Utredning av vissa frågor rörande tillämpning av 1927 års skolorganisation

ON o

National Library of Sweden

Denna bok digitaliserades på Kungl. biblioteket år 2012

STATENS O F F E N T L I G A UTREDNINGAR 1929:32 ECKLESIASTIKDEPARTEMENTET

UTREDNING AV

VISSA FRÅGOR RÖRANDE TILL. LÄMPNING A V 1927 A R S SKOLORGANISATION VERKSTÄLLD AV

1927 ÅRS SKOLSAKKUNNIGA

S T O C K H O L M 1 9

Statens offentliga utredningar 1929 Kronologisk

I. Betänkande och förslag till förenkling av organisation och förvaltning å flottans stationer och varv samt örlogsdepån i Göteborg. Vissa byggnadsarbeten m. m. vid flottans Btation i Stockholm. {Supplement till del 3. Lokalfrågor.) Beckman. 30 s. Fö. _2. Betänkande och förslag angående vissa ekonomiska spörsmål berörande enskilda järnvägar. Beckman. 64 s. K. 3. Betänkande och förslag angående tryggande av hos enskild arbetsgivare anställd personals rätt till utfast pension. Norstedt. 92 s. J u . 4. Svenska aktiebolags balansräkningar åren 1911—1925. Tiden. 529 s. Fi. 5. Bedogörelse för de ecklesiastika boställena. 6. Kopparbergs län. Av Henrik Bovin. Beckman, lij, 718 e. E. C. Utredning och förslag rörande studiennderstöd åt lärjungar vid statens läroverk och med dem jämförliga läroanstalter. Norstedt. 107 s. 14 pl. E. . . ., 7. Berättelse rörande studier i vissa sinnessjukvardsfragor — särskilt arbetsterapi och hjälpverksamhet — \'Da^mark, Tyskland, Holland och Schweiz. Norstedt. 117 s. S. 8. 1928 års tjänstesakknnnigas utredning och förslag i fråga om underofficerarnas tjänsteställning. Fahlcrantz. 90 s. Fö. „ .. • 9. Betänkande med förslag till lagstiftning om åtgärder mot lösdriveri samt åtgärder mot sedeslöst leverne av samhällsskadlig art. Norstedt. 208 s. S. 10. Utredning och förslag rörande praktisk lärarknrs for blivande lärare vid de allmänna läroverken m. fl. undervisningsanstalter. Norstedt. 116 s. E. II. Förslag till omorganisation av rättsobducentväsendet m. m. Norstedt. 66 s. 1 karta. S. 12. Lagberedningens förslag angående vissa internationella rättsförhållanden. 1. Förslag till konvention mellan Sverige, Danmark, Finland och Norge innehållande internationellt privaträttsliga bestämmelser om äktenskap, adoption och förmynderskap in. m. Norstedt. 130 s. J u . 13. Lagberedningens förslag angående vissa internationella rättsförhållanden. 2. Förslag till konvention mellan Sverige, Danmark, Finland och Norge angående indrivning av underhållsbidrag m. m. Norstedt. 59 s. J u . 14. Betänkande med förslag till steriliseringslag. Beckman. I l l s. S. 15. Betänkande med utkast till lagstiftning om ekonomiska föreningars rätt att driva inlåningsrörelse. Marcus. 39 s. 16. Betänkande med förslag till förordning om motorfordon m. m. jämte därmed sammanhängande författningar samt till stadga om trafiken å vägar och gator. Marcus. 305 s. K.

förteckning

Betänkande angående rationell slkattenppbörd. Marcus. 334 s. 5 utkast till blanketter. F i . Förslag till lag angående bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar (epizootilag) och förordning mied närmare föreskrifter angående bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar (epizootiförordning). Norstedt. 154 s. Jo. Utredning beträffande centralanistaltens för försöksväsendet på jordbruksområdet och «n blivande högre lantbruksundervisnings inbördes ställning. Norstedt. 174 s. 28 skissritningar. J o . Utredning och förslag rörande lantmäteriundervisningens ordnande. Marcus. 120 s. J o . Betänkande och förslag rörande understöd å t den civila luftfarten. Beckman. 198 s. K . Lagberedningens förslag till revision av ärvdabalken. 8. Förslag till lag om testamente m. m. Norstedt. 450 s. J u . Förslag till tillämpningsföreskrifter till tnlltaxeförordningen med motivering jämte utkast till anvisningar till nämnda föreskrifter. Norstedt. 72 s. F i . Betänkande angående en reformerad sjukförsäkring m. m. Beckman, vj, 99 s. S. Yttranden av häradshövdingar och rådhusrätter över processkommissionens betänkande angående rättegångsväsendets ombildning. Norstedt, iv, 325 s. J u . Falsk förklaring. Falsk angiveLse m. m. Förberedande utkast till strafflag. Speciella delen. 8. Av J. C.W. Thyrén. Lund, Berling. 217 s. J u . Betänkande angående statens medverkan för vinnande av ökad skogsproduktion å vissa marker. Marcus. 120 Betänkande angående moderskapsskydd. Norstedt. 213 s. S. Betänkande med förslag till lagstiftning orn alkoholistvård. Marcus. 126 s. S. Yttranden i anledning av betänkande angående ordnande av vissa ekonomiska och organisatoriska förhållanden vid genomförande av den ifrågasatta rättegångsreformen. 1. (Hovrätter, nedre justitierevisionen, justitiekanslern, häradshövdingar.) Norstedt, vj.. 304 (2) s. J u . Yttranden i anledning av betänkande angående ordnande av vissa ekonomiska och organisatoriska förhållanden vid genomförande av den ifrågasatta rättegångsreformen. 2. (Rådhusrätter, •vissa centrala verk, länsstyrelser, vissa sammanslutningar.) Norstedt, vj, 429 s. J u . Utredning jämte yttrande och förslag angående vissa frågor rörande tillämpning av 1927 års skolorganisation. Norstedt. 45 s. E. 88 Utredning rörande allmänna läroverk för flickor m. m. Norstedt. 108 s. E.

Anm Om särskild trvckort ej angives, är tryckorten Stockholm. Bokstäverna med fetstil utgöra begynnelsebokstäverna till d A e t " d e p a r t u n ^ v n k e t ' u S i n g e n a/givits, t. ex. E. = ecklesiastikdepartementet J o < ' = J ^ ™ ™ Z « Z T o t Enligt kungörelsen den 3 febr. 1922 ang. statens offentliga utredningars yttre anordning (nr 98) utgivas utredningarna i om siat? med enhetlig färg för varje departement.

STATENS OFFENTLIGA

UTREDNINGAR

1 9 2 9 : 32

ECKLESIASTIKDEPARTEMENTET

UTREDNING AV

VISSA FRÅGOR RÖRANDE TILLÄMPNING AV 1927 ÅRS SKOLORGANISATION VERKSTÄLLD AV

1927 ÅRS SKOLSAKKUNNIGA

STOCKHOLM 1929 KUNGL. BOKTRYCKERIET.

P . A. NORSTEDT & SÖNER

.

-

fn

*

INNEHALLSFÖRTECKNING. Sid. 5

Skrivelse till Konungen I.

Allmänna synpunkter rörande realskolans anknytning till folkskolan

II. III.

IV.

. . .

7 Realskolan på de olika orterna

15 Ekonomisk översikt 1. Reglering av förhållandet mellan femårig oeh fyraårig realskola 2. Behovet av ytterligare klassavdelningar

. .

20 20 21

Lyceernas förekomst

22 Bilagor.

Bil. 1. Bil. 2. Bil. 3. Bil. 4. Bil. 5. Bil. 6.

Förslag till undervisningsplan för den förenade fem- och fyraåriga realskolkursen 31 Antalet lärjungar höstterminerna 1928 och 1929 i klass 2G, l 5 och l 4 vid de (gamla) allmänna läroverken 34 Inträdesprövningar till realskolan vid slutet av vårterminerna 1928 och 1929 36 Antalet lärjungar, som åren 1928 och 1929 intagits i klass 1 av femårig och fyraårig realskola 40 Antalet lärjungar, som övergått från folkskolan i vissa skoldistrikt till allmänt läroverk utan att hava genomgått folkskolans sjätte klass . . . 43 Antal linjer vid de allmänna läroverken enligt nuvarande organisation och enligt de sakkunnigas förslag 44

t

Till

KONUNGEN.

Genom nådigt beslut den 18 juni 1927 uppdrog Eders Kungl. Maj:t åt chefen för ecklesiastikdepartementet att tillkalla tre sakkunniga för att inom nämnda departement bland annat verkställa utredningar och avgiva yttranden

6 och förslag i vissa med den beslutade skolorganisationen sammanhängande frågor. Såsom sakkunniga tillkallade departementschefen den 20 juni 1927 undertecknade Bergqvist, Wallin och Nordfelt samt uppdrog åt undertecknad Bergqvist att vara de sakkunnigas ordförande. Genom nådigt beslut den 5 juli 1929 fann Eders Kungl. Maj:t gott att dels bemyndiga chefen för ecklesiastikdepartementet att utöver det antal sakkunniga, som jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 18 juni 1927 tillkallats för utredning avvissa i samband med 1927 års skolorganisation stående frågor, tillkalla ytterligare två sakkunniga, dels ock uppdraga åt 1927 års skolsakkunniga med ovan angivna utökning att, bland annat, verkställa utredning och avgiva yttrande och förslag i vissa av departementschefen till statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 5 juli 1929 angivna hänseenden. Genom beslut den 5 juli 1929 tillkallade departementschefen såsom ytterligare sakkunniga för ifrågavarande ändamål undertecknade Almkvist och Wellander. Såsom sekreterare hos de sakkunniga har jämlikt chefens för ecklesiastikdepartementet enligt nådigt bemyndigande givna förordnande tjänstgjort kanslirådet i ecklesiastikdepartementet F . W. E. Sandberg. Vid fullgörande av sitt uppdrag hava de sakkunniga tagit hänsyn till dels insamlade statistiska uppgifter rörande åtskilliga med de föreliggande frågorna sammanhörande förhållanden, dels ock uttalanden och upplysningar i ämnet, inhämtade från rektorerna vid de allmänna läroverken samt från folkskolestyrelserna respektive skolråden på de orter, där allmänt läroverk är beläget. Vissa bland nämnda upplysningar hava sammanförts i bilagorna 4 och 5 till detta betänkande. De inkomna yttrandena överlämnas samtidigt härmed till Eders Kungl. Maj:t. Sedan nu ifrågavarande uppdrag blivit slutfört, få de sakkunniga härmed i underdånighet överlämna den verkställda utredningen. Stockholm den 30 november 1929. Underdånigst B. J:SON BERGQVIST. N. J. F. ALMKVIST.

A. NORDFELT.

HARALD WALLIN.

ERIK WELLANDER. Fr.

Sandberg.

I. Allmänna synpunkter rörande realskolans anknytning till folkskolan. Vid anmälan inför Kungl. Maj:t den 5 juli 1929 av samma års riksdags skrivelse nr 250 i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa i samband med 1927 års skolreform stående frågor anförde föredragande departementschefen, efter att hava närmare berört riksdagens i nämnda skrivelse begärda utredning rörande behovet av ytterligare högre allmänna läroverk för flickor utöver de fyra av 1927 års riksdag beslutade samt om deras organisation, bland annat, följande: »I samband med prövningen av de föreslagna flickläroverkens organisation synas mig lämpligen också vissa andra med 1927 års skolorganisation sammanhängande frågor böra upptagas till omprövning. Riksdagen har beslutat, att den föreslagna ombildningen och utvidgningen av läroverksorganisationen samt de förändringar, som därmed stå i samband, skola försiggå i huvudsaklig enlighet med den plan beträffande tidpunkter för ikraftträdandet och grunder i övrigt, som av föredragande departementschefen i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden den 18 februari 1927 samt av 1927 års riksdag i dess skrivelse nr 262 angivits. Vid det praktiska genomförandet av sagda plan ha emellertid framträtt svårigheter av den art och räckvidd, att vissa jämkningar utöver dem, som Kungl. Maj :t själv kan äga befogenhet medgiva, i planen synas påkallade. Det torde under sådana omständigheter vara lämpligt att även dessa frågor nu erhålla erforderlig utredning.

Vidare vill jag erinra om lyceilinjerna. Lärjungetillströmningen till dessa har visat sig vara ytterst obetydlig; av de i 1927 års skolorganisation ingående 8 dylika linjer har hittills endast en kunnat upprättas, och denna med ett mycket ringa elevantal. Oaktat den lindring i inträdesvillkoren, som 1929 års riksdag beslutat, kan det vara tvivelaktigt, huruvida en förändring härutinnan kan under en närmare framtid vara att förvänta. Då i övriga läroverk trängseln av lärjungar är mycket stor och tillströmningen i åtskilliga fall är större än vad utrymmet medgiver, synes det mig vara ej allenast en brist på anpassbarhet i organisationen utan även med en klok hushållning föga förenligt att i nuvarande utsträckning upprätthålla en linje, som, hur tilltalande den teoretiskt än kan te sig, dock visat sig hava en så liten kraft att draga till sig elever. Det torde därför böra övervägas, huruvida icke denna skoltyp lämpligen till en början borde komma till förverkligande

8 mera försöksvis och därför borde tillämpas i mera begränsad omfattning. Erfarenheten torde sedermera få giva vid handen, i vad mån en utsträckningav lyceitypen kan anses vara av behovet påkallad. Slutligen vill jag vidare erinra om den ojämnhet, som läroverkens nederstadier för närvarande uppvisa i avseende å möjligheterna att mottaga elever. Medan elevtillströmningen till den 5-åriga realskolans första klass å många orter är så stark, att många måste avvisas, är tillströmningen till den 4åriga realskolans första klass mångenstädes så ringa, att denna linje ej alltid torde kunna upprätthållas. Den nuvarande organisationen företer onekligen en viss stelhet, som synes påkalla en uppmjukning. Frånsett det ekonomiskt otillfredsställande i en dylik från början fastlåst anordning, föreligger här en av erfarenheten redan ådagalagd ojämnhet i organisationen, och det synes mig angeläget att tillse, i vad mån man kan vinna en smidigare anpassning allt efter de förefintliga behoven på de olika orterna. J a g erinrar t. ex. om det sätt, på vilket 1928 års riksdag löst frågan om den kommunala flickskolans dubbla anknytning till folkskolan.» På därom av departementschefen gjord framställning beslöt Kungl. Maj:t därefter att, bland annat, uppdraga åt de sakkunniga att verkställa utredning och avgiva yttrande och förslag i de av departementschefen sålunda angivna hänseendena. Ojämn tillAv formuleringen av det åt de sakkunniga lämnade uppdraget, i vad detta strömning a v s e r tillströmningen till realskollinjerna, framgår, att detta närmast avser att linjerna, överväga de åtgärder, som kunna vara ägnade att avhjälpa den ojämnhet jämte andra svårigheter, som på åtskilliga orter yppat sig vid förverkligandet av den för genomförande av 1927 års läroverksreform av Kungl. Maj:t fastställda organisationsplanen för de allmänna läroverken. Som till detta betänkande fogade tabellbilagor visa, har under den tid, sagda plan varit i tillämpning, lärjungetillströmningen till de båda former, i vilka realskolan enligt reformen för framtiden skall förefinnas — den femåriga och den fyraåriga — i vissa fall blivit synnerligen ojämn. Anledningen till de svårigheter, som sålunda yppat sig, synes i främsta rummet vara att söka däri, att lärjungeströmmens fördelning på de två olika formerna av realskolan på ett antal orter ej motsvarat det genom organisationsplanen för var och en av dessa former bestämda antalet serier av klassavdelningar. Otillräckligt De sakkunnigas arbete måste givetvis, jämlikt det åt dem givna uppdraget, a^lninqar väsentligen inriktas på att undersöka, vilka jämkningar som inom den år 1927 fastställda organisationens ram kunna befinnas vara att tillråda i syfte att förläna denna organisation, i vad den avser förekomsten av femårig och fyraårig realskola, större möjlighet att utan hinder av mer eller mindre tillfälliga fluktuationer anpassa sig efter det verkligen förhandenvarande behovet. Men dessutom anse sig de sakkunniga icke kunna underlåta att fästa uppmärksamheten på de fall, där denna organisation, alldeles frånsett fördelningen av antalet linjer på den ena eller andra realskolformen, visar sig icke motsvara

