Utredning rörande de svenska universitets- och högskolestudenternas sociala och ekonomiska förhållanden bilaga till Betänkande med undersökningar och förslag i anledning av tillströmningen till de intellektuella yrkena

National Library of Sweden

Denna bok digitaliserades på Kungl. biblioteket år 2012

S T A T E N S O F F E N T L I G A U T R E D N I N G A R 1986:84 ECKLESIASTIKDEPARTEMENTET

UTREDNING RÖRANDE

DE SVENSKA UNIVERSITETS- OCH HÖGSKOLESTUDENTERNAS SOCIALA OCH EKONOMISKA FÖRHÅLLANDEN U T A R B E T A D AV

Sven

WickSell och Tage

Larsson

BILAGA TILL BETÄNKANDE MED UNDERSÖKNINGAR OCH FÖRSLAG I ANLEDNING AV TILLSTRÖMNINGEN TILL DE INTELLEKTUELLA YRKENA

S T O C K H O L M 19 3 6

Statens offentliga utredningar 1936 Kronologisk Betänkanden 1 rörande serafimerlasarettets ekonomi samt 2 rörande lasarettets ställning och verksamhet. Ilajggslröm. 187 s. E. Förslag till konvention mellan Sverige och Schweiz om erkännande och verkställighet av domar och skiljedomar m. in. Norstedt. 55 s. U. Betänkande med förslag om vissa föreskrifter belr.)I lande konsumtionsmjölk. Marcus. 08 s j o . Betänkande med förslag till lag om behandling av törDrytare, hemfallna At alkoholmissbruk, m m Marcus. 56 s. Ju. Betänkande med förslag angående revision av lagstiftningen rörande tillverkning, beskattning och försäljning av malldrycker. Marcus. 397 s Fl. Utredning med förslag rörande bidrag al barn till ankor och vissa invalider samt al föräldralösa barn. Beckman. 93 s. S. Socialiseringsproblemet. Allmänna synpunkter Tiden, viij, 99 s. Fl. Ur socialiseringens »europeiska» idékrets. Tiden vnj, 210 s. Fl. Socialiseringsidéer och socialiseringspraxis i Sovjetunionen. 1. Tiden, iv, 206 s. Fi. Statligt kaffemonopol. Marcus. 192 s. Fl. Förslag till psalmbok för svenska kyrkan. Uppsala, Almqvist & Wicksell. 58", 319 s. E. Betänkande angående förlossningsvärden och barnmorskeväscndel samt förebyggande mödra- och barnavård. Norstedt. 120 s. S. 13. Betänkande angående familjebeskattningen. .Marcus. 147 s. Fl. II. Betänkande angående dels planmässigt sparande och dels ställiga bosättningslän. Norstedt. 55 s. S. 15. Betankande angående moderskapspenning och mudrahjälp. Norstedt. 78 s. S. 10. Utredning rörande förhållandet mellan land- och sjötrafikmedel. Ikcggslröm. 183 s. K. 17. Förslag till lag om ändring i vissa delar av sjölagen ro. m. Norstedt, viij, 118 s. Ju. 18. Undersökningar rörande det samlade skattetrycket i Sverige och utlandet. Marcus, viij, 308 s. Fi. 19. Betänkande med förslag till lagstiftning angående skyddsskogar in. m. Marcus. 172 s. 1 karta. | o . 20. Betänkande med förslag i anledning av verkställd granskning av 1932 å r s trafikulrcdnings förslag

förteckning

x

till förordning angående allmän aulomobiltrafik Ilasggslröm. 51 s. K. Arbetslöshetsundersökningen den 31 juli 1035 Manus. 271 s. 1 karta. S. Den svenska sjöfartsnäringen. Statistisk-ekononnsk undersökning. Norstedt. I l l s. H. Betänkande angående åtgärder för avhjälpande av de inom vissa delar av Norrbollens läns lappmark yppade missförhållanden samt rörande de kostnader som därav kunde föranledas m m Luleå, Länstryckeriet. 318 s. 1 bilaga. S. Betänkande med förslag till lag om internationella rättsförhållanden rörande arv, testamente och boutredning m. m. Norstedt. 02 s. Ju. Betänkande med förslag till lag angående ändring i vissa delar av lagen den 29 juni 1923 (nr 280) 'un sparbanker m. m. Marcus. 163 s. Fi. Sociala jordutredningens belänkande med förslag tdl revision av lagstiftningen angående avstyckning ni. in. Marcus. 79 s. Jo. Angående kontrollen över elektriska starkströmsanläggningar. Ilieggslröm. 185 s. H. Kyrkogodset i Skåne, Halland och Blekinge under dansk tid. Marcus, xxxj, 105 s. E. Betänkande om socialstyrelsens organisation Beckman. 151 s. S. Betänkande med förslag till lagstiftning angående skogar ä städer och enskilda tillhöriga flvgsandsfäll i Hallands län. Marcus. 108 s. Jo. Betänkande med utredning och förslag angående åtgärder för särskild undervisning och utbildning av psykiskt efterblivna i barn- och ungdomsåren. lhrggström. 161 s. E. Svensk arbetslöshetspolitik åren 1914—1935. Norstedt. 122 s. S. Förslag till vissa ändringar i kungl. byggnadsstyrelsens normalförslag till gatukostnadsbestämmelser enligt 49 § stadsplanelagen. Marcus. 7 s. K. Utredning rörande de sv.enska universitets- och bögskolesttmdenternas sociala och ekonomiska förhållanden. Av S. Wicksell och T. Larsson. Bilaga lill betänkande med undersökningar och törslag i anledning av tillströmningen till de intellektuella yrkena. Lund, Ohlsson, i j , 381 s. E.

STATENS

OFFENTLIGA

UTREDNINGAR

1936:34

ECKLESIASTIKDEPARTEMENTET

UTREDNING RÖRANDE

DE SVENSKA UNIVERSITETS- OCH HÖGSKOLESTUDENTERNAS SOCIALA OCH EKONOMISKA FÖRHÅLLANDEN UTARBETAD

Sven

Wicksell

AV

och Tage

Larsson

BILAGA TILL BETÄNKANDE MED UNDERSÖKNINGAR OCH FÖRSLAG I ANLEDNING AV TILLSTRÖMNINGEN TILL DE INTELLEKTUELLA YRKENA

LUND HÅKAN

19 3 6

OHLSSONS

BOKTRYCKERI

Till

Herr

Statsrådet d ep aTt e m

och

Chefen

för

Kungl.

Ecklesiastik-

entet.

När undertecknade på hösten 1933 av Chefen för Ecklesiastikdepartementet tillkallades att som sakkunniga verkställa utredning och framlägga förslag med anledning av tillströmningen till de intellektuella yrkena, ingick det i de oss lämnade direktiven för arbetet att även ägna särskild uppmärksamhet åt de studerandes ekonomiska förhållanden, studiekostnader, skuldsättning m. m. Före tillkallandet hade undertecknade Wicksell och Larsson redan fullbordat en omfattande undersökning rörande universitets- och högskolestudenternas sociala och ekonomiska förhållanden, vilken företagits på uppdrag av styrelsen för Sveriges förenade studentkårer och delvis bekostats av lotterimedel. Undersökningsresultatet förelåg i form av ett omfattande tabellverk, som till största delen var försett med utförlig maskinskriven text. Detta iignade sig emellertid på grund av sin detaljerade uppställning icke direkt för publicering. I en av de sakkunniga den 16 november 1933 för Departementschefen förelagd vördsam promemoria med förslag till plan för de sakkunnigas arbete, vilken plan av Departementschefen godkändes, föreslogs bl. a., att ifrågavarande undersökningsresultat skulle sammandragas och närmare utredigeras för att ingå i de sakkunnigas utredning. I en särskild framställning den 19 december 1934 anhöllo de sakkunniga att få av trycket utgiva sitt betänkande med bl. a. denna ekonomiska utredning som bilaga. Vederbörligt tillstånd härtill lämnades den 9 januari 1935. Då något material för Tandläkarinstitutet icke förelegat vid den ursprungliga utredningen, har Sveriges Tandläkareförbund föranstaltat och bekostat en särskild utredning rörande de studerande vid detta l

institut, varigenom möjlighet beretts att utfylla en annars beklaglig lucka. Den 1 september 1935 hava de sakkunniga avgivit sitt huvudbetänkande (Statens off. utr. 1935: 52), och de sakkunniga få nu vördsamt såsom bilaga härtill framlägga även om förmälda social-ekonomiska utredning. Lund och Stockholm den 30 juni 1936. SVEN W I C K S E L L .

TOR J E R NEMAN. / Tage

Larsson.

KAP. I.

Undersökningens anordning och materialets beskaffenhet. Undersökningens tillkomst. Studenternas ekonomi och sättet för studiernas finansiering har tid efter annan varit föremål för mer eller mindre omfattande diskussioner såväl inom studentorganisationerna som utanför desamma (t. ex. i pressen) och för enskilda kårer eller nationer ha även mer eller mindre genomförda ansatser gjorts till utförande av verkliga undersökningar över de rådande förhållandena. Någon mera omfattande, systematisk och allsidig undersökning av studentekonomien vid svenska universitet och högskolor har dock icke utförts. Däremot har den av Sveriges förenade studentkårer utgivna Svensk studentkalender enligt särskild plan meddelat uppgifter för varje högskola angående levnadskostnader, bostads- och matpriser, stipendier, studiekredit och lånekassor, utsikter till inkomster under studietiden, uppgifter rörande litteratur- och materialkostnader, anställningsmöjligheter och befordringsutsikter m. m. Dessa uppgifter ha meddelats av kalenderns bidragsgivare å de olika orterna. Den undersökning, för vilken redogörelse i det följande skall lämnas, torde alltså vara det första försöket att på ett systematiskt och någorlunda allsidigt sätt fastställa de svenska studenternas ekonomiska förhållanden och sociala rekrytering. Den utredning, som utförts på grundval av de erhållna uppgifterna, är därför den första som upptar studentekonomiens och studentrekryteringens allmänna drag samt de skiljaktigheter och typiska särdrag, som äro utmärkande för de olika kårerna och lokala förhållandena, för de olika nationerna och för de olika fakulteterna, examina och studieriktningarna, till mera ingående belysning. Undersökningen har planlagts och igångsatts av styrelsen för Sveriges förenade studentkårer såsom ett led i dess strävan att vinna utgångspunkter och bakgrund för arbetet på en förbättring av studenternas villkor och till allmän upplysning om högskolestudiernas ekonomiska förhållanden. Vid sammanträden under år 1930 beslöt styrelsen att ingångsätta en allmän socialekonomisk uppgiftsinsamling bland de vid svenska universitet och

högskolor inskrivna studenterna och ett frågeformulär (deklarationsblankett) utarbetades för detta ändamål. Vid början av år 1931 blev formuläret utsänt till besvarande och under årets lopp insamlades de ifyllda blanketterna genom respektive kårorganisationers och nationers förmedling. I juni 1931 uppdrogs åt undertecknad Wicksell, som dessförinnan varit i tillfälle granska en del av primärmaterialet, att ha överinseendet över den vidare bearbetningen och avgiva redogörelse för undersökningsresultaten. För arbetets utförande anställdes särskilda biträden, huvudsakligen studenter, och ledningen anförtroddes åt undertecknad Larsson, som dessutom erhöll i uppdrag att såsom självständigt vetenskapligt arbete utföra en specialundersökning rörande Lunds universitet. Arbetet igångsattes omedelbart, men först ett stycke in på våren 1932 hade deklarationsmaterialet i dess helhet influtit, så att det så småningom alltmera som nödvändigt framträdande arbetet med materialets komplettering på andra vägar än självdeklarationens kunde planmässigt igångsättas. Vid denna tid hade också den i mycket för hela undersökningen vägledande specialundersökningen för Lunds universitet i sina huvuddrag slutförts. Undersökningens planläggning och primära utförande. Såsom redan nämnts var det deklarationsmetoden, som av styrelsen för Sveriges förenade studentkårer valdes för undersökningens genomförande. D. v. s. man ansåg det nödvändigt att vända sig till studenterna själva för att av dem, en var för sig, erhålla upplysning om de ekonomiska och andra förhållanden, som äga samband med eller äro av betydelse för studierna eller eljest äro av intresse för bedömande av deras villkor i olika avseenden. Det torde vara uppenbart, att deklarationsvägen varit ofrånkomlig, därest överhuvud någon kunskap utöver allmänna omdömen (t. ex. inhämtade enquétevis av akademiska lärare, kår- och föreningsfunktionärer m. fl.) eller begränsade och speciella inblickar (t. ex. genom undersökningar grundade på stipendieoch låneansökningar) skulle vara att vinna. De ekonomiska förhållanden, under vilka studierna bedrivas, finansieringen, skuldsättningen, vissa inkomstoch utgiftsposter, låta sig icke bedöma, med någon exakthet utan kännedom i tillräckligt stor utsträckning om de individuella fallen. Det är därför klart, att en hänvändelse med särskilt formulerade frågor till studenterna själva varit nödvändig. Genom deklarationsmetoden kan man givetvis — om undersökningen lyckas — vinna en synnerligen ingående inblick i en befolkningsgrupps ekonomiska och sociala förhållanden. Huruvida den lyckas eller ej beror på många olika förhållanden. Särskilt vågsamt är det givetvis med dylika undersökningar, när det undersökande organet icke har den offentliga myndighetens auktoritet eller tvångsmedel bakom sig och undersökningen således måste helt bygga på det intresse och den solidaritet, som är till finnandes

5 inom den undersökta gruppen. Icke minst i ett sådant fall kräves det särskild omsikt vid deklarationsformulärens utformande och vid insamlingsapparatens organisering, och man ställes inför särskilda problem av både teknisk och annan, t. ex. psykologisk, art. Det räcker icke med att blott göra upp en lista över de frågor och den specificering av frågorna, som för undersökningen är av intresse, med bifogande av de instruktioner till uppgiftslämnarna, som äro nödvändiga för att frågorna skola bliva rätt förstådda och enhetligt besvarade. Redan detta kan för övrigt vara svårt nog, då det ofta först under undersökningens gång blir fullt klart vilken uppställning och specificering, som är den lämpligaste. Det måste framför allt tänkas på vilka uppgifter deklaranterna i gemen kunna väntas lämna i exakta siffror och därtill vilka uppgifter, som kunna lämnas så att säga på rak arm, så att formuläret icke belastas med frågor, som den enskilde ofta endast kan besvara på ett mycket ungefärligt sätt — i vilket fall han förlorar tilltron till undersökningens värde — eller som han icke kan exakt besvara utan verkställande av en privat undersökning, vilket ökar risken för att deklarationen överhuvud icke blir avlämnad. Vidare fordras här kanske mer än eljest koncentration och begränsning. Det är så många som tycka, att detaljerade frågor framför allt i ekonomiska och andra personliga avseenden äro i och för sig närgångna, och detta verkar irriterande, även om anonymitet och andra garantier för full diskretion äro för handen. Ett kort formulär, helst ett enda blad, som i logisk uppställning upptar frågor, som var och en förstår äro relevanta för undersökningens syfte och därtill giva en någorlunda fullständig bild av väsentliga förhållanden, tillvinner sig givetvis större intresse och blir i större utsträckning besvarat än ett mera orakelmässigt avfattat formulär. Psykologiskt sett yppar sig emellertid härvid en särskild svårighet, enär frågor, som man ansett sig böra utelämna på grund av att de äro för svåra att exakt besvara och som man ansett sig kunna vinna erforderlig kunskap om på annat sätt, just på grund av formulärets logiska uppställning komma att av deklaranterna eller andra saknas i formuläret. Hos några ger detta upphov till en förmodan, att (let rör sig om förbiseenden eller glömska från undersökningsledningens sida och kan därför i enskilda fall rubba tilltron till undersökningen och därmed intresset för formulärets ifyllande. I förevarande undersökning har, som senare skall ses, just denna svårighet framträtt och ställt till förtret i viss utsträckning. Till det tekniska vid utförande av en deklarationsundersökning hör också, att man av vissa skäl bör å deklarationerna ta upp frågor rörande förhållanden, om vilka upplysning även kan erhållas på annat sätt, detta för så vitt de kunna med lätthet besvaras exakt. Dylika uppgifter kunna på olika sätt utnyttjas i kontrollsyfte för bedömning av deklarationernas tillförlitlighet. I förevarande fall ha dylika uppgifter, såsom också senare skall ses, i själva verket kommit att spela en avgörande roll för hela undersökningens genomförbarhet.

6 Slutligen har man att taga ställning till frågan om deklarationerna skola undertecknas med namn eller avlämnas anonymt. Det ligger i öppen dag, att anonymiteten medför många svåra olägenheter, särskilt att den försvårar eller rent av omöjliggör varje kontroll av de individuella deklarationernas trovärdighet och dessutom även att det, om anonymiteten verkligen är fullständig, blir omöjligt att individuellt sammankoppla deklarationernas uppgifter med andra uppgifter om samma individ som man lyckats insamla ur andra källor. En nackdel är ju också, att under anonymitetens täckmantel mycket ofog kan bedrivas, såsom t. ex. avgivande av fingerade uppgifter eller dubblerade deklarationer eller annan mer eller mindre malplacerad skämtsamhet. Utom de skäl som tala mot anonymiteten som sådan talar också för namnets utsättande, att genom undertecknande blankettens uppgifter bliva personligen bestyrkta med avseende å sin sanningsenlighet, något som, trots erfarenheter i motsatt riktning från andra gebit, inom en sådan kår som Sveriges studenter bör vara av en viss betydelse. För anonymiteten talar vid en undersökning som den föreliggande framför allt den ömtåliga beskaffenheten av de ekonomiska frågorna å formuläret, särskilt och icke minst med hänsyn till den enskilde studentens rädsla för att förstöra sina kreditmöjligheter. Styrelsen för Sveriges förenade studentkårer har också stannat för att använda den anonyma metoden. Man har befarat, att vid namns utsättande uppgifterna om skulder och inkomster antingen i vissa fall skulle förvanskas eller ock deklaration överhuvud icke avges av mera skuldsatta studenter. I valet mellan ett anonymt och omfattande material och ett nominativt men mera inskränkt material ansågs det förra vara det mest värdefulla. Det har dessbättre också visat sig, att i varje fall ingen skada förorsakats av att den anonyma linjen valts. Vi återkomma senare härtiL1 Det av styrelsen till sist fastställda formuläret, vilket försågs med ett upprop till Sveriges studenter såsom ingress, hade följande uppställning och innehåll. En kritisk granskning av detsamma följer i nästa avdelning. Sveriges Förenade

Studentkårer.

Till Sveriges Studenter. Många äro de för svenska studenter oeli samhället i dess helhet betydelsetulla frågor och många de avgöranden, dem myndigheterna ha att träffa, vilka tor att kunna på ett rätt sätt behandlas kräva, att vederbörande äga en klar och verklighetstrogen uppfattning av svenska högskolestudenters ekonomiska villkor saval under studietiden som vid övergången till förvärvsarbetet. Någon undersökning, på vilken en objektiv uppfattning av de berörda förhållandena kan grundas, har aldrig utförts, varför det kan befaras, att subjektiva synpunkter kunna göra sig gällande vid bedömandet av hithörande frågor. Sveriges Förenade Studentkårers styrelse har därför funnit det^angeläget att bereda landets studenter möjlighet att söka skapa en sakligt grundad uppfattning rörande deras ekonomiska förhållanden. I detta syfte har styrelsen

T beslutat tillställa samtliga universitets- och högskolestudenter nedanstående frågeformulär som upptar de data, på vilka en utredning av detta såväl för studenterna själva som för samhället betydelsefulla spörsmål kan grundas. Frågeformuläret har uppställts i samråd med bl. a. professorerna i statistik Cramér och Wicksell. Undersökningens värde är givetvis helt beroende av materialets fullständighet. Styrelsen vågar förutsätta, att varje student inser den föreliggande uppgiftens vikt och sålunda är villig att personligen medverka till en lycklig lösning av densamma genom att samvetsgrant besvara de framställda frågorna. Detta bör ske under förvissningen, att studenterna därmed göra sig själva och samhället en tjänst. Primärmaterialet kommer att behandlas strängt konfidentiellt; en garanti härför äger uppgiftslämnaren däri, att frågeformuläret icke är avsett att undertecknas. Ifylld blankett inlägges i medföljande kuvert, vilket förseglat överlämnas till den kår- eller nationsämbetsman, som handhar uppsamlingen. Kontroll kommer endast att utövas över vilka som avlämnat uppgift. Upsala i januari 1931. För Sveriges Förenade Studentkårers styrelse: Dag Knutson. / Erik Frågeformulärets

Bjelfvenstam.

framsida.

Alla uppgifter avse kalenderåret 1930, resp. 31/i2 1930. Föräldrarnes a. hemort (stad eller socken och län) b. yrke och samhällsställning c. ungefärliga årsinkomst kr Egna förhållanden: I. Verksamhet etc. a. Studier. 1. Födelseår Studentexamensår 2. Nuvarande läroanstalt och inskrivningsår 3. Avlagda examina (uppgiv sektion inom filos, fak.) i. Tillämnad examen (uppgiv sektion inom filos, fak.) 5. Beräknat antal återstående studieår 6. Avsedd levnadsbana b. Eget arbete vid sidan av studierna (i så fall vilket) Frågeform u lä rets baks ida.

II. Inkomster (under 1930). a. Av eget kapital (räntor) b. Bidrag från 1. föräldrar 2. annan enskild person 3. övriga c. Stipendier d. Av eget arbete

kr. » » » » »

8 e. In natura 1. fri bostad (svar: ja eller nej) 2. fri mat (svar: ja eller nej) 3. övriga naturaförmåner III. Utgifter (under 1930). a. Rum kr b. Mat » c. Studier 1. kurser » 2. litteratur » 3. avgifter till läroanstalten » 4. avgifter till studentsammanslutningar .... » Summa kronor 31

IV. Låneskulder (den /12 1930). a. Statens räntefria studielån b. Banker, kreditkassor och liknande, lån c » » » » växelskuld d. Kårer och nationer e. Föräldrar (med återbetalningsskyldighet) f. Andra enskilda personer

g. Övriga

kr. » » » » »

ZZZ. ZZ

» ZZZZZZ Summa kronor

V. Försäkringar (den nju 1930). a. Livförsäkringar b. Övriga försäkringar c. Årligt premiebelopp

kr » »

Ifylld Hankett inlägges i medföljande kuvert, vilket överlämnas förseglat' Ml den kår- eller nationsämbetsman, som handhar uppsamlingen. Utdelningen av frågeformulären blev på grund av vissa ändringar i sista stund något fördröjd, så att den först kunde äga rum i slutet av januari 1931. Ett förslag att blanketterna skulle tidigare tillställas de studerande för att insamlas vid terminsinskrivningen för vårterminen 1931 kunde därför icke förverkligas. Sättet för insamlingen blev nu följande. Genom ledningen för de olika studentorganisationerna, nationerna i Uppsala och Lund, Medicinska föreningen vid Karolinska institutet samt vederbörande kårer vid Stockholms och Göteborgs högskolor, Tekniska högskolan o. s. v., utdelades blanketterna till organisationernas medlemmar. Detta skedde i de flesta fall vid terminsinskrivningen (terminsavgiftens erläggande), varjämte medlemmarna genom anslag upplystes om var blanketter funnos att avhämta. Med varje blankett följde ett till sekreteraren för Sveriges förenade studentkårer, Uppsala, adresserat kuvert, i vilket den ifyllda blanketten skulle inläggas för att efter försegling enligt anvisning på deklarationsformuläret avlämnas till vederbörande kår- eller nationstjänsteman. I viss utsträckning blevo kuverten emellertid med posten direkt översända till adressaten.

9 På olika sätt vidtogos nu åtgärder för att stimulera intresset för undersökningen och driva in deklarationerna. Artiklar publicerades i studenttidningarna och i allmänna pressen, meddelanden om undersökningen lämnades på nations- och kårmöten, varvid det framhölls att undersökningens lyckliga och vederhäftiga genomförande var en heders- och prestigesak för studenterna. Vidare organiserades en vid olika högskolor mer eller mindre energisk personlig bearbetning för att få deklarationerna omsorgsfullt ifyllda och ordentligt avlämnade. Så hade exempelvis vid Göteborgs högskola en person utsetts för ungefär vart tjugotal kårmedlemmar, med uppgift att per telefon eller genom personliga besök vidtala dem, som ej före viss tid redan avlämnat sina deklarationer. Vid Tekniska högskolan hade, med liknande uppgift, en person utsetts inom varje avdelning och årsklass. De deklarationer, vilka personligen avlämnades eller voro försedda med anteckning om namnet på kuvertet, inprickades av mottagaren i vederbörande studentkatalog, men dessutom inkommo ett antal kuvert med posten eller avlämnades i insändarens brevlåda utan anteckning om avsändaren eller avlämnaren. När efter några månaders förlopp trots förnyade framställningar i pressen och personliga påtryckningar likväl en avsevärd del av deklarationerna ännu icke inkommit, vidtogos, allt efter det större eller mindre intresse för saken, som förefanns hos de ledande kår- och nationsfunktionärerna, mer eller mindre systematiska åtgärder för påminnelse av dem, som försummat att deklarera. Så tillämpades t, ex. i Lund den åtgärden, att samtliga i katalogen icke som deklaranter avprickade personer per post tillställdes nytt formulär med en förnyad vädjan om ifyllande och insändande, varvid namnet borde antecknas å kuvertet med blyerts (man hade tidigare meddelat studenterna, att, om namnet utsattes på kuvertet, detsamma skulle utsuddas före översändandet till Sveriges förenade studentkårers sekreterare). De som icke lystrade till denna uppmaning bearbetades i stor utsträckning personligen av utsända nationsrepresentanter. Vid formulärets uppgörande hade man förbisett, att detsamma, ifall det icke undertecknades med namn, icke skulle komma att upptaga någon uppgift om deklarantens kön. Sedan uppmärksamheten fästs å denna brist utsändes i februari 1931 till insändarna en uppmaning att vid inprickningen i katalogen eller vid namnets utsuddande från kuvertet å detsamma införa anteckning om deklarantens kön. Denna uppmaning utgick dock något för sent, och denna väg till upplysning om könet kunde ju heller icke användas beträffande dem, som insänt sina deklarationer utan anteckning om namnet på kuvertet. Fullständigt kunde därför detta försök att skilja på studenter och studentskor bland deklaranterna icke lyckas, men dessbättre visade det sig senare vid materialbearbetningen, såsom av redogörelsen för densamma framgår, möjligt att på annat sätt fullständigt genomföra könsuppdelningen. Vid vårterminens slut, då den centrala bearbetningen tog sin början, var

10 insamlingen avslutad överallt utom vid Karolinska institutet, där komplettering ägde rum även under höstterminen. Dock dröjde det, som nämnts, i vissa fall till fram på våren 1932 innan det insamlade materialet blev tillställt oss för bearbetning. Som av det följande kommer att framgå, har för undersökningen många andra källor till upplysning anlitats än de personliga deklarationerna. I detta hänseende var redan vid undersökningens igångsättande planerat, att man skulle söka erhålla uppgifter från olika kreditinstitut beträffande studenternas lån. En hänvändelse gjordes därför i november 1930 till Riksbanken, Svenska bankföreningen och Svenska sparbanksföreningen om upplysning dels angående antalet av de lån, som voro utlämnade till studenter, tillhörande Sveriges förenade studentkårer, dels storleken av dessa låns sammanlagda summa, om så kunde ske helst, med uppdelning på de fyra studiestäderna Göteborg, Lund, Stockholm och Uppsala. Dessutom riktades till samtliga kårer och nationer en förfrågan angående den egna kreditverksamheten. Som svar å dessa hänvändelser har ingått och till vårt förfogande ställts dels uppgift från Riksbanken om av den meddelad kredit åt studenter, dels från Svenska bankföreningen uppgifter med specificering å olika studieorter angående affärsbankernas kredit åt studenter, dels från vissa sparbanker, tillhörande Svenska sparbanksföreningen, uppgift om sådan kredit, dels slutligen från de olika kårernas och nationernas kreditinrättningar uppgifter om deras låneverksamhet. Dessutom har (av kand. Sigurd Lindman) i Ecklesiastikdepartementet en sammanställning gjorts av studenternas innehav av statens räntefria studielån. Materialets iordningställande och avgränsning. Antalet för undersökningen användbara deklarationer, som insamlats vid de olika högskolorna, framgår av tab. 1. Häribiand äro dock icke medtagna sådana deklarationer, som visserligen äro fullt tillfredsställande ifyllda men som avse personer, vilka efter de för materialets avgränsning fastställda och senare beskrivna principerna icke ansetts böra medtagas i undersökningen (exempelvis nyinskrivna våren 1931 samt docenter och läroverkslärare ävensom andra icke i egentlig mening studenter). De anförda siffrorna för antalet studenter avse den efter samma principer avgränsade totaliteten av vederbörande studentkår. Vid Tandläkarinstitutet blev materialinsamlingen ytterligt bristfälligt genomförd och inga deklarationer hava från insamlarna insänts till Sveriges förenade studentkårer eller till oss. På initiativ av Sveriges Tandläkareförbund har emellertid senare en särskild undersökning med ett av oss och amanuensen Ejnar Olsson uppgjort frågeformulär genomförts beträffande Tandläkarinstitutet. Häröver lämnas särskild redogörelse i kap. VIII.

11 Tab. 1. Antalet för undersökningen ifrågakoininaiide studerande och antalet deklaranter vid de olika högskolorna. Universitet eller högskola

Uppsala universitet L u n d s universitet Stockholms högskola Göteborgs högskola Karolinska institutet Tekniska högskolan Chalmers tekniska institut (Högre avdelningen) Lantmäteriundervisningen Veterinärhösjskolan Farmaceut i ska institutet: Apotekselever Handelshögskolan i Stockholm . . . . Handelshögskolan i Göteborg Skogshögskolan (Jägmästnrekursen) Summa 1

Antal studerande

Antal deklaranter

Procent deklaranter

2295 2205 1135 256 652 782 259 55 129

980 1763 332 212 600 527 162 45 95

42.7 80.0 29.3 82.8 92.0 67.4 62.5 81.8 73.6

80 51 243 72 32

85 24 50 126 32 8

30.0 98.0 51.9 44.4 25.0

00.1'

Apotekseleverna icke medräknade.

Av ovanstående översikt framgår det omedelbart, huru olika framgång deklarationsföretaget haft vid de olika läroanstalterna. För att vara en socialekonomisk undersökning är det emellertid i flera fall höga procentsiffror som uppvisats. Man är vid dylika undersökningar i allmänhet icke van vid så höga deklarationsprocenter som 80—90 procent. Även lägre procenter, ja till och med så låga som siffrorna för Stockholms högskola och Uppsala universitet (30—40 procent), kunna, när den undersökta totalpopulationen är någorlunda stor, mycket väl bilda grundval för en undersökning, som ger konklusiva resultat. Det fordras emellertid, så snart procenten av deklarationer avsevärt understiger maximum, d. v. s. 100 %, ett fastställande även av icke-tleklaranternas förhållanden, åtminstone i huvuddrag. Ty om deklaranterna utgöra ett i något väsentligt avseende markerat eller tendentiöst urval av totalmassan av individer är det nödvändigt att veta, i vilken riktning och i vilken grad detta urval äger rum. Härpå beror hela undersökningens värde, ty innan urvalsfrågan blivit undersökt kan den av deklarationerna utvunna bilden av de rådande förhållandena icke utan vidare generaliseras, och den kan, när urvalstendenser av ett eller annat slag äro sannolika, icke utan en undersökning av dessa tendensers styrka överhuvud bilda utgångspunkter för bestämda slutsatser. Vi hade därför redan från början, då det ifrågasattes, att bearbetningen av materialet skulle utföras av oss, vår uppmärksamhet skarpt riktad på möjligheten att fastställa, vilka individer, som deklarerat, och vilka, som icke deklarerat, samt på möjligheten av att även för de senare erhålla vissa uppgifter av betydelse för bedömandet av det eventuella urvalet. Natur-

12 ligen var det härvid främst med hjälp av avprickningen av deklarationerna i studentkatalogerna, som detta fastställande tänktes skola ske. Vid den provundersökning, som utfördes av materialet från ett par lundensiska studentnationer, undersöktes givetvis först och främst huruvida deklarationerna som sådana i allmänhet voro tillräckligt fullständigt ifyllda och om de överhuvud gåvo några upplysningar av större värde, d. v. s. om deras bearbetning kunde giva en bild av betydelsefulla förhållanden inom den grupp av studenter, som deklarerat. Därjämte var det särskilt frågan om urvalet, som provundersökningen inriktade sig på, Då avprickningen av deklaranterna i studentkatalogen visade sig vara bristfällig, blev det snart klart, att undersökningen icke kunde bygga ensamt på dessa avprickningar. Då vidare ett bedömande av deklarationernas tillförlitlighet och möjligheten till vissa snart nog som nödvändiga framträdande kompletteringar av deras uppgifter var beroende av huruvida anonymiteten på något tillräckligt diskret sätt kunde genomträngas eller ej, kom provundersökningen att företrädesvis riktas på följande spörsmål:' 1) var det överhuvud möjligt att med ledning av deklarationernas uppgifter om sådana data som nation, hemort, fakultet, examina, inskrivningsår, studentår, födelseår m. m. fastställa en på måfå uttagen deklarants identitet och 2) om detta var fallet, fanns det då uppgifter att vinna ur andra källor, som kunde dels å ena sidan giva en kontroll å deklarationens uppgifter och å andra sidan en komplettering av desamma, där deklarationen var bristfällig eller uppvisade luckor. Provundersökningen gav vid handen, att allt detta var möjligt. Tog man en viss nationsmedlem i sikte med hans av studentkatalogen och matrikeln framgående personliga data, var det möjligt att med så gott som absolut träffsäkerhet antingen fastställa, att han ej deklarerat, eller att utplocka hans speciella deklaration ur högen av föreliggande deklarationer. Vidare visade det sig, att åtskilliga uppgifter voro att vinna ur kataloger och matriklar samt handböcker och kalendrar, vilka kunde utnyttjas för den behövliga kompletteringen av deklarationen. Det stod sålunda klart, att det var teoretiskt möjligt att komma till rätta med materialet som om det icke alls varit avgivet anonymt utan nominativt. Vidare framgick det, att under sådana förhållanden kontrollerings- och kompletteringsdata i erforderlig utsträckning voro tillfinnandes. Att materialet kunde användas för en undersökning, som ställde betydande krav, var alltså uppenbart, Men därmed var frågan ingalunda löst, huruvida, undersökningen verkligen var genomförbar. Hur som helst hade vi ju ej rätt att handskas med de anonyma uppgifterna, även om undersökningen, såsom faktiskt var förhållandet, utfördes av personer, vilka avgivit högtidliga, skriftliga försäkringar om diskretion. Hela undersökningens genomförbarhet — sedd utifrån de vetenskapliga krav som vi ansågo oss böra ställa — kom därför att hänga på en reellt

13 sett ganska obetydlig småsak, nämligen om någon metod kunde påhittas, som tillät oss att genomföra den de facto möjliga identifieringen av deklaranterna utan att deras anonymitet röjdes i de enskilda fallen. En sådan metod lyckades vi också snart nog finna. Situationen var ju följande. Med ledning av de uppgifter, som deklarationerna innehöllo angående framför allt födelseår, studentår, inskrivningsår och hemort samt i övrigt nation, fakultet, examina och faders yrke, var det oss möjligt att med stor träffsäkerhet identifiera deklaranterna genom jämförelse med uppgifter i studentkataloger och matriklar. Denna identifiering var oss emellertid i enskilda fall strängt taget förbjuden, därest den av styrelsen för Sveriges förenade studentkårer förespeglade anonymiteten och utlovade diskretionen icke skulle åtminstone formellt kränkas. Vår inbördes skriftliga överenskommelse om diskretion kunde visserligen anses vara en lika god garanti som t. ex. telegraf- och telefonpersonalens avgivna förbindelser eller taxeringsmyndigheternas diskretionsplikt, men man hade ju utlovat icke blott konfidentialitet utan också garanterat, att den enskilde uppgiftslämnaren skulle få vara anonym. Denna anonymitet hade vi alltså att även för vår del respektera. Å andra sidan var det, som ovan redan nämnts, klart, att anonymiteten tagen i strängaste bemärkelse utgjorde ett hinder för materialets fullständiga utnyttjande. Vi utprövade därför följande förfaringssätt. Två kortkataloger uppgjordes, en, deklarantkartolinen, som upptog alla deklarationsuppgifterna, och en, matrikelkartolinen, som uppgjordes med utgående från studentkatalogerna och upptog alla i dessa kataloger och i inskrivningsmatriklar och andra matriklar m. fl. källor om katalogens studenter förefintliga uppgifter. Denna senare kartolin fördes givetvis från början nominativt, men sedan den gjorts färdig utbyttes namnen å korten mot i katalogen inskrivna identifieringsnummer. De med dessa identifieringsnummer försedda katalogerna deponerades sedan i statistiska institutionens kassaskåp för att användas endast för den händelse någon ytterligare uppgift skulle införas å matrikelkartolinen eller någon misstänkt uppgift behövde kontrolleras. Man hade alltså nu tvenne var för sig uppgjorda anonyma kartoliner, den ena upptagande deklarationsuppgifter å ett kort för varje deklaration, den andra upptagande uppgifter inhämtade från diverse håll å ett kort för varje i studentkatalogen för vårterminen 1931 (för Handelshögskolan i Stockholm, vinterterminen 1931) upptagen student med tillägg av dem, som inskrivit sig efter katalogens tryckning eller till vilka eljest uppmaning att deklarera utgått, fastän de icke voro upptagna i terminskatalogen. Å de två kartolinerna funnos bl. a. följande gemensamma eller starkt korrelerade rubriker: Deklarantkartolinen Kår och nation Födelseår Studentexamensår

Matrikelkartolinen Kår och nation Födelseår Studentexamensår

14 Inskrivningsår Avlagda examina Fakultet eller motsvarande .föräldrars hemort * Faders yrke Kön (då anteckning därom gjorts på kuvertet)

Inskrivningsår (och -termin) Avlagda examina Fakultet eller motsvarande Hemort Födelseort Faders yrke Kön

Vid vissa högskolor saknas dock i kataloger och matriklar uppgift om något av dessa data, varför matrikelkartolinen här uppvisar luckor. Så t. ex. finnes för Lunds universitet ingen katalog- eller matrikeluppgift om hemorten, fast denna i många fall kan suppleras med hjälp av adressuppgifter m. m. För Farmaceutiska institutet saknas helt matrikel, varför uppgift om faders yrke icke förekommer å matrikelkartolinen. Å andra sidan finnas ju vissa luckor även å deklarationskorten genom att vissa frågor lämnats obesvarade. Båda kartolinerna föreligga från början grupperade efter kår och nation med undantag för några deklarationskort, som svara mot de till sekreteraren i Sveriges förenade studentkårer från studerande i Uppsala och Lund direkt insända deklarationer, för vilka anteckning om nation saknas. Sorteras de två kartolinerna nu tillsammans först efter födelseår, sedan inom varje födelseårsgrupp efter studentår, därefter inom varje så erhållen grupp efter inskrivningsår o. s. v. efter övriga ovan angivna gemensamma uppgifter, utfalla deklarantkorten till sist i stor utsträckning parvis med motsvarande kort ur matrikelkartolinen. Efter granskning kunna dessa kortpar i allmänhet såsom otvetydigt hophörande avskiljas. Undantagsvis kan det inträffa, att två deklarationskort sammanparas med ett matrikelkort, varvid de tillhörande deklarationerna framtagas för avgörande (t. ex. av handstilen eller på annat sätt), huruvida det rör sig om en dubbeldeklaration. Vore nu kartolinerna utan luckor och felaktigheter i de gemensamma uppgifterna, skulle efter detta avskiljande kvarstå endast å ena sidan matrikelkort för icke-deklaranter samt eventuellt å andra sidan ett antal deklarantkort, till vilka motsvarighet icke förefinnes bland matrikelkorten och som därför icke rätteligen höra undersökningen till. Emellertid förekomma ju både luckor och felaktigheter å deklarantkorten, varför ett antal deklarantkort vid nu beskrivna sortering falla bort allt eftersom sorteringen kommer fram till den rubrik, för vilken uppgift saknas, varjämte på grund av felaktigheter korten under sorteringen kunna så att säga komma in på fel spår. För den skull måste efter de otvetydigt sammanhörande kortparens avskiljande resten underkastas upprepade nysorteringar i olika ordningsföljd. Utföres detta kan ytterligare ett antal sammanhörande kortpar avskiljas. Slutligen kvarstår ett antal deklarantkort, till vilka motsvarighet icke på detta sätt kunnat finnas bland matrikelkorten, beroende i regel på så stora luckor eller fel

15 i de ovannämnda data (t. ex. hela deklarationens framsida blank), att identifiering i och för sig är omöjlig, men i några fall också beroende på att f. d. studenter obehörigen kommit med bland deklaranterna. I ena som andra fallet har det ansetts, att deklarationerna icke borde medtagas i undersökningen, varför dessa restkort uteslutits. Det rör sig emellertid här om ett mycket litet antal kort. Efter den beskrivna proceduren föreligga sålunda tvenne huvudgrupper av kort, nämligen deklarantkort med tillhörande matrikelkort och matrikelkort, som icke haft motsvarighet i deklarantkartolinen. Inom den förra gruppen har nu matrikelkortets nummer och samtliga uppgifter överförts till deklarantkortet och deklarantkortets uppgifter om föräldrars hemort, yrke och inkomst överförts till matrikelkortet för underlättande av den efterforskning i tillgängliga taxeringskalendrar och uppslagsböcker, som sedermera verkställts. Från det nu föreliggande materialet har vidare vissa uteslutningar vidtagits i enlighet med de principer för materialets avgränsning, som fått gälla för undersökningen. Dessa principer gå i huvudsak ut på, att undersökningen skall omfatta endast studerande i egentlig mening, vilka varit vid universitet eller högskola närvarande vårterminen 1931 och minst en termin år 1930. Således ha nu följande kategorier avskilts: vårterminen 1931 nyinskrivnaj under hela år 1930 frånvarande; akademiska lärare, läroverkslärare m. fl. utövare av akademiskt bildade yrken, vilka tillfälligt varit inskrivna eller bedrivit studierna som bisysselsättning; de som avlagt examen i januari 1931 och veterligen sedan lämnat läroanstalten ävensom de som, ehuru inskrivna, konstaterats hava varit frånvarande under vårterminen 1931 (eftersom dessa båda kategorier i allmänhet icke nåtts av formuläret); utlänningar samt uppenbara överliggare (mycket få fall), i nation kvarstående kårämbetsmän, som avslutat studierna, och enstaka andra personer, vilka icke rimligen kunnat anses som studerande i vanlig mening. Genom dessa uteslutningar har materialet till sist reducerats till den storlek. som för de olika högskolorna angivits i tab. 1, sid. 11. Under rubriken »Antal studerande» är där upptaget matrikelkartolinens antal kort med ovannämnda uteslutningar. Under rubriken »Antal deklaranter» är upptaget det antal kort i deklarantkartolinen, för vilka motsvarighet funnits i matrikelkartolinen. I de allra flesta fallen har härvid motsvarigheten varit sådan, att någon tvekan överhuvud icke kunnat råda om, att de två korten avsett samma person. I några fall, där oöverensstämmelse råder i enskilda punkter, har identiteten likväl kunnat med stor sannolikhet fastslås. I intet fall har en sammankoppling godkänts utan mycket starka skäl. Sålunda måste födelseår och studentår stämma, medan en oöverensstämmelse i fråga om inskrivningsår har kunnat accepteras, därest det deklarerade inskrivningsåret kunnat avse inskrivning vid annan högskola. En påtaglig yrkesmotsättning har accepterats, därest det kunnat visas, att den deklarerade uppgiften t, ex. avser

16 adoptiv- eller styvfader eller att förändring av yrket har ägt rum. De fall, då yrkesmotsättning förelegat mellan deklarationskortet och det sannolikt motsvarande matrikelkortet har vid den efterföljande taxeringskontrollen särskild uppmärksamhet ägnats åt yrkets fastställande. Härvid ha ej blott taxeringskalendrarna utan jämväl telefonkataloger och adresskalendrar, yrkesmatriklar av olika slag (ss. prästmatriklar, läroverksmatriklar o. s. v.), statskalendern och andra uppslagsböcker kommit till användning. Man kan alltså säga, att alla de i undersökningen medtagna deklarationerna äro dubbelbelagda genom matrikelkortens uppgifter. Därigenom blir också den del av matrikelkartolinen, som icke fallit ut tillsammans med kort ur deklarantkartolinen, en fullständig och tillförlitlig katalog över ickedeklaranterna. En prövning av deklaranturvalet är därför möjlig åtminstone beträffande sådana faktorer som kön, ålder vid studentexamen och inskrivning, antalet terminer som förflutit från inskrivningen, fakultet, examina, födelseort eller hemort och faderns yrke. Då vidare särskild möda nedlagts på att ur taxeringskalendrar och övriga uppslagsböcker, låne- och stipendieansökningar m. m., komplettera hemorts- och yrkesuppgifterna samt det därvid i många fall lyckats att jämväl få föräldrarnas inkomst införd även å icke-deklaranternas kort, har prövningen av urvalet kunnat utsträckas att gälla även ekonomiska faktorer. Nödvändigheten av hela det beskrivna förfarandet att uppgöra särskilda matrikelkort och hopkoppla dem med deklarantkorten på sätt som beskrivits samt den efterföljande hemorts- och taxeringskontrollen etc. har emellertid icke betingats enbart av behovet att undersöka urvalet. Lika viktigt har hela detta företag varit för att i väsentliga avseenden komplettera och kontrollera de deklarerade uppgifterna. Man behöver endast nämna, att på detta sätt deklarationernas bristande uppgifter om könet fullständigt supplerats, för att företagets nödvändighet skall stå fullt klar. Vidare har ju härigenom en kontroll åstadkommits å de flesta uppgifter utom inkomster och utgifter samt skulder och försäkringar, till vilka uppgifters särskilda granskning och kontrollering (genom prövning av uppgifternas inre samhörighet och korrespondens) vi senare återkomma. Att märka är för övrigt att redarn den omständigheten, att det lyckats utföra sammankopplingen med så små rester, utvisar, att deklaranterna tagit sin sak på allvar. En ren komplettering av uppgifterna har ju också blivit möjlig, t. ex. genom att de flesta luckor beträffande första sidans data kunnat ifyllas, genom att ofullständiga uppgifter kunnat fullständigas (t. ex. att yrket kunnat införas även om fadern är död, i vilket fall yrkesuppgiften ofta utelämnats vid deklarerandet), genom att vissa uppgifter kunnat erhålla en synnerligen behövlig precisering (t. ex. att inskrivningstermin erhållits i stället för endast inskrivningsår) samt genom att vissa å formuläret ej upptagna frågor fått sitt svar (t. ex., utom könet, födelseorten, studentexamensläroverket, huruvida studier tidigare bedrivits vid annan högskola och när studierna där påbörjats).

17 Då den här ovan beskrivna proceduren både tagit mycken tid och dragit betydande kostnader, är det desto angelägnare att betona, vad som vunnits därmed och nödvändigheten av densamma. I själva verket skulle undersökningen även bortsett från kontrollsynpunkten icke kunnat fylla rimliga krav på allsidighet och upplysningsvärde utan denna åtgärds vidtagande. Trots den omsorg, som nedlagts på frågeformulärets uppgörande och utredigering, visade det sig nämligen, att detta företedde sådana svagheter och brister, att det svårligen kunde ensamt läggas till grund för en socialekonomisk undersökning. I följande avdelning skall en kritisk granskningav deklarationerna äga rum, som tillfullo utvisar dessa svagheter och brister. Kritik av frågeformuläret och insamlingsorganisationen. I februari 1932 sammanträdde styrelsen för Sveriges förenade studentkårer i Lund, och vid ett särskilt sammanträde på Statistiska institutionen lämnades styrelsen en redogörelse beträffande undersökningsarbetets fortgäng och planen för dess fortsättning. Vid denna tidpunkt förelåg hela deklarationsmaterialet sorgfälligt granskat och överfört på deklarantkort. Vidare hade den i redogörelsen för bearbetningen senare beskrivna inre kontrollen och klassificeringen preliminärt genomförts. För stora delar av materialet hade dessutom den ovanbeskrivna, om man så får kalla den, anonyma identifieringen och sammankopplingen med katalog- och matrikeldata genomförts. Särskilt för Lunds universitet hade materialbearbetningen hunnit till en viss avslutning och huvudtabeller voro uppgjorda. På grundval av de erfarenheter, som vi sålunda i riklig mån hunnit göra rörande deklarationernas beskaffenhet, framförde vi vid sammanträdet en ingående kritik av frågeformuläret och insamlingsarrangemangen. I anslutning till denna kritik redogjordes för den anonyma identifierings- och sammankopplingsmetoden och vilka fördelar denna medförde såväl för bedömning av deklaranturvalet som för kontroll och komplettering av uppgifterna. Slutligen beslöts att undertecknad Larsson skulle, närmast för matrikelkartolinens fullständigande och för förvärvande av närmare kännedom om de vid de olika högskolorna rådande förhållandena, för undersökningens räkning företaga resor till Uppsala, Stockholm och Göteborg. Den kritik av formuläret och den allmänna insamlingsorganisationen, som vid sammanträdet den 12 februari 1932 framfördes, var i huvudsak följande: 1) Vissa betydelsefulla eller önskliga uppgifter saknas. A formuläret saknas, som redan anförts, framför allt uppgift om könet och dessutom uppgift om födelseort och inskrivningstermin. Vidare vore det av intresse att veta, huruvida fadern är i livet eller död, huruvida deklaranten tidigare bedrivit studier vid annan högskola och i så fall huru länge, huruvida studier verkligen bedrivits under 1930, antalet närvaroterminer, huruvida förvärvsarbete vid sidan om studierna ägt rum under tidigare år. Under inkomster saknas 2

18 frågor rörande konsumerat eget kapital samt årets upplåning och den del därav, som under året tagits i anspråk. Under utgifter saknas totalutgiftssumman samt sådana poster som utgifter för resor, kläder, hälsovård, nöjen, amorteringar och räntor. Man saknar också uppgifter om antalet månader, som vistelsen vid universitetet varat under år 1930, eller uppgift om månadspris på rum och mat. Vidare saknas uppgift om storleken av eget kapital eller egna tillgångar, och bland de i övrigt väl specificerade uppgifterna om låneskulder saknas uppgift om huru stor skuldsättningen var vid högskolestudiernas början. Slutligen saknas fråga om totala studiekostnaden till och med år 1930 samt hur stor del därav, som bestritts genom eget arbete, av eget kapital, genom stipendier, genom bidrag hemifrån eller andra gåvor samt genom lån. Det kunde också varit av ett visst värde att erhålla deklarantens egen beräkning av sin skuldsumma vid avgången från universitetet samt hans uppskattning av totala studiekostnaden. Nu är det klart, att ett medtagande från början av alla här uppräknade tilläggsfrågor knappast varit möjligt. Det skulle gjort formuläret alltför tungrott och sannolikt hämnat sig på annat sätt. Så äro t, ex. några av dessa frågor väl svåra att få användbara svar på. Särskilt gäller detta uppenbarligen de sista av de nyss uppräknade frågorna, men det gäller även om de anförda frågorna på utgiftssidan. Det fordras i varje fall mången gång en särskild liten privatundersökning för att få fram siffrorna för utgifter för kläder, nöjen och dylikt. Däremot kunde en fråga om den totala utgiftssumman 1930 antagligen relativt lätt ha besvarats. Några av de uppräknade tilläggsfrågorna ha emellertid under undersökningens gång saknats i särskilt kännbar grad och mycken möda har därför måst nedläggas på att genom särskilda kalkyler supplera den upplysning, som icke erhållits direkt ur deklarationen eller genom matrikelkortets uppgifter. Detta gäller framför allt den totala utgiftssumman 1930, den årliga skuldsättningen samt den beräknade slutliga skuldsättningen och totala studiekostnaden. 2) Vissa av frågorna, ha fått en otydlig eller mindre precis formulering och anvisningar rörande ifyllandet saknas å formuläret. A formuläret finmes ingen annan anvisning än att blanketten efter ifyllandet skall inläggas i tett medföljande kuvert samt förseglas och överlämnas till den kår- eller natioinsämbetsman, som handhar uppsamlingen. Granskningen av materialet har emellertid visat, att anvisning rörande ifyllandet eller ock långt utförligaa-e formulering av frågorna på många punkter varit behövlig, ty missförstånd av frågorna och olika tolkningar rörande deras mening förekomma i ganska stor utsträckning. Som exempel kan nämnas, att de under inkomster upptagna frågorna rörande bidrag från föräldrar, annan enskild person och öivriga än uppfattats såsom avseende endast skänkta bidrag (gåvor), än såsom avseende även lämnade lån. Den förra, tolkningen är tydligen den avsedda, medan den senare tolkningen faktiskt med hänsyn till formulärets uppställning i övrigt är den för bearbetningen förmånligaste. De två uppfattningarna

19 äro i själva, verket ungefär lika ofta företrädda, men dessbättre är det möjligt och i regel mycket lätt att bedöma, hur deklaranten uppfattat frågan. En ganska olämplig formulering ha frågorna II e., inkomster in natura, fri bostad, fri mat etc, erhållit. Att här svara »ja» eller »nej», såsom i formuläret begäres, är i de flesta fall otillräckligt, t. ex. därför att det stora flertalet studenter ha bostad och vivre fritt under ferierna men betala härför under terminerna. På dessa frågor ha också erhållits de mest skiftande svar, dock äro de, med ledning av uppgifterna om utgifter för mat och rum, i allmänhet lätta att komma till rätta med. Otillräckligt preciserad är även frågan om föräldrarnas årsinkomst. Detta torde emellertid vara från början avsiktligt, för att ej orsaka deklaranten för mycket besvär, något som man kunde frukta om uppgift begärts t. ex. om den taxerade inkomsten. I allmänhet torde formuleringen här för övrigt icke ha orsakat större olägenhet. 3) Gemensam instruktion saknas för insändarna, Med anledning härav ha på olika orter och i olika kårer och nationer mer eller mindre väsentligt olika förfaringssätt använts för blanketternas utdelning och insamling samt indrivningen av deklarationer från de försumliga. Det har icke från början varit fullt klart vilka studenter, som skulle anmodas deklarera, och avgränsningen har på olika håll varit olika; i vissa studentnationer ha t. ex. vårterminen 1931 nyinskrivna anmodats deklarera, i andra icke o. s. v. Vidare ha insändarna icke varit enhetligt instruerade för besvarandet av deklaranternas förfrågningar angående blankettens oklara punkter och riktiga ifyllande. Om en på hösten 1930 nyinskriven student t. ex. frågat, huruvida han på blanketten skulle införa uppgifter endast för höstterminen eller för hela året, så har kanske icke heller insändaren vetat, vilket som avsetts. En allmän anmärkning mot hela insamlingsarbetets organisation är, att det alltför mycket överlämnats åt de enskilda insändarnas initiativ att vidtaga åtgärder för uppgifternas indrivning, och att det därigenom överhuvud taget kommit att bli så, att deklarationsprocenten blivit i synnerligen hög grad beroende av, för att icke säga'direkt proportionell mot insamlarnas och deras medhjälpares intresse för saken. En central ledning för insamlingsarbetets bedrivande har nog i viss mån saknats. Erkännas bör dock de stora svårigheter, som härvidlag förefunnits. De vid olika högskolor olika organisations- och arbetsformerna ha naturligtvis också varit av betydelse såväl för sättet för insamlingsarbetets bedrivande som också för resultatet. Vissa av de här påpekade bristerna i formulären ha av deklaranterna uppmärksammats och ofta kommenterats å blanketterna. Framför allt gäller detta, att utgifterna för kläder, nöjen, räntor, amorteringar o. s. v. utelämnats. Åtskilliga studenter ha på eget initiativ härvid deklarerat även dessa utgiftsposter, andra ha endast anmärkt på att de ej efterfrågats. I några fall ha även andra för undersökningen i och för sig intressanta och för bedömningen av deklaranternas ekonomiska ställning betydelsefulla tillägg och påpekanden gjorts. Uppgifter om att deklaranten är gift, om antalet syskon

eller antalet syskon, som samtidigt studera, om att fadern är död, att han är f. d. yrkesutövare eller pensionerad, att han gjort konkurs m. m. dylikt förekomma ej så sällan. Andra anmärkningsvärda omständigheter meddelas också, såsom uppgifter om frånvaro på grund av värnplikt eller lärarevikariat eller andra orsaker, om skolhushåll eller bostad i studenthem, vistelse vid annan högskola någon termin 1930, om att betalningen för mat och rum avser betalning i hemmet (mycket vanligt), om antalet närvaromånader 1930 (också vanligt), om månadspriset för mat och rum, om att en del av skulderna härröra från tiden före högskolevistelsen, om att deklarerad inkomst av eget arbete avser arbete under ferierna, om att inkomster av eget arbete tidigare förekommit, om den totala årliga utgiftssumman, om upplåningen under år 1930, om beräknad slutlig skuldsättning, om sammanlagda dittillsvarande studiekostnaden eller om den beräknade totala, slutliga studiekostnaden, om storleken av eget kapital, om förbrukningen av eget kapital o. s. v. Av förestående mönstring av formuläret torde till fullo framgå, att matrikelkartolinens uppgörande och sammankopplingen av denna med deklarantkartolinen varit ett synnerligen betydelsefullt led i undersökningen. Genom denna sammankoppling och vissa bedömningar och beräkningar, till vilka vi senare återkomma, har i själva verket det viktigaste av de upplysningar vunnits, som skulle kunnat direkt erhållas genom ett utvidgat formulär och en mera enhetligt organiserad insamling. Materialets granskning, kontrollering och rättelsers vidtagande. I det föregående har redan beskrivits, huru deklarationernas uppgifter i vissa avseenden kunnat kontrolleras och kompletteras med ledning av matrikelkartolinens från olika håll inhämtade uppgifter. Här skall närmare belysas, huru denna kontroll och komplettering gestaltat sig, samt vilka andra granskningar och kontrollåtgärder samt rättelser, som kunnat vidtagas. Klart är att redan före deklarantkärtolinens utskrivande de inkomna blanketterna noga genomgåtts en för en och granskats rubrik för rubrik. Detta förberedande arbete har efter en bestämd plan utförts av undertecknad Larsson samt av amanuens Ejnar Olsson. Härvid kasserades alla blanka eller uppenbart ovederhäftigt ifyllda blanketter. Det var dock ett endast helt obetydligt antal blanketter, som man hade anledning att sålunda från början utmönstra. Man stannade särskilt vid sådana blanketter, som röjde missförstånd vid ifyllandet eller där svaren tarvade en tolkning eller vilka innehöllo tilläggsuppgifter av ett eller annat slag. Blanketterna försågos härvid med de för deklarantkärtolinens ifyllande nödvändiga anteckningarna samt ett löpande nummer. Vidare överfördes kuvertets eventuella anteckning om könet samt beteckningar för kår och nation. Deklarantkorten, som hade olika färg för olika kårer, voro indelade i rutor. Vid överförandet på korten hade varje rubrik i deklarationen även-

21 som de vanligare förekommande tilläggsrubrikerna var sin bestämda ruta. I rutorna fanns också plats för införande av rättelser eller förtydligande anteckningar samt klassificeringsbeteckningar. För å blanketterna förekommande särskilda meddelanden eller kommentarer fanns, i fall av behov, plats å kortets baksida. Sedan deklarantkorten utskrivits kollationerades de med blanketterna, varvid undertecknad Larsson personligen ånyo granskade blanketten och kontrollerade, att dess uppgifter vid överföringen blivit rätt uppfattade. Vid uppgörandet av matrikelkartolinen användes kort av samma uppställning som deklarantkorten men med annan färg för kort eller skrift. A sid. 13 ha de för sammankopplingen använda data, som matrikelkorten i regel haft gemensamma med deklarantkorten, uppräknats. Vidare har senare i samma avdelning exempel lämnats å sådana kompletterande uppgifter, som katalogkorten innehållit utöver de deklarerade uppgifterna, Vid olika högskolor har, som nämnts, på grund av katalogernas och matriklarnas olika uppställning samt olika förekomst av andra källor till uppgifter, matrikelkortens innehåll blivit ganska olika, även om det finns en gemensam stomme. Allmänt förekommande data utöver deklarantkortens äro kön, födelseort och inskrivningstermin samt under läsåret 1930—31 avlagda examina. Endast för vissa mindre högskolor saknas uppgift om studentexamensläroverk och tidigare studier vid annan högskola. Många andra data ha också i större eller mindre utsträckning kunnat medtagas; sådana uppgifter äro adresser, faderns förnamn eller initialer (av betydelse för den efterföljande taxeringskontrollen), om nedsatta terminsavgifter, om stipendieinnehav, om lån ur kreditkassor, vissa uppgifter om skulder samt om antalet syskon, egna inkomster, medellöshet, faders inkomst, om fadern lever eller är död m. m. (hämtade ur ansökningar om lån, stipendier och nedsatta avgifter). Även om alla dessa uppgifter icke förekommit så systematiskt, att de kunnat bearbetas i tabeller, ha de dock i många fall varit av stort värde för arbetet genom att lämna bidrag till kontrollen och till värderingen av materialets tillförlitlighet samt genom att underlätta bedömningar och klassificeringar. Efter den sammankoppling, som utförligt beskrivits i det föregående, har, såsom också tidigare nämnts, matrikelkortets uppgifter överförts till motsvarande deklarantkort och omvänt deklarantkortets uppgift om föräldrarnas hemort, yrke och samhällsställning samt ungefärliga inkomst överförts till matrikelkartolinen. Med hjälp av matrikelkortens även i ett exemplar av studentkatalogen införda identifieringsnummer har nu en omfattande kontroll utförts genom efterforskningar i taxeringskalendrar och andra kalendrar och uppslagsböcker, telefonkataloger, matriklar m. m. Härvid har även varit vägledande de uppgifter om namnändringar eller om faderns efternamn (om annat än sonens eller dotterns), som vid matrikelkortens första utskrivande hade införts i katalogexemplaret. För ickedeklarantkorten har samma efter-

forskning genomförts, ehuru här försvårad genom att i vissa fall faderns yrke eller hemort icke från början varit tillräckligt noga känd eller alls icke varit bekant. Förefintliga taxeringsbelopp ha införts på korten, och dessutom har med ledning av adresserna i de flesta fall, då föräldrarna bo i eller nära studieorten, kunnat avgöras, huruvida den studerande bor i hemmet eller ej. Klart är att efterforskningen icke alltid har kunnat lyckas, särskilt då det gällt personer med mycket vanliga namn eller yrken samt personer med små inkomster. Likväl har t, ex. taxeringsuppgift kunnat med säkerhet återfinnas i ett betydande antal fall. Vi återkomma härtill i redogörelserna för de olika kårerna. Allmänt taget kan det sägas, att taxeringsuppgifterna väl stämt med deklaranternas egna uppgifter om föräldrarnas ungefärliga inkomst. Vidare har, då adresserna givit vid handen, att deklarant bor i hemmet, detta väl stämt med deklarationens uppgifter om naturaförmåner och utgifter för rum och mat. Härav, liksom av den goda överensstämmelse, som förefinnes mellan deklarantkortens uppgifter och matrikelkortens i viss utsträckning förekommande upplysningar och data beträffande de studerandes egna ekonomiska förhållanden, har ett mycket fördelaktigt intryck erhållits rörande deklarationernas tillförlitlighet och deklaranternas goda vilja att lämna sannfärdiga uppgifter. Själva sammankopplingens lätthet och de små rester av deklarationskort, för vilka den misslyckats, hade ju, som redan tidigare sagts, givit ett gott intryck av deklarationernas vederhäftighet i vad gäller de med matrikelkorten gemensamma uppgifterna, Detta intryck har sålunda bestyrkts och förstärkts av ovan angivna resultat av taxeringskontrollen. Redan vid sammankopplingen ha ju i deklarationerna förekommande luckor i stor utsträckning kunnat utfyllas. Vid enstaka oöverensstämmelse mellan deklarantkortets och matrikelkortets uppgifter, vilket ibland förekommit utan att tvivel rått om sammankopplingens riktighet, har rättelse av den felaktiga uppgiften kunnat ske eller avgörande kunnat träffas om vilken av uppgifterna, som borde äga vitsord eller bäst motsvara den önskade upplysningen. Sålunda har, när yrkesuppgiften å deklarationen ej överensstämt med matrikelkortets uppgifter om faderns yrke, i regel den förra ansetts vara det bästa uttrycket för det faktiska förhållandet. Matriklarnas yrkesuppgifter hava nämligen såsom offentliga en viss »tendens uppåt» socialt sett, även om detta ingalunda gör sig gällande i samma grad som t. ex. anses vara fallet beträffande läroverkskatalogernas yrkesuppgifter. I vissa fall har det också kunnat utrönas, att yrkesväxling ägt rum eller att deklarationsuppgiften avser styv- eller adoptivfader. Då formulärets fråga rörande föräldrarna närmast avsett att fastställa den sociala och ekonomiska bakgrund den studerande har i sitt hem, torde det vara riktigast att i dylika fall giva deklarationens yrkesuppgift företräde. Beträffande inkomsten har i deklarationerna understundom, när fadern

avlidit före 1930, angivits dennes inkomst under livstiden. Inkomstuppgiften har då strukits, ehuru den naturligtvis i viss mån använts vid klassificeringen. När båda föräldrarna angivits som eller konstaterats vara döda, i vilket fall inkomstrubriken emellanåt lämnats obesvarad, har inkomsten utförts som noll. När taxeringssiffra har kunnat erhållas, har dennas större exakthet vid undersökningen utnyttjats. Vad angår de förekommande tidsuppgifterna har matrikelkortets uppgifter, i de fall då de härröra från inskrivningsmatrikel, tillerkänts vitsord. I intet fall har det förekommit, att oöverensstämmelse rått mellan de två kortens uppgifter om födelseår och studentår. Inskrivningsåret har däremot ej så sällan felaktigt uppgivits genom att inskrivningen vid annan högskola avsetts eller på grund av glömska eller förväxling med studentåret. Vad slutligen angår fakultet, har deklarationens uppgift fått gälla, medan beträffande avlagda examina i vissa fall matrikelkortets uppgift tillmätts vitsord, nämligen när den uppgivna examen avlagts under vårterminen 1931. Deklaranterna ha nämligen gärna angivit sina vid deklarationstillfället avlagda examina utan att akta på att den begärda uppgiften avser den 31/i2 1930. I andra fall med bristande samstämmighet rörande avlagda examina, vilket dock ytterst sällan förekommit, har deklarationens uppgift fått gälla. Beträffande de för deklarationerna specifika uppgifterna kan man vinna en viss kontroll genom de å matrikelkorten i vissa fall ur ansökningar om stipendier, studielån och nedsättning av avgifter införda uppgifterna, varvid överensstämmelsen visat sig vara på det hela taget god. Denna kontroll har dock icke föranlett rättelser av de ekonomiska deklarationsuppgifterna. Därutöver har man varit hänvisad till vad som må kallas en inre kontroll, i det att nämligen uppgifterna på deklarationskortet jämförts med varandra och prövats med avseende på korrespondensen sinsemellan och med övriga uppgifter. Snarare än en fråga om vidtagande av rättelser har det här emellertid rört sig om uppgifternas rätta rubricering och tolkning samt deklarantens inordnande i det för klassificering av de socialekonomiska data uppgjorda schemat. Vi återkomma därför till den inre kontrollen vid beskrivningen av ifrågavarande klassificeringsarbete. Klassificeringen och bedömningen. För att så fullständigt som möjligt utnyttja materialets upplysningar i olika avseenden ävensom för att göra det lämpat för översiktlig tabellframställning ha särskilda system uppgjorts för individernas klassificering i olika avseenden såsom efter yrke, efter föräldrarnas bidragsförmåga, etc. För att möjliggöra utnyttjandet av de svar, som, på grund av formulärets bristande anvisningar, erfordra en närmare tolkning — vilken oftast möjliggöres genom beaktande av andra uppgifter å kortet — har vidare en systematisk »bedömning» genomförts beträffande svarens innebörd. Så har bl. a. de under

»Inkomster» deklarerade bidrag från föräldrar och enskilda systematiskt prövats med avseende på huruvida gåvor eller lån här uppgivits. Avgörandet ger sig här ofta självt, exempelvis om vederbörande är helt skuldfri eller ej redovisat skuld till föräldrar resp. enskilda, och är även i andra fall synnerligen lätt, då tillräcklig ledning vanligen erhålles av uppgifterna om skuldsättningens storlek och struktur, inskrivningsterminen samt den deklarerade utgiftssumman. Vidare har bedömningen också omfattat, utom i allmänhet den inre kontrollen, en uppskattning av vissa siffror, vilka ej direkt framgå av formuläret. Sådana siffror äro t. ex. totala utgiftssumman år 1930, antalet närvaromånader år 1930 och månatliga kostnader för rum och mat, antalet närvaroterminer och den genomsnittliga, årliga skuldsättningen, den beräknade slutliga skuldsättningen samt den beräknade totala studiekostnaden. Flera av dessa uppskattningar hava föregåtts av omfattande undersökningar, t. ex. av det sätt varpå skulderna ändra sig med växande antal studieterminer. Klart är emellertid, att uppskattningarna i vissa fall bli ganska osäkra individuellt betraktade, men stor omsorg har nedlagts på undvikandet av tendentiösa eller genomgående systematiska fel, varför även de mera osäkra uppskattningarna likväl få en viss statistisk användbarhet. Att märka är nämligen att alla bedömningar och uppskattningar genomförts av samma person (undertecknad Larsson) och kritiskt efterprövats av annan person, varvid förekommande differenser i uppfattningen genomdiskuterats, samt att de utförts individuellt för varje kort med hänsynstagande till samtliga å kortet förekommande upplysningar. För att säkra, att härvid ingen systematisk förskjutning ägt rum, ha korten därefter sorterats efter olika grunder, och bedömningar och uppskattningar inom var grupp för sig kontrollerats och prövats med hänsyn till konsekvens och likformighet i genomförandet. a.

Yrkesklassificeringen. Föräldrarnas yrke har med hänsyn till arten och den sociala och ekonomiska ställningen klassificerats i åtta huvudklasser med ett antal undergrupper. Vid indelningen har den socialekonomiska synpunkten tillmätts den största betydelsen. Det skulle kräva för stort utrymme att här återge de detaljerade tabeller, som uppgjorts över klassificeringens genomförande; dessa tabeller ange antalet studenter för varje i deklarationen eller matrikeln använd yrkesbeteckning med fördelning efter föräldrarnas inkomst. Då enbart ett sammandrag av en dylik redogörelse icke kan bli av något egentligt värde, skall här endast i korthet angivas de olika klassernas och undergruppernas definition. Varje person hänföres efter faderns (undantagsvis moderns) yrke till någon av följande yrkesklasser:

25 A = Lantbrukare, därunder A 1 = Godsägare, agronomer. A2=Lantbrukare, hemmansägare (lantbrukare med höga inkomster föras till A l ) . A3=Lantbruksinspektorer, förvaltare, trädgårdsmästare, mejerister, mjölnare, fiskare. B = Folkskollärare (inräknat även överlärare o. d., övningslärare, kantorer, musikdirektörer). C=Akademiker m. fl., därunder C 1 = Präster i svenska kyrkan. C2=Högre ämbetsmän samt vissa stats- och stadstjänstemän med högskoleutbildning, högskoleutbildade advokater m. fl. C3=Läkare (inberäknat medicinalråd men ej medicine professorer). C 4 = Professorer. C5=Läroverkslärare, folkskoleinspektörer, bibliotekarier, arkivarier, filosofie doktorer m. fl. C 6 = Veterinärer, tandläkare, apotekare. C7=0fficerare. C8 = Ingeniörer, arkitekter, lantmätare jägmästare (inberäknat även mariningeniörer, telegrafingeniörer etc). Med C r avses i det följande C-klassen utom undergrupperna C 1 och C 5. D=Direktörer, disponenter, grosshandlande (inberäknat de flesta affärsmän med höga inkomster). E=Handlande, affärsmän, köpmän (inberäknat handelsresande, handelsföreståndare, entreprenörer, hotellägare, åkeriägare, urmakare, fotografer, vissa byggmästare o. d.). F=Högre tjänstemän m. fl., därunder F l = Stats- eller stadsanställda tjänstemän (järnvägs-, post-, telegraf-, tull-, etctjänstemän i lönegrad lägst B 15 samt därmed jämställda). F 2 = Kontorsehefer, kamrerare, kassörer, brukstjänstemän, redaktörer, konstnärer m. fl. F 3 = Sjökaptener. G=Lägre tjänstemän m. fl., därunder G l = Stats- eller stadsanställda tjänstemän i (i regel) lönegraderna B 14—B 8 samt därmed jämställda, alltså tågmästare, lokförare, överpostiljoner, poliskonstaplar, underofficerare, etc. G 2=Verkmästare, övermaskinister, faktorer etc, kontorister, e t c G3=Frikyrkopräster, etc. H=Hantverkare, arbetare, därunder H 1= Hantverkare, husägare. H 2 = Stats- eller kommunalanställda i lönegrad högst B 7 eller motsvarande, alltså banvakter, stationskarlar etc, samt vaktmästare. H3=Arbetare (inberäknat även torpare och jordbruksarbetare).

