Tillströmningen till de fria fakulteterna och arbetsförhållandena närmast efter avlagd examen samt militärtjänstgöringens inverkan på universitets- och högskoleungdomens studier och ekonomiska förhållanden statistiska undersökningar

National Library of Sweden

Denna bok digitaliserades på Kungl. biblioteket år 2012

STATENS O F F E N T L I G A U T R E D N I N G A R 1 9 4 3 : 1 7 SOCIALDEPARTEMENTET

TILLSTRÖMNINGEN TILL DE FRIA FAKULTETERNA OCH ARBETSFÖRHÅLLANDENA NÄRMAST EFTER AVLAGD EXAMEN samt

Militärtj änstgöringens inverkan på universitets- och högskoleungdomens studier och ekonomiska förhållanden Statistiska undersökningar utförda av S TA TENS A RBE

TSMARKNADSKOMMISSION

S T O C K

H

O L M

1 9

Statens offentliga utredningar 1943 K r o n o l o g i s k 1. Betänkande med författnings- och organisationsförslag för genomförande av ett förstatligande av den allmänna väghållningen på landet m. m. Beckman. 321 s. K. 2. Flyttningsersättuingssakkumiiga. Betänkande med förslag till författningar angående ersättning för flyttningskostnad. Mareus. 156 s. Fi. 3. 1941 års familjebeskattningssakkunniga. Betänkande med förslag till ändrade grunder för familjebeskattningen. Marcus. 170 s. Fi. 4. UtredniDg rörande skogsnäringens ekonomiska läge med förslag till åtgärder för höjande av näringens bärkraft. 3. Skogsbrukets transportfrågor: Vägar och järnvägar. Idun. 260 s. Jo. 5. Utredning rörande polismäns anslutning till politiska ytterlighetsriktningar m.m. Norstedt. 40 s. S. 6. Utredning och förslag angående pappersformaten inom statsförvaltningen. Beckman. 116 s. II. 7. 1940 års skolutrednings betänkanden och utredningar. Bilaga 1. Hygieniska förutsättningar för skolarbetet. Av U. Hjärne. Idun. 66 s. K. 8. Betänkande angående levnadskostnadsindex. Norstedt. 147 s. Fi. 9. Utredning och förslag angående statsbidrag till daghem och lekskolor m. m. Beckman. 99 s. s.

f ö r t e c k n i n g 10. 1940 års civila byggnadsutredning. Betänkande 1. Förslag till ändringar i Kungl. Maj:ts byggnadsstadga samt till föreskrifter rörande planläggning och utförande av byggnad för vissa vårdanstalter och folktandpolikliniker. Beckman. 80 s. K. 11. V tredning rörande den tekniskt-vetenskapliga forskningens ordnande. 4. Förslag till åtgärder för textilforskningens ordnande. Hoeggström. 82 s. H. 12. Betänkande med förslag till statliga åtgärder för stödjande av den privata motorlösa flygningens och modellflygningens utveckling. Beckman. 77 s. Fii. 13. Besparingsberedningens slututlåtande. Mareus. 158 s. Fi. 14. Betänkande angående åtgärder mot spekulation i vattenkraft. Norstedt. 79 s. Ju. 15. Utredning och förslag angående statsbidrag till social hemhjälpsverksamhet. Beckman. 87 s S. 16. Utredning rörande den tekniskt-vetenskapliga forskningens ordnande. 5. Förslag^till, åtgärder för järn- och metallforskningcns ordnande. Hseggström. 79 s. II. 17. Tillströmningen till de fria fakulteterna och arbetsförhållandena närmast efter avlagd examen samt militärtjänstgöringens inverkan på universitetsoch högskoleungdomens studier och ekonomiska förhållanden. Norstedt. 145 s. S.

Anm. Om särskild tryckort ej angives, är tryckorten Stockholm. Bokstäverna med fetstil utgöra begynnelsebokstäverna till det departement, under vilket utredningen avgivits, t. ex. E. = ecklesiastikdepartementet, Jo. = jordbruksdepartementet. Enligt kungörelsen den 3 febr. 1922 ang. statens offentliga utredningars yttre anordning (nr 98) utgivas utredningarna i omslag med enhetlig färg för varje departement.

STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR 1943:17 SOCIALDEPARTEMENTET

TILLSTRÖMNINGEN TILL DE FRIA FAKULTETERNA OCH ARRETSFÖRHÅLLANDENA NÄRMAST EFTER AVLAGD EXAMEN samt

Militärtjänstgöringens inverkan på universitets- och högskoleungdomens studier och ekonomiska förhållanden Statistiska undersökningar utförda av S TA TENS

ARBETSMARKNADSKOMMISSION

STOCKHOLM 1943 KTTNGL. BOKTRYCKEBIET.

P. A. NORSTEDT & SÖKER

Statens arbetsmarknadskommission framlägger härmed resultaten av tvenne statistiska undersökningar beträffande vissa spörsmål, som beröra universiteteoch högskoleungdomen, nämligen dels en undersökning rörande tillströmningen till de fria fakulteterna och arbetsförhållandena närmast efter avlagd examen, dels en undersökning om militärtjänstgöringens inverkan på universitets- och högskoleungdomens studier och ekonomiska förhållanden. Frågan om tillströmningen till universiteten och högskolorna samt studieförhållanden och anställningsmöjligheter för akademiker äro problem, som under de senaste åren fått en allt större aktualitet. Så är även i alldeles särskild grad efter krigsutbrottet faUet med militärtjänstgöringens inverkan pa studierna. Ehuruväl dessa båda undersökningar utförts helt fristående från varandra, har dock det nära sambandet mellan dem ansetts motivera, att de publiceras samtidigt. Tidigare ha tvenne större undersökningar rörande universitets- och högskoleungdomen utförts, nämligen Betänkande med undersökningar och förslag i anledning av tillströmningen till de intellektuella yrkena, avgivet av mom Kungl. Ecklesiastikdepartementet tillkallade sakkunniga (Sven Wicksell och Tor Jerneman, SOU 1935: 52) samt Utredning rörande de svenska umversiteteoch högskolestudenternas sociala och ekonomiska förhållanden (Sven Wicksell och Tage Larsson, SOU 1936:34). I de nu framlagda undersökningarna ha jämförelser med de äldre företagits. Därvid betecknas den förstnämnda utredningen »Wicksell—Jerneman» och den sistnämnda »Wicksell—Larsson». Vid utförandet av undersökningarna har kommissionen erhållit värdefullt bistånd av skolöverstyrelsens extralärarbyrå, statistiska centralbyrån, Sveriges förenade studentkårer, studentkårerna vid resp. universitet och högskolor, Sveriges extralärarförening samt Sveriges yngre juristers förening. Arbetet med undersökningarna har handlagts inom kommissionens kanslibyrå under ledning av undertecknad Bohlinder. Stockholm den 8 mars 1943. Statens arbetsmarknadskommission A. THOMSON Birger Ärvas Erik

Bohlinder

INNEHÅLLSFÖRTECKNING. Avd. I. Kap

Tillströmningen till de fria fakulteterna och arbetsförhållandena närmast efter avlagd examen.

-

I II III IV V VI VII VIII IX X XI XII XIII

Undersökningens tillkomst, omfattning och utförande Allmän översikt över tillströmningen till de fria fakulteterna åren 1921 1942 Studieinriktning Yrkesinriktning Antalet personer, som kunna väntas avlägga lägre examina under de närmaste ^ åren Socialundersökningens förutsättningar Ålder, civilstånd m. m Yrkestillhörighet Arbetslösa och arbetssökande vid undersökningstillfället Arbetsförhållanden för personer med filosofisk examen Arbetsförhållanden för jurister Arbetsförhållanden för teologer Undersökning rörande den vid studiernas början tillämnade levnadsbanan och den nuvarande Avd. I I .

sid. 7 14

22 g0 35 44 4g 48

58 64 7g 79 82

Militärtjänstgöringens inverkan på universitets- och högskoleungdomens studier och ekonomiska förhållanden.

XIV Undersökningens tillkomst och utförande XV Undersökningens representativitet XVI Ålder och värnpliktsförhållanden XVII Studieförhållanden XVIII Civilstånds- och försörjningsförhållanden XIX Ekonomiska förhållanden XX Sammanfattning

93 94 98 .105 114 .115 J30

Tabellbilagor 1 Personer, som avlagt examen ht 1936—vt 1942 och avslutat studierna, fördelade efter senast avlagd examen och examensår 137 2 Personer, som avlagt examen ht 1936—ht 1941 och avslutat studierna, fördelade efter yrkestillhörighet och senast avlagd examen 138

Bilagor A B C D

Frågeformulär C 39 Frågeformulär C 40 Frågeformulär till värnpliktsundersökningen Använda förkortningar av examensbeteckningar m. m

j40 142 143 145

AVD. I Tillströmningen till de fria fakulteterna och arbetsförhållandena närmast efter avlagd examen

7 Kap. I. Undersökningens tillkomst, omfattning och utförande. Frågan om tillströmningen till universiteten och överbefolkningen på de lärda banorna har varit ett ofta återkommande diskussionsämne under de senaste årtiondena. På grund av speciella förhållanden har spörsmålet på senare tid fått en särskild aktualitet i fråga om lärarbanan. Med hänsyn härtill hemställde centralstyrelsen för Sveriges extraiärarförening den 2 oktober 1941 hos statens arbetsmarknadskommission, att denna måtte företaga en räkning av arbetslösa lärare. Enligt centralstyrelsen borde denna arbetslöshetsräkning omfatta icke endast de formellt arbetslösa utan även den kategori av akademiker. som hade för avsikt att ägna sig åt lärarbanan men som genom arbetslöshet drevs att fortsätta sina en gång avslutade studier. Vidare borde särskild uppmärksamhet ägnas åt för lärarbanan utbildade arbetslösa akademiker, som voro inkallade till beredskapstjänstgöring. Centralstyrelsen vore villig medverka vid undersökningen. Skolöverstyrelsen, till vilken kommissionen remitterade centralstyrelsens skrivelse, vitsordade i sitt yttrande den 27 november 1941, att situationen var mycket bekymmersam för ett stort antal lärare med akademisk examen och kunde väntas bli avsevärt försämrad, om i besparingssyfte ytterligare begränsning av deras arbetsmöjligheter komme att vidtagas. Skolöverstyrelsen syftade därvid på förslaget om indragning av ett avsevärt antal extralärartjänster. Enligt skolöverstyrelsen skulle det vara av mycket stort värde att inför riksdag och myndigheter kunna framlägga exakta siffror angående överskottet på lärarbanan. Beträffande planläggningen av räkningen framhöll överstyrelsen, att den stora och heterogena grupp, som ännu icke avlagt filosofisk ämbetsexamen resp. teologisk examen, icke borde medtagas vid undersökningen med hänsyn till att åtskilliga av dessa studerande icke kunna bestämt ange sin blivande levnadsbana. Skolöverstyrelsen framhöll vidare viklen av att undersökningen icke blott lämnade en översikt över det totala antalet arbetslösa akademiker med olika examina utan även fördelningen av dessa på olika ämnesgrupper. Sedan socialministerns och ecklesiastikministerns samtycke till undersökningen under hand inhämtats, beslöt kommissionen, att undersökningen skulle utföras. På sitt årsmöte i Uppsala den 14—15 februari 1942 tillsatte Sveriges förenade studentkårer en arbetsmarknadskommitté med uppdrag att undersöka förutsättningarna för en yrkesvägledning för studenter och akademiker samt deras ställning på arbetsmarknaden. Kommittén, som redan samma månad trädde i verksamhet, uttalade i skrivelse till arbetsmarknadskommissionen sin till-

8 fredsställelse över kommissionens beslut att verkställa ifrågavarande räkningmen hemställde, att undersökningen skulle få en vidare omfattning än som från början avsågs. Enligt skrivelsen borde undersökningen omfatta följande grupper av akademiker. 1. Samtliga filosofie magistrar och teologie kandidater, som redan avlagt examen. Denna kategori omfattade a) de, som innehade mer eller mindre fast lärartjänst, b) de, som valt lärarbanan, men som ej innehade anställning, c) de, som syftade till lärarbanan, men som på grund av brist på arbetstillfällen innehade tjänst av annan karaktär än lärarverksamhet eller som av samma anledning fortsatte sina studier, d) övriga filosofie magistrar och teologie kandidater, som valt annat yrke än lärarens, eller som icke hade förvärvsarbete — t. ex. husmödrar m. fl. 2. De studerande inom filosofiska och teologiska fakulteterna, som ännu ej avlagt examen. Kommittén menade i motsats till skolöverstyrelsen, att man med hänsyn till den närmaste framtidens »extralärarfråga» måste räkna med även denna kategori. Kommittén framhöll vidare, att även en undersökning om yrkesvalstendensen och yrkesvalsmotivet bland den ungdom, det här gällde, omedelbart borde igångsättas, samt framförde slutligen det önskemålet, att studentförmedlingarna organiserades och utbyggdes så, att de kunde biträda såväl vid de föreslagna utredningarna och vid liknande förarbeten som vid själva den yrkesvägledande verksamheten. 1 Arbetet med planläggningen av undersökningen påbörjades under mars månad, varvid överläggningar höllos med representanter för skolöverstyrelsen. Sveriges förenade studentkårer, Sveriges extralärarförening, Sveriges yngre juristers förening m. fl. Härvid framfördes den uppfattningen, att enbart en räkning av arbetslösa lärare skulle ge en allt för begränsad bild av de svårigheter, som mötte akademikerna på arbetsmarknaden. Extralärarproblemet var endast en del av akademikernas arbetsmarknadsproblem. Även för många, som avlagt filosofisk examen och inriktat sig på andra yrkesområden än lärarbanan. voro utkomstmöjligheterna osäkra. Många juris kandidater fingo nöja sig med tillfälliga och ofta lågt avlönade befattningar, och även teologerna klagade över att tillströmningen till den teologiska fakulteten varit av så betydande omfattning under senare år, att ett icke obetydligt antal teologie kandidater efter föreskrivna praktiska prov icke kunde mottagas i stiften, överhuvud taget var arbetsmarknadsproblemet brännande för de kategorier studenter, som bedrevo studier inom de fakulteter vid universiteten och andra högskolor, där tillströmningen icke var reglerad (i det följande benämnda de fria fakulteterna). Kommissionen beslöt därför att låta undersökningen omfatta dels dem, som höstterminen 1936—vårterminen 1942 (t. o. m. april månad) avlagt examen i filosofiska, juridiska och teologiska fakulteterna, dels de studerande, som ännu icke avlagt examen och som voro inskrivna vid sagda fakulteter vårter1 Här må anmärkas att student- och lärarförmedlingarna nnder 1942 undergått en genomgripande omorganisation, som företagits ntan samband med ifrågavarande framställning.

9 minen 1942. Beträffande dem, som redan avlagt examen, gjorde sig olika meningar gällande. A ena sidan måste man räkna med att de, som avlagt examen för längre tid sedan, voro mindre villiga att lämna uppgifter. A andra sidan fick undersökningen icke begränsas, så att dess värde äventyrades. Resultatet av dessa överväganden blev, att man beslöt utvidga undersökningen till att avse även dem, som avlagt examen före höstterminen 1936, därest de vid undersökningstillfället voro arbetslösa eller innehade arbetsanställning av endast tillfällig natur. På så sätt beräknades undersökningen komma att omfatta alla dem, som vid undersökningstillfället drogos med arbetslöshetssvårigheter, oavsett när de avlagt sin examen. Det kan i detta sammanhang nämnas, att en del av de personer, som ingå i undersökningen, sedan lång tid tillbaka haft stadigvarande anställning men kommit med i undersökningen därigenom, att de under tiden ht 1936—vt 1942 undergått efterprövning eller avlagt licentiatexamen. Undersökningsdatum fastställdes till den 22 april 1942. Frågeformulären, som voro två till antalet, återfinnas i bilaga A och B (sid. 140 ff.). Det ena (formulär C 39), var avsett att ifyllas av dem, som avlagt akademisk examen och det andra (formulär C 40) av dem, som ännu icke avlagt någon examen. Det förstnämnda formuläret upptog, förutom frågor om födelseår, civilstånd, antal barn m. m., frågor om avlagda examina — varvid de som avlagt filosofisk examen särskilt skulle angiva, vilka ämnen som ingingo i examen — tidigare och nuvarande anställning, löneförmåner, genomgångna praktiska utbildningskurser, arbetslöshets- och inkallelseperioder. Vidare sökte man genom vissa frågor få klarlagt, om uppgiftslämnaren från början haft för avsikt att ägna sig åt nuvarande sysselsättning, haft särskilda svårigheter att erhålla arbete, om den nuvarande sysselsättningen var av osäker eller tillfällig art o. s. v. Det andra formuläret, d. v. s. det som skulle ifyllas av dem, som ännu icke avlagt examen, upptog endast frågor om vilken eller vilka examina man avsåg att avlägga — också här med en ämnesspecifikation för studerande inom filosofiska fakulteten — samt termin och år, när studierna påbörjades och när de beräknades vara avslutade. Slutligen skulle uppgiftslämnaren uppgiva, vilket yrke han ämnade ägna sig åt efter avslutade studier eller om studierna eventuellt bedrevos för att vinna inträde vid fackhögskola eller praktisk utbildningskurs. Den närmaste frågan, sedan formulären upprättats var, hur man skulle komma i kontakt med dem, som skulle lämna uppgifter. Man utgick därvid från att frågeformuläret borde, så långt detta var möjligt, tillställas var och en, som skulle ingå i undersökningen. De, som bedrevo studier vårterminen 1942, kunde utan svårighet nås, då deras namn och adresser funnos i studentkatalogerna. Beträffande dem, som avslutat studierna, gick man till väga på följande sätt. E t t examensregister lades upp med ledning av examensförteckningar över dem, som avlagt filosofisk, juridisk eller teologisk examen under tidsperioden ht 1936—vt 1942. De, som återfunnos i studentkatalogerna för vårterminen 1942, utskildes. För de övriga — de som alltså hade avslutat studierna — sökte man erhålla adresser genom extralärarbyråns och studentförmedlingarnas re-

10 gister, Svenska kyrkans årsbok, Sveriges yngre juristers medlemsförteckning, statskalendern m. m. De, som icke återfunnos i dessa förteckningar, efterforskades genom studentkårerna vid resp. universitet och högskolor. P å detta sätt erhöllos adresserna för samtliga med undantag av omkring 300, som visade sig omöjliga att uppspåra och från vilka sålunda uppgifter icke kunde infordras. Från vissa kategorier begärdes icke uppgifter. Personer, som enbart avlagt disputationsprov för doktorsgraden under undersökningsperioden men licentiatexamen före denna, ansågos sålunda icke böra ingå i undersökningsklientelet. Från personer, som vistades i utlandet — huvudsakligen anställda vid beskickningar och konsulat — ansågos heller icke uppgifter böra infordras. Till samtliga övriga adressater utsändes frågeformulär med begäran om svar senast den 5 maj. Äldre arbetslösa akademiker kunde själva rekvirera formulär hos kommissionen genom länsarbetsnämnderna, studentförmedlingarna eller extralärarbyrån i Stockholm. I radio och genom pressen spreds kännedom om undersökningen. Särskilt pressen, visade ett stort intresse för densamma, och akademikernas arbetsmarknadsproblem togos på nytt upp till diskussion i en hel del tidningsorgan. Till en början såg det ut, som om akademikerna själva icke voro så intresserade av undersökningen, som man kunnat förvänta. Några dagar efter den 5 maj, då uppgifterna skulle vara insända till arbetsmarknadskommissionen, hade endast ungefär 50 % av dem, från vilka uppgifter begärts, svarat. På grund härav anlitades ånyo press och radio för att påminna om vikten av att de, som berördes av undersökningen, lämnade uppgifter, och slutligen utsändes ånyo formulär åtföljda av en cirkulärskrivelse till alla, som icke svarat. De, som fortfarande bedrevo studier, voro lättare åtkomliga och i fråga om dessa biträdde vederbörande studentkårer med indrivningsarbetet. Arbetet med införskaffandet av uppgifterna kunde avslutas först i mitten av juni månad. Slutresultatet framgår av efterföljande sammanställning. Antal tillskrivna

Inkomna svar antal %

Personer, som icke avlagt examen (formulär C 40) . . .

5 401

910 Uppsala universitet Lunds universitet Stockholms högskola Göteborgs högskola Personer, som avlagt examen (formulär C 39)

1 922 1 647 1 512 320 4 910 10 311

1 684 1 506 1419 304 4 161 9074

87-6 914 938 950 84'" 880

Summa

Förutom dessa uppgifter inkommo 10 uppgifter från personer, som avlagt akademisk examen före ht 1936, och vilka vid inskrivningstillfället voro arbetslösa eller innehade arbetsanställning av endast tillfällig natur. Det torde observeras, att de i ovanstående sammanställning angivna talen endast belysa svarsprocenten och icke det i undersökningen ingående materialets representativitet. Som i det föregående antytts och av det följande närmare framgår, är

antalet tillskrivna lägre än antalet personer, som funnits upptagna i examensförteckningarna ht 1936—vt 1942 (examina t. o. m. april) resp. i studentkatalogen ht 1942 och tilläggsförteckningar till dessa samt antal inkomna svar högre än antalet i undersökningen ingående personer. Antalet personer, som voro upptagna i studentkatalogerna för vt 1942 och tilläggsförteckningar till dessa och icke avlagt examen före utgången av april 1942, uppgick till 5 431. Av dessa tillskrevos 30 icke, då det av katalogen tydligt framgick, att de icke kunde betraktas som studerande i egentlig mening. Av de inkomna svaren utsorterades sammanlagt 217, varför antalet i undersökningen ingående uppgifter av denna kategori uppgår till 4 696. I 157 fall berodde utsorteringen på att vederbörande uppgiftslämnare meddelade, att han icke längre bedrev studier vid de fria fakulteterna. Av de övriga utsorterade svaren avsågo 37 utländska medborgare och 23 voro alltför ofullständiga för att kunna medtagas i undersökningen. Sedan icke studerande och utlänningar fråndragits, uppgår sålunda antalet vid de fria fakulteterna vt 1942 närvarande studerande, som icke avlagt examen före utgången av april 1942, till 5 207. Av dessa ingå 4 696, eller 902 %, i undersökningen. Antalet personer, som avlagt examen vid de fria fakulteterna under tiden ht 1936—vt 1942 t. o. m. utgången av april månad, uppgår till 5 437. Från vissa kategorier begärdes, som tidigare nämnts, icke uppgifter. Dessa omfattade sammanlagt 527 personer, som fördelade sig på följande grupper: Personer med okänd vistelseort Personer, som vistades i utlandet Personer, som enbart avlagt disputationsprov för doktorsgrad under undersökningsperioden Summa

285 29 213 527

Av de 4161 inkomna svaren utsorterades 18. Av dessa avsågo 7 utländska medborgare och 11 voro så ofullständiga, att de icke kunde medtagas i undersökningen. I undersökningen ingå sålunda uppgifter från 4 143, eller 762 % av samtliga, som avlagt examen under perioden ht 1936—vt 1942 (t. o. m. april). Undersökningsmaterialets representativitet framgår närmare av tab. 1. Den låga representativiteten för doktorer beror, som tidigare nämnts, på att personer, som enbart avlagt disputationsprov under undersökningsperioden men licentiatexamen före denna, icke medtagits i undersökningen. Undersökningen omfattar dels en tillströmningsundersökning, som avser att lämna uppgifter om den aktuella tillströmningen till de fria fakulteterna, dels en socialundersökning, omfattande personer, som avlagt examina inom samma fakulteter ht 1936—vt 1942 (t. o. m. april), och avseende att belysa arbetsförhållanden m. m. vid undersökningstillfället och under åren närmast efter examen. I tillströmningsundersökningen ingå uppgifter dels från 4 696 personer, som t. o. m. utgången av april 1942 icke avlagt examen, dels från 1 526 personer, som fortsatte studierna vid de fria fakulteterna efter examens avläggande.

u Tab. 1. Hela antalet personer resp. antalet i undersökningen ingående, som avlagt filosofisk, jnridisk eller teologisk examen ht 1936—vt 1942 (t. o. ni. april). därav ingående i undersökningen Hela antalet

Senast avlagd examen

antal män

FK FM FL FD PM K-ex JK JL JD TK TL TD

715 798 472 251 76 67

Därav examen år 1936 (ht) 1937 1938 1939 1940 1941 1942 (vt. t. o. m. april)

461 533 41 21 20 12 88

män kvinnor samtliga

män

878 1115 365 79 81 42 912 1 3 611 40 16

74-1 75-4 81-1 87-8 72-2 58-5 29-8 19 0 82-8 900 52-2 58-4 80-8 72-7 (250) — (50-0) — 83-8 76-1 67- 2 (100-0) 51-7

—

74-G 83-7 71-1 29-0 84-3 53-1 80-1 (25-0) (50-0) 83-5 67-7 50-0

75-3

79-2

53 116 133 144 178 260 66

250 523 641 751 636 1043 299

77-0 60-7 70'8 76-6 79-3 80-9 900

67-9 66-6 74-7 78-2 77-1 90-5 98-6

74-8 61-9 71-6 76-9 78-7 83-2 91-7

4 6 710 58 31

21 1 1

1176 1331 513 272 96 79 1138 4 6 731 59 32

530 647 341 75 63 35 848 1 3 595 39 16 3193

256 670 717 792 577 967 259

78 174 178 184 231 287 67

334 844 895 976 808 1254 326

197 407 508 607 458 783 233

1050 Samtliga

kvinnor samtliga

— —

348 468 24 4 18 7 64 16 1

kvinnor samtliga

Äv i undersökningen ingående 4 143 personer, som avlagt examen under tidsperioden ht 1936—vt 1942 (t. o. m. april), bedrevo sålunda 368 % fortsatta studier vid de fria fakulteterna vid undersökningstillfället. De, som fortsatte studierna, ha uppdelats i två grupper, varav den ena omfattar dem, som fortsatt studierna direkt efter examen utan sysselsättning i förvärvsarbete, och den andra dem, som efter senast avlagd examen haft eller fortfarande hade förvärvsarbete och fortsatte studierna. Den förstnämnda gruppen består av 647 och den sistnämnda av 879 personer. En sammanfattning av tillströmningsundersökningsmaterialets omfattning lämnas i efterföljande sammanställning. A. B.

Personer, som icke avlagt examen därav personer, som ej avsågo examen . . . . Personer, som avlagt examen a) direkt fortsatta stndier • . . . b) fortsatta studier efter eller jämte förvärvsarbete

Män 3 142 68 1 233 521 712

Kvinnor 1554 62 293 126 167

Summa 4 696 130 1 526 647 879

Summa

6 222

Socialundersökningen omfattar samtliga i undersökningen ingående personer, som avlagt examen under tidsperioden ht 1936—vt 1942 (t. o. m. april), med undantag av dem, som fortsatte studierna direkt efter senast avlagd examen. De, som avlagt examen under tiden januari—april 1942, ha dock endast inedtagits i den del av socialundersökningen, som behandlar arbetslösheten.

13 Socialundersökningen omfattar uppgifter från sammanlagt 3 496 personer. Undersökningsmaterialets sammansättning framgår av efterföljande sammanställning. Män A. Personer, som avslutat studierna 1960 B. Personer, som fortsatte studierna efter eller jämte förvärvsarbete 712 Summa 2 672 därav med examen 1942 150

Kvinnor Summa 657 2 617 167 879 824 3496 38 188

Grupp B ingår sålunda både i tillströmningsundersökningen och socialundersökningen. Beträffande de i denna grupp ingående har det ansetts vara av vikt att söka klarlägga orsakerna till studiernas återupptagande. För i grupp A ingående personer har man vid klassificeringen av uppgifterna, som lämnats om tidigare anställningar, arbetslöshetsperioder och inkallelser till militärtjänst utgått från tidpunkten för den senast avlagda examen och angivit anställningsförhållandena vid utgången av 1 :a, 2 :a, 3 :e o. s. v. året efter examens avläggande, räknat från den månad examen avlades, varemot arbetslöshetens och inkallelseperiodernas omfattning avsett resp. år. Antalet personer, som lämnat uppgifter om arbetsförhållandena l:a, 2:a, 3:e o. s. v. året efter examen, framgår av följande sammanställning. Senast avlagd Antal Därav med uppgifter om arbetsförhållandena examen uppo-iftsavseende följande antal år efter examen år lämnare 1 2 3 4 5 1936 194 186 188 188 188 193 1937 431 400 406 410 420 214 1938 461 433 436 444 242 1939 483 462 469 275 1940 365 354 189 1941 542 393 Summa 2 476 2228 1688 1317 850 407

Samtliga personer, som avlagt examen ht 1936, kunna följas 5 år framåt i tiden. För de följande årgångarna blir observationsperioden successivt ett år kortare med undantag för dem, som avlagt examen före maj månad (undersökningsdatum 22 april), vilka kunnat observeras ett år längre än de övriga. Av sammanställningen framgår, att endast ett mindre antal personer underlåtit att lämna fullständiga uppgifter om arbetsförhållandena efter examen. Beträffande uppgiftslämnarnas klassificering efter examen må följande nämnas. Teologisk-filosofisk examen har i egenskap av förberedande examen för inträde i teologisk fakultet icke särskilt medräknats. De praktisk-teologiska proven ha heller icke jämställts med akademiska examina. Vid undersökningen av arbetsförhållandena efter examen har dock hänsyn tagits till dessa prov. Sålunda har man vid belysningen av arbetsförhållandena vid vissa tidpunkter efter examens avläggande utgått från tidpunkten för dessa provs avläggande. I fråga om personer, som avslutat studierna, har den senast avlagda examen utan undantag varit bestämmande vid klassificeringen. Detta har i ett fåtal fall

14 medfört, att personer, som tidigare avlagt högre examen, redovisats efter den lägre. Vid klassificeringen av dem, som efter examen fortsatte studierna, har den principen tillämpats, att den, som avlagt examen inom såväl filosofisk som annan fakultet, med avseende på studieriktning har tillräknats den fakultet, inom vilken han sedan fortsatt studierna, oavsett i vilken ordning examina avlagts. En person, som först avlagt teol. kand. och därefter fil. kand. och fortsatte studierna till teol. lic, har sålunda beträffande senast avlagd examen klassificerats som teol. kand. I flertalet fall ha de båda statsvetenskapliga examina •— jur. pol. mag. och fil. pol. mag. — sammanförts till en grupp, vilket motiverats av att dessa examina i stort sett giva samma kompetens. Med avseende på efterprövningar till filosofiska examina och särskild prövning för teologie kandidater må följande framhållas. Som senast avlagd examen har angivits icke efterprövningen utan den examen, i vilken efterprövning skett. Tidpunkten för senast avlagd examen räknas dock från tidpunkten för efterprövningen. Vid gruppering efter i examen ingående ämnen har hänsyn tagits till de eventuella förändringar i ämneskombinationen, som efterprövningen medfört. Vid undersökningen av arbetsförhållandena efter examen ha de efterprövade i vissa fall måst särskiljas från de övriga, eftersom efterprövningen ofta avlagts flera år efter den egentliga examen. Särskilt vid belysning av befordringsmöjligheterna har det varit av vikt att icke jämställa efterprövade med övriga. I den följande redogörelsen ha sedvanliga förkortningar använts vid beteckning av olika examina. De olika beteckningarna framgå av bilaga D (sid. 145).

Kap. II. Allmän översikt över tillströmningen till de fria fakulteterna åren 1921—1942. Innan en redogörelse lämnas för undersökningsresultaten, synes det vara lämpligt att lämna en översikt över tillströmningen till de fria fakulteterna under de senaste tjugo åren. Omfattningen av tillströmningen till universiteten och högskolorna beror givetvis på antalet personer, som avlagt studentexamen. Uppgifter härom föreligga i den officiella statistiken samt i Wicksell—Jernemans utredning, varifrån vissa data hämtats avseende tiden före 1935. I tab. 2 lämnas uppgifter om antalet studentexamina åren 1921—1941. Tabellen utvisar, att detta antal i stort sett ökat kontinuerligt under ifrågavarande tidsperiod. En mindre tillbakagång kan dock konstateras under åren 1929—1933. Under hela tidsperioden har antalet studentexamina nästan fördubblats. Särskilt markerad var ökningen under åren 1934—1936, då antalet studentexamina ökade med 37 %. Anmärkningsvärd är ökningen av antalet kvinnliga studenter, som vid periodens slut uppgick till 1 252 mot 324 vid periodens början. Kvinnornas procentuella andel i antalet studentexamina steg under denna tid från 165 till 328 %. Med hänsyn till att latinstudenterna i väsentligt större utsträckning än realstudenterna gå till de fria fakulteterna, är det i detta sammanhang av betydelse

15 Tab. 2. Antalet studentexamina åren 1921—1941. Män

Å r

1643 1650 1697 1746 1811

1921 1922 1923 1924 1925 1926 1927 1928 1929 1930

1947 1947 1979 1767 1771 1787 1708 1788 1878 1995

1931 1932 1933 1934 1935 1936 . . . . • 1937 1938 1939 1940 1941 Medeltal för perioder 1921—25 1926—30 1931—35 1936—40

Kvinnor

324 370 309 466 525 589 600 589 513 477

Samtliga

%

Examina på

kvinnor

latinlinjen

reallinjen

1967 2 020 2 006 2 212 2 336

16-6 18-3 15-4 21-1 22-5 23-2 236 22-9 22-5 21-2

913 971 977 1054 1050 1087 1013 982 862 833

22-1 26-4 27-6 26-9 31-8 291 31-6 313 34-0 32-4

1054 1049 1029 1 158 1286 1449 1534 1586 1418 1415 1479 1491 1518 1540 1711 1917 1873 1834 1975 1881

2 400 2 347 2 388 2 452 2 596

986 1082 1090 1261 1243

2 536 2 547 2 568 2 280 2 248 2 293 2 321 2 468 2 568 2 925 3 386 3 429 3478 3713 3 839

2 563

3 815

32-8

814 830 950 1028 1214 1469 1556 1644 1738 1958 2 068

1709 1882 1831 2 437

399 553 684 1132

2108 2 435 2 515 3 569

18-9 22-7 272 31-7

1115 1480 1548 1896

993 955 967 1673

506 613 680 690 930

5-års-

att skilja på antalet under perioden avlagda examina på latin- resp. reallinjen. Som framgår av tab. 2 har antalet examina ökats betydligt mindre på latinlinjen än på reallinjen. Från 1921 till 1941 ökade antalet examina på latinlinjen med 66 % och på reallinjen med omkring 125 °/°. Under den mellanliggande perioden inträdde vissa förskjutningar i real- och latinlinjens inbördes betydelse. Realstudenternas antal passerade åTen 1928—1933 en vågdal, och först åren 1934—35 började den väsentliga stegring av deras antal, som sedan fortsatt oavbrutet t. o. m. 1941. Antalet latinstudenter har sedan tjugotalets mitt förändrats relativt litet; defc ökades visserligen med 26 % mellan 1932 och 1937 men har fr. o. m. sistnämnda år varit i stort sett konstant. Realstudenternas antal steg från år 1933 till 1941 med icke mindre än 118°/°.I tab. 3 lämnas mera detaljerade uppgifter om studenternas fördelning på latin- och reallinjen under observationsperioden. Tabellen utvisar, att år 1941 326 % av männen och 72-8 % av kvinnorna avlade studentexamen på latinlinjen. Medan antalet manliga latinstudenter sistnämnda år endast var obetydligt högre än under perioden 1921—25, hade de kvinnliga latinstudenternas numerär under samma tid blivit 2^2 gånger 6törre och de kvinnliga realstudenternas antal 6dubblats. Under senare delen av 1920-talet och förra hälften av 1930-talet voro i runt tal 60 % av de nyblivna studenterna latinare mot något mer än 50 %

10 Tab. 3. Studentexaminas fördelning på latin- och reallinjen åren 1921—1941. Antal studentexamina

Män 1921—25 1926—30 1931-35 1936-40 1936 . 1937 . 1938. 1939 . 1940. 1941 .

. . . . . .

774 1000 967 1019 1148 1026 960 1010 951 835

% examina på latinlinjen

reallinjen

latinlinjen

Tidsperiod

Kvinnor Summa

Kvinnor Summa

Män

Kvinnor

Summa

Män

935 882 864 1418 1252 1321 1428 1442 1645

58 73 103 255

85-5 86-8 84-9 775

52-9 60-8 61-5 531 56-6 54-6 52-7 53-2 490

47-8 43-7 40-2 41-2 36-6 32-6

78-0 78-3 80-2 76-5 74-8

993 955 967 1673 1469 1556 1644 1738 1958 2 068

45-3 53-1 52-8 41-8

769 847 874 965 930

1115 1480 1548 1896 1917 1873 1834 1975 1881

72-8

45-8

341 480 581 877

217 235 216 296 313

under senare hälften av 1930-talet. Ar 1941 uppgick proportionen latinare till 458 %. Tillströmningen till universitet och högskolor under ifrågavarande tidsperiod är svårare att siffermässigt belysa. Då "Wicksell—Jerneman företogo sina undersökningar rörande tillströmningen till de intellektuella yrkena, förelågo betydande svårigheter att erhålla tillförlitliga uppgifter rörande tillströmningen till universitet och högskolor. Universitets- och högskolestatistik saknades praktiskt taget. De uppgifter i fråga om nyinskrivningarna, som kunde hämtas ur de tryckta årsredogörelserna, voro i många fall direkt felaktiga och i övrigt ofta ofullständiga. I studentkatalogerna voro — särskilt beträffande Uppsala universitet — personer upptagna, som icke bedrevo studier, och genom överflyttningar från en läroanstalt till en annan försvårades ytterligare möjligheterna att beräkna antalet nyinskrivna. För att erhålla tillfredsställande uppgifter om nettoantalet nyinskrivna, d. v. s. antalet av de studerande, som icke tidigare inskrivits vid universitet eller högskola, måste Wicksell—Jerneman låta verkställa tidskrävande och kostsamma utdrag och sammanräkningar ur läroanstalternas inskrivningsmatriklar och övriga bokföringar av de studerande. Den konstaterade bristen på tillförlitliga statistiska uppgifter om förhållandena vid de högre läroanstalterna föranledde Wicksell—Jerneman att framlägga förslag om organiserandet av en rationell universitetsstatistik. Förslaget realiserades år 1937, då inom statistiska centralbyrån en särskild avdelning för universitetsstatistik inrättades. Grundvalen för universitetsstatistiken är ett kortregister, som omfattar de inskrivna vid samtliga universitet och högskolor fr. o. m. höstterminen 1937. Uppgiftskortet upptager bl. a. uppgifter om betyg i studentexamen och kompletteringar till denna samt avlagda tentamina och examina. Genom detta register kunna tillförlitliga uppgifter erhållas om nettoantalet nyinskrivna studerande. De av Wicksell—Jerneman erhållna uppgifterna om nettoantalet nyinskrivna gå fram till ht 1934. För den mellanliggande tiden, vt 1935—vt

17 Tab. 4. Antalet nyinskrivna vid universitet, högskolor och krigsskolor samt antalet studenter, som inskrivits vid folkskoleseminarier och vissa statliga ntbildningskurser läsåren 1937/38-1941/42.1 P r o c e n t

A n t a l Läroanstalt

Universitet o. fria högskolor Filosofer, jurister och teo-

Tekniska högskolor . . . Handelshögskolor . . . . Tandläkarinstitutet . . . Veterinärhögskolan . . . Farmaceutiska institutet . Lantbrukshögskolan . . .

1937/38 38/39 39/40 40/41 41/42 1937/38 38/39 39/40 40/41 41/42 1402

1597 1538 1278 1515

50-8

47-5

1215 187

1393 1360 1097 1347 168 181 204 178

41-1 6-3

44-3 6-5

42-0 5-5

36-7 61

39-0 4-8

778 386 162 84 20 80 19 27

758 376 181 86 20 52 14 29

813 383 180 94 21 101 16 18

711 315 175 90 20 79 7 25

873 423 207 95 21 80 25 22

26-3 13-1 5-4 2-9 0-7 2-7 0-6 0-9

242 12-0 5-8 2-8 0-6 1-7 0-4 0-9

251 11-8 5-6 2-9 0-7 3-1 0-5 0-5

23-8 10-5 5-9 3-0 0-7 2-7 0-2 08

263 12-3 60 2-8 0-6 2-3 0-7 0-6

431 230 111 90

473 252 128 93

678 266 187 125

859 410 279 170

946 441 294 211

14-6 7-8 3-8 3-0

151 8-0 41 3-0

17-9 8-2 5-8 3-9

287 13-7 9-3 5-7

27-4 12-8 8-5 6-1

346 186

309 145

142 14

121 6

11-7

6-3

5-5

95 4-5

4-7 0-5

35 0-2

2-7

2-1

0-9

0-9

0-5

0-7

Studenter, som inskrivits vid folkskoleseminarier och vissa statliga ntbildFolkskoleseminarier . . Postverkets assistentoch expeditörskurser. . Telegrafverkets assistentTullverkets kammarskriStatens järnvägars traSumma

80 25 16

173 67 27 22

24 22

27 31 22 39 22 2 957 3139 3 238 2990 3 455

1-3 1000

3-o 0-6

2-6 2-5

0-7

0-7 0-7 100-0 1000

0-6 l-o

100-0 0-8 1 För krigsskolorna samt vissa statliga ntbildningskurser avse uppgifterna det första kalenderår, som ingår i motsvarande läsår. 1000

1937, finnas sålunda endast bruttouppgifter. Eftersom Wicksell—Jernemans nettosiffror avse de nyinskrivna vid samtliga fakulteter, ha de icke kunnat utnyttjas för bestämning av de nyinskrivna enbart vid de filosofiska och juridiska fakulteterna. För en jämförelse i tiden torde det emellertid vara av mindre betydelse huruvida man använder brutto- eller nettotal, enär de relativa förändringarna i tiden i båda fallen bliva av samma storleksordning. För att ge en närmare översikt över tillströmningen till olika studiebanor och de fria fakulteternas betydelse därvidlag, lämnas i tab. 4 för läsåren 1937/38—1941/42 uppgifter om antalet nyinskrivna vid universitet, högskolor och krigsskolor samt antalet studenter, som inskrivits vid folkskoleseminarier och vissa statliga utbildningskurser. Tabellen utvisar, att under de senaste fem läsåren omkring 40 % av samtliga nyinskrivna vid dessa läroanstalter 2—430184

18 Tab. 5. Antalet nyinskrivna 1 vid de fria fakulteterna läsaren 1921/22—1941/42. I fllosoÖBk fakultet

I juridisk fakultet

Hela antalet

därav kvinnor

Hela antalet

541 631 787 831 897 1024 980 894 790 755

94 157 139 164 221

395 462 408 369 338

936 1093 1195 1200 1235

233 280 253 224 218 266 314 300 285 323

329 221 271 246 295 334 303 347 288 291

1353 1201 1165 1036 1050

333 392 420 505 566

338 322 369 342 232

42 30 .35 52

1262 1384 1513 1497 1326

1941/42

924 1062 1144 1155 1094 1197

1529 Medeltalför 5-årsperioder 1921/22—1925/26 . . . . 1926/27—1930/31 . . . . 1931/32—1935/36 . . . . 1936/37—1940/41 . . . .

737 889 953 1076

155 242 298 443

394 272 313 321

Läs

1921/22 1922/23 1923/24 1924/25 1925/26 1926/27 1927/28 1928/29 1929/30 1930/31 1931/32 1932/33 193334 1934/35 1935/36 1936 37 1937/38 1938/39 1939/40 1940/41

959 1067 978 864 901

därav kvinnor

Summa

1293 1370 1325 1152 1192

1131 1161 1266 1397

Bruttoantal; jfr Bid. 17.

gått till de fria fakulteterna, 30 % till fackhögskolor — däri inräknat medicinsk fakultet — samt 30 % till övriga läroanstalter. Av de sistnämnda ha krigsskolorna 1941 kunnat mottaga mer än dubbelt så många studenter som 1937, under det att antalet nyinskrivna studenter vid folkskoleseminarier och vissa andra utbildningsanstalter under samma tid nedgick från 346 till 121. Närmare uppgifter om antalet nyinskrivna vid de fria fakulteterna läsåren 1921/22—1941/42 lämnas i tab. 5. Tabellen utvisar, att tillströmningen till de fria fakulteterna från den första till den sista femårsperioden endast ökat med cirka 25 %. Antalet nyinskrivna uppgick under sistnämnda period till cirka 1 400 per år. Det torde observeras, att dessa siffror äro bruttotal. Nettoantalet nyinskrivna läsåren 1937/38—1941/42 höll sig mellan 1 200—1 300. Beträffande utvecklingen inom den filosofiska fakulteten kan framhållas, att den ökning i antalet nyinskrivna, som ägt rum, huvudsakligen hänför sig till ökningen i kvinnornas antal. Som tidigare visats har antalet personer, som avlagt studentexamen under tidsperioden 1921—1941 nästan fördubblats, medan antalet nyinskrivna i de fria fakulteterna under samma tid ökat med omkring 40 %. Detta innebär att

i!)

Tab. 6. Antalet nyinskrivna vid de fria faknlteterna jämfört med antalet studentexamina. Medeltal per år. Studentexamina (A) Antal

Kalenderår

1921—25 1926-30 1931—35 1936—40

Nyinskrivna vid de ria fakulteterna (B)

latinlinjen

reallinjen

Summa

1115 1480 1548 1896

993 955 967 1673

2108 2 435 2 515 3 569

. . . . . . . . . . . . . . . .

Antal

Läsår 1921/22—1925/26 1926/27—19:-.0/31 1931/32—1935/36 1936/37—1940/41

B i % av A

. . . . . . . . . . . . . . . .

53-7 47-7 50-3 391

1131 1161 1266 1397

en betydligt mindre del av studenterna numera fortsätta studierna vid de fria fakulteterna. En jämförelse mellan antalet studentexamina och antalet nyinskrivna vid dessa fakulteter har gjorts i tab. 6. Med hänsyn till att inskrivningen vid universitet och högskolor ofta sker flera terminer efter studentexamen, bör en sådan jämförelse baseras på medeltal för flera år. I tabellen har antalet personer, som avlagt studentexamen under fem kalenderår i följd, sammanställts med antalet nyinskrivna vid de fria fakulteterna under motsvarande fem läsår i följd. Resultatet utvisar, att under första hälften av 1920-talet något mer än hälften av de nyblivna studenterna inskrivits vid dessa Tab. 7. Antalet närvarande, inskrivna studenter vid de fria faknlteterna ht 1937—vt 1942. Filosofiska fakulteten

Juridiska fakulteten

Teologiska fakulteten

Termin och år Hela antalet

därav Hela därav kvinnor antalet kvinnor

Hela därav Hela därav antalet kvinnor antalet kvinnor

4 230 4 097 4511 4 381 4 533 3 534 4125 4 228 4 673 4 459

1353 1276 1484 1404 1631 1493 1795 1708 1901 1790

1724 1667 1813 1732 1675 1120 1325 1451 1482 1496

148 153 147 144 151 150 176 168 173 168

704 683 671 671 640 497 521 551 558 540

13 13 15 17 18 15 18 22 18 19

6 658 6 447 6 995 6 784 6 848 5151 5 971 6 233 6 713 6 495

1514 1442 1646 1565 1800 1658 1989 1898 2 092 1977

63-5 63-5 64-5 64-6 66-2 68-6 69-1 67-8 69-6 68-7

31-8 31-1 32-2 32 0 360 42-2 43-5 40-4 40-7 40-1

25-9 25-9 25-9 25-5 24-5 21-7 22-2 23-3 22-1 23-0

8-6 9-2 8-1 8-3 9-0 13.4 13-3 11-6 11-7 11-2

10-6 10-6 9-6 99 9-3 9-7 8-7 8-9 8-3 8-3

1-8 1-9 2-2 2-5 2-8 30 3-5 40 3-2 3-5

100-0 10O-0 100-0 1000 100-0 100-0 1000 100 C 100-0 1000

22-7 22-4 23-5 23-1 26-3

Antal ht 1937 vt 1938 ht 1938 vt 1939 ht 1939 vt 1910 ht 1940 vt 1911 h t 1941 vt 1942 Procentuell ht 1937 vt 1938 ht 1938 ht 1939 vt 1940 ht 1940 vt 1941 ht 1911 vt 1942

fördelning

32-2 33-3 30-5 31-2 30-4

•*i

-H

oTCN

T

1 o en

CO

CO

*

*

-

1 CO

r-rn

CM r H C O O — rH

comoo r— H ro H H H c n

rH rH

1 IO

^H

rH

—

CM

1 SS

1 ts

I t— C M i O T t l

— o;ra

1 H H I-H

C

1 1 O

1 OOIOOOCM t-ra 1

I

—ICO

iO

1 1

OO-flliO CM

CM

1 t -

1 <° 1 rH

1 COCOifiOO 00CM 1

1 TH

1 N

1 »o o

1 i-H—

aoaoico

1 •^ 1 i ro H

1 iO

cor-io

11 CO^

|1

i-H ra cr> 0 0 CM •H

I

-<ji

CCO CM

CM —

1 1

1-HCMCO

1 ICftCOH

I

CO

I C B N H

1 1

1lOOi-ocn r-TH 1

i 1

H H i O -rJ4

I r H r H co c*n TH CO rH

1 1

r—4 ro co

Ol iO O

rH-r/icn

1 ^ H O O

1 O

1 l£5

1 iO

coo-** co en o

1 m 1 .-H TO

1 90

1°

I -n

I

1 CO

1 CD

1o

1 ^o

1 CM

1 O O - r H

I

rH rH

C

1 t-

)

I

iCiiOCO

|

ocMir

>

lOOO — CM CM

1 1

rH —

i-4

1-1

— ra raiMco t-COtf5 — CM

1 T|4

co co en t - r l O rHCM

—'

I

t -

1 -*—I 1 r-c-

i-iasin

1 o»

1 CTJCOCM CO O i O i rH

1 -f<

•flicM i-4

1 iO

1 |

1 >° 1 CO

1 CM CM T-t

c o c - 4— to t - 0 0

1 CM

CO r -

1 1

Tur-ta t-co

H M O — •m i—1

lO-iHcJS

1 COTHiO

r-enco

1 "*

1 CO

1 1

CM

CM CM

CM

1 cn

rH

ro -*ti iHCM

-"4

fl

ej

PM

en

-g

uris licentia- xameu > kandida > ansliexamen (K-ex.

ie licen atexame kanc dat > sk-teolo iska pro O

Sw •

M

a M

-t> 4 3

" -*>

K-5

osofie licen iatexamen (FL) . losofisk äm etsexamen (FM) . .osofie kanc datexamen (FK)

>

a OJ

>s en

M yj

CMCM

a

c4 H

a

1 in

i-4

a

ca a

it

ro

r-co

1 >o

loro

- H

i en

lOCM

•fl4 - H 151

1 M

1 m

r H CO O CM CO rH t—CM

Cn-H-il cor-

CM

M

i 1

lO CM 1

ra TO

a

-di en

rH t - 1 - 1

1 I

**

rH

s

»O

I

|1

^H

1 iO

* .H ra

— ro 1" C n CM

C M O CMCO w

1 Ifl

.-(

— t CM

iO

O

1 ^H

i-H

—

1 o 1 CO

COCM

a

SH*

H

<J

• cTj

O DB

s &C

a

H

l*

' J<( . en CO

—

cd

s Ml

>

O

en

a

° 3

T3

t.

n t»

A

Ä

m

TH

^J

*g

tc o

"C P

u

OtrJ M O a> CD

O

W

P=l

CH

v,

EH

gflQ

d 0

o

>a g

ut

'3

0»

C

m s '3

pt

>

>

CMC

CL>

H

w mnts

•

M

CD

£5

be

na

o

cd

.

•

to

a CO

m

a

i

r H lT i

till TL » TK > FL > FM > FK i särski

-fl*

i - 1

CM i £ 0 4 iO-"*

CM

CM

1 IO

1 C J 3 CX> —

I T 3 - H O r-CO

ta

t o

tC

oi-H

iora to

c o r a o co

--H

i - l CM

1 coco

r-.-*co CnCO

1 1

1 vO 1 ta

o r - C M

CM

r H CM C M O S i O r H r H CO ( M

CM

1 co CM

r H CO

1 1

^H

- ^

1 0 3 C 0 O - *

O

O C M iH

CM

i o c o oo

1 00

CO C — 0 0 O CO-** H r H C N

rH

t |

1rH

THCS»

O CD CO H H t -

1 CMCO l O - H t - —

i

CO

o

1 1

"

1 ro

fCM

t -

r H CO CM

coco

o ifSi-t rH — C n

1 |

t D CM

c o c o en — o

- r f "fl4 - H C rH CO r H

1 r - o c o i o

rH o CO rH CM CM

CncM

i

ra co<en

O 05 T-t

*" IS

1 1— 1

CO r H

1 CM

-^

O}

CM CM

I

i-4 i H

CM

rH

r-^n ers

lOCM rH

r H CM

i-nenco uoco

r-

cocn re n O CO

—'

t - - H t ro—i rH - H

1 I-» 1

—i

o

coro

1 • *

O O T C O

CO O CM CM ro

TH c o c ao t - 4 ^

rH

1 1

ra —c r -

1 Cnt-CM l O CM 1-1 H

i 1

tM

CM CM

COCM

• * » T H

—

—

O —

1 C-CO

raro I O C O r H r H COCM

ococo

ra

1 O

r H CM CM

I-HCOCM t - r a iH

—

ra 1

-ti

om 55

l O t O H COlO —4 » - i

ra 1

l O N <X>

CM

ra 1

CO r » CD 00 1>OT 1-1 CO

( M t M O

ra

'^ii <n 'H t -

OJ

CO

ISCMSl CMrH rH —

1O 1

o c s c -

— .!

