Den sociala selektionen till gymnasiestadiet : en jämförelse mellan fyra årskullar = [Socioeconomic aspects of the selection process in upper secondary education in Sweden] : [a comparison of four age cohorts] : [en forskningsrapport från Gymnasieutredningen]

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2013

FRÄN GYMNASIEUTREDNINGEN EN FORSKNINGSRAPPORT

HÄRNQVIST-

ALLAN SVENSSON KJELL

SOM]

1980=30

Statens offentliga utredningar WW 1980:30

F37

Utbildningsdepartementet

Den sociala selektionen

till

gymnasiestadiet

En mellan årskullar

jämförelse fyra

och Allan Svensson Kjell Härnqvist

Betänkande av gymnasieutredningen Stockholm 1980

Omslag Jan Bohman Jcrnström Offscuryck AB

ISBN 9|-38-05518-X ISSN (1375-25()X Gotab. Stockholm 1980

SOU 1980:31)

Statsrådet Britt

Mogård

Regeringen bemyndigade den 5 augusti 1976 dåvarande statsrådet Hjelm- Wallén att tillkalla en kommitté med uppdrag att utreda den gymnasiala utbildningen. Kommittén antog benämningen gymnasieutredningen. För kommittén gäller direktiv som meddelades samma datum. Tilläggsdirektiv meddelades den 3 februari 1977 och den 7 juni 1979. Gymnasieutredningen har uppdragit åt professorerna Kjell Härnqvist och Allan Svensson vid universitetet i Göteborg att utarbeta en forskningsrapport om den sociala selektionen vid övergången till gymnasiestadiet. Gymnasieutredningen överlämnar härmed rapporten (SOU 1980:00) Den sociala selektionen till gymnasiestadiet. En jämförelse mellan fyra årskullar. Författarna svarar för innehållet i rapporten. Den ingår i det underlag på vilket gymnasieutredningen grundar sina överväganden och kommande förslag.

Stockholm i april 1980

På gymnasieutredningens vägnar

Urban Dahllöf

Lars Ekholm

SOU 1980:31!

Innehån

1 Undersökningsuppdraget 2 Undersökningsmaterialets sammansättning och representativitet

3 Utbildning under tionde och elfte sko/året i olika årskullar 17

4 och övergången Bakgrundsfaktorer till 3- och 41-åriga gymnasie-

SOL 19811231)

Undersökningsuppdraget

Under de senaste årtiondena har stora reformer genomförts inom skolans område. I början av femtiotalet introducerades en sammanhållen nioårig försöksskola som i vissa kommuner ersatte den sju- eller åttaåriga folkskolan och dess olika påbyggnadsformer. 1962 omvandlades försöksskolan till grundskolan, vilken också under sextiotalet successivt ersatte det äldre parallellskolesystemet. 1969 kom en ny läroplan. som bl. a. medförde att linjeuppdelningen i årskurs nio avskaffades. På det gymnasiala stadiet fick man en ny läroplan 1965 som innebar att det tekniska gymnasiet och handelsgymnasiet integrerades med det allmänna gymnasiet. 1971 uppgick detta nya gymnasium tillsammans med fackskolan och yrkesskolan i en organisatoriskt sammanhållen skolform. gymnasieskolan. Ett av huvudsyftena med samtliga reformer har varit att med hjälp av alltmer integrerade skolformer skapa en större jämlikhet. att låta valet av utbildning och yrke i större utsträckning bestämmas av anlag och intressen och i mindre grad av olika oföränderliga bakgrundsfaktorer - eller. annorlunda uttryckt, att ge även de som kommer från mindre gynnade samhällsgrupper en reell chans att skaffa sig en längre teoretisk utbildning. Hur har reformernas intentioner uppfyllts? I vilken takt och till vilken grad har raden av reformer minskat skillnaderna i utbildningsval mellan elever från olika sociala skikt? Vilka åtgärder har varit framgångsrika och vilka har inte lett någon vart? Vilka sociala klyftor återstår? I vilken utsträckning kan de förklaras utifrån skillnader i prestationsnivå? De ställda frågorna är svåra att besvara fullständigt. Frågorna år emellertid av centralt intresse för gymnasieutredningen och för att i varje fall få en översikt över utvecklingen på det gymnasiala stadiet, har utredningen givit oss i uppdrag att belysa de förändringar som här har skett under sextio- och sjuttiotalen. Den undersökning som kommer att presenteras bygger på uppgifter från fyra riksrepresentativa stickprov. vardera omfattande cirka 10 000 elever födda 1948. 1953. 1958 och 1959. Detta innebär att elevgrupperna påbörjat sin skolgång under olika skeden av de senaste 25 årens skolreformer och att de haft sina studier förlagda till skolformer som varierat i fråga om den organisatoriska utformningen både på det förgymnasiala och det gymnasiala stadiet. Genom att jämföra de fyra årskullarna med avseende på den sociala selektionen vid övergången till olika typer av utbildningar efter det nionde skolåret. hoppas vi kunna skaffa oss en tillförlitlig bild över utvecklingen.

8 Undersökningsuppdraget SOU |9xu:3u

Vissa av de uppgifter som kommer att utnyttjas har tidigare amänts i en undersökning av statistiska centralbyrån (l976a), där man redovisat både hur tillvalen på grundskolans högstadium och valen av studieinriktning i gymnasieskolan fördelar sig på olika socio-ekonomiska grupper bland de elever som lämnat grundskolan fram till 1974. Vi hoppas att resultaten av våra analyser också kommer att bli ett intressant komplement till denna statistik. En begränsningi undersökningen är att det endast varit möjligt att jämföra de olika årskullarna vad gäller påbörjade studier. Däremot har det inte varit möjligt att studera de sociala faktorernas betydelse för fullföljandet av dessa studier. En annan begränsning som bör påpekas är att det ligger utanför ramen för denna undersökning att göra en genomgång av den synnerligen omfattande litteraturen som mera allmänt behandlar individens studieval och de faktorer som påverkar detta val. Den som vill ta del av denna hänvisas i stället till sådana översiktliga verk som Husen (1972) och Härnqvist (1978). Föreliggande undersökning har möjliggjorts genom att befintligt material beredvilligt ställts till förfogande av statistiska centralbyrån. Uppgifterna erhölls i form av avidentifierade bandkopior, vilket innebar att de relativt omfattande bearbetningarna kunnat ske vid Göteborgs datacentral och styras från pedagogiska institutionens terminal i Mölndal. vilket avsevärt underlättat arbetet. Fil. kand. Jan-Gunnar Tingsell har ans\arat för databearbetningarna.

SOU 1980:31)

Undersökningsmaterialets sammansättning och representativitet

I detta kapitel kommer det att ges en redogörelse för det material som används i undersökningen. Inledningsvis beskrivs de register. varifrån uppgifterna är hämtade. Härefter övergår vi till att diskutera undersökningsgruppernas jämförbarhet och representativitet. Kapitlet avslutas med en redovisning för de variabler, kring vilka studien koncentreras.

Beskrivning av materialen

De fyra årskullarna som valts representeras av följande material:

Elever födda 1948

är hämtade ur individualstatistikprojektets första databank, vilken omfattar elever födda den 5, 15 och 25 i någon månad 1948. Uppgifter insamlades första gången vårterminen 1961, när eleverna var 13 år och merparten befann sigi årskurs 6. De basdata som då införskaffades består bl. a. av uppgifter om skola, klass, betyg och social bakgrund. Uppgifterna kompletterades sedan årligen så länge individen befann sig inom det allmänna skolväsendet. Kompletteringen fortgick t. o. m. vårterminen 1969. då utbildningsuppgifter inflöt för förhållandevis få individer, eftersom flertalet vid denna tidpunkt övergått till annan verksamhet. Av skäl som kommer att tas upp längre fram har materialet i denna undersökning begränsats till att omfatta dem som vt 1961 gick i årskurs 6, dvs. de normalåriga. Uppgifter om dessa elevers verksamhet har hämtats för två tidpunkter, nämligen vt 1965 och vt 1966, dvs ett resp. två år efter genomgångna nio årskurser. Anledningen till att två observationspunkter valts är att en stor del av denna årskull genomgått 6-årig folkskola och 4-årig realskola, varigenom de nått gymnasiet ett år senare än som är normalt vid i genomförd 9-årig grundskola.

Elever födda 1953

är på motsvarande sätt hämtade ur individualstatistikprojektets andra databank. I denna ingår elever födda den 5. 15 och 25 i någon månad 1953. Uppgifterna hit insamlades första gången våren 1966 och uppföljningen

Figur! UlldeliYökllillgfllb upp/(iggning. Födelseår 1948 1953 1958 1959

fortsatte t.0. m. våren 1974. Även här har endast de elever som var normalåriga i årskurs 6 medtagits. I de kommande analyserna används uppgifter från vt 1971 (två år efter genomgångna nio årskurser) för jämförelser med elever födda 1948 och uppgifter från vt 1970 för jämförelser med övriga årskullar. Tillvägagångssättet illustreras i figur 1.

Elever födda 1958

är hämtade från statistiska centralbyråns 1975 grundskoleuppföljning avseende elever som lämnade grundskolan vt 1974. Materialet har begränsats till dem som var födda 1958 (normalåriga i årskurs 9). Deras verksamhet observeras ett år efter avslutad grundskola (vt 1975). Urvalet är i detta fall mer komplicerat. Det ursprungliga stickprovet omfattade var åttonde klass i årskurs 9. Av de elever i detta stickprov som enligt SCB:s register började studier i gymnasiet ht 1974 utvaldes slumpmässigt varannan elev för postenkät (urval 1). 1 den återstående delen av stickprovet fick varje elev postenkät (urval 2). För att kompensera för skillnaden i urvalskvot har vid vår bearbetning de båda delarna av stickprovet vägts samman på så sätt att varje elevi urval 1 räknats två gånger. (Vid SCB:s egna bearbetningar har resultaten uppräknats till populationssiffror enligt ett vägningsförfarande som tar hänsyn också till selektivt bortfall). I den enkät som besvarades ingick frågor om vilken typ av studier respektive arbete som individen ägnade sig åt våren 1975. Vidare tillfrågades man om föräldrarnas yrke och utbildning. Förutom svar på dessa uppgifter finns även medelbetyget i årskurs 9 registrerat.

SOU 1980:31) U/nl(*r.s(i//Iiizgsnmlz’/‘iuI<I.s .w(mmmnätt/ring l I

Elever födda 1959 är hämtade från SCB:s grundskoleuppföljning 1976 avseende elever som lämnade grundskolan vt 1975. Materialet har begränsats till dem som var födda 1959. Deras verksamhet observeras ett år efter avslutad grundskola (vt 1976). Också här omfattade det ursprungliga stickprovet var åttonde klass i årskurs 9. För elever som enligt SCB:s register intogs i gymnasieskolan ht 1975 togs uppgifterna om skolgång 1975/76 ur detta register. För elever som ej återfanns i detta register gjordes en postenkät med uppgifter bl. a. om yrkesverksamhet ett år efter avslutad grundskola. l denna undersökning har vi endast kunnat använda oss av registerdata. Så t. ex. har uppgiften om social bakgrund inte inhämtats från eleven utan från FoB 7() (Folk- och bostadsräkningen 1970). Att vi endast utnyttjat registerdata medför emellertid att uppgiften om aktuell utbildning ej är direkt jämförbar med den som finns i de andra materialen - en svårighet som vi återkommer till. Materialbeskrivningen har här gjorts kortfattad. En utförligare redogörelse för individualstatistikmaterialen ges av Härnqvist & Svensson (1973) och Statistiska centralbyrån (1976 b). Grundskoleuppföljningarna beskrivs noggrant i två rapporter från Statistiska centralbyrån (1978 a och 1979).

Skillnader mellan materialen

En omständighet som försvårar jämförelsen mellan stickproven är att de skiljer sig åt i fråga om urvalsprincip. l individualstatistikmaterialen ingår var tionde individ född under ett visst år. medan grundskoleuppföljningarna baseras på var åttonde skolklass i en viss årskurs. Detta innebär att varierar i de förra materialen och födelseåret i de årskurstillhörigheten senare. För att göra jämförelserna så rättvisande som möjligt beslöt vi att endast använda oss av de normalåriga eleverna. l de båda äldsta årskullarna valdes de normalåriga eleverna i årskurs 6. som var den sista sammanhållna årskursen för de som gick i folkskolan. I de båda yngsta årskullarna kunde vi däremot bara få upplysning om normalårigheten i årskurs 9. vilket medför att vi i vissa analyser måst jämföra elever som varit normalåriga i årskurs 6 med sådana som varit det i årskurs 9. Detta torde dock inte ge upphov till något fel, eftersom antalet normalåriga reducerats obetydligt från allvarligare årskurs 6 till 9. Som framgår av tabell 1 är det t. o. m. en större andel som är normalåriga i de båda senare kullarna. trots att vi här bestämt normalårigheten i en högre årskurs. Detta torde i sin tur bero på att strängt taget elever gått kvar i den obligatoriska skolan samt att antalet samtliga kvarsittare minskat (jfr Statistiska centralbyrån. 1978 b. s. 56). En annan skillnad mellan stickproven är att uppgifterna om utbildning under tionde och i vissa fall elfte skolåret i 1948. 1953 och 1958 års material avser verksamheten under respektive vårtermin. l 1959 års material kommer utbildningsuppgiften från SCB:s register över sådana som påbörjat studier vid gymnasieskolan höstterminen 1975 och vi vet ej med säkerhet hur många — av dessa som verkligen studerar under den följande vårterminen ej heller hur många som studerar. trots att de ej antagits vid höstterminens början. Vi

12 Undwásökningsrmaterialets SUU 1980:311

samn:rt/tvättning

Tabell l Översikt över urvalsprinciper, definitioner och stickprovens storlek

Årskull Stickprovet Stickprovet Totala Definition Antal Andel draget består av antalet av normul- normal- normalelevcr årig elev åriga åriga

1948 Våren 1961 1/10 av samtliga 12 166 Tillhör ak 6 106811 87.7 O? elever födda vt 1961 1948 1953 Våren 1966 1/10 av samtliga 111723 Tillhör åk 6 9661 911.1 r elever födda 1953 vt 1966 1958 Våren 1975 1/8 av samtliga 12 529 Född âr 1958 ll 619 92.7 ‘,4 klasser i åk 9 lå 1973/74 1959 Våren 1976 l/8 av samtliga 12 661) Född ar 1959 11 300 93.2 ‘,4 klasser i åk 9 lå 1974/75

oss därför i vilken frågar utsträckning som uppgifterna i registret överensstämmer med faktiskt bedrivna studier ett halvt år senare. Det finns ingen att kontrollera detta i 1959 års material. Däremot möjlighet kan frågeställningen beslysas utifrån 1958 års material, ty där föreligger förutom uppgifter om aktuella studier under vårterminen även från höstens registerdata antagning. Som framgår av tabell 2 är överensstämmelsen god mellan de båda typerna av uppgifter. Det är endast fyra procent av eleverna vilka tillhör den kategori som inte bedriver studier under våren, trots att de påbörjat studier vid läsårets början. Detta bortfall emellertid av att det är nästan exakt uppvägs lika som studerar utan många att de finns i SCB:s register.

Tabell 2 överensstämmelsen mellan SCB:s registerdata angående påbörjade studier ht 1974 och faktiskt bedrivna studier vt 1975

Emm* Bedriver studier vt 75 egen ”°9‘ Enligt SCB:s ja nej register

5 606 348 1 ,a

599’ ° 49/ ° Påbörjat studier “ 74 358 1821 nej 4% 22%

Un(Iersöknil1g.vI›1urcIirI/(rs _mnInm/isiirlriiug I3

Av bilagetabell I framgår vidare att andelen elever inom vardera av dessa båda kategorier är densamma inom samtliga socialgrupper. Med utgångspunkt från dessa fakta anser vi det vara möjligt att göra relevanta jämförelser mellan t. ex. 58-ornas våruppgifter och 59-ornas höstuppgifter.

storlek och representativitet Undersökningsgruppernas

Undersökningsgruppernas storlek framgår av tabell 3. I de båda individualstatistikmaterialen är bortfallen relativt små och består dels av sådana elever som ej blivit registrerade. dels av de för vilka uppgift om faderns yrke och utbildning ej föreligger. Sammanlagt uppgår bortfallet till 6.5 respektive 8.5 procent och tidigare bortfallsanalyser har visat att det inte i någon nämnvärd grad påverkar stickprovens representativitet (Svensson. 1971. s. 43-45). Till de ovan nämnda bortfallen måste man dock i denna undersökning lägga ytterligare ett. Det består av elever som finns med vid respektive databanks uppläggning och som har fortsatt att studera men för vilka inga uppgifter har inkommit under uppföljningsperioden. Detta s. k. partiella bortfall är litet inom den obligatoriska skolan och i gymnasiet, men relativt stort inom den yrkesinriktade utbildningen. Vid en jämförelse med andelen studerande inom hela årsklassen födda 1948 respektive 1953 finner man således. att man i de båda stickproven har underskattat andelen gymnasister med cirka en procent. medan andelen elever i yrkesskolan ligger närmare

fem procent för lågt (Statistiska centralbyrån. 1976 b, s. 28).

