Lärare i högskolan

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2013

HÖGSKOLAN

TlLL NYARBEFS- OCH TJÄNSTEORGANlSATlON FÖRSLAG

\ BETÄNKANDE AV LÄRARTJÄNSTUTREDNlNGEN

SIM

1980:3 n

Statens offentliga utredningar “éâilâål 1980:3

5%

Utbildningsdepartementet

Lärare i

högskolan

till arbets- och

Förslag ny

tjänsteorganisation

Betänkande av lärartjänstutredningen Stockholm 1980

Omslag Jan Bohman Jernström Offsettryck AB

ISBN 91-38-05303-9 ISSN 0375-250X Gotab. Stockholm 1980

Till statsrådet och chefen för

utbildningsdepartementet

Regeringen bemyndigade den 14 april 1977 chefen för utbildningsdepartementet att tillkalla en kommitté för att utreda vissa tjänsteorganisatoriska frågor inom högskolan m. m. Med stöd av detta bemyndigande förordnade den 25 april 1977 f. riksdagsledamoten Ola Nyquist.

Wax-*vw-c-:vvrq-ç

departementschefen riksdagsledamoten Claes Elmstedt. sektionschefen Lennart Grudevall, riksdagsledamoten Birgitta Johansson. sekreteraren Henric Löfström. utredningssekreteraren Sten Marcusson, sekreteraren Sven Nilsson, dåvarande planeringschefen Kerstin Lindahl-Kiessling. riksdagsledamoten Rune Rydén, riksdagsledamoten Roland Sundgren. generaldirektören Birgitta Ulvhammar, samt ombudsmannen Jonas Åkerstedt att vara ledamöter i kommittén. Som sakkunniga förordnade departementschefen från samma dag fil. kand. Peter Egardt, professorn Ingvar Lindqvist och förhandlingsdirektören Birger Sandberg. Åt Nyquist uppdrogs att vara ordförande. Lindahl-Kiessling entledigades från uppdraget fr. o. m. den 1 oktober 1977. Till ny ledamot fr. o. m. samma dag förordnades professorn Olof Ruin, Nyquist entledigades från uppdraget fr. o. m. den 1 december 1978. Till ny ledamot. tillika ordförande. förordnades fr. o. m. samma dag riksdagsledamoten Jörgen Ullenhag. Genom beslut den 15 februari 1979 förordnades professorn Ingvar Lindqvist och planeringschefen Erland Ringborg till ledamöter. Genom beslut den 25 april 1979 entledigades Ulvhammar från uppdraget. Till sekreterare förordnades den 25 april 1977 departementssekreteraren Bjarne Kirsebom. Som biträdande sekreterare har tjänstgjort studierektorn Gunnila Bruhn, fil.mag. Karl Johan Köhler, byrådirektören Carin Lindborg och byrådirektören Sune Reinhold. I utredningens kansli har tjänstgjort Ruth Ericsson och Agneta Svensson. Kommittén erhöll den 15 februari 1979 tilläggsdirektiv. Kommittén har antagit namnet lärartjänstutredningen. Kommittén har nu slutfört sitt uppdrag och får härmed överlämna sitt betänkande: Lärare i högskolan. Förslag till arbets- och tjänsteorganisation. Reservationer har avgivits av ledamöterna Marcusson, Ruin, Rydén,

och Åkerstedt. Särskilda Ullenhag yttranden har avgivits av ledamöterna Löfström, Marcusson, Ruin. Rydén och Åkerstedt samt sakkunnige Egardt.

Stockholm i mars 1980

Jörgen Ullenhag

Claes Elmstedt Lennart Grudevall Johansson Birgitta

Ingvar Lindqvist Henric Löfström Sten Marcusson

Sven Nilsson Erland Olof Ruin Ringborg

Rune Rydén Roland Sundgren Jonas Äkerstedt

Peter Egardt Birger Sandberg

/Bjarne Kirsebom Gunnila Bruhn Karl Johan Köhler Carin Lindborg Sune Reinhold /Ruth Ericsson Agneta Svensson

Innehåü

. . . . . 15 llnledning . mål 15 1.1 Utredningsarbetets 1.2 karaktär 16 Utredningsförslagens av kommitténs 17 1.3 Sammanfattning förslag

2 Internationell utblick 27

27 2.1 Allmänt 2.1.1 Danmark 27

2.1.2 . 28 Norge 2.1.3 Storbritannien . . . . . . 29

2.1.4 30 Förbundsrepubliken Tyskland 2.1.5 USA . . . . . . 31

33 2.1.6 Några iakttagelser

35 3 Verksamheten inom högskolan 35

3.2 . . . . . . . . 36 Forskning och forskarutbildning - 36 3.2.1 Forskningsorganisationen några utgångspunkter 3.2.2 38 Fasta resurser för forskning 3.2.3 .Externt finansierad 39 forskning . 39 3.3 Forskarutbildningen 3.4 40 Konstnärligt utvecklingsarbete 41

3.5.1 och fortsatta 41 Högskolereformen utvecklingslinjer 3.5.2 42 Studieorganisationen och examination 43 3.5.3 Undervisning 3.5.4 44 Studievägledning . . . . . . . . 45 3.5.5 Läromedelsproduktion 3.5.6 förenade med de praktiska inslagen i Arbetsuppgifter 46 utbildningen . . . . . 47 3.6 Fortbildning 47 3.6.1 Forskningskontak

4 Tjänsteorganisation i den statliga högskolan . . . . . . . 53 i 4.1 Bakgrund . . . . . . . . . . . . . . . . . . 53

4.2 överväganden och förslag . . . . . . . . . . . . 54

4.2.1 Analys av nuvarande organisation . . . . . . . 54 4.2.1.1 Högskolans lärartjänster . . . . . . . 54 4.2.1.2 Tjänsteorganisation för externt finansierad forskning . . . . . . . . . . . . 57 4.2.1.3 Tjänster för konstnärlig utbildning . . . 58 4.3 Allmänna överväganden . . . . . . . . . . . . . 59 4.3.1 Kompetenskrav för lärartjänster . . . . . . . 60 4.3.2 Tjänsternas innehåll . . . . . . . . . . . 61 4.3.3 Forskningens villkor . . . . . . . . . . . 62 4.4 Förslag till tjänster som lärare i högskolan . . . . . . 64 4.4.1 . . . . 64 Tjänst som högskolelärare/högskolelektor 4.4.2 Tjänst som docent/biträdande professor . . . . . 66 4.4.3 Tjänst som professor . . . . . . . . . . . 73 4.5 Rörlig resurs för forskning . . . . . . . . . . . . 76 4.5.1 Allmänt . . . . . . . . . . . . . . . . 76 4.5.2 Ett nytt styrmedel för forskningsresurserna . . . . 77 4.5.3 Den rörliga forskningsresursens 77 användningsområde 4.5.4 Vissa avgränsningsoch dimensioneringsfrågor . . 79 4.5.5 Ansvar för beredning och beslut . . . . . . . 80 4.5.6 Fördelningsproblem . . . . . . . . . . . . 81 4.5.7 Inrättandet av tjänster på underlag av medel från den rörliga forskningsresursen . . . . . . . . . . 83 4.5.8 De konstnärliga utbildningarna . . . . . . . . 84 4.5.9 Besvär över beslut om fördelning av medel ur den rörliga forskningsresursen . . . . . . . . . . . . 85 4.5.10 Uppbyggnaden av den rörliga resursen . . . . . 85 4.6 Särskilda åtgärder för främjande av de mindre högskoleenheternas anknytning till forskning . . . . . . . . . . . 86 4.7 Vissa tjänsteorganisatoriska . . . . . . . 87 specialfrågor 4.7.1 Tidsbegränsning av anställning . . . . . . . . 87 4.7.2 Deltidstjänster i kombination med studier . . . . 90 4.7.3 De konstnärliga utbildningarna . . . . . . . . 91

4.7.4 överväganden och förslag . . . . . . . . . 92

4.7.4.1 Tjänsteorganisation för de konstnärliga utbildningarna . . . . . . . . . . . . 92 4.7.4.2 Anställningsform m. m. för vissa lärare inom de konstnärliga utbildningarna . . . . . 93 4.7.5 Språkutbildning . . . . . . . . . . . . . 95 4.7.5.1 Bakgrund . . . . . . . . . . . . 95 4.7.5.2

Överväganden och förslag . . . . . . 95

4.8 Vissa övriga frågor . . . . . . . . . . . . . . . 98 4.8.1 Högskolans anslagssystem . . . . . . . . . 98 4.8.2 Underlag för lärartjänster . . . . . . . . . . 99 4.8.3 Inrättandet av tjänster . . . . . . . . . . . 100

5 Ledningsfunktioner i forsknings och utbildningsverksamheten inom den statliga högskolan 103

5.1.1 Ledningsorgan m. m. inom högskoleenheterna 103

5.1.2 Verkställande funktioner 104

5.2 överväganden och förslag 105

5.2.1 Allmänt 105 5.2.2 Institutionen . . . . . . 106 5.2.2.1 Uppgifter för styrelsen . . . 106 5.2.2.2 Uppgifter för prefekt och studierektor 106 5.2.2.3 Behörighetskrav för prefekt och studierektor 108 5.2.2.4 Forskarkollegium . . . . . 110 5.2.3 Ledningsfunktioner ovanför institutionsnivån 111 5.2.4 Vissa särskilda tjänster 113 5.2.4.1 Utbildningsledare 113 5.2.4.2 Biträdande utbildningsledare och ordinarie tjänst som studierektor 113 5.2.4.3 Studievägledare 114 5.2.4.4 Praktikkonsulent 115

6 Arbetsorganzsation inom den statliga högskolan 117 6.1 Allmänna överväganden . . . . . . . . . . . . 117 6.2 Lärarens åligganden; användningsområden för lärartjänster 117 6.3 Lärarnas arbetstid . . . 118 6.3.1 Allmänna överväganden . . . . . . 118

6.3.2 Överväganden och förslag till ny reglering 119

6.4 Bemanningsplanering och arbetsfördelning på institutionerna 122 6.4.1 Allmänna överväganden . . . . . . . . 122

6.4.2 Överväganden och förslag rörande bemanningsplane-

6.4.3 Överväganden och förslag rörande arbetsfördelning 123

6.4.4 Beslut om tillämpningen av bemanningsplanering 124 6.4.5 Samordning av budgetarbete och bemanningsplanering . . . . . . . . . . 124 6.4.6 Underlag för lärarens tjänstgöring 126

7 Tillsättningsgrunder och tillsättningsordning 129 7.1 Tillsättningsgrunder 129 7.1.1 Allmänna överväganden . . . . . . . . 129

7.1.2 Överväganden och förslag rörande tillsättningsgrunder

för tjänst som lärare i högskolan 131 7.1.2.1 Allmänt . . . . . . . 131 7.1.2.2 Vetenskaplig skicklighet . . . . . . . 132 7.1.2.3 Andra ämnes- eller utbildningsrelaterade bedömningsgrunder 134 7.1.2.4 Pedagogisk skicklighet 135 7.2 Beskrivning av tjänster . 138 7.2.1 Bakgrund . . . . . 138

7.2.2 Överväganden och förslag 139

7.3 Tillsättningsordning . . . . . . . . . . . . . . 139 7.3.1 Bakgrund . . . . . . . . . . . . . 139 7.3.2

överväganden och förslag . . . . . . . . . 140

7.3.2.1 . . . . . . . 140 Tillsättningsmyndighet 7.3.2.2 Beslut om biträdande tjänstebenämningen professor eller högskolelektor . . . 141 7.3.2.3 Beredning av ärende om tillsättning av tjänst 141

8 Uänsteorganisation vid undervisningssjukhusen . . . . . . 147 8.1_ Allmänt . . . . . . . . . . . . . . . . . . 147 8.2 Utgångspunkter för lärartjänstutredningens förslag . . . . 148 8.3 Utredningsarbetets mål . . . . . . . . . . . . . 150 8.4 De allmänna arbetsorganisatoriska vid principernas tillämpning kliniska institutioner . . . . . . . . . . . . . . 151 8.5 Nuvarande läkartjänsteorganisation vid undervisningssjukhu-

8.5.1 Allmänt . . . . . . . . . . . . . 151 8.5.1.1 Tjänsteorganisation vid kommunala undervis-

ningssjukhus . . . . . . . . . . . 151 8.5.1.2 Tjänsteorganisation vid statliga undervisningssjukhus . . . . . . . . . . . . . 152 8.6 Förslag till ny läkartjänsteorganisation vid undervisningssjuk-

8.6.1 Integration av sjukvård och forskning . . . . . 153 8.6.2 för sjukvård, Läkartjänster utbildning och forskning 155 8.6.3 Tjänst som forskareikliniskt ämne . . . . . . 156 8.6.4 Avvecklingen av den nuvarande tjänsteorganisationen vid de kommunala undervisningssjukhusen . . . . 157 8.6.5 Timarvoderad . . . . . . . . . 159 undervisning 8.6.6 Läkarnas medverkan i de kortare

vårdyrkesutbildning-

8.6.7 Formerna för klinikorganisationens förstärkning . . 160 8.7 Ledningen av utbildningsverksamheten . . . . . . . . 160 8.8 Primärvården och den . .

grundläggandeläkarutbildningen 163

8.8.1 Bakgrund . . . . . . . . . . . . . . . 163

8.8.2 Överväganden

och förslag . . . . . . . . . 163 8.9 för forskningen Nya styrmedel och utbildningen . . . . 164 8.9.1 Bakgrund . . . . . . . . . . . . . . . 164

8.9.2 _Formerna för lokalt samarbete . . . . .

i 165 8.9.3 Styrmedel för utbildningen och forskningen - läkarutbildningsavtalen . . . . . . . . . . . . . 166 8.9.3.1 Bakgrund . . . . . . . . . . . . 166 8.9.3.2 Läkarutbildningsavtalens framtida konstruktion . . . . . . . . . . . . . . 166 8.9.3.3 Avtal rörande . 166 grundläggande utbildning 8.9.3.4 Avtal rörande forskning samt undervisning i och handledning i forskarutbildning . . . 167 8.10 Tillsättningsgrunder för läkartjänster vid undervisningssjukhu-

3.111 . . . . . . . . . 168 Bakgrund . . . . . . . . . 169

8.112 Överväganden och förslag

8.11 Tillsättningsordning för läkartjänster vid undervisningssjukhusen . . . . . . . . 170 8.1l.1 . . . . . . . . . 170 Bakgrund . . . . . . . . . 170

8.1l.2 överväganden och förslag

för tjänst som distriktsläkare och biträdan- 8.12 Tilsättningsordning de distriktsläkare inom berörda 171 sjukvårdsdistrikt

9 Tjünszeorganisarion för tandläkarutbildning och odontologisk forsk- . . 173 ning 9.1 173 Bakgrund 9.1.1 Nuvarande klinisk organisation för tandläkarutbildningen . . . . . . . . . . . . . . . . . . 173

9.1.2 Nuvarande tjänsteorganisation för tandläkarutbildning fakulteterna . . . . . . . 174 och de Odontologiska 9.1.3 Avtal om samarbete mellan staten och folktandvårdshuvudmännen . . . . . . . . . . . . . . 175 9._.4 Reformbeslut med konsekvenser för odontologisk och forskning . . . . . . . . . . 175 utbildning 9...5 Den framtida organisationen av de Odontologiska klinikerna . . . . . . . . . . . . . . . . 176 177 9...6 Tjänstestrukturen i den nya tandvårdsorganisationen 177

9.2 överväganden och förslag

9.2.1 . . . . . . . . . . . . 177 Arbetsorganisation 9.3.2 Förslag till tjänsteorganisation för tandläkarutbildningen och de Odontologiska fakulteterna . . . . 178 181 9.3 Størmedel för den grundläggande tandläkarutbildningen 9.4 Fcrmerna för lokalt samarbete 183 9.5 183 Tillsättning av tandläkartjänster 9.3.1 . . . . . 183 Bakgrund 183

95.2 Överväganden och förslag

185 10 Stuáiestöd i forskarutbildningen . . . . . . . . . 185 10.1 Bikgrund 1(.1.1 Nuvarande studiestödsformer 185 187 1(.1.2 Tjänster eller bidrag 10.2 och förslag . . . . . . . . 188

överväganden

102.1 av nuvarande former för studiestöd 188 Analys 10.3 Allmänna . . 190 överväganden former för studiestödet 192 10.4 Oganisatoriska 10.4.l Allmänt . . . . . . . . . . . 192 193 10.42 Doktorandtjänster och utbildningsbidrag . . . 194 10.5 Eoktorandtjänst 10.5.1 . . . . . . . . . 194

Åligganden

Tid för innehav 196 10.52 av doktorandtjänst 1).5.3 av doktorandtjänst . . . . 197 Tillsättning 1l.5.4 199 Vissa regler för innehav av doktorandtjänst

10.6 Förändringar i systemet för utbildningsbidrag för doktorander 200 10.6.1 Utbildningsbidragets nivå . . . . 200 10.6.2 Tid för innehav av utbildningsbidrag 201 10.6.3 Sociala förmåner 201

10.6.4Övrigt 202

10.7 Antal studiestöd och kostnader för dessa i en reformerad organisation 202

11 Tjänsteorganisation för kommunal högskoleutbildning 205 11.1 Bakgrund . . . . . . . . 205 11.1.1 Huvudmannaskap . . . . . . . . . . . . 205 l1.1.2 Studieorganisation inom sektorn för för utbildning vårdyrken 205 11.1.3 Tjänsteorganisation 206 11.2 Allmänna överväganden . . . . . . . . . . . . . 206 11.3 Grunddrag i tjänsteorganisationen för kommunal högskoleut-

11.4 Tjänst som lärare med tjänstgöring företrädesvis inom viss utbildningslinje . . . . . . . . . . . . . 210 11.4.1 Anknytning till studieorganisationen . . . . . 210 11.4.2 Vidareutbildning för innehavare av tjänst som lärare 211 11.4.2.1 Bakgrund . . . . . . . . . 211

11.4.2.2 överväganden och förslag . . . . . . 211

11.5 Lärartjänst med särskild inriktning på forsknings- och utvecklingsarbete 212 11.5.1 Allmänt . . . . . . . 212 11.5.2 Tjänstens roll i organisationen . . . 213 11.5.3 Tjänstens organisatoriska anknytning till utbildningen. och till vården . . . . . 213 11.6 Timlärares medverkan i utbildningen . . . . 214 11.7 Läkare som lärare i kortare 215 vårdyrkesutbildningar 1l.7.1 Bakgrund . . . . . 215

11.7.2 överväganden och förslag 215

11.8 Tillsättning av lärartjänster . . . . 216 11.8.1 Allmänt om tillsättningsgrunder 216 11.8.2 Behörighetsföreskrifter . . . . . . . . . . 217 11.8.2.1 Tjänst som lärare med tjänstgöring företrädesvis inom viss utbildningslinje . . . . . 217 11.8.2.2 Tjänst som lärare med inriktning på forskning och utvecklingsarbete 217 1l.8.3 Befordringsgrunder 218 l1.8.4 Tillsättningsordning . . 219 11.8.5 Besvär över tillsättning av lärartjänst 220 11.9 Ledningsfunktioner för utbildningen 220 11.l0Sambandet med gymnasieskolan 221 l1.10.1A1lmänt . . . 221 11.10.2Lärartjänster . . . . . . 222 1110.3 Tjänster för ledningsuppgifter 223 11.l1Sambandet med den statliga högskolan 223

11.12Arbetsorganisation för kommunal högskoleutbildning 223 11.13Statsbidrag för kommunal högskoleutbildning 225 11.13,1 Bakgrund . . 225 11.132 Analys av nuvarande system 225 11.133 Allmänna överväganden . . . . . . . . . . 226 11.134 Statlig eller kommunal reglering av lärar- och skolledartjänsterna . . . . . . . . 227 ll.l3.5 Nytt statsbidragssystem . . . . . . . . . . 227 11.13.6 statsbidrag för lärartjänsten med inriktning på forskning och utvecklingsarbete . . . . . . 228

11.13.7 Övergång till nytt statsbidragssyste 229

11.138 Administration av statsbidraget 230 l1.14Vissa övriga frågor . . . . 231 11.14.1 Allmänt om fortbildning och vidareutbildning för högskolans lärare . . . . . . . . . . . . 231 11.142 Ämnesteoretisk och forskningsmetodisk 231 fortbildning 11.14,3 Yrkesfortbildning . . . . . . . . . 232 11.14,4 Ansvar för och finansiering av fort- och vidareutbildningen 232

12 Tjänsteorganisationens anknytning till yrkeslivet utanför högskolan 235 12.1 Allmänna överväganden . . . . . . . . . . 235 12.2 Lärares anknytning till yrkeslivet utanför högskolan nuläge 238 12.2.1 Allmänt . . . . . . . . . . 238 12.2.2 Tjänsteorganisationens utformning m. m. . . . . 238 12.2.3 Några uppgifter om omfattyrkeslivsanknytningens ning 239 12.3 Inriktning och omfattning 240 på lärarnas yrkesfortbildning 12.4 Konsekvenser för verksamheten pâinstitutionsnivå . . . 241 12.5 av arbetstillfällen. Huvudman Förmedling och placering inom högskolan 243 12.5.1 Allmänt . . . . . . . . . . . . . . 243 12.5.2 Institutionell organisation för förmedlingsverksamheten . . . . . 244 12.5.2.1 Bakgrund . 244 l2.5.2.2 Förslag . . . . . . . . . . . . . 245 12.5.3 Särskilda ekonomiska insatser för yrkesfortbildningen 247 12.6 Tjänsteorganisatoriska former för yrkesfortbildningen 248 l2.6.l Skyldighet för lärare inom vissa områden att tjänstgöra utanför högskolan 248 12.6.2 Vissa tekniska problem 251 12.6.2.1 Bakgrund . . . . . . . . . 251

l2.6.2.2 överväganden och förslag . . . . . . 252

12.7 Permanent samarbete mellan högskolan och offentliga myndigheter . . . . . 253 12.7.1 Bakgrund . . . . . 253

12.7.2 överväganden och förslag 254

12.8 Externt yrkesverksamma lärare 255

12 SOU l98():3

128.1 Bakgrund 255 12.8.2 Motiv för rekrytering 256 12.83 De externa lärarnas arbete 257 l2.8.3.1 Bakgrund . . . . . . . . 257

12.8.3.2 Överväganden och förslag . . . . . . 258

128.4 Utbildningsverksamheten på arbetsplats utanför högskolan 259

13 Genomförande 13.1 Allmänna överväganden . . . . . . . . . . 261

13.2 Övergången till ny tjänsteorganisation inom den statliga högsko- 261

lan (kap. 4) 132.1 Allmänt . . . . . . . . . . . . . . 262 13.22 Tjänster som lärare på vilka behörig innehavare givits 262 förordnande tills vidare . . . . . . . . 13.2.3 Tjänster som lärare på vilka behörig innehavare givits 262 förordnande på viss tid 264 13.24 Tjänster som 1:e assistent 265 l3.2.5 Icke behöriga lärare . . . . . . . . 266 13.26 som forskare och forskningsassistent 266 Tjänster 13.27 Tjänstledigheter och vikariat . . . . . . . . . 266 13.2.8 Tjänstebenämning som biträdande professor resp. högskolelektor . . . . . . . . . 267 13.3 Uppbyggnad av den rörliga forskningsresursen . . . . . 267 13.4 Genomförandet av ny tjänsteorganisation vid undervisningssjukhusen . . . . . . . . . . . . . . . . . . 268 13.5 Genomförandet av ny tjänsteorganisation för tandläkarutbildningen och de Odontologiska fakulteterna . . . . . 268 Genomförande av förslag till studiestöd i forskarutbildningen och avveckling av tjänsten som assistent/amanuens . 269 13.7 Genomförandet av förslagen om tjänsteorganisation för kommunal högskoleutbildning 270

14 Kostnader . . . . . . . . . . . . . . 273 14.1 Kapitel 4 Tjänsteorganisation för den statliga högskolan 273 14.2 Kapitel 5 Ledningsfunktioner . . . . . . . . . 275 14.3 Kapitel 6 Arbetsorganisation för den statliga högskolan 275 14.4 Kapitel 8 och 9 Tjänsteorganisation vid undervisningssjukhusen och för tandläkarutbildningen . . . . . . . . 276 14.5 Kapitel 10 Studiestöd i forskarutbildningen . . . _. . . 276 14.6 Kapitel ll Tjänsteorganisation för kommunal högskoleutbild-

14.7 Kapitel 12 Tjänsteorganisationens anknytning till yrkeslivet utanför . . . . . . . . . 276 högskolan 14.8 Sammanställning av här redovisade kostnader 277

Reservationer och särskilda yttranden 279

SOU l980:3 13 Bilaga l Studie vid universitetet i Lund av Lltredningens förslag till övergångsanordningar 287 Bilaga 2 Utkast till ändringar i högskoleförordnirzgert (1977:263) 305 Bilaga 3 Direktiv och tilläggsdirektixt 321 4 Lärartjänstzztredningens ledamöter, sekretariat och experter 335 Bilaga

1 Inledning

1.1 Utredningsarbetets mål

Lärartjänstutredningens uppdrag avser huvudsakligen organisatoriska frâgor. Vi har i vårt arbete strävar efter att inte enbart utforma till förslag lösningar på akuta problem. De överväganden och förslag som vi redovisar i det följande syftar till en arbets- och tjänsteorganisation som i sig skall bidrag till förbättrade villkor för och utveckling av såväl utbildningen som forskningen och utvecklingsarbetet inom högskolan. Den framtida arbets- - summariskt och tjänsteorganisationen skall uttryckt främja 1. betingelserna för den grundläggande utbildningen 2. betingelserna för forskning, forskarutbildning och utvecklingsarbete 3. sambandet mellan å ena sidan den grundläggande utbildningen. å andra sidan forskningen och utvecklingsarbetet 4. sambandet mellan högskolan och yrkeslivet utanför denna.

Vi föreslår flera medel för att uppnå detta mål. Några skall redan inledningsvis nämnas såsom karakteristiska för utredningsförslaget som helhet. Vi vill ge de enskilda institutionerna största möjliga frihet att inom ramen för givna resurser lösa sina samlade arbetsuppgifter på det mest ändamålssättet. Vi eftersträvar stor flexibilitet enliga i resursanvändningen och väsentligt ökad rörlighet i fördelningen av arbetsuppgifter på individer och tjänstekategorier. För den grundläggande utbildningens del förordar vi en som innebär att lärarna arbetsorganisaton i ökad utsträckning engageras även i andra uppgifter än själva undervisningen och föreslår åtgärder för att etablera respektive stärka anknytningen till forskning och utvecklingsarbete. För forskningens del innebär våra förslag att de formella och organisatoriska begränsningarna i lärarnas möjligheter att hålla kontakt med forskning och utvecklingsarbete och att bedriva egen forskning blir slopas. Avgörande Här och i det följande använder vi av praktiska skäl benämningen institution för samtliga arbetsenheter vid de statliga högskoleenheterna enligt 26§ första stycket högskolelagen. dvs. för alla de enheter inom den statliga högskoleorganisationen, där utbildningen forskningen och utvecklingsarbetet bedrivs oavsett om dessa enheter såsom är fallet beträffande det stora flertalet- också formellt benämns institution eller ej. För den kommunala högskoleutbildningen finns ingen direkt motsvarighet till detta institutionsbegrepp.

16 SOU l98():3

Inledning

våra förslag tillgången på resurser och den enskildes kompetens. enligt vid förverk- Möjligheterna för högskolan att ta externa uppdrag förbättras mellan och ligandet av våra förslag och sambandet uppdragsverksamhet övrig verksamhet inom högskolan stärks. Förutsättningarna för långsiktig av verksamheten också. planering på lokal nivå förbättras skall finnas incitament för den Vi vill att det i själva organisationen enskilde läraren såväl att satsa på pedagogisk verksamhet som att satsa på forskning och utvecklingsarbete. Våra förslag innebär bl. a. att den duglige läraren kan avancera i sin tjänst. Vi har i vårt arbete strävat efter att skapa en som avspeglar att såväl utbildning som forskning och utveckorganisation lingsarbete har stort värde och betingar varandra.

1.2 karaktär

Utredningsförslagens

stod det klart att arbetet i Redan på ett tidigt stadium i utredningsarbetet måste syfta till riktlinjer för förändringar, snarare än till i många avseenden detalj utformade förslag. Skälen är flera. innebar en avsevärd decentralisering av besluts- 1977 års högskolereform fattandet inom rörande bl. a. organisation och högskolan. Många frågor medelsanvändning. som tidigare helt eller delvis reglerades centralt skall nu avgöras lokalt. Vi har sett det som naturligt att utforma också reglerna för användning av lärarresurserna på ett sådant sätt att hänsyn kan tas till skilda för verksamheten. Vårt arbete har därför bedrivits med förutsättningar och insikt om nödvändigheten av att respekt för behovet av lokala variationer den framtida arbetsorganisationen ger utrymme för skiftande lokal tillämpäven av att högskolans Verksamhet har en ning. Detta motiveras självfallet stor Såväl i utbildningen som i forskningen och mycket spännvidd. varierar och behov kraftigt inom och mellan utvecklingsarbetet problem och fakulteter liksom mellan läroanstalter och orter. utbildningsområden Det står mot den bakgrunden klart. att många av våra förslag har olika relevans och därmed också kommer att värderas olika inom skilda delar av högskolan. Vår ambition har som nämnts varit att skapa en organisation som är så flexibel att den genom lokala beslut kan anpassas efter verksamhetens behov. När våra förslag bedöms är det av avgörande betydelse att man uppmärksammar denna lokala frihet att inom vida ramar ge organisationen ämne eller utbildning innehåll. dess för resp. institution, specifika En .stor del av utbildningen och forskningen bedrivs inom ramen för ett samarbete mellan stat och kommun. Detta gäller främst várdyrkesutbildningarna och den medicinska forskningen. Flera av de problem som möter vid reformer inom detta område är av karaktären att de kan lösas slutligt först mellan staten och de berörda kommunerna. Vårt genom förhandlingar arbete har resulterat i förslag till utbildnings- och forskningspolitiska riktlinjer som bör vägleda dessa förhandlingar. Vidare är det uppenbart att ett förverkligande av våra förslag till förändringar i högskolans arbets- och tjänsteorganisation på flera punkter kräver kollektivavtalsförhandlingar mellan arbetsmarknadens parter. Vi har inte generellt tagit ställning till om den i olika sammanhang bör ske genom författningsföreskrifter eller kollekerforderliga regleringen

Inledning

tivavtal. Enligt vår bedömning är det mest ändamålsenligt att ställningstagande i denna fråga äger rum i samband med i första hand regeringskansliets beredning av våra förslag till organisationsförändringar m. m. I några fall har vi dock funnit det vara lämpligt att förorda en viss form för regleringen.

Sammanfattning av kommitténs förslag

Vi ger i det följande en summarisk redovisning av vissa huvudpunkter i vårt förslag. För denna sammanfattning har vi begagnat de “att-satser med vilka vi avslutat vissa avsnitt i betänkandet. Vi vill kraftigt betona att vare sig sammanställningen som helhet eller de enskilda satserna ger en fullständig bild av våra överväganden och förslag. endast en viss överblick.

4 Uäizsteorganisation i den statliga högskolan

I avsnitt 4.4.1 Tjänst som högskolelärare/högskolelektor föreslås att 0 tjänster med benämningen högskolelärare/högskolelektor skall finnas inom den statliga högskolan O för behörighet till sådan tjänst skall krävas genomgången allmän utbildningslinje eller motsvarande kompetens 0 som befordringsgrund skall gälla graden av sådan vetenskaplig pedagogisk och annan skicklighet som är av betydelse för tjänsten 0 tjänstebenänzningen högskolelektor skall ges till den tjänsteinnehavare som avlagt doktorsexamen eller gjort väsentliga pedagogiska insatser O lönen vid tjänsten skall sättas med ledning av den enskildes kvalifikationer I avsnitt 4.4.2 Tjänst som docent/biträdande professor föreslås att 0 det inom högskolan skall finnas tjänster som docent/biträdande professar 0 för dessa tjänster skall gälla alternativa regler om behörighetskrav och befordringsgrunder 0 det bör ankomma på högskolestyrelsen att besluta om vilket alternativ som skall gälla vid tillsättning av viss tjänst O den som innehar en sådan tjänst och som meriterat sig genom väsentlig vetenskaplig eller pedagogisk verksamhet bör kunna ges tjänstebenämningen biträdande professor I avsnitt 4.4.3 Tjänst som professor föreslås att 0 innehavarna av ordinarie och extra ordinarie tjänster som professor garanteras ett utrymme i tjänsten för forskning och viss övrig vetenskaplig verksamhet 0 befordringsgrunderna för tjänst som professor kompletteras så att det framgår att även pedagogisk skicklighet som visats genom ledning, planering och utveckling av grundläggande utbildning skall tillmätas särskild vikt.

Inledning

I avsnitt 4.5.2 Ett nytt styrmedel för forskningsresurserna föreslås art 0 en rörlig resurs för forskning skapas för varje fakultet/sektion och högskoleregion 0 medlen i den rörliga resursen skall användas för att bereda vetenskapligt kompetenta högskolelektorer. docenter och biträdande professorer tid för egen forskning samt för att finansiera vissa tidsbegränsade tjänster för forskning I avsnitt 4.5.8 De konstnärliga utbildningarna föreslås att O medel för konstnärligt utvecklingsarbete bör disponeras efter samma principer som föreslås gälla för den rörliga forskningsresursen med anpassning till bl. a. de speciella institutionella förutsättningar som gäller för de konstnärliga utbildningarna. I avsnitt 4.7.1 Tidsbegränsning av anställning föreslås att 0 som forskningsassistent/forskare skall få inrättas och tillsättas för

»tjänster

begränsad tid. högst tre år. 0 tidsbegränsad anställning på tjänst som lärare får tillämpas för högst tre är om anställningen motiveras t. ex. av ett tillfälligt bortfall av arbetskaft vid .en institution. I avsnitt 4.7.2 Deltidstjänster i kombination med studier föreslås att 0 deltidstjänster som amanuens skall kunna inrättas och tillsättas för begränsad tid, högst tre år. Innehav av sådan tjänst skall vara förenat med aktiva studier inom grundläggande utbildning. Iavsnitt 4.7.4.2 Anställningsform m. m. för vissa lärare inom de konstnärliga utbildningarna föreslås att 0 det till de lärartjänster inom konstnärliga utbildningar vilka hittills tillsätts med förordnande för begränsad tid för minst tre år bör knytas rätt till en lönegaranti efter anställningstidens slut.

5 Ledningsfunktioner i forsknings- och utbildningstterksaznheten inom den statliga högskolan

I avsnitt 5.2.1 Allmänt föreslås att 0 innehavaren av en lärartjänst skall kunna åläggas att inom ramen för sin tjänst dels företräda verksamheten i olika organ inom högskoleenheten. dels fullgöra ledningsuppgifter inom forsknings- och utbildningsverksamheten 0 särskilda tjänster för pedagogisk-administrativa arbetsuppgifter skall kunna inrättas även i framtiden. I avsnitt 5.2.2.1 Uppgifter för styrelsen föreslås an 0 institutionsstyrelsen skall besluta om fördelningen av de tillgängliga

SOU l98tlz3 19

Inledning

personalresurserna på de olika delarna av verksamheten inom institutionen I avsnitt 5.2.2.2 Uppgifter för prefekt och studierektor föreslås arr 0 prefekten skall leda och fördela arbetet vid institutionen O prefekten till sin hjälp skall kunna ha en biträdande prefekt och/eller en eller flera studierektorer I avsnitt 5.2.2.3 Behörighetskrav för prefekt och studierektor föreslås an 0 det för behörighet till uppdrag som prefekt-/biträdande prefekt eller studierektor, om inte särskilda skäl föranleder annat, skall krävas innehav av tjänst som lärare I avsnitt 5.2.2.4 Forskarkollegium föreslås att 0 det vid institution med fasta resurser för forskning och forskarutbildning skall finnas ett forskarkollegium 0 forskarkollegiet skall ha rådgivande och beredande uppgifter rörande av resurserna för forskningen fördelning och forskarutbildningen vid institutionen.

6 Arbetsorganisation inom den statliga högskolan

I avsnitt 6.3.2

överväganden och förslag till ny reglering föreslås arr

O ett avtal träffas om arbetstidsreglering för lärartjänsterna inom den statliga högskolan 0 detta avtal bl. a. omfattar regler om arbetstid till högskoleenhetens förfogande resp. förtroendearbetstid samt en enhetlig norm för maximalt uttag av arbetstid genom undervisning.

I avsnitt 6.4.2 överväganden och förslag rörande

bemanningsplanering föreslås att 0 institutionsstyrelsen skall upprätta bemanningsplan för verksamheten vid institutionen I avsnitt 6.4.3

överväganden och förslag rörande arbetsfördelning föreslås

att 0 prefekten skall på grundval av bemanningsplanen fördela arbetsuppgifterna på berörd personal.

7 och

Tillsättningsgrunder tillsättningsordning

I avsnitt 7.3.2.1 Tillsättningsmyndighet föreslås att 0 ordinarie och extra ordinarie som professor oförändrat skall tjänster tillsättas av regeringen 0 övriga tjänster skall tillsättas av högskolestyrelsen. I avsnitt 7.3.2.2 Beslut om tjänstebenämningen biträdande professor eller högskolelektor föreslås att

20 SOU l9ållz3

Inledning

0 högskolestyrelsen skall fatta beslut om befordran till biträdande professor resp. högskolelektor. I avsnitt 7.3.2.3 Beredning av ärende om tillsättning av tjänst föreslås att 0 tjänsteförslagsnämnd skall bereda ärenden om tillsättning av ordinarie och extra ordinarie tjänst som professor samt sådana tjänster som docent/biträdande professor som inrättats av regeringen. tjänster som överläkare och biträdande överläkare vid de statliga och de komunala undervisningssjukhusen samt tjänster som lärare i odontologiskt ämne och tjänster som övertandläkare och biträdande övertandläkare 0 högskolestyrelsen skall kunna hänskjuta även andra tillsättningsärenden till nämnden 0 institutionsstyrelsen alternativt prefekten skall bereda övriga tillsättningsärenden. 0 fråga om befordran till biträdande professor resp. högskolelektor skall beredas av tjänsteförslagsnämnd. 0 tjänsteförslagsnämndens sammansättning breddas och görs mer enhetlig.

8 Tjänsteorganisation vid undervisningssjukhusen I avsnitt 8.6.2 Läkartjänster för sjukvård. utbildning och forskning föreslås an 0 läkartjänsteorganisationen för utbildning och forskning vid såväl statliga som kommunala undervisningssjukhus skall bestå av tjänster som professor tillika överläkare. samt tjänster som överläkare. biträdande överläkare och avdelningsläkare 0 samtliga innehavare av nämnda Iäkartjänster skall vara lärare i högskolan. I avsnitt 8.6.3 Tjänst som forskare i kliniskt ämne föreslås att 0 tidsbegränsade tjänster som forskare i kliniskt ämne med nivådifferentierade behörighetskrav skall kunna inrättas inom högskolan I avsnitt 8.6.4 Avvecklingen av den nuvarande tjänsteorganisationen vid de kommunala undervisningssjukhusen föreslås arr 0 tjänsterna som klinisk lärare omvandlas till tjänster som överläkare eller biträdande överläkare 0 vissa tjänster som klinisk lärare omvandlas till tjänster som professor. 0 tjänsterna som klinisk amanuens dras in och till den del de finansieras av staten omvandlas till resurser för klinisk utbildning och forskning till resp. högskoleenhets förfogande. I avsnitt 8.6.5 Timarvoderad undervisning föreslås att 0 den timarvoderade undervisningen i huvudsak innefattar klinikernas fasta resurser.

Inledning

l avsnitt 8.7 Ledningen av utbildningsverksamheten föreslås att 0 ledningen för utbildningsverksamheten byggs ut genom en förstärkning av studierektorsuppdraget. I avsnitt 8.9.3.3 Avtal rörande grundläggande utbildning föreslås att 0 omfattningen av resurserna för läkarutbildning vid kommunala undervisningssjukhus fastställs genom centrala avtal mellan staten och resp. sjukvårdshuvudman 0 fördelningen av dessa resurser klinikvis fastställs genom lokala avtal mellan högskolan och resp. sjukvårdshuvudman. I avsnitt 8.9.3.4 Avtal rörande resurser för forskning samt undervisning och handledning i forskarutbildning föreslås att 0 omfattningen av läkarresurser m. m. för klinisk forskning fastställs genom centrala avtal mellan staten och resp. sjukvårdshuvudman 0 fördelningen av läkarresurserna för forskning klinikvis fastställs genom lokala avtal mellan högskolan och resp. sjukvårdshuvudman.

I avsnitt 8.1l.2 överväganden och förslag föreslås att

0 bl. a. tjänsterna som överläkare och biträdande överläkare skall tillsättas efter förslag av tjänsteförslagsnämnd.

9 Tjänsteorganisatiotz för tandläkarurbildning och odontologisk forskning

l avsnitt 9.2.2 Förslag till tjänsteorganisation för tandläkarutbildningen och de Odontologiska fakulteterna föreslås arr O tjänsterna som lärare i odontologiskt ämne bibehålls. med endast de förändringar som betingas av våra generella arbetsorganisatoriska överväganden 0 tidsbegränsade tjänster som forskare i odontologiskt ämne med nivådifferentierade behörighetskrav skall kunna inrättas 0 nya tjänster som avdelningstandläkare konstrueras så att personal med skilda kvalifikationer kan rekryteras till dem. I avsnitt 9.3 Styrmedel för den grundläggande tandläkarutbildningen förslås att 0 samarbetet mellan staten och tandvårdshuvudmännen rörande tandläkarutbildning m. m. regleras genom dels ett centralt avtal dels lokala avtal om bl. a. den tandläkararbetstid som skall disponeras för utbildningsändamål. I avsnitt 9.5.2 l överväganden och förslag föreslås att 0 tjänster som övertandläkare och biträdande övertandläkare skall tillsättas av tandvårdshuvudmannen efter förslag från tjänsteförslagsnämnden vid resp. odontologisk fakultet 0 att högskolan skall få avge yttrande vid tillsättning av tjänst som avdelningstandläkare.

22 Inledning

10 Studiestöd i forskarutbildningen

I avsnitt 10.4.2 Doktorandtjänster och utbildningsbidrag föreslås att O studiestöd skall kunna utgå i form av antingen doktorandtjänst eller utbildningsbidrag 0 det för varje fakultet beräknas en anslagspost för studiestöd i forskarutbildning 0 medlen under denna anslagspost efter lokalt beslut får användas för studiestöd i form av doktorandtjänster och utbildningsbidrag.

I avsnitt l0.5.1 Åligganden föreslås att

0 doktorandtjänst skall kunna innehas utan andra åligganden för doktoranden än den egna utbildningen 0 i doktorandtjänst skall kunna ingå institutionstjänstgöring av viss max. omfattning 0 innehav av doktorandtjänst skall kunna förlängas något beroende på institutionstjänstgöringens omfattning. I avsnitt 10.52 Tid för innehav av doktorandtjänst föreslås att 0 doktorandtjänst skall kunna innehas på heltid i fyra år 0 förlängt innehav upp till ett år skall kunna erhållas beroende på t. ex. institutionstjänstgöringens eller viss bisysslas omfattning 0 innehav av tjänst inte oavbrutet får avse mer än högst fem år. I avsnitt 10.6.1 Utbildningsbidragets nivå föreslås att 0 nivån på utbildningsbidragen bör höjas. I avsnitt 10.6.2 Tid för innehav av utbildningsbidrag. möjligheter till institutionstjänstgöring och bisyssla föreslås att 0 reglerna om tid för innehav av utbildningsbidrag bör vara desamma som för doktorandtjänst, vilket bl. a. innebär viss möjlighet till förlängning p. g. a. institutionstjänstgöring eller bisyssla.

11 Tjänsteorganisation för kommunal högskoleutbildning

I avsnitt 11.3 Grunddrag i tjänsteorganisationen för kommunal högskoleutbildning föreslås att 0 särskilda tjänster som lärare för kommunal högskoleutbildning inom i sektorn för utbildning för vårdyrken inrättas 0 dessa lärartjänster normalt inrättas för tjänstgöring i såväl teoretisk som klinisk/praktisk utbildning 0 lärartjänsterna skall vara knutna till utbildningsorganisationen 0 det i högskoleförordningen ges regler om behörighet och befordringsgrunder för lärartjänsterna. I avsnitt 11.5.2 Tjänstens roll i organisationen föreslås att O tjänster som lärare med särskild inriktning på forskning och utvecklingsarbete inrättas.

Inledning 23

I avsnitt 1l.8.4 Tillsättningsordning föreslås att 0 tjänster som lärare i kommunal högskoleutbildning skall tiilsättas efter förslag av en tjänsteförslagsberedning. l avsnitt 1l.8.5 Besvär över tillsättning av Iärartjänst föreslås att 0 besvär över beslutet om tillsättning av lärartjänst skall kunna anföras hos UHÄ. I avsnitt 11.9 Ledningsfunktioner för utbildningen föreslås att 0 nuvarande tjänster som rektor och studierektor bibehålls oförändrade 0 även tjänster som rektor och studierektor skall kunna inrättas för enbart kommunal högskoleutbildning 0 tjänsterna som huvudlärare, institutionsföreståndare och 1:e lärare bör avskaffas 0 arbetsuppgifterna som 1:e lärare i fortsättningen utförs inom ramen för ett särskilt uppdrag. I avsnitt 11.10 Sambandet med gymnasieskolan 0 samarbete i fråga om lärarresurser mellan högskoleutbildning och gymnasieskola skall ske i form av uppdragsundervisning. I avsnitt 11.12 Arbetsorganisation för kommunal högskoleutbildning föreslås att 0 de principiella ställningstagandena i kap. 6 rörande arbetsorganiation för den statliga högskolan bör äga motsvarande tillämpning inom kommunal högskoleutbildning. I avsnitt 1l.13.4 Statlig eller kommunal reglering av lärar- och skolledartjänsterna föreslås att 0 lärar- och skolledartjänsterna för kommunal högskoleutbildning skall vara kommunalt reglerade 0 nu inrättade, statligt reglerade tjänster. t. v. inte överförs till det kommunala avtalsområdet. l avsnitt 11.135 Nytt statsbidragssystem föreslås att 0 ett enhetsrelaterat statsbidrag för kommunal högskoleutbildning införs 0 detta bidrag knytes till årsstudieplats. utbildningslinje och läsår. I avsnitt l l . 13.6 Statsbidrag för lärartjänsten med inriktning på forskning och utvecklingsarbete föreslås att 0 ett särskilt statsbidrag skall utgå för lärartjänster med inriktning på forskning och utvecklingsarbete.

12 Tjänsteorgarzisationens anknytning till yrkeslivet utanför

högskolan I avsnitt 12.1 Allmänna överväganden föreslås att

24 Inledning

0 förutsättningarna för att ge lärare i högskolan anknytning till yrkeslivet utanför högskolan förbättras 0 anordningar i detta syfte benämns yrkesfortbildning och utformas i syfte att förbättra förutsättningarna för lärarnas yrkesutövning inom högskolan. I avsnitt 12.3 Inriktning och omfattning på lärarnas yrkesfortbildning föreslås arr 0 arten av arbetsuppgifterna vid yrkesfortbildning inte preciseras centralt 0 lärarna själva aktivt skall medverka vid framtagande av yrkesområden 0 yrkesfortbildningen normalt skall omfatta ca sex månader.

I avsnitt 12.4 Konsekvenser för verksamheten på institutionsnivá föreslås att 0 läraren i normalfallet under fortbildningstiden skall vara heltidsengagerad utanför högskolan 0 yrkesfortbildningen skall planeras som en del av den samlade utbildningsverksamheten vid institutionen. I avsnitt l2.5.2.2 Förslag föreslås arr O högskoleenheterna (motsvarande) ges det direkta ansvaret för såväl anskaffning som förmedling av arbetstillfällen för yrkesfortbildning O man lokalt bildar samrådsgrupper för yrkesfortbildning.

I avsnitt 125.3 Särskilda ekonomiska insatser för yrkesfortbildningen föreslås arr 0 speciellt stöd initialt ges till yrkesfortbildning genom särskilda medel vilka bör fördelas centralt 0 frågan om kostnadsfördelning mellan högskolan och den mottagande arbetsgivaren bör prövas i varje särskilt fall. I avsnitt 12.6.l Skyldighet för lärare inom vissa områden att tjänstgöra utanför högskolan föreslås att O för lärare motsvarande dem. som redan omfattas av ett åliggande att kontinuerligt skaffa sig yrkeserfarenhet. denna skyldighet skall bibehållas 0 högskolestyrelse (motsvarande) vid utlysande av en tjänst skall kunna till tjänsten knyta ett åliggande att genomgå yrkesfortbildning O för övriga lärare yrkesfortbildningen bör vara frivillig.

I avsnitt l2.6.2.2 Överväganden och förslag föreslås arr

0 högskoleenheten (motsvarande) skall vara arbetsgivare för läraren under yrkesfortbildning O centrala och lokala avtal sluts som reglerar förhållandena för lärarna på de nya arbetsplatserna.

I avsnitt 12.7.2 överväganden och förslag föreslås att

Inledning

O statliga och kommunala myndigheter inleder ett samarbete med högskolan med viss gemensam personal 0 högskoleenheterna (motsv.) ger partiell tjänstebefrielse åt lärare som önskar upprätthålla annan lämplig tjänst utanför högskolan 0 en överenskommelse om samarbete slutes mellan staten och kommunoch landstingsförbunden. I avsnitt 12.8.4 Utbildningsverksamheten på arbetsplats utanför högskolan föreslås att 0 låirzire under yrkesfortbildning om möjligt bereds tillfälle att på sin nya arbetsplats bedriva undervisning i högskoleutbildningen.

2 Internationell utblick

2.1 Allmänt

Universitets- och högskoleväsendet har ett omfattande internationellt kontaktnät. Det är därför naturligt att ge utredningsarbetet en internationell referensram. Vi har översiktligt orienterat oss om förhållandena med avseende på tjänsteorganisation m. m. för den högre utbildningen och forskningen. i första hand inom det traditionella-universitetsområdet, i vissa andra länder.

Redovisningen gör inte anspråk på att vara uttömmande. l framför allt

Storbritannien. Förbundsrepubliken Tyskland och USA visar organisationen av den högre utbildningen och forskningen prov på ganska stora variationer. Genomgången i det följande avser endast en del av organisationen för högre utbildning och forskning i resp. land. Det är därför vanskligt att dra några mer långtgående slutsatser rörande tjänsteorganisationens ändamålsenlighet i ett visst land i förhållande till dess svenska motsvarighet. Skillnader i organisationernas spännvidd över olika slag av högre utbildning. studieorganisation. arbetsformer. grad av självständighet i förhållande till offentliga myndigheter. m. m. gör jämförelsen svår.

2.1.1 Danmark

Förekommande typer av tjänst I Danmark finns tre slags tjänster. nämligen tjänst som professor. lektor och adjunkt. Innehavaren av tjänst som adjunkt har rätt att efter viss tid få sin kompetens för lektorstjänst prövad. Lektorstjänsterna utlyses sålunda inte till fri konkurrens utan ingår i ett befordringssystem. Utöver de nu nämnda tjänsterna finns kandidats- och seniorsstipendier för vetenskapliga studier.

Lärares tjänstgöring Lärarnas filiggzinden regleras genom föreskrifter från undervisningsministeriet och är enhetliga för alla universitet. Skillnaderna i åligganden mellan tjänsterna är mycket flytande. Professorerna anses clock ha speciella skyldigheter med avseende på forskningen.

28 Internationell utblick

Ofta förekommer försök att generellt tilldela adjunkterrzøz en nagot mindre arbetsbörda vad gäller undervisning och administration. Varje institution tilldelas ett antal ärsarbetstintmar som för varje heltidstjänst beräknas vara ca l 850. Dessa timmar skall i princip fördelas efter normen 50 % undervisning, 40 % forskning och 10 9? administration för institutionen som helhet. Normen betraktas dock på manga häll såsom gällande för varje enskild medarbetare. På flertalet institutioner har ett poängsystem utarbetats för att kontrollera en rättvis fördelning av arbetet. Ett normalt undervisningsuttag är fem timmar i veckan. Systemets tillämpning är omdiskuterad bl. a. med avseende på den automatiskt tillerkända forskningstiden.

Anställnitzgstrjvgghet

Professor är fast anställd och kan inte sägas upp. Även lektor är fast anställd men kan sägas upp t. ex. pä grund av medelsbrist. Adjunkterna anställs för två år i sänder och för högst sex år. Om innehavaren av en sådan tjänst inte under denna tid uppnått lektorskompetens upphör anställningen. Kandidar- och .seniorstiperzdier utdelas för ett år i sänder. Vartdera stipendiet kan innehas för sammanlagt högst tre år.

Kompetenskrav

Vissa föreskrifter har utfärdats av regeringen. Dessa är mycket allmänt hållna. Grundexamen (eller motsvarande enligt dansk studieordning) skall ha avlagts. Inga högre kompetenskrav (t. ex doktorsexamen) är uttryckligen angivna. Den verkliga kvalifikationsnivån beror främst på konkurrensen när tjänsten skall tillsättas.

Tillsättningsordning

Professorerna utses av Dronningen. Lektorsbeøiönzningen görs av fakulteten

liksom tillsåittningen av zzdjmzkterna. I samtliga fall utser fakulteten. på förslag av institutionsstyrelsen. en kommitté på 3-5 sakkunniga personer. En tjänstebeskrivnittg utformas av resp. institution men den skall godkännas av fakulteten. Tillsättningsbeslut kan överklagas endast på formella grunder.

2.1.2 Norge Förekommande typer av tjänst I Norge finns tre huvudgrupper inom tjänsteorganisationen. De högsta tjänsterna är tjänster som professor och dosent. På mellannivån finns tjänster som försteanzzzrzuerzsis och amanuensis. Båda dessa benämningar täcker en rad tjänster av något olika slag. För rekryteringsändamäl finns det zmiversitetsstipenzliarer och vetenskapliga assistenter.

Internationell utblick 29

Lärares tjänstgöring Någon riksgiltig. formell reglering finns inte. Praxis är dock relativt enhetlig. Av den följer att det inte görs någon skillnad på verksamhetsområde mellan de högsta tjänsterna och tjänsterna på mellannivån. För alla tjänster förutsätts medverkan i undervisning på alla nivåer. 50 % av arbetstiden för dessa tjänster skall avse forskning, 50 % undervisning. Undervisningsinsatserna evalveras med utgångspunkt i 140 fÖreläsningstimmar/år (= svensk professorstimme). En ny studieordning som är under införande kan komma att ge upphov till strängare krav på kompetens för olika sorters undervisning.

Airstälhzingstrygghet

Professorer och dosenter är fast anställda och kan inte sägas upp. Förste-

anzanuensis och amanuensis är likaså fast anställda. Enligt praxis blir innehavare av sådan tjänst inte uppsagd. Universitetsstipendiater och vetenskapligt: assistenter anställes för tre år i sänder. högst sex år.

Kompetenskrav Inte heller i Norge finns det några centralt utfärdade föreskrifter. Praxis är dock ganska stabil och generell. För professorer och dosenter är kraven som för professorstjänster i Sverige. För försteamøznziensis gäller krav motsvarande svensk docentkompetens. För amanuensis gäller krav motsvarande svensk doktorsexamen.

Tillsättningsordniizg

Professorer och dosenter utses av Kongen. Övriga utses av universitetsdirektören efter beredning i fakulteten.

Vid tillsättning av professorer och dosenter bereds ärendet i en kommitté med sakkunniga som tillsätts av universitetets styrelse. Vid tillsättning av övriga tjänster bereds ärendet av en kommitté på minst två. i regel tre personer. Dessa utses inom kåren av fast anställda lärare. Någon formell besvärsrätt föreligger inte. Klagomål behandlas dock alltid.

2.1.3 Storbritannien Redovisningen avser universiteten. För de s. k. polytechnics gäller en annan organisation. Vid universiteten förekommer fasta tjänster som professor. reader och senior lecturer samt lecturer. Härutöver finns - i första hand för forskarrekrytering - tjänster som temporary lecturer. tutorial fellow. research fellow.

30 Internationell utblick sou 1980:3

Lärares tjänstgöring För lärartjänsterna gäller inte någon central reglering av ftliggandena. Beslut om den enskildes tjänstgöring fattas på institutionsnivå. antingen av institutionschefen eller i kollegial ordning. Den kan också preciseras i anställningskontraktet. Alla innehavare av tjänster som professor. reader och lecturer skall kombinera undervisning, forskning och administration. Tjänstgöringens karaktär kan variera ganska avsevärt. men exempel på normal tjänstgöring vid vissa läroanstalter är för reader och lecturer ca 8-10 tim. undervisning/vecka. Uttaget av undervisningstimmar är något lägre för professorerna. Vid en del universitet kan även undervisningsinsatsen för övriga lärare vara lägre. För undervisning räknas vanligen 30 veckors arbetsår och för forskning 46 veckor.

Anställningstrygghet

I flertalet fall gäller tre års provanställning på en lärartjänst. därefter fast anställning.

Kompetenskrav

Kompetenskraven fastställs av varje enskilt universitet. I praktiken gäller dock överallt att man skall ha minst en Bachelor of Arts. BA. med goda vitsord samt ha viss forskningserfarenhet. I övrigt beror tyngdpunkten i kraven på vad som anses behövligt för den aktuella tjänsten.

Tillsättningsordning

Lärartjänsterna tillsätts av resp. universitet. Regler för tillsättningskommitte och procedur finns fastställda för varje universitet. Kommitté och procedur varierar beroende på vilken tjänst det är fråga om.

Professorerna utses av universitetets styre/se (the senate”). Reader och

lecturer utses normalt av fakulteten (science area committee). Beslut kan endast överklagas om allmän lag överträtts (t. ex. i fråga om köns- eller rasdiskriminering).

2.1.4 Förbundsrepubliken Tyskland

Organisationen har hittills varit mycket splittrad. För närvarande pågår strävanden mot en högre grad av enhetlighet. Från och med 1979 gäller en federal lag Hochschulrahmengesetz - som ger riktlinjer för universitetsväsendets organisation i samtliga delstater. Redovisningen i det följande bygger i allt väsentligt på ovan nämnda lag.

Förekommande typer av tjänst Lärarna indelas i två .huvudgrupper Hochschulleltrer är Professor och Assistentzprofessor (tidigare Dozent). Wissenschaftliche Mitarbeiter är Akademische Oberrat och Akademische Rat samt Wissenschaftliche Assistent och Wissenschaftliche Hilfsassistent. De båda sistnämnda tjänsterna är även forskarrekryteringstjänster.

Internationell utblick 31

Lärares tjänstgöring Det förekommer inte någon formell gränsdragning mellan medverkan i forskning/forskarutbildning och i grundläggandeutbildning. Hochschullehrer anses dock ha ett särskilt ansvar för forskning och forskarutbildning. De förutsätts även forska.

Kategorin Wissenschaftliche Mitarbeiter har tillkommit för att täcka den

grundläggande utbildningens behov av lärare. De förutsätts forska i den utsträckning det är möjligt. För Wissenschaftliche Assistent är dock forskning en normal arbetsuppgift. Skyldigheten att medverka i undervisningen anges i veckotimmar. För Hochschullehrer gäller som regel 6-8 timmar/vecka. För Wissenschaftliche Mitarbeiter gäller 6-14 timmar/vecka. Undervisningen förlägges under 30 veckor/år.

Anställningstrygghet

För innehavare av tjänster som Assistentzprofessor, Wissenschaftliche

Assistent och Hilfsassistent gäller tidsbegränsad anställning. i regel sex år. Om Assistenzprofessor inte under förordnandeperioden erhåller annan tjänst. t. ex. som professor. får han efter sex år vanligtvis ställning som Azrsserplantnässiger Professor med bibehåller. lön.

Kompetenskrav Kompetenskraven är fastställda i lag. De är dock mycket allmänt hållna. En närmare precisering görs av universitetet inför tillsättningen av en tjänst. För Hochschullehrer förutsättes habilitation. vilket i stort sett motsvarar svensk docentkompetens. Sådan meritering erhålles oftast under tjäntgöring som Wissenschaftliche Assistent. För sådan tjänst krävs doktorsexamen. För tjänster som Akademische Oberrat resp. Akademische Rat krävs pedagogisk meritering men i regel inte formell vetenskaplig meritering. För Wissenschaftliche Hilfsassistent krävs inte doktorsexamen.

Tillsättningsordnirzg

Hochschullelzrer tillsätts av delstatsregeringen efter förslag av universitetsstyrelsen (senaten). Detta sker efter sakkunnigprövning av de sökandes kompetens men utan att dessa rangordnas. Universitetsstyrelsen avger förslag. Regeringen är dock inte bunden av förslaget. Wissenschaftliche Mitarbeiter tillsätts av universitetets styrelse efter förslag från Fachbereitsrat. Formerna för beredning regleras i stadgan för resp. universtitetet.

2.1.5 USA Universitetsväsendet i USA är starkt differentierat. Det förekommer såväl federalt som delstatligt och privat finansierade institutioner. Såväl organisation som omfattning och kvalitet i verksamheten varierar kraftigt.

32 Internationell utblick

Förekommande typer av tjänst Trots den ovannämnda differentieringen finns det i fråga om tjänstorganisationen vissa urskiljbara huvudlinjer. Vid de flesta läroanstalter finns sålunda befattningar som professor. associate professor och assistant professor. [skiftande utsträckning förekommer bl. a. i rekryteringssyfte befattningar som teaching assistants, research assistants och lecturers. Inom de olika kategorierna kan lönerna variera kraftigt.

Lärares tjänstgöring Lärarnas åligganden varierar beroende på om det är fråga om universitet eller fristående colleges. De regleras vanligen i anställningsavtalet för den enskilde läraren. En grundregel för universiteten är dock att alla tjänster i princip avser forskning och utbildning. Tyngdpunkten kan emellertid variera. Lärarnas skyldighet att medverka i undervisningen är angiven i timmar. I princip gör man ingen skillnad mellan de tre professorskategorierna. Vid universiteten gäller normalt 6-9 timmar/vecka. Vid colleges kan motsvarande skyldighet vara 9-12 timmar/per vecka. Därutöver ingår forskning. administration och andra professionella aktiviteter. Normalt gäller tio månaders arbetsår.

Anställningstrygghet

Professor och associate professor är fast anställda (“tenure“). Assistant-

professor anställs i regel för tre år i sänder under sammanlagt högst sex år. Därefter fattas beslut om ev. “tenure.

Kompetenskrav

Det följer av den differentierade organisationen att några enhetliga kompetenskrav inte gäller. Vid väletablerade universitet är det dock självklart att den som anmäler intresse för en tjänst i någon av professorskategorierna också har en Ph. D (doktorsgrad).

Tillsättningsordning

De reella besluten om anställning fattas på institutionsnivå. Beslutet har förberetts av review committees som i regel består av lärare vid vederbörande institution. Anställningsintervjuer. provföreläsningar m. m. föregår beslutet. Univer-

sitetsstyrelsens roll är normalt att man stadfäster beslutet. Överklaganden

förekommer inte. Ett gemensamt drag i fråga om anställningstryggheten är att en lärares anställning normalt inleds med en eller flera tidsbegränsade perioder. Tryggheten i anställningen blir i regel större ju högre tjänst det rör sig om.

sou 1980:3 Internationell utblick

2. 1 .6 Några iakttagelser

En intressant observation gäller lärarnas tjänstgöring. Inget av de studerade länderna har någon kategoriuppdelning av lärartjänsterna som motsvarar den svenska med tjänster avsedda för forskning och utbildning och tjänster avsedda företrädesvis eller helt för utbildning. Däremot varierar tjänstgöringsskyldigheten med avseende såväl på de olika verksamhetsområdena som på form för beräkning av denna. Genomgående föreligger det dock en betydande frihet att på institutionsnivå bestämma tjänstgöringens omfattning och inriktning. Kompetenskraven skiljer sig ganska avsevärt från svenska förhållanden i fråga om den formella regleringen. I de fall det förekommer en central reglering är den mycket allmänt hållen. Detta torde bl. a. återspegla den jämförelsevis höga grad av självständighet i förhållande till statsmakten som universiteten traditionellt åtnjuter i dessa länder. Vid flertalet tjänstetillsättningar torde praxis eller lokalt fastställda kompetensregler ha den avgörande betydelsen. Även i fråga om tillsätming av tjänst är det lokala inflytandet mycket starkt. Med undantag för tjänsterna som professor i Danmark, Norge och Tyskland tillsätts lärartjänsterna lokalt. I Storbritannien och USA är även tillsättningen av professorstjänster helt en angelägenhet för resp. universitet.

3 Verksamheten inom

högskolan

3.1 Allmänt

En huvuduppgift för lärartjänstutredningen är att lägga fram förslag till reformering av högskolans arbets- och tjänsteorganisation för forskning och utbildning. Sett i ett kort historiskt perspektiv är det påfallande i vilken ringa grad frågor om tjänsteorganisation och lärarroll behandlats i de senaste årtiondenas reformer på den högre utbildningens område. Tjänsteorganisationen har närmast vuxit fram som en successiv påbyggnad på existerande organisationer i anslutning till de akuta behov som verksamhetens starka expansion gett upphov till. Någon mer samlad diskussion om en för högre utbildning och forskning lämplig utformning av olika tjänster har knappast skett tidigare. I och med den nya och mera sammanhållna högskoleorganisationen föreligger emellertid naturliga förutsättningar för en sådan diskussion. När det gäller frågan om lärarrollen är det egentligen först med den av dåvarande universitetskanslersämbetet (UKÄ) tillsatta universitetspedagogiska utredningen (UPU) i slutet av 1960-talet och början på 1970-talet som en mer ingående diskussion börjat föras. I sitt slutbetänkande Den akademiska undervisningen (1970) skisserade UPU en förändring av lärarrollen från en tradionellt föreläsande och examinerande verksamhet i riktning mot en mer handledande funktion. UPU betonade i det sammanhanget vikten av mer differentierade pedagogiska insatser i närmare individuell kontakt med de studerande. Samtidigt underströk utredningen att en utveckling av lärarrollen måste innebära en vidgning av arbetsuppgifterna. Dessa skulle kunna systematiseras i följande fem huvudfunktioner: 1) planerings- och utvecklingsarbete, 2) informationsöverföring, 3) handledning, 4) studievägledning m. m., 5) prov och evaluering. Den fortsatta utvecklingen under 1970-talet har i stor utsträckning legat i linje med UPU:s grundläggande synsätt. Det konstaterades också i den analys av lärarrollen som 1975 gjordes i UKÄ:s funktionsstudie av

utbildningsplanering på lokal och regional nivå (UKÄ-rapport 1975: 10). Där

valde man också att i hög grad se lärarnas arbetsuppgifter ur ett samlat institutionsperspektiv. Det konstaterades att universitetens och högskolor-

nas basenheter, institutionerna, har en rad olika funktioner att fullgöra:

forskning, forskarutbildning, grundläggande utbildning, planering, utveckling, administration, etc. I alla dessa funktioner har lärarna viktiga roller att

36 Verksamheten inom

högskolan

som regleringen av deras åligganden nästan uteslutande spela, samtidigt fixerats till en av dem: den grundläggande utbildningen. Enligt bedömningarna i funktionsstudien är detta stela system ett allvarligt hinder för förnyelse och utveckling inom högskolan, samtidigt som det förstärker en inbyggd konkurrens mellan två huvudfunktioner: utbildning och forskning. Just detta motsatsförhållande mellan forskningens och den grundläggande intressen har varit en stående diskussionspunkt i den utbildningens internationella debatten kring högre utbildning under senare år. Den återfinns i de flesta länder och kan ha varierande orsaker. En uppenbarligen orsak är självfallet rekryterings- och meriteringssystemet för lärartjänster som ofta premierat forskningsmeriter. Men det förefaller klart att också tjänsteorganisationen och dess reglering av åligganden inom lärartjänsterna roll. Den uppfattningen har stärkts under våra kontakter spelaren betydande med företrädare för verksamheten på lokal nivå. Mot den bakgrunden måste ett krav på en ny tjänsteorganisation inom högskolan vara att den kan skapa god balans mellan de olika huvudfunktionerför vilka lärarna har ett primärt ansvar. Våra förslag i det följande bygger på den förutsättningen. Innan vi kommer in på de mer konkreta överväganatt vi här inledningsvis de dena är det dock viktigt översiktligt går igenom olika huvudfunktionerna, både rent allmänt och med särskild hänsyn till de krav som ställs utifrån institutionernas perspektiv. Ett grundläggande förbehåll inför denna genomgång är självfallet att vi inte kan ha ambitionen att ge en helt uttömmande bild av högskolans mångfasetterade verksamhet. Vi får nöja oss med att ge en allmän överblick, där ytterligare en begränsning är att exempel kanske oftast är hämtade från det traditionella universitetsområdet i allmänhet och det s. k. filosofiska fakultetsområdet i synnerhet. Syftet med genomgången är ändå att försöka visa vidden av och komplexiteten i verksamheten i dagens högskola och därvid försöka analysera de grundläggande krav som den ställer på utformningen av en ny tjänsteorganisation.

3.2 Forskning och forskarutbildning

-

3.2.1 Forskningsorganisationen några utgångspunkter

forskning och forskarutbildning har under senare år behandlats Högskolans av två större - och utredningar forskarutbildningsutredningen (FUN) forskningsrådsutredningen (FRU). Genom dessa båda utredningar har forskningens situation blivit mångsidigt belyst. Genom prop. 1978/79: l 19 om vissa frågor rörande forskning och forskarutbildning och riksdagens beslut med anledning därav (UbU 1978/79:44) har regering och riksdag redovisat sin syn på vissa allmänna forskningspolitiska spörsmål. material i vilket Till underlag för vårt arbete finns därmed ett omfattande och forskarutbildningens betingelser i flera avseenden blivit forskningens föremål för en grundlig, alltjämt aktuell analys. Vi kan därför i det följande inskränka oss till att kortfattat diskutera de aspekter på problemområdet som har direkt betydelse för vårt uppdrag. har två huvuduppgifter när det gäller forskningen. Den skall Högskolan

Verksamheten inom 37

högskolan

för det första fungera som samhällets basorganisation för forskning. Detta inte bara den inom initierade gäller högskolan forskningen. I prop. 1978/792119 understryks vikten av att huvuddelen av den forskning som finansieras med offentliga medel utförs inom högskolan. Som skäl anförs behovet av ett rationellt utnyttjande av landets begränsade resurser - såväl personella som andra - för forskning. Ett annat skäl kan enligt vår mening vara värdet av ett relativt nära samband mellan forskning. forskarutbildning och grundläggande utbildning. Var och en av dessa tre verksamhetsgrenar ger väsentliga betingelser för de båda andra. Högskolans andra huvuduppgift i sammanhanget är att utbilda forskare för att täcka behov såväl inom den egna organisationen som inom samhället i övrigt. En viktig ytterligare uppgift för högskolan är att sprida information om den forskning som bedrivs inom högskoleorganisationen. som Ny kunskap erhålles genom forskning måste snabbt ställas till samhällets förfogande. Den vägen skapas även förståelse för forskningens möjligheter och behov. [detta informationsarbete måste forskarna själva spela en stor roll. Från den utgångspunkten skall vi beröra några aspekter på forskningen inom högskolan. Forskningen är i många fall en aktivitet som kräver långsiktig planering och betydande tidsinsats från de berörda forskarnas sida. Forskningsresultaten är ofta eller förväntas bli av banbrytande karaktär. Något slagordsmässigt skulle sådan forskning kunna betecknas som frontlinjeforskning”. Ur vår synvinkel sett är det väsentliga att denna forskning kräver ett betydande mått av stabilitet med avseende på forskningstillfälle och resurser i övrigt. Ett annat slag av forskning skulle med ett likartat schablonmässigt uttryckssätt kunna betecknas som kompetensuppehållande forskning. Någon fundamental skillnad mellan denna forskning och frontlinjeforskning föreligger knappast. I båda fallen siktar man till en vetenskaplig produktion. Skillnaden närmast i ambitionsnivån ligger och graden av samband med annan verksamhet inom högskolan. Ur högskolans synvinkel är det angeläget att så många lärare som möjligt är forskarutbildade eller har motsvarande kompetens. Lika viktigt är att denna kompetens vidmakthålles eller utvecklas ytterligare. För att så skall bli fallet behövs vissa möjligheter för lärarna att bedriva forskning. Detta är en viktig del av strävandena att ge utbildningen en vetenskaplig anknytning. Kompetensuppehållande forskning” kan även många gånger leda över till frontlinjeforskning. En tredje aspekt på forskningen inom högskolan som är av väsentlig betydelse för våra överväganden och förslag i det följande är sambandet mellan högskolan och externa forskningsfinansiärer. En betydande del av forskningsvolymen inom högskolan finansieras av forskningsråd och sektorsorgan m. fl. Den forskning som finansieras med externa medel kan vara av skiftande ur vår synvinkel mycket slag. Det viktiga sett är de krav på högskolans organisation som samspelet med externa anslagsgivare ställer. Vi kommer i det följande att gå in närmare på detta. I detta sammanhang inskränker vi oss till att påpeka att det rör sig om delvis motstridiga krav på å ena sidan en relativt hög grad av flexibilitet, å andra sidan en stabil basorganisation. Möjligheterna att tillgodose det sistnämnda kravet kommer i väsentlig utsträckning att vara beroende av i vilken utsträckning kompe-

38 Verksamheten inom

högskolan

tensuppehållande forskning kan bedrivas inom högskolan. För denna forskning torde högskolan i huvudsak vara hänvisad till de resurser som anvisas högskoleenheterna direkt över statsbudgeten.

3.2.2 Fasta resurser för forskning

Genom riksdagens beslut 1975 med anledning av prop. 1975:9 om reformering av högskoleutbildningen m. m. fastlades bl. a. grunddragen i högskolans lokalisering och dess institutionella organisation. Beslutet innebar att fasta resurser för forskning och forskarutbildning endast fick förläggas till de sju orter där sådana redan fanns. De orter som härigenom utpekades är Stockholm, Uppsala, Linköping, Lund/Malmö, Göteborg, Umeå och Luleå. Någon precisering av innebörden i begreppet fasta resurser gavs inte vare sig i propositionen eller under riksdagens behandling av denna. Eftersom bl. a. vissa nu existerande typer av lärartjänster torde identifieras med begreppet, är en analys av detta nödvändig som utgångspunkt för en reformering av tjänsteorganisationen. Två observationer av grundläggande betydelse skall först göras. För det första står det klart att det i praktiken ofta inte går att skilja mellan vad som är personella och materiella resurser för forskning resp. grundläggande utbildning. I betydande utsträckning är t. ex. laboratorier och bibliotek, vilka är avsedda att täcka den grundläggande högskoleutbildningens behov, fullt användbara även för forskning. Likaså är det uppenbart att t. ex. en docentkompetent universitetslektor är en potentiell resurs för forskning vare sig tjänsten är placerad i Göteborg eller i Karlstad. För det andra syftade 1975 års beslut självfallet inte till att förhindra forskning på andra orter än de sju nyss nämnda. Tvärtom berördes i propositionen möjligheterna att mera tillfälligt förlägga forskning också till andra högskoleorter. Avsikten var emellertid att begränsa ett mer stadigvarande tillhandahållande av resurser för forskningsändamål till de sju angivna orterna. En rimlig definition av begreppet fasta resurser för forskning bör mot denna bakgrund kunna innehålla två beståndsdelar: l. fysiska resurser (t. ex. laboratorier och bibliotek) har skapats av statsmakten i uttalat syfte att främja forskning 2. ordinarie tjänster som professor har inrättats För de orter som i enlighet härmed fått fasta resurser för forskning används i prop. 1975:9 och i andra sammanhang termen orter med fast forskningsorganisation”. Kriterierna på fast forskningsorganisation är enligt vår mening två: 1. fakultetsorganisation har knutits till högskoleenhet på orten 2. forskarutbildning har förlagts till orten, i praktiken alltid till den enhet som har fakultetsorganisationen. Samtliga fyra angivna kriterier uppfylles endast av de sju tidigare nämnda orterna. I vårt arbete har en viktig utgångspunkt varit att besluten på

Verksamheten inom 39

högskolan

grundval av prop. 1975:9, senast bekräftade genom besluten med anledning av prop. l978/79zll9, skall ligga fast.

3.2.3 Externt finansierad forskning

En annan aspekt på resurserna för forskning inom högskolan av betydelse för våra överväganden är den stora volym medel som kanaliseras genom forskningsråden och andra offentliga och privata anslagsgivare. Spörsmål av både principiell och praktisk natur uppkommer ur detta förhållande, t. ex. när det gäller den institutionella organisationen. Även i ett annat avseende är det externt finansierade och forskningsutvecklingsarbetet en betydelsefull faktor i de organisatoriska övervägandena. I många fall utgör denna verksamhet en länk mellan och högskolan aktuella samhällsproblem. l och för sig torde initiativet till en mycket stor del av forskningen, även sådan som finansieras av olika sektorsmyndigheter, tas inom högskolan. Val av forskningsområden torde dock ofta påverkas av var externa resurser kan erhållas. Indirekt kan därigenom skapas ett samband mellan samhällets forskningsbehov å ena sidan och främst forskarutbildningen och den grundläggande utbildningen å den andra. Högskolans uppgift att fungera som basorganisation för samhällets forskningsbehov ställer vissa relativt lätt identifierbara krav på organisationen. Organisationen måste bl. a. stimulera till gränsöverskridande forskning och utveckling av nya forskningsområden. Den bör även främja en rörlighet mellan högskolan och yrkeslivet i övrigt i syfte att skapa ömsesidig stimulans. Den bör vidare möjliggöra omfördelning av resurser för forskning såväl inom som mellan ämnesområden. vad vi erfarit kommer Enligt en mer ingående diskussion om dessa problem att föras av forskningssamverkanskommittén (U 1978:01, FOSAM) i dess slutbetänkande. Uppgiften kräver slutligen en relativt stor andel fast anställda forskare. Endast kan högskolan ha beredskap därigenom att lösa forskningsuppgifter efter hand som de aktualiseras. Hela behovet av forskarkompetens kan dock inte tillgodoses genom en sådan fast Såsom vi närmare organisation. utvecklar i det följande därutöver (kap. 4) krävs även möjligheter att för specifika arbetsuppgifter knyta extern personal till högskolan.

Forskarutbildningen

Vi har ovan under avsnittet 3.2.1 erinrat om att forskarutbildningen är en av högskolans huvuduppgifter. Den är därmed också en huvuduppgift för vissa av högskolans lärare. För närvarande är det dock endast vissa tjänster som är förenade med skyldighet att medverka i forskarutbildningen. I praktiken har ändå utvecklingen inom många institutioner gått i riktning mot att även andra lämpliga och kompetenta lärare deltar i forskarhandledningen. I 1979 års forskningsproposition har detta bl. a. lett till uttalandet att_ universitetslektorer i ökad utsträckning bör kunna ges handledningsuppgifter. Det är sjävklart att den som skall handleda i forskarutbildning själv måste vara vetenskapligt väl meriterad. Det är oftast en fördel att den som leder eller aktivt deltar i forskningsarbete även svarar för handledning av blivande

40 Verksamheten inom

högskolan

forskare, t. ex. om dessa deltar i vederbörandes eget projekt. Men det kan också vara önskvärt att i forskarhandledningen engagera vetenskapligt väl meriterade lärare som för tillfället inte är aktiva inom forskning. Enligt vår mening bör mot denna bakgrund beslut om vilka av tillgängliga lärare som skall fullgöra forskarhandledning i normalfallet träffas på institutionsnivå.

Från den enskilde doktorandens synpunkt är givetvis kontinuiteten i handledningen av betydelse. Där det är praktiskt möjligt bör en doktorand inte behöva byta handledare under utbildningstiden. En annan organisatorisk aspekt på forskarutbildningen har att göra med studiestödets utformning. Forskarutbildningens karaktär är ofta sådan att aktivitetsgraden i studierna måste kunna skifta under utbildningstiden. Det är vidare angeläget att forskarutbildningen upplevs som ett attraktivt i alternativ till annan verksamhet. I dagens organisation kombineras i många fall genom assistenttjänsterna studiestöd för forskarutbildning med undervisningsuppgifter inom den grundläggande utbildningen. Doktorander gör därigenom värdefulla insatseri den grundläggande utbildningen bl. a. genom att bidra till utbildningens forskningsanknytning. Även om formerna för studiestödet förändras, bör möjligheterna till ett sådant positivt samband finnas kvar.

Konstnärligt utvecklingsarbete

Det konstnärliga utvecklingsarbetet är en med forskningen likställd verksamhet inom högskolan. I höskolelagens 4 § sägs att utvecklingsarbetet inom högskolan skall syfta till att främja utvecklingen inom sådana områden, av konstnärlig eller annan karaktär, som berörs av utbildningen och forskningen. Formerna för det konstnärliga utvecklingsarbetet är svårare att precisera än när det gäller forskningen. Det ligger också i sakens natur att detta utvecklingsarbete aldrig får bli för reglerat eller formaliserat. Redan i detta ligger en viktigorganisatorisk utgångspunkt. Universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) har under 1979 till en rad intressenter remitterat en promemoria med utkast till riktlinjer för utveckling av konstnärligt utvecklingsarbete inom högskolan och forskningsanknytning av de konsntärliga utbildningarna. I denna PM framhålls bl. a. att de konstnärliga utbildningarna i dag saknar motsvarighet till de särskilt anvisade resurser för kunskapsutveckling som forskningsresurserna utgör för många andra utbildningar. Den bristen bör för de konstnärliga utbildningarnas del fyllas av resurser för konstnärligt utvecklingsarbete. När sådana resurser skapas bör man dock vara öppen för att institutionell organisation och tjänsteorganisation liksom formerna för utbildningen bör kunna vara helt annorlunda än vad som gäller för andra delar av högskolan. Det framhålls vidare i den nämnda promemorian att det konstnärliga utvecklingsarbetet bör ge möjlighet till den konstnärliga utveckling som behövs för grundutbildningens förnyelse. För att denna anknytning till arbete med konstnärlig utveckling skall kunna åstadkommas krävs att åtminstone nâgra lärare inom varje utbildning får möjlighet till eget

Verksamheten inom 41

högskolan

konstnärligt arbete inom högskolans ram. Detta är knappast fallet nu, då konstnärlig verksamhet på kvalificerad nivå i huvudsak endast kan bedrivas utanför högskolan och på flertalet områden inte heller är möjlig att förena med lärartjänst inom högskolan. Sammanfattningsvis kan vi konstatera att det konstnärliga utvecklingsarbetet ställer särskilda krav på en flexibel tjänsteorganisation. Vi återkommer till formerna för detta i senare avsnitt.

3.5 Utbildningen

3.5.1 och

Högskolereformen fortsatta utvecklingslinjer

Den grundläggande utbildningen inom högskolan har under det senaste årtiondet omfattande genomgått förändringar. Såväl genom lokala initiativ som genom flera av statsmakterna beslutade reformer har förutsättningarna för utbildningen påverkats. Riksdagens beslut 1975 och 1977 om högskolereformen innebar såväl en formell bekräftelse som i viss utsträckning på en utveckling. redan påbörjats, som en anvisning om vilken inriktning det fortsatta reformarbetet bör ges. Reformbesluten har haft konsekvenser för både forskningen och utbildningen. ställningstaganden rörande den institutionella och organisationen lokaliseringen är av största betydelse för båda dessa delar av verksamheten inom högskolan. Vi berörde i föregående avsnitt bl. a. innebörden av beslutet om lokaliseringen av fasta resurser för forskning och forskarutbildning. Tyngdpunkten i högskolereformen gällde dock den grundläggande utbildningen. Vi skall i det följande mycket kortfattat beröra vissa drag i den här berörda utvecklingen, vilka är av särskilt intresse för vårt arbete. Genom högskolereformen stadfästes ett nytt högskolebegrepp. Termen högskoleutbildning användes numera som beteckning på i princip all utbildning som tidigare betecknats som eftergymnasial. Den nya högskoleorganisationen omspänner av detta skäl ett betydligt bredare spektrum av utbildningar än vad som var fallet med motsvarande organisation före reformen. De redan vid 1972 års riksdag fastlagda allmänna behörighetsvillkoren för tillträde till har bekräftats högre utbildning och preciserats. De nya tillträdesreglerna innebär att högskoleutbildningens ökat för tillgänglighet stora grupper i samhället. Genom högskolelagen har utbildningens syfte och de allmänna grunderna för dess anordnande formulerats: 2 § Utbildningen inom högskolan skall bygga på vetenskaplig grund. Utbildningen skall anordnas så att de studerande förvärvar kunskaper och färdigheter samt utvecklar sin förmåga att kritiskt bedöma företeelser av skilda slag. Utbildningen skall främja att de studerande förbereder sig för skilda yrken eller vidareutvecklar sig inom yrken som de redan utövar. Inom utbildningen skall kunskaper och färdigheter som har vunnits inom arbets- och samhällslivet i övrigt tas tillvara.

42 Verksamheten inom

högskolan

All utbildning skall främja de studerandes personliga utveckling. Som ett allmänt mål för utbildningen gäller att den skall främja förståelsen för andra länder och för internationella förhållanden.

att utbildningen skall bygga på vetenskaplig grund liksom även Stadgandena att kunskaper och färdigheter som har vunnits inom arbets- och samhällslivet skall tas tillvara i utbildningen ger viktiga principiella utgångspunkter för våra överväganden om den framtida tjänsteorganisationen.

3.5.2 Studieorganisationen Genom fastslogs att högskoleutbildningen generellt skall högskolereformen organiseras i allmänna, lokala och individuella utbildningslinjer samt enstaka kurser. Ansvaret för utbildningens utveckling och förnyelse ligger numera i väsentlig utsträckning på lokal nivå inom högskoleorganisationen. Genom som fastställs på central nivå ges vissa allmänna föreskrifutbildningsplaner ter om utbildningens organisation och innehåll för de allmänna utbildnings- Inom dessa allmänna ramar finns dock normalt en betydande lokal linjerna. handlingsfrihet. Vad beträffar övrig utbildning är ansvaret för planering och utveckling helt en lokal angelägenhet. Det arbete som är förknippat med det lokala ansvaret för planering och utveckling är till allra största delen en angelägenhet för lärarna. Genom de samverkansformer som infördes eller stadfästes genom högskolereformen sker detta arbete i relativt stor utsträckning under ledning av organ i vilka förutom lärare även företrädare för de studerande och för arbetslivet utanför högskolan ingår. Ytterligare två faktorer av intresse i utredningsarbetet skall här beröras. En del av högskoleutbildningen bedrivs under kommunalt betydande huvudmannaskap. Främst gäller det s. k. kortare och medellånga vårdyrkesom ett enhetligt huvudmannaskap för högskolan utreds utbildningar. Frågan f. n. av huvudmannaskapskommittén (U 1978:16). Vårt uppdrag rörande kommunal högskoleutbildning har fullgjorts utan ställningstaganden i frågan om huvudmannaskapet för dessa utbildningar. är förlagd till betydligt fler orter än de till vilka fasta Högskoleutbildning resurser för forskning enligt 1975 års riksdagsbeslut får förläggas. Det genom högskolereformen stadfästa kravet att all högskoleutbildning skall bygga på vetenskaplig grund ställer krav på forskningsanknytning av utbildningen. Denna forskningsanknytning måste därmed genomföras under delvis olika förutsättningar för utbildningar förlagda på olika orter. Detta är i viss utsträckning ett arbets- och tjänsteorganisatoriskt problem. Vi kan sammanfatta och i viss mån konkretisera det nu anförda rörande högskoleutbildningen på följande sätt. Högskolereformen har varierande innebörd för lärarna inom olika delar av den nya högskoleorganisationen. Begrepp som decentraliserat ansvar för planering och beslut, forskningsanknytning, yrkesförberedelse och vidgat tillträde har skiftande betydelse och aktualitet inom olika delar av högskolan. innebär dock totalt sett att högskolans personal ställs inför Utvecklingen åtskilliga nya problem. Ofta torde problemens art hänga samman med var i den gamla högskoleorganisationen man hade sin tidigare hemvist. Vissa

Verksamheten inom 43

högskolan

generella svårigheter kan dock urskiljas. Dit hör att högskolan fn. har en starkt splittrad tjänsteorganisation. Inom vissa delar av högskolan har organisationen fortfarande sin utgångspunkt i en tidigare, mer skolmässig syn på utbildningens form och uppgift. Detta gäller i särskilt hög grad inom den kommunala delen av högskolan och i fråga om vissa lärarutbildningar. Nämnda synsätt har resulterat i en detaljreglering av både formell och informell art. Undervisningsskyldigheten är ett exempel på en formell reglering som i dagens situation ofta får en styrande effekt på val av arbetsformer i utbildningen och karaktären av lärarnas arbetsuppgifter. Till de generella problemen hör även att man i dag i praktiken har haft små eller obefintliga möjligheter till växling mellan verksamhet som lärare i högskolan och yrkesverksamhet utanför högskolan, vilket naturligtvis negativt påverkar möjligheterna att ge utbildningen anknytning till yrkeslivet. L

3.5.3 Undervisning och examination

Begreppet undervisning täcker inom högskolan en rad olika verksamhetsformer. Inom det gamla universitetsområdet spelade länge de katedrala föreläsningarna inför stora studerandegrupper en betydande roll. De kom senare att kompletteras, framför allt inom de filosofiska fakulteterna, med kurser och gruppövningar med ett mer begränsat antal deltagare. Inom det naturvetenskapliga området har laborationer, räkneövningar osv. varit viktiga undervisningsformer. Inom vårdutbildningarna har föreläsningarna kompletterats med olika former av undervisning i anslutning till den kliniska verksamheten. På det konstnärliga området har undervisningen i stor utsträckning skett genom individuell handledning av de studerande. På motsvarande sätt har begreppet examination täckt många olika former av kunskapskontroll. Den klassiska tentamensformen med individuell muntlig kunskapsprövning har i stor utsträckning ersatts av skriftliga prov i varierande former. I anslutning till olika under pedagogiska experiment senare år har man också prövat att examinera de studerande i grupp, antingen muntligt eller genom att de studerande tillsammans fått lösa olika uppgifter. Formerna för undervisning och examination inom högskolan har under de senaste decennierna stått i stark utveckling. är detta ett område där Samtidigt hela tiden olika tendenser bryter sig mot varandra. Under de senaste åren har en viss reaktion t. ex. kunnat märkas mot en del av de mer gruppdynamiska undervisningsformer som kommit att tillämpas sedan början av 1970-talet. Trots detta är den huvudsakliga utvecklingsriktningen helt entydig. Den innebär att undervisningen

i allt större utsträckning sker i mindre grupper

och att de traditionella föreläsningarna successivt fått en minskad betydelse. Det är självklart att förändringarna också innebär nya förutsättningar för högskolans lärare. Deras insatser har kommit att spänna över ett allt vidare fält av pedagogiska aktiviteter. Rollen som föreläsande kunskapsförmedlare har kompletterats med rollen som lyssnande och rådgivande handledare. Samtidigt har det blivit alltmer uppenbart att varje timme som läraren ägnar

44 Verksamheten inom

högskolan

åt undervisning har sina egna unika förutsättningar när det gäller förberedelse och uppföljning, inte minst tidsmässigt. I det perspektivet har den hittillsvarande stereotypa regleringen av tjänsteåligganden i form av ett visst antal undervisningstimmar tett sig alltmer otidsenlig. En av de faktorer som påverkat lärarnas roll i undervisningen under senare år är också studerandegruppens sammansättning. Högskolereformen med dess nya tillträdesregler, liksom lagstiftningen om rätt till ledighet för studier, har inneburit att nya grupper med delvis andra förutsättningar kommit till högskolan. Detta innebär både fördelar och problem. Det har varit positivt bl. a. när det gäller att ge undervisningen en starkare anknytning till yrkeslivet och det övriga samhället. Samtidigt har de mer heterogena studerandegrupperna ställt lärarna inför större krav på individualisering i undervisningen. Ytterligare en betydelsefull förändring under senare år har varit förändringarna i studietidens längd och förläggning. Många av dem som i dag bedriver studier i högskolan har av personliga eller arbetsmarknadsskäl valt eller tvingats bedriva sina studier på deltid och/eller i etapper. Denna utbildning sker också i många fall på kvällstid. Vid vissa institutioner uppgår andelen kvällsundervisning till mer än 50 % av den totala undervisningsvolymen, vilket självfallet medför särskilda problem när det gäller rekrytering av lärare. Det som nu sagts om utvecklingen när det gäller undervisning och examination gäller kanske i första hand den statliga delen av högskolan. Därutöver bör det framhållas att man inom den del av högskolan som har kommunalt huvudmannaskap har särskilda problem. I och för sig finns också här en mycket stark pedagogisk utveckling att notera under den senaste tioårsperioden. Samtidigt är det uppenbart att det fortsatta nära sambandet med gymnasieskolan och traditionerna från tiden före reformen gör att denna del _av högskolan i vissa avseenden kan te sig mer “skolmässig” med ett relativt starkt betonande av den lektionsbundna undervisningen. Här kommer framtida förändringar av lärarorganisationen utan tvivel att ha stor betydelse för dessa utbildningars fortsatta anpassning till den övriga delen av högskolan.

3.5.4 Studievägledning

Det har under senare år i olika sammanhang förts en intressant ideologisk debatt när det gäller formerna för studievägledning inom högskolan. Frågan har närmast gällt avgränsningen mellan lärarnas roll i vägledningen och de insatser som bör göras av en mer professionaliserad kår av studievägledare. Ett av inläggen i den debatten gjordes i UKÄ:s funktionsstudie om utbildningsplanering 1975. Där hävdades bl. a. att en förskjutning sker och bör ske från lärarnas gamla roll som undervisare i katedern vissa timmar och som examinatorer till en roll som studievägledare i egentlig mening med ansvar för de studerandes totala utbildningssituation. Man pekade också på att en förskjutning av studieuppläggningen börjar ske från en kombination av undervisningstimmar och självstudier till en lärarledd total utbildningsprocess. I en förbättrad utbildning av detta slag är det läraren som vägleder i

Verksamheten inom 45

högskolan

studierna och studieproblemen manifesteras direkt för läraren i utbildningssituationen. I anslutning till detta förordades i funktionsstudien närmast en utveckling av den mer professionaliserade studievägledningen på framför allt sektorsnivå, dvs. inom högskoleförvaltningarnas sektorskanslier eller motsvarande. På institutionsnivå borde studievägledningen i första hand betraktas som en uppgift att lösa inom ramen för institutionens samlade personella resurser. där ett betydande ansvar måste tas av de enskilda lärarna. Mot detta har hävdats bl. a. att studievägledningen också på institutionsnivå bör ske genom särskilda studievägledare även om självfallet lärarna har ett viktigt ansvar i det här avseendet. Men bl. a. den mer heterogena grupp av studerande som numera finns inom högskolan är ett viktigt skäl för en professionaliserad studievägledning med specialkunskaper när .det gäller studie- och yrkesorientering. Utan att man behöver ta ställning till den ovan refererade diskussionen är det uppenbart att också lärarna har en viktig roll att spela när det gäller studievägledning i vid mening. Hur stor denna roll är måste variera mellan olika utbildningar beroende på förutsättningarna. Det understryker ändå vikten av att man genom en flexibel tjänsteorganisation ger olika högskoleenheter och institutioner att lösa problemen möjlighet från sina utgångspunkter.

3.5.5 Läromedelsproduktion

Den läromedelsproduktion som berörs i det följande avser text-. ljud- och bildmaterial av mer bestående värde. dvs. inte enstaka stenciler och dylikt som är relaterat till ett speciellt undervisningsmoment för en viss lärare, utan läromedel som kan utnyttjas även av andra än upphovsmannen och/eller vid fler tillfällen. Det är uppenbart att den hittillsvarande tjänsteorganisationen inte har varit särskilt bra när det gällt att stimulera intresserade lärare att producera läromedel. Möjligheterna till nedsättning i undervisningsskyldigheten har t. ex. inte varit särskilt stora. Ofta har läromedelsproduktionen varit beroende av om särskilda medel kunnat avsättas för ändamålet. t. ex. från lokala FoU-medel eller - när det gäller lärarutbildning och kommunal högskoleutbildning - från medel till skolöverstyrelsens (SÖ) disposition. Som regel har inte heller läromedelsproduktionen varit särskilt lönsam för den enskilde läraren. även om lysande undantag kañ noteras. Ett annat förhållande av betydelse är det meritvärde som läromedelsframställning har getts i samband med tjänstetillsättningar. Här finns säkert olika erfarenheter att redovisa, men i inte alltför få fall torde man även i samband med tillsättande av rena undervisningstjänster ha tonat ned betydelsen av läromedelsproduktion. Tillgången på lämpliga läromedel skiftar avsevärt mellan olika utbildningar. Medan det på en del håll finns underlag för läromedelsproduktion på kommersiella villkor och problemen därmed är relativt små. torde situationen på andra håll vara mycket bekymmersam. En iakttagelse som gjorts under kartläggningsfasen i vårt arbete är att det endast undantagsvis förekommer någon mer långsiktig planering på läromedelsområdet hos de

46 Verksamheten inom

högskolan

berörda myndigheterna. Vid planering och genomförande av utbildningen utifrån de nya förutsättningar som ges av högskolereformen och den i det föregående berörda utvecklingen av arbetsformer m. m. måste utveckling och produktion av läromedel ges en framskjuten plats även inom ramen för verksamheten på institutionsnivå. Det är därvid angeläget att det samarbete som i viss utsträckning redan förekommer mellan institutioner och utbildningar på olika orter utvecklas ytterligare. Det är vidare angeläget att det klart fastställs att läromedelsframställning kan ingå som en arbetsuppgift i lärarens tjänstgöring.

3.5.6 Arbetsuppgifter förenade med de praktiska inslagen i

utbildningen

Denna del av verksamheten kan - beroende på den lokala högskoleorganisationens utformning - vara en angelägenhet för antingen institutionsnivån eller linjenivån. På vissa utbildningslinjer, t. ex. journalistlinjen, sociala linjen, förvaltningslinjen, de olika lärarutbildningslinjerna samt linjerna inom den kommunala högskolan, förekommer redan omfattande praktikinslag. De problemen i samband med planering och genomförande av organisatoriska praktikinslag har hittills lösts på skilda sätt. För_ t. ex. socionomutbildningen har särskilda praktikkonsulenter anställts. Dessa har ansvaret för rekrytering av handledare och de fortlöpande kontakterna med dessa. Konsulenterna har inga uppgifter inom undervisningen. Inom vissa landsting finns praktikplatssamordnare anställda av sjukvårdshuvudmannen. Dessa samordnare svarar för den direkta praktikplatshanteringen. All efterfrågan på praktikplatser vid vårdenheter inom förvaltningsområdet kanaliseras via praktikplatssamordnaren. Samordnaren medverkar till att alternativa praktikplatser erhålls vid driftförändringar och svarar för viss information till personalen i samband med detta. Vid de olika typerna av lärarutbildning, där praktikinslag förekommer i stor utsträckning, sköts kontakten mellan praktikarbetsplatsen/handledaren och institutionen genom bl. a. metodiklektorerna. Dessa är samtidigt engagerade i undervisningen av de teoretiska delarna av utbildningen, vilket ger bättre möjligheter till integrering, uppföljning och påverkan av de studerandes arbetsinsatser under praktikperioden. Såvitt vi kan bedöma pekar utvecklingen inom högskolan mot att praktikinslag i utbildningen kommer att bli vanligare genom strävan att ge alla utbildningar anknytning till yrkeslivet. Praktikinslagen skall främst tjäna syftet att ge den studerande kunskap och en praktisk orientering om arbetsmetoder och övriga förhållanden inom arbetslivet inom den sektor han eller hon utbildas för. Kravet kommer att öka på insatser från högskoleorganisationens sida för att kartlägga behovet av praktikplatser, för att fastlägga praktikarbetets inriktning och omfattning och för att möjliggöra placering av studerande på lämpliga praktikplatser. Praktikinslag i utbildningen måste förarbetas och kontinuerligt följas upp av handledare och lärare. Detta är en nödvändig förutsättning för att praktikperioden verkligen skall bli en integrerad del av den utbildning som de studerande genomgår och

Verksamheten

inom högskolan 47

för att dessa inte enbart skall utnyttjas som en arbetskraftsförstärkning. För detta krävs ett nära samband mellan handledare och lärare i på fältet högskolan. Lärare bör därför kunna engageras i den praktiska delen av utbildningen även när denna är förlagd utanför högskolan.

3.6 Fortbildning

I de föregående avsnitten har vi gjort en genomgång av aktuella tendenser och utveclclingslinjer när det gäller några av huvuduppgifterna för lärarna inom högskolan. Det som där har beskrivits äri stor utsträckning existerande förhållanden. I det nu aktuella avsnittet om fortbildning är det däremot i vissa avseenden mer fråga om att skissera en nödvändig utveckling för framtiden än en faktisk verklighetsbeskrivning. Detta hänger samman med att just fortbildningen hittills varit ett av de mest försummade områdena inom högskolan. Det är dock ett område som har en avgörande betydelse för hur lärarorganisationen skall vara utformad och det är därför nödvändigt att här beröra en del frågor i anslutning till denna huvuduppgift för högskolans lärare. De nya krav i skilda avseenden som ställs på högskolans personal behovet av fortbildning. understryker ytterligare I sin anslagsframställning för budgetåret 1978/79 anförde UHÄ bl. a. att behovet av utbildning för ändrade arbetsuppgifter växer i och med att möjligheterna att tillgodose behovet av ny expertkunskap genom tillskott av resurser och stor personalrörlighet har minskat. Sett med utgångspunkt i lärarnas behov kan fortbildningen indelas i tre grupper: forskningskontakt, yrkeslivsanknytning och befattningsutbildning.

3.6.1 Forskningskontakt

Det är naturligt att betrakta forskningskontakten som en del av den för grundutbildningens bedrivande nödvändiga fortbildningen av lärarna. Formerna för forskningskontakten kan variera med hänsyn till dels den enskilda lärarens önskemål och behov, dels förutsättningarna inom det aktuella området. Olika former för forskningskontakt kan komma i fråga, enskilt eller i kombination med varandra, t. ex. deltagande i kurser inom forskarutbildning samt uppföljning av aktuell forskning och forskningsdebatt genom vetenskapliga tidskrifter och litteratur. För de områden inom högskolan som för närvarande saknar till och anknytning forskning forskarutbildning anser vi att deltagande i särskilda kurser för forskningsanknytning bör ses som en form av forskningskontakt. Vid institutioner som saknar egen forskningsverksamhet är det nödvändigt att genom samarbete med institutioner med forskning ge möjligheter till forskningskontakt utöver vad som kan tillgodoses genom litteraturstudier.

48 Verksamheten inom högskolan

3.6.2 Yrkeslivsanknytning I lärartjänstutredningens direktiv anges att ett viktigt led i högskolereforär att förbättra för lärarnas anknytmens genomförande förutsättningarna ning till yrkeslivet utanför högskolan. Eftersom detta är en viktig del av utredningsuppdraget kommer det att ägnas ett särskilt kapitel (kap. 12). Det finns därför ingen anledning att här gå djupare in på frågor om Vi kan bara konstatera att yrkeslivsanknytningen är en yrkeslivsanknytning. för högskolans lärare. viktig form av fortbildning

3.6.3 Befattningsutbildning

Den form av lärarfortbildning som berörs under det här avsnittet måste med vara differentierad vitt nödvändighet med hänsyn till de olika lärarnas skiftande och behov. Sedd som en grundläggande befattförutsättningar ningsutbildning bör den rymma åtminstone följande tre komponenter: 1) forskningsmetodik, 2) undervisningsmetodik, 3) högskolans regelsystem. Denna grundläggande utbildning kan utformas olika beroende på lärarnas erfarenheter. Gemensamt för alla bör dock vara momentet tidigare högskolans regelsystem, som mycket väl kan delas upp över ett antal år och avpassas till om vederbörande lärare får uppgifter som prefekt. studierektor. etc. Delmomenten och undervisningsmetodik kan däremot forskningsmetodik I nuvarande _organisation behöver anpassas till varje lärares förkunskaper. t. ex. en docent inte genomgå avsnittet om forskningsmetodik, medan detta för en vårdlärare är en viktig fortbildning. Å andra sidan har vårdläraren i undervisningsmetodik, vilket däremot redan i sin utbildning fått kunskaper docenten kanske saknar. Genom deltagande i en utbildning av detta slag har också grunden lagts för och samhällskontakt är en fortsatt vidareutbildning där forskningskontakt viktiga inslag och där den rent pedagogiska fortbildningen tillgodoses genom seminarier eller liknande. Även om detta ses aktivt deltagande i pedagogiska som ännu inte är förverkligat, är det viktigt att man vid som ett program utformningen av tjänsteorganisationen beaktar lärarnas behov av systematiserad fortbildning.

3.7 Lärarnas administrativa uppgifter

av de administrativa har Omfattningen arbetsuppgifterna på institutionsnivå under senare år ökat, i vissa fall mycket kraftigt. En stor del av detta arbete utförs av lärare. Det kan gälla arbetsuppgifter förenade med formella som prefekt eller studierektor - inom kommunal högskoleutbilduppdrag ning tjänster som rektor eller studierektor - eller med uppgifter att vara kursansvarig lärare eller samordnare för olika delar av en utbildning. Det administrativa arbetet betraktas av många lärare som en belastning på möjligheterna att bedriva ett kreativt arbete inom forskning och utbildning. Den slutsatsen kan vi dra dels av de synpunkter som kommit oss till del direkt från lärare verksamma på fältet dels, av den offentliga debatt som förs kring

Verksamheten inom högskolan 49

högskolans problem. Samtidigt måste det ändå konstateras att det administrativa arbetet delvis är en nödvändig följd av de krav på inflytande som ställs av berörda lärare. Problemet är här att hitta en balans mellan självklart utövande av inflytande och administrativt merarbete. Vid de institutionsbesök som genomförts som en del av vårt kartläggningsarbete har bl. a. följande arbetsuppgifter angivits vara särskilt betungande:

budget- och petitaarbete El

personaladministration/-planering

L] deltagande i arbetet i beredande och beslutande organ inom högskoleorganisationen service till beslutande organ på institutions- och linjenivå dokumentation av studieresultat

UDDU

antagning och registrering av studerande externa kontakter med representanter för näringsliv och myndigheter m. m., information i övrigt om institutionens verksamhet

Ett genomgående drag för de enheter inom såväl statlig som kommunal

högskoleutbildning som vi studerat är att arbetet koncentrerats på ett relativt

litet antal individer. främst prefekter, studierektorer och innehavare av skolledartjänster samt andra personer som är direkt inblandade i beslutst. ex. genom ledamotskap i institutionsstyrelse, processen, linjenämnd eller fakultetsnämnd. Genom denna koncentration blir belastningen på den enskilde ofta så stor att det upplevs som omöjligt att delta i den övriga forsknings- eller

utbildningsverksamheten i en utsträckning som verkar meningsfull. I UHÄzs funktionsstudie om

utbildningsplanering ”Utbildningsplanering

för förnyelse konstaterades bl. a. i slutrapporten

(UHÄ-rapport 1977:2) att

det är mer befogat att tala om en administrativ än en

felbelastning

administrativ överbelastning på lärarna och forskarna i högskolan. Detta uttalande ger trots sin något tillspetsade form en bedömning av situationen som vi kan ansluta oss till. Vissa typer av administrativa arbetsuppgifter på institutionsnivåer är av karaktären att de måste skötas av lärare eller personal med motsvarande

bakgrund. Lednings-, planerings- och utvecklingsarbete spelar en nyckelroll för kvaliteten i såväl forskning som utbildning. Flera faktorer samverkar dock till att skapa problem. Många gånger läggs praktiskt taget alla administrativa utan åtskillnad uppgifter på institutionen på en eller ett par lärare. Det kan röra sig om kvalificerat ledningsarbete avseende ett stort antal anställda i kombination med relativt elementära men tidsödande ekonomiska beräkningar i anslutning till petitaarbete,

statistikrapportering m. m. Arbetsuppgifter som kräver förmåga till veten-

skaplig och pedagogisk överblick blandas med rutinsysslor. När så sker misshushållar man med resurserna. Det är väsentligt att

personalstaten avspeglar en rimlig mellan

avvägning undervisande och forskande personal och personal med mer renodlade administrativa och kamerala Den önskvärda

arbetsuppgifter.

avvägningen kan och bör göras lokalt. Det bör i detta framhållas sammanhang att frågor om högskoleenhetens

50 Verksamheten inom

högskolan

och därmed formerna för dess administration - t. ex. inre organisation indelning i institutioner och linjenämndsorganisation -avgörs på lokal nivå. Redan före högskolereformen, när beslut om institutionsindelning fattades centralt, fanns det inom UKÄ-området en tendens att på lokala initiativ dela upp institutionerna -formellt eller reellt. Denna tendens torde ha hållit i sig sedan avgörandet i dessa frågor genom högskolereformen flyttats till lokal nivå. Även om det inte alltid finns ett enkelt och självklart samband mellan av institutioner och administrativt merarbete, förtjänar denna uppsplittring relation uppmärksamhet. I många fall torde behovet av administrativa basresurser lättare kunna tillgodoses inom ramen för en större institution eller samordnat för flera sådana. Ytterligare en faktor värd att beakta i sammanhanget är den enskilde lärarens personliga förutsättningar att klara ifrågavarande uppgifter. Uppdrag att vara prefekt eller studierektor ställer en rad krav utöver vetenskaplig och pedagogisk kompetens i vedertagen mening. En större institution är med avseende på personal och ekonomiska och materiella resurser jämförbar med ett mindre företag. Uppgiften att leda, planera och utveckla verksamheten eller medverka i sådant arbete ställer krav på sakkunskap och intresse. Den bör uppfattas som en naturlig del i en högskolelärares arbete åtminstone under någon eller några perioder av den enskildes samlade tjänstgöringstid. Erforderlig sakkunskap bör kunna erhållas genom befattningsutbildning. Vi har ovan under avsnittet om fortbildning varit inne på denna fråga.

3.8 Sammanfattande diskussion

Vi har nu mycket översiktligt berört vissa delar av utbildningsverksamheten. Syftet med genomgången har varit flerfaldigt. Vi vill peka på vissa inom högskoleutbildningen. Vi vill vidare visa hur utvecklingstendenser mångfasetterad utbildningsverksamheten är och därmed spännvidden i de arbetsuppgifter för vilka man måste disponera tillgängliga personalresurser. Slutligen vill vi ge ett underlag för en diskussion rörande vilka medel och metoder som kan utnyttjas för att säkra kvalitet och förnyelse i utbildningen. Det finns en tendens i debatten kring högskoleutbildningen att se utbildningens kvalitet som främst avhängig av intensiteten i undervisningen i traditionell mening, dvs. omfattningen av direktkontakten mellan lärare och

studerande. Åtgärder av vad slag det vara må som innebär en minskning av

denna intensitet framstår då som oacceptabla. Med ett sådant synsätt måste varje förändring av verksamheten som innebär nya uppgifter för organisationen förenas med motsvarande resurstillskott. I en situation där resurserna för högre utbildning och forskningi kanske än högre grad än tidigare måste bedömas som ändliga är det nödvändigt att ompröva denna inställning. Detta gäller oberoende av vilken uppfattning man har i frågan om det är rimligt att en ökad andel av samhällets resurser tas i anspråk för verksamheten inom högskolan. En jämförelse mellan basen av högskolans resurser för grundläggande utbildning och de nettoresurstillskott som kommit högskolan till del under senare år och kan förväntas komma högskolan till del i nuvarande statsfinansiella läge ger vid handen att

Verksamheten inom

högskolan 51

förändringar och förbättringar förenade med resurstillskott under alla omständigheter måste bli marginella. Mot den bakgrunden framstår det som både rimligt och helt nödvändigt att man gör stora ansträngningar för att finna andra metoder för förnyelse och förbättringar. Ett viktigt led i dessa ansträngningar är enligt vår uppfattning att man ser utbildningsverksamhetens olika delar i ett helhetsperspektiv. Planering och fördelning av den största resursen som står till verksamhetens förfogande vid sidan av de studerande själva personalen - måste ske med hänsyn till hur satsningen på olika funktioner påverkar helheten, dvs. utbildningsresultatet. Undervisningsintensiteten får därvid inte vara en gång för alla given. En satsning av resurser på exempelvis läromedelsproduktion, studievägledning och fortbildning på bekostnad av undervisningsintensiteten kan mycket väl ge samma eller bättre utbildningsresultat. I kommittédirektiven poängteras att en och samma lärare inte under en och samma tidsperiod kan göra väsentliga insatser inom alla delar av utbildningsverksamheten vid en institution. Detta konstaterande kan kompletteras med påpekandet att verksamhetens behov av resurser för de skilda basfunktionerna rimligen också måste variera ganska avsevärt över tiden. Detta understryker enligt vår mening ytterligare behovet av en nyanserad uppfattning om vilka faktorer som bestämmer utbildningens kvalitet. De utbildningsansvariga myndigheternas roll i detta sammanhang måste bli att i olika avseenden underlätta utvecklingen av en flexibel arbetsorganisation. Vi kommer att i kommande kapitel mer i detalj gå in på hur detta bör kunna ske. Som vi inledningsvis betonade är den genomgång av verksamheten inom högskolan som nu har gjort ingalunda heltäckande. I flera av avsnitten har det varit nödvändigt att begränsa framställningen till en exemplifiering från en eller några delar av den i dag rikt differentierade högskoleorganisationen. Det är ändå möjligt att på grundval av den genomgången dra några slutsatser som vi tror har generell räckvidd och som särskilt beaktas i våra överväganden i det följande. slutsatserna skulle kunna sammanfattas i följande kortfattade punkter:

a Högskolans verksamhet är mångfasetterad. Detta har ytterligare understrukits genom högskolereformen. I linje med den decentralisering som är ett genomgående drag i denna reform måste också tjänsteorganisationen få en mindre centralstyrd och detaljreglerad uppbyggnad. El Forskning, forskarutbildning och konstnärligt utvecklingsarbete är verksamheter inom högskolan som i hög grad måste präglas av förmåga till förändring och förnyelse. Det förutsätter en stor flexibilitet och möjligheter till snabb anpassning av tjänsteorganisationen. El Utvecklingen inom högskolan när det gäller undervisning och examination inom den grundläggande utbildningen har förändrat lärarrollen i riktning mot en mer handledande funktion. har lärarnas Samtidigt verksamhet differentierats på ett sätt som inte låter sig förenas med en stel detaljreglering av deras åligganden. :1 Studievägledning, tagen i en vid mening, måste ses som en naturlig del av den handledande funktion för läraren som vi berört ovan.