9 hela det behov den avser att täcka. Den verkställda utredningen har nämligen ådagalagt, att tillströmningen av lärjungar kan beräknas redan läsåret 1930—1931 på vissa orter bliva större, än att dessa kunna rymmas i det för dessa orter bestämda sammanlagda antalet serier av klassavdelningar och följaktligen framkalla behov av klassavdelningar utöver dem, som organisationsplanen upptager. Vad då först beträffar lärjungeströmmens fördelning på de båda realskol- Åtgärder formerna, har tillströmningen till den fyrklassiga realskollinjen på åtskilliga av 0jämi ställen varit väsentligen mindre än som synes hava beräknats. En följd härav tilUtrömhar blivit, att linjen på vissa orter icke kunnat komma till stånd, på andra realskolmåst arbeta med ett mindre antal lärjungar än som ur statsfinansiell synpunkt linjerna. kan anses tillfredsställande. Vad den femklassiga linjen åter angår, har på ej så få orter (se bil. 2) ett större antal lärjungar där sökt inträde än som enligt organisationsplanen kunnat mottagas. Nu påpekade förhållanden hava lett till att Kungl. Maj :t, på därom gjorda framställningar, i fråga om vissa orter föreskrivit av förhållandena påkallade interimsanordningar. Nu har emellertid den frågan uppstått, huruvida den sakernas ordning, som sålunda inträtt, bör tills vidare fortfara, eller huruvida icke sakläget är av den art, att en ändring därutinnan i vissa avseenden måste redan nu anses påkallad. Redan det förhållandet, att möjligheten av en ej sällan oundgänglig jämkning i organisationsplanen i varje särskilt fall, som yppar sig, skall bero på beslut av Kungl. Maj:t, måste anses vara mindre lämpligt. Vanligen är det så, att den svårighet, som av organisationsplanen föranledes och som det gäller att avlägsna, ej på förhand låter sig förutse utan uppträder plötsligt, särskilt vid ett nytt läsårs början, och därför också påkallar snabbt avhjälpande. Även om vederbörande vinnlägga sig om all snabbhet i ett dylikt ärendes handläggning, kan det i de flesta fall icke undgås, att, innan beslut kan fattas, längre tid kommer att förflyta än som kan vara tjänligt för de berörda läroverken och deras lärjungar. Den situation, som härvid uppstår, måste nämligen innebära en för vederbörande lärjungar och målsmän oroande ovisshet och en störande och för arbetets ändamålsenliga planläggning högst menlig osäkerhet vid läroverken. Därtill kommer vidare, att Kungl. Maj:t vid beslutets meddelande i de särskilda fallen dels av statsfinansiella hänsyn, dels på grund av nödvändigheten att inhämta riksdagens beslut för upprättande av nya klassavdelningar icke alltid kan tillgodose just de synpunkter, som varit bestämmande för den nya organisationen. Sålunda ingår ju som en bärande grundtanke i denna organisation, att på varje ort, där högre skola finnes, möjlighet skall beredas lärjungar från folkskolans sjätte klass att omedelbart övergå till det allmänna läroverket på orten. När det nu emellertid inträffar, att antalet lärjungar, som söka inträde i en fyraårig realskollinje, är så ringa, att Kungl. Maj:t av statsfinansiella skäl ej anser sig böra medgiva dess upprättande, har detta till följd, att de lärjungar, som haft för avsikt att begagna sig av den av riksdagen åsyftade möjligheten att omedelbart övergå till den fl—292959

10 högre skolan, förhindras att så göra. Å andra sidan måste det betecknas som ett svårt missförhållande, att till inträde i femårig realskola godkända lärjungar på grund av organisationsplanens snävhet ej kunna ens genom beslut av Kungl. Maj :t tillfälligt beredas möjlighet att vid sådan skola bliva mottagna, under det att samtidigt vid samma skola de för den fyraåriga linjen beredda undervisningsmöjligheterna endast delvis utnyttjas. De nu berörda förhållandena synas hava en sådan räckvidd och på ett så störande sätt ingripa såväl i de enskilda lärjungarnas studiegång som i planläggningen av läroverkens arbete, att de måste anses påkalla en ingående undersökning av möjliga utvägar att på ett smidigare sätt än som hittills kunnat ske anpassa den nya organisationen efter de krav, som den konkreta erfarenheten på de olika orterna ställer. Mot vidtagande redan nu av åtgärder för att reglera de berörda förhållandena har framför allt anförts den omständigheten, att en relativt kort tid — omfattande endast två års inträdesprövningar — förflutit, sedan organisationsplanen trädde i tillämpning, varför det erfarenhetsmaterial, som för närvarande förefunnes, vore synnerligen begränsat. Det kunde under sådana förhållanden synas riktigast att — såsom också från olika håll yrkats — låta anstå med mera generellt reglerande åtgärder, intill dess en längre erfarenhet hunnit förvärvas. För ett sådant tillvägagångssätt har dessutom ansetts tala den omständigheten, att den tid, under vilken den nya organisationsplanen varit i tillämpning, i åtskilliga avseenden haft karaktären av en övergångstid och att följaktligen de nuvarande förhållandena icke kunde anses motsvara det läge, som under andra och mera normala förhållanden skolat vara för handen. Särskilt har framhållits, att de årgångar av lärjungar, som, därest den nya ordningen längre tid varit i tillämpning, kunnat beräknas hava från folkskolans sjätte klass övergått till den fyraåriga realskolans första klass, till allra största delen redan från lägre folkskolklasser sökt sig in i allmänna läroverken, därtill föranledda av den äldre organisationens anknytning av realskolan till folkskolan. Finge den nya organisationen ännu någon tid ostört verka, skulle den visa sig i huvudsak fungera efter de gjorda beräkningarna. Skälen mot att en reglering redan nu vidtages i här ifrågavarande hänseende kunna sammanfattas så, att den hittills vunna erfarenheten är allt för kort och hämtad från en ännu icke avslutad övergångsperiod. Vad som sålunda säges om den hittills vunna erfarenheten är givetvis i och för sig av den art, att det icke kan bestridas, men kan uppenbarligen anföras som skil mot att en reglering redan nu vidtages, endast om en dylik reglering skulle på något sätt binda utvecklingen eller föra den i en icke avsedd riktning. Det gäller därför att söka finna en sådan form för regleringen, att denna icke med åberopande av en allt för kort erfarenhet gör våld på den naturliga utvecklingen utan fastmer ständigt låter leda sig just av den nya erfarenhet, som vinnes på de olika orterna år från år. En förutsättning för att denna utveckling skall kunna motsvara det verkliga behovet är givetvis, att den får försiggå så fritt som statsfinansiella hänsyn kunna medgiva och icke regleras av det tvång, som uppstår, om på en ort den ena av de realskolformer,

som jämlikt uttalande av 1928 års riksdag böra anses såsom likställda — den femåriga och den fyraåriga — tillgodoses på bekostnad av den andra. Vore det nu möjligt att finna en generellt reglerbar anordning, varigenom förenämnda olägenheter redan nu kunde undvikas, samtidigt som den nya läroverksorganisationens grundsatser orubbade upprätthölles, skulle enligt de sakkunnigas mening synnerligen mycket vara vunnet för lugnet och stadgan i läroverkens arbete, på samma gång allmänheten icke behövde sväva i ovisshet om vilka bildningsmöjligheter olika orter erbjöde. För att undersöka, huruvida en dylik anordning läte sig åstadkomma, hava de sakkunniga i fråga om var och en av de orter, där den nya organisationen begynt att tillämpas, underkastat de på frågans bedömande inverkande förhållandena ett noggrant övervägande. De sakkunniga hava därvid kommit till följande allmänna synpunkter. I fråga om läroverk (jfr grupp A, sid. 16), där enligt organisationsplanen två serier av den fyraåriga realskollinjen skola upprättas men där på grund av lärjungenumerären endast den ena serien kan beräknas bliva behövlig, synes den ännu icke upprättade linjen tills vidare, och så länge lärjungefrekvensen därtill giver anledning, böra anordnas efter mönstret av den kommunala flickskolans förenade linje såsom en förenad fem- och fyraårig linje. Om återigen den ena serien har mindre än 10 lärjungar 1 och den andra icke upprättats eller ock ingendera av linjerna kommit till stånd, synas båda de fyraåriga linjerna böra ersättas med en förenad. I fråga om den förenade linjen synas de grunder böra i tillämpliga delar följas, som av riksdagen bestämts för den kommunala flickskolan. 2 Förslag till undervisningsplan för en förenad linje återfinnes som bil. 1. Av denna plan jämte motiveringen till densamma framgår, att lärjungarna i den förenade fyraåriga kursen skola utan ökad ansträngning och utan att undervisningen behöver antaga någon ur metodisk synpunkt olämplig gestaltning kunna föras fram till ett studieresultat likvärdigt med det, som åsyftas med den fristående fyraåriga realskolkursen. Vad angår läroverk (jfr grupp B, sid. 17), där två femåriga linjer och en fyraårig enligt organisationsplanen skola upprättas, hava de sakkunniga funnit lämpligt förorda, att, även där antalet lärjungar å den fyraåriga linjen icke uppgår till 10, ingen ändring vidtages, såvida icke till inträde å den fem1 Siffran 10 har valts med hänsyn till de av riksdagen fastställda villkoren för åtnjutande av statsunderstöd vid de kommunala mellanskolorna. 2 Enligt stadga för kommunala flickskolor den 24 september 1928 (nr 426) skall kommunal flickskola vara anordnad med såväl sjuårig som sexårig lärokurs, vilka kurser skola vara antingen var för sig fristående eller med varandra förenade. Vid fristående lärokurs skall den sjuåriga lärokursens lägsta klass anknyta till folkskolans fjärde klass och den sexåriga kursens lägsta klass till sjätte klassen av sex- eller sjuårig folkskola, anordnad enligt någon av denna skojas huvudformer. Då lärokurserna äro förenade, skola lärjungar, som genomgått folkskolans fjärde klass, kunna vinna inträde i den sjuåriga lärokursens första klass, samt lärjungar, som genomgått sjätte klassen av sexeller sjuårig folkskola, anordnad enligt någon av sådan skolas huvudformer, kunna intages i andra klassen av samma lärokurs, vilken klass således kommer att tillika utgöra den sexåriga lärokursens lägsta klass. De båda lärokurserna skola, om de äro fristående, i läroämnena undervisas var för sig, dock skall gemensam undervisning anordnas för de båda högsta klasserna i sjuårig och sexårig lärokurs i det fall, att det sammanlagda antalet lärjungar i de båda lärokurserna inom sådan klass ej överstiger 30.

12 åriga linjen godkända lärjungar skulle behöva vägras inträde. I sistnämnda fall synes den fyraåriga linjen böra tills vidare och så länge lärjungantalet sådant medgiver anordnas som förenad. Skulle däremot den fyraåriga linjen visa sig otillräcklig, bör en av de femåriga linjerna anordnas som förenad. I läroverk (jfr grupp C, sid 17), där blott en femårig och en fyraårig realskollinje finnas och där endera linjen är svagt besökt, under det att den andra kan väntas icke erbjuda tillräckligt utrymme åt de vid prövning godkända lärjungarna, synes i sådant fall den svagt besökta linjen böra tills vidare anordnas som förenad. Är sammanlagda antalet lärjungar i de båda linjerna ej större än att de tillsammans kunna rymmas i en linje, synes tills vidare endast en linje böra upprättas och denna göras förenad. Vid läroverk (jfr grupp D, sid. 19), där endast femårig linje finnes, skulle, därest principen om dubbel anknytning tillämpas, denna linje anordnas såsom förenad. Vid läroverk (jfr grupp E, sid. 19), där realskolan enligt den äldre organisationen varit sexårig men enligt den nya planen skall anordnas som fyraårig, skulle, därest principen om dubbel anknytning tillämpas, denna linje anordnas såsom förenad. Av skäl, som nedan (sid. 20) komma att närmare angivas, anse sig de sakkunniga emellertid icke böra framställa förslag om införande av förenad linje vid sistnämnda två grupper av realskolor. De läroverk, som de sakkunniga i det föregående icke berört, synas icke påkalla någon åtgärd. Hit höra de läroverk (i vissa större städer, Stockholm, Göteborg, Malmö och Lund), som enligt den nya organisationsplanen skulle hava endast femårig realskola och vid vilkas sida finnes fyraårig realskolkurs, statlig eller kommunal. Hit höra vidare läroverk, där enligt organisationsplanen de lärjungar, som vid prövning för inträde å den femåriga realskollinjen blivit godkända, även å linjen kunnat mottagas och där tillika antalet lärjungar i den vid läroverket upprättade fyraåriga realskollinjens första klass uppgår till minst 10. Vad slutligen beträffar de fyraåriga realskolor, som enligt 1927 års riksdags beslut uppstått eller komma att uppstå genom ombildning av förutvarande kommunala mellanskolor, torde med hänsyn till det övergångsstadium, vari de för närvarande befinna sig, inga särskilda åtgärder böra för närvarande vidtagas. Den anordning med en i vissa fall förenad realskollinje, som de sakkunniga i det föregående förordat, utesluter risken att nödgas uppehålla undervisning i klassavdelningar med ett ur statsfinansiell synpunkt allt för ringa antal lärjungar och möjliggör samtidigt orgalnisationens anpassnijng efter behovet, så långt den fastställda ramen är tillräcklig, i det att tack vare kombinationen allt utrymme inom den givna ramen kan planmässigt och effektivt utnyttjas. Med tillämpning av det nu gällande systemet kan, även om lärjungantalet skulle kunna rymmas i endast en serie av avdelningar, dubbel anknytning till folkskolan vinnas blott genom upprättande av två linjer, en femårig och en fyraårig. Med det här föreslagna systemet åter kan, då den sammanlagda årskontingenten icke överstiger 35 lärjungar, förhandenvarande be-