Som motivering till denna indelning må här endast anföras: Att lantbrukare bör upptagas som särskild yrkesklass får anses självklart. Klassen är i regel mycket lätt att avskilja från övriga yrkesklasser; inom

26 klassen, åter, är det praktiskt taget omöjligt att företaga någon tillförlitlig socialgruppering. Ett mycket ofullständigt försök i denna riktning har gjorts genom att från huvudgruppen utskilja å ena sidan godsägare och agronomer samt lantbrukare med stor inkomst, å andra sidan förvaltare, lantbruksinspektörer samt företrädarna för lantbrukets binäringar; trädgårdsmästare etc. Folkskolläraregruppen har på grund av sin storlek utskilts såsom en särskild yrkesklass. Det kan naturligtvis diskuteras, huruvida musikdirektörer böra räknas hit eller till akademikernas eller konstnärernas klass; avgörande för placeringen har varit dels det nära sambandet mellan denna grupp och kantorerna, dels det förhållandet, att musikdirektörernas inkomster väl överensstämma med övrigas inom yrkesklass B (i städerna). Beträffande akademikerklassen och dess indelning behöver endast sägas, att till gruppen C 2 något oegentligt räknats även häradsskrivare, vilket gjorts med hänsyn till dessas inkomstförhållanden och i någon mån rättfärdigas av att yrket numera åtminstone delvis rekryteras från de juridiskt bildades led. Att folkskoleinspektörerna inräknats i läroverksläraregruppen kan motiveras på liknande sätt. Till ingeniörsgruppen C 8 ha räknats ej endast civilingenjörer m. fl. utan även ingeniörer, arkitekter, kemister, om vilka man av yrkesbeteckningen ej säkert vet, att de avlagt högskoleexamen; det skulle emellertid vara synnerligen svårt att här göra en uppdelning, vilket tydligt framgår, då man jämför inkomstfördelningen hos yrkena »civilingeniör» och »ingeniör». Endast i de fall, då säkerhet förefinnes, att vederbörande bör räknas till verkmästarnas klass (G 2), har så gjorts. Beträffande klassificeringen av ett sådant yrke som exempelvis skogsförvaltare (vilket har förts än till C 8, än till F 2, än till G 2) har inkomsten samt de övriga upplysningar, som kunnat erhållas, fått avgöra. Till akademikerklassen har i största möjliga utsträckning förts alla, som avlagt akademisk examen, så har även exempelvis en redaktör, f. d. professor eller en direktör, vice häradshövding förts till C och ej till F eller D. I valet mellan direktörsklassen D och hantverkareklassen H 1 har, beträffande de yrken, fabrikör, byggmästare etc, som kunna räknas till båda klasserna, inkomsten fått fälla utslaget; uppdelningen mellan klasserna D och E, som tillsammans äro relativt lätta att avgränsa från övriga klasser, har likaledes i stor utsträckning gjorts med hjälp av inkomsten. Till klassen D ha ibland räknats yrken, vilka ej eljest skulle förts dit, men då har vederbörandes inkomstförhållanden varit sådana, att han uppenbarligen bäst rubricerats såsom rentier, fastighetsägare eller dylikt. Klasserna A, B, C, D och E äro alla relativt homogena ur yrkessynpunkt likaväl som ur social synpunkt, I de tre återstående yrkesklasserna F, G och H ha under samma klass förts tillsamman personer med vitt skilda yrken, men med något så när samma sociala och ekonomiska ställning. Klassen F, som omfattar högre tjänstemän i såväl statens som enskild tjänst, redaktörer,

konstnärer och sjökaptener, kan synas något brokig; denna yrkesklass uppvisar också en ganska stor spridning ifråga om inkomsterna. Emellertid är det ej så farligt med heterogeniteten, som vad rubriceringen tycks ge vid handen, och i varje fall torde den ej kunna avhjälpas på annat sätt än genom att klyva upp klassen i flera yrkesklasser, varmed föga är vunnet. Till den lägre tjänstemannaklassen G, vilken i likhet med yrkesklass F är uppdelad i undergrupperna stats- och stadsanställda samt privatanställda, har som en tredje underavdelning lagts den lilla gruppen frikyrkopräster, vilken med avseende på inkomsten intar en mellanställning mellan klasserna G och H, men i yrkesavseende knappast kan placeras in någon annanstans i schemat. Som en extra klass, betecknad X, har vid vissa högskolor upptagits de fall, där faderns yrke är okänt, (»Fader okänd» har däremot förts till yrkesklassen H 3.) b. Bedömningen av antalet terminer, som högskolevistelsen omfattat (närvaroterminer). Genom matrikelkortets uppgifter om inskrivningsterminen låter sig högskolevistelsens början tillräckligt exakt fastställas såväl vad beträffar vistelsen vid den högskola deklaranten tillhörde vid deklarationens avgivande som vad beträffar eventuellt förekommande tidigare studier vid andra högskolor. Ta vi nu i ett individuellt fall i betraktande de terminer, som förflutit sedan första inskrivningen till och med höstterminen 1930, kunna vi utgå ifrån att vederbörande var närvarande den första terminen. Vidare veta vi av deklarationen, huruvida han var närvarande en eller två terminer år 1930 (jmfr bedömningen av antalet närvaromånader år 1930). För de studenter, som inskrivit, sig hösten 1929 eller senare, känner man alltså antalet närvaroterminer med stor säkerhet. För äldre studenter är närvaron säkert känd åtminstone beträffande tre terminer. Många av dessa ha emellertid frivilligt deklarerat förekommande frånvaro, vilket psykologiskt sett är helt naturligt, särskilt då det gäller längre sådan. Då det vidare låter sig fastställa ur de av deklarationerna belysta förhållandena under år 1930, att frånvaro tydligen förekommer i ganska liten utsträckning bland de yngre studenterna (värnplikten fullgöres ju oftast till större delen antingen innan universitetsstudiernas påbörjande eller också först efter examens avläggande), blir studietidens längd, efter fråndrag av all känd frånvaro, ganska väl bestämd. För de yngsta studenterna blir ju bestämningen så gott som exakt; allt eftersom studietiden är längre bli visserligen felmöjligheterna större, men allt talar för, att felen relativt sett hålla sig inom ganska trånga gränser, bortsett naturligtvis från enstaka individuella fall. På det hela taget kommer det visserligen att röra sig om maximisiffror, vilket man givetvis får ha i åtanke, då siffrorna användas t. ex. för beräkning av den genomsnittliga årliga skuldsättningen. Vid dylik användning är det för övrigt själv-

28 klart, att fall med extremt långa studietider få begagnas med försiktighet eller alls icke medtagas. För övrigt må beaktas, att för studenterna vid specialhögskolorna några svårigheter och större felmöjligheter knappast äro förhanden, enär helterminsfrånvaro här relativt sällan förekommer och dessutom studietiden är ganska noga begränsad och förhållandevis kort. För Tekniska högskolan finnes till och med fullständiga anteckningar om närvaro förda termin efter termin, vilka anteckningar utnyttjats för undersökningen. För icke-deklaranterna vid universiteten och de fria högskolorna förefinnar visserligen icke samma möjligheter att beakta frånvaron som för deklaranterna, men det för dessa studenter beräknade antalet närvaroterminer begagnas icke heller för några ekonomiska kalkyler utan har betydelse blott för urvalsbedömningen. c. Bedömningen och klassificeringen av naturaförmåner och bostad i hemmet. Som tidigare nämnts infördes på matrikelkorten studentkatalogernas adressuppgifter för studenterna själva. I de fall, då hemortsuppgiften för föräldrarna därtill gav anledning, hade — som likaledes har nämnts — överensstämmelsen mellan matrikelkortets adressuppgift och föräldrarnas adress (hämtad företrädesvis ur telefonkataloger, taxerings- och adresskalendrar) undersökts. Härigenom kunde även i de fall, då det av deklarationssvaret ej direkt framgick, huruvida uppgivna naturaförmåner erhöllos i hemmet eller ej, avgöras, vilketdera som var fallet. Likaledes kunde i det stora flertalet fall med hög grad av visshet avgöras, huruvida deklarerade utgifter för rum och mat avsågo betalning i hemmet eller ej; i förra fallet voro dessutom de ifrågavarande utgifterna i allmänhet misstänkt små för att gälla en studerande, som bor och äter utom hemmet, Utgifterna för rum och mat deklareras även i övrigt synnerligen olika. Många deklaranter ha fritt vivre och därför inga eller helt obetydliga utgifter för rum och mat, Andra ha vissa naturaförmåner såsom fritt rum, fri mat eller båda delarna under viss tid. De, som ha utgifter för rum och mat, besvara i regel frågan om dessa utgifters storlek endast genom att uppgiva summan för året, så som ock frågans formulering ger anledning till. I många fall deklareras dock mera ingående, med uppgifter jämväl om antalet månader, som utgifterna avse; ibland deklareras endast, det månatliga pris, som betales för rum och för mat och någon gång endast den sammanlagda utgiften för både rum och mat (vanligen helinackorderade eller i hemmet betalande). Ganska ofta kompletteras sifferuppgifterna med upplysningen, att de deklarerade utgifterna avse betalning i hemmet, studenthem eller skolhushåll, och understundom angives, att siffrorna inbegripa utgifter för familj, eller t. ex. blott, att deklaranten är gift, Bland deklarerade naturaförmåner kommer i en särskild kategori uppgiften om fritt vivre under ferierna, som ofta deklarerats särskilt, därför

29 att frågeformulärets alternativa svar »ja» eller »nej» annars icke giver full upplysning. Det är överhuvud i de flesta fall lätt att avgöra, huruvida fritt vivre under ferierna förekommer eller icke; detta framgår nämligen oftast mycket tydligt av utgifterna för rum och mat. Då emellertid denna naturaförmån förekommer i de allra flesta fall, blir gruppen av dem, som icke kunnat visas åtnjuta förmånen ifråga, ganska liten; för en betydande del av individerna i denna lilla grupp är det dock svårt att fastställa, att de verkligen icke ha fritt under ferierna (t. ex. beträffande en person, som för 1930 deklarerat 12 månaders utgift för rum och mat, men för vilken övriga data tyda på, att han eljest normalt åtnjuter fritt under ferierna), varför densamma icke upptagits som särskild klassificeringsgrupp. På grundval av vad som alltså framgår beträffande åtnjutna naturaförmåner i fråga om rum och mat har en klassificering av deklaranterna genomförts i klasserna »fritt», »delvis fritt» och »intet fritt». Till den förstnämnda klassen ha räknats de, som helt ha fritt vivre i fråga om rum och mat, till den andra klassen ha räknats de, som, utan att ha helt fritt vivre, på ett eller annat sätt i fråga om rum och mat åtnjuta naturaförmåner utöver fritt vivre under ferierna, t. ex. de, som ha fri mat eller fritt rum, stipendiatrum, amanuensrum etc, de, som ha fri middag under terminerna, vissa av dem, som vistats hemma den ena terminen under 1930 o. s. v. Denna klass tjänar för övrigt företrädesvis ändamålet att från de två övriga, mera normala klasserna utskilja personer, vilka i fråga om utgifterna intaga en mellanställning. Klassen »intet fritt» slutligen omfattar dem, som i fråga om rum och mat sakna naturaförmåner eller endast ha fritt vivre under ferierna. Eftersom det å formuläret icke direkt frågats efter sådana naturaförmåner som t. ex. fria kläder, fria böcker och fri tvätt och eljest lämnade upplysningar därom äro synnerligen ofullständiga, har vid ovannämnda klassificering ingen hänsyn kunnat tagas därtill. d. Bedömningen av antalet närvaromånader 1930 och månatliga priset å rum och mat. Att en deklarant under år 1930 varit frånvarande en hel termin låter sig så gott som alltid avgöras av deklarationen eller de eljest erhållna upplysningarna. Oftast upplyser deklaranten själv därom på blanketten, och även eljest framgår det vanligen fullt tydligt av deklarationens uppgifter särskilt å utgiftssidan om rum och mat samt avgifter till läroanstalt och studentsammanslutningar. I tvivelaktiga fall har dessutom studentkatalogens eller matrikelns uppgifter om närvaro kunnat utnyttjas för ett avgörande. Vad beträffar dem, som tillhöra kategorien »intet fritt», och en del av dem, som klassificerats under »delvis fritt», har ett försök utförts att bestämma antalet närvaromånader 1930 genom en faktorsuppdelning av de deklarerade utgiftssummorna för rum och mat, naturligtvis under hänsynstagande jämväl till andra upplysningar såsom exempelvis bostad i eller utom

30 hemmet, fakultet, storleken av bidrag från föräldrar och enskilda (som ofta ha formen av en konstant summa per månad) o. s. v. För procedurens genomförande i detalj skall icke här redogöras. Denna faktorsuppdelning går naturligtvis i princip ut på att uppsöka den gemensamma dividend till de deklarerade utgifterna för rum och mat, som med rimliga rester (beroende t. ex. på avrundning till jämna tal) såsom kvoter lämna antagbara. och med varandra förenliga månadspriser för rum och mat. Metoden baserar sig väsentligen på det psykologiskt rätt så naturliga förhållandet, att deklaranterna i de allra flesta fall själva uträknat de deklarerade siffrorna genom att multiplicera månadshyran, resp. månadspriset på mat med antalet närvaromånader. Av allt att döma har detta försök lyckats bra, och, förutom att man erhållit uppgifter om månadspriset på rum och mat, har resultatet kunnat användas, t, ex. vid bedömandet av jämförelser av utgiftssummans genomsnittliga storlek inom olika fakulteter. På det hela taget är dock bedömningen av antalet närvaromånader en tämligen isolerad sak inom undersökningen, och försöket har kanske sitt huvudintresse däruti, att det visar, hur lätt deklaranternas tillvägagångssätt vid ifyllandet av formuläret i allmänhet kunnat genomskådas. Beträffande genomsnittliga storleken och variationen av månatliga priset för rum och för mat, liksom också beträffande läsårets normala längd, är det ganska, lätt att även å annan väg erhålla en allmän uppfattning; siffror häröver finnas ju också exempelvis i »Svensk studentkalender», meddelade av personer, som väl känna till förhållandena vid de olika högskolorna. Det är tydligt, att man genom att jämföra de genom »faktorsuppdelningen» erhållna siffrorna med dessa genomsnitts- och normalsiffror kan erhålla en viss uppfattning beträffande deklarationernas vederhäftighet. e. Bedömningen av bidrag från föräldrar och enskilda etc. Som redan nämnts, ha de under »Inkomster» upptagna frågorna om bidrag från föräldrar, enskilda och övriga av olika deklaranter uppfattats olika, så att somliga deklarerat endast skänkta bidrag (gåvor), medan andra deklarerat även bidrag erhållna som lån. Att individuellt avgöra, vilket som varit fallet, har naturligtvis icke alltid varit möjligt, men för det stora flertalet deklaranter har man dock, med ledning av de andra uppgifterna, med ganska, stor säkerhet kunnat bedöma frågan. I många, fall har deklaranten å blanketten själv anmärkt, att det rör sig om lån eller gåva. I de fall, då bidrag redovisats, men inga skulder förekomma eller enbart skulder till andra uppgivits, måste bidraget bedömas som gåva. Samma slutsats kan dragas, då deklarerat bidrag är större än det under motsvarande rubrik på skuldsidan upptagna beloppet. Detta gäller dock icke »bidrag från övriga», ty begreppet »övriga» är ej detsamma, då det gäller bidrag och låneskulder. För dem, som deklarera bidrag, vilka äro mindre än de uppgivna skulderna

31 av motsvarande slag, är det ofta så, att bidraget till storleken ganska väl stämmer med motsvarande skuldsättning, om man får döma av antalet närvaroterminer. Om ock någon tvekan här teoretiskt sett kan råda, har man dock ansett det praktiskt taget säkert, att bidraget utgöres av lån. Småbidrag kunna i regel bedömas som gåvor. I ett fall åter, då skuldkontot endast upptar skuld till föräldrar, resp. enskilda, och inkomstsidans sammanlagda belopp tydligen ej förslår för utgifternas täckande, bedömes ett eventuellt upptaget bidrag från föräldrar, resp. enskilda, som gåva. Det är nämligen då klart, att utom detta bidrag lån från föräldrar, resp. enskilda, under året mottagits. Många andra kombinationer förekomma, men med det ovanstående är det övervägande största, antalet fall uttömt. Är större skuld till föräldrar, resp. enskilda deklarerad — och endast i dylika fall kan någon egentlig tvekan råda om bidragens natur — betyder det för övrigt mycket litet med hänsyn till den användning, som göres av bidragsuppgifterna, huruvida bidragen rubriceras som gåva eller lån. f. Bedömningen och klassificeringen av föräldrarnas bidragsförmåga. Med utnyttjande av all den upplysning som deklarationerna och de på annan väg vunna uppgifterna kunna ge, har det försökts att i några breda klasser indela deklaranterna efter föräldrarnas förmåga att bidraga till studiernas bekostande. De uppgifter, som härvidlag kunnat ge upplysningar av värde, äro framför allt följande: föräldrarnas yrke; föräldrarnas inkomster och i vissa fall deras av taxeringarna framlysande förmögenhetsställning; föräldrarnas hemort, om landsbygd eller stad, om nära studieorten eller ej; föräldrarnas bidrag under år 1930, storleken och fördelningen på gåvor och lån; förekomsten av naturaförmåner och dessas art samt skuldsättningens storlek och struktur. Med ledning av dessa uppgifter samt med hänsynstagande till det helhetsintryck, som erhålles av deklarationen, har det ansetts möjligt att med någorlunda säkerhet hänföra deklaranterna till endera av följande fyra klasser efter föräldrarnas bidragsförmåga, betecknade med 3, 2, 1 och 0. De, vilkas föräldrar av allt att döma äro i stånd att helt bekosta studierna, ha hänförts till klassen 3 eller 2. Skillnaden mellan dessa klasser betingas av om verklig skuldsättning till föräldrarna förefinnes eller ej. Enligt frågeformuläret skola endast sådana skulder till föräldrar deklareras, för vilka, återbetalningsskyldighet föreligger. Det är sålunda egentligen återbetalningsskyldigheten, som betingar skillnaden mellan de två klasserna. Därför ha också deklaranter, vilkas föräldrar ha mycket stor inkomst, förts till klass 3. även om skuld till föräldrarna deklarerats; återbetalningsskyldigheten kan nämligen i dylika fall anses ha en i åtskilliga avseenden modifierad karaktär. Klassen 1 omfattar dem, vilkas föräldrar synbarligen ej helt kunna be-

kosta studierna, men dock under tiden för universitets- eller högskolevistelsen bidragit med gåvor, vissa naturaförmåner (utom fritt under ferier) eller lån. Till denna klass kommer tydligen bl. a. att hänföras den stora kategori av studenter med hem i studieorten eller dess närhet, vilka ha fritt vivre i hemmet men i övrigt anskaffa medel till studierna genom lån i banker eller av enskilda. Till klassen 0, slutligen, ha räknats de, vilkas föräldrar tydligtvis ha en sådan ekonomisk ställning, att de ej kunnat bidraga till studiernas bekostande eller finansiering. Dock utgör förmånen av fritt vivre under ferier intet hinder för inräkning i denna klass. Äro föräldrarna döda eller fadern död skulle man kunnat tänka sig att vid klassificeringen i vissa fall taga hänsyn till föräldrarnas tidigare bidragsförmåga, Härtill äro emellertid uppgifterna alltför otillräckliga, både i avseende på kännedomen om den ekonomiska ställningen och om tiden för faderns död. Därest icke modern lever och bidrager till bekostande av studierna, ha därför dessa fall hänförts till klassen 0. Det är klart, att man vid denna klassificering icke i alla individuella fall kunnat träffa det absolut rätta, men vi ha vid undersökningens genomförande fått den bestämda uppfattningen, att det i stort sett lyckats ganska väl att gruppera studenterna efter det ekonomiska stöd de ha i hemmet. Det är att märka, att denna klassificering icke är detsamma som en gruppering efter föräldrarnas deklarerade inkomst. Sålunda ha till klassen 3 räknats talrika fall, där man av inkomsten att döma icke skulle förmoda, att bidragsförmåga i högre grad vore förhanden, men där deklarationerna faktiskt visat, att föräldrarna helt bekostat studierna. g. Bedömningen av den genomsnittliga årliga skuldsättningen. Å deklarationsformuläret ha deklaranternas inkomster och vissa utgiftsposter upptagits för år 1930. Tanken har givetvis varit den, att man av dessa uppgifter för ett år — uppgifter för flera år ansågos allt för svåra att erhålla — skulle kunna åstadkomma liksom ett stickprov av studentekonomiens aktiva och passiva, till belysning särskilt av det sätt, varpå studenterna finansiera sina studier, och som ett komplement till de upplysningar, som under rubriken »låneskulder» kunde vinnas angående formerna för den av studenterna anlitade krediten och dessa formers inbördes betydelse. En sak, som man här också vill ha reda på, är upplåningens storlek per tidsenhet och dess relativa betydelse i den löpande studentbudgeten. Särskilt viktigt är det att ha ett begrepp härom, när det gäller att bedöma studenternas sannolika ekonomiska status, när de hunnit fram till den med studierna avsedda akademiska examen. Materialet är nämligen för litet för att man skall kunna bedöma detta enbart genom att undersöka deras förhållanden, som stå omedelbart inför eller nära denna examen. Den årliga skuldsättningen och upplåningens betydelse för täckande av deficit i den löpande

budgeten skulle måhända bäst ha kunnat utrönas, om inkomst- och utgiftsdeklarationen för stickåret 1930 varit mera fullständig än den är. Såsom redan nämnts, saknas emellertid däri dels å utgiftssidan en del viktiga poster såsom utgifter för kläder, resor, nöjen, hälsovård, amorteringar och räntor m. m., dels å inkomstsidan den under året vidtagna upplåningen till täckande av årets utgifter. I varje fall vore endera av nöden, alltså antingen en fullständig tablå över utgifterna eller ock en uppställning av inkomsterna, som även upptog under året upplånade medel och den tid, dessa voro avsedda att räcka, ävensom, utom ränteinkomster, även årets förbrukning av eventuella kapitaltillgångar samt avbetalning å tidigare skulder. När nu båda dessa sidor av den löpande budgeten äro ofullständigt deklarerade — även där lån deklarerats under rubriken »bidrag» föreligger ofullständighet så till vida som under året företagen upplåning från banker här ej alltid medtagits — står man inför en situation, som bäst kan liknas vid den, som föreligger, då en skog skall taxeras. I en skog har man träd av alla möjliga åldrar. Endast en ringa del av dem äro omedelbart eller under närmaste framtiden avverkningsbara och därför värda något just för ögonblicket. Men av en undersökning av storleksförhållandena hos de olika årsklasserna kan man bedöma tillväxthastigheten vid olika åldrar —• fast man icke har uppgifter för de enskilda träden om storleken vid olika åldrar eller tillväxthastigheten inom olika åldersintervall — och härigenom kunna även de underåriga träden värderas. I föreliggande material ha vi för en brokig samling av studenter i alla möjliga ålderslägen (närvaroterminer) uppgifter om de totala låneskulderna. Det gäller nu att i första hand bestämma tillväxthastigheten (den årliga skuldsättningen) och i andra hand skuldernas sannolika slutliga belopp, när studenten nått fram till examen. Tvenne vägar äro här teoretiskt tänkbara, nämligen å ena sidan, att utportionera de upplupna skulderna på de förflutna studieåren och med de erhållna kvoterna som uttryck för den årliga skuldsättningen samt med hjälp av företrädesvis de lämnade uppgifterna om den tid, som beräknas ytterligare åtgå för den avsedda examens avläggande, beräkna den slutliga skuldsummans belopp. A andra sidan kunde man inom grupper av studenter, som avse samma slutliga examen, med varandra jämföra medeltalen av skuldbeloppen efter ett års, två års o. s. v. studietid och därur härleda tillväxttal och slutliga värden för skuldbeloppen. Denna senare metod har i viss mån kommit till användning vid beräkningen av den slutliga skuldsättningen, och vi återkomma därför till densamma. För bedömningen av den årliga skuldsättningen i och för sig ha vi emellertid litat företrädesvis till den första metoden. D. v. s. denna har icke bestått helt simpelt i en division av skuldbeloppet den 31/i2 1930 med halva antalet närvaroterminer, utan vid sidan om denna grova beräkning ha jämväl alla de övriga relevanta data och kända omständigheterna individuellt beaktats. 3

34 Till grand för bedömandet av den årliga skuldsättningen ha legat följande uppgifter och omständigheter: skuldsumman den 31/12 1930; antalet närvaroterminer (jfr avd. b); de under »inkomster» deklarerade siffrorna, framför allt i de fall, dä upplåningen under år 1930 deklarerats helt eller delvis; de under »utgifter» deklarerade siffrorna, särskilt om de i formuläret felande utgiftsposterna tillagts, men även eljest i den mån inkomst- och utgiftsdata i övrigt ge upplysning om förekomsten av ett deficit; skuldsättningens fördelning på olika slag av kredit; samt uppgifterna om hemorten, studentexamensläroverket, föräldrarnas ekonomiska ställning ävensom de slutsatser som av diverse förhållanden (förekomsten av växlar, okynnesskulder, höga utgifter för rum och mat etc.) kunna dragas om studentens levnadsstandard och allmänna livsföring. Vid den årliga, skuldsättningens beräkning helt enkelt genom skuldsummans division med halva antalet närvaroterminer föreligger framför allt följande avsevärda felkällor utom den, att siffran för antalet närvaroterminer till sin natur är en maximisiffra, nämligen för det första den omständigheten, att skulderna understundom inbegripa förakademiska skulder (skolskulder), och för det andra, att skuldsättningen kan ha börjat först efter ett eller flera skuldfria studieår vid samma eller, som ej sällan är fallet, vid annan högskola, Emellertid framgår det oftast ganska tydligt, huru därmed förhåller sig. Det är sålunda rätt vanligt, att den beräknade kvoten stämmer ganska bra med den under »bidrag» å inkomstsidan frivilligt deklarerade upplåningen under år 1930 eller med det deficit som beräknas genom en jämförelse mellan »inkomsterna» och »utgifterna», kompletterade med vissa sannolika tillägg för kläder, resor o. s. v. (jmfr nästa avdelning). Ofta nog framgår det med större eller mindre sannolikhet, att skulderna till föräldrar avse skoltiden eller minderårighetstiden (ibland är detta uppenbart), medan skulderna till banker precis täcka tiden vid universitetet eller högskolan. Ibland angives det å deklarationen, att viss del av skuldsättningen avser skoltiden eller att skuldsättningen hänför sig till endast en del av studietiden. När skuldsumman är liten i förhållande till antalet närvaroterminer, har naturligtvis misstänkts, att skuldsättningen börjat först på senare tid. Hänsyn har i dylika fall gärna tagits till föräldrarnas bidragsförmåga. Är skuldsumman mycket stor i förhållande till antalet närvaroterminer, har en särskild undersökning verkställts. I många fall har man här fått bekräftelse på bedömningen genom deklarantens egna kommentarer till uppgifterna om bidrag från föräldrar, resp. enskilda. Det är klart, att bedömningen av den årliga skuldsättningen i vissa individuella fall är ytterligt osäker. Såsom av en ingående specialgranskning av materialet för Lunds universitet framgår, äro emellertid de fall, då icke flera hållpunkter för bedömningen överensstämma, relativt sällsynta. Kontroller ha också kunnat erhållas genom att jämföra medelvärdena av den

35 årliga upplåningen inom olika årsklasser av studenter med skillnaden mellan skuldbeloppets medelstorlek inom samma årsklass och den närmast lägre. För den användning, som gjorts av de bedömda siffrorna för den årliga skuldsättningen i de följande tabelluppställningarna, torde därför dessa siffror vara tillräckligt rättvisande. Till deras användning för beräkningen av den slutliga skuldsättningen redogöres i avdelning i. h. Bedömningen av utgiftssumman under är 1930. Det har flera gånger i det föregående framhållits, att frågeformuläret under »utgifter» endast upptager frågor om utgifter för rum och mat och för studierna i egentlig mening (kurser, litteratur, avgifter till läroanstalten och till studentsammanslutningarna), medan utgifter sådana som för kläder, resor, nöjen, hygien och läkarvård, räntor och amorteringar o. s. v. icke efterfrågats. Skälet härför har ju varit, att man ej velat äventyra formulärets ifyllande genom att kräva svar på frågor, vilka ej alltid kunna besvaras någorlunda på rak arm utan kräva särskilda privata efterforskningar. Men frågeformulärets uppställning av utgiftsrubriken har också fått sin prägel av det förhållandet, att det varit viktigast att få de frågor besvarade, vilka avse för studierna eller livet å studieorten specifika utgifter, medan utgifter som studenterna ha gemensamma med annan, jämförlig ungdom, böra kunna suppleras åtminstone med vissa medelsiffror och på allmän erfarenhet grundade uppskattningar. För vissa normalt förekommande fall är ju dessutom inkomstsiffran tillräcklig för en bedömning även av de totala utgifterna, För det stora flertalet skuldfria gäller ju, att utgiftssumman 1930 måste vara lika med summan av de deklarerade inkomsterna. Undantag utgöra här endast de, som ha så stora inkomster av kapital eller eget arbete, att inkomsterna ej helt under året förbrukas, samt de, som underlåtit att fullständigt besvara frågorna på inkomstsidan, ävensom de, vilka under året minskat sitt kapital. Vidare är för de skuldsatta deklaranter, som å inkomstsidan deklarerat även sin upplåning under år 1930, inkomstsumman vanligen lika med och i varje fall icke mindre än den totala utgiftssumman under året. För nu nämnda kategorier är tydligen utgiftssumman under år 1930 relativt lätt att bedöma. För återstoden av de skuldsatta finnes för bedömningen av utgiftssumman, utom ovannämnda allmänna medelsiffror för supplering av den deklarerade utgiftssumman, den deklarerade inkomsten med tillägg av den bedömda årliga skuldsättningen att tillgå, givetvis med tillbörlig hänsyn tagen till att den senare i vissa fall bestämts just med hänblick på att få ett rimligt värde på utgiftssumman. Även om bedömningen här som eljest i vissa individuella fall kan vara osäker, så torde likväl de medelvärden, som beräknats ur de erhållna siffrorna, vara tämligen tillförlitliga, och även den belysning de giva av studenternas högst varierande levnadsstandard torde vara ganska riktig.

i. Bedömningen av den slutliga skuldsättningen. Bedömningen av den slutliga skuldsättningen kan ur vissa synpunkter anses vara den på en gång vanskligaste och i sak intressantaste av alla, men torde här knappast behöva någon mera utförlig kommentar. Osäkerhetsmomenten ligga å ena sidan i beräkningen av den årliga skuldsättningen och å andra sidan i deklarationernas subjektiva och i någon mån optimistiskt färgade uppgifter om återstående studietid. Dock saknas det icke kontroller. Sålunda är den slutliga skuldsättningen säkert bestämd för dem, som stå omedelbart inför sin examen eller hunnit långt i sina studier. Hänsyn har också i stor utsträckning kunnat tagas till föräldrarnas bidragsförmåga, stipendieinnehav och inkomsten av eget arbete samt storleken avegna kapitaltillgångar. I regel har dock den slutliga skuldsättningen kunnat beräknas lika med den deklarerade låneskuldsumman med tillägg av produkten av den bedömda årliga skuldsättningen och den deklarerade uppgiften om antalet återstående studieår. En ingående analys med detaljerade tabelluppställningar över denna bedömning har genomförts beträffande lundamaterialet. Man har av densamma fått ett ganska gott grepp om de förekommande systematiska felen i bedömningen. Kontrollbestämningar ha också utförts bl. a. på det sättet, att den genomsnittliga slutliga skuldsättningen beräknats dels direkt av de bedömda individualsiffrorna för denna skuldsättning, dels på grundval av siffrorna för den bedömda årliga skuldsättningen. Tagas nämligen medeltal av dessa inom varje årsklass av studerande för en viss examen, så kan man naturligtvis därav härleda den slutliga skuldsättningen i medeltal för dem, som avlägga ifrågavarande examen. k. Bedömningen av totala studiekostnaden. En fråga, som ej minst för föräldrar men även för det allmänna är av påtagligt intresse, är, vilken den totala studiekostnaden är på olika utbildningsbanor, för olika examina o. s. v. Med hänsyn tagen till de för de olika högskolorna specifika avgifterna och materialomkostnaderna samt levnadskostnaderna å studieorten är det ganska lätt att få fram medeltal för den totala studiekostnaden för en viss, på viss tid avlagd examen. För att erhålla sådana medeltal hade en undersökning som den föreliggande alls icke behövts. Material tillräckligt därför förefinnes exempelvis i stor utsträckning redan i Svensk studentkalender. Ehuru var och en, som ger sig in på en studiebana, givetvis måste räkna med dessa så att säga normala kostnader, är det dock av intresse och betydelse att se även hur de enskilda fallen fördela sig och avvika från dessa genomsnittskostnader samt om möjligt att få utrönt hur stor del av den totala studiekostnaden, som den slutliga skuldsättningen i allmänhet utgör, t. ex. uttryckt i procent. Vi ha därför ansett det mödan lönt att söka genom bedömningar uppskatta jämväl den slutliga studiekostnaden individuellt.

37 På grund av de stora osäkerhetsmoment, som här i och för sig föreligga, särskilt för studenter, vilka vid deklarationstillfället ännu ha större delen av studietiden framför sig, ha vi nöjt oss med ett ganska summariskt förfaringssätt. Som regel har, där antalet närvaromånader 1930 varit normalt, totala studiekostnaden satts lika med antalet studieår (halva antalet närvaroterminer plus deklarantens egen uppgift om beräknat antal återstående studieår) gånger den bedömda totala utgiftssumman år 1930. I några fall ha även skulder från tiden före högskolevistelsen inräknats, men i vissa tabeller ha dessa skulder åter fråndragits. På det hela taget visar det sig, att den sålunda beräknade totala studiekostnaden ej ställer sig väsentligt olika, då beräkningen utföres för yngre, resp. för äldre studenter inom samma fakultet eller studielinje, något som visar, att man inte behöver ha några betänkligheter mot att man använt totala utgiftssumman 1930 som uttryck för individens normala årliga studiekostnad — en årskostnad, som för de yngre är beräknad efter förhållandena under början av studietiden och för de äldre efter förhållandena mot slutet. Ett undantag utgöra dock medicinarna, vilka både höja sin levnadsstandard och förlänga sin årliga universitetsvistelse (antalet närvaromånader) efter avlagd medicine kandidatexamen. Med utgångspunkt från de medicine studerande får man därför fram genomsnittligen lägre totalkostnader för medicine licentiatexamen än då man utgår från medicine kandidaterna. För dylika, långvariga studielinjer kommer också en annan sak i betraktande, nämligen att de äldre studenterna påbörjat sina studier under kris- och dyrtiden efter världskriget. Då vårt material avser året 1930, är det tydligt, att de höga priserna under t. ex. år 1920 och följande år mycket väl kunna utöva inflytande på de äldre medicine kandidaternas studiekostnader, så att bedömningen så till vida i alla fall pekar åt rätt håll.

Redan den omständigheten, att materialbearbetningen ägt rum i Lund samt att Lunds studentkår dels lämnat det största antalet deklarationer, dels uppvisat en fullt tillfredsställande deklarationsprocent, har gjort det helt naturligt för oss att vid undersökningen göra början med lundamaterialet och på detsamma utpröva undersökningsmetoder och allmänna riktlinjer för arbetet. Det tilläggs- och kontrollmaterial, som snart visade sig behövligt, hade vi också närmast tillhands för Lunds vidkommande. Vid den redogörelse, som i de följande kapitlen skall lämnas för undersökningsresultaten och förhållandena vid de olika universiteten och högskolorna, faller det sig därför naturligt att göra början med Lunds universitet för att sedan ägna de övriga läroanstalterna var sin redogörelse. Härvid skall emellertid, när så faller sig lämpligt, jämförelser även göras de olika högskolorna emellan. En sammanfattande framställning för samtliga uni-

versitet och högskolor ha vi ansett överflödig, då en sådan tidigare publicerats av undertecknad Wicksell (Studentekonomi, Kooperativa Förbundets bokförlag 1934). Dessutom ha sammanfattande redogörelser för skuldsättningens och studiekostnadens vidkommande fakultetsvis lämnats i huvudbetänkandet. I texten meddelas undersökningens sifferresultat i så utförliga sammanställningar som rimliga hänsyn till utrymmet medgivit. De mera detaljerade och fullständiga tabeller, som uppställts ej blott för Lunds universitet utan även för de övriga läroanstalterna och av vilka de här medtagna tabellerna utgöra sammandrag, äro för vidlyftiga för publicering. Tabellerna förvaras i Statistiska institutionens i Lund arkiv och äro där tillgängliga för den intresserade.

KAP. II.

Lunds universitet. Materialet.

Fördelningen efter kön, nation och fakultet. Anlitade källor.

Sedan den i kap. I beskrivna avgränsningen av materialet ägt rum, omfattar materialet för Lunds universitet 2 205 studenter, därav 1 763 deklaranter och 442 icke-deklaranter. Deklarationsprocenten var således i Lund 80,n. Deklarationerna insamlades nationsvis. Tab. 2 visar materialets fördelning på de olika nationerna och fakulteterna, med uppdelning jämväl efter studenternas kön. För nationerna användas beteckningarna: Östgöta Västgöta Smålands Lunds Malmö HälsingborgsLandskrona

itio n = » = » = » = » = »

Ög.; Vg.; Sm.; Ld.; Mim.;

= Hb.;

Ystads Kristianstads Blekingska Göteborgs Hallands Kalmar Värmlands

nation = Yst.; » = Kr.; nationen = Bl.; nation = Gb.; » = Hld.; » = Kim.; » = Vrml.

För fakulteterna användas beteckningarna: Teologiska fakulteten (incl. studerande inom fil. fak., som studera för teol. fil. examen eller eljest avse att övergå till teol. fak. eller som redan avlagt teologisk examen) = T; Juridiska fakulteten (incl. studerande inom fil. fak., som avse att övergå till jur. fak.) = J ; Medicinska fakulteten = M; Humanistiska sektionen = H ; Matematisk-naturvetenskapliga sektionen = N. Man finner av tabellen, att deklarationsprocenten är obetydligt lägre för kvinnor än för män, eller 78.3 % mot 80.3 %. Kvinnorna äro därför procentuellt sett något talrikare bland icke-deklaranterna än bland deklaranterna. I de olika nationerna växlar deklarationsprocenten något men ej mycket. Bäst siffror uppvisa Hallands och Lunds nationer med resp. 95 och 89 %. I ingen nation understiger deklarationsprocenten siffran 65. I några nationer är dock kvinnornas deklarationsprocent ganska låg såsom i Östgöta, Blekinge och Kalmar nationer, men det är att märka, att studentskornas totala

antal i dessa nationer är ytterst litet. För teologer, naturvetare och medicinare är deklarationsprocenten högre än för hela kåren; juristerna uppvisa med 73.4 % den lägsta siffran. Tab. 2. Fördelning efter kön, nation och fakultet, Deklaranter

Samtliga Nation och fakultet

Icke-deklaranter

a £ Män Kv. Kv. E $c Män Kv. Kv. C ti i% OJ ^ <a —

32 Män Kv.

2205 1869 336 15.2 1763 1500 263 14.9 442 369 73 22 14 8 41 36 5 12 63 50 13 21 Nation: Ög. 15 15 81 75 6 7 6 6 Vg. 96 90 55 51 4 221 200 21 9 Sm. 276 251 25 9 31 25 6 252 207 45 18 Ld. 283 232 51 18 77 63 14 Mim. 338 260 78 23 261 197 64 25 49 39 10 216 169 47 22 Hb. 265 208 57 22 15 13 2 Yst. 81 76 5 6 7 7 96 89 36 31 5 Kr. 102 89 13 13 138 120 18 13 31 39 8 Bl. 88 79 9 10 127 110 17 13 40 37 3 Gb. 203 180 23 11 243 217 26 11 4 9 6 Hld. 86 74 12 14 92 78 14 15 19 17 2 Kim. 4 6 50 48 2 4 69 65 38 29 Vrml. 119 99 20 17 9 81 70 11 14

J M H N

Deklarationsprocent

Kv. Vi3 j» M ä n Kv. i % 30 ~' |

3Q

Samtliga

Fakultet: T

(L).»

564 536 28 5.0 481 455 26 5.4 83 379 367 12 3.2 278 269 9 3.2 101 470 420 50 10.6 377 338 39 10.3 93 554 341 213 38.4 430 266 164 38.1 124 238 205 33 1 13.9 197 172 25 12.7 41

16.5 80.0 80.3 78.3 36 0 7 19 18 20 13 14 21 8 33 11 24

65 84 80 89 77 82 84 74 69 84 93 72 68

72 38 83 100 80 84 89 88 76 82 81 82 85 71 74 72 72 53 83 88 95 86 74 50 73 55

2 2.4 85.3 84.9 92.9 81 98 3 3.0 73.4 73.3 75.0 82 11 11.8 80.2 80.5 78.0 75 49 39.5 77.6 78.0 77.0 33 8 19.5 82.8 83.9 75.8

Tabellen visar även, att de egentliga studenterna vid Lunds universitet till c:a 15 % utgöras av kvinnor. I de olika nationerna är könsproportionen växlande, delvis helt säkert beroende på de små talen i vissa nationer, men på det hela taget återspeglande det förhållandet att studentskorna mera än studenterna komma från städerna. Sålunda ha Malmö och HälsingborgsLandskrona nationer höga siffror (över 20 % studentskor) och därnäst kommer Lunds nation, som utom studenter från Lunds stad och kringliggande landsbygd i betydande utsträckning även upptar studenter från andra trakter, vilka icke anse sig särskilt hemmahöra i någon av de övriga nationerna, Utom deklarationerna ha för Lunds studenters vidkommande såsom uppgiftskällor anlitats: Studentkatalogen (kön, födelseort, födelseår, studentår, inskrivningsår, fakultet och sektion, avlagda examina, bostad, stipendier); Universitetets inskrivningsmatrikel (kön, födelseort, födelsedatum, studentexamens- och inskrivningsdatum, studentexamensläroverk, faderns yrke, studier vid annan högskola, namnändringar); 1

Med bokstäverna L, U, K, S, G etc. (Jfr tab. 13, sid. 53) markeras i det följande, då så är behövligt, vilken läroanstalt en tabell avser.

41 Taxeringskalendrar (föräldrars taxering till bevillning och till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt för c:a 40 % av deklaranterna och 45 % av icke-deklaranterna; ibland även studenternas egna taxeringssiffror); Statskalendern och andra kalendrar och matriklar, adresskalendrar och telefonkataloger (kontrolluppgifter, särskilt om faderns yrke samt kontroll och komplettering av uppgifterna om hemorten); Låneansökningar i Lunds studentkårs kreditkassa med bifogade ekonomiska självdeklarationer (utom vanliga personliga date finnas här uppgifter om hemort, antal närvaroterminer, tentamina, avsedd examen, huruvida fadern lever eller ej, faderns yrke och bostad, utförligt specificerade uppgifter om skulder, inkomster, stipendier). För 19 % av deklaranterna och 19 % av icke-deklaranterna har aktuell kontroll och komplettering vunnits genom dessa ansökningar. Lunds universitets studentantal, inskrivnings- och examensfrekvens m. m. Studentantalet i Lund har som bekant under senare år varit i hastigt stigande. Följande ur Statistisk årsbok för Sverige hämtade tabell ger en föreställning om utvecklingen: Tab. 3.

Studentantalet i Lund höstterminerna 1866—1934. (Enl. Statistisk årsbok).

År

Antal studenter u n d e r höstterminen i medeltal

1866-1870 1871—1875 1876—1880 1881—1885 1886—1890 1891—1895 1896—1900 1901—1905 1906-1910 1911—1915 1916-1920 1921—1925 1926—1930 1931 1932 1933 1934

403 558 641 830 903 722 652 740 999 1300 1407 1665 2260 2404 2458 2494 2404

Därav kvinnor

% kvinnor

0 2 10 12 14 23 55 93 124 195 343 393 426 453 431

0.0 0.2 1.1 1.7 2.1 3.1 5.5 7.2 8.8 11.7 15.2 16.3 17.3 18.2 17.9

I tab. 4—6 lämnas en mera utförlig redogörelse för studenternas fördelning efter kön, nation ocli fakultet under olika år. Siffrorna, som äro angivna läsårsvis, utgöra medeltal av höstterminens och vårterminens resp. siffror. Som synes äro siffrorna för de i undersökningen medtagna något mindre

42 Tab. 4. Studentantalet i Lund läsåren 1903/04-1932/33.

Antal studenter

Antal studenter, sorr tillhöra skånsk a nationerna

Läsår

% kvinnor bland % studenter, som 03 a 4 i c3 tillhöra skånska C3 c C nationerna bland m 03

.cä O)

s

oc3 O

TJI

Q

Samtliga

Män

Kv.

Samtliga

Män

Kv.

CO

Jl

1903—04 04—05 05—06 06—07 07-08 08-09 09—10 10—11 11—12 12—13 13—14 14-15 15—16 16-17 17—18 18—19 19—20 20-21 21—22 22—23 23—24 24—25 25—26 26-27 27—28 28—29 29-30 30—31 31—32 32-33

708 776 822 862 847 946 1060 1 154 1234 1336 1372 1263 1295 1364 1398 1418 1448 1420 1408 1540 1618 1 794 1997 2 229 2 256 2 346 2 372 2 371 2 446 2 466

688 751 793 824 799 898 1000 1088 1166 1251 1282 1169 1193 1256 1294 1296 1314 1281 1266 1364 1441 1591 1737 1949 1915 1984 2 007 2 013 2 066 2 056

20 25 29 38 48 48 60 66 68 85 90 94 102 108 104 122 134 139 142 176 177 203 260 280 341 362 365 358 380 410

414 444 479 510 528 584 664 717 768 811 833 752 760 794 798 809 802 806 812 892 922 996 1080 1172 1183 1217 1204 1206 1257 1278

400 424 457 480 491 552 622 667 719 751 773 690 692 726 730 737 721 716 721 772 800 854 890 984 962 980 974 982 1017 1026

14 20 22 30 37 32 42 50 49 60 60 62 68 68 68 72 81 90 91 120 122 142 190 188 221 237 230 224 240 252

2.8 3.2 3.5 4.4 5.7 5.1 5.7 5.7 5.6 6.4 6.6 7.5 7.8 7.9 7.4 8.6 9.3 9.8 10.1 11.5 11.0 11.3 13.0 12.6 15.1 15.4 15.4 15.1 15.5 16.6

3.4 4.5 4.6 5.9 7.0 5.6 6.3 6.9 6.4 7.4 7.3 8.2 8.9 8.5 8.6 9.0 10.1 11.2 11.2 13.4 13.2 14.2 17.6 16.0 18.7 19.5 19.1 18.6 19.1 19.7

2.0 1.5 2.0 2.3 3.4 4.1 4.8 3.8 4.2 4.9 5.5 6.4 6.3 7.2 6.1 8.2 8.1 7.9 8.6 8.7 7.9 7.8 7.6 8.8 11.2 11.1 11.6 11.5 11.7 13.3

1903—08 08—13 13—18 18—23 23—28 28—33

813 1146 1338 1447 1979 2 400

781 1080 1238 1304 1727 2 025

32 66 100 143 252 375

475 709 787 824 1070 1232

450 663 722 733 898 995

25 46 65 91 172 237

3.9 5.7 7.4 9.8 12.6 15.6

5.3 6.5 8.3 11.0 16.0 19.2

2.2 4.4 6.3 8.3 8.7 11.8

a C

T; C

SamtMän liga

Kv.

58.5 58.1 57.2 56.5 58.3 57.6 59.2 58.3 62.3 61.5 61.6 61.3 62.6 62.3 62.1 61.3 62.2 61.6 60.7 60.1 60.7 60.2 59.6 59.0 58.6 57.9 58.2 57.8 57.1 56.4 57.0 56.8 55.4 54.9 56.8 55.9 57.7 57.0 57.9 56.6 57.0 55.6 55.5 53.7 54.1 51.2 52.6 50.5 52.4 50.2 51.9 48.2 50.7 48.5 50.9 49.3 51.4 49.2 51.9 49.9 59.1 58.4 61.9 61.3 58.9 58.3 57.0 56.3 54.3 52.2 51.4 49.0

74.4 78.0 77.6 78.7 77.1 68.4 68.6 74.4 71.5 68.6 69.6 65.6 66.5 62.5 66.2 59.5 61.1 65.2 63.9 67.9 68 7 69.7 72.7 66.9 64.8 65.5 63.1 62.5 63.4 61.5 77.2 70.6 65.6 63.4 68-6 63.2

De abs oluta talen äro me deltal i iv höst termir tens o ch vårterminens siffror, resp. medeltal av siffrorna för de i f emårsp erioder na inf ;ående läsåren.

än de motsvarande siffrorna i tab. 3—4, vilket naturligtvis beror på de vidtagna uteslutningarna (Jmfr Kap. I sid. 15 ff.). Det framgår av tab. 3, att studentantalet efter ett betydande uppsving på 1880-talet gick något tillbaka under 1890-talet. Efter en jämn ökning under innevarande århundrades första två decennier (med ett avbrott för krigsåren) har en högst markant stegring inträffat under 1920-talet, Av intresse är också att se, hur studentskornas antal ökats absolut och relativt. Vissa i och för sig intressanta förskjutningar i nationsfördelningen, t, ex. de skånska nationernas relativa till-

43 Tab. 5.

Studentantalet i Lund läsåren 1908/13—1932/33, fördelat efter nation. Lunds studentkår Ög

Vg

Sm

Ld

Mim

Hb

1908-13 13-18 18—23 23—28 28—33

1146 1338 1447 1979 2 400

18 30 35 50 70

43 46 39 77 108

118 154 168 259 296

182 236 249 318 326

188 208 224 289 358

164 68 106 55 143 188 73 83 64 161 201 69 81 69 204 254 95 114 100 241 293 104 151 125 243

1928—29 29-30 30—31 31—32 32—33

2 346 2 372 2 371 2 446 2 466

66 73 67 71 74

97 106 108 109 118

311 296 298 281 296

318 321 321 342 326

340 337 350 372 393

297 295 278 289 307

114 108 107 102 91

149 142 150 152 161

126 130 126 119 124

1908-13 13—18 18-23 23—28 28—33

100 100 100 100 100

1.5 2.3 2.4 2.5 2.9

3.8 3.5 2.7 3.9 4.5

10.3 11.5 11.6 13.1 12.3

15.9 17.6 17.2 16.1 13.6

16.4 15.5 15.5 14.6 14.9

14.3 14.0 13.9 12.9 12.2

5.9 5.4 4.8 4.8 4.4

9.3 6.2 5.6 5.8 6.3

1928-29 29—30 30-31 31—32 32-33

100 100 100 100 100

2.8 3.1 2.8 2.9 3.0

4.1 4.5 4.6 4.4 4.8

13.3 12.5 12.6 11.5 12.0

13.5 13.6 13.5 14.0 13.2

14.5 14.2 14.7 15.2 15.9

12.6 12.5 11.7 11.8 12.4

4.8 4.G 4.5 4.2 3.7

1908-13 13—18 18—23 23—28 28—33

5.7 7.4 9.9 12.8 15.6

6 8 6 7 17

4 7 8 9 10

4 6 9 9 11

4 9 12 17 19

10 10 12 16 23

7 9 13 21 22

1928—29 29—30 30-31 31-32 32-33

15.4 15.4 15.1 15.5 16.6

17 14 16 19 21

8 10 7 10 14

10 10 11 12 12

21 23 19 16 16

22 22 23 23 24

23 23 20 20 24

Läsår

N a t i o n Yst

Kr

Bl

Gb

Hld Kim Vrml

Studentantal

'

37 49 42 73 83

24 46 66 109 146

223 86 239 101 260 95 254 104 241 98

81 82 80 81 90

138 142 131 170 147

4.8 4.8 4.8 5.1 5.2

12.5 12.1 14.1 12.2 10.1

3.2 3.7 2.9 3.7 3.4

2.1 3.4 4.5 5.5 6.1

6.4 6.0 6.3 6.2 6.5

5.4 5.5 5.3 4.9 5.0

9.5 10.1 11.0 10.4 9.8

3.7 4.3 4.0 4.3 4.0

3.4 3.5 3.4 3.3 3.6

5.9 6.0 5.5 7.0 6.0

3 3 8 13 8

6 6 5 7 14

7 7 14 11 12

3 4 7 7 10

7 8 5 7 8

2 11 9 12 15

11 8 7 9 7

10 13 13 16 18

10 13 11 10 13

12 10 10 9 9

14 13 16 17 20

9 11 6 7 7

12 14 17 13 18

Nationernas procentuella andel i kåren

Procent kvinnor

Se not till tab. 4.

bakagång, framgå av tab. 5. Vidare fäster man sig vid teologiska fakultetens oerhört starka tillväxt under senare år (mer än en fördubbling på 10 år), juridiska fakultetens relativa stillastående särskilt under de sista 10 åren, medicinska fakultetens mera än fördubbling under världskrigets årtionde och dess mera måttliga tillväxt under 1920-talet samt filosofiska fakultetens måttliga tillväxt fram till 1928 och relativa stillastående sedan dess. Det. kan också vara av intresse att se hur antalet examina ställt sig, varom tab. 7 ger upplysning.

44 j i o o i - o « o o O N » o w i - o « » q s » H H a ! a i o COCCCOCNM ^ IO CO ia ^ US in CD' ^ CD I ~ Ö CO <M iri -*" CO CO en ^< CO CO ^ CM CM ^ ^ ^ J J ^ ^ oo o o cc

n i f l - t » n t - o o o i n a »

H H ^ r H r t r t H H r i H H r H r H C N J U N O J t M ^ ^ l C O C O W W

lC

O t, M

! 05 t~ oo oi t~ ö 05 ö oi Ö oo aid

oo ai ci i

1 - OS CO N

CC CC 05 05 rH cc — CM CM O O O

ÖÖÖÖi-<Ö>-^CM<Mi-HrHCM^CMCOCNCOCOCO^-*COlir5CC

O H CM n Ö

^^^Ot^c^^cö^cöc6W'cocö-^"^^'^l",*'^1(:^

© *-< ^ ^ *^

II ~

O t-; .H * * r* ^H r^ i-l CM CO

o3 i—iHHr«^-rHT—II-^T-HT—'

r - i I—I

Oad^dcd^^lCmcÖHr^ÖH^r5(N^r-rHHOOrH „^^f>]r>]HH-H^HHr-.H^rtf-.HiHHr-<^HrHH

T—' i—<

S!£l^I^]

^ rt ^ ^

rY^ n -^ ^ M m Tii ^ <>i H 6 i»' o d cd o d d H co (jq o Q c i »-i T—' <^ ^ rr 2 SSmSmcOCOCTCOTOCoScflSScMCOCOCOCOCOCOCM CMCO COCOCMCOCO » u °G3

CkM

..

a <L C)

O

«

»

»

«

O

»

»

«

«

«

»

O

O

O

O

M

,

rtBBeqq

q <N « era o

CO CO CM CM CM CO -*' CD C-^ C5 O CM •* t» » » » » » » S J S S S S

S S CM S CM

^ ^ ^ . - ( ^ ^ . - . ^ . M . ^ C M C M C M C M C M C M . - ^ T ^ I - H ^ I — I CM CM CM CM M W l - D C . O O i n N L - O H S C l I O l O M O r l C O I O K O l O q

H rH GN n w N O M SO t - N~

^ ^ c o ^ ^ ^ C T ^ —ö^cö^coco^-^^iot-cococococo

-* £; g j r; ^ c

CMCMCMCV5CMCMCMCMCM<MCMC>1CMCMCNICMCMC>1CM H rt r ^ r H ^ r ,

CM CM CM CM ^

^ H - t - w x c o c o - n o o t - ^ ^ o o c o a s e a - a t w e r a r - o a s c - j ^

cq " * cq cs q

rt

^

P

M

u-

OS

32 Ä

OH^ioio^ca^ffieDTtit-rtcootDooiot-ffloäOji-; ro ^ !£: ^ ^

Q

°2T^"*t^^

*

r^_«NHX'^0]COCOCCCO-.t^'^-^COT-ir«^COCOCDlc:iQCM

, *

Mfflt - g ^

Q) S

HrtrtiMinco^ioacciotscoccocOHi-ioigoo^^J

a> o ^3 C CM IO cc -^ o g 03

•a

C 3

CMCOOT^^SSSSfecOt-CO^OSOiCMCOXCJlglCMCO^CO

I

I I

|CMCT<MCMC0CD00CCa0C0CD00OOt-.05C0^jJlOC0

O

en

9 _2 33 a

C* to X

a X!

a H

^ ^ r . r ^ r H H H H H C M I N C M C ^ C O C O C g C O ^ i

J CO CM lO J'+iOt, H r H CM CO

T J I C C O O ( N T t C O r t m i C 5 U 5 H O ö O f f i m H a O C O C O - * - C C c c c o r o c o r ^ i r i ^ . - . - ' c n o o i ^ c D ^ c - ^ o ^ t ^ c D c p c D O c D c p

CM CC CO iC5 t>* CO r* CO CO CD

a o t o o o ^ o ^ n o c ^ i N T t i m g c o N r a o o H C N i o c c o o

^CMCMCMCMCMCNCMCM>-<I-<T--<'--'-I'-«'--<CMCM<M<M<M<MCNCMCM

CM CM T-H CCM CM

<MOT-tf050^iOO^OTrf0005Cȣ^C2ire7-l^COCCT:;-*T-<

CD CM 05 05 CD

3 X!

~ i CO

w

H ^ t ^ a J u ^ H W O i i O C O i O H ^ r ^ H W r H W O Q O l X H W C O C T

C i t— CM CO CM

^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ ^ C M C M C M C O C O C O ^ C O C O C O ^ ^ ^ ^ O i Ä ^

T - . CM CO CO - ^

C J 5 C O C O C O C O C C O C D 0 5 0 5 C C ^ C O ^ C D O ^ ^ C - ^ O C M ^ C D T H

l » l O 0 O t - H t— 05 CO CM O CM CM CO • * - *

LB — Q p 0 ti

OOiOCOCOiOI^ClCOt-ai^COCOCOCNl^t-C^I^COXOCO^ C O C M ^ ( M C O C O ^ ^ C 0 0 0 05t^CDC00500CCCOC005CMCOO H H H M H H r i H H C M C N H H r H n H U C O m - ^ T t l ^ i i O i f l i n

CM CO CM u3 - # CO COCO 7-1 O

• r* O

C 0 ^^ C C D£ 0C50r C O MC O0 ^O^ C ^ CDCO>^O^CCO0 CCO> t l~CC0Di C - IC ^C CC ^ (^J ^5 0C5MCi p0 'CS 0H C £ -T£r "; ^j Ts 'r; g0 CnO^CMCOCOCM<MCOCO^^^'*iOCOt--05CMCMCOCOCO^'* - H H r H H H r i r i H f H H T H H r H W H H H C N C N C N C N W C N C M

CD CO C- 05 O " * CO " * C~ O rtCO • * 0 5 - * TH ,-( r-l r H CM

•^ H in co a

CO

050Hwra^iocoi-Mmo^wre^ioco^cop50rtjjn OriHrtHrtHi-IHi-n-t(NCTCM(N!MCT<NlNCNIMmCOCOCI5

3 Ä

CO - * - * CO t -

CMCMCMCMCOCOCMCMCNCMCMCOCOCOCO-^-^^^^CO-^rCO^r-^

-c

a 0?

93 TI

I III I

O T^ T-l CM CM 05

0) •n

!3 ä

CO 0 0 CO 0 0 CO •t—i T-H CM CM CO

I I 1 1 I I I I I I I I I I I I I I I I I I I I ICOCO CO CO CO

ggS^SSSSSSSSScMSäS^SSSSSSSS

— C

C3

M

45 Tab. 7.

Examina vid Lunds universitet läsåren 1908/09—1932/33.

oä M

Läsår r-

o _• 2 •O c3

3 • '5b _o a u oa B Ti o > 03 « OJ v, £ 9 c M S, "o 3 M £ ~x

en

M t-

O

-5

H

a

h Ö

•"5 ti 3

o •1

PH

_; q -i -r 9

f•O o fen

Efterprövning till Promovering eller utnämt/: ning efter K ei avla ?da Ö os •o o 's t3 > eb S 5 •o . •j prov "till o ät 3 rf M •~ u t. u M "5 in 0 p "O "o £ -^ _: '2. GG co o E-i fi CO "3 *• a S

si

s

b. :C3 X

CO

1908—09 6 09-10 6 10-11 1 11—12 3 12—13 1 13—14 4 14—15 3 15—16 1 16—17 — 17—18 4 18—19 3 19—20 2 20—21 3 21—22 3 22—23 2 23-24 — 24—25 4 25—26 3 26-27 6 27-28 1 28-29 2 29-30 5 30—31 8 31—32 6 32-33 3

18 20 3 24 12 16 — 27 24 31 — 23 13 16 1 26 22 21 — 32 12 19 — 42 19 26 1 28 21 18 — 25 12 19 1 37 28 45 _ 34 36 36 1 31 39 42 2 30 25 30 1 29 30 42 1 26 41 46 2 42 32 33 — 29 41 47 1 40 30 38 — 56 43 53 — 55 48 69 — 58 72 78 — 36 51 73 _ 60 65 82 _ 51 73 105 — 50 72 85 — 37

1908—13 13-18 18—23 23-28 28-33

18 18 34 39 67

3 2 ;; .", 4

21 1 25 — 39 1 48 — 85 —

26 33 32 48 47

9 7 9 16 29 8 50 13 10 8 9 21 15 17 61 20 — 8 12 23 15 42 73 11 — 7 7 18 16 51 86 23 — 2 17 lli 15 68 88 17 — :> 10 21 18 57 106 12 — 7 4 23 25 63 95 19 — 5 8 16 18 60 72 16 — 8 11 25 20 57 76 20 — 5 11 35 27 41 72 26 — 8 9 33 25 37 58 18 — 5 17 27 16 29 61 29 — 2 K) 32 30 21 71 16 — LO 13 35 27 27 71 19 — 4 33 32 23 23 68 20 — 3 19 53 19 38 60 22 — 4 25 40 i s 54 102 39 — 11 33 24 21 51 86 62 — 8 21 46 17 65 103 85 — 6 25 43 17 71 125 74 — 4 30 50 25 51 133 7:! — 4 30 28 22 94 149 88 — 7 28 .">< 19 78 89 44 — g •21 51 28 79 98 48 — 9 45 53 27 63 75 52

1 — 3 3 1 — 1 1 4 — — 4 2 1 1 1 3 3 2 2 1 — 2 2

6 11 19 18 37 72 17 6 9 24 22 56 84 1!) 6 n; 32 24 27 66 20 6 25 41 i s 56 95 56 7 31 48 24 73 109 61

1 1 1 2 1

4 — — — —

_ 1 1 18 _ _ _ — — 2 4 30 — — 3 — — — 5 25 — — — — — 5 8 4 — — 10 — — 3 10 K) — — — — — — 22 6 — — — —— 16 K) — — — — — 4 21 7 — — — — — 2 21) 8 — — — — — 5 13 7 — — — — — 2 11 14 — — 11 —— 1 7 4— 1 — —— 1 6 7—— — — — 2 11 7 — — — — — 3 11 6 — 1 — — — U) 9 6 — — 9 — — K) 12 5 — — — — — 2 18 4 — — 4 — — 3 19 8 — — — — — 4 24 10 — — — — 1 1 41 9 — — 4 29 7 1 — 4 1 2 6 30 13 — — — — 5 3 25 7 — — — — 5 1 37 15 — — — — — 2 6 17 — — 3 — — 3 18 8 — — — —— 2 9 8—— 2 — — 1! 16 7 — — 3 — 3 3 32 10 — — 1 •>

t-3

2 — — 2 — — 1 — 1 — 1 2 1 2 2 — 1 — — —

E

— — — —

20 — 12 3 7 1 18 2 6 1 9 2 17 — 12 — 6 1 — 7 36 4 5 — 14 — 8 1 17 — 21 2 10 3 5 5 22 1 9 14 3 7 2 14 3 12 3 12

1 — 2 — —

1 13 1 9 2 16 2 13 2 12

Talen för femårsperioderna äro medeltal av resp. fem läsårs siffror.

De nyinskrivnas antal under olika år framgår av tab. 8, som uppgjorts på grundval av universitetets inskrivningsmatrikel. De i huvudundersökningen medtagna ställas i tab. 9 i relation till motsvarande årsklasser av nyinskrivna. Det framgår att antalet nyinskrivna vid Lunds universitet nådde sin kulmen läsåret 1926—27, att studentskornas procent även under det sista decenniet varit i stigande samt att de i ännu mera framträdande grad än de manliga studenterna inskriva sig under höstterminen. Siffrorna beträffande de i huvudundersökningen medtagna (de kvarvarande) i procent av motsvarande årsklass av nyinskrivna visa en del intressanta drag. Det är ju

46 Tab. 8. Antalet nyinskrivna per läsår 1903/04—1932/33. (L). Därå 1 j från Antal annan högnyin- skola och skriv- utlänningar na brutto An% tal

Nyinskrivnr H . T . NyinskrivnE V. T. Antalet per läsår nyinskrivna brutto brutto Antal brutto i procent nyinav medelantalet skrivuarav uarav studenter under na kvinnor kvinnor AnAnläsåret bland netto tal tal AnAnSamt% % liga Män Kvinnor tal tal

1903—04 04-05 05-06 06—07 07—08 08-09 09—10 10—11 11—12 12—13 13—14 14-15 15—16 16-17 17—18 18—19 19—20 20—21 21—22 22-23 23—24 24-25 25-26 26—27 27—28 28—29 29-30 30—31 31—32 32—33

169 201 187 206 230 245 325 285 298 319 313 267 259 281 298 341 366 313 308 411 405 470 521 584 458 471 454 442 481 451

18 38 32 18 16 24 34 34 27 44 32 29 40 47 45 76 87 42 56 60 63 44 73 76 78 74 93 80 73 83

11 19 17 9 7 10 10 12 9 14 10 11 15 17 15 22 24 13 18 15 16 9 14 13 17 16 20 18 15 18

151 163 155 188 214 221 291 251 271 275 281 238 219 234 253 265 279 271 252 351 342 426 448 508 380 397 361 362 408 368

134 161 139 174 190 192 254 225 245 251 243 219 189 196 227 226 256 253 225 318 305 386 400 400 320 322 298 305 345 321

6 12 8 12 12 14 21 19 18 25 22 24 26 18 30 33 36 35 30 43 36 56 82 75 83 69 63 67 82 84

4 7 6 7 6 7 8 8 7 10 9 11 14 9 13 15 14 14 13 14 12 15 20 19 26 21 21 22 24 26

35 40 48 32 40 53 71 60 53 68 70 48 70 85 71 115 110 60 83 93 100 84 121 184 138 149 156 137 136 130

1903-08 08—13 13-18 18-23 23-28 28—33

199 294 284 348 487 460

25 32 39 64 66 81

13 11 14 18 14 18

174 262 245 284 421 379

160 233 215 256 362 318

10 19 24 35 66 73

6 8 11 14 18 23

39 61 69 92 125 142

Läsår

2 2 1 3 2 6 4 5 3 2 7 6 8 9 11 8 12 8 5 13 10 11 13 15 22 17 18 12 16 13 2 4 8 9 14 15

6 5 2 9 5 11 6 8 6 3 10 12 11 11 15 7 11 13 6 14 10 13 11 8 16 11 12 9 12 10

24 26 23 24 27 26 31 25 24 24 23 21 20 21 21 24 25 22 22 27 25 26 26 26 20 20 19 19 20 18

23 25 22 23 27 25 30 24 24 23 22 20 19 20 20 23 24 21 22 26 25 25 25 25 18 19 19 18 18 17

40 56 31 39 29 42 42 36 31 32 32 32 33 25 39 34 36 31 25 32 26 33 37 32 31 24 22 22 26 24

5 7 12 10 11 11

25 26 21 24 25 19

24 25 21 23 24 18

37 35 32 31 32 24

De a t soluta talen för fe nårspe rioden la äro med< iltal a v res] i. fem läsårs siffn )r.

självklart, att procenten kvarvarande är desto mindre ju äldre årgång det rör sig om, men för de under vårtermin nyinskrivna äro kvarvarandeprocenterna påfallande låga. Förklaringen härtill ligger, som senare skall framgå, i åldersskillnader och skillnader i ekonomisk bakgrund mellan ht.och vt.-studenter. Slående äro också skillnaderna, i studenternas och studentskornas kvarvarandeprocenter. Tabellen ger en tydlig bild av studentskornas betydligt kortare studietid (lägre examina) och förhållandevis talrikare studieavbrott (giftermål).

47 Tab. 9. De i undersökningen medtagna i relation till samtliga vid Lunds universitet nyinskrivna, fördelade efter inskrivningstermin ock kön.

If t. ?

Samtliga nyinskrivna (brutto) Därav i undersökningen medtagna

m 9 t*. -

« »

i-, ~z X 3 CO

K v i n n o r bland

Nyi nskrivna V '. T. M än

Samtliga I undernyinsökningen skrivna medtagna

Kvinnor 03

il

o3

«

<

1919 1920 1921 1922 1923 1924 1925 1926 1927 1928 1929 1930

C3

.£?

a

371 363 285 401 398 486 484 521 504 460 447 461

21 31 47 69 84 138 189 263 313 329 334 361

6 9 16 17 21 28 39 50 62 72 75 78

44 47 38 48 49 66 93 88 98 91 80 85

%

12 13 13 12 12 14 19 17 19 20 18 18

C

— 0

3 5 9 16 28 40 49 62 50 72

%

— 6 6 7 11 12 15 15 16 19 15 20

co

te

CO

o\._

107 98 52 78 80 90 73 108 169 116 132 138

6 2 12 13 15 17 32 35 50 67 71 (is

M än

'2 « Ml 2 S tu

T3 03

5 X

X.5

8 12 8 5 13 10 11 13 15 22 17 18

0 17 12 0 0 10 27 15 33 64 41 61

t . T.

