Betänkande om akademikernas amorteringsproblem

National Library of Sweden

STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR 1945: 51 SOCIALDEPARTEMENTET

BETÄNKANDE OM

AKADEMIKERNAS AMORTERINGSPROBLEM AVGIVET AV

11)11 ÅRS

BEFOLKNINGSUTREDNING

S T O C K H O L M 19 4 5

Statens offentliga utredningar 1945 Kronologisk Betänkande med förslag till utlänningslag och lag angående omhändertagande ar utlänning i anstalt eller förläggning. Norstedt. 169 s. Ju. Betänkande med förslag till organisation av en luftfartsstyrelse m. m. Norstedt. 68 s. K. Betänkande rörande särskilda åtgärder vid återförandet till civil verksamhet av till beredskapstjänstgöring inkallad personal. Hseggström. 74 s. Fö. Betänkande angående den husliga utbildningen. Beckman. 167 s. S. Betänkande med utredning och förslag angående yrkesutbildning av sjöfolk av manskapsgrad samt åtgärder till höjande av sjöfolkets allmänna och medborgerliga bildning. Idun. 370 s. E. Utredning rörande den tekniskt-vetenskapliga forskningens ordnande. 7. Förslag till åtgärder för livsmedelsforskningens ordnande. Hseggström. 150 s. H. Betänkande rörande Sveriges smalspåriga järnvägar. Del 1. Allmänna synpunkter. Idun. 109 s. K. Betänkande rörande Sveriges smalspåriga järnvägar. Del 2. Blekingenätets järnvägar. Idun. 124 s. 1 pl. K. Promemoria med förslag till arrendebestämmelser för kommunal jord. Marcus. 56 s. Jo. Betänkande och förslag rörande effektivisering av skyddshemselevernas eftervård m.m. Marcus. 158 s. S. Utredningar angående ekonomisk efterkrigsplanering. 8. Framställningar och utlåtanden från kommissionen för ekonomisk efterkrigsplanering. 2. Betänkande med förslag till vissa åtgärder i syfte att under depression stimulera avsättningen av varaktiga konsumtionsvaror m. m. Marcus. 153 s. Fi. Investeringsutredningens betänkande med förslag till investeringsreserv för budgetåret 1945/46 av statliga, kommunala och statsunderstödda anläggningsarbeten. Marcus, viij, 350 s. Fi. Bilagor till investeringsutredningens betänkande med förslag till investeringsreserv för budgetåret 1945/46 av statliga, kommunala och statsunderstödda anläggningsarbeten. Marcus. 83 s. Fi. Socialpolitikens ekonomiska verkningar. Frågeställningar och riktlinjer. Av C. Welinder. Beckman. 113 s. S. Stadsplaneutredningen 1942. 3. Förslag till byggnadslag m. m. V. Petterson. 660 s. Ju. Betänkande med förslag till nyorganisation av kyrkomusikerbefattningarna m. m. Del 1. Hseggström. 210 s. E. Statsmakterna och folkhushållningen under den till följd av stormaktskriget 1939 inträdda krisen. Del 6. Tiden juli 1943—juni 1944. Idun. 484 s. Fo. Normalbrandordning för städer, köpingar och municipalsamhällen. Norstedt. 21 s. K. Normalbrandordning för landskommuner. Alternativ 1. För kommuner med bygdebrandförsvaret och skogsbrandförsvaret samordnade. Norstedt. 21 s. K. Normalbrandordning för landskommuner. Alternativ 2. För kommuner, i vilka skogsbrandförsvaret ordnats för sig. Norstedt. 22 s. K. Betänkande och förslag rörande upplysningsverksamhet om och inom försvaret. Katalog- o. Tidskriftstryck. 142 s. Fö. Ungdomen och nöjeslivet. Ungdomsvårdskommitténs betänkande del 3. Hseggström. 372 s. Ju. Socialvårdskommitténs betänkande. 10. Statistisk undersökning angående folkpensionärernas bostadsförhållanden m. m. Beckman. 108 s. S. Betänkande angående grundpenningväsendet. Marcus. 64 s. H. Betänkande och förslag angående statsbidrag till byggnader för folkskoleväsendet. Hseggström. 83 s. E. Kommitténs för partiellt arbetsföra betänkanden. Bilaga nr 1. Biktlinjer för skapande av socialväsendets forskningsorganisation. Av Hj. Cederström. Idun. xx 296 s. 4 pl. S.

förteckning 27. 1944 års uppbördsberednings betänkande med förslag till omläggning av uppbördsförfarandet. Marcus. 589 s. Fi. 28. Straffrätt.skommitténs betänkande med förslag till ändringar av strafflagen för krigsmakten i vad den berör brott mot staten och allmänheten Norstedt. 85 s. Ju. 29. Straffrättskommitténs betänkande med förslag till ändrad lagstiftning om ämbetsbrott av präst. Norstedt. 26 s. Ju. 30. Utredningar angående ekonomisk efterkrigsplanering. 9. Framställningar och utlåtanden från kommissionen för ekonomisk efterkrigsplanering. 3. Betänkande angående den svenska handelspolitiken efter kriget m. m. Marcus. 124 s. Fi. 31. Utredningar angående ekonomisk efterkrigsplanering. 10. Sysselsättuingsundersökningar. Marcus. 224 s. Fi. 32. Betänkande angående dyrortsgrupperingen. Hseggström. 400 s. Fi. 33. Betänkande angående yrkesutbildningen i Norrland. Sv. Tryckeri AB. 301 s! Jo. 34. Betänkande med förslag angående kommissionärsväsendet vid statens förvaltningsmyndigheter m. m. V. Petterson. 160 s. S. 35. 1944 års skattesakkunuiga. 1. Betänkande med förslag angående vissa spörsmål på den allmänna kommunalbeskattningens område. V. Petterson. 231 s. Fi. 36. Utredningar angående ekonomisk efterkrigsplanering. 11. Framställningar och utlåtanden från kommissionen för ekonomisk efterkrigsplanering. 4. Betänkande angående vissa arbetsmarknadsfrågor m. m. Marcus. 91 s. Fi. 37. Betänkande angående revision av kommunala fondbildningslagen ro. m. Hseggström. 80 s. Fi. 38. Kommunindelningskommittén. 2. Betänkande med förslag till riktlinjer för en revision av rikets indelning i borgerliga primärkommuner. Hseggström. 342 s. S. 39. Kommunindelningskommittén. 3. Bilagor till kommunindelningskommitténs betänkande med förslag till riktlinjer för en revision av rikets indelning i borgerliga primärkommuner. Hseggström. 124 s. S. 40. Utredning rörande den tekniskt-vetenskapliga forskningens ordnande. 8. Slutbetänkande med utredning om silikatkemisk forskning och läderforskning m. m. Hseggström. 94 s. H. 41. 1941 års reumatikervårdssakkunnigas betänkande. Del 3. Utredning om reumatikervårdens utbyggande och vidtagande i övrigt av åtgärder för de reumatiska sjukdomarnas bekämpande. Idun. 194 s. S. 42. Utredningar angående ekonomisk efterkrigsplanering. 12. Framställningar och utlåtanden från kommissionen för ekonomisk efterkrigsplanering. 5. Betänkande angående övervakning av konkurrensbegränsande företeelser inom näringslivet. Marcus. 175 s. Fi. 43. 1940 års skolutrednings betänkanden och utredningar. Bilaga 5. Skolungdomens vägledning till utbildning och yrke. Av E. Neymark. Idun. 277 s. E. 44. 1940"års skolutrednings betänkanden och utredningar. Bilaga 4. Lärjungurvalet till studielinjer med den nuvarande realskolans mål. Av E. Dahr. Idun. 123 s. E. 45. 1940 års skolutrednings betänkanden och utredningar. 5. Skolans betygssättning. Idun. 89 s. E. 46. Socialvårdskommitténs betänkande. 11. Utredning och förslag angående revision av lagen om folkpensionering. V. Petterson. 312 s. S. 47. Betänkande om skolmåltiderna. Beckman. 322 s., 1 bil. S. 48. Naturvetenskapliga forskningskommittén. 1. Den naturvetenskapliga forskningens behov av personal, anslag och lokaler. Förslag om inrättande av ett naturvetenskapligt forskningsråd. Beckman. 243 s. E. 49. Betänkande med förslag till förordning om vissa investeringsfonder m. m. Marcus. 129 s. F'i. 50. Betänkande om förlossningsvården. Beckman. 186 s. S. 51. Betänkande om akademikernas amorteringsproblem. Beckman. 67 s. S.

Anm. Om särskild tryckort ej angives, är tryckorten Stockholm. Bokstaverna med fetstil utaöra begynnelsebokstäverna till det departement, under vilket utredningen avgivits, t. ex. E. = ecklesiastikdepartementet, Jo. = jordbruksdepartementet. Enligt Kungörelsen den 3 febr. 1922 ang. statens offentliga utredningars yttre anordning (nr 98) utgivas utredningarna i omslag med enhetlig färg för varje departement.

STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR 1945: 51 SOCIALDEPARTEMENTET

BETÄNKANDE OM

AKADEMIKERNAS AMORTERINGSPROBLEM AVGIVET

AV

1941 ÅRS BEFOLKNINGSUTREDNING

STOCKHOLM 1945 K. L. BECKMANS BOKTRYCKERI [2186 45j

INNEHÅLLSFÖBTECKNING. •

Sid.

"

Skrivelse till Körningen

5 Inledning

7 Kap. I.

Uppgifter angående giftermålsfrekvens akademikergrupper

och barnantal inom vissa 9

Kap. II.

Arbetsmarknadskommissionens undersökning (SOU 1943:17) . . . .

13 Kap. III.

Statliga åtgärder i syfte universitet och högskolor

19 Kap. IV.

att ekonomiskt underlätta studier vid

Erfarenheter av den statliga kreditgivningen genom räntefria studielån åt akademiker

23 Kap. V.

Skuldsättningens dilemma

26 Kap. VI.

Befolkningsutredningens förslag Borgen Försäkringsskyddet Räntan Lånens storlek Amorteringsvillkoren Övergångsbestämmelser Kreditgivningens organisation Uppsägning av lån Överflyttning av lån till postsparbanken Fondbildning för avskrivningar m. m Kostnader

29 Förslag till kungörelse angående lån åt den, som avlagt akademisk eller därmed jämförlig examen

31 31 32 34 34 35 39 39 40 40 42

Bilagor: Bilaga 1: Statens räntefria studielån 1919—1940

46 Bilaga 2: Förslag till instruktion för lånenämnden

63 Bilaga 3 : Förslag till instruktion för de lokala kreditanstalterna

65 Bilaga 4 : Använda förkortningar av examensbeteckningar m. m

TILL KONUNGEN.

Befolkningsutredningen har tillsammans med representanter för de yngre : akademikerna övervägt skilda åtgärder i syfte att stimulera till en tidigare familjebildning bland akademikerna. Därvid har uppmärksamheten främst

6 riktats på akademikernas ekonomiska förhållanden. Utan att taga ställningtill frågan om studietidens ekonomi har befolkningsutredningen funnit sig böra pröva möjligheterna att lätta de ekonomiska bekymren för de akademiker, som redan avlagt examen. Det har nämligen visat sig, att de ekonomiska svårigheterna för akademikerna icke sällan bliva större under åren närmast efter avlagd examen än under själva studietiden. Uppenbart är att denna grupp, som på grund av den långa utbildningstiden tvingats uppskjuta en eventuell familjebildning, genom dessa ekonomiska svårigheter ytterligare förhindras att i rimlig tid bilda familj. Det har synts utredningen uppenbart, att en avsevärd lättnad skulle kunna beredas de av studieskulder pressade, därest en kontinuerlig amortering av skulderna i förening med lättnader i fråga om borgenskravet kunde möjliggöras. Befolkningsutredningen får härmed överlämna utredning och förslag angående akademikernas amorteringsproblem. Vid betänkandet har som bilaga fogats en på utredningens initiativ utförd undersökning rörande statens räntefria studielån. I ärendets behandling ha deltagit befolkningsutredningens samtliga ledamöter, utredningens delegation för hem- och familjefrågor samt ombudsmannen i Sveriges yngre akademikers centralorganisation, filosolie licentiaten Nils Norman. Under utredningsarbetets gång ha överläggningar hållits med följande sakkunniga: postsparbankschefen Johannes Enger, sparbanksdirektören Olof Norbeck, försäkringsdirektören Waldemar OdhnofT samt ordföranden i statens studielånenämnd, lektorn Einar Smedberg. Biträde vid utarbetandet av utredningens förslag till kungörelse har lämnats av kanslirådet Gunnar Wejle. Utredningens ordförande, undertecknad Erlander, har icke ansett sig böra taga ställning till detaljutformningen av det i betänkandet framlagda förslaget. Som sekreterare vid ärendets behandling har tjänstgjort filosofie kandidaten Per Eckerberg. Stockholm den 26 november 1945. Underdånigst TAGE E E L A N D E B CURT GYLLENSWÄRD

ALF JOHANSSON

STEN WAHLUND I Per Eckerlerg

Akademikernas amorteringsproblem. Inledning. Befolkningsutredningen har tillsammans med representanter för de yngre akademikerna övervägt skilda åtgärder i syfte att stimulera till en tidigare familjebildning bland akademikerna. Därvid har uppmärksamheten främst riktats på denna grupps ekonomiska förhållanden. Utan att taga ställning till frågan om studietidens ekonomi har befolkningsutredningen funnit sig böra pröva utvägar att lätta de ekonomiska bekymren för den kategori av akademiker, som redan avlagt akademisk examen och alltså befinner sig ute i förvärvsarbete. Det har nämligen visat sig, att de ekonomiska svårigheterna för akademikerna icke sällan bliva större under de första åren efter avlagd examen än under själva studietiden. Krediterna äro i allmänhet relativt kortfristiga. Amorteringarna sätta in omedelbart och äro redan från början ganska stora. Det är uppenbart, att en grupp, som på grund av den långa utbildningstiden tvingats uppskjuta en eventuell familjebildning, genom dessa ekonomiska svårigheter efter examen ytterligare förhindras att i rimlig tid bilda familj. Svårigheterna bli icke mindre därigenom, att de relativt kortfristiga krediter, varpå en akademiker baserar sin ekonomi, nödvändiggöra upptagande av nya lån vid amorterandet av de gamla. För de hårt skuldsatta förvärras dessutom läget därigenom, att ett system med inbördes hjälp genom tecknandet av borgen är vanligt och härav följer att vid eventuella dödsfall eller på annat sätt inträffade ekonomiska svårigheter förlusterna drabba redan förut hårt skuldsatta kamrater. I den diskussion rörande ovan antydda problem, som förts inom befolkningsutredningen, ha framför allt två synpunkter ansetts värda beaktande. Dels ansågs det önskvärt, att amorteringstiden utsträcktes på ett sådant sätt, att icke hela bördan av amorteringarna kommer att pressa vederbörande under de första åren efter examen, dels vore det önskvärt, att de risker, som skuldsatta akademiker ådraga sig genom det ofta nödtvungna ingåendet av borgen för kamrater, bliva fördelade på ett rimligare sätt och icke som nu komma att belasta de minst bärkraftiga. Studietidens ekonomi och studiernas finansiering ha varit föremål för en omfattande uppmärksamhet under årens lopp. En systematisk och allsidig undersökning av de vid universitet och högskolor studerande svenska studenternas sociala och ekonomiska förhållanden utfördes åren 1933—36 av Sven Wicksell, Tor Jerneman och Tage Larsson (SOU 1935:52, 1936:34). Sedermera har statens arbetsmarknadskommission 1943 framlagt sin i kap. I I här nedan delvis refererade undersökning rörande militärtjänstgöringens in-

8 verkan på universitets- och högskoleungdomens studier och ekonomiska förhållanden (SOU 1943:17). Beträffande de yngre akademikernas ekonomiska förhållanden efter avlagd examen föreligger icke samma tillgång på material. Under senare år ha specialundersökningar rörande mindre grupper dock kommit till utförande på initiativ av olika fackliga akademikerorganisationer. Sålunda utförde 1937 Sveriges yngre läkares förening en undersökning rörande de yngre läkarnas möjligheter till arbete och försörjning; 1944 utfördes av Sveriges yngre juristers förening en undersökning rörande de yngre juristernas arbetsmarknadsoch levnadsvillkor och samma år utförde statsvetenskapliga intresseförbundet en löne- och arbetsmarknadsundersökning för de politices magistrarnas vidkommande. Det framgår av ovanstående, att det befintliga materialet till belysning av akademikernas ekonomiska förhållanden å ena sidan är tämligen inaktuellt och å andra sidan, i de fall då nyare undersökningar föreligga, är tämligen sparsamt. Även om det sålunda är svårt att skapa en tillförlitlig bild av den aktuella skuldsättningen bland de yngre akademikerna, erbjuder det dock ingen svårighet att konstatera att en betydande skuldsättning existerar och att denna uppenbarligen medför allvarliga konsekvenser för vederbörandes möjligheter till familjebildning o. s. v. Då en omfattande ny utredning rörande akademikernas sociala och ekonomiska förhållanden nyligen igångsatts, har det icke synts befolkningsutredningen lämpligt att nu insamla ett särskilt material till belysande av de faktorer, som påverka akademikernas familjebildning. A andra sidan har utredningen ansett frågan om underlättandet av de yngre akademikernas amorteringsproblem icke vara av den storleksordningen att resultatet av den nyligen igångsatta utredningen torde behöva avvaktas. Det av akademikerorganisationerna understrukna behovet av åtgärder inom en nära liggande framtid talar dessutom enligt utredningens uppfattning för att denna fråga nu upptages till behandling. I detta betänkande framlägges, förutom befolkningsutredningens förslag, det material till belysning av frågan om akademikernas familjebildningsförhållanden och skuldsättning, som är tillgängligt i ovannämnda utredningar och undersökningar. Vidare lämnas i bilaga 1 en redogörelse för en av utredningen utförd undersökning av erfarenheterna från den statliga kreditgivningen åt akademikerna i form av statens räntefria studielån.

9 KAP. I. Uppgifter angående gifterm ålsfrekvens och barnantal inom vissa akademikergrupper. I sitt år 1934 avlämnade betänkande med utredning och förslag rörande de extra ordinarie lärarnas vid de allmänna läroverken anställningsförhållanden m. m. (SOU 1934: 40) lämna de sakkunniga även vissa kortfattade uppgifter rörande extralärarkårens familjeförhållanden. Av de obefordrade men kompetenta lärarna voro vid undersökningstillfället 206 gifta. Antalet gifta manliga lärare var 181 och antalet gifta kvinnliga var 25. Å l d e r s k l a s s e r Gifta

lärare

Med 1 b a r n » 2 » » 3 » » 4 » » 5 » Gifta lärare med b a r n » » utan »

25—30 31—35 36 — 4041—45 46—49 50 är Summa och år år år år år däröver lärare 2 1

....

Summa gifta lärare

3 11 14

23 7 1

17 11 2

31 38

30 32

12 5 8 2 2 29 12

69 G2

1 4 3 1 1 10 3

3 4

1 1 1

56 28 15 4 3 106 100 206

De gifta extra ordinarie lärarnas familjeförhållanden, åldersfördelning och barnantal vid undersökningstillfället framgå av ovanstående tabell. Av 206 gifta lärare hade 100 inga barn och 56 endast 1 barn. Blott 21 av dessa 206 gifta lärare hade fler än 2 barn. Hösten 1936 och våren 1937 insamlades genom Sveriges yngre läkares förenings försorg ett primärmaterial rörande de yngre läkarnas möjligheter till arbete och försörjning. En redogörelse för resultaten av bearbetningen av detta material publicerades 1938. Undersökningen omfattade samtliga åren 1926—1935 nylegitimerade läkare, inalles 1 362 till antalet. På grund av att endast 57,3 % av de tillfrågade visade intresse för undersökningen omfattar denna alltså 785 svar. Bland annat redovisar undersökningen deltagarnas ålder, civilstånd och barnantal. För samtliga deklaranter har åldern vid med. lic.-examens avläggande beräknats. Medelåldern befanns vara 28,8 år. Medelvärdet för studietidens längd beräknas till något mer än 9 år. Giftermålsfrekvensen var speciellt de närmaste åren efter examen ganska hög. Vid avläggandet av examen voro 13 % gifta, Bedan två år efter examen voro 50 % av deklaranterna gifta och 7 år efter examen voro cirka 85 %

10 gifta. Enligt folkräkningen 1935/36 är relativa antalet gifta av samtliga män i åldern 28—29 år (d. v. s. den ålder som närmast motsvarar tidpunkten för med. lic.-examen) omkring 40 %, d. v. s. avsevärt högre än bland de medicine licentiaterna, vilket förefaller naturligt med hänsyn till de många uppskjutna äktenskap, som bli en följd av den långa studietiden. Bedan två år efter examen uppvisa deklaranterna samma giftermålsfrekvens som jämnåriga män i befolkningen överhuvud, men därefter ökar giftermålsfrekvensen bland läkarna ytterligare, så att redan 7 år efter legitimationen var relativa antalet gifta bland läkarna lika stort som för den manliga totalbefolkningen vid 50 års ålder. Barnantalet i deklaranternas äktenskap framgår av nedanstående tabell. Antal barn den 1 september 1936 (samtliga gifta deklaranter). Deklaranten har avlagt med. lic.-examcn år Barnantal

0 1 2 3 4 5 Summa Minst 1 barn, %

..

Medelantal barn . . . .

