1945 års akademikerutredning

National Library of Sweden

Denna bok digitaliserades på Kungl. biblioteket år 2012

STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR 1947:25 ECKLESIASTIKDEPARTEMENTET

1945 ÅRS AKADEMIKERUTREDNING AV Statistiska

centralbyrån

S T O C K H O L M 1 9

4 7

Statens offentliga utredningar 1947 K r o n o l o g i s k 1. Kollektiv t v ä t t . B e t ä n k a n d e med förslag a t t underl ä t t a humållens t v ä t t a r b e t e . Hueggström. x v . 284 s. S. 2. B e t ä n k a i d e a n g å e n d e fiskerinäringens efterkrigsproblem s a m t den prisreglerande v e r k s a m h e t e n p å fiskets tmråde. Antonsons, Göteborg. 325 s. J o . 3. Elkrafturedningons redogörelse n r 1. Bedogörelse för detajdistributörerna s a m t deras r å k r a f t k o s t n a d e r och priser vid distribution a v elektrisk kraft. Inledance översikt. S v . Tryckeri A B . 84 s. K. 4. B e t ä n k a i d e m e d förslag till standardtariffer för detaljdiaribution a v elektrisk kraft. Hroggström. 126 s. K 5. 1944 åB m i l i t ä r s j u k v å r d s k o m m l t t é s b e t ä n k a n d e . Del 2. l e c k m a n . 170 s. Fö. 6. B e t ä n k a i d e m e d förslag till geofysiskt observatorium i I i r u n a m . m . I d u u 64 s. K. 7. B e t ä n k a i d e m e d förslag angående l a n t m ä t e r i p e r sonalens organisation s a m t avlöningsförhållanden m. m . Marcus. 132 s. J o . 8. B e t ä n k a i d e m e d förslag a n g å e n d e fiskets a d m i nistration m . m . K i h l s t r ö m . 155 s. J o . 9. B e t ä n k a i d e o m t a n d l ä k a r u t b i l d n i n g e n s o r d n a n d e m. m . l e l 3. T a n d l ä k a r i n s t i t u t e n s organisation m. m. Beoknan. 166 s. E. 10. B e t ä n k a i d e m e d förslag r ö r a n d e civilförsvarets organisatim m . m . B e c k m a n . 262 s. S. 11. 1940 års skolutrednings b e t ä n k a n d e n och u t r e d n i n g a r 8. Utredning och förslag r ö r a n d e vissa sooialpedagogisla a n o r d n i n g a r inom skolväsendet. I d u n . 148 s. E 12. Ungdomms fritidsverksamhet. U n g d o m s v å r d s k o m m i t t é n s b e t ä n k a n d e del 4. V. Petterson. 392 s. J u . 13. B e t ä n k a i d e m e d u t r e d n i n g rörande riksräkenskapsverkets irganlsation. Marcus. 114 s. F i . 14. Handelr m e d olja. B e t ä n k a n d e m e d f ö r s l a g avgivet av oljeuredningen 1945. Hceggström. 343 s. 4 pl. Fo.

f ö r t e c k n i n g 15. 1941 års lärarlönesakkunniga. B e t ä n k a n d e m e d förelag till lönereglering för övningslärare. Sv. Tryckeri A B . 370 s. Fi. 16. Förslag till konvention mellan Sverige, D a n m a r k och Norge o m e r k ä n n a n d e och verkställighet av d o m a r i b r o t t m å l ni. m . N o r s t e d t . 24 s. J u . 17. Stöd å t u t v e c k l i n g s h ä m m a d u n g d o m . U n g d o m s v å r d s k o m m i t t é n s b e t ä n k a n d e del 5. V . P e t t e r s o n . 144 s. Ju. 18. K o m m i t t é n s för p a r t i e l l t arbetsföra b e t ä n k a n d e . 2. Förslag angående yrkesvägledning och yrkesutbildning för p a r t i e l l t arbetsföra m. m . K a t a l o g - o. Tidskriftstryck. 324 s. S. 19. Kompetensfordringar för statliga, vissa halvstatliga och k o m m u n a l a tjänster s a m t sådana yrken och bef a t t n i n g a r , för vilkas u t ö v a n d e k r ä v e s av statlig m y n d i g h e t u t f ä r d a d behörighetsförklaring eller legitimation. V . P e t t e r s o n . 288 s. S. 20. Elkraftutredningens redogörelse n r 2 : 15. Redogörelse, för detalj distributörerna s a m t deras råkraftk o s t n a d e r och priser v i d distribution a v elektrisk kraft. Älvsborgs l ä n . B e c k m a n . 48 s. K. 2 1 . Socialvårdskommitténs b e t ä n k a n d e . 15. U t r e d n i n g och förslag angående särskilda b a r n b i d r a g och bidragsförskott m . m . V. P e t t e r s o n . 114 s. S. 22. B e t ä n k a n d e m e d förslag till ä n d r a d lagstiftning angående handel m e d skrot, l u m p och b e g a g n a t gods. Sv. Tryckeri A B . 125 s. H. 23. 1945 å r s lönekommitté. 2. B e t ä n k a n d e m e d f ö r s l a g till s t a t e n s a l l m ä n n a avlöningsreglemente m . m . Marcus. 289 s. Fi. 24. B e t ä n k a n d e r ö r a n d e e t t c e n t r a l t a r b e t s m a r k n a d s organ. Norstedt. 220 s. S. 25. 1945 å r s a k a d e m i k e r u t r e d n i n g . Norstedt. 64 B. E.

