Studieorganisation och elevströmmar : ett bidrag till utvärderingen av 1970 års gymnasieskolereform : en forskningsrapport från Gymnasieutredningen

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2013

EN

FORSKNINGSRÅPPOKF

FRÅN

GYMNASIEUTREDNINGEN

MATS MYRBERG

Studie:-

anon

orgams

øch elev-

strömmar

1981= 98

Rättelseblad

Sid. 46: ”I figur 15, s. 47, visas hur prognoser angående antal nyinskrivna . . Skall vara hänvisning till figur 14, s. 46. Sid. 47: ”Fördelningen över samtliga län visas i figur 17. Skall vara hänvisning till figur 16. Sid. 173: I figur 85, punkt 2, står ”Gruvingenjörsutbildningar.” Skall vara Civilingenjörsutbildningar. Sid. 235: Grönt fält i tablån skall vara gult. Sid. 274: Gult fält i tablån skall vara grönt. Sid. 275: Gult fält i tablån skall vara grönt. Sid. 282: Gula fält i tablån skall vara gröna. Grönt fält skall vara gult. Sid. 285: Färgöverlägget i kolumnen med rubrik ”Konstfackskolan i Sthlm skall vara i kolumnen med rubrik Kulturkommunikationslinjen.

Statens offentliga utredningar @ @ 1981:98 1% Utbildningsdepartementet

Studieorganisation

och elevströmmar

Ett till utvärderingen bidrag

av 1970 års gymnasieskolereform

Av Mats Myrberg

En forskningsrapport från gymnasieutredningen Stockholm 1981

Omslag Jan Bohman Jernström Offsettryck AB ISBN 91-38-06687-4 ISSN 0375-250X Gotab, Kungälv 1981

Förord

Gymnasieutredningen har som ett led i sitt utredningsuppdrag utnyttjat forskningsresultat, befintligt statistiskt material och undersökningar som genomförts som en del av en fortlöpande utvärdering av gymnasieskolreformen 1970. Utredningen har dessutom lagt ut särskilda uppdrag på universitetsinstitutioner och enskilda forskare. Dessa uppdrag har redovisats i SOU-serien, DsU-serien, Publicaserien eller som rapporter i respektive forskningsinstitutioners rapportserie. I denna forskningsrapport redovisas de analyser utredningen genomfört av statistiska centralbyråns löpande statistik, av data från de så kallade Malmö- och Västmanlandsundersökningarna, av skolöverstyrelsens tidigare genomförda undersökningar på gymnasieskolans område samt av andra material utredningen samlat in och som inte redovisats i annat sammanhang. Arbetet har genomförts av filosofie doktor Mats Myrberg som även svarar för föreliggande rapport.

På gymnasieutredningens vägnar

Urban Dahllöf

/Lars Ekholm

Innehåll

Figurer

Tabeller . 15

l Utbildningsreformer. elevströmmar och befolkningens utbildningsnivå 19 1.1 Utbildningsreformerna i spänningsfáltet mellan folkskolan och läroverket 19 1.2 Vägen från skolan till arbetslivet för en kull elever på 1940-talet och en kull elever på 1960-talet . 24 1.2.1 Malmöundersökningen . . 24 1.2.2 Västmanlandsundersökningen . . . . 33 Grundskolereformens effekter som de avspeglas i Västmanlandsundersökningen Utbildning och yrke . . . . 1.2.3 Vägen från skola till arbetsmarknad i Västmanlandsundersökningen jämfört med Malmöundersökningen

Övriga utbildningsvägar . . . . . . . . . 60

Fördelningen yrkesspecifika-allmänna ämnen .

3 Utvecklingen under 1970-talet speglad i sifror 63 3.1 Gymnasieskolan börjar ta roder 63 3.2 Utbildningsdeltagande under 1970-talet 65 3.3 Studieorganisationens sätt att fungera . . . . . . 76 3.3.1 Lgy 70:s funktion ur ett centralt perspektiv . 76 Lokalisering . . . . . . 76 Yttre förutsättningar för integration 77 Ekonomiska styrmedel . . . . 81 3.3.2 Lgy 70:s funktion ur ett lokalt perspektiv 83 Ãmnes- och timplaneuppbyggnad . 83

6 Innehåll

Linjebyten och studieavbrott . 846 Dubbelutbildning 89

4 Förändringar i gymnasieskolans omvärld under I 970-talet som inverkat på reformens utfall . . . . . . . . 93 4.1 Specialundervisningens expansion . . . . . . . . . . 93 4.1.1 Hur går det för specialundervisningseleverna efter skolan? . . . . . . . . . . . . 98 4.1.2 Vilka resurser finns for specialundervisning? 101 4.2 Ungdomsarbetslösheten . . . . . . . . . . . 103 4.2.1 Arbetslösa ungdomar 18-24 år i augusti 1979 103 4.2.2 Ungdomsarbetslöshetens utveckling under 1970-talet 106 Vilka ungdomar befinner sig i riskzonen for arbetslöshet? . . . . . . . . 106 4.2.3 Ungdomsarbetslöshetens struktur 115 4.2.4 Elever med ofullständig grundskola 119 4.3 Invandringen 123

5 Vägar till fortsatt utbildning och arbete . . . . . . . . . . 133 5.1 Yrkesstruktur inom olika ålders- och utbildningsgrupper 136 5.1.1 Yrkeslordelning bland elever från naturvetenskaplig och teknisk linje . . . . . . . . . . . . . 138 5.1.2 Yrkesfördelning bland elever från vårdlinjen, sociala linjen och konsumtionslinjen . . . . . . . . . 140 5.1.3 Yrkesfördelning bland elever från social, samhällsvetenskaplig, humanistisk och treårig ekonomisk linje . 141 5.1.4 Yrkesfordelning bland elever från verkstads-, fordons-, el/tele-, bygg/anläggnings-, teknisk samt två- och fyraårig teknisk linje . . . . . . . . . . . . . 142 5.1.5 Yrkesfördelning bland elever från distributions- och kontorsteknisk linje samt från två- och treårig ekonomisk linje . . . . . . . . . . . . . . . 143 5.2 Koppling yrke-utbildning för en kull avgångna från gymnasieskolan 1977 . . . . . . . . . . . . . . 145 5.3 Skillnader mellan pojkars och flickors utbildningsval och arbetsmarknad . . . . . . . . . . . . . . . 146

5.4 Bredd i yrkesutbildningen som vaccin mot teknisk utveckling 150

5.5 Elevernas motiv for val av linje i gymnasieskolan . 152 5.5.1 Förberedelse för fortsatta studier 152 5.5.2 Yrkesforberedelser . . 153 5.5.3 Lägrehandsval . . . . . . 154 5.5.4 Föräldra- och kamratpåverkan 154

5.5.5 Ämnesstyrda motiv 154

5.6 Yrkesstruktur och social skiktning . . . . . . 154 5.7 Grundskoleelever som inte fortsätter till gymnasieskolan 155 5.7.1 Grundskoleuppfoljningen 1980 155 5.7.2 Grundskoleuppföljningen 1977 158 5.7.3 Grundskoleuppfoljningen 1978 . 159 5.7.4 Utbildning som sluss till arbetsmarknaden 161

Innehåll 7

6 Elevströmmar frân gymnasieskolan till högskolan 163 6.1 Högskolans rekrytering före 1969 . . 163 6.2 Den nya gymnasieskolan och högskolan . . . . . 163 6.3 Rekryteringen från gymnasieskolan till högskolan efter högskolereformen 168 6.4 Behörighetsbestämmelsemas roll vid övergång från gymnasieskola till högskola . . . . . 169 6.5 Komvux roll vid övergången från gymnasieskolan till högskolan . . . . . . . . . . . . . . . . . 174 6.5.1 Taktikövergång eller överbryggande utbildning? 174 6.5.2 Flöden från gymnasieskolan till Komvux . 175

7 Trendbron? 179 7.1 Socialselektion 179 7.2 Elevernas val mellan studieförberedande och yrkesinriktade utbildningsvägar på det gymnasiala stadiet . 180 7.3 Förvärvsfrekvens och arbetsmarknad för flickor . 184 7.4 Den gymnasiala utbildningens geografiska spridning 185 7.5 Skola med elevsvårigheter eller elever med skolsvårigheter? 186

Bilagor 189 Bilaga 1 Gymnasieskolelinjernas behörighetsvärde för högskolestudier Bilaga 2 SCB:s uppdelning av yrkesverksamma enligt SEI (Socioekønomisk Indelning) Bilaga 3 Yrkesschema i 1975 års folk- och bostadsräkning Bilaga 4 Använda förkortningar

71n E i i. J.

:nÅb-nñ:tsd

Figurer

“Bildningsgrad bland befolkningen över femton år i olika åldersgrupper”. Källa: Folkräkningen 1930, del VI . . . . . 19 Utbildningsnivån i befolkningen 16-74 år 1980. Källa: SCB:s arbetskraftsundersökning, februari 1980 20 Utvecklingen av antal närvarande elever i yrkesskolan, gymnasiet och fackskolan 1930-1970. Källa: årsbok 1978 . 23 Utbildningsstatistisk av andelen med ”tjänstemannw” respektive ”arbe- Utveckling bland elever i Malmöundersökningen som fortsatte taryrken” till relaskola/läroverk efter folkskolan och bland elever som började arbeta efter folkskolan. Källa: Maskintabeller från Malmöundersökningen 30 Utveckling av andelen med yrken som kräver lång utbildning eller yrkeserfarenhet respektive yrken utan krav på längre utbildning eller yrkeserfarenhet bland elever i Malmöundersöktill realskola/läroverk efter folkskolan och ningen som fortsatte bland elever som började arbeta efter folkskolan. från Malmöundersökningen 31 Källa: Maskintabeller av skolor i Malmö på antal tredjeklasselever vår- Fördelning terminen 1938. Källa: Maskintabeller från Malmöundersökningen 33 Yrkesskolornas lokalisering i Västmanlands län läsåret 1963/64. Källa: ”Yrkesskolans kvantitativa omfattning”. Stencil SÖ 1964. 34 Investeringsramar för skolbyggnationen 1960-1980 (grundskolor). Källa: Statistik från byrå P3, SÖ . . . . . . 36 i Västmanlands län 1966, samt realskolornas och Högstadieorter gymnasiernas lokalisering fore grundskolereformen (1949/50 respektive 1959/60). Källa: Maskintabeller från Västmandlandsundersökningen, ””Gymnasieorganisationens omfattning 1965” (stencil, SÖ 1959), 1951 . . . . . . 36 samtlsivgård 10 Val av utbildningsväg bland elever med olika social bakgrund i Västmanlandsundersökningen. Källa: Olofsson (opublicerad bearbetning av Västmanlandsun- 37 dersökningen)

10 Figurer

l1 Uppnådd utbildningsnivå bland eleverna i Malmöundersökningen och Västmanlandsundersökningen. Källa: Maskintabeller från Västmanlandsundersökningen och

Malmöundersökningen så

12 Utveckling av andelen med ”tjänstemanna-“ respektive arbetaryrken” bland elever i Västmanlandsundersökningen som börjar arbeta, påbörjar yrkesskola/fackskola respektive påbörjar gymnasieutbildning efter grundskolan. Källa: Maskintabeller från Västmanlandsundersökningen. 42 13 Utveckling av andelen med yrken som kräver lång utbildning eller yrkeserfarenhet respektive yrken utan krav på längre utbildning eller yrkeserfarenhet bland elever i Västmanlandsundersökningen som börjar arbeta, påbörjar yrkesskola/fackskola respektive påbörjar gymnasieutbildning efter grundskolan. Källa: Maskintabeller från Västmanlandsundersökningen 43 14 Prognoser och faktisk utveckling av antal nyinskrivna vid universitet och högskolor (baserat på IPF 1980:4) 46

15 Närvarande elever i yrkesskolor 1944-1964 (heltidskurser om

minst fem månader). Källa: Proposition l40:l968, s. 61 . . . . . 47 16 Andel av befolkningen i olika län med studentexamen 1970. Källa: Utbildningsstatistisk årsbok 1978, tabell 1.3 b. 48 17 Yrkesutbildningsberedningens ”blockprincip” samt traditionell yrkesutbildningsorganisation illustrerade på verkstads- och fordonsmekaniska området samt el-tele-tekniska utbildningar 49 18 Yrkesutbildningsberedningens forslag till konsumtions- och vårdteknisk linje (figuren baserad på YB I, s. 155) 50 19 Verkstadsteknisk linje i lgy 70 . . . 52 20 Fordonsteknisk linje i lgy 70 52 421 El-teleteknisk linje i lgy 70 . . 53 22 Processteknisk linje i lgy 70 . . . . . . . 53

36 Humanistisk och samhällsvetenskaplig linje i lgy 70 59 37 Social linje i lgy 70 38 Musiklinje i lgy 70 . . . . . 39 Uppbyggnad av yrkesteknikämnet på bygg- och anläggningstekniska linjens gren for betongteknik 61

sou 1981:98 Figurer 11

40 Förutbildning bland intagna i gymnasieskolan 1971-1980. Källe: SCB:s statistik över intagna i gymnasieskolan . . . 64 41 Sökande och intagna till gymnasieskolan per linjegrupp, samt utvecklingen av antal sextonårigar 1971-1980. Källa: SCB:s statistik över sökande och intagna i gymnasieskolan, samt befolkningsstatistik från SCB . . . . . . . . . . 66 42 Intagna och examinerade på naturvetenskaplig linje 1969-1980. Källa: SCB:s statistik över intagna i och avgångna från gymnasieskolan . . . . . . 67 43 lntagna och examinerade på social linje 1966-1980. Källa: SCB:s statistik över intagna och avgångna från gymnasieskolan, samt utbildningsstatistisk årsbok 1978 . . . . . 68 44 Intagna och examinerade på fyraårig teknisk linje 1971-1980 69 45 Medelbetyg (poäng) från grundskolan vid intagningen till naturvetenskaplig linje 1971 och 1980 (streckat). Källa: SCB:s statistik över intagna i gymnasieskolan . . . 70 46 Andel elever per intagningsbetygsnivå som fullföljer sina studier på naturvetenskaplig linje. Källa: SCB:s sjuårsuppfölj ning av grundskoleavgångna 1978 (ma-

47 Platsantal, sökande och intagna på bygg- och anläggningsteknisk linje, samt byggarbetsmarknadens utveckling under 1970-talet. Källor: ”Röda boken, SÖ, SCB:s statistik över sökande och intagna i gymnasieskolan, samt statistik över byggarbetsmark-

48 Fördelningen av elevernas förstahandsansökningar till linjer i gymnasieskolan 1971 och 1980. Källa: SCB:s statistik över sökande till gymnasieskolan . . 73 49 Andel i åldersgruppen 16-19 år som deltar i utbildning. Förändring under perioden 1969-1978. Källa: SCB:s statistik över studerandes ålder . . . . . . 73 50 Förstahandssökande till gymnasieskolans linjer läsåret 1979/80 och deras andrahandsval. Källa: SCB:s statistik över sökande och intagna i gymnasieskolan 74 51 Elevernas och arbetsmarknadens efterfrågan på gymnasieutbildning, samt platsantal på olika linjer i gymnasieskolan. Utveckling 1970-1978.

52 Lokalisering av yrkesskolor och gymnasier läsåret 1963/64 samt gymnasieskolor läsåret 1978/79 . . . . . . . . . . . . 53 Utvecklingen av planeringsramama för byggande av gymnasieskolor under 1960- och l970-talet (inklusive yrkesskolor fore 1979). Källa: Statistik från SÖ, byrå P3 . . . . . . . . . . . 80 54 Lärarveckotimmar per 16-19-åring i kommuner med olika medelskattekraft läsåret 1979/ 80 (siffrorna korrigerade for antal elever från annan kommun). Källa: Gymnasieskolomas organisationsrappon 1979/80

12 Figurer

55 Fördelning på olika former av studier samt övrig sysselsättning i olika åldersklasser. Källa: SCB:s statistik över studerandes ålder 1978 (SM U 1978:7) 83 56 Andel studerande i gymnasieskolan bland 16-l9-åringar i kommuner med olika utbud av gymnasial utbildning . . 85 57 Studieavbrott och linjebyten bland elever som fortsatte direkt från grundskolans årskurs nio till studier i gymnasieskolan höstterminen 1971. Källa: Maskintabeller från SCB:s sjuårsuppföljning av grundsko-

58 Elever i grundskolans specialklasser 1971-1977. Källa: Utbildningsstatistisk årsbok 1978 tabell 3.10 94 59 Specialundervisningsresurs l961/62-1977/ 78 fördelad på specialklass och samordnad specialundervisning. Källa: SÖ P1 1978:16. 95 Studier, förvärvsarbete och arbetslöshet i åldersgruppen 16-19 år 1973-1978 . 104 61 Utvecklingen av antalet arbetslösa i åldersintervallen 16-19 och 20-24 år under 1979-talet. Källa: SCB:s arbetskraftsundersökningar 107 62 Utveckling av antalet sysselsatta i åldersintervallen 16-19 och 20-24 år under 1970-talet. Källa: SCB:s arbetskraftsundersökningar . . . . 107 63 Sökandetidens längd för sökande med olika utbildningsbakgrund i AB-län och i hela landet. Figuren baserad på rapport SÖ P1 1979:7. 109 64 Utveckling av andel fasta jobb under ett år efter avslutad grundskola för en grupp ungdomar som inte fortsatt studera. Pojkar respektive flickor.

Källa: Delrapport 12 från projektet ”Åtgärder mot ungdoms-

arbetslösheten i Göteborg” vid sociologiska instutionen, Göteborgs universitet . . . . 117

65 Invandringen till Sverige 1945-1970 fördelad på invandrarnas.

ursprungsland. Källa: IPF 1972:14 s. 17 124 66 Andel invandrarelever i grundskolan i olika delar av landet våren 1978. Källa: SM U 1979:26 125

67 Andel invandrarelever i årskurs 9 läsåret 1978/.79som .har fär-i

dighet i svenska motsvarande nivå A-D enligt SCB:s indelning. Källa: SM U 1980:27 127 68 Kvalifikationsnivå i arbetet bland ungdomar som gått ut olika linjer i gymnasieskolan (alternativt ej fortsatt studera efter grundskolan). Källa: Maskintabeller från SCB:s sjuårsuppföljning av grundskoleavgångna 1971 . . . . . 134 69 Yrkesfördelning i grupper med olika utbildnings- och ålderssammansättning . 137

sou 1981:98 Figurer 13

70 Fördelning över yrkesområden bland elever från naturvetenskaplig och fyraårig teknisk linje. Källa: Maskinlistor från SCB:s grundskoleuppföljning 1978 (”sjuårsuppföljningen”) . . . . . . . . . . . . . . . 138 71 Yrkesfordelning bland elever från vårdlinje, social linje och konsumtionslinje. Källa: Maskintabeller från SCB:s grundskoleuppföljning 1978 (“sjuårsuppfoljningen“) . . . . . . . . . . . . . . . 139 72 Yrkesfordelning bland elever från samhällsvetenskaplig, social, humanistisk och treårig ekonomisk linje. Källa: Maskintabeller från SCB:s sjuårsuppföljning av grundsko-

73 Yrkesfördelning bland elever från verkstads-, fordons-, el/ teleoch bygglanläggningsteknisk linje samt från de två- och fyraåriga tekniska linjerna. Källa: Maskintabeller från SCB:s sjuårsuppföljning av grundskoleavgångnal971 142 74 Yrkesfördelning bland elever från två- och treårig ekonomisk linje samt distributions- och kontorslinjen. Källa: Maskintabeller från SCB:s sjuårsuppföljning av grundsko- Ieavgångna1971 143 75 Andel pojkar bland behöriga förstahandssökande till gymnasieskolans linjer höstterminerna 1971 och 1980. Källa: SCB:s statistik över sökande till gymnasieskolan . . 147 76 Andel pojkar inom olika yrkesområden bland sjuårsuppföljningens elever. Källa: Maskintabeller från SCB:s sjuårsuppföljning av grundskoleavgångnal971 148 77 Rekrytering till olika yrkesområden fördelad på andel pojkar och andel från studieförberedande linjer i gymnasieskolan. Källa: Maskintabeller från SCB:s sjuårsuppföljning av grundskoleavgångna1971 149 78 Relation mellan utbildningskrav och specialisering/integration för några yrkeskategorier . . . . . . . . . . . . . . 151 79 Kvaliflkationsnivå i jobbet enligt SCB:s förslag till socioekonomisk indelning (SEI) för elever som fullföljt en gymnasielinje jämfört med elever som ej fortsatt med någon utbildning efter grundskolan. Källa: Maskintabeller från SCB:s sjuårsuppföljning av grundskoleavgångna1971 160 80 Arbetsmarknader för gymnasieutbildade och för grundskoleav-

81 Nettoantal inskrivna studerande vid universitet och vissa hög-

82 Rekrytering till olika sektorer i högskolan från gymnasieskolans linjer i sjuårsuppfoljningen. Källa: Maskintabeller från SCB:s grundskoleuppföljning 1978 (””sjuårsuppföljningen”) . . . . . . . . 165

14 Figurer

83 Utveckling av antal nybörjare på högskolans linjer (ej tidigare inskrivna på aktuell studieinriktning) under 1970-talet. Källa: Utbildningsstatistisk årsbok 1979, samt högskolestatistik från SCB for läsåren 1977/78 och 1978/79 . . . . . 167 84 Förstagångsinskrivna vid högskolan fördelade på behörighetsgrund 1971/72 till 1976/77. Källa: Utbildningsstatistisk årsbok 1979, tabell 8A.7 167 85 Krav på behörighetskomplettering lör studier på vissa högskolelinjer lör studerande från gymnasieskolans linjer 173 86 Det relativa betygssystemets effekter vid intagning till gymnasieskolan (exemplet hämtat från intagningen 1975) 174

87 Övergång till kommunal vuxenutbildning bland elever med

genomgången gymnasieskola. Fördelning på familjebakgrund (HS-indelningen). Källa: Maskintabeller från SCB . 177 88 Organisatoriska och läroplansmässiga skillnader mellan årskullar 180 89 Närvarande elver i gymnasiala skolformer 1930-1977. Källa: Utbildningsstatistisk årsbok 1978 . . . . . . 181

Social bakgrund och verksamhet ett år efter avslutade grund-l

skolestudier 1972 och 1976. Procentuell fördelning. Källa: IPF 1980:3 (SCB) 182

91 Elevunderlagets utveckling framskrivet från fodelsetal 1964 till.

1980 i de gymnasieregioner som fore 1996 passerar ned under 400 sextonåringar per år. Källa: från SÖ, byrå P2 186 Planeringsunderlag

Tabeller

Yrkesinriktnihg bland eleverna i yrkesbestämda fortsättningsskolan i Malmö läsåret 1942/43 27 Elever ur Malmöundersökningen som började arbeta efter folkskolan respektive fortsatte till realskola/läroverk fördelade på uppnådd utbildningsnivå 1964. Källa: Maskintabeller från Malmöundersökningen . 28 Sysselsättningsstruktur 1964 bland elever från Malmöundersökningen som övergick till realskola/läroverk från folkskolan, respektive elever som inte övergick till realskola/läroverk 29 Fördelning på socialgrupp och studiemönster 1966-77. Källa: Olofsson 1980, s. 81 . . . . . 39 Yrkesfördelning hos olika utbildningsgrupper elva år efter avslutad grundskola 1966. Källa: Maskintabeller från Västmanlandsundersökningen Antalet elever i specialkurser 1971 till 1980 anknutna till vårdlinjen, konsumtionslinjen, distributions- och kontorslinjen, verkstadslinjen samt övriga specialkurser. Källa: SCB:s statistik över närvarande elever i gymnasieskolan

Elevernas ålder. Specialkurser jämfört med linjer. Källa: SCB:s statistik över studerandes ålder 65 Kommunala yrkesskolor med heltidskurser om minst fem månader fördelade på antal utbildningsområden som finns representerade vid skolan 1963. Källa: Yrkesskolans kvantitativa omfattning (SÖ 1964, s. 30) 77 Relativ fördelning mellan utbildningsområden vid kommunala yrkesskolor och landstingsskolor (ej centrala verkstadsskolor) på orter med och utan gymnasium 1963. Källa: Yrkesskolans kvantitativa omfattning (SÖ 1964, s. 31) 77 10 De 121 allmänna gymnasieskolornas elevantal (1973-09-15) 80 11 Andel av eleverna på gymnasieskolans yrkesinriktade linjer som läste visst tillvalsämne Iäsåren 1973/74 och 1979/80. Källa: SCB:s och SÖ:s bearbetning av gymnasieskolans organisationsrapport 1973/ 74 samt Gymnasieutredningens och SÖ:s bearbetning av organisationsrapporten 1979/80 84 12 Elever och klasser den 15 september 1972, 1973 och 1974 på naturvetenskaplig linje. Källa: SM U 1973:5, 1974:7 och 1975:7 87

16 Tabeller

13 Linjebyten efter studieavbrott på tre- och fyraåriga linjer samt social linje fördelade på mottagande studievägar. Källa: Maskinlistor från SCB:s sjuårsuppföljning av grundskoleavgångna 1971 . . . . . 88

14 Elever och klasser den 15 september 197.5,1976.oc.h 1977 .på

naturvetenskaplig linje. Källa: SM U 1976:2, 1977:15 och 1978:24 89 15 Tidigare utbildning bland förstahandssökande till gymnasieskolans linjer inför ht 1979. Källa: SCB:s statistik över sökande till gymnasieskolan 90 16 Antal specialklasser och antal elever i specialklasser i gymnasieskolan. Utvecklingen under 1970-talet. Källor: SOU 1975:9, s. 65, samt SÖ P1 1979:10 17 Utveckling av samordnad specialundervisning i gymnasieskolan 95 under 1970-talet. Källor: SOU 1975:9, s. 65, samt SÖ P1 1979:10

18 Fördelning på linjer i gymnasieskolan bland hörselskadade, syn-

skadade och rörelsehindrade elever 96 19 Sysselsättningsstruktur bland hörselskadade och rörelsehindrade ungdomar i åldern sexton till tjugoett år . . . . 99 20 Utbildningsnivå vid uppföljningstillfállet i en uppföljningsundersökning av synskadade specialskoleelever som gått ut spe- 99 cialskolan 1962-1973. Källa: Metz & Darnhede 1976 100 21 Elever som arbetade under terminstid i årskurs 9 fördelade efter yrkesområden. Källa: SÖ P1 1976:6 . . . . . . . . . . . 110 22 Typ av arbete under terminstid i åk 9 (procent) kvinnor. Källa: SÖ P1 1976:6 . . . . . . . . . 110 23 Typ av arbete under terminstid i åk 9 (procent) män. Källa: SÖ P1 1976:6 111 24 Förvärvsarbete under terminstid bland elever på de 3-4-åriga linjerna i gymnasieskolan. Källa: sö P1 1979:1 113 25 Vanligaste förvärvsarbeten bland elever på gymnasieskolans 3-4åriga linjer som arbetat under terminerna. Män och kvinnor 114 26 Sysselsättning under ett år efter avslutad grundskola bland den grupp ungdomar i Göteborg som inte gick vidare till gymnasieskolan hötterminen 1979.

Källa: Delrapport 12 från projektet ”Åtgärder mot ungdoms-

arbetslösheten i Göteborg” vid Sociologiska institutionen Göteborgs universitet . . . . . 116 27 Elever med ofullständig grundskolekompetens i en uppföljningsundersökning 1976. Källa: Rapport SÖ Pl 1977:4 120 28 Framtidsplaner bland ungdomar med ofullständig grundskolekompetens. Källa: Rapport SÖ P1 1977:4 121

Tabeller 17 sou 1981:98

29 Elever i grundskolan med annat hemspråk än svenska efter hemkön och behov av stödundervisning vecka 45 språk, stadium, år 1980.

30 ett år efter avslutad grundskola 1979 Huvudsaklig sysselsättning för elever med annat modersmål än svenska jämfört med förhållandena for samtliga ungdomar i åldersgruppen (procent). Källa: Maskinlistor från SCB:s grundskoleuppföljning 1980 . 129 31 Sökande till teoretiska och yrkesinriktade linjer i gymnasieskolan bland och svenskspråkiga elever. hemspråkselever

32 Invandrarundervisning i grundskolan veckan 4-8 februari 1980. Fördelning på undervisningsspråk.

33 Yrkesverksamhet som sjuksköterska resp. sjukvårdsbiträde bland avgångna från vårdlinjen, sociala linjen och konsumtionslinjen (avrundat till närmaste hela hundratal). Källa: SCB:s sjuårsuppföljning av grundskoleavgångna 1971 . 140 34 Kvalifikationsnivå i yrket for elever som fullföljt E-, Ek- eller på pojkar och flickor . . . . . . . 141 Dk-linjen. Uppdelning 35 Andel elever från gymnasieskolans linjer som arbetar inom linjens ”målyrkesområde”. Linjer med få elever samt linjer utan yrkesanknytning redovisas inte. Källa: SCB:s tvåårsuppfoljning av avgångna från gymnasieskolan 145 36 Andel till olika yrkesområden som kommer av rekryteringen från gymnasielinjer som förbereder för området. Yrkesområden folk- och bostadsräkningens kod . . . . 146 grupperade enligt 37 Värden (%) på ett antal levnadsnivåkomponenter i olika socioekonomiska grupper. Endast anställda. Källa: 1974. SOFI . . . . . . 156 Levnadsnivåundersökningen 38 Planer på högskolestudier bland studerande i åk 1 i gymnasieskolan läsåret 1979/80. Källa: Maskintabeller ur SCB:s grundskoleuppföljning 1980 . 169 39 Rekrytering från gymnasieskolans linjer till allmänna högskolelinjer med olika omfattande tillträdeskrav läsåret 1978/79. Nybörjare på linjer. Procent. Tabellen omfattar endast linjer utan krav på yrkesverksamhet eller annan utbildning än gymnasieskolans linjer. . . . . . 171 Källa: Maskintabeller ur SCB:s högskoleregister 40 Rekrytering från linjegrupper i gymnasieskolan till utbildningssektorer i högskolan läsåret 1978/79. Nybörjare på linjer. . . . . . 172 Källa: Maskintabeller ur SCB:s högskoleregister 41 Fördelning på åldersgrupper (a) samt tidigare gymnasieskoleutbildning (b) bland komvuxelever ht 1979 med tidigare påbörjad utbildning i gymnasieskolan. Antal elever. Maskintabeller från SCB . . . . . . . . . . . . 175 Källa:

18 Tabeller

42 Studieinriktning i gymnasieskolan resp. komvux bland komvuxelever ht 1979 med avbrutna gymnasiestudier bakom sig. Antal elever. Källa: Maskintabeller från SCB . . . . . . . . . . . . 176 43 Yngre eleveri komvux med studieinriktning motsvarande treårig teoretisk linje fördelade på gymnasiebakgrund. Antal elever. Källa: Maskintabeller från SCB . . . . . . . . . . . . 176

sou 1981:98

1 elevströmmar och

Utbildningsreformer, befolkningens utbildningsnivå

1.1 i spänningsfáltet mellan Utbildningsreformema

folkskolan och läroverket

I 1970 års folk- och bostadsräkning redovisas utbildningsnivån i befolkningen i åldern 16-59 åri Sverige. 11,2 procent har gymnasieutbildning (7,4 procent lika många har realexamen eller motsvarande, mepå allmänt gymnasium), Figur I ”Bildningsgrad dan 48,4 procent har sjuårig kortare. Ytterligare

folkskoleutbildningeller bland befomnmgen över

har åttaårig folkskola eller motsvarande. 15,5 procent har 13mm, årjolika (uden. 12,6 procent grundskola eller enhetsskola. Samtliga befinner sig i åldersin- grupper. genomgått tervallet 15-24 år. 1,2 procent har genomgått fackskola. (FoB 1970 del 13, Källa: Folkräkningen s. 71.) 134 075 personer har akademisk examen (a.a., s. 116). 1930, del V1.

Procent 1001-

50-_

40-50 35-40 30-35 25-30 20-25 15-20 Ålder: 70- 60-70 50-60 1880-90 1890-95 1895-00 1900-05 1905-10 1910-15 Födda: 1860 1860-70 1870-80 V” Folkskolans påbyggnader/ Studentexamen eller Utan skolundervisning/ lägre specialutbildning högre examen ej skriv- eller läskunmga Elementarutbildning eller eller folkskola

_Småskola högre specialutbildning

utan studentexamen

20 Utbildningsreformer, elevströmmar och . . .

I stor utsträckning är utbildningsnivân i olika åldersgrupper sediment av den struktur utbildningsväsendet hade vid tiden för gruppens skolgång. I figur l återges befolkningens utbildningsnivå enligt folkräkningen 1930. Den mest påtagliga skillnaden mellan närliggande åldersgrupper i figur 1 finns mellan personer födda före 1860 och personer födda 1860 till 1870. Andelen utan skolutbildning/ej skriv- eller läskunniga sjönk mycket kraftigt mellan åldersgrupperna. Utvecklingen löper parallellt med folkskolans utbyggnad. Grupperna födda fram till 1890 uppvisar en kontinuerligt ökande andel med “lägre specialutbildning”. Här spelar utbyggnaden av högre folkskola sannolikt största rollen. I de yngsta åldersgrupperna i folkräkningen 1930 ökar andelen med “elementarutbildning, eller högre specialutbildning utan studentexamen” markant. Personer födda efter år 1900 var de som i forsta hand berördes av realexamens införande. Någon större Förändring av andelen personer med studentexamen kan inte spåras mellan de olika åldersgrupperna i figur l. Beskrivningen av be- Figur 2 Utbildningsnivân i folkningens utbildning i statistiska centralbyråns arbetskraftsundersökning befolkningen 16-74 år I 980. 1980 visar däremot markanta förändringar av andelen med studentexamen eller eftergymnasial utbildning i ålderskullarna födda efter 1905 (figur 2). Källa: SCB:s arbetskraftsfebruari Realexamens införande bildade sannolikt grunden även för denna förändundersökning, 1980. ring.

Procent 1

Ålder 65-74 55-64 45-54 35-44 25-34 20-24 16-19 Födda: 1906-1 5 1916-25 1926-35 1936-45 1946-55 1956-60 1961-64 Förgymnasial utbildning Förgymnasial utbildning Gymnasial utbildning kortare än nio år nio eller tio år längre än två år Gymnasial utbildning, Eftergymnasial två år eller kortare 11 utbildning ”Yrkesutbildning är inräknad. l figur 1 ingår däremot ej yrkesutbildning.

Utbildningsreformer, elevströmmar och . . . 21

Skillnaderna i utbildningsnivå mellan olika grupper i befolkningen är dock betingade av födelseår. Stora skillnader finns mellan långt ifrån uteslutande och mellan geografiska områden. Stadsbarnen deltog tidigt socialgrupper under 1900-talet i utbildning i långt större utsträckning än landsbygdens barn. Andelen med högst sjuårig folkskola bland invånarna i Västerbottens län var år 1970 60,3 procent. I Stockholms län var motsvarande siffra 27,1 procent (Utbildningsstatistisk årsbok 1978, tabell 1.3b). De förändringar i ungdomsskolans studieorganisation som genomfördes från 1905 till 1970 var samtliga mer eller mindre påtagliga steg mot paavskaffande. Läroverket, med sin organisatoriska stomrallellskolesystemets Kristinas litet gemensamt med me i drottning stadga av 1649, hade mycket 1842 års folkskola. De två skolformerna bars upp av skilda idétraditioner, skilda politiska och skilda engagemang från partier, skilda samhällsgrupper statens sida. Folkskolan skulle ge den folkfostran som 1809 års regeringsform förutsatte, medan läroverket skulle svara för kyrkans, statens, kulturarvets och bildningens fortbestånd genom en upplyst elit. Folkskolan var den politiska radikalismens barn, medan läroverket försvarades av konservativa Folkskolan var folkflertalets skola, medan läroverket var den grupperingar. bildade överklassens skola. Folkskolan bars ekonomiskt upp av kommunerna. medan läroverken hade staten som främste bidragsgivare. Denna distinkta åtskillnad mellan de två skolsystemen stämde dåligt överens med de demokratiska strävandena i det svenska samhället. Före 1894 tillerkändes folkskolan inget kompetensvärde vid inträdet i läroverkets första årskurs. 1894 beslöts att läroverket skulle bygga på folkskolans tredje årskurs. Detta innebar dock inte att den normala vägen in i läroverket gick via folkskolan. Beslutet skall snarare ses som ett erkännande av kvaliteten i folkskolans undervisning. Den första verkliga bryggan mellan folkskolan och läroverket slogs i stället i två steg under 1900-talets första decennium. Läroverksstadgan 1905, som medger realskoleexamen som avgångsetapp i läroverket, utgjorde det första steget. Den nya realskolan avlöste det gamla I och med detta sköts latinstudiet i läfyraåriga lägre elementarläroverket. roverket fram två år. Samtidigt som reformen var ett led i striden om latinherraväldet öppnade den en möjlighet att bygga realexamen på genom- Så skedde också 1909 då den kommunala mellanskolan gången folkskola. infördes. Denna ledde fram till realexamen via sex års studier i folkskola och fyra års studier i realskolan. Man hade nu två vägar öppna till gymnasiet. Den första gick via tre årskurser i folkskolan, fem årskurser i realskolan och fyra årskurser i gymnasiet. Den andra gick via sex årskurser i folkskolan, tre årskurser i kommunala mellanskolan och fyra årskurser i gymnasiet. Den praktiska innebörden av denna tekniska förändring blev att även orter utan läroverk kunde erbjuda eleverna en väg till fortsatt utbildning. Nästa attack på parallellskolesystemet företogs av 1918 års skolkommission under ordförandeskap av den socialdemokratiske utbildningsministern Värner Rydén. Kommitténs förslag gav folkskolan rollen som bottenskola för all fortsatt utbildning. Förslaget genomfördes dock aldrig. Den nya läroverksstadgan byggde i stället vidare på en organisation med flera parallella studievägar fram till studentexamen:

22 Utbildningsreformer, elevströmmar och. . .

al) Fyra års folkskola, fem års realskola och tre års gymnasium az) Fyra års folkskola, fyra års realskola och fyra års gymnasium

b) Sex års folkskola och sex års lyceum

cl) Sex års folkskola, fyra års realskola och tre års gymnasium C2) Sex års folkskola, tre års realskola och fyra års gymnasium

Vägen via det sexåriga lyceet innebar att latinet bereddes ökat utrymme. I detta avseende utgjorde alltså förslaget en återgång till förhållanden som rådde före 1905. Det visade sig dock svårt att upprätthålla den komplicerade studieorganisationen. Stadgan reviderades 1933 så att valmöjligheterna begränsades. Nästföljande revision av gymnasiets läroplan 1953 gav möjlighet att också ta studentexamen på allmän linje utöver de tidigare existerande real- och latinlinjerna. Den innebar dock inte någon förändring av den organisatoriska strukturen med flera parallella skolformer. Förändringen hade i viss mån en karaktär av provisorium i avvaktan på de konsekvenser för gymnasiet som grundskolereformen kunde föra med sig (Dahllöf 1971). Bottenskoleprogrammet kom inte att genomföras förrän under 1960-talet. Den nya läroplanen för grundskolan som infördes 1962 gav en åttaårig gemensam bas med ett nionde skolår inriktat mot fortsatta teoretiska studier eller yrkesverksamhet. 1 den långa striden om bottenskoleprogrammet ägnades inte yrkesutbildningen särskilt stor uppmärksamhet. Praktisk utbildning för viss yrkesverksamhet ägde till mycket stor del rum genom lärlingsplatser hos yrkesutövare inom industri- och hantverksområdet. På privat initiativ startades tidigt flera yrkesförberedande skolor inom både industri- och hantverksområdet och handels- och kontorsområdet. Någon innehållsmässig eller organisatorisk koppling fanns dock ej mellan det allmänna skolväsendet och yrkesutbildningen. 1918 års riksdag fattade beslut om att upprätta praktiskt inriktade ungdomsskolor. De överbyggnader på folkskolan som fortsättningsskola och högre folkskola utgjorde skulle ges en mer praktisk inriktning. Yrkesskolor, tekniska fackskolor och tekniska gymnasier skulle upprättas. Senare tillkom också verkstadsskolor och praktiska realskolor. Dessa skolor hade folkskola som grund. De tekniska gymnasierna kunde också leda vidare till studier vid teknisk högskola. Redan tidigare hade handelsgymnasier inrättats. Genom ett riksdagsbeslut 1913 fastställdes att utbildningen skulle omfatta två år och bygga på realexamen. En högre fackkurs om ett år för elever med avlagd studentexamen skulle finnas. Beslutet innebar att den praxis som utformats vid handelsinstituten stadfástes. Fullföljd utbildning vid handelsgymnasium berättigade inte, till skillnad från utbildning vid tekniskt gymnasium, till högre studier inom området (SOU 1963:42, s. 26). Undervisningen inriktades mot praktiska uppgifter inom allmänt kontorsarbete (bokföring, korrespondens). De förslag som framfördes för att förlänga utbildningen och fördjupa den teoretiska undervisningen inom de ekonomiska ämnena fick inte något gensvar. Motsvarande spänning mellan den praktiskt och den teoretiskt inriktade undervisningen dämpades på den tekniska utbildningens område genom 1918 års riksdagsbeslut. Man tillfredsställde önskemålen om en mer specialiserad och fackinriktad utbildning genom att inrätta tekniska fackskolor.

Dessa byggde på praktisk yrkesverksamhet inom industriella yrken och syf-

Utbildningsreformer, elevströmmar och. . . 23

tade närmast mot arbetsledarbefattningar inom industrin. De tekniska gymnasierna skulle ge en bred teknisk utbildning utan differentiering på olika fack. 1924 års skolsakkunniga anförde som ett starkt vägande motiv för en fortsatt satsning på yrkesinriktad utbildning att man på alla sätt borde undvika åtgärder som åstadkom en stark tillströmning av elever till de teoretiska studievägarna (SOU 1926:5, s. 371). Elevutvecklingen vid de yrkesbestämda fortsättningsskolorna var också mycket positiv i detta avseende under åren närmast efter 1918 års riksdagsbeslut. Antalet närvarande elever mer än fördubblades fr. 0. m. läsåret 1919/20 till läsåret 1923/24. Den allmänt inriktade fortsättningsskolan företedde under samma tid en vikande elevutveckling. Den svåra arbetslösheten i slutet av 1920- och i början av 1930-talet drabbade ungdomen hårt. Många ungdomar hade inte fått tillfälle att skaffa sig den lärlingsutbildning de under mer normala förhållanden skulle ha fått (SOU 1945:43, s. 16). Riksdagen beslöt 1934 att stärka yrkesutbildningens kapacitet väsentligt för att möta problemen. Den stomme som 1918 års riksdagsbeslut gav yrkesutbildningen byggdes alltså på främst för att möta ungdomsarbetslösheten. Motivet för satsningen var nu socialpolitiskt snarare än näringspolitiskt. Under 1940-talet fanns därför en mycket god beredskap

Antal elever i tusental 140 111- Gymnasium 130- ___ _ Yrkesskola, heltidskurser längre än fem månader °*° Fackskola 120-

110-

100-

90-

80-

70-

° Figur 3 Utvecklingen av 20- , antal närvarande elever i . yrkesskolan. gymnasiet och , [ac/skolan 1 930-] 970. I I I Källa: Utbildningsstatis- 1930 1940 1950 1960 1970 tisk årsbok 1978.

24 Utbildningsreformer, elevströmmar och . . .

for att möta en hårdnande arbetsmarknad för ungdomar. Samtidigt var ungdomskullarna väsentligt mindre än de varit under 1930-talet. Arbetsmarknadssituationen tedde sig vid mitten av 1940-talet tämligen ljus for ungdomar. Statistik från den s. k. ungdomsformedlingen for verksamhetsåret 1944 (SOU 1945:43) visar att antalet lediganmälda platser till förmedlingen kraftigt översteg antalet platssökande ungdomar. Samtidigt ökade även antalet närvarande elever i yrkesutbildning. 1945 deltog 10 439 elever i heltidskurser om mer än fem månader. Den verkligt snabba expansionen av yrkesutbildningen kom emellertid först efter 1955 års riksdagsbeslut om att ge kommunerna ökad frihet att anordna och anpassa yrkesutbildningen efter lokala förhållanden. Sverige hade eftersatt yrkesutbildningen under efterkrigstiden, och löpte nu risk att få en kraftig brist på yrkesutbildad arbetskraft (Nilsson 1981). Även här bör man dock 0bservera motivet att avlänka ett kraftigt ökat elevintresse för teoretiska studier (Murray 1980). 1 figur 3 beskrivs elevutvecklingen i praktiskt och teoretiskt inriktad utbildning på gymnasial nivå under perioden 1930 till 1970.

1.2 Vägen från skolan till arbetslivet for en kull elever på

1940-talet och en kull elever på 1960-talet

I föregående avsnitt skisserades den sammanjämkhing av skolformer med skilda traditioner och skilda syften som fortgått under hela nittonhundratalet ur politiker- och utbildningsplaneringsperspektiv. l detta avsnitt skall i stället situationen skildras från ett lokalt perspektiv. Som grund för en sådan beskrivning används den s. k. Malmöundersökningens (l-lusén 1969) och Västmanlandsundersökningens (Carlsten 1975) elevpaneler. Vardera undersökningen har följt en kull elever från den obligatoriska skolgången ut i arbetslivet. Malmöundersökningens elever började sin skolgång 1935. Västmanlandsundersökningens började sin 1957. De förra mötte det parallellskolesystem som 1927 års skolbeslut innebar. De senare började sitt sjunde skolår det första läsåret grundskolan var i funktion, åttio år efter Fridtjuv Bergs program för folkskolan som bottenskola.

l .2. 1 M almöundersökningen

Malmöundersökningens material har samlats i en databank med longitudinella data om de 1544 individer som gick i folkskolans tredje årskurs i Malmö 1938 (Prestegaard et al. 1979). Databanken innehåller information om gruppen fram till 1974. De resultat som redovisas här är till större delen bearbetningar av denna databank Av de 1544 eleverna i Malmöundersökningens population avbröt majoriteten sin skolgång efter folkskolan. 734 slutade efter fullföljda sju årskurser. Ytterligare 120 slutade före utgången av sju årskurser i samband l De personer som samlat med att de lämnade Vid

skolpliktsåldem. uppfoljningstillfállet 1964 anger

in och sammanställt data i 652 av de 1544 individerna ingen formell utbildning utöver folkskolan. databanken har inte något Enligt skolreformen 1927 kunde elever flyttas till realskola/läroverk efter ansvar för de analyser och tolkningar som görs här. fjärde till sjätte årskursen i folkskolan. I Malmöpopulationen övergick sam-

Utbildningsreformer, elevströmmar och. . . 25

manlagt 587 elever från folkskolan till fortsatta studier. 153 av dessa lämnade folkskolan efter fjärde årskursen. Ytterligare 321 övergick efter sjätte årskursen. Av de 587 som fortsatte avbröt 120 sina studier i realskolan utan examen. Hösten 1942, då de flesta av eleverna i undersökningen var 14-15 år, gick 126 av dem i kommunala realskolan, 185 gick i Malmö borgarskola, 81 gick i statlig realskola, 79 gick i läroverk och 62 gick i flickskola. Man kan lägga märke till att ingen elev angivit yrkesskoleutbildning som huvudsaklig sysselsättning hösten 1942. Dels var yrkesskolan fortfarande dåligt utbyggd, dels forsiggick utbildningen där till stor del på deltid. Många ungdomar som senare påbörjade yrkesutbildning deltog i 14-15-årsåldern i förberedande praktisk utbildning på deltid i yrkesbestämd fonsättningsskola (se vidare s. 27). Många ungdomar som siktade på något yrke inom industri och hantverk gick i stället i lära hos någon företagare. 1942 fanns 65 lärlingar i gruppen (en siffra som ökade till 138 vid nästa registrerade tidpunkt 1947). De Malmöskolor eleverna fortsatte till efter folkskolan 194043 var:

El Kommunala mellanskolan Skolan omfattade fyraårig realskola. De flesta av de elever ur Malmöpopulationen som gick i kommunala mellanskolan återfanns läsåret

1942/43 i klass 24. (59 av de 69 eleverna i de två parallellklasserna är

födda 1928.) Läroplanerna hade modifierats något jämfört med normaltimplanerna så att en veckotimme teckning ersatts med en veckotimme bokföring. Under sommarlovet anordnades också en kurs i maskinskrivning för eleverna. Verksamhetsberättelsen läsåret 1942/ 43 anger elevernas medelhemarbetstid som lägst fyra timmar och femtio minuter och som högst nio timmar och trettio minuter per elev och vecka i olika klasser. Skolans verksamhet finansierades till ungefär lika delar med kommunala och statliga medel (total omslutning låg läsåret 1942/43 på 396 505:32). Inga elevavgifter förekom. Pâ utgiftssidan utgjorde löner och arvode 259 803:94 (varav lön till rektor och ordinarie lärare 176 O56:58). Kostnader för undervisnings- och förbrukningsmateriel var 4958:63, skolans andel i lärarpensioner 9299:85, och övriga utgifter 115 815263. Vid skolan fanns förutom rektor femton ordinarie ämneslärare, tre ordinarie övningslärare samt tolv extra ordinarie, vikarier och timlärare. Totala antalet närvarande elever var 571 läsåret 1942/43. El Malmö realskola Skolan omfattar femårig realskola med 402 närvarande elever läsåret 1942/ 43 samt fyraårig realskola med 92 närvarande elever läsåret 1942/ 43. De flesta av Malmöpopulationens elever som går i skolan återfinns läsåret

1942/43 i årskurs 24 (17 av 27 elever födda 1928) eller årskurs 45 (39

av 63 elever födda 1928). Skolan har inga flickor bland eleverna. Förutom rektor finns sexton adjunkter, tre övningslärare och tre extra eller extra ordinarie lärare.

El Högre allmänna läroverket jör gossar (Malmö latinskola) IR d V_ in b Vid fanns läsåret femårig inträde från folk-

skolan 1942/43 realskola med på :mieáivisâiggaágåeá

skolans fjärde klass, fyraångt latmgymnasium med inträde från den fem- e|evkata|oger från respekånga realskolans fjärde klass eller fyraåriga realskolans tredje klass samt tive skola.

26 Utbildningsreformer, elevströmmar och. . .

treårigt latin- och realgymnasium med inträde efter realexamen. I årsredogörelsen 1957/58 påpekas att skolan firat 550-årsdagen av sin tillkomst den 15 februari 1956. Under avsnittet “Läroplaner” i årsredogörelsen 1942/43 beskrivs exempel på enskilt arbete som eleverna genomfört. I biologi har en elev gjort en undersökning av dammar kring Falsterbo och i fysik har bilmotorer och kortvågsmottagare studerats. En elev har också gjort ”aerodynamiska försök”. I språk utgörs enskilt arbete av litteraturläsning, uppsats och förhör. Iden ekonomiska redovisningen upptas 50 746:62 i form av terminsavgifter. Av de 913 närvarande eleverna går 545 i femårig realskola, 101 i fyraårigt latingymnasium, 243 i treårigt realgymnasium, 20 i treårigt latingym-

nasium och fyra i latinlyceet. I realskolans klass 45 är 45 av 93 pojkar födda

1928. Vid skolan fanns läsåret 1942/43 tjugoen adjunkter, tio lektorer, tre ordinarie lärare i övningsämnen samt elva extra, extra ordinarie eller biträdande lärare. EI Högre allmänna läroverket för flickor Skolan omfattade läsåret 1942/43 fyraårig realskola byggd på sjätte klass i folkskolan, samt fyraårigt latingymnasium och treårigt realgymnasium byggt på realexamen. I årsredogörelsen påpekar man att försöksverksamhet med engelska som förstaspråk i realskolan har påbörjats. Tyska är dock fortfarande det vanligaste alternativet som förstaspråk. Som enskilt arbete i biologi redovisas tjänstgöring som assistent vid Sveriges utsädesförening i Svalöv, iakttagelser under sju veckors auskultationstjänst vid Ljungby sjukhus”, m. m. I språk redovisas självständig litteraturläsning med förhör, referat och glosförteckning. Höstterminen 1942 fanns 435 närvarande elever, av vilka 202 var gymnasieelever och 233 realskoleelever. Malmöundersökningens elever åter-

finns i klass 24 i realskolan. 50 av 66 elever i klass 24 är födda 1928.

Lärarkåren utgjordes av rektor, sex lektorer, tio adjunkter, två ordinarie ämneslärare, fyra ordinarie övningslärare samt sju extra och extra ordinarie lärare eller timlärare. El Malmö kommunala /Iickskola Skolan omfattade läsåret 1942/43 sexårig och sjuårig lärokurs, uppdelade på praktisk och teoretisk linje. Den sjuåriga kursen byggde på folkskolans fjärde klass, medan den sexåriga byggde på folkskolans sjätte klass. Båda alternativen gav normalskolekompetens. I de två högsta klasserna kunde eleverna välja mellan teoretisk och praktisk linje. Kompletterin skurs för

övergång till det fyraåriga gymnasiets första ring gavs i klass 5 och 46 i

matematik och kemi. Antalet hemuppgifter varierar mellan fjorton och nitton i olika klasser. Hemarbetstiden anges variera mellan fyra och tio och en halv timme per vecka. Läsåret 1942/43 fanns 699 närvarande lärjungar. Lärarkåren bestod av rektor, biträdande rektor, tjugotvå ordinarie ämneslärarinnor, nio ordinarie övningslärarinnor samt sex extra ordinarie eller timläsande lärarinnor. 1

klass 47 är 59 av 84 flickor födda 1928. Inga elever redovisas närvarande i

sexårig kurs. Av de 442 181:- den ekonomiska omslutningen utgör är 256597:statsbidrag, 127 698:- anslag från kommunen och 56 670:- elevavgifter.

Utbildningsreformer, elevströmmar och. . . 27

På utgiftssidan upptar löner och arvoden 347 780:- (306 495:- till lön för rektor samt ordinarie lärare). Hyra utgör 22 868:-, undervisningsmateriel 4 986:-, avsättning för pensioner 12 290:- samt renhållning, belysning, vatten och värme 32 173:- Förutom de ovan redovisade skolorna fanns också yrkesbestämd fortsättningsskola, praktisk mellanskola och högre folkskola: El Yrkesbesrämdfortsättningsskola anordnades läsåret 1942/43 med två årskurser (endast deltidskurser) inriktade mot (för pojkar) handel, järnmanufaktur, snickerihantverk, elektroteknik och husligt arbete, samt (för flickor) husligt arbete. Skolan bedrev också arbetsförmedling. Man påpekar att antalet lediga platser varit många gånger större än antalet platssökande. Frivillig undervisning förekom i tyska, engelska och maskinskrivning. Antalet närvarande elever var 2 204, fördelade på 1308 pojkar och 896 flickor. Någon av ekonomin för fortsättningsskolan ges inte.

*särredovisning

Totala omslutningen för Malmö folkskolor var 5798 800:- läsåret 1942/43. 2 756 491 utgjorde statsbidrag och 2 995 102:- kommunala medel. Medelkostnaden per elev var 558:60. Uppgifterna innefattar inte kostnader för nya skolbyggnader. 369 folkskoleelever i Malmö undervisades läsåret 1942/43 i privata skolor (elementarskolor och förberedande skolor). Tabell 1 visar hur eleverna i den yrkesbestämda fortsättningsskolan fördelar sig på olika yrkesinriktningar. Antalet ordinarie lärare i yrkesbestämda fortsättningsskolan läsåret 1942/43 var 31, samt 8 extra ordinarie lärare (varav 22 lärare i yrkesinriktade ämnen). El Malmö borgarskola Skolan omfattade praktisk mellanskola (inriktning mot handel) och högre folkskola med huslig inriktning. Praktiska mellanskolan hade fyra årskurser med sammanlagt 578 elever. Läsåret 1942/43 var 74 av 107 elever i årskurs 2 födda 1928. Högre folkskolan hade tre årskurser med sammanlagt 753 elever. 80 av de 86 eleverna i årskurs 1 var födda 1928. I årsberättelsen för Malmö stads folkskolor läsåret 1942/43 anges att 628 barn i fjortonårsåldern i Malmö skoldistrikt undervisades i högre skolor vid vårterminens slut 1943. 166 av dessa fortsatte till praktiska mellanskolan,

Tabell] Yrkesinriktning bland eleverna i yrkesbestâmda fortsåttningsskolan i Malmö läsåret 1942/43

28 Utbildningsreformer, elevströmmar och. . .

Tabell 2 Elever ur Malmöundersökningen som började arbeta efter folkskolan respektive fortsatte till realskola/läroverk fördelade på uppnidd utbildningsnivå 1964

Högsta utbildning 1964 Folk- Yrkes- Real- Student- Akad. Uppgift Samtliga skola utbild- skola examen utbild- saknas ning ning Slutade efter folkskolan 516 229 36 13 6 120 920 Fonsatte till realskola/ läroverk 24 145 165 94 46 1 475 saknas - - - - - 149 149 Uppgift 1544 Källa: Maskintabeller från Malmöundersökningen.

151 till kommunala mellanskolan, 222 till allmänt läroverk, 86 till kommunal flickskola och 3 till enskild skola. Vad innebar det för eleverna i Malmöpopulationen att sluta direkt efter folkskolan respektive att fortsätta till realskola/läroverk? I tabell 2 visas vilken utbildningsnivå eleverna i Malmöundersökningen uppnått vid uppföljningstillfállet 1964. Bland dem som slutade efter folkskolan fortsatte nära var tredje med någon form av yrkesutbildning efter folkskolan. Majoriteten av de elever som fick yrkesutbildning fick den i verkstadsskola/yrkesskola eller som lärlingar. För övrigt fortsatte få i gruppen med någon formell utbildning efter folkskolan. Även igruppen som fortsatte till realskola/läroverk skaffade sig många en yrkesutbildning i stället för att fortsätta med sina teoretiska studier. Mycket få i gruppen nöjde sig med folkskoleutbildning utan någon formell påbyggnad. Skillnaderna i utbildningsnivå blev alltså avsevärda mellan grupper som fortsatte till realskola/läroverk efter folkskolan och grupper som inte gjorde det. Skillnaderna i utbildningsnivå mellan grupperna avspeglar också skillnader i utbildningsnivå i föräldragenerationen. Bland ”realskolegruppens” fäder hade drygt 30 procent någon formell utbildning utöver folkskola (studentexamen, realexamen eller yrkesskola). Motsvarande andel bland ”folkskolegruppens” fader var drygt sex procent. Stora skillnader mellan folkskolegruppen” och ”realskolegruppen” fanns även vad gäller yrkesverksamhet i vuxen ålder. I tabell 3 visas fördelning på yrkesområden för pojkar och flickor ur de två utbildningsgrupperna. Tabell 3 visar mycket markerade skillnader i yrkesstruktur mellan de två utbildningsgrupperna. Tydligast framträder de för pojkarna. Över hälften av “folkskolepojkarna” arbetar inom yrkesområdet “Tillverkningsarbete, medan bara drygt var tionde bland ”realskolepojkarna” återfinns inom denna kategori. Bland “realskolepojkarna” dominerar i stället yrkesområdet ”Tekniskt, naturvetenskapligt arbete m. mf”, där ungefär en tredjedel av dem återfinns, jämfört med 12 procent av ”folkskolepojkarna”. För flickornas

elevströmmar och. . . 29

Utbildningsreformer,

Tabell 3 Sysselsättnlngsstruktur 1964 bland elever från Malmöundersökningen som övergick till realskola/läroverk från folkskolan, respektive elever som inte övergick till realskola/liroverk

Yrkesområde (NYKY Slutat efter folkskolan Gått vidare till realskola Pojkar Flickor Pojkar Flickor (96) (96) (96) (96) Tekniskt, naturvetenskapligt, samhällsvetenskapligt arbete m. m. (0) 12 5 32 12 Administrativt arbete (1) 2 0 8 0 Kameralt och kontorstekniskt arbete (2) 6 14 14 30 Kommersiellt arbete (3) 8 17 17 5 Lantbruks-, skogso fiskeriarbete (4) 1 0 1 0 Transport- och kommunikationsarbete (6) 13 6 5 5 Tillverkningsarbete (7-8) 51 10 11 Servicearbete (9) 4 9 5 l Oklassificerbara, ej Förvärvsarbeten 3 39 6 47 100 100 100 100 N = 366 268 192 243 “ Koder enligt Nordisk yrkesklassilikation.

Källa: Maskintabeller från Malmöundersökningen.

del finns också snedlördelningar av samma art som för pojkarna. Här dominerar dock kategorin ej Förvärvsarbetande bland båda utbildningsgrupperna. Den yrkesindelning som redovisas i tabell 3 anger verksamhetsområde. Den säger alltså inget om vilka slag av arbeten det rör sig om. En indelning som utgår från olika yrkens socio-ekonomiska status är SCB:s förslag till socio-ekonomisk indelning av yrken (SEI). Här delas yrken in efter ställning i produktionen, arbetets utbildningskrav, ”tjänstemanna/arbetaryrke” etc. l figur 4 visas hur andelen med yrken i “tjänstemanna-”, respektive ”arbetarkategorin” utvecklats under perioden fram till 1964 för “realskolegruppen” jämfört med “folkskolegruppen”. Figur 4 och tabell 3 visar samma relationer mellan de båda utbildningsgrupperna. Den ”karriärutveckling” ñgur 4 visar gestaltar sig på olika sätt lör realskolegruppen och folkskolegruppen. Parallellskolesystemet fortplantades ut i arbetslivet. Man kan som påpekats ovan även illustrera den socioekonomiska nivån hos yrken längs andra dimensioner. Andelen med jobb som kräver yrkesutbildning och/eller lång yrkeserfarenhet är en sådan dimension. De jobb som förs till kategorin med krav på yrkesutbildning är här sådana som

30 Utbildningsreformer, elevströmmar och . . . sou 193198

1947 1952 1957 1962 164

(19-20 år) (24-25 år) (29-30 år) (34_35 år) (3s_37 år)

b: flickor I ll | ll

Figur 4 Utveckling av andelen med tjänstemanna- respektive arbetaryrken bland elever i Malmöundersökningen somfortsatte till V4 rea/skola /lârøverk ef?” 1947 1952 1957 1962 1 964

Qfâgájgggfgggdgáge

(19-20 år) (24-25 år) (29-30 år) (34-35 år) 3e-37 år)

folkskolan. Arbetaryrken Tjänstemannayrken Egna företagare/ . Källa: Maskintabeller från imdbwka” Malmöundersökningen. l = Börjat arbeta efter folkskolan |I = Fortsatt till realskoIa/Iäroverk

Utbildningsreformer, elevströmmar och. . . 31

a: pojkar l H I ll l ll I ll | ll

1947 1952 1957 1962 1964 (19-20 år) (24-25 år) (29-30 år) (34-35 år) (36-37 år)

b: flickor I ll I Il I II l II I Il

Figur 5 Utveckling av andelen med yrken som kräver lång utbildning eller yrkeserfarenhet respektive 1947 1952 1957 1962 1964 _ _, _ ., _ _ 35 å r) (36 _37 .) ar yrken utan krav pa längre (19 20 ar) (24 25 ar) (29 30 år) (34 utbildningeüeryrkeserfa_

Yrken med små krav Yrken med krav på rehet__bla”de{?ve_i

m

Egna företagare/ el- - Malmøundersoknmgen på yrkesutbildning längre yrkesutbildning jordbrukare ler yrkeserfarenhet eller yrkeserfarenhet somjbrtsane 1,1]realskø- || = Fortsatt till realskola/läroverk IU//ÖVOVWkGfkTfOIkSkO/a | = Börjat arbeta efter folkskolan och _blandelever som ”Omfattar SEI-kategorier 01, 02, 05 och 06 (se bilaga 2) började arbeta ejlerfolk- ”Omfattar SSI-kategorier 03, 04, 07, 08, 09 och 10 (se bilaga 2) skolan.

32 Utbildningsreformer. elevströmmar och . . .

läkare, ämneslärare eller verkstadsmekanikenl Dimensionen skär alltså tvärs över “tjänstemanna/arbetar”-dimensionen I figur 5 visas hur Malmöelevernas karriärutveckling ser ut i detta hänseende. Använder man denna dimension som grund för indelning av yrken får man en annan bild av karriärutvecklingen. Både “realskolegruppen” och “folkskolegruppen” har höjt sin kvalifikationsnivå väsentligt. Folkskolegruppens flickor utgör dock ett undantag. Här har ingen påtaglig utveckling skett. För folkskolegruppen har meriteringen för andra uppgifter skett utan tillskott av ytterligare teoretisk utbildning (se tabell 2). Mycket få har senare i livet skaffat sig påbyggnadsutbildning. För realskolegruppens del är däremot höjningen av kvalifikationsnivå under den första uppföljningsperioden i stor utsträckning en effekt av att individer med ytterligare utbildning börjar förvärvsarbeta. De som skaffar sig längre utbildning får också ett mer kvalificerat ”första-jobb” och bidrar därmed till att höja gruppens medelkvalifikationsnivå. Höjningen är alltså inte huvudsakligen ett uttryck för samtliga enskilda individers höjning av kvalifikationsnivån. Det förekommer alltså två slag av meriteringsmekanismer på 1940- och 1950-talets arbetsmarknad: meritering genom ytterligare utbildning och meritering genom yrkeserfarenhet. Elevpopulationen i Malmöundersökningen utgjordes av de elever som

gick i tredje klass i folkskolan i Malmö stad vårterminen 1938. Av dessa

l 544 tredjeklassare var l 344 födda 1928. 29 var födda senare och 171 var födda tidigare. De allra flesta i populationen gick i allmän folkskola. Endast 70 barn gick i privat skola. 123 av barnen gick i någon form av specialklass. Av de tjugoen skolorna hade åtta stycken specialklasser i tredje årskursen. Skolstorleken varierade avsevärt. De största skolorna, Sorgenfriskolan och Johannes folkskola, hade 178 respektive 173 elever i årskurs tre, medan den minsta, den privata Stenkula skola, hade tio elever i årskurs tre. I figur 6 visas fördelning på antal tredjeklasselever vårterminen 1938. Utbildningsnivån i föräldragenerationen i Malmöundersökningen har redovisats ovan (s. 28). Även här finns påtagliga skillnader mellan barn från olika skolor. Man kan särskilja tre grupper av skolor:

a. Bladins, Stenkula och Tekla Åbergs skolor (samtliga privatskolor). Över

hälften av fäderna har realskoleutbildning eller högre. Inga fäder har enbart folkskola.

1 SEI är ett indelningssystem som baseras på yrkesbeskrivningar. Man har alltså inte beskrivningar av arbetsinnehåll eller arbetsmetoder som grund för indelningen. SEI uttrycker alltså inte faktiska Kompetenskrav för att utföra de arbetsuppgifter ett yrke innebär. Istället uttrycker SEI ett yrkes yttre karakteristika - som t. ex. den utbildning som normalt ger tillträde till yrket, den ställning i arbetsorganisationen yrket har, eller den lön arbetet normalt värderas med. Dessa karakteristika är alltså inte kopplade till någon objektivt mätt svårighetsgrad hos yrket. Den utvärdering av SEI som statistiska centralbyrån gjort visar vilka yttre karakteristika som särskiljer de olika SE1grupperna (Socioekonomisk indelning SCB 1980). Yrkesutövare med högre utbildningskrav enligt figur 5 ligger högre i variabler som inkomst, facklig och politisk aktivitet, kulturkonsumti0n“, utrustnings- och utrymmesstandard i bostaden, och lägre i variabler som “värk i rörelseapparaten”, fysisk utmattning i arbetet”, smutsig respektive bullrig arbetsmiljö etc. i 1974 års levnadsnivåundersökning (se vidare bilaga 2).

Utbildningsreformer, elevströmmar och. . . 33

Antal skolor 5 4 3 2 Figur 6 Förde/ning av skolor i Malmö pa antal .n tredjeklasselever vårterminen 1938. 0- 20- 40- 60- 80- 100- 120- 140- 160- 20 40 60 80 100 120 140 160 180 Källa: Maskintabeller från Elever i åk 3 vt 1938 Malmöundersökningen.

b. Pildammsskolan, Mellersta förstadsskolan, Linnéskolan samt Västra och Östra skolan. Samtliga skolor ligger över genomsnittet vad gäller fadernas utbildningsnivå. 10-15 procent av fádema har realexamen eller högre.

c. Övriga skolor, inklusive de två största skolorna, Sorgenfriskolan och Jo-

hannes folkskola, där få av fäderna har någon formell utbildning utöver folkskolan. 765 av de l 367 elever, som uppgift om fars utbildning föreligger for, gick i denna kategori folkskola. 75 av barnen har fäder med någon formell utbildning utöver folkskolan. En skola, Östra förstadsskolan, uppvisar relativt jämn spridning över olika utbildningsnivåer. Malmöundersökningens elever mötte ett samhälle i kraftigt ekonomiskt uppsving, när de började etablera sig på arbetsmarknaden. Kontrasten mot förhållandena på 1930-talet är påfallande. Malmö stad stod också inför en kraftig expansion när Malmöundersökningens elever lämnade skolan. Risken att behöva flytta från uppväxtorten för att få arbete var mycket liten för Malmöeleverna jämfört med förhållandena för elever i många andra delar av landet. Vid uppföljningstillfället 1964 bodde 1022 personer i den undersökta gruppen kvar i Malmö. Ytterligare 132 bodde utanför Malmö men i Malmöhus län. Malmöeleverna var alltså gynnade i flera avseenden. Detta innebar dock inte att den sociala segregation man kunde se under skoltiden försvann i takt med samhällsförändringarna. Som tabell 3 och figurerna 4 och 5 (s. 29-31) illustrerar svarar selektionen i skolan mot en selektion på arbetsmarknaden. Den sociala strukturen reproduceras från föräldragenerationen till barnen parallellt med att de materiella levnadsbetingelserna förbättras.

1.2.2 Västmanlandsundersökningen

Mot 1940-talets slut, ungefär samtidigt med att de 93 Malmöeleverna som tog studentexamen lämnade läroverket, förelåg ytterligare ett förslag att ersätta parallellskolesystemet med en allmän grundskola - den organisationsprincip som legat i träda sedan Rydénska utredningens förslag refuserades och ersattes av 1927 års skolbeslut. Den nya skolan kom dock inte att träda i funktion i full skala förrän 1963, då 1962 års läroplan för grundskolan började tillämpas i flertalet kommuner. Vad innebar då denna nya skolorganisation för eleverna?

34 Utbildningsreformer, elevströmmar och . . .

De forsta eleverna som gick ut den nya grundskolan tillhörde årskullen födda 1950. En uppfoljningsundersökning av samma karaktär som Malmöundersökningen genomfördes också i denna elevkull. Undersökningen avsåg elever som gick i grundskolans årskurs nio läsåret 1965/66 i Västmanlands län. Från början avsåg man att pröva hur väl studieresultat i gymnasium och fackskola kunde prediceras utifrån begåvnings- och kunskapsprov etc. Man ville också studera vilken betydelse bakgrundsfaktorer som kön, socialgrupp, studieambitioner etc. har för studieframgång. Materialet formade sig efter hand till en longitudinell studie av elevkullen. Syftet vidgades till att studera utbildnings- och yrkesvägar för eleverna under en lång tidsperiod efter det att de lämnat grundskolan. De resultat från Västmanlandsundersökningen som redovisas här är till större delen hämtade från den databank man samlat material från undersökningen i. Vad var det då for skola eleverna i Västmanland mötte när de började i årskurs sju höstterminen 1963? Den nya läroplanen innebar att man gjorde grundskolan till en tillvalsskola i årskurs sju och åtta i stället för en urvalsskola. Så långt möjligt ville man upprätthålla en sammanhållen stu-

Figur 7 Yrkesskolornas Iokaliseringi Västmanlands län läsåret 1963/64. Källa: Yrkesskolans O Kommunal och landstingskommunal y-skola

kvantitativa omfattning”.

Stencil. SO 1964. O Företags- och/eller enskild y-skola

Utbildningsreformer, elevsträmmar och. . . 35

diegång för eleverna. Avsteget från denna princip utgjorde valen av alternativkurs i engelska och matematik, samt tillval av språk, teknik eller konst. Först i årskurs nio skedde en uppdelning av eleverna på olika utbildningslinjer. Här fördes yrkesförberedande alternativ in vid sidan av de studieförberedande. Högstadiet erbjöd sammanlagt ett stort antal möjliga kombinationer av tillval och grenar. Yrkesskolan hade under den närmast föregående tioårsperioden byggts ut så att i det närmaste varje kommun i landet hade en yrkesskola (Marklund 1980, s. l5l). Den yrkesutbildning som fanns for Malmöundersökningens elever bedrevs ofta på deltid parallellt med förvärvsarbete. Läsåret 1963/64 hade man l 297 heltidsstuderande i årskurs l i yrkesskolan i Västmanlands län (”Yrkesskolans kvantitativa omfattning” tabell 3, s. 29). Yrkesskolomas lokalisering visas i figur 7. Av Västmanlandsundersökningens 3 500* elever började 856 i yrkesskola höstterminen 1966. Gymnasiet fick en ny läroplan som trädde i kraft samma år som Västmanlandsundersökningens elever lämnade grundskolan. 1965 års läroplan för gymnasiet innebar att handelsgymnasiet och tekniska gymnasiet samt allmänna gymnasiet sammanfördes i en organisation. Grendelningen av linjerna förändrades, liksom examinations- och betygssystem. Läroplanen innebar också förändringar av ämnesinnehållet i undervisningen. Bland annat ville man med det nya ämnet naturkunskap motverka attdistinkt åtskilda naturvetenskaplig-tekniska och samhällsvetenskaplig-humanistiska tänkesätt bildades hos elever som valde olika studieinriktning. Bland Västmanlandsundersökningens elever gick 815 vidare till gymnasiet direkt efter nionde årskursen i grundskolan. Andelen som fortsatte i gymnasiet i undersökningen ligger i paritet med andelen i landet som helhet. Ingen tidigare årskull elever hade uppvisat en sådan hög gymnasiefrekvens.

Grundskolereformens ejfekter som de avspeglas i Västmanlands-

undersökningen En bärande idé bakom grundskolereformen var att eleverna oavsett geografisk och social härkomst skulle få samma möjligheter till utbildning. Den geografiska rättviseaspekten har kanske kommit att skjutas i bakgrunden i dagens politiska debatt om grundskolan. När principbeslutet om grundskolans införande fattades 195O var det emellertid ett framträdande motiv. Bondeforbundets politiker kallade grundskolereformen ”landsbygdens skolreform” (Marklund 1980, s. 162). Grundskolereformen innebar att många fier orter fick möjlighet att ge sina ungdomar en nioårig teoretiskt inriktad utbildning. Ur denna synvinkel tjänade grundskolereformen samma syfte som en starkt utbyggd realskola. I figur 8 avspeglas effekterna av grundskolereformen i skolbyggenskapen. Man bör notera att uppgången 1960 till 1968 skedde parallellt med en l gradvis minskning av elevkullarnas storlek. Uppgången 1974 till 1979 skedde

slâåâüåxâfcâöitflâârde

däremot parallellt med en ökning av elevkullarnas storlek.

eleversaknás uppgmom

I figur 9 visas var högstadieskolorna i Västmanland fanns 1966 samt utbildningsförhånanden var realskolor och gymnasier fanns fore grundskolereformen. 1966.

36 Utbildningsreformer, elevströmmar och . . .

Miljoner kronor

600-

500-

400.. Grundskoian

300-

200* q Figur8 lnvesleringsramar för sko/byggnationen 100 “ 1960-] 980 (grundskolor). -

KäI|a:__Statistik från byrå r . f. . + . . . . . r . . r u

I I I | P3. SO. 1959/50 64/65- 69/70 74/75 79/80

C Östervåla

V.. f..

FAGERSTA aster.arnebo

O O Skinnskatteberg järdhundra

Figur 9 Hägstadieorter i Västmanlands län 1966, samt rea/skolornas lokaliseringfäre grundskolereformen (l 949/50 respekrive 1959/60). Källa: Maskintabeller från Gymnasieorter med fet stil Västmanlandsundersökningen, ”Gymnasieorganisationens omfattning ° Högstadieorter 1965 (Stencil, SÖ 1959), O Realskoleorter före grundskolereformen samt Sivgård 1951.

elevströmmar och . . . 37 Utbildningsreformer,

Jämför man figur 7 och 9 ser man hur väsentligt olika utbildningsutbudet ter sig för ungdomar från stora och små orter även efter grundskolereformen. innebar för många ungdomar enda möjligheten att skaffa Yrkesutbildningen sig utbildning efter grundskolan på sin hemort. Yrkesutbildningsutbudet var å andra sidan ofta så snedfördelat att endast en eller några få utbildningsvägar stod till buds. Hur anpassade sig Västmanlandsundersökningens elever till denna skolstruktur? På orter med gymnasium har i medeltal 49 procent av eleverna valt 9 g, medan motsvarande andel på orter utan gymnasium är 39 procent. Andelen elever som faktiskt också återfinns i gymnasiet läsåret direkt efter årskurs nio är på orter med gymnasium 28 procent och på orter utan gymnasium mellan de två ortstyperna vä- 26 procent. Här är alltså skillnaden sentligt mindre, samtidigt som andelarna av hela elevkullen på respektive ortstyp är väsentligt lägre. Både när det gäller linjeval i årskurs nio och andelen elever som fortsätter med gymnasiestudier efter grundskolan är skillnaderna mellan skolor på samma ort mycket stora. Västerås, Sala, Köping, Fagersta och Arboga är de orter som också har mer än en högstadieskola (endast Arboga saknar gymnasium). Av dessa uppvisar Västerås, Köping och Arboga extremt stora Figur 10 Val av utbildningsväg bland elever med skillnader mellan skolor när det gäller andel elever som väljer 9g. olika social bakgrundi Parallellerna med skolorna i Malmöundersökningen är uppenbara (se s. Västmanlandsundersök- 23). Hur stor roll spelar då social bakgrund for valet av studieväg för Västningen. manlandseleverna? Olofsson (opublicerat material) redovisar den successiva Källa: Olofsson (opubliceutvecklingen av ämnes- och studievägsval för elever i Västmanlandsunrad bearbetning av dersökningen. Skillnaderna i förlopp mellan elever med ”socialgrupp-ett- Västmanlandsundersökbakgrund och ”socialgrupp-tre-bakgrund”” visas i figur 10. ningen).

0% 100% 100%

Val av särskild kurs i Ma och Eng i åk 7

Gymnasiebehörig efter åk 9 Sökt till gymnasiet

På börjat gymnasiestudier

Fullföljt gymnasiestudier

På börjat postgymnasiala studier

á Elever frå n socialgrupp I- familjer

-99 Elever frå n socialgrupp II- familjer Fullföljt postgymnasial -o-o- Elever från utbildning socialgrupp lll-familjer längre än två år

38 Utbildningsreformer, elevströmmar och . . .

Redan vid första valtillfállet i årskurs sex uppstår de selektionseffekter som sedan följer eleverna genom hela skolsystemet. Den bild figur 10 ger av den sociala selektionen i grundskolan kan lätt leda till slutsatsen att inget hänt i detta avseende mellan Malmöundersökningen på 1940-talet och Västmanlandsundersökningen på l960-talet. Ett fortsatt studium av materialen visar dock på en avsevärd utveckling. Eleverna från socialgrupp III och IV i Malmöundersökningen var sparsamt representerade bland de högskoleutbildade. Inte fullt var åttonde kom från någon av de lägsta socialgrupperna. Lika liten andel kom från socialgrupp j II. Högskoleutbildning var i stort sett en angelägenhet för elever från so- i cialgrupp I. Bland Västmanlandsundersökningens högskoleutbildade kom- l mer var tredje högskolestuderande från socialgrupp III. Socialgrupp II utgör

g

ungefär hälften av de högskoleutbildade. Här är alltså eleverna från socialgrupp I i klar minoritet.

En av de mest påtagliga skillnaderna mellan Malmöundersökningens och i 2

Västmanlandsundersökningens elevkullar är deras uppnådda utbildningsnivå. Figur ll visar hur de två kullarna fördelar sig på genomgången utbildning. .i Andelen som fullföljt teoretisk gymnasieutbildning är fem gånger större i Västmanlandsundersökningen. Andelen som deltagit i högre utbildning i Västmanlandsundersökningen är tre gånger större än i Malmöundersök- Figur u Uppnádd urbüd_ nmgsnivá hmm; e/evema; ningen. Man bör samtidigt betänka att Malmöeleverna växte upp i stads- Malmöundersökningen och miljö, medan många Västmanlandselever är glesbygdsbarn. Hade jämfö-

V_ä5m““_d5“"d?'§ök' relsen avgränsats till två stadsmiljöer hade utvecklingen tett sig än mer

dramatisk.

Ziâgfnáâçütáfigáfrfâe/ør

Västmanlandseleverna var dessutom bara tjugosju år vid senaste e,,e,s,ud,-e,,-de,_ uppföljningstillfället, medan Malmöeleverna var ungefär trettiosex år. Fler Västmanlandselever kan alltså hinna delta i högre utbildning innan de når Källa: Maskintabeller från motsvarande ålder. Västmanlandsundersök- __ _ __ ningen och Mannöunder- Vad betydde det för Västmanlandsundersokningens elever att fortsatta Sökningen. respektive inte fortsätta sin skolgång efter obligatoriska skolans slut?

Antal års skolgång

Högskole- 2! utbildning

Student- examen . Fullföljt :g 10_ 0 gymna-

- L 7

0001000000 examen

l

- å Avbruten , m °35k°'a : .

u.: Grundskola- Grundskola-

9YT_a5° ej gymnasie- 5- behorighet behörighet Folkskola

n I I | l i r | I I I I r l I r I I 100 % 50 % 0 % 50 % 100 % Malmöundersökningens elever Väst manlandsundersökningens eleve

elevströmmar och. . . 39

Utbildningsreformer,

Vi kan först konstatera att andelen som inte fortsatte med någon formell är avsevärt än i Malmöutbildning lägre i Västmanlandsundersökningen 860 av 3 500 elever i Västmanlandsundersökningen, dvs. undersökningen. I Malmöunder- 24 procent avbröt sin skolgång efter fullföljd grundskola. sökningen var motsvarande andel 60 procent. Inte fullt 45 procent av Västmanlandseleverna fortsatte med teoretisk utbildning i gymnasium eller fackskola. Hur förhåller sig denna fördelning på studier och arbete direkt efter årskurs nio till elevernas fortsatta utbildningsdeltagande? Bland Malmöundersökför de allra flesta definitivt. Få ningens elever var steget ut i arbetslivet fortsatte med någon formell skolutbildning efter utträdet på arbetsmarknaden (s. 28). Under uppföljningsperioden 1966 till 1977 genomfördes flera utbildningspolitiska åtgärder för att främja återkommande utbildning. Man bör alltså kunna förvänta sig fler övergångar till fortsatta studier bland de elever som valde att förvärvsarbeta direkt efter grundskolan. I en beskrivning av vägar till högre studier särskiljer Olofsson (1980) fyra undergrupper med olika beteendemönster:

a utbildningsgång till och med postgymnasial utbild- Grupp Kontinuerlig ning. Grupp b Kontinuerlig utbildningsgång till och med gymnasiet, följt av yrkesverksamhet och sedan högre studier. c Yrkesverksamhet minst ett år efter grundskola. Därefter me- Grupp för högre studier via gymnasium eller via vuxenutbildritering ning och yrkeserfarenhet. Grupp d Avslutade studier efter grundskola eller gymnasium.

hör 345 till grupp a”, 235 till Av de 2692 personer analysen omfattar 258 till grupp “c och 1854 till grupp ”d”. Den undergrupp grupp ”b”, som avslutade sina studier direkt efter grundskolan utan att fortsätta med någon ytterligare formell utbildning utgör som framgått tidigare 24 procent av totalpopulationen. Omräknat på ovanstående undergrupp skulle de utgöra inte fullt 650 personer ur grupp ”d”. Av Olofssons (a.a.) analys framgår inom de fyra undergrupperna. Denna också fördelningen på social bakgrund fördelning återges i tabell 4. Studiemönstret mellan socialgrupper. Eleverna från skiljer sig avsevärt socialgrupp I är ”direktstuderande” i större utsträckning än övriga. Elever från socialgrupp II och III förvärvsarbetar i större utsträckning någon gång på vägen mot högre utbildning.

TabelH Fördelning på socialgrupp och studlemönster 1966-77

Grupp socialgrupp

l Partiellt bortfall för 150 elever. Källa: Olofsson 1980, s. 81.

40 Utbildningsreformer, elevströmmar och. . .

Man kan konstatera att Västmanlandsundersökningen uppvisar andra studiemönster bland eleverna än Malmöundersökningen. Återkommande utbildning är relativt vanligt förekommande. De nya mönstren är dessutom vanligare bland elever från socialgrupp II och III.

Utbildning och yrke

Vad betydde det från yrkessynpunkt for Västmanlandseleverna att sluta direkt efter grundskolan jämfört med att fortsätta studera? I tabell 5 visas yrkesfordelningen for olika utbildningsgrupper vid uppfoljningstillfállet 1977. Yrkesfordelningen ter sig väsentligt olika för såväl de olika utbildningsgrupperna som for pojkar och flickor. De pojkar som började arbeta direkt efter grundskolan återfinns i stor utsträckning i tillverkningsarbete. Detta gäller även de pojkar som fortsatte till yrkesskola/fackskola direkt efter grundskolan. Dessa är dock också väl representerade i yrkeskategorin “Tekniska naturvetenskapligt arbete”. Bland de pojkar som började i gymnasiet direkt efter grundskolan återfinns de flesta i yrkeskategorin Tekniskt, naturvetenskapligt arbete”. “Kameralt och kontorstekniskt arbete” är också väl representerat i denna grupp. Andelen i ”tillverkningsarbete” är dock mycket blygsam jämfört med övriga pojkars andel i denna kategori. Bland flickorna är bilden mer likartad för olika utbildningskategorier. Även bland flickorna stiger dock andelen i ”Tekniskt, naturvetenskapligt arbete” med stigande utbildningsnivå. Här är det undergruppen Vårdarbete” som utgör större delen av yrkesområdet. Relationerna mellan olika utbildningsgrupper är desamma i Västmanlandsundersökningen ochMalmöundersökningen for pojkarnas del. Även

Tabell5 Yrkesfördelning hos olika utbildningsgrupper elva år efter avslutad grundskola 1966

Yrkesomráde (NYIOSIutat efter grundskola Fortsatt till yrkes- Fortsatt till gymnasium skola/fackskola Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor (96) (96) (96) (96) (96) (96)

Tekniskt, naturvetenskapligt, samhällsvetenskapligt arbete m. m. (O) ll 33 21 50 61 59 Administrativt arbete (1) 1 O l l 5 5 Kameralt o. kontorstekniskt arbete (2) 3 22 4 30 9 24 Kommersiellt arbete (3) 6 7 10 4 6 4 Lantbruks-, skogs- o. fiskeriarbete (4) 8 l 3 l 2 1 Transport- o. kommunikationsarbete (6) 10 5 5 2 2 3 (7-8) 55 12 47 4 12 2 Tillverkningsarbete Servicearbete (9) 5 20 7 9 2 2 100 100 100 100 100 100 N= 264 175 468 410 332 307

Källa: Maskintabeller från Västmanlandsundersökningen.

elevströmmar och . . . 41 Utbildningsreformer,

för flickornas del återfinns ett gemensamt mönster i de två undersökningarna mellan utbildningsgrupperna. Först bör man dock när det gäller skillnader att tabell 3 visar den totala sysselsättningssituationen inklusive konstatera medan tabell 5 ovan exkluderar hemarbetande. Denna skillhemarbetande, nad i redovisning är i det närmaste försumbar för pojkarnas del men mycket för flickorna. l själva yrkesfördelningen kan man se att Malmöpåtaglig ”kameralt och kontorstekniskt arbete” flickorna gick till yrkesområdena och “kommersiellt arbete” i mycket större utsträckning än Västmanlandsinom flickorna. Som påpekats tidigare gick dessa i stället till vårdyrken Tekniskt, naturvetenskapligt arbete” i mycket stor utsträckyrkesområdet mellan Västmanlandsundersökningens och Malmöunning. Skillnaderna flickor i detta avseende avspeglar de stora förändringar i ardersökningens som skett mellan de två generationerna. Denna betsmarknadsstrukturen yrkesfördelning, om än inte skillnad avspeglas i viss mån också i pojkarnas så tydligt. Vad hände med elevernas yrkeskarriär fram till uppföljningstidpunkten 1977 för Västeråselevernai” När uppstod de skillnader mellan olika utbildsom illustreras i tabell S? 1 figur 12 och 13 illustreras utningsgrupper, vecklingen för pojkar, respektive flickor i de olika utbildningskategorierna. som använts är samma som i redovisningen av Mal- Den yrkesindelning möelevernas yrkeskarriär (se s. 29-32). Skillnaderna mellan de tre utbildningskategorierna är markanta när det gäller fördelning ”arbetaryrken” - “tjänstemannayrken”. Skillnaderna melhar lan pojkar och flickor är också stora. I alla tre utbildningskategorierna Utvecklingsmönstret är dock pojkarna en högre andel med arbetaryrken. likartat är från första unför pojkar och flickor. Andelen med arbetaryrken till gymnasium. Detta dersökningstillfállet låg bland de elever som fortsatte kontrasterat mot förhållandena i de två grupperna som började yrkessko-

Ia/ fackskola efter årskurs nio, eller som började arbeta direkt efter årskurs nio. Skillnaderna mellan utbildningskategorierna ökar markant från första De mest markanta skillnaderna finns mellan till sista uppföljningstillfállet. dem som gick vidare till gymnasium och de två övriga kategorierna, ej mellan gruppen som började arbeta efter grundskolan och de övriga. Om man i stället för att dela in yrkena i tjänstemanna- och arbetaryrken delar in dem i sådana som kräver yrkesutbildning eller lång yrkeserfarenhet en stor del av skillnaderna mellan och sådana som inte gör det, försvinner gymnasiegruppen och de övriga. i kvaliflkationsdimensionen är mer likartad för de tre ut- Utvecklingen

bildningsgrupperna än utvecklingen i ”tjänstemanna/arbetar”-dimensionen

För flickornas del är dock skillnaderna mellan de tre utbildningsgrupperna I figur 13 kan man se att mycket påtaglig även i kvaliflkationshänseende.

”gymnasiegruppen” och de övriga.

skillnaden är speciellt markerad mellan som fortsatte till gymnasiet har hävdat sig De flickor i Västeråsgruppen lika bra som motsvarande grupp pojkar när det gäller kvalifikaungefär sämre l tionsutveckling i jobbet. De övriga flickorna har hävdat sig väsentligt Analysen enbart gjord för eleverna från Västerås. än pojkarna.

42 Utbildningsreformer, elevströmmar och. . .

a: pojkar II lll l II lll I II III I ll III

1971 1974 1977 (18 år) (21 år) (24 år) (27 är)

bi “iCKOT ll III I II III I Il III I II III

Figur 12 Utveckling av andelen med tjänsremanna- respektive arberaryrken bland eleveri Väsrmanlandsundersökningen som börjar arbeta, påbörjar yrkessko- Ia /fackskola respektive .; pâbödar gvmnasieurbi/d- 1 968 1 971 1 974 1 97 7 ningefrergrundskolan. (18 år) (21 år) (24 är) (27 år) .. _ . Egna företagare/ Arbetaçyrken Tjänstemanna-

Källa. Maskmtabellernfrån u m Yrken jordbrukare

Vastmanlandsundersokningen, I = Arbete e. åk 9 II = YrkesskoIa/fackskola III = Gymnasium

Utbildningsreformer, elevströmmar och . . . 43

31P°ikar I ll l ll |II I Il |II l II Ill

v? i

71 1974* 1977

(18 år) (21 år) (24 år) (27 år)

b: flickor | || I II III

Figur 13 Utveckling av andelen med yrken som kräver läng utbildning eller yrkeserfarenhet respektive yrken utan krav på längre utbildning eller yrkeserfarenhet bland elever i Västmanlandsundersäkningen som börjar arbeta, 1958 1971 1974 1977 påbörjar yrkesskola/ fack- (18 år) (21 år) (24 år) (27 år) skola respektive påbörjar gymnasieutbildning efter Yrken med små krav Yrken med krav på Egna företagare/ el- grundskolan. på yrkesutbildning längre yrkesutbildning jordbrukare ler yrkeserfarenhet eller yrkeserfarenhet Källa: Maskintabeller från I = Arbete efter åk 9 Ill = Fortsatte tiil gymnasium Västmanlandsundersök- II = Fortsatta till yrkesskoia/fackskola ningen.

44 Utbildningsreformer, elevströmmar och . . .

1.2.3 Vägen från skola till arbetsmarknadi Västmanlandsunder-

sökningen jämfört med M almöundersökningen Karriärutvecklingen för de Västeråselever som började arbeta direkt efter grundskolan 1966 och de Malmöelever som började arbeta direkt efter sjunde klass i folkskolan 1942 är överraskande likartad (jämför figur 5 på s. 31 och figur 13 på s. 43). Några väsentliga skillnader finns dock mellan de två undersökningarna. Man kan lägga märke till den avsevärda kvalifikationshöjning som sker for de Västeråsllickor som fortsätter studera. Någon motsvarande höjning sker inte för Malmöflickorna. Vidare bör man notera att andelen elever i grupperna som fortsätter studera respektive slutar efter obligatoriska skolan förändrats kraftigt. Det är alltså en mycket större del av Västeråseleverna som ingår i kvalilikationsmönstret for studerandegruppen. I Malmögruppen slutade de allra flesta av dem som började arbeta efter årskurs sju skolan for gott. I Västeråsgruppen studerade 40 procent igen vid uppfoljningstillfállet 1968. Drygt 20 procent studerade vid uppföljningstillfállet 1971. Den kraftiga minskningen av andelen med lågkvalificerade arbeten mellan uppföljningstillfállena 1968 och 1971 är snarast ett uttryck for att de studerande går till andra yrkeskategorier än de som inte fortsatte studera. Här spelar alltså sannolikt utbildning en väsentlig roll for höjning av kvalifikationsnivån både for grupperna som fortsatte studera direkt efter grundskolan och gruppen som inte gjorde det. Utbildning spelar en viktigare roll i selektionen till olika yrkesområden i Västeråsgruppen än i Malmögruppen. Detta är egentligen inte överraskande, eftersom forberedelserna för självständigt yrkesarbete sker i skolan för Västmanlandseleverna i väsentligt större utsträckning än för Malmöeleverna. Om banden framåt, från skolan till arbetsmarknaden, har stärkts så har banden bakåt, från skolan till elevens hembakgrund försvagats. Som påpekats tidigare (s. 39) har vägarna mot fortsatt utbildning jämnats for elever från socialgrupp två och tre mellan de två undersökningarna. För den minskande grupp som inte fortsätter sin skolgång efter avslutad grundskola innebär dock de nya selektionsmönstren att de får svårare att hävda sig på arbetsmarknaden, medan gymnasieeleverna i Västmanlandsundersökningen får en stärkt ställning. Denna utveckling bör ses tillsammans med det kraftigt ökande intresset for teoretiska studier under 1950- och l960-talen. Ett överutbud av elever med teoretisk utbildning tedde sig inte som något lockande alternativ i utbildningsplaneringen. Förutom de balansproblem på arbetsmarknaden och det besvärliga tryck på högskolan som intresset for teoretiska studier skapade kunde det också innebära dåligt utnyttjande av de kraftigt utbyggda resurserna för yrkesutbildning. Yrkesutbildningen borde alltså göras till ett attraktivt alternativ för de elever som valde teoretiska studievägar. En integration av yrkesutbildningen och den teoretiska utbildningen på gymnasial nivå vore önskvärd. Grundskolereformen underlättade en sådan organisatorisk åtgärd. Yrkesskolan rekryterade från en underliggande skolform med en mer studieförberedande karaktär än folkskolan. Reformarbetet för att åstadkomma en integration mellan yrkesskolan, gymnasiet och fackskolan hade startat när Västmanlandsundersökningens elever började grundskolans årskurs sju. Först 1971 kunde emellertid den första elevkullen börja i den integrerade gymnasieskolan. I nästa kapitel skildras reformens bakgrund och genomförande.