Kvinnor oj

03 M £ 03

Nyinskrivna

'2 2

S-a a 3 3 c

• -H

03 A

eb

CO

c

Cg SL

_eo

3 03

co

ccc

2« —— c c 3 c

.-. a» te

x.s 220 218 195 275 269 330 318 325 237 253 235 238

7 12 19 20 23 32 43 57 76 75 81 82

36 35 30 43 36 56 82 75 83 69 63 67

0c 0 7 12 25 27 30 51 53 70 68 91

Det bör påpekas, att tab. 3—9 grunda sig på omsorgsfullt kontrollerade siffror och icke äro utan vidare tagna ur studentkatalogen, som ofta är felaktig i sin statistik, eller ur universitetets årsredogörelse.1 Yrkesfördelningen och det sociala ursprunget. De under åren 1919—1932 nyinskrivna studenternas fördelning efter faderns yrke. De i universitetets inskrivningsmatrikel angivna uppgifterna, om faderns yrke ha vid jämförelse med de i deklarationerna meddelade uppgifterna visat sig ganska användbara, Genom denna jämförelse har också tillräcklig erfarenhet vunnits rörande innebörden av de i matrikeln förekommande yrkesbeteckningarna för att en yrkesklassificering enligt det här använda schemat med någorlunda säkerhet skall kunna verkställas även med utgående endast från matrikeluppgifterna. För att få en översikt mera i stort, ha vi därför klassificerat samtliga under åren 1919—1932 vid Lunds universitet nyinskrivna studenter efter faderns yrke. Härvid har för de av dessa studenter, vilka ännu voro kvar vid universitetet år 1930 och sedan avlämnat deklaration, klassificeringen skett efter den yrkesklass, i vilken de inräknats vid huvudundersökningen. I fall, då beträffande de övriga tvekan kunnat råda 1 På grund av brister i primärmaterialet måste förff. reservera sig för smärre förskjutningar och felaktigheter beträffande examenssiffrorna.

om rätta yrkesklassen, ha efterforskningar verkställts med hjälp av statskalendern, telefonkataloger samt adress- och taxeringskalendrar, och det har vanligen lyckats att få saken utredd. De resterande få fallen ha utproportionerats på schemats klasser i enlighet med den fördelning, som motsvarande matrikelyrkesrubrik visar bland dem, för vilka tillika deklaration föreligger. Tab. 10. Procentisk fördelning efter yrkesklass. (L). Procentisk fördelning eftei y r k e s k l a s s ' Antal

A Lantbrukare

B

c

D

Folkskollärare

Akademiker

Direktörer

E Handlande

F

G

H

HartHögre Lägre verkare tjänste- tjänste- och armän män betare

Samtliga vid Lunds universitet nyinskrivna 1919—1932: 6 080

13.0 Nyinskrivna under vårtermin

1919—32 1919-25 1926—30 1931—32

1628 608 748 272

19.8 20.1 19.7 19.8

6.9 7.6 7.1 4.8

21.8 23.0 20.5 22.4

9.3 9.9 8.4 10.7

12.5 12.7 12.7 11.4

8.0 7.2 7.2 12.1

9.1 7.2 10.6 9.2

12.6 12.3 13.9 9.6

Nyinskrivna under hösttermin

1919—32 1919—25 1926—30 1931-32

4 452 2143 1645 664

15.3 16.9 13.6 14.8

7.4 7.7 6.9 7.4

24.8 23.8 25.2 27.1

8.8 7.9 8.9 11.3

11.7 12.0 11.7 10.7

9.8 9.7 9.7 10.2

9.1 8.6 9.9 8.7

13.1 13.4 14.1 9.8

I undersökningen medtagna (Deklaranter -ficke-deklaranter): 2 205

14.2 Nyinskrivna under vårtermin

1919—30 1919—25 1926—30

508 81 427

21.6 23.4 21.3

6.9 9.9 6.3

19.3 23.5 18.5

6.5 6.2 6.6

13.2 14.8 12.9

6.1 4.9 6.3

11.4 7.4 12.2

15.0 9.9 15.9

Nyinskrivna under hösttermin

1919—30 1919—25 1926—30

1671 498 1173

14.1 14.9 13.7

7.4 8.6 6.9

26.2 27.1 25.8

8.8 7.6 9.3

10.8 9.6 11.3

9.7 9.9 9.6

9.4 6.6 9.3

13.6 12.7 14.1

Samtliga

1 För yrkesnomenklatirren se sid. 2 t ff.

I tab. 10 lämnas ett sammandrag med relativa tal och med särskild redovisning för de under vårtermin och de under hösttermin nyinskrivna. Tabellen upptar för jämförelse motsvarande sammandrag för de i huvudundersökningen medtagna, d. v. s. i stort sett de senast ht. 1930 vid universitetet nyinskrivna studenter, som voro närvarande vt. 1931. Det framgår av jämförelsen, att ingen signifikativ skillnad finnes i yrkesfördelningen hos de i huvudundersökningen medtagna och samtliga de under åren 1919—1932 nyinskrivna. Tar man hänsyn till de icke alltid särskilt stora absoluta talen genom att beräkna medelfelen i de jämförda procenttalen, finner man, att skillnaderna över allt hålla sig inom gränser, som kunna

49 förklaras såsom tillfälliga slumpvariationer. Det kunde måhända a priori synas sannolikt, att de mera välsituerade studenterna kvarstenna längre vid universitetet eller där slå in på studiebanor med längre studietid än de mindre välsituerade. Emellertid kan det också tänkas, att de mindre välsituerade genomsnittligen komma att använda längre tid på sina examina på grund av förvärvsarbete och andra hinder, och man kan rent av ifrågasätta, huruvida icke de till vissa yrkesklasser, särskilt klassen C, hörande studenterna, oavsett den ekonomiska bakgrunden, genom arvsanlag och miljöpåverkan äga förutsättningar för ett raskare studieresultat än de andra. Alltnog, de mot varandra verkande krafterna synas här så pass väl balansera varandra, att de i huvudundersökningen medtagna ifråga om yrkesproveniensen ganska troget avspegla de förhållanden, som råda vid första inskrivningen vid universitetet, alltså ifråga om studentkårens rekrytering ur olika samhällsskikt. Signifikativa differenser i fråga om yrkesfördelningen finnes emellertid såväl bland de i huvudundersökningen medtagna som bland de nyinskrivna i avseende på dem, som första gången inskrivit sig vid universitetet under en hösttermin, resp. en vårtermin. Bland vårterminsstudenterna är lantbruksgruppen A mera framträdande än bland höstterminsstudenterna, omvänt förhåller det sig i synnerhet beträffande grupperna C och F. Såsom senare skall visas, äro vårterminsstudenterna vid ankomsten till universitetet genomsnittligen över ett år äldre än höstterminsstudenterna. Kvinnliga novitier äro också, som vi redan sett, relativt sett betydligt fåtaligare på vårterminen. Någon större förskjutning med tiden synes de nyinskrivnas yrkesfördelning icke ha undergått under den tidsperiod, varom här är fråga; dock uppvisa yrkesklasserna A, lantbrukare, och H, hantverkare och arbetare, en minskning, som är statistiskt signifikativ, fast den ej är alltför deciderad. De ekonomiska konjunkturerna torde särskilt påverka rekryteringen från dessa yrkesklasser. Gör man en sammanställning inom varje yrkesklass av antalet nyinskrivna under femårsperioden 1926—1930 och antalet i huvudundersökningen medtagna, som inskrivit sig vid universitetet under dessa år, finner man följande siffror:

Nyinskrivna under vårtermin: Yrkesgruppen A—B—E—G—H » C—D—F Nyinskrivna under hösttermin: Yrkesgruppen A—B—E—G—H C—D—F

Nyinskrivna

Kvarvarande

%

478 270

293 134

61.3 49.6

924 721

648 525

70.1 72.8

50 Såväl mellan höst- och vårtermin som mellan yrkesgrupperna bland de under vårtermin nyinskrivna förefinnas sålunda påtagliga differenser. Ht-studenterna stanna kvar längre än vt-studenterna, och bland de senare äro de mera välsituerade grupperna C-D-F de flyktigaste. Förklaringen torde, som senare skall ses, företrädesvis ligga i skillnaden i inskrivningsålder och tidpunkten för värnpliktens fullgörande samt också i det förhållandet att medicinarna, som i förhållandevis stor utsträckning rekryteras från klasserna C-D-F, äro de, som flytta mest. Fördelningen efter fädernas yrken inom studentkåren som helhet säger oss ju i och för sig icke mycket utan att jämförelse utåt och inåt verkställes. Jämförelser inåt komma att i det följande utföras i riklig mängd såsom mellan de två könen, mellan de olika studentnationerna, fakulteterna m. m. Jämförelser utåt erbjuda sig också tämligen av sig själv, i det att en jämförelse kan anställas mellan de olika högskolorna. Men man skulle också gärna vilja verkställa en jämförelse med yrkesfördelningen inom hela landets befolkning eller ännu hellre inom den del av landets befolkning, som bebor det geografiska område, från vilket universitetets studenter rekryteras, universitetets uppland så att säga. Meningen med en dylik jämförelse skulle naturligtvis vara att belysa, huru studenternas yrkesproveniens avviker från den allmänna yrkesfördelningen, för att därav draga slutsatser beträffande vilka yrken och samhällsklasser, som i förhållande till sin storlek äro talrikast företrädda vid universitetet. Det behöver väl knappast framhållas vilka stora svårigheter, som möta en dylik jämförelse. Den officiella yrkesstatistiken är icke så förd, att det i här föreliggande arbete använda yrkesschemat i alla detaljer kan tillämpas därpå. Vidare är åldersfördelningen bland studenternas fäder en helt annan än inom motsvarande yrkesklasser i allmänhet, andra olikformigheter att förtiga, och barnrikedomen är inom olika yrkesklasser ganska olika, likaså giftermålsåldern. För att emellertid ha något att rikta blicken på vid yrkessiffrornas bedömande har ur yrkestabellerna i 1920 års folkräkning våra yrkesklasser så gott sig göra låtit sammanräknats och de procentiska talen sammanställts för gifta och förut gifta manliga yrkesutövare över 40 år. Med all reservation för jämförbarheten må alltså följande tab. 11 meddelas. Vi finna alltså, att medan yrkesklassen A, lantbrukare och godsägare, enligt folkräkningen 1920 är företrädd med c:a 35 %, är den bland fäderna till Lunds studenter endast hälften så starkt representerad, eller med 16 %. Arbetar- och hantverksklassen, som enligt folkräkningen utgör ungefär hälften, upptar bland studenternas fäder endast något mera än 10 %. Prästsöner och -döttrar äro vid universitetet företrädda ungefär 24 gånger så starkt som prästerna bland de gifta och förut gifta yrkesutövarna över 40 år. För läkarna är motsvarande siffra 18, för folkskollärare, läroverkslärare och akademiska lärare m. fl. likaledes 18, för officerare samt för veterinärer,

51 Tab. 11. Jämförelse mellan yrkesfördelningen hos studenternas fäder och gifta och förut gifta manliga yrkesutövare över 40 år enligt 1920 års folkräkning. (L). Absoluta tal

och f örut gift. a manrkesu tova re ö ver 40 . folki!'äkni nge n 1920 ler til 1 vit ersite t nyi ren 1 9191 i ande dtagi na ( kede klai och f örut gift! rkesu tova re ö .folki •äkni nge ler til 1 vid ersite t nyi ren 1 919er till i unde n mei Itagna ( r-|- ic kedeklai

03 *S i o o

m G

Yrkesklass '

Ungefärlig motsvarighet i folkräkningen 1920

-*32 3 - r O J EC « a s~ ö ^0

_

(Folkräkningens yrkesbeteckning) 2

Relativa tal

rt

C !

c=

Summa

OJ 3

G

t.

635 822 6 080

2 205

351 300 148 385

1 2

•O

OJ

c

i

^ 3 S.ä^ •c « e

I: 1-6, 8, 9, 11, 13, 21-23, 25—28, 32: 223 922 1 0 0 5 II: 125 B, C 4, C 5 IV: 291, 292, 297 4 520 768 IV: 288 Cl 1680 376 C 2 , F l , G l , I: 34; III B: 261—264, 268, 276, 277; IV: 280, 44 016 976 282-287, 289, 290, 293, 298, 804-308 G 3, H 2 C3 IV: 299 966 164 IV: 800—302 C6 1200 94 IV: 281 C7 1133 94 I: 33; II: Ingeniörer och verkmästare; 13 456 C 8, G 2 379 II: Kontorspersonal; '/ 3 av 11: 206 II: 56, 58, 116, övriga företagare ej upp- 37172 1268 D, E tagna under A eller H l , H 3 ; III A: Övriga, ej' upptagna under F l , F 3 , H l , H 3 ; III B: 265, 270; '/• av II: 206 F2, F 3 III A: 258; III B: 271—272; IV: 294, 295 7 453 319 I: 7, 10, 12, 14—20, 24, 35—37; II: 52, 54, 300 304 Hl, H3 637 92, 94, 96, 98, 100, 102, 104, 127, 183, 156, 159, 174, 176, 180, 182, 209, 211, 213, 216; II: arbetare; III A: 254, 255, 257, 259; III B: 266, 267, 269, 273—275; IV: 296; •/> av II: 206

A

i 3 i

G

t,

Gif liga år e

3 G

3 Mg <N — CO 3.-i ^£ X 3

£ "** 3 . 3 > 3 :o3 CJC-fc- 3 tei 3 G vr se u &H ' 3 • 3 03

Os.*

>

te

[z, c

:03 CJO-t^

— —

0.71 0.26 6.92

12.63 6.18 16.05

13.61 6.71 17.46

61 32 22 126

0.15 0.19 0.18 2.12

2.70 1.55 1.55 6.23

2.77 1.45 1.00 5.71

104 247

1.17 47.23

5.25 10.48

4.72 11.20

För y -kesnomenklaturen jmfr sid. 24 ff Sverig es officiella statistik. Folkräknin gen 1920. Del V.

tandläkare och apotekare omkring 8, för affärsmän omkring 4, för lantbrukare, som ovan nämndes, c:a l/a och för hantverkare och arbetare mindre än V*. Skillnaderna äro alltså stora. Trots bristande jämförbarhet är det därför tydligt, att rekryteringen till universitetet på antytt sätt är högst olika stark inom olika yrkesklasser i befolkningen i dess helhet. Den bild, som erhållits, överensstämmer också ganska väl med vad man på förhand hade väntat. De i huvudundersökningen medtagna studenternas fördelning efter faderns yrke. Den procentuella yrkesfördelningen inom varje nation framgår för hela materialet (deklaranter -+- icke-deklaranter) av tab. 12. Man finner, att för

52 hela kåren siffran för klassen A (lantbrukare, godsägare) utgör 15.9 %. Ystads nation visar den högsta siffran, 29 %, och Malmö nation den lägsta, 4 %. Samma nationer bilda också ytterligheterna beträffande klassen B (folkskollärare) med resp. 10 % och 2 % mot 7.2 % för hela kåren. Akademikerklassen C upptager 24.5 % inom kåren i dess helhet men är underrepresenterad framför allt i Ystads nation (16 %) och Hälsingborgs-Landskrona nation (18 %) samt överrepresenterad i de flesta icke-skånska nationerna samt i Lunds nation. Direktörsklassen D uppvisar jämförelsevis höga tal i Göteborgs, Malmö, Hälsingborgs-Landskrona samt Hallands nationer. Klassen E (handlande) företer relativt små variationer från högst 15 % i Ystads nation till lägst 9 % i Lunds nation; för hela kåren är siffran 11.3 %. F-klassen Tab. 12. Procentisk fördelning efter yrkesklass. (L). Kön Dek- Ickela- deklaYrkes- Samt60 klass liga Män Kv. ran- ranter ter O Antal

2 205 1869 336 1763

Summa

100 100

A

16.6 12.2 16.4

B

7.4 C

24.5 6.7 4.5 13.3

100 7.4

D

22.7 34.5 23.4 6.6 6.4 8.6 4.1 7.1 4.7 12.2 18.8 12.1 8.0 9.2 7.5

E

11.3 11.3 11.1

F

7.7 G

6.0 10.2

H

14.4 12.8 15.2

Cl C5 Cr

442 N a t i o n

>

G

••ö

w

H5

49 03

S

63 96 276 283 338 265

SM

M

3 XI

O

s 5a >a

96 138 127 243 92

69 119

100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 14.0 14.3 21.9 19.2 17.3 3.8 14.7 29.2 22.5 11.8 13.6 20.7 17.4 24.4 6.6 1.9 6.3 10.1 9.9 2.4 8.3 10.4 7.2 7.1 7.0 5.4 5.8 5.9 100

29.2 38.1 30.2 25.4 29.3 21.9 18.1 15.6 24.6 19.7 28.0 18.5 30.4 27.7 7.0 9.5 12.5 10.1 3.2 2.1 4.5 4.2 10.1 3.1 11.1 3.3 17.4 8.4 3.8 11.1 4.2 5.4 5.3 3.3 3.0 4.2 2.9 5.5 3.7 6.5 4.3 5.9 13.4 18.4 17.5 9.9 20.8 16.5 10.6 7.2 11.6 11.1 13.2 8.7 8.7 13.5 3.1 9.4 10.9 1.7 5.1 12.8 6.9 4.G 12.7 11.7 10.9 1.6 4.3 5.2 12.2 11.1 11.6 9.2 12.7 10.9 14.6 11.6 9.4 9.9 13.0 11.6 10.9 13.5 4.7 7.1 11.8 14.7 9.4 7.2 10.2 7.8 13.0 7.2 7.6 8.8 3.2 6.3 8.4 12.7 8.7 6.0 13.3 6.8 4.2 7.2 23.6 9.1 6.5 13.0 12.6 8.3 13.4 16.6 21.3 14.7 13.5 14.5 8.7 11.9 12.0 10.1 9.2 10.0 11.1 8.3

(högre tjänstemän m. fl.) har höga siffror i Hälsingborgs-Landskrona (15 %) och Hallands (13 %) nationer. G-klassen (lägre tjänstemän m. fl.) framträder särskilt i Blekingska nationen, som har siffran 24 % mot blott 9.8 % för hela kåren. Detta orsakas av det stora antalet underofficeraresöner i Blekingska nationen. Slutligen uppvisar hantverkar- och arbetarklassen H inom hela kåren en siffra av 14.i %; överrepresentation är förhanden i Malmö nation (21 %) och Lunds nation (17 %) säkerligen beroende på att hemortens närhet till universitetet underlättat för denna kategori att sända sina barn till universitetet. Betraktar man siffrorna i kolumnerna beträffande deklaranter resp. ickedeklaranter, befinnes någon större skillnad icke vara för handen. I jämförelsen mellan studenter och studentskor framstår bland de senare klasserna C och D (akademiker och direktörer) såsom starkt överrepresen-

53 terade; i klassen E (handlande) väga siffrorna jämnt, och de övriga klasserna äro bland kvinnorna mindre talrikt representerade än bland männen. Även nationsvis framträda intressanta skiljaktigheter i studenternas och studentskornas olika yrkesproveniens. Av en här icke medtagen tabell framgår nämligen, att medan Lunds och Malmö nationer icke uppvisa någon större skillnad i yrkesfördelningen för studenter och studentskor, så äro för de avlägsnare nationernas vidkommande studentskornas rekrytering från de »högre» samhällsklasserna desto mera framträdande. Följande sammandragstablå visar detta för de nationer, där studentskornas antal icke är för litet för att siffrorna skola bli av någon betydelse:

Yrkesklassen C och D utgör i procent: Bland de manliga studenterna Bland de kvinnliga s t u d e n t e r n a

Sm. Ld. Mim. H b . Kr.

Bl. Gb. Hld. Vrml

31 48

25 53

83 37

34 36

•_'8 38

21 i 56

38 65

27 43

24 55

I tab. 13 meddelas en jämförande översikt över yrkesfördelningen vid samtliga i undersökningen medtagna universitet och högskolor. Tabellen upptar för de övriga läroanstalterna liksom för Lunds universitet de under vt. 1931 närvarande studenter, som varit inskrivna någon termin 1930, med uteslutande av dem, som icke ansetts vara stundenter i vanlig mening (jmfr kap. I, sid. 15). Det framgår av dessa översikter, att Lunds universitet skiljer sig rätt avsevärt från övriga läroanstalter, även från Uppsala universitet, i avseende på yrkesproveniensen. Så t. ex. är lanbrukareklassen, A, betydligt talrikare representerad inom Lunds studentkår än annorstädes Tab. 13.

Studenterna vid olika universitet och högskolor procentiskt fördelade efter yrkesklass. Procentisk fördelning efter yrkesklass B Läroanstalt

Antal

c

I)

E £ S hcoj wa

&H C

H

Lunds universitet (L) Uppsala universitet (U) Karolinska institutet (K) Stockholms högskola (S) Göteborgs högskola (G) Tekniska högskolan (T) Chalmers tekniska institut (C).. Lantmäteriundervisningen (Länt) Veterinärhögskolan (V) Handelshögskolan i Stockholm (HS) Handelshögskolan i Göteborg (HG)

2 205 15.9 2 295 9.8 5.7 652 4.4 1135 7.4 256 5.1 782 8.9 259 55 11 129 34.1 243

4.5 72

7.2 7.0 4.3 4.4 7.4 3.5 5.8 4 6.2

24.5 8.2 11.3 30.9 9.8 10.3 38.3 14.1 11.0 40.4 11.8 9.9 18.4 7.4 11.7 36.1 12.0 8.7 19.3 8.1 12.7 24 5 11 23.2 6.2 9.3

8.9 8.9 10.7 13.9 11.7 9.7 11.6 5 9.3

14.0 G

II

ga

»a

Su>S

i i - ! »%

M a

9.8 9.9 6.9 7.7 5.5 7.7 13.5 11

•

O)

X

^

14.1 12.6 8.3 7.5 15.6 7.9 19.7 13 6.2

0.7 0.6 0.9 14.8 9.3 0.4 16

0.4 7.8

54 med ett undantag, som rätt väl bekräftar regeln, nämligen Veterinärhögskolan, där gott och väl en tredjedel av studenterna äro lantbrukaresöner. Man har sålunda för klassen A knappt 10 % i Uppsala och c:a 5 % vid de större Stockholmshögskolorna mot c:a 16 % i Lund. För klassen H, hantverkare och arbetare, kommer Lund näst efter Chalmers tekniska institut och Göteborgs högskola samt Lantmäteriundervisningen, medan omvänt akademikerklassen C är starkare representerad i Uppsala och i synnerhet vid de större stockholmshögskolorna. För yrkesproveniensen inom olika fakulteter redogör tab. 14, där siffrorna för Lund sammanställts med siffrorna för övriga högskolor. Det framgår, att i Lund får teologiska fakulteten sina studerande i första hand från lantbrukareklassen A (22.3 %) och arbetare-hantverkareklassen H (22.5 %), vilka klasser inom hela kåren äro representerade med blott resp. 15.9 och 14.i %. Även yrkesklasserna G (lägre tjänstemän) och B (folkskollärare) äro något överrepresenterade jämfört med övriga fakulteter. Däremot äro de ekonomiskt bäst situerade och de akademiskt bildade klassernas söner starkt underrepresenterade i teologiska fakulteten. En markant undantagsställning härutinnan intar dock undergruppen C 1, prästsönerna. De äro relativt sett två å tre gånger så talrika som i övriga fakulteter. Vi återkomma senare till denna företeelse vid behandlingen av frågan om hur den studerandes eget yrkesval sammanhänger med faderns yrke. Juristernas yrkesproveniens är en helt annan än teologernas. Inom juridiska fakulteten är lantbrukare- och arbetaresönerna påfallande underrepresenterade, likaså i någon mån folkskollärarnas och de lägre tjänsteminnens söner, medan i stället de högre ämbetsmännen och advokaternas klass, C 2, är betydligt överrepresenterad (klassen C 2 är relativt sett mer än fem gånger talrikare inom juridiska fakulteten än inom någon annan fakultet). Jämfört med hela kåren äro även återstående delar av akademikerklassen C samt direktörs- och högre tjänstemannaklasserna D och F överrepresenterade i juridiska fakulteten. Medicinarna visa med juristerna ganska analoga förhållanden. Den huvudsakliga skillnaden ligger däri, att den för sin talrikhet särskilt i ögonen fallande klassen, som vad juristerna beträffar ju var klassen C 2, advokatoch ämbetsmannasönerna, i medicinska fakulteten utgöres av klassea C 3, läkaresönerna. Även detta återkomma vi senare till på tal om yrkesvalets »ärftlighet». Humanisterna uppvisa i det stora hela samma yrkesfördelning som kåren i dess helhet. Möjligen kan man tala om att subklasserna C 4, professorer, och C 5, läroverkslärare, bibliotekarier, filosofie doktorer m. fl. här äro överrepresenterade (frekvenserna äro S.i resp. 7.2 % i humanistiska sektionen mot 1.9 resp. 4.5 % inom kåren i dess helhet). Matematisk-naturvetenskapliga sektionen, slutligen, uppvisar påfallande höga siffror för klasserna A (lantbrukare) och C 8 (ingeniörer, lantmätare

55 Tab. 14. Studenterna faknltetsvis vid olika högskolor, procentiskt fördelade efter faderns yrkesklass. T Yrkesklass

M

J

H

N

G TJ

G

X utproportionerad

An tal

564 438

30 Summa

L

G

u K

s

G

X utproportionerad

379 428 455 470 415 652 554 725 447 213

184 L

U

S

L

L

TJ

L

u s

238 289 233

100 100 100

100 100 100 100 100 100 100 100 100 100

100 100 100

A

22.3 12.1 19 0.4 0.7 3 Al A 2 20.7 11.0 17 A 3 1.2 0.5 —

23 4 20

l l . l 7.0 3.7 11.5 10.6 2.6 1.9 2.2 2.1 2.2 8.4 4.4 1.1 8.9 7.5 — 0.7 0.4 0.4 1.0

6.0 0.6 4.9 0.6

20.6 11.1 1.7 1.4 16.0 8.7 2.9 1.0

B

8.5 9.1

4.5 4.0 2.0 6.8 3.6 4.3 7.6 8.7 6.5 8.5

8.4 9.0 5.2

c

17.9 22.1 11 13 13.1 15.3 11 • 13 0.5 0.9 — — 0.5 0.2 — — 0.4 0.5 — — 1.6 2.3 — — 0.4 0.2 — — 0.4 1.1 — — 1.1 1.6 — —

29.8 39.7 43.5 28.7 32.5 38.3 26.0 30.5 37.6 19.2 4.0 3.0 2.9 4.7 4.6 2.3 6.0 6.1 3.4 7.0 10.3 16.6 15.2 1.9 2.7 6.1 2.5 4.3 7.4 0.9 2.1 2.3 2.6 7.0 8.9 9.5 2.0 2.9 2.5 0.9 1.1 0.9 1.8 3.0 0.2 2.1 3.1 2.6 3.1 2.3 4.5 4.2 4.0 4.5 4.3 3.4 7.2 7.0 5.1 3.8 1.3 2.1 2.0 3.6 3.4 3.7 1.1 2.1 1.6 1.4 1.6 5.4 9.5 0.4 2.9 4.0 1.6 1.9 6.7 0.9 5.0 5.1 5.7 3.6 5.8 7.2 2.5 3.6 7.8 1.9

22.2 8.1 1.0 1.0 2.7 4.4 1.6 1.0 2.2

20.2 29.8 39.9 1.7 6.6 5.2 0.8 3.1 7.7 2.5 3.5 2.6 1.7 4.2 3.4 5.5 5.5 4.3 0.8 1.7 1.3 1.3 1.0 2.6 5.9 4.2 12.9

Cl C2 C3 C4 C5 C6 07 08

—

5.7 14.4 2.0 0.9 3.2 12.3 0.5 1.3

9.2 1.8 6.2 1.2

3.1 1.1 1.3 0.7

5.2 0.5 4.2 0.5

8.2 1.3 6.4 0.4

1)

2.3 3.2

13.5 16.1 16.5 14.0 12.3 14.1 6.7 9.9 8.5 7.5

5.5 6.6 9.0

E

9.4 10.3 11

12.7 9.1 10.1 13.8 13.7 11.0 10.5 8.8 9.8 12.2

10.5 10.7 9.4

F

5.3 6.2 8 2.5 1.8 3 2.1 4.3 6 0.7 — —

10 4 7

14.1 4.9 8.1 1.0

9.7 8.0 7.7 4.6 4.8 3.0 3.8 3.1 3.4 1.3 — 1.3

—

12.1 12.6 17.4 10.9 10.4 10.7 7.4 6.8 7.3 4.5 5.3 2.5 3.7 5.8 9.0 4.0 4.3 7.5 1.1 — 1.1 2.3 0.7 0.8

G

11.7 14.2 Gl 7.3 7.3 G 2 3.4 3.7 G 3 1.1 3.2

8 3 3 3

10 4 4 4

7.7 6.3 1.1 0.3

6.3 3.7 2.3 0.2

5.1 3.7 1.1 0.2

5.2 3.3 1.4 0.5

6.0 3.8 1.6 0.6

10.9 6.7 3.8 0.4

H

22.5 22.6 14 H l 10.6 11.0 14 H 2 4.3 4.1 — H 3 7.6 7.5 —

17 17

8.7 4.5 2.1 2.1

4.7 2.8 1.2 0.7

3.7 7.2 8.2 8.3 15.2 13.1 11.0 16.4 2.0 3.8 6.5 5.8 8.3 6.8 6.0 6.6 1.1 1.9 1.4 1.4 2.9 1.9 1.6 3.3 0.7 1.5 0.2 1.1 4.0 4.4 3.4 6.6

19.0 7.6 3.8 7.6

14.3 14.5 8.2 7.6 9.0 5.6 3.4 3.1 — 3.4 2.4 2.6

Fl F2 F3

X

— 0.2 17

— — —

7.0 3.8 2.3 0.9

8.2 4.6 1.9 1.7

8.5 3.4 3.4 1.6

7.9 13.6 12.2 3.0 3.1 4.2 4.4 10.1 7.0 0.4 0.4 0.9

6.9 11.2 10.6 4.0 8.1 5.5 1.2 2.3 3.0 1.7 0.7 2.1

— 0.5 0.2 — 0.5 0.6 —

8.5 5.8 1.3 1.3

1.2 1.3 13.6

—

-

9.7 11.2 3.5 3.9 4.8 5.6 1.4 1.7

0.7 1.3

m. fl.) samt lika påfallande låga för C 1 (präster), C 2 (högre ämbetsmän och advokater) och D (direktörer). En jämförelse mellan Lund och övriga högskolor i avseende på fakulteternas yrkesproveniens ger vid handen, att liknande skiljaktigheter fakulteterna emellan överallt äro rådande. Men vid de olika högskolorna är samma fakultet det oaktat mycket olika sammansatt i yrkesavseende. Eftersom de fria högskolorna ha en annan fakultetssammansättning än universiteten, är också en jämförelse fakultet för fakultet högskolorna emellan den på sitt sätt mest rättvisande metoden för de interakademiska jämförelserna såväl i fråga

56 om yrkesrekryteringen som i andra avseenden, i vilka de olika fakulteternas studerande avsevärt skilja sig från varandra. Endast genom en sådan jämförelse fakultet för fakultet kan man få fram vad som är det utmärkande för en viss läroanstalt i och för sig, till åtskillnad från det, som överallt utmärker de vid läroanstalten företrädda fakulterna, Man finner nu, att medan teologerna i Lund till 22.3 % komma från lantbrukarehem (klass A) är detta i Uppsala fallet med endast 12.i %. Ungefär lika stor är skillnaden i fråga om ma tematisk-naturvetenskapliga sektionen (20.6 % i Lund, 11.i % i Uppsala) medan för medicinska fakulteten siffrorna äro nästan lika (11.5 resp. 10.6 %). Vid Karolinska institutet är dock procentsiffran för klassen A betydligt lägre än vid medicinska fakulteterna i Lund och Uppsala och vid Stockholms högskola är klassen A undertalig i samtliga fakulteter, som ju också är lätt att förstå. Procentsiffran för akademikerklassen C är i Lund för alla fakulteter lägre än i Uppsala och Stockholm. Låg procent inom dessa klasser är sålunda något för Lunds universitet utmärkande; ännu mera underrepresenterad är emellertid denna klass vid Göteborgs högskola, som en jämförelse med humanistiska sektionen i Lund, Uppsala och Stockholm visar. I Göteborg är i stället handlandeklassen E, de högre tjänstemännens klass F samt hantverkaroch arbetarklassen H relativt talrikare än i Lund och Uppsala. Endast beträffande de högre tjänstemännen överträffas Göteborgs högskola här av Stockholms högskola. Vad beträffar teologerna är eljest yrkesrekryteringen i Lund och Uppsala ganska lika. Överskottet i Lund för klass A kompenseras i Uppsala av överskottet för klasserna C och F. För juristerna lägger man märke till att den underrepresentation i jämförelse med andra fakulteter, som hantverkar- och arbetargruppen, H, i Lund uppvisar, är lika mycket eller mera utpräglad än i Uppsala och Stockholm. Medicinarna äro de, som ifråga om yrkesproveniensen äro mest likartade på de olika högskoleorterna; härtill bidrager naturligtvis det förhållandet, att inom medicinska fakulteten flyttningar från en högskola till en annan äro vanligare än inom andra fakulteter. Beträffande de manliga och de kvinnliga studenternas yrkesfördelning var för sig samt inom olika fakulteter må hänvisas till tab. 15. Samma skiljaktigheter mellan studenter och studentskor göra sig på det hela taget gällande i Uppsala, Stockholm och Göteborg, om de än icke äro fullt så utpräglade i Uppsala och Stockholm som i Lund och Göteborg. Vi ha nu tagit de olika fakulteternas yrkesproveniens i betraktande, och redan däri sett tecken på att vissa av yrkesklasserna ha en starkare dragningtill den ena fakulteten, andra till den andra. För att bättre kunna studera detta är det emellertid lämpligare att i stället taga de olika yrkesklassernas fakultetsfördelning i betraktande. Emellertid ger en sådan sammanställning av de vid universitetet närvarande studenterna icke ett riktigt uttryck för

57 Tab. 15. Jämförelse mellan de manliga och kvinnliga stndenternas yrkesfördelning vid olika högskolor och fakulteter. M

Samtliga

u

L

Yrkes-

S

M

klass K

M

Antal Summa A B 01 0 5 Cr D E F G H X

L

G

M

K

K

M

M

1869 336 1969 326 880 255 173

K

K

M

75 420

M

50 384

G

L M

klass M

Summa

M

K

31 592

60 X

s

TJ

L

Yrkes-

A B Cl C5 Cr D E F G H X

K

100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 2 11.9 2 10.2 22 9.G 23 5.1 12 16.6 12.2 10.0 8.9 4.3 4.7 9.8 7 9.1 7.4 6.2 7.1 6.7 4.0 5.9 7.5 8 6.9 6 3.9 4.7 6.4 8.6 7.4 5.2 4.0 2.0 9.2 6 11.1 3 2.0 5 7 4.5 6 4.7 4.1 7.1 4.3 8.9 3.8 7.1 2.9 4 3.5 5 4 4.3 6 3.6 13 3.2 8 7.7 9 19.5 20 23.4 26 32.3 37 12.3 18.7 18.5 21.2 30.6 38.8 6.4 3 14.0 15 8.0 9.2 9.8 9.8 12.7 8.6 5.2 12 6.3 13 13.8 16 13.0 11.3 11.3 10.2 10.7 10.3 4.3 10.4 14 12.6 16 13.8 14 13.5 16 10.6 15 7 6 10.7 6 11.1 9.1 7.7 8.5 11.3 15.0 10.2 10.4 14 12.6 16 11.4 2 7 7.9 6 6.3 8.3 6 7.4 10.5 6.0 10.5 6.7 7.3 9.0 5.2 3 4 8.6 3 8.8 14.4 12.8 13.2 9.2 7.2 8.6 15.6 16 18.9 18 7.6 0.6 1.2 0.9 0.8 17.3 10 0.5 0.7 H

Antal

K

K

X litproportionerad

83 143

TJ

K

M

K

M

K

M

341 213 504 221 271 176 137

K

S

K

X utproportionerad

76 114

II

M

70 205

K

M

33 238

K

M

51 189

K

100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 9 1 8.8 1 22.0 12 11.3 10 7.9 3 9.2 5 8 5.3 8 10.6 9 9.3 3 6.3 8 6.3 5 9.6 5 1.5 9 5.5 5 6 4.2 4 4.3 4 4.9 9 9.6 10 11.7 21 18.9 12 29.6 34 9 5.0 14 8.5 11 12 6.1 13 4.9 2 16 12.3 18 10.2 12 9.7 16 11.1 9 8.0 5 14 13.1 15 9.8 8 8.5 6 10.5 5 6.1 5 11.7 6 10.6 14 17 19.4 19 14.1 15 14.7 14 6.3 16 1.6 8 0.8

17.0 10.3 10.7 5.9 2.6 4.0 7.3 7.9 7.0 9.1 7.7 5.9 7.4 8.8 4.4 8.5 6.9 4.1 4.1 2.3 8.0 6.7 8.0 6.2 9.0 3.7 7.4 3.6 9.4 18.3 14.9 23.1 22.5 39.2 8.0 5.3 8.9 9.7 10.4 8.5 8.5 5.1 10.3 10.8 8.7 9.0 13.3 4.5 10.2 9.1 7.5 6.2 11.8 16.2 9.7 10.9 12.9 8.5 11.9 7.7 8.5 8.5 5.1 17.0 12.2 14.7 9.5 13.3 7.4 16.1 1.0 1.8 1.5 1.1 16.8

resp. yrkesklassers betydelse för fakulteternas rekrytering, enär studietiden är olika inom olika fakulteter och därför de närvarandes antal stå i andra proportioner till varandra än de nyinskrivnas. Gäller det en undersökning av studenternas val av studieriktning (eget yrke) i relation till deras fäders yrken, borde det ur den synpunkten vara lämpligare att lägga de nyinskrivnas fakultetsfördelning till grund. Men icke heller denna ger ett riktigt uttryck, ty avbrottsprocenten och övergången från en fakultet till en annan är för de

58 i olika fakulteter nyinskrivna olika. Den lämpligaste vägen torde därför vara att vid jämförelserna i fråga hålla undersökningsmaterialet i sär efter antalet närvaroterminer. En sådan gruppering fakultetsvis efter antalet närvaroterminer har för hela materialet och för deklaranterna särskilt gjorts i tab. 16. Denna tabell visar, att fakultetsfördelningen är rätt så särpräglad under det första studieåret samt för de studenter, som legat mera än fem år vid akademien. Den faktiska normaltiden för examens avläggande är ju också c:a 5 år i teologiska och juridiska fakulteten samt för de lägre examina inom den filosofiska. Därav förklaras ju lätt, varför medicinska fakulteten efter mera än 5 års studier är överrepresenterad på teologiska och juridiska fakultetens bekostnad. Att under de första två terminerna humanistiska sektionen är överrepresenterad och teologiska fakulteten underrepresenterad, torde vara ett uttryck för, att fakultetsvalet vid denna tidpunkt icke ännu riktigt stadgat sig. Visserligen ha ju i denna undersökning de, som studera på teologisk-filosofisk examen, räknats som teologer och ej som humanister, men en hel del studenter, som uppgivit sig ämna avlägga och även sådana som avlagt filosofisk examen, övergå senare till teologiska fakulteten, utan att detta vid deklarationstillfället varit avsikten, tydligen i större mängder än den motriktade rörelse, som naturligtvis också äger rum. Med hänsyn till att fakultetsfördelningen är någorlunda lika under 3:dje till och med 10:de närvaroterminen, har därför vid sammanställningen av materialet yrkesklass för yrkesklass de två första terminernas studerande uteslutits och likaså de, som legat vid akademien mera än 10 terminer. Efterföljande tab. 17 avser alltså endast den del av undersökningsmaterialet, som hänför sig till den 3:dje till och med den 10:de närvaroterminen. Det har skilts på studenter och studentskor, men på grund av de små talen äro procenterna för studentskorna icke allt för mycket att bygga några slutsatser på. Det visar sig, att studentskorna oftast gå till humanistiska sektionen; ej mindre än 64 % av de studentskor, som studera i Lund, äro nämligen humanister. Därnäst kommer medicinska fakulteten med 14 % och matematisknaturvetenskapliga sektionen med 10 %. De manliga studenterna äro blott till 16 % humanister och liksom studentskorna till 10 % naturvetare, medan leologiska fakulteten omfattar ej mindre än 36 % och juridiska fakulteten 19 % samt medicinska fakulteten 18 %. Betrakta vi nu var för sig de olika yrkesklasserna, så framgår det tydligt, huru faderns yrke och ställning högst betydligt inverkat på valet av akademisk studiebana. Ej mycket mindre än två tredjedelar av prästsönerna (C 1) äro teologer, likaså äro två tredjedelar av sönerna till högre ämbetsmän och advokater (C 2) jurister, och mera än två tredjedelar av läkaresönerna äro medicinare. Detta gäller naturligtvis dem, som komma till Lunds universitet. Räknar man med att det i riket endast finns två teologiska fakulteter men tre juridiska, medicinska och matematisk-naturvetenskapliga fa-

59 Tab. 16. Fakultetsfördelning efter olika antal närvaroterminer. Antal närvaroterminer

Antal

Samtliga 1 2 1— 2 3 - 4 5— 6 7- 8 9—10 11-14 15—20 21 —

Summa

T

J

M

H

N

2 205

227 86

100 100

15 20

20 19

19 30

33 24

12 7

313 305 323 329 284 348 217 86

100 100 100 100 100 100 100 100

16 25 32 34 32 27 11 16

20 17 18 16 17 17 13 13

22 21 16 16 16 19 38 40

31 25 26 24 21 23 27 23

11 12 8 9 13 13 11 8

(L).

Tab. 17. Studenter med 3—10 terminers närvaro. Fakultetsfördelning inom olika yrkesklasser. (L). M ä n Yrkesklass

Samtliga A B Cl C2 03 05 0 4, 6—8 D E F G H Deklaranter Icke-deklaranter

Antal

%

% Summa

1039 100 185 70 62 39 19 41 64 82 112 85 114 166

K v i n n 0 r

M

H

N

Antal

10 17 10 13 74 20 33 40 27 18 12 7

18 16 10 13

24 13 16

29 14 13 14 18 16 20

16 10 1 3 5 10 14 9 9 12 12 10

18 17

16 17

11 10

T

J

36 46 44 65 5

100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100

19 6 10 31 22 45 52

10 13 14 67 21 24 33 28 19 31 15 11

868 100 171 100

37 27

18 29

—

—

Summa

T

J

—

13 17 17 22 28 13 14 20

100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100

158 44

100 100

7 2

0 M

H

29 23 12

— — — — 20 5 —

50 69 75 60 54 65 71 59 57 69 100 60

14 14

64 66

8 13

— 8

— 5 4 15

— —

40 15 6

— 9 7

6 4

—

15 12 6 18 18 15

N

— — —

8 18 24 9 14

— — 15

9 14

kulteter och ej mindre än fyra humanistiska, bli naturligtvis proportionerna något ändrade, om man tar i betraktande alla dem, som gå den akademiska vägen. Dessutom söker sig en icke obetydlig del av präst-, läkare- och ämbetsmanna-advokatsönerna till fackhögskolorna och ett antal gå direkt ut i det praktiska livet före eller efter studentexamen. Yrkesvalets »ärftlighet» är emellertid uppenbar, vad beträffar nu nämnda kategorier. Av de arbetar- och hantverkarsöner (H), som komma till Lunds universitet, bli ej mindre än 52 % teologer, och samma är fallet med 45 % av de lägre tjänstemännens (G), 44 % av folkskollärarnas (B) och 46 % av länt-

brukarnas (A) söner. Däremot har, när prästsönerna frånräknats akademikerklassen C, denna liksom klassen D (direktörer, fabrikörer, disponenter) mycket låga siffror för teologiska fakulteten. I undersökningsmaterialet för Lund finns det inom teologiska fakulteten ingen enda läkareson men däremot en läkaredotter. Bortser man från advokat- och ämbetsmannasöner, resp. läkaresöner, så synes övriga yrkesklassers söner välja juridiska och medicinska fakulteterna i ungefär samma utsträckning, dock med något företräde för juridiska studier i klasserna. C 5 (läroverkslärare m. fl.), F och G (högre och lägre tjänstemän) samt något företräde för medicinska studier i klassen D och E (direktörer, fabrikörer, disponenter, handlande och andra affärsmän). I humanistiska sektionen är det klassen C 5 (läroverkslärare, filosofie doktorer m. fl.) som uppvisar den högsta siffran. Lantbrukarsönerna välja matematisk-naturvetenskapliga sektionen med större förkärlek än någon annan yrkesklass gör. Lika ofta ga de dock till humanistiska sektionen och allra oftast till teologiska fakulteten. Föräldrarnas inkomst. Såsom tidigare framhållits har föräldrarnas inkomst rubricerats som »okänd», då deklarationen icke innehållit någon användbar uppgift och ej heller någon sådan kunnat erhållas ur taxeringskalendrarna eller på annat sätt (stipendiedeklarationer, syskons uppgifter o. d.). »Okänd inkomst» betyder därför i övervägande antalet fall, att inkomsten varit låg. Av denna anledning bliva medeltalen av inkomsterna lätt för stora, medan en siffra, som i varje fall icke är för stor, erhålles, om alla fall av okänd inkomst få ingå i medeltalsberäkningen som inkomst = 0. Även sådana medeltal ha därför beräknats. F. ö. är på grund av förekommande ströfall av mycket stora inkomster det vanliga aritmetiska mediet ej det lämpligaste för jämförelse; medianen l och kvartilerna - äro här att föredraga. I tab. 18 ha medeltal, medianer och kvartiler angivits för de olika yrkesklassernas inkomster med särskiljande av dem, vilkas fader veterligen är död, och dem, vilkas fader icke veterligen är död. De förras antal angives också i procent, men det är klart, att det rör sig om minimisiffror och att även bland dem, som stå under rubriken »Fader ej död» ett antal finnes, som faktiskt äro faderlösa eller hava styv- resp. adoptiviader eller fosterfader. För statens befattningshavare samt präster och läkare är detta antal dock säkert obetydligt, medan det kan vara större, då det gäller de genom matriklar och andra uppslagsböcker mera svåråtkomliga yrkesklasserna. Så mycket mera anmärkningsvärt är därför den höga procenten av »fader död», som man 1

Median: den inkomst som hälften av föräldrarna överskrider. - Kvartil: den inkomst som en fjärdedel, resp. tre fjärdedelar av föräldrarna överskrider. Det finnes således två kvartiler, den »övre» och den »undre», på var sin sida om medianen.

finner för arbetar-hantverkarklassen H (19 %). Jämförd med den närstående klassen G, lägre tjänstemän, (7 %) är skillnaden påtaglig. Den högsta procenten »fader död» uppvisar emellertid klassen C 1, präster, med 27 %. Då prästsönerna icke vid inskrivningen vid universitetet äro särskilt gamla, torde väl den höga procenten »fader död» bero på, att prästerna bilda familj först vid relativ framskriden ålder, så att åldersskillnaden mellan fäder och söner här är större än inom de andra yrkesgrupperna. Tab. 18. Frekvensen av "Fader död" inom olika yrkesklasser. Medier, medianer och kvartiler av föräldrarnas sammanlagda inkomst. (L). (Inkomstsiffrorna i 1000-tal kronor.) »Fader ej död»

»Okänd

»Fader död»

CD

u -5 Yrkes-

.3

klass

CD

G

< Samtliga 1763 16

Cl 05 Cr D E F G H

»Okänd inkomst» »Okänd inkomst» ej m e d r ä k n a d räknad = 0

— •c "3

EK

la

A B C

bland

- Z o C3 m — C3

289 14 9 130 11 2 412 11» 1 117 27 2 83 16 1 212 15 0 132 13 3 195 16 11 158 20 3 179 7 2 268 19 8

CD ~ CD

3 14 1483 9.8 8 15 2 6 0 4 0 6 1 0 0 3 3 6 7 28 2 6 1 15 3 29

"il

t>JS

0) -3 CD

B 9

3.2 5.6 11.0 9.5

CD : G

*- *c SJ 3

c

G

a

O) -H t-

CD

»Okänd »Okänd inkomst» inkomst» ej med- räknad räknad = 0 "ös

f-

> a

CD

i M

3.0 5.4 10.7 280 2.5

248 3.7 1.3 2.3 3.G 3.4 l.i 2.1 3.6 112 6.2 4.6 5.5 7.7 6.1 4.5 5.4 7.6 335 18.0 9.3 13.4 20.9 17.9 9.2 13.4 20.8 85 10.6 7.6 8.9 12.0 10.6 7.6 8.9 12.0 70 12.5 9.5 11.8 15.6 12.3 9.4 11.5 15.6 180 23.6 12.0 18.6 28.5 23.6 12.0 18.6 28.5 115 28.0 12.8 20.1 33.5 27.2 12.2 19.8 33.1 163 5.2 2.8 4.9 6.9 4.8 2.4 4.7 6.7 127 9.8 5.9 7.6 11.4 9.7 5.8 7.5 11.3 166 4.6 3.5 4.3 5.2 4.5 3.5 4.3 5.2 217 3.2 2.2 3.1 4.0 3.1 2.1 3.0 4.0

41 18 77 32 13 32 17 32 31 13 51

1.0 1.5 2.6 1.7 3.4 3.2 9.2 2.3 3.2 1.6 0.9

CD

•3 CD

S •3 CD

0.4 1.1 2.0 1.6 2.1 2.6 3.2 1.9 2.9 1.3 0.5

0.9 1.4 2.5 1.6 3.4 3.1 8.6 1.7 3.1 1.2 0.6

0.4 1.1 1.9 1.5 2.1 2.5 3.0 0.5 2.8 1.0 0.4

I fråga om inkomsten är fördelningen högst olika inom de olika yrkesgrupperna. Spridningen i inkomstsiffrorna är mycket stor inom vissa klasser, medan andra synas vara i inkomsthänseende mera homogena. En viss tendens till ett sönderfallande i två eller tre inkomstgrupper har kunnat förmärkas inom flera yrkesklasser. De tre grupperna representera sannolikt de tre kategorierna fadern död, fadern f. d. yrkesutövare och fadern yrkesutövare. I övrigt torde de i tab. 18 meddelade siffrorna över medelinkomsten samt medianer och kvartiler lämna tillräcklig upplysning, så att kommentarer egentligen äro överflödiga. Att medianerna alltid äro lägre än medelvärdena, beror på inkomstfördelningens osymmetriska form. Jämförelse mellan deklaranter och icke-deklaranter med avseende på faderns yrke och inkomst. Då vid Lunds universitet deklarationsprocenten är så pass hög som 80 %, kan endast ett mycket utpräglat och ensidigt »urval» av deklaranter på något

62 sätt äventyra de slutsatser, som dragas ur materialet. Det framgår av föregående tabeller (t. ex. tab. 12), att man i fråga om faderns yrke icke kan tala om någon utpräglad skillnad mellan deklaranter och icke-deklaranter, även om C- och D-klasserna äro något överrepresenterade bland de senare. Deklaranterna giva i själva verket en mycket representativ bild av yrkesfördelningen. I avseende på inkomstförhållandena gäller ju, som självklart är, att »inkomst okänd» är en mycket mera framträdande grupp bland icke-deklaranter än bland deklaranter. En jämförelse blir därför icke så alldeles lätt att utföra, ty man kan icke basera den varken på ett uteslutande av gruppen »inkomst okänd» eller på dess medtagande såsom inkomst = 0. Man kan icke en gång våga antaga, att alla fall med okänd inkomst ligga under medianen, ty de utgöra bland icke-deklaranterna mera än hälften. I själva verket ha bland icke-deklaranterna huvudsakligen endast de jämförelsevis stora inkomsterna låtit sig konstatera genom taxeringarna. Föräldrar med smärre inkomster har man i regel kunnat hitta i taxeringskalendrarna, endast då namnet varit mera ovanligt eller då fadern genom sitt yrke finnes upptagen t, ex. i statskalendern eller då hemorten och adressen på annat sätt varit närmare bekant, t. ex. för sådana studenter, som ha sitt hem i Malmö och Lund med omnejd och bo där under studietiden. Av tab. 19, som anger procenten bland samtliga deklaranter, resp. ickedeklaranter av föräldrar med känd inkomst över angivna gränser, låta sig likväl vissa slutsatser dragas även beträffande selektionen i inkomstavseende. Ju högre upp på inkomstskalan man kommer, desto mindre roll spelar uppenbarligen de okända inkomsternas grupp. Bland deklaranterna ligga de okända inkomsterna säkerligen så gott som alla under 10 000 kronor. De uppgifter, man här har om föräldrarnas hemorter, gör det i regel till en lätt sak att återfinna vederbörande i taxeringskalendrarna, om blott inkomsten är så stor, att de finnas däri upptagna. För vissa städer ha taxeringskalendrar stått till buds, som omfattat taxeringar ända ned till ganska små inkomster, i Lund t. ex. ned till 1 500 kronor. I den stora »Sveriges taxeringskalender», som omfattar även landsbygden, är gränsen satt vid 8 000 kronor. För icke-deklaranterna däremot kan felande uppgift om hemorten omöjliggöra efterforskandet, även om inkomsten är ganska hög, men det ligger i sakens natur, att föräldrar med mycket stor inkomst ändå i regel låta uppspåra sig. Man skulle därför vänta, att icke-deklaranternas procenttal hela tiden hölle sig under deklaranternas, men att någorlunda överenstämmelse skulle vara förhanden för de mycket stora inkomsterna. Nu är emellertid icke-deklaranternas procenttal större än deklaranternas redan för inkomster om minst 6 500:— och håller sig även i fortsättningen hela vägen något över deklaranternas. Detta kan knappast förklaras på annat sätt än att deklarationsprocenten är lägre för studenter från välbärgade hem än för studenter i små villkor. Sätta vi gränsen vid t. ex. 20 000:— och antaga, att så stora in-

63 komster praktiskt taget icke förekomma bland de okända inkomsterna varken för deklaranter eller för icke-deklaranter, finna vi 171 deklaranter och 58 icke-deklaranter (med större föräldrainkomst än 19 500:—), d. v. s. deklaraTab. 19.

Jämförelse mellan deklaranter och icke-deklaranter med avseende på föräldrarnas inkomst. (L). Deklaranter Samtliga

Föräldrars inkomst

Samtliga

Icke-deklaranter

Samtliga taxeringskontrollerade

Samtliga

Absoluta tal

i % av samtliga deklaranter

Absoluta tal

i % av samtliga deklaranter

Absoluta tal

i % av samtliga icke-deklaranter

55.4 Okänd inkomst

60.2 Känd inkomst

1584 1454 1267 1065 891 746 641 569 500 441 254 171 112 85 59 47 40 30

89.8 82.5 71.9 60.4 50.5 42.3 36.4 32.3 28.4 25.0 14.4 9.7 6.4 4.8 3.3 2.7 2.3 1.7

702 699 686 670 615 569 533 498 451 405 239 161 106 80 57 45 38 28

39.8 39.6 38.9 38.0 34.9 32.3 30.2 28.2 25.6 23.0 13.6 9.1 6.0 4.5 3.2 2.6 2.2 1.6

196 195 191 188 180 174 164 150 139 134 86 58 38 26 22 19 15 12

44.3 44.1 43.2 42.5 40.7 39.4 37.4 33.9 31.4 30.3 19.5 13.1 8.6 5.9 5.0 4.3 3.4 2.7

minst

500 kr. 1500 » 2 500 » 3 500 » 4 500 » 5 500 » 6 500 » 7 500 . 8 500 » 9 500 » 14 500 » 19 500 » 24 500 » 29 500 » 34 500 » 39 500 » 44 500 » 49 500 »

tionsprocenten är 75 % mot 80 % för hela materialet. Sätta vi gränsen vid 10 000:— äro siffrorna 441 resp. 134 och deklarationsprocenten sålunda 77 %. Det kan således knappast råda något tvivel om, att en selektion är förhanden av den art, att studenter från välbärgade hem haft en viss tendens att underlåta deklaration, men orsaken härtill behöver ingalunda vara, att de avsiktligt velat påverka undersökningsresultatet. Det visar sig senare, att t. ex. stipendiater äro relativt rätt mycket vanligare bland deklaranterna än bland icke-deklaranterna, och förklaringen härtill kan lika väl vara den, att stipendiaterna äro mera vana att ifylla deklarationsformulär än ickestipendiaterna. Huru som helst så är emellertid den selektion, som nu påvisats, alltför svag och obetydlig att på något sätt äventyra det lundensiska deklarantmaterialets användbarhet för generella slutsatser. Vi återkomma på flera ställen i det följande till jämförelser mellan dekla-

ranter och icke-deklaranter, men den här gjorda jämförelsen ur yrkes- och inkomstsynpunkt är den i selektionshänseende viktigaste. En jämförelse med avseende på de studerandes egna ekonomiska förhållanden (egna inkomster, skuldsättning m. m.) låter sig ju icke lika väl genomföra, då icke-deklaranternas egna förhållanden i dessa hänseenden äro i långt större utsträckning okända än vad fallet är med deras föräldrars yrke och inkomst. Fördelningen efter hemort och födelseort. Genom deklarationernas uppgifter och den företagna kontrollen och kompletteringen är hemorten känd för 1 723 av de i undersökningen medtagna 1 763 deklaranterna, d. v. s. 98 %. För de 442 icke-deklaranterna ha hemorterna kunnat bestämmas i 329 fall eller för 74 %. Födelseorten är genom universitetsmatrikelns uppgift känd för alla, deklaranter såväl som ickedeklaranter. Det visar sig, att födelseorten och hemorten mycket ofta sammanfalla; detta äger nämligen bland deklaranterna rum med 56 % och bland icke-deklaranterna med 54 % av dem, för vilka hemorten är bekant. Fördelningen i avseende på födelseort och hemort är också i viktiga avseenden ganska lika, såsom bl. a. följande jämförelse visar: Icke-deklaranter

Deklaranter Födelseort Stad med läroverk . . Stad utan » Landsbygd Utlandet Summa

Hemort

Födelseort

Hemort

47^ 7 44 2

56 % 6 38 0.3

9 29 2

69 #" 7 24 0

100 Som synes är emellertid födelseorten något mera »lantlig» än hemorten, återspeglande den flyttning från landsbygd till stad, som är så utmärkande för vår tid. De, för vilka hemorten icke kunnat utrönas, äro helt naturligt företrädesvis från landsbygden eller komma från »enklare» hem. Nedanstående siffror giva ett belägg för att så är förhållandet: Bland samtliga i undersökningen medtagna, alltså deklaranter och ickedeklaranter tillsammans, är hemorten känd för 93 %. För de återstående 7 procenten har i allmänhet, vid studiet av hemortens fördelning och relation till andra data, hemorten antagits sammanfalla med födelseorten. Då dessa personer äro övervägande från landsbygden, är det sannolikt, att detta verkligen stämmer för betydligt mera än hälften och att avståndet i övrigt är av mindre betydelse. Det torde således endast vara för några få fall, som på detta sätt en väsentligt oriktig hemort antagits. Möjligen har av dem, som

65 Deklaranter

Icke-deklaranter

Hemort känd

Hemort ej känd

Hemort känd

Hemort ej känd

Antal

113 Födelseort: i stad med läroverk i stad utan » på l a n d s b y g d e n . . . . i utlandet

48^ 7 44 2

25^ 5 70 0

60 % 9 29 2

33^ 9 55 3

40 % 60

32 <# 78

58 % 42

22 % 78

100 Summa Yrkesklass: C-D—F A—B-E-G—H

..

Summa

ha hemort i stad, någon enstaka procent blivit redovisad bland dem, som ha hemort på landsbygden men då i varje fall som regel å en ort, där de en gång ha bott. För 20 år sedan var det nämligen långt vanligare än nu för tiden, att kvinnorna fingo sina barn i hemmen, i synnerhet på landsbygden. Ett ännu större fel skulle man emellertid, som av de här givna siffrorna framgår, begå, om fall med okänd hemort i stället helt uteslötos. Vid studiet av hemorten och dess fördelning för olika kön, fakulteter och yrkesklasser har i en stor huvudtabell särskilt för deklaranter och icke-deklaranter varje län redovisats med specificering å de större städerna, övriga städer och landsbygden. För Malmöhus län har jämväl de omkring Lund, Malmö och Eslöv belägna häraderna Torna, Bara, Harjager, Oxie och Frosta upptagits för sig som en grupp och övriga landsbygden som en grupp. I en annan huvudtabell har samma specificering genomförts för de olika nationerna och i en tredje huvudtabell för dem, som bo i hemmet, resp. icke bo i hemmet med uppdelning efter allt, delvis och intet fritt samt för vissa speciella kategorier efter födelseortens, resp. studentexamensläroverkets belägenhet i och utom hemorten m. m. Av utrymmesskäl äro dessa huvudtabeller icke här medtagna utan blott vissa ur dem beräknade relativa tal. Härvid har sammandragningen skett dels efter synpunkten städer — landsbygd, med delning av städerna på städer med läroverk och övriga städer, dels efter rent geografisk synpunkt. Huvudindelningen är i sistnämnda hänseende, vad Lunds universitet beträffar: Skåne, Övriga Sydsverige (omfattande Blekinge, Kalmar, Kronobergs, Jönköpings och Hallands län) samt Vppsverige (omfattande övriga delar av landet). Inom vart och ett av dessa områden har åter uppdelats i städer med läroverk, övriga städer och landsbygd med någon ytterligare specificering inom Skåne. Vid betraktandet av andra läroanstalter har den geografiska indelningen varit en annan; det här såsom Uppsverige betecknade området 5

har uppdelats i Västsverige (Skaraborgs, Älvsborgs, Göteborgs och Bohus samt Värmlands län), Östergötland (Östergötlands län), Stockholm, övriga Uppsverige (Södermanlands, Stockholms, Uppsala, Örebro, Västmanlands, Kopparbergs, Gävleborgs och Gotlands län), samt Nordsverige (Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län). Av männen ha, enligt tab. 20, 54 % sin hemort i stad med läroverk, 6 % i stad utan läroverk och 40 % på landsbygden. Kvinnornas motsvarande siffror är 65, 6 och 29 %. Studentskorna komma således i betydligt större utsträckning än de manliga studenterna från städerna, enkannerligen de större städerna. Teologerna komma till övervägande antalet från landsbygden; männen ha här siffrorna 41 % från stad med läroverk, 6 % från stad utan läroverk och 53 % från landsbygden. Även bland naturvetarna är landsbygden något överrepresenterad jämförd med kåren som helhet eller med 45 % mot 40 % för männens del och 39 % mot 29 % för kvinnornas. Humanisternas siffror överensstämma bättre med hela kårens, dock för männen med någon överrepresentation för städer utan läroverk (8.8 % mot 6.5 %). De manliga medicinarna äro övervägande från stad med läroverk (64 % mot 54 %), medan de kvinnliga uppvisa genomsnittlig fördelning. Juristerna slutligen äro, vad såväl manliga som kvinnliga studerande beträffar, ännu mera övervägande från städer med läroverk (71 % mot 54 % för de manliga och 83 % mot 65 % för de kvinnliga). Man kan också av siffrorna utläsa, att studenterna från stad med läroverk med förkärlek välja juridiska och medicinska fakulteterna och äro särskilt starkt underrepresenterade i den teologiska, Studenterna från städer utan läroverk äro något överrepresenterade i filosofiska fakultetens båda sektioner. Landsbygdsstudenterna slutligen visa stor förkärlek för teologiska fakulteten och även någon sådan för filosofiska fakulteten, särskilt matematisk-naturvetenskapliga sektionen, medan de äro undertaliga inom medicinska och ännu mera inom juridiska fakulteten. Beträffande de olika yrkesklasserna visar tab. 20, att lantbrukarklassen A såsom naturligt är utgöres av studenter med hemort företrädesvis på landet. Vi finna för männen i denna klass, att 86 % äro från landsbygden mot 40 % för hela kåren. Även klassen B, fadern folkskollärare, och än mera klassen C 1, fadern präst, ha stark övervikt för landsbygdens del. Resten av akademikerklassen, C, samt direktörsklassen, D, uppvisa en påfallande övervikt för städernas vidkommande. Likadant är i någon mån fallet med de högre och lägre tjänstemännens klasser, F och G. Särskilt klassen C 5 (fadern läroverkslärare, biblioteks- och arkivtjänsteman, fil. d:r, etc.) är, som sig bör, starkt. koncentrerad till städer med läroverk och kommer endast i ett fåtal fall från städer utan läroverk eller landsbygden. Handlandeklassen, E, har en tämligen genomsnittlig fördelning pä landsbygd och stad, och hantverkarearbetareklassen, H, visar liksom G och F, om än betydligt svagare, en över-

co

w

kl

a a a a a w a a

O O K

< £

w

"3 M ca -H

o

r^i

lO

4d CU -U

a

2 Q

a l-S

TH co r C M H

O

O t— ^ ^

CM CC CD CC CD t--

i O h L— 00

O O c o o 1—1

C n CM r - 00

r H -rH 1 0 t— CD CO

l - O C t-iCiOO

oo t— -rH - H t— t — CC t—

CM en en CO t— J—

t - t— X I -

ics CM L— C -

^ CD CC 0 0

• * O CO t - CO 0 0

N M H t — C— CO

c o t t— C -

coco 0 0 CO

-CHOOCM t— C— OO

t— O rH l — L— 0 0

i

CMCCOO »o en | et—n ct—o cCCo cCDo CO t— t > CO C—

o

cr.

O D O H O

CO - * C ; l O C T H

Offi H H

Ö r n r H

* c > j e n o o t -• ^ H

O 0 0 CM t » CM

coco

c oCM rt

c oT *

o o o T-t

CM e n e n -CK CNJ CM

o ^ u CM

o c oCM- H i-H r H

JJ o i ; n CO r H CM

o . - i en CO W H

co i r - - «

t - rH H

cocn

cct-io

CM CM ^ r H

o

co cn oo

O 0 0 CM .TJ CM CM

C—CO r H

0 0 CO

C D * O * ^ ICO CM ICO r H r H r H r H

CM CD

o

en t—

IM

T~t

-

o

o CO CM CO

o o o

o o

CC CO

o o

o

o o

CM

•>*

CM • * * - * l i d CM CM

0 0l O M H r H LC3 CM r H

r n CO CM CM CO r H

CO CD O CD i—t CM

r -r CM r H

CM CO l O

^ C O C O O — CM

1 C H uCli-t CM i-H i-H

r Hr H

CO T # O CM C -

ta o o CM CO • *

t - r H

CM i 1

\a-r-< ^ i-l

enco

o • * r H

c-i-i

cMirs r-l i-i

t - C M

CM 1 1

COCD O rH 00 r Hr H ^ * CM CM CN

o

CD oo i r i

I O —•* C D H en o rtH CM

oo CM r—

•* -* en i n

CM o oo C ( N H

coiflei

o o o

( M ( M I >

OOO^CO

O i <LD CO

t ^ H C O

C— r H CO 1 CO CM i - i

l O t r r H CM

ffiH

CO CT

CM

CMCO rH rH

Q

H CD ^ r-

I O

1—<

o o

CO

O C C H H O - *

O 0 0 CD I O CM r H

o o rH

- * co o o CD CO

CC [— l— l O C O i—1 CM r H r H

encM

COCO

C - CM 00

CDCMen H

J—

o

n i O - *

rH • * • *

C O O

• * rH

^ < Cn

CO - * t rH

r H 1 rH I

o rH

H C D C O i -

O C O C D CO C O C O

t-LTJ

l

O

H i—iCN r-

0 5 CO r C^

CD CM CO rH r-

o

C i O C i f f • * C C Q 0 O

r H CO i - O CD C— CO - * •^

C5 uo 00 rH

cr t - rr -

CQ ers o

• * W lf 1—

COQO r H CM rH r H

COCO t - C C 00 rH Tji r r-

OS 0 0 IX

t- H « CM ^ C \ ITS CM C \

Oä ^ l

Tfl ^ i

O CC

00 N «

r H - * rH r H

00 rH

ifl — r -

0 0 CO r r-

r-

O)

cu

T—

if

•H- i H

i-t

r H

« •* «

ca g O

:

O

6C

i2 C

03 Bara, B

»M

-i3.^ »

...

6B

r* a? T J o; >> b CO-E

• c

— c

-i cc

*c 2<' E= >

rJ 0 G cc

ts

städer .