I 1958 års material synes bortfallet vara mycket stort. Representativiteten är dock bättre än vad de låga procentsiffrorna antyder. Orsaken till detta är följande: De utsända enkäterna besvarades av 67 procent av de som ingår i stickprovet. Bland de som inte svarat. utvaldes var tredje individ och intervjuades per telefon. Härigenom erhölls uppgifter för 68 procent av bortfallsurvalet. Detta förfarande ger enligt SCB en representativitetsgrad på 88 procent. och genom att kompensera för snedhet i bortfallet kan representativiteten höjas med ytterligare tio procentenheter (Statistiska centralbyrån, 1978 a, s. 9-12). I denna undersökning har det emellertid av bearbetningstekniska skäl inte varit möjligt att göra en sådan bortfallskorrigering som SCB förordat. vilket

Tabell 3 Antalet elever som ingår i undersökningen

Årskull

1948 1953 1958 1959

Antalet normalåriga elever i stickprovet 10 680 9 661 l1 619 ll 800 Antal registrerade 10 479 9 236 8 699 ll 800 Andel registrerade 98.1 % 95.6 ”/c 74.9 % 100 V: Antal med fullständiga uppgifter 9 983 8 840 8 I33 10 286 Andel med fullständiga uppgifter 93.5 ‘/r 91.5 70 70.0 7r 87.2 %

14 Uil I z u.s‘r ‘nil ›k ig nr SI (I aria c s :u Ir Sllll n m1.wi niu I rr _ _ sntllmizu n* :.

medfört att andelen som antagits till gymnasieskola (urval 1) blivit överrepresenterad. Svarsfrekvensen är nämligen klart högre i denna kategori

än för de som inte antagits. Överrepresentationen är störst bland de som går

på 3- och 41-åriga linjer i gymnasieskolan, där procentsiffran ligger två a tre procent högre än i populationen (Statistiska centralbyrån. 1978 a. s. 30-31). Uppgifterna i 1959 års material är som tidigare omtalats insamlade på ett annorlunda sätt än 1958 års. De uppgifter som kommer att utnyttjas består enbart av registerdata. Detta gör att man erhåller ett måttligt bortfall. som uteslutande består av de elever, för vilka man inte funnit någon uppgift om faderns yrke och utbildning. Vi har ingen anledning tro att detta bortfall på något avgörande sätt kan påverka sammansättningen av studerande och yrkesverksamma i stickprovet. Sammanfattningsvis vill vi påstå att stickprovens representativitet är god. men att antalet studerande är något underskattat i de båda individualstatistikmaterialen och överskattat i 1958 års material. Detta måste givetvis beaktas när man t. ex. jämför den totala andelen studerande i de olika stickproven. De konsekvenser som de konstaterade över- och underskattningarna kan ha för den sociala sammansättningen i materialen behandlas i nästa avsnitt.

Undersökningsvariabler

I denna undersökning kommer verksamheten under tionde och elfte skolåret att ställas i relation till kön. betyg och social bakgrund. På grund av förändringar i skolsystemet kommer kategoriindelningen av verksamheten att variera mellan olika årskullar. Genomgående kan dock gymnasieutbildning på 3- och 4-årig linje urskil_jas från annan verksamhet. likaså kategorin ej i utbildning. Följande indelningar kommer att tillämpas:

1948 och 1953 års material 1958 och 1959 års material

3 0.4 år gymn. 3 o. 4 år gymnt Fackskola 2 år gymn. teor. Yrkesskola 2 år gymn. prakt. Realskola. flickskola Specialkurs Enhetsskola Ej i utbildning Ej i utbildning

1958 och 1959 års material kommer dock att analyseras även på linjenivå. dvs. med en uppdelning på samtliga linjer som nu förekommer i gymnasieskolan. Skolbetyget kommer huvudsakligen att användas som ett slags kontrollvariabel. För de som är födda 1948 och 1953 har vårterminsbetyget i årskurs 6 använts. medan motsvarande betyg från årskurs 9 anlitats för de som är födda 1958. För årskull 1959 saknas betygsuppgifter. Att betygen kommer från olika årskurser innebär bl. a. att de ämnen som ingår ej överensstämmer helt. Vidare varierar själva betygssystemet. De som

SOU 1t).\‘u:3U 1//I(/1r.wi/niiI_q.wmm'riu/<'I.\'.s'u/nuIu/I.s'{irmiug 15

gått i folkskola och enhetsskola har erhållit sina betyg i en sjugradig b0kS[2lVSSk2l1Z1.d € från grundskolan sina i en femgradig sifferskala. För att få ett så tillförlitligt och jämförbart mått som möjligt kommer medelbetygen av samtliga ämnen i respektive årskurs att utnyttjas. Inom varje årskull har dessa medelbetyg transformerats till en gemensam skala med tio grader. vardera motsvarande en tiondel av de normaläriga elever som ingår i jämförelsen. För de båda individualstatistikmaterialen fanns en femgradig socialgruppsindelning baserad på faderns yrke och utbildning. Motsvarande indelning kunde konstrueras för de båda grundskoleuppföljningarna med hjälp av uppgifter hämtade från postenkäten (årskull 1958) resp. FoB 70 (ärskull 1959). I omvänd riktning kunde den nya SCB-koden för socialgrupper inte konstrueras för individualstatistikmaterialen. Därför har följande indelning genomgående använts:

A Akademiska yrken. Personer i chefsbefattningar inom förvaltning och näringsliv. B Tjänstemän och företagare i lägre ställning med teoretisk utbildning utöver obligatorisk skola. C Tjänstemän och företagare i lägre ställning uran teoretisk utbildning utöver obligatorisk skola. D Jordbrukare E Arbetare Ovanstående indelning konstruerades 1961 och tillvägagångssättet finns noggrant beskrivet av Svensson (1964). Den har använts i ett stort antal Lindersökningzir och visat sig fungera väl som en social stratifieringsvariabel. Åtminstone två kritiska synpunkter kan clock framföras mot den: l. Den tar endast hänsyn till faderns yrke och utbildning. 2. Samtliga arbetare har sammanförts till en grupp. Den främsta orsaken till att man vid konstruktionen inte beaktade moderns yrke och utbildning var att det vid denna tidpunkt var få mödrar som uppgav annat yrke än hemarbete samt att det var förhållandevis få med högre utbildning än folkskola. Underlag saknades således för en indelning som även tog hänsyn till moderns sociala ställning. Detta måste beklagas bl. a. av den anledningen att barn till ensamstående mödrar riskerar att bli orepresenterade - och deras situation ej uppmärksammad —i undersökningar. där man studerar de sociala ojämlikheterna i samhället. När det gäller det faktum att samtliga arbetare förts till samma socialgrupp. beror det på att de _vrkesuppgifter som ingår i individualstzitistiken inte tillåter en noggrannare klassificering. En sådan är emellertid möjlig i 1958 års material och här kommer det därför att göras en differentiering av arbetargruppen. som utgår från de kvalifikationer som _vrket kräver. De fyra årskullarnas socialgruppsszimmansättning framgår av tabell 4. De procenttal som anges för de som är födda 1948. 1953 och 1959 torde vara korrekta och de skillnader som finns speglar de förskjutningar som åigt rum i det svenska samhället. På grund av den höjda utbildningsnivån i föräldra-

16 Undersök;1ingsrrzrlrcrialers sumImmsiirr/ting Tabell 4 De fyra årskullarna uppdelade efter socialgruppstillhiirighet. Procent

generationen har grupp A och B ökat sin andel med sammanlagt sex procent under elvaårsperioden, medan jordbrukargruppen som en följd av förändringen i näringslivets struktur minskat med lika mycket. Procentsatserna för de som är födda 1958 ställer man sig däremot tvivlande till. Arbetargruppens andel uppgår här till 45 procent, vilket måste vara en underskattning med cirka fem procent. Orsaken härtill är att uppgifterna om social bakgrund i detta material insamlades genom enkäter, varvid Svarsfrekvensen blev lägre bland de som inte fortsatt med studier efter årskurs 9 - en kategori där arbetargruppen är i klar majoritet. Att denna grupp är underrepresenterad här torde emellertid inte medföra några allvarligare fel. när man t. ex. jämför de procentuella skillnaderna i utbildningsval mellan socialgrupperna i detta material med motsvarande skillnader i de tre övriga. Detta påstående baserar sig på det antagandet, att de individer som ingår i gruppen visserligen är för få. men att de likväl utgör ett någorlunda representativt stickprov av samtliga ungdomar från arbetarhem som är födda 1958. Möjligen ligger vissa kategorier av studerande någon procentenhet för högt, men detta torde även vara fallet i de övriga socialgrupperna, varför denna felkälla neutraliseras vid jämförelserna.

SOU l98llz3ll

3 under tionde och elfte skolåret

Utbildning

i olika årskullar

Under det tidsspann som våra jämförelser omfattar har såväl det gymnasiala skolstadiet som underliggande nivåer fått ändrad organisation. och därmed har också de utbildningsalternativ förändrats. som funnits att tillgå för 17-18-åringar. Fördelningen i våra material framgår av tabellerna 5-7 som i sin tur bygger på bilagetabellerna II-VII. l tabell 5 redovisas fördelningen på huvudgrupper av utbildning ett och två år efter de första nio skolåren för elever födda 1948 som var normalåriga i årskurs 6. Inom årskull 1948 tillhörde cirka två tredjedelar av eleverna på det obligatoriska skolstadiet foIkskole-realskolesystemet och den återstående delen deltog i försöksverksamheten med nioårig enhetsskola. Dessa förhållanden avspeglas i de markanta skillnaderna mellan registreringarna under tionde (lå 64/65) och elfte (lå 65/66) skolåret. Elever som förberedde sig för 3-årigt gymnasium i 4-årig realskola nådde gymnasiet först under elfte skolåret, och då gick 20 % av eleverna i 3- eller 4-årigt gymnasium mot 13 % under tionde skolåret. Frekvensen för realskola eller flickskola sjönk samtidigt från 16 till 5 %. Fackskolan var ny och nådde endast en mycket liten andel av årskullen. I enhetsskolan fanns 3 % kvar under det tionde skolåret. Yrkesskolan omfattade fortfarande en ganska liten del av årskullen. Före elfte skolåret hade hela 65 % lämnat utbildningssystemet. Kvinnliga elever återfanns oftare i realskola och flickskola, manliga i yrkesskola. I övrigt var frekvenserna rätt lika för de båda könen.

Tabell 5 1948 års material uppdelat efter verksamhet läsåret 1964/65 och 1965/66. Procent

Verksamhet Manliga Kvinnliga Samtliga

64/65 65/66 64/65 65/66 64/65 65/66

3 0. 4 år gymn. 13 21 12 19 13 20 Fackskola 1 2 1 2 l 2 Yrkesskola 9 10 6 7 8 9 Realskola. flickskola 14 3 19 7 16 5 Enhetsskola 3 0 3 0 3 O Ej i utbildning 60 64 59 66 59 65

Summa % 100 100 100 100 100 100 Antal 5 009 4 974 9 983

18 Utbiltl/ting under tionde och e//‘re .sk0lr‘irer Tabell 6 1953 års material uppdelat efter verksamhet läsåret 1969/70 och 1970/71. Procent

I tabell 6 finns motsvarande frekvenser för tionde och elfte skolåret för elever födda 1953 som var normalåriga i årskurs 6. Inom årskull 1953 fanns bara ca 20 % kvar i folkskole-realskolesystemet på det obligatoriska skolstadiet. vilket medförde att en avsevärt större del av årskullen kunde nå fram till det 3-åriga gymnasiet vid 16 års ålder. På gymnasiet återfanns 25 % av årskullen under tionde och 27 % under elfte skolåret. Fackskolan hade byggts ut och omfattade totalt ungefär hälften så stor andel som gymnasiet. betydligt mer dock för kvinnliga än för manliga elever. Yrkesskolan omfattade 20 % av årskullen under tionde skolåret. men ett år senare hade mer än hälften av flickorna i denna kategori försvunnit (i varje fall ur registret. jfr s. 13). Före elfte skolåret hade inemot hälften av årskullen lämnat skolsystemet. Årskullarna 1958 och 1959 tillhörde helt det nuvarande skolsystemet med grundskola och gymnasieskola. De har följts endast t. o. m. tionde skolåret. Fördelningen för normalåriga elever i årskurs 9 visas i tabell 7. Mellan dessa båda årskullar finns vissa skillnader som kan sammanhänga med olikheterna vid insamlingen av data. Som påpekades i kapitel 2 uppvisar grupperna med gymnasial utbildning i 1958 års material en större svarsfrek-

Tabell 7 1958 och 1959 års material uppdelat efter verksamhet läsåret 1974/75 resp. 1975/76. Procent

Verksamhet Manliga Kvinnliga Samtliga

74/75 75/76 74/75 75/76 74/75 75/76

Specialkurs

SOU l98(l:3(l under tionde och .sko/året 19

Utbildning elfte

vens än de grupper som lämnat utbildningssystemet. Aven med beaktande av sådana felkällor kan man dock konstatera att andelen som lämnat skolsystemet före tionde skolåret hade krympt avsevärt jämfört med 1953 års

kull. Ökningen kom närmast på de 2-åriga praktiska gymnasielinjerna

jämförda med den tidigare yrkesskolan. Linjer motsvarande fackskolan och det gamla gymnasiet förändrades ganska lite i totalfrekvensen, men könsskillnaderna som fanns redan i årskull 1953 förstärktes genom att de Z-åriga teoretiska linjerna valdes betydligt oftare av kvinnliga elever. de 3och 4-åriga av manliga. Vid studiet av inflytande från social bakgrund i kap. 4 och 5 kommer vi att koncentrera oss på ytterändarna av fördelningen på utbildningskategorier. nämligen de som valt 3- och 4-åriga gymnasielinjer resp. de som lämnat skolsystemet före tionde resp. elfte skolåret. Socialgruppsfrekvenser för mellankategorierna kan beräknas ur bilagetabellerna II—VII. men för dessa kategorier är det svårare att göra direkta jämförelser mellan årskullarna. l kap. 6 blir dock samtliga linjer i den nuvarande gymnasieskolan föremål för en ingående analys.

SOU l‘)8U:3(l 2l

4 och

Bakgrundsfaktorer till 3- och 4-åriga gymnasieövergången

i olika årskullar

linjer

I detta kapitel kommer valfrekvenserna för de mest teoretiska studievalen på gymnasiestadiet att sättas i relation till två bakgrundsfaktorer, nämligen socialgrupp och betyg som beskrivits i kap. 2. Analysen kommer att ske i tre steg. Först studeras skillnaderna i valfrekvens mellan de fem socialgrupperna A-E för manliga. kvinnliga och samtliga elever i de olika årskullarna. Därefter undersöks valens relation till elevernas betygsnivå. Slutligen jämförs socialgruppernas frekvenser sedan skillnaden mellan dem i betygsnivå rensats ut på sätt som kommer att beskrivas. Detta tredje steg avser att visa nettoeffekten av socialgruppstillhörighet.

Övergången till 3- och 4-åriga gymnasielinjer

i olika socialgrupper

Tabell 8 och figur 2 innehåller jämförelser mellan årskullarna 1948 och 1953. Med hänsyn till att en så stor andel av eleverna födda 1948 på grund av skolsystemets upbyggnad nått 3-årigt gymnasium först under elfte skolåret görs jämförelserna då. dvs. mellan läsåren 1965/66 resp. 1970/71.