2 Läroplansarbetet inför 1970 års

gymnasieskolereform

2.1 Vad ville man med 1970 års läroplan för gymnasieskolan?

Den 1 juli 1971 sammanfördes fackskolan, gymnasiet och yrkesskolan till en gemensam skolform, ”gymnasieskolan”. Gymnasiet och fackskolan infogades utan större ändringar i den nya organisationen, medan däremot yrkesutbildningen genomgick en mer genomgripande förändring. Detta innebar for yrkesutbildningens del att ett stort antal skilda kursplaner med ungefär 60 000 elever i heltidsstudier i årskurs 1 (Utbildningsstatistisk årsbok 1978, tabell 6.5 och 6.10) inriktade mot olika yrkesspecialiteter sammanfördes till 13 yrkesutbildningslinjer. Visserligen kvarstod ett stort antal kortare yrkesinriktade kurser av olika slag, men dessa avsågs antingen uppgå som särskilt yrkesinriktad utbildning i den nyligen startade kommunala vuxenutbildningen, eller i många fall så småningsom bakas in i linjerna. Linjerna konstruerades så att de flesta efter ett introduktionsår gemensamt for fiera yrken inom ett yrkesområde grenades upp på några specialiteter. Utöver rena yrkesämnen infogades också allmänna ämnen (svenska, matematik etc.) i timplanerna, dels som obligatoriska ämnen, dels som fritt tillval. Eftersom den totala studietiden forkortades för många utbildningar, dels genom ett sänkt totalt veckotimtal, dels genom färre studieår, kom utrymmet för den specifikt yrkesinriktade undervisningen att inskränkas kraftigt. Man förlorade i specifikt yrkeskunnande men vann i bredd. Skälen för denna ändring var flera. I Kungl. Majzts proposition 1968:140 säger föredragande statsrådet: ”Tendensen till förlängning av den allmänna barn- och ungdomsskolan är enligt YB* genomgående inom de mera utvecklade industriländerna. Det mera definitiva yrkesvalet uppskjuts och tiden utnyttjas till utbildning av sådan art att den håller vägen öppen till alternativa yrkesområden och yrkesutbildningar. YB finner att detta är orsaken till den starka elevtillströmningen till de teoretiska linjerna i grundskolan. En sådan utveckling medför snabbt ökande anspråk på gymnasial utbildning. Det framstår för YB i detta läge som en angelägenhet av största vikt att man söker utforma yrkesskolan så, att den för ungdomarna framstår som ett valvärt alternativ till gymnasiet och fackskolan. Såsom ett viktigt motiv for en omprövning av yrkesutbildningens 1 innehåll ser YB de fortlöpande strukturforändringarna på arbetsmark- Yrkesutbildningsberednaden som gör det omöjligt att i dag precisera de krav på utbildning ningen.

46 Läroplansarbetet inför 1970 års. . .

och kvalifikationer, som i framtiden kommer att ställas på arbetskraften. Vissa grundläggande kunskaper och färdigheter är dock av den arten att de har långvarigt eller rentav livsvarigt värde. Yrkesskolan bör, i likhet med gymnasiet och fackskolan, utformas så att utbildningen från en bred bas genom successiva val leder fram mot ökad specialisering. En viktig förutsättning för att yrkesskolan verkligen ska fylla sin uppgift inom det gymnasiala skolsystemet är, framhåller YB, att den ges sådan utformning att den inte uppfattas som en återvändsgränd.” (S. ll.) Det tryck på högskolan som den ökade andelen teoretiskt utbildade i varje årskull skapat var lika oförutsett som kraftigt. I figur 15, s. 47, visas hur prognoser angående antalet nyinskrivna kom att förhålla sig till det faktiska utfallet. Den gymnasiala utbildningens tillgänglighet var också ett viktigt motiv för förslaget till en ny gymnasieskola. Både geografiskt och socialt var deltagandet i gymnasieutbildning ojämnt fördelat. Yrkesutbildningen var väl utbyggd över landet efter den kraftiga expansionsperioden 1955-1964. Som framgår av figur 15 nära fyrdubblades antalet närvarande elever i heltidskurser under denna period. YB räknar med att ungefär 850000 människor i Sverige hade fullföljd yrkesutbildning vid mitten av 1960-talet (YB I, s. 444). Mycket få kommuner

Nyinskrivna 30 000-

Faktisk utveckling

25 000-

20 000- 1967 _, Beräkning

I 40D 15000_ Alternativa beräkningar 1962 1111

ø_° Alternativa beräkningar 1959 10000- _- § I

-z/

5000- Figur 14 Prognoser och faktisk utveckling av antal nyinskrivna vid universitet och högskolor (baserar pâ I I I l IPF 1980:4). 1960/61 65/66 70/71 75/76

. . 47

Läroplansarbetet inför 1970 års.

Elever 80 000g_- Samtliga skolformer - -n o a_ - Kommunala yrkesskolor n- -v -r- - Enskilda yrkesskolor 70 000- 00 0 00 00 000 Centrala verkstadsskolor -o _n_ 0.- Företagsskolor

60 000-

50 000-

40 000-

30 000-

20 000-

10000- Figur 15 Närvarande elever i yrkesskolor 1-) ;- 1944-] 964 (heltidskurser

§_1.;.j. 9 7___:0000

om minst fem månader).

anHr--fo7°.Z°o°-°V°°H:“*'

z u. ...gi f -§__§c§-§§§ 1 000000 40 000000000000000000000 Källa: Proposition G

19115 19150 19155 19l60 19164 1968:140, s. 61.

saknade yrkesskola. Gymnasieutbildningen var dock mer ojämnt fördelad över landet. Stora skillnader i utbildningsnivå fanns mellan olika landsdelar och regioner. Så hade t. ex. Stockholm 1970 17,7 procent med studentexamen bland befolkningen, medan flertalet län hade motsvarande andel lägre än 8 procent. Fördelningen över samtliga län visas i figur 17. Antalet orter med gymnasium var 114 år 1963 (”Yrkesskolans kvantitativa omfattning”, s. 10, SÖ 1964). Genom en organisatorisk och pedagogisk integration av fackskola, gymr.v nasium och yrkesskola avsåg man att göra de tre skolformerna mer likvärdiga

u..., för eleverna. Man betonade att valet av studieinriktning i gymnasieskolan

o inte skulle få innebära en återvändsgränd när det gäller möjligheterna till fortsatta studier. Eleverna skulle inte tvingas välja bort yrkesutbildning for studier. Den att vara på den säkra sidan om de ville gå vidare till fortsatta

-««4:.›..r-.›,..«›.«.»

48 Läroplansarbetet inför] 970 års. . .

eo Y x s H w N E

I “SWWEGK V V V AC/U l I l V I I I l 1: I I pls V I

I l 5 % 10 % 15 % 20 %

Figur 16 Andel av befolk- integrerade gymnasieskolan skulle också säkerställa en enhetlig utbildningsningen i olika län med standard i landet. Oavsett bosättningsort skulle eleven ha i stort samma studentexamen 1970. utbud av gymnasial utbildning. Källa: Utbildningsstatistisk årsbok 1978, tabell 1.3b.

2.2 Vad innebar 1970 års läroplan för gymnasieskolan?

Yrkesutbildningsberedningen föreslog att man skulle sammanföra ett stort antal utbildningar av varierande längd och karaktär till ett mindre antal linjer som var och en riktades mot en yrkessektor. Linjen skulle ge en gemensam bas i årskurs ett för flera olika grenar som riktades mot ett mer begränsat område. Utbildningarna skulle i regel omfatta två årskurser med “färdigutbildning” på arbetsplatsen efter fullföljd skolutbildning. Figur 17 återger YB:s blockprincip på det verkstadstekniska, fordonstekniska och elteletekniska området tillsammans med den tidigare yrkesutbildningsorganisationen på området. På industri- och hantverksområdet blev många utbildningar avsevärt förkortade i den nya organisationen. En hel del påbyggnadskurser kom också att kvarstå som s. k. högre specialkurser, avsedda att bygga på den tvååriga grundutbildningen. Det mek-pIât-svets-fordonsmek-e -b10ck som beskrivs ovan omfattade i mitten av 1960-talet ett tjugotal yrkesspecialiseringar med sammanlagt nära 10 000 elever i årskurs l. De flesta grundutbildningarna var treåriga. På handels- och kontorsområdet föeslog YB en linje för distributions- och kontorsyrken med ett gemensamt första år följt av ett delat andra år med grenar för distribution respektive kontor. Kontorsgrenen föreslog man skulle finnas dels odelad, dels delad i en siffer- och en skrivvariant. I yrkesskoleorganisationen förekom sju olika studieinriktningar, nämligen “stenograf- och korrespondentkurs”, ”kameral kurs A” inriktad mot bokförarbefattningar, kameral kurs B” inriktad mot arbeten som räknekontorist, en “stenograñ- och maskinskrivningskurs”, två detaljhandelskurser (A och B), samt en ”allmän kontorskurs”. Samtliga dessa kurser var ettåriga. Sammanlagt 6 700 elever deltog 1966 i någon av kurserna. Pâ det omrâde YB kallar konsumtionstekniskt intogs 8 400 elever läsåret 1966/67. Här ingår ”hemteknisk skola” (tidigare ”husmodersskola”) med tre olika inriktningar, ”vävutbildning med textil varukunskap”, “lanthushållsskola med lantbruksteknisk inriktning” och ”restaurangskola - variant kök, kallskänk och servispersonal”. De flesta kurserna omfattar endast en termin. I den nya organisationen föreslog YB att dessa inriktningar skulle

Läroplansarbetet inför 19_70 års. . . 49

föras samman med vårdutbildningsområdet till en “konsumtions- och vård-

teknisk linje”. Vårdutbildningen omfattade utbildning till sjukvårdsbiträ-

de/ vårdbiträde om 23 veckor, undersköterskeutbildning inom akutsjukvård

och åldringsvård om 32 veckor och barnsköterskeutbildning om 34 veckor.

Intagningskapaciteten på respektive kurs var läsåret 1966/67 3 312 elever,

l 454 elever och 776 elever (YB IV, s. 44). Den “konsumtions- och vård- Figur 17 Yrkesutbildning.:tekniska” linjens föreslagna organisation framgår av figur 18. beredningens blockprin-

Förutom de tre breda utbildningsinriktningarna mot ”mek-pIåt-svets-for- cip samt traditionell

YB flera andra ut- yrkesutbildningsørganisadonsmek-el, ekonomi och vård/konsumtion föreslog tion illustrerade pa verkbildningsområden där blockprincipen inte slog igenom på samma sätt. De stads- och fordønsmekanisstörsta av dessa är utbildning För byggnadsyrken, utbildning lör skogsbruk ka omrâdet samt eI-tele-

och utbildning för jordbruk. tekniska utbildningar.

Yrkesutbildningsberedningens fÖV-Slag Yrkesskolan före 1970

Årskurs 2 Årskurs 1 Årskurs 1 Årskurs 2 Årskurs 3 Årskurs 4

l I _ _ _ _ _ J

lnstrumentmakare

l

Maskinreparatörer â (B x * _ _ __ __ __ _ Finmekaniker

3%: 1 i__ _ _ __

ä å Verkstadsmekaniker J __ _ 3

L____ Industriplåtslagare __ _ __ _

*å* “l S vetsare/p ats agare l. ,

MSW

_ _ _ _ __ __| | å (0 * *l w “r - :: 2 7

I: i 93 lgld

-

SIGAS

- Klensmeder

g t? J

7* 5.

xawsuopxog

Bilelektriker

Bilmekaniker ä gl

§ 3. - Lantbruksmaskinreparatörer 1

3 ° _ .. [3 Maskmreparatorer J å f: g FI mekaniker V9 I x

Installationselektriker 1

I -lndustrielektriker Q

“E ll (B ø-o 3 m T :i ._ _ _. _ _

i -

Telereparatörer l 1 i Ä i Å J

.. i á Å i :i Telemontorer 1 I ____ _ _ _ÃL

Svagströms-, teIe-, radartekniker

Styr- och reglermekaniker _J

50 Läroplansarbetet inför 1970 års. . .

Speclalut- _ _ Specialut- Termin 4 bildn. för JG bildn. för konsumtions- 5 E vårdyrken tekniska å ._ ex.vis unyrken c ö L, dersköter- _ å skor å? 3 ä» å *é E a -3 Termin 3 ä g ä ä ä I 1 - Anställn. _ som vård- › biträde H L T eller över- | | _ gång till Termin 2 vårdskola

g/råeçjdteknnsk

Konsum_ tionsteknisk gren

_ Konsumtions- och Figur 18 Yrkesutbildnings- T°“ 1 vårdteknisk linje beredningens jörslag till konsumtions- och värd- H = hushållstekn. var. L = Iantbrukstekn. var. teknisk linje (figuren T = textiltekn. var. baserad pa YB I. s. 155).

Inom byggnadsømrádet fanns yrkesskoleutbildning för anläggningsarbetare (ett läsår), betongarbetare (två läsår), byggnadsträarbetare (två läsår), byggnadsmålare (tre läsår). glasmästeriarbetare (ett läsår), golvläggare (ett läsår). murare (två läsår) och VVS-montörer (ett läsår plus påbyggnadskurs om ett läsår). Sammanlagt fanns 330 intagningsklasser 1966/67. YB föreslog mot byggnadsträarbete, betongarbete, mu- _att de fem specialinriktningama reri, anläggningsarbete och måleri skulle utgöra grenar byggda på ett gemensamt basblock om en termin (för målargrenen en halv termin gemensam med de övriga). Byggnadsutbildningarna sammanförs alltså även de enligt YB:s förslag till ett block. Till skillnad från de tre områden som beskrivits ovan sammanfördes de däremot inte med något annat yrkesområde i ut-

bildningsstarten. Jordbrulm, skøgsbrulcs- och trädgârdsutbildningarna var både organisatoriskt och geografiskt avskilda från yrkesskoleutbildningen. De ca 50 lantbruksskolorna, de tre trädgårdsskoloma och Skogsbruksskoloma sorterade under jordbruksdepartementet och var i stor utsträckning förlagda till orter utan annan yrkesutbildning. Jordbruks- och trädgårdsskoloma hade samma typ av studiegång för eleverna med en förberedande kurs om 21 eller 42 veckor, och en grundläggande yrkesutbildning, också den om 21 eller 42 veckor. Eleverna förutsätts ha minst ett års erfarenhet av praktiskt arbete inom området. Dessutom förekommer påbyggnadskurser på den grundläg- Skogsbruksskoloma omfattade två årskurser där gande yrkesutbildningen. den andra var differentierad på teknisk och driftsekonomisk gren. Vidareutbildning gavs vid skogsskolor och skogsmästarskolor. Även i YB:s forslag kvarstod de tre utbildningarna som separata linjer.

Läroplansarbetet inför 1970 års . . .

Man nämner dock att man önskat sammanföra de tre inriktningarna i ett block, men “inte funnit det möjligt att föreslå en dylik anordning (YB III s. 375). Skogsbrukslinjen omfattar i förslaget endast ett läsår, medan de två övriga omfattar två. För jordbrukslinjens del motiveras en förlängning av att man vill erbjuda elever utan föregående praktisk erfarenhet tillträde till utbildningen. De övriga yrkesområden där yrkesutbildningsberedningen föreslår att linjer inrättas är ”träbearbetningsyrken” (verkstadssnickare, modellsnickare etc), ”grafiska yrken (Sättare och tryckare), “beklädnadsyrken” (med grenar för damklädessömnad och herrklädessömnad), samt “bageri- och konditoriyrken”. För övriga yrkesutbildningsområden säger man:

”l1.5.4.4 Specialkurser. I tidigare avsnitt i detta kapitel har tillämp-

ningen av blockutbildningen inom olika yrkesutbildningar diskuterats. Uppenbart är att vissa yrken har så konkreta beröringspunkter, att utbildningen med fördel kan organiseras i successivt avsmalnande utbildningsblock. Industri- och hantverkssektorn och övriga sektorer inrymmer emellertid även en mängd yrken av så speciell karaktär att utbildningarna inte låter sig inordnas i utbildningsblock. För vissa av dessa yrken organiseras redan nu utbildningar vid yrkesskolorna. YB förutsätter, att specialutbildningar av detta slag även fortsättningsvis organiseras i erforderlig omfattning. Sålunda finns bl. a. behov av utbildning för frisörer, optiker, silver- och guldsmeder, urmakare, yrken inom exempelvis livsmedels-, sko- och kemisk-tekniska industrin. Enligt YB:s mening kommer behovet av vidareutbildning att öka inom flertalet yrkesområden. För att tillmötesgå detta behov föreslår YB, att vuxenutbildning skall organiseras som deltidsundervisning på varje gymnasieon och som heltidsundervisning på vissa gymnasieorter.” (YB I, s. 168-169.) Specialkurser skulle alltså inrättas dels där blockprincipen inte kunde tilllämpas, dels där man behövde vidareutbildning för redan yrkesverksamma.

2.3 Lgy 70 inför sitt första läsår

Den 15 december 1970 fattade riksdagen beslut om en ny läroplan för den gymnasieskolan, Lgy 70. Gymnasie- och fackskoledelarna kvarintegrerade stod i sina huvuddrag i samma fonn som i Lgy 65 respektive läroplan for fackskolan 66. Huvuddelen av yrkesskolans intagningskapacitet samlades i tretton linjer, med grenar och varianter. Den nya läroplanen beskrivs nedan med utbildningsvägarna ordnade i YB:s ”huvudsektorer” (YB I, s. 187). Gymnasieskolan omfattade fr. o. m. läsåret 1971/72 följande linjer, grenar och varianter:

52 Läroplansarbetet inför] 970 ârs. . .

NaturvetenskapIig-teknisk huvudsektor Hade YB:s intentioner att sammanföra samtliga utbildningsvägar inom mek-, plåt-, svets-, fordonsmekaniker-elektrikeF-området till ett block lörverkligats, hade det kommit att bli den nya gymnasieskolans klart största utbildningsväg. Man valde emellertid att splittra upp den på tre från varandra fristående linjer i stället: El en verkstadsteknisk linje (Ve) med två dominerande grenar lör respektive “plåt- och svetsmekaniker” och ”Verkstadsmekaniker”. Dessutom inrättades en mindre gren lör järnbruksyrken och en variant för grovplåtslagare. D en fordonsteknisk linje (F0) med två dominerande grenar för bilmekaniker och maskinmekaniker. Dessutom inrättades mindre grenar för llygmekaniker och reservdelspersonal.

Årskurs 1 Årskurs 2 | verkstadsteknisk linje Gren för Verkstadsmekaniker

Gren för järnbruksyrken

Gren för plåt- och svetsrnek. utan variant

Figur 19 Verksradsteknisk

Variant för grovplåt l

linje i Lgy 70.

Årskurs 1 Årskurs 2 I Fordonsteknisk linje Gren för bilmekaniker

E:

Gren för maskinmekaniker

[:: Gren för reservdelspersonal

E:

Gren för flyg- Figur 20 Fordonsteknisk mekaniker linje i Lgy 70.

Läroplansarbetet inför 1970 års . . . 53

El eI-releteknisk linje (Et) med grenar för elektriker, telereparatörer och styroch reglermekaniker, förutom två mindre frekventa grenar för kontorsmaskinsreparatörer och telemontörer. Yrkesutbildningsberedningens intentioner när det gäller bredden i utkunde alltså inte följas i alla delar. En bidragande faktor bildningarna

Årskurs 1 Årskurs 2 I EI-, Gren för elektriker

ffåfâekmsk

Gren för telereparatörer

Gren för styr- och reglermekaniker

Gren för telemontörer

Gren för kontorsmaskinrevaratörer Figur 21 EI-telereknisk linje i Lgy 70.

Årskurs 1 Årskurs 2

l

Processteknisk linje Gren för kemiteknik

Gren för livsmedelsteknik

Gren för pappersoch pappersmasseteknik

Gren för metallurgi

Gren för byggnadsämmstekm k Figur 22 Processteknisk linje i Lgy 70.

54 Läroplansarbetet inför 1970 års. . .

till svårigheterna på industri- och hantverksområdet torde ha varit utbildningstidens längd. Man hade ju redan genom att förkorta utbildningarna till två år skurit ned ambitionerna. En ytterligare neddragning av yrkesspecifika moment till förmån för gemensamma delar hade kanske blivit svår att genomföra. Cl Av de två helt nykonstruerade utbildningsvägar som YB föreslog kom processteknisk linje (Pr) att inrättas. Den plasttekniska linje som man föreslagit fick utgå. Utbildningen organiserades enligt blockprincipen med ett första gemensamt basår följt av fem grenar. i El Utbildningen mot byggnadsyrken organiserades i stort sett i enlighet med YB:s förslag. Blockprincipen kunde dock inte genomföras i den

Årskurs 1 Årskurs 2

I

Bygg- och anläggnings- . teknisk linje Gren for betongteknik

Gren för byggnadsträteknik

l::r

Gren för murare

l__?__.

Gren för gatu-, väg och Iedningsteknik

l::r

Gren för bergteknik

Gren för värme- och sanitetsmontörer

Gren för målare

Gren för byggnadsplåtslagare

Figur 23 Bygg- och an- Gren för golvlâgga re Iäggningsteknisk linje i Lgy 70.

Läroplansarbetet inför 1970 års. . . 55

utsträckning man avsett. De fyra grenarna för målare, VVS-montörer, byggnadsplåtslagare och golvläggare utgjorde även i den nya organisationen separata utbildningsvägar. El Utbildningen mot snickeriyrken organiserades som YB föreslagit i en träteknisk kunde inte inrymmas i den linje. Möbelsnickarutbildningen tvååriga ramen, utan lades som s. k. högre specialkurs ovanpå verkstadssnickarutbildningen. El Inom livsmedelsområdet hade utbildningen för bagare och konditorer redan tidigare varit samordnad enligt blockprincipen. Lgy 70 infogade dessa utbildningar som en gemensam gren tillsammans med ytterligare fyra grenar byggda på en gemensam bas.

Årskurs 1 Årskurs 2

l

Träteknisk ._ Gren for verklinje stadssnickare

Gren för modellsnickare

Gren för båtbyggare Figur 24 Träteknisk linje i Lgy 70.

Årskurs 1 Årskurs 2

l

Livsmedelsteknisk __ Gren for serveringsteknik “nja

Gren för storhushåll

I:

Gren för restaurang

I:

Gren för bageri och konditori

: Gren för charkuteri Figur 25 Livsmedelsteknisk linje iLgy 70.

56 Läroplansarbetet inför 1970 års . . .

El YB:s förslag om ett grundläggande gemensamt block på det beklädnadstekniska yrkesområdet kom att utformas som ett gemensamt basår påbyggt med två grenar for dam- respektive herrkläder. El Utbildningarna på skogs- och jordbruksområdet organiserades enligt YB:s förslag som två separata linjer, medan den föreslagna trädgårdslinjen kom att utgöra en tvåårig specialkurs. D Den tvååriga tekniska fackskolelinjen kvarstod i Lgy 70 i sitt tidigare skick. Linjen organiserades som fyra separata grenar, där den eltekniska grenen under andra läsåret är uppdelad på en elkraftteknisk variant och en teleteknisk variant.

Årskurs 1 Årskurs 2

l

Beklâdnadsteknisk linje .. .. Gren for damklader

I:

Gren för herrkläder Figur 26 Beklädnadsteknisk linje i Lgy 70.

Årskurs 1 Årskurs 2

i

Skogsbrukslinje

Jordbrukslinie Figur 27 Jordbrukslinje och Skogsbrukslinje i Lgy 70.

Årskurs 1 Årskurs 2

l

Teknisk “nle (T9) Maskinteknisk gren

Byggteknisk gren

Elkraftteknisk variant Elteknisk gren 4 _ Teletekmsk variant

__ Kemiteknisk gren Figur 28 Tvaarig teknisk linje i Lgy 70.

. . 57

Läroplansarbetet inför 1970 ârs.

El Den fyraåriga tekniska linjen har liksom tidigare två gemensamma år, ett tredje år uppdelat på fyra grenar och ett üärde där två av grenarna också är uppdelade på två varianter var. Fullföljda fyra år leder till gymnasieingenjörskompetens, medan avgång efter tre år ger behörighet för högskolestudier ungefär i nivå med naturvetenskapliga linjens. Naturvetenskapliga linjen i Lgy 70 var från början liksom i Lgy 65 odelad. Figur 29 F yraârig teknisk förekom. IinjeiLgy 70. Inga grenar eller varianter

Årskurs 2 Årskurs 3 Årskurs 4 Årskurs 1

| l I

Teknisk linje (T) Maskinteknisk gren

AnIäggmtekn. var. Byggteknisk gren Husbyggmtekn. var.

Elkrafttekn. var. Elteknisk gren Teletekn. var.

Kemiteknisk gren

Årskurs 1 Årskurs 2 Årskurs 3

I I

Naturvetenskaplig linje (N) Figur 30 Naturvetenskaplig linje i Lgy 70.

Årskurs 1 Årskurs 2 Årskurs 3

| l

Ekonomisk Iinie Estetisk var. Ekonomisk- - - - - - - - - - - -- - i - (E) Social Var- språklig gren*

Karneral gren

Distributiv gren

Administrativ gren Figur 31 Treárig ekonomisk Iinjei Lgy 70.

58 Läroplansarbetet inför 1970 års . . . sou 1981:98

Ekonomisk huvudsektor På den ekonomiska sektorn representeras gamla gymnasiet av den treåriga ekonomiska linjen, fackskolan av den tvååriga ekonomiska linjen och yrkesutbildningen av den nya distributions- och kontorslinje” som YB föreslagit. Den treåriga ekonomiska linjen och distributions- och kontorslinjen är båda uppbyggda enligt ”blockprincipen” med en gemensam start påbyggd med en specialisering. Den tvååriga ekonomiska linjen har ingen uppdelning på grenar.

Humanistisk-social huvudsektor På vårdområdet diskuterade YB möjligheterna att föra samman konsumtionsteknisk utbildning och vårdutbildning i ett block med gemensam bas om en termin (se figur 18). I Lgy 70 är dock de båda utbildningsområdena separerade i en vårdlinje och en konsumtionslinje som inom sig är uppbyggda enligt YB:s blockprincip.

Årskurs 1 Årskurs 2

l

Distributions- och kontorslinje Gren för distrib.

Gren för kontor, skrivvar.

N

Figur 32 Distributions- och G ren or omor, SI ervar. f k _ff komorslinjeiLgy 70,

Årskurs 1 Årskurs 2 Ekonomisk linje __ (E k) Figur 33 Tvaarig ekonomisk linje i Lgy 70.

Årskurs 1 Årskurs 2 | Konsumtionslinje Gren för storhushâll och restaurang

Gren för konsumtion med hemvårdsinriktn.

L Gren för konsumtion Figur 34 Konsumtionslinje led t°*t"kmi Lgy 70.

Läroplansarbetet inför 1970 års . . . 59

Den samhällsvetenskapliga och den humanistiska linjen har en identisk timplan i årskurs l. Man har oftast också gemensam intagning till de två linjerna. I årskurserna två och tre finns möjligheter till specialisering genom varianter. Skillnaderna i inriktning mellan varianterna är dock relativt liten. YB föreslog också en samhällsteknisk linje inom den humanistisk-sociala sektorn som clock aldrig kom till stånd. Den avsågs ge grund for rekrytering till olika serviceyrken inom den offentliga sektorn. Denna uppgift har dock kommit att fyllas av sociala linjen. Denna linje har i likhet med tvåårig ekonomisk linje ingen uppdelning på grenar. Någon specialisering byggd på en gemensam bas föreslogs inte heller for den samhällstekniska linjen.

Årskurs 1 Årskurs 2 Vårdlinje Gren för hälso- och sjukvård samt åldringsvård

Gren för psykiatrisk vård

Gren för barna- Uta Variam och ungdoms- N vård Var.f. barnsjukvård Figur 35 Várdlinje iLgy 70.

Årskurs 1 Årskurs 2 * Årskurs 3

l

Samhällsvetenskaplig linje (S) Utan variant

Estetisk variant |

Social variant J _ ____ __ ___

_

TitTmInEnÃ_

linje (H) Utan variant

Estetisk variant I

Social variant J

Halvklassisk variant I Figur 36 Humanistisk och samhällsvetenskaplig linje i Helklassisk variant I Lgy 70.

60 Läroplansarbetet inför 1970 års. . .

Inom det estetiska området förslog YB att en estetisk linje skulle inrättas. Denna skulle ha specialiseringar mot bildkonst/textil, musik och scenisk framställning. I proposition 1968:140 sköts dock beslutet om en sådan linje på framtiden. I Lgy 70 återfinns endast musikinriktningen på det estetiska området. De övriga specialiseringarna har inte kommit till stånd.

Övriga utbildningsvägar

Flera av YB:s förslag till nya utbildningslinjer upprättades inte i Lgy 70. Estetisk linje, plastteknisk linje, trädgårdsteknisk linje och konsumtions-

och vårdteknisk linje har redan nämnts. Övriga föreslagna som inte kom

till stånd var linjer för gummiyrken och grafiska yrken, samt guldsmedslinje, optikerlinje, frisörteknisk linje samt urmakarlinje. Dessa, samt ytterligare utbildningsvägar utan direkt samband med någon av Lgy 70:s linjer, organiserades i stället som specialkurser. Specialkurser finns i Lgy 70 även inrättade i anslutning till linjerna. De kan då tjäna som päbyggnader till linjer (högre specialkurser), specialiserade utbildningar (ofta som inbyggd utbildning) eller utbildningar med samma inriktning som en linje men utan allmänna ämnen och ofta med kortare kurslängd.

- allmänna ämnen

Fördelningen yrkesspecifika

Yrkesutbildningen innehöll före 1970 som regel inte några s. k. allmänna ämnen (svenska, engelska, samhällskunskap etc.). I Lgy 70 förekommer sådana däremot i varierande utsträckning på samtliga linjer. Dessutom infördes

arbetslivsorientering som nytt ämne på samtliga yrkesinriktade linjer. Moti-

vet att åstadkomma en praktiskt fungerande integration mellan ”teoretiska” och ”praktiska” studievägar vägde tungt i YB:s förslag att införa allmänna ämnen på samtliga yrkeslinjer (YB I s. 149). Fackskolans gemensamma innehåll av allmänna ämnen sågs som en riktpunkt också för yrkeslinjerna. Eftersom tiden för den yrkesspecifika undervisningen redan inskränkts genom förkortningen av den totala studietiden på många linjer, valde man att minska den obligatoriska kärnan av allmänna ämnen jämfört med fackskolans timplan. I stället lät man flera allmänna ämnen dela på ett utrymme för fritt tillval.

Årskurs 1 Årskurs 2 l Social linje (So)

Figur 37 Social Iinjei Lgy 70.

Årskurs 1 Årskurs 2 I Musiklinje (Mu)

Figur 38 M usiklinje i Lgy 70.

SOU 198198 Läroplansarbetet inför 1970 åts . . . 61

Åman-s 1 Årskurs 2 L g J F 32 vacker 8 veckor 40 vecbr . r*-1 /

/ /

/

Buuauuv

Apoññuomg

Figur 39 Uppbyggnad av yrkesteknikämnet pá byggoch anläggningstekniska linjens grenför betangteknik.

62 Läroplansarbetet inför 1970 års . . . sou 1981:98

Den tidigare yrkesutbildningen upptog benämningen yrkesarbete för övningar i skolverkstad, och yrkesteori för de teoretiska momenten. YB ville i större utsträckning än vad som förekommit tidigare integrera praktik och teori, och föreslog därför ett huvudämne, yrkesteknik, som är specifikt for linjen. Genom den blockprincip med gemensam start som YB förordar kom yrkestekniken att omfatta mer än bara det som är bundet till en yrkesspecialitet. Starten blir alltså att eleven får träna moment som är gemensamma för de olika yrkesspecialiteterna linjen företrärder, men också att han/ hon erbjuds praktisk yrkesorientering inom yrkesämnets ram. Det bredare innehållet avses också underlätta framtida omskolning (YB I s. 154).

Principen för yrkesämnenas uppbyggnad illustreras i figur 39 för grenen

för betongteknik på bygg- och anläggningstekniska linjen. Förutom yrkesämnet bygg- och anläggningsteknik” som utgör 27-30 av de 38 veckotimmarna upptar timplanen för bygg- och anläggningsteknisk linje i årskurs l också fyra timmar svenska, en timme arbetslivsorientering, två timmar gymnastik samt en ”timme till förfogande som obligatoriska inslag samt tre timmars tillval av engelska, B/C-språk, religionskunskap, psykologi, samhällskunskap, konsumentkunskap, matematik, musik eller teckning. Tillvalsämnena följer de f. d. fackskolelinjernas kursplaner. I årskurs två bortfaller svenskämnets fyra timmar, liksom timme till förfogande. Yrkestekniken utökas i motsvarande mån. Denna fördelning mellan allmänna ämnen och yrkestekniken är representativ för de flesta av yrkeslinjerna. Vårdlinjen, konsumtionslinjen och distributions- och kontorslinjen behåller volymen allmänna ämnen även i årskurs två. Dessa linjer ger dänned en starkare vikt åt preparationen för fortsatta studier. l detta avseende intar de alltså en mellanställning mellan de tidigare fackskolelinjerna (utom den tekniska) och övriga yrkesinriktade linjer. De ambitioner YB hade att ge eleverna från yrkeslinjerna en mer likvärdig ställning med fackskoleeleverna när det gäller möjligheterna att gå vidare till fortsatta studier fick alltså lov att inskränkas i någon mån. De allmänna ämnena upptar i årskurs 1 ändå nära 30 procent av schemat för yrkeslinjerna. Detta var en väsentlig utökning för många av yrkesutbildningarna.

3 Utvecklingen under 1970-talet

i siffror

speglad

I kapitel 2 har förutsättningarna för den nya gymnasieskolan angivits. Där kapitlet slutar har den nya skolformens struktur fastlagts inför det första läsår i vilket den skulle vara i funktion. De elever den skulle ta emot hade genomgått grundskolan enligt Lgr 62 eller också hade de realskola bakom sig. Många av de nya utbildningsämnena saknade behöriga lärare. Nya ämnen hade tillkommit. Lärare i traditionella läroämnen skulle undervisa nya elev- Den naturvetenskapliga utbildningen hade under 1960-talets sista grupper. år mött ett vikande elevintresse. Var detta ett uttryck för ett större intresse bland eleverna for samhällsfrågor, eller berodde det på brister i den naturvetenskapliga utbildningen? ”Sputnikchocken” inom det amerikanska fanns fortfarande i färskt minne. utbildningsväsendet Lgy 70 var en administrativ refonn i lika hög grad som en pedagogisk. Hur skulle integrationen av de tre tidigare utbildningsformema fackskola, gymnasium och yrkesskola gå till med den lokalsituation man hade? I hur man samförlägga de tre gamla skolfonnema vid stor utsträckning kunde en och samma skola? Gick det att samplanera undervisning i yrkesämnen och i läsämnen? Hur skulle timmarna fördelas på veckans dagar? Skulle den nya tillvalsmöjligheten för yrkeseleverna innebära att de i större utstudier - eller skulle arrangemanget insträckning gick över till teoretiska nebära att elever som tidigare inte reflekterat över yrkesutbildning som ett alternativ till teoretiska studier nu skulle söka sig över till yrkeslinjerna? I det följande skall vi försöka ge en bild av gymnasieskolans utveckling under 1970-talet som den avtecknar sig i offentlig statistik.

3.1 Gymnasieskolan börjar ta roder

En skolrefonn genomförs inte i och med en ny läroplan. De beslutade förändringarna tar lång tid att genomföra. Förändringar utanför det refonnerade skolsystemet påverkar utvecklingen, ibland positivt, ibland negativt. När Lgy 70:s första läsår började var 1962 års läroplan för grundskolan fortfarande i kraft. Många elever hade alltså en viss yrkesinriktning i sina studier redan när de kom till gymnasieskolan. Ett traditionellt mönster i valet mellan teoretiska och yrkesinriktade studier kunde kanske förväntas också med tanke på att stora utbildningsklyftor fortfarande existerade i de nyblivna gymnasieelevemas föräldrageneration (se figur 2).

64 Utvecklingen under 1970-talet speglad i siffror SOU 1981::98

Procent 100 90-4

Figur 40 Förutbildning bland intagna i gymnasie-

skolan 1971-l 980. 1971 75 73 714 75 76 77 78 89 280

Källa: SCB:s statistik över __ Lgr 62 Lgr 69 intagna i gymnasieskolan.

Utbyggnaden av yrkesskolväsendet under perioden närmast fore reformten innebar emellertid också att många kommuner hade “byggt fast sig” i :yrkesskolan. Lösningen på många platser där man inte kunde erbjuda dlen nya integrerade gymnasieskolan blev att den gamla yrkesutbildningen fo›rtlevde som specialkurser. Yrkesskolans deltidskurser hade i samband mted reformen överförts till den nyligen införda kommunala vuxenutbildningcen. Hösten 1971 fanns 63176 elever i specialkurser och 169 227 elever på linjer. Hösten 1980 fanns 40510 specialkurselever och 228 883 elever på linjer. Utvecklingen av antalet specialkurselever under 1970-talet framggår av tabell 6. Som man kan se av tabell 6 dominerar fyra linjers specialkurser utbudlet. Verkstadslinjens och distributions- och kontorslinjens kurser har reducerrats kraftigt under 1970-talet. Vårdlinjens kurser har däremot ökat i volyim. Många av specialkurserna är inte av sådan karaktär att de går att banka

Tabell 6 Antalet elever i specialkurser 1971 till 1980 anknutna till vårdlinien, kum-

sumtionslinien, distributions- och kontorslinjen, verkstadslinien samt övriga sme-

cialkurser

1 Specialkurser som startar 1979 12 438 6 076 2 506 2 732 15 814 39 5656 efter 15 september och är 1980 12 396 4 941 2 766 3 031 17 376 40 5110 kortare än ett läsår ingår ej. Källa: SCB:s statistik över närvarande elever i gymnasieskolan den 15 septembeen

Utvecklingen under 1970-talet speglad i siffror 65

Tabell 7 Elevernas ålder. Specialkurser jämfört med linjer Elevernas EHNST- Special- soEkMuTe-Tvååriga Special- Specialålder, år linjerna kurser linjerna yrkesin- kurser kurser

Källa: SCB:s statistik över studerandes ålder (1978 (SMU 1979.28). ihop med linjer. Många specialkurser är tillrättalagda for ett mycket smalt yrkesområde eller för elever med handikapp. Andra är påbyggnader till linjer. Det är alltså varken möjligt eller önskvärt att eliminera specialkurserna. Av de drygt 40000 specialkurseleverna hösten 1980 gick endast 2 955 på sådana kurser som på sikt avses gå upp i någon linje. 1973 var antalet 10 659, och så sent som 1976 9799 stycken. Specialkurserna skiljer sig också från linjerna när det gäller elevrekryteringen. l tabell 7 visas åldersfördelningen i Specialkurserna jämfört med linjerna. Som man kan se av tabell 7 är mer än hälften av specialkurseleverna över 19 år. För många av dessa är två- eller treåriga utbildningslinjer inte något alternativ. De vill snarare ha en kortare utbildning där de kan bygga på tidigare utbildning eller yrkeserfarenhet.

3.2 Utbildningsdeltagande under 1970-talet

En av ambitionerna bakom Lgy 70 var att göra yrkesutbildning till ett valvärt alternativ for ungdomar som ville fortsätta studera. Utvecklingen under 1960-talet hade hela tiden pekat på ett stadigt stigande intresse för teoretiska studier. Vad hände då efter 1970? I ñgur 41 visas fördelningen på linjegrupp bland sökande och intagna till gymnasieskolan. Man kan omedelbart konstatera att bönen om ett ökat intresse för yrkesutbildning blev hörd. Under 1970-talet har antalet sökande till yrkeslinjer i det närmaste fördubblats. Viss draghjälp gav säkert den omtalade akademikerarbetslösheten i början av 1970-talet. Man kan också notera det mycket måttliga elevintresset för de tvååriga teoretiska linjerna. Dessa har kommit att fungera som ett skyddsnät för både elevers och utbildningsplanerares misslyckanden. Framför allt är det sociala linjen som fått agera i rollen av ”hjälpgumma”. Dels tar de tvååriga teoretiska linjerna in fler än antalet förstahandssökande i motsats till de andra två linjegrupperna, dels tar de emot studieavbrytare från de andra linjerna. I figur 42 och 43 kan man se hur antal intagna förhåller sig till antal examinerade på den naturvetenskapliga och den sociala linjen.

66 Utvecklingen under 1970-talet speglad i sim-or sou 1981:98

m Intagna 130 000- 1 :i 1 Sökande Antal 16-åringar

120000- l

l

110000j\ /

xt; /

\/ 90000* I é / 60000- , I . ,I Tvåånga yrkes; o inriktade linjer I 50009 ,_...-__/ I I 40 000- p Tre/fyraå riga teoretiska linjer

Figur 41 Sökande och intagna till gymnasieskolan 20000 per linjegrupp, samt Tvååriga teoreutvecklingen av antal tiska linjer sextonáringar I 971-1 980. 10 000- Källa: SCB:s statistik över sökande och intagna i gymnasieskolan, samt befolkningsstatistik från l I l I l r r I SCB. 19 1 -73 -75 -77 -79

Figur 42 leder osökt in på den s. k. naturvetarkrisen. Figuren visar en dramatisk minskning av antalet intagna på den naturvetenskapliga linjen, och en oroväckande skillnad mellan antalet intagna och antalet avgångna. På social linje däremot examineras fier än antalet intagna i början av 1970talet. När man diskuterar naturvetarkrisen bör man emellertid också beakta den fyraåriga tekniska linjens utveckling. Elevintresset for linjen har ökat markant, speciellt under senare delen av 1970-talet. 1979 var den samlade intagningen till fyraårig teknisk, naturvetenskaplig samt den fr. o. m. samma år inrättade ”naturvetenskaplig-tekniska linjen större än den var under Lgy 65:s första läsår. I figur 44 kan man också se att avgångama från årskurs 3 av den tekniska linjen ökat markant. Dessa elever går sannolikt i stor utsträckning vidare till högskolan. Ser man till respektive linjes ämnesinnehåll är det inte särskilt märkligt om många elever betraktar teknisk och naturvetenskaplig linje som utbytbara. Under de tre (forsta) läsaren har naturvetenskaplig linje 37,5 vecko-

under 1970-talet speglad i siffror 67

Utvecklingen

11000-

,/ intagna

Avgångna

Figur 42 Intagna och examinerade pa naturvetenskaplig linje 1969- 1980. Källa: SCB:s statistik över I I l I intagna i och avgångna I I I | I? j 1967 -69 -71 från gymnasieskolan.

timmar naturvetenskapliga ämnen sammanlagt jämfört med 34 veckotimmar för tekniska linjen. De sammanlagt 18 veckotimmarna språk naturvetenskapliga linjens elever läser under de tre läsaren skall jämföras med tekniska linjens tolv veckotimmar under de tre första läsaren. Tekniska linjens elever har sedan 22,5 veckotimmar tekniska ämnen att koncentrera sig på medan naturvetenskapliga linjens elever får splittra uppmärksamheten på flera små ämnen. Sammanlagt upptar linjens karaktärsämnen nära 60 procent av schemat på tekniska linjen under de tre första läsåren jämfört med inte fullt 40 procent på naturvetenskapliga linjen. Det minskade elevintresset för naturvetenskaplig linje under 1970-talet bör inte främst tolkas som ett minskat intresse för naturvetenskaplig utbildning. Man får snarare se det som en reaktion på en orimligt tung kursplanekonstruktion. Linjens hårda krav på eleverna har en direkt motsvarighet i elevernas intagningsbetyg. l figur 45 visas fördelningen av intagningsbetyg

68 Utvecklingen under 1970-talet speglad i siffror

/ intagna

11 000- O I Avgangna

Figur 43 intagna och examinerade pa social linje I 966-] 980. Källa: SCB:s statistik över intagna och avgångna från gymnasieskolan, samt Utbildningsstatistisk

årsbok 1978. 1955 -§9

från grundskolan for intagna till naturvetenskaplig linje 1971 och 1980. 1971 hade ca 45 procent av eleverna högre medelbetyg än 4 vid intagningen. 1980 var motsvarande andel ca 69 procent. Under hela 1970-talet har det årliga antalet elever som intagits till naturvetenskaplig linje med medelpoäng över 4,0 varit ungefar4 500 (med variationer på i300). Intresset för naturvetenskaplig linje är alltså ungefär konstant räknat i antalet sökande med höga medelbetyg från grundskolan. Att en stor del ”lågbetygare” fallit bort som sökande till naturvetenskaplig linje ter sig också rimligt om man studerar prognosen för dessa elever på linjen. Bland de elever som gick direkt över från grundskolan till gymnasieskolans naturvetenskapliga linje i SCB:s sjuårsuppföljning av grundskoleavgängna 1971 (se vidare 5.136) har intagningsbetyg ett klan samband med studieframgång. Man kan lägga märke till att en pojke behöver ungefär 3,2 i betygssnitt vid intagningen för

Utvecklingen under 1970-talet speglad i siffror 69

q = Avgångna _ 33:2- = intagna I

9 000- z

I _. I I I - I I -

7 000- J, -

,øo

(Samtliga - ,,4---; avgångna)

5 000-

3 000-

(Avgångna _ e. åk 31 Figur 44 intagna och examinerade pa fyraårig 1 000teknisk linje 1 971 -1 980. Källa: SCB:s statistik över I I r I I 7 intagna och avgångna från I | I 1 1971 -73 -75 -77 -79 gymnasieskolan.

att ha 50 procents chans att fullfölja linjen, medan en flicka behöver ungefär 3.6. Ett systematiskt samband mellan intagningspoäng och sannolikheten

att fullfölja studierna finns också på den tekniska linjen. Övriga linjer upp-

visar inget entydigt samband mellan intagningsbetyg och studieframgång mätt i andel som fullföljer sina studier på linjen. Den kvantitativa utvecklingen av naturvetenskapliga linjen är alltså i stor utsträckning en följd av dess konstruktion. Eventuellt kan den tvååriga tekniska linjens utförsbacke under 1970-talet förklaras på samma sätt. Redan i 1966 års läroplan ströks kravet på yrkeserfarenhet som tillträdeskrav till linjen. För att bereda tillträde för elever direkt från grundskolan placerade man i stället nödvändiga praktiska inslag emellan årskurs l och årskurs 2. Linjen har dock lyckats mycket dåligt med elevrekryteringen under 1970talet. Liksom för naturvetenskaplig linje klagar eleverna på att linjen är för arbetsam. De elever som tas in till den tvååriga tekniska linjen befinner sig dock inte på samma höga betygsnivåer som naturvetareleverna. 1-lär är det snarare så att en oförändrat svår kursplan mött ett mindre studiemotiverat elevunderlag. För naturvetenskaplig linje var ju förhållandet det

70 Utvecklingen under 1970-talet speglad i siffror

___..__._____._

I

F--4

Figur 45 Medelbetyg (poäng)från grundskolan vid intagningen till naturve- ,_. _.. ._. _ tenskaplig linje 1971 och 1980 (streckat). [__J r- - - - -l l l l I 1 Källa: SCB:s statistik över 2 0 2 4 2,8 3 2 3,6 4,0 Medelpoäng i grundskointagna i gymnasieskolan. lan årskurs 9

Andel, procent Pojkar Flickor

Figur 46 Andel elever per 50intagningsbetygsnivâ som fullföljer sina studier pa naturvetenskaplig linje. Källa: SCB:s sjuårsuppföljning av grundskoleavgångna 1978 (maskinta-

beller). n.. u_ å_ U lntagningsbetyg

att en kursplan med ökad ambitionsnivå mötte ett oförändrat eller förbättrat elevunderlag.

Övriga linjers kvantitativa utveckling låter sig dock knappast förklara med

hänvisning till läroplanskonstruktioner. Sociala linjens berg- och dalbana från 1965 till 1980 har sannolikt olika förklaringar i olika skeden av utvecklingen. Uppgången under senare delen av 1970-talet kan ses mot bakgrund av ”lé-årspuckeln” (födda 1963-1968) och svårigheterna att möta en ökad utbildningsefterfrågan på de mest eftertraktade yrkesinriktade linjerna. Denna förklaring kan däremot inte tillämpas på uppgången under senare delen av 1960-talet. Yrkesutbildningsberedningens nyskapelse, “processteknisk linje, har inte fått något starkt gensvar i elevrekryteringen. YB räknade med att linjen skulle kunna organiseras med ett femtiotal klasser och ca 800 elever (YB IV s. 100). Linjen har dock inte nått upp till mer än ungefär halva detta antal. Efter en uppgång i antalet förstahandssökande under första halvan av 1970-talet har intresset minskat under senare delen av 1970-talet. Humanistisk linje har i likhet med naturvetenskaplig minskat kraftigt under 1970-talet. Antalet avgångna från humanistisk linje var läsåret 1977/78 nere i 2 308 elever, närmast att jämföra med läget 1925, då 2 336 elever avgick med studentexamen från det gamla latinläroverket. 1 förhållande till sam-

Utvecklingen under 1970-talet speglad i swior 71

hällsvetenskaplig och naturvetenskaplig linje ger linjen en ganska smal behörighet för högskolestudier (se vidare kapitel 6). Treâriga ekonomiska linjen har fått ett fördubblat antal sökande under 1970talet. Jämförelser med den fyraåriga tekniska linjens starka uppgång ligger nära. De två tidigare fackgymnasierna ger sina elever både direkta förberedelser for yrkesverksamhet och en bred behörighet för fortsatta studier i högskolan. Detta förhållande bidrar sannolikt starkt till linjemas attraktionskraft. Andelen kvinnor bland de sökande har ökat från 45 procent 1971 till 59 procent 1980. Linjen kanaliserar sannolikt en del av flykten från humanistisk linje. Verkstadsteknisk linje har haft stora svårigheter att rekrytera elever. I yrkesskolan hade motsvarande utbildningsvägar ett avsevärt större antal elever verkstadsteknisk linje i gymnasieskolan lyckades attrahera. Läsåret än 1966/67 fanns sammanlagt 623 klasser i yrkesskolan (plus ytterligare ett antal som inbyggd utbildning) med i medeltal tretton elever per klass. Inför läsåret 1971/ 72 anmälde 1678 förstahandssökande intresse för linjen. En stor del av det tidigare utbudet på området organiserades som specialkurser. Av tabell 5 på s. 40 framgick att 8436 elever deltog i specialkurser näverkstadslinjen hösten 1971. Siffran är inte fullt jämförbar med raliggande de drygt 8000 elever som deltog i verkstadsteknisk utbildning läsåret 1966/67 eftersom den även innehåller kurser kortare än en tennin. Det är sannolikt rimligt att anta att totalvolymen verkstadsteknisk utbildning kvarstod på samma nivå i gymnasieskolan som den gjorde i yrkesskolan, men att linjen ensam inte lyckades ersätta det tidigare kursutbudet. Under senare delen av 1970-talet har antalet elever i specialkurser reducerats väsentligt, samtidigt som linjens attraktionskraft ökat. Hösten 1980 gick 3 031 elever i specialkurser och 10 434 elever på linjen. Rekryteringen håller ändå inte jämna steg med avnämarönskemålen. En av flera bidragande faktorer bakom svårigheterna att rekrytera elever till verkstadsteknisk linje kan vara lokaliseringen av utbildningen. Yrkesskolans utbildning på området hade en väsentligt större geografisk spridning än gymnasieskolans utbildning fick. Samtidigt har det visats att verkstadsteknisk linje i jämförelse med många andra är extremt lokaliseringskänslig (Holm 1979). De elever som betraktar verkstadsutbildning som ett intressant alternativ accepterar inte gärna utbildning utanför hemorten. har i motsats till verkstadsteknisk linje haft mycket lätt Jordbrukslinjen att rekrytera elever. Från en relativt blygsam start läsåret 1971/72 ökade elevintresset mot mitten av 1970-talet så att det gick ungefär två behöriga forstahandssökande på varje intagen. 1980 var relationen forstahandssökande/intagna nära 3/1. lntagningskapaciteten har dock legat i stort sett stilla sedan 1974. Antalet forstahandssökande flickor har mer än fyrdubblats under perioden 1973-1978. Bygg- och anläggningsteknisk linje har expanderat mycket kraftigt under 1970-talet, både i antal forstahandssökande och i antal intagna. Konjunktursvängningarna på byggarbetsmarknaden har varken påverkat elevintresset eller dimensioneringen i någon nämnvärd utsträckning. Figur 47 illustrerar detta förhållande. litet utrymme i YB:s förslag till di- Konsumtionslinjen gavs ett relativt mensionering av gymnasieskolan. Man föreslog ungefär 2 500 intagnings-

72 Utvecklingen under 1970-talet speglad i siffror

platser jämfört med ungefär 8 500 i yrkesskolor och lanthushållsskolor före 1970. Elevintresset för linjen var också mycket måttligt i början av l970-talet. Antalet studerande på specialkurser låg dock kvar på över 8 000 elever läsåret 1971/72. Fortfarande 1980 har konsumtionslinjens specialkurser mer än en tredjedel av samtliga elever på grundskoleanknutna specialkurser om minst en termins längd. Elevintresset för linjen ökade markant mot mitten av l970-talet. Även intagningskapaciteten har ökat kraftigt under slutet av l970-talet. De förstahandssökande eleverna blir dock ofta utkonkurrerade av elever med andra förstahandsval (oftast vårdlinjen). Linjens specialkurser ligger då nära till hands. Distributions- och kontorslinjen uppvisar en stark ökning både av antalet förstahandssökande och antalet intagna under 1970-talet. Hösten 1971 togs drygt 5 000 elever in. Samtidigt togs nära 8 500 elever in på specialkurser näraliggande linjen. Antalet specialkurselever minskade till 2 766 hösten 1980, samtidigt som antalet intagna på linjen ökade till drygt 8 500 elever. Den starka expansionen under slutet av 1970-talet har dock inte skett till följd av ett ökat elevintresse. Många elever tas i dag in på linjen efter att ha avvisats från något annat förstahandsalternativ. Den tvååriga ekonomiska linjen är den enda av de ekonomiska studievägarna som inte expanderat under 1970-talet. Linjen har gått tillbaka kraftigt i antal förstahandssökande. Under de senaste åren har dock en ökning av totala antalet intagna skett i och med att fler tagits in på linjen på sitt andrahandsval. Stora förskjutningar i den gymnasiala utbildningens struktur har skett Figur 47 P/atsantal. under l970-talet. Både elevönskemål och har svängt sökande och intagna pa intagningskapacitet bygg- och anläggnings- från studieförberedande till yrkesförberedande utbildning i gymnasieskolan. teknisk linje, samt bygg- I figur 48 kan man se hur elevönskemålen ändrats från drygt 60 procent arbetsmarknadens utveckav förstahandsansökningarna på teoretiska linjer 1971 till drygt 45 procent ling under 1970-talet. 1980. Andelen förstahandsansökningar på de gamla fackskolelinjerna har Källor: ”Röda boken”, nästan halverats. Även kan man se en ompå de gamla gymnasielinjerna SÖ, SCB:s statistik över svängning i elevönskemålen till ekonomiska och tekniska linjens favör. sökande och intagna i samt Figur 3 på s. 23 visar hur utvecklingen i ett långt perspektiv ser ut när gymnasieskolan, statistik över byggarbets- det gäller närvarande studerande i yrkesutbildning, gymnasieutbildning och marknaden från AMS. fackskoleutbildning. Efter den starka ökningen av teoretisk utbildning under

Ba-linjen, intagna elever Ba-linjen, totalt antal utbildningsplatser Kvarståenda lediga platser vid arbetsförmedlingen inom byggnadsarbetaryrken vi. månadens slut (årsmedeltall ooooooooooauc = Sökande till Ba-linjen i gymnasieskolan

5000- -_-______ ____ 001 v .gon oat° 00°

Utvecklingen under 1970-talet speglad i siffror 73

1971 1980

Övr Sb/Jo Ba Fo Ve Et

So

E E k Figur 48 Fördelning av D k elevernasjörstahandsansökningar till linjer igymnasieskolan 1971 och 1980. Källa: SCB:s statistik över sökande till gymnasiesko- KO lan.

1960-talet skedde sedan en stark ökning av den yrkesinriktade utbildningen under 1970-talet. Hade man kunnat möta elevefterfrågan hade ökningen på det yrkesinriktade området varit än starkare (se lig. 41). YB förutsatte ett intresse för yrkesutbildning motsvarande 30-35 procent av en elevkull, att jämföra med ungefär 55 procent i figur 48. Den totala

Andel stud. i gymnasieskolan, procent

Figur 49 Andel i åldersgruppen 16-19 ar som deltar i utbildning. Förändring under perioden

l

1969-1978.

l l l I ll Källa: SCB:s statistik över

1969 1972 1975 1978 studerandes ålder.

74 Utvecklingen under 1970-talet speglad i siffror

.bam

.Månsan

cm.. .v n» u.: xm.

235.nu

S.

...Eâaåmnâaw

535.5,

_m#.:m:n.u::

:m:

22::

duo. 5

mcmm: duo..

E?

_wmo

2 :E55: En)

?om

5:_

s.. o»

_måuemzniem

rom» men:

.uåucmzføcu

:m

.Zmåücmzaeuâm

.oxuE

Z 551m. ä.: i.:

.x

8.3.: om

232.5..

e. .n

59.23.0205 _uøxloucanuui .aussâxuzu 239.5...)

u u Elan u 99:5 u u .§2 u min... u

85 I AIII

.

A| _E_

n

omm man

om ;M E..

. . t .

aawww..

Figur 50 Förstahandssä- v.. m: .om

anamma..

kande till gymnasieskolans 9:_ FS linjer läsåret 1979/80 och deras andrahandsval.

Källa: SCB:s statistik över

sökande och intagna i Se: of:

gymnasieskolan. om 2% u...

efterfrågan på utbildning i gymnasieskolan har emellertid också stigit under

1970-talet. I figur 49 visas hur andelen av åldersgruppen 16-19 år som deltar

i utbildning har förändrats under 1970 -talet,

Fördelningen av elevefterfrågan på olika utbildningslinjer överensstämmer

inte särskilt väl med den faktiska dimensioneringen. I figur 50 kan man

se att det finns stora skillnader mellan elevönskemål och faktisk intagning

till de olika linjerna. Figuren visar en särskilt besvärlig bild för flickorna.

under 1970-talet speglad i sijfror 75

Utvecklingen

Platsbristen på det mest eftertraktade utbildningsområdet motsvaras inte överskott som andav något avlastande på ett område som är acceptabelt rahandsalternativ. För pojkarna är situationen betydligt ljusare från denna

synpunkt. De mest eftertraktade linjerna balanseras av acceptabla andra-

handsalternativ där det finns ett överskott på tillgängliga platser. Figur 50 visar också att flickors och pojkars önskemål om yrkesutbildning skiljer sig kraftigt åt. Flickornas enda inbrytning på ett utbildningsområde inom ”pojksektorn” är jordbrukslinjen. För de teoretiska linjernas del ser det litet annorlunda ut. Här är könsfordelningen någorlunda jämn på de flesta utbildningslinjerna. Om överensstämmelsen mellan elevönskemål och faktisk dimensionering är dålig kunde man kanske förvänta sig en god överensstämmelse mellan dimensioneringen och arbetsmarknadens nyrekryteringsbehov på de olika utbildningsområdena. Så är emellertid inte fallet. I figur 51 nedan jämförs nyrekryteringsbehov och utbildningskapacitet inom olika områden. Varken elevönskemål eller arbetsmarknadsönskemål verkar styra den faktiska dimensioneringen av gymnasieskolans studievägar. Vad är det då

100 500 l l 4 Index 1978 Beklädnadsteknisk linje (Bel .. _ _ . (1971=100› Bygg- o. anlaggn.-tekmsk linje (Ba) Distributions- o. kontorslinje (Dk) El- o. teleteknisk linje (Et)

Fordonsteknisk linje (Fo) Jordbrukslinje (Jo) s_ åä..

v

Konsumtionslinje (Ko)

Livsmedelsteknisk linje (Li) I

Processteknisk linje (Pr)

Skogsbrukslinje (Sb) f

aøø

Träteknisk linje (Tr) verkstadsteknisk linje (Ve)

Vårdlinje (Vd) Tvâårig ekonomisk linje (Ek)

Treårig ekonomisk linje (E) Social linje (So) Tvåårig teknisk linje (Te) uno Arbetsmarknadsbehov Figur 51 Elevernas och per plats 1970-1980 Fyraårig teknisk linje (T) arbetsmarknadens efter- --- Sökande 1978 frågan pa gymnasieutbild- Naturvetenskaplig linje (N) u_- ning, samt platsantal pa Platser 1978 olika linjer i gymnasiesko- Humanistisk linje (H) lan. Utveckling 1970-1978. samhällsvetenskaplig linje (S) Källa: Holm, 1979, tab. 3,

söo s. 18.

76 Utvecklingen under 1970-talet speglad i SWOI

som styr? Enligt en undersökning som utförts vid kulturgeografiska institutionen i Umeå (Holm 1979) har tillgängliga utbildningsresurser den utslagsgivande betydelsen. Det är dyrt att arrangera yrkesutbildning. Statsbidragen for utrustning och lokaler minskar, och den kommunala ekonomin ansträngs hårt av de nödvändiga investeringarna. Har man redan tidigare investerat i kapacitet på ett visst yrkesutbildningsområde som nu visar sig mindre efterfrågat är det for dyrt att växla om till ett nytt. Alternativet blir då att behålla kapaciteten på det gamla området, och eventuellt expandera på de teoretiska linjerna som är billigare att anordna.

3.3 Studieorganisationens sätt att fungera

Lgy 70 har som genomgående organisationsprincip en bred start med gradvis specialisering på olika grenar eller varianter. Det sammanlagda antalet alternativa studiemål blir därmed mycket stort (se fig. 19 till 38). Samtidigt förutsätter man att uppsättningen studievägar som återfinns på en ort eller en skola skall vara i stort sett likartad med förhållandena på andra skolor och i andra delar av landet. Man ville slå samman de tidigare yrkesskolorna och gymnasierna till allmänna skolenheter. En allmän skolenhet skall ha ett brett utbud av både studieförberedande och yrkesförberedande linjer (den exakta definitionen återfinns på s. 78). En sådan organisation kan naturligtvis vara svår att upprätthålla på mindre orter. Man kan där antingen låta den gamla skolan leva kvar i samma skick som den hade före 1970, eller också slå samman klasser från skilda studievägar och årskurser. Man brukar räkna ett elevunderlag på 400 sextonåringar som gränsen for när man kan upprätta en gymnasieskola med normal Lgy 70-organisation. Riktmärket som YB satte var en enhetlig utbildningsstandard och ett enhetligt utbildningsutbud så att alla oavsett bosättningsort skulle ha lika möjlighet att få utbildning i gymnasieskolan. I avsnitt 3.3.1 och 3.3.2 nedan diskuteras Lgy-70-organisationens sätt att fungera ur ett centralt respektive ett lokalt perspektiv.

3.3.1 Lgy 70:s/imkti0n ur ett centralt perspektiv

Lokalisering

Utgångsläget for yrkesutbildningsberedningen när det gällde integration av yrkesinriktad och studieförberedande utbildning var ett kraftigt utbyggt nät av både yrkesskolor och gymnasier. Perioden 1955-1965 innebar en kraftig utbyggnad av främst yrkesskolan. Läsåret 1963/64 fanns yrkesskolor (med kurser om minst fem månaders längd) i de flesta kommuner i landet. Många av dessa hade ett relativt smalt utbildningsutbud. Vårdskolor, lantmannaskolor, skogsbruksskolor och lanthushållsskolor företrädde endast ett utbildningsområde. Dessutom fanns många yrkesskolor vid företag som var inriktade endast mot de yrkesspecialiteter som fanns foreträdda vid företaget. I tabell 8 visas bredden i utbildningsutbudet vid de kommunala yrkesskolorna 1963.

Utvecklingen under 1970-talet speglad i sijfror 77

Tabell 8 Kommunala yrkesskolor med heltidskurser om minst fem månader fördelade på antal utbildningsområden som finns representerade vid skolan (Stockholms stad _ej medräknad)

Antal utbildningsområden, Antal kommunala repr. vid y-skolan y-skolor 1963

\IG\Lh-DݤMI\)-

Ji-kl!

Källa: Yrkesskolans kvantitativa omfattning (SÖ 1964 s. 30).

Tabell 9 Relativ fördelning mellan utbildningsområden vid kommunala yrkesskolor och landstingsskolor (ej centrala verkstadsskolor) på orter med och utan gymnasium 1963

Hemort Y-elever i kommunala och landstingsskolor. Proc. förd.

Tekn. Ind. Handel - kontor Hushåll Vård. Samf. Övr. Sza 310- 312- 41- 12 19 2 311 313 32 39 40 49 5 6 7-9 3.9 1,5 36,2 8,5 17,2 4,4 1,5 13,8 3,4 5,2 0,6 3,8 100 çu-orter Ovr. reg. 4,5 1,3 27,2 8,7 21,9 5,4 0,3 20,6 1,5 4,8 0,2 3,6 100 Riket 4,2 1,4 32,0 8.6 19,4 4,9 0,9 17,0 2,5 5,0 0,4 3,7 100

Källa: Yrkesskolans kvantitativa omfattning (SÖ 1964 s. 31).

60 procent av skolorna har alltså högst två utbildningsomrâden företrädda. Den relativa fördelningen mellan utbildningsområden framgår av tabell 9. Fördelningen mellan yrkesområden är relativt likartad på orter med och utan gymnasieskola. De största skillnaderna är en starkare representation av utbildning på hushållsområdet på orter utan gymnasieskola och en motsvarande starkare representation av utbildning på industri- och hantverksområdet på gymnasieorterna (avspeglande tätortsgrad). Man bör observera att skogsbrukets och lantbrukets skolor inte ingår i tabell 8 och 9 ovan. Sammanlagt 12 756 elever vid lantbrukets och skogsbrukets skolor samt vid centrala verkstadsskolor är inte medräknade i materialet. Figur 52 visar yrkesskolans och gymnasiets lokalisering i landet läsåret 1963/64 samt läsåret 1978/79. Läsåret 1963/64 fanns ett stort antal orter utanför G-ort (ort med gymnasium) som hade yrkesskola med heltidskurser om minst fem månaders längd. Inte fullt hälften av samtliga yrkesskoleelever i årskurs 1 gick i skolor utanför G-ort. Ett hundratal orter hade gymnasium.

Yttre förutsättningar för integration l Avser läsåret 1961/62. Källa: Yrkesskolans Den mest påfallande förändringen mellan läsåren 1963/64 och 1978/79 är kvantitativa omfattning. minskningen av antalet orter med yrkesutbildning i gymnasieskolan jämfört SÖ 1964. s. 22, tabell 6.

78 Utvecklingen under 1970-talet speglad i sijfrør

med yrkesskolan. Här är då enbart yrkesskolor med heltidsläsande elever i kurser om minst fem månader medräknade. Därutöver fanns ett stort antal orter som erbjöd deltidsundervisning. Denna infogades vid gymnasieskolans tillkomst i den kommunala vuxenutbildningen. Den minskade geografiska spridningen bör ses mot bakgrund av befolkningsomilyttningarna under 1960- och 1970-talen. En väsentligt större del av befolkningen bor i centralorter i dag jämfört med förhållandet i början av 1960-talet. Ambitionen att ge den större delen av en gymnasiekull utbildning vid allmänna skolenheter har alltså underlättats av samhällsutvecklingen under 1960- och 1970-talen. Första läsåret med Lgy 70 fanns 367 skolenheter av typ S 1, 115 skolenheter av typ S2 och 91 allmänna skolenheter. Av de 367 S l-skolorna var 77 stycken lantbruks-, skogsbruks- eller lanthushållsskolor, oftast placerade på små orter utan annat utbildningsutbud. Läsåret 1978/79 fanns 294 S l-skolor, 85 S 2-skolor och 144 allmänna skolenheter. En stor del av S1-skolorna är vårdskolor, lantbruksskolor eller Ianthushållsskolor. En fungerande integration av yrkesutbildning och gymnasieutbildning stöter på konkreta hinder i form av skolornas lokalisering och fysiska utformning. Den pedagogiska integrationen är alltså ofta mycket svårgenomförbar med de förutsättningar som finns. På S 1- och S 2-skolorna är den pedagogiska integrationen mellan yrkesförberedande och studieförberedande studievägar möjlig att åstadkomma endast i mycket begränsad omfattning. Finns det någon yrkesutbildning vid S 2-skol0r är det oftast fråga om distributions- och kontorslinje. I sådana fall skulle en praktisk integration mellan den två- och treåriga ekonomiska linjen och distributions- och kontorslinje vara möjlig att åstadkomma. Inte ens vid allmänna skolenheter är det givet att de fysiska förutsättningarna för integration föreligger. Yrkesutbildning och studieförberedande utbildning kan vara förlagda till olika skolbyggnader, ibland på avsevärt avstånd från varandra. På de gymnasieskolor som är byggda på 1970-talet har man skapat andra fysiska förutsättningar för en integration. I figur 53 visas hur planeringsramarna for byggande av gymnasieskolor utvecklats under den tid Lgy 70 varit i funktion.

12 §. Skolenhet med gymnasieskola är allmän skolenhet, om den omfattar l. treårig eller fyraårig linje, 2. minst en av följande linjer, nämligen tvåårig ekonomisk linje, tvåårig social linje eller tvåårig teknisk linje, samt 3. två eller flera studievägar i gymnasieskolan av annat slag än som anges under 1 och 2. Finns för en kommuns gymnasieskola två eller flera skolenheter, krävs för att sådana skolenhet skall vara allmän skolenhet även att studievägama enligt första stycket 3 omfattar minst 18 poäng enligt 1 kap. 7§ eller det lägre poängtal, dock lägst 9 poäng, som skolöverstyrelsen medger för skolenheten.

3 §. Skolenhet med gymnasieskola som ej är allmän är särskild skolenhet typ 1 eller typ 2. Särskild skolenhet typ l omfattar av gymnasieskolutbildning endast studievägar som avses i 2 § första stycket 3 eller endast studievägar som avses i 2 § första stycket 2 och 3. Särskild skolenhet typ 2 omfattar av gymnasieskolutbildning en eller flera av de studievägar som anges i 2 § första stycket 1. [sådan skolenhet kan ingå även utbildning på en eller flera av de studievägar som avses i 2§ första stycket 2 och 3.” (Skolförordningen 13 kap. 2-3 §.)

Utvecklingen under 1970-talet speglad i sijTror 79

0 Vrkcsskola Oüymnasnum

o Y “ k urlefåmggud o m .M

M mm w

Figur 52 Lokalisering av yrkesskølør och gymnasier läsåret 1963/64 samt gymnasieskolor läsåret 1978/ 79 (Kartorna återges i större skala efter bilagedelen)

80 Utvecklingen under 1970-talet speglad i siffror

Miljoner kronor

600-

500-

400- - Gymnasieskolan

Figur 53 Utvecklingen av planeringsramarnajör byggande av gymnasieskolor 1960- och under I 970-raIei (inklusive yrkesskølorjöre 1970).

Källa: Statistik från SÖ.

byrå P3. 1959/60 64/65 (59770 74/75 79/80

Tabell 10 De 121 allmänna gymnasieskolornas elevantal (1973-09-15)

Skolstorlek Ej sektor- eller Sektor- och nivå- Fullt integrerade antal elever nivåintegrerade integr. men ej praktik-teorioch/eller v könsintegr.

301- 400 401- 500 501- 600 _- 601- 700 701- 800 80l- 900

›-GI\)NDUJV\J-I›-J|vdl›J-UJ

901-1 000 l 001-1 100 l 101-1 200

*CG-IMUJOOVQMMOU:

l 201-1 300 1 301-1 400 l 401-1 500 l 501-1 600 l 601-1 700 & 1 701-1 800 l 801-1 900 1 901-2 000 2 001-2 100 2 101-2 200 2 201-2 300 2 301-2 400 2 401-2 500 2 501-2 600 l

Antal skolor 38 25 58 Medeltal elever aritm. medium l 050 980 780 Median 980 890 790

Källa: Skolhus 2/75.

Utvecklingen under 1970-talet speglad ismfror 81

Förutsättningarna för en administrativ integration av yrkesutbildning och studieförberedande utbildning är väsentligt bättre. Ner till skolforvaltningsnivå är planeringen for all gymnasieskoleutbildning enhetlig. På skolledarnivå fungerar planeringen på de allmänna skolenheterna enhetligt, medan S l- och S 2-sk0lorna utgör skilda planeringsenheter. Visst samutnyttjande av lärare mellan skolor kan naturligtvis ändå förekomma. Undervisningen i tillvalsämnen for elever på en S l-skola kan ske med lärare från en S 2-skola eller en allmän skolenhet. För små S l-skolor tillgriper man ofta lösningen att eleverna undervisas i tillvalsämnen vid en närbelägen S2-skola eller allmän skolenhet. En undersökning som skolöverstyrelsen genomförde läsåret 1973/74 (Skolhus nr 2 1975) beskriver integrationen vid de 121 allmänna skolenheterna läsåret 1973/74 ur skilda aspekter. Man särskiljer bl. a. sektorsin- Iegration (linjer från olika utbildningssektorer, t. ex. fyraårig teknisk (T) respektive humanistisk (H) linje, foreträdda vid samma skolenhet), nivâinregration (“yrkeslinjer”, “fackskolelinjer” och ”gymnasielinjer”, t. ex. fyraårig teknisk, tvåårig teknisk respektive verkstadsteknisk linje, foreträdda vid samma skolenhet), praktik-teariintegrarion (antal “yrkeselever/antal teorielever vid en skolenhet) och könsinregration. I tabell 10 relateras skolstorlek till integration i dessa avseenden. Som man kan se av tabell 10 finns ingen entydig relation mellan skolstorlek och integrationsgrad.

Ekonomiska styrmedel Den kraftiga utbyggnad av yrkesskolan som ägde rum under perioden 1955 till 1965 kom till stånd i stor utsträckning tack vare liberalare statsbidragsbestämmelser. I och med att man satsat så kraftigt på utbyggnad av yrkesskolan hade manju samtidigt byggt fast resurserna för lång tid framöver. Man kunde inte gärna bygga en helt ny uppsättning skolor som bättre passade Lgy 70. Som framgick av figur 53 var skolbyggnadsprogrammet ändå ambitiöst, speciellt under senare delen av 1970-talet. Här har sannolikt också det omfattande bostadsbyggnadsprogrammet under 1970-talet tvingat fram nybyggande av skolor. Främst gäller det dock kanske grundskolor. Den stora kostnadsposten vid utbyggnad av gymnasieskolan är utrustning för yrkesutbildning inom industri- och hantverksutbildning. Skulle kommunerna själva få lov att ta hela det ekonomiska ansvaret för den gymnasiala utbildningen skulle det sannolikt åstadkomma en kraftig snedvridning av dimensioneringen i kommuner med sämre ekonomisk bärkraft. Dessa kommuner har samtidigt ofta en större andel elever som vill ha yrkesutbildning i stället för teoretisk utbildning. Statsbidragets konstruktion bör alltså vara ett verkningsfullt styrmedel för att balansera den lokala dimensioneringen av gymnasieskolans studievägar. Den borde också mot samma bakgrund vara ett verkningsfullt medel for att höja gymnasiefrekvensen, som ofta ligger lägst i de fattigaste kommunerna. Figur 54 är en orättvis betraktelse över statsbidragets fordelningseffekter. Som man kan se i figur 54 föreligger ingen kompensatorisk relation mellan den ekonomiska bärkraften i en kommun och det belopp kommunen får för gymnasieskolans drift. Statsbidraget främjar inte en utjämning av gymnasiefrekvensen mellan kommuner.

82 Utvecklingen under 1970-talet speglad i sm»

Lärarveckotimmar /16-19-âring

Figur 54 Lärarveckøtimmar per 16-1 9-áring i kommuner med olika medelskanekraft läsåret ® 0.3 l 979/80 (swiørna korrigerade för antal eleverfrán annan kommun). lnring- 0,2- ø ade markeringar avser kommuner med enbart 0,1skolenhet med yrkesinrik- Iad utbildning. I l I l | | v | v

Källa: Gymnasieskolor- 50 100 150

nas organisationsrappon Skattekraftsindex 1979/80 (maskintabeller). (procent av medelskattekraft)

Gymnasiefrekvensen är också en väsentlig komponent i den s. k. ungdomsgarantin. Den ger dock ingen god bild av sysselsättningsstrukturen i åldersgruppen 16-19 år. I figur 55 illustreras fördelningen på olika former av studier samt övrig sysselsättning i olika årsklasser. Figur 56 ger en skattning av andelen ungdomar i åldersgruppen 16-19 år som studerar i olika kommuner.

Utvecklingen under 1970-talet speglad i sijfror 83

Antal individer

100000-

90000-

80000-

70000- 00 g OO- O O O o oo o GOOOOO 60000- 000000 O D O O O z oo g g oo g O O D O O o 00:00 o o o 00300 o o c O O O O o °°o o oooo OO 000 OO OO ooo o OO O O 000000 0 0000000 D D oo°°°oo° oo°°°oo° 40000 o°o o o°o o :oc: :oc:

00080000 o o o 00020000 o o o

o oo g g oo g 30000- ooo o 000 o oo o oo oo o oo °° Oo OOO ›°o D00 Oo o

ooeooo o Doo

7 -0000-1 J0O0°.› oo° ao oo o:ç:ç°ç o oo o :°:°:::° in no O:0:o:0° °0°0°o°: ÖOÖÖ °:°:°:°: 10000- 3°3°$°3° 53.333 Ö 5:35:38 :°3°3°:°° :0:0°0°o°: _ :.*3°:°3: 00. :o ° . :å : :å o o: 3 3

16 år 17år 18år 19år Figur 55 Fördelning pâ olika former av studier Antal elever med viss ålder i ickeobligatorisk utbildning (samt totalantal individer i respektive ålderskull) 15 sept 1978 samt övrig sysselsättning i olika åldersklasser.

g = gymnasieskolans tre- ofyraåriga linj - = högskoleutbildning

Källa: SCB:s statistik över E = gymnasieskolans tvååriga linjer E] = övr icke-obl utbildning studerandes ålder 1978

gymnasieskolans specialkurser (SM U 1979:28).

3.3.2 Lgy 70.s funktion ur ett lokalt perspektiv

Ãmnes- och timplaneuppbyggnad

De yttre förutsättningarna för en integrerad gymnasieskola har berörts ovan

(s. 81).

En av YB:s huvudtankar var att också försöka åstadkomma en pedagogisk

integration mellan yrkesförberedande och studieinriktade linjer i gymna-

sieskolan. På skolnivå skulle en sådan främjas dels genom samma yttre

ram för undervisningen (40-minutersindelning av schemat även for de yr-

84 Utvecklingen under 1970-talet speglad i sifror

kesinriktade linjerna), dels genom allmänna ämnen på schemat även lör yrkeslinjernas elever. Som påpekats tidigare (s. 62) lick man lov att sänka ambitionsnivån när det gäller allmänna ämnen på yrkeslinjerna så att en del av dem i stället läses som tillval. I tabell 11 visas andelen elever som läst olika tillvalsämnen i årskurs 1 och årskurs 2, dels läsåret 1973/74, dels läsåret 1979/80. Tillvalsmöjligheterna har huvudsakligen utnyttjats för fortsatta studier i engelska. Näst populäraste tillvalsämne är matematik. I motsats till tillval av engelska verkar tillval av matematik vara könsbundet. Pojkdominerade linjer har höga tillvalssiffror lör matematik medan flickdominerade har låga siffror. Man kan notera att möjligheten att byta ut tillvalet mot utökat tillval i yrkesämnet i årskurs två utnyttjats av nästan dubbelt så stor andel 1979/80 som 1973/74. Bakom denna fördubbling kan dock också dölja sig ett ökat antal elever som läst något av tillvalsämnena på en tidigare fulllöljd studieväg i gymnasieskolan, och alltså blir befriade från undervisningen i tillvalsämnet. Systemet med en mer allmänt inriktad första årskurs/termin och därpå följande grenval/variantval skapar en del svårigheter när det gäller att hushålla med undervisningsresurserna. På de teoretiska linjerna innebär t. ex. språkprogrammet att undervisningsgrupperna blir små i högre årskurser. Detta gäller speciellt C-språken ryska, spanska, linska och italienska som vid terminsstarten i årskurs tre har ett genomsnitt på mindre än tio elever per grupp. Dessa erbjuds också vid ett begränsat antal skolor: italienska vid 31 skolor, ryska vid 35 skolor och finska vid 23 skolor. De ämnen

Tabell ll Andel av eleverna på gymnasieskolans yrkesinriktade linjer som läste visst tillvalsåmne lâsåren 1973/74 och 1979/80 (%)

Årskurs l Årskurs 2 1973/74 1979/80 1973/74 1979/80

Franska B särskild kurs

Psykologi (ej Ko, Vd)

Ej tillval (dvs. oftast utökat yrkesämne) - - 6 11

Summa elever på yrkesinriktade linjer 31 734 41 691 25 030 34 824

Källa: SSK:s och SÖ:s bearbetning av gymnasieskolans organisationsrapport 1973/ 74 samt Gymnasieutredningens och SÖ:s bearbetning av organisationsrapporten 1979/80.

U rvecklingen under 1970-talet speglad i smfror 85

A. Kommuner . Andel 16-19- I åringar i gym-

:ââçagymnasm-

50-59 ,(505 nasieskolan (40 40_ 49

B. Kommuner S1 -gym- Andel 16-19-

?°$L°$F°?k_ i gym-

tåá terigiüinl Låringar

nasieskolan (40 40_49 50_59 60 s

Figur 56 Andel studerande i gymnasieskolan bland 16-19-âringar i kommuner med olika utbud av gymnasial utbildning. (StapIarnas höjd proporrionell mot antalet kommuner).

Källa: Gymnasieskolor- C. Kommjlnef nas organisationsrapport läsåret 1979/80, befolk-

;âfeâugazüed

och ningsstatistik från SCB

både S1samt statistik från sggymasie. skola eller Kommunförbundet över led mha? Andel 16-19- elever som studerar i

I annan kommun än

ssåågTsärâisk

åringar i gvmasmskma hemkommunen. utbudmng) ,40 ,40-,49 ,50-,59 ,BOS

som genomgående har gruppstorlekar över 20 elever i genomsnitt på alla linjer och i alla årskurser där de förekommer är svenska, engelska, biologi, historia, psykologi, arbetslivsorientering, religionskunskap och bostads- och

miljökunskap.

86 Utvecklingen under 1 970-ta1et speglad i siffror

Vidare vållar systemet med en allmän start också speciella svårigheter vid grenvalet inför årskurs 2 på de yrkesinriktade linjerna. Skiljer elevönskemålen sig väsentligt från yttre önskemål (resurser, arbetsmarknadsefterfrågan) kan svåra anpassningsproblem uppstå. På bygg-anläggningsmknisk linje inträffade just detta i början av l970-talet. Eleverna ville bli byggnadsträsnickare, medan arbetsmarknaden ville ha betongarbetare. l många fall löste man problemet genom att föra in mer betongmoment på byggnadsträgrenen (jfr lig. 39). På de yrkesinriktade linjerna kan önskade tillval ofta inte erbjudas då samläsning med andra linjers elever är praktiskt omöjlig. Detta är aktuellt på små orter och på skolor som har långa avstånd till en allmän skolenhet. De små orternas problem har man försökt lösa genom s. k. särskild samordnad

gymnasieskola (SSG) som är en variant av Lgy 70. I stället för att erbjuda

samtliga linjer från första årskursen låter man elever från olika linjer läsa tillsammans i årskurs l. De ämnen som är gemensamma för linjerna koncentreras till årskurs ett och de linjespecifika ämnena skjuts fram till årskurs två eller tre. Systemet tillämpas på de tre- och fyraåriga linjerna, där ekonomisk, samhällsvetenskaplig och humanistisklinje läser tillsammans och naturvetenskaplig och teknisk linje läser tillsammans. l något fall ingår också sociala linjen i en likartad organisation. Yrkeslinjerna står dock utanför organisationen. Man kan också spara resurser genom att sammanföra elever från flera årskurser på samma linje i en grupp i vissa ämnen. Ämnet kan då ges vartannat år, och då så att hälften av eleverna läser det i årskurs ett och hälften i årskurs två. Denna timplan kallas SSG-B (B-skoleform av särskild samordnad gymnasieskola). Lösningen innefattar oftast också samläsning mellan linjer. SSG-timplan tillämpas när elevunderlaget understiger 400 sextonåringar i upptagningsområdet och SSB-B-timplan när elevunderlaget un-

derstiger 175 sextonåringar? Problemet blir aktuellt för många kommuner

i samband med att sextonårskullarna sjunker efter ”sextonårspuckel n. Läsåret 1979/80 fanns SSG-gymnasier på nio orter och SSG-B-gymnasier på sju orter.

Linjebyten och studieavbrott Ett problem som visade sig tidigt under 1970-talet var de mycket frekventa linjebytena. Bytena skedde inte som Yrkesutbildningsberedningen hade tänkt sig från yrkeslinjer till tvååriga teoretiska linjer utan från treåriga teoretiska linjer till tvååriga, samt mellan treåriga linjer. Ytterligare en tendens som Man kan notera att elevönskemålen sederme- gjorde sig gällande var att elever med en tidigare fullföljd gymnasielinje ra visade sig stämma väl sökte sig till en ny. Dubbelutbildningar i gymnasieskolan började bli vanöverens med arbetsmarkligare. nadsutvecklingen under Det är inte så enkelt att via den reguljära skolstatistiken få en god bild l970-talet. av linjebytena. Sambearbetningar av register över intagna ett visst år och 2 Enligt regeringens s. k. två/tre år senare (beroende på linjens längd) ger inte någon tillavgångna besparingsproposition studieavbrott och återkomma senare förlitlig bild. Elever kan göra tillfälliga (Prop. 1981/82:14) skall på samma linje. De kan också börja på en linje de tagits in på i andra SSG-organisation framhand, men så snart en vakans uppstår på förstahandsvalet hoppa över och gent tillämpas generellt.

Utvecklingen under 1970-talet speglad i stjfror 87

börja där. Studieavbrott behöver inte vara tecken på studiemisslyckanden, men de skapar oftast problem i skolans planering. De kan också innebära stora resursförluster där en intagningsklass om 30 elever efter ett par år kanske bara har 20 elever. Förhållandena på naturvetenskaplig linje i början av 1970-talet var särskilt besvärliga. Tabell 12 kan illustrera utvecklingen För en årgång elever.

Tabell 12 Elever och klasser 15 september 1972, 1973 och 1974 på naturvetenskaplig

linie

Källa: SM U 1973:5, 1974:7 och 1975:7.

Naturvetenskaplig linje (N) Figur 5 7 Studieavbrott och Iinjebyten bland elever som fortsatte direkt frán grundskolans årskurs niø till studier i gymnasieskolan Fyraârig teknisk linje (T) höstterminen 1971 (pilarnas tjocklek proportionell mot antalet elever och samhällsvetenskaplig linje (s) längd proportionell mot antal studieâr).

Treårig ekonomisk linje (E) Källa: Maskintabeller från SCB:s sjuårsupplöljning Humanistisk av grundskoleavgångna linje (H) 1971.

Social linje (So)

Tvåårig teknisk linje (Te) Tvåårig ekonomisk linje (Ek)

Fordons- (Fo), Verkstads- (Ve) och El-teleteknisk (Et) linje

Fullföljda studier på påbörjad linje

Linjebyten Distributions- och kontors- Studieavbrott utan (Dk), Konsumtions- (Ko) återupptagna studier i och Vårdlinje (Vd) gymnasieskolan

88 Utvecklingen under 1970-talet speglad i siffror

Man har alltså drygt 2000 elevplatser outnyttjade i organisationen när årskurs tre börjar 1974. Om registerbearbetningar ger begränsade möjligheter att få en bild av studieavbrotten ger långtidsuppföljningar av elevkullar desto bättre möjligheter. SCB:s sjuärsuppföljning av grundskoleavgångna 1971 är en sådan möjlig källa för information om studieavbrott. I figur 57 kan man se hur andelen som fullföljer sina studier på den påpörjade linjen varierar mellan olika gymnasielinjer bland sjuårsuppföljningens elever. Av figuren framgår också skillnaderna i karaktär mellan studieavbrott på yrkesförberedande linjer och på studieförberedande linjer. Bland eleverna från humanistisk, naturvetenskaplig och samhällsvetenskaplig linje följs studieavbrotten oftast av ett linjebyte. Detta mönster är speciellt utpräglat för naturvetenskaplig linje, som har den lägsta andelen fullföljda studier på linjen av samtliga linjer, men ändå en mycket låg andel definitiva studieavbrott. Fyraårig teknisk linje visar upp en betydligt högre andel definitiva studieavbrott. På de tvååriga yrkesförberedande linjerna är byten av studieväg sällsynta. De som förekommer är i stor utsträckning byte till specialkurser. I tabell 13 visas mönstren i linjebyten för de tre- och fyraåriga linjerna

samt för social linje. Övriga linjer har for få linjebyten för att man skall

kunna fördela dem på olika mottagande studievägar. Man kan observera den starka strömmen till specialkurser från social, humanistisk och samhällsvetenskaplig linje. I stor utsträckning är det flickor som byter till specialkurser inom vårdområdet. Denna tendens är avsevärt mycket svagare bland linjebytena från naturvetenskaplig linje. Här är det i stället andra tre- och fyraåriga linjer som är det främsta alternativet. Även byten till tvååriga teoretiska linjer (dvs. social linje i detta fall) är vanliga. Genomgången av studieavbrott ovan gäller den första kull elever som gick över i den nya gymnasieskolan direkt från grundskolan. Förhållandena kan ju ha ändrats sedan Lgy 70:s “inkörningsperi0d“. Tyvärr finns inte samma möjligheter att göra en långtidsstudie av linjebyten och studieavbrott

Tabell 13 Liniebyten efter studieavbrott på tre- och fyraåriga linjer samt social linje fördelade på mottagande studievägar (procent)

Påbörjad linje Mottagande linjegrupp Tre-/ Tvåårig Tvåårig Special- Summa” *j fyra- teor. yrkes- kurs Antal PFOCCHI linje linje linje

f Avrundat till närmaste hela hundratal. Källa: Maskinlistor från SCB:s sjuårsuppföljning av grundskoleavgångna 1971.

under 1970-talet speglad i siffror 89

Utvecklingen

Tabell 14 Elever och klasser den 15 september 1975, 1976 och 1977 på naturvetenskaplig linje

Källa: SM U 1976:2, 1977:15 och 1978:24.

för senare årgångar. Ingen grundskoleuppföljning som gjorts för senare århar haft än ett år. Man kan dock få gångar en längre uppföljningsperiod vissa indikationer genom att jämföra organisationen under senare år när det gäller elever per klass i olika årskurser med förhållandena i början av 1970-talet. Tabell 12 på s. 57 samt tabell 14 ger möjligheter till jämförelser mellan naturvetenskapliga linjens organisation i början och i mitten av 1970talet. Likheten mellan förhållandena i början och mitten av 1970-talet är påfallande. Det är i och för sig märkligt att studieavbrottsfrekvensen fortfarande skulle vara så hög på naturvetenskaplig linje när man betänker den kraftiga sållning som äger rum redan vid intagningen. (Se s. 68.) Det är inte osannolikt att det relativa betygssystemet med sina automatiska utsållningseffekter kan permanenta studieavbrottsfrekvensen. En bruttoskattning av den samunder första läsåret i gymnasieskolan kan 1980 lade mängden studieavbrott

års grundskoleuppföljning* ge. Undersökningen visar att ungefär tolv procent

avbrutit under uppföljningsperioden. Drygt hälften av dessa gymnasiestudier (sju procent) studerade inte i gymnasieskolan vid uppfoljningstillfállet. Detta kan jämföras med den totala andelen studieavbrott och linjebyten i sjuårsuppföljningen av grundskoleavgångna 1971 som var inte fullt 20 procent. Det finns knappast grund att anta att studieavbrottsfrekvensen totalt har sjunkit sedan början av 1970-talet.

Dubbelutbildning Dubbelutbildning i gymnasieskolan förekommer främst så att en teoretisk på med en yrkesinriktad linje eller en specialkurs. Den form linje byggs av ”dubbelutbildning” som innebär att en elev från t. ex. el/teleteknisk på med en specialkurs i elektronik kan knappast räknas som linje bygger Eventuellt kan man tyda det så att eleven inte är väldubbelutbildning. kommen på arbetsmarknaden förrän han eller hon höjt sin kompetens utöver vad linjen ger. Det är emellertid inte säkert att man kan tolka övergångar från teoretiska linjer till specialkurser som dubbelutbildningar i samtliga fall heller. Om en elev från treårig ekonomisk linje vill komplettera med en kurs i marknadsföring kan detta knappast betraktas som dubbelutbildning. Den andra påbörjade utbildningen dubblerar ju inte den första på något sätt. Den icke önskvärda dubbelutbildningen är sådan där elever som fullföljt en utbildningsväg söker till andra utbildningar i gymnasieskolan som bygger direkt på grundskolan. De stjäl då platser for elever som söker 1 1980 års grundskoleuppdirekt från grundskolan. Tabell 15 visar linjesökandes fördelning på tidigare följning beskrivs utförliutbildning. gare på s. 152.

90 Utvecklingen under 1970-talet speglad i sijfror

Tabell 15 Tidigare utbildning bland förstahandssökande till gymnasieskolans linjer inför ht 1979

Sökt linje Tidigare Grund- Övrig Totalt fullföljd skolan utb. gymnasie- Lgr 69 utbildning

Källa: SCB:s statistik över sökande till gymnasieskolan 1979 (SMU 1980:3)

Av tabell 15 framgår att drygt hälften av alla sökande med tidigare fullföljd gymnasieutbildning söker vårdlinjen. Andelen sökande från grundskolan är också den lägsta för vårdlinjen. Elever från konsumtionslinjen och sociala linjen som söker vårdlinjen utgör drygt 30 procent av alla som på nytt söker någon av gymnasieskolans linjer efter att ha fullföljt en annan. Man har goda skäl att misstänka att det rör sig om elever som tidigare sökt vårdlinjen i första hand men blivit avvisade och fullföljt studier på sitt andrahandsval i stället. En analys av elevernas förstahandsval i sjuårsuppföljningen av grundskoleavgångna 1971 visar att en mycket stor andel av avvisade sökande till vårdlinjen återkommer till vårdlinjen antingen efter studieavbrott och linjebyte, eller också senare, efter fullföljd utbildning på någon annan studieväg i gymnasieskolan. Av de ca 3 800 avvisade förstahandssökande från vårdlinjen som återfinns på någon annan gymnasieutbildning hösttenninen 1971 i sjuårsuppföljningen fullföljer ca 3 200 utbildningen. Av dessa påbörjar nära 1 400 en andra utbildning i gymnasieskolan. Ungefär hälften av dessa börjar på någon specialkurs i anslutning till vårdlinjen med kurstid kortare än ett år. Ytterligare nära 300 börjar antingen på vårdlinjen eller på någon längre specialkurs på vårdområdet.

under 1970-talet speglad i siffror 91

Utvecklingen

Av de 160 avvisade forstahandssökande till vårdlinjen som uppger att de bytt linje har ungefär 100 bytt till vårdlinjen. Ungefär 1300 i gruppen avvisade förstahandssökande till vårdlinjen arbetar också inom sjukvårdområdet vid uppföljningstillfallet. Sammanlagt var det nära hälften av samtliga sökande till gymnasieskolan i sjuårsuppfoljningen höstterminen 1971 som inte antogs till sitt förstahandsval. Av dessa 37000 påbörjade ungefär hälften någon annan utbildning i gymnasieskolan höstterminen 1971. Ungefär 10 000 av de sökande som avvisats påbörjade aldrig någon utbildning i gymnasieskolan under den sjuåriga uppfoljningsperioden. Bland de elever i sjuårsuppfoljningen som aldrig sökte till gymnasieskolan 1971 påbörjade 23 500 aldrig någon utbildning under uppfoljningsperioden. 10000 som inte sökte 1971 började i gymnasieskolan. Drygt 7000 Drygt av dem togs in höstterminen 1971, medan de övriga började senare. Räknar man andelen intagna av samtliga sökande, alltså ej enbart direktsökande från grundskolan, utgör andelen intagna på förstahandsval höstterminen 1971 53 procent. Vid intagningen 1980 hade denna siffra stigit till 65 procent. Trots de stora ålderskullarna i början på 1980-talet lyckas man alltså erbjuda fler sökande utbildning i enlighet med deras förstahandsval. För enskilda linjer är bilden betydligt mörkare. Vårdlinjen, jordbruksträteknisk linje och musiklinje lyckades tillfredsställa önskemålen linjen, från en mindre andel forstahandssökande 1980 än 1971. Det som är ett problem for eleverna kan ju, cyniskt nog, vara en fördel for lärarna. En linje som bara har kapacitet att ta emot en liten del av samtliga forstahandssökande får med stor sannolikhet en hög andel elever För vårdlinjen var denna andel höstterminen som intagits på forstahandsval. 1980 89 procent. Dessa elever har en god studiemotivation och därigenom sannolikt bättre studieforutsättningar än andra.

