Skördeskadeskydd för trädgårdsnäringen : slutbetänkande

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2014

för Skördeskadeskydd

trädgårdsnäringen

Slutbetänkande av om utredningen

för skördeskadeskydd trädgårdsnärmgen, m.m.

1989:87 SMU]

Statens offentliga utredningar gå 1989:87 Eg Jordbruksdepartementet

för

Skördeskadeskydd trädgårdsnäringen

slutbetänkande av om utredningen för m.m.

skördeskadeskydd trädgårdsnäringen,

Stockholm 1989

Beställningsadress: Allmänna Förlaget Kundtjänst 106 47 Stockholm Tel: 08/739 96 30 lnformationsbokhandeln Malmtorgsgatan 5, Stockholm

Allmänna Förlaget har utgivit en bibliografi över SOU och Ds som omfattar åren 1981-1987. Den kan köpas från förlagets Kundtjänst. 106 47 Stockholm. Best. nr. 38-12078-X.

Beställare som är berättigade till remissexemplar eller friexemplar kan beställa sådana under adress:

Regeringskansliets förvaltningskontor SOU-förrådet 103 33 Stockholm Tel: 08/763 23 20 Telefontid 8.10-12.00 (externt och internt) 08/763 10 05 12.00-16.00 (endast internt)

ISBN 91-38-10427-X ISSN 0375250X

Graphic System AB. Göteborg 1989

i

Statsrådet och chefen

för

jordbruksdepartementet

Regeringen bemyndigade den 1 februari 1989 chefen för jordbruksdepartementet att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att bl. a. se över behov av och former för ett skördeskadeskydd för trädgårdsnäringen. Med stöd härav förordnade departementschefen numera t. f. generaldirektören Alf Wallin till utredningsman. Till sekreterare utsågs departementssekreteraren Jan Sjögren och till biträdande sekreterare byrådirektören Eva Svensson. Som expert förordnades departementssekreteraren Anders Bexell. Utredningen överlämnar härmed betänkandet (SOU 1989: 87) Skördeskadeskydd för trädgårdsnäringen och har härmed slutfört sitt uppdrag. Stockholm den 29 september 1989.

Alf Wallin

Jan Sjögren

Innehållsförteckning

Sammanfattning

1 Utredningens . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . uppdrag och arbete

2 Nuvarande förhållanden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10 2.1 Trädgårdsodlingens inriktning och omfattning m. in. . . . . . . . 10 2.1.1 Allmänt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10 2.1.2 Odling under glas . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10 2.1.3 Odling på friland . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11 2.1.4 Produktionsvärde . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 12 2.1.5 Antalet sysselsatta inom trädgårdsnäringen . . . . . . . . 13 2.1.6 Avsättning och försäljningskanaler . . . . . . . . . . . . . . . . 13 2.2 Trädgårdsnäringens möjligheter till ersättning vid skördeskador m. m. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14 2.3 Jordbrukets . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15 skördeskadeskydd 2.4 Naturolyckor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16 2.5 Växtskyddslagstiftningen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17

3 Skördeskadeskyddet i vissa grannländer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19

4 Överväganden och förslag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 21

4.1 Allmänt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 21 4.2 Försäkringsmodell . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 21 4.3 Skördeskadeskydd enligt jordbrukets modell . . . . . . . . . . . . . . 24 4.4 Finansieringsformer . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 26 4.4.1 Avgifter på omsättningen m. m. . . . . . . . . . . . . . . . . .. 26 4.4.2 Handelsgödsel- och bekämpningsmedelsavgifter 26 4.5 Växtskyddsregler . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 27

Bilaga . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 29

Sammanfattning

Trädgårdsnäringen saknar i motsats till jordbruksnäringen ett egentligt skördeskadeskydd. I stället kan regeringen, efter prövning i varje enskilt fall, bevilja ersättning enligt riktlinjerna för det tidigare naturkatastrofanslaget. Mot bakgrund av att extremt dåliga skördeår inte bör få äventyra trädgårdsföretagens fortlevnad föreslår utredningen att ett skördeskadeskydd inrättas för trädgårdsnäringen. Utredningen har genom kontakter med olika försäkringsbolag undersökt möjligheten att tillskapa ett skördeskadeskydd byggt på en försäkringsmodell. Enligt utredningens mening innebär emellertid en sådan modell alltför många nackdelar varför utredningen ej vill förorda ett försäkringsalternativ. Utredningen föreslår i stället en samordning av trädgårdsnäringens skördeskadeskydd med jordbruksnäringens. Företrädare för Stiftelsen Lantbrukarnas skördeskadeskydd och Trädgårdsnäringens riksförbund har i huvudsak ställt sig positiva till en sådan lösning. Finansiering av skyddet bör ske genom att en fond på 30 milj. kr. byggs upp under 10 år. Därför föreslås att 3 milj. kr. per år avsätts av i första hand prisregleringsavgifter på de handelsgödsel- och bekämpningsmedelsavgifter som varje år återförs till trädgårdsnäringen. Utredningen har även haft i uppdrag att behandla vissa ersättningsfrågor som kan uppkomma till följd av föreläggande om bekämpning av växtskadegörare. Utredningen anser det angeläget att föreläggande om bekämpning av skadegörare alltid sker med stöd av växtskyddslagen i de fall det är fråga om särskilt farliga växtskadegörare, s. k. karantänsskadegörare. Därigenom kan ersättning av statsmedel alltid utgå för förluster till följd av föreläggandet. Vidare menar utredningen att begreppet odling i lantbruksstyrelsens föreskrifter om plantskoleväxter bör förtydligas. En utgångspunkt bör därvid vara att begreppet odling begränsas till att avse främst område med smittat plantmaterial eller smittad jord.

SOU l989z87

1 och arbete

Utredningens uppdrag

Direktiven finns återgivna i bilaga. Utredningen har haft överläggningar med företrädare för olika organisationer inom trädgårdsnäringens och jordbrukets områden liksom med företrädare för försäkringsbranschen. Vid överläggningarna har företrädare för organisationerna beretts tillfälle att delge utredningen synpunkter på nuvarande möjligheter till ersättning vid skördeskador och olika vägar till utformning av ett nytt ersättningssystem. Utredningen har vidare inhämta! synpunkter och erfarenheter i fråga om ersättning vid skördeskador från grannländer och EG.

10 Nuvarande förhållanden

2 Nuvarande förhållanden

2.1 och

Trädgårdsodlingens inriktning

omfattning,

m. m.

2.1.1 Allmänt

Trädgårdsnäringen indelas vanligen i odling av köksväxter, prydnadsväxter, frukt, bär och plantskoleväxter. Vidare skiljer man mellan odling under glas och odling på friland. Vart tredje år samlar statistiska centralbyrån (SCB) in detaljerade uppgifter om arealer, avkastningar, växthuskonstruktioner m. m. SCB: s senast

gjorda statistiksamling (Statistiska meddelanden J 10 SM 8803) avser upp-

gifter för år 1987. Då fanns det ca 5 000 trädgårdsföretag i landet. Arealer och antal företag vid de tre senaste insamlingarna framgår av tabell 1. Det finns företag som har både växthus- och frilandsodling varför det totala antalet företag i tabellen överstiger 5 000 för år 1987. Företagen är i genomsnitt arealmässigt större nu än tidigare. Medelarealen för växthusföretag är 2 000 kvm och för frilandsföretag 3,3 ha.

Tabell 1 Växthus- och frilandsareal samt antal odlare Växthus Friland 1976 1981 1984 1987 1976 1981 1984 1987 Areal ha 431 355 337 335 11 727 11 898 13 463 13 456 Antal företag 2 601 1 854 1 696 1 609 4 529 3 961 4 388 4 106 Källa: Statistiska meddelanden (J 10 SM 8803).

2.1.2 under

Odling glas

bedrivs vid ca 1 600 företag på en sammanlagd areal av ca Växthusodling 335 ha. Såväl antalet företag som areal har minskat de senaste 15 åren. Köksväxtarealen under glas, som domineras av tomat och gurka, har visserligen sammantaget minskat under de senaste tio åren, men svarade

sou 1989:87 Nuvarande förhållanden 11

.ändå för bortåt hälften av den totala växthusarealen år 1987. Jämfört med år 1984 har tomatodlingen t. o. m. ökat något. Prydnadsväxtodling i växthus innefattar snittblommor, krukväxter, lökblommor och utplanteringsväxter. Odlingen av snittblommor har minskat, medan odlingen av krukväxter, lökblommor och har utplanteringsväxter ökat något sedan förra inventeringen. I växthus förekommer också en omfattande produktion av sticklingar och småplant0r. Denna odling har ökat kraftigt. l Skåne fanns år 1987 drygt 50 °/o av växthusarealen, men endast ca 1/3 av det totala antalet växthusföretag.

Tabell 2 Växthus- och bänkgårdsodlingens omfattning under åren 1981, 1984 och 1987. Hela riket

1981 1984 1987 Köksväxter yta. l 000 m3 1 704 l 580 l 562 antal företag 829 739 641 Snittblommor yta, l 000 m3 675 534 399 antal företag 541 424 341 Krukväxter kvantitet, l 000 st 35 361 37 384 46 719 antal företag 933 834 812 Lökblommor

ticklingar och småplantor* kvantitet, l 000 st 60 395 61 699 111 074 Uppgift om antal företag ej tillgänglig för utplanteringsväxter. 3 Uppgift om antal företag ej tillgänglig för sticklingar och småplantor. Källa: Statistiska meddelanden (J 10 SM 8803).

2.1.3 Odling på friland

Trädgårdsproduktionen på friland omfattar totalt drygt 13 000 ha vid ca 4 000 företag. Både arealen och antalet företag har minskat något under de

12 Nuvarande förhållanden

senaste åren. På friland odlas köksväxter, frukt, och bär, plantskoleväxter Snittblommor. Arealer och antalet företag framgår av nedanstående tabell.

