplade till distansutbildning. NFF har för det ändamålet tillsatt kommitté en som fortfarande och kontinuerligt arbetar med kvalitetsfrågor. Kommittén fungerar ett sakkunnigt i frågor kring utbildningssom organ kvalitet för såväl NFF:s medlemmar för departementet. Arbetet har som bl.a. resulterat i att kvalitetskriterier och riktlinjer för så kallad kvali-

50 Lakio, L. 1996. 51 http://www.nade~nff.no

Utbildningssystem 31

tetssäkring har utarbetats för institutioner som bedriver distansutbildning. Enligt kvalitetskommittén åligger det respektive institution att säkra utbildningens kvalitet 52 och de kvalitetsnormer som kommittén presenterat sägs kunna vara riktningsgivande för det arbetet.

NFF har även inrättat en kommitté för att följa upp och föra statistik över olika utbildningsorganisatörers aktiviteter.

Den kompetens som NFF därmed utvecklat kring utbildningskvalitet och norsk verksamhet inom distansutbildning fått i uppdrag

gör att man att bedöma om distansutbildningsinstitutioner skall anses vara berättigade till statsbidrag.

NFF bedriver även utvecklingsprojekt är representerat i nationella kommittéer för EU:s olika är medlem i flera internationella

program, organisationer inom området och håller konferenser.

SOFF blev ett fast inrättat först i januari 1994. Verksamhe-

organ ten hade emellertid satt igång långt tidigare. Idén om att tillskapa ett för högskolorna koordinerande organ inom distansutbildningsornrådet väcktes redan på 80-talet. Det hade sin bakgrund i att man i Norge, lik-

i Sverige på 70-talet,57 avfárdat idén med att tillskapa ett Open som University". En anledningarna till detta beslut, var att befolknings-

av underlaget i Norge inte ansågs tillräckligt stort. I proposition

vara en till Stortinget 1989 lades i stället ett förslag om att på försök skapa ett samordnande nationellt organ. Från 1990 till 1993 bedrevs SOFF i projektfonn och betecknades som ett nationellt kunskapsnät. Erfarenheterna från dessa år finns bland annat redovisade i två rapporter

52NFF 1996 Kvalitetsnorrner for Fjemundervisning. 55 Ljoså m.fl. 1996. 54 Se exempelvis NFF 1997. 55 Se exempelvis Kirke- utdannings-, og forskningsdepartementet i samarbeid med Norsk Forbund for Fjernundervisning 1996. Livslang laaring og informasjonsteknologi i et europeisk og norsk perspektiv. 56 http://www.soff.uit.no 57 Bland annat i SOU 1973:19. 58Det kan intresse att känna till att Näringslivets huvudorganisation NHO

vara av norska motsvarigeheten till SAF ånyo tagit upp diskussionen om ett norskt Open University. Det kan dels ses som reaktion de idéer som fors fram i Buerutvalget, dels ett uttryck for missnöje med högskolornas hittillsvarande

som insatser for att täcka näringslivets behov av återkommande utbildning. Ett

upp konkret initiativ for närvarande jan 98 är att NHO tillsammans med norska LO och några utbildningsinstitutioner i pilotforrn avser pröva Open University-idén. 59 Stortingsmelding 1988-89:43. 60 SOFF 1993a; SOFF 1993b.

2 18-1128

32 Utbildningssystem

SOFF:s övergripande uppgift är att stimulera utvecklingen av distansundervisning och flexibla undervisningsformer vid de norska högskolorna. Detta gör man genom att dokumentera högskolornas distansutbildningsutbud och hålla sig á jour med den internationella utvecklingen. SOFF fungerar som en kunskapsbas för både distansutbildama och studenterna inom distansutbildningsområdet. En annan uppgift är att koordinera högskolornas arbete med distansutbildning och sträva efter att åstadkomma nationell samverkan inom området. SOFF skall också bedöma hur olika sorters teknik kan stödja distansutbildningen och utvärdera och stimulera till vidareutveckling av kursuppläggningar och metodik.

KUF har avdelat för att stödja utvecklingsarbete. SOFF har

resurser i uppgift att lägga förslag på hur dessa medel skall fördelas och har även ansvar för uppföljningen av projekten

SOFF tillämpar en vid definition av begreppet distansutbildning, eftersom i sitt arbete vill fokusera de direkta utbildningsverksam-

man heterna och inte låta sig begränsas ett bestämt och avgränsat di-

av stansutbildningsbegrepp. Man menar att det centrala är att tillskapa undervisningssituationer och studiesituationer som karaktäriseras av flexibilitet. De studerandes egna aktiviteter, ensamma eller i grupper, skall också lyftas fram.

Genom det Nationale fjemundervisningsnettet har en samarbetsorganisation och marlcnadsföringsstruktur kreerats för distansutbild-

en ningen på nivå. Avsikten är att de studerande via enda kanal skall

en kunna överblicka all norsk högskoleutbildning som är möjlig att följa på distans. I nätverket ingår 33 offentliga och privata institutioner för högre utbildning och fyra universitet.

3.3.2 Läromedelsförsörjning och databas för

distansutbildning

På den norska marknaden finns i dag en lång rad läromedelsproducenter, bland andra de organisationer bedriver distansutbildning. Det

som finns även två statliga institutioner under utbildningsministeriet med särskilda för läromedelsförsörjningen. Dessa är Norsk fjemun-

ansvar dervisning NFU och Nasjonalt lzeremiddelsenter OILS.

NFU bedriver ingen utbildning i regi, utan producerar endast

egen läromedel för andra utbildningsanordnare. Vanligen är det studieförbunden som använder NFU:s material, men även privata kursarrangörer

61 SOFF:s Strategiplan 1996-98. 62 SOFF 1997.

Utbildningssystem 33

och skolor använder läromedlen. En del NFU:s produktioner sänds

av även i norsk tv/radio. Man arbetar med såväl planering och produktion av tv-program, ljudband och textböcker, som med att skapa pedagogisk struktur och lqingmaterial som gör dessa "mediepaket till kompletta läromedel. För själva utvecklingsarbetet har man en fast stab specia-

av lister. Produkterna, t.ex. textböcker, video, CD-ROM och liknande, köps upp av förlag, videoproducenter, NRK med flera.

Målgruppen är vuxna studerande. NFU har dessutom ett särskilt uppdrag att utveckla distansläromedel för sådana ämnesområden

som inte täcks in i de ordinarie skolsystemen. På motsvarande sätt har

man tilldelats ansvar för exempelvis personer med funktionshinder och med andra modersmål än norska. Inriktningen på NFUzs verksamhet bestäms främst av olika myndigheter och av organisationer med

ansvar för utbildning och kompetensutveckling inom olika samhällssektorer. NFU kan även självt identifiera behov och föreslå KUF olika satsningar.

Nasjonalt laeremiddelsenter NLS°3 har ett övergripande nationellt ansvar för läromedel på alla nivåer i det norska utbildningssystemet. Detta inkluderar således även läromedel används för distansunder-

som visning. NLS skall ge stöd till läromedelsutveckling och initiera materialutveckling inom områden som är dåligt försedda med läromedel. Man skall även öka tillgängligheten genom att skapa Översikter, förteckna läromedlen. Ett viktigt inslag i NLS Verksamhet är att stimulera forskningen om läromedel och att på den grunden arbeta med kompetensutveckling.

Inom NLS har man även byggt och för Norsk database

upp ansvarar for fjemundervisning. Den utgör en del av Skolenettet. Basen har tillkommit på initiativ av KUF och utvecklingsarbetet har sedan skett i samarbete mellan NLS, SOFF och NFF. Databasen innehåller förteckningar över det utbildningsutbud från de privata/fristående distansutbildningsinstitutioner som godkänts av KUF. Den innehåller också det utbud som kommer till stånd genom NFU:s läromedelsproduktion. Även universitetens och de offentliga högskolornas distanskurser

samt de kurser som ges av de privata högskolorna med examensrätt återfinns i databasen. Detta innebär att basen täcker utbudet på alla nivåer i utbildningssystemet och information kan sökas i basen utifrån ämne, utbildningsinstitution, nivå på studierna eller olika kombinationer det-

av ta. Informationen i databasen utnyttjas för att årligen nationell

utge en studiekatalog över distansutbildningsutbudet.

63 http://www.nls.no

34 Utbildningssystem

3.3.3 Distansutbildama

Liksom på många andra håll i världen, har många av de norska distansutbildningsinstitutionema bakgrund som brevskolor. De har en varit korrespondensskolor därefter har utvecklats till institutioner som med bredare ansats och metodik. Detta gäller även de privata högskolorna, medan de offentliga högskolorna först under senare år börjat arbeta med distansutbildning. Att denna bakgrund i korrespondensmetodiken finns har varit tillgång för norsk distansutbildning. En bas av en kunskaper kring de särskilda villkor distansundervisning och distansstudier ställer har funnits och har kunnat vidareutveckla utbildman ningssystemen från den grunden. Ett dessa institutioner beskrivs nedan. par av Norsk Kunskaps Institutt° NKI är stiftelse som bedriver utbilden ning vinstintresse. Intäkterna återgår till fullo till verksamheterna, utan vilket bland annat innebär att NKI kan bedriva omfattande utvecklingsarbete och viss forskning inom distansutbildningsområdet. NKI har mål att skapa utbildningsmöjligheter för alla, oavsett bostadsort som eller och olika förutsättningar för studierna. Verksamheten vars ens bedrivs i fyra delorgansiationer, NKI-fjernundervisning, Den Polytekniske Høg-skolen, NaeringsAkademiet och NKI Forlaget. NKI-fjemundervisning är Norges största distansutbildningsinen av stitutioner. Utbudet kurser är stort och omfattar det mesta från enav staka ämneskurser, till hela yrkesutbildningar och högskolekurser. Utbudet för 1998 innehåller 70 olika längre studieprogram och 300 kurser i enstaka ämnen. Det innebär att kommer att ha ll 000 aktiva stuman derande under året. Verksamheten finansieras kursavgifter, gegenom bidrag från utbildningsdepartementet och vissa forskningsbidrag. nom Man arbetar med såväl traditionella korrespondensstudieformer som med elektroniskt stöd och dessa distansinslag kan kombineras med klassrumsstudier på över 100 platser i landet. NKI fjemundervisning har satsat på att ha en hög nivå på sin studerandeservice. Särskilt ansvariga följer de studerande från deras studietill dess de genomfört sina studier. Om den studerandes aktivitetsstart grad sjunker hör NKI sig och driver på. av NKS Fjemundervisning är den äldsta Norges distansutbildningsav organisationer och liksom NKI har under år tillvuxit krafman senare tigt i både omfattning och bredd. Idag är den ursprungliga organisatioförvandlad till stiftelse med stycken åtskilda verksamheter nen en sex

inom utbildningsområdet, NKS fjemundervisning är en. NKS-

varav

64 www.nki.no 65 Den har historia går tillbaka till 1914. en som

Utbildningssystem 35

gruppen har bland annat ett eget förlag, Oslo Merkantile Høyskole och Merkantilt Institutt, man är engagerade i utbildningsorganisationer utomlands och har dessutom ett eget företag för marknadsstudier, telemarketing och liknande.

NKS tjemundervisning har ett kursutbud som omfattar alla studienivåer från grundskola till högskola. Antalet studerande är cirka 30 000 årligen som följer någon eller flera av organisationens 200 kurser. NKS tjemundervisning är Norges största utbildare på gymnasial nivå. Denna undervisning är speciellt tillrättalagd för vuxna och bedrivs med skriftligt material, ljud- och videokassetter.

NKS fjernundervisning samarbetar med flera högskolor. Samarbetet innebär att NKS bidrar med sina omfattande erfarenheter av uppläggning och administration av distansstudier, medan högskolorna ansvarar för kursernas innehåll.

NKS har under årens lopp ingått i flera allianser. Ett exempel på detta är samarbetet med Folkuniversitetet. Genom att Folkuniversitetet har lokaler på många platser i Norge, har samarbetet inneburit att NKS fjemundervisning vissa utbildningar kunnat foga moment av klassundervisning. Man har även sedan lång tid ett etablerat samarbete med Norsk Riks Kringkasting. Samarbetet liknar det som NKS fjemundervisning har med högskolorna, dvs. att de inblandade aktörerna bidrar med sina olika kompetenser i kursutveckling, kursproduktion och drift av kurserna.

NKS fjernundervisning samarbetar även med kunderna, med olika intresseorganisationer, offentliga förvaltningar och representanter från industrin. Ett mångårigt samarbete har bedrivits med den norska motsvarigheten till kommunförbundet, som inneburit att NKS fjemunder- Visning täckt in stor del utbildningsbehoven inom kommunal

en av sektor.

NKS fjemundervisning har investerat stora resurser i utvecklingsarbete. Organisationen har prövat ut arbetsformer för nya medier allt eftersom dessa dykt i marknaden. Man använder i sina kurser även

upp telefon, ljudkassetter och radio, liksom videokassetter och etersänd tv. I ökande utsträckning används även internet för handledning och man har inte heller varit främmande för att utnyttja satelliter för distribution

kurser eller kursinslag. av

Dessutom erbjuder de norska universiteten och högskolorna kurser på distans parallellt med sin övriga verksamhet. Till skillnad från de aktörer redovisats ovan, så är dessa alltså så kallade dual-mode

som institutioner.

Liksom i Sverige har högskolornas entré som distansutbildare på utbildningsarenan skett under de senaste decennierna. Erfarenheterna är därför ännu inte så omfattande. Flera av dem har dock gjort mycket

36 Utbildningssystem

omfattande satsningar för att bygga upp kompetens och verksamhet. Så har exempelvis Högskolan i Lillehammer inrättat en tjänst som Profes-

i Pedagogikk med särskild inriktning mot distansutbildning och sor Universitetet i Oslo har tillskapat en särskild enhet inom universitetet°° för att stödja institutionemas utvecklingsarbete och deras genomföran-

distanskurser. de av

Högskoloma har etablerat samarbete med de gamla distansutbildar-

Den metodik För att utveckla och ge undervisning och den kompe- i na. tens att administrera den, utvecklats aktörer som NKI och NKS,

som av har därmed kunnat nyttiggöras högskolorna. Man har då i Förekom-

av mande fall gått i tillfälliga samarbetsorganisationer för en spe-

samman ciell kurs.

Distanskursema vid högskolorna är vanligen samma kurser som ges på i distansform. De varar oftast en eller två terminer.

campus, men Genom att de de traditionella anordnama finns inga problem

ges av med tillgodoräknande meriter från kurserna och sannolikt inte heller

av med studiernas status. Majoriteten av kurserna är organiserade med 50% studietakt och behörighetskraven är desamma som för campuskurserna.

66 Utredningen ledde fram till organiserandet enheten finns presenterad i

som av rapporten: Arbeidsgruppen for organisering av etter- og videreutdanning og fjemundervisning ved Universitetet i Oslo 1995. 67 Liknande initiativ i Oslo finns på flera de övriga norska högskolorna,

som av

saknas ännu i 1998 på de flesta svenska högskolorna. men mars

4 Teknikrevolution eller evolution

med hjälp av pedagogiken

4.1 Tekniken och

eldsjälarna

Att de tekniska landvinningama skall revolutionera utbildningssystemen har av många tagits som en självklarhet. Telcnikinnovatörer, politiskt ansvariga och inte minst försäljare har dock förvånade fått konstatera att i många utbildningsorganisationer har graden förändring

av varit liten eller uteblivit. Tv, radio och andra hjälpmedel har inte fått den betydelse man förväntat sig. Detta säger oss dock inget att tek-

om niskt stöd i undervisningen är gott eller mindre gott. Det berättar att krafterna som styr förändringar är andra än att det finns god tillgång på teknik. Detta illustreras av att teknikanvändningen varierar mellan olika typer av utbildningsmiljöer. I single mode-institutionema har teknikstöd mer naturligt vuxit in i verksamheten, än i dual modeinstitutionema. Där hängivna, tekniktroende, teknikförstående lärare eller adminstratörer funnits, har också utveckling undervisning

mer av med teknikstöd ägt rum, än där sådana saknats.

Bland single mode-institutionema finns dels de gamla brevskoloma, som levt vidare i en eller annan form, dels de statliga satsningarna, från 1970-talet och framåt, på storskaliga utbildningsinstitutioner typen

av Open University i Storbritannien. I Sverige har brevskoloma numera en mycket blygsam verksamhet. Storskaliga satningar representeras

av Statens Skolor för Vuxna och i någon mån av verksamheten inom Utbildningsradion.

I flera av de länder där korrespondensskoloma levt kvar har verksamheten kontinuerligt vuxit och utvecklats. De norska instituten utgör exempel på detta. De har successivt Vidgat sina målgrupper och sina roller inom norsk vuxenutbildning och de har kunnat integrera ny teknik i sin verksamhet, allt eftersom sådan gjorts tillgänglig. De större brevskoloma har avsatt avsevärda resurser för utvecklingsarbete och

för forskning. vissa resurser

De klassiska distansutbildarna arbetade utifrån en enkel pedagogisk modell. De tillhandahöll eller hänvisade till undervisande text, kring vilken de organiserade och genomförde de dialoger. Ytterligare en utgångspunkt för arbetet var att det skulle tids- och rumsoberoende.

vara Detta var älva essensen i verksamheten. Vad man hade att ta ställning till, utöver gängse överväganden rörande urval stoff och liknande,

av var hur avståndet mellan studerande och utbildningsorganisatör skulle överbryggas. Frågor kring kanaler för distribution och kommunikation var alltså mycket centrala för den här typen av utbildare.

38 Utbildningssystemen

Tidningar, böcker och brev till början de medier som utnyttvar en jades. När telekommunikationema började växa fram påverkade dessa i viss mån verksamheterna. För många korrespondensskoloma korn av framför allt ljudbanden att bli värdefulla komplement till brev och tryckt material. Föreläsningar och inspelade kommentarer till insända uppgifter kunde produceras och distribueras relativt enkelt och mycket billigt. De olika medier växte fram var dock främst lämpade för att som ut information, föreläsa. Korrespondensskolomas dilemma blev ge därmed att finna former för dialog. De möjligheter vuxit fram i och med utvecklingen av datorerna som och deras möjligheter att kommunicera med varandra ser ut att få stor betydelse för korrespondensskoloma. Liksom tåg och vanlig postgång, erbjuder den utvecklade informations- och kommunikationstekniken verktyg för dialoger med de studerande. Den tekniken är dock nya mycket snabbare och kan bära långt större bördor. Informations- och kommunikationstekniken dessutom möjligheter att skapa mer soger fistikerade verktyg att använda i den pedagogik och metodik korrespondensskoloma tillämpar. De storskaliga institutionerna utvecklades senare, ofta under som beteckningen Open Universities, hade vanligen sin upprinnelse i idéer att utnyttja telekommunikationstekniker i undervisning. Radio och om tv skulle i stor skala sättas i utbildningens tjänst. Ett av de tidiga exemplen på detta kommer från televisionens barndom. Telescuola i Italihade till uppgift att bidra till landets alfabetisering. Via tven föreläsningar skulle befolkningen i avlägsna landsdelar lära sig att läsa. I Sverige utreddes hur tv och radio skulle kunna sättas in i utbildningssystemen, vi valde så småningom en annan väg. men Idéerna tv- och radiouniversitet, Open Universities, växte främst om fram bland politiker och utbildningsadministratörer. Detta kan vara förklaringen till i dessa satsningar så starkt fokuserade infonnaatt man tionsgivningen i undervisningen. I de tidiga exemplen tycks den dominerande föreställningen ha varit att undervisning handlade om att ge föreläsningar. I det sammanhanget reducerades således distansutbildningens distributionsproblem till fråga hur på bästa sätt en om man skulle kunna ersätta eller komplettera skriven text. I korrespondensskolorna inriktades arbetet med utbildningens distribution på att skapa förutsättningar för dialog med de studerande. Gemensamt för single mode-institutionema är att deras verksamhet fokuserat formfrågor i undervisningen. Hur skall distansundervisning bedrivas Med några få undantag har deras uppgift varit kunskapsreproduktion, inte att i universitetsmiljöema utveckla kunskap. som ny

63 SOU 1971:36; SOU 1973:19; SOU 1975:72.

Utbildningssystemen 39

utbildningsanordnama har, i internationellt samarbete, be- De större av drivit långsiktigt, metodinriktat utvecklingsarbete. En konsekvens av detta har varit att särskilda avdelningar med expertis byggts Såda-

upp.

expertgmpper återfinns exempelvis inom områden som undervisna ningsplanering, medieanvändning, utvärdering och ämnesdidaktik.

När de traditionella utbildningsanordnama bedrivit distansutbildning har de i mycket liten omfattning utnyttjat tekniskt stöd. Inom universi-

finns väletablerade sätt att undervisa på och dessa har tillämpats teten även inom distansutbildningen. På högskolenivå prioriterar lärarna den forskning bedrivs. Det centrala är kunskapsproduktionen och att

som innehållet i undervisningen skall konsekvens denna. Distan-

vara en av sundervisningen i dual mode-institutionerna, reproduktionen av kunskaper, har inte sällan inneburit att lärarna fortsatt att föreläsa inför studenterna. Distansanpassningen har ibland bara inneburit att föreläsningarna har förlagts till ort än högskoleorten, eller till veckoslut.

annan

Majoriteten dual mode-institutionerna världen över har alltså i

av princip fortsatt att arbeta på invanda sätt fast uppgiften varit att ge utbildning på distans. Det tekniska stödet har ofta begränsats till sådant

även använder på Tekniken har inte kunnat tränga sig in i man campus. dessa utbildningsmiljöer eller förändra arbetssätten i dem. Naturligtvis finns många undantag och i litteraturen rapporteras väl genomtänkta och väl fungerande lösningar där eldsjälar drivit och driver teknikstödd undervisning. Dessa exempel är dock, sådan verksamhet vanligen

som är, starkt beroende kreatörema. När eldsjälen svalnat eller lämnat

av verksamheten är det vanligt att allt återgår till det gamla.

De goda idéerna, vuxit fram eldsjälamas arbete, har

som genom också haft svårt att spridas till andra miljöer.

Tabell Översikt skillnader mellan single mode och dual mode-

av

system

Distansutbildning som Single mode Distansutbildning

som Dual mode

Korrespondensskolor Open Universities Ordinarie institu-

tioner Hantverk blir industri- Industrialiserad undervisning Hantverk

aliserat

Storskalighet Storskalighet Småskalighet Närhet till metodiskt Närhet till metodiskt utvecklings- Närhet till forskning utvecklingsarbete arbete Stort teknikberoende Stort teknikberoende Litet teknikberoende Teknik för dialog Teknik for förmedling Ovanligt med

teknikanvändning Informationen läggs i Informationen läggs i läromedel Lärarna bär mycket läromedel av informationen Statusproblem Statusproblem värdet av Inga Statusproblem

- värdet av studierna studierna ifrågasätts ifrågasätts

I de storskaliga utbildningssystemen har tekniken fått sin mest omfattande tillämpning hittills. I korrespondensskolorna har modern teknik successivt ersatt gammal, för att i stort sett göra samma typer tjäns-

av ter som den gamla. Institutioner, som Open University i Storbritannien, föddes för att med avancerat teknikstöd bedriva massutbildning. Teknikanvändning har varit en förutsättning och dessa institutioner har i stor omfattning utnyttjat television, radio, videokonferenser med

mera. Kunskaperna om teknikanvändning i undervisning det slag de bedri-

av ver har därigenom vuxit.

I dual mode-institutionema är användningen av teknik ännu blygsam. Att tekniskt stöd skulle kunna förändra distansutbildningen i dessa system mot ökad frihet för de studerande är klart. Krafterna mot teknikstöd har dock varit starkare än krafterna för. Mycket talar dock för att skillnaderna mellan de olika utbildningssystemen i detta

och andra avseenden kommer att minska i framtiden. Detta behandlas utförligt i kommande avsnitt.

Utbildningssystemen 41

4.2 Kunskapsförsörjning i systemen

Tre olika typer av distansutbildningssystem har diskuterats, två single mode-system och ett dual mode. Alla systemen har goda förutsättningar att fungera som distansutbildare. De har dock skilda utgångspunkter för sina verksamheter och därmed passar de sannolikt även olika bra för olika målgrupper och olika typer stoff. De varierar också med

av avseende på hur de löst frågor kopplade till sin egen kunskapsförsörjning. I single mode-institutionema ligger fokus för kunskapsförsörjningen på hur undervisningen skall bedrivas medan dual mode-institutionema fokuserar på vad undervisningen skall innehålla.

Korrespondensskolomas sätt att undervisa, samtidigt var deras egenart. Genom praktiskt utvecklingsarbete och systematisk forskning förfinades successivt deras arbetssätt. Erfarenheterna från det praktiska arbetet och forskningsresultaten spreds och fortsätter att spridas vid internationella konferenser och tidskrifter.

genom

De storskaliga utbildningsinstitutionema från 1970-talet gavs industriella organisationsformer. Många av korrespondensskolorna utvecklades också i den riktningen. För arbetet med planering och genomförande av undervisningen tillämpades långtgående specialisering och arbetsfördelning. Expertgrupper av olika slag växte fram och dessa försörjde och försörjer fortfarande systemen med kunskap. Särskilda avdelningar handhar arbetet med planeringen av undervisningen. Expertis har utvecklats för att exempelvis genomföra behovsanalyser och målgruppsanalyser. Andra är specialister på att arbeta i projektform eller inom det tekniskt/pedagogiska området. Särskilda forskningsavdelningar följer upp utfallet av den egna verksamheten och följer forskningsfáltet. Olika fora finns för att sprida kunskaperna och för att få forskningsrönen internationellt prövade.

Den långtgående specialisering som skett i dessa systern och sättet att plocka sönder utbildningsuppdraget i små beståndsdelar har kritiserats. Samtidigt pekar företeelsen i sig ut en klassisk problematik. Att bedriva undervisning är inte okomplicerat. Det kräver kunskap om målgruppen, om stoffet, om hur man undervisar och hur studerande lär sig. Det stora arbetsfält som i dessa system sköts av personer med specialiserad kompetens, skall i dual mode-systemen hanteras personer

av som har sin specialité inom andra områden än pedagogik, didaktik, metodik eller tekniktillämpningar i undervisning.

69 Hur skall exempelvis arbetet med undervisningsplanering ske Hur skall medier väljas 7° Närheten till forskning, ämnesvis kunskapsutveckling, får sådana konsekvenser.

42 Utbildningssystemen

De arbetsformer som utvecklats i single mode-institutionerna är viktiga i distansutbildning. Lång erfarenhet och systematiserade studier har lett till att ett stort kompetensfalt kring distansutbildning utvecklats, kompetens behöver översättas till de olika sammanhang dual

som mode-institutionerna verkar i och som behöver föras in i dessa institutioners sätt att arbeta.

I figuren nedan görs ett försök att illustrera resonemanget ovan.

KONTEXT: Historia, lokal miljö

Distansundervisning

medstödavinformations- Teknik ochkommunikationsteknik

PLANERING

GENOMFÖRAND

Organisation

Regler

Kunskaper

Attityder

Figur 1: Tre kritiska stödområden för att förändra reguljära utbild-

ningsinstitutioner till distansutbildningsinstitutioner.

Frågor kring undervisningens pedagogik och didaktik behöver lyftas fram i dual mode-institutionerna. Utnyttjandet tekniskt stöd bör öka

av för att utbildningssystemen skall kunna erbjuda god distansundervisning. För att genomföra detta krävs support till utvecklings- och planeringsarbetet samt till genomförandet av undervisningen.

Man kan identifiera tre viktiga stödområden. För tekniktillämpning-

krävs, utöver den fysiska, tekniska strukturen och underhåll av denen

kunskap om tekniken och dess pedagogiska möjligheter. Vilken na, repertoar har viss teknisk applikation Hur hanterar man den

en

De föreställningar och attityder lärare har till distansutbildning bör

väl underbyggda. Vad motiverar distansutbildning Vad innebär vara distansutbildning Lärarna behöver ta del av de erfarenheter som gjorts beträffande genomförande av distansundervisning. De behöver kännedom hur arbetar med undervisning och stöd för lärandet när

om man lärare och studerande är skilda i tid och rum.

Utbildningsinstitutionerna, konsortier och högskolor som arbetar med dual mode behöver, för att vara framgångsrika som distansutbilda-

Utbildningssystemen 43

utgå från den kunskap finns inom området. De kan t.ex. skapa re, som för att stödja planering och genomförande av undervisexpertgrupper ningen på distans. Två sådana kunskapsfält har i korthet beskrivits. Även arbetets organisation och de regler och förordningar som styr arbetet behöver utvecklas. Detta behandlas i följande avsnitt.

4.3 Gamla för

organisationsformer nya uppgifter

grundproblem för lärare arbetar med distansutbildning i dual Ett som mode-institutioner är att få tillräckligt med tid och resurser för det omfattande utvecklingsarbete distansundervisning kräver. Den erfarenheverkar universell och rapporteras ofta i litteraturen. En vanlig ten vara organisatorisk lösning på akademisk nivå är att arbetsenhetema, ämnesinstitutionema inom dual mode-institution, är ansvariga för utvecken ling och drift undervisningen. Detta är t.ex. förhållandet i Sverige. av Men sannolikt hör det till undantagen att exempelvis enskilda ämnesinstitutioner har de kompetensmässiga, personella och ekonomiska resurkrävs för att genomföra det utvecklingsarbete distansundervisser som ning kräver. I stället måste finna olika former för samarbete, för att man skapa den tillräckliga resursbasen. Detta kan ske inom eller mellan högskolor. Utvecklingen konsortier utgör exempel på sådant samarav bete. Organisatoriska lösningar kan naturligtvis även innebära att stödjande strukturer skapas på nationell nivå och att dessa finner goda former för samverkan med dual mode-institutionerna. I Danmark arbetar Cenfor Teknologi støttet Utdannelse för att stödja kunskapsutveckling ter på området. Man även bidrag till utvecklingsarbete. I Norge finns ger också samlade i ett nationellt övergripande kan ge resurser organ som ekonomiskt stöd till utvecklingsarbete och forskning om distansutbildning. Dessa kan därigenom fungera ryggrad för diorgan som en stansutbildningen på tertiär nivå. De regler styr arbetet i många utbildningsorganisationer är konsom struerade för andra uppgifter än de distansundervisning innebär. som De storskaliga systemen har här haft fördelar framför dual mode. Huvuduppgiften i dessa är att bedriva distansundervisning och regler och administrativa rutiner har utvecklats för att ta hand just de uppgifom I dual mode-institutionema uppstår inte sällan konflikter mellan terna. reglerna och uppdraget att bedriva distansundervisning. Tillgodoräknandet lärarnas arbetsinsatser är bestämt efter mönster från den reav guljära undervisningen. Antagningsformema är avpassade efter närun-

dervisningens tenninstider. Studerandeservicen avpassad för studerande på högskoleorten deltar i närundervisning och inte efter de

som stu-

derandegmpper som brukar delta i distansundervisning.

Om sättet att arbeta med distansutbildning i dual m0de-institutionerna skall kunna utvecklas måste även regler och organisation

ses över och anpassas.

Undervisningen 45

Undervisningen

5 Att organisera undervisningen

5.1 Fakta, information och kunskap

Lärande skall resultera i kunskap. Vad är kunskap och hur når man den egentligen I diskussionen kring den teknik som kommer till an-

nya vändning i undervisning dyker ofta tennema kunskap och information

Det är rimligt att försöka åtskilja begreppen, inte upp som synonymer. minst när mycket den tekniken representeras av informations-

av nya och kommunikationsteknik, IT. För att underlätta diskussionen i de två kommande avsnitten introduceras kortfattat ett synsätt på begreppet kunskap. Avsikten är även att försöka demonstrera skillnaden mellan kunskap och information.

En rimlig utgångspunkt kan att påstå att i den fysiska världen

vara kring finns ting och händelser. De är påtagliga och kan höras, berö-

oss

och/eller Vissa företeelser är annan natur. Tankar och idéer, ras ses. av exempelvis, kan vanligen inte eller beröras. Finns vi själva på plats,

ses kan vi uppleva ting eller direkt ta del idéer. Gemensamt för dessa

av olika fenomen är, att vi inte kan eller höra dem, måste de uttol-

om se kas för att bli tillgängliga för Fakta tingen eller tankarna måste

oss. om bli information. Infonnationen lagras i böcker, bilder, tv-program, CD-

skivor, databaser etc.

Undervisning handlar till del att låta studerande upptäcka fe-

en om

eller del information. Undervisning handlar också om att nomen ta av

tillfällen till bearbetning informationen. Det kanske mest centrala ge av är att undervisningen skall bidra till att informationen omvandlas till

kunskap.

71 I den engelspråkiga världen har under senare förkortningen ICT börjat användas. Akronymen står för Information and Communication Technologies. 72 Fylligare diskussion kring detta tema finns på svenska bland annat i Marton, F. m.fl. 1986 och i Carlgren, 1997.

Jag har gjort ett försök att illustrera dessa relationer i följande begreppskedja.

9 FENOMEN 9

9 FAKTA 9

9 INFORMATION 9

9 KUNSKAP 9

9 REFLEXION/I-IANDLING ä

9 FENOMEN 9

9 FAKTA 9

Figur 2: Relationen mellan begreppen information och kunskap.

Illustrationen kan verka teknisk och är självfallet en förenkling såväl av de komplexa processer det handlar om när kunskap bildas, som av begreppet kunskap i sig. Avsikten är att visa på skillnader mellan de olika begreppen. Begreppet kunskap reserveras här för något individen är bärare av. Det inrymmer såväl en intellektuell, som en emotionell och en handlingsdimension. Begreppet kan innebära att ha införlivat fakta om olika fenomen. Kunskap kan också innebära att den studerande in-

sammanhang mellan olika företeelser, att hon kan förstå en idé. ser Fakta kan man ha mer eller mindre av och fakta kan vara mer eller mindre nära det fenomen som beslcrivs. Förståelse däremot har främst en kvalitativ innebörd. Man kan förstå på olika sätt. Kunskap kan också innebära att man har beredskap inför olika situationer och att man har färdigheter att kunna agera i dessa. Att ha beredskap innebär bland

annat att man kan bedöma hur och när man skall handla.

De kritiska punkterna i begreppskedjan ovan ligger framför allt i de händelser som illustreras av pilarna. Exempelvis skall fakta uttolkas på ett rimligt sätt för att bli tillförlitlig information och information skall sedan bli kunskap. Undervisningens kärna blir att bidra till den transaktion som illustreras av pilen mellan information och kunskap, det vill säga att bidra till själva lärandet. Pilen kan sägas illustrera den stödstruktur som utbildningssystemen måste tillhandahålla för att det skall

handla om undervisning.

73 Den distinktionen gjordes exempelvis i kapitel De första försöken i större skala innebar att man gav information, men inte erbjöd undervisning. De tidiga formerna av korrespondensundervisning uppstod först när någon form av två-

Undervisningen 47

ingredienser i undervisningen blir därför att göra infor- Två viktiga tillgänglig och tillfällen till bearbetning informatiomationen att ge av Bearbetningen är själva lärandeprocessen och den kan innebära att nen. och intemalisera fakta, för att nå förståelse är även indivita emot men dens aktiva samspel med omgivningen nödvändigt. Det informationsgivande ledet kommer jag i den fortsatta texten att

benämna förmedling och det bearbetande ledet interaktion.

5.2 Planeringsarbete

någon form planering. Hur mycket och Undervisning förutsätter av inriktning varierar starkt med den undervisning som skall med vilken Självklart skiljer sig planeringsarbetet vid distansutbildning från ges.

inför undervisningssituationer där studerande och

det, som måste göras klassrum. I litteraturen beskrivs hur stor del av planelärare möts i en

klassiska undervisningssituationema inriktas på den tid

ringsarbetet i de studerande skall tillsammans, medan fokus vid planelärare och vara distansutbildning ligger på den tid studerande och lärare ringen av som är åtskilda. olikheter påtagliga är att planeringsarbetet i distansut- Andra som är för och på förhand inte så väl känd stubildning vanligen görs en stor distansstudenterna sedan genomför sina studier sker derandegrupp. När under mycket varierade betingelser och de är ofta spridda över stora det områden. Inför möte i klassrumsmiljö är vanligen lära-

geografiska ett

studerandegruppen och antalet studerande är förhålförtrogen med ren förberedelserna inriktas på lärarens undervisning, landevis litet. Om planeringen i alla stycken genomgripande. Läraren behöver inte vara undervisning och improvisera i stunden. Vid distansutkan anpassa sin i den möjligheten. Planeringsarbetet genombildning saknas stort sett alltid den genomför undervisningen. Om studeförs t.ex. inte av som inte möts minskar utrymmet för improvisarande och lärare dessutom

tioner ytterligare. undervisningsplanering är mycket omfattande." Litteraturen om utgöra disciplin eller en deldisciplin inom Den kan rentav sägas en egen I länder USA och Storbritannien har området

ämnet pedagogik. som

vägskommunikation upprättades eller de studerandes arbete följdes upp genom

betygssättning. 74 EU:s forsknings- och utvecklingsprogram finns omfat- Området är stort. Inom specialiserade modeller utvecklade. Den intresserade läsaren tande och djupt www.noesis.se/cmieu.htm. Från denna web-adress kan även många hänvisas till rapporterna laddas ned. av

48 Undervisningen

stark ställning, medan det i andra länder inte haft genomslagssamma kraft. Under 1960 och 1970-talen tillväxte kunskaperna inom området starkt och teorier och modeller för undervisningsplanering viktiga var

element i den industrialisering utbildning diskuterats

av som i kap 2.2. Även svenska forskare bidrog i det

utvecklingsarbetet. I en del forskning och utvecklingsarbete kring undervisningsplane-

ring problematiseras och diskuteras uppgiften att planera distansundervisning. Här demonstreras olika svårigheter i förberedelsearbetet och redovisas erfarenheter olika sätt att lösa dessa på. Majoriteten av av texterna innehåller dock föreskrivande arbetsmodeller för planeringsarbetet. I sin mest utvecklade eller extrema form finns

planeringsarbetet

beskrivet i modeller med små väl avgränsade och i detalj definierade

arbetssteg.

Denna typ av arbetsmodeller har mycket framträdande roll i dien

stansutbildning. Om det främsta särdraget i distansutbildning är att

merparten av kommunikationen mellan studerande och lärare äger rum via ett medium, så är sättet att förbereda undervisningen det näst mest särskiljande draget. I merparten den distansutbildning möter av som

läsaren i internationella redovisningar har undervisningsplaneringen

formaliserats. Det skall inträffa i undervisning och studier har brusom tits ned i små beståndsdelar och det mesta planeras utan att den studerande är närvarande. Modellerna visar mycket översiktligt hur undervisningens förutsättningar skall kartläggas. I det arbetet kan ingå, att fånga och analyupp sera utbildningsbehov och att uttrycka behoven i mål för utbildning. De studerande skall analyseras. Det undersöks är deras förkunskaper, som deras förväntningar på studierna och olika karaktäristika hos studerandegruppen som kan tänkas påverka arbetsfonnema i utbildningen. De olika betingelser under vilka undervisning och studier skall bedrivas är också föremål för datainsamling och analyser. Analysema får sedan utgöra underlag för utbildningens utformning och innehåll. Bland flera moment i det arbetet ingår att välja ut det stoff som skall ingå i undervisningen, att välja medier för att presentera stoffet och naturligtvis att utveckla läromedlen. Olika sätt att bereda de studerande möjligheter att bearbeta stoffet skall också planeras. Organisationsformer och övningar stödjer lärandet skall utvecklas. som Modellerna föreskriver också att utbildningen skall följas Plaupp. ner och verklighet skall jämföras och analyseras. Detta kan innebära undersökningar av hur undervisningen genomförts. Har rätt stoff valts till utbildningen Hur har läromedlen fungerat Har de studerande gi-

75 Mest framträdande var den grupp som vid Göteborgs universitet samlad var kring professorema Urban Dahllöf och Erik Wallin.

Undervisningen 49

vits rimliga betingelser för sina studier Andra typer av utfall som brukar studeras är kostnader för att genomföra utbildningen och resultaten de studerandes insatser. Man undersöker vad distansstudentema lärt av sig och vilka synpunkter de har på studier och undervisning. De storskaliga single mode-institutionerna har ofta utvecklat egna planeringsmodeller. Dessa är variationer på den struktur som beskrivits och skillnaderna mellan dem är små. ovan

Dessa planeringsmodeller har varit mycket framgångsrika, i bemär-

kelsen sättet att planera ofta hela den institution som att genomsyrar bedriver distansutbildning. Olika arbetssteg i modellerna har exempelvis inte sällan organisatoriska enheter. Expertgrupper för beegna hovsanalyser, medieval och utvärdering bildar egna avdelningar. Flera de storskaliga institutionerna har också utvecklat utbildav ningar där deras planeringsmodeller säljs. Såväl Storbritanniens Open University exempelvis Femuniversität i Tyskland erbjuder sådana som kurser. planeringsmodeller det här slaget nått in i distansutbild- När av single mode-institutioner har de ofta fått stora konsek-

ningsbedrivande

Om detta har många vittnat vid internationella konferenser. I venser. redovisas hur sättet att arbeta med distansutbildning blivit rapporterna positiv kraft i utvecklingen den reguljära utbildningen. Uppgiften en av bedriva distansutbildning har problematiserat förhållanden kring att undervisning, studier och lärande. Det har inneburit, att undervisning tidigare bedrevs utifrån traditioner eller kanske tentativt, genom som engagemanget i distansutbildning fått teori att vila på och arbetsmoen

deller för sitt praktiska genomförande. Kunskapsområdet undervis-

har tagit sig bakvägen in i de traditionella utbildnings-

ningsplanering

miljöerna och emellanåt blivit ett lyft för ett helt utbildningssystem. Samtidigt det formaliserade sättet att arbeta med utbildningssom planering haft framgång i vissa utbildningssystem, har det kommit stor i konflikt med traditioner i andra. Planeringsideologin föreskriver att anordnama idealt skall styra och reglera undervisning och studier i för- Detta minskar möjligheterna till inflytande. Planeringsarbetet reväg. sulterar i färdiga lösningar begränsar studerandes och lärares möjsom ligheter att påverka studie- och undervisningssituationen. Detta har sannolikt varit orsakerna till att många dual modeen av har omfattande inslag närundervisning. Avvägningar mellan system av olika intressen blir här avgörande fråga. Fördelar för vissa studeranen nackdelar för andra. Frihet för lärarna kan medföra bede kan utgöra gränsningar för dem som följer utbildningen.