M 0)

H

a n • H CO

SJ

QC

Frosta

o£

3 CO

Övriga

ti1

incot-c

0 0 CO CC

SOfiOO O l O i O CM CN

Torna,

a

C

Landsbvsd

£

O

00 - * -^i - ,

läro\

<

c>

O

CM

"3

*»

o o

^

utan

'

' i - i ta o -o

o 1-t

TH

Kristi

o CM

o

Ystad,

en CD CO rH

o

<M CO CM

Eslöv .

co

Landskrona,

w

CO CO

Malmö,

iä

med

c- -H .-i O H I M CM i - H r H

o CM

Stad

a co

CM

CM o coco-* CO ,—I CM

en co CM T * CM CM

CO

a a a 60

CO 1 ^ 1

Ö f f i C C * CM CM

Stad

G O

O r H CM CM

CMCMCDO i-i CO

CO CH

OCOCO rH

C O - * O CM • * r - r H CM .— r H

oo co en cO ö

CO o CM CO

p-oco

O r H CC rH

TJ C

b)

> C

•ca - " C T J G bj o j _ca >

•

rH

Office »o cn co

a

c o c o >-:

G T3 rS TJTJ ^ « C3 S

cä

>

D

>

—

'C

ca

fp

3 .2f-o.S CO

> CG

C

Landsbve-d

3t »

cc

a a a a

ih

r - en r— en C O H o co

rH

« Samtliga

co c— r— co

lärov

ft <*

<3

•eJHoOi—i I O I C H

utan

ns-

o o

T-l O - * CM

cent

laraM

^ l -

i l

folkmängden •»/.•

med

av

Stad

lundastup å 100 0 0 0

Stad

Antalet denter

(^M G. fc. P

>

W

liS

vikt för städerna. Det anförda gäller såväl för manliga som kvinnliga studenter, om än i något olika grad (kvinnorna ha i tabellen ej medtagits). Ett intressant särdrag är, att de kvinnliga studenterna av lantbrukarklassen i så långt högre grad än de manliga ha sin hemort i städerna (32 % mot 12 %). Antalet studentskor från denna samhällsklass är emellertid i och för sig jämförelsevis litet (41 st.), men någon tillfällighet torde den nämnda olikheten ändå knappast vara. Vidkommande den geografiska proveniensen är att anteckna, att c:a hälften av de manliga och två tredjedelar av de kvinnliga studenterna ha sin hemort i Skåne. Från Övriga Sydsverige och från Uppsverige komma var sin fjärdedel av de manliga och var sin sjättedel av de kvinnliga studenterna. I teologiska fakulteten är dock proveniensen en helt annan, i det att av de manliga studenterna knappt en tredjedel äro hemmahörande i Skåne, medan lika många och några till komma från vartdera av områdena Övriga Sydsverige och Uppsverige. Dessa senare områden äro alltså starkt överrepresenterade bland de manliga teologerna. Bland juristerna är Skåne något överrepresenterat och Uppsverige underrepresenterat. Som »uppland» för Lunds universitet utgöres »Uppsverige» företrädesvis av Göteborgs och Bohus län samt Skaraborgs, Älvsborgs, Värmlands och Östergötlands län samt även i någon mån Stockholms stad. Det förhåller sig uppenbarligen så, att medan teologerna från dessa områden gärna gå till Lund, så gå juristerna i stället till Uppsala och Stockholm. Bland medicinarna i Lund är Skåne överrepresenterat men Övriga Sydsverige betydligt underrepresenterat. De manliga humanisterna visa liksom medicinarna någon övervikt för Skåne, i detta fall dock helt och hållet på Uppsveriges bekostnad. Bland de kvinnliga humanisterna är Sydsverige överrepresenterat, ävenledes på Uppsveriges bekostnad. Naturvetarna slutligen visa vad männen beträffar betydlig övervikt för Skåne, med underskott för båda de övriga områdena, i synnerhet Uppsverige. Ser man på fakultetsfördelningen inom de olika geografiska områdena finner man, såsom av det föregående är att vänta, att skåningarna betydligt mera sällan än icke-skåningarna välja teologiska fakulteten, för vilken i stället de övriga sydsvenskarna och i synnerhet uppsvenskarna i Lund visa en utpräglad förkärlek. Av skåningarna, tillsammans 1163 stycken av båda könen, äro 23 % från Lund, 27 % från Malmö och Eslöv, 16 % från övriga skånska läroverkstäder samt 34 % från landsbygden, därav ungefär en tredjedel från Torna, Bara, Harjagers, Frosta och Oxie härader. Studenterna från de två andra geografiska huvudområdena komma givetvis i större utsträckning från landsbygden. T Övriga Sydsverige äro 64 % och i Uppsverige 46 % från landsbygden. Av studenter med hemort i Lund äro 18 % kvinnor. Motsvarande tal är för Malmö och Eslöv 25 %, för övriga skånska läroverksstäder 16 %, för Övriga Sydsveriges och Uppsveriges läroverksstäder resp. 14 och 13 %. För

69 dem, som komma från städer utan läroverk, är kvinnornas procent i Skåne 17, i Övriga Sydsverige 13 och i Uppsverige ävenledes 13, och för dem, som komma från landsbygden, äro motsvarande siffror 17, 8 och 7 %. För hela Lunds studentkår var ju procenten kvinnor 15.2. Således äro i Skåne kvinnorna överrepresenterade överallt, t, o. m. på landsbygden, medan man i övriga områden genomgående har underrepresentation av kvinnor, således även vad beträffar dem, som komma från läroverksstäderna. I avseende på yrkesfördelningen visa läroverksstäderna naturligen underskott av klasserna. A, B och C 1 (lantbrukare, folkskollärare och präster) samt överskott i de flesta andra yrkesklasser i synnerhet i C 5 och C r (läroverkslärare och övriga akademiker utom präster). I städer utan läroverk är även hela C-klassen (akademiker) underrepresenterad men överskottet desto starkare för klasserna D, E, F, G och H, d. v. s. för affärsmän av olika slag, högre och lägre tjänstemän samt hantverkare och arbetare. De, som komma från landsbygden, äro naturligtvis övervägande av lantbrukarklassen men med överrepresentation jämväl för folkskollärares och prästers barn. Bland dem, som ha hem i Lund, lägger man, som naturligt är, märke till den starka överrepresentationen av akademikerklassen (C), jämfört med övriga städer även i någon mån av C 1, präster, samt den för en läroverksstad ovanligt talrika lantbrukarklassen. I Malmö—Eslöv faller den stora frekvensen av arbetar-hantverkarklassen starkt i ögonen. Endast Övriga Sydsveriges småstäder uppvisa en starkare frekvens av denna klass. Bland dem, som komma från Övriga Sydsveriges läroverksstäder, dominerar i stället klassen G, lägre tjänstemän, mest beroende på det stora antalet underofficerare bland fäderna (Karlskrona). Det har också undersökts, huru de olika geografiska områdenas och kategoriernas studenter fördela sig med hänsyn till om de under terminerna bo i hemmet eller ej samt huruvida de i hemmet hava »allt», »delvis» eller »intet fritt». Naturligtvis ha så gott som alla i hemmet boende sin hemort i Skåne, närmare sagt i Lund, Malmö, Eslöv och omkringliggande land. Av dem, som ha hemort i Lund, bo nära 97 % i hemmet, men av dessa ha endast c:a */, allting fritt i hemmet medan c:a l/4 helt betala för sig i hemmet (»intet fritt i hemmet») och återstoden ha delvis fritt i hemmet. Av dem, som ha hemort i Malmö och Eslöv, bo c:a 80 % hemma, medan bland dessa proportionerna mellan antalen av dem, som ha allt, delvis eller intet fritt i hemmet äro ungefär samma som i Lund. Om man undersöker, huru de olika hemortsområdenas och -gruppernas studenter fördela sig med hänsyn till födelseorten, finner man beträffande deklaranterna, att som redan är nämnt, för 56 % av dem, som ha känd hemort, denna sammanfaller med födelseorten. Vidare finner man att av de studenter, som ha hemort i stad med läroverk, 542 (55,4 %) äro födda i samma stad samt 171 (18,2 %) i annan stad med läroverk. Vi se sålunda att av dem, som ha hemort i läroverksstad, sammanlagt c:a SU också äro födda i sådan

70 stad, vilket innebär, att de med största sannolikhet bott i läroverksstad under hela sin skoltid. Men även en stor del av den återstående fjärdedelen torde ha haft denna ur studiesynpunkt betydande förmån, varför man torde våga påstå, att gott och väl hälften av Lunds universitets studenter ha vuxit upp i läroverksstad. Tab. 21.

Procentisk fördelning efter hemort.

Jämförelse mellan olika läroanstalter. G

Kön

"£ t»

(3

CD

CD

'cö

r. OJ

> 'c

Hemort

ca co

ET)

M

—

—

K

—

C 0

L

ca

"3 a Pa. U

a cs a m

« o

m t»

K

«

X CO

G

CO fcC

"o

o XI CD

c a

w

M m 5c

CO

G _c3 O M m bo

O

X cä 2£ co C 2*

H

+3 CO

J

C3 M

'c M CD CO CD

a

"cä JG

S

G

T

G CD

CD

au G

'G co

'> u CD

TJ G G

'C CD

G

G

a "o

MS m So

•o

G

G

s~o

co

to ^G

ca M

M

u

X

»S

ti)

a

CO

CD TH CD

CO

CO *TJ G CD

rH

o o co M

to o X o

s rh

'03 CCC

CO

C3

o

pH

CD TJ G ca

r>

o

'Ö)

c ci

K

C Länt Sk V F 1 HS HG

Antal

8185 7101 1084 2205 2295 652 1135 256 782 259

Summa

100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100

Stad med läroverk 62.7 61.9 68.2 55.8 55.6 77 79.7 68 Stad utan läroverk 7.5 7.6 6.8 6.4 9.2 8 4.3 7 Landsb}'gd 29.4 30.2 24.4 37.4 34.6 15 15.5 25 Utlandet 0.4 0.4 0.6 0.4 0.6 0 0.4 17.4 16.7 22.0 52.8 0.8 3 2.3 2 Skåne Övriga Svdsverige 12.1 12.5 9.2 24.1 7.9 7 4.6 8 Västsverige 18.2 18.3 16.9 15.5 18.4 13 6.8 87 Östergötland . . . . 4.2 4.3 3.8 1.9 7.4 6 3.1 — Stockholm 18.9 18.7 20.5 1.0 8.3 47 56.3 0 Övriga Uppsverige 22.4 22.7 21.5 2.5 44.1 30 21.9 1 Nordsverige 6.5 6.6 5.6 1.7 12.5 5 4.7 2

32 129 70 243

71 53 6 12 23 34 0 1

40 16 44 —

47 45 54 71 9 6 19 7 44 49 27 21 — — — 0

71 10 19 —

9 11 7 15 11 56 4 3 33 2 29 8 7 4

11 16 16 — 7 24 26

9 16 16 3 16 31 9

18 18 58 — — 6 —

20 11 13 8 24 19 5

16 11

21 6 13 24 9

14 6 7 5 31 28 9

1 För Farm. iiist. äro medtajrna e ndas t de vid institutet studerande deklaranterna; 4 studerande, vilkjis hemort och föde seor ; är okänd, ha utes utits.

Av dem, som ha hemort i läroverksstad, ha endast 85 % avlagt studentexamen i hemorten. Ett betydande antal av dem, som icke tagit studenten vid läroverk i sin hemort eller i vilkas hemort läroverk ej finnes, ha avlagt studentexamen i Lund. Detta gäller naturligtvis framför allt skåningarna, av vilka 54 % avlagt studentexamen i hemorten och av övriga 46 % c:a hälften tagit studenten i Lund. För icke-skäningarna finner man att endast 36 % avlagt studentexamen i hemorten, medan övriga 64 % fördela sig på andra läroverk; 18 % av samtliga ha avlagt studentexamen i Lund. I tab. 21—24 meddelas siffror rörande den geografiska proveniensen för de olika i undersökningen behandlade läroanstalterna, för universiteten och de fria högskolorna jämväl med uppdelning på kön och fakultet. Dels har

71 Tab. 22. Antalet i nndersökningen medtagna studenter på 100 000 av folkmängden. Jämförelse mellan olika läroanstalter. Hemort

Folkmängd 31 /u 1930

OS H

L

U

K

s

G

co 133 36

4.2 13

a

T

C Länt Sk

v F

1 H S HG

OS

Hela riket

4.2 0.9

0.5 2.1 1.2 4.0 1.2

Stad med läroverk 1 653 488 311 74 Stad utan läroverk 345 403 177 41 Landsbygd 4 142 680 58 20

77 30 55 11 34 8.3 1.3 61 15 14 5.2 14 9.0 2.6 19 2.4 4.2 1.5 4.2 2.1 0.6

0.9 3.5 2.3 10 3.1 0.9 2.3 3.8 5.2 2.0 0.3 1.5 0.5 1.3 0.3

Skåne 756 576 189 154 Övriga Sydsverige 913 612 108 58 Västsverige . . . . 1 282 540 116 27 Östergötland 309 995 113 14 Stockholm 502 207 308 4.6 Övriga Uppsverige 1 559 778 118 3.6 Xordsverige. . . 816 863 64 4.5

2.8 2.4 3.4 0.5 9.5 3.8 20 5.0 5.8 2.2 5.6 4.3 33 6.5 6.0 17 6.8 11 55 12 11 — 9.4 2.6 38 61 127 0.2 51 1.2 65 8.3 16 0.2 15 1.3 35 3.9 6.4 0.6 6.7 1.1

0.8 1.0 0.7

0.4 3.4 1.5 4.5 1.7 0.5 1.5 0.9 1.6 1.4 0.4 1.3 1.2 1.2 3.2 0.3 3.5 1.3 3.5 — 1.0 6.2 1.8 15 — 0.6 1.5 1.1 4.4 0.3 0.4 0.7 0.7 2.7 —

227 191 2.3 2.7 3.9 0.6 11 4.3 108 77 3.7 1.6 2.4 0.4 6.1 2.8 128 85 12 6.2 6.9 — 4.8 5.5 92 35 28 6.5 6.9 0.9 5.6 2.2 97 71 9.6 3.2 3.2 1.9 2.6 1.3 112 67 8.7 0.7 2.7 6.0 5.3 12 117 51 30 6.9 7.8 2.6 8.2 2.6 100 13 41 8.9 7.4 9.1 8.3 5.4 99 29 32 6.4 3.8 8.9 5.4 4.2 152 39 27 7.0 6.3 37 3.7 23 87 14 38 3.7 6.7 1.1 12 5.2 113 14 55 12 11 — 9.4 2.6 101 3.5 63 8.7 14 — 5.2 — 90 5.3 48 8.5 11 0.5 7.9 0.5 308 4.6 38 61 127 0.2 51 1.2 158 3.8 29 22 58 — 31 1.1 295 — 266 1.4 2.9 — 17 1.4 101 10 53 4.6 5.9 0.5 12 2.3 102 2.5 51 6.8 8.7 21 0.6 79 2.8 50 3.6 5.6 0.4 8.0 1.6 70 0.4 42 6.4 7.5 — 8.2 1.8 69 3.6 37 4.3 6.1 1.4 8.3 1.8 79 3.7 45 4.5 8.2 0.7 7.4 0.7 49 5.9 24 3.4 3.9 — 4.4 — 65 5.0 37 3.5 8.0 — 6.5 1.5

0.8 0.8 0.7 0.4 0.6 2.0 1.3 1.2 1.3 0.4

Malmöhus Kristianstads . . . . Blekinge Kalmar Ki'onobergs Hallands Jönköpings Skaraborgs Alvsborgs Göteborgs o. Bohus Värmlands Östergötlands . . . . Gotlands Södermanlands .. i Stockholms s t a d . . Stockholms län .. Uppsala Örebro Västmanlands . . . . Kopparbergs . . . . Gävleborgs Västernorrlands . . Jämtlands Västerbottens . . . . Norrbottens Göteborg Uppsala Lund 1

6 141 571

510 664 245 912 144 841 231 551 155 535 150 128 231 557 242 329 313 199 457 067 269 945 309 995 57 448 109 182 502 207 264 909 138 060 219 236 161 708 249 647 279 588 278 503 134 500 204 035 199 825

243 317 219 48 38 11 30190 1143 — 1057 3 24 512 1134 1073 8 4

10 60 5.8 34 10 — 50 3 12 — 20 4

—

0.8 0.8 1.7

— — —

1.1 0.8 0.4 1.4 0.9 0.6 2.0

—

2.2 0.7 2.0 1.5

— 3.3 1.8 3.7 1.8 1.2 3.7 0.8 6.1 1.6 0.7 2.1 1.4 2.1 0.7 0.9 1.7 0.9 2.6 1.3 1.3 0.6 0.6 — 2.7 3.3 1.3 0.7 — 1.3 — 3.0 1.7 0.4 1.7 1.7 0.8 0.8 0.3 1.6 1.9 1.9 2.6 — 1.7 0.9 0.4 6.3 0.4 1.9 0.4 2.2 0.7 0.3 3.5 1.3 3.5 — — 1.7 1.7 3.5 — 1.1 1.6 1.6 2.6 0.5 1.0 6.2 1.8 15 — 1.9 3.0 1.9 5.7 0.4 — — — 4.3 0.7 2.3 0.9 8.2 0.6 2.5 0.6 7.4 0.6 0.8 0.8 0.4 2.4 0.4 — 0.4 1.4 1.8 — — 0.4 1.1 2.9 — 0.7 2.2 0.7 4.5 — 1.0 0.5 1.5 2.9 — — 0.5 — 1.0 —

— 0.8 1.2 0.4 10 — — — 10 3 — — — 12 — —

0.4 7

Se not till tsib. 21.

angivits den procentiska fördelningen på stad med resp. utan läroverk och landsbygd samt på de ovan definierade geografiska områdena. Dels har antalet studenter satts i relation till de olika områdenas och ortskategoriernas folkmängd. Som sig bör är antalet lundastudenter i förhållande till folkmängden (se tab. 20) störst i Skåne med starkt avtagande uppåt landet. Intressant är att se, att studenterna med hemort i Lund äro i förhållande till folkmängden flera

fc

co

£5 §5

§ 5

CO CO rH 1 I SJ 1

CO CO CO CM CM CO CO I O CM

2?

2 HJHOCD

I

r H CC CM i<0 CO C I CM

h4

22 CM

§ 1 - B i O O rH ^ "^

• * CO CM r H r H CO r H CD r H r H

S s

O CO »

O CCSWiH-H O CO t ~ - * ' Ö rH lO CO

M ^ M m ^ m t^ rHÖ^cHOJr-t-^ici CM r - r H 1-.CM

CM rH

CM T-I

CM

!Mr-i

O

£

gj

2 S

t-

CM t— t -

H JJ

-*

O i C H

OCNiO

I O O T H

CO

J2 5

2 °

O •"* i& r H CC rH

r H l O CD TjJ CO —1 CO ,OCM

r-

$a c o <N CM

r H CM CM c o CM co C-) iC5

S5

oenorH

—< t - co en CM i~ o

CM

S

CD

CO 05 i O CM T H

H

fj ^

t - M O r t

Jg

rH °

CO

o

_^.

g

r H i d l-^ L~ Ö CO CM

TTCOOCD

«

S3

t-COlCOO

g

^

t-

D

i2 5

2 ^

» O O l C H lOriCO

rH

ij

• * CD TO O O

eg c

K

P rH

å ca

Cn T_(

co

S

^

lOHCO

1 CM t - rH

CM

1 CM 1

CC

-** r H

| ™

1 H H r H O ] Tti T|< H CM

lO

05 CO CM

© CO »O »-C3 CM 05 " *

^

C- CO CO

O 1Ä (M H O r - O CM

r- co ,0 H o: x N *o • * LC:

c:- CO O t - w c . CM —* CM

T-I

O iC; c - CM — CM CM

05 CM i O H H

- * i O CO Tfl r - H r i -r}1 r-i

CO i - i CO -^i CC CM i Q r^ T-t T^ rHCM

o

CM CO

t— r H CO [>••<* r n

CO i d CO O © 05 CO *HH CM CM CO t - CM r n

CO C- CO CO r- o o

rH rH

OiCCM CO T-t

CM C N CM H X T)< r H CO

r H r - CM C~ LO l O CM CM T t H

I"-

^ f CM ^ r H rH

r H CO t— 05 ^

CO CO Cn CM rH CO r H

CO

CO 05 CO CCCCt-CMHHH TH CO

iO CM

CM CO 05 COCO

05 CO r H CO CO r H i-H CO r H CM CM CO CM r H

I>-

CM O CM CM

CM CM CM "*+l r - CO •** iO

rH

<° C q

o s n t. H

rH

rH

rH ^

r i ( N H r-i

rH ^H r H

CO TO

•*#

O

^H CM

lOHH

CM CO r-(

t— CO

O O

^-^Cicco

o ffl { n H i n c . c^

CM

i-t

C D C C H T Ö

c i c i t ^ HJ H

[5

i-1 iO • *

^

S

CO

28 ij,

2 S

c o c o ^ ^ ^'

HCT oicct-t-oo " * "

L—

t ^ CM CO

TH-H^O505COTHIC

r-J

S Jj

2 ^

— O H« I H T l l O O H H 1 r- ffi 1 c o n n 1

CO

CO CO CM H

rHO-^OT-HO COH

B ca a S

CM co CM T _,

O O ^ ^T •**! ^ r H CM CD O Ö L~ CM

O CM

iCKOCO lOCM

CO CO \G- CO t^- C - 05 C O r H r i H i Q H

1 O CM ]

6 g = B

1_)

CO

CO

CD

CM

rH

rH

IH" IC!

CM CM

1 co - * r- co co o c-

rH 1

uCJCM

•D

CO

eft oq co era oq o cc Cn i - i UO CO CM —' i:0 rHi-trHCMCM

1 |

O

« § S°S 1 I 3 £ 1 1 1 1

TH

rH r H O

r=

1 1 3*°.^ ^ r ^ s

t*

T-i O iO> TH r H

C r | L C CM O H C H r - H r i

-J

7* o

§ ^

CM CO " * T * rH CO CO CO CO CN

^ 0 5 t^•M

CO © rH C - CM rH CM CM CM r-i

CO CO O ,_,

o O " ^ ^ ^ ^ « >o » N • * iO i f j r H r H CO r i Ö t ^ rH r H i d i d 00 05 rf uO H ( M ( N i—*

C— rH

CO © C O CM CM r ^

CO-^GO05r-*CMCM C N C N H H H H H

f/f|

<s? iO W O rp ^ H CM* r- 05* ©

CO O rH

t— r * » -rJiCO-Hi CM i—i

COrHOCMrHCOO CO 05 05 0 5 CO 05 iO rn CM

H

B C3

1 S

G co 03 G bJD ca •—• CO

m

o s •«

*s

"^

00 N « m t » H W co £N t> - ^ i- 1 CM co

B G CO

M

•a-e SiS1

CD

>"

O

:03

:ca

_ T3 TJ c SO

GH

H

<0

S 5 bffi

*;

Stad Stad Land

t*>

G •X]

— O CO O ^ m

1 | 1

_CC

-

ffl

p

Slo ?

g S | ^

^ 3 S5,|

> :o3 M O > O

CO O > 0 C0O r5

^

CO

B Ä » co „ o co ca > , CU : o O G G a, G = ca" > tcX ca .03 "bjo E Ä « 6J] 'C _ CC Ä tm , ^O T J T J ^ _3 > :o3 > o COCO rJ coO i > 0 coO r5 TJ G OJO

73 Tab. 23. Procentisk fördelning efter hemort. Jämförelse mellan inanliga och kvinnliga studerande vid universiteten och de fria högskolorna.

Antal

Summa fe r de fria högskolorna

Lunds universitet

Uppsala universitet

KaroStockGötelinska holms borga institutet högskola högskola

Samtliga

M

M

M

K

M

K

K

6 543 5 483 1060 1869 336 1969 326 592

Summa

K

K

M

M

K

60 880 255 173

.

62.5 7.2 29.9 0.4

Skåne Övriga Sydsverige . . . Västsverige Östergötland Stockholm Övriga Uppsverige . Nordsverige

18.8 12.7 17.6 4.4 17.7 22.1 6.2

61.3 68.4 54.1 64.9 54.8 60.1 76.7 76.7 79.3 81.2 67.6 69.9 7.3 6.8 6.5 6.0 9.2 9.5 8.3 6.7 4.5 3.5 5.8 9.6 31.0 24.2 39.0 28.9 35.4 29.4 14.9 16.7 15.8 14.5 26.6 20.5 0.4 0.6 0.4 0.3 0.5 0.9 0.2 — 0.3 0.8 — — 9 2 18.2 21.9 50 66 2 — 1 1 3 13.4 9.3 25 18 7 8 6 8 5 5 9 5 8 7 86 90 17.7 16.8 17 19 17 13 13 7 4.5 3.7 2 1 6 8 4 — — 8 5 3 1 1 17.2 20.4 8 9 47 49 55 60 1 — 22.3 21.5 2 4 44 48 20 19 23 19 1 1 6.5 5.6 2 2 12 12 1 4 5 3 5 3

Stad med läroverk Stad utan » Landsbygd Utlandet

Tab. 25.

100 100

100 100 100 100 100 100 100 100

Procentisk fördelning efter stiidentexamensort.

Studentexamensort

M

K

Lund 27.6 * 26.5 Malmö 12.5 20.5 Hälsingborg 5.6 10.1 Landskrona 3.3 2.5 Ystad 2.8 1.2 Eslöv 2.7 3.6 Kristianstad 4.2 2.1 Karlskrona 4.2 3.9 Kalmar, Västervik — 2.8 Växjö — 3.6 Halmstad 4.0 2.7 Jönköping, Eksjö 4.0 3.9 Skara, Skövde, Borås, Vänersborg 3.6 Göteborg 8.5 8.9

(L).

Studentexamensort

M

K

Uddevalla Karlstad, Lundsberg Norrköping, Linköping, Motala Eskilstuna, Nyköping, Strängnäs Visby Stockholm Södertälje, Lidingö, Djursholm Saltsjöbaden Uppsala Övriga Privatister Utlandet

1.7 1.4 1.9 0.2 0.1 1.4

0.9 — 1.8 0.9 0.3 2.4

0.2 1.0 1.2 2.4 0.2

0.3 — 2.4 4.5 —

Summa

100 Antal

336 Lunds privata elementarskola 17.0, Lunds högre allm. läroverk 10.6 %.

gånger talrikare än någon annan kategori, t. o. m. 5 ggr. talrikare än den närmast i frekvens kommande gruppen, studenterna från Malmö och Eslöv.1 Denna starka övervikt för Lund beror emellertid icke bara på att universitet finnes i staden, så att säga, utan även i viss mån på inflyttning av pensionärer, 1 Vissa ej särskilt redovisade städer (Eslöv. Växjö) uppvisa dock högre siffror sistnämnda g r u p p .

än

f. d. yrkesutövare och änkor med barn, som ämna studera vid universitetet eller redan äro där inskrivna. I övrigt lägger man märke till att städerna och särskilt läroverksstäderna framstå som ännu mera överrepresenterade vid universitetet, då man tar hänsyn till folkmängden än då man blott ser på deras procentuella andel i kåren. Slutligen må påpekas, att siffrorna över deklarationsprocenten (se tab. 20) icke ge vid handen att någon selektion ägt rum i fråga om den geografiska proveniensen. De skillnader i deklarationsprocent, som förefinnas, äro i varje fall icke av någon större betydelse. Aldersförluillanden. Enligt Statistisk årsbok för Sverige har medelåldern hos dem, som avlagt studentexamen under olika år, varit följande: Medelålder vid studentexamen 1866—70 1886—90 1911—15 1916—20 1921—25

20.7 19.8 19.7 19.7 19.6

Medelålder vid studentexamen 1926—30 1931 1932 1933 1934

19.7 19.8 19.8 19.9 20.0

I tab. 26 har åldersfördelningen för de olika i undersökningen medtagna grupperna efter kön, fakultet och yrkesklass sammanställts procentuellt för deklaranter och icke-deklaranter tillsammantagna. Till jämförelse angivas dessutom motsvarande fördelningstal för samtliga i studentexamen godkända under decenniet 1918—1927 och under år 1928 (ur Skolöverstyrelsens berättelse rörande Det högre skolväsendet, Sveriges officiella statistik, Undervisning, utg. 1930). Medelåldrarna jämte medianer och kvartiler ha uträknats och anföras jämväl i tabellen. Som man ser, skiljer sig Lunds studentkår (de i undersökningen medtagna) i avseende på studentexamensålder på intet sätt från svenska studenter i allmänhet. Såväl medelålder som median och kvartiler utfalla så gott som identiskt lika, då man jämför de i undersökningen medtagna lundastudenterna med samtliga de i studentexamen godkända av samma kön. Mellan de två könen föreligger däremot en olikhet, i det de kvinnliga studenterna äro i medeltal ett tredjedels år äldre än de manliga. Mellan olika fakulteter och olika yrkesklasser äro dock skiljaktigheterna långt mera betydande och även mera intressanta. Inom teologiska fakulteten finnes såväl bland de manliga som kvinnliga studenterna ett inslag av sådana, som avlagt studentexamen vid relativt hög ålder, ett inslag som icke har

75 Tab. 26. Ålder vid studentexamens avläggande. (Åldern har beräknats som skillnaden mellan årtalet för studentexamen och födelseårtalet). Procentisk fördelning efter ålder

t» 0> c3

Kön — 3 M& 05* M

1918-27 1928

I undersökningen medtagna studenter vid Lunds universitet:

18 19 2D 21 22 23

fH

I

r

[T,

Samtliga i studentexamen godkända

Antal

•x Cl

2 1 1 1

1 Cl 2 2 1 1

.a u s•o

%

M K

1869 2 22 36 •2-2 9 4 2 2 1 19.6 18.5 336 1 9 33 35 14 5 2 0 1 19.8 18.9

19.6 19.9 19.6 19.9

o 11 39 27 14 7 4 5 3 20.6

18.6 18.9 18.7 19.1

cc

O

17 457 4 208 1979 589

T

1 1 1 o

CD

M K M K

M

3 4 4 5

£

1TJ °CS

12 Cl

1 19 38 24 in 1 10 34 34 13 1 1!) 34 27 12 0 6 33 In 14

x:

U5 £ .5 u

19.3 19.6 19.4 19.8

20.2 20.4 20.3 20.4

19.2 20 2 19.7 20.4

M H N

536 367 420 341 205

1 0 — 19.1 0 0 — 19.1 2 1 2 19.6 1 — 1 19.4

19.0 18.3 18.3 18.4 18.3

19.8 19.0 19.0 19.2 19.1

21.0 19.7 19.7 20.1 20.0

K

T J M H N

28 4 4 11 29 21 14 11 4 4 21.2 12 — 8 25 42 25 — — — 19.8 50 4 20 36 34 4 2 — — — 19.2 213 0 8 37 34 15 4 1 — 0 19.8 33 — 6 30 48 6 9 — — — 19.8

19.7 19.2 18.5 19.0 19.1

20.7 19.9 19.2 19.6 19.8

22.0 20.5 19.9 20.4 20.3

M

A B Cl C5 Cr

310 138 119 76 230 149 211 171 196 269

1 12 25 22 16 7 5 6 5 20.8 4 18 41 22 9 3 1 2 1 19.4 1 27 39 22 5 4 2 1 — 19.3 7 41 41 9 3 — — — 18.6 3 44 39 11 2 1 — 0 — 18.7 1 35 37 17 7 2 — 1 — 19.0 2 20 36 27 ii 5 1 — — 19.4 2 — 2 19.3 5 26 42 16 5 1 12 12 2.S to 4 •2 2 1 19.7 1 11 33 29 14 ii 2 3 1 20.0

19.0 18.6 18.4 18.0 18.0 18.2 18.6 18.3 18.8 18.9

20.1 19.2 19.1 18.6 18.6 18.9 19.3 19.0 19.4 19.7

21.5 20.0 19.9 19.2 19.2 19.6 20.2 19.6 20.2 20.6

_ _ 19.8 41 _ 5 4 12d 17 7 21 — 10 52 19 11 — 5 ~ — 19.6 29 7 14 •24 4 1 3 — 10 — 19.6 24 — ta 42 29 8 8 — — — 19.6 63 •_' 17 41 31 3 -> ; - — — 19.3 31 8 6 23 42 i:i g — — — 19.9 38 — 8 24 39 21 8 3 — 3 20.1 26 — 8 38 38 12 4 — — — 19.7 20 —— 40 40 •20 — — _ — 19.8 43 • 5 lli 40 28 9 •2 2 2 20.7

19.0 18.8 18.7 18.8 18.6 19.2 19.2 18.9 19.1 19.6

19.6 19.3 19.6 19.4 19.2 19.9 20.0 19.6 19.7 20.2

20.5 20.2 20.2 20.2 20.0 20.5 20.7 20.3 20.4 21.1

j

D

E F G H K

A B Cl C5 Cr

D

E F G H

2 28 42 18 3 •27 41 20 3 23 36 20 3 29 32 21

6 6 9 8

2 3 3 4

•>

någon motsvarighet i de andra fakulteterna. Härigenom kommer teologernas studentexamensålder att ligga i medeltal ett år eller mera över de övriga studenternas. Även mellan de övriga fakulteterna framkomma differenser av intresse. Sin förklaring få dessa differenser genom den olikhet i studentexamensålder, som förefinnes de olika yrkesklasserna emellan. Yrkesklassernas olika betydelse för rekryteringen av de olika fakulteterna har ju tidigare påvisats,

76 och det framgår av tab. 26, att t. ex. de manliga studenterna av lantbrukarklassen avlägga studentexamen vid en genomsnittligen betydligt högre ålder än övriga studenter (medelålder 20.8 år). Även de studenter, som komma från hantverkar- och arbetarklassen, äro jämförelsevis gamla vid studentexamens avläggande. Vid särskilt ung ålder avlägges studentexamen av akademikerklassens söner. Undantar man prästsönerna (C 1), som icke uppvisa varken särskilt låg eller särskilt hög ålder vid studentexamen (medelålder 19.3 år), finner man för akademikersönerna (C 5 och C r) en medelålder av c:a 18.7 år, som är den lägsta inom någon grupp i tabellen. Man kunde här vara frestad att förklara detta ur ärftlighetssynpunkt, så mycket mera som docenten K. A. Edin på sin tid visat,1 att i synnerhet klasserna C 4 och C 5 även utmärka sig för jämförelsevis höga betyg på gymnasiestadiet. Dock torde det kunna ifrågasättas, huruvida man icke mera har att göra med ett miljöinflytande. Förmånen av ett bildat hem är ur studiesynpunkt icke ringa, särskilt som det beträffande klasserna C 5 och C r gäller, att de, såsom oftast boende i läroverksstad, även ha förmånen att bo hemma under gymnasietiden. Denna förmån ha prästsönerna icke i samma utsträckning. I tab. 27 meddelas siffror över åldern vid inskrivningen för samtliga de under åren 1913 till 1932 vid universitetet nyinskrivna studenterna med uteslutande av dem, som tidigare varit inskrivna vid annan högskola, med uträknade procentuella fördelningar och tillhörande medeltal, medianer och kvartiler. Det mest frapperande draget i denna tabell är, att vt.-novitierna (de under vårtermin till universitetet anlända) äro i medeltal mellan 1.5 och 2 år äldre än ht.-novitierna. Detta gäller för båda könen, möjligen i någon liten grad svagare för kvinnornas vidkommande än för männens. En jämförelse av medianerna bestyrker detta. Dessutom framträder den skillnaden mellan män och kvinnor, att bland ht.-novitierna de yngsta och äldsta inskrivningsåldrarna äro långt starkare representerade bland männen än bland kvinnorna, medan de senare i stället hopa sig starkare kring 20-årsåldern, ett förhållande, som antagligen beror på värnplikten. Härigenom bli de kvinnliga ht.-novitierna också, efter medianen att döma om än ej efter medeltalet, genomsnittligen lika unga som de manliga. Det är att märka, att den verkliga åldersskillnaden mellan ht.-novitier och vt.-novitier icke är fullt så stor som tabellen utvisar. Som inskrivningsålder har nämligen räknats årtalet för inskrivningen minskat med födelseårstalet. En student blir därför påförd samma ålder antingen han inskriver sig på vårterminen eller höstterminen under ett och samma kalenderår, ehuru han i verkligheten i det senare fallet är c:a ett halvt år äldre än i det förra. Härav följer, att skillnaden i medelålder mellan ht,- och vt.-novitier blir räknemässigt 1

K. A. Edin: Skolbetygen på gymnasiestadiet som mått på studiebegåvning inom olika yrkes- och socialgrupper. Sunt Förnuft årg. 7, nr 2, 1928.

77 Tab. 27. Ålder vid inskrivningen vid universitetet.

Inskrivningsår

^ J CG 0} C3 — M G co

Kön M cu

Antal

i

r"

Samtliga vid Lunds universitet under vårtermin nyinskrivna}

Samtliga vid Lunds universitet under hösttermin nyinskrivna.1

Samtliga i undersökningen medtagna.1

-rH

1 T'!

a G

1 -3 Cl

8<0

rH

N

•ca

*

G~

5'"2

.2 •3

M

%

M

20.1 20.0 20.2 20.1

21.4 21.5 21.6 21.2

23.8 23.0 23.2 22.4

20.1 20.1 19.9 20.0

21.6 21.2 20.9 21.1

23.0 22.8 22.2 22.3

1H.4 18.5 18.7 18.6

19.4 19.5 19.6 19.4

21.0 21.2 21.2 20.9

p ca >

> '•?

O

|

1913-17 1918-22 1923—27 1928-32

M M M M

1913—17 1918-22 1923—27 1928—32

K K K K

2 9 22 19 13 8 13 14 22.6 237 244 — 3 10 23 13 21 9 1-2 9 22.1 386 — 0 10 20 17 18 14 15 6 22.1 458 - 0 11 23 23 19 10 9 5 21.8 31 — — 1026 13 23 6 16 6 22.5 30 — — 7|27 20 17 18 3 1.". 22.4 54 — 2 1328 19 19 9 4 7 21.7 71 — 1 13J23 23 20 i; 10 4 21.5

1913-17 1918—22 1923-27 1928—32

M M M M

837 974 1312 1028

1913—17 1918—22 1923—27 1928—32

K K K K

4 22 28 17 9 3 22 26 14 14 2 IS 28 17 16 1 21 30 i s 14 115 — 10 35 20 16 163 3 10 27 34 13 314 0 6 24 34 19 344 0 7 32 34 15

M K

1869 2 17 27 20 15 s 5 4 2 20.2 18.7 19.7 21.1 336 1 6 25 35 15 9 3 3 2 20.4 19.2 20.0 21.0

6 7 7 5

4 4 4 3

6 6 5 5

4 4 3 3

4 6 9 (i

3 2 3 3

3 3 3 1

9 21.0 2 20.2 2 20.5 2 20.3

18.9 19.8 21.1 18.9 19.8 20.5 19.3 20.1 21.1 19.1 19.8 20.7

T J M H N

536 367 420 341 205

5 21.1 1 19.8 0 19.6 4 20.3 2 20.1

19.3 18.5 18.6 18.7 18.5

20.5 19.4 19.4 19.5 19.5

22.1 20.5 20.4 21.1 20.9

K

T J M H N

19.9 19.5 18.8 19.2 19.5

21.2 20.1 19.8 20.0 20.0

22.2 20.8 20.5 20.9 20.7

M

A B Cl C5 Cr

28 4 4 11 18 21 25 7 7 4 21.5 12 — 8 17 42 25 8 — — — 20.1 50 2 16 22 36 16 4 2 2 — 19.8 213 0 4 29 35 15 8 3 3 1 20.3 33 — 3 21 48 9 12 — 3 3 20.5 310 1 8 16 16 23 10 7 12 7 21.6 138 3 15 33 17 10 10 6 3 2 20.1 119 1 i s 32 •22 13 7 2 3 2 19.9 76 4 39 29 20 5 — — — 3 19.1 230 2 31 34 15 10 4 1 1 1 19.3 149 1 31 28 17 13 6 2 2 — 19.5 211 1 15 25 24 17 9 7 2 — 20.0 171 4 21 33 21 10 4 3 2 2 19.7 196 1 7 28 26 19 11 4 3 1 20.4 269 1 8 27 20 20 11 7 4 3 20.7 41 — — 22 44 15 15 5 — 20.4 21 — 5 48 19 10 10 5 5 — 20.1 29 7 10 21 28 10 3 3 14 3 21.0 24 — 8 38 38 13 4 — 4 — 19.8 63 — 10 33 40 8 8 2 — — 19.8 31 3 6 18 23 29 10 i; 3 6 21.1 38 — 8 16 39 24 5 5 — 3 20.4 26 — 8 38 81 15 8 — — — 19.8 20 — — 30 40 15 15 — — — 20.2 43 — 2 9 42 19 14 5 7 2 21.1

19.5 18.7 18.7 18.0 18.2 18.3 18.9 18.5 19.1 19.2

20.9 19.5 19.5 18.7 19.0 19.1 19.9 19.2 20.1 20.2

22.7 21.2 20.6 19.6 20.0 20.4 21.1 20.3 21.3 21.5

19.6 18.9 18.9 18.9 19.0 19.6 19.5 19.0 19.3 19.8

20.1 19.5 20.1 19.6 19.7 20.7 20.2 19.6 20.0 20.4

21.1 20.7 21.4 20.4 20.3 21.6 21.0 20.4 20.8 21.7

F G H K

A B Cl C5 Cr D E F G H

0 9 21 20 19 11 2 22 31 20 13 5 2 19 32 •23 14 6 2 18 30 16 15 9 2 •23 24 18 17 6

20.2 20.3 20.3 20.1

M

rE>

18 19 20 21 22 23 i

(L). =5

Procentisk fördelning efter ålder Cl

7 4 2 3 7

9 2 1 4 1

Åldern h a r beräknats som äkillu aden mellan inskrivningsårtalet och föde lseårtalet. Vid Lunds universit et n ymsk rivna excl. tidigare vid annan högre 1 äroanstalt inskrivna samt utlänningar 3 För studerande, som förut vari t inskrivna vid a n n a n högre läroanstalt, lar åldern vid första inskriv ningen an vänts j . 2

78 ungefär ett halvt år större än i verkligheten. Men även om gör a w d r a g för detta halva år, blir åldersskillnaden likväl betydande; det rt5r sig i all;la fall om mera än ett år. I fråga om åldern vid inskrivningen för de i undersökningen medtagnaa har åldern vid första inskrivningen genomgående avsetts, d. v. s. de, som tidiigare varit inskrivna vid annan högskola eller andra högskolor, ha påförts i den inskrivningsålder, som svarar mot deras ankomst till den först b -istade högskolan. I tab. 27 lämnas ett sammandrag med relativa tal, medeltal, mediianer och kvartiler med specificering efter kön, fakulteter och yrkesklasser. De i undersökningen medtagna visa en genomsnittligen något lägre inslkrivningsålder än samtliga nyinskrivna under de fyra femårsperioderna 1913—11932. Detta antyder en något lägre kvarvarandeprocent hos de vid äldre åir inskrivna än hos de yngre. Förklaringen är enkel nog och ligger däri, attt, såsom även framgår av tabellen, de vid högre ålder inskrivna företrädesvis stamma från yrkesklasserna A och H och med förkärlek välja teologiska fakulteten med dess mera begränsade studietid, medan de yngsta i stället visa en viss förkärlek för medicinska fakulteten. Dessutom förhåller det sig så,, som vi senare skola se, att de vid inskrivningen äldre inom de olika fakulteterna nöja sig med lägre examina. (Jfr sid. 85.) Möjligt är också, att de snabibare avlägga sina examina eller eljest oftare avbryta än de, som komma till universitetet vid yngre ålder. Det är ju icke förvånande, att de studenter, somi vid mera framskriden ålder komma till universitetet, av olika grunder ha mera bråttom än de övriga att komma därifrån. För ett särskilt studium av k v a r varandeprocentens beroende av inskrivningsåldern ha de under vart och ett av åren 1919 till 1930 nyinskrivna, fördelade efter inskrivningsålder, sammanställts med de i undersökningen medtagna, som ha samma inskrivningsår och inskrivningsålder (de kvarvarande). Det har därvid visat sig, att de yingre åldersklasserna efter förloppet av ett visst ej för litet antal terminer tämligen genomgående ha en betydligt högre kvarvarandeprocent än de vid äldre år inskrivna. De i fråga om studentexamensåldrarna erhållna medeltalsdifferenserna mellan å ena sidan de olika fakulteterna och å andra sidan de olika yrkesklasserna framkomma lika skarpt om ej skarpare, då inskrivningsäldern betraktas. Ordningsföljden blir i varje fall precis densamma. Ytterligare en del karakteristiska drag framgå av ett jämförande studium av kvartilerna. Det har förut påvisats, att — utom prästsöner — lantbrukarsöner samt arbetare- och hantverkaresöner med förkärlek välja teologiska fakulteten. Nu har visats, att de studenter, som komma från dessa yrkesklasser, allmänt taget äro äldre vid inskrivningen än de, som komma från de övriga yrkesklasserna, och likaså beträffande teologiska fakultetens studenter i allmänhet, att dessa äro vid inskrivningen äldre än de övriga fakulteternas studenter. Man kan nu fråga sig, vilken roll spelar vid fakultetsvalet inskrivningsåldern i och för sig och vilken roll spelar yrkesklassen, oavsett åldersskill-

79 :

naderna. F x~ ,v,tr«dning av denna fråga har åldersfördelningen uppställts inom varje yrkeskjass och fakultet i deras olika kombinationer. I tab. 28 meddelades de ut äknade medeltalen, medianerna och kvartilerna för de manliga studenterna.. ,, Tab. 28.

Ålder vid inskrivningen vid universitetet. Jämförelse mellan olika faknlteter och yrkcsklasser. (L). Y r k e s k 1 as s

Fakultet

T

Antal Medium Undre kvartil Median Övre kvartil

J

....

Antal Medium Undre kvartil Median Övre kvartil

M

....

Antal Medium Undre kvartil Median Övre kvartil

H

....

Antal Medium Undre kvartil Median Övre kvartil

' N

....

Antal Medium Undre kvartil Övre kvartil

....

A

B

Cl

C5

Cr

P

E

F

G

H

123 22.4 20.0 21.5 24.1

46 20.8 18.1 20.1 21.9

67 19.9 18.7 19.6 20.9

9 21.6 18.8 19.4 21.3

17 20.6 18.2 20.0 22.0

12 20.5 18.9 19.5 21.5

51 20.6 19.1 20.9 21.9

27 20.5 18.9 19.7 21.6

66 20.8 19.7 20.4 21.6

118 21.0 19.5 20.6 21.8

41 20.8 19.3 20.3 21.8

17 20.3 18.9 19.6 21.3

15 20.5 18.8 19.3 20.8

16 19.2 18.5 19.2 19.9

77 19.3 18.5 19.1 20.0

49 19.1 18.1 18.8 20.0

46 20.0 18.7 19.7 20.7

45 19.1 18.0 18.7 19.9

29 20.4 19.0 20.1 21.2

32 20.2 18.8 20.0 21.5

43 20.6 19.3 20.7 21.4

29 19.8 18.8 19.4 20.8

19 19.7 18.5 19.4 20.3

18 18.8 18.0 18.7 19.4

80 19.0 18.1 18.9 19.6

60 19.5 18.4 19.3 20.3

58 19.7 18.8 19.7 20.4

48 19.7 18.9 19.5 20.3

33 19.9 18.9 19.7 20.8

32 19.8 18.9 19.6 20.5

58 21.8 19.5 20.8 22.2

27 20.0 18.6 19.3 21.7

15 19.7 18.8 19.4 20.3

23 18.3 17.8 18.1 18.6

32 19.4 18.3 18.9 19.5

18 19.9 18.3 20.0 21.2

35 19.9 18.8 19.7 20.9

31 20.2 18.5 19.1 20.1

44 20.2 18.9 19.8 21.0

58 20.8 18.9 20.0 21.8

45 21.0 19.0 20.6 21.5

19 18.8 17.9 18.6 19.4

3 19.3 18.3 19.0 20.8

10 19.2 18.3 19.2 20.0

24 19.6 18.0 19.2 20.5

10 18.8 18.1 18.8 19.4

21 20.0 18.8 19.9 20.8

20 19.4 18.1 19.0 20.3

24 20.3 19.0 20.1 21.7

29 20.4 18.9 20.0 21.5 1

Man ser av denna tabell, huru de i teologiska fakulteten inskrivna lantbrukarsönerna äro vid inskrivningen betydligt äldre än lantbrukarsönerna i de övriga fakulteterna, vilket tyder på att åldern i och för sig har ett inflytande på fakultetsvalet inom denna klass, eller, om man hellre så vill, på att de omständigheter, som betinga lantbrukarsönernas val av den teologiska fakulteten på något sätt sammanhänga med åldern. Även inom övriga yrkesklasser ha teologerna något högre inskrivningsålder än de övriga fakulteternas studenter inom samma yrkesklass. Undantag härifrån utgöra dock prästsönerna, vilket på ett vackert sätt bekräftar regeln, eftersom för dessa helt andra motiv äro bestämmande för valet av teologiska fakulteten. I tab. 29 ha relativa tal angivits för yrkesfördelningen inom olika inskrivningsåldersklasser och fakulteter. Denna tabell visar, att yrkesklassernas för de olika fakulteterna typiska över- och underrepresentation återfinnes i

huvuddrag inom alla de olika inskrivningsåldersklasserna om än icke lika utpräglat i dem alla. Yrkesproveniensen torde således, även oberoende av åldersdifferenser, i och för sig ha en betydelse för fakultetsvalet. Ett intressant drag i tab. 29 är att prästyrkets tidigare påvisade »ärftlighet» starkast framträder bland de prästsöner, som kommit till universitetet vid tidig ålder. Fullt så tydligt framgår något liknande icke beträffande jurist- och läkarTab. 29. De manliga studenternas procentiska fördelning nå yrkesklass inom olika grupper efter fakultet och ålder vid första inskrivningen. (L). Yrkesklass

Alla åldrar Sum- T ma

J M

— 18 H

N

Sum- T ma

Antal 1869 536 367 420 341 205 347 Summa A B Cl

C5 Cr D E F G H Yrkesklass

J M

19 H

N

Summa

T

J M

H

N

50 87 89 69 52 512 111 113 136 102 50

100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 16.6 23 11 10 17 22 8 18 3 6 6 13 10 12 9 5 11 18 7.4 9 5 7 8 9 7 8 2 4 9 17 9 12 5 9 9 12 6.4 12 4 5 4 1 7 17 6 4 6 2 7 26 2 6 3 2 4.1 2 4 4 7 5 2 5 9 25 6 5 9 4 5 4 3 6 12.3 3 21 19 9 12 22 12 22 34 16 19 15 2 29 21 13 6 8.0 2 23 19 9 8 8 2 13 14 5 5 14 4 12 13 2 8 11.3 10 13 14 10 10 10 14 10 10 7 8 10 8 11 13 11 8 9.1 6 22 6 12 15 11 5 12 11 9 10 12 8 11 15 12 8 2 3 3 6 6 11 11 7 9 15 12 10.5 12 8 8 13 12 4 14.4 22 9 8 17 14 7 10 7 3 9 6 14 22 5 9 18 20 21—22

20 Summa

T

J M

H

N

Sum- T ma

J M

23— H

N

Summa

T

J M

H

N

Antal

366 105 74 97 54 36 436 161 65 83 80 47 208 109 28 15 36 20

Summa A B Cl

100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 14 17 14 7 18 14 23 20 20 22 25 36 39 46 18 40 36 35 9 5 4 6 6 6 6 6 3 10 7 4 8 8 11 7 8 7 14 3 5 7 6 9 5 4 3 2 4 5 4 7 3 2 1 7 3 6 8 4 1 1 1 2 1 2 1 16 16 4 14 7 4 17 8 5 9 4 2 7 10 6 10 2 9 13 4 6 6 1 14 13 9 3 3 7 13 3 4 18 20 15 19 13 15 8 16 11 9 9 6 25 14 6 10 6 9 15 9 11 6 3 7 20 8 5 10 5 4 8 7 4 6 9 6 14 7 11 15 14 22 8 8 17 14 13 14 12 11 14 15 14 24 11 9 15 8 19 26 12 8 22 17 18 19 14 7 19 25

C5 Cr D

E F G H

yrkena, vilkas »ärftlighet» likaledes tidigare påvisats. Dessa yrkesklasser (C 2 och C 3) ha dock icke förts åtskilda i tabellen utan ingå båda i klassen C r. Av stort intresse är också att se, huru lång tid som i allmänhet förflyter mellan studentexamen och inskrivningen vid universitetet samt hur denna tidsdifferens förhåller sig till studentexamensåldern samt inom olika fakulteter och yrkesklasser. Detta är dock möjligt endast i grova drag, enär exakt datum för studentexamen, resp. för inskrivningen vid universitetet, icke är å våra

81 kartoliner antecknad. Endast differensen mellan årtalet för studentexamen och för inskrivningen har därför kunnat användas, varav följer, att t. ex. för dem, som tagit studenten på hösten, differensen uppförts med 1 år även om Tab. 30. Differens mellan inskrivnings- och studentårtal. (L).

Kön

Ålder vid studentexamen. Fakultet. Yrkesklass

M K

Antal

Antal, som avlagt studentexamen på våren

De, som avlagt s t u d e n t e x a m e n på våren, procentiskt fördelade efter differensen mellan inskrivnings- och studentårtal 0

2-3

4-5

6—

1 1

1 2

—

3 1 1 2 2 2 1

1869 336

1731 332

62 71

30 20

6 6

— 17 18 19 20 21 22 23-

39 416 672 401 168 74 99

36 402 637 376 146 60 74

83 77 67 44 46 37 61

14 18 25 44 40 53 34

4 6 9 9 8 4

— 18 19 20 21 22 23-

35 112 118 46 16 9

35 111 116 46 16 8

63 70 75 76 69 63

23 24 13 20 25 25

11 2 8 4 6 12

3 1 2

—

— — —

— — —

M

T J M H N

536 367 420 341 205

482 343 400 318 188

60 61 64 62 65

31 30 31 28 25

6 7 5 8 8

2 1 0 0 1

1 1 0 2 1

K

T J M H N

28 12 50 213 33

28 12 50 211 31

82 75 54 72 87

7 25 38 19 3

—

— —

A B Cl C5 Cr D E F G H

310 138 119 76 230 149 211 171 196 269

279 126 115 72 215 142 191 159 187 245

49 63 68 76 66 73 56 72 53 62

40 27 24 18 26 22 35 24 36 30

M

K

' M

0 1 1 3

— —

3 2

— 6 6 4

9 8 4 3 6 4 8 3 8 5

2 1 3

1 1 2

— 1 1 0

— 1 2

2 3

1 1 2 3 1

— 1 1 2 1

A v de 138 mäii, som avlagt studentex amen på hösten, ha 81 % inskrivit sig året därpå (efter 1 år), 17 X efter 2—3 år och 2 % efter 4—5 år.

de inskrivit sig vid universitetet nästkommande termin. I tab. 30 ha därför de, som tagit studenten på våren och på hösten, förts var för sig. Tabellen visar, att av de medlemmar av Lunds studentkår, som avlagt studentexamen på våren, bland männen 62 % och bland kvinnorna 71 % inskrivit sig vid universitetet redan nästa termin. Av de lundastudenter, som tagit studenten

82 på hösten, ha resp. 81 % och 75 % inskrivit sig vid universitetet under påföljande tvenne terminer. I förhållande till studentexamensåldern uppvisa de manliga lundastudenter, som avlagt studentexamen på våren, vilka vid studentexamen voro i åldrarna 20—22 år, den längsta mellantiden mellan studentexamen och inskrivning vid universitetet. Det kan knappast råda något tvivel om, att detta beror på värnpliktens fullgörande. Med undantag härför visar tabellen, att de vid studentexamen äldre i allmänhet visa något längre mellantid än de yngre. Mellan de olika fakulteterna synas några mera markanta skillnader icke vara för handen. Yrkesklasserna emellan äro olikheterna mera påfallande. Det är i allmänhet så, att sönerna till akademiker och mera välställda yrkesklasser (C, D, F) snabbare komma till universitetet än de övriga. I tab. 31 göres fakultetsvis en jämförelse mellan fördelningarna efter åldern vid första inskrivningen vid de olika universiteten och fria högskolorna. Med ett enda undantag äro åldersfördelningarna inom en viss fakultet vid de olika läroanstalterna ytterst likartade. Medelåldrarna skilja sig knappast alls. Undantaget utgöres av humanisterna vid Göteborgs högskola, vilka tyckas vara något äldre vid inskrivningen än andra humanister, vad det nu kan bero på. Tab. 31. Ålder vid Inskrivningen. Jämförelse mellan universitetens och de fria högskolornas olika fakulteter. K v i n n o r

M ä n Fakultet Högskola Antal

Me- Undre Medium kvartil dian

Övre Antal kvartil

Me- Undre dium kvartil

Median

Övre kvartil

T

L U

536 429

21.1 21.2

19.3 19.3

20.5 20.7

22.1 22.3

28 9

21.5 20.5

19.9 19.3

21.2 20.0

22.2 20.9

J

L U

s

367 414 420

19.8 19.6 19.8

18.5 18.5 18.6

19.4 19.2 19.3

20.5 20.3 20.6

12 14 35

20.1 19.9 20.1

19.5 18.9 18.8

20.1 19.5 19.4

20.8 21.0 20.2

M

L TJ K

420 384 592

19.6 19.9 19.7

18.6 18.8 18.7

19.4 19.6 19.4

20.4 20.7 20.4

50 31 60

19.8 19.6 19.9

18.8 18.6 18.8

19.8 19.G 19.4

20.5 20.4 20.7

H

L U

341 504 271 137

20.3 20.0 20.3 20.6

18.7 18.6 18.8 18.9

19.5 19.5 19.9 20.2

21.1 20.9 21.3 21.5

213 221 176 76

20.3 20.2 20.3 20.4

19.2 19.0 19.0 19.5

20.0 19.8 19.9 20.2

20.9 20.9 20.9 21.0

205 238 189

20.0 20.0 20.3

18.5 18.6 18.7

19.5 19.4 19.6

20.9 20.7 21.3

33 51 44

20.5 20.1 20.2

19.5 19.2 19.0

20.0 20.0 19.8

20.7 20.9 20.9

s

G N

L U

s

Avsedd och avlagd examen, studietid och avsedd levnadsbana. För de olika examina ha följande beteckningar använts: 0 ingen akademisk examen T. K. teologie kandidatexamen Tf. teologisk-filosofisk examen T. L. » licentiatexamen

83 T. D. teologie doktor K.-ex. kansliexamen J. K. juris kandidatexamen J. L. » licentiatexamen J. D. » doktor M. K. medicine kandidatexamen

M. L. medicine licentiatexamen M. D. » doktor F. K. filosofie kandidatexamen F . M. filosofisk ämbetsexamen F. L. filosofie licentiatexamen F. D. » doktor.

Avlagd examen. Fördelningen efter avlagd examen för de i undersökningen medtagna deklaranterna och icke-deklaranterna framgår av tab. 32. Den tämligen genomgående högre procenten oexaminerade bland de Tab. 32.

Avlagd examen.

(L).

M ä n Fakul tet

Avlagd examen

Samt-

Antal 0 Tf. eller F. K. . T. K T. L % 0

Antal 0 K. K K.-ex J. K X 0 M

Antal 0 F. K. eller F. M M. K M. L % 0

H

Antal 0 F. K F. M F. L % 0

Antal 0 F. K F. M F. L % 0

K v i n n o r Ickedeklaranter

Samtliga

Deklaranter

81 19 50 12

28 4 19 5

26 4 18 4

98 84 3 3 8 86

12 12

9 9

50 30 1 18 1 60

39 21 1 17

82 43 1 35 3 52

341 184 74 68 15 54

266 146 54 55 11 55

38 20 13 4 51

213 169 30 14

164 133 22 9

205 144 32 24 5 70

172 120 27 20 5 70

33 24 5 4

33 26 6 1

25 20 4 1

80 Samtliga

Deklaranter

564 124 405 34 1 22

536 120 386 29 1 22

455 101 336 17 1 22

379 355 12 3 9 94

367 343 12 3 9 93

269 259 9

470 246 2 218 4 59

420 216 1 200 3 51

338 173

554 353 104 82 15 64 238 170 38 25 5 71

1 96

84 kvinnliga studenterna beror naturligtvis huvudsakligen på att de i mindre utsträckning än de manliga kvarstanna för vidare studier efter avlagd lägre examen. Jämfört med männen äro de oexaminerade kvinnorna emellertid dessutom starkt överrepresenterade i de första närvaroterminerna., vilket sannolikt sammanhänger med en större avbrottsfrekvens för kvinnorna. En jämförelse mellan deklaranter och icke-deklaranter ger vid handen, att någon större skillnad icke förefinnes med avseende på deklarationsprocenten bland examinerade och oexaminerade. Man finner siffrorna 81.3 % resp. 79.3 %, således obetydligt större deklarationsprocent hos de examinerade. Bland deklaranterna äro 53 % oexaminerade mot 56 % bland icke-deklaranterna. Personer, som äro nära slutet av sina studier, som avlagt T. K. eller J. K. eller M. L. och som kanske också verkligen redan avslutat sina studier, fast detta ej framgår av universitetskatalogen, äro dock något starkare företrädda bland icke-deklaranterna än bland deklaranterna. Avsedd examen. Uppgifter om avsedd examen föreligga endast för deklaranterna. Ett fåtal, nämligen 1 jurist och 15 humanister, ha icke uppgivit avsedd examen. Med ledning av uppgifterna om beräknad återstående studietid har juristen antagits ämna avlägga J. K.-examen och av humanisterna 6 ämna avlägga F. K.och 9 F. M.-examen. Man finner då följande: Av de manliga teologerna (455 st.) ha 87 % uppgivit sig avse prästexamen eller T. K. med samtidig avsedd levnadsbana präst; 10 % avse T. K. och lärarkompetens, och 3 % ämna avlägga högre teologisk examen. Av dem, som avse prästbanan, hava 22 % icke ännu avlagt någon examen, 61 % ha avlagt Tf.-, 14 % F. K.- eller F. M.-examen och 3 % T. K.-examen. Av de manliga juristerna (269 st.) avse 6 % K.-ex., 93 % J. K.-ex. och 1 % högre juridisk examen. De manliga medicinarna (338 st.) fördela sig så, att 90 % uppgivit sig avse M. L.-ex. och 10 % M. K.-ex. eller tandläkarexamen. Av dem, som uppgivit sig avse M. L.-ex., ha 46 % ännu ej avlagt M. K.-ex. Av de kvinnliga medicinarna (39 st.) uppgiva sig 82 % avse M. L.-ex., och av dessa ha 47 % ej ännu avlagt M. K.-ex. De manliga humanisterna (266 st.) fördela sig så, att såsom avsedd examen uppgivits 11 % F.K., 46 % F. M., 29 % F. L. och 14 % F.D. Av dem, som avse F. M.-ex., ha 74 % ej avlagt någon examen, medan de återstående, 26 %, avlagt F. K.-ex. eller F. M.-ex. och i sistnämnda fallet avse efterprövning. Av dem, som avse högre examen, ha 22 % ej avlagt någon examen, 28 % ha avlagt F. K.-ex., 40 % ha avlagt F. M.-ex. och 10 % ha redan avlagt högre examen. — Av de kvinnliga humanisterna (164 st.) avse 25 % F. K. och 71 % F. M., medan endast 4 % uppgivit sig avse högre examen. Av de manliga naturvetarna (172 st.) uppgiva sig 12 % avse F. K., 52 % F. M. och 36 % högre examen. Av dem, som avse F. M.-ex., ha 89 % ej

85 ännu avlagt någon examen, och av dem, som avse högre examen, ha 32 % ej avlagt någon examen, 29 % avlagt F. K., 31 % F. M. och 8 % inneha redan högre examen. — Av de kvinnliga naturvetarna avse slutligen 88 % F. M.-ex. Vi ha tidigare diskuterat inskrivningsålderns betydelse för fakultetsvalet (tab. 28—29) och även påvisat, huru de vid yngre år inskrivna uppvisa en högre kvarvarandeprocent än de, som inskrivits först vid högre ålder. Nedanstående tab. 33 visar, att inskrivningsåldern överhuvud är starkt bestämmande vid val av studielinje även inom fakulteterna, i det att de, som avse endast lägre examen, voro äldre vid inskrivningen än de, som avse en mera kvalificerad utbildning. Detta är genomgående för alla fakulteter och för båda könen, ehuru medeltalen för kvinnorna, såsom här och var beroende av bra nog små tal, icke ha så stor beviskraft i och för sig. Tab. 33.

Sambandet mellan ålder vid inskrivningen och avsedd examen.

(L).

Deklaranter. Ålder nå första inskrivningen 1 Fakultet

Antal T

Kvinnor

Män

Avsedd examen

Medium, Median, Antal år år

Medium, Median, år år

Prästexamen T. K. -\- lärarkompetens . . . . Högre examen

396 45 14

21.2 20.2 19.7

20.6 19.6 19.5

25 1

21.7 (17)

21.2 (17)

.T

K.-ex J. K. eller högre examen . .

15 254

22.1 19.6

22.0 19.3

2 7

(20) 19.7

(20) 19.9

M

M. K. eller tandläkarexamen M. L

33 305

20.6 19.5

20.6 19.3

7 32

20.6 19.4

19.8 19.4

H

F. K . eller F. M Högre examen

154 112

20.7 19.5

20.6 19.2

157 7

20.2 19.3

20.0 19.1

N

F. K. eller F . M Högre examen

110 62

20.3 19.3

20.0 18.9

24 1

20.5 (20)

20.0 (20)

1 Åldern vid inskrivningen h a r beräkn its som skillnaden i nellan nskrivnini jsårtalet och födelseårtalet.

Studietid för olika examina. De studietidsuppgifter, som i föreliggande material äro förhanden, äro så erhållna, att halva antalet närvaroterminer adderats till den av deklaranten själv angivna, beräknade återstående studietiden i år. Dessa senare uppgifter äro givetvis rätt så subjektivt bedömda och vanligen optimistiskt beräknade (för låga). I gengäld är närvaroterminernas antal understundom för högt angivet, i det att endast sådan frånvaro, som kunnat av oss konstateras, blivit fråndragen. Däremot har endast i undantagsfall (examina avlagda under ht. 1930 och vt. 1931) den faktiska studietiden vid examens avläggande blivit fastställd. Våra studietidsuppgifter lämpa sig därför icke

utan vidare för beräkning av normaltiden för de olika examina eller för en argumentering i den alltid aktuella frågan om tentamensbetygens giltighetstid. För detta ändamål kräves för övrigt en långt mera ingående analys av studietiderna, där den tid, som använts för andra studier än till den ifrågavarande examen, frånskiljes, och i övrigt de tider, som åtgå för förberedande examina, hållas i sär. Däremot lämpa sig de beräknade studietidsuppgifterna mycket väl för allmännare jämförelser. Då det ligger i sakens natur, att de extremt långa studietiderna få bedömas från andra synpunkter än de mera normala (i dem ingår t. ex. vanligen en hel del frånvaro, om icke formellt från universitetet så dock faktiskt från studierna), så må här särskilt framhållas, att dessa tider, som starkt inverka på aritmetiska mediet, ytterst litet om ens alls inverka på medianen. Medianen blir därför vid diskussionen av studietiden ett bättre uttryck för de karakteristiska förhållandena, än vad mediet gör. 1 tab. 34 äro medianer och kvartiler angivna jämte medeltalen för varje avsedd examen och med särskiljande av de uppgiftslämnare, som ännu icke avlagt någon examen, resp. avlagt vissa förberedande examina. Följer man i tab. 34 medianens kolumner, finner man där uppgifterna om den tid, efter vilken hälften av resp. uppgiftslämnare beräkna sig vara färdiga med den av dem avsedda examen. De skillnader, som framkomma emellan olika fakulteter och examina, äro helt säkert karakteristiska med förbehåll för kvinnorna, vilka i vissa grupper äro alltför få. Man ser också huru de yngre studenter, som ännu icke avlagt någon examen, äro avgjort mera optimistiska beträffande den återstående studietiden än de som avlagt en eller flera av de förberedande examina. Detta är ett tämligen genomgående drag. Vad beträffar tidsuppgifterna för M. K. såsom avsedd examen är det icke uteslutet, att några uppgiftslämnare inberäknat även tiden för en påföljande tandläkareutbildning. Mediantiden är här också väl hög, jämförd med mediantiden för M. L.-ex. Då de tidsuppgifter, som lämnats av de yngre oexaminerade säkerligen äro något för låga, är det desto mera värt beaktande, att även enligt deras uppgifter studietiden i allmänhet blir vida längre än den för studieplanens uppgörande förutsatta normaltiden: för T. K. 3.5 år (numera 4 år), K.-ex. 2 år, J. K. 4.5 år, M. K. 3 år, M. L. 7 år, F. K. 2.5 år och F. M. 3.5 år. Vad beträffar F. K.- och F. M.-ex. bör man emellertid vid siffrornas bedömande icke förbise, att det rör sig om examina, som i många fall i betygsenheter vida överstiga det stadgade minimum. Åtminstone en del av deklaranterna ha säkerligen tagit kompletteringarna med i beräkningen vid sin uppskattning av den återstående studietiden. För humanisterna finner man, att de kvinnliga studenternas studietid är avsevärt kortare än männens, förmodligen beroende därpå, att cle av kvinnorna företrädesvis valda ämneskombinationerna (moderna språk) fordra kor-

87 Tab. 34. Beräknad studietid för olika examina. (L). M ä n Avsedd examen ca

Avlagd examen

K v i n n o r

Antal

r g IH

G f3

t>r5 Prästexamen

0 85 Tf. 241 F. K., F. M 56 T. K. 9 T. K.-)-lärarkompetens

42 13 0 11 Tf. F. K., F. M 17 1 T. K.

Högre examen

13 5 T. K., T. L. 8 0, Tf., F. K.

M

H

5.7 5.6 5.5 6.8 5.7 7.2 7.2 6.9 7.5 (8) 11.9 9.5 13.5

3 2.8 3.5 6.0 4.9 5.6

M. K. M. L.

33 303 139 164

5.9 9.5 9.3 9.6

F. L,

F. D

F. K. F. M F. L.

F. D

03 G

- — ä g T3CD

r5

5.4 6.4 5.2 6.3 5.2 6.1 6.7 7.8 5.7 6.2 7.1 22 6.3 6.9 8.1 4 5.2 6 7.8 9 6.3 7.5 8.4 6 3 (8) 9.3 11.5 13.7 1 9.4 1 11.9

14 241

F. K. F. M

>

Antal

4.7 4.7 4.7 5.6

K.-ex. J. K..

0 M. K.

Studietid, år

Studietid, år

5.0 8.5 8.5 8.6

4.1 6.7

2 7

7.0 6.3 6.7 6.8 6.7 8.4 (11) (11) (3) 5.6

5.8 6.8 7 5.0 9.2 10.1 31 9.6 8.7 9.1 9.8 15 9.1 8.5 9.4 10.5 16 10.1 9.0

29 4.6 2.8 3.8 5.0 35 115 5, 4.6 5.2 6.2 111 86 0 5.2 4.5 5.1 5.9 90 6.1 5.1 6.1 7.0 21 F. K., F. M. 29 69 9.0 7.8 9.1 10.1 6 20 8.5 7.5 8.2 9.2 1 24 8.7 7.2 8.9 10.0 5 K. 25 9.8 8.9 9.8 10.7 31. 36 11.2 9.4 11.1 12.8 8 F. K. 9.9 9.9 17 10.8 9 11.1 12.0 M. 11 12.8 11.0 13.0 15.0 L.