Tabell 3 Frilandrodlingens omfattning under åren 1981, 1984 och 1987. Hela riket

1981 1984 1987 Köksväxter areal, hektar 5 398 6 412 6 235 antal företag 2 022 2 448 2 321 Frukt areal, hektar 3 039 3 110 3 116 antal företag 620 623 553 Bär areal. hektar 2 562 2 991 3 240 antal företag 1 285 1 458 1 429 Snittblommor areal, hektar 92 87 73 antal företag 267 231 200 Plantskoleväxter areal, hektar 7501 7931 7371 antal företag 327 310 303 1 Här medräknas inte odling i container på ca 65 företag år 1981 och ca 45 ha vid 94 företag år 1984 samt ca 37 ha vid 85 företag år 1987. Källa: Statistiska meddelanden (J 10 SM 8803).

Inom köksväxtodlingen är morot, lök och vitkål huvudkulturerna. Morotsodlingen svarar ensamt för en fjärdedel av den totala köksväxtarealen. Odlingen har dock förändrats en del vad gäller fördelningen på olika grödor. Arealen av vitkål och morötter har minskat, medan gurka och isbergssallat har ökat. Det har även skett en del förändringar av odlingens lokalisering. I Skåne fanns ca 50 °/o av odlingen 1987, men det innebär en

viss minskning sedan år 1984. Gotland, Halland och Östergötland har

däremot ökat sin odling. Inom fruktodlingen dominerar äppleodlingen med 2 585 ha (1987). Odlingen är koncentrerad till främst Kristianstads län och har ökat något under senare år. Odlingen av päron och plommon har däremot minskat. Bärodlingen domineras av jordgubbsodlingen som har ökat. År 1987 odlades jordgubbar på 2 253 ha. Odlingen av svarta vinbär (ca 900 ha) har minskat något sedan år 1984 medan hallonodlingen är oförändrad (75 ha).

2.1.4 Produktionsvärde

Utifrån SCB: s inventering gör konsulentavdelningen vid Sveriges lantbruksuniversitet i Alnarp en beräkning av produktionsvärdet för de olika. trädgårdsprodukterna. Man gör en uppskattning av medelpriser (priset vid

Nuvarande förhållanden 13

försäljning till partihandel, ej konsumentpris), eftersom det inte finns några officiella prisredovisningar. I den beräkning som avser åren 1987-1988 uppskattas det totala värdet av den svenska yrkesmässiga trädgårdsodlingen till 2 735 milj. kr. Fördelningen på olika produktionsgrenar framgår av tabell 4.

Tabell 4 Beräknat produkrionsvärde inom trädgârdsnäringen 1987/88 i milj. kr.

Odling Under glas på friland Summa

Källa: Christensson H. Persson N.-E. Trädgärdsodlingen i Sverige 1981-87. Konsulentavdelningens rapporter. Trädgård 347, Alnarp 1987.

2.1.5 Antalet sysselsatta inom trädgårdsnäringen

Vid SCB: s senaste statistikinsamling samlades uppgifter in om hur många (över 15 år), som var sysselsatta i trädgårdsföretagen under år personer 1987. Totala antalet sysselsatta uppgick till 29 500, men av dessa var flertalet deltidsarbetande. Endast 5 300 personer arbetade mer än 1 400 tim/år.

2.1.6 Avsättning och försäljningskanaler

Avsättningen av trädgårdsprodukter skiljer sig helt från avsättningen av jordbruksprodukter. För trädgårdsprodukterna finns ingen reglerad marknad av den typ som gäller för jordbruksprodukter. Det finns i princip fyra olika distributions- och försäljningskanaler för trädgårdsprodukter. Produkterna kan säljas direkt till konsument, till detaljist, grossist eller via egen försäljningsorganisation. Lantbrukets utredningsinstitut (LUI) gjorde år 1981 en kartläggning över odlarnas försäljnings-

kanaler i sex län, omfattande 70 °/o av landets trädgårdsproduktion (Ds Jo

1982: 3). Fördelningen enligt LUI: s kartläggning mellan de olika försäljningskanalerna är följande:

Försäljning till - konsument 15 % - 17 °/o detaljist - 26 % grossist - ekonomisk förening 41 %

Försäljning till konsument innebär att trädgårdsföretaget säljer sina produkter hemma i företaget, i saluhallen eller på torg. Försäljning till detaljist

14 Nuvarande förhållanden

innefattar t. ex. blomster- eller livsmedelsbutik och garden centers. Trädgårdsföretagen kan också sälja sina produkter till grossistföretag för vidare försäljning till detaljistled. Försäljningen kan också ske vid odlarägd ekonomisk förening. Av de 41 % som säljs via ekonomisk förening, utgör försäljningen via Mäster Grön 35 °/o.

2.2 Trädgårdsnäringens till möjligheter

vid skördeskador

ersättning

m. m.

På jordbrukets område tillkom år 1961 ett permanent skördeskadeskydd. Dessförinnan hade staten vid större skördeskador lämnat stöd till jordbrukarna genom bl. a. höjning av spannmålspriserna. Pâ trädgårdsnäringens område har motsvarande möjligheter till ersättning vid skördeförluster saknats. I samband med att skördeskadeskyddet infördes för jordbruket prövades även om det borde utvidgas till att omfatta köksväxter och andra specialgrödor. Riksdagen fann dock att en sådan utvidgning inte var möjlig bl. a. med hänsyn till den bristfälliga skördestatistiken. Riksdagen utgick dock från att en utvidgning skulle komma att ske så snart tekniska förutsättningar förelåg. I avvaktan härpå borde liksom tidigare behovsprövade kontantbidrag betalas ut under anslaget Bidrag vid förlust på grund av naturkatastrof m. m. I princip gäller detta ersättningssystem fortfarande. Frågan om skyddet för trädgårdsgrödor behandlades åter i samband med att riksdagen prövade frågan om ersättning för skador till följd av naturolyckor (prop. 1983/84: 6, BoU 6, rskr. 41). I propositionen anfördes följande. Vad gäller skador på grödor anser jag efter samråd med chefen för jordbruksdepartementet att frågan om ersättning vid sådan skada bör prövas sedan pågående arbete rörande skördeskadeskyddets utformning har slutförts. De möjligheter till ersättning av statsmedel som hittills har funnits vid skada på trädgårdsgrödor bör därför behållas tills vidare. Detta innebär att riktlinjerna för det nuvarande naturkatastrofanslaget bör tillämpas vid sådana skador. Medel får som jag tidigare har anfört begäras särskilt av riksdagen eller tas från anslaget Oförutsedda utgifter.” (Anslaget Bidrag vid förlust på grund av naturkatastrof m. m. slopades fr. o. m. budgetåret 1984/85.) Riksdagen lämnade hösten 1986 motsvarande svar på en motion om skördeskadeskyddet för trädgårdsnäringen (motion 1985/86: Jo 260, JoU 1986/87: 1). Ersättning beviljas av regeringen efter prövning i varje enskilt fall. Under tiden 1985-april 1988 inkom 47 ansökningar/överklaganden (inkl. ansökningar i samband med växtskyddet). I 11 ärenden lämnades bidrag om totalt 1 096 000 kr., varav det högsta beloppet var 200 0()0 kr. och det lägsta

Nuvarande förhållanden 15

25 000 kr. Övriga ärenden föranledde ingen ersättning. Vidare belastas

statsförvaltningen med vissa kostnader för administration. Genom regeringsbeslut har viss praxis utbildats för bidragsgivningen. Reglerna bygger särskilt på ett beslut av regeringen den 28 juni 1984 om ersättning till ett antal trädgårdsodlare i Skåne. Regeringen anvisade i det senare beslutet 600 000 kr. som fördelades av lantbruksstyrelsen efter vissa angivna regler. I de krav som då uppställdes av regeringen föreskrevs viss minsta areal för odling och att bidrag inte fick lämnas om odlingen utgjorde endast en mindre del av den totala verksamheten. Vidare måste skadan ha en omfattande ekonomisk betydelse för företaget. Det innebär att bidrag har kunnat lämnas om odlingen av trädgårdsgrödor ingår som ett normalt inslag i företagets odlingsplan och den skadelidande är beroende av bidraget för sin fortsatta försörjning. Vid behovsprövningen av bidragsansökningar har vidare angivits att företagare som har en beskattningsbar förmögenhet inte kan anses vara i behov av stöd. Inte heller har bidrag utgått till de som har odlingen som fritidssysselsättning, dvs. har annat arbete vid sidan av trädgårdsodlandet. Hittills har bidrag beviljats i huvudsak för utvintringsskador (frukt och bär) och onormala regnskador (köksväxter). Skador till vilka bidrag inte lämnats är frost i blomning, växtskadegörare samt torkskador. Skador på växthus och egendom i växthus till följd av översvämningar kan ersättas genom försäkringar. Som egendom betraktas även grödan i växthuset. När det gäller frilandsodlingar eller fruktodlingar saknas motsvarande försäkringsmöj ligheter. Den typ av odlarrisker som beror på väder ingår normalt inte i försäkringar. Det enda undantaget är hagelskador, där försäkringsmöjlighet föreligger. Inte heller skador till följd av skadegörare ingår normalt i försäkringsskydd. Ett undantag från detta är skador till följd av husbock.