Skillnaderna mellan socialgrupper är stora i båda årskullarna. Ökningen i

gymnasiefrekvens mellan årskullarna är dock något större i de lägre än i de högre grupperna. vilket också tydligt framgår av figur 2. Om man som mått på förändring i stället för differenser mellan i de båda årskullarna väljer kvoten mellan akademiker- och procenttalen arbetargrupp i resp. årskull blir tecknen på utjämning än mer markanta: från

Tabell 8 Andelen inom olika socialgrupper som gått över till 3- och 4-årig! gymnasium bland elever födda 1948 resp. 1953 och registrerade läsåret 1965/66 resp. 1970/71. Procent

22 Bakgrundsfaktorer. . . S()U l‘)X(l:3(I

Procent Proc§_r5 70- .7_°“

60- E_ Kvinnliga I

§9*

30-

20-

—— v I -—- 7o/71

1o._""’

70/71 --- 1° --- 65/66 65/66

° ° I 1 1 T 1 _ I I I _ A : D C B A l: 0 c B Socialgrupp Socialgrupp

Figur 2 Andelen 18- relationen 6 till 1 läsåret 65/66 till 4 till 1 läsåret 70/71. Fortfarande är åringar i 3- och 4-årigt skillnaderna emellertid synnerligen stora. gymnasium inom olika Tabell 9 och figur 3 innehåller motsvarande jämförelser mellan årskullarna socialgrupper läsåret 1953, 1958 och 1959. Här har registreringen under tionde skolåret valts. bl. a. 1965/66 resp. 1970/71. därför att det är den enda tillgängliga för de yngsta årskullarna. Totalfrekvenserna för socialgrupperna C, D och E är exakt desamma i alla tre årskullarna, medan de varierar på ett något oregelbundet sätt i A och B med högsta frekvens läsåret 74/75, där gymnasiefrekvensen dock är något överskattad (jfr kap. 2). De manliga elevernas valfrekvens har på det hela

Tabell 9 Andelen inom olika socialgrupper som gått över till 3- 0. 4-årigt gymnasium bland elever födda 1953, 1958 resp. 1959 och registrerade läsåret 1969/70, 1974/75 resp. 1975/76. Procent

Social~ Manliga Kvinnliga Samtliga ETUPP 69/70 74/75 75/76 69/70 74/75 75/76 69/70 74/75 75/76

SOU I98u31r Ii(:kg;1tI1rI.sf(1krorcr. . . 23

procent Procent 70- 0 70- ’.I /O. I

,I

so» 60- ’ .. Mlanliga Kvinnliga

,I

40-

30‘

26-

log 00000000 75/76 10... 0000000 75/76 :in 74/75 :i: 74/75 i 59/70 t? 69/70 ’ °

‘fig as as å» k s *B- i-

Socialgrupp Socialgrupp

taget stigit. de kvinnligas stagnerat. men i ingetdera fallet finns det Figur 3 Andelen 17tendenser till ytterligare av de sociala differenserna åringar i 3- och 4-(irig! regelbundna minskning gymnasium inom olika utöver den som skedde mellan årskullarna 1948 och 1953. socialgrupper läsåret Som sammanfattning av detta första steg i analysen kan alltså konstateras 1969/70, 1974/75 resp. en viss minskning av den sociala bakgrundens betydelse för valet av 3- och I 975/ 76. 4-årigt gymnasium mellan årskullarna 1948 och 1953, men ingen fortsatt utjämning till årskullarna 1958 och 1959.

Övergången till 3- och 4-åriga gymnasielinjer

i olika betygsklasser

Som beskrivs i kap. 2 har genomsnittsbetygen i åk 6 resp. 9 överförts till en tiogradig skala där varje klass omfattar 10 % av eleverna i resp. årskurs. Betygsnivån, låt vara i annan skala, har legat till grund för urvalet av elever vid antagningen till gymnasiet, och den har medtagits i denna undersökning främst för att möjliggöra en beräkning av nettoeffekten av socialgruppsskillnader sedan genomsnittliga skillnader i elevernas prestationsnivå eliminerats. Beräkningarna har gått till som visas i bilagetabellerna VIII-XIII. Den procentuella övergången till gymnasiet har beräknats inom varje undergrupp

24 Bakgrundsfaktorer. . . SOU 1980:3!!

Procent 100k- Manliga

90l-

BOI-

?Ol-

60j-

50h

40}-

soj-

20t-

10}- Figur 4 Andelen I8pringar i 3- och 4-ririgl gymnasium på oli/m betygsnivâer läsåret I 965/ I I

66 resp. 1970/71. _n NI OJ å 01 ®-—l q_ oo 9 10

Betygsnivå

bestående av elever i en betygsklass inom en socialgrupp. Övergången

varierar t. ex. för manliga elever födda 1953 (tabell VIII) från 0 % i alla socialgrupper i betygsklass 1 till 97 % i socialgrupp A i betygsklass 10. Genomsnittet av procenttalen i varje rad anger övergångsfrekvensen i betygsklassen rensad från socialgruppsskillnader; genomsnittet i varje kolumn anger Övergångsfrekvensen i socialgruppen rensad från betygsskillnader; med andra 0rd nettoeffekten av resp. faktor när det förhållandet eliminerats att socialgruppernas betygsfördelningar skiljer sig åt. Beräkningssättet beskrivs närmare i kommentarerna till tabell VIII. I detta avsnitt visas nettoeffekterna av betygsolikheter, i nästa nettoeffekterna av socialgruppsskillnader.

SOU 1930331) Ii(I/cg/1:/11/5:/kl/cmrvr. . . 25

Procent 100- ----- 70/71 Kvinnliga 90-

l l

N (a) å 01._ O’) NI oo 9 10

Betygsnivå I figur 4 visas hur övergångsfrekvensen till gymnasium stiger med stigande betygsnivå för elever födda 1948 resp. 1953. Betygen kommer från åk 6 och gymnasiefrekvensen är registrerad under det elfte skolâret. Värdena är rensade från socialgruppsskillnader på sätt som just beskrivits. Uppgången under femårsperioden är markant och ungefär lika stor på alla betygsnivåer utom de allra lägsta. I denna figur kan emellertid ytterligare en intressant sak iakttas. nämligen att gymnasiefrekvensen på varje enskild betygsnivâ är större för manliga än för kvinnliga elever och mera markant där än i bruttofrekvenserna i tabell 5 och 8. där manliga elevers högre valfrekvens på olika betygsnivåer motvägs av att kvinnliga elever har förhållandevis bättre betyg.

26 . . SUU ‘)«\’I-W

Bakgrtuza.sj/klkmrcr.

Procent 100p- _...__. 74/75 Manliga

90?

,I

I I 80?

70}-‘

60}-

50+-

40;-

Sol-

zol-

1 0|- Figur 5 Andelen /7- {iringur i 3- och -J-øirigl g_wmm.viun1 på oli/m l›el_\g.sriirziel' /üxårcl /969/ 0 l I

7() resp. 1974/75, 1 2 3 _b_ 01 m... x: co... 9 10

Betygsnivå

I figur 5 görs motsvarande jämförelser mellan årskullarna 1953 och 1958 under tionde skolåret. För 1959 finns inga betyg registrerade. För 58-orna härrör betygen från åk 9. för 53-orna från åk 6. och möjligen kan man också såsom väntat spåra ett något högre samband (i form av brantare kurvor) mellan betyg och övergångsfrekvens i den senare årskullen. Det intressantaste resultatet här är att en relativt måttlig könsdifferens bland 53-orna byts i en mycket kraftig bland 58-orna genom att de manliga elevernas gymnasiefrekvens stiger och de kvinnligas minskar från den första till den andra jämförelsetidpunkten. Detta märks mycket tydligt i figur 6. där kurvorna från de åtskilda diagrammen i figur 5 lagts in i ett och samma

Ba/(gru/1rI.sj/24/(Io/'/'. . . 27 Procent 100|- ———-- 74/75 Kvinnliga

80}-

7op—

sol-

50!-

40D-

30t-

20t-

10t-

°*‘ I T I T

m... Q_ b_ m... m_ x! 8 9 10

Betygsnivå koordinatsystem. Som vi senare skall se sammanhänger de ökande könsdifferenserna med att den nya gymnasieskolan erbjudit nya lockande valalternativ för kvinnliga elever med höga betyg. Sammanfattningsvis i detta andra steg av analysen kan vi konstatera att betygsnivån är en synnerligen starkt verkande faktor vid övergången till 3och 4-åriga gymnasiestudier. Vid lika betygsnivå är det dock i avsevärt större utsträckning manliga elever som väljer detta alternativ efter sina nio eller tio första skolår.

28 Ba/(gnu1(l.y/ktkrorvr. . . SOL‘ |‘).\(l;3H

Procent 100-

74/75 90- Män

69/70 80- __.-Män 469/70 / Kvinnor 70- 74/75 .‘Kvinnor

50-

40--

20-

10-* Figur 6 Förhållandet mellan kön, betygsnivå och val av 3- och 4-firig! gymnasium bland l7- I dringar läsåret I 969/ 70 10 resp. 1974/75. Betygsnivâ

Övergången till 3- och 4-åriga gymnasielinjer i olika

socialgrupper sedan betygsskillnader eliminerats

Som tidigare nämnts redovisas nettoeffekterna av socialgruppstillhörighet i bilagetabell VIII-XIII. närmare bestämt i form av de kolumngenomsnitt som återfinns nederst i tabellerna. För att underlätta jämförelserna mellan de olika årgångarna redovisas dessa data även i de mer översiktliga tabellerna 10 och ll samt i figur 7. I tabell 10 återfinns de betygsjusterztde övergångsfrekveitserna för 18-åringar födda 1948 resp. 1953. Tabellen visar hur andelen gymnasister sjunker i de högre socialgrupperna samtidigt som andelen stiger i de lägre grupperna jämfört med de verkliga procentsatserna i tabell 8. Detta beror på

SOU 19:40:30 Bukgrluu/s/iikrurcv. . . 29 Tabell 10 Andelen lll-åringar i 3- och 4-årigt gymnasium inom olika socialgruppcr läsåret 1965/66 resp. 1970/71 efter konstanthållande av hetygsnivå. Procent

att den statistiska konstanthållningen i realiteten innebär. att samtliga socialgrupper tilldelas samma betygsfördelning — en fördelning med ett medelbetyg som ligger klart lägre än akademikergruppens men något högre än arbetargruppens. Genom utrensningen av betygsvariationer reduceras skillnaden mellan socialgrupperna A och E för de som är födda 1948 från (61-10:) 51 % till (35-l4=) 21 %. Motsvarande kvot minskas från 6.1 till 2.5. 1 1953 års material är differenserna 48 resp. 20 % och kvoterna 4.0 resp. 1.8. Även netto förekommer alltså betydande skillnader mellan socialgrupperna. De minskas dock något under femårsperioden mellan de två årskullarna om man använder kvoterna som mått. Efter nettoberäkningen är f. jordbrukargruppen (D) den grupp som har den lägsta övergångsfrekvensen. I tidigare undersökningar inom individualstatistikprojektet (Reuterberg. 1968. s. 86) har det visats att grupp D liksom Iandsbygdsbefolkningen överhuvud taget har förhållandevis höga betyg i åk 6 men i relation därtill låg gymnasiefrekvens. och det är detta som ligger bakom omkastningen mellan E och D. I tabell 11 jämförs årskullarna 1953 och 1958. Här medför nettoberäkhalvering av såväl differenser som kvoter. men det sker ningen en ungefärlig ingen ytterligare reduktion av socialgruppseffekterna mellan de två åren. Differenser mellan manliga och kvinnliga elever framträder avsevärt starkare vid nettoberäkningen och förstärks mellan åren. Särskilt tydligt framträder detta i figur 7. Ett alternativt sätt att studera socialgruppsskillnaderna är att ange den vid vilken en viss andel av eleverna. låt oss säga varannan elev. i betygsnivå Dessa värden kan beräknas ur en viss grupp väljer 3- eller 4-årigt gymnasium.

Tabell ll Andelen l7-åringar i 3- och 4-årigt gymnasium inom olika socialgrupper läsåret I969/70 resp. I974/75 efter konstanthållande av betygsnivå. Procent

30 Bukgrzu1d.sj/?zkr()rer . . . S()lU 1)so:3n

pmcem Procent 50- _ ;nu p. —.

40--

30*-

20--

000000000. m 53 Män 10_ _ozøcon 58 Man 333*‘ 53 Kvinnor m 53 M3. 0000000000 48 Män un_ -n o. 53 KVi|m0| ‘ 3010:0- 48 Kvinnor 000000 0000 58 Kvinnor ° ° _ I I I I l T 1 T i: D C B Å E D C B A Socialgrupp Socialgrupp

Figur 7 Övergång till 3- bilagetabellerna VIII-XIII. Som mått på betygsnivå använder vi percentiloch 4-årigt gymnasium värden, dvs. den andel av totala som än ett gruppen ligger lägre vid konstanlhållen begenomsnittsbetyg av viss storlek. Resultaten redovisas i tabell 12. I 1948 års tygsnivâ. material är gymnasievalet registrerat vid 18 års ålder. I de båda övriga är eleverna ett år yngre. För att med 50 % sannolikhet hamna i 3- och 4-årigt gymnasium behövde manliga elever i socialgrupp A födda 1948 ha ett genomsnittsbetyg som överträffade 55 % av hela årsklassen, dvs. ett tämligen ordinärt betyg. För att med samma sannolikhet hamna i 3- och 4-årigt gymnasium behövde manliga elever ur socialgrupp E ett genomsnittsbetyg som överträffade 86 % av årskullen. Både i grupp A och E uppvisar emellertid de kvinnliga gymnasieeleverna högre värden än sina manliga kamrater. Med smärre oregelbundenheter som sammanhänger med de ibland små elevantalen i enskilda social- och betygsgrupper visar tabell 12 samma bild som tidigare:

Tabell 12 Percentilvärde på betygsskalan där 50 % av resp. undergrupp går till 3- och 4-årigt gymnasium

SOU I9xn:30 Ifukgrluul.s;r2I/Imcr. . . 31

l. markanta socialgruppsskillnader 2. högre betygsnivå hos kvinnliga än hos manliga elever som går över till 3och 4-årigt gymnasium.

SOU 1980:31)

5 och verksamhet

Bakgrundsfaktorer

annan

än i olika årskullar

utbildning

Som framgick av kap. 3 ökade under jåmförelseperioden den andel av en årskull som fortfarande befann sig i utbildningssystemet under ett tionde eller elfte skolår i direkt anslutning till den obligatoriska utbildningen. Den tendens till ökad återkomst till utbildning efter några års yrkesverksamhet. som troligen också gäller för de undersökta årskullarna. registreras däremot inte i denna undersökning. l detta kapitel skall vi studera bakgrunden hos dem som lämnat utbildningssystemet under observationsperioden. Tillsammans med kap. 4 ger detta kapitel därmed också indirekt en uppfattning om dem som valt mellanformer av utbildning. som på grund av organisationsförändringar är svåra att direkt jämföra över tid. Analysen är här liksom i kap. 4 uppbyggd i tre steg: först bruttoskillnader mellan socialgrupper. därefter nettoskillnader mellan betygsklasser resp. socialgrupper där den andra faktorns inflytande utrensats.

Annan verksamhet än utbildning i olika socialgrupper

Tabell 13 jämför årskullarna 1948 och 1953 vid 18 års ålder. dvs. under elfte skolåret. Socialgruppsskillnaderna visar här det alldeles omvända mönstret mot övergången till 3- och 4-årigt gymnasium i tabell 8. En långt större andel av de lägre socialgrupperna hade lämnat utbildningssystemet. Denna andel sjönk dock från 1948 till 1953 års kull. och mera så i de lägre socialgrupperna. l figur 8 visas samma förhållande för manliga resp. kvinnliga elever.

Tabell 13 Annan verksamhet än utbildning bland IS-åringar från olika socialgrupper födda 1948 resp. 1953. Procent

w

34 Bukgruul.gfklkr()r(r och unmm |(’I/\'.\‘(II)I/l(‘f. . . S()l’ N.\n;‘.u

Procent Procent 80- 80-

70-

60-

50-1

40a

3b- Kvinnliga \ \\ 20- 20_ s

10-* 10-- _j 48 ?nu 48

°.__ J_ .L .L c .L J_

L D c a A E i) å å A”

Socialgrupp Socialgrupp

Av tabell l4 respektive figur 9 framgår att zindelen som liimnzit Figure; Annan i-erksanz. /W’ vid 17 års ålder. dvs. före tionde skolziret sjönk mellan

?Uf H/bi/d?i7.£’ WWW utbildningssystemet

]8“_”g‘”~M”f’/’k årskullarna 1953 och 1958-1959. Detta gällde främst för manliga elever. men ‘

soda/gruppcr fodtla I948 _ ,_ _ , samma tendens finns aven bland de kvinnliga. mp. I95? Ur tabell 13 i förhållande till tabell 8 och tabell l-l i förhallzmtle till tabell 9 kan framräknas den andel av resp. årskullar som befann sig pa nagot mellanalternativ i utbildningssystemet under elfte resp. tionde skolaret

Tabell l4 Annan verksamhet än utbildning bland l7-åringar från olika s0cialgruppcrf()(lda I953. I958 resp. I959. Procent

Socialgrupp Manliga Kvinnliga Samtliga 53 58 59 53 58 59 53 58 v)

A 18 8 l3 IX l3 I9 IS l l lo B 26 14 I6 27 l-l I9 2h l-l l.\ C 34 2l 25 3| 36 39 33 24 37 D 43 39 -ll 31 29 39 ‘a7 34 30 E 43 33 37 43 3h 3x 42 35 “m

SOU 1980:311 och (I/III(lII \(’l/\'.S'(IHI/I(’f.