7 10 18 15 2

16 17 21 9 4 1

10 15 18 9 2

18 31 15 4

19 23 22 7

19 26 8 3

24 23 19 3

32 26 5

26 15 2

18 13

1-9

1-6

1-6

l-i

1-2

0-9

l-o

0-6

0-4

0-4

1 Som synes ha de gifta läkarna tillhörande äldre årgångar i regel (nämligen cirka 4/s av dem) minst ett barn. Bedan cirka 4 år efter examen synes för övrigt drygt hälften av läkarna vara gifta och ha minst ett barn. (Av de 78 deklaranterna tillhörande årgång 1932 hade den 1 september 1936 45 stycken, d. v. s. 58 %, minst ett barn.) Medelantalet barn närmar sig 2 för de äldsta årgångarna. Ar 1944 framlade Sveriges yngre juristers förening resultaten av en undersökning rörande de yngre juristernas arbetsmarknads- och levnadsvillkor. Undersökningen baserar sig på ett enquétematerial insamlat under våren 1944. Av de utsända 1 240 frågeformulären återkommo 938 ifyllda, d. v. s. 76 % av samtliga. I det avsnitt av ifrågavarande undersökning, som belyser gruppens familjebildning, göres bland annat nedanstående jämförelse mellan det procentuella antalet gifta manliga juris kandidater vid olika åldrar och samma antal för hela den manliga befolkningen. I de åldersgrupper jämförelsen omfattar synes det procentuella antalet gifta nästan genomgående ligga under det procentuella antalet inom den manliga totalbefolkningen i motsvarande ålder.

11 Ålder

23—24 24—25 25-26 26-27 27-28 28-29 29-30 30-31 31—32 32—33 33-34 34-35

Giftermålsfrekvensen ende tabell.

Procentuella antalot gitta manliga juris kandidater

Procentuella antalet gifta i den manliga totalbefolkningen

13 16 21 26 39 50 43 48 51 65 70 65

13 19 27 37 41 48 53 57 61 64 67 69

förhållande till examensåret framgår av nedanståAntalet gifta

i % av totalantalet

Före examen Examensåret 1 år efter examen

48 111 179

2 » 3 » 4 » 5 »

232 272 312 338

6 13 21 27 31 36 39

» » » »

» » » »

Bedan tre år efter examen voro i det närmaste en tredjedel av deklaranterna gifta. Barnantalet inom de av undersökningen berörda äktenskapen framgår av nedanstående tabell. Deklarantens ålder

23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 över 34

Medelantalet barn per äktenskap

Procentuella antalet äktenskap med barn

l-o

67 33 28 41 44 50 65 57 50 59 74 76 75

0-5 0-3 04 0-6 0-6 0-7 0-7 0-5 0-9 1-2 1-1 1-2

Antalet äktenskap med barn är icke stort och ej heller medelantalet barn per äktenskap. Vid 30 års ålder ha endast hälften av de gifta deklaranterna något barn. Medelantalet barn per äktenskap når ej upp till 1 förrän deklaranternas ålder är 33 år.

12 Totalantalet barn inom äktenskapen redovisas i nedanstående tabell. Antal barn vid 1943 års slut (samtliga gifta deklaranter). Antal

barn

E x a m e n s å r

före 1935 1935 1936 1937 1938 1939 1940 1941 1942 1943 Summa

4 3 7 6 29 26 16 32 28 21

14 3 14 13 22 27 19 23 12 10

16 3 5 5 4 3 8 4 3 3

2 3 2 1 1

totalt 36 12 28 24 55 57 45 59 43 34 393

Ettbarnssystemet är uppenbarligen mycket utbrett. Endast jurister med examen före 1935 uppvisa flera äktenskap med två än med ett barn. Tre eller fyra barn är mycket ovanligt. Barnlösa äktenskap förekomma däremot ofta i alla årgångar. Sättes barnantalet i förhållande till examensåret, visar det sig att icke förrän sex år efter examen är medelantalet barn per äktenskap 1 och vid samma tidpunkt ha endast 3A av de gifta deklaranterna, något barn.

13 KAP. II. Arbetsmarknadskommissionens undersökning (SOU 1943:17). Statens arbetsmarknadskommission framlade den 8 mars 1943 resultatet av en undersökning om militärtjänstgöringens inverkan på universitets- och högskoleungdomens studier och ekonomiska förhållanden (SOU 1943: 17). I redogörelsen för undersökningen lämnas uppgifter bland annat rörande såväl vederbörandes ålder och civilstånd som skuldförhållandema vi/d undersökningstillfället. Vidare belysas det undersökta klientelets inkomstförhållanden under perioden september 1939—15 november 1941. Undersökningens omfattning. Undersökningen omfattar dels en avdelning, som behandlar tillströmningen till de fria fakulteterna och arbetsförhållandena närmast efter avlagd examen, dels en avdelning rörande militärtjänstgöringens inverkan på universitetsoch högskoleungdomens studier och ekonomiska förhållanden. Undersökningen rörande de fria fakulteterna omfattar dels dem, som höstterminen 1936—vårterminen 1942 avlagt examen i filosofiska, juridiska och teologiska fakulteterna, dels de studerande, som ännu icke avlagt examen och som voro inskrivna vid sagda fakulteter vårterminen 1942. Materialets omfattning framgår ytterligare av nedanstående siffror. Antal tillskrivna

Personer som ej avlagt examen Personer som avlagt examen

5 401 4 910 Samma 10 311

Inkomna svar antal %

4 913 4 161 9 074

91'0 84'7 88*0

Av samtliga manliga deklaranter voro 90 % ogifta, 9,9 % gifta och 0,1 % frånskilda, Motsvarande procenttal för de kvinnliga deklaranterna voro 92,9, 6,7 och 0,4. Undersökningen rörande militärtjänstgöringens inverkan på universitetsoch högskoleungdomens studier och ekonomiska förhållanden omfattar samtliga studentkårer utom medicinska föreningen vid karolinska institutet. 58,2 % av samtliga manliga och 50,7 % av samtliga kvinnliga studerande vid de redovisade läroanstalterna ha deltagit i undersökningen. Åldern vid examens avläggande. Medelåldern tabell.

för akademisk examens avläggande framgår

av

följande

14 Män Kvinnor Samtliga

FK

FM

FL

PM

JK

TK

28'1 25'2

28-0 27'1

35'1 32'6

26'7 242

25"9 25'3

28'9 33'8

26"2

27'5

34"6

25"8

25'9

28'9

Den påfallande skillnaden i ålder vid examens avläggande mellan män och kvinnor torde få tillskrivas militärtjänstgöringens fördröjande inverkan på de manliga studenternas studier. Den gör sig gällande redan vid de akademiska studiernas början. Det har nämligen visat sig, att det i genomsnitt ligger cirka 9V2 månad mellan studentexamen och inskrivningen för männen, medan motsvarande siffra för kvinnorna är endast 3V2 månad. Detta innebär, att de senare skriva in sig redan på hösten samma år de avlagt studentexamen. Den höga medelåldern vid avläggandet av fil. kand. tillskrives det förhållandet, att denna examen ofta avlägges av personer, som redan ha förvärvsarbete. Beräkningarna visa vidare, att de som söka sig in på lärarbanan icke kunna tänkas ha avslutat studierna förrän vid 28 års ålder. E n blivande jurist är i genomsnitt 26 år, när han börjar sin tingstjänstgöring och teologernas ålder vid prästvigningen uppgår till i genomsnitt 29 år. Giftermålsfrekvens och barnantal. Den sena tidpunkt, vid vilken akademikerna träda ut i förvärvsarbete, inverkar även på giftermålsfrekvensen och åldern vid äktenskapets ingående. Antalet gifta bland dem, som efter examen avslutat studierna, fördelade efter barnantal framgår av nedanstående tabell. därav med följande antal barn

Gifta

Män Samtliga

Hela antalet

i % av samtliga

879 274

44-8 41-7

44o

3 eller flera

Summa med barn

353 117 470

349 107 456

133 41

44 9

526 157 683

Av de gifta hade 59,2 % barn, 2/s av dessa äktenskap voro enbarnsfamiljer. I ovanstående tabell ingå personer, som avlagt examen höstterminen 1936— vårterminen 1942 och som alltså representera olika åldersklasser. Hänsyn bör därför tagas även till åldern vid bedömandet av giftermålsfrekvensen. Följande tabell angiver antalet gifta inom olika åldersgrupper, varjämte en jämförelse göres med motsvarande siffror för hela folket. Uppgifterna avse i fråga om akademikernas förhållanden dem, som rådde vid undersökningstillfället och i fråga om befolkningen år 1939. Jämförelsen utvisar, att giftermålsfrekvensen för männens del bland akademikerna är avsevärt lägre intill 29 års ålder, under det att skillnaden därefter är relativt obetydlig. För kvinnorna däremot ligger procenten gifta genomgående avsevärt lägre bland akademikerna än inom hela befolkningen.

15 Åldersår

Hela antalet

Därav gifta

Gifta i % av hela antalet

% gifta i hela befolkningen

Män

Kvinnor

Män

Kvinnor

Män

Kvinnor

Män

Kvinnor

Under 25 25—26 27—28 29—30 31—32 33—34 35—39 40 och däröver . .

139 259 448 356 284 177 197 100

76 130 181 120 68 34 30 18

12 54 144 184 169 117 126 73

21 50 77 66 33 14 8 5

86 20 8 32 1 51 7 59 5 66 1 64 0 73 0

27-6 38-5 42-5 55'0 48-5 (41-2) (26-7) (27-8)

290 42-o 53-4 61-8 66-8 72-o

51-i 60-3 65-8 69o 70-6 71-0

Summa

44 8

41 7

Ekonomiska förhållanden. Av undersökningen framgår att de inkomster en student kan räkna med under studietiden huvudsakligen äro av tillfällig natur och uppgå till blygsamma belopp. En jämförelse mellan den av arbetsmarknadskommissionen utförda undersökningen och den Wicksell-Larssonska undersökningen (SOU 1936: 34) visar i vad mån inkomstens storlek sedan år 1930 undergått någon förändring. Q . , j • „ . , , . S t u d i e r i k t m n g

Filosofer Jurister Teologer Medicinare

Medelinkomst per år ^ m i

760/700 440 380 700 Samtliga 590

740 360 500 620 600

Överensstämmelsen är påfallande. Tages hänsyn till penningvärdets fall sedan år 1930, har dock realinkomsten minskats från 590 kronor år 1930 till 420 kronor år 1941. Flertalet studenter ha inga egna tillgångar och få därför lita till studiehjälp av föräldrar eller anhöriga eller upptaga lån. Skulderna till föräldrar äro ofta av rent formell eller hypotetisk karaktär. Dessa ha därför i undersökningen skilts från övriga skulder. Vid undersökningstillfället har uppgivits, att av de i undersökningen ingående hade 3 075 män och 528 kvinnor (d. v. s. 60,5 % av männen och 37,3 % av kvinnorna) studieskulder. Av de övriga torde flertalet av föräldrar eller släktingar ha erhållit bidrag, som icke haft karaktär av lån. Den sammanlagda skuld, som åvilar de i undersökningen ingående personerna, uppgick vid undersökningstillfället till över 22 miljoner kronor. Utgår man från samma skuldsättning för de studerande, som icke äro representerade i undersökningen, belöper sig skuldsumman för samtliga studerande vid universitet och högskolor till 35 å 40 miljoner kronor. Skuldsumman per skuldsatt uppgick i genomsnitt till 6 400 kronor. Frånräknas skulder till föräldrar, uppgick medelskulden till 3 400 kronor. Endast hälften av de skuld-

16 satta männen hade en skuld överstigande 5 300 kronor (exklusive skuld till föräldrar 2 800 kronor) och en fjärdedel en skuld överstigande 8 800 kronor (exklusive skuld till föräldrar 4 700 kronor). Genomsnittsskulden per skuldsatt kvinna uppgick till 4 600 kronor (exklusive skuld till föräldrar 2 200 kronor). Denna skuldsumma per skuldsatt är emellertid ett genomsnittstal för samtliga skuldsatta och sålunda endast ett uttryck för den skuld, som åvilar en student, som ej avslutat sina studier utan befinner sig i mitten av dessa. För att ge ett begrepp om skuldernas storlek vid examinas avläggande har på basis av det insamlade materialet utförts en beräkning omfattande de examina, för vilka materialet varit tillräckligt stort för att ge betryggande siffror. Beräknad slutlig skuldsättning: (medium) vid avläggandet av vissa examina enligt Wicksell-Larssons undersökning (1930) och arbetsmarknadskommissionens undersökning (1941) 1000-tal kr. Män. Examen

FKh FKn FMh FMn FLli FLn JK TK MK ML

Stockholms högskola

Lunds universitet

Uppsala universitet

Göteborgs högskola

5-o

5-4 56 6-6 6-7 12-2

6-2 8 8 8 7 8 7 13 4 10 3 8 3 9 2 10 7 18 8

5-1 5-4 63 6-4 11-6

(5-0) (5-o) (3-0) (8-3) (12-5)

5-7 6-o 7-0 7-i 12-9

(4-o)

4-1

6-2

5-o

9-o

—

(10-o) (5-o)

8-o

8-5 7-3 20-2

— —

— — —

7-5 8-2 8-7 10-6 111 8-1 9-5

—

18-5

—

7-9 8-6 5'7 15-9

—

—

—

(7-8)

— — — — —

— — — — — '

Vid företagen fördelning av skuldsumman och de skuldsatta efter långivare framgår att 46,4 % av männens skuldsumma utgjorde skuld till föräldrar. Motsvarande procenttal för kvinnorna uppgick till 53,o. I det följande lämnas ytterligare uppgifter enbart om männens skuldsättningsförhållanden. Några väsentliga skiljaktigheter beträffande skuldsummans respektive låntagarnas fördelning på olika långivare mellan män och kvinnor förelågo icke. Av samtliga manliga låntagare hade 58,8 % skulder till föräldrarna och 30,1 % inga andra skulder. Lånebeloppet utgjorde i genomsnitt för den förra kategorien 5 100 kronor och för den senare 5 700 kronor. 17,2 % av dem, som hade skuld till föräldrar, uppgåvo att ränta på skulden erlagts. 22,7 % av samtliga manliga låntagare hade skulder till andra släktingar och 20,4 % till andra enskilda personer. Lånebeloppen belöpte sig i medeltal till 2 700 respektive 2 400 kronor. Räntefoten för skulder till andra släktingar uppgick i genomsnitt till 3,8 5 % och för skulder till andra enskilda personen* till 4,14 %. Lån av släktingar eller andra enskilda personer voro vanligasit bland teologerna.

17 På studenternas egna kreditorganisationer, främst kreditkassorna, belöpte sig endast 8,8 % av skuldbeloppet. Starkast utbyggd av dessa organisationer var Lunds studentkårs kreditkassa, vilken inregistrerades redan år 1922. Av de manliga lundastudenternas totalskuld var vid undersökningstillfället 8,9 % placerad hos kassan. Kreditkassan i Uppsala, som bildades år 1930, har icke samma betydelse som kassan i Lund. Däremot ha i Uppsala studentkåren och nationerna under tidernas lopp fått fonder ävensom andra medel att förvalta, och dessa ha i stor utsträckning placerats som studielån. Vid undersökningstillfället bestod 5,7 % av de manliga uppsalastudenternas skuld av dylika lån. Kreditkassorna ha under undersökningsperioden tillämpat en räntesats av 4 å 4V4 %. För nationsskulderna ha uppgiftslämnarna i genomsnitt erlagt ränta med 4,54 %. Av samtliga skuldsatta män hade 14,4 respektive 14, i % skulder till nation respektive kreditkassa och lånebeloppen uppgingo i genomsnitt till 1 300 respektive 2 700 kronor. Näst skulder till föräldrar utgjordes största delen av skuldsumman av bankskulder (23,3 %). 38,7 % av de skuldsatta männen hade vid undersökningstillfället dylik skuld. Medelskulden uppgick till 3 800 kronor. Denna skuldtyps stora betydelse torde sammanhänga med att studielån ofta först erhållas i hemortens sparbanker. Räntan å banklån uppgick i genomsnitt till 4,56 %. Staten spelade som långivare en mycket begränsad roll. Blott 4,2 % av männens sammanlagda skulder utgjordes av räntefria studielån, och endast 9,6 % av de skuldsatta hade erhållit sådant lån. Beloppen uppgingo i genomsnitt till 2 800 kronor. I och med krigsutbrottet tillkomma de s. k. värnpliktslånen, avsedda, för dem, som genom beredskapsinkallelserna fått sin ekonomi rubbad. Endast 41 av samtliga i undersökningen ingående hade ansökt om sådant lån, och endast 20 av dessa ansökningar hade bifallits. Lånebeloppen uppgingo i medeltal till 1 000 kronor. I nedanstående tabell jämföres 1941 års skuldsummas fördelning på långivare med Wicksell-Larssons undersökning 1930. Föräldraskuldernas andel i skuldsättningen har ej undergått någon nämnvärd förändring. Förskjutningar i skuldsummans fördelning ha däremot skett beträffande övriga låneformer. Sålunda var 1941 en betydligt mindre del av skuldsumman skuld till andra enskilda personer. Bankernas andel, studentkårernas kreditkassor inräknade, har ökats liksom även skuld till staten och till fonder.

2—2186 45

\>< Sammanlagd skuld den 31/i2 1930 (Wicksell-Larssons undersökning) och den 15 /n 1941 fördelat på långivare. Män. Föräldrar

Uppsala universitet Lunds universitet . . Stockholms högskola Göteborgs högskola Tekniska högskolan Chalmers tekniska högskola Handelshögskolan i Stockholm Handelshögskolan i Göteborg Tandläkarinstitutet.. Veterinärhögskolan Farmaceutiska institutet 3 Skogshögskolan . . . . Lantbrukshögskolan Samtliga 1

Andra mskilda

Banker 2

Fond

Staten >

personer

Läroanstalt 1930

435 429 500

290 24-2 30-0

38 34 05 1-5 50

5-0 4-5 4'3 9'9 4i

— —

5-7 1-3 1-6 Öl 1-8

19-3 29-1 19-3 22 5 26-0

259 302

20-0

19 6 16-7 16-3 2U-9 11-7

44 0-4 0-2

44 o 49o

43-8 47-2 49-8 50 3 53-1

55-0

50-3

23-0

14-6

6-o

—

0-4

16o

31-6

37-0

27-0

17-9

l-o

1-1

o-i

35-0

27-9

34-o

(79-0) 48-4 52-3

12o

(14'7) 14-2 13-3

2o

d-8) 1-8 1-6

—

—

52-o

o-i

—

26-o

(4-5) 35o 32-8

19-9 9-3 19-2

lo

—

6-1

54-o

—

—

52-0 27-o

31-6 58-5 36-2 464

32o

21o

18o

172 Eäntefritt studielån; / n 1941 äy en värn iliktslån ' Inkl. studentkårs kreditkassa. 3 31 /i2 1930 endast apotekarkursen.

l-o

0-7 2-2 5-1 43

0-6

0'0 29

28o 18-8 293

41-7 30-0 39-5 292

19 KAP. III.

Statliga åtgärder i syfte att ekonomiskt underlätta studier vid universitet och högskolor. Från och med år 1919 har riksdagen årligen anvisat medel till lån för underlättande av studiemöjligheter för begåvade, fattiga lärjungar vid offentliga läroanstalter. År 1920 beslöt riksdagen på förslag av Kungl. Maj:t, ä t t e n särskild fond, benämnd »fonden för räntefria studielån» skulle inrättas och ställas under förvaltning av statskontoret. Från denna fond skulle av Kungl. Maj:t utdelade räntefria studielån utgå. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag i 1932 års statsverksproposition ändrades fondens benämning från och med budgetåret 1932/33 till »studielånefonden». Bestämmelser om utdelande av lånen återfinnas i ett av Kungl. Maj:t den 19 juni 1919 utfärdat reglemente (SFS 511) med däri sedermera vidtagna ändringar (kungörelserna nr 540/1920, 357/1927 och 411/1937). Nu gällande bestämmelser återfinnas i ett av Kungl. Maj:t den 29 juli 1943 utfärdat reglemente (SFS 663) samt däri vidtagna ändringar i S F S 308/1944. Statens räntefria studielån. Statens räntefria studielån utlämnades första gången år 1919. Lånebeloppen maximerades till 1 500 kronor årligen. Lån kan sökas flera år i följd till dess examen avlagts. Visst företräde lämnas därvid den, som söker fortsatt lån. De erhållna lånen återbetalas genom årliga amorteringar, vars storlek fastställas av en studielånenämnd, varvid dock till och med år 1936 gällde, att lånen i sin helhet skulle vara återbetalade före utgången av tionde året efter det, då studielån senast beviljades. Utbetalning av lån sker genom postsparbankens försorg och inbetalning av ränta och amortering sker även till postsparbanken. Studielånen löpa med ränta från och med tredje året efter det låntagaren varit berättigad att lyfta sista delen av honom senast tilldelat studielån. Räntesatsen var tidigare identisk med postsparbankens gällande inlåningsränta. Numera är räntesatsen i enlighet med vad som föreskrives i kungörelserna den 31 december 1943 angående ränta å lån från statens utlåningsfonder (SFS 936/1943) och angående ändring av bestämmelserna om lån från statens utlåningsfonder i vad de avse räntans fastställande (SFS 937/1943) fixerad till 2,6 %. Amorteringstiden har sedermera förlängts. Det visade sig nämligen på ett tidigt stadium, att amorteringstiden var för knappt tilltagen och Kungl. Maj:t medgav på ansökan uppskov med återbetalningen. År 1937 bemyndigades generalpoststyrelsen att — när anledning därtill förelåge — utsträcka amor-

20 teringstiden till högst 15 år, och år 1939 fastställdes sistnämnda amorteringstid att gälla för lånen. Studerande vid statlig eller under statlig tillsyn ställd läro- eller utbildningsanstalt, som önskar komma i fråga vid utdelningen av studielån, måste besitta vissa kvalifikationer. För det första måste han vara obemedlad eller mindre bemedlad. För det andra måste han äga utpräglad studiebegåvning. För det tredje måste han finna någon lämplig person, ej nära anhörig, som är villig att såsom studiemålsman vaka över hans utbildning. Yidare kan studielånenämnden fordra läkarintyg rörande hans hälsotillstånd. Långivningen är alltså icke begränsad till studerande vid universitet och högskolor. Utöver dessa ha lån beviljats studerande vid folkskolseminarier, tekniska gymnasier, lägre tekniska skolor, gymnastiska centralinstitutet, musikkonservatoriet, konstakademien, sjuksköterskeskolor, navigationsskolor etc. Under åren 1919—1940 ha utlämnats nedanstående belopp i form av räntefria studielån: År