2.3 Jordbrukets skördeskadeskydd

År 1961 infördes ett skördeskadeskydd för jordbruksprisreglerade grödor, dvs. spannmål, vallskörd, potatis, oljeväxter och sockerbetor (prop. 1961: 94, JoU 22, rskr. 267). Detta s. k. permanenta skördeskadeskydd ersatte ett system med kompensation genom prishöjningar samt stödlån och bidrag (behovsprövade och icke behovsprövade) som prövades årligen av riksdagen. år 1988 har Lantbrukarnas riksförbund över- Fr. o. m. odlingssäsongen för skyddet genom Stiftelsen Lantbrukarnas skörtagit huvudmannaskapet deskadeskydd, som arbetar under benämningen Skördeskadeskyddet. Samtidigt har också ersättningsreglerna ändrats. Enligt de nya reglerna utgår ersättning under följande villkor. Ersättning utgår endast vid totalskador av aktuell gröda. Som totalskador räknas obärgade arealer, arealer där skörden varit av så låg kvalitet att den

16 Nuvarande förhållanden SOU 198937

måste kasseras samt arealer som inte kunnat sås på grund av dålig väderlek. Skyddet omfattar alla lantbrukare som har mer än 5 ha åker. Ersättning utgår endast i de områden i landet där totalskador förekommer mera allmänt, s. k. skadeområden. Dessa områden fastställs varje år av Skördeskadeskyddet på grundval av skördesituation och väderläge. Endast de jordbrukare som drabbats av totalskador i ett skadeområde är berättigade till ersättning. För att kunna få ersättning krävs vidare att jordbrukaren skall ha lämnat de årliga uppgifterna till lantbruksregistret samt ha gjort vad som är möjligt för att så och skörda. Lantbruksnämnderna informerar Skördeskadeskyddet om skördesituationen i varje län. Dessa uppgifter ligger sedan till grund för bestämningen av eventuella skadeområden. När ett skadeområde fastställts, sänder Skördeskadeskyddet ut ansökningsblanketter till lantbruksnämnden i det aktuella omrâdet. Därifrån kan den enskilde jordbrukaren i sin tur rekvirera ansökningsblanketter. Lantbruksnämnden har dessutom till uppgift att kontrollera ansökningarna och att utföra vissa fältkontroller. Ersättningen är normskördevärdet av skadan minskad med en självrisk på 20 % av jordbruksföretagets totala normskördevärde. Normskördevärdet är normskörden multiplicerad med grödans pris i handeln under november månad det aktuella året. Värdet på vallskörden beräknas på ett särskilt sätt och de grödor, där normskördar inte kan räknas fram, representeras av andra grödor vid ersättningsberäkningarna. För obärgade arealer minskas ersättningen med bärgningskostnaderna och för osådda arealer görs en speciell beräkning. Lägre belopp än 1 000 kr. betalas inte ut. Den som inte är nöjd med Skördeskadeskyddets beslut kan överklaga

det. Överklagandet behandlas av en fristående överklagandenämnd som

består av tre personer, där ordföranden har domarkompetens.

2.4 Naturolyckor

Bidrag till följd av naturkatastrofer som berör jordbruket begränsades genom riksdagsbeslutet år 1984 till följd av utökade försäkringsmöjligheter (prop. 1983/84: 6, BoU 6, rskr. 41). Samtidigt beslutades om möjlighet till ersättning till följd av naturolyckor. Med naturolycka avses rena natur-

företeelser. Den egentliga grundläggande orsaken till skadorna skall vara en

företeelse som i sig inte kan grunda skadeståndsrättsligt ansvar för någon. Händelsen får inte heller vara alltför vanlig eller ha ett långsamt odramatiskt förlopp. De händelser som kan komma i fråga är åsknedslag, jordskred, jordras, bergras och laviner, jordskalv, stormar och hagel, översvämningar och snötryck (snöoväder).

sou 1989:87 Nuvarande förhållanden 17

2.5 Våxtskyddslagstiftningen

m. m. Ett område som har anknytning till skördeskadeersättningar är ersättningar som betalas ut enligt växtskyddslagen (1972: 318). Syftet med växtskyddslagen är att utgöra en grund för de åtgärder som samhället kan vidta för att bekämpa farliga växtskadegörare. Bakgrunden är att svensk växtodling kan orsakas stora förluster genom angrepp av Stora vården växtskadegörare. kan sparas genom att förebygga att nya farliga växtskadegörare införs i landet och genom att inom landet upprätthålla en effektiv kontroll och beredskap för att bekämpa och förhindra spridning av dessa växtskadegörare. Växtskyddslagen innehåller således grundläggande regler om bekämpningsåtgärder från samhällets sida och anger de åtgärder som får tillgripas för att bekämpa och hindra spridning av farliga växtskadegörare. Det kan avse föreläggande för fastighetsägare eller nyttjanderättshavare att själv vidta åtgärd för bekämpning av växtskadegörare på fastigheten. Det kan även vara fråga om bekämpningsåtgärder som lämpligen bör utföras genom vederbörande myndighets försorg. Myndigheten kan också med stöd av lagen förbjuda sådd eller plantering av växt, meddela föreskrifter om odling eller skörd av växt samt förbjuda eller föreskriva villkor för införsel, utförsel eller bortförande av växt, växtskadegörare, jord o. d. I växtskyddskungörelsen (1972: 319) anges de särskilt farliga växtskadegörare, s. k. karantänsskadegörare som får bekämpas med stöd av växtskyddslagen. Som exempel härpå kan nämnas koloradoskalbagge och rödröta. I växtskyddslagen stadgas att ersättning av statsmedel kan utgå för kostnad eller förlust som föranletts av beslut enligt lagen eller med stöd av lagen meddelade bestämmelser. I växtskyddskungörelsen anges också för vissa skadegörare mera specificerade och begränsande bestämmelser om när ersättning kan utgå. Ersättning utgår från anslaget Bekämpande av växtsjukdomar och smittsamma husdjurssjukdomar. Ekonomisk förlust som uppkommit genom att växtskadegörare angripit och skadat växt ersätts inte. Däremot kan ersättning lämnas för förluster till följd av att växter utan sjukdomssymptom destrueras i förebyggande syfte, dvs. för att förhindra av smitta. spridande Vid mitten av 1940-talet infördes en frivillig kontroll av plantskoleväxter. Denna avsåg sundhet, sortäkthet och kvalitet. Genom år riksdagsbeslut 1977 (prop. 1976/77: 77, JoU 30, rskr. 277) ändrades kontrollen och omfattar nu obligatorisk kontroll av så väl sundhet som sortäkthet och kvalitet av plantskoleväxter. l förordningen (1977: 945) om plantskoleväxters sundhet, sortäkthet och kvalitet anges således att vedartade plantskoleväxter - utom skogsplantor jordgubbsplantor och månadssmultronplantor inte får yrkesmässigt saluhållas eller om inte växterna försäljas, uppfyller de fordringar i fråga om sundhet och kvalitet som lantbruksstyrelsen föreskriver. Syftet med sundhetskontrollen är att åstadkomma ett utplanteringsmaterial som är fritt från

18 Nuvarande förhållanden

skadedjur och sjukdomar. I plantskolorna och vid andra försäljningsställen kontrolleras under vegetationsperioden att de berörda växtslagen inte är angripna av vissa sjukdomar. Förekommer svårartade skadegörare som inte kan bekämpas, t. ex. virus och bakteriesjukdomar, åläggs plantskolorna att oskadliggöra de angripna växterna. importerat salufärdigt material stickprovsinspekteras vid införseltillfället samt vid återförsäljningsstället. Sortäkthetskontrollen skall förhindra att de till kontrollen anslutna plantskolorna uppförökar dels olämpliga sorter, dels plantmaterial under felaktig sortbeteckning. Kontrollen äger rum samtidigt med sundhets- och kvalitetskontrollen. Kvalitetskontrollen syftar till att tillförsäkra köparna av plantskoleväxter ett fullgott planteringsmaterial, dvs. att tillse att de till kontrollen anslutna plantskolorna och återförsäljarna saluför endast växter av tillfredsställande uppdragning och sortering. På så sätt skapas förutsättningar för ett gott konsumentskydd på området vilket är det grundläggande syftet med förordningen. Enligt lagen (1974: 74) med bemyndigande att meddela föreskrifter för trädgårdsnäringen får regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer meddela föreskrifter som är påkallade för att möjliggöra kontroll av trädgårdsprodukters sundhet, sortäkthet och kvalitet. I 11 § plantskoleförordningen sägs att sådana föreskrifter får meddelas av lantbruksstyrelsen. Styrelsen har meddelat sådana föreskrifter (LSFS 1989: 05). I dessa anges närmare regler och krav för produktion, import och försäljning av plantskoleväxter beträffande sundhet, sortäkthet och kvalitet. Bl. a. anges att plantskoleväxter inte får införas till riket, yrkesmässigt saluhållas eller försäljas om de inte uppfyller de bestämmelser angående sundhet, kvalitet och märkning som anges i föreskrifterna och att odling eller import skall destrueras om växterna är angripna eller behäftade med skadegörare upptagna på lista som är fogad som bilaga till kungörelsen. I motsats till växtskyddslagstiftningen innehåller inte plantskoleförordningen eller lantbruksstyrelsens föreskrifter några regler om ersättning för förluster som den enskilde företagaren kan göra vid föreläggande om försäljningsförbud eller kassation av friskt plantskolematerial.