I On hov av dubbel anknytning till folkskolan tillgodoses med endast en linje, en förenad. På liknande sätt förhåller det sig i fråga om större årskontingenter och flera serier av klassavdelningar i realskolan. Om exempelvis en kontingent på mera än 35 lärjungar önskar inträde å endera linjen av en realskola med endast en femårig och en fyraårig linje, förutsätter det nuvarande systemet — därest ej ett antal godkända inträdessökande skola helt utestängas — upprättande av parallellavdelningar inom den linje (fem- eller fyraårig), som visat sig icke kunna mottaga hela antalet inträdessökande. Vidtages ej en dylik anordning, komma de lärjungar, vilka för sin fortsatta undervisning måste anlita statlig eller kommunal läroanstalt, i ett synnerligen ogynnsamt läge. Gäller fallet den femåriga linjen, måste de godkända inträdessökande, som icke kunnat mottagas, antingen påföljande läsår ånyo söka inträde i den då börjande femåriga linjen eller ock efter två läsår söka sig in i den fyraåriga linjen. I båda fallen innebär det en tidsförlust av ett år, vilken för de berörda lärjungarna kommer att bliva liktydig med en, trots den godkända inträdesprövningen, påtvungen kvarsittning. Är det åter på den fyraåriga linjen, som utrymmet visar sig otillräckligt, kommer, därest nya avdelningar ej upprättas, de lärjungar, som i detta fall måste avvisas, i det ogynnsamma läget, att de nödgas antingen söka in i den femåriga linjens första klass och där ånyo genomgå i huvudsak samma kurser som de redan genomgått i folkskolan, eller också efter ännu ett års förlopp ånyo söka vinna inträde i den fyraåriga linjen. Även här inträder alltså en av organisationen vållad tidsförlust av ett år. Med det av de sakkunniga förordade systemet åter kunna lärjungarna, under förutsättning att en linje göres förenad, få fritt inrikta sitt val på femårig eller på fyraårig realskola, utan att antalet parallella klassavdelningar i något fall behöver bliva större än om alla lärjungar valde realskollinje av samma längd. Den anordning, som de sakkunniga — efter vad som i det föregående blivit närmare utvecklat — således tänkt sig böra komma till tillämpning, undanröjer alla dessa svårigheter. Den synes väl ägnad att giva åt läroverksorganisationen en smidighet, som möjliggör dess anpassning efter olika orters skiftande behov, på samma gång den låter de grundsatser, som 1927 och 1928 års riksdagar fastslagit för den nya läroverksorganisationen, komma till sin fulla rätt. Därtill kommer, att den på intet sätt äventyrar det syfte, nämnda riksdagar genom sina beslut velat nå i fråga om fördelning av utbildningsmöjligheterna. De svårigheter, som yppa sig vid tillämpningen av organisationsplanen, för- Åtgärder i anledas emellertid — såsom redan förut framhållits — icke blott därav, att a^otiUräcklärjungeströmmens fördelning på de två olika formerna av realskolan ej mot- Ugt antal svarar det genom organisationsplanen bestämda antalet serier, utan även därav, nl^ar att lärjungetillströmningen i sin helhet — i ej ringa mån beroende på att flickor erhållit tillträde till ett stort antal realskolor — kan bliva större, än att den över huvud kan rymmas i det bestämda sammanlagda antalet serier av klassavdelningar. Även vid tillämpning av det kombinerade systemet kunna givet-

14 vis, när vid en ökad lärjungefrekvens lärjungantalet nått den siffra, som är föreskriven som villkor för uppdelning av klass på parallellavdelningar, fall inträffa, då nya parallellinjer behövas, men härvid är att märka, att sagda behov med det nuvarande systemet uppstår, så snart det å endera av de båda linjerna saknas tillräckligt utrymme för de inträdessökande, men att med ett kombinerat system behovet av nya parallellavdelningar inträder först i det fall, att båda linjerna äro fullt besatta. För tillgodoseende av de behov av nya parallellavdelningar, vilka på nu angivet sätt kunna yppa sig, fordras givetvis att nödiga medel stå till buds för avlönande av de lärarkrafter, som påkallas för de nya klassavdelningarna. Det ligger vikt på att dessa medel utan större ticlsutdräkt stå till förfogande. Skulle varje fall, som på detta sätt kan uppstå, hänskjutas till riksdagens prövning och avgörande, komme detta att omöjliggöra den snabba anpassbarhet efter sig yppande förhållanden, som det kombinerade systemet har till sitt förnämsta syfte att främja. I avvaktan på riksdagens medgivande finge åtskilliga lärjungar under väntetiden avvisas. Måhända komme det ock att inträffa, att, när medgivandet omsider meddelats, de förhållanden, som en gång föranlett dess utverkande, icke längre vore för handen. Det synes därför önskvärt, att riksdagens medgivande icke behövde i varje särskilt fall utverkas. Skulle det icke befinnas lämpligt, att den ordning, som före 1927 års riksdags beslut tillämpats i fråga om medel för upprättande av ny klassavdelning — skolöverstyrelsen hade då befogenhet att inom av Kungl. Maj :t bestämda gränser förfoga över här ifrågavarande medel — återinfördes, synes frågan kunna lösas så, att riksdagen överläte åt Kungl. Maj :t att inom fastslagna anslagsgränser, på förslag av överstyrelsen, bestämma om det antal klassavdelningar, som skulle upprättas. Även detta tillvägagångssätt komme givetvis att i vissa fall medföra en ej önskad tidsutdräkt, men med den reglering genom användande av ett kombinerat system, som hela denna fråga enligt de sakkunnigas förslag skulle vara underkastad, torde man kunna räkna med både att fallen bliva färre och att tidsutdräkten skall bliva ringa. Riksdagens inflytande på hithörande frågor torde lämpligen kunna tillgodoses därigenom, att riksdagen för varje budgetår finge en översikt över senast verkställda anslagsfördelning och därmed också sattes i tillfälle att, där så syntes önskvärt, reglerande ingripa i fråga om en följande anslagsfördelning.

II. Realskolan på de olika orterna. Såsom ovan anförts, hava de sakkunniga verkställt undersökning rörande de olika läroverken i avseende på antalet lärjungar i de klasser av realskolan, som i här förevarande avseende äro av betydelse. Med ledning av de allmänna synpunkter, som ovan (sid. 11) framförts, hava de sakkunniga här sammanfört de läroverk, i fråga om vilka viss reglering av organisationen ansetts önskvärd, i grupper nämligen: grupp A : läroverk med (enligt 1927 års riksdags beslut) en eller två femåriga samt två fyraåriga linjer; grupp B : läroverk med två femåriga och en fyraårig linje; grupp C: läroverk med en femårig och en fyraårig linje; grupp D : läroverk med en femårig linje; samt grupp E : läroverk med en fyraårig linje. De resultat, till vilka denna undersökning kommit, angivas här nedan. I det föregående hava närmare angivits de grundprinciper, som de sakkunniga ansett böra vara ledande vid nyssnämnda undersökning. Då de sakkunniga sökt en utgångspunkt för bestämmande av de läroverk, vilkas realskolstadium synes böra underkastas den av de sakkunniga föreslagna regleringen, och övervägt de åtgärder, som därvid i de olika fallen påkallas, hava de sakkunniga givetvis i främsta rummet måst taga hänsyn till den fördelning, lärjungeströmmen på de olika linjerna hittills uppvisat. Härvid hava de sakkunniga beaktat dels antalet lärjungar höstterminen 1929 — i förekommande fall även höstterminen 1928 — i den fyraåriga realskolans första klass, dels ock det sammanlagda antalet lärjungar under vardera av höstterminernna 1928 och 1929 i den femåriga realskolans första klass och den sexåriga realskolans andra klass, vilka senare två grupper av lärjungar tillhöra samma åldersklass (se bil. 2). Det är uppenbart, att dessa siffror endast kunna giva en bild av lärjungetillströmningen sådan den fördelade sig ifrågavarande två år; att taga denna begränsade erfarenhet till utgångspunkt synes emellertid icke innebära någon som helst fara, då det förfarande, de sakkunniga valt, icke i något avseende förlänar den hittills konstaterade fördelningen av lärjungeströmmen något bindande eller hindrande inflytande på den framtida utvecklingen, sådan denna kan komma att förlöpa med tillämpning av den av riksdagen fastslagna grundsatsen om de båda linjernas likställdhet. Givetvis kan en förändring i lärjungeströmmens fördelning komma att medföra, att vid läroverk, där en anordning med förenad linje för närvarande synes erforder-

16 ii g, en dylik anordning i framtiden ej kan påkallas. I så fall leder det nu föreslagna regleringsförfarandet av sig självt till en anordning, som kan motsvara de då inträdande förhållandena. Å andra sidan kan det inträffa, att vid läroverk, där för närvarande förenad linje icke anses påkallad, en dylik anordning kan i framtiden bliva önskvärd. I så fall gäller det blott att utsträcka tillämpningen av det av de sakkunniga förordade reglerings förfarandet. Grupp A. Linköping. Enligt 1927 års organisationsplan skall allmänna läroverkets realskola omfatta två femåriga och två fyraåriga linjer; av de femåriga linjerna må den ena upprättas endast därest och så länge Kungl. Maj:t finner detta av behovet påkallat. Antalet lärjungar höstterminen 1929 är i klass l 4 : 16 (h.t. 1928: 13) och i klass l 5 (upprättad h.t. 1929) och 2 6 : 71 (h.t. 1928 i kl. 2 6 : 92). Av den faktiska tillströmningen att döma skulle fyra serier av avdelningar icke för närvarande vara erforderliga utan behovet kunna täckas av tre linjer. Av dessa synes en böra anordnas som femårig och en som fyraårig samt en med hänsyn till det växlande lärjungantalet anordnas som förenad fem- och fyraårig. Borås. Realskolan skall enligt organisationsplanen omfatta två fyraåriga och en femårig linje. Antal lärjungar höstterminen 1929: i klass l 4 : ingen (enligt vederbörlig föreskrift upprättades h.t. 1928 och h.t. 1929 ingen avdelning av den fyraåriga realskolan), i klass 26 och l 6 (upprättad h.t. 1929): 82 (h.t. 1928 i kl. 2°: 61). Behovet synes här motsvaras av en femårig linje och en förenad linje. Örebro. Realskolan skall enligt organisationsplanen omfatta två femåriga linjer och två fyraåriga linjer. Antal lärjungar höstterminen 1929: i klass l 4 : 5 (h.t. 1928: 7), i klass 26 och l 5 : 95 (h.t. 1928: 96). Behovet synes här motsvaras av två femåriga linjer och en förenad linje. Halmstad. Realskolan skall enligt organisationsplanen omfatta två fyraåriga och en femårig linje. Antal lärjungar höstterminen 1929: i klass l 4 : 31 (h.t. 1928: 25), i klass 26 och l 5 (upprättad h.t. 1929): 72 (h.t. 1928 i kl. 2°: 64). Behovet synes här motsvaras av en femårig linje, en fyraårig linje och en förenad linje. Sundsvall. Realskolan skall enligt organisationsplanen omfatta två fyraåriga linjer och en femårig linje. Antal lärjungar höstterminen 1929: i klass l 4 : 34 (h.t. 1928: 35), i klass 2G och l 5 (upprättad h.t. 1929): 70 (h.t. 1928 i kl. 2°: 64). Behovet synes här motsvaras av en femårig linje, en fyraårig linje och en förenad linje. Östersund. Realskolan skall enligt organisationsplanen omfatta två fyraåriga linjer och en femårig linje. Antalet lärjungar höstterminen 1929: i klass l 4 : 17 (h.t. 1928: 7), i klass 26 och l 5 (upprättad h.t. 1929): 70 (h.t. 1928 i kl. 2 6 : 58). Behovet synes här motsvaras av en femårig linje, en fyraårig linje och en förenad linje.

17 Göteborg, östra realskolan. Realskolan skall enligt organisationsplanen omfatta två femåriga och två fyraåriga linjer. Antal lärjungar höstterminen 1929: i klass l 4 : 10 (h.t. 1928: 9), i klass 2° och 1": 105 (h.t. 1928: 134). Behovet synes här motsvaras av två femåriga linjer, en fyraårig linje och en förenad linje. Malmö, realskolan. Realskolan skall enligt organisationsplanen omfatta två femåriga och två fyraåriga linjer. Antal lärjungar höstterminen 1929: i klass l 4 : 10 (h.t. 1928: 6), i klass 2G och l 5 (upprättad h.t. 1929): 87 (h.t. 1928 i kl. 2 6 : 92). Behovet synes här motsvaras av två femåriga linjer, en fyraårig linje och en förenad linje. Grupp B. Hälsingborg. Realskolan skall enligt organisationsplanen omfatta två femåriga linjer och en fyraårig linje. Antal lärjungar höstterminen 1929: i klass l 4 : 6 (h.t. 1928 var enligt vederbörlig föreskrift ingen avdelning av den fyraåriga realskolan upprättad), i klass 26 och l 5 (upprättad h.t. 1929): 75 (h.t, 1928 i kl. 2 6 : 80). Behovet synes här motsvaras av två femåriga linjer och en förenad linje. Jönköping. Realskolan skall enligt organisationsplanen omfatta två femåriga linjer och en fyraårig linje. Antal lärjungar höstterminen 1929: i klass l 4 : ingen (h.t. 1928 och h.t. 1929 upprättades enligt vederbörlig föreskrift icke någon första klass av den fyraåriga realskolan), i klass 2° och l 5 : 88 (h.t. 1928: 61). Behovet synes här motsvaras av två femåriga linjer och en förenad linje. Karlskrona. Realskolan skall enligt organisationsplanen omfatta två femåriga linjer och en fyraårig linje. Antal lärjungar höstterminen 1929: i klass l 4 : 30 (h.t. 1928: 30), i klass 26 och l 5 (upprättad h.t. 1929): 70 (h.t. 1928 i kl. 2°: 06). Behovet synes här motsvaras av en femårig linje, en fyraårig linje och en förenad linje. Grupp C. Eksjö. Realskolan skall enligt organisationsplanen omfatta en femårig linje och en fyraårig linje. Antal lärjungar höstterminen 1929: i klass l 4 : 7 (h.t. 1928: 9), i klass V (upprättad h.t. 1929): 34 (ingen avdelning av klass 26 finnes läsåret 1929—1930; h.t. 1928 i kl. 2 6 : 33). Behovet synes här motsvaras av en femårig linje och en förenad linje. Västervik. Realskolan skall enligt organisationsplanen omfatta en femårig linje och en fyraårig linje. Antal lärjungar höstterminen 1929: i klass l 4 : 6 (h.t. 1928: 2), i klass l 5 (upprättad h.t. 1929): 22 (ingen avdelning av klass 2 6 finnes läsåret 1929—1930; h.t. 1928 i kl. 2G: 22). Behovet synes här, med hänsyn till det begränsade lärjungantalet, motsvaras av en förenad linje. Uddevalla. Realskolan skall enligt organisationsplanen omfatta en femårig linje och en fyraårig linje. Antal lärjungar höstterminen 1929: i klass l 4 : 8 f2— 292959