3.3 4.9 4.8 5.6 8.7 (6) 9.3

21 4.9 87 5.6 78 5.5 0 F. K.,F. M. 9 6.7 39 9.2 14 8.4 0 11 9.4 F. K. 14 9.8 F. M. 17 10.2 10 9.5 0, F. K. F. M. 3 11.7 F. L. 11.0

(3) 5.8 5.3 5.9 5.4 5.3 (8)

3.8 4.7 6.0 2 4.5 5.3 6.7 21 4.4 5.2 6.5 17 6.7 4 7. 8.7 10.0 1 7.3 8.0 9.0 8.1 8.8 9.8 8.0 9.4 10.4 9.2 10.1 11.0 10.1 10.7 9.9

(8)

2.6 4.3 4.2 4.6

88 tare tid än andra. I matematisk-naturvetenskapliga sektionen är förhållandet omvänt. Även här torde ämneskombinationen spela den avgörande rollen; kvinnorna äro i allmänhet biologer och mera sällan matematiker. Anmärkningsvärt är, att naturvetarnas studietid för F. K.-ex. är avsevärt längre än humanisternas (4.7 mot 3.8 år i medianen). Även för F. M.-ex. finnes en liknande skillnad, som dock först visar sig i den övre kvartilen och antyder förekomsten av ett extra stort antal långa examenstider i den matematisk-naturvetenskapliga ämbetsexamen. Vad beträffar F. K.-ex. så torde förklaringen till den långa tiden inom matematisk-naturvetenskapliga sektionen ligga däri, att när inom denna sektion F. K.-ex. uppgives som avsedd slutexamen, så rör det sig ofta om en mera fackligt betonad examen, avsedd som grundval för senare praktisk verksamhet, t, ex. en examen i laboratorieämnen såsom fysik och kemi eller i botanik, zoologi och ärftlighetslära. I sådana examina tagas ofta höga betyg i ett eller flera ämnen, och det är en bekant sak, att de nämnda ämnena icke höra till de ur tidssynpunkt lättaste. Det har redan nämnts, att deklaranterna i allmänhet torde ha tendenser att uppgiva återstående studietiden för låg. I synnerhet gäller detta de yngre. Utom den naturliga optimismen rörande vad som kan medhinnas, influeras den mera oerfarne här av studiehandböckernas allt för lågt satta normaltider. Med växande ålder motväges ifrågavarande tendenser av den ökade erfarenheten, och dessutom blir det av oss beräknade antalet närvaroterminer här lätt för högt ansatt. Resultatet blir, att, medan de yngres studietider antagligen äro för lågt, så äro de äldres i stället för högt räknade, vilket inverkar framför allt så, att spridningen (exempelvis mätt genom avståndet mellan kvartilerna) blir större än i verkligheten. Dessbättre inverkar förhållandet, såsom redan antytts, knappast på medianerna. En särskild undersökning häröver har utförts, i det att studietidernas fördelning studerats inom varje årsgrupp efter närvaroterminernas antal räknad, alltså särskilt för dem, som varit närvarande resp. 1—2. 3—4, 5—6 o. s. v. terminer. Det är nu ytterligare att märka, att även om examen verkligen kommer att avläggas efter den uppgivna, tiden och inga avbrott komma till stånd» så är fördelningen av studietiden icke densamma hos en grupp samtida studenter, varom det ju här är fråga (studentkåren vt. 1931) som hos en grupp under bestämd tidsperiod utexaminerade. De, som ligga länge p å examen, bli nämligen alltid överrepresenterade inom studentkåren i förhållande till förekomsten av långa studietider bland de examinerade. Det bör kanske för tydlighets skull anmärkas, att med studietidens längd för en viss avlagd eller avsedd examen här alltid förstås längden av den universitetsvistelse, som föregår examens avläggande (studietiden brutto), icke den större eller mindre del därav, som faktiskt använts för studier i de uti examen ingående ämnena (studietiden netto). Det är den senare, nettostudietiden, som i första hand har intresse för bestämmande av tenta-

89 mensbetygens giltighetstid. Men det är uppenbarligen den här betraktade bruttostudietiden, som bestämmer studiekostnaderna. Avsedd levnadsbana. Deklarationernas uppgifter om avsedd levnadsbana äro givetvis ganska vaga och osäkra, i varje fall som uttryck för den levnadsbana, på vilken de studerande verkligen komma att hamna. Emellertid torde de uppgifter, som erhållits i föreliggande material, i varje fall säga en hel del mera än de bekanta uppgifter, som vid studentexamens avläggande lämnas till läroverkens rektorer. Med avseende på avsedd levnadsbana har följande schema kunnat användas: Teologer

Jurister

Medicinare

Humanister

Naturvetare

Vetenskap Vetenskap Statens verk Läkare Präst Tandläkare Lärare Lärare Lärare Landsstaten Statens verk Apotekare Statens verk Domare Bibliotek o. museer Museer Åklagare Bank o. försäkring Bank o. försäkring Polis Affärsverksamhet Industri Advokat Tidning Lantbruk Affärsjurist Apotekare Folkskollärare Bank o. försäkrin Ingeniör Ingeniör Socialt arbete 3

I teologiska fakulteten sammanfaller givetvis uppgiften om avsedd examen, då det gäller prästexamen, resp. examen för lärarekompetens, med uppgiften präst. resp. lärare, ev. alternativt »präst eller lärare» såsom avsedd levnadsbana. Föra vi de alternativt uppgivna fallen till prästerna, finna vi, att av 54 manliga teologer 88 % avse prästerlig verksamhet och endast 12 % lärareverksamhet. Samtliga kvinnliga teologer (26 st.) avse naturligtvis lärarebanan. Bland de 26 manliga teologer, som studera till T. L.-ex. eller högre examen, avse 10 den prästerliga banan och 16 lärarebanan. Av juristerna ha endast s / 3 lämnat uppgift om avsedd levnadsbana. Av 166 män, som avse J. K.-ex. och lämnat uppgift om avsedd levnadsbana, ha 43 % uppgivit advokatyrket, 22 % anställning i statens verk, 11 % domare och 14 % affärsjurist. Av de 15 män, som studera till kansliexamen, avse 8 anställning inom landsstaten eller polisväsendet. Samtliga medicinare, som uppgivit sig avse M. L.-ex., avse också läkarbanan. De utgöra 337 eller nära 90 % av samtliga medicinare. Av de 40 medicinare, som icke avse M. L.-ex., uppgiva sig 37 ämna bli tandläkare, 1 apotekare, och två ha icke uppgivit sin avsikt med de medicinska studierna. Inom filosofiska fakulteten äro de uppgivna tillämnade levnadsbanorna naturligen ganska skiftande. 94 % ha lämnat uppgift. Alternativ ha ibland uppgivits, vilka då fördelats på de ingående rubrikerna. Det övervägande

90 antalet studerande avse emellertid läroverkslärarebanan. Inom humanistiska sektionen gäller detta om 301 st. av 430 eller 70 %, inom matematisknaturvetenskapliga sektionen om 147 st. av 197 eller 75 %. Samtliga kvinnliga naturvetare, som lämnat uppgift, uppgiva lärarebanan, medan de kvinnliga humanisterna dela sitt intresse för denna bana med biblioteks- och museibanan samt folkskollärarebanan. Bland humanisterna ha 14, därav 12 kvinnor, uppgivit sig ämna bli folkskollärare. Alla utom en av dessa avse avläggande av F. K.-ex. Tidningsmannabanan uppgives av 17 humanister (4 %), av vilka 5 äro kvinnor, bibliotek och museer av 46 stycken (11 %), därav 25 kvinnor, men statens verk av endast 6 stycken (alla män). Bank eller försäkringsbolag uppges av 10, därav 3 kvinnor, affärsverksamhet av 6, därav 3 kvinnor, ingeniör av 1 man och socialt arbete av 4 kvinnor. Den vetenskapliga banan uppgives endast av 1 humanist och 5 naturvetare (dock vanligen med alternativ). Av de manliga naturvetarna i övrigt avse, som nämnts, 147 läroverkslärarebanan och 3 statens verk, 2 museer, 3 bank eller försäkringsbolag, 11 industriell verksamhet, 7 lantbruksförsöksväsendet, 1 apotek och 3 ingeniör. Föräldrarnas bidragsförmåga. I kap. I har närmare redogjorts för klassificeringen efter föräldrarnas bidragsförmåga. Över fördelningen på bidragsklasser inom varje fakultet och studielinje samt inom olika grupper efter yrkesklass och antalet närvaroterminer ha detaljerade tabeller uppgjorts. I tab. 35 lämnas vissa av dessa siffror i relativa tal. Tab. 35.

Procentisk fördelning efter föräldrarnas bidragsklass. M ä n

Fakultet. Yrkesklass

(L).

K v i n n o r

Procentisk fördelning efter bidragsklass

Antal deklaranter

2 Samtliga

27.8 T J M H N

455 269 338 266 172

29 13 16 20 16

A B Cl C5 Cr D E F G H

260 111 96 64 162 108 168 136 163 232

24 17 18 8 7 6 21 15 22 37

Procentisk fördelning efter bidragsklass

3 Antal deklaranter

39 16 20 29 30

18 19 17 25 23

14 52 47 26 31

26 9 39 164 25

23 11 8 9 20

19 22 10 16 20

12 15 18 36

46 67 67 57 24

43 33 29 9 6 2 26 28 41 33

21 29 19 25 6 7 27 18 22 24

1221 34 58 81 85 26 39 15 6

29 19 21 19 50 24 27 22 16 36

17 5 10 5 6 8 7 5 19 28

38 11 9 11 8 5 19 13 6 31

17 47 24 5 10 4 22 14 25 22

28 37 57 79 76 83 52 68 50 19

91 Det framgår, att nära en tredjedel (32 %) av Lunds manliga studenter och över hälften av dess kvinnliga (55 %) befinna sig i den situationen {bidragsklass 3), att deras föräldrar antingen helt och utan återbetalningsskyldighet bekosta deras studier eller ha en sådan ekonomisk ställning, att de med hög grad av sannolikhet äro i stånd därtill. Detta innebär emellertid icke, att en tredjedel av Lunds studenter ha verkligt välsituerade föräldrar; i själva verket är det endast 13 %, sålunda knappt en sjundedel, vilkas föräldrar ha en årsinkomst på 15 000 kronor och däröver, och 22 %, vilkas föräldrars inkomst överstiger 10 000 kr. I icke så få fall förekommer det, •enligt deklarationerna, faktiskt att föräldrar med endast ett eller ett par tusen kronors inkomst helt och utan återbetalningsskyldighet bekosta sonens eller dotterns universitetsstudier. På grund av deklarationens positiva uppgifter härom ha även sådana fall räknats till bidragsklassen 3. Å andra sidan tillhöra en femtedel av de manliga studenterna (20 %) och något över en niondedel (11 %) av de kvinnliga studenterna bidragsklassen 0, d. v. s. de äro helt och hållet hänvisade till sig själva eller till ekonomisk hjälp utom hemmet. Några av dessa studenter ha eget kapital och andra äro helt eller delvis självförsörjande; det stora flertalet äro dock hänvisade till lånevägen. De manliga studenternas här konstaterade sämre ekonomiska bakgrund än de kvinnligas står i överensstämmelse med vad tidigare påvisats i avseende på yrkesproveniensen m. m. Bidragsförmågans samband med yrkesklassen visar sig vara ungefär sådant, som man pä förhand kunde vänta. Störst bidragsförmåga har direktörsklassen D och därnäst kommer klassen C r (akademiker utom präster och läroverkslärare m. fl.). Sämst ställd är klassen H (arbetare och hantverkare) samt lantbrukarklassen A. Prästsönerna C 1 ha jämfört med övriga akademikers söner en svag bidragsförmåga bakom sig. Detta beror på den jämförelsevis stora frekvensen av »fader död» inom klassen C 1 samt på att prästerna i större utsträckning än övriga akademiker bo långt från läroverksorterna och därför belastas relativt starkare genom kostnaderna för barnens skolstudier. Man finner vidare, att i samtliga yrkesklasser utom C r och D de kvinnliga studenterna i större utsträckning än de manliga komma från hem med stor bidragsförmåga, vilket visar, att de kvinnliga studenterna icke blott, såsom tidigare påpekats, i större utsträckning än de manliga komma från de bäst situerade samhällsklasserna utan också inom varje yrkesklass komma mera från de välsituerade hemmen. Tab. 35 upptar jämväl siffror över bidragsförmågan, då man uppdelar efter fakultet. Dessa siffror ge naturligtvis en återspegling av sambandet mellan fakultet och yrkesklass och mellan yrkesklass och bidragsförmåga. I tab. 36 meddelas slutligen en kortfattad jämförelse mellan olika läroanstalter med avseende på föräldrarnas bidragsförmåga.

92 Tab. 36. Procentisk fördelning efter föräldrarnas bidragsklass. Jämförelse mellan olika läroanstalter. Läroanstalt

L u n d s universitet Uppsala » K a r o l i n s k a institutet Stockholms högskola Göteborgs » Tekniska högskolan Chalmers tekniska institut .. Lantmäteriundervisningen . . . . Veterinärhögskolan F a r m a c e u t i s k a institutet . . . . Handelshögskolan i Stockholm » » Göteborg

Antal deklaranter 1 763 980 600 332 212 527 162 45 95 74 126 32

Procentisk fördelning efter bidragsklass 0

19 19 9 8 16 13 14 22 14 36 17 6

26 20 13 12 20 15 15 31 24 23 20 19

19 21 21 16 16 18 30 20 35 18 12 19

36 40 57 64 48 54 41 27 27 23 51 56

De studerandes egna inkomster. De studerandes egna inkomster äro å deklarationerna uppdelade å ett flertal rubriker omfattande jämväl bidrag av föräldrar och enskilda m. fl. samt naturaförmåner. Dessa senare uppgifter ha i huvudsak utnyttjats för klassificeringen och bedömningen i diverse avseenden men bli också diskuterade särskilt i nästa avdelning, varjämte uppgifterna om naturaförmåner även komma till behandling i samband med de studerandes utgifter. Här skall till diskussion upptagas de i egentlig mening egna penninginkomsterna, vilka äro specificerade i inkomster av eget kapital (räntor), av stipendier och av eget arbete. Inkomst av eget kapital. I tab. 37 lämnas relativa tal över fördelningen av inkomsterna av eget kapital. Av de 1 500 manliga deklaranterna ha 202, d. v. s. 13 %, uppgivit inkomst av kapital. Av de 263 kvinnliga ha 50, d. v. s. 19 %, uppgivit sådan inkomst. För endast 5 % av de manliga och 6 % av de kvinnliga studenterna överstiger denna inkomst 500 kronor. En ränteinkomst å 2 000 kronor eller mera ha 28 män (2 % av de manliga deklaranterna) och 9 kvinnor (3 % av de kvinnliga deklaranterna). Över 5 000 kronor i räntor ha 10 manliga och 3 kvinnliga deklaranter i Lund. Av ränteinkomsterna att döma äga endast c:a 6 % av lundastudenterna kapital överstigande 5 000 kronor. Av de manliga studerande i de olika fakulteterna är det teologerna, som ha minst antal med egen ränteinkomst procentuellt sett eller endast cirka 7 % mot 14—18 % i de övriga fakulteterna. Bland yrkesklasserna stå, vad de manliga studenterna beträffar, C, D och F främst med över 20 % innehavare av eget kapital, medan för B, G och H siffran endast är 5—7 %. Inom lantbrukarklassen A ha 10 % deklarerat inkomst av eget kapital. För kvinnorna

93 Tab. 37. Inkomst av eget kapital. (L). M ä n

Antal deklaranter

Procent med inkomst av kapital os

.2?

a

G-* 'G

O

"G ° S ta

Antal u dekla*•* £ o ranter

G G O i£5

a ^ G O CM

Procent med in j o m s t av kapital -tn ht

g

cd CO

+^ *:

S^

G O H m

G o

•G O G ta CM

G O ta

a8 <M

5 13 15 12 12

6 2 7 10 6 5

1 5 9 5 4

— 3 2 2 2

26 9 39 164 25

19 11 28 17 20

19 11 28 15 20

4 11 18 7 4

11 15 4 4

11 8 2 4

8 5 14 14 24 20 9 14 2 6

4 4 4 6 14 19 5 5 1 2

4 2 3 5 10 16 4 4 1 2

1 — 2 — 4 9 1 1 1 1

29 19 21 19 50 24 27 22 16 36

38 11 19 5 24 33 11 18 6 11

38 11 19 5 22 33 11 18 6 6

21 5 — — 12 25 — 14 — —

17 — — — 8 13 — 14 — —

3 — — — 6 13 — 9 — —

T .T M H N

455 269 338 266 172

A B Cl C5 Cr D E F G H

260 111 96 64 162 108 168 136 163 232

13 7 16 17 14 18 10 6 21 19 27 21 10 20 5 7

Föräldrars 0 bidragsklass: 1 2 3

303 417 294 486

12 6 10 23

10 4 5 21

6 1 1 12

5 1 1 10

3 — — 3

30 42 47 144

27 17 9 22

27 24 6 21

17 5 — 10

13 2 — 7

10 — — 4

Föräldrar döda F a d e r död Fader i livet

39 203 1258

38 28 10

36 25 8

26 15 4

26 12 3

18 4 1

8 31 224

88 37 15

88 29 14

63 16 5

50 13 3

38 6 2

Fakultet:

Yrkesklass:

»ja (M

cä CO

Samtliga

K v i n n o r

äro siffrorna mera växlande på grund av för små tal, men i synnerhet lantbrukardöttrarna synas typiskt nog vara ganska kapitalstarka. Av bidragsklasserna uppvisar klassen 3 den största procenten innehavare av eget kapital (23 %), men det finns relativt många även i bidragsklassen 0, i synnerhet bland de kvinnliga studenterna, vilket förklaras av att häribiand ingå de fall, då båda föräldrarna äro döda. I de fall, då båda föräldrarna (veterligen) äro döda, ha över en tredjedel av de manliga (15 av 39) och praktiskt taget alla de kvinnliga studenterna (7 av 8) egna kapitalinkomster. Där det endast upplysts, att fadern är död, ha nära en tredjedel av såväl de manliga som de kvinnliga studenterna deklarerat eget kapital. Stipendier. Vad beträffar stipendier under år 1930, finnas i viss utsträckning uppgifter även för icke-deklaranterna, erhållna ur studentkatalogens stipendieförteckning. För deklaranterna har det största av de belopp, som framgå av deklarationen eller av studentkatalogen, upptagits. För en jämförelse med

94 icke-deklaranterna ha emellertid de deklaranter, som enligt studentkatalogen erhållit stipendium, upptagits särskilt. Tab. 38 visar, att av deklaranterna 20 % men av icke-deklaranterna endast 13 % återfunnits i studentkatalogens stipendiatförteckningar. En del av denna differens förklaras av olikheter i deklaranternas och icke-deklaranternas fördelning efter kön, yrkesklass, antal närvaroterminer och avlagda examina m. m. För återstoden har man icke kunnat finna någon annan förklaring än att antingen icke-deklaranternas obenägenhet att deklarera även sträcker sig till stipendieansökningar eller snarare att de, som äro vana att skriva stipendieansökningar och -dekla rationer, lättare än andra funnit sig i att ifylla även formuläret för denna undersökning. Det framgår vidare av tab. 38, att 34 av deklaranterna (2 %) återfunnits som stipendiater i studentkatalogen utan att ha upptagit något stipendium i sin deklaration. I de flesta av dessa fall har det emellertid rört sig om smärre stipendiebelopp (Kungl. mindre och Kungl. större stipendierna). I 82 fall, d. v. s. 5 % av deklaranterna och 19 % av stipendiaterna, har deklarationen upptagit stipendieinnehav, som icke återfunnits i studentkatalogen. I de flesta av dessa fall torde det röra sig om andra stipendier än universitetsstipendier (skolstipendier, stipendier ur fonder i hembygden etc). Tab. 38. Stipendier.

Jämförelse mellan deklaranter och icke-deklaranter. Deklaranter

Icke-deklaranter ca ap

Fakultet

.5? H

a

a co

T

J

M

(L).

H

N

a

cct CO

Fakultet T

J

M

H

N

Antal 1763 481 278 377 430 197 442 83 101 93 124 41 Antal stipendiater 437 165 49 75 100 48 Antal stipendiater enligt studentkata356 129 42 67 78 58 18 5 9 12 14 40 Antal stipendiater, ej upptagna i studentkatalogen 81 36 7 8 22 8 Antal stipendiater, som deklarerat stipendier 403 154 43 69 93 44 Antal stipendiater, som icke deklarerat stipendier 6 34 11 6 7 4 Procent stipendiater 24.8 34.3 17.6 19.9 23.3 24.4 Procent stipendiater enligt student20.2 26.8 15.1 17.8 18.1 20.3 13.1 21.7 8.9 12.9 11.3 12.2 katalogen

Ej på långt när alla de i studentkatalogerna för år 1930 upptagna stipendierna innehades av i undersökningen medtagna studenter. En del av 1930 års stipendiater ha lämnat universitetet före vt. 1931 eller voro då frånvarande. Det sammanlagda stipendiebelopp, som enligt studentkatalogen år 1930 utdelades, var något över 150 000 kronor. De 1 763 deklaranterna innehade ett sammanlagt stipendiebelopp av 145 000 kr., fördelat på 437 personer av vilka 355 jämväl äro upptagna som stipendiater i katalogen. Tar man hänsyn även till icke-deklaranternas sannolika stipendieinnehav,

95 Tab. 39. Stipendier. (L). M ä i

3CD -o "ca •ö

G

<

cä 60

3 ca cc

M

ht 2C

o o

O

te _G <c

cc G

o CN

M O

o

CQ

G

S

s

Samtliga 1500 27 24 17

H CO

„

— ^B 1H

ca t• G 03 t M •H T", 2< """ U CD CD -a H0

CD

.

rf & t- "XI CD S

pa

ht CD

"C CD

-

Stipendiebelopp, medium

hi 03

2CD

hi CD

„

G

rtj

.

G

S3 03

G

-

CD

PH

<

knal lära kr.

ca u ca

Procent u ed Stipen diebestipendier lopp, medium

knal end kr.

a

K v i n n c r

:ca i-* 2 CD CD " O

h, CD

*

* *ca ca "O . c <= b .*

CD - *

5t~ Sc fS •

305 T J M H N

455 35 269 18 338 20 266 32 172 25

32 15 18 30 23

20 6 11 6 15 4 21 10 15 5

100 65 70 130 80

285 355 350 405 320

26 9 39 164 25

70 (130) 80 20 40

225 (1150) 530 225 210

1—2 3—6 7—10 11—14 15—

200 7 443 16 425 36 240 40 192 35

7 3 — 15 8 2 33 22 9 35 25 7 33 30 15

15 45 120 125 165

185 275 330 315 470

57 83 75 39 9

31 11 15 9 20 o 4 20 28 44

Avlagd e x a m e n : 0 799 15 13 8 3 Tf., K.-ex. F. K. 423 37 34 21 6 T . K . . J . K. M. K., F. M. 261 46 41 34 15 Högre ex. 17 76 71 71 47 Föräldrars 0 303 45 44 32 14 bidragsklass: 1 417 37 33 22 6 2 294 21 19 15 5 3 486 10 8 5 2

40 110 180 525

285 295 395 685

187 44 32

7 27 28

170 110 75 30

380 290 355 320

30 42 47 144

27 24 21 4

Skuldbelopp den 3 1 /u 1930 i 1000-tal kr.:

0 —2 3—7 8-12 13—17 18—

395 11 249 16 464 34 251 40 83 48 58 33

40 55 105 135 185 120

375 335 310 330 385 365

142 43 62 12 4

3 9 32 25 75

Yrkesklass:

A B Cl 0 5 Cr D E F G H

260 32 111 24 96 31 64 23 162 14 108 6 168 29 136 24 163 33 232 38

Fakultet:

Antal närvaroterminer:

9 16 31 36 46 28

6 3 10 4 20 7 25 9 39 13 24 5

— —

— — 29 19 21 19 50 24 27 22 16 36

17 11 10 5 12 8 7 9 19 25

torde man få anslå den totala av Lunds studentkår år 1930 uppburna stipendiesumman till åtminstone 175 000 kronor. De deklaranterna påförda stipendiebeloppen återfinnas fördelade och med uträknade medeltal i tab. 39. Det framgår mycket vackert, hur såväl stipendiatprocenten som stipendiernas genomsnittsstorlek stiger med växande antal närvaroterminer och med avlagda examina. Vidare stiger stipendiat-

96 procenten men icke medelbeloppet per stipendiat med skuldernas storlek samt även med avtagande bidragsförmåga från föräldrarnas sida (medellöshet). Vilket som härvid varit den primära faktorn, åldern, studiemeriterna eller behovet framgår väl icke tydligt, men det vill likväl synas som om meriterna spelat främsta rollen, åtminstone vad stipendiernas belopp beträffar. Inflytandet av föräldrarnas bidragsklass är emellertid också tydligt nog åtminstone vad stipendiatprocenten angår, så mycket mera som bidragsklassen ju icke är starkare korrelerad med antalet närvaroterminer eller med de förvärvade studiemeriterna. En jämförelse yrkesklassvis visar störst stipendiatprocent i nu nämnd ordning för klasserna H, G, A (arbetare-hantverkare, lägre tjänstemän, lantbrukare) samt för männens vidkommande för klassen C 1 (prästsöner). Med avseende på stipendieförhållandena inom olika fakulteter finner man gängse föreställningar om teologernas talrika stipendier besannade (stipendiatprocent 35), men de manliga humanisterna komma mycket nära (32 %). Däremot äro teologernas stipendier genomsnittligen mindre till beloppet än stipendierna i andra fakulteter. Särskilt ha de manliga humanisterna höga stipendiebelopp. I tab. 40 är stipendiatfrekvensen angiven inom varje fakultet med uppdelning efter antal närvaroterminer, avlagda examina samt skuldbeloppet Tab. 40. Stipendier.

Jämförelse mellan de olika fakulteterna.

(L).

Manliga Kvinnliga Manliga Manliga Manliga Manliga teologer jurister medicinai-e humanister humanister naturvetare m ht CD

ti

CD

u

fr

•5c

O •" h. co CD

" -c

•c

CD

ht

CD

H

^1

At

CD •O

O *a J-H

CO

CD

S «

G 53

C»

T3

•a c

® Q,

° -£

CD OJ

^

M CD

T3

a

a 35 269 20 51 21 84 45 69 45 43 40 22

•B

CD

gCJö ?. ^ S ca flOJ G}Q ,

Samtliga Antal 1—2 närvaro3—6 terminer: 7—10 11—14 15 — Avlagd examen:

455 44 154 170 67 20

18 338 4 47 13 85 28 74 28 52 18 80

0 Tf., K.-ex., F. K T.K.,J.K.,M.K.,F.M. Högre ex Skuldbelopp 0 den s,/>i 1930 -2 i 1 000-tal 3-7 kr.: 8—12 13—17 18—

101 15 259 17 173 9 33 333 37 20 90 1 100 165 1 100 67 15 111 10 112 79 23 58 12 44 178 40 67 33 63 109 44 22 27 49 9 11 31 17 47 2 50 39 5 20

20 11 23 38 29 8 33 9 5 21 39 42 31

ht

M CD

<D

H

C

G

oj

g-s ^ 3

"O

CD

266 34 71 69 46 46

S 32 3 21 36 43 54

146 54 55 11 59 40 93 47 18 9

15 33 69 73 14 25 32 45 72 44

Vi CD

e °

3H §^

CD

33 S a CM

.£

ht

5 cä

° "S ^ 3 r-

CO

CD

t. CD

k}

Gg g a.

2 "g

1 T3

172 24 49 43 32 24

25 8 10 33 47 29

120 27 20 5 46 28 63 24 8 3

18 41 35 80 13 14 32 29 62 33

CD

164 45 58 43 16 2

2 5 19 12 0

133 22 9

7 18 11

94 30 36 4

2 10 25 0

CD

g

97 31

/12 1930. Man får här ett starkt intryck av, att meritsynpunkten varit den avgörande vid stipendietilldelningen. Man får av tabellen även se, huru teologerna i betydligt större utsträckning än andra studenter få sina stipendier redan under de första terminerna. En ganska stor del av dessa stipendier torde dock icke vara universitetsstipendier.

Arten och inkomsten av eget förvärvsarbete. Ett av de viktigare motiven för hela denna undersökning var önskemålet att få utrett, i vilken utsträckning studenterna ha förvärvsarbete vid sidan av studierna och den betydelse inkomsten av detta arbete har för bekostandet av deras studier. För vinnande av en sådan utredning upptogs å formuläret frågor ej blott om inkomsten av eget arbete utan även om detta arbetes art. Av deklaranterna ha ett mindre antal (27 st.) uppgivit arbete vid sidan av studierna utan att deklarera inkomst av arbetet, I de flesta fallen ha de då icke heller haft någon kontant inkomst av arbetet; det rör sig om institutionstjänstgöring, provtjänstgöring, lantbruksarbete under ferier, kår- eller nationsuppdrag, o. dyl. Såsom icke ägande inkomst av eget arbete, ha dessa 27 fall icke i tabellerna medräknats bland personer med sådant arbete; de äro sålunda icke medtagna bland dem, som tillhöra den lägsta inkomstklassen (under 50 kronor). Icke heller ha de fall medtagits i tabellerna, där eget arbete och inkomst därav deklarerats för tidigare år men ej för år 1930. I några fall har det slutligen förekommit, att i deklarationen arbete uppgivits av den art, att studierna äro att uppfatta som bisysselsättning och icke tvärtom, såsom t. ex. full läroverkslärartjänstgöring. Dylika fall ha ju emellertid i allmänhet helt uteslutits från undersökningen, då det icke rör sig om studenter i egentlig mening. Blott sex fall av denna karaktär äro i inkomsttabellerna medtagna, nämligen en ordinarie folkskollärarinna, en direktör vid enskilt företag (ung student med i övrigt fullt normal deklaration), en polisman, en telegrafassistent, en bank- och en försäkringstjänsteman. Det rör sig här om några fall, då yrket icke erfordrat akademiska meriter och då studierna bedrivas för examen (sålunda icke kompletteringar). I regel ha dessa fall emellertid icke medtagits vid beräkningen av medelinkomsten. Inkomst av eget arbete har deklarerats av 518 studenter, därav 457 män och 61 kvinnor. I procent av totalantalet deklaranter utgör detta 29.4 % eller för männen 30.5 % och för kvinnorna 23.2 %. Beloppen äro emellertid i regel icke särskilt stora; för betydligt mera än hälften (c:a 62 %) rör det sig om belopp understigande 500 kronor. I ett ej ringa antal fall har inkomst av eget arbete deklarerats utan att uppgift om arbetets art lämnats (123 män och 13 kvinnor); arten av det egna arbetet har sålunda deklarerats endast av 334 manliga och 48 kvinnliga studenter. Det är mycket skiftande sysselsättningar, som uppgivits, såväl i samband med som vid sidan av studierna, 1 en del fall rör det sig om i förhållande till normala studiekostnader täm7

98 ligen betydande inkomster. I medeltal för dem som överhuvud haft inkomst av eget arbete rör det sig om för teologerna 405 (420) kr., för juristerna 390 (490) kr., för medicinarna 690 kr., för humanisterna 710 (820) kr. och för naturvetarna 905 kr. — de medeltal, som erhållas då de deklaranter som ha studierna som bisyssla medräknats, angivna inom parentes. För medicinarna spelar givetvis underläkare- och amanuenstjänstgöring den främsta rollen. För humanisterna är det biblioteks- och museitjänstgöring, ordboksarbete m. m. liknande samt lärarevikariat, och översättningsarbete men även kontorsarbete, som bär upp medeltalet. Naturvetarnas höga medelinkomst härrör främst från institutionstjänstgöring och tjänstgöring vid försöksanstalter och industriella laboratorier samt från lärarevikariat. Privatlektioner spela naturligen en framträdande roll inom alla fakulteter, särskilt den filosofiska, fastän mera genom antalet av dem, som bedriva sådan verksamhet, än genom de summor de i allmänhet inbringa. I tab. 41 har ett sammandrag lämnats, där antalet personer med inkomst av förvärvsarbete och vissa uppgifter om inkomstfördelningen meddelas fakultetsvis för huvudgrupperna av förvärvsverksamheten. I tab. 42 ha, med uteslutande av dem, som ha studierna som bisyssla, och dem, som ha över 4 000 kronors inkomst, inkomstfördelningarna och medelinkomsterna sammanställts med gruppering även efter antalet närvaroterminer, avlagda examina, skuldbelopp samt föräldrarnas bidragsförmåga och yrkesklass. Vi finna alltså för männens vidkommande, att av teologerna 30 %, avjuristerna 25 %, av medicinarna blott 15 % men av humanisterna och naturvetarna ej mindre än resp. 47 % och 44 % deklarerat inkomst av eget arbete. Då dessutom för dessa sistnämnda inkomstbeloppen äro i medeltal störst, finner man, att eget förvärvsarbete vid sidan av studierna icke spelar en alldeles obetydlig roll för studenterna i den filosofiska fakulteten. Man torde nog kunna räkna med att de genom eget förvärvsarbete vid sidan av studierna intjänta beloppen, om de fördelas på samtliga studenter inom fakulteten, täcka åtminstone en femtedel, kanske mera, av den normala kostnaden för universitetsvistelsen. För kvinnorna finner man särskilt inom filosofiska fakulteten ett relativt mindre antal förvärvssysselsatta än för männen. I teologiska fakulteten är det dock snarare tvärtom, men kvinnorna äro här ej så många. Det relativa antalet förvärvsverksamma visar sig stiga något oregelbundet med universitetsvistelsens längd. Däremot stiger medelinkomsten på ett mycket markerat sätt, Beträffande förhållandet till de avlagda examina iakttages, som naturligt är, en liknande gång. Ordnar man efter skuldbeloppet, finner man på det hela taget en stegring av förvärvsverksamheten, fastän ej särskilt utpräglad. Dock utmärka sig de skuldfria för relativt höga inkomstsummor per inkomsttagare räknat. Föräldrarnas bidragsförmåga utövar ett tydligt inflytande på förvärvsverksamheten. Ju mindre bidragsförmågan är, desto större är procenten förvärvsverksamma och, med undantag i ett avseende, desto större genom-

99 Tab. 41.

Inkomst av arbete.

Fördelning efter arbetets art.

(L).

Studierna huvudsysselsättning

0 bi <D Bj W

"

sB

1°

M

C

^u _ •

u 0

fl ed

• „

_ •z s — -

CD

r-H

Antal deklaranter med inkomst av arbete: Manliga teologer (antal = 455)

Samtliga 50 kr. 250 • 500 » 2000 »

135 128 60 35 4

Samtliga 50 kr. 250 » 500 » 2000 »

68 66 40 20 4

14 14 11 5

— —

Samtliga 50 kr. 250 » 500 » 2000 »

52 50 32 24 4

2 2 2 2

— — —

Manliga humanister (antal = 266)

Samtliga Minst 50 kr. » 250 > « 500 » » 2000 >

126 124 86 59 Itti

14 14 13 10 4

3 13 3 13 2 10 2 7 1 1

Kvinnliga humanister (antal = 164)

Samtliga Minst 50 kr. » 250 • i 500 . » 2000 >

39 38 25 11 2

8 8 7 6

5 5 3 2

Samtliga 50 kr. 250 • 500 » 2000 »

76 72 50 38 15

Minst » •

Manliga jurister (antal = 269)

Minst » »

Manliga medicinare (antal = 338)

Minst » •

Manliga naturvetare (antal = 172)

Minst • »

1 1

— —

1 1 1

6 6 3 1 1 1

1 1 1

— — —

Deklaranter med inkomst av arbete, procentiskt fördelade efter arbetets art: Manliga teologer » jurister » medicinare » humanister Kvinnliga humanister Manliga naturvetare

100 100 100 18 100 100 100 34

28 19 13 5 11

11 20

1 4 21 1 4 — 3 10 13 3 1 —

100 Tab. 42.

Inkomst av arbete.

(L).

(Deklaranter med studierna som bisysselsiittning eller med inkomst av arbete större än 4 000 kr. äro ej medräknade.) K v i n n o r

M ä n

t-, CD

Inkomstbelopp, med ium

Procent med inkomst av arbete

CD

Procent med Inkomstinkomst av belopp, arbete medium

G

08 h\ ca

3 CD

"3 -ra G

ti

h\ 2£

O

O O

ci

so ta 'X

aca

<! cc

CN CO

C

-

Antal närvaroterminer:

2M

CD -. p. O

O

, . j_T

o

ca G G cS •* S

^CS SO 5

O

^

CD

^

CO G

bo 'X

fl 3 cc

a s

o oCM

ii

H u •*

2 M. G. Ci-D -u. -—T -u C3 K G cä SO G ca G g

43 CO G

« 3

a

«^

«•£

2i 13 :ca CO

Z G G

2 175

585 262

1 1 1 4 8

405 25 395 9 700 39 685 164 835 25

32 2 13 24 24

125 40 70 135 115

395 175 560 570 485

60 320 185

355 815 595

—

57 83 75 38 9

9 28 21 37 22

16 1 10 15 4 2 11 13 29 22

12 6 20 13 28 22 73 60

1 95 385 187 3 200 570 43 6 340 970 32 7 855 1170 —

18 40 31

8 28 25

120 100 110 315 365

T J M H N

455 30 267 25 338 15 261 46 170 44

13 8 14 7 9 7 31 21 28 21

1-2 3—6 7—10 11-14 15—

199 19 441 25 423 32 239 31 189 49

9 3 — 55 280 11 7 1 90 355 15 9 1 135 430 21 15 3 220 700 42 31 11 540 1100

794 25 423 35 259 35 15 73

Av- 0 lagd Tf., K.-ex. F. K ex- T.K., J . K ., M.K., F.M. amen: Högre ex.

^

-^C>C CN 2 ti "5 G 'S — :ca *C G CD ~£ ^

Samtliga 1491 30 17 i i Fakultet:

u

20 255 80 280 115 535 340 925 240 1085

—

—

—

Föräldrars bidragsklass:

0 1 2 3

300 41 414 35 293 28 484 20

26 17 21 14 13 7 12 8

4 1 1 2

275 185 120 140

665 30 525 42 425 47 700 143

33 29 26 18

20 19 2 14

180 175 35 120

Skuldbelopp den 3 , / u 1930 i 1 000-tal kr.:

0 -2 3-7 8—12 13-17 18—

391 23 247 31 462 35 250 31 83 34 58 28

14 18 17 19 24 22

2 2 2 2 4 2

140 160 180 200 260 220

620 141 510 43 525 62 570 12 765 4 795

19 28 26 33 25

13 19 10 17 25

545 620 145 645 125 655 140 500 55 215 215 650 400 1600

Yrkesklass:

A B Cl C5 Cr D E F G H

258 33 110 19 96 24 64 42 162 24 108 13 167 31 136 30 161 36 229 38

29 19 20 19 50 24 27 22 16 36

28 21 35 37 18 21 19 14 13 28

68C 263

130 Samtliga, även studierna bisysselsättning och inkomst större än 4 000 kr., med-

9 10 11 12 18 17

1500 30 18 12

3 205

101 snittsinkomsten per förvärvsverksam student. Undantaget består däri, att de förvärvsverksamma bland dem, som ha föräldrar med fullständig underhällsförmåga (bidragsklassen 3) ehuru relativt fåtaligare än i de andra bidragsklasserna, likväl ha de genomsnittligen största inkomsterna av sin förvärvsverksamhet. Man må emellertid i detta sammanhang tänka på den omständigheten, att de välsituerade studenterna i det stora hela stanna längre vid universitetet och avlägga högre examina än de studenter, som arbeta, under ekonomiskt ogynnsammare förhållanden. A andra sidan välja emellertid de välsituerade studenterna företrädesvis den juridiska och medicinska fakulteten, i vilka förvärvsverksamheten ju icke är särskilt livlig. Efter yrkesproveniensen är det läroverkslärarnas söner och döttrar (C 5), som redovisat det relativt största antalet förvärvsverksamma. Detta torde åtminstone delvis sammanhänga med, att de övervägande tillhöra filosofiska fakulteten. Därnäst i fråga om livlig förvärvsverksamhet komma hantverkare- och arbetareklassen (H), de lägre tjänstemännens söner (G) samt lantbrukarklassen (A). Jämväl för dessa yrkesklasser torde fakultetsvalet i någon mån ge förklaringen på deras särställning i avseende på förvärvsverksamhetens livlighet. Beträffande förvärvsverksamhetens förhållande till universitetsvistelsens längd och de avlagda examina meddelas slutligen i tab. 43 en sammanställning fakultetsvis. Det torde framgå av de ovan meddelade siffrorna, att den gängse uppfattningen om att förvärvsarbete vid sidan av studierna icke spelar någon avsevärd roll för den svenske universitetsstudenten icke helt har fog för sig. Att döma av de deklarerade uppgifterna ha i Lund av de egentliga studenterna, alltså de som ha studienia som bisyssla icke medräknade, c:a 30 % av de manliga och 23 % av de kvinnliga, en genomsnittlig inkomst av eget arbete å resp. 585 och 525 kr. Den totala årliga utgiftssumman (utgiftssumman år 1930) har beräknats till i medeltal för samtliga män c:a 1 750 och kvinnor 1 450 kr., naturaförmåner icke inräknade. De som ha inkomst av eget arbete täcka sålunda därmed c:a en tredjedel av sina utgifter. Utslagen på samtliga studenter uppgår inkomsten av eget arbete till i runt tal 170 kr. per individ, alltså ungefär 10 % av årliga medelutgiftssumman. Man torde sålunda kunna säga, att Lunds studenter genom förvärvsarbete vid sidan av studierna täcka c:a en tiondedel av sina årliga utgifter för universitetsvistelsen. Det bör slutligen påpekas, att i de anförda siffrorna ej ingå alla studenternas inkomster av eget arbete. Sådana inkomster som förvärvas under längre avbrott i studierna och universitetsvistelsen, t. ex. genom mera långvariga lärarevikariat och dyl., komma endast undantagsvis med, enär i dylika fall vederbörande ofta antingen varit frånvarande under hela år 1930, som är det år uppgifterna avse, eller ock under vårterminen 1931, då deklarationerna avlämnades. Att sådana fall ej så sällan förekomma, framgår av de deklara-

102 Tab. 43.

Inkomst av arbete.

Jämförelse mellan de olika fakulteterna.

(L).

(Deklaranter med studierna som bisysselsättning eller med inkomst av arbete större än 4 000 kr. äro ej medräknade.) u

k CD

Procent med inkomst av arbete

C ca

c»

CD

Procent med inkomst av arbete

G cä C3 -CC CD

examen :

-5

Manliga medicinare

Manliga jurister

Samtliga 455

11 28 30 33 70

8 2 8 5 12 25

44 154 170 67 20

50 84 68 43 22

26 21 28 16 41

4 6 9 23

47 85 74 52 80

9 13 12 8 30

7 2 4 4 4 19

101 333 Tf., K.-ex., F. K T.K., J.K., M.K., F.M. 20 1

27 29 60 100

5 7 30 100

257 9 1

24 44

7 11

1—2 3—6 7—10 11—14 15—

Manliga humanister Samtliga 261

examen:

Procent med inkomst av arbete

<

Samtliga, även studierna bisysselsättning och inkomst större än 4000

Antal närvaroterminer:

iS

Samt- minst "5 Samt- minst liga 500 kr. liga 500 kr. G

Manliga teologer

Antal närvaroterminer:

G

CD

-a Samt- minst "3 liga 500 kr. "ca G

<

— CD

1-2 3-6 7—10 11—14 15Tf., K.-ex., F. K T.K., J.K., M.K., F.M.

7 Manliga naturvetare

Kvinnliga humanister 164

24 49 43 32 22

29 31 44 59 64

8 9 44 64

34 69 68 45 45

24 32 53 51 71

6 7 22 27 44

45 58 43 16 2

9 24 28 56

7 7 31

143 54 54 10

35 59 61 60

8 33 39 40

133 22 9

18 45 56

5 23 11

120 32 27 63 19 74 4 100

7 48 53 100

22 Samtliga, även studierna bisysselsättning och inkomst större än 4000

tioner, i vilka frånvaro från universitetet på grund av förvärvsarbete angivits ha ägt rum under tidigare år. Naturaförmåner i hemmet och bidrag från föräldrarna. I kap. I har redogjorts för de gjorda bedömningarna beträffande de år 1930 erhållna bidragen från föräldrarna in natura och i kontanter samt för det för-

103 faringssätt, varigenom det varit möjligt att skilja på som gåvor och som lån erhållna bidrag. Tab. 44 upptager för huvudkombinationer av naturaförmåner och kontantbidrag samt för huvudgrupper av naturaförmåner och av kontantbidrag var för sig dels relativa tal samt dels medeltal för kontantbidragens belopp, beräknade för deklaranter med känt eller bedömt bidrag inom de resp. kategorierna. Tab. 45 ger en jämförelse mellan olika högskolor. Det framgår av tab. 44, att, som naturligt är, det huvudsakligen är de studenter, som ha hemort i Lund samt i Malmö—Eslöv, som ha fritt vivre i hemmet, vidare att det företrädesvis är de välsituerade hemmen (yrkesklass C 5, C r, D och F; den högsta bidragsförmågan), som erbjuda denna förmån. Efter fakulteten är det för männen särskilt den juridiska och minst den teologiska, för kvinnorna särskilt den filosofiska, som utmärker sig för höga procent av fritt vivre. Genomsnittligen för alla åtnjuta 17 % av männen och 32 % av kvinnorna fritt vivre hos föräldrarna. Hur förmånen av bostad i hemmet sammanhänger med fakultet och antalet närvaroterminer framgår av tab. 46, sid. 107. Bidrag i form av gåvor visar en liknande bild, vad avhängigheten av föräldrarnas yrkesklass och bidragsförmåga angår, dock, som ju också är lätt förklarligt, med ett mera utpräglat samband i fråga om föräldrarnas ekonomi. Av hemortsgrupperna ha Lund och Malmö—Eslöv ett visst företräde, vilket med hänsyn till yrkesklassens inverkan torde vara ett genomgående drag för städerna, Av fakulteterna framträder även här den juridiska. Genomsnittligen för alla åtnjuta 29 % av männen och 49 % av kvinnorna kontanta gåvor hemifrån. Det rör sig om i medeltal (räknat per person med kontant gåvobidrag) ganska betydande belopp, nämligen för män 1 255 och för kvinnor 1 210 kronor. Medicinarna få de högsta bidragen, naturvetarna i allmänhet de minsta. De senare ha ju också, som vi redan sett, de största inkomsterna av eget arbete. Malmö—Eslövborna erhålla nära nog dubbelt så stora bidrag som lundensarna, men ännu större äro bidragsbeloppen från avlägsnare hem, vilket säkerligen beror därpå, att dessa bidrag genomgående även skola räcka till för betalning för rum och mat. Även bidragen i form av lån uppvisa liknande beroende av hemort, yrkesklass och föräldraekonomi. Fakultetsvis betraktat är det den skillnaden jämfört med gåvorna, att lånen från föräldrarna äro relativt mindre vanliga i juridiska fakulteten än i de övriga. Bidrag i form av lån från föräldrar åtnjuta 33 % av de manliga men endast 24 % av de kvinnliga studenterna. Till beloppen rör det sig om i medeltal 1 125 kronor för männen och 1 060 kronor för kvinnorna. Av tab. 44 framgår ju naturaförmånernas förekomst särskilt för dem, som ha sin hemort i Lund och i Malmö—Eslöv. Då de allra flesta av dessa bo i föräldrahemmet, återgiva siffrorna för dessa kategorier i det stora hela också, hur de, som ha bostad i hemmet, fördela sig med hänsyn till åtnjutna naturaförmåner. Exaktare siffror häröver ha emellertid också sammanställts. Det

104 Tab. 44.

N a t u r a f ö r m å n e r i hemmet M a n l i g a

Samtliga Naturaförmåner i hemmet och bidrag från

deklaranter

Fakultet

föräldrarna M

8 2 555 3 665 3

20 28 19 11 740 1015 6 4 645 1355 4 5

18 8 335 4 530 6

20 10 650 8 570 3

1 Män

Kv.

Anta! deklai-anter

% med fritt vivre % med fritt vivre och gåvor Kontant bidrag, medium, kr. % med fritt vivre och lån K o n t a n t bidrag, medium, kr. % med enbart fritt vivre

17.3 8.9 745 4.5 765 4.0

32.3 20.5 585 5.7 580 6.1

% med delvis fritt vivre

% utan fritt vivre % utan fritt vivre med gåvor Kontant bidrag, medium, kr. % utan fritt vivre med lån Kontant bidrag, medium, kr. % utan fritt vivre utan kontant bidrag. .

81.0 19.9 1425 27.6 1190 33

65.0 28.5 1460 16.7 1225 20

92 18 905 30 915 44

77 80 69 78 16 15 26 25 1645 1950 1295 1010 30 21 29 28 1060 1605 1270 1025 31 23 36 26

% med kontant bidrag i form av g å v o r . . . . Kontant bidrag, medium, kr.

28.9 1255

49.0 1210

19 895

22 45 36 1315 1705 1070

26 890

% med kontant bidrag i form av lån Kontant bidrag, medium, kr.

32.9 1125

24.3 1060

34 900

34 32 27 980 1575 1205

39 890

% utan kontant bidrag

har därvid visat sig, att av de deklaranter, som bo i hemmet (c:a 27 7o av samtliga deklaranter i Lund), endast 72 % där ha »fritt». C:a 8 % ha »delvis fritt», d. v. s. de betala något för sig hemma, vanligen antingen för maten eller för rummet. Återstående 20 % ha »intet fritt» utan betala helt för sig hemma. Bland de kvinnliga studenterna förekommer betalning i hemmet förhållandevis mera sällan. De kvinnliga lundastudenter, som bo hemma, åtnjuta till 80 % »fritt», till 7 % »delvis fritt» och till 13 % »intet fritt». Studenternas utgifter oeh antalet närvaromånader år 1930. Såsom närmare blivit omnämnt i kap. I ha de å deklarationen upptagna frågorna rörande utgifter år 1930 endast avsett utgifter för rum och mat samt för kurser, litteratur, avgifter till läroanstalten och avgifter till studentsammanslutningar. På olika sätt, för vilka redogjorts i kap. I, har emellertid en bedömning av hela utgiftssumman kunnat ske, liksom också en bedömning av antalet närvaromånader under 1930 försökts.

105 och bidrag från föräldrarna.

(L).

deklaranter Yrkesklass

Föräldrars bidragsklass

Hemort of ..2

gtf« A

B

Cl

C 5 Cr

D

E

F

G

H

G c G -H1

é-pS H fe

260 111

64 162 108 168 136 163 232 188 184

••O CD

i- »ca

> 2£

g! 0

©(50 S •«

pcc

73 322 733 303 417 295 485

7 17 3 27 37 22 15 21 17 16 65 57 34 1 0 2 10 16 34 5 8 9 6 5 32 31 3 9 30 18 14 1 1 0 1 26 690 320 325 925 1030 545 610 410 375 670 845 610 155 320 340 775 2 3 7 3 3 8 5 7 16 14 5 1 3 12 14 0 4 660 885 470 1515 775 470 700 965 465 755 760 700 1385 370 680 1135 1 6 4 16 12 5 4 4 6 1 14 7 0 2 5 3 5 2 2 0 3 1 3 3 6 7 1 0 2 3 1 93 83 95 73 61 78 82 77 80 81 28 36 64 99 100 97 88 81 65 13 15 34 33 34 49 15 21 11 6 4 8 12 26 25 2 12 4 47 1110 1480 1050 1330 1785 1910 1190 1515 970 635 695 2180 825 1465 1405 140 470 1045 1700 36 34 26 17 9 16 32 26 37 28 6 12 26 35 34 4 35 71 9 1090 1355 895 1415 1685 1865 1190 1350 1000 995 1085 1490 1125 1175 1185 480 610 1310 1820 44 33 34 23 17 13 35 30 33 47 18 17 26 38 40 92 40 8 6 16 20 34 42 65 67 23 29 17 11 37 39 26 27 25 2 14 5 73 1060 1355 1050 1155 1475 1690 1020 1340 830 525 660 1125 735 1430 1405 140 455 925 1440 39 41 29 20 12 20 35 35 44 37 26 29 41 35 34 4 40 85 13 1060 1280 865 1415 1645 1660 1155 1240 960 890 800 1075 985 1180 1185 480 590 1225 1660 45 39 37 38 23 13 42 36 39 52 37 32 33 38 41 95 46 9 14

Antalet närvaromånader 1930. För studerande, som bo i hemmet, är frågan om närvaromånadernas antal utan större intresse. För denna kategori saknas ju ofta också uppgifter om totalutgifterna för rum och mat under år 1930, vilka tjänat som huvudsaklig ledning för bedömningen av antalet närvaromånader. I tab. 46 har uträknats medianvärdet av antalet närvaromånader år 1930 för dem, som icke bo i hemmet. I tabellen angives även det procentuella antalet deklaranter, som bo i hemmet. De studenter, som ankommit till universitetet ht. 1930, ävensom de, som i sin deklaration angivit sig ha vistats vid universitetet endast en termin eller för vilka det eljest är känt, att de varit frånvarande den ena terminen 1930 ha vid bestämningen av medianerna för antalet närvaromånader icke medtagits. Medianvärdena avse sålunda endast dem, som varit närvarande under båda terminerna 1930 och för vilka antalet närvaromånader låtit sig fastställa med någorlunda säkerhet. Vad först beträffar gruppen »bo i hemmet», vilken icke alldeles täcker sig med gruppen »fritt» eller »fritt i hemmet» (se föregående avdelning), är att märka, att denna grupps numerär mycket omsorgsfullt fastställts, näm-

106 Handelshögskolan i Göteborg

O)

( M l ^ - H

(TO

o

CO

CM l O

CM

UO Tf

Handelshögskolan i Stockholm

CO CM

CO CM

t ^ 0 0 CO CM CO

c—

ta

<TO

rH

Ol

Chalmers tekniska institut

OJ

H t ^ - H CO T f CN

Tekniska högskolan

CM

Ii

<5

cVQ ca

x

U. X ca G

S

w— •w -

ro

o

CM

OO

CO

CO CM

lO CD 00

rH

rH

co r—

i

o t~

r H CO CM 0 0 CM T f

iC o

I O

CO

rH

rH

O

CD CO CO

00 CO

CD CO

t - X 00

-* CO

C O C O CM

O CM

c~

C »

CM 0 0 CO CO

•o

t *

o

CM

CM

OJ CO

CO l O - H CO CM CM

M S

Ä > E>"c

X

iTO l O CO l O

CN rH

co co

ta ro

T f

oorota

co

ta

CO 00

CM

ro oo t -

dD

W

OTJ .-£>

a

G

"* O

X

rH

CO

r H

O

CO O T f H J

Ht<

CM CD

H*

o

co

CO T f CM

H H t *

CM CM

co t—

O CM t ~

CO

r H CO -C" Tf

CO rH

00 O lO

CM

^

-c"

CM O CD -rH CD r H

O

CM

CM ta

Tf o >ra

H

ta o X

O

^

rH

"0

CM CM i-t

<TO

CN

-*

ta

CO CM

r-i

CM t -

- *

X

ro x

l O

l O

i~

O CO

CO CO CO (M

GM CO CO CD

ro

00 rH

^

OO

ICO 00 T f

rH

.o

CC

o

o ta t—

X

o

ta o t—

CO

rH

rH

O CM CO COCO r H

CM

O

O

o

o o

o

t~

CO

r-

IM

ta

ta CM

<-"

ro o

C O ^ N

rH

H«

t~ Tf 1© • *

CO rH

CO CO

oo

iC

CM

l O

X —i

r H

r H

ta

X CM CM

Tf

r*

O

CM

CM

CO

CO O •<*

• *

Tf iO CM O

CO

CM

CO o

CO O

Tf CM

ta

ta

t a

y-^

T*

r H

CM

iO

• *

X

ta HH tx

O co

^«

H*

o

co - * r H

o ro co

ro o

r-

O rH

lO O CM l ^

T *

T^

•«*<

Tf

rH

r^ Tf O CM CO

CM

CM

CO

iO CM

r-<

H

r^

co ta

o

b* O

-

-w

> C <*ä ctS

« T»

2 H 3 H

fi

£ SrS •~ b ® j> -

t-

3 ej r <

fi

w.2

•-

OJ " H

j

3 X

* H S t- G X > °3 fi OJ

• H

-» q

X

C °C3 03 —

T J OJ

a§

"J

-

to.S 03 TJ

3 g j a

t

TO

r**-'

G

-° CJi . Oj

fi

r*

ca TJ

oa

fi

03 G

^ -T

oca T J 6 0 CD

P, fi

G

fi

rl

.

G. fi

o

fi- * OfiHrH

O

OJ

— . ' fi

T3

C* CO o G. *> •03 .03 " g 3

5 G H

fi a

V;, a» o

TJ

-5

._ o

c3

'O*

OJ

OJ ,—

a" O

x

C O CM C O rH r H

: 2. '.M

fi O

+j

XX1 X "0 K

S-o

CD <+H G G «S •ca fi

h O

+a

C8

OJ G S C3

t CM

O

r-i

ro o

rH Tf

CO

• C

"cä

o 4H

O CO

o

T-^

l O

r H CM CD

CM

X

CM CO CM

ro co CM

r H

CO

r H t—

CN

Tf

Tf

lO

- ^ CM

O

lO

O

rH

r H

ro o

H*

X

H

rH

—' CM o ro

ta

00 CM CO

T^

o o ta co o

Tf

ta

o

r H

• *

CO

CM

o

o

co

rH

CO - * CM

CM

CO

t -

» O CO CO

co

t - H C O r H l O CM

CD TJ

r C CJ

O

ro

O

CO

OJ

rH

co

iO

T~t

G ca fä ca

3 O

O

CM

CO CO

CM O

rH CO

•"* rH

fi

bo

CM

X O CM X O

X iO •* X H*

iO

t a

CO CO

o

ro —i o

CD ca

CD CD

r H

CD

ro

O

G

iO

^g

HH

G fr,

•-

r-i

t a

CM

rH CO

T-t

lO

Ö -w

O lO

O

HH

O

ro rH

— CO Tf rH

T f T f

3 ' i

m

i O

CM r H

W

» £

'oQ

CM - *

H H

a 3

C3

CO CM CO t~ Tf rH

iO rH t a

1-1 r~

CO UO

^

^

O lO

CO

HH

c3

rS

0 0

a ca

rCi

O

M

S

iO CO CO

CM

CD "X

°s CO

CM CO

CN

TX

rt

r H CM

f: l

t -

o ro O

ooroH *

6o_ca — o

00 00 o

rt

i O

Veterinärhögskolan

«"

rH

-*-> r> " £

^

"t" G j : o 2 TJ

-w G"

S » >

G 03

^ —

."G - 3

G

fi

0fi

H

i <H tt*S — G <>£ OJ G

cä G

X X

o2 ^fi ' o

:

c.ä

.ca T J — CD

;

>3

CS H M G ca O TJ

s _ 6Ö G oa O TJ • — -rr

.__ X

-2

:

^ fi fi fi 60 G

ca ca

g * •3 "2 c

3° ^ * J

c ca

^

*J

B

g 'S

f *»

= 1

-M

-8

TJ OJ

a

TJ oj G G

G oa H3 G

X

X

X

107 Tab. 46. Frekvensen av bostad i hemmet, fritt rum och fri mat. Medianvärden av antalet närvaromånader samt månatliga utgiften för rum och mat. (L). M ä n G

Fakultet och

X

antal när-

0J

varoterminer

<

öj

fi

X "ca "C

o pq

rH

rfi

6.2 ca $}

BS

:ca C fi"

^ uZ •g

OJ

si

so „ ca G

il

<:°2

G

c -

fi

r% S

o.2

G

G

<

03 ' G -r- C3

G G

X CD

" a .60 _

— » — G

n o i

X

G 03

'60 -3

K v i n

ÖJ JG

'fi ii

PC

— fi Ä

fi

O

t*-t

- g

'EC'TJ

>s

G |

fi

60 G

e G .

c c 3 3 OJ

Si

-i o ^ ca

G

fi

"

11 G G

a a

ar*. fi i fi '-O *rJ

Samtliga

1-2 3-6 7—10 11-14 15—

200 443 425 240 192

29 27 22 24 22

28 22 17 22 21

27 21 15 19 16

7.8 7.9 8.0 8.4 9.5

47 45 46 48 51

63 63 65 66 70

57 83 75 39 9

44 40 36 41 78

44 39 35 38 44

39 35 29 31 44

7.8 7.7 8.1 8.3 9.5

51 47 51 43 40

62 64 63 70 65

66 T

1-2 3—6 7—10 11—14 15—

44 154 170 67 20

23 7 11 10 25

16 7 9 10 20

18 8 8 10 20

7.2 7.6 7.7 7.9 10.2

45 43 43 44 44

59 60 63 64 66

2 3 8 12 1

,1

1—2 3-6 7-10 11—14 15—

51 84 69 43 22

31 37 35 43 41

33 35 28 30 27

31 32 25 28 36

7.4 8.0 7.9 8.1 7.5

48 52 51 47 50

—

a, 64

6 3

71 69

— —

M

1-2 3-6 7-10 11—14 15 —

47 85 74 52 80

28 39 28 35 21

26 32 19 21 19

26 27 19 23 10

8.5 8.6 8.9 9.8 10.0

49 47 48 49 55

65 66 70 68 75

6 11 11 5 6

H

1—2 3-6 7—10 11—14 15-

34 71 69 46 46

26 37 32 26 13

24 28 20 33 20

24 23 16 24 15

7.8 7.9 8.0 8.1 9.8

50 45 49 48 45

62 62 65 63 68

45 58 43 16 2

40 43 44 75 50

40 43 44 63 50

36 38 40 56 50

7.5 7.4 7.9 8.5 8.5

49 51 51 40 55

61 64 63 52 65

N

1-2 3-6 7—10 11—14 15—

24 49 43 32 24

42 35 23 19 25

46 24 21 22 29

37 29 19 9 13

8.0 8.0 8.3 8.5 10.2

40 43 44 43 54

67 62 65 65 68

4 5 10 6

—

108 ligen, utom med ledning av deklarationernas uppgift om fri bostad, också genom jämförelse av de i studentkatalogerna för vt. och ht. 1930 samt vt. 1931 avgivna adresserna och telefonnumren med faderns eller moderns i telefonkataloger, taxeringskalendrar och adresskalendrar uppsökta adresser och telefonnummer. För männen har det sålunda konstaterats att 25 % och för kvinnorna att 41 % bo i hemmet. Man kan av dessa siffror dra den slutsatsen, att förmånen att ha hem i eller nära universitetsstaden i hög grad inverkar, då det gäller frågan om att inskriva sig vid universitetet eller icke, och att detta i särskilt hög grad gäller kvinnorna. Fakultetsvis växlar gruppens storlek naturligen ungefär på samma sätt som i föregående avdelning befanns vara fallet med dem, som åtnjuta fritt vivre i hemmet. Med antalet närvaroterminer fluktuerar gruppen något, mera anmärkningsvärt dock endast inom teologiska fakulteten (manliga studenter), som uppvisar ett påfallande högt procenttal av i hemmet boende bland de nyinskrivna (närvarande 1—2 terminer). Detta, eller rättare sagt, att procenttalet är så lågt i de efterföljande grupperna (3—14 terminer) och alldeles särskilt lågt i gruppen 3—6 terminer, torde finna sin förklaring genom det ej ringa antal studenter, som inskriva sig i teologiska fakulteten efter att ha avlagt förberedande examen vid Göteborgs högskola. De, som under år 1930 varit närvarande endast en termin, utgöra allenast 8.2 % av männen och 12.5 % av kvinnorna. För dem, som vistats vid universitetet båda terminerna 1930, utgör närvaron enligt de bedömda siffrorna i medeltal (i medianen) 8 månader för män såväl som för kvinnor, vilket är en mycket plausibel siffra, eftersom båda lästerminerna tillsammans omfatta just 8 månader. Att de äldre studenterna stannat kvar i universitetsstaden genomsnittligen något längre än de yngre är också plausibelt; likaså stämmer det med vad man på förhand kunde vänta, att medicinarna ha det högsta talet för antalet närvaromånader. Månatliga utgifter för rum och mat. De månatliga utgifterna för rum och mat ha, där de icke direkt uppgivits i deklarationen, erhållits genom totalutgifternas uppdelning på antalet när varomånader. »Fritt rum», vilket icke alltid är detsamma som bostad i hemmet — å ena sidan betala nämligen några studenter för rum i hemmet, å andra sidan ha några studenter, såsom t. ex. vissa amanuenser och stipendiater, fritt rum utom hemmet — åtnjutes av 21 % av de manliga och 39 % av de kvinnliga studenterna. Variationerna fakultetsvis äro givetvis liknande dem, som redan påvisats för »fritt i hemmet» och för »bostad i hemmet». »Fri mat» åtnjutes av 19 % av de manliga och 34 % av de kvinnliga studenterna, naturligtvis i de flesta fall samma personer, som åtnjuta »fritt i hemmet». De, som åtnjuta fri mat utan att även ha fritt rum, äro icke

109 många. Ej heller många, men dock betydliga flera, åtnjuta fritt rum, fast de betala för maten. Beträffande månadspriset på rum och mat finna vi ganska stora variationer. Medianpriset, som uträknats i tab. 46, är för män 47 kronor för rum och 65 kronor för mat samt för kvinnor 49 kronor för rum och 62 kronor för mat. Studentskoma betala sålunda i medeltal något mera för rummet och något mindre för maten än de manliga studenterna. I övrigt äro medelsiffrorna mycket plausibla efter lundaförhållanden. Det kan anmärkas, att år 1930 var det ordinära matpriset på studentkårens konviktorium (c:a 400 matgäster dagligen) 65 kronor i månaden. Med växande antal närvaroterminer ökas de månatliga utgifterna för maten något i de allra äldsta grupperna. Så är även fallet med rumshyran, varjämte dock är att märka, att de nykomna studenterna ha något dyrare rum, än de som vistats vid universitetet några terminer. Det synes framgå av fördelningarna, att de nykomna studenterna visserligen icke utmärka sig genom att välja de dyrare rummen, utan att det snarare förhåller sig så, att de icke genast få fatt i de billigaste. En jämförelse fakultetsvis visar, att teologerna leva billigast såväl i fråga om rum som mat. Juristerna hålla sig med de dyraste rummen, medicinarna med den dyraste maten. Det förefinnes givetvis ett sammanhang mellan den standard studenten består sig i fråga om rum och i fråga om mat. Dock är sambandet icke så starkt, som man skulle tro. Tar man ut en i avseende på rumspriset enhetlig grupp, så finner man, att därinom alla möjliga matprisnivåer förekomma och omvänt, att de som betala visst månatligt belopp för mat hålla sig med rum i alla möjliga prislägen. Något starkare är korrelationen i de totala utgifterna, som den också skall vara, då det varierande antalet närvaroterminer ingår som en gemensam faktor i båda utgiftsposterna. Man skulle kunna misstänka, att den svaga korrelationen i månadsprisen för mm och mat skulle kunna bero på felbedömningar av antalet närvaromånader 1930. Men detta kan knappast vara förklaringen, då redan korrelationen mellan de totala utgifterna, vilka ju äro autentiska, är oväntat låg. En felbedömning av antalet närvaromånader inverkar för övrigt icke i allmänhet utsuddande på korrelationen mellan de beräknade månadspriserna. Man får nog i stället göra den konklusionen, att smaken faktiskt är varierande, att den ene föredrager att äta gott, den andre att bo bekvämt, men att det är förhållandevis sällan en student har råd till båda delarna. Utgifter för kurser. Frågeformuläret upptager på utgiftssidan, utom kostnaden för rum och mat, även kostnaden för kurser och för litteratur samt avgifter till läroanstalten och till studentsammanslutningar. De sistnämnda avgifterna utgöras i Lund endast av inskrivnings- och examensavgifter samt nationsavgifter,

110 vilka senare även inbegripa avgifter till Akademiska Föreningen. I vissa fall hava kursavgifterna felaktigt förts som avgifter till läroanstalten, vilket emellertid har varit lätt att justera, då dessa senare avgifter äro noga kända, Beträffande kostnaderna för litteratur har i vissa fall angivits, att kostnaderna för instrument o. d. däri inräknats. Avgifterna för kurser äro av ett visst primärt intresse i denna undersökning, då förekomsten av avgiftsbelagda kurser varit ett av motiven för utredningens igångsättande. 1 tab. 47—48 ha dessa utgifter sammanställts fakultetsvis och efter avlagd och avsedd examen.

1 Tab. 47. Utgifter för kurser resp. för litteratur. (L). Beräknat per deklarant, Medium, kr.

Undre kvartil, kr.

Fakultet

73 000

1500 263

797 135

53 51

65 000 8 000

43 29

81 57

45 30

66 46

102 66

455 269 338 266 164 172

170 205 252 77 88 93

37 76 75 29 54 54

13 000 19 000 22 000 4 000 4 000 7 000

28 72 66 15 25 39

74 95 88 51 46 72

49 57 39 29 28 33

58 91 78 40 41 53

91 126 118 53 52 100

197 000

1500 263

1433 224

96 85

177 000 20 000

118 76

123 89

61 41

101 69

158 118

455 269 338 266 164 172

441 251 326 250 138 165

97 93 96 94 84 96

49 000 19 000 54 000 37 000 11 000 17 000

108 71 161 139 67 100

112 76 167 148 80 104

56 43 98 74 38 58

94 65 145 111 63 94

146 99 220 171 105 126

"r

TJ OJ

fi

> '5c

-«3 OJ TJ

Utgifter J or

a£ 2G

soj

\fi

0 O)

1 fi TJ M OJ

5 .

*

kurser.

Samtliga M K M M M M K M

T J M H H

Utgifter fö' •

litteratur.

H

Samtliga M K M M M M K M

"Hb

Övre kvartil, kr.

Sammanlagt utgiftsbelopp, kr.

Kön

Beräknat per person med utgift

rn fi

fi CD

T J M H H N

Det sammanlagda för avgiftsbelagda kurser utbetalda beloppet utgör för de 1763 deklaranternas vidkommande 72 500 kr. Om det antages att ickedeklaranterna ha genomsnittligt samma utgifter för kurser — vilket, i betraktande av att juristerna äro något överrepresenterade bland icke-deklaranterna, icke torde vara för högt ansatt — bör nämnda siffra ökas med c:a 25 %, alltså till i runt tal 90 000 kronor för hela studentkårens vidkommande. Denna siffra avser de år 1930 betalda avgifterna och till jämförelse må nämnas, att i statsrevisorernas berättelse för år 1926—27 de av universitetets

Ill B e r ä k n a t per Median, kr. person med t-~

lO C

ICO

o cs co ta o c ta o

o

X

t - • —o'

-f

CM T f O O CD X CD CM

CM

T f CD CO CD CM T f T f ta

CM

O

utgift a

co

Procent med utgift Antal deklaranter

r^ rH

* h B e r ä k n a t per Median, kr. person m e d 'Jj utgift c S a os Procent med utgift

-rH

CD H*

Tf Tf CD

A n t a l deklaranter

H

rH

rr*

^

1s

O Tf

B e r ä k n a t per Median, kr. person med utgift. Medium, kr.

TH

.Il

CD

c ii ca X

3 |

6 0 CD

ä H

ta ta

» O iCS O

co >o

Tf OS

i

ta

iCS iCO uO icS X CS X o

o

ta ta ta CCl-cO

.

ta CM

—

-f

X l~ O CO CO T f

|

i~ Tf

ta OJ

OJ X

1 Tf O rH OS OJ

CO 1

TH

1 BJiOiOO T f CO TK T f

O o Tf

CO

IO o

iC

o

CO 1—1

o ta o T f co ta

Tf

CM

ta <a o o ICS iCS

o co

CO

o X

iCDn CS o i Xc i CD c o ta X X

U 0 CD t ^

CO

O CM O CD t— T f

Tf ta

Tf Tf

X CO 1 ^ uO i O i O

Tf Tf

Tf X

H X

ta x co x tå T f ta T f rH T— o o ta ta o ta ta Tf Tf co T f CO

CC O J l — CO TH ,—1

CS

Tf

i" Tf

o Tof CO o Tof o ta

JT.

T f -H OS CM CO t - CD OS

B e r ä k n a t per Median, kr. person m e d .Medium, kr. utgift

X I~

o t— ta ta OJ cr. Tf co CS CÖ

X X

CM TH ,o ,a

Procent m e d u t g i f t

tO

ta co oo cc ta ta cs ta CS CS X T f

X CO

t- C Tf X

A n t a l deklaranter

Antal deklaranter B e r ä k n a t per Median, kr. person m e d Medium, kr. utgift

CS

Procent med utgift

c s ta

i~

^

ta i - . ~

o

T f OJ t ^ CO rH

O l O O l O

r- TH x

ta

TH

o CD O CD OJ

O rH rH

TH 0

x

CS

\a os

O i O i O O X rH X X

• CO

CD

T f CD OJ O CS OS l^- T f

CD

os

rH T f

CS

CO

ta X

CD CD

X iO

O O O IC CD t - l O 35

ta

,

as i ,-^

t - crs_ X CO CM

TH

o o" CD

O

CD

TH c s OI

.

OJ X

|

TH CD O j

Tf

Procent m e d u t g i f t

co

C C J I O H H

Antal deklaranter

ta ta

Tf Tf o rTf o r~ x

Tf

rH

r*

io

ta ta o

io

CO X

OI

CD 0 1 1 ^ CO r H rH

o ta ta i o ta c o c o co

C C 3 53 OS TH T H O J

i o ta O CO

O O

i o ta ta ta ta »o c o c o

X Tf

I

H H CS X

N CD

X CO UO T f

X TH

o o p ta CO o roH

O H

I O Ö O O O OI X X

O C O L O N

OJ

cs r~ Tf o

Tf OS

X X

T f t ^ CO OS CS- os

Tf

OS os

X

OS O S l C

CD CO OJ

T f —i c ; O J COt-cCCc

O O OI

CO CO

OI

OI H

.O O ..0 c O OJ OJ t—

o

o

rH

1 001- 1

Tf 1—1

a x 1 Tf

OJ

TH

O OS

CS

c: o os os

CS o s

X CO CO

I~

CO

—

•—.

iO

.—i

i.O o T f OS ,—1 I—1

i O O OJ l—

CO

CD

CD

I » t -

Tf

OJ

l~

IQ CD

i |

O i O f i - . w osv Hcs Se t . ta

CO

ta ±a ta ta [ r t r t - t r

"O

i

co t - o , - .

CO

X »C CO X OS OSCS X

Tf

T f OS l O

X CO OJ

os os CO CM

, o ta .

TH

ta x

CD CD

|

os

. ta i o

.

CM rH

CD OS O

O

' , [

TH

.

0J

a Jj

|

C-

TH

X Tf COrH

1 Tf rH 1

Tf

. |

t—

CS ta

1 '

O OJ TH TH

OI TH

ta ta ta l O N t r

. |

lO

rH

TH

H

OI

rH

OI

1 "r1 1

os o o oO -H

CM

'

| rHCO

rH

'

CM

'

i t » P

i

OJ

»- x r- i os o os os os os TH Tf Tf O 1^ r~ x

Tf

,

^

TH

OJ t - T f

,

1 CO lO CO o CO i O iO »o iCCOtr

os o o os o o TH rH ^ - *

Tf

[ CD T f

i

TH

| X cs |

Tf x r-. co r^ TH co TH rH C i O O O C^- CO C~ CD

rH

TH

iC

o co

rH O J TH ta OJ

TH

—

O CC

ta o ix- .

ta

TH

l ^^SSr* I

OJ l~ 1—1 .—1

TH TH T—' O O CD T f CD O

co

Tf

t^ CD H .

| os r~ j cc- ta co o 1

, |

CO Tf

v.O O O I CO

CO

OS CD CO X

CS

X © O J CO CM O J r H r^ rH

CO O

|

l—

X

H

i- o

ca 60 -w r

o

CD

ta o ..o ira ta t^r x CM

CO CO

1 O O

O O O i O l^COcgt,

'

1—1

SS Tf

1 C M C H J r t ^ CS t - CO

T—

1 |

rH rH

i.O t ^ X CO ta c s ta

O LCJ

co ta r- CD

X

H

—<

T f OS CO CO o i T f T f ta

Tf

CC CD

X

o »c O p p O , OJ OS OS CO cs 1ta T-. T H TH —1 TH ' o x ta co i O o o x ta , CS o cs cs os O C S C S CS

Tf O Tf Tf

TH TH

o

OS

o o Oc CS O

c i n o o T f T f T f CD

o o

o

H

as

B e r ä k n a t per Median, kr. ? a-, person m e d utgift Medium, kr.