—

^ C T i t-(tD

CMCO

o»

C M i O O tC. r H CM

O

O —1 i Q - * .-1 —

—ra>& —

CM

1 CM

^-i

O 1 CM

H O O l iH

ra 1 o - — * c o 1-1 1 TO "^ ra

CM

— ost-o

<

iO 1

(M

I S r - l M . 1 0 0 5

TO ra i CM CO CO CO

•

CO-THOT

•*1 ra 1 en i rara J

-rHUO-fl .—t i—i .—1 rH rH

rä

s

c! T3

IS

M O -r»

Teol ogie do Juri Filo sofie

1 c» 1*4

21 fakulteter, medan motsvarande andel under sista femårsperioden nedgått till närmare 40 %. Uppgifter om antalet närvarande, inskrivna studerande vid de fria fakulteterna ht 1937—vt 1942 lämnas i tab. 7. Tabellen baserar sig på uppgifter från universitetsstatistiken ocb avser sålunda antalet studerande i egentlig mening. Under läsåret 1941/42 uppgick antalet studerande till omkring 6 600. Av dessa voro omkring 2 000, eller 30 %, kvinnor. Av de studerande tillhörde 69 % filosofiska fakulteten, 23 % den juridiska och 8 % den teologiska. Vidare framgår av tabellen, att antalet kvinnliga studerande under tidsperioden ökat både absolut och relativt. Huvudparten av denna ökning faller inom filosofiska fakulteten. Läsåret 1941/42 voro av de filosofie studerande 40 % kvinnor. Slutligen lämnas i tab. 8 en översikt över antalet avlagda examina vid de fria fakulteterna läsåren 1921/22—1941/42. Det torde böra framhållas, att då åtskilliga personer avlägga flera av de upptagna examina — i regel är förutsättningen för avläggande av högre examen att motsvarande lägre avlagts — kunna antalet examina icke läggas tillsammans annat än i tidsleden. Vidare bör observeras, att den genomgående minskningen i antalet avlagda examina läsåret 1939/40 och ökningen de två följande läsåren sammanhänger med inkallelser till militärtjänstgöring. För att underlätta studiet av tabellen ha i efterföljande tablå femårsmedeltal angivits för de viktigaste examina. Examen TK . . JK . . FM . . FK . ,

Årliga antalet examina 1921/26 1926/31 1931/36 1936/41 78 112 142 114 139 186 164 197 108 185 196 210 204 286 267 293

Sammanställningen utvisar, att fil. mag. företer den största ökningen. Under sista hälften av 1930-talet avlades denna examen av dubbelt så många personer som under första hälften av 1920-talet. Antalet teol. kand., jur. kand. och fil. kand. examina ökade under samma tidrymd med mellan 40 och 50 °/«. Antalet teol. kand. examina företedde en anmärkningsvärd ökning under perioden 1931—36, men nedgick under följande femårsperiod till samma nivå som under femårsperioden 1926—31. I tab. 8 är ökningen i antalet efterprövningar till fil. mag. och teol. kand. examen iögonfallande. Hela antalet efterprövningar till fil. mag. uppgick under den första femårsperioden till 137 och under den sista till 336. Medan under den första femårsperioden ingen efterprövning till teol. kand. ägde rum, uppgick under den sista antalet dylika efterprövningar till 64. Detta sammanhänger givetvis med den skärpta konkurrens, som blivit en följd av överskottet på lärarbanan och prästbanan.

•n

Kap. III. Studieinriktning. För att närmare belysa det aktuella läget i fråga om tillströmningen till de akademiska studierna och motsvarande yrkesområden behöver man mera ingående och detaljerade uppgifter om de studerandes såväl studie- som yrkesinriktning. Studieinriktningen avser icke blott inom vilken fakultet eller sektion därav, som studierna bedrivas, utan också vilken examen som närmast avses — inom den filosofiska fakulteten därtill vilka ämnen eller ämneskombinationer examen skall omfatta — samt vilken examen, som betecknar studiernas slutmål. Yrkesinriktningen, som endast indirekt kan härledas ur studieinriktningen och som fördenskull särskilt efterfrågats i enquéteformulären, ger uttryck för de studerandes planer på längre sikt med avseende på förvärvsarbetet. Vid klassificeringen av undersökningsmaterialet efter studieriktningen har man utgått från avsedda examina. Härvid har man försökt att så långt möjligt fastställa studiernas slutmål. Sålunda ha personer, som t. ex. uppgivit fil. lic. examen som avsedd examen, hänförts till denna examensgrupp med angivande tillika av närmast lägre examen. Ett undantag från denna regel utgör klassificeringen av personer utan examen, som uppgivit fil. dr som slutmål, vilka samtliga hänförts till fil. lic. gruppen. Till examensgruppen fil. mag. ha samtliga personer hänförts, som avse denna examen utan att ämna fortsätta till fil. lic. examen, oavsett om de därjämte avlagt eller ämna avlägga fil. kand. examen. Beträffande examensgrupperna pol. mag., jur. kand. och teol. kand. bör anmärkas, a t t hit hänförts samtliga personer, som ämna avlägga sådan examen, oavsett om de avlagt eller ämna avlägga lägre examen vid annan fakultet. Vid en bedömning av de olika examensgruppernas storlek och inbördes betydelse bör särskilt observeras, att ett flertal uppgifter äro relativt osäkra, i det att många deklaranter icke kunna förväntas avlägga den avsedda slutexamen. Mången avslutar sannolikt studierna med en lägre examen än den uppgivna eller avlägger kanske ej alls examen. Dessutom förekommer i viss utsträckning en ändring av studieriktning, varigenom examen kommer att avläggas i annan fakultet. Uppgifterna äro därför mera tillförlitliga i fråga om dem, som redan avlagt en examen och fortsätta studierna, än för de övriga och speciellt beträffande dem, som nyligen påbörjat studierna. De oexaminerades fördelning efter året för studiernas påbörjande, vilket bl. a. torde vara av betydelse vid bedömningen av examensuppgifternas tillförlitlighet, belyses i tab. 9. Härav framgår, att de under senaste läsåret inskrivna, vilkas uppgifter om avsedd examen äro osäkrare än de övrigas, omfatta inemot V4 av hela antalet. I detta sammanhang bör beaktas, att det slutliga antalet examina kommer att bli väsentligt lägre än det totalantal, som framgår av deklaranternas uppgifter, då ett flertal personer avbryta studierna före avläggande av examen. Detta förhållande kommer att närmare behandlas i annat sammanhang (kap. V).

23 Tab. 9. Personer, som icke avlagt examen, fördelade efter avsedd examen och inskrimiDgsår (läsår). P r o c e n t

A n t a l Avsedd examen

i-* CO

CO

oäct.

r-i CO CO

co en co

Is oo

CO CO CO

h-i CO C» CO

"iS

i— CO

o

h-i CO

a.

o

to

82 109 128 13 14 16 95 123 144

207 49

co a B B

CO CO»

CO CO OJ

OJCS

co -a

cng-4

t- 1 CO CO

>-* CO CO CO CO CO

4-i CO

c» co o

4—1

CO

CO

o IS

to

Samtliga FKh FKn

. . . . . . . . Summa

FMh Flin Summa FLh FLn Summa PM . JK . JL . TK TL

45 13 58

32 4

53 9

76 53

59 21

109 40

188 223 218 54 9 3 88 80 149 242 316 306

13 14

9 7

24 11

25 10

32 15

26 14

29 19

656 6-9 "4-9 118 l l - o 3-4 774 7-5 4-6

8-1 7-6

12-5 ll-o

16-G 11-9

19-5 31-6 13-6 41-5

8-0 12-3 15-9 18-6 3 3 1

206 1079 7-0 448 11-8 99 305 1527 8-4

5-5 1 0 1 17-4 20-7 20-2 19-1 4-7 8-9 12-1 20-8 19-6 22-1 5 2 9-8 15-9 20-7 20-0 20-0

158 8-2 90 15-6 248 10-9

5-7 15-2 15-8 20-2 16-5 18-4 7-8 12-2 11-1 16-6 15-6 21-1 6-4 141 14-1 190 161 19-4

297 6-7 6-0 8-1 111 20 18 24 35 3 8 51 244 1166 8-8 10-8 12-7 103 120 148 218 202 131 7 14-8 28-5 14-3 1 1 1 1 2 1 542 19-2 9-2 12-7 104 50 69 78 85 52 104 5 60-0 400 2 3 9 7 7-1 107 4566 812 725 Summa 445 324 4 8 8 704 1068

11-8 18-7 14-3 14-4

12-8 17-2 37-4 17-3 11-8 20-9 14-3 14-3 9-6 19-2 15-7

15-4 17-8 159

23-4

Ev innor

FMh FMn

72 100 7 6

18 4

28 3

Summa

. . . .

28 13

26 5

62 11

Summa

1 2 7 2

3 4 8 6 1 1 18 18 24 36 4 5 3 63 131 199 290 367

FL1 PM JK . TK . Summa 1

48 5 53

16 3

FKh FKn

78 107

97 135 147 18 30 5 1 73 115 165 198

2 6 2

7 4 14 2

7-0 11-9 17-9 24-9 29-8 5-8 9-6 11-5 13-6 46-1 6-8 11-7 17-2 23-6 31-7

120 24 144

402 52 454

40 5-8 4-2

4-5 7-7 4-8

121 36

616 164

4-5 7-9 5-2

4-2 101 15-8 21-9 23-9 19-6 3 0 6-7 ll-o 18-3 3 1 1 22-0 4-0 9-4 14-7 21-2 254 20-1

3-6 2-9 5-3 6-9

25-0 143 28-6 2-9 5-8 8-7 159 4-5 10-6 13-6 18-2 6-9 6-9 10-4 13-8 4-2 8-8 13-4 194

28 69 132 29 370 1492 5 26 27 11

4-8

10-7 26-1 '27-3 17-2

17-8 37-7 20-6 37-9

24-6

24-8

S a m t l i g a u t o m en F L h .

I tab. 10 äro samtliga i undersökningen ingående personer, som icke avslutat studierna, fördelade efter närmast avsedd examen. Tabellen utvisar, att 12-5 % ämnade avlägga teologisk examen, 201 % juridisk och 6 2 l % filosofisk examen; statsvetenskaplig examen, som kan avläggas antingen vid filosofisk eller juridisk fakultet, åsyftades av 5'3 %. Inom filosofisk fakultet tillhörde "U den humanistiska och V* den naturvetenskapliga sektionen. E n närmare granskning av tabellen ger vid handen, att 755 % av männen och 92-8 % av kvinnorna syftade till en lägre examen än licentiatexamen. Icke mindre än 1 918 personer, eller 315 % av samtliga — 227 % av männen och

24 Tab. 10. Personer, som icke avslutat studierna, fördelade efter avsedd examen.1 Avsedd examen

FKh FKn

Utan tidigare examen Män

Kvin nor

S:a

254 66

656 118 774

13 13 26 195 35

Samma FK

402 52 454

Snmma FM

463 284 747

616 1079 164 448 780 1527

FLh efter FK . > FM . > an. ex. FLn > F K . » FM .

73 54 4 51 38

9 18

Summa F L

28 FMh FMn

FDh FDn

a S:a

16 1

29 14

267 79

418 53

685 132

340 51

658 319

145 16 161

82 72 4 52 38

107 216 17 38 82

27 49 1 2 5

—

26-4

761 1419 499 180 941 s 1918

15-3 7-4 22-7

42-6 10-1 52-7

23-3 8-2 31-5

180 270 21 89 120 680

36 67 1 3 5 112

.4-2 6-3 0-5 20 2-8 15-8

2-0 3-7 01 0-2 0-3

134 265 18 40 87 544

3-5 5-5 0-4 1-5 2-1 13-0

153 89

10 1

163 90

153 89

10 1

3-6 2-1 5-6

0-6

—

163 90 253

0-6

2-7 1-5 4-2

245 52

2 19 21

2 22

186 63

61 11

247 "74 321

4-3 1-6 5-8

3-4 0-6 4-0

4-1 1-2 5-8

19 10

1009 41 14

30 1064

130 1139 41 2 *16 132 1196

23-4 l-o 0-3 24-7

7-3

19 11

18-7 0-7 0-2 19-6

22 1

—

—

17 74 10

2 7 3

19 81 13

1 459 143 12

14 23 4

1 473 166 »16

70 — — 31 3074 1492 4 566J 1233

—

PM enbart . . . jämte an. ex. Summa PM

184 44 228

JK enbart . . . 1009 jämte FK . 22 > an. ex. 4 Summa J K 1035

— — 61 8 69

130 1139 22 1 5 131 1166

JL

7 JD TK enbart . . . jämte F K . > an. ex.

—

—

—

442 69 2

12 16

Summa TK

454 85 3 542

— —

Samtliga

Män Kvin-I nor

Procentuell fördelning av samtliga ,,.. Kvin Man nor " S.a 11-2 2-2 13-4

Summa FD

TD

Samtliga

6-2 1-8 8-0

—

TL

Med tidigare examen Män Kvin ' S:a nor

— 293

216 337 22 92 125

0-7 0-0 10-7 3-8 0-3 14-3

73 75 3 78 17 31 31 31 0-7 — 1526 4 307 1 785 | 6092 100-0

23-4 30

6-3

o-o

0-1 7-4 01

0-5

O-o 0-8 1-3 02 2-3

7-8 2-7 0-2 107

0-2

1-3

_ 0-5 100-0 11000

» Inklusive efterprövningar, som närmare specificeras i tab. 11. — 8 Härav 539 med FKh samt 143 med FKn. — 3 Härav med FK 72 och FM 2. — « Härav med PM 11 och FM 5. — »Härav med FM 11, FL 4 och FD 1.

527 % av kvinnorna — avsågo fil. mag., häri även inräknat personer, som ämnade undergå efterprövning i denna examen. 2 086 personer, eller 342 % av samtliga, hade avlagt eller ämnade avlägga fil. kand. examen. Denna utgjorde dock slutexamen endast för 817 personer, eller 39-2 %. De övriga ämnade fortsätta studierna efter fil. kand. examen. Det bör omnämnas, att mer än Va av dem, som ingå i examensgruppen fil. mag., först avse fil. kand. I flertalet av dessa fall torde uttagandet av fil. kand. betyg mera vara att betrakta

25 Tab. 11. Personer, som avlagt akademisk examen och fortsatte studierna, fördelade efter senast avlagd examen och närmast avsedd examen. Närmast Senast avlagd examen FKh FKn Summa FK

FDh PM TK TL

Summa

examen

Hela Epr FMh FMn FLh FLn FDh FDn FK PM JK J L TK TL I'D antalet kvinnor 29 14

39 39

— — 263 — — 263

485 92

147 16

z — — 1 4 — 7 — — 39099

98 8

— — — 21

— —

43 225

115 FMh 12 FMn Summa FM 127 FLh FLn Summa FL

avsedd

39 39 87 87

— —

— — 163

— —

— — 163

— 63 — —

— —

— — — — — — —

168 92

2 21 27 1 118 31

1 2 1

1526 293

— — —

5 2

—

90 2

2 »19

2 4

4 Samtliga 198 229 Därav kvinnor 1 71 98

=

411 126 163 90 1 7 10 13 77

24 73

18 23 27 24 1 3 1 2

31 72

73 31

—

« Därav 5 efterprövning till TK och 14 särskild prövning för teologie kandidater. som en formalitet, varför denna examenskombination icke har något större intresse. Anmärkningsvärt är, att icke mindre än 166 personer kombinera fil. kand. med teol. kand., vilket innebär, att endast något mer än 70 % av dem, som inträda i den teologiska fakulteten, går den normala, mindre tidskrävande vägen över teol. fil. examen. Kombinationen jur. kand. och fil. kand. förekom i 41 fall, eller 34 % av dem, som ämnade avlägga jur. kand. Med hänsyn till den långa studietiden var examensgruppen fil. lic. större än man kunnat vänta. Icke mindre än 792 personer, eller % av samtliga, tillhörande filosofisk fakultet, ämnade sålunda avlägga denna examen. Närmare uppgifter angående studieinriktning beträffande personer, som redan avlagt examen lämnas i tab. 11. Av samtliga personer, som fortsatte studierna efter senast avlagd examen voro endast 19*2 % kvinnor. Icke mindre än 870 % av samtliga tillhörde de filosofiska examensgrupperna. 198 personer, eller 13'0 % av samtliga, som fortsatte studierna, avsågo efterprövning i tidigare avlagd examen, vilken i % av fallen var fil. mag. Av de åsyftade examina omfattade gruppen fil. lic. det ojämförligt största antalet personer, eller 35'2 %. Icke mindre än 350 filosofie magistrar bedrevo licentiatstudier. P å grund av den mångfald av ämneskombinationer, som förekommer i de filosofiska examina, måste i en översikt över studieinriktningen hänsyn tagas till dessa. Utgångspunkten för en sådan differentiering föreligger i de ämneskombinationer, som enligt examensstadgan föreskrivas för avläggande av fil.

26 Tab. 12. Personer, som ämna avlägga filosofie kandidatexamen enbart eller därefter även filosofie licentiatexamen, fördelade efter studiernas inriktning.1 A n t a l Ä m n e s g r u p p

Humanister Klassiska Muderna språk Historia Konst- och kulturhistoria . . . . Filosofi och religionshistoria . . . Samhällsvetenskap Annan humanistisk inriktning. . . Utan närmare angivande av ämnen Naturvetare Matematik, fysik, kemi Geografi, botanik, zoologi Annan naturvetenskaplig inriktning Utan närmare angivande av ämnen

P r o c e n t

Samma Män Kvin nor

336 1 82 43 70 32 69 35 4

128 79 26 22 1 Samtliga | 464

Hela därav antalet även FL

Summa Män

72-4

3 217 28 61 19 29 52 17

4 299 71 131 51 98 87 21

1 13 10 30 6 10 9

0-2 17-6 9-3 15-1 6-9 14-9 7-5 0-9

65 23 26 6

183 102 52 28 1

276 17-0 5-G 4-8 02

50 29 14 6 1 129

Kvin nor

88'6 0-G 45-1 5-8 12-7 4-0 6-0 10-8 3-6

Hela därav antalet även FL 80-6 0-4

31-6 7-5 13-9 5-4 10-4 9-8 2-2

61.2 0-8 10-1 7-7 23-2 4-6 7-8 7-0

11-4

19-4

38-8

4-8 54 1-2

10-8 5-5 3-0 0-1

100-0 1000

22-5 10-9 4-6 0-8 100-0

1 Inkl. 26 män och 17 kvinnor, som avlagt filosofie kandidatexamen och ämna undergå efterprövning i denna examen.

ämbetsexamen. I fråga om ämneskombinationerna i fil. kand. samt studieriktningen inom fil. lic. examen, där ämnesvalet är fritt, har en gruppering skett efter huvudämnen i de vanligast förekommande kombinationerna. Närmare uppgifter om studieinriktning beträffande filosofiska examina lämnas i tab. 1%—•*•*• För att erhålla en bättre översikt över ämnesgrupperna i fil. mag torde det vara lämpligt att sammanföra närbesläktade ämneskombinationer. Man finner då, att den vanligast förekommande huvudgruppen är den, i vilken minst två moderna språk ingå, häri icke inräknat nordiska språk. 32'7 % av samtliga — 41'0 % av kvinnorna — avsågo sålunda denna kombination. Den därnäst vanligaste kombinationen — nordiska språk och litteraturhistoria samt ett tredje ämne — omfattades av 285 %. Inom denna naturvetenskapliga sektionen voro 3/s av de studerande hänförliga till ämneskombinationer, vari matematik, fysik eller kemi bildade huvudämnen, och 2/5 till andra kombinationer. Även beträffande fil. kand. och fil. lic examen var den moderna språkgruppen dominerande. Anmärkningsvärt är det förhållandevis höga antalet personer tillhörande ämnesgruppen konst- och kulturhistoria både beträffande fil. kand. och fil. lic. examen. Slutligen bör omnämnas, att bland i undersökningen ingående studerande förekommo 130 personer, som icke avsågo akademisk examen utan blott tentamen i visst ämne. Huvudparten av dessa bedrevo studier i avsikt att söka vinna inträde vid fackhögskola m. m. Deras närmare fördelning framgår av tab. 15. Sannolikt är antalet i undersökningen ingående studerande tillhörande

27 Tab. 13. Personer, som icke avslutat studierna och som ämna avlägga eller avlagt filosofisk ämbetsexamen, fördelade efter i examen ingående ämnen.1 P r o c e n t

A n t a l Ämneskombination Män

därav KvinMän Summa även nor med FL

Kvin- Summa

därav även med FL

68-0

81-5

73-8

0-9

0-6

0-8

0-7

13-5

9-0

5-8

2-7

4-0

3-1

3-6

14-8

11-9

13-6

11-5

Latin, grekiska, klassisk fornkunskap o. antikens historia . . . . Latin, historia 2 Tyska, engelska 2 Tyska, romanska språk 2 Engelska, romanska språk 2 . . . . Tyska, engelska, romanska språk .

44 19 22 4 28 254

7 3

29 9

3-2

0-7 0-3

2-2

6-4 2-0

20 9 28 321

Historia, geografi2 övriga kombinationer Utan närmare angivande av ämnen

85 49 29

42 9 7

51 22 42 13 56 575 127 58 36

Naturvetare Geografi, botanik, zoologi Matematik, fysik 8 Fysik, kemi 2 Matematik, fysik, kemi Kemi, botanik, zoologi Övriga kombinationer Utan närmare angivande av ämnen Samtliga

435 91 27 5 236 68 3 5 1359

185 60 5

Humanister Nordiska språk, latin, litteraturhistoria Nordiska språk, tyska, litteraturhistoria Nordiska språk, engelska, litteraturhistoria Nordiska språk, tyska, engelska, litteraturhistoria Nordiska språk, historia, litteraturhistoria . . . •

79 36 5 997

151 32 fi 315 104 3 10 2356

8 2 21 109 20 19 9 118 23 7 4 56 23

1-4 1-0 0-3 2-1 18-7

20 0-9 2-8 32-2

63 3-6 2-1

4-2

32-0

18-5 6-0 0-5

6-7 2-0 0-4 17-3 5-0

0-9 0-7

0-9 1-8

0-5 2-4 24-4 5-4 2-6 1-5

7-9 3-6

263 6-4 1-4 02 13-4 4-4

0-2 0-4

0-6

0-1 0-4

1-8 0-4

4-6 24-2 4-4 4-2 2-0

262 51 1-6 0-9 12-4 51 1-1 1000

1 Därav 994 män och 907 kvinnor, som icke avlagt FM och 365 män och 90 kvinnor, som avlagt F i l . Av de senare avsågo 75 män och 52 kvinnor efterprövning i denna examen och 290 män och 53 kvinnor fortsatta studier till FL. 18 män och 2 kvinnor, som utom FM avsågo examen i annan fakultet, ingå ej. 2 Dessutom ett valfritt tredje ämne ingående i sektionens ämnesgrupper; dock även matematik inom humanistiska sektionen. Statskunskap kan även ingå som tredje ämne i kombination med historia. Kombinationerna tyska, engelska och romanska språk resp. matematik, fysik och kemi redovisas dock särskilt.

denna kategori alltför lågt, vilket torde sammanhänga med att undersökningen företogs vid slutet av vårterminen. Skulle undersökningen ha företagits i början av höstterminen, hade antalet säkerligen blivit väsentligt större. I fråga om studenternas fördelning efter studieinriktning erbjuder WicksellJernemans utredning möjligheter till jämförelser. Uppgifterna i denna äro baserade på frågeformulär, som under vårterminen 1934 utsändes till de studerande. Vid jämförelse med dessa och motsvarande uppgifter från förelig-

Tab. 14. Personer, som ämna avlägga filosofie licentiatexamen, fördelade efter studiernas inriktning.' Antal

Procent

Ämnesgrupp Män Humanister Klassiska språk Moderna språk Historia Konst- och kulturhistoria Samhällsvetenskap Annan humanistisk inriktning . . , Utan närmare angivande av ämnen

435 Naturvetare Matematik, fysik, kemi Geografi, botanik, zoologi Annan naturvetenskaplig inriktning Utan närmare angivande av ämnen .

218 106 83 22 7 653

97 1 45 6 25 10 10

19 153 63 136 35 59 67

227 109 86 24 8 759

18 108 57 111 35 49 57

Samtliga 1

Kvinnor Summa

Män

Kvinnor Summa

666 2-8 16-5 8-7 17-0 5-4 7-5 8-7

915 0-9 42-5 5-7 23-6

8.5 2-9 2-9 1-8 0-9 1000

16-2 127 3-4 11 100-0

9-4 9-4

701 2-5 20i 8-3 17-9 4-6 7-8 8-9 29-9 14-3 11-3 3-2 1-1 1000

Härav 5 humanister och 2 naturvetare (män), som ämna undergå efterprövning i FL.

gande undersökning framträda vissa skillnader med avseende på studieinriktningen inom den filosofiska fakulteten, vilka här något skola beröras. En jämförelse beträffande studieinriktningen för dem, som ämna avlägga fil. kand. examen försvåras av skiljaktiga principer vid klassificeringen av ämneskombinationer vid de båda undersökningstillfällena. Man kan dock konstatera, att inom den humanistiska sektionen de moderna språken intogo en i stort sett lika dominerande ställning 1942 som 1934. Ämneskombinationer med Tab. 15. Personer, som icke avse akademisk examen utan endast komplettering av betyg m. m. Filosofisk fakultet Humanister

Studiesyfte

Naturvetare

Juridisk fakultet

Hela därav Hela därav Hela därav Hela därav antalet kvinnor antalet kvinnor antalet kvinnor antalet kvinnor Komplettering för inträde vid fackhösskola m. m Medicinsk fakultet . . Teknisk högskola . . . Tandläkarinstitutet . . Farmacentiska institutet Skogshögskolan . . . . Lantbrukshögskolan . . Socialinstitutet . . . • Folkskoleseminarium Postverkets kurser . . Sum na

2 7 5

2 3 4

30 45

24 34

53 10 28 3 9 1 1

14 4 1

13 27

7 7

1 1

68 10 29 3 9 1 1

24 4 2

2 8 5

2 4 4

62 130

38 62

21)

två moderna språk förekommo sålunda år 1942 i minst 316 % och år 1934 i 257 % av de avsedda examina. Motsvarande procenttal för enbart de kvinnliga blivande filosofie kandidaterna utgjorde 4 5 l resp. 472. Sistnämnda tal, som är en minimisiffra, tyder på någon minskning av de kvinnliga filologernas procentuella andel år 1942. De socialvetenskapliga ämneskombinationerna äro svagare företrädda i det senare materialet, där deras andel stannade vid 10"4 % av samtliga mot 132 % enligt den äldre undersökningen, vilket måste tillskrivas tillkomsten av pol. mag. examen. Även om hänsyn tages till den osäkra jämförbarheten, synes en påtaglig procentuell ökning ha inträtt för ämnesgruppen konst- och kulturhistoria. Inom den naturvetenskapliga sektionen iakttages främst en ökad andel för ämnesgruppen matematik-fysik-kemi; medan denna år 1934 representerade 62 % av hela antalet blivande filosofie kandidater, hade procenttalet år 1942 ökats till 108 %. Märkbar är slutligen en förskjutning till naturvetenskapernas förmån inom hela examens gruppen; i 1934 års utredning representerade de naturvetenskapliga ämnesgrupperna 17-2 % av samtliga personer åsyftande fil. kand., medan andelen vt. 1942 uppgick till 194 %. —• Samtliga procentuella förskjutningar böra bedömas med hänsyn till att kvinnorna — som i högre grad äro humanistiskt inriktade — på senare år blivit alltmer dominerande inom hela examensgruppen fil. kand. Fördelningen på ämnesgrupper i fil. ämbetsexamen företer ävenledes vissa förändringar sedan år 1934, ehuru vid jämförelse med fil. kandidaterna ingen överensstämmande tendens förmärkes. Inom fil. mag.-gruppen ha de naturvetenskapliga ämnesgrupperna relativt sett gått något tillbaka; deras totala andel utgjorde 1934 299 %, medan andelen år 1942 var 26-3 %. Inom den humanistiska sektionen märkes en tillbakagång för de klassiska ämnena latin och grekiska, vilket givetvis beror på den utbredda vetskapen om dessa ämnens ogynnsamma konjunkturer under senare år. Inom ämnesgrupperna med moderna språk har en ökning inträtt, i det att deras procentuella andel i hela examensgruppen stigit från 296 % år 1934 till 327 % 1942. Av de kvinnliga uppgiftslämnare, som avlagt eller åsyftade fil. mag.-examen, tillhörde likväl endast 410 % moderna-språk-gruppen mot 455 °/° år 1934. De ovan berörda förskjutningarna mellan olika ämneskombinationer i såväl fil. kand. som fil. mag. från åren 1934 till 1942 ha dock icke varit av den storleksordning, att proportionerna mellan de viktigaste ämnesgrupperna blivit i någon väsentlig grad förändrade.

30 Kap. IV.

Yrkesinriktning.

I undersökningsformulären riktades en fråga till de uppgiftslämnare, som icke avslutat studierna, vilket yrke vederbörande ämnade ägna sig åt. Frågan om yrkesvalet ställer sig väsentligt olika inom olika fakulteter. För studerande tillhörande teologisk fakultet är yrkesvalet praktiskt taget begränsat till två alternativ: präst- eller lärartjänst. En juridisk eller filosofisk examen däremot bereder tillträde till ett icke ringa antal levnadsbanor. I synnerhet beträffande filosofiska fakulteten är det därför nödvändigt att komplettera uppgifterna om studieinriktning med sådana om yrkesinriktning. Det ligger i sakens natur, att materialet vid en undersökning över yrkesinriktningen kommer att uppvisa en del brister. Många uppgiftslämnare ha underlåtit att besvara frågan. Särskilt gäller detta juristerna. Vid förevarande undersökning underläto 24'7 % av juristerna, 6'5 % av filosoferna och 0'9 % av teologerna att lämna uppgift i nämnda avseende. Teologerna hade, såsom man kunde vänta, 6in yrkesinriktning klar, då de efter avlagd förberedande examen inom filosofisk fakultet låtit skriva in sig i den teologiska. Den lägre svarsprocenten inom den juridiska fakulteten sammanhänger därmed, att juristerna först efter avslutade studier behöva träffa valet mellan de levnadsbanor, som för dem kunna komma i fråga. Inom den filosofiska fakulteten blir den tillämnade levnadsbanan bestämmande för valet av examen och ämneskombination och en förändring i yrkesplanerna medför ofta en ändrad studieinriktning. .Vid besvarandet av frågan ha i många fall flera alternativ uppgivits, och även när endast en yrkesinriktning angivits, torde man ha att räkna med att denna ofta är föga deciderad, överhuvud taget får man räkna med att yrkesinriktningen i ännu högre grad än studieinriktningen är osäker, särskilt beträffande dem, som nyligen börjat studierna. I tab. 16 ha de personer, som icke avslutat studierna, fördelats efter avsedd levnadsbana. I tabellen ingå ej personer, som på grund av nuvarande eller tidigare förvärvsarbete äga viss yrkestillhörighet. Dessa fall komma i det följande att behandlas särskilt (sid. 33). I kommentaren till tabellen behandlas först yrkesinriktningen bland teologer och jurister samt därefter inriktningen bland filosofer och dem, som ämna avlägga eller avlagt statsvetenskaplig examen. Undersökningar över akademikernas yrkesinriktning ha i vårt land tidigare utförts i samband med Wicksell—Larssons undersökning 1930 och Wicksell—Jernemans utredning 1934. Det är av stort intresse att jämföra siffrorna från dessa båda undersökningstillfällen med de nu erhållna. Vidare kunna jämförelser anställas med dem, som avlagt examen ht 1936—ht 1941 och för vilkas yrkestillhörighet redogörelse lämnas i det följande. (Kap. V I I I , tab. 26.) Av de teologer som avsågo teol. kand. ämnade 78'7 % ägna sig åt prästbanan och 20-0 % åt lärarbanan. Bland dem, som fortsatte studierna till licentiatexamen eller doktorsgrad, utgjorde de tillämnade lärarna ej mindre än 40-7 %. Sammanslås dessa båda examensgrupper finner man, att 776 % av teologerna

31 Tab. 16. Personer, som ej avslntat studierna, fördelade efter avsedd levnadsbana.1 Samtliga Avsedd levnadsbana

Kvin- SumFK nor ma

Män

därav med avsedd examen JL FL el. TK FM el. PM JK FD JD

TL el. TD

Antal Stats- och kommunalförvaltning 2 . 576 Socialt arbete 17 Skolväsendet 1216 54 Bibliotek och arkiv 27 Museer 86 Forskningsinstitut och laboratorier Enskild tjänst 541 Försäkringsmatematiker . . . . 20 Journalister, översättare m. fl. 138 Advokater, ombudsmän m. fl. . . 311 Annan enskild tjänst 57 Utan närmare uppgift 15 Religionsvård 506 Fortsatt fackutbildning 52 Uppgift saknas 382

5 45 112 688 33 52 69 3 73 1474 814 2 030 136 190 106 47 22 22 49 2 64 150 72 39 186 727 224 44 26 6 21 60 198 126 27 50 361 i 77 70 127 15 2 3 509 3 15 67 28 88 59 136 518 Summa 3 457 1540 4997 693 1676

Procentuell fördelning Stats- och kommunalförvaltning' . Socialt arbete Skolväsendet Bibliotek och arkiv Museer Forskningsinstitut och laboratorier Enskild tjänst Försäkringsmatematiker . . . . Journalister, översättare m. fl. . Advokater, ombudsmän m. fl. . . Annan enskild tjänst Utan närmare uppgift Eeligionsvård Fortsatt fackutbildning Uppgift saknas

16"7 05 35"1 P6 0'8 2'5 15-6 0'C 4'0 9'0 1'6 0-4 14-6 1-5 1P1

7'3 3'4 529 8"8 p4 4'1 121 0'4 3'9 8'2 4'6 — 0'2 1-0 8-g

12 5 327 33 25 39 41 3 31 6 1 1

191 19 10 1

431 8 3 1

28 388 2 1 13 360 14 13

36 41 36 287 524 285 1154

13'8 6'5 0 3 2-3 67-0 1'4 4 8 0"2 PO 6"7 40-6 lu-5 87'9 62'4 3 5 3-8 15-3 2 8 6 3 0"4 Po 3"2 0'1 4-8 3-0 10-4 2-3 7 145 32'3 2 6 7"8 9-8 0"B 3 0 — 0'5 0-7 4 0 182 1*6 5"9 4-G 7'2 2'B l l ' l l'O 1"» 4-1 0'3 — — 0'2 0-4 10'2 0 3 — 02 P3 4 0 0'2 104 12-7 3-6 7'8 126

1 125 2

1 492

13 625

373 30 0-2 O 0'3 53'8 20-0 400-3 0-1 33-6

0-2

o-i 31-2 1-2 1'1

78-7 51-9 3-1 24-9 7*7 0-6 7-4 Summa 1000 1000 100 0 100 0 100-0 1000 1000 1000 100-0 100-0 1000 1000 1 Personer, som på grund av nuvarande eller tidigare förvärvsarbete äga viss yrkestillhörighet ingå ej. — s I n k l . domstolarna och åklagarväsendet.

avsågo prästbanan och 20'9 % lärarbanan. I ett mindre antal fall ha båda banorna angivits som alternativ; dylika fall ha klassificerats efter det först uppgivna. Vid 1930 års undersökning redovisades sådana fall, som utgjorde 12 % av samtliga, i en särskild grupp, som uppdelades på de båda grupperna i proportion till dessas storlek. Vid en jämförelse mellan teologernas yrkesinriktning vid den förevarande och tidigare undersökningar erhålles följande procentuella fördelning.

prästbanan lärarbanan övriga

1930 Uppsala Lund 89 88 11 12 — —

84 15 1

78 21 1

32 Är 1942 avsågo alltså ej mindre än 21 % av teologerna lärarbanan mot 11 ä 12 % 1930 och 15 % 1934. I Wicksell—Jernemans utredning konstaterades, att de teologiskt utbildade läroverkslärarna endast utgjorde 9 % av teologiskt utbildade personer i landet. Av de övriga innehade 86 % prästerlig tjänst medan 5 % ägnade sig åt annan verksamhet. I stort sett samma fördelning utvisade de teologer, som avlagt examen ht 1936—ht 1941 och avslutat studierna. Av tab. 26 (sid. 50) framgår, att 9 3 % av dessa ägnade sig åt undervisning, 885 % voro präster, varjämte 2-2 % tillhörde annat yrkesområde. Såsom av tab. 16 framgår, avsågo 37-3 % av dem, som åsyftade jur. kand., anställning i stats- eller kommunalförvaltningen. 1 Detta är ungefär samma procent som förekommer i Wicksell—Jernemans utredning (377 %). Man bör dock observera, att svarsprocenten var något högre vid den sistnämnda (80'7 % mot nu 753 %). E t t avsevärt antal av dem, som ej uppgivit yrkesinriktning, torde komma att framdeles inrikta sig på allmän tjänst. Wicksell—Jerneman konstaterade, att ungefär hälften av alla då levande personer med juridisk examen voro anställda i dylik tjänst. Denna grupp torde sedan dess ha ökat. Av de juris kandidater, som avlagt examen ht 1936—ht 1941 (tab. 26), hade 80"4 % anställning i förvaltningen. Denna siffra är emellertid något för hög, beroende på att även de juris kandidater, som hålla på att tingsmeritera sig, redovisas under förvaltningen. En del av dessa komma sedermera att övergå till enskild tjänst. (Jfr sid. 52.) De flesta, som avlägga examen inom filosofisk fakultet, ha sedan gammalt åsyftat lärartjänst, framför allt vid läroverken. Vid denna undersökning har det ansetts lämpligt att skilja mellan dem, som studera för fil. kand., fil. mag. och fil. lic. (inkl. doktorsgrad). Vid tidigare undersökningar ha dessa grupper emellertid ej hållits åtskilda, varför man vid jämförelser måste beräkna procenttal, som äro gemensamma för samtliga filosofiska examina (statsvetenskaplig-filosofisk examen dock ej medräknad). En sammanslagning av samtliga, som avse filosofisk examen, utvisar, att 64-8 % avsågo lärarbanan mot 70-0 resp. 63'9 % vid de båda tidigare undersökningarna. Man kan sålunda konstatera, att en något mindre del av dem, som avsågo filosofisk examen i 1942 års undersökning, voro inriktade på lärarbanan än vid 1930 års undersökning; i jämförelse med 1934 års undersökning var andelen av ungefär samma storleksordning. Trots detta torde icke alla dessa ha utsikt att bli lärare. Av dem, som avlagt filosofisk examen ht 1936—ht 1941 och avslutat studierna, hade endast 48-4 % (tab. 26) erhållit lärartjänst av något slag. Av tab. 16 kan vidare utläsas, att endast 64 % av samtliga filosofer åsyftade biblioteks- och arkivtjänst. Vid Wicksell—Jernemans utredning var motsvarande procenttal 74. Den något minskade inriktningen mot denna levnadsbana torde sammanhänga med svårigheterna att erhålla bibliotekstjänst. Av de filosofer, som avlagt examen ht 1936—ht 1941 och avslutat studierna (tab. 26), ägnade sig 7'2 % åt biblioteksbanan. Även yrkesinriktningen till museibanan visar en påtaglig nedgång. Enligt förevaTande undersökning avsågo endast 1

Jfr not 2 till tab. 16.

3;; 1-7 % av filosoferna denna levnadsbana mot 32 % vid Wicksell—Jernemans utredning. Av tab. 26 framgår, att endast 11 % av dem, som avslutat studierna med nämnda examina, erhållit anställning vid museer. Yrkesinriktningen mot förvaltningen är fortfarande obetydlig inom den filosofiska fakulteten ( 2 l % mot 17 % enligt Wicksell—Jerneman). Tab. 26 utvisar, att en betydligt större andel av uppgiftdämnarna kommit att ägna sig åt dylik tjänst. Det gällde emellertid i mycket stor utsträckning tjänster inom krisförvaltningen (jfr sid. 52). Flertalet av de personer, som uppgivit socialt arbete som tillämnad levnadsbana, torde säkerligen avse sådant arbete inom förvaltningen. Med hänsyn till att socialt arbete även bedrives av enskilda organisationer har det dock ansetts lämpligt att icke hänföra gruppen till förvaltningen utan redovisa den särskilt. Av samtliga uppgiftslämnare hade 14 % uppgivit sådan yrkesinriktning och av dessa voro '% kvinnor. Det övervägande antalet med denna yrkesinriktning avsågo filosofisk examen. Icke mindre än 18-2 % av dem, som avsågo fil. kand., ämnade ägna sig åt journalistisk verksamhet. Av tab. 26 framgår dock, att endast 66 % erhållit sådant arbete av dem, som avlagt sådan examen ht 1936—ht 1941 och avslutat studierna. Av dem, som ämnade avlägga statsvetenskaplig examen (filosofisk eller juridisk), avsågo två tredjedelar anställning inom stats- eller kommunalförvaltning. över 3k av de utexaminerade hade erhållit sådan anställning (tab. 26). Bortser man från de yrkesområden, som enbart äro förbehållna män resp. kvinnor, visar en jämförelse mellan männens och kvinnornas yrkesinriktning, att männen i större utsträckning inrikta sig på. förvaltning och enskild tjänst, medan kvinnorna främst syfta till lärarbanan och biblioteksbanan. Man får vid en jämförelse mellan männens och kvinnornas yrkesorientering ta hänsyn till att en viss del av de senare efter ingående av äktenskap avstå från de ursprungliga yrkesplanerna. Sålunda framgår av tab. 26, att icke mindre än 112, eller 17-9 % av samtliga kvinnor, icke ägnade sig åt förvärvsarbete utan enbart åt arbete i hemmet. Det hör till undantagen, att studerande redan före avlagd examen ha yrkestillhörighet. I undersökningen ingå bland dem, som icke avlagt examen, 215 personer, som uppgivit sig bedriva studier vid sidan av förvärvsarbete. Dessas närmare fördelning framgår av tab. 17. Avsikten med de akademiska studierna är här i regel att förbättra befordringsmöjligheterna på den redan inslagna levnadsbanan; i enstaka fall bedrivas de enbart av studieintresse. Närmare hälften av dem, som tillhörde denna kategori, avsågo enbart fil. kand. Endast 39 personer eller 18-1 % av samtliga bedrevo studierna i avsikt att slå in på annan levnadsbana, t. ex. folkskollärare, som önskade meritera sig för lärartjänst vid högre skolor. E n betydligt större grupp utgöra de, som fortsatte studierna efter avlagd examen och som på grund av nuvarande eller tidigare förvärvsarbete ägde viss yrkestillhörighet. I kap. V I I I (sid. 56) redogöres närmare för de 832 personer i denna grupp, som avlagt examen ht 1936—ht 1941. Här skall endast beröras de fall, där vederbörande haft för avsikt att efter avslutade studier övergå 3—430184

34 Tab. 17. Personer, som icke avlagt examen och bedriva studier vid sidan av förvärvsarbete. Samtliga Yrkestillhörighet

därav med avsedd examen

Summa Kvindärav Män nor Hela personer, antalet som ämna byta yrke

FK

FM

PM

JK

30 26 9

6 6 20

24 1

13 2 2 6 97

4 3

annan examen

Antal Stats- och kommunaltjänstemän . . Folkskollärare Andra lärare Bibliotekstjänstemän Kemister Kontors- och förvaltningspersonal i enskild tjänst Journalister, översättare m. fl. . . . Officerare Utan uppgift

56 23 17 2

27 5 4 6 Samtliga 139

Procentuell fördelning Stats- och kommunaltjänstemän . . Folkskollärare Andra lärare Bibliotekstjänstemän Kemister Kontors- och förvaltningspersonal i enskild tjänst Jonrnalister, översättare m. fl. . . . Officerare Utan uppgift

39-6 16-6 12-2 1-4 19-4 36 2-9 4-3

25 12 13 6

80 35 30 8 2

5 3

32 8 4 16 215

32-9 15-8 17-1 7-9 2-6

37-2 16-3 14-0 3-7 0-9

20-5 17-9

6-6 3-9

14-9 3-7 P9 7-4

15-4 2-6

13-2 Samtliga 100-0 1000

100-0

7 2 6 1 15 39

5-1

38-5 100-0

7 1 1

8 48

30-9 26-8 9-3 8-2

12-5 12-5 41-7

67-9 70-6 30

12-5 25-0 12-5

l-o

2-1

13-4 21 2-1 6-2

8-3 6-2

17-8 20-6 3-6 2-9 3-6 2-9 7-1

37-5 12-6

16-7 100-0 lOOo 1000 1000 1000

till annan levnadsbana. Av undersökningsmaterialet framgår, att endast 176 personer eller 20'0 %, uppgivit sådan avsikt. En närmare fördelning av dessa dels efter nuvarande yrkestillhörighet, dels efter avsedd levnadsbana lämnas i följande sammanställning. Nuvarande Avsedd yrkestillhörighet levnadsbana Förvaltningen 52 14 Skolväsendet 84 118 Bibliotek och arkiv 3 5 Museer 8 Statliga forskningsinstitut och laboratorier . . 4 10 Enskild tjänst 27 10 Religionsvård g 8 Uppgift saknas 3 Summa 176 176

^ Sammanställningen utvisar, att det i huvudsak är fråga om en övergång från förvaltning och enskild tjänst till andra yrkesområden främst skolväsendet. Vid en närmare granskning av primäruppgifterna finner man, att flertalet av dessa fall gälla personer, som ej lyckats få anställning i överensstämmelse med den tidigare yrkesinriktningen och som därför tagit en mer eller

35 mindre tillfällig anställning i förhoppning att efter fortsatta studier kunna komma in på den ursprungligen avsedda levnadsbanan. Någon ändrad yrkesinriktning kan man alltså icke här tala om. I andra fall gäller det personer, vilkas nuvarande yrke är av tidsbegränsad karaktär, t. ex. amanuenser vid universitet och statliga forskningsinstitut, som efter förordnandets upphörande och avlagd slutexamen ämna bli läroverkslärare, varför ett yrkesbyte kan sägas vara betingat av befordringsförhållandena. Medräknas de, som ännu icke avlagt någon examen, befinnas 1 094 personer, som icke avslutat studierna, eller 180 % av samtliga, redan ha viss yrkestillhörighet. Av dessa avsågo endast 19'7 % att byta yrke. En jämförelse mellan de studerandes yrkesinriktning och fördelningen på olika yrkesområden av dem, som ht 1936—ht 1941 avlagt examen och avslutat studierna, ger vid handen att de studerande i stor utsträckning voro inriktade på levnadsbanor, som enligt vad socialundervisningen utvisar erbjudit begränsade arbetsmöjligheter, i första rummet lärarbanan. Icke mindre än 2 030 personer ämnade sålunda bli lärare. Ställer man detta antal i relation till det antal, som enligt socialundersökningen (kap. V I I I , sid. 50) kunnat erhålla anställning inom skolväsendet, finner man — även om dessa siffror icke äro fullt jämförbara — att en stor del av dem, som voro inriktade på lärarbanan, med säkerhet icke kunna erhålla lärartjänst under de närmaste åren.

Kap. V. Antalet personer, som kunna väntas avlägga lägre examina under de n ä r m a s t e åren. Den hittillsvarande redogörelsen för den aktuella tillströmningen till de fria fakulteterna ger endast upplysningar om antalet personer, som ha för avsikt att avlägga examen. Det verkliga antalet personer, som komma att avlägga examen, kan icke förväntas bli lika stort som detta i betraktande av att en viss del av de studerande med säkerhet komma att avbryta studierna före examens avläggande. För att erhålla en uppfattning om det antal personer, som kunna förväntas avlägga examen under de närmaste åren är man sålunda hänvisad till teoretiska beräkningar, varvid hänsyn måste tagas icke endast till avbrottsfrekvensen utan även till variationer i studietidens längd. För en förutberäkning av antalet personer, som under de närmaste åren komma att avlägga examen, kunna olika metoder komma i fråga. E t t sådant beräkningssätt är att utgå från antalet under en viss tidsperiod avlagda examina och jämföra detta tal med ett motsvarande antal under en lika lång tidsperiod inskrivna, vilken senare period tages så långt tillbaka i tiden, som svarar mot den genomsnittliga studietiden. Denna metod förutsätter alltså kännedom om studietidens längd. Den härigenom vunna examensprocenten, vilken sålunda anger, hur stor del av en grupp inskrivna, som fullfölja studierna till examen, appliceras därefter på de senaste årens inskrivningssiffror. Om den genom-

38 Tab. 18. Antalet i filosofisk fakultet nyinskrivna åren 1933-1941 och antalet filosofiska och teologiska examina. Nyinskrivna Inskrivningsår

enligt enligt unikatalo- versitetsgerna statistiken

1933 1934 1935 1936 1937

829 777 842 878 939

1938 1939 1940 1941

1071 1100 966 1072

991 1047 873 952

Av WJcksell-Jerneman beräknat antal examina

Avlagda examina

FK

FM

264 274 256 291 275 299 317 278 331

PMf

Tf

TK

185 224 184 182 203

3 10

131 108 88 96 113

164 139 122 103 119

215 226 169 264

8 8 6 19

108 100 47 77

117 119 100 123

FK (enbart)

FM

170 170 170

180 205 235

TK

138 117 133

snittliga studietiden för en viss examen genom stickprovsundersökning eller på annat sätt kunnat beräknas till 5 år, erhålles t. ex. antalet personer, som under år 1943 komma att avlägga denna examen, genom att multiplicera antalet inskrivna år 1938 med den funna examensprocenten. Examensprocenten kan även bestämmas på så sätt, att man följer en viss grupp samtidigt nyinskrivna år för år, ända till dess att samtliga avslutat sina studier med eller utan examen, och fastställer deras fördelning efter studietid. Den funna fördelningen appliceras därefter på de olika årgångarna av studerande, som ännu ej hunnit fram till examen. Vid sidan av dessa indirekta metoder kan man genom att ställa direkta frågor till en viss grupp studerande, söka erhålla kännedom om deras studiemål och den beräknade studietiden. Var och en av dessa metoder har sina för- och nackdelar. Den sistnämnda metoden synes kunna ge tillfredsställande resultat, i vad avser de studerandes fördelning efter avsedd examen och studieriktning, men ger, enligt vad erfarenheten visat, en missvisande bild av antalet examina, som verldigen komma att avläggas jämte dessas fördelning i tiden. Detta har givetvis sin förklaring i uppgiftslämnarnas som regel alltför optimistiska syn på möjligheten att avlägga examen inom »normal» tid, d. v. s. i enlighet med gällande studieplaner. Särskilt osäkra bli naturligtvis uppgifterna för dem, som nyligen påbörjat sina studier, då för dem icke ens det närmaste målet för studierna alltid torde stå fullt klart. För de äldre, som kanske blott tia en eller annan tentamen kvar, bli förutsägelserna säkrare. Därest man icke äger kännedom om de individuella studieresultaten, bli samtliga på sådant material grundade förutberäkningar synnerligen osäkra. Icke ens en fullständig tentamensstatistik kunde ge ett fullt säkert underlag för en förutberäkning, då man alltid måste räkna med avbrott i studierna till följd av yttre orsaker, såsom sjukdom, militärinkallelser, ekonomiska svårigheter etc. Den första av de nämnda metoderna, som torde få anses pålitligast vid fastställandet av examensprocenten, är alltför summarisk och medger icke hänsynstagande till variationer i studietidens längd och kombinationer av olika

37 Tab. 19. Antalet i juridisk fakultet nyinskrivna åren 1933—1941 och antalet juridiska examina. Nyinskrivna Iiskrivningsår

enligt enligt unikatalo- versitetsgerna statistiken

1933 1934 1935 1936 1937

303 306 297 356 329

1938 1939 1940 1941

343 349 199 308

338 344 184 280

Avlagda examina

Kex.

JK

24 30 27 29 42

158 164 165 167 190

13 1

226 224 132 231

PMj

3 8 12 20

Av Wicksell-Jerneman beräknat antal examina K-ex.

JK

30 27 31 30

129 117 140 159

30 30

144 165

examina. Metoden förutsätter tillgång till ett fullständigt register över samtliga personer, som under en viss tidsperiod avlagt examen. Den andra metoden, som likaledes förutsätter tillgång till ett examensregister, lämnar bättre besked om stulietidens längd och förekomsten av examenskombinationer m. m. men är tämligen arbetskrävande. Dessutom måste de årgångar av inskrivna, som skola unders 5kas, väljas så långt tillbaka i tiden, att samtliga kunna beräknas ha avslutat studierna inom undersökningsperioden. Av de anförda skälen ha vid de följmde beräkningarna av antalet personer, som väntas avlägga examen, de nämnda, metoderna kombinerats. • Utgångspunkten för alla förutberäkningar av examina utgöres av antalet nyinskrivna studerande. Som framhållits i kap. I I , föreligga uppgifter om nettoattalet nyinskrivna först fr. o. m. ht 1937. Av dem, som väntas avlägga lägre examina 1942 och de närmast följande åren, har visserligen flertalet börjat studierna efter denna tidpunkt. Vid beräkning av examensprocenttalen måste emellertid även hänsyn tagas till studerande, som inskrivits före ht 1937. I tab. 18 och 19 ha bl. a. angivits antalet nyinskrivna enligt studentkatalogerna åren 1933—1941 samt nettoantalet nyinskrivna enligt universitetsstatistiken åren .1938—1941. Tabellen utvisar, att det senare antalet för filosofernas de. var omkring 10 % lägre än det förra. Katalogsiffrorna för åren 1933-^ 1937 torde sålunda även böra reduceras med omkring 10 °/°. Med hänsyn till att antalet personer, som skriva in sig vid mer än en läroanstalt, kan antagas ha ökat något under de senaste åren till följd av de 1935 införda bestämmelserna om tentaminas riksgiltighet, 1 synes det dock lämpligt att endast reducera katalogsiffrorna med 5 °/°. Beträffande juristerna är nettoantalet nyinskrivna likaledes något lägre än katalogsiffrorna, varför smärre reduktioner gjorts även för dessa. För erhållande av examensprocenttal erfordras vidare kännedom om antalet personer, som under vissa år avlagt examen. För teologiska fakulteten är detta 1 Bes;ämmelserna trädde i kraft fr. o. m. V» 1935 för teologiska tentamina och fr. o. m. Vi 1936 för filosofiska och juridiska. Fr. o. m. den Vi 1936 kan även statsvetenskaplig examen avläggas på sagdi sätt.