52 Verksamheten inom

högskolan

D Läromedelsproduktionen är likaså en viktig del av lärarnas arbete som ytterligare behöver stimuleras. D Fortbildningen av lärare måste i framtidens högskola få en betydligt större roll än i dagens. Genom en annorlunda reglering av lärarnas arbetsförhållanden bör bättre förutsättningar för detta kunna skapas.

De slutsatser som nu har redovisats kommer bl. a. att ligga till grund för de konkreta till en förändrad arbets- och tjänsteorganisation som vi förslag presenterar i de följande kapitlen.

4 i den

Tjänsteorganisation statliga

högskolan

4.1 Bakgrund

Nuvarande av tjänsteorganisationen reglering för utbildning och forskning inom den statliga högskolan följer flera olika principer. Enligt högskoleförordningen 19 kap. 3 § finns lärartjänster för forskning och utbildning, företrädesvis för utbildning eller helt för utbildning. Inom stora delar av högskolan finns tjänster som assistent och amanuens bl. a. avsedda för innehavarens egen forskarutbildning. Dessa tjänster är inte lärartjänster i formell medverkar mening, men innehavarna ofta i betydande utsträckning i undervisningen. Härtill kommer tjänster som helt är avsedda för forskning, främst externt finansierad, och uppdragsverksamhet.

Tjänsterna är således organiserade efter användningsområde. »Den för

varje lärarkategori preciserade undervisningsskyldigheten varierar mycket kraftigt bl. a. beroende på tjänstens användningsområde. I det följande utvecklas konsekvenserna av detta närmare. Tjänsteorganisationen är vidare strukturerad i kompetensnivåer. Det grundläggande kompetenskravet för en lärartjänst i högskolan är att ha genomgått allmän utbildningslinje eller att på annat sätt ha förvärvat motsvarande kompetens. För flera tjänstekategorier är detta också det enda behörighetskravet. Nästa nivå i tjänsteorganisationen utgörs av de tjänster för vilka krävs doktorsexamen eller motsvarande kompetens. Vid högskoleenheter med fasta resurser för forskning och forskarutbildning finns - dessutom tjänster för vilka det i praktiken, om än inte formellt, krävs en högre vetenskaplig kompetens än doktorsexamen, nämligen tjänster som docent och professor. En tredje indelningsgrund i tjänsteorganisationen utgörs av anställningsformen. Vissa tjänster avsedda för forskning och utbildning - docent- och forskarassistenttjänster - vissa tjänster för språkvetenskaplig, medicinsk och konstnärlig utbildning, en del tjänster som forskningsassistent samt tjänsterna som assistent och amanuens tillsätts enligt särskilda föreskrifter med tidsbegränsat förordnande.

54 i den

Tjänsteorganisation statliga högskolan

4.2 och

överväganden förslag

4.2.1 Analys av nuvarande organisation

4.2.1.1 Högskolans lärartjänster

Med nuvarande reglering är en lärartjänst en resurs vars användningsområde i hög grad begränsas såväl genom reglering av åligganden och kompetenskrav som genom föreskrifterna om för vilken verksamhet olika tjänster är avsedda, helt eller delvis. Arten av âligganden för t. ex. en universitetslektor uttrycks tills vidare i den i denna del alltjämt gällande universitetsförord- ningen (1964:461, 66-79 §§). Omfattningen av en del av dessa åligganden - för undervisningsområundervisningen anges i Tjänsteförteckningsavtal det, TFU, i vilket för universitetslektor fastställs undervisningsskyldigheten till 396 timmar/läsår. Den delen av lärarens arbetsuppgifter har därmed kommit att uppfattas som den helt dominerande. För tjänster med högre undervisningsskyldighet är naturligtvis denna effekt ännu mera utpräglad. Inom finns tjänster med en undervisningsskyldighet motsvarande högskolan ända upp till ca 1 200 timmar/läsår.

Åliggandena för innehavaren av en tjänst som lärare reglerad på detta sätt

är i princip fixerade för hela den tid vederbörande utövar tjänsten, oavsett vilka förändringar verksamheten undergår. Vidare kan konstateras att urvalet bland sökande till en tjänst tillhörande en viss tjänstekategori i - i nuläget sker enligt regler som - även om de ger visst tolkningsutrymme är permanenta och enhetliga för samtliga tjänster inom resp. princip kategori. De verkliga behoven av arbetsinsatser skiftar emellertid givetvis bl. a. med hänsyn till att arten av verksamheten vid den institution till vilken resp. tjänst är knuten eller skall knytas skiftar. kan ändras i samband med vakans. Däremot En tjänsts ämnesinnehåll ger nu gällande regler inte någon stimulans till ändrad användning av en viss

tjänst som resurs inom ramen för det ämne eller den utbildning som tjänsten

för. Även nuvarande regler om undervisningsskyldighet torde i disponeras många fall ha lett till ett mindre ändamålsenligt resursutnyttjande. Vi anser att denna avspeglar en orealistisk uppfattning att reglering forskningen och utbildningen inom högskolan är verksamheter inom vilka kraven av olika slag i stort sett är oföränderliga. Den på arbetsinsatser nuvarande tjänsteorganisationen är så utformad, att tjänsternas konstruktion fungerar som en central styrning av resurser till de olika verksamhetsområdena inom högskolan och delvis även av hur resurserna användes för resp. verksamhet. Denna styrning sker utan hänsyn vare sig till att den enskilde lärarens förutsättningar för arbetsuppgifterna i tjänsten kan ändras

under loppet av tjänsteinnehavet eller till att vederbörande kan ha goda förutsättningar även för arbetsuppgifter som ligger utanför tjänsten.

Sammantaget skapar de nuvarande reglerna en icke ändamålsenlig identitet mellan tjänsten som ekonomisk och tjänsten som personell resurs. Lärartjänsternas användningsområde i vid mening styrs genom centrala regleringar vilka otillräckligt eller inte alls tar hänsyn till lokala förutsättningar och behov. Vi erinrar om de tidigare redovisade iakttagelserna från andra länder som visar på en betydligt större lokal frihet i dessa avseenden.

i den

Uünsteorganisation statliga högskolan 55

I vissa avseenden ger organisationen klart olämpliga effekter. Konkurrensen vid tillsättningen av universitetslektor och vissa tjänster som lektor medför ofta att tjänsterna får vetenskapligt innehavare. högt kvalificerade Universitetslektorernas åligganden år emellertid samtidigt så reglerade att de inte har möjligheter att i tjänsten bedriva forskning. Även om vissa åtgärder vidtagits det senaste året i syfte att underlätta universitetslektorernas (motsv.) medverkan i forskning är det uppenbart att en betydande potential för forskning utnyttjas bristfälligt genom dagens system. Den genomgripande tjånsteorganisatoriska reform som vi föreslår i det följande torde på ett mer avgörande sätt förbättra möjligheterna att engagera ifrågavarande lärare i forskningen. Ett karakteristiskt dragi nuvarande tjänsteorganisation är att avancemang för den enskilde läraren endast är möjligt om det finns högre tjänster inom resp. område och det uppkommer en vakans på sådan tjänst. Slumpen kan därmed spela en ganska stor roll. Tjänsteorganisationens kompetensnivåer bygger huvudsakligen på begreppet vetenskaplig kompetens. Med högre tjänst avses f. n. en tjänst för vilken normalt krävs vetenskaplig meritering. På de områden inom där att meritera högskolan möjligheterna sig vetenskapligt är begränsade eller helt saknas är följaktligen även avancemangsmöjligheterna begränsade eller obefintliga. Iden mån man fäster vikt vid att kunna verksamhetens främja utveckling genom att premiera yrkesskicklighet av skilda slag är alltså den nuvarande organisationen otillfredsställande. Vi har hittills uppehållit oss vid generella i den nuvarande problem tjänsteorganisationen. Det finns emellertid skäl att ägna särskild uppmärksamhet åt vissa delar. Lärartjänster avsedda för utbildning och forskning är enligt högskoleförordningens 19 kap. 3 § tjänster som professor, docent och forskarassistent. De båda sistnämnda tillsätts tjänsterna med tidsbegränsat förordnande. Tanken är att rörligheten på dessa tjänster bidrar till att stärka samhällets forskningspotential genom att antalet forskare som bereds möjlighet att arbeta under relativt gynnsamma betingelser över en given tidsperiod kan vara väsentligt högre än antalet tjänster. Utöver vad som tidigare anförts om utformningen av tjänster som ett medel att styra resurser m. m. tillkommer i fråga om nyss nämnda lärartjänster ett par faktorer av betydelse för våra överväganden och förslag. Antalet tjänster för utbildning och nivå har en forskning på varje forskningspolitisk motivering. De två första stegen fungerar som etappvis meritering för det sista steget, professorstjänsten. Antalet docent- och forskarassistenttjänster påverkar underlaget för rekrytering till professorskategorin och kan i viss utsträckning ses som ett uttryck för statsmakternas önskemål om forskningsvolym på de skilda nivåerna inom resp. fakultet. I fråga om professorstjänsterna är de forskningspolitiska motiven mest uttalade. I motsats till vad som gäller för tjänster på motsvarande nivå inom den offentliga förvaltningen i övrigt har riksdagen förbehållit sig rätten att fatta beslut om inrättande av ordinarie tjänster som professor liksom om dessas ämnesinnehåll. i Av största betydelse för våra förslag i det följande är vissa bedömningar av den långsiktiga utvecklingen vid ett bibehållande av den nuvarande

56 i den

Uänsteorganisation statliga högskolan

organisationen av forskarkarriären. Under 1960-talet och första hälften av 1970-talet var det s. k. docentelänforskare tvangs i det ett svårt problem för universiteten. Högt kvalificerade fall att lämna och saknade åtskilliga sina tidsbegränsade docenttjänster därmed en rimlig social och ekonomisk trygghet. Många gånger rörde det sig Tillkomsten om medelålders personer med betydande försörjningsbörda. docenterna - 1:e 1975 av en särskild bottentjänst för de extra ordinarie - innebar i praktiken att docenternas trygghetsproblem assistenttjänsten lösts. Härvid emellertid ett nytt problem i och med att lze skapades assistenttjänsterna förutsättes bli bekostade inom ramen för redan tillgängha medfört att man föredragit att förlänga liga medel. I många fall torde detta förordnandet på docenttjänsten - även när detta egentligen inte varit ändamålsenligt i ett samlat forskningspolitiskt perspektiv - eftersom några inte stått till buds. 1:e assistenttjänsterna har i medel för en lze assistenttjänst sin tur kritiserats, eftersom innehavarna inte kunnat bedriva forskning inom tjänsten. Genom riksdagens beslut med anledning av prop. 1978/792119 har fr. 0. m. budgetåret 1979/80. dock sådana möjligheter öppnats har medfört problem för Deförändrade förutsättningarna för docentnivån forskarassistenterna. Tidsbegrånsningen av dessa tjänster är betydligt utöver sex år kan strängare än den som gäller för docenterna. Förlängning erhållas endast om synnerliga skäl föreligger. En blockering på docentnivån innebär naturligtvis att möjligheterna till fortsatt verksamhet inom högskoför dem som erhållit som forskarassistent. De lan begränsas tjänster sammanhänger dock svårigheter som har uppstått för forskarassistenterna inte enbart med tillkomsten av 1:e assistenttjänsterna och ändrad praxis vid förordnande av docenter. Ett grundläggande problem ligger i att antalet tjänster som forskarassistent är för litet i förhållande till antalet presumtiva sökande. I många fall håller sig forskare som aspirerar på en forskarassiskvar i organisationen genom en serie korttidsförordnanden, tenttjänst vikariat m. m. Av detta följer att många som får en forskarassistenttjänst redan har kommit i en social och yrkesmässig situation som gör det mycket och högskolan. I successivt ökande svårt att efter sex år lämna tjänsten utsträckning ser sig högskoleenheterna tvingade att tillgripa särskilda, fortsatt anställkostnadskrävande åtgärder för att garantera vederbörande

ning. orsak till svårigheterna att få Det bör framhållas att en viktig bidragande forskarkarriären att fungera på avsett vis är att villkoren på arbetsmarknaden utanför högskolan under de senaste decennierna undergått betydande Innehavare av tjänster som docent och forskarassistent kunde förändringar. tidigare ofta erhålla en annan tjänst utanför högskolan, t. ex. i ungdomsskolan. Dessa möjligheter har blivit mer begränsade, bl. a. beroende på att nya tjänster som lektor i gymnasieskolan endast inrättats i mycket liten utsträckning under det senaste decenniet. Enligt vår uppfattning har här berörda förhållanden i väsentlig grad rubbat av tjänsteorganisationen i denna del förutsättningarna för en uppbyggnad enligt nu gällande principer. Möjligheterna till förnyelse genom rörlighet på som docent och forskarassistent är redan kraftigt urholkade inom tjänsterna stora delar av högskolan. i forskarkarriären En viktig sekundär effekt av den minskade rörligheten

i den 57

Tjänsteorganisation statliga högskolan

riskerar att bli en rekrytering till fbrskartjänsterna på irrelevanta grunder. Förlängda förordnanden på tjänster och utnyttjande av andra resurser i främst försörjningsskapande syfte kan på sikt allvarligt skada forskningens utvecklingsmöjligheter. Även i de fall reglerna om förordnandetid m. m. tillämpas strikt kan emellertid mycket negativa effekter uppstå. Högskolan tvingas ibland att avstå från forskare vars insatser sannolikt hade blivit av mycket stort värde, om de kunnat tillförsäkras fortsatt tjänstgöring inom högskolan. Rekryteringen av forskare inom högskolan blir såtillvida avhängig tillfälligheter. Ett fortlöpande resurstillskott av betydande omfattning skulle kanske i och för sig kunna säkerställa den nuvarande forskarkarriärens ursprungligen avsedda funktionssätt. En sådan utveckling är dock knappast realistisk och skulle troligen inte heller den kunna eliminera de här påtalade bristerna i systemets flexibilitet.

4.2.1.2 Tjänsteorganisation för externt finansierad forskning

Inom högskolan förekommer i betydande omfattning tjänster som finansieras av externa anslagsgivare, bl. a. forskningsråden. Dessa tjänster kan indelas i dels en grupp för vilken högskolan inte bär arbetsgivaransvaret. dels en grupp som högskolan ansvarar för. Frågan om fördelningen av kostnader och arbetsgivaransvar mellan högskolan och organ utanför högskolan utreds f. n. av forskningssamverkanskommittén (FOSAM).

med annan

Tjänster arbetsgivare än högskolan

Denna grupp omfattar ett antal tjänster som professor, knutna till forskningen. Dessa tjänster är i regel personliga, inrättas av regeringen och tillsätts av resp. forskningsråd. Tjänster på docentnivå med benämningen

forskare inrättas av forskningsråden inom vissa av regeringen angivna ramar.

Utöver de tjänster som inrättas på detta sätt förekommer det att forskningsråden inrättar och tillsätter andra tjänster avsedda för forskning. Sådana tjänster kan ligga på en nivå som motsvarar de nuvarande lärartjänsterna professor, docent eller forskarassistent. Generellt för här berörda tjänster gäller att de placeras vid viss högskoleenhet enligt överenskommelse mellan denna och forskningsrådet.

Tjänster med högskolan som arbetsgivare

Gruppen omfattar såväl forskande personal -forskare och forskningsassisrent- som teknisk och administrativ personal av skilda slag. Tillsättnings- och anställningsmyndighet för denna personal är den högskoleenhet där tjänsten är placerad. Tjänsterna inrättas vanligtvis i anslutning till ett av en extern anslagsgivare finansierat forskningsprojekt. Några speciella kompetenseller urvalsregler finns inte fastställda för dessa tjänster. Tjänsterna tillsätts vanligen utan att formellt ha ledigkungjorts. Förordnande på tjänsterna som forskare och forskningsassistent ges tills vidare eller för begränsad tid. Tidsbegränsning av förordnande sker i vissa

58 i den SOU l980:3

Uänsteorganisation statliga högskolan

fall med uttryckligt stöd i författning, i andra fall på grundval av reglerna om tidsbegränsad anställning i lagen om anställningsskydd (LAS). Systemet med skilda tjänsteorganisationer för å ena sidan den del av verksamhet som utgörs av externt finansierade projekt av olika högskolans ordinarie verksamhet ger upphov till slag och å andra sidan högskolans praktiska problem. Högskoleenheterna får bl. a. svårigheter att på bästa sätt resurser. Detta beror bl. a. på de begränsningar i utnyttja tillgängliga

möjligheterna att skapa underlag för tjänster som systemet ger upphov till.

När arbets-/medelsbrist uppkommer beroende på att ett externt anslag dras in och därav följande personalproblem inte kan lösas t. ex. genom av befintliga medel, kan detta få olyckliga konsekvenser inte omdisposition bara för den enskilde utan även för verksamheten som helhet. Personal med kunnande och erfarenheter, som inte bara är av värde för forskningen utan även skulle kunna utbildningen vid en institution, kan bli tillgodogöras att lämna denna på grund av en kortvarig eller marginell tvungna medelsbrist. Till bilden hör emellertid att även högskolans forskarrekrytenegativt av systemet. Det förekommer i ring i viss utsträckning påverkas avsevärd utsträckning att personal med forskningsuppgifter i denna kategori anställs med flera på varandra följande visstidsförordnanden. Denna ordning motiveras bl. a. med att den enskilde anställs för vissa relativt snävt definierade och till sin karaktär tidsbegränsade arbetsuppgifter och att vederbörandes kvalifikationer främst avser detta arbete. De ekonomiska och sociala problem för den enskilde som skulle om en långvarig anställning på sådana villkor avbryts leder uppkomma gånger till en fast anställning som då inte primärt betingas av många högskolans behov utan av hänsyn till vederbörande forskares personliga situation. En annan nackdel är de formella hinder som föreligger mot ett växelvis utnyttjande av de två personalgrupperna i forsknings- resp. utbildningsverksamheten. Rent formellt möter det f. n. inga hinder att t. ex. forskare och medverka i en institutions forskningsassistenter åläggs att i viss utsträckning utbildningsverksamhet. Det kan dock uppstå svårigheter när man försöker kompensera bortfall av arbetsinsatser vid ett projekt genom att i stället låta dessa utföras av lärare vid institutionen, eftersom regleringen av lärartjänsterna på viktiga punkter är annorlunda. I tjänstgöring som universitetslektor och universitetsadjunkt kan t. ex. inte forskning ingå. Regleringen av omfattningen av lärarnas tjänstgöring genom angivande endast av undervisningsskyldigheten kan förorsaka komplikationer vid eventuellt informellt eftersom evalvering av undervisningstimmar till byte av arbetsuppgifter, normalarbetstid måste ske.

4.2.1.3 Tjänster för konstnärlig utbildning

I fråga om flera konstnärliga utbildningar tillämpas idag tidsbegränsade förordnanden på vissa lärartjänster med stöd av särskild författningsregleär i första hand kulturpolitiskt. Dessa utbildningar har stor ring. Motivet genomslagskrafti kulturlivet. En stagnation i den konstnärliga utvecklingen till följd av att samma lärare bär ansvaret för en viss utbildning under en lång

Tjänsteorganisation i den statliga högskolan 59

följd av år har därmed ansetts kunna få betydande negativa konsekvenser.

4.3 Allmänna överväganden

Vi har i det föregående pekat på flera svagheter i dagens tjänsteorganisation. Vår internationella utblick har styrkt oss i uppfattningen att det för att dessa svagheter skall elimineras krävs att den framtida organisationen bygger på delvis nya principer. Av grundläggande betydelse för förslaget till ny tjänsteorganisation är vår uppfattning att organisationens utformning dels bör möjliggöra en rekryte-

ring till fast anställning som lärare i högskolan i former som är godtagbara ur

såväl verksamhetens som den enskildes synvinkel, dels stimulera den enskilde att fortlöpande förbättra sin förmåga som lärare och forskare. Den principiella grunden för vår bedömning av verksamhetens behov såvitt avser tjänsteorganisationen föreligger i högskolelagen och förarbetena till denna. I lagens 1-6 §§ ges föreskrifter om högskolans uppgifter. Dessa föreskrifter är på några punkter av särskild betydelse för våra förslag. I prop. 1976/77259 om utbildning och forskning inom högskolan m. m. framhåller föredraganden att de viktigaste verksamhetsformerna bör anges i lagen. Utbildning, forskning och utvecklingsarbete skall därvid vara jämställda uppgifter för högskolan. Föredraganden konstaterar att exempel på utvecklingsarbete som åsyftas kan hämtas från såväl det konstnärliga som de tekniska och pedagogiska områdena. Av föreskrifterna i 2 § framgår dels att utbildningen skall bygga på vetenskaplig grund. dels att utbildningen skall främja de studerandes yrkesförberedelse och anordnas så att kunskaper och färdigheter som har vunnits inom arbets- och samhällslivet tas tillvara. Enligt vår mening måste hänsyn tas till alla dessa mål vid uppbyggnaden av tjänsteorganisationen. Det är dock uppenbart att de generella mål som anges i lagen har skiftande relevans och innebörd för olika områden inom högskolan och för olika moment inom högskoleutbildningen. Även om det bör vara en självklar strävan att utveckla en anknytning till forskning för en rad utbildningar, måste det samtidigt konstateras att erfarenheterna från arbets- och samhällslivet i övrigt måste spela en stor roll även i framtiden när det gäller bl. a. dessa utbildningar. Kunskapsutvecklingen kan här inte förutsättas komma till stånd enbart genom forskning. Inom många delar av högskolan måste även praktisk yrkesverksamhet och utvecklingsarbete i anknytning till sådan verksamhet spela en roll. Exempel på detta förhållande återfinns i alla de utbildningar i vilka någon form av praktik är en obligatorisk del. I dessa utbildningar är det genomgående en strävan att skapa ett nära samband mellan den framtida yrkesverksamheten, de praktiska inslagen och delar av undervisningen. Även inom många andra utbildningar förekommer i varierande omfattning inslag som bygger på en annan form av kunnande än vetenskaplig kompetens i vedertagen mening. Under våren 1979 har riksdagen genom ställningstagande till budgetpropositionen och forskningspropositionen fattat beslut som ytterligare under-

60 i den

Tjänsteorgartisation statliga högskolan

stryker högskoleutbildningens mångfacetterade karaktär. Fr. o. m. budgetåret 1979/80 har exempelvis ett antal allmänna utbildningslinjer för yrkesteknisk högskoleutbildning inrättats. Vidare har behovet av ett breddat utbildningsutbud ovanför den nuvarande grundläggande utbildningen bekräftats av riksdagen genom beslut om vissa slag av pâbyggnadslinjer. Detta ställningstagande motiveras bl. a. med arbetsmarknadens behov av kvalificerad personal för verksamhet, där den egentliga forskarutbildningens inriktning mot forskning inte är helt ändamålsenlig.

4.3.1 Kompetenskrav för lärartjänster

Inom stora delar av framförallt den gamla universitetsorganisationen, där utbildning bedrivs i ämnen med en etablerad forskningstrzidition. anses det som en självklarhet att en lärare med högre tjänst skall ha genomgått forskarutbildning. Även på tjänster för vilka inte krävs forskarutbildning förekommer inom detta område innehavare som genomgått sådan utbildär (indamålsenlig bör den självfallet bestå och ning. När en sådan ordning jvterligarefräritjas. Våra förslag ger förutsättningar för detta. Användningsområden, behörighetskrav och befordringsgrunder för olika slags tjänster kommer. utom beträffande professorstjänsterna, att inom vissa centralt fastställda ramar avgöras av de för verksamheten lokalt ansvariga. Inom de delar av högskolan där forskarutbildade lärare f. n. är i minoritet eller över huvud taget inte förekommer, är möjligheterna att rekrytera lärare med denna bakgrund mycket beroende av om i vilken omfattning och i vilket tidsperspektiv forskning och forskarutbildning som ansluter till dessa utbildningar kan byggas upp. Möjligheterna att överhuvud taget tillgodose verksamhetens behov genom lärare som är vetenskapligt meriterade begränsas dessutom i vissa fall av utbildningarnas karaktär. De konstnärliga utbildningarna är ett exempel på detta. Främst inom de områden i högskolan n. inte har en direkt forskningsanknytning av dessa skäl ett

som föreligger

behov av att som lärare också rekrytera personer med kvalificerad erfarenhet av sådan yrkesverksamhet som utbildningen förbereder för eller av utvecklingsarbete i anslutning till sådan verksamhet. Det är självfallet önskvärt att alla lärare i högskolan har en kompetens som är så mångsidig, att den speglar verksamhetens samlade behov. Idealet är i sådana fall att vetenskaplig kompetens och extern yrkeserfarenhet kompletterar varandra i den enskilde lärarens bakgrund. Att detta är praktiskt möjligt att uppnå. åtminstone i en del sammanhang. visar bl. a. läkarutbildningen. Det är dock viktigt att anlägga ett långsiktigt tidsperspektiv när man bedömer realismen i en sådan ambition. Vi anser det inte möjligt att nu förutsäga när en sådan ordning kan åstadkommas inom olika delar av högskolan, endast att den bör eftersträvas. För överskådlig tid torde sålunda behovet av lärare med erfarenhet från yrkesverksamhet utanför högskolan eller yrkesanknutet utvecklingsarbete varairelativt stort inom de icke forskningsanknutna utbildnirtgarna jämfört med de delar av högskolan där utbildingen traditionellt kunnat förankras i vetenskaplig verksamhet. Det är väsentligt att organisationen gör det möjligt att till högskolan rekrytera även personer med mycket höga kvalifikationer av nyssnämnt slag.

i den

Uänsteorganisation statliga högskolan 61

Vi skall i anslutning till övervägandena om behörighetskrav för tjänst som docent/biträdande närmare utveckla professor (avsnitt 4.4.2) vår syn på denna fråga.

4.3.2 Uänsrernas innehåll

Vi övergår nu till att diskutera en annan

grundläggande aspekt på tjänsteorganisationen, nämligen frågan om tjänsternas innehåll. Vi har i det föregående kritiserat den nuvarande regleringen av lärartjänsternas innehåll såsom alltför Vi diskuterar osmidig. i kap. 6 mer ingående vilka avgränsningar av åliggandena i lärartjänsten som är ändamålsenliga i den reformerade organisationen. Vissa principiella i ställningstaganden frågan om tjänsternas innehåll skall emellertid redovisas redan nu som utgångspunkter för förslagen om tjänstekategorier m. m.

Det är enligt vår mening inte lämpligt an på formella eller organisatoriska

grunder förbehâlla vissa arbetsuppgifter för innehavarna av någon eller några särskilda tjänster. Inte heller bör någon pä sådana grunder kunna utestängas från vissa typer av arbetsuppgifter. Innehållet i tjänsterna bör därför - med ett undantag som vi återkommer till - inte fixeras genom en central reglering.

Den formella

avgränsningen av âliggandena bör vara enhetlig för samtliga tjänstekategorier och omfatta medverkan i såväl utbildning som forskning och utvecklingsarbete. Detta innebär inte. som vi återkommer till nedan, att man vid fördelningen av arbetsuppgifter kan bortse från den kompetens som legat till grund för rekryteringen av innehavare av vissa tjänster. Vi anser det exempelvis självklart att högt vetenskapligt och/eller pedagogiskt kvalificerad personal i första hand skall utnyttjas för att täcka motsvarande behov inom ramen forsknings- och utbildningsverksamheten. I såväl den nuvarande som en reformerad tjänsteorganisation torde det vara normalt att en person innehar en viss tjänst under 20-30 är. Under en så lång tid är det naturligt att det personliga intresset och ibland även förmågan för olika slag av arbetsuppgifter skiftar. kanske i flera omgångar. Det är t. ex. inte så att alla personer är vetenskapligt produktiva under hela sitt yrkesverksamma liv. Enligt vår uppfattning bör därför tjänsteorganisationen vara uppbyggd så att den underlättar en omfördelning av arbetsuppgifter. med utgångspunkt i verksamhetens behov samt i berörda individers kvalifikationer och aktuella intressen. En praktisk slutsats av detta blir utöver de förslag till tjänsteorganisation som presenteras nedan - att en utgångspunkt vid arbetsfördelningen vid institutioner där det förutom grundläggande utbildning även bedrivs forskning eller utvecklingsarbete resp. forskarutbildning bör vara att alla lärare - oavsett tjänstekategori - i någon utsträckning skall medverka i grundutbildningen. Omvänt bör man eftersträva att alla lärare som har kvalifikationer för forskning eller utvecklingsarbete resp. forskarutbildning även engageras i sådan verksamhet. Genom att alla berörda lärare är aktiva inom båda huvudgrenarna av verksamheten skapas en av de grundläggande för den förutsättningarna eftersträvade flexibiliteten i arbetsfördelningen. I den praktiska tillämpningen av detta system kommer givetvis vissa faktorer att medföra begränsningari rörligheten. måste Arbetsfördelningen ske med hänsyn såväl till verksamhetens krav som till den enskilde lärarens

62 i den

Tjänsteorganisation statliga högskolan

och de studerandes önskemål och behov av arbetsinsatser av skilda slag. av många gånger motstridiga intressen kan Redan denna sammanvägning komma att göra systemet trögare än vad som vore idealiskt. Det finns också ett rent praktiskt samband mellan antalet lärare vid en naturligtvis institution och möjligheterna att över huvud taget omfördela arbetsuppgifterna. Det väsentliga är ur vår synvinkel sett att tjänsteorganisationen inte regleras en omfördelning av arbetsuppgifter med så att den förhindrar eller försvårar i verksamhetens behov och skiftande förutsättningar och utgångspunkt intressen hos berörda lärare. De formella för rekryteringen av en grunderna men inte bindande vid fördelningen av viss lärare bör vara vägledande arbetsuppgifterna vid en institution. I det avseendet innebär våra förslag en tillämpning av principer som torde vara allmänt accepterade inom arbetslivet skall i övrigt. Frågan om hur och på vilka grunder arbetet på institutionen som skall kunna åläggas innehavaren av fördelas samt vilka arbetsuppgifter även i kap. 5 Ledningsfunktioner för en tjänst som lärare behandlas forskning och utbildning samt i kap. 6 Arbetsorganisation.

4.3.3 Forskningens villkor

Kraven på flexibilitet och förnyelse inom forskningen har man som tidigare

nämnts hittills försökt bl. a. genom en systematisk omsättning av tillgodose viss personal, framför allt docenter och forskarassistenter. Denna ordning är knappast rimlig. I debatten kring den har med visst fog använts uttrycket stupstockseffekt. I vår analys av nuvarande system har vi berört detta. Ur som man högskolans synvinkel uppstår problem genom att även forskare skulle vilja behålla i organisationen tvingas lämna denna. Problemen ur den enskildes synvinkel är uppenbara. som den enskilde är att den Av största betydelse för såväl verksamheten framtida organisationen ger bättre förutsättningar för en långsiktig rekryteringspolitik på socialt acceptabla premisser. Den enskilde måste tidigare än vad som nu ofta är fallet få klarhet i om en fast anställning på samma villkor som normalt gäller i yrkeslivet utanför högskolan kan påräknas. Högskolan måste grunda sitt beslut på en bedömning av vederbörandes förutsättningar att utvecklas yrkesmässigt och att uppfylla de skiftande krav en stadigvarande anställning kan komma att innebära. När vi i det följande föreslår en organisation som innebär att tjänsterna som docent och forskarassistent avskaffas, sker detta även med utgångspunkt i forskningsverksamhetens karaktär som har kunnat i de förändringar iakttas. Inom stora delar av högskolan har arbetsformerna i forskningen successivt ändrats. Forskning och utvecklingsarbete bedrivs numera i större och i projektform. Sådan utsträckning än tidigare genom lagarbete verksamhet kan bli svårt lidande av slumpartade personalförändringar. Förnyelsen av forskning som bedrivs på sådana premisser kan knappast gagnas av att vissa individer i gruppen tvingas lämna högskolan. Självfallet kan även ett forskningsarbete som bedrivs på mer individuell basis vara av sådan betydelse att det vore olyckligt om det måste avbrytas på grund av att en forskare genom automatiskt verkande regler måste lämna högskolan. Den av flera skäl synnerligen angelägna rörligheten mellan Iiögskolan och

i den

Tjänsteorganisation statliga högskolan 63

samhället i övrigt räknar vi likväl med kommer att bestå och sannolikt även öka. Våra förslag till tjänster och regler om tidsbegränsning av anställning m. m. avser att garantera en genomströmning i organisationen. Våra förslag i kap. 12 om åtgärder för att främja tjänsteorganisationens anknytning till yrkeslivet utanför högskolan kan också komma att verka i samma riktning. Våra förslag innebär att en större del av högskolans undervisande och forskande personal än för närvarande anställs med förordnande tills vidare. Med ett traditionellt synsätt är detta olyckligt ur åtminstone forskningens och utvecklingsarbetets synvinkel eftersom det skulle kunna bädda för stagnation i verksamheten. Denna invändning skall inte bagatelliseras, men av vad som sagts framgår att vi räknar med att en sådan utveckling skall kunna motverkas på flera sätt. Till de tidigare nämnda skall läggas ytterligare ett. vilket har grundläggande betydelse. I den framtida organisationen kommer betydligt

fler individer bland den fast anställda personalen att kunna komma ifråga för

egen forskning eller deltagande i forsknings- och utvecklingsarbete. Detta följer av vårt ställningstagande att i alla tjänster skall kunna ingå uppgifter bl. a. inom forskning. Den tjänsteorganisation för högskolan som vi i det följande föreslår bör

sålunda tillämpas även för den externt finansierade forskningen och utveck-

lingsarbetet. I föregående avsnitt förordade vi att avgränsningen av

åliggandena för högskolans lärartjänster skall lika för

göras samtliga kategorier. Med en sådan ordning skapas förutsättningar för en enhetlig tjänsteorganisation för forskning och utbildning inom högskolan. Genom en gemensam för en institutions ordinarie tjänsteorganisation verksamhet och externt finansierade forskning och utvecklingsarbete kan flera fördelar uppnås: D större flexibilitet i resursutnyttjandet genom en bättre överensstämmelse mellan formell organisation och tillgängliga resurser E1 bättre anknytning mellan aktuell forskning och utbildning och därmed större möjligheter att snabbt sprida och tillgodogöra sig nya fakta och erfarenheter i utbildningsverksamhet D bättre beredskap att mottaga och utföra externa uppdrag av skilda slag genom förekomsten av en mer mångsidigt användbar personal EJ möjligheter att tillgodose krav på trygghet i anställningen för flera individer.

Den externt finansierade har inom vissa fakulteter en sådan forskningen omfattning att den utgör huvuddelen av den totala forskningsvolymen. Ur såväl den grundläggande utbildningens som forskarutbildningens synvinkel är det bl. a. mot den bakgrunden angeläget att på alla sätt underlätta en nära kontakt med den del av forskningen som bedrivs med hjälp av externa medel. Vi finner övervägande skäl tala för att den forskning som bedrivs inom högskolan i betydande utsträckning skall kunna fullgöras i tjänsten av innehavare av lärartjänster. även i de fall då arbetet avser externt finansierad forskning eller utvecklingsarbete. Detta innebär att befattningshavare som under kortare eller längre tid och helt eller delvis i sin tjänst varit verksamma inom ett externt finansierat projekt efter projektets avslutande direkt kan

i den

64 Uänsteorgarzisarion statliga högskolan

återgå eller övergå till annan verksamhet vid högskoleenheten. I vissa avseenden kan en gemensam organisation medföra nackdelar i förhållande till En nackdel kan bli en minskad rörlighet och nuläget. “genomströmning” av forskarpersonal. Denna effekt måste vägas mot de vinster i kvalitativt hänseende som kan förväntas genom att fler individer med en bredare samlad kompetens fastare knyts till resp. institution. Någon fulländad organisatorisk lösning på problemet att i varje enskilt fall förena - de delvis motstridiga - önskemålen om stabilitet och flexibilitet är det knappast möjligt att prestera. Alltför många faktorer av betydelse i detta högskolemyndigheternas kontroll. Som exempel sammanhang ligger utanför kan nämnas av medel för forskning från sektorsorgan och tilldelningen att skapa alternativ sysselsättning för forskare och lärare möjligheterna utanför högskolan. Strävandena att tillgodose de ovannämnda önskemålen kan mot denna inte schablon. utan måste bakgrund följa någon tjänsteorganisatorisk fullföljas med beaktande av omständigheterna i varje enskilt fall. En viss omsättning på personal är från rekryteringssynpunkt naturlig och i många fall En förändrad vid en institution, t. ex. nödvändig. inriktning på forskningen och ersätts med ett annat. kan genom att ett forskningsprojekt upphör framtvinga omplacering eller uppsägning av viss personal trots att personalbehovet kvantitativt sett är oförändrat eller t. o. m. ökar. att fungera tillfredsställande som samhällets Högskolans förutsättningar basorganisation för forskning och utvecklingsarbete är i stor utsträckning beroende av möjligheterna att smidigt anpassa organisation och personal till förändringar i verksamhetens behov. Vår slutsats av det nu anförda blir att huvudregeln för anställning av lärare

skall vara förordnande tills vidare, utan tidsbegränsning, såvitt

i högskolan inte avser vikariat bortfall av anställningen eller eljest ersättning av tillfälligt Härutöver för högskolan att arbetskraft. bör rymmas vissa möjligheter anställa forskande och lärare i konstnärlig utbildning med personal tidsbegränsat förordnande. Vi återkommer till dessa frågor i avsnitt 4.7.

4.4 till som lärare i högskolan

Förslag tjänster

Vi redovisar i det följande våra förslag till tjänsteorganisation i första hand kommer att se ut fullt genomförd. Av med avseende på hur organisationen kapitel 13 Genomförande framgår hur övergången från nuvarande till ny bör ske. Beträffande studiestödet i forskarutbildningen hänviorganisation sar vi till våra överväganden och förslag i kapitel 10. En utgångspunkt för våra överväganden rörande tjänsteorganisationens uppbyggnad är att den huvudsakliga indelningsgrunden för tjänstekategorierna skall vara nivån på den kompetens som krävs för behörighet till resp.

tjänst.

4.4.1 Tjänst som högskoIelärare/högskolelektor

avses motsvara alla de lärartjänster i den nuvarande Denna tjänstekategori för vilka inte krävs doktorsexamen eller motsvarande organisationen

Tjänsteorganisation i den statliga högskolan 65

kompetens, med undantag för tjänster som professor och för de lärartjänster som är knutna till den kliniska delen av läkar- och tandläkarutbildningarna. Tjänsten ersätter åiven i viss utsträckning nuvarande tjänster som forskningsassistent. assistent och amanuens. För behörighet till tjänsten bör krävas genomgången allmän utbildningseller motsvarande Vid linje kompetens. tillsättning av tjänst bör som lneforzlrirzgsgriznd gälla graden av sådan vetenskaplig. pedagogisk och annan skicklighet som är av betydelse för tjänsten. Med denna utformning av reglerna bestäms den närmare innebörden av dessa av den verksamhet för vilken i första hand är avsedd. tjänsten För en utförligare diskussion av tillsättningsgrunderna hänvisas till kapitel 7 Tillsättningsgrunder och tillsättningsordning. Vi har tidigare framhållit vilken splittrad bild högskolans tjåinsteorganisation erbjuder. Denna splittring är mest utpräglad på nu aktuell nivå. De skillnader som föreligger med avseende på tjänstebenämning, avgränsning av åligganden och reglering av undervisningsskyldighet torde inte vara motiverade utifrån verksamhetens behov. Snarare förorsakar skillnaderna i formell reglering betydande olägenheter, eftersom tjänster av skilda slag ofta används parallellt vid samma institution och i samma utbildning. Redan vinsterna ur lednings- och planeringssynvinkel sett torde vara ett tungt vägande motiv för en enhetlig reglering på denna nivå. Denna lärartjänst blir med avseende på behörighetskrav den lägsta inom högskolan. Den verkliga kompetensnivån hos innehavarna kommer att skifta mellan olika delar av högskolan, beroende på rekryteringsunderlag och konkurrens vid tillsättningen. T. ex. kommer inom ämnen och utbildningar som har en väl etablerad till forskning anknytning och forskarutbildning sannolikt de flesta innehavarna av dessa tjänster att ha doktorsexamen, trots att sådan inte krävs för behörighet till tjänsten. Inom övriga delar av högskolan kommer inriktning och nivå på kompetensen att i högre grad bestämmas av förhållanden på arbetsmarknaden utanför högskolan. Genomgången allmän utbildningslinje i kombination med några års yrkesverksamhet utanför högskolan av betydelse för tjänsten torde för vissa utbildningar även i framtiden bli en vanlig bakgrund för innehavare av tjänst som högskolelärare/högskolelektor. Vi har tidigare framhållit att organisationen som sådan bör stimulera den enskilde till yrkesmässig utveckling. Detta torde vara särskilt synsätt välgrundat när det gäller en tjänst för vilken så jämförelsevis låga kompetenskrav ställs. Vi förordar mot denna bakgrund att - som komplement till den stimulans i sig som följer av ökade kunskaper och insikter - ett lönesystem tillämpas för denna tjänst som skall göra det möjligt för den enskilde läraren att påverka sin lönesättning genom att i olika avseenden höja sin kompetens. Vissa centrala riktlinjer bör fastläggas, men tillämpning bör ske lokalt inom högskoleenheten. De faktorer som skall få tillgodoräknas bör vara bl. a. de olika former av fortbildning som vi har diskuterat i det föregående (jfr kap. 3). Begynnelselönen vid tjänsten bör kunna variera beroende på innehavarens kompetens. Inom ramen för lönesystemet bör även kunna göras en relativt fri prövning av lönesättningen för lärare som rekryteras till denna typ av tjänst från yrkesverksamhet utanför högskoleväsendet. Rena anciennitetskriterier bör inte komma ifråga vid systemets

i den SOU l98():3

66 Tjänsteorganisation statliga högskolan

tillämpning. Skillnader i kvalifikationer mellan innehavare av tjänster som högskolelärare/högskolelektor bör även kunna komma till uttryck på annat sätt. Den som innehar en tjänst av detta slag och som antingen avlägger doktorsexamen eller meriterar pedagogiska eller andra insatser bör sig genom väsentliga sålunda kunna ges tjänsteberzämrzingen högskolelektor. När en tjänst tillsätts med sökande som avlagt doktorsexamen eller som har särskilda kvalifikationer redan frän av annat slag av betydelse för tjänsten bör innehavaren benämnas Det följer av våra tidigare redovisade början högskolelektor. att den ändrade benämningen inte avses medföra någon överväganden förändring av arbetsuppgifterna i tjänsten. till forskning och Vi vill slutligen något kommentera tjänstens anknytning olika former Inom många utbildningar kommer den av utvecklingsarbete. att vara beroende av intresse och pedagogiska utvecklingen väsentligen Det är därför att arbetsinsatser från denna lärarkategori. mycket viktigt sådan verksamhet i olika avseenden värderas högt. Den i kap. 3 Verksamavsnitt 3.6 förda diskussionen om olika former av heten inom högskolan som medel att förbättra verksamhetens kvalitet har naturligtvis fortbildning Det är således väsentligt att hög relevans bl. a. för denna tjänstekategori. av dessa arbetsfördelningen vid resp. institution görs så att innehavarna tjänster som ett led i den löpande verksamheten ges utrymme i tjänsten för bl. a. kontakt med forskning. Det är vår uppfattning att de högskolelektorer som har avlagt doktorsexamen bör kunna söka medel ur den i det följande föreslagna rörliga forskningsresursen. Vi vill vidare erinra om att vårt förslag som även täcker det externt finansierade om en lärartjänsteorganisation forsknings- och utvecklingsarbetet innebär att tjänster av här aktuellt slag ofta kommer att kunna inrättas i sådan verksamhet. Förutsättpå underlag att från denna tjänstenivå rekrytera vetenskapligt meriterade ningarna innehavare av de tjänster för vilka krävs doktorsexamen eller motsvarande kommer i hög grad vara beroende av i vilken vetenskapliga kompetens dessa lektorer bereds möjlighet att bedriva forskning. utsträckning Vi föreslår sammanfattningsvis art

skall finnas 0 tjänster med benämningen högskolelärare/högskoleløktorinom den statliga högskolan allmän 0 för behörighet till sådan tjänst skall krävas genomgången utbildningslinje eller motsvarande kompetens O som befordringsgrund skall gälla graden av sådan vetenskaplig. pedagogisk och annan skicklighet som är av betydelse för tjänsten 0 tjänstebenämningen högskolelektor skall ges till den tjänsteinnehavzire eller gjort väsentliga pedagogiska insatser som avlagt doktorsexamen 0 lönen vid tjänsten skall sättas med ledning av den enskildes kvalifikationer.

4.4.2 Uänst som docent/biträdande professor

ersätter nuvarande tjänster som universitetslektor och docent samt Tjänsten de tjänster som lektor för vilka behörighetskravet avlagd doktorsexamen eller motsvarande Grunddragen i konstruktionen av kompetens gäller. denna tjänstekategori bör vara sådan att tjänster av detta slag i framtiden

i den 67

Uänsteorganisation statliga högskolan

skall kunna finnas inrättade inom hela den statliga högskoleorganisationen. Vi konstaterade i våra allmänna överväganden att det är önskvärt att den enskilde läraren i högskolan besitter en mångsidig kompetens. Inom de mer yrkesförberedande utbildningarna är det naturligtvis en stor fördel om innehavaren av en högre lärartjånst har meriterat sig både vetenskapligt och pedagogiskt och dessutom genom yrkesverksamhet utanför av högskolan betydelse för tjänsten. Inom andra delar av högskolan är det dock knappast nödvändigt att sträva efter att alla lärare, eller ens flertalet. har erfarenhet av extern yrkesverksamhet. Kravet har t. ex. av helt på sådan erfarenhet naturliga skäl en relativt låg dignitet framför allt för utbildning i vissa ämnen inom de filosofiska fakulteterna. Förutsättningar att rekrytera lärare med en så mångsidig bakgrund som här avses skiftar starkt inom En rad faktorer inverkar. högskolan. Förekomsten av en på resp. grundutbildning baserad forskning och forskarutbildning och benägenheten hos de studerande att genomgå en sådan utbildning är ett par sådana faktorer som vi skall uppehålla oss vid. En väsentlig - om än inte absolut nödvändig - för att förutsättning forskarutbildning skall kunna krävas av den som söker en högre lärartjänst är att det förekommer en för tjänstens verksamhetsområde relevant forskning och forskarutbildning. Uppbyggnaden av forskning och forskarutbildning i anslutning till ”nya” högskoleutbildningar är en väsentlig men tidskrävande uppgift som det i a många fall skapats förutsättningar för först i och med högskolereformen. Det är viktigt att den framtida tjänsteorganisationen mer konsekvent än den nuvarande utformas så att den utvecklingen främjas. Man kan naturligtvis ifrågasätta om tjänster som docent/biträdande professor överhuvudtaget skall inrättas innan det föreligger förutsättningar att kräva vetenskaplig meritering av de sökande. Främst av andra skäl än behovet av forskningsanknytning anser vi att så bör kunna ske. Vi återkommeri det följande till detta. Även med utgångspunkt i önskvärdheten av att för delar av högskolan utveckla en anknytning till forskning och forskarutbildning finner vi emellertid att tjänster som docent/biträdande professor i en del fall bör kunna tillsättas med sökande som har andra kvalifikationer än vetenskaplig meritering. Vi vill erinra om de kända svårigheterna att dra klara gränser mellan olika slags forskning och utvecklingsarbete. Samtliga de utbildningslinjer som genom högskolereformen kommit att omfattas av kravet på förstärkt forskningsanknytning är relativt klart yrkesförberedande till sin karaktär. Ett krav måste till på vetenskaplig meritering. anknytas existerande utbildningar och fakulteter. En sådan koppling skulle emellertid kunna ge upphov till att framväxten av ett väsentligt utvecklingsarbete, baserat på här aktuella utbildningars särskilda förutsättningar i form av bl. a. anknytning till yrkeslivet hämmas. Ett sådant utvecklingsarbete torde ofta komma att präglas av den nära kontakten mellan teori och praktik i motsvarande grundutbildningar. liksom av dessa utbildningars spännvidd över flera ämnen. Utvecklingsarbete som bedrivs inom eller utom högskolan kan ha stor betydelse såväl kortsiktigt för en viss utbildning som mer långsiktigt som en

68 i den

Uänsteorganisatioiz statliga högskolan

bas för uppbyggnaden av forskning i mer vedertagen mening. Sådan verksamhet bör enligt vår uppfattning kunna stabiliseras och stimuleras inrättas. Mot den bakgrunden anser vi det inte genom att högre lärartjänster lämpligt att knyta inrättandet av högre tjänster till förutsättningen att forskning och forskarutbildning inom resp. område finns uppbyggda. Vi övergår därmed till att diskutera de problem som härrör från den konkurrens högskolan utsättes för av arbetsmarknaden i övrigt. Denna konkurrens påverkar naturligtvis rent generellt rekryteringen till tjänster i högskolan. Så t. ex. bedrivs praktiskt taget all forskarutbildning- som utgör huvuddelen av rekryteringsbasen för de högre lärartjänsterna -i konkurrens med annan yrkesverksamhet som kan erbjudas den som genomgått grundläggande högskoleutbildning. Frågan om åtgärder i syfte att förbättra högskolans möjligheter att hävda sig även i detta sammanhang behandlas i kap. 10 Studiestöd i forskarutbildningen. Högskolan konkurrerar dock i flera avseenden med andra zirbetsgivare. Inom de delar av högskolan där anknytning till forskning och forskarutbildning i stort sett saknas måste lärarna i många fall rekryteras från yrkeslivet utanför högskolan. Detta gäller utbildningar inom samtliga högskolans yrkesutbildningssektorer. Det är därvid angeläget att man till lärartjänsterna rekryterar bl. a. personer som meriterat sig genom yrkesverksamhet på hög kvalifikationsnivå. oavsett om detta innebär verksamhet med relativt teoretisk inriktning av typ utrednings- eller utvecklingsarbete. eller med en mer renodlad färdighetsinriktning. Inom några år kan det komma att finnas relativt många personer som en påbyggnadslinje av större omfattning och därefter varit genomgått en tid utanför högskolan. Bland dessa torde det finnas yrkesverksamma åtskilliga som skulle kunna göra en mycket värdefull insats som lärare. Det är angeläget att högskolan får möjlighet att på goda villkor knyta personer med sådan bakgrund till sig. I prop. l978/79:1l9 och i utbildningsutskottets betänkande (UbU 1978/ med anledning av propositionen underströks det väsentliga i att 79:44) genomgången forskarutbildning ges större meritvärde vid tillsättning av tjänst bl. a. i offentlig verksamhet. för att därmed rekryteringen till sådan utbildning skall stimuleras. Utbildningsutskottet bl. a. följande:

anförde

Utskottet delar föredragande statsrådets uppfattning att frågan om forskarutbildningens meritvärde bör ses mot bakgrunden av såväl det sakliga värdet av sådan utbildning som den stimulanseffekt på rekryteringen som behörighetsbestáimmelser och meritvärderingspraxis kan ha. Det kan således vara motiverat att sasom framhålls i propositionen pröva om forskarutbildning bör krävas för flera statliga och kommunala tjänster än nu eller ge särskilt meritvärde. Detta kan exempelvis gälla tjänster inom skolan och på arkiv-. musei- och biblioteksområdet samt inom planerings- och utredningsverksamhet. Utskottet vill erinra om att det ankommer på regeringen eller myndighet som regeringen utser att meddela föreskrifter om behörighet eller meritvärdering vid tillsåttning av statlig och i vissa fall även kommunal tjänist. Det finns vidare skäl erinra om att det för vissa lärartjänster vid gymnasieskolan ilektorstjåinstcr) enligt skolförordningen krävs filosofie doktorsexamen inom ämncsttmiråtde som motsvarar ett av tjänstens ämnen. Motionsyrkandena i denna fråga .ir sáiledes rcdan tillgodosedda genom de regler som gäller i dag. Vid en prövning av forskarurbildningcns mcritvärde bör man dock i enlighet med föredragande statsrådets mening beakta de allmänna strävandenzi att inte uppställa

SOU 4980:3 i den 69

Uänsteorgatzisation statliga högskolan

högre krav för en befattning än vad arbetsuppgifterna kräver. Utskottet instämmer vidare i päpekandet att dessa frågor är angelägna för arbetsmarknadens parter. Även anställningsvillkoren i övrigt är väsentliga för att stimulera intresset för forskarutbildning som yrkesförberedelse i allmänhet. Utskottet anser att riksdagen med anledning av motionerna 1978/79: 1625. l978/79z22l5 yrkandet 6 i denna del. l978/79:2?32 yrkandet 8 och 1978/7922234 yrkandena 5. 6 och 7 som sin mening bör ge regeringen till känna vad utskottet anfört.

Vårt förslag innebär att doktorsexamen med den inriktning tjänsten avser i samtliga fall ger behörighet förutsatt att även övriga krav (jfr kap. 7) uppfylles. En sådan bakgrund bör således enligt vår mening alltid vara meriterande. Den rekryteringsstimulerande aspekten när det gäller forskning och forskarutbildning tillgodoses därmed. utan att därför möjligheterna att rekrytera lärare med annan för tjänsten lämplig bakgrund beskärs. Vi vill genom att rekrytera lärare med från eller yrkesverksamhet utvecklingsarbete hämtad kvalificerad erfarenhet uppnå att utvecklingen av * forskning och forskarutbildning också i anslutning till nya högskoleutbildningar främjas. Därmed skapar de regler vi föreslår på sikt förutsättningar att i ökad utsträckning rekrytera vetenskapligt kompetenta lärare också inom dessa delar av högskolan och på så sätt tillgodose de av utbildningsutskottet betonade rekryteringsaspekterna. Vi vill slutligen framhålla följande. Med olika tjänstebenämningar torde följa bl. a. skillnader i löneförmåner och i status. Erfarenheten från den nuvarande organisationen pekar i den riktningen. En tjänsteorganisation där det för högre tjänster obetingat krävs vetenskaplig meritering ger därför med säkerhet upphov till svårigheter att som lärare rekrytera kvalificerade personer ur de kategorier som vi nyss berört. Vi finner. mot bakgrund av vad som nu anförts, att verksamheten inom under överblickbar högskolan tid bäst gagnas av att det skapas en formell möjlighet att till tjänster som docent/biträdande professor rekrytera personer som har en kompetens som med hänsyn till tjänstens verksamhetsområde kan bedömas som jämförlig med vetenskaplig kompetens. _ Behörighetsföreskrüterna för tjänst som docent/biträdande professor bör i detta syfte fornzuleras i två alternativ. Gemensamt för de båda bör vara att avlagd doktorsexamen ger behörighet. det ena alternativet bör Enligt doktorsexamen eller motsvarande vetenskapliga kompetens vara behörighetsgivande. I det andra alternativet. som endast bör tillämpas om det föreligger särskilda skäl av tidigare diskuterat slag, bör doktorsexamen eller kompetens av annat slag än vetenskaplig som prövas likvärdig för tjänsten ge behörighet. Den kompetens av annat slag som i det senare åsyftas alternativet kan ha mycket olikartad karaktär beroende del av på vilken högskolan tjänsten avser. Konstnärligt utvecklingsarbete spelar inom vissa delar av högskolan samma roll som forskningen inom andra, både som en självständig verksamhetsform och som en källa till förnyelse för utbildningen. Ett annat exempel på kompetens som åsyftas i det senare av de båda ovan nämnda behörighetsalternativen år sådana som visats genom meriterande arbete i syfte att utveckla en viss yrkesfunktion, för vilken högskolan ger utbildning. Slutligen kan nämnas genomgången längre påbyggnadslinje i kombination med några års kvalificerad yrkesverksamhet. Det liggeri sakens natur att dessa exempel främst har relevans för de delar av högskolan där

70 i den

Uänsteorganisation statliga högskolan

utbildningen f. n. har en mera klart yrkesförberedande inriktning.

I båda de nu förordade behörighetsalternativen bör krav på pedagogisk

kompetens ställas. Vi hänvisar beträffande den närmare innebörden av detta begrepp till den mer ingående diskussion av föreskrifterna om behörighet och befordringsgrund som förs i kap. 7 Tillsättningsgrunder och tillsättningsordning. Möjligheterna att till tjänster på denna nivå rekrytera personer uteslutande meriter diskuteras i avsnittet 4.7 Vissa på vetenskapliga tjänsteorganisatoriska specialfrågor.

Befordringsgrunder

Som allmän befordringsgrund vid tillsättningen föreslår vi at! nuvarande regler skall gälla. Som befordringsgrund vid tillsättning av tjänst som docent skall alltså gälla graden av sådan vetenskaplig pedagogisk och annan skicklighet som är av betydelse med hänsyn till tjänstens ämnesinnehåll och beskaffenhet i övrigt. Därutöver bör vid varje enskilt tillsätrningsärende avseende tjänst som docent anges att vid bedömningen av sökande särskild vikt skall fästas vid meritering av visst slag. Beslut om vilket av nedan angivna alternativ som skall gälla för behörighet till en viss tjänst resp. vilka befordringsgrunder som skall tillämpas bör fattas av högskolestyrelsen innan tjänsten ledigkungörs. Högskolestyrelsen förutsätts grunda sitt ställningstagande på överväganden om verksamhetens behov sett i relation till den aktuella personalsituationen. Såväl institutionsstyrelse som berörd(a) linje- och fakultetsnämnd(er) torde behöva höras i frågan. Man kan t. ex. finna det önskvärt att stärka forskningskapaciteten vid en institution. Det är också möjligt att behovet av insatser för utveckling av den grundläggande utbildningen överväger. l andra fall åter kan det vara angeläget att till institutionen knyta en lärare med ett kvalificerat kunnande som förvärvats i verksamhet utanför högskolan. Ifrågavarande institution kan slutligen också vara så liten att det är mest ändamålsenligt att rekrytera en lärare med god såväl vetenskaplig som pedagogisk meritering, även om man i ett sådant fall kan tvingas acceptera att en mycket kvalificerad forskare eller pedagog i konkurrensen måste stå tillbaka för en sökande med en bredare kompetens. Enligt vår mening bör mot denna bakgrund följande alternativ kunna komma i fråga. I likhet med vad som för närvarande gäller vid tillsättning av tjänst som universitetslektor bör särskild vikt kunna fästas vid den skickligheten. Vidare bör särskild vikt kunna fästas vid den pedagogiska vetenskapliga skickligheten. Dessutom bör möjlighet finnas att till lika delar fästa vikt vid vetenskaplig och pedagogisk skicklighet. Slutligen bör det som fjärde alternativ vara möjligt att fästa särskild vikt vid sådan skicklighet av för tjänsten som vunnits genom verksamhet utanför högskolan. betydelse Vid tillsättning av tjänst avsedd för konstnärlig utbildning bör i samtliga alternativ visad genom konstnärligt utvecklingsarbete kunna skicklighet ersätta vetenskaplig skicklighet. I det nu föreslagna med alternativa tillsättningsgrumder för systemet samma tjänstekategori förutsättes en överensstämmelse mellan det för en viss tjänst angivna alternativet för behörighet resp. för befordringsgrund. Vissa kombinationer kommer att bli naturliga och därmed relativt ofta förekommande. även om det inte finns anledning att genom central reglering

i den

Tjänsteorganisation statliga högskolan 71

inskränka högskolestyrelsens De nedan markerade handlingsmöjligheter. alternativen torde bli de vanligaste. även om mönstret kommer att skifta mellan olika delar av högskolan.

Behörighet Befordringsgrund Alt. l Doktorsexamen eller mot- -o l. Särskild vikt vid vetenskaplig svarande vetenskaplig kompetens skicklighet 2. Särskild vikt vid pedagogisk \ skicklighet 2 Doktorsexamen eller 3. Lika vid och vetenskaplig

kom/r

petens av annat slag pedagogisk skicklighet 4. Särskild vikt vid sådan skick- \ lighet av betydelse för tjänsten som vunnits genom verksamhet utanför högskolan Det bör här understrykas att de alternativa föreskrifterna är en teknisk lösning som betingas av det traditionella systemet med jämförelsevis föreskrifter detaljerade som kompetens och urval för tjänster på denna nivå inom högskolan. I anslutning till våra tidigare överväganden om tjänsters innehåll (jfr avsnitt 4.3) vill vi erinra om att det inom den övervägande delen av den offentliga förvaltningen inte tillämpas sådana föreskrifter. Urvalskriterierna vid tillsättning av tjänster även på en hög kvalifikationsnivå anses här följa naturligt av den verksamhet för vilken viss tjänst är avsedd. Av detta följer dock inte att tjänstens innehåll är fixerat för all framtid. För en diskussion av dessa frågor hänvisar vi till kap. 7 Tillsättningsutförligare grunder och tillsättningsordning. l anslutning till förslaget om alternativa befordringsgrunder vill vi starkt poängtera det väsentliga i att valet av alternativ träffas med utgångspunkt i en realistisk bedömning av möjligheterna att särskilt under de första åren bereda vederbörande lärare sådant arbete för vilket han är speciellt meriterad. Så bör t. ex. en tjänst tillsättas med befordringsgrunden särskild vikt vid vetenskaplig skicklighet endast om man på goda grunder kan anta att innehavaren kommer att få rimliga forskningsmöjligheter, t. ex. under en period direkt eller relativt snart efter tillsättningen.

Biträdande professor

lnnehavaren av tjänst som docent/biträdande professor bör på grund av verksamhet framstående av antingen vetenskaplig eller pedagogisk art kunna ges tjänstebenätnnizigen biträdande professor. En sålunda ändrad benämning ansluter till förhållanden i andra länder. Prövningen av den vetenskapliga meriteringen bör ske enligt den förebild som antagningen av oavlönad docent i nuvarande organisation till biträdande ger. För att befordras professor bör en docent besitta en vetenskaplig kompetens som överstiger vad som f. n. krävs för antagning till oavlönad docent. till oavlönad Antagningen docent, som ju saknar anknytning till tjänsteorganisationen bör enligt vår uppfattning inte bibehållas i den reformerade organisationen. Det nu redovisade förslaget i förening med vad vi tidigare

72 i den högskolan Uänsteorganisation statliga

föreslagit rörande befordran av innehavare av tjänst som högskolelärare/ högskolelektor innebär att högskolan får väsentligt bättre möjligheter att den vägen stimulera och bekräfta lärarnas vetenskapliga och pedagogiska insatser. av oavlönad docent saknar den direkta anknytningen till Antagningen tjänsteorganisationen. Mot den bakgrunden fyller denna procedur enligt vår bedömning inte någon väsentlig funktion i den reformerade organisationen. Den pedagogiska meritering som fordras för befordran till biträdande insatser för utveckling av form och innehåll i professor bör avse kvalificerade Som exempel på sådan verksamhet kan den grundläggande utbildningen. nämnas framgångsrik ledning och planering av utbildning antingen i enskilda kurser eller på en utbildningslinje, ämnesmetodiskt utvecklingsarbete för högskoleutbildning, läromedelsutveckling m. m. Vi vill med skärpa understryka att några kvantitativa bedömningar av typ stor undervisningsinsats \ under en följd av år inte bör komma i fråga (kap. 7). Vi vill framhålla att våra förslag rörande bl. a. tjänsteinnehåll och för en innehavare av den nu arbetsorganisation i princip gör det möjligt aktuella tjänsten att meritera sig för tjänstebenämningen biträdande professor enligt endera av grunderna oberoende av efter vilka befordringsgrunder docenttjänsten erhållits. Vi återkommer i kap. 7 Tillsättningsgrunder och tillsättningsordning till frågan om hur prövningen av meriteringen skall gå till. l likhet med vad som tidigare nämnts beträffande tjänst som högskolelärare bör inte den ändrade tjänstebenämningen ge upphov till någon förändring av tjänstens innehåll. Innehållet i tjänsten som docent/biträdande professor bör inte preciseras genom centrala föreskrifter utöver vad som följer av våra förslag om i kap. 6 Arbetsorganisation. Dess anknytning till arbetstidsreglering forskning och utvecklingsarbete skall dock beröras något. Liksom den tidigare behandlade tjänsten som högskolelåirare/högskolelektor kommer denna tjänst att kunna knytas till externt finansierad forskning och utvecklingsarbete. Omfattningen av sådan verksamhet kan sålunda påverka innehållet i tjänsten. Vi finner det fullt möjligt att i en del fall åtminstone periodvis helt kommer att avse tjänsteinnehållet sådan forskning. En annan form av anknytning till forskning skapas genom forskningstid som ställs till förfogande genom fakultetsnämnden och den rörliga forsk- Förutsatt att innehavaren av ningsresursen enligt våra förslag i det följande. en tjänst besitter erforderlig vetenskaplig kompetens och hävdar sig i konkurrensen om disponibla medel kan vederbörande den vägen beredas avsevärda möjligheter till forskning. oavsett enligt vilka befordringsgrunder tjänsten tillsatts. Vi föreslår sammanfattningsvis an

0 det inom högskolan skall finnas tjänster som docent/biträdande professor 0 för dessa tjänster skall gälla alternativa regler om behörighetskrav och befordringsgrunder O det bör ankomma på högskolestyrelserz att besluta om vilket alternativ

Tjänsteorganisation i den statliga högskolan 73

som skall gälla vid tillsättning av viss tjänst 0 den som innehar en sådan tjänst och som meriterat sig genom väsentlig vetenskaplig eller pedagogisk verksamhet bör kunna ges tjänsteberzâmningen biträdande professor.

4.4.3 Tjänst som professor Denna tjänst motsvaras av nuvarande professorstjänster. Tjänst som professor är enligt högskoleförordningen avsedd för utbildning och forskning. Nuvarande reglering av åligganden. tillsättningsgrunder och tillsättningsordning ger vid handen att tyngdpunkten i en professorstjänstgöring förutsätts ligga i forskning. forskarutbildning och annan vetenskaplig verksamhet. Tjänstgöringsskyldigheten för en professor är i likhet med vad som f. n. gäller för flertalet lärare i högskolan preciserad endast i fråga om undervisningen. Undervisningsskyldighetens omfattning är fastställd med hänsyn till att verksamhet av ovan angivet slag skall rymmas i tjänsten. En stor del av professorernas tid tas i anspråk för annan vetenskaplig verksamhet än forskning och forskarhandledning. En professor förväntas normalt ta på sig uppgiften att företräda sitt ämne nationellt och internationellt. Detta innefattar uppdrag i forskningsråd, fonder och kommittéer eller i sådana organ tillsatta arbetsgrupper och utredningar. Det kan även röra sig om expertuppdrag för organisationer och myndigheter. Andra vanliga arbetsuppgifter är medverkan i vetenskapliga akademiers och ämnesföreningars verksamhet vilket ofta innebär arbete med bl. a. tidskriftsutgivning och skriftserier. Till denna verksamhet kommer motsvarande arbetsuppgifter inom det internationella vetenskapliga samarbetet. Detta har blivit så omfattande att det måste bygga på en fast organisation. En sådan erhålles genom medverkan från forskare av alla kategorier. men huvudansvaret för att samarbetet fungerar väl och löper kontinuerligt. vilar normalt på forskare i professorskategorin. Innehavaren av en tjänst som professor har sammanfattningsvis i praktiken om än inte formellt ett ansvar att i en rad sammanhang representera sitt vetenskapsområde. Det arbete som följer av detta ansvar anser vi ligger inom ramen för begreppet vetenskaplig verksamhet. Även egen forskning måste emellertid vara en central del i en professors arbete. I vår analys av den nuvarande tjänsteorganisationen (avsnitt 4.2. 1) framhöll vi att det bakom inrättandet av varje ordinarie tjänst som professor i princip finns ett forskningspolitiskt motiv hos riksdag och regering. Mot denna . bakgrund anser vi att forskning och övrig vetenskaplig verksamhet sådan den nyss beskrivits bör garanteras en viss minimiandel av en professors tjänstgöring. I förhållande till övriga tjänstekategorier innebär detta en forskningspolitiskt betingad särreglering av professorstjänsterna. Inom den i övrigt flexibla organisationen garanteras sålunda genom en generell regel den nämnda verksamheten tillgång till en viss resurs på professors kompetensnivå. Vi vill dock påpeka att förslaget inte innebär en rätt för enbart professorerna att företräda ämnet. Även annan vetenskapligt väl meriterad lärare - t. ex. biträdande professor - kan naturligtvis få uppgifter

74 i den

Uänsteorganisation statliga högskolan

av detta slag. Skillnaden mellan kategorierna blir att professorerna ges särskilt utrymme i tjänsten för ändamålet. och givetvis också en särskilt markerad skyldighet att ställa sig till förfogande. I nuvarande organisation finns någonting liknande den nu skisserade garantin i möjligheten till partiell tjänstebefrielse för professor. Sådan tjänstebefrielse får beviljas av högskolestyrelsen för att ge professor möjlighet att hinna med visst forskningsarbete av väsentlig betydelse för ämnet. Befrielsen får avse högst en termin under en femårsperiod. För att uppnå största möjliga överensstämmelse med våra grundläggande arbetsorganisatoriska principer förordar vi att ifrågavarande reglering ges formen av en möjlighet för innehavaren av en ordinarie_tjänst som professor att förfoga över 50 procent av den för tjänsten fastställda arbetstiden för ovan angivna ändamål. Den del av arbetstiden vid tjänsten som inte tas i anspråk på detta sätt bör disponeras på samma sätt som arbetstiden för övriga lärartjänster vid institutionen (se kap. 5 Ledningsfunktioner och kap 6 Arbetsorganisation). Även forskarhandledning blir därmed en verksamhet som regleras genom beslut inom institutionen. Det bör i sammanhanget understrykas att det här framlagda förslaget inte innebär något hinder för att innehavaren av en tjänst som professor bereds ytterligare utrymme för i tjänsten. En sådan utökning bör baseras på en bedömning av forskning verksamhetens behov och de resurser som står till förfogande. De medel som f. n. disponeras för att möjliggöra den ovan nämnda partiella tjänstebefrielsen bör därvid beaktas. Vi vill framhålla att förslaget om en garanti avseende 50 procent av arbetstiden inte bygger på någon undersökning av den nuvarande faktiska av professorernas arbetsinsatser. En sådan. riksomfattande fördelningen har vi bedömt vara tekniskt svårgenomförbar. Vi vill därför undersökning understryka vikten av att man vid den fortsatta beredningen av våra förslag såväl lokalt inom ramen för remissarbetet som centralt överväger behovet av avvikelser från denna regel. Det är t. ex. tänkbart att gränsen bör sättas olika för tjänster vid skilda fakulteter. Vi anser det dock mycket angeläget att den centrala regleringen även i detta avseende görs enkel och schablonartad. Vårt nu redovisade anknytning till forskförslag rörande professorernas ning och annan vetenskaplig verksamhet avser de tjänster som inrättas av regering och riksdag. F. n. kan högskolestyrelsen inrätta extra tjänster som professor. I ett senare avsnitt kommer vi att redovisa vissa överväganden rörande inrättandet av tjänster (se avsnitt 4. 10.3). Det framgår av dessa att vi anser att den ovan nämnda möjligheten bör bestå. För sådana tjänster föreligger dock inte de tidigare berörda övergripande forskningspolitiska motiven för en central särreglering. En synnerligen viktig aspekt på professorstjänsterna är deras anknytning såvitt och till den grundläggande utbildningen gäller högskoleenheter institutioner med såväl forskning/forskarutbildning som grundutbildning. är att Ett av de mest beklagliga dragen i den nuvarande tjänsteorganisationen den i praktiken ofta låser arbetsfördelningen så att en och samma lärare är verksam i enbart forskning och forskarutbildning eller i enbart antingen grundutbildning. Mönstret i fråga om professorernas verksamhet i grundutskiftar Inom vissa delar är professorerna i icke bildningen mycket kraftigt. i denna verksamhet - främst vid obetydlig utsträckning engagerade

i den 75

Tjänsteorganisatiorz statliga högskolan

teknisk och juridisk konstnärlig, utbildning samt inom läkarutbildningen medan det inom andra delar är ovanligt att studerande åtminstone under det första âret av sin utbildning har någon kontakt med en professor. Inte minst för att stimulera rekryteringen till forskarutbildning är det av fundamentalt intresse att professorerna engagerar sig även på grundutbildningens lägre nivåer. Professorernas medverkan är bl. a. angelägen vid planering och utveckling av den grundläggande utbildningens innehåll. Den överblick av den vetenskapliga nationellt och internationellt utvecklingen som professorn förväntas ha bör utnyttjas i den viktiga, kontinuerliga förnyelsen av den grundläggande utbildningens innehåll. Betydelsen av professorernas anknytning till den grundläggande utbildningen bör enligt vår uppfattning markeras genom en viss förändring av befordringsgrunderna för denna tjänstekategori. Föreskrifterna om befordringsgrunder i 19 kap. l3§ högskoleförordningen lägger huvudvikten vid verksamhet inom forskning och forskarutbildning. Vi anser att föreskrifterna tydligare än nu bör spegla behovet av ett starkt samband på denna nivå i tjänsteorganisationen mellan forskning och grundläggande utbildning. En förändring av berörda föreskrifter bör därför göras, så att det klart framgår att också pedagogisk skicklighet som visats främst genom ledning. planering och utveckling av den grundläggande utbildningens form och innehåll skall tillmätas vikt vid tillsättning av tjänst som professor. Under utredningsarbetets gång har vi *övervägt möjligheten att föreslå en ordning med särskilda tjänster som professor med inriktning mot grundläggande utbildning. En sådan tjänstekategori skulle dels innebära ett framhävande av den grundläggande utbildningens inom högskobetydelse lan. dels skapa förutsättningar att erhålla professorstjänster för de högskosom för närvarande saknar direkt leutbildningar anknytning till forskning resp. för den utbildning som bedrivs på orter där fasta resurser för forskning och forskarutbildning saknas. Vi har emellertid kommit till slutsatsen att en enhetlig professorskategori med befordringsgrunder enligt vad som nyss föreslagits är mer befrämjande för verksamheten inom högskolan som helhet än vad en

kategoriklyvning på

denna nivå skulle vara. Vi vill framhålla att det finns åtskilliga exempel på att tjänster som professor inrättats som ett av de första stegen i en process att bygga upp forskning och forskarutbildning och i övrigt främja utvecklingen i ett ämne. Ett aktuellt fall utgör de tjänster som professor i socialt arbete som inrättats under de senaste åren. Vid tillsättning av tjänster som professor inom områden som i huvudsak saknar forskningsanknytning måste beaktas den mycket fria av sökandes i förhållande till prövning kompetens verksamhetens behov som möjliggörs genom de tillsättningsgrunder vi föreslår för tjänst som professor. Det bör vidare observeras att vi genom förslagen till regler om behörighet och befordringsgrunder för övriga tjänstekategorier konsekvent skapat möjlighet att beakta även annan meritering av betydelse för tjänsten än vetenskaplig verksamhet i mer traditionell bemärkelse. Vad sedan gäller möjligheterna att inrätta tjänster som professor vid högskoleenheter utanför de sju orter till vilka fasta resurser för forskning får förläggas finner vi att situationen vid sådana enheter knappast på ett avgörande sätt skulle förändras genom en möjlighet att inrätta tjänster som

76 Tjänsteorgarzisation i den statliga högskolan

professor för grundläggande utbildning. Såvitt vi kan bedöma är det primära problemet för de traditionella universitetsämnena vid dessa enheter att skapa en fungerande anknytning till forskningen i dessa ämnen. Denna anknytning kommer av den s. k. att väsentligt kunna förbättras genom bl. a. tillkomsten resursen för forskning samt möjligheten för lärarna även vid nu rörliga aktuella enheter att på grundval av forskningsmeriter erhålla tjänstebenäm- Eftersom även pedagogisk verksamhet utgör ningen biträdande professor. finner vi vid en samlad bedömning av relevanta faktorer en meriteringsväg att inte heller de mindre högskoleenheternas behov för närvarande motiverar inrättandet av tjänster som professor med särskild inriktning på grundläggande utbildning. Vi föreslår sammanfattningsvis att

0 innehavarna av de ordinarie och extra ordinarie tjänsterna som professor garanteras ett utrymme i tjänsten för forskning och viss övrig vetenskaplig verksamhet 0 befordringsgrunderna för tjänst som professor kompletteras så att det framgår att även pedagogisk skicklighet som visats genom ledning. och utveckling av grundläggande utbildning skall tillmätas planering särskild vikt.

4.5 Rörlig resurs för forskning

4.5.1 Allmänt I vår analys av nuvarande tjänsteorganisation uppehöll vi oss utförligt vid i forskarkarriärens båda nedre steg. docenttjänsten och svagheterna till reformerad tjänsteorganisation inneforskarassistenttjänsten. Förslaget bär att det inom huvuddelen av högskolan inte kommer att finnas nägra särskilda lärartjänster för vilka tidsbegränsad ;inställning regelmässigt används. som docent och forskarassistent har i dagens organisation bl. a. Tjänsterna funktionen av styrmedel för forskningsresurser. inrättandet av t. ex. en i ett ämne innebär att en viss resurs för forskning tillförs detta docenttjänst ämne. Flyttning av en sådan tjänst från ett ämne till ett annat kan ske inom ramen för ändrade prioriteringar av forskningsbehovet inom en fakultet eller sektion. Det är bl. a. karakteristiskt för detta styrmedel att det bygger på en central reglering av forskningsutrymmet i tjänsten. I princip vore det naturligtvis möjligt att fördela den resurs som för närvarande disponeras genom ifrågavarande tjänster på samma sätt som som för närvarande anvisas över fakultetsanövriga resurser för forskning i ordinarie eller extra ordinarie lärartjänster. slagen utan att vara bundna Incitament till omfördelning av resurser t. ex. mellan institutioner skulle dock saknas i en sådan ordning. Vi bedömer risken vara stor att den skulle resultera i att de disponibla resurserna fördelades relativt jämnt över de fast anställda lärarna. Detta skulle med all säkerhet innebära ett mindre ändamålsenligt utnyttjande av de samlade resurserna.

Tjänsteorganisation i den 77

statliga högskolan

4.5.2 Ett nytt styrmedel för

forskningsresurserna

Vårt förslag att tjänsterna som docent och forskarassistent skall avskaffas är främst motiverat av de negativa effekter och socialt som rekryteringsmâissigt tidigare berörts. En ny väg måste enligt vår mening sökas för att inom högskolan styra vissa forskningsresurser utöver de som ligger i professorstjänsterna. liksom för att garantera bästa möjliga utnyttjande av de sålunda disponibla resurserna. Vår utgångspunkt för förslaget om en rörlig resurs för forskning är att det i den framtida organisationen måste vara att med av möjligt iakttagande vetenskapliga kvalitetskriterier smidigt fördela och omfördela tillgängligt till lärare inom en fakultet forskningsutrymme i en högskoleregion. Vårt innebär en utveckling och modifiering av den modell förslag som ursprungligen lanserades av FUN. Medlen i den rörliga resursen bör användas för att efter i varje prövning särskilt fall bereda vetenskapligt docenter och kompetenta högskolelektorer. biträdande professorer tid för egen forskning. I begränsad utsträckning (se avsnitt 4.5.7) bör särskilda tjänster för forskning kunna inrättas på underlag av medel ur denna resurs. I princip innebär den föreslagna för en ordningen fast anställd lärare att denne helt eller delvis “friköpes från deltagande i annan verksamhet vid institutionen under viss tid. För motsvarande arbetsinsats kan vikarie behöva anställas. Bortfallet kan även täckas genom omfördelning av arbetsuppgifter inom institutionen. t. ex. i de fall ett forskningstillfälle för en annan lärare upphör De medel som samtidigt. tillföres institutionen sätt kommer på detta i praktiken att utgöra en del av underlaget för tjänster vid institutionen. Fakultets- eller sektionsnämnden fyller f. n. väsentliga funktioner som organ för ledning och planering av forskningen inom ett fakultetsområde. Genom våra förslag i det följande förstärks nämndens roll genom att den ges att inom sitt ansvarsområde svara för beredning uppgiften av beslut resp. i en del fall själv fatta beslut om fördelning av medel ur den rörliga resursen. Frågan om ansvar för beredning och beslut behandlas närmare i ett särskilt avsnitt i det följande. Vi föreslår sammanfattningsvis att

0 en rörlig resurs för forskning skapas för varje fakultet/sektion och

högskoleregion 0 att medlen i den resursen skall användas för att bereda rörliga vetenskapligt kompetenta högskolelektorer. docenter och biträdande professorer tid för egen forskning samt för att finansiera vissa tidsbegränsade tjänster för forskning.

4.5.3 Den rörliga forskningsresursens användningsområde

Vi konstaterade tidigare att tjänsterna som docent och forskarassistent bl. a. fyller funktionen som styrmedel för forskningsresurser. Ytterligare en viktig uppgift för dessa tjänster i nuvarande skall beröras här. organisation Tjänsterna är i viss utsträckning att uppfatta som en resurs för grundforskning. De skall tillsättas på grundval av de sökandes vetenskapliga skicklighet. Den som erhåller tjänsten har i princip full frihet att bestämma inriktningen

78 Tjänsteorganisation i den statliga högskolan

yttre påverkan l detta och karaktären på den egna forskningen. Någon avseende blir aktuell först om ytterligare resurser utöver själva tjänsten krävs. Detta för våra överväganden rörande ger en viktig utgångspunkt användningen av de medel som disponeras i den rörliga resursen. Generellt i forskningens intressen. Detta sett bör medlen fördelas med utgångspunkt har i förevarande sammanhang flera dimensioner. begrepp Det är naturligt att i första hand diskutera forskningens intressen inifrån inomverenskapliga kvaliterskrirerier. l det perspektivet är det en väsentlig att tillse att de mest kvalificerade forskarna får uppgift för fakultetsnämnden att bedriva sitt arbete. Redan med denna utgångspunkt goda möjligheter ställs fakultetsnämnden inför svåra problem när det gäller att göra mellan olika forskare och forskningsområden. l dessa fragor kan avvägningar Liksom i mer begränsad utsträckning i inte centrala riktlinjer tillämpas. nuvarande organisation måste det i första hand ankomma pä fakultetsnämnden att lägga fast de principer som bör gälla i arbetet. av medel bör även ske med beaktande av olika ståillnings- Fördelningen ilrbildtagandens betydelse förforskarutbildningen: resp. den grundläggande ningen. Båda dessa områden har betydelse för forskningens utvecklingsmöji olika En drastisk reduktion av resurserna för ligheter tidsperspektiv. få stora konsekvenser (le/s forskning vid en viss institution kan uppenbarligen för forskarrekryteringen, dels för den vetenskapliga kvaliteten i utbildnings-

verksamheten. Tillkomsten av den rörliga forskningsresursen kommer att ställa krav på Det ett förverkligande av fakultetsnämndernas regionala planeringsaizsrar. finns anledning att förmoda att forskare verksamma vid högskoleenheter kommer att ha ett med fasta resurser för forskning och forskarutbildning utan sådana gynnsammare utgångsläge än sina kolleger vid högskoleenheter resurser. Icke desto mindre är det av största vikt att även vetenskapligt kvalificerade personer vid högskoleenheter av sistnämnda slag bereds ur möjlighet till forskning på detta sätt. För detta talar dels det önskvärda forskningens synvinkel att den inom högskolan tillgängliga forskningspotentialen utnyttjas på bästa sätt. dels vikten av att den grundläggande även vid berörda högskoleenheter stimuleras genom direkt utbildningen kontakt med forskning. Vi föreslår mot den bakgrunden att för varje fakultet särskilda medel anvisas för _forskning vid enheter uran och högskoleregion resurser för forskning. Behovet av att stimulera en samlad regional

fasta

föranleder oss att i det följande föreslå en ordning som forskningsplanering och sektionsnämnd en central roll även vid fördelningen ger resp. fakultetsav dessa medel. En sådan planering torde nämligen endast kunna ske inom ramen för fakultetsorganisationen. Regionstyrelserna disponerar f. n. särskilda medel för forskningsanknytäven

ning av grundläggande utbildning. Dessa medel kan i princip utnyttjas

för insatser av forskningskaraktär. En konsekvens av vårt tidigare ställningsutan fasta forsktagande rörande medel för forskning vid högskoleenhet dras en skiljelinje mellan ningsresurser bör bli att det så långt möjligt ändamålen för å ena sidan den rörliga forskningsresursen. á andra sidan de särskilda medlen för forskningsanknytning. De sistnämnda medlen bör enligt inte tas i anspråk för andra forskningsinsatser än vår mening i fortsättningen

i den

Tjänsteorganisation statliga högskolan 79

sådana som har som primärt syfte att ge viss grundläggande utbildning och anknytning till forskning. I nuvarande organisation som forskarassistent och docent i ger tjänsterna princip en .strukrurering av forskningen på olika komperensnivåer. Motsvarande ordning kan relativt lätt åstadkommas i den framtida tjänsteorganisationen genom en uppdelning i detta syfte av den rörliga forskningsresursen mellan främst högskolelektorer och docenter/biträdande professorer. Det finns dock anledning att varna för alltför schabloniserade lösningar. Tjänsteorganisationens struktur kommer att variera mellan de olika fakulteterna och under överblickbar tid även i viss utsträckning mellan samma institutioner och utbildningar vid olika högskoleenheter. Därtill medverkar bl. a. enheternas skiftande storlek och åldersstrukturen på lärarkåren. Det är emellertid angeläget att fakultetsnämnderna anlägger långsiktiga perspektiv vid sina bedömningar av utvecklingen och behoven inom olika institutioner och utbildningar. Under en relativt kan lång övergångsperiod det därför finnas skäl att prioritera yngre forskare för att därigenom främja kompetensuppbyggnaden inom organisationen. I många fall kan insatser av stor betydelse göras genom att ge en forskare stöd så att han så småningom kan erhålla stöd från externa anslagsgivare.

4.5.4 Vissa avgränsnings- och

dimensioneringsfrågor

Medel ur den rörliga forskningsresursen bör kunna sökas av vetenskapligt kompetenta högskolelektorer. docenter och biträdande Detta professorer. innebär att kretsen av behöriga sökande blir stor. Det bör dock observeras att de nu nämnda lärarna inte är garanterade forskningstillfälle genom den rörliga resursen. Att tillhöra en av de ovannämnda innebär kategorierna bara att en grundläggande förutsättning har uppfyllts. Vi erinrar dock om vad som sagts rörande de innehavare av tjänst som docent som tillsatts med särskild vikt vid vetenskaplig skicklighet. I dessa fall är det rimligt att fakultetsnämnderna under en inledande period skapar möjlighet för vederbörande att bedriva om detta inte forskning ordnas på annat sätt. t. ex. i anslutning till externt finansierad forskning. Fakultetsnämnden bör i övrigt - oavsett hur många personer som får rätt att söka medel - ha full frihet att med utgångspunkt i vetenskapliga kvalitetskriterier och prioriteringar av forskningsområden fördela tillgängliga medel bland de sökande. Någon anledning att begränsa kretsen behöriga sökande utöver vad som här föreslagits anser vi inte motiverat. Det ligger i forskningens intresse att kretsen vetenskapligt kompetenta. potentiella sökande görs så vid som möjligt. Dessa överväganden har sitt speciella intresse mot bakgrund av diskussionen rörande FUN:s till konstruktion förslag av docenttjänst och rörlig forskningsresurs. I våra tilläggsdirektiv har också särskilt uppmärksammats frågan om vilka de nuvarande tjänsterna som bör uppgå i en framtida docenttjänst. Genom de principiella ställningstaganden om tjänsters innehåll och en enhetlig tjänsteorganisation för utbildning och forskning som vi redovisat i det föregående har direktivens besvarats frågeställning på ett generellt plan. En i sammanhanget intressant fråga är vilka möjligheter den rörliga

80 Tjänsteorganisation i den statliga högskolan

att göra forskningsvolymen inom en fakultet forskningsresursen erbjuder Det är oavhängig dimensioneringen av den grundläggande utbildningen. därvid väsentligt att konstatera att vårt system med tjänster och en rörlig forskningsresurs i sig inrymmer en viss koppling till den grundläggande Vi har visserligen i våra överväganden förutsatt att underlag utbildningen. för tjänster skall erhållas inom såväl grundläggande utbildning som forskning och forskarutbildning och externt finansierad forskning och utvecklingsarbete. lnom vissa områden är dock den sistnämnda verksamheten av blygsam I dessa fall kretsen behöriga kandidater till det omfattning. kopplas villkorliga forskningsutrymmet samman med den grundläggande utbildningens volym. Vi finner dock inte detta vara nagot mer betydande problem. eftersom det viktigaste styrinstrumentet ligger i den rörliga resursens storlek och fakultetsnämndernas mellan forskningsomraden och prioriteringar Därtill kommer till sökanden. den i det följande föreslagna möjligheten för dei tidsbegränsad anställning (avsnitt 4.7) vilken är av speciell betydelse resurshänseende mycket små ämnena.

4.5.5 Ansvar för beredning och beslut

av Statsmakterna bör enligt vår mening besluta om en viss »zinsta omfattning den del av resp. fakultetsanslag som skall disponeras som rörlig resurs för forskning. På detta sätt får regering och riksdag en möjlighet att påverka av och nivå på forskningen inom fakulteterna. omfattning Vi anser det även lämpligt att statsmakterna anger vilken minsta andel av den rörliga resursen per fakultet och högskoleregion som skall disponerasför andra i regionen än den till vilken fakultetsnämnden är högskoleenheter knuten (se även avsnittet om den rörliga resursens användningsområde). Medlen bör - såvitt med fast organisation för gäller högskoleenheter -

forskning fördelas av högskolesryrelsen efter förslag från fakultets-

lsektionsrzämnden. Högskolestyrelsens befattning med dessa frågor motiveras av dess samlade ansvar för resp. högskoleenhets ekonomi och personal. utifrån kriterier av det enskilda ärendet bör Bedömningen vetenskapliga

_normalt ankomma på fakultetsnämnden. Vad gäller övriga ltögskoleenheter

enheter bör. med hänsyn till att anvisade medel är avsedda för samtliga dessa

inom regionen. fördelningsbeslutet av praktiska skäl fattas av resp. fakultets-

nämnd. På grundval av detta beslut disponerar vederbörande högskolestyrelse medlen. bör fakultetsnämnden före beslut samråda med Självfallet resp. högskolestyrelse. Fakultetsnämndens förslag resp. beslut i dessa frågor bör grundas dels på om fördelning av tillgängliga medel på vissa i förväg fastlagda riktlinjer högskoleenheter. forskningsområden och tjänster på olika kompetensnivåer av de enskilda ärendena som inkluderar (se nedan) dels på en beredning medverkan i den omfattning så bedöms av vetenskapligt sakkunniga lämpligt. Vårt förslag innebär att fakultetsnämnderna får en mer aktiv. policyskafunktion än vad som hittills ansetts vara motiverat. En sådan pande kommer sannolikt att inledningsvis förorsaka problem. Det rollförändring måste en viss beredskap i form av vissa lokalt beslutade föreligga redan vid reformstarten. Den successiva uppbyggnad av handlingslinjer

i den

Tjänsteorganisation statliga högskolan 81

resursen som beskrivsi kap. 13 Genomförande är dock fördelaktig, eftersom den ger fakultetsnämnderna möjlighet att efter hand växa in i sina nya uppgifter. Fakultetsnåmndernas ansvar för fördelning av vissa forskningsresurser på högskoleenheter utan fast organisation för forskning nödvändiggör enligt vår bedömning en viss precisering i föreskrifterna om fakultets-/sekrionsnämndens sanzmansärtning. Av de ledamöter i nämnden som utses av fakultets/ sektionskollegiet bör sålunda en vara lärare vid någon av de âsyfmde mindre “ enheterna.

Fördelningsproblem

I det löpande arbetet med att utforma förslag till fördelning av medlen ur den rörliga forskningsresursen kommer fakultetsnämnden att ställas inför såväl för resp. ansvarsområde speciella som för flertalet fakulteter gemensamma problem. Vi övergår nu till att behandla ett par av de sistnämnda.

Riktlinjer

En fråga som fakultetsnämnden kommer att ställas inför gäller vilka normer som bör tillämpas för beslut om varaktighet och omfattning av forskningstillfälle. Vi har tidigare konstaterat att några mera betydande invändningar mot nu gällande förordnandeperioder för forskarassistenter och docenter inte har framkommit. Vi föreslår mot den bakgrunden att forskningstillfällena normalt ges för tre år i sänder. Av betydelse är också vilken minsta omfattning av forskningstillfälle som över huvud taget skall kunna erhållas. Denna minimigräns bör fastställas så att det är möjligt att inom den givna ramen bedriva meningsfull forskningsverksamhet. Vi räknar här med minst 50 % av heltid och minst ett läsårs Det finns emellertid längd. skäl att ifrågasätta om man bör acceptera en fördelning där i båda avseenden endast dessa minimigränser är uppnådda. Man kan således förutsätta att många externa anslagsgivare, vilkas medverkan kan vara nödvändig för att erhålla kringresurser“, kommer att uppställa vissa minimikrav på i vilken utsträckning den projektansvarige är tillgänglig för sin forskningsuppgift. Vi föreslår därför att minimivärdet av 50 % av hel arbetstid normalt endast accepteras i kombination med en varaktighet på minst två år. Från de riktlinjer som här har förordats bör fakultetsnämnderna ha möjlighet att göra undantag för att inte systemets flexibilitet i onödan skall inskränkas. I det föregående förordade vi med anledning av den föreslagna särregleringen av innehållet i professorstjänsten att man i remissbehandlingen av betänkandet särskilt borde uppmärksamma den angivna procentsatsen. Även de nu angivna normerna bör självfallet övervägas med hänsyn till behovet av avvikelser inom visst område.

Samordningsfrågor

Ett annat problem som kommer att vara gemensamt för alla fakultetsnämnder är samordningen mellan fördelningen av den rörliga forskningsresursen

i den

82 Tjänsteorganisation statliga högskolan

och övriga medel som står till verksamhetens förfogande. Dessa frågor diskuteras även i kap. 6 Arbetsorganisation. Vi inskränker oss här till ett par aspekter av problemet. De institutioner vid vilka forskning och forskarutbildning stadigvarande bedrivs kommer att från fakultetsanslag disponera vissa andra resurser för forskning än de som tillhandahâlles genom den rörliga forskningsresursen. i forskarutbildning, teknisk och Medel för handledning och undervisning administrativ och övrig materiel kan nämnas som personal, utrustning exempel. av medel ur den rörliga bör Beslut om fördelning forskningsresursen samt forskarutbildningen vid självklart sättas i samband med övrig forskning en institution. Den avsedda effekten av ett beslut om forskningstillfälle för en docent kan t. ex. utebli om basrestzrsema vid institutionerna är helt Handledarsituationen inom forskarutbildningen kan i hög grad otillräckliga. Även både vara ett motiv för och påverkas av beslut om forskningstillfälle. den grundläggande utbildningen kan påverkas genom att viss personal tas i friställs resuranspråk alternativt genom beslut om medel ur den rörliga sen. Det ankommer att bereda högskolestyrelsens på fakultetsnämnden och forskarutfördelningsbeslut även såvitt gäller de medel för forskning som finns utöver den rörliga resursen. Härigenom torde det finnas bildning att få till stånd en samlad planering av medelsdisposigoda förutsättningar Vad tionen för samtliga ändamål som skall bekostas från fakultetsanslaget. gäller konsekvenserna för övrig verksamhet vilar det slutliga samordningsansvaret på högskolestyrelsen som bl. a. måste beakta den grundläggande utbildningens villkor och behov.

En viktig fråga gäller möjligheterna att skaffa lämplig ersättare för en lärare

som bereds forskningsmöjlighet genom medel ur den rörliga forskningsresursen. I flertalet fall är berörd lärare helt eller delvis verksam inom ramen för den grundläggande utbildningen. Det är väsentligt att den grundläggande situation beaktas när beslut tas om förläggningen i tiden av utbildningens vederbörande lärares forskningstillfälle. Normalt torde det inte vara absolut vid en viss tidpunkt. Även för nödvändigt att påbörja en forskningsperiod en externa anslagsgivare bör ett uppskov med hänsyn till svårigheter att finna lämplig vikarie vara rimligt. Det kan för övrigt noteras att motsvarande problem är relativt vanliga även i nuvarande organisation. Det finns exempel på institutioner där samtliga behöriga innehavare av tjänst som universitetsoch flertalet av icke lektor är tjänstlediga för forskning tjänster uppehålles vikarier. för behöriga Med hänsyn till behovet att beakta konsekvenserna alla delar av verksamheten bör enligt vår mening fakultetsnämnden alltid samråda med vederbörande prefekt rörande effekterna av det planerade

beslutet. I de fall mera omfattande komplikationer riskerar att uppstå vid en institution som följd av t. ex. en större omfördelning av medel ur den rörliga förutsätter vi att dessa hanteras i nära samarbete mellan i första resursen, hand ledningen för vederbörande institution. fakultetsnämnden och högsko-

lestyrelsen. som kan uppstå vid fakultetsnämndens medels- En annan komplikation som är nödvändigt då fördelning ligger i det samspel med extern anslagsgivare

Uánsteorganisation i den statliga 83 högskolan

denna skall tillhandahålla medel för Övriga projektkostnader. För att säkra en sådan samordning bör fakultetsnämnden kunna göra sina ståillningstaganden villkorliga, dvs. beslut om forskningstillfälle kan göras avhängigt att vissa förutsättningar av nyss nämnt slag uppfylls. Beträffande ett av praktiska skäl betingat önskemål om en förändring av vissa rutiner inom forskningsråden (motsv.) hänvisar vi till kap. 6 Arbetsorganisation. I förevarande sammanhang skall vi ta upp en principiell aspekt i denna fråga. Genom att fakultetsnämnden villkorar sitt fördelningsbeslut på angivet vis kan det hävdas att forskningsråd m. fl. externa anslagsgivare utsätts för press att bevilja de medel som i övrigt erfordras för att ett visst projekt skall kunna realiseras. Vi bedömer dock detta i realiteten vara ett relativt litet problem. Redan med nuvarande organisation torde bl. a. forskningsråden bearbetas med liknande argument från forskare som endast disponerar sin egen arbetstid eller blott otillräckliga resurser därutöver. Iden mån den planerade forskningen är av sådan karaktär att den kräver medverkan från externa anslagsgivare torde problemet knappast gå att undvika. En annan sida av denna fråga är vilken självständighet fakultetsnämnden i praktiken kommer att få i förhållande till de externa organen. Om nämndens beslut regelmässigt villkoras till att forskaren skall disponera även andra resurser skulle detta kunna leda till att det verkliga beslutet om lärarens forskningstillfälle fattas av en annan instans, t. ex. ett forskningsråd. Vi ser dock inte detta som någon avgörande invändning vare sig mot villkorligheten eller förslaget om den rörliga forskningsresursen som system. Dels är det inte självklart att det villkorliga beslutet endast kan knytas till förväntningar på en enda extern anslagsgivare. dels tangerar man i denna fråga det generella problemet om avvägningen mellan de resurser som direkt kontrolleras av högskolans och de som sektorsorgan m. fl. disponerar. I och med att resurser har ställts till de sistnämnda organens förfogande torde ett inflytande i nu aktuellt avseende också få betraktas som rimligt.

4.5.7 Inrättande!

av tjänster på underlag av medel från den rörliga forskningsresursen

Enligt huvudregeln i det föreslagna systemet skall forskningstillfällena fördelas på sökande som redan innehar lärartjänst vid resp. högskoleenhet. Om denna regel tillämpades utan inskränkningar skulle den inom en del områden innebära att forskningspotentialen i ett ämne i alltför hög grad blev beroende av i första hand den grundläggande utbildningens volym. Särskilt för ämnen till vilka är knutna endast en eller ett par fasta tjänster kan denna begränsning ge upphov till problem. Möjligheterna till förnyelse i ett sådant ämne med hjälp av den rörliga forskningsresursen är uppenbarligen närmast obefintliga. Detta gäller även om man vid övergången mellan det gamla och det nya systemet väljer att låta en resurs motsvarande den nuvarande docenttjänsten stadigvarande vara knuten till ämnet. En sådan ordning förordas i kap. 13 Genomförande. I princip vore det möjligt att lösa detta problem genom att inrätta lärartjänster, som tillsätts med förordnande tills vidare utan tidsbegränsning, på underlag av medel ur den rörliga forskningsresursen. När dessa medel efter en given period flyttas från vederbörande lärare skulle denne kunna bli

i den

84 Uänsteorganisation statliga högskolan

föremål för omplacering inom högskoleenheten och i sista hand uppsägning Vi bedömer dock enligt de generella reglerna i lagen om anställningsskydd. alternativ. I de flesta fall kommer sannolikt inte detta vara ett realistiskt berörd att finna nackdelarna med ett fortsatt arbetsgivahögskolestyrelse ransvar sedan medlen ur den rörliga resursen flyttats vara så stora att man att överhuvudtaget inte inrätta någon tjänst. väljer l nuvarande organisation kan forskarkapacitet åtminstone för begränsad tid tillvaratas genom att ämnet tilldelas exempelvis en tjänst som forskaras-

sistent. Detta torde i flera fall ha en avgörande betydelse för forskningsområdets långsiktiga utvecklingsmöjligheter. Även i den reformerade organi-

sationen bör det i sådana fall vara möjligt att. för sökande av forskningsmedel som inte innehar annan tjänst för sin framtida försörjning. inrätta en tjänst med tidsbegränsat förordnande på underlag av medel från den rörliga

resursen. Behovet av en ordning av berörda slag är inte begränsat till de ovan berörda små ämnena vid en högskoleenhet. Det finns även allmänt sett ett

behov att kunna anställa personal för en begränsad tid när det grundläggande är att bereda en viss person möjlighet att under viss syftet med anställningen tid i direkt anslutning till avslutad forskarutbildning bedriva egen forskning. Även i ett större ämne kan det t. ex. inträffa att en yngre. mycket duglig kan beredas eller i forskare inte vare sig fast anställning anställning till ett exernt finansierat Såväl ämnets utveckling som den anslutning projekt. mer långsiktiga rekryteringen kan bli lidande om vederbörande tvingas Vi vill dock förorda viss lämna högskolan direkt efter avlagd doktorsexamen. återhållsamhet med medelsanvändningen i nu angivna syften. Risken är för de fast anställda lärarna blir alltför annars att forskningsmöjligheterna vilket skulle strida mot ett av reformens huvudsyften. För att begränsade. en sådan bör man centrala föreskrifter förebygga utveckling genom maximera den andel av den rörliga resursen som för varje fakultet och bör denna högskoleenhet får användas på angivet sätt. Enligt vår bedömning av forskningsutrymmet i befintliga gräns sättas lägre än vad som motsvaras 13 forskarassistenttjänster vid resp. fakultet och högskoleenhet (se kapitel

Genomförande).

4.5.8 De konstnärliga utbildningarna

De utbildningarna intar i flera avseenden en speciell ställning

konstnärliga

inom I samband med fastslogs att det högskolan. högskolereformen konstnärliga utvecklingsarbetet är jämbördigt med forskningen. Möjligheter bör därför skapas för lärarna inom dessa utbildningar att på samma premisser som sina forskande erhålla tillfälle för mer omfattande arbetsinsatkolleger ser av motsvarande rörliga forskningsresursen är emellertid slag. Den och som sådan inte särskilt väl lämpad i sammanhanget. En fakultetsbunden motsvarande ordning bör dock kunna tillämpas genom att högskolestyrelsen vid de enheter där utbildning av här aktuellt slag bedrivs får disponera särskilda medel Det kan nämnas att för konstnärligt utvecklingsarbete. utvecklingsarbete utvecklats av frågan om ett särskilt anslag för konstnärligt UHÄ och torde komma att behandlas i anslagsframställningen för budgetåret 1981/82. Det bör ankomma att besluta om på resp. högskolestyrelse skall ske för vilka närmare riktlinjer som skall gälla och hur beredningen

i den

Tjänsteorganisation statliga högskolan 85

beslut om av dessa medel. Med till fördelning hänsyn de speciella förhållandena i Stockholms där högskoleregion konstnärlig utbildning bedrivs vid flera högskoleenheter torde det vara lämpligt att låta regionstyrelsen disponera ifrågavarande medel. Vi föreslår sammanfattningsvis att

0 medel för konstnärligt utvecklingsarbete bör disponeras efter samma principer som föreslås gälla för den rörliga med forskningsresursen anpassning till bl. a. de speciella institutionella förutsättningar som gäller för de konstnärliga utbildningarna.

4.5.9 Besvär över beslut om av medel ur den

fördelning rörliga forskningsresursen

Vid beslut om tillsättning av tjänst som docent eller forskarassistent har sökande f. n. rätt att anföra besvär. Detta skulle kunna vara ett motiv för ett införande av besvärsrätt rörande beslut om fördelning av medel ur den rörliga forskningsresursen. En sökande till tjänst kan anföra besvär om han anser att vederbörande myndighet tagit ovidkommande hänsyn i sitt ställningstagande i ärendet eller att den av annat skäl har fattat ett felaktigt beslut. Å ena sidan kan ett avslag på en ansökan om forskningstillfälle i den reformerade organisationen få motsvarande negativa konsekvenser för den enskilde. En besvärsrätt i det sammanhanget skulle dock å andra sidan i praktiken innebära en rätt att till högre instans klaga över något som i princip är en ren arbetslednings- och arbetsfördelningsfråga. Någon rätt av detta slag finns f. n. inte. Det skall vidare framhållas att beslut som för den enskilde kan ha samma innebörd som fördelningen av medel ur den rörliga resursen fattas av regelmässigt med instruktion forskningsråden. [förordningen för forskningsråden stadgas förbud mot besvär över forskningsrådets beslut i frågor om anslag. Vi finner mot bakgrund av vad som nu anförts att rätt att anföra besvär över beslut om fördelning av medel ur den rörliga forskningsresursen (motsv.) inte bör föreligga.

4.5.10 av den

Uppbyggnaden rörliga resursen

Det tekniska tillvägagångssättet vid skapandet av den rörliga resursen beskrivs mer i detalj i kapitel 14 Genomförande. Det finns ett nära samband mellan tillkomsten av resursen och avskaffandet av tjänsterna som docent och forskarassistent. Av det följer att - i den utsträckning den rörliga resursen är avhängig indragandet av dessa tjänster - resursen kommer att byggas upp successivt. Forskningsutrymmet i tjänsterna kommer att bli disponibelt för omfördelning i den takt de tidsbegränsade förordnandena utlöper. Av väsentlig betydelse är även de medel som för budgetåren 1979/80 och 1980/81 redan anvisats för att möjliggöra forskning för universitetslektorer (motsv.). Såsom framgår i det följande räknar vi med att resursen kommer att tillföras medel, såväl vid reformens ytterligare genomförande som senare.

i den

86 Tjänsteorganisation statliga högskolan

4.6 Särskilda för främjande av de mindre åtgärder

till forskning

högskoleenheternas anknytning

3 Verksamheten inom högskolan som i redovisningen av I såväl kapitel om fakulteternas resurs för forskning har situationen vid förslagen rörliga utan fasta resurser för forskning och forskarutbildning högskoleenheterna berörts. Vi finner det sannolikt att förutsättningarna för forskning vid dessa enheter kommer att förbättras markant vid ett genomförande av våra förslag. Likväl kan de föreslagna åtgärderna knappast skapa samma förutsättningar vid de mindre enheterna som vid de för forskning och forskningskontakt till vilka fasta resurser förlagts. Någon fullständig likställdhögskoleenheter het kan inte heller uppnås inom de ramar som lagts fast genom riksdagens kan dock vidtas som märkbart kommer att beslut 1975. Ytterligare åtgärder de mindre enheternas kontakt med aktuell forskning. främja

Universitetsinstitutionernas regionala ansvar för lärarnas

forskningskontakt

Fakultetsnämndernas och fakultetskollegiernas regionala ansvar för forskhar betonats i samband med högskolereformen. Vi finner det ningen emellertid att även institutionerna vid de större enheterna som nödvändigt av praktiska skäl kallade har fasta forskningsresurser. i det följande universitetsinstitutioner. ansvar. Detta bör anges i ges ett regionalt högskoleförordningen. Flera relativt enkla, åtgärder kan tillgripas för att ge de praktiska ovannämnda institutionernas ansvar en konkret innebörd och därigenom i forskningsfrågor mellan berörda enheter. På en del håll främja samverkan ett antal inom högskolan har så redan skett. Vi redovisar nedan i punktform förslag. 1. Lärare från den mindre högskoleenheten inbjuds att delta i konferenser och överläggningar vid universitetsinstitutionen rörande dels förändringar av kursplaner inom de enskilda utbildningsomrâdena, dels utvecklingen av ny utbildning. Forskarutbildade lärare vid universitetsinstitutionen medverkar i refeav kurser och utbildningslinjer vid de rensgrupper etc. för utveckling mindre enheterna. utsänds automatiskt till 2. Rapportserier etc. som finns vid universitetet lärarna vid resp. institution vid andra enheter i högskoleregionen. lärare inom får automatiskt kallelser och 3. Samtliga högskoleregionen annan information som hör samman med forskarutbildningen vid universitetsinstitutionen och som berörs av dem. Även protokoll från kan vara av intresse och bör därför utsändas till institutionsstyrelser berörda lärare vid andra enheter i regionen. 4. Samarbete när det gäller internationella kontakter. Universitetsinstitutionerna har i ett omfattande kontaktnät. De andra enheterna bör

regel

genom ett sådant samarbete bl. a. lättare kunna få besök av gästlärare från andra länder samt information om konferenser m. m.

i den

Tjänsteorganisation statliga högskolan 87

5. Vid planering och rekrytering av personal till större forskningsprojekt vid universitetsinstitutioner bör man undersöka om en del av projektet kan förläggas till högskoleenhet utanför universitetsorten eller personal anställas som har sin bottentjänst vid enhet på annan ort. 6. Ett samordnat resursutnyttjande bör kunna vara ömsesidigt gynnsamt för två högskoleenheter. En lärartjänst som inrättas vid en enhet med fasta resurser för forskning kan delas med en annan enhet genom en formell överenskommelse mellan enheterna. Det ankommer redan nu på regionstyrelserna att verka för sådana anordningar. l tjänsteinnehavarens åligganden kommer därvid att ingå arbetsuppgifter vid båda enheterna i en omfattning och av en art som bör regleras i varje särskilt fall.

4.7 Vissa

tjänsteorganisatoriska specialfrågor

4.7.1 Tidsbegrärzsning av anställning

Vi har tidigare fastslagit som en huvudregel för anställningen av högskolans lärare att förordnanden skall meddelas att gälla utan tidsbegränsning. I en rad fall finns det dock behov att kunna anställa personal för begränsad tid. Det år dock viktigt att reglerna för detta ändamål utformas så att såväl verksamhetens som den enskildes intresse av klara för förutsättningar anställningen inte åsidosättes. Inom högskolan är det för närvarande relativt vanligt med successiva förordnanden. tidsbegränsade Den sammanlagda anställningen på sådana premisser kan många gånger bli högst avsevärd. Denna ordning är inte acceptabel.