3 i vissa

Skördeskadeskyddet

grannländer

I enlighet med direktiven har utredningen försökt få belyst förhållandet inom EG beträffande skördeskadeskydd för trädgårdsnäringen. Förhållandena har granskats speciellt för Danmark. Även Norges system har närmare belysts. Kontakter med företrädare för trädgårdsnäringen i Danmark ger vid handen att man där inte uppfattar frågan om ett skördeskadeskydd för trädgårdsnäringen som speciellt angelägen. Skördeskador till följd av otjänlig väderlek betraktas således som en risk i företagandet som man tvingas leva med. Något skördeskadeskydd i egentlig mening existerar därför inte i Danmark vare sig för trädgårds- eller jordbruksnäringen. I stället beslutar det danska Folketinget från år till år, beroende på vädersituationen det aktuella året, om åtgärder för att stödja trädgårdsnäringen. Dessa åtgärder som beslutas genom lag innebär att staten borgar för lån, s. k. statsgaranti för lån. Vissa räntebidrag på de aktuella lånen kan också komma i fråga. Senast år 1981 var det aktuellt med stöd i Danmark då 40 milj. kr. avsattes till fruktodlare som drabbats av frostskador i sina odlingar. Den enskilde hade då att styrka att han genom otjänlig väderlek hamnat i ekonomiska svårigheter. Ett antal förutsättningar skulle vara uppfyllda för att man skulle komma i fråga för garantilånet och räntebidraget. En viss bestämd storlek på skadan skulle kunna konstateras. Det aktuella året beslutade Folketinget att 75 % av normal skörd skulle anses utgöra skadegräns. Med normal skörd avsågs sökandens genomsnittliga skörd under åren 1977-1980 eller ett genomsnitt för riket om man inte hade någon skörd under de åren. Folketinget fastställde också lägsta och högsta belopp för vilka staten ställde garantier. Intervallet låg mellan 25 000 och 350 000 danska kronor. Generellt sett, även när det gäller stödåtgärder för lantbrukare till följd av skördeskador, använder man sig inte av områdesbegränsning av typen skördeskadeområden eller liknande avgränsningar av administrativ natur. De företagare som uppfyller de beslutade villkoren har möjlighet att ansöka om garantilånen. Lånen tas upp i banker i Danmark till marknadsmässig ränta. Under de första tre åren av lånets löptid kan staten lämna räntebidrag med sju, fem och tre procentenheter av räntekostnaden. Lånet skall vara avvecklat senast 30 juni 1992. Trädgårdsföretagaren förväntas alltså täcka kostnader som uppstår i verksamheten på grund av otjänlig väderlek med lån. I vissa fall kan också hjälp

20 Skördeskadeskyddet i vissa grannländer

med refinansiering utgå. Staten hjälper då till att omplacera ofördelaktiga lån till lån med mer fördelaktig ränta. I Norge har regeringen 1987 beslutat om medel till en skördeskadefond och föreskrifter för ett skördeskadeskydd i jordbruket. Syftet med fonden och skyddet är att stötta jordbruks- och trädgårdsföretag ekonomiskt vid skördeskador förorsakade av otjänlig väderlek. Skördeskadefonden tillförs medel över jordbruksavtalet och förvaltas av lantbruksdepartementet. Skördeskadeskyddet omfattar bl. a. skördeskador på trädgårdsgrödor som lök, sallad och jordgubbar, liksom övervintringsskador på fruktträd, bär och buskar. Vid av ersättning räknas beräkning hela företagets produktion samman och jämförs med ett nonnskördevärde. Beträffande förhållanden inom EG har utredningen erfarit att gemenskapen inte betalar ut något skördeskadeskydd till trädgårdsnäringen. Däremot kan medlemsländerna inom ramen för Rom-fördraget betala ut dylikt stöd. Då situationer som t. ex. naturkatastrofer på grund av torka, kyla, regn, hagel eller gräshoppsangrepp ibland kan vara svåra att definiera, har EG-kommissionen sedan en längre tid sökt utarbeta för medriktlinjer lemsländernas stöd. Visst arbetsmaterial från kommissionen finns framtaget. Av detta framgår bl. a. det maximala stöd som enligt kommissionens uppfattning skulle få utbetalas till drabbade jordbrukare och trädgårdsodlare. Kommissionen har antagit principerna i dokumentet, men ännu har man inte godkänt de specifika reglerna, varför EG för närvarande inte kan utfärda riktlinjer för medlemsländernas stöd.

4 och

överväganden förslag

4.1 Allmänt

l kommittédirektiven anförs bl. a. att varje näring och produktionsgren själv bör bära sina produktionskostnader. Kostnader till följd av nedsatt skörd jämfört med ett normalskördevärde bör alltså betraktas som en kostnad vilken som helst som den enskilde företagaren har att kalkylera med i sin verksamhet. Enstaka år med exceptionellt låg skörd till följd av omständigheter som företagaren inte kan råda över bör inte få till följd att i övrigt välskötta företag tvingas upphöra med verksamheten. En akut likviditetskris eller det faktum att nödvändiga investeringar omöjliggörs eller får skjutas på framtiden till följd av extremt dålig skörd bör inte få äventyra dessa företags fortlevnad. Någon form av skördeskadeskydd får därför anses vara angelägen. Detta kan ej anses verka hämmande på nödvändig rationalisering inom trädgårdsnäringen eller på annat sätt sägas konservera nuvarande struktur inom näringen. Odlarskicklighet måste även fortsättningsvis få avgöra vilka företag som kan utvecklas på marknaden. Ett skördeskadeskydd bör därför ej ersätta skador eller förluster som beror på slarv eller underlåtenhet från den enskilde företagaren att utföra sådana moment i odlingen som kan anses grundläggande. Av den anledningen bör någon form av självrisk vara förknippad med skyddet. Frågan om ersättning för skador på grödor till följd av miljöpåverkan har behandlats av riksdagen genom dess beslut om miljöpolitiken inför 1990talet (prop. 1987/88: 85, JoU 23, rskr. 33). Därvid har en miljöskadeförsäkring tillskapats. Från försäkringen skall lämnas ersättning till skadelidande för sådan person- eller sakskada som avses i miljöskadelagen (1986: 225). En förutsättning är att den skadelidande har rätt till skadestånd enligt den lagen, men att den som är ansvarig för skadan inte kan betala skadeståndet eller rätten att kräva ut skadeståndet är preskriberad eller det inte kan utredas vem som är ansvarig för skadan. Ersättning till skadelidande skall betalas ur en miljöskadefond som finansieras med utsläppsrelaterade avgifter.

4.2 Försäkringsmodell

Utredningen har i enlighet med direktiven undersökt möjligheterna att finna en lösning- vilken innebär att odlarna erbjuds möjlighet att teckna

22 och SOU 1989:37

Överväganden förslag

försäkringar för olika trädgårdsgrödor. Utredningen har fått belyst de paralleller till skadesituationer hos trädgårdsföretag som finns inom skogsbrukets område. Utredningen har också fått belyst de eventuella svårigheter som kan förutses för såväl trädgårdsnäringen som försäkringsbolagen vid tecknande av dessa försäkringar. Försäkringsbolagen erbjuder redan i dag trädgårdsodlare försäkringar mot hagelskador i köksväxtodlingar samt fruktodlingar. Exempelvis tecknar en stor del av köksväxtodlarna i nordvästra Skåne sådana försäkringar. Ett problem i sammanhanget är att det kan vara svårt att veta vad i en skada som härrör från hagel och vad som är följdskador. Detta är en av orsakerna till att hagelskadeförsäkringar inte erbjuds i alla typer av odlingar. De kontakter utredningen har haft med försäkringsbranschen pekar också på att en av svårigheterna med att försäkra trädgårdsgrödor ligger i att mycket klart kunna definiera vad en skada skall anses bestå i. Det har också visat sig svårt att kunna identifiera riskerna för en skada i såväl tid som rum. En mycket klart avgränsad skadekatalog måste upprättas så att tveksamheter över när en försäkring skall falla ut minimeras. Risken för tvister mellan försäkringstagare och försäkringsbolag är annars uppenbar. En annan är möjligheterna uppenbar svårighet till riskspridning. De försäkringsmöjligheter som föreligger inom skogsnäringen, bl. a. mot frost, storm- eller snöbrott, sork- eller insektsangrepp hänger samman med att det i dessa fall rör sig om större arealer över hela landet och under en längre tidsperiod. Fler försäkringstagare har samma sannolikhet att drabbas av en skada och riskspridningen blir större. Eftersom fler försäkringstagare kan bära de gemensamma riskerna så kan premierna hållas relativt låga. Motsvarande situation föreligger inte på trädgårdsområdet. De olika former för försäkringar som skulle kunna bli aktuella på trädgårdsområdet är av två slag, antingen en kollektiv form, där alla odlingar omfattas av försäkringen, eller en individuell form, där odlaren själv avgör om odlingen skall försäkras. Den kollektiva formen innebär att hela odlargruppen försäkrar alla typer av grödor mot vissa speciella, noggrant angivna skador, en allriskförsäkring. En individuell form innebär att den enskilde företagaren skulle kunna teckna försäkringar för de grödor som odlaren själv anser vara lämpliga att försäkra. Efterfrågan från odlarna att få försäkra just denna gröda måste då vara stor nog för att försäkringsbolagen skall kunna erbjuda den försäkringsprodukten. Den kollektiva formen innebär alltså att premierna betalas av hela odlarkollektivet, antingen i form av en avgift som tas ut vid försäljningen av trädgårdsprodukterna eller på något annat mera indirekt sätt t. ex. en Den innebär också att olika arealavgift. grödor får bära andra grödors risker. En solidaritet mellan olika typer av företagare kommer att bli nödvändig. Mycket talar för att denna typ av solidaritet mellan olika odlargrupper kan bli svår att bygga upp. Det beror dels på att risken för skador i odlingarna kan upplevas olika stor i olika typer av kulturer och att man därmed skulle få betala andra odlares skydd, dels på att odlargruppen som sådan är relativt heterogen. Många lantbrukare bedriver lite trädgårds-