38 Tab. 20. i r 1933 i filosofisk fakultet nyinskrivna och de av dessa, som avlagt examen. Avlagda examina Nyinskrivna l

Läroanstalt

FK enbart

FM

PMf

Summa

122 148 189

21 22 32

40 32 12

3 6 1 10

64 60 45 169

61 106 100

9 14 11

24 30 13 67

183 254 289

30 36 43 109

64 62 25 151

Examensprocent

Män

Summa Kvinnor Uppsala universitet Lunds universitet Stockholms högskola Summa Samtliga j Uppsala universitet 1 Lunds universitet [ Stockholms högskola Summa 1

1 1

3 7 1 11

52-5 40-5 23-8 36-8

33 45 24 102

38-2

97 105 69 271

530 4P3 239 37-3

54-1 42-5 240

Häri ingå ej teol. fil. studerande.

tal, frånsett praktisk-teologiska prov, som icke avläggas av alla, lika med antalet under samma tid avlagda teol. kand. examina och för juridiska fakulteten är motsvarande antal, sedan kansliexamen avskaffats, lika med antalet jur. kand. examina ökat med antalet jur. pol. mag. examina. För filosofiska fakulteten ställer det sig betydligt svårare att fastställa antalet personer, som avlägga examen. Adderas antalet examina erhåller man en mycket för hög siffra, beroende på att många personer avlägga mer än en examen inom denna fakultet. Som framgår av kap. I I I , avlägga ett flertal personer först fil. kand. och därefter fil. mag. eller fil. pol. mag. Fil. kand.examen ersätter ofta teol. fil.-examen som inträdesport till den teologiska fakulteten och kombineras ofta även med jur. kand. För att erhålla kännedom om i vilken utsträckning fil. kand. examen förekommer utan kombination med annan examen ha de år 1933 nyinskrivna i filosofiska fakulteten gjorts till föremål för särskild undersökning. Dessa torde nämligen till övervägande del ha avlagt examen före undersökningstillfället. Undersökningen har omfattat samtliga läroanstalter utom Göteborgs högskola. I examensregistret har kontrollerats om vederbörande avlagt filosofisk examen under tiden ht 1936 vt 1942 (t. o. m. april). En motsvarande undersökning har företagits beträffande de nyinskrivna i juridisk fakultet åren 1933—1935. Därvid antecknades såväl fil. kand. som fil. mag. och fil. pol. mag. examen samt antalet terminer, som förflutit från inskrivningen till examen, inberäknat inskrivningsterminen. De, som avlagt först fil. kand. examen och därefter examen inom annan fakultet, ha här icke medräknats. Därigenom har man visserligen icke fått något uttryck för den totala examensprocenten utan endast

39 för fördelningen av de examinerade på fil. mag., fil. kand. (enbart) och fil. pol. mag. Resultatet av denna undersökning återfinnes i tab. 20, som utvisar bl. a. en total examensprocent av 373, varav ungefär 40 % kommer på fil. kand., 55 % på fil. mag. och 5 % på pol. mag. Då en del av de oexaminerade alltjämt äro inskrivna som studerande, får man räkna med att den totala examensprocenten kan komma att höjas något, men proportionen mellan de olika grupperna kan icke förändras nämnvärt därigenom. Antalet personer, som avlägga enbart fil. kand., har därför uppskattats till 2/3 av sammanlagda antalet fil. mag. och fil. pol. mag., som kunna beräknas bliva avlagda under de närmaste åren. Från fortsatta studier till högre examen bortses helt i detta sammanhang. Det erhållna materialet har även lagts till grund för bestämning av studietidens längd. Resultatet av denna undersökning utvisade, att för fil. kand. erfordrades 101 terminer (103 för män och 96 för kvinnor) och för fil. mag. 115 terminer (116 för män och 115 för kvinnor). Från undersökningen rörande studenternas värnpliktsförhållanden m. m. (se sid. 112) föreligga följande uppgifter angående studietidens genomsnittliga längd. Avlagd examen FKh FKn FMh FMn JK TK

S t u d i e t i d , år .. ,. medium median 40 3-8 42 3-9 4-9 4-8 5-0 5-0 5-4 5-3 6-1 5-9

Dessa tal äro sålunda lägre än de som framkommit ur stickprovsundersökningen, särskilt ifråga om fil. kand. Beträffande fil. ämbetsexamen föreligga även noggranna beräkningar av F . J . Linders och F . E. Lander (Uppsala 1936), enligt vilka studietiden för denna examen åren 1930—1934 uppgick till 54 år för de manliga och 5 0 år för de kvinnliga humanisterna och 54 år för de manliga och 60 år för de kvinnliga naturvetarna. Studietiden (medianen) beräknades även särskilt för dem, som tidigare avlagt fil. kand., och dem som avlade ämbetsexamen direkt. Wicksell—Jerneman räknade med en studietid av 7 terminer för fil. kand., 10 terminer för fil. mag., 11 terminer för jur. kand. och 9 terminer för teol. kand. Av dessa siffror synas, på grundval av vad som anförts, åtminstone de för fil. kand. och teol. kand. numera kunna höjas till 8 resp. 12 terminer. Beträffande fil. kand. synes det vidare framgå av stickprovsundersökningen, att de, som avlägga endast denna examen, använda en eller annan termin mer än de, som fortsätta till fil. mag. eller annan examen. För de förstnämnda synes man kunna räkna med närmare 10 terminer. Bortsett från skillnaden i studietid mellan humanister och naturvetare samt mellan män och kvinnor kan man vidare generellt räkna med en studietid av 10 ä 11 terminer för fil. mag. Då det gäller att avgöra, hur stor del av de i filosofisk fakultet inskrivna, som över huvud nå fram till examen, kan man alltså beräkna examensprocenttalet på

40 Tab. 21. Studietidens längd för fil. kand., fil. mag. och jur. kand. examina. Procentuell fördelning. A n t a l Examen

FK FM JK

t e r m i n e r

högst 8

9—10

11—12

13-14

15-16

mer än 16

Summa

Median

a

35 10 10

23 21 30

12 29 30

11 17 15

11 16 10

8 7 5

100 100 100

10-1 11-5 11-0

3o 2-7 2-2

basis av en studietid på i runt tal 5 år. I denna beräkning måste givetvis teol. fil. studerande uteslutas. Vid stickprovsundersökningen har det vidare visat sig, att tiden från inskrivningen till examen företer stora individuella variationer. Det har därför vid förutberäkningen av det väntade antalet examina ansetts lämpligt att även taga hänsyn till fördelningen efter studietidens längd. I tab. 21 lämnas uppgifter om de i stickprovsundersökningen ingående examinerades procentuella fördelning efter studietidens längd. I sista kolumnen har angivits dispersionen kring mediet, vilken för fil. kand. och fil. mag. uppgår till närmare tre och för jur. kand. till två terminer. Detta innebär, att för omkring en tredjedel av de examinerade avviker studietidens längd med tre resp. två terminer från genomsnittet. Spridningen synes vara något större för fil. kand. än för fil. mag., vilket tydligen sammanhänger med att de, vilkas studier av någon anledning dragit ut på tiden, ofta få nöja sig med fil. kand. i stället för, som kanske avsetts, fil. mag. Dessutom bidrager naturligtvis till resultatet heterogeniteten i fil. kand.-examen, som omfattar de mest varierande ämneskombinationer och betygssummor. I avsaknad av siffror utvisande årliga antalet nyinskrivningar i teologisk fakultet är det svårt att med någon större grad av säkerhet uppskatta antalet examina inom denna under de närmaste åren. Wicksell—Jerneman, som fastställde inskrivningssifforna med hjälp av fakulteternas matriklar, erhöll för åren 1924—33 en genomsnittlig examensprocent för teol. kand. av 819 och för teol. fil. examen av närmare 75 %. I samband härmed konstaterades, att hela det bortfall, som äger rum i synnerhet under det första året genom övergång till annan filosofisk studielinje, icke kunnat beaktas, enär gruppen nyinskrivna teol. fil. studerande kommit att omfatta endast dem, som mera målmedvetet, om än icke alltid ända till inskrivning i teologiska fakulteten, fullföljt sina studier för teologisk-filosofisk examen. Övergång under det första studieåret från Ft-lmjen till Fh-linjen befanns vidare vara tämligen vanlig och säkerligen vanligare än den motsatta övergången. Jämför man nu de senaste årens siffror för nyinskrivna teol. fil. studerande med antalet avlagda teol. fil.-examina, synes detta sistnämnda påstående icke längre hålla streck. Med antagandet om en studietid för denna examen av i runt tal två år erhålles nämligen för perioden 1935—1941 en examensprocent av 94, och om man med hänsyn till det låga antalet examina åren 1940—1941 inskränker sig till perioden 1935—1939, blir examensprocenten icke mindre

41 än 97 %. Detta måste innebära, att det verkliga antalet teol. fd. studerande är betydligt större än antalet av dem, som i katalogerna betecknas med Ft, d. v. s. en del av de med Fh betecknade äro i själva verket teol. fil. studerande, vilket förhållande även i någon mån förklarar de jämförelsevis låga examensprocenttal, som erhållas för filosofiska fakulteten i övrigt (jfr nedan). Av siffrorna över antalet avlagda teol. fil.-examina framgår, att tillströmningen till den teologiska fakulteten minskat (tab. 18). Vidare bör den ökade studietiden rimligtvis ha medfört en viss ökning i antalet av dem, som nödgats avbryta sina studier. Vid undersökning av under åren 1938—1942 vid Uppsala universitet avlagda teol. kand.-examina befanns proportionen av sådana, som tidigare avlagt annan examen än teol. fil.-examen, uppgå till 18 %. Om man därför uppskattar antalet i teologisk fakultet nyinskrivna till antalet avlagda teol. fil.-examina ökat med 22 % ( 1 | X 100), och med hänsyn till den ökade studietiden kalkylerar med en något lägre examensprocent än Wicksell—Jerneman, t. ex. 70 ä 75 %, bör man erhålla ett acceptabelt närmevärde för det sökta antalet. Studietiden antages vara i genomsnitt 4 år. Antalet teol. kand. under perioden 1942—1945 erhålles då ur antalet teol. fil.-examina åren 1938—1941, som var 332. ökas detta tal med 22 % erhålles 405, och när detta sistnämnda tal multipliceras med 70—75 %, kommer man till det resultatet, att antalet teol. kand. under perioden ifråga kommer att ligga mellan 285 och 305, d. v. s. i genomsnitt per år 71 ä 76 eller avrundat 70 a 75. Då antalet nyinskrivna teol. fil. studerande under åren 1940—1941 var mycket lågt, kan det förutsägas, att antalet teol. kand.-examina kommer att minska ytterligare åren 1946 och 1947. Medan beräkningen för antalet blivande teol. kand. får anses tämligen osäker, vilar framräkningen beträffande de båda andra fakulteterna, den juridiska och den filosofiska, på något säkrare underlag. För den juridiska fakulteten erhålles på grundval av antalet examina åren 1938—1941 jämfört med antalet nyinskrivna åren 1933—1936 examensprocenten 69, d. v. s. 125 procent mer än Wicksell—Jerneman på grundval av siffror från åren 1919—1928 räknade med. Av tab. 19 framgår även, att det faktiska antalet examina blivit högre än det beräknade. 1930-talets juris studerande avbröto sålunda studierna i mindre utsträckning än 1920-talets. Sedan sålunda examensprocenten fastställts till 69 %, återstår att på grundval av den i tab. 21 angivna fördelningen efter studietid räkna ut, hur varje årgång inskrivna kommer att fördela sig efter examensår. Av dem, som inskrevos 1937, beräknas således, sedan 31 % avdragits från inskrivningssiffran, 10 % av de återstående avlägga examen år 1941, 30 % år 1942 o. s. v. Resultatet återges i tab. 22. En svårighet föreligger att bestämma antalet jur. pol. mag. Frekvensen av denna examen har liksom för fil. pol. mag. befunnit sig i snabb tillväxt sedan 1936, då dessa examina för första gången kunde avläggas, och siffran för antalet juridiska examina får därför, i brist på närmare kännedom om proportionen, gälla summan av antalet jur. kand. och jur. pol. mag. Det på detta sätt beräknade antalet personer, som komma att avlägga juridisk examen åren 1942—1945, framgår av tab. 22. Antalet uppgår i ge-

42 Tab. 22. Antal personer, som beräknas komma att avlägga juridisk examen åren 1942-1945. Inskrivningsår

1933 . 1934 1935 1936 1937 1938 1 1939 1940 1941 Summa examina

Antal nyinskrivna

69 % av nyinskrivna

300 300 890 350 315 338 344 184 280

207 207 200 242 217 233 237 127 193

Beräknat antal examina år 1942 10 21 30 73 65 23

— — — 222

10 20 38 65 70 24

—

— 225

—

—

10 24 33 70 71 13

—

— 221

12 22 35 71 38 19 197

nomsnitt per år till 215. Då antalet jur. pol. mag. examina kan beräknas till högst 10 %, torde antalet jur. kand. examina uppgå till högst 200 och antalet jur. pol. mag. examina till högst 20 per år. För filosofiska fakulteten är examensprocenten låg jämfört med de andra fakulteterna. Till en del förklaras detta av att personer, som efter avlagd filosofisk examen sedermera avlägga examen inom annan fakultet, icke medräknats, men till övervägande del måste orsaken ligga däri att en del studerande icke ha för avsikt att avlägga examen, s. k. komplettander. A t t det starka kvinnliga inslaget i humanistiska sektionen skulle nämnvärt höja avbrottsprocenten i denna sektion, såsom Wicksell—Jerneman antogo, bestyrkes dock icke av den nu företagna undersökningen (jfr tab. 20). Det har därför icke ansetts nödvändigt att göra någon uppdelning efter kön. Åren 1937—1941 avlade 1 077 personer fil. mag. och 51 personer fil. pol. mag. Jämfört med antalet åren 1932—1936 i filosofisk fakultet nyinskrivna, betecknade med Fh och Fn, blir examensprocenten 286 för fil. mag. och 2 l för fil. pol. mag. Om vidare antalet fil. kand. enligt vad förut sagts uppskattas till 2/3 av sammanlagda antalet fil. mag och pol. mag., erhålles för fil. kand. examensprocenten 208 och för samtliga filosofer följaktligen 51'6 %. Motsvarande examensprocent i den Wicksell—Jernemanska undersökningen var 213 för fil. kand. och 288 för fil. mag. eller tillsammans 50'1. Då de, som numera avlägga fil. pol. mag., helt torde rekryteras av den grupp, som eljest avlagt fil. kand., följer härav, att antalet fil. mag. relativt minskat något i jämförelse med Wicksell—Jernemans beräkningar, medan den totala examensprocenten ökats med 1'5 %. Det faktiska antalet fil. mag. blev 10 % lägre än beräknat, vilket möjligen kan förklaras av de dåliga konjunkturerna för läraraspiranterna. Det beräknade antalet personer, som komma att avlägga fil. kand.-examen enbart eller fil. mag.-examen under åren 1942—1945, framgår av tab. 23. Av tabellen framgår, att genomsnittliga antalet fil. kand.-examina resp. fd. ämbetsexamina per år under perioden 1942—1945 kan beräknas till 184 resp. 248. Om högt räknat 25 % av antalet nyinskrivna beräknas avlägga fil. pol.

43 Tab. 23. Antal personer, som beräknas komina att avlägga filosofie kandidatexamen (enbart) resp. filosofisk ämbetsexamen åren 1942—1945. Filosofisk ämbetsexamen

Filosofie kandidatexamen Inskrivningsår

Antal nyin-

20-8 % skrivna

1942 1943 1944

1933 1934 1935

746 699 758

155 145 158

12 16 17

12 17

1936 1937 1938

790 845 940

164 176 196

20 40 69

18 21 45

18 19 24

1012 865 959

210 180 199

48 63

1939 1940 . . 1941

. . .

Summa examina 1

Häri ingå ej teol. fil. studerande.

Antal examina 28'6 % av nyin1945 skrivna 1942 1943 1944 1945

Antal examina

185 187

213 200 217

15 32 37

14 35

13 19 22

226 242 269

66 51 27

38 70 56

36 41 78

16 39 46

25 41 70 190

289 247 274

61 25

84 52 27 264

228 242

mag.-examen, kan på samma sätt antalet personer, som komma att avlägga denna examen åren 1942—1945 beräknas till resp. 21, 22, 22 och 23. Beträffande osäkerheten vid beräkningen av antalet fil. pol. mag.-examina gäller, vad tidigare sagts beträffande jur. pol. mag. Slutresultatet av beräkningarna blir alltså, att antalet teol. kand.-examina torde komma att nedgå till 70 ä 75 per år mot i genomsnitt 115 åren 1938— 1941. Antalet jur. kand.-examina kan förväntas bli högst 200 per år eller något mindre än åren 1938—1941. Fil. kand. enbart och fil. ämbetsexamen kommer sannolikt att under åren 1942—1945 avläggas av omkring 185 resp. 250 personer. Årliga antalet fil. mag.-examina skulle sålunda bli 25 ä 30 flera än under åren 1938—1941. Antalet pol. mag.-examina, som är svårast att uppskatta, förutsattes uppgå till 40 ä 45 per år, varav något över hälften å den filosofiska linjen. Utöver det sagda må ytterligare en reservation fogas till de framräknade siffrorna. År 1940 var antalet examina, särskilt fil. mag. och jur. kand., till följd av militärinkallelserna osedvanligt lågt, och även om en stegring ägde rum påföljande år, stannar genomsnittet för dessa två år ett gott stycke under de föregående årens siffror. Man får därför räkna med möjligheten, att åtminstone en del av dem, som normalt skulle ha avlagt examen under något av dessa år men av nämnda skäl ej fått tillfälle därtill, i stället taga examen något av de följande åren, varigenom de beräknade siffrorna komma att höjas något.

44 Kap. VI. Socialundersökningens förutsättningar. I det föregående har redogjorts för tillströmningen till de fria fakulteterna samt de studerandes inriktning i studie- och yrkeshänseende. E t t försök har även gjorts att på teoretisk väg beräkna det antal personer, som kan förväntas avlägga examina under de närmaste åren. För att kunna bedöma sysselsättnings- och försörjningsmöjligheterna för dem, som avlägga examen i dessa fakulteter, är det av största betydelse att klarlägga, hur förhållandena ha gestaltat sig i detta avseende under de sistförflutna åren. Härigenom erhålles ett mått på arbetsmarknadens förmåga att under denna tid absorbera akademiskt utbildad arbetskraft. Socialundersökningen vill söka belysa situationen i detta hänseende för dem som avlagt examen under perioden ht 1936—vt 1942. Den särskilt inom filosofiska fakulteten vanliga förekomsten av fortsatta studier efter en lägre examen innebär, att den fortgående tillströmningen till akademikernas yrkesområden icke omfattar samtliga de personer, som varje år avlägga examen. E t t fortsättande av studierna till högre examen kan bero på olika anledningar. En person, som avlagt en lägre examen och ännu ej prövat sina möjligheter tdl förvärvsarbete, kan finna det fördelaktigt att utan avbrott i studierna utöka sina examensmeriter, vilket ligger nära till hands särskilt vid ett ogynnsamt sysselsättningsläge inom det tilltänkta yrkesområdet. E t t annat och vanligt förekommande fall är att den, som efter någon tids erfarenheter på arbetsmarknaden finner arbets- och befordringsmöjligheterna alltför begränsade, återupptager studierna för att öka sin konkurrensduglighet. E n överbefolkning på vissa akademiska yrkesbanor kan sålunda ta sig uttryck icke blott i arbetslöshet i egentlig mening utan. även i fortsatta studier. Självfallet göra sig även andra motiv gällande, både då studierna fortsättas utan avbrott och då de sedermera återupptagas. Förutom ambition och forskningsintresse kan anledningen t. ex. ligga däri, att vederbörande först tack vare förvärvsarbete erhållit ekonomiska möjligheter att återupptaga förut planerade studier till en. högre examen. I flertalet fall torde dock motiven tdl studiernas fortsättande främst vara att söka i de lägre examinas eller de mindre kvalificerade examensbetygens otillräcklighet ur konkurrenssynpunkt. I den följande undersökningen ha de personer, som efter senast avlagd examen fortsatte sina studier utan avbrott för förvärvsarbete, givetvis ej kunnat inbegripas, även om en del av dem kan representera en latent arbetslöshet, vars fastställande likväl möter stora svårigheter. I den särskilda arbetslöshetsundersökningen har dock hänsyn kunnat tagas till personer tillhörande denna kategori, nämligen om de voro anmälda såsom arbetssökande hos arbetsförmedling. De, som efter examen bedrevo fortsatta studier efter eller jämte förvärvsarbete, ha däremot även i andra avseenden kunnat behandlas i socialundersökningen. Gränsen mellan dem, som avslutat studierna, och dem, som ämna fortsätta desamma efter examen, är givetvis svävande, framförallt beträffande dem, som nyligen avlagt examen. Bland de senare återfinnas många, som äro tveksamma beträffande lämpligheten att sluta studera. Beslutet att fortsätta fattas ofta

45 Tab. 24. Personer, som avlagt examen ht 1936—ht 1941 och antingen avslutat studierna eller fortsatte desamma efter eller jämte förvärvsarbete, fördelade efter senast avlagd examen. Procent av samtliga, som avlagt examen ht 1 9 3 6 - it 1941

Antal

Män Kvin- Summa nor

personer, som fortperso ner, soi a fortsatte studierna efter personer, som satte studierna efter el. jämte förvärvsavslutat studierna el. jämte förvärvsarbete arbete KvinKvinSumKvinMän Summa Män Män Summa nor nor ma nor

FKh . FKn . Summa

87 24 111

167 10 177

254 34 288

136 45 181

65 6 71

201 51 252

22-4 25-0 22-9

55-7 45-5 550

36-9 28-8

35-0 46-9

2P7 27-3

35-7

37-3

22-0

FMh . FMn . SummEi

165 83 248

303 38 341

468 121 589

161 50 211

64 8 72

225 58 283

39-6 5P6 42-8

78-5 82-6

58-2 58-5

16-6 17-4

78-9

58-3

38-5 31-1 36-4

16-7

FLh . FLn . Summi i

54 35 89

10 3 13

64 38 102

102 58 160

8 1 9

110 59 169

26-6 28-9 27-6

52-6 75-0

28-8 30-4

50-2 47-9

42-1 25-0

56-6

29-4

49-4

49-5 47-2 48-7

FDh . FDn . Summi i

37 29 66

39 29 68

97-5

— —

— —

— —

100-0 100-0 100-0

66-7

—

— —

— —

— —

K-ex. . PM . JK . JL . JD . TK . TL . TD . Samtligf

33 44 776 1 3 457 8 15 1851

1 10 16

2 1

1 12 17

2-9 16-4 2-0

11-1 1-6

2-4 152 2-0

— —

— —

— —

Därav examen å r 1936 1937 1938 1939 1940 1941

149 321 354 376 254 397

Senast avlagd examen

pe rsoner, som avslutat studierna

2 7 16 61

40 60 837 1 3 464 9 15 2476

69 22 1 671

45 110 107 107 111 145

194 431 461 483 365 542

40 64 118 156 114 179

— — 7 1

—

— 100-0 66-7

98-6

29-2 43-2 3P2 28-0 28-0 280

12-4 61-1 6-3 22-7

37-5

—

131 59-5 6-3

75 22 1 832

97-1 100-0 97-6 72-1 88-9 75-9 971 98-4 97-2 100-0 100-0 100-0 .— 100-0 82-2 43-8 8P1 22-2 100-0 24-3 93-7 — 93-7 62-5 70-7 64-4

18-2

21-6

8 5 23 32 42 51

48 69 141 188 156 230

75-6 78-9 69-7 61-9 55-6 50-7

20-3 15-7 23-2 25-7 24-9 22-9

151 4-3 17-3 22 2 23-6 19-6

19-2 13-2 22-0 25-0 24-5 221

— —

84-9 94-8 80-5 74-3 62-4 55-8

77-6 82-4 7P9 64-3 57-4 520

,

först efter någon tid eller kanske efter flera års ogynnsamma erfarenheter på arbetsmarknaden. Vid bearbetningen av undersökningsmaterialet har icke annan hänsyn kunnat tagas till detta osäkerhetsmoment, än att personer, som avlagt examen år 1942, uteslutits. I den del av socialundersökningen, som behandlar arbetslösheten vid undersökningstillfället, ha dock även dessa medtagits. Socialundersökningen omfattar sålunda två kategorier; dels dem, som efter examen avslutat studierna, 1 dels dem, som efter examen fortsatte studierna efter eller vid sidan av förvärvsarbete. I tab. 24 ha samtliga i undersökning1 Hit ha även räknats de, som undergingo fortsatt fackutbildning vid andra läroanstalter än de fria fakulteterna.

en ingående personer fördelats på de båda ovannämnda grupperna samt efter senast avlagd examen. 1 Av tabellen framgår, att sammanlagt 644 % av samtliga, som avlagt examen ht 1936—ht 1941, avslutat studierna, samt att 21-6 % fortsatte desamma efter eller jämte förvärvsarbete. Endast 140 % fortsatte studierna direkt efter senast avlagd examen utan att ha haft kontakt med arbetsmarknaden sedan examen avlades. Förhållandena ställa sig därvidlag väsentligt olika inom olika examensgrupper. Förekomsten av fortsatta studier efter eller vid sidan av förvärvsarbete är sålunda sällan förekommande bland jur. kand. och teol. kand. men däremot mycket vanlig inom de filosofiska examensgrupperna. Av fil. kand. och fil. lic. tillhörde % resp. hälften den sistnämnda kategorien och av fil. mag. mer än J/4. Bland kvinnorna var denna grupps andel genomgående lägre än bland männen. I den följande framställningen redogöres för yrkestillhörighet., anställningsförhållanden och arbetslöshet vid undersökningstillfället. Därefter lämnas en översikt över förhållandena i dessa avseenden under undersökningsperioden. I frågeformuläret skulle uppgiftslämnaren i samband med begärda uppgifter rörande innehavda anställningar m. m. även angiva månadslönens storlek. Avsikten härmed var att underlätta bedömningen av de innehavda anställningarnas karaktär och icke att lägga löneuppgifterna till grund för en löneundersökning. En sådan måste omfatta mera ingående frågor rörande löneförhållandena. Följaktligen kan framställningen om arbetsförhållandena under åren närmast efter examen icke inbegripa undersökningsmaterialets uppgifter om löneförhållandena. Socialundersökningen inledes med en öveTsikt över åldersoch civilståndsförhållanden.

Kap. VII. Ålder, civilstånd m. ni. Medelåldern vid studentexamen uppgick åren 1940 och 1941 enligt skolöverstyrelsens statistik till 200 år, både för män och kvinnor. Såsom framgår av undersökningen rörande värnpliktsförhållanden m. m. (sid. 105) kunna flertalet studenter, som ämna bedriva universitets- eller högskolestudier, icke omedelbart efter studentexamen påbörja dessa. För att utröna medelåldern vid inskrivningstillfället av samtliga personer, som nyinskrivits ht 1936 och senare vid de fria fakulteterna och icke avlagt någon examen, ha dessa i tab. 25 fördelats efter ålder vid inskrivningen och närmast avsedd examen. På grundval av dessa uppgifter har medelåldern beräknats för män och kvinnor, fördelade efter avsedd examen. Resultatet framgår av följande sammanställning.

Män Kvinnor

FK

FM

Avsedd examen PM JK TK

S:a

20-8 20'3 Samtliga 20-6

20-6 20'2 204

2P1 203 20-8

20-8 20'3 20-6

20'2 20-1 202

22-1 20'3 22'0

1 I tabellbilaga 1 ha samtliga personer, som avlagt examen ht 1936—vt 1942 och avslutat studierna, fördelats efter senast avlagd examen och examensår.

47 Tab. 25. Nyinskrivna ht 1936—vt 1942, som icke avlagt examen, fördelade efter avsedd examen och ålder vid inskrivningen. Procenttal. Avsedd Ålder vid inskrivningen

Över 30 26-30 25 24 23 22 21 20 19 18 17

FK Hela därav an- kvintalet nor

Pl 2-2 1-3 2-2 46 10-5 17-5 26-5 26-2 7-6 0-4 Summa 100-0 1260

FM PM Hela därav Hela därav an- kvin- an- kvintalet nor talet nor

0-8 0-5 0-8 2-6 0-2 P2 1-6 1-9 41 4-3 8-1 7-3 18-3 17-8 32-4 27-5 28-9 28-3 4-5 8-3 0-3 0-3 1000 100-0 627 1077

0-7 1-5

examen JK TK Hela därav Hela an- kvinantalet nor talet 0-5 1-8

3-4 3-4 2-5 OS 1-7 6-7 12-6 29-4 3P1 8-4

Snmma Hela därav an- kvintalet nor

1-9 1P5

0-8 30

0-9 1-6 P3 5-7 0-7 5-5 — 2-0 1-7 3-3 3-5 7-6 58 3-3 9-6 13-1 15-2 18-1 17-8 16-6 37-5 45-9 23-0 14-7 29-6 24-6 28 3 18-6 6-2 1-6 11-7 4-6 0-2 — — 0-5 — 0-3 100-0 100-0 1000 100 0 1000 1000 534 61 1019 220 119 367

1-8 2-5 4-5 10-0 17-7

2-3 2-7 4-1 3-6 16-4 20-0 28-2 18-2 4-5

P6

24-9 26-1 8-3 0-4

1-0 1-4 0-7 1-1 3-0 6-9 16-5 34-8 291 5-3 0-2 1000

1000 3 943 1355

För männen ligger det sålunda i genomsnitt c:a 9J/2 månader mellan studentexamen och inskrivningen, för kvinnorna endast 3V2 månader, vilket innebär att de senare i regel skriva in sig redan på hösten samma år de avlägga studentexamen. Anmärkningsvärt hög är åldern vid inskrivningen för de blivande teologerna. För att erhålla uppgifter om medelåldern vid olika examinas avläggande beträffande dem, som därefter avsluta studierna, ha de frånskilts, som avlagt mer än en examen. Däremot ha icke de frånräknats, som efter senast avlagd examen undergått efterprövning i samma examen. För teologerna räknas studiernas avslutande i förekommande fall från tidpunkten för praktisk-teologiska prov. Medelåldern vid tidpunkten för examens avläggande framgår av följande sammanställning. Män Kvinnor

FK 28-1 25-2 Samtliga 262

FM 28-0 27-1 27'5

FL 35l 32-5 34-6

PM 26'7 24-2 25-8

JK 25'9 253 259

TK 289 338 28-9

Den höga medelåldern vid avläggande av fil. kand. får bedömas med hänsyn till att i materialet ingår ett icke ringa antal äldre personer, som efter förvärvsarbete avlagt denna examen (folkskollärare m. fl.). Beräkningarna ge vidare vid handen, att de, som söka sig in på lärarbanan, icke kunna beräknas ha avslutat studierna förrän vid 28 års ålder. En blivande jurist är i genomsnitt 26 år, när han börjar sin tingstjänstgöring, och teologernas ålder vid prästvigningen uppgår i genomsnitt till 29 år. Akademikerna komma sålunda ut i förvärvsarbete betydligt senare än andra yrkesutövare. Detta inverkar givetvis även på giftermålsfrekvens och ålder vid äktenskapets ingående. I efterföljande översikt lämnas uppgifter om antalet

48 gifta bland dem, som efter examen avslutat studierna, fördelade efter barnantal.

Män Kvinnor

Gifta Hela i % av ansamttalet liga 879 44-8 274 4P7 Samtliga 1153 44o

därav med följande antal barn o , Summa 0 1 2 ,, ' med barn 353 349 133 44 526 117 107 41 9 157 470 456 174 53 683

Av de gifta hade 592 % barn; =/3 av dessa äktenskap voro enbarnsfamiljer. De i tabellen ingående utgöras av personer, som avlagt examen ht 1936—vt 1942, och v d k a sålunda representera olika åldersklasser. Vid bedömande av giftermåls frekvens en måste hänsyn tagas även till åldern. I följande sammanställning har antalet gifta angivits inom olika åldersgrupper, varjämte en jämförelse gjorts med förhållandena för hela befolkningen. Uppgifterna avse ifråga om akademikerna undersökningstillfället och i fråga om befolkningen år 1939. Åldersår

„ ,

. , ,

Hela

antalet

Män Under 25 139 25—26 259 27—28 448 29—30 356 31—32 284 33—34 177 35—39 197 40 och däröver . . 100 Summa 1960

Kvinnor 76 130 181 120 68 34 30 18 657

,..

...

darav glfta

Män Kvinnor 12 21 54 50 144 77 184 66 169 33 117 14 126 8 73 5 879 274

Gifta i procent av hela antalet Män Kvinnor 8-6 276 20-8 38'5 32-1 42'5 5P7 550 59-6 485 66-1 (4P2) 64-0 (26-7) 73-0 (27'8) 44-8 41 7

% gifta i hela befolkningen Män Kvinnor 29-0 42-0 534 61-3 66"8 72-0

5Pl 60-3 658 69-0 706 71-0

Jämförelsen med befolkningen utvisar, att giftermålsfrekvensen för männens del bland akademikerna var avsevärt lägre intill 29 års ålder, under det att skillnaden därefter var relativt obetydlig. För kvinnorna däremot låg procenten gifta genomgående avsevärt lägre bland akademikerna än inom hela befolkningen.

Kap. Vin. Yrkestillhörighet. Vid klassificeringen efter yrkestillhörighet av dem, som ingå i socialundersökningen, har man sökt fastställa icke blott yrket utan även ställningen i yrket och anställningens karaktär av tillfällig eller mera stadigvarande. I fråga om ställning i yrket inom förvaltningen ha cle statsanställda uppdelats efter lönegrad i avlöningsreglementena och de kommunalanställda placerats i motsvarande grupper. Då antalet högre tjänstemän är mycket ringa bland dem, som avlagt examen efter vt 1936, har det ansetts vara tillräckligt att uppdela befattningshavarna i tre grupper: befordrade tjänstemän (fr. o. m. lönegrad A 20), obefordrade tjänstemän (A 15—A 19) samt biträdespersonal (A 14 eller lägre lönegrad). För skolväsendet och svenska kyrkans präster-

49 skåp har en utförligare uppdelning efter tjänstekategorier genomförts. För de i enskild tjänst anställda har tjänsteställningen i regel icke kunnat fastställas. Uppgifterna om tjänstens art ha i ett flertal fall varit ofullständiga, varför en fullständig uppdelning i detta avseende med särskiljande av tillfälliga befattningshavare, extra, extra ordinarie och ordinarie tjänstemän icke kunnat genomföras. I regel ha dock tillfälliga anställningar, såsom vikariat o. dyl. kunnat särskiljas. I tab. 26 ha samtliga personer, som avlagt examen ht 1936—ht 1941 och avslutat studierna, fördelate efter yrkestillhörighet vid undersökningstdlfället. 1 Av tabellen framgår, att icke mindre än 362 % av samtliga tillhörde stats- och kommunalförvaltningen, häri inräknat domstolarna och åklagarväsendet. Härvid bör dock observeras, att i denna andel även ingå tingstjänstgörande jurister, som först efter denna tjänstgörings slut få en mera bestämd yrkestillhörighet. En del av dessa kommer sålunda att övergå i enskdd tjänst. I andra rummet kommer skolväsendet med 226 % och därefter religionsvården med 175 % av hela antalet. Något mer än ZU av samtliga tillhörde dessa tre yrkesområden. Endast 99 % voro i enskild tjänst, 4-3 % hade anställning vid arkiv, bibliotek, museer eller statliga forskningsinstitut och laboratorier och 45 % — samtliga kvinnor och utgörande 17'9 % av kvinnorna — hade icke förvärvsarbete utan arbete i hemmet; 3-7 % hade antingen endast haft tillfälliga anställningar inom olika yrkesområden eller inget arbete alls, varför någon yrkestillhörighet för dessa icke kunde konstateras. Slutligen kan nämnas, att 09 % undergingo fortsatt fackutbildning vid andra läroanstalter än de fria fakulteterna. Dessas fördelning på olika läroanstalter framgår av följande sammanställning. Handelshögskolor Tekniska högskolor Socialinstitutet Konsthögskolan Högre lärarinneseminarium Alnarps högre trädgårdsinstitut Textilinstitutet i Borås

11 4 3 1 1 1 1 Summa 22

En jämförelse mellan männens och kvinnornas fördelning på olika yrkesområden ger vid handen, att kvinnorna i större utsträckning (relativt sett) gått till skolväsendet och i mindre utsträckning till förvaltningen än männen. Inom gruppen bibliotek och arkiv voro både absolut och relativt betydligt flera kvinnor än män sysselsatta. Inom skolväsendet voro männen i större utsträckning än kvinnorna sysselsatta vid universitetsundervisningen och högre allmänna läroverk, under det att en större del av kvinnorna än av männen voro företrädda vid realskolor samt kommunala läroanstalter. Utgår man från avlagda examina, finner man, att fil. kand. företedde den största och jämnaste spridningen på olika yrkesgrupper. Personer med denna examen voro sålunda verksamma inom praktiskt taget alla områden utom sådana, som voro förbehållna teologer och jurister, övergår man till dem, som 1

En mera fullständig fördelning lämnas i tabellbilaga

4—430184

2.

50 Tab. 26. Personer, som avlagt examen under tiden ht 1936—ht 1941 och avslutat studierna fördelade efter yrkestillhörighet. Hela antalet Yrkestillhörighet Män Absoluta Förvaltningen Domstolarna Hovrätter Underrätter Kammarrätten Specialdomstolar Åklagarväsendet

Kvin- sumFK nor ma

därav med följande examen FL JL, FM el. PM K-ex JK el. TK FD JD

TL el. TD

tal 753 142 895 439 26 465 1 65 64 25 396 371 1 1 3 3 26 26 38 221 183 1 4 3 2 12 10 136 21 157 12 43 31 1 4 3 1 1

Centrala statsförvaltningen Departementen utom U.D Utrikesdepartementet Centrala ämbetsverk Centrala krisorgan Sakkunnigkommittéer m. m Utan närmare uppgift Lokala statsförvaltningen Länsstyrelser (inkl. Ö.Ä.) Länsarbetsnämnder o. arbetsförmedl. Sjukvård Fångvård Affärsdrivande verken Annan lokalförvaltning

81 61 11

Kommunalförvaltning Allmän kommunalförvaltning Socialvård Krisorgan Utan närmare uppgift

24 21

. . .

4 5

64 <;o

i ii

4 16 7

12 6

14 1 9 4

5 3 1 1

1 1 2

45 40 2 1 1 1

50 2

S 1 1 1

11 7 4

356 204 560 4 41 37 129 47 176 33 32 65 64 43 21 1 22 23 14 26 12 13 35 22 28 18 46 3 4 1 5 5 1 4 3 17 38 21 12 33 21

53 361 4 2 8 111 52 54 21 3 23 4 26 25 13 2 1 4 1 1 3 5 25 23

93 25 38 6 5 1

Bibliotek och arkiv

.

14 Museer Statliga forskningsinstitut o. laboratorier

44 1 4

24 1 4

54 2 6

34 2

S 9 11 19 1 2

193 Enskild tjänst 8 Banker 8 Försäkringsföretag 74 Advokater Affärs- el. industriell verks, (admin.) . 29

63 3 4

77 11

19 52 245 1 9 2 10 7 81 9 38

21 123 2 4 95 18 4

33 1 3 20 9

1 32 25 3

Skolväsendet Universitet och högskolor Högre allmänna läroverk Realskolor Kommunala mellanskolor Kommunala flickskolor Högre folkskolor Folkhögskolor Folk- o. fortsättningsskolor . . . . Seminarier Tekniska läroverk Handelsgymnasier Andra skolor för yrkesundervisning Provårsutbildning . . . . . . ...

29 673 465 65 396 1 3

64 145 57 118 14 3 1 1 4 2 2 6 1 38 22 11 4 1

3 9

14 8 4 1 1 30 12 6 2 .1

123 3 2 81 18

—

15 6 7 1

51 därav med följande examen

Hela antalot Yrkestillhörighet Män Industrilaboratorier o. d Journalister, översättare m. ti Konstnärlig verksamhet Annan enskild verksamhet Utan närmare uppgift Eeligionsvård Officerare på aktiv stat Fortsatt fackutbildning Arbete i hemmet Utan yrkestillhörighet

Procentuell

fördelning tillhörighet

efter

Kvin' sumnor ma

FK FM

FL el. PM K-cx JK FD

9 22 5 37 1

2 10 4 35 19 8 3 6 9 55 17 1 1 434 1 434 10 1 10 19 3 22 10 112 112 44 49 4 49 42 91 12 51 3 Summa 1851 625 2476 2S8 589 170

TL JL el. TK el. JD TD

1 18 424

3 2

1 1 3 2

6 8 7

2 2

19 40 837

40-7 22-7 36-2 22-2 10-2 12-9 76"

72-5 80-4

0-2

yrkes-

Förvaltningen Domstolarna Åklagarväsendet Centrala statsförvaltningen Lokala statsförvaltningen Kommunalförvaltning

23-7 1-4 9-9 4-4 1-8

4-2 18-8 1-1 6-1 8-9 10-2 5-9 2-2 1-5

o94 11-1 1-7

1-9 7-6 0-5

10-6 2-S

55-o 13-3 8-4

55-5 I0-o 2-5 22 5 14-7 6-0 12-5 1-7 27-5

Skolväsendet 19-2 32-6 22-6 18-4 61-3 54-7 5-0 0 1 100-0 6-5 62-5 Bibliotek och arkiv 0-8 10-1 3 i 15-3 4 1 4-7 4-2 0-4 0-5 0-4 0-3 0-2 5-3 Museer 0-8 0-7 0-8 1-4 0-7 6-5 Statliga forskningsinstitut o. laboratorier 10-4 9-9 18-8 5-8 11-2 10-0 100 14-7 Euskild tjänst 11 23-5 17-5 0-3 Religionsvård 0-6 91-4 33-; 0-5 0-4 0-3 Officerare på aktiv stat 0-3 2-5 0-7 1-0 0-5 0-9 3-5 0-5 Fortsatt fackutbildning 2-6 1-0 4-5 17-9 15-3 8 3 Arbete i hemmet 2-3 5-0 7-5 0-8 0-4 3-7 6-7 4-2 8G Utan yrkestillhörighet 2-7 1-8 3-3 5-0 2-3 0-4 Samma 1000 1000 1000 1000 100-0 lOOo 1000 100-0 100-0 1000 100-0 100-0 i Procentuell

fördelning examen

efter

avlagd 84-1 15-9 100-0 7-.' 6-7 94-4 5-« looo loo-o loo-o 3-8 82-8 17-2 loo-o 12-2 5-0 55-9 44-1 loo-o 22-1 31-0 63-2 3C-8 loo-o 13-2 7'9

Förvaltningen Domstolarna Åklagarväsendet Centrala statsförvaltningen Lokala statsförvaltningen Kommunalförvaltning

Skolväsendet 636 36-4 100 0 9-6 Bibliotek och arkiv 18-2 818 1000 57-1 Museer 72-7 27-3 lOO-o 9 1 Statliga forskningsinstitut o. laboratorier 78-9 2P1 lOOo 21-1 78-8 21-2 100-0 22-0 Enskild tjänst 100-0 Religionsvård . 100-0 0-2 1000 Officerare på aktiv stat 100 0 10.0 864 13-6 100 0 45-5 Fortsatt fackutbildning Arbete i hemmet 100-0 100 0 393 Utan yrkestillhörighet 538 46-2 100 0 13-2 Summa

64-4 31-2 9-1 21-1 13-9

2-f.

8-1 2-8

5-1

3-2 75-2

14-9

100-0 15-4 80-8 4-1 55-7 8 4 34-5 28-9 36-8

5-r, 13-2

16-6 10-4 81-8 57.8 7-8 0-2

20-0 13-6 43 56-0

3-6 3-3

74 8 25-2 100 0 11-6 23:

6-9

0-1

0-7

0-5

0-2

5-4

2-5

1-6 50-2

2-0 97-7

2-7 2-2 2-4

10 0 600 4-5 36-4 2-7 6-2 2-2 20-9

2-7! 1-3

1-9

1-1 2-2

1-6 3381 02 18-7

52 avlagt fil. mag., d. v. s. förvärvat lärarkompetens, finner man att endast något mer än 3/= sysselsattes inom skolväsendet. Icke fullt V* hade arbete i hemmet eller voro utan yrkestillhörighet. Av de övriga sysselsattes flertalet inom förvaltningen. En närmare undersökning utvisar dock, att huvudparten hade anställning inom krisförvaltningen och sålunda icke var fastare knuten till förvaltningen. Av dem, som avlagt fil. lic. eller disputerat för filosofisk doktorsgrad, voro mer än hälften sysselsatta inom skolväsendet. I övrigt voro dessa liksom examensgruppen fd. kand. tämligen jämnt fördelade på olika yrkesområden. Av pol. mag. och personer, som avlagt kansliexamen, hade omkring 3/4 erhållit anställning inom förvaltningen. Flertalet av de återstående innehade anställning i enskild tjänst. Beträffande juristerna bör uppmärksammas — som tidigare antytts — att deras yrkesval i egentlig mening i regel sker först efter tingstjänstgöringen, som i de flesta fall tar mellan 2 och 3 år i anspråk. Efter denna tjänstgöring övergår större delen till annat verksamhetsområde, t. ex. den centrala statsförvaltningen, advokatverksamhet etc. Detta förhållande belyses närmare i redogörelsen för arbetsförhållandena åren närmast efter examen (kap. XI, sid. 76). Förutom de jur. kand., som äro hänförda till underrätter, återfunnos nära 2/3 av de övriga i stats- och kommunalförvaltning och något mer än 1ji i enskild tjänst. En närmare undersökning beträffande de senare ger vid handen, att 81 av dessa utövade advokatverksamhet, varav 15 innehade egen advokatbyrå; 39 voro anställda vid banker, försäkringsföretag eller i annan affärsverksamhet och 13 såsom ombudsmän, sekreterare o. d. inom intresseorganisationer. Av teol. kand. voro 91-4 % sysselsatta inom religionsvården, 6-5 % inom skolväsendet och 2-1 % inom andra yrkesområden. Av det relativt obetydliga antalet teologer med högre examen tillhörde däremot flertalet skolväsendet och endast */3 religionsvården. I redogörelsen för akademikernas fördelning på olika yrkesområden är det av särskild vikt att utröna, hur de senaste årens speciella förhållanden inverkat på sysselsättningsmöjligheterna. I tab. 26 ha krisorganen redovisats särskilt. Till krisorgan ha hänförts samtliga i statens informationsstyrelses redogörelse för krisförvaltningens organisation (se Från departement och nämnder, 1942 nr 1) upptagna förvaltningsorgan. 1 Kristiden har emellertid även medfört en utvidgning av vissa ordinarie förvaltningsorgan, särskilt militära, vilka på senare år nyanställt akademiker i betydligt större omfattning än tidigare. Sålunda kan nämnas, att mer än hälften av de jur. kand., som erhållit anställning inom centrala statsförvaltningen, tillhörde de militära förvaltningsorganen. En stor del av de tjänster, som redovisats under lokala statsförvaltningen, voro av beredskapsnatur. De centrala krisorganen ha i jämförelse härmed anställt en mindre del av de till förvaltningen hänförliga. Sammanlagt synes emellertid kris förvaltningen och de genom krisen utvidgade förvaltningsgrenarna väsentligt ha påverkat sysselsättningsmöjligheterna. I 1 Till centrala krisorgan har även hänförts statens arbetsmarknadskommission med hänsyn till att flertalet av kommissionens nuvarande arbetsuppgifter äro direkt betingade av rådande krisförhållanden.

53 motsats härtill hade de centrala ämbetsverken •— med undantag av de militära förvaltningsorganen — kunnat mottaga endast ett mindre antal av dem, som inriktat sig på förvaltningstjänst. De civila ämbetsverk, som kunnat sysselsätta mer än en av de i undersökningen ingående, framgå av följande sammanställning. _,

Socialstyrelsen Riksförsäkringsanstalten Pensionsstyrelsen Riksräkenskapsverket Riksbanken Kommerskollegium Medicinalstyrelsen Skolöverstyrelsen Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen Generaltullstyrelsen Järnvägsstyrelsen

Hela antalet 11 9 6 5 4 3 3 3 3 2 2 Summa 51

därav jur. kand. 3 3 — — — 3 3 — 3 2 — 17

Enskilda arbetsgivare ha, som tidigare nämnts, endast sysselsatt en mindre del av akademikerna. Om man bortser från jur. kand., voro endast 74 % av samtliga anställda i enskild tjänst. Särskilt anmärkningsvärt är, att yrkesgruppen journalister, översättare m. fl. endast omfattar 35 personer. Av dessa voro endast 13 anställda vid dagliga tidningar. Även det ringa antalet sysselsatta inom affärs- eller industriell verksamhet är påfallande. I tab. 26 lämnas även uppgifter om hur de till resp. yrkesgrupper hörande personerna fördelade sig efter avlagd examen. Inom stats- och kommunalförvaltningen i dess helhet voro 3/4 av de sysselsatta jur. kand. Denna andel har dock, som tidigare påpekats, influerats av de tingstjänstgörande. I den centrala. statsförvaltningen utgjordes något mer än hälften av de anställda av jurister, men i lokalförvaltningen representerade dessa endast a/3. Yrkesområdena bibliotek och arkiv rekryterades övervägande av personer med lägre filosofisk examen, av vilka de flesta voro kvinnor. Vid museer samt forskningsinstitut anställda hade däremot företrädesvis högre sådan examen. Av de kvinnor, som icke hade förvärvsarbete utan arbete i hemmet, voro sammanlagt 830 % fil. kand. eller fil. mag. Icke mindre än 144 % kvinnor med lärarkompetens voro sålunda icke yrkesutövare vid undersökningstillfället. Även bland dem, som saknade yrkestillhörighet, dominerade examensgruppen fil. mag. I det föregående har lämnats en översikt över hur de i socialundersökningen ingående, som avslutat studierna ht 1936—ht 1941, fördelade sig på olika yrkesområden. För att man närmare skall kunna bedöma dessa personers sociala ställning och försörjningsläge, behöver emellertid denna översikt kompletteras med upplysningar om tjänsteställning samt anställningens karaktär. I ett senare avsnitt av redogörelsen komma arbetsförhållandena under åren närmast efter examen att behandlas och därmed även sysselsättnings- och befordrings-

54 möjligheterna inom olika yrkesområden. Med hänsyn härtill kan framställningen rörande tjänsteställning och tjänstens karaktär vid undersökningstillfället koncentreras till en kortfattad allmän översikt. I efterföljande sammanställning ha samtliga inom stats- och kommunalförvaltning, bibliotek och arkiv, museer och statliga forskningsinstitut anställda fördelats efter tjänsteställning vid undersökningstillfället, varjämte angivits antalet personer, som innehade mera tillfällig tjänst. Befordrade tjänstemän

0befordrade tjänstemän

Biträdesporsonal

Därav tillfälligt anställda

Samtliga

Yrkestillhörighet ....

Hela därav anta- kvinlet nor

Kvin- Män KvinKvin- Män Kvin- .... Man nor nor nor nor

S:a

—

— 16

439 26 182

465 1 26 221

—

—

81 24

64 14

145 38

21 6

12 2

7 — 8 3 — 1 Ib 4 Summs » 79 94 15 119 789 213 — 695 1 Huvudsakligen jur. kand., som fullgjorde tingstjänstgöring, jfr sid. 52.

19 1002

1 79

1 44

Domstolarna Åklagarväsendet . . . . Centrala statsförvaltningen därav centrala krisorgan Lokala statsförvaltningen Kommnnalförvaltning . . Arkiv, bibliotek och

19 7 21

— —

420 18 153

—

—

— 23

1 8

—

15 7

— —

61 17

11 14

o

—

—

o O

— —

6 Statliga forskningsinstitut

Såsom befordrade ha icke räknats personer, som innehade vikariat, voro extra tjänstemän eller hade förordnande på kort tid. Sammanställningen utvisar, att antalet befordrade tjänstemän (lönegrad 20 och högre) var förhållandevis ringa, särskilt inom den centrala statsförvaltningen. En närmare undersökning beträffande dessa utvisar, att en stor del av de befordrade tillhörde de centrala krisorganen, vilka ur befordringssynpunkt icke kunna jämställas med den övriga förvaltningen. Samtliga befordrade voro män. Påpekas bör vidare, att icke mindre än 55-9 % av samtliga inom dessa yrkesområden sysselsatta kvinnor tillhörde biträdespersonalen (lönegrad. A 14 eller lägre). Endast 79 % av samtliga innehade anställning av mera tillfällig natur. Vid bibliotek, arkiv och museer voro mer än 1/3 tillfälligt anställda. I efterföljande sammanställning ha samtliga inom förvaltningen befordrade tjänstemän fördelats efter förvaltningsgren och år, då examen avlades. Examensår Förvaltningsgren lUob

Domstolarna 5 Åklagarväsendet 2 Centrala statsförvaltningen . . 4 därav krisorgan 1 Lokala statsförvaltningen . . . 4 Kommunalförvaltning 3 Summa 18 därav jurister 13

L937 10 4 4

1938 4 1 5

194(

— —

— —

4 2 24 20

5 1 16 12

—

— —

— 4 1

19 7 21 11

15 7

1 4

—

Summa

—

55 Fördelningen av dem, som hade anställning inom skolväsendet, med avseende på olika tjänstekategorier, framgår av följande sammanställning. Män

Summa Hela an- därav ortalet dinarie

Kvinnor

docenter 29 lektorer 24 adjunkter 119 ämneslärare m. fl 130 övningsläraro, yrkeslärare, folkskollärare 30 provårskandidater 21 ej angiven befattning . . . . 3 Summa 356

1 1 37 135

30 25 156 265

17 12 1 204

47 33 4 560

14 22 30 12

78 Av sammanställningen framgår, att flertalet av dem, som ingå i undersökningen, voro icke ordinarie adjunkter, ämneslärare, timlärare m. fl., vilka man med ett gemensamt namn brukar beteckna som extralärare. Flertalet av de såsom ordinarie redovisade voro äldre akademiker, vilka under undersökningsperioden avlagt en högre examen eller genomgått efterprövning. Vid en mera ingående undersökning av tjänsteförhållandena inom skolväsendet bör såväl tjänstekategorier som examensår angivas. För att få ett mera homogent material ha i efterföljande sammanställningar lärare med annan examen än fil. mag. uteslutits. Ordinarie lärare med efterprövning i fil. mag. som senaste examen ha särskilt angivits. Undersökningen har inskränkts till läroverken, de kommunala mellanskolorna och flickskolorna samt högre folkskolor. Undersökningen beträffande läroverken ger följande resultat. Övriga lärare Ordinarie adj unkter . kvin- Sum- man kvin- Summ ä n ..„.. nor ma nor ma

Examensår

.