Tidsbegränsad anställning för forskning och utvecklingsarbete

Den enhetliga tjänsteorganisationen med fast anställda lärare för utbildning och forskning låter sig väl tillämpas på institutioner som disponerar en stor personal eller har en relativt stabil eller måttligt expanderande omfattning av sin genom externa medel finansierade verksamhet. Om bortfallet av ett externt anslag innebär en så omfattande av institutionens minskning underlag för tjänster att medelbrist uppstår kommer normala regler rörande omplacering och uppsägning enligt lagen om anställningsskydd (LAS) att tillämpas. Vi diskuterar i kap. 6 Arbetsorganisation vissa problem i det sammanhanget. För bl. a. en del små institutioner och institutioner med stora variationeri

omfattningen av den externt finansierade verksamheten

är läget ett annat. Vi har tidigare pekat på att betingelserna för externt finansierad forskning och utvecklingsarbete förbättras om man har tillgång till personal med bred erfarenhet och kompetens. Detta resonemang har dock vissa begränsningar. Erfarenhetsmässigt innebär ett tillsvidareförordnande en relativt hög grad av anställningstrygghet för den enskilde. Även om det i något fall skulle föreligga relativt starka indikationer på saklig grund för uppsägning undviker man i det längsta att tillgripa sådan. Om en institution endast disponerar t. ex. tre eller fyra lärartjänster, inkl. den eller de som skulle komma att inrättas på underlag av ett externt anslag,

88 i den

Tjänsteorganisation statliga högskolan

finns det emellertid risk för att dessa lärares kompetens endast täcker en relativt begränsad del av ett forskningsområde. Om man endast kan utnyttja den fast anställda personalen begränsas möjligheterna att täcka behovet av särskild sakkunskap för ett visst projekt. I det läget riskerar man att såväl inriktning som kvalitet i det berörda projektet påverkas negativt. Vid institutionen där omfattningen av externt finansierad verksamhet varierar betydligt kan ett problem av annan karaktär uppstå. Om personalstaten till följd av ett projekt med en beräknad varaktighet på t. ex. tre är ökar kraftigt, är det knappast ändamålsenligt att hela den nytillkommande personalen ges förordnanden tills vidare. Ytterligare en problemtyp skall beröras. Det förekommer för närvarande att externa finansiärerställer medel till förfogande som helt eller huvudsakligen avser lönen för en tjänst till en forskare, som inte tidigare har en tjänst i högskolan. Även i ett sådant fall blir vederbörande knuten till institutionen även om anknytningen blir mer av formell art. Institutionen kan nämligen inte utnyttja forskarens tjänster inom verksamheten i övrigt. Trots att det vid nu angivna fall finns ett behov att kunna tidsbegränsa en forskares förordnande är det i rådande rättsläge inte helt klart om denna anställningsform kan tillämpas i en sådan situation. Ofta meddelas därför ett tillsvidareförordnande. Detta innebär att- om medelsbrist uppstår på grund av att anslaget dras in -ett uppsägningsförfarande måste aktualiseras. Därvid skall en turordningskrets fastställas som med nuvarande regler kan komma att omfatta flera personer än den berörda forskaren. Resultatet kan bli att annan forskare vid högskolan blir uppsagd i stället för den av projektet berörde. En sådan ordning kan dock uppfattas som stötande för andra anställda vid högskolan. Vi berörde i avsnittet 4.5 behovet att kunna inrätta tjänster som tillsätts med tidsbegränsat förordnande, på underlag av medel från den rörliga forskningsresursen. Vi framhöll där bl. a. att situationen i mindre ämnen liksom i en del andra fall kan göra det motiverat att för begränsad tid anställa nyexaminerade forskare. Ur den enskildes synvinkel torde det i många fall vara att föredra att få en tidsbegränsad anställning som ger en möjlighet till fortsatt forskning framför att direkt efter doktorsexamen tvingas att söka sig ett arbete utan anknytning till berörd forskning. Om de medel som skapar underlag för tjänsten härrör från en extern finansiär eller från resp. högskoleenhets egna medel, torde vara sekundärt. Vi förordar mot ovan angiven bakgrund att möjlighet skall finnas även i framtiden att inrätta tjänster som forskningsassistent och forskare. Den skiftande tjänstebenämningen syftar till att markera skillnad i kvalifikationsnivå. Benämningen forskare bör tillämpas när vederbörande besitter en vetenskaplig kompetens som ligger klart över vad som krävs för doktorsexamen. Av den anledningen blir det normalt inte aktuellt att använda tjänstebenämningen forskare när tjänster inrättas på underlag av medel ur den rörliga resursen. Förordnande på tjänster av detta slag skall få avse högst tre år. Om den maximala förordnandetiden har utnyttjats. får förnyat förordnande för begränsad tid inte ges. Om anställningsmyndigheten efter denna förordnandetid önskar ge vederbörande fortsatt anställning skall förordnande ges tills vidare på en tjänst som lärare på motsvarande

i den

Tjänsteorganisation statliga högskolan 89

kompetensnivå. Om underlaget för tjänsten som forskningsassistent/forskare härrör från ett externt finansierat får det på motsvarande projekt sätt utnyttjas som underlag för en tjänst som lärare. Lärartjänsten i fråga bör kunna tillsättas utan att den ledigkungjorts. Fördelen med denna ordning framför ett system med tidsbegränsade förordnanden på tjänst som lärare är att man vid rekryteringen kan inskränka för sig till att bedöma den sökandes lämplighet de avsedda forskningsuppgifterna. Först när en fortsatt anställning aktualiseras - då på tjänst som lärare -finns det skäl att göra en helhetsbedömning av vederbörandes lämplighet för en anställning som lärare. I förhållande till nuvarande system med tjänster som forskarassistent innebär ordningen med tjänster som inrättas på medel ur den rörliga resursen skillnader på flera väsentliga punkter. De föreslagna reglerna om förordnandetid på tjänst som forskningsassistent - kombinerade med den i det följande föreslagna regeln om begränsning av sammanlagd anställningstid garanterar i praktiken att anställningen sker i nära anslutning till avslutad forskarutbildning. Ytterligare tre skillnader jämfört med forskarassistentskall framhållas. tjänsterna Den nu föreslagna tjänstekategorin kommer att helt avse forskning. Det rör sig således inte om en lärartjänst. Innehavaren av en tjänst som forskningsassistent kan därmed koncentrerat ägna sig åt det arbete som motiverar den tidsbegränsade anställningen. nämligen forskning. Vidare blir den tidsbegränsade kortare än normal anställningen väsentligt förordnandetid för forskarassistenter. tre år innebär Högst en halvering jämfört med denna. Slutligen garanterar det föreslagna systemet att frågan om en tidsbegränsad anställning skall tillgripas bedöms från fall till fall. De omständigheter som blir avgörande, är en enskild sökandes lämplighet för fortsatt forskning efter doktorsexamen och ett visst ämnes behov av att vidmakthålla eller stärka sin forskningspotential. utöver vad som är möjligt inom den ram som den fast anställda personalen utgör. De begränsade möjligheterna att för här avsett ändamål utnyttja medel ur den rörliga forskningsresursen (jfr avsnitt 4.5.7) kommer att nödvändiggöra mycket ingående överväganden i nu nämnda avseenden. Vi föreslår att 0 tjänster som forskningsassistent/forskare skall få inrättas och tillsättas för begränsad tid. högst tre är.

Tidsbegränsad anställning för andra arbetsuppgifter än forskning

Det följer av våra förslag till reglering av tjänsteinnehåll för högskolans lärare att det ofta kommer att inträffa att en institution drabbas av ett

bortfall

av arbetskraftförfrämst utbildningens del. I och med att t. ex. forskning - på medel från den rörliga resursen eller externa finansiärer - ledningsuppgifter utanför institutionens ram och den i kap. 12 föreslagna yrkesfortbildningen kan ingå i lärartjänsten. måste det finnas en möjlighet att för begränsad tid anställa personal som ersättare. I motsvarande kan detta organisation problem lösas genom vikariat i anslutning till en tjänsteinnehavares ledighet eller tjänstebefrielse för andra Genom arbetsuppgifter. våra förslag till förändrat tjänsteinnehåll och de ökade möjligheterna till omfördelning av

i den

90 Tjänsteorganisation statliga högskolan

arbetsuppgifter på institutionsnivän blir det i framtiden svårt och i många fall omöjligt att tala om vikariat i den mening begreppet har f. n. Det arbete som föranleder arbetskraftbortfallet utförs nämligen inom tjänstens ram och som en naturlig del av den löpande verksamheten vid högskoleenheten. Vi finner därför att förordnanden för begränsad tid börfå meddelas på en lärartjänst när anställningen föranleds av någon eller några av de omständigheter som här berörts. I likhet med vad som anförts rörande tidsbegränsad anställning för forskning anser vi att denna möjlighet bör begränsas till att avse högst tre år. Vi föreslår att

0 tidsbegränsad anställning på tjänst som lärare får tillämpas för högst tre år om anställningen motiveras t. ex. av ett tillfälligt bortfall av arbetskraft vid en institution.

Gräns för sammanlagd anställningstid

Vi fastslog inledningsvis att nuvarande ordning med successiva tidsbegränsade anställningar är olämplig. Den bör för framtiden undvikas genom att det fastställes en gräns för den sammanlagda tid för vilken tidsbegränsad som angivits i det föregående får tillämpas. Även anställning på de grunder denna gräns bör sättas till tre år. Anställning på amanuenstjänst (se avsnitt (se kapitel 10) skall naturligtvis inte inräknas inte 4.7.2) eller doktorandtjänst heller vikariatsförordnande på tjänst vars innehavare har tjänstledigt.

Form för regleringen

eller Den nu föreslagna regleringen kan ske antingen genom kollektivavtal genom författningsföreskrift. Vi finner praktiska skäl tala för att man i första hand prövar möjligheterna att uppnå den önskade regleringen genom avtal.

4.7.2 Deltidstjänster i kombination med studier

Bakgrund

traditionellt att en del studerande Inom vissa delar av högskolan förekommer för eleinom grundläggande högskoleutbildning knytes till verksamheten viss medverkan i ett forskningsprojekt eller mentära undervisningsuppgifter, Detta torde vara relativt vanligt vissa utbildningsadministrativa göromål. inom bl. a. viss teknisk. juridisk och medicinsk utbildnings- och forskningsverksamhet.

Överväganden och förslag

vår bedömning vissa skäl att även i den framtida Det föreligger enligt » göra det möjligt att- om än i klart begränsad omfattning organisationen till verksamheten. Främst kan knyta studerande i grundläggande utbildning att studerande i de senare årskurserna av en del det vara ändamålsenligt utbildningar ges möjlighet att delta i ett forskningsprojekt för att därigenom

i den

Tjänsteorganisation statliga högskolan 91

bl. a. få en inblick i en eventuell framtida yrkesverksamhet. Särskilt inom de tekniska och de medicinska fakulteterna finns ett uttalat behov av sådana möjligheter. Medverkan av här avsett slag bör alltid vägas mot risker och nackdelar med studietidsförlängning. Även doktorander och vissa grupper fast anställd personal kan beröras. Detta talar för en restriktiv hållning inför anställning av studerande i grundutbildning. Vi föreslår emellertid att sådan anställning skall kunna förekomma genom inrättande av särskilda En deltidstjänster. förutsättning för innehav av sådan tjänst bör då vara att vederbörande bedriver aktiva studier inom grundläggande Maximal utbildning. omfattning av tjänstgöringen bör vara 50 570 av heltidstjänst och minimum bör vara 20 %. I normalfallet bör tjänstgöringens den undre omfattning ligga närmare gränsen än den övre. Tjänsten bör få innehas i högst tre år och förordnande meddelas för ett år i sänder. En lämplig tjänstebenämning är amanuens. Vi föreslår att

0 deltidstjänster som amanuens skall kunna inrättas och tillsättas för begränsad tid. högst tre år. Innehav av sådan tjänst skall vara förenat med aktiva studier inom grundläggande utbildning.

4.7.3 De konstnärliga utbildningarna

Bakgrund De konstnärliga utbildningarna har till uppgift att förbereda för arbete med konstnärligt skapande och utveckling av konstnärliga uttrycksmedel. För flertalet av de lärare som arbetar inom detta område måste ett villkor vara att de själva skall delta i den konstnärliga utvecklingen. Eget konstnärligt arbete torde därför i många fall vara nödvändigt för att kunna fungera som lärare inom dessa utbildningar. Konstarternas utveckling kommer rimligen i framtiden liksom nu att till en stor del ligga utanför högskolan. Konstnärligt utvecklingsarbete måste dock även kunna bedrivas inom högskolans ram i större utsträckning än vad som hittills varit möjligt. Ett aktivt samarbete mellan olika konstnärliga institutioner och högskolan är i det sammanhanget och värdenaturligt fullt. Eftersom utvecklingen av det konstnärliga området i stor utsträckning ligger i det konstnärliga yrkeslivet är den anknytning mellan detta och resp. utbildning som kan ske genom lärarna av största vikt. Det är t. ex. att lärarna använder de metoder nödvändigt som är tillämpliga på resp. arbetsfält. Den fortbildning och vidareutbildning som dessa lärare erbjuds bör därföri hög grad gälla kontakt med yrkeslivets behov. I kapitel 12 lägger vi förslag om hur kontakten med yrkeslivet utanför högskolan skall främjas. För vissa konstnärliga högskoleutbildningar är den kontakt med yrkeslivet som kan komma till stånd t. ex. genom våra förslag om yrkeslivsanknytning inte tillräcklig. I fråga om lärare för dessa utbildningar måste särskilda åtgärder vidtas för att säkerställa sambandet yrkesliv-utbildning. De konstnärliga utbildningarna har också en särställning vad gäller förnyelsebehovet. Läraren arbetar med hela personligheten som ett uttrycks-

92 Tjänsteorganisation i den statliga högskolan

Lärarens och egen utveckling har därför en medel i utbildningen. framtoning stor betydelse för de studerande. En lärare inom en konstnärlig mycket flera konstnärer. Effekten av en utbildning kan påverka generationer i dessa utbildningar kan därigenom få snabb och konstnärlig stagnation på kulturlivet. Av detta skål måste de konstnärbetydande genomslagskraft Motsvarande konseliga utbildningarna ägnas särskild uppmärksamhet. kvenser av en stagnation i utbildningen föreligger inte i samma utsträckning för övriga högskoleutbildningar.

Lärare vid konstnärliga utbildningar

Allmänt utbildningarna att lärarna hämtas direkt gäller för de konstnärliga för läraryrket har de från yrkeslivet till en tjänst i högskolan. Kompetens således erhållit främst genom eget konstnärligt arbete. del har vi konstaterat att det är nödvändigt att lärarna För utbildningarnas kan referera verksamhet. De bör dessutom ha en till en egen konstnärlig kontakt med annan verksamhet utanför högskolan. Inom några kontinuerlig utbildningar tillgodoses behovet av förnyelse och kontakt med yrkeslivet är tidsbegränsade. Genom denna tjänstekonstrukgenom att vissa tjänster tion ersätts vissa lärare med några års mellanrum. En rörlighet till gagn för Lärarnas anställningsform har den konstnärliga förnyelsen uppstår därvid. såtillvida en avsevärd betydelse för verksamhetens kvalitet. De tjänster i den nuvarande organisationen som med särskilt författningsstöd tillsätts med tidsbegränsade förordnanden är följande:

professurer vid konsthögskolan - huvudlärare vid konstfackskolan - vid musikhögskolan i Stockholm professurer - i scenisk och scenisk teknik vid scenskolorna i lärare framställning Stockholm. Tjänster av detta slag finns även vid motsvarande utbildningoch Malmö. För de sistnämnda tjänsterna finns dock för ar i Göteborg närvarande om tidsbegränsade förordnaninga författningsföreskrifter den.

Härtill förekommer vid de konstnärliga utbildningarna tjänster med facklävarierande benämning och reglering i övrigt. t. ex. ackompanjatör. rare och lärare i visst ämne. Vid dramatiska institutet är organisationen särpräglad, eftersom lärarna där har tjänster på F-löneplan. med reglering av arbetstiden som överensstämmer med vad som är gängse för de statligt anställda på denna Iöneplan.

4.7.4 Överväganden och förslag

4.7.4.1 Tjänsteorganisation för de konstnärliga utbildningarna

Den tjänsteorganisation som vi i det föregående föreslagit för den statliga högskolan är med avseende på tjänstekategorier och befordringssystem tillämplig även för de konstnärliga utbildningarna. F. n. saknas dock i stort sett motsvarigheter till den föreslagna tjänsten som docent. om sådana tjänster bör inrättas för ifrågavarande Frågan

Uänsteorganisation i den 93

statliga högskolan

utbildningar liksom för .andra utbildningar utan traditionell forskningsan-

knytning bör prövas inom ramen för det normala petita- och budgetarbetet.

4.7.4.2 Anställningsform m. m. för vissa lärare inom de

konstnärliga utbildningarna

l ett avseende anser vi det dock nödvändigt att förorda avvikelser från huvudreglerna i den föreslagna tjänsteorganisationen. Av hänsyn till behovet av en stark anknytning till det konstnärliga yrkeslivet utanför högskolan bör förordnande för begränsad tid under vissa betingelser kunna meddelas innehavare av tjänst som lärare för konstnärlig utbildning. Vi avser i första hand motsvarigheten till de i det föregående uppräknade tjänsterna. för vilka tidsbegränsat förordnande redan får tillämpas. däri inräknade även tjänsterna som lärare i scenisk framställning och scenisk teknik i Göteborg och Malmö. Frågan om en utvidgning av denna anställningsform för lärartjänster inom ifrågavarande område bör prövas bl. a. mot bakgrund av erfarenheterna av de konstruktioner vi föreslår i det följande. Enligt våra direktiv skall i största möjliga utsträckning samma regler om anställningstrygghet m. m. gälla för de anställda inom högskolan som på arbetsmarknaden i övrigt. Vi ser inga möjligheter att för nu aktuella lärargrupper uppnå en sådan ordning inom högskolans ram utan att utvecklingen av de konstnärliga utbildningarna härvid påverkas negativt. Vi finner det emellertid angeläget att med andra medel än fortsatt anställning inom högskolan söka uppnå en godtagbar ekonomisk och social trygghet för berörda lärare sedan de lämnat högskolan. Grundläggande i ett system som syftar till att ge dessa lärare sådan trygghet bör vara en s. k. Iönegaranti. Denna garanti bör utformas enligt de linjer som gäller för den inkomstgaranti som lämnas vissa förtjänta konstnärer. Parallellen mellan systemen är naturlig. eftersom den nuvarande inkomstgarantin kan utgå till konstnärer som står för konstnärlig verksamhet av hög kvalitet och stor betydelse för svenskt kulturliv. I regel torde dessa krav uppfyllas av dem som får här avsedda lärartjänster. Lönegarantin bör kopplas till innehav av lärartjänst med en förordnandeperiod om minst tre år. Till garantin bör knytas en skyldighet att i de fall lönegarantin faktiskt utnyttjas motta uppdrag att utöva konstnärlig verksamhet i offentlig tjänst. Vi diskuterar olika möjligheter härvidlag i det följande. Antalet garantirum bör disponeras av i första hand UHÄ som bör ha att besluta om en viss högskoleenhet skall få disponera garantirum i anslutning till en lärartjänst inom konstnärlig utbildning. Eftersom lönegrantin är en förutsättning för att tjänster skall få tidsbegränsas kommer härigenom möjligheterna att anställa lärare på sådana grunder att i motsvarande mån begränsas. Vi föreslår att 0 det till de lärartjänster inom konstnärliga utbildningar vilka hittills tillsats med förordnande för begränsad tid för minst tre år bör knytas rätt till en Iönegaranti efter anställningstidens slut

x SOU 1930:3

94 i den statliga högskolan Tjänsteorganisation

Scen- och musikutbildningarna

Utbildade inom scen- och musikområdet återfinns inom en arbetsmarknadseller av stat och kommun underställcla sektor som domineras av offentliga institutioner och deras verksamhet. Dessa institutioner får till stor del sina allmänna medel. Medverkan i utbildning från en artists sida resurser genom vid den institution är enligt vår uppfattning något som gagnar verksamheten där artisten arbetar. Om vederbörande är anställd vid en offentlig vanligen institution eller motsvarande bör därför tjänstledighet för att utöva liiraryrkøt

på ett visst antal år kunna medges. från tjänst inom ifrågavarande institutioner Nya regler för tjänstledighet symfoniorkester) bör sålunda skapas. Dessa regler skall (t. ex. stadsteater, för en befattningshavare att vara tjänstledig under ett visst göra det möjligt antal år för att upprätthålla tidsbegränsad tjänst i högskolan. För den som inte har tjänst eller endast tidsbegränsad sådan bör man ett förordnandet söka ordna en bottentjänst vid någon par år innan utlöper Med denna konstruktion kan även frilansare tänkas vara kulturinstitution. intresserade av en tjänst som högskolelärare. Om inga garantier ges löper man en risk att vederbörande inte vågar avbryta sin egen konstnärliga inom högskolan med de problem som produktion för en tidsbegränsad tjänst till arbetsmarknaden utanför högskolan. kan uppstå vid återgången sättet kan för de institutioner som skall tillhandahålla Det föreslagna av kostnadsskäl inte verka lockande. Ett sätt att minska den bottentjänsten vore att statens kulturråd att institutionerna får olägenheten garanterade för dessa tjänster. Om denna möjlighet öppnades disponera grundbelopp institutionerna inte behöva riskera särskilt stora belopp skulle själva som man garanteras ett tillskott till sin verksamhet. vid en tidpunkt samtidigt i relativt Statens kulturråd bör också enligt vår som kan förutses god tid. från vederbörande medverka vid mening efter framställning högskoleenhet anskaffande av lämplig bottentjänst.

Bild- och formutbildningarna

och bland vilka högskolelärarna skall De flesta bild- formkonstnärer, är till skillnad från dem inom scen- och musikutbildningarna i rekryteras. regel enskilda yrkesutövare. inom bild- och formutbildningarna måste För de tidsbegränsade tjänsterna till yrkeslivet utanför sökas än därför andra former av anknytning högskolan de som skisserades för scen- och musikutbildningarna. Till lönegarantin böri dessa fall knytas ett åliggande att utföra konstnärligt arbete vid bl. a. konstmuseer och länsmuseer eller utformning av offentlig kulturråd s. k. även för miljö o. dyl. Statens disponerar grundbelopp Dessa medel bör kunna användas för denna typ av museiverksamhet. verksamhet. Om så sker kan det innebära att den konstnärliga nydaningen ram och inom kulturlivet i stort skulle få ett både inom högskolans välkommet nytillskott. arbetsmarknadsnämnd bör kunna anlitas för att finna arbetstill- Statens den sektorn. främsta syfte bör fällen inom offentliga Lönegarantins för den berörde konstnärens sammanfattningsvis vara att skapa ett rådrum enskild verksamhet. återgång till exempelvis skapande

Tjänsteorganisation i den 95 statliga högskolan

Språkutbildrzing

4.7.5.1 Bakgrund

För den som traditionellt

språkutbildning har givits vid universiteten finns för

närvarande bl. a. specialkategorin utländska lektorer. Ett av huvudmotiven för inrättandet av tjänster som utländsk lektor har från början varit ett behov av lärare som främst ägnar sig åt färdighetsträning och språkdemonstration. Dessa arbetsuppgifter, på den nivå det hår rör sig om, kräver av läraren så ingående och aktiva kunskaper inom språkområdet i fråga att det har bedömts som nödvändigt att läraren har språket som modersmål och har befunnit sig inom detta språkområde tiden närmast före erhållandet av tjänsten. Kravet på aktuell kunskap om det talade språket är orsak till att man har velat tidsbegränsa innehavet av tjänsterna som utländsk lektor. Tjänsterna har också ansetts ha en kulturbärande och kulturförmedlande uppgift. Av bl. a. det sistnämnda skälet har de utländska lektoraten tidigare specialförtecknats i regleringsbrev och förordnande på dem har kunnat meddelas även om studerandeunderlaget inte har varit tillräckligt. I prop. 1979/80:100 bil. 12 sid. 496 anmäler regeringen att vissa sådana tjänster i de nordiska språken skall ändras till s. k. nordiska lektorstjänster. För lärare inom rolkulbildning krävs aktiva kunskaper inom både svenska och det andra språket. Här skiljer sig således denna grupp från de utländska lektorerna. eftersom några krav på kunskaper i svenska för de sistnämnda inte behöver ställas. I UHÄ:s tolkutrednings slutrapport Högre tolkutbildning UHÄ- 1977:6 har ställts vissa krav på lärarna i denna utbildning. Där heter rapport det bl. a.:

Tolkutbildningen är en mycket färdighetsinriktad utbildning varför det måste krävas av lärarna att de har synnerligen goda praktiska kunskaper i svenska och det aktuella språket för att kunna meddela kontrastiv undervisning. Vidare är det utomordentligt angeläget att de har erfarenhet av tolkning. De vetenskapligt skolade lärare som behövs för vissa moment i utbildningen behöver inte vara fast knutna till tolkinstitutionen utan kan engageras för varje särskilt fall: de kan också förutsättas ingå i institutionernas uppsättning lärare för den övriga undervisningen i resp. språk. Tolklärarna måste dessutom ha aktuella kunskaper om det svenska samhället.

Citatet visar att tolklärarna måste besitta särskilda kunskaper. Kraven på dessa lärare är som synes också helt andra än dem som ställts på utländska lektorer. För lärare inomfackspråklig mbi/dning har inga särskilt anpassade tjänster funnits. I en rapport från UHÄ:s referensgrupp för fackspråklig utbildning.

UHÄ-rapport 1978:4. har anförts att man borde kunna tillsätta lärare med

dubbel kompetens dvs. både fack- och språkmeriter.

Sedan några år tillbaka pågår Izenzspråkslärartztbildning inom en del i regel

stora invandrarspråk. Det har uppstått vissa problem vid rekryteringen av lärare till dessa utbildningar. I princip önskar man att samma krav av dessa lärare som av den uppfylls övriga lärarpersonalen vid De krav som då ställs är att

lårarutbildningarna.

lektorerna i hemspråkets teori bör ha forskarutbildning samt ha genomgått praktisk pedagogisk Dessutom utbildning. bör de ha vistats i hemspråkslan-

i den

96 Tjänsteorganisation statliga högskolan

metodik krävs vidare att det före tjänstetillträdet. För lärarna i hemspråkets vederbörande har genomgått lärarutbildning i hemspråkslandet (på längre samt har tjänstgjort som sikt genomgången hemspråkslärarutbildning) kräver man självklart också att hemspråkslärare. För båda kategorierna lärarna skall ha hemspråket som modersmål.

4.7.5.2 överväganden och förslag

Allmänt

för de utländska De inledningsvis åberopade pedagogiska argumenten utformning. lnom lektoraten har alltjämt relevans för tjänsteorganisationens torde det också vara svårt att få kompetenta svenska vissa språkämnen lärare. I strävandena att internationelisera högskoleutbildningarna har institutio-

ner och lärare för språkämnen ett ansvar. Detta bör inverka på övervägansom bör finnas inom detta område. Det kan dena om vilka lärartjänster sålunda även ur internationaliseringssynpunkt vara lämpligt att knyta viss

utländsk personal till högskolan.

I de fall en tjänst på här berörda grunder utlyses med företräde för sökande

annat land bör enligt vår mening förordnande för begränsad tid få från och förordnande som för meddelas. De särskilda regler om behörighet närvarande lektor bör således överföras till den gäller för tjänst som utländsk De bör kunna tillämpas i anslutning till såväl högskolenya organisationen. som docent/biträdande professorstjäster. Den vägen lärare/högskolelektorskan man tillgodose behov av olika kompetensnivåer när det gäller lärare med

här berörda förutsättningar.

Lärare i tolkutbildning

bör som tolk vara den För lärare i tolkutbildning yrkeserfarenheten viktigaste grunden för tillsättning. Våra förslag till behörighetsföreskrifter och befordringsgrunder för tjänst som docent/biträdande professor gör det möjligt att anställa lärare på den nivån med för den aktuella utbildningen lämplig bakgrund. Inte heller på tjänsterna som högskolelärare/högskoleoch befordringsgrunder som vi lektor blir det med de behörighetsföreskrifter att anställa lärare med i detta sammanhang föreslagit några svårigheter ändamålsenlig kompetens. Däremot kan omfattningen av denna typ av utbildning bli ett problem. är ofta små och kan därför behöva periodiseras med ganska Utbildningarna Tillsvidareanställning av högt kompetenta men mycket långa mellanrum. lärare i en sådan situation kan medföra stora nackdelar för specialiserade verksamheten i övrigt. om det inte finns rimliga möjligheter att bryta en sådan anställning. Vi anser att verksamhetens karaktär bör göra det möjligt

för högskolestyrelsen att i fall som detta tidsbegränsa förordnandet.

Ett utbyte av lärarkåren från en kurs till en annan skulle dock

fullständigt kontinuitet i verksamheten bör ge upphov till svårigheter och en rimlig eftersträvas. En åtgärd som kan vidtas för att skapa viss stadga åt är att högskoleenheten försöker dela tjänst med någon organisationen

Tjänsteorganisation i den statliga högskolan 97

myndighet som har behov av tolkar. Detta skulle dessutom underlätta för tolkläraren att behålla en även ur utbildningens synvinkel sett angelägen till yrkesutövning som tolk (se kapitel 12 Tjänsteorganisationens anknytning anknytning till yrkeslivet utanför högskolan). Ytterligare en möjlighet som bör prövas är att samordna resursutnyttjandet mellan högskoleenheter där tolkutbildning i visst språk bedrivs.

Lärare i

fackspråklig utbildning

De speciella önskemål som vid rekrytering kan ställas med utgångspunkt i den fackspråkliga utbildningens behov bör, även de, kunna tillgodoses inom ramen för de generella behörighetskrav och befordringsgrunder som vi föreslår. I de fall som institutionens egen personal inte har den rätta kompetensen för denna typ av utbildning bör externa lärare knytas till verksamheten. Dessa bör knytas fastare till utbildningen än enbart som timlärare vilket kan ske genom anställning som speciallärare enligt våra förslag i kapitel 12.

Lärare i

hemspråkslärarutbildning

Lärarna i

hemspråkslärarutbildning bör i kompetensavseende i så hög grad

som möjligt vara jämställda med övriga lärarutbildare. Att de dessutom bör ha resp. språk som modersmål eller behärska det på motsvarande sätt är självklart. Det är viktigt att inte lärare som saknar lämplig bakgrund men är formellt kompetenta rekryteras. Ett sätt att motverka detta är att vidga kretsen presumtiva sökande så mycket som möjligt. Detta kan uppnås genom att man systematiskt utlyser tjänster på alternativa med kompetensnivåer, rätt för

tillsättningsmyndigheten att efter ansökningstidens slut bestämma

vilken tjänst som skall tillsättas. I de fall som viss

hemspråkslärarutbildning med stor sannolikhet inte

kommer att kunna genomföras kontinuerligt bör högskolestyrelsen, i likhet med vad vi förordat för tolkutbildningen. kunna tidsbegränsa förordnandet.

Gästlärare/ forskare

Inom i princip hela högskolan finns det ett behov av att för kortare tid till verksamheten kunna knyta en utländsk lärare eller forskare. Detta borde kunna ordnas samma enligt riktlinjer som i det föregående förordades beträffande den framtida motsvarigheten till de utländska lektorerna. Om en utländsk lärare inbjuds att under ett eller ett par år verka vid en svensk högskoleenhet, bör sålunda vederbörande kunna ges förordnande för begränsad tid på en i resp. fall lämplig lärartjänst.

98 Tjänsteorganisation i den statliga högskolan

4.8 Vissa övriga frågor

4.8.1 Högskolans anslagssystem

ett inom Från och med budgetåret 1977/78 tillämpas nytt anslagssystem

I förevarande sammanhang är främst två aspekter på detta av högskolan. till skillnad från det tidigare intresse. Anslagen äri princip ändamålsinriktade

som i huvudsak var uppbyggt med resursinriktade anslag. nämligen systemet för lärarlöner kostnader för verksamheten. I det nya kostnader resp. övriga skiljelinjen mellan de fakultetsområanslagssystemet går den fundamentala anvisade för forskning och forskarutbildning (FFU) desvis anslagen De fakultetsanslagen - och anslagen för grundläggande utbildning (GU).

av de fem anslagen för senare består såvitt gäller statlig högskoleutbildning samt anslaget för lokala och individuella linjer

resp. yrkesutbildningssektor

vad avser samt enstaka kurser. Från central nivå styrs medelsanvändningen

endast utsträckning. Den styrningsform kostnadsslag i mycket begränsad av ordinarie och extra ordinarie som närmast berör vårt arbete är inrättandet

över viss lönenivå. tjänster vår bedömning påverkas anslagssystemet av våra förslag endast vid Enligt för forskning. Effekterna härrör de högskoleenheter som har fasta resurser som docent och från dels förslaget om att de tidsbegränsade tjänsterna skall forskarassistent skall avskaffas och att en s. k. rörlig resurs för forskning

om studiestöd i forskarutbildningen som vi presenteskapas dels det förslag

rar i det följande (kapitel 10). krävs en översiktlig redogörelse för de För den fortsatta diskussionen för redovissom normalt belastar resp. anslag. Utgångspunkt kostnadsslag vid omläggningen av ningen är de schabloner som huvudsakligen tillämpades

inför budgetåret 1977/78. anslagssystemet

Anslag för FFU Anslag för GU

(fakultetsanslag)

Lärarlöner Lärarlöner (molsv.) Tjänster som professor Tjänster som professor

(huvuddelen) (mindre del) el. helt Tjänster som docent Tjänster som lärare. företrädesvis för GU

Tjänster som forskarassistent Tjänster som ass/am. delvis Medel för timarvoderad undervisning Tjänster som ass./am. (delvis) Medel för timarvoderad undervisning

Löner för övrig personal Löner för övrig personal

Tekn. o. adm. personal (delvis) Tekn. o. adm. personal (delvis)

Övrigt Övrig! resor. Medel för material. litteratur. resor. ex- Medel för material. litteratur.

expenser m. m. penser m. m.

schabloner Det bör understrykas att vid omläggningen några riksgiltiga anslagen av kostnader inte tillämpades för uppdelningen på de olika

för FFU och GU. Snarare har fördelningen gjorts på mycket gemensamma skiftande vid olika läroanstalter och många gånger efter bedömgrunder När det fördelningen av vid den enskilda institutionen. gäller ningar

i den

Tjänsteorganisation statliga högskolan 99

kostnaden vid olika torde dock den lärartjänstkategorier nu gjorda redovisningen vara representativ för flertalet områden. Större avvikelser torde endast gälla för medicinsk fakultet. särskilt i fråga om tjänster som forskarassistent. För vår del torde som tidigare antyddes det primära intresset avse tjänsterna som docent och forskarassistent. l avsnittet 4.5.l() Uppbyggnaden av den rörliga forskningsresursen angav vi att man vid genomförandet av reformförslagen beräkningsmässigt bör fastställa vilken andel av utrymmet i resp. tjänst som avser arbetstid för forskning. Motsvarande del av kostnaden för varje förekommande tjänst bör därefter tillföras den del av fakultetsanslaget som utgör den rörliga forskningsresursen. Återstoden av ifrågavarande medel bör disponeras på samma sätt som nuvarande fakultetsanslag. Enligt vårt förslag till anslagsteknisk utformning av systemet med den rörliga resursen (se avsnitt 4.5.8) kan även restposten helt eller delvis efter lokalt beslut föras till den rörliga resursen. som i så fall ökar utöver den minsta andel av fakultetsanslaget som enligt statsmakternas beslut skall disponeras för angivet ändamål. I den reformerade kommer statsmakten organisationen att för varje fakultet och högskoleregion kunna anvisa medel dels till den rörliga resursen dels till övrig verksamhet som skall belasta På den fakultetsanslaget. sistnämnda vägen kan medel erhållas för en relativt sett mer permanent förstärkning av resurserna för forskning och forskarutbildning vid olika institutioner. Vi syftar därmed på exempelvis extra tjänster som professor (jfr avsnitt 4.4.3). ytterligare teknisk/administrativ personal eller utrustning. medel för handledning i forskarutbildning eller för timarvoderad undervisning m. m. Vi vill slutligen framhålla vikten av att uppdelningen av de disponibla medlen på resp. anslag så nära som möjligt överensstämmer med forskningens/forskarutbildningens och den grundläggande utbildningens faktiska andel i utnyttjandet av de samlade resurserna. I själva verket kommer anslagssystemets betydelse som styrmedel och för de skilda garanti verksamhetsområdenas omfattning att öka kraftigt i den reformerade organisationen. De principer som ligger till grund för anslagsuppdelningen blir följaktligen av ökad betydelse. eftersom resultatet av deras tillämpning fortsättningsvis kommer att mera direkt styra fördelningen av de samlade resurserna mellan verksamhetsgrenarna.

4.8.2 Underlag för lärartjänster

Vi har vid flera tillfällen i det föregående framhållit att tillkomsten av en enhetlig tjänsteorganisation för i princip all forskning, utvecklingsarbete och utbildning innebär att innehavare av lärartjänster i framtiden kan knytas även till externt finansierade forskningsprojekt. Med den reformerade organisationen försvinner med undantag för professorstjänsterna (delvis) och tjänsterna som forskare/forskningsassistent sambandet mellan anslag och tjänstekategorier. Sett ur anslagsteknisk synvinkel kommer underlaget för en viss lärartjänst t. ex. en docenttjänst att kunna skifta från ett budgetår till ett annat beroende på till vilken verksamhet vid institutionen tjänstens innehavare knyts. Den fundamentala skillnaden i förhållande till nuvarande organisation liggeri att alla medelsom disponeras vid en institution kan utgöra

100 i den

Tjänsteorganisation statliga högskolan

underlag för en Iärartjänst i den reformerade organisationen oavsett om

medlen är avsedda för forskning eller utbildning. l fråga om tjänsterna som kvarstår ett samband med fakultetsanslaget genom förekomsten av professor det garanterade utrymmet i tjänsten för forskning och viss annan vetenskaplig verksamhet. Vad gäller tjänsterna som forskare/forskningsassistent kommer dessa i regel att vara knutna till ett externt finansierat projekt och i en del fall till den rörliga forskningsresursen. Frågan om externa medel skall utnyttjas som underlag för en sådan tjänst eller en tjänst som lärare får bedömas från fall till fall. Anslagssystemet och tilldelningen av medel till den enskilda institutionen från resp. anslag kommer dock indirekt att få stor betydelse för innehållet i varje tjänst. Vi berör den frågan ytterligare i kap. 6 Arbetsorganisation.

4.8.3 Inrättandet av tjänster F. n. har högskolestyrelsen rätt att inrätta extra tjänster som lärare i högst lönegrad L 20. Därutöver gäller en av UHÄ på grundval av högskoleförordv ningen och övergångsbestämmelserna till den preciserad begränsningi rätten att inrätta vissa tjänstekategorier. Sålunda får inte inrättas andra slags tjänster vid en viss verksamhet än som före 1 juli 1977 fanns inrättade för motsvarande verksamhet. Detta innebär att en högskolestyrelse t. ex. inte får inrätta en tjänst som universitetslektor för tjänstgöring företrädesvis inom förskolelärarlinjen. Inte heller får man inrätta en tjänst som forskarassistent med tjänstgöring inom t. ex. skådespelarlinjen. Vi har tidigare uttalat att samtliga lärartjänstekategorier bör kunna inrättas inom hela den statliga högskoleorganisationen. Vi har dock ännu inte berört frågan om på vilket organ det skall ankomma att fatta beslut om inrättande av tjänster. I överensstämmelse med vår allmänna strävan att i möjligaste mån decentralisera beslut med tjänsteorganisatorisk innebörd

finner vi att högskolestyrelsen även i framtiden bör kunna besluta om

inrättande av extra tjänster som lärare av alla kategorier, sålunda även t. ex. en extra tjänst som professor. Vi anser det dessutom rimligt att den nuvarande begränsningen i högskolestyrelsens möjligheter att inrätta extra tjänster på en nivå över en viss lönegrad bör avskaffas. Den principiellt viktiga frågan i sammanhanget är nämligen enligt vår mening inte lönenivån utan tjänstetypen. Frågan om tjänstetyp - dvs. om tjänsten skall vara ordinarie. extra ordinarie eller extra - har i förarbetena till lagen om offentlig anställning (LOA) angivits vara möjlig att reglera genom kollektivavtal. Dess främsta betydelse i förevarande sammanhang ligger dock inte på det arbetsrättsliga planet - eftersom skillnaden mellan tjänstetyper på vilka förordnande ges tillsvidare i praktiken är mycket liten - utan i det förhållandet att statsmakterna av tradition i viss mån styr resursanvändningen genom att förbehålla sig rätten att inrätta ordinarie och delvis extra ordinarie tjänster. Vi har på den punkten inte funnit anledning att föreslå någon förändring i förhållande till nuläget. Det bör sålunda även i framtiden ankomma på att fatta - i förekommande fall med stöd av riksdagen - sådana regeringen beslut. Frågan om rätten att inrätta extra ordinarie tjänster bör bedömas mot bakgrund av vilken tjänstetyp som blir den normala för de icke ordinarie lärartjänsterna i den reformerade organisationen. Det vore på grund av de

Ledningsfunktioner i och forsknings utbildningsverksamheten. . . 101

praktiska konsekvenserna olämpligt om man valde en lösning på detta problem som innebär att regeringen inrätta av alla tvingas merparten lärartjänster i högskolan.

sou 1980:3 103

5 i

Ledningsfunktioner forsknings-

och inom den

utbildningsverksamheten

statliga högskolan

5.1 Bakgrund

5.1.1 Ledningsorgan m. m. inom högskoleenheterna

Högskolelagen (16 §) och högskoleförordningen (9 kap. l §) reglerar vilka ledningsorgan som skall finnas vid statliga högskoleenheter. Högskolestyre/sen skall ha inseende över högskoleenhetens alla zingelâigenheter och svara för att enhetens uppgifter fullgöres. I högskolestyrelsen ingår bl. a. högskoleenhetens rektor som ordförande, tre eller fyra lärare som företräder verksamheten samt i de fall det finns förvaltningschef vid enheten även denne. För bl. a. verksamhetsföreträdarna finns personliga suppleanter. För uppgifter som ankommer på högskolestyrelsen får finnas en eller flera förrraltningsnämzzder. vilka högskolestyrelsen inrättar. I förvaltningsnämnderna ingår bl. a. lärare som företrädare för verksamheten. Planerings- och ledningsorgan för den grundläggande högskoleutbildningen är Iinjenämnderna. Dessa skall planera utbildningen och handlägga frågor om utbildningens innehåll och organisation. En linjenämnds ansvarsområde omfattar en eller flera allmänna eller lokala utbildningslinjer eller påbyggnadslinjer och kan också omfatta enstaka kurser. I linjenämnden skall ungefär en tredjedel av ledamöterna vara lärare som företräder verksamheten. Antagningsnämnd vid högskoleenhet inrättas av regionstyrelsen och är ett rådgivande organ. Efter delegation från högskolestyrelsen kan nämnden få beslutsfunktioner i frågor som rör tillträde till den grundläggande högskoleutbildningen. I nämnden skall bl. a. ingå lärare som företrädare för verksamheten. För varje fakultet/sektion i en högskoleregion skall finnas ettfakztltetskollegium resp. sekrionskollegizun. Dessa är ”samrådsorgan för fakultet och sektion och skall främja forskningen och dess kontakt med samhällslivet samt sambandet mellan forskning. forskarutbildning och grundläggande högskoleutbildning (högskoleförordningen 14 kap. 7 §). Vidare utser kollegierna flertalet ledamöter av fakultets- eller sektionsnämnd. I kollegierna ingår alla professorer samt alla lärare som innehar eller uppehåller för lärartjänst vilken krävs lägst doktorsexamen. allt inom fakultetens/Sektionens områdei högskoleregionen. Fakultets- eller sektionskollegium skall välja ordförande (dekanus) och vice ordförande (prodekanus) bland ledamöterna.

104 Ledningsfunktioner i forsknings och utbildningsverksamheten . . .

För varje fakultetskollegium finns en fakultetsnämnd och för varje sektionskollegium en sektionsnämnd. Dessa organ skall handlägga vissa frågor om planering av forskningen samt planera forskarutbildningen och handlägga frågor om dess innehåll och hur den skall organiseras. Fakultets› resp. sektionsnämnden består av elva ledamöter, däribland dekanus som ordförande, prodekanus som vice ordförande och fem ledamöter som utses av resp. kollegium. Utbildning, forskning och utvecklingsarbete vid en högskoleenhet skall bedrivas inom institutioner eller andra arbetsenheter. Institution skall ledas av en styrelse. Enligt högskoleförordningens 15 kap. 7-9 §§ finns två alternativ till kompetensområde för styrelsen. Institutionsstyrelsen har enligt det ena alternativet beslutanderätt i alla på en institution förekommande ärenden. Den skall t. ex. besluta om riktlinjer för organisation av arbetet och främja utvecklingen av utbildning, forskning och utvecklingsarbete inom institutionens område. Det andra alternativet innebär att styrelsen skall handlägga alla slag av ärenden utom två. nämligen yttrande över ärende om tillsättning av ledig tjänst och ärende om antagning av studerande i forskarutbildning. Dessa ärenden skall i detta alternativ i stället handhas av prefekterz. Institutionsstyrelsen består av institutionens prefekt, som är ordförande, och av företrädare för de anställda och de studerande. Annan arbetsenhet än institution har en styrelse och enförestårzdzire som svarar för den direkta ledningen av arbetet. Samma regler gäller i övrigt för dessa slag av arbetsenheter som för institutioner. Tillsättning av ordinarie tjänst som professor och universitetslektor sker efter förslag av den tjänsteförslagsnämnd till vars verksamhetsområde tjänsten hör. Tjänsteförslagsnämnd är knuten till fakultet eller sektion. I samtliga tjänsteförslagsnämnder är dekanus ordförande. Vid handläggning av ärende om tillsättning av tjänst som professor ingår ytterligare en av fakultets- eller sektionsnämnden utsedd, fast ledamot. Högskolestyrelsen bestämmer hur ännu en fast ledamot skall utses. Denne förutsätts företräda den grundläggande utbildningens intressen. För varje ärende utser vidare fakultets- eller sektionskollegiet tre ledamöter som är särskilt förtrogna med tjänstens ämne (19 kap. 32§ mom. 3). Vid tillsättning av universitetslektorstjänst ingår utöver de fasta ledamöterna tre ledamöter som skall utses för varje ärende på sätt högskolestyrelsen bestämmer, av vilka en skall vara särskilt förtrogen med tjänstens ämne (19 kap. 34§ 2 mom). Vi föreslår i kap. 17 dels en viss utvidgning av tjänsteförslagsnämndernas arbetsuppgifter, dels en något förändrad sammansättning av nämnderna.

5.1.2 Verkställande funktioner

Rektorsämbetet har som sin främsta uppgift att svara för beredning och verkställighet av beslut som ankommer på högskolestyrelsen. Rektorsämbetet består av rektor och - om sådan finnes -förvaltningschef, Som ersättare för rektor finns en prorektor. För behörighet till tjänst som rektor och uppdrag som prorektor krävs vetenskaplig, pedagogisk eller annan skicklighet av betydelse för tjänsten/uppdraget. Högskoleförordningen förutsätter på institutionsnivå endast förekomsten

SOU ll98(l:3 i och . . .

Ledningsfzirzktioner forsknings utbildningsverksamheten 105

av uppdrag som prefekt (föreståndare) och som studierektor. Prefekten är verkställande åt institutionsstyrelsen och utövar bl. a. ledningen av personalen. En eller flera studierektorer kan också förordnas på en institution för att i fråga om grundläggande utbildning fullgöra uppgifter som annars ankommer på prefekt. På informell vuxit fram grund har vidare en rad olika ledningsfunktioner på institutionsnivå. De ges skiftande benämningar. t. ex. huvudlärare, kursföreståndare och blockföreståndare. Gemensamt för dessa är att de har ett visst ansvar för ledning och samordning av Litbildningarna inom en mindre organisatorisk enhet än institutionen. [organisationen finns dessutom bl. a. e. o. tjänster som Litbildningsledzire, och biträdande utbildningsledare samt ordinarie tjänster som studierektor. Tjänster av dessa slag återfinns i varierande utsträckning inom skilda delar av högskolan beroende på utformningen av zirbetsorgzinisationen.

Överväganden och förslag

5.2.1 Allmänt

Utgångspunkt för våra överväganden är högskolans nuvarande lokala institutionella organisation. Vi ser som vår uppgift i sammanhanget att i första hand överväga ledningsfunktionerna i forskning- och utbildningsverksamheten med avseende på behovet av samband mellan ledningsorganisationen och tjänsteorganisationen för lärarna. Vi konstaterade i kap. 3 att såväl forskning som utbildning rymmer arbetsuppgifter av lednings- och planeringskaraktär. innehavaren av en bör kunna att inom ramen lärartjänst åläggas för sin tjänst företräda verksamheten i samtliga de organ inom högskoleenheten där representation för verksamheten genom lärare föreskrivs i högskoleförordningen liksom att svara för verkställande uppgifter för dessa organ samt för ledningsuppgifter i övrigt inom forsknings- och utbildningsverksamheten. oavsett till vilken organisatorisk nivå inom enheten dessa arbetsuppgifter är knutna. Arbetsuppgifter av detta slag bör. såsom redan i stor utsträckning är fallet. vara tidsbegränsade och fördelas med hänsyn till verksamhetens behov och individernas kompetens och intresse. Med hänsyn till behovet av en viss stabilitet i ledningsorganisationen och till att det kan vara nödvändigt att i vissa fall ge föreskrifter om behörighet för arbetsuppgifterna är det lämpligt att mera omfattande ledningsuppgifter ges i form av i högskoleförordningen angivna uppdrag (avsnitt 5.2.2.2). Vi vill särskilt understryka att vårt förslag innebär att ledamotskap och övriga ledningsuppgifter skall fullgöras inom ramen för normal arbetstid (beträffande vårt förslag till arbetstidsreglering. se kap. 6). Inom högskolan förekommer i betydande omfattning arbetsuppgifter pá linje- eller högskolestyrelsenivå som kan betecknas som pedagogiskadministrativa. Det karakteristiska för dessa är att de förutsåitter ett jämförelsevis stort mått av insikter främst i utbildningsverksamhetens karaktär och de betingelser under vilka den bedrivs. är Många gånger erfarenhet som lärare önskvärd eller nödvändig. l den nuvarande organisa-

106 i och utbildningsverksamheten . . . Ledningsfunktioner forsknings

tionen är sådana arbetsuppgifter knutna såväl till för ändamålet särskilt konstruerade - t. ex. utbildningsledare - som till administrativa tjänster av typ avdelningsdirektör eller byrådirektör. Svärigheterna att dra tjänster dels olika slags administrativa funktioner, dels någon klar gräns mellan pedagogiska och pedagogisk-administrativa arbetsuppgifter pekar närmast en förenkling av organisationen. En förändring i på att man bör eftersträva den riktningen skulle vara att de särskilda pedagogisk-administrativa tjänsterna avskaffades. Den nackdel som kan befaras av en sådan åtgärd rör till tjänsterna. Vi finner det nämligen inte osannolikt att främst rekryteringen det i en del fall kan vara lättare att få sökande med lärarerfzirenhet till tjänster som bl. a. benämningsmässigt närmare ansluter till utbildningsverksamhet än till allmän administration. Vår slutsats blir att det även i den nya organisationen bör finnas möjlighet att inrätta pedagogisk-zidministrativa tjänster av nu berört slag. Vi föreslår att

0 innehavaren av en lärartjänst skall kunna åläggas att inom ramen för sin tjänst dels företräda verksamheten i olika organ inom högskoleenheten. dels inom ramen för särskilda uppdrag fullgöra ledningsuppgifter inom forsknings- och utbildningsverksamheten. 0 särskilda skall tjänster för pedagogisk-administrativa arbetsuppgifter kunna inrättas även i framtiden

5.2.2 Institutionen

5.2.2.1 Uppgifter för styrelsen

Det övergripande ansvaret för verksamheten på institutionsnivån ligger 15 redan i dag på styrelsen. Styrelsen beslutar enligt högskoleförordningen för organisation av arbetet. Såvitt vi har kunnat utröna kap. 8 § om riktlinjer befattar inte med beslut om hur arbetsuppgifterna skall den sig vanligtvis fördelas på de enskilda arbetstagarna. De förändringar för institutionsstyrelsens del som följer av våra förslag anknyter främst till den ordning för som föreslås i kap. 6. Styrelsen bör sålunda i den bemanningsplanering framtida organisationen fatta beslut om hur de tillgängliga personalresurserna totalt sett skall fördelas på de olika arbetsuppgifterna inom institutionens ram. För den närmare innebörden i detta hänvisar vi till kap. 6. Vi föreslår att

0 institutionsstyrelsen skall besluta om fördelningen av de tillgängliga

på de olika delarna av verksamheten inom institutio-

personalresurserna nen.

5.2.2.2 för och studierektor

Uppgifter prefekt

ledningen av verksamheten prefekten som till sin Idag åvilar den omedelbara hjälp kan ha en eller flera studierektorcr. l princip bör ifrågavarande ledningsuppgifter även i framtiden fullgöras på samma sätt. Den skillnad som kan förutses rör närmast omfattningen av och svärighetsgradeni arbetsuppgifterna.

Ledningsfunktioner i forsknings och . . . 107 utbildningsverksamheten

Lednings- och planeringsuppgifterna Ökar i betydelse till följd av den ytterligare decentralisering av ansvaret för verksamheten till institutionsnivå som vi förordar i kap. 6. Institutionen kan i vårt system närmast beskrivas som en tjänsteproducerande enhet med betydande frihet att själv reglera hur och av vem visst beställt arbete skall utföras. Den övergripande planeringen kommer att kräva större insatser än hittills eftersom den formella av arten och omfattningen regleringen av vissa åligganden i lärartjänsterna i stor utsträckning kommer att slopas. I flera avseenden kommer de föreslagna i arbets- och förändringarna tjänsteorganisationen att medföra en (ökad belastning för de befattningshavare som har det löpande ansvaret för verksamheten. Vi har t. ex. tidigare hävdat att det inte är ändamålsenligt att på formella eller organisatoriska grunder förbehålla eller uteståinga innehavarna av någon lärartjänst från vissa arbetsuppgifter. Avgörande för arbetsfördelningen bör i stället vara de berörda lärarnas kvalifikationer. Det är uppenbart att detta kommer att ställa stora krav på förmåga att bedöma den enskildes förmåga i olika avseenden. En omfördelning av arbetsuppgifterna i enlighet med våra förslag kommer dessutom att ställa än större krav på arbetsledande egenskaper. eftersom de förändringar som kommer att kunna beslutas på institutionsnivå är mer genomgripande i den nya organisationen än vad som normalt förekommer i nuvarande system. De ökade möjligheterna till avvägning mellan arbetsinsatser inom de olika verksamhetsområden och delarna av dessa områden vid institutionen kommer dessutom att ställa höga krav på förmåga till överblick och insikt om sambandet mellan arbetsinsatser av olika slag. Såväl vid institutioner med fasta resurser för forskning och forskarutbildning som vid sådana där verksamheten i huvudsak avser grundläggande utbildning kommer sådana krav att ställas. Den direkta ledningen och planeriizgen av en institutionsverksamhet bör, även i fortsättningen hand/ras m prefekt och vid behov en eller _liera srudierektorer. Både prefekt och studierektor bör utses av högskolestyrelsen. Båda bör liksom f. n. ges formen befattningarna av ett tidsbegränsat Detta bör normalt uppdrag. meddelas för en tid av tre år i sänder. I enlighet med vad som indelningsvis anfördes bör uppdragen ligga inom ramen för tjänsten. Prefekten har enligt högskoleförordningens 15 kap. 22 § “den omedelbara av verksamheten vid institutionen ledningen och avgör på institutionen ankommande ärenden som ej skall avgöras av styrelsen. 23 § kan Enligt prefekten i viss utsträckning avlastas arbetsuppgifter genom att högskolestyrelsen får förordna en eller flera arbetstagare att såsom studierektor fullgöra uppgifter i fråga om utbildningen. vilka ankommer på prefekt. Enligt vår bedömning kan det- särskilt vid institutioner med omfattande eller disparat verksamhet - finnas anledning att förstärka prefektfunktionen genom att även en biträdande prefekt utses. Beslut om en sådan förstärkning bör fattas av högskolestyrelsen med utgångspunkt i de förhållanden som gäller vid den enskilda institutionen och normalt efter förslag från denna. Förutom att arbetsbelastningen härigenom bör kunna minska för prefekten skapas också bättre förutsättningar för en kontinuitet i ledningen. Den biträdande prefekten bör även vara ställföreträdçmde prefekt. Uppdraget

108 i och utbildningsverksamheten . . . Ledningsfunktioner forsknings

bör meddelas för en tid av tre år. Det kan naturligtvis diskuteras om inte den biträdande prefekten i många fall kommer att utföra uppgifter som i (lag sköts av en studierektor. Genom vårt förslag vill vi dock öppna möjligheten att - i de fall det lokalt bedöms som Vi kan t. ex. ändamålsenligt- på detta sätt kunna stärka prefektfunktionen. tänka oss att det i en del fall kan vara lämpligt att låta studierektorerna koncentrera pedagogiska ledningsuppgifter. t. ex. sig på mer renodlade ansvar för 0. d.. annan löpande administration samt schemalåggning utveckling av utbildningens innehåll och form bl. a. i samarbete långsiktig medan prefekterna rörande ekonomed linjenåmnder, handlägger frågor miska och personella resurser samt personalplzinering och personalutveck-

ling. Vi föreslår att

0 prefekten skall leda och fördela arbetet vid institutionen 0 prefekten till sin hjälp skall kunna ha en biträdande prefekt och/eller en eller flera studierektorer.

5.2.2.3 för prefekt och studierektor Behörighetskrav

Enligt högskoleförordningens 18 kap. 14 § är den behörig till uppdrag som prefekt eller studierektor som är arbetstagare vid institutionen. är behörig att inneha lärartjänst vid högskoleenhet och har sådana vetenskapliga, [Jedagogiska oc/i andra kvalifikationer som behövs för zippdrageiz. Bestämmelsen en mycket fri prövning av tänkbara individers möjliggör blir hur den tillsättande tolkar kompetens. Avgörande myndigheten sådana...kvalifikationer som behövs för uppdraget. Rent formuleringen formellt medför formuleringen att en arbetstagare som enbart genomgått en allmän eller motsvarande utbildning men inte innehar utbildningslinje Iärartjänst utses till prefekt för t. ex. en institution vid vilken också forskning och forskarutbildning bedrivs. Vid det stora flertalet institutioner ävilzir emellertid prefektuppdraget i dag innehavaren av en lärartjänst. oftast någon av de högre tjänsterna. att lednings- och planeringsuppgifterna kan Vi har tidigare konstaterat komma att bli mer kvalificerade i framtiden. Detta aktualiserar behörighetskraven för uppdrag som prefekt och studierektor.

Prefekt

Bland de olika krav som måste ställas på en prefekt har självfallet de eller ämnesteoretiska (motsv.) kvalifikationerna en central vetenskapliga Vid många institutioner kommer prefekten att tvingas göra betydelse. ingående avvägningar mellan de krav som forskningen resp. utbildningen ställer av verksamheten. Med hänsyn till den stora på organisationen och komplicerade karaktär verksamheten ofta har är adminisomfattning trativ och arbetsledande av största vikt. Vi har övervägt olika förmåga möjligheter att skärpa behörighetskraven. t. ex. genom att kräva innehav av eller docent/biträdande professor biträdande professor. tjänst som professor Vi har dock funnit att föreskrifter av sådan innebörd måste förses med så förbehåll att den avsedda effekten sannolikt skulle utebli. En många

Ledningsfunkrioner i och . . . 109 forsknings urbildningsverksamheten

invändning som kan riktas mot krav på innehav av viss lärartjänst är att man inte kan utgå ifrån att någon av de avsedda tjänsterna finns vid varje institution. Vidare skulle en sådan regel kunna medföra att högskolestyrelsen tvingas utse en viss lärare till prefekt trots att denne har bristande vilja eller saknar intresse eller tillfredsställande kvalifikationer för uppdraget. Innehav av lärartjänst bör emellertid enligt vår mening normalt krävas. Möjlighet till undantag bör dock finnas bl. a. med hänsyn till att ett relativt stort antal personer som i den äldre organisationen hade tjänster som rektor eller studierektor självfallet måste anses kvalificerade även för uppdrag som prefekt. Härutöver vill vi emellertid mycket starkt understryka högskolestyrelsens skyldighet att pröva frågan om kompetensen för uppdraget med utgångspunkt i den verksamhet som bedrivs vid resp. institution. Enligt vår mening bör det därmed knappast kunna komma ifråga t. ex. att vid en institution där det stadigvarande bedrivs forskning och forskarutbildning man till prefekt utser en person som inte är vetenskapligt kompetent. Endast om mycket starka skäl föreligger i ett enskilt fall bör alltså enligt vår uppfattning

högskolestyrelsen i fråga om sådan institution utse någon till prefekt som inte

är vetenskapligt eller pedagogiskt väl kvalificerad. Detta pekar på att det här normalt bör vara en innehavare av tjänst som professor eller docent/ biträdande professor som utses till prefekt. Slutligen vill vi erinra om att det av våra tidigare ställningstaganden följer att en lärare bör vara skyldig att bl. a. mottaga som prefekt. uppdrag biträdande prefekt eller studierektor.

Studierektor

Även för uppdrag som studierektor bör krävas innehav av lärartjänst. Liksom i fråga om uppdraget som prefekt bör man eftersträva höga kvalifikationer. Då uppgifterna bara avser grundläggande är det utbildning. dock inte motiverat att kräva vetenskaplig av studierektor ens vid kompetens institution där forskning bedrivs. Vi föreslår att

O det för behörighet till uppdrag som prefekt. biträdande prefekt eller studierektor, om inte särskilda skäl föranleder annat, skall krävas innehav av tjänst som lärare

Befattningsutbi/dning

Befattningsutbildning för såväl prefekter som studierektorer blir enligt vår mening av mycket stor betydelse med tanke på det ökade ansvar som i den föreslagna organisationen kommer att ligga på dem som innehar dessa ledningsuppdrag på institutionsnivå. Ibland framförs åsikten att det för behörighet till uppdrag som prefekt eller studierektor borde krävas en genomgången befattningsutbildning. Vi anser dock inte en sådan ordning ändamålsenlig. eftersom den skulle kunna onödigtvis begränsa urvalet av innehavare av dessa uppdrag. De ledningsuppgifter som är aktuella är emellertid av sådan svårighetsgrad att en befattningsutbildningi och för sig är motiverad. Redan i dag bedrivs bl. a. i regi av UHÄ viss fort- och

110 i och . . .

Ledningsfunktioner forsknings utbildningsverksamheten

Vi anser det nödvändigt att vidareutbildning av prefekter och studierektorer. denna verksamhet byggs ut i syfte att skapa en reguljär befattningsutbildning för dessa uppdrag. Vi förordar vidare at! prefekt och .studierektor skall vara skyldiga att genomgå sådan utbildning så snart som möjligt efter det att de erhållit resp. uppdrag.

5.2.2.4 Forskarkollegium Vid institutioner med fasta resurser för forskning och forskarutbildning kan arbets- och tjänsteorganisationen motivera en ytterligare den föreslagna förstärkning av ledningsorganisationen. verksamhet kräver i regel speciella betingelser i form av Vetenskaplig och möjlighet för den enskilde att under relativt stabil långsiktig planering lång tid ägna en betydande del av sin arbetstid åt forskningen. I många fall torde man kunna räkna med att en institutionsledning kommer att ställas inför krav från institutionens lärare som sammantaget i praktiken innebär att tillgängliga forskningstillfällen skulle fördelas på ett ur forskningens synvinkel sett olämpligt vis. Av våra förslag i det föregående följer att forskningsresurserna. genom professorstjänsternas konstruktion och genom fakultetsnämndernas inflykommer att vara bundna direkt till vissa tande. i relativt stor utsträckning En institution resurser personer. torde dock i regel även kollektivt disponera bl. a. för forskarutbildningen. Den största som anvisats över fakultetsanslag. icke direkt torde samtidigt normalt volymen personanknuten forskningstid komma att avse externt finansierad forskning och utvecklingsarbete. Såväl ur verksamhetens som de enskilda lärarnas synvinkel sett är frågan om denna arbetstids omfattning och fördelning på individer av största betydelse. Bl. a. vid remissbehandlingen av FUN:s betänkande kom en stark skepsis mot nya organ inom högskolan. Särskilt från lokala högskoletill uttryck myndigheter varnades för en utökning av vad man upplevde som en redan alltför omfattande uppsättning lokala organ. Det är mot den bakgrunden naturligt att vi endast efter mycket ingående överväganden föreslår ett nytt organ. även om det bara avses ha beredande och rådgivande uppgifter. Ett särskilt organ -förslagsvis benämnt forskarkollegium - bör enligt vår uppfattning finnas på institutionsnivå för beredning av frågor om fördelning av arbetstid för forskning m. m. för detta förslag har varit en bedömning av hur förutsättning- Avgörande arna för arbetet på institutionsnivå kommer att förändras vid ett genomförande av vårt förslag till förändrad arbets- och tjänsteorganisation. bör vara att bereda beslut om Forskarkollegiets uppgift prefektens inom forskningen och forskarutbildningen vid fördelning av arbetsuppgifter institutionen. Kollegiet bör också kunna medverka i beredningen av frågor av medel för gemensamma funktioner om avsättning från forskningsanslag vid institutionen (t. ex. administration). Speciellt med hänsyn till den tidigare berörda opinionen är det naturligt att man strävar efter att göra ordningen med forskarkollegium så smidigt fungerande som möjligt. I och med att det bara rör sig om ett beredande och rådgivande organ krävs inte några detaljerade regler om sammansättning.

SOU l98llz3 Ledningsfurzktioner i och . . . 111 forsknings utbildningsverksamheten

kvorum etc. De stora variationerna i institutionernas storlek inom högskolan gör dock att antalet ledamöteri forskarkollegiet likväl av rena hanteringsskäl måste övervägas. Vår utgångspunkt har härvid varit att vetenskaplig meritering bör krävas för ledamotskap i kollegiet. En zivgränsning av kretsen till de lärare vid institutionen som avlagt doktorsexamen skulle därmed kunna vara naturlig och lätt att tillämpa. Vid större institutioner skulle detta dock innebära att kollegiet fick flera tiotal medlemmar. Dess funktionsduglighet skulle i sådana fall säkerligen bli mycket begränsad. Den avgränsning vi slutligen har stannat för baserar sig på bedömningen att kollegiets viktigaste arbetsuppgifter kommer att gälla externt finansierad forskning m. m. Vid en översiktlig genomgång av de av forskningsråden understödda forskningsprojekten har vi kunnat konstatera att i det helt övervägande fall. då projekten sysselsätter mer än en forskare, den vetenskapligt ansvarige är docentkompetent. Samma vetenskapliga kompetens besitter normalt en handledare i forskarutbildningen. Vi föreslår mot den bakgrunden att forskarkollegiet i princip skall vara sammansatt av vid institutionen verksamma professorer och biträdande professorer (se kap. 3) samt i förekommande fall de andra lärare som är handledare i forskarutbildningen. I de fall antalet tjänster av detta slag understiger tre, bör något forskarkollegium inte behöva inrättas. För att. särskilt i fråga om fördelningen av arbetsuppgifter. underlätta en samordning med den grundläggande utbildningens behov bör i förekommande fall studierektor Ordförande ingå i kollegiet. i kollegiet bör vara prefekten. oavsett vilken denne innehar. tjänst Det bör naturligtvis vara forskarkollegiet obetaget att till sig knyta även andra vars medverkan i beredningsarbetet bedöms vara av värde. På de flesta institutioner torde ett forskarkollegium av detta slag närmast innebära ett formaliserande av samråd som redan i dag äger rum när det gäller planering av forskning och forskarutbildning. Vi föreslår att 0 det vid institution med fasta resurser för forskning och forskarutbildning skall finnas ett forskarkollegium 0 forskarkollegiet skall ha rådgivande och beredande uppgifter rörande av resurserna för forskningen fördelning och forskarutbildningen vid institutionen.

5.2.3 Ledningsfunktioner ovanför insrirurionsnivzin

I våra direktiv anförs beträffande ledningsfunktionerna för utbildningsverksamheten att det är angeläget att dessa sköts av personer med nära kontakt med och erfarenhet av undervisningen. Ledning och planering av utbildning måste självfallet ske på flera olika nivåer. Genom högskolereformen har t. ex. utbildningslinjeorganisationen blivit central. För att en linje skall fungera pä avsett vis behövs resurser såväl för planering av hela linjens och innehåll som för viss uppbyggnad administrativ samordning. - trots betydande skillnader i Gemensamt för flertalet högskoleenheter

. . .

112 Ledningsfunktioner i forsknings och utbildningsverksamheten

av verksamheten - är förekomsten av ledningsfunktioner som organisation som bedrivs vid flera institutioner. Uppgifter av spänner över verksamhet och planeringskaraktär av detta slag för vilka erfarenhet av ledningsär önskvärd eller nödvändig måste i många fall utbildningsverksamhet ankomma på lärare.

Fakultets- och sekrionsnämnd. Linjenämnd

Vi berörde redan i kap. 4 behovet av en precisering av reglerna om fakultets-/sektionsnämndens sammansättning. Sålunda bör en av de ledamöter som utses av fakultetskollegiet vara lärare vid någon av de mindre högskoleenheterna i regionen. De föreslagna förändringarna av tjänsteorganisationen nödvändiggör även en justering av högskoleförordningens föreskrifter om vilka tjänstekategorier som bör vara företrädda i nämnden. Med hänsyn till att alla lärartjänster i princip skall vara avsedda för såväl utbildning som forskning kan i den nya organisationen en direkt motsvarighet till den nuvarande kategorigrupperingen inte tillgripas. Den särskilda av tjänsterna som professor gör det dock motiverat att hålla fast regleringen vid den nu gällande föreskriften att minst fyra ledamöter skall vara Av de övriga ledamöter som utses av fakultetskollegiet bör professorer. minst en vara väl förtrogen med verksamhet inom grundläggande utbildning. Uppdraget att vara ordförande, dekanus, i fakultets-/sektionskollegium och -nämnd kan - med de ändrade uppgifter för sistnämnda organ som följer bli ännu mer betydelsefullt än för närvarande och av våra förslag -förväntas mer arbetskrävande. Uppdraget som dekanus bör i, likhet med vad som tidigare sagts om uppdrag som prefekt och studierektor, ligga inom ramen för vederbörande lärares tjänst. Omfattningen av uppdraget bör fastställas av efter av fakultets/sektionsnämnden. Detta bör högskolestyrelsen förslag gälla också för uppdrag som ordförande i Iinjenämnd. Också i mera tillfällig form kan engagemang av lärare i ledningsuppgifter utanför institutionens ram bli aktuellt. Sådana uppgifter måste finansieras på andra sätt än genom medel som institutionen disponerar. l de fall som t. ex. en lärares medverkan för längre tidsperioder bör en linjenämnd efterfrågar också ersätta institutionen för det bortfall i arbetstid som den linjenämnden därigenom åsamkas. bör på motsvarande sätt vara beredd att ersätta Högskolestyrelsen institutionerna för sådant arbete av berört slag som antingen avser hela högskoleenheten eller större delar av den eller ligger utanför högskoleenhetens egen verksamhet. t. ex. deltagande och medverkan i av regionstyrelsen anordnad verksamhet. Detta innebär dock inte att t. ex. regionstyrelsen kan skall ställa till utan begära att högskoleenheten personal förfogande ersättning. Högskoleenheten och regionstyrelsen får i dylika fall underhand- Det väsentliga är att den enskilde läraren och hans la om ersättning. institution inte drabbas ekonomiskt.

Ledningsfunktioner i och . . . 113 forsknings utbildningsverksamheten

5.2.4 Vissa särskilda tjänster

5.2.4.1 Utbildningsledare

I den nuvarande organisationen finns för en del utbildningar som tjänster utbildningsledare inrättade. För behörighet till tjänst som utbildningsledare fordras i princip att ha tjänstgjort som lärare vid universitet eller högskola. Det karakteristiska för tjänsten är således dess nära till anknytning utbildningsverksamheten. Däremot förutsätter inte utbildningsledartjänsten att någon kontinuerlig kontakt med undervisningen upprätthålls. Detta har inneburit att utbildningsledarna mer och mer fått renodlade administrativa uppgifter. oftast på sektorsnivå”. Deras anknytning till institutionsnivå och den nära kopplingen till har därför minskat utbildningsverksamheten betydligt. l konsekvens härmed har dessa tjänster numera flyttats över till löneplan F. vilket är ett ytterligare tecken på att tjänsterna betraktas som rent administrativa. Direktiven förutsätter som nyss nämnts att ledningsfunktionerna skall vara nära anknutna till utbildningsverksamheten. Utbildningsledartjänsterna med den nuvarande konstruktionen inte detta krav. På en del håll uppfyller

har dock positiva erfarenheter av tjänstekategorin redovisats. Regleringen

av tjänsten bör därför enligt vår mening ändras så att uppgifter i själva utbildningen antingen kontinuerligt eller periodvis kan ingå i tjänsten.

Sålunda förändrade tjänster som utbildningsledare bör även i framtiden kunna

inrättas om detta lokalt bedöms vara ändamålsenligt. Samtidigt bör de

arbetsuppgifter som utförs av utbildningsledare i framtiden även bör kunna

utföras av lärare inom ramen för tidsbegränsade uppdrag. Sådana uppdrag kan självklart avse även längre tidsperioder.

5.2.4.2 Biträdande och ordinarie

utbildningsledare tjänst som studierektor

Vid utbildningslinjer inom sektorn för utbildning för undervisningsyrken finns tjänster dels som biträdande utbildningsledare, dels som studierektor. Vår grundläggande syn på hur arbetsuppgifter som vanligtvis åvilar innehavare av tjänster av detta slag bör fullgöras har utvecklats tidigare. Vi ifrågasätter inte behovet av den typ av administrativa funktioner som innehavarna av dessa tjänster representerar. Däremot anser vi att en del av dessa behov kan fyllas bl. a. inom ramen för uppdrag som prefekt och studierektor. Beträffande de nuvarande innehavarna av nämnda tjänster som studierektor föreslår vi att dessa förordnas på tjänster som utbildningsledare och att studierektorstjänsten utgår ur organisationen. På motsvarande sätt bör förfaras med innehavarna av arvodestjänster som biträdande utbildningsledare. Därigenom vinnes bl. a. en enhetlig reglering av tjänster föri princip likartade arbetsuppgifter och en förenklad nomenklatur inom högskolan.

i och . . .

114 Ledningsfunktioner forsknings utbildningsverksamheten

5.2.4.3 Studievägledare

Vi har valt att behandla de nuvarande studievägledartjänsterna under avsnittet om ledningsfunktioner, även om det kanske är tveksamt om de som utförs inom ramen för dessa tjänster kan betecknas som uppgifter ledningsuppgifter.

Bakgrund

Sedan ca tio år tillbaka finns inom främst de förutvarande filosofiska fakulteterna särskilda studievägledartjänster. Dessa tjänster skall tillsättas i det ämnesområde för vilket tjänsten med personer med goda insikter inrättas. Innehavarna av dessa tjänster har förutom det direkt ämnesrelaterade vägledningsarbetet i regel också administrativa och kurativa arbetsupp- Det är dock inte unikt att gifter. I tjänsten ingår ingen undervisning. förenas med viss undervisning. antingen timarvoderad studievägledartjänst eller genom att studievägledartjänst på deltid kombineras med lärartjänst på deltid. för innehavarna av studievägledartjänster torde Arbetsuppgifterna efter hand ha förskjutits från det ursprungligen avsedda. mer direkt ämnesrelaterade till yrkesvägledande och tidvis kurativa vägledningsarbetet uppgifter av relativt kvalificerad art.

Överväganden och förslag

vi de olika delarna i utbildningsverksamheten för vilka I kap. 3 diskuterar lärare bör ha ett ansvar. Ämnes- eller utbildningsanknuten studievägledning effektiv. ingår däri som en viktig faktor för att göra utbildningen av arbetsuppgifter som nu Den uppdelning på lärare resp. studievägledare

tillämpas är i en delfall artificiell. Det är därför väsentligt att studievägle-

dande uppgifter i framtiden skall kunna ingå i lärartjänsterna. Arbetsuppgifter av detta slag bör då bl. a. av kontinuitetsskäl läggas på en eller flera lärare i form av ett särskilt, till omfattningen preciserat uppdrag inom I likhet med vad som föreslagits beträffande prefekt och studiertjänsten. ektor bör uppdraget normalt avse tre år i sänder. Lärare med sådant uppdrag bör också vara skyldig att genomgå befattningsutbildning. Den tidigare berörda utvecklingen mot starkare inslag av yrkesvägledande och kurativa arbetsuppgifter för studievägledarna inom en del områden av den delen av verksamheten. Det skapar behov av en stabil organisation finns också en risk för att de studerande ibland drar sig för att vända sig till sin lärare i vissa ämnesrelaterade vägledningsfrågor på grund av lärarens ställning som examinator. Under utredningsarbetets gång har det bl. a. mot håll redovisats behov av att genom särskilda s den bakgrunden från lokalt tjänster kunna garantera studievägledningen vissa resurser på institutionsnivå. Även i den framtida organisationen kan det därför finnas skäl att bevara eller nyinrätta studievägledartjänster. Av samma skäl som åberopades i fråga bör dock enligt vår mening tjänsterna som om utbildningsledartjänsterna studievägledare regleras så att vissa undervisningsuppgifter kan ingå i dem.

Arbetsorganisation inom den :statliga högskolan 115

5.2.4.4 Praktikkonsulent För administration av de omfattande praktiska inslagen i bibliotekarieutbildningen och socionomutbildningen finns för närvarande tjänster som praktikkonsulent. Vi erinrar om vad som anförts i kap. 3 Verksamheten inom högskolan rörande vikten av att högskolans lärare i förekommande fall knyts närmare till de praktiska inslagen i den grundläggande utbildningen. l likhet med vad vi nyss förordat beträffande studievägledningen anser vi att det lokalt bör finnas frihet att besluta om organisation av praktikadministrationen. När så bedöms som ändamålsenligt bör ifrågavarande arbetsuppgifter kunna ligga som ett tidsbegränsat uppdrag inom ramen för en lärartjänst.

inom den 117

Arbetsorganisation statliga högskolan

6 inom den

Arbetsorganisation

statliga högskolan

6.1 Allmänna överväganden

Arten av lärarnas arbetsuppgifter äri flertalet fall angivna genom föreskrifter i författning. Reglerna återfinns i huvudsak i de föreskrifter för äldre läroanstalter och utbildningar som i dessa delar alltjämt gäller. Detaljeringsskiftar graden men år på sina håll så hög att uppräkningen av de olika arbetsuppgifterna inom utbildningen ofta uppfattas som uttömmande. Flera problem kan härledas ur detta förhållande. En strikt formell kommer lätt i konflikt med reglering uppenbarligen önskemål om en dynamisk verksamhet. I vår diskussion i kapitel 3 har vi visat hur utbildningen omfattar - eller bör omfatta - en rad aktiviteter utöver den rena undervisningen och vad som äger direkt samband med denna. Även begreppet undervisning har genom förändringar i arbetsformerna fått en sådan innebörd att det i dag innefattar arbetsuppgifter som sannolikt inte var förutsedda när den nuvarande kom till. regleringen Bedömningen av underlaget för en viss lärartjänst påverkas också av ovan nämnda bestämmelser. Man utgår ofta ifrån den enskilde tjånsteinnehavarens ämnesteoretiska eller vetenskapliga kompetens. Många gånger kan detta vara korrekt. men i en del fall är utgångspunkten alltför snäv. I och med att utbildningen är så mångfasetterad förekommer det ofta inom dess ram arbetsuppgifter för vilka en viss ämnesteoretisk kompetens inte är nödvändig. Dit hör t. ex. vissa administrativa och studievågledande uppgifter. Det är belysande för läget att praxis på många håll inom högskolan har utvecklats så att verksamhetens behov tillgodoses tämligen väl. medan den formella regleringen i praktiken har åsidosatts.

6.2 Lärarens åligganden; användningsområden för lärartjänster

En ny reglering bör naturligtvis göras sådan att verksamhetens behov utan svårigheter kan tillgodoses inom ramen för den. Lärarnas åligganden bör ges en vidsträckt och rambetonad bestämning. Vi föreslår att den grundläggande regleringen skall innebära att i tjänsten för en lärare i högskolan skall kunna ingå att medverka i utbildning, forskning och utvecklingsarbete. En sådan regel ger - tillsammans med bl. a. den beskrivning av verksamheten inom högskolan som vi givit i kap. 3 - en ram

118 inom den

Arbetsorganisation statliga högskolan

för de arbetsuppgifter en enskild lärare kan åläggas att utföra. På detta sätt för vilka lärartjänsten som resurs får ges också en ram för de ändamål utnyttjas av högskolan. Den föreslagna regeln syftar inte till att ge någon rätt till vissa arbetsuppgifter i lärare en ovillkorlig (se även kap. 4). lnnehâillet tjänsten bör, med de undantag som berörts i kap. 4. för varje lärare fastställas i verksamhetens behov och den enskildes kvalifikationer med utgångspunkt och intresse. och i en del Inom högskolan finns personal som utan att inneha lärartjänst för fall också utan att vara behöriga för sådan tjänst ändå har kvalifikationer inom främst som traditionellt åvilar en del arbetsuppgifter utbildningen och lärare. Som exempel kan nämnas studievägledare, praktikkonsulenter m. fl. Den ovan föreslagna regleringen av lärarnas forskningsingenjörer åligganden bör därför inte tillämpas så att den utesluter andra befattningshavare från medverkan i utbildningen. bör liksom i dag vara knuten till viss högskoleenhet. Inneha- Lärartjänst varen av en tjänst bör liksom redan nu är möjligt kunna åläggas att medverka i forskning och utbildning som anordnas vid eller under medverkan av denna

också om det sker på annanort än den eller de till vilka

högskoleenhet. högskoleenheten är förlagd. Likaså bör den enskilde kunna åläggas att delta i verksamhet i de fall underlag för tjänsten inte vid annan högskoleenhet längre föreligger vid moderenheten och även eljest då berörda högskoleöverenskommit Även om enheter om en viss tjänst skall vara gemensam. sådana arrangemang torde förbli relativt ovanliga är den föreslagna regleringen dock nödvändig för att möjliggöra bl. a. den i kap. 4 berörda samverkan mellan högskoleenheter i samma region. liksom olika former av uppdragsverksamhet inom forskning och utbildning. Vissa av de åtgärder som föreslås i kap. 12 avsnitt 12.6 förutsätter också en grundläggande reglering av nu nämnd innebörd.

6.3 Lärarnas arbetstid

6.3.1 Allmänna överväganden

Den reglering av omfattningen av åliggandena som i dag gäller för flertalet inom högskolan är otillfredsställande av flera skäl. Den för lärartjänster varje tjänst preciserade undervisningsskyldigheten (USK) styr enligt vår mening valet av arbetsformer och prioriteringen av lärarnas arbetsinsatser på ett sätt som inte är ändamålsenligt. Vi konstaterade inom högskolan att kvaliteten i i kap. 3 Verksamheten utbildningen i hög grad är betingad av andra faktorer än undervisningsintensiteten. Den nuvarande av lärarnas åligganden medverkar till regleringen att skymma behovet av arbetsinsatser utöver undervisningen. Så länge är knuten till endast denna arbetsuppgift år detta naturligt. Det regleringen är dessutom naturligt att olika intressenter - t. ex. arbetsledning och studerande - strävar efter ett maximalt uttag av den enda arbetsinsats som i något sammanhang har preciserats. Detta leder emellertid till svagheter i utbildningen som på sikt kan visa sig allvarliga. Systemet som sådant tvingar fram en prioritering av kortsiktiga

Arbetsorganisation inom den 119

statliga högskolan

behov, medan önskemål om arbetsinsatser som kan ge avkastning kanske först om ett eller två läsår kommer på undantag. Syftet med en ny reglering bör därför vara att stimulera till arbetsinsatser inom utbildningsverksamheten även av andra slag än undervisning och att underlätta planering och utnyttjande av tillgängliga resurser. Vi har övervägt möjligheterna att uppnå det nu angivna syftet genom att i huvudsak tillämpa nuvarande system men med vissa modifieringar. Vi finner dock inte att detta är en framkomlig väg. Några skäl skall här redovisas. F. n. är undervisningsskyldigheten kraftigt differentierad för de olika lärarkategorierna. Grundläggande för regleringen i detta avseende är uppfattningen att arbetsuppgifterna skall variera för olika tjänstekategorier (jfr vår analys av nuvarande tjänsteorganisation i kap. 4). Iden nya organisationen kommer arbetsuppgifterna att kunna växla inom och mellan tjänstekategorier på ett annat sätt än vad som nu är vanligt. Därmed kommer ett beroende av en för skilda kategorier differentierad undervisningsskyldighet att medföra stora problem. Som ett exempel kan nämnas att innehavarna av de framtida docenttjänsterna sannolikt i större utsträckning än universitetslektorerna i dag kommer att åläggas undervisning i fördjupningskurser och inom forskarutbildning. Med de höga krav på förberedelse m. m. som måste ställas för undervisning på denna nivå är det naturligt att det skapas möjlighet att minska det totala uttaget av undervisning i bl. a. sådana fall. Till detta kommer att det är en utomordentligt vansklig uppgift att åstadkomma en rimlig reglering av undervisningsskyldigheten på grund av den stora variationsrikedom undervisningen som arbetsform uppvisar. En rad faktorer måste beaktas om begreppet undervisningstimme skall användas som mått på en arbetsinsats. främst följande: D Utbildningens arr. Skall alla slags undervisning i alla slags utbildning värderas lika? E1 Undervisningens art. Skall föreläsningar. lektioner. seminarier. gruppövningar, laborationer. exkursioner etc.. värderas lika? D individens förutsättningar. Skall samma tak gälla för den rutinerade som den orutinerade läraren? Skall undervisning i en helt ny kurs och undervisningi en kurs/kursavsnitt. som samma lärare givit flera gånger tidigare, värderas lika? EI Skall behovet av förberedelsetid anses variera med hänsyn till någon eller några av ovan angivna faktorer?

6.3.2 Överväganden och förslag till ny reglering

För såväl verksamheten som den enskilde läraren är det angeläget att en ny reglering väl definierar den totala volym arbete som läraren är skyldig att utförai tjänsten. Denna definition kan med hänsyn till spännvidden i lärarens arbetsfält knappast ges i annat mått än arbetstid. En sådan regel är en förutsättning för att högskoleenheten skall kunna planera och fördela lärarnas arbetsinsatser också på andra områden än undervisning. På motsvarande vis ger en regel om total arbetstid en möjlighet för den enskilde läraren att hålla arbetsbelastningen inom rimliga gränser. F. n. finns det små

120 inom den

Arbetsorganisation statliga högskolan

möjligheter att väga tidsåtgången för t. ex. uppdrag inom högskolans olika organ eller administrativt arbete i övrigt mot mera direkt utbildnings- och forskningsinsatser. Ur verksamhetens synvinkel torde en reglering som endast fixerar den sammanlagda arbetstid den enskilde är skyldig att stå till förfogande vara att föredra. Vår principiella uppfattning är således att en arbetstidsreglering inte bör innefatta någon motsvarighet till dagens reglering av undervisningsskyldigheten. sa Mot en sådan ren arbetstidsreglering kan dock vissa skäl anföras. Regleringen av undervisningsskyldigheten uppfattas i dag av många som en garanti för en viss minimiinsats från den enskilde lärarens sida. Enligt detta synsätt skulle ett slopande av den preciserade undervisningsskyldigheten innebära en risk att lärarnas arbetsinsats sjunker under det godtagbara. Den kollektiva planering och ledning av verksamheten. som utövas inom högskolan, ger dock enligt vår mening fullt tillräcklig trygghet i detta avseende. Det finns knappast anledning att i detta sammanhang tillämpa en striktare reglering än vad som är gängse inom övrig offentlig verksamhet. Om det i något fall skulle inträffa att ledningen för en institution inte fördelar arbetsuppgifter på ett sådant sätt så att verksamheten kommer att bedrivas på ett acceptabelt sätt ankommer det på högskolestyrelsen som slutligt ansvarig att vidta nödvändiga åtgärder. En andra invändning kan riktas mot den helt rena arbetstidsregleringen. Arbetsuppgiften undervisning uppfattas av många lärare som den i sig mest krävande. Som följd härav uppstår önskemål att en arbetstidsreglering inte skall ge utrymme för en orimlig belastning på den enskilde läraren i form av alltför stor undervisningsbörda. Vi utgår ifrån att det normalt sett ligger i alla berörda parters intresse att åstadkomma en sådan arbetsfördelning att situationer av detta slag inte uppstår. Ur såväl lärarnas som verksamhetens synvinkel sett kan det dock finnas skäl att i arbetstidsregleringen bygga in någon form av tak för uttag av arbetsinsats genom undervisning. En sådan konstruktion skisseras i det följande. En tredje invändning som ofta reses mot en arbetstidsreglering är att den skulle ge upphov till ett strikt kontrollsystem som i själva verket hämmade lärarnas yrkesverksamhet. Till detta kan sägas att det för ett mycket stort antal arbetstagare både inom högskolan och i arbetslivet i övrigt tillämpas en sådan reglering utan att den uppfattas som något problem i det avseendet. Den bestämning av arten av lärarens åligganden som vi tidigare föreslagit innefattar alla de aktiviteter som i dag ger lärarnas verksamhet karaktären av en relativt fri yrkesutövning. Det finns enligt vår uppfattning ingen anledning att förmoda att tillämpningen av en ny reglering skulle verka hindrande därvidlag. Arbetstid regleras normalt genom kollektivavtal. Vi finner det vare sig önskvärt eller lämpligt att framlägga ett detaljerat förslag till utformning av en arbetstidsreglering. Grunddragen i en sådan reglering är dock av betydande utbildningspolitiskt intresse och det torde knappast vara realistiskt att räkna med att olika berörda skall kunna ta ställning till ett förslag om arbetstidsreglering utan att se detta på något sätt konkretiserat. Av det skälet redovisar vi de huvudlinjer som enligt vår mening bör gälla. Kalenderåret bör indelas i:

inom den

Arbetsorganisation statliga högskolan 121

I arbetstid till högskoleenhetens förfogande ll förtroendearbetstid [Il semester Arbetstiden till högskoleenhetens bör sammanfalla med läsåret förfogande för de studerande, dvs. 40 veckor. För frågan om på vilket sätt läraren skall stå till högskoleenhetens förfogande. t. ex. genom närvaro på arbetsplatsen. kan bl. a. lokalsituationen och verksamhetens karaktär ha betydelse. lnom ramen för det centrala kollektivavtalet bör därför den frågan kunna regleras i lokalt avtal och beslut kunna fattas av den lokalt ansvariga ledningen. Förtroendearbetstiden och semestern bör omfatta sammanlagt återstoden av kalenderåret. Förtroendearbetslidert disponeras av läraren själv för egen forskning eller utvecklingsarbete samt fortbildning. Härigenom fastställes en viss minimitid för sådan verksamhet för den enskilde läraren. Mot den bakgrunden är det knappast motiverat att tillämpa regeln om förtroendearbetstid till den del en lärares arbetsuppgifter omfattar enbart forskning. t. ex. inom ramen för ett externt finansierat projekt. Inom ramen för arbetstiden till högskoleenhetens bör i centralt förfogande kollektivavtal fastställas dels maximal veckoarbetstid. dels en norm för maximalt uttag av arbetstid genom Normen skall vara zmdervisning. gemensam för alla tjänstekategorier och bör inte avse kortare tid än ett läsår. Den skall ange hur stor del av lärarens arbetstid som får disponeras för undervisning. Normen bör bestämmas så att den klart understiger det antal undervisningstimmar som i dag får åläggas den lärarkategori som har den högsta undervisningsskyldigheten enligt nu gällande tjänsteförteckningsavtzil för undervisningsområdet (TFU). Inom normen bör inga preciseringar eller kvoteringar göras i centralt avtal. Förberedelser i övrigt av undervisning bör ske under den arbetstid till högskoleenhetens förfogande som återstår sedan volymen undervisning för den enskilde läraren fastställts. Normen får inte uppfattas som någon anvisning eller riktpunkt för ett ändamålsenligt uttag av undervisning. Dess uppgift är inte att öka volymen undervisning inom olika delar av högskolan, endast att förhindra överutnyttjande av enskilda lärares arbetskraft. Vi föreslår att 0 ett avtal träffas om arbetstidsreglering för lärartjänsterna inom den statliga högskolan. 0 detta avtal bl. a. omfattar regler om arbetstid till högskoleenhetens förfogande resp. förtroendearbetstid samt enhetlig norm för maximalt uttag av arbetstid genom undervisning

inom den

122 Arbetsorganisation statliga högskolan

6.4 och arbetsfördelning på Bemanningsplanering

institutionerna

6.4.1 Allmänna överväganden

inom de olika delarna av verksamheten - saväl Behovet av arbetsinsatser som i förekommande fall forskning, forskarutbildgrundläggande utbildning - kvarstår normalt från år till år men den inbördes ning och utvecklingsarbete mellan olika arbetsområdens omfattning mäste kunna variera. relationen kan vara av olika slag. Inom utbildningen kan Orsakerna till denna variation i kursutbudet - och därav föranlett behov av det t. ex. röra sig om ändringar t. ex. kursutveckling eller läromedelsframställning - och ökning/minskning i

studerandeantalet. Vid en institution där forskning och forskarutbildning externt finansierad skifta. Genom de senaste bedrivs kan volymen forskning årens arbetsmarknaden har anställningsmyndigheternzis lagstiftning på att möta förändrade behov av arbetsinsatser genom friställning möjligheter av annan minskat. Konsekvensen blir att av viss personal och nyanställning måste kunna variera mellan olika den befintliga personalens arbetsuppgifter för att verksamhetens behov skall kunna tillgodoses. Därmed ökar perioder

behovet av olika personalutvecklande åtgärder.

att det krävs en och lätthanterlig ordning för Vi anser överskådlig Inom i planering och fördelning av tillgängliga personalresurser. yrkeslivet En sådan bör övrigt sker detta normalt genom en bemanningsplanering. även inom Den bör bedrivas på institutionsnivå och förekomma högskolan. omfatta all verksamhet vid resp. institution. Den bör således täcka såväl den grundläggande utbildningen som i förekommande fall forskning (konstnärforskarutbildning samt olika former av uppdragsligt utvecklingsarbete). verksamhet. Bemanningsplaneringen skall bl. a. fylla följande syften:

D vid beräkning av medelsbehov utgöra underlag resurserna vid en D ge alla intressenter en överblick över hur de tillgängliga institution eller för en viss utbildning utnyttjas E! ge underlag för en arbetsfördelning och en omfördelning av tillgängliga ändamål. allt efter som behov uppstår personalresurser på olika E3 tillsammans med t. ex. kursvärderingar utgöra underlag för bedömning

i förhållande till resursfördelning. av utbildningsresultat

bör ske i två led. Det första utnzytttzar i Planering på institutionsnivân institutionsstyrelsens beslut om hur de tillgängliga personalresurserna volymdelar av verksamheten inom institutionen. I mässigt skall fördelas på olika kommer beslut om arbetsuppgifter för den det andra ledet prefektens enskilde arbetstagaren.

6.4.2 och rörande bemanningsplatzerittg

Överväganden förslag

Bemanningsplaneringen och därmed arbetsorganisationen på institutionsniatt statsmaktens och högskoleenheternas vå bygger på medelanvisning för fördelningen av resurser budget fungerar som styrmedel pâ grundläggande utbildning resp. forskning och forskarutbildning.

inom den 123

Arbetsorganisation statliga högskolan

Genom högskolestyrelsens beslut om budget för högskoleenheten fastställes vilka medel som står till förfogande för dels den grundläggande utbildningen, dels forskningen och forskarutbildningen vid resp. institution. fastställer även personalförteckning Högskolestyrelsen och ger därmed även en ram för personalresurser som får disponeras för vart och ett av dessa verksamhetsområden. l och med att även fördelningen av medel ur den rörliga forskningsresursen sker efter beslut av högskolestyrelsen bör man vid en och samma tidpunkt i huvudsak kunna ha kännedom om samtliga resurser som disponeras från statsbudgetanslag. Vid institutioner med externt finansierad och utvecklingsarbete forskning kan ytterligare medel stå till förfogande. De närmare förutsättningarna för bemanningsplaneringen kommer naturligtvis att skifta beroende på verksamhetens karaktär vid den enskilda institutionen. Vissa huvudlinjer kan dock läggas fast. l kap. 3 diskuterade vi såväl grundläggande utbildning som forskning och forskarutbildning med utgångspunkt i de olika arbetsuppgifter dessa båda verksamhetsområden kan anses rymma. Vi har urskilt följande:

Grundläggande utbildning Forskning/forskarutbildning/ utvecklingsarbete

Undervisning och examination Egen forskning och utvecklingsarbete Ledning, planering och utveckling av Medverkan i forskningsprojekt verksamheten, löpande administration Praktikadministration Undervisning och examination i forskarutbildning Studievägledning Handledning i forskarutbildning Ledning, planering och utveckling, löpande administration Studievägledning i forskarutbildning Läromedelsframställning Läromedelsframställning för forskarutbildning Fortbildning forskningskontakt yrkesfortbildning (jfr kap. 12) befattningsutbildning

Vi föreslår att 0 institutionsstyrelsen skall upprätta bemanningsplan för verksamheten vid institutionen.

6.4.3 Överväganden och rörande

förslag arbetsfördelning

Fördelningen av arbetsuppgifter på individer bör göras av prefekten. I och med att arbetsfördelningen utgår från den för varje budgetår (delvis för längre tid) fastställda bemanningsplanen blir den - och därmed innehållet i den enskilde lärarens tjänst - i princip tidsbegränsad. Vi har tidigare pekat på bl. a. utbildningsverksamhetens differentierade karaktär. Det är här på sin

124 inom den

Arbetsorganisation statliga högskolan

plats att framhålla att fördelningen av förekommande arbetsuppgifter inte onödigtvis får göras så att den enskildes arbetsinsats splittras på en rad disparata aktiviteter. Möjligheterna att undvika eller begränsa sådan splittring sammanhänger dock givetvis bl. a. med antalet lärare som kan engageras i arbetet. I relativt betydande utsträckning kommer, som vi tidigare påpekat. arbetsuppgifter inom forskningen att styras till vissa individer genom beslut av fakultetsnämnden. Vid institutioner med externa medel för forskning eller utvecklingsarbete är det vidare självklart att den lärare som står som vetenskapligt ansvarig för ett visst projekt också arbetar med detta i den utsträckning som medel ställts till förfogande för ändamålet, antingen av fakultetsnåmnd eller av extern anslagsgivare. Forskare och forskningsassistenter som anställts för ett visst projekt skall självfallet också arbeta inom detta. Under verksamhetsperioden kan vissa justeringar behöva göras av arbetsfördelningen beroende på sjukdom, tjänstledigheter m. m. och ibland även nytillkommande arbetsuppgifter för institutionen. I anslutning till våra överväganden i föregående avsnitt (6.2) vill vi f. ö. erinra om möjligheten av att samordna resursutnyttjandet för vissa ändamål mellan två eller flera institutioner. Vi föreslår att 0 prefekten skall på grundval av bemanningsplanen fördela arbetsuppgifterna på berörd personal.

6.4.4 Beslut om tillämpningen av bemanningsplanering

Beslut om den praktiska tillämpningen. av den här beskrivna planeringsmo-

dellen bör enligt vår mening fattas lokalt av respektive hägskolestyrelse. De

stora variationerna med avseende på utbildningarnas uppläggning. lärarkårens sammansättning. förekomsten av forskning och forskarutbildning m. m. gör att centrala föreskrifter sannolikt endast skulle begränsa möjligheterna till en ändamålsenlig planering. Genom att besluten i dessa frågor förläggs till lokal nivå underlättas självfallet variationer i tillämpningen med hänsyn till förhållandena för olika institutioner och utbildningar.

6.4.5 Samordning av budgetarbete och bemanningsplanerirtg

I klarläggande syfte ger vi här en kort redogörelse för huvudlinjerna i bl. a. det lokala budgetarbetet och hur bemanningsplaneringen bör infogas i de administrativa rutinerna. Högskoleenheternas tidsplaner för budget- och petitaarbetet styrs i stor utsträckning av faktorer utanför deras kontroll. Exempel på sådana är tidpunkten för UHÄzs petitaanvisningar. tidpunkten för framlâiggande av budgetpropositionen och regler om varseltid och uppsägningstid m. m. enligt LAS. Dessa faktorer har lett till att högskoleenheternzt med endast smärre avvikelser följer samma tidsplan. De skiljaktigheter som förekommer kan bl. a. vara betingade av enheternas storlek. Den procedur som beskrivs i det följande har som utgångspunkt att

Arbetsorganisation inom den statliga högskolan 125

budgetpropositionen kommer i förra delen av januari och att många tidsbegränsade förordnanden utlöper den 30 juni. De stora högskoleenheterna kan i regel inte vänta med att påbörja budgetarbetet tills innehållet i budgetpropositionen blir känt. I stället fastställer styrelserna omkring månadsskiftet direktiv september/oktober preliminära med budgetramar, beräknat antal årsstudieplatser och andra anvisningar av policykaraktär. Dessa direktiv distribueras till fakultets/sektionsnämnder, och linjenämnder institutioner. Vid vissa högskoleenheter fastställer fakultets-/sektionsnämnder och/eller linjenämnder kompletterande direktiv, vilka distribueras till institutionerna ungefär vid mitten av oktober månad. Institutionerna har sedan tiden fram till ungefär månadsskiftet november/ december på sig att presentera de uppgifter som de blivit ålagda. Fakultets/sektionsnämnder och linjenämnder sammanställer därefter de inkomna och gör avvägningar uppgifterna och prioriteringar. Efter det att innehållet i budgetpropositionen blivit känt fastställer högskolestyrelsen definitiva budget- och dimensioneringsramar, vilka blir styrande för fakultets-/sektions- och linjenämndernas fortsatta arbete. Dessa nämnders förslag till budget för de olika institutionerna skall i regel vara styrelsen tillhanda någon gång under februari. Förslagen kan innehålla t. ex. krav på nya tjänster eller på indragning av befintliga tjänster. Vid månadsskiftet mars/april fastställer högskolestyrelsen för budgeten hela högskoleenheten. Två månader senare, vid månadsskiftet maj/juni, blir forskningsrådens och vissa andra externa beslut normalt anslagsgivares kända. Mot bakgrund av den fastställda budgeten går sedan rektorsämbetet ut med förfrågningar till institutionerna om vilka tidsbegränsade förordnanden som utlöper per den 30 juni och för vilka omförordnande inte kan påräknas. Under maj varslas de fackliga organisationerna om vilka som inte kommer att erhålla omförordnanden. På institutionsnivå pågår i regel arbetet med att fastställa arbetsfördelningen för det kommande läsåret under perioderna 15 maj-15 juni samt 15 augusti-15 september. Denna uppdelning i två perioder är givetvis betingad av ledigheter under mellanperioden men även av att forskningsrådens m. fl. beslut blir kända först vid månadsskiftet maj/juni. Enligt vår bedömning föreligger vid institutioner med enbart grundläggande utbildning resp. med relativt liten volym externa anslag för forskning underlag för beslut om bemanningsplan i april direkt efter högskolestyrelsens beslut om budget. Vid institutioner med större volym externt finansierad forskning skapas förutsättningarna först i och med att anslagsgivarnas beslut är kända. Bl. a. forskningråden tillämpar f. n. en ordning med s. k. slutanslag som innebär att högskolan underrättas upp till ett år i förväg om att ett anslag kommer att avvecklas. De planeringsproblem som kan uppstå hänger därför närmast samman med frågan om ett helt nytt anslag kommer att beviljas. Eftersom prefektens slutliga beslut om arbetsfördelning kan träffas först sedan fastställt institutionsstyrelsen bemanningsplanen, är det enligt vår mening angeläget att bl. a. forskningsrådens beslut om sådana anslag tillkännages tidigare. skulle bättre rådrum Därigenom vinnas för beslut om personalplanering, rekrytering, omplacering m. m. Arbetsfördelningen måste av skäl

inom den

126 Arbetsorganisation statliga högskolan

under läsåret. Det är dock som tidigare berörts kunna justeras fortlöpande angeläget att den i huvudsak föreligger klar före ingången av september månad. I praktiken torde i många fall preliminära beslut kunna fattas på institutionsnivä tidigare än vad som framgår av den nyss redovisade tidsplanen. Likaväl som förändringar måste kunna göras till följd av sjukdom i preliminära beslut och tjänstledigheter under läsårets gång bör förändringar kunna göras, om förutsägelser rörande budget- eller anslagsbeslut i övrigt

visar sig slå fel. kan ge intryck av att bemanningsplanering och arbetsför- Vår redogörelse är en komplicerad procedur som måste ske under stor tidspress. delning dock institutioner en relativt väl Redan i dag förekommer på många vi fungerande verksamhetsplanering som påminner om den planeringsteknik

nu förordar. Inom arbetslivet i övrigt är bemanningsplanering en normal företeelse. inte att omfattande måste vidtas Våra förslag innebär självfallet förändringar Däremot anser vi att förutsättningarna att för varje planeringsperiod. identifiera förändringsbehov förbättras och ett genomförande av förändring-

en underlättas med vår modell.

Samordning av petitaarbete och bemanningsplanering

har här beskrivits med utgångspunkt i redan fattade Planeringstekniken bör clock samma teknik beslut om budget m. m. Såsom tidigare påpekats med fördel kunna användas vid beräkning av resursbehov och upprättande

av petita.

6.4.6 Underlag för lärarens tjänstgöring

Såväl erfarenheterna från högskolan som från arbetslivet i övrigt pekar på det i att låta tillfälliga förändringar i verksamheten - t. ex. genom ett olyckliga minskat studerandeantal vid en viss institution - automatiskt leda till

i ett visst ämne eller en friställning av personal. Den långsiktiga utvecklingen försöker viss utbildning kan givetvis främjas genom att man på olika sätt behålla kvalificerad personal. av underlaget för en Vi anser det därför angeläget att man vid bedömning till vad som skulle kunna viss tjänst på olika sätt prövar möjligheten betecknas vid annan institution. Såväl för den som fyllnadstjänstgöring enskilde läraren som för omgivningen är det ofta naturligt att uppfatta som knutna till den verksamhet som bedrivs vid den institution åliggandena läraren är knuten. inom ett och samma område kan till vilken Utbildning dock förekomma vid skilda institutioner. Det kan även förekomma inslag i för vilka en viss ämnesteoretisk kompetens inte är utbildningsverksamheten Viss administration, viss studievägledning och viss praktikförnödvändig. medling är exempel på sådana arbetsuppgifter. vid annan

I ännu högre grad än det vi här kallar för fyllnadstjänstgöring

institution kan regelrätt omplacering och upprättande av turordningskretsar av enskilda lärares kvalifikationer. Med en kräva grannlaga bedömningar för all forskning och utbildning kommer enhetlig tjänsteorganisation möjligheterna att omfördela arbetsuppgifter och personal mellan dessa

och

Tillsättningsgrunder tillsätmingsordning 127

verksamhetsområden att förbättras markant. Omplaceringar och upprättande av turordningskretsar vid uppsägning i samband med arbetsbrist m. m. måste dock göras med beaktande av såväl forskningens som utbildningens behov av kvalificerad personal. Särskilt ställer i detta sammanforskningen hang strängare krav än vad som torde vara vanligt på arbetsmarknaden i övrigt. Gängse kompetenskriterier- t. ex. genomgången forrkarutbildningi ett ämne - kan vara svåra att tillämpa isolerade. eftersom ett ämnes spännvidd kan vara sådan att forskarutbildning med viss inriktning är otillräcklig grund för medverkan i forskning med en annan inriktning i samma ämne. En förutsättning för omplacering inom högskoleenheten av en lärare är att han har tillräckliga kvalifikationer för de nya arbetsuppgifterna. Kvalifikationsbegreppets innebörd mäste självfallet prövas i relation till den avsedda verksamheten. Klyftan mellan en enskilds kvalifikationer och de krav som måste ställas är sällan så stor att det i och för sig är omöjligt att överbrygga den genom t. ex. kompletterande utbildning. Den tid och de resurseri övrigt som tas i anspråk för att ge individen nödvändiga förutsättningar för det nya arbetet måste emellertid i varje enskilt fall bedömas i relation till de effekter satsningen får på högskoleenhetens möjligheter att fullfölja sina huvuduppgifter. Exempelvis är forskning inom ramen för ett externt finansierat projekt underkastad vissa effektivitetskrav. Fortsatt medelstilldelning är i många fall beroende av projektets Denna utveckling. är i sin tur i stor utsträckning beroende av den medverkande personalens yrkesskicklighet. När högskoleenheten tvingas överväga att omplacera en person till ett forskningsprojekt, för vilket han inte har tillräckliga kvalifikationer, får det bli en prövning i det särskilda fallet om omplaceringen kan genomföras eller, om ingen annan lösning står till buds, uppsägning måste tillgripas. Faktorer som härvid bör beaktas är bl. a. tillgängliga resurser för personalutveckling och längden av den inskolningstid som krävs för forskaren. Högskoleenheten bör dock aldrig omplacera en arbetstagare till verksamhet inom ett projekt och förutsätta att denne skaffar sig de nödvändiga kvalifikationerna inom projektets ram. I det fallet tar man i anspråk resurser som i princip är avsedda för annat ändamål. En effekt av detta tillvägagångssätt som dock är ännu allvarligare är att möjligheterna att fullfölja projektet på avsett vis kan komma att påverkas negativt. Forskningens kvalitet är i så hög grad beroende av den forskande personalens prestationer att man inte kan -acceptera att kvalifikationskravet eftersätts.

7 och

Tillsättningsgrunder tillsättningsordning

Tillsättningsgrunder

7.1.1 Allmänna överväganden Flera av de problem man möter vid tillsättning av en tjänst är i princip likartade över hela yrkeslivet. Vi anser det angeläget att som vägledning för arbetet inom beröra hur detta högskolan något slags problem löses i yrkeslivet i övrigt, främst inom den offentliga sektorn. Tyngdpunkten i vår diskussion om tillsättningsgrunder och tillsättningsordning ligger dock av naturliga skäl på frågor som är relativt speciella för högskolan. En anställningsprocedur kan indelas i flera faser. Grundläggande är en analys av det behov av arbetsinsatser som tjänsten skall täcka. Av denna analys följer i stora drag vilka kvalifikationer som bör krävas av tjänstens innehavare. I nästa fas sker insamling av data rörande de sökande. Dessa data kan indelas i två huvudgrupper. Dels gäller det uppgifter om utbildning och ev. tidigare yrkeserfarenhet som kan ge underlag för bedömning av den sökandes kunskaper och erfarenheter och om dennes beredskap att tillägna sig nödvändiga kunskaper. Dessa uppgifter kan ofta dokumenteras genom betyg eller intyg eller lätt verifieras kontakter med genom tidigare arbetsgivare. Dels gäller det om den sökandes uppgifter personliga egenskaper (t. ex. kreativitet, beslutskapacitet, förmåga till självständigt arbete och arbetsledande Dokumentationen förmåga). av dessa uppgifter är ofta tidsödande och krävande. Tester av olika slag, anställningsintervjuer och kontakter med referenser är ofta förekommande metoder. I den sista och avgörande fasen görs på grundval av det insamlade materialet en prognos på varje sökandes förmåga att uppfylla de krav som den aktuella tjänsten väntas ställa. Ju mer kvalificerade är, arbetsuppgifterna desto större torde svårigheterna vara vid valet mellan i stort sett jämförbara sökande.