Kronor

År

1919 1920 1921 1922 1923 1924 1925 1926 1927 1928 1929

90 585 1930 164 000 1931 208 700 1932 255 550 1933 314 850 1934 339 700 1935 395 550 1936 412 600 1937 418 960 1938 406 240 1939 399 211

Kronor

397 100 377 550 286 500 292 650 325 400 319 875 350 650 391 900 421 925 436 550

Sammanlagt ha under åren 1919—1940 utlämnats 2 305 lån på tillhopa 7 316 546 kronor eller i medeltal 3 174 kronor per person. Härav ha till akademiker utlånats 4 415 425 kronor till 1 136 låntagare, cl. v. s. i medeltal 3 887 kronor per person. Statens räntefria lån för universitetsstudier. Som ett led i strävandena att effektivisera statens stödverksamhet föluniversitetsstuderande omlades år 1939 på förslag av Kungl. Maj:t statens räntefria studielån i den mån de beröra de studerande vid universiteten och karolinska institutet. En särskild lånefond benämnd »statens lånefond för universitetsstudier» inrättades. Samtidigt undantogos studerande vid universiteten och karolinska institutet från behörighet att erhålla lån ur den tidigare inrättade studielånefonden. Från och med år 1939 har riksdagen årligen anvisat medel till ovannämnda lånefond. Utdelningen av lån ur statens lånefond för universitetsstudier uppdrogs

21 åt de nyinrättade statsstipendienämnderna vid respektive undervisningsanstalter. Ur fonden beviljas lån icke blott till obemedlade begåvade studenter utan även till mindre bemedlade med utpräglad studiebegåvning. Amorteringstiden är femton år, lånebeloppen äro för dem, som studera vid universiteten i Lund och Uppsala, 1 500 kronor per år och för studerande vid karolinska institutet 2 000 kronor per år. I övrigt gälla för dessa lån samma bestämmelser som beträffande de tidigare utgående räntefria studielånen. Bestämmelser om utdelande av lån ur fonden återfinnas i ett av Kungl. Maj:t den 15 juni 1939 utfärdat reglemente (SFS nr 290/1939). Ur statens lånefond för universitetsstudier ha under åren 1940—1944 utlämnats lån till nedanstående belopp: År

Utlånat helopp kronor

1940 1941 1942 1943 1944

70 000 165 000 231 250 314 150 379 600

Statsstipendier in natura. Från och med år 1939 har riksdagen årligen anvisat medel för utdelning av statsstipendier vid universiteten i Uppsala och Lund samt karolinska medikokirurgiska institutet. Bestämmelserna om utdelandet av stipendierna lämnades första gången i ett av Kungl. Maj:t den 28 april 1939 utfärdat reglemente (SFS nr 148/1939). Bestämmelserna rörande utdelning av dessa stipendier ha sedermera ändrats så, att numera även studerande vid Stockholms och Göteborgs högskolor kunna erhålla statsstipendier. Nu gällande bestämmelser återfinnas i ett av Kungl. Maj:t den 19 maj 1944 utfärdat reglemente (SFS 306/1944). Stipendierna utgå i form av fri bostad och fri kost för studerande vid ovannämnda läroanstalter. För utdelningen av stipendierna tillsättes årligen före december månads utgång vid vardera läroanstalten en statsstipendienämnd. Till innehavare av statsstipendium kan endast utses studerande med utpräglad studiebegåvning. Stipendium kan i regel icke tilldelas den, som varit närvarande vid någondera undervisningsanstalten längre tid än fyra terminer. Stipendierna utdelas för ett läsår i sänder. Statsstipendienämnden bestämmer bostäder och matställen för stipendiaten och utövar tillsyn över stipendiaternas studier och vandel i övrigt. Samtidigt som ovannämnda stipendier inrättades, omvandlades i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag de tidigare i riksstaten uppförda stipendierna åt studerande vid universiteten i Uppsala och Lund på respektive 6 200 kronor och 4 900 kronor till bokstipendier på 100 kronor att utgå i huvudsak efter samma grunder som naturastipendierna.

22 Till s t a t s s t i p e n d i e r h a u n d e r åren 1939—1945 a n v i s a t s n e d a n s t å e n d e belopp: År

Kronor

1939 1940 1941 1942 1943 1944 1945

200 000 194 700 184 700 184 700 184 700 240 000 240 000

Anslaget för år 1945 på 240 000 kronor fördelades sålunda: Statsstipendier vid universitetet i Uppsala » » » Lund » » karolinska rnediko-kirurgiska institutet » •» Stockholms högskola » » Göteborgs högskola Bokstipendier vid universitetet i Uppsala » » » » Lund Statsstipendienärnnden vid universitetet i Uppsala » » » » Lund » » karolinska mediko kirurgiska institutet » » Stockholms högskola » » Göteborgs högskola Till Kungl. Maj:ts disposition

91 800 60 800 20 000 35 000 15 000 3 700 3 100 3 500 2 700 1 100 1 800 1 000 500

23 KAP. IV. Erfarenheter av den statliga kreditgivningen genom räntefria studielån åt akademiker. Under 22-årsperioden 1919—1940 har utdelats lån till 1 136 akademiker. Av dessa voro mer än 2/3 studerande vid universitet och fria högskolor och de övriga studerande vid fackhögskolor. Endast 9 % av samtliga låntagare voro kvinnor. Det under perioden utlånade beloppet uppgick till 4 415 425 kronor eller i medeltal 3 884 kronor per person. Amorteringar och avskrivningar. Återbetalningen av lånen sker enligt de nu gällande bestämmelserna under loppet av 15 år räknat från det år, då studielån senast beviljats. Ränta beräknas på oguldet belopp årligen från och med tredje året efter det låntagaren varit berättigad lyfta sista delen av honom senast tilldelat lån. Av de under åren 1919—1940 utlämnade lånen på tillhopa 4 415 425 kronor har vid utgången av år 1944 återbetalats 2 700 006 kronor, varjämte 74 924 kronor ha fått avskrivas. De gjorda avskrivningarna ha föranletts av låntagarens död och i några fall av sinnessjukdom och uppgå till omkring 1,7 % av det ursprungliga lånebeloppet. Härtill kommer ett mindre antal fall, där det är osäkert, huruvida låntagarna kunna fullgöra sina återbetalningsskyldigheter. Vid undersökningen av hur återbetalningen av de utlämnade 1 136 lånen verkställts fram till den 1 januari 1945 visade det sig, att nära hälften eller 534 lån hade helt återbetalats, medan återstående 602 lån ännu icke guldits, varav 141 icke till någon del. Beträffande de återbetalda lånen har betalningen med få undantag skett inom föreskriven tid. Den genomsnittliga amorteringstiden för dessa 534 lån utgör 8V2 år. Endast 3 låntagare ha behövt längre tid än 15 år för att avbörda sig studieskulderna, medan ytterligare 60 ha behövt 11 år eller mera. Av de 141 lån, som icke till någon del betalats, voro vid undersökningstillfället 58 sådana lån, för vilka första amorteringen skulle erläggas 1945. Antalet låntagare, som 15 år eller mera efter det amorteringarna skulle påbörjas icke slutgiltigt likviderat studielånen, utgör 28, av vilka emellertid 5 avlidit. Av de återstående 23 ha 8 icke till någon del avbetalat studielånen. Av låntagarna ha 29 stycken, d. v. s. 25,5 %>o av undersökningsmaterialet, avlidit under 25-årsperioden. Av dessa hade 8 hunnit helt återbetala sina lån, under det att 12 icke gjort någon amortering. De återstående 9 avlidna låntagarna hade i genomsnitt amorterat 44 % av lånebeloppen.

24 Uppskov med amortering. Generalpoststyrelsen äger medgiva anstånd med fullgörande av amortering och ränteinbetalning och kan även bevilja ändring av amorteringsplanen. Lånen skola dock återbetalas inom 15 år från det sista delen av lånet beviljades. Dock kan ytterligare förlängning av amorteringstiden medgivas. Av låntagarna ha ungefär en tredjedel eller 380 stycken begärt och erhållit uppskov under ungefär 3 år med amortering av lån. Det stora antalet beviljade uppskov bör ses mot bakgrunden av att amorteringstiden före år 1937 var bestämd till högst 10 år. Efter den detta år genomförda förlängningen till 15 år har antalet uppskovsansökningar väsentligt nedgått. Anledningarna till att uppskov begärts ha varit åtskilliga. De vanligast förekommande äro inkallelser till militärtjänstgöring 71 fall, fortsatta studier 59 fall, låg lön efter examen 55 fall, familjebildning 40 fall och arbetslöshet i 23 fall. Skuldsättningen utöver statens räntefria studielån. De belopp, som utlämnats till låntagarna i form av räntefria studielån äro som framgår av ovanstående redogörelse förhållandevis små. Det finns därför grundad anledning att antaga, att dessa belopp endast delvis täckt studiekostnaderna, vilka alltså i många fall måst finansieras med ytterligare upplåning. I syfte att belysa, denna för vederbörandes betalningsförmåga ingalunda oväsentliga detalj tillställdes samtliga nu levande 1 107 låntagare ett frågeformulär (bil. 1). Trots svårigheten att med de ofta inaktuella adressuppgifterna nå de äldre låntagarna, besvarade dock 700 låntagare eller 63 % frågeformuläret. Skuldsättningens fördelning på statens räntefria studielån respektive andra studielån förhåller sig för de 700 akademiker, som besvarat enquéten, sålunda: „ Kronor

Statens räntefria studielån Övriga studielån

2 785 253 4 734 633 Samtliga lån 7 519 886

Medeltal .. Kronor

3 979 6 764 10 743

De lån, utöver statens räntefria studielån, som dessa akademiker varit nödsakade upptaga uppgå sålunda till belopp, som väsentligt överstiga de utlämnade räntefria lånen. Detta förhållande bör hållas i minnet vid bedömandet av låntagarnas förmåga till ränte- och amorteringsinbetalningar. Självfallet måste det förhållandet, att låntagarna uppenbarligen tillhöra det ekonomiskt sämst lottade skiktet bland akademikerna, menligt inverka på den framtida betalningsförmågan. Sammanlagt 615 studerande eller 87,9 % av samtliga som besvarat enquéten ha upptagit lån utöver de räntefria studielånen med belopp varierande mellan 100 och 42 000 kronor. Endast 85 personer ha fullföljt studierna utan andra

25 lån, av dessa ha många haft förvärvsarbete och andra bott i hemmet under studietiden, andra åter ha fått hjälp av släktingar. Amorteringen av andra lån än statens räntefria studielån. 297 akademiker av de 700, som besvarat enquéten, d. v. s. 42 %, ha meddelat, att de upprättade amorteringsplanerna kunnat följas. 44 ha uppgivit, att amorteringsplan icke finnes och 13 att amorteringen icke påbörjats. Uppgifter saknas från 39 personer och 85 personer hade som tidigare uppgivits inga andra skulder än de räntefria studielånen. Återstoden, 222 personer, d. v. s. 31,7 % av samtliga svar, har förklarat sig icke kunna fullgöra amorteringarna i enlighet med upprättade planer. Orsaken härtill har uppgivits vara desamma som beträffande de räntefria. studielånen. Årsinkomsten. Rörande sin nuvarande årsinkomst har 634 låntagare lämnat uppgift. Deras medianinkomst var 10 541 kronor. Inkomsterna uppvisade emellertid avsevärda variationer. Sålunda saknade 13 låntagare inkomst, 29 låntagare hade under 4 000 kronor i årsinkomst, 42 låntagare hade under 5 000 kronor i årsinkomst, 57 låntagare hade under 6 000 kronor i årsinkomst och icke mindre än 288 av låntagarna hade inkomster mellan 8 000—13 000 kronor per år. Det framgår av tab. 14 i bilaga 1, att inkomsterna äro mycket varierande framför allt med hänsyn till utbildningskostnaderna. Sålunda ha civilingenjörer och tandläkare för närvarande uppenbarligen ett avsevärt högre löneläge än t. ex. lärare, präster och jurister. Den jämförelsevis höga medianinkomsten torde därför åtminstone delvis böra tillskrivas det förhållandevis oproportionerligt stora antalet civilingenjörer och tandläkare, som ingå i undersökningen. Skuldsättningens konsekvenser. Det framgår av det ovanstående, att de räntefria studielånen äro ett värdefullt stöd för dem, som komma i åtnjutande av lånen. Beloppen äro emellertid icke tillräckligt stora för att ytterligare skuldsättning skall kunna undvikas. Sådan äger också rum, ofta i en avsevärd omfattning. Vid bedömandet av den betalningsförmåga, som det undersökta klientelet ådagalagt bör hänsyn tagas härtill, i all synnerhet som de här förekommande låntagarna synas vara så illa ekonomiskt lottade, att deras sammanlagda skuldsättning ligger väsentligt högre än den genomsnittliga skuldsättningen hos akademiker med studieskulder. Det stora antal akademiker, som nödgats begära uppskov med amorteringarna, bör ses mot bakgrunden av den omfattande förekomsten av dessa banklån, vilka i regel måste amorteras under några få år. Vidare påverkar självfallet kostnaderna för det försäkringsskydd, som de flesta låntagare se sig nödsakade att hålla sig med, deras betalningsförmåga.

26 KAP. V. Skuldsättningens dilemma. Av den av statens arbetsmarknadskommission utförda undersökningen rörande bland annat universitets- och högskoleungdomens ekonomiska förhållanden (SOU 1943: 17) framgår, att en icke ringa del av studenterna uppenbarligen kommer från hem, som av allt att döma äro i stånd att genom understöd eller lån helt bestrida kostnaderna för universitets- eller högskolstudierna. Om man medräknar skulder till föräldrar, ha 60,5 % av männen och 37,3 % av kvinnorna uppgivit sig vara skuldsatta vid undersökningstillfället. Utgår man från att samma skuldsättning föreligger för de studerande, som icke ingå i undersökningen, som för det undersökta klientelet, skulle skuldsumman för samtliga studerande vid universitet och högskolor belöpa sig till omkring 35 a 40 miljoner kronor. Omkring 46 % av detta belopp beräknas vara skulder till föräldrar, 17,2 % skulder till andra enskilda personer, 4,3 % skulder till staten, 2,9 % skulder till fonder och 29,2 % skulder till banker. Näst skulder till föräldrar äro alltså bankskulderna de största och ej mindre än 38,7 % av de skuldsatta männen hade vid undersökningstillfället bankskulder. Den sammanlagda bankskulden hos de akademiker, som befinna sig i de undersökta årgångarna, skulle alltså kunna anslås till mellan 10 och 12 miljoner kronor. Räntan på dessa banklån uppgick vid undersökningstillfället till i genomsnitt 4,5 6 %. Det i vårt land praktiserade systemet med i vissa fall omfattande studiekrediter har förvisso många goda sidor. Med de höga utbildningskostnader, som en akademisk examen drar med sig, ha studielånen i bank ofta varit den enda möjlighet, som stått öppen för de akademiker, som icke genom släktingar eller på annat sätt erhållit ekonomisk hjälp. Ur samhällets synpunkt har detta system medfört vissa möjligheter att tillvarataga begåvning och duglighet. Men skuldsättningen har även betydande avigsidor, vilka framträda redan under studietiden, medan upplåningen pågår, men vars konsekvenser torde bliva mest påtagliga under åren närmast efter avlagd examen. Det framgår av de i kap. I refererade undersökningarna, att akademikernas familjebildning på grund av den långa utbildningstiden blir avsevärt fördröjd, vilket i sin tur medför ett i vissa grupper påfallande lågt barnantal i familjerna. Icke enbart den långa utbildningstiden torde medverka härtill. Den omfattande skuldsättningen förstärker självfallet effekten ytterligare särskilt under åren närmast efter examen, då inkomsterna ännu äro relativt små och ojämna. Även om de ekonomiska förhållandena kunna vara pressande redan under studietiden, råder det inget tvivel om, att situationen under åren närmast efter

27 examen är ändå ogynnsammare. De under studieåren tagna lånen, vilka i allmänhet äro amorteringsfria omkring 3—4 år, skola nu amorteras på några få år, samtidigt som den under studietiden uppskjutna familjebildningen vanligtvis äger rum. Det är icke någon onormal företeelse att en akademiker, som nyligen kommit ut i förvärvsarbete, måste göra nya lån för att kunna inlösa de gamla och skaffa sig ytterligare några amorteringsfria år. Härigenom vinnes en viss lättnad genom att amorteringen av studieskulderna ställes på framtiden, då man hoppas ha en bättre inkomst. Men på detta sätt uppskjutas amorteringarna till en tidpunkt, då den normala familjens barnkostnader bör ha vuxit på ett sätt, som ytterligare försvårar skuldbördans amortering. Uppenbart är att situationen måste inrymma ett kraftigt incitament till en långt driven barnbegränsning. Redan den normala amorteringen av studielånen blir med rådande korta amorteringstid pressande för låntagaren. Till de löpande ränte- och amorteringskostnaderna kommer så de betydande kostnader, som nödvändigheten av att ha ett betryggande försäkringsskydd åsamkar den skuldsatte. Vid upptagandet av lån i studentkårernas kreditkassor uppställes som villkor, att vederbörande placerar en livförsäkring som säkerhet för lånet och även om övriga kreditinstitut icke kräva detta, så hör det säkerligen numera till undantagen, att en skuldsatt akademiker icke skyddar sina borgensmän genom ett betryggande försäkringsskydd. Samtidigt med att studieskulderna skola amorteras, tvingas sålunda vederbörande till en form av sparande, som i den situation i vilken vederbörande befinner sig ytterligare försvårar hans ekonomiska läge. De studielån, som utlämnas, äro så gott som undantagslöst borgenslån. Borgensmännen utgöras i allmänhet av släktingar och vänner till låntagaren. Det torde vara vanligt, att de tidigaste studielånen upptas i hembygdens sparbanker mot borgen av släktingar. De vid en senare tidpunkt upptagna lånen torde i allmänhet ha en annan karaktär och borgen av studiekamrater är här vanligt förekommande. En skuldsatt akademiker har ofta icke någon annan utväg att skaffa borgen än att vända sig till sina kamrater. En icke ovanlig företeelse är sålunda, att det uppstår studentkretsar, där man inbördes går i borgen för varandra. Det betyder, att de i ekonomiskt avseende illa lottade, för att skaffa sig den nödvändiga studiekrediten, måste ikläda sig ett borgensansvar, som ofta uppgår till mycket betydande belopp, för lika illa ställda kamrater. Även om konsekvenserna av detta förfarande icke i allmänhet torde bli så katastrofala för vederbörande, som beloppens storlek och borgensansvarets omfattning skulle kunna föranleda någon att tro, känns dock inträffade borgensförluster mycket hårt. De drabba nämligen borgensmän med svag ekonomisk bärkraft och som själva ha betydande studieskulder och svåra amorteringsproblem. Det är självfallet, att svårigheterna i icke obetydlig grad ökas för de akademiker, som genom det existerande systemet med inbördes borgen förutom egna skulder också måste ikläda sig ytterligare betalningsansvar. Det har tidigare framhållits, att det icke hör till ovanligheterna, att en

28 skuldsatt akademiker måste dra nya lån för att kunna inlösa gamla och på så sätt få en något längre amorteringstid. Den situation, i vilken detta sker, inträffar i allmänhet under de tidigaste åren efter avlagd examen, då vederbörande alltså befinner sig ute i förvärvsarbete. Anskaffandet av borgen på dessa nya lån erbjuder problem av en delvis annan art än de tidigare studielånen. Icke endast det förhållandet, att det anses naturligt att en studerande behöver låna pengar, under det att det icke för den oinitierade kan förefalla lika självklart, att en man i 30—40 årsåldern med fast anställning och alltså regelbundna inkomster befinner sig i samma predikament. Det är självfallet även ur borgensmännens synpunkt en något annan sak att ikläda sig borgen för ett långfristigt lån, då låntagaren är i 20—30 årsåldern eller då han är en tio a femton år äldre familjeförsörjare. För låntagarens vidkommande kan man svårligen förbise den ur åtskilliga synpunkter svåra situationen för en människa, som i sina bästa år, trots kanske hårt arbete, måste uppträda som supplikant hos tilltänkta borgensmän för att kunna hålla ihop sin ekonomi. Den beroendeställning, som vederbörande dessutom kan tvingas in i genom att han ofta nödgas välja sina borgensmän i den begränsade krets inom vilken han i sin yrkesutövning rör sig, torde ur såväl hans egen som ur samhällets synvinkel vara mindre önskvärd. Under studietiden har upplåningen i regel skett i mån av behov. Den samlade skuldbördan vid examens avläggande är därför ofta placerad i ett antal lån av varierande ålder, storlek och amorteringstid. Detta bidrager icke endast till att göra vederbörandes ekonomiska ställning mera svåröverskådlig, utan medför även i den mån omläggningar och omskrivningar av äldre lån måste ske, att detta blir en tidsödande och invecklad procedur, som nödvändiggör en omfattande skriftväxling med banker, borgensmän och försäkringsbolag. Det råder knappast något tvivel om, att de yngre skuldsatta akademikerna för närvarande måste ägna en icke ringa del av sin fritid åt skötseln av sin ekonomi, i stället för att som rimligt vore, ägna den åt att följa med utvecklingen inom sina respektive fack och hålla kontakt med kulturlivet. Det hör vidare till saken, att en akademisk utbildning icke bör eller anses vara avslutad i och med avläggandet av respektive examina, I medvetande härom har ett betydande antal stipendier inrättats för akademiker med avlagd examen. Hit hör bland annat en rad stipendier för vidare utbildning vid utländska universitet och högskolor. Det bör här framhållas, att den del av akademikerna, som har finansierat sina studier med lån, i realiteten äro berövade varje möjlighet att söka ett sådant stipendium för längre utomlandsvistelse. Ställda inför den hopplösa uppgiften att från utlandet sköta sin ekonomi måste nämligen de mera skuldsatta bland akademikerna avstå från att konkurrera om dessa stipendier med sina bättre ställda kollegor.