Anm. On särskild t r y c k o r t ej angives, ä r t r y c k o r t e n Stockholm. B o k s t ä v e r n a m e d fetstil u t g ö r a begynnelse-! bokstäverno till d e t d e p a r t e m e n t , u n d e r vilket u t r e d n i n g e n avgivits, t. ex. E. = ecklesiastikdepartementet; Jo. = jordbruksdepartementet.

STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR 1947: 25 ECKLESIASTIKDEPARTEMENTET

1945 ÅRS AKADEMIKERUTREDNING AV

Statistiska

centralbyrån

STOCKHOLM 1947 KUNGL. BOKTRYCKERIET.

P . A. NORSTEDT & SÖNER

Till

KONUNGEN.

Statistiska centralbyrån överlämnade den 5 december 1946 till Kungl. Maj:t redogörelse för 1945 års akademikerutredning. Sedermera uppdrog Kungl. Maj:t genom brev den 20 december 1946 åt statistiska centralbyrån att ombesörja tryckningen av förenämnda redogörelse. Till fullgörande av detta uppdrag får centralbyrån härmed överlämna den tryckta redogörelsen för utredningen. Stockholm den 8 januari 1947. Underdånigst ERNST HÖLJER IVAR UHNBOM / Henrik

Geschwind.

I N N E H Å L L S F Ö R T E C K N I N G Text. Sid

Kap.

I. Utredningens planläggning och det statistiska primärmaterialets införskaffande Inledning Planläggning Adressanskaffning Primärmaterialets införskaffande » omfattning II. Materialets representativitet Inledning Könsproportionen Fördelning på olika läroanstalter Social härkomst Studieriktning Fördelning på olika slag av akademiska examina Ungefärlig inkomstnivå under år 1944 Sammanfattning I I I . Granskning och bearbetning IV. Familjestatistiska data Fördelning efter födelseort » på civilstånd Bestående äktenskap efter varaktighet Medelantalet b a r n i bestående äktenskap Giftermål V. Utbildning VI. Studiekostnader V I I . Skuldsättning Skuldsättning vid första inskrivning » » inträdet i förvärvslivet Förändringar i nettoskuldsättningen efter inträdet i förvärvslivet . . . V I I I . Amortering och skuldränta. Livförsäkring IX. Förvärvsverksamhet samt inkomster av denna Den egentliga studietiden Tiden efter den egentliga studietiden intill den 1 januari 1945 Förekomst av yrkesverksamhet bland gifta kvinnor X. Levnadskostnader år 1944

-

7 7 7

9 10 11 13 13 14 15 16 20 21 22 24 24 26 26 26 27 28 31 33 35 39 39 40 43 46 50 50 52 58 58

Texttabeller. Tab. A. Svarsprocent för olika årgångar av materialet » B. Akademiker (deklaranter och icke-deklaranter) inom olika socialgrupper (faderns yrke) fördelade efter studieriktning vid inskrivningen » C. Svarsprocent och procentuell fördelning på fakulteter inom olika socialgrupper (efter faderns yrke) » D. Akademiker (deklaranter och icke-deklaranter) av olika studieriktning, fördelade efter social härkomst (faderns yrke) » E. Deklaranter fördelade efter födelseort

15 17 18 19 27

6 Sid.

Tab. F . Medelantalet barn i bestående äktenskap den 31 december 1944 . . . . » G. Medelantal barn per äktenskap vid olika varaktighet. Män » H. Medelålder vid första gifte inom vissa större yrkesgrupper * I. Giftermålstabell beräknad för en årskull av 100 i förvärvslivet inträdda akademiker inom vissa sammanslagna större yrkesgrupper » J. Försening under den egentliga studietiden » K. Bruttostudietid och nettostudietid » L. Studiekostnad under den egentliga studietiden » M. Studiekostnadernas bestridande » N. Skuldsättning vid inträdet i förvärvslivet för vidstående examina . . » O. Total skuldsättning vid inträdet i förvärvslivet, fördelad på långivare » P. Förändringar i den ekonomiska ställningen efter inträdet i förvärvslivet t. o. m. den 31 december 1944 » Q. Amorteringar och skuldräntor. Medium » R. Livförsäkringar. Medeltal av försäkringssumman » S. Livförsäkringspremier för några större yrkesgrupper, årgångsvis . . . . » T. Inkomst av förvärvsarbete under den egentliga studietiden för vissa yrkesgrupper av årgångarna 1925 och 1930 samt för studerande av årgång 1940 » U. Inkomst av förvärvsarbete under studietiden. Förvärvskällor » V. Tjänsteställning under de fem första åren efter inträdet i förvärvslivet. Präster » X. Tjänsteställning och inkomstläge år 1944. Präster » Y. Verksamhetsområde och inkomstläge under de fem första åren efter inträdet i förvärvslivet: a) jurister; b) filosofie magistrar; c) civilingenjörer » Z. Verksamhetsområde och inkomstläge år 1944: a) jurister; b) filosofie magistrar; c) civilingenjörer » Å. Förekomst av yrkesverksamhet för hustrun i av manliga deklaranter redovisade äktenskap dels vid giftermålet, dels den 31 december 1944 » Ä. Levnadskostnader år 1944 för ogifta studerande av årgång 1940, under läsåret boende utom hemmet. Bostad och vivre

28 29 31 32 34 34 37 39 41 42 44 47 48 49 51 52 53 54 55 57 58 59

Bilagor. 1. Schema för gruppering av deklaranterna efter faderns yrke 2. Frågeformulär

60 61

Åberopade undersökningar. SVEN W I C K S E L L och T A G E LARSSON. Utredning rörande de svenska universitets-

och högskolestudenternas sociala och ekonomiska förhållanden. Stockholm 1936 (SOU 1936: 34). GÖSTA AHLBERG. De yngre läkarnas möjligheter till arbete och försörjning. Statistisk undersökning utgiven av Sveriges yngre läkares förening. Stockholm 1938. Tillströmningen till de fria fakulteterna och arbetsförhållandena närmast efter avlagd examen samt militärtjänstgöringens inverkan på universitets- och högskoleungdomens studier och ekonomiska förhållanden. Statistiska undersökningar utförda av statens arbetsmarknadskommission. Stockholm 1943 (SOU 1943: 17).