Tillsättningsgrunder för statlig tjänst

Grundläggande för alla beslut om tillsättning av statlig tjänst är 11 kap. 9 § regeringsformen (RF). Här att vid tillsättning stadgas av statlig tjänst avseende endast skall fästas vid sakliga grunder, såsom förtjänst och skicklighet. Ändamålet med denna föreskrift torde vara att primärt tillgodose samhällets och de enskilda medborgarnas intresse av att statliga

130 Tillsättningsgrunder och tillsättningsordning

tillsätts utan hänsyn till ovidkommande faktorer och med personer tjänster som har tillfredsställande kvalifikationer för resp. tjänst. Den närmare innebörden av begreppen förtjänst och skicklighet berörs något i förarbetena till regeringsformen. Det framgår att förtjänst syftar på den vana som en sökande fått genom tidigare tjänstgöring. för befattningen såsom den kan förutses skicklighet syftar på lämpligheten art. Rent allmänt torde gälla att med ledning av den tidigare verksamhetens den sökandes skicklighet ges allt större vikt i förhållande tilliövriga grunder ju mer kvalificerade arbetsuppgifterna vid tjänsten bedöms vara. I regeringsformens nuvarande lydelse har begreppet saklig grund givits en som vidare syftning än motsvarande äldre regler om förtjänst och skicklighet enda befordringsgrund. Det framgår av förarbetena att även andra sakliga får beaktas, t. ex. arbetsmarknads- eller grunder än förtjänst och skicklighet förhållanden. Detta innebär emellertid inte att samlokaliseringspolitiska hällets intresse av att en för arbetsuppgiften väl lämpad sökande skall få kan åsidosättas. I en del fall kan det bli fråga om besvärliga tjänsten l samband med senare lagstiftning för den offentliga avvägningsproblem. arbetsmarknaden har dock samhällsintressets vikt markerats på olika sätt. Så här mer restriktiva ur är t. ex. reglerna om företrädesrätt till återanställning Sålunda skall den enskildes synvinkel än på den privata arbetsmarknaden. reglerna om befordringsgrunderi RF 11 kap. 9 § tillämpas även i ärende om företrädesrätt till återanställning. Likaså har det i förarbetena till lagen om anställning (prop. 1975/762105, bil. 2 s. 207) fastslagits att frågan om offentlig och den närmare av begreppet i val av saklig grund preciseringen förekommande fall bör bli föremål för regleringi offentligrättslig ordning och inte genom kollektivavtal.

om och befordringsgrund vid Föreskrifter behörighetskrav tillsättning av statlig tjänst

Vid tillsättningen av flertalet statliga tjänster tillämpas regeringsformens föreskrifter om behörighetskrav och föreskrifter utan några kompletterande befordringsgrunder. Kvalifikationskraven och därmed tillsättningsgrunderav de arbetsuppgifter som man kan förutse na anses i dessa fall följa naturligt skall vara förbundna med tjänsten. Många gånger preciseras kvalifikationskraven av anställningsmyndigheten i samband med att en tjänst kungörs krav - avseende t. ex. viss utbildning eller ledig. På sådant sätt formulerade - har dock mest karaktären av information till de sökande. yrkeserfarenhet Anställningsmyndigheten har viss frihet att pröva den sökandes lämplighet för tjänsten även om denne inte uppfyller de angivna kraven. meddelade föreskrifter På annat sätt förhåller det sig med av regeringen om behörighet och befordringsgrund. Dessa .har givetvis bindande verkan i förhållande till tillsättningsmyndigheten. Myndighetens handlingsfrihet bestäms i dessa fall av detaljeringsgraden i bestämmelserna. till att dessa Det är med hänsyn vad som tidigare sagts självklart föreskrifter måste utformas och tillämpas med utgångspunkt i de arbetsuppgifter som avses bli förbundna med ifrågavarande tjänst. Det bör observeras att det därvid inte råder någon principiell skillnad mellan t. ex. krav på viss och krav på vissa personliga egenskaper. t. ex. samarbetsförmåga utbildning

Tillsättningsgrunder och rillsättningsordning 131

och arbetsledande förmåga. Syftet med behörighetsföreskrifterna är att garantera en viss miniminivå på tjänsteinnehavarnas kompetens. I själva tillsättningsproceduren har dessa föreskrifter funktionen av ett första urvalsinstrument. Den eller de som inte uppfyller behörighetskraven behöver inte beaktas i den fortsatta beredningen av ärendet. Befordringsgrunderna är det slutliga urvalsinstrumentet och användes för att fälla avgörandet mellan behöriga sökande. Dessa föreskrifter kan vara utformade så att de ålägger myndigheten att ta större hänsyn till vissa delar av de sökandes meritering. Sammanfattningsvis kan beträffande den generella innebörden av föreskrifterna om dels behörighet, dels befordringsgrund konstateras att de i princip kan täcka samma faktorer i de sökandes bakgrund och meriter. Vid tillämpningen av behörighetsreglerna bedöms om den enskilde uppfyller vissa mer eller mindre preciserade krav. Tillämpningen av befordringsgrunderna innebär att den enskildes förmåga i olika avseenden jämförs med andra sökandes. I förhållande till regeringsformens stadganden om skälig grund vid tillsättning av tjänst har de särskilda föreskrifterna om behörighet och karaktären av preciseringar befordringsgrund av vad som med hänsyn till verksamhetens karaktär bör läggas in i skicklighetsbegreppet. De är därmed styrande och normerande för tillsättningsmyndighetens beslut. I anslutning till vår diskussion i kapitel 4 om tjänsteinnehåll m. m. bör det emellertid observeras att de nu diskuterade föreskrifterna inte har någon bindande verkan med avseende på tjänsteinnehavarens åligganden. En kan nämligen vara skyldig att acceptera långtgående förändringtjänsteman ar av sina arbetsuppgifter och tjänstgöringsförhållanden hos anställningsmyndigheten. så länge dessa inte i grund ändrar tjänstens beskaffenhet. Det framgår av förarbetena till lagen om offentlig anställning att dessa regler kan återföras på avtalsrättens allmänna grunder.

Överväganden och förslag rörande tillsättningsgrunder för

tjänst som lärare i högskolan

7.1.2.1 Allmänt

Det föreligger inte någon principiell skillnad mellan högskolan och den verksamheten statligt reglerade i övrigt i fråga om bedömningsgrunder vid tillsättning av tjänst. Den stora betydelse en enskild tjänsteinnehavare kan ha för kvaliteten på och inriktningen av utbildning och forskning gör det emellertid naturligt att fästa stort avseende vid tillämpningen av bedömningsgrunderna vid tjänstetillsättningar. Särskilda föreskrifter om behörighet och befordringsgrund har därför ansetts nödvändiga. Högskolans spännvidd och den decentraliserade organisationen i förening med nödvändigheten av att varje tillsättningsärende prövas utifrån sina specifika förutsättningar har gjort det nödvändigt att formulera gällande bestämmelser i högskoleförordningen som ramföreskrifter med ett ganska vidsträckt utrymme för lokal tillämpning. Dessa föreskrifter är formulerade så att kompetenskraven i relativt allmänna termer knyts till verksamhetens

132 Tillsättningsgrunder och tillsättningsordning

framhäver ytterligare behovet av behov. Våra förslag till tjänsteorganisation föreskrifter av ramkaraktär. Vi bedömer det som nödvändigt att på vissa relativt redovisa intentionerna bakom de föreslagna punkter utförligt reglerna. rörande bl. a. Vi redovisar i bil. 2 ett utkast till författningsföreskrifter tillsättning av tjänst som lärare. De allmänna föreskrifterna om behörighet och befordringsgrunder i 19 vid tillsättning av alla kap. 5 § resp. 13 § 1 st. i vårt utkast skall tillämpas lärartjänster. För tjänster som professor finns särskilda befordringsgrunder som docent/biträdande professor finns särskilda angivna i 14 §. För tjänster föreskrifter om behörighet och befordringsgrunder i 7 § resp. 15 §. och är angivna som generella Vetenskaplig pedagogisk skicklighet måste bedömningsgrunder. För tjänster i vissa ämnen eller utbildningar beskaffenhet andra bedömningsliksom i dag - på grund av verksamhetens som komplement till eller ersättning för vetenskaplig grunder tillämpas Främst klinisk, konstnärlig eller teknisk skicklighet. skicklighet. åsyftas tas till andra egenskaper hos den Härutöver gäller att hänsyn även skall sökande som är av betydelse för tjänsten. Ett problem vid bedömningen av sökande till en tjänst är att vissa i en del fall kan vara svåra att särskilja. Främst torde bedömningsgrunder detta gälla gränsdragningen mellan vetenskaplig och pedagogisk skicklighet. i de Detta ger bl. a. upphov till svårigheter att tillämpa de s. k. hjälpreglerna nu gällande befordringsgrunderna. dvs. de faktorer som högskoleförordsärskild vikt. ningen anger skall tillmätas svårigheterna torde i viss utsträckning vara specifika för de olika ämnena är därmed att analysera i och utbildningarna och knappast möjliga förevarande Vissa huvudlinjer i tillämpningen av bedömningssammanhang. grunderna skall vi dock diskutera. En generell grundsats för tillämpningen bör enligt vår mening vara att förmågan i olika avseenden alltid skall värderas i relation till de arbetsuppgifter som avses bliförbundna med den aktuella tjänsten. Att tjänsten skall fullgöras väl är redan i dag utgångspunkten för behörighetsföreskrifterna (jfr. 19 kap.

5 § Högskoleförordningen).

7.1.2.2 Vetenskaplig skicklighet

Vi avser inte att här diskutera begreppet vetenskaplig skicklighet i syfte att Däremot anser vi finna en allmängiltig definition som är praktiskt tillämpbar. i de krav som det nödvändigt att något behandla frågan med utgångspunkt kan ställas på de olika tjänstekategorierna och de skillnader i tillämpningen av föreskrifterna som vi anser bör följa av den skiftande karaktären på verksamheten inom högskolan. Allmänt vill vi påpeka att tyngdpunkten i kravet på vetenskaplig skicklighet kan läggas något olika beroende på om man har sin utgångspunkt eller den grundläggande behov. Det är sålunda i forskningens utbildningens att förmågan att bedriva forskning kommer i förgrunden tämligen självklart För utbildningens del torde man snarare behöva ur forskningens synvinkel. i ämnet än förmågan att betona vikten av en mycket god allmän orientering mer eller mindre självständigt bedriva forskning. Den åsyftade allmänorien-

Tillsättningsgrutzder och 133

tillsättningsordnirzg

teringen är självfallet väsentlig även för forskningsarbete, men lämpligheten för sådant arbete betingas i hög grad även av andra faktorer. När en tjänst som Izögskøle/ärare/högskolelektor skall tillsättas, vars innehavare väntas medverka i forskning, t. ex. inom ramen för ett projekt, måste innebörden av begreppet vetenskaplig skicklighet ges en delvis annan tolkning än vid tillsättning av en högre tjänst. När det inte finns sökande som avlagt doktorsexamen torde den relevanta bedömningsgrunden vara förmågan att under handledning medverka i eller bedriva forskning. Om det i ett sådant fall finns forskarutbildade sökande bör gängse kriterier på vetenskaplig skicklighet inom ifrågavarande ämne tillämpas. När innehavaren av en tjänst som högskolelärare/högskolelektor i första hand avses medverka i grundläggande utbildning. bör naturligtvis utbildningens nyss berörda behov vara vägledande vid valet mellan eventuella sökande som avlagt doktorsexamen. I fråga om motiv och funktionssätt för de alternativa behörighetskraven och befordringsgrunderna för tjänst som docent/biträdande professor hänvisar vi till kap. 4. Av utkastet till författningstext framgår att doktorsexamen är behörighetsgivande i båda alternativen. Forskarutbildningens värde som förberedelse för yrkesverksamhet kan ses från olika utgångspunkter. Med avseende på verksamhet som forskare är den självklar som yrkesutbildning i snävare mening. Den kan emellertid även tillmätas ett mer generellt värde för yrkesutövning utan någon direkt kontakt med forskning på grund,av den allmänt analytiska och metodiska skolning som den ger. v Även om det inte uttryckligen stadgats torde det inom de delar av där den grundläggande utbildningen är anknuten till forskning och högskolan forskarutbildning vara allmänt accepterat att kravet på doktorsexamen skall

förstås som ett krav på att ha genomgått forskarutbildning i det ämne tjänsten

avser. För de delar av högskolan där arbetet på att utveckla en på den grundläggande utbildningen baserad forskning och har

forskarutbildning

relativt nyligen är emellertid detta ett problem. Vi har i bl. a. kap. 4 påbörjats betonat vikten av att dessa utbildningar och anslutande forskningsområden tillåtes utveckla sig på ett sådant sätt att deras speciella behov och beaktas. Det innebär bl. a. att man vid tillsättning av tjänster förutsättningar på här aktuell nivå måste vara särskilt uppmärksam på behovet av att den blivande tjänsteinnehavaren har en

forskarutbildning som är relevant såväl för utbildningen som för medverkan Ai kunskapsutvecklingen inom det

berörda området. Ett krav på doktorsexamen som tillämpas utan hänsyn till detta behov skulle kunna få till effekt att sökande med doktorsexamen i redan etablerade ämnen förordnas på tjänster som docent/biträdande professor utan att i realiteten ha förutsättningar att utveckla de nya områdena på ett tillfredsställande sätt. En annan aspekt på bedömningen av den vetenskapliga skickligheten hos sökande till tjänster av nyss nämnt slag gäller arten av den vetenskapliga verksamhet som vederbörande kan komma att ägna sig åt. I den framtida organisationen är det rimligt att anta att vetenskapligt meriterade innehavare av docenttjänster ofta blir ansvariga för planering och ledning av större forskningsprojekt. Likaså kommer innehavare av sådana tjänster i betydande utsträckning att engageras i forskarutbildning. Förmågan att handleda

134 Tillsättningsgrunder och tillsättningsordning

och att meddela undervisning bör i forskarstuderande högre vetenskaplig sådana fall beaktas. av de alternativa särskilda befordrings- Tillämpningen kommer att ge anledning till nyansering i bedömningen av den grunderna vetenskapliga skickligheten. Vid tillsättningen av en tjänst som ledigförklarats med särskild vikt vid den vetenskapliga skickligheten skall naturligtvis förhållanden beaktas i betydligt större utsträckning än i fråga nyss berörda om en tjänst som skall tillsättas med särskild vikt vid den pedagogiska av alternativa, skickligheten. Det är dock viktigt att slå fast att förekomsten inte innebär att delar av den pedagogiska eller särskilda befordringsgrunder vetenskapliga meriteringen kan lämnas utan avseende. En av grundtankarna till arbets- och är att flexibilitet i i vårt förslag tjänsteorganisation arbetsfördelning och resursutnyttjande skall främjas. Detta stryker under behovet av en helhetsbedömning av de sökandes meriter, där samtliga vikt faktorer av betydelse för verksamheten ges ett värde men vissa ges större än andra beroende på de närmast avsedda och förutsebara arbetsuppgifter-

nas art. av den vetenskapliga skickligheten hos sökanden till tjänst Bedömningen som professor har relativt nyligen blivit föremål för utredning genom den

s. k. professorstillsättningsutredningen (SOU 1973:54). Vi finner därför inte

oss till att erinra anledning att mer ingående behandla frågan. Vi inskränker om vad som i den utredningen sades om krav på förmåga att leda och planera samt handleda och undervisa i forskarutbildningen. Vi forskningsprojekt som bör kommer i det följande att närmare beröra vilka bedömningsgrunder tillämpas vid tillsättning av tjänst som professor för att den grundläggande intressen i enlighet med våra överväganden i utbildningens skall tillgodoses

kap. 4.

7.1.2.3 Andra ämnes- eller utbildningsrelaterade

bedömningsgrunder

Redan nuvarande föreskrifter om befordringsgrund i högskoleförordningen konstnärlig eller teknisk skicklighet kan utgöra anger att graden av klinisk, som möter vid tillämpningen av dessa befordringsgrund. De problem torde i stor utsträckning antingen vara av ämnes- eller bedömningsgrunder art elleri princip överensstämma med vad som ovan sagts utbildningsspecifik rörande skicklighet. Vi inskränker oss här till att beröra vissa vetenskaplig aspekter på de ämnes- eller utbildningsrelaterade bedömningsgenerella grunder som kan bli aktuella utöver vetenskaplig och pedagogisk skicklighet. Vi erinrar om att det i förarbetena till högskolelagen anges att olika slags är en verksamhetsform med forskning och utvecklingsarbete jämställd I de fall tjänstens inriktning motiverar det bör därför även graden utbildning.

av skicklighet i olika former av utvecklingsarbete kunna utgöra en bedöm-

kan nämnas konstnärligt eller tekniskt utveckningsgrund. Som exempel lingsarbete. Även utvecklingsarbete i anslutning till en viss yrkesfunktion - vara en kan - särskilt för lärare vid klart tillämpningsinriktade utbildningar Pedagogiskt utvecklingsarbete berörs i det följande viktig bedömningsgrund. I vårt utkast till författningstext har i avsnittet om pedagogisk skicklighet. angivits att konstnärlig skicklighet för vissa tjänster skall ersätta vetenskaplig Det bör härvid observeras att detta inte behöver gälla alla skicklighet.

och

Tillsättningsgrunder tillsättningsordning 135

tjänster som är avsedda för konstnärliga I vissa fall kan utbildningar. bedömningsgrunden vetenskaplig skicklighet vara relevant. Konstnärlig skicklighet bör i första hand vara en naturlig vid bedömningsgrund tillsättning av tjänster vars innehavare avses bedriva konstnärligt utvecklingsarbete. Som vi tidigare nämnt bedrivs inom UHA ett utredningsarbete i syfte att utforma riktlinjer för uppbyggnaden av denna verksamhetsform

inom högskolan. Övervägandena i det sammanhanget torde kunna ge viss

vägledning vid tillämpningen av bedömningsgrunden konstnärlig skicklighet. Vi zivstår mot den bakgrunden från att göra någon egen analys av begreppet. lnom de områden i den statliga högskolan som för närvarande saknar anknytning till forskning och forskarutbildning, liksom inom huvuddelen av de kommunala högskoleutbildningarna. kan vare sig vetenskaplig skicklighet eller någon av de ovan nämnda bedömningsgrunderna anses relevanta. Här bör intresset i stället knytas till graden av ämnesreoreriskt kunnande, bedömt i termer av omfattningen av den grundläggande högskoleutbildning- också av päbyggnadskaraktär - som de sökande kan dokumentera. I många fall har sålunda sökande till en tjänst genomgått utbildning av betydelse för tjänsten i en utsträckning som klart överstiger de i behörighetsföreskrifterna angivna minimikraven. Självfallet bör sådan ytterligare ämnesteoretisk (motsv.) meritering tillgodoräknas vid tillsättningen av tjänsten.

Pedagogisk skicklighet

Såsom nämndes i avsnitt 7.1.2.1 är pedagogisk skicklighet en bedömningsgrund som bör tillämpas vid tillsättning av alla tjänster. Tillämpningen av denna bedömningsgrund upplevs ofta som mycket vansklig. Vi uppehåller oss därför relativt utförligt vid den. I debatten kring framhålls ofta behovet tillsättningsärenden av strikta tolkningar av begreppet pedagogisk skicklighet och behovet av utveckling av säkra metoder för mätning och bedömning av sådan skicklighet. Det anförs vidare att pedagogisk skicklighet - på grund av bristen på säkra mätmetoderi realiteten ofta bedöms enbart med utgångspunkt i en sökandes tjänstgöringstid som lärare elleri omfattningen av vederbörandes undervisningsinsats mätt i andra kvantitativa termer. Kvalitetskriterier skulle således spela en underordnad eller obefintlig roll. Med den syn på lärarnas arbetsfält som vi tidigare redovisat kan vi inte acceptera vare sig att pedagogisk skicklighet bedöms enbart med ledning av tjänsteår e. d. eller att begreppet till att endast avse ren begränsas undervisning. Vi vill i detta sammanhang framhålla att den kontroversiella roll som bedömningsgrunden pedagogisk skicklighet ofta får i tillsättningsärenden i viss mån kan vara resultatet av ett definitionsproblem. [betydelsen förmåga - vare sig det sker muntligen. skriftligen eller på något att förmedla kunskap annat sätt- är den pedagogiska skickligheten självfallet av stor vikt även för forskaren. Det kan naturligtvis diskuteras om förmåga av sådant slag är så intimt förbunden med själva forskningen att den bör bedömas som en komponent i den vetenskapliga skickligheten och inte i den pedagogiska. Som vi tidigare berört uppkommer ofta svårigheter att särskilja de olika

och ;

136 Tillsättningsgrunder tillsättningsordning

bedömningsgirunderna, särskilt vid tillsättning av de högre tjänsterna.

Med utgångspunkt dels i uppfattningen att sambandet mellan forskning bör främjas, dels i åsikten att kraven och grundläggande utbildning på bör bestämmas och bedömas i relation till verksampedagogisk skicklighet hetens art anser vi det naturligt att ställa upp ett generellt krav på pedagogisk skicklighet för alla lärartjänster. Det innebär att begreppet måste ges en något vidare innebörd i förhållande till nuläget, så att det även omfattar i den vetenskapliga som för närvarande sådana komponenter skickligheten upplevs som närbesläktade den pedagogiska skickligheten. Vi erinrar om att det av våra förslag till tjänsteorganiszition följer att man även i framtiden skall kunna inrättas tjänster som forskare och forskningsassistent för vilka föreskrifterna om lärare inte äger tillämpning och inte heller krav skicklighet behöver följaktligen något på pedagogisk gälla. När den pedagogiska skickligheten bedöms i relation till utbildningsverksamhetens behov anser vi att bl. a. följande faktorer bör beaktas:

1 Pedagogisk utbildning och undervisningsskicklighet

Utbildning som bedöms relevant för den aktuella tjänsten. Tidigare verksamhet som lärare. varvid hänsyn bör tas till tjänstgöringens Härvid bör omfattning och graden av självständighet i och ansvar för utbildningen. man även bedöma sökandens förmåga att strukturera och presentera ett lärostoff sökandens resp. att förmedla kunskaper och färdigheter. Likaså bör man bedöma utveckla de förmåga att genom olika former av undervisning och handledning studerandes kreativitet och förmåga till kritiskt tänkande och konstruktiv analys.

2 Utbildningsplanering och administration

Skicklighet visad i kvalificerad utbildningsplanering och utbildningsadministration insatser i utarbetande av genom t. ex. verksamhet som prefekt, självständiga utbildnings- och kursplaner m. m.. arbete som studierektor eller kursansvarig.

3 Pedagogiskt utvecklingsarbete och läromedelsframställning

Skicklighet visad genom initiativ till och medverkan i pedagogiskt utvecklingsarbete avseende organisationen av. formerna för och innehållet i utbildningen. däribland urval av ämnesstoff. Författandet av läroböcker och kompendier. framställning av audiovisuellt undervisningsmaterial m. m.

Ett sätt att stimulera pedagogisk skicklighet skulle vara att ställa krav på för behörighet till lärartjänster inom den praktisk-pedagogisk utbildning statliga högskolan. Det finns för närvarande inte någon grundläggande vilken riktar sig främst mot verksamhet inom praktisk-pedagogisk utbildning Vi finner det inte heller realistiskt att räkna med att någon högskolan. till den praktisk-pedagogiska utbildningen för verksamhet motsvarighet inom ungdomsskolan skall kunna utvecklas. struktur spelar här en avgörande roll. Inom flertalet ämnes- Högskolans områden är nyrekryteringen av lärarpersonal och omsättningen inom den befintliga personalen av så ringa omfattning att en särskild utbildning förutom den rent ämnesteoretiska måste bli en mycket osäker men samtidigt tidskrävande för den presumtiva läraren. Av dessa skäl är vi inte investering

och

Tillsättningsgrttrzder tillsätmingsordrzing 137

beredda att ställa upp ett krav på pedagogisk utbildning för behörighet. Vi vill däremot framhålla vikten kraftigt av pedagogisk och ämnesmetodisk skolning i form av befattningsutbildning (jfr. avsnitt 3.6.3). Vi anser också att i förekommande fall praktisk-pedagogisk utbildning av betydelse för tjänsten bör anses meriterande vid urval mellan sökande till viss tjänst. De pedagogiska uppgifternas art skiljer sig inte generellt sett mellan de olika tjänstekategorierna. Medverkan i och ansvar för skilda former av undervisning. lednings- och planeringsarbete och utvecklingsinsatser kan krävas av alla lärare oavsett kategoritillhörighet. Däremot kan i tyngdpunkten arbetsinsatserna förväntas variera. på olika områden Av detta följer att även tyngdpunkten vid bedömningen av de olika komponenterna i den pedagogiska skickligheten mäste kunna skifta. Av sökande till tjänst som högskolelärare/högskolelektor bör främst krävas att strukturera praktisk förmåga och presentera ett lärostoff samt kunskap om och intresse för olika arbetsformer i undervisningen. Även förmågan att fullgöra lednings- och utvecklingsuppgifter som t. ex. kursansvarig eller studierektor bör bedömas. Prövningen av behörighet för tjänstebeträmrzingert hägskolelektor för den som inte avlagt doktorsexamen bör naturligen göras med samma kriterier. För tjänster som docent/biträdande professor och professor liksom för tjänster som överläkare och biträdande överläkare vid undervisningssjukhusen samt vid prövning av behörighet för tjänstebenämnitzgert biträdande professor bör bedömningen utvidgas till att regelmässigt även avse förmågan till kvalificerade pedagogiska ledningsuppgifter och intresse för och förmåga till utvecklingsarbete avseende utbildningen. I de fall arbetsuppgifterna även kan väntas avse undervisning på fördjupningsnivå resp. forskarutbildning bör vidare förmåga att fungera som handledare bedömas. Underlaget för bedömningen av den pedagogiska skickligheten måste kunna variera beroende på bl. a. vilket ämne eller vilken utbildning tjänsten avser. Rent zillmänt anser vi det osannolikt att en tillfredsställande kan enbart bedömning göras på grundval av ansökningshandlingar i vedertagen mening. Provundervisning. anställningsintervjuer och inhämtande av personliga referenser bör utnyttjas. särskilt i de fall där sökanden inte redan är känd och verksam vid vederbörande högskoleenhet. Kursvärdeanvändes numera i ökad utsträckning ringar i utbildningsverksamheten. Använda som kompletterande material och tolkade med försiktighet kan de bidra till en allsidig bedömning av en sökande. Pedagogiskt och annat utvecklingsarbete avseende utbildningen torde ofta kunna styrkas genom skriftlig dokumentation. Läroböcker och kompendier torde vara relativt lätta att bedöma. Även andra former av läromedel bör kunna bli föremål för värdering. t. ex. i anslutning till provundervisning.

Andra av

egenskaper betydelse för tjänsten

Vi berörde inledningsvis i detta kapitel de problem som man inom praktiskt taget hela yrkeslivet möter vid tjänstetillsättningar. Högskolan torde inte skilja sig från yrkeslivet i övrigt när det gäller betydelsen av den enskildes personliga egenskaper såsom samarbetsförmåga eller arbctsledande förmåga. Personliga egenskaper relevanta för tjänsten måste därför beaktas i

och

138 Tillsättningsgrunder tillsätmingsordning

tillsättningsärenden också inom högskolan. Detta krav får inte skymmas av förhållandet att det ofta är utomordentligt svårt att göra en korrekt av en sökande i detta avseende. Vi vill emellertid understryka att bedömning denna typ av bedömningar måste göras med stor försiktighet och underlaget

granskas kritiskt. Även vid en sådan bedömning måste en utgångspunkt vara överväganden arten innehavare i första hand rörande av de arbetsuppgifter tjänstens förväntas få. Det är t. ex. rimligt att vid rekryteringen till en tjänst som vars innehavare under de närmaste åren högskolelärare/högskolelektor väntas vara verksam inom ett större forskningsprojekt fästa väsentligen avseende vid vederbörandes samarbetsförmåga. Samma slags överväganden vid institutioner där utbildningen bedrivs i kan göras i fråga om en lärartjänst former som ställer förmågan att samarbeta med kollegor och studenter på jämförelsevis hårda prov. Av våra ställningstaganden i kap. 5 Ledningsfunktioner följer att uppdrag som prefekt, biträdande prefekt och studierektor kan knytas till samtliga Dessa ställer krav på beslutskapacitet och tjänstekategorier. uppdrag innebär ett ansvar för att förmåga till personalledning. Prefektuppdraget institutionens personal utvecklas och den enskildes möjligheter/kapacitet tillvaratas. Det skulle dock enligt vår mening leda alltför långt att till alla krav på kompetens i detta avseende. Det är däremot lärartjänster knyta att man vid en tjänstetillsättning beaktar lämplighet för högst rimligt om sådana bedöms kunna bli aktuella för innehavaren av ledningsuppgifter, berörd tjänst. Vi vill här erinra om vad som anförts i kap. 5 i fråga om de skilda tjänstekategoriernas anknytning till Iedningsfunktioner. Av det följer att man bör räkna med att innehavare av tjänst som professor eller docent/biträdande vid institutioner där det bedrivs forskning professor kommer att tas i anspråk för ledningsuppdrag av här åsyftat slag.

7.2 av tjänster Beskrivning

7.2.1 Bakgrund

Inledningsvisi detta kapitel berörde vi förhållandet att det vid utannonsering av tjänster såväl inom offentlig som privat verksamhet ofta ges uppgifter om lämplig bakgrund för tjänsten. Även arbetsuppgifterna beskrivs ofta. Enligt skall UHÄ närmare som högskoleförordningen ange det ämnesinnehåll har fastställt för en ordinarie eller extra ordinarie tjänst som regeringen lärare om detta bedöms erforderligt som vägledning vid tillsättning av tjänsten. I detta sammanhang kan också de av regeringen eller högskolestyrelsen fastställda särskilda som kan vara förbundna med sådan skyldigheter av ämnesinnehållet torde regelmässigt avse den tjänst anges. Preciseringen av främst professorstjänsterna. Vad gäller vetenskapliga inriktningen särskilda är förenad skyldigheter åsyftas t. ex. att en tjänst som professor med eller till av donationsvillkor har särskilda överläkartjänst följd skyldigheter av annat slag.

och

Tillsättningsgruizder rillsättningsordning 139

Överväganderz och förslag

Mtâjligheten att vid utlysningstillfället ge en viss precisering av det avsedda innehållet i tjänsten bör enligt vår uppfattning kunna användas i ökad utsträckning. Det bör sålunda vara möjligt för en högskoleenhet att vid ledigförklarandet av en tjänst som lärare kortfattat ange t. ex. vilken typ av verksamhet tjänsten i första hand är avsedd för. Om man t. ex. finner det önskvärt att innehavaren av en tjänst som professor särskilt skall engagera sig i utvecklingen av den grundläggande utbildningen skall detta kunna anges, som upplysning till de sökande och till vägledning för tjänsteförslagsnämnden. På motsvarande sätt bör man vid utannonseringen av en tjänst som högskolelärare kunna ange t. ex. att tjänsten inledningsvis kommer att vara knuten till ett visst forskningsprojekt eller viss del av utbildningen vid en institution.

Tillsättningsordning

7.3.1 Bakgrund

Huvuddragen i nuvarande tillsättningsordning daterar sig från 1975. Den regleras i högskoleförordningens 19 kap. 14-59 §§. Dessa bestämmelser kan sammanfattas på följande sätt.

Fig. 1

Tjänst Beredande organ Beslutande organ

Ordinarie eller extra ordi- Tjänsteförslagsnämnd Regeringen narie professor Lärare i scenisk framställ- Institutionsstyrelse Regeringen ning och scenisk teknik Ordinarie eller extra ordi- Tjänsteförslagsnämnd . UHÄ narie universitetslektor, vissa lektorer med doktorsexamen som behörig hctskrav Extra professor Fakultetsnämnd Högskoleslyrelsen Docent Forskarassistent Övriga tjänster Institutionsstyrelse eller prefekt

Riksdagens beslut med anledning av prop. 1975:9 angående reformering av högskoleutbildningen innebar att en ordning med tre olika nivåer för tillsättningsbeslut stadfâstes för högskolan. Att tillsätter de regeringen ordinarie tjänsterna som professor torde bl. a. sammanhänga med den vikt man från statsmakternas sida traditionellt har tillmätt dessa tjänster som styrmedel för forskningen. Att de ordinarie tjänsterna som universitetslektor och motsvarande lektorstjänster tillsätts centralt får ses mot bakgrund av att det här rör sig om de högsta tjänsterna avsedda för enbart den grundläggande utbildningen.

140 och tillsättniltgsordning Tillsättningsgrttnder

1975 års riksdagsbeslut innebar vidare att tjänsteförslztgsnämnder inrättades för beredning av ärenden rörande tillsättning av ordinarie tjänster som professor samt ordinarie och extra ordinarie tjänster som universitetslektor och tjänster som lektor på motsvarande kompetensnivå. Tjänsteförslagsnämnderna är i princip anknutna till fakultetsorgztniszttionen. För tillsättning av ordinarie eller extra ordinarie tjänst som lärartjåinst med vilken är förenat konstnärligt utvecklingsarbete kan dock vederbörande högskolestyrelse inrätta en särskild tjänsteförslagsnämnd. De fakultetsanknutna tjänsteförslagsnämndernas nuvarande sammansattning framgår av följande uppställning:

Fig. 2

l. Professorsärende 2. Universitetslektors/lektorsiiren- 3. Universitetslektors/lektorsâirende de vid enhet med fak/sektions- vid enhet utan fak/sektionsnéimitd nämnd

Fak/sektionskollegiets dekanus -› Fak/sektionskollegiets dekanus -› Fak/sektionskollcgiets dekanus ytterligare en ledamot utses av fak/ ytterligare en ledamot utses av fak/-›ytterligarc en ledamot utses av fak/ sektionsnämnd sektionsnämnd sektionsnämnd ledamot utses av fak/sektionsnämnd h. ledamot utses på sätt högskoles- 3 ledamöter utses för varje ärende 3 ledamöter utses för varje ärende på tyrelsen bestämmer pâ sätt högskolestyrelsen be- sätt högskolestyrelsen bestämmer stämmer. därav en sakkunnig därav en sakkunnig 3 “sakkunniga” utses för varje ärende av fak/sektionsnämnd ›.. studerande _ h. studerande studerande m. anställd d--b _. anställd anställd

-- = samma personer Samtliga fasta ledamöter bör utses för tre år i sänder med undantag för studeranderepresentanten som utses för ett Elf.

7.3.2 Överväganden och förslag

7.3.2.1 Tillsättningsmyndighet

Vi anser inte att någon förändring av tillsättningsordning för professorstjänsterna är motiverad. I relativt stor utsträckning är tjänsterna som professor av forskningen och utbildningsverksamheten i stort styrande för inriktningen förutsättes även i framtiden bli inrättade av inom högskolan. Tjänsterna efter beslut av riksdagen och efter överväganden av såväl regeringen och behov. Mot den bakgrunden är det nationella som lokala förutsättningar naturligt att den myndighet som fastställer inriktningen av tjänsterna nämligen regeringen - också har ansvaret för tillsättningen av dessa. Den konstruktion av de nya docenttjänsterna med avseende på föreskrifter om behörighet och befordringsgrunder liksom i fråga om tjänsteinnehåll. som vi föreslår, innebär ett mycket starkt lokalt inflytande. Vi finner det

och 141

Tillsätmingsgritnder tillsärrningsordrzirzg

därför rimligt att beträffande tillsättning anknyta till nuvarande ordning för docenttjänsterna. Vi föreslår alltså att såväl ordinarie som icke ordinarie tjänster som docent/biträdande professor i framtiden skall tillsättas av högskolestyrelsen. Den nuvarande organisationens motsvarigheter till de av oss föreslagna tjänsterna som högskolelärare/högskolelektor tillsätts för närvarande av högskolestyrelsen. Vi finner inte anledning att föreslå någon förändring på den punkten. Vi föreslår att O ordinarie och extra ordinarie tjänster som professor oförändrat skall tillsättas av regeringen 0 övriga tjänster skall tillsättas av högskolestyrelsen.

7.3.2.2 Beslut om tjänstebenämningen biträdande eller professor

högskolelektor Den närmaste motsvarigheten till vårt förslag om möjlighet till ändrad tjänstebenämning för vetenskapligt eller pedagogiskt väl meriterade innehavare av tjänst som docent/biträdande professor eller högskolelärare/ högskolelektor är antagningen till oavlönad docent. Sådan antagning görs lokalt av vederbörande fakultets- eller sektionsnämnd. Vi anser att ifrågavarande ärenden enligt den nya ordningen bör bli föremål för lokala beslut. Med hänsyn till högskolestyrelsens ansvar för tillsättningen av nu aktuella tjänster finner vi det vara lämpligast att styrelsen anförtros även denna uppgift. Vi föreslår att 0 högskolestyrelsen skall fatta beslut om befordran till biträdande professor resp. högskolelektor.

7.3.2.3 Beredning av ärende om tillsättning av tjänst

Såsom framgår av fig. l förekommer f. n. tre olika bcredningsprocedurer på lokal nivå. Ordinarie och extra ordinarie tjänster som professor och universitetslektor tillsättes efter förslag av tjänsteförslagsnämnd. Tjänster som docent och forskarassistent tillsättes efter yttrande från fakultets/

sektionsnämnd. Övriga tjänster tillsättes efter yttrande från antingen

styrelsen eller prefekten för vederbörande institution beroende på vilken kompetensfördelning som gäller på institutionen. Ordningen med tjänsteförslagsnämnder har såvitt vi kan bedöma fungerat i huvudsak väl. De kritiska synpunkter som framkommit under utredningsarbetet har mer gällt nämndernas sammansättning än deras sätt att fungera. Vi förordar därför att tjänsteförslagsnämnder bibehålles som beredande organ för vissa tillsättningsärenden. Med hänsyn till högskolestyrelsens ansvar för den samlade verksamheten inom högskoleenheten bör enligt vår mening resp. tjänsteförslagsnämnds förslag i ärende om tillsättning av professur regelmässigt anmälas för kännedom i högskolestyrelsen.

och

142 Tillsättningsgrunder tillsättningsordning

Särskilda tjänsteförslagsnämnder

Genom 19 kap. 36 § högskoleförordningen ges högskolestyrelsen möjlighet att inrätta särskild tjänsteförslagsnämnd för tillsättning av tjänst med vilken är förenat Motsvarande möjligheter bör konstnärligt utvecklingsarbete. Den bör dock inte inskränkas till att finnas även i den nya organisationen. till Den avse tjänster med anknytning konstnärligt utvecklingsarbete. av nya forskningsområden liksom det förhållandet fortlöpande utvecklingen i ökad utsträckning skall handlägga ärenden att tjänsteförslagsnämnderna också utanför det traditionella universitetsområdet kan om lärartjänster innebära att det uppkommer flera fall då den i huvudsak fakultetsbaserade inte är ändamålsenlig. Så fasta organisationen av tjänsteförslagsnämnder torde t. ex. särskilda nämnder kunna motiveras för tjänster och befordringsför undervisningsyrken. När ärenden inom delar av sektorn för utbildning sådana särskilda bör högskolestyrelsen kunna omständigheter föreligger vilkas så långt möjligt bör följa de inrätta nämnder, sammansättning som gäller för de fakultetsanknutna nämnderna. riktlinjer

Uänsteförslagsnämndens kompetensområde

Det kan diskuteras om inte tjänsteförslagsnämndernas uppdrag i den nya bör utvidgas till att omfatta även tillsättning av icke ordinarie organisationen Den faktiska skillnaden mellan en ordinarie och en icke ordinarie tjänster. är numera relativt liten för såväl verksamheten som den enskilde. tjänst

Åligganden, lön och sociala förmåner är desamma. I praktiken är ofta

för innehavaren av en icke ordinarie tjänst sådan att anställningstryggheten den överensstämmer med vad som gäller för ordinarie tjänst. Till detta kan mellan ordinarie och icke ordinarie tjänster läggas att proportionerna varierar mellan olika områden inom högskolan. Ordinarie ganska kraftigt tjänster inrättas inte på grunder som kan motivera skillnader i tillsättnings-

ordning. Likväl finner vi den nuvarande lämplig att vidmakthålla i uppdelningen av ett tillsättningsärende i en den nya organisationen. Handläggningen torde normalt kräva ett administrativt merarbete tjänsteförslagsnämnd med den ordning som i dag gäller för tillsättning av icke ordinarie jämfört tjänster. Starka skäl måste kunna anföras om den administrativa bördan på

de lokala organen skall ökas. En konsekvens av detta resonemang skulle vara att man i den nya inskränkte i tjänsteförslagsnämnd till de ordiorganisationen beredningen narie tjänster som enligt vårt förslag skall tillsättas av regeringen, nämligen professorerna. Vi finner det emellertid rimligt att även fråga om tillsättning av sådan tjänst som docent/biträdande professor som inrättas av regeringen beredas Dessa har bl. a. det skall av tjänsteförslagsnämnd. tjänster gemensamt med professurerna att de fungerar som medel för statsmakterna att i viss mån styra användningen av resurserna för forskning och utbildning inom högskolan. Även tillsättningen av tjänsterna som lärare i odontologiskt ämne som i vissa avseenden motsvarar de nuvarande universitetslektoraten bör beredas av tjänsteförslagsnämnd. Högskolestyrelsen bör dessutom ha möjlighet att hänskjuta komplicerade

och 143

Tillsättningsgrunder tillsättningsordning

eller kontroversiella ärenden om tillsättning av annat slag av tjänst till tjänsteförslagsnämnd för beredning.

En särskild situation kommer att uppstå inom de medicinska fakulteterna

genom den föreslagna organisationen vid undervisningssjukhusen. Med hänvisning till våra förslag rörande tillsättningsordning m. m. för tjänster som överläkare och biträdande överläkare i kap. 8 föreslår vi att det skall åligga tjänsteförslagsnämnden vid medicinsk fakultet att till sjukvårdshuvudmannen avge förslag i ärende om tillsättning av sådan tjänst. Vad som i det följande sägs om sammansättning av nämnderna vid tillsättning av docenttjänst bör äga motsvarande tillämpning. Fakultets- och sektionsnämnderna bereder f. n. ärenden om tillsättning av tjänster som docent/biträdande professor och forskarassistent. Det följer av vad som nyss anförts om tjänsteförslagsnämndernas kompetensområde att de nuvarande docenttjänsternas motsvarighet i den nya organisationen i viss utsträckning föreslås bli tillsatta under medverkan av tjänsteförslagsnämnd. Mot den bakgrunden förordar vi att fakultets/sektionsnämnden i den nya organisationen befrias från ansvar att handlägga ärenden om tillsättning av lärartjänster. Nämnderna får av ett annat skäl en nyckelroll i förhållande till tjänsteorganisationen. Beslut om val av befordringsgrund vid utlysning av tjänst som docent/biträdande professor förutsätter sålunda medverkan från fakultetsnämnden. Fördelningen av medel ur den rörliga forskningsresursen kommer som tidigare att ske på grundval föreslagits av förslag från fakultetsnämnden. Detsamma gäller tillsättningen av doktorandtjänster och - som f. n. är fallet - fördelning av utbildningsbidrag. institutionsstyrelsen, alternativt prefekten, bör liksom nu är fallet i första hand ansvara för beredningen av ärende om tillsättning av icke ordinarie tjänst som lärare. Detta beredningsansvar kommer således att omspänna alla tjänster utom de ordinarie och extra ordinarie tjänsterna som professor och av regeringen inrättade tjänster som docent. Vi vill här erinra om att högskolestyrelsen även skall kunna hänskjuta mera komplicerade tillsättningsärenden till tjänsteförslagsnämnd för kompletterande beredning. Vi föreslår att 0 tjänsteförslagsnämnd skall bereda ärenden om tillsättning av ordinarie tjänst som professor samt sådana tjänster som docent/biträdande professor som inrättats av regeringen, tjänster som överläkare och biträdande överläkare vid de statliga och de kommunala undervisningssjukhusen samt tjänster som lärare i odontologiskt ämne och tjänster som övertandläkare och biträdande övertandläkare 0 högskolestyrelsen skall kunna hänskjuta även andra tillsättningsärenden till nämnden 0 institutionsstyrelsen alternativt prefekten skall bereda övriga tillsättningsärenden.

Prövning av kompetens för biträdande professor och

högskolelektor

En principiell nyhet i vårt förslag till tjänsteorganisation utgör möjligheterna för docent och högskolelärare att inom tjänsten befordras till biträdande

och

144 Tillsättningsgrunder tillsättningsordning

professor resp. högskolelektor. Såsom tidigare påpekats torde den närmaste i dagens organisation utgöras av antagningen till oavlönad motsvarigheten docent. Befordran av docent till biträdande professor förutsätter en omsorgsfull prövning av den vetenskapliga eller den pedagogiska skickligheten. I dessa ärenden kommer visserligen inte ett antal sökande att prövas i konkurrens med varandra utan vederbörande organ kan inskränka sig till att I praktiken innebär pröva huruvida en sökande uppfyller behörighetskravet. som förutsätter om emellertid detta en grannlaga uppgift god kännedom relevanta Därtill krävs vetenskapliga och pedagogiska bedömningsgrunder. möjlighet att göra jämförelser mellan olika forsknings- och utbildningsomi standardkraven. De råden för att säkerställa en rimlig grad av enhetlighet

som kommer att uppstå är sålunda i princip likartade dem vid

problem Vi finner därför tjänsteförslagsnämnderna vara den tjänstetillsättningar. lämpligaste beredningsinstansen. Ärenden om befordran av högskolelärare till högskolelektor har delvis annan karaktär. Dels ingår dessa befordringsärenden som ett led i det som förordats för denna tjänstekategori och som kan befordringssystem komma att omfatta mer än två steg, dels är den ena befordringsgrunden sådan att någon närmare prövning inte torde erfordras. Vi avser här avläggandet av doktorsexamen. I syfte att inom denna tjånstekategori uppnå förordar vi dock att även befordran till enhetliga bedömningsgrunder sker efter av tjänsteförslagsnämnd. Det bör högskolelektor prövning emellertid betonas att prövningen av de sökande som begär befordran på bör kunna inskränkas till en formalitet i alla grund av avlagd doktorsexamen de fall där examen avser ämne som är identiskt med eller ligger nära det i vilket tjänsten är inrättad. Vi föreslår att

till biträdande 0 prövning av fråga om befordran professor resp. högskolelektor skall beredas av tjänsteförslagsnämnd.

Tjänsteförslagsnämndens sammansättning

Enligt vår bedömning ändras genom förslaget till ny tjänsteorganisation för nämndernas arbete i sådan riktning att en större förutsättningarna av sammansättningen är motiverad. Så enhetlighet i och en viss breddning kommer av tjänster som professor i framtiden att vara av t. ex. tillsättningen ännu större intresse ur utbildningens synvinkel än vad som nu är fallet. (Jfr kap. 4). Behovet av en mycket allsidig bedömning av de sökandes lämplighet av antalet fasta ledamöter vid beredningen av talar även för en ökning Önskemålet om såväl ärenden om tjänster som docent/biträdande professor. som breddning av nämndens motiverar en viss ökad enhetlighet kompetens fasta ledamöter som av de ledamöter som utses för ökning såväl av antalet varje ärende. Vi vill mot denna bakgrund föreslå följande sammansättning av tjänste-

förslagsnämnderna:

och

Tillsättniingsgrunder tillsättningsordning 145

Fig. 3

l. Tjänst som professor 2. Tjänst som docent vid enhet 3. Tjänst som docent vid enhet utan med fakultetskollegium fakultetskollegium

Fak/sektkollegiets dekanus ordf. in» Dekanus, ordf.-›Dekanus, ordf. nämnden

2 ledamöter utsedda av fak/sek-»Z ledamöter utsedda av fak/sek--›3 ledamöter utsedda av fak/sektionstionsnämnden tionsnämnden nämnden 2 ledamöter med oma-ol ledamöter med kunskap kunskap om 2 ledamöter med kunskap om grundgrundutbildnkrav, utsedda av hög- grundutbildn.krav. utsedda av högutbildn.krav, utsedda av högskoleskolestyrelsen skolestyrelsen styrelsen 3 ledamöter utsedda av fak/sek- Högst 3 ledamöter utsedda av hög- Högst 3 ledamöter utsedda av högtionsnämnden för varje ärende och skolestyr. för varje ärende och för- skolestyr. för varje ärende och förförtrogna med tjänstens ämne och trogna med tjänstens ämne och trogna med tjänstens ämne och verkverksamhetsområde i övrigt verksamhetsområde i övrigt samhetsområde i övrigt l studerande 4* l studerande 1 studerande 1 anställd 4-» l anställd l anställd . 4- = samma personer

Samtliga fasta ledamöter bör utses för tre år i sänder med undantag för studeranderepresentanten som bör utses för ett år.

Förslaget innebär att alla de fasta ledamöterna

blir de samma vid tillsättning av professorstjänster och tjänster som docent/biträdande professor samt i

befordringsärenden. Antalet ledamöter som utses för varje ärende blir oförändrat tre i fråga om professorstjänst. Vid tillsättning av tjänst som docent/biträdande professor får högskolestyrelsen möjlighet att utse en till tre ledamöter för ärende. varje Härigenom skapas förutsättningar att ge samtliga intressenter representation i nämnden, t. ex. i de fall då en viss tjänst är av betydelse för flera utbildningar med olikartad inriktning. En annan situation som kan kräva mer än en särskild ledamot är när en tjänst skall tillsättas för vilken såväl vetenskaplig kompetens som kvalificerad extern yrkeserfarenhet krävs. För s. k. befordringsärenden bör inte några särskilda ledamöter utses. Vi förutsätter att tjänsteförslagsnämndema skaffar som sig det beslutsunderlag krävs, t. ex. genom att anlita särskilda för av sakkunniga bedömning vetenskaplig produktion eller utvecklingsarbete i anslutning till utbildningen. Vid enheter utan fakultetsorganisation kan speciella problem uppstå, eftersom möjligheterna att rekrytera vetenskapligt väl kvalificerade fasta ledamöter är mer begränsade än vid de större enheterna. Särskilda sakkunniga kan i sådana fall vara en lämplig väg att garantera en grundlig beredning av ärendena. Vi föreslår att

tjänsteförslagsnämndens sammansättning breddas och görs mer enhet-

lig.

8 vid

Tjänsteorganisation

undervisningssjukhusen

8.1 Allmänt

Frågan om undervisningssjukhusens organisation och läkartjänster har varit Föremål för flera ingående utredningar. De forslag som har framförts har i regel syftat till att skapa särskilda läkarläranjänster för undervisning och forskning inom vilka medverkan i undervisning och forskning har getts en bestämd omfattning uttryckt i ett visst antal timmar. Ett av syftena med denna konstruktion har varit att skapa en garanti fören viss omfattning av undervisningen och forskningen. Genom denna garanti skulle sålunda undervisningens och forskningens resursbehov skyddas mot den allt mer expanderande sjukvårdens behov av läkararbetstid. Läkarutbildningens och den medicinska forskningens karaktär nödvändiggör å andra sidan ett nära funktionellt samband mellan utbildning, forskning och sjukvård. Detta är det grundläggande motivet for en långt driven organisatorisk integrering av de tre nyss nämnda funktionerna vid undervisningssjukhusen. Behovet av ett funktionellt samband vitsordas av alla i verksamheten engagerade. För att t. ex. en läkare skall kunna svara för en fullgod insats i utbildningen anses det nödvändigt med en fortlöpande kontakt med sjukvården och forskningen. På samma sätt har en klinisk forskare inte ansetts kunna bedriva en kvalitativt tillfredsställande forskning utan tillgång till bl. a. ett omfattande kliniskt sjukvårdsunderlag. Av remissvaren på läkartjänstutredningens (LTU:U) betänkande (SOU 1972:1) Läkartjänster vid undervisningssjukhus kan konstateras att det vid den tidpunkten rådde en allmän enighet om den av LTU:U framförda integrationsprincipen, nämligen att undervisningssjukhusens tre huvudsakliga funktioner-sjukvård, utbildning och forskning-så långt som möjligt bör integreras. Detta innebär att läkarna vid undervisningssjukhusen bör vara anställda med uppgift att medverka inom sjukhusets tre funktiosamtliga ner. Konstruktionen med speciella läkarlärartjänster kunde enligt LTU:U vara svår att förena med önskemålet om en långt driven integration av undervisningssjukhusens funktioner. LTU:U ansåg att det finns så stora vinster att göra med en långt driven integrering att de speciella läkarlärartjänsterna vid de kommunala undervisningssjukhusen borde omvandlas till Iäkarrjänsler. Vidare föreslog LTU:U att den undervisningsskyldighet, i ett uttryckt

vid SOU l98tlz3

148 Uänsteorganisation undervisningssjukhusen

bestämt antal timmar, som är knuten till läkartjänsterna vid de statliga undervisningssjukhusen, skulle utmönstras ur forfattningarna. Istället borde - enligt LTU:U - en generell regel införas om att alla läkare skulle ha skyldighet att undervisa och forratta med fullgjord vidareutbildning examination av läkarstuderande. for ett system med en långt driven integration av En förutsättning sjukvård, undervisning och forskning var enligt LTU:U en gemensam där berörda huvudmän for såväl sjukvård som utbildledningsorganisation var representerade, bl. a. för att tillförsäkra de tre ning och forskning funktionerna en rimlig omfattning. Trots den tidigare berörda enigheten i remissopinionen i själva principfrågan har LTU:Us forslag inte kunnat genomföras. Bl. a. visade sig utredningens forslag om en gemensam ledningsorganisation for de tre funktionerna vara omöjligt att förverkliga, främst av kommunalrättsliga skäl.

8.2 för lärartjänstutredningens förslag Utgångspunkter

Vi skall kortfattat redovisa av grundläggande betydelse för några faktorer rörande och i våra överväganden undervisningssjukhusens organisation samband därmed peka på de problem som måste lösas för att en integrerad organisation skall kunna förverkligas.

Huvudmannaskapet

Läkarutbildningen och den medicinska forskningen vid undervisningssjukhusen bedrivs med staten som huvudman. Samtliga aktuella sjukhus med undantag för karolinska sjukhuset (KS) och akademiska sjukhuset (AS) är kommunala. Detta faktums betydelse understryks ytterligare av de relativt planerna på en kommunalisering av KS och AS. långt avancerade Den kommunala sjukvårdshuvudmannen har inte något primärt ansvar för utbildningen och forskningen. Det engagemang man har bygger dels på ett avtalsmässigt förhållande till staten - genom läkarutbildningsavtalen (LUA) - dels på ett intresse som huvudsaklig avnämare såväl av de läkarutbildade som av den kliniska resultat. Faktum kvarstår dock att forskningens främsta intresse i sammanhanget rimligen måste sjukvårdshuvudmannens vara knutet till sjukvårdsproduktionen. De olika verksamhetsgrenarnas inbördes samband gör det ofta svårt att strikt avgränsa dem sinsemellan. Det delade huvudmannaskapet ger därmed ofta upphov till en dragkamp om begränsade resurser. Redan sjukvårdens karaktär för såväl klinikledning som den enskilde läkaren leder tvingande ofta till konflikter mellan de tre verksamhetsgrenarnas anspråk på resurser, främst då i fråga om läkarnas arbetstid. En första utgångspunkt för vårt arbete har varit att undervisningssjukhusens organisation även för framtiden måste bygga på kommunalt huvudmanoch statligt dito för läkarutbildning och forskning. En naskap för sjukvården integrering av organisationen måste ske på ett sådant sätt att varje huvudman garanteras inflytande över användningen av de resurser som avsätts för resp. och att dessa resurser blir så klart definierade som verksamhetsgren

Tjänsteorganisation vzid undervisningssjukhusen 149

möjligt. svårigheterna i det sammanhanget är emellertid betydande och beror just på det ovan berörda sambandet mellan verksamhetsgrenarna. [det praktiska arbetet är det i många fall knappast möjligt att hänföra en viss arbetsinsats till enbart en av de nämnda funktionerna. Av bl. a. det skälet måste ofta beräkningar av resursåtgång göras schablonmässigt.

Resurser och

för utbildning forskning

Resurssituationen vid undervisningssjukhusen karakteriseras av en viss brist på balans mellan och behov. tillgång 1963 års klinikutredtting gjorde detaljerade beräkningar av det samlade resursbehovet för undervisningssjukhusen. Utgångspunkten var att det samlade behovet av arbetsinsatser inom de tre verksamhetsgrenarna skulle tillgodoses inom ramen för läkartjänster vid sjukhusen. Något resurstillskott av den omfattning som krävdes för att utredningens skulle beräkningar avspeglas i den faktiska organisationen har inte kommit till stånd. Detta sammanhänger dels med kostnaderna för ett sådant tillskott, dels med bristen på kompetenta läkare i landet som helhet. För att tillgodose det samlade kravet på arbetsinsatser vid undervisningssjukhusen utöver vad som kan erhållas inom ramen för de inrättade tjänsterna tas s. k. särskild arbetstid ut av läkarna. Vidare förekommer i fråga om utbildning av olika slag timarvoderad undervisning. Volymen timarvoderad undervisning är i en del fall mycket betydande. Vid de statliga undervisningssjukhusen har alla läkare över en viss nivå en

preciserad undervisningsskyldighet (avsnitt 8.5.1). Trots detta förekommer

av skäl som närmare berörs i det följande även timarvoderad undervisning. Vid de kommunala undervisningssjukhusen är i regel huvuddelen av undervisningsvolymen bunden i särskilda lärartjänster som disponeras av utbildningshuvudmannen, men här har den timarvoderade undervisningen relativt sett en betydligt större omfattning. De särskilda lärartjänsterna professorstjänsterna och som klinisk lärare samt tjänsterna i någon utsträckning tjänsterna som klinisk amanuens - fungerar bl. a. som ett medel för staten att garantera en viss omfattning av utbildnings- och forskningsresurserna vid de kommunala sjukhusen och styra deras användning. En integrerad organisation som innebär att den timarvoderade undervisningen minskar i omfattning förutsätter bl. a. att undervisningssjukhusen tillförs ytterligare resurser i form av läkartjänster. Vi återkommer till denna fråga i det följande.

Grundläggande krav på organisationen

Allmänt sett är det önskvärt med en organisation som ger betydande möjligheter till rörlighet i resursanvändningen. En ändamålsenlig organisation av undervisningssjukhusen innebär bl. a. att det skall vara möjligt att smidigt anpassa läkarens arbetsinsatser inom sjukvården, utbildningen och forskningen allteftersom behoven skiftar. Den bör främja ett effektivt resursutnyttjande genom att t. ex. möjliggöra programbudgetering för den samlade verksamheten vid en klinik. De allmänna övervägandena i kapitel 4

vid

150 Tjänsteorganisation undervisningssjukhusen

rörande nackdelarna med en central reglering av olika arbetsinsatsers volym inom ramen för en tjänst är i hög grad aktuella även på detta område. Detta oss fram vid här berörda leder till att även läkartjänsteorganisationen av innehållet i tjänsterna lätt sjukhus bör vara uppbyggd så att en förändring kan göras. Ett sätt att främja den medicinska forskningen är att den enskilde läkaren för begränsad tid ges utrymme i tjänsten för en kraftsamling på detta område. Detta pekar på att innehållet i tjänsterna måste kunna ändras på ett smidigt sätt. Önskvärdheten härav skall dock balanseras mot nödvändigheten av att kontrollen över forskningsresurserna i största möjliga utsträckning ligger inom Det är vidare av största vikt att stimulera och stärka högskolan. sambandet mellan de kliniska och prekliniska ämnena. Även ur utbildningens synvinkel är organisationsförändringar av här antytt slag önskvärda. Vi drar denna slutsats bl. a. av förhållandet att utbildningsinnehållet är så komplext och subspecialiseringen så långt driven att ett fåtal inte kan täcka i ett större ämne. Den läkare undervisningsbehovet timarvoderade undervisningens stora omfattning är bl. a. betingad av detta förhållande. inom en specialitet kan dessutom gå så fort att Utvecklingen resurser bundna i fasta lärartjänster inte kan nyttjas fullt ut. stark lednings- och planeringsfunktion är En stabil och resursmässigt I betänkandets har vi bl. a. diskuterat vilka faktorer som väsentlig. inledning kvalitet. Det är motiverat att även här framhålla att bestämmer utbildningens sådana funktioner inom utbildningsverksamheten som pedagogisk planering av olika delar av en utbildning och läromedelsoch utveckling, samordning bör framställning i många fall bör ges hög prioritet. Tjänsteorganisationen av både innehåll och arbetsformer i utbildningsåledes främja utvecklingen en.

8.3 Utredningsarbetets mål

som kan Våra förslag i det följande syftar till att utforma ett principförslag de i det föregående diskuterade anspråken. För att detta förslag tillgodose och skall kunna omsättas i praktiken krävs en kompletterande beredning mellan berörda parter. Under denna fas bör de närmare förhandlingar villkoren och tidplanen för avvecklingen av den nuvarande organisationen fastställas. Som ett led i detta arbete bör utföras de för ett genomförande av förslaget nödvändiga beräkningarna av behövliga resurstillskott och avvägningar mellan olika former av sådana tillskott. I betydande utsträckning liksom fördelningen av kostnaderna, bli föremål måste dessa avvägningar, mellan staten, sjukvårdshuvudmännen och berörd facklig för förhandlingar av LUA måste organisation. Våra förslag innebär vidare att konstruktionen förändras. Avtalens utformning måste naturligtvis slutligen avgöras genom förhandlingar mellan staten och sjukvårdshuvudmännen.

Tjänsteorganisation vid 151

undervisningssjukhusen

8.4 De allmänna

arbetsorganisatoriska principernas tillämpning vid kliniska institutioner

Vi erinrar om de i kapitel 3 redovisade övervägandena rörande utbildningsoch forskningsverksamhetens karaktär inom högskolan. Vi hänvisar vidare till förslagen i kapitel 6 om principiell utformning av arbetsorganisationen inom högskolan. Den avgörande skillnaden mellan en klinisk institution och t. ex. en preklinisk institution eller annan arbetsenhet inom högskolan är förekomsten av sjukvårdsverksamhet i anslutning till den förstnämnda institutionen. Sjukvården ställer speciella krav på arbetsorganisationen och ledningen vid en klinisk institution. De fördelar i form av flexibilitet och frihet i resursutnyttjandet som de av oss förordade generella arbetsorganisatoriska principerna medför överensstämmer i stort sett med motiven för och fördelarna med en integration av funktionerna sjukvård, utbildning och forskning vid undervisningssjukhuset. Verksamheten vid de kliniska institutionerna bedrivs redan i dag delvis efter dessa principer. Däremot innebär förekomsten av sjukvård och denna verksamhets ofta tvingande karaktär att speciella konstruktioner måste tillgripas för att garantera omfattningen av de tre funktionerna i enlighet med fastställda avtal.

8.5 Nuvarande vid

läkartjänsteorganisation undervisningssjukhusen

8.5.1 Allmänt Enligt kungörelsen om kommunala undervisningssjukhus l8§ är varje läkare som är anställd vid kommunalt undervisningssjukhus skyldig att biträda vid handledning av läkarstuderande.

Överläkare, biträdande överläkare och avdelningsläkare vid sådant

sjukhus är dessutom, i den mån sjukvårdsstyrelsen medger det, skyldig att mottaga uppdrag att meddela undervisning eller examination. Även vid de statliga undervisningssjukhusen gäller att alla läkare är skyldiga att biträda vid handledningen av läkarstuderande. Dessutom har läkare med fullgjord vidareutbildning vid sådant undervisningssjukhus en undervisningsskyldighet som är fastställd till ett bestämt antal timmar per läsår.

8.5.1.1 Tjänsteorganisation vid kommunala undervisningssjukhus

som överläkare

Tjänst professor, tillika

För tjänst som professor i kliniskt ämne gäller samma regler som för övriga tjänster som professor inom högskolan med avseende på åligganden. tillsättningsordning m. m. Härtill kommer emellertid att tjänsten är förenad med en kommunalt reglerad tjänst som överläkare.

152 vid

Tjänsteorganisation undervisningssjukhusen

Tjänst som klinisk lärare som klinisk lärare vid de kommunala undervisningssjukhusen är Tjänst förenad med tjänst som biträdande överläkare. I några enskilda fall har förening med tjänst som överläkare medgivits. Med tjänst som klinisk lärare är förenad en undervisningsskyldighet på 65 timmar per läsår samt ytterligare 65 timmar Behörighetskrav för dessa tjänster är per läsår mot arvode. docentkompetens och klinisk skicklighet. Innehavare av tjänst som klinisk lärare är skyldig att följa den vetenskapliga utvecklingen i ämnet.

Tjänst som klinisk amanuens som klinisk amanuens är avsedda för handledning av läkarstu- Tjänsterna

derande, för kursledning och kursadministration samt för sjukvård. Ãlig-

är inte närmare specificerade. Som ersättning för den vårdinsats gandena som de kliniska amanuenserna bestrider sjukvårdshuvudmännen en fullgör tredjedel av de totala kostnaderna för varje tjänst till staten. Behörighetskrav för tjänst är avlagd läkarexamen. Förordnande som klinisk amanuens meddelas vanligen för en tid upp till tre år i sänder, dock sammanlagt för högst sju är.

8.5.1.2 Tjänsteorganisation vid statliga undervisningssjukhus

Tjänst som professor, tillika överläkare

Jfr ovan. Tjänsten som överläkare är dock statligt reglerad.

Tjänst som överläkare Innehavare av tjänst som överläkare vid de statliga undervisningssjukhusen är skyldig att undervisa studerande på läkarlinjen. undervisningen i form av föreläsningar skall den omfatta högst Fullgöres 25 timmar som överläkare vid en klinik eller per läsår. Finns flera tjänster avdelning omfattar undervisningsskyldigheten högst 65 timmar per läsår för sådan överläkare som företräder viss specialiserad verksamhet. Utöver denna är överläkare även skyldig att undervisningsskyldighet handleda studerande på läkar- och sjuksköterskelinjerna (vid karolinska sjukhuset även sjukgymnastlinjen).

Tjänst som biträdande överläkare Innehavare av tjänst som biträdande överläkare är skyldig att undervisa studerande på läkarlinjen. Fullgöres undervisningen i form av föreläsningar omfattar den högst 65 timmar per läsår. Utöver denna undervisningsskyldighet är biträdande överläkare skyldig att handleda studerande på läkar- och sjuksköterskelinjerna (vid karolinska sjukhuset även sjukgymnastlinjen).

Uänsteorganisatiorz v id undervisningssjukhuseiz 153

Tjänst som avdelningsläkare

För innehavare av tjänst som avdelningsläkare gäller samma regleri fråga om undervisnings- och handledningsskyldighet som för innehavare av tjänst som biträdande överläkare.

8.6 till

Förslag ny läkartjänsteorganisation vid undervisningssjukhusen

Integration av sjukvård och forskning

En klinisk institution kan beskrivas som en tjänsteproducerande enhet där kvaliteten på produktionen sjukvård. utbildning och forskning - bl. a. förutsätter att de som svarar för produktionen har möjlighet att medverka i enhetens samtliga funktioner. Att ha skilda organisationer för verksamheten vid enheten kan leda till försämrad kvalitet på samtliga de tjänster som enheten producerar. Däremot krävs det. som vi tidigare har konstaterat. vissa kontrollmekanismer som garanterar resurser för alla tre funktionerna, bl. a. på grund av att efterfrågan på enhetens produktion eller tjänster varierar. . De faktorer som i dag främst försvårar förutsättningarna för en långt driven integrering är enligt vår mening:

1. att ledningen för de olika funktionerna är delad 2. systemet med speciella tjänster för de olika funktionerna 3. de detaljerade bestämmelser som gäller för skyldigheten att medverka i

undervisningen 4. svårigheterna både centralt och lokalt att fastställa av omfattningen utbildningen, forskningen och sjukvården.

När det gäller ansvaret för och ledningen av de olika funktionerna utgår vi

som tidigare anförts från gällande kompetensfördelning på detta område.

dvs. att sjukvårdshuvudmännen ansvarar (landstingen) för sjukvården och att högskoleenheterna (staten) anvarar för utbildningen och forskningen. En utökad integration mellan sjukvård, utbildning och forskning kräver ett utökat samarbete och en förbättrad samordning även på ledningsnivå. Hur detta kan ske anges i det följande under avsnitt 8.6.2. I nuvarande organisation ofta att fastställa uppstår svårigheter och garantera omfattningen av forskningsverksamheten vid de kliniska institutionerna. Detta beror sannolikt till en del på denna verksamhets karaktär och det vanskliga i att i en del fall dra gränsen mellan forskning och kliniskt utvecklingsarbete. Huvudskälet torde dock vara att det för huvuddelen av resurserna för den kliniska forskningen saknas ett fördelnings- och priorite- Denna ringssystem. fråga har vi för övriga fakulteters del ägnat stor uppmärksamhet i kapitel 4 och därvid föreslagit förbättringar i nuvarande ordning. Inom de medicinska fakulteterna saknar högskolan för närvarande motsvarande instrument för en mycket stor del av resurserna för den kliniska forskningen, eftersom dessa tillhandahålls inom ramen för läkarutbildningsavtalen. Dessa avtals konstruktion medger f. n. inte någon styrning av ifrågavarande slag från högskolans sida.

vid

154 Uânsteorganisation undervisningssjukhusen

Organisationen vid såväl de kommunala som de statliga undervisningsav funktionerna och sjukhusen försvårar en integration sjukvård, utbildning i läkare med i huvudsak forskning dels genom kategoriuppdelningen sjukvårdande uppgifter och läkare med både sjukvårdande och utbildningsuppgifter, dels genom den för vissa tjänster preciserade undervisningsskyldigheten. Vid de statliga undervisningssjukhusen måste timarvoderad undervisning trots att samtliga överläkare, bitr. överläkare och avdelningsläkare tillgripas har en fastställd undervisningsskyldighet. Ett skäl till detta torde vara att den inte stämmer med utbildningens faktiska till varje tjänst knutna skyldigheten av den timarvoderade vid de behov. Den stora omfattningen undervisningen kommunala visar, som tidigare framhållits, att det undervisningssjukhusen är nödvändigt att för främst utbildningen ta i anspråk även andra läkare i överordnad ställning än dem som har särskilda lärartjänster. Även ledningsuppgifter - t. ex. uppdrag som prefekt - lägges i viss utsträckning på innehavare av tjänster som överläkare eller bitr. överläkare. vid de kommunala undervisningssjukhusen är även i andra Organisationen avseenden mindre ändamålsenlig. Främst gäller detta tjänsterna som klinisk amanuens. och forskningens denna Ur utbildningens synvinkel uppvisar tjänstetyp både fördelar och nackdelar. Dess främsta fördel ligger i att den kan fungera som en relativt fri resurs i ett i övrigt mycket strikt reglerat med tidsbegränsade förordnanden och speciella utbildsystem av tjänster Kombinationen lågt ningssyften och tjänster med tillsvidareförordnanden. förordnande och relativt ospecificerade behörighetskrav, tidsbegränsat âligganden kan under gynnsamma betingelser ge bl. a. klinikledningen fördelar i form av rörelsefrihet vid resursernas användning. l huvudsak dessa tjänster som plattformar för forskningsintresserade begagnas läkare. Bilden av de kliniska amanuenserna uppvisar emellertid även drag som är tveksamma ur högskolans synvinkel. Från studerandehåll har sålunda länge medverkar i hävdats att de kliniska amanuenserna i mycket liten utsträckning läkarutbildningen. Vi har vidare kunnat konstatera en mycket hög omsättning av innehavare på dessa tjänster. Undersökningar på ett par högskoleenheter visar, att den ordinarie innehavaren uppehåller tjänsten i genomsnitt två till tre månader per år. Detta är otillfredsställande ur utbildningens

synvinkel. som klinisk amanuens är mycket kostnadskrävande för Tjänsterna vida utbildningshuvudmannen dels på grund av att de faktiska kostnaderna de beräknade, dels eftersom tjänsteinnehavarnas arbetsinsats överstiger inom utbildning och forskning proportionsvis är mycket lägre än utbildningshuvudmannens andel i kostnaderna för tjänsten. De här berörda problemen med tjänsterna som klinisk amanuens ger i sig motiv för genomgripande förändringar. Under utredningsarbetets gång har vi ifrågasatt om inte nödvändiga förändringar kan göras inom ramen för ett tjänsterna som klinisk amanuens. Vi har tidigare system där man bibehåller redovisat de grundläggande skälen för en integrerad tjänsteorganisation. Beträffande de nu diskuterade är det med de allmänna problemen utgångspunkter som gäller för utredningsarbetet naturligt att överväga om inte de medel som nu är bundna i de kliniska amanuenstjänsterna bäst kan

vid 155

Tjänsteorganisation undervisningssjukhusen

utnyttjas inom utbildningen och forskningen utan sådana tjänsteorganisatoriska bindningar. Tjänsterna som klinisk amanuens utgör ett exempel som på de problem uppstått vid resursfördelningen mellan de tre verksamhetsgrenarna i den

nuvarande 0G*

organisationen. Förändringen av organisationen bör göras på ett sådant sätt att anvåndningsområdet för de resurser som ligger i tjänsterna definieras klarare och inom vissa ramar vidgas. Genom den ordning vi föreslår i det följande de formella undanröjs hindren för klinikledningen att organisera klinikens totala verksamhet så att fördelningen av klinikens samtliga läkare på funktionerna utbildsjukvård, ning och forskning blir optimal. Vi framlägger i avsnitt 8.9 förslag till hur klinikernas med avseende på läkarutbildning åtaganden och forskning skall fastställas. Det skall framhållas att denna frihet i fördelningen av arbetsuppgifterna på kliniken som följer av våra förslag inte bör utnyttjas så att t. ex. undervisningsuppgifterna schablonmässigt fördelas jämnt över samtliga läkare vid kliniken. Vederbörligt hänsyn måste tas till den enskilde läkarens kompetens och fallenhet för denna typ av arbete. Omfattningen av medverkan i de tre funktionerna kan således komma att variera från fall till fall. Varje läkares individuella förmåga kan bättre utnyttjas i ett system av detta slag. Dessutom kan speciella behov bättre tillgodoses. En läkare som t. ex. befinner sig i ett intensivt forskningsskede kan under den aktuella friställas perioden från undervisning och mera koncentrerat ägna sig åt forskningen under det att övriga läkare påtar sig en större undervisningsbörda, osv. I syfte att bl. a. förbättra förutsättningarna för ur utbildningens synpunkt sett bästa möjliga arbetsfördelning kommer vi i det följande även att föreslå en förstärkning av klinikernas ledningsorganisation på detta område.

8.6.2 Läkartjänster och för sjukvård, utbildning forskning

Våra förslag syftar sammanfattningsvis till att tillgodose bl. a. följande behov:

1. kvalitet och kontinuitet inom utbildningen 2. pedagogisk utveckling 3. bättre förutsättningar att dimensionera den medicinska forskningen 4. bättre förutsättningar för en integrering mellan olika vårdyrkesutbildningar 5. större utrymme för professorernas medverkan i forskning/f0rskarutbildning 6. förbättrade möjligheter att integrera utbildningen i primärvård inom den grundläggande läkarutbildningen. Vi föreslår som generell regel att alla läkare vid undervisningssjukhusen skall medverka i funktionerna sjukvård. och Denna utbildning forskning. medverkan bör dock inte ges en för varje tjänst på förhand fastställd omfattning utan bör i stället preciseras för varje klinik (avsnitt 8.9). Detta innebär att läkartjänsteorganisationen för utbildning och forskning vid undervisningssjukhusen bör bestå av - förutom professorer. tillika överläkare - innehavarna av tjänster som överläkare. bitr. överläkare och

156 vid

Tjänsteorganisation undervisningssjukhusen

Genom en sådan ordning blir nu nämnda läkare även avdelningsläkare. Vi berör i det följande de närmare konsekvenserna av lärare i högskolan. detta med avseende på tillsättningsordning m. m. Tjänsterna som professor kvarstår oförändrade med avseende på sjukvärdsansknytning. De förändringar för denna tjänstekategori som följer av våra förslag framgår av kapitel 4. Vi föreslår att

0 läkartjänsteorganisationen för utbildning och forskning vid såväl statliga som kommunala skall bestå av tjänster som undervisningssjukhus tillika överläkare, samt tjänster som överläkare. biträdande professor, överläkare och avdelningsläkare 0 samtliga innehavare av nämnda läkartjänster skall vara lärare i högskolan.

8.6.3 i kliniskt ämne

Tjänst som forskare

Vi föreslår vidare att det inom medicinsk fakultet skall kunna inrättas som forskare i kliniskt ämne. Syftet med denna tjänstekategori är i tjänster första hand dels att skapa möjligheter för högskolan att till sig knyta yngre, läkare, dels att ge dessa läkare möjlighet till forskningsintresserade koncentrerade forskningsinsatser under längre tid. till denna tjänst bör krävas avlagd läkarexamen. Förord- För behörighet nande på tjänsten bör kunna ges för sammanlagt högst tolv år. Förordnandetidens längd bör bl. a. vara beroende av den sökandes sammanlagda vid ansökningstillfället. För den som avlagt doktorsexamen vid kompetens tillträdet av tjänsten bör högst sex år komma i fråga. Tjänstens forskningspolitiska syfte motiverar att förordnandetiden regleras genom författningsföreskrift. Avsikten med tjänstekonstruktionen är att möjliggöra tillsättning av tjänsten på den nivå som bedöms som lämplig ur verksamhetens Vid av en viss tjänst bör anges vilken synvinkel. ledigförklarandet som är önskvärd. Tjänsten bör tillsättas av högskolestyrelkompetensnivå sen.

Äliggandena bör som framgår av det nyss anförda primärt avse forskning, i

innehavare bör emellertid även en del fall egen forskarutbildning. Tjänstens kunna åläggas att medverka i utbildningsverksamheten. Med hänsyn till tjänst förutsätter vi dock att denna medverkan syftet med denna speciella normalt blir av mycket måttlig omfattning. Tjänst som forskare bör inrättas av högskolestyrelsen efter förslag från fakultetsnämnden. Underlag för tjänst av detta slag skapas bl. a. genom de medel som tillföres fakultetsanslaget vid omvandlingen av tjänsterna som klinisk amanuens En grundläggande förutsättning för att (se avsnitt 8.6.4). som forskare i kliniskt ämne skall få inrättas bör vara att en tjänst innehavaren till sjukvården på vederbörande kl.nik. garanteras anknytning För närvarande ett system med kontraktsanställning för t. ex. e. 0. tillämpas docenter vid medicinsk fakultet. Det innebär att innehavaren av en sidan som läkare med en tjänstgörirg 10 tjänst anställs av sjukvårdshuvudmannen eller 15 veckotimmar. Motsvarande bör tillämpas för innehavaren ax här avsedd tjänst.

vid

Uänsteorganisation undervisningssjukhuserz 157

Vi vill i det här sammanhanget även erinra om våra förslag i kap. 4 till tjänster som forskningsassistent och amanuens. Dessa tidsbegränsade har konstruerats tjänster med hänsyn tagen bl. a. till de specifika förhållandena vid de medicinska fakulteterna. Även till förslaget studiestöd i forskarutbildningen (kap. 10) har utformats så att det ger möjlighet att täcka såväl de prekliniska som i viss utsträckning de kliniska ämnenas behov i dessa avseenden. Vi föreslår att

0 tidsbegränsade tjänster som forskare i kliniskt ämne med nivådifferentierade behörighetskrav skall kunna inrättas inom högskolan.

8.6.4 Avvecklingen av den nuvarande tjänsteorganisationen vid

de kommunala

undervisningssjukhusen

Formerna för avvecklingen av nuvarande organisation har stor betydelse för den nya organisationens utformning i fortvarighetstillståndet. Vi tar därför för överskådlighetens skull upp vissa frågor rörande denna avveckling redan här. De statligt reglerade tjänsterna som klinisk lärare och klinisk amanuens är, som vi framhöll i avsnitt 8.2.1, resurser för utbildning och forskning. När dessa tjänster avvecklas som ett led i skapandet av en integrerad organisation, måste det ske på ett sätt som säkerställer att motsvarande resurser i framtiden står till högskolan förfogande. även om det sker utan formella bindningar till vissa tjänster.

Omvandling av tjänster som klinisk lärare

Vi förordar att som klinisk lärare tjänsterna normalt omvandlas till läkartjänster på den nivå som i varje enskilt fall anses lämplig, dvs. till tjänster som överläkare eller bitr. överläkare. Vid

organisationsförändringen bör beaktas att dessa tjänster är en resurs

inte bara för utbildningen utan i viss utsträckning även för forskningen. Innehavarna av tjänster som klinisk lärare bedriver nämligen i jämförelsevis stor utsträckning forskning. De är för övrigt ålagda att följa den vetenskapliga utvecklingen i sitt ämne. Vi har i det föregående argumenterat för att tjänsteorganisationens skall stimulera utformning den enskilde läraren till insatser för främjandet av utvecklingen inom utbildning och forskning. En översiktlig bedömning mot den bakgrunden ger vid handen att det i de största kliniska ämnena - t. ex. kirurgi, medicin och pediatrik - kan vara motiverat att omvandla vissa lärartjänster till tjänster som professor för att därigenom förbättra befordringsmöjligheterna och ytterligare stärka anknytningen till högskolan. Vi föreslår att 0 tjänsterna som klinisk lärare omvandlas till tjänster som överläkare eller biträdande överläkare 0 vissa tjänster som klinisk lärare omvandlas till tjänster som professor.

158 Tjänsteorganisation vid undervisningssjukhusen

av tjänster som klinisk amanuens

Avveckling

De kliniska bör dras in och till den del som de för amanuenstjänsterna närvarande finansieras av staten omvandlas till en resurs till resp. högskoleenhets Att döma av tillgängligt material utnyttjas dessa förfogande. i forskning än i utbildning. Lokala variationer av tjänster i större utsträckning kan dock förekomma. När omvandlingen av betydelse i sammanhanget sker är det därför att det inte görs så att den tjänsterna väsentligt blir lidande. Resurserna bör sålunda ställas till grundläggande utbildningen förfogande i den utsträckning som bedöms forskningens resp. utbildningens som rimlig vid omvandlingstillfället. bör användas för att dels Den resurs som ställs till forskningens förfogande vid de kliniska institutionerskapa säkra, profilerade forskningsmöjligheter na med att vid behov omdisponera resurserna, dels stärka möjligheter kliniska ämnen. av dessa sambandet mellan och prekliniska Omvandlingen kärnan i de medicinska fakulteternas motsvarighet till tjänster ger därmed som vi för övriga fakulteter föreslagit i kapitel den rörliga forskningsresurs 5. Denna resurs bör kunna användas främst för följande ändamål:

som forskare i kliniskt ämne, 1. tidsbegränsade tjänster från av särskild forskningstid för läkare 2. ”köp” sjukvårdshuvudmannen med tjänst vid undervisningssjukhuset för att därigenom t. ex. möjliggöra en koncentrerad forskningsinsats under begränsad tid. av kontakten mellan och klinisk forskning genom 3. förstärkning preklinisk för en läkare att forska vid en preklinisk att t. ex. göra det möjligt institution. Lärare vid en preklinisk institution bör likaså kunna repliera resurs för att få tid för forskning vid en klinisk institution. på denna

V ... föreslår att

dras in och till den del de finansieras av 0 tjänsterna som klinisk amanuens staten omvandlas till resurser för klinisk utbildning och forskning till resp.

högskoleenhets förfogande.

av tjänster som docent och forskarassistent

Avveckling

l våra överväganden rörande tjänsteorganisationen för den statliga högskolan har vi redovisat skälen för ett avskaffande av de båda nuvarande

tjänstekategorierna docent och forskarassistent. ämnena vid medicinsk fakultet finns det emellertid såväl För de kliniska som sjukvårdspolitiska skäl för att bibehålla en tjänst forskningspolitiska för som tillsätts med förordnande för begränsad tid, avsedd huvudsakligen som forskare i kliniskt forskning. Den i det föregående föreslagna tjänsten ämne är med avseende på behörighetsföreskrifter. tillsättningsordning. konstruerad för att tillgodose de anställningsform och innehåll i tjänsten medicinska fakulteternas särskilda behov härvidlag. De nuvarande som docent och forskarassistent i kliniska ämnen tjänsterna även för medicinsk fakultet. kan mot den bakgrunden utgå ur organisationen De medel för forskning som är bundna i dessa tjänster bör på samma sätt som

Uänsteorganisation vid undervisningssjukhusen 159

förordatsi fråga om avvecklingen av tjänsterna som klinisk amanuens ingå i den rörliga resursen för forskning. De kan därigenom bl. a. utnyttjas för tjänster som forskare i kliniskt ämne.

8.6.5 Timarvoderad

undervisning

För den grundläggande läkarutbildningen är den tillgång på lärartimmar som ryms inom ramen för den formella undervisningsskyldigheten för befintliga läkar/lärartjänster vid undervisningssjukhusen inte tillräcklig för att tillgodose grundutbildningens behov i de kliniska ämnena. För en icke oväsentlig del av verksamheten med föreläsningar. seminarieövningar. konferenser etc. i dessa ämnen svarar läkare mot särskild ersättning. I vissa fall rör det sig om läkarlärare som åtar sig undervisning utöver den skyldighet som följer av den tjänst de innehar. Det förekommer även att timarvoderad undervisning måste tillgripas utan att den till tjänsten knutna undervisningskapaciteten har kunnat utnyttjas till fullo. I andra fall utnyttjas läkare från undervisningssjukhuset, vilka inte har någon preciserad undervisningsskyldighet. Slutligen används även medel som står till förfogande för timarvoderad undervisning för att till grundutbildningen knyta läkare från andra sjukhus eller från verksamhetsområden som inte finns representerade vid undervisningssjukhuset i fråga. En genomgång av den timarvoderade undervisningens i omfattning Göteborg och Lund visar att denna faller inom intervallet 100-250 timmar per läsår för en övervägande andel av klinikerna. Endast 3-4 kliniker kommer upp till intervallet 500-800 timmar per läsår. Det är givetvis varken eller ens önskvärt att ta bort möjligt all timarvoderad undervisning. Det är inte möjligt eftersom det skulle kräva ett stort antal nya läkartjänster vid undervisningssjukhusen. Genom att antalet läkare med är begränsat går det inte att tillföra undervisningsfullgjord vidareutbildning sjukhusen ett stort antal läkartjänster utan att detta allvarligt inverkar på intentionerna bakom

läkarfördelningsprogrammet.

Det är inte önskvärt, eftersom därmed möjlighet inte längre skulle föreligga att utnyttja särskilda specialister från andra sjukhus eller från verksamhetsområden som inte finns representerade vid kliniken. Sålunda är det t. ex. vanligt att man under psykiatrikurserna med hjälp av medel för timarvoderad undervisning utnyttjar psykologer i undervisningen. Däremot torde det vara önskvärt både från sjukvårdens och utbildningens synpunkt att den timarvoderade reduceras och inkluderas i undervisningen klinikernas fasta resurser. Härigenom förbättras för förutsättningarna utbildningsplaneringen, arbetsbelastningen på de olika läkarna kan bli jämnare och planeringen för den tillgängliga läkarpersonalens samlade arbetsinsats kan göras effektivare. Reduceringen av den timarvoderade undervisningen bör förverkligas främst genom att ytterligare läkartjänster inrättas. Vi föreslår att

O den timarvoderade i huvudsak innefattas undervisningen i klinikernas fasta resurser.

vid

160 Uänsteorganisation undervisningssjukhusen

8.6.6 Läkarnas medverkan i de kortare vârdyrkesutbildningarna

Vi behandlar läkarnas medverkan i de kortare vårdyrkesutbildningarna i för kommunal högskoleutbildning. Våra överkap. ll Tjänsteorganisation i det sammanhanget leder fram till slutsatsen att även dessa väganden

utbildningar bör ingå i de uppgifter som klinikerna har skyldighet att utföra

för enskilda och inte som i dag bedrivas i form av timarvoderade uppdrag läkare. Således bör den skyldighet att medverka i högskolans utbildningsverksamhet som vi föreslagit tidigare även gälla de kortare vårdyrkesutbildningarna med statligt eller kommunalt huvudmannaskap inom högskolan. Genom denna åtgärd förbättras väsentligen de organisatoriska förutsättningarna för dessa utbildningar. Därtill främjas även den av många intressenter starkt förordade integrationen av olika vårdyrkesutbildningar inom högskolan. att genomföra detta förslag blir beroende av vilka Förutsättningarna resurser som ställs till klinikernas förfogande. Detta blir på samma sätt som i fråga om läkarutbildningens organisation i stor utsträckning en fråga om mellan resursslag och förhandlingar mellan berörda parter. avvägning

8.6.7 Formerna för klinikorganisationens förstärkning

består kommer behov Så länge en bristsituation undervisningssjukhusens med avseende på läkartjänster inte att kunna tillgodoses fullt ut. Det är viktigt att slå fast, att integreringen av den timarvoderade undervisningen i klinikernas reguljära verksamhet måste ske på ett sådant karaktär av professionell aktivitet beaktas. Den sätt att undervisningens av klinikernas fasta organisation som förutsätts komma till stånd förstärkning måste innebära att klinikerna ges möjlighet att utföra sina utbildningsåta- Integrationen kommer med säkerhet endast att ganden på dessa premisser. kunna ske stegvis. Skälen härtill är såväl ekonomiska som den tidigare berörda bristen läkare inom sjukvårdsorganisationen som på kompetenta helhet. På sikt bör målet vara att klinikernas organisation förstärks genom tillskott av läkartjänster.

8.7 Ledningen av utbildningsverksamheten

Liksom institutionerna inom den statliga högskolan i övrigt leds den kliniska institutionen Det direkta för under styrelsen av prefekten. ledningsansvaret ligger i första hand hos studierektorn, om en sådan utbildningsverksamheten är inrättad vid institutionen. Inom den grundläggande läkarutbefattning är det främst vid de stora teoretiska institutionerna och ett fåtal bildningen stora kliniska institutioner som en befattning som studierektor förekommer. Studierektorsuppdraget inom de kliniska institutionerna fullgöres som regel i andra dvs. uppdraget som en utan nedsättning arbetsuppgifter, ligger som läkare eller läkarlärare. Detta måste befattning ovanpå en heltidstjänst inverka menligt på möjligheterna att fullgöra studierektorsuppdraget på ett adekvat sätt. Vi har tidigare framhållit betydelsen av en förstärkt ledningsorganisation

Tjänsteorganisation vid undervisningssjukhusen 161

för den grundläggande läkarutbildningen. Ledningen blir av än större betydelse i ett system utan speciella läkarlärartjänster. Bland de uppgifter som bör ankomma vill vi främst på ledningsorganistionen peka på följande.

1. Fördelning av arbetsuppgifter inom utbildningsverksamheten bland läkarna inom kliniken med beaktande av behovet av kontinuitet i verksamheten. .IQ Ansvar för den pedagogiska och - i stora drag - innehållsmässiga uppläggningen av kurserna inom ansvarsområdet. 3. Ansvar för produktion och utveckling av läromedel. 4. Ansvar för uppläggning och genomförande av kurs- och verksamhetsvärdering. 5. Samordning av kunskapsprov.

För att dessa uppgifter skall kunna fullgöras på ett tillfredsställande sätt bör de ha formen av ett formellt uppdrag som studierektor och ingå som en del av åliggandena inom en tjänst, inte som i dag vara förenade med befattning ovanpå en heltidstjänst. Vi vill dock understryka att vad vi här diskuterar är ledningsansvaret under prefekten. Medverkan i t. ex. planering och utveckling av ett visst kursavsnitt eller

läromedelsframställning bör självfallet även

kunna läggas in i tjänstgöringen för varje läkare som knyts till utbildningsverksamheten utan att vara ett uppdrag av ovan nämnt slag. Uppdraget som studierektor bör ankomma på en pedagogiskt väl meriterad läkare. Uppgifterna är av den betydelsen att de bör ligga på överläkarnivå, vilket givetvis inte bör utesluta - om de pedagogiska omständigheterna är sådana - att de även kan fullgöras av en biträdande överläkare. Tyngdpunkten i studierektorns insats inom undervisningen bör sålunda ligga i ansvaret för den direkta ledningen och planeringen av densamma. Uppdraget som studierektor bör ges för tre år med möjlighet till omförordnande. En

förutsättning för att uppdraget som studierektor

skall kunna fullgöras på ett tillfredsställande sätt är att tillräcklig tid avsätts. Under utredningsarbetets gång har vi övervägt att framlägga ett preciserat förslag på denna punkt. 20-30 % av totalarbetstiden diskuterades som en rimlig volym på studierektorns sammanlagda insats i utbildningsverksamheten. Viss egen undervisning beräknades då ingå, men tyngdpunkten skulle ligga i de i det föregående angivna lednings- och planeringsupgifterna. På grund av de stora variationerna i utbildningsverksamhetens omfattning vid olika kliniska institutioner har vi emellertid funnit en sådan precisering mindre lämplig. Vi har därför valt att inte lägga ett förslag som anger hur stor del av arbetstiden som bör avsättas till denna funktion. Ett förslag av den innebörden skulle dessutom strida mot vår principiella strävan efter största möjliga flexibilitet i resursutnyttjandet. Vi vill dock starkt betona av att nödvändigheten tillräcklig tid avsätts för denna funktion. Detta bör kunna ske på samma sätt som särskild tid avsätts för t. ex. befattningarna som klinikchef, styresman eller chefsläkare. För kliniker med stor utbildningsvolym kan det bli nödvändigt med mer än en studierektor. Det bör ankomma på institutionsstyrelsen att till högskolestyrelsen lämna

162 vid undervisningssjukhusen Uänsteorganisation

av studierektorsbefattning. Högskolestyrelsen bör

förslag till innehavare

beslutet om förordnande som sålunda liksom i dag fatta det formella

studierektor. I samband med att institutionsstyrelsen lämnar sitt förslag till innehavare de av studierektorsbefattning bör den även ange hur stor andel av arbetstiden Dessa befattningar har har planerat att avsätta för studierektorsfunktionen. intresse inte enbart för verksamheten vid resp. kliniska ett specifikt institution utan även för utbildningen på läkarlinjen som helhet. Därav följer vikt måste fästas bl. a. vid den volym arbetstid som avsätts för att särskild Linjenämnden bör därför avge yttrande över institutionsstyrelses uppdraget. förslag rörande studierektor. vikten av att adekvat Vi har i annat sammanhang (kap. 5) understrukit utformas och att dessa befattningsutbildning för prefekter och studierektorer

befattningshavare,genomgår sådan. Med hänsyn till de speciella förhållan-

kliniska institutioner med i olika avseenden skarp den som råder sjukvård, utbildkonkurrens mellan de tre huvudsakliga arbetsuppgifterna vill vi här särskilt betona vikten av en befattningsutbildning och forskning Det torde bli nödvändigt att utfärda en speciell ning för studierektorer. för studierektorerna inom de kliniska institutionerna på det instruktion medicinska området där uppgifternas art regleras. När det gäller dessa studierektorers i organisationen i förhållande till institutionsstyrelse ställning mot nuläget. Vi räknar och prefekt innebär vårt förslag inte någon förändring rörande studierektor bör kunna dock med att vårt nu framlagda förslag för och klinikchef samt en väsentlig medföra en avlastning prefekt förstärkning totalt sett för utbildningsledningen. vid Forskarutbildning och vidareutbildning har en betydande omfattning vissa kliniker. Om det anses ändamålsenligt bör studierektorsbefattningar

kunna finnas även för dessa utbildningar. för forskning och utbildning påtalas bl. a. I kap. 5 Ledningsfunktioner Sådana behovet av ledningsfunktioner som spänner över flera institutioner. även inom läkarutbildningen. När så behov föreligger i viss utsträckning anses ändamålsenligt bör därför högskoleenheten kunna ålägga en läkare att fullgöra sådana ledningsfunkinom ramen för ett uppdrag som studierektor för att detta skall kunna ske är naturligtvis att tioner. En förutsättning kan definieras väl i förhållande till bl. a. berörda institutionsanvarsområdet anknutna studierektorer. för kommunal redovisas

I kap. 11 Tjänsteorganisation högskoleutbildning

de kortare svårigheter med avseende på läkarnas

vårdyrkesutbildningarnas

medverkan. För att komma till rätta med dessa problem och för att på ett dessa utbildningar i klinikernas totala verksamhet naturligt sätt integrera kortare vårdyrkesutbildningar skall omfattas föreslår vi att även högskolans av klinikernas utbildningsåtaganden i den mån resurser härför kan tillföras

dessa. Med samma motivering som gäller för den grundläggande läkarutbildningskall finnas en läkare i en anser vi det naturligt att det på berörda kliniker överordnad med ansvar för läkarmedverkan i övriga vårdyrkesutställning Detta ledningsansvar bör om möjligt inkluderas i uppdraget för bildningar. som ansvarar för den grundläggande läkarutbildningsamma studierektor en.

Tjänsteorganisation vid undervisningssjukhusen 163

Vi föreslår att

0 ledningen för utbildningsverksamheten byggs ut genom en förstärkning av

studierektorsuppdraget.

8.8 Primärvården och den

grundläggande läkarutbildningen

8.8.1 Bakgrund

De senaste årens sjukvårdspolitik har inneburit en betydande satsning på den s. k. öppna vården som till stor del bedrivs utanför sjukhusen. Från statsmakternas sida har man sett det som ytterst angeläget att också utformningen av den grundläggande läkarutbildningen anpassas till de sjukvårdspolitiska målen och utvecklingssträvandena. Kungl. Maj:t uppdrog genom beslut 1974-11-22 åt UKÄ att utreda förutsättningarna för och lägga förslag till en försöksverksamhet avseende fjärde året i läkarutbildningen. Denna försöksverksamhet skulle bl. a. syfta till en närmare anknytning av utbildningen till den öppna vården. Försöksverksamheten, som började höstterminen 1976, har fått en olikartad utformning vid de olika högskoleenheterna. Det förekommer sålunda att studerande får sin undervisning i primärvård inom undervisningssjukhuset. Vanligast är dock att detta moment i utbildningen är förlagt till öppenvårdsenheter. Utbildningen på öppenvårdsenheterna går till så att de studerande dels följer verksamheten på

distriktsläkarmottagningar, barnavårdscentraler,

ålderdomshem, sjukhem och barndaghem, dels tjänstgör på vårdcentraler och deltager i kliniska konferenser på vårdcentraler. Detta innebär att utbildningen tar i anspråk både landstingskommunala och primärkommunala enheter. Det har uppkommit problem vid utnyttjandet av öppenvårdsenheter i läkarutbildningen dels på grund av att läkarna på dessa enheter saknar undervisnings- och

handledningsskyldighet, dels på grund av att berörda

enheter inte är upptagna i läkarutbildningsavtalen som enheter upplåtna för den grundläggande läkarutbildningen. Genom lokala avtal av temporär karaktär, som bl. a. har inneburit att vissa har fått utnyttjas för den grundläggande läkarutbildningöppenvårdsenheter en, och genom arvodering av läkar- och övriga personalkategorier på dessa enheter har utbildningen i primärvård kunnat påbörjas. Såväl planeringen som genomförandet av denna blir dock av ovan skäl extra angivna krävande.

8.8.2 Överväganden och

förslag

För att komma till rätta med dessa problem bör läkarutbildningsavtalen kompletteras genom att man för de sjukvårdsdistrikt inom vilka undervisningssjukhusen är belägna i anger bl. a. vilka öppenvårdsenheter som skall upplåtas för den grundläggande läkarutbildningen. Vid dessa öppenvårdsenheter bör distriktsläkare och bitr. distriktsläkare åläggas skyldighet att medverka i utbildningen.

vid

164 Tjänsteorganisation undervisningssjukhusen

Den starkare betoningen av den öppna vården inom grundutbildningen kommer sannolikt att på sikt också få en motsvarighet inom forskningen. Under de närmaste åren kan man vänta en ökad satsning på forskning med anknytning till primärvården. Det är därför viktigt att man för berörda distriktsläkare får en reglering av som så långt som möjligt överensstämmer med tjänstgöringsskyldigheten den som gäller för läkare vid undervisningssjukhusen.

8.9 för forskningen och utbildningen

Nya styrmedel

8.9.1 Bakgrund

om ett mer samarbete mellan för Frågan organiserat representanter sjukvården och representanter för utbildning och forskning på lokal nivå aktualiseras genom förslaget om en integrerad organisation. Samarbetsfrågan har tidigare varit föremål för diskussion i utrednings- och förhandlingssammanhang. LTU:U t. ex. att ett gemensamt ledningsorgan med beslutandeföreslog rätt skulle inrättas vid undervisningssjukhusen med av staten utsedda representanter för utbildningen och forskningen. I Promemoria med utredning av frågor av betydelse för samarbetet mellan

stat och kommun beträffande de kommunala undervisningssjukhusen (DsS

1972:11) skisserades organiserat samarbete enligt två alternativ:

som genom delegering skulle ha D ett samarbetsorgan på direktionsnivå vissa beslutsfunktioner utan beslutsfunktion men som U ett samarbetsorgan på direktionsnivå skulle avge rekommendationer till berörda beslutande organ.

Såväl LTU:Us förslag om en särskild styrelse som det nyss nämnda förslaget om ett särskilt, icke kommunalt organ med rätt att på delegation fatta beslut i ankommer efter sjukvårdsstyrelse eller direktion har frågor som normalt med grundläggande för den kommunala bedömts vara oförenliga principer Däremot torde det vara möjligt att utan lagändringar inrätta självstyrelsen. t. ex. på direktionsnivå med ett gemensamt rådgivande samarbetsorgan uppgift att penetrera frågeställningar av gemensamt intresse samt att tillställa berörda beslutande från de i samarbetsorganet förda organ protokoll diskussionerna. Något samarbetsorgan av detta slag har dock inte inrättats. Enligt läkarutbildningsavtalen får dock resp. högskoleenhet utse högst två att delta i sammanträde med sjukvårdsstyrelsen eller representanter direktionen. Dessa representanter har rätt att delta i överläggningar i frågor som direkt rör samarbetet mellan högskolan och sjukvårdsorganisationen samt rätt att få sin mening antecknad i protokollet. Någon rätt att delta i besluten föreligger inte. Sjukvårdshuvudmannen har enligt avtalen motsvarande rättigheter i förhållande till högskoleenheten. I och med högskolereformen 1977 skapades genom Iinjenämndernas tillkomst Sjukvårdshuvudmannen har ytterligare samarbetsmöjligheter. normalt fått nominera en av yrkeslivsrepresentanterna i enligt vad vi erfarit linjenämnden för läkarlinjen. Riksdagens beslut med anledning av prop.

Uänsteorganisation vid

undervisningssjukhusen 165

1978/792119 innebär vidare att i fakultetsnämnden kan ingå en företrädare för allmänna intressen. För de medicinska fakulteternas vidkommande torde en representant för sjukvårdshuvudmannen vara naturlig, om en sådan utvidgning av nämnden blir aktuell.

Överväganden och förslag

8.9.2 Formerna lokalt samarbete

för

I det perspektiv som öppnar sig genom våra förslag till ökad organisatorisk integrering framstår de ovan beskrivna samarbetsformerna som otillräckliga. En förutsättning för att integrationen skall kunna genomföras torde vara att det lokala samarbetet förstärks ytterligare. Med hänsyn till de kommunalrättsliga svårigheter som är förbundna med skapandet av samarbetsorgan med någon form av beslutanderätt förordar vi att det framtida samarbetet i huvudsak skall bygga på avtalsrättslig grund. Detta innebär att läkarutbildningsavtalens konstruktion bör förändras. Vi framlägger i det följande vissa förslag till riktlinjer för dessa förändringar. De innebär i korthet att de centralt ingångna avtalen kompletteras med lokala avtal, i vilka högskolestyrelsen och resp. sjukvårdshuvudman är parter. För att skapa ett forum för dessa lokala och för samråd avtalsförhandlingar i övriga frågor av gemensamt intresse föreslår vi att ett lokalt samarbetsorgan inrättas. Samrådet bör följa

integrationsprincipen och sålunda gälla frågor som

berör såväl sjukvården som utbildningen och forskningen. Exempel på viktiga angelägenheter i vilka samråd bör ske är:

D lokal- och utrustningsfrågor D organisationsfrågor El gemensamt resursutnyttjande

När det gäller lokal- och utrustningsfrågor bör fortlöpande diskussioner inom ske beträffande samarbetsorganet de olika verksamhetsgrenarnas anspråk, t. ex. i fråga om fördelning på kliniker av s. k. kringresurser för forskning. Inför större ny-, till- eller ombyggnader bör företrädarna för utbildningen och forskningen framföra och precisera de krav som dessa funktioner ställer. Exempel på organisationsfrågor av betydelse för ett samrådsorgan att behandla kan gälla indelning i kliniken och institutioner, åmnesbeskrivningar för högre tjänster, av avdelningar, stängning större forskningsprojekts effekt och krav på personal, lokaler och utrustning etc. Gemensamt resursutnyttjande kan innebära - vid kliniker med rambudget eller programbudgetering - att t. ex. resursinbesparingar genom vakanta läkartjänster förs upp på de olika programmen efter lokalt fastställda principer. Bestämmelser om ett samarbetsorgan, dess sammansättning och befogenheter kan antingen utformas som ett avtal mellan berörda parter eller meddelas i berörda Såvitt författningar. vi kan bedöma är avtal den smidigaste vägen.

166 vid undervisningssjukhusen

Tjänsteorganisation

-

8.9.3 utbildningen och forskningen Styrmedel för läkarutbildningsavtalen

8.9.3.1 Bakgrund

består av en driftbidragsdel och en De nuvarande läkarutbildningsavtalen I vårt arbete är det främst driftbidragsdelen som investeringsersättningsdel.

är av betydelse.

Driftbidragsdelen består av följande komponenter:

1. Ersättning för läkarutbildningen. för s. k. institutionsforskning, dvs. forskning som bedrivs med 2. Ersättning av resurserna härför på högskoleanslag. utnyttjande och utvecklingsarbete (FoU), dvs. sådan 3. Ersättning för övrigt forskningsoch vars kostnader inte täcks av FoU som ej utgör institutionsforskning uppdragsgivare m. fl. anslag från forskningsråd,

så att totalkostnaden för varje utbildnings- Ersättning enligt p. 1 beräknas varefter de kostnader som bestrids från högskoleanslag plats fastställs, avräknas. Återstoden utgör ersättning till huvudmannen.

enligt p. 2 beräknas så att totalkostnaden per forskartimme Ersättning uttryckt i antal timmar. fastställs tillsammans med en totalvolym forskning kostnad som bestrids från anslag och Avräkning sker därefter med

återstoden till huvudmannen. utgör ersättningen fastställt belopp. Parterna har här Ersättning enligt p. 3 är ett avtalsmässigt kunnat fastställa eller principerna inte gemensamt någon total FoU-volym för fördelning av kostnaderna för FoU utan enats om ett visst ersättnings-

belopp till huvudmannen.

framtida konstruktion

8.9.3.2 Läkarutbildningsavtalens

och kvantifiering av Vi skisserar i det följande en modell för styrning

och den kliniska forskningens resurser som enligt vår läkarutbildningens för omfattningen av dessa. Dessa frågor är mening bör kunna ge garantier natur. Av den anledningen förordar vi delvis av en tekniskt komplicerad inom ramen handlingsfrihet för berörda parter i ett senare beredningsarbete

för de principiella riktlinjer som ges i det följande.

8.9.3.3 Avtal rörande grundläggande utbildning

I LUA fastställs centralt för varje sjukvårdshuvudman dels en sammanlagd

läkararbetstid för läkarutbildningens_ behov, dels vissa regler för volym av olika undervisningsformer till läkararbetstid (förslagsvis med evalvering i den s. k. Samuelsonska utredutgångspunkt i motsvarande beräkningar

ningen, DsS 1972:11). läkararbetstid som får disponeras för På lokal nivå fastställes volymen och läkarutbildningen per klinik genom ett avtal mellan högskoleenheten För bl. a. detta ändamål bör ett särskilt lokalt

sjukvårdshuvudmannen. samarbetsorgan inrättas (se avsnitt 8.9.2).

av utbildningsvolymen vid en viss

Ändringar (såväl ökning som minskning

bör inom vissa gränser kunna göras av högskoleenheten (i regel klinik)

Uänsteorganisation vid undervisningssjukhusen 167

linjenämnden) efter överläggning i samarbetsorganet. En förutsättning är att man håller sig inom den fastställda totalramen för resp. sjukvårdshuvudman och att förändringen inte inkräktar sig på resurserna för sjukvård vid kliniken. Vid övergången från nuvarande organisation till den integrerade fastställs med tillämpning av de evalveringsregler som erhållits i centralt avtal vilken

volym läkararbetstid som disponeras för läkarutbildningen vid varje klinik.

Denna volym kommer således bl. a. att omfatta vid undervisningstimmar tjänster som klinisk lärare, timarvoderad undervisning och (i förekommande fall) resurser som disponerats för den grundläggande utbildningen i form av arbetstid vid tjänster som klinisk amanuens. Genom det beredningsarbete som vi tidigare förordat bör fastställas i vilken utsträckning klinikens fasta resurser behöver resp. kan förstärkas genom tillskott av ytterligare läkartjänster m. m. Klinikens skyldighet att medverka i läkarutbildningen bör fastställas per genomförandedatum till att omfatta den volym läkararbetstid som på detta sätt har kommit att utgöra underlag för läkartjänsteorganisationen vid kliniken. En ökning av skyldigheten att medverka förutsätter en motsvarande ökning av dessa fasta resurser. Den del av läkarmedverkan i utbildningen som inte på detta sätt har kunnat bakas in i den fasta organisationen måste även framgent bedrivas genom timarvoderad undervisning. Linjenämnderna som beställare fungerar av utbildning genom de lokala planerna för resp. linje och kursplanerna. Dessa planer kan göras mer eller mindre detaljerade med avseende på undervisningsformer eller volym av olika slags undervisningsformer, beroende på i vilken utsträckning linjenämnden bedömer det som nödvändigt att påverka utbildningens uppläggning. Dess främsta uppgift som ”beställare” blir att dels ge underlaget för det lokala avtalet (se ovan) om läkararbetstid för utbildning vid varje klinik, dels fastställa det exakta uttaget av sådan arbetstid för varje läsår.

Institutionsswrelsen fattar beslut om av institutionens

dispositionen resurser för

läkarutbildningen inom de ramar som linjenämndens beslut ger.

Prefekten (i förekommande fall i samråd med klinikchefen) och under denne studierektorn fattar beslut om utbildningsuppgifternas fördelning på tillgängliga läkare. Vi föreslår att

O omfattningen av resursernaför läkarutbildning vid kommunala undervisningssjukhus fastställs genom centrala avtal mellan staten och resp. sjukvårdshuvudman 0 fördelningen av dessa resurser klinikvis fastställs genom lokala avtal mellan högskoleenheten och resp. sjukvårdshuvudman.

8.9.3.4 Avtal rörande samt

forskning undervisning och handledning i

forskarutbildning

I det föregående har vi föreslagit att man genom omvandling av tjänsterna som kliniska amanuenser skall skapa möjligheter för fakultetsnämnderna att ge riktat stöd åt forskningen. Vi finner det angeläget att ytterligare utveckla

vid

168 Uänsteorganisation undervisningssjukhusen

möjligheterna att påverka fördelningen och prioriteringen av forskningsresurserna inom det medicinska området för högskolans organ. Vi föreslår därför att staten och de berörda sjukvårdshuvudmännen genom avtal skapar att ta ansvar för fördelning och dimensiomöjlighet för högskoleenheterna nering av vissa ytterligare resurser för klinisk forskning på klinikerna. Den principiella utformningen av detta inflytande bör kunna göras likartad del. Grundelementen bör den som tidigare beskrivits för läkarutbildningens en central överenskommelse mellan staten och vara följande. Genom fastställes den volym läkararbetstid som får disposjukvårdshuvudmännen för forskning samt undervisning och handledneras av resp. högskoleenhet Läkararbetstid för dessa ändamål fastställs ning i forskarutbildningen. klinikvis genom överenskommelse mellan högskoleenheten och sjukvårdshuvudmannen. Till grund för denna fördelning ligger fakultetsnämndens till ansökningar om resurser från de kliniska institutioställningstaganden nerna eller enskilda läkare. Det bör för tydlighetens skull framhållas att vad som här diskuteras inte gäller de kringresurser för forskningen som staten i för. Ett motsvarande förfaringssätt beträffande dessa dag betalar ersättning medel torde i dagsläget bli alltför svåradministrerat ur såväl högskoleenhe- På sikt bör eftersträvas ett tens som sjukvårdshuvudmannens synvinkel. som även täcker kringresurserna. I ett första steg bör dock styrsystem förändringar enligt de nyss skisserade riktlinjerna vara till fyllest. Samordningen av fördelningen av läkararbetstid och övriga resurser bör kunna ske genom lokalt samråd mellan högskolan och sjukvårdshuvudmannen. Vi föreslår att

fastställs 0 omfattningen av läkarresurser m. m. för klinisk forskning genom centrala avtal mellan staten och resp. sjukvårdshuvudman 0 fördelningen av läkarresurserna för forskning klinikvis fastställs genom

lokala avtal mellan högskoleenheten och resp. sjukvårdshuvudman.

för vid

8.10 Tillsättningsgrunder läkartjänster

undervisningssjukhusen

8.10.1 Bakgrund

För tjänster som överläkare och bitr. överläkare vid såväl de statliga som de kommunala undervisningssjukhusen gäller som behörighetskrav specialistkompetens. Praxis har utvecklats så att innehavarna av dessa tjänster med relativt få undantag numera besitter docentkompetens. som överläkare och bitr. överläkare vid de Vid tillsättning av tjänster skall utöver de befordringsgrunder rörande statliga undervisningssjukhusen som föreskrivs för lärartjänster i vetenskaplig och pedagogisk skicklighet högskoleförordningen beaktas klinisk skicklighet i det ämne som tjänsten omfattar, detta enligt Kungl. Majzts reglemente den 30 juni 1960 (MF nr 72) för karolinska och Kungl. Majzts reglemente den 25 november sjukhuset 1960 (MF nr 101) för akademiska sjukhuset i Uppsala. Motsvarande praxis

har även utvecklats när det gäller tjänst som avdelningsläkare vid dessa båda

sjukhus.

Tjänsteorgarzisarioiz vid undervisningssjukhusen 169

Vid de kommunala undervisningssjukhusen gäller enligt 8 § kungörelsen om kommunala undervisningssjukhus (KUSK) att tjänst som lärare vid högskoleenhet tillsätts i den ordning som gäller för lärartjänsterna. Vid skall - utöver de tillsättningen befordringsgrunder som föreskrives i högskoleförordningen - beaktas klinisk skicklighet i det ämne som tjänsten omfattar. I praktiken har “Utdrag ur socialstyrelsens cirkulär den 11 januari 1973 (MF nr 33) till vägledning för meritvärdering vid tillsättning av vissa

läkartjänster blivit normgivande för ovan angivna tjänster. Vid tillsättning av övriga tjänster som överläkare och bitr. överläkare att förutom gäller klinisk skicklighet även och vetenskaplig pedagogisk skicklighet skall tillmätas stor vikt. Likaså skall administrativ skicklighet beaktas vid tillsättning av tjänster på denna nivå.