S-2

t - OS T f

ta ta

•H

A n t a l deklaranter

G C3

ifl

I -

S 3 .C

O

rH

|cso ] s

13 1

Tf

: «'

53 O CM CO rH

CO t -

60 :C5

a cä W

:w

MM rH

• •

:*"

TH

.

s2

:fc,

<i ^

-

1-1

rs

jo c*

fi

H fri

O

ca

o"H

»3 t . G OJ

TJ

"3 'G

To 2

C

ö

fi •<

oj

:w

H C O J - H

•3

i *w

<4H

f f r-i

CD ' 6 0

J -» & »tad 60 3 WHKK

T F oj g S 3 it K **.

OJ

:»r :&H

; fr,

fi

cg rl

• :0

M M w

fr, -

i-£c

• fi

o CM CD T H

«.

fy

y

w •

w

fri Xj

+J

CD 'So

r-l "Tö1

fi ca >fi ..

:— G

H CD

G

is 0 C

HM

M ? £ CD fri 60

S

^

MBMr? _ G OO a ca G < 1 CD

p

1 2 OJ

G

<j oj

112 lärare uppburna kursavgifterna anslagits till 59 000 kr. Studentantalet var år 1930 något högre än läsåret 1926"—27, dock endast c:a 5 %. Då dessutom de, som under år 1930 avslutat sina studier, icke äro med i det föreliggande undersökningsmaterialet, är skillnaden avsevärd. Emellertid inbegripa de här deklarerade kursavgifterna sannolikt i många fall även avgifter för laborationer o. dyl. (materialkostnader), som icke kommit lärarna till godo och dessutom möjligen också avgifter för kurser, avseende komplettering av studentbetyg, varför diskrepansen i själva verket icke är så stor, som det vill synas. Av deklaranterna ha mera än hälften, 53 % av männen och 51 % av kvinnorna, fått vidkännas avgifter för kurser. Fakultetsvis varierar dock frekvensen högst betydligt: 37 % av de manliga teologerna, 76 % av de manliga juristerna, 75 % av de manliga medicinarna, 29 % av de manliga och 54 % av de kvinnliga humanisterna samt 54 % av de manliga naturvetarna ha deklarerat utgifter för kurser. Per deklarant beräknad är medelavgiften för kurser under år 1930 41 kr.; per student, som deklarerat kursavgift, är medelavgiften 78 kr. Fördelningen av kursavgifternas belopp är emellertid ganska sned, vadan nämnda medelavgift å 78 kr. i medianen stannar vid c:a 60 kr. Fakultetsvis äro beloppen högst olika, nämligen i medeltal för manliga studenter: för teologer 28 kr., för jurister 72 kr., för medicinare 66 kr., för humanister 15 kr. och för naturvetare 39 kr. Per kursbetalande manlig individ bli medelbeloppen (medianen angiven inom parentes) för teologerna 74 (58) kr., för jurister 95 (91) kr., för medicinare 88 (78) kr., för humanister 51 (40) kr. och för naturvetare 72 (53) kr. De kursbetalande kvinnliga humanisterna, vilka ju äro procentuellt långt talrikare än de manliga, ha i medeltalen dock ungefär samma utgiftsbelopp för kurser. Med växande antal närvaroterminer avtar i allmänhet kursbetalningsfrekvensen. Beloppen per kursbetalande student äro störst efter 3—6 terminer och avtaga sedan. Av medicinare och humanister synas dock de yngsta vara de starkast belastade även efter beloppet räknat. Bland yngre jurister och medicinare få nästan alla vidkännas utgifter för kurser. Kursavgifter förekomma företrädesvis bland dem, som ännu icke avlagt de lägre examina. Utgifter för litteratur. I tab. 47—48 lämnas också en motsvarande översikt beträffande utgifterna för litteratur. Det sammanlagda beloppet är högst avsevärt: nära 200 000 kr. har deklarerats för år 1930. Taga vi hänsyn även till icke-deklaranterna torde beloppet överstiga 250 000 kronor. De manliga studenterna deklarera genomsnittligen betydligt högre utgifter för litteratur än de kvinnliga. Medicinarna komma avgjort främst och därefter humanisterna. Teologerna deklarera de minsta litteraturinköpen. Med växande antal närvaroterminer stiga litteraturutgifterna i allmänhet rätt så betydligt. De, som av-

113 lagt högre examen, deklarera avsevärt högre litteraturutgifter än de övriga. Likaså stiga utgifterna när högre examen deklarerats som avsedd slutexamen. Utgifter för livförsäkringar. Även utgifter för försäkringar äro å deklarationerna upptagna. I tab. 67, sid. 149, meddelas en översikt av såväl försäkringsbelopp som premier. Vi återkomma senare till dessa förhållanden, som nära sammanhänga med skuldsättningen. Här må blott nämnas, att livförsäkringspremiernas sammanlagda belopp år 1930 för lundastudenterna kan beräknas till c:a 200 000 kronor. Fördelat på samtliga, försäkrade såväl som oförsäkrade, blir premiekostnaden i medeltal för männen c:a 86 kr. och för kvinnorna c:a 47 kr. Av de manliga deklaranterna uppgiva sig 1125 (75 %) och av de kvinnliga 114 (43 %) vara livförsäkrade. Kontanta utgiftssumman år 1930. Även om vi i det föregående på vissa punkter rört oss med beräknade och i någon mån hypotetiskt bedömda data — t. ex. antalet närvaroterminer, bidragsklass m. m. samt särskilt antalet närvaromånader år 1930 och månatliga priset på rum och mat — ha vi dock därvid hållit oss på det hela taget på fast mark. När det gäller den totala kontanta utgiftssumman år 1930 äro vi u.era inne på ungefärliga överslagsberäkningar, eftersom väsentliga utgifisposter saknas å deklarationsformulären. I kap. I redogöres närmare för grunderna för dessa överslagsberäkningar, och det torde framgå, att även om resultaten i fråga om de individuella variationerna kunna vara bristfälliga, de likväl ha sitt intresse, när medeltalen jämföras olika grupper emellan. For att emellertid allt fortfarande anknyta till de faktiska, deklarerade utgifterna för rum, mat, kurser, litteratur samt avgifter till läroanstalten och till s.udentsammanslutningar meddelas först i tab. 49 en översikt över dessa utgifters summa för kategorierna »fritt» och »intet fritt», var för sig, för mänren jämväl med uppdelning på fakulteter. Till analys av bedömningarna av den totala utgiftssumman 1930 ha detaljerade tabeller uppgjorts, utvisande, såväl fakultetsvis som med differentiering efter antalet närvaroterminer, huru de bedömda totalutgifterna fördela sig inom var och en av de deklarerade utgiftsklasserna (klassbredd 100 kronor). Av dessa tabeller framgår, att differensen mellan de två utgiftssumnorna äro ganska varierande, vilket också är plausibelt, eftersom denna differens närmast motsvarar de icke deklarerade utgifterna för kläder, tvätt, resoi, hygien, nöjen m. m. I tab. 50 anföres huru differenserna ställa sig i medeltal, varjämte också angivas medierna av den deklarerade utgiftssiffran. Som synes finns det stora olikheter fakulteterna emellan såväl i den dekhrerade utgiftssiffran som i differensen mellan denna och den bedömda totalutgiften år 1930. Olikheterna i vad differenserna beträffar mellan grup8

114 Tab. 49. Procentisk fördelning efter deklarerad ntgiftssiffra 1930 (utgifter för rum, mat, kurser, litteratur ocli avgifter). (T,). I n t e t

F r i t t

Fakul-

Kön

tet

ranter

M K M

T ,T M H N

Deklarerad utgiftssiffra i 100-tal kr.

Deklarerad utgiftssiffra i 100-tal kr. Antal dekla-

3-4

5—6

4ntal deklaranter

7—

61 83

32 14

7 2

39 76 68 53 34

58 67 42 74 64

39 29 44 20 28

3 4 14 4 8

0 1 — — — 2 —

9—11 1 2 — 1 4 1 5 - 1 7 18—

—8

Procentisk fördelning efter deklarerad utgiftssiffra

270 89

f r i t t

Procentisk fördelning efter deklarerad utgiftssiffra 1156 159

12 18

43 45

27 26

13 8

5 3

402 181 256 198 119

20 13 3 15

56 47 15 38 56

18 31 36 29 25

5 4 33 11 12

1 5 13 7 2

0 Tab. 50. Medelvärdet av den deklarerade utgiftssiffran 1930 (utgifter för rnm, mat, kurser, litteratur och avgifter) samt av differensen mellan den bedömda totala utgiftssumman 1930 och den deklarerade ntgiftssifTran. (L).

Kön

-r=

"3 M 03

fr,

OJ

a ca

fi cä

M CD

TJ

ca" fi

Jr EP fi CO H

— -2 G

TJ

3 m -x

"3

£ 60 g O Gg

H. G

<

K

fi C

g 3 CJ

•a "3

CO

CJ

CD

ca fi -^

ca

TJ OS" fi

OJ -H " Jr co G

c3

g-a G"

"öj TJ

S £

ca « g Srtiss ffl 61 £

—8

9 - 1 1 1 2 - 1 4 15—

G

Differens mellan utgiftssumma och deklarerad utgiftssiffra, Medium, kr.

"3 G Ht)

G

a 03 CO

Deklarerad ntgiftssiffra i 100-tal kr.

270 89

240 180

675 535

74 15

790 565

1156 159

1175 1105

730 630

620 535

595 520

775 655

1050 1110

T J M H N

39 76 68 53 34

215 215 305 225 230

680 690 920 520 485

14 12 14 15 19

610 520 1000 845 895

402 181 256 198 119

1025 1130 1430 1180 1155

570 780 955 745 660

565 655 875 630 940

550 600 770 640 575

565 945 840 835 595

870 1500 1100 945 660

T J M H N

7 2 7 65 8

18 7 31 88 15

935 1215 1320 1045 1115

555 1170 770 515 570

650 M K

M

Differens mellan utgiftssumma o. deklarerad utgiftssiffra, Medium, kr.

fi o

I n t e t fritt

Delvis fritt

Fritt

1 170

1 11 2

perna »fritt» och »intet fritt» förklaras tvångslöst därav, att de som ha fritt vivre i hemmet förutom att de ej ha några utgifter för mat och rum ofta även åtnjuta vissa andra naturaförmåner, såsom t. ex. fri tvätt och andra gåvor in natura samt att de i allmänhet torde ha mindre utgifter för nöjen och

115 rekreation m. m. Ökningen i medeldifferensen med stigande deklarerad utgiftssiffra (stigande levnadsstandard) är också lätt förklarlig. Den bedömda totala utgiftssumman 1930 har sammanställts fakultetsvis och efter antalet närvaroterminer i tab. 51. För huvudgruppen »intet fritt», omfattande 1 156 män och 159 kvinnor, har den totala utgiftssumman kunnat bedömas i c:a 85 % av samtliga fall. Den totala utgiftssumman 1930 uppgår i median för män till 1 745 kr. och för kvinnor till 1 610 kr. Variationerna kring dessa tal äro högst avsevärda i det att avståndet mellan övre och undre kvartilen (kvartilavståndet) uppgår till 800 kr. för männen och 715 kr. för kvinnorna. Med närvaroterminstalet stiger totalutgiften mycket markerat såväl i medianen som i kvartilerna. Även variabiliteten, uttryckt genom kvartilavståndet, stiger något med ökat antal närvaroterminer. För de olika fakulteterna äro medianvärdena ganska olika. Lägst är siffran bland männen för teologerna, högst för medicinarna. Inom gruppen »fritt» äro utgiftssummorna, som sig bör, avsevärt lägre. Efter närvaroterminer och fakulteter räknat är gången i siffrorna här något olika mot i gruppen »intet fritt». Sålunda utmärka sig de nykomna studenterna här för relativt stora summor och teologerna stå icke lägst, även om de även här komma efter medicinarna. Mellangruppen »delvis fritt», som medtagits endast för fullständighetens skull, uppvisar, som den bör, siffror mellan de två ytterlighetsgrupperna. Då utgiftssumman, såsom i det föregående visats, stiger med antalet närvaroterminer, torde de för samtliga studenter inom en fakultet eller annan huvudgrupp angivna medelsummorna, på grund av att de yngre studenterna äro överrepresenterade, utfalla något lägre än den årliga genomsnittsutgiften per student under hans hela studietid. I fråga om årliga utgiftssumman erbjuder sig den här använda differentieringen mellan kategorierna fritt, delvis fritt och intet fritt alldeles av sig själv. Då fråga emellertid senare blir om den totala studiekostnaden, har den härmed ej fullt sammanfallande indelningen i dem, som bo i hemmet, resp. icke bo i hemmet, istället använts. Då ett starkt samband råder mellan den totala studiekostnaden och utgiftsumman 1930, har därför i tab. 51 även lämnats en översikt med denna indelning. Då studentens levnadsstandard givetvis blir i viss mån beroende av den standard han vant sig vid från hemmet, är det att vänta, att den årliga utgiftssumman skall vara olika inom olika yrkesklasser. Hur därmed förhåller sig visar tab. 52. Det är av intresse att se, huru t. ex. medicinarnas utgiftssummor äro högre än de övrigas i alla yrkesklasser. I övrigt är ordningen mellan yrkesklasserna ungefär den man kunde vänta med anledning av vad som tidigare framgått rörande de olika yrkesklassernas ekonomiska rangordning. Sammanslås inom gruppen »intet fritt» talen för de i fråga om närvaromånader år 1930 tämligen likställda fakulteterna T, J, H och N, alltså samtliga

116 Tab. 51. Totala utgifter 1930. (L). fi OJ

ofi Kön

-4H

03 fi

"3

fi G « -G G G

03 &H

>

Oj

, fi 5 -2 c

Procent som ha

Utgifter 1930, kr.

fi —

Fritt fi

OJ TJ

"3

"C fa

G

^H CO

~z

-t-J CD

q i—i

G ca TJ 0J

X

Delvis fritt G

3 •3

Utgifter 1930, kr.

c

03 I n t e t fritt OJ rG fi H

TJ

fi

OJ

T=rS

G

a

TJ OJ

C OJ

S S co g oj •£: h, fi > cä

fi

a

= J=

.2

*J

OJ -fi CJ

°i1 o ht CH

1 500 18 263 34

M K

5 77 6 60

T J M H N

26 27 4 9 22 — 39 18 3 164 40 6 25 32 8

M

1—2 3—6 7—10 11—14 15—

200 26 3 443 20 3 425 14 4 240 17 8 192 15 10

K

1-2 3—6 7-10 11—14 15—

57 40 83 35 75 28 39 31 9 44

M

J

1-2 3—6 7—10 11—14 15 —

51 29 84 31 69 25 43 28 22 27

M

M

1-2 3-6 7—10 11—14 15—

47 26 85 27 74 19 52 21 80 10

M

H

1—2 3-6 7—10 11—14 15—

34 24 71 24 69 16 46 22 46 15

M

N

1-2 3-6 7-10 11—14 15—

24 38 49 25 43 19 32 6 24 13

G

CD

G ca TJ CD

g

870 1395 1405 1745 2 205 25 1255 1 065 1890 1720 735 1075 1290 1610 2 005 41 900 850 1710 1 525

990 1000 1685 1 595 1170 900 1740 1635 1300 1300 1800 1 635 1360 1185 1 905 1810 1605 1400 2 600 2 385

K

44 16 154 7 170 7 67 9 20 20

TJ OJ

1325 1280 1620 1995 29 1115 1380 1665 2 015 27 1165 1395 1 6852 110 22 1400 1 385 1880 2 330 24 1660 1890 2 500 2 870 22 6 54 950 — 1275 1600 2 140 44 4 61 560 — 1300 1575 1940 40 11 61 910 — 1265 1580 1 965 36 3 66 700 — 1320 1 7802 035 41 — 56 325 — — 1900 — 78 — — 1340 — 23 2 82 1065 2 91 1050 — — 1 510 — 7 4 89 1000 — — 1550 — 11 3 88 700 — — 1 550 — 10 5 75 700 — — 1975 — 25 — 1 555 — 31 4 67 950 4 65 775 — — 1860 — 37 .'! 72 950 — — 1790 — 35 7 65 865 — — 1975 — 33 9 64 1200 — — 1750 — 41 — 74 1035 1925 — 28 4 69 855 — 2 000 — 39 — 2 215 — 28 3 78 1 285 — 4 75 1035 — — 2 480 — 35 9 81 1515 — — 2 745 — 21 — 1 650 — 26 3 73 640 4 72 735 — — 1740 — 37 4 80 700 — — 1740 — 32 — 1 500 — 26 9 69 850 — 9 76 1075 — — 2 100 — 13 8 54 1150 1385 — 42 — 1550 — 35 4 71 700 — — 1 575 — 23 5 76 515 — — — 1825 — 19 22 72 1450 — 2 575 — 25 25 62 450 —

455 9 3 269 28 5 338 20 4 266 20 6 172 20 11

1—2 3-6 7-10 11—14 15—

G

.2

1090 1060 1 575 1 515 1095 990 1855 1780 1 630 1 425 2 485 2 315 1 230 1000 1900 1725 1 005 790 1720 1575

T J M H N

T

TJ OJ

Bo ej i hemmet

88 950 1150 1 265 1 530 1815 11 67 870 1 035 1 435 1800 2 190 35 76 1 055 1630 1880 2 300 2 750 30 74 760 1450 1410 1 755 2 220 28 69 720 1515 1370 1615 1990 28 69 700 — 1240 1450 1715 35 78 — — — 2 200 — 22 79 950 — 1 495 1875 2 645 31 54 730 1075 1230 1515 1 895 46 60 700 — 1355 1780 1945 40

M

M

Bo i hemmet

71 975 77 800 82 860 75 865 75 1095

855 1075 1575 1 500 — — 2 385 2 275 1300 1200 2 105 1800 880 725 1 550 1 465 800 700 1675 1775

1135 1050 1690 1 550 650 525 1700 1 485 1080 1 1 1 5 1 605 1 500 865 800 2 040 1875 860 500 2 050 2 050 1130 1025 1 5 7 5 1 350 1200 1 0 2 5 1510 1 485 1220 1350 1600 1 560 675 600 1590 1 520 635 600 2160 1900 915 900 1625 1 550 1 075 950 1 950 1825 1 165 1 100 1 745 1 785 1235 1150 1950 1 950 1165 1250 2 1 1 5 1 725 1065 1 1 0 0 1 975 1 950 1310 1200 2 110 2 050 1820 1 850 2 300 2 270 1645 1425 2 670 2 500 2 265 2 400 3 095 2 825 765 550 1725 1 625 1395 975 1825 1 725 1230 1150 2 075 1715 1265 1000 1670 1425 1135 1100 2 050 2 050 1085 1 1 0 0 1450 1405 835 650 1 5 0 5 1 525 710 600 1 5 8 5 1525 1 550 1650 1825 1825 1 575 1400 2 485 2 300|

117 fakulteter utom den medicinska, blir ordningen efter utgiftssumman: D, C r, F, A, C 5, G, E, H, B samt lägst C 1. Skillnaden mellan de tre förstnämnda klasserna och de övriga är mycket markerad. Ordningen mellan de senare är mera tillfällig, då skillnaderna äro små. Dock falla präst- och folkskolTab. 52. Totala utgifter 1930. (L). Fritt Kön

Fakultet

M

T, .1, H, N

M

M

K

Intet fritt

Yrkesklasti

A B Cl C5 Cr D E F G H A B Cl 05 Or D E F G H A B 01 0 5 Or D E F G H

Antal deklaranter

Medium

Median

Antal deklaranter

Utgifter 1930, kr.

Utgifter 1930, kr. Medium

Median

21 17 3 16 31 14 15 24 24 37 1 2 — 3 29 11 11 6 3 2

1 120 825 765 545 1140 925 660 875 855 690

1165 700 700 500 1090 740 550 900 850 610

192 68 73 31 59 48 100 68 103 158

1735 1660 1615 1725 2 000 2 105 1685 1 905 1720 1670

1 625 1 545 1485 1535 1 750 2 000 1655 1785 1595 1525

(900) (1 000) — 1 165 1540 1380 900 1060 1 135 (1 100)

(900) (1 000) — 1400 1350 1 150 625 1200 600 (1 100)

35 22 17 13 33 34 29 32 20 21

2 355 2 375 2 230 2 380 2 830 3 025 2 275 2 510 1995 2170

2 350 2 385 2 200 2 200 2 725 2 600 2175 2175 1965 2 275

5 4 4 7 20 8 14 8 5 14

725 625 1000 550 990 965 645 900 465 890

650 500 1000 450 950 600 515 500 400 750

24 12 14 11 28 16 13 11 10 20

1730 1 465 1390 1500 1970 2 245 1800 1880 1580 1480

1600 1465 1350 1 475 1 675 2 300 1800 1625 1300 1400

lärarsönernas låga utgiftssummor i ögonen. Det torde i övrigt framgå, att de förut påpekade skillnaderna i utgiftsstandard fakulteterna emellan icke kunna helt hänföras till olikheter i deras yrkesproveniens. • Den totala studiekostnaden. Att bestämma den totala studiekostnaden för olika examina och utbildningslinjer — liksom att bestämma den del därav, som finansieras genom skuldsättning — kan betraktas som ett av slutmålen för denna undersök-

118 ning. En hel del av de förut företagna s. k. bedömningarna, t. ex. av antalet närvaroterminer och totala studietiden, av utgiftssumman 1930 m. m., syfta egentligen mer eller mindre direkt på detta mål. Själva begreppet studiekostnad är givetvis ganska svävande och svårt att nöjaktigt definiera. I princip har här som studiekostnader upptagits studentens samtliga kontanta utgifter under studietiden vid universitetet, naturaförmånerna — vilka ju även för dem, som icke åtnjuta sådana under terminerna, i de allra flesta fall utgå under ferierna — således oräknade. Vad beträffar studiekostnader för tiden före universitetsvistelsen (skoltiden) äro dessa principiellt icke medtagna, dock så att när studieskuld förefinnes från skoltiden denna tillagts, enär eljest en jämförelse med den totala skuldsättningen skulle bli missvisande. Vid övriga här behandlade läroanstalter spela skolskulderna för övrigt en ganska liten roll, och det betyder därför ej så mycket, om de medräknas i studiekostnaden eller ej. I Lund däremot äro skolskulder vanligare. Ej mindre än 256 studenter eller 14.5 % av samtliga deklaranter ha i Lund befunnits vara skuldsatta från skoltiden. Till belysning av detta förhållande må nämnas, att 17 % av de manliga studenterna i Lund ha avlagt studentexamen vid Lunds privata elementarskola och att för nära 40 % av dessa skolskulder kunnat fastställas. Vid behandlingen av Lunds universitet ha därför genomgående dubbla tabeller uppgjorts, varvid den ena omfattat studiekostnader inklusive skolskulder och den andra studiekostnader exklusive skolskulder. Tab. 53 lämnar en sammanställning av medeltalen för totalstudiekostnaden för olika examina, beräknade på fyra olika vägar. Under rubriken »Bedömning» finner man medeltalet av de individuellt bedömda beloppen. Under rubriken »Uppskattning» återfinnas tre på olika sätt genom kollektiv uppskattning uträknade approximativa medeltal. De grunda sig i sin ordning på medelvärdet av kontanta utgiftssumman 1930 och på studietidsuppgifternas fördelning eller medeltal. De tre medeltalen äro erhållna på följande sätt: Ma. För varje fakultet uppgöres en tabell över medelutgiftssumman år 1930, särskilt beräknad för dem, som detta år tillbringade sitt första, andra, tredje etc. studieår vid universitetet. (Jmfr. tab. 51). Dessa tal summeras successivt så, att i en vidstående kolumn kommer att stå i ordning efter varandra: medelutgiften under första universitetsåret, medelutgiften under första plus medelutgiften under andra universitetsåret, medelutgiften under första, plus medelutgiften under andra plus medelutgiften under tredje universitets: året, etc. Dessa siffror ha antagits avgiva den efter 1, 2, 3 etc. års studier upplupna studiekostnaden och ett vägt medeltal har bildats av dem, varvid vikterna tagits proportionella mot den för ifrågavarande examen iakttagna studietidsfördelningen. Mb. Detta tal erhålles genom att man i ovannämnda tabellkolumn tar ut den upplupna studiekostnad, som närmast svarar mot det för examen i

119 fråga i medeltal funna antalet studieår. Det är sålunda en mera summarisk metod. Mc. Denna siffra slutligen erhålles genom det ännu mera summariska förfarandet, att man med varandra multiplicerar de för resp. examina funna medelstudietiderna och medelutgiftsummorna 1930 (utan avseende på antalet närvaroår). Denna metod ger tydligen för lågt värde om de, som ligga länge på examen, utmärka sig för hög årlig utgiftsstandard och vice versa för högt värde, om de utmärka sig för låg utgiftsstandard. Tab. 53.

Total studiekostnad.

(L).

(I studiekostnaden ha icke medräknats skulder från tiden före universitetsvistelsen.) Beräknad total studiekostnad i 1000-tal kr.

T-T OJ G 03

03 Kön

Avsedd examen

c8

"3

9 s-T

< T. K. -prästexamen . . 396 T. K. -lärarkompetens. . 45 K 15 •T. K 252 M 11

M. K ^1 L F K V M KL V D F K F M F. L F D M L F K F. M

«

0 = c3 0) *^ r £ •^x CD

TJ

C

M

O

Bo i hemmet

Bo ej i h e m m e t

H

ÖJ •_ G

tl

p o 3. c

0)

fi

CQ

PH

TJ • — CD G

Uppskattning Ma

Mb

Mc

G 6C O — TJ -G CD G PH

Uppskattning Ma

Mb

Mc

w 5.7 11 7.2 18

7.1 7.0

6.4 7.4

6.4 7.4

6.2 9.2 9.1 8.9 9.0 7.8 11.6 11.8 11.3 11.3

3.7 33 6.0 35

5.2 7.3

3.9 6.7

3.9 6.6

4.1 6.1 6.6 11.9

2.8 4.4

2.7 4.4

2.9 4.3

9.G 31

6.8 6.7 6.9 11.0 11.1 11.1 7.0 8.9 8.8 9 14.0 13.1 13.2 14.7 16.3 16.0 16.6 15.5 23.' 23.8 23.9 23.6 2.8 5.4 5.5 5.7 6.0 8.5 8.7 8.7 6.2 6.7 6.6 6.8 9.0 10.3 10.4 10.4 11.6 10.8 10.8 11.1 18.2 17.0 17.0 17.1 18.6 13.3 13.3 13.8 25.4 21.5 21.5 21.3 4.8 4.7 4.1 4.9 8.0 7.9 8.0 8.4 5.9 5.5 5.1 5.6 9.1 9.1 8.7 9.6 13.7 10.' 10.7 9.2 15.9 16.7 16.7 15.8 18.0 12.4 12.3 10.3 22.5 19.3 19.2 17.5 14.0 12.5 19.6 20.0

40 117

3.3 50 4.9 11

3.9 4.3

33 305

5.! 27 9.5 30

30 4.6 124 5.5 76 9.0 36 11.2 21 4.9 89 5.6 43 9.2 19 10.2

47 27 29 17 •IS

29 26 11

5.2 7.9

5.1 7.8

5.2 7.4

5.1 7.6

Man finner, att de olika beräkningarna giva på det hela taget samma resultat. Förekommande differenser äro lätta att förklara och härröra delvis från den korrelation, som råder mellan årliga utgiftssumman och antalet vid universitetet tillbringade år. De genom individualbedömningen erhållna medeltalen få i varje fall anses som de tillförlitligaste av de fyra, då vid bedömningarna även andra faktorer och förhållanden, t. ex. skuldsättningen, kunnat tagas med i betraktande än studietid och utgiftssumman 1930. För att få en något fylligare bild angivande även variationerna meddelas i tab. 54 de för de olika examina funna medelvärdena, medianerna och kvartilerna.

120 Tab. 54. Total studiekostnad.

]

(L).

Bedömd total studiekostnad i 1 000-tal kr.

fi OJ

C

ca

fi

^CD Avsedd examen

"G 03

Avlagd

ca

examen

TJ

ffi

CD

"3

fl

I studiekostnaden ha medräknats skulder från tiden före universitetsvistelsen

I studiekostnaden ha icke m e d r ä k n a t s skulder från tiden före universitetsvistelsen

g

|

os rG TT-

fi

a ca

g S£ CD

Män,

T. K. -f- prästexamen . .

ö

5 OJ '£. fi >

— °2 g °l g SÄ g CD

CD

8.4 6.7 8.1 6.0 6.8 8.4 9.5 10.7

—

5.5 — 6.1 — 5.5 10.8 14.5 11.9 8.1 10.5 13.2 19.7 14.0 9.9 13.2 22.4 28.1 25.7 17.6 21.8 19.4 23.2 20.2 15.9 18.4 24.8 30.5 26.5 19.8 24.1 6.5 6.0 5.2 7.0 8.7 8.1 9.0 6.7 9.7 13.0 18.0 21.8 18.2 13.9 17.7 25.0 29.0 25.4 19.5 25.0 8.0 8.0 8.5 8.0 9.0 12.4 9.1 6.4 13.5 20.0 15.9 11.3 13.5 23.0 25.2 22.5 18.7 22.7

10.2 18.2 16.2 20.2

N F. K

11 8.6 7.0 63 9.9 32 16.6 11.5 17 23.2 19.7

'..

9.2 12.7 13.8 9.3 12.7 9.2 14.5 11.6

9.8 9.4 9.9 11.1

16 7.3 6.0 7.4 91 10.4 54 18.3 14.0 30 25.4 19.5

F. M F. L F. D.

T0 —

c

7.2 6.6 7.4 9.7

F. K FM. F. I, F. D

H

1> S-.

Jcä

som ej bo i hemmet:

154 10.5 75 11.8 0 rf.,F.K.,T.K. 279 10.3 37 12.G T. K. -|- lärarkompetens 10 6.3 j K -ex 163 12.2 J. K. 24 14.7 M M. K 212 24.5 M L 91 20.9 0 121 27.3 M. K. T

C3

•3

10.8 10.8 10.8 12.8

—

14.0 17.4 27.3 22.7 30.0 7.0 11.1 21.8 29.0 10.3 19.0 25.2

Kvinnor, som ej bo i hemmet: T

16 10.9

T. K. - j - lärarkompetens

N

F M

T

T. K. + prästexamen

J

10.0 12.0 10.9

10.0 12.0

22 19.8 13.9 18.0 23.2 19.6 13.9 18.0 23.2 7.8 5.2 3.3 4.9 6.1 20 6.2 3.3 5.2 7.9 5.7 7.1 9.5 69 8.3 5.8 7.4 10.0 10.5 9.5 10.5 12 9.5

M M. L H F. K FM.

Män, som bo i

hemmet: ..

J. K

8f

16.3 7.9 14.0 2.7 14.4 6.9 11.7 19.6 18.2 11.6 17.0 24.8 5.2 8.4 6.2 2.7 11.6 8.7 10.5 14.0

H

F. M. F. L

9c 16.5 8.1 14.2 22.7 5t 14.7 7.0 12.2 20.0 4c 18.2 11.8 17.0 24.8 7.0 9.7 3c1 6.7 3.6 25! 11.6 8.8 10.5 14.0

N

F. M

2( i

4!i

2.11 4.0

5.9 M M L

0 M. K.

Kvinnor, som bo i hemmet: H

F. M

121 Det är nu att märka, att dessa medeltal för studiekostnaderna, som ju vunnits ur de individuellt bedömda data, äro beräknade för de studenter, som voro vid universitetet närvarande år 1930. Inom en grupp av samtida studenter är emellertid den kategori av studenter, som ligger länge på examen, proportionsvis talrikare företrädd än den kategori, som tar examen på kortare tid. De senare försvinna ju hastigare från universitetet, varför ett mindre antal årgångar av dem äro på en gång närvarande än av de förra. (Jmfr. motsvarande anmärkning beträffande studietiden). Om bedömningen av studietiden vore exakt, skulle medeltalen därför för varje examen bli något högre än om medeltalen beräknats för dem, som avlägga examen under viss tidsperiod. Vidare är att märka, att en del av de individuella studiekostnader, som här beräknats, aldrig komma att i sin helhet utgå, därför att vederbörande senare avbryta studierna utan att taga den såsom avsedd uppgivna examen. Detta inverkar naturligtvis icke i och för sig på medeltalen annat än i den mån de, som avbryta, utgöra ett urval av personer med från medelstudietiden åt visst håll avvikande studietid eller ock ett urval av personer med från det normala åt visst håll avvikande årskostnader (levnadsstandard). Att åtminstone det förra slaget av urval är förhanden är väl sannolikt, enär det är troligt, att avbrott bli relativt vanligare bland dem, som deklarerat lång återstående studietid, än bland dem, som uppgivit kort sådan och sålunda själva anse sig stå nära målet. En annan omständighet, som inverkar störande, är den, att för de äldre studenterna, särskilt för de äldre medicinarna och överhuvud för dem, som redan avlagt de lägre examina och läsa på högre examen, de tidigare studieåren infallit under en tid av avsevärt högre levnadskostnader än de år 1930 förhanden varande. Äro de skuldfria eller ha erhållit avsevärda bidrag till studiernas bekostande hemifrån eller genom egna inkomster blir följden, att studiekostnaden blivit bedömd till en lägre siffra än den, som verkligen åtgått eller kommer att åtgå. Ty i sådana fall har man för bedömande av den årliga studiekostnaden ingen annan ledning än utgiftssumman under år 1930. Ha de åter från början helt eller nästan helt studerat på skuld, komma dessa tidigare dyrtidsår att över hövan belasta deras skuldkonton och kan då ha föranlett en justering av den bedömda studiekostnaden uppåt. Allt detta och bedömningarnas vansklighet överhuvud gör, att de beräknade medeltalen få tagas med stor försiktighet, särskilt om det gäller att bedöma den kostnad, som i medeltal kommer per avlagd examen. De deklarerade studieskulderna. På deklarationsformulären ha skulderna per den "/is 1930 redovisats under följande rubriker: a) statens räntefria studielån; b) banker, kreditkassor och liknande lån; c) växelskulder; d) lån hos kårer och nationer: e)

122 lån av föräldrar (med återbetalningsskyldighet); f) lån av andra enskilda personer samt g) övriga skulder. Skuldernas summa. Av 1 500 manliga deklaranter visa sig icke mindre än 1 105 eller nära 74 % vara skuldsatta. Det sammanlagda beloppet av deras deklarerade skulder utgör över 7 600 000 kronor. Per deklarant blir detta 5 070 kronor och per skuldsatt deklarant 6 885 kronor. På grund av den assymetri som förefinnes i skuldbeloppens fördelning ligger medianen (räknat på de skuldsatta enbart) avsevärt lägre än mediet, eller vid 5 575 kronor. Kvartilerna äro belägna vid 2 765 och 9 430 kronor. Fördelningen av skuldbeloppen är alltså den att av 1 105 skuldsatta 25 % ha skulder understigande 2 765 kronor, och 25 % ha skulder överstigande 9 430 kronor. Den ena hälften har skulder under 5 575 kronor och den andra skulder över detta belopp. För kvinnorna äro förhållandena betydligt gynnsammare. Av 263 kvinnliga deklaranter ha 121 eller 46 % skulder till ett sammanlagt belopp av 525 000 kronor, utgörande i medeltal per deklarant 1 995 kronor och per skuldsatt deklarant 4 340 kronor. Medianen ligger vid 3 780 kronor och kvartilerna vid 1 590, resp. 6 095 kronor. Ovannämnda siffror avse alla årgångar och alla kategorier sammanslagna. Klart är att skulderna måste vara betydligt större för de äldre studenterna än för de yngre. Detta visas också av sammanställningen i tab. 55, där man finner, att i synnerhet skuldbeloppet ökar ganska jämnt med växande antal närvaroterminer. Som av tabellen synes kominer skuldsättningsprocenten rätt snart till stabil nivå. Redan efter nio terminer är den för männen uppe i 84 %, en siffra som den sedan icke överstiger utan ungefärligen håller sig vid. Man kan därav dra den slutsatsen, att så gott som all studieskuldsättning börjar inom loppet av fyra eller fem studieår. För kvinnorna är antalet kvarvarande efter mer än 15 terminer mycket litet, varför det icke fullt tydligt framgår, huru förhållandena gestalta sig för dem. Skuldbeloppen stiga med växande antal närvaroterminer ganska jämnt i medianen, måhända med något avsaktande mot slutet, då ju också de egna inkomsterna sätta in. Ännu bättre ser man detta avsaktande i den undre kvartilen. Den övre kvartilen däremot ökar i ett mot slutet accellererat tempo. Skuldbeloppens fördelning blir emellertid något mindre osymmetrisk med växande antal närvaroterminer för att mot slutet åter tilltaga i snedhet. Förloppet ger, som redan antytts, en bild av betydelsen av studenternas med åren tilltagande självförsörjning jämsides med en nära nog obegränsad skuldökning hos en mindre grupp studenter. Med föräldrarnas grad av bidragsförmåga uppvisa skuldbeloppen för de manliga studenternas vidkommande ett markerat avtagande. Detta är emellertid icke fallet med procenten av skuldsatta, som är mycket hög (över 90 %) hos alla, vilkas föräldrar ha i någon mån begränsad bidragsförmåga.

123 Tab. 55. Total skuldsättning S1/n 1930. (L). (Skuldbeloppen i 1 000-tal kr.). M ä n

fi

3 3

m

OJ

M CD

"3

2 CO

s CJ

c

t-t 0

Hå 0 O

x 3

H

Samtliga 1500 73.7 Fakultet

T J M H N

Antal närvarote rminer

1 2 3-4 5-6 7—8 9—10 11 — 14 15-20 21 —

Skuldsumma p e r skuldsatt deklarant

fi

ca

"a

ö

CD

fi

o3

sa

11 K v i n n o r

CD

g

ca

G

r-

.2

CD

G

p

TJ OJ

g

33 ca

2 OJ

2 CJ

CO TJ G

M

deklarant

CD

G

2g 3

G CD CJ O

fi

6 G

5.rS

VI

"c—:

"3

Skuldsumma fi a per skuldsatt CD

TJ co 03

.§!

CD

g

fi 03 M CD TJ

G

•O

OQrg

5.1 6.9 2.8 5.6 9.4 263 46.0

2.0 4.3 1.6 3.8 6.1

5.3 6.2 2.8 4.8 6.7 10.1 5.3 6.8 4.5 6.2

3.0 1.4 3.5 3.0 2.8

3.1 1.7 2.6 1.5 3.2

132 55 68 69 213 59 230 73 229 78 196 84 240 80 140 82 52 83

1.6 3.0 2.1 3.1 2.2 3.8 3.7 5.1 5.0 6.4 6.0 7.2 6.9 8.6 9.6 11.7 11.6 14.0

0.9 1.5 4.8 51 37 0.7 1.8 1.3 2.2 3.8 6 0 0.0 — 1.7 2.7 5.0 33 42 1.4 3.3 2.5 4.0 6.4 50 40 1.3 3.2 3.9 5.4 8.7 39 41 1.8 4.4 4.1 6.7 9.8 36 64 3.5 5.5 5.4 7.5 11.3 39 54 3.1 5.7 5.6 10.3 15.1 8 87 6.0 6.9 5.6 11.0 20.6 1 100 16.0 16.0

52 80 85 77

2.3 4.5 3.6 4.5 5.4 6.4 7.9 10.3

1.5 2.1 3.2 4.9

Saknas Mindre än 5 000 5 0 0 0 - 9 500 10 000—

875 232 472 421

Naturaförmåner

Fritt Delvis fritt Intet fritt

256 55 32 84 1212 80

5.5 8.5 26 3.8 6.6 9 7.9 14.3 39 5.7 9.6 164 5.7 7.4 25

54 33 38 43 76

5.7 5.0 6.8 3.5 4.3

3.0 5.0 — 4.0 3.9 6.0 1.4 3.2 1.5 3.2

7.0 9.8 5.1 6.6

0.9 1.4 2.6

— — —

1.1 1.3 3.5 4.6 2.6 2.3

2.7 5.7 2.8 4.3 4.1 7.0 5.6 6.9 5.2 7.4 5.3 10.7 — 16.0 —

3.6 6.3 149 3.9 5.9 42 6.0 8.9 51 8.9 13.8 21

33 71 67 33

1.2 3.4 1.2 3.0 5.2 2.6 3.7 1.6 3.0 5.0 3.7 5.5 3.0 5.0 7.4 2.6 7.7 5.2 6.3 11.8

1.7 3.8 1.1 2.8 5.3 85 4.5 5.3 2.4 4.7 8.3 7 5.8 7.3 3.1 6.0 9.9 171

28 86 53

0.8 2.7 1.2 2.5 4.2 2.0 2.3 — 1.3 — 2.6 4.9 2.1 5.3 7.8

Föräldrars bidragskl ass

0 1 2 3

303 417 295 485

91 94 97 31

7.1 6.7 6.1 1.7

7.8 7.2 6.3 5.7

3.4 3.8 2.2 1.0

6.6 10.8 30 6.1 9.7 42 5.2 8.3 47 2.6 7.0 144

70 83 94 15

4.0 3.8 4.4 0.3

5.8 4.5 4.7 1.9

2.1 2.4 2.5 0.9

Yrkesklass

A B Cl C5 Cr D E F

260 111 96 64 162 108 168 136 163 232

87 85 73 56 41 40 79 68 85 89

7.3 6.5 4.3 2.7 2.8 2.7 5.4 5.3 5.2 5.1

8.5 7.6 5.8 4.8 6.7 6.9 6.9 7.7 6.1 5.7

4.8 3.5 1.4 0.9 2.7 1.5 2.6 2.6 3.0 2.4

7.5 10.9 6.8 10.3 3.5 7.3 2.9 7.0 5.5 9.5 4.4 8.8 5.7 9.5 5.4 10.1 4.8 8.2 4.9 7.8

38 58 43 53 28 17 52 36 62 75

2.9 2.5 2.0 1.4 1.0 0.5 2.2 1.5 1.8 3.9

5.9 4.4 4.6 2.7 3.7 3.2 4.2 4.0 2.8 5.3

3.7 1.4 1.2 1.2 1.4

(T

g

&

85 59 67 78 73

455 269 33S 266 172

Livförsäkring

H

'C

fi ca > g >

29 19 21 19 50 24 27 22 16 36

4.8 3.9 4.7 1.5

8.2 6.3 6.4 2.3

6.5 4.0 3.7 2.5 3.5 — 2.5 1.8 3.8 1.5 3.5 1.3 2.5 2.1 3.3

8.0 5.8 6.2 3.7 5.7

—

7.0 6.5 4.0 6.8

Endast i bidragsklassen 3, fullständig bidragsförmåga, är procentsiffran låg, men dock ej lägre än c:a 30 %. Det rör sig i denna klass givetvis mest om småskulder — en fjärdedel ha skulder under 1 000 kronor — men det är dock betecknande att den övre fjärdedelen av de skuldsatta i denna, den ekonomiskt bäst lottade klassen, ha skulder på över 7 000 kronor. Det rör

124 sig naturligtvis i dessa fall om föräldrar med mycket stora inkomster el. dyl., ty eljest hade de skuldsatta här icke kommit att räknas till bidragsklassen 3. För de kvinnliga studenterna är talens gång mera oregelbunden. Inom den högsta bidragsklassen har man här en ganska låg skuldsättningsprocent (15%). Förekomsten av skuldsättning är procentuellt sett ganska olika för de olika yrkesklasserna. Vad de manliga deklaranterna beträffar finna vi dessa vara till nära 90 % skuldsatta i yrkesklassen H (arbetare och hantverkare), till 87 % i klassen A (lantbrukare) och till c:a 85 % i klasserna B och G (folkskollärare och lägre tjänstemän). Lägst skuldsättningsprocent visar direktörsklassen D med knappt 40 %, nära följd av klassen Cr (akademiker, utom präster och läroverkslärare). Prästsönerna, Cl, äro rätt ofta skuldsatta, likaså söner till handlande och högre tjänstemän (E och F); läroverksläraresönerna, C5, intaga en mellanställning med 56 % skuldsatta. För de kvinnliga studenterna äro förhållandena ganska olika utom att arbetardöttrarna (H) äro mest och direktörsdöttrarna minst, ofta skuldsatta. I övrigt utmärka sig döttrar till folkskollärare, läroverkslärare, handlande och lägre tjänstemän (B, C5, E och G) för höga skuldsättningsprocenter medan lantbrukarnas och prästernas döttrar, i motsats till deras söner, äro relativt sällan skuldsatta. Man får emellertid tänka på att antalet kvinnliga studenter blir litet, då man uppdelar på yrkesgrupper. Det är tydligt, att procenttalen för kvinnornas vidkommande kunna vara i hög grad påverkade av tillfälligheter, ehuru de ju i och för sig förefalla ganska plausibla. Ser man på skuldernas belopp, fås en annan bild av yrkesklassernas olikheter. Till beloppet högst skuldsatta äro lantbrukare och folkskolläraresönerna (A, B), minst skuldtyngda äro läroverksläraresöner och prästsöner. Ett relativt högt medelskuldbelopp finna vi i klassen Cr, som eljest hör till de minst ofta skuldsatta. Men så rekryterar ju denna klass också i stor utsträckning den medicinska fakulteten. I övrigt torde skuldbeloppet få anses vara ett mera komplicerat uttryck för yrkesklassernas säregenheter än skuldsättningsprocenten. Beloppen av skulderna äro, som vi redan sett, mera än procenten skuldsatta beroende av antalet närvaroterminer, vilket ju på grund av det olika fakultetsvalet ställer sig genomsnittligen något olika inom yrkesklasserna. Vidare äro de helt säkert mera än procenten beroende av om den studerande bor i hemmet eller ej, något som också är till frekvensen olika i olika yrkesklasser. Dessutom giva skuldbeloppen uttryck för två sidor av saken, nämligen å ena sidan för behovet av kredit, å andra sidan för möjligheterna att erhålla tillräcklig kredit, medan procenten skuldsatta i huvudsak endast ger uttryck åt den ena sidan, nämligen behovets förekomst. Det synes antagligt, att de låga skuldsummorna för lägre tjänstemäns och arbetares söner, jämfört t. ex. med lantbrukaresönerna, äro ett uttryck för de förras mindre kreditmöjligheter (svårighet att finna borgensmän eller enskilda långivare). Läroverksläraresönernas och -döttrarnas låga skuldbelopp torde till

125 en del åtminstone vara att hänföra till att de så gott som alltid kunnat bo i hemmet under skoltiden. Tab. 55 visar vidare, huru skuldsättningsprocenten och skuldbeloppen förhålla sig olika, om föräldrarna äro i livet eller ej och om deklaranten tillhör kategorien »fritt», »delvis fritt» eller »intet fritt», och slutligen huru skuldsättningens förekomst och belopp ter sig inom grupper av till olika belopp livförsäkrade studenter. Man ser huru de högst livförsäkrade också äro de högst skuldsatta. Ett mera rationellt uttryck för sambandet mellan livförsäkring och skuldsättning erhålles emellertid, om man i stället uträknar procenten av livförsäkrade och medelbeloppet av tagna livförsäkringar inom grupper av till olika belopp skuldsatta. Vi återkomma härtill senare. Fakulteternas olika siffror för skuldsättningsprocenten är närmast ett uttryck för olikheterna i de studerandes yrkesproveniens. I fråga om skuldbeloppen däremot utgöra olikheterna i studietiden fakulteterna emellan helt säkert den förnämsta orsaken till beloppens olikheter. Medicinarnas höga siffra har självklart med den långa studietiden att göra, varigenom ett större antal närvaroterminer i genomsnitt komma på medicinarna än på de övriga. Men även andra faktorer kunna inverka. Tidigare har redan berörts, huru det ej är ovanligt, att medicinare från välställda hem med fullständig bidragsförmåga erhålla sina bidrag hemifrån i form av lån. Den särskilt efter avläggande av med. kand.-examen förekommande ökningen i medicinarnas levnadsstandard, som ävenledes påvisats tidigare, har även betydelse här. Juristernas låga skuldbelopp, jämfört med t. ex. teologernas, beror måhända till någon del på kortare vistelse vid universitetet men är väl eljest uttryck för en senare påbörjad skuldsättning (hög procent boende i hemmet) samt mindre förekomst av skolskulder. Tab. 56 belyser närmre skuldsättningsförhållandenas beroende av antalet närvaroterminer inom de olika fakulteterna. Skulder till andra än föräldrarna. Övergå vi så att betrakta skuldernas fördelning på de olika huvudrubrikerna, finna vi först och främst (jfr tab. 59), att c:a 43 % av männens och c:a 52 % av kvinnornas sammanlagda låneskuld är placerad hos föräldrarna. Det ligger nu i öppen dag, att föräldraskulderna ofta äro av en väsentligen annan karaktär än skulderna till andra. Visserligen äro de, enligt formuläret, deklarerade endast i den mån återbetalningsskyldighet föreligger. Men formell sådan skyldighet är ju det, som konstituerar ett lån överhuvudtaget, och när det gäller föräldralån lär nog återbetalningsskyldigheten ofta vara mera eller mindre rent formell eller hypotetisk. I många fall återkräves beloppet aldrig, om föräldrarna icke komma i särskilt behovsläge eller endast om sonen får en väsentligen mycket bättre ekonomi än föräldrarna. I vissa andra fall avser låneformen endast bokföring av olika syskons subsidier hemifrån, och lånen komma icke till återbetalning i annan ordning än genom

126 Tab. 56. Total skuldsättning 81/n> 1930. (L). (Skuldbeloppen i 1 000-tal kr.). Sr

terminer

"3

c3

&S3

-G

fi oj

"G

2 Antal närvaro-

fi G

co

G 03

CD TJ

-^> CO

CD CS

O

-H»

G

<

PH

C3

Skuldsumma per skuldsatt deklarant

ca a> a F5

1 2 3—4 5-6 7—8 9-10 11—14 15—20 21—

1 2 3—4 5-6 7—8 9—10 11—14 15-20 21-

oj

O G 2 g

3 TJ CD

-B 03

2-* cc 2

fi

CD

03 OJ

<t

fi

1 2 3-4 5-6 7—8 9—10 11—14 15—20 21—

>

TJ

ca

"ÖS

•-.

G

03 JD G S

CO

G HT G G

s

T;

03 CJ

Skuldsumma per skuldsatt deklarant

fi ~ ca

x fi 2 cc»

CJ

O

•5

HJ

TJ

PH

fi

g

Manliga

teologer

X oj

T3 OJ

CD H

Oj

j u r i s t e r

29 15 67 S7 96 74 67 13 7

59 93 81 84 84 95 93 92 71

2.2 3.7 3.4 4-6 5.7 7.0 7.1 6.3 3.3

3.8 3.9 4.2 5.5 6.8 7.4 7.7 6.8 4.6

1.2 1.4 1.5 2.9 3.9 4.4 5.4 3.5

3.7 3.0 2.4 4.9 5.4 7.1 7.2 6.0 5.0

5.2 5.0 6.2 8.0 9.3 10.9 10.8 11.0

36 15 40 44 36 33 43 16 6

50 67 45 55 69 67 58 69 83

1.0 1.0 1.4 2.2 3.2 3.2 4.1 6.5 V.5

2.1 1.5 3.1 4.0 4.6 4.8 7.1 9.5 9.0

0.7 0.8 1.4 1.3 2.1 2.3 3.2 4.4

1.2 1.2 2.7 3.7 4.6 4.8 6.2 11.0 5.0

2.7 2.0 3.7 5.2 6.4 6.8 10.5 14.1

—

—

Man liga

—

—

h u m a n i s t e r

14.3 2 6 6

28 19 45 40 40 34 52 59 21

50 53 40 62 65 82 71 86 81

1.3 1 4 1 4 34 5 7 7 3 8.4 13.1 15.5

2.6 2.7 3.6 5.5 8.8 8.9 11.9 15.1 19.1

0.7 1.7 2.2 2.3 6.2 4.8 7.9 6.9 6.8

1.2 2.2 3.3 5.6 8.3 8.0 11.8 14.6 19.0

4.7 3.0 4.4 7.3 11.2 12.5 15.9 21.6 26.3

21 13 33 38 38 31 46 35 11

52 69 67 74 76 90 87 86 91

1.2 2.7 2.6 4.0 4.0 6.8 6.6 8.2 13.7

2.6 3.9 4.0 5.4 5.2 7.6 7.6 9.G lb.l

0.5 1.6 1.9 2.9 3.4 4.7 4.8 6.8 10.2

1.1 2.7 3.1 4.2 4.6 6.8 7.1 9.5 13.5

3.7 5.2 6.0 6.5 6.3 10.5 9.7 12.6 20.7

K v i n n 1 i ga

Samtliga

CO

] (I a n 1 i g a m e d i c i n a r e

Samtliga

CD

G cä _03

Manlig a

Samtliga

CD

h u m a n i s t e r

49 3 26 32 ^5 18 16 9

33 0 50 41 48 61 31 100

07 00 1 7 1 4 $1 32 09 30

—

3.4 3,4 4 3 5.3 3.n 3 0

— 1.5 — — — — 2.7 — — 2.8 — — 4.1 — 5.4 — — 2.3 — 3.0 —

1l a n l i g a

n a t u r v e t a r e

18 6 28 21 19 24 32 17 7

72 67 46 86 89 67 87 65 86

2.9 2.2 1.4 3.0 5.4 4.0 7.7 6.0 8.3

4.1 3.2 3.1 3.5 6.0 6.1 8.8 9.3 9.7

3.7 2.5 2.7 3.1 5.6 6.5 7.2 9.0 10.0

— 1.8 2.0 4.7 2.5 6.0 V.2

—

7.4 6.2

— 4.3 5.0 6.9 7.8 11.5 13.7

kvittning, kanske först vid arvsskifte. Amorteringar eller redan påbörjade, regelbundna avbetalningsplaner förekomma väl ytterst sällan och likaså ränteinbetalningar. Detta senare gäller förvisso också i stor utsträckning om.

127 andra låneformer, såsom särskilt statens räntefria studielån och lån av enskilda samt kreditkasselån och liknande låneformer med uppskjuten amortering och räntebetalning. Men föräldralånen äro i alla fall någonting så pass för sig bland alla låneformer, att det icke endast är motiverat att de i tabellerna upptagas för sig — något som ju sker för alla lånerubrikerna — utan även att summan av alla skulder utom föräldraskulderna redovisas särskilt som ett uttryck för den totala skuldsättningen i mera inskränkt mening. I tab. 57 ha därför skulderna till föräldrarna fråndragits och endast skulderna till andra än föräldrar redovisats. I övrigt är tabellen uppställd på samma sätt som tab. 55 beträffande de totala skulderna. Då det ofta förekommer, att skuldsättningen sker enbart till föräldrarna (se därom tab. 60) är det klart, att skuldsättningsprocenterna genomgående äro mindre i tab. 57 än i tab. 55. Skulder till andra än föräldrarna ha deklarerats av 57 % av de manliga och 29 % av de kvinnliga deklaranterna. Ungefär hälften av de manliga (29 % av samtliga deklaranter) och en tredjedel av de kvinnliga (11 % av samtliga deklaranter) ha jämväl skulder till föräldrarna. En undersökning av hur skulderna till föräldrarna, och till andra kombineras visar, att avsevärdare skuldsättning till andra än föräldrar förekommer företrädesvis, då skuldsättningen till föräldrarna är ingen eller till beloppet ringa. Då skuldsättningen till föräldrarna är stor, förekommer skuldsättning till andra förhållandevis sällan, och till något större belopp endast i vissa i och för sig visserligen mycket anmärkningsvärda ströfall. På grund av att skuldsättning på en gång till föräldrar och till andra så pass ofta förekommer, äro naturligtvis medelbeloppen av skulder till andra än föräldrar betydligt lägre än medelbeloppen av de totala skulderna. Då vidare, som vi senare skola se och som man också på förhand kan vänta, skuldsättningen till föräldrar är ganska olika i olika yrkesklasser, uppvisa skulderna till andra än föräldrar en något annan bild i fråga om relationen till dessa klasser än den vi iakttagit beträffande totalskulderna. I vissa huvuddrag bli förhållandena dock oförändrade. I fråga om skuldsättningsprocent dominera för de manliga studenterna fortfarande lantbrukareklassen A och arbetarklassen H, tätt följda av den lägre tjänstemannaklassen G. Men folkskollärareklassen B kommer nu icke längre i första linjen. Minst ofta skuldsatta till andra än föräldrar äro, liksom beträffande totalskulderna, direktörssönerna D, samt, om än nu på något större avstånd, klassen Cr. För de kvinnliga studenternas vidkommande står i skuldsättningsprocent arbetarklassen H fortfarande högst och direktörsklassen D lägst, Till beloppen högst skuldsatta äro bland de manliga studenterna lantbrukareklassen A och den högre tjänstemannaklassen F, den senare särskilt efter mediet, men ej efter medianen och den övre kvartilen räknat. Klasserna Cr, B och H utmärka sig också för relativt höga belopp. Minsta skuldbelopp uppvisa som förut nämnts läroverksläraresönerna samt, efter medianen räk-

128 Tab. 57.

Skuldsättning till andra än föräldrar. (Skuldbeloppen i 1 000-tal kr.). K v i n n o r

M ä n

fi ca

2 OJ

-

TJ

"s G

<

CO

TJ G

Procent sk'

G 03

ca

rm G

9 P

ca J>

Skuldsumma per skuldsatt deklarant

G 2

Skuldsumi deklarant,

03 ÖJ

a

—, fi ?

-3 2 CD

OJ

fi TJ G

fi OJ G 03

cä 03 co

TJ

fi

.2 CD

g

03 r*

"ÖJ

TJ

M co

fi a Skuldsumma OJ G p,- —

g!

-G r-,~ — H

5 ca = G c° CJ fi

9 OJ

> < o

o

Samtliga 1 5 0 0 57.1 2.9 5.1 1.8 4.0 6.8 263 28.9 455 73 3.3 4.5 1.9 3.9 6.2 26 42 T Fakultet 9 33 J 269 43 1.5 3.6 1.0 2.6 5.1 338 49 3.7 7.5 2.6 5.9 10.4 39 23 M 266 59 3.1 5.2 1.8 4.1 7.3 164 25 H 172 50 2.2 4.4 1.4 3.2 6.2 25 48 N 132 27 0.6 2.2 0.7 1.4 2.6 51 20 1 Antal 6 0 2 68 35 0.9 2.6 0.9 1.7 4.0 närvaro213 40 1.0 2.6 1.2 2.3 3.3 33 15 3—4 terminer 230 56 1.9 3.5 1.8 3.1 5.1 50 28 5—6 229 61 2.5 4.1 1.6 3.9 5.7 39 36 7—8 196 67 3.5 5.2 2.1 4.7 7.6 36 39 9—10 11-14 240 71 4.2 6.0 3.1 5.3 7.7 39 38 8 38 140 76 6.4 8.5 3.2 6.9 17.2 15-20 1 100 52 75 7.2 9.6 4.4 7.3 18.1 21 — 875 33 1.0 3.0 0.8 2.0 4.5 149 19 Saknas Livförsäkring Mindre än 5 000 232 6 1 2.2 3.5 1.5 2.8 4.8 4 2 52 3.1 4.6 2.2 4.1 6.3 5 1 41 4 7 2 67 5 000—9 500 421 66 4.8 7.3 2.7 6.1 10.4 21 24 10 000— 256 26 0.7 2.8 1.0 2.2 4.0 85 13 Fritt Natura7 29 32 72 2.2 3.1 1.0 1.7 3.9 Delvis fritt förmåner 3.4 5.3 3.0 4.3 7.1 171 37 1 2 1 2 63 Intet fritt 303 91 6.5 7.2 3.3 6.0 9.8 30 70 Föräldrars 0 4.3 4.6 2.2 4.0 6.0 4 2 79 417 92 bidragsklass 1 298 35 0-9 2.6 0.6 1.3 3.3 47 28 6 48c 19 0.6 3.3 0.5 1.5 4.C 144 3 31 29 4.5 7.i5 2.2 26C 74 4.3 5.8 VrkpsklflHH A 111 59 3.3 5.0 2.5 4.6 7.S 19 21 B 9( 56 2.6 4.7 1.4 3.3 5.c 21 29 Cl 64 41 1.7 4.2 0.8 2.5 6.c 19 21 C5 165 33 1.7 5.1 1.9 4.2 7.1 50 24 Cr 10É! 2 4 1.0 4.3 1.0 3.7 7.C 24 12 D 16É> 5 8 2.8 4.9 1.5 4.3 6.' 27 30 E 131> 54 3.1 5.8 1.7 3.7 8.S 22 18 F 16ci 6 8 2.8 4.0 1.4 3.0 5.( 16 38 G 23i ) 69 3.2 4.9 1.9 | 4.3 6.:l| 36 56 H

per skuldsatt deklarant

ö r

oj TJ

g

-G 3 >

c3

03 OJ

T; OJ

fi

g

J* OJ

G

— fi >

fi > o

1.0 3.4 1.2 2.4 4.4 2.4 5.6 3.2 4.3 5.8 1.1 3.3 — 2.2 — 1.2 5.0 1.8 5.0 6.4 0.6 2.3 1.0 1.7 3.0 1.8 3.7 1.2 2.8 4.5 0.3 1.6 0.9 1.5 2.3 0.0 — — — 0.3 2.2 — 2.0 — 0.7 2.5 1.0 1.8 3.3 0.9 2.6 1.0 2.0 3.8 1.5 3.8 1.7 3.5 5.2 2.1 5.4 2.2 4.3 6.1 2.1 5.7 — 2.0 — 6.0 6.0 — 6.0 — 0.4 2.0 0.9 1.4 2.2 1.6 3.0 1.3 2.7 3.9 2.0 4.9 2.1 4.0 5.9 1.3 5.6 — 5.7 0.3 2.3 0.9 2.0 3.1 0.1 0.5 — 0.5 1.3 3.6 1.3 2.6 4.6 4.0 5.7 2.1 4.7 8.2 2.5 3.2 1.7 3.0 4.3 0.3 1.2 0.7 1.1 1.5 0.1 1.4 0.9 1.4 1.9 1.5 4.8 2.7 4.2 6.7 0.4 2.0 — 2.5 1.3 4.5 — 3.5 — 0.6 2.7 — 2.5 — 0.6 2.4 1.3 1.8 3.5 0.3 2.7 — 3.0 — 0.5 1.8 0.8 1.3 2.0 0.6 3.2 — 3.5 — 0.7 1.8 — 1.5 — 2.5 4.5 1.7 3.0 5.5

nat, prästsönerna. Särskilt låga belopp uppvisa döttrarna till handlande och lägre tjänstemän. Skuldsättning till andra än föräldrar förekommer i större utsträckning endast i bidragsklasserna 0 och 1, men äger där rum i över 90 % av samtliga deklarerade fall bland männen och i över 70 % bland kvinnorna. Beloppen

129 hålla sig här också höga i det medelskuldsumman per skuldsatt person är för männen 7 200 kr. i bidragsklassen 0 och 4 600 kr. i bidragsklassen 1 mot endast omkring 3 000 kronor i de högre bidragsklasserna. För kvinnorna äro medeltalen 5 700 kr. i klassen 0 och 3 200 kr. i klassen 1 mot endast 1 200—1 500 kronor i de högre bidragsklasserna. Skuldsummorna äro särskilt stora, när båda föräldrarna äro döda, i vilket fall skulder jämväl till föräldrarna ju icke kunna förekomma. Efter naturaförmånerna lägger man märke till att de högsta skuldbeloppen givetvis finnas inom kategorien »intet fritt», men att den högsta skuldsättningsprocenten är att finna inom kategorien »delvis fritt». Så var för övrigt också fallet i fråga om de totala skulderna och förhållandet beror naturligtvis på att i kategorien »intet fritt» ingå även fall av god bidragsförmåga från föräldrahemmets sida, blott att detta ligger för avlägset för att bidragen skola kunna få formen av naturaförmåner (mat och rum) i hemmet under terminerna, Av särskilt intresse är att i tab. 57 se, huru skuldsättningen till andra än föräldrar ändrar sig med antalet närvaroterminer. Huvuddragen äro här desamma som i fråga om den totala skuldsättningen, men vissa särdrag äro mera utpräglade, särskilt den övre kvartilens starka utslag uppåt för dem som legat länge vid universitetet. Vidare kommer skuldsättningsprocenten då det gäller skulder till andra än föräldrar icke fullt så tidigt till sitt maximum. Stegringen är regelbundnare och fortfar ända tills framemot 8—9 studieår äro förgångna, medan ju kurvan för den totala skuldsättningsprocenten hade nått sin högsta nivå redan efter hälften så lång tid. Skillnaden beror på att skuldsättning till enbart föräldrar, som är ganska vanlig bland de yngre studenterna, är sällsynt, när man kommer upp över fem års universitetsvistelse. Den ganska abrupta övergången (Jmfr tab. 60) beror helt visst på att så många studenter lämna universitetet just vid denna tid. Av intresse är att notera, att medan c:a 55 % av de manliga studenterna äro skuldsatta vid ankomsten till universitetet eller bli det under den första terminen, så är endast hälften av dessa skuldsatta till andra än föräldrar. Fakultetsvis förhåller sig skuldsättningen till andra än föräldrar ungefär som den totala skuldsättningen. Efter skuldsättningsprocenten räknat dominera bland männen teologerna och humanisterna, efter beloppen medicinarna i enlighet med sin längre studietid. Juristerna äro fortfarande de minst skuldsatta. Tab. 58 belyser hur skuldsättningen till andra än föräldrar inom de olika fakulteterna sammanhänger med antalet närvaroterminer. Skulder till föräldrarna. Några av huvudsiffrorna rörande skulderna till föräldrar äro sammanställda i tab. 60 med särskilda uppgifter för dem, som äro skuldsatta till enbart föräldrarna, d. v. s. icke ha några andra skulder än skulderna till föräldrarna. De utgöra något mera än en tredjedel av samtliga föräldra9

130 Tab. 58. fi

os

OJ

"3 CD<^-x skuldsatt deklarant CO TJ TJ 03 £ "3 '.c M

C3

fi

co

CD

TJ

G

terminer

fi

Skuldsumma p e r

G

G

G

Antal närvaro-

Skuldsättning till andra än föräldrar. (Skuldbeloppen i 1000-tal kr.).

'öa

CD CJ O

G

ht

<

a f*;

ca

K 3 TJ

2 TJ CD

g

fi

T3

Samtliga 1 2 3-4 5-6 7—8 9—10 11-14 15-20 21—

1 2 3-4 5-6 7-8 9-10 11—14 15-20 21—

1 2 3-4 5—6 7—8 9-10 11 — 14 15-20 21-

g

fi > •o

oj

C3 CO

G ca

fi

"3

03 X

3 CO

OJ

fi G OJ G TJ 03 OJ

Skuldsumma p e r skuldsatt deklarant

as 0 -*-="

TJ OJ CJ

"öl

o

T3 r-l 7j

H

"fi G

OJ

g

§

33 OJ

OJ

fi

g

OJ

2 TJ

& Manliga

o

jurister

6.2 269

29 15 67 87 96 74 67 13 7

41 67 67 70 76 74 85 92 71

1.5 2.3 1.9 2.5 3.5 4.2 4.9 4.7 3.3

3.7 3.5 2.8 3.5 4.6 5.7 5.8 5.1 4.6

1.5 1.1 1.2 2.0 2.3 2.9 2.9 1.5

3.0 2.0 2.3 3.3 4.3 5.3 5.3 3.8 5.0

5.0 7.0 3.5 5.1 6.1 7.8 7.5 8.0

22 47 30 41 44 48 56 63 83

0.2 0.5 0.8 1.2 1.0 1.8 2.8 3.9 6.2

0.9 1.0 2.5 3.1 2.3 3.7 5.0 6.2 7.4

0.3 0.3 1.2 1.2 0.7 1.5 2.8 1.3

0.8 0.8 2.7 2.5 1.5 2.5 4.7 5.5 4.8

1.5 1.8 3.3 4.7 4.5 6.5 6.2 8.0

28 19 45 40 40 34 52 59 21

18 11 20 37 45 76 63 76 67

0.2 0.5 0.4 1.6 2.6 4.3 5.0 8.2 8.0

1.4 4.5 1.8 4.3 5.7 5.6 7.8 10.9 12.0

36 15 40 44 36 33 43 16 6

Manliga

medicinare

338 Kvinnliga

Samtliga

fi

o?

OJ

455 Manliga

Samtliga

CD

0 teologer

Manliga

03 TJ CD

TJ G

CH

fi

fi

(L).

humanister

5.9 10.4 266

0.6 2.2 2.2 2.0 3.8 4.1 6.2

1.2 4.5 1.3 2.9 3.7 6.1 5.8 7.9 5.2 7.3 6.8 11.3 9.6 14.9 11.0 15.0

21 13 33 38 38 31 46 35 11

19 38 36 58 50 77 72 83 91

0.7 3.5 0.9 2.4 0.9 2.6 2.1 3.6 1.8 3.7 3.7 4.8 3.5 4.8 6.3 7.6 10.5 11.5

humanister

Manliga

3.0 172

1.5 2.0 2.2 1.5 2.0 2.0 1.0

33 0 25 57 68 42 72 59 71

0.3 0.0 0.5 1.6 1.5 1.7 4.7 4.2 4.4

2.2 2.9 2.2 2.6 2.7 1.0

18 6 28 21 19 24 32 17 7

42 3 26 32 25 18 16 2

19 0 19 28 40 28 19 50

0.3 0.0 0.4 0.8 0.9 0.7 0.5 0.5

1.5 1.6 1.1 1.5 2.9 3.3 6.0

1.5 2.0 2.5 3.5 2.9 5.7 3.7 5.3 3.5 8.0 4.9 6.9 7.3 11.2 11.5 14.0

naturvetare

2.1 2.8 2.2 4.1 6.6 7.1 6.2

1.0 1.4 1.5 1.1 1.0 2.2 2.3

2.2 2.9 2.7 3.5 2.0 3.4 3.5 6.8 5.9 9.7 7.5 10.0 6.0

skuldsatta. Kvartilerna, vilka icke här medtagits, angivas, vad hela materialet beträffar, i tab. 59. Om man undantar de allra yngsta studenterna samt de allra äldsta (över

131 Tab. 59.

Skuldsättning

S1

/i2 1930.

r.

(L).

Skuldbelopp i 1 000-tal kr.

Under resp. rubrik skuldsatta deklaranter *

Översiktstabell.

03 fi na t c OJ

.

CD

C CD

cj

fi M.C3 CD — .ca - s CD O,"

a g/s

ga! £ ,

K_ r^£

G g

CD

^2 Män

fi

ca

a- o S 3 - S •8 .3° S 2 SB m « s Beräknat på under 35HH -^ a S : •F ca ca 2 3 3 ca resp. rubrik skuld- ca X S " 3 2 m 3 3 satta deklaranter S ^ x

-e 6o S £ CD 3 "g c HHCO-T-,

H

TJ G

fi

o >

co °o3

9.4 6.8 5.1 1.0 5.0 6.4 6.7 5.1

100 57.1 26.5 2.6 24.2 42.9 15.4 3.4 0.4

sx

(1500 deklaranter):

Totalskuld Skuld till andra än föräldrar Skuld till banker Växelskuld Skuld till enskilda Skuld till föräldrar Skuld till föräldrar enbart . . Statens räntefria studielån . . Skuld till kår och nation . .