29 KAP. VI.

Befolkningsutredningens förslag. Vid övervägandet av olika åtgärder i syfte att bistå de skuldsatta akademikerna i det brydsamma läge, som för närvarande otvivelaktigt inträder under åren närmast efter examen, torde man framför allt böra taga sikte på åtgärder, som direkt äro ägnade att påverka deras ekonomiska situation. Det är emellertid icke utredningens avsikt att här taga upp alla de frågor, som en kostnadskrävande utbildning aktualiserar. Befolkningsutredningen har däremot funnit sig böra taga ställning till förslag ägnade att omedelbart och påtagligt bistå skuldsatta akademiker, utan att därför vara av den omfattningen att de föregripa den omgestaltning av den kostnadskrävande utbildningens organisation, som ur demokratiska synpunkter otvivelaktigt måste vara en angelägen uppgift. Utredningen har därvid koncentrerat sig på problemen kring studieskulderna i den mån dessa aktualiseras för akademiker med avlagd examen åren närmast efter utträdet i'förvärvsarbete. Det har synts utredningen uppenbart, att en avsevärd lättnad skulle kunna beredas de av studieskulder pressade genom en ordning, som dels möjliggör en kontinuerlig amortering av studieskulderna under en längre tid än för närvarande, varigenom behovet av ny upplåning för amortering av gamla skulden skulle upphöra, dels möjliggör lättnader i det kostnadskrävande försäkringsskyddet och dels befriar vederbörande från de skiftande problem, som en ofrånkomlig känsla av beroende visavi borgensmännen otvivelaktigt kan ställa en låntagare inför och dels slutligen även möjliggör en lämpligare placering av den, oftast i ett stort antal smärre lån på skiftande villkor, uppdelade studieskulden. Den undersökning rörande statens räntefria studielån, som utförts av befolkningsutredningen, synes ge vid handen, att denna form av studiekredit har lämnats med förhållandevis små förluster för det allmänna. Det klientel, som kommit i åtnjutande av de räntefria studielånen, är emellertid ett utvalt sådant, bestående av studerande med dokumenterad studiebegåvning. Å andra sidan har urvalet skett vid en tidpunkt, då vederbörande visserligen löftesrikt påbörjat en utbildning, men då hans eller hennes framtidsmöjligheter ännu äro svåröverskådliga. Det klientel, som befolkningsutredningens förslag berör, är avsett att utväljas efter andra grunder. Utgångspunkten för urvalet är att studierna fullföljts till en utbildning, som normalt bör bereda vederbörande möjlighet till försörjning. I samband härmed måste självfallet även det kravet ställas, att det ej heller i övrigt föreligger några omständigheter, som gör vederbörande uppenbart olämplig eller mindre lämplig för den bana, som han

30 eller hon avser att ge sig in på. Utan att draga några långt gående paralleller mellan ett sålunda utvalt klientel och det, som ingår i undersökningen rörande de räntefria studielånen, torde man dock enligt utredningens mening här icke ha anledning förmoda, att viljan och förmågan till skötsamhet skulle vara mindre än hos dem, som erhållit de räntefria studielånen. De krav, som här uppställas, ge visserligen ingen garanti för att man får ett urval av de bästa studiebegåvningarna. Däremot har man redan då urvalet göres, betydligt större möjligheter att bedöma vederbörandes framtidsutsikter. En avlagd examen torde nämligen få anses innebära en viss garanti för vederbörandes framtida möjligheter att erhålla anställning och försörjning. Mot bakgrunden av den framställning av de yngre utexaminerade akademikernas förhållanden, som givits i de föregående kapitlen, har befolkningsutredningen ansett en statlig kreditgaranti för vissa kategorier av akademiker kunna ifrågasättas såsom ett medel avsett att råda bot på vissa här ovan närmare skildrade svårigheter. Utredningen har i nedanstående förslag helt bortsett från skulder till föräldrar och därmed jämförliga skulder ävensom från andra skulder, som icke kunna hänföras till studieskulder. Den föreslagna kreditgarantien bör nämligen enligt utredningens uppfattning ej innefatta sådana skulder. Studieskulderna placeras i ett lån med statlig garanti och lämpligt avpassad amorteringstid. Ett av de viktigaste önskemål, som det här föreliggande förslaget avser att tillmötesgå, är önskvärdheten av att bereda möjlighet till en planmässig och under lämplig tid pågående amortering av studieskulderna. Detta synes knappast utan avsevärda svårigheter kunna realiseras, utan att den nu oftast på många smärre lån uppdelade studieskulden för vilken kreditgarantien avser att gälla sammanföres i ett enda lån, placerat i sparbank eller kreditkassa under de former, som kan befinnas lämpliga. Utredningen föreslår att sedan sålunda, skuldsumman sammanförts i ett lån, detta lån utan omskrivning får löpa tills skulden är helt betald, även om ändringar i amorteringsvillkoren skulle ske under tiden. Härigenom blir det möjligt att avpassa amorteringarna till vederbörandes ekonomiska bärkraft och till andra eventuella önskemål, som kunna aktualiseras under amorteringstiden. Borgen. Det har tidigare framhållits, att det nuvarande borgenssystemet otvivelaktigt har vissa påtagligt ogynnsamma verkningar främst för låntagaren, men även under olyckliga omständigheter för borgensmännen, vilka för övrigt, som påpekats, ofta själva i sin tur äro låntagare. I anslutning till den syn på borgenssystemet, som utredningen ovan utvecklat, har utredningen ansett det vara av största vikt, att i samband med övriga åtgärder även taga under övervägande under vilka former ett slopande av borgens-

31 kravet skulle kunna ske för de låntagares vidkommande, som det här är fråga om. I ett tidigare kapitel redogör utredningen för erfarenheterna av de räntefria studielånen, som utlämnas utan borgen. Redan i inledningen till detta kapitel har vissa jämförelser utförts mellan det klientel, till vilket de räntefria studielånen utgå, och dem som detta förslag avser att bistå. Utredningens uppfattning är, att en avlagd examen, som fyller uppställda krav, i de fall då vederbörande i övrigt är en normalt skötsam person med normala förutsättningar för sin yrkesverksamhet, bör kunna betraktas som en tillräcklig säkerhet för ett lånebelopp, som avses bliva avpassat efter de grunder, som erfarenhetsmässigt kunna anses vara normala för respektive examina. I anslutning härtill föreslår utredningen att lånen måtte förses med en statlig garanti, som gör ytterligare säkerhet i form av borgen överflödig. Försäkringsskyddet. Det har tidigare påpekats, hur en normal studieskuld även medför en ibland obligatorisk och under alla förhållanden en moralisk skyldighet för låntagaren att genom ett försäkringsskydd säkerställa sina borgensmän. Enligt utredningens uppfattning vore det för låntagaren lyckligast, om denna form av försäkringsskydd kunde undvaras. Det åsamkar honom icke endast betydande utgifter under en period i hans liv, då hans ekonomi är ansträngd. Det är dessutom ägnat att bortskymma det faktum, att livförsäkringens uppgift framför allt bör ses som ett skydd för hem och familj. Storleken av de livförsäkringar, som vederbörande bör hålla sig med, bör normalt avpassas efter det skydd, som familjen bedömes behöva och icke framtvingas av en i ungdomen ådragen studieskulds storlek vid det tillfälle, då inga amorteringar ännu skett. Självfallet innebär slopandet av försäkringsskyddet, att staten i egenskap av garant för lånen kommer i en sämre ställning och vid eventuellt inträffande dödsfall kan åsamkas förluster, mot vilka de nuvarande borgenärerna äro skyddade. Befolkningsutredningen vill emellertid trots detta förorda, att lånen utlämnas utan krav på försäkringsskydd. Utredningen anser nämligen, att detta innebär en så avsevärd fördel för den skuldsatte och hans familj, som därigenom bland annat sättes i tillfälle att åtnjuta det försäkringsskydd, som den tidigare ofta saknat, då ekonomiska förutsättningar för ett försäkringsskydd utöver det av skuldsumman framtvingade endast undantagsvis torde ha förekommit, att samhället bör taga de kostnader, som kunna bli en följd härav. Räntan. Det ligger i linje med utredningens allmänna syn på den kreditgivning, varom det här rör sig, att den lägsta möjliga räntesats bör eftersträvas. De föreslagna lånen, som äro försedda med en statsgaranti, torde ur bankteknisk synpunkt få betraktas som en mycket säker penningplacering. Kreditanstalterna stå i själva verket ingen risk utan denna tar staten på sig genom

32 den föreslagna kreditgarantien. Ej heller i övrigt torde denna långivning komma att åsamka bankerna några större kostnader. Verksamhetens omfattning kan ej väntas bli större än att den utan besvär torde kunna skötas utan personalförstärkningar. För de räntefria studielån, som nu utlämnas, utgår ränta från och med tredje året efter det då låntagaren varit berättigad att lyfta sista delen av honom senast tilldelat studielån i enlighet med vad som stadgas i kungörelsen den 31 december 1943 (nr 937) angående ränta å lån från statens utlåningsfonder. Räntan på lån ur lånefonden för universitetsstudier och ur allmänna studielånefonden har där fixerats till 2,5 %. Då enligt förslaget vederbörande kreditanstalter skola bestrida långivningen med egna medel, föreligger det vissa svårigheter att, på sätt som skett med ovannämnda lån, fastställa en viss stående räntesats. Räntan torde böra fastställas av den lånenämnd, som i enlighet med utredningens förslag avses komma att handhava denna kreditgivning. Men den bör enligt utredningens uppfattning icke tillåtas överskrida den lägsta vid utlåning från sparbankerna förekommande räntesatsen för lån mot prima botteninteckningar. För närvarande torde denna vara 3 %. Lånens stoidek. Om syftet med det föreslagna kreditsystemet skall fullt nås, förefaller det utredningen uppenbart, att en avsevärd del av sökandens totala skuldsumma bör ingå i lånet. I annat fall skulle den avsedda lättnaden i fråga om amorteringar, borgen och försäkringsskydd åtminstone delvis icke uppnås. Risk skulle också föreligga att det med statlig garanti försedda lånet skulle sättas i efterhand i fråga om amorteringar och räntebetalningar. Beträffande storleken av de belopp, som i respektive fall kunna komma i fråga för utlåning, erbjuder det vissa svårigheter att avpassa dessa med hänsyn till sökandens examen och ekonomiska situation i övrigt. Något absolut maximibelopp för respektive examina har utredningen icke ansett lämpligt fastställa. Å andra sidan bör det i regel icke komma i fråga, att den föreslagna kreditgarantien omfattar ett större skuldbelopp än det, som hänför sig till de verkliga studiekostnaderna. Utredningen inser svårigheten att avgöra, vilket belopp av en lånesökandes skuldbörda, som hänför sig till studieskulder och vad som är att hänföra till annan skuldsättning. Utredningen förutsätter att såväl det centrala som de lokala organ, som föreslås handhava verksamheten i förekommande fall, skola, i enlighet med de förslag till instruktion som föreligga i bilagorna 2 och 3, inhämta alla de upplysningar som stå att få i sådana fall, då tveksamhet kan råda. Efter ett ingående studium av den nuvarande skuldsättningen, anser sig utredningen dock ha anledning förutsätta, att antalet fall, då tveksamhet kan uppstå, huruvida hela sökandens skuldbörda är att hänföra till studiekostnader eller ej, i förhållande till antalet akademiker med studieskulder, är förhållandevis ringa. Åtskilliga undersökningar ha utförts rörande kostnaderna för avläggandet

33 av respektive akademiska examina. Vidare har såväl i den Wicksell-Larssonska undersökningen (1930) som i arbetsmarknadskommissionens undersökning (1941) utförts beräkningar över den slutgiltiga skuldsättningen vid avläggandet av respektive examina. Nedanstående tabell utvisar skuldsättningens medium i 1 000 kronor för de skilda examina. Examen

FKh FKn FMh FMn FLh FLn JK TK MK ML

Uppsala universitet

Lunds universitet

Stockholms högskola

Göteborgs högskola

5-0 7-5 82 8-7 106 111 8-1 9-5

5-4 5'6 66 6-7 12-2

6-2 88 8-7 8-7 13-4 10-8 8-3 9-2 10-7 18-8

5-1 54 63 6-4 11-6

(5-o) (5o) (3-o) (8-3) (12-5) (10-o) (5-o)

57 6-o 7o 7-1 12-9

(40)

4-1

6-2

5-0

(7-8)

9-3

18-5

7-9 86 57 15-9

9-o

8-o

85 7-3 20-2

Ett bedömande av den skäliga studiekostnaden måste grunda sig bland annat såväl på undersökningar rörande den studietid, som beräknas för respektive examina — självfallet med hänsynstagande till ämneskombination och betyg — som rörande kostnaderna per termin. Då dessa faktorer ständigt torde undergå förändringar, vill utredningen framhålla vikten av att i framtiden hänsyn härtill tages, så att de tillämpade normerna för kreditgivningen anpassas till den aktuella studiekostnaden. Utredningen vill betona, att de nämnda undersökningarna kunna tjäna som ledning för lånenämnden vid bedömandet av såväl de skilda sökandenas ekonomiska ställning som storleken av det belopp, som kan utlånas i respektive fall. Utredningen vill emellertid understryka, att vare sig kraven på utbildning eller storleken av det belopp, som vederbörande anses kunna få låna, böra fastlåsas. Den lånenämnd, åt vilken ledningen av den föreslagna kreditgivningen föreslås uppdragen, torde beredas möjlighet att efter noggrann prövning av ansökningarna tillgodose berättigade önskemål, även då dessa icke låta sig inpassas bland de »normala» fallen. Stålens räntefria studielån och den föreslagna låneformen. I sådana fall då en akademiker, som önskar begagna sig av den föreslagna låneformen, bland sina lån även har statens räntefria studielån, förefaller det icke finnas anledning att överföra dessa till den nya låneformen. De lättnader i fråga om såväl borgen som försäkringsskydd, som den nya låneformen avser att bereda, erbjuda redan nu de räntefria studielånen. Utredningen finner därför skäligt föreslå, att de räntefria studielånen icke skola beröras av den här föreslagna låneformen. Emellertid finner utredningen det 3 — 2 1 8 6 45

34 önskvärt att i sådana fall då låntagaren även innehar statens räntefria studielån vederbörande lånenämnder inleda samarbete vid uppgörande av amorteringsplaner m. m. Amorteringsvillkoren. Amorteringsplanerna för utlämnade lån böra upprättas av respektive lokala kreditinstitut i samråd med låntagaren och fastställas av den centrala lånenämnden. Vid upprättandet av amorteringsplanen bör självfallet hänsyn tagas såväl till inkomstförhållandena och inkomstutvecklingen inom sökandens fack och skuldsummans storlek som till sökandens familjestorlek och annat, som kan påverka amorteringsförmågan. Utredningen förordar att den längsta medgivna amorteringstiden måtte fixeras till 15 år, med möjlighet för lånenämnden att i fall då speciella omständigheter anses föreligga gå över denna gräns. Vid uppgörandet av amorteringsplanerna för respektive lån bör hänsyn även tagas särskilt till de låga inkomsterna under de första åren efter utträdet i förvärvslivet. Skulle någon låntagare vid en senare tidpunkt önska ändrade amorteringsvillkor, som medföra förlängd amorteringstid, bör motiverad framställning därom göras till vederbörande kreditinstitut, som underställer saken lånenämnden för avgörande. Låntagare, som önskar amortera lånet snabbare än amorteringsplanen medgiver, bör vara berättigad härtill efter anmälan till den kreditanstalt, som utlämnat lånet. Amorteringstiden synes — med hänsyn till erfarenheterna från den nuvarande låneverksamheten, där ansökningar om uppskov med återbetalning varit talrika — böra beräknas så, att uppskovsansökningar i möjligaste mån kan undvikas. Skulle emellertid uppskov bli nödvändigt synes detta böra få medges av respektive kreditanstalter i de fall, då uppskovet icke innebär att amorteringsplanen påtagligt förändras, vilket enligt befolkningsutredningens uppfattning kan anses vara fallet, då amorteringstiden genom uppskovet förlänges mera än ett år. I sådant fall bör avgörandet hänskjutas till lånenämnden. Övergångsbestämmelser. Det normala bör för framtiden vara, att en skuldsatt akademiker, som önskar använda sig av den föreslagna låneformen, ansöker härom omedelbart efter det examen avlagts. Vid den tidpunkt, då låneformen för första gången blir tillgänglig, föreligger det emellertid anledning tillämpa speciella övergångsbestämmelser. För de skuldsatta akademiker, som under de senare åren utexaminerats, skulle möjligheten att begagna sig av den föreslagna låneformen betyda ett effektivt stöd i den bekymmersamma situation de för närvarande ej sällan befinna sig i. Syftet med de föreslagna lånen synes vara helt förenligt med önskan att även i viss utsträckning låta redan nu utexaminerade akademiker genom dessa lån komma i tillfälle att sanera sin ekonomi. Att uppställa några generella regler för i vilka fall man bör medgiva sådan kredit torde

35 icke låta sig göra. Vederbörande lånenämnd torde här få taga hänsyn till de mycket varierande befordringsmöjligheterna inom de olika yrkena. När det inom vissa fack först efter mångårig tjänstgöring är möjligt att erhålla en någorlunda tillfredsställande och jämn inkomst måste självfallet hänsyn härtill tagas. Befolkningsutredningen får därför föreslå, att under en övergångstid möjlighet öppnas för akademiker, som under de senare åren avlagt examen, att komma i åtnjutande av de föreslagna lånen. Kreditgivningens organisation. Den statliga kreditgivningen i form av räntefria lån har, som framgår av den tidigare framställningen, organiserats sålunda, att de räntefria studielån, som utlämnats av den för ändamålet särskilt bildade »fonden för räntefria studielån», får sökas hos en särskild av Kungl. Maj:t tillsatt studielånenämnd bestående av fem ledamöter och representerande såväl allmänna sociala synpunkter som speciella utbildningssynpunkter. Nämnden fördelar före utgången av april månad de för året tillgängliga lånemedlen. Den för året beviljade lånesumman rekvireras därefter hos statskontoret av styrelsen för postsparbanken och insattes för låntagarens räkning i postsparbanken. De lån, som sedan år 1939 utlämnas ur »statens lånefond för universitetsstudier», sökes hos statsstipendienämnden vid vardera läroanstalten. Nämnden består av fem ledamöter av vilka kanslern för rikets universitet utser en ledamot, större akademiska konsistoriet respektive karolinska institutets lärarkollegium utse två ledamöter och studentkårens direktion (deputerade) respektive medicinska föreningens styrelse utse två ledamöter. Statsstipendienämnden fördelar före april månads utgång varje år de för närmast följande läsår tillgängliga medlen. Då lånen beviljats underrätta nämnderna statskontoret och generalpoststyrelsen härom, varefter förfarandet är identiskt med det för övriga räntefria studielån tillämpade. Den statliga kreditgivning, som sker i form av de räntefria studielånen, är uteslutande avsedd för dem, som bedriva studier. Den låneform, som befolkningsutredningen föreslår, tar, som framgår av förslagets motivering, sikte på dem, som redan avlagt examen. Även denna form av kreditgivning skulle man kunna tänka sig organiserad efter de räntefria studielånens mönster, d. v. s. med ett centralt ansökningsförfarande och med de bankmässiga transaktionerna uppdragna åt postsparbanken. Av skilda skäl har emellertid utredningen valt en annan form för organisationen. De bankskulder, som vederbörande har, när examen avlagts, ligga som redan nämnts huvudsakligen hos sparbanker och kreditkassor belägna dels i hembygden, dels i de städer där vederbörande studerat. Dessa sparbanker och kreditkassor, som bevilja lån under vederbörandes studietid, ha självfallet ett intresse av att dessa lån icke uppsägas omedelbart efter det att låntagaren avlagt examen och alltså ur banksynpunkt bör vara en bättre låntagare än vid den tidpunkt då lånet utlämnades. En organisationsform,

36 som centraliserade den föreslagna kreditgivningen till ett enda kreditinstitut skulle för sparbankerna och kreditkassorna medföra den konsekvensen, att de lån, som beviljats studerande, som sedermera avlägga examen, skulle omedelbart därefter uppsägas, under det att hos kreditinstituten skulle få kvarligga de lån, som beviljats åt studerande, som aldrig avlägga examen. Uppenbart är att förfaringssättet skulle väsentligt öka bankernas risktagande beträffande studielån. Man kan befara, att ett sådant förfarande skulle inverka menligt på sparbankernas vilja att utlämna lån som studiekrediter och möjligen även medföra en risk för höjning av räntan på studielån. Beträffande kreditkassorna, vars enda verksamhet består i utlåning till studerande, skulle förfarandet självfallet kunna få mindre önskvärda verkningar. Det finns alltså anledning förmoda, att en centralisering till ett enda kreditinstitut av de lån, för vilka en statlig kreditgaranti i enlighet med befolkningsutredningens förslag planeras, skulle kunna få ofördelaktiga verkningar för de studerande, som äro i behov av studiekredit. En centralisation av den planerade kreditgivningen till en bank torde dessutom icke kunna ske utan att personalförstärkningar där måste äga rum. Även andra skäl tala för att kreditgivningen organiseras på föreslaget sätt. Man torde kunna räkna med ett direkt positivt intresse från sparbankernas sida för den föreslagna låneformen. All erfarenhet visar nämligen att det första steget mot sparsamhet ofta tas, då en låntagare får sin ekonomi ordnad och genom regelbundna och rimliga amorteringar blir satt i tillfälle att betala sina skulder. När skulderna äro betalda övergår nämligen enligt spar bankernas erfarenheter låntagaren ofta till ett positivt sparande, som blir till ett stöd för honom i framtiden. Många skäl tala alltså för att kreditgivningen organiseras så, att lånen i största möjliga utsträckning komma att ligga kvar i den sparbank eller kreditkassa, som ursprungligen beviljat dem. Kravet på att skuldsumman sammanföres i ett enda lån kan dock ej uppges. Det medför, att låntagaren endast anlitar en kreditanstalt, vilket då naturligen oftast blir den, där huvudparten av hans skuldsumma redan är placerad eller den anstalt, där vederbörande av en eller annan anledning finner det lämpligast att ha lånet placerat. Det förefaller utredningen uppenbart, att ett sådant arrangemang erbjuder stora fördelar såväl för det allmänna som för sparbankerna och låntagaren. Det blir möjligt att utnyttja den organisation, som sparbankerna och kreditkassorna redan utbyggt, varför fördyrande organisationskostnader undvikas, samtidigt som låntagaren får möjlighet att vända sig till den sparbank eller kreditkassa han önskar, för att komma i åtnjutande av den föreslagna kreditformen. Betydelsen av den föreslagna kreditgivningen ur sparbankernas och kreditkassornas synvinkel bör kanske icke överdrivas, men uppenbart är, att dessa med statlig garanti försedda lån erbjuder möjligheter till en fullständigt riskfri penningplacering för vederbörande — förutsatt att, som i detta förslag är fallet, respektive kreditinstitut av egna medel bestrider långivningen.