8.10.2 Överväganden och

förslag

Vi erinrar om vad som i kap. 7 anförs rörande tillsättningsgrunder för tjänst

som lärare inom statliga högskolan. De principiella övervägandena rörande

bl. a. tillämpningen av begreppen vetenskaplig och pedagogisk skicklighet äger giltighet för alla slag av lärare i högskolan. således även för tjänsterna

som överläkare, bitr. överläkare och avdelningsläkare vid undervisningssjukhusen. Vad sedan gäller de för tillsättningen av ifrågavarande läkartjän-

ster specifika problemen vid tillämpningen av_ de föreskrivna bedömningsgrunderna karakteriseras dessa främst av svårigheterna att rätt avväga

klinisk, vetenskaplig och pedagogisk i förhållande till skicklighet varandra.

De nuvarande för reglerna meritvärdering vid tillsättning av de högre läkartjänsterna vid de kommunala anser undervisningssjukhusen vi i huvudsak vara tillfredsställande. Det är sålunda enligt vår mening självklart att vetenskaplig och pedagogisk skicklighet måste tillmätas stor vikt vid

tillsättning av läkartjänster vid undervisningssjukhusen. i Tyngdpunkten dessa läkares arbetsinsats kommer i och för sig i flertalet fall alltid att ligga inom sjukvården. Genom av de olika

utvecklingen vårdyrkesutbildningarna

står det emellertid likaledes klart att en läkare vid ett undervisningssjukhus kan räkna med som ett normalt

utbildningsuppgifter inslag i arbetet. Därmed

blir det naturligt att fästa stort avseende vid sökandes intresse för och förmåga till pedagogisk verksamhet. Vi vill understryka att den för närvarande använda termen

undervisningsskicklighet skapar risk för en

alltför snäv bedömning. Pedagogisk skicklighet torde bättre täcka den mångfald faktorer som kan tillmätas betydelse ur utbildningens synvinkel. Utbildningsverksamheten vid en klinik kan täcka ett brett mycket spektrum av utbildningar, med avseende på både yrkesinriktning och utbildningsstadium. Läkarmedverkan är påkallad främst inom grundläggan-

de läkarutbildning. vidareutbildning och men även inom forskarutbildning

de kortare

vårdyrkesutbildningarna i högskolan. Bl. a. vid större kliniker

kan det vara ändamålsenligt att i ett tillsättningsärende särskilt uppmärk-

samma pedagogisk skicklighet som visats genom verksamhet inom något av ovan nämnda områden. Till såväl vägledning för de sökande som för vid dess beredning av ärendet bör det vid utlysning tjänsteförslagsnämnden av tjänsten anges om lärarverksamheten avses bli speciellt inriktad mot något

vid

170 Tjänsteorganisation undervisningssjukhusen

av de ovan nämnda områdena. kompetens finner vi I fråga om de sökandes grundläggande vetenskapliga att innehavare av ingen anledning att frångå gällande praxis, nämligen tjänster som överläkare och bitr. överläkare bör ha kompetens motsvarande till oavlönad docent. Det bör vad som för närvarande krävs för antagning därför framgå av bestämmelserna att stor vikt skall fästas vid vetenskaplig skicklighet som visats genom egen forskning, ledning av forskningsprojekt m. m.

8.11 för läkartjänster vid

Tillsättningsordning

undervisningssjukhusen

8.11.1 Bakgrund

karakteriseras tillsättningsförfaran- Vid de statliga undervisningssjukhusen det av de medicinska fakultetsnämndernas mera långtgående inflytande. Fakultetsnämnderna utser inte endast sakkunniga utan avlämnar även ett eget, rangordnat förslag till den tillsättande myndigheten. Vi finner inte anledning att föreslå några förändringar. vid de kommunala undervisningssjukhusen för tjäns- Tillsättningsordning vilka inte är \ ter som överläkare, bitr. överläkare och avdelningsläkare, i KUSK förenade med tjänst som lärare vid högskoleenhet, regleras 9-18 §§. roll i dessa tillsättningsärenden består i att Högskolemyndigheternas fakultetsnämnd utser sakkunniga, vilka har att vederbörande medicinska pröva de sökandes behörighet och skicklighet. Sjukvårdshuvudmannen förordnar därefter har befunnits någon av de sökande som av de sakkunniga behöriga för tjänsten i fråga.

8.11.2 Överväganden och förslag

En förändring av tillsättningsförfarandet skall givetvis ses i relation till den av tjänsternas innehåll som föreslås. Denna förändring påverkar i förändring första hand synen på den vetenskapliga och pedagogiska undervisningsskickligheten, vilket innebär att högskolan bör ha ett relativt betydande inflytande vid tillsättningen av de högre läkartjänsterna. Ett sådant inflytande kan anses Vid de kommunala underföreligga vid de statliga undervisningssjukhusen. visningssjukhusen är som ovan nämnts högskolans inflytande begränsat.

Iden reformerade organisationen bör högskolan och sjukvårdshuvudmän-

nen samarbeta även i tillsättningsfrågor vid de kommunala undervisningsvid medicinsk fakultet sjukhusen. Av det skälet bör tjänsteförslagsnämnden vara skyldig att till sjukvårdsstyrelse avge förslag till innehavare av tjänst som överläkare eller bitr. överläkare. Den närmare ordningen för beredning av sådant ärende överensstämmer med vad som föreslås gälla för motsxarande lärartjänster inom högskolan och framgår av kap. 7. Vi föreslår att överläkare skall tllsättas 0 bl. a. tjänsterna som överläkare och biträdande efter förslag av tjänsteförslagsnämnd.

vid

Tjänsteorganisation undervisningssjukhusen 171

8.12 för som

Tillsättningsordning tjänst distriktsläkare och

bitr. distriktsläkare inom berörda

sjukvårdsdistrikt

Tillsättning av tjänst som distriktsläkare och bitr. distriktsläkare regleras i 20§ mom. 1 och 2 sjukvårdslagen. När tjänst som distriktsläkare skall tillsättas åligger det sakkunniga, vilka utses av socialstyrelsen efter samråd med sjukvårdsstyrelsen, att på förslag uppföra de fyra främsta sökande. Därefter förordnar sjukvårdsstyrelsen en av dessa sökande på tjänsten. Samma förfaringssätt gäller för tjänst som bitr. distriktsläkare med det tillägget att den distriktsläkare som innehavaren skall vara underställd skall höras innan sjukvårdsstyrelsen beslutar om förordnandet. Innehavarna av ifrågavarande tjänster vid vissa enheter bör i den reformerade organisationen i enlighet med våra förslag under avsnitt 4.8 kunna åläggas medverkan i läkarutbildningen på samma sätt som läkarna vid undervisningssjukhusen. Mot bakgrund av detta bör dessa tjänster tillsättas på samma sätt som gäller för motsvarande läkartjänster vid resp. undervisningssjukhus. a

9 Tjänsteorganisation för

tandläkarutbildning

och

odontologisk forskning

Bakgrund

Inom tandvårdsområdet måste - liksom inom det medicinska området- ett nära samband finnas mellan

utbildningsplanering och vårdplanering. Med

denna utgångspunkt har flera utredningar arbetat under 1970-talet. I

betänkandet (DsS 1975:14) Tandläkarnas

utbildning presenterades förslag om en reformerad

tandläkarutbildning, uppdelad i grundutbildning, vida-

reutbildning och -

efterutbildning.

l UHÄ-rapport 1977:12 presenterades

detaljerade förslag till utbildnings-

plan för den nya grundläggande tandläkarutbildningen samt behandlades de

konsekvenser som uppstår bl. a. med avseende på. lärarresurserna. Utred-

viss klinisk odontologisk verksamhet (UKO) presenterade i ningen rörande

sitt betänkande (DsU

1977:18) förslag som berörde såväl tjänsteorganisation. arbetsorganisation som

huvudmannaskapsfrågor med avseende på den

tandvårdande verksamheten i anslutning till den Odontologiska utbildningen och forskningen.

Innan vi mera i detalj går in och ser på vilka förändringar som ovannämnda

utredningar har föreslagit och i vissa fall riksdagen beslutat med anledning

därav skall vi ge en kortfattad beskrivning av gällande verksamhetsförhål-

landen vid de Odontologiska institutionerna. Vi kommer då inte att uppehålla oss vid organisationen inom karolinska institutets enhet vid Holländargatan eftersom den är unik och med stor sannolikhet kommer att avvecklas.

9.1.1 Nuvarande klinisk

organisation för tandläkarutbildningen

Gällande organisation för de Odontologiska klinikerna bygger på odontolo-

giska förhandlingssakkunnigas betänkande

(SOU 1961:36), Tandsjukvården vid de Odontologiska läroanstalterna.

Den kliniska verksamheten Odontologiska sker inom ramen för en randvårdscentral, vilken utgör en särskild enhet knuten till ett undervisningssjukhus. Tandvårdscenrralen skall fungera som en sammanhållen utbildningsoch Vårdenhet, där utbildningsmomenten integreras i tandvården.

Tandvård utförs inom ramen för såväl den grundläggande utbildningen

som forskningen och forskarutbildning i den omfattning

som patientens vårdbehov sammanfaller med dessa verksamhetsgrenars behov. Vårdbehov som patienten har därutöver skall utföras av lärare/tandläkare så att

erhåller en fullständig behandling. Denna organisation har staten patienten

och odontologisk forskning

174 Uänsteorganisation för tandläkarutbildning

som huvudman. Det råder sålunda idag ett enhetligt huvudmannaskap för som för tandvård vid berörda enheter. Vidare såväl utbildning och forskning karakteriseras denna av en långt driven integrering mellan organisation och tandvård. Denna integrering underlättas givetvis utbildning, forskning av det enhetliga huvudmannaskapet för de tre funktionerna.

Nuvarande tandläkarutbildning och

9.1.2 tjänsteorganisation för

de Odontologiska fakulteterna

För den Odontologiska utbildningen och forskningen finns i dag dels bland vilka tjänsterna som avdellärartjänster enligt högskoleförordningen assistenttandläkare, endast finns inom tandläkarutbildningstandläkare, ningen, dels tjänster som assistent och amanuens. Det förekommer och att tjänster som professor, docent, universitetslektor forskarassistent är gemensamma för medicinsk och odontologisk grundutbildning och forskning/forskarutbildning. Dessa tjänster är oftast inrättade för de teoretiska ämnena anatomi, farmakologi, fysiologi etc. histologi, Vidare finns vid vissa av dessa institutioner tjänster som professor, forskarassistent och universitetslektor som är inrättade uteslutande för odontologisk utbildning och forskning.

Tjänst som professor

Vid de kliniska institutionerna är innehavaren av tjänst som professor tillika övertandläkare. Regleringen i övrigt överensstämmer med vad som gäller generellt för tjänst som professor inom högskolan.

Tjänst som lärare Innehavare tillika biträdande övertandav tjänst som lärare är i allmänhet läkare. I åliggande för tjänst som lärare ingår 130 tim. undervisningsskyldighet samt skyldighet att förrätta examination och att fullgöra 800 timmars klinisk tjänstgöring. Inom ramen för den kliniska tjänstgöringen ingår också skyldighet att handleda studerande. Behörighetskrav för dessa tjänster är doktorsexamen och klinisk skicklighet. Tjänsterna tillsätts av högskolestyrelsen. ämne tillsammans med Tjänsterna som lärare i odontologiskt utgör de huvudsakliga undervisningsresurserna inom den grundlägprofessorerna gande tandläkarutbildningen och forskarutbildningen.

Tjänst som avdelningstandläkare

som avdelningstandläkare finns vid KI:s enhet vid Holländarga- Tjänsterna är under avveckling. Såvitt tan och vid universitetet i Lund. Tjänstekategorin vi kan bedöma föreligger för närvarande inga skäl att förändra tjänstekonstruktionen. Den kommer sålunda inte att ytterligare behandlas.

ljänsteorganisatiorz för tandläkarutbildning och odontologisk forskning 175

Tjänst som assistenttandläkare

Tjänsterna som assistenttandläkare utgör den viktigaste handledningsresur-

sen inom den grundläggande tandläkarutbildningen. lnnehavarna av dessa

tjänster har skyldighet att fullgöra I 400 tim. klinisk tjänstgöring per läsår. Inom ramen för denna

tjänstgöringsskyldighet åligger det dem att handleda

studerande. för Behörighetskravet dessa tjänster är avlagd tandläkarexamen.

Förordnande på dessa tjänster ges för 3 år med möjlighet till omförordnande. tillsätts Tjänsterna av högskolestyrelsen.

9.1.3 Avtal om samarbete mellan staten och

folktandvårdshuvudmännen

För att skapa goda förutsättningar för bl. a. patienttillgång samt för att inom

tandvårdsorganisationen utnyttja tandvårdskapaciteten vid de statliga klinikerna sker ett samarbete mellan staten och vederbörande folktandvårdshuvudman. Samarbetet avtal. regleras genom Enligt dessa avtal skall inom ramen för de Odontologiska klinikernas kapacitet och i den omfattning som de regleras enligt särskild överenskom-

melse mellan resp. högskoleenhet och kommunala sjukvårdsstyrelse klinikerna för kommunens räkning ombesörja tandvård för barn och ungdom, specialisttandvård samt sjukhustandvård åt inneliggande patienter. Genom avtal vidare regleras den ersättning staten uppbär för tandvård som utförts för folktandvårdshuvudmännens för barn-

räkning. Ersättningen

och ungdomstandvård grundas på tandvårdstaxan. tandvård

För övrig

uppbärs ersättning från patient- och försäkringskassan.

Vidare sker samarbete att genom högskolestyrelsen inom ramen för befintliga resurser kan medge att kommunen disponerar lokaler med utrustning för tandvårdsverksamhet enligt vissa angivna villkor. På motsva-

rande sätt får ordontologisk bedrivas forskning vid de kliniker inom kommunens sjukhus som är upplåtna för utbildning på läkarlinjen. Personal och studerande vid de Odontologiska institutionerna har möjlighet att auskultera inom kommunens

tandvårdsinrättningar. Kommunens

tandvårdspersonal kan närvara vid demonstrationer och föreläsningar vid de Odontologiska institutionerna.

9.1.4 Reformbeslut med konsekvenser

för odontologisk utbildning och forskning

På grundval av den tidigare nämnda

specialistutredningen (DsS 1975:4),

UHÄ-rapporten 1977:12 samt UKO (DsU fram

1977:18) lade regeringen prop. 1978/79:41 om tandläkarnas m. m. utbildning vilken antogs av riksdagen. Beslutet innebar att

D den

grundläggande tandläkarutbildningen förkortas från tio till nio

terminer D

en ettårig allmäntjänstgöring för tandläkare införs fr. o. m. 1984-01-01

D den tandvård som staten bedriveri anslutning till odontologisk utbildning

och SOU 1986013

176 för tandläkarutbildning odontologisk forskning Tjänsteorganisation

skall föras över till landstingskommunalt, i förekommande och forskning fall kommunalt huvudmannaskap för tandläkare inrättas en ny specialistutbildning som assistenttandläkare utmönstras tjänsterna som avdelningstandläkare inrättas

DDDDD

kommunalt reglerade tjänster för allmäntjänstgöring inrättas tjänster för vidareutbildning inrättas tjänster

Den av de Odontologiska klinikerna

9.1.5 framtida organisationen

Exakt hur de Odontologiska klinikerna kommer att organiseras efter det att för tandvården vid dessa kliniker har ändrats kan inte nu huvudmannaskapet för kommunaliseringen av tandvården befinner sig anges. Förberedelserna ännu i ett inledande skede. dvs. UKO:s betänkande (DsU 1977: 118). Vi utgår därför ifrån förarbetena för den inom vilken den Odontologiska då vi redogör organisation kommer att bedrigrundutbildningen resp. forskningen/forskarutbildningen vas. modellkonstruktion är att Den viktigaste utgångspunkten för utredningens verksamheten i samband med odontologisk utbildning och den kliniska organisation behöver

forskning skall göras mera patientanpassad. Befintlig

då förändras i flera avseenden, liksom dimensioneringen av den vård som

organisatoriskt berörs av utbildningen och forskningen. vara uppbyggd på följande sätt. Enligt utredningen bör organisationen konstrueras ett antal Inom ramen för den totala tandvårdsorganisationen och dimensioneras så att flaskhalsar i tandvårdsenheter som organiseras patientflödet undviks. sätt kunna fördela patienter mellan För att på ett ändamålsenligt med vårdbehov och med vårdenheter ledning av bl. a. patienternas krav konstrueras en för berörda beaktande av tandläkarutbildningens

vårdenheter för diagnostik och patientadministra-

gemensam organisation tion. Härigenom får utbildning och forskning uppgifter om hela patienttillinom det område och enheter som berörs. På så vis får man gången möjligheter att variera urvalet av patienter med hänsyn till de skiftande

behoven. En för den integrerade verksamheten enhetlig ledningsorganisation inte behandlar sammansättningen av föreslås av UKO även om utredningen de olika organ och enheter som man beskriver. Vi utgår från att såväl den grundläggande tandläkarutbildningen som den odontologiska forskningen som i blir representerade på alla nivåer inom den organisationsstruktur eller huvudmannaframtiden skall ha ett landstings- primärkommunalt

skap. blir det t. ex. för dem som svarar för den grundläggande Speciellt viktigt tandläkarutbildningen att kunna påverka patientströmmarna genom organiför att därigenom tillförsationen för diagnostik och patientadministration En viss överensstämmelse säkra utbildningen erforderligt patientunderlag. förutsätts mellan den lokala högskoleorganisationen och klinikorganisatio-

nen. Högskoleinstitutionerna bör sålunda ansluta till klinikerna.

Uänsteorgarzisation för och

tandläkarutbildning odontologisk forskning 177

Tjänstestrukturen i den nya tandvårdsorganisationen

Enligt prop. 1978/79:41 kommer tjänsterna som assistenttandläkare att ersättas med kommunalt reglerade tjänster som avdelningstandläkare samt tjänster för

specialistutbildning. Endast i undantagsfall kommer tjänster för allmäntjänstgöring att inrättas vid de Odontologiska klinikerna. Dessa skall i

första hand förläggas till folktandvården.

Reformbeslutet innebär vidare att tjänsterna som professor och lärare skall vara förenade med kommunalt reglerad tjänst som övertandläkare resp. biträdande övertandläkare.

Övriga

statliga tjänster för utbildning och forskning berörs inte av beslutet om ändrat

huvudmannaskap.

Tjänstestrukturen inom det Odontologiska området skulle sålunda - efter det ändrade för tandvården

huvudmannaskapet men före lärartjänstutred-

ningens förslag - se ut på följande sätt:

Professor/övertandläkare Lärare/biträdande övertandläkare

Avdelningstandläkare (nya och gamla)

Tandläkartjänst för

specialistutbildning (gäller inte alla ämnen inom tandläkarutbildning)

Tjänster för

allmäntjänstgöring (AI)

Universitetslektor Docent Forskarassistent

Assistenter/amanuenser

I den mån tandvården så kräver kan tandvårdshuvudmannen komma att inrätta tjänster som övertandläkare och biträdande övertandläkare.

överväganden och förslag

Arbetsorganisazion

Allmänt

Vi erinrar om de i kap. 6 framlagda förslagen till principiell utformning av

arbetsorganisationen inom högskolan. Dessa ställningstaganden gäller även det Odontologiska området. De fördelar i form av flexibilitet och frihet i resursanvändningen som våra förslag syftar till överensstämmer i stort sett med motiven för den integrering av funktionerna tandvård, utbildning och forskning vid de Odontologiska klinikerna som riksdagen beslutat om på grundval av prop. l978/79z4l. Verksamheten vid dessa kliniker bedrivs redan i dag delvis efter dessa principer. Det ändrade

huvudmannaskapet för tandvården

innebär inget principiellt

avsteg från denna integreringsprincip. Däremot

blir det nödvändigt att skapa garantier för att resurserna för de olika funktionerna används på ett sätt som resp. huvudman avsett. Vi återkommer till denna fråga i det följande.

och

178 tandläkarutbildning odontologisk forskning Uänsteorganisation för

faktorer att beakta

Speciella

av tandvårdsverksamheten vid de Den oklara framtida organisationen

klinikerna svårt att bedöma tillämpbarheten Odontologiska gör det givetvis och förslag vid dessa

av våra generella arbets- tjänsteorganisatoriska

kliniker. Vi vet t. ex. inte hur stor volym den rena tandvårdsverksamheten

dessa kliniker. Den exakta organisationen av denna kommer att få vid oklar. Vi vet inte heller vilka tjänstekategorier som verksamhet är också

tandvårdshuvudmannen kommer att inrätta vid dessa kliniker.

att beakta i detta sammanhang är beslutet om att En annan viktig faktor

som assistenttandläkare med tjänster som avdelningstandersätta tjänsterna för Tillvägagångssättet för denna

läkare och tjänster specialistutbildning.

i reformarbetet är förändring är fortfarande oklart. En viktig utgångspunkt

handledningsresurser skall dock enligt prop. 1978/79:41 (s. 8) att nuvarande

bibehållas trots att tandläkarutbildningen avkortas. Handledningsbegreppet

är lättare att definiera och handledningen inom tandläkarutbildningen att både kvantifiera och schemalägga än inom t. ex. den därmed lättare

grundläggande läkarutbildningen. som assistenttandläkare har varit den viktigaste handlednings- Tjänsterna

resursen inom den grundläggande tandläkarutbildningen.

som assistenttandläkare har även i viss utsträckning fungerat Tjänsterna eller som en första plattform för forskningssom forskaranknytningstjänster tandläkare. Även i övrigt har tjänsten genom sin utformning intresserade avseende behörighetskrav och anställningsform med på arbetsuppgifter, som för mer kvalificerade varit mycket lämplig rekryteringsunderlag

tjänster. här också framhållas att i stort sett all undervisning Slutligen skall dvs. professorerna och meddelas av innehavarna av de högre läratjänsterna,

ämne. av timarvoderad undervisning lärarna i odontologiskt Omfattningen

är ytterst marginell.

9.2.2 till tjänsteorganisation för tandläkarutbildningen Förslag

och de Odontologiska fakulteterna

Våra förslag i kap. 6 innebär att den precisering av undervisningsskyldighe-

lärartjänster skall avskaffas. I kap. 8 har vi ten som i dag gäller för flertalet att alla läkare med fullgjord vidareutbildning vid undervisningsföreslagit att medverka i läkarutbildningen utan att sjukhusen skall ha skyldighet

av denna undervisningsskyldighet för någon tjänsteprecisera omfattningen av den volym undervisning som I ställer fastställes omfattningen kategori. skall meddelas klinik, varefter denna läggs ut på de på kliniken per läkare med beaktande av den enskilde läkarens kvalifikationer. verksamma med fördel kan i första hand för Vi menar att samma modell tillämpas klinikerna. Vid dessa kliniker blir det handledningen vid de odontologiska som därför nödvändigt att fastställa omfattningen av den volym handledning

skall utföras för varje klinik. klinikerna innebär detta att innehavare av alla För de odontologiska för vilka eller motsvarande utgör tandläkartjänster specialistkompetens att meddela undervisning och handledbehörighetskrav bör ha skyldighet

Tjänsteorganisation för tandläkarutbildning och

odontologisk forskning 179

ningi tandläkarutbildningen. För övriga tjänster kommer handledningsskyldighet att gälla. Omfattningen av den undervisning och handledning som skall meddelas fastställes enligt denna modell för varje berörd klinik av linjenämnden för tandläkarutbildningen. Det ankommer därefter på prefekten att inom ramen för av institutionsstyrelsen uppdragna riktlinjer fördela och undervisnings-

handledningsuppgifterna bland de tandläkare som är verksamma vid

kliniken.

Tjänst som professor, tillika Övertandläkare

För tjänst som professor i odontologiskt kliniskt ämne bör gälla samma regler som för övriga tjänster som professor inom högskolan. Härutöver kommer att för tjänst som övertandläkare krävs specialistkompetens eller motsvarande.

Tjänst som lärare, tillika biträdande övertandläkare

Innehavarna av tjänsterna som lärare i odontologiskt ämne svarar i dag för huvuddelen av undervisningen inom den grundläggande tandläkarutbild-

ningen. Någon forskningsskyldighet är för närvarande inte knuten till

tjänsten. Enligt vår uppfattning grundad bl. a. på den tidigare refererade

UHÄ-rapporten är emellertid tjänsterna även en betydande resurs för

forskning. De nu aktuella tjänsterna är bl. a. med avseende på behörighetskrav jämförbara med universitetslektoraten. Detta pekar närmast på att tjänsterna borde omvandlas till nya docenttjänster. Detta skulle dock innebära en relativt

genomgripande förändring av tjänsterna. Forskningsutrymmet i

tjänsten skulle t. ex. i huvudsak bli beroende av av medel ur

fördelningen

fakultetsnämndens rörliga resurs för forskning. Vi har mot bakgrund av främst de nyligen fattade besluten om reformering av tjänsteorganistationen bedömt det som lämpligare att framlägga mer begränsade på detta område av tjänsten som lärare i odontologiskt ämne ändringsförslag. Förändringarna bör sålunda inskränkas till vad som föranleds av våra generella förslag rörande åligganden och Liksom

arbetstidsreglering. för närvarande bör

naturligtvis innehavarna av dessa tjänster även i fortsättningen vara biträdande övertandläkare. Vi föreslår att

0 tjänsterna som lärare i odontologiskt ämne bibehålls, med endast de förändringar som betingas av våra generella arbetsorganisatoriska överväganden.

Tjänst som forskare i odontologiskt ämne

Vi har tidigare konstaterat att tjänsterna som assistenttandläkare delvis har utgjort en resurs för yngre forskningsintresserade tandläkare. När dessa tjänster avskaffas och ersätts med kommunalt reglerad tjänster av annat slag är det risk för att denna för plattform yngre forskningsintresserade

och

180 tandläkarutbildning odontologisk forskning Uänsteorganisation för

försvinner. Mot denna bakgrund föreslår vi att det skall kunna tandläkare

inrättas tjänster som forskare i odontologiskt ämne. Syftet med denna tjänst

dvs. att vara en rekryteringstjänst för yngre är dels det ovan angivna, dels också att skapa möjligheter för forskningsintresserade tandläkare, sådana tandläkare till koncentrerade forskningsinsatser under längre tid.

den resurs från Dessa tjänster bör finansieras dels med medel motsvarande för tjänsterna som fakultetsanslaget som för närvarande utgör underlag som är bundna till assistenttandläkare, dels genom de forskningsmedel De sistnämnda tjänsterna bör i tjänsterna som docent och forskarassistent. med våra generella ställningstaganden i kap. 4 successivt avskafenlighet fas. i odontologiskt ämne skall För behörighet till denna tjänst som forskare Förordnande på tjänsten bör kunna ges krävas lägstavlagd tandläkarexamen. sammanlagda längd bör för sammalagt högst nio år. Förordnandetidens vid ansökningstillfället. För bl. a. vara beroende av den sökandes kompetens den som avlagt doktorsexamen vid tillträde till tjänsten bör högst sex år med denna konstruktion är att tjänsten skulle komma i fråga. Avsikten synvinkel. kunna inrättas på den nivå som bedöms lämplig ur verksamhetens som Vid ledigförklarandet av en viss tjänst bör anges vilken kompetensnivå

Åligganden skall som

är önskvärd. Tjänsten tillsättes av högskolestyrelsen. av ovan anförda avse forskning, i en del fall egen framgår primärt även låta innehavare av denna forskarutbildning. Det bör dock vara möjligt Därvid bör naturligtvis fördelningen tjänst svara för handledningsuppgifter. av kostnaderna vid tjänsten belasta fakultetsanslag och anslag för grundlägbör gande utbildning proportionellt. Med hänsyn till tjänstens huvudsyfte att de självfallet handledningsuppgifterna inte ges en så stor omfattning att bedriva forskallvarligt inkräktar på tjänsteinnehavarens möjligheter

ning. samma Denna tjänstekategori kan enligt vår bedömning fylla i huvudsak inom det odontologiska området som funktion som forskarrekryteringstjänst de nuvarande som docent och forskarassistent. Det är emellertid tjänsterna att inte de olika verksamhetsgrenarna inom det odontologiska angeläget området avskärmas från varandra. Anknytningen mellan den nu föreslagna

bör därför övervägas så snart de närmare tjänsten och specialistutbildningen formerna för denna utbildning klarlagts.

Vi föreslår att

ämne med nivådiffe- 0 tidsbegränsade tjänster som forskare i odontologiskt rentierade behörighetskrav skall kunna inrättas.

Tjänsterna som avdelningstandläkare

som en del av riksdagens beslut att Som vi tidigare framhållit ingår till tandläkarutbildningen och de kommunalisera tandvården i anslutning skall odontologiska fakulteterna att dagens tjänster som assistenttandläkare som avdelningstandläkare. Dessa ersättas av kommunalt reglerade tjänster som handledning av viss tjänster skall enligt beslutet avse såväl tandvård i den grundläggande tandläkarutbildningen. Av prop. angiven omfattning 1978/79:41 framgår att behörighetskravet för dessa tjänster normalt kommer

Tjänsteorganisation för tandläkarutbildning och odontologisk 181 forskning

att vara tandläkarexamen och väldokumenterad klinisk tjänstgöring. I vissa fall kan specialistkompetens behövas. Av propositionen framgår vidare att innehållet i

avdelningstandläkartjän-

sterna bör vara flexibelt. Innehavaren av en sådan tjänst bör kunna delta även i andra delar av verksamheten inom tandvård och handledning. I mån av kvalifikationer hos den enskilde bör sålunda såväl undervisning som forskning kunna komma ifråga. De riktlinjer som genom riksdagsbeslutet fastlagts för avdelningstandläkartjänsternas närmare utformning ger enligt vår bedömning stora möjligheter till anpassning av reglering till bl. a. de i det

föregående angivna behoven för utbildningen och forskningen. Särskilt väsentligt är det enligt vår uppfattning att man uppmärksammar behovet inom såväl utbildning som tandvård av tandläkarpersonal på olika kvalifi-

kationsnivåer. Riksdagens beslut innebär också att det kommer att vara möjligt att rekrytera personal med skilda kvalifikationer. Därmed kan man

tillgodose verksamhetens behov av dels personal för enklare handledningsuppgifter och mindre avancerad kliniskt behandlingsarbete, dels personal för mer kvalificerade och vårdinsatser. utbildnings- Vi föreslår att

0 de nya tjänsterna som avdelningstandläkare konstrueras så att personal

med skilda kvalifikationer kan rekryteras till dem.

Tandlâkartjânster för specialistutbildning

För av tandläkare

specialistutbildning skall det enligt riksdagens beslut

inrättas särskilda utbildningstjänster. Denna utbildning kommer att förläggas dels till de Odontologiska klinikerna, dels till kliniker på andra orter. Vi finner emellertid inte anledning att gå närmare in på konstruktionen av dessa

tjänster.

Uänster som övertandläkare och biträdande övertandläkare

Tjänst som professor och lärare skall enligt riksdagsbeslutet med anledning av prop. 1978/79:41 vara förenade med kommunalt reglerade om tjänster övertandläkare resp. biträdande övertandläkare. Om tandvårdshuvudmannen till följd av specifikt vårdbehov vid vissa kliniker inrättar särskilda tjänster som övertandläkare eller biträdande övertandläkare bör det även i dessa tjänster ingå en skyldighet att medverka i såväl undervisning som handledning. Innehavare av dessa tjänster bör sätt som på samma

avdelningstandläkartjänsterna betraktas

som lärare inom högskolan.

9.3 för den

Styrmedel grundläggande

tandläkarutbildningen

I framtiden kommer utbildning, forskning och tandvård att äga rum parallellt vid de kommunala klinikerna mot att tandvårdshuvudmannen uppbär ersättning från staten för de merkostnader detta medför. Förhållandet mellan staten och tandvårdshuvudmannen regleras genom avtal. Utformningen av dessa avtal är av vital betydelse som ett medel att garantera

och

182 för tandläkarutbildning odontologisk forskning Uänsteorganisation

ställer till förfogande för omfattningen av de resurser som resp. huvudmän sina ansvarsområden. g för dels genom att Omfattningen av utrymmet forskning regleras och tjänsterna som professor innehåller en garanterad forskningsvolym som lärare/biträdande övertandläkare precis som i dag genom att tjänsterna skall betraktas som en forskningsresurs, dels genom att de övriga forskningsresurser som i nuvarande organisation är bundna i de statligt reglerade forskarassistent och assistenttandläkare samlas i tjänsterna som docent,

fakultetsnämndens rörliga forskningsresurs. Däremot blir det nödvändigt att i avtalen mellan staten och tandvårdshuvudmannen insatser inom såväl undervisning skapa garantier för tillräckliga som handledning. De statligt reglerade tjänsterna som professor, lärare och i och för resurs även för forskare representerar sig en garanterad del av handledningsvolymen måste utbildningsändamål, men en betydande

erhållas från de kommunalt reglerade tandläkartjänsterna. avtalen Garantier för denna volym kan erhållas genom att det i de centrala berörd tandvårdshuvudman fastställs dels en mellan staten och varje sammanlagd volym tandläkararbetstid för den grundläggande tandläkarutbehov, dels vissa regler för evalvering av olika undervisningsbildningens former - inkl. handledning - till tandläkararbetstid. Utifrån denna totalvolym av tandläkararbetstid fastställes sedan på lokal skall fördelas mellan berörda kliniker genom ett avtal nivå hur resurserna och berörd tandvårdshuvudman. För bl. a. detta mellan högskolestyrelsen ändamål bör ett särskilt lokalt samarbetsorgan inrättas (se avsnitt 8.9.2). vid viss klinik bör inom vissa latituder

Ändringar av utbildningsvolymen

- efter kunna göras av högskoleenheten i regel efter beslut av linjenämnden

överläggning i samarbetsorganet: att fungera som ”beställare” av I detta system kommer linjenämnderna och kursplanerna. Dessa utbildning genom de lokala utbildningsplanerna mindre detaljerade med avseende på undervisplaner kan göras mer eller eller Linjenämndernas främsta uppgift ningsformer undervisningsvolym. som ”beställare” blir att för utbildning dels ge underlag för det lokala avtalet om tandläkararbetstid vid varje klinik dels fastställa det exakta uttaget av sådan arbetstid för varje läsår. att medverka i den grundläggande tandläkarutbild- Klinikens skyldighet placerade statligt reglerade lärartjänningen, utöver genom de vid kliniken fastställs sålunda till att omfatta viss tandläkararbetstid enligt ett sterna, lokalt avtal. av de resurser som står till utbildningens och forskningens Fördelningen riktlinjer för högskolan som förfogande sker sedan enligt de allmänna föreslagits i kap. 5 och 6. Vi föreslår att

rörande tandläkar- 0 samarbetet mellan staten och tandvårdshuvudmännen lokala avtal utbildning m. m. regleras genom dels ett centralt avtal dels om bl. a. den tandläkararbetstid som skall disponeras för utbildningsän-

damål.

Uänsteorganisation för tandläkarutbildning och odontologisk forskning 183

9.4 Formerna för lokalt samarbete

Den modell som föreslås i kap. 8i fråga om undervisningssjukhusen bör vara tillämpbar även för berörda parter inom det Odontologiska verksamhetsområdet.

9.5 Tillsättning av tandläkartjänster

9.5.1 Bakgrund

Vid de Odontologiska klinikerna finns endast idag statligt reglerade tandläkartjänster. Vi vet att det efter kommunaliseringen kommer att inrättas kommunalt reglerade tjänster som avdelningstandläkare. Eventuellt kommer tandvårdshuvudmannen också att inrätta tjänster som övertandläkare och biträdande övertandläkare i den utsträckning som tandvården så påkallar. Tidigare har vi föreslagit att innehavarna av dessa tjänster - eftersom medverkan i undervisning och handledning skall utgöra ett åliggande för dem - skall betraktas som lärare. Detta bör inverka på såväl tillsättningsgrunder som tillsättningsordning.

Överväganden och förslag

Vi erinrar om vad som anförts i kap. 7 rörande tillsättningsgrunder för tjänst som lärare i högskolan. De principiella övervägandena rörande bl. a. tillämpningen av begreppen vetenskaplig och pedagogisk skicklighet äger giltighet för alla lärare i högskolan, således även för övertandläkare, biträdande övertandläkare och avdelningstandläkare vid de Odontologiska klinikerna. Vad sedan gäller de för tillsättningen av dessa tandläkartjänster torde dessa främst bestå i svårigheter att rätt avväga specifika problemen klinisk, vetenskaplig och pedagogisk skicklighet i förhållande till varandra. Denna avvägning får ske från fall till fall med beaktande av de uppgifter som i varje enskilt fall kommer att knytas till tjänsterna. Det är dock enligt vår mening självklart att vetenskaplig och pedagogisk skicklighet måste tillmätas stor vikt vid tillsättning av tandläkartjänster vid de Odontologiska klinikerna. Tyngdpunkten i dessa tandläkares arbetsinsats kommeri och för sigi flertalet fall att ligga inom tandvården. Det står emellertid klart att i princip alla tandläkare vid dessa kliniker kan räkna med utbildningsuppgifter som ett normalt inslag i arbetet. Därmed bör man också fästa stort avseende vid de sökandes intresse för och förmåga till pedagogisk verksamhet. För tjänsterna som övertandläkare och biträdande övertandläkare utgår vi ifrån att samma vetenskapliga kvalifikationer som för närvarande gäller för tjänsten som lärare/biträdande övertandläkare kommer att krävas, varför det av bestämmelserna för dessa tjänster bör framgå att stor vikt skall fästas vid vetenskaplig skicklighet som visats genom egen forskning, ledning av forskningsprojekt etc. Vi erinrar om att vi i kap. 7 föreslagit att ärende om tillsättning av tjänst som lärare i odontologiskt ämne skall beredas av tjänsteförslagsnämnd.

och forskning

184 Tjänsteorganisation för tandläkarutbildning odontologisk

för de Odontologiska klinikerna bör I den reformerade organisationen högskoleenheten och tandvårdshuvudmannen samarbeta även i tillsättnings- Innehavarna av de kommunalt reglerade tjänsterna kommer som frågor. framhållits ovan även att vara lärare inom högskolan. Av dessa skäl bör vid fakultet vara skyldig att till tjänsteförslagsnämnden odontologisk tandvårdshuvudmannen avge förslag till innehavare av tjänst som övertandläkare och biträdande övertandläkare. Den närmare ordningen för beredning av sådant ärende överensstämmer med vad som i kap. 8 föreslås gälla för motsvarande läkartjänster. Vid tillsättning av tjänst som avdelningstandläkare bör lämpligt organ inom högskoleenheten ges tillfälle att avge yttrande till tandvårdshuvudmannen. att- beroende på förutsättningarna i Det bör ankomma på högskolestyrelsen det enskilda fallet- avgöra i vad mån t. ex. institutionsstyrelse, linjenämnd

eller tjänsteförslagsnämnd här skall tas i anspråk.

Vi föreslår att

övertandläkare skall tillsättas 0 tjänster som övertandläkare och biträdande vid av tandvårdshuvudmannen efter förslag från tjänsteförslagsnämnden fakultet resp. odontolgoisk O att högskolan skall få avge yttrande vid tillsättning av tjänst som

avdelningstandläkare.

sou 1980:3

10 Studiestöd i

forskarutbildningen

10.1 Bakgrund

10. 1 .l Nuvarande

studiestödsformer

Möjligheter till finansiering av forskarutbildning ges idag främst genom utbildningsbidrag för doktorander, assistent- och amanuenstjänster, delta-

gande i forskningsprojekt samt studiemedel.

Utbildningsbidrag för doktorander

1976 omvandlades, efter förslag från FUN de tidigare doktorandstipendierna till beskattade utbildningsbidrag. Dessa har anknutits till utbildningsbidragen inom

arbetsmarknadsutbildningen och ligger beloppsmässigt i mitten av

det intervall som gäller för dessa bidrag. Utbildningsbidragen utgår under tolv månader. För närvarande utgår utbildningsbidrag med 48 840 kL/âr. Budgetåret 1979/80 är antalet

utbildningsbidrag 1 435. Utbildningsbidra-

med annat arbete. Endast om särskilda skäl föreligger får gen får kombineras dock den som har helt utbildningsbidrag under ett läsår fullgöra mer än 100 timmar undervisning eller 200 timmar annat arbete. Fr. o. m. budgetåret 1979/80 finns möjlighet att inneha utbildningsbidrag

på deltid. Utbildningsbidrag får innehas under åtta år. Den

längst effektiva tiden får dock uppgå till högst fyra år. Utbildningssammanlagda bidragen är pensionsgrundande. Utbildningsbidrag utgår för sjukperiod som infaller under studietiden under ett kalenderhalvår förutsatt att den studerande under någon del av kalenderhalvåret bedriver sina studier. Fr. o. m. budgetåret 1979/80 kan utbildningsbidrag för doktorander utgå under föräldraledigheti samband med barns födelse m. m. Tiden för innehav av utbildningsbidrag får förlängas i motsvarande mån, dock längst ett år. Medel för utbildningsbidrag för doktorander anvisas under ett särskilt

anslag. Utbildningsbidragen fördelas

på fakultetsområden av regeringen. För den vidare fördelningen på högskoleenheter svarar UHÄ. Tilldelningen till de enskilda doktoranderna görs av resp. fakultets- eller sektionsnämnd. Urvalet mellan doktorander som ansökt om utbildningsbidrag skall göras på grundval av bedömningar av de sökandes förmåga att tillgodogöra sig

forskarutbildning. Endast när två sökande bedöms ha lika förutsättningar

skall hänsyn tas till deras behov av ekonomiskt stöd. Besvärsrätt föreligger inte i fråga om beslut om utdelning av utbildningsbidrag.

186 Studiestöd i forskarutbildningen

som assistent och amanuens Tjänster

med fasta resurser för forskning och forskarutbildning Vid högskoleenheter och amanuens. Dessa är avsedda för finns tjänster som assistent tjänster studerande som bedriver forskarutbildning. En del av tjänstgöringsskyldigav undervisning eller annat institutionsarbete medan heten skall tas ut i form egen utbildning och återstående tid skall ägnas åt assistentens/amanuensens Tjänstgöringen för assistenter och amanuenser skall läggas upp så forskning. kan inom fem är. Assistenttjänsten är en att doktorsexamen avläggas heltidstjänst och innehavaren har en tjänstgöringsskyldighet på 1 000 tim/år. amanuens krävs 600 timmar år - tjänsten betraktas som Av förste per halvtidstjänst. För andra och tredje amanuens är tjänstgöringsskyldigheten 400 timmar per år. Dessa tjänster är deltidstjänster (tredjedels- resp. helt avser undervisning får

fjärdedelstjänst). Om institutionstjänstgöringen

för assistent med heltidstjänstgöring. Motsvadenna avse högst 500 timmar rande evalveringsregel gäller för deltidstjänster. totalarbetstiden till 1 760 timmar innebär Om den normala per år uppgår detta att det inom assistenttjänsten ligger en stipendieringsvolym på 760 motsvarande för förste, andre och tredje amanuenstimmar per år medan tjänsterna är resp. 280, 186 och 40 timmar per år. 1974/75 ca 4 000 tjänster som assistent Enligt FUN fanns det budgetåret Antalet som assistent var drygt 2 000. och amanuens. heltidstjänster motsvarar detta ca 2 860 tjänster. Omräknat till heltidstjänster våra motsvarande siffror Budgetåret 1978/79 var enligt undersökningar 3000 totalt, varav ca 1900 heltidstjänster. Hela volymen drygt tjänster till motsvarar ca 2 400. tjänster omräknad heltidstjänster För att markera tjänsternas karaktär av studiefinansieringstillfälle ges för tid. Huvudregeln är 1+5 år med förordnande på tjänst begränsad till ytterligare 1 års tjänstgöring om synnerliga skäl föreligger. möjlighet som assistent eller amanuens tillsätts i regel utan ledigkungörande. Tjänst Assistent- har tidigare varit tjänster i befordringsoch amanuenstjänster omfattat L5, L7 och L10. Fr. 0. m. 1979 är gång som lönegraderna befordringsgången avskaffad och innehavare i av tjänst som avlagt grundexai lönegrad L10. men placeras nu direkt bekostas i huvudsak från anslagen till Assistent- och amanuenstjänster forskning och forskarutbildning.

Arbete inom forskningsprojekt

som sitt inom ramen för Forskarstuderande fullgör avhandlingsarbete projekt som finansieras av forskningsråd eller annat organ utanför högskolan som forskningsassistent. Denna ligger är ofta anställda inom projektet tjänst ungefär på samma lönenivå som assistenttjänsten. Tjänstgöringsskyldighei sin helhet inom Förordnandet på tjänsten meddelas ten fullgörs projektet. som också är arbetsgivare och förvaltare av de medel, av högskolestyrelsen med vilka tjänsten bekostas. Förordnande på tjänst som forskningsassistent är skall meddelas för begränsad tid (högst 3+3 år) i de fall vederbörande

antagen till forskarutbildning. av omfattningen av denna studiefinan- FUN gjorde vissa uppskattningar

Studiestöd

i forskarutbildningen 187

sieringsform. Utredningen bedömde att ca 1 100 forskarstuderande finansierade sin inom forskarutbildning genom anställning externfinansierade projekt. Ca två tredjedelar av dessa var verksamma inom de matematisknaturvetenskapliga och tekniska fakulteterna.

Studiemedel

Forskarstuderande kan också i likhet med andra studerande inom högskolan erhålla studiemedel. Dessa består till övervägande del av ett lån som skall återbetalas med början tre år efter studiernas avslutande. Dessutom finns ett mindre återbetalningsfritt i studiemedlen. bidrag inbyggt FUN undersökte hur många av de forskarstuderande som

utnyttjar återbetalningspliktiga

studiemedel. Dessa uppskattades till ca 350 personer.

10.1.2 Tjänster eller

bidrag

1963 års hävdade att

forskarutredning forskarutbildning borde kunna

klassificeras som förvärvsarbete. Utredningen föreslog i konsekvens med detta att särskilda forskarutbildningstjänster doktorandtjänster - skulle inrättas som en form av studiestöd. Även FUN sade sig i princip kunna ansluta till sig synsättet att

forskarutbildning bör jämställas med arbete och avlönas som sådant (DsU

1975:11 Utbildningsbidrag för doktorander). Utredningen ansåg det dock med hänsyn till de kostnadsmässiga konsekvenserna som uteslutet att på kort sikt förverkliga ett system med doktorandtjänster. De principiella skillnaderna mellan utbildningsbidrag och tjänst skall i detta kort beröras. sammanhang Begreppet tjänst har hittills inte blivit uttömmande Av analyserat. förekommande författnings- och kan dock avtalsmässig reglering vissa karakteristika utläsas. Innehavaren av en tjänst är kontinuerligt, under kortare eller längre tid, anställd för att fullgöra vissa arbetsuppgifter. Graden av precisering med avseende på arbetsuppgifterna kan variera men inom mycket starkt, ramen för gällande bestämmelser, är tjänsteinnehavaren skyldig att fullgöra de arbetsuppgifter han ålägges av anställningsmyndigheten eller dess företrädare. Till tjänsten är således knutna vissa prestationskrav och fullgörandet av dessa prestationer skall i princip kunna kontrolleras. Med innehav av tjänst följer också skyldighet att underordna sig arbetsledning m. m. Innehavaren av en tjänst åtnjuter vissa i lag, annan författning eller avtal reglerade, generella förmåner. Dit hör rätt till återananställningsskydd, ställning, lön och pension, förmåner vid sjukdom, militärtjänst, barnsbörd och tillsyn av barn, rätt till tjänstledighet för andra ändamål, rätt till förening av tjänst etc. Anställningsvillkoren kan i betydande utsträckning regleras genom kollektivavtal. Regler om tillsättning av tjänst går tillbaka på grundlagen och en sökande har normalt rätt att anföra besvär över tillsättningsmyndighetens beslut. Med innehav av vissa utbildningsbidrag följer prestationskrav i den meningen att bidraget utdelas för ett år i sänder och i princip är beroende av

188 Studiestöd i forskarutbildningen

och sociala förmåner miåste tidigare prestationer. Vad gäller ekonomiska dessa konstrueras särskilt, utan stöd i några generella regler. De faststáälles Beslut om tilldelning av utbildningsbidrag kan inte ensidigt av statsmakten. bli föremål för besvär. De principiella skillnaderna mellan utbildningsbidrag och doktorandtjiänst är sålunda avsevärda. I praktiken kan skillnaderna vara mindre. Ur den enskildes synvinkel kan t. ex. de ekonomiska förmånerna i priincip vid innehav av tjänst till göras likvärdiga. Löneutvecklingen kopplas i övrigt, förutsatt att lönen fastställs utvecklingen på arbetsmarknaden För utbildningsbidragen har man i nuvarande system genom kollektivavtal. försökt säkra den ekonomiska standarden genom att indexreglera bidragen men inte ger anknytning till motsvarande grupipers vilket skyddar köpkraften standardutveckling. Detta kan vara antingen en positiv eller en negativ faktor för den enskilde bidragsinnehavaren, beroende på om index gezr en bättre eller sämre löneutveckling än lönerörelsen.

10.2 och

Överväganden förslag

av nuvarande studiestöd

10.2.1 Analys former för

odiskutabellt ett I nuvarande organisation utgör endast utbildningsbidragen dimenmedel för riktade åtgärder i syfte att påverka forskarutbildningens

sionering. som sådan är ett attraktivt alternativ till I de fall forskarutbildningen utanför för de studerande inom ett exempelvis yrkesverksamhet högskolan avseende få visst fakultetsområde kan förändringar utbildningsbidragen för rekryteringen till forskarutbildning. Utbildningsbidragens betydelse rekryteringsstimulerande effekt kan dock vara begränsad inom de delar av som utbildar för en dynamisk arbetsmarknad med god lönehögskolan t. ex. utveckling för studerande med genomgången allmän utbildningslinje, läkare, tekniker och företagsekonomer. En klar fördel med utbildningsbidragen framför andra studiefinansieringsär att de möjliggör heltidsstudier. I de fall forskarutbildningen möjligheter har sådan inriktning att heltidsstudier är ändamålsenliga, torde bidragen vara

den effektivaste av de nuvarande studiefinansieringsformerna. En nackdel med bidragen kan i en del fall vara att bestämmelserna sätt blir isolerad avseende bisyssla medför att doktoranden på ett olyckligt från institutionsverksamheten i övrigt. Detta kan bl. a. bli till nackdel för till lärartjänster i högskolan. En annan - och avgörande rekryteringen svaghet - är bidragsnivån som endast motsvarar lön enligt lönetariffklass

T 4. Den dominerande studiestödsformen idag är assistent-/amanuenstjänsterna. Fördelen med dessa tjänster ligger främst i att de har vad utbildningstill institutionsverksamheten. Denna bidragen saknar, nämligen anknytning är dock även grunden till den ena av de två huvudsakliga egenskap är i nackdelarna ur studiestödssynpunkt. Volymen tjänstgöringsskyldighet i ett visst antal arbetstimmar. Problemet är att och för sig väl preciserad, till stipendiedelen. I en del fall denna skyldighet är alltför hög i proportion

SOU 19803 Studiestöd i

forskarutbildningen 189

kan tjänstgöringen läggas upp enligt intentionerna för assistent-/amanuens-

tjänsterna, dvs. så att den den enskilde gagnar tjänsteinnehavarens forskarutbildning. När så sker är

naturligtvis tjänstgöringsskyldigheten

knappast något problem. Tjänsterna har dock, särskilt inom vissa delar av högskolan, i betydande utsträckning inrättats för att tillgodose undervis-

ningsbehov i den grundläggande utbildningen. Av detta följer att tjänstgöringen ofta får en ur sett mindre

forskarutbildningssynvinkel tillfredsställan-

de inriktning. I kombination med gällande regler om förordnandetid på tjänsterna försvåras härigenom den enskildes att inom möjligheter angiven tid slutföra

forskarutbildningen. I de fall tjänsterna är deltidstjänster kan den

mycket blygsamma stidpendieringsdelen knappast möjliggöra insatrimliga ser inom Av nu berörda skäl

forskarutbildningen. är denna form för

studiestöd inom stora delar av högskolan jämförelsevis ineffektiv. Den andra

nackdelen med assistenttjänsterna är att de knyter dimensioneringen av forskarutbildningen till behovet av resurser för annan verksamhet vid institutionen, företrädesvis den grundläggande Den utbildningen. i avsnitt 10.1.1 berörda minskningen av volymen assistent-/amanuenstjänster mellan budgetåren 1974/75 och 1978/79 innebär att antalet studiestödstillfällen i motsvarande grad reducerats. Denna inte minskning bygger på några överväganden rörande forskarutbildningens utan är ett dimensionering resultat av att grundläggande utbildning och övrig verksamhet minskat i

omfattning. För den enskilde doktoranden fördelen ligger med assistenttjänsten i att lönen vid en heltidstjänst som assistent ger en klart högre nivå på studiestödet

än

utbildningsbidraget. Den stora, ofta mycket betungande tjänstgöringsskyldigheten för assisten-

terna, skulle i princip kunna kompenseras med längre anställningstid än vad som nu är möjligt enligt huvudregeln. En sådan lösning skulle dock snabbt

dra på högskolan ett arbetsgivaransvar som vore oförenligt med tjänstens

syfte som studiefinansieringstillfälle. Den tredje mer betydande studiefinansieringsformen utgör som tidigare

nämnts anställning på tjänst som forskningsassistent. Denna innebär finansieringsform i regel att doktoranden är anställd i anslutning till ett projekt som finansieras av extern anslagsgivare. Ur doktorandernas synvinkel har denna finansieringsform ansetts vara fördel-

aktig under avhandlingsarbetet. Detta förutsätter dock att projektet i fråga har en inriktning som stämmer med doktorandens När så studieinriktning. inte är fallet kan naturligtvis studiesituationen påverkas mycket negativt. Tjänsterna som forskningsassistent är underkastade de regler rörande arbetstid m. m. som gäller för statligt anställd personal i övrigt, utom lärarna.

Detta innebär att forskningsassistenterna kan åläggas en avsevärt mycket mer omfattande tjänstgöring än vad som är möjligt i fråga om de ovan nämnda assistenterna. som Tjänsterna forskningsassistent har sålunda i många fall samma svagheter som Lönen assistenttjänsterna. vid dessa tjänster torde dock normalt klart överstiga utbildningsbidraget. Studiemedel är uppenbarligen den minst attraktiva av dagens stödformer. Detta är naturligt med tanke på att huvuddelen av detta stöd har karaktären av lån. Inte heller nivån torde vara på studiemedlen konkurrenskraftig. Däremot kan naturligtvis studiemedel av samma skäl som utbildningsbidra-

190 Studiestöd i forskarutbildningen

som en effektiv finansieringsform, eftersom de i princip skall gen uppfattas möjliggöra studier på heltid.

Effektiviteten i studiestödet

mellan studietakt och form av Några uppgifter som belyser sambandet studiestöd har inte tidigare samlats in. Vi har inte ansett det vara möjligt att i detta inom detta utredningsarbetes ram göra några säkra beräkningar

avseende. Flera omständigheter medverkar till att göra en sådan beräkning mycket att isolera studiestödet från vansklig. Ett problem skapas av svårigheten studietakten. Ett annat är förhållandet att andra faktorer som påverkar under den senaste tio-årsperioden reformerats på forskarutbildningen av 1969 års Även studiestödet har i viss mån

grundval riksdagsbeslut.

förändrats under samma period. Dels genom att utbildningsbidragen om förordnandetid för infördes, dels genom förändringen av reglerna

assistenter och amanuenser. effektivitet Vissa observationer kan dock göras. Vi bedömer studiestödets att med utgångspunkt i vilka möjligheter det skapar för innehavaren inom ramen för fyra års studier. I det genomföra forskarutbildningen bör rimligen effektiviteten i hög grad vara beroende av i vilken perspektivet studiestödets konstruktion direkt eller utsträckning doktoranden genom att än den egna indirekt föranleds ta på sig andra arbetsuppgifter är såtillvida en effektiv form av forskarutbildningen. Utbildningsbidraget eftersom det inte är knutet till någon skyldighet att utföra arbete studiestöd, i

av annat slag än de egna studierna. Svagheten ligger som tidigare påpekats

Doktorander med utbildningsbidrag är i många fall av bidragsnivån. ekonomiska skäl tvingade till förvärvsarbete inom eller utom högskolan,

på studietakten. Samma problem uppstår ofta för något som kan inkräkta som amanuens. I en heltidstjänst som dem som innehar deltidstjänster assistent ligger den ekonomiska nivån på studiestödet betydligt högre, men mellan omfattning och förordnandeti-

relationen tjänstgöringsskyldighetens

ogynnsamma. Vi anser det mot den dens längd är som vi tidigare konstaterat mycket troligt att samhällets utbyte av assistent- och amanuensbakgrunden i form av studieprestationer i forskarutbildningen proportionellt tjänsterna andel av resp. tjänst. sett ligger klart under studiestödets

10.3 Allmänna överväganden

Vi har i flera andra sammanhang understrukit behovet av organisationsforskiftande kraven inom mer som smidigt kan anpassas efter de mycket verksamhet. Studiestödet i forskarutbildningen representerar högskolans inte något undantag i detta avseende. studiestöd kan sammanfattas i Våra kriterier på ett ändamålsenligt

följande punkter:

1 y Dimensioneringen av resurserna för studiestöd inom olika områden bör så långt än den önskade omfattningen av möjligt ske oberoende av andra faktorer

forskarutbildningen.

Studiestöd i 191

forskarutbildningen

2 Tillgängligheten av studiestödet är en faktor som skall kunna utnyttjas för att stimulera tillströmningen till forskarutbildningen. 3 Nivån på studiestödet skall kunna vara sådan att för den forskarutbildningen enskilde blir ett konkurrenskraftigt alternativ till yrkesverksamhet utanför * högskolan direkt efter avslutad grundläggande utbildning. 4 Studiestödssystemet bör möjliggöra såväl heltidsstudier som deltidsstudier av varierande omfattning. 5 Studiefinansieringssystemet bör för den enskilde doktoranden möjliggöra ett samband mellan forskarutbildning och viss annan verksamhet inom högskolan.

Vi skall kortfattat kommentera dessa kriterier. Såväl grunderna för studiestödets fördelning på ämnen och fakultetsområden som studiestödets

tillgänglighet har sitt främsta intresse med hänsyn till forskarutbildningens

dimensionering. Vad först gäller fördelningsgrunderna är vi genom våra direktiv ålagda att undvika ett studiestödssystem som kan göra forskarutbildningens dimensionering avhängig omfattningen av den grundläggande utbildningen. Att detta är ett välmotiverat ställningstagande framgår av den i

det föregående berörda förändringen av antalet assistent-/amanuenstjänster.

Vi har av direktiven dragit slutsatsen att det framtida studiestödssystemet bör möjliggöra en planmässig dimensionering av studiestödet med utgångspunkt i överväganden om behovet av forskarutbildad personal inom olika samhällsområden.

Det framgår av forskningspropositionen att någon dimensionering

av antagningen till

forskarutbildning på grundval av centrala överväganden

och direktiv f. n. inte är aktuell. Tills vidare kommer beslut av den arten att liksom hittills vara en lokal angelägenhet. Det finns emellertid ett intresse från statsmakternas sida att åtminstone i grova drag kunna påverka tillströmningen av forskarstuderande till olika områden. Ur de lokalt

ansvariga högskolemyndigheternas synvinkel finns det likaledes ett behov av

att utifrån de överväganden som man finner vara relevanta för forskarutbildningens dimensionering kunna påverka rekryteringen. Tillgången på studiestöd är ett av de effektivaste rekryteringsinstrumenten. God tillgång på studiestödstillfällen är emellertid inte det enda som bör krävas av systemet för att det skall fylla en rekryteringsstimulerande funktion. Kvantitativa och kvalitativa aspekter kan i en del fall behöva vägas mot varandra. Vi kommer därmed in på frågan om studiestödets nivå. Det bör självfallet vara en strävan att studiestödet skall ligga på en nivå och ha en sådan utformning i övrigt att det ger de forskarstuderande en godtagbar ekonomisk och social standard. I likhet med vad som gäller för studiestöd inom andra utbildningsformer är dock möjligheterna i detta avseende av statsfinansiella skäl klart begränsade. Nuvarande studiestödsformer rymmer som vi tidigare visat (se avsnitt 10.1.1) olika nivåer på studiestödet. Vi kan se skäl att pröva vägar att bibehålla sådana möjligheter även i ett reformerat system.

Forskarutbildning som sysselsättning för den enskilde efter genomgången

grundläggande utbildning utsätts inom vissa delar av högskolan för starkare konkurrens från arbetsmarknaden utanför högskolan än vad fallet är inom andra delar. Inom alla fakultetsområden - om än i varierande utsträckningfinns ett behov av att ge studiestödet en sådan nivå för den enskilde så att

forskarutbildning framstår som ett även ur ekonomisk

synpunkt konkurrenskraftigt alternativ till yrkesverksamhet utanför högskolan.

192 Studiestöd i forskarutbildningen

att studiestödet görs effektivt i

Vi finner det vidare synnerligen angeläget realistiska för doktoranden att den meningen att det skapas möjligheter doktorsexamen efter högst fyra år. Såväl genom studier på heltid avlägga för en forskarstudesociala som yrkesmässiga skäl kan göra det nödvändigt

rande att bedriva studierna på deltid. Systemet bör därför även möjliggöra

att det i flertalet fall är forskarutbildning på deltid. Vi gör dock bedömningen

både för den enskilde och ur högskolans synvinkel att forskarutlämpligast med endast annan bildningen bedrivs på heltid eller i förening marginell

verksamhet. berörde vi önskvärdheten av att I kapitel 3 Verksamheten inom högskolan

till en viss medverkan av de studiestödet i forskarutbildningen ger möjlighet - t. ex. undervisning - vid institutioforskarstuderande i övrig verksamhet kan flera Ett av dessa är de nen. En sådan tjänstgöring fylla syften.

den skapar för såväl doktorand som institution att pröva den möjligheter för fortsatt verksamhet inom högskolan efter avlagd anställdes lämplighet nuvarande finns möjligheter till doktorsexamen. I den organisationen

dels inom ramen för assistent-/amanuenstjänsterna institutionstjänstgöring, av innehavare av utbildningsbidels genom medverkan på timarvodesbasis

drag. till institutionsarbetet är i princip fullt Båda dessa former av anknytning

torde godtagbara. En jämförelse utifrån rent praktiska bedömningsgrunder

utfalla till fördel. Vi har redan dock i det här sammanhanget tjänsternas nackdelen med den alltför stora volymen institutionstidigare kommenterat

tjänstgöring som är knuten till assistent-/amanuenstjänsterna.

10.4 former för studiestödet

Organisatoriska

lO.4.1 Allmänt

Diskussionen kring formerna för studiestödet i forskarutbildningen präglas

de två helt skilda former som idag av jämförelsen mellan principiellt senare år har intresset för formfrågan ökat i och med att existerar. Under aktualiserades genom FUN:s förslag. tanken på ett enhetligt system är de kriterier som redovisades Utgångspunkterna för våra överväganden avsnitt. Endast två av dessa på ett ändamålsenligt system i föregående

till fördel för endera av alternativen tjänst och kriterier talar i huvudsak

Både önskemålet om en nivå på studiestödet som gör forskarstudier bidrag. utanför och konkurrenskraftiga jämfört med yrkesverksamhet högskolan,

till institutionsarbetet pekar i första önskvärdheten av en smidig anknytning Vad inkomstnivân för den enskilde hand på tjänstealternativet. gäller att skillnaden mellan nivå för doktoranden har vi funnit bidrag på nuvarande bli och en hypotetisk men sannolik lönenivå för tjänst kan beräknas tjänst kr./mån. beroende m. m. 600-800 på familjeförhållanden ur såväl organisatorisk som Vi har granskat tanken på en doktorandtjänst och i båda dessa avseenden funnit den fullt arbetsrättslig synvinkel mot doktorandtjängenomförbar. Den vanligaste principiella invändningen

sten är att det inte är rimligt att låta innehållet i en tjänst helt utgöras av

torde dock inte kunna tillmätas avgörande vikt. Det studier. Detta argument

Studiestöd i

forskarutbildningen 193

karakteristiska för doktorandtjänsten är visserligen att innehavaren skall genomgå viss utbildning. av detta slag existerar dock på många Tjänster andra håll. Som exempel kan nämnas vid utrikesde-

aspiranttjänstgöringen

partementet och notarietjänstgöringen inom domstolsväsendet. Det som kännetecknar aspirant- och notarietjänsterna är bl. a. att innehavarna genomgår utbildning som i stor utsträckning sker i form av samma sorts arbete som utförs av den fast anställda personalen. På högskolans område vill vi erinra

om att väsentliga delar av läkarutbildningen fullgörs

genom tjänstgöring som läkare, s. k. AT- och FV-block. Vad gäller forskarutbildningen bör framhållas att denna normalt till övervägande delen består av arbetet att framställa en

doktorsavhandling. Det kan knappast hävdas att

detta arbete praktiskt

skiljer sig från övrig forskning inom högskolan.

Doktorsavhandlingarnas andel av den totala forskningsproduktionen skiftar

sannolikt mellan olika fakultetsområden, men är i flertalet fall högst betydande. Många gånger ingår arbetet med som en

doktorsavhandlingen

del av ett större

forskningsprojekt, i vilket andra, likartade delar utförs av

personal som redan har avlagt doktorsexamen. Den tyngsta invändningen mot doktorandtjänsten är kostnaden. Tjänstealternativet är väsentligt mer kostnadskrävande än bidrag. Detta sammanhänger främst med en generell regel att det som kostnad för en statlig tjänst

måste beräknas ett schablonmässigt lönekostnadspålägg på 39 % av brutto-

lönen. Detta pålägg betingas av statens avgifter för sina anställda till försäkringsfonderna och täcker kostnaderna för vissa sociala förmåner och för pension. En mot de nuvarande

huvudinvändning utbildningsbidragen har gällt de

sociala förmånerna. I avsnitt 10.1.1 framgår att riksdagen beslutat om vissa förbättringar i dessa avseenden. Ytterligare förbättringar kan göras, så att flertalet invändningar mot bidragsalternativet på den grunden bortfaller. Ett problem som däremot är svårare att lösa inom ramen för bidragssystemet är nivån. En betydelsefull fördel med de nuvarande är att

utbildningsbidragen de i princip är värdebeständiga genom indexreglering. En höjning av nivån så

att bidragen skulle komma i paritet med den sannolika nivån på en tjänst skulle innebära att man tvingades lämna samordningen med bidragen i

arbetsmarknadsutbildningen.

10.4.2 Doktorandtjänster och

utbildningsbidrag

I våra allmänna överväganden i avsnitt 10.3 redovisade vi skälen för att man bör pröva vägar att i någon form bibehålla den nuvarande möjligheten att differentiera studiestödets nivå. Vi anser inte att det f. n. föreligger några realistiska förutsättningar att inom ramen för ett helt enhetligt studiestödssystem tillgodose de skiftande krav som ställs från olika delar av högskolan. Mot den bakgrunden förordar vi att nuvarande studiestöd i form av

utbildningsbidrag och assistent-

/amanuenstjänster ersättes med ett system som ger möjlighet att ge studiestöd både i form av

utbildningsbidrag och genom doktorandtjänster. I

ett senare avsnitt redovisar vi förslag till konstruktion av doktorandtjänsten resp. till förändringar av

utbildningsbidragen utifrån de inledningsvis

angivna kriterierna på ett ändamålsenligt studiestöd.

194 Studiestöd i forskarutbildningen

i stort att det under varje fakultetsanslag Det systemet vi föreslår innebär från vilken kostnaderna för studiestöd skall beräknas en anslagspost bestridas. Dessa medel kan disponeras i två former. antingen för utbildnings- Valet mellan alternativen träffas av bidrag eller för doktorandtjänster. I likhet med vad som högskolestyrelsen efter förslag från fakultetsnämnden. av medel ur den resursen i kap. 4 anförts i fråga om fördelning rörliga normalt i fakultetsnämnden. förutsätts de sakliga övervägandena äga rum inom samma fakultetsområde. För Båda formerna kan utnyttjas parallellt centralt beslut ett lägsta antal studiestödstillvarje anslag fastställes genom fällen som anslaget skall ge. såväl bidrag som tjänster inom Vi utgår ifrån att det skall kunna inrättas fakultetsområden. Andelen studiestödstillfällen som erhålles samtliga kommer med stor sannolikhet att skifta avsevärt genom tjänster resp. bidrag områdena. Detta är beroende bl. a. på att mellan de olika naturligt skiftar starkt. Av de stora proportionerna i detta avseende även i dagsläget f. n. extremerna av teknisk och humanistisk fakultet. fakulteten-na utgörs fakultet en helt i sammanhanget. eftersom Medicinsk uppvisar egen bild kliniska ämnen i fall bedrivs av forskarutbildning i knappast något Det normala är här att doktoranden har innehavare av utbildningsbidrag. någon form av läkartjänst. \

från nuvarande till den föreslagna bör ske under

Övergången organisation

år. Nuvarande som assistent/amanuens bör loppet av ett antal tjänster Den resurs för studiestöd avvecklas i den takt givna förordnanden utlöper. separeras från den resurs som som ligger i varje tjänst bör beräkningsmässigt och föras till den ovan nämnda anslagsposten avser institutionstjänstgöring

för studiestöd. Vi berör genomförandefrågan ytterligare i kap. 13.

har vi förordat att studiestödet normalt skall I våra tidigare överväganden som forskarstuderande. l detta ligger att antalet avse heltidsverksamhet inom oförändrad resursram måste minska. En viss studiestödstillfällen tillfällen kan genom att minskning av antalet disponibla kompenseras studiestödet blir effektivare och genomströmningen i forskarutbildningen En drastisk av antalet studerande som erhåller därmed snabbare. minskning måste dock motverkas. Vi studiestöd vid en övergång till ett ”heltidssystem” återkommer i det följande till denna fråga.

Vi föreslår att

i form eller O studiestöd skall kunna utgå av antingen doktorandtjänst

utbildningsbidrag en anslagspost för studiestöd i forskarut- 0 det för varje fakultet beräknas

bildning efter lokalt beslut får användas för 0 medlen under denna anslagspost studiestöd i form av doktorandtjänster och utbildningsbidrag

10.5 Doktorandtjänst

105.1 Åligganden

bör vår kunna innehas utan andra En doktorandtjänst enligt mening Innehavet av åligganden för doktoranden än den egna forskarutbildningen.

Studiestöd i 195

forskarutbildningen

tjänsten bör i det fallet få avse maximalt fyra år. Viss

institutionstjänstgöring bör dock - efter överenskommelse mellan

institution och doktorand - kunna ingå i tjänsten. En sådan Villkorlig bör maximalt få omfatta 20 % av tjänsten, dvs. en arbetstid på tjänstgöring 350 timmar/år. Om sådan tjänstgöring lägges in i tjänsten förutsättes doktoranden få viss rätt till förlängt innehav av denna (jfr avsnitt 10.5.2). För institutionens del innebär möjligheten att ge doktoranderna uppgifter i institutionsarbetet inom tjänsten att man kan få en viss koppling mellan grundläggande utbildning och Vidare får insti-

forskning/forskarutbildning.

tutionerna möjlighet att pröva doktoranderna som lärare. Innehavaren av doktorandtjänst bör enligt vår mening ges möjlighet att genomgå ev. förekommande praktisk pedagogisk utbildning för lärare i högskolan. En fråga som uppkommer med den föreslagna konstruktionen rör eventuell ekonomisk för

ersättning institutionstjänstgöring. Vi avstår

generellt från att uttalaioss i frågor som gäller förekomsten av eller nivånpå ekonomisk ersättning för vissa arbetsuppgifter. Vi finner det lämpligast att dessa frågor regleras av arbetsmarknadens parter. Vi finner det emellertid angeläget att i detta sammanhang belysa vilka effekter olika lösningar kan ha på verksamheten. Den enskilde doktorandens benägenhet att åta sig

institutionstjänstgöring

påverkas sannolikt av förekomsten positivt av en särskild ersättning. Särskilt med hänsyn till möjligheterna till bisysslor (se avsnitt 10.5.2) kan detta inom vissa områden vara betydelsefullt även ur verksamhetens synvinkel. innebär en ordning där särskild ersättning utgår

För institutionsledningen

att man måste iaktta viss restriktivitet med att ålägga doktoranden arbetsuppgifter utöver den egna forskarutbildningen. Detta kan medföra en alltför av de forskarstuderandes ringa omfattning anknytning till institutionens verksamhet. Om en särskild ersättning inte utgår kan man dock räkna med att

institutionsledningen strävar efter att få doktoranderna att utföra

mesta möjliga Detta

institutionstjänstgöring. kan dels motverka den

enskildes intresse av att snabbt bli färdig med sin utbildning, dels medföra en förnyad koppling mellan resurserna för studiestöd i och

forskarutbildningen

t. ex. den grundläggande utbildningen. Om tjänsten konstrueras med en särskild ersättning för institutionstjänstgöring uppnår man ett rent studiestödssystem. Det blir möjligt att belasta anslagsposten för studiestöd med enbart kostnaderna för detta ändamål. Doktorandtjänsten inrättas helt oberoende av t. ex. grundutbildningens volym. Med särskild ersättning kan man vidare åstadkomma differentieringar i tjänstgöringen som betingas av såväl den enskildes som institutionens behov. Även skillnader mellan verksamhetens art inom olika områden och i fråga om alternativ sysselsättning kan beaktas. Det kan vara en fördel inte minst vid rekryteringen av forskarstuderande att kunna göra sådana hänsynstaganden. Vi föreslår att

O doktorandtjänst skall kunna innehas utan andra åligganden för doktoranden än den egna utbildningen O i doktorandtjänst skall kunna ingå av viss max.

institutionstjänstgöring

196 Studiestöd i forskarutbildningen

omfattning 0 innehav av doktorandtjänst skall kunna förlängas något beroende på

institutionstjänstgöringens omfattning.

10.5.2 Tid innehav av doktorandtjänst för

och inte åtar sig bisysslor av Den som innehar doktorandtjänst på heltid inom eller utom institutionen bör kunna avlägga doktorsstörre omfatning om fyra år. Huvudregeln bör således vara att examen efter en normal studietid

års effektiva

doktorandtjänst skall kunna innehas för tid som motsvarar fyra bör doktorand som har doktorandtjänst i viss studier. Som redan nämnts inom institutionen. Vi har nu utsträckning kunna utföra arbetsuppgifter skall maximeras till att omfatta högst 20 föreslagit att sådan tjänstgöring av normal arbetstid eller 350 timmar/år. Den doktorand som åtar sig procent vår få rätt till innehav av institutionsarbete bör enligt mening förlängt

200 timmar/år. Förlängningdoktorandtjänst, om tjänstgöringen överstiger till omfattning. Därvid får hela en bör göras i proportion tjänstgöringens

tjänstgöringsvolymen ligga till grund. De nuvarande för utbildningsbidrag för doktorander ger möjligreglerna Sådanamöjligheter bör het till bisysslor av annat slag än institutionsarbete. som har En särskild fråga är finnas också för dem doktorandtjänster. skall rätt till innehav av huruvida också sådant arbete ge förlängt

Inom vissa områden av högskolan kan sannolikt vissa slag doktorandtjänst. för doktoranderna och deras utbildning. Vi av bisysslor vara av stort värde

föreslår att berörd fakultetsnämnd i varje särskilt fall skall avgöra om en viss

skall anses motivera förlängt innehav av doktorandtjänst. bisyssla vara att doktorandtjänster innehas En huvudregel bör, enligt vår mening,

bör alltid Doktorandtjänst bör på heltid. Tjänsterna utlysas på heltid. om den enskilde doktoranden ansöker därom, kunna innehas på emellertid, Det är dock att den sammanlagda tiden för forskarutbilddeltid. angeläget En studietid t. ex. åtta år är oftast ning inte blir alltför lång. på

otillfredsställande. att bedriva på halvtid bör Även om det bör vara möjligt forskarutbildning

fem år

vår uppfattning innehavet av tjänst inte få avse mer än högst enligt att den enskilde doktoranden väljer studier på oavbrutet. Detta förutsätter att kombinera annan heltid eller deltid efter en bedömning av möjligheterna

kan slutföras verksamhet med deltidsstudier på ett sådant sätt att studierna skall vara torde krävas att den inom fem år. För att detta genomförbart verksamhet som skall förenas med forskarutbildningen ligger i linje med

överensstämmer med den tidigare förordade denna. Den föreslagna regeln på grund av möjligheten för en doktorand att få tjänsteinnehavet förlängt

institutionstjänstgöring. att inneha doktorandtjänst under en I undantagsfall bör det vara möjligt

av åtta år. En sådan ordning- som förutsätter att doktoranden gör ett period - kan vara motiverad bl. a. när eller flera uppehåll i utbildningen

doktoranden har annan anställning utanför högskolan. rätt att - oberoende av Nuvarande lagstiftning ger en arbetstagare

överenskommelse med arbetsgivaren - vara ledig från sin anställning för vissa

som är ändamål. Det finns t. ex. lagbestämmelser som ger en arbetstagare

Studiestöd i

forskarutbildningen 197

ledamot av riksdagen eller som har kommunalt rätt till

förtroendeuppdrag

den ledighet som behövs för uppdraget. Vidare finns viss rätt till ledighet i

samband med barns födelse,

värnpliktstjänstgöring, studier m. m.

Enligt vår mening bör de grunder som ger rätt till tjänstledighetfrân andra

statliga tjänster accepteras också för doktorandtjänsterna och i princip kunna till förlängt innehav av tjänsten. Vad gäller rätten till berättiga ledighet för studier kan det i och för sig ifrågasättas om det är rimligt att ta ledigt för studier från en tjänst som är avsedd för en annan sorts studier. Vi finner dock

inte skälen emot en sådan möjlighet vara tillräckligt starka för att motivera

den särskilda lagstiftning som skulle krävas för att undanta doktorandtjänsterna från denna rättighet. Sannolikheten för att denna möjlighet kommer

att utnyttjas i större utsträckning bedömer vi vara ganska liten. Däremot anser vi att någon rätt till förlängt innehav av doktorandtjänsten inte bör

skapas till följd av ledighet för studier. - Vissa studier t. ex. viss

komplettering av grundläggande högskoleutbildning - kan

visserligen vara av sådant värde för den enskilde doktoranden att han/hon bör ges möjlighet att delta i dem innan

forskarutbildningen är avslutad, utan att dessa studier för den skull anses kunna ingå i forskarutbildningen och doktorandtjänsten.

Å andra sidan är det angeläget att de studerande som innehar doktorandtjänst koncentrerar sig på de studier tjänsten är avsedd för och inte splittrar sitt intresse och förlänger studietiden genom att deltai andra studier. Det bör

vidare observeras att studieplanen för den enskilde forskarstuderanden kan utformas så att t. ex. sådan

komplettering av den grundläggande utbildning-

en, som bedöms vara av värde för

forskarutbildningen, ingår i denna.

Reglerna om

tidsbegränsning av tjänsteinnehav kommer att ha avsevärd

utbildnings- och forskningspolitisk betydelse. De bör därför fastställas

genom författningsreglering.

Förordnande bör normalt på doktorandtjänst ges för sådan tid att frågan om fortsatt innehav av

doktorandtjänst prövas åtminstone en gång under

studietiden. Vi förordar att förordnande på doktorandtjänst ges för två-

årsperioder. Förlängning av förordnande utöver fyra år bör naturligtvis medges för den kortare tid än två år som avses. Vi föreslår att

doktorandtjänst skall kunna innehas på heltid i fyra år

0 innehav förlängt upp till ett år skall kunna erhållas beroende på t. ex.

institutionstjänstgöringens

eller viss bisysslas omfattning O innehav av tjänst inte oavbrutet får avse mer än högst fem år.

105.3 av

Tillsättning doktorandtjänst

De nuvarande assistentoch amanuenstjänsterna tillsätts normalt utan formellt ledigförklarande.

Utbildningsbidragen utannonseras däremot till

ansökan lediga.

Vi förordar att doktorandtjänster skall ledigförklaras så som normalt sker för statliga tjänster. Ledigförklarandet börsom nu är fallet för utbildningsbidragen - normalt vid en högskoleenhet ske samlat för alla tjänster vid ett tillfälle årligen.

För innehav av doktorandtjänst måste krävas att vederbörande är antagen

till

forskarutbildning. Om antagning inte skett tidigare måste den ske senast i

198 Studiestöd i forskarutbildningen

samband med att doktorandtjänsten tillsätts. De lokala högskolemyndighemellan för terna bör svara för erforderlig samordning procedurerna

till forskarutbildning och ansökan till doktorandtjänst. antagning för utbildningsbidragen bör urvalet till I likhet med vad som gäller av de sökandes förmåga att doktorandtjänst grundas på bedömningen

tillgodogöra sig forskarutbildningen. Två modeller är tänkbara för beredning och beslut i frågor om tillsättning

Den ena överensstämmer med vad som nu tillämpas av doktorandtjänster. förfarandet när innehavare av utbildningsbidrag utses, den andra motsvarar av assistent- och amanuenstjänster. I det första alternativet vid tillsättning av fakultets- eller sektionsnämnd direkt mellan fördelas doktorandtjänster Hur som de individer som ansökt om tjänst. många doktorandtjänster vid en viss institution blir då beroende av hur väl kommer att finnas vid denna institution står sig i konkurrensen med andra doktoranderna I det andra alternativet fördelas doktorander inom fakulteten/sektionen. - - av t. ex. fakultets- eller sektionsnämnd tillgängliga doktorandtjänster Därefter vem eller vilka först på institutioner. prövas inom varje institution

som skall få tjänst. I prop. 1978/79: 1 19 framhålls följande ifråga om en procedur av det senare

för sådana beslut om fördelning på institutioner saknas för slaget: Underlag närvarande. Antalet studiefinansieringstillfällen är också än så länge så litet i

förhållande till det stora antalet ämnen inom flera fakulteter att fördelning

skulle kunna leda till stora orättvisor mellan de forskarämnesområdesvis

studerande”. att utreda olika Vi delar denna uppfattning. UHÄ har fått i uppdrag

till en planerad dimensionering av forskarutbildning. Syftet med möjligheter liksom med utbildningsbidragen bör tills vidare i första doktorandtjänsterna, och ta till vara forskarbegåvningar oavsett hand vara att rekrytera I ett differentierat med både ämnesinriktning. system som det nu föreslagna och bidrag måste fördelningen av studiestöden ske på samma tjänster oavsett studiestödets form. Vi föreslår mot denna bakgrund att grunder, eller sektionsnämnd efter ansökan från doktoranderna skall svara fakultetsi dessa för urvalet till doktorandtjänsterna. Vi utgår från att nämnderna

har nära kontakt med de berörda institutionerna. Beslutet om sammanhang tillsättning av doktorandtjänst bör fattas av högskolestyrelsen. 10.4.2) innebär att dokto- Vårt förslag till studiestödssystem (se avsnitt randtjänster och utbildningsbidrag ofta kommer att ledigförklaras samtidigt.

För att underlätta handläggningen av dessa ärenden bör därför den enskilde kunna ansöka om båda studiestödsformerna samtidigt. Alterdoktoranden

nativen bör därvid rangordnas av den sökande.

Normalt rätt för den enskilde att anföra besvär över beslut om föreligger beslut om tillsättning av tjänst. Besvär får dock f. n. inte anföras över av utbildningsbidrag för doktorander. Enligt vår mening måste tilldelning av olika individers lämplighet för studiestöd göras lokalt. bedömningen Överordnade att tillföra bedömningen något nytt organ har inte möjlighet kommer att som skulle kunna motivera ändring av ett lokalt beslut. Till detta mellan bidrag och tjänster även i detta avseende är önskvärd. enhetlighet beträffande utbildning. Vi anser Som förut nämnts finns i dag inte besvärsrätt mot denna bakgrund att besvärsrätt inte bör finnas över högskolestyrelsens

Studiestöd i

forskarutbildningen 199

beslut om tillsättning av doktorandtjänst. Fakultetsnämnds förslagi fråga om doktoandtjänster bör dock kunna överklagas hos högskolestyrelsen.

10.5 .4 Vissa innehav av

regler för doktorandtjänst

Företrädesrätt till

nyanställning

Rättsläget med avseende på ev. företrädesrätt för en person som lämnat doktorandtjänsten efter avlagd doktorsexamen är oklart. Med tanke på det grundläggande syftet med tjänsten finner vi det inte att rimligt någon företrädesrätt skall kunna Detta åberopas. bör uttryckligen stadgas.

Arbetsledning och arbetsorganisation

Det för ett anställningsförhållande normala är att arbetstagaren är underkastad arbetsgivarens ledning och kontroll i fråga om tid, plats och sätt för arbetets utförande. De nuvarande assistent- och amanuenstjänsterna är bl. a. avsedda för innehavarens egen forskarutbildning. Någon arbetsledning för denna del av förekommer

assistent-/amanuenstjänsten dock knappast. Doktorandtjän-

sterna innebär således ingen principiell nyhet. Vi utgår från att i likhet med vad som gäller för nuvarande assistenter och amanuenser arbetsledning inte skall utövas för doktorandtjänst som endast omfattar egen forskarutbildning. I de fall doktoranden

åtar sig arbetsuppgifter inom institutionen är han eller

hon givetvis underkastad arbetsledning med avseende på dessa uppgifter. Självfallet är också att innehavare av doktorandtjänst på samma sätt som andra som antagits till forskarutbildning har rätt till forskarhandledning.

Arbetstid och semester

Med tjänstebegreppet följer inte automatiskt någon viss form av kvantitativ reglering av åligganden i tjänsten. Allmänna arbetstidslagen (SFS 1970:103) skall dock tillämpas också i statens Denna innehåller dels tjänst. vissa standardmått och dels vissa maximimått för tillåtet uttag av arbetstid. Lagen är inom vissa gränser avtalsbar. På det området har i detta statliga sammanhang ett allmänt arbetstidsavtal träffats. Dessa kommer emellertid regler i praktiken att ha ringa betydelse för innehavare av doktorandtjänst. är att betrakta

Arbetstidslagstiftningen som

en social skyddslag. Den att omständigheten svårigheter föreligger att tillämpa lagen på doktorandtjänsterna torde dock inte drabba innehavarna av dessa tjänster på ett sätt som motverkar denna lags syfte. En annan sak är att arbetsgivaren kan ha intresse av att viss arbetstid fullgöres inom tjänsten. Det faktum att det grundläggande syftet med tjänsten är att innehavaren skall avlägga doktorsexamen gör det motiverat att se arbetet som ett beting som skall under fullgöras den tid som tjänsten innehas. Någon närmare reglering av arbetstiden blir därmed inte Det bör för behövlig. övrigt observeras att omprövningen av tjänsteinnehavet efter två år torde motverka ev. risker för missbruk.

200 Studiestöd i

forskarutbildningen

För innehavare av doktorandtjänster bör normala regler om semester gälla. Arbetet inom är inte så fixerat till läsår att det är forskarutbildningen motiverat att tillämpa de i kap. 6 föreslagma reglerna om förtroende, arbetstid m. m..

Arbetsplats m. m.

I fråga om tillgång till arbetslokal, redskap, materiel m. m. bör utrustning, innehavare av doktorandtjänster behandlas på samma sätt som andra anställda vid en högskoleinstitution.

Vikariat på doktorandtjänst

I fall en doktorandtjänst blir tillfälligt ledig kan knappast vikariat på tjänsten i egentlig bemärkelse förekomma. Det bör däremot vara möjligt att av ledigblivna resurser skapa ytterligare studiestödstillfällen. studiestödstillfällen som bildats av ledigblivna resurser bör kunna ledigförklaras när som helst under året.

Sociala förmåner

InIlChaVare förmåner - 21Vdoktorandtjänst bör givetvis få samma sociala t. ex. vid sjukdom och föräldraledighet - som innehavare av andra statliga tjänster. innehav av Långvarig sjukdom bör enligt vår mening ge rätt till förlängt doktorandtjänst med tid som svarar mot sjukdomens längd. En doktorand som efter avslutade studier blir arbetslös får för närvarande ingen annan ersättning än kontant arbetsmarknadsstöd. Innehavare av och doktorandtjänst får möjlighet att gå med i erkänd arbeslöshetskassa därmed få arbetslöshetsunderstöd i nivå med den tidigare inkomsten om han/hon skulle bli arbetslös efter det tiden för innehav av doktorandtjänsten gått ut.

Lönen vid doktorandtjänst

Lönen mellan vid en doktorandtjänst bör fastställas genom förhandlingar arbetsmarknadens parter. Dessa får också förhandla om ersättningens storlek för det institutionsarbete som kan komma att utföras av doktoranden.

10.6 för

Förändringar i systemet för utbildningsbidrag

doktorander

10.6.1 nivå

Utbildningsbidragets

Utbildningsbidragens i dag an till studiestödet inom arbetsbelopp knyter marknadsutbildning. När utbildningsbidraget infördes motiverades anpassningen till studiestödet inom arbetsmarknadsutbildningen med att doktoran-

Studiestöd i

forskarutbildningen 201

derna åldersmässigt skulle motsvara dem som deltari arbetsmarknadsutbildning och ha ungefär samma ekonomiska och sociala förpliktelser som dessa. Vi har tidigare redovisat skälen för att nivån på studiestödet bör höjas. En förbättring av i detta avseende är motiverad.

utbildningsbidragen Anknyt-

ningen till studiestödet inom arbetsmarknadsutbildning bör dock bibehållas men utbildningsbidragen bör utgå med det högsta belopp som gäller för

arbetsmarknadsutbildning. Därigenom kommer bidraget att öka med

ungefär 5 040 kr./år. Våra beräkningar av de ekonomiska konsekvenserna för enskilda doktorander i skilda familjesituationer och på olika universitetsorter visar att den enskilde doktorandens inkomst disponibla därmed kommer att öka med 175-230 kr./mån. Vi föreslår att

0 nivån på utbildningsbidragen bör höjas.

10.6.2 Tid för innehav av till

utbildningsbidrag, möjligheter institutionstjänstgöring och bisyssla

Max. tid för innehav av

utbildningsbidrag på heltid bör oförändrat vara fyra

år.

Utbildningsbidragen bör liksom nu kunna innehas på deltid. För att inte

inbjuda till alltför långa studietider bör dock utbildningsbidrag liksom doktorandtjänster oavbrutet kunna innehas under högst fem år. Även för denna form av studiestöd i

forskarutbildningen bör finnas en möjlighet att

fördela innehavet inom en period av högst åtta år (jfr avsnitt 10.52). Innehavare av

utbildningsbidrag bör i likhet med nu gällande regler, ha

rätt till förvärvsarbete inom eller utom högskolan vid sidan av utbildningen. Reglerna bör utformas så att de överensstämmer med vad som föreslagits i detta avseende för doktorandtjänsterna. Den maximala omfattningen av

institutionstjänstgöring eller sådant arbete som prövas ligga i linje med forskarutbildningen bör fastställas till 350 tim/år.

Rätt till proportionsvis förlängning av bidragsinnehavet bör likaså föreligga. Vi föreslår att

0 reglerna om tid för innehav av bör vara desamma som utbildningsbidrag för doktorandtjänst, vilket bl. a. innebär viss möjlighet till förlängning

p. g. a. institutionstjänstgöring eller bisyssla.

10.6.3 Sociala förmåner

Reglerna för de sociala förmåner som är förknippade med innehav aV utbildningsbidrag har nyligen ändrats i vissa avseenden. Utbildningsbidrag kan nu innehas under den tid som doktoranden är föräldraledig. Tiden för innehav av

utbildningsbidraget får förlängas i motsvarande mån.

För den doktorand som drabbas av sjukdom gäller dock fortfarande Vissa

begränsningar. Utbildningsbidraget utgår normalt bara för högst ett halvt års

sjukperiod. Någon rätt till förlängning av innehavet av utbildningsbidrag föreligger inte i detta fall. Vi anser att utbildningsbidrag bör utgå vid all av läkare styrkt sjukdom. Tiden för innehav av utbildningsbidrag bör förlängas med tid som svarar mot den då doktoranden

varit sjuk. Skulle det bli fråga om så långvarig sjukdom att det, om vederbörande i stället varit anställd skulle

202 Studiestöd i forskarutbildningen

varit aktuellt med sjukpensionering, bör givetvis frågan om fortsatt innehav kunna Utbildningsbidrag bör även utgå i av utbildningsbidrag prövas. samband med militärtjänstgöring och fullgörande av vapenfri tjänst.

106.4 Övrigt

Innehavare av utbildningsbidrag bör beredas möjlighet att genomgå ev. förekommande praktisk pedagogisk utbildning för högskolelärare.

Antal studiestöd och kostnader för dessa i en 10.7

reformerad organisation

redovisa hur vårt förslag till studiestöd i Vi skall enligt våra direktiv resursramar för forskrutforskarutbildningen kan anpassas till nuvarande bildningen. av nuvarande resurser som redovisas i det följande För den beräkning reservationer. Dessa rör främst antagandena om vilken volym gäller viktiga som faktiskt Den schablon studiestöd ligger i assistent-/amanuenstjänsterna. som f. n. är bunden i dessa tjänster vi tillämpar på 50 % av den totala resurs andra delar är är sannolikt för hög för vissa delar av högskolan medan den för är att sättet att utnyttja tjänsterna skiftar främst mellan alltför låg. Problemet fakulteterna och till en del även mellan de olika högskoleenheterna.

Nuvarande resurser 1978/79 områknat till Ass./am.tjänster heltidstjånst 2 410

Studiestöd i ass./am.tjänster (50 % av de totala resurserna) 2 410 -1 = 1205 x72 t. kr = 85 milj. kr. 2 + 39 % lkp = 33 milj. kr.

118 milj. kr. 1510* x 45 t.kr. = 68 milj. kr. Utbildningsbidrag

Summa resurser för studiestöd 186 milj. kr.

föreslår Avser budgetåret 1980/81 enl. förslag i prop. 1979/80: 100 bil. 12. Regeringen ytterligare 75 utbildningsbidrag.

Reformerad organisation

dels rörande den lönenivå som kan Vi har med utgångspunkt i antaganden dels om vilken fördelning på komma att gälla för doktorandtjänsterna,

Studiestöd i 203

forskarutbildningen

som kan komma tjänster resp. bidrag att beslutas lokalt gjort en beräkning av hur många studiestödstillfällen heltid som med den reformerade på organisationen kan erhållas till samma kostnad som för nuvarande studiestöd.

2 052 utbildningsbidrag max. AMU bidrag enligt (50 t. kr.) ll 102,6 milj. kr.

950 doktorandtjänster Lön enl. F6 (64 t. kr.) + 39% ll kr. lkp 83,4 milj.

Totalkostnad 186 milj. kr.

Inom ramen för nuvarande resurser med ryms dessa antaganden 3002 studiestödstillfällen på heltid.

Antal i det

erforderliga studiestödstillfällen reformerade systemet

Det följer av vad som tidigare sagts angående beräkning av effektiviteten i nuvarande studiestöd att det inte går att göra en direkt jämförelse mellan systemen. Studier på heltid underlättas det reformerade Omfattgenom systemet. ningen av minskas t. ex. radikalt

institutionstjänstgöringen jämfört med

nuvarande tjänster som assistent och amanuens. Det är därför mycket rimligt att anta att den föreslagna ordningen kommer att visa sig avsevärt mycket effektivare än den nuvarande. Inom ramen för oförändrade resurser kommer emellertid antalet studiestödstillfällen tillgängliga på heltid och deltid - att sjunka kraftigt. Förändringens omfattning är svår att beräkna mer exakt eftersom deltidsstudiestöd i och för förekomma sig avses även i den reformerade organisationen men endast när den enskilde studiestödsinnehavaren så begär. Effektivitetsvinsten i det nya systemet kommer inte att helt kunna uppväga bortfallet av studiestödstillfällen om resurserna för studiestöd bibehålls oförändrade. Ett antal studiestöd måste därför tillföras för att organisationen inte reformen skall få negativa effekter dimensiopå forskarutbildningens nering. Frågan om hur många studiestöd som bör tillföras högskolan och i vilken takt detta bör ske kan bedömas först sedan en kompletterande utredning gjorts avseende den faktiska tillgängliga studiestödsvolymen. Tidpunkt och former för denna behandlas närmare beredning i kap. 13 Genomförande. Ett ställningstagande i denna fråga bör dessutom bygga på överväganden rörande önskvärd dimensionering av till tillströmningen forskarutbildningen totalt sett och inom olika områden. av den arten Frågor ligger utanför vårt uppdrag.

11 Tjänsteorganisation för kommunal

högskoleutbildning

Bakgrund

Huvudmannaskap

Genom högskolereformen fördes vissa utbildningar med kommunal huvudman till högskolan. för

Huvudmannaskapet högskoleutbildningen blev

därigenom delat mellan stat och kommun. Det finns för närvarande kommunal

högskoleutbildning av två slag, dels utbildning som administrativt

och resursmässigt i viss utsträckning är samordnad med gymnasieskolan, dels

fristående utbildning som

sjuksköterskeutbildningen. Högskoleutbildning

bedrivs av såväl primärkommuner som landstingskommuner. Tyngdpunkten i den kommunala

högskoleutbildningen ligger inom sektorn för vårdyrkes-

utbildning. Härutöver bedrivs viss utbildning även inom övriga sektorer i

högskolan, med för sektorn undantag för -utbildning för kultur- och

informationsyrken. Dessa utbildningar har huvudsakligen primärkommu-

nalt

huvudmannaskap. Under de senaste åren har beslutfattats om avveckling av eller överföring till statligt huvudmannaskap av flertalet

utbildningar inom det primärkommunala området.

Vi syftar på driftteknikerlinjen, ungdomsledarlinjen, internatföreståndarlinjen och fritidspedagoglinjen.

Sedan 1978 pågår inom

huvudmannaskapsutredningen (U 1978:06) en

översyn av frågan om

huvudmannaskapet för den grundläggande utbildning-

en. Enligt vad vi erfarit har man inom nämnda kommitté enats om att föreslå

ett överförande till statligt

huvudmannaskap även av ADB-linjen. Om ett

sådant beslut fattas av statsmakterna kommer kommunal

högskoleutbildning

att rymma endast utbildning inom vårdområdet.

11.1.2 Studieorganisation inom sektorn för utbildning för vårdyrken

Utbildningen inom vårdyrkessektorn är för närvarande organiserad i tio

allmänna utbildningslinjer. Dessa är

arbetsterapeutlinjen, hörselvårdsassistentlinjen, laboratorieassistentlinjen, medicinska oftalmo-

assistentlinjen,

logassistentlinjen, operationsassistentlinjen, sjukgymnastlinjen (även med statligt huvudmannaskap) sjuksköterskelinjen. sociala och

servicelinjen tandhygienistlinjen. Härtill kommer vissa

påbyggnadslinjer. På grundval av prop. 1978/79:l97 om vårdutbildning inom högskolan. i sin

tur grundad på av ett förslag från utredningen om översyn av vissa

206 för kommunal högskoleutbildning Uänsteorganisation

vårdutbildningar i högskolan (Vård -77) har riksdagen (UbU l97980:07) för en ny studieorganisation inom detta område. Enligt beslutat om riktlinjer skall :utbildningen i framtiden bedrivas inom fem allmänna propositionen

utbildningslinjer. nämligen hälso- och sjukvårdslinjen, hörselvårdslinjen.

medicinska och sociala servicelinjcn. I servicelinjen. rehabiliteringslinjen till dessa skall finnas Reformen skall anslutning sju påbyggnadslinjer. genomföras den 1 juli 1982.

11.1 .3 Uänsteorganisation

inom den del av högskoleutbildningen som i detta Tjänsteorganisationen avseende är samordnad med gymnasieskolan, t. ex. laboratorieassistentutbildningen och sjukgymnastutbildningen, är integrerad med gymnasieskolans. Lärarna inom högskoleutbildningen är således anställda i gymnasieskolan och för dem gäller samma bestämmelser som för övriga gymnasielärare i fråga om tjänstgöringsskyldighet m. m. Inom en och samma tjänst kan förekomma i både gymnasieskolan och den kommunala tjänstgöring högskolan. Lärartjänsterna är statligt reglerade och 100 70 statsbidrag utgår till lönerna för de tjänster som inrättas inom de ramar som fastställs av staten. kommunalt och För sjuksköterskeutbildningen regleras däremot tjänsterna statsbidrag utgår i form av ett schablonbidrag utan koppling till tjänsterna.

11.2 Allmänna överväganden

för vissa Med hänsyn till den utveckling rörande huvudmannaskapet som redovisats i det föregående avser våra överväganden och utbildningar förslag vårdyrkesutbildningarna. Enligt vår bedömningbör samma princikunna tillämpas för ADB-utbildningen för den händelse den piella lösningar

skulle komma att få bevarat kommunalt huvudmannaskap.

Den flexibilitet och mångsidiga användbarhet som måste känneteckna läraren i högskolan kan inte uppnås med nuvarande koppling till tjähsteorvilken täcker en avsevärd del av ganisationen i gymnasieskolan, ju lärarresurserna för de nu aktuella högskoleutbildningarna. Våra kriterier på

en ändamålsenlig tjähsteorganisation innebär att regleringen av lärartjän-

Detta kräver sterna bör ansluta till de i kapitlen 4 och 6 angivna riktlinjerna. en relativt radikal av nuvarande arbetstid förändring regler om åligganden, m. m. för praktiskt taget alla lärartjänster inom högskolan. En reformerad tjänsteorganisation för den kommunala högskoleutbildbehovet av ett samordnat mellan ningen bör tillgodose resursutnyttjande olika högskoleutbildningar, oavsett huvudmannaskap. Tjänsteorganisatio-

nen bör vidare kunna fungera inomiramen för ett system med en långt driven

decentralisering av ansvaret förresursanvändningen i utbildningen.

Härutöver måste två för de kommunala högskoleutbildningarna funda-

mentala behov främjas. Vi syftar för det första på den för samtliga utbildningar vitala integrationen av teoretisk och praktisk ifrågavarande

Inom vissa utbildningslinjer skall den praktiska delen av

undervisning. fullgöras som inbyggd utbildning. I de fall verksamheten undervisningen

Tjänsteorganisutiorz för kommunal högskoleutbildning 207

organiseras med särskilda lärare för teoretisk resp. praktisk undervisning uppkommer dels vissa praktiska samordningsproblem, dels svårigheter att erhålla det önskvärda sambandet mellan teori och praktik. För det andra måste organisatoriska vidtas åtgärder för att möjliggöra utbildningens

forskningsanknytnirzg. De förändringar i tjänsteorganisationen som krävs för

att möjliggöra förbättringar i detta avseende måste vara av sådan art att de tillvaratar resp. utbildnings speciella förutsättningar, främst sambandet mellan teori och praktik. Forskning som kan utgöra grunden för en utveckling av utbildningen bedrivs i dag endast i ringa omfattning. Den stora grupp människor som genomgått de kortare emellertid

vårdyrkesutbildningarna utgör en forsk-

ningspotential vars omfattning är svår att fastställa men som torde vara betydande. Lärarna intar en nyckelställning i denna grupp. främst genom de förutsättningar de har att låta forskningsrön få ett snabbt genomslag i Redan i dag strävar man efter att utforma planerna för respektive utbildning. den grundläggande så. att vissa utbildningen forskningsförberedande moment kommer in i denna. Uppgiften att tjäna som förmedlande länk mellan och forskningen är dock bara en del av den insats som faller på lärarnas lott. utbildningen Lärare måste även aktivt medverka i forskningsarbete för att generera den nya kunskap som skall vidareföras genom Så till vida är utbildningen. lärarnas roll i detta sammanhang i första hand knuten till själva utbildningen. Det torde dock vara uppenbart, med hänsyn till forskningens sannolika inriktning och karaktär, att den bör få stor direkt betydelse för själva vårdarbetets innehåll och organisation. Sâtillvida förväntas lärarna även medverka i vårdarbetet. 1975 års riksdagsbeslut rörande högskolan innebar att s. k. fasta resurser för forskning skall vara förbehållna de orter som för närvarande har sådana resurser. Vi hänvisar till vad som i kap. 3 anförts rörande innebörden av begreppen fast organisation och fasta resurser för forskning. Det ligger nära till hands att söka tillgodose behovet av organisatoriska förutsättningar för

forskningsanknytning på relativt konventionell väg inom

den statliga högskolans fakultetsorganisation eller i anslutning till den statliga

vårdlärarutbildningen. Den risk man därvid löper, är emellertid att

forskningen då i huvudsak kan komma att knytas till redan etablerade utan att man därvid tillräckligt beaktar de speciella förutsättningdiscipliner ar som de kortare

vårdyrkesutbildningarna erbjuder som bas för forskning.

Eftersom forskningstradition saknas inom dessa utbildningar, finns heller inga självklara vetenskapliga discipliner. Mot den bakgrunden kan man starkt ifrågasätta om den nämnda, mer konventionella vägen kan tillämpas. Vi vill erinra om vad som anfördes i vårt 1978-04-26 öve remissyttrande i FUN:s förslag.

Samtliga de nya utbildningslinjer som genom högskolereformen kommit att omfattas av kravet på forskningsanknytning är relativt klart yrkesförberedande till sin karaktär. Ett krav på förekomst av forskning. ställt med utgångspunkt i ett snävt definierat forskningsbegrepp kan ge upphov till flera nackdelar. Dels kan balansen mellan kravet på forskningsförberedelse och kravet på annan yrkesförberedelse komma att förskjutas i alltför hög grad till nackdel för det senare begreppet. Dels kan åtgärder

kommunal

208 Tjänsteorganisation för högskoleutbildning

ägnade att permanenta forskningsanknytningen onödigtvis fördröjas eller omöjliggöi nu rådande ämnes- och ras, genom att de hela tiden övervägs med utgångspunkt fakultetsstruktur. Slutligen kan ett sådant synsätt hämma framväxten av ett mycket

väsentligt utvecklingsarbete, baserat på här aktuella utbildningars särskilda förutsätt- Ett sådant utvecklingsarbete torde ofta komma att präglas av den nära ningar. liksom av dessa kontakten mellan teori och praktik i motsvarande grundutbildningar,

utbildningars spännvidd över flera ämnen. risken av Över huvud taget bör man enligt kommitténs mening vara uppmärksam på får en felaktig innebörd. Ordet torde ge att begreppet forskningsanknytning associationer till grundforskning. Detta får inte skymma faktum att gränserna mellan tillämpad forskning och kvalificerat utvecklingsarbete är flytande. grundforskning, avsevärt om man Enligt kommitténs bedömning skulle de här berörda riskerna minska innebörd är förekomsten av relevant

klart markerade att det ovan återgivna kriteriets

och/eller utvecklingsarbete. Härigenom täcks även de konstnärliga forskning utbildningarna, för vilka termen forskning inte alls år relevant.

Merparten av de ansträngningar som nu görs för att förverkliga forskningsför i de kommunala högskoleutbildningarna torde vara anknytningen inriktade vissa grundläggande kunskaper i forskningsmepå att ge lärarna av bör med studier i todik. Denna form fortbildning kompletteras metodik för att lärarna skall kunna ge de studerande en vetenskaplig och för att de studerande skall få en helhetsbild av forskning som begrepp och stimulans till vidare utveckling, dvs. en vetenskaplig introduktion beredskap - ett förhållningssätt.

Det krävs en handlingslinje för den situation som kommer att uppstå när

resultat i form av ett ökande antal lärare med denna satsning ger förutsättningar för och intresse av att medverka i resp. bedriva forskning. är för ett resultat av 1975 års beslut om Denna situation övrigt logiskt Såvitt vi kan bedöma är det angeläget att åtgärder forskningsanknytning. vidtas som kan ge forskningsanknytningen för ifrågavarande utbildningar Vi kommer att i det fram förslag i detta viss stabilitet. följande lägga

syfte. Bristen på utbildade lärare utgör ett problem för vårdyrkesutbildningarna. av de kommunala högskoleutbildningarna bör För att klara utvecklingen kunna bemannas med behöriga lärare. I övrigt fordras att befintliga tjänster arbets- och tjänsteorganisationen utformas så att den stimulerar till förnyelse ändrad av lärarnas arbetsinsatser för i arbetsformer och en delvis inriktning resurser. Vi vill i detta att man skall kunna hålla nere anspråken på ytterligare hänvisa till den diskussion som fördes i kap. 3 rörande de sammanhang faktorer som påverkar utbildningens kvalitet.

i för kommunal

11.3 Grunddrag tjänsteorganisationen

högskoleutbildning

Vi föreslår som bedrivs med kommunalt att man för all högskoleutbildning inom sektorn för utbildning för vårdyrken inrättar tjänster huvudmannaskap som lärare inom kommunal högskoleutbildning. Vi har i det föregående för detta Avgörande har för oss varit antytt motiven ställningstagande. i anslutbedömningen att endast en tjänsteorganisation enhetligt reglerad

\

Tjänsteorganisation för kommunal 209

högskoleutbildning

ning till de grundläggande principer som vi utvecklat i kapitlen 4 och 6 kan ge de nödvändiga organisatoriska förutsättningarna för dessa utbildningars utveckling i den riktning, som av statsmakten angivits genom såväl beslutet om högskolereformen som det beslutet om reformering av nu aktuella

vårdutbildningar.

Vi kan med utgångspunkt i några av de krav på organisationen som formulerades i föregående avsnitt lägga fast vissa grunddrag för den kommunala

högskoleutbildningens tjänsteorganisation. Integration av teore-

tiska och klinisk/praktiska moment i utbildningen är av fundamental betydelse i all

vårdyrkesutbildning. Detta bör avspeglas i tjänsteorganisatio-

nen genom att lärartjänsterna inrättas på underlag från såväl den teoretiska som den klinisk/praktiska delen av utbildningen. Vidare bör det åligga såväl som den enskilde läraren att utforma tjänstgöringutbildningshuvudmannen en så att sambandet mellan de båda grenarna av verksamheten blir kontinuerligt. Vi finner det vare sig möjligt eller önskvärt att utforma några regler för hur detta skall ske. Vi inskränker oss till att slå fast att det bör ske systematiskt och med utgångspunkten att den enskilde läraren skall ha reella möjligheter att samla och i undervisningen inarbeta de kunskaper och erfarenheter som inhämtats under tjänstgöringen i den teoretiska resp. klinisk/praktiska delen av utbildningen. Att utveckla i detta detaljerna system - hur ofta en växling bör ske och hur långa intervaller man bör ha, liksom omfattningen av eventuell jämsides undervisning - bör vara en fråga för den lokala

verksamhetsplaneringen. Linjenämnderna bör i detta

sammanhang kunna spela en viktig roll. I anslutning till detta vill vi hänvisa till de förslag rörande yrkesfortbildning som vi framlägger i det följande. Även sådan fortbildning kan i vissa fall verksamt bidra till sambandet mellan teori och klinisk praktik. Slutligen kan noteras att man för den praktiska delen av

sjukgymnastutbildningen tillämpar ett system med s. k. instruk-

tionsgymnaster. En andra grundregel för tjänsteorganisationen bör vara att Iärartjänsterna skall vara knutna till utbildningsorganisationen och inte till vårdorganisationen. Vi anser denna organisatoriska modell vara bäst ägnad att tillgodose behov. Vissa uppgifter för lärarna som planering utbildningsverksamhetens

och utveckling av utbildningen, läromedelsframställning och fortbildning är

som vi tidigare framhållit väsentliga men kan erfarenhetsmässigt ha vissa att konkurrera om den tillgängliga arbetstiden när lärartjänstersvårigheter na är knutna till vårdorganisationen. En tredje grundregel bör vara att det för tjänsterna fastställs regler för behörighet och befordringsgrunder. Med hänsyn till den reglering i övrigt som vi föreslår skall gälla för lärartjänster (avsnitt 11.13.4) medför detta vissa tekniska Vi förordar problem. dock att högskoleförordningen med stöd i högskolelagen tillföres föreskrifter om behörighet och befordringsgrunder för tjänst som lärare i kommunal

högskoleutbildning. Dessa regler bör ges

samma principiella och författningstekniska som motsvarande utformning regler för lärartjänsterna inom den statliga högskolan. Bestämmelserna bör således vara av ramkaraktär, och inte innehålla detaljerade regler om t. ex. ämneskombinationer och poängtal. Vi föreslår att sammanfattningsvis

210 kommunal högskoleutbildning

Tlänsteorganisation för

för kommunal inom

0 särskilda som lärare högskoleutbildning

tjänster för vårdyrken inrättas sektorn för utbildning i såväl teoretisk som 0 dessa lärartjänster normalt inrättas för tjänstgöring

klinisk/praktisk utbildning till utbildningsorganisationen 0 lärarartjänsterna skall vara knutna och befordrings-

0 det i högskoleförordningen ges regler om behörighet

grunder för lärartjänsterna

med företrädesvis

11.4 Tjänst som lärare tjänstgöring

inom viss utbildningslinje

11.4.1 Anknytning till studieorganisationen

bör möjliggöra ett

Vi har tidigare slagit fast att tjänsteorganisationen

för olika Denna stånd-

samordnat resursutnyttjande högskoleutbildningar.