4 Förändringar i gymnasieskolans

omvärld under 1970-talet som inverkat

på reformens utfall

I förarbetena till gymnasiereformen 1970 utgjorde pågående förändringar i samhället ett viktigt riktmärke. Det man främst uppmärksammade var förändringar i arbetslivet och på arbetsmarknaden, samt den starkt ökade efterfrågan på teoretisk utbildning. Många andra samhällsförändringar, planerade och oplanerade, har dock kommit att spela en väl så viktig roll för utfallet av reformen. D Under slutet av 1960- samt 1970-talen har invandringen ökat kraftigt, D Befolkningskoncentration och bostadsbyggande har skapat andra samhällstyper. D Kommunreforrnen har skapat en annan ekonomisk och administrativ bas för verksamheter i samhällsregi än den man hade tidigare. D Specialundervisningsbehov och specialundervisningsresurser ökade mycket kraftigt i grundskolan från mitten av 1960-talet till mitten av 1970talet. Samtidigt har en ökande andel av grundskolans elever sökt sig till gymnasieskolan. Förutom de ovannämnda områdena har också arbetsliv och arbetsmarknad förändrats, men kanske inte precis på det vis gymnasireformatorerna tänkte sig. Ungdomsarbetslösheten har blivit ett brännande problem. I detta avsnitt skall vi försöka ge en bild av förändringarna på några av ovanstående områden, samt hur de förändrat betingelserna för gymnasieskolan.

4.1 Specialundervisningens expansion

Det system för stöd- och specialundervisning som tillämpas i gymnasieskolan i dag innefattar dels den traditionella typ av stödundervisning som förekom i allmänna gymnasiet för att hjälpa elever med särskilda svårigheter i något ämne, dels särskilda åtgärder för fysiskt eller intellektuellt handikappade elever. Undervisningen kan antingen ges i specialklass eller som samordnad specialundervisning (med hjälp av kompanjonlärare i elevens vanliga klass eller i form av klinikundervisning större eller mindre del av skoldagen). Man har ganska god överblick över specialundervisningens omfattning i grundskolan genom statistiska sammanställningar som SÖ och SCB gör, medan läget i gymnasieskolan är mer oklart.

94 Förändringarigymnasieskolans omvärld. . .

Utvecklingen av specialundervisningen i grundskolan visas i figurerna 58 och 59. Som man kan se av figur 58 har antalet högstadieelever som undervisas i specialklass minskat från drygt 10000 1971 till drygt 7000 1977. Man kan dock förutse en kraftigare minskning under de närmaste åren, eftersom man i dag i betydligt mindre utsträckning placerar elever i specialklass vid skolstarten än man gjorde för 6-7 år sedan då de högstadieelever statistiken avser började skolan. I stället sker specialundervisningen i form av saml ordnad specialundervisning. Denna har å andra sidan kommit att beröra Benämningen specialklass har i grundskolan långt fler elever än antalet som tidigare berörts av specialklassundervisning. ersatts av termen ”sär- 1 figur 59 kan man se att antalet elever som får samordnad specialunderskild undervisnings- visning ökat kraftigt sedan början av l960-talet. 1977 berördes nära 50 000 grupp. högstadieelever. Av dessa hade nästan hälften fått specialundervisning därför

Antal elever

13000-

12 000- \.

1 1 000-

10 000-

9 000-

8 000-

7 000 Högstadiet 6 000 \ \

5 000- \ \

4 000_ mellanstadiet \\

3 000- \\

2 000 \ Figur 58 Elever i grundskolans specialklasser 1971-1 977. 1 000* \ Lågstadiet Källa: Utbildningsstatistisk årsbok 1978 tabell

3.10. 1971 -72 -73 -74 -75 -76 -117

Förändringar! gymnasieskolans omvärld . . . 95

Lärarveckotimmar per elev

0.25-

0,20-

Samordnad measured-ormen.:

i i i 0.15-

Figur 59 Special/undervisningsresurs 1961 / 62- 1977/ 78jördelad på specialklass och samordnad specialundervisning.

1961/62 63 l 7 69/70 71/72 73/74 75/76 77/78 KällazsÖPl 1978:16.

att de hade läs- och skrivsvårigheter. Det totala antalet högstadieelever som berörts av specialundervisning har alltså ökat väsentligt. Skolöverstyrelsen genomförde 1979 en undersökning där specialundervisningen i gymnasieskolan kartlades. 1979 undervisades 1 313 elever i specialklass i gymnasieskolan. 1975 var siffran 1202 (SÖ P1 1979:10, s. 7). Samordnad specialundervisning fick 2 941 elever 1979. 1975 var motsvarande siffra 478. Utvecklingen under 1970-talet sammanfattas i tabellerna 16 och 17.

Tabell 16 Antal specialklnsser och antal elever i specialklasser i gymnasieskolan. Utvecklingen under 1970-talet (”x anger att uppgift _ej är tillgänglig)

Typ av specialklass 1972/73 1974/75 1978/79 Klasser Elever Klasser Elever Klasser Elever Hörselklass 5 30 x x x 150 Synklass 1 5 x x 0 0 Klass för rörelsehindrade 19 98 x x x 40 Klass för elever med 89 770 x x x l 123 intellekt. handikapp Summa 114 903 x 1 202 167 1 313

Källan-SOU 197x951; 65, samt sö Pl 1979:10.

96 Förändringari gymnasieskolans omvärld. . . Tabell 17 Utveckling av samordnad specialundervisning i gymnasieskolan under 1970-talet. Antal berörda elever

a Läs- och skrivsvårigheter berättigade ej till specialundervisning förrän 1975. Läsåren 1972/73 och 1974/75 finns sannolikt en del elever med Iäs- och skrivsvårigheter i gruppen som redovisas med annat handikapp. b Här ingar också specialgymnastik. Källor: SOU 1975:9 s. 65, samt rapport SÖ P1 1979:10.

På det gymnasiala stadiet finns dessutom fysiskt handikappade elever i specialklasser och intellektuellt handikappade i Särskolan. Specialklasser på gymnasial nivå finns för hörselskadade i anslutning till Birgittaskolan i Örebro och for rörelsehindrade vid Skärholmens gymnasieskola samt

Bräcke-Östergård i Göteborg. För synskadade bedrivs ingen undervisning

på gymnasial nivå i specialklass. Läsåret 1978/79 fanns 198 elever i 45 klasser i specialklasser för hörselskadade på gymnasial nivå i Örebro (Ds U 1979:14 s. 12). Läsåret 1972/ 73 undervisades 129 hörselskadade elever i specialklasser på gymnasial nivå i Örebro. Skolplikten for barn som är inskrivna vid Särskolan upphör först vid 21 års ålder. Efter 17 års ålder bedrivs undervisningen oftast i form av yrkessärskola, som är den närmaste motsvarigheten till gymnasieskolan inom Särskolan. Elever från Särskolan kan också delta i undervisningen i gymnasieskolan, oftast då i specialklasser. Läsåret 1979/80 deltog 3 275 elever i särskolans yrkesundervisning (SM U 1980:28). Utvecklingen av specialundervisningen på gymnasial nivå har inte undgått att influeras av den stundtals heta debatten om integration av handikappade barn i reguljära klasser i grundskolan. Läsåret 1978/79 fanns 820 elever i specialskolan på grundskolenivå. 136 av dessa gick i specialskolan för synskadade och 684 gick i specialskolan för hörselskadade. Läsåret 1972/73 fanns 846 grundskoleelever i specialskolan. 193 av dessa gick i specialskolan för synskadade och 653 i specialskolan for hörselskadade. Ett litet antal elever går i specialklasser integrerade i skolor med ”vanliga” klasser. Antalet elever i synklass var läsåret 1972/73 47 och läsåret 1977/78 61. Antalet elever/i hörselklasser var läsåret 1972/73 525. Läsåret 1977/78 var motsvarande siffra 475. Man kan konstatera att antalet elever som får specialundervisning i gymnasieskolan är väsentligt mycket mindre än motsvarande antal i grundl Kan förlängas till 23 år skolan. Man kan samtidigt konstatera att antalet berörda elever ökat både om behov finns. Förslag i gymnasieskolan och på högstadiet under 1970-talet. föreligger dock om att göra yrkessärskolan I gymnasieskolan har ökningen varit speciellt dramatisk, trots att resursfrivillig. ramen inte ökat. Bör man då se det som en ambition att få antalet spe-

Förändringarigymnasieskolans omvärld. . . 97

cialundervisade gymnasieelever i nivå med antalet specialundervisade grundskoleelever? Detta kan knappast ses som något självändamål. Den stora ökningen av specialundervisningen bör kanske inte i forsta hand skyllas på större brister hos eleverna. Kanske är det skolan som förändrats så att specialundervisningsinsatserna tvingats fram. Man kan också tänka sig andra forklaringsgrunder. Ökade statsbidrag, eller bättre tillgång på speciallärare, kan lägga ett latent specialundervisningsbehov i dagen. Det finns också några utvecklingstendenser i skolans sätt att fungera som kan ha bidragit till den kraftiga ökningen. Ökade krav på studiefárdigheter, och en starkare tonvikt på studieforberedelser på de yrkesförberedande gymnasielinjerna kan ha bidragit till att öka specialundervisningsinsatserna. Oavsett om man vill förklara utvecklingen med förändrade krav i skolan eller större brister hos eleverna blir slutsatsen att skolans reguljära undervisning passar allt sämre ihop med elevernas egenskaper.

Vilka är specialundervisningens elever? Specialundervisning ges i gymnasieskolan till elever som på grund av handikapp fortlöpande behöver särskilda undervisningsbetingelser. Elever som Gränserna mellan har problem med något visst ämne får stödundervisning. dessa två elevkategorier flyter dock. Läs- och skrivsvårigheter kan vara grund för båda typerna av åtgärder. Rörelsehinder, syn- och hörselskador är mer lättplacerade i specialundervisningskategorin. Det är ur detta perspektiv intressant att notera att ökningen i samordnad specialundervisning från 1975 till 1979 nästan helt faller på ”läs- och skrivsvårigheter”. I grundskolan får en mycket stor del av eleverna någon gång under sin skoltid specialundervisning. SIA anger andelen 1972 till 40 procent av grundskolans elever. Det mesta av dessa insatser är då av relativt kortvarig karaktär. Det kan röra sig om inskolningsinsatser, stödåtgärder för att förbättra läs-, skriv- eller räknefárdigheter, eller placering i observationsklinik. Man kan därför inte så lätt identifiera någon särskild elevgrupp som “specialundervisningens elever”. Förutom den samordnade specialundervisningen av mer kortvarig karaktär förekommer även placering i specialklass, och i vissa fall även långvarigare klinikundervisning. En elevgrupp med problem som i allmänhet medför omfattande specialundervisningsinsatser är studieavbrytarna i grundskolan. Bland dem som avbryter sina studier utan fullbordad grundskola återfinner man sannolikt den grupp elever som kräver de största specialundervisningsresurserna. Skolöverstyrelsen anger i sin studie av elever med ofullständig grundskola (SÖ P1 1977:4) att 82 procent i denna grupp fått special-, stöd- eller särskild undervisning under högstadiet. De vanligaste formerna är samordnad specialundervisning (29 procent av gruppen), särskild undervisning av psykiska skäl (16 procent), hjälpklass (10 procent) och observationsklass (8 procent). Skolöverstyrelsens undersökning av specialundervisning i gymnasieskolan visar att specialklasseleverna är koncentrerade till distributions- och kontorslinjen, konsumtionslinjen samt verkstadsteknisk linje. Tidigare undersökningar visar att specialklasselever från grundskolan väljer kortare utbildningar i den utsträckning de över huvud taget går vidare till gymnasieskolan. Särskilt utpräglat är detta bland flickor.

98 Förändringarigymnasieskolans omvärld. . .

4.1.1 Hur gär det för specialundervisningseleverna efter skolan?

Kunskaperna om hur det går för elever som mera stadigvarande deltagit i specialundervisning är bristfälliga. De uppföljningsstudier som finns rör främst hjälpklass- och specialskoleelever. Skolöverstyrelsens ovan refererade undersökning av elever med ofullständig obligatorisk skola har relevans här eftersom eleverna i denna kategori i de flesta fall fortlöpande fått specialundervisning. Eleverna med ofullständig grundskola får i de allra flesta fall mycket stora problem på arbetsmarknaden. Nära hälften råkar ut för arbetslöshet efter grundskolan (bland flickor 60 procent). 11 procent blir långtidsarbetslösa enligt SÖ:s uppföljning av elever med ofullständig grundskola. 1 en hel årskull nior är det ungefär 5 procent som varken förvärvsarbetar eller studerar ett år efter avslutad skolgång. Bland eleverna med ofullständig grundskola är motsvarande siffra 16 procent (bland flickorna 25 procent). Mycket få av eleverna hade vid uppfoljningstillfállet kompletterat bristerna i sin skolgång. Mindre än en fjärdedel har påbörjat gymnasiala studier (över4O procent har dock sökt till gymnasieskolan). Ofta rör det sig om kortare specialkurser. Studier av f. d. hjälpklasselever visar att dessa efter skolan också får svårigheter på arbetsmarknaden. De byter arbete och arbetsgivare oftare än andra, de återfinns inom ett begränsat antal yrken, och de löper större risk att bli arbetslösa än andra. De data som rör arbetstillfredsställelse visar dock att hjälpklassgruppen snarare är mer tillfreds med sin situation än ”normalgruppen. Utbildningssituationen for jfvsiskt handikappade ungdomar i åldern 16 till 21 år belyses av en undersökning som integrationsutredningen (U 1978:07) genomfört. Undersökningen visar ett mönster i valet av utbildningsväg i gymnasieskolan som avviker från det allmänna mönstret, men på skilda sätt för de tre grupperna synskadade, hörselskadade och rörelsehindrade. Tabell 18 visar en överrepresentation for synskadade på humanistisk, social och tvåårig ekonomisk linje, och en underrepresentation på många av de yrkesinriktade linjerna. I underlaget till tabell 18 återfinns en nästan total dominans for teoretiska linjer bland de gravt synskadade (Brailleläsare). Synskadade elever med lässyn fördelar sig på teoretiska och yrkesinriktade studievägar på ungefär samma sätt som samtliga gymnasieelever i landet. Hörselskadade elever har en högre andel studerande på yrkesinriktade studievägar än vad som är fallet för samtliga elever i landet, oavsett om de går i specialklasser eller reguljära gymnasieklasser. Många av specialskoleeleverna återfinns också på social linje. Rörelsehindrade elever visar också en överrepresentation på yrkesinriktade linjer. Här har distributions- och kon-

torslinjen en mycket dominerande ställning.

Förutom de linjestuderande finns ett litet fåtal elever ur de tre grupperna på specialkurser. Undersökningen av de tre elevgrupperna har genomförts med hjälp av befintliga elevregister. Elever som inte längre befinner sig i någon form av utbildning faller efter hand ur registren. Det är alltså svårt att utifrån dessa material uttala sig om fördelning på utbildning/arbete/arbetslöshet i de tre grupperna. För hörselskadade och rörelsehindrade finns uppgifter om sysselsättning vid undersökningstillfállet. I tabell 19 sammanfattas situationen for dessa båda grupper.

Förändringari gymnasieskolans omvärld. . . 99

Tabell 18 Fördelning bland hörselskadade, synskadade och rörelsehindrade elever på linjer i gymnasieskolan

(närvarande elever, procent)

Samtliga Synskadade Rörelse- Hörselskadade i

hindrade - -- elever i Ovnga

:lpceüal-

landet

Treårig ekonomisk linje (E)

Tvåårig teknisk linje (Te) Konsumtionslinje (Ko) 5 7 7 9 6 7 3 2 - 6 Vårdlinje (Vd)

Tabell 19 Sysselsättningsstruktur bland hörselskadade och rörelsehindrade ungdomar i åldern sexton tillltjugoett år

arbetslös Ovrigt/uppgift saknas 17 2,7 47 4,5 Summa 624 100 l 054 100

Tabell 19 tyder på att arbetsmarknadssituationen för båda handikappgrupperna är mycket besvärlig jämlön med situationen for ungdomar i gmppen sexton till tjugoett år i allmänhet. Bland de hörselskadade är andelen arbetslösa av samtliga i arbetskraften nära 10 procent. Bland rörelsehindrade är motsvarande andel ungefär 17,5 procent. Man måste utfärda en reservation för risken att ungdomar som inte befinner sig i utbildning kan ha försvunnit

100 Förändringariymnasieskolans omvärld. . .

ur materialet. Totalsiffrorna överenstämmer dock ganska väl med det antal individer man förväntar skall finnas i åldersintervallet för båda handikappgrupperna. Förutom den anmärkningsvärt höga andelen arbetslösa deltar även en extremt stor andel rörelsehindrade fortfarande i utbildning (88 procent). Det finns skäl att befara att en inte oväsentlig del av detta utbildningsdeltagande egentligen är dold arbetslöshet. Hörselskadade hävdar sig bättre på arbetsmarkanden. Arbetsmarknadsituationen för synskadade kan som påpekats inte belysas med det insamlade materialet. En undersökning som genomfördes av personaladministrativa rådet 1974-75 (Metz & Darnhede 1976) kan dock ge en viss vägledning. Man bör dock observera att de synskadade f. d. elever som undersökningen inriktas mot är väsentligt äldre än eleverna i integrationsutredningens undersökning. PA-rådets rapport är en uppföljning av samtliga elever som gått ut från Tomtebodaskolan (statens specialskola för synskadade) efter 8, 9, 10 eller ll årskursen under perioden 1962-1973. Intervjuer genomfördes med var elev 1974/75. De flesta av de tidigare eleverna var då mellan 20 och 30 år. Hela materialet omfattar 112 intervjuade elever. 75 av dessa är blinda, 12 har ledsyn och 25 har lässyn. 45 av de tidigare eleverna förvärvsarbetade vid uppföljningstillfállet på hel- eller deltid. Något mer än hälften av dessa hade arbete på öppna arbetsmarknaden. 40 personer studerade vid uppföljningstillfállet. Flertalet (37 st.) studerade i gymnasieskola eller på högskola. 22 personer var arbetslösa vid uppföljningstillfallet. Den starka överrepresentationen för studerande i gruppen som helhet döljer sannolikt ytterligare arbetsmarknadsproblem. En majoritet av eleverna förklarar att de i stort sett är nöjda med undervisningen i skolämnen på Tomtebodaskolan. Många har också upplevt de små klasserna som ett stort värde. Man framför dock klagomål på läro-

Tabell 20 Utbildningsnivå vid uppfölinlngstillfället i en uppföliningsundersöknlng av synskadade specialskolelever som gått ut specialskolan 1962-1973

Antal personer

Förgymnasial utbildning

Gymnasial utbildning

Eftergymnasial utbildning Akademisk examen 3 112 Källa: Metz & Darnhede 1976.

Förändringarigymnasieskolans omvärld. . . 101

medlen, speciellt i naturvetenskapliga ämnen. Åtta av de elever som senare studerat bland seende har upplevt sig kunskapsmässigt underlägsna sina seende kamrater. Det eleverna anser som mest positivt är kamratkontaktema, den gedigna undervisningen, samt de små klasserna och den fina kontakten med lärarna. En stor majoritet av eleverna är missnöjda med de Förberedelser skolan gav dem för att klara sig själva. Så många som 23 personer har genomgått rehabiliteringskurs för vuxna synskadade efter sin vanliga skolgång. Den högsta utbildningsnivå eleverna uppnått framgår av tabell 20. Av de 30 som har gymnasiekompetens har majoriteten gått på humanistisk - samhällsvetenskapliga utbildningslinjer. Endast 4 elever har gått någon naturvetenskaplig utbildning. Många av eleverna har skaffat sig yrkesutbildning. Oftast rör det sig om kortare utbildningar speciellt avpassade för synskadade (många har gått AMS-kurser i anslutning till rehabiliteringsinsatser). 21 personer har eller håller på att skaffa sig mer än en yrkesutbildning. 35 personer hade ingen yrkesutbildning alls vid uppföljningstillfállet, varken avslutad eller pågående. De flesta har genomgått praktisk yrkesorientering i grundskolan, men mycket få har haft något feriearbete. 91 personer har vid något tillfälle haft utbildningsbidrag från AMS. 48 personer har förtidspension. 44 har lön av förvärvsarbete.

4.1.2 Vilka resurser finns för specialundervisning

I grundskolan utgjorde resursen för samordnad specialundervisning 0,3 veckotimmar per elev fram till det att man beslöt införa ett nytt statsbidragssystem 1976. 1 gymnasieskolan är motsvarande resurs 0,65 veckotimmar per klassenher. Förhållandet mellan grundskolans och gymnasieskolans resurser i detta avseende är alltså ungefär tio till ett. Förhållandet mellan grundskolan och gymnasieskolan vad gäller andel eleveri specialklass är i samma storleksordning. De uppföljningsundersökningar som gjorts av det nya statsbidragssystemet för grundskolan tyder på att resurserna som avsätts för de stöd-

behövande eleverna minskar (Åhs 1981). Förändringar av gymnasieskolans

statsbidragssystem enligt samma principer kan befaras medföra likartade effekter också i gymnasieskolan. I SÖ rapport P1 1979:10 om specialundervisning i gymnasieskolan visas har gymnasieskolans specialundervisningsresurser utnyttjas. Den kraftiga ökningen av antalet elever som får stöd- och specialundervisning motsvaras inte av någon resursökning. Resursfordelningen är inte behovsstyrd. Samtidigt som stora resursbrister finns på många skolor kan man inte utnyttja den existerande resursen p. g. a. dess utformning. Gruppen fysiskt handikappade har utöver de reguljära specialundervisningsresurserna även tillgång till resurser för personell assistans. Varje enskild skola får inge ansökan till skolöverstyrelsen där behoven specificeras i varje enskilt fall. Det kan utöver kostnader för personlig hjälp i klassrummet även röra sig om kostnader för hjälpmedel eller andra speciella arrangemang. Statsbidraget för perso- Statens kostnader för denna resurs har ökat drastiskt i takt med att fler nell assistans är borttaget och fler handikappade elever undervisas integrerade i vanliga klasser. Stats- fr. o. m. läsåret 1981/82.

102 Förändringarigymnasieskolans omvärld. . .

bidragsresurserna kan inte täcka de behov som redovisas från skolorna. Integrationen av handikappade elever löper därvid risk att leda till en kvalitativt sämre undervisning än den som specialskolorna ger. De fördelar man kan vinna genom integration av handikappade riskerar att förloras genom de kvalitativt sämre pedagogiska insatserna för eleverna. slutsatserna av SÖ:s inventering av hur resurserna för stödundervisning, samordnad specialundervisning, samt speciaIk/assundervisning utnyttjas i gymnasieskolan kan sammanfattas på följande sätt: l. De olika regelsystemen för tilldelning av resurser för samordnad specialundervisning och specialklassundervisning leder till att många skolor föredrar att begära att få inrätta specialklass om det finns förutsättningar för det (dvs. fem - sju elever med visst handikapp) hellre än att lägga ut resurser för samordnad specialundervisning. 2. Resursen för samordnad stöd- och specialundervisning tilldelas på basis av antalet klasser vid den enskilda skolan - inte på grundval av elevernas behov. Skolor med elever med goda förutsättningar får alltså lika mycket resurser som skolor med elever med förhållandevis dåliga förutsättningar. 3. Eftersom de planeringsansvariga vid skolstarten inte vet vilket specialundervisningsbehov som kommer att uppstå under terminen tenderar man att täcka in alla tillgängliga lärarresurser i det reguljära schemat. När det visar sig att elev en bit in på terminen har behov av stöd- eller samordnad specialundervisning är redan alla lärare intecknade. Specialundervisningsinsatserna får alltså ofta ske efter skoldagens slut - en lösning som inte är attraktiv för vare sig lärare eller elever.

Erfarenheterna av resursen för personell assistans åtÅ/siskt handikappade är också negativa i vissa avseenden: l. Statsbidraget är för litet i förhållande till behoven. Innan man satte tak på resursen i mitten av 1970-talet hade anslaget överskridits kraftigt varje år trots årliga anslagshöjningar. Konsekvenserna av taket har blivit att kommuner med förhållandevis goda resurser går in och täcker de behov som statsbidraget inte kan täcka. I kommuner med mindre goda resurser får de integrerade ungdomarna klara sig ändå. Budgetåret 1972/73 täckte statsbidraget ungefär 80 procent av kostnaderna för personell assistans. Sedan har denna andel minskat kraftigt år från år. 1978/79 täcktes mindre än 20 procent av de beräknade kostnaderna. 2. Resursens utformning innebär att den låses till en person. Detta kan vara olyckligt, då en del elever kan behöva olika slag av hjälp vid olika tidpunkter. Man kan likaså tänka sig gemensamma lösningar för flera elever, som t. ex. inläsningstjänst för synskadade elever, som inte är möjliga att finansiera med resursen för personell assistans som den är utformad idag. 3. Det är en stor nackdel att ansökan om bidrag för personell assistans ej prövas förrän eleven är antagen till en viss utbildning. Eleven kan alltså inte räkna med att disponera vissa resurser när han eller hon väljer fortsatt studieväg efter grundskolan. Detta bidrar sannolikt starkt till de stereotypa studie- och yrkesval som de flesta handikappade elever gor.

omvärld. . . 103

Förändringar igymnasieskolans

Man kan befara att de otillräckliga resurserna för personell assistans i gymnasieskolan leder till svårigheter för de handikappade eleverna längre fram i livet. Om t. ex. en synskadad elev anpassar sitt val av studieväg efter Förutsättningen att stödresurserna bara räcker till konventionella studievägar - för gravt synskadade alltså två- och treåriga teoretiska linjer - återkommer yrkesutbildningsproblemet efter gymnasieskolan i skepnad av arbetsmarknadssvårigheter. Detta förlopp ställer sig sannolikt dyrare för både samhället och individen än ökade resurser för personell assistans i gymnasieskolan. Det finns också anledning befara att rehabiliteringskurser, folkhögskola etc. får fungera som skyddsnät för många handikappade elever på grund av att gymnasieskolan inte kan anpassa undervisningen till deras förutsättningar.

4.2 Ungdomsarbetslösheten

En av de bidragande orsakerna till att yrkesutbildning i offentlig regi etablerades på 1930-talet var den mycket besvärliga ungdomsarbetslösheten (se även s. 23). Ungdomar drabbades i större utsträckning än andra åldersgrupper av de stora problem som rådde på arbetsmarknaden i början av 1930-talet. Under efterkrigstiden låg emellertid arbetslöshetstalen mycket lågt for samtliga åldersgrupper fram till slutet av 1960-talet. Yrkesutbildningsberedningen kan alltså knappast ha haft ungdomsarbetslösheten för ögonen när deras förslag till gymnasial yrkesutbildning lades fram 1966. 1970-talet inleddes dock med en mycket stark ökning av den öppna arbetslösheten Från 1966 till 1971 ökade årsmedeltalet arbland ungdomar. betslösa ungdomar i åldrarna 16-19 år från 10 000 till 18 000. Gymnasieskolan kom därmed att bli ett sysselsättningsalternativ för ungdomar i en utsträckning gymnasiereformatorerna kanske inte väntat sig. Nedan sammanfattas statistik från arbetsmarknadsstyrelsen, statistiska centralbyråns arbetskraftsundersökningar och elevuppföljningar samt information från några forskningsprojekt på området som kan belysa ungdomsarbetslöshetens omfattning och struktur.

Ungdomars sysselsättning

i ungdomskullen som arbetar, studerar eller Figur 60 visar hur andelen är arbetslös utvecklats under 1970-talet. De kraftigaste variationerna står andelen förvärvsarbetande och andelen studerande vid tvååriga linjer för. De besvärligaste arbetslöshetsperioderna i början och slutet av 1970-talet visar sig inte i kraftiga höjningar av arbetslöshetstalen, utan i kraftiga ökningar av andelen studerande. Som vi skall se i avsnittet ungdomsarbetslöshetens utveckling under 1970-talet” slår arbetsmarknadskonjunkturerna lobsewera an det angiv. mera direkt i åldersintervallet 20-24 år. na antalet studerande är en överskattning av antalet studerande ungdo- Arbelslösa ungdomar är augusti mar_ de yrkesinriktade _ _ _ N _. _ linjerna ärigenomsnitt Bakom arbetsmarknadsstatisttkens siffror over arbetssökande doljer sig Val-femte elevlgárener många undergrupper. Den första grupp man brukar avgränsa är kvarstående äldre.

104 Förändringari gymnasieskolans omvärld . . .

Tusental

l || mi.

i u I ,lg v] l ,

Arbetslösa i

40o_! l i

300_ Förvärvsarbetande

200-

2-åriga yrkesinriktade linjer

Figur 60. Studier, förvärvsarbete och arbetslöshet i åldersgruppen 16-19 är I 973-1 978. Källa: SCB:s arbetskraftsundersökningar, samt SCB-statistik över närvarande studerande i gymnasieskolan. 1972 73 74 75 76 77 78 År

arbetssökande vid månadens slut vid landets arbetsförmedlingar. En del av dessa har alltså sökt arbete i en månad, medan andra är nyanmälda. Vid augusti månads slut 1979 fanns 83 170 kvarstående arbetssökande i åldersgrupperna 16-24 år. 51519 av dessa var öppet arbetslösa och tillgängliga för omedelbar placering. Ytterligare 6 486 saknade arbete, men var

omvärld. . . 105

Förändringarigymnasieskolans

ej tillgängliga för omedelbar placering. 25165 av de arbetssökande hade arbete, men för 18 287 var detta arbete bara av tillfällig karaktär. Nära 85 procent av samtliga var enbart lokalt sökande. 41,5 procent har inte angivit några önskemål om placering i särskilt yrke. Av dem som har särskilda yrkesönskemål saknar 16,2 procent utbildning eller erfarenhet i sökt yrke. Av de 51 519 ungdomar i åldersgruppen 16-24 år som är öppet arbetslösa och beredda att ta ett anvisat arbete inom tio dagar har ungefär 40 procent någon form av ekonomisk ersättning under sin arbetslöshetstid. Ersättningsformerna fördelar sig med något mer än hälften på kontant arbetsmarknadsstöd, och något mindre än hälften på ersättning från erkänd arbetslöshetskassa. Denna Fördelning ser dock väsentligt olika ut i åldersgrupperna över respektive under 19 år. De yngre har i mycket liten utsträckning ersättning från arbetslöshetskassa, medan detta är den vanligaste ersättningsformen lör de äldre. De allra f1esta av de öppet arbetslösa ungdomarna har vid slutet av augusti månad varit registrerade som arbetssökande mindre än 3 månader, 6418 av de 51 519 har varit arbetssökande 3-6 månader, och 2995 har varit arbetssökande mer än 6 månader. Förutom de 83 170 registrerade arbetssökande ungdomarna fanns under augusti månad 15 900 ungdomar i åldersgrupperna 16-24 år i beredskapsarbete. Förhållandena skiljer sig väsentligt åt mellan olika regioner i landet. 1 Stockholms län fanns vid augusti månads utgång 4 846 arbetssökande ungdomar under 24 år som var utan arbete och tillgängliga lör omedelbar placering. Mindre än 10 procent av dessa hade varit arbetssökande mer än tre månader. 60 procent hade varit arbetssökande mindre än en månad. 1 Göteborgs och Bohus län fanns 3 747 arbetssökande ungdomar under 24 år som ej hade något arbete och var tillgängliga för omedelbar placering. Av dessa hade nära 20 procent varit arbetssökande tre månader eller mer. Av de 5159 öppet arbetslösa ungdomarna under 24 år i Malmöhus län hade nära 25 procent varit registrerade tre månader eller längre. Den sämsta situationen i landet vad gäller andelen öppet långtidsarbetslösa ungdomar har Kronobergs län med 33,6 procent, Jönköpings län med 30,4 procent och Skaraborgs län med 28,5 procent av arbetssökande ungdom utan arbete. Förutom de öppet arbetslösa ungdomarna fanns ett antal ungdomar i beredskapsarbete vid augusti månads utgång 1979. I Stockholms län fanns 1 302, i Göteborgs och Bohus län fanns l 820, och i Malmöhus län fanns 510. Smålandslänen, som har den största andelen långtidsarbetslösa, hade förhållandevis få ungdomar i beredskapsarbete. Medelandelen långtidsarbetslösa bland öppet arbetslösa ungdomar var 18,3 procent. Som jämförelse anges nedan motsvarande andel lör några andra undergrupper öppet arbetslösa arbetssökande:

106 Förändringarigymnasieskolans omvärld. . .

Ijämförelse med andra grupper arbetssökande har alltså ungdomar under 24 år en lägre andel långtidsarbetslösa. Arbetslöshetsproblemen har en annan struktur för ungdomar under 24 år än för befolkningen i stort. Ungdomarna placeras i åtgärder fortare än andra grupper, men tenderar att komma tillbaka som arbetssökande på nytt. De har alltså svårare att få ordentligt fotfäste på arbetsmarknaden. Detta avspeglas i arbetslöshetsfrekvenserna för olika åldersgrupper. Andelen arbetslösa av samtliga i arbetskraften andra kvartalet 1979 i åldersgruppen 16-19 år var 7,8 procent. I åldersgruppen 20-24 år är andelen 3,2 procent. Motsvarande siffra för andra åldersgrupper rör sig kring eller under 2 procent. Vidare är säsongsvariationerna i arbetslöshetstal mycket större for gruppen 16-24 år än för övriga åldersgrupper. Andra kvartalet 1978 fanns 34 400 arbetslösa ungdomar under 24 år. Tredje kvartalet 1978 hade siffran stigit till 49 300. Andra kvartalet 1979 var antalet arbetslösa ungdomar nere under 34 000, for att till augusti månad åter ha stigit till över 49 000. Växlingar i tillgången på tillfälliga arbeten, som semestervikariat o. dyl. spelar sannolikt stor roll for dessa variationer. Även de regionala variationerna är stora. Stockholms län har den bästa situationen i landet, med 3,2 procent av ungdomarna i arbetskraften arbetslösa. Sämst ligger Norrbotten och Västerbotten till, med motsvarande andel 11,1 procent. Smålandslänen ligger mycket bra till med 3,5 procent arbetslösa ungdomar. Arbetslöshetstalen for utländska respektive svenska medborgare i åldersgruppen 16-24 år är 6,9 procent och 4,8 procent.

4.2.2 Ungdomsarbetslöshetens utveckling under 1970-talet Utvecklingen av det absoluta antalet arbetslösa ungdomar under 24 år på 1970-talet visas i figur 61. Som man kan se av figur 61 har variationerna i arbetslöshetstal i åldersgrupperna upp till 24 år varit stora under 1970-talet. Konjunktursvängningarna avtecknar sig tydligt i kurvorna. Svängningarna har dock varit mest markanta för åldersgruppen 20-24 år. De yngre tenderar att stanna på en högre arbetslöshetsnivå än vid l970-talets ingång. I figur 62 visas hur antalet sysselsatta i åldersgruppema 16-19 och 20-24 år förändras under 1970-talet. Arbetslöshet och arbete fungerar som kommunicerande kärl under konjunktursvängningarna för åldersgruppen 20-24 år. Detta mönster är inte lika klan for de yngre. Här kan man anta att utbildningsväsendet fungerar som en konjunkturbuffert. (Jämför figur 60, s. 104.)

4.2.3 Vilka ungdomar befinner sig i riskzonen för arbetslöshet?

Denlstatistiska bild som givits av ungdomsarbetslösheten ovan avslöjar några faktorer som skapar stor risk for arbetslöshet. Inte överraskande visar statistiken att handikappade har en långt mer bekymmersam situation än andra grupper. Den löpande arbetsmarknadsstatistiken från AMS och SCB medger tyvärr inte en detaljanalys av handikappgruppens situation, men så mycket är klart att handikappade ungdomar har stora arbetsmarknadsproblem. Det

är mycket svårt för arbetsförmedlingarna att skaffa arbete på öppna mark-

naden for handikappade ungdomar. Sannolikheten att de råkar ut för ar-

Förändringar :gymnasieskolans omvärld. . . 107

Antal arbetslösa (årsmedeltal) 40 000-

Figur 61 Utveckling av antalet arbetslösa i åldersintervallen 16-1 9 och 20-24 år under 1970-talet. Källa: SCB:s arbetskrafts- 1970 -71 undersökningar. Antal sysselsatta (årsmedeltal)

I 600 000- 7

500 000-

400 000-

300 000-

Figur 62 Utveckling av antalet sysselsatta i åldersintervallen 16-1 9 och 20-24 år under 1970-talet. Källa: SCB:s arbetskrafts- _73 undersökningar.

108 Förändringarigymnasieskolans omvärld. . .

betslöshet är stor, sannolikheten att de blir långtidsarbetslösa är stor, och sannolikheten att placeringsforsöken slutar med förtidspension eller skyddat arbete är stor. 1 avsnittet som rör specialundervisning (s. 99) beskrevs problemen närmare. En annan grupp som har större bekymmer än ungdomsgruppen i allmänhet är invandrare. Risken att invandrarungdomar råkar ut för arbetslöshet är nästan 50 procent större än risken är för svenska ungdomar. Flickor har en betydligt mer utsatt position än pojkar. Detta gäller speciellt flickor under nitton år. Ungdomar som bor i skogslänen har väsentligt sämre situation än storstadsungdomar. Andelen arbetslösa ungdomar är mer än tre gånger så hög i Norrbotten som i Stockholm. V Ungdomar utan utbildning utöver grundskolan har högre arbetslöshetstal än ungdomar med fullföljd gymnasial utbildning. Mekanismerna är dock knappast så enkla att en ökad rekrytering till gymnasieskolan skulle medföra minskade arbetsmarknadsproblem för ungdomar. Det är av stor betydelse vilken utbildning ungdomarna får, både vad gäller inriktning och pedagogisk uppläggning. Vidare gäller också att arbetsmarknadsproblemen för ungdomsgruppen under 20 år inte har samma karaktär som problemen för äldre människor. Nedan refereras några undersökningar på temat utbildning och i arbetslöshet. Skolöverstyrelsen gör återkommande undersökningar av arbetssökande ungdomars utbildningsbakgrund. Arbetssökande definieras i SÖ:s undersökningar som “. . . de personer, som vid månadens slut fanns registrerade vid arbetsförmedlingarna och hade förklarat sig villiga att inom tio dagar tillträda en anställning. Till de arbetssökande räknas här även de personer som i väntan på en reguljär anställning placerats i beredskapsarbete” (SÖ P1 1979:7 s. 3). Rapporten för år 1978 ger följande bild av arbetslösheten bland ungdomar: Från oktober 1977 till oktober 1978 ökade antalet arbetssökande ungdomar från 55 300 till 71 900. Över hälften av ungdomarna hade endast grund-

skoleutbildning

Andelen arbetssökande med gymnasial utbildning ökade dock med några procent för åldersgrupperna under 20 år mellan 1977 och 1978. Av samtliga 71 900 arbetssökande sökte 86 procent arbete endast på hemorten. Benägenheten att flytta var alltså förhållandevis låg. “Rörligast” var elever från gymnasieskolans tekniska och naturvetenskapliga linjer (77 procent lokalt sökande), medan elever med enbart grundskola uppvisade lägst rörlighet (90 procent lokalt sökande). Av de arbetssökande ungdomarna hade mer än hälften beredskapsarbete l Sannolikheten att återvid uppföljningstillfállet 1978, mot knappt 40 procent ett år tidigare. finnas bland de arbetslösa Undersökningen ger ingen omedelbar bild av hur stor sannolikheten att är ungefär dubbelt så stor drabbas av arbetslöshet är för ungdomar från olika studievägar. Den unför de elever som går ut på arbetsmarknaden direkt dersökta gruppen utgörs ju av dem som redan drabbats av arbetslöshet. efter grundskolan som för Olika utbildningsvägars andel av gruppen avspeglar i stor utsträckning endast dem som går ut på arbetsrespektive utbildningsvägs andel i hela ungdomskullen. Man kan dock utmarknaden efter fullföljd nyttja uppgifter om sökandetidens längd för ungdomar med olika utbildutbildning på någon av gymnasieskolans yrkes- ningsbakgrund som ett kriterium på hur allvarliga arbetslöshetsproblem som linjer. drabbar ungdomar från olika studievägar. I figur 63 kan man se hur stor

Förändringarigymnasieskolans omvärld. . . 109

del av de arbetslösa ungdomarna från olika linjer som haft riktigt allvarliga arbetslöshetsproblem (definierat som ”längre än 3 månaders sökandetid”). Figur 63 visar, inte överraskande, att det regionala arbetsmarknadsläget starkt påverkar ungdomarnas arbetsmarknadsproblem. Ungdomar under 25 år står i detta avseende inte i någon särställning gentemot befolkningen i stort. Var man bor spelar större roll än vilken utbildningsbakgrund man har när det gäller möjligheterna att snabbt skaffa arbete efter en arbetslöshetsperiod. Utöver denna påtagliga variation mellan ungdomar bosatta i olika regioner finns också en variation mellan ungdomar med olika utbildningsbakgrund. Det är dock inte så att samma utbildningsgrupp drabbas av de allvarligaste problemen över hela landet. I AB-län har elever med enbart grundskoleutbildning störst andel sökande med långa sökandetider. I BD-län hävdar de enbart grundskoleutbildade sig väl i jämförelse med de flesta gymnasieutbildade ungdomar när det gäller att på relativt kort tid skaffa arbete efter en arbetslöshetsperiod. I AB-län hävdar sig ungdomar med eftergymnasial utbildning mycket väl, medan deras situation i BD-län är betydligt bekymmersammare än de flesta gymnasieutbildade ungdomarnas situation. Dessa skillnader kan sannolikt förklaras med att ungdomarna genom att

AB-LÄN RIKET Andel med mer än tre månaders sökandetid (procent) 50 0 50

Distributions- och kontorslinje (Dk) El-teleteknisk linje (Et)

verkstadsteknisk linje (Vel

Tvåårig ekonomisk linje (Ek)

Beklädnadsteknisk linje (Bel

Social linje (S0)

Konsumtions- och vårdlinje (Ko, va) Enbart grundskoleutbildn.

Treårig ekonomisk linje (E)

Fyraårig teknisk linje (T)

Tvåårig teknisk linje (Te)

Bygg- och anläggningsteknisk linje (Ba) Jordbruks- och skogsbrukslinje (Jo, Sb) Figur 63 Sökandetidens Samhällsvetenskaplig och längd/ör sökande med humanistisk linje (S, H) olika utbildningsbakgrund i Nat urvetenskaplig linje (N) AB-Iän och i hela landet. Figuren baserad pa rapport Eftergymnasial utbildn. SÖ P1 1979:7.

110 Förändringarigymnasieskolans omvärld. . .

gå en gymnasial eller eftergymnasial yrkesinriktad utbildning binder sig till ett visst yrkesområde. Detta är en fördel om man bor i en region med en rikt differentierad arbetsmarknadsstruktur, men en nackdel om man bor i en region med en mycket ensidig arbetsmarknad. En elev med vårdutbildning hamnar t. ex. enligt detta resonemang högt upp i “arbetssökandekön” till vârdjobb men långt ned i kön till kontorsjobb. Omvänt kan man också anta att ungdomarnas villighet att ta ett arbete utanför ”målsektorn” för deras utbildning är låg. Enbart grundskoleutbildade är däremot mer anpassbara. Denna förklaring kan dock inte gärna appliceras på AB-län, där de enbart grundskoleutbildade ligger sämst till. Elever med erfarenhet av förvärvsarbete parallellt med studierna i grundskolan eller på gymnasieskolan är en positivt selegerad grupp när det gäller arbetslöshetsproblem. Nedan refereras några undersökningar som rör detta. Skolöverstyrelsen har i två rapporter (SÖ P1 1979:6 och 1979:1) redovisat undersökningar av elevernas förvärvsarbete parallellt med studier i grundskolan eller gymnasieskola. Rapporten som behandlar grundskolan följer upp den grupp som gick högstadiet 1973-76 (och alltså gick ut årskurs 9 1976) och som inte fortsatt

Tabell 21 Elever som arbetade under terminstid i årskurs 9 fördelade efter yrkesområden (procent)

Naturvetenskapligt, tekniskt samt samhällsvetenskapligt, humanistiskt och konstnärligt arbete 1,4 Administrativt arbete 0,0

Totalt 96 100.0 Antal 5 105

Källa: SÖ P1 1979:1.

Tabell 22 Typ av arbete under terminstid i åk 9 (procent). Kvinnor

Affarsbiträde m. fl. 33,8 Städare 14,0 Butiks- och restaurangkassörer 9,7 Barnskötare, barnflickor 9.5 Köksbiträden 5,6 Hovmästare, servitör 3.8 Varubud m. 11. 3.5 Frisör, skönhetsvárdare 3,2 Lager- och förrådsarbetare 2,9 Lantarbetare, husdjursskötare 2.3 Annat 11,7

Totalt 96 100.0 Antal 2 770

Källa: sö P1 1979:1.

omvärld. . . 111

Förändringarigymnasieskølans

direkt till gymnasiet inom ett år efter det att de lämnat grundskolan. Ungefär 60 procent av denna grupp har förvärvsarbetat under högstadiet, antingen i form av feriearbete (ungefär 40 procent) eller arbete under terminstid (ungefär 20 procent). Förvärvsarbete under terminstid är ungefär lika vanligt förekommande bland flickor som bland pojkar. Specialklasselever förvärvsarbetar i mindre utsträckning under terminstid än elever i vanlig klass. av Förvärvsarbete under terminstid visar attjord- Den regionala fördelningen brukslänen högst). Skogslänen visar en ligger högt (I-, R-, T- och M-län mer blandad bild. Y- och Z-län ligger lägst, medan BD- och AC-län ligger i mitten av fördelningen. Tabell 21 visar fördelningen på yrkesområden. Servicearbete och kommersiellt arbete är båda starkt överrepresenterade jämfört med arbetsmarknadsstrukturen för hela befolkningen. Tillverkningsarbete och Naturvetenskapligt, tekniskt samt samhällsvetenskapligt, humanistiskt och konstnärligt arbete” är kraftigt underrepresenterade, liksom ”kameralt och kontorstekniskt arbete”. De yrkeskategorier som är representerade framgår av tabell 22 och 23 för flickor respektive pojkar. De yrkeskategorier som förekommer bland högstadieeleverna korresponderar väl med arbetarskyddsstyrelsens anvisningar angående “Arbetsuppkan betraktas som lätta och godtagbara från arbegifter som i allmänhet tarskyddssynpunkt från och med det kalenderår då den minderårige fyller 13 år”: 1. Kontorstekniskt arbete: maskinskrivning och maskinräkning, registerplocknings- och arkiveringsarbeten. Lättare vaktmäsföring, sorterings-, tarsysslor, t.ex. sortering av post, fotokopiering. 2. Kommersiellt arbete: lättare biträdesarbete i detaljhandel. skyltning, prismärkning av varor. 3. Jordbruks-, skogsbruks- och trädgârdsarbete: lättare utfodringsarbete, sådd och plantering, rensning av trädgårdssängar och lättare manuell mindre odlingar, frukt- och bärplockning. 4. Distributionsarbete m. m.: lättare bud eller ärenden.

Tabell23 Typ av arbete under terminstid i åk 9 (procent). Män

Maskinmontör/hopsättare, maskin- och

källa: SÖ Pl 1979:1.

112 Förändringari gymnasieskolans omvärld . . .

5. Textil- och konfektionsarbete: enklare handsömnad, trådknytning, lättare passningsarbete. 6. Finmekaniskt arbete: enklare manuell montering (inte lödning eller limning som kan medföra hälsofara). 7. Verkstadsarbete: manuell montering av mindre föremål (inte lödning, nitning eller svetsning). 8. Elektroarbete: manuell montering av mindre föremål (inte lödning, provning eller arbete på ansluten elanläggning, inte limning som kan medföra hälsofara). 9. Träarbete: manuell hopsättning av mindre föremål, dock inte med lim som kan innebära hälsofara, av trävaror. märkning lO. Målningsarbete: målning (ej sprutmålning) med färg som inte är hälsofarlig. 11. Grafiskt arbete: sortering, plockning m. m. av lättare tryckeriprodukter. Manuell renklippning av t. ex. avdrag eller kopior. 12. Glas-, keramik- och tegelarbete: manuell putsning av glas-, porslinsoch keramikprodukter i färdigt skick. 13. Livsmedelsarbete: lättare rensnings- och sorteringsarbeten, t. ex. vid konservtillverkning. 14. Paketerings- och emballeringsarbete: iläggning, förpackning, buntning av mindre föremål, etikettering (inte maskinpassning). Manuell kartongvikning och häftning. Lättare klistringsarbete med inte hälsofarligt klister. 15. Lager- och förrâdsarbete: mottagning, lagring och utlämning av lättare föremål. Märknings- och räkningsarbete. 16. Städningsarbete: lättare renhållningsarbete (t. ex. kontorsstädning). Lättare städning utomhus. 17. Hygien- och skönhetsvård: hjälparbete i frisersalong, (dock ej arbete med hälsofarliga ämnen). 18. Tvätterier: lättare sortering av ren tvätt. 19. Fotograñskt arbete: montering och sortering av kopior. 20. Samtliga områden: avsyning och kontroll av lättare produkter(inte teknisk provning).

De allra flesta ungdomar som arbetat under terminstid tycker inte att arbetet påverkat studierna, varken positivt eller negativt. 18 procent tycker att arbetet påverkat studierna positivt, medan 5 procent tycker att det påverkat studierna i negativ riktning. Feriearbete under högstadietiden förekommer i högre grad bland dem som läst särskild kurs i matematik och engelska i årskurs 9 än bland dem som läst allmän kurs. Elever i specialklass har feriearbete i väsentligt mindre utsträckning än elever i vanliga klasser (38 procent jämfört med 62 procent). Vad gäller den regionala fördelningen överensstämmer den dåligt med den som gäller för arbete under terminstid. Jämtlands län, som ligger lägst i andel förvärvsarbetande under terminstid, ligger t. ex. näst högst i andel förvärvsarbetande under ferierna. Lokala arbetsmarknadsförhållanden styr förmodligen i mycket hög grad elevernas möjligheter att få arbete under terminstid och under ferier. Om man lägger samman frekvens förvärvsarbete under ferier och terminstid ligger fortfarande jordbrukslänen och

högt. Jönköpings Älvsborgs

Förändringarigymnasieskolans omvärld. . . 113

län kommer också högt. Av storstadslänen ligger Malmöhus län högt, Stockholm mitt i fördelningen, och Göteborgs och Bohus län lågt. Sörmlands län ligger lägst av samtliga. Västernorrlands, Gävleborgs och Värmlands län placerar sig på delad näst lägsta notering. Ett år efter avslutad grundskola förvärvsarbetar två tredjedelar av de ungdomar som inte börjat gymnasieskolan direkt efter grundskolan. Nära 20 procent studerar, medan 7,4 procent är arbetssökande. De som arbetat under terminstid i årskurs 9 har i högre grad än andra gmpper arbete ett år efter grundskolan. De som varken arbetat under ferier eller på terminstid i årskurs 9 är i väsentligt högre grad än övriga grupper arbetssökande ett år efter avslutad grundskola (11,3 procent jämfört med 3,6 procent för dem som arbetat under terminstid och 5,5 procent för dem som arbetat under ferier). Rapporten som rör gymnasieskolan följer upp de drygt 27 000 elever som gick ut från någon av de tre- eller fyraåriga linjerna 1976. Uppföljningen gjordes i mars 1977. 6 procent av eleverna hade inte arbetslivserfarenheter från vare sig feriearbete eller arbete under terminstid. Ungefär 60 procent hade förvärvsarbetat under ferierna. Den återstående tredjedelen eleverhade förvärvsarbetat under både ferier och terminstid, 25 procent under veckosluten, 5 procent på vardagarna och 4 procent både veckoslut och vardagar. Fördelningen på dessa olika kategorier förvärvsarbetande under terminstid inom olika gymnasielinjer framgår av tabell 24. Tabell 24 visar att förhållandena är likartade på E-, H- och S-linjerna, medan T-linjens elever förvärvsarbetar i mindre utsträckning under terminerna. N-linjens elever skiljer sig markant från de övriga med mindre än en fjärdedel av eleverna förvärvsarbetande under terminstid. N-eleverna har dock feriearbete i lika stor utsträckning som elever från andra linjer. Störst andel elever utan förvärvsarbetserfarenhet vare sig under terminer eller ferier under gymnasietiden har H-linjen, med 8 procent av eleverna. Motsvarande siffra för T-linjen är 3 procent. De som uppgivit att de arbetar under terminstid arbetar i medeltal 8 timmar per vecka. Variationerna är dock ganska stora. 6 procent anger att de arbetar mer än halvtid, och nästan en tredjedel arbetar 10-19 timmar per vecka. Fördelningen på yrkesområden bland de elever som arbetat under terminstid framgår av tabell 25.

Tabe1l24 Förvärvsarbete under terminstid bland elever på de 34-åriga linjerna i gymnasieskolan (procent)

Förvärvsarbete Gymnasielinje Samtliga under terminerna E H N S T

Uppgift saknas: 876 individer. Källa: SÖ P1 1979:1.

114 Förändringarigymnasieskolans omvärld. . . Tabell 25 Vanligaste förvirvsarbeten bland elever på gymnasieskolans 34-åriga linjer som arbetat under terminerna (procent). Män och kvinnor

Källa: SÖ Pl 1979:6.

Elevernas egen bedömning av hur forvärvsarbetet påverkat studierna visar inga större skillnader mellan elever från olika linjer. Den stora majoriteten anger att forvärvsarbetet inte påverkat studierna vare sig positivt eller negativt. Andelen arbetslösa ett år efter avslutade studier skiljer sig inte åt mellan grupperna Förvärvsarbetande under både ferier och terminer, enbart under ferier, och varken under ferier eller terminer. Den sistnämnda gruppen har dock en lägre andel med fast anställning än de två förstnämnda grupperna (44 procent mot 55-57 procent). Eftersom gruppen utan förvärvsarbete är så liten, kan man dock inte dra några definitiva slutsatser av denna skillnad. Statistiska centralbyråns grundskoleuppföljning 1980 ger en farskare bild av gymnasieelevernas förvärvsarbete. De flesta i undersökningspopulationen slutade grundskolan vårterminen 1979. Ungefär 6 procent av samtliga tillfrågade som studerade i gymnasieskolan (de flesta i årskurs 1) undersökningsveckan i mars 1980 hade samtidigt någon form av förvärvsarbete. Drygt var tjugonde av dessa arbetade 20-34 timmar per vecka, nära var fjärde arbetade 11-19 timmar per vecka, medan de flesta (drygt sex av tio) arbetade 1-10 timmar per vecka. Merparten av de förvärvsarbetande skolungdomarna arbetade dagtid lördag/ söndag (drygt 70 procent av samtliga). Förvärvsarbete kvällstid måndag-fredag hade angivits av drygt var tredje, medan alternativen ”måndag-fredag dagtid” och ”helger kvällstid” förekom mer sällan (ungefär var tionde elev i båda fallen). Frekvensen förvärvsarbetande parallellt med studier i gymnasieskolan varierar med studieväg. De linjer som visar högst andelar förvärvsarbetande är E, N (jfr uppföljningsundersökningen 1977, s. 113), Ek och Vd, som har 8-10 procent förvärvsarbetande. Den totala volymen arbete gymnasieskoleelevema i undersökningen presterade under mätveckan kan uppskattas till nära 45 000 arbetstimmar, eller

Förändringarigymnasieskolans omvärld. . . 115

drygt 1 100 heltidsarbeten med 40 timmars arbetsvecka. Dk-, S0- och Elinjernas elever står för över en tredjedel av hela förvärvsarbetsvolymen. Arbetstidens förläggning är likartad för Förvärvsarbetande från alla linjer. Man arbetar kvällar måndag till fredag samt/eller dagtid lördag-söndag. Båda alternativen har angivits i relativt stor utsträckning av elever från N- och T-linjerna.

4.2.3 Ungdomsarbetslöshetens struktur De undersökningar som refererats ovan ger en översiktlig bild av ungdomsarbetslöshetens omfattning och utveckling. De säger emellertid mycket litet om hur arbetslösheten ter sig på enskild ort och för den enskilda människan. Gymnasieutredningen har lagt ut undersökningsuppdrag på sociologiska institutionen vid Göteborgs universitet och på pedagogiska institutionen vid lärarhögskolan i Stockholm för att få denna aspekt av ungdomsarbetslösheten belyst. Forskningen kring ungdomsarbetslösheten som bedrivs vid sociologiska institutionen vid Göteborgs universitet behandlar främst olika åtgärder mot ungdomsarbetslöshet och deras effekter. Ett viktigt led i utvärderingen av åtgärder är kartläggningen av ungdomsarbetslöshetens struktur på orten. Nedan refereras några av de viktigaste resultaten av kartläggningsarbetet. En delrapport inom projektet “Utvärdering av åtgärder mot ungdomsarbetslösheten i Göteborg” (Schale & Tomkinson 1980) kan belysa ungdomsarbetslöshetens karaktär. I den undersökning rapporten refererar följde man upp “alla ungdomar i Göteborg som slutade grundskolan efter årskurs nio våren 1979 och som sedan inte gick i gymnasieskolan eller studerade utomlands under perioden 1979-10-01-1980-01-01”. Denna population omfattar 890 individer. 57 procent av dem är flickor och 43 procent pojkar. Nio procent är födda utomlands. Ytterligare 18 procent har föräldrar som är födda utomlands. Gruppen följdes upp via upprepade enkäter under sommaren och hösten 1979 till och med våren 1980. En enkät i november 1979 sändes ut till samtliga ungdomar, medan en andra enkät i maj 1980 sändes ut till hälften av dem. I tabell 26 sammanfattas ungdomarnas sysselsättning under året. I tabell 26 känner man omedelbart igen det höga årsmedeltalet arbetslösa. Här är det 11,5 procent. En mycket stor andel av ungdomarna har också beredskapsarbete. Under september-november har drygt 40 procent antingen beredskapsarbete eller är de arbetslösa. Mot slutet av våren sjunker denna siffra kraftigt. Under perioden mars-maj ligger den kring 20 procent. Vad man kanske inte väntar sig att finna är utvecklingen av andelen ungdomar med fast arbete. Den ökar stadigt från 23 procent i juni 1979 till 48 procent i maj 1980. Andelen tillfälliga jobb ligger högt under sommarmånaderna. Det rör sig sannolikt om arbeten av den typ ungdomar har under sommarlovet i vanliga fall. Hur ser då växlingarna mellan olika sysselsättningsalternativ ut? Av de ungdomar som rapporterar att de har fast arbete första terminen efter grundskolan finns en fast kärna på ungefär fyra av fem som har fast arbete under hela uppföljningsperioden. En person i gruppen har blivit arbetslös. Resten av gruppen har kommit från beredskapsarbete, tillfälligt ar-

116 Förändringarigymnasieskolans omvärld. . .

Tabell 26 Sysselsättning under ett år efter avslutad grundskola bland den grupp ungdomar i Göteborg som inte gick vidare till gymnasieskolan höstterminen 1979

Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mar Apr Maj

Fast arbete 23 23 30 36 38 39 44 40 44 45 46 48 Tillfälligt arbete 24 27 20 12 11 10 10 7 8 ll ll ll Bereds kapsarbete 4 5 10 22 29 31 30 22 21 17 12 9 - - 7 5 l - 1 1l ll 11 ll 12 Gymnasium

Källa: Delrapport 12 från projektet Åtgärder mot ungdomsarbetslösheten i Göteborg vid sociologiska insitutionen. Göteborgs universitet.

bete eller gymnasiekurs, eller också gått till någon av dessa kategorier. Bland dem som någon gång rapporterat att de haft beredskapsarbete är drygt 40 procent stadigvarande kvar i beredskapsarbete under hela uppföljningsperioden. I gruppen arbetslösa ungdomar är det endast två som varit arbetslösa hela uppföljningsperioden. De typer av arbeten ungdomarna haft på öppna marknaden är till övervägande delen på privata sektorn. 61 av 73 arbeten hör hemma på privata sektorn. De vanligaste jobben är affársjobb, restaurangjobb, städjobb, lagerarbete och barnpassning. Endast fyra industrijobb finns med. Fem elever har haft lärlingsplatser under året. p Det är stor skillnad mellan pojkarnas och llickornas arbetsmarknad i undersökningen. Figur 64 visar utvecklingen av andelen fasta jobb for pojkar och flickor. Det är också skillnad på pojkarnas och llickornas sätt att få jobb. Nästan hälften av pojkarna har fått sina jobb genom släktingar eller goda vänner jämfört med knappt en tredjedel av flickorna. Flickorna har i större utsträckning än pojkarna fått sina jobb genom arbetsförmedlingen. Faktorer som samvarierar med möjligheterna att få fast arbete är ”feriearbete eller arbete parallellt med studier under årskurs nio”, betyg (den fjärdedel av ungdomarna som har ofullständigt slutbetyg har svårare), nationalitet (utländska medborgare har svårare att få fast arbete), splittrad familj (de som bor hos en förälder har svårare att få arbete). Skolk samvarierar med hög arbetslöshet. De som sagt att de tyckte illa om skolan visar också motvilja mot att delta i åtgärder av typ beredskapsarbete eller andra arbetsmarknadspolitiska âtgärder. Gruppen har en hög andel arbetslösa men också en hög andel med fast arbete. De som är arbetslösa tror också att det oftast är deras egna dåliga skolbetygs fel att de är arbetslösa. När det gäller orsaker till de arbetsmarknadsforhållanden som beskrivs i gruppen ställer rapportforfattarna sju frågor: l. Finns det tillräckligt med arbete? 2. Har 16-åringar i allmänhet de ”kvalifikationer” som krävs for att klara konkurrensen på en fri arbetsmarknad i kris?

omvärld. . . 117

Förändringarigymnasieskolans

Procent

Fast arbete, pojkar 60

50-

,o Fast arbete, flickor 40- r ?1*i1::?

Tillfälligt arbete, flickor pojkar

l l I l I . l . nov dec jan feb mar apr maj juni jU|I aug

som svarar mot de arbetsuppgifter det vanligtvis Figur 64 Utveckling av Har de ”kvalifikationer” andel fasta jobb under en kan bli fråga om? ar efter avslutad grundskosom rimmar med de föreställningar om kva- Har de “kvalifikationer” la för en grupp ungdomar lifikationer som florerar? som inte fortsatt studera. om de möjligheter resp. kanaler till arbete som finns? Pojkar respektive flickor. 5. Har de kännedom 6. Utnyttjar de i så fall dessa möjligheter resp. kanaler? Källa: Delrapport 12 från 7. Ställer och kanaler? mot de upp på dessa möjligheter projektet “Åtgärder ungdomasarbetslösheten i att den forsta, uppenbara orsaken är att det inte vid sociologis- Efter att ha konstaterat Göteborg” i Göteborg fortsätter man: ka institutionen, Götefinns tillräckligt mycket jobb på arbetsmarknaden borgs universitet. Under att dessa rådande förhållanden, i deras väsentliga aspekter, inte förutsättning i ett speciellt ljus. på kort sikt kommer att ändras hamnar då de följande frågorna kvalifikation. Kva- Speciellt kanske detta gäller de frågor som berör ungdomarnas lifrkationskraven, vilka dessa nu är i mer exakt mening, kan då tänkas uppdelade

på åtminstone tre plan:

l. Krav betingade av konkurrensen i den fria marknadsekonomin. 2. Krav betingade av de praktiska omständigheterna på de enskilda arbetsplatserna. förankrade kontexter. 3. Krav betingade av i varje ögonblick socio-materiellt

Av dessa förefaller majoriteten av alla 16-åringar att uppfylla den andra kategorin, utbildas åtminstone vad gäller okomplicerade arbeten, medan de samtidigt åtgärdas, och indoktrineras för att uppfylla det första kravet, dvs. marknadsvärdet, som tycks variera såväl med konjunkturerna som slumpmässigt. De som inte klarar av den övning innan de andra kategorins krav kräver ofta praktisk, social och ”moralisk” därefter kan ge sig in i den då likafullt svåra konkurrensen. Men det viktiga är, ”nortror vi, att oavsett om man uppfyller såväl krav nr 1 (grundskolekompetens, malbetyg”, arbetslivserfarenhet, “rätt” kön och nationalitet etc.) som nr 2 (förmåga så är, under att passa tider, allmän prydlighet, viss minimal praktisk färdighet etc.), oftatenderar att vara de rådande förutsättningarna (då t. ex. arbetsmarknadskraven

118 Förändringarigymnasieskølans omvärld. . .

högre än de reella, praktiska kraven), svårigheterna ofta av en annan och tredje art, nämligen att kunna leva upp till de kontextuellt betingade kraven, dvs. de i varje ögonblick och sociala situation rådande föreställningarna om vilka krav (eller arbetstagarbehov) som gäller. Och detta för oss in på den andra avdelningen av de frågor vi ställde oss inledningsvis. Dessa kan sägas handla om den jörmedlingsprøeess som leder till arbete. l. Har ungdomarna kännedom om möjligheterna och kanalerna till arbete? 2. Accepterar ungdomarna dessa möjligheter och kanaler? 3. Umyttjar de i så fall dessa möjligheter och kanaler?

Alla svaren på dessa frågor kan sägas sammanhänga med individens grad och art av aktivitet resp social køntaktyta; dvs. hur och i vilken utsträckning man söker information eller allmänbildning, hur och med vem man umgås, i vilken mån man utnyttjar vilka formella och informella kontakter, vilka intressen man har, hur man bor och umgås med familjen etc. (S. 29 f.) För en första grupp ungdomar, som i undersökningen utmärks av goda relationer till sina föräldrar och intressen med anknytning till hemmet, går kanalerna till ett fast jobb också ofta via det närmaste sociala kontaktnätet - ”Pappa ordnarjobb”. För en andra grupp ungdomar, som i undersökningen utmärks främst av god social anpassning i kamratgänget, läsintresse och hobbyintresen, går vägen till fast arbete via samhällets åtgärder (beredskapsarbete etc.). För båda dessa grupper kan man svara ja på alla tre frågorna som ställs ovan. Det kan man däremot inte för en tredje grupp ungdomar. De har sämre tillgång till kanaler. De accepterar och utnyttjar de kanaler som linns mycket dåligt. Denna grupp utmärks av trassliga familjeförhållanden och en passiv livshållning utan fritidsintressen och ofta också utan kamratkontakter. Börjar bilden verka bekant? Den grupp som har riktigt allvarliga arbetsmarknadsproblem dyker även upp under rubriken ”specialundervisning” tidigare i framställningen. Arbetsmarknadsmyndigheterna misslyckas alltså med samma grupp som skolan tidigare misslyckats med. I en annan undersökning som gymnasieutredningen uppdragit åt pedagogiska institutionen vid lärarhögskolan i Stockholm att utföra är den grundläggande frågan i vilken utsträckning skolan bidrar till att ge eleven en bild av sig själv som sedan fortplantas till andra områden efter skoltiden. De erfarenheter elever med svårigheter i skolan gör bidrar kanske inte till ett positivt, utåtriktat och aktivt förhållningssätt till omvärlden. De erfarenheter elever med framgång i skolan gör under sin skoltid ger kanske däremot just ett sådant förhållningssätt efter skoltiden. Låter inte skolan alla elever uppleva framgång på åtminstone något område bäddar man för en destruktiv självuppfattning hos individen. Undersökningsledaren sammanfattar själv resultaten av en intervjuundersökning med arbetslösa ungdomar: Undersökningen visar att endast ett fåtal av ungdomarna haft en längre sammanhängande period av arbetslöshet. Arbetslösheten varvas oftast med tillfälliga arbeten, bl. a. beredskapsarbeten. Ingen av ungdomarna har dock lyckats få ordentligt fotfäste på arbetsmarknaden. Ungdomarna lägger - på felaktiga grunder - i mycket hög utsträckning skulden för den situation de hamnat i på sig själva. Ingen av ungdomarna i undersökningen hade längre utbildning än grundskola. Denna undersökning och andra visar att det framför allt är ungdomar med kort utbildning som lägger skulden till arbetslösheten

omvärld. . . 119

Förändringarigymnasieskolans

att förklara arbetslösheten på sig själva. De som har längre utbildning är mer benägna med regeringens politik, konjunkturer etc. Undersökningen visar också hur arbetslösheten bryter ned ungdomarna. Den får i form av trötthet, apati, minskad psykiska och sociala effekter, som visar sig bl. a. situationen vad gäller självkänsla samt konflikter med föräldrarna. Den ekonomiska att få ett önskan om att få ett fast arbete upplevs som sekundär. Det primära är arbete för att erhålla ett egenvärde, en självkänsla och en identitet. önskemål är barn- Ungdomarnas drömmar om arbete är inte orealistiska. Vanliga skötare, frisör, sjukvårds- eller affärsarbete.

En andra intervjuundersökning behandlar särskilt invandrarungdomars problem. Intervjuerna riktas till finska och turkiska ungdomar:

och finska Eftersom undersökningen gjorts som en uppföljning av hur de turkiska den inte bara arbetslösa ungungdomarnas situation är efter grundskolan innefattar Flertalet av domar utan även ungdomar som går i gymnasieskolan eller har arbete. invandrarungdomarna är dock arbetslösa i den meningen att de saknar fast arbete. kan inte betraktas som enhetligt. Det ligger en fara Begreppet “invandrarungdom” i att generellt tala om “invandrarproblem“. Varje invandrargrupp har sina speciella och syn på särdrag och problem i förhållande till bl. a. hemlandets kultur, religion arbete. De turkiska ungdomarna väljer ofta yrken som de anser dels ger möjlighet till arbete i Sverige, dels ger dem goda chanser att få arbete i hemlandet, dit majoriteten

önskar återvända. De turkiska ungdomarna söker sig till yrken som ger möjlighet att starta en egen rörelse i Turkiet. Vidare är de turkiska flickornas situation speciell. De funderar inte i någon nämnvärd grad över ”yrkesval”, eftersom de gifter sig arbeten. Till exempel tillåts de unga. Deras religion begränsar också antalet möjliga oftast inte arbeta på platser där det finns många män. Även inom den turkiska gruppen dem som finns markanta skillnader i synen på arbete och framtiden, t. ex. mellan kommer från storstäderna respektive den turkiska landsbygden. De finska ungdomarna skiljer sig inte påtagligt åt från svenska ungdomar vad gäller synen på yrkesvalet. man vet kan Däremot söker man sig i hög grad till praktiska yrken, yrken som heller leda till arbete här i Sverige. Tanken på att återvända till hemlandet är inte lika utpräglad som hos de turkiska ungdomarna. Även de turkiska och finska ungdomarna ser arbetslösheten som i hög grad själv- - och framför forvållad. Däremot betonar man också språksvårigheter och svenskarnas få arbete. allt arbetsgivarnas - fördomar mot invandrare som hinder för att Arbetslösheten bland i första hand de turkiska ungdomarna förefaller inte få samma Arbetslöshet är inte psykiska och sociala följder som för de svenska ungdomarna. föräldrar dels detsamma som sysslolöshet. De turkiska ungdomarna hjälper ofta sina i hemarbetet och dels med städ/diskarbete på kvällstid. finska och Den ekonomiska sidan av arbetslösheten blir mer framträdande hos de turkiska ungdomarna. Dock upplever inte de turkiska ungdomarna samma press som lever de finska ungdomarna i allmänhet att tjäna pengar. De turkiska ungdomarna i familjer med ”kollektiv ekonomi”, där alla i familjen lämnar pengarna till, i de det. flesta fall, modern. De i familjen som för tillfället kan bidra till ekonomin gör Konflikten och trycket från föräldrarna blir därmed inte lika stor.

4.2.4 Elever med ofullständig grundskola

förutsatte man att elevernas för- I arbetet med den nya gymnasieskolan ämnen som svenska, matematik etc. skulle bli kunskaper i grundläggande skulle rekrytera elever både jämnare och bättre eftersom gymnasieskolan från grundskolan. Som avsnittet om specialundervisningens huvudsakligen

120 Förändringarigymnasieskolans omvärld. . .

utveckling ovan indikerade hade man dock svårigheter att skapa en såjämn och hög standard i grundskolan som man önskat. Behovet av specialundervisningsinsatser tillväxte kontinuerligt under hela 1970-talet, både i grundskolan och gymnasieskolan. Det visade sig också att en del grundskoleelever hade sådana problem att klara skolan och/eller anpassa sig till skolarbetet att man fick lov att göra avkall på de uppställda målen. Man utnyttjade möjligheten att genom jämkad studiegång ge vissa elever en partiell grundskolekompetens. Andra elever totalskolkade eller skolkade systematiskt från vissa ämnen. Skolöverstyrelsen gjorde 1976 en undersökning av ofullständig grundskolekompetens bland elever som normalt skulle slutat grundskolan vårterminen 1975. Målgruppen för undersökningen innefattar skolbefriade elever som slutar utan att fullfölja nio årskurser p. g. a. upphörd skolplikt (överåriga), långvarigt skolk i nian, eller systematiskt skolk i vissa ämnen samt elever med jämkad studiegång eller särskild undervisning av psykiska skäl. 5,5 procent av årskullen som normalt skulle sluta grundskolan vårterminen 1975 (dvs. 5 600 elever) hör till någon av de ovanstående kategorierna. Jämkad studiegång står för ungefär hälften. Tabell 27 ger en detaljerad beskrivning av gruppens sammansättning. Skolöverstyrelsen genomförde en undersökning av förekomsten av jämkad studiegång, särskild undervisning och skolbefrielse under tidigare läsår som tyder på att andelen elever med ofullständig grundskola ökat sedan 1970-talets början. 1972/73 omfattade de ovannämnda typerna av jämkning

3,5 procent av årskullen (SÖ-rapport P1 1977:4 s. 17).

Arbetslöshetsproblemen är väsentligt större för grupper med ofullständig skolgång än för övriga. 26 procent har varit arbetslösa sammanhängande minst en månad. Av flickorna har så många som 34 procent varit arbetslösa sammanhängande under en månad eller mer. Räknar man även dem som varit arbetslösa mindre än en månad ökar andelen till 46 procent (bland flickorna 60 procent). Något mer än en tredjedel av dem som varit arbetslösa hade flera arbetslöshetsperioder. Andelen som varit arbetslösa under minst sex månader sammanhängande under uppföljningsperioden var 11 procent av samtliga elever med ofullständig grundskoleutbildning.

Tabell 27 Elever med ofullständig grundskolekompetens i en uppföüningsundersökning 1976

” Samma individ kan vara föremål för flera åtgärder. Summan av antalet individer per åtgärd blir alltså större än totalsumman. Källa: Rapport SÖ P1 1977:4.

omvärld. . . 121

Förändringarigymnasieskolans

6 procent av dem som varit arbetslösa någon gång hade inte försökt få något arbete under sin arbetslöshetstid. Bland de 94 procent som gjort försök att få arbete hade ungefär fyra av fem haft kontakt med arbetsförmedlingen. Två av fem hade haft direktkontakt med arbetsgivare och en av tre hade

svarat på annons. Åtskilliga av ungdomarna har alltså prövat flera av dessa

vägar. Mycket få i undersökningsgruppen har fortsatt sina grundskolestudier under uppföljningsperioden (ca 4 procent). 41 procent av ungdomarna hade Man bör sökt till gymnasieskolan någon gång under uppfoljningsperioden. då lägga märke till att flera undergrupper saknar behörighet for studier i gymnasieskolan. Sökandefrekvensen på 41 procent kan jämföras med ungefar 86 procent för en hel årskull nior. (Jämförelseårskullen är avgângna från åk 9 1974.) 72 procent av årskullen börjar också i gymnasieskolan, mot 24 procent i gruppen med ofullständig grundskola. Ytterligare 16 procent av de senare hade påbörjat utbildning utanför gymnasieskolan. Det vanvar företagsutbildning och arbetsmarknadsutbildning. 20 ligaste alternativet av de elever som påbörjat studier efter grundskolan hade också procent avbrutit dem. Vid undersökningstillfället ungefär ett år efter ”normal avgång” från åk 9 i grundskolan förvärvsarbetar 62 procent av gruppen med ofullständig grundskola (26 procent av hela årskullen nior). 1 hela årskullen nior var ungefär 2 procent arbetslösa, jämfört med 11 procent i gruppen med ofullständig grundskola. l den senare gruppen är 14 procent av flickorna arbetslösa, medan ytterligare 8 procent arbetade i eget hem eller föräldrahemmet. I hela årskullen nior är det 5 procent som varken arbetar eller studerar ett år efter avslutad grundskola. 1 gruppen med ofullständig grundskola är motsvarande siffra 16 procent (bland flickorna 25 procent). Det yrkesområde som dominerar bland de förvärvsarbetande pojkarna med ofullständig grundskola är tillverkningsarbete, med cirka 70 procent av samtliga. Största yrkeskategorin inom området är ”verkstads- och byggnadsmetallarbete”. Bland flickorna dominerar området ”servicearbete”, med 97 procent av samtliga flickor. Yrkeskategorierna ”barnsköterskon barnflickor” står för hälften av dessa.

Tabell 28 Framtidsplaner bland ungdomar med ofullständig grundskolekompetens

Planer Män Kvinnor Totalt

Fortsätta med min nuvarande

Börja studera

Ej svar, antal Källa: Rapport SÖ P1 1977:4.

122 Förändringarigymnasieskolans omvärld. . .

En mycket stor del av de förvärvsarbetande arbetade på heltid (97 procent av pojkarna och 83 procent av flickorna). 72 procent av samtliga hade stadigvarande anställning, 18 procent hade tillfällig anställning, och l0 procent hade praktikanställning. De planer för den närmaste framtiden ungdomarna med ofullständig grundskoleutbidlning hade när det gäller att återuppta studier eller byta arbete framgår av tabell 28. Den undersökning skolöverstyrelsen genomförde 1975 har inte replikerats senare. 1 statistiska centralbyråns grundskoleuppföljning 1980 ingick dock för första gången en hel årskull ungdomar (de som fyllde sjutton år undersökningsåret). Därigenom fick man också möjlighet att närmare studera gruppen som inte fullföljt grundskolan. I tidigare grundskoleuppföljningar har undersökningspopulationen utgjorts av elever som fullföljt grundskolan. Undersökningen visar att 94 procent av de totalt 114 252 tidigare

grundskoleeleverna har fullföljt grundskolan. Ytterligare 3 procent går fort-

farande kvar i grundskolan vid undersökningstillfállet medan 2 procent slutat grundskolan utan att fullfölja nio årskurser. 7 procent har någon period under det senaste året i grundskolan haft anpassad/jämkad studiegång. De två grupperna med anpassad studiegång respektive totalskolk från vårterminen i årskurs 9 eller tidigare överlappar varandra i viss utsträckning. Korrigerar man för denna överlappning är det 8 procent av årskullen födda 1963 som ej har fullständig grundskolekompetens. På grund av de metodiska skillnaderna i skolöverstyrelsens undersökning 1975 och statistiska centralbyråns 1980 är det inte helt oproblematiskt att jämföra resultaten i respektive undersökning. Det finns dock anledning att befara att den ökning man kan se mellan undersökningsâren är en underskattning av den verkliga ökningen. Skolöverstyrelsen använde direktintervjuer med eleverna medan statistiska centralbyrån sände ut skriftliga enkäter. Den aktuella gruppen är i större utsträckning än andra obenägen att besvara skriftliga enkäter, varför de kan antas vara överrepresenterade i bortfallet. Det är dock också möjligt att en annan typ av bortfall i skolöverstyrelsens undersökning kan ha bidragit till en för låg skattning av andelen elever med ofullständig grundskola 1975. Vissa av de tillfrågade rektorsområdena lämnade ingen redovisning. Det är inte uteslutet att områden med en hög andel elever med ofullständig grundskola är överrepresenterade i detta bortfall. Det ligger dock närmast till hands att tolka resultaten så att en kraftig ökning av andelen elever utan grundskolekompetens skett under 1970-talet. Dessa utgör en klar riskgrupp” på arbetsmarknaden. Bland dem som slutat grundskolan i förtid var 16 procent arbetssökande vid uppföljningstillfállet. 40 procent av dem hade varit arbetslösa någon gång sedan de slutat grundskolan. Försörjningssituationen skiljer sig från situationen för dem som fullföljt grundskolan i följande avseenden: Studieavbrytargruppen har i mindre utsträckning än övriga studiebidrag eller studiehjälp (18 procent mot 78 procent) eller ekonomiskt stöd från föräldrar (34 procent mot 52 procent), men i större utsträckning än övriga lön för förvärvsarbete (73 procent mot 46 procent), utbildningsbidrag från AMS (8 procent mot 2 procent), KAS (9 procent mot 2 procent) eller socialbidrag (4 procent mot 0,3 procent).

Förändringarigymnasieskolans omvärld. . . 123

Nära dubbelt så stor andel bland grundskoleavbrytarna som bland övriga för den verksamhet anser att grundskolan givit dem för dåliga läsfárdigheter i båda de är sysselsatta med idag (14 procent mot 7 procent). En majoritet säger sig dock vara nöjd (81 procent i gruppen med fullföljd grupperna grundskola). Man bör grundskola och 70 procent i gruppen med avbruten observera det stora bortfallet i gruppen med avbruten grundskola på dessa frågor (drygt 10 procent). 20 procent i gruppen med fullföljd grundskola, och 25 procent i gruppen med avbruten grundskola anser att de räknefardigheter grundskolan givit dem är för dåliga för deras nuvarande sysselsättning. 9 procent i gruppen med fullföljd grundskola och 18 procent i gruppen med avbruten grundskola anser att grundskolan givit dem för dålig skrivförmåga för deras nuvarande sysselsättning. Det största missnöjet i båda grupperna visar sig i frågorna om grundskolan förberedelser för deras nuvarande verksamhet när det gäller givit tillräckliga att känna till olika studie- och yrkesvägar, samt att känna till arbetslivet utanför skolan. Nära hälften i både studieavbrytar- och fullföljargruppen anser att deras kunskaper om studie- och yrkesvägar var för dåliga. 67 procent anser att de av fullföljargruppen och 51 procent av studieavbrytargruppen för dåligt känt till arbetslivet utanför skolan. Frekvensen anpassad studiegång skiljer sig kraftigt åt mellan elevgrupper med olika social bakgrund. SCB anger i sin rapport över 1980 års grundskoleuppföljning (opublicerat manus):

“Jämförs andelen med anpassad studiegång för barn med olika social bakgrund kan tydliga skillnader observeras. Barn till akademiker och till högre tjänstemän” uppvisar könen. Drygt lägst andel med anpassad studiegång, ca 2 procent vardera bland båda dubbelt så stor andel har haft anpassad studiegång bland barnen till *övriga tjänstemän och ”yrkesutbildade arbetare”. ca 5-7 procent bland pojkarna och 4 procent bland flickorna. Klan störst andel med anpassad studiegång hade barnen till ”ej yrkesutbildade arbetare, med 13 procent av pojkarna och 7 procent bland flickorna. Inom också gruppen barn till ej yrkesutbildade arbetare är skillnaden mellan könen därmed störst.” är skolans sätt att möta en del grundskoleelevers oför- Anpassad studiegång enligt den reguljära studieplanen. Med hjälp måga att följa undervisningen skall man göra det möjligt för dessa elever att i av anpassad studiegång så stor utsträckning som möjligt få kunskaper, färdigheter och andra förberedelser för tillvaron efter grundskolan som är likvärdiga med övriga grundskoleelevers. Den bild de ovan refererade undersökningarna ger av elevernas situation tyder inte på att målen uppnås. Elever med ofullständig befinner utsatt situation. De grundskolekompetens sig i en socialt mycket åtgärder skolan satt in i form av specialundervisning, anpassad studiegång etc. är otillräckliga och/eller bristfälliga.

4.3 Invandringen

Invandringen till Sverige har varierat i omfattning under efterkrigstiden. Man kan särskilja perioder med en stor andel politiska flyktingar, och perioder med en kraftig ”arbetskraftsimport”. Den samlade invandringsvolymen steg kraftigt under senare delen av 1960-talet. 1 figur 65 fördelas invandringen på invandringsår och invandrarnas hemland.

124 Förändringarigymnasieskolans omvärld. . .

Antal 50 000-

Övriga

40 000- USA Grekland

Jugosl.

Övriga Tyskland 30 000- Danmark Övriga USA Norge Jugosl. USA . ÖVFIQG Övriga Italien Polen Tyskland Estland USA USA 20 000- Ungern _ Tyskiand Danmark Finland Tyskiand Tyskland Övriga Norge Danmark Danmark Danmark Estland

Norge No rg e Finland 10 00° Norge Tyskland Danmark Finland Finland Finland Norge

Finland

1944/45 1946/50 1951/55 1956/60 1961/65 1966/70

Figur 65 lnvandringen till Sverige 1945-1970jördelad pa invandrarnas ursprungslarzd. Källa: IPF 1972:14, s. 17.

omvärld. . . 125

Förändringarigymnasieskolans

Andelen invandrare bland befolkningen varierar kraftigt mellan regioner. I ñgur 66 visas andelen invandrarelever i grundskolan i olika Iandsdelar våren 1978.

Andel invandrarelever (procent) -2,9 3,0-5,9 6,0-8,9 9,0-1 1 ,9 12,0-14,9 15.0-

Figur 66 Andel invandrarelever i grundskolan i olika delar av landet våren 1978. Källa: SMU 1979:26.

126 Förändringarigymnasieskolans omvärld. . .

Antalet elever i grundskolan med olika hemspråk anges i tabell 29. Drygt 45 procent är finskspråkiga. Ingen annan enskild grupp når upp till 10 procent. Bland invandrarna finns en grupp som har svenska som hemspråk. Detta kan gälla invandrare från Finland, eller återvändande utlandssvenskar. Det finns å andra sidan en grupp som har annat hemspråk än svenska men ändå inte är invandrare. Det rör sig främst om samisk-och linsktalande befolkning samt zigenare. Från och med läsåret 1978/79 ändrades statistiken

Tabell 29 Elever i grundskolan med annat hemspråk än svenska efter hemspråk, stadium, kön och behov av stödundervisning vecka 45 år 1980. Tabellen omfattar endast kommunala grundskolor

Övriga språk (Obs ej svenska) 1 609 1 563 1 627 4 799 5,5 2 349 48,9

Samtliga (Obs ej svenska) 30 131 29 655 26 810 86 596 100 49 308 56,9

” Elever av assyrisk/syriansk härkomst med arabiska som hemspråk har inräknats bland elever med assyriska/ syriska språk. b Elever av assyrisk/syriansk härkomst och med arabiska, arameiska, assyriska, kurdiska, syriska och turkiska som hemspråk. Albanska, makedonska, rumänska, serbokroatiska, slovakiska, slovenska samt turkiska och ungerska bland elever med jugoslavisk härkomst. d Elever av assyrisk/syriansk härkomst med turkiska som hemspråk har inräknats bland elever med assyriska/ syriska språk och elever med jugoslavisk härkomst med turkiska som hemspråk har inräknats bland elever med jugoslaviska språk. e Elever av jugoslavisk härkomst med ungerska som hemspråk har inräknats bland elever med jugoslaviska språk. f Elever som av skolorna bedömts vara i behov av stödundervisning i svenska.

Källa: SM U 1981:10.

Förändringari gymnasieskolans omvärld. . . 127

från att avse invandrarelever till att avse elever med annat hemspråk än svenska. Även bland dessa varierar självklart färdigheterna i svenska. Man tillämpar en indelning i sex steg:

a. Saknar helt kunskaper i svenska. b. Förstår mycket enkelt vardagsspråk. c. Förstår och talar enkelt vardagsspråk. Kan på egen hand klara sig i språkligt enkla situationer i skolan och vardagslivet lör övrigt. d. Förstår vardagsspråk men har svårighet med ovanliga ord och abstrakta termer. Talar spontan svenska men har begränsat ordförråd. e. Talar svenska som en genomsnittlig svensk elev, men har vissa svårigheter med skriftlig behandling av språket och är i behov av fördjupad grammatisk övning. f. Behärskar svenska som en genomsnittlig svensk elev.

Alla kategorier utom den sista benämns i statistiken “elever med behov av stödundervisning i svenska”. Andelen elever i årskurs nio läsåret 1978/79 med olika hemspråk som Figur 6 7 A nde! invandrarelever i årskurs 9 läsåret tillhör kategori A-D ovan visas i ñgur 67. 1978/ 79 som har färdighet De invandrargrupper som kom tidigast till Sverige efter andra världskriget isvenska motsvarande niva återfinns också bland dem som behärskar svenska bäst. De estniska barnen A-D enligt statistiska får till och med anses ha mindre stödbehov i svenska än svenska bam. centralbyráns indelning (se s. 127). Barn från länder som är representerade i invandrarstatistiken relativt sent har också den sämsta språkfárdigheten. Finska barn avviker från detta möns- Källa: SM U 1980:27.

Modersmål 0 % 100% Estniska 71 Tyska i 546 Samiska Norska Italienska Danska Ungerska Tjeckiska Franska Finska Jugosl. spr. Engelska

Polska Isländska Portugisiska Grekiska

Romanes Spanska Turkiska Arabiska Assyriska spr. 0 % 100%

128 Förändringarigymnasieskolans omvärld. . .

ter. Det kan sannolikt bero på att finska språket har hemortsrätt i Sverige på ett annat sätt än övriga invandrarspråk. Eftersom invandringen från Finland är den största kan man också som invandrare från Finland lättare leva kvar i en finskspråkig miljö även i Sverige. Detta ger då sämre språkträning på svenska för barnen. Utbildningsstatistisk årsbok 1979 redovisar följande uppgifter om invandrareleverna höstterminen 1978: Grundskolan: D det fanns 81200 grundskoleelever med annat hemspråk än svenska D dessa utgjorde 7,8 procent av samtliga grundskoleelever D det fanns 39 100 grundskoleelever med finska som huvudsakligt hemspråk D dessa utgjorde 48 procent av samtliga grundskoleelever med annat hemspråk än svenska D 41 200 (51 procent) av samtliga grundskoleelever med annat hemspråk än svenska hade bedömts vara i behov av stödundervisning D hela 94 procent av samtliga grundskoleelever med något assyriskt hemspråk hade bedömts vara i behov av stödundervisning D 7 procent av samtliga grundskoleelever med annat hemspråk än svenska bedömdes helt sakna kunskaper i svenska eller endast förstå mycket enkelt vardagsspråk D hela 28 procent av samtliga grundskoleelever med något assyriskt hemspråk bedömdes helt sakna kunskaper i svenska eller endast förstå mycket enkelt vardagsspråk D 32 200 grundskoleelever med annat hemspråk än svenska deltog i stödundervisning i svenska D 14400 grundskoleelever med annat hemspråk än svenska deltog i studiehandledning på hemspråk D 42 300 grundskoleelever med annat hemspråk än svenska deltog i hemspråksundervisning D ytterligare 4100 elever önskade delta i hemspråksundervisning D andelen elever med annat hemspråk än svenska varierade kraftigt mellan olika kommuner D 75 procent av grundskoleeleverna i Pajala kommun hade annat hemspråk än svenska” (s. 112).

Gymnasieskolan: D ”det fanns 10 100 gymnasieskolelever med annat hemspråk än svenska D det fanns på gymnasieskolans linjer 8 800 elever med annat hemspråk än svenska D dessa utgjorde 4,4 procent av samtliga elever på gymnasieskolans linjer D bland elever med annat hemspråk än svenska hade 4 400 (43 procent) finska som hemspråk D av samtliga redovisade elever med annat hemspråk än svenska fanns 59 procent inom Stockholms, Malmöhus, Göteborgs och Bohus samt Västmanlands län D enbart i Stockholms län fanns 28 procent av samtliga elever i gymnasieskolan som hade annat hemspråk än svenska

Förändringarigymnasieskolans omvärld. . . 129

Tabell 30 Huvudsaklig sysselsättning ett år efter avslutad grundskola 1979 för elever

med annat modersmål in svenska jämfört med förhållandena för samtliga ungdomar

i åldersgruppen. (Procent)

Verksamhet Personer med annat Samtliga modersmål än svenska

Studier 76 78 därav i gymnasieskolan: tre/fyraårig linje 25 28 tvåårig teor. linje ll 12 tvåårig yrkesinriktad linje 32 30 specialkurs 4 4 Förvärvsarbete 19 19 Annan verksamhet 5 3 100 100 N= 6 100 83 500

Källa: Maskintabeller från SCB:s grundskoleuppföljning 1980.

EJ 1 900 (19 procent) av samtliga gymnasieskolelever med annat hemspråk än svenska var i behov av stödundervisning i svenska, varav 1 200 dock deltog i denna undervisningsform D av elever med något assyriskt språk som hemspråk hade 57 procent bedömts vara i behov av stödundervisning i svenska, medan endast 28 procent deltog i denna stödundervisning D antalet elever som erhöll studiehandledning på hemspråk var 500, dvs. 5 procent av samtliga elever med annat hemspråk än svenska El deltagarantalet i gymnasieskolans hemspråksundervisning var 1800.” (S. 1975.)

Invandrareleverna går i något mindre utsträckning än svenska elever till gymnasieskolan efter grundskolan. Tabell 30 visar fördelning på huvudsaklig sysselsättning ett år efter avslutad grundskola 1979 För en grupp elever med annat hemspråk än svenska jämfört med förhållandena för samtliga ungdomar i åldersgruppen.

130 Förändringarigymnasieskølans omvärld. . .

De invandrarelever/elever med annat hemspråk än svenska som går i gymnasieskolan uppvisar ungefär samma fördelning på treåriga/ tvååriga teoretiska och tvååriga yrkesinriktade linjer som övriga elever. Skillnaderna mellan hemspråksgrupper är dock mycket stora. I tabell 31 visas andelen sökande till olika linjegrupper för elever med skilda hemspråk.

Tabell 31 Sökande till teoretiska och yrkesinriktade linjer i gymnasieskolan bland hemspråkselever och svenskspråkiga elever

Studieväg 3- 0 4- Z-åriga 2-åriga Spec Totalt åriga teor yrkesin- kurs Antal 96 linjer linjer riktade linjer Samtliga elever 33,2 13,9 45,6 7,3 107 224 100 Samtliga 16-åriga elever 35,2 13,9 44,7 6,1 98 251 100 Invandrarelever 31,4 12,5 48,7 8,4 5 928 100 Hemsprâk

Jugoslaviska

Källa: SM U 1980:27.

Förändringarigymnasieskolans omvärld . . . 131

De speciella resurser som står till förfogande För elever med annat hemspråk än svenska är dels stödundervisning i svenska, dels undervisning på hemspråk. I tabell 32 anges antal undervisade stödtimmar för invandrare samt det språk undervisningen skedde på i grundskolan under en vecka vårterminen 1980. Tabell 32 lnvandrarundervisning i grundskolan veckan 4-8 februari 1980. Antal undervisade timmar och antal lärare. Fördelning på undervisnlngsspråk

“Arameiska kurdiska, syriska och turkiska (av assyrisk/syriansk härkomst). b Albanska, bulgariska, makedonska, rumänska, serbokroatiska, slovakiska, slovenska och turkiska (av jugoslavisk härkomst). Källa: SM U 1980:25.

sou 1981:98 133

5 Vägar till fortsatt utbildning och arbete

Grundskolan och gymnasieskolan har för närvarande (1979) kapacitet att ge samtliga ungdomar drygt elva års sammanhängande grundutbildning. Steget från skola till arbetsliv tas alltså för ”medeleleven” när han eller hon fyllt arton år. När riksdagen tog principbeslutet om en allmän grundskola 1950 utgjorde utbildningskapaciteten på motsvarande stadier (folkskola, realskola, flickskola, högre folkskola, fortsättningsskola, yrkesskolor, lantbruks-, lanthushålls- och skogsbruksskolor) ungefär 825 000 helårsstudieplatser på ungefär 100 000 elever per årskull, eller åtta och ett kvarts års sammanhängande utbildning för samtliga ungdomar. Medelåldern för den nytillkomne eleven på arbetsmarknaden var alltså ungefär femton år. Genomsnittseleven kom alltså ut på arbetsmarknaden ungefär tre år tidigare i slutet av 1940-talet än i slutet av 1970-talet. 1978 deltog över hälften av ungdomarna i åldrarna sexton t. o. m. nitton år i någon form av utbildning. I Malmöundersökningen befann sig över 60 procent av ungdomarna redan i ljortonårsåldern på arbetsmarknaden. Sysselsättningsstrukturen i ungdomsgruppen har ändrats radikalt under efterkrigstiden. Den arbetsmarknadsutveckling som skett motiverar i sig ett ökat utbildningsdeltagande bland ungdomar. Dels löser man sitt sysselsättnlngsproblem när man går i gymnasieskolan, dels kan man öka sitt arbetsmarknadsvärde genom att via yrkesträning och yrkespraktik få fast fot i ett visst arbetsmarknadssegment. Det är däremot tveksamt om höjningar av yrkeskraven i sig motiverar ett ökat utbildningsdeltagande. Den forskning som behandlat kvalifikationskraven i yrkeslivet har inte kunnat påvisa någon tendens till allmän höjning av yrkeskraven. En genomgång av 70 undersökningar (Helgesson et al 1979, s. 57) visar att 26 stöder antagandet om ökade krav, 6 tyder på minskade krav, 16 tyder på en polarisering av kraven och 4 tyder på att kvalivikationskraven hålls konstanta. De övriga kan inte hänföras till någon av dessa kategorier. Utvecklingen mot ökat utbildningsdeltagande och ökade svårigheter för ungdomar vid inträdet på arbetsmarknaden har kommit att accentuera skolans roll som förmedlare av arbetskraft. Skolan blir ett instrument för selektion till olika yrken samtidigt som den kvalificerar till olika yrken. Figur 68 kan illustrera detta förhållande. Diagrammet visar fördelningen på kvalifikationsnivån i arbetet för en kull ungdomar några år efter det de gått ut en gymnasielinje (eller gått ut grundskolan för dem som inte fortsatt att studera senare).