Kap. I. Utredningens planläggning och det statistiska primärmaterialets införskaffande. Genom skrivelse från chefen för ecklesiastikdepartementet den 12 augusti 1944 anbefalldes statistiska centralbyrån att verkställa en av Sveriges yngre akademikers centralorganisation (Syaco) 1 och Sveriges förenade studentkårer (SFS) 1 hos Kungl. Maj:t i gemensam underdånig framställning begärd utredning rörande akademikernas levnadsförhållanden särskilt med hänsyn till familjebildningen samt den ekonomiska utvecklingen för olika grupper av akademiker efter inträdet i förvärvslivet. Det skulle åligga centralbyrån att dessförinnan i samråd med representanter för berörda akademiska sammanslutningar utarbeta och till Kungl. Maj:t ingiva en plan för utredningen tillika med kostnadsberäkning. I anslutning till det under hösten 1944 påbörjade arbetet med utredningens planläggning, för vilket närmare redogöres i den efterföljande framställningen, höllos inom centralbyrån ett flertal överläggningar med särskilda sakkunniga såsom företrädare för akademikerorganisationerna, nämligen ombudsmannen, numera ordföranden i Syaco, fil. lic. Nils Norman, sekreteraren, jur. kand. Rune Kristensson samt dåvarande ombudsmannen i SFS, hovrättsfiskalen Gustaf Petrén. Planläggning. I ovan omförmälda framställning från akademikerorganisationerna, som bl. a. även grundade sig på förberedande överläggningar med 1941 års befolkningsutredning om akademikernas problem, framlades vissa allmänna synpunkter och önskemål beträffande den ifrågasatta utredningens omfattning och riktlinjerna för dess genomförande. Sålunda föreslogs, att uppgifter skulle insamlas genom en enquéte, avseende de senaste 25 årens studentgenerationer, varvid det likväl finge anses tillräckligt att begränsa undersökningen till att omfatta endast var femte av hithörande årgångar inskrivna, förslagsvis årgångarna 1920, 1925, 1930, 1935 och 1940. Det inom statistiska centralbyrån i samråd med de sakkunniga bedrivna planläggningsarbetet ledde till upprättande av ett i december 1944 föreliggande förslag till frågeformulär, avsett att utsändas till i undersökningen ingående akademiker. Detta förslag hade, i överensstämmelse med akademikernas förutnämnda önskemål, utformats under förutsättning, att utredningen skulle omfatta under kalenderåren 1920, 1925, 1930, 1935 och 1940 nyinskrivna studerande vid: 1

Det förkortade beteckningssättet användes genomgående i det följande.

8 1) Uppsala universitet 2) Lunds universitet 3) Karolinska institutet 4) Stockholms högskola 5) Göteborgs högskola 6) Tekniska högskolan 7) Chalmers tekniska högskola 8) Tandläkarinstitutet 9) Farmaceutiska institutet 10) Veterinärhögskolan 11) Skogshögskolan 12) Handelshögskolan i Stockholm 13) Handelshögskolan i Göteborg 14) Lantbrukshögskolan (årg. 1935 och 1940). Med ledning av vederbörande läroanstalters kataloger för här if rågakommande inskrivningsår skulle enligt planen namn och övriga tillgängliga personliga data för de uttagna (födelsedatum, studentår, studieriktning vid inskrivningen samt, i vissa fall, hemort vid inskrivningen) antecknas på för ändamålet upplagda hjälpkort. Den aktuella adressen tillika med senaste uppgift om yrke eller titel skulle, med utgångspunkt från dessa katalogdata, efterforskas, och härvid erhållna upplysningar införas på hjälpkorten. Arbetet med uppläggning av hjälpkortsregister samt med adressanskaffning upptogs omedelbart under hösten 1944, så snart utredningens omfattning blivit preciserad. Då, såsom nämnts, ett förslag till uppgiftsformulär färdigställts i december 1944, beslöts att dess lämplighet skulle prövas vid en särskild, för ändamålet anordnad provundersökning. I enlighet härmed utsändes formuläret samma månad till ungefär ett hundratal akademiker, av vilka åtskilliga på förhand lovat att medverka vid provundersökningen och därvid till centralbyrån meddela sin uppfattning beträffande formulärets lämplighet. Samtidigt utsändes formuläret genom Sveriges förenade studentkårers försorg till samtliga studentkårer i riket för yttrande. Den 15 december 1944 ingav statistiska centralbyrån till Kungl. Maj:t en redogörelse för den inom ämbetsverket i samråd med representanter för akademikerorganisationerna utarbetade planen för utredningen samt överlämnade en härpå grundad kostnadsberäkning. Vid provundersökningen avgivna uppgifter inkommo till centralbyrån huvudsakligen under januari och februari månader 1945. De i samband med provundersökningen framförda anmärkningarna och önskemålen beträffande det föreslagna formulärets avfattning ävensom i sådant hänseende av olika kårstyrelser i särskilda yttranden framlagda förslag och yrkanden blevo inom centralbyrån systematiskt genomarbetade och föranledde, efter förnyade överläggningar med de sakkunniga, ytterligare en del ändringar i formuläret.