överväganpunkt ges ett särskilt eftertryck genom de studieorganisatoriska i den som redovisats av Vård-77 och i prop. 1978/79:197 om vårdutbildning

högskolan. dels i våra tidigare principiella Med utgångspunkt dels i denna iakttagelse förordar vi att lärartjänsterna med avseende på ämnesanknytöverväganden konstrueras sätt: ning och benämning på följande som möjliggör 1 Innehavaren av en tjänst skall ha en allmän kompetens Med allmän kompetens avser vi det

verksamhet inom flera utbildningslinjer.

nivå av

breda som krävs för undervisning på grundläggande yrkeskunnande

inom vårdutbildningssektorn. En lärarutbildad sjukolika utbildningslinjer och sköterska bör t. ex. kunna undervisa i hälso- och sjukvård såväl på hälso-

servicelinjen och arbetsterapeutlinjen. sjukvårdslinjen som på medicinska omfatta undervisning inom de för Dessutom bör den allmänna kompetensen momenten. Den lärarutbildade sjukvarje linjes variationer gemensamma i stoff som är gemensamt eller liknande sköterskan bör även kunna undervisa

för flera vårdyrkesutbildningar.

skall vidare ha kompetens med direkt 2 Innehavaren av en tjänst en utbildningslinje avses leda fram till. anknytning till den yrkesfunktion

t. ex. lärarutbildad sjuksköterska på sjuksköterskelinjen.

av en tjänst ha en särskild inriktning på sin _ 3 Slutligen skall innehavaren som krävs för ett kompetens vilken skall avse de specifika ämneskunskaper med vidareutbildning som

visst område. T. ex. lärarutbildad sjuksköterska

i obstetrisk och

barnmorska för undervisning inom hälso- och sjukvårdslinjen

sjuksköterska med vidareutbildning vård eller lärarutbildad

gynekologisk

för undervisning inom detta avsnitt av hälso- och

inom operationssjukvård

sjukvårdslinjen.

genom konstruktionen enligt de tre ovan Enligt vår mening blir tjänsterna l angivna kriterierna väl anpassade till studie- resp. vårdorganisationen. fördjupning som den kombination med den utgångspunkt för ämnesteoretisk de förutsätt-

särskilda inriktningen ger, skapas härigenom grundläggande

undervisning. dels av teori och klinisk/praktisk ningarna dels för integration

för forskningsanknytning.

för lärare inom kommunal högskoleutbild-

Tänkbara tjänstebenämningar

Uänsteorganisation för kommunal 211

högskoleulbildnmg

ning skulle i den av oss förordade organisationen kunna bli: lärare i hälso- och sjukvård - särskilt psykiatrisk vård

lärare i hälso- och sjukvård - särskilt obstetrisk och vård gynekologisk lärare i - särskilt

laboratorieteknikg i mikrobiologi

lärare i hörselvård

Vidareutbildning för innehavare av tjänst som lärare

Bakgrund

För vårdlärare i gymnasieskolan föreligger för närvarande enligt skolförordningen särskild skyldighet att undervisa i ämne resp. del av ämne eller ämnen som kräver fördjupade kunskaper. Som villkor för den särskilda skyldigheten gäller godkänd genomgång av lärarkursi de avsedda ämnena. Denna typ

av vidare utbildning utnyttjas även av lärare i kommunal

högskoleutbildning.

Vi vill påpeka att, till skillnad från vad som sägs i avsnitt 11.14 om fortbildning, det här är fråga om

vidareutbildning i syfte att höja kompe-

tensen hos vederbörande lärare. Sådan påbyggnad ges i ämnena anatomi och klinisk fysiologi, medicinsk

mikrobiologi, sjukdomslära samt farmakologi

vid av SÖ anordnade kurser. Syftet med dessa är att ge vårdlärarna möjlighet att överta den undervisning som traditionellt meddelas av läkare i berörda

ämnen resp. ämnesavsnitt. Det rör sig framför allt om prekliniska ämnen. Vårdlärarnas insats i detta avseende torde till största delen gälla de första

kurserna inom resp. utbildningslinje. För högre stadier och påbyggnadslinjer

ställs större krav på läkarmedverkan.

Inom

vårdutbildningarna är intresset stort för av vårdlävidareutbildning

rarna i syfte att de skall kunna överta delar av

undervisningen som i dag

bedrivs av specialister av olika slag. Detta gäller även andra ämnesområden

än de rent medicinska, framför allt samhälls- och

beteendevetenskapliga

ämnen. Många lärare har bedrivit eller bedriver i dag studier inom de nyss nämnda områdena.

överväganden och förslag

Möjligheterna till

vidareutbildning av ovan skisserat slag inom det medicin-

› ska området i vidare mening är i dag begränsade. Utbildning förekommer

endast på ett fåtal orter och är därmed

svårtillgänglig för många lärare. En

större geografisk spridning är därför önskvärd. Försök med distansundervis-

ning har dock givit goda resultat. En orsak till

rekryteringssvårigheterna

utgör bristen på vikarier, vilket resulterat i att många lärare inte kunnat få tjänstledighet. Behovet och effekterna av en mer omfattande

vidareutbildningsverksam-

het på detta område hänger samman med att de vidareutbildade vårdlärarna i

viss utsträckning övertar undervisning främst inom

sjuksköterskeutbildningen som annars skulle meddelats av läkare. Såsom närmare utvecklas i det följande är möjligheterna till sådant Övertagande normalt störst på de inledande stadierna i resp. utbildning.

Kravet på ökade utbildningsmöjligheter för vårdlärarna

är väl dokumenterat och motiverat ur både pedagogisk och samhällsekonomisk synvinkel.

kommunal

212 Tjänsteorganisation för högskoleutbildning

De kostnadcr som uppstår bör nämligen sättas i relation dels till förbättrade möjligheter till en ökad dimensionering av ifrågavarande utbildningar genom att de fasta lärarnas blir mer flexibel, dels till värdet av den tjänstgöring i utbildningen som kan förväntas. Man förbättrade planering och integration bör dessutom vara öppen för kontakter med de längre, statliga vårdutbildningarna. Ett förbättrat samspel mellan och integration av högskolans vårdyrkesutbildningar av olika längd kan skapa behov av vårdlärarinsatser även inom t. ex. läkarutbildningen. Den kommande försöksverksamheten - med integration av bl. a. läkar- och sjuksköterskeutbildning i Linköping kommer sannolikt att kunna ge vägledning på denna punkt. anförts bör även denna form av I enlighet med vad som tidigare vidareutbildning kunna bedrivas inom tjänstens ram, något som redan i dag rekommenderas av Landstingsförbundet. Lärartjänsterna bör vidare vara konstruerade så att de stimulerar den enskilde till vidare utbildning. Vi erinrar för den om vad som i kapitel 4 anförts om behovet av incitament enskilde läraren att höja sin kompetens.

11.5 med särskild inriktning på forsknings- Lärartjänst och utvecklingsarbete

11.5.1 Allmänt som vi förordat för den Av de grundläggande arbetsorganisatoriska principer i kap. 4 och 6 som bör tillämpas även inom kommunal statliga högskolan högskoleutbildning (se avsnitt 11.12) följer att vissa former av forskningskontakt betraktas som en form av fortbildning. Härigenom skapas en för forskningsanknytning för i princip alla lärare. Sådana förutsättning anordningar torde dock endast på ganska lång sikt få någon verklig effekt om de inte kombineras med mer konkreta åtgärder i syfte att ge organisatorisk stabilitet åt forskningsanknytningen. Vi föreslår därför att tjänsteorganisationen för kommunal högskoleutbildomfatta en tjänstekategori för vilken krävs viss ning även skall kunna och utvecklingsarbete. Våra motiv för att ge kompetens för forskning Vi anser det nödvändigt att forskningsanknytningen denna form är följande. tillföra organisationen personal med förutsättningar -i termer av kompetens - att fungera som bas för den forskningsanknytning och arbetstid av och det forsknings- och utvecklingsarbete som måste komma till utbildningen stånd inom vårdyrkesområdet. Lärarna i ifrågavarande utbildningar måste stimuleras till deltagande i forskning och utvecklingsarbete och det måste bli möjligt att knyta personer med erfarenhet av sådant arbete till utbildningen. Nuvarande Det kan inte vara organisation ger inte dessa möjligheter. få personer som inom överskådlig tid kan ändamålsenligt att de jämförelsevis i här aktuella avseenden - t. ex. väntas väsentligt höja sin kompetens med doktorsexamen - inordnas i verksamheten på samma sjuksköterskor villkor och med samma arbetsuppgifter som övriga lärare. Vi vill för övrigt påminna om den diskussion kring dessa frågor som förs i kap. 3. bl. a. i anslutning till förslaget om behörighetskrav för tjänster som docent. Vårt förslag är relativt okonventionellt såtillvida att vi på sätt och vis börjar

. kommunal

Tjänsteorganisation för högskoleutbildning 213

med att skapa resursen och låter arbetsuppgifterna växa fram, preciseras och utvecklas efter hand. Vi bedömer det dock som osannolikt att man den omvända vägen kan ge utvecklingen nödvändig bredd och dynamik.

11.5.2 Tjänstens roll i organisationen

Lärartjänsten med särskild inriktning på forskning och utvecklingsarbete (i det följande för enkelhetens skull kallad FoU-tjänsten) bör fylla flera funktioner. Av grundläggande betydelse är dess dubbla roll som resurs dels för utbildningens forskningsanknytning, dels för utvecklingsarbetet inom vårdorganisationen. För att forskningsanknytningen skall vila på realistisk grund krävs att den sker med utgångspunkt i det praktiska vårdarbetet och den systematiska utveckling av kvaliteten i detta som bör främjas. Inom vårdorganisationen finns redan ett betydande behov av en personalresurs för kvalificerat utvecklingsarbete. De arbetsuppgifter det här rör sig om illustrerar väl våra synpunkter i det tidigare citerade remissyttrandet över FUN. Begreppet forskningsanknytning bör inom detta område i många fall tolkas som anknytning till utvecklingsarbete. Ett omfattande och systematiskt bedrivet utvecklingsarbete kan på sikt ge upphov till verksamhet som täcks av ett mer traditionellt forskningsbegrepp. Mot bakgrund av utbildningens och vårdarbetets sammanfallande intressen i detta sammanhang är det självklart att man bör främja ett samordnat resursutnyttjande. FoU-tjänstens uppgift i utbildningsverksamheten bör vara att ha ett särskilt ansvar för att kunskaper om forskning- och utvecklingsarbete förs in i grundutbildningen. Vi räknar dock inte med att det samlade behovet av lärarinsatser för forskningsanknytningen skall kunna bestridas genom denna tjänst. Däremot finner vi det sannolikt att övriga lärare kan få ett väsentligt stöd i sitt arbete genom innehavarna av FoU-tjänsterna. FoU-tjänsten skall vidare skapa möjlighet för ett antal individer att kontinuerligt bygga upp sin kompetens genom kvalificerad fort- och och medverkan vidareutbildning i forsknings- och utvecklingsprojekt. Det krävs därför utrymme i tjänsten för sådan verksamhet. skall Slutligen FoU-tjänsten fungera som en resurs för information, stimulans och stöd åt forsknings- och utvecklingsarbete som bedrivs av annan personal, såväl lärare som vårdpersonal. Vi föreslår att

O tjänster som lärare med särskild inriktning på forskning och utvecklingsarbete

inrättas.

11.5.3 Uänstens organisatoriska till

anknytning utbildningen

och till vården

Arbetsuppgifterna för innehavaren av FoU-tjänster kommer som tidigare har berörts att till stor del utgöras av forskning och utvecklingsarbete med en inriktning som förutsätter verksamhet inom vårdorganisationen. Eftersom utvecklingsarbetet i många fall kommer att utföras vid vårdinstitution talar vissa praktiska skäl för att tjänsterna skulle placeras inom vårdorganisationen. Utbildningsuppgifterna inom tjänsten och angelägenheten av flexibili-

kommunal

214 Tjänsteorganisation för högskoleutbildning

tet med avseende på tjänsternas inriktning utgör dock tyngre vägande skäl till utbildningsorganisationen. Ett nära för att även denna tjänst knyts samarbete förutsätts dock mellan ledningen för den kommunala högskoleutbildningen och vederbörande klinikledning. De problem av samordningskaraktär som kan uppstå torde i första hand vara av praktisk natur och gälla det avståndet mellan klinik och undervisningslokaler, tid för geografiska planering tillsammans med övriga aktiva inom de båda verksamhetsgrenarna, etc. De resurser som kan disponeras för tjänster av detta slag blir sannolikt begränsade. Särskilt torde bristande tillgång på kompetenta indelningsvis att vålla För att undvika en uttunning av sökande komma problem. till orter resurserna är det angeläget att tjänsterna i första hand koncentreras där utbildningsverksamheten har sådan omfattning att den ger en rimlig bas. Där sådana förutsättningar saknas bör utbildningen genom t. ex. en överenskommelse mellan huvudmännen kunna repliera på FoU-t j änster inrättade på Det är vidare att det skapas ett samarbete med annat håll. angeläget inom i regionen, detta forskningsorganisationen den statliga högskolan oavsett huvudmannaskapsförhållanden eller ledningsformer i övrigt i fråga om de kommunala tjänsterna. Vissa av de i kap. 4 redovisade åtgärderna för att stärka kontakterna mellan högskoleenheter med resp. utan fasta resurser för forskning bör kunna tillämpas även i detta sammanhang. En annan väg att av insatserna på detta område regionalt skapas genom de främja samordning (avsnitt 11.8.4).

i det följande föreslagna tjänsteförslagsberedningarna

11.6 Timlärares medverkan i utbildningen

Karakteristiskt för de kommunala högskolelinjerna är, förutom praktisk att de omfattar ett stort antal ämnen, t. ex. administration och yrkesträning, socialmedicin etc. arbetsledning, mikrobiologi och hygien, psykologi, I flera av dessa ingår moment av mycket speciell natur där specialister medverkar. Detta medför att utöver den ordinarie lärarstaben traditionellt anlitas timlärare, många för endast ett mindre antal undervisningstimmar. Antalet anlitade timlärare varierar kraftigt vid en jämförelse för varje mellan olika skolor/rektorsområden. Detta har flera orsaker utbildningslinje

såsom vilken möjlighet en skola (rektorsområde) har att utnyttja kapaciteten

hos de ordinarie lärarna, tillgången på specialister inom regionen samt olika önskemål i fråga om metodik och läromedel. av antalet timlärare Formerna för läl-:arnas Merparten utgörs av läkare. medverkan i utbildningen behandlas i följande avsnitt. Förutom läkare dominerar bland lärarna psykologer och anställda inom social verksamhet i kommunerna resp. inom vårdinstitutioner av olika slag. kan i dessa fall vara önskvärt att fastare knyta dessa lärare till Det att i verksamhet utöver ren utbildningen för möjliggöra deltagande som undervisning. En konstruktion motsvarande de speciallärartjänste även inon den redan i dag finns inom den statliga högskolan bör vara möjlig kommunala högskolan (se kap. 12).

Tjänsteorganisalion för kommunal 215 högskoleutbildning

11.7 Läkare som lärare i kortare

vårdyrkesutbildningar

11 .7. 1 Bakgrund

Den redovisning som vårdskolorna lämnat i samband med vårt inledande kartläggningsarbete ger vid handen relativt stora variationer i omfattningen av läkarmedverkan såväl mellan skolor/rektorsområden som mellan utbildningslinjer. Läkarmedverkan är förbunden med en del problem. På många håll anser sig läkarna ha ringa eller mycket små möjligheter att medverka. På mindre sjukhus och sådana som inte är undervisningssjukhus för läkarutbildningen finns ofta färre läkare och specialister. för där Undervisningsbördan verksamma läkare blir därför större. För att utbildningen ändå skall kunna bedrivas delas ofta samma avsnitt mellan flera läkare. Ett annat skäl för detta torde vara att kliniken i fråga får en jämnare belastning. Det är dock för undervisningens del knappast en önskvärd lösning att t. ex. på ett avsnitt om ca 25 timmar ha 5-6 föreläsare. Utbildningsplaneringen blir lidande och man har svårt att integrera undervisningens olika delar. En läkare med endast några enstaka föreläsningar lär inte heller känna de studerande och har svårt att anpassa stoffet till utbildningens övriga innehåll. På de större utbildningsorterna, där också de större sjukhusen finns, är det som regel lättare att anskaffa föreläsare. Genom att flera specialiteter finns företrädda ökas ytterligare antalet timlärare. Ett annat sätt att lösa problemet vid brist på läkarlärare är att vårdlärarna övertar undervisningen i vissa ämnesavsnitt. Detta sker också på många håll, dvs. där man har tillgång till vårdlärare med genomgången vidareutbildning. Ett tredje sätt att komma till rätta med dessa problem är att man - såsom skett inom några landsting - inrättar läkartjänster med skyldighet för innehavarna att meddela undervisning inom de kortare vårdyrkesutbildningarna.

11.7.2 Överväganden och

förslag

Vi har vid våra kontakter med vårdyrkesutbildningarna ofta mött uppfatt-

ningen att läkarnas medverkan i utbildningen kräver särskild uppmärksamhet. Krav har rests att omfattningen av läkarnas medverkan bör reduceras så långt det är möjligt. Såvitt vi kan bedöma står man i detta sammanhang inför två problem. Dels torde fortsatt läkarmedverkan i proportionsvis samma omfattning som för närvarande vara svår att vidmakthålla vid en fortsatt expansion av vårdyrkesutbildningarnas omfattning. Det föreligger redan problem på många håll att finna läkare som anser sig ha möjlighet att medverka. Dels har det under utredningsarbetets gång redovisats svårigheter att finna läkare med sådan pedagogisk förmåga och kunskap om uppläggningen av ifrågavarande utbildning att deras undervisning på ett tillfredsställande sätt kan integreras i utbildningsverksamheten i övrigt. Den principiella utgångspunkten för fastställandet av omfattningen av läkarnas medverkan i de kortare bör vara att det är

vårdyrkesutbildningarna

kommunal

216 Uänsteorganisation för högskoleutbildning

och skolledning för dessa utbildningar som har att fatta beslut linjenämnd härom med utgångspunkt i den ingående kunskap om resp. utbildnings syfte och innehåll som de besitter. Läkarnas insatser bör endast avse sådana moment som andra lärare inte behärskar kvalitet på ett för utbildningens tillfredsställande sätt. I fråga om läkarutbildningen har vi i kapitel 8 föreslagit en generell regel om att alla läkare vid undervisningssjukhusen med fullgjord vidareutbildning skall medverka i funktionerna utbildning och forskning, dock inte i sjukvård, centralt Enligt denna modell blir någon genom reglerad omfattning. av undervisningsskyldigheten inte knuten till läkartjänsterna omfattningen utan till klinikerna. Denna volym kan sålunda fördelas på alla på kliniken för olika anställda läkare med ledning av de enskilda läkarnas lämplighet arbetsuppgifter. medverkan i de kortare För att förbättra förutsättningarna för läkarnas vårdyrkesutbildningarna bör nämnda modell även gälla för dessa utbildningar, dvs. den i tjänsten inbyggda undervisningsskyldigheten bör gälla all inom sektorn för utbildning för vårdyrken och alla de högskoleutbildning sjukhus vid vilka sådan utbildning bedrivs. för de kortare som De speciella läkartjänster vårdyrkesutbildningarna, för tidigare nämnts och de tjänster som kliniska lärare som finns inrättade bör sålunda omvandlas till ”rena” läkartjänsjukgymnastutbildningarna ster. Läkarnas medverkan i de kortare vårdyrkesutbildningarna sker till största delen i form av timarvoderad undervisning. En förutsättning för att läkarna skall kunna åläggas medverkan i dessa utbildningar inom ramen för sin tjänst är att klinikernas resurser är dimensionerade med hänsyn till detta. för läkarutbildning bör de kortare När det gäller undervisningssjukhus kunna funktion som vårdyrkesutbildningarna repliera på den förstärkta studierektor som föreslagits för läkarutbildningen. Dessa befattningshavare för läkarnas medverkan i de bör vara resp. vårdskolas kontaktpersoner utbildningar som skolan har förlagt till klinikerna. Eftersom studierektorn för läkarutbildningen är den som under prefekten normalt fördelar undervisningsuppgifterna bland resp. kliniks läkare när det anser vi det vara naturligt att gäller den grundläggande läkarutbildningen, motsvarande avseende de kortare vårdyrkesutbildningarna också uppgift ingår i denne läkares åligganden (jfr kapitel 8). För övriga sjukhus som är i de kortare bör motsvarande funktion engagerade vårdyrkesutbildningarna inrättas inom berörda kliniker som särskilda uppdrag. Härigenom bör för en ökad stabilitet och kontinuitet för berörda förutsättningarna medverkan i dessa utbildningutbildningar skapas när det gäller läkarnas ar.

11.8 Tillsättning av lärartjänster

11.8.1 Allmänt om tillsättningsgrunder

Vi konstaterade och befordringsgrunder bör tidigare att regler för behörighet fastställas för lärare i kommunal högskoleutbildning. Likaså har vi kommit fram till att dessa regler bör ges samma principiella och författningstekniska

Uänsteorganisation för kommunal högskoleutbildning- 217

utformning som gäller för den statliga högskolan. Våra överväganden i kap. 7 Tillsättningsgrunder och tillsättningsordning rörande de olika bedömningsgrunderna bör äga motsvarande tillämpning på tjänster för kommunal högskoleutbildning. Med hänsyn till att vi i det följande (avsnitt 11.13.4) föreslår att lärartjänsterna skall vara kommunalt reglerade bör regleringen av tillsättningsgrunderna ske på grundval av föreskrifter i lag.

11.8 .2 Behörighetsföreskrifter

11.8.2.1 Tjänst som lärare med företrädesvis inom tjänstgöring viss utbildningslinje

Inom kommunal högskoleutbildning för närvarande föreligger behörighetsföreskrifter endast för de statligt reglerade tjänsterna. Dessa tjänster regleras i dag i skolförordningen. Enligt denna förordnings bilaga 2 gäller för dessa lärare krav på genomgången lärarutbildning. Några behörighetskrav gäller inte för lärare med kommunalt reglerade tjänster. De allmänna som behörighetskrav vi föreslagit för lärare i statlig högskoleutbildning bör tillämpas även för lärare i kommunal högskoleutbildning, i förekommande fall med tillägg av de särskilda som är regler motiverade med hänsyn till dessa utbildningars karaktär. Sålunda gäller för närvarande som särskilt för lärare behörighetsvillkor som är verksamma inom kommunal med högskoleutbildning statligt reglerade tjänster krav på genomgången praktisk pedagogisk utbildning. Även flertalet lärare med kommunalt reglerade tjänster har genomgått den lärarutbildning som ges på vårdlärarlinjen och som är direkt anpassad till en lärarfunktion inom Vi förutsätter att denna

vårdyrkesutbildningarna.

praktisk pedagogiska utbildning fortlöpande anpassas till högskoleutbildningens behov. Förekomsten av denna lärarutbildning gör det naturligt för oss att föreslå krav på genomgången praktisk-pedagogisk utbildning som behörighetsvillkor för alla tjänster som lärare med tjänstgöring företrädesvis vid viss utbildningslinje i kommunal högskoleutbildning. Vi förordar vidare att föreskrifterna så att tillsättande ges ramkaraktär myndighet får möjlighet att pröva en sökandes kompetens i förhållande till den avsedda verksamheten på samma sätt som i dag förutsätts ske inom den statliga högskolan. Likaså bör viss möjlighet till befrielse från behörighetsvillkor finnas, t. ex. dispens från krav på genomgången praktisk pedagogisk utbildning.

11.8.2.2 Tjänst som lärare med och inriktning på forskning utvecklingsarbete

Föreskrifterna om behörighet för dessa tjänster måste utformas med stor hänsyn till de speciella förutsättningarna inom och vårdutbildningarna vårdorganisationen. Ett direkt överförande av regler från den statliga högskolan skulle troligen inte få en gynnsam effekt. Det räcker med att konstatera att det inte existerar någon forskarutbildning inom kommunal högskoleutbildning eller någon forskarutbildning som bygger på sådan utbildning. Därigenom skulle ett krav på t. ex. doktorsexamen t. o. m. kunna medföra att tjänsterna besattes med

Tjänsteorganisation för kommunal högskoleutbildning

Särskilt under en personer utan en för resp. utbildning lämplig kompetens. övergångsperiod torde det vara nödvändigt att göra en relativt fri prövning av de sökandes kompetens. Vi erinrar om den diskussion som i kap. 4 förs rörande av behörighetskraven för vissa lärartjänster inom utformningen utbildningar som för närvarande saknar direkt anknytning till forskning och Erfarenhet som lärare är önskvärd men bör inte vara ett forskarutbildning. behörighetskrav. Vi föreställer oss att det i en hel del fall kan vara lämpligt att med betydande erfarenhet av på en tjänst av detta slag placera en person vårdarbete, ev. i kombination med erfarenhet som handledare i vårdyrkesbeslut om ändring av behörighetsreglerna för utbildning. Riksdagens till liksom andra åtgärder för att främja antagning forskarutbildning forskningsanknytning, t. ex. en framtida uppifrågavarande utbildningars av forskarutbildning inom detta område, kommer på sikt att byggnad att kräva sådan utbildning för påverka förutsättningarna genomgången behörighet till FoU-tjänsten. Behörighetsföreskrijfterna bör i likhet med vad som föreslagits gälla för övriga lärartjänster vara av ramkaraktär och utgå ifrån de arbetsuppgifter innehavare koppling till viss examen eller tjänstens förutses få. Någon även om det självfallet bör utbildning bör således inte primärt förekomma, meriterande med t. ex. en forskarutbildning med den vara synnerligen sammanfattas till att en inriktning tjänsten avser. De krav som bör ställas kan sökande dels skall kunna dokumentera sådana kunskaper och erfarenheter av forskning eller kvalificerat utvecklingsarbete som krävs för att självstänsom krävs digt bedriva sådant arbete, dels ha sådan pedagogisk skicklighet för att förmedla kunskaper om arbete av detta slag. Kompetens bör kunna bedömas_ med utgångspunkt i bl. a. följande kriterier:

eller motsvarande med 1 Genomgången allmän utbildningslinje utbildning den inriktning tjänsten avser. 2 Utbildning i forskningsmetodik. 3 Kunskaper och erfarenheter från självständigt bedrivet forskningsarbete inom forskningsprojekt eller utveckeller självständiga arbetsuppgifter med den inriktning tjänsten avser. lingsprojekt med den inriktning avser. 4 Forskarutbildning tjänsten

11.8.3 Befordringsgrunder

motiven för och tillämpningen av Vi har i kapitlen 4 och 7 utförligt diskuterat särskilda föreskrifter om befordringsgrund vid tillsättning av tjänst som lärare inom den statliga högskolan. Även vid tillsättning av tjänst som lärare

inom kommunal högskoleutbildning finns behov av viss författningsreglering

som stöd för de tillsättande myndigheterna i valet mellan behöriga sökande. Verksamheten har dock för närvarande inte en lika differentierad karaktär inom den kommunala högskoleutbildningen som inom den statliga högskolan. Vi anser det därför mest ändamålsenligt att befordringsgrunderna för de båda tjänstekategorierna inom kommunal högskoleutbildning ges en enhet- Denna bör överensstämma med den inledande föreskriften lig utformning. om befordringsgrund för tjänst som lärare inom den statliga högskolan.

SOU 19=80:3

Tjänsteorganisation för kommunal högskoleutbildning 219

11.8.4 Tillsättningsordning

Tillsättningsmyndighet för statligt reglerade tjänster i de kommunala högskolleutbildningarna är i dag i fråga om ordinarie tjänst länsskolnämnden och i ifråga om icke ordinarie tjänst styrelsen för utbildningen. För kommunalt reglerade tjänster är sistnämnda styrelse tillsättningsmyndighet. Även ifråga om tillsättningsordning eftersträvar vi största möjliga överensstämmelse med grunddragen i den statliga högskolans organisation. Av vikt i detta är givetvis sammanhang tillämpningen av de tidigare föreslagna enhetliga behörighetskraven och befordringsgrunderna för alla lärare i kommunal högskoleutbildning oavsett regleringsform. Vi anser att lärarna oavsett om de innehar eller kommunalt statligt reglerade tjänster bör tillsättas av vederbörande styrelse för kommunal högskoleutbildning efter beredning på sätt som beskrivs nedan. Innan dessa tillsättningsärenden kommer till högskolans styrelse för beslut bör de ha varit föremål för en beredning. Särskilda - - motsvarande organ tjänsteförslagsberedningar tjänsteförslagsnämnderna inom den statliga högskolan bör inrättas för ändamålet genom föreskrifter i högskoleförordningen, med stöd i lag. Ett dylikt organ kan ge förutsättningar för både en bred kompetens och en kontinuitet i behandlingen av berörda ärenden. En benämnt tjänsteförslagsberedning bör inrättas i varje kommun eller landstingskommun som är huvudman för

högskoleutbildning. Dess uppgift blir att avge förslag till innehavare av tjänst

som lärare. sammansättningen av tjänsteförslagsberedningen föreslås bli följande: rektor för skolenheten eller en av de berörda tillika skolenheterna, ordförande en ledamot utsedd efter förslag av de studerande två ledamöter verksamheten representerande inom högskoleutbildningen, utsedda av styrelsen för utbildningen. Vid tillsättning av tjänsten med inriktning på forsknings- och utvecklingsarbete kommer såsom framgått tidigare att krävas en ingående bedömning av de sökandes kompetens för arbetsuppgifter inom sådan verksamhet. Vi finner det därför nödvändigt att vid behandlingen av dessa tillsättningsärenden komplettera beredningen med en ledamot som företräder vårdintressena, utsedd av sjukvårdshuvudmannen en ledamot utsedd av den medicinska fakultetsnämnden inom (motsv.) högskoleregionen en ledamot utsedd av den fakultetsnämnden samhällsvetenskapliga (motsv.) inom högskoleregionen för Linköping bör berörda två fakultetsnämnder samråda med det organ som för den temaorienterade forskningen fakultetsnämndsfunktiofullgör nen. Vi har avstått från att beröra frågan om ev. representation för de anställda i beredningen, med hänsyn till att denna för närvarande är föremål för kollektivavtalsförhandlingar.

Tjänsteförslagsberedningen bör även av styrelsen för utbildningen kunna

kommunal

220 Uänsreorganisation för högskoleutbildning

åläggas att medverka i beredningen av beslut om inrättande av FoU-tjänst. kan önskvärd i detta På grund av beredningens sammansättning samordning avseende med den statliga högskoleorganisationen erhållas. Det är angeläget redan inför diskussion om inrättande av den att tjänsteförslagsberedningen första i resp. kommun ges sin för detta ändamål speciella FoU-tjänsten sammansättning. Vi föreslår att

skall tillsättas efter 0 tjänster som lärare kommunal högskoleutbildning

förslag av en tjänsteförslagsberedning.

11.8.5 Besvär över tillsättning av lärartjänst

och befordringsgrund för kommu- Införandet av föreskrifter om behörighet aktualiserar frågan om besvärnalt reglerade tjänster (se avsnitt 11.134) För närvarande detta avseende att besvär i samband med sordning. gälleri av kommunalt reglerad tjänst kan anföras till den besvärsnämnd tillsättning finns inrättad inom större kommun. Besvär till icke som vanligtvis varje kommunal instans kan endast avse ett tillsättningsbesluts förenlighet med

gällande lag. För som är knutna till kommunal de statligt reglerade lärartjänster, besvärsordning enligt skolförordhögskoleutbildning, gäller för närvarande ningen. En viktig utgångspunkt vid ställningstagandet till besvärsinstans är givetvis kravet en av dessa ärenden. Dessutom bör på enhetlig behandling en likartad av dessa ärenden mellan statlig och eftersträvas behandling kommunal Mot denna bakgrund finner vi det mest högskoleutbildning. att föreslå UHÄ som besvärsinstans. Det bör också vara ändamålsenligt får pröva av de av staten rimligt att en statlig myndighet tillämpningen fastställda behörighets- och befordringsgrunderna. bör avse såväl beslutets lagenlighet som Besvärsmyndighetens prövning Den innebär med andra ord att dess lämplighet. föreslagna ordningen införes för ifrågavarande ärenden. Bestämmelser härom förvaltningsbesvär bör således också införas i högskoleförordningen. Vi föreslår att

0 besvär över beslutet av lärartjänst skall kunna anföras hos om tillsättning

UHÄ.

11.9 för utbildningen

Ledningsfunktioner

för forskning och utbildning inom Våra förslag i kap. 5 Ledningsfunktioner bl. a. anfördes att den statliga högskolan är präglade av att det i våra direktiv av verksamheten sköts av personer med nära det är angeläget att ledningen kontakt och erfarenhet av undervisning m. m. Samma principiella inställning I nuvarande organisabör gälla för den kommunala högskoleutbildningen. tion är denna väl tillgodosedd. De särskilda aspekt på ledningsfunktionen som finns inrättade för ledningsuppgifter innefattar i regel också tjänster att medverka i undervisningen. Vi finner därmed ingen anledning skyldighet

F i l

SOU 19802:

Uänsteorganisation för kommunal högskoleutbildning 221

i

att föreslå iågra ändringar i konstruktionen av de nuvarande tjänsterna som

rektor ocl. studierektor. I likhet med vad som i föreslagits i fråga om g lärartjänstcr anser vi att även tjänster som rektor och studierektor skall kunna

i

inrätas enbart för kommunal

högskoleutbildning.

l I fråga on tjänster som huvudlärare och institutionsförestândare hänvisar vi

till de prircipiella som redovisats överväganden i fråga om tjänste- och

ledningsorganisationens uppbyggnad i den statliga högskolan (kap. 7). Vi anser såledas att denna även inom kommunal högskola bör vara så flexibel att

den främja en kontinuerlig omfördelning av arbetsuppgifter relaterade dels

till berördalärares förmåga, dels till verksamhetens behov. Vi föreslår därför att de arbetsuppgifter som hittills utförts och utförs av huvudlärare och

institutiondöreständare omvandlas till åligganden inom ramen för resp. lärartjänst likhet med kursledarskap och att speciella tjänster av detta slag inte inrättas.

Även tjänsterna som 1:e lärare bör avskaffas. Dessa har inrättats framför allt för att administrera den delen av praktiska utbildningen (särskilt l

sjuksköterskelinjen). Med hänsyn till de krav som ställs på ett mer flexibelt

i utnyttjande av praktikplatserna inom vårdområdet och som bl. a. kraftigt

understruk:ts av Vård -77 (SOU

E

1978:15) samt med tanke på det stora E utrymme som de praktiska inslagen har i dessa utbildningar, föreslår vi dock

att motsvarande funktion skall finnas kvar i annan form i den reformerade

i

organisationen. I likhet mec vad vi ovan föreslagit beträffande huvudlärare och insti-

tutionsföreståndare anser vi att de uppgifter som i dag åvilar 1:e lärare bör omvandlas till iligganden inom ramen för den reguljära lärartjänsten. Det torde dock vara att nödvändigt en splittring på flera lärare samtidigt undvikes. För att kunna bedöma och ta ställning till praktikplatser av skiftande slag krävs viss kontinuitet i funktionen. Dessa arbetsuppgifter bör lämpligen fördelas i form av ett särskilt uppdrag (jfr vad som i kap. 6 anförs rörande t. ex. uppdrag som studierektor i den statliga högskolan). Beträffande mderlag för tjänster för ledningsuppgzfter hänvisar vi till vad som i det följande om och sägs bidragssystem samband med bl.a. gymnasieskolan Vi föreslår at

0 nuvarande tjänster som rektor och studierektor bibehålls oförändrade 0 även tjänste- som rektor och studierektor skall kunna inrättas för enbart

i kommunal lögskoleutbildning

0 tjänsterna sam huvudlärare, institutionsföreståndare och 1:e lärare bör “ avskaffas 0 arbetsuppgiterna som 1:e lärare i fortsättningen utförs inom ramen för ett särskilt Ippdrag

11.10 Sambatdet med gymnasieskolan

11.10.1 Allmän

Vi har i vårt karläggningsarbete konstaterat att det föreligger ett personal-

resurssamband zvvarierande mellan den kommunala styrka högskoleutbild-

kommunal

222 Tjänsteorganisation för högskoleutbildning

Det är mest utpräglat inom den klinisk/ ningen och gymnasieskolan. delen och i allmänna ämnen såsom praktiska av sjuksköterskeutbildningen fysik, kemi och matematik. i vissa ämnen är det realistiskt att På grund av det otillräckliga underlaget räkna med att ett visst resurssamband måste finnas. även fortsättningsvis Formerna för detta behandlas nedan i fråga om såväl lärare som skolledare. Vissa kan emellertid i detta sammanhang. Inom problem skönjas högskolan fastställs kursernas närmare innehåll och uppläggning av linjenämnden inom ramen för utbildningsplaner och lokala planer. Ett beslut av om utökning resp. nedskärning av ett ämne eller ämnesavsnitt linjenämnden får direkta konsekvenser för berörda lärare på grund av att gymnasielärartill ämnen. En nedskärning av timantalet i kursplanen tjänsternas anknytning innebär att vederbörande lärare med tjänst i gymnasieskola riskerar att inte i undervisningsskyldighet -. få full tjänst - definierad Förutsättningarna att på smidigaste sätt kunna lösa ett sådant problem när berörs varierar bl. a. med storleken såväl gymnasie- som högskoleutbildning och högskoleutbildning. Ett stort kursutbud ger på resp. gymnasieskola naturligtvis större möjligheter till omdisponeringar i syfte att bereda en lärare som drabbats av vikande underlag inom t. ex. en högskoleutbildning ett fortsatt underlag för tjänsten helt inom gymnasieskolan. I dagens situation med en relativt stor brist på lärare inom vårdyrkesutbildningarna förefaller risken för övertalighet vara mycket obetydlig, vare sig den bedöms eller med utgångspunkt i våra förslag till tjänsteorganisatoriska förändringar i utvecklingen inom utbildningsområdet som helhet. Det kan i sammanhanget konstateras att den administrativa samordningen underav ansträngningarna att undvika övertalighetssituationen väsentligt har samma huvudman. Vi vill lättas av att gymnasie- och högskoleutbildning emellertid det väsentliga i att underlaget för såväl lärar- som understryka för kommunal högskoleutbildning i huvudsak delen hämtas skolledartjänster inom En mer eller mindre av sådan utbildning. systematisk splittring underlaget på olika skolformer skulle motverka det grundläggande syftet med de tjänster vi föreslår.

11. 10.2 Lärartjänster

kunna ske inom

Enligt vår mening bör ett samarbete mellan skolformerna

ramen för s. k. uppdragsundervisning med iakttagande av de behörighetsföreskrifter som gäller för resp. skolform. Samarbetet innebär att undervisning i gymnasieskolan skall kunna ingå i en lärartjänst för högskoleutbildning, men då baserat på en lokal överenskommelse enligt vilken gymnasieskolan betalar den andel av lönekostnaden som motsvaras av lärarens insats i Även i det omvända fallet, dvs. då gymnasielärare skall gymnasieskolan. anlitas i högskoleutbildning bör detta ur den senare utbildningens synvinkel sett ske i form av uppdragsundervisning. Underlag för en lärartjänst för

kommunal bör således alltid definieras i ekonomiska

högskoleutbildning vara knutet till termer och inte som för lärartjänsterna i gymnasieskolan

undervisningsbegreppet. Vi föreslår att

Tjänsteorganisation för kommunal högskoleutbildning 223

0 samarbete i fråga om lärarresurser mellan högskoleutbildning och gymnasieskola skall ske i form av uppdragsundervisning.

11.103 Tjänster för

ledningsappgifter

Samma principiella lösning som ovan redovisats för lärartjänsterna bör väljas ifråga om ledningsfunktionerna för utbildningsverksamheten. I de fall - definierat i ekonomiska underlag termer - för en rektors- eller studierektorstjänst saknas inom kommunal

högskoleutbildning bör utbildning i

gymnasieskola kunna ingå i underlaget för tjänsten. Ur gymnasieskolans synvinkel kan den här föreslagna ordningen skapa vissa problem, i och med att inrättandet av studierektorstjänster styrs av ett baserat på elevantal. Denna fråga bör dock kunna lösas genom poängsystem, att bestämmelserna för inrättandet av tjänst som studierektor kompletteras med en regel som möjliggör inrättandet av en tjänst vid reducerat poängantal under av att den kommunala

förutsättning högskoleutbildningen betalar en

proportionell andel av kostnaden för tjänsten.

11.11 Sambandet med den

statliga högskolan

Ivissa fall torde det vara ändamålsenligt att samordna resursutnyttjandet även

med statlig högskoleutbildning. Detta bör i så fall ske på samma sätt som

sambandet med gymnasieskolan ordnas enligt förslagen i föregående avsnitt. Vi erinrar i detta sammanhang om de möjligheter till samarbete mellan t. ex.

läkarutbildning och sjuksköterskeutbildning som tidigare aktualiserats.

Även i vissa allmänna ämnen bör ett samband med statlig högskola kunna vara

ändamålsenlig.

11.12 för

Arbetsorganisation kommunal

högskoleutbildning

x Vi har i kapitel 6 utförligt redovisat våra överväganden och förslag rörande i för den statliga högskolan. De principiella arbetsorganisationen ställnings-

tagandena i detta kapitel bör äga tillämpning även för högskoleutbildningen

under kommunalt

huvudmannaskap.

För överskådlighetens skull redovisar vi här huvudpunkterna i de arbetsorganisatoriska överväganden som har relevans för den kommunala

3 högskoleutbildningen.

Inledningsvis bör framhållas att den institutionella för organisationen i kommunal

högskoleutbildning inte är reglerad på samma sätt som inom den

statliga högskolan. Vissa begrepp som t. ex. högskoleenhet och institution i eller arbetsenhet saknar direkt motsvarighet. Lärarnas bör formuleras âligganden så att det av den grundläggande att en lärare kan åläggas att medverka i utbildning. regleringen framgår forskning och utvecklingsarbete. Så som dessa verksamhetsområden beskrivits i det föregående (se kapitel 3) innebär detta bl. a. att även vissa administrativa arbetsuppgifter ingår. Den här angivna regeln innebär dels en ram för lärartjänstens an-

224 för kommunal högskoleutbildning Tjänsteorganisation

en enskild vändningsområde som resurs, dels en ram för de arbetsuppgifter lärare skall kunna En effekt av den vidsträckta åläggas inom sin tjänst. bestämningen av åliggandena blir naturligtvis att underlaget för en tjänst kan

komma att breddas. I en del fall avgörs i nuvarande organisation frågan om i behovet av undervisningstimmar i ett visst underlag med utgångspunkt underlag för en ämne. Så som vi redan tidigare slagit fast bör i framtiden i ekonomiska termer. Underlaget i meningen tjänst som lärare definieras den enskilde lärarens förutsättningar att tillgång på arbete påverkas vidare av än undervisning och examination i ett visst utföra andra arbetsuppgifter rörande omplaceämne. Vi erinrar på denna punkt om våra överväganden ring m. m. i kapitel 6 Arbetsorganisationen i den statliga högskolan. 11.3 skall vara knutna till Vi föreslåg i avsnitt att lärartjänsterna Tjänsternas närmare anknytning till organisatoutbildningsorganisationen. risk enhet bör avgöras genom lokala beslut med hänsyn till de förutsättningar Det bör som gäller för utbildningen i resp. landstingskommun (motsv.). härvid observeras att samma lösning inte nödvändigtvis måste väljas för de Det kan t. ex. vara ändamålsenligt att båda föreslagna tjänstekategorierna. ge FoU-tjänsten ett mer vidsträckt ansvarsområde än övriga tjänster. diskussion karaktär i I vår sammanfattande av utbildningsverksamhetens med kapitel 3 berörde vi vikten av att utbildningen planeras och genomförs beaktande av att verksamhetens kvalitet kan påverkas genom arbetsinsatser En överskådlig och lätthanterlig ordning även av andra slag än undervisning. av lärarnas krävs dels som ett för planering och fördelning arbetsuppgifter för och utveckling av utbildningen dels som instrument planläggning m. m.

underlag för arbetsledning, personalutvecklande åtgärder

Vi föreslår att skolledningen åläggs att upprätta en bemanningsplan för

verksamheten. Utgångspunkt för denna plan bör vara beslut av styrelsen för högskoleutbildning om antal utbildningsplatser, budget m. m. Planen bör och i utformas så att den täcker samtliga delar av utbildningsverksamheten och utvecklingsarbetet vid enheten. För förekommande fall forskningen för undervisning och utbildningens del bör personalresurser disponeras examination, praktikadministration, läromedelsframställning, studievägledning, olika former av fortbildning (se kapitel 3) och administration. normalt omfatta Bemanningsplanen bör ifråga om utbildningsverksamheten till lokala variationer i ett läsår. För att möjliggöra en anpassning karaktär bör inte bemanningsplanens närmare utformning verksamhetens föreskrifter. Allmänna riktlinjer för planeringen regleras genom centrala t. ex. för vilken organisatorisk enhet den enskilda planen skall gälla och om - bör den skall omfatta såväl utbildning som forskning och utvecklingsarbete

fastställas av styrelsen. bemanningsplanen. På Såsom tidigare nämnts bör skolledningen upprätta de enskilda lärarnas arbetsuppgifter fastställas. grundval av denna kan också Innehållet i tjänsten blir därmed tidsbegränsat. För lärare inom kommunal högskoleutbildning bör gälla en arbetstidsreöverensstämmer med den som föreslagits gälla glering som i sina huvuddrag En sådan reglering gäller redan för för lärarna inom den statliga högskolan. i den nuvarande organisationen. Skälen de kommunalt reglerade tjänsterna redovisats i anslutning till det förslaget (se för en sådan reglering har utförligt oss här till att framhålla att den reglering av enbart kap. 6). Vi inskränker

Tjänsteorganisation för kommunal högskoleutbildning 225

undervisningsskyldigheten som f. n. gäller för de statligt reglerade tjänsterna

inom kommunal

högskoleutbildning inte är ändamålsenliga ur verksamhe-

tens synvinkel. Den styr i många fall lärarnas arbetsinsatser på ett sådant sätt att många för verksamhetens kvalitet viktiga arbetsuppgifter kommer i skymundan. En ny reglering bör bl. a. medverka till att likställa arbetsinsatser av olika slag och främja långsiktig planering och utveckling av utbildningsverksamheten. Vi föreslår att

0 de principiella ställningstagandena i kap. 6 rörande arbetsorganisation för den statliga högskolan bör äga motsvarande tillämpning inom kommunal

högskoleutbildning

11.13 för kommunal

Statsbidrag högskoleutbildning

l1.13.1 Bakgrund

I problembilden för vårdyrkesutbildningarna inom den kommunala

högskolan med undantag för

sjuksköterskeutbildningen, intar statsbidragssystemet

och kopplingen mellan detta och regleringen av lärartjänsterna en dominerande roll. I princip skall statsbidrag täcka kostnaderna för lärarlönerna i den teoretiska undervisningen.

(Statens kostnader för den praktiska delen av

utbildningen bestrids genom det schabloniserade bidraget för inbyggd utbildning.) För att uppnå detta, men samtidigt skydda staten från okontrollerbar

kostnadsutveckling, har systemet byggts upp med utgångs-

punkt i kurs- och timplaner för strikt definierade ämnen. Statligt reglerade tjänster har så konstruerats för undervisning i dessa ämnen. Kostnaden för lärartjänsterna är därigenom knuten till kurs- och timplanerna, vilka definierar underlaget för tjänsterna. Systemet har undergått vissa tekniska modifikationer i samband med högskolereformen, men grunddragen är desamma. Kurs- och timplanerna har numera upphävts och ersatts som styrmedel för resp. utbildnings uppläggning av utbildningsplaner med helt annan karaktär. De ligger dock alltjämt till grund för statsbidragssystemets och konstruktionen utformning av de statligt reglerade lärartjänsterna.

11.132 Analys av nuvarande

system En väsentlig pedagogisk nackdel följer av att de statligt reglerade Iärartjänsterna till följd av mellan

kostnadsuppdelningen stat och kommunala

huvudmän inte kan utnyttjas i både teoretisk och praktisk undervisning. En annan viktig nackdel är svårigheten att anpassa utbildningen efter lokala förutsättningar. Även möjligheterna att tillgodose behovet av samordnat resursutnyttjande mellan utbildningslinjer påverkas. I det perspektivet berörs även

sjuksköterskeutbildningen.

Nuvarande innebär vidare organisation att lärarpersonal med statlig respektive kommunal reglering av tjänsterna verkar inom samma utbildning med samma arbetsuppgifter och ofta på samma arbetsplats. Härigenom blir arbetsgivaransvaret delat mellan staten och kommunerna med effekter på tjänsternas reglering som ur såväl den enskildes som skolledningens

kommunal

226 Tjänsteorganisation för högskoleutbildning

synvinkel ofta ter sig egendomliga och irrationella. Ett exempel på en komplikation i dessa sammanhang är medbestämmandelagstiftningen.

11.133 Allmänna överväganden

Ansvaret för den kommunala planering och drift är högskoleutbildningens för närvarande delat mellan stat och landstingskommun/primärkommun. Ansvaret av utbildningarna inom ramen för det praktiska genomförandet för centralt bör så långt möjligt decentraliseras och den fastlagda riktlinjer centrala förenklas, såväl vid nuvarande ordning som vid en regleringen mellan stat och kommun av huvudändrad ansvarsfördelning på grundval mannaskapskommitténs förslag. Vi anser att man bör eftersträva största möjliga likheter i förutsättningar för de lokala instanserna inom statlig resp. kommunal högskoleutbildning att motsvara intentionerna bakom Inom ramen för en högskolereformen. lagstiftning och författningsreglering i övrigt som fastslår det statliga ansvaret och likvärdighet bör vederbörande för utbildningens mål, enhetlighet kommunala högskoleorgan ges det direkta ansvaret för utbildningsverksamheten. Detta ansvar omfattar främst följande områden:

D utformning av utbildningen genom lokala planer för utbildningslinjen samt kursplaner D utbildningens - dvs. de studerandes fördelning på skolenorganisation heter, klasser, grupper m. m. E! resurser och resursanvändning- dvs. personalstyrka och personalanvändning, lokaler, utrustning m. m. D utbildningens administration.

av denna målsättning kräver en reformering såväl av arbets- Ett fullföljande och tjänsteorganisation som av statsbidragssystem. och övrig vårdyrkesutbildning i Gemensamt för sjuksköterskeutbildning den kommunala högskolan är att en mycket betydande del av kostnaderna för utbildningen åvilar de kommunala huvudmännen. En reformering av bidragssystemet bör inte i sig innebära att kostnader förs över från kommun till stat. Kraven kan sammanfattas på följande på ett nytt statsbidragssystem sätt:

1 Det bör vara enhetligt utformat för all kommunal högskoleutbildning. och stimulera till en ökad lokal beslutanderätt i bl. a. Det bör möjliggöra ekonomiska och organisatoriska frågor 3 Det bör stimulera till en ur pedagogisk synvinkel sett ändamålsenlig organisation av utbildningen 4 Det bör vara ett administrativt enkelt system mellan stat och 5 Det bör inte i sig själv påverka kostnadsfördelningen kommun 6 Det bör innefatta värdebeständighet hos bidragen.

Tjänsteorganisatiorz för kommunal högskoleutbildning 227

l1.13.4 Statlig eller kommunal av lärar- och reglering skolledartjänsterna

I våra tidigare redovisade tjänsteorganisatoriska överväganden har ingått vissa grundläggande ställningstaganden rörande lärartjänsternas konstruktion och anknytning till utbildningen Dit hör exempelvis förslagen om

kompetensreglering av tjänsterna, besvär över tillsättning

av tjänst, anknytningen till utbildningsorganisationen och i såväl underlag teoretisk som klinisk/praktisk undervisning. Enligt vår uppfattning tillgodoses på detta sätt statens krav på den utbildande kvalitet. personalens Frågan om avtalsområde för tjänsterna bör bedömas med andra utgångspunkter. Avgörande för vårt ställningstagande har härvid varit vår principiella uppfattning att arbetsgivaransvaret bör följa utbildningsansvaret och det av praktiska skäl dikterade behovet av en enhetlig reglering av tjänsterna. Mot den bakgrunden förordar vi att lärar- och skolledartjänsterna för kommunal skall vara kommunalt

högskoleutbildning reglerade.

I en situation där ansvaret för utbildningens organisation och genomförande och en väsentlig del av personalkostnaderna åvilar de kommunala kan det enligt vår mening inte vara rimligt att ha utbildningshuvudmännen, statligt reglerade tjänster. En sådan ordning skulle bl. a. innebära att berörda kommuner saknar kontroll över

kostnadsutvecklingen på lönesidan.

Rent tekniskt vore det möjligt för staten att kompensera kommunerna för sådana För staten måste dock

kostnadsstegringar. utfästelser om kompen-

sation kombineras med en kontroll över volymen inrättade tjänster, vilket i sin tur skulle strida mot våra tidigare grundläggande överväganden rörande huvudmännens fria _förfoganderätt över statsbidragen.

De pågående övervägandena i huvudmannaskapsfrågan föranleder dock

vissa praktiskt förbehåll betingade i våra förslag. Efter ingående överväganden finner vi det inte ändamålsenligt att aktualisera att i dag inrättade statligt reglerade tjänster överförs till det kommunala avtalsområdet. Sådana åtgärder bör anstå till dess slutfört sitt arbete

huvudmannaskapskommittén

eller klarhet sätt vunnits på annat i frågan om huvudmannaskapet för här aktuella utbildningar. En förutsättning för att ett överförande ej skall ske är dock att de statligt reglerade tjänsterna med avseende på åligganden, arbetstid och användbarhet m. m. ges en reglering som överensstämmer med vad som enligt våra förslag bör gälla för den kommunala högskolans tjänsteorganisation. Vi föreslår att

0 lärar- och för kommunal skolledartjänsterna högskoleutbildning skall vara kommunalt reglerade O nu inrättade t.v. inte överförs statligt reglerade tjänster till det kommunala avtalsområdet

1113.5 Nytt

statsbidragssystem

Statsbidragssystemet bör i princip vara neutralt till såväl kostnader som resursanvändning och organisation. Att bidragssystemet är neutralt innebär att det inte är kostnadsrelaterat (t. ex. till lärare och skolledare) utan utgår med ett bestämt oavsett vilken belopp uppläggning och vilka medel de

228 för kommunal högskoleutbildning Uänsteorganisation

huvudmännen för att förverkliga de mål som uppställts för kommunala väljer utbildningarna. Det bör starkt betonas att ett dylikt statsbidragssystem avser att utgöra och primärkommuner för bestridande av en bidrag till landstingskommuner del av driftkostnaderna för berörda utbildningar. Det bör inte vara för att täcka vissa kostnader i samband med predestinerat speciella utbildningarna som t. ex. lärarlönerna. De vi innebär dels förändringar av nuvarande, förslag framlägger enhetsrelaterat för dels föränbidragssystem sjuksköterskeutbildningen av de bidragsregler som för närvarande gäller för övriga utbildningar dringar och som avser kostnader för lärarlöner, skolledare, stödundervisning och inbyggd utbildning. Däremot berörs inte övriga former av statliga bidrag för t. ex. för och byggnation. Dessa ifrågavarande utbildningar, utrustning frågor behandlas av huvudmannaskapskommittén. Vi har funnit att ett enhetsrelaterat bidrag bäst svarar mot de tidigare angivna kraven på ett nytt bidragssystem. Vi har övervägt enhetsrelaterade knutna timramar och tidsenheter. Vår modeller till olika studerandegrupper, som formellt eller i det föregående angivna målsättning gör att modeller informellt kan få en styrande effekt måste undvikas. Så t. ex. skulle ett bidrag eftersom beräknat på studerandegrupp baseras på en konstlad förutsättning, föreskrifter om gruppindelning inte lämnas i utbildningsplanågra centrala skulle bakvägen kunna som en sådan nerna. Ett gruppbaserat bidrag fungera föreskrift. Inte heller skulle bidrag baserade på timramar vara ändamålsende lokalt bör ha en betydande frihet vid den liga, eftersom ansvariga organen närmare av utbildningens innehåll utöver vad som anges i preciseringen Av tänkbara tidsenheter har vi funnit det mest rationellt utbildningsplanen. att välja en enhet som för flertalet utbildningar även är en studieorganisatorisk enhet. Vi föreslår således ett system som innebär att statsbidrag utgår per och läsår, oberoende av utbildutnyttjad årsstudieplats, utbildningslinje val av resursslag. Bidragsgrundande studerandeantal ningshuvudmannens bör fastställas till det antal som antagits och deltar i utbildningen per ett visst datum. t. ex. den 1 oktober varje år. Eftersom det kan förutsättas att inga oförutsedda i studerandeantalet inträffar från ett år till större, förändringar ett annat bör förslagsvis 75 % av föregående års bidrag kunna utgå innan det faktiska antalet studerande kunnat fastställas Statsbidraper den 1 oktober. get bör göras värdebeständigt genom att det kopplas till någon typ av index, eller löneindex. t. ex. basbelopp, konsumentprisindex något Vi föreslår att

0 ett enhetsrelaterat för kommunal högskoleutbildning införs statsbidrag 0 till utbildningslinje och läsår bidrag knytes årsstudieplats,

detta

11.13,6 lärartjänsten med inriktning på forskning Statsbidrag för och utvecklingsarbete

att innehavare skall medverka i Vi har tidigare konstaterat av FoU-tjänst Detta bör återspeglas i finanutbildning, forskning och utvecklingsarbete. sieringen av tjänsten.

Tjänsteorganisation för kommunal högskoleutbildning 229

När det gäller innehavarens medverkan i utbildningsverksamheten skiljer sig inte denna tjänst från övriga lärartjänster för kommunal högskoleutbildning. Tjänstens anknytning till kliniskt är däremot utvecklingsarbete en verksamhet för vilken sjukvårdshuvudmannen bör bära det fulla kostnadsansvaret.

Utformningen av statsbidraget för kommunal högskoleutbildning i övrigt

gör det uppenbarligen möjligt att disponera statliga medel för finansieringen även av FoU-tjänsterna, i och med att användningsområdet för bidraget inte preciseras närmare. Vi finner likväl FoU-tjänsten vara av sådan betydelse för utbildningen att vi vill förorda en särskild bidragskonstruktion i syfte att främja inrättandet av sådana tjänster. Systemet bör utformas så att det stimulerar inrättandet av dylika tjänster. En väg att uppnå detta är att låta omfattningen av grund- och vidareutbild-

ningen per huvudmannaområde genom t. ex. poängsystem liknande det som för närvarande gäller för inrättande av tjänster som studierektor i gymnasieskolan påverka bidragets storlek. Ett visst avsteg från principen om ett i förhållande till organisationen neutralt bidragssystem görs därmed. Det bör dock observeras att syftet är att stimulera en viss miniminivå på antalet tjänster. Staten bör sålunda betala ett bidrag för innehavarens medverkan i utbildningsverksamhet och forskning. Bidraget bör vara kopplat till ett visst maximerat antal tjänster som är inrättade och besatta. Detta antal tjänster för vilka bidrag kan utgå - bör fastställas med utgångspunkt i det antal

årsstudieplatser huvudmannen disponerar. Särskilt i ett inledningsskede kan det komma att uppstå problem att inom något huvudmannaområde finna

behörig sökande till den nya tjänsten. För att statsbidraget i denna situation inte skall ”frysa inne” bör regeringen efter framställning från huvudman kunna föra över bidraget till ett annat huvudmannaområde. Vi föreslår att

0 ett särskilt statsbidrag skall utgå för lärartjänsten med inriktning på forskning och utvecklingsarbete.

11.13.7 till nytt

Övergång statsbidragssystem

För att erhålla ett enhetsrelaterat statsbidragssystem måste de statsbidrag som i deg utgår till berörda linjer omräknas till ett bidrag per studerande inom varje linje. I detta

bidragsbelopp bör ingå de bidrag som utgår till

lärarlöner. inbyggd utbildning, skolledare och

stödundervisning.

Statsb:drag till driftkostnader, vilket i realiteten innebär lärarlöner (ej

sjuksköterskelinjen), utgår i dag med ett belopp som motsvarar lönekostna-

der för en adjunktstimme för en bidragsgrundande Antalet timorganisation. timmar iramen fastställs i regleringsbrev för resp. utbildningslinje. Statsb:drag till kostnader för och samordnad

stödundervisning specialun-

dervisnirg får utgå med 0,65 adjunktstimme under ett läsår per undervisningsgruøp om påbörjat 16- resp. 30-tal elever. När det gäller inbyggd utbildning utgår statsbidrag per läsår och grupp för utbildnirg inom vårdsektorn. Om utbildningen är kortare än 40 veckor utgår ett proportionellt minskat bidrag och om antalet elever är mindre än åtta

kommunal

230 Tjänsteorganisation för högskoleutbildning

minskat bidrag. utgår även då ett proportionellt till rektors, biträdande rektors och För skolledningen utgår statsbidrag

studierektors löner. får sedan - mot bakgrund av bestämmelsen om Dessa olika bidragstyper som skolenheterna insänder till timramen i regleringsbrev och de uppgifter om antal elever och antal grupper - omräknas till den centrala myndigheten de ett bidrag per studerande och linje. Detta låter sig lätt göras beträffande När det gäller den fjärde dvs. att fördela tre första bidragstyperna. skolledarresurserna på linje och elev får ett schabloniserat tillvägagångssätt

tillämpas. Vi har valt att använda metod. Rektors- och biträdande följande

rektorsresurser har för det första delats upp på högskola resp. gymnasieskola Därefter har högskoleresursen fördelats i proportion till poängunderlaget.

antal elever. I den mån studierektorsresursen på linjer efter dessas längd och inte är direkt hänförbar till en specifik linje har motsvarande tillvägagångs-

sätt använts. Denna Vi erhåller på detta sätt en normalkostnad per årsstudieplats. kostnad framräknas alla berörda eller ett urval per ett visst datum i antingen kommer att kommuner. Det sammanlagda statliga bidraget per studerande olika Om variationerna anses bli variera mellan utbildningshuvudmän. i förhållande till det schabloniserade bidraget kan detta alltför stora till den centrala myndighetens förfokompletteras med en utjämningspost kan under en övergångsperiod på ett gande. Från denna utjämningspost normalbeantal år utgå extra bidrag för sådan kostnad över det fastställda för vilken man i det nuvarande bidragssystemet erhåller täckning. loppet, Detta bidrag bör endast utgå för de utbildningar vilka i dag omfattas av ett

kostnadsrelaterat bidragssystem.

Tabell 1 Arbetsterapeullinjen

Ort Antal antag- ., Elever Bidrag enl. Bidrag enl. Differens ningsplatser 1977/78 nuv. regler förslag

1 275 264 - 5 412 60 64 1 280 676 Danderyd - 30 16 330 783 329 440 l 343 Lund 60 34 871 510 731 238 - 140 272 Göteborg 30 24 532 663 575 976 + 43 313 Umeå

Beräkningsmetod Statsbidraget för arbetsterapeutlinjen är relaterat till studerandegrupper om 30 eller om 16. Genomsnittlig gruppstorlek läsåret 1977/78 var 19 elever. I undervisningsgrupp är medeltalet 8-16 elever är medeltalet 16 och för undervisningsgrupp om 17-30 elever 21. till 21 100 kr. Kostnaden per elev vid genomsnittlig gruppstorlek om 19 uppgår Ovan framgår utfallet för fyra orter vid en jämförelse mellan dagens bidragssystem och det av oss föreslagna.

11 . 13.8 Administration av statsbidraget

av nya regler för statsbidrag aktualiseras I samband med genomförandet myndighetsansvar för administration av statsbidragen. frågan om centralt

Tjänsteorganisation för kommunal högskoleutbildning 231

Frågan om kompetensfördelningen mellan SÖ och UHÄ avseende kommunal högskoleutbildning faller inom huvudmannaskapsutredningens ansvarsområde. Vi avstår därför från att framlägga förslag på denna punkt, men räknar med att

huvudmannaskapsutredningen skall kunna behandla frågan i

anslutning till remissbehandlingen av vårt betänkande.

11.14 Vissa

Övriga frågor

11.14.1 Allmänt om och

fortbildning vidareutbildning för högskolans lärare

En väsentlig fråga för möjligheterna till fortsatt utveckling av de kommunala

högskoleutbildningarna är lärarnas möjligheter till fort- och vidareutbild-

ning. Syftet med denna bör således vara att stödja lärarnai deras arbete inom högskolan. Starka skäl talar för att fortbildningsverksamheten stimuleras och systematiseras under resp. styrelses ansvar. Fortoch vidareutbildningen bör anknytas direkt till lärarfunktionen. Beroende på behov bör fortbildning sålunda kunna inom t. ex. erbjudas ämnesteori, yrkespraktik, undervisningsmetodik, forskningsmetodik.

11.142 Ämnesteoretisk

forskningsmetodisk

och

fortbildning

Den ämnesteoretiska fort- och vidareutbildningen för vårdlärarna bör till stor del kunna ske genom deltagande i olika kurser inom den statliga högskolan. t. ex. läkarnas grundutbildning (del av studiekurs, jämsidesun-

dervisning etc.), alternativt forskarutbildning (doktorandkurser), det senare

främst för innehavare av FoU-tjänsten. Flera vårdlärare har vidare studerat eller studerar i dag samhällsoch beteendevetenskapliga ämnen såsom

psykologi, sociologi, pedagogik samt hâlso- och sjukvårdsadministration

V på grundutbildningsnivå. Observeras bör dock att fortbildningi detta sammanhang avser deltagande i olika avsnitt av annan

högskoleutbildning. Det är således inte fråga om

t. ex. fullständig forskarutbildning. Trots detta kan det bli nödvändigt att vid

planering av forskarutbildningen ta hänsyn till behovet av fortbildning bland den kommunala lärare.

högskoleutbildningens Redan i dag anordnas kurser i forskningsmetodik på flera håll i landet. Det är angeläget att så sker även i framtiden. Utbildning i forskningsmetodik och vetenskapsteori bör kunna ges i form av enstaka kurser. Beträffande behörighetsbestämmelser föreslår vi att den grundutbildning som vederbörande lärare har, skall vara tillräcklig, eventuellt kompletterad med krav på viss inriktning. Så t. ex. bör en vårdlärare med grundutbildning som sjuksköterska kunna få tillträde till mikrobiologikurs i läkarutbildningen. Om samma lärare önskar följa läkarutbildningen (grundutb.) i psykiatri skulle .t. ex. som särskilda kunna förkunskaper krävas genomgången påbyggnadslinje (motsvarande) i psykiatri. De kommunala högskoleutbildningarna innehåller betydande inslag av praktik. alternativt Tj änstgöring hospitering inom relevant del av yrkeslivet; bör därför betraktas som fortbildning. Med hänvisning till vad vi tidigare

kommunal

232 Tjänsteorganisation för högskoleutbildning

bör anfört beträffande kopplingen mellan teori och praktik i undervisningen denna få samma som den ämnesteoretiska. Vissa fortbildning dignitet i detta sammanhang diskuteras i kapitel 12 Tjänsteorgagenerella problem nisationens anknytning till yrkeslivet utanför högskolan. Utvecklingen av nya arbetsformer inom utbildningarna och vårdorganisationen ställer krav på pedagogisk fort- och vidareutbildning. Även här bör den statliga högskolans resurser utnyttjas. Denna fort- och vidareutbildning t. ex. inom vårdlärarlinjen eller bör kunna ges i form av enstaka kurser, annan likvärdig lärarutbildning. inom enstaka Vi har tidigare nämnt som exempel pedagogisk fortbildning kurs inom vårdlärarlinjen. Det är givet att vad som hittills sagts om Denna bör förändras och fortbildning också bör gälla lärarutbildningen. anpassas till det framtida behovet inom högskolan likaväl som gymnasieskolan. av lärarnas fortbildning bör kunna ske under medverkan Organisationen Deras insatser bör främst avse information om det av regionstyrelserna. bör dessutom kunna ta kursutbud som är tillgängligt. Regionstyrelsen initiativ till komplettering av kursutbudet. av ansök- För kontakt med de kursgivande institutionerna, mottagande etc. bör skolledningen vid enhet med kommunal högskoningshandlingar svara. I de fall den kommunala högskoleutbildningen i ett leutbildning eller en primärkommun omfattar flera skolenheterlrektorsområlandsting ske via kansli.

den bör samordning utbildningsnämndens/skolstyrelsens

11.14.3 Yrkesfortbildning

våra förslag rörande yrkesfortbildning för Vi redovisar i kap. 12 utförligt lärare. Dessa bör såsom framgår i nämnda kapitel även avse högskolans lärare inom kommunal För att möjliggöra en samlad högskoleutbildning. för kommunal bild av våra förslag rörande tjänsteorganisationen högskoleutbildning återger vi här huvudpunkterna i förslagen. yrkesfortbildning avser sådan yrkesverksamhet utanför högsko- Begreppet lan som den enskilde läraren ägnar sig åt i syfte att förbättra förutsättningarna för verksamheten som lärare i högskolan. Inom nu aktuella utbildningar att läraren håller en nära kontakt med torde det vara av största betydelse utvecklingen i framför allt vårdarbetet. Styrelsen för högskoleutbildningen för den enskilde skall ha ett ansvar för att yrkesfortbildning möjliggörs läraren och vid behov medverka till förmedling av arbetstillfällen m. m. Yrinom ramen för lärartjänsten. Om så kesfortbildning skall kunna fullgöras kan yrkesfortbildning vara anges i samband med att en tjänst ledigförklaras ett åliggande i tjänsten.

11.14.4 Ansvar och finansiering av fort- och vidareutbildningen för

nämnts ankomma att

Det bör som tidigare på resp. styrelse/huvudman

ansvara för lärarnas fortbildning. Detta följer av att fort- och vidareutbild- I likhet med vad som ningen ingår som en del i utbildningsverksamheten. gäller för den statliga högskolan bör UHÄ ha ett övergripande ansvar för även för den kommunala Medel för fort- och vidareutbildningen högskolan.

Uänsreorganisation för kommunal högskoleutbildning 233

detta ändamål bör ställas till förfogande under anslaget till forskning och utvecklingsarbete för högskolan. Ävenledes i likhet med förhållandet inom den statliga högskolan bör det naturligtvis också stå vederbörande lokala styrelse fritt att avsätta egna resurser för fortbildningsändamål.

12 Tjänsteorganisationens anknytning till

utanför

yrkeslivet högskolan

12.1 Allmänna

överväganden

Önskemålen om att vidga kontaktytorna mellan högskolan och samhället i övrigt och att förbättra yrkeslivsanknytningen för olika slag av högskoleutbildning har spelat en central roll i reformeringen av högskoleutbildningen. Genom högskolereformen har organisatoriska förutsättningar skapats för att erfarenheter skall beaktas yrkeslivets i högskoleutbildningen på ett mera systematiskt sätt än tidigare. Detta sker t. ex. genom yrkeslivsrepresentation i linjenämnder och representation för allmänna intressen i högskole- och regionstyrelser. I lärartjänstutredningens direktiv anges att ett viktigt led i högskolereformens genomförande är att förbättra förutsättningarna för lärarnas anknytning till yrkeslivet utanför högskolan. Vi skall i följande avsnitt belysa nuläget i detta avseende. Vi inskränker oss här till att konstatera att det föreligger betydande skillnader mellan olika delar av högskolan. Lärarnas kontakt med yrkeslivet utanför kan ses i två högskolan perspektiv. Det ena rör lärarnas behov av s. k. relevant yrkeserfarenhet, det andra behovet av en allmän arbetslivserfarenhet. Den relevanta yrkeserfarenheten för lärarna kan definieras som.sådan yrkesverksamhet som ger specifika kunskaper och ligger i linje med utbildning inom vilken lärarna undervisar. Yrkeserfarenheten ger här ökade kunskaper om den arbetsmarknad och den eller de yrkesfunktioner som den berörda skall leda till. Läraren utbildningen kan sätta yrkeserfarenheten i direkt relation till sitt eget ämne och sitt undervisningsområde. Yrkeserfarenhetens relevans är självfallet beroende av utbildningens och uppläggning inriktning samt av vilka förändringar som kan förutses i detta avseende. Arbetslivserfarenhet är ett vidare begrepp. Den avser att ge lärarna bredare referensramar genom ökade kunskaper om andra utbildnings- och yrkesgruppers miljö och sociala villkor. Arbetslivserfarenhet kan den enskilde få genom arbete inom ett mycket bredare spektrum av yrkeslivet än den del som kan ge relevant yrkeserfarenhet. Valet av arbetsplats behöver därmed inte ha något samband med lärarens ämnesområde (motsv.). För en stor del av lärarkåren inom högskolan är arbetslivserfarenheten till verksamheten som lärare. begränsad I och för sig skiljer sig lärarna härvidlag i princip inte från de flesta yrkeskategorier. Eftersom lärarna spelar en huvudroll i arbetet att ge de studerande yrkesförberedelse för skilda verksamhetsfält är det emellertid angeläget att det skapas möjligheter för

till

236 Tjänsteorgarzisationens anknytning yrkeslivet utanför högskolan

lärarna att vidga sin arbetslivserfarenhet till andra områden än högskolan. som arbetslivserfarenhet med berörd Såväl yrkeserfarenhet tidigare innebörd torde ha ett stort värde för lärarna i det dagliga umgänget med studerande. Särskilt märkbart bör detta vara i de allt vanligare fall, där omfattar med egen yrkesverksamhet bakom studerandegruppen personer innebär de nya studerandegrupperna delvis ändrade krav sig. För lärarna både när det gäller att göra undervisningen relevant och att skapa personlig kontakt med de studerande. Även kraven på medverkan i planerings- och utvecklingsarbete i syfte att stärka utbildningens yrkesförberedande inslag gör att erfarenhet av här berört slag kan vara av stort värde för den enskilde läraren. mellan önskemål om yrkeserfarenhet och om arbets- Någon motsättning livserfarenhet enligt vår mening inte i detta sammanhang. föreligger för våra överväganden i det följande är att anknytning av Utgångspunkt utanför skall förbättra för lärare till yrkeslivet högskolan förutsättningarna yrkesutövningen inom högskolan. Den som i arbetslivet skaffar sig yrkesrelevant erfarenhet får självfallet också en arbetslivserfarenhet av mera allmänt slag. Att generellt för alla slag av lärare precisera vad som skall anses vara yrkesrelevant erfarenhet är både en praktisk omöjlighet och onödigt. Ur högskolans synvinkel rör det sig med hänsyn till verksamhetens syfte om av lärarna. Vi använder oss i fortsättningen av den samlande fortbildning termen yrkesfortbildning, som således täcker såväl direkt relevant som mera allmän arbetslivserfarenhet som inhämtas av den enskilde läraren. Uttrycket yrkesfortbildning kan ur språklig synvinkel te sig något eftersom all fortbildning har samma grundläggande syfte. egendomligt, Praktiska skäl talar dock för en lätthanterlig benämning och uttrycket har valts på grund av de associationer som det kan ge till yrkeslivsanknytning. Av vad som sagts följer att yrkesfortbildningen kan täcka ett mycket vidsträckt fält av arbetsuppgifter inom yrkeslivet. Det slutliga valet bör göras i den enskilde lärarens intresse och kompetens och den med utgångspunkt verksamhet till vilken han är knuten inom högskolan. Det bör i första hand ankomma att bedöma vilken erfarenhet som bör eftersträpå den enskilde vas. anknytning till yrkeslivet bör inte enbart övervägas Frågan om lärares utifrån högskolans verksamhet och behov. Lärarna i högskolan besitter ofta en metodisk som direkt kan nyttiggöras inom en myndighets eller kompetens ett företags ordinarie verksamhet. Inom ramen för lärarnas yrkesfortbildning kan därför samhället utanför dra nytta av lärarnas kunskaper och högskolan erfarenheter. Ett exempel på denna ömsesidiga nytta utgör den på grundval av förslag i prop. 1977/782100 (bil. 12) inledda försöksverksamheten med näringslivskontakt för forskare. I propositionen framfördes att ett viktigt led i av sambandet mellan samhällsliv och forskningsverksamhet är utvidgningen att underlätta för forskarna att själva knyta kontakter med förutsättningarna företag och myndigheter. Det föreslogs att nya metoder för sådana kontakter skulle prövas och en försöksverksamhet startas. Syftet med verksamheten angavs i propositionen på följande sätt (s.

389):

Uänsteorganisationetzs anknytning till yrkeslivet utanför högskolan 237

Samtidigt finns sannolikt många problem inom deras områden (medelstora och små företag och myndigheter) som är forskningsbara eller 50m skulle kunna lösas om de blev analyserade av forskare och personal vid företagen och myndigheterna tillsammans. Forskarnas medverkan i en sådan analys skulle kunna tillföra andra kunskaper och infallsvinklar som kunde bli befruktade på de erfarenheter som de praktiskt verksamma har. Samtidigt skulle forskarna också få erfarenheter av vad som händer utanför högskolan, vilka problemen är och hur de skall kunna bemästras. Dessa kunskaper skulle kunna bli av stor betydelse för forskarnas val av projekt och i undervisningen på såväl grundutbildnings- som forskarutbildningsnivå.

Längre fram angavs:

Syftet är att de där (i medelstora eller små industrier och förvaltningar) skall studera produktionsprocesser. tänkbar utvecklingspotential, arbetsorganisation. företagsekonomiska kalkyler, marknadsföring m. m. alltefter den forskningsinriktning forskaren har. Främst bör väljas sådana forskare som nyss har avlagt doktorsexamen och bedöms ha förmåga att göra betydelsefulla forskningsinsatser och bli goda forskningshandledare.

Erfarenheterna av näringslivskontakten för forskarna bör enligt uttalandena i propositionen komma såväl forskningen som grundutbildningen och

forskarutbildningen till godo. I det arbete som forskningssamverkanskom-

mittén (FOSAM) nu bedriver har gruppen berörda forskare inom högskolan i förhållande utvidgat; till vad som nämndes i propositionen. De personer som kan komma i fråga för försöksverksamheten undervisar således till en stor del inom grundutbildningen. Den forskarkontakt med näringslivet som nu påbörjats kommer därför att få_ återverkningar på den grundläggande utbildningen. I de fall läraren har en kompetens och ett verksamhetsområde, som spänner över både forskning och grundläggande utbildning, bör yrkesfortså att den ger stimulans för båda verksamhetsgrenarna. bildningen utformas Genom sambandet mellan forskning och grundutbildning blir en sådan både naturlig och önskvärd. Utbildning skall ge förutsättning för utveckling ett förnyat och förbättrat arbetsliv. Lika klart är att arbetslivets förhållanden påverkar utbildningen. Vad som nu har sagts gäller naturligtvis i lika hög grad forsknings- och utvecklingsarbetet i högskolan i förhållande till arbetslivet. Någon anledning att försöka skilja mellan arbetsuppgifter med relevans för forskning resp. för grundutbildning torde normalt sett inte föreligga. Våra förslag till reformerad tjänsteorganisation understryker denna ståndpunkt.

Lärartiänstutredningens direktiv rörande den nu aktuella delen av

utredningsarbetet utgår primärt från den grundläggande utbildningens behov. De förslag som läggs fram i det följande har utformats i första hand på denna grund. De tjänsteorganisatoriska och avtalstekniska konstruktioner

som syftar till att främja tjänsteorganisationens anknytningitill yrkeslivet

utanför högskolan kan dock tillämpas även i verksamhet som bedrivs med huvudsallig utgångspunkt i forskningens eller utvecklingsarbetets behov. Vissa frågor av den karaktären utreds för närvarande av FOSAM. Vi föreslår att . 0

l för att ge lärare i högskolan anknytning till yrkeslivet

förutsittningarna utanför högskolan förbättras

l

l

l

till högskolan

238 Tjänsteorganisationens anknytning yrkeslivet utanför

0 anordningar i detta syfte benämns yrkesfortbildning och utformas i syfte att förbättra för lärarnas yrkesutövning inom högskoförutsättningarna lan.

12.2 Lärares till yrkeslivet utanför anknytning

-

högskolan nuläge

12.2.1 Allmänt

Bilden kontakter med utanför högskolan av högskolelärarnas yrkeslivet stora variationer mellan olika delar av högskolan. Inom de områden uppvisar sedan haft starka inslag är av där utbildningen länge yrkesförberedande naturliga skäl kontakterna både fler och fastare etablerade än på flera andra - t. ex. inom lärarutbildningarna och vissa håll. Med några undantag vårdyrkesutbildningar - är dock inte lärartjånsteorganisationen utformad så att den till utanför högskolan. Det främjar anknytningen yrkeslivet sättet att försöka brister i detta avseende torde vara vanligaste kompensera att man som timarvoderade lärare anlitar personer med sin huvudsakliga yr-

kesverksamhet utanför högskolan.

12.2.2 utformning m. m. Uänsteorganisationens

De åtgärder av tjänsteorganisatorisk karaktär som hittills vidtagits i syfte att

stärka banden med yrkeslivet utanför högskolan är i huvudsak följande. om till vissa lärartjänster är i några fall Föreskrifterna behörighet - t. ex. som formulerade så att det klart framgår att viss yrkesverksamhet lärare i skolväsendet eller inom vårdyrke - är ett krav. I andra fall tillämpas

föreskrifter så att man med utgångspunkt i utbildhögskoleförordningens karaktär ställer krav på viss yrkeserfarenhet, t. ex. för vissa tjänster ningens för socionom- och journalistutbildningarna och konstnärliga utbildningar. är att en del tjänster konstruerats så att viss En annan åtgärd som vidtagits yrkesverksamhetav annat slag än arbetet som lärare ingår i tjänsten. Exempel på detta kan hämtas från lärarutbildningarna och läkarutbildningen. - som och Vidare har särskilda deltidstjänster adjungerad professor - för att få att fastare knyta externt speciallärare skapats möjlighet till Den tidigare nämnda yrkesverksamma personer högskolan som lärare. lärare är dock en vanligare metod att timarvoderingen av externt rekryterade som den egentliga lärarkåren inte försöka tillgodose de behov i utbildningen

kan täcka. en företeelse bör nämnas i sammanhanget. Inom en del Ytterligare lärare initiativ kontakter med yrkeslivet områden har åtskilliga på enskilt utanför högskolan, t. ex. i form av konsultuppdrag. vill vi erinra om att det under de senste åren startats viss Slutligen med anknytning till yrkeslivet av lärare i högskolan. Vid försöksverksamhet universitetet i Lund bedrivs sedan 1977 ett projekt med denna inriktning. Inom ramen för försöksverksamheten har ett antal lärare vid universitetet för

en tid mellan tre och sex månader beretts arbete inom industriföretag. och större I det föregående nämndes den av myndigheter organisationer.

Uänsteorgarzisationens anknytning till yrkeslivet utanför 239 högskolan

FOSAM organiserade försöksverksamheten med kontaktforskare. Denna verksamhet har en mer riksomfattande karaktär än projektet i Lund och är starkare profilerad med utgångspunkt i forskningens och utvecklingsarbetets intressen.

12.2.3 Några uppgifter om

yrkeslivsanknytningens omfattning

Vi har försökt skaffa oss en översiktlig bild av i vilken utsträckning lärare inom har aktuell högskolan erfarenhet av annan yrkesverksamhet. Vi har bl. a. försökt utröna hur många lärare som varit tjänstlediga under de senaste tre åren för att ägna sig åt yrkesverksamhet inom den del av arbetsmarknaden som de utbildar för. Institutioner och skolenheter inom statlig resp. kommunal

högskoleutbildning har vidare uppmanats ange antalet lärare som

har kontinuerlig kontakt med yrkeslivet utanför högskolan, t. ex. i form av

konsultuppdrag, expertskap i utredningar, etc. Den statliga högskolans institutioner har också angivit hur många lärare som har äldre erfarenhet av annan yrkesverksamhet (mer än ett års erfarenhet, avser inte feriearbete). Av det insamlade materialet att det är relativt framgår ovanligt att lärare har aktuella egna erfarenheter av den arbetsmarknad de utbildar för. Vidare kan man konstatera att flertalet lärare i högskolan inte har någon annan yrkeserfarenhet än den som lärare. I redovisningen har totalt 15-30 procent inom olika utbildningsområden angivit att de har sådan erfarenhet (vård- och

lärarutbildningsområdena har inte besvarat

dessa frågor, eftersom det av behörighetskraven på dessa områden följer att flertalet lärare måste ha sådan erfarenhet) Även för lärare inom yrkesinriktade utbildningar på t. ex. det tekniska området är det således normalt att ägna hela sitt yrkesverksamma liv åt utbildning och forskning inom högskolans ram. Såvitt vi kan bedöma har högskoleinstitutionema i relativt stor utsträckning externa kontakter. T. ex. har över 90 % av institutionerna inom det tekniska området (innefattar inte de naturvetenskapliga institutionerna) sådana kontakter. Dessa förbindelser tycks dock vara koncentrerade till ett ganska begränsat antal personer vid varje institution. Således måste t. ex. andelen lärare inom det naturvetenskapliga området som har externa kontakter (ca 10 %) betraktas som anmärkningsvärt lågt med tanke andelen på att institutioner med sådana kontakter inom detta område är drygt 50 %. Av det refererade materialet att döma är yrkeslivskontakterna överlag ganska begränsade. Skillnader finns dock mellan olika områden. Lärarna inom vissa utbildningar har därför större behov än andra lärare att få

yrkesfortbildning. Exempelvis torde det generellt sett vara att

viktigare lärare inom det

matematisk-naturvetenskapliga området ges förbättrade

möjligheter till extern yrkesverksamhet än att lärare inom det tekniska området gesmotsvarande Den stora skillnaden möjlighet. i yrkeslivsanknytning mellar lärare för naturvetenskapliga utbildningar resp. tekniska utbildningar kan knappast förklaras med att de förra nöjaktigt skulle ha mindre behov av extern yrkeserfarenhet för sin verksamhet.

till högskolan

240 Tjänsteorganisationerts anknytning yrkeslivet utanför

12.3 och omfattning på lärarnas yrkesfortbildning

Inriktning

Överväganden och förslag

inriktning. Vi [ett inledande avsnitt berörde vi frågan om arbetsuppgifternas måste råda i konstaterade att det rimligen en betydande spännvidd intressen och behov hos såväl arbetsuppgifterna med hänsyn till skiftande läraren som den verksamhet till vilken han är knuten. Den den enskilde som universitetet i Lund uppfattningen beläggs också av den inventering intresset hos lärarna för deltagande i försöksverksamgjort för att kartlägga Lärarna fick ange önskat verksamhetsfält heten med yrkeslivsanknytning. och önskemålen kom därvid att spänna över mycket stora yrkesomräden. Inriktningen på arbetsuppgifterna bör vara sådan att den gör läraren mera tillsammans med den lämpad för sina arbetsuppgifter i högskolan. Detta, till högskoleutbildningens praktiska tillämpning som yrkesfortanknytning bildningen avses ge, skall bidra till att läraren kan fullgöra sina åligganden av utbildningens kvalitet när läraren bättre och därmed till en höjning återvänder till högskolan. dels att det knappast är meningsfullt att Vi anser mot denna bakgrund dels att centralt försöka mer detaljerat precisera arten av arbetsuppgifterna. lärarna själva måste aktivt medverka vid framtagandet av yrkesområden över arbetsuppgifternas innehåll och uppläggsamt ha ett stort inflytande ning. Vi vill dock framhålla att man måste vara uppmärksam på risken att arblir i alltför hög grad tillrättalagda för läraren och dessutom betsuppgifterna kommer att utföras skilt ifrån verksamheten i övrigt inom organisationen. arbete utanför är Den tidsmässiga omfattningen på lärarens högskolan delvis beroende av arbetsuppgifternas inriktning. Tiden för inskolning på nya sett nära samband med arbetsuppgifter och ny arbetsplats har generellt svårighetsgrad. Lärarna måste få en rimlig chans att sätta arbetsuppgifternas för att sedan självständigt kunna utföra dem. sig in i arbetsuppgifterna Yrkesfortbildningens varaktighet bör därför bl. a. bestämmas med hänsyn

till den nödvändiga introduktionsperiodens längd. Introduktionsperiodens längd för de arbetsuppgifter det här kan vara fråga åtminstone för lärare som om ligger uppskattningsvis på lägst två månader, Med denna måttstock bör fortbildningen inte redan har en fackutbildning. normalt avse sex månader. Denna period bör kunna delas upp om det anses vara till fördel för arbetsuppgifternas genomförande. Många gånger kan dock sex månader vara en alltför kort tid för att en kvalificerad arbetsuppgift skall kunna slutföras. En viss inom t. ex. ett företag eller en myndighet flexibilitet från högskolans sida är därför nödvändig. förläggning i tiden är också värd att uppmärksam- Yrkesfortbildningens mas. Vissa erfarenheter kan redovisas. I utvärderingen av en av UHÄ där dessa fick tjänstgöra i industriell anordnad kurs för ”universitetsfysiker, verksamhet i fem veckor, heter det t. ex.:

Det bedömdes av olika skäl vara fördelaktigt om kursen kunde utsträckas över en klart avvisande till förslaget att i längre period än fem veckor. Lärarna var emellertid stället för fem veckors heltidsarbete utnyttja kurstiden till tio veckors halvtidsarbete vid vid industrin. Det ansågs absolut nödvändigt att helt avbryta tjänstgöringen institutionen under den tid som man arbetade vid industrin.

Uänsteorganisationens anknytning till yrkeslivet utanför 241 högskolan

I ett senare avsnitt kommer vi att diskutera skyldigheten för lärare vid vissa utbildningar att tjänstgöra utanför högskolan. Bl. a. kommer därvid att beröras den nuvarande skyldigheten för metodiklärarna vid lärarutbildningarna att ha skoltjänstgöring om i princip fyra timmar/vecka. Företrädare för lärarutbildningarna har framfört synpunkter på bl. a. omfattningen av denna tjänstgöring. Ett problem som i det sammanhanget påtalats är att den nuvarande ordningen splittrar utbildningen samtidigt som den inte ger en kännedom tillräcklig om och inlevelse i skolmiljön. Man förordar därför en längre och sammanhängande praktikperiod för de berörda lärarnas del. De erfarenheter som redovisats här pekar närmast på att heltidsengagemang i yrkeslivet utanför högskolan är att föredra framför olika deltidslösningar. Man kan dock inte kategoriskt hävda det ena framför det andra. Vi bedömer emellertid att det i flertalet fall är mest ändamålsenligt att läraren under fortbildningstiden är helt engagerad utanför högskolan. Yrkesfortbildningen är en förmån som alla lärare bör kunna få del av och denna möjlighet bör vara regelbundet återkommande. Olika faktorer kan frekvensen. påverka En del utbildningar och lärare inom dessa har mindre kontakt med yrkeslivet än vad andra lärare har. Inom vissa områden förnyas utbildningsstoffet oerhört snabbt. Dessa två förhållanden kan t. ex. vara motiv för att få en oftare återkommande möjlighet till

yrkeslivsanknytning.

Av denna anledning är det knappast meningsfullt att utforma några generella regler. En rimlig riktpunkt är dock att yrkesfortbildning skall kunna förekomma under en period vart femte år. Vi föreslår att

0 arten av arbetsuppgifterna vid yrkesfortbildning inte preciseras centralt 0 lärarna själva aktivt skall medverka vid framtagande av yrkesområden 0 normalt

yrkesfortbildningen skall omfatta ca sex månader.

12.4 Konsekvenser för verksamheten

på institutionsnivå

Institutionernas storlek skiftar mycket kraftigt. Bland lärarna finns många som är högt kvalificerade men samtidigt mycket specialiserade. De problem som kan uppstå i samband med att någon eller några lärare tjänstgör utanför institutionen en tid blir beroende av var på skalan liten-stor institutionen befinner sig samt av sammansättningen av lärarpersonalen. Tänkbara konsekvenser av den ökade rörligheten behandlas nedan liksom frågan om vilka åtgärder som kan vidtas för att institutionen inte skall lida avbräck i sin verksamhet till följd av att lärarna skall få möjlighet att yrkesfortbilda sig. Med små institutioner menar vi i detta sammanhang sådana som har få lärare. Om institutionen är liten men har ett rikt förgrenat utbud av kurser kan det bli aktuellt att försöka anskaffa vikarie för den lärare, vars bortfaller tjänstgöring i samband med yrkesfortbildning. Ett viktigt problem gäller möjligheten att få kompetent ersättare. I många fall finns det inte någon som direkt kan fylla vakansen, i andra fall kan man bara finna ersättare i en del av arbetsuppgifterna. Vi konstaterade nyss att möjligheten att ha

_16

till

242 Tjänsteorganisationens anknytning yrkeslivet utanför högskolan

under inte borde avvisas. I fall som deltidstjänstgöring yrkesfortbildningen det nu relaterade kan det vara en acceptabel lösning. Vid små högskoleenvara det heter med få lärare inom varje område torde just frågan om ersättare svåraste En framkomlig väg ur det dilemmat är att förstärka problemet. kontakterna med större högskoleenheter - dvs. sådana enheter som har - och låta företrädare vid forskning för dessa åta sig delar av undervisningen berörda mindre under vissa tider. Vi erinrar om vad som högskoleenheter rörande lärares tjänstgöring vid mer än en anförts i kap. 6 Arbetsorganisation En fördel med ett sådant är att det samtidigt kan högskoleenhet. utbyte stimulera utbildningens forskningsanknytning. Vid institutioner med många lärare är sannolikheten större att det finns personal att sätta in som vikarie när någon är frånvarande eller att möjlighet att omfördela arbetsuppgifterna. Lärarna vid sådana institutioner föreligger varför moment i utbildningen inte kan dock vara hårt specialiserade, somliga insats. Samma sorts vikariatsproblem kan genomföras utan en viss lärares som vid små institutioner, dvs. att det endast med möda går att uppbringa

vikarie, kan därför förekomma. kompetent så att de inte stör I möjligaste mån skall fortbildningsinsatserna inplaceras verksamheten. bör planeras på samma sätt den ”löpande” Fortbildningen som övrig verksamhet vid institutionen och som en naturlig del i utbildningsverksamheten. Det är därför inte självklart att det förhållandet att en lärare skall behöva kompenseras med t. ex. ett helt genomgår yrkesfortbildning vikariat. Yrkesfortbildningens omfattning bör så långt möjligt anpassas till utbild- Dessa kan vara en termin eller en kurs etc. Fortbildning om ningscyklerna. varaktighet, dvs. i princip en termin, kan planeras så att upp till sex månaders som läraren verkar inom. För den ligger i fas med den del av utbildningen institutionens vidkommande bör därför upp till sex månaders yrkesfortbildför en lärare inte leda till i organisationen, om ning komplikationer fortbildningen är väl förberedd. vill vi anföra Yrkesfortbildningen kommer Sammanfattningsvis följande. att påverka inre organisation på i princip samma sätt som en rad högskolans andra t. ex. andra former av fortbildning, ledighet från andra företeelser, och sjukdom. I vissa arbetsuppgifter för forskning, stipendier, militärtjänst fall måste detta bortfall av uppenbara skäl kompenseras, i andra fall är detta kommer att mer tveksamt eller klart överflödigt. Vi anser att en nyckelfråga bli de lokalt inställning till yrkesfortbildningens ansvariga myndigheternas för Denna kommer i sin tur sannolikt att värde utbildningen. attityd dikteras av kvaliteten som erbjuds inom väsentligen på de arbetstillfällen Stor uppmärksamhet måste därför ägnas åtgärder yrkesfortbildningen. avsedda att främja platsenskaffning och förmedling av fortbildningstillfäl-

len. Vi föreslår att

0 läraren i normalfallet under fortbildningstiden skall vara heltidsengage-

rad utanför högskolan 0 yrkesfortbildningen skall planeras som en del av den samlade utbildningsverksamheten vid institutionen.

Uänsteorgaizisatiorzens till anknytning yrkeslivet utanför högskolan 243

12.5 av arbetstillfällen.

Förmedling Huvudman och placering inom högskolan

12.5.1 Allmänt

En beräkning av antalet lärare som kan komma ifråga för yrkesfortbildning kan endast göras mycket schablonmässigt. _ [föregående avsnitt har vi angivit den önskvärda fortbildningsfrekvensen för den enskilde läraren till en period vart femte år. En svårbedömd faktor Vid universitetet utgör intresset. i Lund gjordes 1977 en undersökning i syfte att kartlägga intresset inom vissa lärargrupper för deltagande i en försöksverksamhet vid yrkeslivsanknytning. Ca 20 % av tillfrågade lärare var positiva. Vi bedömer det som sannolikt att intresset kan bli något högre när verksamheten blir mer permanent organiserad. I våra beräkningar har vi utgått ifrån ett genomsnittligt intresse på ca 30 % för hela högskolan. Härvid har vi beaktat att intresset inom vissa delar av högskolan, t. ex. de kortare

vårdyrkesutbildningarna, kommer att vara betydligt högre.

Den t jänsteorganisation som vi i kapitel 3 och 11 föreslagit för statlig resp. kommunal räknar vi med kommer högskola att omfatta ca 10 000 personer. Vår slutsats blir att drygt 600 fortbildningstillfällen per år kan komma att erfordras. Sett till arbetsmarknaden totalt rör det sig här om ett mycket litet antal arbetstillfällen. Målet för verksamheten medför dock att platsanskaffning och förmedling av lämpliga arbetsuppgifter kan bli ett kvalitativt tungt arbete. För att hålla behovet av administrativa insatser på detta område nere så mycket som möjligt är det angeläget att enskilda initiativ och befintliga kontaktvägar tas tillvara. De lärare och institutioner som redan har vissa förbindelser med yrkeslivet utanför bör i största högskolan möjliga utsträckning själva skaffa arbetstillfällen för yrkesfortbildning inom ramen för sina löpande kontakter. En särskilt organiserad platsanskaffning kan därmed koncentreras på de lärare och institutioner, som inte har så stor kontakt med yrkeslivet utanför högskolan. De utbildningar som har obligatoriska inslag av praktik för de studerande har viss erfarenhet av problem som är likartade de nu aktuella. För dessa sker anskaffning och förmedling av praktikplatser på olika sätt men i flera fall sköts det inom ramen för utbildningsverksamheten. Detta gäller t. ex. för lärarutbildningsområdet och Av skäl

socionomutbildningen. praktiska

bearbetas begränsade geografiska områden. De sex högskoleenheterna med anskaffar socionomutbildning t. ex. platser inom ramen för geografiskt bestämda regioner. Några avtal eller kontrakt för att binda upp praktikplatser för längre perioder förekommer inte. De studerande som skall genomgå praktik är ur kvalifikationssynpunkt en relativt homogen grupp. I det sistnämnda avseendet skiljer sig lärargruppen från vad som gälleri fråga om de studerande som efterfrågar praktik. Det kan föreligga högst betydande skillnader i kvalifikationer t. o. m. mellan lärare inom samma institution. En arbetsuppgift som är relevant för en person kan inte utan vidare antas vara det för en annan. Förmedlingsverksamheten för lärare måste med hänsyn till detta i mycket hög grad inriktas på den enskilde individen.

till

244 Uänsteorganisationerzs anknytning yrkeslivet utanför högskolan

12.5.2 lnstitutionell organisation för förmedlingsverksamheten

12.5.2.1 Bakgrund

Tre existerande organisationer är enligt vår mening tänkbara när det gäller

att ta ansvar för förmedlingsverksamheten: arbetsförmedlingen, regionstyrelsen och högskoleenheten (motsvarande). direkt erfarenheter av likartad verksamhet står Någon vägledning genom att praktikförmedlingen för socionomutej att få. Vi har t. ex. konstaterat del har skett inom utbildningsorganisationens ram. På samma bildningens under kommunalt huvudmansätt förfar man inom vårdyrkesutbildningarna Annan för högskolestuderande sköts dock till naskap. praktikförmedling stor del av arbetsförmedlingarna.

Arbetsförmedlingarna

har till sin att finna och förmedla Arbetsförmedlingarna huvuduppgift arbetstillfällen inom alla områden och på alla nivåer. Numera förmedlas arbete för yrkesfortbildning av lärare kan av det slag som arbetsuppgifterna avse. har upparbetade kanaler för platsanskaffning och Arbetsförmedlingarna med näringslivet. Vidare finns särskild teknisk utrustning stora kontaktytor som kan nyttjas i detta arbete. torde största resurserna Arbetsförmedlingen ha de ojämförligt potentiella även för en så relativt verksamhet som den här aktuella. Detta gäller speciell t. ex. möjligheterna att nå små och medelstora företag och myndigheter. Det finns dock invändningar mot att arbetsförmedlingen såsom ”utomstående skulle ha huvudansvaret för förmedling av arbetstillfällen för part yrkesfortbildning. En allvarlig sådan är att arbetsförmedlingen naturligtvis måste se detta som en verksamhet bland andra. Att bereda lärare många tillfälle till yrkesfortbildning kan vid en ansträngd arbetsmarknadssituation område vid av förmedlingens resurser. bli ett lågprioriterat fördelningen kan också komma att konkurrera med andra viktiga Yrkesfortbildningen åtgärder, t. ex. att skaffa nyexaminerade långtidsutbildade ett mera permanent arbete. av organisationen blir nödvändig om arbets- En viss dubblering ansvar för verksamheten. Någon form av lokal förmedlingen ges ett direkt torde nämligen vara ofrånkomlig för att organisation vid varje högskoleenhet få till stånd ett samband dels mellan arbetsförmedlingen och den enskilde läraren, dels mellan förmedlingen och högskoleenheten.

Regionstyrelserna

Regionstyrelserna, som tillkom 1977, har enligt högskolelagen att planera och samordna den grundläggande högskoleutbildningen vilket skall ske i kontakt med och samhället i övrigt. Detta senare återspeglas yrkeslivet där man har en stark samhällsockså i regionstyrelsernas sammansättning, har som spänner över representation. Regionstyrelserna arbetsuppgifter hela högskolan i resp. region. Det kunde mot denna bakgrund vara naturligt att ansvaret för Regionstyrelsen har ge dem förmedlingsverksamheten. kontakt med yrkeslivet i regionen och bör till genom sin sammansättning

Uänsteorganisationens anknytning till yrkeslivet utanför högskolan 245

kunna förmedla yrkeslivet en positiv attityd till frågan om lärarnas yrkesfortbildning. . Ett problem är dock att det knappast finns en lämplig organisation på regionnivån för ifrågavarande uppgifter. En förstärkning av regionkanslierna torde krävas för att dessa skall kunna utföra de rent praktiska uppgifter som är förbundna med denna verksamhet. bristande Regionstyrelsernas resurser i detta sammanhang uppvägs inte heller av någon mer omfattande direktkontakt med enskilda lärare eller institutioner inom högskoleenheterna.

H ögskoleenheterna

Ansvaret kan slutligen läggas på högskoleenheten (motsvarande). Liksom regionstyrelserna saknar högskoleenheterna i dag i stort en organisation på vilken en verksamhet av detta slag direkt kan läggas. Kontakt med yrkeslivet finns dock. t. ex. i anslutning till linjenämnderna, vilka delvis kan nyttjas för här aktuella arbetsuppgifter. Vidare skulle i en del fall arbetet med

yrkesfortbildningen kunna samordnas med redan existerande verksamhet

för studerandepraktik inom vissa utbildningar. Ett ansvar för platsanskaffning utspritt på alla högskoleenheter resp. kommunala skolenheter med kan medföra

högskoleutbildning att företag

och myndigheter finner det förvirrande och irriterande att ständigt bearbetas av många intressenter som alla uttrycker samma behov. Kontakter mellan högskoleerheterna inom och mellan de olika regionerna kan dock bidra till att verksamheten inte blir alltför för enskilda betungande företag och myndigheter. Det geografiska område resp. högskoleenhet kommer att utnyttja bli. sannolikt ganska begränsat i flertalet fall. Vi finner det nämligen realistiskt att tro att högskolelärare som skall yrkesfortbilda sig oftast önskar kvarstannai den egna regionen. Vissa arbetsuppgifter måste dock sökas utanför den egna regionen. Somliga lärare har nämligen mycket speciella kvalifikationer som endast kan nyttiggöras vid ett fåtal arbetsplatser i landet. Dessa lärare torde emellertid i många fall själva ha en god kontakt med för dem aktuela arbetsplatser. Ett argunent till förmån för högskoleenheten har berörts något i det föregående Vilket än blir förmedlingsorganet är det nödvändigt att högskoleemeten såsom personalansvarig engageras. Härtill kommer att fortbildning i övrigt är ett lokalt ansvarsområde. Eftersom den nu diskuterade verksamheten ur högskolans synvinkel är att uppfatta som fortbildning är det logiskt att högskolestyrelsen ges möjlighet till en bedömning och prioritering av i förhållande till annan

fortbildningsverksamhet. yrkesfortbildningew . \

Förslag

Efter gransming av de tre här diskuterade alternativen finner vi den mest ändamålseniga lösningen vara att det direkta ansvaret för såväl platsanskaffning som fömedling av arbetstillfällen lägges på högskoleenheten (motsva- Vi erinrar rande). om vad som i kap. 11 sagts rörande ansvaret för fortbildningverksamheten inom den kommunala högskoleutbildningen.

till högskolan

246 Uänsteorganisationens anknytning yrkeslivet utanför

Redan i vår diskussion av detta alternativ har vi pekat på flera fördelar. bör bedrivas med Ytterligare ett par bör framhållas. Yrkesfortbildningen utgångspunkt i en noggrann analys av behov och intresse för verksamheten bland berörd personal. En sådan analys kan endast utföras inom den lokala eftersom den förutsätter god kännedom om och högskoleorganisationen, direkt kontakt med personalen. Den kapacitet som arbetsförmedlingarna har bl. a. i form av teknisk och annan utrustning för att anskaffa arbete bör dock utnyttjas av högskoleenheterna i deras förmedlingsverksamhet. Det måste ligga i högskoleenheternas intresse att skapa ett nära samarbete med arbetsförmedlingen på resp. högskoleort liksom även med länsarbetsnämnderna. blir yrkesfortbildningen en av flera verksam- Såsom vi tidigare framhållit En lärares yrkesfortbildning kommer hetsgrenar inom fortbildningsområdet. alltid att innebära att högskoleenhetens resurser tas i anspråk, organisatoriskt eller finansiellt. På institusionsnivå kan den enskildes yrkesfortbildning måste således utöva ett få genomgripande konsekvenser. Högskoleenheten avgörande inflytande över verksamheten. bedömer vi att risken för en Överorganisation av verksamheten Slutligen minskar om ansvaret läggs lokalt. Av stor betydelse för yrkesfortbildningens är nämligen de kontaker som redan finns mellan utvecklingsmöjligheter utanför och enskilda lärare och institutioner inom yrkeslivet högskolan högskolan.

Lokal organisation

Vi anser att högskolestyrelsen (motsvarande) bör ges betydande handlings- Våra synpunkter i det frihet i uppbyggnaden av den lokala organisationen. är därför närmast av vägledande natur. följande Med hänsyn till verksamhetens karaktär torde det många gånger vara ändamålsenligt att lägga det verkställande ansvaret för yrkesfortbildningen som svarar för personalutbildning och på den enhet inom förvaltningen, i övrigt, kallad fortbildningsenheten. Utöver fortbildning fortsättningsvis uppgiften att såväl externt som internt lämna information om yrkesfortbildningens syfte och de betingelser som gäller för den kommer fortbildningsenheten att få beröring med denna verksamhet på i huvudsak två sätt. I de fall en enskild lärare eller institution inom högskolan har funnit ett lämpligt arbetstillfälle blir det fortbildningsenhetens uppgift att svara för nödvändiga formella och ekonomiska arrangemang. Vidare bör fortbildningsenheten bedriva platsanskaffning och förmedlingsarbete för de lärare och institutioav yrkesfortbildning men saknar ner som i och för sig är intresserade externa kontakter. I denna verksamhet bör naturligtvis enheten nödvändiga samarbeta med bl. a. arbetsförmedlingen. Även i dessa fall bör fortbildningsenheten svara för de mer renodlat administrativa uppgifterna i samband med verksamheten.

Kontakten mellan fortbildningsenheten och institutionerna

insatser sker i nära samarbete med Det är angeläget att fortbildningsenhetens berörd institution för att denna skall kunna planera in vederbörande lärares

Tjänsteorganisationens anknytning till yrkeslivet utanför högskolan 247

frånvaro på ett rimligt sätt. Idealet är därför att initiativet till yrkesfortbildningen för en viss lärare från början tas av institution och lärare i samförstånd. Behovet av yrkesfortbildning bör också ha analyserats på institutionsnivå.

Kontakten mellan och berörda

högskoleenheten företrädare för intressen utanför högskolan

Vi har tidigare konstaterat att andra aktiviteter inom utbildningsväsendet kan komma att bedrivas eller i viss konkurrens med antingen parallellt yrkesfortbildningen. Vi föreslår därför att man lokalt bildar samrådsgrupper för yrkesfortbildning och besläktad verksamhet, t. ex. med hjälp av de yrkeslivsrepresentanter som finns i linjenämnder. Genom sådana grupper kan bl. a. företrädare för statlig och kommunal samordhögskoleutbildning na sitt arbete område. på detta I samrådsgrupperna bör även finnas representation för arbetsförmedlingen. Vi föreslår att

O högskoleenheterna, (motsvarande) ges det direkta ansvaret för såväl anskaffning som förmedling av arbetstillfällen för yrkesfortbildning 0 man lokalt bildar samrådsgrupper för yrkesfortbildning.

12.5 .3 Särskilda ekonomiska insatser

för yrkesfortbildningen

Yrkesfortbildningen bör få speciellt stöd under en inledande fas, till dess att den blivit fast etablerad som en del i den löpande verksamheten. Särskilda medel för lärarnas yrkesfortbildning bör anvisas och fördelas av UHÄ till högskoleenheterna. Motsvarande medel för de kommunala högskoleutbildningarna bör administreras på samma sätt som bidrag i övrigt till kommunal högskoleutbildning (jfr kap. 11). De medel som anvisas för detta ändamål bör ges ett vidsträckt användningsområde. Resurserna bör kunna nyttjas såväl till att bestrida eller subventionera lönekostnader som till att täcka vissa administrativa kostnader. De ekonomiska resurser som kan stå till förfogande för yrkesfortbildningen bör i första hand komma lärare och utbildningar med svag yrkeslivsanknytning tillgodo. I övrigt bör det inte förekomma någon särbehandling. Samtliga lärare som frivilligt önskar yrkesfortbilda sig bör få stöd inom ramen för tillgängliga resurser. Den tidigare berörda försöksverksamheten i Lund med yrkeslivsanknythade till ning för lärare att börja med som en förutsättning att den mottagande arbetsgivaren skulle betala lärarens hela lönekostnad. Vi anser detta vara en naturlig utgångspunkt i de fall det råder överensstämmelse mellan vad den önskar nya arbetsplatsen få uträttat av läraren och högskolans krav på vad arbetet utanför högskolan skall innehålla för att ge yrkesfortbildning. För utbildningar som redan idag är starkt yrkesinriktade har många lärare redan en naturlig kontakt med det yrkesliv de utbildar för. Dessa lärare borde bli attraktiva på arbetsmarknaden, eftersom de relativt snabbt kan utföra ett kvalificerat arbete. reguljärt I sådana fall bör den mottagande

till

248 Tjänsteorganisationens anknytning yrkeslivet utanför högskolan

bära hela eller huvuddelen av lönekostnaden m. m. arbetsplatsen är det svårare att För utbildningar med svagare yrkeslivsanknytning förbereder för. Inskolbestämt ange vilken yrkesverksamhet utbildningen efter sådan utbildning kan ningstiden på en arbetsplats genomgången förväntas vara längre än för de mera yrkesinriktade utbildningarna. Motsvarande torde gälla vid fortbildning av lärare vid dessa utbildningar. Vi vill här erinra om att de personer som skall skaffa sig yrkeslivserfarenhet en utanför högskolan är många högt kvalificerade. Ytligt sett har visserligen del lärare ett smalt kompetensområde. De har dock alla bl. a. metodologiska kunskaper och erfarenheter som kan utnyttjas inom ett betydligt bredare fält än deras faktiska verksamhetsområde. Härtill kommer att berörda lärare sannolikt är mycket väl motiverade för arbetet. För lärare inom utbildningar med svag yrkesanknytning blir det troligen subventionerar lönekostnader. nödvändigt att högskolan i viss utsträckning Subventionens storlek i det enskilda fallet bör avgöras genom en förhandling och det företag eller myndighet där läraren skall mellan högskoleenheten verka. måste kanske dessutom ersätta läraren direkt för kostnader Högskolan som belastar honom för att han skall kunna få yrkeserfarenhet. T. ex. kan läraren vara tvingad att bo på annan ort och i övrigt ha fördyrade levnadsomkostnader som inte täcks av den nya arbetsplatsen. Även till sådana extra insatser bör medel kunna avsättas. I planeringshänseende bör yrkesfortbildningen likställas med övriga delar I de fall det är omöjligt att inom arbetsenhetens av utbildningsverksamheten. ram ersätta vederbörande lärares arbetsinsats genom t. ex. omfördelning av bör i varierande utsträckning kompensation i form av arbetsuppgifter resurstillskott kunna komma i fråga. Vi föreslår att

0 speciellt stöd initialt ges till yrkesfortbildning genom särskilda medel vilka bör fördelas centralt 0 frågan om kostnadsfördelning mellan högskolan och den mottagande arbetsgivaren bör prövas i varje särskilt fall.