75 Bregar Zagmajster 1997.

50 Undervisningen

Om många skall utbildas eller de studerande tillåtas genomföra sina studier oberoende av rum och tid, krävs omfattande planering. De

en senaste årens utveckling av möjligheterna till datorstöd i undervisningen har givit vissa öppningar till flexibilitet även i detta avseende. Paul tillhör dem som dock för for stark tilltro till att lösningarna på

varnar en dessa problem skall komma med datorerna. Enligt honom kan vikten

av undervisningsplanering inte underskattas.

5.3 Läraren som eller

ämnesexpert pedagog

Den bild av distansutbildning, som växer fram i detta arbete, visar att detta är en utbildningsform som ställer många olika krav på dem

som skall ansvara för den. När undervisningen väl skall genomföras har den t.ex. föregåtts av mer omfattande förberedelser än vad som är vanligt i traditionell undervisning. Handböckema inom området beskriver

specialiserade och tämligen omfattande uppgifter för de ansvariga. En fråga är dock om hela det ansvaret ska ligga på läraren

En ofta bevittnad strid i utbildningssamhället rör delvis denna fråga. Vad skall läraren kunna för att utföra sitt arbete väl Striden har stått mellan förespråkare för djupa ämneskunskaper och andra som menat att kunnandet kring undervisningens sammanhang och form varit det kvalitetsavgörandeso. Naturligtvis finns inte endast ett svar på detta, båda sorternas kunnande är viktiga i all utbildning, vikten

men av var

77 Paul 1997. Ross Paul är en framträdande aktör inom distansutbildningsområdet. Han är sedan många år ansvarig for distansutbildningen vid en dual modeinstitution i Kanada, Laurentian University. 78 Här finns omfattande litteratur. På svenska bland annat Bååth 1994, Dahlén 1997, Richard Rohdin 1995, Wolf Wolf 1997. Internationellt finns bland annat kurserna for distansutbildare som ges av de stora single mode institutionema. 79 Bertil Hammer, som var Sveriges förste pedagogikprofessor, diskuterade detta i sin installationsföreläsning 1910 när han argumenterade for pedagogiken som ett eget kunskapsområde. 3° I Sverige har diskussionen bland annat förts den så kallade Kun-

av skapsrörelsen. Här, liksom på andra håll, har debatterna inte sällan utvecklats till strider om revir. Ett praktikfált mot teoretiska fält och olika teoretiska fält mot varandra. Behov preciserade skolornas lärare har

av stått emot innehåll i lärarutbildningar. Företrädare för skolans ämnen på högskolenivå har stått emot företrädare för kunskaper sociala och

om pedagogiska frågor kopplade till utbildning och undervisning.

Undervisningen 51

med utbildningens nivå, i olika led arbetet dem varierar av och en av

och med sättet att utbilda.

fungera demonstreras ett antagnade I utbildningssystemens sätt att

hos studerande med tilltagande ålder. I det ökat oberoende av form om har de lärare arbetar med små barn svenska utbildningssystemet som

metodisk utbildning. Den minskar sedan i om-

längst pedagogisk och

från primär till sekundär nivå. Väl uppe fång med ökande systemnivå,

lärare vanligen saknar formell på tertiär nivå finner vi högskolans som

Oavsett målgruppens ålder

utbildning för sina undervisningsuppgifter.

alltid formfrågor centrala vid distansutbildning, och stoffets karaktär är

torde ha framgått i de föregående kapitlen. detta

skall förberedas behövs bland annat kunskaper om När utbildningen

diskuterades i kapitel 6.1. Inför själva

sådana planeringsmodeller som

läromedel fram och undervisningen kräver undervisningen skall tas om

utvecklas, konstrueras. Genomförandet ställer teknikstöd behöver detta

studerande, improvisationsförrnåga och för-

krav på anpassning till de

och tekniker utnyttjas i undervisningen. ståelse de läromedel som av

och utvärdering undervisningen

För väl genomförd uppföljning av

hur fångar de studerandes krävs bland annat kunskaper om man upp

I alla dessa arbetsled finns själv-

synpunkter och om provkonstruktion.

det stoff undervisningen skall beklart kravet på kompetens om som

fråga ämneskunskaper, kunskaper om planehandla. Det är inte en om

läromedelsutveckling eller konstruktion tekniska miljöer ring, av om samband med distansutbildning är allt detför undervisning. Behovet i

ta.

i kompetensen hos ansvariga är så omfat- Kravet på bredd och djup

bli fråga uppgift för lärare. Flera tande att det sällan kan om en en mera

kunskaper till varandras för att distansutbehöver addera sina personer

bildning skal möjlig. vara

Undervisningen 53

6 Mötet mellan studerande, stoff och

lärare

6.1 för lärandet

Att skapa förutsättningar

för lärandet

l Undervisning som förutsättning

Undervisningens pedagogiska grundproblem är desamma oavsett om den på distans eller fysiska möten. Information om

genomförs genom

idéer och fysiska fenomen skall göras tillgänglig och på olika vis bearbetas till kunskap. Detta förlopp illustreras figur 2. av Lärandet inget enkelt beskrivbart förlopp och beskrivningar kan är många emellanåt motsägelsefulla infallsvinklar. En grundgöras från innebär i alla fall att studerande och lärare förenas i arbete mot sats mål och lärandet inträffar i samspelet mellan dem, gemensamma att eller mellan den studerande och andra. lärandet beskrivs den studerandes perspektiv handlar det om Om ur i första ta del information. Vanligen innebär det timmar att ett steg av och strukturering det lästa. Information från olika källor av läsning av och smältas. Informationen skall integreras i skall också vägas samman redan känner till och resultera i förståelse av begrepp och annat man sammanhang. Den förståelse nått kan prövas i olika tillämpningar. man Undervisningens uppgift är att stödja dessa skeenden. Den ska innestoff eller görs tillgängligt och att den studerande bära att presenteras med strukturering informationen. Undervisningen bör också får stöd av innebära den studerande stöd i med att smälta och att ges processen det stoffet och med att pröva sin förståelse i olika samintegrera nya

manhang.

Distansutbildningens dilemma är att lärandet skall inträffa då förutför detta stöd från lärarens sida är väsentligt skilda från de sättningarna förhållanden råder vid traditionell undervisning. De förutsättningar som klassrummet fysisk närvaro och samtidighet, sakför samspel som ger, vanligen i distansundervisningen. Detta samspel, stödjer lärannas som utveckling mellan den studerande och hennes omgivning, kan de och benämnas interaktion.

81Figur 2 i kapitel 32 beskriva studier och undervisning har inspirerats Larsson 1996. Sättet att av

54 Undervisningen

Undervisningsprocess Studieprocess

Förmedling Presentation stoff stöd Lyssna, läsa, strukturera av för strukturering

Interaktion Stöd för smältning, integ- Srnälta, integrera, nå forration och tillämpning ståelse, tillämpa

Figur Två inslag i undervisning och studier

Vi kan alltså utskilja två huvudfenomen båda

som ger förutsättningar

för lärandet, informationsgivningen/förrnedlingen och interaktionen.

Fenomenen har olika innehåll för läraren och den lärande, syftet men är gemensamt. Mot bakgrund av det förts blir inresonemang som ovan teraktionen undervisningens kämaktivitet.

l Interaktion

Moore har diskuterat tre olika typer interaktion vid distansunderav visning. De två första innebär att studerande interagerar med läraren, en respektive med andra studerande. Två olika kategorier av personer medverkar således vid studierna och underlättar lärandet. Den tredje typen har att göra med den studerandes samspel med det direkta kursinnehållet, så det representerats i någon form läromedel. Den som av studerande informerar sig och för ett inre innehållet, resonemang om med eller utan yttre stöd. Ytterligare en fonn av interaktion har studerats och diskuterats under senare år. Denna handlar den studerandes samspel med läroom medlens yttre, alltså inte med innehållet i dem, utan med den bakom yta vilken innehållet ligger. Interaktionen berör struktur och grafiska presentationssätt i läromedlen, t.ex. den bild möter den studerande på som dataskärmen när hon skall arbeta med databas. Till detta återkommer en jag i avsnitt 7.2. Bååt 3‘ har i sin genomgång pedagogiska teorier och deras releav vans för distansutbildning analyserat vikten olika stöd för av typer av den lärande. Han pekar särskilt ut betydelsen individualisera av att handledningen, att skapa ett personligt och gott förhållande mellan handledare och studerande och att följa hur den förståelse senares utvecklas. Det är också viktigt att kommentera framsteg och misstag.

83 Moore 1989. 84 Bååth 1984.

Undervisningen 55

sina reflektioner kring interaktion på de empiriska Willénsshar grundat

distansutbildning vid svenska universitet. Hennes studier hon gjort av

hindren för att studerande skulle lyckas iakttagelse var att de största

i brister i återkopplingen. Hennes data visade att med sina studier låg

behövde diskutera kursinnehållet, tolkningen och analysen studenterna

visade också sådana behov uppstod vid helt olika tilldetta. Hon att av

fällen för olika studerande.

arbeten från 1980-talet introducerade

I några uppmärksammade

didaktisk konversation. Författaren lyfte med Holmberg begreppet

fram empati viktig kvalitet i samspelet hjälp detta begrepp som en av studerande och omgivningen. Det författaren främst utredde mellan den

i läromedlen skulle skapa närhet till den hade att göra med hur man

utforma texter på särskilda sätt. Studier genomstuderande genom att

demonstrerade också vikten nära och goda relationer förda i Norge av

och handledare. I dessa fick de studerande en egen mellan studerande

följde dem flera kurser. De effekter man stuhandledare som genom

i vilken omfattning de studerande stannade kvar derade bland annat var attityder till kurserna. Utfallet i båda dessa i utbildningen och deras var

med verksamhet där handledhänseenden mycket positivt, i jämförelse

ordnad på Ytterligare ett belägg för betydelsen av ningen var annat sätt.

i undervisningen har visats. ta hänsyn till emotionella komponenter att verksamheten vid 197 distansutbildningsinstitu- Forskarna följde upp

fann egenskap de benärnnde "leamer tioner världen över och att en

organisationerna positivt korrelerad med genomfriendliness hos var

strömningen i kurserna.

olika aspekter interaktion utifrån åt- Man kan således beskriva av

En fysisk och social dimension med platser minstone två dimensioner.

sammanhang för interaktionen och personer att interageeller och rum dimension beskriver innehållet i inter-

med och en psykologisk som

ra dimensionen rör interaktionens kontext. Den svaaktionen. Den första

och med vad eller vilka interaktionen äger på frågan om var som rar innehållet i interaktionen och på frågan om Den andra rör svarar rum.

vad interaktionen handlar om.

85 Willén 1981.

86 Holmberg 1983, 1989.

87 Rekkedal 1985.

88 Graff och Holmberg 1988.

56 Undervisningen

6.1.3 Rum och för

sammanhang interaktionen

I en av de definitioner distansutbildning diskuterades av som i rapportens inledning skiljer ut självinitierat och på hand man egen genomfört lärande från distansutbildning. Att helt på hand egen arbeta med självinstruerande material betraktas således inte

som distansutbildning.

För att distansstuderande måste tillhöra vara en person en studieorganisation. Denna skall sörja för goda studiebetingelser genom att skapa och integrera handlingar i sin undervisning som understödjer lärandet. Sådana kan byggas in i läromedel eller tillskapas i form olika stödav jande system.

Denna tankegång fördes också fram Holmberg han diskuteav när rade sitt begreppdidaktisk konversation Han menade att det är viktigt att utforma texterna i läromedlen så att de skapar känsla en av närhet mellan den studerande och läraren. De skall simulera relation. en Flera forskare har använt ordet transaktion för de förlopp som skall inträffa vid lärandet. Under slutet 1980-talet presenterade av t.ex. Moore sin teori om transactional distance, teori med hjälp en vars de handlingar som måste planeras och genomföras för överbrygga att avstånd kan förstås. Han avsåg med avstånd inte distans i tid och rum, utan visade på ett vidare sammanhang där graden studerandeautoav nomi och formerna för dialog och kursstruktur angav den transaktionella distansen. Därigenom visade han på komplexiteten i relationerna mellan en studerande och den organisation skall som stödja henne. Även Garrison utnyttjar termen transaktion for att beskriva och diskutera skapandet de nödvändiga relationerna mellan lärare, av studerande och kursinnehäll. Det samspel en studerande har med sina lärare och studiekamrater

äger rum på något vi kan kalla den formella Med formell som arenan. avses här således att interaktionen skall planerad, understödd vara och övervakad av en organisation är ansvarig för utbildningen. som Tre kategorier interaktion förekommer på den formella av arenan. Den första handlar interaktion mellan den studerande och olika om läromedel, som böcker, laborationsmaterial, ljudband. Den andra

katego-

rin utgörs sådana interaktioner äger mellan den av som rum studerande och olika företrädare för utbildningsorganisationen, lärare, t.ex. studievägledare och administrativ personal. Den tredje rör växelspelet mellan

39 Keegan 1993. 90 Keegan 1993.

91 Holmberg 1988.

92 Moore 1993b.

93 Garrison 1989.

Undervisningen 57

den studerande och hennes medstuderande. Gemensamt för dessa tre kategorier interaktion är att de är tillkomna konsekvens av av som en utbildningsorganisationens olika åtgärder. Läromedel har utvecklats och distribuerats i eller form, lärare handledare, studievägleen annan har anställts och givits undervisningsuppdrag av den organisation

dare

distansutbildningen och denna har även gjort olika arsom arrangerar skapa samarbete mellan de studerande. Med andra rangemang för att ord har anordnaren skapat fält och situationer, byggt upp en formell

för interaktionen. arena Distansundervisning innebär ofta att aktiviteter flyttas in i hemmen eller till arbetsplatsen, att utbildningsanordnarna kolonialiserar de stu-

derandes närmiljöer. För att skapa för lärar-/studerandeinterrum skapas så effektiv brygga möjligt mellan läraren och aktionen en som den studerande. Man talar det förlängda klassrummet, det virtuella om klassrummet eller liknande. Undervisningsorganisationen når den studerande varhelst hon samspelet dem emellan följer utstakade är, men och väl kända vägar. Även interaktionen i de här fallen fysiskt äger om hemma hos den studerande eller på dennes arbetsplats, inträffar de rum ändå på den formella Det är aktiviteter som anordnats av utarenan.

bildningsorganisationen.

kan föreställa sig att försöken att sträcka ut klassrummen till Man hemmen eller andra miljöer fysiskt nära de studerande borde kunna få konsekvenser för forma utbildningar. Världen kring den studesättet att skulle kunna utnyttjas i undervisningen. Detta har dock skett i rande begränsad omfattning. Evans och Nation att tanken på mycket menar det förlängda klassrummet där aktiviteterna är lärarinitierade och kontrollerade, låser tanken så att de pedagogiska och didaktiska möjlighe-

ligger i den studerandes närmiljö försummas. ter som studerande interagerar i sin närmiljö på inte expli- De en arena som cit diskuteras i litteraturen distansutbildning. De sammanhang i vilom studerande lever och verkar kan viktiga bidrag till individens ka den ge lärande och nära den studerande kan värdefullt stöd. Detta personer ge kan kallas den och det är rimligt att anta att den

rum informella arenan

kan väl så avgörande för utfallet utbildningen som den formella vara av

arenan. Evans och Nation ibid. har framgått kommenterat detta. De som säger att

dialogue should be encouraged not just between teachers and students, .. but also between students themselves study-groups, tutorial groups, self-

94 Evans och Nation 1989.

help networks etc. and between them and those in the social context within which they live and work. 39

Även Baynton påtalar i artikel studerande en att interagerar med andra personer och annat stoff än det som anvisas av utbildningsanordnaren. Hon nämner som exempel experter och bibliotek. egna Huvuddelen av tiden under en distanskurs tillbringar den studerande i sin nära kontext, i sitt hem, på arbetet, bland vänner. Här finns känslomässiga bindningar, lösningen på många de praktiska problemen av relaterade till studierna och kanske även vänner eller familj med studieerfarenheter av betydelse. På den informella finns kanske den arenan eller de som kan ge den studerande bekräftelse på framgångar och utveckling. I en studie där en grupp kortutbildade kvinnor lyckats i som en distanskurs följdes återfanns många de faktorer kunde upp, av som förklara deras framgång på den informella arenan.

6.1.4 Innehåll i interaktionen

I artiklar och böcker om distansutbildning omfattande belysning ges av vad samspelet mellan den studerande och andra aktörer skall innehålla för att leda till lärande. Interaktionen här tre sorters innehåll och ges vart och ett dessa kan återfinnas såväl på den formella på den av som informella arenan. Den första typen av innehåll i interaktionen är handlingar skall som stödja förståelsen av det som skall läras, den kognitiva utvecklingen. En direkt översättning av den engelska termen för detta är akademiskt stöd. De handlingar hör till det akademiska stödet är t.ex. lektioner som samt att ge handledning och återkoppling. När distansläraren ringer upp den studerande för att förklara något eller deltar i diskussion en med en grupp studenter så han således akademiskt stöd. Garrison ger talar om detta när han formulerar sig kring det han kallar "educational transactions. Det vi här behandlar som en innehållslig, kognitiv dimension innebär att den studerande tillsammans med någon annan penetrerar stoffet, egentligen förhandlar om innebörden i det. Den studerande lyssnar till, granskar, ifrågasätter olika uppfattningar föom en reteelse och kommer genom sin diskussion med medstuderande, lärare eller andra fram till egna ställningstaganden relativt företeelsen.

95 Baynton 1992. 96 Holmberg Emmoth 1994. 97 Hiola och Moss, 1989; Ross, 1990; Garland, 1993. 98 Garrison 1989.

1998:83 Undervisningen 59 SOU

På den formella är det framför allt lärare, studiekarnrater och arenan läromedel interagerar med ett kognitivt innehåll. På den informella som arbetskamrater, någon känner eller någon på det lokala arenan kan man biblioteket måhända fungera som dialogpart. Den andra innehållsaspekten rör den praktiska domänen kring utbildning och undervisning. Innehållet i interaktionen rör här förhållanhar med skall ta hand barnen medan man den som att göra vem som om skriver intyg att studerar, hur får studerar, vem som ut ett om man man First Class-program och vad krävs för att skall bli igång sitt som man på kurs. Tallman hänför detta till den formella arenan ge-

godkänd en

kalla det institutional support. Han visar att betydelsen av nom att denna praktiska information är väl så stor betydelsen av det kognisom stödet för nå framgång i kurs. Lester°° har också diskuterat tiva att en pekar på vikten att introducera de studerande till de detta och han av administrativa hjälpsystemen. En viktig aspekt enligt honom är att underlätta för de studerande att ha kontakt med utbildningsanordnaren. därför bland annat viktigt att vid kursträffar presentera den ad- Det är

ministrativa personalen och studievägledama. En viktig aspekt av detta

de studerande med långsiktiga planer för sin utbildär också att hjälpa de studieovana orienteringar utbildningssystemet i ning och att ge om regler, förväntningar och så vidare.‘° stort om - Även litteraturen distansutbildning hänvisar de administratiom om till den formella kan även frågor rör det här va frågorna arenan, som området hanteras utanför studieorganisatörens domän. Lärare, admioch studiehandböcker har naturligtvis stor betydelse nistrativ personal kan uppkomma, många svaren eller för att lösa de problem som men av på problemen kan även finnas hos arbetskamrat eller i lösningarna en hemmet. Holmberg i lång rad arbeten diskuterat den didaktis- När Börje en konversationen har han fört in emotionell komponent som han ka en har betydelse för undervisningen. Han menar att texter i läromenar skall ha form simulerar ett samtal mellan lärare och medlen en som skall enkelt och direkt. Den studerande skall studerande. Språket vara känna sig med texten utan läraren skall upplevas vara där. inte ensam Garrison har studerat funktionen hos telekonferenser och ser som värde hos dem, det utrymme för social interaktion som de lämett stort Över telefonen kan de studerande uppleva närhet och få chans till nar.

99 Tallman 1994. 10° Lester 1993. 101Brindley och Fage 1992. 102Flera är redan citerade, ett av de tidiga är från 1982. 103Garrison 1990.

60 Undervisningen

spontana kommentarer. De kan stödja varandra utdela begenom att röm. Liknande möjligheter lyfts fram dem utnyttjar datorkonfeav som renssystem i sin undervisning. I underkonferenser, coffee sh0ps0ch chattar, för de studerande dialoger med varandra ofta emotiosom är nellt präglade och kan verka stödjande och uppmuntrande. som Den tredje innehållsliga aspekten interaktion rör det emotionella av fält som diskuterats Vänlig ton i undervisningen och vänligt ovan. ett bemötande när den studerande har kontakt med undervisningsorganisationen utgör exempel på detta. Att uppmuntran och bekräftelse på att man utvecklas är andra exempel. Hit hör sannolikt också möjligheten att få känna samhörighet med en grupp och att i den även diskutera annat än kursinnehåll. F å studier hittills rör denna interaktion och typ av dess betydelse för att t.ex. studerande med liten studier ska vana av kunna klara av sin studiesituation. Det finns goda skäl att anta att just den emotionellt färgade interaktionen kan avgörande för främst vara ovana studenters möjligheter att nå studieframgång.

6.1.5 Definition interaktion

av

En definition av begreppet interaktion kan byggas utifrån denna upp översikt tidigare arbeten. Den fokuserar relationsaspekter, inte tekav nik, och den inriktas mot att interaktionen sker, med vilka den ange var sker och med vilket innehåll den sker. Interaktion är således sammanfattningsbegreppet för de handlingar som utöver presentation och förmedling stoff skapar förutsättningar av och stöd för lärandet. Dessa handlingar försiggår någonstans, tillsammans med en eller flera aktörer och de kan ha olika innehåll. Interaktion kan inträffa när de olika aktörerna är närvarande i och samma rum vid samma tidpunkt eller när de är skilda åt i och tid. rum Interaktionen kan således ske i real tid eller med fördröjning. När aktörerna är rumsligt skilda eller när interaktionen sker med tidsmässig fördröjning krävs olika tekniska lösningar för att överbrygga tid och rum. Tekniken erbjuder ett verktyg, kanal för interaktionen. en Sammanhanget där interaktionen sker kan formellt även vara organiserat eller infonnellt. Med ett formellt sammanhang utbildavses att ningsorganisatören skapat omgivning för den studerandes interaken tion. Med informellt de sammanhang finns, uppstår eller avses som skapas runt den lärande utan utbildningsorganistörens särskilda åtgärder.

104 En studie av Holmberg och Emmoth 1994 talar för detta.

Undervisningen 61

6.2 Läromedlen i distansundervisningen

I böcker och tidskrifter skapas ofta intryck att sofistikerade läromeav del med avancerad teknik är vanliga inom distansutbildningen. Detta är endast delvis bild. Fortfarande dominerar tryckta läromedel och en sann kommunicera är fortfarande skriftligt, även alltmer av den sättet att om skriftliga kommunikationen distribueras genom datorer. Detta förhållande har kommenterats och diskuterats tidigare i rapporten. I undervisningen sköts förmedlingen stoff via de förproducerade av läromedlen jämför figur sid 54, där undervisnings- och studieproanalyseras. Presentationen stoff görs vanligen i böcker och cessema av stöd för strukturering kan ligga i böckernas texter eller i studiehandledningar olika slag. Dessa kan även innehålla information av studieav administrativ karaktär. Det finns också läromedel som genom att simulera dialog med den studerande bidrar till dennes bearbetning av en stoffet. Dessa kan liknas vid 1960-talets så kallade programerade läromedel eller 1990-talets CD-ROM. Andra tillåter mer avancerade simuleringar interaktion, med dialoger avpassade efter varierade förutav sättningar hos de studerande. Detta medger exempelvis vissa datorbaserade läromedel. Vi skall i det följande fördjupa diskussionen av de pedagogiska aspekterna på läromedlens innehåll och fonn. Det stödjande didaktiska samtalet har central funktion i underen visning. Den studerande bör, enligt Holmberg, bli delaktig i en sådan dialog vid alla möten med studieorganisationen, vid telefonsamtal, i brev eller vid personliga möten. Samtalet skall vara stödjande för den studerandes lärande och tillåta individualiserad takt i studierna. Den en didaktiska konversationen skall också bäddas in i studiematerialen och därmed simulera samtal mellan den studerande och undervisaren. Kon- Verserande dialoglika inslag i tv-program och CD-ROM skall ha texter, personligt hållet språk, förmedla trevlig atmosfär och en känsla ett en personlig relation mellan den studerar och undervisningsorganiav som sationen. Ett stödjande didaktiskt samtal goda förutsättningar för ger lärandet att skapa ökad trivsel och större motivation för studiergenom na.°7 Att föra in didaktisk konversation i ett läromedel är arbetskrävande. I de redovisningar i litteraturen är vanligen en stab av persom ges

105Författaren har ännu inte mött någon svensk term for dessa läromedel. På engelska kallas de vanligen Integrated Learning Systems. 106Holmberg 1988. 107Holmberg 1988. 108 refererats på flera ställen i texten använder även uttrycket att Keegan som integrera undervisande aktiviteter i läromedlen.

62 Undervisningen

soner med olika specialiteter involverade i ett sådant arbete. Kostnaderna blir därmed höga och utan mycket studerande

stora resurser per krävs, för kostnadseffektivitet, att läromedlen används under lång tid och att de utformas för stora grupper Det är denna läromedel

typ av som möjliggör distansundervisning och som skiljer ut denna från

annan undervisning och distansstudier från andra studier.

Läroböcker, studiehandledningar och annat tryckt material

är som nämnts de vanligast förekommande läromedlen för och strukture-

att ge ra information och för att överbrygga avstånd mellan lärare och studerande. Med ambitionen att nå de pedagogiska kvaliteter diskuterats

som ovan har olika föreskrivande arbetsmodeller utvecklats. Denna inriktning har mött kritik från flera forskare. Juler pekar i det

sammanhanget på att en dialog inbäddad i en text aldrig kan kompensera

en äkta dialog. Den kan dominera den studerande och göra henne till

en passiv mottagare av information, istället för aktiv, ifrågasättande

en part i en dialog. Möjligheter för studenten att ta initiativ saknas också och dialogen blir knappast ett utbyte av idéer. Garrison för fram idéer hämtade från konstruktivistiskt teori om lärande och menar att text inte kan förmedla kunskap, den djupare förståelsen. Kunskap konsek-

är en vens av socialt samspel. Social interaktion kan leda till lärande, inte interaktion mellan en text och studerande.

en

En svaghet som demonstreras hos många läromedel där försökt

man integrera någon typ av samspel med de studerande är att de belönar ett ytligt angrepssätt i studierna. Läromedlen tillämpar enkla mönster för frågor och svar. Textens struktur kan exempelvis demonstrera de frågor som skall komma och lämpliga svar kan finnas lätt tillgängliga i texten. Detta gör att studerande tar till ett spel- eller lekbeteende och de egentliga avsiktema i läromedlet skyms.‘ Konsekvensen blir att många studerande ägnar sig ytinlämingf En annan observerad effekt att

av göra utvikningar, frågesekvenser och liknande i texter är att studerande helt enkelt hoppar över dessa invitationer till samspel. De i texterna inbäddade aktiviteterna kan upplevas som splittrande för läsningen eller för svåra att delta i just då.

109Keegan 1986, 1990. O Se bland andra Bååth 1994, Wright Conroy 1988, Holstein 1992. l Juler 1990. z Garrison 1993. 3 Perkins 1991. 4 England 1987, Marland et 1990. 5 Marland et 1992, Nordink Naidu 1994.

Undervisningen 63

Den mest centrala kritiken är ändå den som levererats av Garrison, menar att de förplanerade och paketerade läromedlen inte

som

de studerande möjligheter att starta lärandet utifrån sina tidigare ger kunskaper. Han menar att de är uttryck för en behavioristisk kunskaps-

och att de leder till ytinlärning. De kan möjligen fungera när stoffet syn är okomplicerat, men de är till liten hjälp för att nå förståelse av komplexa sammanhang. Han har uttryckt detta på följande sätt:

Little opportunity exists for the negotiation of learning goals, Collaborative learning decisions, or for learners to assume responsibility for constructing meaning for them selves, based upon their previous knowledge structures.

Lösningen på dessa problem ligger dock inte i att förkasta läromedel

innehåller simulerade dialoger. Detta framhålls av flera forskare som inom området. Rätt utformade och använda är dessa läromedel bra.‘ Sätten att hantera den inbäddade kommunikationen behöver emellertid

sådan att den stödjer studieprocessen istället för att störa den och vara att den befrämjar djupt lärande och inte ytinlärning. De tryckta läromedlen behöver kompletteras med handledande lärare och dessa bör ha möjlighet att påverka läromedlen. På motsvarande sätt bör sätten att strukturera innehåll och text i läromedlen bygga på aktuella kunskaper

lärstilar och begreppsbildningl och studieuppgifter i texten bör om innebära att den studerande genomför olika handlingar på arbetet, i hemmet eller tillsammans med kamrater. Textrnaterialet, den studerande och hennes vardagsmiljö kommer då att samspela.

Allt fler studiehandledningar och liknande läromedel görs numera datorbaserade. Man brukar utnyttja de engelska termema för detta, Computer Assisted Instruction CAI eller Computer Assisted Learning CAL. Kapaciteten hos datorerna och möjligheterna att samtidigt utnyttja text, ljud och bild gör att de starkt utvecklat arbetet med distansundervisning. En viktig faktor i det sammanhanget är att datorbaserade läromedel lätt kan hållas aktuella. Förändringar i tryckta studiehandledningar kräver omfattande insats av arbete och pengar, medan an-

en passningar i datormiljöerna är enkla.

116 Garrison 1993. 117 Kember 1994. 118 Haughey 1991. 119Naidu Bernard 1992. 12° Joughin Johnston 1994.

3 18-H28

64 Undervisningen

De pedagogiska grundproblemen kring läromedel i distansundervisning är dock i stort desamma för tryckta som för datoriserade läromedel.

6.3 Att distans

överbrygga

6.3.1 Olika varianter av tekniskt stöd

Tekniskt stöd, eller snarare vissa sätt att lagra och distribuera förmedling och interaktion, är en av de nödvändiga förutsättningarna för distansundervisningf Sådana tekniker har givits stort utrymme i utbildningssystemen som arbetar single mode, medan de ägnats betydligt mindre uppmärksamhet i institutioner som arbetar dual mode. I litteraturen om distansutbildning ges avsevärt utrymme det tekniska stödet. Ofta beskrivs en utvecklingssekvens med generationer tekniker, Vil-

av ket kan ge intrycket att något nytt ersätter något gammalt, eller att en nyintroducerad teknik är överlägsen en äldre I praktiken är det dock snarare så att reportoaren av tekniker vidgats över åren. Teknikema kompletterar oftare än de kompenserar varandra.

Teknikema för distribution av stoff och dialog är väl kända för de flesta och skall inte ges en omfattande beskrivning i detta sammanhang. I det följ ande görs endast korta karaktäriseringar för att framhålla vissa likheter och skillnader.

Handskriven eller tryckt text som distribueras med post eller via bokhandel har varit i bruk sedan länge. Det den enda teknik de tidi-

var ga korrespondensinstituten kunde utnyttja. Materialet sänds ut från en central plats till geografiskt spridda studerande. Ofta sker interaktionen mellan läraren och enskilda studerande förmedling och interaktion

går från en till mångaà Detta ger den studerande ett stort mått av frihet. Begränsningarna i dessa tekniker är främst att de är långsamma och att de studerande kan ha svårt att kommunicera med varandra.

Radio och television lagrar ljud respektive ljud och bilder och har hittills mest sänts ut via etern eller i kablar. Ljudband och videoband har samma lagringsmöjligheter, men distribueras i distansundervisningssammanhang liksom skrivet material vanligen per post. Ljud och videoband kan förmedla stoff från en till många, men kan endast simulera interaktion. För att kunna användas i egentlig undervisning, så

som begreppet behandlats i denna framställning, måste dessa tekniker

121Lundberg 1993 ger en översikt över problematiken. 22 Kritik har bland annat framförts av Ljoså 1993 och Rekkedal Søby 1993. 123Tuckey 1993.

Undervisningen 65

kompletteras med andra tillåter interaktion, exempelvis skriven

som text i form brev. Hittills har eter- och kabeldistribution låst de stude-

av rande i tid och medan band distribuerade med post bevarat den

rum, distansstuderandes möjlighet att studera när och var det passat henne.

Telefon, videokonferenser och övriga telekommunikationer har alla de möjligheter de två tidigare kategorierna har. De kan användas

som för förmedling och tillåter interaktion. De olika lagringsforrnema för information, text, ljud och bild, kan distribueras. Text skickas t.ex.i form fax, ljud i telefonkonferenser och ljud-bild i form av videokon-

av ferenser. Genom dessa tekniker kan läraren möta en grupp studerande istället för att kommunicera med dem en och en, och de studerande kan interagera med varandra. Även dessa tekniker, fax undantaget, begrän-

de studerandes frihet i tid och rum. sar

Digitaliseringen text, ljud och bilder, höghastighetsnäten för dist-

av ribution samt datorerna mottagare och sändare av sådana signaler

som är ännu teknik används i distansundervisning. Stoff kan för-

en som medlas i text, ljud och bild och kommunikation kan ske mellan många, fördröjt i datorkonferenser eller samtidigt ichattar. De digitala teknikerna har således många av de fördelar de gamla korrespondenstelmikerna hade, samtidigt det via dessa år möjligt att distribuera infor-

som mation i fler lagringsfonner och att göra detta i mycket större volymer och mycket snabbare än tidigare. Begränsningarna hos dessa tekniker ligger främst i lärarnas och utbildningssystemens bristande förmåga att använda dem och i de studerandes bristande vana vid dem. Den digitala tekniken är ännu 1998 förhållandevis ny.

Olika tekniker har utvecklats för att lagra digitala former av text, ljud och bilder, exempelvis CD-ROM. I den här framställningen är de jämförbara med böcker, ljud- och videoband. Det vill säga dessa telmiker kan förmedla och i någon mån strukturera det stoff som skall läras. De lämnar stor frihet till den studerande och kan fylla samma funktion

böcker och tv-program gör i undervisning som annan

Avsevärda har investerats i att utforska skillnader mellan

resurser teknikema när de används i undervisning. Frågorna i sådana studier rör vanligen vinster uppkommer beträffande lärandet. Kostnader,

om tidsåtgång, praktiska implikationer är relaterade till själva teknikema och användningen dem. Frågor om en teknik leder till mer lärande

av än är vanligen fel ställda. Tekniken ger lagrings- och trans-

en annan portmöjligheter information. Det är hur information ges samman-

av

‘Z4 Fylliga beskrivningar olika varianter finns bland annat i Bates 1995.

av 125Fyllig diskussion kring detta finns i avsnittet 6.1.

66 Undervisningen

hang och struktur som avgör lärandet och sådana frågor rör pedagogik och inte teknik. Ett par forskare har uttryckt detta på följande vis:

There no best instructional medium, there are only good and bad tea-

chers. s. 278

6.3.2 Tekniken i undervisningen

Tekniska hjälpmedel behövs ibland för att skapa möjligheter för kommunikation i undervisning, men de måste välj as ut och sättas i användning utifrån pedagogiska överväganden. Detta berörs bland andra av Dick 1991

..theory-based instructional strategies for multimedia systems have not kept

pace. In essence, the technology has driven the applications with theory

nowhere to be found 43.

Koncentration på att leverera information skymmer emellanåt uppgiften att stödja lärandet. Klassrummet, med en lärare som styr och kontrollerar infoimationsgivning till studerande, verkar utgöra en kraftfull metafor för undervisning och den präglar även mycket av den distansundervisning som utvecklas idag. Den första av de blockerande tankemodellema är således tanken på att återskapa ett klassrum i distansundervisningen. Lärar- och studeranderoller kan då låsas i gamla mönster.

Uppvuxna i skolsystem där vi varit vana vid att sitta i bänken och se framåt, representerar tv-rutan eller datorns bildskärm läraren som står bakom sin kateder och talar till oss. Emellanåt får klassen se på film. Intressant, spännande och viktig information i form av filmade inslag dyker upp på monitom, också det som i det gamla klassrummet. Många av de studerande har ännu svårt att flytta in i det seminarierum som datorn kan vara och att, som i seminarierummet, engagera sig i en diskussion av filmen eller lärarens undervisning. Planerare och lärare ser inte datormiljön som platsen för det förtroliga samtalet, som annars sker nere vid bänken eller på rasten.

Erfarenheten av att arbeta med telefon- och videokonferenser är omfattande. En styrka hos dessa tekniker är att de i sitt funktionssätt starkt liknar det de flesta av oss är vana vid från undervisning. studerande och läare kan därför använda samma undervisning- och studiestilar som de brukar göra De ger även möjlighet till interaktion mellan studerande

126Shaw Taylor 1984. 127Simpsson et 1991.

Undervisningen 67

samt mellan studerande samt mellan studerande och lärare. I praktiken visar sig dock ofta läraren vara den som dominerar och som tar initiativ till interaktion via dessa medier. Hon riktar sig till kollektivet av studerande, istället för till enskilda eller till studiegrupper på olika platser. Flera studier har visat att lärare lämnat de goda arbetsformer som de tillämpat i klassrummet, när de utnyttjat konferenstekniker. I videokonferenserm och i direktvisionm kan man se lärare föreläsa, ge instruktioner och demonstrationer. Det samtal de annars brukar föra med sina studerande försvinner inte sällan. I uppföljningar visar sig lärarna dessutom ofta vara nöjda med arbetssättet och de bedömer arbetet som framgångsrika medan studenterna efterfrågar möjligheter till mera diskussion med lärarna och studiekamraterna.‘ Tekniken sätter t.ex. gränser för hur många som kan ringa in till lärarna och aktiva studerande kan bli frustrerade över detta och den diskussion som förs ägnas främst åt själva stoffet, medan studerandegmpperna även har frågor av studieadministrativ karaktärl När konferensen avslutas, upphör även möjligheterna att ställa frågor. Den studerande har inga möjligheter att gå fram till läraren för ett personligt samtal efter lektionen. Här har fle-

studier visat på betydelsen studiecentraf Den klassiska underra av visningsmiljön kan sägas ha delats upp i två; telefon- eller videokonfe-

med formella lektioner och frågestunder och en kompletterande rensen miljö för ett informellt samtal, ungefär på rasten i skolan.

mera som

Att lärare och studerande inte kan se varandra vid telefonkonferen-

begränsar möjligheterna till visuell interaktion. När läraren använser der mediet för att föreläsa hon inte hur de studerande tar emot bud-

ser skapet och det kan vara svårt att avväga rätt tempo i framställningen

Ur de studerandes perspektiv har det visat sig vara svårt att koncent-

sig på vad lärare eller kamrater säger när ögonkontakt saknas. Olirera ka typer visuellt stöd har prövats. Exempelvis finns goda erfarenhe-

av ter redovisade i litteraturen att kombinera telefonkonferenser med

av foton på lärare och medstuderande eller med videoband

Foton på lärare och medstuderande brukar också utnyttjas för att skapa gmppkänsla då deltagarna inte kan varandra. Det viktigaste

se för att skapa en grupp som utnyttjar mediet för interaktion verkar dock

128 1992.

Dallat et 129Dillon et 1991. 13° Kirby Chugh 1993. 131Barker Platten 1988. 132Kirby Boak 1989. 133Biner et 1994, Egan et 1992, McCleary Egan 1989. 134Egan et 1992, Hansford et 1990, Schmidt et 1994. 135Bruning et 1993, Burge Howard 1990, Ritchie Newby 1989.

68 Undervisningen

vara noggrann planering och ledning. Diskussionerna måste inrikt-

ges ning och tempo samt organiseras så att alla möjlighet att komma

ges med i samtalen Studerande som annars har svårt att yttra sig i

grupper kan när diskussionen sker på distans mycket aktiva. Detta till-

vara sammans med en gedigen planering kan göra att telekonferensema blir mer jämlika än motsvarande aktivitet i ett seminarierumf Konferenssystemens styrka i relation till studier och lärande ligger självfallet i att de möjligheter de ger till samspel utnyttjas aktivt av alla. Genom att de vanligen förutsätter att en studerandegrupp träffas plats ligger

en också ett värde i älva detta möte.

När undervisningen utnyttjar nätverk och datorer är det framför allt ett förhållande som skiljer den kommunikation då blir möjlig från

som tele- och videokonferenser. Den kan vara asynlcron. Hittills har främst skrivna meddelanden använts, i ökande omfattning använts även

men tal och bild för samspelet via datorerna. Kommunikationen kan liksom i tele- och videokonferenser även ske synkront, i realtid.

Sättet att interagera har visat sig ha många fördelar framför samspel i realtid. De flesta studerande får mer lika möjligheter att delta i diskussionen när en del av de traditionella betingelserna skalas bort. Studerande som tar stor plats i klassrummet får åt den långsamme

ge rum som i den asynkrona interaktionen får chans att hinna formulera sig. Det finns utrymme för alla att delta i diskussionerna och därmed pröva sina tolkningar den information skall läras in. Hudfárg, utseen-

av som de, kännetecken på särgmppstillhörighet framträder mindre korn-

om munikationen är textbaserad och påverkar därmed diskussionerna i mindre omfattning. Innehållet i samspelet får ta större utrymme. Flera forskare har påpekat att förhållanden av detta slag ger den studerande mer av makt och kontroll över sina egna läroprocesser.

Lärarens uppgifter blir att understödja, uppmuntra interaktionen och att bidra till att inrikta den genom att kommentera och ge återkoppling. Hennes inlägg kan också utgöra modeller för hur de skrivna texterna kan se ut. I vanliga klassrum tar läraren stor plats i samtalet. Klassrumsforskningen brukar tala om 2/3-regeln. Läraren står för 2/3 av den organiserade klassrumsinteraktionen. Av den resterande delen tar pojkarna hand om 2/3. Samtidigt har man visat att de studerande gång-

sex er så ofta har kontakt med sina kamrater än med läraren.° Hur detta fungerar i datorrniljöema varierar naturligtvis starkt. Att studerandeak-

136Burge Howard 1990, Gunawardena 1992, Schmidt 1994.

et 137Fulford Zhang 1993, Kirby Chugh 1992, Pugliese 1994. 138Jämför avsnitt 8.2 där viss motsägande information presenteras. 139Boston 1992, Davie 1988, Davie Wells 1991, Harasim 1986. 14° Granström 1992.

Undervisningen 69

tiviteten är långt högre än i klassrum verkar dock de flesta studier peka på. Flera orsakerna till detta har berörts tidigare. Ytterligare en för-

av klarande faktor är att de studerande kan yttra sig under dygnets alla timmar

Problem kopplade till användningen av datorer och nät för interaktion går främst att hänföra till tekniken i sig. Det har att göra med begränsad spridning av datorer, datorernas kapacitet och det praktiska handhavandet datorerna och mjukvarorna för kommunikation. Vad

av gäller själva samspelet finns ett kvalitets- och kvantitetsproblem. Det kan för mycket eller för litet aktivitet i datorernas

vara jöer. Sättet att interagera ställer särskilda krav.