18 (h.t. 1928: 10), i klass l 5 (upprättad h.t. 1929): 35 (ingen avdelning av klass 26 finnes läsåret 1929—1930; h.t. 1928 i kl. 2 6 : 31). Behovet synes här motsvaras av en femårig linje och en förenad linje. Vänersborg. Realskolan skall enligt organisationsplanen omfatta en femårig linje och en fyraårig linje. Antal lärjungar höstterminen 1929: i klass l 4 : 9 (h.t. 1928: 8), i klass l 5 (upprättad h.t. 1929): 36 (ingen avdelning av klass 26 finnes läsåret 1929—1930; h.t. 1928 i kl. 2 6 : 26). Behovet synes här motsvaras av en femårig linje och en förenad linje. Härnösand. Realskolan skall enligt organisationsplanen omfatta en femårig linje och en fyraårig linje. Antal lärjungar höstterminen 1929: i klass l 4 : 8 (h.t. 1928: 9), i klass 26 och l 5 (upprättad h.t. 1929): 47 (h.t. 1928 i kl. 2 6 : 26). Behovet synes här motsvaras av en femårig linje och en förenad linje. Arvika. Realskolan skall enligt organisationsplanen omfatta en femårig linje och en fyraårig linje. Antal lärjungar höstterminen 1929: i klass l 4 : 5 (h.t. 1928 var enligt vederbörlig föreskrift ingen avdelning av den fyraåriga realskolan upprättad), i klass 2 6 :28 (ingen avdelning av klass l 5 finnes läsåret 1929—1930; h.t. 1928 i kl. 2°: 16). Behovet synes här, med hänsyn till det begränsade lärjungeantalet, motsvaras av en förenad linje. Söderhamn. Realskolan skall enligt organisationsplanen omfatta en femårig linje och en fyraårig linje. Antal lärjungar höstterminen 1929: i klass l 4 : 6 (h.t. 1928: 8), i klass l 5 (upprättad h.t. 1929): 25 (ingen avdelning av klass 26 finnes läsåret 1929—1930; h.t. 1928 i kl. 2 6 : 27). Behovet synes här, med hänsyn till det begränsade lärjungantalet, motsvaras av en förenad linje. Ängelholm. Realskolan skall enligt organisationsplanen omfatta en femårig linje och en fyraårig linje. Antal lärjungar höstterminen 1929: i klass l 4 : 8 (h.t. 1928: 11), i klass 26 och l 5 (upprättad h.t. 1929): 66 (h.t, 1928 i kl. 2G: 46). Behovet synes här motsvaras av en femårig linje och en förenad linje. Trälleborg. Realskolan skall enligt organisationsplanen omfatta en femårig linje och en fyraårig linje. Antal lärjungar höstterminen 1929: i klass l 4 : 8 (h.t. 1928: 5), i klass 2° och l 5 (upprättad h.t. 1929): 41 (h.t, 1928 i kl. 2 6 : 35). Behovet synes här motsvaras av en femårig linje och en förenad linje. Åmål. Realskolan skall enligt organisationsplanen omfatta en femårig linje och en fyraårig linje. Antal lärjungar höstterminen 1929: i klass l 4 : 5 (h.t. 1928 var enligt vederbörlig föreskrift ingen avdelning av den fyraåriga realskolan upprättad), i klass l 5 (upprättad h.t. 1929): 28 (ingen avdelning av klass 26 finnes läsåret 1929—1930; h.t. 1928 i kl. 2°: 39). Behovet synes här, med hänsyn till det begränsade lärjungantalet, motsvaras av en förenad linje. Falköping. Realskolan skall enligt organisationsplanen omfatta en femårig linje och en fyraårig linje. Antal lärjungar höstterminen 1929: i klass l 4 : 5 (h.t. 1928: 5), i klass 26 och l 5 (upprättad h.t. 1929): 55 (h.t. i kl. 2 6 : 45). Behovet synes här motsvaras av en femårig linje och en förenad linje.

19 Grupp D. Beträffande de till grupp D hörande läroverken, samrealskolorna i Vadstena, Strömstad, Piteå och Haparanda, hänvisas till vad som anföres å sid. 12 och 20. Grupp E. Beträffande de till grupp E hörande samrealskolorna, i Norrtälje, Vimmerby, Filipstad, Askersund, Sala, Köping och Arboga, hänvisas likaledes till vad som anföres å sid. 12 och 20.

III. Ekonomisk översikt. 1. Reglering av förhållandet mellan femårig och fyraårig realskola. E t t genomförande av de sakkunnigas nu angivna förslag kominer att i vissa fall medföra en minskning i antalet vid de olika läroverken erforderliga lärarkrafter, i andra fall en ökning i dylikt hänseende. Undersöker man ökningen och minskningen i antal veckotimmar i läroämnen, visar det sig, att ombildning av en femårig realskollinje till en förenad innebär en ökning med 9 veckotimmar, medan ombildning av en fyraårig linje till en förenad medför en ökning av 35 veckotimmar. I de fall, där en fyraårig linje tills vidare icke behöver tagas i anspråk, innebär detta förhållande en minskning i antalet behövliga veckotimmar med 120.5 i fråga om de läroverk, där samläsning mellan den femåriga och den fyraåriga realskolans högsta klass ej äger rum. eljest med 87.5. E t t genomförande av förenad realskollinje vid samtliga de läroverk, där sådan linje, enligt vad de sakkunniga ovan anfört, skulle motsvara behovet, innebär dels förändring av femårig linje till kombinerad i 10 fall, därav 6 tillhörande grupperna A—C och 4 tillhörande grupp D, dels förändring av fyraårig linje till förenad i 23 fall, därav 16 tillhörande grupperna A—C och 7 tillhörande grupp E. En sådan ändring i organisationsplanen skulle medföra en ökning i antalet veckotimmar med 90 (10 X 9) + 805 (23 X 35) = 895 veckotimmar. De sakkunniga hava emellertid utgått från att den fyraåriga linjen tills vidare icke skulle behöva tagas i anspråk i 7 fall, vilket skulle medföra en minskning i antalet veckotimmar med 645.5 (6 X 87.5 + 120.5). E t t genomförande av ovan angivna jämkningar i organisationsplanen skulle alltså innebära ett ökat behov av 249.5 (895 — 645.5) veckotimmar i läroämnen eller i det närmaste 10 lärarkrafter. Om det vid uppgörande av organisationsplanen beräknade antalet lärarkrafter med anledning av den här ifrågasatta regleringen ej skall överskridas och följaktligen denna reglering ej skall föranleda någon ökad kostnad, måste en sådan begränsning av den ovan ifrågasatta regleringen ske, att nyssnämnda ökning av 10 lärarkrafter icke blir erforderlig. En dylik begränsning uppnås därigenom, att grupperna D och E icke medtagas. Den reglering, som berör läroverk, tillhörande grupperna A—C, innebär nämligen å ena sidan en ökliing, å andra sidan en minskning i behov av lärartimmar, som i stort sett taga

21 ut varandra: mot ett ökat behov av 614 veckotimmar står nämligen ett minskat behov av 645.5 veckotimmar. I själva verket uppstår en nettominskning av 31.5 veckotimmar. De sakkunniga vilja emellertid icke underlåta att i detta, sammanhang påpeka, att därjämte en synnerligen betydelsefull vinst för det allmänna såväl som för den enskilde göres genom de föreslagna regleringsåtgärderna: för det allmänna därigenom att behovet av parallellavdelningar väsentligen minskas, i det att läroverken utan ökad kostnad för statsverket kunna mottaga ett betydligt större antal lärjungar än för närvarande, för den enskilde därigenom att rikare tillfällen erbjudas att efter olika förhandenvarande förhållanden tillgodose barnens undervisning och uppfostran.

2. Behovet av ytterligare klassavdelningar. Såsom framgår av det ovan sagda, hava de sakkunniga vid dessa beräkningar icke tagit hänsyn till det ökade behov av veckotimmar, som förorsakas av att lärjungetillströmningen till vissa läroverk är större än att den med nu bestämd omfattning av organisationen kan upptagas av läroverken. Denna tillströmning, som förorsakas bland annat av realskolans öppnande för flickor, är så stor, att den med det snaraste torde medföra ett behov av ytterligare klassavdelningar vid ifrågavarande läroanstalter. De läroverk, det här gäller, äro Södertälje, Eskilstuna, Växjö, Kristianstad, Landskrona, Falun, Umeå, Kristinehamn, Örnsköldsvik och Skellefteå. De sakkunniga, vilka det ej torde åligga att i här förevarande hänseende göra någon framställning, hava allenast ansett sig böra erinra om nämnda sakförhållande, som framgått, vid de företagna undersökningarna i fråga om de olika läroverken. Därest icke ett avsevärt antal lärjungar skall komma att helt utestängas från läroverksutbildning, måste vid dessa läroverk parallellavdelningar upprättas. Det synes under sådana omständigheter böra förutsättas, att berörda behov kommer att tillgodoses i samma ordning som hittills skett i fråga om behov av parallellavdelningar vid de allmänna läroverken, varvid givetvis bör i varje särskilt fall tillses, huruvida den behövliga avdelningen skall anordnas som femårig, fyraårig eller förenad.

IV. Lyceernas förekomst. I proposition nr 116 till 1927 års riksdag föreslog Kungl. Maj:t riksdagen besluta, bland annat, att rikets allmänna läroverk skulle vara av tre slag, nämligen dels realskolor, dels högre allmänna läroverk, dels ock lyceer, de sistnämnda anordnade antingen såsom fristående läroanstalter eller såsom avdelningar, knutna vid högre allmänna läroverk, att lyceet skulle bestå av sex ettåriga klasser och med avseende å det kunskapsmått, som erfordrades för inträde i lyceets första klass, grundat på genomgången sjätte klass i någon av den sexklassiga folkskolans huvudformer, att lyceet skulle kunna delas på enahanda bildningslinjer som gymnasiet, att statens provskola, nya elementarskolan i Stockholm, skulle successivt ombildas till ett lyceum enbart för manliga lärjungar, samt att vid vart och ett av de högre allmänna läroverken i Uppsala, Malmö: läroverket för gossar, Lund, Göteborg: latinläroverket och realläroverket samt Härnösand skulle successivt anordnas en lyceiavdelning. Riksdagen biföll (i skrivelse nr 262) Kungl. Maj:ts förslag i väsentliga delar. Med hänsyn till riksdagens beslut därom, att gymnasiet skulle kunna delas på två bildningslinjer, latingymnasium och realgymnasium, bestämde riksdagen, att lyceet skulle kunna delas på enahanda bildningslinjer som gymnasiet, dock att vid statens provskola, nya elementarskolan i Stockholm, skulle finnas jämväl en nyspråklig linje. Och vidare beslöt riksdagen, att nya elementarskolan skulle successivt ombildas till ett lyceum enbart för manliga lärjungar, samt att lyceiavdelningar skulle anordnas vid högre allmänna läroverken i Uppsala, Malmö och Lund samt vid högre latinläroverket och högre realläroverket i Göteborg. I cirkulär den 18 juni 1927 lämnade Kungl. Maj:t föreskrifter i enlighet med riksdagens nämnda beslut. Närmare föreskrifter beträffande tidpunkten för upprättandet av lyceerna (lyceiavdelningarna) gåvos i kungl. cirkulär den 22 december 1927. Enligt detta cirkulär skulle lyceet vid de läroverk, där lyceilinje skulle vara inrättad, successivt upprättas från och med läsåret 1928—1929. Vad beträffar nya elementarskolan, skulle denna läroanstalt från och med läsåret 1928—1929 ombildas till ett lyceum på det sätt, att första årsklassen av en reallyceilinje och en nyspråklig linje upprättades från och med läsåret 1928—1929 och en latinlyceilinje från och med läsåret 1930—1931. I den sålunda fastställda planen för lyceernas upprättande har emellertid, på sätt de sakkunniga i det följande komma att närmare angiva, Kungl. Maj :t medgivit vissa jämkningar, beroende på bristande anslutning till läroanstalterna i fråga. I anledning härav har spörsmålet om lyceerna av chefen för

2o

ecklesiastikdepartementet i hans yttrande till statsrådsprotokollet den 5 juli 1929 vid anmälan inför Kungl. Maj:t av 1929 års riksdags skrivelse nr 250 upptagits bland de frågor, som borde närmare undersökas i samband med den av nämnda riksdag begärda utredningen rörande högre allmänna läroverk för flickor. Såsom nyss antytts, har antalet inträdessökande till lyceerna under de två år, sådana läroanstalter funnits tillgängliga, varit mycket ringa. Antalet prövade respektive godkända framgår av följande tablå: Antal prövade resp. godkända år 1928 1929

L y c e u m

Nya elementarskolan Malmö Uppsala Lund Göteborgs högre latinläroverk > realläroverk

. . . . .

5 4 1 1 0 0

1 42 1 0 0 0

0 8 0 3 0 0

O1 23 O1 21 O1 O1

Av nämnda lyceer har endast lyceet vid högre allmänna läroverket i Malmö upprättats. Enligt 1928 års läroverksstadga fordrades för inträde i lyceets första krets prövning i alla de i folkskolans sjätte klass förekommande läroämnena. Härutinnan har genom beslut av 1929 års riksdag sådan ändring skett, att inträdesprövning till lyceets första krets skall med avseende på kunskapsfordringar aga rum enligt samma bestämmelser som äro gällande för inträde i den fyraåriga realskolans första klass. I vad mån denna ändring kan komma att inverka på tillströmningen till lyceerna, torde ej nu kunna bedömas. Även om planen på inrättandet av lyceer kan realiseras endast i ringa omfattning, är det emellertid enligt de sakkunnigas mening önskvärt, att denna skolform så vitt möjligt kommer till användning. Å andra sidan synes det nödvändigt, att detta sker under former, som icke komma att i förhållande till lärjungantalet draga allt för stora kostnader. Efter övervägande av de förhållanden, som i förevarande hänseende synas vara av betydelse för frågans bedömande, hava de sakkunniga kommit till de resultat, som i det följande angivas. Härvid komma de sakkunniga att upptaga till övervägande varje särskilt lyceum samt angiva de åtgärder, som de sakkunniga i de olika fallen funnit lämpliga. Därest i enlighet med de sakkunnigas i det följande framlagda förslag vissa lyceilinjer för närvarande icke upprättas, kominer detta att frigöra för dessa linjer beräknade lärarkrafter, vilka kunna tagas i anspråk för annan undervisning. I den för de allmänna läroverken fastställda organisationsplanen har givetvis räknats med att lyceerna skulle bereda avlastning av lärjungar för 1 Enligt Kungl. Maj:ts beslut skola läsåret 1929—1930 vid detta läroverk inga lyceikretsar vara upprättade. 2 Vårterminen 1929 tillkom ytterligare en lärjunge. 5 Därjämte intogos h. t. 1929 två lärjungar, som prövats och godkänts vid annat läroverk.

u såväl realskola som gymnasium. Om nu i vissa fall lyceilinjer ej komma till stånd, kan detta komma att medföra behov av en utökning av realskola respektive gymnasium genom upprättande av nya parallellavdelningar. De lärarkrafter, som, på sätt nyss antytts, beräknas för lyceilinjerna men ej komma att tagas i anspråk för detta ändamål, kunna då användas inom realskolan respektive gymnasiet. Hur detta kommer att ställa sig i de olika fallen, är givetvis icke möjligt att förutse, och de sakkunniga kunna alltså ej framlägga något förslag i förevarande hänseende. Enligt de sakkunnigas mening bör det tillkomma Kungl. Maj:t att, intill dess organisationsplanen beträffande lyceerna blivit fullt genomförd, efter förslag av skolöverstyrelsen och inom gränserna för de för ändamålet beviljade anslagen fatta erforderliga beslut. Vad sålunda anförts i fråga om de lyceilinjer, vilkas upprättande skulle tills vidare uppskjutas, bör givetvis, därest de linjer, som de sakkunniga ansett böra uppehållas, icke kunna på grund av bristande anslutning helt eller delvis vidmakthållas, gälla även beträffande dessa. Skulle på grund av för lågt antal godkända lärjungar lyceilinjen på någon viss ort något år icke komma till stånd, böra eventuellt godkända inträdessökande utan förnyad inträdesprövning kunna mottagas vid fyraårig realskola eller kommunal mellanskola på orten. När de sakkunniga finna sig böra förorda uppskov med upprättandet av vissa lyceilinjer, skulle en sådan åtgärd enligt de sakkunnigas mening endast lända lyceiskolformen till nytta, då det icke kan anses ligga i dess intresse, att den år efter år kungöres men på grund av ett otillräckligt antal sökande icke upprättas och i samband därmed göres till föremål för en kritiserande diskussion.