12.6 former för yrkesfortbildningen Tjänsteorganisatoriska

12.6.1 Skyldighet för lärare inom vissa områden att tjänstgöra

utanför högskolan

I direktiven för lärartjänstutredningen sägs att en viss frivillig rörlighet mellan verksamhet som lärare inom högskolan och annan yrkesverksamhet bör eftersträvas. Vissa lärarkategorier har redan skyldighet att fullgöra Vi anser mot den bakgrunden, trots tjänstgöring utanför högskolan. direktivens formulering, att denna fråga måste övervägas särskilt. Några erfarenheter från de utbildningar som har åliggande för lärarna att utanför högskoleverksamheten skall först beröras. tjänstgöra Inom medicinsk utbildning och forskning är ca 65 % av de ordinarie förenade En förutsättning för tjänsterna som professor med läkartjänst. inom de kliniska ämnena är att läkarna vidmakthåller en hög undervisning

Tjänsteorganisarionens anknytning till yrkeslivet utanför högskolan 249

klinisk kompetens. Inom vårdsektorn i övrigt finns flera utbildningstjånster som på likartat sätt år förenade med klinisk verksamhet. Motivet för sådana tjänster är att utbildningen inte går att genomföra utan kopplingen till den kliniska verksamheten. 4 Inom finns metodiklärare, vilka Iärarutbildningarna har skyldighet att även undervisa i grundskola, eller annan skolform. Genom gymnasieskola sin bakgrund och genom åliggandet att undervisa i skolväsendet har denna kategori lärare en anknytning till det yrkesliv som de utbildar för. För att vårdutbildningarna skall kunna genomföras krävs en fast koppling till vårdorganisationen. Motsvarande krav upplevs inte som lika absolut vad gäller koppling mellan Iärarutbildningarna och skolorganisationen. I detta avseende liknar Iärarutbildningarna de flesta andra utbildningar. Erfarenheterna av lärarutbildningarnas yrkeslivsanknytning är därför, från våra utgångspunkter, intressantare än motsvarande inom vårdområdet. I princip skall metodiklärarna tjänstgöra i skolväsendet ett visst antal veckotimmar. Vissa lärautbildningar har haft övertaliga lärare och ett sätt att fylla tjänstgöringen för dessa har varit att öka deras skoltjänstgöring. Någon utvärdering av anknytningen till yrkeslivet för lärarutbildningarnas del finns inte tillgänglig. För vårt vidkommande skulle en sådan ha varit till nytta för förslagen om yrkesfortbildning för de lärare som saknar obligatorisk anknytning till yrkeslivet. Vid kontakter med företrädare för Iärarutbildningarna har dock synpunkter om yrkeslivsanknytningens värde framkommit. Dessa synpunkter sammanfattas nedan. Lärarna anser i princip skoltjänstgöringen nödvändig. Däremot hyser man tvivel angående dess utformning av bl. a. följande skäl. Fyra veckotimmar i skoltjänstgöring ger ringa kännedom om arbetssituationen i skolan. Exempelvis kan man knappast få erfarenhet av klasslärarskap med därtill hörande Kontakten med skolan åligganden. blir sporadisk och inte fullödig bl. a. beroende inte tillhör på att lärarna kollegiet, inte kan delta i studiedagar, etc. För själva lärarutbildningen anser man att skoltjänstgöringen kan innebära en splittring, särskilt i de fall nya arbetsmetoder prövas där lärarens medverkan krävs utöver de rena undervisningstimmarna. Samtidigt hävdar man att det är nödvändigt att skolkontakten hålls vid liv. Det finns t. o. m. åsikten att skyldigheten att meddela bör utsträckas till skolundervisning övriga lärargrupper inom Iärarutbildningarna. Erfarenheterna från de mottagande skolornas del, såsom de upplevs av lärarutbildningarnas personal, är i huvudsak positiva. Metodiklärarna anses berika den pedagogiska diskussionen i skolorna men det påtalas också att kontakterna blir alltför begränsade genom deras ringa närvaro i skolan. De negativa förhållandena i den nuvarande skoltjänstgöringen tror man skulle undvikas genom en koncentration av denna till mer sammanhängande block av heltids- eller halvtidstjänstgöring. Det finns exempel från låg- och mellanstadielärarlinjerna där metodiklärare under längre tid upprätthållit en hel skoltjänst. För lärarutbildningens del har detta ansetts mycket värdefullt. Vederbörande lärare har fortfarande varit anställda vid högskoleenheten och deltagit i alla aktiviteter där utom av

undervisning. Återkopplingen

i, a] l4 1 4

250 till högskolan Uänsteorganisationens anknytning yrkeslivet utanför

i erfarenheterna till har skett regelbundet. Denna metod för kollegerna har ansetts ge metodiklektorerna full kännedom om skoltjänstgöring förhållandena i skolan och en lärares vanliga arbetsuppgifter. Vår slutsats av det anförda blir följande. För att yrkesfortbildning skall de högskoleutbildningar, där vara ett åliggande talar erfarenheterna från denna anordning redan tillämpas. Flera argument kan dock också anföras för att yrkesfortbildningen skall vara frivillig. I många fall kommer det att möta betydande svårigheter att finna lämpliga arbetsuppgifter utanför högskolan. En generell skyldighet att genomgå yrkesfortbildning kan lätt uppfattas som om det inte finns möjligheter att förverkliga den. Ur meningslös rimliga utbildningsverksamhetens synvinkel är det tveksamt om det är ändamålsenligt att lärare som är negativt inställda till yrkesarbete utanför högskolan heller torde det vara förenligt med den tvingas att genomföra sådant. Inte mottagande verksamhetens intressen. Dessa skäl talar därför för att yrkesfortbildningen skall vara frivillig. För de lärare som redan omfattas av ett åliggande om kontinuerlig yrkesverksamhet utanför högskolan bör emellertid enligt vår mening denna skyldighet bibehållas. för Vi har vidare i kap. 4 framlagt vissa förslag rörande tillsättningsgrunder lärartjänster som syftar till att inom den statliga högskolan öppna möjlighemed erfarenhet av ten att även till viss högre lärartjänst rekrytera personer kvalificerad utanför högskolan. Det kan vara befogat att yrkesverksamhet ålägga bl. a. sådana lärare som rekryteras med särskild hänsyn tagen till av här berört ha kontakt med den yrkeserfarenheter slag att kontinuerligt arbetsmarknad som utbildningen har som målområde. Ett sådant åliggande föreslår skall kunna till viss vi att högskolestyrelsen (motsvarande) knyta tjänst i samband med att den utlyses. I två fall anser vi det således motiverat att göra undantag från direktiven, där det förutsätts att yrkesfortbildningen skall vara frivillig. Det ena är beträffande där lärarna redan i dag har en skyldighet att de utbildningar skaffa t. ex. metodiklärarna i lärarutbildningen. Det sig yrkeserfarenhet, andra är beträffande sådana utbildningar där man lokalt i samband med att det är av stor vikt att läraren har utlysning av en tjänst gjort bedömningen yrkeserfarenhet. Ett exempel kan tjäna som vägledning. För vissa lärare inom tolkutbildning är det väsentligt att ha tjänstgjort som tolk. Högskolestorde därför som befordringsgrund för tyrelsen lägga vikt vid yrkeserfarenhet sådana lärare. Det är då rimligt att yrkeskontakterna upprätthålls genom

kontinuerlig yrkesfortbildning. Vi föreslår således att yrkesfortbildningen, med ovan nämnda undantag, för att förmå lärare blir frivillig för den enskilde läraren. Positiva incitament att skaffa bör dock tillskapas. Ett sådant är att ge sig yrkeserfarenhet yrkesfortbildningen meritvärde vid tjänstetillsättningar. Yrkesfortbildningen bör ske i former som garanterar den enskilde samma naturligtvis ekonomiska standard som under verksamheten inom högskolan. Vi föreslår att

0 för lärare motsvarande dem, som redan omfattas av ett åliggande att skaffa denna skyldighet skall bibehålkontinuerligt sig yrkeserfarenhet, las

till 251

Tjänsteorganisationens anknytning yrkeslivet utanför högskolan

O högskolestyrelse (motsvarande) vid utlysande av en tjänst skall kunna till tjänsten knyta ett åliggande att genomgå yrkesfortbildning 0 för övriga lärare yrkesfortbildningen bör vara frivillig.

12.62 Vissa tekniska problem

12.6.2.1 Bakgrund

Den frivilliga yrkesfortbildningen kan med utgångspunkt i kravet att lärarens ekonomiska standard och sociala trygghet inte skall påverkas negativt i anställningstekniskt avseende ske på olika sätt. l princip ser vi två alternativ, nämligen dels under tjänstledighet, dels inom ramen för lärartjänsten, varvid lärarens tjänstgöring förläggs till en arbetsplats utanför under en högskolan begränsad tid. I det fall läraren beviljas tjänstledighet från sin anställning i högskolan för yrkesfortbildning måste läraren samtidigt anställas hos den för vilken arbetet utförs. Lärarens rättigheter och skyldigheter med anledning av arbetet åt den berörda bestäms arbetsgivaren då av vad som på grund av författning, kollektivavtal och enskilt avtal gäller för den anställningen. Detta förfaringssätt kräver vissa kompletterande avtal m. m. av vilka vi skall beröra några. Utgångspunkten för yrkesfortbildningen är att läraren skall arbeta utanför högskolan i ungefär sex månader. Arbetsgivarna utanför högskolan torde med största säkerhet för att begära att lärarens anställning tidsbegränsas därmed gardera sig mot bl. a. ev. krav En på fortsatt anställning. tidsbegränsad anställning fordrar dock stöd i ett kollektivavtal. Den utomstående arbetsgivaren står förmodligen redan i ett kollektivavtalsförhållande till en annan arbetstagarorganisation än resp. lärarorganisation. Läraroganisationen kan därför inte få till stånd ett eget kollektivavtal om tidsbegränsning, utan det förbund som organiserar övriga arbetstagare hos den utomstående arbetsgivaren skulle då bli kollektivavtalsslutande part. Det är inte säkert att dessa kollektivavtalsparter har något intresse av att

sluta sådana avtal och därmed skulle inte någon yrkesfortbildning komma till

stånd. En annan komplikation gäller löner och löneutbetalningar. En förutsättning för att lärarna skall vara villiga att genomgå yrkesfortbildning av föreslagen art torde vara att de garanteras samma ekonomiska standard under fortbildningen som de skulle ha haft om de tjänstgjort reguljärt i högskolan. Vi har av den anledningen förutsatt att högskoleenheterna måste vara beredda att i vissa fall stå för en del av lönekostnaden. För att en statlig myndighet skall kunna ställa medel till förfogande till icke statliga arbetsgivare torde det fordras stöd av ett riksdagsbeslut. Eftersom högskoleenheten således i många fall skulle vara tvingad att tillskjuta medel för att läraren skulle vara garanterad sin lärarlön kan det tyckas följdriktigt att högskoleenheten också utbetalar lönen till vederbörande. Det är dock vanligt att det finns kollektivavtalsbeståmmelser även på dessa punkter. varför den utomstående arbetsgivarens kan vara begränsad i handlingsfrihet dessa avseenden. Den andra anställningstekniska lösningen för yrkesfortbildningen är att

252 till

Tjänsteorganisationens anknytning yrkeslivet utanför högskolan

låta lärarens förläggas till en arbetsplats utanför högskolan under tjänstgöring en begränsad tid. För att yrkesfortbildningen skall vara meningsfull bör lärarens arbetsförhållanden i så hög grad som möjligt likna andra arbetstagares. Av detta skäl måste lärarens rättigheter och skyldigheter i förhållande till den tillfälliga arbetsplatsen bestämmas genom ett avtal. Här skall bara kort beröras vilka frågor som måste regleras i en överenskommelse. Läraren måste självklart utföra arbetsuppgifterna på det sätt som är ändamålsenligt för företaget/myndighet, t. ex. vad beträffar arbetstid. Den måste också åta sig de kostnader som tillfällige arbetsgivaren till följd av lärarens verksamhet hos honom och bör också i ett uppkommer stort antal fall vara beredd att ersätta högskoleenheten för lärarens lön eller del av denna. skadeståndsansvar och övriga försäkringsvillkor måste Vidare måste en lösning sökas för hanteringen av patenterbar regleras. uppfinning liksom av sekretessfrågor. Ev. uppkomna tvister måste också ges rimlig lösning. Avtalsregleringen av de här berörda frågorna kan antingen ske genom ett centralt avtal eller genom ett avtal mellan arbetsgivaren på den tilltänkta och högskoleenheten. I de fall det är gemensam huvudman för arbetsplatsen utbildning och tilltänkt yrkesverksamhet behövs inget avtal av nedanstående karaktär. Däremot bör riktlinjer för hur yrkesfortbildningen skall bedrivas upprättas.

12.6.2.2 överväganden och förslag

I väsentlig utsträckning är de frågor som berörs i detta avsnitt dels relativt tekniska till sin karaktär, dels av den arten att de bör regleras genom kollektivavtal som berör parterna på såväl den offentliga som den privata arbetsmarknaden. Av dessa skäl inskränker vi oss till att ange grunddragen i en kommande reglering. Hittills har diskuterats två principiellt olika former för yrkesfortbildningen. Vilket av de två sätten som väljs är beroende av faktorer som ligger utanför anställningsförhållandena som sådana. Här nämns några som har betydelse för valet. Vi har haft kontakter med både arbetsgivare och arbetstagarorganisatioframhållits att fortbildner. Från båda dessa parters sida har samstämmigt ning av här avsett slag bör ske inom ramen för lärarens tjänst. Arbetsgivaransvaret bör således inte för en kort period flyttas över från högskoleenheten till den Denne torde anse det besvärande att få nya arbetsgivaren. för personer som man på förhand vet endast skall arbeta arbetsgivaransvar under en mycket begränsad period och i ett särskilt syfte. Vidare finner man det ologiskt att en lärare skall begära tjänstledigt för en fortbildning som i flera fall kan komma att vara ett åliggande i tjänsten. Vi har av dessa kontakter slutsatsen att högskoleenheten bör vara arbetsgivare för dragit läraren även när denne tjänstgör utanför högskolan för att yrkesfortbilda sig. Vi föreslår att arbetsmarknadens parter i ett centralt avtal dels ger uttryck för sin positiva inställning till yrkesfortbildning, dels ger principiella rekommendationer om innehållet i branschvisa avtal (i förekommande fall)

till

Tjänsteorganisationens anknytning yrkeslivet utanför högskolan 253

och i lokala avtal. Rekommendationerna bör täcka bl. a. följande frågor: tid och omfattning av yrkesfortbildningen i det enskilda fallet, fördelning av kostnader mellan berörda parter, reglering av arbetstid, rätt till och ledighet, försäkringar skydd i övrigt, skadestånd, sekretessbestämmelser och tvister.. I ett centralt avtal kan man som knappast ge svaret på alla de frågor i det enskilda fallet uppkommer av yrkesfortbildning. Genom de här förordade rekommendationerna kommer dock arbetet att underlättas för högskolan och det enskilda företaget eller att träffa det för myndigheten varje fall av yrkesfortbildning nödvändiga lokala avtalet. För statens del bör arbetsgivarverket sköta de föreslagna förhandlingarna. Därvid bör beaktas de erfarenheter som vunnits FOSAMs försöksgenom verksamhet med kontaktforskare samt den förut beskrivna försöksverksamheten i Lund. Vi föreslår att

0 högskoleenheten (motsvarande) skall vara arbetsgivare för läraren under

yrkesfortbildning 0 centrala och lokala avtal sluts som reglerar förhållandena för lärarna på de nya arbetsplatserna.

12.7 Permanent samarbete mellan och

högskolan offentliga myndigheter

l2.7.1 Bakgrund

Ett annat sätt att bereda lärare yrkeserfarenhet utanför högskolan är att göra lärartjänsten till en deltidstjänst som läraren utövar med en samtidigt deltidsanställning utanför högskolan. Deltidstjänsterna måste samordnas åtminstone arbetstidsmässigt. I övrigt kan de vara fristående från varandra eller vara ömsesidigt beroende, vilket skulle innebära att läraren inte kan vare sig erhålla eller lämna endast den ena tjänsten. Likheterna mellan och övrig offentlig högskolan (statlig och kommunal) förvaltning i förutsättningar och former för verksamheten är så stora att det bör finnas utrymme för ett relativt fast och organiserat formaliserat samarbete i fråga om yrkeslivsanknytning genom gemensam personal. Tyngdpunkten i insatserna måste, i likhet med flertalet övriga åtgärder avsedda att främja yrkeslivsanknytning, ligga på lokal nivå. En redogörelse för hur samarbetet anställningstekniskt kan ske skall först lämnas. Läraren kan ha heltidstjänst inom och högskolan samtidigt partiell tjänstledighet från den tjänsten för arbetet utanför högskolan, om det bedöms vara värdefullt att läraren får arbeta En sådan fortlöpande på bägge håll. ordning kan vara betydelsefull för läraren från trygghetssynpunkt. Samtidigt kan högskoleenheten säkerställa att den arbetstid som frångår utbildningen används till arbete av intresse för utbildningen. I fall där lärare stadigvarande skall såväl inom som utanför tjänstgöra högskolan kan det emellertid vara motiverat att läraren har en deltidstjänst inom högskolan och en deltidsanställning hos den andre arbetsgivaren, så att båda tjänsterna kan utövas helt.

till högskolan

254 Uänsteorganisationens anknytning yrkeslivet utanför

Deltidsanställningarna kan antingen vara sinsemellan självständiga tjänster eller kombinerade Med kombinerade tjänster avser vi att tjänster. innehav av den ena tjänsten förutsätter innehav av den andra och att den enskilde alltså måste anställas på och lämna båda tjänsterna samtidigt. Beträffande först de sinsemellan självständiga tjänsterna kan sägas Den som söker anställning inom högskolan skulle kunna få följande. halvtidstjänst i stället för heltidstjänst, om han har en lämplig halvtidstjänst utanför högskolan och vill behålla den tjänsten. Högskoleenheterna (motsv.) och även i samarbete med annan kan vid rekrytering påpeka denna möjlighet arbetsgivare lämna uppgift om ledig tjänst hos denne. Det kan då tänkas att och den andre arbetsgivaren stannar för samma sökande. högskoleenheten kan i detta fall hindra att läraren lämnar eller sägs Ingendera arbetsgivaren upp från anställningen hos den andre men behåller tjänsten hos honom själv. Å andra sidan har ingen av dem skyldighet att i sitt handlande ta hänsyn till

hur läraren har det med anställningen hos den andre.

Här bör också sägas något om de ekonomiska förmånerna. Vid stadigvarande tjänstgöring utanför högskolan inom ramen för fristående anställning till hands att förmånerna i vardera anställningen bestäms ligger det närmast och att läraren alltså inte tillförsäkras förmåner som tillsamsjälvständigt mans motsvarar som lärare. Vill man att tjänstgöring i dem i en heltidstjänst denna form skall få utbredning även i fall där läraren inte kan påräkna lika kan det emellertid vara nödvändigt att läraren har hög lön som i lärartjänsten en sådan t. ex. bestämmelse om utfyllnadsersättning i garanti, genom kollektivavtal för lärartjänsten. Kombinerade tjänster sektorn medför ett beroendeförpå den offentliga hållande mellan tjänsterna som skulle innebära tillsättning av tjänsterna i ett och befordringsgrunder måste därför sammanhang. Behörighetskrav bestämmas i relation till i kombination. Detta förutsätter tjänsterna författningsstöd. från skulle medföra även från den Skiljande den ena tjänsten skiljande andra. Läraren skulle alltså inte kunna säga upp sig eller sägas upp från endast den ena tjänsten. Frågan huruvida förhållande som hänför sig till läraren för skulle i princip bedömas med utgör saklig grund uppsägning hänsyn till båda tjänsterna sedda som en helhet. Vad de ekonomiska för den som har kombinerade gäller förmånerna tjänster bör förmånerna i vardera anställningen bestämmas för sig. Sammankopplingen gör dock att lärartjänstens förmåner bör bestämmas med hänsyn till vad läraren bör få ut sammanlagt. Han bör inte komma i skäligen väsentligt sämre ställning än han skulle ha gjort om han i stället hade haft lärartjänsten som heltidsanställning. Särskilda bestämmelser i kollektivavtalet för lärartjänsten kan behövas som utfyllnadsersättning.

12.7.2 Överväganden och förslag

det önskvärt inleder ett Vi finner att statliga och kommunala myndigheter nära samarbete med högskolan. Inom ett antal områden förekommer redan nära förbindelser men generellt är utbytet ganska blygsamt. En åtgärd som t. ex. att dela tjänster skulle kunna tillförsäkra olika myndigheter en hög som de annars kan ha svårt att få del i bl. a. av ekonomiska skäl. kompetens

till

Tjänsteorganisationens anknytning yrkeslivet utanför högskolan 255

För högskolans del kan en sådan ordning innebära en kontinuerlig kontakt med en för verksamheten intressant del av mycket yrkeslivet utanför högskolan. Som ett exempel på ett område där arrangemang av detta slag bör kunna

fungera mycket väl vill vi nämna de konstnärliga utbildningarna. Samarbetet kan bedrivas på olika sätt vad gäller de rent anställningstekniska frågorna såsom vi visat ovan. Vi bedömer dock att kombinerade tjänsteri flertalet fall föranleder så komplicerade bestämmelser att vi inte vill rekommendera detta som den normala Denna böri lösningen. stället bli att samordna två självständiga tjänster. Ur den enskilde lärarens synvinkel torde det förmånligast att det inom

vara högskolan finns en heltidstjänst som

innehavaren ges partiell tjänstebefrielse från för att upprätthålla annan lämplig tjänst utanför högskolan. blir i dessa fall enkel och Avtalsreglering det enda som överhuvudtaget kan vara aktuellt att reglera blir frågan om läraren skall garanteras en viss lönenivå. För att få igång detta samarbete är det önskvärt att en överenskommelse mellan staten och kommunoch i landstingsförbunden sluts. Det materiella innehållet i denna skisseras här. Parterna skall rekommendera resp. myndigheter och medlemskommuner att etablera samarbete i vissa personalfrågor. Vardera parten åtar sig att stå

för nödvändig information till myndigheter Därvid bör

(motsv.). man ge exempel på områden (utbildningar resp. förvaltningsgrenar) som kan ha ett särskilt intresse av samarbete av detta slag. [överenskommelsen bör riktlinjer fastläggas för regleringen av de delade tjänsterna, bl. a. lönevillkoren och vidare rekommenderas resp. myndighet (motsv.) att inför inrättande eller tillsättning av tjänst som bedöms vara intressant samråda regelmässigt med de högskoleenheter resp. kommuner med vilka praktiska för samarbete

förutsättningar anses föreligga.

Vi föreslår att

O och kommunala statliga myndigheter inleder ett samarbete med högskolan med viss gemensam personal 0 högskoleenheterna (motsv.) ger partiell tjänstebefrielse åt lärare som

önskar upprätthålla annan utanför lämplig tjänst högskolan 0 en överenskommelse om samarbete slutes mellan staten och kommunoch landstingsförbunden.

12.8 Externt

yrkesverksamma lärare

12.8.1 Bakgrund

Sedan lång tid tillbaka förekommer inom stora delar av högskolan att man knyter till sig som lärare personer som har sin huvudsakliga yrkesverksamhet utanför högskolan. 7Ö % av samtliga institutioner och skolenheter inom högskolan utnyttjar externa lärare i utbildningen. Siffran varierar avsevärt både mellan och inom olika områden. Antalet externt lärare yrkesverksamma är inom de flesta sektorer relativt stort. Genom en enkät har vi konstaterat att andelen externa lärare i förhållande till totala antalet lärare (inkl. de externa) ligger mellan

i

i

till

256 Uänsteorganisationens anknytning yrkeslivet utanför högskolan

och 70 % (vårdutbildningarna). Den 15 % (naturvetenskaplig utbildning) undervisningsvolym som de externa lärarna svarar för är dock med tanke på det stora antalet sådana lärare i allmänhet ganska blygsam. lnom de som av tradition brukar betecknas som yrkesinriktade, t. ex. utbildningar tekniska och vårdutbildningar, är bilden något annorlunda. Där utbildningar bedrivs en stor del av utbildningen (ca 20 % av undervisningen) av personer med huvudsaklig verksamhet utanför högskoleområdet.

12.82 Motiv för rekrytering

Yrkesinriktade utnyttjar uppenbarligen externt yrkesverksamutbildningar ma lärare som en metod för att yrkesanknyta utbildningen. Vissa delar i relativt klart yrkeslivsinriktade utbildningar kräver erfarenheter och kunskaper från arbetslivet utanför högskolan. Omvänt bör man kunna dra slutsatsen att det för utbildningar som i dag har en relativt blygsam yrkeslivsanknytning av detta en lämplig väg att stärka anknytningen genom att slag kan vara rekrytera fler externt yrkesverksamma lärare. Att mot ökade inslag av yrkesförberedande art nyorientera utbildningen kan underlättas av att externa lärare utnyttjas i högre grad. Även som redan har en reell yrkeslivsanknytning, t. ex. de utbildningar kan ha ett ökat behov av externa lärare. Detta konstnärliga utbildningarna, beror bl. a. på att dessa utbildningar är så små att mycket av den speciella kompetensen måste hämtas ”utifrån”. En del av de externa lärare som utnyttjas i utbildningen bör ha sin dagliga gärning inom sådana områden och på sådan nivå att de inte bara är experter inom ett snävt fält inom vilket de skall medverka i utbildningen. De externa lärarna har betydelse för utbildningens kvalitet genom att de medverkar till att de mera teoretiska inslagen sammankopplas med praktiska och problem. Deras yrkeskunnande bör, för att få en mera tillämpningar effekt tillvaratas i sammanhang där ämnet eller varaktig på utbildningen, utbildningen kan få en bredare och allsidigare belysning med hjälp av deras Ett sådant från externa lärare kräver dock yrkeserfarenhet. engagemang ökade planeringsinsatser från institutionernas sida. I våra kontakter med institutioner inom de delar av högskolan som traditionellt präglats av stark forskningsanknytning och svag yrkeslivsinrikthar vid några tillfällen en viss skepsis uttalats angående de externa ning lärarna. Man har därvid menat att alla externa lärare inte har den kritiska skolning som är en förutsättning för högskoleverksamheten. härtill framhålla att de externa lärarnas insatser inom Vi vill i anslutning senast berörda delar ofta skall ses som komplementära. Det av högskolan av de mål som formulerats för högskolans verksamhet att utbildningen följer Det är emellertid av största vikt att även skall bygga på vetenskaplig grund. kunskaper och färdigheter som vunnits inom arbetslivet i övrigt tas tillvara, likaså skall kunskap som skapats genom tillämpad forskning och utvecklingsarbete utanför högskoleutbildningen utnyttjas. Enligt vår uppfattning har de externa lärarna i många fall unika möjligheter att ge högskoleutbildningen inslag av denna art. skall framhållas att de externa lärarna kan bidra till ett närmare Slutligen samband mellan forskning, och arbete utanför högskolan. Detta utbildning

Tjänsteorganisationens anknytning till yrkeslivet utanför högskolan 257

kan bli ett led i kunskapsutbytet och hindra isolering inom både högskolan och industrin och övriga delar av arbetsmarknaden. Denna syn bekräftas av de motiv som de externa lärarna anger för sin medverkan i högskoleutbildningen. I det material som vi samlat in har flertalet tryckt på att deras verksamhet i högskolan ger stort utbyte för deras vanliga arbetsuppgifter. Kontakten med utbildningen underlättar möjligheterna att hålla kunskaperna aktuella inom deras specialområden. De externa lärarna blir således ett instrument för att till arbetslivet i övrigt överföra kunskaper som byggts upp inom högskolan.

12.83 De externa lärarnas arbete

12.8.3.1 Bakgrund

Vi har låtit en stor del av de befintliga externa lärarna besvara en enkät där de bl. a. redovisar sina intryck av högskoleutbildningen. Svaren på enkäten bekräftar att dessa lärare oftast är löst anknutna till högskolan när det gäller såväl anställningsformer som former för deltagande i undervisningen och högskolans verksamhet i övrigt. Med undantag av utbildningar inom det tekniska området är timanställning den vanligaste anställningsformen för externa lärare. Speciallärartjänster finns främst inrättade inom nyss nämnda område, där även övningsassistenter är vanligt förekommande. Den sistnämnda återfinns kategorin endast här De vanligaste arbetsuppgifterna för de externa lärarna är föreläsningar, lektioner, laborationer, övningar och viss handledning (t. ex. inom konstnärliga utbildningar.) Den slutsats man drar av uppgifterna är att dessa lärare inte i någon högre grad deltar i planering och kursutveckling m. m. utan snarast ”gêstspelar i högskolan vid enstaka undervisningstillfällen. Detta förhållande understryks också av många av de ifrågavarande lärarna. De framhåller itt de har ett relativt dåligt perspektiv på hur deras undervisningsmoment är relaterade till ifrågavarande delkurser eller utbildningslinjer. Anställningsformerna torde påverka utformning av arbetsuppgifterna för de externa vilket lämna, visas av att den kategori som i störst utsträckning deltar i arbete med kursutveckling är speciallärare vid teknisk fakultet. Denna lärare kategori har anställningstekniskt en fastare knytning till högskolan in vad t. ex. timlärare har._ Huvudinrycket av uppgifterna i enkätsvaren är att de externa lärarnas kunskaper och erfarenheter tas tillvara sätt i på ett ganska ensidigt högskolan. Lärarna framhåller också att ökade till själva möjligheter deltagandei utbildningsplanering och kursuppläggning måste komma till stånd. I deta sammanhang berörs även förslag om inrättande av t. ex. extra lektorat påbegränsad tid och med möjlighet till deltid. I några ar svaren understryks även att personal i högskolan måste få mer insikt i pnktisk och vad utomstående kan bidra med tillämpning i Det framhålls undervisnirgen. att en omorientering av utbildningen och kursinnehålet mot yrkesinriktade moment och ett förstärkt från deltagande yrkesverkszmma måste ske. I enkätsuren är en övervägande del av arbetsgivarna positiva till sina

258 till

Tjänsteorganisationens anknytning yrkeslivet utanför högskolan

anställdas medverkan i högskoleutbildningen. På fråga om hur ett ökat skulle påverka arbetsgivaren redovisas emellertid uppfattningengagemang en i flera fall att den positiva attityden i så fall tenderade att minska.

Övriga svar som kan vara väsentliga att väga in vid bedömningen av förslag

till för av de externa lärarnas insatser avser åtgärder effektivisering arbetstidens utbildningsbakgrund, pedgogisk erfarenhet samt förläggning, huruvida inom ramen för ordinarie arbete eller undervisningen genomförs under tjänstledighet.

12.8.3.2 Överväganden och förslag

Anställningsform och arvodering

För utbildningens uppläggning är det beklagligt att de externa lärarna i så deltar i planering och kursutveckling. De externa lärarnas ringa utsträckning om yrkesliv och arbetsmarknad samt deras kontakter praktiska kunskaper med yrkeslivet måste tas tillvara på ett mer effektivt sätt än i dag. Den nuvarande -inom vissa områden - av externa lärare ensidiga användningen som i huvudsak föreläsare bör därför förändras. Det faktum att de externa lärarna i allra största utsträckning är timarvoderade för ren undervisning får helt naturligt till följd att de främst för detta ändamål. I kap. 6 Arbetsorganisation föreslår vi att utnyttjas beräknad i timmar skall avskaffas för alla undervisningsskyldigheten i högskolan. I konsekvens härmed bör i fortsättningen inte lärarkategorier heller de externa lärarnas medverkan definieras i undervisningstimmar. Arvodet till de externa lärarna bör konstrueras så, att det även kan täcka etc. i den mån man avser att utnyttja de planeringsuppgifter, kursutveckling externa lärarna för sådana arbetsuppgifter. Enkätsvaren visar som tidigare än nämnts att speciallärare inom f. d. teknisk fakultet i större utsträckning andra deltar i kursutveckling, vilket kan vara ett stöd för grupper att en närmare till högskolan automatiskt medför bedömningen anknytning en förbättring även avseende deltagande i kursutveckling och utbildningsplanering. Arvoderingsprinciperna kan alltså påverka undervisningsmetoderna. Inom den statliga högskolan finns för närvarande möjligheten att på med tidsbegränsat förordnande anställa arvodestjänst som speciallärare motsvarande vad som krävs för universitetslekperson som har kompetens torat. Avsikten med tjänstekategorin är att just externt yrkesverksamma till verksamheten. Vi finner att lärare skall kunna ges en fastare anknytning motsvarar de behov som i detta avseende kan _denna tjänstekonstruktion ställas från sida. Användningen av speciallärartjänsten bör högskolans utsträckas till att omfatta hela högskolan. Kompetenskrav och arvodering bör dock och anpassas till den tjänsteorganisation som göras flexibla förordats i kap. 4. På professorsnivån finns i dagens organisation redan som adjungerad Dessa tjänster är för närvarande tjänsterna professor. föremål Våra förslag omfattar därför inte för utvärdering genom FOSAM. denna tjänstekategori.

Tjänsteorganisationerzs anknytning till yrkeslivet utanför högskolan 259 _

Introduktionsutbildning och planering

90 % av de externa lärarna torde Drygt ha högskoleutbildning. Detta innebär att nästan samtliga tidigare har haft någon kontakt med högskola eller universitet. I och med högskolereformens är det genomförande emellertid med en allmän introduktion nödvändigt om högskolans uppbyggnad och verksamhet. Att ge de externa lärarna en acceptabel insikt om i vilket sammanhang deras medverkan skall komma in i den berörda utbildningen har dock ännu högre angelägenhetsgrad. Vi föreslår mot denna bakgrund att de externa lärarna får delta i av högskoleenheten (motsv. ) anordnad introduktionsutbildning. Vidare bör, i de fall den externe läraren inte deltagit i förberedelserna för en kurs, tillräckligt med tid användas för att sätta in vederbörande i utbildningens uppläggning och de egna arbetsuppgifternas samband med helheten. Ett relativt stort antal externa lärare saknar pedagogisk erfarenhet. Vi anser oss dock inte kunna föreslå en pedagogisk utbildning för dessa lärare. Även om en sådan i och för sig vore önskvärd skulle den för att vara meningsfull behöva vara så pass omfattande att den blev alltför tidskrävande för den enskilde.

12.8.4 Utbildningsverksamheten på arbetsplats utanför högskolan

Förläggning av delar av utbildning till arbetsplatser utanför högskolan under medverkan av högskolans lärare är ytterligare en åtgärd som kan vidtas för att ge utbildningen yrkeslivsanknytning. Ett betydande antal högskoleutbildningar bedrivs med praktikinslag. I de fall man lyckats åstadkomma att lärarna får en god och varaktig kontakt med de studerandes praktikplatser har studiepraktiken i viss utsträckning bidragit till att även lärarna fått erfarenheter från yrkesområdet. Exempel på detta återfinns inom lärarutbildningarna där metodiklektorerna regelbundet följer de studerande i deras övningsundervisning i skolan. Många metodiklektorer har sagt sig uppleva denna form av miljöpraktik som mera givande än den de får genom sin egen undervisning i skolväsendet. Inom de korta vårdutbildningarna förekommer det också s. k. inbyggd utbildning. Den inbyggda utbildningen innebär att en viss del förläggs till en arbetsplats där de studerande kan få realistisk träning i vissa arbetsmoment. För vårdutbildningarnas del förutsätter detta en koppling till sjukvårdsorganisationen. Handledare i de praktiska momenten hämtas från sjukvårdsorganisationen och undervisningen får således bedrivas på sjukvårdsproduktionens villkor. Den inbyggda utbildningen innehåller stora möjligheter till att integrera teoretiska och praktiska moment. De positiva inslagen bör därför tillvaratas även vad gäller övrig högskoleutbildning. De negativa inslag som finns i den inbyggda utbildningen, t. ex. att det blir ”dubbelkommando” om utbildningens intressen skall bevakas av en särskild lärare samtidigt som handledningen görs av anställda vid företaget, myndigheten etc., kan i viss mån undvikas genom att en lärare bedriver undervisning för studerande i högskoleutbildningen på den arbetsplats där han vistas för att själv få viss yrkeserfarenhet. Tillgång till en arbetsplats på sätt som vi förordar bör ges viss lärare och

till högskolan

260 Tjänsteorganisationens anknytning yrkeslivet utanför

knytas till dennes möjlighet att samtidigt få yrkesfortbilda sig. Det är naturligtvis inte nödvändigt att de båda verksamhetsformerna för läraren och handledning av studerande sker i en direkt yrkesfortbildning följd. Praktiska skäl kan dock tala för att så sker. Vissa lärare kan också bli mer benägna för yrkesfortbildning om denna dels inte blir alltför omfattande, dels samtidigt och direkt kan få positiv påverkan på utbildningen. Vad som nu sagts om högskolans fasta lärarpersonal gäller också i viss mån för externa lärare. Dessa skulle kunna tjänstgöra i högskolan en tid för att få kunskaper om det sammanhang i vilket deras specialkunskaper kan utnyttjas eller parallellt härmed, bör de kunna i högskoleutbildningen. Därefter, som handledare för högskolestuderande på sin ordinarie arbetsfungera plats. Ytterligare en möjlighet som bör prövas när det gäller att förlägga utbildningen till en arbetsplats är att högskolan permanent ges tillgång till ett antal vid företag, myndigheter etc. Det mottagande praktikplatser kan behöva sådan stabilitet i sin organisation att företaget eller myndigheten för att kunna dess tjänster är att det sker en förutsättning utnyttja regelbundet. Fortfarande bör dock utbildningsintressenterna ha det övergriansvaret för verksamheten. Med tanke på ev. svårigheter att pande ett antal platser på ett företag, en myndighet, etc. kan kontinuerligt utnyttja det finnas skäl att låta en överenskommelse i detta avseende omspänna flera utbildningar/arbetsenheter inom högskolan. I de fall man finner det lämpligt att utnyttja personal vid värdinstitutionen bör det ske på sarnma premisser som när man anställer externa lärare inom högskolan i övrigt. Vi föreslår att

0 lärare under yrkesfortbildning om möjligt bereds tillfälle att på sin nya arbetsplats bedriva undervisning i högskoleutbildningen.

S()l) 1980:3 261

13 Genomförande

13.1 Allmänna

överväganden

Våra förslag spänner över hela högskolan. Praktiskt taget all personal med utbildnings- eller forskningsuppgifter och en stor del av de forskarstuderande berörs direkt av reformen. Förslagen berör av naturliga skäl i första hand den lokala organisationen och då främst de enheter där själva _utbildningen och forskningen bedrivs, dvs institutionsnivån. Till en del påverkar förslagen även formerna för styrning och fördelning av resurser för olika ändamål inom högskolan Så tillvida berörs även överordnade organ på lokal nivå, dvs. högskolestyrelse, fakultets/sektionsnämnder och linjenämnder. Med undantag för sjäva genomförandefasen torde de praktiska konsekvenserna vara mindre märkbara för de centrala och regionala nivåerna inom högskoleorganisationen. Vårt artete bör enligt direktiven syfta till att en ny tjänsteorganisation skall trädai kraft den 1 juli 1981. Det är åena sidan naturligt att man önskar ge en reform genomslag så snabbt ocl i så stor omfattning som möjligt. Å andra sidan måste denna önskan vägas mot risken att genomgripande förändringari en komplicerad organisatim som högskolans kan visa sig så svåra att genomföra att alltför stor brådsla i reformstarten kan äventyra möjligheterna att uppnå syftena med refornen. i det följande Genomgången av problem i samband med reformens kommer genomförande att peka dels på behovet av en rimlig tidrymd nellan beslut och reformstart, dels på nödvändigheten av en

avvecklingav den nuvarande organisationen bör

stegvis. Denna avveckling kunna inlelas den 1 juli 1981. Däremot anser vi inte att den nya arbets- och tjänsteorgmisationen kan träda i kraft förrän den l juli 1982. En förutsättniig är då att riksdagen fattar beslut om reformen under våren 1981. Vi har edan tidigare framhållit ramkaraktären i våra förslag och de mycket stnra möjligheter till lokal anpassning till olika ämnens och utbildningars behov som förslagen rymmer. I kombination med förhållandet att frågor (m inrättande och tillsättning av tjänster och om medelsfördelning mellan ocl fördelning av arbetsuppgifter inom institutioner liksom hittills i hög grad lommer att vara lokala angelägenheter måste därför reformens genomförande i huvudsak bli en angelägenhet för den lokala högskolemyndigheten. ill stöd i detta arbete måste emellertid vissa generella riktlinjer fastställas centralt. Av största betydelse är att dessa skapar förutsättningar

D

262 sou 1980:3

Genomförande

för en smidig övergång med ett minimum av administrativt merarbete. De förslag som redovisas i det följande kan på flera punkter behöva modifieras eller kompletteras i samband med den vidare beredningen av reformförslagen, beroende bl. a. på hur den erforderliga regleringen genom författningsföreskrifter och avtal slutligen utformas. De övergångsanordningar vi föreslår i det följande för den statliga högskolan har utformats efter en ingående studie av situationen vid ett antal institutioner med olika inriktning vid universitetet i Lund. För att konkretisera våra förslag redovisar vi ett antal tillämpningsexempel i bil. 1.

13.2 till inom den

Övergången ny tjänsteorganisation

statliga högskolan (kap. 4)

13.2.1 Allmänt Inför övergången måste bestämmas vilken ny tjänstekategori som med avseende på kompetenskrav närmast motsvarar var och en av de nu förekommande tjänstetyperna. I nästa steg måste avgöras vilka av de nuvarande innehavarna av befintliga tjänster som automatiskt skall övergå till närmast motsvarande tjänst i den nya organisationen och vid vilken tidpunkt detta skall ske. I en del fall blir inte en automatisk överföring aktuell. Vad gäller dessa ger vi i det följande förslag till riktlinjer för behandling av frågan om och i så fall på vilka premisser fortsatt anställning skall kunna beredas berörda tjänsteinnehavare.

13.2.2 Tjänster som lärare på vilka behörig innehavare givits förordnande tills vidare

Till denna grupp höri princip alla ordinarie, extra ordinarie och extra tjänster som lärare i högskolan utom tjänsterna som docent, forskarassistent och assistent eller amanuens. Våra förslag till ny tjänsteorganisation påverkar inte de grundläggande förutsättningarna för fortsatt anställning för de lärare som innehar sina tjänster med förordnande tills vidare.

Tjänster som professor

För innehavare av ordinarie och extra ordinarie tjänster som professor krävs inga övergångsanordningar. De nya reglerna om åligganden m. m. kommer automatiskt att gälla. Förordnande på tjänst som extra professor påverkas heller inte utan löper vidare i den nya organisationen.

Tjänster för vilka är föreskrivet krav på doktorsexamen eller

motsvarande kompetens

Till denna grupp hör tjänster som universitetslektor och vissa tjänster som lektor. Behörig innehavare av här avsedd tjänst bör ges förordnande på tjänstsom docent från och med den 1 juli 1982 tills vidare och i förekommande fall

Genomförande

fullmakt ändras i enlighet härmed. Frågan om tillämpningen av tjänstebenämningen biträdande professor behandlas i det följande.

Övriga tjänster

Behöriga innehavare av övriga lärartjänster (se tabell) bör ges förordnande på tjänst som hägskolelärare/högskolelektor från och med den 1 juli 1982. Till denna kategori kan för övrigt även komma att föras vissa innehavare av tjänst som assistent eller amanuens (se avsnitt 13.6). Frågan om tillämpningen av tjänstebenämningen högskolelektor behandlas i det följande.

Övergången från tjänst enligt nuvarande organisation till ny tjänst enligt

vårt förslag framgår av följande uppställning.

1982-06-30 Anm. 1982-07-01 Nuv. tjänst enl. Ny tjänst högskoleförordn.

Ackompanjatör Adjunkt Facklärare Kursledare (vid Dramatiska institutet) Lektor (för vilken inte krävs doktorsex.) Lärare i visst ämne (dock inte lärare på det odontologiska området) Speciallärare (tjänstgör företrädesvis vid Högskolelärare/ barnavärdslärarlinjen. hushålls- högskolelektor lärarlinjen. textillärarlinjen eller/och linjen för kost och näringsekonomi) Studieledare (tjänstgör företrädesvis vid vårdlärarlinjen) Universitetsadjunkt Utländsk lektor Lärare i odontologiskt ämne Lärare i odontologiskt(se äv. avsnitt 13.5) ämne Universitetslektor Docent/ Lektor (för vilken krävs bitr. professor avlagd doktorsex.) Professor Professor Adjungerad professor Adjungerad prof. Huvudlärare (vid konstfackskolan och institu- Professor tionen Valands konstskola)

264 SOU 19803

Genomförande

13.2.3 Tjänster som lärare på vilka behörig innehavare givits förordnande på viss tid

Tjänster som docent

Innehavarna av tjänster som docent bör successivt (se nedan) övergå på docenttjänsten av den nya typen. Genom konstruktionen med personliga tjänster som 1:e assistent har anställningstrygghet garanterats alla innehavare av extra ordinarie tjänst som docent. Ett mindre antal personer har förordnande på extra tjänst som docent. En förutsättning för detta är emellertid att det föreligger tjänsteförening. I en del fall är bottentjänsten en annan lärartjänst inom högskolan, i andra fall har vederbörande en lärartjänst i ungdomsskolan. Den vetenskapliga meriteringen och normalt även den sammanlagda anställningstiden inom högskolan är dock densamma som för innehavarna av extra ordinarie tjänster. Någon särbehandling är därför inte motiverad. Av hänsyn till den forskning som bedrivs av innehavarna av nuvarande tjänster som docent bör det nuvarande systemet avvecklas successivt med utgångspunkt i dagens praxis att tjänst som docent normalt innehas i sex år. Tidigare reformer på detta område har följt principen att berörda individers rimliga förväntningar i fråga om förordnandeperioder m. m. skall tillgodoses. Vi bedömer de praktiska olägenheterna av att i detta avseende låta den gamla och den nya tjänsteorganisationen fungera parallellt under ett övergångsskede vara relativt begränsade.

Övergången till det nya systemet bör göras på följande sätt. De vid

genomförandetillfället förordnade nuvarande docenterna får sitta kvar på sina tjänster fram till den tidpunkt då de innehaft docenttjänst i sex år. De som erhållit förordnande för sammanlagt mer än sex år får sitta kvar på tjänsten till dess det senast givna förordnandet utlöper. Någon nytillsättning av tjänst som docent bör inte få göras efter den 30 juni 1981. Ett undantag från den ovan berörda sexårsregeln bör iakttas beträffande de förordnanden som ev. meddelas att gälla från tidpunkt efter det att riksdagen fattat beslut om reformen, enligt vår tidsplan våren 1981. I dessa fall bör tjänsteinnehavarna inte kunna få förordnande för tid efter den 30 juni 1984. Detta innebär sammanfattningsvis att de sista docenttjänsterna enligt det gamla systemet dras in med utgången av budgetåret 1986/87. De forskningsresurser som är bundna till innehavarna av de nuvarande docenttjänsterna i form av utrymme för egen forskning bör överföras till resp. fakultetsnämnds rörliga forskningsresurs. Vi behandlar denna fråga utförligare i avsnitt 13.3.

Tjänst som forskarassistent

Innehavare av tjänst som forskarassistent är inte som docenten garanterad

fortsatt anställning inom högskolan efter förordnandetidens slut. Övergångs-

problemen är därför andra än de som möter i fråga om docenttjänsterna. De i kapitel 4 åberopade motiven för ett avskaffande av forskarassistenttjänsterna innefattar bl. a. svårigheter att på ett rimligt sätt anpassa användningen av tjänstekonstruktionen till intentionerna bakom lagen om

Genomförande 265

anställningsskydd (LAS). Avvecklingen av dessa tjänster bör mot den bakgrunden ske på ett sätt som stämmer överens med skälen för organisationsförändringen.

Övergångsanordningar av det slag som ovan förordats beträffande

docenterna skulle emellertid enligt vår mening föra alltför långt. Högskolan skulle riskera en låsning av betydande resurser till vissa ämnen och individer. Denna låsning skulle komma att göras automatiskt och utan hänsyn till att den nuvarande av resurserna fördelningen skett på andra premisser. Redan förslagen beträffande docenttjänsterna innebär en risk för uppenbarligen sådan låsning. Denna är dock i viss utsträckning redan ett faktum på grund av 1:e assistentkonstruktionen. Att öka riskerna för en sådan ytterligare oplanerad resursbindning är enligt vår uppfattning inte förenligt med verksamhetens intressen. Vi föreslår att de vid reformtillfället förordnade forskarassistenterna ges rätt till fortsatt förordnande på tjänst som forskarassistent på samma villkor som innehavarna av de nuvarande docenttjänsterna (se ovan). När förordnandetiden löper ut har vederbörande enligt gällande lagstiftning företrädesrätt till återanställning. Som ett komplement till denna rätt bör under evvecklingsskedet statens arbetsmarknadsnämnd få i uppdrag att särskilt verka för nyanställningar för de successivt friställda forskarassistenterna. Tidsplanen för avvecklingen av forskarassistenttjänsterna bör vara densamma sotr för docenttjänsterna. De sista tjänsterna bör utgå ur organisationen senast vid slutet av budgetåret 1986/87. Förordnanden som meddelas efter refornbeslutet bör inte få sträcka sig efter den 30 juni 1984. Även de till forskarassistenttjänsterna bundna forskningsresurserna bör successivt överföras till resp. fakultetsnämnds rörliga forskningsresurs. (Se avsnitt 13.3).

13.2.4 Tjänster som 1 :e assistent

Tjänstekattgorin 1:e assistent infördes 1975 som ett medel att skapa anställningstrygghet efter förordnandetidens för innehavare av utgång tidsbegränside extra ordinarie tjänster som docent. som 1:e Tjänster assistent ha med undantag för universitetet i Lund inrättats i mycket ringa utsträckning. I Lund finns budgetåret 1979/80 25 sådana tjänster, vilket motsvarar xad övriga högskoleenheter har sammanlagt. Med den flexibilitet i tjänsteinnehåll m. m. som vi förordat för lärartjänsterna i dei nya organisationen bortfaller i huvudsak motiven för 1:e Vi föreslår assistenttjäisterna. att högskolestyrelsen ges möjlighet att omvandla tjinst som 1:e assistent till tjänst som docent. Detta bör främst ske i de fall (är det bedöms som ändamålsenligt med avseende på de arbetsuppgiiter vederbörande 1:e assistent f. n. utför i sin tjänst. Om tjänsteinnelavaren t. ex. uteslutande har administrativa inom en göromål högskoleenlets förvaltning torde en omvandling inte vara påkallad.

266 Genomförande

13.2.5 Icke behöriga lärare

Denna kategori kan indelas i två grupper: dels de som erhållit förordnande dels de - sannolikt flertalet - som har tills vidare, tidsbegränsade förordnanden. Anställningstryggheten för den förstnämnda gruppen bör inte få påverkas av reformen. Vederbörande bör ges fortsatt förordnande på tjänst som lärare iden nya organisationen. Frågan om inplacering på tjänst m. m. bör avgöras med utgångspunkt i den enskildes kompetens. Icke behörig lärare med förordnande för begränsad tid bör på samma i fråga om anställningsform m. m. som för närvarande kunna premisser anställas på lärartjänst i den nya organisationen. Någon automatisk övergång till viss tjänst bör dock inte förekomma annat än om det redan erhållna förordnandet löper över tidpunkten för genomförandet.

l3.2.6 Tjänster som forskare och forskningsassistent

Tjänster tillsatta .med förordnande tills vidare

Dessa tjänster bör den 1 juli 1982 omvandlas till tjänster som lärare på motsvarande nivå och innehavarna ges förordnande tills vidare på de nya tjänsterna.

tillsatta med förordnande för begränsad tid

Tjänster Tjänster tillsatta med tidsbegränsat förordnande är i regel knutna till ett visst Frågan om en övergång till den nya organisationen bör i forskningsprojekt. det enskilda fallet prövas i anslutning till att det aktuella projektet upphör. Om underlag för fortsatt anställning därvid föreligger - t. ex. genom att - har externa medel för ett nytt projekt kommer att tillföras organisationen vederbörande forskare företrädesrätt till återanställning enligt LAS. Om den föregående anställningen varat i minst treår, bör en eventuell ny anställning

med förordnande tills vidare, då på lämplig lärartjänst. Innehavare av

ges

e. o. tjänst som forskare vid forskningsråd bör behandlas som e. o. docenter (se 132.3).

13.2.7 och vikariat

Tjänstledigheter

och därav vikariat förekommer i mycket stor Tjänstledighet betingade utsträckning bland högskolans lärare. Våra förslag rörande tjänsteinnehåll reformerade kommer sannolikt att m. m. i den tjänsteorganisationen markant tjänstledighetsfrekvensen. Den nuvarande ofta mycket påverka situationen kommer genom reformen att komplicerade och svåröverskådliga Vi bedömer det emellertid som svårgenomförbart att successivt förändras. 1982 uteslutande den nya regleringen i

redan fr. o. m. den 1 juli tillämpa

dessa avseenden. Vi förordar därför att såväl redan beviljade tjänstledigheter som därav föranledda vikariat skall överföras till den nya organisationen. i de enskilda fallen förändras bör Först efter hand som förutsättningarna därefter resp. vikariaten avvecklas. tjänstledigheterna

Genomförande

132.8 Uänstebenämning som biträdande

professor resp.

högskolelektor

Innehavare av de nya tjänsterna som docent biträdande professor resp. högskolelärare högskolelektor böri anslutning till genomförandet av den nya organisationen kunna ges tjänstbenämningen biträdande professor resp. högskolelektor i enlighet med våra förslag i det föregående. Beredningen av dessa ärenden bör i princip ske efter samma riktlinjer som föreslagits gälla för organisationen i fortvarighetstillståndet. Med hänsyn till den mycket stora belastning på tjänsteförslagsnämnderna som skulle bli följden om varje enskilt ärende om prövning av kompetens för biträdande blev föremål professor för en så ingående prövning som förutsätts gälla för framtiden bör dock prövningen i vissa fall kunna förenklas något. De lärare som antagits som oavlönad docent resp. de ordinarie universitetslektorerna har fått sin vetenskapliga resp. pedagogiska kompetens prövad relativt ingående. Tjänsteförslagsnämnderna bör kunna ta denna prövning som utgångspunkt för sina överväganden. Om den enskilde sökande klart meriterat i vetenskapligt sig ytterligare eller pedagogiskt hänseende sedan den tidigare bedömningen ägde rum bör detta anses vara tillfyllest för att vederbörande skall kunna ges tjänstebenämning som biträdande professor.

13.3 av den

Uppbyggnad rörliga forskningsresursen

Vi har tidigare föreslagit att forskningsutrymmet i tjänsterna som docent och forskarassistent beräkningsmässigt skall överföras till den rörliga forskningsresursen i takt med att dessa tjänster dras in. För att möjliggöra denna procedur bör forskningsutrymmet i resp. tjänst schablonmässigt fastställas. Vi erinrar om vår diskussion i kap. 4 av vissa konsekvenser för högskolans anslagssystem. Av denna framgick att lönekostnaderna vid tjänster som docent och forskarassistent normalt till sin

huvuddel belastar fakultetsanslag. risk för

Någon att den föreslagna avvecklingen av tjänsterna skall påverka fördelningen av kostnader mellan fakultetsanslagen och anslagen för grundläggande utbildning torde därmed inte föreligga. Vad först gäller tjänsten som docent vi det nuvarande uppskattar utrymmet för forskning i tjänsten till ca 75 %. Motsvarande andel av tjänsten som forskarassistent kan uppskattas till 50 %. Dessa schabloner bygger på en vad gäller docenttjänsterna grov uppskattning av vilken volym arbetstid fullgörandet av den föreskrivna undervisningsskyldigheten och övriga institutionsgöromål tar i anspråk. I fråga om forskarassistenterna har den i TFU angivna tjänstgöringsskyldigheten på 800 timmar/år varit vägledande. De här föreslagna schablonerna gäller den minimiandel av resurserna i mm bör överföras tjänsterna till den rörliga resursen under resp. fakultetsanslag. Det bör ankomma på högskolestyrelsen att besluta hur de resurser som överstiger den fastställda schablonen skall disponeras. Styrelsen bör sålunda även kunna föra en högre andel än den angivna, eller de medel som hänför sig t7ll ifrågavarande tjänster som helhet, till den rörliga resursen.

Genomförande

Till den rörliga resursen bör vidare föras de medel som anvisats för universitetslektorernas forskning. Dessa medel disponeras för (motsv.) närvarande de föreskrifter som meddelats enligt förordningen om enligt arvodestjänster som forskare i visst ämne. Berörda tjänster - som endast för universitetslektorer - bör dras in i inrättas i syfte att möjliggöra forskning den takt meddelade förordnanden utlöper.

Särskilda rörande mindre ämnen

åtgärder

För vissa små ämnen kan dock ett överförande av forskningsdelen i enligt dessa riktlinjer få svåra konsekvenser. Det gäller docenttjänsterna ämnen där docenttjänsten utgör en relativt sett mycket stor del av de samlade resurserna. Den reduktion av de för resp.- institution disponibla medlen som skulle innebära skulle kunna äventyra möjligheterna att i en sådan överföring framtiden bedriva eller utbildning. Detta sammanhänger i och för forskning sig med den Övergripande frågan om dimensioneringen och lokaliseringen av resurser för forskning och utbildning i dessa mindre ämnen. Tekniskt sett kan det nu påtalade problemet lösas relativt enkelt i samband med reformen genom att någon schablonmässig överföring till den rörliga resursen av forskningsdelen i docenttjänsterna i vissa angivna ämnen inte En sådan permanentning av resurser för vissa ämnen och vissa genomförs. individer måste emellertid ske planmässigt. Vi förordar att det för ett av här aktuellt underlaget utarbetas i ställningstagande slag nödvändiga till den tjänsteorganisatoriska reformens genomförande. Denna anslutning uppgift bör ankomma på UHÄ. Vi erinrar om att föredragande statsråd i 1978/79:1l9 uttalade att UHÄ inom ramen för sitt reguljära prop. bör pröva ändamålsenligheten av resurserna för vissa små planeringsarbete amnen.

13.4 Genomförandet av ny tjänsteorganisation vid

undervisningssjukhusen

Vi har i kapitel 8 berört frågan om avvecklingen av nuvarande organisation relativt utförligt. Vi kan här inskränka oss till att konstatera att tidsplaner och de närmare formerna för den nya organisationens genomförande är beroende av den kompletterande beredning -i första hand utformningen av ett nytt läkarutbildningsavtal - som förordats i kapitel 8.

13.5 Genomförandet av ny tjänsteorganisation för

och de Odontologiska fakulteterna tandläkarutbildningen

Förslagen i avsnitten 13.3-13.4 och 13.6 bör i tillämpliga delar gälla för den nuvarande för tandläkarutbildningen och de odontotjänsteorganisationen logiska fakulteterna. Till den del tjänsteorganisationen är specifik för detta område genom sin anknytning till tandvården har förhandlingar dels mellan staten och de kommunala landstingskommunala tandvårdshuvudmännen, dels mellan berörda parter på arbetsmarknaden redan aktualiserats på

Genomförande 269

grundval av riksdagens beslut med anledning av prop. 1978/79:41. Dessa torde även komma att avse genomförandet förhandlingar av den organisationsförändring som betingas av det nyssnämnda beslutet om bl. a. kommunalisering av huvudmannaskapet för tandvården. Vi finner därför inte anledning att gå närmare in på dessa frågor.

13.6 av till studiestöd i

Genomförande förslag

och

forskarutbildningen avveckling av tjänster som

assistent/amanuens

Av våra ställningstaganden i kapitlen 4 och 10 följer att nuvarande tjänster som assistent/amanuens skall avvecklas och de i dessa tjänster bundna resurserna uppdelas på olika användningsområden. Dessa är av två i princip skilda för studiestöd slag dels resurser i forskarutbildning enligt förslag i kapitel 10, dels resurser för användning inom forskning och utbildning inom ramen för den i kap. 4 föreslagna tjänsteorganisationen. Innehavarna av tjänster som assistent och amanuens kan indelas i två huvudgrupper, beroende på när anställningen Genom den s. k. påbörjades. trygghetsöverenskommelsen 1975 fastslogs att för dem som erhållit förordnande för första gången från tidpunkt före den 1 juli 1974 skulle äldre bestämmelser gälla. Detta innebär attvförordnande meddelas för ett år i sänder utar någon gräns för antalet omförordnanden. Denna övergångsanordning Jtgick från den i det föregående angivna att en principen tjänsteinnelavares rimliga förväntningar på förordnandetid bör tillgodoses. Vid den tärkta reformtidpunkten den 1 juli 1982, kommer dessa övergångsregler att ha varit i kraft i sex år. Vi anser att det i likhet med vad som ovan angivits betäffande docenter och forskarassistenter redan i anslutning till riksdagens eformbeslut bör ges en gräns för berörda reglers

giltighet..Vi

förordar sålmda att förordnande inte bör få enligt de äldre bestämmelserna meddelas at gälla efter den 30 juni 1982. De individer som berörs härav har därmed innchaft sina tjänster i minst sju år. Enligt uppgifter som inhämtats i september 1979 har för budgetåret 1979/80 drygt 600 personer förordnats på tjänst som tssistent/amanuens bestämmelser. enligt ifrågavarande I regel torde förortnandet avse tjänst som assistent eller 1:e amanuens, i flertalet fall tjänst som assistent. Närmare 400 har förordnats för första gången

budgetåret 971/72 eller tidigare.

Den andra kategorin assistent/amanuens är anställda enligt den huvudregel som fasställdes 1975, nämligen ett inledande förordnande på ett år. därefter för fem år. I överensstämmelse med vad som ovan föreslagits beträffandedocent- och forskarassistenttjänster bör inga nya femårsförordnanden få meddelas fr. o. m. den 1 juli 1981. De assistenter som nyanställdes fr. o. m. deta datum kan därmed få förordnande längst till den 30 juni 1982. Det bör :fråga om dem som varit förordnade som assistent/amanuens enligt de älire bestämmelserna påpekas att de i många fall torde vara väl meriterade ör tjänst som högskolelärare eller en rent administrativ tjänst inom högskclan. Underlag för sådana tjänster kan erhållas i samband med att assistenttjärsten indrages. Frågan om fortsatt anställning inom högskolan för

Genomförande

innehavaren av sådan tjänst bör prövas med hänsyn till omständigheterna i varje särskilt fall. Studiestödsreformen och avvecklingen av assistent- och amanuenstjänsterna måste - som vi konstaterade i kap. 10 - bygga på en kompletterande avseende bl. a. den volym studiestöd som är bunden i dessa utredning tjänster. Såsom tidigare framgått i såväl kap. 4 som kap. 10 utgör dessa tjänster genom sin konstruktion en betydande resurs för andra verksamhets- När den nuvarande organisationen avvecklas grenar än forskarutbildningen. av resurserna i assistent/ måste det ske på ett sådant sätt att fördelningen amanuenstjänsterna mellan berörda verksamhetsgrenar inte oavsiktligt förändras. Med den utformning högskolans anslagssystem numera har torde det främst bli om att kontrollera och schablonmässigt ange hur frågan av assistent- och amanuenstjänsterna inför reformen fördelar användningen i forskarutbildningen dels annan verksamhet som sig på dels studiestöd finansieras från anslagen för forskning och forskarutbildning samt grundläggande utbildning. Det centrala problemet torde vara beräkningen av volymen studiestöd, eftersom detta enligt våra ställningstaganden i kap. 10 förutsätts redovisas på särskilda anslagsposter under fakultetsanslagen. Uppdelningen av tjänsterna resp. grundläggande utbildning har i_ övrigt på forskning/forskarutbildning sitt främsta intresse som förutsättning för den bemanningsplanering som förordats i kap. 6. Det erforderliga utredningsarbetet bör starta i anslutning till remissbeav vårt betänkande. Vi framhöll i kap. 10 att arbetet bör kunna handlingen utföras i två etapper. Den första etappen bör genomförasi stort sett parallellt med remissbehandlingen och syfta till att ge statsmakten ett underlag för principbeslut om studiestödsreformen under våren 1981. Den andra etappen bör göra det möjligt för UHÄ att i anslagsframställningen för budgetåret 1982/83 redovisa till för uppdelning av resurserna i förslag riktlinjer mellan dels anslagsposter för studiestöd i assisten/amanuenstjänsterna forskarutbildningen dels fakultetsanslagen i övrigt dels anslag för grundläg- I anslutning härtill bör UHÄ lämpligen lägga fram förslag gande utbildning. dels om vilket minsta antal studiestödstillfällen som skall finansieras från dels om periodicering av de resurstillskott som respektive fakultetsanslag, bedöms vara nödvändiga för att detta minimiantal studiestöd skall tillkomma.

13.7 Genomförandet av förslagen om tjänsteorganisation

för kommunal högskoleutbildning

I avsnitt 13.1 föreslog vi den 1 juli 1982 som lämplig tidpunkt för ikraftträdandet av den nya arbets- och tjänsteorganisationen. Liksom beträffande den statliga högskolan ligger i fråga om den kommunala tyngdpunkten i arbetet med reformens genomförande på lokal nivå. Vissa frågor av grundläggande betydelse måste dock klarläggas centralt. Detta gäller självfallet den föreslagna författningsregleringen av tillsättningsoch tillsättningsordning men även den slutliga utformningen av ett grunder

Genomförande 271

nytt statsbidragssystem och den erforderliga kollektivavtalsregleringen av lärarnas anställningsvillkor m. m. På lokal nivå kan i huvudsak två led i genomförandeproceduren urskiljas. Det första steget bör vara ett av varje berörd kommunal huvudman fattat organisationsbeslut rörande antalet tjänster som lärare för kommunal högskoleutbildning och ev. fou-tjänster som skall inrättas inom resp. huvudmans ansvarsområde. Det andra steget utgörs av tillsättningsprocedu-

ren. Självfallet bör denna göras så smidig som möjligt. De lärare som

uppfyller behörighetsföreskrifterna för den nya lärartjänsten och vars tjänstgöring redan i nuvarande organisation helt avser kommunal högskoleutbildning bör ges förordnande på sådan tjänst fr. o. m. den 1 juli 1982. I de fall en omfördelning mellan utbildningsformer av underlag för tjänster i nuvarande organisation blir nödvändig bör dock tillsättning av lärartjänst för kommunal högskoleutbildning ske i den ordning som föreslås gälla i den reformerade organisationen. Fou-tjänsterna bör enligt vår mening alltid tillsättas efter ledigförklarande och ansökan m. m.

* sou 1980:3

14 Kostnader

De kostnader som ett genomförande av våra förslag föranleder kan indelas i sådana varöver statsmakten råder och sådana som kan fastställas ensidigt först efter avtalsförhandlingar dels mellan arbetsmarknadens parter, dels mellan staten och de kommunala sjukvårds- och utbildningshuvudmännen. I det följande anger vi båda slagen av kostnader. Beträffande de kostnader som är förhandlingsbara inskränker vi oss dock till att konstatera på vilka områden och av vilka skäl sådana kostnader kan uppstå.

14.1 Tjänsteorganisation för den statliga högskolan(kapitel

4)

1 Lönesystem

Lönesystem för de föreslagna lärartjänsterna och ev. förändrad lön för enskilda lärare. Kostnaderna regleras genom kollektivavtal.

2 Rörlig resurs för forskning

Uppbyggnaden av den rörliga resursen för forskning har i praktiken redan påbörjats genom att särskilda medel anvisats för universitetslektorernas m. fl. medverkan i forskning. För budgetåret 1979/80 disponeras 7,5 milj. kr. för ändamålet. Regeringen föreslår i 1980 års budgetproposition (prop. 1979/80:100) att ytterligare 5 milj. kr. skall anvisas. Det följer vidare av den ordning för avveckling av de nuvarande som docent och tjänsterna forskarassistent som berörts i kap. 4 och utförligt redovisas i kap. 13 att resurser under överförs fortlöpande avvecklingsperioden till den rörliga forskningsresursen. Det finns likväl enligt vår mening skäl att anvisa ytterligare medel i anslutning till reformens genomförande. Vi skall i korthet beröra dessa. En bärande tanke i vårt reformförslag är behovet av ett kontinuerligt samband och möjligheter till växling mellan forskning och utbildning. En annan viktig utgångspunkt har varit att förbättra högskolans förutsättningar att tjäna som samhällets basorganisation för forskning och utvecklingsarbete som finansieras av sektorsorgan. De föreslagna förändringarna av tjänsteorganisationen bör - för att dessa ambitioner skall kunna förverkligas kombineras med en viss generell förstärkning av högskolans basresurser

274 Kostnader

Såsom framgått vid vår redovisning avseende i princip alla högskoleenheter. kommer denna resurs att spela en av förslaget till rörlig resurs för forskning

central roll i detta sammanhang. inom en och samma Fördelningen av docent- och forskarassistenttjänster I relation till fakultet är f. n. i vissa fall ojämn. på högskoleenheter är berättigade att söka medel ur förekomsten av tjänster vilkas innehavare att variera för den rörliga resursen kommer därmed forskningsmöjligheterna område. Det bör dock observeras att även lärare inom ett och samma

externt finansierad forskning som kan disponeras som underlag för volymen att den till en lärartjänster skiftar mycket kraftigt och ofta i en sådan riktning som härrör från antalet docent- och skillnader i resurser del uppväger

forskarassistenttjänster. lärarna Vid de mindre högskoleenheterna är de vetenskapligt kompetenta

verksamma endast inom grundläggande utbildning. Några f. n. normalt som docent eller forskarassistent som i den reformerade organisatjänster i den rörliga forskningsresursen finns inte. tionen kan tjäna som grundplåt m. fl. forskning har anvisats Viss del av medlen för universitetslektorernas medel bör dock ställas till förfogande så att här för dessa enheter. Ytterligare i detta avseende att bedriva forskning närmar berörda gruppers möjligheter vid enheterna med fasta resurser för för lärarna sig dem som skapats

forskning. utvecklingsar- Förslaget i kap. 4 om en rörlig resurs även för konstnärligt På detta område finns f. n. (le/s vissa bete pekar på ett liknande problem. av grundläggansärskilda medel under anslaget D 12 Forskningsanknytning dels medel som

de högskoleutbildning samt konstnärligt utvecklingsarbete.

i huvudsak kan hänföras till vissa även i den reformerade organisationen Arbetet en anknytning till forskning tjänster som professor. på att utveckla inom den statliga högskolan som f. n. saknar sådan för vissa utbildningar efterhand att resultera bl. a. i att tjänster som docent/biträdande kommer inrättas även där. Detta kommer att skapa ett ökat tryck på den professor.

rörliga forskningsresursen. resurstillskotten måste av två skäl bli Beräkningarna av de behövliga

överslagsmässiga. För det första kan man f. n. inte förutse vare sig det totala antalet

i den reformerade lärartjänster eller fördelningen på tjånstekategorier Därmed vet vi inte heller hur många innehavare av tjänster organisationen. som kan komma att konkurrera om medlen i som docent och högskolelärare Detta sammanhänger främst med våra den rörliga forskningsresursen. av det rörande studiestödet i forskarutbildningen. Avvecklingen förslag att medföra att ett relativt betydande antal nuvarande systemet kan komma - främst - inrättas. I mindre skala lärartjänster högskolelärartjänster kommer en liknande effekt att uppstå genom avvecklingen av tjänsterna som

forskarassistent. För det andra har vi inte anledning att gå in i ett mer konkret

av resurser inom olika områden planeringsarbete när det gäller fördelning

mellan högskoleenheter. förordade av Vad gäller den i det föregående generella förstärkningar

bör den enligt vår bedömning uppgå till 25 nzilj. kr. under basorganisariorzen Det innebär ett resurstillskott motsvarande forskningsutreformperioden.

Kostnader 275

rymmet i 400 tjänster som forskarassistent. Vi förutsätter därvid att de i prop. 1979/80: 100 föreslagna ytterligare 5 milj. kr. för riksdagen beviljar universitetslektorernas forskning och att det för budgetåret 1981/82 kommer att anvisas ytterligare ett lika stort belopp. Vi har gjort en schablonmässig beräkning av den forskningsvolym som f. n. disponeras genom tjänster som docent och forskarassistent, fördelad på innehavare av ny tjänst som docent. Vi har därvid antagit att samtliga samtliga innehavare av tjänst som universitetslektor och (motsvarande) docent går över till den nya tjänsten. När denna schablon tillämpas visar det - som - att forskningspotentialen sig tidigare framhållits är ojämnt fördelad på högskoleenheter. För att skapa en större jämbördighet inom ett och samma fakultetsonzråde mellan olika högskoleenheter bör anvisas 12,5 milj. kr. Inom den ramen bör i samma syfte även resurserna för konstnärligt utvecklingsarbete kunna förstärkas vid vissa högskoleenheter. Sammantaget beräknar vi således medelsbehovet för den rörliga forskningsresursen under uppbyggnadsskedet till 37,5 milj. kr. Inklusive de medel för lektorernas forskning som sedan har anvisats resp. enligt vad som tidigare anfördes förutsättes bli anvisade för budgetâren 1980/81 och 1981/82 innebär vårt förslag att högskoleorganisationen för här angivet syfte under perioden 1979/80-1986/87 (inklusive de medel som anvisats för konstnärligt utvecklingsarbete för budgetåren 1979/80-1980/81) tillförs 57, 75 milj. kr. Uttryckt i forskningstid för universitetslektorer innebär (motsv.) denna summa möjlighet till forskning på halvtid för drygt 700 personer.

Övrigt

kostnader kan uppkomma Ytterligare t. ex. genom att tjänster som docent inrättas inom områden där någon tjänst på denna nivå inte funnits tidigare. Förändringar av det slaget bör dock prövas inom ramen för det vanliga petitaoch budgetarbetet.

Ledningsfunktioner(Kapitel 5)

Befattningsutbildning för prefekter och studierektorer

av detta redan Utbildning slag bedrivs i viss utsträckning av UHÄ. Möjligheterna att utvidga omfattningen av verksamheten begränsas bl. a. av tillgången på lämpliga lärare. Ytterligare högst 150 personer/år kan beredas tillfälle att genomgå Kostnader

befattningsutbildning. för organisation och

genomförande av utbildning för 150 personer/år uppskattas till ca 1,2 milj. kr.

14.3 för

Arbetsorganisation den statliga högskolan (kapitel

6)

Kostnader förbundna med kollektivavtal om arbetstidsreglering för lärartjänsterna.

276 Kostnader

vid och

14.4 Tjänsteorganisation undervisningssjukhusen

8 och 9)

för tandläkarutbildningen (kapitlen

kan inte Kostnadsökningar är förutsebara, men volym och periodisering fastställas inom ramen för detta utredningsarbete. Kostnader kan uppstå dels om dels som följd av förhandlingar som följd av kollektivavtalsförhandlingar, och de kommunala sjuk- och tandvårdshuvudmännya avtal mellan staten nen.

14.5 Studiestöd i forskarutbildningen (kapitel 10)

är förutsebara för att täcka ett behov av fler studiestöds- Kostnadsökningar resurser kan erhållas med tillfällen än vad som inom ramen för oförändrade den reformerade organisationen. Kostnadernas storlek och periodisering

kan dock fastställas först efter kompletterande utredningsarbete (se även

kap. 13).

14.6 kommunal högskoleutbildning

Tjänsteorganisation för

(kapitel 1 I)

Vi erinrar om de Statsbidrag för tjänster för forskning och utvecklingsarbete. i motionerande i för resursförstärkningar syfte som redovisades argument Antalet tjänster för vilka avsnitt 14.1. Bidrag föreslås utgå per inrättad tjänst. antalet årsstudieplatser i berörd grundläggande bidrag kan utgå bestäms av närmare utformning och bidragens storlek har utbildning. Bidragssystemets bli föremål för förhandlingar mellan staten och de kommunala förutsätts utbildningshuvudmännen. För att skapa ett godtagbart forskningsutrymme som kan komma att inrättas beräknar vi 5 milj. kr. för de FoU-tjänster Kostnaderna bör fördelas över fyra år.

till yrkeslivet

14.7 Tjänsteorganisationens anknytning

utanför högskolan (kapitel 12)

för av kostnader i samband med yrkesfortbildning.

Medel ersättning Vi beräknar 6 milj. Resurserna bör byggas upp successivt under fyra år.

kr.

. Kostnader 277

Sammanställning av redovisade kostnader

Miljoner kronor

1982/83 1983/84 1984/85 1985/86 1986/87

Rörlig resurs för forskning 7,5 7,5 7,5 7,5 7,5 Befattningsutbildning 1,2 Bidrag till FoU-tjänst inom kommunal högskoleutbildnmg 1,25 1,25 1,25 1,25 Yrkesfortbildning 1,5 1,5 1.5 1,5

Summa 11,45 10,25 10,25 10,25 Totalt för 7,5

reformperioden 49.7 milj.kr.

sou 1980:3

Reservationer och särskilda yttranden

Reservationer

1 Av Sten Marcusson

Arbetstidsregleringen för lärartjänsterna

l avsnittet 6.3 ”Lärarnas arbetstid behandlas formerna för en arbetstidsreglering av lärartjänsterna. i övrigt uttalar här som sin principiella Kommittén uppfattning ”att en

arbetstidsreglering inte bör innefatta någon motsvarighet till dagens reglering av undervisningsskyldigheten”,

och har en lång och utförlig plädering varför usk-systemet bör ersättas med en ren arbetstidsreglering, detta trots att utredningen själv konstaterar att arbetstid normalt

regleras kollektivavtal och att det inte är vare sig önskvärt eller genom lämpligt att kommittén framlägger ett detaljerat förslag. Enligt min mening bör en utveckling av nuvarande usk-system vara det mest närliggande alternativet vars närmare detaljer får preciseras vid kollektivavtalsförhandlingar. I samma avsnitt fastslås också att arbetstiden till högskoleenhetens förfogande bör sammanfalla med läsåret för de studerande, dvs. 40 veckor. Det senare är ett administrativt begrepp som, enligt min mening, inte utan vidare kan överföras till en

arbetstidsreglering för de anställda lärarna.

Tjänsteorganisationen vid

undervisningssfukhusen

När det gäller den del av

läkarutbildningen som är förlagd till undervisnings-

sjukhusen lägger utredningen fram ett förslag som principiellt avviker från de allmänna huvudlinjer som kommittén i övrigt arbetat efter. Detta är i och för sig anmärkningsvärt även om jag inte kan ifrågasätta att den föreslagna modellen, åtminstone på papperet, skulle kunna fungera. Ur utbildningens och ur utbildningshuvudmannens synpunkt är dock modellen svag, varför jag anser att kommittén borde valt att arbeta med ett annat huvudalternativ. I betänkandet redovisas den konkurrens om läkarresurser som finns mellan sjukvård, undervisning och forskning och erinras om att nuvarande särskilda

läkarlärartjänster och kvantifiering av undervisningsskyldigheten

har tillkommit för att garantera en viss omfattning av undervisning och forskning. Förslaget går trots detta ut på att omvandla läkarlärartjänsterna till läkartjänster med endast svag anknytning till högskolan. Jag anser för min del att detta är en mindre tillfredsställande lösning som innebär stora risker

280 Reservationer och särskilda yttranden

att undervisning och forskning får stå tillbaka för sjukvårdens behov. Det bör

klinisk ?ärare och klinisk finnas särskilda läkarlärartjänster (av typen om skall kunna garantera en bestämd volym amanuens), högskolan

av godtagbar kvalitet. undervisning De förändringar som föreslås beträffande undervisningssjukhusens tjän-

att medföra för den steorganisation kommer, enligt min mening, problem

i sin helhet. I araktiken kommer medicinska utbildningen och forskningen

att leda till en klyvning av de medicinska fakulteterna i en preklinisk förslaget del inom ram och en klinisk del som integreras i sjukvårdsorgahögskolans

nisationen.

2 Av Olof Ruin

har haft som sin ambition att knyta närmare samman Lärartjänstutredningen forskarutbildning och forskning. Det är en riktig ambition.

grundutbildning,

huvudaktivitet inom Samtidigt är det naturligt att företrädare för respektive

under ett högskolan kan känna en oro för att den egna huvudaktiviteten

kan komma att trängas tillbaka som följd av denna närmare övergångsskede Min oro som företrädare framförallt för forskarutbildning sammanknytning. koncentrerats och forskning har under utredningsarbetets gång framförallt att den av oss diskuterade inte i tillräcklig

till tjänsteorganisationen

skall kunna ta tillvara nydisputerade med klara forskningsförutsträckning skall kunna bereda dem som erhållit utsättningar liksom att den ej heller

under tillräckligt långa sammanhängande forsknings-

tjänst professorsnivå

som föreslås bli avskaffade hade dock den perioder. De e. 0. docenttjänster ur samtidigt som de visat sig vara stora fördelen forskningssynpunkt, möjligheter till

oacceptabla ur trygghetssynpunkt, att de gav sina innehavare

koncentrerad i åtminstone sex år. De förslag som nu framlägges forskning bör dock framstå som tillfredsställande ur bägge här angivna synpunkter;

nydisputerade ges möjligheter till en tidsbegränsad forskningsverksamhet

mån till forskarassistenters, för forskning som i någon anknyter dagens under till

lämpade innehavare av lärartjänst professorsnivå ges möjligheter

rejäla forskningsperioder. till universitetsforskningens framtida På en punkt med anknytning

att reservera mig mot utredningens ställning ser jag mig dock tvungen att anta förslag. Det gäller förslaget att avskaffa nu gällande möjligheter

som s. k. oavlönade docenter. Idag förutsättes för sådan antagning personer eller motsvarande kompetens samt erforderlig avlagd doktorsexamen Personer som antas som oavlönade vetenskaplig och pedagogisk skicklighet.

kan vara verksamma inom högskolan eller utanför. Antagningen docenter utlåtande om den sökandes samlade baserar sig i regel på ett skriftligt avgivet

produktion. framstår Även inom ramen för den av oss föreslagna tjänsteorganisationen att se som värdefullt att behålla detta institut med det enligt mitt sätt

som oavlönad docent. I samband med denna antagning görs det antagning från ansökan om tjänst, av alltså en samlad skriftlig bedömning, frikopplad vid betygsättning av Avhandling får ju en persons vetenskapliga produktion; utlåtande utformas. Antagningen kan ses som en inte längre något skriftligt kan i olika sammanhang ha av forskarlegitimation. Forskarna själva

form

Reservationer och särskilda yttranden 281

obestridlig nytta av att en sådan bedömning kunnat komma till stånd, t. ex. vid ansökningar av forskningsanslag. Högskolan å sin sida kan likaledes sägas vara betjänt av att en sådan blivit forskningskompetens fastställd vid fördelning av olika uppdrag såsom handledning av forskarstuderande eller fullgörande av fakultetsopposition. Slutligen innebär möjligheten att anta personer som oavlönade docenter också ett sätt att knyta externt verksamma personer till högskolan. Inom flera samhällsområden utanför högskolan, bl. a. inom sjukvården, är benämningen docent väl inarbetad och anses just ange en viss vetenskaplig kompetens hos sin bärare. Det bör tilläggas att lärartjänstutredningens i sig utmärkta förslag att innehavare av mellantjänst skall kunna erhålla

tjänstebenämningen biträ-

dande professor inte kan anses ersätta nu gällande institut med oavlönade docenter Dels är det endast personer som redan har fått en mellantjänst som kan få denna tjänstebenämning, dels bör man enligt min mening räkna med att den vetenskapliga meriteringen för erhållande av denna tjänstebenämning klart skall överstiga vad som i dag krävs för antagning som oavlönad docent. En självfallen konsekvens av mitt att nuvarande förslag ordning för som oavlönad docent antagning skall bestå är att jag inte heller kan biträda utredningens förslag att högskolans mellantjänst generellt skall benämnas docent. Denna benämning bör fortsättningsvis reserveras enbart för dem som antagits som oavlönade docenter nu enligt gällande regler. Som

tjänstebenämning för innehavare av högskolans

mellantjänst föreslår jag i stället beteckningen alternativt universitetslektor. högskolelektor I parallellitet med att innehavarna av högskolans mellantjänster kan erhålla tjänstebeteckningen biträdande professor föreslår jag vidare att innehavarna av högskolans bottentjänster, alltså högskolelärarna, kan erhålla tjänstebenämningen biträdande högskolelektor alternativt biträdande universitetslektor om vederbörande avlagt doktorsexamen eller meriterat sig genom väsentliga pedagogiska eller andra insatser.

3 Av Rtine Rydén och

Jörgen Ullenhag

Enligt ktmmitténs bör majoritet behörighetsföreskrifterna för tjänst som docent fomuleras i två alternativ. det ena alternativet bör doktors- Enligt examen cller motsvarande vetenskapliga kompetens vara behörighetsgivande. Enlig det andra alternativet bör doktorsexamen eller kompetens av annat slag som prövas likvärdig för tjänsten ge behörighet.

Varje högskolestyrelse kan således, om den finner att särskilda skäl

besluta föreligge; att avstå från att hävda det vetenskapliga behörighetskravet för docenttjänst. Det bir enligt också kommittémajoritetens förslag möjligt att bli biträdande professor utan att ha avlagt doktorsexamen eller ha motsvarande vetenskaaliga kompetens. Riksdzgens utbildningsutskott gjorde i samband med av behandlingen propositim 78/79:114 om forskning och forskarutbildning ett uttalande som syftade til att stärka forskarutbildningens meritvärde. Bl. a. bör man enligt utskottetpröva om inte forskarutbildning i ökad utsträckning bör krävasför behörighrt till tjänsterinom statlig och kommunal sektor.

och särskilda

282 Reservationer yttranden

Det är då inte rimligt att just på högskoleområdet ta ett steg i motsatt riktning. I dag krävs ju för tjänst som universitetslektor avlagd doktorsexamen eller motsvarande kompetens. Att avstå från att hävda ett vetenskapligt för skulle innebära dålig stimulans för behörighetskrav docenttjänster enskilda personer att genomgå forskarutbildning. I högskolelagen 2 § föreskrivs att utbildning i högskolan skall bygga på vetenskaplig grund. Det bör då inte vara möjligt att byta ut det vetenskapliga behörighetskravet mot något annat vid tillsättning av tjänst som docent/ biträdande professor. Vi finner vid en samlad av de argument som framförts under bedömning kommitténs förslag utredningsarbetets gång, att vi inte kan ställa oss bakom till alternativa behörighetskrav för tjänst som docent/biträdande professor. att man för samtliga sådana tjänster hävdar Enligt vår mening är det viktigt, ett vetenskapligt behörighetskrav. Vi är övertygade om att detta på sikt bäst och forskningens kvalitet. främjar utbildningens

4 Av Jonas Åkerstedt

Av lagen om anställningsskydd (LAS) följer att anställning gäller tillsvidare. Avtal om anställning för viss tid får endast träffas om ej annat avtalats. grundat på författning eller kollektivavtal. avviker från LAS, Idag förekommer inom högskolan regler som väsentligt vilket för många skapat osäkra anställningsförhållanden. Utredningen härvidlag ett regelsystem, som bättre står i överensstämmelse förespråkar bakom vilket är tillfredsställande. Sådana med principerna LAS, självfallet bör, min mening, tillskapas genom kollektivavtal. regler enligt föreslår emellertid också att tidsbegränsad anställning skall Utredningen kunna ske, dels på tjänster som forskare och forskningsassistent och dels på vissa tjänster inom den högre konstnärliga utbildningen. Jag reserverar mig mot dessa förslag, som sätter ur spel LAS huvudregel och härigenom undandrar berörda tjänsteinnehavare från rätten at: få prövat huruvida saklig grund för uppsägning föreligger, när högskolan inte längre önskar ta deras tjänster i anspråk. kan ;u samtliga innehålla De av utredningen föreslagna lärartjänsterna forskning, varför den föreslagna forskar- och forskningsassistenttjänsten skiljer sig från dessa enbart genom bristen på anställningstrygghet. inom föreslås vissa I fråga om tjänsterna högre konstnärlig utbtldning av närmast social karaktär. Förslagen är emellertid så oprecisa, att åtgärder de även på den grunden måste avvisas som alternativ till vanliga tillsvidare-

anställningar.

Särskilda yttranden

1 Av Henric Löfström

föreslår relativt förändringar inom den Lärartjänstutredningen långtgående Delar avvikerfrån och kommunala högskoledelen. av förslaget landstingens Det gäler exempelvis förslalandstingsförbundets principiella uppfattning. och att överklaga beslut om gen om tillsättningsnämnd möjligheterna

SOU 198(.);3 Reservationer och särskilda yttranden 283

tillsättning. Jag är vidare kritisk till att utredningen har föreslagit att det i avvaktan på ska finnas både kommunalt

huvudmannaskapsutredningen och

statligt reglerade lärartjänster. Frågan om lärarm i den kommunala berör bl. a. högskolan många parter, landstingen, staten och tvâ fackliga organisationer. Det har inte varit möjligt att finna en lösning som på alla punkter tillgodoser parternas krav. Det förslag som nu föreligger har förutsatt att samtliga parter har kompromissat. Min strävan har varit att försöka bidra till en lösning som sammantaget innebär ett rimligt till olika hänsynstagande parters ståndpunkt. Samtidigt måste underlätta den förslaget av riksdagen beslutade reformeringen av utbildningarna i den kommunala högskoledelen. Jag anser att de förslag som utredningen har enats om, uppfyller båda dessa krav. Jag har därför ställt mig bakom utredningens förslag. Innan utredningens förslag kan genomföras kommer det att kräva ett relativt omfattande och Det är förhandlings- utredningsarbete. därvid nödvändigt att den sammanvägning som har gjorts i kommittén inte i någon avgörande mening rubbas. Förslaget måste således enligt min uppfattning ses som en helhet en paketlösning. Skulle någon del bli föremål för mer omfattande eller helt medför detta förändringar undantas, att en helt ny förhandlingssits uppstår. Därigenom kan det uppstå risker för att utredningens förslag inte kan realiseras.

2 Av Sten Marcusson

Behörighetskrav för tjänst som docent/biträdande professor

Enligt min principiella grundsyn borde som generellt behörighetskrav för tjänst som docent/bitr. professor gälla doktorsexamen eller motsvarande vetenskaplig kompetens. Jag bortser då från det konstnärliga området där kompetensen formuleras i andra termer. Under kommitténs i överväganden denna fråga, som bl. a. finns redovisade i avsnitt 4.4.2 Tjänst som docent, har framkommit skäl som för mig gjort det sakligt motiverat att ansluta mig till kommitténs förslag att tillsvidare införa alternativa behörighetsföreskrifter för denna tjänst. Jag vill här peka på de behov som finns inom områden som har en forskningsverksamhet under uppbyggnad, men där mycket få eller ingen doktorsexamen. På sikt bör dock avlagt ett enhetligt behörighetskrav i överensstämmelse med min grundsyn införas. Behörighetsbestämmelserna bör därför efter någon tid omprövas av statsmakterna.

Tjänsteorganisationen för medicinsk preklinisk utbildning och forskning

Det är karakteristiskt för den prekliniska undervisningen och forskningen vid medicinsk fakultet att forskare redan under rekryteras grundutbildningen. Läkarexamen är sålunda varken formellt eller i praktiken nödvändig för en preklinisk forskarutbildning. De ifrågavarande forskarna kombinerar sin egen forskarutbildning med tjänstgöring som amanuens eller assistent vid institution. varvid de både undervisar i grundutbildningen och har admini-

och särskilda

284 Reservationer yttranden

strativa uppgifter. Efter disputation ger tjänst som forskarassistent möjlighet till meritering för docentur. Detta system har fungerat smidigt och fyllt den funktionen att undervisningsbehoven och stimulera dubbla tillgodose Det har otivelaktigt i hög grad bidragit till att de forskarrekryteringen. medicinska fakulteterna i jämförelse med andra fakulteter har lyckats att behålla forskarrekryteringen på en acceptabel nivå. Det är enligt min mening

viktigt att tillämpningen av utredningens tjänsteorganisatoriska förslag sker och forskningens behov på ett sådant sätt att den prekliniska undervisningens även i framtiden kan tillfredsställas.

för kommunal högskoleutbildning Tjänsteorganisation

beträffande funktionerna som huvudlärare och Jag anser att kommittén institutionsföreståndare borde fört samma resonemang som för funktionen som 1:e lärare - dvs. det torde vara nödvändigt att funktionen som sådan

bibehålles så att en splittring på .flera lärare undvikes. Beträffande för lärare i en eventuell kommunal arbetstidsregleringen högskoleutbildning anser jag att denna fråga bör lösas på samma sätt som för den statliga högskolan. Jag vill hänvisa till vad jag ovan anfört i denna

fråga.

3 Av Sten Marcusson och Jonas Åkerstedt

I avsnitt 11.12.4 förs vissa principiella resonemang rörande frågan om statlig eller kommunal av lärar- och skolledartjänster inom kommunal reglering högskoleutbildning. Vi delar inte uppfattningen att tjänsteregleringen måste följa huvudmannaskapet för en utbildning. nödvändigtvis Samhällets utbildningsverksamhet, i detta fall på högskolenivå, borde vara Även i det fall man som här, förhoppningsvis en statlig angelägenhet. vara huvudmän för verksamheten bör det temporärt, valt att låta landstingen

övergripande statliga ansvaret slå igenom i tjänsteorganisationsfrågan.

Då utredningen emellertid valt att föreslå i detta avseende oförändrade förhållanden i avvaktan har vi ansett oss på huvudmannaskapsutredningen kunna avstå från reservation.

4 Av Olof Ruin

är förenligheten mellan vårt förslag till En fråga som ingett mig bekymmer och rådande institutionella mellan å ena tjänsteorganisation uppdelning å andra sidan forskarutbildning och forskning. Under

sidan grundutbildning,

beslut om att skapa skilda ledningsorgan för dessa 70-talet tog statsmakterna två huvudaktivieter i form av lin jenämnder resp. fakultets/sektionsnämnder; aktivitet. Nu är det som det skapades också skilda anlagsposter för respektive forskarutsagt vår ambition att på institutionsnivå knyta grundutbildning, och forskning närmare varandra. bildning På sikt blir det enligt mitt sätt att se nödvändigt att på nytt på mellannivå som både har ansvar högskoleenheternas skapa ledningsorgan institutioners totala verksamhet, grundutbildför och insyn i underordnade och forskning. Det art. ex. inte rimligt att ning likaväl som forskarutbildning

Reservationer och särskilda yttranden 285

någon längre tid förutsätta att fakultets/sektionsnämnder skall kunna fatta beslut om fördelning av medel ur den rörliga forskningsresursen utan att _ dessa nämnder samtidigt har god och löpande kännedom om grundutbildningssidan på en institution; medel från den rörliga resursen till en lärare vid en institution får med nödvändighet konsekvenser för grundutbildningen på institutionen. En översyn måste komma till stånd både av nuvarande uppdelningi två typer av ledningsorgan på denna mellannivå liksom också av själva principerna för dessa organs sammansättning. En sådan översyn har dock självfallet inte inom

legat lärartjänstutredningens uppdrag att göra.

Men behovet av densamma påskyndas av det förslag till tjänsteorganisation som utredningen lägger fram.

5 Av ledamöterna Sten Rune

Marcusson, Rydén, Jonas Åkerstedt

samt Peter

sakkunnige Egardt

föreslår

Lärartjänstutredningen ett studiefinansieringssystem för forskarut-

vilket dels innebär bildning, en förbättring av de nuvarande utbildningsbidragen, dels möjliggör inrättande av särskilda tjänster avsedda för den egna

forskarutbildningen (doktorandtjänster). Riksdagen skall för varje budgetår ange det minsta antal forskarstuderande som skall få utbildningsbidrag eller doktorandtjänst inom ramen för särskilda fakultetsområanslag för varje de. Val av studiefinansieringssystem torde spela en roll för rekryteringen till

forskarutbildning. Det är uppenbart att ett renodlat

studiefinansieringssystem med enbart doktorandtjänster bäst kan tillgodose rekryteringssyftet. Undertecknade anser att utredningens bör förslag i ett längre tidsperspektiv leda till ett sådant enhetligt system.

äâmâvüâsçsáaxáaâmââiødárxáéåââmáåümáñáä

“ “äüwäåâif . _

Hñáâlâülâåüfiáåücâêâiüâäâåâä”, mi? %*ma* y

eâwáw; _

-âäáâiäáizenüzgmøyxøzwwábásâazáwámáügázå

. táäâláiázámüwønü L

m! »w w › ” “ i. “ aaxxksg; nxtsásäsxaaággiuawüâsáz itä:

Öøâx: mega i.) ,ugaeazvêái2e:_ ›

Jáswä

2;; :mås: razixáia- ä

“ägâüåilåiásfüifiägüâzfçüåâfâêiråâ äiisütsTfåfmåñYäiäåiwä

ñt›%3,-ü.2%§kx2i5§ êäfxáfämrv

*ÅiSTIücX-âåâ-Ãiiáåâi aêfm? ?få ?ââäázsm

»giazç A

Wmfázøaátâawmásâwmüm_ :§32

aiszsxâåiááføzr

s:.›*›râaáåraüivgäiå*vå›s ?fåiå .. * L náåaâáêâ* såaziixizsgmes “ är: âzüâäggváazzása geeaxêátezsz. iåâñüáäå i *ii^üi§_jxfi5 vi.: färgatâáyágâzá

e »asaciága eanáâäzwvc»

* “ * WsM :u 17535 s? .åk ämszmexêçsgaaxisázäiøvr; alisxi girjüêäâizl.\

«acrgâeg-;a;asx_. ;v.§.xs:;zWii?t=.l”5rê§?éa*:ü.i:“«“i“° xknszzéás*âmyaa

.wmscuas Anmüm *m i Uânüvüäñfáå* *z*

sou 1980:3

1 Studie

Bilaga vid universitetet i

Lund av till

utredningens förslag

övergångsanordningar

För att illustrera såväl samband som skillnader mellan den nuvarande och den reformerade organisationen samt för att pröva ändamålsenligheten i

utredningens förslag till övergångsanordningar genomfördes hösten 1979 en

studie vid universitetet i Lund. Tjänsteorganisationen såvitt avser lärare och forskare kartlades i detalj vid åtta institutioner av mycket skiftande storlek och karaktär i övrigt. Resultatet redovisas i det följande. Varje tjänst som lärare eller forskare har förtecknats och uppgifter samlats in om innehavarens situation med avseende på tjänstens omfattning, anställningstid, det förordnandets löpande art (tidsbegränsat eller tills vidare), ev. tjänstledighet, vikariat, utbildning och ev. vetenskaplig kompetens. För att skydda enskilda personers integritet har vissa justeringar gjorts i det presenterade materialet.

Övergången till den föreslagna tjänsteorganisationen förutsätts i studien

ske per 1979-07-01 och skildras med utgångspunkt i de förslag som redovisasi

kap. 13 Genomförande. För att ge en klar bild av den nya organisationen har i

några fall fingerats en prövning av vissa tjänsteinnehavares kompetens för

tjänstebeiämningen högskolelektor resp. biträdande professor. Självfallet

skall studien vare sig på dessa punkter eller i några andra avseenden uppfattas som ställningstagande i det enskilda fallet från utredningens sida. Basmaierialet har framtagits med hjälp av olika befattningshavare vid universitetets institutioner och förvaltning. Vid studiens genomförande har omfattande diskussioner förts med främst prefekter och studierektorer vid institutionerna. Förslaget till

övergångsanordningarna har på väsentliga

punkter kunnat revideras och kompletteras med ledning av dessa diskussioner. Det gäller bl. 81. tidpunkt för genomförandet och övergångsskedets längd. frågan om såväl hur man skall förfara med löpande tjänstledigheter och vikarat som när :en ev. övergång från tidsbegränsad anställning vid visst forskningprojekt tilll fast anställning på lärartjänst skall ske.

sou 1980:3

288 Bilaga 1

Institution l

Tjänster enligt utredningens förslag Tjänster enligt nuvarande organisation

Anm. TjänsW/tjänste- Anm. Tjänst Tjänst Tjänst nr nr benämning

1 Professor l Professor .. .. 2 2 3 Docent. eo 3 Docent/Biträdande

professor - 4 - 4 5 - 5 Docent/Docent Forskarassistent 6 Forskarassistent 6 7 Universitetslektor. 0 7 Docent 8 - 8 Biträdande professor Halvtid 9 Halvtid 9 Studievägledare Studievägledare 10 Assistent 10 Högskolclärare Halvtid l 1 Assistent ll .. ,. .. 12 12 13 13 3:e amanuens . 14 3:e anumuens 14 15 Forskningsassistent Halvtid, 15 Forskningsasxixtent Externa medel - 16 16

19 20 Externa medel 20 - 21 Högskolelärare 21 - 22 A 22 “- 23 Forskningsassisten! 23 Forskare - 24 Forskare 24 25 Forskningsassistent Halvtid. 25 Forskningsassislent

Externa medel Forskare Externa medel 26 Forskare/Biträdande 26 professor Professor - 27 Professor 27 28 Halvtid. 28 Forskningsass/ Forskningsassistent Externa medel Högskolelärare 29 Docent 30 Högskolelärare (högskolelektor)

t Kursiverad text innebär att tjänsten är tidsbegränsad.

Kommentarer till institution 1

1. Innehavaren av tjänsten har nedsättning av sin undervisningsskyldighet för ledningsuppdrag inom myndigheten (ledamot av högskolestyrelse,

härför till institutioordförande i sektorsorgan). Kompensation utgår

nen. av detta slag utföras inom I den nya organisationen bör ledningsuppdrag arbetstiden. Institutionen kommer att erhålla ramen för den reglerade för ledningsuppdragen (jfr kap. 5 och 6). kompensation

sou 1980:3

Bilaga 1 289

0 2. Innehavaren 79-09-10-79-10-14 tjänstledig för uppdrag som sakkunnig vid Lunds universitet. Vidare har innehavaren nedsättning av sin undervisningsskyldighet för dels uppdrag som prefekt, dels ledningsuppdrag inom myndigheten, (ledamot i linjenämnd). Institutionen erhåller kompensation för innehavarens ledningsuppdrag. I den nya organisationen kommer innehavaren av tjänsten att fullgöra uppdraget som sakkunnig inom sin tjänst (i och med att uppdraget fullgöres vid Lunds universitet. Om det fullgjorts vid annat universitet hade innehavaren varit tjänstledig). Vid fastställandet av bemanningsplan och arbetsfördelning kommer hänsyn att tas till detta uppdrag, liksom till uppdraget som prefekt och ledamotskapet i linjenämnd. Ledningsuppgifterna bör utföras inom ramen för den reglerade arbetstiden. Institutionen erhåller kompensation för innehavarens sakkunnigoch lejningsuppdrag. 3. Innehavaren har förordnande t. o. m. 82-04-30 och har då innehaft docenztjänst i 9 år. Berättigad till tjänst som 1:e assistent. Innehavaren behåller sitt förordnande t. o. m. 82-04-30. Härefter omvandlas tjänsten till ny tjänst som docent/bitr. professor. Innehavaren utses till biträdande professor. Forskningsresursen i den gamla tjänsten (75 %› förs till rörliga resursen, varefter fakultetsnämnden får pröva om medlen skall återgå till samma person, överföras till annan lärare vid institutionen eller flyttas till annan institution. 4. Innehavaren har förordnande t. o. m. 79-12-31 och har då innehaft docenitjänst i 6 år. Berättigad till tjänst som 1:e assistent. Innehavaren av tjänsten är tjänstledig 79-09-10-79-10-14 för att vikariera på tjänst 2. Detta vikariat blir ej aktuellt i den nya organisationen då innehavaren av 2 fullgör sakkunniguppdraget inom sin tjänst. Innehavaren behåller sitt förordnande t. o. m. 79-12-31. Härefter omvardlas tjänsten till ny tjänst som docent/bitr. Innehavaren professor. utses till biträdande professor. Beträffande i den forskningsresursen gamla tjänsten jfr tjänst 3. 5. Innehavaren har förordnande t. o. m. 82-02-28 och har då innehaft docenttjänst i 9 år. Berättigad till 1:e assistenttjänst. Innehavaren behåller sitt förordnande t. o. m. 82-02-28. Härefter omvardlas tjänsten till ny tjänst som docent/bitr. Innehavaren professor. får tjäistebenämningen docent. Beträffande forskningsresursen i den gamla tjänsten jfr tjänst 3 och 4. 6. Innehavaren, FM, har förordnande 78-02-01-81-01-31. Förordnandet kvarstir över reformstarten. Då föiordnandet utgår dras tjänsten in. Forskningsresursen i tjänsten (50 % förs till rörliga resursen varefter fakultetsnämnden får pröva om medlei skall överföras till annan lärare vid institutionen eller flyttas till annaninstitution. 7. Innehzvaren, FD.. docent, har förordnande tills vidare. Tjänsten omvandlas vid reformstarten till ny tjänst som docent/bitr. profesor. Innehavaren får tjänstebenämningen docent. 8. Innehavaren, FD.. docent har förordnande tills vidare. Tjänsbn omvandlas vid reformstarten till ny tjänst som docent/bitr. profeszor. Innehavaren utses till biträdande professor.

290 Bilaga 1

9. Tjänsten kvarstår enligt utredningens förslag. 10. Innehavaren, FK, har förordnande som assistent enligt äldre ordning. skall tjänsterna som assistent dras in Enligt utredningens principförslag när förordnandet utlöper. De assistenter som förordnats enligt äldre kan efter individuell prövning erbjudas annan anställning. ordning i detta fall vid reformstarten till tjänst som Tjänsten omvandlas varvid innehavaren erhåller förordnande tills vidare. högskolelärare, har förordnande 79-02-01-84-01-31. Förordnandet 11. Innehavaren. FK, kvarstår över reformstarten. Då förordnandet utlöper dras tjänsten in. De resurser som motsvarar studiestöd för forskar- ”stipendiedelen” i tjänsten förs till anslagsposten

utbildning. 79-01-01-82-08-31. Tjänstledig för 12. Innehavaren, FK, har förordnande 100 % för tiden 79-07-01-80-06-30. Vikarie är förordfackligt uppdrag nad (innehavaren av tjänst. 14). Förordnandet kvarstår över reformstarten. Likaså kvarstår tjänstledigheten liksom vikariatsförordnandet och kan förlängas så länge tjänsten lön från annat anslag under sin finns kvar. Innehavaren uppbär Om det hade fullgjorts av en tjänstledighet. fackliga uppdraget innehavare av ny tjänst enligt utredningens förslag skulle det fullgjorts härför. inom tjänsten och institutionen kompenserats Då förordnandet dras tjänsten in. De resurser som motsvarar upphör studiestöd för forskarstipendiedelen” i tjänsten förs till anslagsposten

utbildning. FM, har förordnande 79-09-01-82-12-31. Tjänstledig 13. Innehavaren, t. o. m. 82-12-31 för att uppehålla annan tjänst utanför universitetet.

Vikarie förordnad. kvarstår över reformstarten. Likaså tjänstledigheten och Förordnandet vikariatförordnandet. Då förordnandet upphör dras tjänsten in. De resurser som motsvarar “stipendiedelen” i tjänsten förs till anslagspos-

ten studiestöd för forskarutbildning. 14. Innehavaren, FM, har förordnande 79-09-01-82-08-31. Tjänstledig t. o. m. 82-08-31 för att uppehålla 12. Vikarie är förordnad. Förordnandet kvarstår över reformstarten. Jfr tjänst 13. har förordnande 79-07-01-80-06-30. Anslaget kan 15. Innehavaren, FK, förväntas till 81-06-30. Därefter slut. förlängas som kvarstår över reformstarten Förordnandet forskningsassistent Innehavaren erhåller sannolikt förordnande för t. o. m. 80-06-30. ett år som forskningsassistent enär han påbörjat projektet. ytterligare Härefter dras tjänsten in. FK. har förordnande 79-07-01 till 79-12-31 16.-Innehavarna, samtliga 18. resp. 80-06-30. Anslagen är slutanslag. 19. Förordnandena som forskningsassistent kvarstår tills resp. anslag Härefter dras tjänsterna in. upphör. har förordnande 79-07-01-80-06-30. Medel för 20. Innehavaren, FD, förväntas för ytterligare ett år. projektet kvarstår t. o. m. 80-06-30. Inne- Förordnandet som forskningsassistent sannolikt ett ettårsförordnande som forskhavaren erhåller ytterligare för att avsluta projektet. Härefter dras tjänsten in. ningsassistent

sou 1980:3

Bilaga 1 291

21. Innehavaren, FK, är förordnad tills vidare. Arbetsuppgifterna är knutna till projekt som leds av tjänst 27. Förordnas vid reformstarten med förordpå tjänst som högskolelärare nande tills vidare. 22. Innehavaren, CE, förordnad tills vidare. Projektet 80-06-30. upphör Innehavaren kvarstår som över reformstarten forskningsassistent t. 0. m. projektets slut 80-06-30. Därefter erhåller innehavaren förordnande tills vidare på tjänst som högskolelärare. Arbetsuppgifterna fastställes på grundval av bemanningsplanen. 23. Innehavaren, FM, har förordnande som forskningsassistent 79-07- 01-79-12-31. Anslaget som är nytt fr. 0. m. 79-07-01 förväntas förlängt t. o. m. 80-06-30. Innehavaren förordnas som forskningsassistent tills vidare, dock längst t. 0. m. 80-06-30 då anslaget beräknas upphöra. 24. Innehavaren, FD, docent, har förordnande 79-07-01-80-06-30. Anslaget är slutanslag. Tidigare inte förordnad vid det aktuella projektet, utan först nu beroende innehavare på att föregående av tjänsten på egen begäran erhållit entledigande. Förordnandet som forskare kvarstår för den aktuella tiden (i enlighet med utredningens princip att ev. övergång till ny tjänsteorganisation för tjänster vilka för närvarande finansieras av extra medel bör ske i samband med att nya projekt påbörjas). 25. Innehavaren, FK, förordnande 77-07-01-80-06-30. är slutan- Anslaget slag. Förordnandet kvarstår t. o. m. 80-06-30. Härefter dras tjänsten in. 26. Innehavaren, FD, docent, har förordnande tills vidare. Projektet upphör 80-06-30. Innehavaren kvarstår på förordnandet som forskare t. o. m. 80-06-30 (således så länge projektet pågår). Härefter erhåller innehavaren förordnande tills vidare på tjänst som docent/bitr. och utses till professor biträdande professor. Arbetsuppgifterna fr. o. m. 80-07-01 fastställes på grundval av bemanningsplanen. 27. Inga kommentarer. 28. Innehavaren, FK, har förordnande tills vidare. Projektet upphör 79-12-31. Innehavaren kvarstår som forskningsassistent t. o. m. 79-12-31 (således sålänge projektet pågår). Härefter erhåller innehavaren förordnande på tjänst som högskolelärare halvtid, med förordnande tills vidare. Arbetsuppgifterna fr. o. m. 80-01-01 fastställes på grundval av bemanningsplanen. 29. Nyinrättad tjänst. Finansieras genom de

kompensationstilldelningar

institutionen erhåller för tjänsteinnehavares sakkunnig- resp. ledningsuppcrag. Tjänsten inrättas för ett år. 30. Nyinrättad tjänst. Institutionens bedömning är att externa medel anvisas institutionen så att de kontinuerligt motsvarar för minst arbetsuppgifter sex tjänster. Genom överförandet av befintliga tjänster på externa medel till rya tjänster på vilka innehavarna har förordnande tills vidare, samnanlagt fem, återstår att inrätta en tjänst vars blivande innehavare kan erhålla förordnande tills vidare.

sou 1980:3

292 Bilaga 1

Institution 2

Tjänster enligt nuvarande organisation Tjänster enligt utredningens förslag

Anm. Tjänst Tjänst/tjänste- Anm. Tjänst Tjänst nr nr benämning

l Studierektor l Utbildningsledare 2 Lektor 2 Högskolelärare/

högskolelektor Halvtid 3 - Halvtid 3 Lektor 4 - 4 Lektor 5 - 5 Studieledare 6 - 6 Studieledare 7 - 7 Studieledare Halvtid 8 “- Halvtid 8 Studieledare 9 - 9 Lärare i visst ämne 10 - 10 Lärare i visst ämne Lärare i visst ämne ll - 11 Halvtid 12 - Halvtid 12 Lärare i visst ämne

Kommentarer till institution 2

1. Innehavaren har förordnande tills vidare.

Tjänsten omvandlas vid reformstarten till utbildningsledare på vilken

innehavaren erhåller förordnande tills vidare (jfr kap. 5)

2-12. Innehavarna har förordnande tills vidare.

Tjänsterna omvandlas vid reformstarten till tjänster som högskolelä-

av de gamla tjänsterna erhåller förordnande rare på vilka innehavarna

tills vidare.

Vissa tjänsteinnehavare ges efter särskild prövning tjänstebenämning-

en högskolelektor.

SOU l980rz3

Bilaga 1 293

Institution: 3 Tjänster emligt nuvarande organisation Tjänster enligt utredningens förslag

Docent/Biträdande

professor 3 Forskarassistent 3 Forskarassistent 4 Universitetslektor. o 4 Biträdande professor 5 Universitetslektor, 5 g. Docent 6 - 6 Biträdande professor 7 - 7 Högskolelärare

12 13 Forskare. externa medel 13 - 14 - 14 Biträdande professor 15 Forskningsassistent, externa medel 15. Farskningsassilstenl 16 - 16 17 - 17 1 Kursiverad text innebär att tjänsten är tidsbegränsad.