37 Befolkningsutredningen får alltså föreslå, att lånen måtte få utlämnas genom sparbankernas och studentorganisationernas kreditkassors försorg. Den lokala organisationen. Den lokala organisation, som erfordras, kan under förutsättning att den nya låneform, som föreslagits kommer att handhavas av sparbankerna och studentkårernas kreditkassor, göras mycket enkel. Samtidigt ger den dock möjlighet att i största möjliga utsträckning utnyttja den personkännedom och expertis i övrigt i fråga om studiekrediter, som studentorganisationernas kreditkassor och vissa sparbanker otvivelaktigt besitta. Ansökan om att komma i åtnjutande av den nya låneformen föreslås kunna inlämnas till varje sparbank och studentorganisations kreditkassa, som är villig lämna sin medverkan i de former, som ovan föreslagits. Vid ansökan skall, oavsett var denna inlämnas, användas ett speciellt för ändamålet avsett frågeformulär. Respektive kreditanstalt förutsattes därefter utföra en utredning av sökandens kreditvärdighet, studieresultat och övriga omständigheter, som äro av vikt vid avgörandet av hans ansökan om lån. Tillsammans med utredning och yttrande över ansökan från det lokala kreditinstitutet översändes låneansökan för avgörande till den lånenämnd, som föreslås komma att inrättas. Sedan lånenämnden behandlat ansökan och lånet därvid beviljats underrättas respektive kreditanstalt samt låntagaren härom. Sedan lånet alltså beviljats har låntagaren att uppsäga de berörda studielånen, vilka därefter inlösas genom det kreditinstituts försorg, där det nya lånet placerats. Därest låntagarens ekonomiska ställning sedan lånet upptagits skulle motivera ändring i amorteringsvillkoren innebärande att amorteringstiden förlänges, bör framställning härom göras genom det kreditinstitut, där lånet är placerat. Kreditanstalten föreslås därefter avgiva ett motiverat av- eller tillstyrkande yttrande över anhållan, varefter anstalten vidarebefordrar denna till lånenämnden. Den centrala organisationen. Enligt ovanstående förslag komma lånen att utlämnas genom ett avsevärt antal sparbanker och kreditkassor. Det är enligt utredningens uppfattning av vikt att garantier skapas för ett enhetligt förfarande vid bedömandet av låneanisökningarna, Det är vanskligt att ge sig in på ett bedömande av i vilken utsträckning den föreslagna kreditformen kan komma att utnyttjas. Med ledning av det antal examina, som normalt numera avläggas per läsår vid universiteten och högskolorna och förutsatt att förekomsten av bankskulder hos alla dem, som avlägga examen, är ungefär densamma, som framgår av arbetsmarknadskommissionens i kap. I I refererade undersökning, torde antalet utexaminerade akademiker med bankskulder uppgå till omkring 400—450 per år. Av dessa kunna endast en del beräknas vilja använda den här föreslagna låneformen. I de fall då vederbörandes skulder äro obetydliga torde man ej böra räkna med

38 något större intresse för denna låneform. Även om antalet ansökningar per år skulle komma att uppgå till omkring 400 har befolkningsutredningen icke ansett detta vara något hinder för att låneansökningarnas definitiva avgörande uppdrages åt en särskild av Kungl. Maj:t utsedd lånenämnd. Härigenom skapas säkerhet för en så vitt möjligt likformig behandling av alla ansökningar. Tidigare har föreslagits att respektive kreditinstitut skola åläggas att till lånenämnden inkomma med behövlig utredning och yttrande över varje insänd låneansökan. Självfallet bör det ligga i vederbörandes eget intresse att avge ett så vitt möjligt klarläggande och motiverat yttrande över behandlade låneansökningar. Detta gäller både då den lokala kreditanstaltens yttrande går i tillstyrkande och i avstyrkande riktning. Har den lokala instansen tillstyrkt och lånenämnden finner sig kunna bevilja lånet, underrättas vederbörande kreditinstitut härom, varefter lånet utlämnas på sätt, som ovan föreslagits. Finner sig den centrala instansen böra avslå en tillstyrkt ansökan förfaller självfallet saken. Därest lånenämnden finner en anhållan, som avstyrkts av vederbörande kreditinstitut, dock böra beviljas, blir situationen något mera komplicerad. Det bör understrykas, att detta fall huvudsakligen har teoretiskt intresse. Därest den lokala kreditanstalten finner sig icke kunna tillstyrka en ansökan, kan man säkerligen utgå från att välgrundade skäl härför föreligga. Det torde komma att höra till sällsyntheterna, att den centrala instansen finner sig böra bevilja ett lån mot den lokala instansens avstyrkande. Skulle emellertid så vara fallet finner utredningen, att vederbörande kreditanstalt i vanlig ordning bör utlämna lånet. Den av Kungl. Maj:t utsedda lånenämndens sammansättning bör enligt utredningens uppfattning vara sådan att den inom sig rymmer personer, som äga förtrogenhet med de problem, som kreditgivningen aktualiserar för de av densamma berörda parterna, nämligen statsverket, kreditanstalterna och akademikerna. Å andra sidan torde det vara lämpligt att antalet ledamöter icke blir alltför stort. Med anledning härav anser sig utredningen böra förorda, att nämnden får sex ledamöter och sex suppleanter. Utredningen vill framhålla vikten av att bland lånenämndens ledamöter finnas såväl personer, som äga erfarenhet av studiekreditgivning, som personer med god kännedom om akademikernas speciella problem. I detta sammanhang vill utredningen även understryka vikten av att lånenämnden håller kontakt med akademikernas fackorganisationer. Befolkningsutredningen föreslår alltså, att låneansökningarna avgöras av en av Kungl. Maj :t utsedd lånenämnd med sex ledamöter och sex suppleanter. Av dessa böra två ordinarie ledamöter och två suppleanter vara särskilt förtrogna med studiekreditgivning och två ordinarie ledamöter och två suppleanter besitta god kännedom om akademikernas förhållanden. Lånenämnden föreslås ha ordinarie sammanträde två gånger — i oktober och mars — årligen. Lånenämndens beslut äro avgörande för respektive kreditanstalters utlämnande av lån med den föreslagna statsgarantien.

39 Uppsägning av lån. I sådana fall, då låntagaren icke fullgör sina amorteringar och räntebetalningar enligt planen för lånet och då anledning till ändrade amorteringsvillkor icke synes föreligga, förutsattes vederbörande kreditinstitut i vanlig ordning genom påminnelser o. s. v. söka förmå vederbörande att fullgöra sina förpliktelser. Skulle emellertid låntagaren trots detta på grund av uppenbart slarv eller nonchalans ej fullgöra sina betalningsförpliktelser inom rimlig tid, föreslås vederbörande kreditinstitut kunna hos lånenämnden göra framställning om att lånet i vanlig ordning får uppsägas. Vederbörande berövas alltså rätten att inneha lån av föreslagen karaktär och har att inbetala lånet vid risk att i annat fall utmätning företas eller vederbörande försättes i konkurs. Självfallet förutsätter utredningen, att detta förfaringssätt handhaves med öppen blick för att icke i något fall större våld brukas än nöden kräver. E t t ingripande enligt ovanstående förslag bör alltså endast ske, då det är uppenbart att betalningsförmåga föreligger, men betalning dock uteblir. Överflyttning av lån till postsparbanken. Här ovan har föreslagits, att i fall, då låntagaren icke fullgör sina amorteringar och räntebetalningar enligt den uppgjorda planen för lånet, skall lånet under vissa omständigheter — huvudsakligen då den uteblivna betalningen beror på slarv eller bristande vilja — kunna uppsägas. Erfarenheterna från den statliga kreditgivningen i form av räntefria studielån ge emellertid vid handen, att en låntagare oförskyllt kan råka i temporära betalningssvårigheter, som han vid en senare tidpunkt kan väntas övervinna. Det har visat sig, att man i fråga om de räntefria studielånen icke utan framgång i sådana fall har avstått från den nära till hands liggande utvägen att avskriva lånen för att i stället avvakta den tidpunkt, då låntagarens ekonomiska läge förbättrats, förnyad överenskommelse angående en kontinuerlig amortering av skulden har då träffats. Enligt utredningens uppfattning är ett liknande tillvägagångssätt att rekommendera beträffande de fall, då betalningssvårigheter eventuellt komma att uppstå för någon låntagare, som kommit i åtnjutande av sådant lån, som här föreslås. Frågan om ett sådant lån bör ligga kvar hos kreditinstitutet eller ej, bör enligt utredningens uppfattning överlämnas åt respektive kreditanstalter att aktualisera. Sannolikt torde åtskilliga kreditanstalter med fördel kunna åtaga sig ett framtida bevakande av dylika lån. För andra åter torde det innebära en lättnad att befrias från lånen. Enligt utredningens uppfattning böra kreditanstalterna beredas möjlighet att hos lånenämnden anhålla om att bli befriade från dessa lån. Det bör ankomma på lånenämnden att avgöra, när en sådan ansökan skall anses på grund av ovan antydda förhållanden böra tillmötesgås. Utredningen har tagit under övervägande, hur man lämpligast bör förfara med dessa lån, som icke längre anses böra ligga kvar hos de lokala kredit-

40 anstalterna. Utredningen har därvid observerat det smidiga och effektiva sätt, varpå postsparbanken har handhaft lån av samma karaktär, som utlämnats av studielånefonden. Postsparbanken har lyckats bevaka dessa lån på ett sätt, som nedbringat avskrivningarna till ett minimum. Utredningen anser, att det vore lyckligt, om postsparbankens erfarenhet på detta område i framtiden vid behov kunde utnyttjas även beträffande de lån, varom det här är fråga. Utredningen förordar därför, att sådana lån, som efter beslut av lånenämnden icke längre skola ligga kvar hos de lokala kreditanstalterna, flyttas till postsparbanken. Härvid bör enligt utredningens uppfattning förfaras så, att sedan nämnden fattat sitt beslut, meddelas den lokala kreditanstalten, postsparbanken, statskontoret och låntagaren härom. Den kreditanstalt, där lånet ligger, begär därefter hos postsparbanken att få lånet inlöst. Postsparbanken äger därefter att hos statskontoret rekvirera de medel, som erfordras för inlösen av lånet, att utgå ur den för denna kreditgivning avsedda lånefonden. Det ankommer sedan på postsparbanken att i framtiden bevaka lånet. Fondbildning för avskrivningar m. m. För tillgodoseendet av det medelsbehov, som kan komma att uppstå dels vid den föreslagna överflyttningen av lån till postsparbanken och dels vid reglerandet av de krav, som från lokala kreditanstalter komma att ställas på statsverket på grund av den garanti, som staten iklätt sig för lån, som enligt ovanstående förslag avses komma att utlånas, föreslår utredningen, att en särskild fond, benämnd akademikerlånefonden och förvaltad av statskontoret, inrättas. Då låntagare av en eller annan anledning icke längre kan väntas fullgöra sin betalningsskyldighet, inträder på grund av den föreslagna kreditgarantien betalningsskyldighet för statsverket. Utredningen föreslår, att i sådana fall vederbörande kreditanstalt skall hos lånenämnden göra framställning om att lånet måtte avskrivas. Sedan lånenämnden prövat ärendet och därest lånet icke befunnits höra till den kategori av lån, som enligt vad som föreslagits av lånenämnden böra överföras till postsparbanken för framtida bevakning, bör lånenämnden hos Kungl. Maj:t göra framställning om att lånet måtte avskrivas. Bifaller Kungl. Maj.t denna framställning, äger den kreditanstalt, som utlämnat lånet, att från statskontoret ur den föreslagna fonden utfå det belopp, som erfordras för skuldens gäldande. Kostnader. Innan någon erfarenhet vunnits beträffande efterfrågan på den föreslagna lånetypen, finner utredningen det vara vanskligt att beräkna de kostnader, som detta förslag kan medföra för statsverket. Erfarenheterna från kreditgivningen i form av räntefria studielån ge dock vissa anvisningar beträffande omfattningen av de risker, som den föreslagna kreditgarantien kan väntas medföra för statsverket. Av de under åren 1919—

41 1940 utlånade beloppen på tillsammans omkring 4,5 miljoner kronor ha omkring 75 000 kronor fått avskrivas och 2,7 miljoner kronor redan återbetalts av låntagarna. Avskrivningarna — gjorda främst på grund av dödsfall och sinnessjukdom — uppgå sålunda till omkring 1,7 % av ursprungliga lånebeloppet. Verksamheten har sålunda under de tjugo år undersökningen omfattar medfört mycket blygsamma förluster för staten i förhållande till de utlånade beloppens storlek och låneverksamhetens stora sociala betydelse. I den tidigare refererade undersökning (SOU 1943:17), som utförts av arbetsmarknadskommissionen, uppskattas den sammanlagda skuldsumman för dels de akademiker, som under tiden höstterminen 1936—vårterminen 1942 avlagt examen, och dels de studerande, som icke avlagt examen men vårterminen 1942 bedrevo studier, till 35 å 40 miljoner kronor. Av detta belopp beräknades 23,3 % vara bankskulder, för vilka räntan i allmänhet uppgick till 4,5 6 %. Även om skuldsumman beräknas vara 40 miljoner kronor skulle således bankskulderna, som det här främst gäller att bedöma storleken av, icke överstiga 9,2 miljoner kronor. Medelskuldbeloppet uppgår till 3 800 kronor per låntagare i bank och kreditkassa. Av de 9,2 miljoner kronor, vartill bankskulderna uppgingo, torde en del vara smärre lån, vars innehavare sannolikt icke torde komma att anlita den föreslagna låneformen. Å andra sidan kan man vänta sig, att ett antal akademiker med lån hos enskilda personer komma att begagna sig av den föreslagna låneformen. Det har emellertid visat sig att denna form av studiekredit blir allt mera sällsynt, varför storleken av dessa belopp icke bör överdrivas. Vid bedömandet av de framtida kostnaderna för den föreslagna kreditgarantien bör vidare observeras, att studieskulderna otvivelaktigt numera ha en tendens att minskas avsevärt, bland annat beroende på den rikligare förekomsten av stipendier, räntefria lån o. s. v. Självfallet måste alla förutsägelser beträffande efterfrågan på de föreslagna lånen bliva otillförlitliga. Oavsett detta vill emellertid befolkningsutredningen understryka, att det knappast finnes anledning att vänta, att den föreslagna låneformen rätt brukad kommer att åsamka statsverket större förluster än de, som uppstått på de räntefria studielånen. Omfattningen av de förluster, som statsverket under sådana omständigheter genom avsättning till den föreslagna fonden har att täcka, framgår av de tidigare anförda siffrorna, som visade, att av utlånade omkring 4,5 miljoner kronor omkring 1,7 % fått avskrivas på grund av låntagarens dödsfall, sjukdom eller av annan anledning. Kostnaderna för den föreslagna lånenämndens verksamhet har av befolkningsutredningen ansetts böra beräknas till 10 000 kronor per år.

42 Förslag till

Kungörelse angående lån åt den, som avlagt akademisk eller därmed jämförlig examen. Kungl. Maj:t har — sedan riksdagen x beslutat inrättandet av en statlig utlåningsfond, benämnd akademikerlånefonden — funnit gott förordna som följer.

1§. Till underlättande av möjligheterna för den, som avlagt akademisk eller därmed jämförlig examen, att få bestämd en planmässig och under lämplig tid pågående amortering av studieskulden, må av sparbank eller studentorganisations kreditkassa utlämnas lån med statlig garanti i enlighet med bestämmelserna i denna kungörelse. Med studieskuld avses sådan skuld, som hänför sig till verkliga studiekostDader, dock ej studielån från allmänna studielånefonden. Lånebeloppet bestämmes till vad som med hänsyn till lånets ändamål och sökandens villkor kan anses påkallat. 2§Lån med statlig garanti erhålles utan annan säkerhet. 3§Lån med statlig garanti beviljas av en av Kungl. Maj:t tillsatt nämnd. Lånenämnden består av sex personer, av vilka två representera de allmänna intressena, två böra vara särskilt förtrogna med studiekreditgivning och två besitta god kännedom om akademikernas förhållanden. Kungl. Maj:t utser en av ledamöterna att vara ordförande och förordnar jämväl suppleant för envar av ledamöterna. Nämnden utser inom sig vice ordförande och tillsätter sekreterare, vilken därest han icke är ledamot äger deltaga i dess överläggningar men icke i dess beslut. Nämnden är beslutför, då ordföranden eller vice ordföranden samt minst tre andra ledamöter, därav en särskilt förtrogen med studiekreditgivning och en med god kännedom om akademikernas förhållanden eller ock suppleanter för nämnda ledamöter, äro närvarande. Såsom nämndens beslut gäller den mening, varom de flesta förena sig, men vid lika röstetal, den som biträdes av ordföranden. Nämnden sammanträder minst två gånger årligen, en gång i mars och en gång i oktober. 1

Riksdagens skrivelse 1946:

43 4§. Ansökan om lån med statlig garanti må avse endast ett lån. Den skall avfattas enligt av lånenämnden fastställt formulär och åtföljas av däri föreskrivna handlingar samt ingivas till kreditanstalt, som utlämnar dylika lån. Efter att hava införskaffat den ytterligare utredning, som finnes erforderlig, skall kreditanstalten med eget yttrande och efter samråd med sökanden uppgjort förslag till amorteringsplan överlämna handlingarna i ärendet till lånenämnden. 5§Lånenämnden skall — efter inhämtande av de ytterligare uppgifter, som nämnden må finna påkallade — i samband med beviljande av lån meddela de föreskrifter med avseende å lånebeloppets användande och amortering samt angående ränta å lånet, som med hänsyn till lånets ändamål och låntagarens förhållanden må anses lämpliga. Därvid skall dock iakttagas att lånet skall vara i sin helhet återbetalt senast inom 15 år efter det lånet beviljats, där ej på grund av särskilda omständigheter längre amorteringstid anses böra bestämmas, samt att räntan ej må överstiga den lägsta vid utlåning från sparbank förekommande räntesatsen för lån mot prima botteninteckning. 6§Har ansökan om lån med statlig garanti beviljats, skall sökanden omedelbart uppsäga de lån, vilka jämlikt beslutet skola inlösas. De sålunda uppsagda lånen inlösas av den kreditanstalt, som utlämnar garantilånet. 7§För beviljat lån med statlig garanti skall låntagaren eller i förekommande fall hans förmyndare utfärda skuldförbindelse enligt av lånenämnden fastställt formulär, däri låntagarens åtagande i fråga om lånets användning och återbetalande jämte övriga lånevillkor skola angivas. Formulär till skuldförbindelse skall av lånenämnden tillställas låntagaren samtidigt med underrättelse om lånets beviljande. Skuldförbindelse avlämnas till den kreditanstalt, som har att utlämna garantilånet. 8§Efter anmälan till den kreditanstalt, som utlämnat lån med statlig garanti, äger låntagaren amortera lånet på kortare tid än den i amorteringsplanen bestämda. Önskar låntagare annan ändring av amorteringsplanen eller anstånd med fullgörande av amortering och ränteinbetalning har han att ansöka härom hos nämnda kreditanstalt och därvid uppgiva skälen härtill. Avser ansökningen förlängning av amorteringstiden med högst ett år, äger kreditanstalten medgiva det begärda anståndet. Finner sig kreditanstalten icke kunna bifalla dylik ansökan eller avser ansökningen anstånd

44 med fullgörande av amortering och ränteinbetalning utöver ett år eller därav betingad ändring av amorteringsplanen, skall kreditanstalten med eget yttrande underställa ärendet lånenämnden, som har att besluta i saken.

9§Kreditanstalt, som utlämnat lån med statlig garanti skall uppbära amorteringar jämte räntor samt övervaka, att låntagare fullgör sina skyldigheter i övrigt beträffande lånet, och i annat fall göra anmälan därom hos lånenämnden. Anmälan hos lånenämnden skall ock göras om låntagaren dör eller förhållande inträffar, som kan antagas medföra oförmåga för honom att återbetala oguldet belopp av lån med statlig garanti, eller kreditanstalten anser att med hänsyn till låntagarens förhållanden i övrigt statlig inlösen av lånet eller avskrivning av fordran på grund av lånet bör äga rum. 10 §. Lån med statlig garanti må enligt beslut av lånenämnden uppsägas till betalning, där låntagaren befinnes hava genom oriktiga uppgifter föranlett lånets beviljande eller låntagaren visar försumlighet i fråga om betalningsskyldighetens fullgörande eller annorledes bryter mot vad honom enligt skuldförbindelsen åligger, så ock eljest därest sådana förhållanden inträffa, att låntagaren med hänsyn till syftet med lånet uppenbarligen icke längre bör få tillgodonjuta lånet. Uppsägningen av lånet verkställes av den kreditanstalt, som utlämnat lånet, och skall till denna uppsagt belopp inbetalas inom sex månader efter uppsägningen, såvida icke lånenämnden på särskild ansökan medgiver lättnad häri. 11 §• Finner lånenämnden ej skäl att i anledning av anmälan, varom i 9 § förmäles, besluta att lån med statlig garanti skall uppsägas till betalning, skall nämnden i första hand taga under övervägande om lånet bör kvarligga hos den kreditanstalt, som utlämnat lånet, eller bliva föremål för statlig inlösen. Beslutas inlösen, skall lånet överflyttas till postsparbanken och denna på framställning av kreditanstalten inlösa lånet. De härför erforderliga medlen har statskontoret att på rekvisition tillhandahålla postsparbanken. Sedan lånet sålunda inlösts, har postsparbanken att taga motsvarande befattning med lånet som den, vilken tidigare åvilat den kreditanstalt, som utlämnat lånet. 12 §. Anser lånenämnden, att med hänsyn till föreliggande särskilda omständigheter avskrivning av fordran på grund av utlämnat lån med statlig garanti bör äga rum, skall frågan därom hänskjutas till Kungl. Maj:ts prövning.