I de datorbaserade konferenssystemen bygger på skrivna med-

som delanden saknas röstens färg, ansiktsuttryck och kroppsspråk som signaler till dem som interagerar med varandra. Texterna skall bära all information. Hastigt nedtecknade ord utan omfattande sammanhang kan misstolkas och kommunikationen kan bli nyansfattig. Vanliga samtal i undervisning kan förvandlas till eldfängda e-mail dialoger Denna problematik i undervisningssammanhang och forskning

är ny

hur detta uppfattas studerande och vilka konsekvenser det får om av växer fram i ökande grad

I de internationella redovisningamam av erfarenheter demonstreras,

framgått ovan, att flera är beredda att delta i samspelet i undervissom ningen när den ligger i datormiljö än när den bedrivs i telekonferenser eller i klassrum. Genom att de studerande kan göra inlägg när som helst och parallellt i den asynkrona kommunikationen kan antalet inlägg bli mycket stort. Det kan därmed bli svårt att få överblick och det kan

studerande till att ofta koppla upp sig i datorkonferensen för att pressa hänga med

Ovanan vid datormilj ön och arbetsformen samt ovanan vid att skriva korta meddelanden kan sannolikt hämma vissa studerande. Omfattande

141Davie Ipkin 1992, Gunawardena 1992, Philips et 1988. 142Kiesler Sproull 1992, Shea 1994. 143En översikt bland Zimmer, B. 1996 The Empathy Templates. A

ges annat av

to support Collaborative learning. Vid TEMA-institutionen vid Linköpings way Universitet ingår studier av detta fenomen som en del i Tema Kommunikation. Se exempelvis: www.liu.se/tema. 144Intresset for datoranvändning i undervisning är minst sagt mycket stort. Det har inneburit att antalet publicerade undersökningar inom området är överväldigande. Dock är arbetena av mycket ojämn kvalitet. En bra översikt med inriktning mot distansutbildning finns i Nixon Salmon 1996 och kring IT i skolan i Pedersen 1998. 145Burge 1994.

70 Undervisningen

erfarenheter detta redovisas från DUKOM:s projekt."‘° Om kommu-

av nikationen sker i så kallade chattar, det vill säga interaktionen i datorerna genomförs synkront, ställer det särskilda krav. Man måste snabbt kunna skriva på tangentbordet och avläsa datorskärmen. Listan på metodiska och didaktiska problem kopplade till datoranvändningen kan göras lång. Datorema är ännu nya element i undervisningen och arbetsformerna är under utveckling.

De senaste årens teknikutveckling fascinerar de flesta av oss och tekniken söker sig in i många av livets olika sammanhang. I dessa ger vi den oftast roller redan är bekanta för oss. När teknik introduce-

som rats i undervisningen har den något generaliserat fått ta hand om leveranserna av inforrnation. Med datorerernas hjälp har även möjligheter-

lyfts fram att snabbt söka upp stora informationsmängder. Vi kallar na också detta stöd till undervisningen informationsteknik, IT. Den viktigaste egenskapen hos teknikerna vi idag har tillgång till för undervisning är dock inte detta utan att att de ger möjligheter till kommunikation. De är informations-och relationsstédjande tekniker.

I figur 4 presenteras tre undervisningsscenarier. Ett, närundervisning, där informationsgivning eller förmedling sker med lärare och studerande plats. Även bearbetningen eller interaktionen kring

på samma stoffet sker huvudsakligen med aktörerna samlade. Delar av interaktio-

kan genomföras telefonhandledning eller i konferenssystem av nen som skilda slag. Det andra scenariot, förlängda klassrum, håller också studerandegmppen samlad. Förmedlingen stoff sker vanligen genom nå-

av got medium som tv-föreläsning eller liknande och olika konferenssystem utnyttjas för interaktionen. Undervisningen ges en form där tanken är att upprätta en klassrumsmiljö även om undervisningen sänds in i hemmet hos den studerande eller genomförs på ett studiecentrum. Det tredje scenariot har jag kallat distansundervisning. Studierna är i detta tids- och rumsoberoende, vilket det inte är i de två första. Förmedlingen stoff ligger lagrad i olika läromedel och interaktionen

av sker asynkront med stöd av olika medier.

146 Åström 1998.

Undervisningen 71

Förmedling Interaktion Direkta samtal.- Närundervisning seminarium, handledning Studier beroende av Bok, föreläsning, Direkta medierade samtal: tid och rum lektion, Telefonhandledning, .. videokonferens .. Direkta samtal: Förlängda klass- seminarium, handledning Bok, tv-foreläsning, Direkta medierade samtal: rum Studier beroende av lektion, Telefonhandledning, .. videokonferens tid och rum .. Simulerade samtal: Distansundervisning Dialog inbyggd i läromedel. Tids- och rumsøbe- Bok, videoföre- indirekta medierade: roende studier läsning, CD-rom, samtal: Datorkonferenser, databas, fax, ljudband Kompensatoriska samtal: Möten i cirkel, stöd jobbet i familj..

Figur Exempel på tekniker och läromedel vid förmedling och interak tion i undervisning som gör den studerande beroende av tid och respektive oberoende av tid och rum. rum

Närundervisning, förlängda klassrum och distansundervisning uppträder inte tre väl avgränsade fenomen. I praktisk verksamhet ser som flera blandformer. Mångas bedömning är att gränser av det slag man konstruerats här är på väg att lösas upp och vi går mot en situation som i utbildningen präglas mångfald vad gäller arbetsformer och som av teknikstöd. Närundervisning är redan på väg att ärva flera av distansundervisningens sätt att arbeta. Tekniskt stöd i alla former av undervisning skapar flexibilitet för studerande och ställer samtidigt ökade krav på utbildningsorganisationerna och dess lärare. I figur 4 presenteras ett antal begrepp beskriver inslag i undersom visningen syftande till plats för interaktion. Med direkta samtal att ge möten mellan studerande och deras lärare i seminarier och handavses ledningssessioner. Det handlar alltså reella möten där ingen teknik om behöver utnyttjas för att överbrygga avstånd. När någon teknik utnyttjas för att nå mötesform har mötet kallats direkta medierade samma samtal. Många olika tekniker medger sådana möten. Det kan exempelvis handla individuell telefonhandledning, gmppsamtal via telefon om eller videokonferens. De övriga begreppen beskriver situationer som

72 Undervisningen

innebär att inget egentligt fysiskt möte inträffar mellan studerande och lärare. Med simulerade samtal avses de fall då dialog byggts in i läromedel. Det kan utgöras boktexter i konverserande stil eller CD-

av ROM skivomas så kallade interaktiva inslag. När samspelet mellan studerande och lärare är reellt asynkront har det kallats indirekta

men medierade samtal. Man talar eller skriver till varandra har tid

när man och möjlighet. I datorkonferenser, med hjälp fax eller exempelvis

av ljudband genomförs samtal med viss fördröjning mellan inslagen i kommunikationen. Interaktion kring undervisningens innehåll och form kan ske med andra än läraren och studiekamratema. Det innebär direkta möten och har i figuren kallats kompensatoriska samtal. Studierna kan exempelvis länkas till möten i cirkel på ett studieförbund. De kan

en också integreras i arbetsmiljön och den studerande

kan få stöd av personer där. I de flesta fall utgör även studiecentra denna typ kompen-

av satorisk miljö i studierna.

Vi befinner oss i transaktionsperiod. De digitala teknikerna är på

en väg in i utbildningssystemen och kan alltmer sofistikerat utnyttjas för undervisning och studier. Samtidigt har pedagogiska teorier läran-

om det vunnit gehör. Mycket i detta står dock i opposition mot de flestas sätt att tänka och agera i undervisning och studier. Utbildningsansvariga, lärare och studerande behöver tid och erfarenheter för att omorientera sig. En transaktion skall ske från tankar på skolsituationer till lärande integrerat i människors liv. Många talar detta själv-

om som klarheter. När de sedan handlar skapas ändå traditionella kurser med läraruppgifter som förmedlare. Människor sätts i skola i stället för att ges förutsättningar för ett livslångt lärande. I flera avseenden låg de gamla korrespondensskolomas ambitioner att stödja arbetet i studiekammaren närmare idealet att integrera stöd till lärandet i människors liv än dagens försök att med teknikens hjälp förlänga klassrummet. Vi måste vänja oss vid att utbildningens uppgifter är att undervisa lä-

om randet och att ge utrymme för upptäckter och meningsskapande. De digitala teknikerna kommer att kunna praktiska bidrag till detta.

ge

Undervisningen 73

7 Lärarnas dilemman i

distansundervisningen

7.1 Förändrat innehåll i lärararbetet

I det antika Grekland benämndes den slav som ledsagade barnen till skolan och sedan övervakade deras arbete för pedagog. Idag har termen flera betydelser. Den används bland annat synonymt med begreppet lärare. Den gamla innebörden ger en bild av lärarens roll. Rollen att ledsaga den studerande in i utbildningens värld och att i den meningen skapa förutsättningar för lärandet.

Man brukar tala att lärarrollen förändrats i och med introduktio-

om

teknik i utbildning och övergången till distansutbildning. Det nen av tycker jag är oriktigt, rollen har fortfarande samma innebörd. Lärarens främsta uppgift är att handleda till lärande. Det är i stor utsträckning innehållet i lärarens uppgifter förändrats, inte rollen att hjälpa stu-

som derande till kunskap.

Hur har då uppgifterna förändrats I distansutbildning skall undervisning och studier ske på den studerandes villkor, på tid och plats som är lämpligast för henne. Avser vi med begreppet att ge utbildningen

öppenhetm så skall den även möta den studerande på hennes mer av nivå och henne möjlighet att hålla den studietakt som passar henne.

ge För att kunna utveckla dessa studiebetingelser krävs, som visats i tidi-

kapitel, omfattande planering och utnyttjande av tekniker för ungare dervisningens förmedling och interaktion. Den för läraren självklara orienteringen mot undervisningens innehåll, måste konkurrera med en lika viktig fokusering på undervisningens form. Uppdraget som läraren tidigare kunde hantera ensam har komplicerats och kräver insatser från flera.

Läraren måste alltså i ökad omfattning samarbeta med andra lärare och med specialister på teknik, Studieadministration och dylikt. Den

utmaningen för läraren blir att samarbeta i stället för att ensamarnya beta. Hon måste för samarbetet vara mer bevandrad i de områden som experterna besitter, ha kunskaper undervisningsplanering och

mer om utnyttjandet teknik i undervisning. Lärarens uppgifter förändras,

av men rollen är densamma.

Krav på samarbete innebär en komplikation i de flesta organisatio-

Framför allt kan inte tvinga fram det. Människors olika idéer, ner. man

147Begreppet Open Learning introducerades i kapitel

viljor och sätt att handla skall mötas och något nytt skall utvecklas

gemensamt. En forskare som studerat samarbete, Andy Hargreaves har tagit upp svårigheterna med detta ur ett milcropolitiskt perspektiv. Han har diskuterat samarbete och kollegialitet med skolans värld ut-

som gångspunkt, ur lärarens perspektiv. Liksom i framställningen i denna rapport, ser han samarbete och kollegialitet som en väg att nå högre utbildningskvalitet och att professionellt utveckla lärarna. När detta samband blir uppenbart för utbildningens administratörer, ser han i skolans värld situationer, där lärare mer eller mindre tvingas till

samarbete. Den administrativa strukturen i organisationen använder samarbetstvång som verktyg för att implementera reformer, utveckla kursinnehåll och driva på mot ökad utbildningseffektivitet.

Hargreaves menar att lärare i grund och botten inte är ointresserade av förändringsarbete och samarbete. När lärarsamarbetet påtvingas och syftena uppfattas som administrativa, uppstår ett glapp mellan idéer om utbildning och undervisning, formuleringsarenan och den konkreta verksamheten, realiseringsarenanw Om samarbetet däremot utgår från lärarnas perspektiv, genom betoningen på studerandes lärande och lärares undervisning, fair kollegialiteten en helt innebörd.

annan

Av tradition har läraryrket präglats av självständighet och ensamarbete. Det kan därför vara svårt att identifiera sig med den kollegiala rollen och dess krav. I distansutbildning skall läraren även samarbeta med personer som har sin expertis från andra områden än undervisning. Tiden för arbete tillsammans med andra är vanligen mycket begränsad för lärare. Att byta perspektiv och se sina kolleger och experter från andra områden som produktiva krafter och att få nog med tid, tillhör alltså de svårigheter som måste övervinnas för att utveckla samarabete.

Samarbete måste byggas på lärarnas villkor. I en avhandling"° beskrivs grundskollärares uppfattningar om kollegial samverkan. Lärares samverkan utvecklas på två skilda arenor. Påbjudet samarbete respektive spontant kollegialt samarbete. Innebörden av samarbetet skiljer sig åt i de två fallen. Vid påbjudet samarbete ges organisatoriska möjligheter för samverkan och man arbetar kring frågor som ledningen väckt. Vid spontant kollegialt samarbete utvecklas arbetet kring frågor som lärarna valt ut.

Hargreaves diskuterar idealet i dessa sammanhang. Han kallar det kollaborativa kulturer.I sådana tenderar samarbetet att vara spontant och frivilligt. Det är utvecklingsinriktat, flexibelt i tid och samt

rum ofta oförutsägbart avseende resultat och effekter. Dess motsats finns i

148Hargreaves 1994. 149 Lindensjö Lundgren 1986. 15° Ahlstrand 1995.

Undervisningen 75

förhållanden han kallar påtvingad kollegialitet. Där är samarbetet som istället administrativt reglerat och inriktat på att introducera något nytt i utbildningen, det är imp1ementations-orienterat. Det är också fastlagt i tid och förväntningarna på det är klart utsagda, förutsägbart avserum ende resultat och effekter. Denna problematik är central verkliga om förändringar i olika utbildningssystem skall inträffa.

7.2 Förändrade maktförhållanden i

undervisningen

När lärarnas uppgifter i undervisningen förändras kan det bidra till spänningar och konflikter mellan traditioner och olika maktsfärer. Läkan förlora i autonomi att de ingår i lag som skall rarna sägas genom för utbildning och undervisning, istället för att själva ansvara ansvara för helheten. De ideal kring den studerandes frihet, ligger idistanssom idé, begränsar samtidigt lärarens frihet. När de studeundervisningens rande skall kunna studera på tid och plats de själva väljer, kanske även i takt och med varierade utgångspunkter, måste undervisningen och egen lärarna efter dessa förhållanden. Det är inte längre läraren som anpassas håller i taktpinnen, utan snarare den studerande. I närundervisning kan läraren demonstrera hög grad av autonomi. Förberedelsema oftast utifrån lärarens ämneskunnande och görs ensam erfarenheter. När undervisningen sedan genomförs finns stort hennes för improvisationer och spontanitet. En del av planeringsarutrymme betet kan göras i stunden. Vid distansundervisning förlorar läraren i autonomi. Hon måste i samarbete med andra lärare, teknikexperter och undervisningsplanerare sig till helhet, är resultatet de involverades samlade anpassa en som av Undervisningens formaspekter får framskjuten roll än vid kunskap. mer närundervisningen. De särskilda krav studerande ställer vi distansundervisning skall uppfyllas. redovisas många misslyckade försök att implementera di- I litteraturen stansutbildning i traditionella utbildningsmiljöer. Omfattande projekt resultera i inga förändringar där förändringar förväntats inträfkan fa. En viktig delförklaring till sådana misslyckanden ligger sannolikt i bristande förståelse för denna problematik. Läraren måste idistansen undervisning göra avkall på den makt hon vanligen har i närundervis-

ning.

Studiesituationen 77

Studiesituationen

8 Olika för lärandet

förutsättningar

8.1 Vanan vid studier

med omfattande tidigare utbildning fortfar livet att Personer genom utbildningskonsumenter. De har vid studier under olika vara stora vana former och har därigenom tillägnat sig arbetsmönster som lämpar sig under skilda betingelser. Om den studerande är mindre van kan distansstudierna innebära problem. Där tidigare skolgång kanske betonat

osjälvständighet, avkrävs i denna utbildningsform självständiga stude-

rande. gedigen inskolning i arbetsformerna kan krävas för att studi- En skall fungera väl. erna När kortutbildade rekryteras till vidare studier är det självfallet viktigt utbildningen metodiskt till vuxenstuderande. Vuxna att anpassas behöver känna igen stoffet och kunna relatera det till egna erfarenheter. De behöver uppleva att studierna har nära koppling till den egna en verkligheten, exempelvis till arbetet eller vardagens problemsituationer. Varför studerar vuxna Sex faktorer15 kan förklaring. anges som Den första har göra med behovet att skapa sociala kontakter, att att av få andra, möta motsatt kön, få vänner. Den andra möta att personer av faktorn har göra med omvärldens förväntningar på individen. Man att någon till följer ett auktoritativt råd. Den tredje faktorn gör som sagt en, altruistiska motiv, individens önskan att utveckla sin förmåga visar mot bidra i samhällsarbetet. Den fjärde rör individens professionella utatt veckling, utveckla sin kompetens, höja sitt yrkesstatus, bibehålla att femte faktorn beskriver motiv har att göra med indivijobbet. Den som dens behov bryta vardagstristessen, att göra något om står i kontrast att till det övriga i livet. Slutligen den sjätte faktorn sammanfattar drivkrafter har göra med individens nyfikenhet och behovet av att som att tillfredsställa denna. Att studera för glädjen i att lära sig något hör allt-

så till denna kategori. En vuxenpedagogikens namnkunniga företrädare, Patricia av mer har beskrivit tre typer studerande. Hon talar om studerande

Cross av

151Flera klassiska studier har belyst detta och klassificerat motiven. Morstain och Smart 1974 utvecklade ett frågebatteri, det sk Educational Participation Scale EPS, använde det på och faktoranalyserade materialet. stora grupper 152 Cross 1981.

78 Studiesituationen

kunskap som kursen kan Detta således faktorerna 3 och 4 ge. avser ovan. Hon beskriver aktivitetsorienterade studerande, deltar för som att komma ifrån vardagen, möta andra och sig med studier. vuxna roa Detta avser således faktorerna 1 och 5 ovan. Den tredje kategorin är de som finner en ren lust i att lära sig. De har önskan en om att veta, känna till och växa lärandet. Detta således faktor 6 itygenom avser pologin ovan. Flera andra kartläggningar har gjorts de individuella utbildningsav behoven. De är i olika grad variationer det refererats till av som ovan. Oftast handlar det behov speglar akademisk, yrkesinriktad, om som en personlig eller social orientering. Ett behoven, det i den först av som refererade undersökningen mest betydelsefullt for de vuxenstudevar rande, har distansutbildning svårt att tillfredsställa. Det gäller behovet av att få möta andra, att komma in i ett socialt sammanhang. När distansutbildning organiseras för att öka den studerandes frihet i tid och rum, innebär det samtidigt att traditionella undervisningssammankomster blir få. I Sverige har flera utredningar de senaste åren pekat på samhällets behov att enskilda utbildar sig. I arbetskraften beräknas 850 000 av personer ha kortare formell utbildning än tio år och de flesta dem av kommer att vara kvar i arbetslivet ytterligare ett eller ett årtionpar den De kommande årens förändringar i det svenska samhället och dess arbetsliv kommer att ställa högre krav på allmän kompetens hos en arbetskraften. Det gäller alltså inte endast de kortutbildade utan ökad kompetens krävs hos breda grupper. Samhällets och arbetslivets utbildningsresurser måste gå till breda grupper Erfarenheterna från tidigare försök att nå breda studerandegrupper har sällan varit positiva. Utbildningssystemen har organiserats och om särskilda satsningar har gjorts för att bland annat rekrytera kortutbildade vuxna, dock utan stor framgång. Tidigt byggdes skolformer nya upp så att den äldre generationen skulle kunna komplettera utbildningarna från äldre skolformer. Nya bestämmelser för antagning och urval till högskolor och universitet skulle öka tillgängligheten på högre studier för icke traditionella studerandegrupper. Emellertid visades155 att verkligheten blev än den beslutsfattarna tänkt sig. De en annan som kortutbildade rekryterades inte i den omfattning föreställt sig till man de utbildningsorganisationema. Det framförallt de välutbildade nya var

153 SOU 1993:23. 154 Kompetensutveckling en utmaning SOU 1991:56 - 155Rubensson 1986,

Studiesituationen 79

både krävde och erbjöds möjligheter till kompetensgivande utbildsom

ningar

Vari ligger hindren att delta i vuxenutbildning för de kortutbildade Hindren för att delta i studier kan i tre huvudkategorierl De grupperas kan situationella, institutionella och dispositionsmässiga hinder. vara Situationella hinder kan hänföras till individens livssituation vid en gitidpunkt. Det kan gälla sådant att arbete och uppgifter i hemven som met inte lämnar någon tid över för studier. Det kan också handla om att inte har till kursavgifter, bor långt från studieorten man pengar att man eller kanske att fysiska handikapp begränsar den vuxnes möjligheter att ta sig till undervisningen. För att motivera till vidare studier måste utbildningen vara vuxna lätt åtkomlig. Den ska finnas nära även den bor i glesbygd eller har som fysisk handikapp. Utbildningen bör inte heller konkurrera om tiden ett för arbete eller familjeliv. Distansutbildning kan således undanröja vis-

sa av dessa hinder. Dagens arbetsmarknad missgynnar de kortutbildade. De riskerar än andra arbetslöshet bland annat på grund av svårigheter att ställa mer sig i takt med att arbetsuppgifter och arbetsorganisationer förändom Sådan omställning kräver ofta vid att via studier täcka upp de ras. vana kompetensluckor har. De kortutbildades arbete är inte sällan av en man karaktär att det sliter på kroppen, vilket arbetsskador. Detta är i sin ger ytterligare grund för behovet flera omställningar under den tur en av yrkesverksamma delen av livet. De kortutbildade får oftast möjlighet till utbildning först i samband med permitteringar, uppsägningar eller när arbetsskador uppstår. Deras förutsättningar att lyckas är då inte lika goda de högutbildades. I som olika undersökningar fann att många bland de äldre kortutbildade man ofta värjer sig mot förändringar i arbetsuppgifterna, framförallt när förändringarna kräver utbildning. Den arbetssituationen har inte ställt egna så höga krav tidigare, saknar studievana och har från sin tidiga man skolgång ofta negativa upplevelser av utbildning Distansundervisning ställer vanligen andra krav på de studerande än den skola många varit vid från barndomen. Den mest framträdanvana de skillnaden är lcravet på egenaktivitet. Den studerande skall i stor om-

156I sammanhanget utnyttjades äldre, men mycket väl etablerad teori. De omfattande utbildningssatsningar för närvarande görs breda grupper i bland som annat Sverige Kunskapslyftet, Norge, Storbritannien kan ge underlag för omvärderingar. 157Cross 1981. 158SOU 1993:23. 59 SOU 1993:23.

80 Studiesituationen

fattning själv reglera tempo i arbetet, själv ta olika initiativ och kanske även själv välja visst innehåll. Skillnaden utbildning inrättad

mot annan för vuxna är dock egentligen liten.

En svensk utredning lät genomföra en sökning i olika intemationella databaser för att vad forskningen visat kortutbildades möj-

se om ligheter att tillgodogöra sig distansutbildning. Man kunde konstatera att det fanns undersökningar som berörde området. Samma konstaterande gjordes i en av de mest aktuella översiktema.° Den slutsats

som drogs på grundval av den internationella litteraturen i ämnet att

var, distansutbildning kan användas som en undervisningsmetod för kortutbildade, men det handlar om att använda den rätt. Några nyckelfrågor som framhölls var att deltagarna i distansundervisning skall göras medvetna om vad studierna innebär. Det vill säga att de noggrannt introduceras i de särskilda arbetsformer som gäller. Det är också viktigt att man som mindre van studerande påbörjar sin utbildning på rätt nivå. Avhopp från distanskurser motiveras inte sällan med att kursen inte motsvarat förväntningama vilket, enligt analysen i utredningen, kan tyda på att man gått in i utbildningen på fel nivå. God studievägledning kan således höja kortutbildades möjligheter att slutföra utbildning på distans.

8.2 Kvinnor och män i

distansundervisningen

Från 1980-talet och framåt har forskning kring genus varit starkt fokuserad inom distansutbildning. Möjligen är forskningen kring detta

mer livaktig inom distansutbildning än inom någon utbildningsdo-

annan män. De frågor som rests har gällt såväl förhållanden relaterade till ojämlikhet, som hur könsskillnader kan påverka sätt att studera. Umeå Universitet samlade 1993 några av världens främsta forskare inom

området till en konferens och året därpå gjorde en av tidskrifterna ett

15° Ds 1992:3. 161Mills, R. Tait, A 1996. 162Naturligtvis hade utredaren rätt i att forskning specifikt kring distansutbildning och kortutbildade vuxna i stort sett saknas. Samtidigt finns forskning inom vuxenutbildningsområdet som har hög relevans. Teorier med stort forklaringsvärde kring vuxnas motivation och lärande har utvecklats av bland andra Rubenson 1977 och Boshier 1973. 163Womens Studies Centre of Umeå 1993 Feminist Pedagogy and Women- Friendly Perspectives in Distance Education.

Studiesituationen 81

speciellt kring genus-temat.""‘ Även forskare från västvärlnummer om den hittills dominerat författare till artiklar och böcker i ämnet, är som det intressant att notera, att många studier med detta tema genomförs i utvecklingsländer. Distansutbildning har givit utbildningsmöjligheter till kvinnor när andra utbildningssystem varit stängda. I vissa länder, låser fortfarande den reproduktiva rollen kvinnorna i hemmet och distansutbildning blir därmed deras enda utbildningsmöjlighet. Förhållandet att det kan att förena studier på distans med hemarbete och barnafödande har också lett till att distansutbildning emellanåt framhållits som särskilt lämpad för kvinnor. De begränsningar i tid och rörlighet hemarbetande som kvinnor ofta lever med, innebär inte att de är välrepresenterade i den industrialiserade världens distansutbildningar. Vid Femuniversität i Tyskland är ungefär hälften de kvinnliga studerande heltidsarbetanav ungefär 75% männen Vid det brittiska Open University är de, mot av 80% kvinnorna i aktiviteter utanför hemmet och de flesta av dem av heltidsarbetande. I omfattande studie vid dessa båda institutioner har man visat en skillnader mellan studerande kvinnor och män Kvinnorna hade svåsig till samlingar under utbildningar än män. Detta berodde rare att ta på dels omfattande för hemmet, dels begränsad tillgång mer ansvar mer till bil. Såväl vid den tyska institutionen, vid den brittiska utnyttjade som dock kvinnorna studiecentren i större omfattning än männen. Detta var, enligt forskarna, ett uttryck för att kvinnor och män har olika sätt att förhålla sig till lärandet. De föredrar därför olika metoder i distansutbildning. Kvinnorna utnyttjade och uppskattade i högre omfattning än mänbredden i den service de kunde få på studiecentren. Framförallt nen uppskattade de möjligheten att få träffa andra studerande. Det var också mycket vanligare bland kvinnor än bland män, att ta stöd av familj och vänner i sina studier. Det kanske mest intressanta utfallet av den undersökningen var, att ungefär lika många kvinnor svarade att de kände sig isolerade män som i sina studier. Deras olika sätt att samspela med andra under studietiden verkade alltså inte ha påverkat den upplevelsen. För 24% av männen känslan isolering ett problem påverkade studierna. Nästan var av som dubbelt så många kvinnorna 40% svarade detta. Forskamas slutav att upplevelsen isolation och de negativa effekterna av det, sats var av

164Open Praxis 1994. ‘65 Prümmer Rossie 1990. von 166Kirkup Prümmer 1990. von

82 Studiesituationen

inte nödvändigtvis hade sitt i besvärliga praktiska omständig-

ursprung heter. Upplevelsen hade snarare att göra med ett reellt behov

av samspel och samvaro med andra.

Det senaste decenniet har uppmärksamhet riktats mot användningen av infonnations- och kommunikationsteknik och dess eventuella relation till genus. Flera studier har demonstrerat att datorer och internet som väntat blivit mäns och pojkars domän. Reklam kring datorer riktas ofta till män, studerande kvinnor har sämre tillgång till datorer än män och de datorer de utnyttjar sämre möjligheter Medan

ger män verkar visa ett intresse for tekniken i sig och är beredda att investera resurser i den, har kvinnors intresse främst väckts av motiv hämtade ur deras liv. Det kan ha varit förändringar på arbetet eller behov

av att hjälpa barnen i deras skolarbete.°

Informations- och kommunikationsteknik har redan inneburit stora förändringar för undervisning och studier i distansutbildning och förväntningar finns att tekniken skall lösningar på flera problem relate-

ge rade till undervisningens praktik. En vanlig erfarenhet från praktiken är att talutrymmet fördelar sig mycket olika mellan kvinnor och män. Män talar större andel av tiden under exempelvis ett seminarium än vad kvinnor gör. Från flera håll har man antagit att skillnader det slaget

av skulle suddas ut när kommunikationen går genom tekniken. Antagandet bygger på att de yttre kännetecken som signalerar olikheter mellan könen inte längre är synliga vid teknikstödd interaktion. Allt fler studier tyder dock på att förhållandena i virtuella seminarier och liknande

arrangemang liknar vanliga seminarier i detta avseende. Motsvarande erfarenheter finns från studier av användningen intemet.’

167Kirkup 1992. 168Haddon 1988. 169Kirkup 1993, Jones m 1993, Kirkup von Prümmer 1994. 17° Baines 1991. 171Taylor m fl 1993. 172 Wylie 1995.

Studiesituationen 83

9 Ensam eller tillsammans med andra

9.1 Den informella och den formella arenan

Undervisning och studier diskuteras oftast utbildningsorganisatiour eller lärarens synvinkel. Om vi byter perspektiv och ser det ur den nens studerandes synvinkel framträder delvis andra mönster. Jag skall i det ansluta till kapitel 6.1, spegla de begrepp som behär avsnittet men handlades där den studerandes perspektiv. ur Distansundervisning möter den studerande på hennes hemmaplan, Studierna är integrerade i hennes vardagspå den informella arenan. utgångspunkt för sitt lärande behöver hon få stoffet förmiljö. Som strukturerat. Det kan presenteras lärare på traditionella medlat och av eller ligga i olika läromedel. Presentationen görs på den vis typer av Det sedan förflyttar henne mot förståelse av stofformella arenan. som därmed kunskap är interaktionen med läromedlen, andra männifet och med miljöerna kring henne. Vilka bidrar i interaktionen och skor och vilket innehåll har den Variationsrikedomen är här mycket stor. Hur det faktiskt ser ut i enskilt fall beror mycket på olika egenskaper hos den studerande, varje på hennes livssituation, på stoffets natur och utbildningsorganisatörens undervisningen. Den studerandes ålder, vana vid

sätt att genomföra

studier och kön henne olika personliga förutsättningar för studierna. ger eller tillsammans med andra, har arbete, bor nära Om hon lever ensam bibliotek, har vid vänkrets, har studietradition i faeller långt från en exempel på förhållande i hennes sätt att leva, som ger olika miljen är konsekvenser för studierna. Ämnesdidaktiker pekar på att olika typer stoff kräver olika arbetsformer i lärandet. Vissa ramar för arbetet ges av undervisningsorganisation utbildningsanordnaren valt. I ett förav den i allt detta finna minsta nämnare, ges i det sök, att en gemensamma följ ande beskrivning scenariot för interaktionen. en av

9.2 Aktiviteter på arenorna

I samspelet med den studerandes nära omgivning skapas de praktiska förutsättningarna för studierna. I familjen och på arbetet löses frågorna ekonomi, tid och fysisk plats för studierna. Bland de närmaste kring sådant barnpassning och olika typer åtaganden i hemmet måste som av Familj, och arbetskamrater kan också råd inför organiseras. vänner ge studierna.

84 Studiesituationen

När hon arbetar med inläsning och strukturering stoffet finns av aktörerna på den informella i hennes närhet. I familjen, bekantarenan skapskretsen eller på arbetet kan hon få uppmuntran och stöd och hon kan finna parter att fråga till råds hon kört fast. På den formella om

arenan finns studiehandledningar och rådgivningspersonal kan

som medverka till att lösa olika uppkommande problem. Att mycket välett utvecklat administrativt stöd finns på den formella arenan har visat sig vara mycket viktigt. Bearbetningen stoffet genomförs med stöd handledare, studieav av kamrater på den formella och med arenan personer i hennes närhet, på den informella I samtal med dessa kan hon pröva förståelsen arenan. av det hon tagit del av vid lektioner och i läromedel. På den formella arenan möter hon personer är väl förtrogna med stoffet och kan som ge djup innehållsorienterad handledning, akademiskt stöd. De kan även genom att ge återkoppling till henne, bekräfta hon utvecklar sitt om kunnande i rätt riktning. Andra studerande kan fylla liknande funktio-

ner. Om utbildningsanordnaren organiserat studiegrupper eller om studerande själva ordnat möten mellan sig, har hon i gruppen ännu en miljö för att pröva sin förståelse. I övningar och diskussioner olitestas ka tolkningar av det de olika läromedlen tagit Om undervisningen upp. skall lämna stor frihet till den studerande att välja tid och plats för studierna, måste mötena med handledare och studiekamrater ske med stöd

av olika distansöverbryggande tekniker.

Ännu ett sätt att pröva förståelsen är att sätta kunskapen i användning. På den formella arenan kan utbildningsanordnaren tillskapa praktikfall och laborationsmiljöer simulerar verkligheten. I dessa har som sedan de studerande möjlighet att testa sina kunskaper. Hur dessa mil-

jöer är konstruerade påverkar naturligtvis graden frihet i studierna. av Går de att via olika medier nå när helst hemifrån blir den studeransom de oberoende.

På den infomella arenan finns samtidigt de verkliga miljöer den studerande har tillgång till. Beroende på det stoff studeras kan olika som miljöer göras till testytor. Följer hon kurs i Bam- och ungdomsen kunskap kan familjen, daghemmet i närheten eller fritidsgården integre-

ras i studierna. Där kan hon möta den praktik läromedlen behandsom lar. Rör stoffet något med relevans i hennes arbete, kan arbetsplatsen vara den miljö i vilken hon prövar sin kunskap i tillämpning.

Stor betydelse i studierna har uppmuntran och emotionellt stöd. Vänlig och trevlig atmossfár, klapp på axeln, positiva omdömen en om utfallet studierna eller visad förståelse för svårigheter i studierna av hjälper de studerande framåt i arbetet. Behovet detta varierar starkt av med individen. En med stor vid studier, känner redan på förhand vana till den intellektuella och emotionella tillfredställelse, kommer som att

Studiesituationen 85

infinna sig när arbetet är klart. Den studievane har här ett inre belö-

ningssystem den mindre vane kan sakna. som

9.3 Scenariot för interaktion

I figuren nedan illustreras det scenario för interaktion som diskuterats.

FORMELL ARENA INFORMELL ARENA INTERAK-

ATION

Studiematerial, Lärare, Studiegrupper, Böcker,TV, KONTEXT Famlh studiekammter Vann arbetsplatsen, böcker, handledare, studieguider administra- tillämpnings- INNEHÅLL tivpersonal fältet

Disk"sSi°nS Diskussions- Diskussions- Diskussions- Akademiskt Akademiskt stöd, pan’åter part,åter- part, part, stöd,handled- K°gmt’t k°pphng koppling återkoppling återkoppling, ning, återkopp- handledning, ling återkoppling praktisktpröva

Upplysningar, Upplysning- Upplysningar, Upplysningar, Upplysning- Upplysningar, Adminivägledning vägled- vägledning vägledning ar,vägled- vägledning strativt ar, ning, ning praktiska och rådgivning praktiska arrangemang socialt arrangemang

Didaktisk Moraliskt Moraliskt stöd Moralisktstöd Trygghet, Moralisktstöd Emotio dialog stöd moraliskt em stöd

Figur 4: Exempel på olika innehåll i interaktiva handlingar i olika

kontexter.

De olika sammanhangen i vilka interaktionen sker, kontextema, visas

de två raderna i figuren. Interaktionens karaktär och avsikt på översta

visas i kolumnen längst till vänster. I de arton fälten inne i figuren ges

exempel på interaktionens innehåll eller hur den går till.

Modellen betonar två aspekter innehåll i interaktionen, det admiav

nistrativa/ sociala och det emotionella stödet inte så ofta framhålls i som

svensk distansutbildning. I forskningen distansutbildning saknas så om

helt, studier emotionellt stöd och dess betydelse. Man möts gott som av

ofta förgivettaganden, att avgörande för studieframgång är den hjälp av studerande kan få med de intellektuella sidorna av studieuppgiftema.

För vissa studerandegrupper kan det säkert också förhålla sig så. Per-

med omfattande studievana, förtrogna med arbetsformer och utsoner bildningssystem är troligen främst i behov kognitivt inriktat stöd. De av

86 Studiesituationen

stora grupper i samhället som saknar studievana och i allt större som omfattning förväntas följa långa utbildningar har troligen lika bestort hov av administrativt, socialt och emotionellt stöd hjälp med som av lärostoffet.

Distansutbildning jämförs ofta med idealtyp närundervisning. en av Denna ideala undervisning är måhända inte så lätt att finna i undervisningens praktik, likafullt fungerar den ett tänkt jämförelseobmen som jekt. I den undervisningen finns tät dialog mellan lärare/handledare en och studerande. Samspelet mellan dem, den täta dialogen, skapar förut-

sättningar för lärandet. I den jämför lärare och studerande sina tolkningar av det lärostoff skall bearbetas och förhandlar innesom om börder i det. Självfallet kan denna dialog med de tekniska landvinningar vi idag

har tillgång till genomföras på distans. En begränsning, ofta framsom hålles när det gäller dialog på distans, är att de mjuka sidorna av mänsklig samvaro inte finns med. Att genomföra dialogerna via ljudband eller på internet är inte riktigt sak ett fysiskt möte. samma som Modellen som presenteras i figuren för fram ett studerandeovan perspektiv i distansundervisningen. Den tydliggör det självklara, men sällan utnyttjade faktum, att den studerande finns huvuddelen sin tid av på den informella Där kan hon lösa många de frågor arenan. av som kan uppstå i studiearbetet och utnyttja möjligheter till att praktiskt omsätta kunskaper. En studerande som är vid studier bör uppmärksamma på ovan man den informella och visa på de möjligheter finns i hennes arenan som närhet. Naturligtvis måste det bättre att, när det utbildvara passar ningsmålen, låta en studerande utnyttja sin vardag för tillämpningsövningar än att utbildningsanordnaren skapar artificiella tillämpningssitu-

ationer. På motsvarande sätt kan måhända räkna in" del de man en av andra kompetenser finns kring den studerande. En risk med att som hålla fram detta kan att utbildningsanordnarna går på erövringståg vara och hårdutnyttj ar de resurser finns nära den studerande. som

Studiesituationen 87

10 Flexibla studier och flexibelt

lärande

10.1 På de studerandes villkor

När olika former distansutbildning började växa fram för mer än av hundra år sedan, togs samtidigt ett stort steg mot ökad grad av orientering den studerande och hennes behov. Utbildningens organisamot tionsformer skulle möjliggöra att studerande kunde bedriva sina studier åtskilda från lärarna. Studierna kom att bli det i första hand prosom blematiserades, inte undervisningen. I utbildning är studier individperspektivet och undervisning organisationens perspektiv på den verksamhet skall resultera i lärande. som Sätten arbeta på universitetscampus eller i skolor har setts som att mall för hur utbildning skall bedrivas. Distansutbildning har jämförts med sådan riktig utbildning och betraktats andrahandslössom en ning" Lika litet distansutbildning karaktäriseras av homogenitet, som kan de traditionella utbildningsmiljöema sägas representera en eller ett fåtal arbetsformer. En väsentlig skillnad är dock de traditionella utbildningsmiljöemas fokusering på undervisning, respektive distansutbildningarnas fokus på studier. Sett i relation till det som skall uppnås geutbildning, individens lärande och utveckling, är ett fokus på den nom studerandes studier väl så viktigt fokus på lärarens undervisning. som Lärande är komplex mental Den kan inträffa under varien process. erade betingelser, kan uppnås på många skilda sätt och pågår så gott alltid. Visst lärande är resultat undervisning och studier. Läransom av det är till sin natur flexibelt. Olika ramförhållanden ekonomi och studerandeantal avgör vilsom ka situationer och miljöer ett utbildningssystem kan skapa för lärandet. Effektiva utbildningssystem, effektiva i betydelsen att de maximerar den studerandes möjligheter till lärande, tar individens förutsättningar utgångspunkt när dessa miljöer skapas. Studierna måste få ske utisom från varje studerandes förutsättningar och integreras i den studerandes liv. Studier kan karaktäriseras på det sättet är flexibla studier. som Begreppet flexibla studier, så det avgränsats ovan, används som sällan i litteraturen utbildning. Vanligen används i stället flexibelt om lärande flexible learning. Det är dock inte mentala processom avses leder till kunskap, utan de betingelser och det arbete, som leder ser som

173Evans Nation 1996.

88 Studiesituationen

fram till dessa det vill säga studierna. Den summariska beprocesser, greppsutredning ovan visar att fenomenet diskuteras borde betecksom nas flexibla studier. I det följande används detta begrepp vad oavsett citerad författare utnyttjat för term. Flexibla studier förekommer inte endast inom distansutbildning. I högskolemiljöerna utvecklas i snabb takt arbetsformer bygger nya som på erfarenheter från distansutbildning och de möjligheter de tekninya kerna ger. De studerande möjligheter att arbeta utifrån villkor, ges egna stödda välutvecklade läromedel i varierade former och med kontinuav erligt stöd för studierna. I många fall har även för studierna ovidkommande regler och begränsningar lyfts bort. Finns några skillnader kvar

mellan distansutbildning och klassisk utbildning när undervisning och

studier bedrivs på det sättet Moran har diskuterat fenomenet utifrån erfarenheter högre utbildning i Australien. av Utbildningssystem förutsättningar för flexibla studier skall som ger tillgodoräkna tidigare informellt lärande och på alla vis underlätta övergången mellan olika utbildningar. Att överföra meriter mellan system kan utgöra exempel på detta, liksom introduktionskurser, att ge som underlättar studiestarten för den studieovane. Sammantaget skall detta öka jämlikhet och öppenhet beträffande antagning till utbildning. Kontrollen över när och hur studierna genomförs skall så långt var, möjligt ligga hos de studerande. Detta innebär att terminstider, scheman och annan lärarkontroll kan ifrågasättas. Samtidigt medger det att studierna kan bedrivas på olika platser, på arbetet eller i hemmet. Samspelet mellan de studerande och med lärarna skall till mycket anpassas olikartade förhållanden, till olika platser, tider och till olika medier. En högskola som arbetar på detta sätt, öppnar sig samtidigt för samspel med arbetsplatser i organisationer utanför högskolan. Denna typ av öppna utbildningssystem skall även tillåta de studerande att plocka samman olika typer kurser. Grunden för detta skall av vara den enskildes behov studier under hela hennes livslopp. Speciav fikt yrkesfortbildande kurser skall kunna kombineras med teoretismer ka. Utbildning har inte sällan byggt på att studerandegmppen varit rela-

tivt homogen beträffande utbildningsbakgrund, nivå på förkunskaper

och de studerandes sätt att arbeta i studierna. Sådana antaganden kan inte längre göras när utbildningssystemen öppnas för bredare målgrupper. Flexibla studier möjliggörs att utrymme för individuell genom ges variation. Varje enskild studerandes behov och hennes lära sätt att måste mötas mångfald olika åtgärder. Det kan gälla allt från genom en studieträning till intellektuell stimulans. att ge

174Moran 1997.