Kommentarer till institution 3

1. Innehavaren

av tjänsten har nedsättning av sin undervisningsskyldighet

för dels ledningsuppdrag inom myndigheten dels uppdrag som prefekt. Kompensation härför utgår till institutionen. I den nya organisationen lednings- och prefektuppdrag fullgöres inom ramen för den reglerade arbetstiden. Institutionen kommer att erhålla kompensation för ledningsuppdragen utanför institutionen. . Innehavaren har förordnande t. o. m. 81-10-31 och har då innehaft docenttjänst 19 år. Berättigad till tjänst som 1:e assistent. Förordnande enligt äldre ordning t. o. m. 81-10-31. Härefter omvandlas tjänsten till ny tjänst som docent/bitr. professor. Innehavaren utses till biträdande professor. Forskningsresursen (75 %) i den gamla tjänsten förs till rörliga resursen, varefter fakultetsnämnden får pröva om medlen kan återgå till samma person, överföras till samma lärare vid institutionen eller flyttas till annan institution. . Innehavaren, TD, docent, har förordnande t. o. m. 82-01-31. Förordnandet kvarstår över reformstart. Då förordnandet utlöper dras tjänsten in. Forskningsresursen i den gamla tjänsten (50 %) förs till den rörliga resursen. . Innehavaren, FD, docent, har förordnande tills vidare. Innehavaren har dessutom uppdrag som studierektor, för vilket han har nedsättning i sin

undervisningsskyldighet. Tjänsten omvandlas vid reformstarten

till ny tjänst som doce nt/bitr. professor. Innehavaren utses till biträdande

294 Bilaga 1

professor. Uppdraget som studierektor bör fullgöras inom ramen för den reglerade arbetstiden. har förordnande tills vidare. Vid reformstarten Innehavaren, FD, inrättas som docent/bitr. Innehavaren får en ny tjänst professor. tjänstebenämningen docent. tills vidare. Innehavaren har . Innehavaren, FD, docent, har förordnande vid Linköpings universitjänstledigt för uppdrag som fakultetsopponent tet 79-10-24-79-11-15. Vikarie Dessutom tjänstledig ej förordnad. 80-04-01-80-06-30 med förordnande som forskare (tjänst 13) för fullgörande av externt uppdrag. Vid reformstarten inrättas som docent/bitr. professor och ny tjänst innehavaren utses till biträdande professor. Tjänstledigheten för uppsom fakultetsopponent kvarstår (i och med att uppdraget ej draget fullgöres vid Lunds universitet. Om så varit fallet hade innehavaren ej varit tjänstledig utan uppdraget reglerats genom bemanningsplanen). Det externa inom den nya docenttjänsten efter uppdraget fullgöres överenskommelse mellan högskoleenheten och uppdragsgivaren. . Innehavaren men har förordnande tills vidare. FK, är inte behörig, Vid reformstarten inrättas tjänst som högskolelärare på vilken innehavaren erhåller förordnande tills vidare. Tjänsten kommer enligt utredningens förslag att förbli studievägledartjänst. . Innehavaren, FK, har förordnande 77-07-01-81-06-30. Förordnandet kvarstår över reformstarten. Då förordnandet utlöper dras tjänsten in. De resurser som motsvarar stipendiedelen i den gamla tjänsten förs till anslagsposten studiestöd för forskarutbildning. 10. FK, har förordnande 76-01-01-80-12-31. Förordnandet Innehavaren, kvarstår över reformstarten. Då förordnandet utlöper dras tjänsten in. De resurser som motsvarar stipendiedelen i den gamla tjänsten förs till anslagsposten studiestöd för forskarutbildning. 11. FK, har förordnande 75-07-01-79-06-30. Vid reformstar- Innehavaren, ten är tjänsten vakant. Tjänsten dras in. De resurser som motsvarar stipendiedelen i den tjänsten förs till anslagsposten studiestöd för forskarutbildning. 12. FK, har förordnande 75-07-01-79-06-30. Vid reformstar- Innehavaren, ten är tjänsten vakant. Tjänsten dras in. De resurser som motsvarar ”stipendiedelen” i den tjänsten förs till anslagsposten studiestöd för forskarutbildning. 13. Innehavaren är tjänstledig 80-04-01-80-06-30 från tjänst för fullgörandet av externt uppdrag. Inom den nya organisationen fullgöres uppdraget inom tjänsten, varför ej behöver inrättas. (Jämför tjänst nr 6.) någon tjänst som forskare 14. Innehavaren , FD, docent, innehar tjänst som forskare vid forskningsråd med förordnande tills vidare. Vid reformstarten inrättas som docent/bitr. professor och ny tjänst innehavaren utses till biträdande Arbetsuppgifterna faststälprofessor. les på grundval av bemanningsplanen. 15. 79-07-01-80-06-30. Anslaget kan Innehavaren, PM, har förordnande förväntas förlängas ytterligare ett år.

Bilaga 1 295

Innehavarens förordnande som forskningsassistent kvarstår t. o. m. 80-06-30 men kan beräknas bli förlängt ytterligare ett år. Härefter dras tjänsten in. 16. Innehavaren, FK, har förordnande 79-07-01-80-06-30. Anslaget är slutanslag. Förordnandet kvarstår t. o. m. 80-06-30. Härefter dras tjänsten in. 17. Nytt anslag beviljas för tiden 79-07-01-80-06-30. Innehavaren, som tidigare ej varit förordnad vid institutionen, erhåller förordnande som forskningsassistent för den aktuella tiden. Institutionen inrättar ingen tjänst för den kompensationstilldelning institutionen erhåller för lärares De ”ordinarie” ledningsuppdrag. arbetsuppgifterna beräknas kunna fullgöras på lösa timmar. Institutionen bedömer att externa medel anvisas i sådan omfattning att de kontinuerligt motsvarar ett par tjänster.

Institution 4

Tjänster enligt nuvarande organisation Tjänster enligt utredningens förslag

Tjänst Tjänst Tjänst TjänsW/tjänstebenämning nr nr

l Professor 1 Professor 2 Professor 2 Professor 3 Docent 3 Docent/biträdande professor 4 1:e assistent 4 Biträdande professor

Assistent/Högskolelärare halvtid 9 3:e amanuens 9 3:e amanuens 10 Forskningsassistent, halvtid 10 Forskningsassistent/Docent, halvtid

halvtid f Kursiverad text innebär att tjänsten är tidsbegränsad.

Kommentarer till institution 4 1. Innehavaren av tjänsten har sin undervisningsskyldighet nedsatt för ledningsuppdrag (ledamot i nämnder) för vilka institutionen erhåller kompensation. Innehavaren är dessutom prefekt för vilket han har ytterligare nedsättning. I den nya organisationen bör ledningsuppdrag och uppdraget som prefekt fullgöras inom ramen för den reglerade arbetstiden. Institutionen kommer att erhålla kompensation för ledningsuppdragen. 2. Innehavaren åtnjuter för tiden 80-01-01-80-06-30 partiell tjänstebefriel-

296 1

Bilaga

se för forskning (sabbatstermin). Som vikarie för den aktuella tiden är innehavaren av 3 förordnad. I den nya organisationen är frågan om partiell tjänstebefrielse för forskning inte aktuell då frågan om professors forskningi förhållande till andra arbetsuppgifter regleras med utgångspunkt iden s. k. professorsgarantin. . Innehavaren, FD. docent, har förordnande 79-04-01-82-03-31. Berättigad till tjänst som 1:e assistent. Innehavaren är tjänstledig för annan verksamhet 79-07-01-79-12-31 och för vikariat på 2 under tiden 80- 01-01-80-06-30. Som vikarie är innehavaren av tjänst 12 förordnad på halvtid. Andra halvan av tjänsten är ej besatt med vikarie. Förordnandet äldre ordning löper t. o. m. 82-03-31. Härefter enligt omvandlas tjänsten till ny tjänst som docent/bitr. professor och innehavaren utses till biträdande professor. Tjänstledigheten och vikariatsförordnandet kvarstår under höstterminen. Som framgår av kommentar till 2 är vikariatsförordnande på 3 inte aktuellt för vårterminen. Forskningsresursen (75 %) i 3 förs till rörliga resursen, varefter fakultetsnämnden får pröva om medlen skall återgå till samma person, överföras till annan lärare vid samma insiitution eller flyttas till annan institution. . Innehavaren, FD, docent. har förordnance tills vidare. Tjänsten omvandlas till ny tjänst sorr docent/bitr. professor och innehavaren utses till biträdande professor. . På tjänsten är förordnade två innehavare med halv tjänst vardera. Båda är förordnade tills vidare och filosofie licentiater. En av dem är vetenskapligt välmeriterad. Vid reformstarten inrättas en ny tjänst som docent/bitr. professor på vilken innehavarna av 5 ges förordnande tills vidare på halv tjänst vardera. En av de båda utses till biträdande professor. En av de båda innehavarna av 5 har dessubm förordnande tills vidare på tjänst som forskningsassistent. halvtid. . Innehavaren, FD, har förordnande tills vidare. Vid reformstarten inrättas en ny halv tjänst som docent. Innehavaren får tjänstebenämningen docent. . På tjänsten är förordnade två innehavare ned halv tjänst vardera. Båda har förordnande 79-07-01»80-06-30 enl gt ”äldre ordning”. En av innehavarna är FK och en av innehavarna har dessutom förordnande på tjänst 11. Under hänvisning till att innehavarna har förordnande på assistenttjänst enligt äldre ordning inrättas efter särskld prövning vid reformstarten en tjänst som högskolelärare på vilka de fårordnas på halv tjänst vardera tills vidare. . På tjänsten är förordnade två innehavare med halv tjänst vardera. Den ene innehavaren är FK med förordnande 79-07-01-80-06-30. Den andre är FM med förordnande 78-05-01-82-10-3. För den ene innehavaren, som har förordnande på tjänsten enligt ”äldre ordning inrättas från reformstarten Cl tjänst som högskolelärare, halvtid, erhåller förordnande tills vidare. På den på vilken vederbörande andra halvan av assistenttjänsten kvarsår förordnandet t. o. m. 82-

1 297

Bilaga

10-31. Härefter dras tjänsten in. Den andra hälften av tjänsten hålls vakant fram till denna tidpunkt. De resurser för halva 8 som motsvarar förs till ”stipendiedelen” anslagsposten studiestöd för forskarutbildning. . Innehaxaren, FM, har förordnande 78-01-01-82-12-31 med tjänstledighet 79-09-01-82-12-31 för innehav av utbildningsbidrag. Vikarie är förordnad. Förordnandet, liksom tjänstledigheten och vikariatsförordnandet, kvarstår t. o. m. 82-12-31. Härefter dras tjänsten in. 10. Innehaxaren, har förordnande FD, som forskningsassistent från 77- 07-01 tills vidare, halvtid. Han är även innehavare av tjänst 6. Projektet förväntas pågå t. 0. m. 81-06-30. Innehararens förordnande som forskningsassistent kvarstår t.o. m. 81-06-30 varefter tjänsten omvandlas till docent, halvtid, på vilken vederbörande erhåller förordnande tills vidare. 11. Innehaiaren , FK, har förordnande 79-07-01-80-06-30. Ett nytt anslag har bev:ljats fr. o. m. 79-07-01 men detta är samtidigt ett slutanslag. Innehar även halv tjänst som assistent (7). Från reformstarten inrättas tjänst som högskolelärare på vilken innehavaren erhåller förordnande tills vidare, dock längst t. o. m. 80-06-30. Härefter dras tjänsten in. 12. Innehavaren, FD, har förordnande 78-07-01-81-06-30. Nuvarande anslag är att betrakta som slutanslag. Innehavaren vikarierar halvtid på tjänst 3 under tiden 79-07-01-80-06-30. Enligt förslaget kommer detta vikariat på ny tjänst (3) endast att omfatta tiden 79-07-01-79-12-31. Innehavarens förordnande kvarstår t. o. m. 81-06-30. Härefter dras tjänstenin. 13. Innehavaren, FD, docent, har förordnande tills vidare. Pågående projekt neräknas vara avslutat 79-06-30. Innehavaren erhåller från reformstarten förordnande på tjänst som docent/bitr. professor, halvtid, och utses till biträdande professor. Arbetsuppgifter fr. o. m. 79-07-01 fastställes på grundval av bemanningsplanen.

Institutionen inrättar den ingen tjänst för den kompensationstilldelning erhållit för olika lärares ledningsuppdrag. beräknas Arbetsuppgifter kunna fLllgöras på lösa timmar. Institutionen bedömer att externa medel anvisas institutionen i en sådan omfattning att de kontinuerligt motsvarar en tjänst. Genom överförandet av befintliga tjänster på externa medel där innehavarna för närvararde har tills vidare-förordnande för att föreligger ej utrymme inrätta yterligare tjänster.

1 sou 1980:3

298 Bilaga

Institution 5

Tjänster enligt nuvarande organisation Tjänster enligt utredningens förslag

Tjänst Tjänst Tjänst Tjänsta/tjänstebenämning nr nr

1 Professor l Professor 2 Universitetslektor, 0 2 Docent 3 Universitetslektor, g 3 Docent 4 Forskarassistent 4 Forskarassistent

externa medel

ü Kursiverad text innebär att tjänsten är tidsbegränsad.

Kommentarer till institution 5

1. Innehavaren av tjänsten har nedsättning i sin undervisningsskyldighet

för uppdrag som prefekt. I den nya organisationen bör uppdrag som prefekt ligga inom ramen för den reglerade arbetstiden. 2. Innehavaren, TD, docent, har förordnande tills vidare. omvandlas vid reformstarten till tjänst som docent/bitr. Tjänsten Innehavaren får tjänstebenämningen docent. professor. 3. Innehavaren TD, docent, har förordnande tills vidare. Innehavaren har sin undervisningsskyldighet genom uppdrag som studiereknedsättningi tor. omvandlas vid reformstarten till tjänst som docent/bitr. Tjänsten Innehavaren får tjänstebenämningen docent. professor. har förordnande 78-01-01-80-12-31. Förord- 4. Innehavaren, TD, docent, nandet kvarstår över reformstarten. Då förordnandet utgår dras tjänsten in. Forskningsresursen (50 %) i den förs till rörliga resurser. gamla tjänsten 79-07-01-80-06-30. Förordnandet är 5. Innehavaren, CI, har förordnande meddelat enligt ”äldre ordningen”. Enligt utredningens principförslag skall som assistent dras in. I detta fall antas skäl till fast tjänsterna inte ha ansetts föreligga. Tjänsten dras in 80-06-30. anställning 6. Innehavaren CI, har förordnande 77-07-01-82-06-30. Förordnandet

kvarstår över reformstarten. Då förordnandet dras tjänsten in. De resurser som motsvarar utgår i den gamla tjänsten förs till anslagsposten studiestöd stipendiedelen för forskarutbildning.

1 299

Bilaga

7. Innehavaren, CI, har förordnande 78-07-01-82-09-30. Förordnandet kvarstår över reformstarten. Då förordnandet utgår dras tjänsten in. De resurser som motsvarar stipendiedelen i den gamla tjänsten förs till anslagsposten studiestöd för forskarutbildning. Externa medel har anvisats för särskilt 79-07-01-79-12-15. uppdrag Innehavaren, CI, som ej har annat förordnande vid institutionen, erhåller förordnande som forskningsassistent under den aktuella tiden. Nytt anslag har anvisats för tiden 79-07-01-80-06-30 och kommer ej att förlängas. Innehavaren, C I, förordnas som forskningsassistent under den aktuella tiden. 10. Innehavaren, C I, har förordnande 79-07-01-80-06-30. Anslaget är slutanslag. Förordnandet som forskningsassistent kvarstår t. o. m. 80- 06-30. Härefter dras tjänsten in. 11. Innehavaren, CI, har förordnande 79-07-01-80-06-30. Anslaget kan förväntas förlängas ett år. Förordnandet kvarstår över reformstarten. Innehavaren erhåller sannolikt förordnande för ytterligare ett år som forskningsassistent. Härefter dras tjänsten in.

Institution 6

Tjänster e1ligt nuvarande organisation Tjänster enligt utredningens förslag

Tjänst Ijänst Anm. Tjänst Tjänst/tjänstebenämning Anm. HI nr

Lärare i visst ämne Högskolelektor Högskolelärare Högskolelektor

F-®\OOO\lC\§I|-kbJI\J-^ n-COOONOLAJBUJRJ_

Högskolelärare

I Högskolelektor Högskolelärare n Ackompanjatör

›_-›- Halvtid ›-›_a Halvtid

Kommentarer till institution 6 1. Inrehavaren har förordnande 79-07-01-80-06-30. kombine- Tjänsten rasmed ett särskilt uppdrag som konstnärlig ledare. I den nya organisationen förordnas innehavaren på tjänst som högskolelärare/högskolelektor och utses till högskolelektor. Tjänsten kombineras med uppdrag som konstnärlig ledare. 2-11. Inrehavarn a har tillsvidareförordnande. Tjänsterna omvandlas vid reformstarten till tjänster som högskolelärars/högskoulelektor. Inrehavarma av tjänsterna 3, 4 och 7 utses till högskolelektorer.

300 1

Bilaga

Institution 7

Tjänster enligt nuvarande organisation Tjänster enligt utredningens förslag

Tjänst nr Tjänst Tjänst nr TjänsW/tjänstebenämning

1. Professor l. Professor 2. Universitetslektor. 0 2. Biträdande professor 3. Universitetslektor, g 3. Docent 4. Assistent 4. Högskolelärare 5. Assistent 5. Assistent 6. Assistent 6.

I Kursiverad text innebär att tjänsten är tidsbegränsad.

Kommentarer till institution 7

1. Inga kommentarer. 2. Innehavaren, TD, docent, har förordnande tills vidare. omvandlas vid reformstarten till ny tjänst som docent/bitr. Tjänsten professor. Innehavaren utses till biträdande professor. . Innehavaren, FL, har förordnande tills vidare. Innehavaren har nedsättning i sin undervisningsskyldighet genom uppdrag som prefekt. omvandlas vid reformstarten till ny tjänst som docent/bitr. Tjänsten och innehavaren får tjänstebenämningen docent. Uppdraget professor som prefekt fullgöres inom ramen för den reglerade arbetstiden. . Innehavaren, CI, har förordnande 79-07-01-80-06-30 som assistent enligt äldre omvandlas därför vid reformstarten till ordningen”. Tjänsten som högskolelärare, och innehavaren erhåller förordnande tills tjänst vidare. Innehavaren, CI, har förordnande 75-10-01-80-09-30. Förordnandet kvarstår över reformstarten. Då förordnandet utgår dras tjänsten in. De resurser som motsvarar stipendiedelen i den gamla tjänsten förs till anslagsposten studiestöd för forskarutbildning. . Innehavaren, CI, har förordnande 75-11-18-80-11-17. Förordnandet kvarstår över reformstarten. Då förordnandet utgår dras tjänsten in. De resurser som motsvarar i den gamla tjänsten förs till anslagsposten studiestöd ”stipendiedelen” för forskarutbildning.

sou 1980:3 1 301

Bilaga

Institution 8 Tjänster enligt nuvarande organisation Tjänster enligt utredningens förslag Tjänst Tjänst Anm. Tjänst Anm. TjänsW/tjänstebenämning nr nr 1 Professor 1 Professor .. ..

11 12 - 12 Biträdande professor 13 - 13 14 - 14 Docent/Biträdande professor 15 “- - 15 16 - - 16

Studievägledare 34 Forskningsassistent Externa medel 34 -

t Kursiverad text innebär att tjänsten är tidsbegränsad.

Kommentarer till institution 8 . Ingen kommentar u

i

o Innehavaren har nedsättning i sin undervisningsskyldighet för ledningsuppdrag inom myndigheten. Kompensation härför utgår till institutionen.

302 1

Bilaga

,I den nya organisationen fullgörs ledningsuppdrag inom ramen för den

reglerade arbetstiden. Institutionen erhåller kompensation för ledningsuppdraget. . Innehavaren har nedsättning i sin undervisningsskyldighet för uppdrag som prefekt. i den nya organisationen inom ramen för den Prefektuppdraget fullgörs reglerade arbetstiden. 10. Innehavaren, FD, docent, har förordnande 77-03-01-80-02-28. Innehavaren får förlängt förordnande enligt äldre ordning t. 0 .m. 83-02-28. Härefter omvandlas tjänsten till ny tjänst som docent/bitr. professor och innehavaren utses till biträdande professor. Forskningsresursen (75 %) i den gamla tjänsten förs till rörliga resursen, varefter fakultetsnämnden får pröva om medlen skall återgå till samma person, överföras till annan lärare vid samma institution eller flyttas till annan institution. 11. Tjänsten vakant då innehavarens förordnande gick ut 79-06-30. Forskningsresursen (75 %) i tjänsten förs till rörliga resursen, varefter fakultetsnämnden prövar om medlen skall överföras till lärare vid denna institution eller flyttas till annan institution. 12. Innehavaren har förordnande t. o. m. 81-06-30 och är därefter berättigad till tjänst som 1:e assistent. Tjänsten omvandlas till ny tjänst som docent/bitr. professor och innehavaren utses till biträdande professor. Forskningsresursen (75 %) i den gamla tjänsten förs till rörliga resursen, varefter fakultetsnämnden får pröva om medlen skall återgå till samma person. överföras till annan lärare vid institutionen eller flyttas till annan institution. 13. Innehavaren, TD, docent, har förordnande t. o. m. 81-09-30 och därefter kvarstår berättigad till tjänst som 1:e assistent. Förordnandet över reformstarten t. o. m. 84-09-30. Jfr 12. 14. Innehavaren har förordnande t. o. m. 82-11-30 och har då innehaft docenttjänst i 9 år och är berättigad till tjänst som 1:e assistent. Innehavaren behåller sitt förordnande t. o. m. 82-11-30. Härefter omvandlas tjänsten till ny tjänst som docent/bitr. professor. Innehavaren utses till biträdande professor. Forskningsresursen (75 %) i den gamla tjänsten förs till rörliga resursen varefter fakultetsnämnden får pröva om medlen skall återgå till samma person, överföras till annan lärare vid institutionen eller flyttas till annan institution. . 15. Innehavaren, FD, docent, har förordnande t. o. m. 81-04-30. Innehavaren tjänstledig 79-07-01-80-04-30 för uppehållande av tjänst som forskningsassistent (tjänst nr 34). Vikarie är ej förordnad på docenttjänsten. Förordnandet kvarstår över reformstarten t. o. m. 81-04-30. Jfr f. ö. 14. I den nya organisationen kan underlaget för forskningsassistenttjänsten (34) ingå i tjänsten som docent/bitr. professor. 16. Innehavaren, TD docent, har förordnande t. 0. m. 80-02-29. Förordnandet kvarstår över reformstarten t. o. m. 80-02-29. Jfr f. ö. 14. 17. Innehavaren, TD, har förordnande 78-11-01-81-10-31. Förordnandet

Bilaga 303

kxarstår över reformstarten. Då förordnandet in. utgår dras tjänsten Forskningsresursen (50 %) i tjänsten förs till den rörliga resursen, varefter fakultetsnämnden prövar om medlen skall överföras till annan lärare vid institutionen eller flyttas till annan institution. 18. Innehavaren, TD, docent, har förordnande tills vidare. Tjänsten omvandlas vid reformstarten till ny tjänst som docent/bitr. professor. Innehavaren utses till biträdande professor. som Uppdrag studierektor fullgörs inom ramen för den reglerade arbetstiden. 19. Innehavaren, FL, har förordnande tills vidare. Tjänsten omvandlas till tjänst som docent/bitr. professor och innehavaren får tjänstebenämningen docent. 20. Innehavaren, TK, har förordnande tills vidare. Tjänsten omvandlas vid reformstarten till ny tjänst som högskolelärare/ högskolelektor. Innehavaren utses till högskolelektor. 21.- 24. Innehavaren, TD, docent, har förordnande tills vidare.

Tjänsterna omvandlas vid reformstarten till nya tjänster som docent/

bitr. professor. Innehavarna får tjänstebenämningen docent. 25. Innehavaren har förordnande 76-07-01-81-06-30. Förordnandet kvarstår över reformstarten. Då förordnandet utgår dras tjänsten in. De resurser som motsvarar ”stipendiedelen” i tjänsten förs till anslagsposten studiestöd för forskarutbildning. 26. Innehavaren har förordnande 79-02-01-84-01-31. Förordnandet kvarstår êver reformstarten. Se f. ö. 25. 27. Innehavaren har förordnande 77-10-01-82-06-30. Förordnandet kvarstår över reformstarten. Se f. ö. 25. 28. Innehavaren har förordnande 78-07-01-83-06-30. Innehavaren har 79-07-01-80-04-30 för uppehållande tjänstledigt av utbildningsbidrag. Förordnandet kvarstår över reformstarten. kvarstår. Tjänstledighet 83-0630 dras tjänsten in. Se f. ö. 25. 29. Innehavaren har förordnande 78-07-01-84-06-30. Förordnandet kvarstår över reformstarten. Då förordnandet utgår dras tjänsten in. De resurser som motsvarar ”stipendiedelen i tjänsten förs till anslagsposten studiestöd för forskarutbilcning. 30. Innelavaren har förordnande 77-07-01-81-06-30. Förordnandet kvarstår över reformstarten. Se f. ö. 29. 31. Innelavaren har förordnande 76-07-01-80-06-30. Förordnandet kvarstår över reformstarten. Se f. ö. 29. 32. Innelavaren har förordnande 76-07-01-80-06-30. Förordnandet kvarstår över reformstarten. Se f. ö. 29. 33. Tjänsten kommer även enligt utredningens förslag att vara studievägledare. 34. I der nya organisationen behöver tjänst som forskningsassistent ej inrättas för fullgörande av aktuella arbetsuppgifter. De fullgöres inom ramen av befintlig tjänst. Fullgörandet av de ordinarie arbetsuppgifternaregleras genom bemanningsplan. (Jämför tjänst 15.)

Bilaga 2 Utkast till i ändringar

högskoleförordningen (1977:263)

14 kap.

8 § I fakultets- eller sektionskollegium skall ingå den som i ämne som tillhör fakulteten eller sektionen 1. är lärare vid högskoleenhet i högskoleregion och har avlagt doktorsexamen eller har motsvarande vetenskapliga kompetens, 2. innehar eller uppehåller tjänst som professor eller forskare vid forskningsråd. om tjänsten är knuten till högskoleenhet i högskoleregionen. För att arbetstagare som avses i första stycket skall ingå i kollegium fordras dessutom att han innehar eller uppehåller tjänst som lärare eller sådan tjänst, som avses i 19 kap. 2 §, utan tidsbegränsning eller med förordnande för minst sex månader. Tjänsten skall avse minst halvtidstjänstgöring. 24 § Av de ledamöter som avses i 21 § andra stycket skall minst fyra vara professor. 26 § I fakultets- eller sektionsnämnd skall de fem ledamöter av fakultetseller sektionskollegiet som avses i 21 § andra stycket utses av fakultets- eller sektionskollegiet. Ingår bland ledamöterna i fakultets- eller sektionskollegiet lärare vid högskoleenhet till vilken kollegiet ej är knutet, skall en av de fem ledamöterna vara en sådan lärare.

15 kap.

8§ Institutionsstyrelse skall ha allmän tillsyn över och vård om institutionens angelägenheter samt verka för goda arbets- och studieförhållanden och ett gott samarbete inom institutionen och med andra institutioner. Styrelsen skall taga initiativ till och främja utvecklingen av utbildning, forskning och utvecklingsarbete inom institutionens område. Vidare skall institutionsstyrelsen för institutionen 1. besluta om riktlinjer för organisation av arbetet samt fastställa en särskild lDe ändrade och nyplan för fördelningen av tillgänglig personal på de olika verksamskrivna paragraferna i hetsgrenarna, 14, 15 och 18 kap. är 2. besluta om riktlinjer för disposition av lokaler och materiella resurser i markerade med kantstreck. I 19 kap., som övrigt, dock med undantag av lokaler och materiel som sjukvårdshuvudman har fått ny paragrafnumtillhandahåler, rering, och i det helt 3. besluta om riktlinjer för anordnande av undervisning och prov, nya 24 a kap. finns ingen 4. utarbeta och avge förslag till föreskrivna planer för utbildningen, kantmarkering.

2 sou 1980:3

306 Bilaga

5. utarbeta underlag för förslag till anslagsframställningar, som är eller 6. avge förslag som avses i 19 kap. 22 § angående lärartjänst blir ledig, 7. avge förslag om inrättande av tjänst, 8. informera de anställda och de studerande om styrelsens uppgifter, 9. besluta i frågor som har överlämnats till styrelsen genom beslut av högskolestyrelsen enligt 10 kap. 11 §, av rektorsämbetet enligt 11 kap. 9 §, av linjenämnd enligt 12 kap. 24 § eller av fakultets- eller sektionsnämnd enligt 14 kap. 30§ denna förordning. 10. yttra sig i fråga om tillsättning av ledig tjänst, 11. antaga studerande till forskarutbildning. skall bestå av prefekten, som är ordförande, samt 13 § Institutionsstyrelse företrädare för de anställda och de studerande vid institutionen samt för de lärare vid institutionen som avses i 19 kap. 2 §, om sådana lärare finns. För var och en av ledamöterna i institutionsstyrelse får finnas suppleant enligt föreskrifter som meddelas av högskolestyrelsen. 14 § Högskolestyrelsen får föreskriva att i styrelsen l. för institution, som har verksamhet också inom kliniskt område, skall ingå, utöver företrädare för de lärare som avses i 19 kap. 2 §, även en eller flera företrädare för sådana anställda inom sjukvården som berörs samt 2. för institution, vars verksamhetsområde också omfattar studiepraktik, skall ingå även en eller flera företrädare för verksamhet inom vilken praktik anordnas. har Beslut enligt första stycket l får meddelas om sjukvårdshuvudmannen begärt det. Beslut enligt första stycket 2 får meddelas om berörd arbetsgivare har begärt det eller efter samråd medgivit det. 22 § Prefekten har den omedelbara av verksamheten vid ledningen institutionen och avgör på institutionen ankommande ärenden som ej skall avgöras av styrelsen. Det åligger prefekten särskilt att 1. främja goda arbets- och studieförhållanden och ett gott samarbete inom institutionen, 2. tillse att institutionsstyrelsens beslut verkställes, 3. fullgöra de uppgifter som i övrigt åvilar prefekt enligt gällande föreskrifter eller högskolemyndighets beslut, 4. ansvara för den ekonomiska förvaltningen för institutionen, 5. vara förman för arbetstagarna vid institutionen, fördela göromålen på dessa och tillse att arbetstagarna fullgör sina skyldigheter. får bestämma att en biträdande skall 22 a§ Högskolestyrelsen prefekt finnas. är förhindrad att utöva sina åligganden denna När prefekten enligt förordning skall de utövas av den biträdande prefekten.

Forskarkollegium 26 § Vid varje högskoleenhet som anges i bilaga 10 samt vid högskolan för lärarutbildning i Stockholm skall vid institution där forskning och forskarbedrivs, om ej annat följer av 28§ tredje stycket, finnas ett utbildning forskarkollegium.

Bilaga 2 307

27 § Forskarkollegiet skall bereda frågor om fördelning av arbetstagares göromål inom forskningen och

forskarutbildningen samt de frågor i övrigt

som

institutionsstyrelsen och prefekten överlämnar till kollegiet.

28 § I ett forskarkollegium skall ingå den som är verksam inom institutionen och l. antingen innehar eller uppehåller en tjänst som professor eller uppehåller tjänst som docent/biträdande professor och har utsetts till biträdande professor, 2. är handledare i

forskarutbildningen.

Utan hinder av första stycket skall prefekt och studierektor vid institutionen ingå i ett forskarkollegium.

Är färre än tre berättigade att ingå i forskarkollegium vid en institution

skall kollegium ej inrättas vid institutionen. 29§ Prefekten är forskarkollegiets ordförande. 30 § Närmare föreskrifter om meddelas

forskarkollegier av högskolesty-

relsen.

18 kap.

13 § Uppdrag som prefekt eller biträdande prefekt meddelas av högskole-

styrelsen efter samråd med institutionsstyrelsen eller, där sådan ej finns, med företrädare för de anställda och de lärare som avses i 19 kap. 2 § samt de studerande vid institutionen. I ärende om utseende av prefekt eller biträdande prefekt vid en institution som har verksamhet också inom kliniskt område skall högskolestyrelsen samråda med sjukvårdshuvudmannen. 14 § Behörig till uppdrag som prefekt eller biträdande prefekt eller

uppdrag som studierektor är den som innehar en lärartjänst vid institutionen och som har sådana vetenskapliga, pedagogiska och andra kvalifikationer som behövs för uppdraget. Vid en institution som har verksamhet också inom kliniskt område kan även sådan lärare som avses i 19 kap. 2 § utses till prefekt eller biträdande

prefekt.

19 kap. Lärarez 2 Ändrad paragrafnum-

rering i förhållande till Allmänna nuvarande 19 kap. föreskrifter

1 § Vid högskoleenheter 3Tjänster som adjungefinns följande slag av tjänster som lärare, nämligen rad professor berörs inte tjänster som professor, docent/biträdande professor, lärare i odontologiskt av lärartjänstutredningämne, forskare i kliniskt

eller odontologiskt ämne, högskolelärare/högsko- ens arbete, utan ingår

Ielektor samt adjungerad professor3 och speciallärare. i FOsAMzs utrednings- I tjänst som lärare kan som arbetsuppgifter ingå att bedriva eller medverka uppdrag. i forskning, utbildning och utvecklingsarbete. 4Av Övergångsbestäm- 2 § Avdelningsläkare4, överläkare och biträdande överläkare vid undermelserna bör framgå att visningssjukhus är lärare vid berörd högskoleenhet med läkarutbildning. även innehavare av Avdelningstandläkare, övertandläkare och biträdande övertandläkare vid tjänst som avdelningsundervisningsklinik inom folktandvården tandläkare enligt äldre är lärare vid berörd högskoleenhet med ordning (kap. 9) är lära-

tandläkarutbildning.

re i högskolan.

308 Bilaga 2

3 § Innehavare av tjänst som docent/biträdande professor kan enligt vad som föreskrivs i 10§ utses till biträdande professor.

4§ Innehavare av tjänst som högskolelärare/högskolelektor kan enligt

vad som föreskrivs i ll § utses till högskolelektor.

Behörighet

5 § Behörighet till en tjänst som lärare är den som en allmän eller motsvarande 1. dels har gått igenom utbildningslinje eller på annat sätt har förvärvat motsvagrundläggande högskoleutbildning rande kunskaper och erfarenheter,

2. dels har den vetenskapliga och pedagogiska skicklighet, de kunskaper

och erfarenheter och den förmåga i övrigt som behövs för att fullgöra tjänsten väl. Utöver i första stycket föreskrivs i 6-9 §§ särskilda behörighetsvillkoren villkor. som eller docent/

6 § När en tjänst högskolelärare/högskolelektor

som villkor för biträdamde professor kungörs ledig får högskolestyrelsen skall behörighet föreskriva krav på att ha det språk i vilket undervisning meddelas som sitt modersmål och att under åren närmast före förordnandet huvudsakligen ha vistats i land där språket talas. är den som har 7 § Behörig till en tjänst som docent/biträdande professor eller har motsvarande kompetens med avlagt doktorsexamen vetenskapliga den inriktning tjänsten avser. särskilda skäl, får högskolestyrelsen när en tjänst som Föreligger att för behörighet till docent/biträdande professor kungörs ledig besluta eller motsvarande vetentjänsten skall gälla, i stället för doktorsexamen skapliga kompetens, sådan kompetens av annat slag som för tjänsten prövas likvärdig med avsedd vetenskaplig kompetens. till en tjänst som lärare i odontologiskt ämne krävs 8§ För behörighet doktorsexamen eller motsvarande vetenskapliga kompetens. till en tjänst som forskare i kliniskt ämne krävs 9 § För behörighet eller doktorsexamen eller motsvarande vetenskapliga antingen läkarexamen kompetens. i odontologiskt ämne krävs För behörighet till en tjänst som forskare tandläkarexamen eller doktorsexamen eller motsvarande vetenantingen skaplig kompetens. När tjänst som forskare i kliniskt eller odontologiskt ämne kungörs ledig skall högskolestyrelsen ange vilken behörighet enligt första stycket som krävs för tjänsten. 10 § Behörig att utses till biträdande professor är en docent som visat sig

äga eller 1. väsentlig vetenskaplig skicklighet 2. väsentlig pedagogisk eller annan skicklighet av särskild betydelse för sin

tjänst. är en högskolelärare som 11 § Behörig att utses till högskolelektor 1. har avlagt doktorsexamen eller av särskild betydelse 2. har visat sig äga pedagogisk eller annan skicklighet för sin tjänst.

2 309

Bilaga

Befordringsgrunder

12§ Som befordringsgrund vid tillsättning av en tjänst som lärare gäller graden av sådan vetenskaplig, pedagogisk och annan skicklighet, såsom teknisk och klinisk skicklighet, som är av betydelse med hänsyn till tjänstens ämnesinnehåll och beskaffenhet i övrigt. För tjänst med vilken är förenat konstnärligt utvecklingsarbete skall i stället för vetenskaplig skicklighet beaktas graden av konstnärlig skicklighet. 13 § Vid tillsättning av en tjänst som professor skall i fråga om befordringsgrunderna särskild vikt fästas l. dels vid sådan vetenskaplig skicklighet som har visats genom egen forskning samt genom planering och ledning av forskning, 2. dels vid sådan pedagogisk skicklighet som har visats genom handledning av forskare, vetenskaplig undervisning eller utarbetande av läromedel för sådan undervisning samt genom ledning, utveckling och planering av grundläggande högskoleutbildning. 14§ Vid tillsättning av en tjänst som docent/biträdande professor skall i fråga om befordringsgrunderna särskild vikt fästas antingen 1. vid sådan vetenskaplig skicklighet som har visats genom egen forskning eller 2. vid sådan pedagogisk skicklighet som har visats genom undervisning, planering och ledning av utbildning eller utarbetande av läromedel eller 3. till lika delar vid sådan vetenskaplig skicklighet som har visats genom egen forskning och sådan pedagogisk skicklighet som har visats genom undervisning, planering och ledning av utbildning eller utarbetande av läromedel eller 4. vid annan skicklighet av betydelse för tjänsten vilken har vunnits genom verksamhet inom eller utanför högskolan. När en tjänst som docent kungörs ledig skall högskolestyrelsen ange vilket av alternativen 1.-4. som skall tillämpas vid tillsättningen.

Tillsättning och befordran 15 § En ordinarie eller extra ordinarie tjänst som professor tillsätts av regeringen efter förslag av den tjänsteförslagsnämnd till vars verksamhetsområde tjänsten hör. 16§ Andra tjänster som lärare än ordinarie och extra ordinarie tjänster som professor tillsätts av högskolestyrelsen. Innan högskolestyrelsen tillsätter en ordinarie eller extra ordinarie tjänst som docent/biträdande professor skall förslag avges av den tjänsteförslagsnämnd till vars verksamhetsområde ärendet hör. Innan högskolestyrelsen tillsätter en annan tjänst som lärare än som avses i andra stycket skall yttrande inhämtas från styrelsen för den institution eller arbetsenhet i övrigt till vilken tjänsten hör, om styrelsen har uppgifter enligt 15 kap. 8 §. Har styrelsen uppgifter enligt 15 kap. 9 § skall yttrande inhämtas från prefekten eller föreståndaren. Förvaltas institutionen eller arbetsenheten i övrigt av enbart en prefekt eller föreståndare skall yttrande inhämtas från denne.

310 2

Bilaga

Innan högskolestyrelsen tillsätter en extra tjänst som professor eller docent/biträdande professor får styrelsen, i stället för att inhämta yttrande enligt tredje stycket, bestämma att förslag skall avges av den tjänsteförslagsnämnd till vars verksamhetsområde ärendet hör. 17§ Föreskrifterna i 10 och 11 §§ anställningsförordningen (1965:601) gäller ej vid tillsättning av en tjänst som professor eller adjungerad professor eller en ordinarie eller extra ordinarie tjänst som docent/biträdande professor. Föreskriften i 9 § första stycket 3 anställningsförordningen gäller ej vid tillsättning av en ordinarie tjänst som professor eller docent/biträdande professor. 18 § Kungörelse om en ledig tjänst som lärare skall utfärdas under termin. Om särskilda skäl föreligger får dock kungörelse utfärdas vid en annan tidpunkt. Detta gäller dock ej beträffande en sådan tjänst som enligt 15 och 16 §§ skall tillsättas under medverkan av en tjänsteförslagsnämnd. 19§ Förfarande för tillsättning av ordinarie eller extra ordinarie tjänst som lärare får ej inledas förrän fråga som avses i 21-26 §§ har blivit slutligt avgjord. 20§ Avser förordnande på tjänst som lärare beräknad tjänstgöring om minst 40 procent av heltidstjänst från och med den första till och med den sista undervisningsdagen under ett kalenderhalvår skall förordnandet meddelas att gälla från och med kalenderhalvårets början. Innehar läraren vid ingången av kalenderhalvåret sådan tjänst, som ej kan förenas med lärartjänsten, gäller förordnandet på lärartjänsten från den senare tidpunkt då förordnandet på hans tidigare tjänst upphör enligt 7 kap. 10§ lagen (1976:600) om offentlig anställning. Avser vikariat som lärare beräknad tjänstgöring om minst 40 procent av heltidstjänst från och med den första till och med den sista undervisningdagen under en termin skall förordnandet meddelas gälla under sex månaderi följd under den tid som högskolestyrelsen bestämmer.

Omprövning av tjänst 21 § I samband att icke nyinrättad tjänst som lärare blir ledig, skall prövas huruvida tjänsten bör 1. återbesättas med oförändrat ämnesinnehåll, 2. ges ändrat ämnesinnehåll, 3. ersättas med annan lärartjänst eller 4. indragas. I fråga om tjänst med tidsbegränsat förordnande, vars ämnesinnehåll icke fastställts av regeringen, skall prövningen göras på det sätt högskolestyrelsen föreskriver. I fråga om annan tjänst skall 22-26 §§ gälla. 22 § Det åligger styrelsen för den institution eller arbetsenhet i övrigt som tjänst tillhör att avge förslag till beslut som avses i 21 §. Finns ej styrelse för institutionen eller arbetsenheten skall förslaget avges av prefekten respektive föreståndaren. Förslag som avses i första stycket skall avges senast tre år innan innehavaren av tjänsten uppnår den för tjänsten gällande pensioneringsperiodens nedre gräns eller, om tjänsten blir ledig på annan grund än uppnådd

Bilaga 2 311

pensionsålder, snarast möjligt. 23 § I fråga om tjänst som professor skall förslag som avsesi 22 § avges till fakultets- eller sektionsnämnden. Denna skall avge eget förslag till beslut som avses i 21 §. Sådant förslag skall tillsammans med förslaget från institutionen eller arbetsenheten överlämnas till högskolestyrelsen. Högskolestyrelsen får inhämta yttranden från annan fakultets- eller sektionsnämnd eller linjenämnd som beröres. Gäller ärendet vars ämnesinnehåll tjänst, fastställts av regeringen, skall högskolestyrelsen med eget yttrande överlämna förslagen till universitetsoch högskoleämbetet. I annat fall beslutar styrelsen. 24 § I fråga om annan tjänst som lärare än tjänst som professor skall förslag som avses i 22 § avges till högskolestyrelsen. I ärendet skall högskolestyrelsen inhämta yttrande från linjenämnd som beröres. Gäller ärendet tjänst, vars ämnesinnehåll fastställts av regeringen, eller annan tjänst, som inrättats av regeringen och beträffande vilken åtgärd enligt 21§ 3 eller 4 bör vidtagas, skall högskolestyrelsen till universitets- och högskoleämbetet avge eget förslag till beslut som avses i 21 §. I annat fall beslutar styrelsen. 25 § Universitets- och högskoleämbetet får medge att tjänst som lärare, vars ämnesinnehåll fastställts av regeringen, återbesättes med oförändrat ämnesinnehåll. Finner universitetsoch högskoleämbetet i fråga om sådan åtgärd enligt 21 § 2, 3 eller 4 bör vidtagas, skall ämbetet avge förslag därom till regeringen. Har högskolestyrelsen beträffande annan av regeringen inrättad tjänst än som avses i första stycket föreslagit att åtgärd enligt 21 § 3 eller 4 skall vidtagas, skall universitets- och högskoleämbetet med eget yttrande överlämna förslaget till regeringen. 26§ Det ämnesinnehåll som regeringen fastställt för tjänst som lärare skall närmare anges, om det behövs såsom vägledning vid tillsättning av tjänsten eller av annat skäl. Är tjänsten förenad med särskilda skyldigheter i fråga om fullgörande av utbildning, forskning eller andra uppgifter skall även detta anges. Sådan närmare beskrivning av ämnesinnehållet som avses i första stycket fullgörs av UHÅ eller, efter av denna bemyndigande myndighet, av högskolestyrelsen.

Tjänsteförslagsnämnd

27 § För en fakultet skall finnas en tjänsteförslagsnämnd vid varje högskoleenhet vid vilken det inom ämne som tillhör fakulteten finns en eller flera ordinarie eller extra ordinarie tjänster som professor eller docent/biträdande professor. I fråga om vissa tjänster kan finnas särskilda tjänsteförslagsnämnder enligt vad som föreskrivs i 36 §. 28 § I fråga om fakultet som är delad i sektioner kan styrelsen för högskoleenhet som avses i 27 § föreskriva att det vid enheten skall finnas en för varje sektion i stället för den tjänsteförslagsnämnd tjänsteförslagsnämnd som anges i 27 §. Sådan föreskrift kan styrelsen meddela för en sektion, om det vid högskoleenheten inom ämne som tillhör sektionen finns en eller flera

312 Bilaga 2

ordinarie eller extra ordinarie tjänster som professor eller docent/biträdande professor. 29 § För tillsättning av viss tjänst som avses i 15 § eller i 16 § andra eller fjärde styckena eller viss grupp av sådana tjänster kan finnas en tjänsteförslagsnämnd som är gemensam för 1. två eller flera sektioner inom en fakultet eller inom skilda fakulteter eller 2. två eller flera fakulteter. Föreskrift enligt denna paragraf får meddelas av styrelsen för den högskoleenhet som beröres. Föreskrift som berör mer än en högskoleenhet får meddelas av regionstyrelsen för högskoleenheter inom en högskoleregion och i övrigt av universitets- och högskoleämbetet, om ej regeringen förordnar annat för visst fall. I ärendet skall yttrande inhämtas från högskolestyrelserna. 30 § I tjänsteförslagsnämnd för en fakultet eller en sektion vid en högskoleenhet, till vilken ett fakultets- eller sektionskollegium är knutet enligt bilaga 10 till denna förordning, skall ingå fakultets- eller sektionskollegiets dekanus, tillika ordförande, två ledamöter varav en tillika vice ordförande, som utses för tre år av fakultets- eller sektionsnämnden, samt två ledamöter som är särskilt förtrogna med den grundläggande utbildningens krav och som utses för tre år av högskolestyrelsen. En företrädare för de anställda inom tjänsteförslagsnämndens verksamhetsområde och en företrädare för de studerande inom samma område har rätt att ingå i nämnden. Företrädare för de anställda skall utses, om det begärs av arbetstagarorganisation som har en eller flera medlemmar bland de anställda inom nämndens verksamhetsområde. Företrädaren skall utses av högskolestyrelsen efter förslag av arbetstagarorganisation som har en eller flera medlemmar bland de anställda. Finns mer än en sådan organisation som vill avge förslag, skall organisationerna om möjligt avge ett gemensamt förslag. I fråga om utseende av företrädaren för de studerande gäller föreskrifter i lagen (1977:220) om elektorsförsamling vid högskoleenhet. Företrädarna för de anställda och de studerande skall utses för tre år. 31§ Vid handläggning av ärende om förslag till ordinarie eller extra ordinarie tjänst som professor skall i tjänsteförslagsnämnd som avses i 30 §, utöver dem som anges i 30 §, ingå tre ledamöter som är särskilt förtrogna med tjänstens ämne och verksamhetsområde i övrigt och som skall utses för varje ärende av fakultets- eller sektionskollegiet. Till sådana ledamöter i tjänsteförslagsnämnd som avses i första stycket skall företrädesvis utses personer från de nordiska länderna. Högst en av dem bör utses bland ledamöterna i det fakultets- eller sektionskollegium som tjänstens innehavare skall tillhöra. 32§ Vid handläggning av ärende om förslag till ordinarie eller extra ordinarie tjänst som docent/biträdande professor skall i tjänsteförslagsnämnd som avses i 30 § ingå högst tre ledamöter utöver de ledamöter som anges i 30 §. Dessa ytterligare ledamöter, som skall vara särskilt förtrogna med tjänstens ämne och verksamhetsområde i övrigt, utses för varje ärende på sätt högskolestyrelsen bestämmer. 33 § I tjänsteförslagsnämnd för en fakultet eller sektion vid sådan högskoleenhet, till vilken fakultets- eller sektionskollegium ej är knutet,

Bilaga 2 313

skall ingå följande ledamöter, nämligen 1. som ordförande resp. vice ordförande de ledamöter som avses i 30§ första stycket i motsvarande tjänsteförslagsnämnd vid den högskoleenhet i högskoleregionen till vilken fakultetseller sektionskollegiet är knutet, 2. två ledamöter som är särskilt förtrogna med den grundläggande utbildningens krav och som utses av högskolestyrelsen, 3. högst tre ledamöter som är särskilt förtrogna med tjänstens ämne och verksamhetsområde i övrigt och som skall utses för varje ärende på sätt högskolestyrelsen bestämmer. En företrädare för de anställda inom tjänsteförslagsnämndens verksamhetsområde och en företrädare för de studerande inom samma område har rätt att ingå i nämnden. Företrädare för de anställda skall utses, om det begäres av arbetstagarorganisation som har en eller flera medlemmar bland de anställda inom nämndens verksamhetsområde. Företrädaren skall utses av högskolestyrelsen efter förslag av arbetstagarorganisation som har en eller flera medlemmar bland de anställda. Finns mer än en sådan organisation som vill avge förslag skall organisationerna om möjligt avge ett gemensamt förslag. I fråga om utseende av företrädaren för de studerande gäller föreskrifter i lagen (1977:220) om

elektorsförsamling vid högskoleenhet.

Företrädarna för de anställda och de studerande skall utses för tre år. 34 § När en tjänsteförslagsnämnd skall avge yttrande i ett ärende om att utse en docent till biträdande professor skall. 1. i

tjänsteförslagsnämnd som avses i 30 § ingå de ledamöter som avses i

30 § och 2. i

tjänsteförslagsnämnd som avses i 33 § ingå de ledamöter som avses i

33 § första stycket 1 och 2. 35§ I tjänsteförslagsnämnd som avses i 29§ skall ingå ledamöter av samma slag och till samma antal som anges i 30-32 och 34 §§. Ordförande och övriga ledamöter skall utses enligt de föreskrifter som meddelas av den myndighet som har föreskrivit att nämnden skall finnas. Meddelas sådana föreskrifter av annan myndighet än regeringen skall denna myndighet utforma föreskrifterna med i vad utgångspunkt som föreskrives i 30-32 §§. 36§ För handläggning av ärende om förslag till ordinarie eller extra ordinarie lärartjänst, med vilken är förenat konstnärligt utvecklingsarbete, eller annan sådan tjänst för vilken tjänsteförslagsnämnd som avses i 30 eller

33§ ej är ändamålsenlig, får högskolestyrelsen inrätta

en särskild tjänsteförslagsnämnd. I sådan

tjänsteförslagsnämnd skall ingå ordförande och

ledamöter som utses till det antal och på det sätt som högskolestyrelsen bestämmer med utgångspunkt i föreskrifterna i 30-32 §§. 37 § För varje ledamot i tjänsteförslagsnämnd utom de som avses i 31 §, 32 § och 33 § första stycket 3 skall finnas en suppleant. Detsamma skall gälla i fråga om samma slag av ledamöter i tjänsteförslagsnämnd som avses i 35 eller 36 §. När fakultets- eller sektionskollegiets dekanus är förhindrad att närvara skall dess prodekanus inträda som ledamot i hans ställe. Annan suppleant utses på samma sätt som föreskrivs i fråga om ledamoten. 38 § Tjänsteförslagsnämnd är beslutför när fler än hälften av ledamöterna är närvarande, bland dem ordföranden eller vice ordföranden samt vid

314 Bilaga 2

handläggning av ärende som avses i 31 § två av de ledamöter som år särskilt förtrogna med tjänstens ämne och verksamhetsområde i övrigt och vid handläggning av ärende som avses i 32 § en ledamot som är särskilt förtrogen med tjänstens ämne och verksamhetsområde i övrigt. Som tjänsteförslagsnämndens beslut gäller den mening som flesta förenar sig om eller. vid lika röstetal, den mening som ordföranden biträder. 39§ Ärende avgöres efter föredragning. 40§ I fråga om ärendenas handläggning i tjänsteförslagsnämnd skall 10 kap. 13-15 §§ tillämpas.

Handläggning av ärende om tillsättning av ordinarie tjänst som professor med undantag för sådan tjänst med vilken konstnärligt utvecklingsarbete är förenat 41 § I 42-50 §§ meddelas föreskrifter om handläggning av ärende om tillsättning av ordinarie eller extra ordinarie tjänst som professor med undantag för sådan tjänst med vilken konstnärligt utvecklingsarbete är förenat. 42§ När ordinarie eller extra ordinarie tjänst som professor blir ledig, skall rektorsämbetet utfärda kungörelse i Post- och Inrikes Tidningar med föreläggande av tre veckors ansökningstid, räknat från dagen för kungörandet. Kungörelsen skall anslås på högskoleenhetens anslagstavla. I kungörelsen skall intagas erinran om 44§ andra stycket. Om ej annat följer av 19§ eller av beslut enligt tredje stycket skall rektorsämbetet utfärda kungörelse enligt följande, nämligen 1. i fråga om tjänst vars innehavare skall avgå med ålderspension, minst nio månader och högst två år före avgången där så kan ske eller 2. i fråga om tjänst som blir ledig på annan grund, snarast möjligt. Universitets- och högskoleämbetet får uppskjuta ledigkungörandet av ordinarie eller extra ordinarie tjänst som professor även på annan grund än som avses i 19 §. I ärendet skall högskolestyrelsen beredas tillfälle att yttra sig. 43 § Anmäler sig ej någon sökande till ledigkungjord ordinarie eller extra ordinarie tjänst som professor inom den ansökningstid som har angivits i kungörelsen eller inbjudan enligt 45 § skall rektorsämbetet utfärda ny kungörelse. Beslutat regeringen att ej tillsätta tjänsten med någon som har sökt den, skall rektorsämbetet utfärda ny kungörelse. Leder ej heller den nya kungörelsen till att tjänsten blir tillsatt, skall rektorsämbetet inhämta yttrande av den fakultets- eller sektionsnämnd till vars verksamhetsområde tjänsten hör och insända handlingarna till universitets- och högskoleämbetet. Universitets- och högskoleämbetet får besluta att tjänsten skall kungöras ledig på nytt eller att det skall anstå med sådan kungörelse. Finner ämbetet att annan åtgärd bör vidtagas, skall ämbetet överlämna ärendet till regeringen. 44§ Sökande skall tillsammans med ansökningshandlingarna ge in en kortfattad skriftlig redogörelse för sin vetenskapliga och pedagogiska verksamhet. Sökande skall före ansökningstidens utgång antingen inge de handlingar han vill åberopa eller anmäla vilka handlingar han vill åberopa. I det senare

Bilaga 315

fallet skall handlingarna inom tre veckor från inges ansökningstidens utgång. De vetenskapliga arbeten som sökande åberopar skall inges i fyra exemplar, om rektorsämbetet ej medger annat. 45 § Har ingen sökt ledigkungjord tjänst vid utågngen av den ansökningstid som har angivits i kungörelse om ledigheten, får tjänsteförslagsnämnden inbjuda viss person att söka tjänsten under förutsättning att denne kan antagas ha haft befogad anledning att ej anmäla sig som sökande. Även om sökande har anmält föreskriven sig inom tid, får nämnden inbjuda person som ej har sökt tjäsnten att göra detta. Inbjudan får avse endast sådan person vilken kan antagas ha haft befogad anledning att ej anmäla sig som sökande och som kan antagas vara avsevärt bättre skickad att sköta tjänsten än var och en som har sökt den. I inbjudan enligt första eller andra stycket skall föreläggas tre veckors ansökningstid, räknat från den dag då den inbjudne har fått del av beslutet. Föreskrifterna i 44 § skall äga motsvarande tillämpning. 46 § Sådan ledamot i tjänsteförslagsnämnd som avses i 31 § första stycket 3 skall med kortfattad motivering ange skickligheten hos de sökande som han anser i första hand böra komma ifråga till tjänsten samt ordningen mellan dem. Detta sker i skriftligt utlåtande, om ej tjänsteförslagsnämnden beslutar annat med hänsyn till de omständigheter som föreligger i ärendet. 47§ Tjänsteförslagsnämnden får även införskaffa annan utredning än som avses i 46 §. 48§ Tjänsteförslagsnämnden skall föreslå den sökande som nämnden anser böra främst komma i fråga. Om särskilda skäl föreligger får nämnden i sitt förslag ange högst två sökande som därefter bör komma i fråga samt ordningen mellan dem. Tjänsteförslagsnämnden förslag skall innehålla de skäl som har bestämt utgången. Har endast en sökande anmält sig och föreslår nämnden att han skall få tjänsten, får dock skälen utelämnas helt eller delvis. 49§ Tillkännagivande om tjänsteförslagsnämndens förslag skall genast anslås på högskoleenhetens anslagstavla med uppgift om den dag då anslaget skedde. Förslaget skall avges till regeringen. 50 § Tjänsteförslagsnämnden bör avge förslag senast fyra månader efter utgången av den ansökningstid som har angivits i kungörelsen om ledigheten. Om

tjänsteförslagsnämnden ej har avgivit förslag inom denna tid, skall

nämnden omedelbart anmäla detta till rektorsämbetet med uppgift om skälet till dröjsmålet. Nämnden skall därefter hålla rektorsämbetet underrättat om ärendets fortgång enligt de närmare föreskrifter som rektorsämbetet meddelar. Tjänsteförslagsnämnden skall underrätta högskolestyrelsen om sitt förslag i ärende om tillsättning av tjänst som professor.

Handläggning av ärende om av extra som tillsättning tjänst

professor 51 § Vid tillsättning av extra tjänst som professor skall 45 § första stycket och 47 § tillämpas.

316 Bilaga 2

har bestämt att en 52§ När högskolestyrelsen enligt 13 § fjärde stycket skall avge förslag, tillämpas 46-50 §§. tjänsteförslagsnämnd

av ärende om tillsättning av ordinarie tjänst som Handläggning med vilken konstnärligt utvecklingsarbete är förenat professor av ordinarie som professor med vilken konstnär- 53 § Vid tillsättning tjänst ligt utvecklingsarbete är förenat skall 42›55 §§ tillämpas på motsvarande sätt.

av ärende om tillsättning av arvodestjänst som Handläggning adjungerad professor 54 § Innan fakultets- eller sektionsnämnd föreslår att någon skall förordnas skall nämnden inhämta samtycke därtill som adjungerad professor skriftligt från den person som nämnden avser att föreslå och från dennes arbetsgivare. I ärendet skall nämnden inhämta yttrande från två personer som är särskilt förtrogna med arvodestjänstens ämne. I yttrandet skall anges om den person som nämnden avser att föreslå har den kompetens som krävs. Sådant yttrande behövs dock ej om nämnda persons vetenskapliga skicklighet av ordinarie eller extra ordinarie tjänst tidigare har granskats vid tillsättning som professor och förnyad granskning är obehövlig.

av ärende om tillsättning av ordinarie eller extra Handläggning ordinarie som docent/biträdande professor tjänst 55 § Blir ordinarie eller extra ordinarie tjänst som docent/biträdande skall rektorsämbetet utfärda kungörelse i Post- och Inrikes professor ledig, av tre veckors räknat från dagen Tidningar med föreläggande ansökningstid för kungörandet. Högskolestyrelsen får medge uppskov med ledigkungörande. av ordinarie eller extra ordinarie tjänst som 56§ I fråga om tillsättning docent/biträdande professor skall 44 § första stycket samt 48-50 §§ tillämpas. Tjänsteförslagsnämndens förslag avges dock till högskolestyrelsen.

av ärende om utseende av biträdande professor Handläggning 57 § En docent utses till biträdande professor av högskolestyrelsen. Den som vill bli utsedd till biträdande professor skall göra ansökan därom och vid ansökningen arbeten och andra hos styrelsen foga de vetenskapliga med vilka han vill styrka sin vetenskapliga eller pedagogiska handlingar skicklighet. skall inhämta yttrande i ärendet från den tjänsteför- Högskolestyrelsen till vars verksamhetsområde tjänsten som docent hör. slagsnämnd

Handläggning av ärende om utseende av högskolelektor

58§ En högskolelärare utses till högskolelektor av högskolestyrelsen. skall göra ansökan därom hos Den som vill bli utsedd till högskolelektor

Bilaga 2 317

styrelsen och vid ansökningen foga bevis om doktorsexamen eller handlingar varmed han vill styrka sin pedagogiska skicklighet eller skicklighet av annat slag. Högskolestyrelsen skall inhämta yttrande i ärendet från den tjänsteförslagsnämnd till vars verksamhetsområde tjänsten som högskolelärare hör.

Handläggning av ärende om förslag vid av vissa tillsättning

tjänster som läkare och tandläkare

59§ Innan en tjänst som överläkare eller biträdande överläkare vid ett undervisningssjukhus tillsätts, skall förslag i ärendet avges till sjukvårdshuvudmannen av tjänsteförslagsnämnden för medicinsk fakultet vid den högskoleenhet som har utbildning förlagd till sjukhuset. Innan en tjänst som övertandläkare eller biträdande övertandläkare vid en undervisningsklinik inom folktandvården tillsätts skall förslag i ärendet avges till tandvårdshuvudmannen av tjänsteförslagsnämnden för odontologisk fakultet vid den högskoleenhet som har utbildning förlagd till kliniken.

24 a kap.

Allmänna föreskrifter

1§ För kommunal inom sektorn

högskoleutbildning för utbildning för

vårdyrken skall finnas tjänster dels som lärare i viss kommunal högskoleutbildning, dels som lärare med särskild mot och inriktning forskning utvecklingsarbete. 2§ I en tjänst som lärare kan som arbetsuppgifter ingå att bedriva forskning, utbildning och utvecklingsarbete.

Behörighet 3 § Behörig till en tjänst som lärare är den som

1. dels har gått igenom en allmän utbildningslinje eller motsvarande

grundläggande högskoleutbildning eller på annat sätt har förvärvat

motsvarande kunskaper och erfarenheter. 2. dels har gått igenom praktisk-pedagogisk utbildning med den inriktning tjänsten avser, 3. dels har de kunskaper och erfarenheter och den förmåga i övrigt som behövs för att fullgöra tjänsten väl.

Utöver behörighetsvillkoren i första stycket föreskrivs i 4 § särskilda villkor för tjänst som lärare med särskild inriktning mot forskning och utvecklingsarbete. 4§ För behörighet till en tjänst som lärare med särskild inriktning mot forskning och utvecklingsarbete krävs dels kunskaper och erfarenheter av forskning eller kvalificerat utvecklingsarbete, dels sådan pedagogisk skicklighet som krävs för att förmedla kunskaper om arbete av detta slag. 5 § Den som har att tillsätta tjänst får medge en sökande befrielse från som avses i 3 § första stycket 2 om särskilda skäl föreligger behörighetsvillkor

318 2

Bilaga

och om bristen i sökandens behörighet är av mindre vikt med hänsyn till dennes meriter i övrigt.

Befordringsgrunder 6 § Som befordringsgrund vid tillsättning av tjänst som lärare gäller graden av sådan vetenskaplig pedagogisk och annan skicklighet som är rv betydelse med hänsyn till tjänstens ämnesinnehåll och beskaffenhet i övrigt.

Tillsättning 7 § Tjänster som lärare och lärare med särskild inriktning mot forskning och utvecklingsarbete tillsätts av styrelsen för högskoleutbildningen efter förslag av tjänsteförslagsberedning som avses i 9 §. 8 § Kungörelse om ledig tjänst som lärare skall utfärdas undertermin. Om särskilda skäl föreligger får dock kungörelse utfärdas vid annan tidpunkt. 9 § För varje kommun eller landstingskommun som anordnarhögskoleutbildning skall finnas en tjänsteförslagsberedning. I tjänsteförslagsberedningen skall ingå rektorn för den skolenhet dit utbildningen är förlagd, tillika ordförande, samt två ledamöter, därav en tillika vice ordförande, vilka företräder utbildningen och utses för tre år av styrelsen. Finns flera skolenheter till vilka högskoleutbildning är förlagd utser styrelsen för utbildningen ordförande. En företrädare för de studerande har rätt att ingå i beredningen. Denne skall utses för ett år av styrelsen för utbildningen efter förslag av de studerande. 10§ Vid handläggning av ett ärende om förslag till en tjänst som lärare med särskild inriktning mot forskning och utvecklingsarbete skall i tjänsteförslagsberedningen, utöver dem som anges i 11 §, ingå 1. en ledamot som är särskilt förtrogen med sjukvårdsorganisationen eller motsvarande organ och utses för tre år av sjukvårdsstyrelsen i kommunen eller landstingskommunen, 2. en ledamot som utses för tre år av den medicinska fakultetsnämnden i högskoleregionen, 3. en ledamot som utses för tre år av den samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden eller motsvarande organ (Linköping) ihögskoleregionen. 11 § För varje ledamot i en tjänsteförslagsberedning skall finnas en suppleant som utses på samma sätt som ledamoten. 12 § En tjänsteförslagsberedning är beslutför när fler än hälften av ledamöterna är närvarande, bland dem ordföranden eller vice ordföranden. Som tjänsteförslagsberedningens beslut gäller den mening som de flesta förenar sig om eller, vid lika röstetal, den mening ordförarden biträder. 13§ Varje ärende avgörs efter föredragning. 14§ I fråga om ärendenas handläggning i en tjänsteförslagsberedning skall 10 kap. 13-15 §§ tillämpas. _ 15 § Tjänsteförslagsberedningen skall föreslå den sökande som nämnden anser böra främst komma i fråga. Om särskilda skäl föreligger får nämnden i sitt förslag ange högst två sökande som därefter bör komna i fråga samt

Bilaga 2 319

ordningen mellan dem.

Tjänsteförslagsberedningens förslag skall innehålla de skäl som har

bestämt utgången. Har endast en sökande anmält sig och föreslår nämnden att han skall få tjänsten, får dock skälen utelämnas helt eller delvis.

16 § Tillkännagivande av tjänsteförslagsberedningens förslag skall genast

anslås på kommunens anslagstavla med uppgift om den dag då anslaget skedde.

17§ Tjänsteförslagsberedningen bör avge förslag senast två månader

efter utgången av den ansökningstid som har angivits i kungörelsen om ledigheten. Om

tjänsteförslagsberedningen ej har avgivit förslag inom denna

tid, skall nämnden omedelbart anmäla detta till styrelsen för utbildningen med uppgift om skälet till dröjsmålet. Beredningen skall därefter hålla styrelsen underrättad om ärendets fortgång föreskrifter enligt de närmare som styrelsen meddelar.

Besvär

18 § Talan mot

tjänsteförslagsberednings förslag till tillsättning av tjänst får

ej föras.

19 § Talan mot beslut av styrelse för högskoleutbildning om tillsättning av

tjänst som lärare föres hos universitets» och högskoleämbetet genom besvär. Mot universitets- och högskoleämbetets beslut föres talan hos regeringen.

sou 1980:3 . _ 321

3 Direktiven

Bilaga

Vid min anmälan av propositionen 1976/77:59 om utbildning och forskning inom högskolan m. m. meddelade jag min avsikt att föreslå regeringen att tillkalla en särskild utredning med uppgift att överväga vissa frågor om organisationen av lärartjänster m. m. för i första hand grundläggande högskoleutbildning. Jag återkommer nu i denna fråga. Genom riksdagens ställningstagande till proposition 1975:9 om reforme-

ring av högskoleutbildningen m. m. (UbU 1975:19, rskr 1975:179) har delvis

nya mål satts upp för den grundläggande högskoleutbildningen. I propositionen 1976/77:59 om utbildning och forskning inom högskolan m. m. föreslår regeringen åtgärder som syftar till att lägga fast de organisatoriska ramar inom vilka de tidigare uppställda målen skall kunna förverkligas. Därigenom skapas förutsättningar att tillgodose önskemålen om att vidga kontaktytorna mellan högskolan och samhället i övrigt och att förbättra och

yrkeslivsanknytning forskningsanknytning för olika slag av högskoleut-

bildning. Möjligheterna för nya grupper att skaffa sig högskoleutbildning breddas. De nya målen för den grundläggande högskoleutbildningen samt den förändrade institutionella organisationen påverkar också tjänsteorganisationen inom främst högskolan, i vad avser lärartjänster och tjänster för utbildningsadministrativa ändamål. För att reformeringen av högskolan skall kunna fortlöpa på ett tillfredsställande sätt fordras därför enligt min mening att tjänsteorganisationen nu ses över i syfte att finna en utformning av den som underlättar strävandena att fullfölja de utbildningspolitiska målen. Jag förordar därför att en kommitté tillkallas för detta ändamål. 1968 års utbildningsutredning (U 68) behandlade tjänsteorganisationen förhållandevis kortfattat. Utredningen främst två tog upp delfrågor, nämligen att tjänsteorganisationen inom den nya högskolan borde göras mer än för närvarande samt enhetlig att forskningsanknytningen för vissa lärarkategorier borde förbättras. Som ett medel att stärka banden mellan grundläggande utbildning och förordade U 68

forskning/forskarutbildning

en ordning med tjänstgöringsbyten mellan befattningshavare såväl inom samma institution och högskoleenhet som vid olika högskoleenheter. Den sistnämnda typen av tjänstgöringsbyten skulle vara enligt utredningen angelägen för högskoleenheter som saknade fast forskningsorganisation. U 68 strök också under vikten av att läraren har kontakter med det yrkesliv som högskoleutbildningen förbereder för och med andra slag av utbildning.

322 Bilaga 3

Min företrädare konstaterade vid sin anmälan av propositionen om reformering av högskoleutbildningen m. m. att han rörande de tjänsteorganisatoriska frågorna i allt väsentligt delade U 68:5 bedömning. Konkreta ställningstaganden i dessa frågor borde dock, enligt hans mening, anstå till dess klarhet hade vunnits om indelningen i högskoleenheter m. m. I frågan om forskningsanknytning anfördes att universitetslektorer (motsvarande) borde ges tillfälle att inom ramen för tillgängliga resurser deltaga i forskning/forskarutbildning. Den centrala organisationskommittén för högskolereformen (H 75) avgav i december 1976 förslag till förordning om lärare vid statliga högskoleenheter. Förslaget innebär relativt små sakliga förändringar av gällande föreskrifter i fråga om behörighet, befordningsgrunder och tillsättningsordning för de lärarkategorier som kommer att ingå i den nya statliga högskoleorganisationen. H 75 understryker dock behovet av en mer ingående översyn av tjänsteorganisationen inom högskolan. Inom den nuvarande högskoleorganisationen finns lärartjänster avsedda företrädesvis för forskning och forskarutbildning, företrädesvis för grundläggande utbildning eller helt för grundläggande utbildning. Frågan om forskarkarriärens utformning utreds av forskarutbildningsutredningen, FUN (U 1974:06). FUN väntas lägga fram sina förslag under innevarande år.

Översynen av de tjänsteorganisatoriska frågorna bör därför i första hand

begränsas till frågor som främst rör den grundläggande högskoleutbildningen. FUN:s förslag kan komma att beröra även vissa tjänster avsedda främst för grundläggande högskoleutbildning. Sedan regeringen och riksdagen tagit ställning till FUN:s förslag avser jag att vid behov återkomma till regeringen med förslag om tilläggsdirektiv till kommittén. Lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet, MBL, och lagen (1976:600) om offentlig anställning, LOA, bildar stommen i den arbetsrättsreform som för den offentliga sektorns del har öppnat större möjligheter att träffa kollektivavtal än tidigare. Sålunda har det i 1965 års tjänstemannalagar intagna förbudet mot att träffa avtal om bl. a. tjänsteorganisationens utformning slopats. Men avtal kan naturligtvis inte heller framgent träffas i strid med tvingande lagstiftning t. ex. regeringsformen, kommunallagarna eller LOA. I förarbetena till reformen slås också fast att avtal inte bör träffas som skulle träda den politiska demokratin för när. Föreskrifter som styr myndigheternas verksamhet i fråga om mål, inriktning, omfattning eller kvalitet bör sålunda inte meddelas genom kollektivavtal. Dessa frågor avses även i fortsättningen vara förbehållna reglering i offentligrättslig ordning. Mot denna bakgrund bör kommitténs arbete syfta till att skapa ett underlag för såväl reglering genom kollektivavtal som beslut vilka det ankommer på regeringen och riksdagen att fatta. Det är sålunda angeläget att arbetet kan utföras under medverkan av företrädare för berörda fackliga organisationer. Jag går nu över till att närmare ange kommitténs huvudsakliga arbetsuppgifter.

Bilaga-s 323

Tjänsteorganisationens yrkeslivsanknytning

Formen för och arten av lärarnas anknytning till yrkeslivet utanför högskolan växlar kraftigt mellan olika delar av den nya högskolan. Kommittén bör vilka allmänna överväga krav som med hänsyn till de utbildningspolitiska målen i detta avseende bör ställas på tjänsteorganisationen för såväl statlig som kommunal högskoleutbildning. Jag tar här upp två frågor som jag anser särskilt betydelsefulla. Behörighetsföreskrifterna för flertalet slag av lärartjänster inom högskolan är utformade med utgångspunkt i sakligt betingade men samtidigt ofta i detalj reglerade krav på ämnesteoretisk och pedagogisk kompetens. I regel finns det härutöver möjlighet att vid tjänstetillsättningar beakta även andra egenskaper hos en sökande, vilka kan vara av betydelse för tjänsten. H 75:5 förslag till bestämmelser innebär inte några väsentliga förändringar på denna punkt. På längre sikt ger emellertid varken de nu gällande bestämmelserna eller de av H 75 föreslagna något helt tillfredsställande uttryck för de krav som i skilda avseenden måste ställas på sökande till lärartjänst avsedd i första hand för mera tillämpningsinriktad eller konstnärlig högskoleutbildning. Liksom nu måste stor vikt fästas vid såväl pedagogisk som ämnesteoretisk kompetens. För många utbildningar måste emellertid även faktorer som yrkeslivserfarenhet, främst från den yrkessektor för vilken man skall ge de studerande utbildning, och konstnärlig kreativitet tillmätas stor och i vissa fall avgörande betydelse. Kommittén bör mot denna bakgrund överväga hur de mångskiftande kraven på innehavarna av lärartjänster inom högskolan bäst skall kunna beaktas vid meritvärderingen. Som utgångspunkt bör självfallet gälla att reglerna skall utformas så att den för en viss tjänst bäst lämpade också skall i första hand komma i fråga för tjänsten. Den andra aspekten på tjänsteorganisationens anknytning till yrkeslivet gäller mellan rörligheten högskolan och yrkeslivet i övrigt. Redan idag utnyttjas i viss utsträckning personer verksamma inom olika delar av arbetslivet som lärare i som förbereder

högskoleutbildning för verksamhet

inom resp. område. Exempel på detta står att finna inom bl. a. ekonomisk, juridisk, medicinsk och teknisk grundutbildning samt inom forskarutbildning vid skilda fakulteter. Dessa lärare knyts till högskolan antingen genom timanställning eller genom inrättande av t. ex. arvodestjänster som special: lärare. Inom den nuvarande lärarutbildningen finns lärartjänster som också omfattar viss tjänstgöring inom skolväsendet. Flera exempel skulle kunna anföras. Kommittén bör skapa sig en uppfattning om situationen för olika utbildningar i detta avseende. Kommittén bör också belysa möjligheterna för lärare att efter en kortare högskolans eller längre tids tjänstgöring utanför högskolan återvända till denna. Därvid bör kommittén ange vilka åtgärder som behöver vidtas för att vidga dessa möjligheter. Man bör också överväga hur möjligheterna att till lärartjänst i högskolan för kortare eller längre tid rekrytera personer som är yrkesverksamma utanför högskolan skall kunna förbättras. Frågor som uppkommer i det fallet är bl. a. ändamålsenligheten i deltidsrespektive heltidsanställning, vilka awägningar mellan dessa alternativ som kan tänkas samt vilka åtgärder som påkallas för att främja denna lärarkategoris pedagogiska skicklighet. Kommittén bör redovisa de arbetsmarknadsmässiga konsekvenserna för de olika delar av arbetslivet som

324 Bilaga 3

berörs av kommitténs rörande ökad rörlighet för lärare mellan övervägande lärarverksamhet och annan yrkesverksamhet. Kommittén bör vidare belysa konsekvenser för ledning, planering och organisation m. m. inom högskolan

som kan följa av en sådan ökad rörlighet. i I detta sammanhang vill jag också beröra frågan om hur aktualiteten yrkeslivsanknytningen skall kunna vidmakthållas. Den har på senare år tagits tillfällen. Journalistutbildningsutredningen föreslog i sitt upp vid skilda att lektorerna i journalistiska ämnen betänkande (SOU 1975:25) A jour skulle till tjänstledighet med vid journalisthögskolorna ges möjlighet bibehållen lön för att hålla sin yrkeskunskap aktuell. Även organisationskommittén för högre musikutbildning (OMUS) har i sitt principbetänkande människan, samhället tagit upp problemet om (SOU 1976:33) ”Musiken, sambandet utbildning-yrkesliv i anslutning till frågan om anställningsform för lärarna för musikutbildningen. Enligt OMUS är det mycket väsentligt att

anställningsformer skapas som möjliggör växelspel mellan arbete i utbildning och yrkesliv i övrigt. är debatten om lärarutbildningens organisation. I Ett annat exempel inom denna har ofta efterlysts en ordning som gör det möjligt för de anställda högskolan att under längre perioder helt verka inom de delar av utbildningsväsendet för vilka de utbildar lärare, i stället för att som nu ha enstaka timmar bör nämnas att 1974 års lärarutbildningsper vecka eller år. I sammanhanget utredning, LUT (U 1974:04), enligt sina direktiv har att bl. a. utreda frågan om erfarenhet från arbetslivet som behörighetskrav för tillträde till

grundläggande lärarutbildning. En viss frivillig rörlighet mellan För egen del vill jag anföra följande. som lärare inom och annan yrkesverksamhet bör verksamhet högskolan eftersträvas. Detta ligger helt i linje med de mål för högskolan som jag har nämnt. Särskild betydelse har en sådan rörlighet för att i vid inledningsvis kontakter med det övriga samhället, i synnerhet mening vidga högskolans arbetslivet. Lärarnas mellan verksamhet inom högskolan och i växling arbetslivet utanför denna bör kunna underlätta för högskolan att fullgöra och kraven uppgiften att tillgodose samhällets skiftande behov av utbildning litet utbildningsväsende, som på aktualitet i utbildningen. I ett förhållandevis ett sådant behov av förnyelse endast det svenska, är det svårt att tillgodose genom att fylla de luckor i tjänsteorganisationen som uppstår genom t. ex. eller befordran. Andra vägar måste sökas. En tänkbar pensionsavgång utvecklas som medger en rörlighet av det lösning är att anställningsformer avsedda slaget, utan att den enskildes sociala och ekonomiska trygghet eftersätts. en aktiv medverkan från avnämarna En sådan ordning förutsätter av arbetskraft med högskoleutbildning och från de berörda löntagarorganimellan lärarverksationernas sida. Enligt min mening har en ökad rörlighet så stor långsiktig både för samhet och annan yrkesverksamhet betydelse och för yrkeslivet att det kan vara motiverat med utbildningsväsendet långtgående åtgärder för att uppnå den. Även för berörda lärare måste en sådan möjlighet till omväxling i yrkeslivet framstå som en fördel. Kommittén bör ingående belysa denna fråga samt föreslå åtgärder som kan underlätta den angivna rörligheten.

3 325

Bilaga

2 Lärare för kommunal

högskoleutbildning

Högskolereformen innebär att en avsevärd del av högskoleutbildningen kommer att bedrivas med kommunalt huvudmannaskap. I propositionen 1975:9 förutsatte föredraganden att undervisningen inom denna del av högskolan skulle bedrivas huvudsakligen av lärare i gymnasieskolan och inom ramen för dessa lärares normala undervisningsskyldighet. H 75 har i sin skrivelse till regeringen med förslag till föreskrifter för kommunal högskoleutbildning förordat denna ordning, med tillägget att det, i likhet med vad som nu gäller, för sjuksköterskeutbildningen bör finnas kommunalt reglerade lärartjänster. Jag hari prop. 1976/77:59 tills vidare anslutit mig till denna ståndpunkt. Detta ställningstagande var emellertid också förenat med ett uttalande om att frågan om lärartjänst för den kommunala högskolan borde bli föremål för utredning. Den tjänsteorganisatoriska strukturen inom den blivande kommunala högskolan är komplicerad. Till en del är detta betingat av att det här är fråga om utbildning av mycket skiftande slag som f. n. har skilda huvudmän och bedrivs i olika organisatoriska former. För flertalet utbildningslinjer finns en direkt samverkan med gymnasieskolan. När det gäller sjuksköterskeutbildningen bedrivs den i dag dels vid fristående sjuksköterskeskolor, dels vid sjuksköterskeskolor som är samordnade med gymnasieskolor. Lärarsituationen blir därigenom särskilt komplicerad för denna utbildning. Vid samma läroanstalt och samma utbildning förekommer nämligen ofta lärare såväl på statligt som på kommunalt reglerade tjänster. Detta är främst en följd av att utbildningen omfattar både teoretiska och praktiska moment, vilka förutsätter en koppling till sjukvårdsorganisationen. Dessa tjänsteorganisatoriska förhållanden har lett till betydande problem för utbildningen. Från fackligt håll har bl. a. i samband med behandlingen av H 75:5 förslag om den kommunala högskolan redovisats skilda meningar i fråga om hur de tjänsteorganisatoriska problemen bör lösas. TCO och LO har hävdat att en särskild tjänsteorganisation bör skapas för den kommunala högskolan - med motivet att lärarna i den kommunala högskolan därigenom skulle kunna få så långt möjligt samma tjänstgöringsförhållanden och likartade tjänster som lärare inom den statliga högskolan - medan SACO/SR har förordat att lärare i gymnasieskolan bör svara för ifrågavarande undervisning. Enligt min uppfattning föreligger motiv för en genomgripande översyn av tjänsteorganisationen för de utbildningar som kommer att ingå i den kommunala högskolan. Många problem torde vara likartade för den statliga och kommunala och bör tekniskt kunna högskoleutbildningen lösas på enahanda sätt. Det är därför naturligt att kommittén också ser över den kommunala högskolans tjänsteorganisation. Förslag har som tidigare nämnts väckts om en särskild tjänsteorganisation. Kommittén bör belysa konsekvenserna av en sådan. Den bör därvid särskilt uppmärksamma det starka resurssamband som råder mellan kommunal högskola och gymnasieskola; Den bör också klarlägga om en särskild tjänsteorganisation går att förena med önskemålet om att lärare i den kommunala högskolan även skall kunna tjänstgöra i den statliga högskolan och/eller gymnasieskolan och omvänt. Kommittén bör i sitt arbete även belysa för- och nackdelar med den tjänsteorganisation som införs den 1 juli 1977.

326 3

Bilaga

Vad gäller vårdyrkesutbildningarna är det angeläget att slå vakt om sambandet med hälso- och sjukvårdsorganisationen bl. a. med hänsyn till att detta är nödvändigt av utbildningsmässiga skäl. Jag har i prop. 1976/77259 anmält min avsikt att föreslå tillkallandet av en särskild utredning med uppgift att göra en översyn av dessa vårdyrkesutbildningar. Det är angeläget att kommittén bedriver sitt arbete i nära kontakt med denna utredning. Oavsett vilka slutsatser utredningen når i fråga om tjänsteorganisationen för den kommunala högskolan, bör man överväga vilka typer av lärartjänster som bör knytas till utbildningen i fråga. Dessa överväganden bör ske med i utbildningens innehåll och inriktning och följaktligen omfatta utgångspunkt frågor om behörighetskrav, möjlighet till fortbildning, rekryteringsmöjligheter, utvecklingsarbete och forskningsanknytning m. m. Tjänstekonstruktionerna för lärare inom olika delar av högskolan bör ges en så långt möjligt likartad utformning.

3 Lärarnas arbetsuppgifter

För lärare som är anställda på statligt reglerade tjänster gäller reglering av anställningsförhållandena enligt tjänsteförteckningsavtal för undervisningsområdet (TFU). I viss utsträckning är anställningsförhållandena även - bl. a. karaktär i vad avser arbetsuppgifternas författningsmässigt reglerade. Den stora skillnaden mellan olika slag av utbildning inom den nya måste naturligtvis i viss utsträckning avspeglas i högskoleorganisationen omotiverade skillnader i

tjänsteorganisationens utformning. Åtskilliga

torde dock föreligga bland de många kategorier lärartjänstgöringsregler tjänster som kommer att ingå i högskoleorganisationen. Kommittén bör överväga hur organisationen av arbetet vid institutioner och andra arbetsenheter och fördelningen av mellan

arbetsuppgifterna

lärarna bättre än för närvarande kan anpassas till högskoleutbildningens krav på fortlöpande innehållsmässig och pedagogisk förnyelse. Jag skall ta upp några aspekter på detta problem. har för länge sedan passerat det stadium då undervisning i Utvecklingen - var den enda snävare mening -föreläsning, lektion, ledning av seminarium arbetsinsatsen av betydelse för utbildningsverksamheten. Planering och samordning av olika utbildningsmoment, utveckling av läromedel, undervisdäri inbegripet lärarnas pedagogiska fortbildning- och annat ningsmetoderstudievägledning och kontakter med avnämare av utbildutvecklingsarbete, ning utanför högskolan är idag vitala delar av den verksamhet som måste bedrivas inom högskolans olika arbetsenheter. I själva verket är således vissa former av administration en del av utbildningsverksamheten. Det blir därmed naturligt att i lärarens arbetsuppgifter, vid sidan av undervisning i mera strikt bemärkelse, också kan - och ibland måste - ingå andra, t. ex. administrativa uppgifter. Det är dock uppenbart att en och samma lärare inte vid en given tidpunkt kan göra väsentliga insatser inom alla delar av utbildningsverksamheten vid en institution. Kommittén bör överväga och lägga fram förslag till åtgärder som kan en ändamålsenlig I en sådan organisation skall främja arbetsorganisation. behovet av flexibilitet och variation i arbetsuppgifterna för lärarna kunna

3 327

Bilaga

tillgodoses, till fördel för utbildningsverksamhetens kvalitet men utan att dess omfattning minskar. Den personella utgångspunkten bör härvid vara att en lärartjänstgöring skall kunna omfatta skilda typer av arbetsuppgifter, men att det bland dessa uppgifter inte finns någon som nödvändigtvis måste ingå i tjänstgöringen under en viss tid. Det väsentliga är att hans arbetsinsats ingåri utbildningsverksamheten. Ett viktigt element i denna modell är att sammansättningen av arbetsuppgifterna måste kunna skifta över tiden. Detta kan förefalla men kan i praktiken självklart, vara mycket svårt att uppnå. Utredningen bör därför ägna särskild uppmärksamhet åt detta problem. Jag går nu över till en betydelsefull delfråga inom det nu diskuterade arbetsområdet för kommittén.

Ledningsfunktioner för utbildningsverksamheten

inom

högskolan

För såväl den statliga som den kommunala högskolan föreligger enligt min mening behov av en översyn av vissa ledningsfunktioner. Vad gäller den statliga högskolan är organisationen av tjänster och uppdrag i detta avseende mycket splittrat. Inom nuvarande universitetsförordningens tillämpningsområde finns t. ex. särskilda tjänster som utbildningsledare inrättade. Vid lärarhögskolorna finns tjänster som studierektor och biträdande utbildningsledare. En betydande del av den pedagogiska ledningen fullgörs dock på institutionsnivå av lärare med uppdrag som prefekt eller studierektor. Administrativa uppgifter fullgörs också av assistenter och amanuenser. Särskilda tjänster som studievägledare ingår också i organisationen. Vid lärarhögskolorna finns för administrativa arbetsuppgifter även inrättade vissa arvodestjänster, vilka i regel kombineras med lärartjänst. Vid bl. a. förskoleseminarier och för vissa konstnärliga saknas särskilda utbildningar tjänster för denna typ av arbetsuppgifter. Dessa fullgörs i stället av respektive rektor och vissa av de till verksamheten knutna lärarna såsom arvodesuppdrag jämte nedsättning av undervisningsskyldigheten. Av vad jag nyss har anfört om arbetsorganisationen vid institutionerna torde framgå att jag anser att många av de lednings- och andra administrativa uppgifter som här berörs bör kunna utföras av en lärare inom ramen för dennes normala arbetstid. Även i framtiden kommer det dock att finnas behov av tjänster eller uppdrag för samordnande verksamhet som spänner över flera arbetsenheter. Problemet med tjänster torde närmast vara hur innehavarnas samband med den direkta undervisningen skall kunna garanteras. Kommittén bör överväga vilket behov av särskilda eller tjänstetyper uppdrag för ledningsuppgifter som föreligger inom såväl den statliga som den kommunala högskolan. Den bör härvid bl. a. belysa hur sådana tjänster skall konstrueras med avseende på behörighetskrav och ev. skyldighet att direkt medverka i undervisningen inom ramen för tjänsten. Kommittén bör också pröva ändamålsenligheten i de nuvarande uppdragsbefattningarna och motsvarande arvodestjänster inom den statliga högskolan.

328 3

Bilaga

Kommittén bör vidare belysa vilka ändringar av den kommunala skolledningens organisation som kan fordras med hänsyn till de krav som den kommunala högskoleutbildningen ställer på lednings- och planeringsarbete m. m. samt lägga de förslag den anser kan vara påkallade i dessa frågor.

Övriga frågor

Frågan om att skapa en ny typ av lärartjänster för den kliniska delen av vissa längre vårdyrkesutbildningar har diskuterats sedan början av 1960-talet. Läkartjänstutredningen (LTU:U) tog mot bakgrund av den förda diskussio-

nen i sitt betänkande (Ds S 1972:1) Läkartjänster vid undervisningssjukhus

upp frågan om särskilda undervisningstjänster för att tillgodose dels behov av undervisningstimmar, dels kraven på kvalitet och kontinuitet i den medicin-

ska grundutbildningen. Ett argument för sådana tjänster var också, att de

skulle ge möjlighet att successivt reservera en större del av professorernas tjänstgöringsskyldighet för uppgifter inom forskning och forskarhandledning. LTU:U föreslog att tjänsterna skulle benämnas klinisk lektor. Universitetskanslersämbetet (UKÄ) tog i petita för 1975/76 fasta på LTU:Us och förordade inrättandet av 10 tjänster som klinisk lektor. förslag Tjänsterna konstruerades i stort sett enligt LTU:Us modell. UKÄs förslag rönte dock stark kritik från berörda instanser och föranledde ingen åtgärd från regeringens sida. Behov finns emellertid av en ny lärartjänst som bättre än de nuvarande tillgodoser den grundläggande utbildningens krav. En sådan tjänst skall efterhand kunna ersätta vissa av de nuvarande tjänstetybör mot bakgrund av den tidigare förda diskussionen i perna. Kommittén denna fråga söka finna en lösning som är godtagbar för berörda parter. Utvecklingen inom språkundervisningen vid högskolan motiverar att lärartjänsteorganisationen på detta område granskas särskilt. En nyorientering av verksamheten har skett genom bl. a. den fackspråkliga utbildningen, tolkutbildningen och den kommande utbildningen för hemspråkslärare. Det är angeläget att kommittén mot denna bakgrund överväger frågan om tjänsteorganisationens struktur. däribland frågan om behovet av lärare med respektive språk som modersmål samt kompetensfordringar för olika tjänstetyper. De arbetsuppgifter för kommittén jag har angett täcker ett mycket brett fält av tjänsteorganisatoriska frågor inom högskolan. Huvuddragen i de ställningstaganden kommitténs arbete skall förbereda bör likväl kunna läggas fast inom en relativt begränsad tidsrymd. Kommittén bör därför arbeta skyndsamt och om så bedöms ändamålsenligt redovisa sina förslag i etapper. Kommitténs överväganden om högskolans lärare kommer uppenbarligen att ha beröringspunkter med annat utredningsarbete. Jag tänkeri första hand på gymnasieutredningen (U 1976:10), 1974 års lärarutbildningsutredning samt den utredning om vissa vårdyrkesutbildningar jag i enlighet med vad jag anförde vid min anmälan av prop. 1976/77:59 avser att inom kort föreslå regeringen att tillkalla. Kommittén bör samråda med dessa utredningar. Med hänvisning till vad jag nu anfört hemställer jag att regeringen bemyndigar chefen för Utbildningsdepartementet

3 329

Bilaga

att tillkalla en kommitté med högst tolv ledamöter med uppdrag att utreda vissa tjänsteorganisatoriska frågor inom högskolan m. m., att utse en av ledamöterna att vara ordförande, att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde åt kommittén. Vidare hemställer jag att regeringen föreskriver att ersättning till ledamot, sakkunnig, expert och sekreterare skall utgå i form av dagarvode enligt kommittékungörelsen (1946:394) om ej annat föreskrivs, att kostnaderna skall belasta åttonde huvudtitelns kommittéanslag.

Tilläggsdirektiven

Utredningen om vissa tjänsteorganisatoriska frågor inom högskolan m. m., lärartjänstutredningen. har i uppdrag främst att se över tjänsteorganisatoriska frågor som rör den grundläggande högskoleutbildningen. I utredningens direktiv den 14 april 1977 (Dir 1977:49) angavs att utredningen eventuellt skulle komma att få tilläggsdirektiv när regering och riksdag tagit ställning till forskarutbildningsutredningens (FUN) förslag om forskarkarriärens utformning. FUN har i betänkandet (SOU 1977:63) Fortsatt högskoleutbildning lagt fram förslag om bl. a. tjänsteorganisation för forskningsverksamheten inom högskolan. FUN föreslår att forskarkarriären inom högskolan skall omfatta tre tjänstekategorier: professor, docent och forskarassistent. Därutöver skall fasta tjänster tillkomma för högskolans uppdragsverksamhet inom områden där denna verksamhet stadigvarande har en betydande omfattning. De av FUN föreslagna docenttjänsterna avses ersätta nuvarande tjänster som universitetslektor och som docent. De nya docenttjänsterna föreslås få huvudsaklig inriktning mot den grundläggande utbildningen. Innehavare av tjänst som docent ges efter prövning i varje särskilt fall särskild tid för forskning inom ramen för sin tjänst och befrias då helt eller delvis från sin

undervisningsskyldighet. Resurser för ändamålet skall disponeras av fakul-

tetsnämnden och fördelas mellan sökande på grundval av en vetenskaplig prövning av föreslagna projekt. Med hänsyn till den nya docenttjänstens inriktning föreslår FUN att befordringsgrunderna utformas så att lika vikt fästs vid vetenskaplig och pedagogisk meritering. FUN:s förslag innebär att nuvarande tjänster som forskarassistent bibehålls. Förordnandetiden föreslås dock sänkt från nuvarande sex till fyra år. Omförordnanden skall inte kunna förekomma. FUN:s betänkande har remissbehandlats. Beredningen av förslagen är ännu inte avslutad. Starka skäl talar för att högskolans tjänsteorganisation reformeras med utgångspunkt i ett underlag som gör det möjligt att anlägga en helhetssyn på reformbehovet i detta avseende. För att genomförandet av en förändrad lärartjänstorganisation inom högskolan inte skall försenas bör lärartjänstutredningen redan nu få i uppdrag att bl. a. på grundval av vissa av FUN:s överväganden och remissyttranden över FUN:s förslag lägga fram ett _ förslag rörande tjänsteorganisationen inom högskolan som tillgodoser såväl forskningens och utvecklingsarbetets som utbildningens behov. Utrednings-

330 Bilaga 3

uppdraget kommer därmed att avse en prövning av samtliga nu förekommande tjänster för utbildning och forskning inom högskolan. Inom ramen för detta uppdrag bör lärartjänstutredningen behandla vissa frågor som bl. a. med anledning av vad som har kommit fram i remissyttranden över FUN:s förslag synes behöva utredas ytterligare. I lärartjänstutredningens ursprungliga direktiv betonas vikten av en flexibel tjänsteorganisation. Den principiellautgångspunkten anges vara att en lärares tjänstgöring skall kunna omfatta skilda typer av arbetsuppgifter, men att det bland dessa uppgifter inte finns någon som nödvändigtvis måste ingå i tjänstgöringen under en viss tid. Direktiven omfattar även ett uppdrag att överväga hur anknytningen mellan högskolans tjänsteorganisation och yrkeslivet utanför högskolan i olika avseenden skall kunna stärkas. Lärartjänstutredningens fortsatta arbete bör härutöver utgå från att följande huvudprinciper skall gälla för tjänsteorganisationen inom högskolan. Tjänsteorganisationen bör utformas så att starkast möjliga samband skapas mellan högskolans båda huvudsakliga verksamhetsområden, forskning och utbildning. De regler för anställningstrygghet m. m. som normalt gäller på arbetsmarknaden tillämpas i dag för flertalet anställda inom högskolan. Dessa regler bör så långt möjligt gälla för samtliga anställda inom högskolan. En tjänsteorganisation för den mångskiftande verksamhet som ryms inom högskolan bör utformas så att den ger stora möjligheter till variationer med hänsyn till utbildningens och forskningens behov inom olika områden. Regleringen av tjänsteorganisationen bör avspegla de strävanden till decentraliserat beslutsfattande som gäller för högskoleorganisationen i övrigt. Det är angeläget att nå en ökad grad av internationalisering i såväl den grundläggande högskoleutbildningen som forskningen. Detta underlättas om de som arbetar inom högskolan har ungefär samma ställning i tjänsteorganisatoriskt avseende som i andra länder, dvs. att deras

kollegerna

relationer till varandra inom organisationen är någorlunda jämförbara. Utredningen bör studera dessa frågor. I samband med att lärartjänstutredningen utifrån dessa övergripande principer utarbetar förslag till tjänsteorganisation för högskolan bör utredningen behandla bl. a. följande frågor. Enligt FUN:s förslag skall en ny typ av docenttjänst ersätta nuvarande universitetslektorat och tjänster som docent. Många remissinstanser anser att vissa andra tjänster också bör ersättas av den nya tjänsten. Lärartjänstutredningen bör pröva frågan om ytterligare en eller flera av dagens tjänstekategorier bör övergå till den nya tjänsten. Utredningen bör även redovisa en bedömning av konsekvenserna av att de av FUN föreslagna tjänsterna samt vissa ytterligare tjänstekategorier ersätts eller inte ersätts av en eventuell ny tjänstetyp. Innehavare av den nya typen av docenttjänst skall enligt FUN:s förslag kunna erhålla nedsättning av tjänstgöringsskyldigheten för att ägna sig åt forskning. Beslut angående sådan nedsättning skall fattas av fakultetsnämnd. FUN föreslår att fakultetsnämnden skall disponera ett belopp motsvarande den del av kostnaderna för dagens docenttjänster som inte avser undervis-

3 331

Bilaga

ning - en rörlig resurs för forskning- inom vars ram dessa nedsättningar skall ske. l remissbehandlingen av FUN:s förslag har bl. a. redovisats farhågor rörande möjligheterna att inom det föreslagna systemet kunna skapa gynnsamma betingelser för forskningen. Man har bl. a. befarat att nedsättningarna generellt kan komma att göras så kortvariga och/eller avse så ringa andel av full arbetstid att i praktiken alla koncentrerade forskningsinsatser omöjliggörs. Lärartjänstutredningen bör föreslå de riktlinjer för fördelningen av en rörlig forskningsresurs som kan behövas. Därvid bör utredningen beakta att det är väsentligt att dessa medel kan fördelas så att forskning möjliggörs såväl i form av heltidsinsatser under olika långa tidsperioder som i mer begränsad omfattning under kortare eller längre tid. I detta sammanhang bör utredningen också belysa relationerna mellan fakultetsnämnd och t. ex. forskningsråd vid dessa organs beslut om forskarens tid för forskning resp. övriga resurser för forskning. Utredningen bör vidare belysa de problem som kan uppstå för undervisningens del i samband med att en tjänsteinnehavare för kortare eller längre tid är borta från undervisningen för att bedriva forskning samt vilken ställning eventuella ersättare under sådan bortovaro kan få. Den av FUN föreslagna docenttjänsten innebär att forskningen i viss utsträckning blir beroende av den grundläggande utbildningens omfattning. Förekomsten av den nya tjänstetypen ger en ram för det antal forskare som är berättigade att söka medel för forskning ur den rörliga forskningsresursen. Lärartjänstutredningen bör närmare klarlägga konsekvenserna av detta förhållande. Utredningen bör därvid särskilt belysa möjligheterna att förändra forskningens omfattning och inriktning samt de följder sådana förändringar på kort och lång sikt kan få för den grundläggande utbildningen. FUN föreslår att vetenskaplig och pedagogisk meritering skall ges lika vikt vid tillsättning av den nya docenttjänsten. Många remissinstanser menar att detta kan leda till praktiska svårigheter. Det redovisas också farhågor för att med sådana befordringsgrunder de som är specialinriktade antingen mot forskning eller mot undervisning aldrig skulle kunna få en tjänst. Lärartjänstutredningen bör mot denna bakgrund pröva vilka befordringsgrunder som skall kunna komma ifråga. Detta arbete bör bedrivas med utgångspunkt i att en enhetstjänst av det slag varom här är fråga bör kunna finnas inrättad inom hela den statliga högskoleorganisationen. Av detta följer bl. a. att krav på olika slags kompetens måste kunna ställas. Verksamhetens mångfacetterade karaktär kan även motivera att det skapas möjlighet att för tjänster knutna till samma ämne eller utbildning ställa skiftande krav. Utredningen bör belysa konsekvenserna av ett system med alternativa befordringsgrunder för möjligheterna att på institutionsnivå omfördela arbetsuppgifter inom utbildning och forskning mellan olika tjänsteinnehavare. Utredningen bör vidare pröva hur ordningen för beslut angående befordringsgrund - vilket i det enskilda fallet i praktiken lätt skulle kunna bli ett beslut om vilken person som skall få tjänsten - bör utfomias. FUN påpekar själv - och däri instämmer många remissinstanser - att den av FUN föreslagna tjänstekonstruktionen inte är lämpad för alla delar av

332 Bilaga 3

högskolan. Som exempel på områden där den nya docenttjänsten skulle vara mindre lämplig har nämnts bl. a. de medicinska och de tekniska fakulteterna. Vidare har framhållits att tjänsteorganisationen skulle passa dåligt för ämnen med litet antal tjänster. Lärartjänstutredningen bör bedöma behovet av särlösningar för bl. a. de angivna områdena. Vidare bör lärartjänstutredningen utreda möjligheterna att inom högskolans ram erbjuda forskningsmöjligheter - t. ex. genom rörliga resurser för forskning - som svarar mot dagens forskarassistenttjänster utan att genom lagstiftning behöva inskränka de regler som normalt gäller för anställningstrygghet. Härvid måste utredningen särskilt uppmärksamma att det behov av förnyelse av högskoleforskningen, som idag tillgodoses bl. a. genom tidsbegränsning av forskarassistenttjänsterna, inte blir eftersatt. Ett väsentligt inslag i högskolan utgörs av den forskarpersonal som sysselsätts inom forskning som finansieras med ”externa” medel. FUN har föreslagit att tjänster som uppdragsforskare skall kunna inrättas. I prop 1975/ 762129 om forskningsrådsorganisationen inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde angavs att vissa av forskningsrådsutredningen aktualiserade tjänsteorganisatoriska frågor skulle behandlas i samband med FUN:s förslag. Lärartjänstutredningen bör undersöka om nuvarande tjänsteorganisation för externt finansierad forskning behöver ändras. l samband därmed bör utredningen belysa relationerna mellan de lärartjänster som utredningen föreslår för högskolan och befintliga samt eventuella av utredningen föreslagna tjänster med extern finansiering. Härvid bör utredningen särskilt pröva möjligheterna att åstadkomma växling mellan arbete inom uppdragsverksamhet och utbildning och forskning i övrigt inom högskolan. Lärartjänstutredningen bör i dessa frågor samråda med forskningssamverkanskommittén (U 1978:01), som har till uppgift (Dir 1978:21) att utreda bl. a. fördelningen av kostnader och arbetsgivaransvar mellan högskolan och organ utanför högskolan, däribland forskningsråden. lnom forskningssamverkanskommittén (FOSAM) övervägs f. n. i samråd med statens personalnämnd möjligheter att underlätta för innehavare av tjänster inom högskolan att om så önskas övergå till verksamhet utanför högskolan. Lärartjänstutredningen bör följa FOSAM:s arbete i denna fråga. FUN föreslår att utbildningsbidragen för doktorander bibehålls. FUN föreslår vidare att den del av dagens assistenttjänster som utgör stipendiering för forskarutbildning omvandlas till utbildningsbidrag för doktorander. För de arbetsuppgifter som idag utförs av assistenter och amanuenser skall, enligt FUN, kunna inrättas en ny typ av halvtidstjänst som assistent. Flera remissinstanser - t. ex. universitets- och högskoleämbetet, Tjänstemännens Centralorganisation, Centralorganisationen SACO/SR - föreslår i sina yttranden över FUN:s betänkande att de nuvarande utbildningsbidragen för doktorander ersätts av doktorandtjänster. Frågan om de forskarstuderandes studiefinansiering inrymmer svåra avvägningar såväl gentemot studiestödsformer för angränsande eller jämförbara studerandegrupper som finansiering genom innehav av tjänst inom högskolan eller yrkesarbete utanför högskolan. Kommittén skall belysa de effekter olika sätt att finansiera forskarutbildningen har när det gäller

3 333

Bilaga

rekryteringen till utbildningen och studiernas bedrivande samt sociala förmåner för de studerande vid sjukdom och barnsbörd. Därvid bör jämförelser bl. a. göras mellan de nuvarande utbildningsbidragen och de föreslagna doktorandtjänsterna. En utgångspunkt skall vara att möjlighet alltjämt skall finnas att bedriva hela forskarutbildningen som heltidsstudier. Utredningen bör mot bakgrund av en sådan analys lämna förslag på lämplig form av studieñnansiering samt också redovisa hur ett sådant förslag kan anpassas till nuvarande resursramar för forskarutbildning. Lärartjänstutredningen bör pröva frågan om den tjänsteorganisatoriska utformningen för de arbetsuppgifter, utöver egen utbildning, som idag utförs av assistenter/amanuenser. En utgångspunkt för arbetet med detta bör vara att inget nytt system skall införas, där möjligheterna till finansiering av doktorandutbildning blir beroende av den grundläggande högskoleutbildningens omfattning och inriktning. bör vidare - bl. a. utifrån informationer om Lärartjänstutredningen arbetsuppgifter m. m. för dagens assistenter/amanuenser - redovisa vilka svårigheter som kan vara förknippade med omvandling av assistent/ amanuenstjänsterna samt avge förslag till lösning av eventuella sådana svårigheter. Lärartjänstutredningen bör i sitt arbete beakta önskemålet om jämställdhet mellan kvinnor och män i forskarutbildning och forskarkarriär. Utredningen bör med konkreta exempel belysa hur den tjänsteorganisation den föreslår kan tillämpas på olika nivåer och inom skilda delar av högskolan. Utredningen bör slutligen utarbeta förslag till plan för genomförande av sina förslag samt redovisa beräkningarav kostnaderna för dessa. Utredningen bör arbeta skyndsamt och avlämna förslag i sådan tid att en ny tjänsteorganisation kan träda i kraft senast den l juli 1981. Hänsyn skall i tidsplanen tas till den tid som erfordras för förhandlingar med berörda arbetstagarorganisationer. Lärartjänstutredningen skall samråda med kommittén för översyn av anställningsskyddslagstiftningen. Med anledning av de utvidgningar av lärartjänstutredningens uppdrag som jag nyss behandlat bör antalet ledamöter i utredningen ökas. Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen utvidgar lärartjänstutredningens uppdrag i enlighet med vad jag har anfört samt bemyndigar chefen för utbildningsdepartementet att utse ytterligare två ledamöter i utredningen.

sou 1980:3

4 Bilaga Lärartjänstutredningens ledamöter,

sekretariat och experter

Ledamöter

Riksdagsledamot Ola Nyquist, ordf. (1977-04-25-1978-11-30) Riksdagsledamot Jörgen Ullenhag, ordf. (1978-12-01-) Riksdagsledamot Claes Elmstedt (1977-04-25-) Sektionschef Lennart Grudevall (1977-04-25-) Riksdagsledamot Birgitta Johansson (1977-04-25-) Planeringschef Kerstin Lindahl-Kiessling (1977-04-25-1977-09-30) Professor Ingvar Lindqvist (1979-02-15-) Sekreterare Henric Löfström (1977-04-25-) Utredningssekreterare Sten Marcusson (1977-04-25-) Sekreterare Sven Nilsson (1977-04-25-) Planeringschef Erland Ringborg (1979-02-15-) Professor Olof Ruin (1977-10-01-) Riksdagsledamot Rune Rydén (1977-04-25-) Riksdagsledamot Roland

Sundgren (1977-04-25-)

Generaldirektör Birgitta Ulvhammar (1977-04-25-1979-04-25) Ombudsman Jonas Åkerstedt (1977-04-25-)

Sekretariat

Sekreterare

Departementssekreterare Bjarne Kirsebom (1977-04-25-)

Bitr. sekreterare

Studierektor Gunnila Bruhn

(1977-09-01-1978-12-31)

Socionom Monica Elling (1978-05-01-1978-08-31) Fil. mag. Karl-Johan Köhler (1977-10-01-1979-10-15) Byrådirektör Carin Lindborg (1977-08-22-1979-06-30) Socionom Anders Major (1977-06-01-1977-08-31) Byrådirektör Sune Reinhold

(1978-04-014979-02-28)

336 4

Bilaga

Kansli

Biträde Ruth Eriksson (1979-01-01-1980-03-31) Biträde Agneta Svensson (1977-09-01-)

v

Sakkunniga

Fil. kand. Peter Egardt (1977-04-25-) Professor Ingvar Lindqvist (1977-04-25-1979-02-14) Förhandlingsdirektör Birger Sandberg (1977-04-25-)

som i större biträtt sekretariatet i

Experter omfattning

utredningsarbetet

Byrådirektör Claes Cornelius Kanslichef Sonja Dahl Departementssekreterare Gunilla Fenne Hovrättsassessor Anders Holmstrand Avdelningsdirektör Torsten Kälvemark Avdelningsdirektör Håkan Linnarsson Hovrättsassessor Ingrid Olsson

Gruppen för arbetsorganisation

Riksdagsledamot Claes Elmstedt, ordf. Professor Ingvar Lindqvist Planeringschef Erland Ringborg Lönedirektör John Erik Sahlin Universitetslektor Peter Steiner Fil. lic. Leif Stille Universitetslektor John Erik Thun kommitténs sekreterare Bjarne Kirsebom gruppens sekreterare Fil. mag. Karl-Johan Köhler

Gruppen för yrkeslivsanknytning

Docent Ola Nyquist. ordf. Byråchef Carl-Axel Axelsson Utredningschef Erik Berglund Utbildningsledare Jan-Olof Drangert Fil. kand. Peter Egardt Direktör Helge Hane Intendent Leif Wahlberg

4 337

Bilaga

kommitténs sekreterare Bjarne Kirsebom gruppens sekreterare Byrådirektör Carin Lindborg

Gruppen för kommunal högskola

Riksdagsledamot Roland Sundgren, ordf. Ombudsman Anne-Marie Areblad Arbetsterapeut Annika Edenfelt Sekreterare Mats Gudmundsson Sekreterare Allan Hälleberg Sekreterare Ylva Lindström Vårdlârare Linnéa Stark Avdelningsdirektör Eva Svensbergh

Byråehef Ulla Ågren-Lange

kommitténs sekreterare Bjarne Kirsebom gruppens sekreterare Studierektor Gunnila Bruhn Byrådirektör Sune Reinhold

Gruppen för läkarlärare

Riksdagsledamot Rune Rydén, ordf. Bitr. sjukvårdsdirektör Bertil Andersson Sekreterare Ulla Bella Ericsson Docent Urban Krause Docent Bengt Lund Byråchef Olle Orava Avdelningsdirektör Gudrun Paalzow Departementssekreterare Bo Stenfors kommitténs sekreterare Bjarne Kirsebom gruppens sekreterare Byrådirektör Sune Reinhold

Statens offentliga utredningar 1980

Kronologisk förteckning

1. Fjorton dagars fängelse. Ju. 2. Skollorskning och skolutveckling. U. 3. Lärarei högskolan. U.

Statens utredningar 1980 offentliga

Systematisk

förteckning

Justitiedepartementet Fjortondagarsfängelse.[1] Utbildningsdepartementet Skolforskningoch skolutveckling.[2] Lärarei högskolan,[31

Klä-á si.. a

1980134 U 9

ST›JC§Ii-iO;:“.›\

Anm. Siffrorna inom klammerbetecknarutredningarnasnummeri den kronoiogiskaförteckningen.

?§- . :san 91-38-05303-9

«l_J §§

LiberFörlag | : -A nssu oa75-25ox

- Allmänna Förlaget g1:_u^_: g__

;i .,M.m..»...,,,