45 Beslutas avskrivning, skall lånet anses efterskänkt till motsvarande belopp och den kreditanstalt, som utlämnat lånet, hos statskontoret rekvirera detta belopp jämte belopp motsvarande ogulden, upplupen ränta å lånet. 13 §. Beslut av lånenämnden i fråga om lån med statlig garanti skall ofördröjligen tillställas vederbörande sökande till dylikt lån, låntagare och kreditanstalt samt statskontoret och, i förekommande fall, postsparbanken. Sådant beslut må icke överklagas. 14 §. Lånenämnden äger meddela de ytterligare föreskrifter, som finnas erforderliga för tillämpning av denna kungörelse.

Denna kungörelse träder i kraft den 1946, dock må den som dessförinnan efter den 1 januari 1940 avlagt akademisk eller motsvarande examen erhålla lån med statlig garanti därest ansökan därom före den 1946 ingives till kreditanstalt, som utlämnar dylikt lån. Det alla etc.

46 Bilaga 1. Statens räntefria studielån 1919—1940. Av pol. stud. /. Almström och H.

Linde.

Undersökningen avser dels att belysa hur amortering och förräntning av lånen skett och i vilken utsträckning avskrivningar måst ske, dels att belysa låntagarnas ekonomiska situation i avseende på inkomster och skuldsättning utöver de räntefria studielånen. Materialet omfattar samtliga statens räntefria studielån, beviljade akademiker till och med 1940 års utgång. Med akademiker avses i detta sammanhang studerande, som då lånet erhölls antingen var inskriven vid eller hade för avsikt att skriva in sig vid någon av i nedanstående förteckning angivna högre läroanstalter: 1. Universitet och fria h ö g s k o l o r : Uppsala universitet, Lunds universitet, Stockholms högskola, Göteborgs högskola, Karolinska institutet. 2. Fackhögskolor: Kungl. tekniska högskolan, Chalmers tekniska högskola (högre avd.), Handelshögskolan i Stockholm, Handelshögskolan i Göteborg, Tandläkarinstitutet, Farmaceutiska institutet, Skogshögskolan (jägmästarkurs), Veterinärinstitutet. Det måste från början erinras om att de i undersökningen ingående akademikerna representera ett medvetet urval därigenom att statens räntefria studielån författningsenligt tilldelas endast medellösa eller mindre bemedlade studerande med utpräglad studiebegåvning. Några direkta jämförelser mellan de i föreliggande undersökning erhållna resultaten och resultaten av tidigare mera brett lagda utredningar, såsom de av Wicksell och Jerneman (SOU 1935: 52), Wicksell och Larsson (SOU 1936: 34) respektive arbetsmarknadskommissionen (SOU 1943: 17) utförda, k u n n a självfallet icke göras. Skuldsättningen till föräldrar och andra anhöriga blir för dessa akademiker sålunda obetydlig jämförd med vad n ä m n d a officiella utredningar giva vid handen. Vad först statens räntefria studielån beträffar ha dessa under 22-årsperioden 1919—1940 utdelats till sammanlagt 2 305 studerande, varav 1 136 st. eller 49 % voro akademiker. Med avseende på studieriktning och kön kunna studenterna uppdelas i följande kategorier (s. 2). Sammanlagt indelas de studerande i 13 grupper allt efter studieriktningen. Drygt 2/3 utgöras av studerande vid universitet och fria högskolor, medan endast en knapp tredjedel består av lärjungar vid fackhögskolor. Till gruppen »Övriga studerande» ha förts sådana personer, som kombinerat två eller flera examina, men som äro för få att bilda en särskild grupp, t. ex. med. och odont. stud., fil. och ekon. stud. etc. Som framgår av tabellen utgöra de kvinnliga studenterna endast omkring 9 % av samtliga studerande vid universitet och högskolor, som under perioden erhållit studielån. Med hänsyn till det ringa antalet kvinnliga studenter i under-

47 Antal studenter Studieriktning

Fil. stud Teknologer Teol. stud Teol. och. fil. stud Ekon. stud Skog. stud J u r . och fil. stud Farm. stud Övriga studerande Summa

st.

rel. andel proc.

409 245 133 92 78 54 35 29 20 14 12 4 11

3«-o 21-6 11 7 8-i 69 47 3-i 26 1-8 1-2

1136 Därav

Kvinnor i proc. av hela antalet

män

kvinnor 73 1 5 3 5 8 2 1

64 148 57 34

04 0-9

336 244 128 89 73 46 33 28 20 13 12 4 11

7-i

lOOo

1037 99

8-7

lo

17-8 0-4 3-8

3-s

sökningsmaterialet har någon separat undersökning av deras studielån icke företagits i det följande. Under perioden 1919—1940 u t l ä m n a d e studielån uppgå till följande belopp:

Samtliga därav akademiker

, , , Antal låntagare

Studielånens storlek kronor

Medeltal per person kronor

2 305 1 136

7 316 546 4 415 425

3 174 3 887

Det genomsnittliga lånebeloppet varierar avsevärt för olika kategorier av studerande, vilket tydligt återspeglas i nedanstående sammanställning: Antal låntagaro st.

Studieriktnin

Fil. stud Teknologer Med. stud Teol. stud J u r . stud Odont. stud Teol. och fil. stud Ekon. stud Skog. stud Vet. stud J u r . och. fil. stud F a r m . stud Övriga

409 245 133 92

78 54 35 29 20

Summa och medeltal 1

Beräknade enligt formeln t (M) =

14 12 4 11 1136

y , där ^n—1

Ursprungligt lånebelopp

Medeltalens medelfel 1

Totalt kronor

Medeltal kronor

1 7H7 653 775 636

4 322 3166 5129 3 825 3 517 2 786 5 256 2 019 1798 3 482 3 590 1375 3411

132 90 229 225 162 175 430 112 198 425 638 0 381

3 887

682 176

351 910 2:4 2% 150 453 183 953 5H548 35 950 48 750 43 075 5 500 37 525 4 415 425

a betecknar

kronor

standardavvikelsen och n antalet

låntagare i vederbörande kategori.

De medicine studerande ha längsta utbildningstiden och självfallet den dyrbaraste utbildningen. Detta förhållande kommer tydligt till synes i medeltalet för lånen från statens studielånefond, s å d a n t det framgår av ovanstående tabell. Det utgör 5 129 kronor mot 3 887 kronor i genomsnitt för samtliga låntagare, d. v. s. i r u n t tal 32 % mer än totalgenomsnittet. För såväl teknologer, odonto-

48 loger, ekonomer, jägmästare som farmaceuter understiga medellånebeloppen påtagligt medeltalet för samtliga, vilket torde t y d a på att studiekostnaderna för dessa grupper av studerande äro lägre än för flertalet studerande vid universitet och fria högskolor. Det må dock framhållas, a t t vissa grupper omfatta så pass få låntagare, a t t medeltalen icke k u n n a tillmätas någon större relevans. De u t l ä m n a d e räntefria studielånen uppvisa, som även framgår av de stora skiljaktigheterna i medeltalen ovan, avsevärda variationer. Lägsta lånebelopp utgör 600 kronor och högsta 13 500 kronor. Nedanstående grova fördelning av totalbeloppen ger en god bild av spridningen omkring medeltalet: Lånebeloppets storlek kronor

Antal låntagare

— 1 000 1 000— 2 000 2 000— 3 000 3 000— 4 000 4 000— 5 000 5 000— 6 000 6 000— 7 000 7 000— 8 000 8 000— 9 000 9 000—10 000 10 000—11000 11000—12 000 12 000—13 000 13 000—14 000

51 183 244 217 155 125 60 41 23 18 8 7 2 2

Bt.

I nedanstående stapeldiagram visas också tydligt hur låntagarna fördela sig efter lånebeloppens storlek. I diagrammet är jämväl en frekvenskurva x inlagd, som nära ansluter sig till de observerade värdena.

Låntagarna fördelade efter lånebeloppets storlek. Antal låntagare

Faktiska

250T

värden

Utjämnade värden

S

/

225-200-I75-I50-I25--

\ 100"

N

?5~

-\

50--

\

25O

" ^ ^T=^ 10

il

^ 12

/

X

\

0*95402,

\l

+ 1 89956)

O

Formeln

för

frekvenskurvan

är

y = 243-46

13 /

V1 —

Lånebelopp. 14 I.OOO-tal k r o n o r X

\\

16*30014,

där

x betecknar mittvärdet inom varje klass, räknat från typvärdet 2 303 kronor, och y utgör mot ifrå ffayarande mittvärde svarande punkt på ordinatan.

49 Fördelningen av lånebeloppen på de studerande inom olika fack vid universitet och fria högskolor respektive olika fackhögskolor framgår av tab. 1 på omstående sida. Tabellen lämnar otvetydigt vittnesbörd om a t t de studerande vid fackhögskolorna erhållit lägre lån än övriga studerande. F r a m t r ä d a n d e är även medicinarnas behov av relativt stora lånebelopp. Tab. 1. Akademiker, som under tiden 1919—40 erhållit lån från statens studielånefond, fördelade efter studieriktning och lånebeloppens storlek. Antal studerande, som erhållit nedanstående belopp: Studieriktning

1-1

N3

o "O o

CT3 ~3 o* o* o » o • ^ O 0 0 O

oo

O

o

l-1 o

•—

"> o

w

to

1— w

o •**" o

Summa

O o o o o ° •" o O o o o o o o o o o o o o° 11 o o o o o o w O 1 w o ° 1 ° 1° i ° 1 1 ° ! ^ 1 1 =•> 1 ° 1 ° 1

° 1

Fil. stud Teknologer Teol. stud

14 14 .... 3 6 1 3

Odont. stud Teol. o. fil. stud. Ekon. stud Skog. stud J u r . o. fil. stud.

4 4 2

Övriga Summa

65 66 65 65 55 28 39 70 60 38 18 5 14 19 13 19 21 11 8 11 7 14 18 22 8 3 11 20 24 10 4 10 17 20 4 5 6 3 5 3 1 1 9 14 9 1 6 3 2 3 4 2 o 4 1 2 1 to 4 1 3 3 2 2 183 244 217 155 125 60

18 1 13 3 1

9 1

4 1

2 1

409 245 133 92 78 54 35 29 20 14 12 4 11

2 1 5

51 Återbetalning av studielånen sker numera som23regel under loppet av 15 år, räknat från det år då studielån senast beviljats. Ränta beräknas på oguldet 41 belopp årligen från och med tredje året efter det låntagaren varit berättigad lyfta sista delen av honom senast tilldelat studielån. Räntesatsen är lika med postsparbankens gällande utlåningsränta. Av under tiden 1919—40 utlämnade lånemedel till akademiker ha hittills återbetalats och därjämte avskrivits varför återstår a t t betala

4 415 425 kr. 2 700 006 » 74 924 » 1 640 495 »

Hittillsvarande avskrivningar, föranledda av låntagares död — och i några fall — av sinnessjukdom, utgöra endast 1,7 % av ursprungliga lånebeloppet. Härtill komma dock ett mindre antal fall, där det är osäkert huruvida låntagarna kunna fullgöra sin återbetalningsskyldighet. Hur återbetalningen av de utlämnade 1 136 lånen verkligen fullgjorts har undersökts för tiden fram till den 1 januari 1945. Därvid visade det sig, att nära hälften, tillsammans 534 lån, återbetalats helt, medan återstående 602 lån ännu icke guldits, varav 141 icke till någon del. Vad de helt betalda lånen beträffar har återbetalningen med några få undantag verkställts inom föreskriven tid. 55 låntagare ha till och med k u n n a t slutbetala lånen tidigare än som förutsetts i amorteringsplanerna. Den genomsnittliga amorteringstiden för ifrågavarande 534 lån utgör 8V2 år. Endast 3 låntagare ha behövt längre tid än 15 år för a t t avbörda sig denna studieskuld, medan ytterligare 60 behövt 11 år eller mera. Amorteringstidens längd visas i detalj i nedanstående sammanställning: 4 — 2186 45

50 A m o r t e r i n g s t i d e n s längd i 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 Antal å t e r b e t a l d a lån 9 12 10 16 20 16 28 52 257 51 21 18 8 10 3 1 1 2

år 17 18

19 Summa

—

534 Utgår man från vederbörande låntagares studieriktning, erhåller m a n för de slutbetalda lånen följande sammanställning: Antal helt betalda lån Studieriktning

Fil. stud Teknologer Teol. stud Jur. stud Teol. o. fil. stud Vet. stud Jur. o. fil. stud Farm. stud Övriga Summa

Totalt

I proc. av samtliga

134 153 57 39 37 50 15 12 16 10 6 2 3 534

Därav snabbare än amort.planerna föreskrivit Totalt

I proc. av helt betalda lån

32-8 62*5 42s 42*4 474 92-G 4*2*9 41*4 80*0 71*4 50*o 50*0 27*3

8 10 9 2 3 15 1 3 2

6o 6'5 15*8 5*i 8-i 30 o 6*7 25*o 12-5

16*7

33*3

47o

103 Man ser, att särskilt tandläkarna och även jägmästarna och veterinärerna visat stor förmåga att betala sina studieskulder planenligt. Vid studiet av ovanstående tabell måste man hålla i minnet, att procenttalen i kolumn 3 böra ses mot bakgrunden av de utlämnade lånens fördelning i tiden, om de skola k u n n a giva en överskådlig bild av de olika låntagarkategoriernas betalningsförmåga. 1 tab. 2 demonstreras i detalj hur de betalda lånen fördela sig i fråga om betalningstidens längd på olika kategorier av låntagare. Tab. 2. Till fullo återbetalda studielån, fördelade efter kategori av studerande samt verklig amorteringstid. Antal studerande, för vilka amorteringstiden utgjorde nedanstående antal år

Studieriktning 1 Fil. stud Teknologer Med. stud Teol. stud

Summa

| 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 | 8 | 9 | 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 2

1 2 2

3 1

2 1 2 1 3 5

6 10 19 41 21 9 6 2 3 2 2 2 7 100 13 8 6 4 3 3 — — 1 4i) 7 29 5 1 — 2 1 1 — — 2 2 3 21 3 1 3 — — — — — — — 1 2 1 2 16 5 1 3 — — 1 1 — — — —— 1 Odont. stud 2 4 4 2 1 5 7 18 — 1 — — 1 — — — — — Teol. o. fil. stud. — 1 2 10 2 — _ — .._ — — — — — Ekon. stud 1 — — — 1 — 2 2 4 1 —— Skog. stud — 1 — 1 — 2 1 — 8 1 ——— 2 ——— 1 — Vet. stud —— 1 1 —— 1 2 5 J u r . o. fil. stud. — — — — 1 — — 1 4 —— — — — — 1 — — — 1 — —— — — — — —— — Övriga — 1 — — 1 — — — — — —————- - — 1 ....

Summa

—

7 4

9 12 10 16 20 16 28 52 257 51 21 18

8 10

1 -

134 153 57 39 37 50 15 12 16 10 6 2 3 534

51 Av de 141 lån, som icke till någon del betalats, voro vid undersökningstillfället 58 sådana lån, för vilka första amorteringen skulle erläggas under loppet av år 1945, varför man i detta s a m m a n h a n g kan bortse från dem. Fördelningen avr övriga 83 obetalda lån ävensom de 461 till viss del återbetalda lånen med avseende på hittillsvarande amorteringstid åskådliggöres i tab. 3. I förspalten av nyssnämnda tabell angives den tid, som förflutit från det amorteringarna skulle påbörjas fram till den 1 januari 1945. I tabellens huvud angives den skedda avbetalningen i procent av ursprungliga lånebeloppet. Tab. 3. Förloppet av studielånens amortering. Hittillsvarande amorteringstid

\ n t a l låntagare, för vilka hittillsvarande amortering utgör r edanstående procentuella andel av ursprungliga lånebeloppet 0

1—9 10—19 20—29 30—39 40—49 50—59 60—69 70—79 80 — 89 90 — 99

år

%

%

%

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22

10 4 10 6 5 5 1 2 5 5 8 2 7

4 1 2 1

7 13 9 4 3 4

Summa

— 4

— — 2

— 2 1 1

— -_ 2 — 1 — 5 — 1 — — — 1 —

— 1

— 1 3 3 1

— 1

%

%

%

%

%

%

%

%

12 15 7 5 6 3 2 1 1

2 27 13

—

1 4 7 22 9 1 4 2 1 4

— —

— —

—

— — — 1 2 2

H

7 3 1

4 13 15 5 4 1

—

— —

—

—

— —

— — —

1 3 2 1

— —

— —

— —

—

— —

— —

— —

— —

— —

2 1 3 1

—

— _

— —

1 1

3 9 22 5 3 3

— — — — —

— — — —

1 1

— — —

—

1 4 7 14 5 4 3 3

— 1

— 1 2 1

5 1 5 6 14 5 6 2 2 3 1 1 1

— — — — — 2 1

— 1 2

— — 1

—

_ —

—

—

— —

— —

1 48

1 Summa

21 34 72 60 70 74 37 33 24 19 28 10 22 4 8 8 8 2 4 1 4 1 544

Antalet låntagare, som 15 år eller mera efter det amorteringarna skulle påbörjas icke slutgiltigt likviderat studielånen, utgör 28, varav 5 emellertid avlidit. Av dessa låntagare ha 11 (3 döda) icke till någon del avbetalat studielånen. 29 låntagare, d. v. s. 25,5 %o av undersökningsmaterialet, ha avlidit under 25-årsperioden. 8 stycken hade dock h u n n i t återbetala sina lån helt och hållet, medan 12 icke gjort någon amortering. Övriga 9 avlidna låntagare hade i genomsnitt betalat tillbaka 44 % av lånebeloppen. Av de avlidna låntagarna voro 11 til. stud., 10 med. stud., 4 teknologer, 2 skog. stud., 1 jur. stud. och 1 ekon. stud. Författningsenligt ( SFS 663/43, § 7) äger general poststyrelsen medgiva anstånd med fullgörande av amortering (och ränteinbetalning) ävensom bevilja ändring av amorteringsplan. Lånen skola dock vara återbetalda inom 15 år från det sista delen av lånet beviljades, men om generalpoststyrelsen finner särskilda skäl föreligga därför, kan ytterligare förlängning av amorteringstiden medgivas. I tab. 4 visas för olika kategorier av studerande antalet låntagare, som erhållit uppskov, med fördelning på uppskovstidens längd. De 29 låntagare, som avlidit, ha icke medtagits i denna tabell.

52 Tab. 4. Medgivna uppskov med amorteringen av statens räntefria studielån, fördelade efter studieriktning och uppskovstidens längd. Ej uppskov st.

Studieriktning

Uppskov st.

Uppsko v i proc. av samtl. 1

Antal låntagare, som erhållit uppskov med återbetalning under nedan angivna antal år 4

10 13

tillsvidare

41 36 27 19 20 19 10 7 12 9 4 4 3 3 2 9 4 7 4 1 4 4 2 1 1 1 1 1 1 1 1

9 9 4 4 3 1 1 1 2

1 1 1

1 1 1

7 8 1

101 78

35 12 11 10

%

Fil. stud Teol. stud Teol. och fil. s t u d . . . Ekon. stud J u r . och fil. stud. . . Farm. stud Övriga Summa

223 168 83 69 39 52 23 23 15 12 9 4 7 727

175 73 40 23 38 2 12 5 3 2 3 4 380 1107

44*o 30*4 32*5 25o 49*4 3*7 34*3 17-9 16*7 14*3 25*0 36*4 34 3

1 1

1 8 12

2 22

52 Sådana låntagare, som icke fullgjort sina amorteringar utan att ha begärt eller erhållit uppskov, redovisas i tab. 4 som 37om de erhållit uppskov tillsvidare. Låneförbindelserna överlämnas i regel till postverkets ombudsman för lånens indrivning respektive framtida bevakning. Ungefär en tredjedel av låntagarna ha begärt och erhållit uppskov under i genomsnitt (medianen) 3 år. F r a p p a n t är juristernas och filosofernas relativt höga uppskovsprocent ävensom t a n d l ä k a r n a s låga procenttal för uppskoven. Ifråga om de skäl, som de uppskovssökande anfört, har en särskild undersökning gjorts. Tyvärr har tiden icke medgivit en fullständig genomgång av samtliga handlingar tillhörande de 380 låntagare, som erhållit uppskov, men för 262 studerande ha dock orsakerna k u n n a t noteras u t a n mera ingående utredningsarbete. I 210 fall av dessa ha endast ett skäl anförts, medan 52 låntagare anfört tvenne olika skäl. Endast 10 olika orsaker ha angivits, nämligen Orsak till uppskovsansökan

Inkallelser Fortsatta studier Låg lön efter examen Familjebildning Arbetslöshet Sjukdom Andra lån, som måste betalas först Provar respektive tingsmeritering »Dåliga konjunkturer» Underhållsplikt till föräldrar etc

Antal fall 71 59 55 48 23 16 16 15 7 4

314 Därav i kombination med annat skäl 25 8 23 23

— 6 3 11

— — 104

Tab. 5 återgiver de anförda orsakerna till uppskovsansökningarna uppdelade på olika kategorier av akademiker. Varken tabellen eller ovanstående sammanställning torde tarva några närmare kommentarer.