Överväganden och förslag 23

_

odling vid sidan av sin ordinarie verksamhet. Trädgårdsodlingen är för denna grupp av mindre betydelse för företaget och viljan att i det läget betala en försäkringsavgift bedömer utredningen som liten. En inte obetydlig del försäljs också i form av självplock vilket ytterligare försvårar möjligheterna att få en rättvis storlek på och fördelning av avgifterna. De olika grunder man kan tänka sig att beräkna avgiftsstorleken på t. ex. areal eller avsaluvärde är samtliga förknippade med betydande problem av den arten. Någon form av lagstiftning om avgift ser utredningen i så fall som nödvändig för att få med alla som kan beröras. Frivillighet i detta fall kan enligt utredningens bedömning medföra svårigheter att få en heltäckande finansiering av försäkringen. Utredningen ifrågasätter om en avgiftsbeläggning av odlingen är genomförbar. Några försäkringsbolag har för utredningen ställt sig positiva till att tillsammans med TRF och andra berörda intressenter utveckla vissa försäkringsprodukter. En typ av allriskförsäkring bedömer dock bolagen som svår att genomföra eftersom en sådan konstruktion också skulle innefatta skadegörare av olika slag. Skadegörare av typen svampar, insekter etc. kan dock inte betraktas som varken oförutsägbara eller opåverkbara händelser. Eftersom försäkringens idé är att täcka just den typen av skador är en allriskförsäkring enligt bolagen olämplig. Bolagen förordar i stället att en väl avgränsad och definierad skadekatalog för vissa väderberoende skador arbetas fram vilka blir möjliga att försäkra sig emot. Finansieringen av dessa försäkringar bör ske genom en obligatorisk debitering av hela odlarkollektivet med en offentlig garanti för att kunna åstadkomma en rimlig premiekostnad och därmed en tillräckligt stor anslutning. Denna typ av finansiering är en förutsättning för att motverka riskkoncentrationer och dåligt riskurval. Ett annat försäkringsbolag har för utredningen presenterat ett förslag till försäkringslösning. Förslaget omfattar en försäkring av allrisktyp och är avsedd att täcka huvudsakligen de normala skadorna i form av torka, frost och nederbörd men även vissa svampsjukdomar. Såväl köksväxter som frukt, bär och snittblommor omfattas av försäkringsförslaget. TRF föreslås uppbära försäkringspremien för att sedan redovisa den till vederbörande försäkringsbolag. Försäkringspremien skall grunda sig på den senast anmälda omsättningen. En förutsättning för att förslaget skall hålla är en total anslutning av frilandsodlare till systemet. Ett av försäkringsbolagen bedömer att möjligheten att tillhandahålla en kollektiv försäkringslösning för trädgårdsföretag är god men menar att den typen av försäkringar bäst utformas i samråd mellan trädgårdsnäringen och det miljöskadekonsortium som ett antal försäkringsbolag bildat för att handlägga miljöskadeförsäkringsärenden. Miljöskadekonsortiet å sin sida menar att det av utredningen efterfrågade försäkringsskyddet inte passar in på miljöskadeförsäkringens verksamhetsområde. Sammantaget ställer sig alltså några försäkringsbolag positiva till att i samråd med trädgårdsnäringen konstruera försäkringar mot vissa typer av väderberoende skador. Utredningen bedömer dock att bolagens förslag ej

24 och

Överväganden förslag

utgör en heltäckande lösning Ett antal skadesituationer på problemet. skulle hamna utanför Förhållandet skyddet. understryks av att, enligt vad utredningen erfarit, TRF och några försäkringsbolag redan tidigare har försökt finna former att kunna försäkra trädgårdsföretagen mot vissa skördeskador, men inte lyckats. I de lösningar försäkringsbolagen erbjuder förutsätts staten bidra med medel för uppbyggnad av en fond för att premierna ska kunna hållas på en någorlunda låg nivå. Som framgår av utredningsdirektiven skall det finansiella ansvaret åvila näringen. En eventuell fonduppbyggnad bör näringen själv ta ansvar för. En nackdel med de föreslagna systemen är att de i princip förutsätter monopolställning för det försäkrande bolaget. Det faktum att en fullständig anslutning av odlarna till systemet krävs för att det skall fungera är ytterligare en nackdel med förslagen. Mot av vad som anförts bakgrund ovan anser utredningen sammanfattningsvis att en försäkringsmodell inte är någon lämplig lösning för att skapa ett tillfredsställande skördeskadeskydd för trädgärdsnäringen.

4.3 Skördeskadeskydd enligt jordbrukets

modell

Under avsnitt 2.3 har utredningen i korthet för skördeskaderedogjort skyddet på jordbrukets område. Utredningen har i enlighet med sina direktiv undersökt till ett skydd mot skördeskador möjligheten inom trädgårdsnäringen liknande det som i dag gäller för jordbruket. har Utredningen därvid haft överläggningar med företrädare för Stiftelsen Lantbrukarnas skördeskadeskydd (Skördeskadeskyddet), Trädgårdsnäringens riksförbund (TRF) och Konservväxtodlarnas riksförbund (KRF). har vid Utredningen dessa överläggningar fått synpunkter på hur ett skördeskadeskydd för trädgårdsnäringen skulle kunna inrättas med jordbrukets skördeskadeskydd som förebild. Organisationerna är i grunden positiva till en sådan lösning. TRF har för utredningen presenterat ett antal exempel på skördeskadesituationer där man menar att det är angeläget med någon typ av ersättningsmöjligheter. Förutom klimat- och väderberoende skador nämns bland exemplen andra naturkatastrofskador, viltskador, växtpatogena skador och miljöskador. Ett skördeskadeskydd bör enligt utredningens mening omfatta skador som är direkt betingade av otjänlig väderlek och då endast skador på köksväxter, frukt, bär och prydnadsväxter på friland. Skador som bör komma i fråga bör vara bl. a. utvintringsskador och vissa regnskador. Däremot bör torkskador och skador av växtskadegörare inte vara berättigade till ersättning. Utredningen konstaterar att TRF: s förslag till områden som bör täckas med ett skördeskadeskydd är mycket omfattande. Utredningens utgångspunkt är dock att endast väderberoende skador skall beaktas i ersättnings-

och 25

Överväganden förslag

sammanhang. För en del andra typer av skador t. ex. naturkatastrofskador av typen ras och översvämning finns redan möjlighet till ersättning genom j riksdagsbeslut i september 1983. Skador till följd av angrepp av olika skadegörare bör även fortsättningsvis betraktas som en risk i företagandet. Enligt utredningens mening bör ett skördeskadeskydd för trädgårdsnäringen utformas på ett liknande sätt som för lantbruket. Principer som inte bör frångås i detta sammanhang är totalskadebegreppet och skadeområdesbildningen. Fördelen med att enbart beakta totalskador är att administrationen av skyddet kan begränsas avsevärt. En viss individualisering av skyddet torde dock bli nödvändig. En alltför strikt tillämpning av skadeområdesbildning kan nämligen medföra att ersättning inte utgår till enskilda företag med totalskador på grund av att antalet trädgårdsföretag är väsentligt färre och glesare belägna än jordbruksföretagen. Administrationen av såväl trädgårdsnäringens som lantbrukets skördeskadeskydd bör kunna ske inom samma organisation. Utredningen bedömer det som en stor fördel att en organisation för att administrera skyddet redan finns uppbyggd och att rutiner finns inarbetade. Trädgårdsnäringens skördeskadeskydd bör naturligen betala sin del av kostnaderna för skördeskadeskyddets verksamhet. Det formella ansvaret för verksamheterna bör emellertid ligga hos skilda _juridiska personer och även finansieringen av verksamheterna bör vara strikt åtskilda. Trädgårdsnäringens riksförbund (TRF) bör vara huvudman för skyddet. En speciell fond bör byggas upp för trädgårdsnäringen för vilken Trädgårdsnäringens riksförbund också bör bli huvudman. För att på detta sätt utvidga skördeskadesystemet krävs att lantbruksregistret byggs ut att omfatta flera uppgifter om trädgårdsgrödor och att skördeskadeskyddet får tillgång till dessa uppgifter. Vidare måste någon form av skattning av normskördar för olika områden ske eftersom det saknas i dagsläget. Historiska genomsnittstal bör kunna användas för detta ändamål. Priser kan skattas i efterhand genom att prisstatistik från olika ekonomiska försäljningsföreningar tillhandahålls. Mot bakgrunden av det anförda föreslår utredningen att ett skördeskadeskydd inrättas för trädgårdsnäringen med jordbrukets skördeskadeskydd som förebild. För detta ändamål torde krävas att en överenskommelse upprättas mellan staten och Trädgårdsnäringens riksförbund. Utredningen föreslår därför att regeringen uppdrar åt en förhandlingsman att för statens räkning träffa sådan överenskommelse. Detta torde emellertid inte kunna ske förrän statsmakterna tagit slutlig ställning till hur en fond skall finansieras. I samband med en sådan överenskommelse bör reglerna för skyddet preciseras. Utredningens förslag innebär vidare att de möjligheter till ersättning för skördeskadedrabbade trädgårdsodlare som hittills har funnits med tillämpande av det förutvarande naturkatastrofanslagets riktlinjer upphör.

26 och

Övervâganden förslag

4.4 Finansieringsfonner

För att finansiera de årliga utbetalningar som kan bli aktuella bör som tidigare nämnts en fond byggas upp. Fondens storlek blir beroende av hur omfattande skördeskadeskyddet skall vara, dvs. hur många olika typer av skador som skall ersättas, liksom vilken självrisk som skall tillämpas. Fonden bör dock vara stor nog att klara årliga utbetalningar på i genomsnitt 2 milj. kr. inkl. kostnader för administration. Utredningen bedömer att ca 30 milj. kr. i fonderat kapital bör vara tillfyllest. Enligt utredningens direktiv är utgångspunkten att såväl det finansiella som det administrativa ansvaret skall åvila näringen. Den fond som bör byggas upp bör i princip helt finansieras av näringen. Utredningen vill belysa några alternativa finansieringsformer.