1939. . . .

—

— — — —

1940. . . . 1941 . . . .

1 —

—

1936 . . . .

1937. . . .

—

1938. . .

Samtliga

1 1

Hela antalet man kvin- Sumnor ma

därav tillfälligt i % ai anställda hela _ kvin- Sum- antal e man nor ma

1 2

—

—

—

30 12

2 —

7 16

12 15

19 31

8 16

16 13

28 21

1 1

6 6

7 14

4 12

8-8 130 31-3 250 33-3 45-2 28-8

För utnämning till ordinarie adjunkt erfordras förutom provar minst fyra terminers full tjänstgöring. Antalet i undersökningen ingående ordinarie adjunkter måste sålunda självfallet vara lågt. Av männen voro 1 3 l % och av kvinnorna 48-6 % tillfälligt anställda. Fördelningen inom kommunala skolor och högre folkskolor framgår av följande översikt. ') Därav Epr 1 1936, 1 1938 och 2 1940.

5« darav Ordinarie ämneslärare Övriga lärare Hela antalet ^'YJ-Higt j % a y kvin- Sum-„ kvin- Snm.. kvin- Sumanställda m3„ h , Hixamensar man nor ma man nor ma man nor ma män .. kvin- Sum- antalet . . nor ma 1936 . . . . — 2 2 5 3 8 5 5 10 1 1 2 20'0 1937 . . . . 2 — 2 7 8 15 9 8 17 4 5 9 53-0 1938 . . . . 1 1 2 10 11 21 11 12 23 7 8 15 65-2 1939. . . . 2 — 2 8 7 15 10 7 17 3 5 8 47"1 1940 . . . . 1 — 1 5 9 14 6 9 15 3 7 10 667 1941 . . . . — — — 7 9 16 7 9 16 4 7 11 68-8 Samtliga 6 3 9 * 42 47 89 48 50 98 22 33 55 661 1 Därav 1 Epr. 1940. r„„B„,,,

I jämförelse med motsvarande fördelning inom läroverken befinnes andelen av ordinarie lärare vara högre och procenten tillfälligt anställda betydligt större inom de kommunala skolorna och högre folkskolorna. Det sistnämnda förhållandet torde i viss mån bero därpå, att filosofie magistrar i brist på anställningsmöjligheter vid läroverken i stor utsträckning antaga vikariat vid de lägre skolorna. Slutligen lämnas en översikt, belysande huru de teol. kand., som tillhörde svenska kyrkans prästerskap, fördelade sig på tjänstekategorier, varvid även angivits året för senast avlagd examen. 1936 937 1938 1939 1940 1941 — — — Kyrkoherdar 1 2l — — Komministrar 19 29 8 2 17 72 64 52 54 68 Adjunkter 21 2 2 3 2 5 Ej angiven befattning . . 1 83 73 81 6» 76 Summa 42 1 Efterprövning i TK, som avlades 1932 resp. 1934.

Summa

3 75 331 15 424

För svenska kyrkans prästerskap är tjänstens karaktär bestämd genom tjänsteställningen. Adjunkter äro sålunda extra ordinarie, kyrkoherdar och komministrar ordinarie befattningshavare. Socialundersökningen omfattar, som tidigare nämnts, även dem, som efter eller jämte förvärvsarbete fortsatte studierna. För en del av dessa är yrkestillhörigheten mindre säkert bestämd, på grund av att förvärvsarbetet varit av mindre stadigvarande art. För samtliga hänför sig yrkestillhörigheten till det yrkesområde, inom vilket vederbörande huvudsakligen varit sysselsatt. I tab. 27 ha samtliga dessa personer fördelats efter yrkestillhörighet. Lägger man tillsammans både dem, som avslutat studierna, och dem, som fortsatte desamma efter eller jämte förvärvsarbete och fördelar samtliga efter yrkestillhörighet, finner man, att en betydande del av dem, som tillhörde skolväsendet, bibliotek, arkiv, museer och statliga forskningsinstitut, återupptagit studierna, medan inom andra yrkesområden detta var mindre vanligt. Icke mindre än 65'4 % av samtliga fil. kand. och 38'6 % av samtliga fil. mag., som innehaft lärartjänst, fortsatte studierna. Av dem, som tillhörde yrkesområdena bibliotek, arkiv, museer och statliga forskningsinstitut, fortsatte omkring 2/3 av männen studierna, medan detta endast gällde en mindre del av kvinnorna. Som redan tidigare framhållits (kap. I V sid. 34), avsågo en del av de personer, som fortsatte studierna efter förvärvsarbete, att slå in på annan levnadsbana.

57 Tab. 27. Personer, som avlagt examen ht 1936—ht 1941 och fortsatte studierna efter eller jämte förvärvsarbete, fördelade efter yrkestillhörighet. Hela antalet Yrkestillhörighet Män

Kvin- SumFK nor ma

däTav med senast avlagd examen JL Fl PM K-ex JK el. TK FM el. JD FD

TL el. TD

Antal 89 Förvaltningen 371 Skolväsendet Bibliotek och arkiv . . . . 29 18 Museer Statliga forskningsinstitut 27 m. m 58 Enskild tjänst 62 Religionsvård Utan yrkestillhörighet . . . 17 Samtliga 671

18 93 15 6

107 464 44 24

49 100 20 16

20 12 227 106 6 17 8

1 15

28 73 62 30

15 39 1 12

4 16

9 10

10 283

7 169

13 161

4 27

1 18

1 43 75

•

examen ht 1936-- h t 1941 och som ej fortsatte studierna direkt. Förvaltningen Skolväsendet Bibliotek och arkiv . . . . Museer Statliga forskningsinstitut ni. m Enskild tjänst Religionsvård Utan yrkestillhörighet . . . Samtliga

106 1P8 5P0 31-3 67-4 19-2 69-2 (667)

10-7 43 l 25-0 35-8 13-2 3-8 45-3 65-4 38-6 53-3 36-4 31-3 2 0 0 68-0 (100-0) (47-1) 68-6 (94-1)

2-0

64-3 (20-0) 59-6 (78-9) (50-0) 45-0 23-1 22-i 230 41-9 3 2 0 34-5 (40-0) — 1-G 12-5 (50-0) 12-5 5-0 25-8 23-6 24-8 50-0 16-4 (70-0) 266 20-5 25-2 467 325 49-9 167 2-4 2-0

—

(80-0) 47-4 (21-D

(16-7) (100-0) 9-2 69-2

— 13-9

48-9

Detta gällde dock endast 20 % av samtliga oeh särskilt fil. kand. och fil. mag., som haft arbete inom stats- och kommunalförvaltningen eller enskild tjänst. Det övervägande antalet bedrev fortsatta studier för att öka sina konkurrensmöjligheter på den levnadsbana, de redan slagit in på. Med avseende på förvärvsarbetets karaktär av tillfällig eller mera regelbundet återkommande sysselsättning förete de i nämnda grupp ingående stora skillnader. Man kan sålunda särskilja å ena sidan sådana fall, där studierna bedrevos vid sidan av oavbrutet förvärvsarbete, och å andra sidan sådana, där sysselsättningen endast haft några månaders varaktighet. E n viss uppfattning av sysselsättningens karaktär inom olika yrkesområden erhålles genom följande sammanställning, vari angivits det antal personer, som haft oavbrutet eller regelbundet återkommande förvärvsarbete av dem, som fortsatte studierna efter eller jämte förvärvsarbete. Antal Förvaltningen Skolväsendet Bibliotek och arkiv Museer Statliga forskningsinstitut Enskild tjänst Religionsvård

81 179 26 11 25 41 59 Summa 422

i S av samtliga 75-7 38-6 59-1 45-8 89-3 56-2 95-2 507

58 Inom gruppen religionsvård förekomma knappast några tillfälliga anställningar, varför andelen regelbundet sysselsatta självfallet måste vara hög. Även inom andra grupper är givetvis frekvensen av regelbundet sysselsatta beroende av den utsträckning, i vilken tillfälligt arbete förekommer. Den låga procenten regelbundet sysselsatta inom skolväsendet sammanhänger sålunda med den rikliga tillgången på vikariat. Inom gruppen statliga forskningsinstitut är föreningen av studier och förvärvsarbete normalt förekommande. I samband med frågan om yrkestillhörigheten torde det vara lämpligt att lämna en kort redogörelse för hur de gifta kvinnor, som efter avlagd examen avslutat studierna, fördelade sig efter yrkestillhörighet. Av samtliga kvinnor, som avslutat studierna, voro 269 eller 430 % gifta. Dessas fördelning framgår av följande sammanställning. därs-v*

H el a , . , deltidsantalet a n s t ä U d a

Yrkestillhörighet Förvaltningen underrätter krisorgan Skolväsendet Bibliotek och arkiv Annan tjänst Arbete i hemmet Utan yrkestillhörighet Summa

35 11 24 72 16 27 112 7 269

— — — 25 10 — — — 35

Fördelning efter senast avlagd examen FK

FM

FL

pM

J £

TK

8 — 8 12 13 7 42 — 82

13 — 13 54 3 10 53 7 140

— — — 1 — — 3

1 — 1 1 — — 3

13 11 2 1 — 10 9

— 3 —

_

2 Av samtliga gifta, hade 112, eller 41"6 %, icke förvärvsarbete utan ägnade sig uteslutande åt skötseln av hemmet; 89 av dessa hade minderåriga barn. Av de gifta kvinnor, som voro sysselsatta i skolväsendet, bibliotek och arkiv voro 35 deltidsanställda. Förekomsten av partiell sysselsättning kan i viss mån bero på svårigheter att erhålla heltidstjänst och får sålunda icke uteslutande tillskrivas de gifta kvinnornas önskan att erhålla deltidsarbete.

Kap. IX. Arbetslösa och arbetssökande vid undersökningstillfället. E t t fastställande av förekomsten av arbetslöshet bland yngre akademiker utgör ett av undersökningens huvudsyften. Som redan tidigare framhållits, (kap. VI sid. 44), möter en bestämning av begreppet arbetslöshet bland akademiker särskilda svårigheter, i det att arbetslösheten kan leda till fortsatta studier eller accepterandet av förvärvsarbete med lägre kvalifikations fordringar än som motsvara utbildningen. Beträffande dem, som fortsätta studierna, är det synnerligen vanskligt att avgöra, huruvida incitamentet till dessa verkligen är arbetslöshet. Karaktären av de fortsatta studierna har ur denna synpunkt endast kunnat bedömas på grundval av uppgifter om vederbörande samtidigt varit arbetssökande, d. v. s. anmäld såsom sådan hos offentlig arbetsförmedling (studentförmedling), extralärarbyrån eller annan arbetsförmedling.

59 I frågeformuläret efterfrågades, dels huruvida uppgiftslämnaren var arbetslös vid undersökningstillfället (den 22 april 1942), dels om han var anmäld såsom arbetssökande hos de nämnda arbetsförmedlingsorganen. Beträffande personer, som vid undersökningstillfället hade anställning, skulle vidare uppgivas, om denna var av så osäker eller tillfällig natur, att arbetslöshet kunde befaras under den närmaste tiden. Var vederbörande arbetslös, skulle dessutom angivas, om anställning kunde påräknas under den närmaste tiden. Den sistnämnda frågan var dock så ofullständigt besvarad, att någon bearbetning av uppgifterna icke kunnat ske. För att belysa, i vilken utsträckning bestående sjukdom eller lyte kunnat inverka på möjligheterna att erhålla anställning, efterfrågades slutligen även förekomsten därav. Av vad ovan sagts torde framgå, att förekomsten av arbetslöshet i egentlig mening endast kan fastställas beträffande dem, som avslutat studierna. För dem, som fortsatte studierna, kan man endast konstatera en viss jämförbarhet med övriga arbetslösa i det förhållandet, att vederbörande såsom arbetssökande var beredd att avbryta studierna, om lämpligt förvärvsarbete stod till buds. Man får i detta sammanhang icke bortse från den möjligheten, att en del av dessa arbetssökande hade för avsikt att fortsätta studierna vid sidan av förvärvsarbete. I en del fall kan arbetsansökan ha avsett ett kortvarigt vikariat, deltidsarbete o. d. I den följande framställningen redogöres först för förekomsten av arbetslöshet och osäker anställning vid undersökningstillfället bland dem, som avslutat studierna, och därefter för antalet hos arbetsförmedling anmälda arbetssökande bland samtliga i undersökningen ingående. Vid bedömning av de uppgifter, som erhållits om arbetslösheten vid undersökningstillfället, bör beaktas, att en räkning av antalet arbetslösa vid en given tidpunkt endast utvisar det antal personer, som just vid detta tillfälle voro utan anställning, och icke arbetslöshetsfrekvensen. För att bestämma denna måste en dylik räkning kompletteras med uppgifter om arbetslöshetens omfattning för olika kategorier under en längre tidrymd. I den följande delen av undersökningen (kap. X — X I I ) , som behandlar arbetsförhållandena under åren närmast efter examen, gives även en framställning om arbetslöshetsförhållandena under denna tidsperiod. De nedan lämnade uppgifterna om arbetslösheten vid undersökningstillfället böra sålunda kompletteras med denna framställning. I tab. 28 ha samtliga personer, som avlagt examen ht 1936—vt 1942 och avslutat studierna och som voro arbetslösa vid undersökningstillfället, fördelats efter avlagd examen. Man kan ifrågasätta lämpligheten av att i arbetslöshetsundersökningen medtaga personer, som avlagt examen vt 1942, d. v. s. samma termin som undersökningen ägde rum. I praktiskt taget samtliga fall har dock längre eller kortare tid förflutit mellan tidpunkten, då den sista tentamen avlades, och examenstidpunkten. Flertalet ha sålunda haft möjlighet att söka arbete före examensdagen. Av de i undersökningen ingående 141 personer, som avlade examen vt 1942 och avslutat studierna, hade endast 7 avlagt examen under undersökningsmånaden.

Tab. 28. Yid undersökningstillfället (22/4 1942) arbetslösa personer, som avlagt examen ht 1 9 3 6 - v t 1942 och avslutat studierna. Senast avlagd examen

Hela FKh FKn FMh FMn FLh FLn PM JK TK

Examensår 1938

1938 Hela antalet

antal

% av samtliga

1 1 10 1 2

4 1 22 1 2

14 2 68 4 6

5-a 5-4

antalet

9 1

Summa

1 15

1 5 2 38

1 16 4

2 2 16

13G

3:1 91 1-7 1-8

o-a

4*

9 1 45 4 1

5-2 O-i) 140 10-0 (io-o)

Kvinnor FKh FKn FMh FMn FLh FLn PM JK TK

1 10

Summa

12 1

(42-9)

9-6

Av tabellen framgår, att hela antalet personer, som voro arbetslösa vid undersökningstillfället, uppgick till 115 eller 4-4 % av samtliga. Närmare 2 / s av dessa hade avlagt fil. mag.-examen. Arbetslöshetsprocenten var avsevärt högre för kvinnor än för män, eller 96 % mot 27. E n närmare granskning av undersökningsmaterialet har givit vid handen, att 78 eller 67-8 % av samtliga icke kunnat hänföras till något visst yrke, utan antingen endast haft kortvariga anställningar inom olika yrkesområden eller icke något arbete alls. En stor del av dem voro inriktade på lärarbanan. Av de övriga hade 13 personer (113 %) innehaft lärartjänst och de återstående 24 tUlhörde skilda yrkesområden. E n fördelning av de arbetslösa efter arbetslöshetens varaktighet lämnar följande resultat. Senast avlagd examen

Antal 0-1

1-2

2 25 3 1 3

6 13

Summa 34 därav kvinnor 18

21 12

FK FM FL PM JK TK

2-3

3-4

arbets1 öshetsmån ader Uppgift 4-5 5-6 6-9 9-12 12-, saknas 2 7

3 1 -

2 2 10

13 10

Summa 16 72 6 1 16 4 116 63

61 Av fördelningen framgår, att över hälften varit arbetslösa högst 3 månader. De långvariga arbetslöshetsfallen — 6 månader eller längre — utgjorde 183 % av samtliga. Bland kvinnorna voro de långvariga arbetslöshetsfallen vanligare än bland männen (254 mot 96 %). I flertalet fall berodde arbetslösheten på att tidigare tillfällig anställning upphört. I en del fall hade angivits, att anställningen upphört på grund av inkallelse till militärtjänstgöring eller sjukdom och att vederbörande därefter icke lyckats erhålla nytt arbete. Av uppgifterna framgår, att arbetslösheten endast i få fall sammanhängde med sjukdom eller lyte. I undersökningsmaterialet beträffande arbetslösheten ingå, såsom redan omnämnts i inledningskapitlet, uppgifter från personer, som avlagt examen redan före ht 1936 och som vid undersökningstillfället voro arbetslösa eller innehade anställning av endast tillfällig natur. Syftet med att bereda dessa personer tillfälle att deltaga i enquéten var att möjliggöra ett fastställande av arbetslöshetens omfattning även bland äldre akademiker. Med hänsyn till det ringa antal svar, inalles 10, som inkommit från personer hänförliga till denna grupp, och det låga representativitetsvärde, som kan tillmätas dem, har det emellertid icke ansetts vara av intresse att redogöra för desamma. Vid bearbetningen av svaren på frågan, om den nuvarande anställningen var av så osäker eller tillfällig natur, att arbetslöshet kunde befaras under den närmaste tiden, ha vissa personer, som besvarat denna fråga jakande, icke medtagits. Detta gäller jurister, som fullgjorde tingstjänstgöring, samt vissa i krisorgan sysselsatta personer, av vilka senares svar tydligt framgått, att vederbörande beräknade få behålla arbetet till krigets slut. Vidare ha de personer icke medtagits, som uppgivit sig kunna påräkna ny anställning under närmaste tiden. Liksom i den föregående redogörelsen för yrkestillhörighet (kap. V I I I ) ha de, som avlagt examen vt 1942, icke medtagits med hänsyn till svårigheten att i dessa fall bestämma yrkestillhörigheten. Undersökningen avser sålunda f.ndast de personer, som avlagt examen ht 1936—ht 1941 och avslutat studierna. Resultatet redovisas i efterföljande sammanställning. Antal personer med osäker anställning Senast avlagd examen FKh FMh FMn FLh FLn . PM .

Män

Kvinnor

Samma

I % av samtliga

6 1 41 22 6

16 1 115 34 8

6-8 2-9 24-6 28-1 125

2 31 12 219 154

8-8 37 2-6 8-8 27-5

2 JK 28 12 TK Summa 118 därav tillhörande skolväsendet . 69

74 12 2 3 101 85

—

Av sammanställningen framgår, att nära % av dem, som uppgivit osäker anställning, tillhörde skolväsendet. Dessa utgjorde 27'5 % av hela antalet av dem, som hänförts till detta yrkesområde.

62 Tab. 29. Antalet hos arbetsförmedlingen anmälda personer, som avlagt examen ht 1936—vt 1942.

Senast avlagd examen

Personer, som avslutat studierna

Personer, som direkt fortsatte studierna

SumMän Kvinnor ma

Män

13 79 4 6 51 12 9 174

36 41 13 1 1 7 1 100

Kvin- Sumnor ma

Personer, som fortsatte studierna efter el. jämte förvärvsarbete Män

Samtliga

Kvin- SumKvin- Sumnor ma Män nor ma

Antal FK FM FL PM JK TK Samtliga

29 146 2 1 4 1 2

42 225 6 7 55 13 11

359 I % av hela ant alet 11-2 15-7 140 FK 29-9 40-3 35-9 FM FL 4-3 (15-4) 5-7 PM 13-6 (6-3) 1P7 6-3 JK 62 6-2 TK 2-6 (14-3) 2-6 (182) 6-6 7-6 8-9 28-2 13-7 Samtliga

33 15

2 60

69 56 13 1 1 9 1

43 91 30 1 2 9

18 40 1 1

61 131 31 1 2 10

92 211 47 8 54 2« 10 450

80 201 3 1 4 4 2 295

172 412 50 9 | 58 32 12 745

160 35-9 21-8 22-8 25-4 23-5 17-4 23-0 19-6 27-2 53-6 3P3 39-2 51-3 42-3 32-6 4-i9 37-0 14-9 14-8 18-B (10-o) 1*0 13-8 12-5 13-7 (11-1) (11-1) (10-o) (8-3) 12-7 (56) 11-1 (14-3) 6-4 6-3 6:4 ; (14-3) (10-B) 10-0 19-4 (50-0) 22-6 12-3 (200) 12-8 4-7 (25-0) 5-2 ; (16-7) 5-9 (16-7) 6-6 (14-3) 19-2 39-7 23 2 24-7 35-9 26-8 141 3 1 i 18-0

I tab. 29 redovisas samtliga personer, som avlagt examen ht 1936—vt 1942 och som vid undersökningstillfället voro anmälda som arbetssökande hos arbetsförmedling. I tabellen ha dessa fördelats efter avlagd examen, varvid de personer, som avslutat studierna resp. fortsatte desamma direkt eller efter förvärvsarbete, redovisats var för sig. Av tabellen framgår, att 745 personer, eller 180 % av samtliga, voro anmälda såsom arbetssökande vid undersökningstillfället. Den omständigheten, att en person är anmäld hos arbetsförmedling, behöver icke betyda, att han är arbetslös. Han kanske endast önskar byta plats eller innehar ett vikariat, varför han i god tid vill försäkra sig om ny sysselsättning efter dettas upphörande. Under alla förhållanden betyder dock anmälan 6om arbetssökande, att vederbörande antingen är arbetslös eller har en osäker eller på annat sätt otillfredsställande sysselsättning. Arbetssökandefrekvensen var högre bland dem, som fortsatte studierna, än bland dem, som avslutat desamma. Anmärkningsvärt är, att procenten arbetssökande var nästan lika hög bland dem, som direkt fortsatte studierna, som bland dem. som fortsatte desamma efter förvärvsarbete. Det relativa antalet arbetssökande var inom flertalet kategorier betydligt högre bland kvinnorna än bland männen. Det högsta antalet arbetssökande återfanns bland dem, som avlagt fil. mag. examen. Icke mindre än 412 filosofie magistrar, eller 37'0 % av samtliga, voro sålunda anmälda som arbetssökande. Av de arbetssökande, som icke avslutat studierna, uppgåvo omkring 1ji, att de endast önskade arbete på studieorten. I ett mindre antal fall an-

63 Tab. 30. Antalet hos arbetsförmedling anmälda personer, som avlagt examen ht 1936—vt 1942 och avslutat studierna, fördelade efter yrkestillhörighet

Yrkestillhörighet

Antal anmälda hos arbetsförmedling Män

Kvinnor Summa

Anmälda i % av samtliga Män

Kvinnor

Summa

Förvaltningen Domstolarna Åklagarväsendet Centrala statsförvaltningen Lokala statsförvaltningen Kommunalförvaltning

5-6

20-8

7-9

26 3 11 4

5-6 11-5 5-9 5-0

7-4

—

6 18 4

28 3 17 22 4

—

14-6 27-7 26-7

5-7 1V6 7-5 15* 9-8

Skolväsendet Universitet och högskolor Högre allmänna läroverk Realskolor Kommunala mellanskolor Kommunala flickskolor Högre folkskolor Folkhögskolor Folk- o«h fortsättningsskolor . . . . Övriga skolor Provårsutbildning Bibliotek och arkiv Museer Statliga forskningsinstitut o. laboratorier Enskild tjänst Religionsvård Fortsatt fackutbildning Arbete i hemmet Utan yrkestillhörighet Samtliga

18-1

43-1

27-1

2-4 18-9 39-4 22-7

—

C 1 6

25 14 10 11 3 8 9 7 6

i 50 27 20 11 6 12 15 8 12

23-1 18g 188 2-5 26-1

50-0 41-2 47-6 50-O 20'0 47-1 50-0 33-8 46-8

2-1 27'6 40-3 30-8 47-8 21-4 30-8 30-0 13-1 33-8

8-3

10-8

10-4

1 9

1 21 4 3 9 77 359

_

400 16-7

4-2 8-6 0-9 12-5 7-8 70-0 13-7

1 25 13 10 3 •1

12 4 3

—

9 36

—

6-3 09 14-2

—

59-4 8-9

—

— —

7-8 78-3 28-2

gåvos andra speciella villkor för antagande av arbete, såsom att detsamma inskränkte sig till deltidsarbete, sommarvikariat etc. I tab. 30 ha samtliga hos arbetsförmedling anmälda personer, som avslutat studierna, fördelats efter yrkestillhörighet. Tabellen utvisar, att 27'1 % av de inom skolväsendet sysselsatta tillhörde arbetssökandeklientelet. Det relativt högsta antalet voro anställda vid realskolor (403 %) och kommunala flickskolor (478 %). Som tidigare framhållits (kap. V I I I sid. 55), innehade en betydande del av de inom skolväsendet sysselsatta lärarvikariat. Av dem, som saknade yrkestillhörighet, voro icke mindre än 70 % anmälda hos arbetsförmedling. Vid jämförelser av frekvensen arbetssökande inom olika yrkesområden bör erinras om att inom de olika yrkesområdena arbetsförmedlingen icke anlitas i samma utsträckning. De, som söka lärartjänst, äro praktiskt taget samtliga anmälda hos extralärarbyrån, medan inom andra yrkesområden arbetsförmedlingen anlitas i betydligt mindre utsträckning. Av nedanstående sammanställning framgår de arbetssökandes fördelning på olika arbetsförmedlingsorgan. De, som samtidigt voro anmälda både hos extralärarbyrån och studentförmedling eller annan arbetsförmedling, ha hänförts

64 till den förstnämnda. Sammanställningen omfattar endast dem, som avslutat studierna. Män Kvinnor Summa % Extralärarbyrån Stndentförmedling . . . . Annan arbetsförmedling .

86 76 12

Summa 174

134 43 8 185

220 119 20

61-3 33-2 5-5 lOOo

359 Slutligen ha i efterföljande sammanställning samtliga arbetssökande, som avslutat studierna, fördelats efter examensår. Examensår Män

A n t a l Kvinnor

Summa

1936 1937 1938 1939 1940 1941 1942

7 17 35 27 19 51 18

5 15 28 29 37 55 16

12 32 63 56 56 106 34

Samtliga

359 I % Män 4-7 5-3 9-9 7-2 7-5 12-9 16-5 8'9

av sam t 1i g a Kvinnor Sumn 111 13-G 26-2 27-1 33-3 37-9 50-0 28-2

62 7-4 13-7 11-6 15-8 19-6 24-1 13'7

Helt naturligt är frekvensen av arbetssökande högst bland dem, som avlagt examen de två sista åren. Påfallande är den höga procenten arbetssökande kvinnor även bland de under tidigare år utexaminerade.

Kap. X. Arbetsförhållanden för personer med filosofisk examen. I den följande framställningen rörande arbetsförhållandena under åren närmast efter examen beträffande dem, som avlagt examen vt 1936—ht 1941 och som avslutat studierna, har man utgått från uppgiftslämnarnas fakultetstillhörighet samt senast avlagda examen. Redogörelsen för arbetsförhållandena beträffande de personer, som avlagt statsvetenskaplig examen, har dock — vare sig examen avlagts inom filosofisk eller juridisk fakultet — infogats i framställningen om filosofiska fakultetens yrkesbanor. Först behandlas filosofiska fakultetens yrkesområden (kap. X) och därefter juristernas och teologernas arbetsförhållanden (kap. X I — X I I ) . Av den i kap. I I lämnade översikten över tillströmningen till de fria fakulteterna åren 1921—1942 har framgått, att antalet examina inom den filosofiska fakulteten även under perioden 1936—1941 företett en fortsatt ökning. Som framgår av denna redogörelse, uppgick antalet fil. kand. och fil. mag. examina under sistnämnda femårsperiod till i genomsnitt 293 resp. 210 per år; motsvarande medeltal för fil. lic.-examina uppgick tdl 94. Fr. o. m. ht 1936 t. o. m. vt 1941 har ril. pol. mag. examen avlagts av 45 och jur. pol. mag. examen av 39 personer. Beträffande antalet efterprövningar och disputationsprov hänvisas till nyssnämnda redogörelse.

65 I nedanstående översikt redovisas antalet personer, som ingår i den följande framställningen, varvid dessa fördelats efter senast avlagd examen och examensår. „

Kxanif n 3 & r

1936 1937 1938 1939 1940 1941

FK Hela därav an- kvintalet nor 14 24 42 60 31 53 30 56 25 39 35 56

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Summa 288

177 FM Hela därav an- kvintalet nor 43 89 116 108 89 144 589

22 50 60 62 63 84 341

FL Hela därav an- kvintalet nor 15 20 14 22 15 16 102

t>

— •> 4 3 13

;FD Hela därav an- kvintalet nor 1 — 7 — 8 — 12 — 14 1 1 26 2 68

PM Hela därav an- kvintalet nor 2 — 3 7 6 1 10 2 11 5 24 5 16 60

Samtliga Hela därav an- kvintalet nor 38 85 183 97 197 92 208 96 168 98 266 128 549 1107

Av de ovan under examensgruppen fil. kand. resp. fil. mag. redovisade ingå 17 resp. 128 personer, för vilka senast avlagd examen utgjordes av efterprövning i nämnda examina. En efterprövning kan antingen avse betygshöjning eller utökning av antalet examensämnen och har ofta, särskilt i fråga om fil. mag., avgörande betydelse för vederbörandes kompetens. Efterprövningen sker i regel något eller några år efter själva examen, varför flertalet av de personer. som undergått sådan, hunnit ut på arbetsmarknaden tidigare än året för senast avlagda examen anger. Inom examensgruppen fil. mag. ha de efterprövade därför i vissa avseenden redovisats särskilt. En översikt av arbetsförhållandena på den filosofiska fakultetens yrkesbanor möter vissa svårigheter, som icke ha motsvarighet i fråga om de andra fakulteternas. Inom den juridiska fakulteten dominerar jur. kand. och inom den teologiska fakulteten teol. kand., vilka båda äro enhetliga. På den filosofiska fakultetens yrkesbanor konkurrera inte endast personer med olika examina utan även personer med samma examen, som kan ha helt olika värde beroende på ämnesval och betygssumma. Antalet ämneskombinationer i fil. mag., förekommande i adjunkturer vid de högre allmänna läroverken, uppgår t. ex. till närmare ett femtiotal, och i fd. kand.-examen tillåter examensordningen vilka ämneskombinationer som helst. Som framgått av redogörelsen för studieinriktning (kap. I I I sid. 26), kan man i fråga om sistnämnda examen urskilja vanligen förekommande ämnesgrupper, som äro speciellt avpassade för vissa bestämda yrkesbanor, t. ex. en socialvetenskaplig för förvaltningstjänst eller en matematisk för försäkringstjänstemän, en litteratur- och konsthistorisk grupp för musei- och bibliotekstjänstemän m. fl. I den översikt, som i det föregående lämnats om yrkestillhörigheten (kap. V I I I ) , ha de, som avlagt filosofisk examen, behandlats med hänsyn till fördelningen på yrkesområden vid undersökningstillfället. Med utgångspunkt från denna yrkesfördelning har en uppdelning av materialet skett på så sätt, att gruppen fil. mag., inom vilken lärarbanan helt dominerar, undersökes för sig, medan grupperna fil. kand., fil. lic. och fil. dr — med hänsyn till dessas jämnare spridning på ett flertal yrkesbanor — behandlas som en återstående grupp, betecknad »övriga filosofiska examina». För gruppen pol. mag. lämnas därefter en särskild redogörelse. 5—430184

66 Arbetsförhällauden för filosofie magistrar. Av tab. 31 framgår filosofie magistrarnas fördelning på yrkesgrupper vid utgången av 1-a, 2:a och 3-e året etter examen, beträffande dem som avlagt denna något av åren 1936—1938 Härvid ha endast de personer medtagits, vilkas uppgifter avse tre hela år efter examen (jfr kap. I sid. 13); vidare ingå icke de, vilkas senast avlagda examen utgjordes av efterprövning. Tab. 31. Filosofie magistrar, som avlagt examen åren 1936-1938, fördelade efter yrkestillhörighet l:a, 2:a och 3:e året efter examen. Yrkestillhörighet

Förvaltning Skolväsendet Allm. läroverk (inkl. provårstjänstgöring) . Kommunala mellanskolor och flickskolor Folkhögskolor Övriga skolor Bibliotek, arkiv, museer o. forskningsinstitut . Enskild tjänst Arbete i hemmet Utan yrkestillhörighet ' . ! ' . . ' Uppgift saknas Samtliga

Efter 1 år

Efter 2 år

2 139

1 70

5 140

3 68

9 136

68 38 10 23

34 18 4 14

4 61

72 43 10 15

34 21 3 10

70 45 10 11

28 24 . 3 ; 6

6 6 11 22 7

5 6 11 13 1

6 6 13 11

7 7 13 18 3 193

Efter 3 år Hela därav Hela därav Hela därav antalet kvinnor antalet kvinnor antalet kvinnor;

8 7 6 4 21 21 12 9 1 . 1 193 107

Ovanstående uppgifter ge vid handen, att de olika yrkesområdena i stort sett kunna betraktas som skilda arbetsfält, mellan vilka ingen större överflyttning försiggått. Även mellan de olika skolformerna förefaller överflyttningen vara av tämligen begränsad omfattning. Det bör dock observeras, att en betydande del av dem, som här redovisas under skolväsendet, icke erhållit stadigvarande anställning inom resp. skolformer, såsom närmare beröres i det följande. Observationsperioden är dessutom alltför kort, för att säkra slutsatser skola kunna dragas av materialet. Om yrkestillhörigheten vid utgången av fjärde året efter examen finnas uppgiiter for 110 personer samt vid utgången av femte året för 32. Den i det föregående konstaterade ringa övergången mellan olika yrkesområden framgår även av dessa uppgifter. Fördelningen på olika yrkesområden kvarstår i stort sett oförändrad Frånsett den relativt höga procenten personer utan yrkestillhonghet kan sålunda sägas, att filosofie magistrarnas inriktning på yrkesområden i stort sett är bestämd redan efter det första året efter examen _ Hm mera fullständig redovisning av yrkestillhörigheten erhålles, om fördelningen pa yrkesområdena begränsas till 1 » året efter examen, då densamma kan fastställas för samtliga personer, som avlagt examen t. o. m. 1940 års utgång. .Resultatet framgår av tab. 32. Till skolväsendet hörde sålunda redan efter ett år inemot »A av de manliga filosofie magistrarna, medan av de kvinnliga endast något mer än hälften innehade arbete pa detta område. Icke mindre än 47 personer, eller 13-9 % sak-

67 Tab. 32. Filosofie magistrar, som avlagt examen 1936—1940, fördelade efter yrkestillhörighet l:a året efter examen. Yrkestillhörighet Män Förvaltning Skolväsendet Allra, läroverk Kommunala mellanskolor och flickskolor Folkhögskolor Övriga skolor Arkiv, bibliotek, museer o. forskn.-institut Enskild tjänst Arbete i hemmet Utan yrkestillhörighet Uppgift saknas Samtliga

5 102 48 28 8 18

2 3 20 6 138

A n t a l

Procentuell fördelning

Kvinnor Summa

Män

13 116 59 23

11 11 22 27 1 201

18 218 107 56 14 41

13 14 22 47 7 339

Kvinnor Samtliga

3-6 73-8 34-7 20-3 5-8 13-0

6-5 57-7

5 64

29-4 13-9 3-0 11-4

31 16 4 12

1-5 2-2

5-5 5-5 10-9 13-4 0-5

3 46 13 2'

14-6 4-4 1000

nade yrkestillhörighet, d. v. s. hade ett år efter examen icke lyckats skaffa sig någon mera varaktig anställning. Av den föregående sammanställningen belysande arbetsförhållandena efter l:a, 2:a och 3:e året efter examen framgår, att'även två eller tre år efter examen fanns ett relativt betydande antal ( 9 3 resp. 6-2 %), tillhörande denna kategori. Återgår man till den mera fullständiga redovisningen av yrkestillhörigheten ett år efter examen, finner man, att 10-9 % av samtliga kvinnliga filosofie magistrar uteslutande arbetade i hemmet. Bortser man från dem, som saknade yrkestillhörighet eller arbetade i hemmet samt från dem, för vilka sysselsättningsuppgifter saknades, voro av de övriga vid utgången av första året efter examen V, sysselsatta på andra yrkesområden än skolväsendet, Dessa fördelade sig ungefär jämnt på förvaltning, bibliotek m. m. samt enskild tjänst. En närmare undersökning av dessa fall utvisar, att anställningarna i flera fall icke motsvarade vederbörandes yrkesinriktning. Dessa kunna, liksom även de, som saknade yrkestillhörighet, och i viss mån även de, som hade arbete i hemmet, förväntas i viss utsträckning uppträda såsom arbetssökande inom skolväsendet. I den efterföljande framställningen redogöres mera utförligt för arbetsförhållandena inom skolväsendet. De redan anförda tabellerna över yrkestillhörigheten 1 :a till 3 :e året efter examen ha givit vid handen, att några större förskjutningar beträffande lärarnas fördelning på olika skolformer icke kunnat iakttagas under undersökningsperioden. Som framgått av redogörelsen för yrkestillhörighet och tjänsteställning vid undersökningstillfället (kap. V I I I ) , utgjordes största delen av de inom skolväsendet sysselsatta av extralärare. Flertalet ordinarie hade högre examen än fil. mag. eller hade undergått efterprövning i denna. Undersökningsperioden är alltför kort, för att befordringsförhållandena inom skolväsendet skall kunna belysas. Den efterföljande framställningen måste därför inriktas uteslutande på sysselsättningsförhållandena. I det följande lämnas en redogörelse för sysselsättningsförhållandena under åren 1939—1941 beträffande de fdosofie magistrar, som vid klassificeringen

68 Tab. 83. Filosofie magistrar yid ylssa läroanstalter, fördelade efter tjänstgöringens omfattning rt 1939—ht 1941. M = män, K = kvinnor, S = samtliga. därav med tjänstgöring Tjänstgöringstermin resp. examensår

Antal hel termin M | E

1 SM|K

S

del av termin

ingen tjänstgöring

M

M | K |

s

5 1 1 7

12 1 2 15

K | S

provärstjänstgöring M K | S

i

l

vt 1939 11 2

17 4

1 4

40 28 16 84

2!) 1"r K) 51>

69 45 26 140

24 26 14 64

12 14 9 35

36 40 23 99

6 2 8

8 Examen 1938 . . > 1937 . . 1936 . . Samtliga

38 28 15 81

2) 1r 1) 5}

67 45 25 137

20 24 13 57

19 13 7 39

39 37 20

13 4 2

4 3 2

4 1

8 1

17 7 4 28

1 3

1 4

vt 1940 Examen 1939 . . 1938 . . 1937 . . 1936 . . Samtliga

24 37 28 15 104

2J 2i 17 13

47 65 45 25

12 20 14 8

23 36 33 16

12 17 8 6

1 1

11 11 4 2 28

10 10 3 2 25

1 1 1

2 11 6 5 24

10 6 2 1

11 16 19 8 54

1 2

1 3

ht 1940 Examen 1939 1938 1937 1936

. . . .

24 37 28 15

23 27 1

47 64

16 19

14 19

30 38

2 13

5 4

7 17

4 3

4 4

8 7

2 2

i

1 Samtliga

vt 1941 Examen 1940 . . 1939 . . . 1938 . . 1937 . . 1936 . . Samtliga

13 22 37 28 15

2 2 2 1

13 22 35 27 15 112

21 23 27 16 9

34 45 62 43 24

9 16 24 23 7

11 14 17 11 8

20 30 41 34 15

2 2 9 1 4

6 4 7 1 1

1 2 1 1

2 4 2 2

3 6 3 3

il6

15 Examen 1938 . . 1937 . . 1936 . . Samtliga

ht 1939

. . . .

2 2 i

1 2 1 2 4

2 1 1 2

3 3 2 4 4 16

ht 1941 Examen 1940 . . > 1939 . . 1938 . . 1937 . . 1936 . . Samtliga

8 6 16 2 5 37

av materialet hänförts till följande läroanstalter: högre allmänna läroverk, realskolor samt kommunala mellanskolor och flickskolor. Personer, som jämte fil. mag. avlagt annan examen än fil. kand., ha icke medtagits; däremot ingå

69 de, eom undergått efterprövning i fil. mag. Med hänsyn till lärarnas kvalifikationer och tjänstgöringens art torde de medtagna läroanstalterna vara så enhetliga och jämförbara, att sammanslagningen kan anses motiverad. Resultatet av undersökningen framgår av tab. 33. I tabellen ingå ej provårsutbildade. Uppgifter om dessa meddelas i följande sammanställning. vt 1939 * fi Antal med provar därav helterminsanställda . . . A

° 6

ht 1939 9 » 8

vt 1940 12 x * 10

ht 1940 14 " 14

vt 1941 18

ht 1941 22

lö

Av sammanställningen framgår, att antalet i undersökningen ingående personer, som erhållit provårsutbildning, var mycket ringa, och att praktiskt taget samtliga provårsutbildade varit helterminsanställda. Beträffande de icke provårsutbildade meddelas i det följande på grundval av tab. 33 uträknade procenttal för olika grupper. I efterföljande sammanställning lämnas uppgifter om sysselsättningen resp. terminer utan fördelning av de ingående på kön eller examensår. Personer, som under resp. terminer undergått provårsutbildning, ha icke medtagits. % med hel termin vt 1939 ht 1939 vt 1940 ht 1940 vt 1941 ht 1941

tjänstgöring del av ingen termin tjänstgöring

70-7 70-1 59-3 63-9 59-9 67-8

15-0 20-4 23-6 22-8 27-4 17-8

10-7 6-6 15-4 10-6 5-7 7-2

Sammanställningen ger vid handen, att vårterminen 1939 — terminen före krigsutbrottet — voro 70-7 % av de i undersökningen ingående helterminsanställda, 150 % tjänstgjorde endast en del av terminen och 107 % hade icke någon tjänstgöring. (Resterande 3-6 % undergingo provårsutbildning.) Under de följande terminerna inverkade militärinkallelserna i hög grad på sysselsättningen. Vårterminen 1940, då dessa voro mest omfattande, uppgick procenten helterminsanställda endast till 593 %. Ht 1941, då inkallelserna minskat, voro sysselsättningsförhållandena endast något sämre än 1939. Sambandet mellan mditärinkallelserna och sysselsättningens omfattning framträder ännu mera tydligt i följande tablå. Termin vt 1940 ht 1940 vt 1941 ht 1941

Delterminssysselsatta Hela därav inantalet kallade 25 8 6 5

23 6 1 3

Utan tjänstgöring Hela därav inantalet kallade 24 29 32 18

21 17 19 10

I efterföljande sammanställning lämnas särskilda uppgifter för män och kvinnor under resp. terminer.

70 T e m i n

Tt

ht

vt

ht

vt

ht

hel

termin män kvinnor 76-2 62-5 70-4 69-7 51-9 69-2 60-6 68-4 59-1 60-8 70-5 63-6

< med t j ä n s t g ö r i n g del av termin ingen tjänstgöring män kvinnor män kvinnor 9-5 23-2 9-5 125 23-5 16-1 49 8-9 23-1 24-4 24-0 39 27-9 15-8 77 145 27-8 269 5-2 6" 16-1 19-8 4-5 10-4

Före krigsutbrottet voro sysselsättningsförhållandena betydligt sämre för kvinnor än för män. Den till följd av inkallelserna försämrade sysselsättningen för männen medförde en motsvarande förbättring för kvinnorna. Ht 1941 voro emellertid åter sysselsättningsförhållandena för kvinnor sämre än för män. En följd av militärinkallelserna har varit ett betydligt ökat antal tillfälliga vikariat. Då de återgivna sammanställningarna endast omfatta personer, som vid undersökningstillfället kunnat hänföras till ovannämnda läroanstalter, framträder denna ökning endast i begränsad omfattning i materialet. Jämförelser mellan sysselsättningsförhållandena under olika terminer med hänsyn till året, då examen avlades, försvåras av att materialet genom denna uppdelning blir av så begränsad omfattning, att tillfälligheter kunna tänkas spela in. Med denna reservation återges följande sammanställning, vari för varje tjänstgöringstermin och sysselsättningsgrupp en fördelning gjorts efter examensår. De, som avlagt examen mer än 3 år före resp. terminer, voro alltför fåtaliga för att kunna medtagas i sammanställningen. I kolumn A redovisas det procentuella antalet personer med tjänstgöring hel termin, i kolumn B de, som tjänstgjort del av terminen, och i kolumn C de, som icke haft någon tjänstgöring. Termin A vt

ht

1939 Tt

nt

°

vt

ht

1941 Ar e f t e r

1 är 52-3 58-2 48-9 63-9 4 ?'l 58-9

B

24-6 25-4 25-5 H-9 41-2 23-5

examen 2 är

C

17-4 11-9 23-4 17-0 5-9 8-8

3 A

B

C

88-9 82-2 55-4 59-4 53-3 66-7

89 15-6 26-2 266 311 13-3

22 22 16-9 10-9 ll-i 13-3

år

A

B

C

885 800 73-4 7Pi 59-4 66-1

I60 17 8 22-2 29-7 25s

7-7 — 8-9 4'4 6-3 4-8

Man finner av uppgifterna, att procenten personer utan tjänstgöring i stort sett visar en minskning från 1: a till 3: e året och att procenten, som tjänstgjort hela terminen, stiger i ungefär motsvarande grad. Andelen personer med tjänstgöring endast en del av terminen var dock avsevärd även för dem, som avlagt examen tre år före angiven tjänstgöringstermin. Då det är av särskilt intresse att undersöka, huruvida personer med olika ämneskombinationer haft olika sysselsättningsmöjligheter, ha de i tab. 33 höstterminerna åren 1939 och 1941 redovisade fördelats på ämneskombinationer i tab. 34. En detaljerad fördelning på ämneskombinationer har med hänsyn till materialets begränsade omfattning icke varit möjlig, varför endast de van-

71 Tab. 84. Filosofie magistrar vid vissa läroanstalter fördelade efter htivndgrnpper ar ämneskombinationer och tjänstg-öriug-cns omfattning- ht 1939 och ht 1941. 1

ht 1939

1 Ämneskombination

ht 1941

därav med tjänstgöring därav med tjänstgöring j Hela del Hela del hela an- ter- av ingen prov- an- hela av ingen provårsterårstalet mi- ter- tjänsttertjänst- talet mi- mi- tjänst- tjänstmigöring göring göring nen göring nen nen nen

Antal

Humanistiska kombinationer . . Nordiska språk, litteraturhi-

Tyska, engelska, franska . | Nordiska språk, litteratur- > historia, tyska, engelska . J ; Naturvetenskapliga kombinationer Zoologi, botanik + x . . . . Matematik, fysik, kemi . . . Samtliga

87 15 19 137

30 14 14 96

5 1 3

3 2 1 15

7 1 4

47 16 26 140

S 3 1

62 22 32 208

7-0

1000 637 219

8-2

6-2

6-3

6-3

100-0 435 370

6-5

10-2

2-0

1000 72-5 14-5

10-1

2-9

2-9

1000 76-8 8 1 100-0 72-7 13-6 1000 81-3 3 1 100 o 67-3 17-8

4-8 91 3-1 7-2

11-3 4-6 12-5 7-7

Procenttal Humanistiska kombinationer . . loo-o 660 230 Nordiska språk, litteraturhi100-0 53-1 34-3 Tyska. engelska, franska . 1 Nordiska språk, litteratur- [ 100-0 73-5 14-3 historia, tyska, engelska . j | Naturvetenskapliga kombinationer loo-o 811 13-5 Zoologi, botanik + x . . . . 100-0 93-3 6 7 Matematik, fysik, kemi . . . 1000 73-7 15-8 Samtliga 1000 702 20-4

64 10-5 6-5

ligast förekommande specificerats i tabellen. För att i görligaste mån nedbringa militärinkallelsernas störande inverkan på sysselsättningen har undersökningen inskränkts till ht 1939 och ht 1941. Av tabellen kan utläsas, att sysselsättningsförhållandena voro gynnsammare för naturvetare än för humanister. Ämnesgruppen nordiska språk, litteraturhistoria + ett tredje ämne uppvisade vid båda tidpunkterna det ogynnsammaste sysselsättningsläget. Inom ämnesgruppen moderna språk var dock andelen personer utan tjänstgöring något högre. Mera omfattande uppgifter om arbetslöshetsförhållandena lämnas i tab. 35, vari samtliga inom skolväsendet sysselsatta filosofie magistrar fördelats efter arbetslöshetens långvarighet under l : a till 4:e året efter examen. I samtliga fall ha ferierna icke inräknats i arbetslöshetstiden, varför arbetsåret beräknats omfatta 9 månader. Av tabellen framgår, att en betydande del av uppgiftslämnarna varit arbetslösa längre eller kortare perioder under resp. år. Arbetslöshetsprocenten var betydligt högre bland humanister än bland naturvetare och arbetslösheten också långvarigare bland de förra än bland de senare, vilket närmare framgår av efterföljande sammanställning. I denna har angivits an-

72 Tab. 35. Arbetslösheten bland filosofie magistrar tillhörande skolväsendet under l:a till 4:e året efter examen. Ar efter senast avlagd examen

därav arbetslösa följande antal månader

Hela antalet 1

6—co Summa

Arbets- Arbetslösa löshetsi * av månader hela per antalet arbetslös

Humanister 0-1 1—2 2-3 3-4

240 204 164 99

12 6 6 2

18 11 4 1

43 34 21 14

8 12 6 3

13 7 7 2

41 14 8 8

135 84 52 30

56-3 41-2 31-7 30-3

4-3 3-7 3-7 4-4

Naturvetare 0-1 1—2 2-3 3-4

83 65 54 31

3 3 1 2

12 7 5 2

2 1

3 2

7 1

36 14 7 7

43-4 21-5 130 22-6

3-6 3-6 2-6 4-4

Samtliga 0—1 1—2 2-3 S-A

323 269 218 130

21 6 7 2

21 14 5 3

55 41 26 16

10 13 6 3

16 9 7 3

48 15 8 10

171 98 59 37

52-9 36-4 27-1 28-5

4-1 3-7 ; 3-6 4-4

talet arbetslösa 6 månader eller längre tid i % av samtliga arbetslösa för de båda grupperna. År efter examen 0—1 1—2 2-3 3—4

Humanister 30-4 16-7 15-4 26-7

Naturvetare 19-5 7-1 — 28-6

Den höga procenten arbetslösa inom båda kategorierna under 3—4 året efter examen sammanhänger med att tjänstgöringsåret för nästan samtliga i denna grupp infaller efter krigsutbrottet, då militärinkallelser i hög grad inverkade på sysselsättningsmöjligheterna. Bortses från detta förhållande, framgår även av tabellmaterialet, att arbetslöshetsprocenten var högst och arbetslöshetens långvarighet störst under det första året efter examen, varefter en påtaglig minskning skedde. Beträffande samtliga hos extralärarbyrån anmälda lärare föreligga rapporter över arbetstillgången avseende förhållandena vid varje hösttermins början. I rapporterna uppdelas de anmälda efter undervisningsämnen på placerade för hela terminen och »tillfälligt upptagna». De under den senare rubriken redovisade kunna inneha lärarvikariat för kortare tid än hela terminen, vara inkallade till militärtjänstgöring m. m. I tab. 36 meddelas ett sammandrag av extralärarbyråns rapport avseende arbetstillgången vid höstterminens början 1941. Vid studiet av tabellen bör beaktas, att i denna uteslutande ingå personer, som voro anmälda hos extralärarbyrån såsom arbetssökande, varför uppgifterna icke kunna jämföras med ovan

73 Tab. 36. Sammandrag av extralärarbyräns rapport över arbetstlllgången vid höstterminens början 1941. Med seminarieexamen

Med akademisk examen

Ämnen

därav Utan provar Med provar Kol. därav därav Kol. 6 An- place- »till- 10 i % Kol. 2 AnAn- place- »tillmälplace»tillfälligt rade 1 « av i% mäl- rade fälligt av mäl- rade fälligt av da hel upp- kol. 9 da da hel "Pl>" kol. 1 hel upp- kol. 5 termin tagna» termin tauna» termin tagna» 7 8 9 10 11 12 3 4 5 6 2 1

9 Kristendom m. m. Latin, grekiska . . . . 11 Latin, modersmål, hist. 2 Modersmål, tyska, eng. 22 Moderna språk . . . . 33 Modersmål, historia . \ 98 Historia, geografi . . J Matematik, fysik, kemi 27 9 Biologi, geografi, kemi . Samtliga 141

9 8 2 21 29 24

3 — — 2 2

1000 35 72-7 28 100-0 27 95 5 125 87-9 151 85-7 104

18 1 7 52 48 44

6 5 2 12 28 19

51-4 3-6 25-9 41-6 31-8 423

44 — — 26 9 23

22 — — 16 3 14

3 — — 2 3 2

500 — — 61-5 333 60-9

25 9 127

— — 7

92-6 59 100-0 56 9 0 1 585

48 28 246

10 19 101

81-4 50-0 42-1

Ib 12 129

12 5 72

1 3 14

800 41-7 55-8 i

meddelade uppgifter om filosofie magistrarnas arbetsförhållanden. Av tabellen framgår, att medan 901 % av de anmälda akademikerna med provar voro placerade hela terminen, hade endast 421 % av dem utan provar erhållit sådan placering. En något högre procent helterminsplacerade utvisade de seminarieutbildade. Den lägsta procenten helterminsplacerade återfanns inom ämnesgrupperna klassiska språk samt moderna språk. Påfallande är vidare det höga antalet »tillfälligt upptagna» bland de icke provårsutbildade. Övriga filosofiska examina. I undersökningen ingå inalles 288 filosofie kandidater och 102 filosofie licentiater, som avlagt examen under perioden ht 1936 —ht 1941 och som avslutat studierna. Härtill komma 68 personer, som disputerat för filosofisk doktorsgrad. Hithörande personers fördelning efter examensår framgår av sammanställningen å sid. 65. Av filosofie kandidaterna voro 177 eller något över 60 % kvinnor. P å grund av denna examens begränsade kompetens- och konkurrensvärde nöja sig endast en mindre del av de filosofie studerande enbart med denna. Av tillströmningsundersökningen har framgått, att 602 % av de fil. kand., som ingingo i undersökningen, fortsatte studierna. Såsom framgått redan av tidigare återgivna uppgifter beträffande filosofie kandidaternas yrkestillhörighet vid undersökningstillfället, företedde dessa en stor spridning på olika yrkesområden (tab. 26). I tab. 37 belyses yrkestillhörigheten vid utgången av 1 :a till 3 :e året efter examen beträffande dem, som avlade fil. kand. som slutexamen åren 1936—-1938. Det relativa antalet personer utan yrkestillhörighet är påfallande högt vid samtliga tidpunkter liksom antalet kvinnor, som arbetade i hemmet. Icke mindre än 17-8 % av samtliga saknade sålunda yrkestillhörighet ett år efter examen och 8-9 % vid tredje årets utgång. Bortåt a/s av kvinnorna hade arbete i hemmet.