(fa/ggr:lI1l.\:/2r/<r0rv/ . . 35

30_

asgc0o0c0a. å

gä 0.. 0 \ \

2°” 2° Kvinnliga

\___ _ _

man: no 58

ooooooooooo ooooooaooou

° ° I 1 1 I I I I I E D C B A E D C B A

Socialgrupp Socialgrupp

(levnadsålder 18 resp. 17 år). Dessa värden redovisas i figurerna I0 och FIgllV9/“NW1 Verksam- 11 i her än utbildning bland . . . . a o . l7-âringar från olika Figur 10 visar att mellanalternatwens uppgang fran arskull 1948 till 1953 socmlgmpper födda (elfte skolfiret) var markant större i de lägre socialgrupperna. 1953_ 195g resp_ 1959 Som framgår av figur ll var också mellanalternativen under det tionde _ skolâret 18

vanligare i lägre socialgrupper i årskullarna 1953. 1958 och 1959. Figur m. Amiel? .

ñg“""°" ”m” m U ppå vån en v1r dock rehtivt g ‘ ‘ måttli g mellan a °rsk n 53 u 0C h 58/59 algrupper som befann sig i någon kortare utbildning. En jämförelse mellan ârskullarna 48 och 53 Prpcent Prpcent

3o—“~- 30- \§ @§§§ K p’ å f

\\ “gä

ä \\ n ‘ ‘h ‘ 20-4 . 20- \

M3””9a Kvinnliga

° G _ I 1 I ä _ 1 I I r E D C B A E D C B A

Socialgrupp Socialgrupp

U(‘/I (III/IUM l(I'/\'.\'(IIII/l('f . . . ,\( lll l‘J.\():.‘\H 36 lid/\g!!!!!¢l.\j/'!!/\'raw!‘

Innan detta avsnitt avslutas vill vi kommenterat ytterligare en iakttagelse.

Om man _iåimför zindelen studerande födda I953 vid 17 respektive 18 ars

ålder. finner man en markant nedgimg vad galler olika typer av utbildning pa Fig!!!‘ ll Ande/vn /7åringtu inom olika .\()(f- mellannivå. Detta fiskadliggtârs i form av differenskurvoi i figur l2. vilka

(I/g!l![)[)(I‘ som haj/kuin markerar skillnaderna mellan SJ-ornas våirden i figur ll och 10. Särskilt iir sig i Iiilgmi kur/arv !!I- eleverna det de kvinnliga fran låigre soeialgrupper som i stor Litstriickning hiI!I!!!!!g. En iöini/iiitdst »lvl/un !7r.\/\!!ll!!rr!u 53. liimnut utbildningen efter l7 ars alder. En orsak håirtill torde vara att dessa

58 och 59. kvinnor i stor Litstriiekning itöjt sig med en ettårig yrkessktwleuthildning.

Procent Procent

50_ 60- _ _ Mannga Kvinnliga

50-*

Np K» /\ l

“KN K OOOI C \

J 40-

30-

20- 20-

10- 10- °°°°°°° 59 oocøoonuoc 59

C 0 l l l 1 l l l l _ A l: D C B A E D C B _ S°3a'9'“pp Socialgrupp

SOU 1050:31) lit:/\grIII1r/.\j/kl/Iurvr U1’/I (I/III(III n(/'/nu/)1/1'I. . . 37

Procem Procent 30- 30- Manliga Kvinnliga

20-4 20-

10- 10-4

° ° I I I I I I I I _ E D c s A e 0 c B A Socialgrupp S°Ci39|UDD

Annan verksamhet än utbildning i olika betygsklasser Figur /2 Minsk/zingvlti

undolon .xImI(ru/uh’ m/- . . .. . / I7 h IX’ ?rs 7Il*r ( \ t H

F1gurerna 13och 14 hur konstrueruts pa motsvurande satt som fngurernn 4 och fl of (.

HIOIH UII/(ll .souu/_urup- 5. De visar att avgflngen ur utbildningssystemet i hög grad hur samband med PN_ ul,l,(qij-n,,.nu m,_‘.(,,. elevernas betygsnivå i åk 6 och 9. Det finns också en tendens att zlvgången pá zmgrlonzzcz_lözlda /953, varje enskild betygsnivâ iir större för kvinnliga elever - ett f()r|1zIllundc som i bruttofrekvensernu Inotvåigs av deras något högre betygsnivzl.

38 0c‘/1 an/um 1crk.s'um/zcr.. . sol! l*L\’U:.‘wlJ Bakgrluz(I.gfk1krorcr

Procent 100»n Mannga 90k*

705-

SOL-i

50»-

40’-*

30-

20-

‘IO!- Figur I3 Andelen individer på olika beiygsnivåer som ej befinner sig i utbildning. Jämförelsen 0% I I I r

födda 1 pg_ m_ å 01_ m_ \l m- (D 10

gäller l8-âringar 1948 resp. 1953. Betygsnivå

sol? 1980:30 Ifuk_qr11/1rI.s;/u/Iurur ()(/I mum/1 1(r/xzmm/1c'I. . . 3‘)

Procent 100-7 _*‘ 43 Kvinnliga

\ 20- \

‘s

\‘~ 10-

°. I 1 I I 1 1 I I . I 1 2 3 4 5 6 7 e 9 10 Betygsnivå

40 00/1 (mmm l(I'/\'.S'(ll)I/I('I. . . S()l Iv.w:.‘~n

[Jukgrtln(l.$/i1kr(›rer

Procent 100-

?- 53 Manliga

90-

80-

Figur 14 Andelen indirider på olika [J(’l_\‘g.S‘Iliråer som ej befinner .sig i zuhildning. Jrinzf(’1rcl.s'er10 I

1 m.. w å_ U1... 03-. \l GJ KD 10

_qiiller l7-åringar _födrlu 1958. Betvgsnivå l9J31e.\'/›.

SOU 1980:31 /fr!/\gI‘lI/I1/\/rl/\lUI(I‘ Ht‘/I (HlII(lll l(’//\\(Il/I/l(‘l. . . »||

Procent 100- 1-- 53 Kvinnliga 90-

80-

l I I l I l I I 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Betygsnivå

42 Iiu/ggru/idsjkiklz›ivi 00/1 muum l‘(‘I‘/\.\(lHI/)('I. . . S01 l‘).\H:3U

Annan verksamhet än utbildning i olika socialgruppci*

sedan betygsskillnader eliminerats

Nettoeffekterna av socialgruppstillhörighet pa zivgåingen från skolan före tionde och elfte skolåret har studerats på motsvarande siitt som för gymnasiefrekvensen i kap. 4. Resultaten redovisas i tabellerna 15 och 16 saint ifigur 15. Elimineringen av betygsskillnader mellan socialgruppernzi minskar avsevärt differenserna i avgångsfrekvens mellan dem. men fortfarande iir avgången ca 50 0/0 större i socialgrupp E än i socialgrupp A. Nettoskillnaderna i avgångsfrekvens är mindre än de var i gymnasiefrekvens. Om man mäter nettoeffekten genom differenser i zivgâingsfrekvens mellan arskullzirna. finner man en viss minskning av socialgruppsberoendet från árskull 1948 till 1953. Kvoterna mellan socialgrupp E och A är däremot i stort sett oförändrade. Analysen av avgången från skolan före tionde och elfte skolaret har sammanfattningsvis gett vid handen att denna liksom gymnasiefrekvensen är starkt kopplad till social bakgrund. Andelen som stannar kvar inom skolsystemet har ökat under perioden men detta har inte haft någon avgörande utjämningseffekt.

Tabell 15 Annan verksamhet än utbildning bland IS-åringar födda 1948 resp. I953 inom olika socialgrupper efter konstanthållande av hetygsnivå

Tabell 16 Annan verksamhet än utbildning bland l7-áringar födda 1953 resp. 1958 inom olika socialgrupper efter konstanthållande av betygsnivá Socialgrupp Manliga Kvinnliga Szimtligzi 53 Sh 53 SH 53 Sh A 28 I5 39 27 ZS 19

I’(IkgIIIIIrI.\j/kl/ImIw' Ht’/I (Ill/Irlll l(’l/\'.\'(IHI/I(‘I. . . 43

Egg!” Procent

7° f‘\ m*

. ---— 53 Kvinnor 53 Män 60-* 0 00000000 Kvinnor 101010

20- -- 48 Kvinnor 000000000 48 10 -—— u 53 Kvinnor 10‘ I 53 Män

° ° I I I I _ I I I F E D C B A i: D C B A Socialgrupp Socialgrupp

Figur I5 Andelen indirider som ej befinner sig iullvi/dzzirzg. Bel_\g,srzivr'in konsranl/zâ/len.

SOU l*lH(l;_ll)

6 Valet av liner i den nuvarande

.l

gymnasieskolan

i

l

l

l l Detta kapitel lvehandlzir valen av linjer i gymnasieskolan bland elever födda i 1958 och I959 som var normalårigzi i arskurs 9 och vilkas linjetillhörighet registrerades ett ar efter avslutad grundskolan. Ftärst studeras könsskillnzitler i valen. därefter införs successivt socialgrupj) och betygsniva i zmalysen. l figur 16 redovisas valet av gymnasielinje hos manliga och kvinnliga elever. För att få ett stabilare beräkningsunderlzig har vi slagit samman I958 och I959 ars undersökningsmaterizil. l dessa bada arskullar iir det 7() C/c av de manliga och 66 /r av de kvinnliga eleverna som valt någon av gymnasieskolans 22 linjer. Som framgår av figuren utföll dessa val synnerligen olika för de båda könen. Linjerna är i diagrammet ordnade efter könsdifferensernzis storlek. De absoluta talen återfinns i bilagetabell XIV och XV. l ena andan på skalan ligger tekniska linjer av olika liingd och av varierande grad av teoretisk inriktning. Den -l-arigzi tekniska linjen valdes av I3 Vr av samtliga pojkar i undersökningsmaterizilet mot l /r av samtliga flickor. l andra åindzln på skalan återfinns Z-firigzi praktiska linjer inriktade pa konsumtion. vård. (listribution och kontor samt den Z-arigzi sociala linjen. Mest vald bland enskilda linjer iir den S-arigzi naturvetenskapliga med lt) “(aw manliga och 6 Vr av kvinnliga elever. Även om könsdifferenscn ocksa där är betydande har linjen ett föihzillai1tlevis stort inslag av kvinnliga elever.

Elever från olika

socialgrupper

l figur l7 kontrasteras socialgrupperna A + B mot E för manliga och kvinnliga elever var för sig men fortfarande med de bada zirskullarna sammanslagnzi. Endast linjer som sammanlagt valts av minst 2 G i resp. kön medtas. Linjerna ar (irdnade efter socialgruiajwstlifferensens storlek. Ej mindre an 23 f? av de manliga eleverna i socialgrupj) A + B valde Ã-arig naturvetenskaplig linje mot endast -l å i SOCl2llglllpp E. Även bland de kvinnliga eleverna har den naturvetenskapliga linjen den största socialgruppsdifferensen. Hos bada könen följer (ivriga 3- och -l-zirigzi linjer niirmzist efter. De linjer som motsvarar den tidigare fackskolzin har en nagorluntlzi _iiimn balans mellan socialgrupperna. De praktiskzi linjerna har en tydlig (ñvervikt för socialgrujvp E. dock med Lindantag för vardlinjen diir skillnaden iir liten. Fördelningen pa de 3- och -l-arigzi linjerna belyses niirtiiare i tabell l7. dar mcllzmgruppcmu pa socialgruppsskzilzin ocksa medtagits. De bada zirskullar-

46 Valet m linjer. . . SUU |U.\’l):3(l

Manliga Kvinnliga 4 tekn 2 verkstad 2 el - tele 2 bvgg 2 fordon 3 naturv 2 tekn 2 iordbr 2 skog 2 trätekn 2 process 2 livs 2 musik 2 bekl 3 ekon 2 ekon 3 samh 3 hum Figur I6 Valor m linjcr 2 social inom g_\rnrm.\i¢*.s'kuImI 2 distr hos mun/Lau och kvinn- 2 vård ligt! clever i prncunl m 2 konsum hela muIcrizl/cr. Lin/crna.\' _Iull.s‘I(imIigu mmm iner- /‘imzx i /)i/(I_Q‘I(I/)(’// Procent 12 XVIII.

sou 1980:31) lll/cl m lin/cr. . . 47

Kvinnliga A+B E 3 naturv 3 naturv

4 tekn 3 samh

‘_ 3 hum

3 ekon

2 soc

l l

Procent 2[0 T0 0 10 20 Procent 20

na redovisas var för sig. och den procentuella fördelningen beräknas endast Figur 17 Va/(1 mr [in/wpa de elever som valt de nyss nåimnda linjerna i stället för såsom tidigare på 1710 8.\N1U5i?5k0/ü samtliga elever i materialet. “fm”

_ /7.03 ””gf ad,’

a , _ , c , liga elever l s()cmlgrup~ Av tabell l7framgar att (lettidigztre fackgymnaslets zlrvtztgztreden -l-arigzt tekniska penmA + Hm.” E_ (för pojkar) och den S-åirigzi ekonomiska linjen (för flickor). Endast linjer valda m zllltjåimt har en större dragningskraft än de tidigare allmänna gymnasielin- I711?!-W-3 C’? i6’3/1- köjerna på elever från lägre socialgrupper. [synnerhet gäller detta i förhållande till den naturvetenskapliga linjen. Grupp C + D beter sig mer lika E än A + B. Mönstret är tämligen likartat för de bada årskullarna. En jämförelse med de bada åildre firskullarnzi visar emellertid att en förskjutning skett i och med den stegvisa integrationen av _vrkesankntttnzi gymnasielinjer. Några sammanfattande _iåimftârelsesiffror redovisas i tabell 18. Årskull 1948 gick i det gaimlzi gymnasiet med organisatorisk åtskillnad mellan allmänt gymnasium enligt 1954 års stadga (med latin-. allmän och reallinje) å ena sidan och handelsgymnasier och tekniska gymnasier a den andra. Årskull 1953 gick i det nya gymnasiet enligt 1965 ars låiroplzm. i vilket de tidigare fackgyimnztsiernzt var integrerade. Årskullzirnzt 1958 och 1959 tillhörde gymnasieskolan. i vilken aven fackskola och _vrkesskolzi integrerats. De allmänna gyimnasielinjernas andel av alla elever i J--l-arigt gymnasium har stegvis minskats. dock mer för manliga iin för kvinnliga elever. och samtidigt har för pojkarna socialgruppsdifferensen reducerats till ungefär hälften av vad den var i Litgangsliiget. Förändringen sammanhänger framför allt med den tekniska linjens frammarsch. Hos flickorna inträffar den största

. . S()l |‘).\l):_‘sH 48 Vale! m‘ lin/cr.

m. H ä :m .m

m _E_ et.

c

o+u

_m ä ä :m 3:_

;m

m

m+

mm 8 _m á

3.2 3:_ 2;.

E009... _ s_ S, mm _~

m s.: :mm

.._2E=..u_a_ucm

_

0+0

c_ S. ...m mm

3:_ än

_a__.:__3_

m

3=.: m+

x_ ä x_ I.,

ä... 3:_ Em

25:_

c E x_ S, ...m

m E: 2:.

å›o_u

m a

ecu...

m_

O+U

E. ä 3:_

3:.

..a_.=: m. a

m+

_x_ x...,

3. s.: cm...

m..

m

I. m_ I R 3:_

m 3.

m

0+U

m.. __ I :m

s.: 9:,

=w__§2

m.

xmz

.z m_

m+

S. ä. 2:

E...

Mim...