4.4.1 Avgifter på omsättningen m.m.

Ett sätt att finansiera uppbyggnaden av en fond kan vara att ta ut en avgift på försålda produkter eller omsättningen. Detta sätt skulle emellertid bli administrativt krångligt eftersom så många försäljningskanaler existerar. Frågan vem eller vilka som skall uppbära avgiften och kontrollera att rätt avgift betalats in och eventuellt avgöra tvister i dessa spörsmål skulle bli svår att lösa. Ett annat sätt att samla in medel till en fond skulle kunna vara arealavgifter, dvs. avgifter per hektar. Även arealavgifter skulle medföra betydande administrativa och tekniska problem. Svårigheter att fastställa och kontrollera att rätt avgift betalas är exempel på sådana svårigheter. Både när det gäller produktavgifter och arealavgifter kan fråga uppkomma om vem som betalar för vem om inte avgiftens storlek viktas på något sätt emot den potentiella risken med odlingen.

4.4.2 Handelsgödsel- och bekämpningsmedelsavgifter

De avgifter som trädgârdsnäringen betalar i form av prisregleringsavgifter på handelsgödsel och bekämpningsmedel återförs varje år kollektivt till näringen att fördelas av lantbruksstyrelsen efter samråd med företrädare för den yrkesmässiga trädgårdsodlingen. Regeringen har föreskrivit att medlen skall användas till bl. a. utvecklingsarbete. År 1989 fördelades ca 7,89 milj. kr. till olika organisationer inom den yrkesmässiga trädgårdsodlingen. En möjlighet att successivt bygga upp en skördeskadefond för trädgårdsnäringen kan vara att en del av dessa återbetalda avgifter under en följd av år får finansiera uppbyggnaden. Nackdelen med att använda handelsgödsel- och bekämpningsmedelsavgifter som finansieringskälla är att ett antal till näringen knutna organisationer som i dag får stöd härav för sin verksamhet mister en del av stödet. Inkomstkällan är dock inte av permanent natur och det finns heller inga garantier för att organisationerna framgent ska kunna erhålla sådant stöd.

och 27

Överväganden förslag

En annan brist är att den odling som sker alternativt, dvs. utan användande av handelsgödsel eller kemiska bekämpningsmedel, inte skulle komma att bidra till att finansiera skyddet. Därför bör även andra finansieringskällor kunna övervägas. För många jordbrukare är i dag odling av trädgårdsgrödor ett sätt att diversifiera sitt företag och därigenom också sprida riskerna i företagandet på fler grenar. Statsmakterna har medverkat till denna utveckling bl.a. genom programmet Omställning 90. Enligt utredningens mening är det dock av vikt att t. ex. trädgårdsgrödor fortsättningsvis odlas som alternativ till jordbruksprisreglerade grödor. Utredningen menar att ett sätt att medverka till detta är att göra denna typ av odling mindre riskbetonad. Det nu anförda skulle kunna utgöra motiv för att staten - av den summa som avsatts att utgöra statens delansvar för spannmålsöverskottet - avdelar ett visst belopp för delfinansiering av en fond. Ytterligare ett alternativ är att medel inom ramen för jordbruksprisreglering avdelas för ändamålet. Vid en Vägning mellan olika alternativ vill utredningen förorda en finansiering med hjälp av prisregleringsavgifterna på handelsgödsel och bekämpningsmedel. Detta alternativ är enklast från administrativ synpunkt. Utredningen föreslår därför att av sådana avgifter 3 milj. kr. årligen under 10 år avsätts för att bygga upp en skördeskadefond. Om det under den tid som fonden byggs upp inte finns tillräckligt med medel i fonden för att kunna betala ut ersättningen bör staten tillskjuta erforderliga medel från anslaget Oförutsedda utgifter.

4.5 Växtskyddsregler

I direktiven påpekas att det inte finns enhetliga ersättningsregler för skador som har sin grund i åtgärder för växtskyddet. I de fall föreläggande meddelas med stöd av växtskyddslagen kan ersättning lämnas av statsmedel. Så är emellertid inte fallet om föreläggande meddelats enligt förordningen om plantskoleväxters sundhet, sortäkthet och kvalitet. De olika författningarna har olika syften. Växtskyddslagen och växtskyddskungörelsen syftar till att förhindra spridande av smitta och farliga växtskadegörare, s. k. karantänsskadegörare, medan plantskoleförordningen avser att utgöra ett skydd för konsumenterna mot kvalitetsmässigt dåliga produkter. l de fall en karantänsskadegörare, vilken även är upptagen i plantskoleförordningens lista över skadegörare som inte får förekomma på plantskoleväxter, påträffas i en plantskola uppkommer frågan om ett föreläggande att destruera skall meddelas med stöd av växtskyddsförordningen eller plantskoleförordningen. Båda författningarna är meddelade med stöd av lag (växtskyddslagen och lag med bemyndigande att meddela föreskrifter för trädgårdsnäringen). Frågan är vad som i detta fall kan anses vara viktigast att uppnå med bekämpningen, nämligen att en farlig växtskadegörare hålls efter eller att

28 och SOU 1939137

Överväganden förslag

konsumentskyddet upprätthålls. Från ersättningssynpunkt är det likgiltigt vilken som används då det gäller den smittade författning delen i odlingen. Ersättningsmöjlighet finns i det fallet varken enligt växtskyddslagstiftningen eller plantskoleförordningen. Emellertid uppkommer vissa svårigheter vid avgränsning av ett område där föreläggande om destruktion skall ske. Huvuddelen av plantorna i området är smittade men en del uppvisar inga Vid sjukdomssymptom. avgränsningen krävs en viss säkerhetsmarginal. l l För odlaren är det då av betydelse enligt vilken författning föreläggandet har meddelats. Endast växtskyddslagstiftningen innehåller ersättningsmöjligheter för förluster av de friska plantor som förstörs vid destruktionen. Det är angeläget att möjligheterna till ersättning vid förluster till av följd olika förelägganden om bekämpning i möjligaste mån för görs likvärdig olika typer av företagare. föreslår att, i de fall ett föreläggande Utredningen om bekämpning meddelas av lantbruksstyrelsen, detta alltid skall ske med stöd av växtskyddslagen i de fall det är fråga om en karantänsskadegörare. Statens intresse av bekämpning av farliga skadegörare bör inte vara mindre i plantskolor än i övrig odling. En ordning likt den utredningen föreslår bör också leda till att incitamentet att anmäla ett angrepp av karantänsskadegörare ökar även bland eftersom det då finns möjlighet plantskoleföretagare att få ersättning för det friska material som måste destrueras. i detta Utredningens förslag hänseende bör leda till en förändring

i plantskoleförordningen. Ändringen

bör innebära att förordningen inte är tillämpbar i de fall det är fråga om s. k. karantänsskadegörare i växtskyddslagen. Slutligen återstår problemet med att avgränsa det område som enligt plantskoleförordningen skall destrueras. I lantbruksstyrelsens föreskrifter om plantskoleväxter anges i dess 11 § att odling skall destrueras under vissa förutsättningar. Vid tillämpningen har lantbruksstyrelsen haft en vid tolkning av begreppet odling och med odling avsett delar av eller hela fastigheten, såväl smittat som friskt material. Utredningen utgår från att statsmakterna även fortsättningsvis bedömer det angeläget med ett statligt engagemang beträffande de frågor som regleras med stöd av plantskoleförordningen. med Nyttan konsumentskyddet måste dock stå i rimlig proportion till kostnaderna för den enskilde plantskoleföretagaren vid eventuella förelägganden. Det kan t. ex. inte vara rimligt att destruera hela odlingen av plantor av ett visst slag om man inte samtidigt kan påvisa smitta på mer än en begränsad del av odlingen eller på goda grunder vet, att smittan redan är spridd i odlingen men ännu inte kan konstateras. Begreppet odling i lantbruksstyrelsens föreskrifter om plantskoleväxter bör förtydligas och begränsas till att avse främst områden med redan smittad jord eller smittat plantmaterial. Av föreskrifterna bör dock framgå att begreppet odling inte kan vara absolut utan måste anpassas till typen av smitta och typen av smittat material.

Bilaga 29

Kommittédirektiv ®

w

@

Dir. l988z73

Utredning

om skördeskadeskydd för trädgårdsnä-

ringen, m.m.

Dir. 1988:73

Beslut vid regeringssaimmzintriide 1988-12-22

Chefen for jordbruksdepzirtementet. statsrådet Hellström. anför.

Mitt förslag

Jag föreslar att en såirskild utredare tillkallas för att utreda behov av och former för ett skördeskaideskydd för triidgiirdsnâiringcn.

Bakgrund För jordbruksprisreglerade grödor finns ett skördeskadeskydd sedan år 1961. Redan da aktualiserzides frågan om skyddet skulle utvidgas till att omfatta köksvåixler och andra speeiailgrödor. Riksdagen beslutade dock att liksom tidigare borde ersiittning for sadanai grödor utgä genom att behovsprövade kontantbitlrzig betalades ut under anslaget Bidrag vid förlust på grund av naturkatastrof m.m. (prop. 1961:94. .loU 22. rskr. 227). 1 samband med att riksdagen prövade frågan om ersättning på grund av naturolyekor slopades naturkatastrofanslaget (prop. l983/84:6. BoU b, rskr. 41). l beslutet angavs att fragan om ersättning för skador ;vä grödor borde prövas sedan piigåiende arbete rörande skördeskadeskyddets utformning hade slutforts. l)e möjligheter till ersättning av statsmedel som dittills hade funnits vid skada pa tråidgzirtlsgröilor borde därför behållas tills vidare. Detta innebar att riktlinjerna enligt riksdagsbeslutet för det tidigare naturkatastrofborde vid såidanzi skador. Medel anslaget tillämpas får begäras särskilt av riksdagen eller tas fran :inslaget Oförutsedtla utgifter. l riksdagsbeslutet lämnades iiven en definition! av begreppet som innebär att skördenaturolycka skador till följd av ogynnsznn väderlek inte inryms i detta begrepp. Arbetet rörande skordeskatleskyddets utformning för jordbruksgrödor har nu zivslulats. linligt riksdagens beslut ar l9X8(prop. l937/88:74.JoU lb. rskr. 130) har huvudmannaskaipet for skyddet (iverförts till en av Lantbru-