74 Tab. 37. Filosofie kandidater, som avlagt examen åren 1936—1938, fördelade e f t e r yrkest i l l h ö r i g h e t l:a, 2:a och 3:e å r e t e f t e r e x a m e n . Efter 1 år Yrkestillhörighet

Hela antalet

Förvaltningen Centrala statsförvaltningen Lokala statsförvaltningen . Kommunalförvaltning . . Skolväsendet Folkhögskollärare . . Folkskollärare . . . . i Bibliotek, museer m. m. I Enskild tjänst . . . . Arbete i hemmet . . . j Utan yrkestillhörighet . [ Uppgift saknas . . . .

14 8 3 3 17

19 31 25 24 5 Samtliga

135 Efter 2 år

därav Hela därav kvinnor antalet kvinnor 4 3 1

9 3 4 16 14 25 16 1 85

Efter 3 år Hela antalet

därav kvinnor 8 3 5

20 30 26 18 3

11 5 5 18 13 26 10 2

20 10 8 2 28 7 11 21 25 27 12 2

16 5 9 19 9 27 4 2

135 S5

17 9 5 3 21

Ökningen i antalet sysselsatta inom vissa yrkesområden, särskilt skolväsendet. härrör från minskningen i antalet personer utan yrkestillhörighet. Någon övergång mellan olika yrkesområden under de tre första åren kan sålunda icke konstateras. I tab. 38 lämnas uppgifter om arbetslöshetens omfattning l : a till 4:e året efter examen. Av tabellen framgår, att 27-4 % av samtliga filosofie kandidater voro arbetslösa någon gång under första året efter examen. Under följande år var arbetsTab. 38. Arbetslösheten bland filosofie kandidater under l:a till 4:e året efter examen. Ar efter examen

därav arbetslösa följande antal månader

Hela antalet

6-a

Summa

Arbets- Arbetslösa löshetsi % av månader hela per antalet arbetslös

Män 0—1 . 1-2. 2—3. 3—4.

91 84 61 41

20 10 6 3

22-0 11-9 9-8 7-8

5-2 41 4-5 5-0

18 9 5 2

49 22 11 8

30-4 16-8 11-3 101

5-0 5-3 5-8 50

27 12 7 4

69 32 17 11

27-4 14-9 10-8 9-2

5-0 4-9 5-3 5-0

Kvinnor 0—1 1-2 2—3 3—4

161 131 97 79

Samtliga 0-1 1-2 2—3. 3-4

252 215 158 120

13 o O

2 4 ! I

5 3 1 I —

16 6

löshetsprocenten betydligt lägre och uppgick till ungefär 10 %. Det relativa antalet arbetslösa var högre bland kvinnor än bland män. Av arbetslöshetsfallen var ett betydande antal långvariga (6 månader eller längre). I nedanstående sammanställning har en jämförelse gjorts mellan arbetslöshetens omfattning bland filosofie kandidater och samtliga filosofie magistrar. År efter examen 0—1 1—2 2—3 3—4

% arbetslösa någon gång under året FK FM 27-4 14-9 10-8 9-2

% långvarigt arbetslösa av samtliga arbetslösa FK FM

52-4 36-1 26-7 27-5

39-1 37-5 (41-2) (36-4)

37-6 27-7 22-0 (32l)

Sysselsättningsförhållandena bland filosofie kandidater voro sålunda betydligt gynnsammare än bland filosofie magistrar. De senares högre arbetslöshetsfrekvens beror givetvis huvudsakligen på deras mera ensidiga inriktning till ett yrkesområde, nämligen skolväsendet. En annan bidragande orsak torde vara, att filosofie kandidater — speciellt kvinnor — i betydligt större utsträckning än filosofie magistrar antaga mindre kvalificerat arbete. De i undersökningsmaterialet ingående kvinnliga filosofie kandidaterna i stats- och kommunalförvaltning och bibliotekstjänst tillhörde sålunda till övervägande delen biträdespersonalen. De 102 filosofie licentiater — 89 män och 13 kvinnor — som ingå i undersökningen, företedde en mindre spridning på olika yrkesområden än filosofie kandidaterna. Vid undersökningstillfället tillhörde 4 4 l % skolväsendet, 17-6 % statsoch kommunalförvaltning, 167 % bibliotek, arkiv, museer och forskningsinstitut och 216 % andra yrkesområden. De, som avlagt examen åren 1936—1938, och vilka samtliga sålunda kunna följas tre år framåt i tiden, visade vid utgången av alla åren i stort sett samma yrkesfördelning, vilket med andra ord vill säga. att det övervägande antalet innehade varaktiga anställningar under hela undersökningsperioden. Arbetslösheten begränsade sig till ett fåtal fall, såsom framgår av följande sammanställning. År efter examen 0—1 1-2 2—3 3-4

Hela antalet 84 73 60 38

. därav arbetslösa %?n f & n S 6 månader under året el. längre 6 2 6 3 2 1 1

ak

Liksom i fråga om övriga akademiker bör arbetslösheten ses i samband med beredskapstjänstgöringen. De 68 filosofie doktorer, som ingå i undersökningen, representera icke stort mer än 1/4 av samtliga personer, som disputerat för filosofie doktorsgrad under tiden ht 1936—ht 1941 (jfr sid. 10). Som framgår av sammanställningen å sid. 65, voro de mycket ojämnt fördelade på examensår. Icke mindre än 40 hade sålunda disputerat efter 1939. Någon undersökning av arbetsförhållandena de närmaste åren efter disputationen kan sålunda icke komma ifråga. Filosofie

76 doktorernas fördelning på olika yrkesområden vid undersökningstillfället utvisar, att 26 voro knutna till universitets- och högskoleundervisningen samt statliga forskningsinstitut, 27 tillhörde det högre undervisningsväsendet, häri inberäknat 7 provårstjänstgörande; av de övriga voro 5 anställda vid museer, 4 inom centralförvaltningen (därav 3 vid centrala krisorgan), 1 vid bibliotek och 5 innehade enskild tjänst. Pol. mag. Sedan de båda statsvetenskapliga examina tillkommo ha t. o. m. vt 1942 utexaminerats 113 pol. mag., varav 60 inom filosofiska och 53 inom juridiska fakulteten. Av 81 i undersökningen ingående, som avlagt dessa examina, fortsatte icke mindre än 21 studierna, varav 14 till fil. lic. och 5 till jur. kand. Uppgifter om arbetsförhållandena efter examens avläggande föreligga endast för ett mindre antal personer under så lång tid, att någon belysning därigenom kan erhållas av anställningsmöjligheterna. Av de 46 personer, för vilka uppgifter om yrkestillhörigheten föreligga ett år efter examen, voro 29 anställda inom stats- och kommunalförvaltning (13 fil. pol. mag. och 16 jur. pol. mag.) och 9 (5 fil. pol. mag. och 4 jur. pol. mag.) i enskild tjänst; 2 personer saknade yrkestillhörighet. E n genomgång av materialet från arbetslöshetssynpunkt utvisar, att arbetslöshet förekom i viss utsträckning under 1 :a året efter examen; flertalet arbetslöshetsfall voro dock kortvariga.

Kap. XI. Arbetsförhållanden för jurister. Såsom framgår av redogörelsen för tillströmningen till de fria fakulteterna åren 1921—1942, var antalet avlagda jur. kand. under femårsperioden 1936— 1941 högre än under de föregående femårsperioderna (jfr sid. 21). I genomsnitt uppgick det årliga antalet jur. kand. under denna period till 197. Antalet juris kandidater, som ingår i den följande framställningen, fördelat efter examensår framgår av nedanstående tablå. Män Kvinnor

1936 52 5 Summa 57

1937 131 6 137

1938 161 14 175

1939 164 8 172

1940 97 12 109

1941 171 16 187

Summa 776 61 837

Den belysning av arbetsförhållandena, som undersökningsmaterialet erbjuder, blir beträffande juristerna knapphändig såtillvida, som flertalet juris kandidater i regel först efter tre års tingstjänstgöring inträda på juristernas arbetsmarknad; undersökningsperioden omspänner följaktligen som regel högst två år av den tid juristerna varit yrkesutövare i egentlig mening. Detta gäller endast dem, som avlagt examen före ht 1937; för de därefter utexaminerade blir observationstiden så kort, att den endast, omfattar tingstjänstgöringen eller någon del därav. Flertalet juris kandidater skaffar sig genom tingstjänstgöring en grundläggande meritering; 3 års tingstjänstgöring erfordras nämligen förutom för

tjänstgöring i hovrätt i regel för anställning vid departement och centrala ämbetsverk. På grund av de låga löner, som utgått under tingstjänstgöringen — i vissa fall är tjänsten under första året helt oavlönad — innebär denna, att en juris kandidat vanligen först flera år efter examen kunnat erhålla en inkomst. som svarar mot utbildningen. 1 Antalet i undersökningen ingående jurister, som fullgjorde tingstjänstgöring efter 1 :a, 2 :a resp. 3 :e året efter examen, framgår av följande tablå. Examensår

Ue t \\

antalet 1936 lat) 1937 1938 1939 1940 1941 (vt)

57 137 175 172 109 114

därav t ingstjänst görandc efter 1 år efter 2 år efter 3 år , , antal % antal % antal % 55 966 52 91-3 43 756 112 81-8 105 76-7 93 67-9 148 84-6 138 78-9 130 74-8 136 79i 136 79-1 97 89-0 84 73-7

E n jämförelse mellan procenten tingstjänstgörande av resp. årgångar bör icke anställas. Dels är undersökningsperioden för kort, dels ha i viss utsträckning inkallelserna inverkat störande. Av uppgifterna kan man dock utläsa, att de tre första åren efter examen åtgått till tingstjänstgöring för omkring SU av dem, som avlade examen 1936—1938. Under det andra och tredje året sker en viss övergång till olika yrkesområden. Övergången till olika yrkesområden belyses i efterföljande sammanställning, vari juris kandidater, som avlagt examen åren 1936—1939, procentuellt fördelats efter yrkestillhörighet vid utgången av l : a till 5:e året efter examen. Samtliga dessa kunna endast observeras vid l : a och 2:a årets utgång; vid de följande observationstidpunkterna blir antalet successivt mindre och omfattar vid 5 :e årets utgång endast 7* av samtliga. Fördelningen på yrkesområden vid de olika tidpunkterna är sålunda fullt jämförbar endast vid 1 :a och 2 :a årets utgång. Även om materialet för de följande åren är av mindre omfattning, torde det dock ge en belysning av den successiva övergången från tingstjänstgöringen till andra yrkesområden. Ar Yrkcstillhörighet Domstolarna Åklagarväsendet Centrala statsförvaltningen . . . Lokala statsförvaltningen . . . . Kommunalförvaltning Enskild tjänst Uppgift saknas Summa Antal

1 82-6 07 4-3 1-6 0'7 6-1 4'1 100 0 541

efter 3

78-9 0-9 6'6 2-2 0'7 7'6 3"2 1000 541

examen 4

73.2 13 8'4 3'2 0'8 116 1'6 100-0 466

330 63 21-4 95 2'1 24-2 35 1000 285

5 209 78 24'X 10'1 3'1 29-4 39 lOOo 129

Sammanställningen ger vid handen, att övergången från domstolsväsendet till andra yrkesområden huvudsakligen skedde efter 3 :e året. Vid utgången av 1 Genom "riksdagens beslut *ft 1942 (nr 488) kommer en omorganisation av domsagoförvaltningen att träda i tillämpning den 1 juli 1943, innebärande bl. a. en reglering av avlöningsförhållandena.

78 5 :e året, då väl denna övergång får anses avslutad, kvarstodo omkring x/5 i domstolsväsendet; stats- och kommunalförvaltningen hade absorberat nära 40 %, 29 % voro sysselsatta i enskild tjänst — huvudparten advokater — och 8 % tillhörde åklagarväsendet. En viss uppfattning om befordringsförhållandena under de fem första åren efter examen för jurister inom stats- och kommunalförvaltning erhålles av följande sammanställning, vari en uppdelning gjorts på befordrade (A) och obefordrade (B) tjänstemän, vid utgången av resp. år. Såsom befordrade ha räknats tjänstemän fr. o. m. lönegrad A 20 eller motsvarande, oavsett om tjänsten var ordinarie, e. o. eller innehades på förordnande. I sistnämnda fall ha dock icke kortvariga förordnanden medräknats. A

Yrkestillhörighet och tjänsteställning

1 D0mst0larna

{B m

* efter

examen

85°

\t

A

~

~

~

^

jj

Centrala statsförvaltningen . { £

£

£

£

£

.*

. IA

"g

7Z

*

*

*

Kommunalförvaltning . . . | é

},

i

*

f

^

(A Summa | fi

27 Åklagarväsendet

. . . . .

Lokala statsförvaltningen

{

H___.

m

m

m

^

m

De under 4:e och 5:e året befordrade vid domstolarna voro samtliga hovrättsfiskaler. Av de befordrade inom åklagarväsendet var en ordinarie stadsfiskal och en ordinarie landsfiskal; de övriga innehade fiskalstjänster på förordnande. Samtliga befordrade inom centrala statsförvaltningen voro anställda i krisorgan. De befordrade inom den lokala statsförvaltningen voro länsbokhållare eller notarier, som innehade extra ordinarie befattning eller voro tillförordnade. I kommunal tjänst befordrade voro 3 sekreterare och en stadsombudsman. Vid utgången av 5 :e året efter examen voro nära Vs av de redovisade befordrade. Förekomsten av arbetslöshet bland jurister framgår av efterföljande sammanställning, vari angivits antalet juris kandidater, som enligt egna uppgifter varit arbetslösa någon gång under 1 :a till 5 :e året efter examen. År efter senast avlagd examen

e a o f. ' , antalet

„

därav arbetslösa följande antal månader . „ . „ „ , . . . . 6 eller 1 »AfiM *J 5 flera

, S°m™a arbetslösa

0—1 1-2 2—3 3-4 4-5

759 595 472 281 123

8 3 « 2 2 1 2 3 • 1 H 1 3 2 Jf— 2 1 ?1 ^— * — 1 2 l 2 1 — — FT 2 1 — 1 — 12 —

18 9 3 7 3

Arbetslösa i % av :; g samtliga-

2-4 1-6 0-6 2-6f|r 2-4 71

Under de tre första åren efter examen ha, som tidigare framgått, det övervägande antalet jurister sysselsättning i och med tingstjänstgöringen, varför

79 arbetslöshet förekommer endast i ringa utsträckning. Av tabellen framgår, att antalet arbetslösa var ringa även under 4 :e och 5 :e åren och endast uppgick till 2-5 % av samtliga. Av de under 4:e resp. 5:e åren redovisade arbetslösa voro 2 resp. 1 kvinnor. Av tabellen framgår vidare, att flertalet arbetslöshetsfall voro kortvariga.

Kap. XII. Arbetsförhållanden för teologer. Inom den teologiska fakulteten har, till skillnad från förhållandena vid de andra fria fakulteterna, ingen ökning inträtt i tillströmningen sedan 1930-talets mitt utan tvärtom en tillbakagång. Under femårsperioden 1936/41 avlades sålunda — såsom framgår av uppgifterna å sid. 21 — teol. kand. av i genomsnitt 114 personer mot 142 under läsåren 1931—36; motsvarande femårsmedeltal uppgick under första resp. andra hälften av 1920-talet till 78 resp. 112. Genom den starka ökningen i antalet teologiska examina, som inträffade under första hälften av 1930-talet, utfylldes den under 1920-talet rådande bristen på präster. *:..; i >ö., # ; I socialundersökningen ingå sammanlagt 464 teologie kandidater, varav 7 kvinnor, samt 9 teologie licentiater och 15 teologie doktorer. De båda sistnämnda examensgrupperna ha, med hänsyn till deras ringa numerär, icke gjorts till föremål för särskild bearbetning. Teologie kandidaternas fördelning efter examensår framgår av efterföljande I tablå. Som examensdatum har i förekommande fall alltid angivits tidpunkten för praktisk-teologiska prov, för vilkas avläggande erfordras en övningskurs om en termin efter teol. kand. examen. 1936 (ht) 1937. 1938 1939 1940 1941

Hela antalet 44 88 78 91 80 83 Summa 464

därav kvinnor 1 2 — 2 1 1 7

I redogörelsen för yrkestillhörigheten vid undersökningstillfället (kap. V I I I ) har redan fastställts, att det övervägande flertalet, eller 91-4 % av samtliga teologie kandidater, som avslutat studierna, vid denna tidpunkt innehade prästerlig tjänst. Vid en undersökning av anställningsförhållandena ett eller flera år efter examen kan man bortse från övergångar mellan lärartjänst och prästtjänst, eftersom sådana ytterligt sällan inträffat, och observationen kan helt inriktas på uppgiftslämnarnas sysselsättning och befordran inom resp. yrkesområden. För prästerna gäller härvid, att tjänsteställningen i stort sett avgör även tjänstens art. Kyrko- och pastoratsadjunkter äro sålunda icke-ordinarie liksom även vice komministrar, medan komministrar och kyrkoherdar äro ordinarie. Av tab. 39 framgår fördelningen efter yrke och tjänsteställning vid utgång-

80 Tab. 39.

Män, som avlagt teol. kand . e x a m e n , fördelade efter yrke och tjänsteställning l:a t i l l 5:e året efter examen • Procentuell

Antal Yrke Tjänsteställning

Ej angiven tjänsteställning

.

Provårsutbildning Utan yrkestillhörighet

År efter avlagd examen

År efter avlagd examen

Kyrkoherdar Komministrar

. . . . Summa

fördelning

324 1 1 284 38

254 1 5 218 30

188 2 18 145 21

120 1 31 80 8

934 0-3 0-3 81-8 11-0

934 0-4 1-8 80-2 11-0

92-5 10 9-0 72-1 10-4

968 0-8 25-0 64-5 6-6

22 2 19 1

16 2 13 1

14 1 12 1

70 0-5 6o 0-5

4-4

1 1

5-9 0-7 4-8 0-4

2-4

2 1

63 0-6 5-4 0-3

1-6 0-8

2-2 2-2

1 347

2 272

— 45

16 25 2

35-6 55-6 4-4

0-6 0-7 0-8 0-3 100-0 1000 100-0 1000 lOOo

en av l : a till 5:e året efter avläggandet av teol. kand. resp. praktisk-teologiska prov. Av de i tabellen såsom kyrkoherdar redovisade hade 2 redan före undersökningsperioden avlagt teol. kand. (1932 resp. 1934) och under densamma endast undergått efterprövning i denna examen. Den tredje prästvigdes 1918 efter dispens från teol. kand., som avlades först 1936. Dessa fall kunna ur befordringssynpunkt givetvis icke jämföras med de övriga. Befordran till komministertjänst har redan under de tre första åren förekommit i viss utsträckning, men ännu 5 år efter examens avläggande var likväl flertalet teologie kandidater endast pastorats- eller kyrkoadjunkter eller innehavare av annan lägre prästerlig tjänst. Antalet i undersökningen ingående teologer, som erhållit lärartjänst, var i realiteten något större än tabellen utvisar. I materialet ingå nämligen, förutom de här upptagna, även 14 personer, som efter teol. kand. avlagt antingen fil. kand. (i 8 fall) eller fil. mag. (i 6 fall) och som sålunda klassificerats efter senast avlagd examen (jfr sid. 13). Av de i tab. 39 redovisade kristendomslärarna hade ett mindre antal erhållit ordinarie tjänst; samtliga dessa hade dock avlagt fil. mag. före teol. kand. Bortsett från dessa fall, som med avseende på tjänsteålder betydligt skilja sig från de övriga, voro kristendomslärarna extralärare, liksom flertalet övriga i undersökningen ingående lärare. På grund av kristendomslärarnas specialisering och det begränsade antalet befattningar, som är tillgängligt för dessa, kan lärarbanan icke erbjuda någon större reserv ur sysselsättningssynpunkt för teologerna. Teologernas viktigaste verksamhetsfält, den svenska statskyrkan, erbjuder i jämförelse med de flesta andra akademiska yrkesområden relativt stora möjligheter att heräkna det aktuella behovet av utbildad arbetskraft. För att komplettera undersökningsresultatet beträffande sysselsättningsmöjligheterna lämnas i det följande uppgifter om antalet statskyrkopräster i aktiv tjänst under senare år; förändringarna i detta antal kunna sägas ge ett uttryck åt rådande tendenser beträffande statskyrkans behov av präster.

81 I följande sammanställning, som hämtats ur teol. dr O. Hasslers skrift, »Det svenska prästerskapets rekryteringsproblem» (Stockholm 1942), visas i vilken omfattning antalet aktiva prästmän ökat under de tre perioderna 1930—35 1935—38 och 1938—41. Antal aktiva präster Ökning från föregående tidpunkt. . . Årlig ökning

1930 2 519

1935 2 749 230 46

1938 2 816 67 22

1941 2 890 74 25

ökningen före år 1935 var sålunda dubbelt så stor som under de följande åren. Vid en närmare granskning visar det sig, att utvidgningen nästan uteslutande omfattat kyrkoadjunkts- och andra adjunktstjänster, medan däremot antalet ordinarie tjänster (komminister- och kyrkoherdetjänster) icke förändrats. Ehuru tillströmningen till prästbanan på senare år sannolikt legat något högre än det omedelbara nyrekryteringsbehovet, synes icke någon påtaglig försämring ha inträtt i teologernas möjligheter att erhålla prästerlig tjänst. I varje fall torde man icke av den föreliggande situationen kunna draga så långtgående och pessimistiska slutsatser, som uttalats i dr Hasslers ovan anförda skrift. Enligt dessa beräkningar skulle hela behovet av präster under den närmaste 20-årsperioden uppgå till 563, varför 265 av de 828 teol. fil. och teol. stud., som funnos 1941, icke skulle kunna beredas plats inom kyrkan ens änder de närmaste 20 åren. Såsom kristendomslärare beräknas vidare högst 142 personer kunna placeras inom samma tidrymd, varför slutsatsen blir, att 123 blivande teol. kand., som år 1941 studerade vid universiteten, icke skulle kunna beredas anställning inom vare sig kyrka eller skola under de närmaste 20 åren. Till grund för denna uppfattning synes emellertid ligga en felbedömning av såväl tillströmningen till prästbanan som av det sannolika ersättningsbehovet. Med avseende på tillströmningen till teologiska fakulteten framgår av en närmare undersökning, att antalet icke-examinerade, som avsågo teol. kand. examen, utgjorde cirka 725 personer (varav i enquétematerialet ingingo 655 eller 90 %, jfr tab. 10), d. v. s. hundratalet färre än de i Hasslers beräkningar förutsatta. Genom studieavbrott före examens avläggande kommer detta antal dessutom att reduceras; av de i kap. V (sid. 41) framlagda beräkningarna framgår, att antalet teol. kand., som kunna förväntas bli utexaminerade de närmaste åren, sannolikt kommer att stanna vid 70 ä 75 personer årligen. Den sannolikt förestående tillströmningen till prästbanan är följaktligen av mindre omfattning än som förutsatts i de Hasslerska beräkningarna. Beträffande kyrkans behov av nyrekrytering, d. v. s. tillgången på lediga tjänster de närmaste tjugo åren, har i dr Hasslers skrift alldeles bortsetts från dödligheten före pensionsålderns inträde,_varigenom frekvensen av lediga tjänster blivit orimligt låg. Även placeringsmöjligheterna för adjunkter i de olika stiften synas ha blivit starkt underskattade. Ecklesiastikdepartementet har till arbetsmarknadskommissionens förfogande 6—430184

82 ställt de utlåtanden, som begärts från domkapitlen, de teologiska fakulteterna i Uppsala och Lund samt allmänna svenska prästföreningen på grund av en hemställan om utredning rörande befordringsmöjligheterna på den prästerliga banan i anledning av dr Hasslers undersökning. I sitt utlåtande framhöll Uppsala domkapitel bl. a., att missiv inom ärkestiftet kunnat beredas 26 prästkandidater under 1941 och första hälften av år 1942, medan enligt dr Hasslers beräkningar endast 8 teologer skulle kunna placeras inom stiftet under hela femårsperioden 1941—1945. Skiljaktigheten mellan den Hasslerska prognosen och det faktiska läget är därför, enligt domkapitlets mening, mycket påfallande. Samtidigt framhålles dock, att läget icke är detsamma inom samtliga stift utan att »avsevärda skillnader mellan de olika stiftens möjligheter att giva arbete åt nyprästvigda utan tvivel föreligga». A t t svårigheter sålunda på sistone förekommit på vissa håll finner domkapitlet framgå därav, att ett antal teologie kandidater, som avlagt praktisk-teologiska prov fr. o. m. läsåret 1939/40, ännu i september 1942 icke blivit prästvigda, nämligen inalles 34 av de 307, som avlagt praktisk-teologiska prov inom nämnda treårsperiod. I 16 av dessa fall ha vederbörande på grund av fortsatta studier eller sysselsättning såsom lärare icke önskat prästvigning eller hindrats därifrån av sjukdom. De övriga ha i regel sökt prästvigning inom visst stift och på grund av platsbrist fått stå på expektans. Av undersökningsmaterialet framgår även, att en del teologer, som avlagt de praktisk-teologiska proven, fått vänta någon tid på prästvigningen. Av 367 teologie kandidater, som avlagt dessa prov ht 1936—ht 1941 och för vilka uppgifter i detta hänseende föreligga, hade det övervägande flertalet — 321 personer eller 87-5 % — prästvigts inom 1 ä 2 månader efter proven. I 20 fall hade vederbörande dock fått vänta på prästvigningen i 6 månader eller längre tid. Av de 41 teologie kandidater, som i december 1941 avlagt proven och varav 39 avsågo att prästvigas, hade 9 ännu vid undersökningstillfället (april 1942) icke prästvigts. Av materialet framgår dock icke, i vilken utsträckning detta kunde tillskrivas de faktorer, som framhållits i Uppsala domkapitels utlåtande.

Kap. XIII. Undersökning rörande den vid studiernas början tillämnade levnadsbanan och den nuvarande. Den i kap. I V lämnade redogörelsen för de studerandes yrkesinriktning kompletteras i detta kapitel beträffande dem, som avlagt examen inom undersökningsperioden, med en undersökning, huruvida de ursprungliga yrkes- eller studieplanerna kunnat realiseras eller ej. Materialet har lämnats av svaren på fråga 11 i formulär C 39 (se bil. A ) , vilken l5>dde: »Var det från början Eder avsikt att ägna Eder åt nuvarande yrke eller sysselsättning (studieriktning)? Om icke, vilka voro Edra ursprungliga planer och varför ha de ej realiserats?» Antalet svar på frågan uppgick till 3 884, vilket innebär, att dsn besvarats

8o

a ao

d -^ •—i i v o a —

m -H

M

m « f3

0>

a

-= 9 2 S o

s

H U3 CD —I O»

iO •** •$• C» -H

r-IOi

HiOOJMCO 1OCOWNOT

ODiWCOh* T H T—t ^

00r-Q0»O00 CO vH GSJ

^ t M * - l rH

I - T 3 so r

"*(MC*

I I

T H fX)

*

-a

a a a «

*

*-• .2

•o

« I "

be . -2 •g a &

•a « <s T: a •w «

o

• M -a fe * • S -

§

to as s» a »

PH

** "^1

<C W M t * »O 0 0

•* n

. d £

a • £ id ^4 -*=

S s a

m

<M I v-*

I I I II

I

CO 00 O» iCi ••*

CO H 0» CO TU

CO

O .-t

I I I I I l<° I l r t I I

I

I

I s

co

\G r»

*

O O» 9 1 co

<1.5 a ^ -ä « - sa ^ v. »ra

l « l I |M -

II

• > - l fl • - ^ S m 'C "3 «• -2 Jt a . - o a —-s

i S ^ ITH

I I I II I

11 11111

12 111 I I - !

d a ca a ° Si ja

»i

I i 3f 1 3»s

l I

.s*

<ts

I .-I

CMO»

I I Il I I I I fl I I I I

11 11 11

rin 1 1

^ ~4G k :rt

I I t-t

- H C» - H

I

I

—

a :d

10 10 n

|-

1 1

>-li-l

CO I C O T - I C N

r-l

I H

t» ea "en

l o e » r-co<-i04 —i •* I en en r-i "C- " CO

ih ea" o

I II

o»

Mil-

I »

| «

I H

>

a

a o OQ

U a

O "S :<S *»

o

o PH

:cS

a o

£ ® PH

CO

«

SS d

.1-

S al

n

a .9 *CS * <vfl 'S> M 5 ° > .t K

H

X

o

IM

I «

-- "i

Ut

a

•t =:

'1

I M —<

in

I II

I cooa i - -H I

-a o

•O

CS

q

£

0 IO»--!

lH" II 3 I"? I I

CM

a

:—b tu « « rit B) a ,3

I Ii I I I CO-cH0»

:©

t o n OJ a 00

is

•2 i j i ä i g

d 03 JA

•a 13 ,5 cd

1 M

-X o .fl -K

•4?» s

a =s

0 -0

T3

1 - s

k es

>*f

g-

w

•s"S °

=

(k

"ö

»i

I TH

lrt I

t— (M

I ta J o» 1 I I | | J

•£ 5 *

\

GXNOCOCO O*

d 13 " B

se

a

I O 1° I

a

»

:

a-S

-ä «-

•*» !s -2 'S

«

- O Ii O S ss j a ' - o t , -3 ' ö . co co Jzt d . ^ ^ m fl d - ö T3 > fl fl d o -

»

te

6C o

•2

P<-ö

Bfl soa .- 3s a»

>"£

•-- i d

-* .9 2 3 *

a £ •** bo bD fl - 2 2 W„ flZ<aM «»H i d cS 2-,? fl sd d

i-.O^H

< j F> >q i-» n i

fl"

; n 3 bo

<A

a

,-Jäl M ses

t- - ^

' ^-< 3

s«a»

a 1 S SS • -S +" . 2

fl

a o aj o

a a a-, -

t0-n S-t 4J § « O S3

-a

F > 60 a •-^ —-* d sd M

60JH

a

a

».-3

84 Tab. 41. Personer med ändrad yrkesinriktning, fördelade efter uppgivna orsaker till förändringen. Andra In- Erbju- Fa- orsaker Ekono Kon- Spärr Sjuk- tresse- dande milje- el. ej SumFrän början tillämnad levnadsbana miska kur- m. m dom, för- av an- bild- uppma orsaker rens lyte skjut- ställ- ning given ning ning orsak Präst, missionär Lärare Biblioteks- och arkivtjänsteman . Mnsei tjänsteman Journalist Förvaltningstjänsteman (ej jurist) Arbetsförmedlingstjäusteman o. d. Järnvägs-, post-, tulltjänsteman . Bank-, handels- o. ind.-tj anateman Försäkringstjänsteman Kemist, laboratorietjänsteman . . Jurist Officer Läkare Tandläkare Apotekare Veterinär Ingeniör Jägmästare Lantbrukare Summa Procentuell fördelning

4 26 9 7

7 1 1 7

10 153 7 11 5 4 3 1 9 1 1 1 3

14 3

4 4 97 13-8

1 12 1 1

21 39 4 1 6 2 1 2 10

39 5S

39 9 1 6 1 2

6 38 4 1 7 2 2 11 2 1 9 2 2

3 12 1 6 3 3

2 3 2 1 3 1 2 1

30-1

6 22 3 1 1

7 1 4 5l

17-9

5-5

9-5

12-6

51 335 39 23 28 10 9 12 48 7 8 37 18 25 8 9 2 20 8 8 706 1000

av 937 % av samtliga uppgiftslämnare, som avlagt examen ht 1936—vt 1942. Jakande svar avgavs av 2 952 personer och nekande av 932. I de 932 nejsvaren ingå 76, i vilka ingen bestämd levnadsbana angivits som den från början åsyftade, och därtill kommer ett helt obetydligt antal, som säger sig ha börjat studierna med helt vaga planer på viss bana. Inberäknas emellertid även dessa i hela antalet nejsvar, uppgår andelen av dem, som kommit att ägna sig åt annan verksamhet än den ursprungligen åsyftade, till inemot lU av samtliga, som entydigt besvarat frågan. Eedan på grund av frågans formulering förefaller det sannolikt, att antalet nejsvar ligger något i underkant. De som svarat nej skulle nämligen även uppge orsakerna till att de ursprungliga planerna ej realiserats, och uppgiftslämnarna ha på grund av tveksamhet eller ren bekvämlighet kunnat föredra att lämna frågan obesvarad eller avgiva ett jasvar utan närmare motivering. I ett par hänseenden har frågans formulering givit anledning till tvekan vid besvarandet. Det gäller först uttrycket »från början». De flesta uppgiftslämnare ha tolkat det så, att därmed avsåges de akademiska studiernas början, vilket också var meningen. I sådana fall, där studierna icke påbörjats omedelbart efter studentexamen, har däremot »från början» ansetts åsyfta tiden närmast efter studentexamen. I ett par fall, där uppgiftslämnarna icke tolkat uttrycket så, har svaret ansetts böra rättas vid bearbetningen. Även uttrycket »nuvarande yrke eller sysselsättning (studieriktning)» har

85 Tab. 42. Personer ined ändrad yrkesinriktning, som från början avsett skolväsendet, fördelade efter uppgivna orsaker till förändringen. A = Personer, som voro verksamma inom yrket. i avsikt att ägna sig åt yrket.

B = Personer, som bedrevo fortsatta studier

In- Erbju- FaEkonodande miska Kon- Spärr Sjuk- tresse- av an- milj e- And- Sumorsa- kur- m. m. dom, förbild- ra orlyte skjut- ställ- ning saker 1 ma rens ker ning ning

Nuvarande yrkestilihörighet

{i Lärare {i Biblioteks- och arkivtjänstefA

19 1 40 29

PräBt

man

16 16 8 4

\ B

15 7 4 3

Museitj änsteman Journalist Arbetsförmedlingstjänsteman o. d Bank-, handels- o. industritjänsteman Jurist i allmän eller enskild tjänst Officer Annan befattningshavare i allmän eller enskild tjänst . . Personer med mera obestämd yrkestillhörighet Arbete i hemmet Fortsatta studier, ej förut redovisade Summa Procentuell fördelning 1 Inkl. ej uppgiven orsak.

14 1 14

{t {i A

{i

13 4

A A A A

7 B 26 7-S

2 29

8 158

45-7

3-6

1 6 1-8

lie

6-6

lie

58 42 12 335 88 11-3 100 0

givit anledning till tvekan. Då man nämligen ändrat yrkesinriktningen men bibehållit den ursprungliga studieriktningen, har man understundom varit tveksam, om man rätteligen borde svara ja eller nej. Detta gäller även sådana fall, där den nuvarande verksamheten endast är av tillfällig karaktär och uppgiftslämnaren tydligen avser att framdeles ägna sig åt det från början tillämnade yrket, så snart han blir i tillfälle därtill. Tab. 40 ger en överblick över förändringarna i levnadsbana hos dem, som besvarat frågan med nej. över de orsaker och motiv, som anförts för att de ursprungliga planerna ej blivit realiserade, ger lab. 41 en motsvarande översikt. Häri ha sådana fall, där någon anfört mera än en orsak, klassificerats efter det skäl, som ansetts vara tyngst vägande. Vidare ha i sistnämnda tabell samlingsrubrikerna »angiven levnadsbana av annat slag», »angiven studieriktning av annat slag» och »tillämnad levnadsbana eller studieriktning obestämd

86 eller ej angiven» icke medtagits, varför tabellen endast omfattar 705 personer. Beträffande dem, som ämnat sig till skolväsendet, ha i tab. 42 de angivna orsakerna kombinerats med de levnadsbanor, vederbörande i stället kommit att slå in på. Tabellerna upptaga också övergångar mellan sådana yrken, som tillhöra olika grenar av samma yrkesområde, såsom övergång från en tilltänkt läroverkslärarbana till folkskollärartjänst eller tvärtom, eller från tilltänkt verksamhet vid missionen till prästerlig tjänst, eller från journalistik till bokförlagstjänst eller anställning vid A.-B. Radiotjänst. 80 jurister, som kommit att ägna sig åt annan juristverksamhet än den avsedda, ha dock icke upptagits i tabellerna. Den största gruppen bilda de, som från början tänkt sig någon form av undervisningsverksamhet såsom blivande yrke. Denna grupp behandlas därför något utförligare än de övriga. . Av tab. 41 och 42 framgår, att konkurrensen på lärarbanan varit den vanligast uppgivna orsaken tilll att planerna ej realiserats. Detta gäller speciellt Vissa av den humanistiska sektionens ämneskombinationer, nämligen klassiska språk (c:a 30) och moderna språk (65). Även de, som tänkt sig lärartjänst i svenska språket i förening med annat ämne och på grund av överbefolkning ej fått sina planer realiserade, äro ganska många (c:a 20). Klassikerna ha synnerligen begränsade möjligheter att bli placerade, då undervisning i latin endast förekommer inom en enda skolform, läroverken. Det är påfallande, att så många av dem nödgats fortsätta studierna och medtaga ytterligare ämnen i examen för att därigenom få bättre utsikter på lärarbanan, som de alltjämt hoppas få ägna sig åt. En och annan har även fortsatt studierna inom annan fakultet. ; Även inom ämneskombinationen moderna språk ha stora svårigheter förelegat att realisera planerna på läraryrket. I undersökningen ingå 65 personer med denna kombination, som fått lämna tanken på lärarbanan på grund av »hopplösa utsikter till följd av stark konkurrens», som en av dem skriver. De voro alla att betrakta som utbildade språklärare, ehuru några av dem endast avlagt fil. kand. Åtskilliga av dem hade, trots högsta betyget i samtliga i examen ingående ämnen, icke kunnat få ens någon nämnvärd vikariattjänstgöring. Flertalet hade anställning, men denna var av så tillfällig karaktär, att den ej kunde betraktas som framtidsplats. Flera av dem, som innehade sådan anställning, hade emellertid ej uppgivit hoppet att framdeles få ägna sig åt lärartjänst, låt vara att utsikterna härtill synas högst begränsade. Konkurrensen om platserna kan ha spelat in även i sådana fall, där andra orsaker — t. ex. erbjudande av anställning — anförts som skäl. Det är då de små utsikterna att få tjänstgöring inom skolväsendet, som förmått vederbörande att antaga erbjudandet. Då ekonomiska orsaker uppgivits, ha dessa nästan alltid inneburit, att vederbörande icke haft tillräckliga ekonomiska resurser att fullfölja utbildningen eå långt som erfordras, för att den skulle bli tillräckligt meriterande. I något enstaka fall har det emellertid förekommit, att medel stått till förfogande

87 endast för universitetestudier, och att uppgiftslämnaren för den skull fortsatt på studiebanan. Med »spärr m. m.» avses i tab. 41 och 42 icke blott, vad man vanligen menar med spärr (att kvalificerat studentbetyg eller godkänd inträdesprövning erfordras för att bli antagen som elev vid vissa läroanstalter) utan även det löihållandet, att studentbetyg i visst gymnasieämne utgör villkor för rätt till tentamen i visst examensämne. Av de 11 i tab. 42 upptagna personer, som av denna anledning kommit att ändra levnadsbana, hade 9 avsett folkskollärartjänst men ej vunnit inträde vid seminarium, medan de 2 övriga avhållits från historiska studier av kravet på studentbetyg i latin. Sjukdom eller lyte som skäl till ändrad levnadsbana har anförts endast av 6 personer bland dem, som från början ämnat bli lärare. Det ringa antalet beror därpå, att undersökningen endast omfattar sådana fall, där vederbörande visserbgen hindrats från att fullfölja planerna på lärarbanan men ej hindrats irån att avlägga examen. Såsom intresseförskjutning har i tab. 41 och 42 betecknats dels det negativa motivet bristande intresse och fallenhet för den tilltänkta levnadsbanan, dels det positiva motivet nytillkommet intresse för annan levnadsbana. Båda dessa motiv kunna givetvis uppträda samtidigt, och vederbörande har icke alltid hållit dem isär. Såsom nytillkommet intresse ha då även räknats de formuleringar, som ofta använts av personer, vilka övergått till teologiska fakulteten: »emottog kallelse att bli präst», »klarnande kallelsemedvetande», »mognade till övertygelse om prästkallets storhet» o. s. v. överhuvud är det vanligt, att personer, som övergått till denna fakultet (från skolväsendet såväl som från andra levnadsbanor), anföra skäl av sådan art. Det är icke ovanligt, att uppgiftslämnaren såsom förklaring till det nytillkomna intresset uppger, att han tillfälligt — vid sommarvikariat o. d. — kommit att arbeta inom ifrågavarande verksamhet. Vid granskningen av enquétesvaren får man intrycket, att alltför många inriktat sig på skolväsendet utan annat skäl, än att detta varit den enda levnadsbana för akademiker, som de haft någon förtrogenhet med. Det skulle sannolikt ha stor betydelse för »avlastningen» av denna överbefolkade bana, om gymnasister och studenter hade större möjligheter att skaffa sig någon förtrogenhet även med andra verksamhetsområden, och yrkesorienteringen torde här ha en viktig uppgift att fylla. Beträffande den i tab. 41 och 42 förekommande beteckningen »erbjudande av anställning» må framhållas, att materialet icke alltid medgiver prövning, huruvida de erhållna anställningarna varit särskilt förmånliga i lönehänseende. Dock framgår av svaren, att åtskilliga av de ifrågavarande personerna erhållit betydligt gynnsammare löneförmåuer än de kunnat påräkna inom skolväsendet. Detta gäller i synnerhet de inom matematisk-naturvetenskapliga sektionen utbildade. För humanisternas del ha de tillfällen till anställning, som yppat sig, merendels varit mindre förmånliga, än vad lärarbanan skulle ha erbjudit, om anställning, som motsvarat utbildningen, där kunnat erhållas. Av

88 dessa uppgiftslämnare ämnade 4 ä 5 också framdeles bli lärare, om tillfälle därtill skulle erbjuda sig. Av de 103 kvinnor med examen, som ändrat levnadsbana efter att från början ha tänkt sig skolväsendet, voro 59 gifta, och av dessa ha 39 uppgivit giftermålet som skäl, att de ej blivit i tillfälle att ekonomiskt utnyttja sin examen. Säkerligen ha många av hemmafruarna varit tveksamma, om de borde besvara frågan om ändrad levnadsbana med ja eller nej, vilket kommit till uttryck i ett flertal obestämda svar. Såsom av tab. 42 framgår, hade de flesta av de kvinnor, som på grund av giftermål avstått från läraryrket, intet arbete utom hemmet (29). De övriga 10 hade mer eller mindre tillfälliga anställningar, understundom halvtidstjänster. i— 1 5 fall hade den av mannens verksamhet föranledda bosättningsorten utgjort hinder för hustrun att erhålla lämplig tjänstgöring. Bland de fall, som redovisats under »andra orsaker» i tabell 42, märkas familje- och andra personliga skäl, studieförhållanden m. m. — I fråga om de förändringar i levnadsbanan, som det pågående kriget föranlett, är det givetvis svårt att yttra sig med ledning av materialet till denna undersökning. I de 21 fall, som i tab. 42 upptagits under beteckningen »andra orsaker», ingå 5, för vilka inkallelse eller annan med kriget sammanhängande orsak förelegat vid ändringen av levnadsbana. Av tab. 41 framgår, att även på arkiv- och biblioteks- samt museibanan stark konkurrrens gjort sig gällande, och att många därav föranletts att ändra sina planer. De ekonomiska skäl till ändrad levnadsbana, som här anförts, hänföra sig icke till studietidens ekonomi utan till de dåliga utsikterna med hänsyn till löneförmåner och befordran. Såvitt av svaren framgår, hade ingen av dem, som lämnat tanken på biblioteksbanan, någon avsikt att framdeles återvända till denna, och beträffande museibanan hade endast två en sådan avsikt. Av dem, som slagit museitjänsten ur hågen, voro de flesta humanister. Endast 3 hade fått sin utbildning inom den matematisk-naturvetenskapliga sektionen och åsyftat anställning vid naturhistoriskt museum. Av de 51 personer, som haft för avsikt att ägna sig åt religionsvård, hade 5 ämnat bli missionärer. —• Beteckningen »teologiska studier», vilken förekommit i 11 fall, har ansetts gälla prästbanan för männens del och kristendomslärarinnetjänst för kvinnornas, såvida ej annorlunda angivits i svaren. 15 av de nämnda personerna ha avlagt'examen inom teologisk fakultet, och 7 av dessa ha på grund av platsbristen inom resp. stift tagit nuvarande anställning i avvaktan på senare prästvigning, varjämte 2 av dem voro präster, som bedrevo fortsatta studier för att bli läroverkslärare. De övriga få anses ha definitivt lämnat tanken på prästbanan. Beträffande dem, som slagit in på annan levnadsbana utan att ha avlagt teol. kand.-examen, dominerar intresseförskjutningen som motiv. Såsom intresseförskjutning har även räknats sådana formuleringar som »ansåg mig icke äga den religiösa övertygelse, som bör finnas hos en Herrens tjänare», »feghet», »tappade Guds ljusastake och ansåg mig senare ej värdig», »alltför hedniskt och världsligt sinnelag».

89 Beträffande dem, som ämnat bli jurister, har det ansetts som ändring i levnadsbanan, dels då någon uppgivit sig ha ämnat bedriva juridiska studier men sedermera kommit att avlägga examen inom annan fakultet (10 personer), dels när vederbörande efter avlagd jur. kand.- eller kansliexamen kommit att ägna sig åt yrke av icke-juridisk karaktär (21 personer). Till den senare gruppen höra bl. a. 6, som blivit officerare, 2 restaurangchefer, 1 kamrer vid tidningsföretag, 1 målarinna. Bland orsaker anförda av dem, som icke avlagt juridisk examen, dominerar intresseförskjutning som motiv. I övrigt nämnas ekonomiska orsaker och långvariga militära inkallelser som skäl. Av de 18 män, som tänkt sig officersbanan, innan de kommo att slå in på universitetsstudier, anförde hälften hälsoskäl såsom orsak till ändringen i levnadsbana. Vederbörande blev kasserad vid läkarundersökningen eller ådrog sig skador under utbildningstiden. De 3 personer, som redovisats under »spärr m. m.», ha ej blivit antagna eller senare blivit olämpligförklarade. Då stor konkurrens på den åsyftade levnadsbanan anförts som skäl, ligga försöken att komma in på densamma åtskilliga år tillbaka i tiden. Av de 25 personer, som tänkt sig läkarbanan men sedermera ändrat sig, hade ingen hunnit avlägga någon medicinsk examen. 2 personer hade avsett att bli missionsläkare och äro bland de 4, som blivit präster. I den allmänna diskussionen har ofta gjorts gällande, att personer, som förgäves sökt inträde vid de spärrade utbildningsanstalterna, i stor utsträckning skulle komma att förlägga sina studier till de fria fakulteterna. Tab. 40 och 41 utvisa emellertid, att detta var fallet i mycket ringa utsträckning. Förutom de 9 personer, som förgäves sökt in vid folkskollärarseminarium (se ovan, sid. 87), ha 72 personer åsyftat levnadsbanor, för vilka utbildning erhålles vid spärrad fackhögskola eller medicinsk fakultet, och av dessa ha, såsom av tab. 41 framgår, endast 10 anfört spärren såsom anledning till ändring i levnadsbanan. Vid granskningen av tab. 40 får man ett intryck av att de levnadsbanor, till vilka universitets- och fackhögskolestudier förbereda, bilda så att säga tvenne huvudområden, inom vilka övergångar äro relativt vanliga men mellan vilka övergångarna äro mera sällsynta. Det ena området kommer då att omfatta följande yrken: präster, lärare, arkiv-, biblioteks- och museitjänstemän samt journalister, medan det andra omfattar jurister, officerare, läkare, tandläkare, ingenjörer m. fl. Då föreliggande undersökning icke omfattar fackhögskolorna och officersutbildningen, ger den givetvis icke ens tillnärmelsevis någon fullständig bild av övergångarna mellan levnadsbanor inom de olika huvudområdena eller grupperna. Det första områdets levnadsbanor rekryteras ju i övervägande grad av dem, som avlagt studentexamen på latinlinjen, medan det andras rekryteras huvudsakligen av realstudenter. Vidare ge flera av den humanistiska sektionens ämnen utbildning för mer än en av levnadsbanorna i första huvudgruppen, varför övergång från en sådan levnadsbana kan ske med utnyttjande av den erhållna utbildningen, även sedan denna fortskridit fram till examen.

90 Emellertid torde skillnaden mellan de båda områdena vara betingad även av andra faktorer än utbildningsförhållandena. I den "Wicksell—Jememaneka utredningen konstaterades sålunda en viss skillnad mellan de fyra fakulteterna i fråga om studenternas härkomet ur olika socialgrupper. Framför allt var olikheten påtaglig mellan de filosofiska och teologiska fakulteterna å ena sidan oeh de juridiska och medicinska å andra sidan. Dessa olikheter framträda också i den följande undersökningen rörande universitets- och högskoleungdomens ekonomiska förhållanden (jfr tab. 61).

AVD. II Militärtjänstgöringens inverkan på universitets- och högskoleungdomens studier och ekonomiska förhållanden

93 Kap. XIV. Undersökningens tillkomst och utförande. För fullgörande av sitt uppdrag införskaffade 1941 års krigsfamiljebidragskommitté från vissa militära förband uppgifter rörande framför allt inkallelsernas inverkan på de värnpliktigas ekonomiska förhållanden. Vid denna undersökning var det emellertid icke möjligt att taga speciell hänsyn till studenterna. Sedan emellertid på initiativ av Uppsala studentkår Sveriges förenade studentkårers värnpliktskommitté hemställt att en särskild undersökning skulle företagas för att söka utröna militärtjänstgöringens inverkan på studenternas studier och ekonomiska förhållanden ägde överläggning rörande detta spörsmål rum mellan förstnämnda kommitté och statens arbetsmarknadskommission. Då icke blott ifrågavarande spörsmål voro av betydelse för kommissionen i dess egenskap av tillsyningsmyndighet för krigsfamiljebidragsväsendet, utan den tilltänkta undersökningen dessutom lämpligen borde utvidgas att avse vissa frågor berörande andra grenar av kommissionens verksamhet, överenskom man, att undersökningen skulle omhänderhavas av kommissionen. Vid utarbetandet av frågeformuläret ansågs det, som redan antytts, lämpligast att även inrymma frågor, som lämnade upplysningar om studenternas ekonomi och studieförhållanden överhuvud. För att erhålla jämförelsematerial medtogos även kvinnliga studenter i undersökningen. Frågeformuläret (bilaga C) utsändes under senare delen av november månad 1941 genom resp. studentkårers försorg till samtliga manliga och kvinnliga studerande, vilka då voro eller höstterminen 1939 eller senare varit inskrivna vid universiteten och högskolorna. Samtliga studentkårer utom medicinska föreningen vid karolinska institutet deltogo i undersökningen. Svaren insamlades av studentkårerna, vilka sedan överlämnade materialet till arbetsmarknadskommissionen för statistisk bearbetning. Den 15 december 1941, då den statistiska bearbetningen påbörjades, hade 6 588 uppgifter inkommit till kommissionen. Av dessa utsorterades 94 uppgifter. Flertalet av dessa voro alltför ofullständiga för att kunna medtagas i undersökningen eller avsågo personer, som före höstterminen 1939 avslutat sina studier och sålunda icke berördes av undersökningen. Av de övriga utsorterade uppgifterna voro ett antal dupletter, 5 avsågo studenter, vilka tagit anställning som officerare på aktiv stat, och 8 utländska undersåtar. Med hänsyn till att 1941 års krigsfamiljebidragskommittés arbete så snart som möjligt behövde erhålla visst material av vikt för dess arbete, medgav icke tiden någon komplettering av de lämnade uppgifterna. Den statistiska bearbetningen av materialet försvårades sålunda av att uppgifterna i viss utsträckning voro ofullständiga samt att vissa frågor av en del uppgiftslämnare

94 missuppfattats. För 410 manliga och 233 kvinnliga studenter vid universiteten samt Stockholms och Göteborgs högskolor, eller 11-7 resp. 19-2 % av samtliga i undersökningen ingående av dessa, voro uppgifterna beträffande studierna så ofullständiga, a t t det icke var möjligt att angiva studieriktning. Dessa uppgifter redovisas i undersökningen under beteckningen »ej uppgiven studieriktning». I denna grupp ingår sannolikt ett flertal personer, som antingen ännu icke valt studieriktning eller endast avse komplettering av betyg. Även de frågor i formuläret, vilka avsågo att närmare belysa militärtjänstgöringens inverkan på studierna (antalet studieterminer, avslutade ämnen och betygssumma samt avlagda examina dels före och dels efter den 1 september 1939), voro ofullständigt besvarade. Särskilt gällde detta uppgifterna om avslutade ämnen och betygssumma. Det har därför icke visat sig genomförbart att på ett fullt tillfredsställande sätt belysa sambandet mellan militärtjänstgöring och studieresultat. Icke heller har frågan, huruvida studietiden förlängts på grund av militärtjänstgöring utöver tiden för själva tjänstgöringen, siffermässigt kunnat belysas, då det framgår av materialet att uppgiftslämnare i viss utsträckning sannolikt missförstått frågan och i uppgifterna om den förlängda tiden även inräknat tiden för själva militärtjänstgöringen. Beträffande övriga brister i materialet hänvisas till den efterföljande redogörelsen för undersökningsresultaten. De i undersökningen ingående deklaranterna redovisas å resp. läroanstalter. oavsett om de avslutat studierna höstterminen 1941 eller ej, varvid de förstnämnda redovisats särskilt i de fall, där den omständigheten att vederbörande avslutat studierna annars skulle ha förryckt resultatet. Vid redovisningen efter läroanstalter ha i vissa sammanställningar Uppsala universitet, Lunds universitet, (karolinska institutet), Stockholms högskola och Göteborgs högskola sammanförts till en grupp: »Universitet och fria högskolor» samt övriga läroanstalter till en grupp »Fackhögskolor». Vidare ha personer tillhörande filosofisk resp. juridisk, teologisk och medicinsk fakultet genomgående benämnts filosofer resp. jurister, teologer och medicinare.