Studiesituationen 89

Mest uppenbart är att flexibla studier kräver goda läromedel och välutvecklat tekniskt stöd. När sådana introduceras i traditionella utbildningsmiljöer blir skillnaderna till distansutbildning små.M0ran anför också i sin diskussion, att rätt använda kan de tekniska hjälpmedlen öka de studerandes nyfikenhet och betona sammanhang. Det hon avser är, att när undervisning och stoff anpassas till Internet, skapar det samtidigt möjligheter till möten mellan studerande och deras lärare. nya Interaktion kring stoffet kan ske i nya former och arbetet med att bilda kunskap får ett nytt sammanhang. De sista punkterna hon tar upp, för att karaktärisera utbildningssysmöjlighet till flexibla studier, rör organisationemas sätt att tem som ger arbeta. Beträffande det inre arbetet betonar hon vikten av att specialiseolika led i utvecklings- och planeringsarbete. För detta behöver man ra identifiera, odla och utnyttja de kompetenser som finns i organisatio- I det yttre arbetet skall öppenhet råda. Nationell och internationell nen. samverkan skall leda till utveckling hög kvalitet i arbetet. av Som framgår den tämligen omfattande uppräkningen rör flertalet av hennes beskrivningsdimensioner sådant som har att göra med utav bildningssystemets sätt att arbeta, dess öppenhet för nya studerandeoch för innehållskonstellationer i studierna. Detta rör ytgrupper nya terområdet i den kontext har att göra med förutsättningar för flexsom ibla studier. Nära de studerande finns läromedlen och teknikstödet.

10.2 Medier, läromedel och flexibla studier

Få läromedel förutsättningar för så hög grad flexibilitet, som de ger av förekommer i tryckt form. Man kan utnyttja några lediga minuter som att läsa ett sidor i bok och den är enkel att bära med sig. genom par en När den studerande väl har tillgång till en bok, kan den studeras när helst och som helst. som var Boken kan utnyttjas för självstudier. I miljön kring den bokläsande kan innehållet till diskussion och bokinnehåll och den läsandes tas upp erfarenheter kan jämföras. Boken och vardagsmiljön ger då bidrag till lärandet. Precis i exemplet med boken måste alla andra läromedel föras som in i olika sammanhang för att lärande skall ske. I undervisning skapas tillämpningsuppgifter och arbetsgrupper som skall bearbeta dem, seminarier för möten mellan studerande och deras lärare för att diskutera innehåll och exempelvis möten med den praktik i vilken innehållet i läromedlen skall användas. Detta tema har behandlats flera gånger tidii detta arbete. Lärande, studier och undervisning har två huvudgare

90 Studiesituationen

moment. Stoff, innehåll skall presenteras och interaktion kring innehållet skall inträffa för att lärande skall ske.

Över åren har många försök gjorts integrera interaktionen i läro-

att medlen så att läromedel skulle kunna ta hand undervisningen. 1950-

om och 60-talens undervisningsmaskiner och programmerade läromedel utgjorde exempel på detta. Vad man försökte göra att skapa komp-

var letta undervisnings- och studiesituationer inom ett läromedel, lär-

en miljö som skulle innehålla såväl stoff som interaktion kring stoffet. Huvudproblemet i dessa var att den studerande inte mötte andra att jämföra och diskutera sina intryck med. I läromedlen mötte hon istället svar på på förhand uttänkta frågor och innehållet i texten upprepat på olika vis. Variationen mellan studerande, deras förutsättningar och studieinriktning, är så stor att denna typ av interaktion visade sig

vara otillräcklig. Mötet med andra behövs. En annan problematik att ut-

var vecklingskostnadema för denna typ av läromedel mycket höga.

var

I och med framäxten olika datoriserade hjälpmedel har förhållan-

av dena förändrats radikalt. Datorema kan leverera stora informationsmängder i form av text, bilder och ljud. Framför allt kan de utgöra verktyg för möten med andra och därmed i direkt mening tillhan-

mera dahålla miljöer för lärandet.

Utöver bok, programmerade och datoriserade läromedel finns vid

en flora medier och läromedel på olika sätt medger eller begränsar

av som flexibilitet i studierna.

Medier som bygger på analog teknik har främst utnyttjats för att distribuera information. Eterburen tv och radio, videoband, ljudkassetter och böcker erbjuder former för det som annars i föreläsningar

ges och lektioner. Ligger materialet förpackat på ett band eller i bok

en ger det den studerande stor frihet. Etersänds materialet binder det den studerande i tid och rum. Video- och telefonkonferenser kan skapa tillfällen till interaktion och komplettera presentationer i dessa medier. Även dessa arbetsformer låser dock den studerande i tid och Vissa for-

rum. delar hos exempelvis tv och radio är uppenbara. De kan nå många med information och tv kan illustrera omfattande förlopp och exempelvis visa filmer. Som teknik i utbildning har det också haft negativa sidor genom att låsa undervisningen till arbetsformer betonar förmed-

som ling, sändning av infonnationf Varje gång ett sammanhang förklaras i undervisningen tar man samtidigt ifrån den studerande nöjet och nyttan av att upptäcka detta sammanhang älv.°

På motsvarande vis blev utformning och användning de första

av generationemas datorbaserade läromedel influerade av en traditionell

175Laurillard 1993. 176Papert 1996.

Studiesituationen 91

undervisningspraktik. Datorer är utmärkta för drill-övningar, för spel

programmerade läromedel och så används de också och andra typer av i stor omfattning. Området brukar med en engelsk term betecknas Computer Assisted Instruction CAI. Läromedlen kan i och med digitalisering och datorernas minneskapacitet göras mycket rikt förgrenade. Stora informationsmängder kan göras tillgängliga på CD-ROM och i databaser. Lärandet vissa typer av stoff kan ha stor nytta av CAI.

av Om studieprocessen skall leda till djup förståelse och ämnesområdet har viss komplexitet är dock sättet att närma sig undervisningsuppgiften otillräcklig.

Ur perspektivet flexibla studier och djupt lärande är ett annat datorutnyttjande mycket intressant. I ökande grad skapas studiemiljöer i

nya datorerna. Riktigare är måhända att säga att platser för möten, seminarier och liknande simuleras. Olika varianter sådana mötesplatser

av uppstår. Studerande kan diskutera stoff med varandra. I andra, öppna miljöer kan de utanför studiegmppen och den studerande

möta personer kan interagera med många från olika delar av världen.

personer

Slutord 93

SLUTORD

ll Mångfald, mening och makt

l l.l Drivkrafter för förändring

I mötet med litteraturen, ligger till underlag för detta arbete, för-

som medlas vision dramatiska förändringar i allt som rör utbildning.

en av Den enskildes sätt att nå sitt lärande, lärarnas arbete och själva utbildningssystemen och deras organsiation skall utvecklas i nya riktningar. Litteraturen på området är inte på något sätt entydig och förutsägelser-

i artikel, vart utvecklingen är på Väg, motsägs inte sällan av na en om de erfarenheter redovisas i en annan. Tre begrepp tycker jag ändå

som kan sammanfatta de visioner förs fram. Begreppen är mångfald,

som mening och makt.

Förväntningarna på vad teknik skall bidra med är mycket högt

ny ställda. Nätverkens och datoremas fantastiska förmåga att bära och le-

information och att fungera effektiva och snabba kanaler verera som för kommunikation tror många skall innebära en revolutionär kraft i utbildningssystemen.

Visionema drivs också andra krafter. En instrumentell syn på ut-

av bildning den politisk kraft. Samhälleliga mål, för individ och soci-

ger ala systern, har i utbildning instrument för sitt realiserande.

Ännu förändringskraft ligger i ökade kunskaper utbildning.

en om Teorier utbildning, undervisning och lärande kan initiera förändring

om i praktiken. Pedagogisk teori kan knappast sägas ha haft stort inflytande på läromedel och distansundervisningslösningar som vuxit fram, men det finns med stöd i teorin en pontential för förändring.

Tre fenomen kan alltså fungera som kraftkällor för den utveckling,

eller mindre dramatisk, utbildning, undervisning och studier mer som förväntas genomgå. Källorna är teknik, politik och pedagogik. Vart och

dessa fenomen griper till någon del in i utvecklingen mot såväl ett av mångfald, mening och makt, men de bildar också par där tekniken

som driver på och lockar fram utveckling mot mångfald, pedagogiken

en stödjer utveckling mot mer betonad mening i lärandet och politiken

en styr utbildningens organisation mot omfördelning av makt i undervis-

ningen.

94 Slutord

11.2 Ökad

mångfald

Ett begränsat antal organisationsformer för utbildning, undervisning och studier är på väg att utvecklas till ett stort och varierat utbud. Gränser mellan arbetsformer i olika utbildningssystem löses och det vi upp sett som reguljär utbildning respektive distansutbildning saknar i 2000talets praktik distinkta skillnader. Det är främst den tekniska utvecklingen som kommer att möjliggöra denna mångfald. Möten mellan studerande samt mellan studerande och deras lärare skall vara fokuserat i all undervisning. I korrespondensskoloma fanns brev och postväsende för detta, vid närundervisning sker mötet direkt. När jag handleder studenter på universitetet sitter vi tillsammans på mitt rum, hemma hos mig eller så pratar vi i telefon med varandra. Ofta har jag sänt dem skriftliga kommentarer i förväg eller skickat ett intalat ljudband med synpunkter på deras alster. När vi träffas har beredvi en skap att föra samtalet på en något djupare nivå än det oförberett. om var Sedan några år kan vi mellan handledningstillfällena lösa småproblem via e-mail. En detaljfråga om något, plötsligt dykt i den studesom upp randes huvud, kan ställas på ett par rader i ett e-mail och ganska snabbt få ett lika kort svar. Fonnfrågor och frågor kring administration städas delvis bort ur våra möten. Detta är ett exempel från vanlig akademisk undervisning, närundervisning, skulle lika väl kunna distansmen vara undervisning. Den tekniska utvecklingen har främst de senaste årtiondena möjliggjort möten av många nya slag. Flytten in i den digitaliserade världen har givit oss mötesplatser med förutsättningar för mångfald foren av mer för utbildning och undervisning. Olika kännetecken på närundervisning respektive distansundervisning suddas ut. Fördelar form som en haft framför den andra minskar och i ökande grad kan de studerande, oavsett utbudsform, bedriva sina studier friare än tidigare, relativt tid och rum. Tekniken i sig ger inte lösningar på undervisandets eller studerandets problemen. Till det krävs lösningar byggda på pedagogik. Tekniken har bidragit med nya rum för undervisning och studier och det ger i sin tur en utveckling mot mångfald.

11.3 av

Djupare betoning mening

Begreppet mening har lyfts fram i kapitlets rubrik. Den avsedda betydelsen är förståelse, djupt lärande. Det anger en vision bygger på som att pedagogiken och vår kunskap om hur lärandet tillgår skall få mer inflytande när utbildning och undervisning organiseras. Mening står

Slutord 95

således för ett pedagogiskt-didaktiskt perspektiv. Ett sammanlänkande undervisningens form och dess utfall att dialog och interakav genom tion lyfts fram de centrala fenomenen i all undervisning. som I floden artiklar distansutbildning är det under senare år legio av om att tala lärande i stället för undervisning. Successivt ometiketteras om också verksamheterna inom området. I engelska språket betecknas fenomenet allt sällan med Distance Education DE och ofta nyttjas mer istället Open and Distance Learning ODL. Är detta förterrnema en ändringens retorik eller beskriver det reell omorientering i utbilden ningssystemen I den stora mängd distansutbildningar finns över världen är som självfallet variationsrikedomen stor beträffande uppbyggnad och innehåll. Det är ändå sällan beskrivningarna dessa demonstrerar mer som av den på begreppet lärande presenterats i detta arbete. Begreppet syn som används, innebörden är måhända I den utbildningsprakmen en annan. tik beskrivs hämtas ofta modellerna för undervisning från klasssom rumsmiljön. Klassrummet når ut till den distansstuderande. I det förlängda klassrummet med sig de gamla invanda arbetsforrnerna. tar man Datorskärmen eller tv-rutan får bli kateder. Tid och kraft satsas på att förmedla stoffet, medan dialog och interaktion, kan vara vägen till som lärandet, får stå tillbaka. Undervisning, studier och lärande är alla centrala begrepp i utbildningssammanhanget. De beskriver olika delar i utbildav processerna ning. Varje del behövs för att lärande skall inträffa. Fokus kan skifta från undervisning, där läraren är huvudaktör, till studier, där den studerande är huvudaktör, till lärandet närmast beskriver den studeransom des utveckling kunskap. Om skiftet begrepp samtidigt innebär att av av fokus faktiskt flyttar från lärarens arbete till den studerandes lärande ligger något gott i det. Undervisningen förlorar för den skull inte i be-

tydelse. Pedagogisk teori är i liten utsträckning normativ. Den föreskriver inte bestämda, väl avgränsade lösningar på undervisandets olika problem. Hur skall göra i det enskilda fallet beror på stoffets karaktär, man utbildningens mål och exempelvis egenskaper hos de studerande. Det teorin däremot visar är att lärandet stöds undervisning och studier om den studerande många tillfällen till samspel med andra. Den visar ger också att utvecklingen kunskaper blir kvalitativt bättre om studierna av kan ske i de sammanhang där kunskaperna skall tillämpas. I båda exemplen pedagogiken tekniken roll. Tekniken ger ökade möjligger en heter till interaktion och den medger att flytta studierna flyttades ut till praktiska verksamheter ställen där kunskaperna skall användas. Vi går mot ökad mening i undervisning och studier.

4 18-H28

96 Slutord

11.4 makt

Omfördelning av

Med ett politiskt färgat perspektiv på utbildning kan begreppet makt illustrera viktiga förändringar i den utveckling sker. Utbildning

som organiseras i ökande grad utifrån den studerandes villkor och makt flyttas från utbildningssystemen till den enskilde.

Under de ungefär 100 år som gått, med distansutbildning

som en viktig form för vuxenstudier, har motiven för vuxenutbildning

successivt breddats. De tidigaste svenska initiativen var tydligt inriktade mot att utjämna skillnaderna i utbildningsmöjligheter mellan stad och landsbygd. I svensk distansutbildning förenades kommersiella motiv och viljan att ge utbildning i språk, i yrkesinriktade ämnen och på

gymnasial nivå till de stora befolkningsgrupper som levde utanför tätorterna. Till sekelskiftets kompensatoriska utbildningsideal har motiv

nya adderats. Kopplingen mellan välståndet i samhället och befolkningens utbildningsnivå korn i fokus och utbildade blev en samhällsresurs. Man talade om att öka human kapitalet. Genom att kompensera de

vuxna, som i ungdomsåren av geografiska eller andra skäl inte nått en rimlig utbildningsnivå, ökade antalet välutbildade i samhället och därmed humankapitalet. Samhällets behov av medborgare med en god basutbildning blev tillfredsställt och de utbildade kunde bli utvecklingskraft.

en Nästa steg i vidgningen av motivbilden har att göra med näringslivets tillväxt och förändring. En ökande komplexitetsgrad i sätten att producera varor och tjänster har medfört att de som arbetar med detta behöver anpassa sina kunskaper till utvecklingen. En ny maskin och en förändrad process i fabriken kräver en person med särskild utbildning för detta. Utvecklingen i näringslivet ställer krav på uppdatering arbets-

av kraften.

De kompensatoriska motiven för vuxenutbildning formulerades på individnivå och sattes i och med framväxten av tankar humankapi-

om tal in i ett samhällsperpektiv. Utbildningssystemen tjänade individ och samhälle. När perspektivet snävats in till att gälla kunskapsförsörjningen i näringslivet har breda samhällsbehov och individuella behov skymts.

De tre olika begreppen och de motiv de speglar samtidigt bilder

ger av utbildningens respektive individens roll. Utbildningen kompenserar den enskilde eller individen blir ett objekt i en arbetsorganisation. När organisationen förändras uppdateras individen. Aktörsskapet ligger hos utbildningssystemen.

Begreppet livslångt lärande återför perspektivet till individnivå. Det innehåller element av kompensation och anpassning, innebär

men som jag avläser det, att synen på den studerande förflyttas från att vara ett

Slutord 97

objekt för andras ingripanden till att bli en aktör för egen utveckling. Med aktörsskapet följ kravställande roll. er en När den enskilde individens livsprojekt skall stödjas med utbildning ställer det typer krav. Utbildningsbehoven formuleras på indinya av vidnivå och undervisning och studier måste utformas för den enskilde. Det livslånga lärandet innebär ökad grad individualisering. Färdiga av kurslösningar kan tänkas allt sämre för breda och utbildpassa grupper ningsanordnama får skapa former och innehåll möter de studeransom des krav. En aspekt beträffande omfördelningen av makt börjar skönjas annan i relationen mellan studerande och lärare. En lärare som bjuder stoff via föreläsningar, har scheman och föreskriver viss studiegång har konen troll över de studerande och därmed makt över deras tid och över innehållet i vad de gör. Om presentationen stoff flyttar in iförproduceraav de läromedel eller stoffet väljs ut i tidningar, webmiljöer eller dylikt om de studerande minskar den typen innehåll i lärarens uppgifter. av av Om studierna i övrigt bedrivs med långtgående individualisering en kommer den enskilde studerande att den kontrollerar tempo vara som och studiegång. Initiativ och kontrollfunldioner flyttar från lärare till studerande. Utbildningssystemen skall i ökande grad erbjuda undervisning möjliggör för den studerande att bedriva sina studier så att som tidpunkt, tempo, studievägar, studiekällor varierar. Utbildningen kan övergå till att betjäna de studerande.

l 1.5 Konsekvenser för begreppet

distansutbildning

Det förts här utmanar tidigare definitioner av diresonemang som stansutbildning. de klassiska deñnitionema är En av

distansutbildning brukar avgränsas gälla sådana former av studier på oli- .. ka utbildningsnivåer, inte innebär kontinuerlig och direkt handledning som lärare, samtidigt och på plats närvarande, som de studerande. av samma Studierna skall för att betraktas distansutbildning ledas av en utbildsom ningsorganisation svarat for planering av dem, givit rådgivning och som vägledning infor studierna och handledning under studierna. 9 77 s.

I denna och besläktade definitioner betonas utbildningsanordnarens kontroll över studiesituation och den studerande. Vårt sätt att lyfta fram interaktionen i undervisningen innebär samtidigt att vi stuser

177Holmberg 1977.

98 Slutord

diema ur den studerandes perspektiv och indirekt visar hennes möjligheter att vara aktiv och självstyrande. En studerande befinner sig i situationer som endast delvis kontrolleras av utbildningsorganisatören. Likafullt är mycket i den studerandes miljö betydelsefullt för utfallet

av studiearbetet. I ökande omfattning kan enskilda studerande via internet komma åt olika presentationer av stoff. Hon kan även via internet kommentera och diskutera stoff med andra. I extrema fall kan mycket av stofförmedling och bearbetning stoff ske utom studieorganisa-

av törens ramverk. Studieorganisatörens roll i sådana sammanhang kan måhända begränsas till att sätta mål för utbildningen och att kon-

upp trollera måluppfyllelsen, examinera.

De tidigare betonade skillnaderna mellan närutbildning och distansutbildning kommer att krympa. Vi behöver utveckla defini-

en ny tion av distansutbildning. Kanske skall andra likheter och olikheter mellan utbildningsformema fokuseras. Närhet respektive distans är inte längre de avgörande förhållandena. En definition som utbild-

anger ningsforrnens relation till mångfald, mening och makt kan bli mer fruktbar.

Referenslista

Ahlstrand, E. 1995 Lärares samarbete verksamhet på två arenor. - en Studier fyra arbetslag på grundskolans högstadium. Diss. No 43. av Linköping: Universitetet i Linköping, Institutionen för pedagogik och psykologi. Andrews, D. H. Goodson, L. A. 1980 A comparative analysis of models of instructional design. Journal of Instructional Design, 3 4, 2-16. Arbeidsgmppen for organisering etter- og videreutdanning og av fjemundervisning ved Universitetet i Oslo 1995 Organisering av videreutdanning fjernundervisning ved Universitetet i etter- og og Oslo. Oslo: Universitetet i Oslo. Backman, 1991 Studerande på distans. Umeå: Umeå Universitetet, Pedagogiska institutionen stencil. Baines, 1991 Personal computing, gender and distance education. Paper given at the International Federation of Information Processors Conference in Helsinki. Barker, B.O. Platten, M. R. 1988 Student Perceptions on the Effectiveness of College Credit Courses Taught via Satellite. The American Journal of Distance Education 44-50. Bates, A. W. 1995 Technology, Open Learning and Distance Education. London and New York: Routledge. Bates, A.W. 1993 Distance education in changing world: The a importance of Policy research. I Distansrådet: Research in distance education. Present situation and forecasts. Report from Nordic a in Umeå 14-16 June I993. Umeå: Umeå universitet, con erence Distansrådet. Baynton, M. 1992 Dimensions of Controll in Distance Education: A factor Analysis. The American Journal of Distance Education 17-31. Biner, P. M., Dean, R. S. Mellinger, A. E. 1994 Factors Underlying Distance Leamer Satisfaction with Televised Co11ege—1eve1Courses. The American Journal of Distance Education 60-70. Boshier, R. 1973 Educational Participation and Dropout: A Theoretical Model. Adult Education 1973, 23/4, 255-282.

Boston, R. L. 1992 Remote Delivery of Instruction via PC and Modem: What Have We Learned The American Journal

of

Distance Education 45-57. Bratt, 1977 Engelskundervisningens framväxt i Sverige. Tiden före 1850. Uppsala: Föreningen för svensk undervisningshistoria. Bregar, L. Zagmajster, M. 1997 Introduction of Distance Education. An accelerator of innovation traditional university. I at a The New Learning Environment. The 18th ICDE World Conference. University Park, USA: The Pennsylvania State University. Brindley, E. Fage 1992 Counselling in Ieaming: institutions open face the future. Open Learning 12-19. Bruning, R., Landis, M., Hoffman, E. Grosskopf, K. 1993 Perspectives on an Interactive Satellite-based Japanese Language Course. The American Journal of Distance Education 22-38. Burge, E. Howard, L. 1990 Audio-Conferencing in Graduate Education: A Case Study. The American Journal of Distance Education 3-13. Burge, E. 1994 Learning in Computer Conference Contexts: The Leamers Perspective. Journal of Distance Education 19-43. Bååth, A. 1979 Correspondence education in the light of number a of contemporary teaching models. Malmö: LiberHermods. Bååth, A. 1981 On the nature of distance education. Distance Education 212-219. Bååth, A. 1984 Essentials of Distance Education. Teaching at a Distance, 25, 120-122. Bååth, A. 1994 Distansutbildningens grunder. Saltsjöbaden: DU- Konsult. Carlgren, 1997 Kunskap och lärande. I Bildning och kunskap. Särtryck ur Läroplanskommitténs betänkande Skola för bildning. Stockholm: Tryckeri Balder AB. Cross, K. P. 1981 Adults as Learners. Increasing Participation and Facilitating Learning. San Francisco: Jossey-Bass Publishers. Dahlén, 1997 Att skriva studiehandledning manual för författare i distansutbildning. Uppsala: Kunskapsföretaget. Dahllöf, U. 1971 Svensk utbildningsplanering under 25 år. Lund: Studentlitteratur. Dahlöf, U., Grepperud, G. Palmlund, 1995 Att vilja, våga, kunna. En utvärdering Distansprojektet vid Umeå universitet av 1987 1993. Umeå: Umeå universitet, Distansutbildning i utveckling, Rapport nr

Dallat, Fraser, G., Livingstone, R., Robinson, A. 1992 Teaching and learning by videoconferencing at the University of Ulster. Open Learning 14-22. Davie, L. E. Ipkin, R. 1992 Fantasy and Structure in Computer- Mediated Courses. Journal of Distance Education 31-50. Davie, L. E. Wells, R. 1991 Empowering the Learner Through Computer-Mediated Communication. The Journal of Distance Education 15-23. Davie, L. E. 1988 Facilitating Adult Learning Through Computer- Mediated Distance Education. Journal of Distance Education 55-69. Dick, W. 1991 An instructional designers view of constructivism. Educational technology, 31, 41-44. Dillon, C. L., Hengst, H. R. Zoller, D. 1991 Instructional Strategies and Student Involvement in Distance Education: A Study of the Oklaholma Televised Instruction System. Journal of Distance Education 28-41. Egan, M. W., Welch, M., Page, B. Sebastian, 1992 Leamers Perceptions of Instructional Delivery Systems: Conventional and Television. The American Journal of Distance Education 47- 55. England, E. 1987 The design of versatile text materials. Open Learning, 2,2, 11-15. Evans, T. Nation, D. 1989 Dialogue in practice, research and theory in distance education. Open Learning 37-42. Evans, T. Nation, D. 1992 Theorising and distance education. open Open Learning 3-13. Evans, T. Nation, D. 1996 Opening Education. Policies and Practices from Open and Distance Education. New York: Routledge. Franzén, A. Åström, E. 1992 Långt borta och mycket nära. En förstudie svensk distansundervisning. Ds 1992:3. Stockholm: om Allmänna förlaget. Fullford, C. P. Zhang, 1993 Perceptions of Interaction: Critical Predictor in Distance Education. The American Journal of Distance Education 8-21. Gaddén, G. 1973 Hermods 1898 1973. Malmö: Hermods förlag. - Gagné, R. M. Briggs, L. 1974 Principles of instructional design. New York: Holt, Rinehart Winston. Garland, M.R. 1993 Student perceptions of the situational, institutional, dispositional and epistemological barriers to persistence. Distance Education 14, 181-198.

Garrison, D. R. 1989 Understanding distance education: aframework

for the future. London: Routledge. Garrison, D. R. 1990 An Analysis and Evaluation of Audio

Teleconferencing to Facilitate Education at a Distance. The

American Journal of Distance Education 13-24. Garrison, D. R. 1993 A cognitive constiuctivist view of distance

education: An analysis of teaching-learning assumptions. Distance

Education I4, 197-211. Graff, K. Holmberg, B. 1988 International study on distance

education: a project report. Hagen: FemUniversität, ZIFF. Granström, K. 1992 Dominans och underkastelse hos tonårspojkar.

En studie icke-verbala kommunikationsmönster. Linköping, SIC

av

34 Tema Kommunikation, Linköpings universitet. Gunawardena, C. N. 1992 Changing Faculty Roles for Audio

graphics and On-line Teaching. The American Journal of Distance

Education 58-71. Haddon, L. 1988 The Home Computer. The making of a cosumer

electronic. Science as Culture, 7 51.

- Hammer, B. 1910 Om pedagogikens problem och forskningsmetoder.

Svensk Läraretidning, 42, 940 943.

- Hansford, B. C. B. R. A. 1990 Evaluation of a cross-campus

interactive video teaching trial. Distance Education 11, 287-307. Harasim, L. 1986 Computer Learning Networks: Educational

Applications of Computer Conferencing. Journal of Distance Education 59-70.

Hargreaves, A. 1994 Changing teachers, Changing times. Teacher s

Work and Culture in the Postmodern Age. Trowbridge, Wiltshire:

Redwood Books. Haugley, M. 1991 Confronting the pedagogical issues. Open

Learning 14-23. Hillman, D. C. A., Willis, D. Gunawardena, C. N. 1994 Leamer-

Interface Interaction in Distance Education: An extension on

Contemporary Models and Strategies for Practitioners. The

American Journal of Distance Education 30-421. Hiola, Y. Moss, D. 1989 Face-to-face tutorial provision in the

Universitas Terbuka The open university of Indonesia Distance Education 10, 258-270.

Holmberg, B. 1977. Distance education: a survey and bibliography.

London: Kogan Page. Holmberg, B. 1983 Guided didactic Conversation in Distance

Education. I Sewart, D., Keegan, D. Holmberg, B. Distance

Education: Internationalperspectives. London: Croom Helm.

Holmberg, B. 1987 Distance Education A short handbook with an appendix by John Bååth. Malmö: Liber Herrnods. Holmberg, B. 1988 Introduction. I Keegan, D., Sewart D. Holmberg, B. 1988 red.. Distance Education: International Perspectives. London: Routledge. Holmberg, B. 1989 Theory and practice Distance Education. London: Routledge. Holmberg, B. 1995 Theory and practice of Distance Education. London and New York: Routledge. Holmberg, B., Schuemer, R. Oberrneier, A. 1982 Zur Eflizienz des gelenkten didaktischen Gespräches. ZIFF. Hagen: FemUniversität. Holmberg, C Lundberg, M 1996 Interaction. Dimensions Content and Context. Paper submitted to the 18th World Conference for Distance Education, Penn State University, United States of America, 2-6 June, 1997. Holmberg, C, Lundberg, M Sipos-Zackrisson, K 1996 Det första året. Utvärdering det pedagogiska utvecklingsarbetet inom av Konsortiets för nationell distansutbildning. Linköping: Institutionen för pedagogik och psykologi. Holmberg, C. Emmoth, 1994. Success stories. Some Characteristics educationally disadvantaged making of women distance education Paper submitted to the 17th success in a course. World Conference for Distance Education, Birmingham, United Kingdom, 26-30 June, 1995. Holmberg, C. 1994a Policies, Technologies Pedagogy. Ways of or developing the Distance Education Field in Sweden. Paper presented Pedagogy and School Innovation, Tartu University, at Estonia, 21-22 Oct, 1994. Holmberg, C. l994b. Reflexioner kring distansutbildning och

pedagogik. I Individanpassning, tillgänglighet, flexibilitet. Rapport

från distanslärarkonferens i Umeå 6-7 juni 1994. Umeå: Umeå en universitet, Distansutbildning i utveckling, Rapport nr 10. Holstein, A. 1992 Making the Written Word "Speak": Reflections the Teaching of Correspondence Courses. The American Journal on of Distance Education 22-33. International Council for Distance Education: 17th World Conference for Distance Education, Birmingham, United Kingdom, 26-30 June, 1995. International Council for Distance Education: 18th World Conference for Distance Education, Penn State University, United States of America, 2-6 June, 1997. Jones, A., Kirkup, G. Kirkwood, A. 1993 Personal Computers for Distance Education. London: Paul Chapman.

Joughin, G. Johnston, S. 1994 The experience of collaboration: Writing and instructional design in distance education. Distance Education 15, 6-22. Juler, P. 1990 Promoting interaction; maintaining independence: swallowing the mixture. Open Learning, 24-33. Keegan, D. Rumble, G. 1982 Characteristics of the distance teaching universities. I Rumble, G., Harry, K. red The Distance Teaching Universities. London: Croom Helm. Keegan, D. 1980 On defining distance education. Distance Education 13-36. Keegan, D. 1986 Foundations of distance education. London, Croom Helm. Keegan, D. 1990 A theory for distance education. I Moore, M. G. red., Contemporary Issues in American Distance Education Oxford, Pergamon. Keegan, D. 1990 Foundations of distance education. London and New York: Routledge. Keegan, D. 1993 Reintegration of the teaching acts. I Keegan, D. red. Theoretical principles of distance education. New York: Routledge. Keegan, D., Sewart D. Holmberg, B. 1988 red. Distance Education, London: Routledge. Kember, D. 1994 The teacher more important than the medium: Pre-packaged instructional materials not axiomatic with surface are learning. Distance Education 15, 153-159. Kirby, D. Boak, C. 1987 Developing System for Audioa Teleconferencing Analysis SATA Journal of Distance Education 31-42. Kirby, D. Boak, C. 1989 Investigating Instructional Approaches in Audio- Teleconferencing Classes Journal of Distance Education 5-19. Kirby, D. M. Chugh, U. 1992 An Investigation of Instructors Perceptions of Elements in the Audio- Teleconferencing Environment. Journal of Distance Education 25-38. Kirby, D. M. Chugh, U. 1993 Two Views from the Bridge: A Comparison of the Perceptions of Students and Instructors of Elements in the Audio- Teleconferencing Environment. Journal of Distance Education 1-17. Kirke- og undervisningsdepartementet 1977 Regler för statstilskott till brevundervisningen Opubl.. Kirke- utdannings-, og forskningsdepartementet i samarbeid med Norsk Forbund for Fjemundervisning 1996. Livslang laering og informasjonsteknologi i et europeisk og norsk perspektiv. Oslo: NFF

Kirkup, G. Prümmer, C. 1990 Support and connectedness. The von needs of distance education students. Journal of Distance women Education, 5 2, 9 31. - Kirkup, G. Prümmer, C. 1994 How can Distance Education von address the particular needs of European Women Paper delivered to EATDU workshop University Level Distance Education in on Europe i Hagen. Kirkup, G. 1992 The social construction of computers. The gendering of machines to think with. I Kirkup, G. Keller, L. red Inventing Women. Women in Science and Technology. London: Polity Press. Kirkup, G. 1993 Equal opportunities and computing at the Open University. I Tait, A. red Key issues in learning. Harlow: open Longman. Lakio, L. 1996 ODL policy today in Finland. I ODL policy seminar; Socrates-ODL project, Scienter, Bologna. Larsson, S. 1996 Vardagslärande och vuxenstudier. I Ellström, P-E, Gustavsson, B. Larsson, S red. Livslångt lärande. Lund: Studentlitteratur. Laurillard, D. 1993 Rethinking University Teaching. London: Routledge. Lester, N.C. 1993 Can degree in visual art be taught at a distance a Distance Education 14, 27-39. Lindensjö, B. Lundgren, U. P. 1986 Politisk styrning och utbildningsreformer. Stockholm: Skolöverstyrelsen. Ljoså, E. Rekkedal, T. 1996 Fra ekstem kontroll til intern kvalitetssilcring. Bakgrunn for utviklingen av NFFs kvalitetsnormer

for fjemundervisning I Kvalitetsnormer for Fjernundervisning.

Revidert utgave. Oslo: NFF. Ljoså, E. 1993 Understanding distance education. I Keegan D. red., Theoretical principles distance education New York, Routledge.

of

Lundberg, M. 1993 Distansundervisningens bryggor. Vilka möjligheter medier och hur används de Linköping: Linköpings ger universitet, Institutionen för pedagogik och psykologi. Lundberg, M. 1996 Förrnedlad närhet. Linköping: Institutionen för pedagogik och psykologi. Malmi, S., Lindberg, Jokinen, T. 1995 Student support system in the Finnish Open University: AINO development project. I Sewart, D. One World Many Voices. Quality in Open and Distance Learning. 17th World Conference for Distance Education. Milton Keynes: Open University.

Marland, P., Patching, W. Putt, 1992 Thinking while studying: A process tracing study of distance leamers. Distance Education 13, 193-217. Marland, P., Patching, W., Putt, Putt, R. 1990 Distance Learners’ interactions with text while studying. Distance Education 11, 71- 91. Marton, F., Hounsell, B. Entwistle, N. 1986 Hur vi lär. Stockholm: Norstedts. McCleary, D. Egan, M. W. 1989 Program Design And Evaluation: Two-way Interactive Television. The American Journal of Distance Education 50-60. Moore, M. 1977 On a theory of independent study. ZIFF 16. Hagen: FemUniversität. Moore, M. 1989 Three types of interaction. The American Journal of Distance Education 1-6. Moore, M. G. 1993a Theory of transactional distance. I Keegan, D. red., Theoretical principles of distance education. New York: Routledge. Moore, M. G. 1993b Free trade in Higher Education. The American Journal of Distance Education l-7. Moore, M. G. 1993c Teaching Like Flying A Total Systems View of Distance Education. The American Journal of Distance Education 1-10. Moran, L. Mugridge, 1993 Collaboration in Distance Education. International Case Studies. London and New York: Routledge. Moran, L. Myringer, B. 1998 Flexible Learning and University Change. I Harry, K. red Open Learning for the New Society." the Role of Higher Education. London: Routledge in press. Moran, L. 1997 Flexible Learning as University Policy. IBrown, S. red Open and Distance Learning: Case Studies from Industry and Education. London: Kogan Page. Naidu, S. Bernard, R. M. 1992 Enhancing academic performance in distance education with concept mapping and inserted questions. Distance Education I3, 218-233. NFF 1996 Kvalitetsnormer for Fjernundervisning. Revidert utgave. Oslo: NFF. NFF 1997 Flexible Learning in Continuing Education. Rapport fra Arbeidsgruppene i FLICE og konferansen Arbeidsplassen som lwringsmiljø. Os1o:NFF

. Nixon, T Salmon, G. 1996 Computer-mediated learning and its potential. I Mills, R. Tait, A. Supporting the Learner in Open and Distance Learning. London: Pitman Publishing.

Nordink, P. Naidu, 1994 Analysis of instruction for critical thinking in distance learning materials. Distance Education 15, 42-69. Open Praxis. The bullentin of the International Counscil for Distance Education, 1994, Open University, International Centre for Distance Learning 1995 Mega Universities of the World. The Top Ten. Milton Keynes: Open University. Papert, S. 1996 The connected family: Bridging the generation gap. Atlanta: Longstreet Press. Paul, R. H. 1990 Towards measure of succes: developing a new independent leamers. Open Learning 31-38. Paul, R. H. 1997 The University of the Future: Learning from 15 of Distance Education. In The New Learning Environment. years The 18th ICDE World Conference. University Park, USA: The Pennsylvania State University. Paul, R.H. 1990 Open learning and management: Leadership open and integrity in distance education. London: Kogan Page. Pedersen, 1998 IT i skolan. En forskningsöversikt. Stockholm: Skolverket/Liber. Perkins, 1991 What Constructivism Demands of the Leamer Educational Technology 21, 19-21. Peters, O. 1965 Der F ernunterricht. Basel und Weinheim: Beltz. Peters, O. 1968 Das Hochschulfernstudium. Basel und Weinheim: Beltz. Peters, O. 1971 Theoretical aspects of correspondence instruction. I MacKenzie, O. Christensen, E. L. The Changing World of Correspondence Study. University Park: Penn State University Press. Peters, O. 1973 Die didaktische Struktur des Fernunterrichts. Untersuchungen einer industrialisierten Form des Lehrens und zu Lernens. Weinheim: Beltz. Philips, G. M., Santoro, G. M. Kuehn, S. A. 1988 The Use of Computer- Mediated Communication in Training students in Group Problem- Solving and Decision- Making Techniques. The American Journal of Distance Education 38-51. Pugliese, R. R. 1994 Telecourse Persistence and Psychological Variables. The American Journal Distance Education 22-39.

Rekkedal, T. Søby, M. 1993 Fjemundervisningsmodeller,

datakonferens nordiske utviklingstrekk. I Fjernundervisning og — utvikling of mangfold Et utvalg foredrag, artiklar og rapporter — av fra Senter for fierneundervisning, SEF U 1988-92. Oslo, NKJ.

Rekkedal, T. 1985 Introducing the personal tutor/counseler in the

system of Distance Education. Stabekk: NKI-skolen. Rekkedal, T. 1995 Forskning på fjernundervisningsfeltet nasjonalt

-

og intemasjonalt. I Senter for fjernundervisning Forskning

og

fiernundervisning urfordringer mot år 2000 Bekkestua, NKI

—

Forlaget. Richard, E. Rohdin, B. 1995 Modeller för distansutbildning. Växjö:

Högskolan i Växjö. Riis, U., Jedeskog, G. et 1997 Pedagogik, teknik eller ekonomi En

Baslinjebestämning av KK-Stiftelsens Kommunbaserade Skolutvecklingsprojekt. Uppsala: Uppsala universitet, Pedagogiska institutionen.

Ritchie, H. Newby, T. 1989 Classroom Lecture/Discussion vs.

Live Televised Instruction: A Comparison of Effects Student

on

Performance, Attitude and Interaction. The American Journal of

Distance Education 36-45. Rubenson, K. 1977 Participation in Recurrent Education: A research

Review. Paper presented at meeting of National Delegates on

Developments in Recurrent Education, Paris. Rubenson, K. Abrahamsson, K. 1986 utbildningsklyftan.

Den nya 90-talets utmaning. En bok om vuxenutbildningsreformer, kunskaper och jämlikhet. Stockholm: Liber.

Rumble, G. 1986 The Planning and Management of Distance

Education. London: Crom Helm. Schmidt, K. Sullivan, M. Hardy, D. W. 1994 Teaching

Migrant Students Algebra by Audioconference. The American

Journal of Distance Education 51-63. Shaw, B. Taylor, C. 1984 Instructional design: distance

education and academic tradition Distance Education 277-285. Simpson, H., Pugh, L. Parchman, W. 1991 An experimental

two- way video teletraining system: Design, development and

evaluationDistance Education 12, 209-231. SOFF 1993a Det nasjonale kunnskapsnettet. Fleksibel laaring i

Norgesnett. Rapport 5/93. Tromsø: Universitetet i Tromsø. SOFF 1993b Fra prosjekt til Rapport 6/93. Tromsø:

permanens.

Universitetet i Tromsø. SOFF 1997 Utvecklingen av fjernundervisningstilbudet i norsk høgre

utdanning fram mot 2005. Rapport 2/97. Tromsø: Universitetet i

Tromsø. SOFF:s Strategiplan 1996-98. Tromsø: Universitetet i Tromsø. SOU 1971:36 Produktionsresurser för TV och radio i utbildningen.

Stockholm: Esselte tryck.