1. Statens provskola, nya elementarskolan i Stockholm. Såsom ovan omnämnts, beslöt 1927 års riksdag, att nya elementarskolan skulle successivt ombildas till lyceum enbart för manliga lärjungar, samt omfatta latinlinje, reallinje och nyspråklig linje. Enligt den av Kungl. Maj:t den 22 december 1927 fastställda organisationsplanen för de allmänna läroverken skulle reallyceet och det nyspråkliga lyceet taga sin början med läsåret 1928—1929, latinlyceet med läsåret 1930—1931. Med anledning av en av vederbörande rektor gjord framställning föreskrev Kungl. Maj :t genom nådigt beslut den 8 juni 1928, att reallyceet och nyspråkliga lyceet skulle taga sin början först med läsåret 1929—1930 samt att höstterminen 1928 en ny avdelning av den sexåriga realskolan skulle upprättas vid läroverket. Sedermera har Kungl. Maj:t genom beslut den 24 maj 1929 förordnat, att under läsåret 1929 -—1930 lyceikretsar ej skola upprättas vid ifrågavarande läroverk samt att under sagda läsår vid läroverket skola vara upprättade en avdelning av sexårig realskolas första klass och två avdelningar av andra klassen av samma skolform. Genom beslut den 6 september 1929 har Kungl. Maj:t slutligen förordnat, jämte annat, att vid nya elementarskolan första klassen av den sexåriga realskolan skall under läsåret 1929—1930 omfatta två avdelningar.

2f>

Av den nu lämnade redogörelsen synes framgå, att en fullständig ombildning av nya elementarskolan till lyceum, på sätt riksdagen beslutit, ej lärer för närvarande kunna genomföras. Men de sakkunniga anse sig icke kunna förorda, att tanken på upprättande av ett lyceum vid läroanstalten i fråga helt uppgives. Dock synes tills vidare en begränsning av antalet lyceilinjer vara tillrådlig. Vid övervägande av spörsmålet, vilken eller vilka av lyceets linjer som i främsta rummet borde upprättas vid skolan, hava de sakkunniga funnit de starkaste skälen tala för latinlyceet. Som bekant har latinlyceet genom den fastställda undervisningsplanen för de allmänna läroverken fått en utformning, som skiljer detsamma från latin gymnasiet, i det att latinets och grekiskans ställning är väsentligt starkare vid latinlyceet än å latingymnasiet. Då nu nya elementarskolan allt fortfarande skall behålla sin natur av försökseller provskola, synes det de sakkunniga önskvärt, att den nya latinlyceiformen där får komma till stånd och erfarenheter om densamma kunna inhämtas. De sakkunniga förbise härvid icke, att den nyspråkliga lyceilinjen är av särskilt intresse, enär den är den enda i sitt slag vid våra statsläroverk. Men då de sakkunniga hava för avsikt att i det följande förorda, att det nuvarande gymnasiet tills vidare bibehålles, finna de sakkunniga lämpligast, att försök med nyspråklig linje fortfarande som hittills där anordnas. Givetvis kan man i fråga om nya elementarskolan ej begränsa dess organisation endast till ett latinlyceum. Det är uppenbart, att man även på annat sätt måste tillgodose den tillströmning av lärjungar till skolan, som är att vänta, liksom det måste tillses, att läroanstalten kan i avvaktan på eventuell ombildning taga vid densamma anställda lärarkrafter i anspråk. Enligt de sakkunnigas mening skulle detta bäst ske genom sådana jämkningar i planen, att vid nya elementarskolan tills vidare funnes en realskola och ett gymnasium. Vad först beträffar realskolan, som hittills i regel omfattat två serier av klassavdelningar, synes den i likhet med realskolan vid övriga högre allmänna läroverk i Stockholm böra i första rummet organiseras med en femårig linje. Även om det av olika skäl kunde anses önskvärt, att vid statens provskola anordnades även en fyraårig realskollinje eller ock en förenad linje av det slag, som de sakkunniga ovan förordat i fråga om vissa läroverk, kunna varken skolans lokaler eller det för läroverket beräknade antalet lärarkrafter medgiva en sådan anordning. Beträffande åter gymnasiet finna de sakkunniga inga skäl motivera en ändring i de hittills rådande förhållandena. I enlighet med denna uppfattning skulle gymnasiet alltså fortfarande och tills vidare omfatta fyraårigt latin- och fyraårigt realgymnasium. De sakkunniga vilja i detta sammanhang betona, att den av de sakkunniga nu föreslagna anordningen av elementarskolans organisation givetvis ej bör medföra någon rubbning i den möjlighet, skolan hittills haft att där anordna pedagogiska försök liksom att fortsätta redan påhörjade försök. Det synes på grund av hittills gjorda erfarenheter tydligt, att föreskrift bör givas därom, att upprättandet av en lyceilinje över huvud bör äga rum endast under förutsättning av att ett visst minimiantal lärjungar godkänts i

26 de vid slutet av vårterminen anställda inträdesprövningarna. Vid bestämmande av detta minimiantal ligger det närmast att utgå från det genomsnittliga minimiantal för årsklass, som är bestämt som villkor för upprätthållandet av kommunal meilanskola och privatläroverk, eller 10. Därest denna siffra skulle anses för hög, erbjuder sig det i nyssnämnda hänseende tidigare gällande minimiantalet, eller 8. Att gå under denna siffra synes icke vara tillrådligt, helst man vid en så lång och krävande kurs, som ett sexårigt lyceum innebär, givetvis måste förutsätta en viss avgång under lärokursens lopp. Den här förordade anordningen i fråga om nya elementarskolans organisation bör — något som här må betonas — vara endast av tillfällig natur. De sakkunniga anse frågan om lyceiformens betydelse för vårt högre undervisningsväsen ännu icke avgjord och hava därför nu blott velat föreslå sådana åtgärder, som kunna anses omedelbart påkallade med hänsyn till nuvarande förhållanden. Förslaget innebär således, att upprättandet av de båda övriga lyceilinjerna vid nya elementarskolan, reallyceet och det nyspråkliga lyceet, skall uppskjutas. Då det synes önskligt, att en viss fast ordning i förevarande hänseende blir rådande, hava de sakkunniga tänkt sig, att uppskjutandet nu skulle avse en begränsad tid, och förorda, att skolöverstyrelsen senast före utgången av en tid av fem år efter vederbörligt beslut om lyceilinjernas uppskjutande skulle hava att upptaga hela frågan om nya elementarskolans organisation till prövning.

2. Lyceilinjen vid högre allmänna läroverket i Malmö. Lyceilinjen vid högre allmänna läroverket i Malmö upprättades i enlighet med 1927 års organisationsplan från och med läsåret 1928—1929. Denna lyceilinje, som skall vara latinlyceilinje och är avsedd endast för manliga lärjungar, är den enda linje, som hittills kunnat komma till stånd, om än med ett så ringa lärjungantal, att detta ur ekonomisk synpunkt och med hänsyn till möjligheten att vinna en djupare grundad erfarenhet av ifrågavarande skolform måste betecknas som väl lågt. Enligt de sakkunnigas mening bör linjen emellertid fortfarande äga bestånd, dock under förutsättning — i fråga om upprättandet av ny första krets — att de bestämmelser rörande minimiantal lärjungar, som de sakkunniga ovan (sid. 26) föreslagit, iakttagas. De två serier av klassavdelningar, som hittills upprättats vid läroverket, böra givetvis föras fram i stadgad ordning, ehuru ingendera serien fyller nyssberörda förutsättning.

3. Lyceilinjerna vid högre latinläroverket och högre realläroverket i Göteborg. Enligt 1927 års organisationsplan skulle vid högre latinläroverket i Göteborg upprättas en latinlyceilinje och vid högre realläroverket därstädes en reallyceilinje, båda från och med läsåret 1928—1929 och båda avsedda endast för manliga lärjungar. Genom nådigt brev den 10 augusti 1928 föreskrev Kungl.

27 Maj:t, att upprättandet av respektive lyceilinjer skulle taga sin början höstterminen 1929, och genom särskilda beslut den 3 augusti 1929 förordnade Kungl. Maj :t i fråga om båda läroverken, bland annat, att under läsåreet 1929—1930 någon krets av lyceet icke skulle upprättas. Med hänsyn till vad sålunda förekommit finna de sakkunniga lämpligt, att med upprättandet av endera av lyceilinjerna finge anstå. Emellertid anse de sakkunniga det önskligt, att på en ort med så stort lärjungematerial som i Göteborg möjligheterna till anlitande av en skolform sådan som lyceet i viss utsträckning bevaras. Såsom framgår av det ovan anförda, hava de sakkunniga förordat latinlyceilinjer i Stockholm och i Malmö. Under sådana omständigheter synes i Göteborg en reallyceilinje vara att tillråda. Den för realläroverket därstädes bestämda lyceilinjen bör alltså om möjligt komma till stånd, medan upprättandet av latinläroverkets lyceilinje skulle uppskjutas på samma sätt som de sakkunniga föreslagit i fråga om två lyceilinjer vid nya elementarskolan i Stockholm.

4. Lyceilinjerna vid högre allmänna läroverken i Uppsala och Lund. Enligt 1927 års organisationsplan skulle vid vartdera av högre allmänna läroverken i Uppsala och Lund vara upprättad en för manliga lärjungar avsedd latinlyceilinje med början läsåret 1928—1929. Genom nådigt brev den 6 juli 1928 föreskrev Kungl. Maj:t, att lyceilinjen vid läroverket i Uppsala skulle upprättas höstterminen 1929, och genom nådigt brev den 3 augusti 1929 förordnade Kungl. Maj:t, efter därom av vederbörande rektor gjord framställning, bland annat, att under läsåret 1929—1930 icke skulle upprättas någon krets av lyceet vid nämnda läroverk. Beträffande lyceilinjen vid läroverket i Lund meddelade Kungl. Maj:t genom beslut den 22 juni 1928 och den 3 augusti 1929 motsvarande bestämmelser. Såsom framgår härav, hava lyceilinjerna i Uppsala och Lund på grund av bristande tillslutning icke kommit till stånd. Trots energisk upplysningsverksamhet och starkt intresse från läroverkens och deras ledares sida hava vid nämnda läroanstalter endast några få inträdessökande anmält sig. Upprättandet av skolformen i fråga synes därför böra tills vidare uppskjutas. Vad beträffar den tidsperiod, under vilken lyceilinjerna i fråga skulle ligga nere, få de sakkunniga hänvisa till vad ovan anförts beträffande reallyceilinjen och den nyspråkliga lyceilinjen vid nya elementarskolan i Stockholm.

5. Sammanfattning av de gjorda förslagen i avseende på lyceerna. De förslag i avseende på lyceerna, vilka de sakkunniga ovan framställt, innebära, såsom framgår av det anförda, att vid statens provskola, nya elementarskolan i Stockholm skall bibehållas en latinlyceilinje, medan upprättandet av reallyceilinjen och den nyspråkliga lyceilinjen där tills vidare skall uppskjutas;

28 att vid nya elementarskolan tills vidare skall finnas ett gymnasium, omfat tände fyraårigt latingymnasium och fyraårigt realgymnasium, samt en realskola, organiserad med en femårig linje; att lyceilinjen vid högre allmänna läroverket i Malmö fortfarande skall npprätthållas; att upprättandet av lyceilinjen vid högre latinläroverket i Göteborg tills vidare skall uppskjutas; att lyceilinjen vid högre realläroverket i Göteborg skall bibehållas; att upprättandet av lyceilinjen vid högre allmänna läroverket i Uppsala och lyceilinjen vid högre allmänna läroverket i Lund tills vidare skall uppskjutas; att intill dess organisationsplanen beträffande lyceilinjerna blivit fullt genomförd, Kungl. Maj:t skall äga att, efter förslag av skolöverstyrelsen och inom gränserna för de för ändamålet beviljade anslagen, fatta de beslut, som kunna bliva erforderliga med hänsyn därtill, att på grund av att upprättandet av vissa lyceilinjer uppskjutes, behov kan uppstå av utökning av realskola respektive gymnasium vid vederbörande läroverk genom upprättande av nya parallellavdelningar; att skolöverstyrelsen skall senast före utgången av en tid av fem år efter det vederbörligt beslut om vissa lyceilinjers uppskjutande fattats, hava att upptaga hela frågan om lyceiorganisationen till prövning; samt att första krets av lyceilinje må upprättas endast under förutsättning att minst 10 (eventuellt minst 8, se sid. 26) lärjungar blivit godkända i de vid slutet av vårterminen anställda inträdesprövningarna.

BILAGOR

31 Bil

1.

F ö r s l a g till underrisningsplan för den förenade fem- och fyraåriga realskolkursen. A.

Timplan. K l a s s

Ämnen -I 5-åri°; 4-årig Kristendomskunskap Modersmålet Tyska Engelska Franska . . . • Historia med samhällslära Geografi Matematik Biologi med hälsolära Fysik Kemi

Välskrivning Teckning Mnsik Gymnastik med lek och idrott Slöjd och annat praktiskt arbete för gossar Slöjd tör flickor Hnshållsgöromål

B.

3 2 5.5 2

3 2 4.5 2

27.

1 2 2 4 2 2

1 2 2 4 2 2

2 3 3 4 (3) 2 2 5 2 2 3 29

2 3 4 5 (2) 3 2 5 2.5 2 1.5

28 + (3) 30 + (2) 2 2g.lfl. 2 1 4 4 g. 3 fl. 3.5 4.5

37 5

11.5 39.5 + (3)| 37 + (2)

Kursplan.