134 Vägar till fortsatt utbildning och arbete sou 1981:98

Et Pro. Be FO Tr Pr Jo “99” cent T N s Vd E H Ba Te So Li Ve Ek Dk Sb Ko gv--utba 1°° mnml lllllllll lllllllll

nmmunm

:llilllll

90-

80*

Figur 68 K valifikatiønsniva i arbetet bland ungdo- O mar som gtiltutølika linjer _ _ nga tbdnngskav

[gymnasieskolan (alterna- i

iWe/førlsalfstudera efter Krav på 1 års utbildning eller mindre - v grundskolan). _ _ Krav på två års utbildning Källa: Maskintabeller från _ Krav på tre års utbildning eller mer

SCBS sjuårsuppföljning E

av grundskoleavgångna Egna företagare, jordbrukare 1971.

Kvalifikationsnivå i arbetet definieras här som bedömda “normalkrav” på utbildning i ett visst arbete. Exempelvis kategoriseras “expeditionsvakfl ”tidningsbud” och ”butikskassör” på den lägsta nivån i figur 68, medan ”ämneslärare“, ”byggnadsingenjör” och ”möbelsnickare” kategoriseras på den högsta nivån. De ungdomar som saknar formell utbildning efter grundskolan är också de som har de minst kvalificerade jobben i denna mening. De som har de mest kvalificerade jobben är ungdomar som gått ut från N-, T- och S-linjerna. I stort stämmer den fallande skala i kvalifikationsnivå som figur 68 visar överens med medelbetyget vid intagningen till linjerna.

Vägar till fortsatt utbildning och arbete 135

Man kan samtidigt lägga märke till att utbildningskraven i de jobb ungdomarna har i stor utsträckning överensstämmer med den utbildning de faktiskt genomgått. Se|ekti0nen på befattningsnivå kan i stor utsträckning avläsas redan i betygsnivån vid grundskolans slut. Kvalifikationen för olika sker sedan för många elever direkt i gymnasieskolan. En stor del yrken av eleverna som fortsätter till studieförberedande linjer i gymnasieskolan en selektionsprocess inför urvalet till fortsatta studier. genomgår ytterligare Det material figur 68 grundar sig på är statistiska centralbyråns uppföljning av grundskoleavgångna 1971 sju år efter avslutad grundskola. Motsvarande selektionsprocesser illustreras för Malmö- och Västmanlandsundersökningen av figur 5 och 13 (s. 31 och 43). Mönstret är detsamma i de tre generationerna trots att tjugosju år och en i många avseenden omvälvande utveckling i arbetslivet ligger emellan den äldsta och den yngsta generationen. Arbetskraftens fördelning på näringsgrenar och yrken har ändrats kraftigt. Yrken har försvunnit och andra har tillkommit. Arbetsmetoder och arbetsorganisation har förändrats så att kraven på yrkesutövaren idag kan skilja sig radikalt från dem som gällde när Malmöundersökningens elever etablerade sig på arbetsmarknaden. Figur 5, 13 och 68 visar ändå konstans i kontaktytorna mellan skolsystemet och aren anmärkningsvärd betsmarknaden. Ett av de motiv yrkesutbildningsberedningen angav för att öka bredden och höja den teoretiska nivån i yrkesutbildningen var just de kraftiga och oförutsebara ändringar av yrkeskrav och yrkesstruktur den tekniska och ekonomiska utvecklingen medförde (se s. 150). En höjd utbildningsnivå och förändringsberedskap mot såskulle ge bättre anpassningsmöjligheter dana förändringar för den enskilde. Den höjda utbildningsnivån har emellertid betydelse även i andra avseenden när det gäller arbetslivets förändring. Selektionsvärdet visavi arbetsmarknaden har redan berörts. 1 Malmöundersökningen hade utbildning ett positivt selektionsvärde för den minoritet som fortsatte studera efter folkskolan. 1 Västmanlandsundersökningen och statistiska centralbyråns ”sjuårsuppföljning” har utbildning ett negativt selektionsvärde för den minoritet som inte fortsatte studera efter grundskolan. Vidare kan utbildning medverka i en professionalisering av fler yrkesområden. Viss formell utblir - formellt eller faktiskt - tillträdeskrav till yrkesområdet. En bildning sådan utveckling bidrar snarare till att försvåra rörligheten på arbetsmarknaden än att öka anpassningsmöjligheterna. Den ökning av de teoretiska inslagen och den minskning av de yrkesspecifika inslagen i yrkesutbildningen 1970 års reform innebar kan å andra sidan fungera så att kopplingen mellan ett visst yrke och den yrkesutbildning yrket rekryteras från blir svagare. I påföljande avsnitt kommer dessa frågor att belysas med empiriskt material, främst från statistiska centralbyråns sjuårsuppföljning av grundär den enda av SCB:s uppföljnings- l En liknande uppföljning skoleavgångna 1971. Sjuårsuppföljningen genomfördes inom det undersökningar som omspänner ett tillräckligt långt tidsspann för att medge s. k. UTYRKprojektet av en hel årskulls väg från grundskolan via andra studier beskrivningar (Axelsson 1977) specifikt utformades av SCB tillsammans avseende gymnasieskout på arbetsmarknaden. Undersökningen

vid pedagogiska institutionen i Uppsala. lans yrkesinriktade linjer.

med SÖ och UTGY-projektet

136 Vägar till fortsatt och arbete

utbildning

5.1 Yrkesstruktur inom olika ålders- och

utbildningsgrupper

Vilken arbetsmarknad som är tillgänglig för en enskild människa bestäms

av en mängd olika faktorer. Ålder, utbildning, bosättningsort,

kön, tidigare yrkeserfarenhet är några viktiga faktorer. Den samlade effekten av en mängd sådana faktorer blir att arbetsmarknaden delas upp i segment (Cain 1976). Gränserna mellan sådana segment kan vara olika svåra att forcera för olika individer. De geografiska gränserna kan vara mycket definitiva för en män-

niska med familj och egnahem. Åldersgränser skapar ofta svårigheter för

ungdomar, liksom krav på utbildning och yrkeserfarenhet. Yrkesstrukturen bland olika grupper på arbetsmarknaden kommer att te sig ganska olika till följd av sådana avgränsningar. Statistiska centralbyråns “sjuårsuppföljning” genomfördes 1978, då de före detta grundskoleeleverna var ungefär tjugotre år. De sprider sig vid uppföljningstillfället över de flesta befattningskategorierna på arbetsmarknaden. De yrken som baseras på långa högskoleutbildningar är av naturliga skäl sparsamt representerade. De olika yrkenas andel i ungdomsgruppen jämförs i figur 69 med yrkesfördelningen för hela befolkningen enligt folk- och bostadsräkningen 1975 och med yrkesfördelningen bland sjuttonåringar 1980 (enligt SCB:s grundskoleuppföljning 1980). Figur 69 visar påtagliga skillnader i yrkesstrukturen för de tre grupperna. Spridningen över yrkeskategorier ökar med ökande ålder. Sjuttonåringarna som nyss gått ut grundskolan uppvisar en stark koncentration till några yrkesgrupper. Sådana grupper är barnskötare, lager- och förrådsarbete och jordbruks- och trädgårdsarbete. Gruppen som är i 23-årsâldern har en större spridning över yrkeskategorier. Kategorierna sjukvårdsarbete (sjukvårdsbiträden, sjuksköterskor etc.), sekreterar- och maskinskrivningsarbete samt verkstads- och byggnadsmetallarbete är överrepresenterade jämfört med yrkesfördelningen bland hela den yrkesarbetande befolkningen. De tre fördelningarna ser ur sjuttonåringarnas perspektiv ut som en stor trappa, där hunnit tjugotreårsgruppen en bit upp, och översta trappsteget representeras av hela befolkningen. På forsta trappsteget befinner sig yrkesområden som vårdarbete, fordonsförare, maskinskrivningsarbete och pedagogiskt arbete. På översta trappsteget finns tekniker- och administratörsarbeten. Trappan är ett uttryck för många olika slags krav. Ålderskraven avspeglas tydligt i fördelningarna. Utbildningskraven är emellertid inte mindre framträdande. Fördelningen över yrken skiljer sig markant åt mellan elever med olika utbildningsinriktning efter grundskolan. I figur 70 till 74 visas fördelningen l Yrkeskoder enligt folkpå yrkesområden bland avgångna från gymnasieskolans linjer i sjuårsuppoch bostadsräkningens följningen vid undersökningstillfallet 1978. Tabellerna visar hur grupper av kod (se bilaga 3). besläktade utbildningslinjer i gymnasieskolan (naturvetenskaplig och fyra- 2 Jordbruks-, skogsbruks- årig teknisk linje; vårdlinje, social linje och konsumtionslinje; samhällsprocessteknisk, beklädvetenskaplig, humanistisk, social och treårig ekonomisk linje; treårig och nadsteknisk, träteknisk tvåårig ekonomisk linje samt distributions- och kontorslinje; verkstads-, forsamt livsmedelsteknisk linje har för små urval för dons-, elltele- samt bygg/anläggningsteknisk linje, samt de två- och fyraatt kunna redovisas åriga tekniska linjerna): fördelar sig på yrkeskategorier bland samtliga förseparat. värvsarbetande i elevkullen vid uppföljningstillfállet 1978.

och arbete 137

Vägar till fortsatt utbildning

N - \ \ 99 Fasti hetsskötsel, \ städngmg 93 \ x \ \ 94

\ä \ \ 93 \\ \ 91 \ Hushållsarbete \\

88 Lagerarbete m.m. 87 Truckiörare, driftövervakning maskinskötse| 94

77 Byggnadsträarb. mm 75 Elektroarbete

Verkstads- och bwgnadsme- tai arbete 75

Fordonsförare. 66 . varubudmil.

Lantarbetare m.fl.

Lantbrukare

Affärsbiträden, övrigtförsäljnings- 33 arbete

Sekreterar- maskinskrivnings- odaan- 79 natkontorsarbete

Samhälls- ochföre- 09 tagsadm. arbete Systemmâgn, psykologer,socialmin- 05 stemänm.f|. Pedagogiskt arbete

Hälso-ochsjukvårdsarbete 04

Teknisktarbete

00 _- - _ _ B:Yrkesstruktir- C: Figur Yrkesfdrdelning i A: Yrkessttuktur . .

“ h I bei lkrfngen sjuårefteravslu- ett r e ter avsu- Yårkefsstruklrr Ohka wbdd tadgrundskqla tadgrundskola gâupper me?

|(er?|.aFoBo75)|

(scBzsuppfol- (SCB:sgrupdsko- mngs_och alderssammanleuppföumng ., , ining avgrund- sattnmg. skoleavg. -71) 1980)

138 Vägar till fortsatt utbildning och arbete

5.1.1 Yrkewrdelning bland elever från naturvetenskaplig

och teknisk linje

Den naturvetenskapliga och den fyraâriga tekniska linjen är de två linjer

som uppvisar den högsta kvalifikationsnivån i forvärvsarbetet i figur 68

(s. 134). I figur 70 visas eleverna fördelning över yrkesområden.

En mycket stor andel av rekryteringen till yrkeskategori 00, ”Tekniskt

arbete” i sjuårsuppfoljningen utgörs av elever från fyraåriga tekniska linjen

(T). Samtidigt kan vi se i figur 69 att yrkeskategori 00 är väsentligt mindre

i den uppfoljda ungdomsgruppen än i befolkningen som helhet. ”Glappet”

kommer sannolikt att fyllas av det tusental elever från T-linjen och delar

av de drygt fyra tusen från naturvetenskapliga linjen som fortfarande studerar

vid uppfoljningstillfallet. Den kompetensnivå T-linjen ger är uppenbarligen

för att eleverna l En fullständig förtecktillräcklig skall vara attraktiva på teknikerarbetsmarknaden.

ning över yrkeskoder Elever från andra linjer måste gå vägen via högskolans teknikerutbildning

återfinns i bilaga 3. for att etablera sig inom teknikerområdet.

Naturvetan- Fyralrig , skapliøIinio teknisklinje Yrkesområde FoB-koder 2900om., Teknisktar- (oo,01,010:) e m.m. Hilso-ochtiukvlrds- (04) arbeta

Pedagogiskt arbete (05)

Samhällsvetenskap- (06,07.08, ligtarbetem.m. 09,1a_11) Bokföring:-oeh (20) handarbete Sekretenr-och (29) rmskinskrivninøsarbetem.m.

Försäljare (J).31,331) (kontor,resande) Försäljare (affär) (31utom331) br ka» h “m 41 43 u) :Lçågsbruukuggete Figur 70 Fördelning över Gruvorbøte (50) yrkesområden bland elever Fordontförare mJI. (m,61,e2,63,s4)

från naturvetenskaplig och Pon-ochtelearbete (65.66.81.69) jyraårig teknisk linje. Texlilarbete,iiflh, (70,71, 72,73,74) hrukr, smides- och De jyllda fälten inom varje gjmeriarhete m.m. yrkesområde anger ande- Verkstads- ochfor- (75) dommekaniker, len av samtliga inom :vanan pllftlsloøara, m. . yrkesområde! som rekryterats från respektive linje Elektroarbete (76) (horisontella staplar) Byggnadsarbete (77,78,79) respektive andelen från linjen som gått till respekti- Övrigttillverknings- (80,81,82, NM veyrkesområde (vertikala 8184.85) staplar). F/öden på mindre Truck; kran-och (aa,87,as) lnversförare, än 100 elever anges 57. Iagerarbote m.m. Brandmän, polis- (90) min mi). Källa: Maskintabeller från Barnskötare, köksbi- (91) hemvlrdere SCB:s grundskoleuppfölj- Högen, m. . ning 1978 (sjuårsuppfölj- Övrigtserviourbete (92,93,94,98)

ningen“).

utbildning och arbete 139

Vägar till fortsatt

är foreträdda av några enstaka individer i under- Många yrkeskategorier att redovisa dessa yrkeskategori för Figur 71 Yrkesfördelning sökningen. Det är inte meningsfullt bland elever från vârdlinje. yrkeskategori. Räknar man samman dessa “udda” yrken får man ändå ett social linje och konsumredovisade i undersökningen. För T-linjens del ganska stort antal utövare tiønslinje. befatt- De bilda fälten inom varje är t. ex. något fier sysselsatta i sådana ”udda” yrken än i tekniska

Här återfinns som Iantarbetare, försäljare, labora- yrkesområde anger andeningar. yrkeskategorier len av samtliga inom toriebiträden, lager- och förrådsarbetare och fastighetsskötare.

nar det galler elevernas

åâfxâriâzøijtxerñngre

N-linjen visar liten overenstammelse med T-lmjen

fördelning över yrkeskategorier. Som påpekades ovan kan en del av för- mwismneua SMP/m)

elever i mycket stor utsträckning fort- respektive andelen frân klaringen till detta vara att N-linjens

linjen som gått till respektifarande studerar. En väsentlig andel av de studerande återfinns på tekniska ve yrkesområde (vertikala Nära 1400 studerar eller har studerat där, jämfört med drygt högskolor. staplar). Flöden pa mindre

500 från T-linjen. Lärarkategorin är den som är störst vid uppfoljningstillfállet än 100 elever anges ej.

bland de f. d. N-eleverna. Ämneslärarna är fiest, medan högskolelärare, Källa: Maskintabeller från klasslärare är ungefär lika stora kategorier. För och lärare i övningsämnen SCB:s grundskoleuppfölj-

är det svårt att uttala sig om vilka yrken N-linjeeleverna hamnar övrigt ning 1978 Fsjuårsuppfölj-

i eftersom så många fortfarande studerar vid uppfoljningstillfállet. ningen“).

Konsum- Søchhlinjen tiomlinien Vårdlirtjen Vüwwmád* FOR-kork 3200 elever SEO elever 1 modus:

Tekniskt ar- (00.°1.°2.°3) bota m.m.

Hälso- och siukvårdsv (04) arbete

Pedagogiskt arhcto (05)

Samhällsvetenskap- (06.07,08, ligt arbete m.m. 09_ 10_ 11) Bokförings- och (20) kunarbcta Sekreterar- och (29) rmskimkrivnimsarbete m.m.

Försäljare (Zl),31.331) (kontor, resande) Försäljare (affär) (31 utom 331)

b ks- h “o n , , 4 . 44 3 › :Içgásgyukueâate Gruvnrbøto (50) Fordonsförare m.fI. (60, 61. 52. 83, 64)

Post- ochtelearbcte (65. 8557.59)

Textilarbcte, iinr, (70,71,72,73,74) bruky, smidu- och giutoriarbatø m.m. Varkstads- ochfor (75) dommekanikar, plåtslagare, svetsar; mJI.

Elektruarbøte (76)

Bvøqmdsarbøte (77. 7B. 79)

Övrigt tillvorknings- (80,81,82_ NN 83. 84. 85)

Truck, kran- och (as, 87, sa) travcrsiöraro, Iagerarbata m.m.

Brandmän, polis- (90) män m.f|. Barnskötare, köksbi- (91) träden, hurnvñrdan mJI. Övrigt servicurtnte (92,93,94,98)

140 Vägar till fortsatt utbildning och arbete

sou 1981:98

5.1.2 Yrkesfárdelning bland elever från vârdlinjen, sociala linjen och konsumtionslinjen

1 figur 71 visas hur avgångna från vårdlinjen, sociala linjen och konsumtionslinjen fördelar sig på yrken vid uppföljningstillfället. 04 ”vård- Kategori arbete” är tillsammans med kategori 91 ”hushållsarbete” de yrkesområden som är gemensamma för avgångna från de tre linjerna. Vårdlinjens elever går i mycket stor utsträckning just till vårdyrken. De dominerar dock inte området på samma sätt som T-linjens elever dominerar teknikerområdet. Större delen av yrkeskategorin rekryteras från andra linjer. Å andra sidan går en väsentligt mindre andel av vårdlinjeeleverna till utanför yrken ”målyrkesområdet” jämfört med eleverna från T-linjen. Vårdlinjens elever får i större utsträckning än de övriga två linjernas elever kvalificerade jobb. Tabell 33 visar Fördelningen mellan yrkeskategorierna ”sjuksköterska” och sjukvårdsbiträde bland avgångna från sociala linjen, vårdlinjen och konsumtionslinjen. Det yrkesområde som något oegentligt betecknas hushâllsarbete innefattar en heterogen samling yrkeskategorier. Kockar, storköksföreståndare, hemvårdare och barnsköterskor ingår. Barnsköterskekategorin är den som är representerad med flest elever från de tre linjerna. Ungefär 300 elever från var och en av linjerna återfinns i denna yrkeskategori. Vårdlinjen är den enda av de tre linjerna som är direkt yrkesförberedande. Sociala linjen har ingen särskild yrkesinriktning. är en Konsumtionslinjen efterföljare till lanthushållsskolorna, som snarare förberedde för en familjeroll än en yrkesroll. Vårdlinjen har en stor majoritet elever intagna på sitt förstahandsval. Sociala linjen har även den en majoritet intagna på förstahandsval, men inte lika markerad som för vårdlinjen. Vid höstterintagningen minen 1973 togs två av tre antagna på social linje in på förstahandsval jämfört med fyra av fem for vårdlinjen. Konsumtionslinjen har mindre än hälften av eleverna intagna på förstahandsval vid intagningen 1973. Vårdlinjens särart bland de tre markeras också av att eleverna i så stor utsträckning går till sitt ”målyrkesområde” efter avslutad utbildning. Både sociala linjen och konsumtionslinjen uppvisar en spridning på en mängd olika yrkesområden. Man bör också till lägga märke att alla tre linjerna domineras starkt av flickor. 1 det närmaste nio av tio är flickor.

Tabell 33 Yrkesverksamhet somsjuksköterska resp. jsjukvårdsbiträde bland avgångna från vårdlinjen, sociala linjen och konsumtionslinjen (avrundat till närmaste hela hundratal)

Källa: Maskintabeller från SCB:s sjuårsuppföljning av grundskoleavgångna 1971.

sou 193193 Vägar till fortsatt utbildning och arbete 141

5.1.3 Y rkesfdrdelning bland elever från social, samhällsvetenskaplig, Figur 72 Yrkesfördelning humanistisk och treårig ekonomisk linje ”hm” develflá ”mha”

vetenskaplig, social,

Sociala linjen återfinns också i figur 72 tillsammans med treårig samhälls- treårig

humanistisk och ekonomisk Förutom att elever från hZmanistisk/ach e

vetenskaplig, linje. °°"$k{ ”Veg _

, _ , . .. . De bilda fälten mom WIUE social linje återfinns på vårdområdet återfinns de l stor utstrackning också yrkesområde anger unde_ i yrkeskategorierna lärare, ”sekreterare” och “affársbiträden“. ;en av samtligüinom

Den humanistiska linjen och den samhällsvetenskapliga linjen är lika rekryte-

yrkesornrädetsøm

ospecifika gentemot arbetsmarknaden som sociala linjen, men de ger en

bredare Eleverna från ;lfåsrgálzéfzpååiyårgle

kompetens gentemot högskolan. den treåriga eko-

respektive andeznfrân

nomiska linjen är i stor utsträckning samlade till yrkesområdet ”sekreterar-, ,ml-ensom gå m, ,espekm maskinskrivnings- och annat kontorsarbete”. Många av eleverna studerar veyrkesområde (vertikala

vid uppfoljningstillfállet. staplar). Flöden på mindre än 100 elever anges ey.

Källa: Maskintabeller från

SCB:s sjuårsuppfoljning

av grundskoleavgångna

1971.

Samhällsveten- Humanistisk Treårig skapiiøiinie nia °“°°i“ We Socialalinjen Yrkesområde FoB-kodar 2600elever 2200elever 2800elever 5300He, Teknisktarv l00,01.02.03) betem.m.

Hileo-ochsjukvlrdr (04) arbete

Pedagogiskt arbete (05)

Samhällsvetenskap(06,07,08, ligtarbetem.m. 0110_ 11) Bokförings- och (20) keuearbote Sokreterer- och (29) Inetkimkriv ., arbetem.m.

Försäljare (I, 31,331) (kontor,resande) Försäljare (affär) (31utom331)

Lantbruks- och (40.41,43,M) skogebruksarbete Gruvarbete (50) Furdonsförare m.fl. (60.G1.52,63,64)

Post-ochteloarbete (65.66.67.69)

Textilarbete,järn-, (70,71,72.73,74) bruks-,smides- och gjuteriarbeto m.m. Verkstads- ochfor (75) donsmakaniker, svetsara plåftislagara, m. .

Elektroarbate (76)

Byggnadsarunu (77,78,79)

Övrigttillverknings- (80,81,82, arbete 83.aa,85)

Truck-,kren-och (86,37,88) traverslorare, laqerarbete m.m.

Srüandmän, polis- (90) min mil. Barnskötare, kökshi- (91I hemvårdara någon, m. I. Övrigtservicoarbete(92.93.94,98)

142 Vägar till fortsatt utbildning och arbete

Figur 73 Yrkesfirdelning 5.1.4 Y rkesjördelning bland elever från verkstads-, fordons-, el / tele-,

bland eleverfrån verk-

bygg/anläggningsteknisk samt tva°- och jyraârig teknisk linje

stads-, fordons-, el/ tele-

och bygg/anläggningstek- I figur 73 visas hur eleverna från de yrkesinriktade verkstads-, fordons-, nisk linje samt från de tvael/tele- och bygg/anläggningstekniska samt ochbtraâriga tekniska linjerna de två och fyraåriga

tekniska linjerna förhåller varandra linjerna. sig till när det gäller yrkesstruktur.

De jtl/da fälten inom varje Mellan verkstads- och fordonslinjerna finns en betydande överlappning.

yrkesområde anger ande- Av de sammanlagt över 2 000 yrkesverksamma f. d. verkstadseleverna återlen av samtliga inom finns 450 som Verkstadsmekaniker, medan 240 arbetar med svetsningsyrkesomrâdet som rekryteeller plåtslageriarbete. 560 arbetar som maskin- och motorreparatörer/ monratsfrân respektive linje törer”. Av de drygt 2 000 yrkesverksamma eleverna (horisontella staplar) från fordonslinjen åter-

respektive andelen frân finns 710 som maskin- och motorreparatörer/montörer medan endast ett linjen som gâtt till respekti- fåtal arbetar som Verkstadsmekaniker. I viss utsträckning återfinns även veyrkesområde (vertikala elever från el/teleteknisk linje inom samma yrkesområden. Eleverna från staplar). Flöden pa mindre den tvååriga tekniska linjen återfinns också i stor utsträckning än 100 elever anges ej. i yrkeska-

tegorin ”Maskin- och motorreparatörer samt -m0ntörer” Källa: Maskintabeller från (400 av drygt 1 300

yrkesverksamma). SCB:s sjuårsuppföljning

av grundskoleavgångna

l . Tväârig “ 4 _ teknisk Bvw. .. Vw 70-* H58 tekniskIinjs ?77 Fyraärig Iinia linje Imge m* kmsk im-e Yrkesomtåd* FaR-koder 2300elever 2100elever z 100elever 2100linjer ...vu Talmirktar- _Ãz mo den, botam.m. (oo_o1,o2, 03)

Hilso-ochajukvlrda-(04) i

urbota

Padagogiskt urbota (05)

Samhällsvetenskap- (06, 07,08, ligt arbatam.m. oo_10,11) Bokiörinqs- och (20) kauaarbøta Sakratarar- och (29) rnaskirukrivnirtgsurbotam.m.

Försiljara (N, 31,331) (kontor,resande) Försäliara (affär) (31utom331)

Lantbruks- och (40, 41,43,44) skogsbruksarbcte Gruvarbete (50) Fordomförare mJI. (60, 61,62,63,64)

Post-ochtalearbete (B5,66,G7,S9)

Textilarbete,55m-, (70, 71, 72.73,74) bruka smides- och gjutariarbate m.m. Verkstads- ochfor- (75) donsmakaniker, plåtslagara, svetsare mil.

Elektroarbete (76)

Byggnadsarbetu (77.78.79)

Övrigttillverknings- (80. 81,82, arbeta 83.84.85)

Truck, kran-och (86, 87, 88) travarslörare, laqararbøte m.m.

Brandmän, polis- (90) mänmll. Barnskötare, köksbi- (91) träden,hemvirdare I. . ll Övrigt:ervicearbeta (92.93.94.98)

Vägar till fortsatt utbildning och arbete 143

Bygg/anläggningsteknisk linje har ett relativt väl avgränsat målyrkesom-

råde dit eleverna från linjen är koncentrerade. Nära hälften av eleverna

återfinns inom de tre yrkesområdena ”Byggnadsträarbete”, “Målnings- och

lackeringsarbete” eller ”Betongarbete”. Av eleverna från fyraårig teknisk

linje återfinns hälften inom yrkesområdet “Tekniskt arbete”. Ytterligare

elever kommer efter studier vid teknisk högskola att hamna inom samma

yrkesområde. Linjen skiljer sig avsevärt från de övriga yrkesinriktade linjerna

när det gäller kvaliñkationsnivå enligt figur 68.

5.1.5 Yrkesfördelning bland elever frân distributions- och kontorsteknisk linje samt från tvâ- och treårig ekonomisk linje

De linjer i gymnasieskolan som vetter mot handelsområdet och kontors-

området är de två- och treåriga ekonomiska linjerna samt distributions-

och kontorsteknisk linje. I figur 74 visas hur elever från dessa tre linjer

fördelar sig på olika yrkesområden i “sjuårsuppfoljningenW

Distribulions- och kontorsteknisk Tvåårig ekonomisk Tmâñg . . . ekonomisk linje n nio Yrkesområde FoB-kadar 3700 elever 2500 919V 3200eine; Tekniskt ar- (O0.01,02.03) bete m.m. Hälso- och sjukvård» (04) arbne

Pedagogiskt arbete (os)

samhällsvetenskap- (08.07. 08, ligt arbeta m.m. 09, 10. 11) Bokförings- och (20) kasuarbete Sekruorar- och (29) maakimkrivningsarban m.m.

Försäljare (30.31. 331) (kontor, resande) Försäljare (affär) (31 utom 331)

Lantbruks- och (40, 41, 43, 44) Figur 74 Yrkesjördelning skogsbrukurbate Gruvarbeta (50) bland elever från tva°- och Fordonsförure m.fI. (60,61.62.63,64) treårig ekonomisk linje Past- och teloarbete 165,66. 61.69) samt distributions- och Toxtilarbeto, jirn-, (70,71,72,73.74) bruksn smides- och kontorslinjen. gjutariarbeto m.m. De bilda fälten inom varje Varkstads- och for (75) donsmekanikar, yrkesområde anger andesvotsaru plåftlslagare, m. . len av samtliga inom yrkesområde! som rekryte- Elektroarbeto (76) ratsfrân respektive linje

Byggnads: bum (77,7a,79) (horisontella staplar) respektive andelen från Övrigt tillverknings- (80,81,82, linjen som gått till respekti- 83. 34. 85) arbete_ ve yrkesområde (vertikala Truck, kran- och (86, 87, 88) staplar). Flöden på mindre traversförare, merarbete m.m. än 100 elever anges ej. Brandmän, polis- (90) man m. . __ Källa: Maskintabeller från Barnskötare. köksbu- (91) träden, homvirdarø .fL SCB:s sjuårsuppföljning gvriqt sarviooarbeta 92.93.9438) av grundskoleavgångna 1971.

144 Vägar till fortsatt utbildning och arbete

Det dominerande yrkesområdet for elever från alla tre linjerna är område 29, “sekreterararbete samt övrigt kontorstekniskt arbete”. Denna kategori innehåller flera enskilda yrkeskategorier som är ganska olika till sin karaktär. Yrkeskategorin sekreterare, maskinskrivare, specialkontorister” är den överlägset största for elever från samtliga tre linjer. Mer än hälften av flickorna från de tre linjerna återfinns inom denna kategori. Bland pojkarna är det drygt var femte elev från E- och Dk-linjerna och var tredje från Ek-linjen som finns inom kategorin “sekreterare maskinskrivare och specialkontorister”. Figur 74 visar inga klara skillnader mellan de f. d. E-, Ek- och Dk-eleverna när det gäller vilka yrkeskategorier de återfinns i vid uppfoljningstillfállet. Däremot finns det avsevärda skillnader i yrkesfordelning mellan pojkar och flickor. Flickorna hamnar i stor utsträckning i sekreterar- och maskinskrivningsarbete oavsett om de går E-, Ek- eller Dk-linjen. Kategoriseringen av yrken som använts i figur 74 säger inte så mycket om kvalifikationsnivån. Inom den stora kategorin sekreterare, maskinskrivare och specialkontorister”, där de flesta flickorna återfinns, kan dölja sig både mycket enkla arbeten och mycket krävande. I tabell 34 redovisas en uppdelning av yrken på kvalifikationsnivå för pojkar resp. flickor från de tre gymnasielinjerna. Den fördelning av yrkenas kvalifikationsnivå som framgår av tabell 34 är förvånansvärt likartad for pojkar och flickor som gått E-Iinjen. Däremot är skillnaderna mellan de tre linjerna markanta. E-linjens elever får de mest kvalificerade jobben, foljda av Ek-linjens elever och sist Dk-linjens. För Ek- och Dk-linjen finns dessutom avsevärda skillnader i kvaliftkationsnivå mellan pojkar och flickor.

Tabell 34 Kvalifikationsnivå i yrket för elever som fullföljt E-, Ek- eller Dk-linjen. Uppdelning på pojkar och flickor

Kvalifikationsnivåz” Pojkar. % Flickor, 96 E Ek Dk E Ek Dk

Yrken som normalt kräver mer än tre års utbildning 27 13 7 27 4 8 Yrken som normalt kräver minst två men ej tre års utbildning 29 27 21 34 17 19 Yrken som normalt kräver v minst en månads men ej två års utbildning 38 44 51 37 66 67 Yrken som normalt kräver mindre än en månads utbildning 5 16 21 2 13 7 Summa 100 100 100 100 100 100

“Indelningen baseras på SCB:s forslag till socioekonomisk indelning av yrken (se bilaga 2). Källa: Maskintabeller från SCB:s sjuårsuppföljning av grundskoleavgångna 1971.

Vägar till fortsatt utbildning och arbete 145

5.2 Koppling yrke-utbildning for en kull avgångna från

gymnasieskolan 1977

De f. d. gymnasieelever som ingick i grundskoleuppfoljningen 1978 gick ut gymnasieskolan perioden 1973-1975. De flesta påbörjade sina studier höstterminen 1971, dvs. forsta läsåret Lgy 70 var i kraft. Bakom sig hade de grundskola enligt 1962 års läroplan, med ett grendelat sista år som for många var yrkesförberedande. Många utbildningsvägar i den nya gymnasieskolan var nya och oprövade. De forsta årskullarna elever var kanske av denna anledning inte typiska for dagens förhållanden. För att få någon jämforelsepunkt for de resultat grundskoleuppfoljningen 1978 gav har även gymnasieuppfoljningen 1979 studerats. Denna undersökning avser elever som gick ut från gymnasieskolan våren 1977. Vissa tekniska begränsningar ijämforbarheten mellan de två undersökningarna finns dock. För det forsta är undersökningstidpunkten for gymnasieuppföljningen 1979 två år efter fullfoljda gymnasiestudier, medan den i grundskoleuppfoljningen 1978 är tre till fem år efter fullfoljda gymnasiestudier. Många fler av 1977 års avgångna studerar fortfarande. De som arbetar har inte gjort det mer än maximalt två år. Många pojkar gör eller har nyligen gjort sin värnplikt vid uppföljningstillfállet. För det andra är gymnasieuppföljningen 1979 inte lika omfattande som grundskoleuppföljningen 1977. Det är t. ex. inte möjligt att redovisa lika många linjer separat som det var i grundskoleuppfoljningen 1978. Med dessa reservationer presenteras tabell 35 och 36 som ger en bild av fördelningen över yrkesområden bland elever från olika utbildningslinjer i 1979 års gymnasieuppföljning. Relationerna mellan de olika gymnasielinjerna och de mottagande yrkesområdena är i stort sett desamma for avgångna 1977 som för den forsta avgångskullen från gymnasieskolan. Vissa Förändringar kan man dock notera. Så har t. ex. fler av fyraåriga tekniska linjens elever spritt sig över fler yrkesområden än i sjuårsuppföljningen. Detta innebär dock inte att de konkurrerats ut från ”sitt eget” område av elever från andra linjer. De har

Tabell 35 Andel elever från gymnasieskolans linjer som arbetar inom linjens

målyrkesområde . Linier med få elever samt linjer utan yrkesanknytning redovisas

inte

Källa: SCB:s tvåårsuppföljning av avgångna från gymnasieskolan 1977.

146 och arbete

Vägar till fortsatt utbildning

Tabell 36 Andel av rekryteringen till olika yrkesområden som kommer från gymnasielinjer som förbereder för området. Yrkesområden grupperade enligt folk- och bostadsräkningens kod

Yrkesområde Andel rekryterade från angivna linjer i procent Tekniskt arbete (00) 83 (T, Te) Hälso- och sjukvårdsarbete (04) 49 (Vd) Bokförings- och kassaarbete (20) 69 (E, Ek, Dk) Sekreterare, maskinskrivning och annat kontorsarbete (29) 71 (E, Ek, Dk) Affársbiträden (333) 26 (Dk) Jordbruksarbete (41) 47 (Jo) Verkstads-. byggnads- och metallarbete (75) 67 (Ve, F0, Te, Ba) Elektroarbete (76) 70 (Te, Et) Träarbete (77) 72 (Ba, Tr) Målnings- och lackeringsarbete 71 (Ba)

Källa: SCB:s tvåårsuppföljning av avgångna från gymnasieskolan 1977.

tvärtom en starkare dominans på det tekniska yrkesområdet än den första hade. Yrkesområdet ungefär 1000 elever från avgångskullen rekryterade linjen i båda de undersökta kullarna. För de tre handels- och kontorsinriktade linjerna, liksom för vårdlinjen och de industri- och hantverksinriktade linjerna, är bilden ungefär densamma i de två avgångskullarna.

5.3 Skillnader mellan pojkars och flickors utbildningsval

och arbetsmarknad

Pojkars och flickors önskemål och utbildningsinriktning i gymnasieskolan Har

skiljer sig väsentligt åt. Figur 50 på s. 74 illustrerar sökandestrukturen.

i detta avseende skett under 1970-talet? l figur 75 visas nâgra förändringar hur förstahandsönskemålen fördelade sig på utbildningsvägar inför gymnasieskolans första läsår 1971/72 och inför läsåret 1979/80 för pojkar resp. flickor. Inga väsentliga förändringar i pojkars och fiickors utbildningsönskemål i gymnasieskolan är starkt kan spåras i figur 75. De yrkesinriktade linjerna motsvaras också av en könssegregerad arkönssegregerade. segregationen betsmarknad för ungdomarna efter avslutad utbildning. I figur 76 visas hur fördelningen pojkar/ flickor ser ut inom olika yrkesområden för elever som fullföljt någon av gymnasieskolans linjer i SCB:s sjuårsuppföljning. Inom de olika yrkesområdena i figur 76 döljer sig enskilda yrkeskategorier som är än mer markant könsuppdelade. Av de nära 6 400 sjukvårdsbiträden som återfinns bland ungdomarna i sjuårsuppföljningen är över 5 800 flickor. Av de inte fullt 1000 förskollärarna är alla utom ett litet fåtal (ungefär 40)_flickor. Av de ungefär 6500 i yrkeskategorin ”maskinskrivare, sekreterare” är 5 900 flickor. Av de drygt 800 köksbiträdena är alla utom ett hundratal flickor. Av de drygt 2 200 barnskötarna är ungefär 2 100 fiickor.

Vägar till fortsatt utbildning och arbete 147

ANDEL POJKAR Höstterminen 1971 Höstterminen 1980 LINJE 50% 0% 100%

109% I 50%

Social servicelinje (Ss) Trädgårdslinje (Tg) Konsumtionslinje (Ko)

Vårdlinje (Vd)

Musiklinje (Mu)

Social linje (S0) :w

Samhällsvetenskaplig och humanistisk Iinjejs, H) Distributions- och kontorslinje (Dk) Tvååri ekonomisk linjel k) ekonomisk

Treårig linjel i

Beklädnadstekn. linje (Be)

Livsmedelstekn. linje (Lil

Verkstadstekn. linje (Vel

Fordonstekn. linje (Fo) .- a., (f.x Träteknisk linje (Tr)

Bygg- och anlä ningsteknisk linje (Ba El/teleteknisk linje (Et) .. Processtekn. linje (Pr) f__x-,._.›› .rgx

Skogsbrukslinje (Sb) Jordbrukslinje (Jo)

Tvåårig teknisk linje (Te) Fyraårig teknisk linje (T)

Naturvet. linje (N) Naturvetenskaplig teknisk linje (Nt) Drift- och underhållstekn. linje (Du)

1 00% 50% 0% 50% 1 00%

Figur 75 Andel pojkar bland behöriga jörstahandssökande till gymnasieskolans linjer höstterminerna 1971 och 1980. Källa: SCB:s statistik över sökande till gymnasieskolan.

148 Vägar till fortsatt utbildning och arbete

Av de 2 200 motorfordonsförarna är ungefär 75 flickor. Av de inte fullt 1200 inom yrkeskategorin ”varubud, postiljoner” är ungefär 100 flickor. Av de inte fullt 3900 som arbetar inom området maskin- och motorreparatörer och reparatörer” är drygt 200 flickor. Av de drygt 1400 lagerarbetarna är ett hundratal flickor. Trots den starka könssegregationen på arbetsmarknaden är segregationen på gymnasieskolans yrkesinriktade linjer ännu mer markerad. Pressen att välja könstypiskt är uppenbarligen starkare i gymnasieskolan än på arbetsmarknaden. Det finns dock en uppenbar risk att flickorna som efter gymnasieskolans slut går in på ett pojkdominerat område får mindre kvalificerade jobb än pojkarna får. Ett exempel är Verkstadsmekaniker, där en relativt stor andel i sjuårsuppfoljningen är flickor (nära 700 av 2 700). Antalet flickor som genomgått verkstadslinjen i sjuårsuppföljningen är i det närmaste försumbart. Figur 76 Andel pojkar De bryggor som finns mellan pojkarnas och flickornas arbetsmarknad inom olika yrkesområden i sjuårsuppföljningen går via de studieförberedande linjerna. I figur 77 kan bland sjuârsupp/öüningens elever. man se detta illustrerat. I figuren representeras olika yrkesområden av cirklar med ytan proportionell mot antalet elever i sjuårsuppfoljningen som arbetar Källa: Maskintabeller från inom området. Cirklarnas placering i koordinatsystemet i figuren beror av SCB:s sjuårsuppföljning andel flickor inom yrkesområdet och andelen som från gymav grundskoleavgångna rekryteras 1971. nasieskolans studieförberedande linjer.

YR KESOM RÅDE (NYK) (ANTAL) Tekniskt arbete (oo) (2611)

Kem. o. fys. arbete (01) (715)

Hälso- och sjukvårdsarb. (04) (10076)

Pedagogiskt arbete (05) (3777)

Övri t, tekniskt naturveten- (0203 (1988) skap igt, samhällsvet. arb. m.m. 06-09) Administrativt arbete (1) (209)

Kameralt och kontors- (2) (10592) tekniskt arbete Kommersiellt arbete (3) (5055)

Lantbruks-, skogs- och (4) (2255) fiskeriarbete Gruv- och stenbrytnings- (5) (417) arbete Transport- och kommu- (6) (4833) mkationsarbete Tillverkningsarbete (7-8) (25237)

Servioearb., militärt arb. (9) (8319)

och arbete 149

Vägar till fortsatt utbildning

Pojkarnas arbetsmarknad är väsentligt mer differentierad än llickornas.

Flickorna koncentreras till ett litet fåtal yrkesområden som sysselsätter en

mycket stor andel av samtliga flickor.

De förhållanden figur 77 beskriver avser Förhållanden för elever som bör-

jade sina gymnasieskolestudier i början av l970-talet. Vad kan man säga

om förhållandena for senare årskullar? De elever som gick ut grundskolan

i slutet av 1970-talet har ju endast i mycket liten utsträckning hunnit ut

på arbetsmarknaden. Den yrkesfördelning for sjuttonåringar 1980 som åter-

av årskullen. De ges i figur 69 (s. 137) gäller enbart drygt tjugo procent fortsätter studera. En indikation på de yrkespreferenser som finns övriga

i gruppen ger SCB:s statistik över sökande och antagna till gymnasieskolan.

Andel pojkar, procent 1 0 30 5 0 70 80 90 1C 0 i I I I I i L i i 1 l I I I l i i i I I i i I i I i i l i 1 I I i l I I I i i l I I I i I I I L 100

90- :90

-80 80- Tekniker - E _ (bygg) - 8 _ g Amnesläiare i. _ - CI. _

70_ :70

å - E I - Tekniker g -4 (maskin) 50 E 60- - 93 - Banktjänstemån Laboraloiiebitiiden .nknihr I: å : (g (el/tele) _ u, - 50 .a 50- .. gu _ Klaulaiare L. . _ _ »- S -A E __ Sekreterare, Försäljare innkinskiivare _40 E 40_ - . Bokiörare/ kassör se - : Saciahiinnernän : Sjuksköterskor _ å P T om inner 30_ _30

: Tekn. hiträden F.. k |_ Maskin- och rnotor- Motorfordone- _ mia? förare reparalönr Skötare, L“ Å 20- Ham vä rdure erbenre __ psyknå n, _ Datameskin- gummi om me t ayumdümckv. Barnskötare Telemoniörer/repa- 1 O 735W :Rörubnere _ -- - -- “Pllulegare _ Affarsbitraden ;Bnonvnxün

. an - T d en

- Verkstadsmekaniker Esk°5“b“'

0 “kajak”

i i I I 1 I l i i I l i I i | I i i i i i i I | l . . i i | I i i I i i i i i | I 0 10 zör-knuar-so 40 70 MW 1 Snickeri

Figur 77 Rekryteringens sammansättning inom olika yrkesområden i sjuársuppföüningen

(andel pojkar respektive andel frän tre/jfvraåriga linjer bland utävarna). Cirklarnas yta är

propartionell mot antalet verksamma inom respektive omrâde. Cirkelcentrum markerar

koordinatenjör andel pojkar respektive andel från tre/ fyraâriga linjer för de olika yr-

kesomrâdena. Endast yrkesområden med mer än femhundra elever representerade har

medtagits. De medtagna yrkesomrddena representerar 55 000 av de 77 000 yrkesverksamma vid undersökningstilljiiller.

Källa: Maskintabeller från SCB:s sjuårsuppföljning av grundskoleavgångna 1971.

150 Vägar till fortsatt utbildning och arbete

Figur 75 ger viss information. En mer ingående beskrivning av sökandestrukturen ges i figur 50 på s. 74. Man kan notera de uppenbara likheterna mellan denna figur och figur 77 som visar arbetsmarknadsstrukturen. Jämförelsen uppenbarar inga tecken på några markanta förändringar av könsuppdelningen på arbetsmarknaden.

5.4 Bredd i som vaccin mot

yrkesutbildningen

teknisk utveckling

Avsnitt 5.1 ger en översiktlig bild av flöden till arbetslivet för en kull grundskoleelever. De som fortsatt sin utbildning på fyraårig teknisk linje, vårdlinjen eller bygg- och anläggningsteknisk linje hamnar i stor utsträckning på kvalificerade jobb inom resp. linjes målyrkesområde. Linjerna svarar mot väldefinierade yrkeskrav och en väldefinierad arbetsmarknad. De är dock sinsemellan ganska olika till sin karaktär och bakgrundshistoria. Den tekniska linjen är en ingenjörsutbildning som ställer höga teoretiska krav på sina elever. Linjen har funnits i stort sett i sin nuvarande form även innan Lgy 70 trädde i kraft. Vårdlinjen skapades i samband med gymnasiereformen 1970 på ett område där det tidigare funnits en mängd kortare utbildningar i arbetsgivarens regi. Utbildningen på byggområdet har gamla traditioner. I samband med att Lgy 70 infördes sammanförde man fiera tidigare helt separata specialiteter, många med lärlingsutbildning i stor omfattning, så att de fick en gemensam introduktionsperiod. Linjens grenar motsvarar dock de enskilda yrkesspecialiteter som tidigare utbildades separat. Gymnasieingenjörsutbildningen och vårdutbildningen har inte en lika stark koppling till vissa arbetsuppgifter och viss produktionsteknik som byggutbildningen har. En ändring i materialval i husbyggandet kan t. ex. påverka olika byggnadsutbildningars arbetsmarknadsvärde. Har man en bostadsproduktion med många småhusbyggen i trä, är byggnadsträsnickare mycket attraktiva. Murare blir å andra sidan mer attraktiva om man bygger flerfamiljshus med tegelstensfasader. Om man i större utsträckning bygger hus av prefabricerade element, uppstår andra typer av arbetsuppgifter på byggarbetsmarknaden. Det finns alltså skäl att göra byggnadsutbildningens kompetens litet bredare än enbart en yrkesspecialitet. Yrkesutbildningsberedningen skriver i sitt slutbetänkande: “Som en följd av de fortlöpande strukturförändringarna inom arbetslivet ter det sig idag omöjligt att precisera de krav på utbildning och kvalifikationer som i framtiden kommer att ställas på arbetskraften. Vissa grundläggande kunskaper och färdigheter är dock av den arten att de har långvarigt eller rentav livsvarigt värde, medan en från grunden hård specialisering inom en snäv sektor ofta medför besvärande känslighet för metodforändringar. I sammanhanget bör dock uppmärksammas att många specialiteter, som nu uppfattas som exklusiva, snart tillhör utbildningens allmängods. Det kan närmast betraktas som självklart, att utvecklingstendenserna inom olika delar av ett rikt differentierat näringsliv inte är enhetliga. Även inom tämligen väl avgränsade näringslivssektorer följer utvecklingen vitt skilda mönster. De mycket stora företagen - förvaltningar, storindustrier, affärsföretag etc. - kan finna anledning att uppdela vissa arbetsfunktioner på specialister med ofta kvalificerade men dock begränsade rutiner, medan motsvarande små och medelstora företag samtidigt blir alltmer beroende av personal med goda kunskaper inom ett bredare register. Hur

Vägar till fortsatt utbildning och arbete 151

v de skilda tendenserna kommer att fördela sig på näringsgrenar och företagstyper undandrager sig YB:s bedömande. Uttalanden som i olika sammanhang gjorts av företrädare för organisationer och företag går också vitt isär. Sålunda går utvecklingen enligt vissa bedömare raskt mot en sådan skiktning av arbetsfunktionerna, att spännvidden mellan kvalificerade och okvalificerade arbetsuppgifter ökar. Andra bedömare hävdar uppfattningen att det i första hand blir de enkla tempobetonade arbetsuppgifterna som övertages av programstyrda maskiner och att utvecklingen sålunda går mot en allmän höjning av den mänskliga arbetsinsatsens kvalitativa nivå. (SOU 1966:3, s. 116.) Den debatt om polariseringstendenser i yrkeslivet som ägt rum de senaste åren har alltså en förelöpare här. Det är dock tveksamt om den ökade bredd i yrkesutbildningen YB introducerade verkligen fått den funktion man avsåg. Ofta ersätts vissa yrkesspecialiteter av sådana som har en helt annan inriktning och utbildningsbakgrund i stället för att de ursprungliga yrkeskraven modifieras. Rekryteringen till den nya yrkeskategorin sker då inte från den gamla i så stor utsträckning. Vårdlinjen är nog den av dagens gymnasielinjer som kommit att fungera på det sätt YB avsåg. Vårdlinjen används i dag ofta som grund för fortsatt utbildning inom vårdområdet. Detta är dock knappast ett svar på förändrad arbetsmetodik inom vårdområdet. Snarare är det så att den höjda utbildningsnivån jämfört med tidigare möjliggiort en förändrad arbetsorganisation och yrkesstruktur. Yrkesutbildningens utformning påverkar alltså arbetsorganisation och arbetskrav i stället för tvärtom. I figur 78 relateras utbildningskrav och specialisering/integration till varandra för några yrkeskategorier. Dimensionerna specialisering och förenkling är relativt fristående från varandra. kan innebära att man förenklar arbetsuppgifter så specialisering

Krav på lång formell utbildning

A B Licens_ ingenjör, sjukskösvetsare terska, agronom

d sne .. Underskoterska

Sangis;

Svarvare

4 +

Stark speciali- Stark 5711993

U0 (yfken sering (yrken som betingas 50m 91 a be C D av Vis; produk. tingade av viss tionsteknik) produktionsteknik) Chaufför, Sjukvårds- Lagerarbetare biträde

Tempoarbete, Fiskare, Figur 78 Relation mellan butikskassör i iordbrukare

i

urbildningskrav och specia- Iisering/ integration jör Inga krav på formell utbildning nâgra yrkeskategorier.

152 Vägar till fortsatt utbildning och arbete

att de kan utföras utan någon utbildning. Det kan emellertid också innebära mycket stora krav på utbildning eller tidigare yrkeserfarenhet. I båda fallen är emellertid det specialiserade yrket lika känsligt för produktionstekniska förändringar av olika slag. ”Utbildningsavståndet” till tänkbara alternativyrken för den bortrationaliserade kan vara lika långt oavsett den ursprungliga utbildningsnivån. En kamrer som blir bortrationaliserad av ett datoriserat administrativt system har lika liten nytta av sin grundutbildning som en stansoperatris som blir över sedan man infört nya rutiner för inmatning av data. Stansoperatrisen kan t. 0. m. ha större nytta av sina maskinskrivningsfärdigheter än kamrem har av sina bokföringskunskaper. Det är ett säkrare skyddsnät för den enskilde arbetstagaren att behärska ett enkelt arbetsmoment som ingår i många olika befattningar än att ha en allmänt inriktad grundutbildning utan särskild yrkesinriktning. De högre arbetslöshetstalen för elever som gått ut den tvååriga sociala linjen utan att bygga på med någon yrkesutbildning kan tjäna som exempel på detta. En utbildningsväg i dagens gymnasieskola som löper risk att konfronteras med ändrad produktionsteknik är distributions- och kontorsteknisk linjes gren för kontor. I takt med att datoriserade ordbehandlingssystem införs kommer behovet av skrivpersonal att minska. Skrivarbetet blir också i stor utsträckning organiserat i skrivcentraler där inget annat än skrivarbete förekommerÅ Ett annat exempel där tekniska förändringar kan komma att påverka arbetsmarknaden är el/ teleteknisk linjes gren för kontorsmaskinsreparatörer. Här kommer samma typ av teknik som reducerat behovet av skrivpersonal att öka behovet av personal med elektronikkunskaper. Elever från kontorsmaskinsgrenen ges i dag inte tillräckligt långtgående kunskaper i elektronik för att behärska den mikroprocessorteknik som används i utrustningen. Stärker man inte elektronikkompetensen i dagens utbildning kommer sannolikt vidareutbildade gymnasieingenjörer att ta över väsentliga delar av arbetsmarknaden för kontorsmaskinsreparatörerna. Ytterligare ett exempel är automationen inom tillverkningsindustrin som påverkar arbetsmarknaden för Verkstadsmekaniker av olika slag. Här är det i viss mån så att bristen på utbildade Verkstadsmekaniker kan ha påskyndat automationen. Man anpassar arbetskraven till arbetskraftens kvalifikationer. Flöden mellan enskilda utbildningsvägar och yrkesområden kan snabbt ändras av ändrad produktionsteknik. Ändrad produktionsteknik kan i sig också skapa arbeten som är så specifika att de inte överlever ändrade produktionsmetoder. Från utbildningsplaneringssynpunkt är det angeläget att studera vilken typ av förändringar av arbetsorganisationen som försiggår. Man kan knappast gardera framtidens gymnasieelever mot produktionstekniska förändringar genom att generellt skapa breda yrkesutbildningar.

5.5 Elevernas motiv för val av linje i gymnasieskolan

5.5.1 Förberedelse för fortsatta studier

l Uppföljningsundersökningen av f. d. grundskoleelever födda 1963 (SCB:s Bedömningar gjorda i TCO:s utredning Ett grundskoleuppföljning 1980) är den färskaste informationskällan när det gälförändrat kontorsyrke. ler ungdomars val av studievägar i gymnasieskolan. Undersökningens frågor

Vägar till fortsatt utbildning och arbete 153

om studiemotiv* kan bl. a. ge fingervisningar om effekter av de nya behörighetsreglerna för högskolestudier. De gymnasieskoleelever som medverkat i uppföljningsundersökningen 1980 började gymnasieskolan höstterminen 1979. De som går treårslinjerna går i de flesta fall ut 1982, för tvåårslinjerna 1981. De senare kan tidigast återfinnas som högskolenybörjare höstterminen 1981 och de förra höstterminen 1982. De direktövergångsfrekvenser som noterats under senare år pekar dock snarare på en kulmination av högskolenybörjare från den aktuella elevkullen 1983 eller 1984. De enkätfrågor som kan ge information om framtida högskoleövergångar är dels “Tänker Du fortsätta med högskolestudier efter gymnasieskolan?” samt ”Varför har Du valt just den linje Du går på i gymnasieskolan?” De linjer där största andelen av eleverna angivit som motiv för linjeval att linjen behövs för fortsatta studier är naturvetenskaplig (63 procent), social (56 procent), vård- (60 procent), humanistisk (57 procent), samhällsvetenskaplig (50 procent) och fyraårig teknisk linje (48 procent). Även träteknisk, jordbruks-, drift- och underhållsteknisk samt beklädnadsteknisk linje visar höga värden. De representeras dock av så få elever i undersökningen att siffrorna är behäftade med stor osäkerhet. De linjer där största andelen av eleverna angivit att den valda linjen ger bästa möjligheter att så småningom börja på en viss högskoleutbildning är naturvetenskaplig (78 procent), social, fyraårig teknisk (58 procent), samhällsvetenskaplig (56 procent), vård- (52 procent) och humanistisk linje (50 procent). Även här uppvisar drift- och underhållsteknisk och träteknisk linje höga värden, denna gång tillsammans med skogsbrukslinjen. Urvalet är naturligtvis även här för litet för att medge några slutsatser. De andelar som angivits för övriga linjer ligger påfallande högt jämfört med de frekvenser faktiska högskolenybörjare från linjerna som noterats i tidigare undersökningar. Huruvida denna diskrepans skall tolkas som en faktisk förändring är ännu för tidigt att uttala sig om. En bearbetning av registren över högskolenybörjare 1982/83 torde vara tidigaste möjligheten att få mer definitiv information.

5.5.2 Yrkesfirberedelser

På 18 av de 25 gymnasielinjerna har nästan hälften eller mer av eleverna svarat att de valde linjen för att kunna gå ut och jobba inom det yrkesområde de tänkt sig. Högst ligger jordbruks-, processteknisk, bygg/anläggningsteknisk, fordonsteknisk, vård-, skogsbruks-, verkstads- och livsmedelstekniska linjen, där nio av tio elever eller fler (linjerna ordnade från högsta andel och nedåt ovan) angivit motivet att de kan gå ut och jobba inom det yrkesområde de tänkt sig efter utbildningen. Lägsta andelar för detta motiv visar, inte överraskande, humanistisk, samhällsvetenskaplig, naturmed drygt 10 procent av lMed HämQViSWL vetenskaplig och social linje, samt musiklinjen frå

eleverna. Man kan lägga märke till att nära hälften av Nt-linjens elever, Grahm§(1.963)fråg°r

, _ _ _ _ _ undersökningen av 80 procent av T-linjens, 68 procent av E-linjens och 55 procent av Ek-lmjens elevernas väg genom _ _ _ elever angivit motivet. gymnasiet som Förlaga.

154 Vägar till fortsatt utbildning och arbete

5.5.3 Lägrehandsval De linjer som visar högsta andel elever som angivit motivet “valde annan tvåårig teknisk (47 linje men kom ej in” är social service- (66 procent), procent), konsumtions- (46 procent), skogsbruks- (42 procent) och verkstads- Tolkningen av dessa värden är dock inte omedelbart linjen (39 procent). given. Figur 50 på s. 74 visar linjemas ”släktskapsforhållanden vid intag- 1979. De höga värdena ovan får snarare ses som uttryck for att ningen linjerna från elevernas synpunkt är närbesläktade med en viss, mycket attraktiv linje än som uttryck for en allmän brist på attraktionskraft hos linjerna. Motivet ”Jag ville hellre gå en annan linje, men mina betyg var inte så bra att det Iönade sig att söka dit” har angivits av 13 procent av samtliga elever. Högst andelar visar processteknisk (50 procent), konsumtions- (47 procent), verkstadsteknisk (31 procent), social service- (31 procent), distributions- och kontors- (27 procent), tvåårig ekonomisk (25 procent), social (22 procent) och beklädnadsteknisk linje (21 procent).

5.5.4 Föräldra- och kamratpäverkan

De linjer som uppvisar högst andelar for motivet ”Mina Föräldrar ville gärna är fordonsteknisk, träteknisk, teknisk att jag valde denna linje” fyraårig samt naturvetenskaplig linje med omkring 25 procent av eleverna. “Jag valde så att jag skulle få gå tillsammans med några av mina kamrater” har angivits som motiv av mycket få elever. 7 procent är högsta andelen på någon linje.

5.5.5 ,Ãimnesstjørda motiv

Motivet Jag får läsa mest av de ämnen jag tycker om. . .” har angivits av en majoritet av eleverna på de flesta linjer. Undantag är endast social servicelinje och social linje. Av H-, S- och N-linjernas elever har mer än 80 procent angivit motivet (för H-linjen 95 procent). Det omvända motivet, ”Jag behöver inte läsa så mycket av de ämnen jag tyckte sämst om i grundskolan. . .“, är oftast angivet av eleverna på konsumtions-, verkstadsteknisk, fordonsteknisk, bygg/ anläggningsteknisk, skogsbruks- och jordbrukslinjerna (för jordbrukslinjen är dock könsskillmed naderna påfallande; nästan samtliga pojkar har angivit motivet jämfört inte fullt hälften av flickorna).

5.6 Yrkesstruktur och social skiktning

Avsnitten 5.1-5.5 ger en bild av gymnasieskolan i backspegeln. Något eller några år efter avslutad gymnasieskola har de fore detta eleverna delat upp sig på olika yrkesområden, studievägar i högskolan etc. Fördelningen av de f. d. gymnasieskoleeleverna år långt ifrån slumpmässig. Yrkesutbildningarna svarar väl mot resp. yrkesområde. Den högskolebehörighet olika linjer

Vägar till fortsatt utbildning och arbete 155

ger svarar väl mot deras resp. bidrag av elever till olika högskoleutbildningar (se vidare kapitel 6). De f. d. eleverna i gymnasieskolan har alltså i stor utsträckning hamnat inom de områden som resp. utbildningsväg syftar till. Om man ser reproduktion av den givna arbetsmarknadsstrukturen som gymnasieskolans främsta syfte bör man vara tillfreds med detta resultat. En komplicerande faktor är dock att fördelningen på yrkesområden också är förknippad med en motsvarande fördelning på befattningsnivå. Till denna fördelning är i sin tur kopplad en fördelning av sociala och ekonomiska värden. Den indelning i socioekonomiska grupper som beskrivs i bilaga 2 illustrerar denna koppling. Tabell 37 är hämtad ur statistiska centralbyråns rapport över utvärderingen av den socioekonomiska indelningen.

5.7 Grundskoleelever som inte fortsätter till gymnasieskolan

Sammanlagda antalet nybörjarplatser i gymnasieskolan har under senare delen av 1970-talet legat mycket högt. Inför läsåret 1980/81 var platsantalet 134 000 i den s. k. stora ramen, dvs. 108 procent av antalet sextonåringar. Samtidigt har andelen nybörjare i gymnasieskolan i förhållande till antalet 16-åringar ökat från 75 procent 1971 till 85 procent 1979 (IPF 1980:4, s. 47). Frekvensen intagna i gymnasieskolan i förhållande till samtliga behöriga förstahandssökande var 1980 drygt 80 procent. Bakom denna siffra döljer sig dock stora variationer mellan olika studievägar. På de tvååriga teoretiska linjerna tas fler in än antalet sökande. Frekvensen intagna av sökande är 103 procent. På de tvååriga yrkesinriktade linjerna avvisas var tredje sökande (68 procent tas in). Här finns också ett stort antal äldre sökande med och konkurrerar om platserna. I figur 41 på s. 66 illustreras dimensioneringsproblemen. Nedan speglas situationen för den grupp ungdomar som inte fortsätter till gymnasieskolan genom data från tre av statistiska centralbyråns grundskoleuppföljningar.

5.7.1 Grundskoleuppföüningen 1980 l Att den stora majoriteten av eleverna söker till gymnasieskolan bör inte Linjer och minst ettåriga I statistiska grundskoleanknutna tolkas så att så många elever vill studera i gymnasieskolan. specialkurser. centralbyråns grundskoleuppföljning 1980 (omfattande ett urval av de 114 300 ungdomar som fyllde sjutton år 1980) anger 85 procent av de 30 000 2 Frågan var utformad så som ej studerade i gymnasieskolan att de hellre ville arbeta än studera. att alla alternativ som var aktuella skulle kryssas i. Ungefär var tredje av de 30000 hade även angivit att de inte kom in på Samma person kan alltså den studieväg de tänkt sig? Ungefär lika många av de 30000 hade också ha angivit att han/ hon angivit att de blivit antagna till den studieväg de sökt men ångrat sig. Inte hellre vill arbeta samt inte fullt var femte av de 30000 angav att de hade påbörjat studier i gym- kom in på önskad studienasieskolan men avbrutit dessa. väg.

156 Vägar till fortsatt utbildning och arbete

Tabell 37 Värden (%) på ett antal levnadsnivåkomponenter i olika socio-ekonomiska grupper. Endast anställda

Socio-ekonomisk grupp Låg Ej Värk Låg Låg Fack- Poli- Poli- Samman- Egen rör- psy- irö- utrym- ut- lig tisk tiskt räknad disp. lig- kiskt relse- mes- rust- akti- akti- delta- årsin- inkomst het välbe- appa- stan- nings- vitet vitet gande komst (kronor) fm- raten dard stan- (kronor) nande dardi bostaden (%) (96) (96) (%) (96) (96) (96) (96)

Prod. - och distributionsansrällda

Kontorsanställda, tekniker m. fl. 5-6 Vaktmästare,

9-10 Specialister,

Källa: Levnadsnivåundersökningen 1974. SOFI.

Den grupp bland sjuttonåringama som inte studerar i gymnasieskolan består alltså av flera undergrupper med skilda motiv. För der/örsra bedriver många elever studier utanför gymnasieskolan. Av de drygt 6 000 som angivit sådana i grundskoleuppföljningen 1980 återfinns 3 800 fortfarande i grundskolan vid uppföljningstillfállet våren 1980. Dessa är antingen elever som går om nian eller också ”överåriga”, som börjat skolan senare än normalt. Inte fullt 1 200 har uppgivit att de går i arbetsmarknadsutbildning, vilket kan ses som uttryck för stora svårigheter på arbetsmarknaden. Valet att gå om grundskolans årskurs nio kan nog också för många vara ett resultat av stora svårigheter att få arbete. Elever som p. g. a. t. ex. bristande närvaro

och arbete 157

SOU 1198198 Vägar till fortsatt utbildning

Disp. Kul- Um- Ej Ej Ej Ej Ej Ej Ej Ej Antal familje- tur- gänge bil som- semes- fysisk psy- smut- bull- skakinkomst kon- mar- terresa ut- kisk sigt rigt ning- (kronor) sum- stuga matt- ut- arbete arbete ar i tion, ning matt- arbete ning

((96) (96) (96) (%) (96) (96) (96) (%) (96) (96)

27 300 47 40 39 84 40 71 90 49 61 94 610 27 000 46 39 39 85 40 71 91 49 61 94 587 34 100 56 53 40 82 22 77 85 52 71 95 23 27 500 47 38 29 87 40 67 86 43 53 80 691 27 300 46 39 29 87 41 68 86 43 53 81 661 33 100 57 29 18 81 10 61 86 32 53 60 30 28 500 48 40 19 81 35 75 91 25 38 83 659 27 900 47 39 19 83 36 75 92 24 37 83 575 32 900 51 48 17 73 31 71 85 26 42 83 84

30 100 72 43 32 82 29 89 84 83 79 99 333 29 500 73 44 34 82 29 89 85 85 80 99 290 34 200 65 38 22 82 27 89 76 74 74 97 43 32 800 74 43 30 81 28 86 87 75 77 97 297 31 100 71 40 38 84 31 84 87 80 80 99 183 35 700 78 49 18 76 23 88 86 67 72 94 114 38 300 81 41 17 73 26 89 80 76 73 98 515 37 600 82 45 19 77 27 92 73 85 81 99 207 38 800 80 39 15 71 26 87 84 71 67 97 308

inte får fullständigt slutbetyg från grundskolan inser kanske inte vilka svårigheter detta innebär förrän de försökt få arbete eller fortsätta sin utbildning. För att reparera bristen kan de då gå om sista årskursen i grundskolan. Den andra gruppen bland sjuttonåringama som inte studerar i gymnasieskolan vid uppföljningstillfállet är studieavbrytarna. Inte fullt 6 000 individer har uppgivit att de börjat i gymnasieskolan men avbrutit studierna. Drygt 7 000 har angivit att de blivit antagna men ångrat sig. I viss mån överlappar säkert dessa grupper varandra. Detta är säkert också fallet när det gäller gruppen som angivit att de inte kommit in på den studieväg de tänkt sig (drygt 6 000). Med stor sannolikhet har de antagits på något andrahandsval

158 Vägar till fortsatt utbildning och arbete

som de ej accepterat. Sammanlagt bör gruppen studieavbrytare omfatta minst 14000 individer (summan av dem som antogs till den studieväg de önskat men ångrat sig och dem som ej kom in på önskad studieväg). I den utsträckning studieavbrott inte ingår i kategorin som antagits men ångrat sig kan maximalt ytterligare nära 6000 individer tillhöra gruppen. Den tredje gruppen utgörs då av de drygt 1 000 individer som genomgått en gymnasiekurs som redan avslutats (konkurser för arbetslös ungdom sannolikt) samt dem som varken sökt eller antagits till gymnasieskolan. Den sistnämnda gruppen kan uppgå som mest till drygt 16000 personer, och som lägst till 11000 personer. Ungefär 15 0()0 personer förefaller vara en rimlig uppskattning av antalet i årskullen som varken söker eller intas i gymnasieskolan. Dessa 15 000 kanjämföras med de drygt 24 000 som angivit att de inte går i gymnasieskolan därför att de hellre vill arbeta. Sammanfattningsvis låter sig alltså de 30000 sjuttonåringarna som inte studerar i gymnasieskolan våren 1980 indelas i tre undergrupper: a. de som bedriver studier utanför gymnasieskolan (ca 6000), b. de som avbrutit sina studier i gymnasieskolan, hoppat av redan vid terminsstarten, eller inte accepterat den plats de antagits till (ca 14 000), c. de som varken sökt eller antagits till gymnasieskolan, samt kortkurseleverna (ca 15 000). I viss mån överlappar de tre grupperna varandra. Den fråga i uppföljningsundersökningen som ställdes om de f. d. grundskoleelevernas planer inför hösten 1980 kan ytterligare belysa motiven för att arbeta resp. studera. Nära 87000 individer har angivit att de tänker studera höstterminen 1980. Drygt 56000 har angivit att de måste ha den planerade utbildningen för att kunna få det yrke de tänkt sig. Inte fullt 26000 har angivit motivet ”Jag får inget arbete som passar mig och då kan jag lika gärna studera. Nästan samtliga har angivit att de tror att studier förbättrar deras chanser på arbetsmarknaden. Drygt 25 000 har angivit att de tänker arbeta hösten 1980. Nära 19000 av dessa har angivit som motiv att de har eller kan få ett arbete som intresserar dem. Drygt 7000 har angivit att de tänker ta ett sabbatsår från studierna eftersom de är skoltrötta. Drygt 6000 har angivit att de vill lörvärvsarbeta för att få arbetslivspoäng för fortsatta studier. Hela årskullen i grundskoleuppföljningen kan indelas i tre motivgrupper när det gäller önskemål om studier eller arbete. Ungefär hälften av årskullen (56 000) vill studera för att direkt eller efter högskolestudier få en yrkesutbildning. En annan, väsentligt mindre grupp (ungefär 15000) vill inte alls gå i gymnasieskolan. Arbetslöshet verkar vara mer tilltalande för många av dem än skolan. En stor mellangrupp om ca 43 000 elever har en mer eller mindre ambivalent hållning till arbete eller studier. Det stora flertalet av samtliga i årskullen anser att studier förbättrar deras chanser på arbetsmarknaden.

5.7.2 Grundskoleuppföüningen 1977

I kullen elever som lämnade grundskolan efter årskurs nio 1976 gick inte fullt 19000 av ungefär 105000 direkt ut på arbetsmarknaden. På våren

Vägar till fortsatt utbildning och arbete 159

1977 var de fem vanligaste jobben bland flickorna barnskötare (2 800), affársbiträden (1000), maskinskrivning/sekreterararbete (500), köksbiträden representerade nära 60 (500) och städare (400). Dessa fem yrkeskategorier av all sysselsättning bland de ungefär sjuttonåriga flickorna i unprocent Bland pojkarna var den vanligaste kategorin maskin- och dersökningen. motorreparatörer och montörer (900), lager- och forrådsarbetare (800), lantarbetare (700), bänk- och maskinsnickare (500) och Verkstadsmekaniker (400). Dessa utgjorde tillsammans en tredjedel av pojkarna. Fl ickornas sysselär alltså koncentrerad till ett fåtal jobb i större utsträckning än sättning Det största området for flickorna, barnskötare, representerar enpojkarnas. samt nästan lika stor andel av flickornas sysselsättning som de fem vanligaste områdena tillsammans gör for pojkarna.

5.7.3 Grundskoleuppföljningen 1978

Fördelningen över yrkesområden for de sexton-sjuttonåriga ungdomarna är oftast inte ett uttryck för ett långsiktigt yrkesval. Med den situation som råder på arbetsmarknaden får många av ungdomarna lov att i forsta hand inrikta sig på att hitta en inkomstkälla. Många ungdomar tenderar att stanna kvar i detta arbetsmarknadsbeteende. Arbetsmarknadskonsekvenserna på litet längre sikt av att avbryta sina studier efter fullföljd grundskola kan illustreras med hjälp av sjuårsuppföljningen av grundskoleavgångna 1971. Vid uppfoljningstillfállet våren 1978 utgjorde gruppen som inte fortsatt efter grundskolan nära 15 000 individer. De med något slags utbildning flesta av dem var då 22 eller 23 år gamla. Vilka Förändringar av sysselsättningsstrukturen kan man då spåra i denna grupp jämfört med i gruppen sexton-sjuttonåringar? En påtaglig förändring är att koncentrationen på ett fåtal yrkesområden minskat. Både för pojkar och flickor ligger de fem vanandel av hela sysselsättningen på strax under 30 ligaste yrkesområdenas procent. Detta är en kraftig minskning for flickornas del, och någon minskning for pojkarnas del. Bland pojkarna är de fem vanligaste yrkesområdena maskin- och motorreparatörer och montörer (700) motorfordonsforare (500), Verkstadsmekaniker (400), lager- och forrådsarbetare (300), och truckforare (300). Yrken som har med motorfordon att göradominerar alltså. För flickornas del är affársbiträde vanligaste kategorin (600), följd av maskinskriv- (500), sjukvårdsbiträden (400), paketererare och emning-sekreterararbete ballerare (300) och städare (200). Yrkesstrukturen är för både pojkar och flickor mer lik yrkesstrukturen hos befolkningen i allmänhet än väsentligt den var for sexton-sjuttonåringarna i grundskoleuppfoljningen 1977. Den i sexton-sjuttonårsåldern har konserveras inte. yrkesstruktur som ungdomar Detta innebär inte att det i ett längre perspektiv inte gör någon skillnad om man avbryter sin utbildning efter grundskolan. En indikator på att gruppen som inte fortsätter är mer utsatt på arbetsmarknaden än andra är ar-

betslöshetstalen. Vid uppfoljningstillfallet sju år efter avslutade grundsko-

lestudier var 7 procent av gruppen som ej fortsatt med några studier efter Inte grundskolan arbetslös (något större andel av pojkarna än av flickorna). fullt en fjärdedel av flickorna arbetade i eget hushåll eller var barnlediga. 1 Alma] avmndadeü Motsvarande siffror för den grupp i grundskoleuppfoljningen 1978 som full- närmaste hela hundratal.

160 Vägar till fortsatt utbildning och arbete

följt någon av gymnasieskolans linjer (inte fullt 60000 elever) är ca 2,5

procent arbetslöshet. Inte fullt 8 procent flickor arbetade i eget hushåll eller

var barnlediga.

Den yrkesstruktur som beskrivits ovan visar över fördelningen yrkesområden. Inom varje finns också yrkesområde en fördelning på kvalifi-

kationskrav för olika arbeten. I figur 79 visas fördelningen på kvalifikationsnivå i jobben för gruppen som ej fortsatt studera efter grundskolan jämfört med dem som fullföljt en gymnasieutbildning.

Gruppen som fullföljt någon gymnasielinje har arbete med väsentligt högre

kvalifikationsnivâ än gruppen som inte har någon utbildning utöver grund-

skolan. Skillnaden är särskilt markant för flickornas del. Ungefär fem av

sex flickor i gruppen utan utbildning utöver grundskolan har arbete på någon

av de lägsta kvalifikationsnivåerna Pbiträdespersonal”, “icke facklarda”,

“vaktmästare” eller kont0rister”). Motsvarande andel för flickorna som

fullföljt någon gymnasielinje är drygt 45 procent. För pojkarna utan ut-

bildning är andelen 58 procent, och för pojkarna som fullföljt någon gym-

nasielinje 38 procent. Till skillnaderna i kvaliñkationsnivå mellan grupperna

kan för flickornas del också läggas skillnaderna i förvärvsfrekvens. En av

fyra flickor i gruppen utan utbildning arbetar i eget hushåll.

Å Egna företagare 222222 lantbrukare 222222 AAAAÅÅ

222222 2222;; Ingenjörer

222222 212m; specialister m.fl. 22222^ ^^^^^ AAAAAA o i; . 222222 °°o°°° Assnstenter m.fl.

222222 ^22222 AAAAAA O AAAAAA 222222 oco 22222 o o oo AAAAA _ 22222 2222;: 4 Kontonster ° 000cc o › ”“ °° o o o AAAAAA . o o o c q oo AAAAAA o_. o w . 22222

°°°°°°o° 00002 Vaktmästare

o o o ooo o °°°° AAAAAA ° o °° °°°o 222222 °oo°°° °° ° ^^^^^^ Figur 79 K valifikatiønsni- ° ° AAAAAA AAAAAA S cialiserade °o Doo 222222 .. 222222 facklarda va i jobbet enligt SCB:s °°°°°° AAAAAA AAAAAA förslag till socioekonomisk oo ° ° o O O 222222

indelning (SE/hör elever g an: Facklärda o a o o o AAA oo

somfullföljt en gymnasie- ooø: oc: :oo:

linje jämfört med elever ooooøoc o ocg 00000 v o u q o., N °o°o° °o lcke Facklarda som ejfortsatt med någon oo .

00000 °°oo°°

utbildning efter grundsko- g oo o o g o oao oo oo Ian. u Bttradespersonal

Källa: Maskintabeller från

SCB:s sjuårsuppföljning Flickor Pojkar Pojkar Flickor av grundskoleavgångna lngen utbildning Fullföljö linje på 1971. utöver grundskolan gymnasieskolan

och arbete 161

SOU 1981298 Vägar till fortsatt utbildning

5.7.4 Utbildning som sluss till arbetsmarknaden

statistiska entydig bild av gruppen som Den redovisningen ger en relativt utöver De har svårare att inte skaffar sig någon utbildning grundskolan. både när det gäller arbetslöshets- och förhävda sig på arbetsmarknaden, värvsfrekvenser och när det gäller kvalifikationsnivå i jobbet. Jämförelser

med motsvarande grupper i Malmö- och Västmanlandsundersökningarna blivit väsentligt besvärligare för (se s. 24 och 33) tyder på att situationen den under 1970-talet. Samtidigt finns det ingen utbildningslösa gruppen för att hävda att andelen arbeten utan utbildningskrav minskar. Det grund finns en mängd arbeten som ungdomar utan utbildning är kapabla att klara. kan naturligtvis välja att ge dessa arbeten till andra lågut- Arbetsgivarna bildade i stället, och ställa ungdomarna sist i kön av arbetssökande. grupper Vid minskad arbetskraftsefterfrågan drabbas då ungdomarna först. Det ökade i ungdomskullen som helhet har samtidigt inneburit utbildningsdeltagandet och andra former av arbete som att det uppstått efterfrågan på deltidsarbete kan kombineras med skolgång. Denna efterfrågan kan på lång sikt och med ökat utbildningsdeltagande forma om den arbetsmarknad som ett ytterligare är tillgänglig för ungdomar så att jobben inte går att försörja sig på längre. Som framgick av avsnittet om arbetslösheten bland ungdomar (s. 103-119) en förhållandevis andel förvärvsarbetande bland de finns dels hög dels en tendens mot en ökad andel deltidsarbete bland ungstuderande, domar. De arbeten som står till förfogande för ungdomar utan färdig utsom bildning i en sådan situation har inget med deras yrkesverksamhet vuxna att vara förvärvskälla under stuatt göra. Den tjänar främst syftet dietiden. Alla “riktiga” yrken ställer däremot krav på utbildning. Situationen

illustreras i figur 80. Slussen till den ”spärrade” arbetsmarknaden i figur 80 är utbildning. är den mekanism som reglerar större delen av fiödet till Gymnasieskolan denna arbetsmarknadssektor. De krav på studieförmåga och motivation ställer kommer också att bli arbetsmarknadskrav. De elever gymnasieskolan som är så trötta att de inte vill gå i gymnasieskolan, inte kommer på skolan inte för att klara sig igenom är in, eller har tillräckliga studiefárdigheter är avpassad for hänvisade till den arbetsmarknadssektor som egentligen Det mönster med täta växlingar mellan deltidsarbete och extraförtjänster. olika arbeten och mellan förvärvsarbete och andra aktiviteter som visades (a.a. s. 115) betingas enligt denna tolki Sjöstrands Göteborgsundersökning ning av en arbetsmarknadsstruktur som är på väg att ändras. 80 representerar de 60-70 av en årskull grundsko-

1 figur ”al” procent

leavgångna som går vidare till gymnasieskolan och fullföljer en utbildning. är de 15-20 procent som går direkt ut på arbetsmarknaden efter grund-

”bl”

har stora svårigheter att etablera sig inom arskolan. Den senare gruppen betsmarknadssektor A” dit de gymnasieutbildade så småningom går. Hälften av flickorna, och var tredje pojke har varit arbetslösa minst en gång slut Under de tio månader som efter grundskolans i sjuårsuppföljningen. forflutit sedan grundskolans slut i grundskoleuppföljningen 1980 har drygt som inte började i gymnasieskolan varit arbetslös var tredje av de ungdomar av minst en gång. De byten av jobb de gör är för det mesta betingade att tillgängliga jobb på arbetsmarknad ”B” är tillfállighetsjobb eller deltids-

162 och arbete

Vägar till fortsatt utbildning

l A a | c I l Stabil arbetsmarknad Arbetsmarknad | med relativt låga arbets- med deltids- 3-

löshetsrisker jobb, säsongar- i g

bete, etc., 5

l

samt höga ar- âbetslöshetsrisker | ?i

I

l

3. Gymnasie- AMU b skolan

Figur 80 Arbetsmarknader för gymnasieutbildade och för grundskoleavgângna. GRUNDSKOLAN

jobb. Bytena resulterar oftast inte i något säkrare arbete. Vägen till arbetsmarknad ”A” måste för de allra flesta gå via utbildning. De som ville arbeta i stället for studera efter grundskolan måste alltså nu ta ”omvägen” via en utbildning for att få ett stadigvarande jobb. Väljer man den reguljära vägen via gymnasieskolan medför det ofta ekonomiska avbräck för individen. AMU-utbildning med bättre villkor i detta avseende ger å andra sidan ekonomiska avbräck för det allmänna. Sådana åtgärder för arbetslös ungdom är å andra sidan ofta effektiva för att skaffa ungdomarna jobb. Dessa ungdomar har ofta spärrats ut från gymnasieskolan, men får nu en chans att på särskilda villkor ta sig igenom slussen till en stabilare arbetsmarknad. Försöken att lösa problemet med att lotsa över ungdomar till ”A-arbetsmarknaden” genom att vidga gymnasieskolans organisation så att antalet platser överstiger antalet sextonâringar har inte varit särskilt framgångsrika. De arbetslöshetshotade eleverna är inte trakterade av gymnasieskolan i dess nuvarande form. De kommer dessutom oftast inte in på de attraktiva studievägama. En annan väg att angripa problemet är att försöka skapa alternativa vägar direkt från jobben i arbetsmarknadssektor ”B” till jobben i arbetsmarknadssektor Nödvändiga utbildningsmoment skulle då läggas in som kortare inslag mellan perioder av praktisk yrkesverksamhet som till slut kan ge samma kompetens som den reguljära vägen via gymnasieskolan ger.

sou 1981:98

6 Elevströmmar från gymnasieskolan

till högskolan

före 1969

6.1 Högskolans rekrytering

I Malmöundersökningens elevgrupp på l 544 elever gick 67 vidare till uniefter studentexamen. Av de 67 studenterna kom 51 från versitetsstudier socialgrupp 1. I början av 1950-ta1et, när de flesta av de 67 Malmöstudenterna bör ha påbörjat sina universitetsstudier registrerades inte fullt 4 000 nybörjare vid universiteten i Lund och Uppsala, Karolinska per läsår sammanlagt tekniska Kungliga Tekniska högskolan i institutet, Chalmers högskola, Tandläkarinstitutet, Farmaceutiska insti- Stockholm, Veterinärhögskolan, Skogshögskolan, Handelshögskolorna i Göteborg tutet, Lantbrukshögskolan, och Stockholm, centralinstitutet, samt högskolorna i Göteborg Gymnastiska och Stockholm. Under 1960-talet expanderade studerandeantalet vid universitet och högskolor kan dels återföras på de stora kullarna födda kraftigt. Ökningen 1945-46, dels på ett mycket kraftigt ökat intresse för teoretisk utbildning under slutet av 1950- och 1960-talen. av nyregistrerade 1940 till 1970 visas i figur 81. Utvecklingen Av de 3 650 grundskoleeleverna i Västmanlandsundersökningen gick 620 Många av dem bör återfinnas bland de stycken vidare till högskolestudier. drygt 26 000 högskolenybörjarna 1970/71 i figur 81. 109 av dessa kom från socialgrupp l. Högskoleorganisationen hade då byggts ut så att det förutom de läroanstalter som räknats upp ovan även tillkommit Umeå universitet (1963), universitetsfilialer i Linköping, Karlstad, Örebro och Växjö (1967), samt lärarhögskolor i Stockholm (1954), Malmö (1960), Göteborg (1962), Uppsala (1964), Umeå (1967) och Linköping (1968).

6.2 Den och högskolan nya gymnasieskolan

Rekryteringsbasen för universitets/ högskolestudier i malmöundersökningen var det allmänna gymnasiet. 1947, då de flesta av Malmöundersökningens studenter bör ha examinerats, avlades 4 237 studentexamina i landet. Läsåren 1947/48 och 1948/49, som bör ha varit recentiorsår för många Malmöelever på ungefär tre tusen. Av som började högskolan, låg antalet nyinskrivna de 118 studenterna i Malmöundersökningen gick 67 vidare till universitetsstudier.

164 Elevströmmar till

frán gymnasieskolan högskolan

för Rekryteringsbasen högskolestudier i Västmanlandsundersökningen var det nya gymnasiet. 1969, då Västmanlandseleverna var nitton år, examinerades 30042 elever från nya gymnasiet. 1969/ 70 och 1970/71 skrevs ungefär 28 000 nybörjare in vid högskolan. Av de 908 studenterna i Västmanlandsundersökningen gick 620 vidare till universitetsstudier. Vid refonneringen av tillträdesreglema till högskolan under 1970-talet har man strävat efter en breddad rekrytering till högskolan. Allmän för behörighet högskolestudier ges nu efter genomgången minst tvåårig linje i gymnasieskolan med minst tvåårig studiekurs i svenska och engelska Av de drygt 102 000 eleverna i kullen grundskoleavgångna 1971 uppfyller drygt 36000 elever som fullföljt någon av de teoretiska linjerna E, H, S, N, T, S0, Ek eller Mu detta krav. Ytterligare drygt 11 0()0 elever från vård-, distributions- och kontors- samt l För sökande med arbets- kan ha uppfyllt konsumtionslinjerna kravet livserfarenhet uttrycks genom ett års tillval av engelska. Sammanlagt 20 000 elever bland de grundkraven i andra termer (se skoleavgångna 1971 har faktiskt deltagit i universitets-/ högskolestudier unvidare s. 168). der uppfoljningsperioden fram till 1978. Denna siffra är dock inte jämförbar

Antal i tusental

30-

Figur 81 Nettoantal inskrivna studerande vid universitet och visa högskolor. 1940/41 50/51 60/61 70/71

till högskolan 165 Elevströmmarfrân gymnasieskolan

.än

I n

å Bmw

än xx

om m

:oo

.mco_uøE._ot__

mmm

s\\\\\\\\\ 08m 35:a! 56.8

å_ v _

Be | man ...253 .umEcmS 53.8

m v

s\\\\\\\\\\\\\\§

u.: .U._n 53.8

m!

m v

:tom

D. w

mäm .mm .ouxom

vmm

8_ N |

Su

.u v

»Bm xecso» ...v53

\\\\\\\\\\\\\\\.

Eoc_

.§20

:ouxøøoöxmmø:

_Ec .oääwm

mmm

EEG mi... h

R

om 8

E. waum _

csoxøoñmcEäw

Figur 82 Rekrytering till olika sektorer i högskolan

._. .noe

frân gymnasieskolans linjer

:m: i sjuársuppföljningen.

omm Källa: Maskintabeller från

om N

o.=.___mm:mm

SCB:s grundskoleuppföljning 1978 (sjuårsuppfölj-

_mu: ._0220 ningen”).

166 Elevströmmarfrán

gymnasieskolan till högskolan

med antalet universitets-/högskolestuderande i Malmö- och Västmanlandsundersökningarna. Räknar man bara utbildningar som innefattas i det högskolebegrepp som tillämpades i Malmö- och Västmanlandsundersökningarna blir summan högskolestuderande i uppföljningen av grundskoleavgångna 1971 ungefär 14000. De 20 000 som deltagit i högskolestudier i kullen grundskoleavgångna 1971 fördelar sig på högskolesektor och avgångslinje från gymnasieskolan enligt figur 82. Naturvetenskaplig linje står för drygt en fjärdedel av hela rekryteringen till högskolan från gymnasieskolan. Den dominerar kraftigt på teknisk sektor och är även största rekryteringskälla till vårdsektorn. Rekrytering till AESsektorn (Administrativa, Ekonomiska och Sociala utbildningar) sker nästan helt från de treåriga ekonomiska, samhällsvetenskapliga och naturvetenskapliga linjerna. Bilden för undervisningssektorn i figur 82 är något missvisande. Sannolikt har många som siktar mot en ämneslärarutbildning registrerats inom teknisk sektor, AES-sektor eller kultur- och informationssektorn. I förhållande till E-, H-, N- och S-linjerna har T-linjen få elever som fortsätter med högskolestudier. Bland de tvååriga yrkesförberedande linjerna är det endast vård- och konsumtionslinjerna som är representerade med elever på högskolan i någon nämnvärd omfattning. Samtliga utbildningar som innefattas i “högskolestudier” i figur 82 räknades inte som högskolestudier före läsåret 1977/78. Av de 20 000 nybörjarna kan drygt 14 000 hänföras till ”traditionella” högskoleutbildningar. Nästan samtliga som studerat inom teknisk sektor och “AES-sektor har gjort det inom denna typ av utbildningar. Vårdsektorn domineras av nya högskoleutbildningar (mer än två tredjedelar av samtliga) liksom undervisningssektorn (drygt hälften; observera dock att ett okänt antal ämneslärarstuderande återfinns inom övriga sektorer). ”Kultur- och informations”-sektorn domineras dock av traditionella högskoleutbildningar (ungefär tre fjärdedelar av samtliga). De flesta av eleverna i kullen grundskoleavgångna 1971 som gick till högskola påbörjade sina studier där 1974 eller 1975 (ungefär hälften av de högskolestuderande i undersökningen). Läsåret 1974/ 75 var totala antalet nybörjare i högskolan drygt 32 000. Närmast föregående läsår uppvisade det lägsta antalet nybörjare yngre än 25 år under 1970-talet. Från och med läsåret 1974/ 75 går antalet yngre nybörjare stadigt uppåt. Antalet äldre studerande stiger dock än kraftigare. Utvecklingen av nybörjare per läsår under 1970-talet framgår av figur 83. Eftersom statistiken före och efter högskolereformen inte är fullt jämförbar kan man inte säkert uttala sig om utvecklingen under senare delen av 1970talet. Det förefaller dock inte som om några dramatiska förändringar inträffat när det gäller antalet linjestuderande. I figur 84 visas hur andelen med gymnasium/gymnasieskola som behörighetsgrund för intagning har utvecklats under perioden 1971-1976 bland studerande som skrivs in för första gången vid högskolan. Inskrivna med ”annan behörighetsgrund” (exempelvis studerande med utländsk examen, intagna med den s. k. 25:4-regeln etc.) har ökat sin andel av samtliga förstagångsinskrivna under perioden medan inskrivna med gymnasium/ tre/ fyraårig linje vid gymnasieskola minskat sin andel. Nu bör man

E levströmmar till högskolan 167 från gymnasieskolan

Antal nybörjare på linjer (ej tidigare inskrivna vid studieinriktningen) (samtliga inskrivningar)

40000-

Figur 83 Utveckling av antal nybörjare pa högsko- 20000* lans linjer (ej tidigare inskrivna pa aktuell studieinriktning) under 1970- talet.

1 0 000-:

Källa: Utbildningsstatistisk årsbok 1979, samt högskolestatistik från SCB l for läsåren 1977/78 och I l I T l 71/72 72/73 73/74 74/75 76/77 77/78 78/79 1978/79.

Procent 1

Fackskola/2-åriga teor. linjer i gymnasieskolan

Figur 84 Förstagângsin- Gymnasium/3-4-åriga linjer skrivna vid högskolan i gymnasieskolan fördelade pa behörighetsgrund 1971/72 till 1976/ 7 7.

Källa: Utbildningsstatistisk årsbok 1979 tabell 76/ 77 Läsåret 8A.7.

lägga märke till att detta inte innebär att ”vuxenstuderande trängt ut ungdomarna”. Antalet nyinskrivna med gymnasium (motsvarande) som behörighetsgrund är endast obetydligt lägre vid periodens slut än vid periodens

böüan.

168 Elevströmmarfrán

gymnasieskolan till högskolan

6.3 Rekrytering från gymnasieskolan till högskolan

efter högskolereformen

Ett av syftena med högskolereformen 1977 var att bredda rekryteringsbasen till högskolestudier. Man införde allmänna motsvarande behörighetskrav genomgången linje i gymnasieskolan med minst tvåårig studiekurs i svenska och engelska för tillträde till samtliga ”gamla” högskoleutbildningan De elever som kommer från de tre- och fyraåriga teoretiska samt de linjerna tvååriga sociala och ekonomiska linjerna samt musiklinjen uppfyller dessa krav. Elever från vårdlinjen, konsumtionslinjen och distributions- och kontorslinjen kan genom att välja till tvåårig engelska få allmän behörighet. På vårdlinjen och konsumtionslinjen gör ungefär 90 procent av eleverna detta, medan ungefär 80 procent av eleverna på distributions- och kontorslinjen gör det (siffrorna avser läsåret 1979/80). Sammanlagt ungefär 53000 elever av de inte fullt 88000 som avgår från vt gymnasieskolan 1980 kan på detta sätt uppfylla kraven på allmän behörighet - dvs. ca 60 procent av samtliga. Räknar man bara avgångna från linjer får nästan tre av fyra allmän behörighet. Andelen ligger ungefär i nivå med motsvarande andel i kullen grundskoleavgångna 1971. “Allmän behörighet är ändå inte så allmän som man avsett i arbetet med högskolereformen. Den ger tillträde till tolv av högskolans linjer? För 84 linjer räcker inte den “allmänna behörigheten”, utan den presumtive högskoleeleven måste dessutom skaffa sig särskild behörighet i form av ytterligare gymnasieskolestudier (56 linjer), eller i form av andra särskilda tillträdeskrav (28 linjer). Situationen för elever som fullföljt gymnasieskolan ter sig alltså olika beroende på vilken linje de gått på. Den naturvetenskapliga linjen ger direkttillträde till nära 80 procent av de ianspråktagna studieplatserna vid intagningen 1978/79. För tillträde till de återstående platserna gäller i de allra flesta fall krav på tidigare yrkeserfarenhet, särskild fallenhet eller utbildning utöver genomgången gymnasieskola. Social linje ger tillträde till drygt 50 procent av platserna, medan enbart allmän behörighet ger tillträde till inte fullt 30 procent av platserna. Ännu vet vi inget säkert om hur de elever som påbörjat sina studier i gymnasieskolan efter 1977 påverkats i sitt linjeval av de nya behörighetsreglerna för högskolestudier. Den främsta indikation vi hittills har i detta avseende är gymnasieelevernas egna utsagor om planerade högsko- 1 Studerande som antas lestudier. enligt den s. k. 25:4-regeln I tabell 38 visas hur planer på högskolestudier fördelar sig bland 17-åringar behöver inte dokumentesom studerar i gymnasieskolan läsåret 1979/ 80 (de flesta studerar i årskurs ra kompetens i svenska motsvarande tvåårig 1). studiekurs i gymnasiesko- Avspeglar de angivna planerna på högskolestudier ett verkligt sökandelan. intresse kommer högskolan att möta ett ökat totalt sökandetryck från gym- 2 nasieskolans elever i framtiden. Ur tabell Siffrorna avser allmänna 38 kan inte någon absolut nivå linjer läsåret 1978/79. l utläsas. Relationer mellan kan man däremot linjer i någon mån uttala sig bilaga 1 visas de olika om. gymnasieskolelinjernas De naturvetenskapliga och samhällsvetenskapliga linjerna uppvisar de behörighetsvärde genthögsta frekvenserna. Detta gällde även i ”sjuårsuppföljningen” och statisemot högskolans utbildningslinjer läsåret tiska centralbyråns gymnasieuppföljning 1979. Den treåriga ekonomiska lin- 1978/ 79. jen uppvisar i jämförelse med förhållandena som redovisas i tidigare un-

till högskolan 169 Elevströmmar frán gymnasieskolan

Den fyraåriga tekniska ligger liksom dersökningar en lägre frekvens. linjen linjerna. Vårdlinjen och koni sjuårsuppföljningen lägst av de tre-fyraåriga ligger lika högt som fyraåriga tekniska linjen. Sociala linjen sumtionslinjen med förhållandena i sjuårsuppföljningen. Här ligger mycket högt jämfört se ett utslag av de nya tillträdesreglerna till högskolan. kan man eventuellt ger behörighet endast till ett Eftersom de tre sistnämnda gymnasielinjerna antal kan man förvänta sig ett kraftigt ökat söbegränsat högskolelinjer där kandeintresse för just dessa. I några fall rör det sig om högskolelinjer i dag ligger högt i förhållande till arbetsmarknadens intagningskapaciteten

efterfrågan på utbildade (förskollärarutbildning, sjuksköterskeutbildning).