SOU 1973:19 TRUss försöksverksamhet 1967 1972. Kommittén för tv och radio i utbildningen. Stockholm: Almqvist och Wiksell. SOU 1975:72 Distansundervisning. Lägesbeskrivning samt organisatoriska alternativ för högskolan. Stockholm: LiberFörlag Allmänna Förlaget. SOU 1993:23 Kunskapens krona. Utredningen om effektivare vuxenutbildning. Stockholm: Stortingsmelding 1988-89:43 Mer kunnskap til flere. Tallman, F. D. 1994 Satisfaction and Completion in Correspondence Study: The influence of instructional and Student-Support Services. The American Journal of Distance education 43-57. Tapscott, D. 1998 Growing Up Digital. The Rise of the Net Generation. New York: McGraw-Hill. Thatch, L. Murphy, K. L. 1994 Collaboration in Distance Education: From Local to International Perspectives. The American Journal of Distance Education 5-21. Tribune 1994 DELTA at Work. Progress in the European Research and Development Projects. A Snapshot. Zirndorf, Germany: Bollman-Druck GmbH. Tuckley, C. 1993 Computer Conferencing and Electronic White Board in the United Kingdom: A Comparative Analysis. The American Journal of Distance Education 58-72. UFB-nytt 1993:26 Nya högskolelagen. Nya högskoleförordningen. Stockholm: Fritze. Undervisningsministeriet 1996 Plan för utvecklingen av utbildningen och forskningen vid högskolorna för åren 1995 2000. av - Helsingfors: Edita. Undervisningsministeriet 1997 Det öppna universitetet i Finland. Helsingfors: Edita. Verduin, R. Clark, T. C. 1991 Distance Education. The Foundations of Effective Practice. San Francisco och Oxford:

Jossey-Bass Inc.

Verreck, W. A., Collins, R. Zorkoczy, P. 1995 Using Technology in Education ana Training. Recommedations for a Common Training Architecture. Heerlen: Open University. Prümmer, C. Rossie, U. 1990 Value of study centres and von support services. Report from Zentrum fur Femstudienentwiklung, ZFE, Stencil. Väliharju, T Ed. 1997 Digital Media as a Learning Environment. University of Tampere: Computer Centre/Hypermedia laboratory. Wedemeyer, C. 1968 With whom will you dance The new educational technology. Journal of the American Didactic Association 53, 325 ff.

Wedemeyer, C. 1981 Learning at the backdoor. Madison: University of Wisconsin. Willén, B. 1981 Distance Eduaction at Swedish Universities: An evaluation of the experimental programme and a follow—up study. Uppsala: Almqvist Wiksell Intemational. Wolf, M. Wolf, L. 1997 Examinationsformer och flexibelt lärande i distansundervisningen. Pedagogisk forskning förnyelse. Rapport 1997: Härnösand: Mitthögskolan. Womens Studies Centre of Umeå 1993 Feminist Pedagogy and Women-Friendly Perspectives in Distance Education. Papers presented at the International WIN Working Conference, 10-13 June, 1993, Umeå, Sweden. Umeå: Distansrådet, Umeå Universitet. Wright, C. Conroy, C. 1988 Preparing CBI print-based support material: an information/instructional design perspective. Distance Education 84-94. Wylie, M. 1995 No place for women. Internet a flawed model for the infobahn. Digital Media, 4 8, 2 11.

- Åström, E 1998 DUKOM/Distansutbildningskommittén. Utvärdering av distansutbildningsprojekt med IT-stöd. SOU 1998:57. Stockholm: Norstedts.

Innehållsförteckning

Kostnadseffektiv distansutbildning ..3 1.1 Syfte b 1.2 Sammanfattning 1.2.1 Teori 1.2.2 Skalfördelar 1.2.3 Mångfaldsfördelar 1.2.4 Skolans effektivitetslära 1.3 Inledning: Distansutbildning och ekonomi 1.4 Teorin om det mänskliga kapitalet 1.5 Skolans effektivitetslära 1.5.1 God undervisning 14 1.5.2 Det goda skolklimatet 15 1.5.3 Skolans organisation och ledning 16 1.6 Kostnadseffektivitet och skalfördelar 19 1.6.1 Kostnadseffektivitet 19 1.6.2 Skalfördelar 22 1.6.3 Övergång till postindustriell ekonomi 27 1.6.4 Kunskapssamhället 29 1.6.5 Ett nätverkssamhälle 31 1.6.6 Litet är vacker men det är stort också 34 1.6.7 Distansutbildning med mångfaldsekonomi 37

Kostnadsanalys för distansutbildning 43 2.1 Syfte 43 2.2 Bakgrund: Utbildning för flexibilitet och mångfald 43 2.2.1 Flexibelt lärande flexibel utbildning 44

- 2.2.2 Målanalys 45 2.2.3 Effektiva inputs 45 2.2.4 Kostnadseffektivitet och skalfördelar 47 2.2.5 Mångfaldsfördelar 48 2.2.6 Finansiering 49

6 18-1128

2 Innehållsförteckning

2.3. ABC-aktivitetsbaserad kostnadskalkyl 50 2.3.1 Felkällor i traditionell kostnadskalkyl 50 2.3.2 Vad är ABC 52 2.3.3 Användning av ABC i DU med IT 53 2.3.4 ABT-aktivitetsbaserat tänkande 54

2.4 Schema för kostnadsanalys 55 2.4.1 Mål för program och kostnadsanalys 56 2.4.2 Planering av kostnadsanalyser 57 2.4.3 Kostnader för utveckling av ett utbildningsprogram 58 2.4.4 Genomförande 59

Litteraturförteckning 61

Kostnadseffektiv distansutbildning 3

1 Kostnadseffektiv

distansutbildning

1.1 Syfte

Detta bidrag till DUKOMs utredning av distansutbildning GDU med stöd av informationsteknologi IT har skrivits av fil dr Nils-Olof Christoffersson. Avsikten är att belysa DU och IT utifrån ekonomisk teori, och att redovisa några viktiga empiriska forskningsresultat, som rör dels kostnadseffektivitet, dels kostnadsfördelar av verksamhet i stor skala och/eller med mångsidig användbarhet.

1 Sammanfattning

1.2.1 Teori

Teoretiskt är distansutbildning DU och informationsteknologi IT i undervisningens tjänst analyserade ekonomiskt, liksom kombinationen DU med IT-stöd. Empirin är dock otillfredsställande eftersom kostnadsdata är otillräckliga eller saknas. Det brister även när det gäller metoder konkret kostnadsanalys. EU-kommissionen har därför

för en alldeles nyligen startat ett projekt med syfte att samla ekonomisk information och utveckla redskap för resursfördelning till och inom

om open and distance learning".

l .2.2 Skalfördelar

Den kanske mest utmärkande egenskapen för ekonomin i DU med IT är mycket påtagliga skalfordelar. Fasta kostnader är som regel höga medan de rörliga kan jämföras med vad traditionell utbildning uppvisar och ofta vara lägre. God ekonomi förutsätter därför att tillräckligt många studenter enrolleras och/eller att kursen kan ges tillräckligt många gånger. Höga utvecklingskostnader för material och ibland också dyr utrustning är de främsta anledningarna till höga fasta kostnader. Det betyder att god ekonomi kan vara i konflikt med andra mål, framför allt kanske med målet att nå eftersatta grupper, där det i regel inte handlar om "långa serier eller flera gånger upprepade kurser. Om skalfördelar bör också sägas att de varierar med metoder, medier och utrustning. Som regel gäller att mer sofistikerade metoder som används, desto större blir oftast skalfördelama och därmed också angelä-

4 Kostnadseflektiv distansutbildning

genheten av att ha många studenter och/eller flera gånger upprepade kurser.

l .2.3 Mångfaldsfördelar

En modern form av skalfördelar är vad på engelskt ekonomispråk kallas economies of scope, något som lämpligen på svenska kunde benämnas breddens eller mångfaldens ekonomi. Det handlar fortfarande om att sprida ut engångskostnader över så många tillverkade enheter

möjligt. I fallet DU med IT kan det röra sig om att hålla t.ex. utsom vecklingskostnader för material på en så låg nivå som möjligt per elev räknat. Industrisamhällets skalfördelar tog formen av stordrift; man producerade standardiserade varor för masskonsumtion. I ett postindustriellt samhälle är det fullt möjligt att producera ett mera mångsidigt sortiment med större hänsynstagande till den enskilda konsumentens smak och behov och ändå behålla skalfördelar. Detta kan åstadkommas med hjälp den större flexibilitet i produktionen och den effektiva

av nätverksorganisation modern datorteknik kan ge upphov till.

som

Det är varken nödvändigt eller önskvärt att DU med IT blir massproduktion för masskonsumtion, dvs. standardiserade och enhetliga tjänster. Tvärtom ställer det moderna samhället krav på en i hög grad flexibel utbildning som är utformad både med hänsyn till individens och samhällets mångskiftande behov. Sådana krav kan tillgodoses utan att materialutvecklingen behöver bli orimligt kostsam. Det kan ske just med hjälp av mängfaldsekonomi.

Ett sätt att få skalfördelar med hjälp av mängfaldsekonomi är att bygga in flexibiliteten i programmet kursen. Det utformas så att eleverna kan använda det på sätt som passar var och en bäst; man väljer sin väg genom materialet som är uppbyggt för att passa variatio-

egen ner i studievana, sätt att lära m.fl. individuella skillnader. Ett annat sätt kan att göra materialet användbart på olika nivåer och i olika

vara sammanhang inklusive användningar utanför utbildningsområdet. De modifikationer som måste göras för olika användningsområden blir inte alls så dyra som att producera ett helt nytt material.

1.2.4 Skolans effektivitetslära

Det finns omfattande forskning om vad som kännetecknar fram-

en gångsrika skolor i relation till mindre framgångsrika. Denna forskning har inte omfattat sig DU eller IT. Med viss reservation kan det

vare kanske ändå vara möjligt att dra några tentativa slutsatser ur materialet.

Kostnadseflektiv distansutbildning 5

En viktig faktor är, enligt denna forskning, att elevtiden används väl. Det finns, vill det synas, goda förutsättningar för en hushållning med elevtiden i DU med IT, t.ex. genom bättre möjligheter till ring än i traditionell undervisning. Förutsatt förstås att dessa möjligheter tas tillvara. Andra faktorer har med läraregenskaper att göra värme, kontaktfönnåga, att läraren är god klassrumsadministratör, dvs.

en förmår att organisera inlämingstillfállen på ett bra sätt, m.m.. Jämförd med lärare bara är elektroniskt närvarande har traditionell

en som utbildning klar fördel. Detta betyder troligtvis allt mindre på

här en högre stadier och är kanske näst intill betydelselöst på högskolenivå.

Enligt forskningen skolors effektivitet är det också viktigt med

om ett gott skolklimat demokratisk anda, elevinflytande, alla intressenter strävar mot mål, och liknande. Att skapa ett gott klimat i en

samma DU-klass är möjligen inte så lätt, men kanske inte heller lika nödvändigt traditionell skola. Stor frihet för den enskilda skolan

som i en decentraliserad modell har också visat sig ge utdelning i form av måluppfyllelse. I detta avseende bör det vara möjligt att uppfylla kravet med råge i DU med IT, jämfört med traditionell utbildning, eftersom den kan utformas med utomordentligt stort svängrum både för lärare och elever. Tror jag

1.3 Inledning: Distansutbildning och

ekonomi

Utbildningssystemet står inför en lång rad svåra problem inte bara i Sverige utan i hela den industrialiserade världen, U-ländema har sam-

problem i värre former och med mindre resurser att möta ma men dem. Distansutbildning DU är ett medel man fäst stora förhopp-

som ningar vid när det gäller att klara svårigheterna. Informationsteknologi IT är ett annat universalmedel. I själva verket har modern IT revolutionerat DU, i sig mycket gammal undervisningsfonn; Her-

som är en mods korrespondensinstitut grundades t.ex. redan 1898. Vad som skiljer korrespondensstudier från modernare DU är att telefon, datorkommunikation och medier och mer övertar postens roll. Grundprinci-

mer

densamma; lärare och elever är skilda geografiskt, dipen är annars rektkontakten ersätts med kommunikation per distans. De flesta utbildningssystemets problem och svårigheterna låter sig

av sammanfattas i följande punkter.

l Kunskapssamhället kräver att alltfler människor har kunskap

mer

kunskaper.

och nya

6 Kostnadseflektiv distansutbildning

2 Det blir nödvändigt att lära av gamla kunskaper kan bli en belast-

ning, lära nytt och lära hela livet. 3 Jämlikhet och jämställdhet. 4 Resursbrist.

Förskola, skola, högskola och andra anordnare av utbildning ställs inför stora utmaningar. Kraven på nytänkande och resultat är omfattande, samtidigt som det inte ska få kosta mer, helst mindre. Man ska åstadkomma mer för mindre resurser helt enkelt, det är dilemmat.

Punkten 4 har uppenbar anknytning till ekonomi i meningen hushållning med knappa den klassiska definitionen ämnet.

resurser, av Även övriga punkter är ekonomiska fastän i indirekt mening.

en mera Ekonomiämnet sägs handla om hur ekonomiska system löser de grundläggande problemen: Vad Hur För vem Vad ska produceras

av varor, tjänster och andra nyttigheter Hur ska detta produceras För vem ska det produceras Dvs. hur ska produktionsresultatet fördelas mellan medborgarna Alla system planekonomi, marknadsekonomi,

blandekonomi eller något annat system måste lösa dessa grundläg-

gande problem.

Produktionen av kunskap genom utbildning och forskning antas ha en stor och ökande betydelse för ekonomisk tillväxt och konkurrenskraft men även för hushållning med miljöresurser, orientering i ett globalt samhälle, en fredlig och demokratisk utveckling, m.m.

Livslångt lärande kommer alltmer att bli en nödvändighet, eftersom kunskaper föråldras i allt snabbare takt på grund av en accelererande teknikutveckling. Alla människor kommer att behöva lära om och lära nytt, åtminstone i en optimistisk prognos. I en mera pessimistisk kommer det lärande samhället inte att omfatta alla. En stor mängd människor, kanske uppemot 1/3, kommer att lämnas på efterkälken och bli kunskapsfattiga och ev. även arbetslösa.

Under alla förhållanden kan räkna med allt starkare betoning

man en av lärande och allt mindre av undervisning. Det är också troligt att inlärningsmiljöema kommer att förändras följd och skif-

som en av nya tande behov. Dels måste skolan omfonnas, dels kommer andra miljöer än de traditionella att behöva tas i anspråk som lärandets omgivning i större utsträckning än vad som nu är fallet. Näringsliv, myndigheter, föreningar, hemmen, för att nämna de viktigaste. Gränser mellan lärande, arbete och fritid kommer att bli otydligare. Alla dessa förändringar påverkar lärarrollen. Från att huvudsakligen ha fungerat som kunskapsförmedlare, kommer läraren att vara rådgivaren och handledaren som kan visa på kunskapens källor, vara lagledare och inspiratör, för

svara klassrumsadministrationen”, osv.

Kostnadseffektiv distansutbildning 7

Lärandets innehåll är också på väg att förändras. Samhället ställer större krav på medborgarnas kommunikativa färdigheter: språk, matematik och datorkunskap. Därtill kommer med nödvändighet för-

en skjutning från ren faktainläming mot förståelse, sammanhang och

metalärande, dvs. lära att lära. Fakta har blivit för många I kunskapssamhället kommer det därtill att bli allt viktigare att tillämpa kunskaper på nytt sätt och i nya kombinationer. Det ställs med andra ord ökande krav på kreativ fönnåga. Begreppet kreativitet är emellertid lika undflyende som kunskapen om hur denna egenskap ska kunna främjas, t.ex. i skolan. Möjligen är det mest angelägna för skolans del att avstå från att motarbeta elevers kreativitet.

DU har i litteraturen, inklusive den tar ekonomiska aspek-

som upp ter, framhållits som ett möjligt medel att lösa utbildningssystemens problem i samband med ett framväxande kunskapssamhälle, livslångt lärande och problematisk jämlikhet/jämställdhet. Dessutom har det ställts i utsikt att DU ska kunna spara pengarna systemet och samtidigt åstadkomma bättre resultat. Med andra ord klara dilemmat

av som ligger i kraven att åstadkomma mer punkt l-3 ovan för mindre resurser punkt 4 ovan. DU medger, hävdar man, en mera massiv informationsspridning och ett mera omfattande lärande fler lär mer än vad som är möjligt i det traditionella utbildningssystemet.

Livslångt lärande innebär att vuxna måste lära i långt större omfattning än nu. Det kan gälla perioder av återkommande studier vid gymnasieskolor eller högskolor men också olika former lärande i arbets-

av livet och på fritiden. Vuxna har behov av andra pedagogiska former än dem som ungdomsskolan och högskolan traditionellt erbjuder. De ställer också andra krav och nöjer sig inte med det traditionella utbudet.

Teknikutvecklingen har för DU:s del en dubbel effekt. Förutom kraven på mer och nyare kunskap hos fler människor, något skulle

som kunna åstadkommas med hjälp DU, så metoden också den

av gynnas av ökande mängden och potentialen hos receptorerna. De flesta hem kommer förmodligen i en inte alltför avlägsen framtid att vara utrustade med integrerade PC, TV och telekommunikationsutrustningar. Precis som man kan jobba hemma och ändå samarbeta med arbetskamrater var som helst i världen, eller resa i länstolen", gå på Smithsonian Museum ena timmen och Louvren den andra, osv., blir det möjligt att lära hemma och likväl upprätthålla kontakter med både lärare och studiekamrater och det i vilket land som helst om nödvändiga språkkunskaper finns.

Vad jämlikhet och jämställdhet beträffar erbjuder DU, brukar det framhållas, utomordentliga möjligheter att nå missgynnade

grupper, sådana som på grund av handikapp, geografiska hinder eller kön haft otillfredsställande möjligheter att förbättra sin situation med hjälp

av

8 Kostnadseflektiv distansutbildning

utbildning. Trots att jämlikhet/jämställdhet länge varit samhällsmål och skola/utbildning lika länge hört till de medel som man litat mest till så har resultaten inte varit tillfredsställande. Det har t.ex. inte gått att eliminera den sociala snedrekiyteringen till högskolan. LO-arbetare får mindre del företagens personalutbildning än tjänstemän. Det är fort-

av farande en bit kvar till jämställdhet mellan män och kvinnor i arbetsliv och politik. Mycket annat att förtiga.

Förhoppningama gäller emellertid inte bara DU:s förmåga att uppnå gamla och nya utbildningsmål effektivare än traditionell utbildning. Man väntar sig också att det ska kunna ske till en lägre kostnad för jimförbara resultat. DU kommer med andra ord att uppfylla högt ställd krav på kostnadseffektivitet såväl samhällsekonomisk som företagsekonomisk, om förhoppningama infrias vill säga. Det skulle innebära att DU åtminstone för vissa ändamål och användningar, både för anordnaren och för samhället i stort, kommer att nå specificerade mål till lägsta kostnad eller, uttryckt på annat sätt, ger "mer utbildning per krona än traditionell utbildning. Det handlar om pengamas verkningsgrad.

Det finns många anledningar till hoppet om god ekonomi för DU med IT. Utvecklingen mot billigare och bättre hårdvara ser ut att fortsätta framöver, vilket gör att ekonomin i allt mindre grad tyngs av de i och för sig nödvändiga investeringarna i utrustning. Därtill kommer att dessa investeringar hur som helst blir behövliga av andra anledningar. På motsvarande sätt kommer hemelektronikens utveckling att sänka de studerandes kostnader. Andra ekonomiska fördelar är ett radikalt

egna lägre behov lokaler och transporter. Att koncentrera lärarinsatser

av och använda lärares kompetens med högre verkningsgrad är också en möjlighet har diskuterats. En centralt placerad högkompetent lära-

som re kan måhända med hjälp av perifert lokaliserade lärarassistenter åstadkomma samma resultat som en mängd tunt spridda men högt kvalificerade lärare. Ekonomiska problem för skolor i glesbygd förväntas kunna lösas på det sättet. Centrum och periferi förlorar i själva verket

del sina innebörder. Sammanfattningsvis: tidens och rummets en av tyranni i utbildningssammanhang synes på väg att mildras om än inte upphävas.

1.4 Teorin om det mänskliga kapitalet

Humankapitalteorin är en numera etablerad gren av nationalekonomin. Analogt med investeringar i fysiskt kapital, maskiner, vägar etc., och finansiellt kapital finns också s.k. immateriella investeringar i t.ex. marknadsföring och i mänsklig förmåga. Sjukvården ger en avkastning

Kostnadseflektiv distansutbildning 9

att öka människors produktivitet. Förutom att det naturligtvis genom har ett egenvärde att vara frisk, så innebär det också att individen pres-

i arbetet, och för den delen också på fritiden, i sin trädgård, terar mer med sina hobbies, på resande fot, Skola och annan utbildning ger

osv. kunskaper efterfrågas i arbetslivet. Avkastningen för individen är

som den högre lön utbildade får, och för samhället handlar det om en

som ökad produktivitet och högre BNP. Dessa effekter är åtminstone i princip mätbara i pengar. Teorin inrymmer andra och mer svårbedömda värden gör att utbildning efterfrågas både av individer för egen

som räkning politiker för samhällets del. Människor vill ha kunskap

och av för att kunna ta del kulturutbudet, och samhället i stort behöver kun-

av niga medborgare för att demokratin ska kunna fungera. Migration är ytterligare ett exempel på hur människors produktivitet och möjligheter för kulturella aktiviteter kan öka. Arbetskraft flyttar från arbetslöshet till sysselsättning och till rikare miljöer.

Det intresserar i detta sammanhang är naturligtvis den del

som oss

teorin handlar kunskapskapitalet, dvs. formell och informell av som om utbildning, inkl. lärande till större duktighet genom erfarenheter. I grund och botten är teorin utvidgning av neoklassiska marknadsteo-

en rier. Till priset direkta utlägg samt tid och ansträngning investerar

av individen i sig själv för att få ett bättre liv. Därför efterfrågar hon utbildning, och eftersom utbildningstjänster efterfrågas kan det också löna sig att producera dem. Förekomsten externa effekter jämlikhet,

av demokrati, miljöeffekter, och liknande kan göra att för lite utbildning skulle produceras på fri marknad, vilket motiverar subventione-

en rad utbildning i samhällets regi.

Teorin kunskapskapitalet söker förklara hur individen väljer ut-

om bildning; hur mycket respektive, vilket innehåll. Den belyser också utbildningens roll i ekonomin. Däremot analyserar den inte pedagogisk effektivitet. Att lärarinsatser, material, lokaler, används optimalt

osv., är något utgår från eller lämnar pedagogisk teori att utröna. An-

man satsen är marknadsorienterad, effektivitet åstadkoms genom konkur-

vilket tanke bakom det fria skolvalet. Genom att rens, även är en konkurrensutsätta skolverksamhet skapar motiv för en hög verk-

man ningsgrad önskvärd mångfald i utbudet.

och en

För våra syften är väl teorin om kunskapskapitalet inte av något avgörande intresse. Med teorin grund har dock vissa undersökningar

som gjorts DUs lönsamhet. Som bakgrundsteori har den också ett vär-

av de i tid då stora förhoppningar fästs vid värdet av utbildning som

en investering. DU med IT ska bidra till att sådana satsningar blir framgångsrika utan att kostnaderna blir orimligt höga.

Åtskilliga undersökningar har gjorts av utbildning inom olika områden och länder för att belysa och jämföra lönsamhet. Ofta har den visat

10 Kostnadseflektiv distansutbildning

sig vara god även jämfört med fysiska investeringar. I allmänhet brukar man dock behöva framhålla, att utbildning också avkastar icke

monetära effekter förutom ekonomiska, t.ex. nyttan för individen att

av kunna ta del av kulturutbudet, sköta sin hälsa och sin trädgård, etc., samt för samhället av att ha informerad och demokratiskt inställd

en valmanskår. Därtill borde man med fog kunna framhålla utbildningsinvesteringars karaktär av komplettering till fysiska. Sofistikerade maskiner och utrustning avkastar ingenting om de inte handhas tillräckligt

av kompetenta människor.

Vad humankapitalteorin kan bidra med är dels synsättet att utbildning är en investering, dels utgångspunkt för diskussioner kring

en kostnader och intäkter DU jämfört med traditionell utbildning. ln-

av vesteringsansatsen behöver vi knappast särskilt ingående; det

ta upp räcker att konstatera att det framför allt är behovet ökade satsningar i

av form utbildning för framtiden det handlar Lärande ska

av som om. ge oss ekonomisk tillväxt, ökat medvetande allehanda problem och

om förmåga att lösa dem, fungerande demokrati och ett bättre liv individuellt. I själva verket anses behovet investeringar i lärande så

av vara stort, att det traditionella utbildningssystemet knappast kan klara det,

av bl.a. för att finansieringsmöjligheterna inte räcker till. Av den anledningen är förhoppningama stora beträffande vad DU kan åstadkomma, något som vi redan tagit upp ovan. Inte bara behovet att livslångt lärande utan även krav på ökad rättvisa och jämställdhet innebär

att nya målgrupper uppträder på arenan. Och kanske även nya aktörer på "produktionssidan" företag, myndigheter, organisationer, osv..

Den ekonomiska lönsamheten av utbildning kan uppenbarligen ökas på i princip två sätt, genom ökad avkastning och/eller minskade kostnader. I båda fallen måste man vara uppmärksam på de i allmänhet stora och eftertraktade effekter, som inte ger utslag i monetära termer, så att de inte minskar samtidigt. Ju längre avkastningstid desto större

avkastning; förtidspensionering är kapitalförstöring. Ungdomsutbildning är att föredra framför vuxenutbildning, eftersom den har kortare

vuxne återstående tid i arbete. Det gäller emellertid bara under förutsättning att kunskaper inte glöms bort eller föråldras. Den snabba tekniska, ekonomiska, politiska och kulturella utvecklingen gör att kunskaper behöver fyllas på eller ersättas, något kan göra livslångt lärande inte

som bara lönsamt utan även nödvändigt. Detta hindrar emellertid inte att man i ett kunskapssamhälle bör vara observant på risken att utbilda

av i onödan".

I boken Economics of Distance Education, Recent Experience 1994 redogörs för några försök att beräkna lönsamheten DU. Den

av är en rapport från en konferens om DU och ekonomi i Hongkong 1993. I ett av bidragen "Educational investment for distance educa-

Kostnadseffektiv distansutbildning ll

tion: Inequality that needs to be changed" s 42-57 argumenterar Jarim Teswarritch för att DU i öppna universitet ska ha en med traditionell utbildning mera likvärdig finansiering i Thailand. Det visar sig, att medan samhällets avkastning är större vid de öppna universiteten med i huvudsak utbildning per distans, så är den privata avkastningen lägre än vid de traditionella. Detta beror på att de offentliga kostnaderna är högre vid vanliga universitet, samtidigt som man vid de öppna måste kräva en högre kursavgift från studenterna för att kunna driva verksamheten. Undersökningen visar samtidigt att DU i Thailand är betydligt billigare än motsvarande traditionella utbildning. Detta är ett mönster som återkommer i land efter land enligt boken Indien, Storbritannien, Canada, Japan, Kina, Hongkong, Sydkorea och som sagt Thailand. Generellt sett är DU räknat per elev troligen billigare än motsvarande konventionell utbildning i de flesta fall. En förutsättning är emellertid ofta att tillräckligt många elever deltar. Kostnadseffektivitet är med andra ord förknippad med skalfördelar, något som vi återkommer till. Vad som möjligen kan vara ett korollarium till tesen om skalfördelar är, att man kan skönja en tendens för DU att över tiden öka sin kostnadsfördel gentemot vanlig utbildning, vilket kan bero på att DU enrollerar alltfler elever och därvid kommer att åtnjuta fördelarna av att verka i större skala, med en lägre per-elev-kostnad följd.

som

M. M. Ansari redovisar en undersökning av DU i Indien i Economics of distance education in India s 74. Studenter i traditionell undervisning jämförs med andra studenter som vid samma universitet studerar på distans. Kostnaden per elev är avsevärt lägre för DU, 15- 23 % av den traditionella undervisningen. Vid ett universitet Kerala University rapporteras den vara smått otroliga l-2 %. Någon lönsamhetsundersölcning gjordes inte, men medan kostnadssidan talar för hög lönsamhet, så talar intäktssidan för de konventionella studierna. Studieresultaten är nämligen i dessa avsevärt bättre. Att döma av åtskilliga undersökningar har akademiska studier med hjälp DU ofta både

av sämre resultat på tentamina och lägre examinationsgrad. Om målet är akademiska examina innebär sådana resultat naturligtvis ett slöseri med mänskliga resurser och en motsvarande lägre lönsamhet. Man bör dock inte dra förhastade slutsatser; alla studenter behöver inte vara motiverade av examensstudier. I själva verket kan det vara så att det bland DU-studentema finns en högre andel med andra mål än bland dem

som studerar traditionellt.

I en av uppsatsema diskuterar Patamapoon Yenbamrung "The emerging electronic university: A study of student cost effectiveness s 213. Författaren jämförde off campus DU med "on campus-

—— studenter. Lönsamheten, bedömd med hjälp av pay-off-, avkastnings-, nuvärde- och internräntemetodema, visade att i båda kategorierna åt-

12 Kostnadseflektiv distansutbildning

njöt de studenter som yrkesarbetade vid sidan av studierna högre lönsamhet. En annan variabel som påverkade resultatet positivt var användningen av interaktiv video i undervisningen. Ungefär hälften av DU-studentema uppvisade en med van1iga studenter jämförbar god lönsamhet, medan de övriga hade mycket låg avkastning eller ingen alls. Författaren drar slutsatsen att studenter i hög grad kan motiveras av såväl monetär som icke monetär lön för mödan. Studenter som är nöjda med sin ekonomiska situation uttryckte inget eller föga intresse för kostnadseffektivitet i monetära termer. Deras drivkraft tycktes, enligt författaren, lärandet i sig, status i arbetet och privat, ökat själv-

vara förtroende och intellektuella utmaningar. Rapporten utmynnar i en förmodan att sådana icke monetära belöningar kan komma att ha ökande betydelse för dem som efterfrågar DU.

Man bör dock, menar jag, inte utesluta eller bagatellisera andra orsaker till sämre studieresultat med konventionella mått för DU- studerande. Det kan finnas individer som eftersträvar examina men inte lyckas på grund sämre förutsättningar i form av förkunskaper, studi-

av

och genetisk begåvning. Sådana studenter kan vara överrepreevana senterade i DU-gruppen. Detta är i så fall ett viktigt problem att ta upp inte minst på grund av de ofta uttalade ambitionerna att DU ska fungera

kompensatoriskt.

Hur svårt det är att på forskningens nuvarande ståndpunkt dra några säkra slutsatser ekonomin i DU visar Hilary Perraton i

om Comparative cost of distance teaching in higher education: Scale and qua1itys 19. Han ett antal studier och jämför resultat. I de 17

tar upp studier han refererar är kostnaden per student i allmänhet lägre i DU på universitetsnivå. I några fall är även kostnad per examinerad lägre, men i de flesta fall saknas denna uppgift, varför det blir svårt att jämföra DU med konventionellt lärande "on campus. Om vi därtill i analysen önskar ta med även kvalitativa aspekter på studenters lärande, står vi på än bräckligare grund, menar Perraton. Det återstår för forskningen att i bedömningen ta med resultat i tenner av studenters problemlösningsförmåga, deras förmåga att uttrycka egna välmotiverade uppfattningar,

Men detta gäller, förmodar jag, såväl DU som lärande i mera konosv. ventionella sammanhang.

Lönsamhetsberäkningar av DU enligt humankapitalmodellens empiriska tillämpningar, åtminstone i den konventionella fonnen,

mera tycks inte en särskilt fruktbärande ansats. Detta betyder knappast

vara att DU inte skulle vara lönsam, varken inskränkt ekonomiskt eller i vidare mening. DU kan ha betydande externa effekter som t.ex. kan gynna ekonomisk tillväxt. Därtill kan man misstänka att de icke monetära effekterna är avsevärda, svårmätbara och svåra att tolka och inkorpore-

i ekonomisk analys. En konventionell lönsamhetsberäkning förra en

Kostnadseffektiv distansutbildning 13

svåras också bristen på användbara och tillförlitliga data, inklusive av kostnadsinformation. Denna brist, även gäller Sverige såvitt jag som kunnat bedöma, är naturligtvis beklaglig andra och mera angelägna av skäl; behovet beslutsunderlag för politiker och myndigheter, m.fl. av för uppföljning och utvärdering, bara för att nämna några exemsamt pel. DU har delvis och ibland helt andra mål än att öka produktivitet och inkomster, vilket kan göra lönsamhetsberäkningar missvisande och poänglösa. Det finns emellertid även andra orsaker till skepsis. I den snabba världen med IT, datakommunikation, moderna media och korta omloppstider för tjänster och kunskaper, ökar osäkerheten, varor, bl.a. värdet yrkeskunskaper. Att projicera produktivitet och om av lönekapacitet in i avlägsen framtid blir med andra ord allt svårare. en I sofistikerade modeller för lönsamhetsberälcningar brukar man mera justera för arbetslöshet. Detta förutsätter emellertid en förmåga att någorlunda kunna förutsäga framtida arbetslöshet, något som tycks bli allt omöjligare. Humankapitalteorin i sin empiriska form är alldeles för stavärld med snabba och radikala förändringar. tisk i en Man kan argumentera för att den viktigaste avkastningen rentav för utbildning och kanske i synnerhet för DU är att utgöra en del av samhällsdynamiken, att medverka till positiva förändringar och motverka negativa. Utbildning, DU eller i andra former, är kanske det som viktigaste instrumentet för att lägga grunden till och att upprätthålla ett lärande samhälle med lärande organisationer. Obefintliga eller otillförlitliga data och motstridande forskningsresultat hänger med all sannolikhet ihop med de snabba förändringarna både inom lärandet och dess omgivning. I ekonomiska termer: utbud och efterfrågan ligger långt från jämviktsläget, i den mån det överhuvudtaget är möjligt att tala om ett sådant. De praktiska lösningarna på kostnads- och produktionsproblemen saknas ännu i betydande omfattning. Därför är det angeläget inrikta FoU-ansträngningar mot kostnadseffektivitet och finansieatt ringsproblem.

1.5 Skolans effektivitetslära

På 1960-talet blev frågan skolors effektivitet högintressant i USA, om dels på grund ett antal larmrapporter, dels en följd av ryssamas av som framgång i rymden. Hade USA verkligen den bästa skolan undrade En hel del forskning initierades på denna grund. Man undersökte man. de statistiska sambanden mellan skolans inputs och resultat. Colemanundersökningen är den mest berömda. Han fann att skolvariabler i stort sett saknade samband med skolresultat. Varken läraregenskaper, skol-

14 Kostnadseflektiv distansutbildning

byggnader, utrustning eller liknande hade någon korrelation med resultat, vilket däremot elevers sociala bakgrund hade. Senare forskning kunde åtminstone delvis återupprätta skolans förlorade heder. Sambanden med elevers sociala bakgrund kunde bara bekräftas, men det visade sig att skolan ändå hade självständig inen verkan på elevresultat. I de tidigare undersökningarna relaterades inputs till outputs, medan däremot den mellanliggande underprocessen, visning och lärande, ignorerades. I de undersökningarna det senare var snarare denna som analyserades. Vad händer i bra skolor och hur skiljer de sig från mindre bra Många studier genomfördes med den utgångspunkten. Som kriterier på bra skolor hade inte bara kunman skapsresultat utan även sociala indikatorer. I det följ ande gör jag uppdelning effektivitetskriterierna på såen av dana som har att göra med

0 skolans undervisning och lärares agerande 0 det goda skolklimatet 0 skolans ledning och organisation

1.5.1 God

undervisning

Forskningen visar att en god undervisning kännetecknas av: att läraren har hög verbal förmåga 0 att undervisningsgruppens storlek påverkar resultatet bara men om läraren lägger om sin undervisningsstil för att utnyttja fördelen med små grupper 0 att barn som är missgynnade i skolan sin sociala bakgrund är av speciellt undervisningskänsliga för faktorerna "lärarens verbala förmåga och "små undervisningsgrupper att läraren har värme och kontaktförmåga att undervisningen är välstrukturerad att eleverna får systematiskt och tillräckligt ofta tydlig feed en back " på sina prestationer

att kunskapsmål betonas

att effektiva procedurer har samband med tidsanvändningen i skolan

0 att välorganiserade inlärningstillfZillen

klassrumsadministration

ger högre andel effektiv tid åt eleverna med bättre inlärningsresultat som följd

Intressant är att missgynnade elever, sådana med ofördelaktig hemmiljö eller andra som hotas av utslagning, tycks speciellt under visvara

Kostnadseflektiv distansutbildning 15

ningskänsliga. Att styra så att dessa elever får mer än de som

resurser klarar sig bra ändå är alltså en lönsam strategi. Den s.k. förstärknings-

hade detta syfte har avskaffats i samband med det nya resursen som statsbidragssystemet och kommunaliseringen skolan. Samtidigt är

av dock ambitionen fortfarande att missgynnade elever ska ges extra stöd och hjälp.

I vissa avseenden innebär effektivitetsforslmingens resultat något av

upprättelse för traditionell skola. I den goda skolan är det ordning en och reda. När det gäller undervisning är det viktigt med systematik och struktur. Sammanhangen ska presenteras logiskt och på ett genomskinligt sätt. Eleverna ska kontinuerligt informeras om hur väl de lyckas med sina uppgifter.

Elevtid är självklart viktig input i det lärande som äger rum i

en skolan. tid i skolan, inom rimliga gränser, leder till bättre skol-

Att mer resultat förefaller eller mindre självklart. Olika möjligheter att öka

mer tiden för inlärning har också diskuterats. I Sverige av Ekonomikommissionen SOU 1993:16, bl.a. rekommenderade mer tid i

som skolan och hemarbete för att därmed öka investeringen i humanka-

mer pital i tillväxtfrämjandc syfte. Mängden tid är emellertid inte helt avgörande, det handlar också tidens kvalitet, dvs. om hur stor andel av

om bruttotiden används i aktivt lärande. Det är här som klassrumsad-

som ministrationen kommer in i bilden. Lärare förmår organisera arbe-

som tet i klassrummen på ett bra sätt, har forskningar visat, vinner 50% mer i aktiv tid sina elever, jämfört med lärare är mindre framgångs-

som rika i detta avseende.

1.5.2 Det goda skolklimatet

Vissa resultaten kan bäst beskrivas i form den anda, den kultur

av av eller det klimat råder på framgångsrika skolor. De kriterier som

som effektivitetsforskningen kommit fram till när det gäller ett gott skolklimat är bl a:

lärare bryr sig om sina elever

att "bry sig om" innebär också att ställa krav, dessa ska vara

men

individuellt avpassade

skolan demokratisk anda och elevansvar 0 genomsyras av en

värdet kunskaper, studier, gemenskap och god moral betonas

av alla intressenter strävar mål lärare, elever, föräldrar,

0 mot samma

skoladministratörer, skolpolitiker, osv.

I den goda skolan är eleven i centrum, det brukar heta. Inte bara

som elevernas behov utan också deras önskemål ska beaktas. Elever bör ha

inflytande på sin skolgång. Den sista punkten belyser betydelsen egen av det lokala inflytandet över skolan. Alla intressenter bör sträva samma håll mot gemensamma mål inte bara alla känner till utan som också instämmer Dessa kriterier betonar vikten lokal mobiliseav en ring av alla goda krafter inom skolan och i skolans omgivning. De kan användas för att motivera starkt decentraliserad skola och kan dären med också utgöra, och har använts argument för kommunalisesom, ring. Det bör emellertid observeras, att decentralisering inte nödvändigtvis är detsamma som kommunalisering; det är nämligen fullt möjligt att tänka sig starkt decentraliserad skola med inget eller föga en kommunalt inflytande.

1.5.3 Skolans och

organisation ledning

I framgångsrika skolor kännetecknas organisation och ledning av

0 ett starkt ledarskap, framför allt med avseende på det pedagogiska arbetet ett tydligt ledarskap med klara målformuleringar och mål som uppfattas och omfattas alla berörda av ordning och reda 0 professionell miljö lärares delaktighet i beslut, resultatbedömning, planering och ekonomi, m.m.

Ledarskapets roll för och organisatoriska kännetecken på den goda skolan var länge rätt oklara. Det förefaller emellertid forsksom om ningen i denna del efterhand har kunnat bättre besked. Rektor ge motsvarande ska utöva ett synligt ledarskap framför allt inriktat på det pedagogiska arbetet. Med tanke på skolklimatets stora betydelse vore det också rimligt att förvänta sig, att ledningen har betydelse att genom kunna bidra till vi-anda i skolan. Hur detta ska till rent praktiskt en är däremot oklart; ledning och organisation har i goda skolor ovanstående kännetecken enligt forskningen, vägen dit är komplicerad. men Det vill synas som om den skulle via ett intensivt arbete med att utveckla visioner, formulera mål och vinna acceptans bland medarbetarna för dessa. Vid IMTEC International movements toward educational change, ett institut vid Oslo universitet har bedrivits ett OECD-projekt, Schools for 2020. Per Dalin, är professor i pedagogik vid unisom versitetet, förestår institutet. Han är författare till tre böcker översom satts till svenska. Utbildning för ett nytt århundrade", Skolutveckling

Kostnadseflektiv distansutbildning 17

teori och Skolutveckling praktik samtliga på Libers förlag, - - 1995. En effektiv skola måste, enligt Dalin, kunna förbereda sina elever för den moderna världens mycket snabba förändringar. Han talar om revolutionerna" kännetecknar det postindustriella samhälde tio som let:

Kunskaps- och informationsrevolutionen Befolkningsexplosionen Den internationella revolutionen globaliseringen - Den ekonomiska revolutionen Den teknologiska revolutionen Arbetslöshet bland akademiker Den ekologiska revolutionen Den kulturella och sociala revolutionen Den estetiska revolutionen Den politiska revolutionen mot mosaikdemokrati - en

i livet kunna bemästra de stora förändringarna måste ele- För att senare framför allt bibringas baskunskaper, lära att lära" och öva upp en ver En starkt decentraliserad skola har de

kreativ problemlösningsförmåga.

bästa förutsättningarna att lyckas med detta, menar Dalin. Såvitt jag har inte den processforskning, som kortfattat presentevet utsträckts till att gälla DU och/eller IT. Några preliminära rats ovan, eller rimliga hypoteser borde dock kunna formuleras med ututsagor från effektivitetskriterierna. Den första gruppen handlar om

gångspunkt

undervisning och lärande hög kvalitet och utgör på sätt och vis god av katalog svårigheter DU måste klara eller kompensera en över som av för. Värme och kontaktförmåga kan t.ex. vara problematisk att utöva Kriterierna uppfattning vad i själva verket per distans. ger en om som lärarersättande hjälpmedel. De kanske också förklakrävs av s.k. ger en åtminstone belysning det faktum att interaktiv video ring till eller av sig högpotent hjälpmedel. En god del av svårigheterna visat vara ett med förlusten social interaktivitet, lärare hänger självfallet samman av emellan, elever emellan och framför allt lärare-elevkontakten. Om DU med IT ska kunna lyckas på gmndskole- och gymnasieskolenivå, hängpå hur väl lyckas med sådana kontakter den er mycket man elektroniska vägen. Många kriterierna för god undervisning borde dock kunna uppav fyllas minst lika bra med hjälp DU, t.ex. kraven på struktur, feedav back och kanske också välorganiserade undervisningstillfállen. Att det goda skolklimatet kan återigen problematiskt. En geskapa vara mål torde dock inte alltför svårt; DU mensam strävan mot samma vara

18 Kostnadseflektiv distansutbildning

kan i det hänseendet t.o.m. ha vissa fördelar; eftersom den är extremt decentraliserad eller åtminstone skulle kunna det. vara Den tredje gruppen kriterier slutligen handlar alltså skolors om organisation och ledning. Där betonas ett starkt ledarskap, samtidigt men ett demokratiskt medinflytande för lärare. Elevinflytandet är viktigt och finns med under rubriken Det goda skolklimatet. Dessa kriterier ger ytterligare argument för att en decentraliserad skola är effektivare än en centralistiskt styrd. De belyser också hur angeläget det är att decentraliseringen inte stannar i kommunens centrala besluts- och förvaltningsapparat utan förs vidare till de enskilda skolorna. Självständighet för skolor som en förutsättning för effektivitet betonas starkt av Chubb och Moe i boken Politics Markets and Americas Schools 1990. Författarna bygger sina slutsatser dels på tidigare forskning om skolors effektivitet, dels på sina undersökningar institutioneregna av nas betydelse för skolan. De skolor är starkt utifrånstyrda, politiskt som och byråkratiskt, visar sämre elevresultat än de har hög grad upp som av självständighet. Ju mer autonomi desto effektivare skola. Att tolka dessa forskningsresultat i DU-sammanhang är Vanskligt, minst sagt. Vad innebär exempelvis ett starkt och synligt pedagogiskt ledarskap Och hur nödvändigt är det just när det gäller DU Möjligen kan man fönnoda att det har betydelse när DU används ett komsom plement till traditionell undervisning. Och för att DU i sådana fall verkligen kommer till användning vid behov. Självständighetens och decentraliseringens betydelse kan däremot på ett naturligt sätt fogas in i en diskussion om DU och effektivt lärande. DU innebär eller skulle åtminstone kunna betyda, avsevärd frihet och radikal decentralien en sering, nämligen ända till elevnivån. Eleven får, eller skulle kunna få, herraväldet över sitt eget lärande. Detta är i sin tur, tror jag, de en av viktigaste förutsättningarna, för att uppfylla de krav Per Dalins 10 som revolutioner innebär s 16. Slutligen kan det skäl att framhålla vara ledarskapets stora betydelse för att förändringar ska komma till stånd. Eftersom DU med IT kan ingrediens i nödvändig förändring, vara en en är betydelsen goda ledare mycket stor. Och entusiastiska lärare av av e1dsjii1ar, något som också brukar framhållas skolans effektiviav tetsforskare.