:u:

.c .m

.E

._23 .så :så ...es .._::..: _..EE=m

:aaah

97:a_ _. m m m m. __..E

SOU l98():3() Valet av linjer. . . Tabell 18 Elevernas fördelning på olika 3- och 43-åriga linjer jämte vissa socialgruppsdifferenser

Handels/

Anm. l 1948 års material är linjetillhörigheten registrerad vid 18 års ålder. i de övriga vid 17 års.

förändringen vid gymnasieskolans införande i form av en förskjutning från allmänt studieförberedande linjer till den ekonomiska. men den åtföljs inte av någon markant reduktion av socialgruppsdifferenserna. Bland de tvååriga teoretiska gymnasielinjerna. vilka motsvarar de tidigare fackskolelinjerna, har den sociala linjen något större attraktion för socialgrupp A + B och den ekonomiska för C. D och E hos kvinnliga elever. Hos manliga elever är mönstret inte så regelbundet och totalfrekvenserna överlag också mindre (tabell 19). Som nämndes i kapitel 2 är det möjligt att i årskull 1958 dela upp socialgrupp E i en grupp av yrkesutbildade arbetare med minst två års yrkesutbildning (kategori I) och en grupp övriga arbetare (kategori ll). Detta har skett med hjälp av SCB:s nya socialgruppsklassifikation (Statistiska centralbyrån. 1974). Bilagetabell XVI visar de absoluta frekvenserna för valet av olika linjer i dessa kategorier. Tabell 20 sammanfattar resultaten för grupper av linjer.

50 Valet av l . . . SOL IUNWÃG!) injcr

c _

Z. »m cc_

m :å

_ _

0+0

K å o.: 2:

E895 N N

m+

:x E

om 2: NE

..2_..._.u_u_u8

_ N K R

m å_ mmN

3=.:

n |

0+0

E. om

2: mmm

EE:

n _

m+

:w o_

& mm cc_ o.:

1:a...

e

3 _N ä 2:

m m8

._o_.:__

N

0+0

...a om å om s.: ma

_au=_=_%.__.i

N

m+

S om mm

om å_ mm_

_

E. mm mN m.:

m_ å_

...~_.:=

m

0+0

§_m=u..e3

3 ä om

e.: m.:

“minä

_

m+

S ä mm.

mm 2: N2

a_3_mu_ma:E»u

»Eva

exe

o_

.Ecom ...oxo .5_B v=m:E asså

:aaah 0.35 N N N N _mE

sou 1980:30 Valer av . . 51

linjer.

Tabell 20 Verksamheten ett år efter grundskolans slut bland elever från kategorierna l och ll inom socialgrupp E. 1958 års material. Procent

Skillnader förekommer mellan de båda delarna av socialgrupp E i samma riktning som de som finns mellan E och men de högre socialgrupper, skillnaderna är små i förhållande till skillnaderna mellan E och socialgrupperna A-C (jfr tabellerna 9 och 14). Bland elever annan manliga ger verksamhet än utbildning största utslaget. bland inom kvinnliga utbildning gymnasieskolans specialkurser. Bland enskilda linjer uppvisar följande skillnader på 2 procentenheter eller mera.

Linje Manliga Linje Kvinnliga

l Il Diff I ll Diff

Elever från olika

betygsklasser

Slutligen för vi också in elevernas betygsnivåi bilden, närmare bestämt i form av tre betygskategorier:

Hög = 8-10 betygsklasserna (högsta 30 %) Mellan = 4- 7 betygsklasserna Låg = 1- 3 betygsklasserna (lägsta 30 %)

Eftersom betyg finns registrerade endast för 1958 års material, begränsas jämförelserna till denna årskull. har i tabell Linjerna 21 rangordnats efter differensen mellan H- och L-kategori Absoluta frekvenser enligt betygen. redovisas i bilagetabell XVII. Den naturvetenskapliga linjen drar till sig förhållandevis mest högbetygare hos både manliga och kvinnliga elever. Bland de har dock kvinnliga

Valet St ),‘ 198111311 52 av linjer. . .

Tabell Zl Valet av linjer i gymnasieskolan inom olika betygsgrupper. liixlzist linjer valda av minst 2 % inom resp. kön

Manliga Bctygskatcgori Kvinnliga Bctyggskalcgori clcvcr e: ClCVcl H M L 11 M L

3 naturv 3h 3 t) 3 naturv 17 | I) -l tckn 2h 16 1 3 samh 17 3 (I 3 samh 1l 3 (l 3 vard 17 h (I 3 ekon h 7 (i 3 ekon I 1 5 t) 2 social 3 7 1 3 hum h Z (1 2 cl 3 13 3 2 social 11 IN 3 2 tckn 1 -l 2 2 ekon 3 (s 4 2 ckon l 3 3 2 konsum 2 1l S 2 distr (I 3 3 I distr 3 lll 11 2 fordon U (1 7 2 bygg (l -1 7 2 verkstad t) (1 13 Annan utb (1 9 9 Annan utb (w 13 14) Ej i uth 4 16 1 Ej i utb s Zr» 02

Summa V: IOU IUU 1110 Summa k 1110 Hit) lill)

en nästan lika stark ställning i betygshänseende som de tva mest vårdlinjen valda Andra linjer har valts mcst bland 3-åriga linjerna. praktiska Den fackskolans linjer har elever från alla tre lågbetygarna. tidigare betygskategorierna med en viss övervikt för mellankategorin. De elever som inte fortsatt med utbildning efter årskurs 9 har i tabell 22 efter kön. socialgrupp och betygsnivä. Av tabellen kan man bl. a. uppdelats utläsa att endast 2 av 100 bland pojkar med goda betyg frfm Iiögre lämnat skolan. Motsvarande relation bland flickor med laga socialgrupper från arbetarhem är 2 av 31 Att skillnaden mellan dessa båda betyg blir så enorm beror på att samtliga tre faktorer är betydelseelevkategorier fulla för valet av fortsatta studier. Pojkar väljer fortsatt utbildning i nagot i större utsträckning an högre grad än flickor. elever från högre socialgrupper de från lägre socialgrupper - men framförallt är skillnaden stor mellan elever

med höga och låga betyg. skall vi se på högbetygarnas val i förhållande till socialgruppsin- Slutligen delningen och väljer åter att kontrastera A + B mot E (tabell 23).

Tabell 22 Elever som inte deltar i utbildning fördelade på kön. socialgrupp och betygsnivå. Procent

SOU W303” VH/(1 m linjer. . . 53

Tabell 23 Valet av linjer i gymnasieskolan hland högbetygare ur socialgrupperna A + B och E. Endast linjer valda av minst 2 % hland högbetygarna inom resp. kön Manliga clcvcr Kvinnliga clcvcr

Bland manliga högbetygare är det endast de naturvetenskapliga och ekonomiska linjerna som valts oftare av elever från socialgrupp A + B än E. Nästan hälften av alla högbetygare i A + B går på naturvetenskaplig linje den som ger den största valfriheten inför högskolestudier. Den tekniska linjen har en förhållandevis starkare ställning i grupp E. och bland de praktiska linjerna drar den el- och teletekniska till sig åtskilliga högbetygare med arbetarbakgrund. Kontrasterna är ännu större bland kvinnliga elever. där vârdlinjen tycks fylla samma funktion för socialgrupp E som den naturvetenskapliga för A + B. Elever ur grupp A + B väljer också ofta samhällsvetenskaplig och

humanistisk linje. Övriga någorlunda frekventa linjer har en viss övervikt för

E.

SOU 1981) 30: 55

7 Diskussion och slutsatser

Den jämförelse mellan fyra årskullar som gjorts i denna rapport täcker en förändringsperiod utan motstycke i utbildningssystemet. Under de elva år som skiljer den yngsta från den äldsta årskullen har tre olika valsystem varit i funktion på det som nu motsvarar grundskolans högstadium, och på det gymnasiala stadiet har lika många organisationsformer varit i bruk. Årskullarna är strategiskt valda i förhållande till dessa förändringar, men det är snarare lyckosamma omständigheter när det gäller tillgången på material än förutseende som åstadkommit detta. Figur 18 sammanfattar de organisatoriska och läroplansmässiga skillnaderna mellan årskullarna. Årskull 1948 gick antingen i folkskole/realskolesystemet eller i försöksverksamheten med nioårig enhetsskola. Effekter på studievalen av denna olikhet mellan parallellskole- och enhetsskolesystem har belysts av Härnqvist (1966) och Reuterberg (1968). och dessa undersökberörs Figur 18 Organisatoriska ningar något i det följande. På det gymnasiala stadiet hamnade och läroplansmässiga majoriteten av dem som gick vidare till teoretiska studier i det allmänna skillnader mellan årskulgymnasiet enligt 1954 års stadga eller i separat organiserade handelsgymna- lama.

I l I I I I I I I I 60 62 64 se ss 70 72 74 76 78 å l l l l l l l l l l å

Årskull Allm.gymn. 1943 :E Folkskola-Realskola Fackgymn j Forsoksskola o. mb

Gymnasium :E Grundskola Lgr 62 1953 FolkskoIa-Realskola Övr. utb.

Grundskola Lgr 69 S(‘g|;nasie'

E

1959 Grundskola Lgr 69 Gymnasieskola å

56 Diskussion och slutsaI.ser S01 l‘)XH:_‘wlI

sier och tekniska gymnasier. Försöksverksamhet med fackskola omfattadc ett litet antal kommuner och elever. Yrkesskolan hade ännu en mycket oenhetlig organisation. Årskull 1953 gick till övervägande delen i grundskola enligt Lgr 62. men vissa kommuner hade fortfarande kvar folkskole/realskolesystemet. På det gymnasiala stadiet gällde Lgy 65, genom vilken de tidigare fackgymnasiernzi sammanförts med det allmänna gymnasiet. Fackskolorna hade byggts ut kvantitativt, likaså yrkesskolan. men båda utgjorde fortfarande separata skolformer. Årskullarna 1958 och 1959 gick i grundskola enligt Lgr 69. Efter grundskolan hade skolformerna sammanförts till gymnasieskolan enligt 1971 års modell. Även om det eftergymnasiala stadiet inte berörs i denna rapport kan det noteras att de 48:or som tidigast skrevs in vid filosofiska fakulteter gjorde det enligt 1953 års stadga. övriga 48:or liksom 53:orna hamnade i PUKASsystemet enligt 1969 års studieordning, och 58/59:0rna håller nu på att göra

entré i den nya högskolan. Övergången till högskoleutbildning studeras

särskilt av Svensson (1977. 1979). Eftersom antagningsreglerna för eftergymnasial utbildning troligen har inflytande på valet även av gymnasial utbildning, kan dessa förändringar ha påverkat de val vi studerat. men någon analys härav har inte varit möjlig i detta sammanhang. Ett framträdande syfte med alla de förändringar som här beskrivits har varit att minska utbildningsvalens beroende av sociala. ekonomiska och geografiska bakgrundsförhållanden hos individerna och öka jämställdheten mellan manliga och kvinnliga studerande inom utbildningssystemet. 1 denna rapport har framför allt beroendet av socialgrupp och kön studerats med den genomgående frågeställningen: Har beroendet minskats under den undersökta perioden? Helst skulle vi också velat besvara den för framtida reformer väsentligare frågan: Vilka slags förändringar är effektiva och vilka verkningslösa? Men eftersom olika ingrepp i skolan varit sammankopplade till komplexa ”paketlösningar” kan knappast några enkla orsaksmässiga samband urskiljas. Inte heller kan effekterna av ingrepp i skolan isoleras från allmänna förändringar i samhället och inte minst på arbetsmarknaden (se Härnqvist, 1978, för en inventering av systemkomponenter). Därför blir diskussionen på denna punkt mer trevande än själva beskrivningen. Även själva beskrivningen hade emellertid sina problem. eftersom undersökningsmaterialen från de olika årskullarna var insamlade efter delvis olikartade principer. Framför allt var det en skillnad mellan de båda individualstatistikmaterialen (födda 1948 och 1953) å ena sidan och SCB:s grundskoleuppföljningar (födda 1958 och 1959). vilka i sin tur var gjorda med olika urvalsförfaranden. Vi har genom avgränsningen till normalåriga ökat jämförbarheten. och genom olika kontroller som redovisats i kap. 2 har vi bildat oss en uppfattning om i vilken utsträckning jämförelserna kan bli missvisande på grund av ojämnheteri materialen. Det skulle föra för långt att här återupprepa denna diskussion. och vi tillåter oss därför påstå att slutsatserna bygger på endast sådana resultat som rimligtvis inte åstadkommits av tekniska ofullkomligheter i dataunderlaget. Till detta vill vi emellertid knyta den reflexionen att de överväganden som ledde fram till starten av individualstatistiken, nämligen behovet av databanker för

SOU 1981131) I)i.s^/\u.\:siu/I U(‘/I .8‘/llI4\rII.\(’I' 57

uppföljningsundersökningar. och som realiserades för årskullarna 1948 och 1953 i efterhand visat sig riktiga. Det är beklagligt att denna serie av regelbundet återkommande basdzitainsamlingar inte kunnat fullföljas för senare årskullar. Förändringarna mellan årskullarna i fråga om beroende av social bakgrund och kön har främst studerats i förhållande till två valalternativ: studier i 3- och 4-årigt gymnasium resp. annan verksamhet än studier under tionde eller elfte skolåret. Mellan dessa ytterligheter ligger en rad intressanta alternativ. men just sådana som varit synnerligen utsatta för innehållsliga och organisatoriska förändringar under tioårsperioden och för vilka direkt jämförbarhet från årskull till årskull varit svår att åstadkomma. Mellanalternativen tagna tillsammans bildar emellertid ett block som kunnat studeras som en helhet och inom vilket några av de viktigaste rekryteringsförändringarna intrâiffzit. De årskullar som tillhört gymnasieskolan har dessutom blivit föremål för mera detaljerade studier. Analysen har som regel skett i tre steg. Först har andelarna i olika socialgrupper som valt ett visst alternativ jämförts enligt sina bruttovärden”. Därefter har valens beroende av betygsnivå i underliggande skolform demonstrerats. Slutligen har effekter av betygsskillnader mellan socialgrupper och kön rensats bort. så att nettoeffekter av dessa bakgrundsfaktorer erhållits. De betygsolikheter som därvid rensats bort kan mycket väl även de ha påverkats av social bakgrund och könsrollsmönster (jfr Svensson. 1971) och kan därför ingalunda betraktas som av naturen givna. Såtillvidzi är kanske bruttoskillnaderna ett bättre mått på den sociala och könsbundna selektionsprocessen i samhället. Men vid studiet av en given valsituation är det ändå motiverat att skilja ut inflytandet av viktiga ingångsvärden. vilka tidigare betyg verkligen utgör, från vad som mera specifikt tillkommer i själva valsituationen. Den fråga som i det tredje analyssteget besvaras är alltså: Inträffar ytterligare social (resp. könsbunden) selektion i steget mellan primär- och sekundärutbildning utöver den som redan kan ha påverkat tidigare skolprestationer? Efter dessa preliminâirer skall vi försöka sammanfatta de viktigaste resultaten av jämförelserna och börjar med övergången till och fördelningen inom det 3- och 41-åriga gymnasiet. Mellan årskullarna 1948 och 1953 steg andelen i alla socialgrupper av dem som gick till 3- och 4-årigt gymnasium. Bruttoförändringen var något större i arbetar- och jordbrukargrupperna än i övriga grupper. vilket medförde att de sociala skillnaderna minskade med några procentenheter. Skillnaden mellan elever från akademiker- respektive arbetarhem förblev dock stor och klyftan vidgade sig åter mellan årskull 1953 och 1958/59. Orsaken härtill var att de tre lägsta socialgrupperna uppvisade exakt samma övergångsfrekvenser i de tre årskullarna. medan de båda högsta grupperna ökade sina andelar något. De förändringar som inträffat under den period som studerats sammanfattas grafiskt i figur 19. Kurvorna baserar sig på totalfrekvenserna inom respektive grupp som är hämtade från tabell 8 och 9. Vi kan tillägget att tendensen till växande sociala skillnader under sjuttiotalet får ett visst stöd i senast tillgängliga uppgifter. Dessa. som redovisas i tabell 24. har ställts till förfogande av Statistiska centralbyrån. l tabellen jämförs de elever som lämnat grundskolan vårterminen 1975

58 [)l.Sl(ll.S.S'l()II och .sluLw/Lvcr SUl |VNUZ3U

Procent Procent 70-1 704

60-*

50-

40- 40-

30-- 30-

20- 20-

ooocucoo

øø_øo

° ° I I I l l _ I l F: D C B A E D C B A Socialgrupp Socialgrupp

där de normalåriga eleverna var Figur I9 Förhållande! respektive 1976, dvs. de avgângsklasser mellan social bakgrund födda 1959 respektive 1960. Som synes var övergångsfrekvensen fortfarande och övergång till 3- och och arbetare, medan både pojkar och oförändrad bland barn till jordbrukare 4-årigl gymnasium inom visar en ökad benäflickor från akademiker- respektive tjänstemannahem olika årskullar. genhet att gå över till 3- och 4-åriga gymnasielinjer. För årskullarna 1948, 1953 och 1958 har vi kunnat beräkna nettoeffekterna kön och social bakgrund. När sålunda av de båda bakgrundsfaktorerna reducerades skillnaderna i betygsskillnaderna på statistisk väg eliminerades mellan socialgrupperna. men fortfarande var de avsevärövergångsfrekvens