Man kan i detta sammanhang notera att social linje uppvisar en mycket

läsåret 1980/81 med läsåret 1979/80. kraftig ökning av intagna jämfört

6.4 roll vid övergång från

Behörighetsbestämmelsernas

till högskola gymnasieskola

för tillträde till akademiska studier kvarstod i Kravet på studentexamen ston sett oförändrat så länge examinationsformen fanns kvar. Undantag

var främst de tekniska som från 1900-talets början även achögskolorna, elever från tekniskt gymnasium. I början av 1960-talet medgavs cepterat tillträde till universitetsstudier även för elever från handelsgymnasierna.

”akademisk utbildning” används här i meningen studier vid uni- Begreppet versitet och högskolor. Därutöver har det funnits utbildning utanför hög-

med akademisk utbildning. Socialinstituten, folkskoskolan som jämställts leseminarierna, Gymnastiska centralinstitutet med flera hade denna karaktär

men intagningsregler som avvek från högskolans. tillämpade 1960- och 1970-talen fattade riksdagen beslut om ändrade till- Under Man ville bredda rekryteringen till högskolan utöver den krets trädesregler.

läsåret Tabell 38 Planer på högskolestudier bland studerande i åk l i gymnasieskolan 1979/80

”Tänker Du fortsätta med högskole- Gymnasielinje studier efter gymnasieskolan??

Ja, säkert Ja, troligen

Övriga Z-åriga linjer: 5 14 yrkesinriktade

Källa: Maskintabeller ur SCB:s grundskoleuppföljning 1980.

170 Elevströmmar från gymnasieskolan till högskolan

från ungdomsskolan som tidigare utgjort rekryteringsbasen. Ett framträdande motiv var att högskoleutbildningen skulle kunna tjäna som återkommande utbildning för människor som redan fanns i arbetslivet. De nya tillträdesreglerna tog också sikte på tidigare arbetslivserfarenhet som ett behörighetskriterium. Man bereddes möjlighet att söka vissa högskoleutbildningar om man var minst tjugofem år och hade ett visst antal års yrkeserfarenhet (först fem, senare fyra). Då högskolereformen 1977 genomfördes infogades de behörighetsgrunder som gällde för sökande från gymnasie- , skolan och sökande från arbetslivet i ett gemensamt system av behörighetsregler. Sökande från båda dessa grupper måste fylla kraven på allmän behörighet för att få tillträde till högskolestudier. För att få allmän behörighet måste man ha kunskaper motsvarande minst två årskurser engelska och svenska på tvåårig linje i gymnasieskolan. Social linjes kursplan blev rikslikaren. Kraven på två årskurser svenska ansågs uppfyllda av sökande som är äldre än tjugofem år och har arbetslivserfarenhet om minst fyra år. Utöver kraven på allmän behörighet finns också krav på särskild behörighet för många utbildningslinjer i högskolan. Dessa formuleras också med utgångspunkt i gymnasieskolans kursplaner, till exempel som ”kunskaper i matematik motsvarande fullföljd kurs på naturvetenskaplig eller teknisk linje”. När det finns fler sökande till en utbildningslinje än det finns platser tillämpas urvalsregler som delar in de sökande i kvotgrupper beroende på deras bakgrund. Sökande från tvååriga linjer i gymnasieskolan konkurrerar till exempel med varandra och inte med sökande från treåriga linjer i gymnasieskolan. Betyg, arbetslivserfarenhet etcetera poängvärderas sedan. Bakom dessa ändrade bestämmelser ligger i första hand ambitionen att bredda rekryteringsbasen för högskolestudier och att öppna utbildningsmässiga återvändsgränder. Detta gäller såväl vuxna utan tidigare gymnasieutbildning som gymnasieskoleelever. I föregående avsnitt beskrevs möjligheterna för elever från tvååriga linjer i gymnasieskolan att få allmän behörighet. De nya behörighetsreglerna gav elever från främst tvåårig ekonomisk och social linje, men också elever från vårdlinjen, konsumtionslinjen och distributions- och kontorslinjen förbättrade möjligheter att fortsätta i högskolan. Läsåret 1977/ 78 gick 27 249 elever i årskurs två på dessa linjer. De traditionellt högskolerekryterande linjerna hade samma år i årskurs tre 24 707 elever. En breddad rekrytering till högskolan var inte det enda motivet bakom de ändrade tillträdereglerna även om det varit det mest framträdande. Man kan särskilja ytterligare minst två grupper av motiv: Den första gruppen motiv rör överskådlighet och likformighet i utbildningsorganisationen. Man ville dels ha enhetliga, rättvisa och överblickbara regler för tillträde till högskoleutbildningen inom olika områden, dels en enhetlig organisation av utbildningsformer där man gör klar boskillnad mellan gymnasial och postgymnasial utbildning. Det sistnämnda motivet fick till exempel till följd att man kräver genomgången gymnasial utbildning för tillträde till åtskilliga utbildningar som tidigare byggde direkt på grundskolan. Den andra motivgruppen rör professionaliseringssträvanden inom olika yrkesområden. Högskolereformen innebar att all högskoleutbildning skulle

till högskolan 171

Elevströmmarfrân gymnasieskolan

vara Professionaliseringsmotivet innebär en strävan att på yrkesinriktad. yrkesverksamhet med högskoleutbildallt fler yrkesområden bygga under få möjligheter till ning och forskning. Dels bör yrkesverksamma personer med forskning inom sitt eget yrkesområde, dels fortbildning och kontakt av forskning och teobör grundutbildningen till yrket vara väl underbyggd Den allmänna behörigheten underlättar for redan ribildning på området. utan tidigare teoretisk utbildning att komma in i högskolan yrkesverksamma nivå elever från samtidigt som den sätter en undre gräns for den teoretiska bör ha för att få tillträde till yrkesutbildningen i fråga. Det gymnasieskolan förstärks av utbildningsansvarigas intresse att få en sistnämnda delmotivet att undervisa. Särskilt påtagligt blir detta positivt selegerad grupp studerande först när man fastställer de särskilda behörighetskraven. För elever från gymnasieskolan har ändringarna av behörighetskraven

konsekvenser både när det gäller det formella komunder 1970-talet haft hos olika och konkurrensforhållandena vid urvalet av petensvärdet linjer Situationen for elever från tvååriga linjer som kan elever från olika linjer. behörighet är dock inte så gynnsam som man av den allmänna ge allmän kunde förledas tro. De särskilda behörighetskraven är omfattande debatten for många högskolelinjer. 1 tabell 39 visas hur rekryteringen från gymna-

med olika omfattande särsieskolan till högskolan såg ut på högskolelinjer

skilda behörighetskrav läsåret 1978/79.

tillträ- Tabell 39 Rekrytering från gymnasieskolans linjer till allmänna högskoleligrtjer med olika omfattande deskrav läsåret 1978/79. Nybörjare på linjer. Procent. Tabellen omfattar endast linjer utan krav på yrkes-

verksarnhet eller annan utbildning än gymnasieskolans linjer

i gymnasieskolan: Övriga Summa Högskolelinjer med Avgångslinje l nje beh h k av S°m Antal %

?är N r HSE S0,Ek Dk,K0,Vd upp §1 s

(96) (96) (96) (96) (96) (%)

Naturvetenskaplig linje 0,8 1,3 l 705 100 72,8 7,7 13,5 3,9 (N) Naturvetenskaplig (N) och fyraårig teknisk 0,1 2,4 3 263 100 55,8 35,1 5,9 0,8 linje (T) Humanistisk (H), samhällsvetenskaplig (S), treårig ekonomisk (E), naturvetenskaplig (N)

och fyraårig teknisk 0,4 1,0 2 674 100 20,1 2,8 69,3 6,4 linje (T) Samtliga tre- eller fyraåriga linjer samt social (S0) och tvåårig 25,9 1,0 1,2 5 501 100 ekonomisk linje (Ek) 14,4 5,5 51,9

Ej krav på allmän 5 202 100 7,3 0,7 18,0 27,8 42,0 4,2 behörighet 18 345 Summa

Källa: Maskintabeller ur SCB:s högskoleregister.

172 Elevströmmar från gymnasieskolan till högskolan

Rekryteringsmönstret från gymnasieskolan till högskolans linjer avspeglar behörighetskraven väl. Rekrytering från gymnasielinjer som ej ger omedelbar behörighet till en viss högskolelinje är mycket måttlig. Det är inte särskilt förvånande att så är fallet. Att komplettera från till exempel en fullföljd vårdlinje till en högskolelinje med särskilda behörighetskrav i ”NT-klassen” är ofta ett tidskrävande företag. Tre â fyra ämnen med treåriga studiekurser kan behöva kompletteras. Även om denna komplettering sker vid en komvuxenhet på högskoleorter med ett stort kursutbud kan det ta ett par år att genomföra. På elevens hemort, med ett komvuxutbud som ofta är betydligt magrare, kan det ta väsentligt längre tid än så. I figur 85 visas några exempel på kompletteringskrav for högskoleaspiranter från gymnasieskolan. Kategori 1 och 2 i figur 85 är hämtade från teknisk sektor. Kategori 3, 4 och 5 (delvis även 7) från AES-sektor, kategori 6 och 7 från sektorn för undervisningsyrken och kategori 8 (delvis även kategori 1) från vårdsektorn. Rekryteringsmönstret till högskolans utbildningssektorer följer i stor utsträckning av behörighetsbestämmelsema. I tabell 40 kan man se att rekryteringen till teknisk sektor till mycket stor del sker från N- och T-linjerna. De flesta tekniska linjerna ställer krav på N/T-kompetens. Rekrytering från tvåårig social/ekonomisk linje är vanligare än rekrytering från industri- och hantverkslinjema bland de tvååriga yrkesinriktade linjerna. So/Ek-kompetens kräver också mindre kompletteringar än de yrkesinriktade linjerna. Motsvarande mönster återfinns även inom de andra högskolesektorema. Tabell 39 och 40 visar båda att de olika gymnasielinjernas behörighetsvärde styr flödena till högskolan. De kompletteringskrav som ställs för att ta sig från en yrkeslinje i gymnasieskolan till en högskolelinje ter sig ofta avskräckande. För att uppfylla behörighetskraven måste den presumtive högskoleeleven kanske studera i komvux i ett par år. Komvux har ändå kommit att spela en framträdande roll vid övergångar från gymnasieskola till hög-

Tabell

40 Rekrytering från linjegrupper i gymnasieskolan till utbildnlngssektorer i högskolan läsåret 1978/79. Nybörjare på linjer. Procent. Tabellen omfattar endast linjer utan krav på yrkesverksamhet eller annan utbildning än gymnasieskolans linjer

Linjegrupp i gymnasieskolan Tre/fyraåriga Tvååriga Tvååriga yrkes- Summa linjer teoretiska förberedande ma 95 linjer linjer

Högslcolesektor: Teknisk sektor 93 6 1 3 942 100 AES-sektor (administrativa, ekonomiska och sociala utbildningsvägar) 75 21 4 6 667 100 Vårdsektor 43 17 40 4 021 100 Sektor för undervisningsyrken 51 31 18 5 450 100 Sektor för kultur- och informationsyrken 84 14 2 1 000 100 Summa 21 080

Källa: Maskintabeller från SCB:s högskoleregister.

Elevströmmarfrân gymnasieskolan till högskolan 173

skola. I debatten har komvux roll dock ofta framställts i en mindre smick- Figur 85 Krav på behörig-

rande dager. I nästa avsnitt skall vi försöka belysa hur komvux roll som hetslfomaletteringfjr

- - . - - - studier pa vissa hogskoleb få r n gymnasies k l 0 a til -l h ogskola avspeglas I utbildningsstatistiken _ rygga [Malar studerandepán gymnasieskolans linjer.

rn 1) 1. Agronom-, jäg« I mästan, hortonom- 3. Juristlinjen

»›777»»› »»»»>›

och landskapsarkitektutbildning

»»»»» »»»»»›

HSE N NT E H s r SoEk ^^^^^^ÅÅ^ AAAAA 4.ADBI|n|e 2. Gruvingenjörs- ^^A^^^^^^^^^^^^ . . AAAÅÅAAAAAAÅAAA e| te HIS k k utbildningar ^^^^^AAAAA^^^^ “MWQÃÃÃMAAA variant) ÅÅAÅA ^^^^AAAAh^^^^^ AAAAÅ^^^^^ 2^^^:AAAAA^^^^^ ^^^ AAAAA^^^^^ AAAAA^^^^^^^^^^ :ncxwmmw AÅÅÅÅÅAAAÅ AAAAAAÅÅÅ^^^^^ AAAAA ^^

Övriga 241591 linjer mmnl!- - utanallminbo- minbtnaøiøuinärma: 2) 5. Ekonomutbildning, 6. Klasslärarlinje förvaltningsutbildning, psykologlinjen, redovisnings- och revisionslinje, beteendevet. linie (utredm-soc. inriktn)

Övriga :Mun Omedelbart tillträde EH S _ linjerutan N I bv- allmün bt- EkSo höriwøu hörimotnärmar AAAAA 7. Förskollärarlinje, AAAAA fritidspedagoglinje, Ett ämne kompletteras beteendevet. linje, (inriktn. mot personal- och arbets- 2-3 ämnen kompletteras livsfrågor) fritidsledarutbildning

4 eller fler ämnen kompletteras

Sammy linjeri ü 3) qvrvmuiukolsn

8. Siuksköterskelinjen, social servioelinje, armed 1) Samma villkor gäller Iäkar- tandläkan, apotekar- och veterinärutbildning betsterapeutlinje ass-utbildning 2) Ej ekonomlinjen vid handelshögskolan, eller internationella

ekonomlinjer 31 Fr.o.m. läsåret 1980/81 ställs krav på allmän behörighet för högskolestudier

174 Elevströmmarjiân gymnasieskolan till högskolan

6.5 Komvux roll vid övergången från gymnasieskola

till högskola

6.5.1 Taktikövergâng eller överbryggande utbildning?

Den kommunala vuxenutbildningen har sedan sin tillkomst expanderat kraftigt. 1968, som var första läsåret i den nya skolformen, nyregistrerades sammanlagt 25 381 elever. Drygt hälften av dessa bedrev studier motsvarande gymnasieskolans 3-4-åriga linjer. En väsentlig del av komvuxeleverna avsåg alltså att få behörighet för högskolestudier. Huvuddelen av de övriga bedrev studier på grundskolenivå. Tio år senare var antalet nyregistrerade elever nära 60 000. Fram till 1970 ökade antalet komvuxstuderande på grundskolenivå snabbare än antalet på gymnasial nivå. Under senare hälften av 1970-talet har den största ökningen av elevantalet i komvux skett på studieinriktning motsvarande tvåårig yrkesinriktad linje i gymnasieskolan. Komvux roll som brygga till högskoleutbildning har alltså minskat i betydelse relativt andra roller under 1970-talet. Rollen att ge grundskolekompetens till utbildningsmässigt eftersatta grupper samt yrkesutbildningsrollen har i stället accentuerats. Det är ändå intressant att belysa vilken roll komvux spelar vid sidan av gymnasieskolan för att ge kompetens för högskolestudier. I skoldebatten har man från tid till annan hävdat att komvuxstudier för de yngre eleverna har som främsta syfte att ge konkurrensfördelar jämfört med studier i gymnasieskolan. Det finns två vägar sådana konkurrensfördelar skulle kunna uppnås på. Antingen avbryter man som gymnasieskolestuderande sina studier på en linje med hård betygskonkurrens (oftast naturvetenskaplig linje) och går över till studier med motsvarande inriktning i komvux. En alternativ taktik är att fullfölja en gymnasieskollinje med lägre kompetensvärde (t. ex. social linje) för att sedan komplettera nödvän- S. k. Särskild yrkesförbediga ämnen i komvux. I båda fallen spekulerar man i det relativa betygsredande utbildning räknas ej in. systemets konstruktion. Figur 86 kan illustrera principen.

Avgångsbetyg fr. grundskolan (teor. fd.) , , | r I 1 2 3 4 5

N-linjen Md = 4,5\.

So-linjen Md = 3,5 \ Figur 86 Det relativa berygssysremelsejfekrer vid Medelpoäng vid intagning till gymnasieskointagning till lan (exemplet hämtat frân gymnasieskolan intagningen 1975).

E Ievsträmmar från gymnasieskolan till högskolan 175

Den genomsnittliga N-klassen är alltså sammansatt av elever som har väsentligt bättre betyg från grundskolan än den genomsnittliga So-klassens elever. Om nu den presumtive N-eleven väljer att börja på So-linjen, eller kommer hans/hennes studieresultat att byter från N-linjen till So-linjen, bli värda ett högre avgångsbetyg än de varit i en N-klass. Å andra sidan får den presumtive N-eleven inte behörighet för en rad spärrade högskoleutbildningar. Genom att komplettera med dessa ämnen i komvux uppnår man dock samma behörighet som om man gått N-linjen i gymnasieskolan. En alternativ metod är att avbryta de påbörjade N-studierna och fullfölja dem i komvux i stället. Även här bygger det förment taktiska tillvägapå att man hamnar i en förmånligare jämförelsegrupp bland gångssättet sina komvuxkamrater precis som man hamnar i en förmånligare jämföbland studiekamraterna på So-linjen. Man utnyttjar förhållandet relsegrupp att växelkursen kunskaper/betyg i det relativa betygssystemet är olika på olika studievägar. Hur många elever kan det röra sig om som utnyttjar komvux for taktiska syften vid övergången till högskolan? 1 följande avsnitt beskrivs komvux roll vid övergången från gymnasieskolan till högskolan i statistiska termer.

6.5.2 F [öden från gymnasieskolan till komvux

I början av höstterminen 1979 studerade 112 659 elever på gymnasial nivå l kommunal vuxenutbildning. Av dessa hade 23 477 tidigare genomgått eller avbrutit studierna på någon av gymnasieskolans linjer. Deras fördelning påbörjad gymnasieskoleutbildning frampå ålder och tidigare genomgången/ går av tabell 4la och 41h. I tabell 41 kan man se att elever som är 21 år eller äldre är nästa dubbelt så många som de som är yngre än 21 år. Vidare är elever från treåriga teoretiska linjer drygt en och en halv gång så många som de från tvååriga teoretiska linjer. Slutligen är elever med fullföljd gymnasieskoleutbildning två och en halv gång så många som elever med avbruten gymnasieskola.

Tabell 41 Fördelning på åldersgrupper (a) samt tidigare gymnasieskoleutbildning (b) bland komvuxelever ht 1979 med tidigare påbörjad utbildning i gymnasieskolan. (Antal elever)

Ålder Fullföljd Avbruten Summa

(a) Tidigare gymnasieutbildning

(b) Liniegrupp i gymnasieskolan

Källa: Maskintabeller från SCB.

176 E Ievströmmar från gymnasieskolan till högskolan

Av tabell 42 framgår att studieinriktning med humanistiska ämnen* är vanligast bland komvux-studerande med avbruten gymnasieskola. Naturvetenskaplig linje var den vanligaste studieinriktningen i gymnasieskolan bland studieavbrytarna. Varken tabell 41 eller 42 talar för att taktiska studieval och studieavbrott skulle vara någon dominerande företeelse bland komvuxelever med gymnasieskolebakgrund. Den dryga tredjedel av eleverna som är tjugo år eller yngre är väl de som närmast skulle kunna misstänkas for att tillskansa sig otillbörliga fördelar genom att studera i komvux i stället for på gymnasieskolan. Inte fullt hälften av denna grupp har en studieinriktning motsvarande tvåårig teoretisk eller tvåårig yrkesinriktad studieväg. Kvar står alltså drygt 4500 komvuxelever som är tjugo år eller yngre och har en studieinriktning i komvux motsvarande treårig teoretisk linje. I tabell 43

visas hur denna grupp? fördelar sig på gymnasieskollinje.

Av tabell 43 framgår att studieavbrytargruppen innehåller en fjärdedel fore detta N-elever från gymnasieskolan. Andelen elever som bytt studieinriktning från tvåårig linje i gymnasieskolan till treårig linje i komvux är något mindre. Ungefär två av tre studieavbrytare är flickor. Bland de yngre komvuxeleverna med fullfoljda gymnasiestudier kommer drygt en tredjedel från tvåårig teoretisk linje (de allra flesta från social linje).

Tabell 42 studieinriktning i gymnasieskolan resp. komvux bland komvuxelever ht 1979 med avbrutna gymnasiestudier bakom sig. Antal elever

Källa: Maskintabeller från SCB.

Denna uppgift innebär ej Tabell 43 Yngre elever i komvux med studieinriktning motsvarande treårig teoretisk nödvändigtvis att dessa linje fördelade på gymnasiebakgrund. Antal elever elever syftar till avgångsbetyg på humanistisk Gymnasielinje Elever med avbruten Elever med fullföljd linje. Många språkkurser (linjegrupp) gymnasieskola gymnasieskola bland elever med annan kan H 204 154 huvudinriktning S 194 381 rymmas här. E 222 205 2 N 440 273 Yngre elever med T 198 117 avbruten gymnasieskola 2-årig teor. 223 l 034 definieras här som ”be- 2-årig yrk. 180 821 gynnelseår i gymnasieskolan 1975 eller senare. Summa 1 661 2 985 Uppgift om ålder finns ej tillgänglig. Källa: Maskintabeller från SCB.

E levströmmar till högskolan 177

från gymnasieskolan

Figur 87 Övergång till .. kommunal vuxenutbildning

bland elever med genom-

g å

E; gängen gymnasieskola.

.g

,f Fördelning páfamiljebak-

i

grund (HS -indelningen).

f; ._

m i- _, , Kalla: Maskmtabeller från

3 g

SCB.

å ._ F.” .E

J: D -o

o M

(U C ._

2 .E _u GJ I- 3 å x u.| o w

m 3 u: °° E 9- E -å å .2 E . o, q; E V* E

.. ,_, å å “å 9. 2 c _h -O u: -O 9 mm - :u w- m-J: b 0-: m O) 3 a S» . a *E u) . 5 i- 9 g a u) v: s. u: g 9. å .g w å

3 ?å s ä :ä

:u g

å = s ° 93 å ;a :n E d m 3 å = °- .- E- C X :u :m -D 3 m = =“2=TS0 E 2 *é 4= i e s i 3 0 :s E å .ä i I LL 2 _| J - iF g .a 3 “°

Iååüü

0 .

gå

w °§8 13-2 x._°., m,_v› .__:,\

mämmu-

178 Elevströmmar frán gymnasieskolan till högskolan

I ”taktikhypotesen om övergångar mellan gymnasieskolan och komvux ingår att dessa motverkar de fördelningspolitiska målen med komvux. Figur 87 kan belysa förhållandena i detta avseende. Bland komvuxelever med fullföljd gymnasieskola ht 1979 var främst barn från familjekategorierna “far okänd, saknas, ej förvärvsarbetande samt ”ej yrkesutbildade arbetare” överrepresenterade i förhållande till fördelningen av familjebakgrund bland gymnasiestuderande i allmänhet. Bland de komvuxelever som fullföljt en yrkesinriktad linje i gymnasieskolan är främst barn till lärare, akademiker och högre tjänstemän överrepresenterade. En svag sådan överrepresentation finns också bland elever med fullföljd social linje i gymnasieskolan bakom sig. Genomgången av det statistiska materialet avgränsar gruppen som kan tänkas ha taktiska motiv för sina komvuxstudier kraftigt. Det drygt tusentalet yngre elever som kommer från fullfoljda studier på tvåårig teoretisk studieinriktning och studerar i komvux med inriktning mot treårig teoretisk kompetens beter sig i enlighet med “taktikhypotesen. De 440 eleverna med avbrutna studier på N-linjen i gymnasieskolan beter sig också i enlighet med taktikhypotesen. Den största omfattning rena taktikval skulle kunna ha bland Övergångarna från gymnasieskolan till komvux är alltså ungefár l 500 elever av totalt ungefár 23 500. Denna andel kan knappast motivera kritik mot komvux som skolform för elever med gymnasieskolebakgrund. Det är snarare så att komvux för de flesta av sina elever med gymnasieskolebakgrund kompenserar för brister i gymnasieskolans studieorganisation. Många av komvuxeleverna med avbrutna gymnasiestudier bakom sig tillhör sannolikt denna motivgrupp snarare än taktikgruppen. Den grupp som fullföljt en yrkesinriktad linje på gymnasieskolan och vill söka till högskolan kan karakteriseras på samma sätt.

7 Trendbrott?

Den utveckling som illustreras i kapitel 1 till 6 är i många avseenden trend- Befolkningens utbildningsnivå har stigit kontinumässig och kontinuerlig. kvinnornas forvärvsfrekvens har stigit kontinuerligt, den materiella erligt, levnadsstandarden har stigit kontinuerligt under en lång följd av år. Den har förbättrats både geografiskt och teoretiska utbildningens tillgänglighet socialt. Språngartade förändringar i utvecklingslinjerna till följd av utbildreformer är sällsynta. Där de förekommer kan man lika gärna ningspolitiska se reformen som en utlösande faktor for utvecklingstendenser som legat representerar här latenta under en föregående period. Utbildningsreformer till förändrade betingelser i skolans omgivning eller i anen anpassning gränsande utbildningsformer. I detta avslutande riktas uppmärksamheten mot brott i de utkapitel som beskrivits tidigare. En del av trendbrotten har redan vecklingstrender som tas inträffat, andra kan man skönja tecken till. De utvecklingskurvor gäller social selektion, elevintresse for teoretisk/yrkesupp till granskning inriktad stadiet, forvärvsfrekvens och arbetsutbildning på det gymnasiala den teoretiska utbildningens geografiska spridning och marknad för flickor, specialundervisningens utveckling.

7.1 Social selektion

räkning un- Härnqvist & Svensson (1980) har för gymnasieutredningens dersökt den sociala selektionens utveckling vid övergången till gymnasiestadiet för fyra årskullar elever. Den äldsta kullen, med födelseår 1948, skolan innan grundskolereformen genomfördes. De gick ut obligatoriska med fodelseâr 1958 och 1959, gick i grundskolan med två yngsta kullarna, 1969 års läroplan. Den fjärde årskullen elever, födda 1953, gick i grundskolan den skolstruktur som mötte enligt 1962 års läroplan. I figur 88 illustreras (från Härnqvist & Svensson 1980, figur 18, s. 55). resp. årskull

& Svensson sammanfattar resultaten när det gäller övergång Härnqvist till 3- och 4-åriga gymnasielinjer:

Mellan årskullarna 1948 och 1953 steg andelen i alla socialgrupper av dem som gick till 3- och 4-årigt gymnasium. Bruttoförändringen var något större i arbetar- och jordbrukargrupperna än i övriga grupper, vilket medförde att de sociala skillnaderna reminskade med några procentenheter. Skillnaden mellan elever från akademiker-

180 Trendbrott? sou 1981:98

l r l l l I l l I I 60 62 64 66 68 70 72 74 76 78 å J l I l l l l l I l å

Årskull AlIm.gymn. 1943 Folkskola Realskola Fack gym Försöksskola övr mb

Grundskola Gymnasium Lgr 62 1953 Folkskola-Realskola ÖVF-Utb-

1953 Gymnasie- Grundskola Lgr 69 skma

1959 Grundskola Lgr 69

sGk(;g°5°

å

Figur 88 Organisatoriska spektive arbetarhem förblev dock stor och klyftan vidgade sig åter mellan årskull och läroplansmässiga 1953 och 1958/59. Orsaken härtill var att de tre lägsta socialgrupperna uppvisade skillnader mellan årskullar. exakt samma övergångsfrekvenser i de tre årskullarna, medan de båda högsta grupperna ökade sina andelar något. De förändringar som inträffat under den period som studerats sammanfattas grafiskt i figur 19. Kurvorna baserar sig på totalfrekvenserna inom resp. grupp som är hämtade från tabell 8 och 9. Vi kan tillägga att tendensen till växande sociala skillnader under sjuttiotalet får ett visst stöd i senast tillgängliga uppgifter. Dessa som redovisas i tabell 24 har ställts till förfogande av Statistiska centralbyrån. I tabellen jämförs de elever som lämnat grundskolan vårterminen 1975, respektive 1976, dvs. de avgångsklasser där de normalåriga elevera var födda 1959, respektive 1960. Som synes var övergångsfrekvensen fortfarande oförändrad bland barn till jordbrukare och arbetare, medan både pojkar och flickor från akademiker- respektive tjänstemannahem visar en ökad benägenhet att gå över till 3- och 4-åriga gymnasielinjer (s. 57-58).

Genom analyser av SCB:s grundskoleuppföljning av elever födda 1963 som påforts uppgifter om social bakgrund kan man få ytterligare en indikator på utvecklingsriktningen. Någon sådan analys har tyvärr inte varit möjlig att göra inom ramen för detta arbete. Innan något försök till tolkning av utvecklingen när det gäller social selektion görs skall trenden vad avser elevernas intresse för teoretisk kontra yrkesinriktad gymnasieskoleutbildning beskrivas närmare.

7.2 Elevernas val mellan studieförberedande och yrkes-

inriktade utbildningsvägar på det gymnasiala stadiet

Fram till 1960-talets slut steg antalet elever som genomgick teoretisk utbildning på gymnasial nivå kontinuerligt. Från och med 1970-talets början sjunker elevantalet på teoretiska utbildningsvägar igen. I figur 89 återges utvecklingen av antal närvarande elever 1930-1977.

sou 1981:98 Trendbrott? 181

Antal elever i tusental 140- 130- ____ 3- och 4-åriga linjer eller motsvarande

120- -n--n- Z-åriga yrkesförberedande linjer och specialkurser eller motsvarande -H-N 2-åriga teoretiska linjer 110

100-

90..

80-

70-

1930 40 50 60 70 80 År

I samband med Lgy 70:s genomförande bryts den uppâtgående trenden Figur 89 Närvarande för teoretiska medan kurvan att 9/9Ve“8"75"“/“ Sko/fo linjer, for yrkesinriktade linjer .fortsätter me19301977' stiga. Ambitionen att genom den nya läroplanen göra yrkesutbildning till ett valvärt alternativ för elever som tidigare valt teoretiska utbildningsvägar Källa: Utbildningsstatis- “Sk “mk 1978 verkar ha fått stark genomslagskraft. Forneng (l IPF 1980:3) har gjort analyser av den sociala selektionen och dess koppling till val av olika studievägar eller arbete efter grundskolan 1972 och 1976. I figur 90 återges en vidarebearbetning av Fornengs material. Det är tydligen så att de ökade preferenser För yrkesutbildning bland ele» verna under 1970-talet som figur 89 avspeglar i första hand gäller arbetarbarn och bland dem speciellt llickor. Det mycket kraftiga trendbrottet för de teoretiska utbildningsvägarna i gymnasieskolan kring 1970 hade en förelöpare i valen av linjer i grundskolans årskurs 9. Härnqvist (1978) refererar utvecklingen i detta avseende i sin analys av det fria valet på grundskolans högstadium: Den uppåtgáende trenden för 9g bröts vid övergången till Lgr 62 och samtidigt blev skillnaden i valfrekvens mycket större mellan flickor och pojkar än den varit under försökstiden. Sistnämnda Förhållande sammanhänger med att “mellanlinjerna blev långt mer attraktiva för pojkarna än 9a varit. Som visas i figur 2 hade 9a en klar kvinnlig dominans, medan de ”enbokstaviga” linjerna (utom 9g) valdes mer av poj-

182 Trendbrott?

Social bakgrund Verksamhet Mä Kvinnor Aka» Högre-Övriga Yrkes-Övriga Aka- Högre Övriga Yrkes. Övriga de- tiäns- Iläns; utbil- arbe- de- tjäns› (jäns- utbil- aybe. miker temän teman dade :are miker temän temän dade tara arbe- arbe. tare tare Procent 1. studier på gymnasie 80* skolanstre- och fyraåriga linjer Vlt stapel :fördelning 1972 Röd stapel :fördelning 1976

2. Studier på gymnasie 20skolanstvåårigateo retiska linjer 10-

3. Studier på gymnasie skolanstvåårigayrkes linjer och specialkurser

4. Förvärvsarbete

5. Arbetssökande OJ

6. Övrigt OJ

Figur 90 Social bakgrund och verksamhet ett är efter avslutade gmndskolestudier 1972 och 1976. Procenruelljördelning.

Källa: IPF 1980:3 (SCB).

Trendbrott? 183

- den tekniska karna. Två av dessa linjer visade sig rekrytera pojkar i stort antal (mellan 20 och 25 % av alla pojkar i åk 9) och den humanistiska (10-15 96). Den humanistiska skilde sig från 9g endast genom mindre kurs i B-språket, vilket torde ha passat pojkarna väl med deras allmänt mindre benägenhet lör språkval. För flickorna var det egentligen bara den humanistiska linjen som var konkurrenskraftig (15-25 %). Därnäst kom den sociala med drygt 5 96. Den nedåtgående trenden lör 9g och uppåtgående för övriga enbokstaviga linjer -lika stark hos både pojkar och flickor - kan sättas i samband med två Förhållanden. Dels byggdes fackskolan, för vilken mellanlinjerna gav behörighet, successivt upp under motsvarande tidsperiod och kunde för varje år ta emot en allt större andel av den årskull som lämnade åk 9, dock emellertid hela tiden avsevärt färre än de som gick ut grundskolan på motsvarande linjer. Dels finns det tecken som tyder i dessa årskullar. Tillströmpå ett generellt vikande intresse lör teoretisk utbildning läsåret 1964/65 För pojkarna och 1965/66 for ningen till 9g nådde sitt maximum flickorna. Tillströmningen till högre utbildning efter gymnasiet kulminerade 1968/69, Nu är när dessa årskullar passerat gymnasiet och eventuell vämpliktstjänstgöring. det ju naturligare att se den senare utvecklingen som en konsekvens av den förra än att se dem som av varandra oberoende tecken på vikande utbildningsintresse. Men det var inte bara andelen av årskullen i högre utbildning som minskade efter 1968/69 utan också övergångsfrekvensen bland dem som lämnade gymnasiet med behörighet att gå vidare (SCB IFP 1974:8, s. 65).

Procent av åk 9

M

40-

Kv

30-

20- F igurA Valen av allmänna linjer (motsv.) i åk l I I I I I I l I 9. Källor: SÖ.s jörsäksrap-

s7 65 67 69 71 73 75

Ht5I3 äs 59 61 63 port, tab. 27; SCB PM

Enhetsskolan Lgr 62 Lgr 69 1974:3. tab. 9.

184 Trendbrott?

Man kan också beskriva utvecklingen så att eleverna i åk 9 under försökstiden i brist på attraktiva mellanalternativ hade valt teoretiskt gymnasieförberedande utbildning i betydligt större utsträckning än som motsvarade deras avsikter att gå vidare. Genom skolberedningens konstruktion av mellanalternativ i åk 9 i kombination med fortsättningsalternativ i fackskolan vändes en del av elevströmmen i annan riktning.

Ur detta perspektiv var lgy 70 en utlösande faktor for en latent elevefterfrågan på yrkesinriktad utbildning. Det är möjligt att yrkesskolan också kunnat bidra till en ökning av elevintresset för yrkesutbildning, men överströmningen av elever som tidigare valt teoretiska studievägar hade sannolikt inte blivit så stark. Det ligger nära till hands att koppla samman yrkesutbildningsberedningens ambitioner att närma yrkesutbildningens timplaner till fackskolans med den mycket kraftiga kantring av elevintresset till fackskolelinjemas nackdel och yrkeslinjernas fördel som skedde i samband med lgy 70:s införande. För flickornas del har uppenbart vårdlinjen varit en mycket konkurrenskraftig konstruktion även for elever som vill hålla vägen till postgymnasiala studier öppen. Härnqvist (1978) använder begreppet ”marginalgrupper” för att beteckna elever som inte har lika fast etablerade preferenser för viss utbildning (t. ex. yrkesinriktad eller studieförberedande) som andra. I statistiska redovisningar av tillströmning till viss utbildning skapar dessa elever med sin något ambivalenta hållning trendbrott i utvecklingskurvorna. De som sist bestämmer sig för att följa framväxande preferenser för en viss utbildning är enligt detta synsätt också de som leder återtåget om utvecklingen vänder. Appliceras denna tolkning på trendbrotten som beskrivs ovan är det arbetarbarnen som agerar som marginalgrupp i både tillväxten och tillbakagången för de teoretiska gymnasielinjerna under 1960- och 1970-talen. Lgy 70 lyckades göra yrkesutbildning till ett valvärt alternativ, men det skedde till priset av ökad social selektion.

7.3 Förvärvsfrekvens och arbetsmarknad för flickor

Malmöundersökningens flickor kom ut på arbetsmarknaden under 1940och 1950-talet. De yrkesområden som tog emot de flesta var ”kameralt och kontorstekniskt arbete” samt ”kommersiellt arbete”. I tabell 3 på s. 29 kan man se att mer än hälften av de yrkesverksamma kvinnorna från Malmöundersökningen återfinns i dessa yrkeskategorier vid uppföljningstillfället 1964. 58 procent av de då ungefär trettiosexåriga kvinnorna förvärvsarbetade. Västmanlandsundersökningens flickor kom ut på arbetsmarknaden under 1960- och 1970-talen. Även bland Västmanlandsflickorna gick en stor del till yrkesområdet ”kameralt och kontorstekniskt arbete” (26 procent av samtliga förvärvsarbetande flickor 1977). Det yrkesområde som tog emot de allra flesta förvärvarbetande flickorna var emellertid ”tekniskt, naturvetenskapligt, samhällsvetenskapligt arbete m. m3”, med en mycket stor andel sjukvårdsarbete. 50 procent av samtliga förvärvsarbetande återfanns inom detta yrkesområde. Förvärvsfrekvensen för Västmanlandsflickorna var vid uppföljningstillfállet 1977 (dvs. vid 27 års ålder) ca 75 procent.

Trendbrott? 185

täck- Under den period som Malmö- och Västmanlandsundersökningarna er har förvärvsfrekvensen för kvinnor ökat mycket kraftigt. 1 åldergrupperna är kvinnornas förvärvsfrekvens dock fortfarande avsevärt över tjugofem (i yngre åldersgrupper drar det ökade utbildningsdeltalägre än männens för båda könen). Det finns alltså stort utgandet ned förvärvsfrekvenserna förvärvsfrekvens. Det ar dock rymme för en fortsatt ökning av kvinnornas vilka arbetsmarknadssektorer som skall ta emot en fortsatt inte uppenbart kvinnor. Vilka områden skall under 1980ökande andel Förvärvsarbetande till handels- och kontorsyrkena för Maloch 1990-talen bli motsvarigheter för Västmanlandsflickorna? De områden där möflickorna och vårdyrkena ökande är tekniskt arbete och tillverkman förutser nyrekryteringsbehov

utförda vid SCB:s prognosinstitut(1PF 1980:4,

ningsarbete enligt beräkningar 1981:6). Båda dessa områden är kraftigt pojkdominerade. arbetsmarknadsstrukturen för Figur 77 återgiven i kapitel 5, illustrerar

pojkar, resp. flickor. yrkesområdena som Som framgår av figur 77 är det de pojkdominerade som domineras av flickor befinberäknas öka. Det arbetsmarknadssegment från “pojksegmenten” figur 77. Ett fåtal yrner sig på stort avstånd går dominerar arbetskeskategorier dit en mycket stor andel av flickorna marknaden för flickor. För ett par av dem kan oroande tecken på minskande Vårdarbete kan komma att drabbas hårt av nedskärrekrytering skönjas. sektorn. Det andra stora yrkesområdet, “sekreterare, ningar på den offentliga maskinskrivare, kan reduceras kraftigt till följd av en ökad användning och andra elektroniska kontorshjälpmedel. Reduceras av skrivautomater under 1980- och 1990-talen måste flickorna göra båda dessa yrkesområden arbetsmarknad för att behålla sina ställningar på inbrytningar på pojkarnas Alternativet är ett återtåg från arbetsmarknaden för flicarbetsmarknaden. i form av ökat deltidsarbete eller i form av minskande korna, antingen förvärvsfrekvenser.

7.4 Den gymnasiala utbildningens geografiska spridning

1 samband med Lgy 70:s införande vädrades farhågor att den nya organisationen skulle kräva ett mycket stort elevunderlag för att kunna tillämpas.

Som framgått av avsnitt 3.3 lyckades man etablera integrerade gymnasieskolor i ganska stor utsträckning redan från början, även i de fall där elevunderlaget var relativt litet. Samtidigt behölls yrkesutbildning på orter utan

teoretiska gymnasielinjer. Lgy 70 innebar alltså inget brott i trenden mot ökad geografisk spridning av den gymnasiala utbildningen. Tvärtom fortgick “decentraliseringen” även under 1970-talet, dels genom tillämpning av de s. k. SSG- och SSGav kommunal B-timplanema (se vidare avsnitt 3.3), dels genom utbyggnad vuxenutbildning. Utvecklingen byggdes alltså under av större elevkullar och en ökande gymnasiefrekvens. kommer gymnasieskolans elevkullar att mins- Under 1980- och l990-talen 100000 år 1993

ka kraftigt. Antalet sextonåringarhberäknas sjunka under

nära 125 000 år 1980. Elevantalets utveckling kan skifta från att ha varit

186 Trendbrott?

starkt mellan olika gymnasieregioner. Utgår man från fodelsetalens utveckling kommer tjugofyra gymnasieregioner att före 1996 passera ned under den gräns på 400 sextonåringar som hittills använts som under gräns for nödvändigt elevunderlag for lgy 70. Utvecklingen återges i figur 91.

Någon fortsatt utbyggnad av gymnasieskolan lär det knappast bli fråga

om under de närmaste femton åren. Förutom de sjunkande elevtalen inverkar också uteblivna statsbidrag for byggande av gymnasieskolor menligt på nyetableringen. Ändrade timplaner på de teoretiska linjerna är redan beslutade för att spara in driftskostnader. Den buffert SSG-timplanen tidigare utgjort kommer av besparingsskäl att utnyttjas oavsett elevunderlagets storlek. Många små skolenheter kommer att få svårt att försvara sin existens. Längre resavstånd for eleverna kan samtidigt minska gymnasiebenägenheten i glesbygden. Lägger man ned glesbygdsgymnasieskolor kanske resultatet blir en återgång mot ökade utbildningsskillnader mellan landsbygdens och städernas ungdom.

Figur 91 Elevunderlagets 7.5 Skola med elevsvårigheter eller elever med

utveckling framskrivet från

skolsvårigheter?

jödelseral 1964 till I 980 i de gymnasieregioner somföre 1996 passerar ned under I avsnitt 4.2.4 beskrivs utvecklingen av andelen elever med ofullständig 400 sexronâringar per är. grundskola och situationen för dessa elever. Vad som var två skattningar av andelen elever med 1972/73 och Källa: fflaneringsunderlag ofullständig grundskola, 3,5 procent från SÖ, byrå P2. 5,5 procent 1975/76, började efter SCB:s grundskoleuppföljning 1980 likna

Gällivare Kalix Haparanda Boden Härnösand Söderhamn Sala Hallstahammar Fagersta Torsby Kristinehamn Tibro Ronneby Karlshamn Nybro Hultsfred Älmhult Ljungby Vetlanda Tranås Nässjö Finspång Vaxholm Danderyd

1985 1990 1995

Trendbrott? 187

en trend. Grundskoleuppföljningen anger andelen elever med ofullständig vårterminen 1979 grundskola bland de elever som skulle slutat grundskolan

till 8 procent. Skolöverstyrelsens undersökning av specialundervisningen i gymnasie- 4.1) visar en femdubbling av antalet elever som skolan (se vidare avsnitt mellan läsåren 1974/75 och berörs av samordnad specialundervisning 1978/79. starkt under 1 grundskolan Ökade uttaget av specialundervisningstimmar ett tak för 1960-talet och början av 1970-talet. Till följd av att man satte skedde därefter ingen ökning av den totala volymen specialresursuttaget Däremot ägde en omfordelning rum så att specialklasserna undervisning. minskade i antal och den samordnade specialundervisningen kontinuerligt Efter det att det nya statsbidragssystemet för grundskolan ökade i volym. veckotimmar specialundervisning sjunkit år för år. infördes har antalet Hur skall man tolka specialundervisningens utveckling? Är den ett uttryck för försämrade elevförutsättningar i grundskolan fram till början av 1970-

dåliga förutsättningar fram till det att det nya statsbidragstalet, oförändrat elevförutsättningar? Hur systemet trädde i kraft, och därefter förbättrade förbättras i grundskolan och kan det i så fall komma sig att situationen att tolka utvecklingen försämras i gymnasieskolan? Det förefaller inte rimligt för variationer i elevförutsättningar. Statistiken speglar snasom ett uttryck rast olika administrativa lösningar på problemen, men ger inte någon direkt . bild av dem. också Är utvecklingen när det gäller ofullständig grundskolekompetens ett exempel på ”nya administrativa lösningar på samma gamla problem”? låter onekligen cynisk, men den kan inte helt avvisas. En sådan tolkning Man bör emellertid ägna någon uppmärksamhet åt möjligheten att problemen för elever med sämre är nya. Lgr 69 kan t. ex. ha skapat större problem studiemotivation och studiefárdigheter än lgr 62. Lyckas man i ambitionerna och praktiskt inriktad undervisning med att åstadkomma en mer konkret å andra sidan minska i motsvarande mån. Kvar står lgr 80 bör problemen emellertid det anmärkningsvärda faktum att man varken centralt eller lokalt har någon klar redovisning av vilka effekter man uppnår med de åtgärder man sätter in för de svaga och dåligt motiverade eleverna.

1 Bilaga Gymnasieskolelinjernas

för

behörighetsvärde högskolestudier

I samband med bearbetningen av SCB:s register över 1978/79 års högskolenybörjare (se avsnitt 6.4.) gjordes en genomgång av de kompletteringskrav som möter avgångna från olika linjer i som vill söka till olika

gymnasieskolan

högskolelinjer. Arbetet genomfördes av FK Inger Petrusch vid Högskolan för lärarutbildning i Stockholm. I redovisningen nedan har kompletteringskraven grupperats i fyra olika kategorier. 1) Komplettering av tre eller fler ämnen för att få behörighet 2) Komplettering av ett eller två ämnen för att få behörighet 3) Inga krav på komplettering utöver den genomgångna gymnasieskolelinjen.

4) Ålderskrav, hälsokrav eller krav på särskild fallenhet (inträdesprov).

Grupp nummer ett markeras i sammanställningen nedan med röd färg, grupp nummer två med gul färg och grupp nummer tre med grön färg. Grupp nummer fyra markeras med vitt. I de fall där kompletteringskraven beror av vilka tillvalsämnen en elev läst redan i gymnasieskolan markeras detta med färgsymboler för behörighetsvärdet både med och utan tillval. Dessa fält innehåller alltså två färger åtskilda av en diagonal. Sammanställningen avser allmänna linjer utan krav på yrkeserfarenhet eller förutbildning utöver gymnasieskolans linjer. De behörighetskrav som anges är de som gällde 1978/79. Man bör observera att en del högskolelinjer fått ändrade behörighetskrav sedan dess.

190 Bilaga 1 sou 1981:98

som ingår i bilaga 1 Linjer

ADB-linjen 226 Matematikerlinjen 204 Agronomlinjen 192 Medicinska assistentlinjen 238 Apotekarlinjen 232 Mellanstadielärarlinjen 272 Arbetsterapeutlinjen 236 Musikdramatiska linjen . 286 Arkitektlinjen 192 Musikerlinjen/Kyrkomusiklinjen 286 Bamavårdslärarlinjen 272 Musiklärarlinjen . 252 Bergsvetenskapliga linjen 192 Oftalmologassistentlinjen 240 Beteendevetenskapliga linjen 214 Operationsassistentlinjen 240 Biologlinjen 194 Psykologlinjen 220 Danslinjen 280 , Receptarielinjen . . . 234 Datatekniklinjen 194 . Redovisnings- och revisionslinjen 222 Designlinjen 282 Reklam och kommunikationslinjen 288 Driftteknikerlinjen 210 Religionsvetenskapliga linjen 288 Ekonomlinjen 214 Samhällsbyggnadstekniklinjen 204 Elektrotekniklinjen 194 Samhällsplanerarlinjen 222 i Fiskevårdslinjen 208 Samhällsvetarlinjen 222 Flygtekniklinjen 196 Sjukgymnastlinjen 240 Fritidsledarelinjen 226 Sjuksköterskelinjen 242 Fritidspedagoglinjen 274 Skådespelarlinjen 288 Fysikerlinjen 196 Slöjdlärarutbildning 254 Förskollärarlinjen 274 Sociala linjen 224 Förvaltningslinjen 218 - Sociala servicelinjen 244 Geoteknologilinjen 196 Systemvetenskapliga linjen 224 198 Tandläkarlinjen . 234 Geovetarlinjen Grafiska linjen 282 _ Teckningslärarutbildning 256 Gymnastiklärarlinjen 274 Teknisk fysiklinjen . . . . . . . 206 Hemspråkslärarlinjen 270 Teknisk fysik- och elektrotekniklinjen 206 Hortonomlinjen 198 Textilingenjörslinjen 208 Hushållslärarlinjen . 270 Textillärarutbildning 256 Hälso- och miljövårdslinjen 198 Tolklinjen . . . . . . . . 290 Hörselvårdsassistentlinjen 236 Transportadministrativa linjen 226 Industriell ekonomlinje 200 Veterinärlinjen . . . 234 Journalistlinjen §82 Väg- och vattenbyggnadslinjen 206 Juristlinjen 220 Ämneslärarlinjen . 258 Jägmästarlinjen 200 Biologi . 264 Kemistlinjen 200 Ekonomiska ämnen 266 Kemitekniklinjen . . 202 Engelska 266 Konstfackskolan i Stockholm 284 Franska 266 Kulturkommunikationslinjen 284 Fysik 268 Laboratorieassistentlinjen 238 Geografi 262 Landskapsarkitektlinjen 202 Historia 262 Lantmäterilinjen 202 Kemi 262 Linjen för fri konst . . . 284 Latin 264 Linjen för kost och näringsekonomi 228 Matematik 264 Linjen för offentlig förvaltning 220 Psykologi 258 Logopedlinjen 232 Religionskunskap 258 Lågstadielärarlinjen 272 Samhällskunskap 260 Läkarlinjen 232 Svenska 260 Maskintekniklinjen 204 Tyska 260

sou 1981:98 1 191

Bilaga

1 Teknisk sektor

192 1 sou 1981:98

Bilaga

Högskolellnjer SårskildabehörighetskravIåsåret1978/79 i Allmån AGRONOMUNJEN ARKITEKTLINJEN BEHGSVETENSKAPSLIN- Gymn linjer behörighet JEN* i i E Ja Fysik 3åkNT Fysik 3åNTeI2åkTa ,Ma 3åkNT Kemi 3åkNeI2åkTai1 åk Kemi 3åkNei2åkTei1åk Fysik 3åkNT TeKe Te Kemi 3 åk N el 2 åk T ei1 åk Bio 2 åk N el avg bet Jo TeKe

l-l Ja Ma 3åk5ENT Ma aåksENTelavgbevth Ma aákNr Fysik 3 åk N T Te Fysik 3 åk N T Kemi 3 åk N el 2 åk T el 1 åk Anm: inatuikunskapen på H Kemi 3 åk N el 2 åk T el 1åk TeKe ersätterfysik och kemi) TeKe Bio 2 åk N el avg bet Jo

s Ja Fysik 3 åk N T Fysik å sk N T Kemi 3åkNei2åkTeI1åk Fysik 3åkNT TeKe Kemi 3 åk N el 2 åk T el 1 åk Bio 2 åk N el avg bet Jo TeKe

7* F 7* AA 7 N Ja

T Ja Bio 2 åk N el avg bet Jo

Ek .ia Ma SåkSENT Ma 3 kSENTavgbet a Fysik 3 åk N T Te Fysik 3 åk N T Kemi 3åkNei2åkTeI1åk Fysik 3åkNTei2åkTe Kemi 3åkNe|2åkTel1åk TeKe Kemi 3 åk N el 2 åk T ei 1 Åk TeKe Bio 2 åk N el avg bet Jo Te

So Ja Ma 3åkSENT Ma 3åkSENTelavgbet Ma sikN-i-Ma Fysik 3 åk N T Te Fysik 3 åk N T Kemi 3 åk N el 2 åk T el 1 åk imnurkunskapenpå So arsåt- Kemi 3åk N el 2åk T el 1 åk TeKe ter kravenpå fysik o kemi) TeKe Bio 2 åk N el avg bet Jo

Dk Tillval eng z åk ?Ma 3 åk s E N T Ma 3 åk s E N T el avg bet Ma 3 aknNT Fysik 3 åk N T Te Fysik 3 åk N T Kemi 3åkNei2åkTeI1åk Fysik 3åkNTei2åkTe Kemi 3åkNeIZåkTeI1åk TeKe Keml 3 åk N el 2 åk T al l åk TeKe Bio 2 åk N al avg bet Jo Te

Ko Tiilvalanzåk Ma 3åkSENT Me 3åkSENTaIavgbet Maw 3åkNT Fysik 3 åk N T Te Fysik 3 åk N T Kemi 3åkNei2åkTei1åk Fysik 3åkNTeI2åkTe Kemi 3åkNei2åkTel1åk TeKe Kemi 3 åk N el 2 åk T el 1 åk TeKe Bio 2 åk N el avg bet Jo Te w Mu Ja Ma 3åkSENT Ma 3åkSENTeIavgbet Ma 3åkN7T Fysik 3 åk N T e Fysik 3 åk N T Kemi 3 åk N ei Z åk Fysik 3 åk N T ei Z åk Te Kemi 3 åk N el 2 åk T el 1åk T el 1 åk TeKa Kemi 3 åk N el Z åk T el 1 åk TeKe Bio 2 åk N el avg bet Jo Te

i Vd Ma 3åkSENT Ma 3åkSENTeIavgbet Ma 3åkNT Tillvalengzåk Fysik 3 åk N T Te Fysik 3 åk N T Kemi 3åkNeI2åkTei1åk Fysik 3åkNTeI2åkTe Kemi 3åkNel2åkTel1åk TeKe Kemi 3 åk N ei 2 åk T el 1 åk TeKe Bio 2 åk N el avg bet Jo Te

Te Fy 3 åk N T Uppfyller kraven på särskild Mad 3 åk N T Engsom obi spr 2 åk + svei åk 2 somfritt Me 3 åk S E N T behörighet Fysik 3 åk N T tillval el utökad stu- Kemi 3 åk N el Z åk T Kemi 3 åk N ei 2 åk T el 1 åk diekurs (ei krav på kemi om 1 åk TeKe TeK (ei krav på kemi om 1 åk Bio 2 åk N el avg bet JO TeKei

Jo Ma 3 åk S E N T Ma 3 åk N T Engsomtillvalzåk + svesomiritt tillval ei Fysik 3 åk N T Fysik 3 åk N T utökad studiekurs Kemi 3 åk N el Z åk T el 1 åk Ta Kemi 3 åk N el 2 åikT el 1 åk TeKe åk T el 1 åk TeKe

Bilaga I 193

Hågskolelinior Särskildabehörighetskravlåsåret1978/79

Gymn Alimån AGRONOMLINJEN ARKITEKTLINJEN BERGSVETENSKAPSLINlinjer behörighet JEN

Be EngsomtiIlval2åk+ Ma 3åkSENT Ma 3åkSENTeIevgbet Ma 3åkNT svesomfritt tiiivaiei Fy 3 åk N T Jo Fysik 3 åk N T utökad studieku Kemi 3 åk N el 2 åk T el 1 åk Fysik 3 åk N T ei 2 åk Te Kemi 3 åk N ei 2 åk T ei 1åk TeKe Kemi 3 åk N el Z åk T el 1 åk TeKe Bio 3 åk N el avg bet Jo Te

Ba Engsomtillval2åk+ Ma 3åkSENT Ma 3åkSENTelavgbet Ma 3åkNT svesomfritt tillval el Fy 3 åk N T Te Fysik 3 åk N T utökad studiekurs Kemi 3 åk N el 2 åk T el 1 åk Fysik 3 åk N T ei Z åk Te Kemi 3 åk N el 2 åkT ei 1 åk TeKe Kemi 3 åk N el 2 åk T el 1 åk TeKe Bio 3 åk N el avg bet Jo Te

Du Ja Ma 3åkSENT Me 3åkSENTelavgbet Ma 3åkNT Fy 3 åk N T Te Fysik 3 åk N T Kemi 3åkNeI2åkTei1åk Fysik 3åkNTei2åkTe Kemi 3åkNeI2åkTei1åk TeKe Kemi 3 åk N el 2 åk T ei 1 åk TeKe Bio 3 åk N el avg bet Jo Te

Et Engeomtiiivaizåk + Ma 3 åk S E N T Ma 3 åk S EN T el avgbet Me 3 åk N T svesomfritt tillval el Fy 3 åk N T e Fysik 3 åk N T utökad studlekurs Kemi 3 åk N ei 2 åk T ei 1 åk Fysik 3 åk N T el 2 åk Te Kemi 3 åk N ei 2 åkT eI1 åk TeKe Kemi 3 åk N el 2 åk T el 1 åk TeKe Bio 3 åk N el avg bet Jo Te

Fo Engsomtiilvai2åk+ Ma 3åkSENT Ma SåkSENTeI avgbet Ma 3åkNT svesomfritt tillval el Fy 3 åk N T Te Fysik 3 åk N T utökad studiekurs Kemi 3 åk N el 2 åk T ei 1 åk Fysik 3 åk N T el 2 åk Te Kemi 3 åk N ei 2 åkT el 1 åk TeKe Kemi 3 åk N el 2 åk T el 1 åk TeKe Bio 3 åk N el avg bet Jo Te

Li EngsomtiIlvaI2åk+ Ma 3åkSENT Ma 3åkSENTaiavg bet Ma 3åkNT svesomfritt tillval el Fy 3 åk N T TE Fysik 3 åk N T utökad studiekurs Kemi 3 åk N el 2 åk T el 1 åk Fysik 3 åk N T al 2 åk Te Kemi 3 åk N el 2 åkT el 1åk TeKe Kemi 3 åk N el 2 åk T ei 1 åk TeKe Bio 3 åk N ei avg bet Jo Te

Pr Engsomtiilval2åk+ Ma 3åkSENT Ma 3åkSENTeIavgbet Ma 3åkNT svesomfritt tillval el Fy 3 åk N T Te Fysik 3 åk N T utökad studieku Kemi 3 åk N ei 2 åk T ei I åk Fysik 3 åk N T el 2 åk Te Kemi 3 åk N el 2 åk T ei 1åk TeKe Kemi 3 åk N ei 2 åk T el 1 åk TeKe Bio 3 åk N el avg bet Jo Te

Sb Engaomtiilval2åk + Ma 3 åk S E N T Ma 3 åk S EN T el avgbet Ma 3 åk N T svesomfritt tillval el Fy 3 åk N T Te Fysik 3 åk N T utökad studiekurs Kemi 3 åk N el 2 åk T el 1 åk Fysik 3 åk N T ei 2 åk Te Kemi 3 åk N el 2 åkT ei 1åk TeKe Kemi 3 åk N ei 2 åk T ei 1 åk TeKe Bio 3 åk N el avg bet Jo Te

i* Td EngsomtillvaI2åk + Ma 3 åk S E N T Ma 3 åk S EN T el avgbet Ma 3 åk N T svesomfritt tiilvai el Fy 3 åk N T Te Fysik 3 åk N T utökad studiekurs Kemi 3 åk N el 2 åk T el 1 åk Fysik 3 åk N T ei 2 åk Te Kemi 3 åk N ei 2 åk T ei 1åk TeKe Kemi 3 åk N el 2 åk T ei 1 åk TeKe Bio 3 åk N el avg bet Jo Te

Tr Engsomtiilval2åk + Ma 3 åk S E N T Ma 3 åk S EN T ei avgbet Ma 3 åk N T svesomfritt tillval ei Fy 3 åk N T Te Fysik 3 åk N T utökad studiekurs Kemi 3 åk N el 2 åk T ei 1 åk Fysik 3 åk N T el 2 åk Te Kemi 3 åk N el 2 åkT el 1åk TeKe Kemi 3 åk N el 2 åk T el 1 åk TeKe Bio 3 åk N ei avg bet .lo Te

Ve EngsomtiiivaI2åk+ Ma 3åkSENT Ma 3åkSENTeIavgbet Ma 3åkNT svesomfritt tillval el Fy 3 åk N T Ta Fysik 3 åk N T utökad studiekure Kemi 3 åk ei 2 åk T ei 1 åk Fysik 3 åk N T ei 2 åk Te Kemi 3 åk N ei Zåk T el 1 åk TeKe Kemi 3 åk N el 2 åk T el i åk TeKe Bio 3 åk ei avg bet Jo Te

i Numeraiviateriaitekniklinlen

194 Bilaga 1 sou 1981:98

Högskolelinjer Sirskilda behörighetskrev1578/79

Gymn Allmin BIOLOGUNJEN DATATEKNIKUNJEN linier behörighet

E Ja Mn 3ikNT Ma 3ikNT Ma 3ikNT Fysik 3 ik N T Fysik 3 ik N T Fysik 3 ik N T Kemi 3ikNei2ikTei1ik Kemi 3ikNei2ikTel1ik Kemi 3ikNei2ikTel1ik TeKe TeKe TeKe Bio 2 ik N

ii Ja Me 3ikNT Ma 3ikNT Ma 3ikNT Fysik 3 ik N T Fysik 3 ik N T Fysik 3 ik N T Kemi 3ikNel2ikTei1ik Kemi 3ikNei2ikTel1ik Kemi 3ikNei2ikTel1ik TeKe TeKe TeKe Bio Z ik N

S Je Ma 3ikNT Ma 3ikNT Ma 3ikNT Fysik 3 ik N T Fysik 3 ik N T Fysik 3 ik N T Kemi 3ikNeI2ikTei1ik Kemi 3ikNelZikTel1ik Kemi 3ikNei2ikTei1ik TeKe TeKe TeKe Bio 2 ik N

Ja

T Je Bio 2 ik N

Ek Ja Me 3ikNT Ma 3ikNT Me 3ikNT Fysik 3 ik N T Fysik 3 ik N T Fysik 3 ik N T Kemi 3ikNel2ikTeI1ik Kemi 3ikNeiZikTei1ik Kemi 3ikNel2ikTel1ik Teke TeKe TeKe Bio 2 ik N

So Je Ms 3ikNT Ma 3ikNT Ma 3ikNT Fysik 3 ik N T Fysik 3 ik N T Fysik 3 ik N T Kemi 3ikNeI2ikTeI1ik Kemi 3ikNei2ikTeI1ik Kemi 3ikNeI2ikTel1ik TeKe TeKe TeKe Bio 2 ik N

Dk Tillval eng2 ik Ma 3 ik N T Ma 3 ik N T Ma 3 ik N T Fysik 3 ik N T Fysik 3 ik N T Fysik 3 ik N T Kemi 3ikNeI2ikTeI1ik Kemi 3ikNeI2ikTeI1ik Kemi 3ikNeI2ikTel1ik TeKe TeKe TeKe Bio 2 ik N

Ko Tillval eng2 ik Me 3 ik N T Ms 3 ik N T Ma 3 ik N T Fysik 3 ik N T Fysik 3 ik N T Fysik 3 ik N T Kemi 3ikNel2ikTeI1ik Kemi 3ikNei2ikTeI1ik Kemi 3ikNeI2ikTei1ik TeKe TeKe TeKe Bio 2 ik N

Mu .le Ma 3ikNT Ma 3ikNT Ma 3ikNT Fysik 3 ik N T Fysik 3 ik N T Fysik 3 ik N T Kemi 3ikNeI2ikTeI1ik Kemi 3ikNelZikTel1ik Kemi 3ikNeiZikTel1ik TeKe TeKe TeKe Bio 2 ik N

Vd Tillval eng2 ik Me 3 ik N T Me 3 ik N T Ms 3 ik N T Fysik 3 ik N T Fysik 3 ik N T Fysik 3 ik N T Kemi 3ikNel2ikTel1ik Kemi 3ikNei2ikTei1ik Kemi 3ikNei2ikTel1ik TeKe Teke Teke Bio 2 ik N

Te Engsomobi spr 2 ik Me 3 ik N T Ma 3 ik N T Ma 3 ik N T + svei ik 2 somfritt Fysik 3 ik N T Fysik 3 ik N T Fysik 3 ik N T tillval ei utökad stu- Kemi 3 ik N ei 2 ik T el 1 ik Kemi 3 ik N el 2 ik T el 1 ik Kemi 3 ik N ei 2 ik diekurs TeKe TeKe (kemie] om 1 ik TeKe) (ej krav pi kemi om 1 ik (el krav pi kemi om 1 ik TeKe) Teke) Bio Z ik N

Jo Engsomtillval2ik + Me 3 ik N T Ma 3 ik N T Ma 3 ik N T svesomfritt tlllvel el Fysik 3 ik N T Fysik 3 ik N T Fysik 3 ik N T utökad studiekurs Kemi 3 ik N el 2 ik T ei i ik Kemi 3 ik N el 2 ik T el 1 ik Kemi 3 ik N el 2 ik T ei ik TeKe TeKe TeKe Bio 2 ik N

Be Engsomtillval2ik + Ma 3 ik N T Ma 3 ik N T Me 3 ik N T svesom fritt tillval e Fysik 3 ik N T Fysik 3 ik N T Fysik 3 ik N T utökad studiekurs Kemi 3 ik N el 2 ik T el 1 ik Kemi 3 ik N el Z ik i ei 1 ik Kemi 3 ik N el Z ik T ei ik TeKe TeKe TeKe Bio 2 ik N

Be Engsomtillval2ik + Me 3 ik N T Me 3 ik N T Ma 3 ik N T svesomfritttillval ei Fysik 3 ik N T Fysik 3 ik N T Fysik 3 ik N T utökadstudiekurs Kemi 3 ik N el 2 ik T ei i ik Kemi 3 ik N el 2 ik T el 1 ik Kemi 3 ik N el 2 ik T ei ik TeKe TeKe TeKe Bio 2 ik N

I 195

Bilaga

Högskoleiinler Sinkiida behörigheukrev1978/79

Gymn Ailmin BIOLOGLINJEN DATATEKNIKUNJEN ELEKTROTEKNIKLINJEN iinler behörighet

Du Je Me 3ikNT Me 3ikNT Me 3ikNT Fysik 3 ik N T Fysik 3 ik N T Fysik 3 ik N T Kemi 3ikNe|2ikTeI1ik Kemi 3ikNel2ikTeI1ik Kemi 3ikNeI2ikTeIik TeKe TeKe TeKe Bio 2 ik N

Et Engsomtillvilzik + Me 3 ik N T Me 3 ik N T Ma 3 ik N T svesomfritt tiilvel el Fysik 3 ik N T Fysik 3 ik N T Fysik 3 ik N T utökad studiekurs Kemi 3 ik N el 2 ik T el 1 ik Kemi 3 ik N ei 2 ik T el 1 ik Kemi 3 ik N el 2 ik T ei ik teKe TeKe TeKe Bio 2 ik N

Fo Engeomtiiivel2ik + Me 3 ik N T Ma 3 ik N T Me 3 ik N T svesomfritt tlllvel ei Fysik 3 ik N T Fysik 3 ik N T Fysik 3 ik N T utökad studiekurs Kemi 3 ik N el 2 ik T el 1 ik Kemi 3 ik N ei 2 ik T ei 1 ik Kemi 3 ik N ei 2 ik T ei ik TeKe TeKe TeKe Bio 2 ik N

Li Engsomtiiiv|l2ik + Me 3 ik N T Ma 3 ik N T Me 3 ik N T svesomfritt tillval el Fysik 3 ik N T Fysik 3 ik N T Fysik 3 ik N T utökad Itudiekure Kemi 3 ik N ei Z ik T el 1 ik Kemi 3 ik N ei 2 ik T ei 1 ik Kemi 3 ik N ei 2 ik T el ik TeKe TeKe TeKe Bio Z ik N

Pr Engsomtiilvilzik + Me 3 ik N T Me 3 ik N T Ma 3 ik N T svesornfritt tillval el Fysik 3 ik N T Fysik 3 ik N T Fysik 3 ik N T utökad nudlekurs Kemi 3 ik N ei 2 ik T el 1 ik Kemi 3 ik N ei 2 ik T ei 1 ik Kemi 3 ik N ei 2 ik T ei ik TeKe TeKe TeKe Bio 2 ik N

Sh Engsomtlllvelzik + Me 3 ik N T Me 3 ik N T Me 3 ik N T svesomfritttiliveiei Fysik 3 ik N T Fysik 3 ik N T Fysik 3 ik N T utökad etudiekurs Kemi 3 ik N el 2 ik T ei 1 ik Kemi 3 ik N el 2 ik T ei 1 ik Kemi 3 ik N el 2 ik T el ik TeKe TeKe TeKe Bio 2 ik N

Td Engsomtlilvslzik + Me 3 ik N T Mi 3 ik N T Mn 3 ik N T svesomfritt tillval el Fysik 3 ik N T Fysik 3 ik N T Fysik 3 ik N T utökad studiekurs Kemi 3 ik N ei 2 ik T ei 1 ik Kemi 3 ik N ei 2 ik T ei 1 ik Kemi 3 ik N ei 2 ik T ei ik TeKe TeKe TeKe Bio 2 ik N

Tr Engsomtilivelzik + Me 3 ik N T Me 3 ik N T Me 3 ik N T :ve somirltttlllvel el Fysik 3 ik N T Fysik 3 ik N T Fysik 3 ik N T utökad studiekurs Kemi 3 ik N ei 2 ik T el 1 ik Kemi 3 ik N el 2 ik T el 1 ik Kemi 3 ik N el 2 ik T ei ik TeKe TeKe TeKe Bio 2 ik N

Ve Engsomtilivulzik + Me 3 ik N T Mn 3 ik N T Me 3 ik N T svesomiritttillvel el Fysik 3 ik N T Fysik 3 ik N T Fysik 3 ik N T utöked studiekurs Kemi 3 ik N el 2 ik T el 1 ik Kemi 3 ik N el 2 ik T el 1 ik Kemi 3 ik N el 2 ik T ei ik TeKe TeKe TeKe Blo 2 ik N

196 1 sou 1981:98

Bilaga

Högskoleiinier Sårskiidebehörighetskreviåsåret1978/79

Gymn Aiimån FLYGTEKNIKUNJEN FYSiKERUNJEN GEOTEKNOLOGIUNJEN linjer behörighet

E Je Me 3åkNT Me 3åkNT MI 3åkNT Fysik 3 lk N T Fysik 3 åk N T Fysik 3 åk N T Kemi 3åkNeIZåkTeI1åk Kemi 3åkNeI2|kTei1åk TeKe TeKe

H Je Me 3åkNT Me 3åkNT Me SåkNT Fysik 3åkNT Fysik 3åkNT Fysik SåkNT Kemi 3åkNei2åkTei1åk Kemi 3åkNei2åkTeI1åk Tei(e TeKe

S Je Ms aåkNT Me 3åkNT Me 3|kNT Fysik :iikNT Fysik 3ikNT Fysik 3ikNT Kemi 3åkNei2åkTeI1åk Kemi 3åkNei2åkTeI1åk TeKe TeKe

i _ N Ja

T Je

Ek Je Ms 3åkNT Me 3åkNT Me 3åkNT Fysik 3åkNT Fysik 3åkNT Fysik 3åkNT Kemi 3åkNei2åkTeI1åk Kemi 3åkNei2åkTei1åk TeKe TeKe

So Je Me 3åkNT Ma 3åkNT Me SåkNT Fysik 3 åk N T Fysik 3 åk N T Fysik 3 åk N T Kemi 3åkNeI2åkTeI1åk Kemi 3åkNei2åktei1åk TeKe TeKe

m i Dk 11liveleng2 ik Me 3 ik N T Me 3 åk N T Me 3 ikNTMTTA Fysik 3 åk N T Fysik 3 åk N T Fysik 3 åk N T Kemi 3åkNe|2åkTei1åk Kemi 3åkNeI2åkTeI1åk TeKe TeKe

Ko Tiiivei eng Z åk Me 3 åk N T Me 3 åk N T Me 3 åk N T Fysik 3 åk N T Fysik 3 åk N T Fysik 3 åk N T Kemi 3åkNei2åkTei1åk Kemi 3åkNei2åkTei1åk TeKe TeKe

Fin Ja Me 3 ik N T Må 3 åk N T Me 3 ik N T Fysik 3 åk N T Fysik 3 åk N T Fysik 3 åk N T Kemi 3åkNei2åkTei1åk Kemi 3åkNei2åkTei1åk TeKe TeKe

vu Tillval eng2 ik Ma a ik N T Me 3 ikiN T Me 3 ik N T Fysik 3 ik N T Fysik 3 ik N T Fysik 3 ik N T Kemi 3åkNei2åkTei1åk Kemi 3åkNeiZåkTei1åk TeKe TeKe

Te Engsom obl språkZ Me 3 åk N T Me 3 åk N T Me 3 åk N T ik + sve i åk 2 som Fysik 3 åk N T Fysik 3 5k N T Fysik 3 åk N T fritt tiilvei ei utökad Kemi 3 åk N ei 2 åk T Kemi 3 åk N ei 2 åk studiekurs (kemie; om 1 åk TeKe) (kemiei om 1 åk TeKei

i Jo Engsomtiiivei2åk + Me 3 åk N T Me 3 åk N T Me 3 åk N T svesomfritt tiilvel ei Fysik 3 åk N T Fysik 3 åk N T Fysik 3 åk N T utökad studiekurs Kemi 3 åk N ei 2 åk T el 1 åk Kemi 3 åk N ei 2 åkT el I åk TeKe TeKe

Bilaga 1 197

?ögskoielinjer Sirskiide behörighetskrsvIisiret 1978/79

Alimln FLYGTEKNIKLINJEN FYSIKERUNJEN GEOTEKNOLOGHJNJEN Gymn Iinier behörighet

Be Me 3 ik N T Me 3 ik N T Me 3 ik N T Engsomtiiiveizik + svesomfritt tillvei ei Fysik 3 ik N T Fysik 3 ik N T Fysik 3 ik N T utöked studiekurs Kemi 3 ik N ei 2 ik T ei 1 ik Kemi 3 ik N ei 2 ik T ei 1ik TeKe TeKe

Be Me 3 ik N T Mi 3 ik N T Me 3 ik N T EngsomtilIvslZik + svesomfrittdlivel ei ik 3 ik N T Fysik 3 ik N T Fysik 3 ik N T utökad studiekurs Kemi 3 ik N ei 2 ik T ei 1 ik Kemi 3 ik N el 2 ikT el i ik TeKe TeKe

Du Je Me 3ikNT Ma 3ikNT Me 3ikNT Fysik 3 ik N T Fysik 3 ik N T Fysik 3 ik N T Kemi 3ikNel2ikTei1ik Kemi 3ikNei2ikTeI1ik TeKe TeKe

Et Me 3ikNT Me 3ikNT Me 3ikNT Engsomtilivelzik+ svesomfritttiiivei ei Fysik 3 ik N T Fysik 3 ik N T Fysik 3 ik N T utökad studiekurs Kemi 3 ik N el 2 ik T el 1 ik Kemi 3 ik N ei 2 ikT el 1ik TeKe TeKe

Fo Me 3 ik N T Me 3 ik N T Me 3 ik N T Engsomtilivel2ik + svesomfritttilivei ei ik 3 ik N T Fysik 3 ik N T Fysik 3 ik N T utökad etudiekun Kemi 3 ik N ei 2 ik T ei 1 ik Kemi 3 ik N el 2 ik T el 1ik TeKe TeKe

Li Ma 3 ik N T Ms 3 ik N T Me 3 ik N T Engsomtiiivelzik + svesomfritttiiivei el Fysik 3 ik N T Fysik 3 ik N i Fysik 3 ik N T utökad studiekurs Kemi 3 ik N el 2 ik T el 1 ik Kemi 3 ik N ei 2 ikT ei 1 ik TeKe TeKe

Pr Me 3 ik N T Me 3 ik N T Me 3 ik N T Engsomtiiiveizik + svesomfritttlllvei ei Fysik 3 ik N T Fysik 3 ik N T Fysik 3 ik N T utökad studlekurs Kemi 3 ik N ei 2 ik T ei 1 ik Kemi 3 ik N el 2 ik T el i ik TeKe TeKe

Sb Engsomtliivsi2ik + Me 3 ik N T Me 3 ik N T Me 3 ik N i sveeomfritttiiivel el Fysik 3 ik N T Fysik 3 ik N T Fysik 3 ik N i utökad studiekun Kemi 3 ik N ei 2 ik T ei 1 ik Kemi 3 ik N el 2 ik T ei 1 ik TeKe TeKe

Td Me 3 ik N T Me 3 ik N T Ms 3 ik N T Engsomtiilveizik + svesomfritttilivai ei Fysik 3 ik N T Fysik 3 ik N T Fysik 3 ik N T utökad studiekurs Kemi 3 ik N el 2 ik T el 1 ik Kemi 3 ik N ei 2 ik T el 1ik TeKe TeKe

Tr Me 3 ik N T Me 3 ik N T Me 3 ik N T EngsomtIliveI2ik+ svesomfritttiiivel el k 3 ik N T Fysik 3 ik N T Fysik 3 ik N T utökad studiekurs Kemi 3 ik N el 2 ik T ei i ik Kemi 3 ik N ei2 ikT ei 1ik TeKe TeKe

Ve Engeomtlllvelzik + Me 3 ik N T Me 3 ik N T Me 3 ik N T svesomiritttiiivel ei Ik 3 ik N l Fysik 3 ik N T Ik 3 ik N T utökad studiekurs Kemi 3 ik N ei 2 ik T ei 1 ik Kemi 3 ik N ei 2 ikT ei 1ik TeKe TeKe

198 Bzlaga 1 sou 1981:98

Hbgskolaiinjer Sårskildabehårighetskravilsåret 197809

Gymn Allmån GEOVETARUNJEN HORTONOMUNJEN HÃLSO-OCHMIUÖVÅRDSlinjer behörighet UNJEN

E Ja Ma 3 åk N T Fysik 3 åk N T Fysik 3 åk N T Fwm 3üNT hmi3üNM2üTd1ü hml3üNd2üTd1ü Kemi 3 åk N ei 2 åk t el 1 åk TeKe TeKe TeKe Bio 2 åk N ei avg,betyg Jo Bio 2 åk N eiTd

H Ja Ma 3åkNT Ma 3åkSENT Fysik 3åkNT HM SMNT HM ZHNT bmi3üNd2üTd1ü Kemi 3 åk N ei 2 åk T ei 1 åk Kemi 3 åk N ei 2 åk T ei 1 åk TeKe TeKe TeKe Bio 2 åk N Bio 2 åk N el avg,betyg .lo eiTd

S Ja Ma 3 åk N T Fysik 3 åk N T Fysik 3 åk N T Fysik 3åkNT Kemi 3åkNeI2åktei1 åk Kemi 3åkNei2åkTeI1åk Kemi 3 åk N ei 2 åk T ei 1 åk TeKe TeKe TeKe Bio 2 åk N el avg,betygJo Bio Z åk N eITd

N Ja

T Ja 2 2 åk N eiTd

Ek Je Me 3åkNT Ma 3åkSENT Fysik 3åkNT Fysik 3 åk N T Fysik 3 åk N T Kemi 3 åk N el 2 åkT el 1åk Kemi 3 åk N ei 2 åk T ei 1 åk Kemi 3 åk N ei 2 åk T ei 1 åk TeKe TeKe Te e Bio Z åk N Bio 2åkNeiavgbetyg.loei Td

So Ja Ma 3åkNT Ma 3åkSENT Fysik 3åkNT Fysik 3 åk N T Fysik 3 åk N T Kemi 3 åkN el 2 åk T el 1 åk Kemi 3 åk N ei 2 åk T el 1 åk Kemi 3 åk N ei 2 åk T ai 1 åk TeKe TeKe TeKe Bio 2 åk N Bio 2åkNal avgbetygJoei Td

Dk Tillval ang2 åk Ma 3 åk N T Ma 3 åk S E N T Fysik 3 åk N T Fysik 3 åk N T Fysik 3 åk N T Kemi 3 åk N el 2 åkT el 1åk Kemi 3 åk N el 2 åk T el I åk Kemi 3 åk N ei 2 åk T el 1 åk TeKe TeKe TeKe Bio 2 åk N Bio 2åkNeIavgbetygJo ei Td

Ko Tillval eng2 åk Ma 3 åk N T Ma 3 åk S E N T Fysik 3 åk N T Fysik 3 åk N T Fysik 3 åk N T Kemi 3 åk N el 2 åkT el 1åk Kemi 3 åk N el 2 åk T el 1 åk Kemi 3 åk N ei 2 åk T el 1 åk TeKe TeKe TeKe Bio 2 åk N Bio 2åkN elavgbetygJoel Td

Mu Je Ma 3åkNT Ma 3åkSENT Fysik 3åkNT Fysik 3 åk N T Fysik 3 åk N T Kemi 3 åk N ei ZåkT el 1åk Kemi 3 åk N ei 2 åk T el 1 åk Kemi 3 åk N ei 2 åk T el I åk TeKe TeKe TeKe Bio 2 åk N Bio 2åkNel avgbetygJoel Td

Vd Tillval eng2 åk Me 3 åk N T Ma 3 åk S E N T Fysik 3 åk N T Fysik 3 åk N T Fysik 3 åk N T Kemi 3 åkN ei 2 åk T el 1 åk Kemi 3 åk N ei Z åk t el 1 åk Kemi 3 åk N el 2 åk T el 1 åk TeKe TeKe TeKe Bio 2 åk N Bio ZåkNeI avgbetygJo ei Td

Te Engsomobl spr Zåk Ma 3 åk N T Ma 3 åk S E N T Fysik 3 åk N T + svei åk 2 somfritt Fysik 3 åk N T Fysik 3 åk N T Kemi 3 åk N el 2 åkT el 1 åk tillval el utökad stu- Kemi 3 åk N el 2 åk T Kemi 3 åk N ei 2 åk T el 1 åk TeKe diekurs (kemiei om 1 åk TeKe) TeKe Bio 2 åk N Bio ZåkNei avgbetygJoei (kemie] om 1 åk TeKe) Td (kemiej om 1 åk TeKe)

Jo Engsomtiiivai2åk + Ma 3 åk N T Ma 3 åk S E N T Fysik 3 åk N T svesomfritt tillval ei Fysik 3 åk N T Fysik 3 åk N T Kemi 3 åk N el 2 åkT el 1åk utökad studiekurs Kemi 3 åk N ei 2 åk T el i åk Kemi 3 åk N ei 2 åk T el 1 åk TeKe TeKe Blo

Bilaga 1 199

Högskoielinler Sirskiide behörighetskreviisiret 1978/79

Gymn Aiimin GEOVETARUNJEN HORTONOMLINJEN HÄLSO-OCHMHJÖVÅRDSlinjer behörighet LINJEN

Be Engsomtilivsizik + Ma 3 ik N T Ma 3 ik S E N T Fysik 3 ik N T svesomiritttiiivaiei Fysik 3ikNT Fysik 3ikNT Kemi 3ikNei2ikTei1ik utökad studiekurs Kemi 3 ik N ei 2 ik T ei 1 ik Kemi 3 ik N ei Z ik ei 1 ik TeKe TeKe TeKe Bio 2 ik N Bio 2 ik N ei avg.bet .io el T

Bs Engsomtiiivelzik + Ma 3 ik N T Ma 3 ik S E N T Fysik 3 ik N T svesomfritttiiival el Fysik 3 ik N T Fysik 3 ik N T Kemi 3 ik N ei 2 ikT el 1ik utökad studiekurs Kemi 3 ik N el 2 ik T el i ik Kemi 3 ik N ei Z ik ei 1 ik TeKe TeKe TeKe Bio 2 ik N Bio Zik N ei avg.bet.Jo el Td

Du Je Ma 3ikNT Ma 3ikSENT Fysik 3ikNT Fysik 3 ik N T Fysik 3 ik N T Kemi 3 ik N ei 2 ikT ei 1 ik Kemi 3ikNei2ikTeI1 ik Kemi 3ikNeI2ikTei1ik TeKe TeKe TeKe Bio 2 ik N Bio Zik N ei avg.bet. Jo ei Td

Et Engsomtilivalzik + Me 3 ik NT Ma 3 ik S E N T Fysik 3 ik N T svesomfritttilivsiei Fysik 3ikNT kv3ikNT Kemi SikNeIZikTeHik utökad studiekurs Kemi 3 ik N el 2 ik T ei i ik Kemi 3 ik N el 2 ik ei 1 ik TeKe TeKe TeKe Bio 2 ik N Bio 2 ik N ei avg.bet.Jo el Td

Fo Engsomtiiiveizik + Ma 3 ik N T Ma 3 ik S E N T Fysik 3 ik N T svesomfritt tillval ei Fysik 3 ik N T Fysik 3 ik N T Kemi 3 ik N ei 2 ik T ei 1 ik utöknd studiekurs Kemi 3 ik N ei 2 ik T ei 1 ik Kemi 3 ik N ei 2 ik ei 1 ik TeKe TeKe TeKe Bio Z ik N Bio 2 ik N ei avg.bet.Jo ei Td

Li Engsorntiiiveizik + Me 3 ik N T Me 3 ik S E N T Fysik 3 ik N T svesomfritt tilivsi ei Fysik 3 ik N T Fysik 3 ik N T Kemi 3 ik N ei 2 ik T el 1 ik utökad studiekurs Kemi 3 ik N ei 2 ik T el 1 ik Kemi 3 ik N ei 2 ik ei 1 ik TeKe TeKe TeKe Bio 2 ik N Bio 2 ik N ei avg.bet.Jo ei Td

Pr Engsomtiilvaizik + Me 3 ik N T Me 3 ik s e n t Fysik 3 ik N T svesomfritt tiiivai ei Fysik 3 ik N T Fysik 3 ik N T Kemi 3 ik N ei 2 ik T ei 1ik utökadstudiekurs Kemi 3 ik N ei 2 ik T ei 1 ik Kemi 3 ik N ei 2 ik ei 1 ik TeKe TeKe TeKe Bio 2 ik N Bio Z ik N ei avg.bet.Jo ei Td

Sh Engsomtiiival2ik + Ma 3 ik N T Mi 3 ik S E N T Fysik 3 ik N T svesomfritt tillval el Fysik 3 ik N T Fysik 3 ik N T Kemi 3 ik N ei 2ik T el 1ik utökadstudiekurs Kemi 3 ik N ei 2 ik T ei 1 ik Kemi 3 ik N ei 2 ik el 1 ik TeKe TeKe TeKe Bio 2 ik N Bio 2 ii N ei evg.bet. Jo ei Td

Td Engaomtiiivai2ik + Me 3 ik N T Mi 3 ik S E N T Fysik 3 ik N T svesomfritt tilivei ei Fysik 3 ik N T Fysik 3 ik N T Kemi 3 ik N ei 2 ik T el 1ik utökadstudiekurs Kemi 3 ik N ei Z ik T ei 1 ik Kemi 3 ik N ei 2 ik ei 1 ik TeKe TeKe TeKe Bio 2 ik N Bio 2 ik N ei avg.bet. Jo el Td

Tr Engsomtillvalzik + Ma 3 ik N T Ma 3 ik S E N T Fysik 3 ik N T svesomfritttillvel ei Fysik 3 ik N T Fysik 3 ik N T Kemi 3 ik N ei 2ik T ei 1ik utökadstudiekurs Kemi 3 ik N ei 2 ik T ei 1 ik Kemi 3 ik N el 2 ik ei 1 ik TeKe TeKe TeKe Bio 2 ik N Bio Zik N ei avg.bet. Jo ei Td

Ve Engsomtiiivaizik + Ms 3 ik N T Ma 3 ik S E N T Fysik 3 ik N T svesomfritt tillval el Fysik 3 ik N T Fysik 3 ik N T Kemi 3 ik N el 2 ik T ei i ik utökedstudiekurs Kemi 3 ik N ei 2 ik T ei 1 ik Kemi 3 ik N ei 2 ik ei 1 ik TeKe TeKe TeKe Bio Z ik N Bie 2 ik N ei svg. bet. Jo ei Td

200 Bzlaga I sou 1981:98

Högskoiaiinier SärskildabehörighetskrevIisivet 1978/79

Gymn Ailmin INDUSTRIELL EKONOMLINJE JAGMASTARUNJEN KEMISTUNJEN linjer behörighet E Ja Ma 3ikNT Fysik 3ikNT Ma 3ikNT Fysik 3ikNT Kemi 3ikNel2ikTai1ik Fysik 3ikNT Kemi 3ikNei2ikteI1 ik TeKe Kemi 3ikNel2ikTel1ik TeKe Bio 2 ik N el avg bet Jo el TeKe Sb

H Ja Ma 3ikNT Ma 3ikSENT Ma 3ikNT Fysik 3 ik N T Fysik 3 ik N T Fysik 3 ik N T Kemi 3ikNei2ikTei1ik Kemi 3ikNel2ikTei1ik Kemi 3ikNel2ikTel1ik TeKe TeKe TeKe Bio 2 ik N ei avg bet Jo ei Sh

S Ja Me 3 ik N T Fysik 3 ik Ma 3 ik N T Fysik 3ikNT Kemi 3ikNel2ikTel1ik Fysik 3ikNT Kemi 3ikNei2ikTel1ik TeKe Kemi 3ikNei2ikTel1ik TeKe Bio 3 ik N ei avg bet Jo TeKe

N Ja

T Ja 2ik N eiavgbetygJoei Sb

Ek Ja Ma 3ikNT Ma 3ikSENT Me 3ikNT Fysik 3 ik N T Fysik 3 ik N T Fysik 3 ik N T Kemi 3ikNel2ikTei1ik Kemi 3ikNel2ikTel1ik Kemi 3ikNel2ikTel1ik TeKe TeKe TeKe Bio 2 ik N ei avg bet Jo el Sb

So Ja Ma 3ikNT Ma aiksENT Ma 3ikNT Fysik 3 ik N T Fysik 3 ik N T Fysik 3 ik N T Kemi 3ikNeI2ikTel1ik Kemi 3ikNel2ikTei1ik Kemi 3ikNei2ikTel1ik TeKe TeKe TeKe Bio 2 ik N ei avg bet Jo el Sh

Dk Tliivaiengzik Ma 3ikNT Ma 3ikSENT Ma 3ikNT Fysik 3 ik N T Fysik 3 ik N T Fysik 3 ik N T Kemi 3ikNei2ikTei1ik Kemi 3ikNei2ikTeliik Kemi 3ikNei2ikTeI1ik TeKe TeKe TeKe Bio 2 ik N ei avg bet Jo ei Sb

Ko Tilivalengzik Ma 3ikNT Me SikSENT Ma 3ikNT Fysik 3 ik N T Fysik 3 ik N T Fysik 3 ik N T Kemi 3ikNeI2ikTeI1ik Kemi 3ikNel2ikTeI1ik Kemi 3ikNei2ikTel1ik TeKe TeKe TeKe Bio 2 ik N el avg bet Je ei 8b

Mu Ja Ma 3ikNT Ma 3ikSENT Ma 3ikNT Fysik 3 ik N T Fysik 3 ik N T Fysik 3 ik N T Kemi 3ikNeI2ikTel1ik Kemi 3ikNei2ikTeI1ik Kemi 3ikNel2ikTel1ik TeKe TeKe TeKe Bio 2 ik N ei avg bet Jo ei Sh

Vd Tillval eng 2 ik Me 3 ik N T Ma 3 ik S E N T Ma 3 ik N T Fysik 3 ik N T Fysik 3 ik N T Fysik 3 ik N T Kemi 3ikNei2ikTel1ik Kemi 3ikNei2ikTel1ik Kemi 3ikNeI2ikTel1ik TeKe TeKe TeKe Bio 2 ik N ei avg bet Jo el Sb

Te Engsomobisprzik Me 3ikNT Me 3ikSENT Ma 3ikNT + svei ik 2 somfritt Fysik 3 ik N T Fysik 3 ik N T Fysik 3 ik N T tillval el utökad stu- Kemi 3 ik N ei 2 ik T ei 1 ik Kemi 3 ik N el 2 ik T el 1 ik Kemi 3 ikN ei 2 ikTeI 1ik diekurs TeKe TeKe TeKe (Kemi ej om ik 1 TeKe) (Kemi ej om ik 1 TeKe) (Kemi ei om ik 1 TeKe) Bio 2 ik N ei avg bet Jo el Sh

Jo Engsomtilival2ik+ Ma 3 ik N T Me 3 ik S E N T Me 3 ik N T svesomfritt tillval el Fysik 3 ik N T Fysik 3 ik N T Fysik 3 ik N T utökad studiekurs Kemi 3 ik N ei 2 ik T el 1 ik i Kemi 3 ik N ei 2 ik T ei 1 ik Kemi 3 ik N ei2 ikTei 1 ik TeKe TeKe TeKe

sou 1981:98 Bzlaga 1 201

Högskolelinler Sirskiida behörighetskraviisiret 1978/79

Gymnj Aiimin INDUSTRIELI. EKONOMUNJE JÃGMASTARUNJEN KEMISTUNJEN linjer behörighet

Be Engsomtilivalzik + Ma 3 ik N T Ma 3 ik S E N T Ma 3 ik N T svesomfritt tillval el Fysik 3 ik N T Fysik 3 ik N T Fysik 3 ik N T utökad studlakurs Kemi 3 ik N ei 2 ik T el 1 ik Kemi 3 ik N el 2 ik T el l ik Kemi 3 ik N el 2 ik T el 1ik TeKe TeKe TeKe Bio 2ikNeI avgbetygJoel 5b

Ba Engsomtillvalzik + Ma 3 ik N T Ma 3 ik S E NT Ma 3 ik N T svesomfritt tillval ei Fysik 3 ik N T Fysik 3 ik N T Fysik 3 ik N T utökad studlekurs Kemi 3 ik N ei Z ik T el 1 ik Kemi 3 ik N ei 2 ik T ei 1 ik Kemi 3 ik N ei 2 ik t ei 1 ik TeKe TeKe TeKe Bio 2ik N elavgbetygJoel Sb

Du Ja Ma 3ikNT Ma 3ikSENT Ma 3ikNT Fysik 3 ik N T Fysik 3 ik N T Fysik 3 ik N T Kemi 3ikNeI2ikTaI1ik Kemi 3ikNeIZikTeI1ik Kemi 3ikNai2ikTei1ik TeKe TeKe TeKe Bio 2ik N eiavgbetygJoel Sb

Et Engsomtillval2ik + Ma 3 ik N T Ma 3 ik S E N T Ma 3 ik N T svesomfritt tillval al Fysik 3,ik N T Fysik 3 ik N T Fysik 3 ik N T utökad studlekurs Kemi 3 ik N ei 2 ik T ei 1 ik Kemi 3 ik N al 2 ik T ei 1 ik Kemi 3 ik N el 2 ikT el l ik TeKe TeKe TeKe Bio Zik NelavgbetygJoel Sb