53 Tabell 5. Orsaker till beriljade uppskov med amortering av statens räntefria studielån. ^^.

- e

Studieriktning

Uppgiven ^^^ • v . orsak till ^^^^ beviljat uppskov ^^^^

22.

CO

GO

C

B

o

en

o

o o

B

CO

CO

PV

ao

tel

. c

pr o ö

C: IT O

c*+-

(B

E.

pi-

B

pb

r " pi-

B"

B

^

B

5°

st.

st.

st.

st.

....

51 46 32 23 20

33 18 8 16 10

5 10 5 3 3

5 7 6 2 1

1 2 4 5

4 5 4 1 1

—

11 10

2 6

3 2

2 1

1 1

8 7 7

2 3 4

3 2 1

— — — — — — 1 — 1 — 1 —

5 4

4 3

— — — — — —

4 3

2 2

—

—

3 — Familjebildn. o provar. 2 2 Inkallelser och fortsatta studier 2 1 Inkallelser o. provar resp. tingsmeritering 2 1 F o r t s a t t a studier och provar resp. tingsmeritering 2 1 Summa 262 125

— — — —

—

—

1 1

st.

st.

st.

st.

z

1 1

— — —

" CD

P-lr

&. st.

•<

cg" m

St.

6. Andra lån måste betalas först 7. Låg lön och familjebildning 8. Sjukdom 9. Familjebildning och inkallelse 10. Dåliga k o n j u n k t u r e r . . 11. Låg lön och inkallelser 12. Låg lön och provar resp. tingsmeritering 13. Provar resp. tingsmerit. 14. Underhållsplikt till föräldrar etc 15. Familjebildn. och forts. studier 16. F a m b i l d n . o. sjukdom 17. Inkallelser o. andra lån, som först måste betalas 18. Inkallelser och sjuk-

21.

o

^ 1. F o r t s a t t a studier 2. Inkallelser 3. Låg lön 4. Arbetslöshet

19. 20.

•"* Si B or?

tej

Od

st.

st.

st.

1 1

1 1

— — — — —

—

—

— — — 1

— — 1 — — —

— — — — — — — — — — — — — 1

— — — — — — —

— — —

—

— — — — —

1 26

3 Av ovanstående framgår bland annat, att de belopp, som i genomsnitt utlämnats till låntagarna från statens studielånefond, varit förhållandevis små. Man har därför grundad anledning förmoda, att ifrågavarande belopp icke varit tillfyllest för att täcka studiekostnaderna, utan att dessa måste finansieras med ytterligare lånemedel. Då klientelet i detta fall består av medellösa respektive mindre bemedlade studenter, kan man förvänta, att bidragen från föräldrar och andra anförvanter som regel ligga på en låg nivå. I syfte att få finansieringsfrågan allsidigt belyst utsändes till samtliga nu levande 1,107 låntagare ett särskilt frågeformulär. Intresset bland de tillfrågade för undersökningens ändamål var stort, vilket avspeglas i såväl svarsfrekvensen, 63 %, som strävandena att göra de meddelade upplysningarna så fylliga som möjligt. Svårigheterna att nå i synnerhet de äldre låntagarna voro till följd

54 av inaktuella adressuppgifter mycket stora. Sammanlagt 700 låntagare besvarade dock frågeformuläret inom rimlig tid. Nödvändigheten av att påbörja bearbetningen av formulären medförde, att hänsyn icke kunde tagas till de 16 frågeformulär, som influtit efter den 31 januari 1945. För att få belyst i vilken utsträckning de inkomna svaren kunna anses representativa för det ovan behandlade materialet har nedanstående sammanställning gjorts: Hela undersökningsmaterialet

Kategori av studerande

Fil. stud Teknologer

Vet. stud

Summa

Antalet besvarade frågeformulär procent Totalt

kvinnor

409 245 133 92 78 54 35 29 20 14 12 4 11

230 151 85 71 43 31 30 15 9 11 12 2 10

34 1 4

— 1 5 2 1

—

1 .

— —

56 63 68 78 55 53 86 52 45 79 100 50 91 62

Svarsprocenten varierar som synes mellan 45 och 100 %. Låg frekvens vid besvarandet uppvisa jägmästare, farmaceuter, ekonomer och jurister, medan teologer, veterinärer och »övriga studerande» uppvisa hög frekvens. I likhet med vad som skett beträffande totalmaterialet har särskild undersökning för kvinnornas del icke företagits. Följande siffror rörande studielånens storlek meddelades vid enquéten: Kronor

Medeltal kronor

Statens räntefria studielån Övriga studielån

2 785 253 4 734 633

3 979 6 764

Samtliga lån

7 5 1 9 886

10 743

Medeltalet för statens studielån ligger för dessa 700 studenter 2,3 % över medeltalet för samtliga 1 136 låntagare, men det håller sig dock inom gränserna för slumpvariationen. Man finner av ovanstående tablå, att statens studielån endast täcker 37 % av behövliga lånemedel för studiernas fullföljande. I tab. 6 redovisas studielånen, fördelade efter de olika kategorierna av studerande.

55 Tab. 6.

Statens räntefria studielån samt övriga lån, fördelade efter studieriktning.

Studieriktnins

Fil. stud Teknologer Med. stud Teol. stud Jur- stud Odont. stud Teol. och fil. stud Ekon. stud J u r . och fil. stud Vet. stud Skog stud Farm. stud Övriga Summa resp. medeltal

Statens räntefria studielån

Antal låntagare

Samtliga studielån

Övriga lån

I allt

Medeltal

I allt

Medeltal

I allt

Medeltal

kronor

kronor

kronor

kronor

kronor

kronor

230 151 85 71 43 31 30 15 12 11 9 2 10

1 003 762 491 530 441 926 279 608 155 123 94 384 148 970 34 050 43 075 39 900 17 350 2 300 33 275

4 364 3 255 5 199 3 938 3 608 3 045 4 966 2 270 3 590 3 627 1928 1 150 3 328

1 267 035 5 509 613 118 4 060 1 316 992 15 494 465 581 6 557 143 545 3 338 381 536 12 308 242 687 8 090 30 154 2 010 60 400 5 033 86100 7 827 53 610 5 957 9 400 4 700 64 475 6 448

2 270 797 1104 648 1758 918 745 189 298 668 475 920 391 657 64 204 103 47b 126 000 70 960 11700 97 750

9 873 7 315 20 693 10 495 6 946 15 353 13 056 4 280 8 623 11454 7 885 5 850 9 776

2 785 253

4 734633

6 764

7 519886 10 743

För h ä r ifrågavarande 700 l å n t a g a r e uppvisa statens räntefria studielån i stort sett s a m m a fördelning till sin storlek på olika kategorier av s t u d e r a n d e s o m d e n , v i l k e n r e d o v i s a d e s för h e l a u n d e r s ö k n i n g s m a t e r i a l e t i t a b . 1. I t a b l å n h ä r n e d a n j ä m f ö r a s f ö r d e l n i n g a r n a för d e b å d a s t i c k p r o v e n efter l å n e b e l o p p e n s storlek. A n t a l Lånebeloppets storlek kronor - 1000 1 000— 2 000 2 0 0 0 - 3 000 3 0 U 0 - 4 000 4 0 0 0 - 5 000 5 0 0 0 - 6 000 6 000— 7 000 7 0 0 0 - 8 000 8 0 0 0 - 9 000 9 0 0 0 - 1 0 000 10 0 0 0 - 1 1 0 0 0 1 1 0 0 0 - 1 2 000 12 0 0 0 - 1 3 000 13 0 0 0 - 1 4 000

1å n t a g a r e

ursprungliga undersökningar st.

rel. fr ek v.

51 183 244 217 155 125 60 41 23 18 8 7 2 2

4*5 16*2 21*5 19*2 136 11*0 5*3 3*c 2o 1*6 0*7 0*6 0-i 0*1

%

i

enkätundersökningar st.

rel. frekv.

19 103 152 147 98 72 45 26 15 11 6 5 1

2*7 14*9 21*6 20*9 14*o 10-3 6*4 3*7 2*i 1*6 0*9 0*7 0*2 0*0

—

%

I tab. 7 återfinnes en m o t tab. 1 s v a r a n d e u p p d e l n i n g av lånen j ä m v ä l efter s t u d i e r i k t n i n g . De lån utöver statens räntefria studielån, i det följande b e n ä m n d a »övriga l å n » , som d e s t u d e r a n d e v a r i t n ö d s a k a d e u p p t a g a för a t t t ä c k a s t u d i e k o s t n a d e r n a , r e d o v i s a s i t a b . 8. S a m m a n l a g t 6 1 5 s t u d e r a n d e e l l e r 87,9 % a v s a m t l i g a h a v a r i t t v u n g n a u p p t a g a l å n v a r i e r a n d e f r å n 100 till 4 2 0 0 0 k r o n o r . E n d a s t 8 5 s t y c k e n h a fullföljt s i n a s t u d i e r u t a n a n d r a l å n ä n s t a t e n s r ä n t e f r i a s t u d i e l å n , v a r v i d n å g r a haft förvärvsarbete vid sidan av s t u d i e r n a , a n d r a b o t t i h e m m e t u n d e r studietiden, a n d r a åter erhållit bidrag från släktingar.

56 Tab. 7. Statens räntefria studielån i stickprovsundersökningen, fördelade efter studieriktning och lånebeloppens storlek. Antal studerande, s o m erhållit nedanstående belopp Studieriktning

1-1

o •** o o c

§ 1 O t-' Fil. s t u d Teknologer Teol. stud Jur. stud T e o l . o c h fil. s t u d . . . Ekon. stud J u r . o c h fil. s t u d . . . Skog. stud Farm. stud Övriga Summa

05 C"

o

O C: O HO .

** O O o

* o o o o

•^

03 O

» o

° 1 ° 1 ° 1 ° 1

° 1

7 4 — 3 1 1 — 1 2 — —

34 24 7 10 4 4

38 40 40 20 10 14 21 5 13 6 13 4 6 3 1 1 — 2 2 3

28 11

20 4

11 9 3

7 6 3

2 — 4 2

4 — 1 —

—

— 19

o — 3 103 152 147 98

2 72

o

4 2 3 4 2 2

o o o o —o

t-. ° H- O

b»

Summa

o

£ o o £ o o

° 1 ° 1 iT § 1 ° 1

o

34 47 15 13 12 9 4 8 1 1 5

»

o o o o o o O h- o >— O p— O i—

10 1 7 2 1

7 — —

2 1 —

3 — —

2 1 —

— — —

5 —

1 —

1 —

— —

1 —

— —

230 151 85 71 43 31 30 15 12 11 9 2 10 700

Tab. 8. »Övriga lån» i stickprovsundersökningen, fördelade efter studieriktning och lånebeloppens storlek. A.ntal studerande , vilkas »övriga lån» uppgå till nedanstående belopp Studieriktning

ti. 00

Irf 33 22 5 6 11

Fil- s t u d Teknologer Teol. stud Jur. stud Odont. stud T e o l . o c h fil. s t u d

Vet

4 1 1 1 1

stud

Farm stud Övriga

o NS O g 1 ooO >-•Ic o £ §1 o

88 67 8 19 17 1 9 12 4 3 4

Summa

49 45 11 25 12 6 4 2 4 5 4 2 4

38 12 15 6 2 10 5

8 3 7 10

Summa

OS

. u <"**

o o 4^ O oo o to c o o *o** oo <=> 2o £ o £ <= £ O £ o £ O (— o , § 1 o | §1 §1 ° 1

§1

10 4

6 1 11 4 1 2 1

1 8

8 1

2 2

8 4

232 173 9 6

230 151 85 71 43 31 30 15 12 11 9 2 10 700

43 Samtliga studielån, d. v. s. både statens räntefria 13 studielån och övriga lån, redovisas i tab. 9. Särskilt m a r k a n t är den starka spridning kring medelstudiekostnaden, som siffrorna för läkarna uppvisa I kategorien »fil. stud.» i tab. 9 och föregående tabeller inrymmas akademiker med såväl högre som lägre examen. Med ledning av uppgifterna från 183 låntagare, som avlagt examen inför filosofisk fakultet, har en uppdelning i tab. 10 kunnat ske av totala studiekostnadeu på akademiker med fil. kand.-, fil. ämbets-, fil. lic- respektive fil. doktorsexamen. Anmärkningsvärt är att den uppgivna

57 Tab. 9.

»Samtliga lån» i stickprovsundersökningen, fördelade efter studieriktning och lånebeloppens storlek. Antal studerande, vilkas sammanlagda studielån uppgå till nedanstående belopp

to co co Summa to te • * to « to ° to "^ co °° CO "** ^ ^ *> o x o rO c i—i 00 o o 00 o OJ O o C3 O o o +. o o o ° £ o £ O ° o § 1 O P— o ° s ° o 2 ® £ <=> 2 © £ <=> o ^ © 1 o § 1 o | §1 ° 7 ° 1 ° 1 §1 o §1 ° 1 o 230 4 2 O 6 82 59 30 16 28 Fil. stud 1 151 1 1 29 72 37 10 Teknologer 85 3 3 7 8 10 4 9 7 10 14 10 Med. stud 71 2 1 7 2 5 25 21 8 Teol. stud 43 2 12 18 10 1 31 8 3 2 6 11 Odont. stud 30 6 9 2 7 3 Teol. och fil. stud 15 9 6 12 3 3 4 2 1 11 4 3 1 3 Vet. stud 2 1 9 1 3 3 2 2 2 1 3 1 5 Övriga 10 1 3 3 242 160 81 56 20 Summa 700 90 10 18 genomsnittskostnaden för fil. lic.-examen endast obetydligt understiger motsva-

Studieriktning

rande kostnad för fil. doktorsexamen, vilket torde 16förklaras av a t t doktorsspecimineringen äger rum jämsides med förvärvsarbetet. Tab. 10. Samtliga studielån för studerande vid filosofisk fakultet, fördelade efter lånesummans storlek och examenstyp. Antal akademiker med n edan angivna examenslyp Lånesummans storlek Fil. mag.

Fil. lic.

Summa

1 1 5 6 i 1 — — — — — — — — — — — — 15

8 6 19 20 13 15 4 3 2 — — — 1 — — — — — 91

2 2 7 3 4 4 6 2 1 — — 2 1 1 — — 1 36

4 4 1 1 2 — 2 1 — 1 41

9 11 30 36 19 25 15 11 8 5 1 1 5 1 3 1 — 2 183

kronor

6 067

7 681

14 707

kronor — 2 000 2 000— 4 000 4 000— 6 000 6 000— 8 000 8 0 0 0 - 1 0 000 10 0 0 0 - 1 2 000 12 0 0 0 - 1 4 000 14 000—16 000 16 0 0 0 - 1 8 000 18 0 0 0 - 2 0 000 20 0 0 0 - 2 2 000 22 0 0 0 - 2 4 000 24 000—26 000 26 0 0 0 - 2 8 000 28 0 0 0 - 3 0 000 30 0 0 0 - 3 2 000 32 0(10-34 000 34 000—36 000 Medeltal

Summa Fil. doktor

Fil. kand.

_ 2 4 3 2 5 7

58 Ovanstående medeltal — 10 191 kronor — för dessa 183 akademiker med filosofisk examen, överstiger självfallet medeltalet — 9,873 kronor — för samtliga 230 fil. stud. enligt tab. 6, enär sistnämnda medeltal inkluderar sådana, som avbrutit studierna respektive ännu icke avlagt examen. Av de 700 akademikerna, som besvarat frågeformuläret, hade 15 avbrutit studierna, medan 14 ännu icke slutfört dem. Övriga 671 hade avlagt examen, och den genomsnittliga studietiden utgjorde för 212 lärare (filosofisk examen) 148 civilingenjörer 83 läkare 69 präster 40 jurister 31 tandläkare 30 lärare (med både fil. och teol. examen) 15 civilekonomer 11 jurister (med jämväl fil. examen) 11 veterinärer 9 jägmästare 2 apotekare 10 övriga (kombination av två eller flera examina)

7,9 5 år 4.3 » 9,2 » 5,9 » 4,9 » 3,6 » 9,5 » 2,6 » 6,7 » 5,9 » 4,3 » 4,5 » 8,4 »

671 samtliga i medeltal

6,6

är.

Detaljsiffrorna återfinnas i tab. 11 nedan. Därest medeltalen för samtliga studielån enligt tab. 6, sista kolumnen, divideras med ovanstående medeltal, erhåller man ett direkt m å t t på studielånens fördelning per studieår för de olika kategorierna. För samtliga studerande utom odontologerna ligga genomsnittstalen mellan 1 200 och 2 000 kronor. För odontologerna överstiger siffran 4 000 kronor, vilket visar, att t a n d l ä k a r n a inkluderat kostnaderna för anskaffning av erforderlig utrustning i studiekostnaderna. Tab. 11.

Kategori

Lärare (filosofie examen) . . . . Civilingenjörer Läkare Präster Jurister Tandläkare . . . . Lärare (fil. och teol. examen) Civilekonomer J u r i s t e r (med fil. examen). . Veterinärer.... Jägmästare . . . . Apotekare . . . . Övriga Summa

Studietidens längd för låntagare, som avlagt examen.

Studierna Studierna av- fortbrut- satta na 2 st. st. 7 3 1

11 1 2

3 Antal studerande med nedan angivna antal studieår 4

1 15

10 11 12 13 14 15 16 17 18

1 13 17 44 26 21 15 10 12 1 10 105 20 7 3 1 11 26 21 10 6 15 21 9 5 2 2 5 11 13 7 2 1 1 2 17 8 6 3 1

1 1

1 7 1

2 3 1 1

3 5 1

2 1

7 16

3 2

3 1

1 2

5 1

2 3

4 1

1 2

4 1 2

1 4 2

41 28

15 56 167 113 64 48 49

8 13

59 I tab. 12 ha de sammanlagda studielånen fördelats efter studietidens längd. Som man kan vänta sig, finnes ett positivt samband mellan lånesummans storlek och studietidens längd. Korrelationskoefficienten har uträknats och uppgår till + 0,438 ( ± 0,0312). Tab. 12. Lånesummans storlek i kombination med studietidens längd.

Sammanlagda lånebeloppet Kr. — 2 000 2 0 0 0 - 4 000 4 0 0 0 - 6 000 6 0 0 0 - 8 000 8 000—10 000 10 000—12 000 12 0 0 0 - 1 4 000 14 0 0 0 - 1 6 000 16 0 0 0 - 1 8 000 18 0 0 0 - 2 0 000 20 0 0 0 - 2 2 000 22 0 0 0 - 2 4 000 24 0 0 0 - 2 6 000 26 000—28 000 28 000 - 3 0 000 30 0 0 0 - 3 2 000 32 000 - 3 4 000 34 0 0 0 - 3 6 000 36O00-3S0O0 38 0 0 0 - 4 0 000 40 0 0 0 - 4 2 000 42 0 0 0 - 4 4 000 44 0 0 0 - 4 6 000 Summa

Stu- Studierna dierna Antal akademikei med total e tudietid av iingivet antal år av- fortSumbrut- satta ma na 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 U if» 16 17 18 st. st. 2 4 2 o 1 1 1

2 1 3 2 2 o 1

—

—

— — —

— — —

— — — —

2 2 8 4 2 3 10 26 11 3 7 16 38 20 8 2 4 37 26 18 1 5 31 22 11 — 7 8 11 11 — 2 6 7 5 — 5 5 6 — — 2 2 3 3 — 2 4 1 1 — 1 — 1 — — — 1 1 — 1

— — — — — — — — — — — — — — — —

2 5 8 4 7 10 8 5 5 5 3 3 6 2 1 2 1 2 1 2 3 3 _ 1 1 1 2 1 1 1 1

(>

3 4 5 4 1 5 2 2 1 1 1

1 1 5 1

1 3

1 3 2 5 4 1

1 2 2

1 2 1 1 3 3 2 2 5

1 1

23 68

12( Iftl

9, 1 1 1 1 1

1 1 1 •> 1 1 1

1 Q

1 ._ _ 1 _ 2 2 1 1 1 •> 1 1 1

1 1 3

1 1

1 __ 1

_ 2 *' _

97 63 43 38 30 y

fi

11 q

1 1

l"

4 16 9

g

1 1

2 K 3 9

1 1 15

15 56 167 113 64 48 49 41 28 15 26

1»

9 8

s 5 G 700

I fråga om amorteringen av andra lån än statens räntefria studielån, »övriga lån», som de kallats i det föregående, ha 297 akademiker, d. v. s. 42,4 % av samtliga, meddelat, att de upprättade amorteringsplanerna k u n n a t följas. 44 ha uppgivit att amorteringsplan icke finnes, medan 13 icke påbörjat återbetalningen. Uppgifter saknas från 39 stycken och 85 stycken hade, som förut omtalats, inga andra lån än statens studielån. Återstoden, sammanlagt 222 personer = 31,7 % av samtliga, ha förklarat sig icke kunna fullgöra amorteringarna i enlighet med upprättade planer. I tab. 13 ha svaren rörande återbetalningen av övriga lån fördelats efter vederbörande studieriktning. ^ De lämnade uppgifterna rörande storleken av hittills gjorda avbetalningar på totala studieskulden äro ofullständiga såtillvida att endast 343 personer besvarat frågan. Av dessa hade 215 helt befriat sig från skuldbördan, medan 26 icke gjort någon avbetalning ännu. Övriga hade i genomsnitt betalat 50 % av studieskulden. Som framgår av tab. 13, hade 222 akademiker uppgivit, a t t amorteringsplanerna icke hade kunnat följas. Samma orsaker, som när fråga var om uppskov med statens räntefria studielån, ha anförts, men i 6 fall ha diverse andra skäl åberopats. Förekomsten av de olika skälen redovisas nedan.