9 Sedan Kungl. Maj:t godkänt undersökningsplanen och anvisat erforderliga medel för "utredningens genomförande, kunde utsändningen av frågeformulären taga sin början omkring den 1 juli 1945. Beträffande formulärets innehåll hänvisas till bilaga 2. Adressanskaffning. Med ledning av hjälpkortsregistret bedrevs arbetet med adressanskaffningen, såsom redan nämnts, i etapper sida vid sida med planläggningsarbetet. De i hjälpregistret ingående korten grupperades till en början efter uppgiven studieriktning vid inskrivningen. Följande beteckningar för studieriktning infördes därvid: 1) T === teologer 2) J = jurister 3) M = medicinare 4) H = fil. fak. humanister » naturvetare 5) N = » 6) I == ingenjörer 7) E = ekonomer 8) F = farmaceuter 9) J m = jägmästare 10) 0 = odontologer 11) V = veterinärer 12) A = agronomer. Inom varje studieriktningsgrupp ordnades hjälpkorten efter inskrivningsår (»årgång») och inom varje årgång, i förekommande fall, efter läroanstalt. I de minsta undergrupperna sorterades hithörande kort i sista hand efter bokstav med avseende på släktnamnet. Hjälpkorten blevo, grupperade på sålunda angivet sätt, numrerade i löpande följd. Genom den beskrivna grupperingen av hjälpkorten underlättades i hög grad granskningen av de från katalogerna erhållna, på hjälpkorten införda uppgifterna. Granskningen avsåg bl. a. att i möjligaste mån fastställa förekomsten av duplettkort, d. v. s. personer med inskrivning vid mer än en läroanstalt. Stor uppmärksamhet ägnades även åt det redan vid hjälpkortens utskrivning observerade förhållandet, att man ej alltid utan särskild undersökning kunde avgöra, om det för en uttagen person verkligen var fråga om den första inskrivningen vid akademisk läroanstalt eller endast om överflyttning från en läroanstalt till en annan. För en bedömning i sådant hänseende voro i flertalet kataloger förekommande uppgifter om såväl studentår som inskrivningsår vägledande. Arbetet med adressanskaffning, vilket vidtog efter granskningen av hjälpkorten och genomfördes i tre etapper, kan sammanfattningsvis beskrivas på följande sätt: 1) Till en början kompletterades så många hjälpkort som möjligt med adressuppgift genom centralbyråns försorg. Därvid utnyttjades i tillgäng-

10 liga uppslagsböcker såsom matriklar, kalendrar, yrkesförteckningar och telefonkataloger förekommande uppgifter. Direkt hänvändelse gjordes även i ett avsevärt antal fall till i Stockholm bosatta, förutvarande akademiker tillhörande de uttagna årgångarna. Genom sådana hänvändelser erhölls, särskilt för ingenjörernas vidkommande, en rad adressuppgifter, som eljest näppeligen kunnat anskaffas. 2) Enligt därom på förhand träffad överenskommelse översände centralbyrån därefter uppgift å kvarstående, icke identifierade akademiker till studentkårerna vid de läroanstalter, där vederbörande första gången inskrivits. I allmänhet kunde genom kårernas (nationsföreningarnas) försorg biträde erhållas med fortsatt efterforskning av ifrågavarande personers senaste uppehållsort. Genom denna anordning avsåg man att utnyttja den personkännedom, som eventuellt kunde vara till finnandes inom de olika kårerna. Arbetet, för vilket särskild ersättning utgick, gav högst varierande resultat vid de olika kårerna. 3) För manliga akademiker, vilkas adress icke kunde erhållas på ovan angivna vägar, gjordes slutligen ett försök att utnyttja det militära adressregistret. Utgångspunkt härför var den å hjälpkortet i ett stort antal fall införda uppgiften om hemort vid inskrivningen. Det förutsattes därvid, att hemorten vid tiden för den militära inskrivningsförrättningen i allmänhet skulle överensstämma med den å hjälpkortet antecknade hemorten vid första inskrivningen som akademiker. På grund härav gjorde centralbyrån hänvändelse till vederbörande inskrivningschefer med anhållan, att vissa, å översända listor upptagna personer, som vid sin inskrivning som värnpliktiga sannolikt varit hemmahörande inom resp. inskrivningsområden, skulle efterforskas i gamla inskrivningslängder och att, om de anträffades, deras inskrivningsnummer skulle meddelas centralbyrån. Denna åtgärd ledde genomgående till goda resultat. Vid företeende av de sålunda erhållna uppgifterna om inskrivningsnummer hos centrala värnpliktsbyrån erhölls omgående uppgift om de militära myndigheternas senaste adresser å de eftersökta personerna. Adressanskaffningens resultat framgår av följande siffersammanställning. Män Hela antalet ur berörda läroanstalters kataloger för undersök1 ning uttagna personer utgjorde 7 577 Därav vid adressanskaffning ej identifierade Antal 352 % 4-6

Kvinnor

Summa

2 016 248 12-3

9 593 600 6-3

Primärmaterialets införskaffande. Säsom i det föregående redan omnämnts, blev frågeformuläret i början av juli månad 1945 utsänt till samtliga de i utredningen ingående personer, för vilka adresser kunnat anskaffas. Trots att man därvid måste räkna med alt många av mottagarna vid nämnda tid av året skulle vara borta från sina hem på grund av semester eller ferier, kom utsändningen likväl till stånd, enär det kunde befaras, att de föreliggande adressuppgifterna eljest vid ett eventuellt uppskov skulle i avsevärd ut1

Delvis preliminär avräkning.