Fo EngsomtiIIvel2ik+ Me 3ikNT Ma 3ikSENT Ma 3ikNT svesomfritt tillval al Fysik 3 ik N T Fysik 3 ik N T Fysik 3 ik N T utökad studlakurs Kemi 3 ik N al 2 ik T el 1 ik Kemi 3 ik N ai 2 ik T el i ik Kemi 3 ik N ei 2 ik T el 1ik TeKe TeKe TeKe Bio 2ik Nel avgbetygJoel Sb

Li Engsomtillval2ik + Ma 3 ik N T Ma 3 ik S E N T Ma 3 ik N T svesomfritt tillval el Fysik 3 ik N T Fysik 3 ik N T Fysik 3 ik N T utökad studiekurs Kemi 3 ik N al 2 ik T ei 1 ik Kemi 3 ik N el 2 ik T ei 1 ik Kemi 3 ik N el 2 ik T al 1ik TeKe TeKe TeKe Bio 2ik Nel avgbetygJoel Sb

Pr Engsomtiiivalzik + Ma 3 ik N T Me ik S E N T Ma 3 ik N T svesomfritt tillval el Fysik 3 ik N T Fysik 3 ik N T Fysik 3 ik N T utökad studlekurs Kemi 3 ik N el 2 ik T el 1 ik Kemi 3 ik N ei 2 ik T el 1 ik Kemi 3 ik N el 2 ik Tel1 ik TeKe TeKe TeKe Bio 2ik N el avgbetygJoei Sb

Sh EngsomtiiivaIZik+ Ma 3 ik N T Ma 3 ik S E N T Ma 3 ik N T svesomfritt tlllvalel Fysik 3 ik N T Fysik 3 ik N T Fysik 3 ik N T utökad studlekurs Kemi 3 ik N ei 2 ik T el 1 ik Kemi 3 ik N el 2 ik T el 1 ik Kemi 3 ik N el 2 ik T el 1 ik TeKe TeKe TeKe Bio 2ikN eiavgbetygJo el Sb

Td Engsomtilivailik + Ma 3 ik N T Ma 3 ik S E N T Ma 3 ik N T svesomfritt tillval ei Fysik 3 ik N T Fysik 3 ik N T Fysik 3 ik N T utökad studiekurs Kemi 3 ik N el 2 ik T al 1 ik Kemi 3 ik N el 2 ik T al 1 ik Kemi 3 ik N el 2 ikT el 1ik TeKe TeKe TeKe Bio 2ik N el avgbetygJoel Sh

Tr Engsomtlllvaizik + Ma 3 ik N T Ma 3 ik S E N T Ma 3 ik N T svesomfritt tillval el Fysik 3 ik N T Fysik 3 ik N T Ik _3ik N T utökad studiekurs Kemi 3 ik N el Z ik T el i ik Kemi 3 ik N el 2 ik T el 1 ik Kemi 3 ik N el 2 ik T el1 ik leKe TeKe TeKe Bio ZikNel avgbetygJoel Sb

Ve Engsomtiiivai2ik + Ma 3 ik N T Ma 3 ik S E N T Ma 3 ik N T svesomfrltttillval ei Fysik 3 ik N T Fysik 3 ik N T Fysik 3 ik N T utökad studiekurs Kemi 3 ik N ei 2 ik T el 1 ik Kemi 3 ik N ei 2 ik T ei 1 ik Kemi 3ik N el 2 ik T el 1ik TeKe TeKe TeKe Bio 2ik Nel avgbetygJo el Si)

202 Bzlaga 1 sou 1981:98

Pögskolelinjer Särskildabehörighetskraviisirat 1978/79

Gymn Aiimin KEMITEKNIKUNJEN LANDSKAPSARKITEKTUNJENLANTMATERIIJNJEN linjer behörighet

E Ja Ma 3 ik N T Fysik 3 ik N T Fysik 3 ik N T Fysik 3ikNT Kemi 3ikNei2ikTei1ik Kemi 3ikNei2ikTel1ik Kemi 3 ik N ei 2 ik T ei 1 ik TeKe Te TeKe Bio 2 ik N al avgbet Jo el Td

H Ja Ma 3ikNT Ma 3ikSENT Ma 3ikSENTelavgbet Fysik 3 ik N T Fysik 3 ik N T Te Kemi 3ikNei2ikTei1ik Kemi 3ikNel2ikTeilik TeKe TeKe Bio 2 ik N ei avgbet Jo el Td

S Ja Me 3 ik N T Fysik 3 ik N T Fysik 3ikNT Kemi 3ikNeI2ikTei1ik 3ikNei2ikTei1ik

N Ja

T Ja

Ek Ja Ma 3ikNT Ma SikSENT Ma JikSENTeIaVgbet Fysik 3 ik N T Fysik 3 ik N T Te Kemi 3ikNeI2ikTei1ik Kemi 3ikNei2ikTei1ik Fysik 3ikNT TeKe TeKe Kemi 3 ik N el 2 ik T al 1 ik Bio 2 ik N ei avgbet Jo el Te Td

So Ja Ma 3ikNT Me 3ik$ENT Ma 3ikSENTeIevghet Fysik 3 ik N T Fysik 3 ik N T Te Kemi 3ikNaI2ikTei1ik Kemi 3ikNei2ikTei1ik TeKe TeKe Bio 2 ik N el avgbet Jo el Td

Dk Tiiivaieng2ik Ma 3ikNT Me 3ikSENT Me 3ikSENTeIevgbet Fysik 3 ik N T Fysik 3 ik N T Te Kemi 3ikNei2ikTeI1ik Kemi 3ikNal2ikTel1ik Fysik 3ikNT TeKe TeKe Kemi 3 ik N ei 2 ik T ei 1ik Bio 2 ik N el avgbet Jo ei Ta Td

Ko 1ilivaI engZik Ma 3ikNT Ma 3ikSENT Ma 3ikSENTeiavgbet Fysik 3 ik N T Fysik 3 ik N T Te Kemi 3ikNeI2ikTeI1ik Kemi 3ikNel2ikTei1ik Fysik 3ikNT TeKe TeKe Kemi 3 ik N ei 2 ik T el 1ik Bio 2 ik N el avgbet Jo el Te Td

Mu Ja Ma 3ikNT Ma SikSENT Ma 3ikSENTeIavgbet Fysik 3 ik N T Fysik 3 ik N T Te Kemi 3ikNeI2ikTei1ik Kemi 3ikNe|2ikTei1ik Fysik 3ikNT TeKe TeKe Kemi 3 ik N ei 2 ik T ei 1ik Bio 2 ik N el avgbet Jo el Te Td

Vd Tillval eng2 ik Ma 3 ik N T Ma 3 ik SENT Ma 3ik S E N Tel avgbet Fysik 3 ik N T Fysik 3 ik N T Te Kemi 3ikNeI2ikTei1ik Kemi 3ikNei2ikTei1ik Fysik 3ikNT TeKe TeKe Kemi 3 ik N el 2 ik T ei l ik Bio 2 ik N ei avgbet Jo el Te Td

Te Engsomobl spr 2 ik Ma 3 ik N T Ma 3 ik S E N T Fysik 3 ik N T + svei ik 2 somfritt Fysik 3 ik N T Fysik 3 ik N T Kemi 3 ik N ei 2 ik T el i ik tillval el utökad stu- Kemi 3 ik N al 2 ik T ei 1 ik Kemi 3 ik N el 2 ik T al 1 ik Te diekurs TeKe TeKe (ei kemi om 1 ik Te) (kemiej om 1 ik TeKe) Bio 2 ik N el avgbet Jo ei Td (kemiej om 1 ik TeKe)

Jo Engsomtlllval2ik+ Ma 3ikNT Ma 3ik$ENT Ma SikSENTeiaVgbel svesomiritt tillval el Fysik 3 ik N T Fysik 3 ik N T Te utökad studieku o Kemi 3 ik N ei 2 ik T ei 1 ik Kemi 3 ik N ei 2 ik T ei 1 ik Fysik 3 ik N T _ TeKe TeKe Kemi 3 ik N el 2 ik T el 1ik Te

1981:98 Bzlaga 1 203

sou

Högskoleiinjer Sårskildebehörighetskraviåsåret1973/79

Allmän KEMITEKNIKUNJEN LANDSKAPSARKITEKTLINJENLANTMÃTERILINJEN Gymn linjer behörighet

Ma 3åkNT Ma 3åkSENT Ma 3åkSENTelavgbet Be Engsomtiiival2åk+ svesomfritt tillval el Fysik 3 åk N T Te Fysik 3 åk N T utökad studiekurs Kemi 3 åk N ei Z åk T ei 1 åk Kemi 3 åk N ai 2 åk T ei i åk Fysik 3 åk N T TeKe TeKe Kemi 3 åk N el ZåkT ei l åk Bio 2 åk N ei evg bet Jo el Te Td

Ba Me 3åkNT Ma 3åkSENT Me 3åkSENTelavgbet Engsomtiiival2åk+ Te svesomfritttlllval ei Fysik 3 åk N T Fysik 3 åk N T utökadstudieku a Kemi 3 åk N ei 2 åk T el 1 åk Kemi 3 åk N el 2 åk T el 1 åk Fysik 3 åk N T TeKe TeKe Kemi 3 åk N ei 2 åkT el 1 åk Bio 2 åk N el avg bet Jo el Te Td

Du Ja Ma 3åkNT Ma 3åkSENT Ma 3åkSENTeievgbet Fysik 3 åk N 1 Fysik 3 åk N T Te Kemi 3åkNeI2åkTei1åk Kemi 3åkNaI2åkTeI1åk Fysik 3åkNT TeKe TeKe Kemi 3 åk N el 2 åkT el 1 åk Bio 2 åk N el avg bet Jo Te Td

Et Ma 3åkNT Ma 3åkSENT Ma 3åkSENTeievgbet Engsomtiiivai2åk+ Te svesomfritttlllvalei Fysik 3 åk N T Fysik 3 åk N T utökad studiekurs Kemi 3 åk N ei 2 åkT ei 1 åk Kemi 3 åk N ei 2 åk T el 1 åk Fysik 3 åk N T TeKe TeKe Kemi 3 åk N el 2 åkT el i åk Bio 2 åk N ai avg bet Jo el Te Td

Fo Ma 3åkNT Ma 3åkSENT Ma 3åkSENTeiavgbet EngsomtiIivai2åk+ Te svesomfritt tillval el Fysik 3 åk N T Fysik 3 åk N T utökadstudiekurs Kemi 3 åk N ei 2 åk T el i åk Kemi 3 åk N ei 2 åk T ei 1 åk Fysik 3 åk N T TeKe TeKe Kemi 3 åk N el 2 åkT el 1åk Bio 2 åk N el avg bet Jo el Te Td

Li Me 3åkNT Ma 3åkSENT Ma 3åkSENTeIavgbet EngsomtiIlvaI2åk+ Te svesomfritt tillval el Fysik 3 åk N T Fysik 3 åk N T utökadstudlekurs Kemi 3 åk N el 2 åk T ei i åk Kemi 3 åk N ei 2 åk T ei 1 åk Fysik 3 åk N T TeKe TeKe Kemi 3 åk N el 2 åkT el 1åk Bio 2 åk N ei avg bet Jo ei Te Td

Pr Ma 3 åk N T Ma 3 åk S EN T Ma 3åk S EN Tei avgbet Engsomtillvaizåk + Te svesomfritt tillval ei Fysik 3 åk N T Fysik 3 åk N T utökad studlekurs Kemi 3 åk N ei 2 åk T ei 1 åk Kemi 3 åk N el 2 åk T ei 1 åk Fysik 3 åk N T TeKe TeKe Kemi 3 åk N ei 2 åkT ei i åk Bio 2 åk N el avgbet Jo al Te Td

Sh Ma 3åkNT Ma 3åkSENT Ma 3åkSENTeiavgbet Engsomtiiivel2åk+ svesomfritt tillval el Fysik 3 åk N T Fysik 3 åk N T Te utökadstudiekurs Kemi 3 åk N ei 2 åkT el 1 åk Kemi 3 åk N ei 2 åk T ei i åk Fysik 3 åk N T TeKe TeKe Kemi 3 åk N ei 2 åkT el 1åk Bio 2 åk N el avg bet Jo el Te Td

Td Ma 3åk N T Ma «3åk S ENT Ma 3åkSENTelavg bet EngsomtiIivaI2åk+ Te svesomfritttiiival el Fysik 3 åk N T Fysik 3 åk N T utökadstudiekurs Kemi 3 åk N ei 2 åkT el 1 åk Kemi 3 åk N ei 2 åk T el 1 åk Fysik 3 åk N T TeKe TeKe Kemi 3 åk N ei2 åkT ei 1 åk Te

Tr Ma 3åkNT Ma 3åkSENT Ma 3åkSENTeIavgbet Engsomtilival2åk+ Te svesomfritt tillval el Fysik 3 åk N T Fysik 3 åk N T utökad studiekurs Kemi 3 åk N ei 2 åkT ei 1 åk Kemi 3 åk N el 2 åk T el 1 åk Fysik 3 åk N T TeKe TeKe Kemi 3 åk N el ZåkT el 1åk Bio 2 åk N el avgbet Jo ei Te Td

Ve Ma 3åkNT Ma 3åkSENT Ma SåkSENTeIavgbet EngsomtIIlvaI2åk+ Te svesomfritt tillval el Fysik 3 åk N T Fysik 3 åk N T utökad studiekurs Kemi 3 åk N ei 2 åkT ei 1 åk Kemi 3 åk N ei 2 åk T el 1 åk Fysik 3 åk N T TeKe TeKe Kemi 3 åk N el 2 åkT ei 1åk Bio Z åk N el avg bet Jo ei Te Td

204 Bilaga 1

Högskolellnjer Särskildabehörighetskravläsåret1976/79

Gymn Alimån MÅSKINTEKNIKLINJEN SAMHÃLLSBYGGNADS- MATEMATIKERUNJEN linjer behörighet TEKNIKUNJEN

E Je Me 3åkNT Me 3åkNT Fysik 3 åk N T Fysik 3 åk N T Kemi 3åkNei2åkTel1åk Kemi 3åkNel2åkTei1åk TeKe TeKe

H JI MI 3åkNT Me 3åkNT Me 3åkSENT Fysik 3 åk N T Fysik 3 åk N T Kemi 3åkNei2åkTei1åk Kemi 3åkNel2åkTeI1åk TeKe TeKe

S Je Me JåkNT Me 3åkNT Fysik 3 åk N T Fysik 3 åk N T Kemi 3åkNeiZåkTei1åk Kemi 3åkNei2åkTei1åk

N Ja

T Ja

Ek Je 3kT 3åkNT Ma SåkSENT Fysik 3 åk N T Fysik 3 åk N T Kemi 3åkNeI2åkTeI1åk Kemi 3åkNeI2åkTeI1åk TeKe TeKe

So Je Me 3åkNT Me 3åkNT Me 3åk$ENT Fysik 3 åk N T Fysik 3 åk N T Kemi 3åkNel2åkTel1åk Kemi 3åkNel2åkTel1åk TeKe TeKe

Dk mm: evig2 åk Me a åk N T Ma 3 åk N T Ma ?ÅKE N TW Fysik 3 åk N T Fysik 3 åk N T Kemi 3åkNeI2åkTei1åk Kemi 3åkNeiZåkTei1åk TeKe TeKe

i i W Ko Tillval eng 2 åk Mn 3 åk N T M. 3 åk N T Nini W331i å :MNTFT Fysik 3 åk N T Fysik 3 åk N T Kemi 3åkNei2åkTeI1åk Kemi 3åkNeiZåkTeI1åk TeKe TeKe

i Mu Je Me 3åkNT Må SåkNT Ma 3åkSENT Fysik 3 åk N T Fysik 3 åk N T Kemi 3åkNel2åkTei1åk Kemi 3åkNei2åkTeI1åk TeKe TeKe

i T Vd Tillvalenqzåk Me 3åkNT ma 3åkNT Me siksieiNTi Fysik 3 åk N T Fysik 3 åk N T Kemi 3åkNei2åkTel1åk Kemi 3åkNei2åkTei1åk TeKe TeKe

M T Te Engsomoblsprzåk Ma 3åkNT Ma 3åkNT Me 3åk$ENT + sve i åk 2 somfritt Fysik 3 åk N T Fysik 3 åk N T tillval el utökad stu- Kemi 3 åk N el 2 åk T el 1 åk Kemi 3 åk N ei 2 åk T el 1 åk dlekurs TeKe TeKe (ejkemi om 1 åk TeKe) (ei kemi om 1 åk TeKe)

ii TT Jo Engsomtiiivai2åk+ Me 3åkNT Ma 3åkNT Ma 3 åkSENT svesomfritt tillval el Fysik 3 åk N T Fysik 3 åk N T utökad studiekurs Kemi 3 åk N ei 2 åk T el 1 åk Kemi 3 åk N el 2 åk T el 1åk TeKe TeKe

Bilaga 1 205

Högskoleiinier Sirskilda behörighetskraviisiret 1978/79

MASKINTEKNIKLJNJEN SAMHÃLLSBYGGNADS- MATEMATTKERUNJEN TWGymin?ilman linjer behörighet TEKNlKLiNJEN

Ma 3ikNT Ma 3ikNT Ma 3ikSENT Be EngsomtillvslZik+ svesomfritt tillval ei Fysik 3 ik N T Fysik 3 ik N T utökad studlekurs Kemi 3 ik N el 2 ik T el 1 ik Kemi 3 ik N ei Z ik T el 1 ik TeKe TeKe

Ma 3 ik N T Ma 3 ik N T Ma 3 ik S ENVT Ba Engsomtillval2ik + svesomfritt tillval el Fysik 3 ik N T Fysik 3 ik N T utökad studlekurs Kemi 3 ik N el 2 ik T el 1 ik Kemi 3 ik N el 2 ik T el 1 ik TeKe TeKe

T Ma 3ikNT Ma 3ikNT Ma 3ikSENT Du Ja Fysik 3 ik N T Fysik 3 ik N T Kemi 3ikNei2ikTeI1ik Kemi 3ikNei2ikTei1ik TeKe TeKe

Ma aikNT Ma aikNT Ma 3ikSENT Et Engsomtlllvalzik+ svesomfritt tillval el Fysik 3 ik N T Fysik 3 ik N T utökad studiakurs Kemi 3 ik N el 2 ik T ei 1 ik Kemi 3 ik N el 2 ik T el 1 ik TeKe TeKe

Ma 3 ik N T Ma 3 ik N T Ma 3 ik S E N T Fo EngsomtlllvaI2ik+ svesomfrltt tillval ei Fysik 3 ik N T Fysik 3 ik N T utökad studiekurs Kemi 3 ik N el 2 ik T el i ik Kemi 3 ik N ei 2 ik T ei 1 ik TeKe TeKe

Ma 3 ik N T Ma 3 ik N T Ma 3 ik S E N T Li engsomtiIivaiZik + svesomfritt tillval el Fysik 3 ik N T Fysik 3 ik N T utökad studiekurs Kemi 3 ik N el Z ik T el 1 ik Kemi 3 ik N el 2 ik T el 1 ik TeKe TeKe

Ma 3 ik N T Ma 3 ik N T Ma 3 ik S E N T Pr Engsomtillval2ik+ svesomfritt tillval el Fysik 3 ik N T Fysik 3 ik N T utökad studlekurs Kemi 3 ik N ei Z ik T el 1 ik Kemi 3 ik N el 2 ik T el 1 ik TeKe TeKe

T Me 3ikNT Ma 3ikNT Ma 3ikSENT Sb Engsomtillvalzik+ svesomfritt tillval ei Fysik 3 ik N T Fysik 3 ik N T utökadstudiekurs Kemi 3 ik N el 2 ik T el 1 ik Kemi 3 ik N el 2 ik T el 1 ik TeKe TeKe

Ma 3 ik N T Ma 3 ik N T Ma 3 ik S E N T Td Engsomtillvalzik + svesomfritt tillval el Fysik 3 ik N T Fysik 3 ik N T utökad studiekurs Kemi 3 ik N el 2 ik T el 1 ik Kemi 3 ik N el 2 ik T el 1 ik TeKe TeKe

Tr Me 3 ik N T Ma 3 ik N T Ma 3 ik S E N T Engsomtilivalzik + svesomfritt tillval el Fysik 3 ik N T Fysik 3 ik N T utökad studiekurs Kemi 3 ik N el 2 ik T el 1 ik Kemi 3 ik N ei Z ik T el 1 ik TeKe TeKe

Ve Ma 3 ik N T Me 3 ik N T Ma 3 ik S E N T Engsomtillvalzik + svesomfritt tillval el Fysik 3 ik N T Fysik 3 ik N T utökad studiekurs Kemi 3 ik N el Z ik T ei 1 ik Kemi 3 ik N el 2 ik T el 1 ik TeKe TeKe

206 Bilaga I

sou 1981:98

Högskoieiinjer Särskildabehörighetskrevläsåret1978/79

Gymn [Ãiáaári TEKNISKFFYTSFIKLINJEN TEKIVIÅKVFYSIK- o ELEKTRO-

linjer VÄG-O-VÃTTENBYGGNADS- Behörighet TEKNIKLINJEN UNJEN i *i* E Ja Me :inn Ma 3åkNT Ma nun Fysik 3 åk N T Fysik 3 åk N T Fysik 3 åk N T Kemi 3åkNei2åkTeI1åk Kemi 3åkNei2åkTei1åk Kemi 3åkNei2åkTei1åk TeKe TeKe TeKe

i TH Ma T _ ja snurr Me :nun Me :nur Fysik 3 åk N T Fysik 3 åk N T Fysik 3 åk N T Kemi 3åkNeI2åkTei1åk Kemi aåkNelzåkTeHåk Kemi 3åkNeI2åkTel1åk TeKe TeKe TeKe

s Ja Ma f* 3åkNT Ma 3åkNT Ma sann Fysik 3åkNT Fysik :nur Fysik 3åkNT Kemi SåkNeIZåkTeHåk Kemi 3åkNeIZåkTei1åk Kemi 3åkNeisåkTeHåk TeKe TeKe TeKe

N Ja

T Ja

Ek Je 3åkNT 3åkNT Me 3åkNT Fysik 3 åk N T Fysik 3 åk N T Fysik 3 åk N T Kemi 3åkNei2åkTei1åk Kemi 3åkNeI2åkTei1åk Kemi3åkNei2åkTei1åk TeKe TeKe TeKe

So Je Ma T 3åkNT Me som? Me 3åkNT Fysik 3 åk N T Fysik 3 åk N T Fysik 3 åk N T Kemi 3åkNei2åkTei1åk Kemi 3åkNeI2åkTeI1åk Kemi 3åkNeI2åkTeI1åk TeKe TeKe TeKe

Dk Tilivel eng 2 åk Ma 3 åk N T Me 3 åk N T Ma 3 åk N T Fysik 3 åk N T fysik 3 åk N T Fysik 3 åk N T Kemi 3åkNei2åkTei1åk Kemi 3åkNei2åkTei1åk Kemi 3åkNei2åkTeI1åk TeKe TeKe TeKe

Ko Tillval eng 2 åk Me 3 åk N T Me 3 åk N T Ma 3 åk N T Fysik 3 åk N I Fysik 3 åk N T Fysik 3 åk N T Kemi 3åkNei2åkTei1åk Kemi 3åkNei2åkTei1åk TeKe Kemi 3åkNeI2åkTei1åk TeKe TeKe

Mu Ja Ma SåkNT Ma 3åkNT Ma SåkNT Fysik 3 åk N T Fysik 3 åk N T Fysik 3 åk N T Kemi 3åkNei2åkTei1åk Kemi 3åkNeI2åkTei1åk Kemi 3åkNei2åkTei1åk TeKe TeKe TeKe

Vd “nlivaieng 2 åk Ma 3 åk N T Ma 3 åk N T Ma 3 åk N T Fysik 3 åk N T Fysik 3 åk N T Fysik 3 åk N T Kemi 3åkNel2åkTeI1åk Kemi 3åkNei2åkTei1åk Kemi 3åkNel2åkTei1åk TeKe TeKe TeKe

Te Engsomobl :pr 2 åk Ma 3 åk N T Ma 3 åk N T Me 3 åk N T + svei åk 2 somfritt Fysik 3 åk N T Fysik 3 åk N T Fysik 3 åk N T tillval el utökad stu- Kemi 3 åk N ei 2 åk T el 1 åk Kemi 3 åk N ei Z åk T ei 1 åk diekurs TeKe Kemi 3 åk Nel 2 åk T ei 1 åk TeKe TeKe [e] kemi om 1 åk TeKe) (ei kemi om 1 åk TeKE) (ei kemi om 1 åk TeKe)

Jo Engsomtilivalzåk + Ma 3 åk N T Ma 3 åk N T Ma 3 åk N T svesomfritt tiiivel ei Fysik 3 åk N T utökadstudlekurs Fysik 3 åk N T Fysik 3 åk N T Kemi 3 åk N el 2 åk T el 1 åk Kemi 3 åk N ei 2 åk T ei 1 åk Kemi 3 åk N el 2 åkT ei 1åk TeKe TeKe TeKe

Bilaga I 207

i-iögskoleiinier Sirskiids behörighetskrevIisiret 1978/79

Gymn Ailmin TEKNISKFYSIKUNJEN TEKNISKFVSiK-o ELEKTRO- “il-ÄG-O-VATTENBYGGNADSlinjer Behörighet TEKNIKLINJEN LINJEN

Be EngsomtiiIveiZik + Ma 3 ik N T Ma 3 ik N T Me 3 ik N T svesomfritt tilivei ei Fysik 3 ik N T Fysik 3 ik N T Fysik 3 ik N T utökad studiekurs Kemi 3 ik N ei 2 ik T el 1 ik Kemi 3 ik N ei 2 ik T ei 1 ik Kemi 3 ik N ei 2 ik T ei 1ik TeKe TeKe TeKe

Be Ma 3ikNT Ma 3ikNT Me 3ikNT EngsomtiIivs|2ik+ svesomfritt tiiivei el Fysik 3 ik N T Fysik 3 ik N T Fysik 3 ik N T utökad nudiekun Kemi 3ikNel2ikTel1 ik Kemi 3ikNeI2ikTeI1 ik Kemi 3ikNei2ikTel1 ik TeKe TeKe TeKe

Du Je Ma 3ikNT Me 3ikNT Me 3ikNT ik 3ikNT Fysik 3ikNT Fysik 3ikNT Kemi 3ikNeI2ikTei1ik Kemi 3ikNei2ikTei1ik Kemi 3ikNe|2ikTei1ik TeKe TeKe TeKe

Et Engsomtiiivslzik+ Ms 3ikNT Me 3ikNT Ma 3ikNT svesomfritttiiivsiei Fysik 3 ik N T Fysik 3 ik N T Fysik 3 ik N T utökad studiekurs Kemi 3 ik N el 2 ik T el i ik Kemi 3 ik N el 2 ik T ei 1 ik Kemi 3 ik N ei Z ikT el 1 ik TeKe TeKe TeKe

Fo Engsomtiiivelzik + Ms 3 ik N T Me 3 ik N T Me 3 ik N T svesomfritt tilivsl el Fysik 3 ik N T Fysik 3 ik N T Fysik 3 ik N T utökad studiekurs Kemi 3 ik N ei 2 ik T ei 1 ik Kemi 3 ik N el 2 ik T el i ik Kemi 3 ik N el 2 ikT ei 1 ik TeKe TeKe TeKe

Li Ma 3 ik N T MI 3 ik N T Me 3 ik N T Engsomtillval Zik + svesomfritniiivsiei Fysik 3 ik N T Fysik 3 ik N T Fysik 3 ik N T utökad studiekurs Kemi 3 ik N el 2 ik T el 1 ik Kemi 3 ik N el 2 ik T ei 1 ik Kemi 3 ik N ei 2 ikT ei 1 ik TeKe TeKe TeKe

Pr Me 3ikNT Me 3ikNT Me 3ikNT EngsomtiIivsI2ik+ svesomfritttlilvei el Fysik 3 ik N T ik 3 ik N T Fysik 3 ik N T utökadstudiekurs Kemi 3ikNei2ikTei1ik Kemi 3ikNei2ikTeI1ik Kemi 3ikNei2ikTeI1ik TeKe TeKe TeKe

Sh Engsomtllival2ik + Me 3 ik N T Me 3 ik N T Me 3 ik N T svesomiritt tilivel ei Fysik 3 ik N T Fysik 3 ik N T Fysik 3 ik N T utiked studiekurs Kemi 3 ik N el 2 ik I el 1 ik Kemi 3 ik N ei 2 ik T ei 1 ik Kemi 3 ik N el 2 ikT el 1ik TeKe TeKe TeKe

Td Engsomtlliveizik + Me 3 ik N T Me 3 ik N T Me 3 ik N T svesomfritttiiivelei Fysik 3 ik N T Fysik 3 ik N T Fysik 3 ik N T utökad studiekurs Kemi 3 ik N ei Z ik T ei 1 ik Kemi 3 ik N el 2 ik T el 1 ik Kemi 3 ik N el 2 ikT el 1ik TeKe TeKe TeKe

Tr Engsomtiilvei2ik + Me 3 ik N T Mi 3 ik N T Me 3 ik N T svesomfritttilivel el Fysik 3 ik N T Fysik 3 ik N T Fysik 3 ik N T utökadstudiekurs Kemi 3ikNei2ikTeI1ik Kemi 3ikNeiZikTeI1ik Kemi 3ikNeI2ikTei1ik TeKe TeKe TeKe

Ve Engsomtilivsizik+ Me 3ikNT Ms 3ikNT Ms 3ikNT svesomfritttiiivsi ei Fysik 3 ik N T Fysik 3 ik N T Fysik 3 ik N T utikadstudiekuvs Kemi 3ikNei2ikTeI1ik Kemi 3ikNel2ikTeI1ik Kemi 3ikNei2ikTei1ik TeKe TeKe TeKe

208 Bilaga I

Högakolelinier Sinkilda behörighetskrevIiairet 1978/79

Gymn Allmin raxnuuesmonsumzu HSKEVÅRDSUNJEN Iinler behörighet V E Ja Mi 3ikNT Kemi 3ikNei2ikTei1ik Fysik 3 ik N T TeKe Kemi 3ikNel2ikTeI1ik Bio 2ikN TeKe

4-* H .la Me 3ikNT Kemi 3ikNeI2ikTel1ik Fysik 3 ik N T TeKe Kemi 3ikNei2ikTeI1ik Bio ZikN TeKe

“ha s Ju Ma 3 nu m Kemi 3 su N el 2 u: r el 1 nu Fysik 3 ik NT TeKe Kemi 3ikNeI2ikTeI1ik Bio 2ikN TeKe

Ju

Je Z ik N

Ek Jl Kemi 3ikNeiZikTeI1ik TeKe 2ikTeI1ik Bio ZikN

So Jl Me 3ikNT Kemi 3ikNel2ikTei1ik Fysik 3 ik N T TeKe Kemi 3ikNei2ikTei1ik Bio ZikN TeKe

Dk Tillvulengzik Mn 3ikNT Me 3ikSENTeI2ikSoEk Fysik 3 ik N T Te Kemi 3ikNel2ikTel1ik Kemi 3ikNeI2ikTel1ik TeKe TeKe Bio Z ik N

i T Ko nlivelengzik Me 3ikNT Mn 3ikSENTel2ikSoEk Fysik 3 ik N T Te Kemi 3ikNei2ikTel1ik Kemi 3ikNei2ikTei1ik TeKe TeKe Bio Z ik N

Mu Je Me 3ikNT Kemi 3ikNeI2ikTeI1ik Fysik 3 ik N T TeKe Kemi 3ikNeI2ikTei1ik Bio 2ikN TeKe

Vd Tillval eng 2 ik Me 3 ik N T Ma JikSENTeIZikSOEk Fysik 3 ik N T Te Kemi 3ikNei2ikTeI1ik Kemi 3ikNeI2ikTei1ik TeKe TeKe Bio 2 ik N

Te Engsom obl aprZ ik Mn 3 ik N T Bio 2 ik N +sveiik2somfrltt Fysik 3ikNT Kemi 3ikNel2ikTel1ik tillval el utökad stu- Kemi 3 ik N eI Z ik T ei 1 ik eKe diekurs TeKe (ej kemi om 1 ik TeKe) iei kemi om 1 ik TeKei

.io Engsomtilivaizik+ Me 3ikNT MI 3ikSENTel2ikSoEk svesomfritt tillval el Fysik 3 ik N T Te utökad studieku u Kemi 3 ik N ei 2 ik T ei 1 ik Kemi 3 ik N ei 2 ik T ei 1 ik TeKe TeKe Bio Z ik N

Bzlaga 1 209

sou 1981:98

i ögskoieiinler Sirskilda behörlghetskraviisiret 1978/79

Gymn Allmän TEXUUNGENJÖRSUNJEN FISKEVÅRDSUNJEN linjer behörighet

Be Engsomtillvai2ik+ Ma 3 ik N T Ma 3ikSENTeI2åkSo Ek svesomfritt tillval ei Fysik 3 ik N T Te utökad studiekurs Kemi 3 ik N ei 2 åk T al 1 åk Kemi 3 ik N al Z åk T ei 1 åk TeKe TeKe Bio 2 ik N

Ba Engsomtllivalzik+ Ma 3ikNT Ma JikSENTeIZikSOEk svesomfritt tillval el Fysik 3 ik N T Te utökad studiekurs Kemi 3 åk N ei 2 åk T ai 1 ik Kemi 3 ik N ei Z åk T el 1 åk TeKe TeKe Bio 2 åk N

Du Ja Ma 3åkNT Kemi 3ikNeIZikTel1åk Fysik 3 ik N T TeKe Kemi 3ikNeiZåkTeI1åk Bio ZikN TeKe

Et Ma 3ikNT Ma 3ikSENTeI2åkSoEk Engsomtillval2ik+ svesomfritt tillval ai Fysik 3 ik N T Te utökad atudlekurs Kemi 3 åk N el 2 åk T el 1 ik Kemi 3 ik N ei Z ik T el 1 ik TeKe TeKe Bio 2 ik N

Fo EngsomtlllvaI2åk+ Ma 3 ikN T Ma 3åkSENTeI2ikSoEk svesomfritt tillval el Fysik 3 ik N T Te utökad etudlekurs Kemi 3 åk N el 2 åk T el i ik Kemi 3 ik N ei 2 ik T ei 1 åk TeKe TeKe Bio 2 ik N

Li EngsomtliivaI2åk+ Ma 3 ik N T Ma JåkSENTeIZik SoEk svesomfritt tillval el Fysik 3 ik N T Te utökad studiekurs Kemi 3 ik N ei 2 åk T ei 1 åk Kemi 3 ik N el Z ik T ei 1 ik TeKe TeKe Bio 2 åk N

Pr Engsomtilival2ik + Ma 3 ik N T Ma 3ik SENTeIZåk SoEk svesomfritt tillval el Fysik 3 ik N T Te utökad atudiekurs Kemi 3 ik N ei 2 ik T el 1 ik Kemi 3 åk N ei 2 ik T el 1 ik TeKe TeKe Bio 2 ik N

Sh Engsomtlllvalzåk+ Ma 3 åk N T Ma SåkSENTeIZikSO Ek svesomfritt tillval el Fysik 3 ik N T Te utökad studiekurs Kemi 3 åk N ei Z åk T el 1 ik Kemi 3 ik N el 2 ik T ei 1 åk TeKe TeKe Bio 2 ik N

Td Engsomtilival2ik + Ma 3 ik N T Ma 3åkSENTei2ik SoEk svesomfritt tillval el Fysik 3 åk N T Ta utökad studiekurs Kemi 3 ik N el 2 åk i ei 1 åk Kemi 3 ik N el 2 ik T el 1 åk TeKe TeKe Bio 2 åk N

Tr EngsomtlIlvaI2ik+ Ma 3 ik N T Ma 3ik5ENTei2ikSo Ek svesomfritt tillval al Fysik 3 ik N T Te utökad studiekurs Kemi 3 ik N ei Z åk T ei 1 ik Kemi 3 åk N ei 2 ik T el 1 åk TeKe TeKe Bio 2 ik N

Ve Engsomtlllva2åk+ Ma 3ikNT Ma 3ikSENTeI2åkSoEk svesomfritt tillval ei Fysik 3 ik N T Te utökad studiekurs Kemi 3 ik N ei Z ik T ei 1 ik Kemi 3 ik N el 2 ik T el 1 åk TeKe TeKe Bio 2 ik N

210 Bilaga 1

Högskoleiinjer Sårskiidabehörighetskraviåsåret1978/79 *i Gymn Allmån DRIFITEKNIKER (1 a:) pmmsxmxáfnrlá Ãrl/

i

linjer behörighet

E Ja Gren 1) Z-årig spec kurs för Maskinteknik2 åk Du el driftsmaaklnlster maskinteknik1åk ochfartygs- Gren2) avg bet från N, TeMa, teknik Duellermaskinteknikl TeEI åk och eldriftteknik Du Gren3)avgbet från 4 åkTMa, TEI,Tke

H Ja Gren 1) Z-årig spec kurs för Ma 2 åk på linje i gymn skola driftsmaskinister maskinteknik 2 Du el Gren2) avg bet från N, TeMa, maskinteknik1åkochfartygs- TeEl teknik Duellermaskinteknik1 Gren3)avgbet från 4 åkTMa, åk och eldriftteknik Du TEI,TKe

S Ja Gren 1) 2-årig spec kurs för Maskinteknik 2 åk Du ei driftsmeskinister maskinteknik1åkochfartyg:- Gren2) avg bet från N. TeMa, teknik Dueller maskinteknik1 TeEl åk och eldriftteknik Du Gren3)avgbet från 4 åkTMa, TEI,TKe

N Ja Maskinteknik 2 åk Du el ren 2) maskinteknik1åk ochfartygeteknik Dueller maskinteknik1 åk och eldriftteknik DU

T Ja Maskinteknik 2 åk Du el maskinteknik1åk ochfartyg:teknik Dueller maskinteknik1 åk och eldriftteknlk Du

Ek Ja Gren 1) Z-årig spec kurs för Maskinteknik 2 åk Du el driftsmaskinistar maskinteknik1åk ochfartygs› Gren2) avg bet från N, TeMa, teknik Dueller maskinteknik1 TeEl åk och eldrifttaknik Du Gren3)avgbet från 4 åkTMa, TEI,TKe

Dk Tillval eng2 åk Gren 1) Z-årig spec kurs för Ma 2 åk på linje i driftsmeskinist gymmskola GrenZ) avg bet från N, TeMa, Maskinteknik 2 åk Du el TeEI maskinteknik1åk ochfartygs- Gren3)avgbet från 4 åkTMa, teknik Dueller maskinteknik1 TEI,TKe åk och eldriftteknik Du

Ko Tillval eng2 åk Gren 1) Z-årig spec kurs för Ma 2 åk på linje i driftsmaskinister gymmskola Gren2) avg bet från N, TeMa. Maskinteknik 2 åk Du el TeEI maskinteknik1 åk ochfartygs- Gren3)avgbet från 4 åkTMa, teknik Dueller maskinteknik1 TEI,TKe åk och eldrlftteknik Du

Mu Ja Gren 1) 2-årig spec kurs för Maskinteknik 2 åk Du el driftsmaakinister maskinteknik1åk ochfartygs- Gren2) avg bet från N, TeMa, teknik Dueller maskinteknik1 TeEl åk och eldriftteknik Du Gren3)avg bet från 4 åkTMa, TEl,TKe

Vd Tillval eng2 åk Gren 1) Z-årig spec kurs för Ma 2 åk på linje i driftsmaskinister gymn.skola Gren2) avg bet från N, TeMa, Maskinteknik 2 åk Du el TeEl maskinteknik1åk ochfartyg:- Gren3) avgbet från 4 åkTMa, teknik Duellermaskinteknik1 TEI,TKe åk och eldriftteknik Du

Te Engsomoblsprzåk Gren 1) och 3) enl E Gren 3) Maskinteknik 2 åk Du el + sveiåk 2 somfritt uppfyller kraven om TeMa el maskinteknik1 åk och fartygtillval el utökad stu- TeEl steknik Du eller maskinteknik diekurs 1 åk ocheidriftteknlk Du

Jo Engsomtillvalzåk + Gren 1) Z-årig spec kurs för Ma 2 åk på linje i svesomfritt tillval el driftsmeskinister gymmskola utökadstudiekurs Gren2) avg bet från N, TeMa, Maskinteknik 2 åk Du ei TeEI maskinteknik1åkochfartyg:- Gren3)avgbet från 4 åkTMa, teknik Dueller maskinteknik1 TEI,TKe åk och eldriftteknik Du

Be Engsomtillvelzåk + Gren i) Z-årig spec kurs för Ma 2 åk på linje i svesomfritt tillval ei driftsmaskinist gymmskola utökadstudiekurs Gren2) avg bet från N, TeMa, Maskinteknik 2 åk Du el TeEI maskinteknik1åkochfartygs- Gren3)avgbet från 4 åk TMa, teknik Dueller maskinteknik1 TEI,TKe åk och eldriftteknik Du

sou 1981:98 Bzlaga 1 211

Högskolelinjer Sårsklldabehörlghatskravlåsåret1978/79

Gymn Allmän DRIHTEKNIKER(I år) DRlFlTEKNlKEH (2 år) linjer behörighet

Ba Engsomtillvalzåk + Gren 1) 2-årig spec kurs för Ma 2 åk på linje i svesomfritt tillval el drlftsmaskinister gymnskola utökad studiekurs Gren2) avg bet från N, TeMa, Maskinteknik 2 åk Du el TeEl maskinteknik1 åk ochfartygs- Gren3) avgbet från 4 åkTMa, teknik Dueller maskinta l TEl,TKe åk och eldriftteknik Du

Du Ja Gran 1) Z-årig spec kurs för Griftsmaskinister Gren2) avg bet från N, TeMa, TeEl Gren3) avgbet från 4 åkTMa, TEl,TKa

Et Engsomtillvalzåk + Gren 1) Z-årig spec kurs för Ma Z åk på Iinie i svesomfritt tillval el driftsmaskinister gymmskola utökad studieku . Gren Z) avg bet från N, TeMa, Maskinteknik 2 åk Du el TeEl maskinteknik1åkochfartygs- Gren3)avgbet från 4 åkTMa, teknik Dueller maskinteknik1 TEI,TKa åk och eldrifttaknik Du

Fo Engsomtillvalzåk + Gren 1) Z-årig spec kurs för Ma Z åk på linje i svesomfritt tillval el driftsmaskinister gymn.skoIa utökad studiekurs Gren2) avg bet från N, TeMa, Maskinteknik 2 åk Du el TeEl maskinteknikl åkochfartygs- Gren3) avgbet från 4 åkTMa, teknik Du eller maskinteknikl TEl,TKa åk och eldriftteknlk Du

Li Engsomtillvalzåk + Gren 1) 2-årig spec kurs för Ma 2 åk på linje i svesomfritt tillval el driitsmaskinister gymmskola * udieku a Gren2) avg bet från N, TeMa, Maskinteknik 2 åk Du al TeEl maskinteknik1 åkochfartygs- Gren3) avgbet från 4 åkTMa, teknik Dueller maskinteknik1 TEI,TKe åk och eldrifttaknik Du

Pr EngsomtiIIval2åk + Gren 1) 2-årig spec kurs för Ma Z åk på linje i svesomfritt tillval al driftsmaskinister gymmskola utökad udlaku a GrenZ) avg bet från N. TeMa, Maskinteknik 2 åk Du el TeEl maskinteknik1 åk ochfartygs- Gren3) avgbet från 4 åkTMa, teknik Dueller maskinteknik1 TEI,TKe åk och eldriftteknik Du

Sh Engsomtillvalzåk + Gren 1) Z-årig spec kurs för Ma 2 åk på linje svesomfritt tillval al driftsmaskinister igymnskola utökadstudieku s Gren2) avg bet från N, TeMa, Maskinteknik 2 åk Du el TeEl maskinteknikl åk ochfartygs- Gren3) avgbet från 4 åkTMa, teknik Dueller maskinteknik1 TEI,TKa åk och eldriftteknik Du

Td Engsomtillvalzåk + Gren 1) 2-årig spec kurs för Ma 2 åk på linje i svesomfritt tillval el driftsmaskinister gymn.skoIa utökad studieku s Gren 2) avg bet från N, TeMa, Maskinteknik 2 åk Du el TeEl maskinteknik1 åkochfartygs» Gren3) avgbet från 4 åkTMa, teknik Dueller maskinteknik1 TEl,TKa åk och eldriftteknik Du

Tr Engsomtillvalzåk + Gran 1) Z-årig spec kurs för Ma 2 åk på linje i svesomfritt tillval el driftsmeskinister gymmskola utökad studiekurs Gren2) avg bet från N, TeMa, Maskinteknik 2 åk Du el TeEl maskinteknik1 åkochfartyg:- Gren3) avgbet från 4 åkTMa, teknik Dueller maskinteknik1 TEI,TKe åk och eldriftteknik Du

Ve Engsomtillvalzåk + Gren 1) Z-årig spec kurs för Ma 2 åk på linje i svesomfritt tillval el driftsmaskinister gymmskola utökadstudieku Gren2) avg bet från N, TeMa, Maskinteknik 2 åk Du el TeEl maskinteknik1åkochfartygs- Gran3) avgbet från 4 åkTMa, teknik Dueller maskinteknik1 TEl,TKe åk och eldriftteknik Du

sou 1981:98 Bilaga 1 213

2 AES-sektor

214 Bilaga 1 sou 1981:98

Högskolelinjer Särskildabehörighetskravläsåret1978/79

Gymn Allmän BETEENDEVETENSKAPLIGA BETEENDEVETENSKAPLIGA skonoi/Ãiñürân linjer behörighet LINJEN JEN (allmännalinjen) a) inriktning mot personal-och b) inriktning mot utrednings arbetsfrågor sociologisk!arbete

E .la Inga krav på särskildaförkun- Uppfyllerbehörighetskraven Uppfyllerbehörighetskraven skaper

H Ja Inga krav på sårskildaförkun- Uppfyllerbehörighetskraven Uppfyllerbehörighetskraven skaper

S Ja inga krav på särskildaförkun- Uppfyllerbehörighetskraven Uppfyllerbehörighetskraven skaper

N Ja Inga krav på särskildaförkun- Uppfyllerbuhadghetskravan Uppfyllerbehörighetskraven skaper

T Ja inga krav på sårskildaförkun- Uppfyllerbuhfulghetsltraven Uppfyllerbehörighetskraven skaper

Ek Ja Inga krav på särskildaförkun- Uppfyllerbehörighetskraven Uppfyllerbehörighetskraven skaper

so Ja Inga krav på sårskildaförkun- Uppfyllerbehörighetskraven Uppfyllerbehörighetskraven skaper

Dk Tillval engZ åk Inga krav på sårskildaförkun- Ma 1åkH S ENTTe el Zåk Me 1 åk H S E N T Te el 2 skaper So Ek åk So Ek Sh 3åkHSEeIZåkSoHEk Sh 3åkHSEel2åkSoH N T Ek N T

Ko Tillval ang2 åk inga krav på särskildaförkun- Ma 1 åkH S ENTTe el Zåk Ma 1åk H S E N T Te el 2 skaper So Ek åk So Ek sh 3åkHSEel2åkSoHEk sh SåkHSEeIZåkSoi-l N T Ek N T

Mu Ja inga krav på aårskiidaförkun- Uppfyllerbehörighetskraven Uppfyllerbehörighetskraven skaper

Vd Tillval eng2 åk Inga krav på sårsklldaförkun- Ma 1åk HS EN TTe el 2 åk Ma 1 åk H S E N T Te el 2 skaper so Ek åk so Ek sh aåkllsEelzåksoHEk Sh 3åkHSEel2åkSoH N T Ek N T

Te Engsomobl språk2 inga krav på sårsklldafårkun- Sh 3åkHSEel2åkSoH Sh 3 åkH SEel 2 åk So åk + sve i åk 2 som skaper N T Ek N T fritt tillval el utökad Ma 1åkH S E Ma 1åk H S studietid So E åk

Jo Engsomtillval 2åk + Inga krav på sårsklldaförkun- Sh 3åkH SEelZåkSo H Sh 3 åk H SEel 2 åk So svesomfritt tillval el skaper N T Ek N T utökaduudiekurs Ma 1 åk HS E Ma l åk H S So E åk S

Be Engsomtillval 2åk + Inga krav på sårsklldaförkun- Sh 3åkHSEel2åkSoH Sh 3 åk HSEel 2 åk So svesomfritt tillval el skaper N T Ek N T utökad studiekurs Ma 1 åk HS E Ma 1 åk H S So Ek åk S

Ba Engsomtillval 2åk + inga krav på sårsklldaförkun- Sh 3åkHSEel2åkSoH Sh 3åk H S Eel 2 åk So svesomfritt tillval al skaper N T Ek N T utökad studiekurs Ma 1åkH S E Ma 1 åk H S So E åk

Du Ja Inga krav på sårsklldafårkun- Sh 3åkHSEal2åkSoHEk Sh 3 åk H SEel 2 åkSo H skaper N T Ek N T

sou 1981:98 Bilaga 1 215

Högskolelinjer SärskildabehörighetskravIisiret 1978/79

évmn Allmin BETEENDEVEFENSKAPLIAGABETEENDEVETENSKAPLIGA EKONOMLINJEN linjer behörighet LINJEN JEN (allminna Ilnien) a) Inriktning mot personal-och b) inriktning mot utredning: arbetafrigor sociologisktarbete

Et Engaomtilivalzik+ Sh “aikHsEalzikso Sh 3ikHSEal2ik svesomfritt tillval el N T Ek N T utökad atudiekura Ma 1ik HS Ma 1 ik H S So ik

Fo Engsorntilivalzik+ Sh 3ikHSEeI2ikSo Sh 3ikHSEal2ik avesomfritttlllvalel NT EkNT utökad studlekun Ma 1 ik H S E Ma 1ik H S - So E ik

U Engaomtllivalzik+ Sh auriseuzaksøu Sh 3ikHSEel2ikSo svesomfritt tillval el N T . EkN T utökadstudlekura Ma 1ik HS E Ma l ik H S So E ik

Pr Engsomtlllvai2ik+ Sh 3ikHSEal2ikSoH Sh 3ikHSEa|2ikSo svesomfritt tillval el N T Ek N T utökadatudiekurs Ma 1ik HS E Ma 1 ik H S So E ik

Sb EngsorntiIivaI2ik+ Sh 3ikHSEal2ikSoH Sh 3ikHSEal2ik :va somfritt tillval al N T EkN T utökad studlakurs Ma 1ik HS E “ Ma 1 ik l-lS So E ik

Td Engsomtillvalzik+ Sh 3ikHSEel2ikSo Sh SIkHSEeIZikSo :va somfritt tillval el N T _ Ek N T utökadstudiekurs Ma I ikH S E Ma 1 ik H S -- So E - ik S

Tr Engsomtlllvalzik + Sh SikHSEeIZikSoH Sh 3 ikH S EeIZ ikSo svesomfritt tillval el N T Ek N T utökadstudiekurs Ma 1 ik HS E Ma 1 ik H S So E ik S

""""" M Ve EngsomtiIival2ik+ sn ZikHSEeIZikSoH Sh SikHSEaIZikSo avesomfritt tillval el N T Ek N T utökadstudiekurs Ma 1ik HS E Ma 1 ik H S So E ik S

216 Bilaga 1

sou 1981:98

Högskolelinjer SärskildabehörlghetskravIåsåret1978/79

Gymn Allmån EKONOMLINJEN vid Handels EKONOMUNJEN med inter EKONOMLINJEN med inter linjer behörighet högskolani Stockholm nationellinrlktnlng och med nationell im _ och med tyska somandraspråk franskasom andraspråk E Ja

H Ja

S Ja

N Ja

T Ja

Ek Ja 3åkHSENT Sve SåkHSENT Sv 3åkHSENT Eng SåkHSENT Eng 3åkHSENTelZåkHa Eng 3åkHSENTel2åk Ma SåkSENT He HaHe Hlst 3åkHSel2åkSoEN Ty Fr JåkHSENTsomC-spr SåkHSENTC-spral T al 2 åksom B-språkHS 2 åk som B-språkH S ENTSoEk ENTSoEk So Ja Sve SåkHSENT Sve 3åkHSENT Sv SåkHSENT Eng SåkHSENT Eng 3åkHSENTal2åkHa aåkHsENTelzåk Ma Eng Z-låkSENT Ha HaHe Ty SåkHSENTsomC-spr Fr SåkHSENTC-sprel el 2 åksom B-språkHS 2 åk som B-språkH S ENTSoEk ENTSoEk Dk Tillvalengzåk Sve 3åkHSENT Ma BåkHSENTTeeIZåk Ma aåkHsENTelzåk Eng 3åkHSENT SoEk SoEk Ma 3åkSENT Sh SåkHSEeIZåkSoHEk Sh 3åkHseeI2åkSoH Hi zåksoEk NT EkNT SH 2åkSoEk Sve SåkHSENT Sv 3åkHSENT Eng 3åkHSENTel2åkHa Eng 3åkHSENTel2åk Ha HaHe Ty SåkHSENTsomC-spr Fr 3 åk H S E N Tsom el 2 åk som B-sprHS E C-sprel 2 åk som B- NTSoEk apråkHSENTSo Ek Ko Tillval eng 2 åk Sve 3 åk H S E N T Sammasom enl Dk Sammasom enl Dk Eng 3 åk H S E N T Ma 3 åk S E N T Hi 2 åk So Ek Sh 2 åk So Ek

Mu Ja Sve ZåkHSENT Sh JåkHSEeIZåkSoHEk Sve SåkHSENT Eng 3åkHSENT NT Eng SåkHSENTeIZåk Ma 3åkSENT Sve SåkHSENT HaHa Eng 3åkHSENTeI2åkHa Fr 3åkHSENTsom He C-sprel 2 åk som 8- Ty 3åkHSENTsomC-spr språk H S E N T So el 2 åk som B-sprH S E Ek N T Su Ek

Vd Fllval eng 2 åk Sve 3 åk H S E N T Sammasom enl Dk Sammasom enl Dk Eng 3 åk H S E N T Ma 3 åk S E N T Hi 2 åk So Ek Sh 2 åk So Ek

Te Engsomoblsprzåk Sve 3åkHSENT Sh 3åkHSEel2åkSoHEk Sh 3åkHSEeI2åkSoH +sveiåk2somfritt Eng 3åkHSENT NT EkNT tillval el utökad stu- Ma 3 åk S E N T Sve 3 åk H S E N T Sve 3 åk H S E N T disk Hi zåksoEk Eng aåkHsENTelzåkHa Eng 3åkHSENTal2åk Sh 2 åk So Ek He HaHo Ty 3åkHSENTsomC-spr Fr 3åkH S E N Tsom el 2 åk som B-sprH S E C-sprel 2 åk som B- NTSoEk språk H S E N T So Ek

Bzlaga 1 217

sou 1981:98

Pögskolalinier Sirskilda bahörighatskravlåsåret1978/79 T vid Handals EKONOMUNJEN med inter EKONOMUNJEN med inter Gvmn Allmån EKONOMUNJEN högskolani Stockholm nationell Inriktning och med inriktning och mod linler behörighet franskasom andraspråk tyska som andraspråk

Sve 3 åk H S E N T Sammasom enl Dk Sammasom enl Dk Jo Engsomtiilvaizåk + svaaomfrltt tlllval al Eng 3 åk H S E N T utökad studiaku . Ma 3 åk S E N T Hi 2 åk So Ek Sh 2 åk So Ek

Sve 3 åk H S E N T Sammasom anl Dk Sammasom enl Dk Be Engsomtillval2åk + svesomfritt tillval al Eng 3 åk li S E N T utökad studioku . Ma 3 åk S E N T Hi 2 åk So Ek Sh 2 åk So Ek

Sve 3 åk H S E N T Sammasom anl Dk Sammasom enl Dk Ba EngsomtlIlval2åk + avesomfritt tillval el Eng 3 åk H S E N T utökad studiakurs Ma 3 åk S E N T Hl 2 åk So Ek Sh 2 åk So Ek

Sve 3åkHSENT Sh 3åkHSEal2åkSoHEk Sh 3åkHSEal2åkSoH Du Ja 3åkHSENT NT EkNT Eng JåkHSENT Ma 3åkSENT Sva SåkHSENT Sve Hl ZåkSoEk Eng aåkHsENTalzåkHa Eng 3åkHSENTel2åk Sh 2 åk So Ek He HaHa Ty 3åkHSENTsomC-spr Fr 3åkHSENTsom al 2 åk somB-sprH S E C-spral 2 åk som B- NTSoEk språkHSENTSo Ek

Sve 3 åk H S E N T Sammasom enl Dk Sammasom anl Dk Et EngsomtlIlval2åk + svesomlrltt tillval el Eng 3 åk H S E N T utökad studlekurs Ma 3 åk S E N T Hi 2 åk So Ek Sh 2 åk So Ek

Sva 3 åk H S E N T Sammasom enl Dk Sammasom ani Dk Fo EngsomtlIlval2åk + svesomfritt tillval al Eng 3 åk H S E N T utökad studlekurs Ma 3 åk S E N T Hi 2 åk So Ek Sh 2 åk So Ek

Sva 3 åk H S E N T Sammasom anl Dk Sammasom anl Dk Li EngsomtlIlval2åk + svasomfritt tillval al Eng 3 åk H S E N T utökad studiekurs Ma 3 åk S E N T Hi 2 åk So Ek Sh 2 åk So Ek

Sve 3 åk H S E N T Sammasom anl Dk Sammasom anl Dk Pr EngsomtlIlval2åk + svesomfritt tillval el Eng 3 åk H S E N T utökad studlekurs Ma 3 åk S E N T Hi 2 åk So Ek Sh 2 åk So Ek

Sve 3 åk H S E N T Sammasom enl Dk Sammasom enl Dk Sh EngsomtlIlval2åk + svesomfritt tillval el Eng 3 åk H S E N T utökad studiakurs Ma 3 åk S E N T Hi 2 åk So Ek Sh 2 åk So Ek

Sva 3 åk H S E N T Sammasom enl Dk Sammasom enl Dk Td EngsomtlIlval2åk + svesomfritt tillval el Eng 3 åk H S E N T utökad studiakurs Ma 3 åk S E N T HI 2 åk So Ek Sh 2 åk So Ek

Sva 3 åk H S E N T Sammasom enl Dk Sammasom enl Dk Tr EngsomtlIlval2åk + svasomfritt tillval el Eng 3 åk H S E N T utökad studlekura Ma 3 åk S E N T Hi 2 åk So Ek Sh 2 åk So Ek

Sva 3 åk H S E N T Sammasom anl Dk Sammasom enl Dk Va Engsomtillvalzåk + avasomfritt tillval al Eng 3 åk H S E N T utökad studiekurs Ma 3 åk S E N T Hi 2 åk So Ek Sh 2 åk So Ek

218 Bilaga 1

Högskolalinjer m Särskildabehörighatskravläsåret1978/79

Gymn Aliáiân EKONOMGNJEFÃQÃÃÄer-l EKONOMLINJWEN 51.; konsulinjer behörighet FÖRVAITNINGSTLINJEN, nationell Inriktning och med mentakonomiskinriktning 7 spanskasom andraspråk

E* J?

A i H Ja

********fl *s* J;

i i u J.

,WW ,,- T Ja

i AT” ll sk” J; á ;IÃÃEWT Eng aåkHsENTelzåkl-la He Spa 3ákHSENTsom C-språk

§3 *TTITT sløwmá liÖlms é:N r

Eng 3åkHSENTel2åkHa He Spa 3åkH$ENTsom C-språk

Z V h Dk Tillvalreng2 ak, MÄN TSåkHSENTTealáråk Ma 1åkHSENTTael2åk Ma *låkHSENTTeeIZ So Ek So Ek Sh AkSoEk 3akHSEal2åkSoHEk Sh SåkHSEaIZakSoHEk Sh JåkHSEeIZAkSoH N T N T EkNT Sve 3 åk H S E N T Eng 36kHSENTøl3åkHa Ha Spa 3åkHSENTsom C-sprák i* i i i E7 rulnleägfålif* Samma563311335 Ma l AFHEEETE; ;T2ak Ma 1åkHSENTTaeI2 So Ek åkSoEk Sh aåkHsEelzåksoHEk Sh JåkHSEaIZåRSOH _ i (i N T EkNT Mu Ja, Sve å ánTs e nl 1 Uppñfyllaørwhvehörfiåhatskravsn uppáliøäläiäå lagarna; Eng 3åkHSENTel26kHa Ha Spa SåkHSENTsDm C-språk vil riuçál gm?” *smal 55515173? Ma7”ñ§l1§si??§elåak Ma” 1ákHSENTTasl2 So Ek akSoEk Sh 3åkHSEal2åkSoHEk Sh SåkHSEaIZÖRSoH N T EkNT Te Erlgøsomobfgåiák 2 si. Tål? NSTeIå auS0n Ek å? TåçkwHSEall lksül EET* år. vill] s é al á lisa H, åk + sve i åk 2 som N T N T fritt tillval al utökad EkNT Sve 3 åk H S E N T udiekura Eng SåRHSENTøIZåkHa Ha Spa 3åkHSENTsom i C-språk i Jam âiüäüê sk; ?limma éáäålgbk 1åkHSENTTeal2åk lVla svesomfritt tillval el 1åkHSENTTeaI2 So Ek åkSoEk utökad studiekurs Sh 3åkHSEaI2ekSoHEk Sh 3åkHSEal2åkSoH NT EkNT Be Eng-sçrntlllvalzåk+ Sammasromrernlgø Dk Ma 1åkHSENTTeal2åk Ma 1ñkHSENTTeal2 svesomfritt tillval al So Ek utökad * ñkSoEk -rs Sh SakHSEelZâkSoHEk Sh SåkHSEQIZÖkSoH NT EkNT TK i *T “éágsomtillval! in: Sarrlrrlasomenl Dk Ma 1åkHSENTTeaI2åk svesomfritt tillval el fi; i akiläli-STETNVTHTZ* So Ek åkSoEk utökad studiekurs Sh JåkHSEeIZákSoHEk Sh 3akHSEal2åkSOH NT EkNT

sou 1981:98 Bilaga 1 219

Pögskolellnjer Särskildabehörighetskravläsåret1978/79 i Gymn Allmän EKONOMLINJEN med inter- EKONOMLINJEN medykonsu- FÖRVALTNINGSLINJEN linjer behörighet nationell inriktning och med mentekonomlskinriktning spanskasom andraspråk

Du Ja sh SåkHSEeIZåkSoHEk 3 åkHsEellåksol-l l . NT ENT k

Et Engsomtillvel2åk+ låkHsENTTeel svesomfritt tillval el utökad studlekurs

Fo Engsomtillval 2åk + svesomfritt tillval al utökad studieku a

Ll Engsomtlllval 2åk + svesomfritt tlllval el utökad studlokurs

Pr Engsomtillval 2åk + svesomfritt tillval el utökad studlekurs

Sb Engsomtlllvalzåk + svesomfritt tillval el utökad studiekurs

Td Engsomtillval 2åk + svesomfritt tillval el utökad studleku .

Tr Engsomtillval 2åk + svesomfritt tillval el utökad studlekurs

Ve Engsomtillval 2åk+ svesomfritt tillval ol utökad studlekurs

220 Bilaga 1

Högekolelinier Sirskllde behörlghetskrevläsåret1978/79

Gymn Allmän JURISTUNJEN UNJENFÖROFFENTUG PSYKOLOGUNJEN linjer behörighet FÖRVALTNING

E Je

H Ja

S .le

N Je

T Je

Ek Je 3ikH$ENT

so Je sve :likHsENT

Dk Tlllvelengzek sh aikl-lsEelzåksoHEk låkllsENTTeelzåk Me 1åkHsENTTe eI2 NT so Ek eksoEk Sve såkHsENT sh Sh HSEeIZåkSoH

âekHsEelziksoHEk T

Ko Tlllvelengzek sh seklHsEelzåksoHik Me 1ikHsENTTeeI2åk Me 1ekllsENTTeeI2 NT so Ek ikso Ek sve 3åkHsENT sh aåkHsEelzåksoHEk sh såkHsEelziksoH NT EkNT

Mu Ja Sve SÅkHSENT

Vd nllvelenqzik sh aekHsEelziksoH Me HkHSENTTeeIZ Me 1 lkl-lsENTTe el NT soEk IkSoEk sve :NkHsE sh 3lkl-lsEe sh :mms: NT EkN

Te Engsom obleprbkz sh aauussolziksøu Sh alkHsEelzlksoH Sh alkHsEelzikso ek+evelek2som NT NT EkNT fritt tillval el utökad Sve 3 ik H S E ttudlekurs

Jo Engwmtlllvel2|k+ sh aikHsEelzåksoH Me 1åkl-lsENTTeel2 Me el IikHSENTTe svesomfritt tillval el NT so Ek IksoEk utökadstudlekun sve aikHs E sh snusa. sh anus: NT EkN

Be Engsomtillvelzik+ sh aåkHsEelzåksoH Me iikHsENTTeelz Me 1|kHsENTToeI evesomfrm tlllvel el NT So Ek Iksu Ek utökad studlekurs sve :nu SE sh anus: Sh aikHsE NT EkN

Be Engsomtlllvelzåk+ sh :låkllsEelzåksoH Me 1ikl-lsENTTeeI2 Me 1åkHsENTTeeI svesomfrmtlllvelel N T So Ek ik So Ek utökad studlekurs Sve 3 ik H S E sh ukHsEe sh 36k H s E NT EkN

Du Ja sh abkl-lsEelzåksollEk sh SñkHSEeIZLkSoHEk sh aikHsielzlksoH NT NT EkNT Sve 3lkHsENT

Bilaga 1 221

Högakolollnlor Särskildaballörlghaukravllaarat 1978/79

Gymn Allmin JURISTIJNJEN UNJENFÖROFFENTUG PSYKOLOGUNJEN llnjar bahörlghat FÖRVALTN|NG

Et Engsomtillvalzik+ Sh 3ikHSEol2ikSo Ma 1ikHSENTTaaI Ma 1ikHSENTTa :va somfritt tlllval al N T So Ek ik So Ek utökad atudlakura Sva 3 ik H s Sh 3ikH S sh 3 ik HS p N T Ek

Fo Engaomtlllval2ik+ sh 3ikHSEaI2ikSo Ma 1ikHSENTToaI Ma 1ikHsENTTa SVCsomfrltt tlllval al N T So Ek ik So Ek utökad atudlakura sva 3 ik H S Sh 3ik HSE Sh 3 ik HS N T Ek

LI EngaomtIIlvaI2ik+ Sh 3ikHSEaI2ikSoH Ma likHsENTToal Ma 1ikHSENTToa :va somlrltt tillval al N T So Ek ik so Ek utökad atudlakurs Sve 3 ik H S Sh 3ik HSE Sh 3 ik HS _ N T Ek

Pr Engsomtlllval2ik+ Sh .-3ikHSEaI2iksoH Ma 1ikHSENTToaI Ma 1ikHSENTTo tva somlrltt tillval al N T So Ek ik So Ek utökad atudlakurs Sva 3ikHS Sh 3ikHSE sh 3ikHSE . N T EkN

sh Engsomtillvalzik+ Sh 3ikHsEoIZikSoH Ma IikHSENTTaaIZ Ma 1ikHsENTTaa| svesomfritt tillval al N T So Ek ik So Ek utökad studlakurs sva 3 ik H S E Sh 3ikH SE Sh 3 ik HS E N T EkN

Td Engsomtillvalzik+ Sh 3ikHSEoI2ikSoH Ma likHsENTTaalz Ma likHsENTTa avssomfritt tillval al N T So Ek ik So Ek utökad atudlokurs Sve 3 ik H S Sh 3ikH SE Sh 3 ik HS N T EkN

Tr Engsorntlllvalzik+ Sh aikHsEelziksoH Ma IikHSENTToaI Ma 1ikHSENTToa avasomfritt tillval al N T So Ek ik So Ek utökad atudlokun Sva 3ik H S E Sh SikHSE Sh 3ikHSE N T Ek N

V9 EngaomtlIlvaIZik+ Sh 3ikHSEaI2ikSoH Ma likHsENTTaalz Ma 1ikHSENTTaa| avssomfritt tillval el N T So Ek ik So Ek utökad atudlokurs Sve 3 ik H S Sh 3ik HsEa Sh 3 ik HS E N T Ek N

222 Bilaga 1

sou 1981:98

Högekolellnjer Särskildabehörlgheukrevläsår 1978/79

W Gymn Allmän REDOVISNINGS- 0 REVI sAMHÄLLsPLANEHAHÃ sAMHÄLLsvETAHuNJEN linjer behörighet SIONSUNJEN LINJEN

E Je

*Ti 7 TSTTL

A f,

S Je

N Je

år f- 2.1._ J;

Ek Ja

Tål? Tila*-

öu rTlllvelengz-ålt Me låkHsENTToelz Me 1åkHSENTTeeI2 Mn låkHsENTToe So Ek So Ek åk So Ek Sh SåkHSE Sh 3åkHSEe Sh 3åkHS N T N T Ek

Ko Tillvelengzåk Me 1åkHSENTTeel2 Me 1åkHSENTTeeI2 Me 1åkHSENTTe el So Ek So Ek åk So Ek Sh 3åkHSEe Sh 3åkHSE Sh 3åkHSE N T N T Ek N

Mu Ja

Två ”Tillvelehlg-Eik Mu HkHSENTTeeIZ Ma

låkHsENTTeelz Me låkllsENTTee So Ek So Ek åk So Ek Sh 3åkHSE Sh 3åkHSE Sh 3åkHS N T N T Ek

(i r. su᧧áini{bisiiiikli Sh 3åkHs 5eluuso H sn uu Hs aelz n So sn a nuHs Eel z nuso åk+sveiåk2som NT NT EkNT fritt tillval el utökad udleku 3

Jo EngsomtiIlvel2åk+ Me 1åkHSENTTeel2 Me låkHsENTTeelz Me låkHSENTTe el svesomfritt tillval el So Ek So Ek utökad mudieku åk So Ek Sh 3åkH SE Sh 3åkH SE Sh 3 åk H S E N T N T Ek N

Be EngsomtilIval2åk+ Ma 1åkHSENTTeel2 Me låkHsENTTeel Ma 1åkHSENTTe el svesomfritt tillval el So Ek So Ek åk So Ek utökad studlekurs Sh 3åkH SE Sh 3åkH SE Sh 3 åk H S E N T N T Ek N

WBe Engsomtillve|2åk+ Me 1åkHSENTTeel Me låkHsENTTeelz Me låkHsENTTe el svesomfritt tillval el So Ek So Ek åk So Ek utökad studiekurs Sh Såkl-ISE Sh 3åkHSEe Sh 3 åkH S E N T N T Ek N

Du Ja Sh 3åkHSEeI2åkSoHEk Sh SåkHSEeIZåkSOHEk Sh 3åkHSEel2åkSoH N T N T Ek N T

sou 1981:98 Bilaga 1 223

Högakolallnjar Särskildabahörlghotakravläsåret1978/79

Gymn Allmln REDOVISNINGS- 0 REVI SAMHÃLLSPLANERAR- SAMHÃLLSVETARUNJEN llnlar behörighet SIONSUNJEN UNJEN

Et Engaomtlllval2åk+ Ma låkHsENTTaa Ma låkHSENTTa Ma låkHsENTTa :va somfrltt tlllval al .So Ek So Ek . åk so Ek utökad atudlakura Sh 3åkHS Sh 3åkHS Sh 3 åkH S - NzT .n - N T Ek

Fo Enqaomtlltval2åk+ Ma 1åkHSENTTaaI Ma 1åkH-SENTTaal Ma 1åkHSENTTaa :va somfritt tlllval al _So Ek V So Ek V V åk So Ek utökad udiokurs Sh 3åkHSE Sh 3 åkHSE Sh 3 åkHS . N.T N T. r Ek

Li Engsomtllival2åk+ Ma 1åkHSENTTaal2 Ma 1åkHSENTTQaI Ma låkHSENTTaa :va somirltt tillval al So Ek - r So Ek lt So k utökad atudlakun Sh 3åkHSE Sh 3åkHSE Sh 3 åkHS N l_ N 1 Ek

Pr __E.ngaom_ti_lIv_aR_åkTW Ma 1åkHSENTTaaIZ Ma *låkHSENTTaaI Ma 1åkHSENTTaa

avasomfritt tillval al _SoEk , So Ek I - åk So Ek utökad studiokurs Sh 3åkHSE Sh 3åkHSE Sh 3 åkHS N T . N T Ek

Sb Engaomtillval2åk+ Ma 1åkHSENTTaal2 Ma låkHsENTTaal Ma 1åkHSENTTaa :va somfritt tillval el So Ek So Ek v åk So Ek utökad studiakurs Sh 3åkHSE Sh 3åkHSE Sh 3 åkHS N T N T Ek

fgmx EngsomtiIIvaI2åk+ Ma låkHsENTTealz Ma IåkHSENTTaaI Ma 1åkHSENTTaa avasomfritt tillval al So Ek So Ek › k So Ek utökad atudlakurs Sh âåkHSEa Sh 3åkHSE Sh 3 åkHS N T N T Ek

Tr Engaomtlllval2åk+ Ma tåkHsENTTaalz Ma låkHsENTTaal Ma 1åkHSENTTaa :va somfritt tillval al So Ek So Ek åk So Ek utökad studlaku u Sh 3åkHSE0 Sh 3åkHSE Sh 3 åkHS N T N T Ek N

VÃTTAEÃÃÃmmQaIzauTVT Ma .1åkHSENTTaal2 Mu låkl-lsENTTaal Ma 1åkHSENTTaa

svesomfrltt tillval al So Ek . So Ek åk So Ek utökad studiaku a Sh 3åkHSE Sh 3åkHSE Sh 3 åkH S E N T N T Ek N

224 Bilaga 1

Högskolalinjer Särskildabehärighatskravläsåret 1978/79

Gymn Allmän SOCIALALINJEN SYSTEMVETENSKAPUGA UNJEN linjer behörighet

E Ja

H Ja

S Ja

N Ja

T Ja

Ek Ja

So Ja

Dk nllvalangzik Ma 1åkHSENTTaa Ma låkHsENTTaal So Ek SoEk Sh 3åk Sh 3åk

Ko Tlllvalengzåk Ma låkHsENTTaal Ma låkHsENTTeal So Ek So Ek Sh 3åk Sh 3åk

Mu Ja

Vd Tillval angzåk Ma låkl-lsENTTe Ma låkHsENTTaal So Ek So Ek Sh 3åk Sh 3åk

Ta Engsom obl språkz Sh 3åkl-lSEaI2åkSo Sh 3åkHSEal2åkSo åk+svelåk2aom NT NT fritt tillval al utökad rtudiekurs

Jo Engaomtillval2åk+ Ma HkHSENTTaeI Ma 1åkl-lSENTTaaI svesomfritt tillval al So Ek So Ek utökad studiakurs Sh 3åk Sh 3åk

Bo Engsomtlllvalzåk+ Ma låkHsENTTaal Ma låkHsENTTeal svesomfritt tillval al So Ek So Ek utökad studlakurs Sh 3åk 3åk Sh

Ba Engsomtlllvalzåk+ Ma låkllsENTTeel Ma 1åkHSENTTeaI avasomfrltt tillval el So Ek So Ek utökad studlakurs Sh 3åk Sh 3åk

Du Ja Sh 3åkl-lSEal2åkSoHEk Sh 3åkHSEaI2åkSoHEk N T N T N _ Et Engsomtillvalzålw Ma 1åkHSENTTaeI Ma låkHsENTTeal svesomfritt tillval al So Ek So Ek utökad atudiekun Sh 3åk Sh 3åk

Fo Engsomtillvalzåk+ Ma 1ikHSENTTeaI Ma IåkHSENTTaaIZ svesomfritt tillval al So Ek So Ek utökad studlakurs Sh 3åk Sh 3åk

U Engaomtlllvalzåk+ Ma låkllsENTTael Ma låkHsENTTael avasomfritt tillval el So Ek So Ek utökad atudlakurs Sh 3åk Sh 3åk

Pr EngsomtlIlval2åk+ Ma 1åkHSENTTaeI Ma 1åkHSENTTeaI svesomfritt tillval al So Ek So Ek utökad ztudlekun Sh 3åk Sh 3åk

Sh Engaomtillvalzåk+ Ma IåkHSENTTee Ma låkllsENTTeel svesomfritt tillval el So Ek So Ek utökad atudiakurs Sh 3åk Sh 3åk

Bilaga 1 225

Hñgskolollnlor Särskilda bahörlgllmkrav lhårot 1978/79

Gymn Allmän SOCIALA UNJEN SYSTEMVETENSKAPLIGA LINJEN Ilnjar bohbrlghat

Tg Engsom tlllval 2Ik + WO som fritt tillval al utökad nudløkurs

Tv Eng som tillval 2ik + sve som fritt tillval al utökad atudlokuu

V0 Eng som tillval 2ik + tva som fritt tillval al utökad nudlakun

226 1 sou 1981:98

Bilaga

Högskolalinjer Särskildabehörighetskravläsåret1978/79

Gymn Allmän TRANSPORTADMINISTRATIVAADB-UNJEN FRITIDSLWEDARUNJEN linjer behörighet LINJEN

E Ja Uppfyllerbehörighetskraven Uppfyllerbehörighetskraven- Uppfyllerbehörighetskraven För programmerarlnrllnn*tekniskvariant krivaø Ma 3 ik_N T

H Ja Uppfyllerbehörighetakraven Uppfyllerbehörighetskraven, Uppfyllerbehörighetskraven För programmerarinrLktWtekniakvariant krivaw Ma 3 ik NT

y S Ja Uppfyllerbehörighetskraven ler behörighetskraven, Uppfyllerbáörlgheukraven För programrnerarinrl teknlakvariant krig» Ma 3 ik NT

N Ja Uppfyllerbehörighetskraven .Uppfyller kraven Uppfyllerbehörighetskraven

T Ja Uppfyllerbehörighetskraven Uppfyllerkraven Uppfyllerbehörighaukraven

4 Ek Ja Uppfyllerbehörighetskraven Uppfyllerbehörighetskraven-v” Uppfyllerbehörighetskraven För ,rogrammerarlnrlktriing tekniskvarla nya Ma 3 iklNs-I

So Ja Uppfyllerbehörighetskraven Uppfyller behörighetskraven Uppfyllerbehörighetskraven

För programmerarinrllxtntekniakvariant kräva, Ma 3 ik »NT

Vi Dk Tillval eng2 ik Ma S EN TTe el 2 Ma s EN TTe el2 ik Uppfyllerbehörighetakravgn ,

;kill k

su 3ik Hs E För programmerarlnriktntek- ).r N T nlakvariant .« Ma 3 ik N T r 4_ d Ko Tillval eng 2 ik Ma 1ikH S EN TTe el 2 Ma 1ik HS ENTTe el2 ik Uppfyllerbehörighetskraven So Ek So Ek › , Sh 3ikH SEa För programrnerarinrlktntak- _ . N T nlairvariant - Ma 3ikNT V °

Mu Ja * Uppfyller “JJ För , _ ff -tek- Uppfyllerbehörighetskraven nlakvariant v, w” Ma ..3ilfN T

Vd Tillval eng2 ik Ma 1ik HS ENTTe el Z Ma S EN T Te el2 ik Uppfyllerbehörigllaukravm

So Ek gkEl-l k i i, -

Sh 3iki-lSE För programmerarlnriktntek- N T nlakvariant ,,/ Ma 3 ik N T

i

r. Engsom obl språkz sr. :nu SEeIZikSo Uppfyller kraven .. «= .Uppfyller beMrlghatskra/verr”

ik + sve I ik 2 aom N T För programmerarlnrlktntek- ,x fritt tillval ei utökad niakvariant /_ . studlekura Ma X3ik N T , r

Jo Engeomtillvalzik+ Ma 1ikI-ISENTTeeIZ Ma likilsENTTeeizik Uppfyllerbehbrighetakravan-”V

avaaornfritt tillval ei So Ek So Ek ,,./ utökad atudiekura sh 3ikl-l SE För programmerarinriktntek- ,. N T niekvariant Ma 3 ik N T y/

sou 1981:98 Bzlaga 1 227

i-iögakolalinlar SärskildabahörighatskravIlaarat 1973179

Gymn Allmän THANSPORTADMNISTRATIVA ADB-LJNJEN HIITIDSLEDARUNJEN Ilnlar bahörlqhot UNJEN

i Ba Engaorntiiival2|k+ Ma 1|kHSENTTanl Ma 1aknseurrpøuzak avaaomfritt tillval ai So Ek So Ek utökad atudiakura Sh 3Ik HS; För programmararinrlktntak- N T nlakvariant Ma 3 ak N i

Ba Engaomtiiival2ak+ Ma *IIkHSENTTDJIZ Ma” TÃKHSENTTOHIÖK avnaornfritttiilvalal So Ek SoEk utökad atudlakura Sh 3åkHSE F57Pmørlmmararlnrlktn tak- N T nlakvariant Ma 3 ik N T

Du Ja Si) 3IkHSEaI2|kSoHEk - N T . v _ N T

Et Engaomtl|lvai2lk+ Ma TlkHSENTTGdZ Ma IÅkHSENTTaOIZik avaaornfritt tillval al So Ek - So Ek . utökad atudlakura Sh 3akHSE För programmararlnrlktntak.- N T nlakvariant Ma 3 ak N T

Fo Engaorntillvalzåk+ Ma 1] HSENTTOQIZ Ma HkHSENTTaanIk avasomfritt tillval al So Ek So Ek utökad atudlakura Sh 3Ik HSE För programmararlnrlktntak- N T nlakvariant Ma 3 Ik N T

Ll Enqaomtlllval26k+ Ma 1akHSENTTaaI Ma JåKHSENTTaaIZik :va aomfritt tillval al So Ek So Ek utökad studlakura Sh 3akHSE För progralnmararlnrlktntake N T nlak variant Ma 3 Ik N T

Pr Engsomtillval2ak+ Ma 1akHSENTTaal Ma 1akHSENTTaal2|k avasomfritt tillval al So Ek So Ek utökad atudlakurs Sh 3ik HSE För prograrnrnararlnrlktntak_- N T nlakvariant - Ma 3 ik N T

sh EngaomtlllvaI2Ik+ Ma HkHSENTTaaI Ma 1|kHSENTTaaI2ik i svasornfrltttlllvalal SoEk SoEk* ._ _ utökad atudlakun Sh 3akHSE För prograrnmararlnrlktntak- N T nlakvariant_ Ma 3 ik N T

T9 Engaomtiiival25k+ Ma IQkHSENTTOQIZ Ma iåltHsENTTaallak avasomfritt tillval ai So Ek So Ek utökad atudiakura Sh 36k HSE För programmararinrlktl!tak- N T nlakvariant M. a ak N r

Tr Engaomtlllval2bk+ Ma 1IkHSENTTaaI2 Ma- 1IkHSENTTÖQIZÅk avasomirltt tillval al So Ek _So Ek › _ utökadstudiakura Sh . . 3akHSE För programrnararinrlktntak- “ N T nlakvariant MI.: .3an;

Va EngaomtlIival2lk+ Ma 1-åkHSENTTaal Ma 1|kHSENTTaa|2|k avaaomfrltttllival al So Ek Sö Ek . utökad atudlakun Sh 3akHSE För programmararlnrlktntak- _ .NT nlakvariant y Ma 3 Ik N T

228 Bilaga I

Högakolallnlar Sirakllda bahörlghatskravliairat 1978/79 Gymn Allmän UNJENrön KOSTa Ilnlar bahörlghat NÃRINGSEKONOMI, 100p E Ja

H Ja

S Ja

N Ja

T Ja

Ek Ja

So Ja

Dk Tillval ang 2 ik

Ko l1llvai ang 2 ik Mu Ja

Vd 11IivaIang 2 ik

Ta Engsom obl aprik 2 ik + :va som fritt tillval al utökad atudiakurs Jo Engsomtillval 2ik + tva somfritt tillval al utökad studiakura Ba Engsomtillval 2ik + :va somfritt tillval al utökad atudiakurs Ba Engaomtillval 2ik + tva somfritt tillval al utökad atudlakurs Du Ja

Et Engsomtillval 2ik + :va somfritt tillval al utökad studiakurs

Bilaga 1 229

l-lögakolallnlar Slnkllda bahörlghatskravIlsårat 1978/79

Gymn Allmlln LINJENrön xosr a llnlar bahörlghat NÄRINGSEKONOMI. 100p

Fo Engsomtillval 2åk + :va somlrltt tillval al utökad studlakura

Engsomtillval 2Ik + :va somfritt tillval al utökad studlekurs

Engsomtillval 2ik + :va somfritt tillval al utökad studlakurs

Sb Engsomtillval 2åk + tva somfritt tlllval al utökadstudlakurs

T9 Engsomtillval 2ak+ svasomfritt tillval al utökad studiokun

Engsomtillval ZIk + :va somfritt tillval al utökadstudlakun

Engsomtillval 2ak + :va somfritt tillval al utökad studiakurs

sou 1981:98 Bilaga 1 231

3 Vårdsektor

232 Bilaga 1

Högskoleiinier Sirskilda behörighetskravIisiret 1978/79

Gymn Aiimin APOTEKARUNJEN LOGOPEDUNJEN LÃKARUNJEN IInJer behörighet

E Je Fysik 3ikNTei2ikTa 3ikNTei2ikTe Kemi 3ikNeI2ikTei1ik Kemi 3ikNel2ikTeI1ik TeKe TeKe Bio 2 ik N ei avg bet Vd Bio 2 ik N ei avg bet Vd

l-i Ja Ma BikSENTeIZikTe aikNTeizikTe Fysik 3ikNTei2ik Te Kemi 3ikNeI2ikTei1ik Kemi 3 ik N el 2 ik T ei 1 ik TeKe TeKe Bio 2 ik N ei avg bet Vd Bio 2 ik N ei avg bet Vd

S Ja Fysik 3ikNTei2ikTe 3ikNTeI2ikTe kemi 3ikNe|2ikTel1ik Kemi 3ikNeI2ikTei1ik TeKe TeKe Bio 2 ik N el avg bet Vd Bio 2 ik N el avg bet Vd

N Ja

T Ja 2 ik N el avg bet Vd 2 ik N ei avg bet Vd

Ek Ja Ma 3ik$ENTei2ikTs Sve JikHSENT Ma JikSENTeIZik Fysik 3 ik N T ei Z ik Te Te Kemi 3ikNel2ikTeI1ik Fysik 3ikNTeI2ikTe TeKe Kemi 3 ik N ei 2 ik T el 1 ik Bio Z ik N el avg bet Vd TeKe Bio 2 ik N el avg bet Vd

So Ja Ma SikSENTeIZikTe Sve JikHSENT Ma 3ikSENTeI2ik Fysik 3 ik N T ei 2 ik Te Te Kemi :iikNeIZikTeHik Fysik aikNTeizikTe TaKe Kemi 3 ik N el 2 ik T ei 1 ik Bio 2 ik N ei avg bet Vd TeKe Bio 2 ik N el avg bet Vd

Dk Tilivalengzik Ma 3ikSENTei2ikTe Sve :iikHSENT Ma 3ikSENTeI2ik Fysik 3 ik N T ei 2 ik Te Te Kemi 3ikNel2ikTeI1ik Fysik 3ikNTeI2ikTe TeKe Kemi 3 ik N ei 2 ik T el 1 ik Bio Z ik N ei avg bet Vd TeKe Bio 2 ik N ai avg bet Vd

Ko Tillvaiengzik Me 3ikSENTeIZikTe Sve 3ikHSENT Ma 3ikSENTei2ik Fysik 3 ik N T ei 2 ik Te Te Kami 3ikNeI2ikTeI1ik Fysik aikNTeizikTe TeKe Kemi 3 ik N el 2 ik T ei 1 ik Bio Z ik N el avg bet Vd TeKe Bio 2 ik N ei evg bet Vd

Mu Ja Ma 3ik$ENTe|2ikTe Sve BikHSENT Ma SikSENTsIZik Fysik 3 ik N T ei 2 ik Te Te Kemi 3ikNel2ikTei1ik Fysik 3ikNTei2ikTe TeKe Kemi 3 ik N ei 2 ik T ei 1 ik Bio 2 ik N ei avg bet Vd TeKe Bio 2 ik N el avg bet Vd

Vd Hllvaienglik Ma BikSENTeiZikTe Sve 3ikHSENT Ma 3ikSENTei2ik Fysik 3 ik N T ai 2 ik Te e Kemi 3ikNeIZikTei1ik Fysik 3ikNTei2ikTa TeKe Kemi 3 ik N el 2 ik T el 1 ik TeKe

Te Engsom obi sprik 2 Bio 2 ik N ei avg bet Vd Sve 3 ik H S E N T Kemi 3 ik N el 2 ik T ik + sve i ik 2 som Kemi 3 ik N eI Z ik T ie] om 1 ik TeKe) fritt tiiivai ei utökad (kemi bortiaiier om 1 ik Bio 2 ik N ei avg bet Vd studlekurs TeKe)

Jo EngsomliiivaI2ik+ Ma BikSENTeIZikTe Sve JikHSENT Ma 3ikSENTeI2 ik svesomfrin tliivai el Fysik 3 ik N T ei 2 ik Te Te utökad studiekurs Kemi 3 ik N el 2 ik T ei 1 ik Fysik 3 ik N T ei 2 ik Te TeKe Kemi 3 ik N ei 2 ik T ei 1 ik Bio 2 ik N el avg bet Vd TaKe Bio ZikNeIaVgbetVd

sou 1981:98 Bilaga 1 233

Högskoielinier SärskildabehörighetskravIisiret 1978/79

Allmin APOTEKARUNJEN LOGOPEDLINJEN LÄKARLINJEN Gymn linjer behörighet

Ma 3ikSENTel2ikTe Sve SikHSENT Ma 3ikSENTei2ik Be Engsomtli|vai2ik+ svesomiritt tillvaiei Te Fysik 3 ik N T el 2 i Te utökadstudiekurs Kemi 3 ik N el 2 ik T el 1 ik Fysik 3 ik N T el 2 ik Te TeKe Kemi 3 ik N el 2 ik T el 1 ik Bio zikNeisvgbetVd TeKe Bio zikNeievgbetvd

Ba Ma 3ikSENTei2ikTe Sve 3ikHSENT Ms ZikSENTeIZik Engsomtiilval2ik+ Te svesomfritt tliivei el Fysik 3 ik N T el 2 ik Te utökadstudiekurs Kemi 3 ik N ei 2 ik T ei 1 ik Fysik 3 ik N T el 2 ik Te TeKe Kemi 3ikNei2ikTe|1 ik Bio 2 ik N el avg bet Vd TeKe Bio 2ikNelavgbetVd

Du Ja Ma 3ikSENTei2ikTe Sve SikHSENT Ma 3ikSENTeI2ik Fysik 3ikNTei2i Te Te Kemi 3ikNei2ikTei1ik Fysik SikNTeIZikTe TeKe Kemi 3ikNeI2ikTel1ik Bio 2 ik N el avg bet Vd TeKe Bio 2 ik N ei avg bet Vd

Ma SikSENTeIZikTe Sve JikHSENT Ma 3ikSENTeI2ik Et Engsomtilivai2ik+ svesomfritttllivaiel Ta Te Fysik 3ikNTeI2i utökadstudiekurs Kemi 3 ik N ei 2 ik T el 1 ik Fysik 3 ik N T el 2 ik Te TeKe Kemi 3ikNeI2ikTeI1 ik Bio 2 ik N el avg bet Vd TeKe Bio 2 ik N el avg bet Vd

Ma 3ikSENTeI2ikTe Sve SikHSENT Ma 3ikSENTei2ik Fo Engsomsilivelzik+ svesomfrittdlivai el Te Fysik 3 ik NTel Zik Te utökadstudiekurs Kemi 3 ik N el 2 ik T ei I ik k 3 ik N T ei 2 ik Te TeKe Kemi SikNeIZikTeH ik Bio 2ikN ei avg betVd TeKe Bio zikNeievgbetVd

LI Ma 3ikSENTeI2ikTe Sve 3ikH$ENT Ma aiksENTeizik Engsomtillvelzik+ svesomfritttilivaiel Fysik aik NTel 2 ik Te Te utökad studiekurs Kemi 3 ik N ei 2 ik T ei 1 ik Fysik 3 ik N T ei 2 ik Te TeKe Kemi 3ikNei2ikTei1 ik Bio 2 ik N el avg bet Vd TeKe Bio 2 ik N ei avg bet Vd

Pl Ma 3ikSENTei2ikTe Sve SikHSENT Ma SIkSENTeIZik EngsomtiIivaI2ik+ Te svesomiritttiiivalei Fysik 3ik NTeI2 ik Te utökad studlekurs Kemi 3 ik N ei 2 ik T el 1 ik Fysik 3 ik N T el 2 ik Te TeKe Kemi 3ikNelZikTei1 ik Bio 2 ik N el avg bet Vd TeKe Bio ZikNeiavg betVd

Sh Ma 3ikSENTei2ikTe Sve SikHSENT Ma 3ikSENTei2ik Engsomtiiivai2ik+ Te svesomfrittsilivelei Fysik 3ikN Tei2ik Te utökadstudiekurs Kemi 3 ik N el 2 ik T el i ik Fysik 3 ik N T ei 2 ik Te TeKe Kemi 3ikNei2ikTei1ik Bio 2 ik N ei avg bet Vd TeKe Bio 2ikNellvgbetVd

Td Ma 3ikSENTei2ikTe Sve SikHSENT Me JikSENTeIZik EngsomtiiiveI2ik+ Te svesomirilttiiivaiei Fysik 3ikN TeIZik Te Kemi 3ikNei2 ikTeI 1 ik Fysik SikNTeiZik Te utökadstudiekurs TeKe Kemi 3ikNel2ikTel1ik Bio 2 ik N el avg bet Vd TeKe Bio ZikNeIevgbetVd

Tr Me 3ikSENTei2ikTe Sve 3ikHSENT Me SikSENTeIZik EngsomtiIivai2ik+ Te svesomfritttiiivaiel Fysik 3 ik N Tel 2 ik Ta utökadstudiekurs Kemi 3 ik N ei 2 ik T el 1 ik Fysik 3 ik N T ei 2 ik Te TeKe Kemi 3ikNeI2ikTei1ik Bio 2 ik N ei avg bet Vd TeKe Bio zikNeiavg betVd

Ve Ma 3ikSENTei2ikTe Sve SikHSENT Ma 3ikSENTeI2ik Engsomtllivalzik+ Te svesomiritttilivalel Fysik 3ikN Tei2ik Te utökedstudiekurs Kemi 3ikNei2ikTeIiik Fysik 3ikNTeI2ikTe TeKe Kemi aikNelzikTeiiik Bio 2 ik N el avg bet Vd TeKe Bio ZikNeIavgbetVd

Likarintyg om normal hörseludirdat avöronspeciallst.