60 Därav i kombination med annat skäl

Antal fall

Orsak till att amorteringsplanen ej följts

41 28 18 — 4 7 2

74 64 36 22 19 16 10 9 9 9 6

Familjebildning Låg lön efter examen Inkallelser Nya lån för betalning av gamla Fortsatta studier Provar respektive tingsmeritering Sjukdom Arbetslöshet »Dåliga konjunkturer» Underhållsförpliktelser Diverse orsaker

— — 4

— 104

274 Uppg ifter angående återbetalningen av övriga l å n .

Tab. 13.

Återbetalning av »övriga lån»

Studieriktning

Filosofie studerande Medicine studerande Teologie studerande Odontolog. studerande . . . . Teol. och fil. studerande . . Ekon. studerande J u r i s och fil. studerande . . Vet. studerande Skog. studerande F a r m . studerande Summa

Amorteringsplanen har ej följts

Amorteringsplanen har följts

Ingen amorteringsplan finnes

77 47 30 24 10 4 13 1 3 4 6

12 11 5 3 2 2 1 1 4 1 1

90 70 34 28 17 23 9 12 3 4 1 2 4

börjat amortera

Uppgift saknas

6 1 2 3

9 7 3 2 2 1 1

Intet övrigt lån

33 22 5 6 11 4 1 1 1 1

85 Summa

230 151 85 71 43 31 30 15 12 11 9 2 10 700

Fördelningen av orsakerna på olika kategorier av13akademiker överensstämmer i stort sett med motsvarande fördelning i tab. 5. Vad nuvarande årsinkomst beträffar har uppgift därom lämnats av 634 låntagare, vilka samtliga avlagt akademisk examen. Den genomsnittliga årsinkomsten (medianen) för dessa utgör 10,541 kronor. För de olika kategorierna av akademiker utgör medianinkomsten: Antal

Katogori

204 st. Lärare (filos, examen) 145 » Civilingenjörer 81 » Läkare 58 » Präster 36 » Jurister

Medianinkomst

9 037 kronor 12 192 » 13 583 » 8 800 » 12 000 »

61 Antal

Kategori

Medianinkomst

30 24 15 10 11 8 2 10

» Tandläkare » Lärare (teol. och fil. examen) Civilekonomer » J u r i s t e r (jur. och fil. examen) » Veterinärer t Jägmästare » Apotekare t Övriga med akademisk examen

16 000 kronor 9 600 » 9 833 » 13 000 » 13 750 » 8 000 » 11000 » 11 200 »

Inkomsterna tab. 14.

uppvisa i vissa fall avsevärda variationer, vilket återspeglas i

Tab. 14. Nuvarande årsinkomst för låntagare, som avlagt examen, med fördelning efter examenstyp. Antal akademiker med nedanstående årliga inkomst av nuvarande arbete

Avlagt examen o

C

o o

o

o

bi

o o e o o

c

cc te K. o o o c O c c; O C' o

1 1 1 i i 1 1 I — vi T: c: cc o c

e oo o

o

—

o;

C

o o

O O

o c: o C O

<z

C C

1 GB O O

c c

o o

er. o c

o e

oc t e c © o o

to

O

—C CCo o

c

C

o

o

CO

lik.

0<

c; o 4 - cc o c e o o Sumc: o o o o ma

1 1 i 1 1 I 1 1 1 os o;1 •i-1 1 1 c-<1 1 c-, o -i- cc u; 0 3 o *>. 0 0 I i cc oc ca *. tfo o o o c o o O o c c o o o o o 1

o o o c: o o

c c: oo c: oo oo o o

. 'il. kand. o. högre 11 1 1 s 10 8 11 17 15 K; •il 17 20 10 10 3 5 5 1 'ivilingenjörer . . 1 1 1 7 10 15 19 K; 13 4 19 4 2 6 läkare 3 2 2 3 3 4 11 3 6 6 5 1 1 5 1 1 1 2 2 5 14 5 7 9 fi 3 2 urister 1 1 4 2 4 1 2 3 2 1 2 2 'andläkare 2 1 2 2 1 1 2 3 1 2 2 'il. o. teol. kand. 2 3 2 1 1 5 3 2 1 1 2 Jivilekonomer . . 2 1 1 1 3 1 1 'il. o. jur. kand. 1 1 2 1 1 Veterinärer 1 2 1 2 2 1 1 ägmästare 2 i 1 2 1 1 Lpotekare 1 1 )vriga 1 2 1 1 1 1 2 1 Summa 13 2 5 9 18 15 27 31 40 46 77 61 58 31 29 38 17 13 14

C C

o o o o c c

o o

O O

c

2 1 1 3 4 8 4 4 2 4 5 4 10 1 1 1 4 2 2 5 2 1 1 3

1 1 3 1 1 1

1 19 21 20

o o o o o o o o o o

—

204 1 1 145 1 81 58 36 30 24 15 10 11 8 2 10

1 1 1 1 634

Av den verkställda undersökningen framgår otvetydigt, att statens räntefria s studielån utgjort ett värdefullt ehuru långt ifrån tillräckligt bidrag till underlättande av de akademiska studierna. Det synes emellertid nödvändigt, att en utvidgning av de nuvarande begränsade lånemöjligheterna kommer till stånd. Likaledes framstår det som synnerligen önskvärt, a t t studielånen göras mera långfristiga. Det stora antal låntagare, som nödgats begära uppskov med amorteringen, tyder på att avbetalningarna på lånen nu kommer olägligt. Orsakerna till att uppskov begärts visa hän på att amorteringarna drabba låntagarna vid den tidpunkt, då familjebildningen äger rum samtidigt som den erhållna inkomsten är otillräcklig. Inkallelser till militärtjänstgöring är ofta ett ofrånkomligt ont, som rubbar de uppgjorda betalningsplanerna. I många fall ha därför nya kortfristiga lån måst tagas upp, vilket förrycker en sorgfällig planering av ekonomien. Avslutningsvis må framhållas, att de insända frågeformulären i många fall utgöra ett beklämmande vittnesbörd om de svårigheter, i ekonomiskt avseende, som akademiker ha att kämpa emot. Flera av de tillfrågade ha tagit tillfället i a k t och lämnat en ingående beskrivning av sin i grunden förstörda ekonomi, som det kan taga decennier a t t bringa i ordning.

62 Konfidentiellt.

FRÅGEFORMULÄR. Nedanstående frågeformulär ifylles n o g g r a n t och insändes till Postsparbanken, Stockholm 1, snarast möjligt, dock senast den 10 januari 1945. 1.

Namn

2.

Adress

3.

Född den

4.

Vilken akademisk examen h a r Ni avlagt?

5.

H a r examen ännu icke avlagts resp. studierna avbrutits, vilken examen avsågo stu-

6.

diern a ? När påbörjades de akademiska studierna?

-

7.

När avlades examen?

8.

Totala skuldbördan vid studiernas slut resp. om studierna ännu icke fullbordats, nu-

9.

varande skuldbörda Vilka andra lån än statens räntefria studielån har Ni haft?

10.

H u r stora voro dessa?

11.

Amorteringsplaner till dessa? (specificeras noggrant)

12.

H a r amorteringsplanen k u n n a t följas?

13.

Om så icke är fallet, orsakerna härtill

14.

Nuvarande förvärvsarbete

15.

Årlig inkomst Telefon Underskrift

03 Bilaga 2. Förslag till instruktion för lånenämnden. 1 §• Nämnden håller två ordinarie sammanträden årligen men samlas dessutom till extra sammanträden på ordförandens kallelse. 2 §• Nämnden utser inom eller utom sig en sekreterare, som tillika förestår nämndens kansli och tillsammans med ordföranden förbereder nämndens sammanträden. 3 §• Därest n ä m n d e n så beslutar, kan åt ordföranden och sekreteraren uppdragas att mellan sammanträdena fatta beslut i löpande ärenden, vars behandling i princip tidigare fastställts av nämnden. 4 §• Nämnden skall fastställa det frågeformulär, på vilket ansökan om lån skall göras. Genom nämndens försorg distribueras formulären till de kreditinstitut, som önska förmedla lån. 5 §• Nämnden har att taga ställning till d. v. s. bevilja eller avslå en ansökan om lån. Nämndens ställningstagande skall baseras på en noggrann prövning av den sökandes ekonomi, studieresultat, familjeförhållanden, anställningsförhållan den och framtidsutsikter. 6

§>

Nämnden bör söka kontakt med akademikernas fackorganisationer och genom dessa infordra upplysningar i förekommande fall. 7 §• Nämnden bör, då det gäller a t t avgöra hur stor del av sökandens skuldbörda, som är studieskuld, med stöd av tillgängliga undersökningar rörande studiekostnaderna och de upplysningar, som lämnas av den sökande eller av nämnden på annat sätt kan införskaffas, pröva varje ansökan för sig. En viss bestämd summa för varje examen bör sålunda icke fixeras, ehuru givetvis i praktiken kostnaderna för respektive examina måste beräknas hålla sig inom vissa erfarenhetsmässigt fastställbara gränser.

8§. Det ankommer på nämnden att fastställa den amorteringsplan, som skall tillämpas för respektive lån. Den maximala amorteringstiden 15 år och i exceptionella fall längre är endast avsedd för låntagare med stora skulder eller fall, då det av annan anledning kan finnas speciella skäl att medgiva lång amorteringstid. 9

§>

Nämnden bör tillse, att amorteringarna icke i onödan skjutas på framtiden. Nämnden bör vid fastställandet av amorteringsplanerna taga hänsyn till den erfarenhetsmässigt fastställbara olika inkomstutvecklingen inom skilda yrken. Under de första åren efter avlagd examen bör därför nämnden, då skäl föreligger, kunna fastställa en ringa amortering per år, under det att nämnden fastställer amorteringen under senare år, då inkomsten beräknas stiga, till ett högre belopp.

64 10 §. Inkommer från kreditanstalt anhållan om överflyttning till postsparbanken av sådant lån, varom talas i §§ 9 och 11 i kungörelsen angående lån åt den, som avlagt akademisk eller därmed jämförlig examen, åligger det nämnden att företaga en granskning av vederbörande kreditanstalts åtgärder i samband med det ifrågavarande lånet. Endast då det är uppenbart, att betalning icke genom kreditanstaltens förvållande uteblivit, bör nämnden bifalla lånets överförande till postsparbanken. 11 §• Inkommer från kreditanstalt anhållan om uppsägning eller avskrivning av lån, åligger det nämnden att utföra en utredning rörande låntagarens betalningsförmåga och rörande vederbörande kreditinstituts åtgärder. Beslutar nämnden a t t lån skall uppsägas, skall nämnden meddela vederbörande kreditanstalt sitt beslut. Finner nämnden därvid, att lån bör avskrivas, skall nämnden göra framställning härom hos Kungl. Maj:t. Finner nämnden vid sin prövning, att lånet icke kan komma ifråga för uppsägning eller avskrivning, bör n ä m n d e n taga ställning till huruvida lånet bör övertagas av postsparbanken. 12 §. Finner nämnden, att någon kreditanstalt icke iakttagit den omsorg vid den förberedande prövningen av ansökningarna om lån, som åligger den, utan att förluster uppstå genom kreditanstaltens förvållande, äger nämnden avstänga en sådan anstalt från rätten att utlämna sådana lån, varom det här är fråga. Detsamma gäller, om nämnden finner, att någon kreditanstalt icke nedlägger ett tillfredsställande arbete i vad det gäller infordran av räntor och amorteringar.

Gä Bilaga 3. Förslag till instruktion lör de lokala kreditanstalterna. 1 §• Kreditanstalt (sparbank eller studentorganisations kreditkassa), som önskar utlämna sådant lån, varom talas i kungörelsen angående lån å t den, som avlagt akademisk eller därmed jämförlig examen, skall göra anmälan härom till lånenämnden. 2 §•

Kreditanstalten skall för lånesökande tillhandahålla de formulär, lånenämnden föreskrivas bliva använda vid ansökningar om lån.

som av

3 §• Sedan låneansökan kommit kreditanstalten tillhanda åligger det anstalten att utföra en samvetsgrann undersökning rörande sökandens kreditvärdighet, studieresultat och övriga omständigheter, som böra tagas i beaktande vid avgörandet av ansökan. 4 §• I samråd med låntagaren skall kreditanstalten upprätta ett förslag till arnorteringsplan för lånet. Amorteringsplanen bifogas, då ansökan översändes till lånénämnden. Därest skäl föreligga, skall den föreslagna amorteringsplanen vara försedd med speciell motivering. Kreditanstalten stalten tillstyrker med motivering.

5 §• skall till alla ansökningar foga ett eget yttrande, vari aneller avstyrker ansökan. Detta yttrande skall vara försett

6 §• Det åligger kreditanstalten a t t sedan ovanstående iakttagits till lånenämnden vidarebefordra varje till anstalten inkommen ansökan om lån. 7 §• Sedan lånenämnden beviljat ansökan om lån med statlig garanti och låntagaren i enlighet med givna föreskrifter uppsagt de lån, som skola inlösas med det belopp, som genom det beviljade lånet ställes till förfogande, åligger det vederbörande kreditanstalt att ombesörja inlösen av lånen. Det beviljade lånet får alltså icke utbetalas till låntagaren direkt. 8§. Det åligger respektive kreditanstalter att av egna medel bestrida den långivning, varom det här är fråga, samt att i samband härmed tillämpa den utlåningsränta, som fastställes av lånenämnden. 9 §. Det åligger kreditanstalterna a t t med nit och samvetsgrannhet övervaka, att låntagarna fullgöra sina åtaganden enligt den föreskrivna amorteringsplanen. 10 §. Kreditanstalt äger rätt att medgiva sådana uppskov och lättnader i fråga om amorteringar av lån, som icke innebära en förlängning av den fastställda amorteringstiden utöver ett år.

66 11 §• Då låntagare ansöker om ändrade amorteringsvillkor, skall kreditanstalten vidarebefordra ansökan till lånenämnden. Till ansökan skall därvid vara fogat ett motiverat av- eller tillstyrkande yttrande från kreditanstalten över den insända ansökan. 12 §. I sådana fall då låntagare icke fullgör sina förpliktelser trots anmaningar, åligger det kreditanstalten att pröva huruvida ändrade amorteringsvillkor skulle kunna underlätta för låntagaren att fullgöra sina förpliktelser. Befinnes så vara fallet skall kreditanstalten i samråd med låntagaren till lånenämnden göra framställning om ändrade amorteringsvillkor. 13 §. Då låntagare, som uppenbart har betalningsförmåga, icke fullgör sina amorteringar och räntebetalningar enligt planen för lånet och då anledning till ändrade amorteringsvillkor ej föreligger, åligger det kreditanstalten att söka förmå vederbörande att betala. Skulle emellertid betalning utebliva och kreditanstalten finner detta bero huvudsakligen på slarv eller nonchalans hos låntagaren, skall kreditanstalten hos lånenämnden göra framställning om att lånet får uppsägas. 14 §. Då låntagare på grund av uppenbart bristande betalningsförmåga icke kan väntas under de närmaste åren fullgöra sina förpliktelser i enlighet med amorteringsplanen, äger kreditanstalten att hos lånenämnden anhålla om att lånet måtte överflyttas till postsparbanken. Till sådan anhållan skall bifogas en redogörelse för låntagarens ekonomiska ställning och kreditanstaltens tidigare åtgärder i samband med lånet. 15 §. Skulle det av annan anledning bliva uppenbart att betalning för lån icke kan väntas ske, åligger det kreditanstalten att göra framställning till lånenämnden om a t t lånet måtte avskrivas.

67 Bilaga 4.

Använda förkortningar av examensbeteckningar m. m. FK

Fil. kand

Filosofie kandidatexamen

FM

Fil. mag

Filosofisk ämbetsexamen

FL

Fil. lic

Filosofie licentiatexamen

PMf

Fil. pol. mag

Statsvetenskaplig-filosofisk

examen

PMj

Jur. pol. mag

Statsvetenskaplig-juridisk examen

JK

Jur. kand

Juris kandidatexamen

TK

Teol. kand

Teologie kandidatexamen

MK

Med. kand

Medicine kandidatexamen

ML

Med. lic

»

licentiatexamen

Sektionstillhörighet inom filosofisk fakultet har angivits med h för examen inom humanistiska, n för examen inom naturvetenskapliga sektionen (t. ex. FKh = humanistisk fil. kand.). Statsvetenskaplig (pol. mag.).

examen oavsett fakultetstillhörighet har angivits med PM

Statens offentliga utredningar 1945 Systematisk

förteckning

(Siffrorna inom klämmer beteckna utredningarnas nummer i den kronologiska förteckningen.i

Allmänt näringsväsen. Allmän lagstiftning. Rättsskipning. Fångvård. Betänkande med förslag till utlänningslag och lag ang. omhändertagande av utlänning i anstalt eller förläggFast egendom. Jordbruk med binäringar. ning. [1] Straffrättskommitténs betänkande med förslag till ändringar av strafflagen för krigsmakten i vad den berör brott mot j Promemoria med förslag till arrendebestämmelser för kommunal jord. [9] staten och allmänheten. [28] Straffrättskommitténs betänkande med förslag till ändrad lagstiftning om ämbetsbrott av präst. [29] Vattenväsen. Skogsbruk. Bergsbruk. Statsförfattning. Allmän statsförvaltning. Betänkande ang. dyrortsgrupperingen. [32] Industri. Betänkande med förslag ang. kommissionärsväsendet vid statens förvaltningsmyndigheter ni. m. [34] Utredning rörande den tekniskt-vetenskapliga forskningens ordnande. 7. Förslag till åtgärder för livsmedelsforskKommunalförvaltning. ningens ordnande. [6] 8. Slutbetänkande med utredning om silikatkemisk forskning och läderforskning ni. m. [40' Stadsplaneutredningen 1942. 3. Förslag till byggnadslag i m. m. [15] Kommunindelningskommittén. 2. Betänkande med förslag till riktlinjer för en revision av rikets indelning i borger- ] liandel och sjöfart. liga primärkommuner. [38] 3. Bilagor till kommunindel- j ningskommitténs betänkande med förslag till riktlinjer Betänkande ang. grundpeimingväsendet. [24] för en revision av rikets indelning i borgerliga primärkommuuer. [39] Koin in unika t ions väsen. Statens och kommunernas finansväsen. Betänkande med förslag till organisation av en luftfarts1944 års uppbördsberednings betänkande med förslag till styrelse m. m. [2] omläggning av uppbördsförfärandet. [27] Betänkande rörande Sveriges smalspåriga järnvägar. D e l l . 1944 års skattesakkunniga. 1. Betänkande med förslag ang. Allmänna synpunkter. [7] Del 2. Blekingenätets järnvissa spörsmål på den allmänna komnmnalbeskattningens vägar. -8] område. [35] Betänkande ang. revision av kommunala fondbildningslagen m. m. [37] Bank-, kredit- och peiiningväsen. Betänkande med förslag till förordning om vissa investeringsfonder m. m. [49] Försäkrings väsen. Politi. Normalbrandorduing för städer, köpingar och municipalsamhällen. [18] Normalbrandordning för landskommuner. Alternativ 1. [191 Kyrkoväsen. Undervisningsväsen. Andlig odliug i övrigt. Alternativ 2. [20] Betänkande med utredning och förslag ang. yrkesutbildNationalekonomi och socialpolitik. ning av sjöfolk av manskapsgrad samt åtgärder till höjande av sjöfolkets allmänna och medborgerliga bildBetänkande ang. den husliga utbildningen. [4] ning. [5] Betänkande och förslag rörande effektivisering av skyddsBetänkande med förslag till nyorganisation av kyrkomuhemselevernas eftervård m. m. [10] sikerbefattningarna m. m. Del 1. [16] Utredningar ang. ekonomisk efterkrigsplanering. 8. [Ill 9. Ungdomen och nöjeslivet. Ungdomsvårdskommitténs bej30] 10. [31] 11. 136] 12. [42] tänkande del 3. [22] Investeringsutredningens betänkande med förslag till inBetänkande och förslag ang. statsbidrag till byggnader för vesteringsreserv för budgetåret 1945/40 av statliga, komfolkskoleväsendet. [25] munala och statsunderstödda anläggningsarbeten. [12] Betänkande ang. yrkesutbildningen i Norrland. [33] Bilagor. [13] 1940 års skolutrednings betänkanden och utredningar. 5. Socialpolitikens ekonomiska verkningar. [14] Skolans betygssättning. [45] Bilaga 4. Lärjungurvalet till Statsmakterna och folkhushållningen under den till följd studielinjer med den nuvarande realskolans mål. [441 av stormaktskriget 1939 inträdda krisen. Del 5. Tiden Bilaga 5. Skolungdomens vägledning till utbildning och juli 1943—juni 1944. [17] yrke. [43] Socialvårdskommitténs betänkande. 10. Statistisk underNaturvetenskapliga forskningskommittén. 1. Den natursökning ang. folkpensionärernas bostadsförhållanden vetenskapliga forskningens behov av personal, anslag och m. m. "[23] 11. Utredning och förslag ang. revision av lokaler. Förslag om inrättande av ett naturvetenskapligt lagen om'folkpensionering. [46] forskningsråd. [48] Kommitténs för partiellt arbetsföra betänkanden. Bilaga nr 1. Kiktlinjer för skapande av socialväsendets forskningsorganisation. [26] Försvarsväsen. Betänkande om skolmåltiderna. [47] Betänkande om förlossningsvården. [50] Betänkande rörande särskilda åtgärder vid återförandet till Betänkande om akademikernas amorteringsproblem. [51] civil verksamhet av till beredskapstjänstgöring inkallad personal. [31 Hälso- och sjukvård. Betänkande och förslag rörande upplysningsverksamhet om och inom försvaret. [21] 1941 års reumatikervårdssakkunnigas betänkande. Del 3. Utredning om reumatikervårdens utbyggande och vidtagande i övrigt av åtgärder för de reumatiska sjukdoUtrikes ärenden. Internationell r i t t . marnas bekämpande. [41] Stockholm 1945. K. L. Beckmans Boktryckeri. 2186 45