Kostnadseffektiv distansutbildning 19

1.6 och skalfördelar

Kostnadseffektivitet

1.6. l Kostnadseffektivitet

Kort uttryckt innebär begreppet kostnadseffektivitet relation mellan en värde och kostnad. Ju värde för desto högre kostnadsefmer pengarna fektivitet. Den kan i princip öka på två sätt: att kostnader minsgenom kar att lärandet blir mindre eller sämre samt genom att lärandet utan ökar eller blir bättre utan att kostnaderna ökar. Rimligtvis är kostnadseffektivitet något eftersträvansvärt. Samtidigt ska det inte förnekas, att det problematiskt att definiera och operationalisera mer och är mindre eller sämre" och bättre lärande. anledningarna till att så stora förhoppningar knyts till DU är En av den ska visa sig kostnadseffektiv än andra former för unatt vara mera dervisning och lärande; vi redan diskuterat hotar utbildningsexsom pansionen utlösa kostnadsexplosion inte kan finansieras. att en som

Kunskapssamhället, jämlikhets- och jämställdhetskrav, en arbetslöshet

hotar att bli permanent, globalisering ekonomin med ökad insom av ternationell konkurrens i släptåg, säkerhetsproblem, miljöhot, en ökande och alltmer svårkontrollerad migration, samverkar till denna m.m., dubbla explosion. Det är inte bara utbildningssamhället behöver som Inom sjukvården t.ex. är situationen t.o.m. så paradoxal att mer pengar. blir dyrare därför den blir bättre; alltfler kan botas ofta med den att men teknologiskt sofistikerade och därmed dyrare metoder. Som en följd av detta överlever alltfler till permanent hög sjukvårdskonsumtion och en vårdtung ålderdom. Även utbildningssystem kan ha tendenser till sådasjälvgenererade kostnadsökningar. Fler specialister kräver ökad adna ministration. En expanderad utbildning behov av fler lärare, genererar och därmed fler lärarutbildare, osv. Frågan ökat lärande behöver teknologi och om denna är om mer nödvändigtvis måste fördyrande. Förbättrat lärande kan åstadvara kommas tillämpning ökade kunskaper lärandets villgenom en av om kor. Det behöver inte handla antingen eller; att tillämpa kunskaper om lärande kan innebära ett behov att använda IT. Många gånger om av det så gamla välkända idéer kan utnyttjas när ny tekkan t.o.m. vara att nik detta möjligt. "Individualisering inom klassens ram, som gör skulle grundskolans adelsmärke från start, misslyckades därför vara klassrummets ekonomi inte räckte till annat än i enstaka undanatt tagsfall där eldsjälar fick lägga orimligt stor arbetsbörda. I norner en malfallet ekonomiserar läraren med sin tid och sina ansträngningar så undervisningen bäst för den stora mellangruppen av elever. att passar De duktigaste får inte tillräckligt med uppgifter, stimulans och utma-

20 Kostnadseflektiv distansutbildning

ningar, medan de svaga aldrig får tillräcklig tid att lära färdigt och därför, kan man tillägga, småningom slutar att lära överhuvudtaget, upp åtminstone att lära enligt intentionerna. Vad de eleverna däremot svaga lär sig, i enlighet med den s.k. dolda läroplanen, är att de inte duger och att skolan inte är något för dem. Teorierna lärares nödvändiga ekoom nomisering av sin egen tid kommer bl a från Urban Dahlöfs och Ulf P Lundgrens forskning kring de s.k. ramfaktorer är styrande för lärasom res sätt att undervisa. Poängen i det här sammanhanget teknologi skulle kunna är att ny medverka till att en gammal idé, i det här fallet individualisering av undervisning, nu faktiskt skulle kunna genomföras. Detta kräver självfallet inte DU i och för sig. Däremot torde kunna hysa vissa förman hoppningar om att DU med IT skulle kunna bidra till ökat lärande just genom goda möjligheter till individualisering. DU, speciellt med hjälp av IT, skulle kunna utformas till att på ett smidigt sätt skilda inpassa lämingsstilar, åldrar, motiv och erfarenheter, Om det kan ske till m.m. rimliga kostnader skulle formen kostnadseffektiv med andra ord. vara Andra sätt att öka output, och för kostnaderna mer pengarna om inte samtidigt går upp, är att öka utbildningens tillgänglighet geografiskt och socialt. Både DU och IT har i det sammanhanget stor potential, bl att den är oberoende tid och på ett sätt kona genom av rum som ventionell undervisning aldrig kan Det är ingen tillfällighet att vara. Norge med kommunikationshindrande fjäll, fjordar, ödemarker och utpräglade glesbygdsboende, ligger långt framme när det gäller DU i teori och praktik. Hög tillgänglighet och låga kostnader innebär kostnadseffektivitet, allt annat lika. Problemet är att det knappast är möjligt att dra några säkra slutsatser output DU i förhållande till konom av ventionell utbildning. Som vi redan sett kan resultatet för DUs del försämras om vi väljer antal examina i stället för antal elever somoutputmått. Andra mera komplicerade mått har inte prövats, t.ex. sådana som rör lärandets villkor, tillgänglighet och utfall i form kunskaper, förav mågor och attityder. Som framgått ovanstående är kostnader avgörande i av sammanhanget. För kostnadseffektivitet är det viktigt att bättre resultat uppnås utan att kostnader ökar eller åtminstone inte ökar för mycket. Omvänt gäller att vid kostnadsminskningar uppnås kostnadseffektivitet bara om resultaten kan hållas vid samma nivå eller inte försämras i alltför hög grad. Det handlar om output krona, skulle kunna säga. Som vi per man redan påpekat är det svårt att jämföra konventionell utbildning och DU vad gäller resultat. Mer kostnader, enligt vad framgått vet man om som Även kostnadsanalysen är emellertid i sin linda det gäller ovan. när DU. Det framgårtex. av att EU funnit det angeläget att utreda kostnader för DU och metoder att bedöma och redovisa dem, särskilt för jam-

Kostnadseflektiv distansutbildning 21

länder. Hilary Perraton vid International Research Founförelse mellan Open Learning, Cambridge England, leder ett EU-projekt dation för med ett sådant syfte inom Solcratesprogrammet. till detta alldeles nyligen 1996 påbörjade projekt är Enligt förslaget tillfredsställa politikers och administratörers behov av beavsikten att församlingar, myndigheter och utbildslutsunderlag, både för politiska Forskning och praktik kan anses ha visat att öppen

ningsinstitutioner.

har vidgat tillgängligheten och ökat utbildutbildning och DU faktiskt enligt Perraton. Befintliga internationella data som ningens kvalitet, kostnadseffektivitet visar DU under vissa omständigheter beskriver att framgångsrikt med traditionell utbildning. Det finns kan konkurrera problem med tillgängliga data. För dock, fortfarande enligt Perraton, tre otillräckliga i det att data i många fall saknas eller är av det första är de andra gäller de flesta data universitetsnivån och dålig kvalitet. För det för jämföra konventionella och öppna universitet. har tagits fram att kostnadsinformation för andra nivåer och även för Det finns mindre av samtidigt undervisar både på distans och traditionellt, institutioner, som För det tredje har många institutioner svås.k. bimodala institutioner. redovisa kostnader uppdelade på olika utbildrigheter när det gäller att för administration på institutionsnivå. Så länge det inte ningsfonner och kostnader på olika aktiviteter och ändamål, är det omöjgår att fördela för specifika utbildningsresultat och andra ligt att beräkna kostnader på kostnadsdata är därmed restriktion för intressanta utfall. Bristen en och främjande öppet lärande och DU. utveckling, administration av situationen att samla data och Projektet syftar till att förbättra genom användas vid beslut resursfördelning. utveckla verktyg som kan om behov finns i Sverige, kan lugnt våga påstå. Samma brister och man

Målen för EU-projektet är att:

och för olika nivåer utbildning åstadkomma en

på Europabasis av

existerande data belyser kostnadseffektivitet genomgång av som utbildning och DU, samt undersöka komparativt vad gäller öppen vilka variabler kan öka kostnadseffektiviteten. som existerande tekniker och modeller används för kostundersöka som lärande och DU, särskilt vid bimodala nadsfördelning inom öppet sunda principer för vägledning vid kostinstitutioner, och generera och administration, möjligt i form av en generell nadsfördelning om

modell. utarbeta vägledning för institutioner och budgetansvariga om en något även kan innefatta förslag som syftar kostnadsfördelning, som kostnadseffektiviteten i öppet lärande och DU, samt se till till att öka denna vägledning görs allmänt tillgänglig genom att utge en att handbok.

22 Kostnadseflektiv distansutbildning

1.6.2 Skalfördelar

Skalfördelar innebär enkelt uttryckt att verksamhet en opererar med höga fasta kostnader i relation till de rörliga. Fasta sådana är som inte ökar med antalet tillverkade enheter eller presterade tjänster, medan de

rörliga gör så. Skalfördelar innebär definitionsmässigt att det är god ekonomi att producera i stor skala. Fasta kostnader sprids ut på allt fler enheter och styckekostnaden blir låg. Om många producenter priskonkurrerar kan detta leda till att ingen producentema förmår av täcka sina fasta kostnader, vilket i sin tur kan resultera i monopol eller oligopol där eller ett fåtal tillverkare över. Priset blir då en tar högt och antalet varor eller tjänster lägre än vad samhällsekonomiskt optimalt. som vore Antalet köpare minskar när priset ökar. Om produkten angelägen anses kan man välja att producera i samhällets regi eller subventionera verksamheten. I båda fallen används ibland skattemedel för täcka att verksamhetens kostnader helt eller delvis. Avsikten säkerställa är att en samhällsekonomiskt önskvärd nivå. Detta har betydelse för hur DU med IT ska finansieras. Vi återkommer till detta problem.

Att sprida kostnader på fler elever är motivet bakom sparkravens resultat i större klasser. Lärarkostnaden måste i det sammanhanget betraktas som fast eftersom den inte ökar med antalet elever i klass. en Huruvida kvaliteten minskar vid marginell ökning elevantalet i en av klasserna är omstridd fråga en som inte har fått något entydigt svar. DU och/eller IT erbjuder möjligheter att utnyttja skalfördelar utan att kvaliteten minskar. Det är i varje fall förhoppningen.

En önskan att utnyttja Skalfördelar i skolan fanns emellertid långt

före nedskärningamas tid. I själva verket kan hela konstruktioman se nen av skolan som ett sätt att kostnaden elev jämfört med pressa per undervisning och lärande i hemmen med eller utan hjälp ambuleranav de lärare. Den sk. Lancastennetoden gick längst i det avseendet. En lärare undervisade hela skolan, ibland flera hundra elever. Äldre och kunniga elever, monitörer, fick undervisa de andra i små grupper under lärarens ledning. Det verkligen industrialiserad skola och den var en uppkom betecknande i England i början 1800-talet. Den spred nog av sig för övrigt också snabbt till Sverige med industrialismen.

Bakom uppkomsten skalfördelar ligger vanligtvis höga kostnader av för kapital, maskiner, byggnader, transportmedel, osv. Modern DU kräver onekligen investeringar i datorer, modem, servrar, osv. Och även i organisation nätverksstrukturer". Det visar sig emellertid att de största fasta kostnaderna är utvecklingskostnader för material: program, manualer, presentationer, programmering för individuella vägar genom lärandet, Dessa fasta kostnader,

osv. som redovisningsmässigt

och något missvisande brukar räknas till driftskostnaderna, har inte så

Kostnadseffektiv distansutbildning 23

med DU med IT. Det är framför allt användningen mycket att göra som DU i regel blir kostnadseffektiv först i rimligt stor av IT som gör att skala. litteraturen visar att utvecklingskostnadema för En genomgång av IT-material i undervisning, konventionell sådan eller DU, som regel är A. W. Bates har i boken "Technology, Open learning and mycket höga. Education 1995 gått igenom kostnadsstrukturen för olika Distance respektive tvåvägs medier. Med utgångspunkt från produkenvägs för olika medieprogram beräknar han kostnad per inditionskostnader olika antal studerande. Skalfördelama är mycket påtagliga, kan vid vid beror på de kostnader varierar med antal stuhan visa, och det att som låga, medan de är oberoende hur många som studerar denter är som av kostnadsdata hämtar han från producenter i eller för är höga. De flesta University i England. Vissa data är hypotetiska rimliga. En Open men typisk kostnadskurva har följande utseende.

Kronor

Antal studerande 4

F Kostnad för DU med I T studerande. per

skillnader i förekomsten skalfördelar mellan olika Det finns stora av Till börja med är det skillnad mellan tekno-

utbildningsteknologier. att

respektive de tillåter interaktioner med logier som inte tillåter, som Envägsteknologier är inte bara billigare, kostnaden sjunker materialet. snabbare vid ökande studerandeantal. Skalfördelama är större än också Av envågsteknologiema uppnår tryckt mate-

för tvåvägstelmologiema.

och förinspelad TV, tämligen snabbt rimlig kostrial, ljudkassetter en medan radioprogram, datorbaserat lärande och TV-program nadsnivå, 1000 elever eller för att inte bli avskräckande dyra kräver omkring mer tvåvägsteknologier är dyra samtidigt skalförstuderande. Att som per så beror naturligtvis på att interaktiviteten delarna inte är påtagliga,

24 Kostnadseflektiv distansutbildning

kostar och att en dryg del den kostnaden varierar med antalet studeav rande. Datorkonferenser är emellertid billiga på alla nivåer och saknar helt skalfördelar. Den dyraste tekniken är Live ITV, sedan kommer video-konferenser och telefonkonferenser. Samtliga uppvisar vissa tre skalfördelar. Bates resultat tyder på, något han själv påpekar, att det är möjsom ligt att ekonomisera att kombinera olika medier på genom ett sätt som ger god effekt utan att kosta orimligt mycket. Detta förutsätter både ekonomisk och pedagogisk expertis. Ekonomer kan analysera kostnader och pedagoger utfallet av olika modeller för presentation materiav alet. Medan Bates argumenterar utifrån konstruerade exempel refererar Greville Rumble i sin bok The Costs and Economics of Open and Distance Learning till resultaten från ett antal empiriska undersökningar av skalfördelar i DU, de flesta från Open University. En desav sa Lairdlaw och Layard, 1974 undersökte universitetet för det om första borde expandera och för det andra utöka sitt kurssortiment. De delade upp kostnaderna i kurskostnader och administrationskostnader för universitetet centralt. Båda kostnadsslagen delades sedan i såupp dana som varierar respektive inte varierar med studentantal. Bl a följande slutsatser kunde forskarna dra sin undersökning. av Styrkan i Open University låg i potentialen för att ersätta lärararbete med kapital material. Många kurser, kunde visa, hade emellertid man inte uppnått break-even", dvs. den nivå där Open University var mer kostnadseffektivt än traditionellt universitet. Högre kurser med färre studenter kunde motiveras endast med att de utgjorde på något en sätt nödvändig del i systemet, inte med att de skulle kostnadsefvara mera fektiva än traditionellt. Vad gäller det totala antalet studerande drog man slutsatsen att Open University redan under sitt andra år 1972 överskridit break-even" för kostnadseffektivitet. Där fanns 31 000 studerande jämfört med kravet 22 000. En annan studie Wagner, 1977 kunde Visa att det fanns ytterligare skalekonomi i en fortsatt expansion Open University. Bl skulle av a detta kunna ske att kombinera tekniker på sätt än genom annat som skedde och att ändra kursutbudet. I liknande studie ifrågagenom en sattes den interna effektiviteten Mace, 1978 vid Open University; det vore möjligt menade författaren att öka universitetets kostnadseffektivitet genom att ändra tekniken för undervisning. Bl ansåg han bea att roendet av radio- och TV-program borde minska. I boken Valuable, Viable Software in Education: Cases and Analysis 1994, red Paul Morris m.fl. beskrivs 20 framgångsrika utbildningspaket för undervisning med hjälp IT, med hänsyn till användav barhet, flexibilitet, pedagogik och kostnader, i eller som anges pengar

Kostnadseflektiv distansutbildning 25

i "manår". Syftet är att visa vilka egenskaper goda utbildåtminstone ningsprogram har. Det handlar IT i konventionell undervisning. om för vår del beror på att det är IT-delen ger upphov till Intresset som skalfördelar i DU. Författarna indelar IT-materialet i tre grupper:

wor1dware, curricular software och home brew. Den tredje grup-

hemsnickrat material, tas inte med i undersökningen. Världspen, varan inte utvecklad speciellt för utbildningsbehov men kan också är till sådan användning. Exempel är Lotus 2 och proanpassas en företagsekonomer använder i sitt arbete, också kan gram som men som vid utbildning ekonomer. Läroplansbaserat material däranvändas av utvecklat speciellt för utbildningsändamål. Material som är anemot är både i utbildning och på annat sätt har stort intresse för ekovändbart nomisering DU. Vi återkommer till denna möjlighet. av Praktiskt taget alla projekt i undersökningen är högkostnadsprojekt.

och uppdatering är väsentliga kostnadsposter. Inte bara ut- Utveckling höga; det tillkommer ofta också kostnader för

vecklingskostnadema är

investeringar i lära sig använda både för hårdvara och att programmen, och elever. Världsvaran inte vänder sig exklusivt till utbildlärare som har många fördelar. En mångfald användningsom-

ningsmarknaden av

marknad med större spridning fasta kostnader. Därråden ger större av material utgöra bryggor mellan utbildning, forsktill kan denna typ av näringsliv. Ett sätt att försäkra sig omfattande ning och annat om en användning enligt författarna, att bygga in flexibilitet i programmen är, software. De kan då användas i skiftande situationer och adaptable varierande behov. Även denna möjlighet återkommer vi anpassas för

till i det följande. Nödvändigheten säkra användning i stor skala betonas av att en här i många andra rapporter och böcker. Framför allt gälkraftigt, som material. I den refererade rapporten heter det

ler detta läroplansbaserat

education market not be big enough stable the higher may or — viable curricular software, when such software enough to support even extremely valuable. Det är intressant att notera hur bekymrad man

i så språkområde det engelska för att antalet alltså är även ett stort som ska räcka för kostnadseffektivitet. Problemen är naturligtvis elever inte litet språkområde vårt. Av den anledningen- och ännu större i ett som många andra kan det viktigt att satsa ännu mer på språkkunska- - vara i engelska det moderna "lingua franca, så att så

per, speciellt som

många möjligt kan använda det i arbete och lärande. som dock framhållas skalfördelar inte nödvändigtvis är för- Det bör att med DU med IT. För det första är sagt inte DU i sig något knippat som behöver innebära höga fasta kostnader. Däremot kan det vara ett som medel just för uppnå den storskalighet IT ofta kräver för att att som kostnadseffektiv. För det andra finns goda exempel på Ikeavara

26 Kostnadseffektiv distansutbildning

projekt eller goda hemsniclcrade home-brew det hette i som ovanstående rapport. Boken Te1eteaching 1993, red G. Davies och B. Samways dokumenterar konferens i Norge 1992. Den redogör en för ett mycket omfattande material projekt och undersökningar i av anknytning till DU i regel med IT. Notabelt är att blott ett fåtal inlägav gen behandlar ekonomi, trots att ett de terna behandlades av som var sociala aspekter. Övriga tema pedagogiska aspekter, teknologi, var distansarbete och fallstudier. Boken innehåller emellertid några exempel på lågkostnadsprojekt. Eftersom antalet är litet kan inte dra man några vittgående slutsatser, rimlig hypotes kan att material men en vara som utvecklas av användande lärare själva inte behöver bli så våldsamt dyrt. En framgångsrik strategi kan att använda och adaptera annan vara redan tillgängliga program för de lokala behoven. Asbjöm Hoem redogjorde under rubriken "Distance education that human, low-cost, and high-tech 381 för hur han i i s ett program engelsk skrivning, utvecklat för engelskspråkiga studenter, lade in information sådana fel norrmän brukar göra, när de skriver om som engelska, och därmed lyckades formulera programmet så att det för om studenterna noterade 80 % deras fel när de skrev engelska. Det av ursprungliga programmet hade bara klarat 25 % norska elevers fel. av Men det tog honom två år att konstruera det ursprungliga om programmet. Lågkostnadsprojekt profiterar säkert ofta på entusiasters oavlönade arbete. Ett annat lågkostnadsprojekt, "The Filam Projekt 749, Sande s av och Eide syftade till att utveckla material för årskurs i biologi för en gymnasiet. De slutsatser författarna drar för ekonomi utifrån erfasom renheter med projektet sammanfattar de i 5 punkter:

Planera i förväg och ändra inte planerna i första taget. Ändra inte på sånt bra, experter som är även om råder till detta. Följden av att lyda deras råd är ofta fördyringar. Välj populär och ofta använd mjukvara för kommunikation. Därmed får man tillgång till fri rådgivning. Eftertanke och lite shopping around" spar pengar. Köp ett bra modem. Datorer behöver inte ha höga prestanda; köp inte datakraft än ni mer har bruk för. Man kan få maskiner mycket billigt inte plaom man nerar att använda sig av grafik i stor utsträckning.

Och för att hålla driftskostnaderna nere:

Arbeta on-line på kvällen. Försök att motivera lärare och elever att använda lågtrafiktid när telefontaxan är låg.

Kostnadseflektiv distansutbildning 27

Överväg att använda en lokal lågpris elektronisk anslagstavla, om

sådan finns.

Se till att eleverna även har tillgång till datorer utan modem där de

kan utföra sina uppgifter. Om de vänjs vid att arbeta "off-line och

ta med sig sina disketter till on-line-maskinen, kan en sådan räcka

för 5 10 studenter.

- Dessa tips är älvfallet inte kompletta; min avsikt är heller inte att tipsa utan att visa hur stora möjligheterna faktiskt är att med lite fantasi och god vilja lågkostnadsprojekt att fungera. Genomgången visar också

inte behöver den mest sofistikerade expertisen, medan det däratt man emot behövs kreativitet och goda kunskaper i pedagogik. Det är emellertid fåfängt att tro att all DU med IT kan eller bör göras somlågkostnadsprojekt. Att utnyttja möjligheterna att ekonomisera med hjälp av storskalighet kommer att bli nödvändigt. Därför är det viktigt att funde-

på hur detta ska kunna ske på bästa sätt, hur nackdelar med stordrift ra ska kunna undvikas, Man kan minska behovet av långa serier

osv. med det går troligen inte att helt undvara dem. Det finns anledning att reflektera över och analysera hur ska kunna säkerställa sådana vid

man behov och vilken statens roll i sammanhanget bör vara.

1.6.3 Övergång till postindustriell ekonomi

När jordbrukssamhället efterträddes industrisamhället innebar det

av inte att jordbruket på något sätt ersattes industrin. Det förblev en

av viktig näringsgren överträffades så småningom av industrin i fråga

men

produktionsvärde och antal sysselsatta. Genom mekanisering kunde om jordbruket likväl öka sin produktion med ett minskande behov av arbetskraft för att genomföra denna.

Något liknande händer när industrisamhället övergår i ett postin-

nu dustriellt samhälle. Den industriproduktionen är och förblir viktig.

rena I själva verket ökar den i omfång medan antalet anställda blir allt färre. Utvecklingen blir möjlig med hjälp av rationaliseringar och robotisering. Parallelliteten är uppenbar; industrialiseringen ökade jordbrukets produktivitet, datorisering industrins. De ekonomiska epokerna överlagrar varandra.

Ännu är det inte möjligt att kunna konstatera om överensstämmelsen är komplett. Övergången från jordbruks- till industrisamhälle skedde naturligtvis inte utan konvulsioner. Men de som blev utan arbete i jordbruket kunde i stort sett få sysselsättning inom den växande industrin

åtminstone periodvis kunde anställa alla som fanns att få. Når nu som industrin behöver allt färre människor skulle i princip "tredje sektorn

28 Kostnadseflektiv distansutbildning

ta över, men det tycks inte ske lika smidigt. DU och utbildning överhuvudtaget spelar en viktig roll i omställningen. Dels för att göra människor anställningsbara men dels möjligtvis också för att förbereda dem för ett meningsfullt liv trots arbetslöshet under kortare eller längre perioder. Vad som är av speciellt intresse för DU, och i någon mån också för annan utbildning är hur användningen av skalfördelar, dock i förändrade former, tycks överleva övergången till ett postindustriellt samhälle. Skalfördelar innebär, som sagt, att storskalig produktion sänker produktionskostnadema eftersom sådana kostnader, är oberoende som av produktionsnivå, kan spridas över ett allt större antal producerade enheter. Industrialismens epok uppvisar vad man skulle kunna kalla klassiska skalfördelar eller stordriftsfördelar. Väldiga anläggningar massproducerade standardprodukter för masskonsumtion, något som blev möjligt genom långt driven specialisering, arbetsfördelning och löpande bandtillverkning. Att pressa styckkostnader att sprida fasta kostnader över genom många enheter är i högsta grad aktuellt även i det postindustriella samhället, t.o.m. i form av vad vi ovan kallat klassiska stordriftsfördelar. Massproduktion för masskonsumtion är emellertid inte längre idealet, det som kanske allra bäst uttrycktes Henry Ford: Man får välja vilav ken färg man vill på bilen bara man väljer svart. Numera är det möjligt inte bara att välja färg utan också inredning, motorstyrka, extrautrustning, m.m. En given bilmodell kan på så sätt levereras i ett förvånansvärt stort antal varianter. Det är inte längre massproduktion för masskonsumtion som gäller utan flexibel produktion för individuell konsumtion. Dessutom kan olika modeller, t.o.m. olika märken, sättas samman av identiska komponenter, t.ex. bottenplattan. Tricket ligger i att utnyttja de möjligheter modemnätverkssom en ekonomi erbjuder. Det innebär att stordriftsfördelar, i sin ursprungliga betydelse, i avsevärd omfattning överges och ersätts med vad som på engelska heter economies of alltså breddens eller mångfaldens scope ekonomi. Det handlar alltså om mångfaldsfördelaf i stället för stordriftsfördel.ar. Det finns all anledning att vid den ekonomiska analysen DU med av IT ta med nätverksekonomi och mångfaldsfördelar. För det första därför att all utbildning, således även DU med eller utan IT, i den mån den utbildar med avsikt att förbereda för samhället, rimligen måste ta hänsyn till dessa viktiga inslag i den moderna samhällsstrukturen. All utbildning med hjälp av IT borde, för det andra, eleverna nyttiga erfage renheter av ett nätverkande arbetssätt. Samtidigt lär ett innesom man håll lär man också ett bra sätt att komma detta i ett informationssamhälle. För det tredje slutligen har nätverksansatser ett betydande värde

1998183 Kostnadseflektiv distansutbildning 29 SOU

för uppläggning/planering och organisation DU med IT liksom för av metodik kan lämplig. Det är t.ex. min avsikt att försöka den som vara visa hur mångfaldsfördelar i utbildningen kan uppnås genom denna form för lärande. DU med IT speglar på ett intressant för att inte säga fascinerande sätt ett postindustriellt samhälle. Liv, arbete och lärande för tid och vi vant vid. I det postinspränger de gränser rum som oss samhället kan både lära och arbeta på distans och på de dustriella man själv bäst. Internet kan information både för artider som passar en ge bete, lärande och fritid, osv. Här finns varken utrymme för eller anledning till en mera uttömmande beskrivning ett postindustriellt samhälle, speciellt som ett av kan specificeras särskilt noggrant, eftersom det fortfa-

sådant ingalunda

rande i början sin utveckling. Framtiden har alltjämt överbara är av raskningar i beredskap, osäkerhetens tid är i hög grad vår. Syftet är att tillräckligt mycket detta samhälle för att bakgrund till skissera av ge en nätverksekonomi och skalfördelar/mångfaldsfördelar. En viktig anleddessa företeelser är att utvecklingen DU, och för ning till att ta upp av leaming överhuvudtaget, ägt bl med den mäkden delen open rum a drivkraft kommer sig förhoppningar minskade kostnatiga som av om elev. Man har med andra ord trott på möjligheten att öka kostder per nadseffektiviteten, inte minst att utnyttja skalfördelar. Min tes är genom detta är möjligt då i form av mångfaldsfördelar än som att men snarare klassisk stordrift. förstå begreppet mångfaldsfördelar måste vi göra en liten ut- För att handlar kunskapers betydelse i ett modernt samhälle vikning som om och utvecklas till ett nätverkssamhälle. Därefter och hur detta mer mer vi till DU med IT för att skärskåda möjligheterna att där anåtervänder vända mångfaldsfördelar för att åstadkomma effektivitet.

l .6.4 Kunskapssamhället

utmärkande för det postindustriella samhället är betydelsen av Mest och kunskapsrelaterade företeelser, t.ex. utbildning, forskning kunskap näringsliv. Det postindustriella samhällets

och ett kunskapsintensivt

egenskaperna brukar sammanfattas i termen K-samhälle, där viktigaste står för Kunskaper, Kreativitet, Kommunikation och Kvalitet. Pro- K duktionen blir alltmer kunskapsbaserad. Behoven kunskaper och av nya kunskapstillämpning är avgörande för arbete och liv i det nya kreativ samhället. Kvalitet ökar i betydelse på bekostnad kvantitet; kulturav värderas högt. Företag, organisationer och

och upplevelsekonsumtion

privatpersoner utnyttjar i ökande omfattning alltmer sofistikerade sys-

tem för kommunikation, inklusive såväl fysiska färdmedel telesom och dataförbindelser. Förändringen från industrisamhälle till kunskapssamhälle innebär en tempohöjning; den långsamma världen blir den snabba. Dynamik och komplexitet ökar inom politik, ekonomi och kulturliv, i alla människolivets skiftningar och yttringar. Du påverkas i ditt yrke, förälsom der, i dina nöjen, i arbetet med hus och hem, i föreningslivet, etc. Teknikutvecklingen driver på, främst IT, även andra tekniska men framsteg, oftast dock i kombination med datorer. Bilar, snabbtåg, mastodontfärjor som med katamaranskrov kan uppnå för båtar avsevärd en fart samt flyg gör det möjligt för allt fler att förflytta sig allt längre, oftare och snabbare. Något som också utnyttjas alltmer affärsmän av och andra yrkesmänniskor såväl turister, och andra privatresesom av närer. Framför allt är det naturligtvis datortekniken snabbar som upp pulsen i samhället. På gott och ont. Den ökar produktivitet och välfärd men tenderar också att bredda kunskaps- och inkomstklyftor, perfektionera utsugningen tredje världen samt underlätta brutaliseringen av av nöjesindustrin, annat att förtiga. Informationsteknik är inte något nytt även förkortningen IT är om det. Allt samhällsliv fordrar utbyte tankar, samarbete, lagring inav av formation och möjligheter att hämta den lagret. Detta har varit upp ur ett kraftfullt motiv till förbättringar över tiden tekniker för flöden, av lagring, åtkomst och strukturering infonnation. Från muntlig tradiav tion över slcrivkonst och Gutenberg till telefoner, faxar och datorer. Alla dessa förändringar i tekniken för att bevara, överföra och kombinera information har satt sina spår i samhällsutvecklingen. Vad datorerna på lång sikt kommer att betyda vet vi inte säkert, mycket kan men vi skönja redan nu. Att snabbheten har ett värde är odiskutabelt. Företag får konkurrensfördelar om de är tidigt ute med nyheter, har korta leveranstider och snabbt kan få fram information till och från sina kunder. Även om, myndigheter, andra organisationer och privatpersoner har fördelar av snabb access till och smidig hantering information. De och efav nya fektivare möjligheterna till samarbete och kontaktskapande leder till stora förändringar i organisationen politik, ekonomi och kultur av inklusive utbildning, men även den fysiska planeringen t.ex. boenav de och kommunikationer påverkas. Hela infrastrukturen förändras, den materiella såväl som den immateriella i form värderingar, lagar och av regler, kunskaper och kompetens. Det postindustriella samhället kännetecknas sammanfattningsvis av vad som på engelska kallas networking, något jag har tagit mig som friheten att översätta med nätverkande. I nästa avsnitt är avsikten att närmare beskriva de egenskaper ett nätverkande samhälle har, med som

Kostnadseffektiv distansutbildning 31

särskild tonvikt på sådana kännetecken är stor betydelse för

som av utbildningssystemet och, inte minst, DU med IT. Benämningen nätverk används ofta om datorer sammankopplade till ett nät. Som framgår använder vi här termen nätverk i en vidare betydelse.

1.6.5 Ett nätverkssamhälle

I ett nätverkande samhälle med högt uppdrivet tempo är en decentraliserad organisation den mest effektiva. För att möta individuella kundbehov måste produktionen flexibel och snabbt omställbar. Detta

vara

ett decentraliserat beslutsfattande och små produktionsenheter. gynnar Något motsvarande gäller offentlig verksamhet, där behoven varierar från region till region och rentav från kommun till kommun, något som tillsammans med strävan efter ökad demokrati motiverar ett omfattande lokalt inflytande. I den snabba världen måste det rimligt kort tid

vara mellan beslut och handling, varför långa beslutsvägar och flerstegs infonnationskanaler ondo. Man har helt enkelt inte tid att låta in-

är av formation vandra tjänstevägen" till ett avlägset centrum, och centralt fattade beslut så småningom sippra till verkstadsgolvet, skolklas-

ner

daghemsavdelningen eller vad det kan vara. För den informasen, nu tion är så viktig att den måste upp respektive ner, jämnar man vä-

som

att platt organisation på bekostnad av tröga hierarkier gen genom gynna med många nivåer.

Ett annat sätt att vinna tid är att minimera tiden för lagerhållning av

vilket också medför att dyra lagerkostnader minskar. Man eftervaror, strävar att hålla i produktionen eller under transport, men natur-

varor ligtvis inte heller det under längre perioder än nödvändigt. Där flyger vårt lager det stod i för flygtransport. Intemationalise-

som en annons ring och globalisering är andra viktiga trender. Orsakerna är många och komplexa ett motiv är strävan att vidga nätverken för ökad om-

men sättning, större marknader, kunskapsförrnedling och kreativa kontakter. Internationalisering innebär kontakter och samarbete mellan organisationer fortfarande har tydlig nationell tillhörighet. Globali-

som en seringen betyder däremot att respektive organisation inte längre är påtagligt och otvetydigt nationell. Är ABB svenskt, schweiziskt, tyskt, eller vad

Tendenser mot väldiga globala koncerner som uppstår genom uppköp och fusioner tycks motsäga tesen decentralisering men så är

om inte fallet. Som regel är dessa, i och för sig stora, koncerner inom sig starkt decentraliserade och består ett stort antal bolag med sinse-

av mellan stor självständighet och i sin tur ofta uppdelade i självständiga produktionsenheter. Koncernernas storlek beror i första hand inte på

32 Kostnadseffektiv distansutbildning

klassiska stordriftsfördelar, utan på att det fördelar i fråga

ger om forskning och utveckling, marknadsföring samt kunskapshantering. Man kan väl också tillägga att storlek ekonomisk makt. Vi åter-

ger kommer till den skenbara paradoxen att decentralisering ofta tycks

vara beledsagad samtidig centralisering.

av en

Ett nätverkande samhälle är gränsöverskridande, inte bara i den

uppenbara, ovan antydda geografiska innebörden av att överskrida gränser mellan t.ex. nationer. I en snabb, rörlig och komplex värld tenderar också andra gränser att bli suddiga. Mellan utbildning och arbete

exempelvis; livslångt lärande innebär inte enbart att människor återvänder till skolan utan också att de lär i arbetet eller på fritiden. Personliga gränser mellan arbete och fritid, lärande och förströelse, osv., blir mer eller mindre diffusa. Produktion och konsumtion kommer i många fall att sakna klara avgränsningar. Konsumenter samarbetar med producenter; de blir medproducenter genom att ta emot och själva bearbeta halvfabrikat eller moduler för individuellt kombinerade slutprodukter IKEA. Stormarknader innebär att konsumenterna övertar del

en av transportarbetet. Gränser mellan offentligt och privat blir oklar; s.k. gränsorganisationer uppstår med både privata och offentliga funktioner. Många ideella organisationer har den karaktären, t.ex. Röda Korset, Amnesty och Rädda Barnen. En icke obetydlig del Sveriges

av ulandsbistånd går via kyrkomas missionsarbete. Privatisering skapar också gränsorganisationer i form av företag som visserligen är juridiskt och organisatoriskt privata ändå behåller särdrag

men som som vanligtvis gäller offentlig verksamhet, framför allt- inte bara finan-

men sieringen.

Gränser mellan utbildningsinstitutioner och andra organisationer, t.ex. företag och myndigheter bryts också upp. Skolor samarbetar med företag genom att utnyttja företagens expertis inom olika områden. I stället för att bygga institutioner med dyrbar utrustning är

upp egna som svår att hålla modern, kan skolor helt eller delvis förläggas till företagsmiljö. Myndigheter kan på motsvarande sätt samverka med skolor. Företag kan för övrigt också tillgodogöra sig skolors expertis genom att lägga ut uppdrag, framför allt till högskolor men det finns även

exempel på gymnasieskolor som står till tjänst på detta sätt. En speciell och viktig form är uppdragsutbildning där företag använder sig skolors

av pedagogiska och ämnesmässiga expertis, något som i många fall lämpligen kan ske med hjälp DU och IT.

av

Nätverk betyder alltmer i produktionen av varor och tjänster. Det har gått så långt att konfigurationer i nätverk ibland verk-

säger mer om samheter än företags, myndigheters och andra organisationers formella struktur. Det s.k. virtuella företaget är extremexemplet. Ett sådant företag saknar egen produktion; även sammansättning, marknadsföring

Kostnadseffektiv distansutbildning 33

och leveranser kan lejas ut till andra företag. Det år fråga om ett renodlat kunskapsföretag och de kunskaper, som dess medarbetare besitter, handlar i hög grad om nätverk och nätverksarbete. De vet var de lämpligaste producentema finns, vad konsumenterna vill ha och hur de bästa kombinationerna av kompetenser kan skapas för att få bästa resultatet till lägsta pris.

Ett virtuellt företag består av affärsidé, varumärke och vad man skulle kunna kalla projektledning. Projektet är kombinationer i nätverk, där produktutvecklare, tillverkare och leverantörer samverkar för att förverkliga slutproduktema, som får det virtuella företagets varumärke. Genom att utnyttja nätverkens möjligheter och flexibilitet kan man också få god ekonomi i Det är grunden i vad vi ovan kallat

processen. mångfaldsfördelar. Till bilden hör också goda kundkontakter, att påverka, för att inte säga manipulera, kunderna är viktigt liksom att fånga

idéer från dem. Ofta blir produkterna bärare livsstil, eller upp av en mer mindre kommersiellt skapad.

Produktionen av DU med IT skulle med fördel kunna drivas virtuellt. Förutsättningarna finns i form av en arena med många aktörer och komplexa relationer. Ett stort antal reella eller potentiella kursanordnare, materialproducenter och informatörer, m.m., ska samordnas sinsemellan och med konsumenterna, kan vara företag, andra or-

som ganisationer och naturligtvis enskilda studerande. Det finns med andra ord ett behov förmedlande och samordnande funktioner, som utförs

av

med nätverkskunskaper. Deras uppgifter består i att komav personer binera kompetenser i nätverken för utveckling och leverans av de utbildningssatsningar intressentema, inklusive samhället, behöver.

som Därtill bör de sträva efter god ekonomi, något som nätverkandets flexibilitet goda förutsättningar för. Nätverk kan ge upphov till just den

ger mångfaldsekonomi vi tidigare talat och vi återkommer till.

som om som

Det är inte bara sofistikerad teknik som medför ökat behov av kunskaper och lärande. Utvecklingen av nätverkande med komplexa interaktioner leder också till ett samhälle som måste vara genomsyrat av lärande och där kompetens, kreativitet och kunskaper är och i än högre grad blir vital betydelse. Detta lärande samhälle tar sig många ut-

av trycksformer; lärande organisationer, livslångt lärande och lärandestyrning är några exempel. I ett statiskt samhälle koncentreras lärandet, åtminstone det i skolor och andra läroanstalter formaliserade, till barnoch ungdomsåren. Industrisamhällets accelererande teknikutveckling medförde att detta traditionella mönster blev omodemt. Behov uppstod

att uppgradera obsoleta kunskaper. Lösningen på problemet blev av återkommande utbildning. I ett postindustriellt samhälle är behovet av lärande akut och ständigt närvarande. Konceptet har blivit det livslånga lärandet. Det räcker inte längre att då och då återvända till ett formellt

7 18-1128

34 Kostnadseflektiv distansutbildning

eller informellt lärande. En avancerad teknologi kräver ett mer eller mindre oavlåtligt lärande för att lära nytt- t.0.m. lära av gammal och oanvändbar kunskap. Därtill är lärandet integrerat med produktionsprocesser och arbetsliv överhuvudtaget. I ett nätverkande samhälle är ett kontinuerligt lärande ett villkor för att saker och ting ska fungera.