karnas riksförbund (LRF) särskilt inrättad stiftelse. har ileksä er- Samtidigt sättningsreglerntt ändrats. En praxis för ersättning vid skada pä trädgzirdsgrödor har vuxit fram under läng tid. Ersättning har under vissa omständigheter beviljats för frostskador, utvintringsskador och regnskador. Bidragen är behovsprövztde. [Ersättning beviljas normalt av regeringen efter prövning i varje enskilt ärende. l vissa fall har regeringen :anvisat ett visst belopp som fördelats av lantbruksstyrelsen efter vissa angivna regler. lin nära anknytning till de tidigare nämnda ärendena har ersättningar enligt växtskyddslttgett ( l97lz3l8). [Enligt l §växtskyddskungörelsen ( l972z3l9) fär lvekåimjsnittg enligt växtskyddslaigeit ske i fráiga om ett antal angivna skadegörare i form av virus. bakterier, svampar och skadedjur. I 8§ växtskyddslagen föreskrivs att ersättning av statsmedel kan utgä för kostnad eller förlust som föranleds av beslut enligt lagen eller med stöd av lagen medde« lade lveståitttmelser. [Enligt en annan författning. nämligen lörortlttiiigen tl977z945) om plantskolevålxters sundhet, sortäkthet och kvalitet fär vedar tade plantskoleväxter -utom skogsplatntor jordgubbsplantor eller ntänatlssmultronplatitor inte saluhällas eller försåiljas yrkesmässigt_ om inte växterna uppfyller de fordringar i frägzt om sundhet och kvalitet som lantbruksstyrelsen föreskriver. l den förordningen finns det inte nägra ersåittningsregler. De ärenden som har kommit in till regeringen har i första hand gällt ersättning för förluster till följd av föreskrivna mot rodrota bekäntpningsåitgärder pa _jordgubbsplantor. Atgärderitzt har föreskrivits med stöd av förordningen om plantskoleviixters sundhet. sortäkthet oeh kvalitet, vilken som nämnts inte innehäller nagra ersättningsregler. Även ärenden om förluster pä tråidgåtrdsgrötltn till följd av miljöskatlor har kommit in till regeringen. Fragan om ersättning till följd av miljöskatlor torde konnna att lösas genom den miljöskatdeförsáikriitg som har ;iviserats i riksdagens beslut otn miljöpolitiketl inför lWtl-tailet (prop. l987/8X:H5, JoU 23. rskr. 373). Med undantag för vissa skador pa växthus och vaxthusgrötltmr saknas tillfredsställande försåikringsniiijligheter för trädgärtlsgrödtur.

Övcrvâigrtrtzltwt

I samband med att naturkatastrofanslaget slopades beslutade riksdagen att de ntöjliglteter att fä ersättning av statsmetlel som dittills funnits vid skada jaä tråitlgátrtlsgrötlor borde behällais tills vitlare, När arbetet rörande skördeskatdeskytltlets tttforrnning för _jordbruksgrötlor hade slutftlrts borde ersättningsfrägan äter prövas. Skördesksttlesyslemets utformning för jordbruksprodukter har nu lösts och ansvaret för reglering av ersättningar (iverförts till LRF.

OU 1989:87 Bilaga 31

Varje nåiring och produktionsgren bör bara sina produktionskostnziiler. )et galler aven den typ av kostnader som berörs har. Jag bedömer det mot denna bakgrund som angeläget att en Översyn nu ker av ersiittrtingsmöjligheterna vid förluster till följd av skordeskzidor pa råidgftrelsgroilor. Den nuvarande ordningen för provning av ersättning i essa fall iir inte tillfredsställande. [)et finns vidare nåira beröringspunkter mellan trädgåirdsgriödor och jordodlade grodor behandlas olika vid skördeskador. l ruksgrödiur. Faltntiissigt har fr.o.n1. 1988 ars skörd kokiirter och bruna bönor kordeskzndeskyddet frilandsodlaide tradgardsgriâdor inte har naagits med medan Lex. liknande rot skydd. Detta kan háimma intresset for att (övergå till att ;invanda jordruksmark för odling av alternativa grodor. En sådan produktionsanpassing ar angelageit under de närmaste Siren. som kan låintnas enligt våixtskyildslzigstiftningen har en anl)e ersättningar nytning till de spk. naturkatastrofiirenilena. Som framgatt av min redogörelse finns det inte nagra enhetliga ersáittningsregler för skador som har sin rund i atgáirtler för våixtskyddet. l)et finns t.ex. en risk att odlare inte anmåiler angrepp av rodrotzi pa jordgubbsplantor eftersom ersåittningsmöjligheter saknas. Detta forhintlrar en effektiv hekampniltg av spridningen, ett hinder ;om det bor vara ett samhiilleligt intresse att undanröja. Jag bedömer det åirfor* som angeläget att se över aven ersattningarnzi inom våixtskydilet i saunbzmil med en skordeskaileoversyn.

Uppdraget Med hanvisniizg till de skal jag har aberopat tidigare föreslar jag att en sarskilil lllfCtlilfL nu tillkallas for att utreda behov av och former for ett skorfor översynen bor deskaideskyiltl for tråiilgåirilsitåiringen. Utgangspiinkteii vara att bade det finansiella och administrativa ;msvaret for ett eventuellt skordeskziileskydil skall avila niirirtgen. l)et ar naturligt att utredaren i forsta hand iävervåiger en ordning för ett skydd liknande det som nu galler for jord- Utredaren bor genom kontakt med försåikringsgiviire aven unbruksgriiilor. dersokai moiligheteriiai till en forsiikringslosning. I :mslutniitg håirtill bor utredaren åiven prova i vilken man ersåittrtirtgzir enligt viixtskyililslzngstiftningen kan inrynnnas inom ett eventuellt skördeskaiileskydd. llåirviil bor liG-aspekter i utredningsverksamheten beaktas i enlighet med direktiv (dir. IVXXAE). Utredaren skall samraila med herorilzi myndigheter och organsiaitioner. För utredarens arbete galler ilirektiven (dir. l984:5) till samtliga kommittéer och såirskilila utredare aingaenile utredningsforslagens inriktning. Llppilraget skall redovisas fore utgangert av september N89.

32 Bilaga

Hemställan

Med håtnvtsltttlg till vad jag nu hur ;anfört hemställer jag att regeringen be ntyrtdigatr eltefett för jordbruksdepurtententet att tillkalla en särskild utredare - omfuttznd :av knmmitéförordningen (W762i I*)) r med uppdrag ;m utreda behov av och former för ett skörde- .skattleskytltl för triidgåtrdsrtåirittgett. ;m lveslntu um sakkunniga. experter. sekreterare tvclt annan biträde ät utreduren. Vidare henusliilleu jag attt regeringen beslutar att kostnaderna skull

belasta?

nionde lunutltiteltts nun. ?j ;tnslng [Jtredrtittgzur t

Beslut

Regeringen atttsluter sig till föredrztgztrtdetts och bifallerv” (ivervåigztndett Irans Itemstáillztlt. 2 (Jnrdbrnksdepartementet)4 i

Statens

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

1. Rapport av den särskilde utredaren för granskning 34. Refonnerad företagsbeskattrting av horbilden mot och säkerhetsskyddet kring stats- - Motiv och lagförslag. Del l. minister Olof Palme. C. - Expemapponer. Del 2. Fi. . Beskattning av fåmansföretag. Fi. 35. Refonnerad mervärdeskatt m.m. . Integriteten vid statistikproduktion. C. - Motiv. Del l. . Fasta Öresundsförbindelser. K. - Lagtext och bilagor. Del 2. Fi.

\O®\lO\LI|ÄlAtQ

. Samordnad länsförvaltning. Del 1: Förslag. C. 36. Inflationskorrigerad inkomstbeskattning. Fi. . Samordnad länsförvaltrting. Del 2: Bilagor. C. 37. Utländska förvärv av Svenska företag - en studie av . Vidgad etableringsfrihet för nya medier. U. utvecklingen. I. . UD:s presstjänst. UD. 38. Det nya skatteförslaget- sammanfattning av skatte- . Särskild inkomstskatt för utländska artister mfl. Fi. utredningamas betänkanden. Fi. l0.Två nya treåriga linjer. U. 39. Hjälpmedelsverksamhetens utveckling - kartlägglLHushållssparandet - Huvudrappon från Spardelega- ning och bedömning. S. tionens spanindersökning. Fi. 40. Datorisering av tullrutinerna - slutrapport. Fi. 12. Den regionala problembilden. A. 41. Samerätt och sameting. Ju. 13. Mångfald mot enfald. Del l. A. 42. Det civila försvaret. Del 1. 14. Mångfald mot enfald. Del 2. Lagstifming och Det civila försvaret Del 2. Författningstext. Fö. rättsfrågor. A. 43. Storstadsuafrk 3 - Bilavgifter. K. 15. Storstadstraftk 2 - Bakgrundsmaterial. K. 44. Översyn av vapenlagstiftningen. Ju. 16. Kostnadsutveckling och konkurrens i banksektorn. 45. Standardiseringens roll i EFIA/EG - samarbetet. I. Fi. 46. Arméns utveckling och försvarets planeringssystem. 17. Risker och skydd för befolkningen. Fö. Fö. l8. SÄPO - Säkerhetspolisens arbetsmetoder. C. 47. l-ljälpmedelsverksamhetens utveckling - Bilagor. S. 19. Regionalpolitikens förutsättningar. A. 48. Energiforskning för framtiden. ME. 20. Tullregisterlag m.m. Fi. 49. Energiforskning för framtiden. Bilagor. ME. 2l.Sätt värde på miljön - miljöavgifter på svavel och 50. Stiftelser för samverkan. U. klor. ME. Sl. Den gravida kvinnan och fostret - två individer. Om 22. Censurlagen v en modernisering av biografförord- fosterdiagnostik. Om sena aborter. Ju. ningen. U. 52. Det statliga energiforskningsprogrammet - aktörer 23. Parkeringskop. Bo. inom energisektorn. ME. 24. Statligt finansiellt stöd? I. 53. Arbetstid och välfärd. 25. Rapporter till ñnansieringsuuedningen. l. Arbetstid och välfärd. Bilagedel A. 26. Kustbevakningens roll i den framtida sjööver- Arbetstid och välfärd. Bilagedel B. A. vakningen. Fi. 54. Rätt till gymnasieutbildning för svån rörelsehindrade 27. Forskning vid de mindre och medelstora högskolor- ungdomar. S. na. U. 55. Fungerande regioner i samspel. A. 28. Utbildningar för framtidens tandvård. U. 56. Fiskprisregleringen och frskeriadminisuationen. JO. 29. Samarbete kring klinisk utbildning och forskning 57. DO och Nämnden mot etnisk diskriminering inför 90-talet. U. - de tre första åren. 30. Professorstillsänning. En översyn av proceduren vid 58. Undamagandepensionäremas ekonomi. S. tillsättning av professorstjänster. U. 59. Nominering av redovisningskonsulter. C. 31. Statens mät- och provstyrelse. I. 60. Huvudbetänkande från 32. Miljöprojekt Göteborg - för ett renare Hisingen. ME. alternativmedicinkommittén. S. 33. Reformerad inkomstbeskattning öLl-lälsohem. S. - Skatterefonnens huvudlinjer. Del 1. 62. Altemativa terapier i Sverige. S. - Inkomst av kapital. Del 2. 63. Värdering av alternativmedicinska teknologier. S. - Inkomst av tjänst, lagtext och kommentarer. Del 3. 64. Kommunalbot. C. - Bilagor. expertrapponer. Del 4. Fi. 65. Staten i geografin. A.