234 Bilaga] sou 1981:98

iibgskoieiinier Slrskiide behörighetskrsvIlsbret 1978/79

Gymn Allmln RECEPTARIEUNJEN TANDLÃKARUNJEN VETERINÃRUNJEN linjer behörighet

E JI Kemi SIkNOIZIkTOHIk Fysik JIkNTOIZIkTO Fysik llkNT TeKe Kemi aikNeizikTeiiik Kemi ilkNelzlkTeiiik Bio zikNelevgbetVd leKe TeKe Bio 2IkNeiIvgbetVd Bio 2|kN

A i-i Je Kemi :iåkNelzåkTeiiik Ms âåksENTeizikTe Me SikSENT TeKe Fysik SLkNTeIZIkTe Fysik SIkNT Bio ZIkNOIsVQbOtVd Kemi 3IkNeiZ|kT0i1|k Kemi 3IkNsi2IkTsi1Ik TeKe TeKe Bio zåkNeisvgbetVd Bio ZIkN

M s Je Kemi alkNelzbkTeiiik Fysik anunlzikrc Fysik :nur TeKe Kemi 3ikNei2|kTsi1lk Kemi 3IkNeI2IkTsi1Ik Bio ZIkNeisVgbetVd TeKe TeKe Bie zbkNeievgbetVd Bio :nu

N Je

i Je Bio ZOkNeisVgbetVd Bio zlkNeisvgbetVd Bio 2|kN

Ek Js Kemi SIkNeIZIkTeHik Me :ilkSENTeIZÖkTe Me SikSENT TeKe Fysik 3|kNTei2|kTe Fysik abkNT Bio zbkNelevgbetvd Kemi aikNeizñkTeiilk Kemi 3lkNei2iixTei1 6k TeKe TeKe Bio zåkNeisvgbetVd Bio ZIirN

So Je Kemi aikNeizikTeiilk Ms aiksENTelzlkTe Me susen? TeKe Fysik 3åkNTei2|kTe Fysik SIkNT Bio zlkNeievgbetvd Kemi SIkNeIZÅkTeHIk Kemi alkNelzikTeiilk TeKe TeKe Bio ZåkNeisvgbetVd Bio :nu

Dk niiveiengzlk Kemi 36kNei2|kTei1Ik Me SikSENTeiZAkTe Ms JIkSENT TeKe Fysik SIkNTeiZIkTe Fysik âlkNT Bio Zlkueisvgbetvd Kemi 3IkNei2lkTei1|k Kemi alkNeizlkTelilk Me *iiki-isENTTeeizik TeKe TeKe soEk Bio zlkNelevgbetVd Bio ZAkN

Ko Tiiivelengzik Kemi JåkNeIZLkTeHIk Me 3|kSENTei2ikTe Ms 3IkSENT TeKe Fysik SIkNTOiZIkTO Fysik âikNT Bio zbkNeievgbetVd Kemi tilkNeizåkTeliåk Kemi aåkNeizbkTehåk Ms *iIkHSENTTeeIZIk TeKe TeKe SoEk Bio Zåkhieievgbetvd Bio ZIkN

Mu Je Kemi aikNeizåkTeiibk Me JÅkSENTeiZlkTe Ms 3lksENT TeKe Fysik 3IkNTei2lkTe Fysik 3IkNT Bio zåkNeisvgbetvd Kemi 3|kNeI2IkTei1ñk Kemi 3|kNel2ålTeI1Ik TeKe TeKe Bio ZIkNeievgbetVd Bio ZIkN

Vd Hiivsiengzlk Kemi alkNeizikTeliåk Ms SIkSENTeIZLkTe Me 3ikSENT TeKe Fysik 3|kNTei2ikTe Fysik alkNT Me IAkHSENTTeeiZik Kemi 3ikNei2ikTei1|k Kemi aikNeizllTeiilk SoEk TeKe TeKe Bio ZIkN

Te Engsomobispråk2 Kemi JåkNeIZIkT Kemi JIkNeiZikT Me SIkSENT |k+sveiik2som (domibkTeKe) (el omiikTeKei Fysik :HkNT iritttiiivsielutåked Bio zikNeisvgbetvd Bio ZikNeIsVgbetVd Kemi 3|kNei2ñkTei1Ik studiekuts TeKe Bio zum (si klev på kemi om i Ik TeKe)

Bilaga] 235

Högskoieiinler SärskildabehbrighetskrevIlseret 1978/79

RECEPTARiEUNJEN TANDLAKARUNJEN VETERlNARUNJEN Gymn Alimln linjer pehörighet

Me ilki-isENTeizikso Me 3|kSENTeI2ekTe Me JLkSENT .lo Engeomti|ivei2lk+ svesomfrintiiiveiei Ek Fysik SIkNTeIZIk Te Fysik SekNT utñkedstudiekurs Kemi tiikNeizikTunlk Kemi SikNeIZIkTeHLk Kemi 3åkNei2IkTeI1Ik TeKe TeKe TeKe Bio llkNeievgbetVd Bio likNeievgbelVd Bio ZIkN

Me iekiisENTeizikso Ms aåksENTeizbkTe Me SIkSENT Be Engsomdlivslzlk+ svesomfrmtiiivsiei Ek Fysik aikNTeizlkTe Fysik aåkNT mökedstudiekurs Kemi âikNelzikTeiilk Kemi sñkNeizikTeiiåk Kemi aikNelzekfeiiek TeKe TeKe TeKe Bio zikNeievgbetVd Bio zikNeievgbetVd Bio ZikN

Be Me IlkHSENTeIZikSo Ms 3ekSENTei2ekTe Me SIkSENT Engsomtiiiveizñin» evesomirmtiiiveiei Ek Fysik 3lkNTei2|kTe Fysik aikNT utökedstudiekurs Kemi 3|kNe|2IkTei1åk Kemi 3|kNeI2|kTe|1åk Kemi 3IkNei2IkTeI1ik TeKe TeKe TeKe Bio :ÅKNHIVQDOYVÖ Bio 2ikNelevgbotVd Bio ZIRN

Du Je Ma alksENTeizlkTe Me 3ñkSENT Fysik aunruuun Fysik tiikNT Kemi âlkNeizlkTeiiik Kemi aakuaznnnu TeKe TeKe Bio zekNeievgbetVd Bio 2ñkN

Me 1iki-ISENTei2lkSo Me SÅkSENTeiZüTe Me :iikSENT Et Engsomtiiivei2|k+ eveeomfritttiiivelei Ek Fysik aikNTelzikTe Fysik JikNT utökedsmdiekurs Kemi tiekNeizlkTeiilk Kemi tiikNeizikTelilk Kemi 3ikNei2IkTei1ik TeKe TeKe TeKe Bio zlkNeievgbetvd Bio zlkNelevgbetvd Bio zlkN

Me iikiisENTeizlkso Me SIkSENTeIZIkTe Me 3ikSENT Fo EngeomtiINei2Lk+ evesomfritttiiiveiei Ek Fysik SekNTeIZÅRTe Fysik 3|kNT utbkedstudiekurs Kemi SIkNeIZGkTeHik Kemi 3IkNei2IkTei1ek Kern|3ekNeI2åkTei1Ik TeKe TeKe TeKe Bio zikNeievgbetVd Bio zlkNelevgbetVd Bio zikN

Me iåkHsENTelzlkso Me alksENTeizekTe Me susen? i.i Engsomtiiivel2åk+ svesomfrintiliveiei Ek Fysik 3ikNTei2IkTe Fysik slkNT mbkedetudiekurl Kemi 3ekNeI2ikTeI1åk Kemi 3IkNei2åkTei1ñk Kemi 3IkNei2ñkTei1åk TeKe TeKe TeKe Bio Bio ZIkNeIeVQbetVd Bio ZIkN iñkNeievgbetVd

Pr Me 1|kHSENTei2|kSo Me 3ikSENTeIZ|kTe Me SIkSENT Engeomtilivelzlk+ evesomfrlntiiiveiei Ek Fysik SÅkNTeiZbkTe Fysik 3|kNT utökedstudiekurs Kemi 3ikNei2åkTeiiIk Kemi aekNelzlkTeiiek Kemi tiikNeizlkTeiiñk TeKe TeKe TeKe Bio ZIkNeIeVgbetVd Bio zikNeievgbetvd Bio :nu

se Me HkHSENTeIZLkSo Me SIkSENTeIZIkTe Me 3|kSENT Engsomtiiivelzeiw svesomfritttiiivelei Ek Fysik SIkNTeIZIkTe Fysik :nur utbkedstudiekun Kemi iñkNeizikTeiiik Kemi 3|kNeiZekTeI1|k Kemi asknønznurøntk TeKe TeKe TeKe Bio 2lkNelsvgbetVd Bio zåkNelevgbetVd Bio ZGkN

Td Me iikiisENTeizlkso Me SIkSENTeIZtkTe Me aiksENT EngsomtiiiveI2ik+ evesomfritttiiiveiei Ek Fysik SikNTeiZLkTe Fysik âåkNT utbkedmødiekurs Kemi 3|kNei2IkTei1Ik Kemi 3åkNeI2IkTei1ek Kemi aekNeizikTeiilk TeKe TeKe TeKe Bio zikNeievgbetVd Bio zñkNeievgbetVd Bio ZåkN

Me IIkHSENTeiZÖkSO Me SIkSENTeIZIkTe Me SekSENT Tr Engsomtiiivei2|k+ svesomiritttiiiveiei Ek Fysik SIkNTeIZikTe Fysik iåkNT utokedstudiekurs Kemi iekNeizekTeiilk Kemi 3lkNei2lkTei1åk Kemi 3ikNei2|kTei1|k TeKe TeKe TeKe Bio zlkNelevgbetVd Bio llkNeievgbetVd Bio ZIkN

Ve Me HkHSENTeIZIkSo Me 3åkSENTei2IkTe Me SIkSENT Engeomtiliveizek-k evesomirlhüiiveiei Ek Fysik alkNTeizlkTe Fysik :skur utbkedetudiekurs Kemi 3IkNei2ekTeI1Ik Kemi snuuuzanonax Kemi âlkNeizlkTeiiek TeKe TeKe TeKe Bio zlkNeievgbetvd Bio zlkNeievgbetVd Bio zåkN

236 Bilaga I

Högskolellnjer Särskildabehörighetskravläsåret1978/79

Gymn Allmån ARBETSTERAPEUTIJNJEN ARBETSTERAPEUTUNJEN HÖRSELVÅRDSASSISTENTUNlinjer behörighet Alternativ atudiegång för JEN hjåippersonaltill arbetsterapeuter

E Ja Ålder: 18år Slutförd utbildning för hjålp- Ålder: 18år Hålsokrav:Fri från sjukdom personaltill arbetsterapeuter Hilsokrav: fri från sjukdom som medför olåmplighet för eller motsv eller handikappsom medför den verksamhetutbildningen Praktik: minst ett års tjånst- olåmplighetfördenverksamår avseddför göring soln teraplbitråde het utbildningen år avsedd Hålsokrav:fri från sjukdom för. som medför oiåmplighat för Audiogram visande godtagdenverksamhetutb år avsedd bar hörsel för

H Ja Ålder: 1aår slutförd utbildning för hjålp- L Ålder: is år Hålsokrav:Fri från sjukdom personaltill , Hål . fri från j som medför olåmplighet för eller motsv eller handikappsom medför den verksamhetutbildningen Praktik: minst ett års tjinst- olåmplighetfördenverksamår avseddför göring somterapibitråde het utbildningen år avsedd Hñlsokrav:fri från sjukdom för. * som medför oil ,,* för * * *^ _ , _, denverksamhetutb år avsedd bar hörsel för

S Ja Ålder: 15år slutförd utbildning för hjålp- Ålder: 1Bår Hölsokrav:Fri från j * , .f _. Hålsokrav:fri från sjukdom som medför olimplighet för eller motsv eller handikappsom medför den verksamhetutbildningen Praktik: minst ett års tjånst- olimplighetförden verksamir avseddför göring somterapibitråde het utbildningen år avsedd Hålsokrav:fri från sjukdom för. som medför olå r_ för * 4 ^ _ _ _ denverksamhetutb ir avsedd bar hörsel för

N Ja Ålder: 18år slutförd utbildning för hjålp- -“ Ålder: 1Bår Hålsokra . Fri från j * _. till ,. Hi . fri från j * som medför olåmpllghet för eller motsv eller handikappsom medför den verksamhetutbildningen Praktik: minst ett års tjånst- olimplighetförden verksamår avseddför göring somterapibitråde het utbildningen år avsedd Håisokrav:fri från sjukdom för. som medför oil ,_ för *^ , , , denverksamhetutb år avsedd bar hörsel för

1 Ja Ålder: 1aår slutförd utbildning för hjålp- -* Ålder: 1alir Håisokrav. Fri från sjukdom personaltill , Hål . fri från j * som medför oiåmpllghet för eller motsv eller handikappsom medför den verksamhetutbildningen Praktik: minst ett års tjånst- olimplighetförden verksamår avseddför göring somterapibitråde het utbildningen år avsedd Hålsokrav:fri från sjukdom för. som medför oli för 4 * *^ ,_* , _ , denverksamhetutb år avsedd ber hörsel för

Ek Ja Sammatllltrådeskrevsom enl Sammatlilttådeskravsom enl Samma tllltrådeskrev som E + eng s och ma s fr grund- E + eng s och ma s fr grund- enl E skolan skolan

So Ja Sammatiiltrådeskravsom enl Sammatllltrådeskravsom enl Samma tilltrådeskrav som E + eng s och ma s fr grund- E + eng s och ma s ir grund- enl E skolan skolan

Dk Tillval eng 2 åk Sammatllltrådeskravsom enl sammatllltrådeskravsom enl Samma tllltrådeskrav som E + särskildkurslengelskaoch E + eng s och ma s fr grund- enl E matematikfrån grundskolan skolan

Ko Tillval eng2 åk Sammatllltrådeskravsom enl Sammatllltrådeskravson-ienl Samma tllltrådeskrav som E+ sårskildkurslengalskaoch E + eng s och ma s fr grund- enl E matamati från grundskolan skolan

Mu Ja Sammatiiitrådeskravsom enl Sammetllltradeskravsom enl Samma tilitrådeskrav sam E+ särskildkursiengalskaoch E + eng s och ma s fr grund- enl E matematikfrån grundskolan skolan

Vd Tillval eng2 åk Sammatilltrådeskravsom enl Sammatllltrådeskravsom enl Samma tllitrådeskrav som E+ sårsklldkurslengelskaoch E + ang s och ma s fr grund- enl E matematikfrån grundskolan skolan

Te Engsom obl språk2 Sammatilltrådeskravsom enl Sammatllltrådeskravsom enl Samma tliltrådeskrav slam åk + sve i åk 2 som E+ sårsklidkurslengeiskaoch E + eng s och ma s fr grund- enl E fritt tillval el utökad matematikfrån grundskolan skolan studlekurs

Jo Engsolntiiivalzåk + Sammatllitrådeskravsom enl Sammatiiltrådeskravsom enl Samma tiiltrådeskrav som svesomfritt tillval el E+ sårsklldkursiengelskaoch * E + eng s och ma s fr grund- enl E utökad tik från gr * skolan

Bilaga 1 237

sou 1981:98

Pögskolelinjer Särskildabehörighetskravläsåret1978/79

Allmän ARBETSTERAPEUTUNJEN ARBETSTERAPEUTLINJEN HÖRSELVÅRDSASSlSTENTUN- Gymn JEN linjer behörighet Alternativ studiegang för hjllppersonal till arbetsterapeuter

Be Engsomtillval! Ik + Sammatilltrideskrav som enl Sammetilltradeskravsom enl Samma tillträdaskrav som svesomfritt tillval al E+ särskildkurslengelskaoch E + eng s och ma s fr grund- enl E * * * skolan tik fran _

Ba Sammatilltrideskrav som enl Sammatilltradeskravsom enl Samma tilltrldeskrav som Engsomtillval2 ak + svesomfritt tillval el E+ särskildkurslangelskaoch E + eng s och ma s fr grund- enl E 4 * :s skolan ti från .

Du Ja Sammatllltrådeskravsom enl Sammatllltrideskrev som enl Samma tilltrldeskrav som E+ särskildkurslengelskaoch E + eng s och ma s fr grund- enl E matematikfrån grundskolan skolan

Et Engsomtillval2 ak + Sammatilltrldeskrav som enl Sammatilltradeskravsom enl Samma tilltrldaskrev som . svesomfritt tillval el E+ särskildkursiengelskaoch E + eng s och ma s fr grund- enl E * * skolan tik frin _

Fo Engsomtillval 2ak + Sammatllltradeskravsom enl Sammatilltrideskrev som enl Samma tilltridaskrav som svesomfrltt tillval el E+ särskildkursiengelskaoch E + eng s och ma s fr grund- enl E “ * * skolan tl från .,

Li Sammatilltrideskrav som enl Sammatllltrñdeskravsom enl Samma tilltrldeskrav som Engsomtillval 2ak + svesomfritt tillval el E+ särskildkursiengelskaoch E + ang s och ma s fr grund- enl E “ * skolan tik från .

Pr Engsomtillval 2u: + Sammatilltrideskrav som enl Sammatllltrideskrev som enl Samma tilltrideskrav som svesomfritt tillval el E+ särskildkurslengelskaoch E + eng s och ma s fr grund- enl E utökad studlekurs matematikfrin grundskolan skolan

Sh Engsomtillval 2åk + Sammatilltrtdeskrav som enl sammatilltrideskrav som enl Samma tilltrldaskrav som svesomfritt tillval el E+ särskildkurslengelskaoch E + eng s och ma s lr grund- enl E .. . 411 ,. . ._. ukfün_

Td EngsomtlIIval2 ak + Sammatllltrtdaskrsv som enl Sammatilltrideskrav som enl Samma tilltrideskrav som svesomfritt tillval el E+ särskildkurslengelskaoch E + eng s och ma s lr gmnd- enl E *“ * ** * skolan tik från .,

Tr sammatllltradeskravsom enl Sammatllltradeskravsom enl Samma tllltrideskrav som Engsomtlllvalz åk + svesomfritt tillval el E+ särskildkursl engelskaoch E + eng s och ma s fr grund- enl E “ * ** * tik från g. skolan

Va EngsomtillvaI2 ak + Sammatllltrüdeskravsom enl Sammatllltrideskrav som enl Samma tllltrideskrav som svesomfritt tillval el E+ särskildkurslengalskaoch E + eng s och ma s lr grund- enl E ” * från g. * skolan

“ på _ _ eller tik AnmzEngelskaeller matematik somtillvalslmne på z-irlg Iln|el gymn.skola kurs Enlvardutrednlngen1917kommer llsaret 80/81krav på allmin behörighetatt införas.

238 Bilaga 1

Högskolellnler Sirskilda behörlghetskravlisiret 197809 Gymn Allmin behörighet LABORATORIEASS. LINJEN MEDICINSKAASS.LINJENZ linjer

E Ja Ålderskrav: 17ir Ålder 17ir Hilsokrav: frifrin sjukdomel- Hilsokrev: Samma som lab. ler handikapp som medför ass. olimplighet för den verksamhet utblldn ir avseddför H Ja Ålderskrav: 17ir Ålder 17ir Hilsokrav: frifrin sjukdomel- Hilsokrav: samma som lab. ler handikapp som medför ass. olimpllghet för den verksamhet utblldn ir avseddför

S .Ia Ålderskrav: 17ir Ålder 17ir l-lilsokrav: fri frin slukdomei- llllsokrav: samma som lab. ler handikapp som medför ass. olimpllghet för den verksamhet utblldn ir avseddför

N Je Ålderskrav: 17ir Ålder 17ir Hilsokrav: frl frin slukdomei- Hilsokrav: Samma som lab. ler handikapp som medför ass. olimplighet för den verksamhet utbildn ir avseddför

T Ja Ålderskrav: 17ir Ålder 17ir Hilsokrav: frifrin sjukdomel- Hilsokrav: samma som lab. ler handikapp som medför ass. olimpiighet för den verksamhet utblldn ir avseddför Ek Ja Sammatilltrideskrav somE + Sammatllltrideskrav somE + eng s + ma s frin grundsko- eng s + ma s frin grundskolan lan

So Ja Sammatllltrideskrav somE + sammatilltrideskrav somE + eng s + ma s frin grundsko- eng s + ma s frin grundskolan lan

Dk Tillval eng Z ik sammatilitrideskrav somE + sammatilitrideskrav som E+ eng s + ma s frin grundsko- eng s + ma s frin grundsko- Ian lan

Ko Tillval eng 2 ik sammatilltrideskrav somE + Sammatilltrideskrav som E+ s + ma s frin grundsko- eng s + ma s frin grundsko-

lang an lan

Mu Ja sammatilltrideskrav somE + sammatllltrideskrav somE + ang s + ma s frin grundsko- eng s + ma s frin grundskolan lan

Vd llllval eng 2 ik Sammatilltrideskrav somE + sammatilltrideskrav somE + eng s + ma s frin grundsko- eng s + ma s frin grundskolan Ian

Ta Engsom obl sprik Z Sammatiiltrideskrav somE + sammatllltrideskrav som E+ ik + sve l ik 2 som eng s + ma s frin grundsko- eng s + ma s frin grundskofritt tillval el utökad lan lan studlekurs

Jo Engsom tillval 2 ik Sammatilltrideskrav somE+ sammatilltrideskrav som E+ svesomfritt tillval el eng s + ma s frin grundsko- eng s + ma s frin grundskoutökad studlekurs len lan

Be Engsomtlllvalz ik + sammatilltrideskrav somE + sammatilltrideskrav som E + svesomfritttlllvel el eng s + rna s frin grundsko- eng s + ma s frin grundskoutökad studlekurs lan lan

Ba Engsomtillval 2ik + Sammetilltrideskrav somE + Sammatilltrideskrav som E+ svesomfritt tillval el eng s + ma s frin grundsko- eng s + ma s frin grundskoutökad studlekurs lan lan

Du Ja Sammatllitrideskrav somE + Sammatllltrideskrav som E+ eng s + ma s frin grundsko- eng s + ma s frin grundskolan Ian

Et Engsomtillval 2ik + Sammatllltrideskrav somE + sammetllltrideskrav somE + svesomfritt tillval el eng s + ma s frin grundsko- eng s + ma s frin grundskoutökad studlekurs lan lan

Fo Engsomtlllvalzik + Sammatllltrideskrav somE + sammatiiltrideskrav somE + svesomfritt tillval el eng s + rna s frin grundsko- eng s + ma s frin grundskoutökad studleku lan Ian

Bilaga 1 239

Högskolallnlal Slrskllda bahbrlghatskravlinan! 1978/79

Allmln balnbrlglrat LAEORATOMEASS. UNJEN MEDICINSKA ASS.LINJENZ -

Sylvan lln

U Engsomtlllval 2ik + Sammatlmrldsskrav somE + sammaulltrldsskrav somE+ svasomfrmtlllvalal ang s + ma s frin grundsko- ang s + ma s från gmndskoutökad studlakurs lan lan

Pr Engsomtillval! ik + Sammatllltradsskrav somE + Sammadlltrldsskrav somE + svasomfrmtlllvalal ang s + ma s han grundsko- ang s + ma s från grundskoulbkad studlskura Ian lan

Sh Engsomtillval 2ak + sammatllluldsskrav somE + Sammadlltrldaskrav somE + svssomlrmtlllvalal ang s + ma s fran grundsko- ang s + ms s Mn grundskoutökad studlskurs lan lan

Id Engsomtillval 2Ik + Sammatllltvldaskrav somE + SammatllltradaskravsomE+ svasomlrmtlllvalsl ang s + ma s fran grundsko- ang s + ma s fran gnmdskoutökad studlakurs lan lan

Tr Engsomtillval 2ik + SammatllltradaskravsomE + Sammatllltrldaskrav somE + svasomfrltttlllvalal ang s + ma s han grundsko- ang s + ma s från grundskoutökadnudlakurs lan lan

Va Engsomtillval 2su + Sammatllltridsskrav somE+ Sammalilltridoskrav somE + svasomfrm tillval al ang s + ma s från grundsko- ang s + ma s fran grundskoutökad studlakuu lan lan

Anm: Engslskaallarmatematiksomtlllvalslmna på z-irlg IlniaI gymn.skola på tik :avskild kurs Enl.vårdutrsdnlngsn1977kommarlasårst30/31krav på allmänhahörlghatatt införas.

Union har 5 granar: 1)blokamlskt-madlclnsktkamlskt lab lab

4) kliniskt-komisktlab 5) mlkroblologlslnlab 2Grsnar ll Radlotarapl 2)Röntgantarapl

240 Bilaga 1 sou 1981:98

Högskolellnjer Särskildabahörlghetskravllsaret 1978/79

Gymn Allmän Oi-TALMOLOGASS UNJEN OPERATIONSASS LlNJEN SJUKGYMNASTUNJEN linjer behörighet

E Ja Ålderskrav17ar Ålderskrav17år Ålderskrav18år Hilsokrawfrifran j lill .frifran j” Hil .frifran j eller handikapp som medför eller handikappsom medför eller handikappsom medför olimpllghet för den verksam- olömplighetlör den varksam- olampllghetfördenverksamhet utbildn ir avseddför het utblldn ar avseddför het utbildningen ir avsedd för

H Ja Ålderskrav17ar Ålderskrav:17ar Ålderskrav:18ar Hilsokrav: fri från j” Hal . fri fran j” Hi .frifran j” eller handikapp som medför eller handikappsom medför eller handikappsom medför olimplighet för den verksam- olimpllghet för den verksam- olimpllghetförden verksamhet utbildn år avseddför het utblldn ör avseddför hat utbildningen ir avsedd för

S Ja Ålderskrav17år Ålderskrav17år Ålderskrav:1Bår Hilsokrav: fri fran siukdom Hilsokrav: fri frin sjukdom Hilsokrav: fri fran sjukdom eller handikapp som medför eller handikappsom medför eller handikappsom medför olimpllghet för den verksam- olimplighet för den verksam- olamplighetfördenvarksmahet utbild ir avseddför hat utblldn ir avseddför het utbildningen Ir avsedd för

N Ja Ålderskrav:17ar Ålderskrav:17Ir Åldarskrav:1Bör Halsokrav: fri mn j” l-lal .frlfrån j” Hil .frlfran j” eller handikapp som medför eller handikappsom medför eller handikappsom medför olåmpllghetför den verksam- olimplighet för den verksam- olömpllghetfördenverksamhet utblldn år avseddför het utblldn ör avseddför het utbildningen ir avsedd för

T Ja Ålderskrav:17ar Ålderskrav:17ir Ålderskrav:1Bår l-lilsokrav: fri från j” HI .frifrån j” Mil .frlfrñnj* eller handikapp som medför eller handikapp som medför eller handikappsom medför olimpllghet för den verksam- olimpllghet för den verksam- olimpllghetför danverksam- “ “ hat utblldn ir avseddför hetför den het , år Ir avseddför för

Ek Ja sammakravsomenl E+ engs sammakravsomenlE + angs sammakravsomE + mas + + ma s fr grundskolan + ma s fr grundskolan ang s fr grundskolan

So Ja SammakravsomenlE+ engs sammakravsomenlE+ engs sammakravsomE + mas + + ma s fr grundskolan + ma s fr grundskolan eng s fr grundskolan

Dk Tillval ang 2 ak SammakravsomenlE+ engs sammakravsomenlE+ engs sammakravsomE + mas + + ma s fr grundskolan + ma s fr grundskolan eng s fr grundskolan

Ko l1Ilval eng 2 åk sammakravsomenl E+ engs sammakravsomenl E+ engs SammakravsomE + mas + + ma s fr grundskolan + ma s fr grundskolan eng s fr grundskolan

Mu Ja sammakravsomenlE + engs sammakravsomenl E+ angs sammakravsomE + mas + + ma s fr grundskolan + ma s fr grundskolan eng s fr grundskolan

Vd Tillval eng 2 lik Sammakravsomenl E+ angs Sammakravsomenl E+ engs SammakravsomE + mas + + ma s fr grundskolan + rnas fr grundskolan eng s fr grundskolan

Te Engsom obl språk2 sammakravsomenlE+ engs Sammakravsomenl E+ angs SammakravsomE + mas + ak + sve l ak 2 som + ma s fr grundskolan + ma s fr grundskolan eng s fr grundskolan fritt tillval el utökad studiekurs

.lo Engsomtillval 2ak + SammakravsomenlE+ engs sammakravsomenlE + engs sammakravsomE + mas + svesomfritt tillval el + ma s fr grundskolan + ma s fr grundskolan eng s fr grundskolan utökad studiekurs

Be Engsomtillval 2åk + SammakravsomenlE+ angs SammakravsomenlE + engs sammakravsomE + ma s + svesomfritt tlllval el + ma s fr grundskolan + ma s fr grundskolan eng s fr grundskolan utökad studiekurs

Ba Engsomtillval 26k + sammakravsomenlE+ engs sammakravsomenlE+ engs sammakravsomE + ma s + svesomfritt tillval el + ma s fr grundskolan + ma s fr grundskolan eng s fr grundskolan utökad studiekurs

Du Ja SammakravsomenlE+ engs Sammakravsomenl E+ engs SammakravsomE + ma s + + ma s fr grundskolan + ma s fr grundskolan eng s fr grundskolan

Et Engsomtillval2 åk + Sammakravsomenl E+ engs Sammakravsomenl E+ engs SammakravsomE + ma s + svesomfritt tillval el + ma s fr grundskolan + ma s fr grundskolan ang s lr grundskolan utökad studiekurs

Fo Engsomtillval Zak + SammakravsomenlE+ engs SammakravsomenlE + engs SammakravsomE + ma s + svesomfritt tillval el + ma s lr grundskolan + ma s fr grundskolan eng s fr grundskolan utökad studiekurs

Bilaga 1 241

llögskolellnler Särskildabehörlghstskravläsåret1978/79

Gymn Allmän OFTALMOLOGASS UNJEN OPERATIONSASS UNJEN SJUKGYMNASTUNJEN llnler behörighet

Li Engsomtlllval 2äk + Sammakravsomenl E+ angs Sammakravsomenl E+ engs SammakravaornE + mas + svesomfritt tlllval el + ma s fr grundskolan + ma s fr grundskolan eng s lr grundskolan utökad studlekurs

Pr Engsomtlllval 2äk + Sammakravsomenl E+ engs SammakravsomenlE+ engs SammakravsomE + mas + svesomfritt tillval sl + ma air grundskolan + ma s lr grundskolan ang s lr grundskolan utökad studlekurs

Sb Engsomtillval 2äk + SammakravsomenlE+ engs SammakravsomenlE+ engs sammakravsomE + mas + svesomfritt tlllval el + ma s fr grundskolan + ma s fr grundskolan eng s lr grundskolan utökadstudlekurs

Td Engsomtlllval 2nu+ SammakravsomenlE + engs Sammakravsomenl E+ engs SammakravsomE + mas + svesomfritt tlllval el + ma s lr grundskolan + ma s lr grundskolan eng s lr grundskolan utökad studlekurs

Tr Engsomtlllval 2åk + Sammakravsomenl E+ angs sammakravsomenlE + engs SammakravsomE + mas + svesomfritt tlllval el + ma s lr grundskolan + ma s lr grundskolan eng s lr grundskolan utökad studlekurs

Ve Engsomtlllval 2nu+ SammakravsomenlE+ engs sammakravsomenl E+ engs SammakravsomE + mas + svesomfritt tlllval el + ma s lr grundskolan + ma s lr grundskolan eng s lr grundskolan utökad studlakurs

Anm: eng eller ma som tlllval pä Z-ärlgalinjer ersätterkravetpä antingenengs eller ma s. ll Obs:förändringarlä 80/81där allmänbehörighetkommeratt krävas Avkortad utbildning om 3 terminer finns ävenlör: 1) undersköterskor 2) Skötarel psykiatriskvard 3) VärdllnlenBu-utblldnlngen,variant lör banrslukvärd- utbildningenär dö 1 3/4är.

242 Bilaga 1 sou 1981:98

llögskoiaiinjdar särskildabahörlghatskravllsörst 1978/78

Gyrnn Alimön swxsxötsasxsumsu Linjar baliörighat E Ja Åldsrskrav:18ar Hlisokrav: samma krav som för sjukgymnast

H Ja Åidarskrav:18ar Hllsokrav: samma krav som lör sjukgymnast

S Ja Åldarskrav:18ör iillsokrav: samma krav som lör sjukgymnast

N Ja Åldarskrarv:18år Höisokrav: samma krav som lör sjukgymnast

i Ja Åldsrskrav:18ir Hlisokrav: samma krav som lör sjukgymnast

Ek Ja Åldsrskrav:18ar Hllsokrav: samma krav som lör sjukgymnast

So Ja Åldarskrav:18år Hllsokrav: samma krav som för sjukgymnast

Dk Tillval eng z ak Åldarskrav:18ör Hölsokrav:samma krav som för sjukgymnast

Ko 11IIvaIang Z Ik Åldarskrav:18ör Hllsokrav: samma krav som lör sjukgymnast

Mu Ja Åldarskrav:18år Hllaokrav: samma krav som för sjukgymnast

Vd Tillval ang 2 ak Åidarskrav:18år Halsokrav:samma krav som för sjukgymnast

Ta Engsomtillval 2u: + Åidarskrav:18ar svasomfritt tillval al l-iilsokrav: samma krav som utökad studiakur- för sjukgymnast sEngsomobl språk2 Ik + sva I ik 2 som fritt tillval al utökad studiakurs

Jo Engsomtillval 2n + Åldarskrav:18ör svasomfrltttlllvalai Höisokrav: samma krav som utökad atudlskurs för sjukgymnast

Bo Engsomtillval z ak + Aldarskrav:18ör svasomfritttlllvai sl l-lilsokrav: samma krav som utökad studlskurs för sjukgymnast

Ba Engsomtillval Zak + Åldarskrav:18ir svasomfritt tillval al Hllsokrav: samma krav som utökad studlskurs för sjukgymnast

Du .la Åldarskrav:18år Hllsokrav: samma krav som för sjukgymnast

Et Engsomtillval: ak + Åldarskrav:18ör svaaomlrltttlilval al lilisokrav: samma krav som utökad studiakurs för sjukgymnast

Fo Engsomtillval 2ik + Åldarskrav:18ar avasornfritt tillval al Hlisokrav: samma krav som utökad studlakurs för sjukgymnast

Bilaga I 243

Högskolslinjdar Slrskllda bahbrlghatskravllsarst 1918/79

Gymn Allmln uuxsxörznsxzumcu Linjar banñrlghat

U Engsomtillval 2Ik + Åldanitrav: 18 br svasomMtt tlltval al Milsokra . samma krav som utökad atudiakurs lör sjukgymnast

U Engsomtillval 2nu+ Åidarskrav:18lr svasomhitt tillval al Hilsokrav: samma krav som utökad studlaku lör sjukgymnast

n Engsomtillval z ak + Åldsrskrav:1aL: svasomfrltt tillval al Halsokrav: samma krav som utökad atudlakurs för sjukgymnast

Sh Engsomtillval 2nu+ Åldorskrav:18Ir svasomlrltttillval al Hllsokrav: samma krav som utökad studlokurs för sjukgymnast

Td Engsomtillval z ik + Åldarskrav:1aar wa somlrltt tillval al Halaokrav: samma krav som utökad studlokura lör sjukgymnast

Tr Engsomtlilval 2u: + Åldsraitrav:1BIr avasomfrltt tlllvaloi Haisokrav: samma krav som utökad studlokurs för sjukgymnast

Vs Engsomtillval 2ak + Åldarskrav:*ll Ir svasomfrltttlllvalal Hilsokrav: samma krav som utökad atudlakurs lör sjukgymnast

244 Bilaga 1 sou 1981:98

Högakolellnjer Slrskiida behorighetskravIlsåret 1978/78

Gymn Aiimln SOCIALASERVlCEUNJEN linjer behörighet 100polng

E Ja Ålderskrav:18Ir Hlisokrav: fri fran sjukdom eller handikapp som medför oiampilghatför den verksamhet utbildningen lr avsedd för

H Ja Ålderskrav:1a Ir i-ilisokrav: fri från sjukdom eller handikapp som medför oilmpiighet för den verksamhet utbildningen lr avsedd för

S Ja Ålderskrav:18år i-illsokrav: fri från sjukdom eller handikapp som medför oiimpiighat fbr den verksamhet utbildningen Ir avsedd för

N Ja Åldarskrav:18 Ir Hlisokrav: fri från sjukdom eller handikapp aorn medför ollmplighet för den verksamhet utbildningen lr avsedd för

T Ja Ålderskrav:18 Ir Haisokrav: fri fran sjukdom eller handikapp som medför oiimplighet för den verksamhat utbildningen Ir avsedd för

Ek Ja Ålderskrav:18 ar Hiisokrav: fri från sjukdom eller handikapp som medför oiampiighatför den verksamhet utbildningen ir avsedd för

So Ja

Dk iiIivai eng 2 ak Ålderskrav:18a: Halsokrav: fri från sjukdom eller handikapp som medför oiamplighatför den verksamhet utbildningen är avsedd för

Ko Tillval eng 2 ak Ålderskrav: 18år Hilsokrav: fri från sjukdom eller handikapp som medför oilmpiighet för den verksamhat utbildningen ir avsedd för

Mu Ja Åidarskrav:18år Haiaokrav: irl fran sjukdom aiiar handikapp som medför oiâmpiighatför den verksamhat utbildningen âr avsedd för

Vd Tillval eng2 Ik Ålderskrav: 18ir Håisokrav: fri från sjukdom eller handikapp som medför oilmpiighet for den verksamhet utbildningen lr avsedd för

Te Engsom obi språk2 Åiderskrav: 18år ik + sve i ik 2 som Hiisokrav: fri från sjukdom fritt tillval ei utökad eller handikapp som medför studiakurs olimpllghat för den verksamhet utbildningen ar avsedd för

Jo Engsomtillval Zak + Ålderskrav: 18kr svesomfritt tillval el i-ialsokrav: fri från sjukdom utökad studlekurs eller handikapp som medför oiämplighetför den verksamutbildningen Ir avsedd

:nat ör

sou 1981:98 Bilaga 1 245

Högskoieiinjer Slrsklida behörighetskravIlsöret 1978/79

Gymn Aiimön SOCIALASERVICELINJEN linjer behörighet 100polng

a. Engsomtilivaizlk + Åiderskrav:1aIr svesomfrfttdlivalei Höisokrav. fri fran sjukdom utökad studiekurs eiier handikapp som medför oilmplighet för den verksamhet utbildningen Ir avsedd för

a. Engsomtilivailak + Åiderskrav:1ain svesomfritttillvai al Hiiaokrav. fri från sjukdom utökad studiekurs eller handikapp som medför oiömplighetför den verksamhet utbildningen Ir avsedd

Du .Ia Åiderskrav:18Ir iilisokrav. fri fran sjukdom aiier handikapp som medför olampiighetför den verksamhet tnbiidningen Ir avsedd för

Et Engsomtilivalzik + Åiderskrav:18lr evasomfritt tiiival ei iilisokra . fri fran sjukdom utökad studiekurs eller handikapp som medför oilmpiighat för den verksamutbildningen Ir avsedd

a?

Fo Engsomtiiivalzlk + Åiderskrav:IB ar svasomfritttiifvalei Höisokrav: fri från sjukdom utökad studiekurs eiier handikapp som medför ollmplighet för den verksamhet utbildningen lr avsedd för

U Engsomtillval 2Ik + Åiderskrav:18ör svesomfritttilivalei i-iöiaokrav: fri fran sjukdom utökad studiekurs eller handikapp som medför oiömpiighetför den verksamhet utbildningen Ir avsedd för

Pr Engsomtiiivalzik+ Åiderskrav:18s: svesomfritttillvai el Hlisokrav: fri från sjukdom utökad studiekurs eller handikapp som medför olömpiighetför den verksamhet utbildningen Ir avsedd för

Sh Engsom:nn-r z u + Åiderskrav:1asr svesomfritttiifval el Hlisokrav: fri fran sjukdom utökad studiekurs eiier handikapp som medför oiömplighetför den verksamhet utbildningen Ir avsedd för

Td Engsomtilivai 2ak + Åiderskrav:18lt svesomfritttilhrai al Hilsokrav: fri frin sjukdom utökad studiekurs eller handikapp som medför oilmpiighet för den verksamhet utbildningen Ir avsedd för

Tr Engsomtillval: nu+ Åiderskrav:1aIr svesomfritttillval el Målsokrav: fri från sjukdom utökad studiekun eller handikapp som medför oilmplighet för den verksamhet utbildningen Ir avsedd för

Ve Engsomtllival 2Ik + Åiderskrav:18år svesomfritt tllfval ei Hllsokrav: fri fran sjukdom utökadstudlekurs eller handikapp som medför oiimpllghet för den verksamhet utbildningen Ir avsedd för

246 Bilaga 1

Not till sektor för vårdyrken

Förutom de redovisade vårdyrkena finns följande påbyggnadslinjer: Utbildning i blodgruppsserologi och Hemøterapi I- III omattande 3 kurser om vardera 2 poäng Kurs 1) blodgruppsserologi och hemoterapi I Kurs 2) 2 Kurs 3) 3 För tillträde krävs: - att ha genomgått grundutbildning till laboratorieassistent inklusive grundläggande kurs i blodgruppsserologi = till laboratorieassistent för femterminsutbildning kliniskt-kemiskt laboratorium eller laboratorieassistentlinjen, gren för klinisktkemiskt laboratorium respektive gren för mikrobiologiskt laboratorium eller - att ha genomgått grundutbildning till laboratorieassistent för kliniskt-kemiskt laboratorium, äldre utbildning, eller för mikrobiologiskt laboratorium samt tre veckors kompletteringskurs i blodgruppsserologi eller - att vara legitimerad sjuksköterska med specialutbildning i laboratoriearbete eller motsvarande samt att ha genomgått tre veckors kompletteringskurs i blodgruppsserologi.

Utbildning i klinisk cytologi (6 månader) Påbyggnadslinje till laboratorieassistentlinjen För tillträde krävs: - Slutförd utbildning till laboratorieassistent för histopatologiskt laboratorium eller motsvarande - Hälsokrav: fri från sjukdom eller handikapp som medför olämplighet för den verksamhet utbildningen är avsedd för

Utbildning till ortopist (1 år) Påbyggnadslinje till oftamologassistentlinjen För tillträde krävs: - Slutförd tvåårig utbildning till oftamologassistent eller motsvarande kunskap Hälsokrav: Fullgott ögonstatus samt hälsobesked enligt särskilt formulär

Utbildning i psykoterapi Linjen är uppdelad i två steg. Steg 1 1,5 år och steg 2 3 år Steg 1 utbildningen: ska kunna utgöra en kompletterande utbildning för läkare, vårdpersonal, kuratorer, speciallärare m fl Steg 2 är en fördjupning och en fortsättning på steg 1 För tillträde krävs: till steg 1) - allmän behörighet - att den sökande innehar anställning i ett människovårdande arbete och kan förete intyg om väl vitsordad tjänstgöring att den sökande har psykoterapeutiska arbetsuppgifter som kan utgöra underlag för meningsfull handledning - att den sökande har genomgått en yrkesutbildning i vilken ingått minst 150 undervisningstimmar i beteendevetenskapliga ämnen eller psykiatri eller på annat sätt tillgodogjort sig motsvarande kunskaper

Bilaga 1 247

För tillträde till steg 2 krävs: - Att den sökande har genomgått steg 1 eller motsvarande - 3 års väl vitsordad yrkesverksamhet med möjlighet att tillämpa psykoterapeutiskt arbetssätt i större delen av arbetsuppgifterna - att den sökande innehar anställning i ett människovårdande arbete - att den sökande har psykoterapeutiska arbetsuppgifter som kan utgöra underlag för meningsfull handledning

Vidareutbildning för sjuksköterskor 1. Påbyggnadslinjen för sjuksköterskor inom anestesisjukvdrd 1 år Inträdeskrav: - sjuksköterskeutbildning med svensk legitimation - Praktik: efter legitimation tjänstgjort som sjuksköterska under sammanlagt 6 månader - Hälsokrav: fri från sjukdom och handikapp som medför olämplighet för den verksamhet utbildningen är avsedd för

2. Påbyggnadslinjen för sjuksköterskor inom anestesisjukvård - alternativ studiegång 10 p Inträdeskrav: - dels följande tre behörighetskrav: - sjuksköterska med svensk legitimation - i januari 1976 innehaft anställning som sjuksköterska inom anestesisjukvârd tjänstgjort som anestesisjuksköterska minst ett år under de senaste fem åren - dels behörighetskrav enligt ett av följande alternativ: alternativ 1) ha genomgått vidareutbildning av sjuksköterskor inom operationssjukvård alternativ av sjuksköterskor inom intensivvård 2) ha genomgått vidareutbildning alternativ 3) ha genomgått sjuksköterskeutbildning enligt studiegång före 1966 med specialutbildning inom operationssjukvård

3. Påbyggnadslinjen försjuksköterskor inom häLso-och sjukvård för barn och ungdom 1 år Tillträdeskrav: - med svensk legitimation . sjuksköterska - Praktik: efter legitimationen ha tjänstgjort som sjuksköterska under sammanlagt minst 6 månader före vidareutbildning förslagsvis inom infektionssjukvård, ör0n-, näs- och halssjukvård eller gynekologisk vård - hälsokrav: som påbyggnadslinje 1)

4. Pdbyggnadslinjen för sjuksköterskor inom hälso- och sjukvård för barn och ungdom 10 p Alternativ studiegång Tillträdeskrav: - sjuksköterska med svensk legitimation - att vid dåvarande Centralskolan för specialutbildning av barnsjuksköterskor ha kurs A eller därmed jämförlig utbildning innefattande erfarenhet av genomgått arbete i skolhälsovård och på barnavårdscentral vardera 3 veckor - hälsokrav: som påbyggnadslinje 1)

248 Bilaga 1

5. Påbyggnadslinjen för sjuksköterskor inom intensivvård I år Tillträdeskrav: sjuksköterska med svensk legitimation - Praktik: efter legitimation tjänstgjort som sjuksköterska minst 6 månader före

vidareutbildningen - Hälsokrav: som påbyggnadslinje 1)

6. Påbyggnadslinjen för sjuksköterskor inom intensivvård alternativ studiegång 10 p Tillträdeskrav: sjuksköterska med svensk legitimation - dessutom behörighetskrav enligt följande alternativ 1) ha genomgått vidareutbildning av sjuksköterskor inom operationssjukvård eller anestesisjukvård eller medicinsk och/eller kirurgisk sjukvård samt i jan 1976 innehaft anställning som sjuksköterska inom intensivsjukvård och tjänstgjort som sjuksköterska inom intensiwård minst ett år under de senaste 5 åren 2) ha genomgått sjuksköterskeutbildning enl studiegång före 1968 med specialutbildning inom operationssjukvård eller medicinsk och/eller kirurgisk sjukvård samt i jan 1976 innehaft anställning som sjuksköterska inom intensiwård och tjänstgjort som sjuksköterska inom intensiwård minst ett år under de senast 5 åren. 3»z ha genomgått sjuksköterskeutbildning enligt studiegång före 1968 samt i jan 1976 innehaft som sjuksköterska inom intensiwård anställning och tjänstgjort som sjuksköterska inom intensiwård minst två år under de senaste fem åren.

7. Påbyggnadslinjen för sjuksköterskor inom medicinsk och kirurgisk sjukvård 6 mån Tillträdeskrav: sjuksköterska med svensk legitimation praktik: efter legitimationen tjänstgjort som sjuksköterska under sammanlagt 6 mån före vidareutbildningen - hälsokrav: som påbyggnadslinje 1)

8. Påbyggnadslinjen för sjuksköterskor inom obstetrisk och gynekologisk vård I år Tillträdeskrav: sjuksköterska med svensk legitimation praktik: efter legitimationen tjänstgjort som sjuksköterska under sammanlagt 6 mån före vidareutbildningen samt ha erhållit minst fyra veckors praktik på spädbarnsavd vid barnklinik antingen under grundutbildningen eller på annat sätt - hälsokrav: intyg om fullgod hörsel kompletterat med audiogram i övrigt hälsokrav som påbyggnadslinje 1)

9. Påbyggnadslinjen för sjuksköterskor inom operationssjukvård I år Tillträdeskrav: sjuksköterska med svensk legitimation praktik: efter legitimationen tjänstgjort som sjuksköterska under sammanlagt 6 mån - Hälsokrav: som påbyggnadslinje 1)

10. Påbyggnadslinjen för sjuksköterskor inom psykiatrisk vård Tillträdeskrav: sjuksköterska med svensk legitimation praktik: efter legitimationen tjänstgjort som sjuksköterska under sammanlagt minst 6 månader före vidareutbildningen - hälsokrav: som påbyggnadslinje 1)

Bilaga 1 249

6 11. Påbyggnadslinjen för sjuksköterskor för ålderdomshem och öppen dldringsvárd mån - sjuksköterska med svensk legitimation - Praktik: efter legitimationen tjänstgjort som sjuksköterska under sammanlagt minst 6 månader före vidareutbildningen - hälsokrav: som påbyggnadslinje 1)

1 år 12. Påbyggnadslinjen för sjuksköterskor inom öppen hälso- och sjukvård - sjuksköterska med svensk legitimation - praktik efter legitimationen tjänstgjort som sjuksköterska under sammanlagt minst 2 år före vidareutbildningen - hälsokrav: som påbyggnadslinje 1)

- alternativ 13. Påbyggnadslinjen för sjuksköterskor inom öppen hälso- och sjukvård studiegäng 6 månader - sjuksköterska med svensk legitimation enl äldre studiegång - praktik: fullgjort praktisk utbildning eller tjänstgjort som sjuksköterska inom vård 3 mån, medicinsk vård 3 följande områden med angivna minimitider: kirurgisk mån, operationsavd eller mottagning för olycksfall och akut sjuka 2 mån, obstetrisk och/eller gynekologisk vård 2 mån, psykiatrisk vård 2 mån, bamavård och barnsjukvård 6 mån varav 4 mån på barnsjukhus - hälsokrav som påbyggnadslinje 1)

Bilaga 1 251 sou 1981:98

4 Sektor för undervisningsyrken

252 Bilaga 1 sou 1981:98

Högskolelinjer Särskildabehörlghetskrevläsåret1978/79

Gymn Allmän MUSIKLARARUNJEN MUSIKLARARLINJEN linjer behörighet ettämnasutbildnl (tväämnesutblidnlngl E Ja Ålderskrav:1Bär Blivitgodkändlinträdesprovet Krav pä musikaliskafärdighe- (seattämnesutbildn) ter (dvs blivit godkänt l det Uppfyller kraven i kombinagemensammaallmänna pro- tionsämnenantingensvenska vet + provettill kursiörlärarei engelska,historia eller ma (se ttñmnesutblldnlngenl ämneslärarutbildnlngen) H Ja Ålderskrav:1Bär BlivitgodkändiInträdesprovet Kravpä musikaliskafärdlghe- (seettämnesutblldn) ter (dvs blivit godkänt i det Uppfyller kraven l kombinagemensemmaallmänna pro- tlonsämnenantingensvenske vet + provettill kurslörlärarei engelske,historia eller ma (se ettämnesutbildningen) ämneslärarutbildningenl S Ja Ålderskrav:18är Blivitgodkändi Incrädeeprovet Krav pä musikaliskafärdlglle- (seattämnesutbiidn) ter (dvs blivit godkänt i det Uppfyller kraven i kombinagemensammaallmänna pro- tlonsämnenantingensvenska vet + provettill kursfñrlärarei engelska,historia eller ma (se “mnesutblldnlngenl ämneslärarutblidnlngenl N Je Ålderskrav:1aär Blivitgodkändi Inträdesprovet Krav pä musikaliskafärdiglle- (seattämnesuttllldnl ter (dvs blivit godkänt I det Uppfyller kraven l kombinagemensammaallmänna pro- tlonsämnenantingensvenska vet + provettill kursforlärarel engelska,historia eller ma (se mnesutbilduingenl ämneslärarutbildningenl 1 Ja Ålderskrav:1aär Blivitgodkändi Inttädesprovet Krav pä musikaliskafärdlghe- (seettämnesutbildnl ter (dvs blivit godkänt i det Uppfyller kraven l kombinagemensammaallmänna pro- tlonsämnenantingensvenska vet + provettill kursförlärarai engelska,historia ellerma (se ettämnesutbildnlngenl ämneslärarutblldningenl Ek Ja Åiderskrev:la i: Blivitgodkändi Inttädesprovat Krav pä musikaliskafärdlglle- (seettämnaslnblldnl ter (dvs blivit godkänt i det Uppfyller kraven i kombinagemensammaallmänna pro- tionsämnenantingensvenska vet + provattill kursforlärarel engelska,historia eller ma (se ettämnesutbildningenl ämneslärarutblldningenl So .le Ålderskrav:18är Blivitgodkändllnträdesprovet Krav pä musikaliskafärdigile- (seattämnesutblldnl ter (dvs blivit godkänt I det Uppfyller kraven i kombinagamensammaallmänna pro- tionsämnenantingensvenska vet + provettill kursforlärarel engelska,historia eller ma (se attämnesutblldnlngerll ämnaslärarutbildnlngenl Dk Tillval eng 2 äk Ålderskrav:18är Blivitgodkändilnträdesprovat Krav pä musikaliskalärdlghe- (seettämnesutblldnl ter (dvs blivit godkänt l det Uppfyller kraven l kombinagemensammaallmänna pro- tionsämnenantingensvenska vet + provettlll kurslörlärarei engelska,historia eller ma (se mnesutblldningenl ämnesläraruthildnlngenl Ko Tillval eng 2 äk Ålderskrav:1aär Blivitgodkändllnträdesprovet Kravpä musikaliskafärdlghe- (seettämnesutblldn) ter (dvs blivit godkänt l det Uppfyller kraven l kombinagemensammaallmänna pro- tionsämnenantingensvenska vet + provettill kursiöriärarei engelska.historia eller ma (se ettämnesutbildnlngenl ämneslärarutblidnlngenl Mu Ja Ålderskrav:1aär Blivitgodkändllnträdesprovet Krav pä musikaliskafärdighe- (seettämnesutblldnl ter (dvs blivit godkänt l det Uppfyller kraven i kombinagemensammaallmänna pro- tlonsämnenantingensvenska vet + provettill kursför lärarei engelska,historia eller ma (se ettämnesutblldningen) ämneslärarutblldnlngenl Vd Tillval ang2 äk Ålderskrav:18är BlivitgodkändI Inträdesprovet Krav pä musikaliskafärdlghe- (seettämnesutblldnl ter (dvs blivit godkänt i det .. . Uppfyller kraven i kombina- . . . . mo_ v vet + provettill kursför lärarel . 41a; . . engelska.historia eller ma (se . ...u . “m . _ - Te Engsomobi spr Zäk Ålderskrav:1Bär BlivitgodkändI lnträdesprovet + sve I äk 2 somfritt Krav pä musikaliskafärdighe- (seettämnesutbiklnl tillval al utökad stu- tar (dvs blivit godkänt i det Uppfyller kraven i kombinadkku .. . . . . . - pro_ _ vet + provettill kursfor lärarel engelska,historia eller ma (se attämnesutblldningenl ämneslärarutbildnlngenl

sou 1981:98 Bilaga 1 253

Högskolellnier SärskildabehörlghetskravIäsäret1978/79

Gymn Allmän MUSlKLÃRARuNJEN MUSIKLÃRARUNJEN linjer behörighet (ettämnesutbildni (tväämnesutblldnlngl

Jo Engsomtillval 2äk + Ålderskrav:18är Blivitgodkändi lnträdesprovet avesomfritt tillval el Krav pä musikaliskafärdighe- (seettämnesutblldni utökad studiekurs ter (dvs blivit godkänt l det Uppfyller kraven l kombinagemansammaallmänna pro- tionsämnenantingensvenska vet + provettill kursför lärarel engelska.historia eller ma (se ettämnesutblldnlngen) ämneslärarutbildningeni

Be Engsomtillval 2äk + Ålder-skrev:1Bär Blivit godkändI inträdesprovet svesomfritt tillval el Krav pä musikaliskafärdighe- (seettämnesutbiidni utökad studiekurs ter (dvs blivit godkänt i det Uppfyller kraven l kombinagemensammaallmänna pro- tionsärnnenantingensvenska vet + provettill kursför lärarei engelske.historia eller ma (se mnesutblidningen) ämnesiärarutbildningeni

Be Engsomtillval 2äk + Ålderskrav:1Bär Blivitgodkändi inträdesprovet svesomfritt tillval el Krav pä musikaliskafärdigha- (seettämnesutblldnl ökad studlekurs ter (dvs blivit godkänt i det Uppfyller kraven l kombinagamensammaallmänna pro- tionsämnenantingensvenska vet + provettill kursför iärarel engelska.historia eller rna (se ettärnnesutblldningeni ämneslärarutbiidnlngeni

Du Ja Ålderskrav:1aär Blivit godkändl inträdesprovet Krav pä musikaliskaiärdlghe- (seettämnesutbildni ter (dvs blivit godkänt l det Uppfyller kraven l kombinagemensarnmaallmänna pro- tionsämnenantingensvenska vet + provettill kursför lärarel engelska,historia eller ma (se ettämnesutblidningani ärnneslärarutblldningen)

Et Engsomtillval 2äk + Ålderskrav:1Bär Blivitgodkändi inträdesprovet svesomfritt tillval el Krav pä musikaliskafärdighe- (seettämnesutbikini utökad studlekurs tar (dvs blivit godkänt l det Uppfyller kraven l kombinagemensammaallmänna pro- tionsämnenantingensvenska vet + provettill kursför lärarel engelska,historia eller ma (se ettämnesutblldningen) ämneslärarutblldningen)

Fo Engsomtillval 2äk+ Ålderskrav:18är Blivitgodkändi Inträdesprovet svesomfritttlllval el Krav pä musikaliskafärdlghe- (seettämnesutbildn) utökad studiekurs ter (dvs blivit godkänt l det Uppfyller kraven i kombinagamensammaallmänna pro- tionsämnenantingensvenska vet + provettill kursför lärarei engelska.historia eller ma (se ettämnesutbildningen) ämneslärarutbildningeni

U Engsomtillval 2äk + Ålderskrav:1aär Blivit godkändi lnträdesprovet svesomfritt tillval el Krav pä musikaliskafärdighe- (seettämnesutbiidnl utökad studiekurs ter (dvs blivit godkänt i det Uppfyller kraven I kombinagemensammaallmänna pro- tionsimnen antingensvenska vet + provettill kursiörlärerei engelska,historia eller ma (se ettämnesutblldnlngen) ämneslärarutblldningeni

Pr Engsomtillval 2äk + Ålderskrav:18är Blivitgodkändi inträdesprovet sveaomfritt tillval al Krav pä musikaliskafärdlghe- (saettämnasutbildn) utökad studiekurs ter (dvs blivit godkänt i det Uppfyller kraven l kombinagemensammaallmänna pro- tionsämnen _ svenska vet + provettill kursförlärarei engelska,historia eller ma (se attämnesutbildningen) ämnesläramtbildningen)

Sb Engsomtillval 2äk + Ålderskrav:18är Blivit godkändl lnträdesprovet svesomfritt tillval el Krav pä musikaliskaiärdighe- (seettämnesutbildnl utökad studlekurs tar (dvs blivit godkänt i dat Uppfyller kraven l kombinagemensemmaallmänna pro- tlonsämnenantingensvenska vat+ provettill kursförlärarei engelska,historia eller ma (se ettimnesutbiidningen) ämneslärarutbildningenl

Td Engsomtillval 2ik + Ålderskrav:18är Blivit godkändi inträdesprovet svesomfritt tillval el Krav pä musikaliskafärdlghe- (seettämnesutbildn) utökad studiekurs ter (dvs blivit godkänt i det Uppfyller kraven l kombinagemensammaallmänna pro- tlonsämnenantingensvenska vet + provettill kursför lärarel engelska,historia eller ma (se ettämnesutbildningen) ämneslärarutblldnlngen)

Tr Engsomtillval 2äk + Ålderskrav:18är Blivitgodkändi inträdesprovet svesomfritt tillval el Krav pä musikaliskafärdlghe- (seettämnesutblldn) utökad studlekurs ter (dvs blivit godkänt l det Uppfyller kraven i kombinagamensammaallmänna pro- tionsämnen _ svenska vat+ provettill kursför lärarei engelska,historia eller ma (se ettämnesutbildningen) ämneslärarutbildnlngeni

Ve Engsomtillval 2äk + Ålderskrav:18är Blivit godkändi inträdesprovet ““ svesomfritttlllval el Krav pä ii * * se utökad studiekurs ter (dvs blivit godkänt i det Uppfyller kraven i kombinagemensammaallmänna pro- tionsämnenantingensvenska vet + provettill kursför lärarei engelska,historia eller ma (se ettämnesutblldningen) ämneslärerutbildningenl

254 Bilaga 1

Högakolallnjar Slraklida bahörlghatakravllaårat 1978/79

Gymn Allmän SLÖJDLÃRARUTBILDMNG SLÖJDLÃRARUTBILDNING ilnjar bahörlgnat (Ettlmnaautb) (Tvalmnaautb)

Ja Åldarkrav:20 lr - Slöjd al ucknlng anl Z-Irig Maa+ Engurin grundskolan. So-llnja al godkänt antagn Ett av löllanda altamativ: prov li Tr-llnjan + 1 ar apaclalkura - För nudlar l matamatlk al möbalanlckarial 1 Ira praktik angalaka,u krav för Imnaa- + 1 ara Va-utblldnlg al l in lirarutblid varknadapraktlk 2) Va-llnjan + 1 år: varknadapraktik + 1Ira T -utbildnlngal i aratrataknlskpraktik 3) Ganomgin annan utbildning motavaranda1 al Z ovan.

Ja Saovan anl E - Slöjd al lackning anl 2-lrig So-llnja al godklnt antagn prov - För nudlar i matarnatlk al angalaka,aa krav för lmnaalirarutbiid Ja Saovananl E - Slöjd al tankninganl Z-arlg So-llnja al godklnt antagn prov - För nudlar I maumatlk al angalska,aa krav lör Imnaallrarutblld Ja Sa ovananl E - Slöjd al tacknlng anl Z-lrig So-Ilnja al godklnt antagn prov - För nudlar I matamatlk al angalaka.aa krav för Imnaalirarutblld (Docka| ma a) Ja s. ovananl E - slöjd al teckning anl Z-lrlg so-linja al godkänt antagn prov - För nudlar l mnamnik al angalaka,Ia krav lör Irnnaallrarutblld (Dockaj rnaa) Ek Ja Sa ovananl E Sammasom ovan + ang a + ma afrån grundskolan

So Ja sa ovananl E För nudlar l ma allar ang aa kravlör Imnasllrarutbildnlng Dk Tillval angZ ak Sa ovananl E - Slöjd al tacknlng anl Z-Irig So-llnja - Allmln bahörlghat -Förnudiarlmaalangaa kravlör Imnaallrarutb Ko Tillval ang2 ak Sa ovananl E - Slöjd ai tacknlng anl Z-brlg So-llnja - Allmln behörighet - För nudlar l ma al ang aa kravför Imnasllramth

Ja Saovan anl E - Slöjd al tacknlng anl z-lrig So-lln - Allmän bahörighat - För nudlar l rna al ang aa kravför imnasllrannb Vd Tillval ang 2 ak Sa ovananl E - Slöjd ai taeknlnganl Z-årlg So-llnja - Allmänbahörlghat - För nudlar l ma al ang aa kravlör lmnaallraruth Ta Saovan anl E Engsomobl apr2 åk - Slöjd al lackning anl Z-lrlg + svallkzaomlrltt So-lln tillval al utökad stu- - Allrnin bahörlghat dlakun -Förnudlarlmaalangaa kravför lmnulirarutb

Jo Engsomtillval 2åk+ Sa ovananl E öjd al tackning anl Z-årlg :va aornfritt tillval al So-llnja utökad nudiakuu - Alimln bahörlglrat - För nudlar I ma al ang aa kravför lmnasllrarutb

Bzlaga 1 255

iiögekoieiinjer Särskildabehörighetekraviäeäret1978/79

Gymn Allmön SLÖJDIÅRAHUTBILDMNG SLÖJDLARARUTBILDNING linjer behörighet (Ettämneeutb) (Tväämneeutbi

Be Engeomtilivai2|k+ se ovan enl E - slöjd ei teckning enl Z-ärig avesomfritt tillval el So-iinja utökad atudiekurs - Allmän behörighet -Föratudierimaeiengne kravför ärnnealärannb

Be Engtomtiiival2äk+ se ovan eni E - Slöjd el teckning eni Z-ärig svesomfritt tllivai el So-Iinje utökadetudiekure - Allmän behörighet -Föratudierlmaelengae kravför ämneaiäramtb Du Ja Seaven enl E - Slöjd ei teckning eni 2-örig So-linje el godklnt antagnlngsprov - Allrnln behörighet - För studier I rna el eng ae kravför ämneelöraruth

Et Engsomtilivalzäk + se ovan eni E - slöjd ei teckning enl Z-ärig avesomiritttiiiveiel So-Iinje ei godkänt antagutökad atudiekure ningeprov - Allmän behörighet -Förstudierirneelengse kravför ämneeiärarutb Fo Engtomtiiivai2äk+ se ovan enl E - slöjd el teckning enl Z-ärig sveaorniritt tiliveiel So-Iinje ei godkänt antagutökedatudiekure nlngaprov - Allmänbehörighet - För studier i ma el eng se kravlör ämneelirarutb Li Engeomtilivalzäk+ se ovan enl E - Slöjd el teckning eni Z-ärig aveeornfritttilival ei So-ilnje el godkänt antagutökadetudiekura ningeprov - Allmän behörighet -Företudierirnaeiengu kravför ämneelärarutb Pr Engaorntliival2äk+ Seovan enl E - Slöjd ei teckning enl Z-ärig svesomfritttilival el So-Iinje el godkänt antagutökadetudiekurs ningeprov - Allmln behörighet - För studier I ma eI eng u kravför lmneelärarutb 8b Engtorn tiiivai2äk+ se ovan eni E - slöjd ei teckning enl 2-ärig avesornfritt tillval el so-Iinje el godkänt antagutökedatudiekure ningeprov - Allmän behörighet - För studier i rne el eng se kravför ämneelärerutb Td EngaomtiIivai2äk+ se ovan eni E - Slöjd ei teckning enl Z-ärig sveeomfritttiiivai el so-Ilnje el godkänt antagutökadstudiekura ningeprov - Alimin behörighet - För studier i ma ei eng se kravför ämneeiärerutb Tr Engsomnunnan Åiderkrev:20 är - Slöjd el teckning eni 2-ärig avesomiritttiiival el Ma a + Eng s frän grundsko- So-Iinje el godkänt antagutökndetudiekurs lan nlngeprov Kravpäpraktiko npeciaikureer - Allmän behörighet enl E ovan - För studier i ma el eng se kravför imneelörarutb Ve Engeomtilivaizäk-ø- Ålderekrav:20 är - Slöjd el teckning enl Z-ärig sveeomfritttilivalel Ma e + Eng I frän grundako- So-iinje ei godkänt antagutökadetudiekure lan nlngsprov Kravpä prakti o epeclalkureer - Allmän behörighet eni E ovan - För studier i me el eng se kravför ämneslärarutb

256 Bilaga 1

l-lögskolsllnjar Särskildabehörlghetakravläsåret1973/79

Gvmn Allmön TECKNINGSLÃRARUTBILDNING TEXHUÅRARUTBlLDNING TEXHLLÄRARUTBILDNING linjer behörighet (Ettimnesutblidnlng) (Tvalmnesutblldmlng) .la Åiderskrav:18Ir Slöjd: slöjd + teckning enl Genom arbetsprovdokumen- Z-irig so-llnja el motsvarantera förmågaatt uttryckasig l da.ugst 3,0Företudlerlma bild eller eng krav enl imnu- Ettårig förberedande utbild- ilrarutb ning

Ja Sammakrav som anl E Slöjd: slöjd + teckning enl Z-örigSo-llnja ei motsvarande.Lägst3.0Förstudlerl ma eller eng krav anl ämnesllrarutb

Ja Sammakrav som anl E Slöjd: slöjd + teckning enl Z-lrig So-Ilnjael motsvaranda.Lägst3,0Förstudier l ma eller eng krav enl ämnesllrarutb

Ja Sammakrav som enl E Slöjd: slöjd + teckning enl Z-örlgso-Ilnje el motsvaranda.Ligst3,0 Förstudierlma eller eng krav enl ämnesliraruth

Ja Sammakrav som enl E Slöjd: slöjd + teckning enl Z-ñrigSo-linjc ai rnotavarande.Lägst3,0 Förstudlerl ma eller eng krav enl imnulirarutb

Ek Ja Sammakrav som anl E Slöjd: slöjd + teckning anl Z-örlgSo-Iinja al motsvarande.Lögst3.0Förstudlarlma eller eng krav enl ämnes- Iirarutb

Ja Sammakrav som enl E Slöjd: slöjd + teckning enl Z-arigSo-Ilnjaal motsvarande.Lägst3,0Förstudier I ma ellar ang krav anl imnullraruth

Dk 11iivaIang2 åk samma krav som enl E Slöjd: slöjd + teckning anl Z-lrlg so-llnje el motsvarande.Lägst3.0FörstudierI ma eller ang krav enl Imnes- Iararutb

Ko Tillval eng2 ik Sammakrav som anl E Slöjd: slöjd + teckning enl Z-årlgSo-Ilnje el motsvarande.Lägst3,0Förstudierl ma eller eng krav enl imnulörarutb

Ja Sammakrav som enl E Slöjd: slöjd + teckning enl Z-arigSo-llnja el motsvarande.Lägst3,0Förstudierl ma eller ang krav anl ömnea» llrarutb

Vd 11iivaIang2 åk Sammakrav som anl E Slöjd: slöjd + teckning enl z-arlg So-Ilnjael motsvarande.Ugst 3,0FörstudierI ma eller eng krav enl imnu- Iöraruth

Te Engsom obl språk2 samma krav som enl E lk+avaI|k2som Slöjd: slöjd + teckning enl Z-LrlgSo-Ilnjeel motsvaranfritt tillval el utökad de.Lägst3.0Förstudie lrna atudlekura eller ang krav anl Irnnesllraruth

sou 1981:98 Bilaga I 257

Högskolslinjer Särskildabehörighetskravläsåret1978/79

Gyrnn Allmän TECKNINGSLÃRARUTBlLDNING TEX11LLÃRARUTBILDNlNG TEXTlLLARARUTBlLDNlNG linjer behörighet (Ettämnesutblldning) (Tväämnesutblldnlngi

Jo Engsomtillval2äk + Sammekrav som enl E Slöjd: slöjd + teckning enl svesomfritt tillval el z-äng So-linjael motsvaranutökad studiekurs de.Lägst3,0Förstudieri ma eller eng krav enl ämneslärarutb

Be Engsomtlllval2äk + Sammakrav som enl E Slöjd: slöjd + teckning enl svesomfritt tillval el Z-ärigSo-linjeei motsvaranutökad studiekurs de. Lägst3,0Förstudieri ma eller eng krav enl ämneslärarutb

Ba Engsomtillvalzak + Sammakravsom enl E Slöjd: slöjd + teckning enl svesomfritt tillval ei Z-ärigSo-linjeel motsvaranutökad studiekurs de.Lägst3,0Förstudie i ma eller eng krav enl ämneslärarutb

Du Ja Sammakravsom enl E Slöjd: slöjd + teckning enl 2-ärigSo-linjeel motsvarande.Lägst3,0Förstudie i ma eller eng krav enl ämneslärarutb

Et Engsomtlllvalzäk + Sammakravsom enl E Slöjd: slöjd + teckning enl svesomfritt tillval el Z-ärlgSo-Iiniaal motsvaranutökad studlekurs de. Lägst3,0Förstudie i ma eller eng krav enl ämneslärarutb

Fo Engsomtillval2äk + Sammakravsom enl E Slöjd: slöjd + teckning enl svesomfritt tillval el Z-ärigSo-linjeel motsvaranutökad studiekurs de. Lägst3,0Förstudie i ma eller eng krav enl ämneslararutb

LI Engsomtillvalzäk + Sammakravsom enl E Slöjd: slöjd + teckning enl svesomfritt tillval el 2›ärigSo-linjeel motsvaranutökad studlekurs de. Lägst3,0Förstudieri ma eller eng krav eni ämnes- Iärarutb

Pr Engsomtillvalzäk + Sammakravsom enl E slöjd: slöjd + teckning enl svesomfritt tillval el Z-ärigSo-linjeel motsvaranutökad studiekurs de. Lägst3,0Förstudieri ma eller eng krav enl ämneslärarutb

Sh Engsomtillvalzäk + Sammakravsom enl E Slöjd: slöjd + teckning enl svesomfritt tillval al Z-ärigSo-linjeel motsvaranutökad studlekurs de. Lägst3,0Förstudieri ma eller eng krav enl ämneslärarutb

Td Engsomt|IIval2 ät + Sammakravsom enl E Slöjd: slöjd + teckning enl svesomfritt tillval el Z-ärigSo-llnjeel motsvaranutökad studlekurs de. Lägst3,0Förstudieri ma eller eng krav enl ämnes- Iärarutb

Tr Engsomtlllval2äk + Sammakravsom enl E Slöjd: slöjd + teckning enl svesomfritt tillval el 2-ärlgSo-Ilnjeei motsvaranutökad studiekurs de. Lägst3,0FörstudierI ma eller eng krav enl ämnesiärarutb

Va Engsomtlllvelzäk + Sammakravsom enl E Slöjd: slöjd + teckning enl svesomfritt tillval el Z-ärigso-linje el motsvaranutökad studiekurs de. Lägst3,0Förstudierl ma eller eng krav enl ämnesläramtb

258 Bilaga 1

Högskolellnier särskildabehörighetskrevIisiret 1978/79

Gymn Allmän ÃMNESLÃRARLINJEN ÃMNESLÃRARUNJEN linjer behörighet Psykologi Rellglonekunskep E Ja

H Je

S Ja

N Je

T Ja

Ek Je

.i.§§

So Ja -

sn_ 3 ak,ulsgs_nu7t›

Dk Tillval eng2 ik Sh 3 ik H S Esel 2 ik So H Ma Zuik-

Ko Tlllvel eng2 u: sh a ik H SEeI 2 ik-Sol-l Me 2 ik

i Mu Je Sve ä ikll st N

Vd T|||VI| eng2 ik Sh 3 ilLH sin! 2 ikSo-H Ma 2 ik

Te Engsomoblsprzik Sh SikHSEOI +|veiik2eomfrltt znso. tillval el utökad studlekun

Jo Engsomtillval 2åk + Sh 3 ik H S_E el svesomfritt tlllvel el r .2ikiso H utökad studlekurs Mn 2 ik»

Be Engsomtlllvalz ik + Sh 3 ik H SE el svesomfritt tlllvel el . 2 ik So H utökad studlekurs Ma, lik

Bl Engsomtlllvel2ik+ Sh SikHSEGI svesomfritt tillval el . .. 2 ik 39 utökad studlekun Ma . 21k-

Du Je Sh 3 ik l-l S-Eel 2 ik So H Ek N T

Et EngeomtlllveI2ik+ Shi 3ikHSEel svesomfritt tillval el 2 ik So H utökad studlekun M1 - 2 ik

Bilaga 1 259

Högaltolalinlar Särskildabahörlghahltravllalrat 1978/79

Gymn Allrnln ÅMNESLÃRARUNJEN ÅMNEsLÃRARLlNJEN llniar bahörlghat Psykologi Rallglonakunakap

Fo Engsomtillval 2ak + avasomfritt tillval al utökad atudlakura

LI Engaorntillval 2Ik + avasomMt! tillval al utökad atudlakurs

Pr Engsomtillval 2Ik + avasomlrltt tillval al utökad atudlaku

Sh Engsomtillval 2ak + :va somfritt tillval al utökad atudlakura

Td Engsomtillval 2ik + :va somfritt tillval al utökad atudlakura

Tr Engsomtillval 2ak + avasomfritt tillval al utñkad studlakun

Va Engaomtillval! Ik + avasomfritt tillval al utökad studiakura

260 Bilaga I

Högskolellnler Sånkilda behöriøhaukravlåeåret1978/79

Gymn Aumin ÃMNESLÃRARUNJEN linjer behörlghat samhällskunskap avenska tyska

E Ja

H Ja

S Je

N Ja

#4 1 Ja

Ek Ja HI 3åkHSal Sve: 3åkHSENT Sve: SåkHSENTC-apråk ZåkSOENT OIZåkSOEkB-språk Ty: SIKHSENTC-epråk el 2 nuso EkB-språk

So Ja Sve: 3åkHSENT Sve: SåkHSENTC-språk OI2 åk So Ek B-språk Ty: SåkHSENTO-språk el 2 åk So Ek B-språk

Dk Tillval eng 2 åk Hi: 3 åk H S ei Sve: 3 åk H S E N T Sve: 3 åkHS EHTC-språk ZåkSoENT B-språk: ZåkSoHSEk eIZåkSoEkB-epråk Sh: 3åkHEal eller ENT Ty: 3åkHSENTO-epråk ZåkSoEkNT C-|pråk:3åkHSENT eIZåkSoEkB-språk Ma: 2åkSoEkaI1åkHSE N T Te

_ko 11m.: engZåk m: 3åk H s.| sv.: 3åkHSENT sv.: SåkHSENTC-språk ZåkSOENT B-språk:2åkSoHSEk el2åkSoEkBnspråk Sh: 3åkHEel eller ENT Ty: SåkHSENTO-språk Zåk So EkNT c-språk: såkHsENT eIZåkSoEkB-apråk Ma: 2åkSoEkel1åkHSE N T Te

Mu Ja SåkHSENT Sve: :iåkHSENTC-epråk al 2 åk So Ek B-epråk Ty: 3åkHSENTO-sp1åk el 2 åk So Ek Bøspråk 4 va Tillval ang53k m: 3 au u s el Sve: 3 nu H s E N r 3;.: 3 .u H s EN TC-epråk 2 åk So E N T B-språk: 2 åk So H S Ek al 2 åk So Ek B-språk Sh: :åk HEal eller E NT Ty: :låkHSENTO-språk ZåkSOEkNT c-språkzliåkHsENT elZåkSOEkB-lpråk Ma: ZåkSOEkeHåkHSE N T Te i Te Engsom oblspr2åk Hi: 3åkHSaI2åkSoEN sv.: m3åkHSENT Sve: 3åkHsENTC-språk + svel åk 2 somfritt T B-språk: 2 åk So H S Ek el 2 åk So EkB-epråk tillval el utökad stu- Sh: 3 åk H S G el 2 åk So H eller E N T Ty: 3åkH S ENTC-apvåk dlekurs Ek N C-språk: 3 åk H S E N T el 2 åk So EkB-epråk

TJB* Engsomt|llvaI2åk+ Hi: 3åkHSel2åk SoEN Sve: aåkHsENT Sve: Z-låkHSENTC-epråk svesomfritt tillval el T B-språk: 2 åk So H S Ek el 2 åk so EkB-språk utökad studleku u Sh: 3åkHSEel2åkSo HEk eller E N T Ty: 3åk HS ENT C-epråk NT C-språk: SåkHSENT QIZåkSOEkBapVIk Ma: ZåkSoEkaHåkHSE N T Te

a. Engsomunvauzafé” m: JåkHSaIZåkSoEN sv.: Såkl-ISENT sv.: SåkHSENTC-språk WOsomfritt tillval el T B-språk: 2 åk So H S Ek al 2 åk So Ek B-epråk utökad studiaku Sh: 3åkHSEal2åkSoHEk eller E N T Ty: 3åk HS ENT Ooepråk NT C-språk:3åkHSENT aIZåkSoEkB-epråk Ma: ZåkSOEkaHåkHSE N T Te

Ba Engsomtl|lvai2åk + Hi: 3 åk H S el 2 åk So EN Sve: 3 åk H S E N T Sve: 3åk H S ENT C-språk svesomfritt tillval al T B-språk: 2 åk So H S Ek el 2 åk So Ek B-epråk utökadstudieku w Sh: 3åkHSE elZåkSo HEk eller E N T Ty: 3åk HS ENT C-språk NT C-språk: SåkHSENT aIZåkSOEkBJpVåk Ma: ZåkSoEkeITåkHSE N T Te

Bilaga 1 261

Högekolellnjer Sirekllde behörlghetekravlieiret 1978/79

Gymh Allmin ÃMNESLÅRARUNJEN linjer behörighet eernhillekunekep eveneke tyske

Du Je Hl: 3ikHSel2ikSo Sve: SikHSENT Sve: 3ikHSENTC-eprik E N T B-eprik: 2 ik So H S Ek el 2 ik So Ek B-eprik Sh: 3ikHSEeIZikSoHEk eller ENT Ty: SikHSENTC-eprik N T C-eprik: 3 ik H S E N T el 2 ik So EkB-eprik

Et Engeorntlllvel2ik+ Hl: SikHSeIZikSoEN Sve: SikHSENT Sve: JikHSENTC-eprik eveeomfrnttlllvel el T B-sprik: 2 ik So H S Ek el 2 ik So Ek B-eprik utökadetudlekun Sh: SikHSEeIZikSoHEk eller ENT Ty: :likHSENTcøeprik NT c-eprikztiikHsENT eIZikSoEkB-eprik Ma: ZikSoEkeHikHSE N T Te

Fo Engeomtlllvel2ik+ Hl: 3ikHSel2ikSoEN Sve: SikHSENT Sve: 3ikHSENTC-sprik eveeomfrlu tillval el T B-eprik: 2 ik so H S Ek el 2 ik So Ek B-sprik utökad studlekure Sh: SikHSEOIZikSOHEk eller E NT Ty: JikHSENTC-Iprik N T C-eprik: 3 ik H S E N T el 2 ik So Ek B-eprik Me: ZikSoEkeHikHSE N T Te

Ll Engeomtlllvel2ik+ Hl: 3ikHSel2ik SoEN Sve: JikHSENT Sve: aikllsiNTc-sprik WOeomfrm tllfvil al T B-sprik: Z ik So H S Ek el 2 ik So Ek B-eprik utökad etudlekure Sh: 3ikH SEel! ikSo HEk eller E N T Ty: 3 ik HS EN T C-eprik N T C-aprik: 3 ik H S E N T el 2 ik So Ek B-eprik Me: ZIkSoEkeHikHSE N T Te

Pr Engeomtlltvelzik + Hl: 3 ik H S el 2 ik So EN Sve: 3 ik H S E N T Sve: 3ik H SEN T C-eprik aveeomfrltt tlllvel el T B-sprik: 2 ik So H S Ek el 2 ik So Ek B-eprik utökad etudlekure Sh: 3ikHSEeI2ikSoHEk eller E N T Ty: 3ikH S ENTC-aprik NT C-sprik: 3ikHSENT el2ikSoEk B-eprik Me: 2ikSoEkeI1ikHSE N T Te

Sh Engeomllllvelzik + Hl: 3 ik H S el 2 ik So EN Sve: 3 ik H S E N T Sve: 3ik H SENT C-eprik sveeomfrltt tillvel el T Bøeprik: 2 ik So H S Ek el Z ik So Ek B-eprik utöked nudlekun Sh: 2ik HSEeIZikSo HEk eller E N T Ty: 3ik H SEN T C-eprik N T C-eprik: 3 ik H S E N T el 2 ik So Ek B-sprik Mi: 2ikSoEkel1ikHSE N T Te

Td Engeomtlllvelzik + Hi: 3 ik H S el Z ik So EN Sve: 3 ik H S E N T Sve: 3 ik HS EN TC-eprik evesomfrmtillvel el T B-sprik: 2 ik So H S Ek el 2 ik So Ek B-eprik utökad nudlekun Sh: 3ik HSEelZikSo HEk eller E N T Ty: 3 ik H SEN T c-eprik N T C-eprik: 3 ik H S E N T el 2 ik So Ek B-eprik Me: ZikSoEkeHikHSE N T Te

Tr Enqeomtillvelzik+ Hi: JikHSeIZikSoEN Sve: JikHSENT Sve: SikHSENTC-sprik eveeomfrltt tillvel el T B-aprik: 2 ik So H S Ek el 2 ik So Ek B-sprik utökadetudlekure Sh: 3ik HSEel2ik SoHEk eller E N T Ty: 3ik HS E N T C-aprik O-sprik: 3 ik H S E N T el 2 ik So EkB-eprik Me: ZikSoEkeHikHSE N T Te

V0 EngeomtlllvelZik+ HI: SikHSeGZikSOEN Sve: BikHSENT Sve 3ikHSENTC-eprik svesomfritt tillval el T B-eprik: 2 ik So H S Ek el 2 ik So Ek B-sprik utökadItudlekun Sh: SikHSEGIZikSOHEk eller E N T Ty: 3ikH S ENTC-eprik N T C-eprik: 3 ik H S E N T el 2 ik So Ek B-eprik Me: 2ikSoEkeI1ikHSE N T Te

262 Bilaga 1 sou 1981:98

Högskoiaiiniar Sinkllda bohårighatskraviisint 1978/79

Gymn Aiimln Åmussuimnumsu iiniar bahorighat Gaoqrail Kami E Ja Fysik: :likNTalzlkTa Ma: :likNT KomlzlikNol2ikToiiik FysiktiikNT nxo Kami iiikNalzikTallik ilnifyslkokami: naturkzikii TaKa So S

H Ja Ma: 3 ik N T Fyaiii: 3 ik N T Kami: aikNalzikTai 1 ik TaKa S Ja 3ik N T : 3 ik N T :likNalzikTaiiik nu. N Ja

T Ja

Ek Ja aikNTaizikTa : 3 Ma: 3ikNT Kaml:3ikNai2|kTaI1ik likt: 3 kSoEN Fyaik:3ikNT Taxa T Kami aikNalzikTaiiik (i atf fysik o kami: 2 ik TaKa so H S) So Ja Sva: 3ikHSENT Ma: 3ikNT Fysik: 3 ik N T Kemi: :likNaI2ikTai 1ik TaKa Dk Tiiivalaømzik 3ikllsEai2ik$oHEk (sammasom Ek) Ma: 3ikNT N T Fysik: 3 Ik N T Ma ziksoEkaiiikHsE Kemi: 3ikNaI2ikTal1ik N T Ta TaKa Fysik 3ikNTal2ikTa Kimi 3ikNai2ikToi1 ik TaKa ii stifylik o kami: naturk2 ik So ii S)

Ko Tillval ang 2 ik (Sammasom Dki (Sammasom Ek) Ma: 3 ik N T Fyaik: 3 ik N T Kaml: 3ikNai2ikTai1ik TaKa Mu .ia Fysik :likuTaizikTa sv sikilsENT Ma: 3ikNT Kaml aikNTaizikTaiilk Fysik: 3ikNT TaKa Kaml: likNaizikTailik il n i fysik o kami: naturk2 ik Taxa SoH8) Vd Tillval ang2 ik (Sammasom Dit) (Sammasom Ek) Ma: 3 ik N T Fysik: 3 ik N T Kaml: 3ikNai2ikT0i1 ik y TaKa Ta Engsomobispr2ik Sh: aikl-isEolziksoi-lEk (Sammasom Ek) Mn: JikNT +avaiik2aomirm NT FyaikzaikNT tlllvalaiutökadmø- Kami: 3ikNal2ikTailik Kaml: aikNalzikTaiiik dlakura TaKa TaKa Kamiborlfaliarom gun ToKa Kamibortiallarom 1ik TaKa Jo Engaomtiilvalzik + Sammasom Dk (samma som Ek) (sammasom Ek) tva somfritt tillval ai utökad atudiakura

Ba Engsomtiiivaizik + Sammasom Dit (Samma:om Ek) (Sammaaom Ek) :va aomiritt tillvaiai utökadmødiakura

Ba Engaomtillvai2ik+ Sammasom Dk (Sammasom Ek) (Sammasom Ek) avasomhm tillval ai › utökad atudiakun

Du Ja Sammasom Dir (Sammasom Ek) (Sammasom Ek)

Bilaga 1 263

Högakolallnlor Särskilda bahörlghmkrav liaörat 1978/79

Gymn Allmln ÃMNESLÃRARUNJEN ballörighat Geografi Historia Ilnlar

Eng aom tillval! ak + WO som fritt tillval al utökad atudlakun

Eng som tillval 2Ik + :va som fritt tillval al utökad atudlakurs

Eng som tillval 2ak + ava som fritt tillval al utökad studlokurs

Eng som tillval 2Ik + :va aornfritt tillval al utökad atudlakura

Eng som tillval 2ak + ava som fritt tillval al utökadnudlakun

Td Eng Iolll tillval 2ik + ava aornfritt tillval ai utökad atudlakura

Eng som tillval 2 au+ :va som fritt tillval al utökadatudlakura

Eng :om tillval nu + ava som fritt tillval al utökad atudlakun

264 Bilaga 1 sou 1981:98

Högskolelinier Sårskildebehörlghetskr.. iåsåret1978/79

Gymn Aiimån ÃMNESLÃRARUNJEN linjer behörighet Latin Matematik Biologi

E Je Latin: 2 åk H 2 2 åk N : 3 åk N T Fysik: 3 åk N T Kemi 3åkNeI2åkTeI 1åk TeKe H Je Ma: 3åkSENT 2åkN 3 åk N T : 3 åk N T z 3åkNel2åkTel 1 åk TeKe S Je 2 åk N 3 åk N T z 3 åk N T 3åkNel2åkTei 1åk TeK N Je Latin: 2 åk H

T Ja Latin: 2 åk H Bio: 2 åk N

Ek Ja Sve: 3åkHSENT Me: SåkSENT SammesomE Latin: 2 åk H

So Ja Sve: 3 åk H S E N T Ma: 3 åk S E N T SammesomE Latin: 2 åk H

Dk Tillval eng2 åk Sve: 3 åk H S E N T Me: 3 åk S E N T SammasomE Latin: 2 åk H B-språk: 2 åk So H S EkEN T ei C-språk: 3 åk H S E N T T Ko Tillval eng2 åk Sve: 3 åk H S E N T Me: 3 åk S E N T SammasomE Latin: 2 åk B-språk: 2 åk So H S EkE N T ei C-språk: 3 åk H S E N T t Mu .la Sve 3åkHSENT Me: susen? SemmasomE Latin 2 åk H 4 Vd iiIlvaI eng2 åk Sve: 3 åk H S E N T Me: 3 åk S E N T SammesomE Latin: 2 åk H B-epråk:2 åk So H S EkE N T ei C-språk: 3 åk H S E N T i Te EngsomobIsprZåk Sve: SåkHSE NT Me: JåkSE NT Bio: 2åkN +eveiåk2som fritt Letin: 2åkH Ma: 3åkNT tillval ei utökad stu- B-språk: 2 åk So H S EkE N T Fytik: 3 åk N T diekure ei Kemi: 3 åk N el 2 åk T TeKe C-språk: 3 åk H S E N T uppfyller kraven för kemi Jo Engeomtillvel2åk+ Sve: 3 åk H S E N T Ma: 3 åk S E N T Bio: 2 åk N evesomfritt tillvaiel Latin: 2 åk H Me: 3 åk N T utökad atudiekure B-språk: 2 åk So H S EkE N T Fysik: 3 åk N T el Kemi: 3åkNei2åkTel1åk C-epråk:3 åk H S E N T TeKe Be Engsomtiiivel2åk+ Sve: 3åkHSENT Me: 3åkSENT Bie: 2åkN svesomfritt tiilveiei Latin: 2 åk H Ma: 3 åk N T utökad studlekur! B-epråk: 2 åk So H S EkE N T Fysik: 3 åk N T ei Kemi: 3åkNeI2åkTei1åk C-epråk:3 åk H S E N T TeKe Be Engeomtiilvel2åk + Sve: 3 åk H S E N T Me: 3 åk S E N T Bio: 2 åk N sve:om fritt tillval el Latin: 2 åk H Ma: 3 åk N T utökad etudiekurs B-språk: 2 åk So H S EkEN T Fysik: 3 åk N T el Kemi: 3åkNeI2åkTei1åk C-epråk:3 åk H S E N T TeKe Du Je Sve: 3åkHSENT Ma: ZåkSENT Bio: 2åkN Letln: ZåkH Me: aåkNT B-epråk:2 åk So H S EkEN T Fysik: 3 åk N T el Kemi 3åkNeI2åkTei1åk C-epråk:3 åk H S E N T TeKe

Bzlaga 1 265

sou 1981:98

Högskoiiiinler Sinkiidi behörighetskraviisiret 1978/79

Gymn Aiimin AMNESLARARUNJEN bihörighit Latin Milimitik Biologi iiniir

Sve: SikHSENT Mi: 3ikSENT Bio: 2ikN Et Engsomtiiivii2ik+ Mi: 3 ik N T sviiomfrin tiiivii ii Latin: 2 ik H utikid itudiikuvs B-sprik: 2 ik So H S EkE N T Fysik: 3 ik N T ii Kimi: 3ikNiI2ikTii1ik TiKi C-sprik: 3ikHSENT

Sve: 3 ik H S E N T MI: 3 ik S E N T Bio: 2 ik N Fo Engsomtiilvii2ik+ 3 ik N T ive somirittdiivii ei Latin: 2 ik H Mi:

utökid midiikun B-sprik: 2 ik So H S EkEN T Fysik: 3 ik N T ei Kimi: 3ikNii2ikTei1ik TiKe Casprik: 3ikHSENT

Sve: BikHSENT Mi: 3ikSENT Bio: ZikN i.i Engiomtiiivii2ik+ ei Latin: 2 ik H Mi: 3 ik N T svi iomfritttiiivii utökid itudiekuvs B-sprik: ZikSoHSEkENT Fysik: 3ikNT il Kimi: 3ikNeI2ikTil1ik TiKi C-iprik:3ikHSENT

Sve: 3ikHSENT Mi: 3ikSENT Bio: ZikN Pr Engiomtiiivil2ik+ Mi: 3 ik N T :vi somirin tiiiviiii Latin: Z ik H utikid studiekurs B-iprik: 2 ik So H S EkEN T Fysik: 3 ik N T ii Kimi: 3ikNi|2ikTeI1ik TiKi C-sprik: SikHSENT

+ Sve: 3 ik H S E N T Mi: 3 ik S E N T Bio: 2 ik N Sb Engsomtiiiviizik Mi: 3ikNT svisomiritttiiivilil Latin: ZikH k: 3ikNT utöknditudiaku. B-sprik: ZikSOHSEkENT ei Kimi: 3ikNii2ikTii1ik TiKi Gsprik: SikHSENT

+ Svi: 3 ik H S E N T Mi: 3 ik S E N T Bio: 2 ik N Td Engsomtiiiviizik Latin: 2ikH Mi: 3ikNT avisomfrmtiiivilil utökaditudiikurs B-sprik: 2 ik So H S EkEN T Fysik: 3 ik N T ii Kimi: 3ikNii2ikTii1ik TiKi C-iprik: 3 ik H S E N T

Sve: 3ikHSENT Mi: 3ikSENT Bio: ZIkN Tr Engiomtiiivi|2ik+ ii Litin: 2 ik H Mi: 3 ik N T :vi somfritttilivii utökadstudiikurs B-sprik: 2 ik So H S EkEN T Fysik: 3 ik N T ii Kimi: 3ikNii2ikTil1ik TiKi c-iprikzaikHsENT

+ Sve: 3 ik H S E N T Mi: 3 ik S E N T Bio: 2 ik N Vi Engiomtiiivii2ik Mi: 3ikNT ivisomfrmtiliviiil Latin: zikH utökaditudiekurs B-sprik: 2 ik So H S EkEN T Fysik: 3 ik N T ii Kimi: 3ikNiI2ikTii1ik TiKi O-sprik: 3 ik H S E N T

266 Bilaga 1

sou 1981:98

Högekolellnjer Särskildabehörlghatekravllaåvet 1978/79

Gymn Allmän ÃMNESLÅRAREUNJEN Ilnjer behörighet Ekonomiskalmnen Engelska Franska

E Ja

H .la

S Ja

N Ja

T Ja

Ek Ja Sve âñkl-ISENT Sve 3IkHSENT Eng 3IkHSENTel2åkH Fr SLkHSENT r (halvo helklaulsk variantl So .la Sve 3|kHSENT Sve SIkHSENT Eng SIkHSENTeIZÖkH Fr SikHSENT (halvo helklaeslakvarlantl Dk flllvalengzik Sh: aakussclzikso Sve :HkHSENT NT Eng 3|kHSENTel2IkH Ma: 2 i (halvo helkleaelakvarlant) Ko Tlllvalengzlk Sh: 3ikHSEeI2Ik$o Sve SIkHSEVNT NT Eng SIKHSENTelZikH Ma: 2 I (halvo helklalak varlant) Mu Ja Sve v askuseur Eng SÖkHSENTeIZIkH _(halvo helklaulak varlant) va 1lIlval eng2 nu Sh: :uu HHSEeIZIkSo Sve a n ll s E u 1 NT Eng SåkHSENTeIZIkH Ma: 2 i (halvo llelklasalakvarlan!) Te Engsomoblaprzlk Sh: 3ikHSEel2ik Sve 3IkHSENT Sve SÅRHSENT +avel|k2somlrltt NT Eng SlkHSE Fr tillval el utökad stu- SIRHSE (ha dlekun

Jo EngeomtlIlvaI2Ik+ Sh SIkHSEeIZIRSo Sve âåkHSENT Sve SIKHSENT aveeomfrltttlllvalel NT Eng 3|kHSE Fr SikHSE utökad studlakun Ma 2 åk (ha

Be Engeomtlllval2åk+ Sh 3Ikl-lSEel2IkSo Sve 3IkHSENT Sve SIkHSENT svesomfrltt tillval el N T Eng 3 ik ll S E Fr utökad atudlekun 3 Ik H S E Ma za (ha

Ba Engeomtillval2åk+ Sh 3ikHSEeIZIkSo Sve 3|kHSENT Sve SIkHSENT aveeomfrltttlllvalel NT Eng SIkHSE Fr 3IkHSE utökad atudlekura Ma 2 i (ha

Du Ja Sh 3|kHSEeI2|kSoHEk Sve 3IkHSENT Sve SikHSENT NT Eng SlkHSENTeIZIRH Fr 3lkHSENT (halvo helklaealskvarlant) Et Engeomtlllval2lk+ 3IkHSEeI2åkSo 3 k svesomlrltt tillval el N T 3 k utökad atudlekurs 2 l