Detta nödvändiga lärande är inte bara individuellt utan också kollektivt. Det handlar i hög grad om "laglärande. Människor lär sig tillsammans att utveckla gemensamma ansträngningar, att samarbeta och att kommunicera, och inte minst att genomföra förändringar, något som i det flexibla, nätverkande samhället mera är en ständigt pågående pro-

än temporärt uppdykande företeelse med begränsad varaktighet. cess en Lärande organisationer är sådana som präglas av kontinuerlig kompetensutveckling där ledarskapet inriktas mot att skapa goda förutsättningar för både kollektivt och individuellt lärande.

sådan omgivning förändras också styrningsvillkor och styrning.

I en I en statisk miljö har ordergivning och regelstyming varit den gällande principen. I takt med att Taylorism och tröga hierarkier inte klarade av att hänga med i utvecklingens svängar introducerades målstyrning. Den kan karaktäriseras som mjuk ordergivning: "Jag bestämmer vad du ska

du får själv avgöra hur det ska gå till. Målstymingen håller göra, men förmodligen i många organisationer på att ersättas med något som skulle kunna kallas själv- eller samstyrning. I denna spelar lärandeeller kunskapsstyrning en stor roll. Dels blir lärandet i sig ett styrinstrument, dels förutsätts medlemmarna i organisation, med lärande

en

gmndbult, kunna fatta de kloka beslut, som bäst uppfyller visioner som och affärsidéer. Målen beslutas gemensamt och i samarbete mellan organisationens ledning och medarbetare. Organisationen blir radikalt decentralistisk.

1.6.6 Litet är vackert det är stort också

men

På 1970-talet lanserades småskalighet som ett botemedel för de sociala nackdelar förknippades med industrisamhället. Man ville iSchu-

som machers anda skapa ett mänskligare samhälle med hjälp av omfattande decentralisering till ett mera lokalt präglat samhällsliv. Hans berömda bok Small Beautiful korn ut 1973. Den småskalighet som vi nu ser utvecklas i nätverkssamhället har en mera ekonomisk motivering, åtminstone när det gäller genombrottet inom produktionen. Det beror på att effektiva nätverk radikalt ändrar förutsättningarna för konkurrens mellan företag. Det blir möjligt att skräddarsy produkter efter kundernas behov utan att därför återvända till någon sorts hantverksmässig tillverkning.

Kostnadseffektiv distansutbildning 35

Ett sätt är att tillverka i moduler, som kan kombineras för individuell efterfrågan. Ett stort antal underleverantörer specialiserar sig var och en på någon eller några dessa moduler. Genom att tillverka åt många

av företag kan behålla fördelen långa serier. Men även i relativt

man av begränsad skala kan produktiviteten hög genom specialisering på

vara

liten detalj i ett större sammanhang. En annan väg tillekonomisering en i produktionen är att investera i utrustning med mångsidig användbarhet, något blivit möjligt med hjälp av teknikutveckling, framför allt

som datorer. Samma maskiner kan snabbt ställas till produktion av olika

om saker. Hög kunskapsnivå och effektiva informationstlöden med stor kapacitet är nödvändiga ingredienser för att skisserade produk-

ovan tionssystem ska kunna fungera och dessutom uppvisa god ekonomi.

Ytterligare möjlighet ligger i att använda anläggningar av olika

en slag till än verksamhet. Industribyar är en variant av detta. Små-

mer en företag utnyttjar närheten till varandra och till någon gemensam tillgång, t.ex. högskola med forsknings- och uppdragskapacitet. Kul-

en turhus kan samla stor mängd olika aktiviteter, bibliotek kan bli in-

en forrnationscentra med tillgång till andra media än böcker, hotell kan bli konferenscentra, den ordinarie beläggningen är för liten. City-

om terminalen i Stockholm betjänar buss-, tåg-, bil- och flygtrafik, samtidigt anläggningen härbärgerar tjänsteföretag, restauranger, kios-

som ker, Mångfaldsfördelar kan också skapas genom att en produkt

m.m. kan användas på olika sätt; dels kan den enskilde konsumenten ha flera användningar för den, dels kan olika konsumenter utnyttja den på olika sätt. Du väljer själv budskap iTVn, eller om du vill använda datorn till spel, till att surfa på nätet, till släktforskning eller något annat. TVn har många användningsområden, datorn likaså, och snart kombineras de i

box där utbud spel, information och nöjen förenas. Och utbilden av ning

Sammanfattningsvis kan det konstateras att economies of scope, mångfaldsfördelar håller på att ersätta economies of scale, stordriftsfördelar. Hur kan detta vara förenligt med uppkomsten av världsomspännande koncerner med omsättningar som övergår de flesta nationalstaters Låt att de fungerar i hög grad decentraliserat; stort måste

vara ändå vackert på något sätt och centralisering ser ut att förekom-

vara

samtidigt med decentralisering. ma

Svaret ligger i kunskapsproduktionens och kunskapshanteringens mycket höga kostnader samtidigt likväl har karaktären av en-

som gångskostnader. När kunskaper väl är framtagna kan de användas och återanvändas gång på gång utan att ta slut. Förbrukade blir de först när de år obsoleta. Kreativ verksamhet, som forskning och utveckling, kostar stora när medicinen, bilmodellen, tillverkningspro-

pengar, men

vad det handlar väl finns framtagen, så lönar det sig att cessen, nu om,

36 Kostnadseffektiv distansutbildning

sprida dessa kostnader över så många tillverkade enheter möjligt.

som Kunskaper kan användas ständigt på nytt tills de blir föråldrade och måste ersättas med nya kunskaper.

Behov av förnyelse jämte förhoppning ännu konkurrens-

om mer kraftiga produkter driver fram ny forskning och ny utveckling, men det är en annan historia. Losec kostade stora summor att utveckla, men medicinen har tillverkats i så stora mängder att utvecklingskostnaden "per pillerburk förmodligen är näst intill försumbar. När patentet går ut är emellertid kunskapen fri och kan användas av andra företag. Därför fortsätter Astra att lägga ner pengar på att utveckla nya mediciner. Biltillverkning är ett annat exempel; att utveckla en ny bilmodell är en så pass omfattande och dyrbar historia, att det inte lönar sig att göra det för att producera några tusen exemplar. För att inte priset bil ska bli

per avskräckande högt så måste modellen tillverkas i ett mycket stort antal.

Lägg märke till att kunskapsproduktionen sådan inte är eller

som behöver vara storskalig. Visserligen kan många personer vara involverade i att ta fram kunskaper, metoder och produkter, men det handlar som regel om komplexa nätverksprojekt och inte någon löpandeband-forskning. Med andra ord om mångfaldsekonomi snarare än stordrift. Det är användningen av kunskaperna som ger stordriftsfördelar. Losec tillverkas i ett stort antal identiska enheter. Vid biltillverkning försöker man tillgodose kundens personliga smak och behov genom att erbjuda möjligheter till variationer av slutprodukten, men det handlar likväl om stordriftsfördelar genom att grundkonstruktionen är identiskt lika för alla exemplar. Variation försöker man få genom att använda ett modulsystem där varje modul tillverkas i ett så stort antal att skalfördelar erhålls. En modu1fabrikant kan för övrigt vara underleverantör åt flera bilmärken. Att tillverka i moduler är inte bara något som gäller bilproduktion. Det företag som har drivit konceptet allra längs är förmodligen IKEA.

DU med eller utan IT är inte någon magsårsmedicin som serveras lika för alla, inte ens en bilmodell som kan levereras med ett antal standardiserade variationer. En jämförelse med IKEA-modellen kommer närmare sanningen utan att vara fullständig. Som framgår av ovanstående uppstår inte mångfaldsfördelar av sig själv utan är resultat av målmedvetet agerande, utnyttjande av nätverk samt noggrann planering av produktionen, informationsflödena och utvecklingsarbetet. Att undersökningar av skalfördelar i DU haft så skiftande och motsägande resultat kan mycket väl bero på en föreställning att sådana infinner sig automatiskt när antalet studerande blir tillräckligt stort. Det behöver inte alls vara fallet, skalfördelarna måste erövras. Det kan också så

vara att förväntningarna mer eller mindre, handlat om de klassiska stordriftsfördelama och inte den postindustriella erans mångfaldsfördelar.

Kostnadseflektiv distansutbildning 37

Annars förefaller det som om förutsättningarna vore goda för att uppnå mångfaldsekonomi. Många aktörer: studerande, skolor, högskolor, materialproducenter, inforrnationskanaler, osv. interagerar i komplicerade mönster. Det borde finns en uppsjö av möjligheter att kombinera krafter och underlätta kommunikation med hjälp av effektiva nätverk.

1.6.7 med

Distansutbildning mångfaldsekonomi

Förutsättningar för att kunna utnyttja mångfaldsfördelar är en fragmentering både på brukarsidan och bland tillverkare och leverantörer. Efterfrågan måste ha en stor bredd och variationsrikedom. Ofta finns en differentierad kundkrets; olika kunder kan ha olika användningsområden för en och samma produkt. Så kan t.ex. ett datorprogram vara ett arbetsverktyg i företag och, ev. med modifikationer, undervisningsmaterial i skolor. Systemet som tillhandahåller de efterfrågade varorna och/eller tjänsterna har på motsvarande sätt en komplex struktur, ofta med uppdelning på olika producenter som framställer var sin del av

en slutprodukten eller svarar för logistiken leveranser, underleveranser, samordning av flöden, osv.. Vi kan konstatera att utbildning i allmänhet och kanske DU med IT i synnerhet, väl uppfyller dessa förutsättningar.

Problemet är som vi tidigare diskuterat att kunna möta en bred och varierad efterfrågan med en motsvarande bred och varierad produktion, som dessutom måste vara sammansatt efter behovet ifråga om mängder och egenskaper. Den producerade variationen måste dessutom överensstämma med den efterfrågade. Det uppstår med andra ord ett formidabelt samordningsproblem i och mellan komplicerade strukturer. Det kan lätt uppstå systemfe1 genom otillräcklig kommunikation; fel vara kan tillverkas vid fel tidpunkt och i för litet eller för stort antal, flaskhalsar kan uppkomma i flödena mellan olika aktörer, anpassning mellan slut- och underleverantörer kan mankera. I en komplicerad nätverksberoende struktur, uppstår behov av kunskaper om dessa nätverk för att de ska fungerar effektivt. Därför inträffar ofta i sådana miljöer att företag med olika fönnedlings- eller mäklarfunktioner etablerar sig för att hjälpa till med kontakter mellan parter och med att kombinera aktörer i olika mer eller mindre långlivade projekt med uppgift att paketera varor och/eller tjänster för flexibla leveranser på ett kostnadseffektivt sätt. Det virtuella företaget har t.ex. som vi tidigare diskuterat, i stort sett enbart förmedlarfunktioner, förutom skylt

att vara en för ett varumärke.

8 18-1128

38 Kostnadseffektiv distansutbildning

Sådana effektiviserande förmedlarfunktioner kan uppstå spontant genom att någon inser att det finns ett behov och därför att tjä-

pengar na. De kan också av samma skäl inrättas av en eller flera av aktörerna inom systemet. Dessa kan därtill agera utifrån motiv att vilja styra

systemet på ett eller annan sätt. Om det handlar om något som har ett starkt samhällsintresse, t.ex. utbildning, kan det vara motiverat med ett samhällsingripande av staten, kommunen eller någon annan instans för att säkerställa att den nödvändiga samordningen kommer till stånd. Man bör därvid vara försiktig med styrambitioner som har karaktär av planekonomi, åtminstone om man hyllar decentraliseringsprinciper. Det viktiga är att erbjuda service, i det här fallet att stå till tjänst med samordning genom förmedling mellan relativt självständiga aktörer. I sammanhanget får man emellertid inte glömma att offentliga institutioner även kan ha ett beställaransvar, återigen är utbildning ett bra exempel.

Utbi1dningsmarknaden, om uttrycket tillåts som en sammanfattning av mängden aktörer eller intressenter med anknytning till utbildnings- och lärandeaktiviteter, uppfyller alla rimliga krav på komplexitet och nätverksberoende. Att införa DU med IT ökar komplexiteten avsevärt och därmed behovet av samordning för att säkerställa kostnadseffektivitet. Aktörerna är inte bara många och skiftande, deras roller överlappar dessutom varandra i en icke obetydlig omfattning. Högskolor och universitet kan t.ex. vara leverantörer, dvs. kursanordnare, men samtidigt också producera sitt eget undervisningsmaterial, som till på köpet kan bli förlagsprodukt eller på annat sätt ställas till förfogande och användas andra kursarrangörer. Företag kan vara köpare av ut-

av bildningsinsatser från skolor, högskolor och universitet, men de kan också egna anordnare av kurser. DU med IT har visat sig vara en

vara mycket lämplig form även för företag, speciellt sådana med utspridd verksamhet, som därför, eller av andra anledningar, arbetar intensivt nätverkande. Företag är emellertid inte bara mottagare, de kan själva delta i produktionen material. Dessutom använder företag ibland i

av sin verksamhet material som i andra sammanhang kan användas i utbildning.

Vissa företag är specialiserade på utbildningsmaterial, t.ex. läromedelsförlagen. Tele- och radio/TV-aktörer kan delta som producenter av program eller hela paket för DU med IT. Medierna spelar ofta en viktig roll, speciellt kan UR nämnas i sammanhanget. Medieprodukter är för övrigt ett utmärkt exempel på mångsidig användbarhet; reportage, nyhetsprogram, information av olika slag kan användas i olika inslag i utbildning och undervisning. Slutligen bör iintemet nämnas, även om det egentligen varken är företag eller aktör. Till komplexiteten bidrar också att aktörerna agerar på delvis samma, delvis olika arenor. Det

Kostnadsejfektiv distansutbildning 39

gäller utbildning totalt sett gentemot andra verksamheter såväl som för olika utbildningsområden. T.o.m. DU med IT är sammansatt i

en arena det att somliga ägnar sig huvudsakligen DU medan andra i huvudsak sysslar med IT i utbildningen, samtidigt som överlappningen är stor, eftersom många arbetar med både/och. Ser man däremot på IT-området i stort är det bara ett fåtal som ägnar sig utbildningsfrågoma genom att producera material, utveckla metodik, osv..

Sammanfattningsvis: Det finns ett stort antal företag, skolor, organisationer, föreningar, myndigheter m.m., som på ett eller annat sätt är engagerade i utbildningsmarknaden, och det även om vi begränsar oss till DU med IT. Alla eller de flesta kan dra nytta av att uppnå kostnadseffektivitet genom att organisera de inbördes interaktionerna så bra som möjligt. Fig 2 ger en schematisk bild av detta som egentligen inte är ett nytt problem. Det vore emellertid inte fel att påstå att problemet fått ytterligare aktualitet genom att mängden aktörer ökat liksom antalet möjliga kontakter och interaktioner.

Skolor Företag och Andra

myndigheter institutioner

A

I I

l

T T

Fig Aktörer på marknaden för DU med IT. Ramar och pilar

anger samordningsmbjligheter.

Genom att fokusera på funktioner i stället för organisationer kan vi få en bild av samma arena som ser helt annorlunda ut. Exempel på sådana funktioner är leveranser, administration, produktion och marknadsföring. Fig 3 nedan ger en schematisk bild. En likhet har dock de båda bilderna; även funktionsbeslcrivningen ger intrycket av möjligheter till ett komplicerat kontakt- och interaktionsmönster och även att kostnadseffektiviteten är beroende av hur detta mönster organiseras och fungerar.

40 Kostnadseflektiv distansutbildning

Marknadsföring, administration,

m.m.

I I I I

4--

Fig Funktioner på marknaden för DU med IT. Ramar och pilar an-

ger samordningsmbjligheter.

Poängen är att de båda beskrivningarna inte är sig identiska eller

vare på något sätt parallella. Det är inte möjligt att kombinera dem genom att lägga den ovanpå den andra, och det alldeles oberoende av hur or-

ena ganisations- respektive funktionsrutor placeras in i bilden. Det blir ändå två distinkta mönster framträder. Med andra ord behovet av sam-

som ordning mellan funktioner är ingalunda detsamma som det motsvarande behovet samordning mellan organisationer och båda behoven måste

av tillgodoses. Denna överensstämmelse mellan formell organisa-

svaga tion och faktisk funktion ökar naturligtvis problemen.

I det ovanstående har vi ägnat marknaden, dvs. produktio-

oss

och fördelningen tjänsterna. Konsumtionssidan kännetecknas nen av även den mångfald och komplexitet. Många studerande med högst

av varierande individuella behov interagerar med varandra, med lärarna, med materialet, Därtill är beteckningen "konsument" otillräcklig.

osv. På sätt och vis kunde de studerande lika väl kallas producenter, nämligen sin kunskap med hjälp dels egna tidigare erfarenheter,

av egen av dels inputs i från utbildningssystemet. Lärandet ligger i ett

processen oskarpt gränsområde mellan produktion och konsumtion. Vi erinrar oss att detta är typiskt för det postindustriella samhället; konsumenter blir ofta medproducenter, gränser suddas ut mellan organisationer och

mellan funktioner.

Komplexiteten på produktionssidan har uppstått huvudsakligen som

följd olikheter i behov och förutsättningar hos de studerande. DU en av överbryggar olikheter när det gäller tid och rum; IT ger möjligheter att erbjuda just den individuella hanteringen presentation och bearbet-

av ning utbildningssystemet länge eftersträvat. Mångfaldiga behov

som

upphov till mångfaldiga lösningar. Individualisering är något som ger

Kostnadseflektiv distansutbildning 41

eftersträvats under lång tid hittills inte uppnåtts. Till de studeen men randes olikheter i behov bidrar naturligtvis också att de lever i ett samhälle där arbetsliv och fritid blivit mer och mer mångskiftande. Både ungdomsutbildning och livslångt lärande måste spegla detta och motelevers livssituation, studieinriktning och övriga skiftande egensvara skaper. Slutligen inte minst betydelsefullt för individuella skillnader är men att människor lär på så många olika sätt. Vad som passar den ena är inte bra för den andra. Det kan handla stoffets presentation men om också hur det bearbetas för att kunskap ska uppstå. Förståelsen för om hur de individuella olikheterna uppkommer och befástes har ökat, inte minst den moderna hjärnforskningen, som har kunnat belysa, genom än inte uttömmande visa, det händer i hjärnan vid lärande. om som Kunskapen har ökat hur man ska kunna hantera inlämingsstömingom t.ex. dyslexi, DAMP, autism och Aspergers syndrom. ar som Mot ovanstående bakgrund kan det lämpligt att återvända till vara frågan mångfaldsekonomi inom DU med IT. Hur ska vi kunna lösa om problemet att sprida utvecklings- och andra fasta kostnader över en omfattande produktion ändå inte är standardiserad utan tvärtom så som långt möjligt avpassad efter personliga behov. Vi har redan varit inne på betydelsen samordning att inrätta förmedlar- eller mäklarav genom funktioner hjälper aktörer att få kontakt och samarbeta. Vi avstår som från att analysera hur samordningen ska kunna organiseras. Det är för övrigt än troligt att den både kan och kommer att åstadkommas på mer många sätt. Behovet samordning finns dessutom på lokala såväl som av på övergripande nivåer; regionala, centrala, t.o.m. internationella och globala nivåer kan aktuella. Innan vi lämnar samordningen bör vi vara erinra vad vi tidigare diskuterat, att mångfalden i sig är något posioss tivt inte ska samordnas bort för att bli något enklare och mera som renodlat. Målet är i stället kontaktskapande förmedlingsverksamhet en hjälper att utnyttja just mångfalden. Att understödja flexibilitet, som oss honnörsordet heter. som Ett sätt att skapa mångsidighet och därmed ekonomi är att så att säbygga in mångfalden i materialet. I traditionell utbildning är detta ga svårt inte omöjligt att klara. Med hjälp IT blir det lättare. Pro-

men av

grammet kan utformas så att eleverna väljer sig egen väg genom materialet, beroende på förkunskaper, lärstilar, osv. Programmet kan till stodelar självinstruerande men kan också kombineras med lärares ra vara handledning, något naturligtvis är nödvändigt i de fall då eleven som kör fast och inte kommer någon vart. Materialet kan i betydande utsträckning individualiserande, vara det kan även göras mångfaldigt användbart på andra sätt. Samma men material kan användas olika kursanordnare för olika ändamål, förutav

42 Kostnadseffektiv distansutbildning

satt att det är tillräckligt flexibelt. Emellertid behövs modifikationer men sådana är som regel billigare att åstadkomma än att producera ett helt nytt material. Modifikationer är i regel nödvändiga materialet

om ska kunna utnyttjas på olika nivåer i utbildningssystemet, t.ex. grundskola och gymnasieskola. Ett nära till hands liggande sätt att bredda användningen är att utnyttja samma eller likartat material för DU

som för traditionell utbildning.

Bredden kan man också nå genom att utsträcka användningen till områden utanför utbildningssektom. Material kan t.ex. utformas så att det kan, som vi tidigare nämnt, brukas både i utbildning och i yrkesverksamhet. Program för hantering av ekonomisystem kan exempelvis användas i företag, samtidigt som det kan begagnas i ekonomiundervisning på gymnasie- eller högskolenivå. Något liknande kan säkert åstadkommas på många andra håll: miljöarbete och miljöutbildning, teknisk verksamhet och utbildning, arkitektarbete och arkitektutbildning, juridisk utbildning och praktik, möjligheterna är många så länge fantasin räcker till. Detta sätt att få ekonomi mångfald blir lätta-

genom re att genomföra i ett samhälle där gränser mellan skola och arbetsliv tenderar att bli allt suddigare och där lärande och arbete mer eller mindre sammanfaller. Livslångt lärande och kunskapsstyming befordrar mångfaldsekonomi.

Mångfaldsekonomi kan man också genom att använda gemensamma anordningar för rådgivning, stöd och distribution, Lär-

m.m. centra kan betjäna en mångfald olika aktiviteter och organisationer inom och utom utbildningsområdet inklusive att vara samlingspunkter för distansstuderande, där de kan erhålla hjälp och samtidigt få tillgång till hjälpmedel för kommunikation, TV, tidningar och internet är

m.m. exempel på distributionskanaler som inte huvudsakligen är till för utbildning men som kan låna ut sina tjänster och som även i ordinarie verksamhet ofta har ett innehåll som med fördel kan ingå i olika utbildningssammanhang. Det postindustriella samhället är brokigt. Låt oss använda den brokigheten för att få en framgångsrik DU med IT och flexibel utbildning överhuvudtaget

Kostnadsanalys för distansutbildning 43

2 för

Kostnadsanalys distansutbildning

l Syfte

Detta kapitel syftar till att presentera strategier för analys kostna-

en av der för distansutbildning DU med stöd av informationsteknologi IT. Ett antal principer kommer att diskuteras, däremot ingen detaljerad

modell. För en sådan ansats är utrymmet alltför begränsat, samtidigt som den kanske inte ens vore önskvärd. Detaljerna måste i ett decentraliserat system i hög grad få bero på den lokala omgivningen. En kostnadsanalys är dock ett oundgängligt underlag för ett antal aktiviteter, såsom planering, budgetering, redovisning samt ekonomisk uppföljning och utvärdering. Kostnadsanalys är med andra ord nödvändig för allt som sorterar under begreppet ekonomistyrning. Därtill kan den användas som underlag för prissättning, effektivisering, förändringar i verksamheten, m.m.

Detta har skrivits för pedagoger och för ekonomer. Båda kategorierna kommer kanske att finna var sin hälft självklar och den andra hälften måhända obegriplig. Mitt förslag är att både pedagoger och ekonomer läser tillsammans och förklarar för varandra. Förhoppningen är att denna bilaga kan vara ett litet steg mot ömsesidig förståelse och fruktbart samarbete. Något som talar för en sådan ansats är det faktum att beslut i utbildningssammanhang sällan eller aldrig kan fattas enbart på ett ekonomiskt underlag.

2.2 för flexibilitet

Bakgrund: Utbildning

och mångfald

Utgångspunkter för denna genomgång har hämtats från Kostnadseffektiv distansutbildning tidigare i detta betänkande. Vi kommer att ta upp och diskutera ett antal punkter i akt och mening att åstadkomma en sorts kravspecifikation för kostnadsanalys av DU med IT. Ytterligare krav kan härledas från DUKOMs huvudbetänkande, bl.a. att DU bör ses i ett större sammanhang som ett led i en flexibel utbildning därDUformen är en av många möjligheter att möta varierande behov dels hos de studerande, dels i samhälleti stort.

44 Kostnadsanalys för distansutbildning

2.2.1 Flexibelt lärande flexibel utbildning

-

En inställning allt präglar diskussioner kring utbildningars

som mer utfonnning, innehåll och administration är att undervisning och andra utbildningsrelaterade verksamheter och funktioner måste vara underordnade ett primärt syfte, nämligen lärande. Skola, högskola, studieverksamhet, utbildningsadministration, m.m., allt är till för ett enda ändamål nämligen att ge bästa möjliga stöd åt individuellt och kollektivt lärande. Det kollektiva får inte glömmas i tid som tenderar attöver-

en betona det individuella.

Lärandet är nödvändigt, inte skolan. Kunskapssamhällets utveckling mot allt större variabilitet, en ökande puls i de flesta verksamheter, i arbetslivet och privat, tillsammans med en allt snabbare förändring av det mesta, nödvändiggör en hög grad av flexibilitet i lärandet. Det ställs naturligtvis krav på kärna förmågor kommunika-

en gemensam av — tionsfärdigheter, såsom språk, matematik och data, samarbetsförmåga, nödvändiga värderingar, Men även denna kärna kan

gemensamma osv. behöva omdefinieras och uppgraderas på grund av ny kunskap. Detta gäller självfallet och i ännu högre grad de varierande kompetenser som därutöver behövs i ett modernt samhälle. Därför behöver människor lära hela livet. Till skolans uppgifter hör att lägga grund för detta

en livslånga lärande. Metalärande" blir därför viktigt, dvs. elever måste lära sig hur lär, något inkluderar mycket mera än rätt och slätt

man som Studieteknik.

Ständiga förändringar ständigt nya utmaningar, något som krä-

ger

inte bara kunskaper utan också kreativ problemlösningsförmåga. ver När kultur, ekonomi och politik kännetecknas av mångfald måste detta spegla sig i behovet kompetenser, kunskaper och lärande. Nödvän-

av digheten ett flexibelt lärande torde uppenbart. Därav följer rim-

av vara ligen också krav på ett flexibelt utbud av sådana tjänster som avses stödja och underlätta lärande, t.ex. kurser, undervisning, metoder och material. DU med IT kan bästa sättet att möta ett behov behö-

vara men

inte det. I vissa fall kan traditionell utbildning vara att föredra, ver vara i andra sammanhang kan det vara bäst att erbjuda en speciell kurs både on campus och på distans. S.k. dual dvs. sådana

erbjuder båda möjligheterna, får samtidigt möjligheter till flexibisom litet och ekonomi, genom att de olika formerna kan kombinera resurser. Slutsatsen ovanstående bör rimligen vara att planeringen av DU

av måste börja redan innan formen valts metod. Det handlar om en

som sorts nollbas-planering. Vilka är behoven, måste man fråga sig, och hur ska de mötas Vilka är alternativen och vilket/vilka är bäst för ändamålet

Kostnadsanalys för distansutbildning 45

Slutsats: Planeringen måste börja innan DU med IT valts som medel att möta aktuella behov. Det är nödvändigt att se sammanhangen. Börja inte med svaret

2.2.2 Målanalys

Utbildning för flexibelt lärande i ett modernt komplicerat kunskapssamhälle kräver planering för att aktiviteter, materialinsat-

en noggrann

information och kommunikation ska passa ihop. Detta gäller måser, hända DU med IT i högre grad utbildning. I näringslivet har

än annan indirekta produktionsprocesser tagit över alltmer och något liknande händer inom utbildning. När den önskvärda flexibiliteten för individualiserat lärande alltmer byggs in i materialet är det viktigt att konstruktö-

är förutseende. Deras ansträngningar ska resultera i lärande under rema många år framåt i tiden. För ett lyckat resultat ska många händelser samordnas. DU med IT kan inte i utsträckning mera tradi-

samma som tionell utbildning lita på lärares spontana improvisationer för att undvika hotande misslyckanden.

En analys målen för den tilltänkta utbildningen har betydande

av implikationer för kostnadsanalysen val metod, material, aktiviteter,

av handledare/lärare, m.m.. I bästa fall kan man bygga på en målanalys

redan är utförd, det är i så fall nödvändigt att aktualisera den. som men

Nästa steg är att fundera på och att fastställa målen för kostnadsanalysen. Olika mål implicerar nämligen olika kostnadsstrukturer. I en samhällsekonomisk undersökning är det viktigt att ta med s.k. klientkostnader, t.ex. för elevtiden. Om eleven förlorar en inkomst genom att studera måste detta betraktas kostnad för henne. Iutbild-

som en ningsanordnarens företagsekonomiska beräkningar är det som regel inte nödvändigt att ta med sådana kostnadsposter. Vad som ska betraktas relevanta kostnader beror dels på är beställare, dels

som vem som på vad är ändamålet med analysen. Vilka beslut är det som kun-

som skapen och kostnaderna ska vara underlag för Kostnadsbegreppet är inte entydigt eller oberoende av omständigheterna.

Slutsats: Utbildningsmålen måste analyseras eller aktualiseras. Målen för kostnadsanalysen måste utredas.

2.2.3 Effektiva inputs

Vad är effektiva inputs i skola och utbildning diskuterades under

som rubriken "Skolans effektivitetslära" i detta betänkande. Undersökningar

vad kännetecknar effektiva skolor har ännu inte kunnat inkludeav som

ra DU, var sig med eller utan IT. Några slutsatser ansåg vi dock att vi kunde dra utifrån existerande forskningsresultat. Vissa kriterier har med lärares närvaro att göra värme, kontaktförrnåga, verbal skicklighet. DU måste på ett tillfredsställande sätt kompensera för bristen på närvaro, bl.a. genom att optimera den elektroniska kontakten mellan lärare och elever. Åtskilliga av effektivitetslcriterierna kan, vad beträffar läraregenskaper, något förenklat uttryckas som att goda resultat förutsätter entusiastiska lärare. DU erbjuder vissa möjligheter att bättre kanalisera lärares entusiasm än mera traditionell utbildning. De har förmågan att utsom trycka sin entusiasm i fängslande föreläsningar kan i DU nå betydligt fler elever i förinspelad eller interaktiv TV. Andra har sin styrka i handledarrollen och bör naturligtvis huvudsakligen användas i denna kapacitet. DU gör det möjligt att i högre grad differentiera lärares uppgifter än vad som är fallet i konventionell utbildning. Att lyckas med detta kräver planering lärarinsatsema. en noggrann av Åtskilliga av effektivitetskriterierna borde kunna uppfyllas minst lika bra av DU, åtminstone med lite eftertanke. Kraven på god struktur, snabb och tydlig feed back på elevprestationer, välorganiserad undervisning, är inte svårare att tillgodose i DU. Möjligen kräver det osv., lite större förutseende än i traditionell utbildning, ytterligare ett exempel på att DU har behov av noggrann planering. Det är svårt att i efterhand gå in och göra ändringar i material och uppläggning. Forskningen om förutsättningar för goda utbildningsresultat alltger så inte speciellt handfast information vad är effektivt när det om som gäller DU. Dess värre finns inte heller någon rik källa beprövad av erfarenhet att lita till. I nuvarande former och kombinerad med IT är DU alltför oprövad. Det oaktat måste inputs i diskuteras och processen kostnader kalkyleras för att undvika dyrare lösningar än det är behov

av. Det finns tendenser inom DU att materialkostnader ökar och att direkta lärarinsatser minskar, medan däremot lärartid än tidigare går mer för att utveckla kurser och material. Innan beslutar att konstrueman kurspaket är det lämpligt att fråga sig: Är det möjligt köpa in ra egna att användbart material utifrån Finns sådant material med korrigesom ringar skulle kunna användas Eller finns det material, är avsett för som annat än utbildning men som ändå skulle kunna användas efter omarbetning och eventuella tillägg Slutsats: Diskutera alternativa inputs. Av likvärdiga alternativ bör det billigaste väljas. Viktigt är också att diskutera effektiva kombinationer av inputs.

Kostnadsanalys för distansutbildning 47

2.2.4 Kostnadseffektivitet och skalfördelar

I DUKOM-projekten har det visat sig att kostnaderna i regel är högre än för motsvarande traditionell utbildning, där det överhuvudtaget varit meningsfullt med en jämförelse. Ibland är det inte möjligt att jämföra eftersom jämförelseobjekten är alltför olika vad gäller mål och uppläggning. Att av detta dra någon generell slutsats om att DU är dyrare

utbildning, det vore dock förhastat. Karaktären av försöksän annan verksamhet kan göra DUKOM-projekten dyrare; i en reguljär användning kan det tänkas att kostnadsposter bortfaller. Framför allt är det emellertid rimligt ordinarie utbildning med ett större antal ele-

att en ver skulle sänka kostnaderna per elev räknat, eftersom DU har en högre andel kostnader inte varierar med elevantal. DU har med andra ord

som skalfördelar.

Att DU i stor skala i allmänhet sänker per-elev-kostnaden har kunnat visas både utifrån ekonomisk teori och med hjälp av empiriska studier. Av de kostnader som inte ökar eller minskar med antalet elever utgör de för utveckling av material ofta den största delen. Smärre poster är andra gemensamma resurser, t.ex. administration, lokaler och marknadsföring.

Utvecklingskostnader har traditionellt inom utbildning behandlats

löpande driftskostnader. Om posten är liten och ungefär av samma som storleksordning år efter år, blir missvisningen ringa, men när den är en väsentlig de totala kostnaderna, kan analysen bli vilseledande

del av och slutsatserna felaktiga. För radio- och TV-program kan t.ex. de fasta kostnaderna, mest för utveckling, utgöra 80 procent och de rörliga alltså endast 20 procent. Att utveckla material bör således behandlas som en investering och kostnaderna periodiseras, vilket i sin tur kräver en uppskattning hur många år materialet kan användas innan det måste

av ersättas helt eller delvis. Andra missvisningar kan uppstå när indirekta kostnader fördelas över olika utbildningar eller kurser. Vi återkommer till detta under rubriken "Aktivitetsbaserad kostnadskalkyl.

En annan källa till höga kostnader kan vara att Dukom-projekten använder så angreppssätt att man ännu inte hunnit bedöma vare sig

nya kostnader eller effekter på ett rimligt sätt. Att nyheter kan vara dyra är välkänt, men de kan också ge användbara erfarenheter. Risken är att de höga kostnaderna avskräcker från att fortsätta och att de som i grund och botten redan från början varit motståndare till DU får vind i seglen. Formen måste naturligtvis bevisa sitt värde, men min poäng är att den behöver ha viss tid på sig för att göra detta. Att småskalig försöks-

en verksamhet drar höga kostnader betyder inte nödvändigtvis att en motsvarande reguljär utbildning i större skala också måste vara dyr.

48 Kostnadsanalys för distansutbildning

Kostnader för material, metod- och kursutveckling bör alltså behandlas på sätt investering i utrustning, t.ex. datorer och

samma som en lokaler för ITV, m.m. Och precis som när det gäller teknisk utrustning,

fundera på hur länge det utvecklade materialet kan användas måste man och vilka underhållskostnader som eventuellt kommer att behövas, t.ex. för uppdatering. Likaså kan det skäl att fundera på om det kan ge

vara upphov till intäkter försäljning, uppdragsutbildning andra

genom eller på annat sätt. Genom periodisering kostnaderna och de

en av eventuella intäkterna över ett antal år får man en mera rättvisande bild och därigenom ett underlag dels för att avgöra, om det är lönt att genomföra den tänkta utbildningen överhuvudtaget, dels om den ska använda material utvecklas i regi eller sådant som helt eller

som egen delvis köps utifrån.

Slutsats: Beräkna eller gör bedömning verksamhet i full skala

om

lägre per-elev-kostnad Betrakta utveckling som en investering att ger slå ut periodisera över flera år

2.2.5 Mångfaldsfördelar

En speciell form skalfördelar, kännetecknar modern ekonomi i

av som ett kunskapssamhälle, är sådana som beror på att anläggningar, varor eller tjänster kan ha mångfaldig användning. Med en flexibilitet i produktionen förverkligas med hjälp av nätverksekonomi, är det möj-

som ligt att kombinera storskalighet med i viss mån individualiserad kon-

en sumtion. Inom DU med IT kan exempelvis utveckla ett material att

man användas många ändå tillåter ett lärande som kan ske i oli-

av men som ka takt, på olika sätt, med individuell feed-back, Samtidigt kan

osv.

ändå uppnå skalfördelar materialet används ett stort antal man om av elever. Skalfördelar behöver alltså inte innebära, bör inte innebära, nå-

sorts löpande band-utbildning. I kapitlet Kostnadseffektiv digon stansutbildning" går det att läsa utförligt mångfaldsfördelar

mera om under rubriken "Kostnadseffektivitet och skalfördelar".

Möjligheten att uppnå ekonomi med hjälp av mångfaldsfördelar

av är anledningarna till att DU med IT kräver god planering. Och

en av därtill också kreativitet, kan tillägga Man bör tänka igenom möj-

man lighetema att konstruera eller på annat sätt skaffa material med en

av bred användning. Förutom att i exemplet skapa mångfald

som ovan

att bygga in individualisering i materialet, kan också tänka genom man sig att använda material på olika nivåer eller i olika typer av

samma utbildningar att göra omarbetningar för olika ändamål. Det är

genom

regel billigare att utnyttja en sådan möjlighet än att utveckla ett som helt nytt material. Det är inte nödvändigt att den breda användning-

ens

Kostnadsanalysfär distansutbildning 49

inskränker sig till utbildningsområdet. Datorprogram som är redskap en i arbetslivet kan ibland med lämpliga omarbetningar och tillägg använ-

das läromedel i DU eller utbildning. som annan ovanstående framgår att förutom planering kan det Av noggrann också fördelaktigt att samarbeta inte bara med andra utbildningsvara också med företag, myndigheter, föreningar, ideella anordnare utan organisationer, Det kan t.o.m. finansiella fördelar. Vi återm.m. ge kommer till detta. Slutsats: Gå igenom olika möjligheter att åstadkomma mångfaldse-

konomi Undersök, förutfattade meningar, vilka samarbetspartners utan kan vara aktuella som

2.2.6 Finansiering

redan kan kostnadsanalyser ha många olika ändamål. Ett Som nämnts underlag för att få finansiering, genom att söka anslag, proär att vara jektmedel eller andra bidrag olika slag. Med en expanderande utav måste i kunskapssamhälle, är det svårt att få bildning, som är ett ett räcka till. Därför kan det skäl att undersöka nya vägar pengarna att vara till finansiering utöver dem normalt står till buds. som finns i kunskapssamhälle En antydan till svar lig- Var pengarna ett i det faktum kunskapssamhället ibland kallas informationssamger att traditionell ekonomi betraktas information kostnad; den hället. I som en inte något erhåller gratis. I modern nätverksekonomi, ett är som man en

för möjligheter utnyttjamångfaldsfordelar, gäller i

villkor för övrigt att fall nämligen att aktörer kan villiga att betala för vissa motsatsen, vara information i stället för att ta betalt för den. Sökandet efter att få ut för skapa breda användningsområden för material samarbetspartners att resurstillskott på andra sätt än att skalfördelar. kan även ge genom ge kan villigt ställa material till förfogande gratis där- Ett företag vara att företaget möjligheter att få ut information om sin verkför att det ger samhet, något förutom att fungera reklam, kan skapa goodsom, som will och ett medel att rekrytera kompetent personal. vara finns andra möjligheter det betraktas som alltför kontrover- Det om söka stöd i affársföretag; sponsring har ju, med rätt eller orätt, siellt att Många myndigheter har också intresse att nå ut med en dålig klang. av och skulle därför måhända villiga att ställa material information vara förfogande eller medverka till att utveckla det för användning till rentav med IT utbildning. Föreningar och ideella organisai DU eller annan Svenska FN-föreningen, Fältbiologema, Lutherhjälpen, Greentioner: Rädda Barnen, Röda Korset, Amnesty och många flera är inte peace, måna nå med sitt budskap, de har i regel också ett myckbara om att ut

et omfattande material, ofta är utmärkt att använda i utbildning. som T.ex. i samhällsorientering, geografi, historia, mänskliga rättigheter, om u-länder, miljö och mycket Det kan säkert svårt att erhålla mera. vara direkt finansiering från sådana organisationer, med tanke på de men höga materialkostnader som vi tidigare diskuterat, är det självfallet värdefullt att få hjälp med att utveckla material. Förutom sådant att ett samarbete i hög grad kan bidra till önskvärd flexibilitet, mångfaldsekonomi och dynamik. Slutsats: Undersök om det finns gratis utbildningsmaterial samtidigt som partners för mångfaldsekonomi eftersöks

2.3 ABC-Aktivitetsbaserad

kostnadskalkyl

I en modern, på en gång global och decentraliserad ekonomi g1oka1 som slagordet lyder med flexibel produktion och krav på snabbhet i beslutsprocesser och leveranser, har det visat sig att traditionell kostnadsanalys och redovisning inte det beslutsunderlag behövs. ger som ABC, Activity Based Costing, har lanserats ett bättre alternativ. I som detta avsnitt ska vi diskutera i vilken mån traditionella metoder också är föråldrade inom utbildningssystemet, speciellt DU med IT. Att föreslå ett införande ABC måhända för tidigt enligt mitt förmeav vore men nande kan man få vissa insikter redan ett allmänt av resonemang av ABC.

2.3. l Felkällor i traditionell

kostnadskalkyl

Bakgrunden till ABC är kritiken de traditionella metoderna för inav temredovisning. Framför allt gäller det behandlingen indirekta kostav nader, t.ex. gemensam administration och produktionsgemensamma processer som används vid tillverkning av flera produkter, t.ex. inspektion och kontroll, vissa maskiner m.fl. omkostnader. Det gemensamma vanliga är att fördela efter bestämda schabloner fördelningsnycklar, t.ex. i proportion till volym, produktionstid eller direkt lön. Kostnader för gemensam administration på högskola skulle t.ex. kunna fördelas en ut på institutioner i relation till antalet studerande vid varje institution, något som skulle kunna kritiseras med hänvisning till att det inte är mängden studenter på varje institution avgör hur mycket central som administration den behöver. Om varje institution skulle bära lika mycket eller belastas i proportion till lönesumman kunde kritisera man andra grunder.