Kap. XV. Undersökningens representativitet. Antalet vid universitet och högskolor inskrivna studerande vårterminen 1938 -höstterminen 1941 redovisas i tab. 43. Av tabellen framgår att hela antalet inskrivna höstterminen 1941 uppgick till 11 700, varav 9 042 män och 2 658* kvinnor. Av samtliga studenter voro 8 409 inskrivna vid universitet och fria högskolor och 3 291 vid fackhögskolor. Antalet i undersökningen ingående personer redovisas i tab. 44, varvid personer, som varit inskrivna vid resp läroanstalter höstterminen 1939 eller senare men som avslutat studierna före höstterminen 1941, redovisats särskilt. Av tabellen framgår, att endast 304 personer, eller it % av samtliga, tillhörde denna kategori. Då i runt tal 5 000 studenter under perioden höstterminen 1939—vårterminen 1941 avslutat stu-

.5 —'

s

CMtOinCMCCCOCOHl

iMCOT-tCOrtiO-HOO 05C3r-tWh>l>CD*0

°JJ4

rx-ascrscTao-ccooas

rH-HrH<NcMfy*lMCM

« a a

rH^tiaor-^cor-rHco

s

•*^ntor~05iot-co

o 00

(X) CO CO CO CO 1C1 C i

1 I I

ii t-H Ä

«J)tD(NOCOiDCOtO H H H O ) 0 0 - <

CT>t~t~«3C5COtNOi tDO5r--HlO0000lM

I I

(3D

» ! g 00

e •9

a <a

I

å « . i *o

-

OJ ^ 3 ^->

f - i — I —l O O »O O T H TfiH^^COCOlr-t^CO

o

a 2 • • .a -Sä !i»S « a ° °

=

g I

a>

i

TH

C^COC^COCSOTC^CN

fe

-*iOcococo.n.nt:0 O •OM

csKNcoc^in-H^co M yD - t C£> - ( • * (M o

C

H N O C O O O C O O

08 CMCMCMtMiHC^CMCO

t^cor-Hicocor-co

(NCMH^H^CO

ocotMOi-^crsi-ft—

O r J H C O O O l O C D

TH

y-t «-4 Y—I r H fj» ( M W

cocrscTsao^Hcor^Q

fcn-3

SSffi

CMCOCOCOC^CMCNCO

•* i ^3

<MtDCO<Ji<MCD-rriH^

t~COI>-C0001>-rHCO t O « H ( N ( M O C O N CO "^1 " * "*41 ^ 1 CO CO "H^ asascoincjsoccDto w c c i > o a > > r ) « o

0 0 t^> i O CD u0 i O * * © « « i O C O O O COS CO 0 0 t>-CTi 00 CM r H CO

co^cococococoa» 0 » < p CO « <<-( H O r n OCOr-nOCTa-^ao© CCCCXD CO "HH i£3 i C O

a a

0 2 ^ ^

( ^ O C O O ^ O O O O

r-^0>»*-iC«O5CMff»3O

© 2 so o e-i'S-flj^

m . -B

aoaocococor-t-ao —t o

aat>-T-4ina0inij>co O J co co c« c - •^OiOcCi

1 eö 1 +»

-HliCOiOiQOiOO

t o i o c o o H i f l c c r » CO^OTQOr-rJiOOO cococor*-r-i>-aoi>

O5 0 l 0 0 0 r - W «

r H r H »H 1—I r H »-H

c^aiiOr-iOiOOiniLC owasHiOooiOr' O O O i C J i C n O O O CSCSrH H - H - H H H

~ 1

w i n w o o o c O H c o r l l f l H h H H Q l M H H H O ^ t * C O C O W I M W W H H H H

00 H co ^

i n *ii

HCON^QHCOhlOf^coMoocDco 00 O CJ5 O »O t - T- C75 ^

BD

* d o o J 4 a • = •**

a H

CO •**< CO ^

H N H r t H H T - i r - 1

Sä

I 00 tO bo

«

I-H T H I H r H r H

G)*

o

t-

C O Ä ^ C C N O - * ^

Oir^-OJco-Hcncccn

S-* J o

3 & . M . M 6C.3

o 9

THT-IIHC^CN-HTHCM

c O ^ - ^ ^ - ^ ^ ^ c O

J3

H ja •u o

H O O O O O J O ) C O

tM r H (M TH - H TH r H

. .-H

t—crscoinco^THt» N O C T X h - ® C 0 H

c^a^cTscooooocnaa

r-cMcocor--CTi<MiO •^inininin^totD

C* rH cO r } i t o r-. t * - O CO t D H CO O i H tO T J I •^inio^oiMirtTti

f—CO^CTS^r-lt^CC coaotooJO^ncoaa T f i T * - * P O O CO CO CD

CTSC0r»r-»^JiascOrH H l T f h - O H I Q CO W tncoiT5cocjacoH^in C«C9CN{MrH(Mryj<M

_. Ö «

4 J c

^

COCOCftCDOOrHH

S

'-^>COCOCO*WI"«^HHTH

M

T H T H T H r H i H r H T H i H

CO CO C75 CTi O O ' CO CO CO CO HP H^ C5 CT5 CTi <J1 CTl CTS <

g COOOCROlOOHiH ,ä K l C O c O W H i T d ' * - * CQ cnCTiCTiCTlCTlCTSCriCTi rHrHrH^HrHrHrHrH +J

>JIj

^-rd

P-^U

r>-=3

+ J ^ j , - * J .^j .j_> * j - t -

t>rÖ > J 3 > - f l ^ ^

»

5)6 Tab. 44. Antalet i undersökningen ingående fördelade efter läroanstalt.! Män

Läroanstalt A

Kvinnor

Samtliga

B

Summa

A

B

Summa

A

B

Snmma

Universitet och fria högskolor . . 3 373 1469 Lunds universitet . . . • . . . 1363 Stockholms högskola 364 Göteborgs högskola 177

146 73 66 3 4

3 619 1542 1429 367 181

1146 483 421 172 70

66 33 28 3 2

1212 516 449 175 72

4 519 1952 1784 536 247

212 106 94 6 6

4 731 2 058 1878 542 253

1473 903

87 23

1660 926

198 15

203 15

92 23

1763 941

642 261

666 -261

10 5

675 266

114 49

142 49

5 5

1671 918 652 266 168

Tekniska högskolorna Chalmers tekniska högskola. . Handelshögskolorna Handelshögskolan i Stockholm . Handelshögskolan i Göteborg . Tandläkarinstitutet Veterinärhögskolan . . . . Farmaceutiska institutet . . . Skogshögskolan . . . . • . . . Lantbrukshögskolan

118 36 116 21 36 101 15 Samtliga 4846 233

75 118 36 103 137 36 116 5079 1344

10 5

t

30 .

149 49

193 36 106 219 24 36 101 15 1415 6190 304

193 36 243 36 116 6494

119 49

. ' A = personer, som ej avslutat studierna höstterminen 1941. B = personer, som avslutat studierna före höstterminen 1941.

dierna vid universiteten och högskolorna, följer härav, att dessa i mycket ringa utsträckning deltagit i undersökningen. I vilken utsträckning de övriga, som alltså vid undersökningstillfället fortfarande bedrevo studier, deltagit i undersökningen belyses av tab. 45. Vid en jämförelse mellan antalet inskrivna och antalet i undersökningen ingående personer torde observeras, att i den sistnämnda siffran torde ingå ett antal personer, som ej voro inskrivna höstterminen 1941 men det oaktat icke avslutat studierna. Eepresentativitetssiffran (% i undersökningen ingående av inskrivna) blir sålunda något för hög. Farmaceutiska institutet har helt uteslutits vid denna jämförelse, enär ett mycket stort antal farmucie studerande och farmacie kandidater på grund av obligatorisk praktisk tjänstgöring vid apotek icke voro inskrivna vid högskolorna höstterminen 1941. Som tidigare nämnts, ha de studerande vid karolinska institutet icke deltagit i undersökningen. Av tab. 45 framgår, att 582 % av samtliga manliga och 507 % av samtliga kvinnliga studerande vid de redovisade läroanstalterna höstterminen 1941 deltogo i undersökningen. Deltagandet var mycket växlande. Lantbrukshögskolan, Uppsala och Lunds universitet samt skogshögskolan och Chalmers tekniska högskola uppvisade goda eller tämligen goda representativitetssiffror, medan siffrorna för övriga läroanstalter voro mindre tillfredsställande. Då universiteten och de fria högskolorna inrymma vitt skilda studieriktningar, torde det vara betydelsefullt att konstatera, i vilken utsträckning de studerande inom de olika fakulteterna deltagit i undersökningen. En direkt sådan jämförelse kan tyvärr icke göras, då, som tidigare nämnts, ett stort

97 T a b . 4 5 . A n t a l e t vid r e s p . l ä r o a n s t a l t e r i n s k r i v n a h ö s t t e r m i n e n 1941 ( A ) s a m t i u n d e r s ö k n i n g e n i n g - å e n d e p e r s o n e r , s o m e j a v s l u t a t s t u d i e r n a h ö s t t e r m i n e n 1941 ( B ) 1 Män

Kvinnor

Summa

Läroanstalt B i % av A U n i v o r s i t e t och fria högskolor Uppsala universitet . . . . Lunds universitet Stockholms högskola . . . Göteborgs h ö g s k o l a . . . .

5 282 3 373 1823 1469 1775 1363 1334 364 350 177

639 806 76-8 27-3 50-6

Faekhögskolor T e k n i s k a högskolorna Tekniska högskolan Chalmers tekniska högskola . . Handelshögskolorna Handelshögskolan i Stockholm . Handelshögskolan i Göteborg . Tandläkarinstitutet Veterinärhögskolan Skogshögskolan Lantbrukshögskolan

2 851 1 3 5 7 1755 903 1 337 642 418 261 479 163 306 114 173 49 299 118 143 36 52 36 123 101

47-6 51-6 48-0 62-4 34-0 37-8 28-S 395 252 69-2 82-1

Samtliga

8 1 3 3 4 730

58-2

B i% av A 2 210 1 1 4 6 H98 483 665 421 653 172 194 70

B i * av A

619 69-2 63-3 26-3 361

7 492 4 519 2 521 1 9 5 2 2 440 1 7 8 4 1987 536 544 247

60 3 77-4 73-1 270 454

95 15 10 5 5 5

401 55-6 52-6 62-5 16-1 20-8

42-9

3 088 1 4 5 2 918 1782 652 1356 426 26G 510 168 330 119 180 49 474 193 146 36 52 36 124 101

470 51-5 48-1 62-4 32-9 36-1 27-2 40-7 24-7 69-2 81-6

2 447 1 2 4 1

50-;

10 5SO 5 971

56-4

237 27 19 8 31 24 7 175 3 1

F a r m a c e u t i s k a i n s t i t u t e t ej m e d r ä k n a t (se sid. 96)

antal personer lämnat så ofullständiga uppgifter om sina studier, att de icke kunnat klassificeras efter studieriktning. Av samtliga i undersökningen ingående, vilka ej avslutat studierna höstterminen 1941, tillhörde 410 män (12-2 %) och 226 kvinnor (197 °fi) kategorien »ej uppgiven studieriktning». En jämförelse mellan de övrigas (B) och samtliga inskrivnas ( A ) procentuella fördelning efter studieriktning giver följande resultat. A Filosofer Jurister Teologer Medicinare

Män B

Kvinnor A B

45"7 21-6 89 238

45-7 21-1 178 15'4

81-2 7-4 0-8 10-6

83"9 6-4 1-6 8l

S u m m a 100 0

100 0

100 0

100-0

Även om de, vilkas studieriktning icke kunnat fastställas, skulle uppvisa en från de övriga avvikande fördelning, torde man kunna fastslå, att uppgiftslämnarnas fördelning efter studieriktning uppvisar en god överensstämmelse med de inskrivnas. Att filosoferna och juristerna äro något underrepresenterade sammanhänger med den låga deltagarefrekvensen vid Stockholms högskola (27"0 %), där enbart dessa båda studieriktningar äro representerade. I tab. 45 ha givetvis endast de läroanstalter, som deltagit i undersökningen, medtagits. Då detta icke gäller karolinska institutet, representera i undersökningen ingående medicinare endast Uppsala och Lunds universitet. Undersök7—430184

98 ningsmaterialet omfattar dock 531 personer, identifierade som medicinare, vilka icke avslutat studierna höstterminen 1941. Dessa utgöra 313 % av samtliga vid Uppsala och Lunds universitet samt karolinska institutet inskrivna medicinare höstterminen 1941.

Kap. XVI. Ålder och värnpliktsförhållanden. I tab. 46 och 47 lämnas uppgifter om männens resp. kvinnornas åldersfördelning vid undersökningstillfället. Medelåldern (medium) för samtliga i undersökningen ingående uppgick för männen till 24-7 år och för kvinnorna till 23'3 år. Då i materialet endast ingår ett mindre antal personer, som avslutat stuT a b . 46.

Männens

f ö r d e l n i n g e f t e r l ä r o a n s t a l t och å l d e r . Å l d e r

Läroanstalt

Summa 17—19 20—22 23—25 1 26—28 29—31 32—co

Antal Universitet och fria högskolor . . . Filosofer Jurister Teologer Medicinare Ej uppgiven studieriktning . . .

176 52 ."28 5 12 79

958 341 223 65 118 211

1143 468 278 170 154 73

679 284 92 153 122 28

338 144 27 94 65 8

225 116 17 66 15 11

3 619 1405 665 553 486 410

Fackhögskolor Tekniska högskolorna Handelshögskolorna Tandläkarinstitutet Veterinärhögskolan . . . . . . . Farmaceutiska institatet . . . . Skogshögskolan Lantbrukshögskolan

100 78 11 11

178 46 21 18 4 34 10 40 852

25 2 2 5

614 350 86 41 21 58 23 35 1757

66 8 2 4 5 22

Samtliga

582 442 69 39 6 17 3 6 1540

Procentuell fördelning samt medelålder Universitet och fria högskolor . . . Filosofer , . Jurister Teologer Medicinare Ej uppgiven studieriktning . . . Fackhögskolor Tekniska högskolorna Handelshögskolorna Tandläkarinstitutet Veterinärhögskolan Farmaceutiska institutet Skogshögskolan Lantbrukahögskolun

. . . .

Samtliga

— — — —

—

—

25 404

10 250

1560 926 191 118 36 137 36 116 5079 Medelålder 25-2 i25-6 24-1 27-2 25-4 22-4

— 6

6-0 3-7 4-2 09 2-6 19-2

27-2 24-3 33-6 11-8 24-3 51-4

32-5 33-3 41-8 30-7 31-7 17-8

19-3 20-2 13-8 27-7 25-1 6-8

96 10-2 41 17-0 13-4 2-0

64 8-3 2-6 11-9 3-0 2-8

6-4 8-4 5-8 9-3

37-3 47-7 36-2 331 16-7 12-4 8-4 5-1 30-3

39'4 37-7 450 34-7 58-3 42-3 63-8 30-2 34-6

111 5-0 11-0 15-3 11-1 24-8 27-8 34-5 168

1-6 0-2

— — — — 5-4

l-o 10 3-4 13-9 16-1 21-6 8-0

l-o 4-2

— 4-4 8-6 4-9

237 22-7 23-5 241 24-8 26-1 24-9 27-3 24 7

99 Tab. 47. Kvinnornas fördelning efter läroanstalt och ålder. Å l d e r

Läroanstalt

Summa

17—19 20—22 23—25 26—28 29—31 32—

Antal Universitet och fria högskolor . . . Filosofer Jurister Teologer Medicinare Ej uppgiven studieriktning . . .

97 40 4

Fackhögskolor Tekniska högskolorna Handelshögskolorna Tandläkarinstitutet Farmaceutiska institutet

12 3 1

1 52

. . . . Samtliga

Procentuell fördelning samt medelålder Universitet och fria högskolor . . . Filosofer JuriBter Teologer Medicinare Ej uppgiven studieriktning . . . Fackhögskolor Tekniska högskolorna . . Handelshögskolorna . . . Tandläkarinstitutet . . . Farmaceutiska institutet

346 266 25 8 25 22

116 94 4 3

43 30 1 1 10 1

76 8 5 46 17

83 4 1 18 60

3 13 131

10 53

22 1 2 4

6 35

1212 819 66 15 79 233 203 15 7 75 106 1415 Medelålder

80 4-9 6-0 1-3 22-3 5-9 20-0 14-3 10-7

Samtliga

582 367 31 3 33 148

480 44-7 47-0 20-0 41-8 63-5

28G 32-5 37-9 53-3 31-6 9-5

9-5 11-5 61 20-0 10-1 2-6

35 3-7 1-5 67 12-7 0-4

2-4 2-7 1-5

37-4 53-3 71-4 61-3 160 46-5

40-9 26-7 14-3 24-0 56-6

7-9

40 12-3

5-7

30-3

9-3

9-4 37

237 21-5 21-4 21-9 25-5

2-5

23-3

2-5 1-7

23-7 23-2 24-8 24-5 21-4

dierna under tiden vt 1940—ht 1941, torde siffrorna i stort sett riktigt återge även de studerandes åldersfördelning vid undersökningstillfället. Medelåldern var genomgående högre för männen, vilket sammanhänger med att dessa i större utsträckning än kvinnorna avse högre examen med längre studietid. Av tab. 46 framgår vidare, att så gott som samtliga män voro i värnpliktsåldern (födda 1921 eller tidigare). Endast 276, eller 54 %, voro underåriga. 3 personer voro överåriga, d. v. s. hade fyllt 47 år. I punkt 2 i frågeformuläret (se bilaga C) efterfrågades uppgiftslämnarens värnpliktsförhållanden. Vid granskningen av de lämnade uppgifterna framgick, att mellan 300 och 400 deklaranter uppgivit sig tillhöra flera av de uppräknade kategorierna. En önskan att uppge försvarsgren och samtidigt militär grad hade resulterat i, att i viss utsträckning stabsfurirer, värnpliktiga officerare eller underofficerare uppgivit sig vara fast anställda vid krigsmakten. Samtliga dessa ha givetvis klassificerats såsom värnpliktiga i linjetjänst. E t t fåtal studenter hade uppgivit sig vara underåriga eller frikallade och samtidigt krigsfrivilliga. Dessa klassificerades såsom krigsfrivilliga. En mellanställning mellan fast anställda och värnpliktiga inta de överstatsanställda samt

100 Tab. 48. Manliga studerande fördelade efter läroanstalt och viiriipliktsförliålliintlen.

Läroanstalt

FriUnder- kalåriga lade

Fast anställda Värnpliktiga vid KrigsUppfrigift Sumexpedivilma i flys- saktionsar- mariliga linjebiträ- mén nen vaptjänst net den

Antal Universitet och fria högskolor Filosofer Jurister Teologer Medicinare Ej uppgiven studieriktning

159 49 27 4 6 73

Fackhögskolor Tekniska högskolorna . Handelshögskolorna . . Tandläkarinstitutet . • Veterinärhögskolau . . Farmaceutiska institutet Skogshögskolan . . . . Lantbrukshö^skolan . .

96 74 12 10

23« 70 104 59 41 117 50 15 14 1 20 17 629

Samtliga

255 Procentuell fördelning Universitet och fria högskolor Filosofer Jurister Teologer Medicinare Ej uppgiven studieriktning

4-5 3-5 4-1 0-7 1-2 17-8

62 8-0 6-3 85

7-5 5-4 7-9

Fackhögskolor Tekniska högskolorna . Handelshögskolorna . . Tandläkarinstitutet . . Veterinärhögskolan . . Farmaceutiska institutet Skogshögskolan . . . . Lantbrukshögskolan . . Samtliga

16-9 10-5 18-8 12-1

11-9

412 201 85 78 7 41

198 112 3 2 25

—

6 1109 3 657 119 2 1 82 32 —

55 27 16 3 — 1

107 68

32 29

1U6 — 33 — 80 47 3 234

48 3 519 20 1405 7 K65 9 553 6 486 6 410

O

14 12 2

4 3 7

—

— — —

—

—

24 1560 6 926 191 2 4 118 2 36 6 137 36 4 116

467 305

72 5079

56 4-0 16-8

0-5 0-1 0-3

0-2 0-1 0-3

0-6 0-4 6-1

2-3 0-7

0-2 0-5

1-4 1000 1-4 100-0 11 1000 1-ti 11.0-0 1-2 100-0 1-5 1000

09 1-3

17 1 2 11 3

Q

4 1

60-4 58-4 53-4 61-3 80-9 53-2

11-7 14-3 12-8

04 0-3 10 0-8

71-1 71-0 62-3 69-5 88-9 77-4 91-7

20 3-1 1-6

35 6-9 2-9 7-3 8-4 10-6 2-5 3-4 — 2-8 0-7 2-9 — 8-3 6-9 6o

— — — — —

l-o — — — — —

63-7

9-2

To

0-4

14-7

0-9

14-6

7 2 2 — 1 2

1-2 1-3 0-7 2-9 0-2 0-2

.— — — —

2-8

5-0

41 2 125 18 82(i 355 5 16 339 393 1 218 1

141 1-5

io-o

6-0

—

—

1-5 0-7 1-0 3-4 5-5 4-4

1000 loo-o

100-0 lOii-O 1000 100-0 — 100-0 3-4 100-0 1-4 1000

reservofficersaspiranterna. Det fåtal uppgiftslämnare av den förra kategorien, som ingick i materialet, klassificerades såsom värnpliktiga i linjetjänst, då överstatsanställningen är av tillfällig art. Med hänsyn till reservofficersaspiranternas speciella tjänstgöringsförhållanden klassificerades dessa såsom fast anställda vid krigsmakten. Närmare uppgifter om studenternas värnpliktsförhållanden vid undersökningstillfället lämnas i tab. 48. Antalet underåriga är i tabellen något lägre än i tab. 46, vilket beror på att ett antal underåriga fullgjorde beredskapstjänstgöring som krigsfrivilliga eller som värnpliktiga, som erhållit åldersdispens. För 72 studenter (1-4 °/°\ saknas uppgifter om värnpliktsförhållanden. Av samtliga studenter i värnpliktsåldern voro 629, eller 124 %, frikallade. Det relativa antalet frikallade var lägre vid de tekniska högskolorna, handels-

101 högskolorna samt veterinärhögskolan än vid övriga läroanstalter, och vid skogshögskolan saknades frikallade helt. Särskilda fordringar på vederbörandes kroppskonstitution uppställas som villkor för inträde vid denna högskola. Vid universiteten och de fria högskolorna var det relativa antalet frikallade högst bland teologer (18-8 %) och filosofer (169 %). Hela antalet i undersökningen ingående värnpliktiga och fast anställda vid krigsmakten uppgick till 4 076, eller 803 % av samtliga. Under förutsättning att i undersökningen icke ingående studenter, inskrivna vid resp. läroanstalter höstterminen 1941, uppvisa samma relativa fördelning efter värnpliktsförhållanden som de redovisade, skulle hela antalet värnpliktiga och fast anställda vid krigsmakten vid universitet och högskolor (karolinska institutet medräknat) den 15 november 1941 uppgå till 7 300. Av i undersökningen ingående värnpliktiga och fast anställda vid krigsmakten voro 3 234 (793 %) värnpliktiga i linjetjänst, 467 (11*5 %) expeditionsbiträden och 375 (92 %) fast anställda vid krigsmakten. Av de sistnämnda voro 305 anställda vid armén, 49 vid marinen och 21 vid flygvapnet. Antalet fast anställda vid krigsmakten var relativt högt bland jurister (17-4 % av samtliga i undersökningen ingående), handelshögskoliter (131 %) och teknologer (117 %). En fördelning efter anställningens art utvisar, att 322 voro reservofficerare (eller reservofficersaspiranter), 12 läkare, 28 ingenjörer och 13 innehade annan anställning. Under punkt 4 i frågeformuläret (se bilaga C) skulle uppgift lämnas om fullgjord militärtjänstgöring dels före och dels efter den 1 september 1939. Även tjänstgöring som krigsfrivillig skulle inräknas. Uppgifterna voro, såvitt man kunde döma, genomgående fullständiga och korrigeringar behövde endast vidtagas i ett mindre antal fall. Vid klassificering av tjänstgöringstiden efter den 1 september 1939 skildes på tjänstgöring under tiden T/6—30/9 (sommarperiod) och tiden 7i 0 — 31 / 5 (vinterperiod) och tjänstgöringstiden omräknades i hela månader. För de personer, som fullgjorde militärtjänstgöring vid undersökningstillfället ( 15 /n 1941) och varit inkallade 1—15 november, räknades november som hel månad. Tidsperioden Va 1939— 15 /n 1941 omfattar sålunda 27 månader. Resultatet av undersökningen beträffande militärtjänstgöringens längd under tiden xj9 1939—15/n 1941 återgives i tab. 49 och 50. I tabellerna ha de värnpliktiga och fast anställda vid krigsmakten uppdelats i tre kategorier: a) födda senast 1918, b) födda 1919 och c) födda 1920. De, som voro födda 1921 och sålunda även värnpliktiga (291 värnpliktiga och fast anställda vid krigsmakten), medtogos icke, enär de under undersökningsperioden endast kunnat fullgöra en mindre del av sin värnpliktstjänstgöring. Det torde observeras, att studenter födda senast 1918 fullgjort hela sin värnpliktstjänstgöring före krigsutbrottet, om de icke haft uppskov. Att det senare förekommit i stor utsträckning utvisa uppgifterna om fullgjord militärtjänstgöring före den 1 september 1939 beträffande denna kategori. För de inkallade värnpliktiga i linjetjänst uppgick den genomsnittliga tjänstgöringstidens längd före V9 1939 till 6 l månader, då den ordinarie värnpliktstjänst-

102 Tab. 49. Värnpliktiga och fast anställda vid krigsmakten fördelade efter militärtjänstgöringens längd under tiden V» 1939—16/n 1941. Värnpliktiga Antal tjänstgöringsmånader efter '/o 1939

i linjetjänst

Fast anställda vid. krigsmakten

expeditionsbiträden

födda senast 1918

födda 1919

födda 1920

födda senast 1918

181 292 402 508 405

30 57 64 78 90

40 43 55 34 47

46 95 98 64 33

234 80 20 9 2

141 32 12 4

179 23 6 5

10 1

8-5 13-7 18-8 23-8 19-0 11-0 3-8 0-9 0-4 o-i 100-0

5-9 11-2 12-6 15-3 17-7 27-8 6-3 2-4 0-8

9-3 9-9 127 7-9 10-9 41-4 5-3 1-4 1-2

13-3 27-4 28-2 18-4 9-5

100-0

lOOo

födda 1 . „ , . senast ° * 1918 | 1 9 1 9

födda 1919

födda 1920

2 5 10 11 22 5 2

2 1 5 5 15

17 3 11 27 42

3 1

45 36 31 17 5 234

födda 1920

Antal 0 1—3 4-6 7—9 10-12 13-15 16-18 19—21 22—24 25-27 Summa Procentuell 0 1—3 4—6 7—9 10-12 13-15 16—18 19-21 22—24 25—27

fördelning

Summa

1 2 8 9 23 5 3 3 1 55

2 2 19 3 7 11 2 46

2-9 03

3-4 8-6 16-9 18-6 37-3 8-6 3-4 3-4 1000

6-3 3-1 15-6 15-6 46-9

7-3 1-3 4-7 11-5 18-0 9-4 19-2 3-1 15-4 132 7-3 2-1 1000 1 lOOo

1-8 3-6 14-5 16-4 41-8 91 5-6 5-5 1-8

4-4 , 44 41-3 6-6 15-2 23-9 4'8

100-0

göringen omfattade nära 9 månader (260 dagar). Studenter födda 1919 ha fullgjort en del och studenter födda 1920 icke någon del av värnpliktstjänstgöringen före krigsutbrottet. Av tab. 49 framgår, att av de 2 714 värnpliktiga och fast anställda vid krigsmakten, som voro födda 1918 eller tidigare, och alltså fullgjort den ordinarie värnplikten före krigsutbrottet, hade 2 470, eller 910 %, under undersökningsperioden varit inkallade till militärtjänstgöring under längre eller kortare tid. Av de värnpliktiga i linjetjänst födda senast 1918 hade 59-0 % (1 258) varit inkallade längre tid än 6 månader och 162 % (345) längre tid än 1 år. Motsvarande siffror för expeditionsbiträden uppgick till 3 1 l % (108) resp. 3*2 % (11) och för fast anställda vid krigsmakten till 86-8 % (203) resp. 573 °A (134). De inkallades fördelning efter tjänstgöringstidens längd utvisar, att mycket stora skiljaktigheter förelegat och att beredskapstjänstgöringen drabbat studenterna mycket olika. Medeltjänstgöringstiden för inkallade värnpliktiga och fast anställda vid krigsmakten under tiden % 1939—15/n (30/ii) 1941 redovisas i tab. 50. Tabellen utvisar, att av inkallade födda senast 1918 hade värnpliktiga i linjetjänst

103 Tab. 50. Genomsnittlig tjänstgöringstid för inkallade värnpliktiga och fast anställda rid krigsmakten under tiden 1/a 1939—16/u 1941. Värnpliktiga Tjänstgöringsperiod

linjetjänst födda -1918

expeditionsbiträden

födda födda födda 1919 1920 -1918

födda 1919

Fast anställd a vid krigsmakten

födda födda 1920 -1918

födda 1919

födda 1920

Genomsnittlig tjänstgöringstid i månader S 1939 V 1939 V 1940 S 1940 V 1941 S 1941

0-3 0-5 8-8 2-5 0-9 0-9

0-4 0-5 3-4 .2-9 1-7 • 1-4

0-2 0-2 2-7 2-8 30 23

0-2 0-4 1-9 1-7 0-7 0-8

0-3 0-8 2-7 2-2 2-1 Ti

0-1 0-2 20 T5 3-7 1-6

0-5 0-8 5-2 3-6 2-4 1-9

0-6 0-9 4-2 3-1 2-G 21

0-6 1-3 5-2 3-6 4-1 2-9

Summa Antal inkallade

8-4 1952

103 478

112 392

5'7 301

92 57

91 30

144 217

13 5 55

177 46

Genomsnittlig tjänstgöringstid i % av möjlig tid S 1939 V 1939 V 1940 S 1940 V 1941 S 1941

30o 16-7 41-3 62-5 12-9 22-5

40-0 16-7 42-5 72-5 24-3 35-0

20-0 6-7 33-8 70-0 42-9 57-5

20-0 13-3 23-8 42-5 10-0 20-0

30-0 26-7 33-8 55-0 30-0 27-5

10-0 6-7 25-0 37-5 52-9 40-0

500 26-7 65-0 90-0 343 47-5

600 30-0 52-5 77-5 37-1 52-5

60-0 43-3 65-0 900 58-fi 72-5

Samma

41-5

33 7

53-3

65-6

1 S = Sommarperiod omfattande tiden '/o—M/o (är 1939 endast VD—'"/o), V = vinterperiod omfattande övriga månader (år 1941 dock endast till u / u ) .

tjänstgjort i genomsnitt 8-4 månader, expeditionsbiträden 5'7 månader och fast anställda vid krigsmakten 144 månader. De väsentligt högre medeltalen för värnpliktiga födda åren 1919 och 1920 bero givetvis på att tjänstgöringstiden omfattat både första utbildning och beredskapstjänstgöring. I tabellen har medeltjänstgöringstiden även angivits för sommar- och vinterperioder resp. år under undersökningsperioden. Vidare har medeltjänstgöringstiden under resp. perioder angivits i procent av tidsperiodens längd (möjlig tid). Såsom resultatet av denna undersökning framgår, att militärtjänstgöringen var mest betungande under 1940. Värnpliktiga i linjetjänst födda senast 1918 voro i genomsnitt under detta år inkallade mer än 2/5 av vinterperioden (3-3 månader) och nära 2 / s av sommarperioden (2-5 månader) eller sammanlagt nära halva året (5-8 månader). Under perioden Vi—15/n 1941 var tjänstgöringstiden betydligt kortare och uppgick sammanlagt i medeltal till 1'8 månader. Den betydligt kortare tjänstgöringstiden under 1941 sammanhänger dels med den militära beredskapens minskade omfattning jämfört med 1940, dels med att befälet i större utsträckning än tidigare rekryterats från andra kategorier än universitets- och högskoleungdom. För att utröna, om inkallelsetiden varit olika för olika kategorier av studenter, ha samtliga efter den 1/9 1939 inkallade värnpliktiga (i linjetjänst och

104 expeditionsbiträden) födda senast 1918 fördelats efter studieriktning, varefter medeltjänstgöringstiden under tiden 1/„ 1939— 15 /n 1941 uträknats för resp. kategorier. Resultatet framgår av efterföljande sammanställning.

Universitet och fria högskolor Filosofer Jurister Teologer Medicinare Ej angiven studieriktning

1 658 712 259 338 261 88

Medeltjänstgöriugstid i månader 7-8 8l 9-4 7"9 4'2 100

Faokhögskolor Tekniska högskolorna Handelshögskolorna Tandläkarinstitutet Veterinärhögskolan Farmaceutiska institutet Skogshögskolan Lantbrukshögskolan

595 290 70 39 14 76 29 77

8-1 90 104 4-9 3-6 5-6 8-2 7-6

Samtliga 2 253

7-9

Läroanstalt

Antal ^ " ^

Sammanställningen utvisar, att medicinarna samt de studerande vid tandläkarinstitutet, veterinärhögskolan och farmaceutiska institutet hade väsentligt kortare tjänstgöringstid än övriga kategorier. För medicinarna var den sålunda i genomsnitt endast hälften så lång som för flertalet övriga och för de studerande vid tandläkarinstitutet, veterinärhögskolan och farmaceutiska institutet ävenledes avsevärt kortare, vilket sammanhänger med att dessas tjänstgöring rationellt ordnats genom generalfältläkarens och överfältveterinärens försorg. Skiljaktigheterna i tjänstgöringstiden mellan övriga kategorier äro genomgående av mindre storleksordning och torde sammanhänga med kategoriernas olika ålderssammansättning. De yngre årsklasserna ha i större utsträckning än de äldre tagits i anspråk för befälsutbildning och därför varit inkallade under längre tid. I mindre grad har även proportionen mellan värnpliktiga i linjetjänst och expeditionsbiträden inom olika kategorier påverkat medeltjänstgöringstiden, då tjänstgöringstiden för de senare såsom ovan visats varit kortare. Den långa medeltjänstgöringstiden för jurister sammanhänger med det relativt höga antalet fast anställda vid krigsmakten bland dessa.

Sedan krigsutbrottet ha även kvinnor deltagit i den militära beredskapen såsom krigsfrivilliga luftbevakerskor, lottor m. m. För läkare, tandläkare. veterinärer, apotekare, sjukgymnaster och barnmorskor föreligger tjänsteplikt enligt lagen om tjänsteplikt. Detta innebär enligt kungl. kungörelse (nr 637/1940), att även kvinnliga studenter, som bedrivit teoretiska eller praktiska studier för något av nämnda yrken, kunna tagas i anspråk för sådan tjänsteplikt. I vilken utsträckning i undersökningen deltagande kvinnliga studenter

105 uppgivit sig ha fullgjort frivillig militärtjänstgöring eller tjänsteplikt under tiden V9 1939— 15 /n 1941 framgår av efterföljande sammanställning. Läroanstalt

Antal

%

Uppsala universitet därav medicinare Lunds universitet därav medicinare Stockholms högskola Göteborgs högskola Tekniska högskolan Chalmers tekniska högskola Handelshögskolan i Stockholm . . . . Tandläkarinstitutet Farmaceutiska institutet Samtliga

121 10 30 7 17 6 — — — 1 1 176

23É4 25'6 67 17*5 9*7 8'8 — — — 1*8 1'0 124

Medelantal tjänstgöringsdagar 56 47 49 45 61 48 — — — 21 30 55

I den efterföljande framställningen redogöres för de faktorer, som äro av betydelse vid bedömningen av militärtjänstgöringens inverkan på studier och ekonomiska förhållanden, samt de resultat undersökningen lämnat beträffande denna inverkan.

Kap. XVII.

Studieförhållanden.

Tiden mellan studentexamen och inskrivning vid universitet eller högskola. Av samtliga i undersökningen ingående personer hade 6 299 (97-0 %) avlagt studentexamen och 195 (30 °/o) annan examen. Av de senare voro 10 kvinnor. Behörighet att vinna inträde vid resp. läroanstalter utan studentexamen föreligger endast vid de tekniska högskolorna, handelshögskolorna, skogshögskolan samt lantbrukshögskolan för personer, som uppfylla vissa fordringar. Därutöver kan Kungl. Maj:t beträffande samtliga läroanstalter meddela dispens från studentexamen. I vilken utsträckning personer, som icke avlagt studentexamen, ingå i undersökningen, framgår av följande sammanställning. Antal utan studentexamen

% av samtliga i undersökningen ingående

102 30 1 49 13 195

10'8 15"2 2'8 42-2 0-2 30

Tekniska högskolorna Handelshögskolorna Skogshögskolan Lantbrukshögskolan Övriga läroanstalter Samtliga

I fortsättningen har i regel icke skilts mellan personer, som avlagt studentexamen och andra.

106 Tab. 51. Manliga resp. kvinnliga studerande fördelade efter läroanstalt och antal år, som förflutit mellan studentexamen och inskrivning vid resp. läroanstalter.

Läroanstalt

Antal

Procentuell fördelning efter antal år, som förflutit mellan studentexamen och inskrivning 0

6-a,

"PPgift saknas

02 0-2 01 0-4 0-2 0-2

Män Universitet och fria högskolor Filosofer Jurister Teologer Medicinare Ej uppgiven studieriktning

3 619 1405 665 553 486 410

69-2 65-5 55-0 66-0 49-4 47-3

314 26-5 33-8 27-8 39-9 39-3

62 3-9 5-9 3-3 7-8 8-1

2-2 1-9 2-6 1-6 2-5 2-4

0-7 0-6 0-8 0-5 0-2 1-5

0-3 0-4 0-4 0-4

0-8 1-0 1-4

0-2

10 Fackhögskolor 1660 Tekniska högskolorna 926 Handelshögskolorna 191 Tandläkarinstitutet i 118 Veterinärhögskolan 36 Farmaceutiska institutet . . . . i 137 36 Lantbrukshögskolan 116 Samtliga 5079

349 42-6 23-0 38-1 33-3

295 36-6 26-7 32-2 41-7

8-8 3-3 15-7 9-3

4-4 0-6 6-8 1-7

2-2 0-1 2-1 T7

21 0-7 3-2 1-8

16-7 7-7

32-9 13-9 155

16-8 16-7 16-4

13-1 5-5 6-9

8-7

5-5 38-8

17-6 16-0 21-5 12-7 22-2 28-5 41-7 10-3

4-4

51-8

30-8

9-0

4-2

1-8

0-9

1212 819 66 15 79 233

76-0 76-3 80-3 73-3 53-2 76-4

18-6 18-1 12-1 26-7 38-0 15-0

30 2-8 1-5

1-2 0-9 3-1

0-9 1-0 1-6

0-2 0-2

11 0-7 1-5

5-0 3-4

1-8 2-2

0-9

203 15 7

202 46-7 71-4 26-6

281 46-7 14-3 39-4

17-2 6-6 14-3 7-4 34-5

4-4

5-3 47-1

1-1 18-4

9-C

10-6

Samtliga i 1 415 I 67-1 | 19'2

o-o

4-2

0-8

17 Kvinnor Universitet och fria högskolor Filosofer Jurister Teologer Medicinare Ej uppgiven studieriktning Fackhögskolor Tekniska högskolorna . . Handelshögskolorna . . . Tandläkarinstitutet . . . Farmaceutiska institutet

94 87

0-5 0-2 1-0 25 2-8

0-3

2-5 2-1

E t t flertal av de studenter, som ämna fortsätta studierna, kunna icke omedelbart efter studentexamens avläggande börja dessa vid universitet eller högskola. Orsakerna härtill äro framför allt nödvändig komplettering av studentexamen, föreskriven praktik vid vissa högskolor samt värnpliktstjänstgöring. För dessa studenter förlänges sålunda studietiden med skillnaden mellan tidpunkten för studentexamen och inskrivningen. 1 tab. 51 lämnas uppgifter om hur lång tid som förflutit mellan studentexamen och inskrivning vid resp. läroanstalter för de i undersökningen ingående. Då i frågeformuläret den exakta tidpunkten endast angivits för inskrivning men ej för studentexamen, vilken ju under året kan ha avlagts antingen under vårterminen eller höstterminen, har i tabellen endast differensen mellan året för studentexamen och inskrivning kunnat angivas. För dem, som avlagt studentexamen på hösten och inskrivit sig vid universitet eller högskola följande termin, är sålunda

107 Tab. 52. Antalet manliga resp. kvinnliga studerande, som kompletterat studentexamen. Komplettanter Läroanstalt

därav % med följande antal kompletterade ämnen

antal

% av samtliga studerande

306 266 93 322 83

21-8

67-6 65-4 72-0 15-2 67-5

882 529 45 86 27 124 25 46

26-3 30-4 55-5

66-5 57-1 23-6 72-9 75-0 90-5 69-4 39-7 38-4

Universitet och fria högskolor Filosofer Jurister Teologer Medicinare Ej uppgiven studieriktning

264 147 25 4 52 36

Fackhögskolor Tekniska högskolorna . . Handelshögskolorna . . . Tandläkarinstitutet . . . Farmaceutiska institutet , Samtliga

6—o>

Män Universitet och fria högskolor Filosofer Jurister Teologer Medicinare Ej uppgiven studieriktning Fackhögskolor Tekniska högskolorna . . Handelshögskolorna . . . Tandläkarinstitutet . . . Veterinärhögskolan . . . Farmaceutiska institutet Skogshögskolan Lantbrukshögskolan . . . Samtliga

265 20-3 312 22-6 32-6 15-7

137 8-8 1-9 54

69 1-3 0-4

14 1-0 0-7

0-8 1-0 0-4

32-0 8-4

16-5 6-0

3-1

0-6 2-4

191 10-8 111 17-4 22-2 64-5 40 8-7

1-2 0-4

5-8 111 1-6 120 2-2

7-0 3-7 1-6

25-6

24!) 25-9 15-6 37-2 22-2 16-9 24-0 23-9 18-8

40 4-0

43-5

24-5 28-5 17-8 25-6 26-0 10-5 20-0 21-7

218 17-9 37-9 25-0 64-2 15-7

542 6T2 920 75-0 9-6 6T1

220 190 8-0 25-0 34-6 25-0

16-9 13-6

6-0 4-8

1-5 1-4

34-6 11-1

15-4 2-8

3-9

1-9

171 11

842 73-3

7-6 45-4

123 9-1

293 18-2

462 18-2

23 9-1

61 99 435

81-3 93-4

9-8 2-0

37-7 253

240 62-G

3-3 1-0

l-c 3-0

30 7

35-9

23-0 6-1 18-2

21 8

1-8

1-2

400 16-8 66-3 20-2

7-0 14-8

4-9 400

1-0

118 Kvinnor

differensen i verkligheten något mindre än som framgår av tabellen. Av tabellen framgår, att 51*8 % av de manliga och 671 % av de kvinnliga studenterna inskrivit sig samma år som studentexamen. 308 % av männen och 19-2 % av kvinnorna skrevo in sig följande år och för 17-4 resp. 1 3 " % skedde inskrivningen först efter det andra året. Betydande skillnader förefunnos mellan olika studieriktningar. Medan flertalet filosofer, jurister och teologer kunnat skriva in sig under studentexamensåret, var detta fallet endast för en mindre del av övriga studerande. Detta sammanhänger givetvis med de särskilda inträdes fordringarna vid specialhögskolorna. I vilken omfattning komplettering av studentexamen fördröjt inskrivningen vid universitet eller högskola framgår av tab. 52. Tabellen utvisar, att komplettering av studentexamen förekommer i mycket stor utsträckning för de studerande icke blott vid fackhögskolor utan även vid universitet och fria hög-

108 skolor. Vid fackhögskolorna hade sålunda 565 % av de manliga och 84-2 % av de kvinnliga kompletterat studentexamen; motsvarande procenttal för universitet och fria högskolor uppgingo till 30-4 resp. 21-8. Av männen hade 598 % och av kvinnorna 641 % kompletterat mer än ett ämne och 342 resp. 459 % tre eller flera ämnen. Praktik före inträde vid universitet eller högskola är obligatorisk endast vid farmaceutiska institutet, skogshögskolan och lantbrukshögskolan. Vid de tekniska högskolorna berättigar viss praktik till inträde för dem, som icke avlagt studentexamen eller annan föreskriven examen. Vid handelshögskolorna är praktik icke erforderlig men anses önskvärd. För att erhålla tillträde till lärokursen för farmacie kandidatexamen vid farmaceutiska institutet fordras minst två års tjänstgöring vid apotek såsom av medicinalstyrelsen vederbörligen godkänd elev. För tillträde till den förberedande kursen vid skogshögskolan (Garpenbergskursen) erfordras förutom betyg över avlagda kunskapsprov m. m. även intyg av fackman om fullgjord praktik eller arbetsanställning. I inträdesfordringarna vid lantbrukshögskolan ingår minst tre års väl vitsordad lantbrukspraktik. I denna praktiktid inräknas genomgången kurs vid lantbruksskola. _ I frågeformuläret (se bil. C) begärdes uppgifter, om vederbörande haft praktik före inträde vid fackhögskola och i så fall hur lång tid. I efterföljande sammanställning meddelas uppgifter rörande antalet manliga studenter, som uppgivit dylik praktik, varvid skilts på dem, som avlagt studentexamen och annan examen. Studentexamen Fackhögskola

Praktikanter % antal 7? samtliga Tekniska högskolorna 764 91-1 Handelshögskolorna 121 720 Farmaceutiska institutet . . . . 243 1000 Skogshögskolan 35 100-0 Lantbrukshögskolan 67 100'0

Medelantal Pfktikmånader 76 145 27'3 15-9 365

Annan

examen

Praktikanter % av samtliga 89 873 24 80-0 — — 1 (100-0) 49 100o

Medelantal praktikmånader 20-7 35-0 — (36-0) 5TS

Före krigsutbrottet var värnpliktstjänstgöringen för studenter sammanlagt 260 dagar. Denna fullgjordes huvudsakligen under sommarmånaderna ( l : a tjänstgöringen 15 / 6 — 3 %, 2:a tjänstgöringen 2 % — 3 7 9 ) . Studenter, som inskrivits vid universiteten eller högskolorna före höstterminen 1939, förlorade alltså icke någon nämnvärd studietid på grund av militärtjänstgöring. Av hela antalet i undersökningen ingående manliga studenter voro 7 5 inskrivna före höstterminen 1939. Efter krigsutbrottet lågo förhållandena helt annorlunda till. E n stor del av de studenter, som då fullgjorde sin värnpliktstjänstgöring och skulle ha ryckt ut den 30/e, kvarhöllos i beredskapstjänstgöring, liksom fallet var med ett flertal av dem, som skulle ha ryckt ut vid samma tidpunkt 1940. För den, som normalt skulle ha inskrivit sig vid universitet eller högskolor efter utryckningen i september, uppsköts sålunda studiernas påbörjande av-

109 sevärt. D e t t a belyses i efterföljande s a m m a n s t ä l l n i n g över a n t a l e t n y i n s k r i v n a män r e s p . k v i n n o r vid s a m t l i g a universitet och högskolor v å r t e r m i n e n 1938.— höstterminen 1 9 4 1 . Ar 1938. 1939 . 1940. 1941 .

Fackhögskolor

Universitet och fria högskolor Kvinnor Män VT HT VT HT 98 417 308 1084 90 512 360 1054 111 576 227 702 116 510 335 966

Män

Kvinnor HT

699 763 587 S44

59 127 125 142

Givetvis v a r i e r a r även under n o r m a l a å r a n t a l e t n y i n s k r i v n a , men de avsev ä r d a s k i l l n a d e r n a mellan a n t a l e t m a n l i g a n y i n s k r i v n a före k r i g s u t b r o t t e t och under å r 1940 k u n n a icke förklaras p å a n n a t s ä t t än genom m i l i t ä r t j ä n s t g ö ringens i n v e r k a n . Tab. 53. Antalet manliga resp. kvinnliga studerande, som icke avslutat studierna höstterminen 1941, fördelade efter inskrivningsår. d ä r av % i n s k r i v n a

år

uppantal före gift 1933 1934 1935 1936 193; 1938 1939 1940 1941 sak1933

Läroanstalt

Män Universitet och fria högskolor 3 373 11-4 4-5 5-4 7-8 11-3 Filosofer 1354 153 5-7 6-1 8-0 11-2 Jurister 626 4-4 1 3 2-9 5-3 160 Teologer 526 16-0 5 3 7-2 105 14-4 Medicinare 457 10-8 7-4 8-3 12-9 10-7 Ej uppgiven studieriktning . 410 3-4 l-o 1-5 1-9 TO Fackhögskolor 1473 Tekniska högskolorna . . . 903 Handelshögskolorna . . . . 163 Tandläkarinstitutet . . . . 118 Vcterinärhögskolan . . . . 36 Farmaceutiska institutet . . 116 Skogshögskolan 36 Lantbrukshögskolan . . . . 101 Samtliga 4846

0-6 0-3 34 2-8

1-0 8-0

Kvinnor Universitet och fria högskolor 1 148 3-2 Filosofer 772 3-4 Jurister 59 1-7 Teologer 15 134 Medicinare 74 8-1 Ej uppgiven Btudieriktning . 226 0-8 Fack högskolor Tekniska högskolorna . . . Handelshögskolorna . . . . Tandläkarinstitutet . . . . Farmaceutiska institutet . .

198 15 ^5 75 103

Samtliga 11344

0-5 01 1-8 1-7

07 0--1 ()-«

1-4 1-1 0-6 0-9 5-5 1-7

120 119 16-1 13-7 13-4 2-2

130 12-8 18-5 14-4 11-4 5-1

12-6 8-2 137 125 7-9 8-5 16-8 8-0 10-7 101 4-0 4-2 9-8 11-4 3-9 13-2 11-7 58-8

3 4 9 7 186 2 1 6 219 212 2-3 9-9 2T8 21-2 22-5 20-2 3-1 2-5 3-7 27-6 24-5 350 7-6 8-6 13-6 22-0 18-6 21-2 8-3 22-2 16-7 13-9 16-7 2-8 7-8 17-3 13-8 19-8 12-9 24-1 5 6 25-0 33-3 30-5 5-6 3 0 9-9 22-8 15-8 24-7 17-8 8-9 113 147 15-3 124 16-0

1-7

88 0-9 10 lo

4-0

3ö

19 2-3

4-0 6-5 9-9 128 168 230 19-4 4 9 8-0 11-6 15-7 19- 22-3 9-6 1*7 5 1 203 8-5 iå U 20-3 18-7 13-3 6-7 6-7 13-3 26-6 13-3 8-1 8-1 9-5 13-5 14-9 20-3 9-6 0-5 4 0 9-3 27-9 57-1

2T> 3-0

1-7 4-0 0-4

6-7 4-0

5-9

0-5

ro

2-5

1-0 2-8

3-9 2-4

1-9

4-9

i-8

3-8

6 6 182 28-8 13-3 13-3 20-0 600 200 2-7 8-0 18-7 30-6 2-9 5 8 4-9 19-4 27-2 5-7 9 1 11-9 17-0 23-9

1-5

343 534 20-0 40-0 28-1 21-6

01 01 0-2 0-2 0-6

0-2 0-6 2-5 2-8

110 Tab. 54. Maximala antalet närvaroår.1 Medium Läroanstalt Män

Kvinnor

Universitet och fria högskolor Filosofer Jurister Teologer Medicinare Ej uppgiven stadieriktning

4-8 5-4 4-0 5-9 5-3 1-9

Fackhögskolor Tekniska högskolorna . . . Handelshögskolorna . . . . Tandläkarinstitutet . . . . Veterinärhögskolan . . . . Farmaceutiska institutet . Skogshögskolan Lantbrukshögskolan . . . . Samtliga

Undre kvartil Män

Kvinnor

31 3-5 3-0 (4-9) 4-1 1-2

2-2 2-7 2-4 3-6 3-0 0-4

2-5 1-9 30 4-0 2-8 2-4 2-7

(1-4) (1-9) 1-5

4-1

3-0

2-5

Median

Övre kvartil

Män

Kvinnor

Män

Kvinnor

1-2 1-7 1-3 (3-3) 1-8 0-4

8-4 4-7 3-8 5-3 50 0-9

2-5 2-9 2-5 (4-6) 3-4 0-9

5-5 7-4 5-3 7-5 7-2 2-3

43 4-7 4-3 (6-3) 5-9 1-6

1-2 0-7 1-2 2-4 1-1 T6 1-3

(0-5) (Ti) 0-6

2-4 1-6 2-5 4-0 2-7 2-4 2-5

(0-9) (1-6) 1-3

(2-4) (1-9) 2-2

2-3 ;

3-5 2-6 4-0 5-3 4-3 3-2 3-7 5-G

0-9

—

1-8

— —

—

— 4-1 .