11 sträckning ha blivit för gamla. Vid första utsändningen begärdes, att de ifyllda blanketterna skulle insändas till centralbyrån senast vid mitten av augusti månad 1945. Det blev emellertid snart klart, att upprepade påminnelser och utsändande av ytterligare formulär skulle erfordras. Påminnelsearbetet, för vilket närmare redogörelse här icke torde erfordras, pågick hela hösten 1945 under medverkan på olika sätt av de berörda akademikerorganisationerna och kunde anses avslutat först i mitten av januari månad 1946. Uppgifter fortsatte emellertid att inkomma sporadiskt även under februari. Primärmaterialets omfattning. Redan under förra hälften av januari framgick det, att den totala svarsprocenten för samtliga årgångar sammanslagna kunde förväntas komma att uppgå till ungefär 50. Allt eftersom insamlingsarbetet fortskred, inkommo upplysningar, som medförde, att åtskilliga personer av olika anledningar måste uteslutas från utredningen. En redovisning av materialet med hänsyn härtill lämnas härnedan. Siffrorna avse ställningen den 15 februari 1946. Hela antalet utskrivna hjälpkort Därav avförda från undersökningen: Ej identifierade Avlidna Utrikes vistelse Dupletter Returer (adress för gammal) Andra orsaker Summa avförda i % Kvarstående i undersökningen ingående personer Därav: Deklaranter Icke-deklaranter 1

Män 7 577

Kvinnor 2 016

Summa 9 593

352 201 176 93 111 20 953 13 6 624 3 370 3 254

248 25 40 10 72 2 397 20 1 619 685 934

600 226 216 103 183 22 1 350 14 8 243 4 055 4188

Sedan insamlingen av materialet definitivt avslutats, ställde sig siffrorna för deklaranter och icke-deklaranter på följande sätt:

Deklaranter Icke-deklaranter

Män Antal % 3 400 51-3 3 224 48-7 Summa 6 624 100-0

Kvinnor Antal % 683 42-2 936 57-8 1619 100-0

Båda könen Antal % 4 083 49-5 4160 50-5 8 243 100-0

Den metod, som h ä r valts för införskaffande av primärmaterial, medför alltid risk för, att ett antal tilltänkta uppgiftslämnare måste avföras från undersökningen (jfr föregående redovisning). Det får därför anses fullt naturligt att i detta sammanhang räkna med ett visst »normalt» bortfall och att betrakta återstoden som det slutliga, för utredning avsedda materialet. En tredjedel av bortfallet bland män, eller 4,6 % av de i utredningen ursprungligen medtagna männen ha utgjorts av personer, som måst uteslutas på 1 Av icke-deklaranterna hade vid här åsyftade tidpunkt 110 män och 21 kvinnor (resp. 3 och 2 %) meddelat sin avsikt a t t icke deltaga i utredningen.

12 grund av okänd adress. Den härav föranledda svagheten i materialets sammansättning måste dock, relativt laget, anses vara utan nämnvärd betydelse. För kvinnornas vidkommande är läget i nu nämnda hänseende betydligt ogynnsammare än för männen. Ej mindre än 248 av de ursprungligen för undersökningen uttagna 2 016 kvinnorna eller 12,3 °/o, måste nämligen avföras på grund av identifieringssvårigheter. Procentuella bortfallet för kvinnorna är således här nästan 3 gånger större än för männen. Vid bedömandet av detta förhållande bör beaktas, att utnyttjandet av centrala värnpliktsbyråns adressregister väsentligt bidragit till att männens siffror blivit bättre än kvinnornas. Det är därför redan av denna anledning ej ägnat att förvåna, att man ej kunnat identifiera kvinnorna i samma utsträckning som männen. Därtill kommer att kvinnliga akademiker, som ingått äktenskap, bliva svåra att identifiera, då uppgift om deras nya släktnamn i allmänhet ej stått till buds. En specifikation av »bortfallet» procentuellt efter kön inom olika studieriktningar lämnas här nedan. Studieriktning vid inskrivningen

Antal utskrivna hjälpkort Båda Män Rv.

Från undersökningen avförda, i % Bada Män Ry>

Därav ej identlfierade (%) Båd. Män Rv.

Teologer 379 Jurister 1210 Medicinare 1 054 Humanister 1429 Naturvetare 627 Samtliga fakulteter 4 699

16 115 155 1159 212 1657

395 1325 1 209 2 588 839 6 356

11-6 13-4 13-5 17-8 16-3 15-0

12-5 18-3 18-7 22-9 23-1 22-1

11-6 13-8 14-1 20-1 18-0 16-8

5-5 5-7 4-6 7-7 6-9 6-2

— 13-9 12-3 13-7 18-9 14-1

5-3 6-4 5-6 10-4 9-9 8-3

Ingenjörer 1 649 Ekonomer 602 Farmaceuter 156 Jägmästare 96 Odontologer 222 Veterinärer 111 Agronomer 42 Samtliga fackhögskolor 2 878

17 22 169 — 150 1 — 359

1 666 624 325 96 372 112 42 3 237

8-4 7-3 9-0 5-2 8-6 » 25-2 2-4 8-7

17-6 8-5 22-7 7-9 5-9 7-4 — 5-2 8-7 8-6 — *25-0 — 2-4 8-6 8-6

2-3 1-8 — — 3-6 2-7 — 2-1

5-9 18-2 — — 6-0 — — 3-9

2-3 2-4 — — 4-6 2-7 — 2-3

Hela materialet 7 577

2 016

9 593

12-6

19-7

4-6

12-3

6-3

14-1

Det procentuella antalet ur utredningen utsorterade akademiker är störst inom fakulteterna. Här torde emellertid ingå — särskilt då det gäller humanister och naturvetare — ett relativt stort antal personer, som avbruit sina akademiska studier för att övergå till annan levnadsbana. Bortfallet bland de akademiker, som efter slutförda studier inträtt i förvärvslivet, är därför säkerligen av mindre omfattning än de ovan anförda procenttalen giva vid handen. Följande tablå redovisar deklaranternas fördelning enligt ställningen den 31 /i2 1944 i följande kategorier: a) I förvärvslivet inträdda utövare av olika lärda yrken; b) Aktiva studerande; 1

21 fall av vistelse utomlands.