Tabell 24 Andelen elever ur olika sociala skikt som befinner sig på 3- och 4-åriga gymnasielinjer ett år efter genomgången grundskola. Procent

Akademikcr o. Övriga Arbetare o. Samtliga Avgångna från

SOU 1980:31) I)is/u.s.\i(m ()(/I .8‘/lll.S(IIS(’I‘ 5‘)

da, och ej heller dessa jämförelser gav något entydigt utslag som tydde på att en utjämning skett mellan årskullarna. Däremot gav nettoberäkningen tydligt besked om att på en och samma betygsnivå manliga elever oftare än kvinnliga valde 3- eller 4-årig gymnasieutbildning, och denna könsskillnad förstärktes på ett markant sätt mellan årskullarna 1953 och 1958. Klarast framträdde denna tendens bland elever med höga betyg ur arbetarklassen. Detta illustreras i figur 20, där vi redovisar övergången till 3- och 4-åriga linjer bland män och kvinnor från arbetar- respektive akademikerhem. men som har det gemensamt, att de uppvisat mycket goda studieförutsättningar (tillhör betygsklass 9 eller 10). I figuren markerar de skuggade delarna av staplarna de procentuella andelarna som påbörjat studier i arbetargruppen. medan staplarnas fulla höjd ger motsvarande upplysningar om akademikergruppen. Såväl män som kvinnor ur båda samhällsskikten och inom båda betygsklasserna uppvisar en klar ökning i övergångsfrekvens mellan årskullarna 1948 och 1953. Under det följande femårsintervallet kan man fortfarande en viss ökning urskilja hos de båda manliga kategorierna. Kvinnorna från akademikergruppen uppvisar däremot en stagnation eller en svag tillbakagång, medan tillbakagången är tydligt markerad bland kvinnor från arbetargruppen. Detta minskande intresse för 3- och 4-åriga linjer sammanföll i tiden med införandet av den integrerade gymnasieskolan med såsom i annat sammanhang visas - för flickorna attraktiva mellanalternativ. Om man betraktar hela den studerade perioden. kan man från dess början till dess slut- dvs. från mitten av 60-talet till mitten av 70-talet - inte finna någon större förändring av den sociala bakgrunden hos dem som valde 3- och

Procent 100-

Figur 20 Övergång till 3- och 4-åriga gymnasie- [infer 1 de båda högsta betygsklasserna bland elever födda 1948. I953 och 1958. Ande/arna från akademikerhem v markeras av staplarnas 48 53 58 48 53 58 48 53 58 48 53 5 fulla höjd, medan de Betyg9 Betyg 10 Betyg 9 Betyg 10 skuggade delarna anger andelarnc: från arbe/ar- Män Kvinnor hem.

I)(.s‘l\‘u.s.s‘i(m or/1 .s‘/uI.suI.\('r SUI’ 1030:311

Däremot hade sammanförandet av allmåinnzi och 4-årigz1 gymnasielinjer. fackinriktande linjer i en och samma skolform uppenbarligen effekt på den sociala sammansättningen inom de olika linjerna. Bland manliga elever fick framför allt den tekniska linjen ökad dragningskraft på bekostnad av de allmänt studieförberedande linjerna. och socialgruppssammansåttningen har där stegvis utjämnats. Bland kvinnliga elever har den ekonomiska linjen haft en liknande roll. men alls inte med samma utjämningseffekt. Härnäst ser vi på dem som under tionde eller elfte skolåret hade lämnat skolsystemet. Deras andel har under den studerade tioårsperioden kraftigt sjunkit. och mellan årskullarna 1948 och 1953 inträffade denna minskning framför allt bland arbetar- och jordbrukarbarn. Mellan 1953 och 1958/59 var mera Nettoberäkningen reducerade såväl socialnedgången likformig. som utjämningseffekter. Skillnaden mellan manliga och gruppsberoende elever förstärktes däremot när betygsnivån rensades ut. Trots kvinnliga flickor att sluta skolan oftare än pojkar. och detta högre betyg tenderade gällde praktiskt taget i alla årskullar och socialgrupper. En måttlig ökning av 3- och 4-åriga linjer och en kraftig minskning av att mellanalternativen fick en allt större avgången från skolan visar indirekt Särskilt inträffade detta mellan årskullarna 1948 och 1953. och betydelse. ökningen innebar nära nog en fördubbling i arbetar- och jordbrukargrupdäremot Till årskull 1958/59 perna. ganska lite i tjänstemannagruppernzi. inträffade ingen ytterligare markant förändring. men mellanalternativen fortsatte att vara mest attraktiva för elever ur lägre socialgrupper. Enligt alla tre aspekterna (val av 3- och 4-årigt gymnasium resp. mellanalternativ och avgång från skolan) inträffade alltså de stora förändi rekryteringens storlek mellan årskullarna 1948 och 1953 med liten ringarna eller rentav tillbakagång till årskull 1958/59. Mellan de ytterligare ökning båda första årskullarnzt låg huvuddelen av grundskolans utbyggnad. Mellan Det kan därför vara frestande att de senare gymnasieskolans integration. tillskriva det underliggande skolstadiets konstruktion större betydelse än det mottagande. l Härnqvists (1966) och Reuterbergs (1968) undersökningar av enhetsskoleprincipen. som var kan man spåra sådana rekryteringseffekter än i högre men framför allt större på något större i lägre socialgrupper än i städerna. Det är troligen motsvarande förhållande som landsbygden skillnaden mellan årskullarna 1948 och 1953. Men årskull 1958/59 påverkar lämnade grundskolan i en fas när utbildningsfrekvenserna nästan genomgående befann sig i en nedåtgående trend efter toppvärden kring det år 53zorna lämnade grundskolan. Därför kan gymnasieskolans integration framstå som mindre än den verkligen varit - den kan ha motverkat en betydelsefull sänkning som annars skulle ha inräffat. Detta bör i någon mån kunna belysas med tidsserier med årsintervall. men detta ligger utanför denna undersöknings uppgift (jfr dock Hårnqvist. 1978. kap. 9). skall vi något beröra valen inom den nya gymnasieskolan. Man Slutligen kan där iaktta betydande ojämnheter i valen såväl mellan socialgrupper som mellan pojkar och flickor. Flertalet lin_jer har som konstaterats i en rad andra sammanhang. bl. a. av SÖ:s planeringsavdelning. en mycket sned könsfördelning som följer det gängse mönstret inom de yrken som linjerna riktar sig till. Mer teoretiska har ett såväl betygs- som socialgruppmässigt mer linjer kvalificerat urval än de linjer som tagit över yrkesskolans roll. Det finns dock

SOU 1080:30 l)i.s^/çii.szsinri m/1 .s‘/uI.suI.\w' (ml

inbrytningar i detta senare mönster. vilket värdlinjens attraktivitet bland kvinnliga elever visat. Särskilt intressanta utslag tycker vi de jämförelser har gett som kombinerat betygsnivå och socialgrupp 23). Bland (_jfr tabell manliga högbetygzire ur arbetargruppen går ungefär lika många till teknisk som till naturvetenskaplig linje och sammanlagt nära 60 f/r av hela gruppen. Ur de högre tjänstemannagruppernzi går drygt 70 ‘Yr till samma linjer. varav två tredjedelar till naturvetenskaplig. Bland kvinnliga högbetygare uppvisar naturvetenskaplig linje och vårdlinje visserligen diametrzilt olika socialgruppsmönster. men det intressanta är att inte mindre än en fjärdedel av dessa flickor med arbetarbakgrund funnit och kommit in på en gymnasielinje med stora utvecklingsmöjligheter i förhållande även till högskoleutbildning. I denna bild av den nuvarande gymnasieskolan — med kvarstående stora ojämnheter gentemot de bakgrundsfaktorer vars inverkan man velat eliminerakan man välja att ta fasta på de negativa dragen: detta att det trots alla organisatoriska förändringar inte har hänt så mycket i utjåimnzinde riktning. Man kan också ta fasta på det positiva i att en så stor del av årskullen -i alla bakgrundsgrupper -finner en utbildning som har goda framtidsperspektiv inte bara i förhållande till arbetsmarknad utan också till utbildningsmöjligheter på nästa stadium. Att sedan vissa grupper prioriterar en starkare och mera omedelbar framför yrkesanknytning att ta det kanske i längden mer vinstgivande men också mer riskabla steget att hålla alla vägar öppna så länge som möjligt - det kan organisationsförâindringar i skolan knappast göra mycket åt. Däremot är det angeläget att gymnasieskolan görs mer attraktiv för de grupper som alltjämt står utanför denna. Detta är en punkt som i särskilt konstruktiva insatser hög grad kräver från gymnasieutredningens sida. Slutligen skall vi återigen peka på några begränsningar i de jämförelser vi gjort. De avser hela tiden elevernas verksamhet under tionde eller elfte skolåret. De säger inget om vad som hänt i själva steget mellan ansökningen till gymnasial utbildning och antagning utan belyser bara sammansättningen av dem som kom in. De säger inte heller något om vad som händer med dem efteråt- i vilken utsträckning de avbryter sina studier. byter linjer etc. Också detta är viktig information som bör finnas med i en mera fyllig bild av gymnasieskolan. men härvidlag lämnar våra dataunderlzig oss i sticket. De har zinvänts just för sina unika möjligheter att jämföra olika årskullar. Dessa jämförelser behöver kompletteras med ingående studier av den nuvarande gymnasieskolan.

SOU l‘)H(l:3vll

8 Summary

Socioeconomic of the selection

aspects process in upper

secondary education in Sweden:

A comparison of four

age cohorts

One of the major goals of Swedish educational reforms during the last few decades has been to promote equality of participation in non-compulsory education among different socioeconomic male groups as well as between and female students. Several studies have been made at various levels of the system in order to evaluate trends and qualitative changes in participation. However. direct comparisons over time are difficult to make on the basis of investigations performed on different sets of data and with different methods. The present study tries. as far as possible. to keep the comparisons free from differences in sampling and analytical procedures. The study was done for a government Commission Gym:1asieurreaningen which reviews the upper secondary school (g_\mnasieskolrm) in Sweden. Therefore it focussed on the transition from compulsory or lo\ver secondary school to upper secondary education. Data were contributed by the National Central Bureau of Statistics.

Data 2)

(cf. Chapter

Four sets of data were used in the study. Students born in 1948 come from the first data bank of the Individual Statistics Project (Héirnqvist & Svensson. 1973) which comprises all Swedish pupils in 1961 born on the 5th. 15th and 25th in any month l948. The data bank was continuously updated with information on education until 1969 (Statistiska Centralbyrån. 1976). The present analysis is based on pupils who. in 1961. were in grade 6. i. e. the normal grade for their age. The majority of those who went on to upper secondary education did so in 1965 och 1966. and the analysis uses follow-up information from these years, Students born in I953 come from the second data bank of the individual Statistics Project. which was a repetition five _vears later ofthe procedure just described. Students born in 1958 are taken from a follow-up study of compulsory school graduates in 1974. which was made as a postal survey by the National Central Bureau of Statistics in 1975. The present analysis is based on those who were born in 1958. i. e. of normal age for grade 9 in 1974.

SOU |‘).\’ll:3(l 64 Szmzmary

In this case sampling was stepwise and data collection more complicated. Students on to upper secondary education are somewhat overgoing represented among the respondents compared to those leaving the educational system — a fact that was considered in the analysis. Srmlcnrs [mm in 1959 come from a follow«up study of students who left compulsory school in 1975. made by the National Central Bureau ofStatistics on register data from the fall of the same year. The present analysis uses those who were of normal age in grade 9. ln this case sampling posed no problem. but less information was available for each individual student. The numbers of students in the four age samples and the numbers with complete data for this analysis are found in Table 3 (p. 13) The representativeness of the 1958 cohort is. as mentioned above. deficient but less so than the percentage of 70 may indicate. The analysis makes use of four variables:

O Students sex. O Father’s socioeconomic status according to a five-stage scale: Persons with management positions in civil A) Academic professions. service and industry. servants and white-collar workers in lower positions with a B) Civil theoretical education beyond compulsory schooling. workers in lower positions without a C) Civil servants and white-collar theoretical education beyond their compulsory schooling. D) Farmers E) Workers O Studenfs average school mark in grade 6 ( 1948 and 1953 cohorts) or grade 9 ( 1958 cohort): the average school marks were transformed to a ten-stage scale with ll) per cent of the sample in each stage: O Whether the student continucd for a lllth or llth school year or not.

Due to fundamental between the age changes in the school organization Cohorts. different had to be used for different data sets. The categories following specifications are used in the descriptive parts of the study.

Students born in 1948 :md 1953 .Students born in 1958 am! 1959

3- and -1-year gymnasium 3- and 4-year “g_vmnasieskola“ theoreti- Continuation school (“fackskola) 2-year “g_vmnasieskola. cal Vocational school (yrkesskola“) 2-year “gymnasieskola“. practical Lower secondary school (“real- Special course in “gymnasieskola skola. flickskola“) Comprehensive school (“enhetsskolal in education Not participating in education Not participating

“ All the lines in the “g_\innasieskola“ will be found in table XVlll.

SOU 1980:31! (15 .SII/mm:/_\'

The comparative analyses concentrate on the two extremes of these scales: the 3- and 4-years. mainly university-preparatory lines of the g_vmnasium. and the non-participants. lndirect results are also accrued for all the intermediate stages taken as a unit. The design of the cohort comparisons is summarized in Figure 1 (p. lll) Since a considerable part of the 1948 cohort. due to the organization of the lower secondary stage. reached upper secondary education in their llth school year. the 1948 and 1953 cohorts were compared at the age of 18. The comparisons between the I953 and the younger cohorts were made in their 10th school year -the last year for which information is available in the 1958 i and 1959 samples.

Whether the student continued for a 10th and llth

school year or nor (cf. Chapter 3)

Tables 5. 6 and 7 (pp. 17-18) show the proportions of the different age cohorts that were found in different forms of schooling. and outside the school system. when they were 17 and 18 years of age. ln the 1948 group only one third were in school at 17. the majority ofthem in university-preparatory lines. In the 1953 cohort these proportions had increased considerably. and more so for the intermediate lines. The vocationally oriented lines continue to increase in the 1958 and 1959 cohorts. e

Background variables and continuation to 3- and 4-year lilies

(cf. Chapter 4) The background variables were introduced into the analysis in three consecutive steps. First. differences in frequency of entering 3- and 4-year lines were studied for male and female students from the five socioeconomic groups. Then the choices were related to achievement in compulsory school as measured by school marks. Finally the influence of initial achievement was eliminated from comparisons between sexes and socioeconomic groups. A total overview of continuation to university-preparatory lines is summarized in Figure I. In all the age cohorts there are sizeable differences among the socioeconomic groups in the proportion of students selecting to go on to a 3 or 4 year line. Group A which represents students with fathers in academic and managerial professions is highest. and group E (working-class) lowest. in choice frequency. In all strata the proportion increased between the 1948 och 1953 cohorts. but more so among students with working-class and agricultural backgrounds (D) which is an indication of equalization of participation. From the I953 to the 1958 and 1959 cohorts the increase is found in the groups with higher educational background among parents (A and B). For the lower groups the overall frequencies remain unchanged. (The differences between 1958 och 1959 may be due to differences in sampling return.) This means that the trend i0\\tll(l\' equalization was broken. There is a strong relation between achievement in compulsory school and continuation to 3- and 4-year lines as can be seen in Figures 4-5 (pp. 24-27). The increase between the 1948 and 1953 cohorts is quite uniform at different

(6 SUI’ msn: ll) Smnlnury

Per cent Per cent 70- 70-

50“

30-

20-

osununuc 10- 58 an-1-o

I l l l l

B A E O... C B A

Socioeconomic group Socioeconomic group

Figure I. Re/uIian.s be- mark levels except the lowest ones where it is slight. Between the I953 och IW(’(’II S()(‘i()((()Il()IHi(‘ 1958 cohorts the changes go in different (lll‘ € CIl0l1.\ for male and female .rIu!u.s‘ and Ir(m.siIi()n to students — upwards for males and downwards for females. The sex differences 3- and 4-year upper seappear most clearly when school marks are kept under control as in Figures ll comlzujv education in och lll. At each mark level males choose the university-preparatory lines different age (‘(1/l()II.\. more often than females and this tendency is strengthened considerably between the 1953 och I958 cohorts. (No school marks were recorded for the 1959 cohort.) The increasing inequality between the sexes will he further analyzed below. The third step in the analysis —keeping achievement differences out of the comparisons between socioeconomic groups — is described in connection with Appendix tables VlIl—Xlll (pp. 77-80). In short. it implies that the u/zweig/zrczl average of the percentages for different mark levels is used as measure of choice frequency for each socioeconomic group. instead of the overall frequencies that are influenced by differences among mark distributions in different socioeconomic — groups group A having higher marks than B. B than C etc. The unweighted averages show the HFI effect of socioeconomic background upon choice —over and above the extent to which family background may already have influenced the marks in compulsory school. The elimination of mark differences reduces the socioeconomic differen-

SOU 19x0 311 Siiiiirzir//‘_\ (7

Per cent 100-

90- 70/71 Male 70/71 80._ Female _. .° 65/66 , / Male g I , . 70- ’ å 65/66 v / Female

i 60—~ /

40-

30-

20‘

lO— _ _ Figure II. Relations between ,sexa school mar/5 and choice of 3- and 4o year 7 i I I I I I I T -r

u/‘2/)ersecoiidz:r_v

1 2 3 6 7 8 9 10 educal/on In different School marks age cu/zorrs.

ces consideribly. but still they remain large. as can be seen in Figure IV. Now the agricultural group (D) emerges as the most underprivileged group. whiclnis a combined effect of a fairly high mark level in rural areas and u low choice frequency due to longer distances to upper secondary-level schools. Theincrease from the 1948 to the I953 cohort is quite uniform for all socioeconomc groups. and for male and female students. which means that the signs 01 equalization found in the overall frequencies have now disappeared. The increase of sex differences between the 1953 and 1958 cohorts is agiin most striking.