Kostnadsankzlys för distansutbildning 5 l

omkostnader är låga i relation till direkta kostna-

När gemensamma der direkt lön, direkt material osv., behöver inte missvisningen bli besvärande stor och då inte heller de resulterande felen i beslut om prissättning, produktval, volymförändringar, m.m. I en modern ekonomi tenderar emellertid vi redan påpekat produktionsprocesser, inkl.

som tjänster, att bli alltmer indirekta och därmed ökar andelen kostnader

inte har ett klart samband med förbrukningen för varje som av resurser produkt/tjänst. Detta gäller särskilt företag som använder högteknologi och/eller har komplicerad struktur vad gäller underleve-

en processer, rantörer, kundrelationer, och liknande. Därtill erbjuder de ofta också många olika produkter/tjänster, har en hög förändringstakt och krav på sig att flexibla. Påfallande många, om inte alla, av dessa känne-

vara tecken in på ett företag som förutom vanlig utbildning erbju-

passar der distansutbildning dual mode, sig det är ett studieförbund,

vare

skola, högskola eller något annat. Även sådana enbart en en som ger distansutbildning single mode kan ha komplicerad struktur och

en svårigheter att beräkna kostnader för varje enskild produkt kursslag.

Redan det faktum att indirekta kostnader inte syns lika bra som direkta kan leda till misshushållning, kanske framför allt i offentlig verksamhet. När ekonomin är kärv och kostnadsjakten igång, så är det oftast direkt lön och direkt material skärskådas, medan gemensam

som administration och lokaler slipper lindrigare undan. Un-

gemensamma dervisning och Skolmåltider får lägre anslag när kommunerna ska spara på skolans område. Men inte skollokaler och central administration.

Det förefaller omvänt också lättare att öka indirekta kostnader. Ett exempel är det administrativa pålägg som högskolorna tar ut av forskningsanslagen. På några år har uttaget ökat med flera hundra procent. Ett annat exempel är de kommunala skolornas hyreskostnader som stigit kraftigt i takt med att skolans lokaler tagits över kommunala bo-

av lag eller fastighetsförvaltningar. Man kan naturligtvis hävda, att hyran för den enskilda skolan är direkt kostnad, för kommunen hand-

en men lar det att fördela lokalkostnader ut på de olika skolorna, vilket

om sker med hjälp ett fördelningsresonemang. Man kan tillägga att

av skolorna i regel inte kan påverka hyran. I båda exemplen snedvrids beslutsunderlaget: forskningen ut att vara dyrare än den är, och kost-

ser nadsminskningarna inom skolområdet maskeras att lokalkostnadema

av ökar, nominellt inte alltid reellt. Kommunens samlade kostnader

men förändras inte att flyttar pengar mellan olika kassor.

av man

52 Kostnadsanalys för distansutbildning

2.3.2 Vad är ABC

ABC är ett system för kostnadskalkyl och redovisning syftar till att

som råda bot för de snedvridningar och missvisningar traditionella

som metoder i ökande grad leder till i modern nätverksekonomi. En

en första princip i ABC är att hänföra så många kostnader möjligt

som direkt till respektive produkter. Övriga kostnader fördelas på aktiviteter med hjälp ett antal s.k. cost drivers möjligen kan kallas kost-

av som

nadsdrivare på svenska; den engelska termen tycks emellertid ha etablerats.

Grundtanken är att produkter använder ett antal akti-

gemensamma viteter, som i sin tur förbrukar Cost drivers är mått på hur

resurser. mycket varje produkt tar olika aktiviteter i anspråk. Principema illustreras av följande schematiska bild.

Cost drivers

Å A

j

T Aktiviteter Produktion Kunder

V V

Kostnader

Fig Produktion kräver aktiviteter. Kostnader hänförs via aktiviteter till produkter hur mycket beror på cost drivers.

-

Att utveckla, erbjuda och distribuera distanskurser kräver exempelvis gemensam administration. Traditionellt utportioneras administrationskostnaderna på de olika kostnadsbärama, t.ex. kurser, efter fördelningsnycklar som man eftersträvar att konstruera så rättvist möj-

som ligt. I ABC-modellen betraktas administrationen som en aktivitet eller delas upp i ett antal aktiviteter, t.ex. kontaktverksamhet, samordning, hantering av studiestatistik, registrering och behandling ansökningar

av om deltagande. Nästa steg är att avgöra hur mycket en kurs använder av varje aktivitet, vilket alltså sker med hjälp avcost drivers. Dessa kan vara transaktionsdrivare: Hur många gånger använder kursen viss

en aktivitet Eller varaktighetsdrivare: Hur länge används aktiviteten Eller eventuellt någon sorts kombination. Vilketdera väljs beror på

som om det är transaktionen eller varaktigheten kostar. I det fallet

som ena orsakas kostnaden redan av att aktiviteten kontaktas, i det andra fallet av att den tas i anspråk över en viss tid. Det viktiga är att kartlägga logiken i kostnadsstrukturen. Vilka är de kausala sambanden Vad är det i orsakskedjan kundens behov produktens anspråk på aktiviteter

- aktiviteternas resurskrav, som resulterar i kostnader Kostnadsöloling-

1998:83 Kostnadsanalys för distansutbildning 53 SOU

ar/minskningar Bättre/sämre resursutnyttjande Svaren är Viktiga för att nå syftet god ekonomi i verksamheten. Analyser utifrån kostnadsdata erhållits med hjälp av ABC har som visat sig användbara för beslutsfattare, bl.a. när det gäller ändringar i produktsammansättning och aktiviteter. Effektiviseringar och kapacitetsutnyttjande andra områden där ABC kan god grund för beslut. är ge Ledig kapacitet är inte värdeskapande och för många företag kan detta ett problem, speciellt naturligtvis för sådana som måste opevara med snabba omställningar i produktionsapparaten. ABC har också rera sig värdefullt i samband med förändringsarbete. Den har t.ex. med visat framgång använts i samband med införande och som stöd för av Benchmarking, TQM Quality Management, Just in Time, och

Total

liknande modeller.

2.3.3 ABC i DU med IT

Användning av

förefaller ABC skulle kunna värde för DU med IT. Det som om vara av En utveckling allt större andel indirekta kostnader karaktäriserar mot en utbildningsområdet överhuvudtaget men särskilt DU med IT. Formen jämförelse med traditionell utbildning högre kostnader för mehar i todutveckling, kursutveckling, design, försäljning, distribution, service, med IT har hög förändringstakt och är beroende av en såm.m. DU en dan. Metoder från näringslivets förändringsarbete borde kunna prövas. Snabb omställningsfönnåga och skicklighet att utnyttja resurser så att ledig kapacitet inte uppstår, är nödvändiga för DU med IT. Produktsammansättning, utformning aktiviteter och användning av ett nätav verkande arbetssätt är andra områden där det gäller att vara väl framme

i analysen. alltså vikt att identifiera och beskriva aktiviteter och Det är av stor drivers; grunden är analys verksamheten. ABC cost en noggrann av lcräver naturligtvis mycket datahantering och mångdimensionella pro- Men högteknologin har inte bara medfört svårigheter för kalkylegram. och redovisning utan också ställt redskap till förfogande för att ring lösa problemen, nämligen modern datateknik. ABC teknik inte har många år på nacken; den är fortfaär en som rande under utveckling och är alltjämt kontroversiell. Många ekonomer den egentligen inte har så mycket nytt att komma med. Dessmenar att den kritik traditionell redovisning ABC utgår utom anses att av som drabbar amerikansk än skandinavisk praxis. Man kan emelfrån mera lertid inte komma ifrån att metoden faktiskt fokuserar allvarliga problem nätverksekonomi och att även DU med IT kan besväras av i en dessa. Greville Rumble föreslår i boken The Costs and Economics of

Open ana Distance Learning 1997 att ABC införs och används i DU och i flexibel utbildning överhuvudtaget. Boken presenterar ABC och dess användning i Open and Distance Learning på utförligt ett mera sätt än som kunnat ske här. Intresserade hänvisas till den boken. Som torde ha framgått även i denna korta summering ABC, är av den långt drivna detaljeringsgraden metodens svagheter. Även en av med användning högpresterande datakraft fordrar den rätt mycket av arbete och uthållig konsekvens i tillämpningen. I komplicerad värld en är det i regel svårt att finna metoder är lika enkla snillrika. som som Detalj eringsgraden kan samtidigt styrka, när det gäller att fånga vara en väsentligheter i komplexa system. Jag är övertygad att ABC skulle om ha mycket att bidra med när det gäller utbildning i allmänhet och DU med IT i synnerhet. En noggrannare utredning än vad här kunnat som presenteras är dock nödvändig innan man överväger att införa metoden. Redan att fundera efter linjer som dragits teorin kring ABC kan upp av emellertid vara värt ansträngningen. Låt kalla det ABT- aktivitetsoss baserat tänkande.

2.3.4 ABT- aktivitetsbaserat tänkande

Den kanske viktigaste ingrediensen i ett aktivitetsbaserat tänkande skulle att inte negligera de indirekta kostnaderna att bevara genom trakta dem som ett opåverkbart och givet bihang, utan ta med dem i en kostnadsanalys syftar till att underlag för beslut verksamsom ge om hetens utformning, volym, kursmix, m.m. En anledning till att man bortser från indirekta kostnader kan att de betraktas fasta och vara som opåverkbara. Mot detta är det för det första möjligt att invända att en del av dem faktiskt är rörliga även på kort sikt. För det andra bör man inte betrakta fasta kostnader opåverkbara. I ett längre perspektiv som än nästa års budget blir många fasta kostnader faktiskt rörliga, och i ett riktigt långt perspektiv finns det inga fasta kostnader alls. Med tillräcklig tid till förfogande kan omdisponera eller göra sig med t.ex. man av byggnader och andra fasta anläggningar. I komplicerad och föränen derlig nätverksekonomi ligger, kan tillägga, den långa sikten redan man på andra sidan nästa knut. Slutligen befinner sig DU med IT i den situationen, att många av de beslut fattas med nödvändighet blir som nu strategiska och avgörande för hur framtiden kommer att gestalta sig. Man håller på att investera i synsätt, strukturer, t.o.m. i kultur för en en fungerande DU med IT. Det kan alltså mödan lönt att även i frånvaro formell ABC vara av fundera på vad driver kostnader. Att beräkna utvecklingskostnasom der för ett planerat material är uppenbarligen nödvändigt, bör men man

Kostnadsanalys för distansutbildning 55

också fundera på vilka kostnadsdrivande effekter materialet kan få när det väl kommer till användning. Vilken tillsyn och service kommer att behövas Blir följdinvesteringar i utrustning och i personalens kompenödvändiga I vilken utsträckning och till vilken kostnad För att tens få systemet att fungera stabilt och effektivt kan det finnas behov av ett antal stödfunktioner utöver vad vi nämnt ovan. Marknadsföring, ekonomiadministration, omvärldsorientering Vilka behov finns Hur stor är den potentiella marknaden är några exempel. Om man önskar utnyttja mångfaldsfördelar krävs omfattande kontaktverksamhet och en ett, kanske krävande, samarbete med andra organisationer. Vad kostar

sådana aktiviteter Ett varningens 0rd kan måhända befogat. En analys som den nu vara ovanstående med eller utan formellt införande av ABC är i sig re- — surskrävande. Därför finns det skäl att i analysen koncentrera sig på de och dyra på sådant är av stor strategisk betydelse stora resurserna, som och välja rätt detaljeringsgrad. Det kan också finnas anledning att att uppmärksamhet sådana omkostnader som inte varierar ägna mest med volym har logik. De förändras i proportion med utan en annan som volymen låter sig tämligen lätt beräknas. Slutsats: Mycket kan göras även utan att införa berälmings- och nya redovisningssystem. Indirekta och fasta kostnader måste fokuseras eftersom de tenderar att bli omfattande i DU med IT.

2.4 Schema för kostnadsanalys

Följande förslag till uppläggning kostnadsanalys är komplett i av en den meningen att den även inkluderar kostnader för utveckling av material och kurser. Var i kedjan bör starta beror naturligtvis på som man omständigheterna och uppdraget. Om material och kurser redan är utvecklade kostnaderna för dessa delar redan kända. De kan emellerär tid, i ljuset erfarenheter och kunskaper, behöva revideras. Det av nya kan ske i form eller mindre rutinbetonad uppföljning; faktisav en mer ka kostnader jämförs löpande med planerade och nödvändiga ändringar sker, inför nästa budgetår. I genomgripande utvärdering t.ex. en mera handlar det att överväga större förändringar. Ska utbildningsproom avslutas, utvidgas, genomgå stora förändringar I sådan grammet en utvärdering är kostnadsanalys bara del, låt en viktig sådan. en en vara

2.4.1 Mål for och

program kostnadsanalys

Som vi redan diskuterat är det av stor vikt att starta med klar en uppfattning målen för det utbildningsprogram ska kostnadsberäkom som nas. Inte minst angeläget är det att därvid hålla alternativen öppna och inte börja med svaret tidigare påpekats. Redan målanalysen kan som dock ge preliminära svar. Om det t.ex. gäller att öka tillgängligheten för att nå nya målgrupper ligger det nära till hands att DU med eller utan IT har större möjligheter till måluppfyllelse än traditionell utbildning. Kostnadsanalysen får sedan avgöra det också blir billigare eller om om merkostnaden kan motiveras av att målen uppfylls bättre än i traditio-

nell utbildning.

Likaså angeläget är en klar förståelse kostnadsanalysens mål och av eventuella begränsningar. Självfallet måste man ha ingående känneen dom om uppdragsgivarens intentioner. Om uppdraget inte är klart formulerat måste man begära klargöranden. I många fall kan det också värde att fundera över vilka forvara av utom uppdragsgivaren som kan ha intresse kostnadsutredningen. av Förväntar sig rentav denna att resultatet får vidare spridning I ofen fentlig verksamhet finns ofta sådan andrahandspublik secondary en audience, och då är det inte fel att utforma analysen och kanske framför allt presentationen av dess resultat med hänsyn till detta. För att ta ett nära till hands liggande exempel: utbildningsanordnare funen som derar på ett visst utbildningsprogram kan intresserad kostnadsvara av konsekvenser anordnare beräknat. Ett tätt erfarenhetsutsom en annan byte är för övrigt nödvändigt för att nå den effektivitet via mångfaldsfördelar vi tidigare talat om. Kostnadsanalyser kan ha många ändamål, något vi redan dissom kuterat. Förutom att vara grund för anslagsäskande, budget, prissättning, förändringsarbete och liknande, är kostnadsanalyser nödvändig en ingrediens i ekonomiska utvärderingar av typ kostnads-intäkts-kalkyl, kostnads-effekt-kalkyl och kostnads-nytto-kalkyl, dvs. sådana undersökningar som jämför resultat med kostnader.

Sammanfattning: Målen för utbildningsprogrammet och för kost-

nadsanalysen är avgörande för vilka kostnader ska beräknas, vilka som data som ska användas och hur studier ska genomföras. Så småningom också för hur resultaten ska presenteras och tolkas.

1998:83 Kostnadsanalys för distansutbildning 57 SOU

2.4.2 Planering av kostnadsanalyser

Med god kännedom och förståelse för målen både för utbildningen om kostnadsanalysen är det dags att planera för den senare. Det handoch vilka kostnader det är behov att beräkna lar då om att avgöra som av vilka data kan ligga till grund. Kom ihåg att syftet med analyoch som avgörande för vilka kostnader ska tas med och vilka som sen är som I samhällsekonomisk kalkyl kan det t.ex. vara vikkan exkluderas. en förutom kostnader för stat och/eller kommun ta med s.k. klienttigt att dvs. sådana drabbar deltagare, föräldrar eller andra inkostnader, som divider. Värdet elevtiden är ett exempel. Detta är viktigt att framav hålla eftersom DU med IT i många kan framstå som resonemang därför många kostnader övervältras på deltagarna, eller billig just att

bekostas andra kassor än anordnarens. ur åtskilliga analyser utgår från totalkostnader, eventuellt utslag- I man kursdeltagare enhetskostnad. För många ändamål är detta na per inte för alla. Vid analysen pågående verksamhet tillfyllest men av en där intresset ligger i att få underlag för beslut om utökat eller minskat

verksamhetsomfång, är det inte totalkostnaden som är intressant utan

särkostnaden. Lägg märke till att denna oftast

förändringskostnaden

multipel enhetskostnaden. 100 deltagare i en kurs inte är en av mer 100 gånger per-elev-kostnaden. I själva verket är kostar som regel inte grundläggande för möjligheten att erhålla skal- eller mångfaldsdetta uttalat syfte med kostnadsanalys kan just vara att befördelar. Ett en detta inte är fallet kan det ändå nödvändigt att räkna sådana. Om vara vad relevant omfång för studien. 100-300 deltagare avgöra som är Ibland kan det värde att beräkna s.k. stegkost- Eller 500-1000 vara av nader. Upp till viss nivå kan måhända verksamheten utökas utan en kostnadstillskott, antalet elever därefter ökar så måste kanske men om anställas och utrustning köpas eller hyras. Kostnaden tar fler lärare mer

ett skutt. beräkna förändringskostnader kan aktuellt och relevant i Att vara samband med överväganden att i utbildning övergå till eller dubbleen distansutbildning. Vilka kostnader är förknippade med en sådan ra med Vilka dessa har karaktären engångskostnader och förändring av av

vilka kommer bestående att vara har göra med underlaget för det värde använda Ett annat problem att Kostnad definieras resursförbrukning och resurser bör åsättas. som ibland inte alltid ett utlägg. Marknadspriser kan anmotsvaras men av finns och inte är missvisande. Ibland måste s.k. vändas om sådana tillämpas. kan inte här gå in på hur de beräknas, men i skuggpriser Vi det vilket pris skulle ha haft på markprincip handlar om resursen en svåra beräkna. Även t.ex. nad. Lokalkostnader är notoriskt att om

byggnader är avskrivna har de ett värde. Man kan emellertid notera att detta är ett mindre problem för DU med IT än för traditionell utbildning. Kostnadsanalyser kan göras ante respektive post, dvs. framåtex ex syftande eller i efterhand. I det förra faller måste avgöra histoman om riska priser och andra historiska data kommer tillfyllest att vara som underlag för att projiciera analysen in i framtiden. Det är nödvändigt att fundera på om korrigeringar data behöver tillgripas för erhålla av att en rättvisande kalkyl. Priser kan ändras, lokaler och anläggningar kan stiga eller falla i värde ibland utan direkt samband med verksamheten som sådan. Skolan mitt i byn kan t.ex. bli mycket värdefull därför den att står på eftertraktad tomtmark. Ibland kan det vara behov att beräkna s.k. altemativkostnad. Den av definieras den intäkt förlorar på att använda viss på som man en resurs ett sätt snarare än ett annat. Värdet av elevtiden är ett exempel; indien vid förlorar inkomst att studera i stället för att arbeta. Den förlogenom rade inkomsten är då en kostnad för att studera. Huruvida denna bör korrigeras för sannolikheten arbetslöshet, är omstridd fråga. av en Skolan mitt i byn enligt ovanstående är ett annat exempel på hur alternativkostnader kan uppstå. Om sådana ska beräknas eller inte beror på omständigheter och syfte med analysen. Skulle frågan gälla att riva eller inte riva skolan vore det naturligtvis viktigt att känna till dess alternativa värde. Att DU med IT skulle kunna leda till skola rivs eller att en övergår till annan användning är väl inte alldeles otänkbart Slutligen bör påpekas att det redan i planeringsfasen kan anledvara ning att fundera på aggregationsnivå. Behövs summariska, aggregerade kostnadsposter för övergripande bedömning, eller är det behov en av tämligen detaljerade och uppdelade kostnadsdata för att spegla mindre delar eller funktioner i verksamheten. Kom ihåg att det alltid är lättare att i efterhand än att disaggregera data aggregera Sammanfattning: När en kostnadsanlys planeras är det viktigt att göra klart för sig vilken typ kostnader är relevanta och vilka källor av som det finns att bygga på. Är det behov totalkostnader, förändringst ex av kostnader, stegkostnader och/eller alternativkostnader i analysen

2.4.3 Kostnader för

utveckling av ett utbildningsprogram

Vi har tidigare påpekat att utvecklingskostnader för och kurser program är högre för DU med IT än för motsvarande konventionella utbildning. Här presenteras ett förslag till uppdelning sådana kostnader. Den är av mera avsedd som ett exempel än generell modell. Som vanligt som en

Kostnadsanalys för distansutbildning 59

måste omständigheter, omgivning, syften med program och analys avgöra systematik. en

Ett vanligt sätt att dela upp kostnader är: 0 personal lokaler utrustning övrigt klientkostnader

Detta torde tillfyllest även i detta fall. Lägg märke till att det vara handlar personal lokal- och utrustningsbehov, etc. för utveckling om -, Framför allt är personalkostnadema betydande det kan t.ex. krävas — högavlönad expertis för vissa uppgifter medan klientkostnadema som regel obefintliga. Det finns emellertid bland DUKOM-projekten såär dana huvudsakligen använder material deltagarna själva tagit som som med sig in i utbildningen, t.ex. projektidéer och projektplaner. Dessa idéer har sedan bearbetats tillsammans med övriga deltagare. I sådana fall kan påstå att utvecklingskostnadema till dels bärs av deltagarman samtidigt tillvägagångssättet också kan vara god pedagogik. na, som

Till resurskrävande aktiviteter för utveckling hör: Marknadsundersökningar; Finns efterfrågan 0 en Planering utbildningsprogrammet; Övergripande och operatio- 0 av nella mål Innehåll Material Media Leveranssystem Publicering Materialkonstruktion eller inköp färdigt material av Kontaktverksamhet och samarbete: Samarbetspartners Material, konsumtion och liknande löpande utgifter för utveckling-

en. Gemensamma Administration Lokaler Utrustning 0 resurser;

Det kan finnas behov att identifiera och diskutera alternativa inett av detta sammanhang, rörande exempelvis kompetenskrav, eller put i egen inhyrd personal och krav på speciell utrustning.

2.4.4 Genomförande

Även genomförandekostnader kan diskuteras under huvudrubrikerna personal, lokaler, utrustning, övrigt och klientkostnader. När det handlar att genomföra utbildning kan naturligtvis klientkostnader vaom en viktiga med. En avsevärd del kostnaderna bärs av deltagara att ta av inte bara tidsåtgången utan även i större eller mindre grad material re;

60 Kostnadsanalys för distansutbildning

och utrustning, m.m. Som annars måste emellertid syftet med analysen få avgöra. Är det samhällsekonomisk kalkyl där klientkostnader en är relevanta, eller en "företagsekonomisk" enbart för utbildningsanordnarens bruk

Genomförandet drar bl.a. kostnader för: 0 lärarstöd; handledning, rättning uppgifter, rådgivning och liknanav de.

föreläsningar, interaktivitet

lokaler utrustning; för lärare, för elever utrustning för datakommunikation lokal administration, registrering fakturering och liknande gemensamma resurser; central administration, delade faciliteter,

m.m 0 underhåll; av utrustning, utbildningsprogrammet material i form av av böcker 0 dataprogram, mediamix och liknande

Faktorer som kan bidra till kostnader kan elevantal När och i vilvara ka aktiviteter ökar kostnaden med antal elever, programmets livstid Når måste det ersättas eller åtminstone förnyas Lägg märke till att beslut som rör utveckling kurser och material kan ha kostnadseffekav ter för genomförandet. Olika utformning material kan ha högst olika av utfall i form av rättningsbehov, interaktivitet, rådgivning och annat som kräver lärartid. Ofta kan det handla substituerbarhet; självgående om material är dyrt att utveckla i bästa fall billigt att driva. Utveckmen lingsinsatser kan ha en rejäl "payoff i form kostnadsminskningar i av driften, något inte får glömma i planering och kostnadskalsom man kylering. Slutligen ska resultatet utvärderas och presenteras. Till utvärderingen hör en bedömning av hur tillförlitliga slutsatserna kan något vara, som bl.a. beror på tillförlitligheten i de data utgjort underlag. Om som osäkra data har använts är det viktigt att undersöka i vilken utsträckning detta påverkar slutresultatet. Ett sätt är att göra s.k. känslighetsanaen lys, där systematiskt ändrar opålitliga ingångs-värden för i man att se vilken utsträckning detta ändrar resultatet beräkningama. Pålitligav heten i kostnadsanalysen avgör vilken tyngd den kan i besluten. Ju ges mindre tillförlitligheten är desto större än behovet kompletterande av undersökningar med andra metoder och infalls-vinklar och utifrån andra discipliner. Hur tillförlitlig kostnadsanalysen än är kan, beslut om DU med IT emellertid aldrig fattas på enbart eko-nomiska grunder

Litteraturforteckning 61

Litteraturförteckning

Andersson, Åke Sylwan, Peter. Framtidens arbete och liv. Borås: Natur och kultur 1997. Anthony, Robert N Young, David W, Management Control i Nonprofit Organizations. Homewood, Ill:Irwin, 1988. Austin, Gilbert R och Garber, Herbert. Research Exemplary on Schools. Educational Psychology Series, Academic press INC, 1985 Averch, Harvey A; Carroll, Stephen, Donaldson, How effective Is Schooling A Critical Review of Research. Englewood Cliffs, New Educational Technology Publications. Jersey: Bates, A. W. Tony. Technology, Open Learning and Distance Education. London: Routledge 1995. Becker, Gary Human Capital. New York: Columbia University Press 1975. Bloom, Benjamin Human Characteristic and School learning. London: MacGraw-Hill Book Company, 1976. Chubb, J E Moe, T. Politics Markets Americas Schools. Washington DC: The Brookings Institution, 1990. Crabb, Geoffrey red. Casting Open and Flexible Learning. London: National Council for Educational Technology, 1990. Dalin, Utbildning nytt århundrade. Falköping:Liber, 1995. Per. for ett Dalin, Per. Skolutveckling teori. Falköping:Liber, 1995. - Dalin, Per. Skolutveckling praktik. FalköpingzLiber 1995. - Danarajan, G, Ip, P. K., Yuen, K.S., Swales, C. redaktörer. Econo- Distance Education. Recent Experience. Hong Kong: Open mics of Learning Institute Press, 1994. Davies, G., Samways, B red. Teleteaching. Amsterdam: Elsevier, NorthHolland, 1993. Edström-Fors, Eva Gunnarsson Viviann. Skolans kostnader, efi’ektioch resultat branschstudie. Stockholm: ESO, 1994. vitet en - Levin, Henry M. Cost Effectiveness. A Primer. London: Sage, 1983. Madaus, George Airasian, Peter W, Kellaghaan, Thomas. School Eflectiveness. A Reassessment of the Evidence. London: MacGraw- Hill Book company, 1982.

62 Litteraturförteckning

Morris, Paul, m.fl. Valuable, Viable Software in Education, Cases and

Anab/sis. New York: MacGraw-Hill, 1994. Reynolds, David; Creemers, Bert P. M. Peters, Tony. School Ejfecti-

veness and Improvement. Cardiff: University of Wales, College of

Cardiff, 1988. Rossi, Peter H Freeman, Howard E. Evaluation. A Systematic Ap-

proach. London: Sage, 1993. Rumble, Greville. The costs and Economics Open and Distance Le-

of

arning. London: Kogan Page, 1997. Rutter, Michael; Maugham, Barbara; Mortimore, Peter Ouston, Ja-

net. Fifteen Thousand Hours, London: Open Book Publishing Ltd,

1979. Sarv, Hans. Kompetens att utveckla. Falköping: Liber, 1997. Sohlman, Åsa. Framtidens Sverige

utbildning. i internationell konkur-

rens. Stockholm: SNS Förlag, 1996. Their, Siv. Det pedagogiska ledarskapet. Mariehamn: Mermerus, 1996. Wiberg, Sven. Riv i skolan, börja lära Reformrörelser i USA. Stockholm: SNS Förlag, 1995.

Statens 1998

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

l Omstruktureringarochbeskattning.Fi. 29. 1976årslagomimmunitetochprivilegieri vissa . Tänderhelalivet fall enöversyn.UD.

nytt ersättningssystemför vuxentandvård. 30.Utlandsstyrkan.Fö. - Välfärdensgenusansikte.A. 31.Detgällerlivet. Stödochvårdtill barnoch . Mänpassaralltid Nivå- ochorganisationsspeciñka ungdomarmedpsykiskaproblem. Bilaga.+ processermedexempelfrånhandeln.A. 32.Rättssäkerhet,vårdbehovochsamhällsskyddvid V Vårtliv somkön.Kärlek,ekonomiskaresurseroch psykiatrisktvångsvård. maktdiskurser.A. 33.Historia,ekonomiochforskning. Tymakten dinär Mytenomdetrationella Femrapporteromidrott.In. arbetslivetochdetjämställdaSverige.A. 34.Företagaremedrestarbetsfönnåga. Översynavrörelse-ochtillsynsreglerför kollektiva 35.Förordningartillmiljöbalken. Bilagor.M.+ försäkringar.Fi 36.Identifieringochidentiteti digitalamiljöer Alkoholreklam.Marknadsföring alkoholdryckerav Referatfrånenhearingden12november1997.

ochSystembolagetsprodukturval. IT-kommissionensrapport4/98.K. Integritet- Effektivitet- Skattebrott.Fi. 37 Denframtidaarbetsskadeförsäkringen.

. l0. Campusfor konst.U. 38.Vadfårvi forpengarna Resultatstymingav

— ll. Friståendeutbildningarmedstatligtillsyn statsbidragtill vissaorganisationerinomdetsociala inomolikaområden.U. området.S. 12.SjäIvdeklarationochkontrolluppgifter 39.Detfinsk-svenskagränsälvssamarbetet.M.

förenkladeförfaranden.Fi. 40.BROTTSOFFER —- 13.Säkrarekemikaliehantering.Fö Vad hargjorts Vad bör göras Ju.

näringsrättsligafrågor.Fi. 41.Läkemedelsinformationföralla. 14.E-pengar~ 15.Grönanyckeltal- Indikatorerförettekologiskt 42.Försvarsmaktsgemensamutbildningför hållbartsamhälle.M. framtidakrav.Fö. Näråsikterblir handling.Enkunskapsöversiktom 43.HurskallSverigemåbättre . bemötandeav personermedfunktionshinder. förstastegetmotnationellafolkhälsomål.S.

- 17.Samordning digitalmarksändav TV. Ku. 44.Ensamladvapenlagstiftning.Ju. 18.Engräns enmyndighet Fi. 45.Sotningiframtiden.Fö.

- 19.ITochregionalutveckling. 46.Ombuggningochandrahemligatvångsmedel.Ju. 120exempelfrånSverigeslan.K. 47.Bulvanerochannat.Ju. 20.lT-kommisionenshearingominfrastrukturen 48.kontrolleradochifrågasatt fördigitalamedier.Andrakammarsalen, intervjuermedpersonermedfunktionshinder.

- Riksdagen1997-l0-24.K. 49.Konsekvenseravatttaxfreeforsäljningenavvecklas 2 Problemmedinbäddadesysteminför inomEU.K. . HearinganordnadavITkommissioneni 50.De39stegen.Läkemedelsutredningarunder samverkanmedlndustriförbundetoch Statskontoret 1900-taletochannatunderlagsmaterialtill l997-l1-14.K. Läkemedelivårdochhandel,SOU1998:28. Försäkringsgaranti. 5 Vuxenutbildningochlivslångtlärande. . . Ettgarantisystemfor forsäkringsersättningar.Fi. Situationeninfor ochunderförstaåretmed 2 Statenochexportñnansieringen.N. kunskapslyñet.U. . 24.FiskeriadministrationeniettEU-perspektiv. 52.Utstationeringavarbetstagare.A. Översyn ñskeriadministrationenm.m.Jo. 53.Ta varapåmöjligheternaiÖstersjöregionen.N.

av 25.Trestäder.Enstorstadspolitikfor helalandet. HuroffensivIT-användningkanskapatillväxt + st4 bilagor. for mindreföretag.Ettrådslaganordnatav 26.Frånhembränttill Mariakliniken. IT-kommissionen uppdragavKommunikations-

faktaomungdomarochsvartsprit.S. departementet,Närings-ochhandelsdepartementet - 27. Nyaledningsreglerfor bankaktiebolagoch ochlndustriförbundet. försäkringsbolag.Fi. Rotundan,Rosenbad1997-1l 8.K. 28.Läkemedelvårdochhandel.i Omensäker,flexibel 55.Demokratinsräckvidd.Dokumentationfrånett ochsamordnadläkemedelsforsörjning.S. seminarium.Demokratiutredningensskriñserie.SB.

Statens 1998

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

56.Avdrag för ökadelevnadskostnadervid tjänsteresa 83. DUKOM Distansutbildningskommittén. ochtillfälligt arbete.Fi Pådistansutbildning,undervisningochlärande. 57.DUKOM Distansutbildningskommittén. Kostnadseffektivdistansutbildning.U. Utvärderingavdistansutbildningsprojektmed 84. DUKOM Distansutbildningskommittén. IT-stöd.U. Flexibelutbildningpådistans.U. 58.ITochnationalstaten.Fyraframtidsscenarier. IT-kommissionensrapport6/98.K. 59.Räddningstjänsteni Sverige RäddaochSkydda.Fö. - 60.Kring Hallandsåsen.M. 61.LivsmedelstillsyniSverige.Jo. 62.Kampanjmedkunskaperochkänslor.Om kämavfallsomröstningeni Malåkommun1997.M. 63.Engodaffär i Motala.Joumalistemasavslöjanden ochläsarnasetik. Demokratiutredningensskriftserie.SB. Bättreochmertillgängliginformation. Småföretagsdelegationensrapport N. 65.Nyatider,nyaförutsättningar... IT-kommissionensrapport8/98.K. FUNKIS funktionshindradeeleveri skolan.U. — 67.Socialavgiftslagen.S. Kunskapslägetpåkämavfallsområdet1998.M. 69.Lämplighetsprövning personalinomav förskoleverksamhet,skolaochskolbamomsorg.U. 70. Skolan, ochIT detlivslångalärandet. Hearinganordnad Utbildningsdepartementetav och IT-kommissionen,Rosenbad1997-12-04, lT-kommmissionensrapport7/98.K. 71. Denkommunalarevisionen ettdemokratiskt kontrollinstmment.In. Kommunalañnansförbund.F . 73.OrganisationerMångfaldIntegration Ettframtida systemför statsbidragtill invandrarnas riksorganisationermfl.ln. 74. Styrningen polisen.Ju.av 75.Djurförsök.Jo. 76. Idrottochmotionfor livet. Statensstödtill idrottsrörelsenochfriluftslivetsorganisationer.ln. 77.Kompetens småföretag.Småföretagsdelegationensi rapport N. 78.Regelforenklingförframtiden.Småföretagsdelegationensrapport4. N. 79.ITochregionalutveckling. erfarenheterfråntrehearingarundermars1998. IT-kommmissionensrapport9/98.K. BostadsrättsregisterJu. Användningen vissastatsflygplan,av m.m.SB. . Försäkringsföreningar-ettreformeratregelsystem . Fi.

1998 Statens offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Statsrådsberedningen Läkemedelsinformationföralla.41

HurskallSverigemåbättre Demokratinsräckvidd.Dokumentationfrånett förstastegetmotnationellafolkhälsomål.43 seminarium.Demokratiutredningensskriñserie.55 - Kontrolleradochifrågasatt Engodaffär i Motala.Joumalistemasavslöjandenoch intervjuermedpersonermedfunktionshinder.48 läsarnasetik.Demokratiutredningensskriftserie.63 — De39stegen.Läkemedelsutredningarunder Användningenavvissastatsflygplan,m.m.81 1900-taletochannatunderlagsmaterialtill

Justitiedepartementet Läkemedelivårdochhandel,SOU1998:28.50

Socialavgiñslagen.67 BROTISOFFER

Vadhargjorts Vad börgöras 40 Kommunikationsdepartementet

Ensamladvapenlagstiftning.44 lT ochregionalutveckling. Ombuggningochandrahemligatvångsmedel.46 120exempelfrånSverigeslän.19 Bulvanerochannat.47 IT-kommisionenshearingominfrastrukturen Styrningenavpolisen.74 fordigitalamedier.Andrakammarsalen, Bostadsrättsregister.80 Riksdagen1997-l0-24.20

Problemmedinbäddadesysteminför2000-skifiet. Utrikesdepartementet Hearinganordnad ITav kommissioneni 1976årslagomimmunitetochprivilegieri vissafall samverkanmedlndustriförbundetochStatskontoret enöversyn.29 - 1997-1l-14.21

Identifieringochidentitetidigitalamiljöer. Försvarsde artementet Referatfrånenhearingden12november1997. Säkrarekemikalie antering.13 - IT-kommissionensrapport4/98.36 Utlandsstyrkan.30 Konsekvenser attav taxfreeforsäljningenavvecklas Försvarsmaktsgemensamutbildningför inomEU.49 framtidakrav.42 HuroffensivIT-användningkanskapatillväxt Sotningi framtiden.45 för mindreföretag.Ettrådslaganordnatav Räddningstjänsteni Sverige IT-kommissionen uppdragavKommunikations- RäddaochSkydda.59 - departementet,Närings-ochhandelsdepartementet

Socialdepartementet ochlndustriforbundet.Rotundan,Rosenbad1997-1l-18.

54 Tänderhelalivet ITochnationalstaten.Fyraframtidsscenarier. nytt ersättningssystemfor vuxentandvård.2 - IT-kommissionensrapport6/98.58 Alkoholreklam.Marknadsföringavalkoholdryckeroch Nyatider,nyaförutsättningar... Systembolagetsprodukturval.8 IT-kommissionensrapport8/98.65 Näråsikterblirhandling.Enkunskapsöversiktom Skolan,lT ochdetlivslångalärandet. bemötandeavpersonermedfunktionshinder.16 HearinganordnadavUtbildningsdepartementetoch Trestäder.Enstorstadspolitikför helalandet. IT-kommissionen,Rosenbad1997-12-04, +4 stbilagor.25 lT-kommmissionensrapport7/98.K.70 FrånhembränttillMariakliniken. lT ochregionalutveckling. faktaomungdomarochsvartsprit.26 - erfarenheterfråntrehearingarundermars1998. Läkemedeli vårdochhandel.Omensäker,flexibel lT-kommmissionensrapport9/98.80 ochsamordnadläkemedelsförsörjning.28

Detgällerlivet. Stödochvårdtill brunoch

ungdomarmedpsykiska +Bilaga.31

Rättssäkerhet,vårdbehovochsamhällsskyddvid

psykiatrisktvångsvård.32

Företagaremedrestarbetsformåga.34

Denframtidaarbetsskadefcirsäkringen.37

Vad får vi för pengarna Resultatstymingav statsbidragtill vissaorganisationerinom detsociala

området.38

Statens offentliga 1998 utredningar

Systematisk förteckning

Finansdepartementet Arbetsmarknadsdepartementet

Omstruktureringarochbeskattning.1 Välfärdensgenusansikte.3 Översyn rörelse-ochtillsynsreglerfor kollektivaav Mänpassaralltid Nivå- ochorganisationsspecifika försäkringar.7 medexempelfrånhandeln.4

processer Integritet Effektivitet- Skattebrott.9- Vårtliv somkön.Kärlek,ekonomiska och

resurser Självdeklarationochkontrolluppgiñer maktdiskurser.5 - förenkladeförfaranden.12 Ty makten dinär Mytenomdetrationella E-pengar näringsrärtsligafrågor.14 arbetslivetochdetjämställdaSverige.6

— Engräns enmyndighet 18 Utstationering arbetstagare.av 52

- Försäkringsgaranti. Ettgarantisystemför törsäkringsersättningar.22 Nyaledningsreglerför bankaktiebolagoch

Kulturdepartementet försäkringsbolag.27 Avdrag for ökadelevnadskostnadervid tjänsteresa SamordningavdigitalmarksändTV.I7 ochtillfälligt arbete.56

N ärings- och handelsdepartementet Kommunalañnansförbund.72 Försäkringsforeningar-ettrefonneratregelsystem82 Statenochexportñnansieringen.23

Tavarapåmöjligheternai Östersjöregionen.53 Utbildningsdepartementet

Bättreochmertillgänglig infonnation. Campusförkonst10 Småforetagsdelegationensrapport 64 Friståendeutbildningarmedstatligtillsyn Kompetensi småföretag. inomolika 1 1 Småföretagsdelegationensrapport 77 Vuxenutbildningochlivslångtlärande. Regeltörenklingfor framtiden. Situationeninforochunderförstaåretmed Småföretagsdelegationensrapport4.78 kunskapslyñet.51

Inrikesdepartementet DUKOM Distansutbildningskommittén. Utvärderingavdistansutbildningsprojektmed Historia,ekonomiochforskning. IT-stöd.57 Femrapporteromidrott.33 FUNKIS funktionshindradeeleveri skolan.66 Denkommunalarevisionen ettdemokratiskt

- - Lämplighetsprövningavpersonalinom kontrollinstrument.71 förskoleverksamhet,skolaochskolbamomsorg.69 OrganisationerMångfaldIntegration Ettframtida

- DUKOM Distansutbildningskommittén. systemfor statsbidragtill invandrarnas Pådistansutbildning,undervisningoch lärande. riksorganisationermfl.73 Kostnadseffektivdistansutbildning.83 Idrottochmotionfor livet. Statensstödtill idrotts- DUKOM Distansutbildningskommittén. rörelsenochfriluftslivets organisationer.76 Flexibelutbildningpådistans.84

Miljödepartementet Jord bru ksdepa rtementet Grönanyckeltal indikatorerfor ekologiskthållbart

- ett FiskeriadministrationeniettEU-perspektiv. samhälle.15 Översyn ñskeriadministrationenav m.m.24 Förordningartill miljöbalken. Bilagor.35+ LivsmedelstillsyniSverige.61 Detfinsk-svenskagränsälvssamarbetet.39 Djurförsök.75 Kring Hallandsåsen.60

Kampanjmedkunskaperochkänslor.Om

kämavfallsomröstningeni Malåkommun1997.62

Kunskapslägetpåkämavfallsområdet1998.68

FRITZES

OFFENTLIGA PUBLIKATIONER

Posmxnu: 106 47 STOCKHOLM FAX08-690 L: 9 I T|,1£F0N:o8—69o91 90 . E-POsT:fritzes.rder@|iber.se FRH"/.F.sINTERNETBOKHANDEl.:www.frir2cs.se