Statens 1989

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

66. Begreppet krigsmateriel. UD. 67. Levnadsvillkor i storstadsregioner. SB. 68. Storstadens partier och valdeltagande 1948-1988. SB. 69. Storstadsregioner i förändring. SB. 70. Storstädemas arbetsmarknad. SB. 71. Ny bostadsñnansiering. Bo. 72. värdepappersmarknaden i framtiden. Fi. 73.TV - politiken. U. 74.Forskningsetisk prövning. Organisation, information och utbildning. U. 75.Etisk granskning av medicinsk forskning. De forskningsetiska kommittéemas verksamhet. U. 76. Att förebygga ALLERGI löverkänslighet. S. 77. Expenbilaga. Beskrivningar av ALLERGI / överkänslighet. S. 78.StatisLikbilaga. Omfattning av ALLERGI / överkänslighet. S. 79. Storstadstrañk 4 - Ytterligare bakgrundsmaterial. K. 80. Förenklad handläggning hos HSAN m.m. S. 81. Ny generalklausul mot skatteflykt. Fi. 82. Nedsättning av energiskatter. ME. 83. Ekonomiska styrmedel i miljöpolitiken. Energi och trafik. ME. 84.Ekonomiska styrmedel i miljöpolitiken. Energi och trafik. Bilagedel. ME. 85. Civil personal i försvaret. Uppgifter och kompetens i freds- och krigsorganisaüonen. Fö. 86. Samhällets åtgärder mot allvarliga olyckor. Fö. 87. Skördeskadeskydd för trädgárdsnäringen. JO

Statens 1989

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Statsrådsberedningen Kommunikationsdepartementet

Levnadsvillkor i storstadsregioner. [67] Fasta Öresundsförbindelser. [4] Storstadens partier och valdeltagande 1948-1988. [68] Storstadsuafik 2 - Bakgrundsmaterial. [15] Storstadsregioner i förändring. [69] Storstadstrafik 3 - Bilavgifter. [43] Storstädemas arbetsmarknad. [70] Storstadstrañk 4 - Ytterligare bakgrundsmaterial. [79]

Justitiedepartementet Finansdepartementet

Samerätt och sameting. [41] Beskattning av fámansföretag. [2] Översyn av vapenlagstiftningen. [44] Särskild inkomstskatt för utländska artister m.fl. [9] Den gravida kvinnan och fostret - två individer. Om - Hushällsparandet Huvudrapport från Spardelegafosterdiagnostik. Om sena aborter. [51] tionens spanindersökning. [11] Kostnadsutveckling och konkurrens i banksektorn. [16]

Utrikesdepartementet Tullregisterlag m.m. [20]

Kustbevakningens roll i den framtida sjöövervakningen. UD:s presstjänst. [8] [26] Begreppet krigsmateriel. [66] Reformerad inkomstbeskattning - Skattereformens huvudlinjer. De] 1. [33]

Försvarsdepartementet - Inkomst av kapital. Del 2. [33]

Risker och skydd för befolkningen. [17] - inkomst av tjänst, lagtext och kommentarer. Del 3.

Det civila försvaret Del 1. [42] [33] Det civila försvaret. Del 2. Författningstext. [42] - Bilagor, expertrapporter. Del 4. [33] Arméns utveckling och försvarets planeringssystem. Refonnerad företagsbeskattning [46] - Motiv och lagförslag. Del l. [34] Civil personal i försvaret. Uppgifter och kompetens i - Expenrapporter. Del 2. [34] Reformerad mervärdeskatt m.m. freds- och krigsorganisationen. [85] Samhällets åtgärder mot allvarliga olyckor. [86] - Motiv. Del 1. [35] - Lagtext och bilagor. Del 2. [35]

Inflationskorrigerad inkomstbeskattxiing. [36]

Socialdepartementet

Det nya skatteförslaget- sammanfattning av skatte- Hjälpmedelsverksamhetens utveckling - kartläggning utredningamas betänkanden. [38] och bedömning. [39] Datorisering av tullrutinema - sluuapport. [40] Hjälpmedelsverksamhetens utveckling › Bilagor. [47] Värdepappersmarknaden i framtiden. [72] Rätt till gymnasieutbildning för svårt rörelsehindrade Ny generalklausul mot skatteflykt. [81] ungdomar. [54] Undantagandepensionäremas ekonomi. [58]

Huvudbetänkande frân alterriativmedicinkommittén. Utbildningsdepartementet

[60] Vidgad etableringsfrihet för nya medier. [7] Hälsohem. [61] Två nya treåriga linjer. [10] Altemativa terapier i Sverige. [62] Censurlagen - en modernisering av biografförordningen. Värdering av altemativmedicinska teknologier. [63] [22] Att förebygga ALLERGI / överkänslighet. [76] Forskning vid de mindre och medelstora högskolorna. Expertbilaga. Beskrivningar av ALLERGI / överkänslig- [27] het. [77] Utbildningar för framtidens tandvård. [28] Statistikbilaga. Omfattning av ALLERGI /överkänslig- Samarbete kring klinisk utbildning och forskning inför het. [78] 90-talet. [29] Förenklad handläggning hos HSAN m.m. [80]

Statens 1989

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Professorstillsättning. En översyn av proceduren vid Bostadsdepartementet

tillsättning av professorstjänst. [30] Parkeringskop. [23] Stiftelser för samverkan. [50] Ny bostadsñnansiering. [71] TV - politiken. [73] Forskningsetisk provning. Organisation, infonnation och

” Miljö- och energidepartementet

utbildning. [74] Etisk granskning av medicinsk forskning. Sätt värde på miljön - miljöavgifter på svavel och De forskningsetiska kommittéemas verksamhet. [75] klor. [21] Miljöprojekt Göteborg - för ett renare Hisingen. [32] Energiforskning för framtiden. [48]

Jordbruksdepartementet Encrgiforskning för framtiden. Bilagor. [49]

Fiskprisregleringen och fisketiadministrationen. [56] Det statliga energiforslatingsprogrammet - aktörer Skördeskadeskydd för trädgârdsnäringen. [87] inom energisektorn. [52] Nedsättning av energiskatter. [82] Ekonomiska styrmedel i rniljöpolitiken. Energi och

Arbetsmarknadsdepartementet

trafik. [83] Den regionala problembilden. [12] Ekonomiska styrmedel i miljöpolitiken. Energi och Mångfald mot enfald. Del 1. [13] trafik. Bilagedel. [84] Mångfald mot enfald. Del 2. Lagstiftning ochrättsfrágor. [14] Regionalpolitikens fönitsättningar. [19] Arbetstid och välfärd. Arbetstid och välfärd. Bilagedel A. Arbetstid och välfärd. Bilagedel B. [53] Fungerande regioner i samspel. [55] DO och Nämnden mot etnisk disloiminering - de tre första åren. [57] Staten i geograñn. [65]

Industridepartementet

Statligt finansiellt stöd. [24] Rapponer till ñnansieringsutredningen. [25] Statens mät- och provstyrelse. [31] Utländska förvärv av svenska företag - en studie av utvecklingen. [37] Standardiseringens roll i EFFA/EG - samarbetet. [45]

Civildepartementet

Rapport av den särskilde utredaren för granskning av hotbilden mot och säkerhetsskyddet kring statsminister Olof Palme. [l] integriteten vid statistikproduktion. [3] Samordnad länsförvaltning. Del 1: Förslag. [5] Samordnad länsförvaltning. Del 2: Bilagor. [6] SÄPO - SäkerheLspolisens arbetsmetoder. [18] Nominering av redovisningskonsulter. [59] Kommunalbot. [64]

“

“ §42:

j Jiéâ/ââná?! g . x ., t

i t... f 93W 2 i :ggg-ragg: *tjg 3

.-1 5 . .LdU tg! ;

ALLMÄNNA FÖRLAGET

BESTÄLLNINGARI ALLMÄNNA FÖRLAGET, KUNDTJÄNST, 106 47 S|(›(:Ku0|,M, TEL: 08-739 96 30, FAX: 08-739 95 48.