SUU |‘)SU:3(l 68 Summary

Per cent 100-

90-

80-

40-

Relations l Figure Ill.

°2åås m_ \,._ å å 10

between sex. school School marks marks and choice of 3-

variables and (cf. Chapter 5) and 4-year upper secon- Background non—parricipati0n

dary education in diffe- A similar in three for the frequency of rent age cohorts. analysis steps is undertaken in school. The overall results for males and females in non-participation different socioeconomic groups are presented in Figures 8 and 9 (pp. 34-35). Here the trend is quite clear between the 1948 and 1953 cohorts. Non-participation decreased. and more so in lower than in higher socioeconomic groups. It is the intermediate options at the upper-secondary stage that have gained most in the lower strata (see Figure ll). p. 35). Non-participation continues to decrease between the 1953 and younger cohorts. but here social equalization is less conspicuous. related to achievement in compulsory school Non-participation is strongly (see Figures 13 and 14. pp. 38-41). When school marks arc kept under control. means of as described above. the by unweighted averages socioeconomic differences are reduced. They do remain to some extent: less so. however. than for the choice of 3- and 4-year lines.

S()U I9sII;3u .S‘uIImuIr_I‘ ()9

__§ ä,

ouocoooso...

10-‘ o Male Qo—-sou 58 Male -*3 Female T Ma|e -oooooun 48 Male --—-. 53 Female 3020250 Femme oooooooouo Female O ° _ I I I T . l I I l: D F C B A E D C B A Socioeconomic group Socioeconomic group

The choice lines in present upper cducatinlt

of .vcmII(lur_\‘ Figure IV. R¢IuIimI.v

(cf. (w) b¢III('cII mt‘. .\‘(/I0()/

Chapter

mark.v und choice of}- The decreztse in ttott-pztrticipatiott for the _voungest age groups and the (Iml -J-ymlr upper .rcconincrease in sex differences (lm‘_\ education in diffefor the 3- and -l-_veztr lines are closely related to the rcnl age (0/l()II.\‘. [)Ij/_’/(~ reorganizzttiott of upper secondary education that was introduced in I97l - I(’Il(‘(’.\‘ in .\¢/Innl mark.s the integrated gt-mnztsicskolu. Therefore a closer analysis of the choice oliniimm-II. structure ofthis school form has been made with data front the I958 and N59 cohorts. ln Figure lo (p. -16) the 22 littesoffered at the gytnnasieskolzt are ordered :recording to sex differences in choice frequency. The -l-_veztr technological line and the l-yeat lines ;vreparzttory for practical technical occupatiotts are almost completely dominated by male students. The Z-_vear lines in home economics. ttursing. retail and office work and social welfare OCCUDiIIlOlTS are. to a similar extent. female in their recruitment, Some of the J-_vcar university-pretwztratory lines have ll better balance. ln Figure l7 (p. 47) SOClOCCOHOITIlC background is introduced and the most frequently chosen lines for males and femalcs are ordered according to the difference between more educatetl (A+B) and working-class (E) backgrounds. For both sexes. the ttatttral-sciencc line shows the greatest intbalztttcc towards the higher social strata. and some 3-_\eztt practical lincs deviate in the

OPPUSlIC LllTCCIlOH. ln Table Zl (p. 53) school marks from compulsory school (suntmztrizctl into high. medium and low categories) arc used as the stratification Variable. The pattern is similar to that of .\0CiUL‘L‘l‘l1Ul1ttC groups. The key to the incrcztsed sex diffcrcttces for .‘~« and 4-_\cztr lines is found in Fable 23 whcrc the choices of high ;Ichic\cInent studcttts are studied in relation to sex and social hiltkgfüllntl. The most intportztnt arc fittdirtgs illustrattetl in Figure V.

SOU Il).su:.tii 7ll Sir/mnmj\

Socioeconomic group

3 natural science

3 others

i 4 technology

Others

I l Ill IT I] i 50 40 30 2010 010 20 30 40 50 Per cent

3 natural science

3 others

2 nursing

Others Figure V. Choice nflinv in upper .wc0mIur_\‘ oduculiun among Iiigli-mIii(~ ring male and jbmule F l T l

front ølilferenl .vncioøcnn- 50 40 30 20 10 0 10 20 go 40 50

omit‘ ‘wort/).sx Per cent Female

male students almost 50 percent of socioecon- Among high-achievement omic groups A and B choose the natural-science line and only lll per Cent of them choose anything other than a 3- or 4-year line. 75 per cent of the working-class students Choose 213- or -l-year line. but among them the 4-year technological line which may lead directly to an engineering job is relatively more popular than among the upper strata. Among the high-achieyentent female students 70 per cent in groups A+B and only 35 per cent in group E Choose a 3- or 4-year line. most often a social. or economic one. The 2-year lines are rather attractive for hoth linguistic and which is the largest single line for groups. especially nursing. students. lt has a similar for these students to that working—class position which the natural-science line has for the upper classes. Evidently the oriented paths of education for yocationally 2-year lines form very attractive high-level female students. combining as they do occupational preparation with rather extensive credentials for entrance into higher education. This is an effect of the integrated gymnasieskola and the new admission certainly requirements to higher education. Such effects are less evident for male students except in one respect. The

SOU 1980:31) 7l .Su/umm_\'

4-year technological line has gained in all social groups and socioeconomic differences have decreased after the integration with the former 3-year university-preparatory lines (see Table 18. p. 49).

Discussion and conclusions (cf. Chapter 7)

The age cohorts investigated have passed through an educational system which has been under continuous reform at all levels. As can be seen from Figure 18 (p. 55) changes in organization and curriculum have taken place between cohorts both at the compulsory level from which the students went on and at the upper secondary level where they were observed. Also the admission requirements for higher education were different for different cohorts. This change took place at a time (around 197(1) at which a strong upward trend in educational participation was succeeded by at least a temporary recession. The results reflect the combined effects of all these factors and it is very hard to disentangle specific influences in a more conclusive way. Equality of participation between socioeconomic groups increased between the 1948 and l953 cohorts. and it is likely that this was a side-effect to the better geographical distribution of secondary education both within the comprehensive school and at the upper secondary level which also shows up in the overall upward trend in participation. This trend toward equalization was broken between the l953 and 1958 cohorts. The main change in participation here. however. was the increase of differences between male and female students in their choice of lines at the upper secondary level. Vocational lines became more attractive for female students. and especially for high-achievement students from working-class background. This is probably a combined effect of the reorganization of the upper secondary school and new admission requirements for higher education. The intimate relationship between the vocational lines and the structure of the labour market seems to result in more sex differentiation in educational choices. ln this picture of the present gymnasieskola - with great differences in participation remaining between students of different backgrounds — one can focus on the negative signs: in spite of all these organizational changes equality has not been achieved to an_v great extent. One also can focus on the positive signs: a very large proportion of each age cohort finds an educational course to pursue in this school with good prospects not only in relation to the labour market but also for continuing education. Some groups put priority on immediate occupational preparation. Other groups prefer to keep a broader range of possibilities open for the future. taking greater risks for greater potential reward. lt seems that organizational reforms have had rather little impact on such behaviour. lt is still true. however. that some low-achievement. low-background groups arc outside the educational level (see Table 23) and system at upper secondary these are among the most important to observe in the present review of the gymnasieskola.

SOU l‘)h():3l 73

Bilagor

Tabell l överensstämmelsen mellan SCB:s registerdata angående påbörjade studier höstterminer I974 och faktiskt bedrivna studier vårterminen I975. Materialet uppdelat på socialgrupper

Socialgrupp X + B Socialgrupp C + D

Bedriver studier vt 75 Bedriver studier vt 75

:Jag 5:21:19

Lppgm Uppgift Enligt Enligt SCB:s - - SCB:s - la ne, Ja ne] register register

. 1 690 72 . I 696 94 la J3

Socialgrupp E

Bedriver studier vt 75

:lågt

‘°99‘“ Enligt SCB:s ja nej register

2 220 182 ja

50 °/o 5 % Påbörjat studier h t 4 7 133 1 090

nej 5% 30%

74 Bilagor S( )U |‘)‘\U:3H

N. 3

Sc Em E. E :o 3.0 »No E ä. xNm Km v5

...um N w å m v

:N 3, -

om

a: o: Em. 2. mm_ SN. :.m E E. ...mm

m _ N m _ m

N é S. :N m_

se

o m: Nå me_ Q. mm a .å ;z

_ m_ ä E., 2

mm Es

R ä.

ä_ SN Rm så E:

u _ u _

N ä c N

o: e: .N NN 2

m E 5 m êN ä_ ä..

N m : v ä R s.. 2 nu 2

...z & ?N :du & N3 ma

5.._8._3 53.028

3 E. m_ :

NE o: E E me.. oc.. Re m. N.: ma 2.:

.mm m m, .ä _ N m.

_ c

oN ä mm _

xmN

S_ ...WN 2.. å.. .KN EN m :S

m _ N m _ m.

.små .u.=mmm_

m 2 m - 2 we 5 ...w Nm E

n_ Sv. m2 o å ?N

.2_=__§_§ .o._Ea$_._o

o m.

E m: ä xN D..

å_ Nå E. Mam _: så E.

u _ u _

Sc» m 50:0 m w

NN 3 cm S. »N

m om_ ä_ Sm. m mNN NN.. si.

._2252 .a_u—xE=

mm__:n__ %__§2

- N E c N

t_ om No N_ m_ å

E oc_ omN

_u_..2.2= _«_._2«E

em mum

2922: 28.8.2:

.Esa .cExm

nä.

w_._%__e= m.__%__£._

= :m .m

_V._8_£2_._m

$3.58

.ucEm3:o ..._e_E2=_m_

âesâ

v

“sååå

v

29.335_

_ _

:Bus

.o

:aaah

.o N .E m. m_

SOU 1980:31) 75 Bi/agar

E: NN? ax SN N.: så o: ac _NN S E: så

...Hm _ EN_ N sm _ N

N

a_ E,

SN NaN M5 ma NN_ ms. NNN NN_ _N SN NN_

m_ N m_ _ N

_ å NN _ :. s_ N

n_ _ J.. 3.. I: ä_ å. n_ ?N v2.

3 N_

u :NN NN_ N: am os_ u mm N: E e_ o; å_

s_ z _N N_ c

m RN _N_ Now. N_ 3 NN o:

NNN Nå.

§..__:=_3_ %__E_5_

NN o_ N_ 3 a. N

:s t.: Rm No_ 2 E 8

:s an

32.25_ 22.25

o: m? :No E_ a: .i 2

Nå_ SN as NE e; ES

.å _ .. .mm _

v

_E35_

NN N.. N

E2:

:N _NN SN o? NaN EN NNN NN? ä_ NaN

m N m_ _ N

_emma_ NN m.. NN __ Emma_ N

n_ N.: NaN Nä N_ å E cw SN Nä

.2_.._.§_§

.2_:_.§_§

o... 3. NN N

u :NN ä_ ?N Nå

u :NN S_ _N_ NaN Nä

ac» om .z N_ N_ :ao -

N_ mm o: EN m SN E. NN NN_ ...R

%__§2 aw==£_

o_ o_ N

No_ N_ om. N_ -

Sm wow NN om NaN

_~_§aE

.areas

am

._9_wä__._

em

_28_c_u_:

Nm.:

...så

.sim

NR_

m_._%_5.= m.._%__£=

_ .N

_o:Em.3:u

:N

m_9_:8: .2e_m_8m soäoszo .o;Ewmv:o

mweeå

N

m_3_a_2.u_

m_8_m§__ .28_w_$m

N

m_8_c_2£

_

._32

.c & _

.sås

.o N _m_ N E

76 S( H 1980:30 Bilagor

s,

NS NN.. Nå N_N N: å_ E_ NE ~74 _xm :a im _ _. ...Nm _ _ _ N

N NN NN E. NN 2. NN NN I.

Q n_ NN_ __N_ s;

NN s_

u å_ o: :N NNN Nu_ u .EN N: NxN NNN :5

N _

NN a_

me En

N_ _a_ ...Q N_ E_ NN_ t_ s EN

aw:::_v_ :m__::_v_

_ NN NN z _N :å N.. NN NN

:du :NN EN NNN NN»

53.325 NN

5=_=mn£

»NN NR NN_ N: NN: .E :NN »NN NaN NN _ _ å: _. :N _ _ Nä_ N

øhxmha_

2. x_

:N N.: NE ;N SN e: KN NN: :NN

m_ _ N_ _ Nå_ N

atmmfl .v..wm_.N_

N

NN E N_ N... NN e: _N_

Q å_ NN_ _NN n_ N;

.u__Eu8_._u

N

.o.._Ea8_._u

:N NN_ EN SN E.: _N_ å. _a_ _

u SN EN :5 u

h...?

.Saw N

a_

we

NN NN N_ R e: E:

m .NN Rm. m NNN

antaga: 3.935:

_%__§2

N N.. __. N_ ...N NN NN NN

& NNN NS NNN s:

_a_._3aE

_~u._..0~N—=

Em

mum

_ink_ .se

.52 amâ_ .52

...sä ...sä

.Sim m=_£.__£.. Nss.__._:_

= e

...sa .sim ...sä

:N

.u:E_N$:u

...m__E__..m

_u;E.N3_8 22x52; :a__..._8._m

N _. _ _ &

:aaah

.o .N .N

:weak

.o :N .N N N N _m_ N N N _N_

SOU l98(‘:3U

Bilagor 77

_

:u:

Eu.. .2:

0.:? mås

...Lomma

_wcwvv

mEu:_E__o

mmExmwäus .uE..:__§m

En

.E0 m: uu

-E050

m:3:o_E_u. € _o_.o$

o

zoo

mmExmmäoa

s u:

:Em

3 v 2 f

cm 3. cm. E Nm ...x R :o :x

:EEE

mi: .m

coo 0.3.3 5:_

.EEEEEL

so:

m: z:

:uw:E.,E:mm:.wmE>0

.Eco

3 _ N x m

:E .Eo

Ei...

m _ mm S. Nm K ox om :S _

m::_.tuF.

mEoEäâEmq

.::

EoE

_SEnuE

...Nm

0.5.2.5 nEE..,w

§._=,£_o5w

E

:._m.__=.=.:_e£

3 c n N x

D E mm Tm S ac vN

aaam

:m: &

UUE

.Ehåzâmåos

:E

n:.EE›=.E

:::.:§E=

3 m. m.

U E :m: E

ams”

xN cm 2. E ox a: R

nå?

__::_8oa

.nEuwzcmmåun

_so_ oE & EE

& Exm

SED

o:

.__o::ov_

3 x _ E.

E3330

m _ cm mm ä. 3 S S m... S E3_

;EK

o..

:§20

SEE:m3

:uu E:

:uEE.E:_m

a

Emm_

.um_o?9us .m:Em_E=

Ewan

EomEcu

dä.. EE:

:u

u??

3 w

:mmmw:::_m.on

ä mm 2. cv Nu E 8 8 E,

5ucn_._£

u..