74 57 36 18 40 45 17 5 11

100 78 49 25 55 61 22 7 15

2.9 1.4 0.1 1.4 2.2 0.8 0.2 0.02

6.9 3.9 1.8 0.2 1.9 3.0 1.1 0.2 0.03

46 29 13 1.5 21 28 17 3 0.4

100 63 30 3 45 60 37 7

2.0 1.0 0.3 0.01 0.7 1.0 0.7 0.1

4.3 2.1 0.7 0.02 1.4 2.2 1.5 0.3

6.9 5.1 3.8 0.7 3.S

4.9 4.8 3.6 0.2

2.8 1.8 1.3 0.3 1.1 1.8 1.8 1.6 0.1

4.0 2.8 0.5 2.6 3.6 3.5 3.5 0.1

0.2 K v i n n o r (263 deklaranter): Totalskuld Skuld till andra än föräldrar Skuld till banker Växelskuld Skuld till enskilda Skuld till föräldrar Skuld till föräldrar enbart . . Statens räntefria studielån .. Skuld till kår och nation ..

0.S

4.3 3.3 2.3 0.4 3.2 3.7 4.0 4.0

1.6 1.2 1.0 1.0 1.6 1.4 1.6

3.8 2.4 1.7 0.3 2.0 3.2 4.0 3.0

6.1 4.4 3.5 3.9 5.2 5.6 4.4

100 48.4 15.0 0.3 26.2 51.6 34.7 6.9 0.0

I »skuld till banker» ingår »skuld till kår och nation» men icke »växelskuld»I »skuld till enskilda» ingår »statens räntefria studielån».

20 terminer; antalen äro dock där små), finner man, att skulderna till föräldrarna i medeltal äro betydligt större, då föräldrarna äro enda långivare än då lån jämväl av andra förekommer. Skuldsättning till föräldrar enbart är egendomligt nog betydligt vanligare bland folkskollärarklassens söner och döttrar (yrkesklass B) än inom andra yrkesklasser. Även skuldsättningen överhuvud till föräldrar är vanlig inom yrkesklassen B. ehuru den för de manliga studenternas vidkommande är vanligare inom lantbrukarklassen A, som utmärker sig som en av de yrkesklasser, där skuldsättning till enbart föräldrar förekommer mera sällan. Anledningen till denna särställning är, att inom lantbrukarklassen en kombination av skulder till föräldrar och till andra enskilda personer är mycket vanlig. Skuldsättning till föräldrar är i allmänhet ganska sällan förekommande inom direktörsklassen D och akademikerklassen C med undantag i viss mån för prästsönerna (Cl). Beträffande studentskorna äro sådana skul-

132 der överhuvud mycket sällsynta inom klasserna Cr och D men förekomma ej sällan inom klassen C5 (läroverkslärares m. fl. döttrar). För stora medelskuldbelopp utmärka sig särskilt direktörssönerna (D) och handlandesönerna (E), medan prästsöner och läroverksläraresöner jämte arbetaresöner (Cl, C5 och H) ha de till beloppen minsta föräldraskulderna. Det höga medeltalet i direktörsklassen (medianen är icke särskilt hög) beror företrädesvis på förekomsten av relativt många ströfall av mycket stora skulder till föräldrarna. Av 24 föräldraskuldsatta direktörssöner ha 5 skulder till föräldrarna på över 15 000 kr. Bland fakulteterna är skuldsättning till föräldrar vanligast i teologiska och filosofiska fakulteten. När det gäller de kvinnliga studenterna träder dock teologiska fakulteten härutinnan tillbaka, men talen äro för små för att tillåta någon generalisering. Skulder till föräldrarna enbart äro överhuvud mycket sällsynta i teologiska fakulteten. Efter föräldrarnas bidragsförmåga är skuldsättning till föräldrarna sällsyntast i den lägsta och den högsta bidragsklassen, d. v. s. å ena sidan då föräldrarna icke ha någonting att låna ut och å andra sidan då de ha så god råd, att de kunna bekosta studierna utan återbetalningsskyldighet. Till beloppen äro föräldraskulderna givetvis störst, när föräldrarnas bidragsförmåga är god. Efter naturaförmånerna är skuldsättning till föräldrarna vanligast, i klassen »delvis fritt» men medelbeloppet störst i klassen »intet fritt», där ju ock lånebehovet är störst. Man har alltså i detta avseende samma förhållande, vare sig skuldsättningen äger rum till föräldrar eller till andra än föräldrar. Skuldsättning till enbart föräldrar är dock mera vanlig i klasserna »fritt» och »intet fritt» än i klassen »delvis fritt». Till sistnämnda klass höra ju också företrädesvis hem med så begränsad bidragsförmåga, att skuldsättning till andra än föräldrar icke i längden kan undvikas. Skulderna till föräldrar äro liksom skulderna till andra än föräldrar större ju högre livförsäkringssumman är. Detta gäller oväntat nog även då skuldsättningen sker endast till föräldrarna. Man får emellertid icke förbise, att de, som ha högre livförsäkringsbelopp, i allmänhet torde vara äldre studenter, vilka också ha större skulder, varför sammanhanget med skuldsättningens storlek icke behöver vara alldeles vad det synes. Frekvensen av skulder till enbart föräldrar avtar med växande terminstal, vilket givetvis är ett uttryck för att vederbörande så småningom nödgas taga även andra kreditmöjligheter i anspråk. Detta behov inträder av tabellen att döma i avsevärd utsträckning redan under de första terminerna. Den starka nedgången av skuldsättningsprocenten från omkring nionde till tolfte närvaroterminen torde bero på att vissa särskilt starkt föräldraskuldsatta kategorier av studenter vid denna tid lämna universitetet. Ser man på totaliteten av föräldraskuldsättning synes den hålla sig procentuellt ganska konstant, d. v. s. det synes som om de, vilka överhuvud låna av föräldrarna, gjort detta redan före ankomsten till universitetet eller omedel-

133 bart vid ankomsten dit samt att i övrigt avgång och tillkomst ungefär balansera varandra. Banklån. I tab. 59 och 60 anföras även huvudsiffrorna rörande skulder till banker (indelade i lån och växlar) samt skulder till andra enskilda än föräldrar, statens räntefria studielån och skulder till kår eller nation. Banklån äro vida vanligare bland de manliga studenterna än bland de kvinnliga, och även beloppen äro större för de manliga studenterna. Liksom lån av föräldrar äro banklån särskilt vanliga bland lantbrukarsöner och söner till lägre tjänstemän och arbetare. Den enda mera anmärkningsvärda skillnaden i yrkeshänseende är, att folkskollärarnas söner icke komma i första linjen i fråga om den procentuella förekomsten av bankskuldsatta. De största banklånbeloppen finner man däremot bland akademikers, direktörers och högre tjänstemäns söner, som man väl också har anledning vänta med hänsyn till möjligheterna att erhålla bankmässig borgen. Även folkskollärarsönerna ha, då de överhuvud låna i bank, ganska betydande lånebelopp. Fakultetsvis finner man största procenten av banklåntagare bland teologerna, den minsta bland jurister och naturvetare. De största banklånbeloppen uppvisa medicinarna. Med stigande bidragsklass bli banklånen allt sällsyntare och även avtagande till beloppen, med undantag för högsta bidragsklassen. Naturaförmånerna i hemmet påverka i hög grad frekvensen av låntagare i bank men inverka mindre på lånebeloppen. Livförsäkringarna och banklånen uppvisa en markerad parallellism såväl efter frekvensen som lånebeloppet räknat. Såväl bankskuldernas frekvens som deras belopp ökas tämligen jämnt med stigande antal närvaroterminer. Växelskulder. Den med avseende på banklånen konstaterade skillnaden mellan könen är ännu mera framträdande, då det gäller växlar. Endast fyra studentskor i Lund eller blott 1 x/s % ha deklarerat någon växel, samtliga med förhållandevis små belopp. Av de manliga deklaranterna ha 276 eller något mer än 18 % deklarerat växelskulder. Medelbeloppet är 740 kronor per växelskuldsatt person. C:a hälften hålla sig dock under 500 kronor, men nära en fjärdedel överskrida 1 000 kronor. Den totala växelskuldsumman blir således något mera än 205 000 kronor. Antaga vi proportionellt samma växelbelastning hos icke-deklaranterna, blir totalsumman c:a 260 000 kronor. Då man kan tänka sig dels att en del småväxlar icke upptagits av deklaranterna och dels att de större s. k. växelryttarna i viss utsträckning dragit sig för att deklarera alla växlar eller för att överhuvud deklarera, är det möjligt att denna siffra är något i underkant. Att siffran är för låg kan också synas framgå av en jämförelse med av Svenska bankföreningen lämnade uppgifter om summan av växellån till medlemmar av Sveriges förenade studentkårer

134 Tab. 60.

Skuldsättning till föräldrar, föräldrar enbart och enskilda, (Skuldbeloppen Skuld till föräldrar enbart

Skuld till föräldrar Antal deklaranter Kvinnor

Män

ca

Män

Kvin- B "3 nor

OJ ,n

6 3 fr 3 PH

x

B -5 OJ

g

11 öj

g

§3 GQ

Kvinnor

Män

•fi *s G TJ

03 TJ

CD

CD

g

g

G

$i

II

ÖJ

CD

CO

g

g

CJ3 CO

CO

Samtliga 1500

3.9 4.3 7.3 4.7 4.5

3.0 3.5 5.2 3.8 3.9

23 22 23 27 44

3.2 2.5 6.2 3.4 3.3

2.5 2.5 5.0 3.2 3.0

6 16 17 18 23

4.5 4.1 5.8 4.3 4.7

3.5 3.5 3.4 3.3 4.5

12 0 15 18 28

29 34 19 17 17 17 9 6 8

2.3 2.7 2.7 5.0 5.8 5.5 9.0 9.9 5.7

1.2 2.1 2.2 3.9 4.7 5.7 8.0 9.0 5.0

18 0 27 12 5 25 15 50 0

Fakultet

T ,1 M H N

455 269 338 268 172

26 9 39 164 25

53 30 42 47 52

Antal närvaroterminer

1 2 3-4 5-6 7—8 9-10 11-14 15-20 21 —

132 68 213 230 229 196 240 140 52

51 6 33 50 39 36 39 8 1

42 2.5 50 2.4 40 3.0 41 4.3 54 4.7 55 4.8 42 6.2 38 8.7 42 10.5

1.4 22 1.8 1.3 1.9 0 — — 2.3 30 3.5 2.5 3.2 18 3.1 3.0 4.1 26 3.4 3.2 4.4 47 4.4 4.9 5.1 28 3.5 3.0 6.3 50 7.7 7.5 6.5 100 10.0 10.0

Livförsäkring

Saknas Mindre än 5 000 5 000—9 500 10 000—

375 232 472 421

149 42 51 21

35 44 54 45

39 3.5 4.4 6.9

2.9 2.8 3.6 5.3

21 36 43 19

3.6 3.0 3.8 6.5

3.2 2.1 3.7 6.5

19 IS 18 11

3.7 3.5 5.3 0.6

2.5 2.6 4.2 5.2

15 19 25 10

Naturaförmåner

Fritt Delvis fritt Intet fritt

256 32 1212

85 7 171

31 59 48

3.2 4.0 5.1

2.1 4.0 3.8

22 71 29

2.1 2.6 4.4

1.8 1.3 4.2

18 12 16

3.1 5.0 5.1

1.9 5.0 3.8

15 57 16

0 1 2 3

303 417 295 485

30 42 47 144

17 67 90 16

3.4 3.8 5.8 6.6

2.3 3.1 4.9 3.8

3 50 83 8

2.0 2.6 4.8 2.2

2.0 2.2 4.8 1.5

1 62 11

1.5 3.5 4.8 4.8

1.5 3.0 3.9 3.0

0 5 66 8

A B Cl C5 Cr D E F G H

260 111 9fa 64 162 10g 168 136 163 232

29 19 21 19 50 24 27 22 16 36

60 58 48 28 19 22 43 41 57 50

5.1 5.5 3.4 3.6 5.6 7.7 6.1 5.4 4.3 3.6

4.6 4.8 2.0 3.0 5.0 4.0 4.8 3.5 3.2 2.8

28 42 24 37 10 8 37 27 31 47

5.0 5.0 3.0 2.3 4.6 2.5 4.4 3.2 3.4 3.1

4.5 4.8 2.0 2.0 5.0 2.5 3.5 2.5 3.2 2.4

13 26 17 16 9 16 20 15 17 21

5.9 5.5 3.6 1.9 5.0 5.8 5.1 3.9 5.8 3.0

5.4 4.1 2.0 1.1 4.0 3.0 4.5 2.5 4.7 2.9

17 37 14 32 4 4 22 18 25 19

Föräldrars bidragsklass

Yrkesklass

(Jmfr sid. 368), varvid dock är att beakta den omständigheten, att Bankföreningens siffror icke som våra siffror kunnat inskränkas att gälla blott aktiva studerande. Då det emellertid, vid en senare (våren 1934) av affärsbankerna i Lund företagen noggrannare inventering av växelportföljerna, visat

135 banklån, växlar, statens räntefria stndielån samt nationslån. i 1 000-tal kr.). Banklån (incl skuld till k å r och lation)

ca

03 13

o3

TJ CD

3 TJ CD

£2 g X

si §2 i* G Cn Xx

Skuld till enskilda (incl. 8 tätens räntefria studielån,

Växk tr

Kvinnor

Män

Män ca rH c ta g co o 3 X

G

öj

•3

g

OJ .re;

B

Statens räntefria studielån

Skuld till kår och nation

Män

Män

Kvinnor

Män 03

*i

(L).

c3

.3 TJ

si

fl-

OJ

O ri.

§2

TJ OJ

CJ 2

T3

G

O

1 M

3 G

O rH

TJ OJ

X

g

g

Är-*

CH3

CO

g

PH.3 CO

g

X

fi G

O X fi G

OJ

45 27 36 36 27

3.3 3.1 5.4 3.9 2.9

2.8 2.2 4.0 3.0 2.1

15 11 10 13 20

18 17 20 22 9

0.6 0.8 0.9 0.7 0.8

0.4 0.5 0.5 0.5 0.5

56 25 32 42 37

3.1 2.3 5.1 3.7 3.7

2.5 1.4 3.6 2.7 2.8

35 33 18 15 44

4 2 2 8 12

3.5 2.3 3.9 4.0 3.7

10 14 10 12 8

0.2 0.2 0.2 0.2 0.2

13 18 19 30 38 44 52 54 46

1.7 2.5 2.2 2.6 3.1 3.6 3.7 5.9 8.7

1.4 2.2 2.1 2.4 2.6 3.0 2.9 4.4 7.0

10 0 3 10 21 17 18 25 100

1 7 4 10 17 26 33 39 31

(2.0) (2.0) 0.7 0.3 0.4 0.3 0.5 0.3 0.6 0.4 0.5 0.4 0.8 0.6 1.0 0.6 1.0 0.8

13 25 31 40 43 46 50 54 50

2.4 2.2 1.9 2.8 2.9 3.8 4.1 5.4 5.5

1.0 1.8 1.4 2.4 2.1 3.1 3.4 3.6 4.5

12 0 12 22 23 31 28 25 100

0 3 3 7 4 8 6 5 6

2.5 1.9 2.4 3.5 3.5 4.4 6.7 4.7

1 3 3 7 10 15 23 16 15

0.0 0.1 0.1 0.1 0.2 0.1 0.2 0.2 0.3

15 35 42 49

2.1 2.5 3.3 5.2

1.3 2.2 2.9 3.6

7 24 22 14

8 11 20 30

0.4 0.6 0.6 0.9

0.3 0.4 0.4 0.G

24 44 49 43

2.7 2.8 3.2 4.7

2.4 2.1 2.5 3.5

13 38 31 19

3 8 6 3

3.8 4.3 3.0 3.9

18 41 40

3.0 3.3 3.9

2.6 2.1 2.9

4 14 18

8 22 21

0.8 0.3 0.7

0.5 0.3 0.5

16 56 44

1.6 1.5 3.8

1.2 1.2 2.8

11 14 26

1 12 5

2.7 1.5 3.8

62 55 21 12 46 33 37 27 24 16 36 37 40 41

4.6 3.6 2.4 3.6

3.3 2.8 1.3 2.1

37 31 13 3

30 23 14 11

0.8 0.6 0.7 0.9

0.5 0.4 0.5 0.6

76 68 18 8

4.6 3.3 1.8 1.3

3.6 2.6 0.9 0.8

60 60 19 2

10 10 0 0

4.6 3.0 1.0 1.0

18 11 12 6

0.2 0.2 0.2 0.1

3.8 4.2 4.9 4.4 4.0 4.5 3.5 4.7 3.0 3.1

2.6 3.4 3.5 3.9 3.4 3.4 3.0 2.9 2.2 2.3

14 16 14 5 10 4 19 14 19 19

24 17 19 17 17 12 21 19 17 15

0.6 0.9 0.6 1.0 0.9 1.1 0.7 0.9 0.8 0.5

0.5 0.5 0.5 0.7 0.6 1.0 0.5 0.7 0.5 0.4

58 47 28 28 16 12 42 29 46 56

4.2 3.7 2.5 1.5 3.5 1.9 3.4 4.0 3.1 3.5

3.2 2.7 1.8 0.9 1.8 1.7 2.5 2.9 2.2 3.0

28 5 24 16 18 8 15 14 25 44

5 6 1 2 1 0 4 4 6 11

3.2 2.4 1.0 1.0 4.5 3.4 3.7 3.5 4.4

sig att summan av inneliggande växlar, diskonterade av egentliga studenter, mycket väl stämmer med den här ovan angivna siffran, får det likväl anses säkerställt, att vårt deklarationsmateiial ger en representativ bild av i Lund rådande förhållanden beträffande studenternas växelskulder. Något över en

136 kvarts miljon kronor är således de egentliga studenternas i Lund hela växelskuldsumma, vilket är lika anmärkningsvärt som glädjande i betraktande av de vida större belopp, en miljon eller mera, som ofta nog anförts, visserligen i mer eller mindre agitatoriskt syfte. Vad i övrigt angår växelskulderna så finner man dem särskilt vanliga bland lantbrukarsönerna och förhållandevis sällsynta bland direktörssönerna, medan beloppen synas vara störst för direktörssöner, läraresöner och söner till högre ämbets- och tjänstemän. På det hela taget är sambandet med yrkesklassen ungefär detsamma som beträffande banklånen, dock med den mera markanta skillnaden, att arbetarsönerna äro påfallande litet växelskuldsatta. Fakulteterna emellan finner man också betydande skillnader. De förhållandevis flesta växelskuldsatta studenterna finner man bland humanisterna, medan naturvetarna egendomligt nog ståta med en anmärkningsvärt låg frekvens. De största växelbeloppen liksom de största banklånen och de största skuldernatill föräldrarna finner man dock bland medicinarna. Växlarnas minskade frekvens, då studenterna ordnas efter tilltagande bidragsförmåga hos föräldrarna samt efter förekomsten av naturaförmåner i hemmet framträder ganska tydligt. Efter beloppens storlek räknat framträda dock de ekonomiskt gynnsammast lottade studenterna med de största medeltalen. Slutligen stiger såväl procenten växelskuldsatta som medelbeloppen med närvaroterminernas antal. Lån av enskilda. Statens räntefria studielån. Lån av andra enskilda än föräldrar (häri inberäknat statens räntefria studielån) äro mycket vanliga, vanligare än banklån fast ej fullt så vanliga som lån av föräldrar. Beloppen äro också betydande, i medeltal nära nog lika höga som banklånen men dock avsevärt lägre än föräldralånen. Också studentskorna låna betydligt oftare och även större belopp av enskilda än de låna i banker. Skuldsättning till enskilda är särskilt framträdande inom lantbrukare- och arbetareklasserna, där denna låneform tydligen i någon mån kompenserar för svårigheten att erhålla tillräckliga lån av föräldrar eller i banker. Teologernas grupp utmärker sig genom många, medicinarnas genom stora lån av enskilda. Av bidragsklass och naturaförmåner äro lånen hos enskilda utpräglat avhängiga. Den lägsta bidragsklassen utmärker sig för den största frekvensen av dylika lån av alla tabellens grupper. I uppgifterna i tab. 59 och 60 om lån av enskilda ha inräknats även statens räntefria studielån. Emellertid utgöra ju statens räntefria studielån knappast mera än en åttondedel av hela nu ifrågavarande lånekategori, varför deras medtagande icke mycket inverkar på siffrorna, Däremot kan det ha sitt intresse att även se en separat uppställning för denna form av studiekredit, och en sådan har därför även medtagits i tab. 59 och 60. Vid Lunds universitet ha 73 manliga och 9 kvinnliga studenter deklarerat innehav av dylika.

137 studielån. De utgöra i runt tal resp. 5 och 3 V2 % av samtliga deklaranter av motsvarande kön. Till medelbeloppen kommer för männen statens räntefria studielån nära banklånen och lånen av enskilda, För kvinnorna äro beloppen betydligt över banklånens och de enskilda lånens nivå. De hålla sig på i stort sett samma nivå som för männen. Intressant är att se huru statens räntefria studielån förhålla sig med hänsyn till yrkesklassen. Av direktörssöner och -döttrar har ingen något sådant lån. Bland akademikers barn äro de ytterst sällsynta. Vanligast äro de bland arbetarsönerna och därnäst bland söner till folkskollärare och lägre tjänstemän. Först i tredje rummet kommer lantbrukareklassen. Även till beloppens storlek äro arbetarsönerna de mest gynnade. Klarare ser man kanske sammanhanget, då låntagarna ordnas efter föräldrarnas årsinkomst. Det visar sig, att statens räntefria studielån innehades endast av två deklaranter, vilkas föräldrar hade mera än 8 000 kronors inkomst år 1930 (gruppen »okänd» inkomst innehåller knappast någon inkomsttagare över denna gräns). Samma förhållande visas av grupperingen efter föräldrarnas bidragsförmåga. Med två undantag tillhöra alla låntagarna de tvä lägsta bidragsklasserna. Efter fakulteter äro naturvetarna och därnäst humanisterna de bäst tillgodosedda, Endast medicinarna komma upp i samma nivå i avseende på beloppens storlek, men statens räntefria studielån äro bland dem betydligt sällsyntare procentuellt sett, Av mera anmärkningsvärda förhållanden i övrigt må pekas på huru de allra flesta och största låntagarna ha högre examen. Vidare är det en egendomlighet för dessa låntagare, att de äro frekventast bland de lågt livförsäkrade, vad detta nu kan bero på. Lån av kår och nation. I den år 1922 bildade Lunds studentkårs kreditkassa samlades på sin tid större delen av de olika nationsföreningarnas lånefonder och överskottsmedel, vilka tillsammans med av sparbankerna tillhandahållna medel utlånas till studenter mot borgen. Vissa uppskov med amorteringarna samt obligatorisk livförsäkring är utmärkande för dessa lån, men då de utlämnas och sedan skötas under fullt bankmässiga former, har det ansetts, att de borde deklareras tillsammans med egentliga banklån, varför ett utskiljande av kreditkasselånen från dessa senare icke varit möjligt. Sedan kreditkassan bildats ha nationerna icke längre bedrivit någon större lånerörelse utan hålla sig närmast till smärre amorteringslån och kortfristiga ackomodationslån. Därför är också den utlånade summan relativt obetydlig såsom framgår av tab. 59 och 60. Skulder från tiden före universitetsvistelsen. Såsom framgått av redogörelsen för genomförandet av bedömningen av den genomsnittliga årliga skuldsättningen har det i regel varit möjligt att avgöra, huruvida någon del av skuldsumman härrör från tiden före universi-

138 tetsstudiernas påbörjande; sådana skulder benämnas här för korthetens skull »skolskulder». Bedömningarna ha givit vid handen, att 236 manliga och 20 kvinnliga deklaranter äro skolskuldsatta; för 63 % resp. 55 % av dessa har jämväl skolskuldens belopp framgått. Under antagande, att skolskuldens genomsnittliga belopp är inom varje betraktad grupp lika stort för alla deklaranter, som äro skolskuldsatta, oavsett om beloppet kunnat bestämmas eller ej, ha de i tab. 61 angivna medelsiffrorna erhållits. Några ytterligare kommentarer till tabellen torde vara överflödiga. Tab. 61.

Kön

Antal Antal skolskuldsatta deklaAntal ranter, deklaranter i procent av Fa- Antal skuldsom kul- dekla- satta bedömts samtliga tet ranter deklasamtliga som skuldsatta ranter deklaskolskulddeklaranter satta ranter

K

(L).

Skolskuld i medium (i 1 000-tal kr.) per deklarant

per per skuldsatt skol skulddekla- satt deklarant rant

1 500 263

1 105 121

236 20

16 8

21 17

0.9 0.3

1.2 0.6

5.4 3.8

T J M H N

455 269 338 266 172

388 158 226 207 126

117 21 34 37 27

26 8 10 14 16

30 13 15 18 21

1.4 0.3 0.7 0.7 0.8

1.6 0.6 1.0 0.9 1.1

5.3 4.2 6.8 5.3 5.2

T J M H

26 9 39 164 25

14 3 15 70 19

8 0 8 9 4

14 0 20 20 5

0.2 0.3

0.4 0.8

2.0 4.1

M K

M

Skulder från tiden före universitetsvistelsen ( = skolskuld).

»

3 14 1

Den årliga skuldsättningen. I mycket intimt samband med den årliga utgiftssumman står den årliga skuldsättningens storlek; det är också av stort intresse att med varandra jämföra dessa två kvantiteter. Tidigare har lämnats en redogörelse för det tillvägagångssätt, som kommit till användning vid bedömningen av den »genomsnittliga årliga skuldsättningen». I tab. 62 framställas siffror över den årliga skuldsättningen, fördelad efter fakultet och antal närvaroterminer och med uppdelning på de tre kategorierna »fritt», »delvis fritt» och »intet fritt». Inom kategorien »intet fritt», vilken, som ovan nämnts, omfattar 77 % av männen och 60 % av kvinnorna, har genomsnittliga årliga skuldsättningen kunnat till sitt belopp bedömas för 91 % bland männen och 94 % bland kvinnorna. De, för vilka densamma icke är känd, utgöra emellertid inget »slumpmässigt» urval, då de i regel äro skuldsatta. Dessa fall ha helt enkelt

139 utproportionerats på fallen med till beloppet känd årlig skuldsättning. Beräknat på samtliga individer inom gruppen finna vi för män ett medianvärde för årliga skuldsättningen, som uppgår till 1 165 kronor; för kvinnorna är siffran endast 245 kronor. Spridningen i talen är naturligtvis mycket stor, då vi ju ha att göra med en av två huvuddelar sammansatt fördelning, skuldfria och sådana, som studera på skuld; kvartilvärdena ligga också på betydligt avstånd från medianen och äro för män 240 och 1 690, för kvinnor 0 (d. v. s. mer än 25 % ha årliga skuldsättningen = 0) och 1 225 kronor. Eftersom en stor procent av deklaranterna icke skuldsätta sig, ge genomsnittsvärden av ovan använt slag icke någon egentlig upplysning om skuldsättningsförhållandena. I alla de grupper, där minst 50 % icke skuldsätta sig, skulle man till exempel få fram medianvärdet 0, oavsett hur stor ifrågavarande procentsiffra är. I tab. 62 angives därför i stället det procentuella antalet av dem, som ha en genomsnittlig årlig skuldsättning av minst 250 kronor; för de deklaranter, som komma i denna grupp, ha så angivits median- och i vissa fall kvartilvärden av skuldsättningens belopp. Beräknat på enbart de skuldsatta med minst 250 kronors årlig skuldsättning få vi för gruppen »intet fritt» som medianvärde av den årliga skuldsättningen för män 1 445 och för kvinnor 1 240 kronor. Dessa två par av medianvärden böra lämpligen ses i belysning av att motsvarande medianvärden för »utgiftssumman 1930» voro resp. 1 745 och 1 610 kronor. Medicinarna ha för årliga skuldsättningen den högsta siffran; talet blir för män med »intet fritt» och beräknat på enbart dem, som ha årlig skuldsättning större än 250 kronor, 1 970 kronor. Humanister, teologer och naturvetare ha i det närmaste samma siffror, nämligen i ordning 1 370, 1 340 och 1 390 kronor. Juristerna ligga högre än de tre sist nämnda grupperna med 1 415 kronor. Beräkna vi emellertid medianvärdet för samtliga, oavsett om de skuldsätta sig eller ej, och på så sätt taga hänsyn till även vanligheten av skuldsättning, finna vi för medicinarna ett medianvärde av c:a 1400, för teologer, humanister och naturvetare c:a 1 200 och för jurister c:a 800 kr. Mellan de olika grupperna efter antalet närvaroterminer råder i fråga om värdet av medianen, beräknad för samtliga inom gruppen, mycket stora olikheter; emellertid äro medianvärden, som beräknas för sä pass små grupper och hänföra sig till ett av olika grupper (här skuldfria och skuldsatta, ibland av nära samma storlek) sammansatt material, ganska osäkra. De medianvärden, som beräknats för enbart dem, som ha årlig skuldsättning över 250 kronor, fluktuera ej så mycket. Det visar sig, att bland dem, som ha en skuldsättning över 250 kronor, medicinarna ligga högst inom samtliga närvarotermingrupper. Talen visa dock ingen utpräglad gång med antalet närvaroterminer; det torde väl förhålla sig så, att den med ökande antal närvaroterminer ökande årliga utgiftssumman i större utsträckning för de äldre än för de yngre täckes med inkomster av eget arbete och stipendier. Dessutom förekommer särskilt bland de äldre en del, vilkas skuldsättning

140 per deklaiant med skuldsättning större än 0

-6 J;

G"" S

CO

^ »

;r3 BrS

G

3 — 60 . H Co

CB

~a-Sä Tg

s X Co

ca

o

fii -S

•**<

O J ^ - T ; ^

«

T3

fc.

b o u O

CD

per deklarant med skuldsättning större än 0

-G ^ 6c 3 a)

CD

s s

v.

o

=a

Ht

CD

•r.

,M

H

> rf

• « *

ifl

cr.

^ ^

un in

cn r*« Cl

m -r

i_

|

CC

Ä r-3

<u r ä

o

c 3

B X X

= ©

™ :c3 CM

CS —

00 CN '.7. y . C l Ti

cn

cr.

^M

- f

in h» •*

r-i m >n o m

- r TM o cs t— •«* 03

~

r—r

.

- T

y.

•

Ti

r*

-•+

r-

| ^. m-r cc — ^ i--

m r—i r —

n o >n m i7-1 :r o o

X

—__

O i.e m o cr i e •^t - T cc i.e r*

BC

in

CN r H

i -

*+ 1 ^ cc l >

30 y 00 cc

rH

... n

m

m >e

cc OJ

—o o- t >n cc

m cc ro m S fflm m ,PB r~ Of! OI ce cc ffl m - r ffl^rH r - ffl OI

ie

- T

Ol in

cc

Cl

M O I i^»

m ' r f CC i n i-

1-^

i - .

cr

r —

X

ifj

1*5 CN X

re r* o

ffl

r i 00 m r n •*f - T i n ffl r —

1—1

r ~

M M —

-" ^

»n i.e O o .e x !M cc 0 0 cc O o

:cä

If tå

i-

T —

T3

fi

O I CN

ffl 01 o r— CC oc ffl fflr - c<; 90

—'

fi ' 3 CD 5

O

CN CN

m >e o o m m i Hn • e 00 - T OC r— T-1 co i n * T r~M -f O 00 O o

ffl>

in

i

CC O

ym.|

Antal deklaranter

CC

Cl

O

o

~

— cc cc r-1

O

r^

iC

ffl fflffl ffl00>r »e oi ffl *"* ^ r-

i—i

_ cc ce _ cc ce • e oo 03 ffl-+ *• *"*re

in IOl

in CC Cl

ffl - t

CC

r - cn

m o

--I

in Cl CN

— m o

ffl

cr

^-

cc

ifl

OI O I -T-

7-1 -T

—1

i n OI -t"

—oo O r—1

Ifl Ti Ti

cr r»

l-

rH

OI

o

--- ffl .-^ n r i re CN

-f

irt

S3 r e

|

ffl 1 1 ; 1 1 1 fflfflffl

o t**

o •n

1-1

fflt^-O i> c :

O

O

cc cc

-T

O

-t-

C^

~

"t X Ol O -f

Skuldsättning, kr. Median

*.> i n o

V . "H ca ^ ä> B 60 „ csa

m co

X

ffl

r _

i.e

in C l r-c T-H

rH)

~ inffl oo

ie.

cr. 03 c^i r n CN

-t

-T

i-

-e CC 03 T-l

CC C CC

in

\n

s

C^

l^

r —

CN

o ua - ffl ^ oc 933 pcn- cr: ,_ ,_, _,_

- T

_o ffl cc r - ffl r-H

o

"*

o »n iC o e't*" cc in er. 93 Cl o T—1

ce; o • e m

ffl~ cr h*M mre

CC

re o -T

rr -r -r

[*•«

—oo

ie i~~

o

ffl

-t-

Cl

-f

in

cr 1 -

^7

re T\ o

e

- H

ffl

r-

OI

^_r»

o

Ol

o

O

o ffl

m

•M

r-

93 CO

X

-f

-t-

m 1C5 C O

oo i n

r ^

— , ffl US

re o

** '"' 1 -

te

.1-1

CN

- T

T\

m ffl ffl 1 '.e "cr- -93r 1 1 1 i i

X

rH

i.e X

Cl

cc r*

1-1 re re o

- cc 03- ffl rffl ^ X ffl

r —

re 00

o

CO - i * CM

tfi

in

c« oc

1 I-H.

I

I

1 1

1 1

1 1

1 !

IK

ffl

X a> — 01 G G

P

o-^3

w C

C3 T I m —. — TH - ^ ^ O ^ co 0) G G G

" X "3 CD

re 3a

Antal deklaranter

[^

-t- O I - f m

ci

o

O

Cl

m m fflion CN cc Cl

t>

00 I-H

—

Cl

• *

ce

r - O l T\

O

oo cc re t— •^r »c

CM

« £ S .fi g i § HH-3 ö-gcaS-g rG O

\e CC C l

*" ^c

ffl

•«#

cc • *

o re -+ sc I Q I as r-

1 1 i

—ffl

H HTt

l - H

-t cc

MZ

-f

X

Ol

Ol

iC

-f

H-

ie

LC

1>

cc i n r* BN •«+ en :e T - cn m 33

—

r _

CC

ffl-* O

- H

n

T —

r —

m

r —

r-

rOI

OI

S

zr CN

Cl 30

r*

t..e

i.e

CN cr CN m

OI

r- in

BC

—

r~ - T -

"

fH t-o

H

M

s

-^ cc o

CN r i

M 93

—i

Ol

Cl

Ol

cn o Ol

1—1

-*

ffl-* ffl & 1 w ,— re r^1 1 1 OJ

ffl l re1 r -i ! i n1 1-1 _

(H

I

I

1 I 1 ~* 1 1 1 1 1 re m -1 X <"• « i rZ " 1 ce o cc: o ffl m o i n fflzr. 1 1 1 1 ce cr cc oo 1 3ffl en so r^o cr _

— — ffl ffl

GD

g

^ ; <5

l ~

Cl

CD

Antal deklaranter Skuldsättfi 3°fi ning, kr. c& 3£ -nt S ta o Median fi " * :C8 CM

C

in

OI

BC

O

o >

*sf.å

HH

m

g 60 fi

fi T3 C3 r j

fi

m <~—a o r* -•- ~ n

-# -cnr <**•

H 33 »O G :c8 CM

1—i

e MS io- or H cno O

i n i.e OI

J4

60 B

TJ S +a

m o

O

cn i e ^e O cc r - T t 3r H3 CN rH

cc r^re m X

Antal deklaranter 60

cr u. m cr r-» -r

-f

i.e

l^. OJ rH

ffl

ca S T J ^ ^ 6O £ O X ^ C S => " 3 •- G H g ^ ' = ^ =

m

cc t--

m

fi — e H* a> 2

TJ l a g

""*!

i.e

X

Antal deklaranter -' 3

O m in —fflto~ cc cc

m Ti

1-1 ••* X cn rH 1-1 1—1

s •*• S

<R.S"S s 3 s . S o c

O

m to

r -

rH rH

O

141 mera har karaktären av »okynnes»-skuldsättning. Inom denna grupp av skuldsatta förekommer naturligtvis en relativt lägre genomsnittlig årlig skuldsättning än bland dem, som verkligen »studera på lån». Inom kategorien »fritt» är genomsnittliga årliga skuldsättningen känd för 96 % av männen och 94 % av kvinnorna. Beräknat på deklaranter med minst 250 kronors genomsnittlig årlig skuldsättning bli medianerna för män 950, för kvinnor 645 kronor. Motsvarande siffror för kategorien »intet fritt» voro, som nyss anfördes 1 445 och 1 240 kronor. Till jämförelse förtjänar även nämnas, att medianvärdena av »utgiftssumman 1930» för kategorien »fritt» voro för män 870 och för kvinnor 735 kronor. Det framgår alltså, att de individer inom kategorien »fritt», som ha en genomsnittlig årlig skuldsättning större än 250 kronor, ha genomsnittligen större utgifter 1930 än övriga individer inom denna kategori; i annat fall kunde ju inte för de förstnämnda medianen av skuldsättningen vara större än vad medianen för utgifterna är för hela gruppen. Om samtliga deklaranter med känd årlig skuldsättning medräknas, finna vi för denna kategori, att teologerna visa betydligt högre siffror än övriga fakulteter; medianen är för teologerna c:a 800 mot för de övriga fakulteterna 0—200 kronor. Om däremot endast individer med skuldsättning större än 250 kronor medtagas, ligga medianerna ganska samlade med medicinarna högst vid 1 150 och juristerna lägst vid 790 kronor. Medan alltså teologer med fritt vivre i allmänhet låna medel till sina övriga utgifter, ha inom övriga fakulteter de, som ha fritt vivre, i regel ingen eller tämligen ringa skuldsättning. I tab. 62 meddelas även medelvärden av den genomsnittliga årliga skuldsättningen med indelning efter dem som bo resp. som ej bo i hemmet under terminerna. Dessa medelvärden (inom varje närvaroterminsgrupp i de olika fakulteterna) ha närmast tjänat som hjälpmedel vid bedömningen av den slutliga skuldsättningen. Den slutliga skuldsättningen. För bedömningen av den sannolika slutliga skuldsättningens storlek har tidigare redogjorts; i tab. 63 givas procentfördelningar, medier, medianer och kvartiler av de erhållna siffrorna, fördelade efter fakulteter och avsedd examen. Av de manliga studenterna ha 7 %, av de kvinnliga 5 % ej kunnat bedömas med avseende på slutliga skuldsättningen; inom de olika fakulteterna är för männen denna procentsiffra: teologer 10 %, jurister 4 %, medicinare 5 %, humanister 8 %, naturvetare 7 %. Dessa siffror antyda, att de individer, för vilka slutliga skuldsättningen icke kunnat siffermässigt bedömas, i allmänhet äro skuldsatta; i själva verket har det också visat sig, att av de sammanlagt 119 individer, som falla i denna kategori, endast 7 äro skuldfria.

142 I allt 29 % av de manliga och 55 % av de kvinnliga studenterna (procentsiffrorna beräknade på samtliga, alltså medräknat även de individer, för vilka slutliga skuldsättningen ej kunnat bedömas) ha bedömts som sannolikt skuldfria (slutskuld = 0) vid studiernas slut. För de olika avsedda examina finna vi de procentsiffror, som angivas i tab. 63. Tab. 63. Beräknad slutlig skuldsättning. (L).

Kön

Fakultet

Avsedd examen

Avlagd examen

Procent Skuldbelopp i 1 000-tal kr. (liedeklaräknat på deklaranter för vilka ranter Antal slutskuld bedömts som icke 0) med deklaranter slutskuld MeUndre MeÖvre bedömd dium kvartil dian kvartil = 0

T. K. + M

T

prästexamen

396 87 309

15 21 13

9.2 10.9 8.9

5.3 5.3 5.3

8.G 8.9 8.5

12.0 13.3 11.8

kompetens Högre examen

14 J

K.-ex. J. K.

15 252

7 33 48

11.4 5.7 8.3

7.1 3.6 4.3

M

M. K. M. L.

33 305 141 164

36 37 50 26

10.7 18.8 18.2 19.0

5.8 12.4 13.2 12.0

10.0 5.4 7.1 10.0 18.7 18.6 18.7

lo.G 7.1 11.4 15.4 24.1 22.3 24.9

5.5 8.4 12.5 14.2 8.1 8.1 9.G 10.8

9.2 11.5 17.0 17.5

6.4 6.3

11.8 10.0 12.5 5.4 4.4 6.4

0 Tf.,F.K.,T.K.

T. K. + lärar-

0 M. K.

K

H

F. K. F. M. F. L. F. D.

30 124 76 36

50 21 21 25

6.2 8.7 13.4 14.6

2.5 5.1 8.8 9.9

N

F. K. F. M. F. L. F. D.

21 89 43 19

43 22 37 26

8.8 8.7 10.3 11.5

4.7 5.2 6.8 6.7

T

T. K. + lärarkompetens

25 J

,1. K.

48 57

8.2 6.7

—

M. L.

32 15 17

69 93 47

12.2 10.0 12.5

9.7 M

0 M. K.

— —

H

F. K. F. M.

40 117

75 50

6.3 5.5

3.0 2.3

K

|F. M.

11.6 11.5 12.0 16.0

— — — 7.3 7.6 9.2 |

Med ökat antal närvaroterminer förefinnes en bestämd förskjutning i proportionen mellan individer med och utan skuldsättning, och man finner också, att bland de yngre studenterna ett relativt större antal individer bedömts som skuldfria vid studiernas avslutande än bland de äldre. De ovan angivna procentsiffrorna för slutskuld = 0 äro i själva verket högstsiffror;

143 det förekommer naturligtvis tämligen sällan, att en student, som vid deklarerandet är skuldsatt, före studietidens slut hunnit bli skuldfri, medan det däremot rätt ofta kan inträffa, att en student, som vid tidpunkten ifråga är skuldfri, skuldsätter sig före studiernas slut, även om han, av uppgifterna om föräldrarnas inkomster och hittills lämnade bidrag och om egna inkomster och utgiftsstandard att döma, synes kunna slutföra studierna utan skuldsättning och därför icke av oss kunnat hänföras till någon annan grupp än gruppen »slutskuld = 0». Det visar sig också i tabellen, att bland de teologie studerande, som avse prästexamen, 21 % av dem, som icke avlagt någon examen, men endast 13 % av dem, som avlagt teol.fil.- eller fil.kand.-examen, ha bedömts som »slutskuld = 0». Bland medicinare, som avse med.lic, ger en uppdelning i medicine studerande utan examen och medicine kandidater en ännu större skillnad; talen äro nämligen resp. 50 % och 26 %. Beträffande de manliga deklaranter, som bedömts som skuldfria vid studietidens slut, lämnas en sammanställning i tab. 64, utvisande deras procentuella förekomst efter olika antal närvaroterminer samt med indelning efter fakultet och beräknad total studietid. Vi se av denna tabell, att procentsiffran skuldfria inom en viss närvaroterminsgrupp och fakultet ej visar någon systematisk gång med det beräknade antalet studieår, men att däremot siffrorna visa en fallande tendens med växande antal närvaroterminer. Betrakta vi i tabellen speciellt dem, som ha en beräknad studietid, som ungefärligen överensstämmer med den normala studietiden för den inom fakulteten vanligaste examen och som vid universitetet tillbragt större delen av den för examen erforderliga tiden, finna vi följande procentsiffror för antalet vid studiernas avslutande skuldfria: teologer, 5—6 studieår, 7—10 närvaroterminer, 10 %; jurister, 5—6 studieår, 7—10 närvaroterminer, 41 % ; medicinare. 8—11 studieår, 11—14 närvaroterminer, 35 % (minst 15 närvaroterminer, 19 %); filosofernas siffror bli här på grund av att flera olika examina äro vanliga av mindre intresse. Om vi emellertid taga fasta på, att för en viss bestämd närvaroterminsgrupp inom en viss fakultet procentsiffran av vid studietidens slut skuldfria ej visar någon systematisk variation med det beräknade antalet studieår, kunna vi nöja oss med att betrakta procentsiffran i fråga bland dem, som ha ett antal närvaroterminer, som överensstämmer med det för huvudexamen vanliga. En jämförelse efter dessa grunder av siffrorna i tab. 64 med de i tab. 63 anförda talen för olika avsedda examina ger en uppfattning om, i vilken grad de sistnämnda siffrorna ge en överskattning av antalet vid studietidens slut skuldfria. Medan exempelvis i tab. 63 den slutliga skuldsättningen bedömts som 0 för 15 % av dem, som avseprästexamen, torde den riktiga siffran vara c:a 10 %. För de kvinnliga studenterna bli enligt tab. 63 procenten av de vid studietidens slut skuldfria i allmänhet högre än motsvarande siffra för de manliga studenterna. I de fall, då bedömningen givit en viss slutskuld vid handen (slutskuld

Tab. 64. Procentuella antalet manliga studenter med beräknad slutlig skuldsättning = 0 inom grupper efter fakultet, antal närvaroterminer och beräknad total studietid. (L). Antal närvaroterminer Samtliga

Beräknad deklaranter I l - -14 IS 7—-10 1- - 2 3--6 total Fakultet studietid, % % X % % % slutslutslutslutslutår slutAntal skuld Antal skuld Antal skuld Antal skuld Antal skuld Antal skuld = 0 = 0 = 0 = 0 = 0 = 0 T

J

M

H

N

151 24 105 18 4

18 17 17 28 0

169 3 116 45 5

11 33 10 9 40

—

—

— — —

— — —

63 20 67 71 0

69 8 44 17

33 12 41 24

— —

— —

—

76 5 63 7 1

—

—

54 43 67 38

84 8 44 32

49 62 48 47

—

—

—

—

74 10 34 28 2

32 15 13 2 2

44 33 54 0 100

69 19 33 11 6

32 54 21 18 50

24 11 4 6 3

29 9 25 50 67

47 14 26 4 3

36 43 27 25 100

30 20 27 100

—4 5—6 7—8 9—

446 37 255 106 48

15 19 15 17 10

43 10 30 3

—

—

Samtliga —4 5—6 7—8 9—

256 20 154 63 19

47 35 53 37 47

50 7 38 5

48 71 45 40

—

Samtliga —7 8—9 10—11 12-

336 33 149 125 29

37 36 40 34 28

46 14 24 8

Samtliga —4 5—6 7—8 9—

249 34 82 47 86

24 44 23 23 20

Samtliga —4 5—6 7—8 9—

164 25 48 44 47

29 28 23 25 40

Samtliga

4 40 22

—

0 15 14 44

—

9 29 3

44 38 100

30 10 21 46 50

52 1 34 17

35 0 35 35

—

—

35 11 18

11 27 22

1 23 16 29

16 17 9

19 29 22

2 17 10

17 20

5 15 80

—

0 35 20 40 21

—

13 40 27 44

31 15 26 14

100 13 12 21

— —

— —

0 12 40

— —

— —

44 22

14 36

4=0), har något samband mellan den beräknade slutskuldens storlek och antalet närvaroterminer (inom en viss fakultet och för en viss beräknad studietid) icke kunnat påvisas. De felkällor, som här kunna tänkas sammanhänga systematiskt med antalet närvaroterminer, torde på det hela taget kompensera varandra. Skuldbeloppens storlek framgår för de olika avsedda examina av tab. 63. Av vad ovan sagts rörande gruppen slutskuld = 0 framgår, att medeltal beräknade på samtliga individer med bedömd slutskuld skulle kunna bli avsevärt för låga. Av liknande anledning, nämligen att en del av de till gruppen »slutskuld = 0» räknade egentligen vid bedömningen bort påföras ett i regel mindre belopp i slutskuld, kunde man förvänta att medeltalen bli för höga, då de beräknas enbart på dem, vilkas slutskuld bedömts som 4= 0. I den mån det förekommer, att studenter med stora skulder på grund av sitt ekonomiska nödläge nödgas avbryta sina studier före den avsedda examen,

145 bli siffrorna givetvis också för höga. I motsatt riktning verkar emellertid det förhällandet, att den återstående studietiden i stort sett får anses av deklaranterna ha angivits i underkant. Talen i tab. 63, som vid en hastig anblick kunna förefalla mycket höga, böra naturligtvis ses i samband med de faktiskt gällande värdena på studietiden för de olika examina. Det bör dessutom observeras, att skulder från tiden före universitetsvistelsen, då sådana förekomma, äro medräknade; talen äro ju närmast avsedda att belysa den skuldbörda, som en student i genomsnitt har att räkna med, och då böra naturligtvis samtliga studieskulder och ej endast de vid universitetet erhållna medtagas. På liknande sätt som i fråga om den totala studiekostnaden har även beträffande den beräknade slutliga skuldsättningen vid examens avläggande ett försök gjorts att genom en uppskattning med hjälp av beräknad studietid och genomsnittlig årlig skuldsättning skaffa ett intryck av bedömningens tillförlitlighet. Rent principiellt borde naturligtvis för denna uppskattning icke använts genomsnittliga årliga skuldsättningen utan i stället skuldsättningen 1930; dessa två äro emellertid helt naturligt mycket starkt korrelerade. I själva verket överensstämma ju de två uttrycken för skuldsättningen praktiskt taget fullständigt för dem, som vid den tidpunkt, som deklarationen avser, alltså den 31/i2 1930, voro skuldfria. Vidare har exempelvis för dem, som tidigare bedrivit studier vid Göteborgs högskola och då fått studierna bekostade av föräldrar men som sedan i Lund studera på skuld, bedömningen av genomsnittliga årliga skuldsättningen fått avse endast terminerna i Lund, varigenom skillnaden mellan denna och skuldsättningen under år 1930 blir mindre än om bedömningen avsett hela antalet närvaroterminer. Slutligen är det faktiskt så, som tidigare påpekats, att den genomsnittliga årliga skuldsättningen för dem som skuldsätta sig är tämligen oberoende av — eller i varje fall ej visar någon systematisk gång med — antalet närvaroterminer; orsaken härtill har förmodats ligga i det förhållandet, att de äldre studenternas dyrare levnadskostnader och även i viss mån mindre möjligheter att erhålla bidrag hemifrån ungefärligen kompenseras av deras större möjligheter att erhålla stipendier och inkomst av arbete vid sidan av studierna. Uppskattningarna ha utförts på samma sätt som beträffande uppskattningarna av totala studiekostnaden, alltså genom att medeltalen av årliga skuldsättningen, beräknade för första, andra, etc. närvaroåret adderats upp till ett visst studietidsvärde, varigenom erhållits ett uttryck för slutskulden (skolskuld oräknad) för en individ med detta studietidsvärde, och av de sålunda erhållna värdena för slutskulden mediet beräknats (Ma); vidare genom att de för de olika närvaroåren gällande medeltalssiffrorna för årliga skuldsättningen adderats upp till den för den betraktade examen gällande genomsnittliga studietiden (Mb) samt slutligen genom att den genomsnittliga årliga skuldsättningens medelvärde inom resp. grupper multiplicerats med den för examen gällande genomsnittliga studietiden (Mc). Uppskattningarna ha genomförts 10

146 dels med de medeltalsvärden på årliga skuldsättningen, som beräknats på samtliga deklaranter, dels med de värden, som beräknats enbart på deklaranter med bedömd årlig skuldsättning 4= 0. Resultatet av uppskattningen framgår av tab. 65. Tab. 65. Beräknad slutlig skuldsättning. (L). (I uppskattningssiffrorna ingå icke skulder från tiden före universitetsvistelsen; i bedömningssiffrorna äro sådana skulder medräknade). T3

fi a>

Kön

Fakultet

Avsedd examen

"c ca fi ca

M

K

T

-»

•O

T3

B

cca B3

CO T 3

-o "a c

2-°

c

G _1C

•ÄTS T3 X

T. K. + prästexamen 396 T. K. + lärar45 kompetens

Beräknat på samtliga deklaranter

S o

X CO

<

B e r ä k n a d s l u t s k u l d i 1 000-tal

o) o

"33

ca cca fa> 03

3.8 II

pt-, 'Jj

15 Uppskattning

ål .G ^ T3 fin

Ma

Mb

Mc

kr.

B e r ä k n a t på deklaranter med slutskuld resp. årlig skuldsättning större än 0

•a £

M

H T3 O ci> T J kH

Uppskattning

Ma

Mb

Mc

7.G

7.G

<D f^t

03"-'

9.5 J

K.-ex. J. K.

15 252

3.7 6.0

33 48

3.8 4.3

2.4 4.0

2.3 4.0

2.5 4.0

5.7 8.3

4.7 7.5

4.7 7.4

4.6 7.4

M

M. K. M . L.

33 305

5.9 9.5

36 37

6.8 11.8

6.0 11.1

5.9 11.3

6.7 10.7

10.7 18.8

10.5 17.3

10.5 17.5

10.8 17.4

H

F. F. F. F.

K. M. L. D.

30 124 76 36

4.6 5.5 9.0 11.2

50 21 21 25

3.1 6.9 10.6 10.9

4.1 5.1 8.6 10.8

4.2 5.2 8.6 10.8

4.4 5.3 8.G 10.7

6.2 8.7 13.4 14.6

5.9 7.3 11.4 14.0

6.2 7.3 11.4 14.0

5.9 7.0 11.5 14.3

N

F. F. F. F.

K. M. L. D.

21 89 43 19

4.9 5.6 9.2 10.2

43 22 37 26

5.0 6.8 6.5 8.5

4.2 4.9 8.1 8.8

4.0 4.8 8.1 8.8

4.3 5.0 8.1 9.0

8.8 8.7 10.3 11.5

6.2 7.1 11.3 12.4

6.1 7.1 11.3 12.4

6.2 7.1 11.6 12.8

M

M. L .

1.4 2.2

1.4 2.3

1.4 2.0

6.3 5.5

4.0 5.5

4.0 5.7

H

F. K. F. M.

40 117

3.3 4.9

75 50

1.6 2.7

13.4 3.5 5.2

Överensstämmelsen mellan de tre uppskattningarna är, som synes, i allo fullt tillfredsställande. Vid jämförelsen mellan uppskattningarna och de i tabellen givna medelvärdena av de genom individuell bedömning erhållna siffrorna har man att taga hänsyn till att i de senare, men ej i de förra, ingå skulder från tiden före universitetsvistelsen. Som av redogörelsen beträffande dessa skulder (sid. 137) framgår, är deras genomsnittliga belopp, räknat på samtliga individer inom resp. grupp, för män 900, för kvinnor 300 kronor, för manliga teologer, jurister, medicinare, humanister och naturvetare i ordning 1 400, 300, 700, 700 och 800 kronor. Räknat på samtliga skuldsatta individer blir medelvärdet av skuldsättningen från tiden före universitets-

147 vistelsen för män 1 200, för kvinnor 600, för manliga teologer, jurister, medicinare, humanister och naturvetare resp. 1 600, 600, 1 000, 900 och 1 100 kronor. Om vi addera dessa medeltalssiffror till de genom uppskattningen Ma erhållna siffrorna, få vi för de viktigare examina följande jämförelse mellan de genom uppskattning och bedömning erhållna siffrorna (tab. 66): Tab. 66.

Beräknad slutlig skuldsättning.

(L).

(I siffrorna ha medräknats skulder från tiden före universitetsvistelsen). Beräknad slutskuld i 1 000-tal kr.

Kön

Fakultet

Avsedd examen

Beräknat på samtliga Beräknat på deklaranter med slutskuld resp. årlig deklaranter skuldsättning större än 0 Bedömning Upp(Medium) skattning

M

K

Bedömning (Medium)

Uppskattning

9.2 9.9

9.2 10.9

T

T. K. - j - prästexamen T. K. - j - lärarkompetens

J

J. K.

8.1 M

M. L.

18.3 H

F. M. F. L. F. D.

6.9 10.6 10.9

8.7 13.4 14.6

8.2 12.3 14.9

F. M. F. L. F. D.

6.8 6.5 8.5

5.8 9.3 11.5 5.7 8.9 9.6

8.7 10.3 11.5

8.2 12.4 13.5

F. M.

5.9 H

7.8 7.2

7.3 8.7

Som synes är för män, som avse teol. kand. + prästexamen, jur. kand. och med. lic, samt för kvinnor, som avse humanistisk fil. ämbetsexamen, överensstämmelsen synnerligen god. I övrigt förekomma vissa ganska markanta avvikelser, vilka emellertid i stort sett äro mycket lättförklarliga. Att den uppskattade slutskulden, för dem, som avse teol. kand. + lärarkompetens, blir större än den individuellt bedömda, beror helt enkelt på den skillnad, som i fråga om socialrekrytering och även andra avseenden råder mellan de teologer, som avse prästexamen, och de, som avse lärarkompetens; det är då klart, att man ej kan uppskatta den mindre gruppens slutskuldsgenomsnitt med användande av siffror, som avse båda grupperna tillsamman. En likadan skillnad i socialrekryteringen förklarar också, åtminstone till en del, varför den genom uppskattning för dem, som avse fil. ämbetsexamen, erhållna siffran ligger lägre än den genom individuell bedömning uppnådda medeltalssiffran. För de högre examina spelar dessutom helt naturligt förekomsten av förvärvsarbete en ej oväsentlig roll, och det är exempelvis med stor sannolikhet så, att en student, som studerar för en högre examen, har lättare än en med avseende på antalet närvaroterminer jämnårig student, som bedriver

148 studier för en kandidat- eller magisterexamen, att erhålla inkomster av arbete; åtminstone gäller detta amanuensförordnanden o. d. Med hänsyn till storleksordningen av talen, och med hänsyn till att det naturligtvis inte rör sig om att bedöma den slutliga skuldsättningen på 100talet kronor när utan en långt mindre noggrannhet är tillfyllest, måste man dock säga,.att överensstämmelsen mellan de genom uppskattningen erhållna och de tidigare vunna talen är fullt tillfredsställande. Naturligtvis äro — bortsett från talen för de allra minsta grupperna — de genom bedömningen erhållna siffrorna de bästa, och på grund av det sätt på vilket de erhållits, äro också siffrorna beträffande den beräknade slutliga skuldsättningen avsevärt mycket säkrare än siffrorna för den beräknade totala studiekostnaden. Livförsäkringar. Å deklarationerna ha särskilda rubriker upptagits för livförsäkringar, övriga försäkringar och årligt premiebelopp. I en del fall har deklaranten blott uppgivit försäkring av visst slag utan att angiva beloppet, och i några fall har blott premien angivits. Då flera sorters försäkringar angivits, har årspremien ofta också uppgivits skild för vart slag av försäkring, men många gånger har endast en klumpsiffra för premien lämnats. Ibland ha försäkringsbeloppen uppgivits men ej premien, varvid ofta med ett frågetecken eller på annat sätt angivits, att premiebeloppet varit deklaranten obekant (vilket naturligtvis ofta nog för att icke säga som regel kan vara fallet, då någon annan än deklaranten, t. ex. fadern, betalar premien). Inalles ha 1 239 deklaranter i Lund angivit sig vara livförsäkrade, därav 40 till okänt belopp, 105 utan uppgivande av årspremien och 89 med årspremien uppgiven tillsammans med premier för andra försäkringar utan att de kunnat åtskiljas. Endast 39 deklaranter ha uppgivit olycksfalls- och sjukförsäkringar; övriga slag av försäkringar, huvudsakligen brand- och stöldförsäkringar, ha uppgivits av 74 deklaranter. I det följande skola endast livförsäkringarna och deras premier upptagas till diskussion. Medeltal av premiebeloppen inom de olika grupperna efter livförsäkringsbeloppets storlek framgå av tab. 67. Det totala årspremiebelopp, som erlagts av deklaranterna i Lund, kan beräknas-utgöra c:a 165 000 kronor. För studentkårens samtliga aktiva medlemmar torde årsbeloppet för livförsäkringspremier sålunda uppgå till i runt tal 200 000 kronor. Antalet livförsäkrade i procent av totala antalet deklaranter var i Lund 75 % för männen och 43 % för kvinnorna. C:a 60 % av de manliga deklaranterna och 27 % av de kvinnliga ha uppgivit ett livförsäkringsbelopp på mera än 5 000 kronor. De stora beloppen äro naturligtvis mera sällsynta; dock ha 28 % av de manliga och 8 % av de kvinnliga deklarerat livförsäkring på mera än 10 000 kronor. Hur det förhåller sig med motsvarande

149 Tab. 67. Livförsäkringar. Medelbelopp av försäkringsumma ock årlig premieutgift. (L). Män Kvinnor LivförLivförLivförLivförAntal säkrings- säkrings- Antal säkringssäkringsbelopp belopp livförpremie livförpremie säk- Medium, säk- Medium, rade 1 000-tal Medium, rade 1 000-tal Medium, kr. kr. kr. kr. Samtliga livförsäkrade deklaranter Till okänt belopp livförsäkrade.. Till k ä n t belopp livförsäkrade: Samtliga Livförsäkringsbelopp: Under 5 000 kr. . . . 5 000— 9 500 » Minst 10 000 »

1 125 33

135 155

114 7

110 185

1 092

215 462 415

2.6 5.7 13.G

50 100 225

39 49 19

2.4 5.4 13.S

50 105 235

siffror i olika fakulteter och yrkesklasser framgår av tab. 68, som även upptager siffrorna inom olika närvaroterminsgrupper och för grupper av olika hårt skuldsatta deklaranter. I tab. 69 kan man se, hur närvaroterminernas antal inverkar inom varje fakultet för sig. Ser man på procenten livförsäkrade, finner man att siffran är tämligen lika i de olika fakulteterna, dock att juristerna och naturvetarna ha något lägre tal än de övriga. Ser man åter på procenten livförsäkrade till belopp minst 5 000 eller minst 10 000 kronor framträda klarare skiljaktigheter, i det att medicinarna här ha de högsta talen. Medicinarna äro ju också de högst skuldsatta och äro genomsnittligen äldre. Som av tab. 69 framgår äro dock medicinarna livförsäkrade till höga belopp i relativt större antal än de övriga fakulteternas studenter, även om man jämför studenterna grupperade efter närvaroterminsklasser. Med stigande antal närvaroterminer ökas det relativa antalet försäkrade inom varje fakultet. Likaså ökas den relativa förekomsten av höga livförsäkringsbelopp. Särskilt många livförsäkrade finna vi bland sönerna till folkskollärare, lägre tjänstemän, lantbrukare och arbetare, påfallande få däremot bland läroverksläraresönerna. Att ett betydligt samband finnes mellan livförsäkring och skuldsättning framgår av tab. 68. Av de skuldfria manliga studenterna äro knappt mera än hälften försäkrade, medan detta är fallet med över 90 % av dem, som ha stora skulder. Särskilt tydligt framträder sambandet, om man ordnar efter storleken av skulderna till andra än föräldrar. Sambandet förefinnes tydligen såväl beträffande förekomsten av livförsäkring i allmänhet som beträffande förekomsten av höga livförsäkringar i synnerhet. Sambandet mellan skuldernas och livförsäkringarnas belopp framgår ännu tydligare av tab. 70, där medelvärden för försäkringsbeloppen finnas angivna inom grupper efter skuldsummans storlek. I denna tabell framgår dels hur sambandet ifråga gestaltar sig, när man ordnar efter totala skuldsumman.

150 Tab. 68. Livförsäkringar. Frekvens inom olika grupper efter fakultet, yrkesklass, antal närvaroterminer och skuldbelopp. (L). K v i n n o r

M ä n

Antal

Procent med ivförProcent med livförsäkring Antal säkring

dekladeklaMinst. Minst Minst Minst Samt5 000 10 000 ranter Samt- 5 000 10 000 ranter liga liga kr. kr. kr. kr. Samtliga

1 500

78 67 77 79 71

58 53 71 59 51

18 25 49 24 24

26 9 39 164 25

65 44 38 40 52

29 19 21 19 50 24 27 22 16 36 57 83 75 39 9 142 43 62 12 4

41 60 52 16 28 29 67 36 50 61 39 43 47 41 56 30 47 61 75 100

27 33 31 26 32 21 37 43 11 18 17 52 23 31 31 26 28 32 21 22 22 19 35 67 75

4 11 18 5 12 7 11 19 5 6 13 11 5 0 6 7 11 7 5 11 10 2 5 17 25

Fakultet:

T J M H

N

455 269 338 266 172

Yrkesklass:

A B Cl C5 Cr D E F G H

260 111 96 64 162 108 168 136 163 232

81 86 73 48 62 63 74 76 84 80

71 65 55 41 59 56 64 57 58 54

37 23 25 16 41 35 28 31 24 14

Antal närvaroterminer:

1—2 3—6 7—10 11—14 15-

200 443 425 240 192

61 73 77 78 86

45 55 61 61 80

19 19 28 33 54

Totalt skuldbelopp i 1 000-tal kr.:

Ingen —2 3—7 8 — 12 13—17 18 —

395 249 464 251 83 58

54 67 83 88 95 95

43 45 60 83 88 91

Skuld till enskilda och banker i 1 000-tal kr.:

Ingen —2 3—7 8 — 12 13—17 18 —

643 288 389 121 39 20

61 77 87 96 100 90

47 55 70 88 97 85

25 16 21 37 63 78 22 23 26 54 69 85

Skuld till enskilda i 1 00O*-tal kr.:

Ingen —2 3—7 8-12 13 —

896 297 243 49 13

68 82 87 92 93

54 62 71 84 87

27 23 31 51 73

Skuld till b a n k e r i 1 000-tal kr.:

Ingen —2 3—7 8—12 13—

962 242 233 41 22

67 85 93 100 96

51 65 79 98 96

22 29 37 66 96

—

—

—

—

187 40 29 4 3

35 43 86 75 100

25 18 48 75 67

9 0 14 25 0

—

—

—

—

208 32 17 3 3 228 22 13

38 47 94 67 100 40 64 77

25 16 65 67 67 25 41 38

8 0 24 0 0 8 5 15

— —

— —

— —

—

151 Tab. 69. Livförsäkringar.

Frekvens fakultetsvis efter olika antal närvaroterminer. (L).

Procent med livförProcent med livförProcent med livförAntal säkring säkring säkring när- Antal Antal Antal varo- dekladekladeklaMinst Minst Minst Minst Minst Minst ter- ranter Samtranter Samtranter Samt5 000 10 000 5 000 10 000 5 000 10 000 miner liga liga liga kr. kr. kr. kr. kr. kr. Manliga teologer

Manliga jurister

Manliga medicinare

Samtliga

1—2 3—6 7—10 11-14 15-

44 154 170 67 20

73 75 81 79 80

48 58 58 60 75

16 13 20 24 25

51 84 69 43 22

53 70 72 67 73

36 49 64 54 73

16 23 28 26 46

47 85 74 52 80

55 68 81 81

47 62 76 75 89

26 25 54 62 75

Manliga humanister

Kvinnliga humanister

(11

Manliga naturvetare

Samtliga

1-2 3—6 7—10 11-14 15 —

34 71 69 46 46

59 79 81 78 91

50 56 58 57 74

21 21 20 24 39

45 48 43 16 2

36 45 40 25 100

29 28 26 13 0

4 7 5 6 0

24 49 43 32 24

71 69 61 81 79

46 39 49 59 75

17 16 23 28 46

efter skulder till föräldrar och till andra än föräldrar, dels när man betraktar de mera renodlade fall, då skulder finnas endast till föräldrar eller endast till andra än föräldrar. Man ser hur även de skuldfria äro försäkrade till avsevärda belopp, ja till och med högre än dem, som ha små skulder. Detta beror därpå att de, som ha små skulder, i allmänhet äro unga studenter, medan de skuldfria finnas i alla åldrar. Alltefter som skuldsumman stiger, finner man, att livförsäkringssumman fördelar sig kring ett allt högre medeltal. De som ha smärre skulder, under c:a 7 000 kr., ha i medeltal högre försäkringssumma än skuldsumma. De som ha större skulder ha i medeltal lägre försäkringssumma än skuldsumma, så att med stigande skuldsumma en alltmera betydande del av skulderna är oskyddad i händelse av dödsfall. Det framgår också, att det är skulderna till andra än föräldrar, som mest inverka på livförsäkringen. Skulderna till föräldrarna synas knappast alls inverka utom i den mån de äro antingen kombinerade med annan skuldsättning eller ock uppgå till mycket avsevärda belopp. Ser man på dem, som äro skuldsatta enbart till föräldrarna, finner man, att inom ett intervall från 1 000 kr. upp till över 10 000 kr. av sådan skuldsättning är livförsäkringarnas medelbelopp mycket litet påverkat av skuldsumman. Dessutom är det anmärkningsvärt, att livförsäkringsbeloppen hos dem, som äro skuldsatta enbart till sina föräldrar, äro betydligt mindre än hos dem, som ha andra skulder. Allra högst i förhållande till skuldsumman synas livförsäkringsbeloppen vara för dem, som ha skulder endast till andra än föräldrar. Dessa skiljaktigheter

152 Tab. 70. Livförsäkringar.

Total

Total

skuld

belopp

CO

o

C3 C3 v/ CO

TJ

"3 G

Livförsäkringsbelopp Medium

~ 60 co -G

3 jc

G

n = :=3 G "> CO O

fi 2 9 *

o

•~2

CO

T3 C3 tr

.

X

t, OJ

cä cä

395 Skuldsatta

1 105 82

0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10—12 13—15 16—

33 61 112 69 104 68 103 86 89 76 105 81 85 85 82 88 73 84 46 89 132 91 65 95 76 95

fit ••o %-t

Z. 'o

Livförsäkringsbelopp Medium

co

B Éä

"1^

CO

<~2

••o

CO

p

ti ••o

7.2 7.2 6.1 5.9 6.1 6.3 6.8 7.0 7.3 7.3 8.9 10.3 15.1

27 12 13 16 11 13 9 3 5 8

50 41 57 69 56 55 62 67 67 100 75

1.5 1.6 2.2 2.5 2.4 3.4 3.4 2.9 5.0 5.6 4.2

"ca C

3.0 3.9 3.9 3 6 4.2 6.2 5.5 4.3 7.5 5.6 5.7

676 22 114 107 87 60 71 52 32 35 12 47 17 20

Livförsäkringsbelopp Medium

co .G

32 9 c

•-H-I

4.4 4.9 4.2 5.1 4.7 5.1 5.8 6.2 6.1 6.5 8.1 9.8 14.3

O <*H

ca

TJ

Xi

CO

c X

CO . G

"cä

CO

Jä

-

föräldrar

Män

T; —

X co T3

fin

Skuldfria

S k u l d till

skuld

K v i n n o r

M än Skuld-

Medeltal av försäk(Beloppen i

fi g 9 £

9 m

~x 2

P

r n i~

55 79 76 86 78 86 83 81 71 83 89 94 90

3.3 5.1 4.6 5.8 5.6 6.0 6.9 6.3 6.2 7.8 8.3 9.1 14.0

5.9 6.5 6.0 6.7 7.1 7.0 8.3 7.8 8.7 9.4 9.3 9.7 15.5

torde böra uppmärksammas. Uppenbarligen är det så, att livförsäkring framstår som en aktuellare och viktigare angelägenhet, då det gäller främmande kredit än då det gäller lån från föräldrarna. Den moraliska skyldigheten eller känslan av skyldighet att skydda långivare och borgenärer för den enda påtagliga risk en duktig student anser sig böra räkna med, nämligen att han dör innan han kan hinna göra rätt för sig, torde väl vara minst lika stor,

153 ringsbeloppet vid olika slag av skuldsättning. (L). 1 000-tal kr.). S k u l d till a n d r a föräldrar

än

S k u l d e n b a r t till

Livförsäkringsbelopp Medium

03 IT

03 CO . G

2 H

CO

T3

"5 G

G; x

^

H

C3 CO

9 p

ca

s

fi

&!

al

*T

fi

S k u l d e n b a r t till a n d r a föräldrar

M ä n

M ä n

c

föräldrar

G

CO

o

co

rH

G

Z, 60

2 CO

TJ ej

c

T J r--. .G G fi - JU

G

K

00 CO

p

V-!