Bilaga 1 267

?ögakolallnlor Sirskllda bohörlghatskravlösörat1978/79

Allmän ÃMNESLÃRAREUNJEN Ekonomiskaimnan Franska behörighat

Engsomtillval 2Ik + avasomfritt tillval al utökad atudlaltura

Engsomtlllval 2Ik + avasomfrltt tillval al utökad atudlakura

Engsomtillval! Ik + tva somlrltt tillval al utökad ttudlakura

Engsomtillval 2au+ avasomlrltt tillval al utökad atudlokun

Td Engsomtlllval 2Ik + avasomlrltt tillval al utökad atudlakura

Tr Engsomtlllval2 ik + :va somfritt tillval al utökad atudlakun

Engsomtillval 2Ik + avasomfritt tlllval al utökad studlakura

268 Bilaga 1

sou 1931:93

Hbgakoiallnjor Slrskllda bcnörlghmkrav Malm 1918/79 Gymn Allmln ÃMNESLÃRAHIJNJEN: llnlor behörighet Fysik E Ja

u Ja

S Ja

Ja T Ja Ek Ja

so J:

Dit Tillval eng 2 ik

Ko Tillval eng 2 Ik

Mu .ia

Vd 11llvaIang2 Ik

To Engsom obl april: 2 bk+availk2som fritt tillval al utökad atudlakura Jo Engsomtillval 2ak + avasomfritt tillval oi utökad studlokun Bo Engsomtillval 2ak+ avasomfritt tllival el utökad studiekurs Ba Engsomtillval 2ik + tva somfritt tillval oi utökad atudlokun Du Ja

Bilaga 1 269

Högakolalinlar Slrakllda bahörlghatskravllalrat 1978/79

Gymn Allmln ÃMNESLÃRARLINJEN: linlar bahörlghat ik

Engnomtlllval 2ak + tva somfritt tillval al utökad atudlakura

Engsomtillval 2ak + avaaomfritt tlllval al utökad atudlakun

Engaorntillval 2ik + avasomfritt tillval al utökad atudlakura

Engsomtillval 2Ik + :va somMt! tillval al utökad atudlakura

Sb Engsomtillval 2ik + :va somfritt tillval al utökad atudlokura

Id Engsomtlllval 2ik + :va somfritt tlllval al utökad atudlakun

Engsomtillval 2ak + avasomlritt tillval al utökad atudlaitura

Va Engsomtlllval 2ak + :va somfritt tillval al utökad atudlokun

270 Bzlaga 1

sou 1981:98

llögskolelinler SårsklldabehörlghetskrevIåsåret1978/79

Gymn Allmån HEMSPRÅKSLÃRARUNJEN HusHALLsLAnAnuNJEN uusNALLsLAnAnuuJEN linjer behörighet (Ettåmnesumlldnlng) (Tvååmnesutblldnlng) E Ja - Allmån behörighet - 19år det år intrådesöks - Ailmånbehörighet (Dispensi vissafall från eng- - Ma s från grundskolan - sårsklld behörighet: kostelslta) Ettderaav följandealternativ: kunskap:Ko Kil 2 åk Miljö - att hagenomgåttprovlsve + i) liemteknisk kurs + lt konsumentkunskap hemspråkmed godkånt re- - 5 månpryo I enskilt hem + Ko-llk 2 åk sultat före antagning - 1månprvoi socialverksam- - Förstudier i biologi, kemi, hat + matematik, samhållskun- - 1 månpryo i storhushåll skap samma krav som 2) 2åkKo,konsumtionl: hem- åmnesiårarutblldning vårdsinrlktnlng H Ja - Allmån behörighet (Sammasom E) (Sammasom E) (Dispensi vissafall från engelska) - att hagenomgåttprovisve+ hemspråkmed godkånt resultat före antagning S Ja - Allmån behörighet (Sammasome) (Sammasom E) (Dispensi vissafall från engelska) - att hagenomgåttprovlsve+ hemspråk med godkånt resultat före antagning N Ja - Allmån behörighet (Sammasom E) (Sammasom E) (Dispensi vissafall från engelska) - att hagenomgåttprovi sve+ hemspråk med godkänt resultat före antagning I Ja - Alimån behörighet (Sammasom E) (Sammasom E) (Dispensl vissafall från engelska) - att hagenomgåttprovlsve + hemspråk med godkånt resultat före antagning Ek Ja - Allmän behörighet (sammasomE+ engs + mas (Sammasom E) (Dispensl vissafail från eng- från grundskolan) elska) - att hagenomgåttprovisve+ hemspråkmed godkint resultat före antagning So Ja - Allmän behörighet (SammasomE+ engs + mas (sammasom E) (Dispensi vissafall från eng- från grundskolan) elska) att hagenomgåttprovi sve+ hemspråk med godkånt resultat före antagning Dk Tillval engZ åk - Allmån behörighet (SammasomE+ engs + mas (Sammasom E) (Dispensi vissafall från eng- från grundskolan) elska) - att hagenomgåttprovi sve+ hemspråk med godkänt resultat före antagning Ko Tillval en 2 åk - Allmän behörighet 19 år under det år lntråde l(oKh 2 åk uppfyller kraven (Dispensl vissafall från eng- söks för kostkunskap o miljö i elska) Engs + ma s fr grundskolan konsumentkunskap - att hegenomgåI provisve+ Praktik enl 1/ KoKh uppfyller hemspråkmed godkån re- praktikkreven sultat före antagning - Allmån behörighet Sammasom Ek samma som E (Dispensl vissafall från engelska) - att hagenomgå provlsve + hemspråk med godkå resultat före antagning Vd Tillval eng2 åk - Ailmån behörighet Sammesom Ek Sammasom E (Dispensl vissafall från engelska) - attha genomgå provlsva + hemspråk med godkånt resultat före antagning Te Engsom obl språk2 - Allmän behörighet (Sammesom E) samma som E åk + sve l åk 2 som (Dispensi vissafall från engfritt tillval el utökad elska) studlekurs - att hegenomgåuprovisve+ hemspråk med godkånt resultat före antagning

Bilaga 1 271

Högskolelinier Sårskildabehörlghatskravläsåret1978/79

HEMSPRÅKSLÃRARUNJEN HusHALLsLAnAnuNJeN HUSHÅLLSLARARUNJEN Gymn Allmån (Ettåmnesutblldningi (Tvåimneautbildnlng) linjer behörighet

»Allmln behörighet Sammasom Ek Sammasom E Jo Engsomtlllvalzåk + svesomfritt tillval el (Dispensi vissafall från engutökad atudiekurs elaka) - atthagenomgåttprovlsve+ hemspråk med godkånt resultat före antagning

- Allmån behörighet Sammasom Ek SammasomE Be EngsomtiIlvaI2åk + svesomfritt tillval el (Dispensi vissa(all från engutökad atudlekura elaka) - att hagenomgåttprovi sve+

hemspråkmed godkänt resultat före antagning

Ba Engsomtlllvalz åk + samma som Ek Sammasom E avesomfritt tillval el utökad studiekurs - Alimln behörighet Sammasom Ek Sammasom E Du Ja (DispensI vissafall från engelaka) - att hagenomgå provi sve+ hemspråkmed godkänt resultat före antagning

Et Engsomtillval2åk+ - Allmän behörighet samma som Ek sammasom E

svesomfritt tillval el (DispensI vissafall från engutökad studiekura elaka) attha genomgåttprovI sve+ hemspråkmed godkånt resultat före antagning

- Allmän behörighet Sammasom Ek samma som E Fo Engsomtillvalzåk + svesomfritt tillval el (Dispensl vissaiall från engutökad atudiekura elaka) att hagenomgåttprovi sve+ hemspråk med godlrint resultat före antagning

U Engsomtlllvalzåk + - Allmän behörighet Sammasom Ek Sammasom E

svesomfritt tillval el (Dispensi vissafall från eng» utökad studiekurs elaka) - att hagenomgåttprovi sve+

hernspråkmed godkänt resultat iöre antagning

- Ailmln behörighet Sammasom Ek Sammasom E Pr Engsomtillval Zåk + svesomfritt tillval el (Dispensl vissafall från engutökad studiekura elaka) - att hagenomgå” provlsve+

hemapråkmed godkänt resultat före antagning

- Allmån behörighet Sammasom Ek sammasom E Sb Engsomtillvalzåk + avesomfritt tillval el (Dlapenal vissafall från engutökadatudiekura elaka) - att hagenomgåttprovlsve+

hemspråk med godkänt resultat före antagning

- Allmln behörighet samma som Ek Sammasom E Td Engsomtillvalzåk + svesomfritt tillval el (Dispensi vissafall fran engutökad studlekura elaka) - att hagenomgåttprovIsve+

hemspråkmed godkänt resultat före antagning

Tr Engsomtillvalzåk + - Alimln behörighet Sammasom Ek Sammasom E

svesomfritt tillval el (DispensI vissafall från engutökad atudiekura elaka) att hagenomgåttprovl sve+ hemspråk med godkånt resultat före antagning

Ve Engsomtlllvalzåk + - Allmån behörighet Sammasom Ek samma som E

svesomfritt tillval ei (Dispensl vissafall från engutökadstudlekura elaka) - att hagenomgåttprovl sve+

hemspråkmed godklnt resultat före antagning

272 Bilaga 1

Högakolailnlar Slrakllda bahörlghahkravIlalrnt 1978/79

Gvmn Allmin LÅG-OCHMELLANSTADlELÃ- BARNAVÅRDSLÃRARUNJEN linjer behörighet RARUNJERNA

Ja Åldankrav: 19 år Utö/praktikanl att av lra alt: 1/ 1-örlgbarnakötarkura 2/ Har-min barnakötarkura+ 16 v praktik mad barn o ungdomar 3/ Virdllnjan 2 ik Bv al Ba Ja Åldonkrav: 19 br Ulla/praktikanl att av tro alt: 1/ 1-arlgbarnskötarkura Zl Harmln harnakötarkun + 16 v praktik mad barn o ungdomar 3/ Virdilnian Z ik Bv al 8a

Ja Åidorskrav:19 ir Um/praktikanl att av tro an: 1/ I-Irlg barnakötarkun 2/ Marmln b.. akötarkun + 16 veckorpraktik madbarn o ungdoma 3/ Vårdilnjon2 åk Bv al Bs

Ja Sammasom E

Ja Sammasom E

Ja Åidarakrav:19 ar Ma a + Eng a från grundskolan l övrigt sammasom E

.ia Åidarakrav:19 ar Ma s + Enga frin grundsko- Ian I övrigt aammasom E

Dk Tlllval ang 2 åk Åldarakrav:19 år Ma a + Enga fran grundskolan I övrigt sammasom E 4 i *å

?I

Ko Tillval ang 2 åk Åldankrav: 19 ar Ma a + Enga från grundskolan I övrigt sammasom E

Ja Åldarakrav:19 år Ma a + Enga fran grundsko- Ian I övrigt sammasom E

Vd rlllval ang 2 åk Åldarakrav:19 år ma a + Enga från grundsko- Ian Praktikanl alt 1 ai 2 för VdHv

Ta Engsom obl språk2 Sammasom Dk ak + avai åk 2 som fritt tillval al utökad atudlakura

Jo Engsomtillval 2Ik + SammaaomDk avasomfritt tillval ai utökad atudiakura

Bilaga 1 273

Högakolallnlar Slrakllda ballörighetskra Ilaårat 1978/79

Gymn Allmln LÅG-OCHMELLANSTADlELÄ- BARNAVÅRDSLÃRÅRLINEN llnlar bahörlghat RÅRMNJERNA

Engsomtlllval 2n + Sammasom Dk :va somfritt tillval al utökad atudlakura

Engsomtillval 2Ik + Sammasom Dk avasomfritt tillval el utökad atudlakurs

.la Sammasom Dk

å Engsomtillval 2ak + Sammasom Dk WOsomfritt tillval al utökad atudlakura

Fo Engsomtillval 2u + sammasom Dk :v0 somfritt tillval al utökad studlakun

Engsomtillval 2ik + Samma:om Dk avasomfritt tillval al utökad studiakura

Pr Engsomtillval 2ak + samma:om Dk :va somfritt tillval cl utökad studlokurs

Sb Engsomtlllval 2ik + Sammasom Dk avasomfritt tillval al utökad atudiakurs

Td Engsomtillval 2ak + Sammasom Dk :va somfritt tillval al utökad atudlakura

Tr Engsomtillval! åk + Sammasom Dk avasomfritt tillval al utökad atudlakura

Va Eng:om tillval 2au+ Sammasom Dk tva somfritt tillval al utökad atudiakura

274 Bilaga I

sou 1931:93

Hogakolellnler Sinkllda behörlglietakravliairet 1978/79

Gymn Allmin FnmosPEoAGoGuNJEN FönsxoLLÅnAnuNJEN GYMNASTlKLÃRARLlNJEN linjer behörighet (100poingl (100poingl Ettimneeutblldning E Ja Uppfyller behörighetskraven Uppfyller behörighetskraven? i Åldenkrev: 1air Betyglfyelkoohkemifrin grundakolan - Biologi 2 ik el naturkun-

akap 2 ik pi gymnasiet lill! NfYlI 1 Liget betyg2 l engelska - Mlnat4:a i gymnastik i H Ja Uppfyller behörighetskraven Sammasom E Uppfyller marijuana-n v Ja Uppfyller behörighetskraven Uppfyller behörighetskraven* Sammasom E _ N Ja Uppfyller behörighetskraven Uppfyller behörighetskraven Ålderekrev:18ir V - Iigat 2:e l biologi

-Liget 2:e I eng el B-eprik _. . - - Minst 4:a l gymn q T .la Uppfyller behörighetskraven Uppfyller behörighetskraven Ålderekrav:1Bir - Biologiel naturkunskap

-Ziklögetznlbetyg - Engelskael B-eprik minst

2:e - Minst 4:a l gymnastik _ Ek Ja Uppfyller behörighetskraven Uppfyller helIörighetakraveM. Ålderskrav:18ir v, _ u› Betyglfyslkokemlfr grundskolanel 2 ik naturkunskap - Biologi el ...urrkunekap 2 ik liget 2:a l - Liget 2:a I engel B-aprik - Minst 4:a i gymnastik

So .la Uppfyller behörighetskraven Uppfyller behörlglrehkraven Åldenkrav: 18ir - Liget 2:a I naturkunskap - Liget 2:a l engel B-eprik - Mlnet4:a I gymnastik

Dk Tillval eng2 ik Uppfyller behörighetskraven Uppfyllerbehörighetskraven samma som E

Ko Tillval eng2 ik Uppfyllerbehörighetskraven Uppfyllerbehörighetskraven samma som Dk

Mu Ja Uppfyller behörighetskraven Uppfyllerbehörighetskraven Sammasom Dk

Vd Tlllval eng2 ik belröerighetakra- Sammasom Dk Uppfyller Uppfyllerbehörlglieukravan ven q Te Engsomobl eprik 2 Uppfyllerbehörighetskraven Uppfyller behörighetskraven samma som Dk ik+avelik2eom fritt tillval el utökad atudlekura

Jo Engsomtillval 2ik + Uppfyller behörighetskraven Uppfyllerbehörighetskraven Sammasom Dk evosomfritt tillval el utökad etudiekura

Be Engsomtillval 2ik + Uppfyllerbehörighetskraven Uppfyllerbehörighetakraven Sammesom Dk aveeemfritt tillval el utökadetudiekure

Ba Engsomtillval! ik + Uppfyller behörighetskraven Uppfyllerbehörighetskraven* Sammasom Dk evasomfritt tillval el utökadetudiekura

Du Ja Uppfyllerbehörighetskraven Uppfyllerbehörighetskraven sammesom Dk

Et Engsomtillval2ik + Uppfyllerbehörighetskraven Sammesom Dk Uppfyller behörighetskraven avesomfritt tillval el utökad etudlekun

Fo Engsomtillval 2ik + Uppfyllerbehörighetskraven SammaeomDk Uppfyller bellörlgheukraven svesomfritt tillval el utökad atudlekura

Ll Engsomtillval 2ik + Uppfyllerbehörighetskraven Uppfyller behörighetskraven Sammasom Dk avesomfritt tillval el _ utökad etudlekuu

1981:98 Bilaga 1 275

sou

Högakoialiniar Slrakiida bahörlgiraukravilalrat 1970/79

Allrnln FRITIDSPEDAGOGUNJEN FÖRSKOLLÃRARUNJEN GYMNASTIKLÅIARUNJEN Gymn Ettlmnaauthlidnlng Iin|ar baiiñrighat (100polngi (100polngi

samma aornDk Pr Engsomtillval 2Ik + avasomfritt tillval al utökad atudlakura

Sammasom Dk Engsomtillval z Ik + avaaomfritt tillval al utökad studiakura

Sammasom Dk Td Engsomtliival 2ak + avasomfritt tillval al utökad atudlakura

Tr mmasom Dk Engsomtillval 2n + avasomfrin tillval al utökad atudlakura

Va Sammasom Dk Engsomtillval 2åk + avasomfritt tillval al utökad studlakun

Numerakrav på allmänbahörlghat.

276 Bilaga I

Högekoielinler Slrlkllda behörlghetekrevläsåret1978/79

Gymn Aiimln GYMNÅSTIKLÃHÅRUNJEN linjer behörighet Tvaimneeutbildnlng

Gy 2 Ik llgat betyg 4:a Bio 2 Ik N el Naturkunskap 2 ak so li S BettbehörighetI övrigaundervienlngalrnnen,aanot i

Gy 2 ak lagatbetyg 4:e Bettbehörigheti övrigaundervlanlngalmnen,aanot 1

Gy 2 Ik lagetbetyg 4:a Betrbehörigheti övrigaunder» vleningslmnen.ae not 1

Gy 2 ak lagetbetyg 4:a Bett behörigheti övrigaundervienlngalrnnen,aenot 1

Gy 2 u: lagetbetyg 4:a Bio 2 n N eller naturkunskap2 ak So. li, s Bett behörigheti övrigaundervieningalmnen.u not 1 Gy 2 ak llgat betyg 4:a Bio 2 åk N eller naturkunskap2 ik so, H, S Betrbehörigheti övrigaundervieningalmnen.eenot 1 Gy 2 ak lagatbetyg 4:a Bett behörighetl övrigaundervianingeimnen.aanot 1

Dk Tillval eng 2 ak Gy2 ik lagatbetyg4:a allmln behörighet(enl ruta 1) biologi al naturkunskap2Ik so.

âliéN

Bettbehörigheti övrigaundervianlngaömnen,se not 1

Ko l1llval eng 2 ak Sammasom Dk

Mu Ja GyZ ik lagetbetyg4:a blo2 åk N el naturkunskap2 ak so, H, S Betrbehörigheti övrigaundervlaningsimnen,se not 1

Vd l1Ilval eng2 ek Sammasom Dk

Ta Engsom obl eprak2 Sammesom Dk ik + sve i ak 2 som fritt tillval el utökad atudiekura

Jo Engsomtillval 2åk + samma som Dk avesomfritt tillval el utökad atudiekura

Bilaga 1 277

sou 1981:98

llögskolallnlar SärskildabaliörlghatakravIiairat 1978/79

Gymn Allmin GYMNASTIKLÃRARUNJEN llnlav hahörlghat Tviimnaautblldnlng

Ba Engsomtillval 2ik + samma som Dk WOsomfritt tillval al utökad atudlakun

Ba Engsomtlllval 2ik + samma som Dk ava aomfritt tillval al utökad atudlakun

Du Ja Gyzikligstbatygözablozik N al naturkunskap2 ik so, H, S Bitr ballörlghat l övrigaundarvlanlngaimnan.u not 1

Et Engsomtillval 2ik + Sammasom Dk :va somlrltt tillval al utökad atudlakun

Fo Engsomtillval 2ik + Sammasom Dk ava somfritt tillval al utökad atudlakurs

U Engsomtillval 2ik + Sammaaom Dk ava somlrltt tillval al utökad atudlakun

Pr Engsomtillval 2ik + Sammasom Dk Iva aomfritt tillval al utökad atudlakura

Sh Engsomtillval 2 ik + mma som Dk avasomfritt tillval al utökad studlakura

Td Engsomtillval 2ik + Sammasom Dk avasomfrltt tillval al › utökad studlakura

Tr Engsomtillval 2 ik + Sammasom Dk ava somfritt tillval al utökad atudlakun

Va Engsomtlllval 2ik + Sammasom Dk :va somfritt tillval el utökad ttudlakun

ALIIAu ...Lau u “ mad att ollar tvi av imnana: 1) Flarimnaautblldnlnganir an föraöl kan angalska biologi kaml matematik . I_ “ F6, .. dk gillar de sinkllda förkunskapskravsom gillar lör imnuuthlldnlng _ _ kamlallar 1 Biologi2 ik N 2 Matamatlk3 ik N T 3 Kaml3 ik N al z ik T al 1 ik TaKa 4 Engelskaavanaka3 ik l-l s E N T, angolska3 ik H s E N T. al 2 ik H halv och halklasalskvariant.

278 Bilaga 1

Kommentar:t. hushliiallrarilnlan: ll Praktik: - 5 min praktik pa heltid i enskilt inommad barndock Intaiörlidrahammat. Praktikutomlands godtas

- 1 min sammanhängandepraktik i storhuahall(50portionerlägstav sammarltti

- 1 min praktik inom socialvarksamhat(tax arbete/praktik på barnkoioni,lörskoia aliar som vlrdhitrlda på sjukhus,vlrdhom aiior Ildardomsham.Donnapraktik kanlörilggaa tili farlor underutbildning ttidan.

Utbildning Hamtakniskkurs.minst 1 termin

2/ - Z-lrlg Ko-Iinja,, for mad punkt 1/

Not till sektor för undervisningsyrken De ämnen som förekommeri ämneslärarutb. har tagits upp ett och ett. Detta innebär att när man studerar kombinationer får man gå in i de enskilda ämnenas behörighet för att få en total bild av en viss kombination ämnen. Att skriva ut varje kombination för

sig skulle bli alltför invecklat och oöverskådligt.

Kombinationer i

ämneslärarutbildningen

1 Htlstorilsk-Samhällsvetenskaplig linje svenska-historia fysik-kemi svenska-historia-geograñ fysik-kemi-geograñ svenska-religionskunskap svenska-religionskunskap-historia kemi-biologi svenska-religionskunskap-geograñ kemi-biologi-naturkunskap svenska-filosofi kemi-biologi-fysik kemi-biologi-geograñ historia-religionskunskap kemi-naturkunskap

historia-religionskunskap-samhällskunskap geograti-biologi historia-religionskunskap-geograñ

historia-samhällskunskap 3 Sprákvetenskaplig linje

historia-samhäliskunskap-geograñ svenska-engelska

historia-geografi svenska-engeiska-historia svenska-engelska-geograñ samhällskunskap-geografi svenska-tyska

svenska-tyska-historia psykologi-samhällskunskap svenska-tyska-geografi

psykologi-samhällskunskap-socialkunskap svenska-franska

psykologi-socialkunskap svenska-franska-historia

svenska-franska-geograñ samhällskunskap-socialkunskap samhäilskunskap-ekonomiska ämnen engelska-tyska engelska-tyska-franska ekonomiska ämnen engelska-tyska-historia ekonomiska ämnen-matematik svenska-tyska-samhäilskunskap engelska-tyska-geograñ samhällskunskap-matematik engelska-franska

samhällskunskap-matematik-geograñ engelska-franska-historia

engelska-franska-samhällskunskap 2 Matematik-naturvetenskaplig linje engelska-franska-geograñ matematik-fysik matematik-fysik-geografi tyska-franska matematik-fysik-kemi tyska-franska-historia matematik-kemi tyska-franska-samhällskunskap matematik-kemi-geograñ tyska-franska-geograñ matematik-kemi-biologi iatin-engelska/franska/tyska-allmän språkkunskap

Bilaga 1 279 sou 1981:98

5 Sektor för kultur och informationsyrken

280 Bilaga 1

sou 1981:98

Högskolestudier Sirakllda behörighetakravIisiret 1978/79

Gymn Allmän DANSUNJEN llnler behörighet

E Ja 18ir + att vid antegningsprov visatfärutsittningar att tillgodogörasig utbildningen

H Ja 18ir + att vid antagningaprov visetförutsättningaratt tillgodogörasig utbildningen

S .ia i 18ir + ett vid antagningsprov visatförutsittninger att tillgodogörasig utbildningen

N Je 18ir + att vid antagnlngaprov visat förutaittningar att tillgodogörasig utbildningen

T Ja 1air + att vid

antagningaprov visatförutsittningar att tillgodogörasig utbildningen

Ek Ja 1air + att vid antagningsprov visatförutsättningarett tillgodogörasig utbildningen

So Je 18ir + att vid antagnlngsprov visatförutsittningar att tillgodogörasig utbildningen

Dk Tillval eng2 ik 18ir + att vid antagningaprov visatförutsättningaratt tillgodogörasig utbildningen

Ko Tillval eng2 ik 18ir + att vid entagnlngaprov visatförutsittnlngar att tillgodogörasig utbildningen

Mu Tillval eng2 ik 18ir + att vid antagnlngsnrov visat förutsättningaratt tillgodogöraaig utbildningen

Vd 1ilivai eng2 ik 1Bir + att vid antagningaprov visat lörutsittnlngar att tillgodogörasig utbildningen

Te Engsom obl eprik 2 18ir + att vid antagningsprov ik+aveiik2som visat förutslttninga att tillgofritt tillval el utökad dogörasig utbildningen ttudlekura

Jo Engsorntillvel 2ik + 18ir + att vid entagnlngsprov svesomfritt tillval ei viset iörutsittnlngar att tillgoutökad studlekurs dogörasig utbildningen

Be Engsomtillval 2ik + 1air + att vid antagningsprov svesomfritt tillval el visat förutsittninger att tillgoutökad etudiekurs dogörasig utbildningen

Ba Engsomtillval 2ik + 18ir + att vid antagningaprov evaaomfritt tillval el visat förutsättningaratt tillgoutökad studlekurs dogöra sig utbildningen

Du Engsomtillval 2ik + 18ir + att vid antagningaprov svesomfritt tillval el visat förutsättningaratt tillgoutökad atudiekurl dogörasig utbildningen

I 281

Bilaga

Högskolestudier Sirsltllda behörighetskravllslret 1978/79

Gvmn Allmän DANSLINJEN linjer behörighet Et Engsomtillval! su + 18ar + att vid antagningsprov svesomfritt tillval el visat lorutslttnlngar att tillgoutökad studlelxurs dogöra sig utbildningen

Fo Engsomtillval2llt + 18ir + att vid antegnlngsprov svesomlrltt tillval el visat llinrtslttningar att tillgoutbltad rtudlekurs dogöra sig utbildningen

Li Engsomtillval 2 ik + 18år + att vid antagningsprov svesomfritt tillval el visat to ttningar att tillgoutölxadstudiekurs dogöra sig utbildningen

Pr Engsomtillval 2Ik + 1alr + att vid antagningsprov svesomfritt tillval el viset förutsättningar att tillgoutöltad studielrure dogöra sig utbildningen

Sh Engsomtillval 2n: + 18ar + att vid antagnlngsprov svesomfritt tillval el visat lö ingar att tillgoutölxadstudiekurs dogöra sig utbildningen

Tg Engsomtillval 2ik + 18lr + att vid antagnlngsprov svesomlrltt tillval el visat lñrutslttnlngar att tillgoutokad studlekura dogöra sig utbildningen

Tr Engsomtillval 2nu+ 18ar + att vid antagnlngaprov svesomfritt tillval el viset lñrutslttningar att tillgoutökad ttudiekurs dogbra sig utbildningen

Ve Engsomtillval 2 Ik + 18ar + att vid antagningaprov avesomlritt tillval el viset få ingar att tillgoutbltad studlekurs dogöra sig utbildningen

282 Bilaga 1 sou 1981:98

Högskoieilnjer SärskildabehörighetskrevIlsåret 19781879

Gyrnn Allmin DESIGNUNJENI GRAFISKALINJEN JOURNAUSTLINJEN linjer behörighet KONSTHANTVERKSUNJEN

E Ja 1Bar + förvaltningar att till- 6 man praktik inom grafisk godgörasig utbildningen industri

H Ja IB er + förutsättningaratt tili- 6 min praktik inom grafisk godogörasig utbildningen Industri

S Ja 18ar + förutsättningaratt tili- 6 min praktik inom grafisk _.u. .|g_...-.- ..J_

N Ja 1aIr + förutsättningaratt tili- 6 min praktik inom grafisk godogörasig utbildningen Industri

T Je 1aör + förvaltningar ett tlii- 6 man praktik inom graiisk godogörasig utbildningen industri

Ek Ja 18ar + förutsättningaratt till- 6 min praktik inom grafisk godogörasig utbildningen industri

So Ja 18ör + förutsättningaratt tili- 6 man praktik inom grafisk godogörasig utbildningen industri

Dk Tillval eng 2 ik 1Bar + förutsättningaratt till- Som E + aiirrlln behörighet godogörasig utbildningen

Ko Tillval eng 2 ik 13ör + förutsättningaratt tlllsom E + allmanbehörighet godogörasig utbildningen

Mu Ja 18Ir + förutsöttningaratt till- SornE + allrnönbehörighet godogörasig utbildningen Vd 11livaIeng2 Ik 1aår + förutsättningaratt tili- SornE + aiimln behörighet godogörasig utbildningen

Te Engsom obl språk2 18Ir + förutsättningaratt tillsom E + ailmln behörighet ik + sve i ak 2 som godogörasig utbildningen fritt tillval el tnöked studlekurs

Jo Engsomtiilvaizlk + 18Ir + iörutsatmingeratt tiiisom E + allrnönbehörighet svesomfritt tiiivai el godogörasig utbildningen utöked studiekurs

Be Engsomtllivalzak + 18ar + förutsättningarett tili- 6 man praktik inom grafisk svesomfritt tillval ei godogörasig utbildningen Industri utökad studlekun

Be Engsomtliivaizlk + 1Bör + förutsöttnlngaratt tlll- 6 min praktik inom grafisk svesomfritt tillval el godogörssig utbildningen Industri utökad atudiekurs

sou 1981:98 Bilaga 1 283

Högskolslinjor slrsklida boliörigliatskra. nam 19181679

DESlGNuNJEN/ GRAFISKAUNJEN JOURNAUSTUNJEN Gymn Allmän ilniar bahörighat KONSTHANTVERKSUNJEN

Du Ja 1an + förutslttningar m un. s msn pmm inom grafisk godogörasig utbildningan industri

Et Engsomtillval! nu+ 1Bar + förutsltmlngar att till- 6 min praktik inom grafisk svasomfritt tillval al godogörasig utblldningan industri utökad studiskurs V 4 .

Fo Engsomtillval! ak + 18ar + filrutslttningar att tiil- ” 6 man praktik inom grafisk * *J * svasornfritttlllvalol - _ sig _ utökad studlakurs

iJ Engsomtillval! ik + 18år + får- ingaratt till- 6 man praktik inom grafisk * ^“ * svasomfrltttlllvalsl _ _* slgutr” _ utökad studiakurs

Pr Engsomtlllvaizak+ 1Bir + förutsltttlingar att tili- 6 man praktik inom grafisk svaaornfritt tillval al godogorasig utbildningen Industri utökad atudlakurs

Sh Engsomtillval Zlk + 18ar + fö ingaratt tlil- 6 min praktik inom grafisk “ “J “ avasomfritttillvalal _ j sig uttf” _ utökad studiakurs

Td Engsomtiilvalzåk + 18år + fömtslttningar att tiii- 6 min praktik inom grafisk svasomfritt tillval si godogörasig utbildningen industri utökad studiakura

Tr Engsomtliivaizñk + 18år + förutsättningaratt tili- 6 min praktik inom grafisk **^°* * ““ svsaornfrltttliivalal _ _ sig utökad studlakurs

Vs Engsomtillval! åk + 18år + för- ttningar att till- 6 min praktik inom grafisk svasomfritt tillval al godogörasig utblldningan industri utökad studlakurs

Llniar: Produktdaslgnl Produktdasignli lnformationsdaaign Miilödaslgn

284 Bilaga I

sou 1981:98

?ögskoleatudler Särskildabehörlghetekravliüret 1978/79

Gymn Allmön KONSTFACKSKOLAN I STHLM KULTURKOMMUNIKAHONS- UNJENFÖRFRIKONST llnler behörighet LINJEN

E Ja 18år. Arb prover. Nästanalla Ålderekrav:18år som antaga: har 1 a 2 Ira förberedande nudlar vld konmkolor bakom sig. För lotografutblldnlngkrav: desautom Z-irlg kurs för utb av lotoperaonal.

H Ja Sammaaom E Åldenkrav: 18lr S Ja Sammasom E Ålderakrav:18ar N Ja Samma:om E Ålderakrav:18år T Ja Sammasom E Ålderakrav:18Ir Ek Ja Sammaaom E Ålderakrav:18Ir

So Ja Sammasom E l Ålderekrav:18Ir Dk Tillval eng 2 ik Sammasom E Åldenkrav: 18Ir

Ko _Tlllvaleng 2 åk Sammasom E Åldenkrav: 18Ir

Mu Ja Sammasom E Ålderakrav:18ör Vd 11llvaIengZ ak Sammasom E r Åldenkrav: 18Ir

Te Engsom obl anrik 2 Sammaeem E Åldeukrav: 18Ir åk-lavelökzsom frltt tillval el utökad atudlekun -

Jo Engaorntlllvalzak + Sammaaom E avesomlrltt tlllval el Ålderakrav:18ör

utökad atudlekure

Be Engsomtlllvalzlk + Sammasom E Ålderekrav:18lr avesomfritt tillval el A utökad atudlekura

Ba Engtom tlllvalzlk + samma som E svesomfrltt tIII valel Ålderakrav:18lr

utökad atudlekura l Du Ja . Sammasom E Ålderakrav:18ir

Et Engsomtillvalzak + samma :om E Ålderekrav:18år avesomfrltt tlllval el › utökad atudlakurs

Fo Engsomtlllvalz åk + Sammaaom E aveaomfritt tillval el Ålderekrav:18lr

utökad atudlekura

u Eng»mamman + Sammasom E Ålderakrav:1aIr aveeomfrltt tlllval el utökad atudlekure

Pr Engaomtlllvalzåk + Sammasom E sve som frltt tlllvale Ålderakrav:18år

utökad atudlekura

sou 1981:98 Bilaga 1 285

Högskolutudiør Slnltlkh bohörlghdnkrlv llsåret 1978/79

Gyrnn Allmän KONSTFACKSKOLAN l STHLM KULTURKOMMUNIKATTONS- UNJENFÖRI-TilKONST llnior bchörlgiiot LINJEN

Sb + Sv 3 åk H S E N T Åldonkruv: 18år Engsomtlllvllllk wo somfrin tllival oi Hi 3 ik H S ol utökad studiokun 2 ik So E N T

Td Sv 3 åk H s E N T Åidonkrav: 1aa: Engsomtiiivaizlk + sveaomfrm tillval oi iii 3 Ik H s ol utökad nudlokur! 2 Ik So E N T

Tr Sv 3 Ik H S E N T Åidmknv: 18ir Engsomtllivai2ik + :v0 somfrin tllivul oi Hi 3 ik H s nl utökad studiøkun 2 ik so E N T

V0 Sv 3 Ik H s E N T Åldorsknv: 1BIr Engsomtiiivalzlk + svosornfrmtiiivnloi HI snusa utökad studlokun 2 åk So E N T

Liniorfinns för 1) Bild l: miljö Ziüniisk formgivnochlliu mation 3) Industridesign 4) inrodnlngurkitolmrr 5) Toxtll formgivning slTrodlmcnslonollguuil ning

286 Bilaga 1

Högskoleilnier Sårskildabehörighetskraviåsåret1978/79

Gymn Allmån MUSIKDRAMATISKA UNJEN MUSIKERLINJEN/KYRKOlinjer behörighet MUSIKERUNJEN

E Ja 20 år kalenderåretdå uibild Musikaliskbegåvningo tillböder musikalisko röstlig lör- råckllga vokala eller instruutbildnlng. Visar lönrtsått- mentalasamt musikteoretisningar ett tillgodogöra sig ka kunskaper mh

l-l Ja 20 år kalenderåretdå utbild Musikaliskbegåvningo tilibödarmusikalisko röstlig lör- råokllga vokala eller instruutbildning. Visar lörutsått- mentalasamtmuslkteoretisningar ett tillgodogöra sig ka kunskaper utb

S Ja 20 år kalenderåretdå utbild Musikaliskbegåvningo tillböriarmusikalisko röstlig lör- råckliga vokala eller instruutblldning. Visar lörutsått- mentalasamt muslkteoretisningar att tillgodogöra sig ka kunskaper utb

N Ja 20 år kalenderåretdå utbiid Musikaliskbegåvningo tillbörjar musikalisko röstilg lör- råckliga vokaia eller instruutbildning. Visar fönrtsått- mentalasamtmusikteoretisningar att tillgodogöra sig ka kunskaper utb

T Ja 20 år kalenderåretdå utbild Musikaliskbegåvningo tillbörjarmusikalisko röstlig för- råckllga vokala eller instruutblldning. Visar lörutsått- mentalasamt uslkteoretisningar Itt tillgodogöra sig ka kunskaper utb

Ek Ja 20 år kalenderåretdå utblld Musikaliskbegåvningo tillböriarmusikalisko röstllg iör- råckliga vokaia eller instruutbildning. Visar lörutsått- mentalasamt uslkteoretisningar att tillgodogöra sig ka kunskaper uti)

So Ja 20 år kalenderåretdå utbild Musikaliskbegåvningo tillbörjar musikalisko röstlig lör- råckllga Iv:\u:u eller instruutbildning. Visar lörutsått- mentalasamt musikteoretisningar att tillgodogöra sig ka kunskaper utb

Dk Tillval eng2 åk 20 år kalenderåretdå utbiid Musikaliskbegåvningo tiliböriarmusikalisko röstllg lör- råckllga vokala eller instruutbildning. Visar lömtsött- mentalasamt musikteoretisningar att tillgodogöra sig ka kunskaper utb

Ko Tillval eng2 åk 20 år kalenderåretdå uthild Musikaliskbegåvningo tillböriar musikalisko röstlig för- råckiiga vokala eller instruutbildning. Visar lörutsått- mentalasamt uslkteoretisningar att tillgodogöra sig ka kunskaper utb

Mu Tillval eng 2 åk 20 år kalenderåretdå utbild Musikaliskbegåvningo tillbörjer musikalisko röstlig lör- råckiiga vokala eller instruutbildning. Visar fö - mentalasamt muslkteoretisningar att tillgodogöra sig ka kunskaper uth

Vd Tillval eng2 åk 20 år kalenderåretdå utbild Musikaliskbegåvningo tillböriarmusikalisko röstlig för- råckllga vokala eller instruutbildnlng. Visar lörutsått- mentalasamt uslkteoretisnlngar att tillgodogöra sig ka kunskaper utb

Te Engsom obl språk2 20 år kalenderåretdå utbild åk + sve i åk Z som Musikaliskbegåvningo tillbörjar musikalisko röstlig för- råckllga vokala eller instrulritt tillval el utökad utbildning. Visar lörutsått- mentalasamt uslkteoretisstudiekurs ningar att tillgodogöra sig ka kunskaper utb

Jo Engsomtillval2åk+ 20 år kalenderår.. då utblld svesomfritt tillval el Musikaliskbegåvningo tiilbörjar musikalisko röstlig för- råckliga vokala eller instruutökad studiekurs utbildning. Visar förutsått- mentalasamt uslkteoretis-

ninger att tillgodogöra sig ka kunskaper utb

Be Engsorntillval2åk+ svasomfritt tillval el 20_år kalenderåretdå utbild Musikaliskbegåvningo tillbörjar musikalisko röstiig lör- röckliga vokale eller instruutökad studiekurs utbildning. Visar lömtsått- mentalasamt sikteoretisningar ett tillgodogöra sig ka kunskaper utb

Bilaga 1 287

Högskolelinier Sårskiidabehörighetskravläsåret1918/70

MUSIKDRAMAHSKA UNJEN MUslKERuNJEN/KYRKO- Gymn Ailmån MUSIKERUNJEN

linier behörighet

20 år kalenderåretdå utblid Musikaliskbegåvningo till- Ba EngsomtlilvaI2åk+ råckliga vokale eller instrusvesomfritt tillval el börlar musikalisko röstlig förutbildning. Visar förutsatt- mentalasamt muslkteoretisutöked studiekurs ningar att tillgodogöra sig ka kunskaper

utb

20 år kalenderåretdå utblld Musikaliskbegåvningo till- Du Engsomtiilval2åk+ råckllga vokais eller instrusvesom ritt tillval ai börjar musikalisko röstlig förutbildning. Visar förutsått- mentalasamt musiktaoretisutökad studiekurs ningar att tillgodogöra sig ka kunskaper

utb

20 år kalenderåretdå utbild Musikaliskbegåvningo till- Et Engsomtillvaizåk+ råckliga vokala eller instrusvesomlrltt tillval ei börjar musikalisko röstilg förutbildning. Visar lörutsått- mentalasamtmusikteoratisutökad studiekurs ka kunskaper ningar att tillgodogöra sig utb

20 år kalenderåretdå utbiid Musikaliskbegåvningo till- Fo Engsomtlllval2åk+ råckliga vokala eller Instrusvesomfritt tillval el börjarmusikalisko röstlig lörutbildning. Visar förutsatt- mentalasamtmusiktaoratisutökad studiekurs ka kunskaper ningar att tillgodogöra sig utb

20 år kalenderåretdå utbiid Musikaliskbegåvningo tili- U Engsomtlllvalzåk+ böriar musikalisko röstllg för- råckliga vokaia eller instrusvasomfritt tillval el mentalasamt muslkteoretisutökad studlekurs utbildning. Visar förutsattningar att tillgodogöra sig ka kunskaper

utb

20 år kalenderåretdå utbild Musikaliskbegåvningo till- Pr Engsomtiiivailåk-ibörjar musikalisko röstilg för- rickliga vokaia eller instrusvesomfritt tillval ai mentalasamt muslkteoretisutökad studiekurs utbildning. Visar förutsattningar att tillgodogöra sig ka kunskaper

utb

20 år kalenderåretdå utblld Musikaliskbegåvningo till- 5b Engsomtlllvaizåk+ råckliga vokala eller Instrusvesomfritt tillval al börjarmusikalisko röstllg lör- *i utlr” Visar lá samt utökad studiekurs att tillgodogöra sig ka kunskaper

mgar

20 år kalenderåretdå utbild Musikaliskbegåvningo till- Td Engsomtlllval2åk+ råckliga vokala eller instrusvesomfritt tillval el börjar musikalisko röstlig förutbildning. Visar förutsått- mentalasamt musikteoretisutökad studiekurs ningar att tillgodogöra sig ka kunskaper

utb

20 år kalenderåretdå utbiid Musikaliskbegåvningo tiil- Tr Engsorntllival2åk+ råckliga vokala eller instrusvesomfritt tillval ai böriar musikalisko röstllg för- ““ ^ ^ _ Visar få samt utökad studlekurs ningar att tillgodogöra sig ka kunskaper

utb

20 år kalenderåretdå utblld Musikaliskbegåvningo till- Ve Engsomtlllvalzåk+ börjar musikalisko röstiig för- råckllga vokaia eller instrusvesomfritt tillval el mentalasamt musiktaoretisutökad studlekurs utbildning. Visar förutsattnlngar att tillgodogöra sig ka kunskaper

uti:

288 Bilaga 1

sou 1981:98

liögskolellnjer Särskildabehörlghetskraviäsäret1916/79

Gymn Allmän REKLAMUKOMMUNiKA a REUGIONSVHENSKAPUGA linjer UNJEN SKÅDESPELARIJNJEN behörighet UNJEN

E Ja 6 män praktikfrän försäljning, Ålderskrav:19är reklamel lnformatlonsarbete ttnlngar att tillgodogöra sig utblldn lnträdesprov

H Ja 6 män praktik frän försäljning, Ålderskrav:19är reklamel informatlonsarbete förutsättningar att tillgodogörasig utbiidn lnträdesprov

S .ia 6 män praktik frän försäljning, Ålderskrav:19är reklamal lnformatlonsarbete förutsättningar att tillgodogörasig utblidn

N Ja e män praktik frän försäljning. Åiderskrav:19är reklamel lnformationsarbeta

i

förutsättningar att tillgodo- . görasig utblldn g Inträdesprov

i T Ja 6 män praktik frän försäljning. Ä Ålderskrav:19är reklamel Informationsarbete i förutsättningar att tillgodogörasig utbildn lnträdesprov

Ek Ja 6 män praktikfrän försäljning, Ålderskrav19är reklamel iniormatlonsarbeta förutsättningaratt tiilgodgöra sig utbildn lntridesprov

So Ja 6 män praktik frän försäljning, Åldarskrav19är reklamel informationsarbete förutsättningarett tillgodgöra sig utbiidn Inträdesprov

i Dk 11llvaIeng2 äk - 6 män praktik frän försälj- Åldarskrav19är

ning, reklam eller inforrna- förutsättningaratt tlllgodgötiensarbete ra sig utbildn - allmänbehörighet Intrldesprov

Ko l1llval eng2 äk - 6 män praktik frän försäij- Åiderskrav19är

ning, reklam eller infonnationsarbete förutsättningaratt tlllgodgöra sig utbildn - allmänbehörighet Inträdesprov

Mu Ja - 6 män praktik frän försälj- Ålderskrav19är

ning, reklam eller Infonnationsarbete förutsättningaratt tillgodgöra sig utbildn - allmänbehörighet Inträdesprov

Vd Tillval angZ äk - 6 män praktik frän försälj- Ålderskrav19år ning, reklam eller informationsarbete förutsättningaratt tillgodgöra sig utbildn - allmänbehörighet Inträdesprov

Te Engsom obl språk2 - 6 män praktik frän försälj- Åldenkrav 19år äk + sve I äk 2 som ning, reklam eller Informafritt tillval el utökad tionearbete förutsättningaratt tillgodgöra sig utbiidn studlekurs - allmänbehörighet Inträdesprov

Bilaga 1 289

sou 1981:98

Högskoleiinler Sirskilda behörighetskra.lisiret 1976/79 i REKLAMar xommuNnomoNs REUGIONSVETENSKAPUGA SKÅDESPELARUNJEN #Gymn Allmän UNJEN behörighet LINJEN linjer Sv 3 ik H S E N T Åiderskrav19ir Jo Engsomtiiival2ik + - 6 min praktik frin försili- förutsättningaratt tillgodgöning, reklam eller informa- Hi 3 ik H S el 2 ik So E N svesomfritt tillval el T ra sig utbilda utökad udiekurs tlonserbete lntridesprov - allmin behörighet Re 1 ik So H S Ek E N T Ta

i 4 M Sv 3 ik H s E N T Åiderskrav19ir a. duuEngsomtillvalzik+ _ s min praktik frin :Erkan- förutsättningarett tiligodgö- HI 3 ik H S el 2 ik So E N svesomfritt tillval el ning, reklam eller informa- ra sig utblldn tionsarbete T utökadstudlekurs Re 1 ik So H S Ek E N T lntridesprov - allmin behörighet Te

F Sv 3 ik H s E N r Ålderskrav19ir En Engsomtllivel2ik + n_ s min praktik frin försiij- förutsättningaratt tillgodgö- Hi 3 ik H S ei 2 ik So E N svesomfritt tillval al ning, reklam eller informa- T ra sig utbilda “ * studiekurs tionsarbete - allmin behörighet Re 1 ik So H S Ek E N T Intridesprov

Te

h. 3 ik H S E N T Åiderskrav19ir - 6 min praktik frin försili- Sv Du Ja Hi 3 ik H S el 2 ik So E N förutsittningar att tillgodgöning, reklam eller informe- rn sig utblldn tlonsarbete T - allmin behörighet Re 1 ik So H S Ek E N T Intrideaprov Te

Sv 3 ik H S E N T Ålderskrav19ir Et Engsomtilivalzik + - 6 min praktik frin försiii- för ttningar att tillgodgö- Hi 3 ik H S ei Z ik So E N svesomfritt tillval el ning, reklam eller informa- T ra sig utbildn utökad studiekurs tionserbete - allmin behörighet Re 1 ik So H S Ek E N T Intridespre Te

Sv 3 ik H S E N T Åldarskrev19 ir Fo Engsomtiiivelzik + - 6 min praktik frin föreilj- för- ttningar att tiilgodgöl-ii 3 ik H S ei 2 ik So E N svesomfritt tillval el ning. reklam eller inforrna- ra sig utblldn tlonsarbete T utökad studlekurs Re 1 ik So H S Ek E N T Intridesprov - allmin behörighet Te

Sv 3 ik H S E N T Ålderakrav19ir Li EngsomtilivaIZik + - 6 min praktik frin försili- förutsittningar att tillgodgö- Hi 3 ik H S ei 2 ik So E N svesomfritt tillval ei ning, reklam eller lnforma- T ra sig uiblldn utökad studlekurs tionsarbete - allmin behörighet Re 1 ik So H S Ek E N T intridesprov Te

Sv 3 ik H S E N T Ålderakrav19ir Pr EngsomtilIvai2ik + - 6 min praktik frin försili- förutsittningar att tlligodgö- Hi 3 ik H S el 2 ik So EN svesomfritt tillval el ning, reklam eller informa- T ra sig utblldn utökadstudiekura tlonsarbete - allmin behörighet Re 1 ik So H S Ek E N T idesprov Te ,

g Åiderskrav19ir - e min praktik frin försili- Sv 3 ik H s E N T Sb Engsomtlllval2ik + Hi 3 ik H S ei 2 ik So E N förutsittrlingar att tiilgodgösvesomfritt tillval el ning, reklam eller informa- T ra sig utbildn utökadstudiekura tionaarbete - allmin behörighet Re 1 ik So H S Ek E N T Intridesprov

Ta

Sv 3 ik H S E N T Ålderskrav19 ir Td EngsomtlIlvai2ik + - 6 min praktik frin försill- Hi 3 ik H S el 2 ik So E N förutsittnlngar att tiligodgösvesomfritt tillval el ning, reklam eller informa- › ra sig utblldn tlonsarbete T utökad studlekurs lntridesprov - allmin behörighet Re 1 ik So H S Ek E N T Te

Sv 3 ik H S E N T Ålderskra 19 ir Tr EngsomtiIlveIZik + - 6 min praktik frin försilining, reklam eller informa- - Hi 3 ik H S el 2 ik So E N förutsittningar att tlllgodgösvesomfritt tillval el T ra sig utblldn utökad studiekurs tionsarbete - allmin behörighet Re 1 ik So H S Ek E N T lntridesprov

Te

Sv 3 ik H S E N T Ålderskrav19ir Ve Engsomtillvel2ik + - G min praktik frin försiij- HI 3 ik H S el 2 ik So E N förutsittnlngar att tillgodgösvesomfritt tillval el ning, reklam eller lnformationsarbete T ra sig utbilda utökad studiekurs 1 ik So H S Ek E N T Intridesprov - allmin behörighet Ra Te

290 Bilaga 1

sou 1981:98

Högskolor särkllda behörlghetskravIäsäret1978/79

Gymn Allmän TOLKLiNJEN linjer behörighet

E Ja lntegnlngsprovdär kunskaper i sveochmlispräkat redovisas samt kunskaperI aktuellasve samhällsforhällanden

H .ia intagningsprovdär kunskaper i sveochmälspräketredovisas samt kunskaperi aktuellasve samhäilslörhäilenden

S Ja lntagningsprovdär kunskaper i sveochmälspräketredovisas samt kunskaperI aktuellasve samhällsforhäiianden

N .Ia intagningsprovdär kunskaper l sveochmälspräketredovisas samt kunskaperl aktuellasve samhällslörhäilanden

r T Ja Intagningsprovdär kunskaper i sveochmälspräketredovisas samt kunskaperI aktuellasve samhällslbrhäilanden

Ek Ja Intagningsprovdär kunskaper I sveochmälspräketredovisas samt kunskaperl aktuellasve samhlllsförhällanden

r So Ja intagnlngsprovdär kunskaper I sveochmllspräket redovisas samt kunskaperi aktuellasve samhälislörhlllanden

Dk 11llvaIeng 2 äk somenl E+ allmänbehörighet (evmed undantaglr engelska

Ko Tillval eng 2 äk somenl E + allmänbehörighet (av med undantaglr engelska

Mu Ja someniE+ allmänbehörighet (ev med undantagir engelska

Vd Tillval eng 2 ak someniE+ allmänbehörighet (ev med undantagfr engelska

Te Engsom obi spräk2 somenl E+ allmänbehörighet Ik + sve l äk 2 som (ev med undantaglr engelska fritt tillval el utökad studiekurs

Jo Engsom tillval! ik + someni E+ allmänbehörighet

sveeomfritt tillval ei larvmed undantagfr engelska utökad studiekurs

Be Engsomtillval 2äk + someni E+ allmänbehörighet svesomfritt tillval el (arvmed undantaglr engelska utökad studlekurs

Bilaga 1 291

Högakolor Sirkllda bahörlghotskravlöaårat1978/79

Gymn Allmln TOLKUNJEN llnlar behörighet

Ba Engsomtillval 2ak + somanl E+ allmln balvörlgnat avasomfritt tillval al (av mad undantagfr angalaka utökad atudlakun

Du Engsomtillvalz ik + somanl E+ allmin bahörighat avasomfritt tillval al (av mad undantagfr angalaka utökad atudlakun

Et Engsomtillval! ik + somanl E + allmönbahörlghat :va somfritt tillval al (av mad undantagfr angalska utökad atudlakura

Fo Engsomtillval 2ik + aornanl E + allmänbalröriglrat avasomfritt tillval al (av mad ndantagfr angalaka utökad atudiakun

U Engaomtillval 2ak + aornanl E+ allmänbahörlghat :va somfritt tillval al (av mad undantagfr angalaka utökadatudlakura ,_

Pr Engsomtillval! Ik + :om anl E + allmln bahörlglvat avasomfritt tillval al (av mad undantagfr angalaka utökad atudiakun

Sh Engaomtillval 2Ik + somanl E + allntln bahörlghat avasomfritt tillval al (av mad undantagfr angalaka utökad atudiakura

Sh Engaomtillval 2ik + aomanl E + allmln bahörighat tva somfritt tillval al (av mad undantaglr angalaka utökad atudlakura

Td Engaomtillval! Ik + avasom fritt tillval al utökad atudlakursaomanl E + alltnönbehörighat (av mad undantag fr angalaka

Tr Eng:om tillval 2ik + aornanl E + alltnln bahörigltat avaaornfritt tillval al (av mad undantagfr angalaka utökad atudlakura

Va Engsomtillval 2Ik + somanl E + allmönbaltörlgllat avasomfritt tillval al (av mad undantagfr angalaka utökadatudiakura

sou 1981:98

2 SCB:s uppdelning av yrkesverksamma

Bilaga

Indelning)

enligt SEI (Socioekonomisk

Ledande 10 befattningar

Direktionen Med 5

15 anställda

el fler Krav pâ 5- 9 . ârsutbujrung .| Större företagare

Specialister

Krav på 3-4- Krav på 3-4- 8 ársutbildning ársutbildning

Mästare ingenjörer m. fl. Större Med 1-4 12 14 ansta da u l ant ru b k Krav på 2_ Krav på 2_ 7 _ ársutbildning ársutbildning Mindre företagare Bönder

Facklärda Assistenter m. fl.

Krav på Krav på 1 män-l års 6 1 mån-l års

utbildning utbildning

Icke facklärda Kontorister m. fl.

13 Utan anställda

:üçâtñk

lnga utbild- lnga utbild- 5 ningskrav ningskrav Småbrukare Egensysselsatta

m. fl. Vaktmästare m. fl. Tempoarbetare

L F A T Anställda, normalt Lantbrukare Företagare Anställda, normalt organiserade i LO, organiserade i TCO, Arbetare SACO, etc.

Tjänstemän Antal ansta ud a Arealen 31 41 okänd okänt

3 Yrkesschema i 1975 års folk- och

Bilaga bostadsräkning

Naturvetenskapligt, tekniskt samt 029 Ej speciñcerbar uppgift samhällsvetenskapliga humanistiskt Medicinskt arbete och konstnärligt arbete

Tekniskt arbete 031 Läkare 032 Tandläkare 001 Arkitekter, ingenjörer och tekniker 039 Ej specificerbar uppgift med byggnads- och anläggningstekniskt arbete Hälso- och sjukvårdsarbete m. m. 002 Ingenjörer och tekniker med elkraftstekniskt och teletekniskt Sjuksköterskor/skötare arbete 04 l Barnmorskor 003 Ingenjörer och tekniker med 042 Skötare inom psykiatrisk vård mekaniskt arbete 043 Sjukvårdsbiträden 044 Tandsköterskor Ingenjörer och tekniker med kemitekniskt arbete 045 Medicinsk-tekniska assistenter 005 046 Farmaceuter Ingenjörer och tekniker med och metallurgiskt 047 Sjukgymnaster, massörer m. fl. gruvtekniskt arbete 048 Övrigt hälso- och sjukvårdsarbete 006 Ingenjörer och tekniker inom andra 049 Ej speciftcerbar uppgift tekniska verksamhetsområden 007 Lantmätare, mätningstekniker, Pedagogiskt arbete kartografer 008 Tekniska biträden 050 Skolledare 051 Universitets- och högskolelärare Ej specificerbar uppgift 052 Lärare i teoretiska ämnen Kemiskt och fysikaliskt arbete 053 Klasslärare 054 Lärare i övningsämnen 011 Kemister, fysiker 055 Lärare i yrkesinriktade ämnen 013 056 Förskollärare Geologer, meteorologer m. fl. 057 Utbildningskonsulenter m. ti. 014 Laboranter, laboratoriebiträden 019 Ej specificerbar uppgift 058 Övrigt pedagogiskt arbete 059 Ej specificerbar uppgift Biologiskt arbete Religiöst arbete 021 Veterinärer 022 061 Präster och predikanter Biologer 023 Jordbruks- och trädgårds- 068 Övrigt religiöst arbete forskare/ -rådgivare 069 Ej specifreerbar uppgift 024 Skogsbruksforskare, Juridiskt arbete skogsbruksrádgivare

296 Bilaga 3

071 Domstolsjurister K ameralr och kontørslekniskr arbete 072 Åklagare och högre polistjänstemän 073 Praktiserande jurister m. fl. 20 Bokförings- och kassaarbete 074 Juridiska ombudsmän 078 Övrigt juridiskt arbete 201 Bokförare och kontorskassörer 079 Ej specificerbar uppgift 203 Bankkassörer 204 Butiks- och restaurangkassörer 08 Litterärt och konstnärligt arbete 208 lnkasserare m. fl. 209 Ej specificerbar uppgift 081 Bildkonstnärer 082 Formgivare 29 och Sekreteran. maskinskrivnings- 083 Dekoratörer annat kontorsarbete 084 Författare 085 Journalister, förlagsredaktörer 290 Sekreterare, maskinskrivare, 086 Scenkonstnärer specialkontorister

Speditörer, skeppsklarerare m. fl. 295 Fastighetsförvaltare, Övrigt tekniskt, naturvetenskapligt Iagerforestândare m. ll. m. m. arbete 296 Tarifferare. skadereglerare m. ll. (försäkringstjäntemän) 091 Revisions- och redovisnings- 297 Försäkringskassetjänstemän experter 298 Kalkylatorer, orderbehandlare 092 Socialtjänstemän 299 Ej specificerbar uppgift 093 Bibliotekarier, arkivarier, museitjänstemän Kommersiell! arbete 094 Ekonomer, statistiker 095 Psykologer 30 Parti- och detaljhandelsföretagare 096 Personalmän m. ll. 097 Systemmän, programmerare m. 11. 301 Partihandlare 098 Övrigt hithörande arbete 302 Detaljhandlare 099 Ej specificerbar uppgift 309 Ej specificerbar uppgift

Administrativ! arbete 31 Försäljning av egendom, tjänster, värdebevis m. m. Allmänt samhällsadministrativt arbete 311 Försäkringssäljare 312 Mäklare, värderingsmän m. 11. 101 Allmänt samhällsadministrativt 313 Reklammän arbete 319 Ej specificerbar uppgift

11 Företagsadministrativt samt annat 33 Övrigt kommersiellt arbete tekniskt och ekonomiskt administrativt arbete 331 Handelsresande, inköpare, försäljare (kontor) m. fl. 111 Företagsledare 332 Affársforeståndare 118 Övriga företagsadministratörer och 333 Affärsbiträden m. fl. administratörer for speciella 338 Bensinförsäljare, demonstratörer funktioner m. ll. 119 Ej specificerbar uppgift 339 Ej specificerbar uppgift

Bilaga 3 297

Lantbruksn skøgs- och fiskeriarbere Transport- och kommunikationsarbete

Lantbruks-, skogs- och Sjöbefálsarbete trädgårdsledning

401 skogsbrukare och 601 Fartygsbefál Lantbrukare, 602 Lotsar trädgårdsbrukare Lantbruksbefál 603 Maskinbefál 402 403 609 Ej speciñcerbar uppgift Skogsbefal Trädgårdsbefal Däcks- och maskinmanskap 405 Husdjursuppfodare 406 Pälsdjursuppfodare 611 Däcks- och maskinmanskap 407 Renägare Ej specificerbar uppgift Flygarbete

Jordbruks- och trädgårdsarbete, 621 Flygförare m. fl. djurskötsel

lokförare m. 11. samt 411 Lantarbetare, husdjursskötare 412 Trädgårdsarbetare vägtrañkarbete 414 Pälsdjursskötare 415 Renskötare 631 Lokförare, lokbiträden 632 Järnvägsexpeditörer m. 11. 418 Övrigt jordbruks- och 633 Motorfordonsförare, trädgårdsarbete m. m. 419 Ej specificerbar uppgift spårvagnsförare 635 Varubud m. fl. viltvård 636 Buss- och spårvagnskonduktörer, och jakt vägtrañkassistenter 421 Jaktvârdare och jägare 639 Ej speciftcerbar uppgift

Traftkledning och Fiskeriarbete trañkarbetsledning

431 Fiskare 641 Hamntrañkbefál m. (1. 432 Fiskodlare 642 Flygtrafikbefäl m. fl. 439 Ej specifioerbar uppgift 643 Trafikbefál vid järnväg

644 Vägtrañkbefál Skogsarbete 649 Ej specificerbar uppgift

441 Skogs- och flottningsarbetare Post- och telekommunikationsarbete Gruv- och stenbrytningsarbete

651 Postassistenter, postexpeditörer Gruv- och stenbrytningsarbete m. fl. 652 Teleassistenter m. fl. 501 Gruvbrytare, bergsprängare m. (1. 653 Telefonister 502 Brunnsborrare, diamantborrare 503 655 Telegrafexpeditörer, Anrikningsarbetare 504 radioexpeditörer Övriga gruv- och 659 Ej specificerbar uppgift stenbrytningsarbetare 509 Ej specificerbar uppgift Postalt och annat budarbete

298 Bilaga 3

661 Postiljoner Finmekaniskt arbete 662 Expeditionsvakter, kontorsbud

m. f1. 74 1 Finmekaniker 669 Ej specificerbar uppgift 742 Urmakare 743 Optiker Övrigt transport- och 744 Tandtekniker

kommunikationsarbete 745 Guld- och silversmeder

749 Ej specificerbar uppgift 671 Fyrvaktare, sluss-. fárj- och

hamnvakter m. fl. Verkstads- och byggnads- 678 Banbiträden metallarbete

Ej specificerat transpon- och 750 Verkstadsmekaniker m. fl. kommunikationsarbete 751 Maskinmontörer -hopsättare, maskin- och motorreparatörer 699 Ej specificerat transport- och 753 Tunnplåtslagare, grovplåtslagare kommunikationsarbete 754 Rörarbetare

755 Svetsare, gasskärare m. il. 7-8 ?TI/verkningsarbere 757 Metalliserare m. fl. 759 Ej specificerbar uppgift Textilarbete

Elektroarbete 701 Textilarbetare

761 1nstalIati0ns-, drifts- och Sömnadsarbete maskinelektriker

764 Telemontörer -reparatörer 711 Skräddare, sömmerskor 765 Inspelningstekniker m. f1. 712 Körsnärer 766 Telefonreparatörer -installatörer 713 Modister, hattmakare (televerket) 714 Tapetserare 769 Ej specificerbar uppgift 715 Tillskärare m. n. 718 Övrigt sömnadsarbete Träarbete 719 Ej specificerbar uppgift

771 Byggnadsträarbetare Sko- och läderarbete 772 Bänk- och maskinsnickare,

möbelsnickare m. fi. 72 1 Skomakare 773 Skiktträ- och träñberskivearbetare 722 Skoarbetare 774 Ram- och cirkelsågare, hyvlare 726 Sadelmakare, lädersömmare m. 11. m. f1. 729 Ej specificerbar uppgift 778 Övrigt träarbete 779 Ej specificerbar uppgift Järnbruks-, metallverks-, smidesoch gjuteriarbete Målnings- och lackeringsarbete

731 Hytt- och metallugnsarbetare 781 Målare, lackerare 732 Hårdare, glödgare m. f1. 733 Varrnvalsare, kallvalsare Övrigt byggnads- och 735 Smeder anläggningsarbete 736 Gjuteriarbetare

737 Tråddragane, rördragare 791 Murare 738 Övrigt järnbruks-, metal1verks-, 792 Stenmontörer smides- och gjuteriarbete 793 Betongarbetare, byggarbetare m. f1. 739 Ej specificerbar uppgift 794 Isoleringsmontörer

Bilaga 3 299

795 Glasmästeriarbetare 852 Plastvaruarbetare 797 853 Garvare- och skinnberedare Dykare, rörläggare m. ti. 799 854 Fotolaboratoriearbetare Ej specificerbar uppgift 855 Musikinstrumentmakare 80 Grafiskt arbete 856 Stenhuggeriarbetare 857 Pappersvaruarbetare 801 858 Övrigt tillverkningsarbete Typografer, litografer m. fl. 806 Bokbinderiarbetare 859 Ej specificerbar uppgift 808 Övrigt grafiskt arbete 809 Grov- och diversearbete Ej specifioerbar uppgift

81 861 Grov- och diversearbetare Glas-, porslins-, keramik- och tegelarbete Driftövervakning och 811 maskinskötsel Glashyttearbetare 812 Formare (keramiska produkter) 871 Driftmaskinister m. fl. 813 Ugnsskötare (glas- och 872 Kran- och traversforare keramiktillverkning) 873 Riggare 814 Dekoratörer, glaserare (glas, porslin, keramik) 874 Anläggningsmaskinforare 818 875 Truckförare, transportörskötare Övrigt glas-, p0rslins-, keramik- 876 Smörjare och tegelarbete 819 879 Ej specificerbar uppgift Ej specificerbar uppgift

82 Livsmedelsarbete Paketerings- och emballeringsarbete samt stuveri-, lager- och 821 Kvarnarbetare förrådsarbete

822 Bagare och konditorer 823 Choklad- och sötvaruarbetare 881 Paketerare och emballerare 824 882 Stuveriarbetare samt andra Bryggeri-, vattenfabriks- och bränneriarbetare m. fl. lastnings- och lossningsarbetare 825 Konservarbetare 883 Lager- och forrådsarbetare 826 Slakteri- och charkuteriarbetare 888 Flyttkarlar m. fl. 827 Mejeriarbetare 889 Ej specificerbar uppgift 828 Övrigt livsmedelsarbete 829 90-94 Servicearbete Ej specificerbar uppgift

83 Kemiskt och cellulosatekniskt 90 Civilt bevaknings- och arbete skyddsarbete

831 Kemiska prooessarbetare 901 Brandmän 834 Trämasseslipare, cellulosaarbetare 902 Polismän 836 Pappers- och papparbetare 903 Tullbevakningspersonal 838 Vårdare m. il. (kriminalvård, Övrigt kemiskt- och cellulosatekniskt arbete ungdomsvård) 839 908 Övrigt bevaknings- och Ej specificerbar uppgift skyddsarbete 84 Tobaksarbete Ej specificerbar uppgift

841 Tobaksarbetare Hushållsarbete m. m.

85 911 Storköksforeståndare Övrigt tillverkningsarbete 850 912 Kockar, kallskänkor Korgmakeriarbetare 851 Gummivaruarbetare 913 Köksbiträden

300 Bilaga 3

914 Barnsköterskor (ej sjukhus), 94 l m. n. Frisörer, skönhetsvårdare barniiickor m. fl. 942 Badpersonai

Begravningsbyráföreståndare 948 Övrigt servicearbete 92 Serveringsarbete 949 Ej specificerbar uppgift

921 Hovmästare, servitörer 98 Militär! arbete

93 Fastighetsskötsel. städning 981 Militärt arbete

931 Fastighetsarbetare m. fi. 99 Personer med ej idennjierbara yrken 932 Städare eller med eyangiven yrkesrillhärighet 933 Skorstensfejane 939 Ej specifrcerbar uppgift 999 Personer med ej identifrerbara yrken eller med ej angiven 94 Övrigt servicearbete yrkestillhörighet

Bilaga 4 Använda förkortningar

1 Gymnasieskolans linjer

Be Tvåårig beklädnadsteknisk linje Ba Tvåårig bygg- och anläggningsteknisk linje Dk distributions- och kontorslinje Tvåårig Du Tvåårig drift- och underhållsteknisk linje Ek Tvåårig ekonomisk linje Et Tvåårig el-teleteknisk linje Fo Tvåârig fordonsteknisk linje

Jo Tvåårig jordbmkslinje

Ko Tvåårig konsumtionslinje Li Tvâårig livsmedelsteknisk linje Mu Tvåårig musiklinje Pr Tvåårig processteknisk linje Sb Tvåårig skogsbrukslinje So Tvåårig social linje Ss Tvåârig social servicelinje Te Tvâårig teknisk linje Td Tvåårig trädgárdslinje Tr Tvåårig träteknisk linje Ve Tvåårig verkstadsteknisk linje Vd Tvåårig vårdlinje E Treåårig ekonomisk linje H Treâårig humanistisk linje N Treåårig naturvetenskaplig linje S Treåårig samhällsvetenskaplig linje T Fyraårig teknisk linje

Teknisk natur- Humanistisk- Ekonomisk Utbildningssektor vetenskaplig social

Teorinivâ H, S E 3-4-årig teoretisk T, N Te So, Mu Ek Z-ârig teoretisk Ko, Vd Dk l-Z-årig praktisk Be, Ba, Et, Fo, Jo, Li, Pr, Sb, Tr, Ve

302 Bilaga 4

2 Övriga använda

förkortningar

AMU

Arbetsmarknadsutbildning

AMS Arbetsmarknadsstyrelsen B-språk Fortsättningskurs i modernt språk i gymnasieskolan C-språk Nybörjarkurs i modernt språk i gymnasieskolan FoB Folkoch bostadsräkning IPF Information i prognosfrågor (rapportserie från Prognosinstitutet, statistiska centralbyrån) KAS Kontant arbetsmarknadsstöd NYK Nordisk yrkesklassiñcering SCB Statistiska centralbyrån SEI Statistiska centralbyråns förslag till socioekonomiskt indelning av yrken SM U Statistiska meddelanden, serie U (utbildning) SÖ Skolöverstyrelsen UHÄ Universitetsoch högskoleämbetet YB

Yrkesutbildningsberedningen

304 Bilaga 4

1963/64

o Yrkesskola

O Gymnasium

,\

\/|W

x

3h/

C . \ C Visby \› /

I/ xxx... a .xÅl

x_ _ I J/ © 0

C l//w m Cü|\ Fx): \ o ?Iis

C .. \\\

\\(|w\

, r; AI; L 0 % m ä C © O I

o nT)

_ .

/W

AMI_ O m l

.JH \) MC

I C \\\\ O C

,Ho

C ,

› © n 11, -\

/ \ C O C |

u I/x/ C m

. .t .u m %

J n o o

Wmwm

\ v ..I

\PI:J_\

..

al: wo ...IL

w \ C

å m x 70 C|

_ r- O ,,

:ahr

Bilaga 4 305 © Kuruna

306 Bilaga 4

0 Yrkesinriktad utbildning O Studieförberedande utbildning

sou 1981:98

\ I _ _ _Öslersundl x I _ _ ø /z \\_$J O \

Källor

1 Statistiska meddelanden från SCB

Sökande till gymnasieskolan

1971 SMU 1971:37 höstterminen 1972 SMU 1973:3 höstterminen 1973 SMU 1974:10 höstterminen 1974 SMU 1974:57 höstterminen 1975 SMU 1976:3 höstterminen 1976 SMU 1977:1 höstterminen 1977 SMU 1978:4 höstterminen 1978 SMU 1979:2 höstterminen 1979 SMU 1980:3 höstterminen

I ntagna till gymnsieskolan

1971 SMU 1972:14 höstterminen 1972 SMU 1973:16 höstterminen 1973 SMU 1974:41 höstterminen 1974 SMU 1975:25 höstterminen 1975 SMU 1976:26 höstterminen 1976 SMU 1977:8 höstterminen 1977 SMU 1978:9 höstterminen 1978 SMU 1979:9 höstterminen 1979 SMU 1980:13 höstterminen

Elever och klasser i gymnasieskolan

1971 SMU 1972:25 den 15 september 1972 SMU 1973:5 den 15 september 1973 SMU 1974:7 den 14 september 1974 SMU 1975:7 den 16 september 1975 SMU 1976:2 den 15 september 1976 SMU 1977:15 den 15 september 1977 SMU 1978:24 den 15 september 1978 SMU 1979:19 den 15 september 1979 SMU 1980: 11 den 15 september

310 Källor

Elever i kurser som ej pågick 15 september

Elever i kurser som börjat under tiden 16 september 1971 - 30 juni 1972 SM U 1973:18 Elever i kurser som börjat under tiden 16 september 1972 - 30 juni 1973 eller och avslutats börjat 1 juli 14 september 1972 SM U 1973:38 Elever i kurser som börjat under tiden 15 september 1973 - 30 juni 1974 eller börjat och avslutats 1 juli - 13 september 1973 SMU U 1974:55

Elever i kurser som börjat under tiden 17 september 1974 - 30 juni 1975 eller börjat och avslutats i 1 juli - 14 september 1974 SMU 1975:50

Elever i kurser som börjat under tiden 16 september 1975 - 30 juni 1976 eller börjat och avslutats 1 juli - 14 september 1975 SMU 1978:2

Elever i kurser som börjat under tiden 16 september 1976 - 30 juni 1977 eller börjat och avslutats 1 juli - 14 september 1976 SMU 1978:22

Elever i kurser som börjat under tiden 16 september 1977 - juni 1978 eller börjat och avlsutats 1 juli - 14 september 1977 SMU 1979:18

Elever i kurser som börjat under tiden 16 september 1978 - 30 juni 1979 eller börjat och avslutats 1 juli - 14 september 1978 SMU 1980:5

Elever i kurser som börjat under tiden 16 september 1979 - 30 juni 1980 eller börjat och avslutats 1 juli - 14 september 1979 SMU 1980:30

Invandrarelever

Utländska elever bland sökande till och i intagna gymnasieskolan höstterminen 1973 SMU 1975:21

Invandrarelever och i gym-

invandrarundervisning

nasieskolan våren 1975 U 1975:42 våren 1976 1976:44 våren 1977 1977:22 våren 1978 1978:26

Invandrarungdomen och gymnasieskolan. En studie över elever med annat hemspråk än svenska. Läsåret 1978/ 79 SMU 1980:27

Källor 311

Elever med annat hemspråk än svenska hösten 1978 SM U 1979:16 1979 SM U 1980:17 hösten

Handikappade elever

Särskolan 1979/80. Särskolpliktiga barn och ungdomar i särskola m. m. den 1 november 1979 SM U 1980:28

Högskolestatistik

1977/78-1979/80 SM U 1981:22 Högskolan vid högskolan höstterminen 1977 - höst- Nybörjare terminen 1979

S tuderandes ålder 1969 SM U 1970:20 Elevernas ålder höstterminen Studerandes ålder höstterminen 1972. Elever i obligatoriska och icke-obligatoriska skolor samt studerande vid universitet och högskolor. SM U 1973:30

Studerandes ålder höstterminen 1975. Elever och icke-obligatoriska skolor i obligatoriska vid universitet och högskolor. SM U 1976:39 samt studerande Studerandes ålder höstterminen 1978. Studerande i icke-obligatoriska skolformer samt ele- SM U 1979:28 ver i sär- och specialskolan

2 SCB

Övriga publikationer från

Folk- och bostadsräkningen 1970, del 13

Folkräkningen 1930, del V1 SCB:s arbetskraftsundersökning i februari 1980

Skola för alla? IPF 1980:3 Socioekonomisk indelning (SEI). Utvärdering, översyn och komplettering av 1974 års Förslag. PM 1980-09-19 från SCB (14 bilagor).

Trender och prognoser 1980. IPF 1980

Utbildningsstatistisk årsbok 1978

Utbildningsstatistisk årsbok 1979

Utbildningsstatistisk årsbok 1980

312 Källor

3 Databanker som bearbetats

Malmö-undersökningens databank (se också Prestegaard m. fl. 1979, p 5

nedan)

SCB:s grundskoleuppföljning 1977

(ettårsuppföljning av elever som avgick

från grundskolan 1976 och ej antagits till gymnaieskolan).

SCB:s grundskoleuppfoljning 1978 (””SjuårsuppföljningenW av

uppföljning samtliga elever som avgick från grundskolan 1971).

SCB:s

grundskoleuppföljning 1980 (samtliga sjuttonåringar 1980).

SCB:s gymnasieuppföljning 1979 (uppföljning av samtliga elever som avgick från gymnasieskolan 1977).

SCB:s högskoleregister

SCB:s register över deltagare i kommunal vuxenutbildning (“IKVUX-registret”).

SÖ:s och gymnasieutredningens bearbetning av gymnasieskolornas organisationsrapponer för läsåret 1979/80 (Höstrapp0rten).

Västmanlandsundersökningens databank (se också Carlsten 1975 under

punkt 5 nedan).

Statistik av intern karaktär från SÖ (avseende bl. a. gymnasieskolornas utbud av studievägar 1971 till 1980, skolbyggande 1963 till 1980, studieplatsernas fördelning på studievägar 1971 till 1980), från Svenska Kommunförbundet (studerande i annan kommun än

hemkommunen) samt från Arbetsmark-

nadsstyrelsen (avseende arbetssökande, arbetslösa och sysselsatta i åldergrupperna 16-24 år 1971-1980).

4 Statens

oâfentliga utredningar, riksdagsttyck

SOU 1926:5. Utredning angående det svenska skolväsendets organisation. SOU 1929:32. Utredning av vissa frågor rörande tillämpning av 1927 års skolorganisation. SOU 1945:43. Skolungdomens vägledning till utbildning och yrke. SOU 1963:15. Vägen genom gymnasiet. 1960 års gymnasieutredning.

SOU 1963:22. Kraven på gymnasiet. 1960 års gymnasieutredning. SOU 1963:42. Ett nytt gymnasium. 1960 års gymnasieutredning.

SOU 1966:3. Yrkesutbildningen. Yrkesutbildningsberedningen, 1.

SOU 1967:48. Yrkesutbildningen. Yrkesutbildningsberedningen. 3.

Utbildningsdepartementet 1968:2. Betänkande med vissa beräkningar rörande kostnaderna för gymnasial yrkesutbildning enligt YB:s forslag. Yr-

kesutbildningsberedningen. 4.

Källor 313

SOU 1974:53. Skolans arbetsmiljö. Utredningen om skolans inre arbete (SIA).

SOU 1975:9. Individen och skolan. Utredningen om skolan, staten och kommunerna (SSK).

Från filosofi till elektronik. Utredningen om skolan, staten och kommunerna “ (1974, stencil). för döva och gravt hörselskadade i Öre- DsU 1979:14. Gymnasial utbildning bro. Integrationsutredningen.

SOU 1980:30. Den sociala selektionen till gymnasiestadiet.

Kungl. mzjts proposition 1968:40.

1981/82214. Förändringar av gymnasieskolans ut- Regeringens proposition formning m. m.

5 Övriga referenser

UTYRK. Axelsson, R. (1977) Gymnasieskolans yrkesinriktade linjer. En utvärdering. Pedagogisk forskning i Uppsala nr 4. (1981). Ungdomsarbetslöshetens omfattning och samman-

Arbetsmarknadsstyrelsen

1981:26. sättning 1963-1980. Meddelanden från utredningsenheten Cain, G. (1976). The challenge of segmented labor market theories to orthodox theory: a survey. Journal of economic literature 1976:4 i Sverige Carlsson, S. (1968). Yrken och samhällsgmpper. Den sociala omgrupperingen efter 1866. Stockholm: Almqvist & Wiksell. Carlsten, Y. (1975). Västmanlandsundersökningen. Konfattad redogörelse för proresultat. Lärarhögjektets uppläggning, pågående verksamhet samt rapponerade skolan i Stockholm (stencil). Dahllöf, U. (1971). Svensk utbildningsplanering under 25 år. Lund: Studentlitteratur. Socio- Dahlström, E. (1978). Arbetsdelning, klasskiktning och kunskapsutveckling. logiska institutionen. Göteborgs universitet. Gesser, B & Fasth, E (1973). Gymnasieutbildning och social skiktning. UKÄ. Helgeson, B. m. fl. (1979). Teknik, kvalifikation och arbetsorganisation. Rapport 1979:10 T, Högskolan i Luleå. Holm, E. (1979). Gymnasieskolans organisation. Geografiska rapporter från Umeå Universitet nr A:24. Wik- . Husén, T. m. fi. (1969). Talent, opportunity and career. Stockholm: Almqvist & sell. Hämqvist, K. (1978). Det fria valet på grundskolans högstadium - motiv, tendenser och effekter. I: Pedagogiska nämnden. Redogörelse för verksamhetsåret 1977/78. i Skolöverstyrelsen. OECD Härnqvist, K. (1978). Individual demand for education. Analytical report. Paris: 1978. Härnqvist, K. & Grahm, Å. (1963). Vägen genom gymnasiet. 1960 års gymnasieutredning 1. SOU 1963:15. Härnqvist, K. & Svensson, A. (1980). Den sociala selektionen till gymnasiestadiet. En forskningsrapport från gymnasieutredningen. SOU 1980:30. Stockholm: Sober. lsling, Å (1980). Kampen för och emot en demokratisk skola.

314 Källor

Marklund, S. (1980). Skolsverige 1950-1975. Del 1. 1950 års reformbeslut. Stockholm: Liber utbildningsförlaget. Metz, I. & Darnhede, K. (1975). Att vara barndomsblind. Stockholm: Personaladministrativa rådet. Murray, M. (1980). Utbildningsexpansionen och politikerna. Avlänkningsmotivet i svensk utbildningsplanering 1935-1979. Rapport från sekretariatet for framtidsstudier. Nilsson, L. (1981) Yrkesutbildning i nutidshistoriskt perspektiv. Gothenburg Studies in Educational Sciences 39. Olofsson, L (1980). Recruitment in the context of allocation policy. I: Höghielm, R & Rubenson, K (Eds). Adult education for social change. Lund: CWK Gleerup. v Petrusch, 1 (1980). Tjugofem arbetslösa ungdomar. Rapport 1980:5 från institutionen för pedagogik, Högskolan för lärarutbildning i Stockholm. Prestegaard, M. m. ll. (1979). The Malmö longitudinal study. Data bank manual (main generation). Institute of International Education, University of Stockholm. Report 1979:35. Schale, C & Tomkinson, M (1980). Delrapport 12 från projektet ”Åtgärder mot ungdomsarbetslösheten i Göteborg Sociologiska institutionen, Göteborgs universitet. Sivgárd, G. (1951). Skolor och utbildningsvägar. Stockholm. Tiden Skolhus 1975:2. Skolöverstyrelsen (1959). Gymnasieorganisationens omfattning fram till år 1965. Del I - 111. (stencil) Skolöverstyrelsen (1964). Yrkesskolans kvanitativa omfattning. PM 1964-06-18 (stencil) Skolöverstyrelsen (1965). Det gymnasieala skolväsendet. Preliminära kvantitativa beräkningar Del 1 - 2 (stencil). Skolöverstyrelsen (1977) Ofullständig grundskoleutbildning. SÖ P 1 1977:4. Skolöverstyrelsen (1978). Speciallärare i grundskolan. SÖ P 1 1978:16. Skolöverstyrelsen (1979 a). Förvärvsarbete parallellt med studier på grundskolans högstadium. SÖ Pl 1979:1. Skolöverstyrelsen (1979 b). Förvärvsarbete vid sidan av studierna. SÖ Pl 1979:6. Skolöverstyrelsen (1979 c). Arbetssökande ungdomars utbildningsbakgrund hösten 1978. SÖ Pl 1979:7. Skolöverstyrelsen (1979 d). Samordnad specialundervisning och stödundervisning i gymnasieskolan 1975 och 1979. SÖ aPl 1979:10. Åhs, K (1981). Tå åt den som har, åt honom skall varda givet... Pedagogisk forskning i Uppsala 26. Årsberättelse för Malmö stads folkskolor 1942/43.

Årsredovisningar och elevkataloger för läsåret 1942/43 från:

- Kommunala mellanskolan i Malmö - Malmö realskola - Högre allmänna läroverket för gossar i Malmö (Malmö latinskola) - Högre allmänna läroverket för flickor I Malmö - Malmö kommunala flickskola - Malmö borgarskola

utredningar 1981

Statens offentliga

Kronologisk förteckning

63. Samhället och samlingslokalerna. Bo. . HS 90: Hälsorisker. S. . HS 90: Ohälsaoch vårdutnyttjande. S. . Våldtäkt. Ju. HS 90: Hälso- och sjukvård i internationellt perspektiv. S. 85. Svenska kyrkans gudstjänst. Band 5. Kyrkliga handlingar. HS 90: utgångspunkter och riktlinjer för det fortsatta Kn. arbetet. S. . Svenska kyrkans gudstjänst. Bilaga 3. Kyrkliga handlingar. Vägen in i kyrkan. Dop, konfirmation, kommunion- aktuella . fjly arbetstidslag. A. . Oversyn av lagen om församlingsstyrelse. Kn. liturgiska utvecklingslinjer. Kn. Lag om vård av missbrukare i vissa fall. S. . Svenska kyrkans gudstjänst. Bilaga 4. Kyrkliga handlingar. . Översyn av sjölagen 1.Ju. Äktenskap och vigsel i dag - Liturgiska utecklingslinjer, för högskolan. U. Kn. . Enhetligt huvudmannaskap . Datateknik i verkstadsindustrin. I. . Svenska kyrkans gudstjänst. Bilaga 5. Kyrkliga handlingar. Döendet, döden och begravningsgudstiänsten. Kn, . Datateknik i processindustrin. I. . lnrikesflyget under 1980-talet. K. . Pris på energi. l. . Närradio. U. . Arbete eller pensionering. A. . Reformerat kyrkomöte, kyrklig lagstiftning m. m. Kn. . Prostitutionen i Sverige. S. . Grundlagsfrågor. Ju . Att avveckla en kortsiktig stödpolitik. l. . Landskapsinformation under 1980-talet, Bo, . Film och TV i barnens värld. U. . Industrins datorisering. A. . Från hyresrätt till bostadsrätt. Bo. . Minskat tobaksbruk. S. . Lånsrätternas målområde - administrativ tvåpansprocess, . Översyn av radiolagen. U. Kn. Kn. . Företagshypotek. Ju. . Omprövning av samvetsklausulen. . Internationellt patentsamarbete lll. H. . Hyresrätt 3. Ju. , Sjukersättningsfrågor. S. . Löntagarna och kapitaltillväxten 6. E. . Tekniska hjälpmedel för handikappade. U. . Löntagarna och kapitaltillväxten 7. E. datorer. S. . Arrenderätt 2. Ju. . Socialförsäkringens . Bra daghem för små barn. S. . Skogsindustrins virkesförsörjning. I. S. . Samhällets räddningstjänst. Kn. . Omsorger om vissa handikappade. . Punkskatter och prisregleringsavgifter. Del 1, Redovisning, . Omsorger om vissa handikappade. Sammanfattning, lag- S. Beslut. Uppbörd, Kontroll. B. förslag. specialmotiveringar. Del 2. Författnings- 28. Turism och friluftsliv. Det centrala mvndighetsansvaret. . Punktskatter och prisregleringsavgifter.

Jo. förslag. B. 29. framtid. U. 85. Äktenskapsbalk. Ju. Forskningens meritvärde. U. 86. Svenskundervisning för vuxna invandrare. Del 1. Övervä- 30. Forskarutbildningans 31. Avtalsvillkor mellan näringsidkare. Ju. ganden och förslag. A. 87. Svenskundervisning för vuxna invandrare. Del 2. Kartlägg- 32. Fluor i kariesförebyggande syfte. S. 33. Effekter av investeringar utomlands. l. ning av nuläget. A. . Fristående skolor för skolpliktiga elevar. U. 88. Ekonomisk utjämning inom svenska kyrkan. Kn. 35. 89. Ekonomisk utjämning inom svenska kyrkan. Bilagor. Kn. Sjukresor. S. 36. Kn. 90. Frivård. Ju. Begravningsverksamheten. i vissa fall. Ju. 37. 91. ställföreträdare för fastighetsägare Företags obestånd ll. B. 38. Om hets mot folkgrupp. A. 92. Villkorlig frigivning. Ju. 39. H. 93. lnomregional skatteutjämning. Kn. Svenk krigsmaterielexport. 94. Energisamverkan-stat. kommun, näringsliv. l, . Prisreglering mot inflation? H. 41. 95. Tillväxtkapital. E. Prisreglering mot inflation? Bilagor 1-6. H. U. 42. 96. En reformerad gymnasieskola. Prisreglering mot inflation? Bilagor 7-12. H. U. 43. De internationella investeringarnas effekter. l. 97. Undersökning kring gymnasieskolan. 98. Studieorganisation och elevströmmar. U. . Löntagarna och kapitaltillväxten. Slutrapport. E. 45. - text-TV, teledata. U. ljlya medier 46. Andringar i förvaltningslagen. Ju.

47. Hyresgästinflytande på målning och tapetsering. Bo. . Telubaffären. Ju. 49. Den svenska psalmboken. Band 1. Kn. . Den svenska psalmboken. Band 2. Kn. 51. Den svenska psalmboken. Band 3. Kn. 52. Den svenska psalmboken. Band 4. Kn. 53. Stockholms kommunala styrelse. Kn. . Kooperativa företag. I. 55. Video. U. 56. Bibeln. Nya testamentet. U. 57. Djurens hålso- och sjukvård. Jo. 58. Samverkan vid uppgiftslämnande. B. 59. Datateknik i industriproduktionen. I. 60. Kooperationen i samhället. I. 61. Familjepensionen. S. 62. Familjepensionen. Sammanfattning. S.

Statens

offentliga utredningar 1981

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet Utredningen om forskningens och forskarutbildningens situa- Översyn av sjölagen 1. [8] tion. 1. Forskningens framtid. [29] 2. Forskarutbildningens Grundlagsfrågor. [15] meritvärde. [30] Avtalsvillkor mellan näringsidkare. [31] Fristående skolor för skolpliktiga elever. [34] Ändringar i förvaltningslagen. [46] Nya medier - text-TV, teledata. [45] Telubaffären. [48] Video. [55] Våldtäkt. [64] Bibeln. Nya testamentet. [56] Företagshypotek. [76] Gymnesieutredningen. 1.En reformerad gyuunasiesk vla. [96]2. Hyresrätt 3. [77] Undersökning kring gymnasieskolan. [97] Arrenderätt 2. [80] Äktenskapsbalk. [es] Frivård. [90] Jordbruksdepartementet ställföreträdare för fastighetsägare i vissa fall. [91] Turism och friluftsliv. Det centrala myndighetsansvaret. [28] Djurens hälso- och sjukvård. [57] Villkorlig frigivning. [92]

Socialdepartementet Handelsdepartementet Internationellt patentsamarbete lll. [21] Hälso- och sjukvård inför 90-talet. 1.Hälsorisker. [1] 2. Ohälsa och Svensk krigsmaterielexpon. [39] vårdutnyttjande. [2] 3. Hälso- och sjukvård i internationellt perspektiv. [3] 4. Utgångspunkter och riktlinjer för det fortsatta Prisregleringskommittén. 1. Prisreglering mot inflation? [40]2. arbetet. [4] Prisreglering mot inflation? Bilagor 1-6.[41]3. Prisreglaring mot inflation? Bilagor 7-12. [42] Lag om vård av missbrukare i vissa fall. [7] Minskat tobaksbruk. [18] Sjukersättningsfrågor. [22] Arbetsmarknadsdepartementet Socialförsäkringens datorer. [24] Ny arbetstidslag. [5] Bra daghem för små barn. [25] Industrins datorisering. [17] Omsorgskommittén. 1. Omsorger om vissa handikappade. [26] Om hets mot folkgrupp. [38] 2. Omsorger om vissa handikappade. Sammanfattning, lagför- Arbete eller pensionering. [70] slag, specialmotiveringar. [27] SFI-kommittén. Lsvenskundervisning för vuxna invandrare. Del Fluor i kariesförebyggande syfte. [32] 1. överväganden och förslag. [86] 2. Svenskundervlsning för Sjukresor. [35] vuxna invandrare. Del 2. Kartläggning av nuläget. [87] Pensionskommittén. 1.Familjepensionen. [61]2. Familjepansionen. Sammanfattning. [62] Bostadsdepartementet Prostitutionen i Sverige. [71] Hyresgästinflytande på målning och tapetsering. [47] Samhället och samlingslokalerna. [63] Kommunikationsdepartementet Landskapsinformation under 1980-talet. [73] lnrikesflyget under 1980-talet. [12] Från hyresrätt till bostadsrätt. [74]

Ekonomidepartementet Industridepartementet Löntagarna och kapitaltillväxten. 1. Löntagarna och kapitaltill- Data- och elektronikkommlttén. 1. Datateknik i Verkstadsinduväxten. Slutrapport. [44] 2. Löntagarna och kapitaltillväxten 6. strin. [10] 2. Datateknik i processindustrin. [11] 3. Datateknik i [78] 3. Löntagarna och kapitaltillväxten 7. [79] industriproduktionen. [59] Tillväxtkapital. [95] Direktinvesteringskommittén. 1.Effekter av investeringar utomlands. [33] 2. De internationella investeringarnas effekter. [43] Budgetdepartementet Kooperationsutredningen. l. Kooperativa företag. [54]2. Koope- Företags obestånd ll. [37] rationen i samhället. [60] Samverkan vid uppgiftslämnande. [58] Pris på energi. [69] Punktskatteutredningen. 1.Punktskatter Att aweckla en kortsiktig stödpolitik. [72] och prisregleringsavgif- Skogsindustrins ter. Del 1. Redovisning, Beslut, Uppbörd, Kontroll. [83] 2. virkesförsörining. [81] Punktskatter Energisamverkan-stat, kommun, näringsliv. [94] och prisregleringsavgifter. Del 2. Författningsförslag. [84] Kommundepartementet Utbildningsdepartementet Översyn av lagen om församlingsstyrelse. [6] Enhetligt huvudmannaskap för högskolan. [9] Reformerat kyrkomöte, kyrklig lagstiftning m. m. [14] Närradio. [13] Omprövning av samvetsklausulen. [20] Film och TV i barnens värld. [16] Begravningsverksamheten. [36] Översyn av radiolagen. [19] 1969års psalmkommitté. l. Den svenska psalmboken. Band 1. Tekniska hjälpmedel för handikappade. [23] [49] 2. Den svenska psalmboken. Band 2. [50] 3. Den svenska psalmboken. Band 3. [51]4. Den svenska psalmboken. Band 4. [52]

Anm. Siffrorna inom klammer betecknar utredningarnas nummer i den kronologiska förteckningen.

Statens offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Stockholms kommunala styrelse. [53] 1968 års kyrkohandbokskommitté. 1. Svenska kyrkans handbok. Band 5. Kyrkliga handlingar. [65]2. Svenska kyrkans gudstjänst. Bilaga 3. Kyrkliga handlingar. Vägen in i kyrkan. Dop. konfirmation, kommunion - aktuella liturgiska utvecklingslinier. [66] 3. Svenska kyrkans gudtiänst. Bilaga 4. Kyrkliga handlingar. Äktenskap och vigsel i dag - Liturgiska utvecklingslinjer. [87] 4. Svenska kyrkans gudstjänst. Bilaga 5. Kyrkliga handlingar. Döendet, döden och begravningsgudstjänsten. [68] Länsrätternas målområde - administrativ tvåpartsprocess. [75] Samhällets räddningstjänst. [82] Kyrkolondsutredningen. 1. Ekonomisk utjämning inom svenska kyrkan. [88] 2. Ekonomisk utjämning inom svenska kyrkan. Bilagor. [89] Inomregional skatteutjämning. [93]

E §72*

LiberFörlag

. z :sam 91-38066874 Allmänna Förlaget ISSN 0375-250X