Studietidens längd. I tab. 53 har antalet i undersökningen ingående manliga resp. kvinnliga studenter, vilka icke avslutat studierna höstterminen 1941, fördelats efter inskrivningsår. Den maximala tid en student kunnat utnyttja för sina studier vid universitet eller högskola är skillnaden mellan tidpunkten för inskrivningen och den tidpunkt, vid vilken undersökningen företogs (maximala antalet närvaroår). Maximala antalet närvaroår har i tab. 54 angivits för olika läroanstalter och studieriktningar. Genomsnittstalet (medium) för samtliga manliga studenter uppgick till 4-1 och för samtliga kvinnliga till 3-0 år. Medianen, 3 l för män och 23 för kvinnor, anger att för hälften av studenterna var det maximala antalet närvaroår högre än mediantalet och för hälften lägre. Den undre kvartilen anger, att 1jt hade lägre och 3 U högre antal närvaroår än detta tal, och den övre kvartilen, att % hade lägre och lU högre antal närvaroår än denna. Det aritmetiska mediet (medium) påverkas av de onormala fallen, vilket icke är fallet med medianen. Medianen och kvartilerna ge därför en bättre bild av den maximala närvarotiden. Tabellen utvisar, att den maximala närvarotiden är längst vid universiteten och de fria högskolorna och kortast vid fackhögskolorna med undantag för veterinärhögskolan. Närvarotiden för de kvinnliga studenterna var nästan genomgående ungefär ett år kortare än för de manliga. Den maximala närvarotiden är givetvis direkt beroende av studietidens längd för olika examina. I tab. 55 ha de studerande vid universitet och fria högskolor fördelats efter närmast avsedd examen, oavsett om denna avlagts före undersökningstillfället eller ej. Häri ingå även de, som avslutat studierna före ht 1941. För 410 män och 233 kvinnor ha, som tidigare nämnts, studieriktning ej kunnat fastställas. Av uppgifterna beträffande filosoferna framgår, att 73-0 % av männen och 92-0 av kvinnorna studerade för lägre examen och 1

Se sid. 110. Studerande, som avslutat studierna före höstterminen 1941, ej medräknade.

Ill Tab. 55. Manliga resp. kvinnliga studerande Tid universitet och fria högskolor fördelade efter studieriktning.1 I

Procentuell fördelning

Antal Närmast avsedd examen2 Män

Kvinnor

Summa

Män

Kvinnor

Summa

296 98 395 177 60 228 60 63 28

268 35 361 73 16 55 4 7

564 133 756 250 76 283 64 70 28

32-7 4-3 44-1 8-9 2-0 6-7 0-5 0-8

25-4 6-0 34-0 11-2 3-4 12-7 2-9 31 1-3

2 224

21-0 7-0 28-1 12-6 4-3 162 4-3 4-5 2-0 loo-o

65 584 16

10 56

75 640 16

9-8 87-8 2-4

15-2 84-8

10-3 87-5 2-2

loo-o

61 430 50 12

2 13

ll-o 77-8 9-0 2-2 1000

13-3 86-7

63 443 50 12 668

111 78-0 8-8 21 1000

144 332 10

33 44 2

486 3109

79 979

177 376 12 565 4088

29-6 68-3 2-1 1000

41-8 55-7 2-5 1000

31-8 66-6 2-1 100-0

Filosofer FKh FKn PMf FDh Summa Jurister

Samma Teologer TL Summa Medicinare

Summa Samtliga

270 resp. 80 % på högre examen (fil. l i c , fil. dr). Då kvinnorna sålunda i betydligt mindre utsträckning studerade för högre examen, var, som ovan visats, den maximala närvarotiden för dem lägre än för männen. 7 4 l % av männen och 86-3 % av kvinnorna voro humanister och 259 resp. 13-7 % naturvetare. Av juristerna studerade endast 16, eller 22 %, för högre examen än jur. kand. resp. pol. mag. 62 teologer, eller 10-9 % av samtliga, bedrevo fortsatta studier efter teologie kandidatexamen. Av medicinarna hade 388 (68'7 %) avlagt medicine kandidatexamen vid undersökningstillfället. Beträffande fackhögskolorna ha närmare uppgifter om vilken examen som avsetts i ett flertal fall icke lämnats, varför en fördelning av uppgiftslämnarna i detta hänseende icke kunnat ske. Vilka examina, som kunna avläggas vid de olika fackhögskolorna, framgår av följande sammanställning. 3 1

För 410 män och 233 kvinnor saknas uppgift om studieriktning. Använda förkortningar se Bid. 145. „„„„ Ar v»~i„i 3 Sedermera ha tillkommit vid tekniska högskolorna tekn. lic. och vid lantbrukBhogskolan agron. dr. J

112 Tekniska högskolorna Civilingenjörsexamen Bergsingenjörsexamen Arkitektexamen Lantmätarexamen Tekn. dr

Veterinärhögskolan Vet. band. Veterinärexamen V e t . m e d . lic. Vet. med. dr Farmaceutiska institutet F a r m . kand. Apotekarexamen

Handelshögskolorna D H S (Stockholm) D H G (Göteborg) Ekon. mag.

Skogshögskolan Jägmästarexamen Skogl. lic.

Tandläkarinstitutet Odont. kand. Tandläkarexamen T a b . 56.

Lantbrukshögskolan Agronomexamen A g r o n . lie.

A n t a l e t a v l a g d a e x a m i n a s a m t g e n o m s n i t t l i g s t u d i e t i d för r e s p . e x a m e n . Antal examiua

E x a m e n 1

Universitet FKh FKn FMh FMn PMf FLh FLn FDh FDn

och fria

MK ML MD Fackhögskolor Civilingenjöraexamen Arkitektexamen Diplomerad från handelshögskola Odont. kand Tandläkarexamen Vet. kand Farm. kand.2 Apotekarexamen2 Jägmästarexamen Agronomexamen 2

Män

Kvinnor

Samma

452 82 302 87 14 83 35 10 8

114 12 63 4

566 94 365 91 14 90 35 11 8

Medium

Median

högskolor

K-ex PMj JK JL JD Tf TK TL TD

1 Studietid, år

7 9 59 1 1 392 142 18 3 367 44

29 1 40 81 2 20 110 24 1 22

3-8 3-9 4-8 50

7 12 62 1 1

5-3

11 4

403 146 18 3

1-7 59

40 2

407 46 2

30 8-7

2 40 1 70 3

Använda förkortningar se sid. 145. Obligatorisk praktisk tjänstgöring ej medräknad i studietiden.

29 1 42 121 3 20 180 27 1 22

4-7

4-4

2-5 11

2-6 1-1

3-3 10 5-4

3-2 10 5-2

4-2

4-2

113 I tab. 56 lämnas uppgift om samtliga examina de i undersökningen ingående avlagt före undersökningstillfället. Då en person kan ha avlagt mer än en examen, kunna antalet avlagda examina icke adderas. Vidare meddelas i tabellen uppgifter om den tid, som åtgått för avläggande av resp. examina. Studietiden har beräknats som differensen mellan det år examen avlades och inskrivningsåret. Denna beräkning grundar sig på antagandet, att inskrivning och examina i genomsnitt inträffa vid samma tidpunkt på året. Härigenom torde möjligen värdet på studietidens längd bli någon månad för högt. De personer, som gjort avbrott i studierna av annan orsak än militärtjänstgöring, ha icke medtagits vid beräkning av studietidens längd. För examina, som avlagts av mindre än 20 personer, ha medeltal icke uträknats. Avbrott i studierna av annan orsak än militärtjänstgöring. För många studenter har studietiden förlängts genom avbrott i studierna icke blott på grund av militärtjänstgöring utan även av andra orsaker, såsom förvärvsarbete eller sjukdom. För att få en föreställning om i vilken utsträckning dylika avbrott förlänga studierna begärdes i frågeformuläret under punkt 5 (se bilaga C) vissa uppgifter. Resultatet av bearbetningen av dessa uppgifter redovisas i tab. 57. Av tabellen framgår, att 219 % av de manliga och 167 % av de kvinnliga studenterna gjort avbrott i studierna på grund av förvärvsarbete, sjukdom eller andra anledningar. För männen var avbrottstiden i genomsnitt 86 och för Tab. 57. Personer, som gjort avbrott i studierna av annan orsak än militärtjänstgöring, fördelade efter läroanstalt och avbrottsorsak. Antal, som gjort avbrott i studierna Läroanstalt Totalt

Medelavbrottstid i • u övriga I * av förvärvs- sinkdom ,ledningar , • an- månader J arbete samtliga därav % på grand av

Män Universitet och fria högskolor . . Filosofer Jurister Teologer Medicinare Ej uppgiven studieriktning . .

967 479 141 169 122 46

272 34-1 21-2 30-6 25-1 11-2

59-8 69-6 44-0 62-7 37-7 67-4

310 22-6 44-7 29-6 46-7 30-4

9-2 7-9 11-3 7-7 15-6 2-2

8'8 8-7 7-6 9-6 8-3 110

Fackhögskolor Tekniska högskolorna Handelshögskolorna Tandläkarinstitutet Veterinärhögskolan Farmaceutiska institutet Skogshögskolan Lantbrakshögskolan

156 85 23 8 7 10 2 21 1113

10-0 9-2 120 6-8 19-4 7-3 5-6 181 219

472 47-1 43-5 50-0 42-9

17-0 20-0 21-7 25-0

50-0 57-2

35-8 32-9 34-8 25-0 57-1 80-0 50-0 33-3

7-7 74 6-5 (9-3) (4-4) (12-3) (4-5) 54

57-8

31-8

230 6

19-0 30

60-0 16-7

58-!

22-2 66-6 23-3

. . . .

Samtliga Kvinnor Universitet och fria högskolor . . Fackhögskolor Samtliga 8—430184

200 95 104

8-6

17-8 16-7

8-0 (5-5)

17-8

7-9

114 kvinnorna 7 9 månader. I bortåt 60 % av fallen var avbrottet förorsakat av förvärvsarbete och i 30 % — för kvinnorna 25 % — av sjukdom. Avbrott förekom i betydligt större utsträckning vid universitet och fria högskolor än vid fackhögskolor, vilket givetvis beror på den längre studietiden och den mindre bundenheten vid kurser o. dyl. vid de förstnämnda läroanstalterna.

Kap. XVIII. Civilstånds- och försörjningsförhållanden. Av samtliga manliga deklaranter voro 900 % ogifta, 99 gifta och 0'1 % frånskilda. Motsvarande procenttal för de kvinnliga deklaranterna voro 92-9, 67 och 04. Antalet gifta studenter bland dem, som icke avslutat studierna höstterminen 1941, fördelade på läroanstalter redovisas i efterföljande sammanställning. Läroanstalt Uppsala universitet Lunds universitet Stockholms högskola Göteborgs högskola Tekniska högskolan Chalmers tekniska högskola . . Handelshögskolan i Stockholm . Handelshögskolan i Göteborg . . Tandläkarinstitutet Veterinärhögskolan Farmaceutiska institutet . . . . Skogshögskolan Lantbrukshögskolan Samtliga

Antal gifta .. , • man kvinnor 170 27 142 27 24 11 13 — 15 1 2 — 1 — 2 — 11 3 3 — 24 12 2 — 9 — 418 81

.. man 11G 10'4 6-6 7-3 2'3 0-8 0'9 4'1 9'3 8'3 20'7 56 8-9 86

% gifta , . kvinnor 5"6 6'4 64 — 10"0 — — — 4'0 — ll-7 — — 60

Av i undersökningen ingående 233 manliga och 71 kvinnliga studenter, som avslutat studierna före höstterminen 1941, voro 373 resp. 197 % gifta. Under punkt 9 i frågeformuläret (se bilaga C) efterfrågades, om uppgiftslämnaren måst bidraga till anhörigas uppehälle. Av samtliga deklaranter hade 9 3 % av männen och 2-8 % av kvinnorna uppgivit sådant bidrag. Av de manliga studenter, som icke avslutat studierna, uppgåvo sig 388 (8'0 %) bidraga till anhörigas uppehälle. Försörjningsbidrag till enbart hustru förelåg i 87 fall (1-8 %), till hustru och barn i 180 fall (3-7 %) och till andra anhöriga i 121 fall (2-5 %)'. Av de 418 gifta männen uppgåvo sig sålunda endast 267 bidraga till sin familjs uppehälle. 253 män och 62 kvinnor uppgåvo, att maken under år 1940 hade haft inkomster. Medelinkomsten uppgick för männen till 3 900 kr. och för kvinnorna till 2 300 kr.

115 Kap. XIX. Ekonomiska förhållanden. För att erhålla en fullständig bild av studenternas ekonomiska förhållanden erfordras givetvis uppgifter om samtliga inkomster och utgifter under studietiden. Då det torde ligga utanför möjligheternas gräns att vid en enquéte som den förevarande erhålla sådana uppgifter, efterfrågades i frågeformuläret endast vissa väsentliga poster i budgeten. Sålunda begärdes uppgifter om de inkomster utöver studiehjälp från föräldrar eller andra, som uppgiftslämnaren åtnjutit genom förvärvsarbete, stipendier, kapital o. dyl. under perioderna september 1938—augusti 1939 och september 1939—15 november 1941. I samband med uppgifter om fullgjord militärtjänstgöring begärdes uppgift om de ekonomiska förmåner, som åtnjutits under denna tjänstgöring. Vidare skulle uppgivas samtliga skulder den 1 september 1939 och den 15 november 1941, fördelade på långivare med angivande av räntesats, samt det sammanlagda belopp, som utgivits för räntor och amorteringar samt livförsäkringar under tiden 1 september 1939—15 november 1941. Dessutom begärdes uppgifter om föräldrarnas sammanlagda taxering till inkomst- och förmögenhetsskatt åren 1939 och 1940 samt, för gifta studenter, mannens eller hustruns inkomst nämnda år. Det inkomna materialet har icke varit av den beskaffenhet, att den ursprungliga bearbetningsplanen kunnat följas. En jämförelse mellan inkomster och skulder före och efter krigsutbrottet har sålunda icke visat sig möjlig. Redovisningen av utgifterna för räntor, amorteringar och livförsäkringar under perioden 1 september 1939—15 november 1941 synes i ett flertal fall ha varit mycket ofullständig, varför även i detta fall någon redogörelse icke kan lämnas. I den efterföljande framställningen lämnas därför en redogörelse för inkomsterna under perioden september 1939—15 november 1941 och skuldförhållandena vid undersökningstillfället samt uppgifter om föräldrarnas taxering till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt för år 1940. Uppgifter beträffande gifta studenter om mannens eller hustruns inkomst ha tidigare lämnats i kap. X V I I I (sid. 114). Inkomster. Som tidigare framhållits, ingår i undersökningsmaterialet ett antal personer, som avslutat studierna före ht 1941. I följande sammanställningar rörande inkomst av förvärvsarbete ha dessa personer givetvis icke medtagits. Däremot ingå de i undersökningen beträffande stipendier och övriga inkomster under studietiden. I tab. 58 lämnas uppgifter om antalet personer, som haft inkomst av förvärvsarbete, stipendier m. m. under undersökningsperioden. Av samtliga uppgiftslämnare, som icke avslutat studierna, hade 2 544 män, eller 525 %, och 626 kvinnor, eller 466 %, haft inkomst av något slag. Tabellen utvisar, att 1 803 män, eller 372 % av samtliga, samt 500 kvinnor, eller 372 %, haft inkomst av anställning eller tillfälligt förvärvsarbete. Inkomsttagarna voro talrikare representerade vid fackhögskolor än vid universitet och

116 Tab. 68. Antal studerande med Inkomst av förvärvsarbete, stipendier m. m. under tiden J /g 1939—l6/n 1941 fördelade efter läronnstalt och studieriktning. Hela antalet i undersökningen ingående Läroanstalt

Antal med inkomst av

% med inkomst av

därav icke förkapi- förkapiSamt- avslutade stipental värvs- Btipen- tal liga stadier före värvs 1 dier dier m. m. arbete ht 1941 arbete

Män Universitet och fria högskolor . . Filosofer Jurister Teologer Medicinare Ej uppgiven studieriktniug . .

3 519 1405 665 553 486 410

3 373 1354 626 526 457 410

1101 624 125 148 144 60

942 433 100 264 109 36

382 166 104 29 53 30

32-6 46-1 19-9 28-1 31-5 14-6

26-8 30-8 15-0 47-7 22-4 8-8

10-9 11-8 15-6 5-2 : 10-9 7-3

Fackhögskolor Tekniska högskolorna Handelshögskolorna Tandläkarinstitutet Vetcrinärhögskolan Farmaceutiska institutet Skogshögskolan Lantbrukshögskolan

1560 926 191 118 36 137 36 116 5 079

1473 903 163 118 36 116 36 101 4 84G

702 418 84 25 7 108 20 40

183 103 16 8 6 14 6 30

134 81 19 6 1 4 5 18

47-7 46-3 51-5 21-2 19-4 93-1 55-6 39-6

11-7 11-1 8-4 6-8 16-7 10-2 16-7 25-9 22-2

8-6 : 8-7 ! 9-9 51 2-8 2-9 13-9 155 102

1146 198

385 115

160 4

127 15

33-6 58-1

10-5 7-4 3-8

lOo

. . .

Samtliga

Kvinnor ) Universitet och fria högskolor . . 1212 i Fackhögskolor 203 106 därav farmaceutiska institutet . . Samtliga 1415 1

13-2 20 9-4

37-2

116 Häri ingå icke personer, som avslutat studierna före ht 1941.

fria högskolor, vilket givetvis beror på förekomsten av praktik vid flertalet fackhögskolor. Av de studerande vid universiteten och de fria högskolorna var det procentuella antalet personer, som haft inkomst av denna art, störst bland filosoferna. I tab. 59 har antalet män med inkomst av förvärvsarbete fördelats efter inkomstkällans art. I tabellen har skilts mellan personer, som inskrivits vid resp. läroanstalter före 1940, och personer inskrivna 1940 eller senare. Inom den förra gruppen ha personer, som redan 1939 avlagt en examen, redovisats särskilt, då dessa givetvis haft större möjligheter att skaffa sig inkomster än de, som icke avlagt någon examen. Av tabellen framgår, att flertalet inkomster härstamma från praktiktjänstgöring eller förvärvsarbete, som direkt sammanhänger med vederbörandes studieriktning. Icke blott för de studerande vid fackhögskolor utan även för studerande vid universitet och fria högskolor var det övervägande antalet inkomster av denna art. över 50 % av filosoferna hade sålunda haft inkomster av lärarvikariat och amanuensförordnanden. Även flertalet teologer, av vilka dock endast omkring

117 : Tab. 59. Antal män med inkomst av förvärvsarbete under tiden A> 1939—"/" 1941 överstigande 100 kronor fördelade efter inkomstkällans art, läroanstalt och studieriktning.

Summa

Universitet och fria högskolor

inskrivna före InEj upp- Fackskriv1940 Medigiven högHela na Filo- Juris- Teo- ci- stndie- skolor anutan 1940 med sofer ter loger nare rikttalet examen examen och ning 1939 1941 J939

Inkomstens art

Antal Amanuensförordnanden

. . .

BibliotekB- o. arkivarbete m. m. Journalistik Predikokonditioner Läkarvikariat o. dyl Ingenjörsarbete Apotekstjänstgöring Lantbruksarbete

94 298 95 30 71 27 3

—

Uppgift saknas Samma

2 7 94 8 729

1 16 7

— 74

— 79 13 2 12 4 27

43 11

— — 3 3

— —

.—

—

—

—

1 28 1

2 20 3 162

19 3

1 11 1

— 27-4

6-3 15-5 15-5 1-6 31-3 6-3 31

—

4 10 10 1 20 4 2

—

30 18 18

172 432 143 — 33 93 273 1 42 — 32 7 81 386 386 109 112 32 43 26 198 11 27 731 1974

96 228 37 21 34 18 26 76 4 48 3 43 10 644

67 177 83 11 130 21 5 5 215 22 18 115 9 878

14-9 35-3 5-7 3-2 5-3 2-8 40 11-8 0-8 7-4 0-5 6-7 1-6 1000

7-6 20-2 9-4 1-3 14-8 2-4 0-6 0-6 24-4 2-5 21 131 10 lOOo

9 27 23 1 109 3 1

—

167 42 22 40 8 452

Procentuell fördelning Amanuensförordnanden . . . Lärarvikariat o. dyl Privatlektioner Biblioteks- o. arkivarbete m. m. Kontorsarbete o. dyl Journalistik Predikokonditioner Apotekstjänstgöring

Uppgift saknas

12-9 40-9 13-0 4-1 9-7 3-7 0-4

0-8 12-2 5-3

4-1 2-5 2-5

8-7 21-9 7-2 — 1-7 — — — . 56-4 1-9 12-7 13-8 2-3 1-9 2-1 o-i — — 1-6 47-2 — — 0-8 4-1 52-8 19-6 0-3 — 15-0 5-7 — — 0-6 0-8 10 1-2 ,— l-« 4-4 2-2 12-9 21-4 12-3 12-1 17-2 3-6 100 1-9 1-6 1-5 1-4 1-1 1-9 0-8 Summa 100-0 lOOo 1000 1000 100-0 100 0 lOOo 48-8 8-0 1-2 7-4 2-5 16-7

1-9 60 51 02 24-1 0-7 0-2

—

37-0 9-3 4-9 8-8 1-8 lOOo

10 % avsågo lärarbanan, hade haft inkomst av lärarvikariat och endast Ve av predikokonditioner. En jämförelse mellan examinerade och övriga ger vid handen, att inkomst av amanuensförordnande, lärar- och läkarvikariat, predikokonditioner m. m. ökade med växande kvalifikationer, medan förhållandet varit det motsatta beträffande inkomsten av kontors-, ingenjörs- och lantbruksarbete. Den senare kategorien representerades huvudsakligen av personer, som skaffat sig erforderlig praktik för inskrivning eller avläggande av examen vid fackhögskola. Tillfälliga inkomster av allehanda slag redovisas under rubriken diverse inkomster och förekommo mest bland dem, som inskrivits före 1940 och ännu ej avlagt någon examen. I efterföljande sammanställning göres en jämförelse med Wicksell-Larssons

118 undersökning i fråga om inkomstkällans art. Uppgifterna avse resp. inkomstkällors procentuella andel i den sammanlagda inkomsten. 1930 Studieriktning

1941 Samtliga universitet och fria högskolor

Uppsala universitet

Lnnds liversitet

Filosofer privatlektioner lärarvikariat övriga inkomster

22/39 J 17/15 61/46

37/25 13/11 50/64

13 41 46

Jurister privatlektioner kontorsarbete o. d lärarvikariat övriga inkomster

14 13 — 73

18 30 52

5 56 12 27

23 3 17 57

18 5 28 49

8 49 17 26

8 42 — 50

21 19

Inkomstkälla

Teologer privatlektioner lärarvikariat predikokonditioner övriga inkomster Medicinare privatlektioner läkarvikariat lärarvikariat övriga inkomster

—

— 60

47 7 46

Av sammanställningen framgår, att inkomsterna 1941 hade en helt annan karaktär än 1930. Den rikliga tillgången på lärar- och andra vikariat 1941 sammanhänger givetvis med inkallelserna till militärtjänstgöring. Inkomster av privatlektioner, som 1930 förekommo i betydande utsträckning, synas numera ha blivit praktiskt taget betydelselösa. F ö r att belysa inkomsternas storlek har i tab. 60 medelinkomsten av förvärvsarbete uträknats. Det torde observeras, att tidsperioden, under vilken inkomsten åtnjutits, omfattade 265 månader, varför årsinkomsten uppgick till endast något mindre än hälften av vad som framgår av tabellen. Tabellen utvisar, att inkomstens storlek väsentligen är beroende av om vederbörande avlagt examen eller ej. Sålunda ha de, som avlagt examen, kunnat påräkna mer än dubbelt så höga inkomster (2 100 eller 942 kr. per år) än de övriga (800 eller 361 kr. per år). E t t undantag utgöra farmacie studerande, vilkas inkomster icke förete några större variationer, beroende på den för dem speciella kombinationen av praktik och studier. Variationen i inkomsternas inbördes storlek var synnerligen stor inom samtliga grupper, vilket sammanhänger med att utbildningen vid vissa läroanstalter ej medgiver förvärvsarbete i större utsträckning. Detta är t. ex. fallet med skogshögskolan, där även sommarmånaderna tagas i anspråk för undervisningen. Sålunda hade av de personer, som avlagt examen före år 1940, en fjärdedel en inkomst underOm två siffror angivits betecknar den första humanister och den andra naturvetare.

119 1939- 1 5 /" 1941.

Tab. 60. Medelinkomst av förvärvsarbete under tiden 1000 kronor. 1 Miin. Inskrivna före 1940

Inskrivna i»au ocn ivii utan examen 1939 Övre Undre Övre Undre Undre Övre Medi- kvar- Medi- kvar- Medi- kvar- Medi- kvar- Medi- kvar- Medi- kvaran um an um an um til til til til til til med examen 1939

Läroanstalt

Universitet och fria högskolor . . . .

Medicinare . . . . Ej uppgiven studieriktning . . . .

30 3-8

0-8 1-0

1-9 2-7

41 5-9

2-0 2-2

0-6 0-7

1-2 1-5

2-8 28

Fackhögskolor . . . Tekniska högskolan Handelshögskolan . Tandläkarinstitutet Veterinärhögskolan Farmaceutiska institutet . . . . Skogshögskolan . . Lantbrukshögskolan

5-4

Samtliga

3-3

0-4 0-4 0-3 0-4 0-4

0-9 0-9 0-8 0-7 0-8

1-7 1-5 1-6 1-2 1-3

1-5 1-3

0-3 OS

0-7 0-7

1-5 1-3

1-4

0-3

0-6

2-1

2-3

5-3

8-2

1-1 0-7 1-6

0-3 0-3 0-7

0-7 05 11

1-3 0-9 2-0

1-3 10 1-7

0-4 0-4 0-7

0-9 0-7 1-2

1-7 1-2 2-2

2-9

5-8

8-1

4-9

4-5

6-3

2-4

2-0

2-4

0-8

2-1

4-7

1-4

0-4

1-5

1-3

•

5-5

1*7 1-7 1*7 0-9 0-9

*

stigande 800 k r . och en fjärdedel en i n k o m s t överstigande 4 700 k r . (360 resp.

2120 kr. per å r ) . För att klarlägga i vad mån inkomstens storlek sedan år 1930 förändrats har i följande sammanställning en jämförelse gjorts med uppgifter från Wicksell-Larssons undersökning. Medelinkomst per är 1930 1941

Studieriktning Filosofer Jurister Teologer Medicinare Samtliga

760/7002 440 380 700 590

740 360 500 620 600

Sammanställningen utvisar en påfallande överensstämmelse mellan de båda undersökningstillfällena. Tages hänsyn till penningvärdets fall sedan år 1930, såsom detta framgår av socialstyrelsens levnadskostnadsindex, hade dock realinkomsten minskats från 590 kr. år 1930 till 420 kr. 1941. I formuläret begärdes även uppgifter om inkomst av stipendier. Därvid skulle de år 1939 nyinrättade statsstipendierna redovisas skilda från övriga stipendier. Av uppgiftslämnarna uppgåvo över 240, att de innehaft statsstipendium. En närmare granskning utvisade, att ett 30-tal högskolestuderande redo1 Personer, som avslutat studierna före ht 1941, ingå ej. För grupper med mindre än 20 inkomsttagare har medelinkomst ej beräknats. s So noten å sid. 118.

120 visat dylika stipendier, vilka dock endast utdelas till studerande vid universiteten och karolinska institutet. Då även andra studerande kan tänkas ha missuppfattat frågan, ha statsstipendierna icke redovisats särskilt. För att belysa dessa stipendiers betydelse har därför med ledning av universitetskatalogerna. antalet, som erhållit sådana, uträknats. Stipendierna, som utgå i form av kost och logi eller endera, fördelade sig sålunda. Uppsala universitet Lnnds >

Kost ocb logi 156 204

enbart kost enbart logi 10 4 65 8

Totala summan, som av riksdagen år 1939 anslogs till statsstipendier, uppgick till 200 000 kr. och fördelades på följande sätt, Uppsala universitet Lunds > Karolinska institutet

98 000 kr. 78 000 > 24 000 >

Anslaget minskades följande år till 180 000 kr. och år 1941 till 170 000 kr. Av tab. 58 framgår, att 1 125 män, eller 222 %', och 164 kvinnor, eller 116 %, innehaft stipendium under undersökningsperioden. Omkring 85 % av samtliga stipendiater tillhörde universiteten och de fria högskolorna, där stipendiaterna voro talrikast representerade bland teologerna. Stipendiebeloppet uppgick under perioden för männen till i genomsnitt 740 kr. (eller 335 kr. per år). I formuläret efterfrågades vidare, om vederbörande under undersökningsperioden haft inkomst av kapital, rörelse o. d. Av samtliga uppgiftslämnare hade 516 män, eller 102 %, och 142 kvinnor, eller 10*0 %, uppgivit sådan inkomst. Den närmare fördelningen framgår även av tab. 58. Genomsnittet av dessa inkomster uppgick under perioden till 2 400 kr. (1 100 kr. per år). I detta sammanhang bör slutligen en redogörelse lämnas för de förmåner, en student åtnjuter under inkallelsetiden. Förutom kost och logi utgingo under undersökningsperioden krigslön och familjebidrag. Krigslönen bestod av terminslön, som tillkom alla inkallade, månadslön, som dessutom utgick till befäl, samt långtidstillägg, som tillkom vissa under längre tid inkallade. Familjebidrag (familjepenning och bostadsbidrag) kunde efter ansökan tilldelas familjeförsörjare. Av samtliga i undersökningen ingående män, som varit inkallade i militärtjänstgöring efter krigsutbrottet, hade 3 536, eller 93 % av samtliga, lämnat uppgifter om inkomster under tjänstgöringstiden, därav 3191 värnpliktiga och 345 fast anställda vid krigsmakten. Krigslönen uppgick i medeltal för de värnpliktiga till 75 kronor per månad; 345 av dessa eller 108 % hade även åtnjutit familjebidrag. För fast anställda vid krigsmakten uppgick krigslön och månadslön sammanlagt till i medeltal 186 kronor. Detta för reservoffieerare låga medeltal sammanhänger med att till denna grupp även räknats officersaspiranter. För reservofficerare, vilkas månadslön uppgår till mellan 300 550 kronor beroende på tjänsteställning och dyrort, innebär militärtjänstgöring ett för de fortsatta studierna viktigt ekonomiskt tillskott.

121 Skuldsättning. Av det föregående framgår, att de inkomster en student kan räkna med under studietiden huvudsakligen äro av tillfällig natur och uppgå till jämförelsevis blygsamma belopp. Flertalet studenter ha inga egna tillgångar och få därför lita till studiehjälp av föräldrar eller anhöriga eller upptaga lån. I frågeformuläret ha skulderna redovisats under följande rubriker: skulder till a) föräldrar, b) andra släktingar, c) andra enskilda personer, d) staten (räntefritt studielån resp. värnpliktslån), e) fond (lån av nation eller studentkår e t c ) , f) studentkårs kreditkassa och g) banker. Skulderna till föräldrar äro av en väsentligt annan karaktär än övriga skulder. Återbetalningsskyldigheten är ofta rent formell eller hypotetisk. Det är därför av särskild vikt att särskilja dessa från övriga skulder. Med hänsyn till att betydande skillnader föreligga i fråga om studiekostnaderna på olika studieorter har redovisningen Tab. (>1. Föräldrarnas sammanlagda taxering till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt för år 1940. Antal uppgiftslämnare Läroanstalt

Föräldrarnas taxerade belopp 1 000-tal kronor

Kvinnliga uppgiftsManliga uppgiftslämnare lämnare Undre Medi- Övre Medi- Undre Medi- Övre Kvin- Medikvar- an kvarMän kvar- an kvarnor um um til til til til

I Uppsala universitet i 1471 480 314 Filosofer 567 23 Jurister 266 6 Teologer 261 38 Medicinare 235 Ej uppgiven studieriktning 99 142 434 Lunds universitet 1363 ! 494 280 Filosofer 226 Jurister 27 266 9 Teologer 231 Medicinare 40 146 Ej uppgiven studieriktning 78 Stockholms högskola . . . . 348 171 Filosofer 170 131 126 Jurister 13 52 Ej uppgiven studieriktning 27 Göteborgs högskola 175 69 Filosofer 129 67 Teologer 13 Ej uppgiven studieriktning 33 600 Tekniska högskolan 237 Chalmers tekniska högskola . Handelshögskolan i Stockholm 137 Handelshögskolan i Göteborg 46 107 Tandläkarinstitutet 73 Veterinärhögskolan 33 Farmaceutiska institutet . . . 136 105 Skogshögskolan 35 { 112 Lantbrukshögskolan Samtliga 4 800 1352

91 7-0 7-0 15-1 5-0 5-0 11-4 11-4 9-8 9-8 7-4 7-4 5-9 5-9 9-8 9-8 3-8 3-8 11-8 11-8 7-9 7-9 11-6 11*6 9-4 9-4 15-4 15-4 9-8 9-8

2-3 2-3 1-8 1-8 4-4 4-4 1-2 1-2 3-8 3-8 2-9 2-9 1-9 1-9 1-5 1-5 3-2 32 11-11 3-2 3-2 2-7 2-7 3-5 3-5 1-9 1-9 5-3 5-3 5-0 5o

8-2 8-2 7-7 7-7 (4-1) (4-1) 11-8 11-8 10-0 10-0 8-4 8-4 11-4 11-4 14-0 14-0 7-6 7-6 4-8 4-8 4-6 4-6

2-8 2-8 8*6 8*6

10-8 10-8 5-8 5-8 8-7

1-8 1-8 0-8 0-8

3-8 3-8 2-6 2-6 2-4 2-4 31 3-9 3-9 2-6 2-6 0-7 0-7

l-o l-o 2-2

5-8 4-8 4-8 8-0 3-6 9-2 6-0

11-8 8-8 17-5 8-0 15-7 10-8

51 4-5 7-7 2-8 8-4 5-9

100 8-2 12-7 5-6 15-8 10-9 10-9 16-1 160 151 151 16-9 20-4 20-4 (12-6) 16-0 16-0 13-3 9-1 10-3 9 0 10-5

9-7 7-4 11-2 7-0 7-0 5-7 5-7 5-9 5-9 5-8 6-9 5-5 7-1 7-5 6-3 51 4-3 7-3 3-6 5-8

11-8 11-9 15-4 (8-5) 11-5 11-1 107 101 10-1 (5-6) 14-5 11-7

10-8 (5-5) 12-9 (23-0) 10-7 (7-2) 13-5 (22-1) 15-8 10-1 15-4 8-9 7-3 8-0 15-4 8-0 10-2

4-4 4-4 4-0 4-0 6-4 6-4

8-7 8-4 12-8

14-8 150 16-3

3-3 3-3 5-6 5-6 41 3-9 3-9 4-9 4-9

9-5 8-6 8-2 7-8 9-3 9-8

16-8 13-4

5-0 50

12-7 8-8 12-8 12-5 12-6

17-5 12-8 20-5 20-5

12-2

8-4

12-4

4-8 4-8 4-3 4-3 5-2 5-2 1-8 1-8 5-5 5-5

•

13-4 13-4! 12-9 14-3

*

6-3

12-8

20-6

2-6 2-6

6-8

12-2

4-3 4 -3

8-8

, 119

122 Tab. 62.

Läroanstalt

Skuldsättning den »Ju 1941. Män. Antal i undersökningen ingående

Uppsala universitet J 1 542 Filosofer 584 Jurister 284 Teologer 267 Medicinare • 247 Ej uppgiven studieriktning . . . . 160 Lunds universitet , 1 429 Filosofer 508 Jurister i 248 Teologer 273 Medicinare 239 Ej uppgiven studieriktning . . . . 161 Stockholms högskola 367 Filosofer I 179 Jurister I 133 Ej uppgiven studieriktning . . . . j 55 Göteborgs högskola 181 Filosofer I 134 : Teologer 13 Ej uppgiven studieriktning . . . . i 34 Tekniska högskolan i 665 Chalmers tekniska högskola . . . . 261 Handelshögskolan i Stockholm . . . 142 Handelshögskolan i Göteborg . . . 49 Tandläkarinstitutet 118 Veterinärhögskolan 36 Farmaceutiska institutet , 137 Skogshögskolan 36 Lantbrukshögskolan 116 Samtliga . 5079

därav skuldsatta antal

993 394 144 223 162 70

983 364 153 228 167 71

112 59 39 14

94 76 6 12 347 149 64 15 84 31 96 26 81 3075

Skuldsumma per skuldsatt 1 OOO-tal kronor Medium

Undre Median Övre kvartil kvartil

64-4 67-5 50-7 83-5 65-6 43-8

6-9 65 5-7 7-3 9-9 3-0

3-1 2-9 2-4 4-5 4-6 1-2

68-8 71-7 61-7 83-5 69-9 44-1

7-0 61 5-8 6-9 11-3 5-0 4-3 4-9 3-8 (3-1) 4-2 4-5 (3-3) (2-9)

30-5 330 29-3 25-6 51-9 56-7 (46-2) 35-3 52-2 57*1 45-1 30-6 71-2 86-1 701 72-2 69-8 60-5

2-9 2-6 2-5 3-9 4-4 1-5

5-7 5-4 4-2 6-9 7-8 2-2 5-8 5-5 4-6 6-3 8-7 3-2

10-5 8-9 7-7 9-9 13-7 4-3 9-0 8-7 7-4 9-3 18-9 6-6

1-8 2-3 1-6 (1-4)

3-7 4-3 3-2 (3-0)

6-3 6-9 5-8 (4-8)

1-7 2-7 (1-3) (1-8)

3-2 3-4 (2-0) (2-0) 40 4-8 3-8 (4-3) 9-3 8-2 43 6-0 5-0 5-3

6-1 65 (7-3) (5-0)

4-8 5-2 4-7 (3-7) 10-2 9-3 5-9

2-2 2-7 1-9 (1-9) 5-6 4-6 2-6

6-5 55 64

41 3-5

7-2 7-8 6-6 (5-6) 12-6 (13-G) 8-4 (9-5) 7-4 8-8

av skulderna genomgående skett efter läroanstalt. Beträffande männen ha dessutom olika studieriktningar redovisats var för sig, medan materialet varit av för liten omfattning för att medge en dylik uppdelning beträffande kvinnorna. Det mindre antal personer, som avslutat studierna före undersökningstillfället, ingå även i uppgifterna. Detta torde dock icke i någon väsentlig grad inverka på resultatet. Skulder vid undersökningstillfället av ett eller flera slag ha uppgivits av 3 075 män och 528 kvinnor. Av de övriga torde flertalet antagas ha av föräldrar eller släktingar erhållit bidrag, som icke haft karaktären av lån. Innan en närmare redogörelse lämnas för skuldsättningsförhållandena, torde det vara av betydelse att erhålla överblick över föräldrarnas ekonomiska förhållanden. I tab. 61 meddelas därför uppgifter om föräldrarnas sammanlagda taxering till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt för år 1940. En allmän översikt över skuldsättningen lämnas i tab. 62 och 63. Av tabel-

123 Tab. G3. Sknldsättning den 16/u 1941. Kvinnor. Antal i undersökningen ingående

Läroanstalt

därav skuldsatta antal

Skuldsumma per skuldsatt 1000-tal kronor. Medium

34-7 46-8 18-3 20-8

4-7 4-8 3-0 3-7

53-3

6-5

47-2

87-3

Uppsala universitet Lunds universitet Stockholms högskola Göteborgs högskola

516 449 175 72

179 210 32 15

Tekniska högskolan Chalmers tekniska högskola Handelshögskolan i Stockholm Handelshögskolan i Göteborg .

10 5

1 Tandläkarinstitutet Veterinärhögskolan Farmaceutiska institutet Skogshögskolan Lantbrukshögskolan

. . .

Samtliga

4-6

lerna framgå, att 605 % av männen och 373 % av kvinnorna uppgivit skuld vid undersökningstillfället. En betydande skillnad förelåg mellan männens skuldsättning vid universiteten och vid de fria högskolorna. Vid de förra voro 2/3 och vid de senare endast hälften skuldsatta. Detta sammanhänger bl. a. med att universitetsstudenterna i betydligt större utsträckning än de studerande vid de fria högskolorna bo utom hemmet. Vid universiteten och de fria högskolorna uppvisade de manliga teologerna den högsta skuldsättningsfrekvensen (835 % både i Lund och Uppsala). Vid Göteborgs högskola kan ju endast teol. fil.-examen med den korta studietiden av mellan 1 och 2 år avläggas, vilket förklarar den ringa skuldsättningen därstädes. Minst är skuldsättningsfrekvensen bland de manliga juristerna vid universiteten (507 % i Uppsala och 61'7 % i Lund). Den med hänsyn till den långa studietiden låga skuldsättningsprocenten bland medicinarna synes bero på föräldrarnas ekonomiska ställning. Vid fackhögskolorna är sambandet mellan föräldrarnas ekonomiska ställning och antalet skuldsatta påfallande. Särskilt hög är dock skuldsättningsfrekvensen vid skogshögskolan i förhållande till föräldrarnas inkomst. Detta torde sammanhänga med att möjlighet till förvärvsarbete i stort sett icke föreligger för de studerande (jfr sid. 118). Beträffande kvinnorna är skuldsättningsprocenten, som tidigare nämnts, betydligt lägre (373 %) än bland männen. Detta förhållande sammanhänger med föräldrarnas betydligt större bidragsförmåga och den för kvinnorna, som i allmänhet avse lägre examina, kortare studietiden. Den sammanlagda skuld, som åvilar de i undersökningen ingående personerna, uppgick vid undersökningstillfället till över 22 milj. kr. Utgår man från samma skuldsättning för de studerande, som icke äro representerade i undersökningen, belöper sig skuldsumman för samtliga studerande vid universitet och högskolor till 35 ä 40 milj. kr.

124 Tab. 64. Skuldsättningen den 8l/n 1930 enligt Wicksell-Larssons undersökning och den 16 /n 1941 enligt förevarande undersökning. Blän. % skuldsatta L ä r o a n s t a l t 1930

69 69/70 48 82 67 74 78/73 59 85 67

Skuldsumma per skuldsatt 1000-tal kronor Medium 1930

64 68 51 84 66 44

6-7 5-8/5-8 5-2 6-0 11-8

69 72 62 84 70 44

6*9 6-8/6-2 4-8 6-2 10-1

6-9 6-5 57 7-3 9-9 3-0 7-0 61 5-8 6-9

30 35/33 26

31 33 29 26

4-9 4-4/6-0 4-8

Göteborgs högskola Filosofer Teologer Ej uppgiven studieriktning

54 57 42

52 57 46 35

3-5 3-8

Tekniska högskolan Chalmers tekniska högskola . Handelshögskolan i Stockholm Handelshögskolan i Göteborg Tandläkarinstitntet Veterinärhögskolan Farmaceutiska institutet'-' . . Skogshögskolan Lantbrukshögskolan

46 57 46 42

52 57 45 31 71 86 70

4-3 8*8 4-0

Uppsala universitet Filosofer 1 Jurister Teologer Medicinare Ej uppgiven studieriktning Lunds universitet Filosofer 1 Jurister Teologer Medicinare Ej uppgiven studieriktning Stockholms högskola . . . . Filosofer1 Jurister Ej uppgiven studieriktning

85 82 96

Samtliga 1 2

72 70 61

—

—

—

re, —

— 6-G 7-8

—

ll-s 5-0 4-3 4-9 3-8 31 4-2 4-5 3-3 2-9 4-8 5-Z 4-7 3-7 10-2 9-3 5-9 6-5 5-5 64

Median 1930 1941 5-2 4-7/5-3 3-4 4-9 9-5

5-7 5-4 4-2 6-9 7-8 2-2

5-6 5-7/5*7 3-8 5-5 7-9

5-8 5-5 4-6 6-3 8-7 3-2

2-5 2-5/1-8 2-6

3-7 4-3 3-2

2-7 0-7 29 2-3 3-1

5-3 7-4

3o 3-2 3-4 20 2o 40 4-8 3-8 4-3 9-3 8-2 4-3 6-0 5-0

3,

Den /r2 1930 avser första siffran humanister och andra siffran naturvetare. Siffrorna per den s l / u 1930 avse endast kursen för apotekarexamen.

Skuldsumman per skuldsatt uppgick i genomsnitt till 6 400 kronor. Frånräknas skulder till föräldrar uppgick medelskulden till 3 400 kronor. Endast hälften av de skuldsatta männen hade en skuld överstigande 5 300 kronor (exkl. skuld till föräldrar 2 800 kronor) och en fjärdedel en skuld överstigande 8 800 kronor (exkl. skuld till föräldrar 4 700 kronor). Genomsnittsskulden per skuldsatt kvinna uppgick till 4 600 kronor (exkl. skuld till föräldrar 2 200 kronor). I tab. 64 har en jämförelse gjorts mellan skuldsättningen enligt WicksellLarssons undersökning och den förevarande beträffande männen. Tabellen utvisar, att förhållandena sedan 1930 i stort sett voro oförändrade både beträffande skuldsättningsfrekvensen och skuldsummans storlek.

125 Den redovisade skuldsumman per skuldsatt är ett genomsnittstal för samtliga skuldsatta och sålunda ett uttryck för den skuld, som åvilar en skuldsatt student, som icke avslutat sina studier utan befinner sig i mitten av dessa. För att ge begrepp om skuldernas storlek vid avläggandet av vissa examina ha männens sammanlagda skuld den 15 /n 1941 fördelad på läroanstalt och studieriktning dividerats med sammanlagda antalet terminer vederbörande skuldsatta män varit närvarande vid läroanstalten. Härigenom har medelskuldsättningen per termin erhållits och denna har multiplicerats med den beräknade studietidens längd för avläggande av vissa examina. (Se tab. 56.) På detta sätt har erhållits ett mått på skulden vid examens avläggande. Denna beräkning grundar sig på antagandet, att studieskulden växer i aritmetisk progression fram till examen. Beträffande examina med längre studietid synes beräkningen dock ge för höga värden på skuldsumman. Fördelas nämligen samtliga i undersökningen ingående skuldsatta personer efter skuldsummans storlek olika antal terminer efter inskrivningen, visar det sig, att skuldtillskottet per termin långsamt minskas med antalet studieterminer. Förhållandet belyses i nedanstående diagram. ö/cc/c/ /ooo-fo/ /fr S&-

y

/a.

*-

/

/\

\

t

-

\

*

t

- / / ~*s* ... --'

sf / s* /

S

Od *st s~t/ ert <y/ y<3> •Z7S.

aa

7e/t r *-<. '/•» '&SZ

'e* fjr <7te)Z

/_ /

S

/O

/S

2o

Resultatet av beräkningarna redovisas i tab. 65. På grund av att materialet icke varit tillräckligt omfattande beträffande alla examina har den slutliga skuldsättningen endast beräknats för de vanligaste universitetsexamina.

126 Tab. 65. Beräknad slutlig skuldsättning (medium) vid avläggaudet av vissa examina enligt Wicksell-Larssons undersökning (1930) och förerarande undersökning (1941) 1000-tal kr. Män.

Examen

FKh FKn FMh FMn FLh FLn JK TK MK ML

Uppsala universitet

Lunds universitet

Stockholms högskola

Göteborgs högskola

50 7-5 8-2 8-7 106 111 8-1 9-5

5-4 5-6 6-6 6-7 12-2

6-2 8-8 8-7 8-7 13-4 10-3 8-3 9-2 10-7 18-8

5-1 5-4 6-3 64 11-6

(5-0) (5-0) (3-0) (8-3) (12-5) (10-0) (5-0)

5-7 6-0 7-0 7-1 12-9

(4-0)

4-1

6-2

5-0

(7-8)

9-3

18-5

7-9 8-fi 5-7 15-9

9-0 8-6 7-3 20-2

8-0

Fördelningen av skuldsumman och de skuldsatta efter långivare har gjorts i tab. 66—69. Av tab. 66 framgår, att 464 % av männens skuldsumma utgjorde skuld till föräldrar. Motsvarande procenttal för kvinnorna (tab. 67) uppgick till 530. I det följande lämnas ytterligare uppgifter enbart om männens skuldsättningsförhållanden. Några väsentliga skiljaktigheter beträffande skuldsummans resp. låntagarnas fördelning på olika långivare mellan män och kvinnor förelågo icke. Av tab. 68 framgår, att av samtliga manliga låntagare hade 588 % skulder till föräldrarna och 301 % inga andra skulder. Lånebeloppet utgjorde i genomsnitt för den förra kategorien 5 100 kr. och för den senare 5 700 kr. 172 % av dem, som hade skuld till föräldrar, uppgåvo att ränta på skulden erlagts. 227 % av samtliga manliga låntagare hade skulder till andra släktingar och 204 % till andra enskilda personer. Lånebeloppen belöpte sig i medeltal till 2 700 resp. 2 400 kr. Räntefoten för skulder till andra släktingar uppgick i genomsnitt till 385 % och för skulder till andra enskilda personer till 414 %. Lån av släktingar eller andra enskilda personer voro vanligast bland teologerna. På studenternas egna kreditorganisationer, främst kreditkassorna, belöpte sig endast 8-8 % av skuldbeloppet. Starkast utbyggd av dessa organisationer var Lunds studentkårs kreditkassa, vilken inregistrerades redan år 1922. Av de manliga lundastudenternas totalskuld var vid undersökningstillfället 89 % placerad hos kassan. Kreditkassan i Uppsala, som bildades år 1930, har icke samma betydelse som kassan i Lund. Däremot ha i Uppsala studentkåren och nationerna under tidernas lopp fått fonder ävensom andra medel att förvalta, och dessa ha i stor utsträckning placerats som studielån. Vid undersökningstillfället bestod 57 % av de manliga uppsalastudenternas skuld av dylika lån. Kreditkassorna ha under undersökningsperioden tillämpat en räntesats av 4 ä 4 V« %. För nationsskulderna ha uppgiftslämnarna i genomsnitt erlagt ränta. med 454 %. Av samtliga skuldsatta män hade 144 resp. 1 4 l % skulder till na-

127 Tab. 66.

Sammanlag-il skuld den 15 /n 1911 fördelad på längivare. därav Total skuldsumma 10U0tal kr.

Läroanstalt

Uppsala universitet Filosofer Jnrister Teologer Medicinare Ej uppgiven studieriktning . . Lunds universitet Filosofer Jnrister Teologer Medicinare Ej uppgiven studieriktning . . Stockholms högskola Filosofer Jurister Ej uppgiven studieriktning . . Göteborgs hög-skola Filosofer Teologer Ej uppgiven studioriktuing . . Tekniska högskolan Chalmers tekniska högskola . . Handelshögskolan i Stockholm . Handelshögskolan i Göteborg . . Tandläkarinstitutet Veterinärhögskolan Farmaceutiska institutet . . . . Skogshögskolan Lantbrakshögskolan Samtliga Tab.

67.

6 818 2 429 932 1517 1694 246 6 863 2 216 881 1571 1878 317 482 289 150 43 378 340 20 18 1650 772 298 55 860 289 570 169 446 19 650

föräldrar

43-8 40-4 45-7 36-4 54-6 42-1

8-9 8-6 4-9 15-8 55 71

49-8 51-6 53-2 26-0 50-3 51-4 50-0 30-2

13-8 15-3 22-2 1-6

7-1 6-5

53-1 50-3 50-8 790 48-4 52-3 31-6

6-9 8-1 9-3 14-7 9-5 9-6 10-5 88 6-0 9-6

58-5 36-2 46-4

till

stustaten andra dentandra enkårs släk- skilda ränte- varn- fond ! krefritt tingar per- studie- pliktsditsoner lån lån kassa 10-7 11-9 6-6 12-4 99 8-7 9-2 8-9 6-5 13-1 7-7 9-2 10-8 13-8 5-5 8-8

47-3 45-7 53-8 33-0 57-9 45-5

% skuld

7-5 8-2 3-3 14 1 3-3 6-8 5-5 3-5 5-7 17-7

lT> 4-8 6-5 8-6

4-9 8-6 1-4 3-9 2-5 3-0 4-4 6-5 1-1 5-3 2-6 5-3 4-0 2-1 6-9 7-0 9-9 10-5

0-1 0-3 o-i 0-2

0-1 0-2 0-0 o-1 0-3 0-3 0-4

0-5 13-2

9-8 4-1 3-2 1-1 1-8 1-8 1-6 0'7 2-2 4-6

0-5

7-G

4-2

0-1

4-7 3-7 9-4

5-7 0-4 15-9 2-7 8-5 18-5 1-3 1-1 1-7 2-7 0-5 0-2 1-6 08 3-5 1-2

Uppsala universitet . . . Lunds universitet . . . . Stockholms högskola . . . Göteborgs högskola . . . . Tandläkarinstitutet . . . Farmaceutiska institutet . Samtliga

20-4 24-7 22-1 21-3 12-7 20-G

8-9 8-8 5-4 8-2 12-0 5-1

21-3 20-6 28-2 235 16-1 27-6 23-6 24-7 18-3 351

4-4 3-1 6-9 4-2 0-9 0-9

1-8 0-4

2-2

2-3

1-4

0-6

3-7 1-2 3-3 2-4 9-6 5-9

6-1 0-0 2-9

banker

5-5 5-1 3-4 7-4 6-1

0-1 01

Sammanlag-d skuld den " / H 1941 fördelad på långivare.

Läroanstalt

Mun.