13 c) Studieavbrott, varmed i detta sammanhang avses deklaranter, som enligt egen uppgift avbrutit studierna och övergått till annan levnadsbana. Män Antal % Yrkesutövare i allt Därav: årgång 1920 » 1925 » 1930 , I935 » 1940......

Kvinnor Antal %

Båda könen Antal %

2 427 409 553 590 668 209

100 17 23 24 27 9

328 39 52 72 111 54

100 12 16 22 33 17

2 755 448 GOo 662 777 263

100 16 22 24 28 10

Studerande i allt Därav: årgång 1930 > 1935 , 1940

673 12 97 564

100 2 15 83

210 1 12 197

100 — 6 94

883 13 109 761

100 1 12 87

Studieavbrott i allt Därav: årgång 1920 » 1925 » 1930 > , 1935 » 1940 Hela materialet Därav: Yrkesutövare Studerande Studieavbrott

300 35 68 62 80 55 3 400 2 427 673 300

100 12 23 21 26 18 100

145 7 19 23 42 54 683 328 210 145

100 5 13 16 29 37 100

445 42 87 85 122 109 4 083 2 755 883 445

100 9 20 19 27 25 100

Vid den statistiska bearbetningen blir det i olika sammanhang nödvändigt att uppdela deklaranterna inom olika årgångar på mindre grupper (t. ex. efter studieriktning eller med hänsyn till olika vid inträdet i förvärvslivet avlagda examina). Det kan då ej undvikas, att numerären för dessa undergrupper i åtskilliga fall blir rätt obetydlig. Det är väl bekant från den statistiska metodläran, att detta förhållande understundom kan äventyra materialets användbarhet och därför påkallar oavlåtlig uppmärksamhet vid bearbetningen. Innan bearbetning överhuvud taget bör verkställas, är det nödvändigt att söka fastställa, huruvida deklyrantmaterialet med hänsyn till sin sammansättning i olika, för undersökningen väsentliga avseenden kan anses på ett tillfredsställande sätt »avspegla» (representera) det totala materialet. Resultaten av i sådant syfte verkställda undersökningar redovisas i nästföljande kapitel.

Kap. II. Materialets representativitet. 1 Det är uppenbart, att åtskilliga faktorer kunna tänkas påverka akademikernas beredvillighet att deltaga i undersökningen. Man måste därför a priori räkna med möjligheten, att vissa kategorier av akademiker till följd härav kunna bli över- eller underrepresenterade i deklarantmaterialet. I den mån detta förhållande återverkar på de lämnade uppgifternas beskaffenhet, upp1 Undersökningen genomfördes vid en tidpunkt, då materialet ännu ej var fullständigt inkommet. Ej inkomna uppgifter voro emellertid så få, att de i detta sammanhang ej inverkade på undersökningens resultat.

14 kommer en selektion i materialet, som minskar eller, i sista hand, omintetgör möjligheten att på detsamma grunda mera allmänna slutsatser om akademikernas förhållanden. Vid en bedömning ur här angivna synpunkter av deklarantmaterialets användbarhet för statistisk bearbetning har del till följd av den låga svarsprocenten ansetts nödvändigt att undersöka representativiteten med hänsyn till bl. a. följande faktorer: 1. Könsproportionen 2. Fördelning på läroanstalter 3. Social härkomst (faderns yrke) 4. Studieriktning 5. Fördelning på olika slag av examina 6. Ungefärlig inkomstnivå vid tiden föl uppgiftslämnandet. Uppgiften har därvid varit att undersöka, huru angivna fördelningar ställa sig såväl i deklarantmaterialet som i det totala materialet. Det har alltså gällt att i största möjliga utsträckning framskaffa uppgifter, åtminstone i huvudsak, jämväl för icke-deklaranter. Arbetet härmed, som varit synnerligen tidsödande, enär en mångfald källmaterial måst användas, utfördes under januari cch februari 1946. Här nedan lämnas i skilda avsnitt en sammanfattande redogörelse för representativitetsundersökningens huvudresultat. Könsproportionen. Enligt ställningen den 15 februari 1946 gällde följande siffror för svarsprocenten för män och kvinnor, årgångsvis: Inskrivna Vid fakultet 1920 1925 1930 1935 1940 1920—1940

Män 38 45 46 51 61 48

Vid fackhögskolor 1920 1925 1930 1935 1940 1920-1940

45 48 52 55 59 53

Svarsprocent Kvinnor Båda könen 34 38 34 43 35 44 43 49 46 55 41 47 35 48 39 42 34 38

44 47 51 54 55 51

Det framgår, att svarsprocenten för kvinnliga akademiker på något undantag när är avsevärt mycket lägre än för männen, såväl årgångsvis som inom olika studieriktningar (jfr tab. A). Svarsprocenten visar påtaglig stegring för yngre årgångar av män, medan bland kvinnorna föreligger viss ökning endast för studerande vid fakultet. En undersökning av huru relativa antalet kvinnor ställer sig dels i hela materialet, dels bland deklaranterna (siffrorna ej införda här), visar, såsom för övrigt redan framgår av det ovan anförda, att kvinnorna genomgående äro underrepresenterade i deklarantmaterialet. Denna omständighet i förening med den ringa numerären o m ö j l i g g ö r g e n e r e l l bearbet-