Anm. Här nedan upptagas endast de ämnen och klasser, i vilka jämkningar visat sig erforderliga på grund av kombinationen av den femåriga och den fyraåriga lärokursen, och timtal utsättas endast i de fall, då de ej fullt överensstämma i de båda kurserna. I övrigt gäller alltså den för den femåriga realskolan föreskrivna undervisningsplanen. •—• Den lägsta förenade klassen betecknas med klassens nummer i den femåriga realskolan såsom klass 2 o. s. v. I övrigt hänvisas till ämneskonferensens befogenhet jämlikt bestämmelsen i mom. 4 av kungörelsen den 29 juni 1928 angående undervisningsplaner för

rikets allmänna läroverk, enligt vilken bestämmelse de i undervisningsplanerna ingående kursplanerna skola tjäna till huvudsaklig ledning vid undervisningsarbetets ordnande och bedrivande samt därför i regel förutsätta en närmare utformning av vederbörande ämneskonferens. Mål. I samtliga ämnen avses samma mål som i den fristående realskolan. Kursfördelning. Tyska. a) för den skilda undervisningen i den femåriga kursen: Klass 2 (6 timmar) = klass 2 i den fristående femåriga kursen; b) för den skilda undervisningen i den fyraåriga kursen: Klass 2 (9 timmar). Uttals- och läsövningar samt under vårterminen läsning av lättare text; hör- och talövningar; formläran i sina grunddrag påbörjad; under vårterminen syntax i anslutning till den lästa texten; tillämpningsövningar. Geografi. Klass 2. Europa (utom Sverige). De i klass 1 av den femåriga kursen genomgångna länderna mera översiktligt behandlade. Matematik. Klass 2. (Femåriga kursen 5.5 timmar; fyraåriga kursen 4.5 timmar, därav 1 timmes laborationer under vårterminen.) Samma kurs som i den femåriga realskolans klass 2. Anm. Den veckotimme, under vilken den femåriga kursens lärjungar åtnjuta skild undervisning, användes företrädesvis till huvudräkning och räkneövningar på egen hand. Biologi. Klass 2. Kort översikt över däggdjuren; fåglarnas, kräldjurens och groddjurens byggnad och viktigare former; kortfattad översikt av de högre växternas yttre organ i samband med växtundersökning och växtbestämning efter flora; växtinsamling. Exkursioner. Klass 3. Fiskarnas och de ryggradslösa djurens byggnad och viktigare former; några av växtrikets viktigaste familjer; växtinsamling. Exkursioner.

Vid uppgörandet av ovanstående förslag till undervisningsplan hava de sakkunniga utgått från vad som i den kungl. propositionen nr 116 till 1928 års riksdag, sid. 22, säges i fråga om den förenade linjen vid de kommunala flickskolorna, nämligen att enär lärokurserna i den sjuåriga flickskolans första klass, om man bortsåge från ämnet tyska, upptoge det väsentliga av kursinnehållet för folkskolans femte och sjätte klass, den skilda undervisningen syntes kunna inskränkas till nämnda ämne. Detta uttalande äger nämligen i ännu högre grad giltighet i fråga om den femåriga realskolans första klass under jämförelse med de två högsta folkskolklasserna. Å t den skilda undervisningen i tyska i den fyraåriga förenade kursens lägsta klass hava de sakkunniga sökt att giva en ställning, som motsvarar det kunskapsmått, som här erfordras. Det är de sakkunnigas övertygelse, att lärjun-

33 garna i sagda klass skola även i detta ämne bliva i stånd att i de senare klasserna utan svårighet följa med sina kamrater från den längre kursen. Denna sin uppfattning grunda de sakkunniga därpå, att förstnämnda lärjungar nått en mognare ålder samt att man i den skilda undervisningen har att räkna med ett mindre antal lärjungar. Sist men ej minst hava de sakkunniga härvid tagit hänsyn till det höga antal av 9 timmar i veckan, som föreslagits för detta ämne. I själva verket kommer totalsumman av timmar för ämnet tyska i den förenade fyraåriga kursen (9 + 4 + 3 + 4 = 20) att endast med 1 timme understiga motsvarande summa för den fristående fyraåriga kursen (7 + 5 + 4 + 5 = 21), en skillnad som uppväges av den starkare koncentrationen till nybörjarstadiet i den förra. Såsom av timplanen framgår, har tyskan i den förenade fyraåriga kursens lägsta klass erhållit den erforderliga förstärkningen genom följande jämkningar. I modersmålet undervisas lärjungarna i den fyraåriga kursen under 1 timme mindre än lärjungarna i den femåriga, vilket med hänsyn till längre föregående utbildning i folkskolan ej torde väcka några betänkligheter. Vidare erhålla de förra lärjungarna i matematik 1 timmes mindre undervisning, vilket av enahanda skäl, som anförts i fråga om modersmålet, ej är ägnat att ingiva några betänkligheter, detta så mycket mindre som de förstnämnda i den näst högsta klassen — tillsammans med sina kamrater i den femåriga kursen — få 1 timmes högre timtal än motsvarande klass av den fristående fyraåriga realskolan. Slutligen har den åt välskrivning i den femåriga realskolans klass 2 anslagna timmen disponerats för tyskan — av helt naturliga skäl, enär någon undervisning i detta ämne icke ansetts erforderlig å den fristående fyraåriga realskolans timplan. Däremot kan sådan undervisning enligt gällande bestämmelser undantagsvis anordnas utom nämnda timplan, och så kan givetvis även förfaras i fråga om den förenade kursen. I de tre högsta klasserna av den förenade linjen gäller i samtliga ämnen samma timfördelning för den fyraåriga som för den femåriga kursen, och i samtliga förenade klasser äro totalsummorna för läro- och övningsämnen tillsammantagna lika stora i den ena kursen som i den andra. De jämkningar, som påkallats i kursplanen, äro alla av enkel beskaffenhet och synas därför icke tarva någon särskild motivering. På grund av vad ovan blivit anfört torde det med fog kunna förväntas, att lärjungarna i den förenade fyraåriga kursen skola utan ökad ansträngning och utan att undervisningen, behöver antaga någon ur metodisk synpunkt olämplig gestaltning kunna föras fram till ett studieresultat likvärdigt med det, som åsyftas med den fristående fyraåriga realskolkursen.

34 Bil. 2. Antalet lärjungar höstterminerna 1928 och 1929 i klass 2fi> 1& och 1* vid de (gamla) allmänna läroverken. H ö s t t e i• m i n e n

Kl. 26 I.

Högre

allmänna

14 i.

H. t. H. t. 1928 1929

läroverk.

Stockholm, h. latinlärov. å Norrmalm . > » reallärov. » » > h. allm. lärov. > Östermalm . > > > > > Södermalm . » nya elementarskolan . . . Malmö, h. allm. läroverket . . . . Hälsingborg, > > > . . . . Göteborg, h. latinläroverket > > realläroverket Stockholm, b. allm. lärov. å Kungsholmen Uppsala, h. albn. läroverket . . . . Linköping, > » > . . . . Norrköping, > > » . . . . Jönköping, > > > . . . . Lund, » » > . . . . Borås, > > > . . . . Karlstad, » > > . . . . Örebro, > > > . . . . Västerås, > > > . . . . Södertälje, » » > . . . . Eskilstuna, > > > . . . . Nyköping, > » > . . . . Strängnäs, > > > . . . . ! Eksjö, » > > . . . . Växjö, > » > . . . . Kalmar, > » > . . . . Västervik, » » > . . . . Visby, > > » . . . . Karlskrona, > » i . . . . Kristianstad, > > » . . . . Ystad, > > > . . . . Landskrona, * > > . . . . Halmstad, » > » . . . . Uddevalla, > > > . . . . Vänersborg, > > > . . . . Skara, > > » . . . . Skövde, » > > . . . . Falun, > > > . . . . Gävle, > » > . . . . Hudiksvall, > » > . . . . Härnösand, » » > . . . . Sundsvall, » > » . . . . Östersund, > > » . . . . Umeå, > > > . . . . Luleå, > > » . . . . 1

X*.liiSS

1 9 2 9 2 8 SumSum5 Kl. I 5 ma Kl. I ma Kl. 2°

1 9

L ä r o v e r k

99 70 137 100 63 105 80 79 76 104 66 92 72 61 63 61 44 82 73 52 47 32 30 33 46 45 22 42 66 60 38 45 64 31 26 35 28 61 62 33 26 64 58 48 25

18 29 19

— — 23

—

35 27 15

— — 35

— 17

— 30 14

— — — — — — — — — — — — — — — — — — — — 34

— — — — — 31

117 99 156 100 63 128 80 114 103 119 66 92 107 61 80 61 74 96 73 52 47 32 30 33 46 45 22 42 66 60 38 45 64 31 26 35 28 61 96 33 26 64 58 48 56

58 34 71 78 36 73 51 37 75 68 39 52 34 55 35 47 36 74 36 34 38

— — — 35 30

— —

34 35

— 34 37 —

•

— — 37 36

—

24 35 35 33

—

65 71 72 35

—

51 24 69 74 64 35 19 34 33 41 35 35 21 35 32 33 35 35 34 31 35 22 30 36 35 35 34 35 35 3b 36 35 35 35 35 23 35 35 35 35

123 105 143 113 36 124 75 106 149 132 74 71 68 88 76 82 71 95 71 66 71 35 35 34 66 65 22 30 70 70 35 68 72 35 36 36 35 72 71 35 47 70 70 68 35

1 — 1 — 1

—

1 — 1 — 1

—

1 — 1

1 — 1

1 1 — — 1

1 1 — — 1

12 13 22

17 16 13

— —

—

i

Enligt organisationsplanen skall vid detta läroverk fyraårig realskola icke förekomma.

— — 7 7 9 17 16 12 2 9

— 17 2 14 30 20 12 18 25 10 8 15 11 17 20

— 9 35 7 17 9

— 6

—

i

— —

9 5 12 17 18 15 12 7 11 17 6 16 30! 16 17 22 31 8 9 10 18 15 21 15 8 34 17 18

35 H ö s t t e r m i n e n L ä r o v e r k

2 Kl. 26 Kl. l e

II.

Klass l 4 2

9 Sum- Kl. 2 6 Kl. I 5 ma

Sum-

71 55 36 35 16 34 35 33 35

157 125 111 105 87 34 35 33 35 28 25 27 66 41 35 28 34 55 53 51 64

H. t. 1928

H. t. 1929

787 Realskolor.

Stockholm, Vasa realskola > Katarina » Göteborg, västra » > östra » Malmö, » Enköping, samrealskolan . Oskarshamn, » . . Varberg, > . . Lidköping, > . . Arvika, > . . Söderhamn, . . Karlshamn, > . . Ängelholm, » . . Trälleborg, > . . Alingsås, » . . Åmål, > . . Mariestad, » . . Falköping, > . . Kristinehamn, > . . Örnsköldsvik, > . . . Skellefteå, > . . .

III.

1 9

131 96 110 111 92 28 27 29 28 16 27 35 46 35 48 39 19 45 51 53 62

165 126 123 134 92 28 27 29 28 16 27 35 46 35 48 39 19 45 51 53 62

25 35 13 35 28 34 26 28 18 30

Samrealskolor med enkel linje.

Norrtälje, samrealskolan Vimmerby, > Filipstad, > Askersund, > Sala, > Köping, > Arboga, > Vadstena, > Strömstad, > Piteå, » Haparanda, »

14 7 10 17 Summa

18 26 27 13 34 29 12 33 25 29 30

475| 4477| 2115 2407| 4 522|

Anm. Av de lärjungar, som år 1929 godkänts till intagning i klass l 5 vid nedanstående 18 läroverk, har följande antal på grund av bristande utrymme där ej kunnat mottagas: Stockholm, h. a. 1. å Östermalm 14 Vänersborg, h. a. 1 . . 2 Göteborg, h. realläroverket 2 Falun, » . . 3 Uppsala, h. a. 1 6 Gävle, 5 Karlstad, 6 Hudiksvall > 2 Nyköping, 1 Sundsvall, > 4 Eksjö, 1 Östersund, > 4 Karlskrona, 2 Umeå, » 14 Halmstad, 4 Luleå, > 6 Uddevalla, 12 Stockholm, Vasa realskola 4 Summa 92 1

Enligt organisationsplanen skall vid detta läroverk fyraårig realskola icke förekomma.

36 Ökning resp. minskning i antalet

ce

^

?

x ^ I C O - * ©

<M

CO

+

t » SJ : © TT) b

O i O r - K M C O ^ C O

1 ! 7 +1

+

+1 I 1 1 + 1 +

CO CO C^ -H

C O n ^ r l r i O O

111+

+ 1 + 11+! +

PH

o

a as

0}

rd

<a

<R

o bC

"3 •+* a 3

OS M

IM S3

ce

o O

C O O C O r H r-H

I M CO ( M C O - ^ C . CO CO 1-( r l

(Mas-^-^coOeoco

r—

co

CO (M

»H

coiMioeo

TH

i—t >—1 T—1

O Lr^

05 iH

© ©i

rn O t^-00 l ^ N " 1 L O "-^ t ^ 0>VO

r » »•"> «*•> m * 0 0 0 u-i t^i

ö'g-ö

bo

as

^.

03 U KB :cS ^

CO

i-«

i^»\Q O r-^oo o >-<-i

O Q Q -+0 N O u-i o c>oo r^ o

a a

iH

iMCOCQi-l i-l i-l I M

CO t~» CTS CD CO ( N »Hr*!-»

a 'g-ö

O <M

CDiOCQGK» r H i H <M

CO r -

•H

<M

i—1 »-< ( N

o bl)

O

03 O

CT5 i-t CO - H H H O r i

>

oS

bO

+^ d

ce

OS •iH

a "3 M O

resp. minskning i antalet

-

•S3

il

r* 3D

r n W

+++

+ ++ +

CXtCOCO

r H Tfi

c o "<* c o

co

c o co

PH

+++

+

++

^ <J5

o

bO

C O T H

iH

1 +

iT5

- ^

Oi

+

+

+

O

1 + i—1 CO

1 +

u»M~v.u-.r-^t-«^t^t^OO

t v . t ^ t ^

cocoas-»* coifit>co

CONCOCTS -^ii-no^fi

l O H O i O l O C O O C O

""tliOiOCO cOGN»t>CO

COCTSCOCDCM'TtiCOO'-'rWCOCOCOC;

i r

OO

«

O

TJ-

oo

oo

r^O

i O " * H ( S C 5 H C O H ! - I C O ! M ( M ( M C ' " i

U

"08

*

a -g-ö

bO

<

1—1

PH

u - i nr» t r j

^R

l \

Q\

<M

*•< ' 5 :co J *

"

a

O bO

a =2-0

<j

03 M u

> o

- * (M

• * <M C O N

O H

^f CO

M »H

CO ""^ I M »H

CO CO N <M CO CO

CM CO

•>* 0 5 •<** CO

I—I

<M T)H

lO H

H lO CO r H

(M

p,

rf* s o

•b

J

:c3 •J

ift * * r » rtNr-l

e3

"3 É

:©

"^-'T>

VÖS :©

Stockholm: h. latinl. å Norrmalm h. reall. å Norrmalm . h. a. 1. å Östermalm h. a. 1. å Södermalm nya elementarskolan Malmö Hälsingborg Göteborg: h. latinlärov. > h. reallärov. Stockholm: h. a. 1. å Kun Uppsala • . . . Linköping . . Norrköping . . Jönköping . . Lund . . . . Borås . . . . Karlstad . . Örebro . . . . Västerås . . . Södertälje . . Eskilstuna . . Nyköping . . Strängnäs . .

co C5

d

IM

ca

<J3

«8

CD S

CO

T}»

vOOO

fi'S "3

cs

•H

-

• ^

m

'3 !-l

os r-

CQ

TO

:0»H

O

c5

'o

<M

I M CO CD

»H IM

&3

M

d

et

O)

a

^s

bO

37 <?}

<x>^c^oiO©3Mcoiccqi>incococo'*<Mt---cco<«

CO i-l

o co CD i-i T* Tti

cocoas

I

l +l M + ll l l l + M + M + M

I I

+i i +7 + i

i ii

COCO

NIMlOHHCO

iJIrtO

l+l l + l l + l l + l I

I +

+ I+ I+ I

I M

V O - t - N 0 ^ 0 \ f * 1 - < J - * - N Q 0 M - > g 0 ' < i - N v O » - LrOO •£ao -*• u-*o t ^ o -t-r^-oo oo o co t^co ^ L ^ O <-^<J^O <*~>0

££

ON O " d O ON«^MJ-\Q Q VO O V » N O N t ^ - t - ^ O O

•**

r~ CM

I

, »—|

1—1

14-1 + I + + I

TH

T—I

,

r-iairHIO-^-^OM^COt-

ot^"eocM^coT*^coer-coaocDt>cocoi~cococTit~

^ JQ

t^

,-i :o iH i-l 3^ <M

H H W H J i H

cr>ocotorji^ftDGCint~-

^i(S(MH

O ^ O W Ö O C O O t^-sO ÖVO N ^ r^O O sO «"OsO r-~

(M

(NCOCOi-KMCOHWfMr-lMtM

i-( lO >—I CM >—I

H N i O ^ O »

CMCOCO

-* CM JO •* CO t>

NtDt»

lOco !>• O

CO

+

+

+ -4- + +1 en CM —i to CM CM CO

++++

i^iOOCT5cocot~~cnr^oOi« t ^ x o c D O o j o s t o c o o o i f l CO CM CO i-l CO iO CO CO CM rtf iS: " * CO I O ^ f lO TJI i0i0-*0

^ 03 o3

3 S £

i d o3

- 6? S r3 0 5 -o

-sl-b;

!»