._m::oooE

coo m: 2:2_ :m:

cc\mc gm...

mEum_:mwbon

mEEnm

:ä :m

:o_E_ouuEu.:

w.

._§e£==;m

m:

-E050

om

_S_ouuE

msn:

:wzämbun

_ _

:Em

:så:

N m

2§a=.w__E%

a_ NN ä vv vc E. cm

£mE::

uu_Eu.:umuEu._._uu::

m

x3::__.~m

EEmåEä

3__5.3_§_=;w

E=§m

ca

§83

.E0

3 3 a N m n m: :EE :m:

mzcmwbon

m E Nm t. oo m_ :m

mmm_ouB

v02 §50 måna_

.armé

av

:EE

.m:.u.E=.w_n_oom

3 3 a m m n

unEB:umo.Eu._.u..u

n_ o m_

.2_~:oUuEC_..::_Ov:

:EEE

NN S 8

u.:m

:~._._cn..wa

..=:o%_Em

:u: :m :m: .n En_ vv cw:

.§5

u__m.___:m:o:m._o3o

_ 3 3 _ n m

au:m:m

E3

.E3358

U v_ :m av 8 mm vN _

:NUUE

.:u__m.8:_m:.wE£

En.: oem_ :EEE :EEE

Utfiw

._E:mv__n:_

E805

mchufimficoooi

:un

:aamäå m:._ova:__C_m

v v m

.mos

3_ :w

Ewå

m 2 cm

when

Nm S a om mm

nwtmá_ .wêäm

:EE

:uEEE:w

:m _

mw:.,::

...få u?

:m :m

Bus:

m:._oaa:._w_m.8om

3 3 3 a

uv:.:o:m

Eom

BEE

NN om om 5 E 3

023.030.

ä

E

m:._Eo_t___o

...E Ev

:u_o::

EOCDO

:2:8oEmw:ww.oc

:o

Eco

:§3:

«E232.»

m:o__m:_:m:o:m:omno

.ov_oE

m

.m:.§E:._w_m_oom m:ovE:E_mm:E›m

_=

Emo:

:_:mEo:u.U r_o._mEoEEov_ :m:ouoE_um:

.E:..w_a_uom mm_~_xmmbom :ozunmh .EEEEEQ :§_._o:_ .wzâmâog

wa

=onn._.

_ un_ &

:EEE

N m v m c n w o

o_ m: :w:

78 S( )U 1980:31) Bilagor

:u: :UG

-E050

mmaimuâon

-EOCUU

mmaimwäoa

_

:Em

_ _ 3 m n

:Em

3 N m m m_ _ 2 R m.. Nm. v» Q Nm

N om mv mc w R

Sao _ .Sao

3 3 3 v o 3 N c o E

m_ 33 2 om vw Q 3N m E 2. m.. E. E

016-052_ 0322::

3 3 3 v m n 3 c v m. c N _

Q mN om ä E 2 Q ä ä 3 cc _N

a=..oE=.:_ «:._oE==:

3 m _ N o 3 m m 3_ 2 U 2 mm mv $ vw 8 U NN m.. 3 E vw I..

_S_

3 m w c 3 N. a m_

mm m xm .v J. ä E .8 av

4.23.

m vm ...N mv E om å

imo..

:o:_E._o:m :uEEö:m

.38..

3 3 c _ 3 m

3 ...N ä om E :w va mm m_ 3N ä. mv 3 E. xx mo 3.

wâme

m_

.Eo:oO -EocoO

:Em

_ 3 m m o

:Em

3 3 N N w m _ m_ om ä E Q. mm vm Nm mv oc 3N

=_.__§...:u ärm-..

3 _ 3 _ e c 3 3 c _ N N. _ 3 mN vm mm m_ m _ ...N å 8 3 m_

:U0

.utav

am m _ _ N 3 3 N 3 3 _ 3 3 3 a_ 2 m_ D v_ E om ä N. O ä, E

:oo

...c::_._

.m

_ 3 w w 3 3 _ c c 3 3 2 mm mv N: U N. Nm vm å. Q _N U mm o...

£06

coo.

..o::_._ 3 3 3 m :WG: m N c n e_ mm

m m_ 2 om vv S 3 vw m cv cv E. ä :m

:uEE.o:m :oEE.u:_w

au_.:m-w—

._aw=_._m.3_

3 3 m o 3 3 m c o_

E ä mv mv w.. mm _m vv Nm E E. mm m»

=u_u3: :o_ov:

x. X

nE:..w_a_8m §%w§m :_=mEo:oO ..._.:u_«_§ mmmämmâom :_5EcEc

._25 =0£G.—.

_ N m v m o n w o _ N m v m. c n x o o_ o_

SOU l98():3()

Bilagor 79

:oo

-E050

mmaimwäca

:Em

_ o m. m_ vw mm ä E cw ä S.

.äta

c c N o m m m_ R v 3 E m.. Nm

oua_ou:_

v o c o o

Q m_ .m av Z. ä om

.E._ov_=.:_

o o n m U m_ S T. 8 om ä R

m3_

o o o

m mm .m om E. E. 2. v0 ä

.mtE.

:u=_E.o:w

imo.. a o e_ mN vv mm om 8 mo 8 om

.E00

.Eo:oO

m_

:Em

o v 2 m_ R Nm vv vw Q. ä vm

5335:?

o _ m m

m 2 NN om vv oo M: 8

.w_...3.

c o N. v c

O E :U a Q. we vn

:oo

.n c N m

_ U E om NN mv R om P mm

02:

:E:

o w v

m om E we o.. S mm m... mv

:u=_E._B.:w

«u_._m-: o w

ow m_ S Nm 8 E vw ä av

:o_~_.=

Um

.E:._w_a_uem zEmEocoO

:aaah

_ N m v m o N w o & S

SUU |UNULW| 80 Bilagor

:u: :u:

.EocuO

mmwimwäon

.E050

mmåxuuäun

_ _ _

:Em

_ _ c v

:Em

3 N Z Z _ f N I. mm. m.. i :m S. å. mm. Z. NN

.Sao _ .Sao

3 3 3 3 m c 3 c v x m_ Q. _N c_ a S. :c I m om S. E m_

0520:5 u_...«_uu:_

3 3 3 c c 3 m 3 3 c c v 2 2 mm om mm. I Q .m :v mv 3 o

a=..oE=:._

s=._oE=.:_

m m m o 3 _ m. x 3 m_ I om R ä. 2 U 2 ä cm mv 3 K R U

mg.

& 3 3 m. 3 c 3 c N ä ä. m :m mm om 2 2 ms

.mävn

m f S. Nm E 5 ä

dä..

:u:_E.u:m .5:_E._2:.§

dm? 3 3 a 3 5.30 3 a 3_ o_ Em R E. :x ox 3 9.

.m _N _c vw 2 å 3, m_

3.30 E_._m.E=:u

m_

-E050 -EocuO

:Em

_ 3 m c x

:Em

3 N m 2 E mm 3. S. S :x :m m_ om 9, E E. cm

EEmaEFE

3 3 N m c x .armé 3 _ N m m. o n om cc Q _N

m_ x_ ...N _m E. 2 m

:u:

.armé

.n_

3 3 3 v m. n 3 c v v m. m_ mc :N a mm 3N cm am E n_ å «N S

soc

20:55_

.m _ _ 3 3 N N n 3 v

U m_ om D. o» 2. om :o: U a_ v_ 3N mm om R i on

5:53_

_Ka_ :_25

3 m N v 3 n m N. 5

m_ c_ ä mv 2 i å Nm m m S. S. No :3 5

.«u=_..,I._

C0_.:—:._0~.:ow\/

auzmä

:o:_::o:m

3 3 c v 3 m. a

Nm mm om S E 8 R x_ ä vv 3. m.. mx ä .1

5.3.2 :o_ov:

:X :En

mwmimmbom :EmEo:uO ._._.:u_=_§ mm_u._v_mw5om

:_:.:.::.:.L

...E=..w_a_uem

__u._:,_. __..:_s._.

_ N m v m o n x o _ N m v m. c p x 3 3_ o_

Bilagor Tabell XIV 1958 års material uppdelat på gymnasielinjer och annan verksamhet i kombination med kön och socialgrupp

151 3 samh 65 42 46 153 144 80 71 295 3 naturv 245 108 93 446 159 54 47 260 3 ekon 95 52 47 194 90 73 78 241

2 social 38 43 75 156 129 177 183 489 2 ekon 29 30 46 105 30 61 69 160 2 tekn 34 32 40 106 - - 2 2

82 sou 19:40:30

Bilagor

Tabell XV 1959 års material och annan verksamhet i kombination med kön och uppdelat på gymnasielinjer socialgrupp

2 beklädnad

2 el

2 jordbruk 4 6 5 15 73 176 378 627 2 konsum 2 Iivsm 7 9 18 34 5 5 13 23 4 7 15 26 1 1 1 3 2 skog

2 trätckn

Specialkurser 167 436 1 002 1 605 202 378 1 001 l 581 Ej i utbildning

l 119 l 453 2 730 5 302 1 069 1 311 2 604 4 984 Samtliga

Bilagor Tabell XVI Verksamheten ett år efter grundskolans slut bland elever från två olika kategorier inom socialgrupp E. 1958 års material

I = yrkesutbildade arbetare; ll = övriga arbetare.

sou 1980:30

84 Bilagor

Tabell XVII 1958 års material och annan verksamhet i kombination med kön och uppdelat på gymnasielinjer

betygsnivå

Betygsklasser Manliga Kvinnliga

1-3 4-7 8410 Sza 1-3 4-7 8-10 Sza

10 248 276 534 - 6 22 28 4 tekn 2 12 16 30 — 35 116 151 3 hum 1 41 111 153 -— 50 245 295 3 samh — 47 399 446 — 20 240 260 3 naturv

2 musik

Specialkurser 726 258 42 1 026 581 445 117 1 143 Ej i utbildning

1 428 1 574 1 051 4053 933 1 700 1 447 4081) Samtliga

SOU l9.‘4U:3() 85

Bilagor

Tahell XVIII Gymnasieskolans Iinjer. Svenska och engelska benämningar. Lines of the upper secondary school, Swedish and English terms.

3- och 4-årigu linjer 3- and -l—_\(m' lines 4 tckn teknisk linje technology line 3 hum humanistisk linje liberal arts line 3 samh social sciences line samhallsvetcnskziplig linje 3 naturv naturvetenskaplig linje natural sciences line 3 ekon ekonomisk linje economics Iinc

Z-åTiKH Iøorvliskrz linjer 2-_\¢m' l/I(’()r‘(’li(‘(l/ limit 2 social social linje social line 2 ekon ekonomisk linje economics line 2 tekn teknisk linje technology* line 2 musik musiklinjc music line

.Z-åriga pruklisktz lin/er 2-_\euI prucliczl/ lines 2 bekliidnud bckláidnzidsteknisk linje Clothing manufacturing line 2 hygg bygg- och zmlåiggningsteknisk linje building and construction line 2 distr distributions- och kontorslinjc distribution and clerical line 2 el el-telcteknisk linje electro-telecommunications linc 2 fordon fordonstcknisk linje motor engineering linc 2 jordbruk jordbrukslinje :agricultural line 2 konsum consumer line konsumtionslinje 2 livs livsmedelsteknisk linje food manufacturing line 2 skog skogsbrukslinjc forestry llllC 2 process processteknisk linje processing line 2 trêitekn träteknisk linje woodwork line 2 verkstad verkstadsteknisk linjc workshop line 2 vård várdlinjje nursing Iinc

sou 1981:31) 87

Referenser

Husén. T. (1972) Social background ana educational career. Paris: OECD Härnqvist K. (1966) Social factors and educational choice. International Journal of Educatimal Science. 1. 87-102. Härnqvist K. (1978) Individual zlematzd for education. Paris: OECD. Härnqvist K & Svensson. A. (1973) A Swedish data bank for studies of educational developnent. Sociological Microjournal, 7. s. 35-42. Reuterber-_1.S-E. (1968) Val av teoretisk utbildning i relation till sociala och regionala bakgrurdsfaktorer. Göteborg: Pedagogiska institutionen. Göteborgs universitet. Statistiskacentralbyrån (1974) Socio-ekonomiska grupper för individer. Rapport från en av SCB tillsatt arbetsgrupp. Stencil. Statistiskacentralbyrån ( 1976 a) Social bakgrund och övergång till gymnasieskolans 3och 4-åriga linjer. Information i prognosfnigor 1976:6. Statistiska centralbyrån (1976 b) lndividualstatistiken. Skoldata för ett urval elever födda 1°48 och 1953. Promemoriorfrâtz SCB 1976:8. Statistiskacentralbyrån (1978 a) Grundskolan I973/74. Elevuppföljning våren 1975. Statistisla meddelanden. U 1978229. Statistiska centralbyrån (1978 b) Utbildningsstatistisk årsbok 1978. Stockholm: Statistisla centralbyrån. Statistiskacentralbyrån (1979) Grundskolan 1974/75 och 1975/76. Statistiska nzeddelanden. U 1979:24. Svensson. A. (1964) Sociala och regionala faktorers samband med över- oclt underprrstation iskolarbetet. Rapporter från Pedagogiska institutionen. Göteborgs universiet. Svensson, A. (1971) Relative achievement. School performance in relation to intelligetce, sex and home environment. Stockholm: Almqvist & Wiksell. Svensson, Å. (1977) Jämlikhet och högskoleutbildning. Rapporter från Pedagogiska institutimen. Göteborgs universitet. Svensson. A. (1979) jämlikhet på gång? UHÄ-rapport 1979:9.

Statens offentliga utredningar 1980

Kronologisk förteckning

. Fjorton dagars fängelse, Ju. . Skolforskning och skolutveckling. U. , Lärare i högskolan. U. . Preskriptionshinder vid skattebrott, B,

wmxiçnmbwm»

. Förenklad skoladministration. U. Offentlig verksamhet och regional välfärd. l. . Kompensation för förvandlingsstraffet. Ju, , Privatllvets fred. Ju, , Övergång till fasta bränslen. I. . Okad kommunal självstyrelse, Kn. . Vildsvin i Sverige. Jo, . Mineralpolitik. l, . Lönar det sig att tillsätta fluor i dricksvattnet? S. Kärnkraftens avfall. I. . Läromedlen iskolan. U. , Vissa frågor rörande flerhandlkappade. S. . Datateknik och industripolitik. I. . Att vara skolledare, U, . Fler kvinnor som skolledare. U, . Jämställdhet i statsförvaltningen. B. . Hem och skola. U. . Utbyggnad av yrkesmedicinen. A. . Statligt kunnande till salu. B. . Bättre miliöinformation. Jo. . Studiestöd. U. , Mot bättre vetande. U. . Barn och vuxna. S_. . Massmediekoncentration. Ju . Vilt och trafik. Jo. . Den sociala selektionen till gymnaslestadiet, U.

Statens offentliga utredningar 1980

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet Fjorton dagars fängelse. [1] Kompensation för förvandlingsstraffet. [7] Privatlivets fred. [8] Massmediekoncentration. [28]

Socialdepartementet Lönar det sig att tillsatta fluor i dricksvattnet? [13] Vissa frågor rorande flerhandikappade. [16] Barn och vuxna. [27]

Budgetdepartementet Preskriptionshinder vid skattebrott. [4] Jämställdhet i statsförvaltningen. [20] Statligt kunnande till salu. [23]

Utbildningsdepartementet Skolforskning och skolutveckling. [2] Larare i högskolan. [3] Forenklad skoladministration. [5] Läromedlen i skolan. [15] Utredningen om kvinnliga skolledare. 1.Att vara skolledare. [18] 2. Fler kvinnor som skolledare. [19] Hem och skola. [21] Studiestöd, [25] Mot battre vetande. [26] Den sociala selektionen till gymnasiestadiet. [30]

Jordbruksdepartementet Jakt- och viltvárdsberedningen. 1.Vildsvin i Sverige, (11)2. Vilt och trafik. (29) Bättre miljöinformation. [24]

Arbetsmarknadsdepartementet Utbyggnad av yrkesmedicinen. [22]

lndustridepartementet Offentlig verksamhet och regional välfärd. [6] Overgáng till fasta bränslen, [9] Mineralpolitik. [12] Kärnkraftens avfall. [14] Datateknik och industripolitik. [17]

Kommundepartementet Ökad kommunal sjálvstvrelse. [10]

Anm. Siffrorna inom klammer betecknar utredningarnas nummer i den kronologiska forteckningen.

l§‘é’.1?3‘5%’§’i§’é‘8‘x°

LiberFÖrlag

Allmänna Förlaget