15 Tab. A. Svarsprocent för olika årgångar av materialet. 1920 Studieriktning vid inskrivningen

CL P -

Pr

g: n 3 Fakultet: T 71 38 J 34 M 36 H 35 N Uppsala universitet . 44 Lunds » 41 Karolinska instit. . . . 31 Stockholms högskola 31 Göteborgs » 38 I allt 38 Fackhögsko lor: Ingenjörer Ekonomer Farmaceuter Jägmästare Veterinärer Agronomer

tö

52 25 40 57 31 38

2 65: 0

tö p. o.

7Z

<

P

O:

2 3

<

67 57 60 49 13 31 41 42 18 44 41 47 33 47 31 43 37 48

58 49 33 44 46 49 49 31 40 47

25 40 11 35 39 34 39 25 22 50

38 34 43 45

a P (C O: 3 n 3

pi 3

<

57 50 36 44 40 44 51 32 36 56

58 50 37 50 40 46 53 32 38 63

33 38 29 35 46 38 39 29 30 40

34 44 46

48 51 52 36 47 49

P O: 3 3

<

p

K

O: 3 re 3

Samtl. årg. tö p.

2 P: 3

61 49 47 46 57 50 57 38 43 43

63 49 43 67 30 50 75

61 48 49 49 59 52 61 40 44 42

63 49 56 67 23 50 75

67 58 24 42 53 45 45 25 41 46

a

<

69 71 56 61 38 52 53 48 54 66 46 56 59 51 60 65 55 61 68 51 44 47 35 46 57 33 58 63 53 35 49 51 43 55 61 46

52 47 46 100 59 60 25 30 30 38 38 50 35 57 57 56 44 49 35 57 73 73 74 74 28 35 40 44 22 39 36 46 38 79 78 100 78 78

I allt 44 45 35 47 48 Samtliga 40 41 35 44 46

1940 tö p. o.

tö p.

JU.

2 71 38 36 35 37 44 42 34 30 39

1930 tö

75 63 63 50 53 53 33 50 61 50 50 44 18 25 55 55 84 84

P

p:

<

O: 3 m 3

61 48 40 46 49 50 52 36 40 50

61 48 42 49 49 50 55 37 42 51

43 44 30 42 47 47 45 26 33 49

43 58 58 57 63 42 42 53 45 47 54 40 64 64 11 31 31 30 62 61 100 80 80

39 54 55 42 55 59 34 51 53 36 51 53 43 55 60 44 48 50

38 41

n i n g av u p p g i f t e r f ö r k v i n n o r n a s o m en f r i s t å e n d e g r u p p . Endast där kvinnorna äro relativt talrika i förhållande till männen, t. ex. inom filosofisk fakultet, verkställes i det följande särskild bearbetning av uppgifter för kvinnorna. Fördelning på olika läroanstalter. Det framgår av tab. A, att svarsprocenten för Uppsala genomgående, bortsett från smärre avvikelser, kan anses ligga på ungefär samma nivå som svarsprocenten för Lund. Siffrorna för Göteborgs högskola visa för senare årgångar en gynnsam utveckling. I jämförelse med de n ä m n d a läroanstalterna är emellertid svarsprocenten för Stockholms högskola och Karolinska institutet synnerligen låg. Detta är av vikt att beakta i vissa sammanhang, som närmare beröras i det följande. Svarsprocentens tendens att ökas för yngre årgångar iakttages för samtliga universitet och fria högskolor. Den låga svarsprocenten vid Stockholms högskola torde i viss mån sammanhänga med, att antalet studieavbrott bland i Stockholm inskrivna av allt att döma är högre än annorstädes. Svarsprocenten för fackshögskolorna är genomsnittligt taget av ungefär samma storleksordning som för universiteten. Ett anmärkningsvärt undantag utgör tandläkarinstitutet med fallande svarsprocent för de yngre årgångarna (18 °/o för årgång 1940).

16 Social härkomst. Särskilt de ekonomiska förutsättningarna för upptagande och genomförande av akademiska studier måste, såsom i olika sammanhang tidigare framhållits, vara i hög grad beroende av föräldrarnas förmåga att biträda vid studiekostnadernas bestridande. Ett siffermässigt, fullt tillförlitligt mått på föräldrarnas möjligheter i sådant avseende lär väl knappast kunna erhållas på grundval av deklaranternas egna uppgifter. Vid tidigare undersökningar gjorda erfarenheter visa emellertid, att en gruppering av akademikerna efter faderns yrke är tillfyllest, då det gäller att i stort belysa den sociala härkomsten och därav betingade olikheter i ekonomiskt hänseende. För här ifrågakommande fördelningar har använts en av Wicksell— Larsson 1 införd klassificering efter faderns yrke på åtta yrkeskategorier på sätt närmare framgår av tab. B, C och D (jfr även bil. 1). Dessa grupper skola i det följande av praktiska skäl benämnas socialgrupper, vartill dock må framhållas, att h ä r ifrågavarande indelning icke h a r någon direkt motsvarighet i den officiella yrkesstatistikens gruppering på socialklasser. För undersökningar rörande representativiteten i fråga om social härkomst kräves kännedom om faderns yrke jämväl för icke-deklaranter. Ett omfattande arbete h a r nedlagts på att härvidlag få fram största möjliga antal uppgifter. För årgång 1940 ha därvid utnyttjats de uppgifter, som den studerande vid inskrivningen varit skyldig att avgiva å s. k. studiekort. För äldre årgångar h a uppgifter hämtats huvudsakligen från nationsmatriklar (s. k. porträttkataloger) och olika biografiska uppslagsböcker. Efterforskningen av yrkesuppgift för fadern skedde såsom väntat med växlande framgång. Emellertid kunde på detta sätt uppgift erhållas för omkring 80— 85 % av samtliga akademiker (deklaranter och icke-deklaranter), vilket ansågs tillräckligt för en jämförelse mellan deklarantmaterialet och det totala materialet. Till en början redovisas här nedan i stora drag under jämförelse mellan totala materialet och deklarantmaterialet, huru studerande inom olika socialSocialgrupp (Faderns yrke) A. B. C. därav: C 1. Präster D. E. F. G. H.