»

ej fl3' > 03 05 g

w oo > EJ

j£ :o3 CB:oJ.sJ a) M m e3 o3 T3 :a3 M M C3 ; O3 3 OT Ö X H P

sq > M t> p* tf M K* P P5 P k 02 02feO W W m o P ^

Cb

S

k w

a

to

-?. « 2 qj

M

c» o

a

I

B

a ?o

5f> 03 ÖpCifeo—

' Cä [S o o

-*.*

> r ö JH M ^ . 2

fc^

»

W o t> H) <j OQ M H £i <J

38 IOHNO5NO500TT:.:C

CO O y-4 CO

(M <M

o

+ +1 U

+1

+1

CQ <n

"<$<CQ(yico

CO<M

<N

coo

+ + M

+1

+

I +1

+ +7+7 i i M +

\OvO O 0^0*0 OCOO

0\0 O

sO l^LOOO LOOOOC t^ÖNCO

eo co -* -# C7i co co in r--

c* <TQ •*

iria^-^^^irjcocD—i

O'NTf

I +

I + I+ I

I +

- H H CT3 GNJ i-H T-H i—I

M+3

+ ++ I

S P a Ö

CO tO (M i O H <M

TH

+++ |

<1 Cc

co cs

• • . 2,-a O

ITS ~ " S« a a-jj ,8JS &-§-5:S-S £<

.5 75 '5?^

03 w.

,5

r->

2 « 2 s

S,J*I

39 OiOH(MXl>NCOCfiCOtQ*

—-I

T-H

T-t

I +

I + I I I I I + + II iO • *

i-l 0-1

I +

I +

I + I I I I I ++ I I

sO N m N M O rr)N OM^"v00 O ^ O ^ f n u M ^ l O O t ^ O M H ON J i Tti 33 CO H H H O i d CO lO n m t N N H N ff* Tfl r-l CO 5* CN1 <N TH O» <M i-H

«3vOiOHOONCOOCOlMJ;NO<J»050NCO OCOWC<li-i<Mr-f*ilTjieOe<5<MeO<Mr-iTii<N.5*

THTH

r-|

iO •*

r-l r-l

a

. o |> *s u, o ••ci

© Si

•gg

-r» CO • —1

H a

rt

eS CO *H

rfl^

•

b 0

SO

rfl

ft fl fl ft

O

40 TH

f c T—i I

•^M

I CO CM I H C M

I i—i x o - N T-i T H T-i

I I

©

i co

I

IO

«* 73 I I I^ II

IJJJJJ

'u

"i i i I TH i n r r

I IIII f

CO-^tMiOiOT-iT-liOCDCO

•> I I "3

I 00

CO CD I i O Tt< I <M CM 00

©

o

T-H T-l

I <M

I T-H

°c3 o

I I I I I ITH I I I

I IIII I

H H « 5 H t >

I I I o

o ] CM oo >o i o a s os C D

I CO CO T H

IIOCDCO'*-

CO a> OS >

T-l T H I CM i "I I Il O < M I O I\~~

-+- c • —* T3

TH

I CO O

I coco

.£§ s S sT e$ r ° SJ ^

1° I ^ C D I T | ( | >

c-co

I T - I i T - I CD CM co i o CM c o

o

CD oo • *

• * as i o T - I ' f

A % © t* w

p

c i t ^ o I I oo I f l C D O S

00 'S ev» £

a «g © S

4s s

I

I OS

II

I III I

II 3

d

.

sä

fcc s

.

_,

<u

as .

.J

s aa j g * fe S d • • • -öp

Ö

3? ©

.AH -§g. -H

*H «

,d

~ . d

§1*35-58 -3 3 i l j t i *

_, • -p o cä « S? d eö &> • fl;=j * . 43^

J

j j * fulfil

co

gWO

— ,

~ _

* »^c !!

-3

Ä

Ä

coP^^^r3MWO>c§^raWW>^T>T>

41 1 CO CO T H T H 1 H H C O ( N « D H

|l>

1 CO 1 OS O C t f T*I 1 1

|T-H|

1H

1H

111lM 1 1 "M M I I 1 1 |t>|<X>CM(M-i-("<#|CO00| 1 CO 1 I O T H 1 1 I 1 1 1 1 r-f^ I co I T-t i i i r 1111*11 1 I 1 1 1 * 1 1 1 * * 1 1 * |°" 1 I I | I | | * 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 CO | l O CO 1 | C* 1 1 <M ~] 1 CO CO i-l l O 1 f 1 1 1 1 I10 1 1*1 1 * 1 1 1 1 1 1 1 1 1 ">* 1 * * 1 1 1 1 1 * 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 11 1 1 1 1 1 1 1 11 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 »*-< 1 * - " | | I |~ I I Mi s I i i i i i 11 I 1 1 1 1 * 1 1** 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 ^ 1 I ' * 1 1 1 1 1 1 l 1 1 1 1 1 1 1 1 i1 i 11 1 ^ 1 1 1 1 1 * 1 1 1 1 1 111*111 •*miHcoicco«o<Mi>03THTt(iooo3i>5flaiOff5io I N M

liHNBJ

I H

1 1

|

| O H

1 1 (M

| H H r t

I

| -#

1N(M

1 -r-iT-toq

I H

r»

1 1

T-l

TH

TH TH

TH

1 O CO 00 ^

i-l

THTHTH

TH

T-l •<* •<# CO 00

I CO Tj< CO T H

TH

THTHT-IT-I

|

T-l xO • * CO CO C i T H OS T H CO i O nO

1 (M

|

CO

O cg i O OO 00 OS

1 1

1 1 CO I C f t C i C O O C O i O C D i O C O i O C O ^ C ^ C O C O C ^ C D C O

1 ""*

CO CO Oi l O I > T H I > OS C- CO 00

1 TjH CO »O l O •**

1 1

1 1

1 I>C-C0

ICOCOCOmTH

1 CO CO T H C O - ^ CO CO

M

i

l

1oco

"*

1 C*- i O T - I

i Tjfco !•<*

1 <x> i c o c o c o - ^

| CO t >

^ T P N O

| C

|THTH

1 TH 1 COCO

|

1 1

* l 1 1*1 1 1 1 1*1 1 1 1 1 1 1 1 1*1 1 1 1 1 1 I I 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 I I I 1 1 1 1 * 1 I I 1 1 1 I I 1 1 1 1 1 11 1 1 11 1 1 1 1 1 1 1 1 11 1 1 11 1 1 1 1 1 1 I - - * 1 1 1 1 I I 1 * 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 11 11 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 11 I I 1 1 1 1 1 11111111111111 1 i-IUJHO)

1 CO CO 1 H O l O M Tj< CC l >

" S H ^ ^ H H ^ S

11 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 - I I 1 1 111 1 1 11

I

ICOCO

l O ^ M O C ^ O

I

1 CO CO CO i O iO C - T *

| T—1 T—1

1 I CO I—1

T~I

I I O 1

l i C *

1 OiCO

ICO

1 COCOTH

1 O CO C5 <N T H i O iO CO o

1HOHQO(Mff3

1 T-I

I

IS 11 I 1 1 1 1 1 °> 1 1 1 1 1 1 11 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 11 1 1 1 1 * 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 \ 1 1 1 1 I 0 0 I I | | ^ 3 l " , c o 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 11 11 1 l * - l I S ' C O T H C O C O CO I <M T H F - •<# T H T H T * [ C O C O 1 1 1 1 1 | CO 1 COCO 1 C O O O ^ I O T 1 1 C O i - l I CO 1 "

"

1—1 T-C

Tl

,—(

1 1 1 1 1 1 1 1 1 1mm

CO -<# CO CO CO T f

1 i O •«# CO i O CO 1 T^CO

1 CO 1 CO 1 CO 1 COCOCO - # T H

(THCO

|TH

,

I I 1 1 1 1 1 1 1 131 1 1 1 1 - I I I I I I 111 1 1 1 1 1 1 1 1 1 I I 1 1 1 1 I 1 i i M i i i \ar•COi i > •<*i 11 oi ** #i i i• i « i 1*^1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 11 11 1 1 1 1 1 •«# • * •># ^ i > »o c - 1 > TH

II

TJ(

T H -**I •—< THT-I

y y y - H - ^ ^ ^ - ^ -

I 1

I 1

I 1

I !

I 1

I 1

icooo

i co i o co i n - ^ co co ia> 00

cocoi>

1 oo

I

1 i i i ^ ^ s ^ ^ s s I ^ * r 3 3 5 ^ I O O i O O I CO I

1 1 1 1 1 111 1 1 * 1 1 1 1 I-* 1 1 1 1 1 11 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 11 11 1 1 I'01 H i i i M H r i i i i r i i i i s s l TO 3l I 1 J I I I 1 1 1 11 11 1 1 1 * 1 l l l l . l l l l l 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 * 1 1 I I I I 11 11 1 1 1 1 1 ' M " ' ! 1 1 1 I 1 1 1*1 1 1*1 | | | 1 1 1 1 1 1 I I 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 -Li-LLI 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 | | 1 1 1 1 1 1 H 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 I 1 I I i i i i 1 1 I I I I I I 1 1 111 1 1 1 111 11 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 11 1M I N I

JH

43 * * C -

o "2 J

oo 2 ~äs > £ --, 7s -2 -2 T R •

eä A S > cS o3 00 00

>

(B M -O oo

—

© .c «

* * *

o __„

*

"G c

ja to;

'

oj

•3 :g X « o - a oa CO :CÖ

ii be

2^

0> o w 00 <» " Q 5 . * =03

fffl %£öWW£:ö\5ä£)iwe£

3 ""

>U4

^

.2^3 i O O M

i.iÉ4

- -o 45 73 o ©

r^ ^5 k5 _5 > J 0 T 9 w • " * iR H =0 £ i d ° * .S W O W«J H t> ^°<3 S H5 h W *g å o g ^ > ^

42 | T H | | | T H | | T - , e > i O | OS (M Oa d bO

00 T-H

d

"3 at

bO

^d

.bp

C

Oa CM

TH

a

>d

CO

to

CO

d

'o

a •d H

O

o QQ

CO CO

OJ

d

3 d

o

:0

Ö

T-l

•ea d •u CI

<

CO CO

"d CD

E .be "C °d

CO

a 3

>

"o

d

CO

00 CM

bb

bb

bb

OS CM

5jj

oa

*-• oo CM 03

CM

d

a

a

•d

bb

d bb

a

T-t

oa

T-l

00 CM

oa

1 O CO OO CM CO T H T - I CM T H OO

I

"9

i—i

i i i i i I I i i I I i i i r i *» i i i i i i i i i i iA n ^ w i ig^ssss^gcMSss^^sss^sss © | ^

I^JT-IVI

I

| ^ { f j H I M T H H H W N

CM

40 T-ITHT-IT-ICOCMT-IT-TCM

TH

1 1 1 1 cocoocMCOoi>coTMCMcooacoc»oao^cMT-jiooo

I

|

I TH

i m

i

| "

|

1 I

ICOT-IT-ICMTH

1 COCMTHCM |

|

THCMCO

T-l

T-l

1 oa T H \O co co • * oa T - I T - I CM CM OO \O

|

|

| r-KM

|

1 I

|

| « 5 »

I

|

I

1 I

1 H

I

i

i

i

i

i

i

i H

CO

I

|

T-I |

| M

CMCM ^

N

H

| T-I

|

|

1 T H CO

O

^

H

I H C O C » T - I T - I H

I T-I 1 •'JIHJO

I

»a

oa oa

TH

H

_*9

|

CM

cS

1 T H 1

•<*

«e

go i > o

T H CM CM T H

| CM |

| C M C M O a i - l l T - I C O C M T H | T - I C O | l

é

THCMTHCMT-ICM T - I CO CM

T-IT-HTHT-I

|

1 T-l

1I O H

i i o r - H

i N

I C M I > C M C M | T - I | C M

1 T - I CM 1

o»

"«* TH TH

- 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 I I 1 1 1«o CM

|

^

|

j <M | | | | | | | | j

| | | | | | | | |

( I

_M IS

T-l T-l

|

CM

| CM T - l

1 T-tTH

|

|

1 TH TH TH

at

bb

TH

1 1 1 1 1 1 1 - 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1.1 1 T-l

bb 53

TH

j

I

1 THT-H

I

CM

S 1 1 1 1 15* 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 I I I I I M 1 M I CM

I

1 I

1 1 oar-

I I

I I

|

o

TH

<#iO 1

CM

53 bb

T-H

bb

oo CM

53 SO

oo TH

bb

oa

|

53 CM

oa

i

I ^ J | T-l "<# 0 0 T H - t f | T H

I I

oa

a 3

O

bb

oo CM

T-l

CO CO

| H

CO 1

d

|

5H

oa

oa

o

|

bb

CM

CO CO

p

I

HH

s

oa CO CO

| T - , | T-4 T - I CO

**-!

(3

JS

| •*

I co 1 o

oa

CO

1 1 1 C C C M O C M C M 1 T - I CM T-I ^J T - I

T-1 _TH_

oa

00 CM

\o

T-l

j , _ , I r-( I

oa bD

|

Oi

TH

'o

| eo

| | 1 ! 1 1 1 | « - 1 1 1 1 1 1 1 I T H 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1US