17-9 15-3 27-8 56-8 27-1 31-5 26-5 4-5 31-3 31-6 38-4 27-6 29-9 233

Kvinnor.

därav % skuld till Total skuldstudentstaten: summa andra andra kårs ränte1 000-tal försläk- enskilda fritt stu- fond kredit- banker äldrar tingar kr. personer dielån kassa 834 904 95 55 258 285 2 431

48-5 56-4 60-2 45-1 51-6 595 53-0

6-2 8-6 21-1 25-0

5-6 2-8 25 8-4

8-5 o'7 3-0 3-6

7-8 12-7 9-2

5-S 3-4

0-5 0-5

öl

4-o

0-4

22-7 19-6 9-0 17-5

2-4 16

34-5 21-5 22-7

3-3 1-1

5-2 7-8 4-2

4-4

128 Tab. 68. Procent manliga låntagare med skuld till resp. långivare samt medelskuld till dessa den »/u 1941. Föräldrar

Läroanstalt

Staten StuAndra Skuld dentdärav Andra en- räntesamtkårs Ban- till mod liga släk- skilda fritt värn- Fond kreandra ker än förlån- skuld tingar per- stu- pliktsditenbart tagaäldrar lån soner diekassa re till förlån äldrar

I

Låntagare i % av samtliga Universitet och fria högskolor Filosofer Jnrister Teologer Medicinare Ej uppgiven studieriktning

57-8 54-5 58-9 58-2 67-8 53-3

28-5 27-4 36c 17-7 34-3 359

24-1 25-6 17-3 333 16-7 19-2

23-1 22-4 14-9 38-7 14-3 18-6

101 13-5 4-5 10-5 8-5 4-8

08 1-3 0-6 0-4 0-3 0-6

18-8 5-6 38-1 20-6 31-3 21-6

15-4 16-1 13-4 21-7 25-2 35-9

37-7 39-8 351 4H-8 301 29-9

42-2 45-5 41-1 41-8 32-2 46-7

Fackhögskolor Tekniska högskolorna . Handelshögskolorna . . Tandläkarinstitutet . . Veterinärhögskolan . . Farmaceutiska institutet Skogshögskolan . . . . Lantbrukshögskolan . .

610 61-9 64-6 66-7 67-7 510 65-4 54-3

34-2 38-5 43-8 26-2 41-9 22-9 38-5 16-0

19-3 16-7 16-5 31-0 19-3 19-8 34-6 19-8

8-4 9-9 5-1 4-8 6-5 2-1 11-5 13-G

0-2

3-6 2-2 5-1 4-8

1-2

41-2 38-1 38-0 51-2 35-5 47-9 38-5 48-1

390 38-1 35-4 33-3 32-3 49-0 34-6 45-7

58-8

30-1

9?-7

9-6

2-5 0-7

6-4 3-4 3-8 9-6 3-2 31 3-8 29-G

Samtliga

13-8 9-7 8-9 17-9 9-7 20-8 3-8 35-8 20-4

14-1

38-7

41-2

Medelskuld per låntagare {medium) 1 OOO-tal kr. Universitet och fria högskolor Filosofer Jurister Teologer Medicinare Ej uppgiven studieriktning

5-8 4-7 4-9 41 9-0 3-0

5-9 5-2 4-9 5-4 10-3 3-2

2-8 2-5 2-2 2-6 5-7 1-7

2-3 21 1-7 2-6 3-3 1-5

3-1 3-3 (2-2) 3-0 3-2 (3-6)

(l-o) (1-0) (0-5) (1-1) (3-0) (0-9)

1-2 0-7 1-3 0-8 1-5 1-3

2-7 2-3 2-0 2-4 4-0 (3-0)

3-7 32 4-1 3-5 5-2 3-3

2-7 27 2-4 2-6 3-7 2-2

4-5 4-1 3-8 7-4 7-2 3-7 (5-8) 37 51

5-2 4-G 4-2 9-3 9-2 4-1 7-6 5-5 5-7

2-5 2-1 (2-8) 3-2 (4-6) (3-2) (1-6) (1-7)

2-G 2-7 (3-7) (2-7) (3-6) 2-7 (1-0) 2-0 2-4

1-9 1-9 (1-0) (39) (2-3) (2-1) (1-2) (1-9)

l-o

(1-0)

4-2 3-7 2-7 6-3 (8-3) 4-8 (4-7) 3-4

3-2 2-9 2-6 4-4 60 3-8 2-9 2-3

2-8

l-o

2-5 2-5 (3-0) (2-1) (1-7) (1-4) (1-4) (4-0) (3-5) (2-9) (6-3) (4-0) (0-1) 1-8 1-3 2-7

3-8

2-8

Fackhögskolor Tekniska högskolorna . Handelshögskolorna . . Tandläkarinstitutet . . Veterinärhögskolan . . Farmaceutiska institutet Skogshögskolan . . . . Lantbrukshögskolan . . Samtliga

12-5

tion resp. kreditkassa och lånebeloppen uppgingo i genomsnitt till 1 300 resp. 2 700 kr. Näst skulder till föräldrar utgjordes största delen av skuldsumman av bankskulder (233 %). 38"7 % av de skuldsatta männen hade vid undersökningstillfället dylik skuld. Medelskulden uppgick till 3 800 kr. Denna skuldtyps stora betydelse torde sammanhänga med att studielån ofta först erhållas i hemortens sparbanker. Räntan å banklån uppgick i genomsnitt till 456 %. Staten spelade som långivare en mycket begränsad roll. Blott 4'2 % av männens sammanlagda skulder utgjordes av räntefria studielån, och endast 96 % av de skuldsatta hade erhållit sådant lån. Beloppen uppgingo i genomsnitt till

129 Tab. 69. Procent kvinnliga låntagare med skuld till resp. långivare samt medelskuld till dessa den "/n 1941.

Läroanstalt

Låntagare i % av samtliga Universitet och fria högskolor Filosofer Jurister Teologer Medicinare Ej uppgiven studieriktning

Föräldrar Andra Staten Sknld Studärav Andra en- (räntedenttill SamtBanmed andra liga skuld en- släk- skilda fritt Fond kårs ker tingar perstudiekreditän förlån- bart till soner lån) kassa äldrar tagare föräldrar 61-4 61-6 (50-0) (80-0) 63-4 58-8

36-5 36-2 (43-8) (20-0) 34-1 39-2

Fackhögskolor 59-8 Tekniska högskolorna . . . Handelshögskolorna . . . . (100-0) Tandläkarinstitutet . . . . 67-5 Farmaceutiska institutet . . 54-0 612 Samtliga

37-0

19-5 11-5 9-9 38-6 2-6 10-6 31-2 19-2 11-9 38-4 11-G 110 31-8 7-2 (12-5) (6-3) (18-8) (37-6) (50-0) (50-0) (20-0) (10-0) (10-0) (10-0) (30-0) (20-0) 24-4 36-6 7-3 7-3 17-1 26-8 13-7 11-8 41-2 29-4 3-9 3-9 23-9 40-2 9-8 3-3 5-4 40-2 (100-0) (100-0)

(100-0) 42-5 32-0

12-5 32-0

12-5 8-0

36-6

20-3

3-7 3-8 (2-3) (3-0) 5-2 2-1

4-1 4-2 (2-4) (4-5) 5-9 2-8

2-0

2-0

1-7 (5-0) (1-6) (8-2) (1-2)

5-5

6-5

1-9 (4-5) (1-2) (3-2) (0-1) 2-6 (0-1) (4-0) (2-3)

(2-9) (2-4)

Medelskuld per låntagare (medium) 1000-tal kr. Universitet och fria högskolor Filosofer Jnrister Teologer Medicinare Ej uppgiven studieriktning Fackhögskolor Tekniska högskolorna . . . Handelshögskolorna . . . . Tandläkarinstitutet . . . . Farmaceatiska institutet. .

(1-1) 4-9 6-8

Samtliga

4-0

(1-1) (5-3) (8-D 4-5

2-1

(2-7)

45-0 38-0

32-5 46-0

8-7

32-8

38-8

2-3 2-1 (1-2) (0-6)

(2-2)

30 2-9 (3-0) (3-3) (4-1) (2-6)

(1-4)

4-1

2-5 4-0 8-7

10-0 5-9

2-2 2-3

1-2 1-2

(0-5) d-6) (0-6) (0-9)

(4-0)

2-2 (2-6)

(1-6) 4-0

1-8 3-2

(l-o) (1-2) (0-8) 2-1

(1-4) 12

(4-9) (3-2)

4-3 2-5 2-5

2 800 kr. I och med krigsutbrottet tillkommo de s. k. värnpliktslånen, avsedda för dem som genom beredskapsinkallelserna fått sin ekonomi rubbad. Endast 41 av samtliga i undersökningen ingående hade ansökt om sådant lån, och endast 20 av dessa ansökningar hade bifallits. Lånebeloppen uppgingo i medeltal till 1 000 kronor. I tab. 70 har en jämförelse gjorts beträffande skuldsummans fördelning på långivare med Wicksell-Larssons undersökning 1930. Av tabellen framgår, att föräldraskuldernas andel i skuldsättningen i stort sett icke förändrats sedan 1930. Förskjutningar i skuldsummans fördelning ha i stället skett mellan de övriga låneformerna. Sålunda utgjorde 1941 en betydligt mindre del av skuldsumman skuld till andra enskilda personer. Bankernas andel, däri inräknat studentkårernas kreditkassor, hade något ökats liksom skuld till staten och fonder.

9—430184

130 Tab. 70. Sammanlagd skuld den al/n 1930 (Wicksell-Larssons undersökning) och den u /u 1941 fördelad på långivare. Hän.

Läroanstalt

Uppsala universitet Lunds universitet Stockholms högskola Göteborgs högskola

. . . .

Tekniska högskolan Chalmers tekniska högskola . Handelshögskolan i Stockholm Handelshögskolan i Göteborg Tandläkarinstitntet Veterinärhögskolan Farmaceutiska institutet 3 . . Skogshögskolan LantbrukshDgskolan Samtliga 1 3 3,

Föräldrar

Andra enskilda personer

1930 1941 1930 ! 1941

43-5 42-9 50-0 44-0

43-8 47-2 49-8 50-3

29-0 24-2 30-0 320

3-8 3-4 0-5 1-5

5-0 4-5 4-3 9-9

4-4 0-4 0-2

49-0 55-0 37-0 34-0

20-0 230 50-8 270 (79-0) 12-0

19-6 16-7 16-3 20-9 11-7 14-6 17-9 (14-7) 14-2 13-3 19-9

50 6-0 1-0 2-0

4-1 3-2 1-1 (1-8) 1-8 1-6 0-7

52-0 27-0

53-1 50-3

48-4 52-3 31-6 58-5 36-2

,s

46-4

21-0 18-0

9-3 19-2 172

Räntefritt studielån; / " 1941 även värnpliktslån. / u 1930 endast apotekarkursen.

Kap. XX.

Staten 1

l-o l-o

2-2 5-1 43

Banker 2

Fond

o-i

5-7 1-3 1-G 0-1 1-8 0-4 2-3 0-6 61

o-o

19-3 25-9 29-1 30"> 19-3 28-0 22-5 18-8 260 29-3 16o 31-5 35-0 27-9 52-0 (4-5) 35-0 26-0 32-8 54-0 41-7 300 39-5

2-9

- Inkl. studentkårs kreditkassa.

Sammanfattning.

Studietiden vid universitet och högskolor omfattar beträffande de flesta examina ett flertal år. Av den föregående redogörelsen framgår, att lägre examina vid de fria fakulteterna i allmänhet kräva 4 eller 5 år och däröver och för högre examen fordras ytterligare ungefär samma tidrymd. Vid de olika fackhögskolorna — där studietiden varierar avsevärt — tillkommer förutom den tid, som åtgår till de egentliga studierna, i stor utsträckning tid för komplettering av studentexamen samt i allmänhet tämligen långvarig praktikanttjänstgöring. Beträffande studenternas ekonomiska förhållanden har undersökningen visat, att inemot ~h av de manliga studenterna voro skuldsatta samt att skuldsättningen intill examens avläggande för flertalet är av betydande omfattning. Varje längre avbrott i studierna medför sålunda betydande olägenheter. Undersökningen har ådagalagt, att det avbrott i studierna, som beredskapstjänstgöringen medfört, för flertalet studenter varit av avsevärd omfattning. För att belysa den allmänna inverkan av inkallelserna ha värnpliktiga studerande, som inskrivits vid resp. läroanstalter under tiden vt 1937—ht 1941. gjorts till föremål för en särskild undersökning. Efter utsortering av sådana uppgiftslämnare, som varit frånvarande från undervisningen av annan orsak än militärtjänstgöring, har återstoden uppdelats efter inskrivningsår och -termin. För dessa har det genomsnittliga antalet närvaro- eller studieterminer före resp. efter 1 september 1939 beräknats, vilken tidrymd jämförts med

131 Tab. 71. Medelantalet närvaroterminer under perioderna vårterminen 1937—vårterminen 1939 ock höstterminen 1939—höstterminen 1941 för värnpliktiga och kvinnliga studenter.1 Inskrivningsår — termin Perioden vt 1937— vt 1939

Perioden ht 1939— ht 1941

Värnpliktiga vt 1937 ht 1939 ht 1937 vt 1940 vt 1938 ht 1940 h t 1938 vt 1941 vt 1939 ht 1941 Kvinnor vt 1937 ht 1939 ht 1937 vt 1940 vt 1938 ht 1940 ht 1938 vt 1941 vt 1939 ht 1941

Maximiantalet terminer

Antal inskrivna

Antal närvaroterminer

Perioden vt 1937— vt 1939

Perioden ht 1939— ht 1941

Perioden vt 1937— vt 1939

Perioden ht 1939— ht 1941

Differens

5 4 3 2 1

47 279 34 429 38

464 36 321 39 324

4-6 3-7 2-7 1-9 0-G

3-8 3-1 2-3 1-5 1-0

-0-8 -0-6 -0-4 -0-4 + 0-4

5 4o

10 94 15 115 17

178 28 271 26 263

5-0 4-0 2-8 2-0

50 3-9 2-9 1-7 10

O

2 1

l-o

+0 -0-1

+ o-i

-0-3

+0

1 Personer, som varit frånvarande från stadierna av annan orsak än militärtjänstgöring, ej medräknade.

maximala antalet möjliga studieterminer. För den som exempelvis inskrivits vt 1937 utgjorde detta maximum fem terminer intill krigsutbrottet, för de under ht 1939 inskrivna likaledes fem intill undersökningstillfället; för studerande som inskrevos ht 1937 resp. vt 1940 var motsvarande siffra 4, o. e. v. I tab. 71 har den maximala studietiden, mätt i antalet närvaroterminer, jämförts med den faktiska studietiden under en period av fem terminer närmast före och fem terminer närmast efter krigsutbrottet. Härav framgår, att militärtjänstgöringen redan före krigsutbrottet inkräktade något på studietiden, ehuru förlängningen varit relativt obetydlig på grund av tjänstgöringens övervägande förläggning till sommaren; studietidens genomsnittliga förlängning stannade sålunda vid mindre än en halv termin (0-1—Ö4 terminer). Efter krigsutbrottet befinnes militärtjänstgöringen däremot i genomsnitt ha tagit i anspråk från en halv till över en termin (0-5—1-2 terminer). Till jämförelse med dessa tal ha motsvarande beräkningar gjorts beträffande kvinnorna. A t t deras maximala studietid icke varje år utnyttjats till fullt 100 procent, torde dels få tillskrivas förekommande sysselsättning under terminerna i frivillig luftbevakning eller civilt beredskapsarbete, som jämställts med militärtjänstgöring (jfr sid. 104), samt dels underlåtenhet att uppgiva studieavbrott av annan orsak; på grund av de kvinnliga uppgiftslämnarnas relativt låga numerär ha enstaka dylika fall kunnat i avsevärd grad påverka medelvärdena. Angivna medelvärden för den genomsnittliga tidsförlusten giva självfallet icke något fullständigt uttryck för det studieavbrott, som militärtjänstgöringen i ett stort antal fall medfört. En sammanlagd tjänstgöringstid av över ett halvår eller t. o. m. över ett år har förekommit i så stor utsträckning, att en

132 Tab. 72. Antal studenter, som haft tillfälle till studier under militärtjänstgöringen.

Antal uppgiftslämnare

L ä r o a n s t a l t

% därav, som haft tillfälle till studier under militärtjänstgöringen hela antalet

därav med avlagd tentamen som resultat

Universitet och fria högskolor Filosofer Jurister Teologer Medicinare Ej uppgiven studieriktning .

2 620 1034 540 397 388 261

11-2 12-4 8-7 10-8 13-1 9-6

4-2

Packhögskolor Tekniska högskolorna Handelshögskolorna . . Tandläkarinstitutet . . . Veterinärhögskolan . . . Farmaceutiska institutet Skogshögskolan . . . . Lantbrukshögskolan . .

1168 701 149 82 30 87 32 87

106 12-6 54 73 6-7 16-1 6-3 3-4

4-9 53 2-7

3 788

ll-o

4-4

Samtliga

4-3 5-2 3-8 4-4 23

4-9 9-2 31 3-4

hänvisning till tab. 49 (sid. 102) — utvisande de värnpliktigas fördelning efter militärtjänstgöringens längd — i detta sammanhang är på sin plats. De höga procenttalen av värnpliktiga med längre sammanlagd tjänstgöringstid ge här betoning åt det faktum, att studietidens förlängning drabbat de studerande högst ojämnt och för ett betydande antal betydligt överskridit ovan angivna genomsnittliga minskning av den effektiva studietiden. Förutom påvisade förlängningar av studietiden har beredskapstjänstgöringen lett till ett uppskjutande av inskrivningen vid läroanstalt för sådana studenter, som eljest ämnat påbörja studierna. Denna inverkan kan utläsas av den betydande nedgång i antalet nyinskrivna manliga studerande, som kunnat iakttagas speciellt under ht 1940 vid samtliga universitet och högskolor. Detta förhållande belyses av tab. 53, varav framgår, att de år 1940 nyinskrivna manliga studerandena endast utgjorde 12-4 % av samtliga studerande, som ingå i undersökningen, mot 153 % år 1939. För kvinnorna voro motsvarande siffror 23-9 % år 1940 mot 17-0 % år 1939. Möjligheterna till studier under militärtjänstgöringen ha vidare efterfrågats i formuläret. Svaren redovisas i tab. 72, enligt vilken tjänstgöringen endast för 11 % av de svarande erbjudit dylika möjligheter. Av lätt insedda skäl har studiearbetet icke kunnat bedrivas särdeles intensivt, och endast 4'4 % av uppgiftslämnarna ha därigenom blivit i stånd att avlägga tentamen. Militärtjänstgöringens inverkan på studieförhållandena uppvisar stora skiljaktigheter, vilket ligger helt i sakens natur. En fullständig belysning av dessa variationer förhindras emellertid av materialets begränsning och ofullständighet. E n fråga i formuläret avsåg visserligen att utröna, med ungefär

133 huru lång tid uppgiftslämnarna ansett studietiden ha blivit förlängd utöver den tid, som åtgått till själva militärtjänstgöringen, men frågan torde, som tidigare nämnts, i viss utsträckning ha missuppfattats, varför några bearbetningar av svaren i detta hänseende icke ansetts böra ske. För studerande vid läroanstalter, där obligatoriska- kurser och övningar anordnas viss tid på året, har en olägligt inträffande inkallelse givetvis medfört ett studieavbrott intill tidpunkten för nästkommande kurs etc, och för dem, som nödgats avbryta en tentamensläsning eller ett skriftligt arbete omedelbart före dess fullbordande, har tidsförlusten ur studiesynpunkt varit högst varierande och svår att uppskatta även i det individuella fallet. Någon belysning av hithörande problem kan erhållas ur vissa svar, som mera angiva svårigheternas innebörd än deras vanlighet och vikt. Härvid bortses helt från sådana, på missuppfattning av frågan grundade uppgifter, i vilka själva inkallelse- eller värnpliktstiden inräknats i den åsyftade tidsförlusten. I vissa fall har inkallelse fördröjt komplettering av studentexamen och därmed studierna; tvång att uppskjuta tentamina eller gå om kurser har bl. a. för flera medicinare angivits som följd av inkallelser. Allmän giltighet tillkommer den anmärkning, som anförts av en under 18 månader inkallad handelshögskolit, att ett upptagande av studierna där man slutat — särskilt efter så lång tid — blivit »synnerligen påkostande». I enstaka fall har uppgiftslämnaren meddelat, att förlusten i studietid kunnat uppvägas genom framflyttning av obligatorisk kurs, eller t. o. m. att studierna som en följd av forcering inför en inkallelse tagit något kortare tid än beräknat, överlag torde dock uppgiftslämnarna ha varit alltför tveksamma om frågans innebörd eller osäkra ifråga om uppskattningen av tidsförlusten utöver själva inkallelseperioden, varför frågan i de flesta fall lämnats obesvarad. I fråga om inkallelsernas inverkan på de studerandes ekonomiska förhållanden, särskilt på skuldsättningen och därmed sammanhängande svårigheter, har med hänsyn till det bristfälliga materialet i detta hänseende icke någon statistisk bearbetning kunnat ske. Det torde icke behöva särskilt framhållas, att redan studietidens förlängning inneburit ett ekonomiskt avbräck för de skuldsatta. Den verkan, som inkallelserna möjligen haft genom att förhindra tillfällen till inkomster under samma tid, kan däremot icke tillmätas alltför stor betydelse, med hänsyn till den mindre omfattningen av studenternas inkomster under studietiden. Formuläret omfattade även en fråga med direkt syftning på hithörande problem, nämligen huruvida anstånd begärts med låneamorteringar. Då sådant anstånd för kortare tid torde vara vanligt förekommande även under normala förhållanden, kan svarsprocenten på denna punkt (endast 174 personer uppgåvo, att de sökt sådant anstånd, och härav 134 efter krigsutbrottet) icke tillmätas någon betydelse. För att bättre belysa dessa förhållanden ha upplysningar inhämtats från studentkårernas kreditkassor i Stockholm, Uppsala och Lund. Av dessa upplysningar framgår, att uppskov med amorteringar sedan krigsutbrottet beviljats i stor utsträckning, i Stockholm t. ex. i regel med ett halvår varje gång. Även omskrivning av lån har medgivits i viss omfattning,

134 Tab. 73. Önskemål beträffande militärtjänstgöringen. %, som önska militärtjänstgöringen förlagd huvudsakligen till perioden

Antal uppgiftslämnare juni— september

Läroanstalt

Universitet och fria högskolor . Filosofer Jurister Teologer Medicinare Ej uppgiven stndieriktning .

2 6S2

Fackhögskolor Tekniska högskolorna Handelshögskolorna Tandläkarinstitutet Veterinärhögskolan Farmaceutiska institutet . . . Skogshögskolan Lantbrukshögskolan

1144 657 147 86 33 93 32 96

Samtliga

3 796

1053 543 396 376 284

oktober— maj

%, som önska fullgöra militärtjänstgöringen i tjänstgöringsperioder

kortare längre och period och ofta mindre period likgilåterkom- ofta åter- likgiltigt mande kommande tigt

968 95-G 98-9 99-0 92-9 99-3

2-5 3-5 0-7 0-5 5-7 0-7

0-7 0-9 0-4 0-5 1-4

71-6 68-4 68-7 77-0 80-3 70-4

25-4 28-7 28-7 20-2 15-7 26-8

8-0 2-9 2-6 2-8 40 2-8

96-2 98-2 100-0 100-0 93-8 100-0 6-9 94-9 96-6

3-G 1-6

0-2 0-3

78-6 80-4 76-2 93-0 57-6 86-0 81-2 56-3

16-G 17-3 190 4-7 42-4 11-8 9-4 17-7

4-8 2-3 4-8

2-2 9-4 26-0

22-7

8-6

6-2

931 5-1 2-9

0;

och i vissa fall har anstånd beviljats också med betalning av räntor. I Lund ha inkallade studenter med dagavlöning under inkallelsetiden understigande ler. 3:50 åtnjutit temporär befrielse från räntebetalning. Efter 1940 synas dock dessa svårigheter ha minskats något och mera normala förhållanden inträtt. För att underlätta de studerandes speciella svårigheter i samband med beredskapstjänstgöringen ha vissa åtgärder vidtagits från såväl de militära myndigheternas sida som från läroanstalternas. Av de förstnämnda må nämnas generalorder, som utfärdats angående hemförlovning för avläggande av slutexamen inom viss tid (generalorder i augusti 1940 och juni 1941), eller för studiers fullföljande överhuvud för dem, som fullgjort viss längre tids beredskapstjänst (generalorder i juni 1942, även inrymmande samma bestämmelser om hemförlovning i och för slutexamen, som utfärdats föregående å r ) ; för medicine studerande och studerande vid veterinärhögskolan samt tandläkareoch farmaceutiska instituten beviljades betydande lättnader redan under år 1940. De åtgärder, som från universitetens och högskolornas sida vidtagits för att underlätta studieförhållandena för de inkallade, ha huvudsakligen bestått däri, att tentamina numera kunna avläggas under alla tider på året. Vidare ha värnpliktiga studenter erhållit dispens från obligatoriska kurser och övningar, vilkas innehåll kunnat inhämtas på annat sätt eller vilkas obligatoriska karaktär man kunnat avstå från. Kurser eller föreläsningar, beträffande vilka så ej kunnat ske, ha i förekommande fall dubblerats med hänsyn till de inkallade, eller också har man sökt anpassa tidpunkterna för dylika efter beredskapstjänstgöringen.

135 Slutligen ha i undersökningsformuläret uppgiftslämnare haft tillfälle att framställa vissa önskemål beträffande militärtjänstgöringen. 3 800 uppgiftslämnare ha sålunda besvarat frågorna beträffande militärtjänstgöringens förläggning till viss årstid ävensom dess fördelning på kortare och flera eller längre och färre tjänstgöringsperioder. I bägge avseendena ha önskemålen, såsom visas i tab. 73, övervägande gått i en bestämd riktning. Valet mellan sommar- och vintertjänstgöring har med stark majoritet utfallit till den förras förmån, i det att 966 % av samtliga svarande föredragit denna; endast inom skogshögskolan ha de studerande, med hänsyn till i undervisningen ingående fältarbete under sommartiden, allmänt förordat perioden oktober—maj. Frågan om tjänstgöringens uppdelning i kortare och ofta återkommande perioder eller i längre har ävenledes utlöst en övervägande och enhetlig opinion; det förra alternativet föredrogs av 738 % eller inemot 3/4 av samtliga, som besvarat denna punkt.

137 a g

.

®

*H <3

®

a a

u>

CO

CS

H r-^

d i

^*i

ö

a

a

M a

-*

t,

a

i

a •" B a

® ® -O ej r—1

o

CO

r-

i H

co

SM

1^

CA

TH

.-t

to

1 rr> eo r1

i O

CO

CO TT

rH CO

—1 CO

CO

CM

r H

t»

C l

en

c>

o SS

en rH

1 1

1 1

T-l

TT CO

CO

o

tO

—i

t>*

ei

eo to

| 1

<M CM CO

T-t

1 t~

s

CD CO

en

1s

-H

CO

t -

r H

T-l

S8 1

rH

1 rH

1 1 1 1~ 1 1 1 1 1S

CJ

H l

CM

H

to

EN

r-t r H

CO CO

r H

tfl

i O T-i

i-i

so

IQ

en

B

8J

t-t

•VH

»H

•H

1 C l

—1

T-t

m

H"

H l

1 1 co

S®

1 r1 co rH

T M

en

-T-a

t.

HW

•CS 00

a 0 « c c.

es k! ® JS

1 SS

rH

1 1

r H r H

T H

eo co

1§

P H

2 H l

r H r H

r H

H l

1 S ! 1 " 1 1 •5

CM H

r-

rH

rH

1 CO ^

P H

s

T-l

r»

H l

Ä

1 r~ r H

iå

eo co

to

i O

H* rH

o

i Q

CO

t o

CO

co

1g 1 1 z

B

CO 34

CM

l>

to

CO

-H

r H

1 CM

CO

1 eo 1 rH

O

-rf

en

CO

r~

H<

r H

i f l

•a

l ^

M

P B

T-t

|

eo CO

UO

s

1 T«M

CO

o

•C

to

-H

r H

a

B

a

•O

-H

t-l

a a *

r-

CA

•m

s a en ca en

Hl CM

1 r-

to

t o

to

o

i n

i 1

1 «*" 1 1 en 1

1 '-'

*H

1 S5 CO

a n

Pa a

30 0*

m in

1 r~ SO

rH

e» CO

e

r-

r H

- H

en r-

en

t ^

H<

OJ

-H

rH

«* en

-H CJ

te

1 1 1

1 TH

B a

I-»

en

,-, 11 CO

1 o»

r H

1 eo en

CM

rH

tu

rH

r-

to

to

t o

H l

H l

r H

CO

H l

H l

CO

CO

CO

^fi

•? CO

a, M

en 1-4

eo

SI A

t-) ® ti)

r1 1 __, 1 eo •o 1 1 1 1

co

a a g a

1>

O

r H

to r H

co

H l

H!

I

r H

1 CM

CO

eo

t a

H l i ~

IO TH

CO

1—

r H

•a CM

r-

B

r-

te ee eo

~* 1| rH

1 1

I 1

i

2 1

rH

CO

c»

9 K

a

CO

i n

CM

CM

CTJ CM

O

-H H

en

Hl rH

cn t o

•Hl

X

r H

åa

rH SM

a n

r H T-t

a

O

1 i 1 l

i O H l

CO

CM

CO

|H

H<

CM

H

T-t

O

t>

r»

>o i H

1 CO C l

o

1 5S 1 CO

i

r H

1 "^

i

<3

1 1

1 to 1 co

i

ES 1

1 -3

tz 11 eo

co

in

• *

CO

CO

1 CM

I

1 r H

1 CO

CM

-*

—' eo

r H

r H

&* 1 et rH

|

I

I

I

1 1

i

to

r H

1 CM

r H

ta

i

i

^

| JS

r-

eo ta

i 1

1 eo

1 -5

-<fi

r H

a,

a a

a

£3

3 r-Hi

l ~

T-t T-t

r-

a

T-t

a a B CO

M H I

r H

V g

T-t

OQ 03

H t

B S CO •

en

®

I

i

eo

i 5 °

CS

eS

1 CO

reo en

S 1

rH

co

co

to

en

SS

tr H^

rH

CO

to

CM

r H

TH

i O

—H

r»

"*

i n

CO

®

os s®

CO

en

(4

s

o

CO

CO

rH

H l

CO CO

en

®

a

(M CO

CO

M

-t-

es

T-t

rH

rH

oo

T -

B

a

H l

<y>

r H

CO

P H

®

s

O

T-t

UD r~ !-8 CM ^1 CO i—(

t o

-H

co

en

1 O

•**

IM

åB <•a CM

et

r-

CO

8 te E: t ;

NB

UD

-r-J

o

^D

a

tres

r-

to

•TO

CO

es

«S

r~ m t C l 35 T^ H l

<£> (M

.a

A

a

a o

g

O M

? M a 3 .-5 )4 fe fe fe fe fe fe fe fe s bd

-C

r =

t-H

r-5

rn

r,

fi M r 5

Q

H

H

i-»

tH

B CO

138 Tabellbilaga 2. Personer, som avlagt examen ht 1936—ht 1941 och avslutat studiernai, fördelade efter yrkestillhörighet och senast avlagd examen. «3

Yrkestillhörighet

"3 B

B

tr1

t* a

O B-

feg

h3

B

Ma

o

CO

CH

-H

CH

•-3

U

fi

rfj

B 2 O •» B

Män.

Åklagarväsendet

1 13

9 2

6 2

5 1

1 2

> 8 4 Länsarbetsnämnder o. arbetsförmedl. 2 1 1 Annan lokalförvaltning

7 6 1

1 1

3 Departementen utom U.D Utrikesdepartementet

1 2

Lokala statsförvaltningen

Kommunalförvaltning Allmän kommunalförvaltning

. .

4 122 1 43 12 22

3 Kommunala mellanskolor Kommunala flickskolor

. . . .

. . .

1 3 12

1 1

1 2

3 Statliga forskningsinstitut 22 1 1

Försäkringsföretag Affärs- el. industr. verks, (admin.) Industrilaboratorier o. d Journalister, översättare m. fl. . . Annan enskild verksamhet Religionsvård

. . . .

1 1

4 8

3 2 7 7

12 2

3 6

1 3

2 o O

2 2 6

6 1 2

4 21 8 111 2 1 4 6 87 1 15

26 183 3 10 136 31 3 81 61 11 4 5 24 21 2 1

5 47 5 44 2 1 9 7

1 1

9 8

1 1

3 3

25 11 5 1

2 12 356 6 37 1 6 129 1 33 43 i

1 1

12 22 28 1 5 3 21 21

1 4

1 4

5 5

2 1

1 2 1

1 4 1 2

1 5

1 5

1 1

439 i 64 371 1 3

3 3

72 25 14 25 21 3 1 2 9 11 26 12 7 10 7 10 3 1 1 14 1 2 1 1 1 5 6 13 2 1 8 3

4 11 2 3

1 1

1 1 1

. . . . . . . .

Handelsgymnasier Andra skolor för yrkesundervisning Provårsutbildning

3 3

Universitet och högskolor Högre allmänna läroverk

Folk- o. fortsättningsskolor

1 11 15 1 3 8 7 1 3 4

439 64 371

3 116 3 2 74 3 18

15 193 8 8 74 29 9 22 5 37 1

2 1 2-

1 1

1 1

1 18

4 424

14 8

fi

3 434

t-1

Yrkestillhörighet B

B"

B

Summa

"3

B

*3 D B"

o B

«H

CD

S3

CH

t"1

ö

-•a

10 19 49

3 457

8 15 1851

1 Kvinnor.

Centrala statsförvaltningen

. . . .

Centrala ämbetsverken

2 4 5

4 2

23 21 1

37 34 1

—

3 1

2 1

8 3

26 1 25 38 1 2 21 12 1 1 64 57 3 1 2 1

12 Sakkunnigkommittéer m. m. . . . Lokala statsförvaltningen Länsarbetsnämnder o. arbetsförmedl. Annan lokalförvaltning Allmän kommunalförvaltning

1 1

1 1 3 141 26 1 1 33 9 25 5 16 2 18 2 9 3 1 11 4 1 2 1

. .

20 Universitet och högskolor Högre allmänna läroverk

. . . . . . . .

2 Kommunala mellanskolor

. . . .

2 Högre folkskolor

1 Folk- o. fortsättningsskolor . . . Seminarier Handelsgymnasier Andra skolor för yrkesundervisning Provårsutbildning

13 2 41 1

Statliga forskningsinstitut o. laborat. 20 1

Banker

14 8 21

1 2

1 18

2 1

s

1 1

1 1

o

4 1

14 1 9 4 5

2 1

2 1

5 Journalister, översättare m. m. . . Konstnärlig verksamhet Annan enskild verksamhet . . . Fortsatt fackutbildning

1 1

1 1

7 1 61

3 5

10 1 2 1 41 3 41 8 3 6 33 1 Summa 167 10 303 38 10

204 4 47 32 21 22 14 13 18 3 l 17 12 63

2 Affärs- el. industr. verks, (admin.)

H OS i

o Bp Ba — k

1 6 1 1 8 3 2 1 16 1 3 l 2 18 87 24 165 83 54 35 37 29 25 19 33 776 1 5 5

Officerare på aktiv stat FortBatt fackutbildning Utan yrkestillhörighet

B"

1 1

2 7

3 4 52 1 2 7 9 1 13 1 18 3 112 42 625

140 STATENS ARBETSMARKNADSKOMMISSION

Bilaga

A.

Formulär nr C 39, 1942

Som e t t led i en undersökning av arbetsförhållandena för personer, som avlagt filosofisk, teologisk, eller juridisk examen, har statens arbetsmarknadskommission efter samråd med kungl. skolöverstyrelsen, Sveriges förenade studentkårer och akademiska fackorganisationer beslutat utsända detta frågeformulär. Formuläret bör ifyllas dels av samtliga män och kvinnor, som under tiden höstterminen 1936—vårterminen 1942 avlagt dylik examen, dels ock av de personer, som avlagt dylik examen vid annan tidpunkt men den 22 april 1942 voro arbetslösa eller innehade arbetsanställning av endast tillfällig natur. Då det för utredningens resultat är av största vikt, a t t uppgifterna bli så tillförlitliga som möjligt, torde frågorna besvaras omsorgsfullt och uttömmande. Uppgifterna äro avsedda endast för statistisk bearbetning. Uppgifter, som röra enskilda personers förhållanden, bli icke tillgängliga för publicering och ej heller för bearbetning i annat sammanhang. Läs noggrant igenom varje punkt med tillhörande anvisningar, innan Ni besvarar frågorna. Formuläret torde med användande av bifogade svarskuvert insändas till Statens arbetsmarknadskommission, Stockholm 19, snarast möjligt och senast den 5 maj 1942.

1. Namn: 2. 3. 4. 5.

_ född den år (Efternamn och samtliga förnamn. Vid namnbyte även förra namnet) Adress: _ _ Telefon: (Postadress, Sven tillfällig sidan) Civilstånd: ogift, gift, änkling, änka, frånskild (det tillämpliga understrykes) Barn (antal och födelseår): _ „ _ Avlagda examina, termin och år (även efterprövning och särskild prövning för teologie kandidater; för examina eller prövning inom filosofiska fakulteten angivas även i examen eller prövning ingående ämnen samt betyg):

6. Nuvarande yrke eller sysselsättning:

Följande frågor 7—10 skola besvaras endast av den, som bedriver eller avser att bedriva fortsatta stadier. 7. Läroanstalt, fakultet, sektion: _ 8. Avsedd examen (även ämneskombination, jämför punkt 5) samt beräknad tidpunkt för densamma: _ 9. H a r Ni efter avlagd examen förgäves sökt anställning (vilken och när)? 10. Vilket yrke (sysselsättning, bana) ämnar Ni ägna Eder åt efter avslutade studier? (Precisera yrket närmare, t. ex. ej enbart lärare utan lärare i moderna språk, folkhögskollärare etc.)

11. Var det från början Eder avsikt a t t ägna Eder åt nuvarande yrke eller sysselsättning (studieriktning)? _ (ja eller nej) Om icke, vilka voro Edra ursprungliga planer och varför ha de icke realiserats?

141 12. Angiv här nedan i kronologisk ordning de anställningar Ni innehaft och de praktiska utbildningskurser (provar, aspiranttjänstgöring etc.) Ni genomgått samt de tidsperioder Ni varit utan arbete eller inkallad till militärtjänstgöring. Anställningens (kursens) art samt arbetsgivare Arbetslöshets- resp. inkallelseperioder angivas särskilt

Lön per månad

Tidsperiod

Orsak till anställningens upphörande

(Ytterligare uppgifter kunna meddelas å särskild bilaga) 13. Anser Ni Eder nuvarande sysselsättning vara av så osäker eller tillfällig art, a t t Ni inom den närmaste tiden blir arbetslös; när befarar Ni i så fall detta? .—

14. Var Ni arbetslös den 22 april 1942?

-

-

15. Är Ni anmäld som arbetssökande hos studentförmedling, extralärarbyrån eller annan arbetsför medling (angiv vilken och sedan när)? .._ 16

-

-

-

-

Har Ni som arbetssökande erbjudits anställning men icke antagit denna? — (ja eller nej) Om så är fallet, angiv arbetets art, tidpunkten för erbjudandet och orsaken till a t t detta ej antagits.

17. Kan Ni inom närmaste tiden påräkna anställning? I så fall var och när?

18 Lider Ni av sjukdom eller lyte, som för Eder försvårar erhållande av anställning? Redogör i så fall närmare härför

19. övriga

(ja eller nej) —

upplysningar:

(Uppgiftslämnarens underskrift)

\

142 Bilaga

B.

STATENS ARBETSMARKNADSKOMMISSION Formulär nr C 40. 1942

I samband med undersökningen rörande arbetsförhållandena för personer, som avlagt filosofisk, teologisk eller juridisk examen, har statens arbetsmarknadskommission efter samråd med kungl. skolöverstyrelsen, Sveriges förenade studentkårer och akademiska fackorganisationer funnit det önskvärt a t t även erhålla uppgifter om de personer, som under de närmaste åren komma a t t avlägga dylik examen, och därför utsänt detta frågeformulär. Formuläret bör ifyllas av sådana manliga och kvinnliga studerande vid filosofisk, teologisk eller juridisk fakultet vid resp. universitet och högskolor vårterminen 1942, vilka ännu icke avlagt akademisk examen. Då det för utredningens resultat är av största vikt, a t t uppgifterna bli så tillförlitliga som möjligt, torde frågorna besvaras omsorgsfullt och uttömmande. Uppgifterna äro avsedda endast för statistisk bearbetning. Uppgifter, som röra enskilda personers förhållanden, bli icke tillgängliga för publicering och ej heller för bearbetning i annat sammanhang. Läs noggrant igenom varje punkt med tillhörande anvisningar, innan Ni besvarar frågorna. Formuläret torde med användande av bifogade svarskuvert insändas till Statens arbetsmarknadskommission, Stockholm 19, snarast möjligt och senast den 5 maj 1942.

*• Namn: 2. 3.

4.

5.

(ödd den _ år (Efternamn och samtliga förnamn. Vid namnbyte även förra namnet) Adress: _ Telefon: (Postadress, även tillfällig sådan) Började de akademiska studierna vid höst » ,„ . (läroanstalt) terminen 19 inom vår (fakultet, sektion) Studerar nu vid sedan ^ t e r m i n e n 19 vdr (läroanstalt) inom (fakultet, sektion) Närmast avsedd examen (För examen inom filosofiska fakulteten angivas även i examen ingående ämnen):

6. Slutlig examen (ämneskombination jämför punkt 5): 7. Sammanlagda antalet studietermincr (närvaroterminer) t. o. m. vårterminen 1942: 8. När beräknar Ni avlägga ( ?> U l l d e r p u n k t 5 a v s e d d examen (termin och år)? BB \ b) under punkt 6 avsedd examen (termin och år)? 9. Bedriver Ni akademiska studier för att därefter söka vinna inträde vid fackhögskola eller praktisk utbildningskurs (t. ex. vid post, telegraf, tull, statens järnvägar etc.)? Redogör i så fall härför.

10. Vilket yrke (sysselsättning, bana) ämnar Ni ägna Eder åt efter avslutade studier? yrket närmare, t. ex. ej enbart lärare utan lärare i moderna språk, folkhögskollärare etc.)

11. Övriga

upplysningar:

(Uppgiftslämnarens underskrift)

(Precisera

143 Bilaga C. 1941 åra krigsiamiljebidragskommitté har erhållit i uppdrag bl. a. att utreda frågan, i vilka avseenden gällande bestämmelser rörande krigsfamiljebidrag m. m. behöva omarbetas. För att kunna tillhandahålla kommittén utredningsmaterial rörande militärtjänstgöringens inverkan på universitetsoch högBkoleungdomens studier och ekonomiska förhållanden har Statens arbetsmarknadskommission funnit erforderligt att utsända detta frågeformulär. Formulären böra ifyllas av samtliga såväl manliga som kvinnliga studerande, vilka nu äro eller höstterminen 1939 eller senare varit inskrivna vid universitet eller högskola. D i det för utredningens resultat är av största vikt, att uppgifterna bli så tillförlitliga som möjligt, skola frågorna besvaras sanningsenligt och uttömmande. Formulären äro avsedda endast för statistisk bearbetning och bli icke åtkomliga för obehöriga eller andra myndigheter än Statens arbetsmarknadskommission. Läs noggrant igenom varje punkt med tillhörande anvisningar, innan Ni besvarar densamma. 1 det fall ej annat förfaringssätt av Eder kår föreskrives, insänd formuläret i förseglat kuvert med angivande av namn och adress å baksidan till studentkårens expedition snarast möjligt och senast den 29 november 1941. år..

a) Namn:

född den (Efternamn) (Samtliga förnamn) b) Hemort (stad, kommun): c) Civilstånd: 1 ogift, 2 gift, 3 frånskild. (Det tillämpliga understrykes)

2. Värnpliktsförhållanden. (Det tillämpliga understrykes): 6 armén Inskriven som värnpliktig: 1 Underårig Innehar anställning vid 7 marinen 2 Frikallad 4 i linjetjänst 8 flygvapnet 3 Krigsfrivillig 5 såsom expeditionsbiträde såsom (Åven kvinnor i luftbevakningstjänst).

Inskr.-nr

19....

(Angiv här om Ni är reservofflcer, marinlakarstipendiat, mariningenjörsaapirant el. dyl.)

3. a) Studentexamen år

Annan examen som berättigar till studier vid högskola eller universitet: „ _ , avlagd år b) Om Ni kompletterat studentexamen, angiv i vilket eller vilka ämnen: c) Har Ni haft praktik för inträde vid fackhögskola? I så fall huru lång tid? mån. Hur lång tid av militärtjänstgöringen har Ni fått tillgodoräkna Er för detta ändamål? mån.

d) Inskrevs första gången vid högskola eller universitet] v^tern^uneiT å r ' nämligen vid ; studerar nu vid (högskolans eller universitetets namn) e) Studier vid högskola eller universitet: Antal studieAvsedda examina terminer 2 ) (kompetens, grad el. dyl.)')

Avslutade

Betygssumma

ämnen

För tiden före den 4 sept. 4939 angives här bredvid endast antal avslutade ämnen (och betygssumma). Efter den 4 Sept. 4939 avslutade ämnen specificeras här nedan. Dock skall tentamen som avlagts under l:a tentamensperioden HT 1938, räknas som avlagd före den 1 sept. 1939.

Före den 1 sept. 1939 Efter den 1 sept. 19393)

') Specificeras i kronologisk ordning. De, som läst på fil. kand., fil. mag. eller fil. lic., ange om humanister eller naturvetare. De, som läst på pol. mag., ange om de ämnat ta filosofisk eller juridisk statsvetenskaplig examen. Om studierna avsett efterprövning, meritering för inträde vid fackhögskola el. dyl., angives detta. l ) Höstterminen 1941 medräknas i förekommande fall.3) Intill den 15 november 1941. Avlagda examina (förvärvad kompetens, grad el. dyl.): Avlagt i månad, år Disputerat 4. Fullgjord militärtjänstgöring.

(Även tjänstgöring som krigsfrivillig redovisas här).

Militärtj änstgöring (för tiden efter den 1 sept. 1939 angives datum för in- och utryckningar)

Under vidstående perioder åtnjutit Antal tjänstgörings- krigslön (månadslön, familjepenning och termtnslön, ev. långtids- [elleri bostadsbidrag dagar tillägg) med tillhopa

med tillhopa

Före den 1 september 1939 1939 från den 1940 » »

till den » »

Summa för tiden efter den 1 sept. 1939

kr.

kr.

* ,. »

» .»

kr.

kr.

144 a) Har Ni under militärtjänstgöringen haft tillfälle att bedriva studier? __ _ Om så är fallet, har Ni därigenom blivit i stånd a t t avlägga tentamen? b) Med ungefär vilken tid anser Ni a t t Eder studietid förlängts på grund av militärtjänstgöring — förutom tiden för själva tjänstgöringen (t. ex. genom avbrott i pågående studier av ett ämne eller i pågående obligatorisk kursplan? _ mån£}derc) Har Ni av annan orsak ån militärtjänstgöring (t. ex. på grund av förvärvsarbete eller sjukdom) gjort avbrott i studierna? _ I så fall, angiv hur länge och a v man 3 der vilken orsak: terminer u n d e r å r - P a g r u n d av .._ _ d) Vilka tider på året passar det Eder med hänsyn till studierna bäst att fullgöra militärtjänstgöring? _ „ Föredrar Ni kortare och oftare återkommande tjänstgöringsperioder (t. ex. 6 veckor, 3 månader) eller längre och mindre ofta återkommande (t. ex. 6 månader)? 6. Civila inkomster (ej studiehjälp från föräldrar eller lån). Anställning eller tillfälligt förvärsvarbete (angiv inkomstkällans art):

sept. 1938— aug. 1939

sept. 1939— 15 nov. 1941

kr.

kr.

» »

Statsstipendium Övriga stipendier övriga inkomster (av kapital, rörelse etc.) Summa

»

i

kr.

kr.

7. a) Skulder. Till andra Till staten Till fond Till stustaten Till Till andra enskilda (räntefritt (äv.nation, dentkårs Till banker Till Samtliga föräldrar släktingar personer studielån) studentkredit- (äv. växlar) (värnpliktslån) skulder kår) kassa 1 2 3 i 5 6 7 8 9

Skulder d. 1 sept. 1939 Belopp, kronor Ränta, % Nya skulder1) Belopp, kronor Kanta, % Skalder d. IS nov. 1941 Belopp, kronor Ränta, % *) Tillkomna under tiden 1 september 1939—15 november 1941. b) Hur mycket har Ni betalat i räntor och amorteringar sammanlagt under tiden 1 sept. 1939—15 nov. 1941? _ kr. c) Om Ni sökt anstånd med amortering för. något av Edra lån, angiv vilket lån (enligt ovanstående): _ Har ansökan beviljats? I så fall när? d) Om Ni ansökt om värnpliktslån, angiv med vilken motivering:._

Il

e) Om Eder ansökan om värnpliktslån icke beviljats, angiv vederbörande myndighets motivering för avslaget: _. a) Föräldrarnas sammanlagda taxering till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt: c:a _ kr. för år 1939, c:a kr. för år 1940. b) Antal syskon utom Eder: ; därav icke självförsörjande: _ c) Om Ni är gift, J j ^ ™ ™ taxering till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt: kr. för år 1939, kr. för år 1940. 9. Anhöriga till vilkas uppehälle Ni måste bidraga (det tillämpliga understrykes): hustru, frånskild hustru, barn , far, mor, övriga anhöriga nämligen: (Antal) 10. H u r mycket har Ni betalat i premier sammanlagt för livförsäkringar under tiden 1 sept. 193915 nov. 1941? kr. 11. Övriga upplysningar och synpunkter: (Uppgiftslämnarens underskrift)

145 Bilaga D.

Använda förkortningar av examensbeteckningar m. m. FK FM FL FD PMf PMj JK JL JD K-ex. Tf TK TL TD PTP Epr.

Fil. kand Fil. mag Fil. lic Fil. dr Fil. pol. mag Jur. pol. mag Jur. kand Jur. lic Jur. dr — Teol. fil Teol. kand Teol. lic Teol. dr — efterprövning

MK ML MD

Med. kand Med. lic Med. dr

Filosofie kandidatexamen Filosofisk ämbetsexamen Filosofie licentiatexamen » doktor Statsvetenskaplig-filosofisk examen Statsvetenskaplig-juridisk examen Juris kandidatexamen » licentiatexamen » doktor Kansliexamen Teologisk-filosofisk examen Teologie kandidatexamen > licentiatexamen » doktor Praktisk-teologiska prov (i fil. kand., fil. mag., fil. l i c , pol. mag. samt teol. kand.) Medicine kandidatexamen » licentiatexamen » doktor

Sektionstillhörighet inom filosofisk fakultet har angivits med h för examen inom humanistiska, n för examen inom naturvetenskapliga sektionen (t. ex. FKh = humanistisk fil. kand.) Statsvetenskaplig examen oavsett fakultetstillhörighet mag.).

10—430184

har angivits med PM (pol.

Statens offentliga utredningar 1943 S y s t e m a t i s k

f ö r t e c k n i n g

(Siffrorna inom klämmer beteckna utredningarnas nummer i den kronologiska förteckningen.)

Allmän lagstiftning. Rättsskipning. F å n g v å r d .

Allmän t näringsväsen.

F a s t egendom. J o r d b r u k med blllärinizar. Statsförfattning.

Allmän statsförvaltning.

Flyttningsersättningssakkunniga. Betänkande med förslag till författningar ang. ersättning för flyttningskostnad. [2] Utredning och förslag ang. pappersformaten inom statsförvaltningen. [6]

Kommunalförvaltning. 1910 års civila byggnadsutredning. Betänkande 1. Förslag till ändringar i Kungl. Maj:ts byggnadsstadga samt till föreskrifter rörande planläggning och utförande av byggnad för vissa vårdanstalter och folktandpolikliniker. [10]

S t a t e n s och k o m m u n e r n a s

flnansväsen.

1911 års familjebeskattningssakknnniga. Betänkande med förslag till ändrade grunder för familjebeskattuingen. [3] Besparingsberedningens slututlåtande. C13]

Vattenväsen. Skogsbruk. B e r g s b r u k . Utredning rörande skogsnäringens ekonomiska läge mod förslag till åtgärder för böjande av näringens bärkraft. 3. Skogsbrukets transportfrågor: Vägar och järnvägar. [1] Betänkande ang. åtgärder mot spekulation i vattenkraft. [14] Industri. Utredning rörande den tekniskt-vetenskapliga forskningens ordnande. 4. Förslag till åtgärder för textilforskningens ordnande. [11]. 5 Förslag till åtgärder för järn- och metallforskniugens ordnande. [16] H a n d e l och sjöfart.

K o m m u n i k a t i o n s ! äsen. Betänkande med författnings- och organisationsförslag för genomförande av ett förstatligande av den allmänna väghållningen på landet m. m. [1] Bank-, kredit- oeb penningväsen.

Politi.

Försäkrings väsen.

Utredning rörande polismäns anslutning till politiska ytterlighetsriktningar m. m. [5]

Nationalekonomi och socialpolitik. Betänkande ang. levnadskostnadsindex. [8] Utredning och förslag ang. statsbidrag till daghem och lekskolor m. m. [9] Utredning och förslag ang. statsbidrag till social hcmhjälpsvérksamhet. [15]

Hälso- och sjukvård.

K y r k o v ä s e n . Undervisningsväsen. Andlig odling i övrigt. 1910 års skolutrednings betänkanden och utredningar.Bilttga 1. Hygieniska förutsättningar för skolarbetet. [7] Tillströmningen till de fria fakulteterna och arbetsförhållandena närmast efter avlagd examen samt militärtjänstgöringens inverkan på universitets- och högskoleungdomens studier och ekonomiska förhållanden. [17] Försvarsväsen. Betänkande med förslag till statliga åtgärder för stödjande av den privata motorlösa flygningens och modellflygningens utveckling. [12] Utrikes ärenden. Internationell r ä t t .

Stockholm 1948. Kungl. 13ol.tr. P. A. Norstedt & Söner 43018