<

än

M ä n

Livförsäkringsbelopp Medium 40

TJ Sr

fi g 9a..—« CO "C

fi ^

8.1 Livförsäkringsbelopp Medium

B 3 CO

"cä

T J r~ CO X G fi

TJ C3

G a

r J :c3 G * 00

o o

fi g

fi

9 5

._ X 9%

Fr

o

>— —

HH

••o

61 128 99 98 86 85 72 48 39 23 59 32 27

64 74 89 86 87 84 92 92 97 100 93 100 93

4.7 5.1 5.7 5.5 5.9 6.6 8.6 7.6 8.3 7.9 10.4 11.8 17.1

7.4 6.8 6.4 6.4 6.8 7.9 9.3 8.3 8.6 7.9 11.2 11.8 18.4

6 45 13 29 24 20 16 13 15

50 62 60 83 63 75 63 77 80 80 90 82

2.0 3.7 3.5 4.9 4.3 4.1 4.6 5.7 4.9 4.4 6.6 9.8

4.0 6.0 5.8 5.9 0.8 5.5 7.3 7.4 6.2 5.5 7.3 12.0

26 53 44 51 38 45 27 31 22 11 40 21 20

65 72 84 90 79 78 93 90 95 100 93 100 90

5.1 5.2 5.4 5.5 5.5 5.5 8.1 7.2 7.8 7.8 9.1 10.6 17.5

7.8 7.2 6.5 6.1 7.0 7.1 8.7 8.0 8.2 7.8 9.8 10.6 19.4

5 21 11

då det gäller föräldrar, som när det är fråga om andra. Skillnaden ligger säkerligen däri, att kamrater och andra borgensmän oftare fordra livförsäkring, än vad föräldrarna göra. I allt större utsträckning ställes dylik fordran numera också av kreditgivaren. Sålunda fordrar Lunds studentkårs kreditkassa ovillkorligen livförsäkring såsom hypotek vid utlämnande av lån.

KAP. III.

Uppsala universitet. Materialet.

Fördelningen efter kön, nation och fakultet. Anlitade källor.

Studentkatalogen för Uppsala universitet upptar i olikhet med vad fallet är för Lund ett betydande antal studenter såsom inskrivna, vilka redan för lång tid sedan avslutat sina studier eller som under terminen varit frånvarande. Det är nämligen i Uppsala ej ovanligt, att en person kvarstår som medlem av en studentnation efter studietidens slut, och genom att erlägga en mindre avgift kan en student, som är frånvarande, få stå kvar i studentkatalogen. Därför motsvarar i Uppsala kategorien »inskrivna» ej alls kategorien »vid universitetet studerande», och den metod, som för Lunds universitets vidkommande använts för materialets avgränsning, har icke för Uppsala universitet kunnat tillämpas. Här har i stället materialet avgränsats av studentnationernas kuratorer i samråd med undertecknad Larsson. Principen för avgränsningen har emellertid varit analog med den för Lund tillämpade, så att endast sådana studenter medtagits, som för det första varit vid universitetet närvarande minst en termin 1930 och för det andra också varit närvarande vårterminen 1931 eller eljest med säkerhet nåtts av frågeformuläret samt för det tredje av vederbörande kurator ansetts vara i egentlig mening studerande (alltså icke akademisk lärare, »överliggare», etc). Sammanlagt ha i undersökningen medtagits 2 295 studenter, därav 980 deklaranter och 1 315 icke-deklaranter. Deklarationsprocenten var sålunda 42.7 %.

Studentkatalogen för Uppsala upptar för vårterminen 1931 3 127 studenter, och med tillägg av under terminen inskrivna men ej i katalogen upptagna utgjorde studentantalet 3 195. Härav voro 150 nyinskrivna vårterminen 1931. Av de återstående 3 045 studenterna var det alltså endast 75.i % (2 295 stycken), som ansetts böra i undersökningen medtagas. För Lund upptog studentkatalogen vårterminen 1931 2 548 studenter eller med rättelser och tillägg 2 429, därav 131 nyinskrivna. Av de återstående 2 298 ha 94.o % eller 2 161 stycken medtagits i undersökningen. (44 av de 2 205 i Lund medtagna studenterna voro icke inskrivna vt. 1931.)

155 I Uppsala insamlades deklarationerna nationsvis. I vissa nationer var emellertid intresset för undersökningen ganska ringa, varför insamlingsarbetet där ej genomfördes med samma energi som exempelvis i Lund och vid Karolinska. institutet. Tab. 71 visar materialets fördelning efter kön, nation och fakultet. Fakultetsbeteckningarna framgå av sid. 39. Nationsbeteckningarna äro här: Stockholms nation = » = Upplands Gästrike-Hälsinge » = » = Ostgöta » = Västgöta Södermanlands-Nerike » =

Sthlm; Uppl; G—H;

ög; Vg; S—N;

V ä s t m a n l a n d s -Dala Smålands

nation = » = » = » = » = » = » =

Göteborgs Kalmar Värmlands Norrlands Gotlands

V-D; Sm; Gb; Klm; Vrml; Norrl; Gotl.

Man finner av tabellen, att liksom för Lund deklarationsprocenten är lägre för kvinnor än för män eller 37.4 mot 43.6 %. 1 de olika nationerna växlar deklarationsprocenten betydligt; Västgöta nation ligger högst med 62 %, medan Smålands nation är lägst med endast 21 %. Teologerna uppvisa en avsevärt högre deklarationsprocent än de övriga fakulteterna; även naturvetarna komma över genomsnittet för hela kåren. Procenten kvinnor i de olika nationerna uppvisar ganska stora variationer. För hela kåren är siffran 14.2 %; av nationerna ha speciellt VästmanlandsTab. 71

Fördelning efter kön, nation och fakultet. Sam tliga

Nation och fakultet

Samtliga Nation:

lek e-deklaranter

Deklarationsprocent

H C3 Kv.. G d Kv. 3 ti Män Kv. G 03 G SL Män Kv. Kv. Män Kv. G 60 Män Kv. & "ca • i % ca - i % 30 i % XI 50 as

2295 1969 326 14.2 980 858 122 12.4 1315 1111 204 15.5 42.7 43.6 37.4

Vg. S-N V—D Sm. Gb. Kim. Vrml. Norrl. Gotl.

153 259 140 251 186 227 277 112 142 29 152 327 40

128 221 120 218 161 195 225 99 125 28 132 281 36

76 95 50 93 115 117 124 24 39 13 72 142 20

66 82 44 85 102 100 101 21 37 13 66 122 19

10 13 6 8 13 17 23 3 2

13 14 12 9 11 14 19 13 5 0 8 14 5

77 164 90 158 71 110 153 88 103 16 80 185 20

62 139 76 133 59 95 124 78 88 15 66 159 17

T J M H N

438 428 415 725 289

9 2.1 252 429 414 14 3.3 172 384 31 7.5 148 504 221 30.5 275 238 51 17.6 133

246 166 138 201 107

6 2.4 6 3.5 10 6.8 74 26.9 26 19.5

186 256 267 450 156

183 3 1.6 57.5 57.3 66.7 248 8 3.1 40.2 40.1 42.9 246 21 7.9 35.7 35.9 32.3 303 147 32.7 37.9 39.9 33.5 131 25 16.0 46.0 45.0 51.0

Sthlm Uppl. G-H

ög.

Fakultet:

Deklaranter

(TJ).

25 38 20 33 25 32 52 13 17 1 20 46 4

16 15 14 13 13 14 19 12 12 3 13 14 10

— 6 20 1

15 25 14 25 12 15 29 10 15 1 14 26 3

20 15 16 16 17 14 19 11 15 6 18 14 15

50 37 36 37 62 52 45 21 27 45 47 43 50

52 37 37 39 63 51 45 21 30 46 50 43 53

40 34 30 24 52 53 44 23 12 0 30 43 25

156 Dala och Stockholms nationer höga siffror med resp. 19 och 16 %, medan Kalmar nation ligger lägst med endast 1 kvinnlig medlem av 29. De källor, som för Uppsala universitet använts, äro förutom de avgivna deklarationerna: Studentkatalogen (Uppsala universitets katalog), med uppgifter om kön, födelsedatum, studentår, inskrivningsår, fakultet och sektion, avlagda examina, bostad. Nationernas inskrivningsmatriklar (i vissa fall de biografiska data i nationernas porträttalbum). Dessa innehålla i samtliga fall uppgift om kön, födelseort, födelsedatum, studentexamens- och inskrivningsdatum, studentexamensläroverk, faderns yrke (I enstaka fall har dock vederbörande utelämnat någon av dessa uppgifter). Uppsala universitets inskrivningsmatrikel har icke för undersökningen använts, då den, i olikhet med nationsmatriklarna och i olikhet med inskrivningsmatrikeln för Lunds universitet, icke upptar uppgift om faderns yrke. Taxeringskalendrar. Taxeringsuppgift har för föräldrarna erhållits för 50 % av deklaranterna och 44 % av icke-deklaranterna; ibland har även uppgift om studentens egen taxering erhållits. Statskalendern och andra kalendrar och matriklar, adresskalendrar och telefonkataloger. Stipendie- och låneansökningsdeklarationer, som avgivits till nationerna, i den utsträckning sådana funnits tillgängliga. Sammanlagt ha deklarationer erhållits för 177 deklaranter och 121 icke-deklaranter eller resp. 18 och 9 %. Vi konstatera alltså liksom för Lund en större deklarationsvillighet hos dem, som ha vana att ifylla ekonomiska deklarationer. Dock är skillnaden mellan deklaranter och icke-deklaranter icke fullt så stor, som av dessa siffror kan synas vara fallet; det är nämligen så, att stipendieansökningsdeklarationer företrädesvis ställts till förfogande i de nationer, där intresset för undersökningen varit relativt starkast och därför deklarationsprocenten är högre.

Uppsala universitets studentantal, inskrivnings- och examensfrekvens m. m. Då, som av det nyss sagda framgår, endast c:a tre fjärdedelar av de i studentkatalogen för Uppsala universitet såsom studenter upptagna verkligen äro vid universitetet studerande, har det icke här samma intresse som för Lunds vidkommande att uppgöra mera ingående tabeller över studenternas fördelning på kön, fakulteter och sektioner samt på nationer. I tab. 72, hämtad ur Statistisk årsbok, ges siffror för studentantalet och dess fördelning efter kön under perioden 1866—1934. Vi finna av denna tabell, att studentantalet i Uppsala företett en ganska kraftig ökning, ehuru dock ej på långt när så stark som för Lunds universitet. Under perioden 1866—70 skulle enligt studentkatalogen Uppsala ha mer än

157 Tab. 72.

Studentantalet vid Uppsala universitet. (Enligt Statistisk årsbok).

År

Antal studenter under höstterminen i medeltal

1866-1870 1871—1875 1876-1880 1881-1885 1886—1890 1891-1895 1896-1900 1901-1905 1906—1910 1911-1915 1916—1920 1921-1925 1926—1930 1931 1932 1933 1934

1260 1 603 1511 1744 1874 1601 1564 1 596 1 976 2 389 2 415 2 725 3177 3 235 3 279 3 277 3 252

Därav kvinnor

kvinnor

1 3 5 12 23 43 65 145 199 222 274 422 433 457 465 487

0.1 0.2 0.3 0.G 1.4 2.7 4.1 7.3 8.3 9.2 10.1 13.3 13.4 13.9 14.2 15.0

°/o

tre gånger så många studenter som Lund; 1906—10 var proportionen ungefär som 2: 1 och år 1932 som 4:3, d. v. s. i själva verket var studentantalet i Lund då i det närmaste detsamma som i Uppsala. De kvinnliga studenternas andel i studentkåren har tidigare varit störst i Uppsala; numera ligger emellertid Lund härvidlag högst (ht. 1934, 17.9 % mot för Uppsala 15.o %). Studentantalets fördelning — absolut och relativt — efter fakultet läsåren 1908/09—1932/33 framgår av tab. 73. Till teologiska fakulteten har här förts även de i katalogen som »Ft» rubricerade. En jämförelse med motsvarande siffror för Lunds universitet visar en förvånande parallellism. Teologernas antal hade ett maximum vid slutet av världskriget, sjönk därefter till omkring 1924—25 för att från och med 1927 våldsamt stiga. Juristernas antal visar en i stort sett motsatt utveckling med ett minimum under kriget, en kraftig stegring under de första efterkrigsåren och från 1925 en fallande tendens. Medicinarnas antal har visat en jämn stegring, dock med någon avmattning omkring 1925. Humanisternas kurva är mycket snarlik teologernas, ehuru maxima och minima här inträffa något år tidigare. Den starka uppgången i humanisternas antal under decenniet 1921—30 är i stor utsträckning att skriva på de kvinnliga studerandenas konto. Naturvetarnas kurva slutligen är den enda, som visar en nedåtgående tendens; från ett maximum 1912 har kurvan kontinuerligt fallit till omkring 1922 för att så stiga till och med 1928, dock ej på långt när upp till sitt förra maximum, och därefter åter något falla. Denna utveckling beror uppenbarligen i huvud-

158 T a b . 73.

Studentantalet i Uppsala läsåren 1908/09- -1932/33, fördelat efter fakultet. Fakulteternas procentuella andel i kåren

S tu de ii tan tal Läsår ca C 60 ca X

Ö

T

J

M

H

H

Ej F 1 upp- S:a givet

1908—09 1925 226 468 199 591 432 8 0 9 - 1 0 2 002 214 433 238 645 465 6 10—11 2132 215 426 265 721 495 9 11—12 2 271 220 438 276 776 547 9 1 2 - 1 3 2 374 224 458 291 815 574 9 13—14 2 415 268 446 329 832 530 7 14—15 2 396 281 444 349 812 497 6 15—16 2 295 300 398 373 769 444 8 16—17 2 318 320 412 415 756 407 6 1 7 - 1 8 2 330 342 420 410 773 376 6 1 8 - 1 9 2 347 341 434 436 774 352 5 19—20 2 486 342 497 501 779 348 11 2 0 - 2 1 2 457 308 526 527 753 324 12 21—22 2 523 302 585 541 775 308 8 2 2 - 2 3 2 573 296 620 551 785 309 9 23—24 2 694 285 655 568 863 313 7 24—25 2 761 292 644 550 930 334 6 2 5 - 2 6 2 882 308 630 541 1024 367 6 26—27 3 048 332 646 553 1099 406 5 27—28 3 206 410 607 562 1176 434 12 28—29 3 1 8 8 468 563 583 1126 439 6 2 9 - 3 0 3 1 9 0 507 552 611 1081 430 4 30—31 3 1 7 5 507 569 621 1063 407 5 31—32 3 209 529 573 641 1 051 410 4 32—33 3 224 520 550 638 1096 410 7 1908—13 2 141 220 445 254 710 502 8 13—18 2 351 302 424 375 788 451 7 18—23 2 477 318 532 511 774 328 9 23—28 2 918 325 637 555 1018 371 7 28—33 3197 506 561 619 1084 419 5 De absol uta

1 1 1 5 3 3 7 3 2 3 5 8 7 4 3 3 5 6 7 5 3 5 3 1 Q

o 2 4 5 5 3

T

J

M

H

H

F

11.8 24.3 10.3 30.7 22.4 0.4 10.7 21.6 11.9 32.2 23.2 0.3 10.1 20.0 12.4 33.8 23.2 0.4 9.7 19.3 12.2 34.2 24.1 0.4 9.4 19.3 12.3 34.4 24.2 0.4 11.1 18.5 13.6 34.5 21.9 0.3 11.7 18.5 14.6 33.9 20.7 0.3 13.1 17.3 16.2 33.5 19.4 0.3 13.8 17.8 17.9 32.6 17.6 0.3 14.7 18.0 17.6 33.2 16.1 0.2 14.5 18.5 18.6 33.0 15.0 0.2 13.8 20.0 20.2 31.3 14.0 0.4 12.5 21.4 21.5 30.7 13.2 0.5 11.9 23.2 21.4 30.7 12.2 0.3 11.5 24.1 21.4 30.5 12.0 0.3 10.6 24.3 21.1 32.0 11.6 0.2 10.6 23.3 19.9 33.7 12.1 0.2 10.7 21.9 18.8 35.5 12.7 0.2 10.9 21.2 18.1 36.1 13.3 0.2 12.8 18.9 17.5 36.7 13.5 0.4 14.7 17.7 18.3 35.3 13.8 0.2 15.9 17.3 19.2 33.9 13.5 0.1 16.0 17.9 19.6 33.5 12.8 0.2 16.5 17.8 20.0 32.7 12.8 0.1 16.1 17.1 19.8 34.0 12.7 0.2 100 10.3 20.8 11.9 33.1 23.5 0 4 100 12.9 18.0 16.0 33.5 19.2 0.3 100 12.8 21.5 20.6 31.2 13.3 0.4 100 11.2 21.8 19.0 34.9 12.7 0.2 1100 15.8 17.6 19.4 33.9 13.1 0.2 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100

Ej

uppgivet 0.1 0.0 0.1 0.2 0.1 0.1 0.3 0.2 0.1 0.2 0.2 0.3 0.3 0.2 0.1 0.1 0.2 0.2 0.2 0.2 0.1 0.2 0.1 0.0 0.1 0.1 0.2 0.2 0.2 0.1

alen äro mede ltal av lösttei mine ns o ch v: uterr ninei s sif 'ror, resp.

medeltal av siffrorna för de i femårsperioderna ingående läsåren. De studerande inom fil. fak., som icke avlagt, akademisk examen, äro efter den i katalogen angivna studieriktningen (Ft, Fh och resp. Fn) fördelade på kategorierna T, H och N. 1 F = Fil. fak. utan närmare angiven studieriktning.

sak på att Stockholms högskola dragit till sig en del av de studenter, som eljest skulle ha kommit till Uppsala för att studera naturvetenskap. Det skulle vara frestande att gå mera i detalj med kommentarerna till denna tabell; då detta emellertid ligger något utanför undersökningens ram, får därmed anstå'. De olika nationernas storlek och procentuella andel i studentkåren läsåren 1908/09—1932/33 ävensom procentsiffran kvinnor i de olika nationerna läsåren 1928/29—1932/33 framgår av tab. 74. Som synes, har Stockholms nation under dessa 25 år, då studentkåren ökats med c:a 50 %, avsevärt minskats;

159 i övrigt ha samtliga nationer (utom Kalmar) ganska betydligt ökat i storlek. Se vi på de relativa siffrorna, finna vi, att det framför allt är de nordligare nationerna, Norrlands, Gästrike-Hälsinge och Västmanlands-Dala samt, än starkare, Upplands nation, som ökat. Även Södermanlands-Nerikes nation uppvisar en ökning; Gotlands nation har under den första och sista i tabellen medtagna femårsperioden samma siffra. Däremot visa samtliga nationer, som mera direkt träffas av konkurrensen med de fria högskolorna och Lunds universitet, en relativ tillbakagång, starkast för Stockholms och Smålands nationer. Tab. 74.

Läsår

Studentantalet i Uppsala 1908/13—1932/33, fördelat efter nation. Uppsal a studentkår

N a t i o n B

W 1

0Q

"K. a, P

O

X

st

R 1

2t-

1 >

ö3

O

>

kl

O

o

Studentantal 1908-13 13-18 18—23 23-28 28—33

2141 2 351 2 477 2 918 3197

311 283 247 231 240

138 185 98 278 347

117 149 174 203 214

236 275 279 323 335

179 168 188 231 247

164 207 214 275 295

210 233 256 319 378

126 138 141 160 157

165 176 207 209 208

55 62 57 58 47

141 129 134 173 207

259 301 320 395 462

1928-29 29—30 30-31 31—32 32—33

3188 3190 3175 3 209 3 224

233 235 229 247 256

340 368 363 344 320

210 233 213 211 204

353 338 326 322 334

244 241 244 254 253

305 294 288 298 289

356 370 386 389 390

165 162 161 148 147

212 194 200 212 222

56 49 48 45 35

193 188 191 217 247

460 460 465 460 463

40 45 62 64 61 61 58 61 62 64

1908—13 13-18 18-23 23—28 28—33

100 100 100 100 100

14.5 6.4 12.0 7.9 10.0 8.0 7.9 9.5 7.5 10.9

5.5 6.3 7.0 6.9 6.7

11.0 11.7 11.3 11.1 10.5

8.4 7.1 7.6 7.9 7.7

7.7 8.8 8.6 9.4 9.2

9.8 9.9 10.3 10.9 11.8

5.9 5.9 5.7 5.5 4.9

7.7 7.5 8.3 7.2 6.5

2.6 2.6 2.3 2.0 1.5

6.6 5.5 5.4 5.9 6.5

12.1 12.8 12.9 13.5 14.4

1.9 1.9 2.5 2.2 1.9

1928-29 29-30 30—31 31—32 32—33

100 100 100 100 100

7.3 7.4 7.2 7.7 7.9

10.7 11.6 11.4 10.7 9.9

6.6 7.3 6.7 6.6 6.3

11.1 10.6 10.3 10.0 10.4

7.7 7.6 7.7 7.9 7.8

9.6 9.2 9.1 9.3 9.0

11.2 11.6 12.2 12.1 12.1

5.2 5.1 5.1 4.6 4.6

6.7 6.1 6.3 6.6 6.9

1.8 1.5 1.5 1.4 1.1

6.1 5.9 6.0 6.8 7.7

14.4 14.4 14.6 14.4 14.3

1.9 1.8 1.9 1.9 2.0

Nationernas procentuella andel i kåren

Procent

kvinnor

1928-33

1928—29 29-30 30—31 31—32 32—33

13.4 13.4 13.0 13.2 13.7

21 17 18 13 13

14 13 13 12 13

13 13 12 14 14

11 12 11 11 11

10 12 11 12 13

11 11 12 13 15

19 19 18 18 16

16 16 12 11 14

13 11 12 14 14

5 4 2 4 7

13 12 13 14 15

12 12 13 13 13

7 9 11 15 14

I tab. 75 framställes antalet vid Uppsala universitet nyinskrivna läsårsvis 1903/04—1932/33. För Lunds universitet funno vi ett maximum i antalet

160 nyinskrivna läsåret 1926/27; även för Uppsala ha vi då ett mycket högt tal, som dock det följande året, 1927/28, något överträffas. Utjämningen i storlek mellan de två universiteten framgår mycket tydligt av en jämförelse mellan antalet nyinskrivna; under femårsperioden (läsåren) 1903—08 var antalet vid Uppsala universitet nyinskrivna i medeltal årligen 364 mot för Lund endast 199; för perioden 1928—33 äro motsvarande siffror 485 och 460. Det torde dock vara något vanligare, att en student flyttar sina studier från Uppsala till Lund än omvänt. Tab. 75. Antalet nyinskrivna per läsår 1903/04—1932/33. (IT).

Läsår

Antal nyinskrivna

Därav från annan högskola och utlänningar

Antal nyinskrivna netto

Nyinskrivna H. T. Nyinskrivna V. T. Antalet per läsår nybrutto brutto inskrivna brutto i Därav Därav procent av kvinnor kvinnor AnAnmedelantalet tal tal studenter AnAn% % under läsåret tal tal

brutto

Antal

%

1903—04 04-05 05—06 06-07 07—08 08-09 09—10 10—11 11—12 12—13 13—14 14—15 15-16 16—17 17—18 18—19 19-20 20—21 21—22 22-23 23-24 24-25 25—26 26—27 27—28/ 28-29 29-30 30—31 31—32 32—33

330 303 385 368 433 406 411 426 471 409 439 361 301 324 390 383 477 371 439 478 469 451 480 547 556 455 462 456 521 506

27 10 28 18 28 15 29 39 46 36 46 45 72 75 68 58 115 62 68 70 78 60 48 73 52 72 86 99 105 87

8 3 7 5 6 4 7 9 10 9 10 12 24 23 17 15 24 17 15 15 17 13 10 13 9 16 19 22 20 17

303 293 357 350 405 391 382 387 425 373 393 316 229 249 322 325 362 309 371 408 391 391 432 474 504 383 376 357 416 419

265 244 312 314 372 343 332 357 402 356 375 294 227 253 318 287 368 303 356 361 382 351 386 400 402 313 309 265 319 374

20 22 29 37 31 35 34 31 49 36 42 55 40 33 56 30 39 38 37 43 39 71 66 72 96 70 66 54 60 83

8 9 9 12 8 10 10 9 12 10 11 20 18 13 18 10 11 13 10 12 10 20 17 18 24 22 21 20 19 22

65 59 73 54 61 63 79 69 69 53 64 67 74 71 72 96 109 68 83 117 87 100 94 147 154 142 153 191 202 132

7 6 10 9 6 6 8 10 9 6 13 16 8 8 7 13 17 12 13 18 17 12 17 14 26 16 13 16 19 13

11 10 14 17 10 10 10 14 13 11 20 24 11 11 10 14 16 18 16 15 20 12 18 10 17 11 8 8 9 10

1903—08 08—13 13—18 18-23 23-28 28-33

364 425 363 430 501 480

22 33 61 75 62 90

6 8 17 17 12 19

342 392 302 355 438 390

301 358 293 335 384 316

28 37 45 37 69 67

9 10 15 11 18 21

62 67 70 95 116 164

8 8 10 15 17 15

12 12 15 15 15 9

21 19 22 21 24 21 21 20 21 17 18 15 13 14 17 16 19 15 17 19 17 16 17 18 17 14 14 14 16 16 21 20 15 17 17 15

De absoluta :alen för femsirsperic derna äro medelta av r asp. fe m läsa rs siffror.

161 Tab. 76 ger antalet vid Uppsala universitet avlagda examina läsåren 1908/09—1932/33 (efter Uppsala universitets årsberättelse). Tab. 76.

Examina vid Uppsala universitet läsåren 1908/09—1932/38. fr* G C

u Läsår

o o >

G cd

OJ o M O M o, g p CD H

o "GG C3 X t-

93 X C

ii G

3 .

s

Z

a c X

o

rC

u -r

— ft

6± cc

S

G X

f.

—

T3 G cä X

Cv> CG

G ^ .G CD G S3 > <D '•O .

S TJ 1-1

G cä

2 x 2 •

r*

•T. CD

CD c-

CH

£o

1908—13 13—18 18—23 23-28 28—33

39 48

2 47 1 44

öl

27 32 23 28 38 39 28 53 63 40 31 35 39

33 1 37 32 — 3 3 26 — 3 5 27 — 3 6 38 1 47 38 1 3 3 39 1 37 55 2 4 2 60 3 3 2 45 — 4 2 35 — 4 3 41 2 3 5 42 1 6 1 34 2 5 9 33 — 5 6 41 — 75 46 — 8 6 35 — 4 7 37 1 5 3 49 — 4 7 52 — 60 65 — 00

— 45

5 4

43 41

Q O

öij

2 4 4

— 6 3 4 2 4 3 2 4

— 6 2 1 9 6 4 4 3 7

32 30 40 45 35 40 50 47 69

4 3 3 4 5

35 31 44 37 48

:S7 34 17 39

1 41 1 38 1 39 1 67

-is

— 55

3 •24 11 17

7 19 56 115 35 8 16 33 38 100 22 — 10 5 19 25 4 8 73 16 — 4 10 29 32 8 2 85 39 — 14 9 27 32 114 93 25 — 12 6 22 :i( i 111 84 38 — 16 5 25 26 82 127 38 — 12 5 33 37 9 3 92 26 — 6 16 48 31 77 108 33 — 13 7 47 25 78 90 22 — i n 6 41 39 4 7 82 44 _ 12 6 36 43 30 64 21 — 14 14 24 47 3 3 73 23 — 7 16 4."» 28 4 9 88 23 — 8 11 57 25 4 2 73 38 — 5 11 61 25 4 1 89 27 — 12 7 71 25 57 77 31 — 13 15 58 34 65 84 32 — 6 13 44 30 7 4 84 42 — 7 22 51 22 8 2 121 42 — 109 24 47 26 7 3 113 63 — 29 54 24 90 92 63 — 10 15 40 35 7 3 80 ii:! — 6 29 71 38 71 78 47 — 3 14 59 33 70 89 48 3 11 — 12

8 22 36 8 35 31 — 10 11 11 36 — 9 1-1 57 27 — 6 22 54 :il

Promovering eller utnämning efter avlagda — th = prov till 03 cä X

G

O CJ

w 1908—09 09—10 10—11 11—12 12—13 13—14 14—15 15—16 16—17 17—18 18—19 19—20 20—21 21—22 22—23 23—24 24—25 25-26 26—27 27—28 28—29 29-30 30—31 31—32 32-33

Efterprövning till

56 93 27 8 8 101 31 4 0 76 30 64 91 35 75 90 57

a

E

2 2 2 2 3 1 3 1 2

— 4 1 3 1 3 1 6 3 2 3

— 3

1 2 2 3 2

"o Cl •H

1 i i

X

O

— 2 51

-

fH

-r

-ö

f

s

Sr

2 3 2

2 22

— 12 — 17

1 1 97 3 2 7 15 — — 2 21 3 13 10 — — 5 23 2 16 6 — — 3 18 1 11 15 7 — 2 23 2 21 11 — 1 — 19 4 2i; 9 — 1 23 2 i i 11 — o 5 21 4 22 11 — — 2 15 26 — 11 8 — 3 1 13 11 11 1 — 18 3 7 12 — — 1 21 1 8 10 — — 1 16 2 5 9 2 2 4 20 4 9 15 1 — 7 26 6 12 7 — 1 1 19 3 17 6 3 2 OQ 33 1 2 12 7 1 1 4 18 4 3 17 6 1 — 3 14 — 5 18 6 — — 4 14 1 — 26 9 _ 1 5 14 6 24 6 — — — — 3 2 25 7 10 2 5 30 1 5 41 1 1 2 19 — 2 17 11 1 1 2 21 — 2 12 11 2 1 1 19 — 3 11 9 1 1 4 23 2 3 22 7 2 1 3 14

Talen föi fems irsperi oden ia äro medeltal av resp. fe m läs års siffror.

I tab. 77, slutligen, belyses kvarvarandeprocenten genom att antalet i undersökningen medtagna ställts i relation till samtliga under de olika läsåren nyinskrivna. Vi finna av denna tabell, att kvarvarandeprocenten för Uppsalas vidkommande för de yngsta årgångarna är lägre än för Lund, medan för de äldre förhållandet är omvänt. Det är ganska klart, att detta förhållande beror på dels den olika fakultetssammansättningen (många teologer i Lund), dels att, som nyss antyddes, uppsalastudenterna i större ut11

162 sträckning än lundastudenterna flytta sina studier till annat universitet eller högskola. Vi skola senare se, huru detta speciellt gör sig gällande för medicinska fakultetens studerande. Tab. 77. De i undersökningen medtagna i relation till samtliga vid Uppsala universitet nyinskrivna, fördelade efter inskrivningstermin och kön.

TJ "o.

Sam liga nyinskrivna (brutto)

G

Därav i undersökningen medtagna

Sam tliga I un dersökningen nv inskrivna medl agna

<J o 2? |-i P

—1919 1920 1921 1922 1923 1924 1925 1926 1927 1928 1929 1930

G

< 412 424 444 499 438 486 494 549 467 451 418

105 45 50 83 118 148 227 243 325 299 312 340

% 11 12 19 24 34 47 49 59 64 69 81

G

55 49 56 57 88 78 89 110 96 82 67

7°

13 12 13 11 20 16 18 20 21 18 16

cä

cä

OJ

jg

m 9

3 X

c

.r.

CD

-u

CG

cä 6[ G

cc

3 14 14 17 20 31 31 50 51 60 68

!"S P

0 . ^ a>

C3 _6C C

17 12 13 18 17 12 17 14 26 16 13

12 0 15 0 29 17 12 0 38 56 62

rS® G

G

.H

CD 61

C5

X

be

"ie 0 v\.0

G

92 56 70 99 70 88 77 133 128 126 140

c

X

'*• G

8 7 6 5 4 18 11 13 16 19 16 16

Kvinnor

M än

cä

5 G -T*

9 3 3 4 5 27 26 32 53 57 51 56

Nyinskrivna t . T.

Kvinnor

Män

. ;•5 9. ffl .C g- G

tS*

Nvinskrivna V . T.

Kvinnor bland

61.

s

X

*.B 265 319 318 343 280 320 328 306 243 243 211

15 12 22 28 38 54 57 67 73 76 90

2 To G

^

.-,

(D

G

38 37 43 39 71 66 72 96 70 66 54

3 3 O

13 31 36 42 55 6/ 64 89 [

Yrkesfördelningen och det sociala ursprunget. Den procentuella yrkesfördelningen inom varje nation framgår för hela materialet (deklaranter + icke-deklaranter) av tab. 78. Härvid ha de 16 individer ( = 0.7 % av hela materialet), för vilka yrkesuppgift saknas, utproportionerats på de olika yrkesklasserna. Vi finna av tabellen, att för hela kåren siffran för yrkesklassen A (lantbrukare, godsägare) utgör 9.9 % • Bland nationerna visar helt naturligt Stockholms nation den lägsta siffran för denna klass med 2 %, tätt följd av Göteborgs nation. Högst ligga Västgöta och Värmlands nationer med resp. 18 och 15 %. Norrlands nation, den ur viss synpunkt mest intressanta, har lägre siffra än kåren i genomsnitt eller 8 %. Jämfört med Lund (se tab. 12) ligger Uppsala avgjort lägre; siffrorna äro nämligen 15.9 och 9.9 % resp. För B-klassen (folkskollärare) överensstämma de två universiteten väl; Uppsalas siffra är 7.i, Lunds 7.2 %. I Uppsala ligga här Västgöta och Södermanlands-Nerikes nationer högst med 11 %, Stockholms och Upplands lägst med 3 %. C-klassen (akademiker) upptar i Uppsala ej mindre än 31.i % mot för Lund endast 24.5 %. Förvånande låg siffra företer Upplands nation med

163 Tab. 78. Procentisk fördelning efter yrkesklass. (II). cä

sp

Yrkesklass X

Antal

X* öj

~Z % Män Kv. R g

B C

D E F G H

i

N a t i o n

CD

V c 0 ) fflJ

O.

•3 a 55 D

1 O

6£>

o

so

>

A

1 G CO

2295 1969 326 980 1315 153 259 140 251 186 227 277 112 142

Antal med *| känd 2279 1957 322 yrkesklass )

Summa A

h

Kön

ht

o

o O

29 152 327

3 t>

980 1299 150 258 139 251 186 227 272 109 142 29 151 325 40 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 9.9 10.1 9.0 9.3 10.4 2.0 9.7 10.1 8.0 17.7 9.7 13.2 10.1 2.1 13.8 15.2 8.3 12.5

7.1 6.8 7.7 6.6 3.3 3.1 5.8 8.0 10.8 10.6 8.8 5.5 4.2 3.4 5.3 8.3 10.0 30.4 31.1 35.7 31.2 31.0 42.0 25.2 29.5 30.7 26.9 25.1 27.9 44.0 39.4 24.1 33.8 32.0 35.0 Cl 7.1 7.4 5.3 8.3 6.8 2.7 5.4 6.5 10.8 6.5 3.5 7.4 9.2 2.8 3.4 7.3 11.4 12.5 C5 5.0 4.3 9.0 5.2 4.8 2.7 4.7 3.6 5.2 3.8 7.9 4.0 4.6 4.2 3.4 6.0 6.2 5.0 C r 19.0 21.4 17.7 20.0 36.6 15.1 19.4 14.7 16.6 13.7 16.5 30.2 32.4 17.3 20.5 18.7 14.4 17.5 9.9 9.9 7.8 11.5 20.7 8.9 5.0 10.8 8.6 11.0 8.5 6.4 20.4 13.8 4.6 9.9 7.7 2.5 10.4 10.9 9.G 10.9 4.7 10.9 12.9 10.4 10.8 6.2 11.4 10.1 14.8 17.2 7.9 10.3 12.3 7.5 9.0 11.5 9.4 8.5 12.7 7.9 7.2 10.2 7.3 11.5 5.9 9.2 13.8 12.6 8.6 8.5 8.3 5.0 10.0 6.8 11.0 4.0 9.4 14.0 13.5 5.9 6.4 13.2 9.6 4.2 6.9 10.6 9.2 10.5 11.4 10.0 12.7 9.3 14.1 10.7 19.8 19.4 9.1 12.8 11.6 14.7 10.1 5.6 6.9 9.9 11.7 13.3 11.7 17.5 7.1

25 % (jämfört med Lunds nation i Lund, som har 29 %). Speciellt höga siffror visa Stockholms nation med 42 % och — anmärkningsvärt nog — Smålands med ej mindre än 44 %. Här har man anledning att jämföra med Smålands nation i Lund, som endast har siffran 25 % ; skiljaktigheten får nog anses som ganska betecknande för olikheten i socialrekryteringen till de två universiteten beträffande denna del av Sverige. Även fakultetsfördelningen är mycket olika i de två" nationerna. För Smålands nation i Uppsala ha vi 15 % teologer, 21 % jurister, 21 % medicinare, 32 % humanister och 11 % naturvetare; för Smålands nation i Lund äro siffrorna 40, 13, 17, 23 och 7 % resp. Skillnaden i yrkessammansättning beror i själva verket också därpå, att jurister och medicinare i större utsträckning fara till Uppsala än vad teologerna göra och att fakulteterna i yrkesavseende rekryteras olika, som vi redan konstaterat för Lund. Norrlands nation har med 32 % högre siffra för yrkesklassen C än någon av nationerna i Lund (med undantag av den minsta, Östgöta). Detta utgör ett bevis så gott som något på att avstånden från universitets- och läroverksstäder ha stor betydelse för möjligheten, eller rättare för omöjliggörandet, av att förvärva akademisk utbildning. Av intresse är även att betrakta fördelningen på de olika undergrupperna inom de akademiska yrkena. I själva verket är Uppsalas siffra för C 2 (advokater, ämbetsmän) nära dubbelt så stor som Lunds, och för C 7 (officerare) är skillnaden än större. Av nationerna ha Norrlands och Gotlands för Cl (präster) de högsta talen, 14 och 13 %, medan Stockholms och Göteborgs nationer ha mindre än 3 %.

164 D-klassen (direktörer, grosshandlande) är naturligen starkast företrädd i de två sist nämnda nationerna med resp. 21 och 20 %. För hela studentkåren är siffran endast ungefär hälften så stor eller 9.9 %. E-klassen (handlande), som för kåren har siffran 10.4 %, uppvisar relativt höga tal för Norrlands och Gästrike-Hälsinge samt även för Göteborgs nation, medan Stockholms nation företer den lägsta siffran. Tillsammans utgöra klasserna D och E ungefär lika stor del av studentkåren i Lund och Uppsala. I Uppsala är emellertid den förra klassen nästan lika starkt företrädd som den senare (resp. 9.9 och lO.i %), medan i Lund skillnaden är större (8.2 resp. 11.3 %). Även klassen F (högre tjänstemän m. fl.) är i Uppsala ungefär lika starkt företrädd som i Lund; en viss skillnad synes dock ligga däri, att i Uppsala undergruppen F2 (kamrerare och kassörer etc.) är starkare och F3 (sjökaptener) svagare representerad än i Lund. Likaså har yrkesklassen G (lägre tjänstemän m. fl.) i Uppsala och Lund ungefär samma relativa omfattning; procentsiffrorna äro nämligen resp. lO.o och 9.s %; av nationerna ha Upplands och Östgöta de högsta siffrorna, Göteborgs och Stockholms de lägsta. Vad slutligen yrkesklassen H (hantverkare, arbetare) beträffar, är denna svagare företrädd i Uppsala (12.7 %) än i Lund (14.i %). De nationer, som ha sina områden närmast Uppsala, Upplands och Gästrike-Hälsinge, ha emellertid betydligt högre tal eller 20 och 19 % resp. Stockholms nation uppvisar den förhållandevis låga siffran 11 %, vilket naturligtvis beror på att studenter, som tillhöra denna yrkesklass och ha hem i Stockholm, i stor utsträckning förlägga sina studier till Stockholms högskola eller Karolinska institutet, Av de övriga nationerna ha Göteborgs, Västgöta, Värmlands och Smålands (samt Kalmar) de lägsta talen, vilket på samma sätt förklaras därigenom, att de studenter från denna socialklass, som eljest skulle sökt sig till dessa nationer (eller kanske inte alls kunnat bedriva universitetsstudier) i stället gått till Göteborgs högskola och Lunds universitet. Norrlands nation har för H-klassen siffran 12 %, alltså liksom för A-klassen lägre siffra än kårens genomsnitt. Fördelningen mellan de olika undergrupperna i H-klassen är i jämförelse med Lund något förskjuten mot Hl (hantverkare), vilket alltså skulle tyda på, att klassen i Uppsala skulle stå något högre, ekonomiskt sett, än vad fallet är i Lund. En jämförelse mellan de två könen visar samma förhållande, som vi tidigare funnit för Lund. De kvinnliga studenterna komma i större utsträckning än de manliga från hem, där fadern själv erhållit akademisk utbildning; procentsiffran C är nämligen för kvinnorna 35.7 mot för männen 30.4. I gruppen C5 (läroverkslärare) framträder skillnaden mera tydligt, i det att vi där ha siffrorna 9.o och 4.3 % resp. Samma är förhållandet med Cr (akademiker utom präster och läroverkslärare), där talen äro 21.4 och I8.7 %. Kvinnorna äro även starkare representerade i F-klassen, medan för yrkesklasserna G och H männen i gengäld överväga. Om vi slutligen göra en jämförelse mellan deklaranter och icke-deklaranter.

165 finna vi, att de förra äro underrepresenterade i klasserna D och Cr, i någon mån även i klasserna E och A, men överrepresenterade i övrigt. Studenter med sämre ekonomisk bakgrund äro alltså något starkare företrädda bland deklaranterna än studenter, tillhörande de ekonomiskt bäst situerade klasserna. Skillnaden är dock ej av den art, att resultaten därigenom bli missvisande. De olika fakulteternas sammansättning i yrkesklasshänseende har tidigare i samband med redogörelsen för Lunds universitet berörts (sid. 54—56). För att studera fakultetsvalet inom olika yrkesklasser ha vi att, som i kap. II motiverats, på lämpligt sätt eliminera olikheten i studietid i de olika fakulteterna, Tab. 79. Faknltetsfördelning efter olika antal närvaroterminer.

(U).

%

Antal närvaroterminer

Antal

Samtliga 1 2 1— 2 3- 4 5— 6 7— 8 9-10 11-14 15—20 21—

Summa

T

J

M

H

N

2 295

214 98

100 100

11 19

25 14

18 36

35 24

11 7

312 311 283 341 242 379 266 161

100 100 100 100 100 100 100 100

14 25 18 26 17 21 12 14

21 20 16 19 22 19 18 12

24 20 19 13 12 16 21 22

31 27 34 31 34 27 36 37

10 8 13 11 15 17 13 15

Fördelningen fakultetsvis efter olika antal närvaroterminer framgår av tab. 79. Ehuru studentantalet i Uppsala är större än-i Lund, visa dessa tal ej alls samma systematiska gång som fallet var för Lund, ehuru dock vissa drag äro gemensamma, nämligen juristernas och teologernas relativt ringa andel i studentkåren för de högsta närvaroterminsgrupperna samt teologernas relativa fåtalighet under första studieåret. Då tabellen ej ger något direkt utslag för huru fakultetsvalet skall mätas, har i likhet med för Lund valts att studera studenternas med 3—10 terminers närvaro fakultetsfördelning i de olika yrkesklasserna. Denna fördelning framställes i tab. 80. Om vi anse tabellens siffror som ett tillfredsställande uttryck för fakultetsvalet inom olika yrkesklasser, finna vi följande. Av samtliga manliga studerande välja i Uppsala c:a en fjärdedel teologiska fakulteten (mot för Lund över en tredjedel), c:a en femtedel vardera juridiska och medicinska fakulteten (för Lund ungefär samma siffror), en fjärdedel humanistiska sektionen (för Lund endast c:a en sjättedel) och slutligen en tiondedel naturvetenskapliga sektionen (samma siffra för Lund). För de

166 Tab. 80. Studenter med 3—10 terminers närvaro. Fakultetsfördelning inom olika yrkesklasser. (TJ). K vi n n o r

M ä n

%

qy

Yrkesklass

Antal Summa

983 93 A 71 B 74 Cl 66 C2 28 C3 34 C5 92 C 4, 6-8 109 D 83 E 81 F 113 G 133 H 6 X 477 Deklaranter Icke-deklaranter 506

Samtliga

100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100

/

Antal Sum- T

M

H

N

18 16 9 8 6 61 18 23 27 22 22 16 12 33 13 20 | 23 23

24 22 28 20 18 11 26 23 27 23 19 26 29 17 21 27

10 194 12 13 18 13 12 11 3 11 18 7 18 21 12 24 4 16 11 22 11 22 9 13 9 22 17 83 13 8 111

T 26 35 34 51 3 — 12 9 8 30 15 37 44 17 33

.1 22 14 11 8 70 11 26 34 34 14 33 12 7 17 21

J

M

H

X

ma

100 3 100 — 100 8 100 — 100 — 100 — 100 10 100 — 100 — 100 0 100 a 100 — 100 —

7 70 17 4 25 58 8 8 — — 69 23 9 9 64 18 9 — 82 9 — — 100 — — 14 67 10 8 8 67 17 6 6 69 19 — 5 64 27 5 — 77 14 — 8 77 Ib 0 o 64 27

100 100

4 1 !) 11

6 —

66 23 72 13

kvinnliga studerandena finna vi, att filosofiska fakulteten spelar en fullkomligt dominerande roll, i det att över två tredjedelar av kvinnorna bli humanister och en sjättedel naturvetare; 7 % bli medicinare, 4 % jurister och 3 % teologer. För männen finna vi yrkets »ärftlighet» illustrerad genom att av prästsönerna över hälften bli teologer, av läkaresönerna över två tredjedelar medicinare och av advokat- och ämbetsmannasönerna över tre femtedelar jurister. I övrigt visa liksom för Lund studenter tillhörande yrkesklasserna H, G, A och B en viss förkärlek för teologiska fakulteten (dock i ingen av klasserna i så hög grad som för Lund). Akademikerklassen utom Cl (präster) samt direktörsklassen D och högre tjänstemannaklassen F ha för teologiska fakulteten låga tal, nämligen för C utom Cl 6, för D 8 och för F 15 %. Juridiska fakulteten väljes av studenter tillhörande yrkesklasserna C 4, 6—8, D och F i samtliga fall av så gott som precis en tredjedel; medicinska fakultetens siffra är också för dessa tre klasser av ungefär samma storlek, ehuru något lägre än juristernas. Som emellertid av tab. 79 framgår, äro för 7—10 terminers närvaro medicinarna mycket fåtaliga i Uppsala (de gå i ganska stor utsträckning kurser strax före och efter med. kand.-examen utanför Uppsala) varför rekryteringen till medicinska fakulteten i tab. 80 med säkerhet underskattas. Yrkesklassen E (handlande), som för juristerna hade endast hälften så stort tal som de nämnda klasserna, har för medicinska fakulteten ryckt upp i jämnbredd med dem, ett förhållande, som redan förut konstaterats för Lunds vidkommande.

167 Liksom för Lund visar yrkesklassen C5 ett relativt högt tal för humanistiska sektionen, här dock överträffat av klasserna H, B och D, och liksom för Lund är det C3 (läkare), som här företer den lägsta siffran. Klasserna B och C2 utgöra ytterligheterna i fråga om valet av naturvetenskapliga sektionen, liksom också för Lund var fallet. Trots de olikheter, som förefinnas i de olika yrkesklassernas relativa storlek. finna vi sålunda, att fakultetsvalet i Uppsala och Lund visar i stort sett samma beroende av faderns yrke. Det kan slutligen vara motiverat, att här liksom för Lund göra en jämförelse mellan yrkesfördelningen av studenternas fäder och befolkningen. Vi finna då naturligen, som av jämförelsen mellan Uppsala och Lund här ovan framgår, än mera accentuerade de skillnader, vi förut kunnat iakttaga för Lunds vidkommande. Siffrorna för den procentiska fördelningen på yrkesklass (beträffande omfattningen av de olika klasserna se tab. 11) framgå ur tab. 81. Tab. 81. Jämförelse mellan den procentiska yrkesfördelningen hos studenternas fäder och gifta och förut gifta manliga yrkesutövare över 40 år enligt 1920 års folkräkning. (TJ). Gifta ocb förut gifta man- Fäder till i undersökningen liga yrkesutövare över 40 år medtagna (Deklaranter -\enligt, folkräkningeu 1920 icke-deklaranter)

Yrkesklass

A B, C 4, C 5 . Cl C 2, F 1, G 1, G 3, H 2 C3 C6 C7 C 8, G 2 D, E F 2, F 3 Hl, H3

....

Summa

35.22 0.71 0.26 6.92 0.15 0.19 0.18 2.12 5.85 1.17 47.23

9.92 13.69 7.11 18.87 3.42 1.93 2.50 7.11 20.23 4.78 10.44

100 Vi finna av tabellen, att lantbrukareklassen A, vilken i folkmängden (gifta och förut gifta manliga yrkesutövare över 40 år) upptar c:a 36 %, bland fäderna till studenterna i Uppsala endast är företrädd med procentsiffran 10 eller endast obetydligt mer än 1/4 så starkt. Prästsöner och -döttrar äro däremot ungefär 27 gånger så starkt företrädda bland uppsalastudenterna som präster i den nämnda folkmängdsgruppen. Motsvarande siffra är för läkarna 23, för folkskollärare, läroverkslärare och akademiska lärare tillsammans 19, för officerare 14, för veterinärer, tandläkare och apotekare 10, för affärsmän (direktörer, grosshandlande, handlande etc.) 3.5, för lantbrukare något över och för hantverkare och arbetare något under */*•

168 Föräldrarnas inkomst. I tab. 82 angivas medelvärden av föräldrarnas sammanlagda inkomst inom olika yrkesklasser och med särskiljande av de fall, då fadern är död, resp. i livet. Tab. 82. Frekvensen av "Fader död" inom olika yrkesklasser. Medier och medianer av föräldrarnas sammanlagda inkomst. (TJ). (Inkomstsiffran i 1 000-tal kronor). % »Okänd inkomst» bland

tG

Yrkesklass

cä

2 ra

"3

fr OJ

cä rn

G

<

cä

_6J) 5 cc

o TC

a? ht

co -o cä Ex*

-5 *cä Sr

C0 •o cä

»Fader död»

»Fader ej död-

TJ

»Okänd inkomst» ej medräknad

»Okänd inkomst.» räknad = 0

ca

»Okänd inkomst» ej medräknad

»Ok änd inkomst» räknad 0

-Ti

G G

fa

5 CO

<5

G G

ö>

3 G

.cä

-5

f\

-5 cc f\

•B

CD

CC

ft

G cä

S •B cc

G cä

•3 trH

f.

Samtliga 980 17

7.5 13.2

91 16 75 12 30b 19 81 17 Cl C 5 51 25 C r 174 18 76 14 94 20 92 14 108 16 138 15

9 5

8 5 1 0 0 1 3 5 3 0 4

13 11 7 14 0 6

76 66 248 67 38 143 65 75 79 91 117

4.8 6.8

2.5 5.7 14.7 10.0 12.8 21.3 32.2 5.4 9.1 4.3 33

2.3 5.5 14.6 10.0 12.8 21.1 31.7 5.2 9.0 4.3 3.2

15 9 58 14 13 31 11 19 13 17 21

3.5 1.9 6.2 3.2 5.2 7.9

1.2 1.5 4.0 2.8 4.3 4.4 8.5 3.3 2.8 0.5 0.5

3.1 1.7 5.8 2.8 5.2 7.4

6.3 4.7

5.0 3.3

4.2 0.9 0.8

2.8 0.4 0.4

A B C

D E F G H

2 0 2 7 4 2 3 6

27 0

0 18 14

21.2 11.2 14.2 27.9 42.7

6.6 11.3

4.8 3.5

4.4 6.1 21.0 11.2 14.2 27.5 41.4 6.3 11.0

4.0 3.4

8.6 4.7

4.2 1.1 0.9

1.3 3.8

2.5 4.3 4.2

Betrakta vi i tabellen först de där lämnade uppgifterna om »fader död», finna vi för samtliga deklaranter procentsiffran 16.G, som är något högre ehuru ej signifikativt skild från motsvarande siffra för Lund, som var 15.9 %. Anmärkningsvärt är i övrigt endast att G-klassen (lägre tjänstemän m. fl.), som för Lund hade den låga siffran 7 %, här har en med övriga yrkesklasser mera överensstämmande siffra eller 16 %. Förklaringen torde ligga i Gklassens olika sammansättning vid de två universiteten; i Lund är gruppen Gl (underofficerare, tågmästare, polismän, etc.) förhållandevis mera talrikt och gruppen G3 (frikyrkopräster m. fl.) svagare företrädd än i Uppsala. Det är ganska plausibelt, att de stats- och stadsanställda lägre tjänstemännen ha en relativt låg giftermålsålder och att därför fäderna inom Gl-klassen äro till levnadsåren genomsnittligen yngre än inom klasserna G2 och G3. I själva verket finner man också för Uppsala en mycket låg procentsiffra »fader död» för klassen Gl eller 10 %. I Uppsala är föräldrarnas inkomst i medeltal större än i Lund, vilket ju icke i och för sig är anmärkningsvärt, eftersom vi av det föregående veta, att

169 Uppsala universitet i större utsträckning än Lunds får sina studenter från de socialt högre och jämväl ekonomiskt bäst ställda klasserna. Mera intressant är jämförelsen mellan de två universiteten yrkesklass för yrkesklass. Så gott som undantagslöst ligger nämligen Uppsalas siffra högre än Lunds. I vissa yrkesklasser äro skillnaderna mycket stora, framförallt i D-klassen, där medianen för Uppsala är nära 30 000 kronor mot för Lund endast 19 000 kronor. Undantag från regeln utgör G-klassen, där Lunds siffra, både i medium och median och oberoende av hur man räknar »okänd inkomst», är högre än Uppsalas. Vi kunna alltså, fastslå, att inom varje yrkesklass utom G-klassen, åtminstone vad deklaranterna beträffar, uppsalastudenterna komma från i ekonomiskt hänseende högre skikt än lundastudenterna. För hela materialet bör rimligtvis skillnaden vara minst lika markerad; vi ha ju tidigare konstaterat att för Lunds vidkommande icke-deklaranterna komma från ekonomiskt bättre situerade kretsar än deklaranterna, ehuru skillnaden icke är särdeles stor. Likadant är, åtminstone vad beträffar de allra högsta inkomsttagarna, fallet i Uppsala. I själva verket finner man en likadan skillnad mellan icke-deklaranterna, om man jämför deras inkomstfördelning vid de två universiteten; siffrorna äro dock så pass ofullständiga, att en närmre analys ej här ansetts motiverad. Undantaget ovan, G-klassen, bekräftar egentligen rätt väl regeln, då man lätt kan konstatera, att skillnaden betingas av yrkesklassens nyss påpekade olika sammansättning i Lund och Uppsala. Jämförelse mellan deklaranter och icke-deklaranter med avseende på faderns yrke och inkomst. Om man vill göra den antydda jämförelsen mellan deklaranter och ickedeklaranter med avseende på föräldrarnas inkomst, har man att. som utvecklades i kap. II (sid. 62), i görligaste mån eliminera den olikhet mellan deklaranter och icke-deklaranter, som betingas av att inkomstuppgifterna för de senare till största delen erhållits med hjälp av taxeringskalendrarnas uppgifter och därför utgöra ett ensidigt urval. Som nämnts gör man fördenskull jämförelsen bäst genom att sammanställa procentsiffrorna bland de två grupperna av individer med en inkomst, minst så och så stor; ju högre detta belopp väljes, desto mera jämförbara böra de två procentsiffrorna bli. En dylik sammanställning har gjorts i tab. 83. I tabellen redovisas dels samtliga fall med känd inkomst i absoluta tal och i procent av totalantalet deklaranter resp. icke-deklaranter och dels samtliga fall med taxeringskontrollerad inkomst. Vi se att för de allra högsta inkomsterna icke-deklaranterna äro något talrikare företrädda än deklaranterna, men redan om vi sätta gränsen till 25 000 kronor ha de senare lika hög siffra som de förra. För Lund kunde man gå ända ned till 6 000 kronor som gräns, innan deklaranterna började väga över. Betrakta vi enbart de taxeringskontrollerade inkomstsiffrorna, finna vi

170 likaledes att för de allra högsta inkomstgrupperna icke-deklaranterna äro relativt talrikast, men att redan bland dem, som ha en inkomst av minst 25 000 kronor, förhållandet är omvänt. Skillnaden blir dock ej så stor; taxeringskontroll har erhållits för 50 % av deklaranterna och 44 % av ickedeklaranterna, och de två talserierna i tab. 83 följa varandra ganska väl med hänsyn till att skillnaden till slut måste bli just skillnaden mellan dessa två procentsiffror. Om man i stället för att räkna i procent av samtliga såsom grundtal tar fallen med taxeringskontrollerad inkomst, ligger genomgående icke-deklaranternas siffra för procenten fall med inkomst överstigande ett visst belopp högre än deklaranternas; skillnaden är dock ganska obetydlig. Den skillnad, som i fråga om föräldrarnas inkomst förefinnes mellan deklaranter och icke-deklaranter, är emellertid ej större än att den mycket väl kan förklaras av den olika deklarationsprocenten i olika nationer, och denna har, som tidigare påpekats, säkerligen i huvudsak betingats av det intresse, som av vederbörande insamlingsledare visats. Tab. 83. Jämförelse mellan deklaranter och icke-deklaranter med avseende på föräldrarnas inkomst. (TJ). Icke-deklaranter

Deklaranter Samtliga taxeringskontrollerade

Samtliga Föräldrars "cä

inkomst

-H>

°/o

av

cä -^ samt-

_G

"o cc X

<

Samtliga

i

+6 cä G

i % av i % samtliga av taxei'ingssamtkontrolliga lerade dekladeklaranter ranter

liga deklaranter

cn X r-j

100.0 Samtliga cä cä H G

"o CO

X

<*

i % av samtliga ickedeklaranter

Samtliga taxeringskontrollerade /o i % av av samtliga samt- taxeringsliga kontrolickelerade dekla- icke-deranter klaranter I

cä 9

"o (B

X

<

1 315 100.0 1315 100.0

Okänd inkomst

55.7 Känd inkomst

50.2 50.2 49.6 47.6 45.1 42.3 41.1 39.2 36.5 33.7 20.6 15.5 10.7 8.0 0.3 5.2 4.0 3.5

100.0 100.0 98.8 94.7 89.8 84.3 81.9 78.0 72.8 67.1 41.1 30.9 21.3 15.9 12.6 10.4 7.9 6.9

622 615 592 565 546 515 484 466 436 402 265 189 140 111 90 79 63 56

47.3 46.8 45.0 43.0 41.5 39.2 36.8 35.4 33.2 30.6 20.2 14.4 10.6 8.4 6.8 6.0 4.8 4.3

582 582 573 555 539 513 483 465 435 401 265 189 140 111 90 79 63 56

44.3 44.3 43.6 42.2 41.0 39.0 36.7 35.4 33.1 30.5 20.2 14.4 10.6 8.4 6.8 6.0 4.8 4.3

100.0 100.0 98.5 95.4 92.6 88.1 83.0 79.9 74.7 68.9 45.5 32.5 24.1 19.1 15.5 13.6 10.8 9.6

minst

500 kr. 1500 » 2 500 » 3 500 » 4 500 » 5 500 » 6 500 » 7 500 » 8 500 » 9 500 » 14 500 » 19 500 » 24 500 » 29 500 » 34 500 » 39 500 » 44 500 » 49 500 »

898 858 796 700 593 516 468 420 377 346 206 155 108 81 64 53 40 35

91.6 87.6 81.2 71.4 60.5 52.7 47.8 42.9 38.3 35.3 21.0 15.8 11.0 8.3 6.5 5.4 4.1 3.6

492 492 486 466 442 415 403 384 358 330 202 152 105 78 62 51 39 34

171 Fördelningen efter hemort och födelseort. Genom deklarationernas uppgifter och genom den företagna kontrollen och kompletteringen är i Uppsala hemorten känd för 966 av de 980 deklaranterna, d. v. s. för 99 %. För 1 046 av de 1 315 icke-deklaranterna eller 80 % har hemorten kunnat bestämmas. Dessa siffror äro högre än de motsvarande för Lunds universitet (resp. 98 % och 74 %), vilket naturligtvis förklaras därigenom att, som förut nämnts, uppsalastudenterna i större utsträckning än lundastudenterna komma från de högre socialklasserna. Ju högre föräldrarnas sociala ställning är, desto lättare är det naturligtvis att söka reda på hemorten. Genom nationsmatriklarnas uppgifter är födelseorten känd för samtliga uppsalastudenter, såväl deklaranter som icke-deklaranter. Det visar sig, att för dem, vilkas hemort är känd, hemorten och födelseorten sammanfalla för 51 % av deklaranterna och 56 % av icke-deklaranterna. I fråga om hemortens och födelseortens fördelning på städer och landsbygd finna vi för dessa följande procentsiffror: Deklaranter

Stad med läroverk . . Stad utan » Landsbvgd Utlandet Summa

Icke-deklaranter

Födelseort

Hemort

Födelseort

Hemort

48^ 8 43 1

55 % 10 35 0.5

52 ^ 10 36 2

64 *r 9 27 0.3

100 Som synes är födelseorten mera »lantlig» än hemorten, vilket ju till en del är ett uttryck för städernas relativa tillväxt; år 1930 bodde nämligen 32.5 % av rikets folkmängd i städerna, men 20 år tidigare endast 24.8 %. Till en del beror emellertid olikheten på att de, som flytta från landsbygd till stad, i regel få lättare att, på grund av närheten till läroverk o. d., ge sina barn högre skolbildning, och också på att ej så få f. d. yrkesutövare flytta till Uppsala (och de övriga högskolestäderna) just därför att de ha söner eller döttrar, som bedriva högskolestudier där. Mellan deklaranterna och icke-deklaranterna råder den skillnaden, att de förra ha lägre procentsiffror för stad med läroverk och högre för landsbygd än de senare. I Lund var förhållandet likadant; dock var skillnaden där rätt mycket större. Orsaken till olikheten ligger för Uppsalas vidkommande helt och hållet däri, att det är lättare att få tag i hemorten i de fall, då den är stad. (Socialklassen är nämligen då genomsnittligen högre.) Som av nedanstående tablå framgår, äro de, för vilka hemorten är okänd, företrädesvis från landsbygden och tillhöra i stor utsträckning A- och H-klasserna:

172 Deklaranter

Icke-deklaranter

Hemort känd

Hemort ej känd

Hemort känd

Hemort ej k ä n d

48 % 8 43 1

29^

Antal Födelseort: Stad med läroverk Stad utan » Landsbygd Utlandet Summa

57 14

52^ 10 36 2

27^ 9 63 1

49^ 51

36 # 64

57 % 43

25^ 75

100 Yrkesklass : C-D-F A-B-E-G-H-X

..

Summa

För icke-deklaranterna kan det här beträffande yrkesklassfördelningen vara motiverat att föra jämförelsen mera i detalj. Vi finna då följande procentsiffror: Yrkesklass

Hemort känd

Hemort ej känd

&% 6 36 13 11 9 8 9 0.5

19 % 7 12 6 12 7 13 20 4

100 A B C D E F G H X Summa

Födelseortsuppgifterna för deklaranter och icke-deklaranter äro kompletta och fullt likvärdiga, då de äro hämtade ur samma källa. En jämförelse mellan deklaranterna och icke-deklaranterna med avseende på fördelningen efter födelseort ger följande: Födelseort

Deklaranter

Antal Stad med l ä r o v e r k . . . . Stad utan » .... Landsbygd Utlandet Summa

980 Ickedeklaranter 1315

47.2 % 7.9 43.3 1.6

47.2 % 9.8 41.2 1.8

173 Överensstämmelsen är som synes synnerligen stor. Eftersom emellertid deklarationsprocenten är mycket olika inom olika nationer kan det här ha intresse att göra jämförelsen även nationsvis:

N a t i o n

Deklaranter.

Antal

X 1

to ••o

I >

T.

O

93 115 117 124

62 6 31 1

42 10 46 2

50 12 38

72 8 15 5

a

a\

X 03

r-, r- 1

a

rH

f

CO

O

o

72 142

38 8 54

45 11 43 1

f

Procentuell fördelning efter födelseort: Stad med läroverk Stad utan » Landsbvgd Utlandet

9 8

Summa Icke-deklaranter.

Antal

37 14 49

53 3 42 2

30 14 55 1

30 6 63 1

100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 77 164

90 158

71 110 153

88 103

80 185

82 3 9 6

51 2 47

21 34 45

47 9 42 2

25 6 63 6

25 23 51 1

40 5 55

Procentuell fördelning efter födelseort: Stad med läroverk Stad utan » Landsbygd Utlandet Summa

63 7 26 4

49 8 42 1

54 4 40 2

25 16 58 1

74 10 15 1

37 5 57 1

100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100

Som av ovanstående tablå framgår, är även inom de flesta nationerna överensstämmelsen mellan deklaranter och icke-deklaranter synnerligen god. Emellertid är för Norrlands nation landsbygden svagare och för Värmlands starkare företrädd bland icke-deklaranterna än bland deklaranterna; för Östgöta och Norrlands nationer är bland deklaranterna stad med läroverk svagare företrädd än bland icke-deklaranterna. Ganska anmärkningsvärd är också den stora siffran för stad utan läroverk bland Västgöta och Värmlands nationers icke-deklaranter. En jämförelse mellan de två universiteten med avseende på fördelningen efter födelseort ger följande: Födelseort Antal s t u d e n t e r Stad med läroverk Stad utan » Landsbygd Utlandet

..

Summa

Uppsala universitet

Lunds universitet

2 295

2 205

47.3 °/a 8.9 42.1 1.7

48.3 "^ 7.0 42.9 1.8

174 Som i kapitlet om Lunds universitet närmre motiverats, har för de fall, där hemorten är okänd, denna vid tabuleringen ersatts med födelseorten. För Uppsalas deklaranter och icke-deklaranter tillsammantagna är hemorten känd i 88 % av fallen. För Lund var, på grund av den högre deklarationsprocenten. denna siffra större eller 93 %; för jämförbarheten av siffrorna har detta dock ingen som helst betydelse. I tab. 21—24 i kap. II ha redan lämnats vissa siffror beträffande uppsalastudenternas fördelning efter hemort. I tab. 84 meddelas den procentiska fördelningen efter hemort för de olika fakulteterna och yrkesklasserna. I fråga om definitionen av de i tabellen använda geografiska områdena hänvisas till sid. 65—66. Av uppsalastudenterna ha, som av tab. 84 framgår, 56 % sin hemort i stad med läroverk, 9 % i stad utan läroverk, 35 % på landsbygden och 0.6 % i utlandet. Med tanke på att i de fall, då hemorten varit okänd, födelseorten fått ersätta, kan man fastslå, att dessa tal i varje fall icke ge en överdriven bild av stadsbornas överrepresentation; om hemorten hade varit känd för samtliga, hade man sannolikt haft att räkna med en viss, om än ganska, obetydlig förskjutning i de nämnda talen till städernas förmån. Vi ha ovan visat, att fallen med okänd hemort säkerligen företrädesvis ha sin hemort på landsbygden; om dessa fall alldeles uteslutas, blir fördelningen efter hemort: stad med läroverk 60 %, stad utan läroverk 9 %, landsbygden 31 %, utlandet O.i %. De i tab. 84 meddelade siffrorna kunna sålunda tydligen anses som fullt rättvisande. Liksom för Lund var fallet, äro i Uppsala kvinnorna i större utsträckning än männen från städerna, nämligen till 70 % mot för männen 64 % ; skillnaden faller så gott som helt på de större städerna. Med avseende pä fördelningen på landsbygd och stad i hemortsavseende överensstämma teologerna i Uppsala och Lund ganska väl; av de förra äro 50 och av de senare 53 % från landsbygden. Juristerna äro i Uppsala liksom i Lund mycket »stadsbetonade» i det att endast 25 % (för Lund 23 %) äro från landsbygden. För humanister och naturvetare har Uppsala för landsbygden lägre siffra än Lund, nämligen för humanisterna 30 % och för naturvetarna 36 % mot för Lund resp. 35 och 45 %. För de manliga humanisterna är siffran för Uppsala 33 och för Lund 40 %, för de kvinnliga vid båda universiteten 25 % • Vad slutligen medicinska fakulteten beträffar är förhållandet det motsatta, i det att uppsalamedicinarna till 35 % komma från landsbygden, medan motsvarande siffra för Lund endast är 30 %. Förklaringen till att uppsalamedicinarna till så pass stor procent — i jämförelse med lundensarna — komma från landsbygden, torde ligga i att Karolinska institutet drar till sig ett- icke så ringa antal medicinare, som eljest skulle ha gått till Uppsala. Ett mycket stort antal av medicinarna i Lund äro från Malmö (17 % av samtliga); däremot äro endast 4 % av uppsalamedicinarna från Stockholm. Beträffande hemortfördelningen inom de olika yrkesklasserna finna vi av

175 Samtliga

"

H ^H

I>

t ~ CCC X CO

• *

1 CO CO Ht, c

(HiCCOrfC

CO

r»

" , w

CM T*

CO

1 t-

1 cc

s

5 OJ 00 O r H

CO

c.

OJ X 00 CM

O

OJ

— C M H N

.-

,_, ,«_

t>

K

irH

O OI

f.

H4 f, ,rH

Q

-

o

rH

O

o

O - CM r H iCO r H CO

HH

\%

pq

O X cä

fa

s

!5

£ M

W

£

g

£

1-3

ta—1

Sj

rfH r f

rf.

II00

:

CO O y-

^

.-i

lO

r->

T—t

O

X Ol

"M

T t c X N r t CO lO

cr.

-

c- x ta --t

i~

E C Q

CO CO HJC rH 00

ca

looce

rH rH

X

I Q T"

—

H

*•# <N

•

CO CO T r i

I-H

CK Gi

T)*(Nflq

1-1

T-H

B o

ta rH CO

o

CO O ta r H

ta

— i

00 CO • *

o pH O'

B

•x GC

QO

IOCIOO

O

•O

i c t ^H

T - H T—<

t>- ta co

x HH

T-<

T—I

00-^ O

CO - ^

r H CM i O rH GM

CO^IO

<^>TH

r H CM CCO

rn

1 O 1 r-

T-H t D T-I

l>-GM

C£

T-H

- * CM CD T-H rH

-«7ri O

T—(

CC " ^ CO

lOHTti

rH

1 -^ 1

CO

r-CO

^

T-H

OC Ol

T-HO

COCMCO

CC

C O O

rn

I C O

|

l O l H COT-HCO

_

Oii-H

CO

Ttl T -

CO

Bfl c " ^

1 OJ T—1

ocooi

t--co r H T-H

CM CO ^ H rH

CO T-H

rH

co CM co f x i i O f f i

r- - ^

o - ^ iO

OOl>

t>-CMCM

OiOCO OJ

" ^ t ^

-^^HTjy

T-

s

O CR cn O CO CM

r~

OJ Ol

(MOW lO

T-

o i • * cr

o ca

-H

c- ^r

CO l O Cf

rH • i - ao ci-

-o

T-H CM

- ^

OJ co c-

O i -t*

r H CO

00 X

-*

tO

C M CM

-j

ca

_ 3

<

G

, !/>

X

cä 60

O Sr

*

.

ccä

•6 X

rH

;0 ; o •

o

•3*8

55 TH

T-H

rH

r-

CO r n

CM CO C

O

rH

T-H

W

T-H

iO C 5 rH l -

T-H

C> oo

•«# ^ H CN r-

c

" ^ CM cr

L— T-H -tf-

t-

05 O

r-

CO 00

H C O i C

T-H

T-H

Oi J .

T -

- t f CT

CD cfs c r

oa co

O

OI CO c

CO CO

rH

T—1

CM CO i C T-H T-

rH

r-

CC r H -^t

TJH rtf CO

O

<M Ttl r -

CC

;

. et

<P 'C