T-l

£-1 d

| o m

T9

oa

d bO

a

1 CM | ^ J " # CM to i-i T - I

53 Oa CM

I

1 CMCM

CO CM OS

1-1

0) t-c

1 IOT-HCM

—m h l l t l l t H l l i r n i i l l i i i t i ^_»*. a» i i i i i i i i i i i 1 l 1 1 *• i -* i I M i i l i i 1 1

CO CO

d

a

bb

CM

d "o M

T-l

I

bb

CO

od

1 CNCM

T-l

CM Oa CO CO

d

i

53 CM Oa

TH

-P

_TH_ i

bb

P

,M co "d o U

|crj^(M-*ec|Q0T-i||cr5|THCMC0

||

| I j I I

1 ^co |

TH I

1 | |

11 I I

11 1 11

1 - 1 1 1 11 11 11 1 111 1111 111 1

1 so SO

bb

I I | | | I.I | | | I I 1 1 1 1 1 I I 1 l | I I I I I I I j I I | | | | | - 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 M 1 1 1 1 1 1 1 1. 1 1 1 1 1 1 11 1 1 1 1I I 1 11 1 111 1 1111 I I I d a a B

M

0 • o

3 CO

u

(-4

s d rrt

fl

d" rrt

3 O

a 00 »J3 »

bo S

s d

j? s » C

H

_

Il i | ^ l l l i 4 ! l l 1 *]« ^ a|| ii

llufiiMll^illlli^^iiliiisi

43 Bil. 5.

Antalet lärjungar, som övergått från folkskolan i nedanstående skoldistrikt till allmänt läroverk utan att hava genomgått folkskolans sjätte klass. (Sammanfattning av uppgifter, meddelade av vederbörande folkskolestyrelser respektive skolråd.) Ar Skoldistrikt 1925 1926 1927 1928 1929 Stockholm Malmö . . Hälsingborg Göteborg . Uppsala . Linköping Norrköping Jönköping Lund . . Borås . Karlstad Örebro . Västerås Södertälje Nyköping Strängnäs Eskilstuna Eksjö . Växjö . Kalmar Västervik Visby . Karlskrona Kristianstad Ystad . . Landskrona Halmstad . Uddevalla Vänersborg Skara . . Skövde. . Falun . . Gävle . . Hudiksvall Härnösand Sundsvall . Östersund Umeå . . Luleå . . Enköping . Oskarshamn Karlshamn Ängelholm Trälleborg 1 2

Medeltal

År

Skoldistrikt

181 221 190 170 249 212.2 Varberg . . . . 106 72 74 58 79.2 Alingsås . 35 29 29 18 28.6 Åmål . . 147 151 146 139 126 141.8 Mariestad 4 13 10 6 13 9.2 Lidköping 16 16 13 14 14 14.6 Falköping 11 22 24 15 13 17.0 Kristineham 22i 20 21 13 16 18.4 Arvika . . 10 10 10 5 6 8.2 Söderhamn 49 35 32 19 29 32.8 Örnsköldsvik 31 17 13 21 11 18.6 Skellefteå 41 36 35 27 20 31.8 Norrtälje . 45 52 57 29 27 42.0 Vadstena . 22 27 13 16 10 17.6 Vimmerby 14 20 15 10 11 14.0 Strömstad 5 6 8 0 14 6.6 Filipstad . 19 26 25 17 30 23.4 Askersund 14 12 20 0 19 13.0 Sala . . . 18 11 16 11 16 14.4 Köping . . 25 15 26 21 20 21.4 Arboga . . 6 17 10 0 10 8.6 Piteå . . 12 13 10 2 18 11.0 Haparanda 34 34 36 20 27 30.2 Lidingö 24 25 34 12 9 20.8 Katrineholm 22 20 24 0 15 16.2 Motala . . 15 7 18 15 6 12.2 Nässjö . . 16 17 17 16 13 15.8 Ljungby . 16 11 10 0 14 10.2 Mönsterås 15 17 13 9 10.8 Ronneby J 0 5 8 10 0 14 7.4 Hässleholmx 30 31 14 0 21 19.2 Höganäs2 . 39 33 38 21 18 29.8 Eslöv 1 . . 55 48 49 48 26 45.2 Falkenberg1 18 7 15 2 17 11.8 Lysekil 16 20 15 12 — 15.8 Trollhättan 23 20 9 19 15 17.2 Vara . . . 42 34 38 21 25 32.0 Säffle2 . . 26 24 30 17 22 23.8 Karlskoga 1 8 8 8 11 21 11.2 Stora Tuna 19 30 30 11 20 22.0 Bollnäs 2 . 11 11 19 0 27 13.6 Sollefteå1 . 19 26 25 13 0 16.6 Ström 1 . . 13 19 24 19 17 18.4 Boden . . 39 31 22 32 — 31.0

Avser kommunal mellanskola respektive realskola. Uppgifter saknas.

Medeltal 1925 1926 1927 1928 1929 5 8 33 6 10 40 16 13 9 36 25 15 17 21 17 22 6 13 18 9 20 20 4 5 18 3 0 0 6 3

8 11 31 6 20 39 24 15 6 32 20 6 11 14 17 11 9 16 12 16 13 12 1 9 18 2 2 3 11 5

17 8 25 8 24 38 31 11 11 34 39 9 12 16 12 21 12 25 11 8 12 14 8 2 4 3 1 0 10 8

0 8 5 5 21 28 17 14 2 26 19 0 6 19 4 0 16 1 0 2 2 4 3 4 9 2 0 1 6 8

18 9.6 7 8.4 25 23.8 16 8.2 22 19.4 15 32.0 19 21.4 0 10.6 10 7.6 12 26.0 9 22.4 0 6.0 23 13.8 0 14.0 21 14.2 0 10.8 19 12.4 0 11.0 0 8.2 0 7.0 21 13.6 16 13.2 1 3.4 2 4.4 8 11.4 2 2.4 0 0.6 1 1.0 5 7.6 6 6.0

1 2

0 4

2 2

1 2 6 1

0 0.8 2 2.4 1.2 — 3.5 0.4

3 5

1 2.4 3 4.0

0 1 3

0 1.0 1 1.0 6 5.0

— — — 0

— — — 5

44 Bil 6. Antal linjer Tid de allmänna läroyerken enligt nuvarande organisation och enligt de sakkunnigas förslag.

Läroverk

Nuvarande organisation

Organisation enl. de sakkunnigas förslag j

Antal linjer

Antal linjer

Gymnasiet Latin Real 4- 34- o 3 ' årigt årigt årigt årigt

Lycect

Realskolan

Gymnasiet

Latin Real 44- 13- 4- 3årig årigt|årigt årigt årigt

Realskolan Lyceet

5- | 4årig årig

1. Högre sillm. läroverk. a. Gossläroverk. Stockholm, Norra latinl. . » reall. . Östermalm . Södermalm . Nya elem.ak. Malmö Hälsingborg . Göteborg latinl. reall.

1 1 (1) 1

b. Gymnasiet tillgängligt även för flickor. Stockholm, Kungsholmen Uppsala Linköping Norrköping Jönköping Lund Borås Karlstad Örebro Västerås

(1)

(1)

c. Samläroverk. Södertälje Nyköping Strängnäs Eskilstuna Eksjö Växjö Kalmar Västervik Visby Karlskrona Kristianstad Ystad Landskrona Halmstad Uddevalla Vänersborg Skara . . Skövde Falun Gävle Hudiksvall Härnösand Sundsvall Östersund Umeå Luleå d. Högre flickläroverk. Stockholm Malmö Hälsingborg Göteborg

3 2 3 2 1 3 2 3 2

3 2 1 2 2 2 1 2 2 2 1 1 1 1 1 1 2 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 2 1 1 1 1 1 1

1 1 1 1 I

— — 2

— — — — —

1 1 1

—

(1)

— 1

— 1

1 1 1 1

— 1 1

1 1 1 1 1 1

— — 1 1 1 1 1

— 1 1 1 1 1 1 1 1

45 Nuv. orga- Organ. enl. de nisation sakk:s förslag Läroverk

Ant. linjer

Antal linjer

Realskolan

Realskolan

Nuv. orga- Organ. enl. de nisation sakk:s förslag Läroverk

545- 4- Förårig årig årig årig enad 2. Realskolor med såväl 4- som 5-årig linje. a. Realskolor för gossar. Stockholm, Vasa . . . Katarina . Göteborg, västra . . . östra . . . . b. Samrealskolor. Enköping Oskarshamn Trälleborg

Mariestad

Örnsköldsvik Skellefteå

Huskvarna

1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1

1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1

3 3 2 3 2 1 1 1 1 1 1 1

.

..

1 1 1

— Sölvesborg

1 1 1

1 1 1 1

Piteå b. Förutvarande kommunala mellanskolor. Lidingö Sundbyberg

Simrishamn Hässleholm Svedala . .

1 1 1 1

1 1

1 1

Falkenberg

— Trollhättan Ulricehamn Säffle . . .

a. Förutvarande statssamskolor.

Askersund

Tranås Ljungby . Mönsterås .

1 1

3. Samrealskolor med enkel l i n j e .

Vadstena Vimmerbv Strömstad

Värnamo .

Tomelilla 1 1

— 1

— 1

— — — 1 1

— —

—

—

—

—

— 1 1 1 1 1

— — 3 1

— — 1 1

— —

1 1 1 1 1

— — 3 1

— — Stora Tuna — — Hedemora . Avesta . . Ludvika Sandviken

—

Gudmundrå .

— Sollefteå — —

Antal linjer

Realskolan

Realskolan

5454- Förjårig ärig årig årig enad

Katrineholm Söderköping

R 3 2 3 2

Ant. linjer

Nederkalix Malmberget Kiruna . . Boden . .

1 2 1 2 1 2 2 1 1 1 1 1 1 2 1 1 1 1 1 2 1 1 1 1 2 2 1 2 1 2 1 1 1 1 1 1 1 2 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 2 2 2

— — — — — — — — — — — — —. — — — _ — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — —

1 2 1 2 1 2 2 1 1 1 1 1 1 2 1 1 1 1 1 2 1 1 1 1 2 2 1 2 1 2 1 1 1 1 1 1 1 2 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 2 2 2

Statens offentliga utredningar 1929 S y s t e m a t i s k

f ö r t e c k n i n g ;

(Siffrorna inom klämmer beteckna utredningarnas nammer i den kronologiska förteckningen.)

Allman lagstiftning.

Rättskipning.

Fångvård.

Förslag till omorganisation av rättsobdncentväsendet ni. m[11] Lagberedningens förslag ang. vissa internationella rättsförhållanden. 1. Förslag till konvention mellan Sverige, Danmark, Finland och Norge innehallande internationellt privaträttsliga bestämmelser om äktenskap, adoption och förmynderskap m. m. [12] 2. Förslag till konvention mellan Sverige, Danmark, Finland och Norge ang. indrivning av underhållsbidrag m. m. [13] Lagberedningens förslag till revision av ärvdabalken. 3. Förslag till lag om testamente m. m. [22] Yttranden av häradshövdingar och rådhusrätter över processkommissionens betänkande ang. rättegångsväsendets ombildning. [25] Förberedande utkast till strafflag. Falsk förklaring. Falsk angivelse m. m. [2G] Yttranden i anledning av betänkande ang. ordnande av vissa ekonomiska och organisatoriska förhållanden vid genomförande av den ifrågasatta rättegångsreformen. 1. (Hovrätter, nedre justitierevisionen, justitiekanslern, häradshövdingar.) [30] 2. (Rådhusrätter, vissa centrala verk, länsstyrelser, vissa sammanslutningar.) [31] Statsförfattning.

Allmän statsförvaltning.

Fast egendom.

Jordbruk med binäringar.

Redogörelse för de ecklesiastika boställena. 6. Kopparbergs län. [5] Utredning beträffande centralanstaltens för försöksvtsendet på jordbruksområdet och en blivande högre lantbruksundervisnings inbördes ställning. [19] Vattenväsen.

Skogsbruk.

Bergsbruk.

Betänkande ang. statens medverkan för vinnande av ökad skogsproduktion å vissa marker. [27] Industri. H a n d e l ock sjöfart. Kommunikations väsen. Betänkande och förslag ang. vissa ekonomiska spörsmål berörande enskilda järnvägar. [2] Betänkande med förslag till förordning om motorfordon m. m. jämte därmed sammanhängande författningar samt till stadga om trafiken å vägar och gator. [16] Betänkande med förslag rörande understöd åt den civila luftfarten. [21]

K o m m u n a l f ö r v a l tn i n g . Bank-, kredit- och peimhigväsen. Statens och kommunernas

finansväsen.

Betänkande ang. rationell skatteuppbörd. [17] Förslag till tillämpningsföreskrifter till tulltaxeförordningen. [23] Politi. Betänkande med förslag till lagstiftning om åtgärder mot lösdriveri samt åtgärder mot sedeslöst leverne av samhällsskadlig art. [9] Betänkande med förslag till lagstiftning om alkoholistvård. [29] Socialpolitik. Svenska aktiebolags balansräkningar åren 1911—1925. [4] Betänkande ang. en reformerad sjukförsäkring m. m. [24] Betänkande ang. moderskapsskydd. [28] Hälso- ock sjukvård. Berättelse rörande studier i vissa sinnessjukvårdsfrågor — särskilt arbetsterapi och hjälpverksamhet — i Danmark, Tyskland, Holland och Schweiz. [7] Betänkande med förslag till steriliseringslag. [14] Förslag till lag ang. bekämpando av smittsamma husdjurssjukdomar (epizootilag) och förordning med närmare föreskrifter ang. bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar (epizootiförordning). [18] Allmänt näringsväsen.

Betänkande med utkast till lagstiftning om ekonomiska föreningars rätt att driva inlåningsrörelse. [15] Försäkringsväsen. Betänkande och förslag ang. tryggande av hos enskild arbetsgivare anställd personals rätt till ntfäst pension. [3] Kyrko väsen. Undervisningsväsen. A n d l i g odling i övrigt. Utredning och förslag rörande stndieunderstöd åt lärjungar vid statens läroverk och med dem jämförliga läroanstalter. [6] Utredning och förslag rörande praktisk lärarkurs för blivande lärare vid de allmänna läroverken m. fl. undervisningsanstalter. [10] Utredning och förslag rörande lantmäteriundervisningens ordnande. [20] Utredning jämte yttrande och förslag ang. vissa frågor rörande tillämpningen av 1927 års skolorganisation m. m. [32] Utredninsr rörande allmänna läroverk för flickor m. m. [33] Försvarsväsen. Förenkling av organisationen å flottans stationer m. re. Vissa byggnadsarbeten m. m. vid flottans station i Stockholm. (Supplement till del 3. Lokalfrågor.) [1] 1928 års tjänstesakkunnigas utredning och förslag i fråga om underofficerarnas tjänsteställning. [8] Utrikes ärenden.

Stockholm 192!». Kgl. Boktr. P. A. Norstedt ii Söner 292959

I n t e r n a t i o n e l l rätt.