1 WICKSELL,

Antal personer Samtliga 762 429 2 511

Deklaranter 412 225 1290

308 372 1831 925 1059 942 776 545 I allt 7 949

Därav inskrivna v fakultet, i % Samtliga D eklaraii 62-6 68-9 66-9

58-7 67-0 65-9

172 198 920 366 503 463 399 265

83-8 76-6 62-3 62-8 58-1 64-5 61-8 69-8

85-5 78-2 59-7 61-2 55-9 64-2 56-8 73-1

3 923

64-4

62-9

SVEN och LARSSON, TAGE. Utredning rörande de svenska universitets- och

högskolestudenternas sociala och ekonomiska förhållanden. Stockholm 1936 (SOU 1936: 34), sid. 25.

17 T a b . B.

Akademiker (deklaranter och icke-deklaranter) inom olika socialgrupper ( f a d e r n s y r k e ) , f ö r d e l a d e efter s t u d i e r i k t n i n g vid i n s k r i v n i n g e n . Relativ fördelning inom nedanstående yrkesklasser 1 efter studieriktning, i %

Studieriktning Årgång

Cl

C5

Cr

Inskrivna 1-3 1-0 10 1-4

D

H

vid fakulteter: 3-2 2-5 1-7 2-2 3-6 2-6

Teologer I allt Deklaranter

10-2 13-1

5-6 15-6 5-3 18-6

Jurister I allt Deklaranter

9-2 9-2

9-1 10-7 12-1 8-0 10-5 12-6

18-3 17-1 17c 18-6

11-6 17-2 12-6 9-4 13-1 16-4 12-0 10-9

Medicinare I allt Deklaranter

11-4 9-5

][1-7

16-2 12-1 8-4 14-0 10-G

14-5 14-2 13-2 11-2

13-3 12-2 12-1 11-7

Humanister I allt Deklaranter

22-7 19-9

51-5 33-8 40-6 12-4 33-1 41-9

20-4 22-4 19-0 23-2

23-3 23-9 25-9 3 2 1 20-1 23-3 25-8 32-8

Naturvetare I allt Deklaranter

9-1 7-0

11-0 12-9

8-1 8-5

6-G 8-7 7-0 10-2

Samtliga fakulteter I allt Deklaranter

62-6 58-7

( 8-9 83-8 766 62-3 62-8 t 7-0 85-5 78-2 59-7 61-2

Ingenjörer I allt Deklaranter

16-5 19-9

15-3 17-9

Inskrivna vid fackhögskolor: 6-8 14-5 23-7 17-8 18-7 17-2 22-7 20-5 6-4 15-3 29-5 22-2 23-8 19-3 28-3 17-9

Ekonomer I allt Deklaranter

5-1 4-1

4-7 4-9

2-6 1-7

2-2 1-0

5-8 11-9 4-7 9-8

9-4 8-7

8-9 8-9

7-9 7-8

5-5 4-9

Farmaceuter I allt Deklaranter

3-5 2-7

5-1 4-4

2-6 3-5

0-8

4-0 3-5

3-4 4-1

5-6 5-8

3-5 3-5

3-7 4-0

1-8 1-9

Övriga fackhögskolor I allt Deklaranter

12-3 14-G

6-0 5-8

4-2 2-9

5-9 5-5

4-2 2-G

4-1 2-7

8-3 5-8

5-9 4-1

3-9 3-1

2-4 2-2

Samtliga fackhögskolor I allt Deklaranter

37-4 31-1 16-2 23-4 41-3 33-0 14-5 21-8

37-7 37-2 40-3 38-8

42-0 35-5 38-2 30-2 44-1 35-8 43-2 26-9

Fakulteter och akolor I allt Deklaranter

100 100

100 100

100 100

100 100

100 100

100 100

100 100

100 100

100 100

100 100

762 412

429 225

308 172

372 1831 920 198

925 366

1059 503

942 463

776 399

545 265

Absoluta antalet I allt Deklaranter . . .

7-5 10-5 9-3 12-1

7-4 6-0

I allt

5-4 11-0 5-5 14-7

9-7 7-0

7-0 3-8

8-2 10-3 6-5 10-9

58-0 64-5 61-8 69-8 55-9 64-2 56-8 73-1

fackhög-

1 Beteckningar: A = lantbrukare, B = folkskollärare, Cl = präster, C5 = läroverkslärare m. fl., Cr = övriga akademiker, D = direktörer, E = handlande, F = högre tjänstemän, G =« lägre tjänstemän, H = hantverkare och arbetare. Jfr även bil. 1.

2—470101

18 Tab. C. Svarsprocent och procentuell fördelning på fakulteter inom olika socialgrupper (efter faderns yrke). Procentuell fördelning efter studieriktning vid inskrivningen

Faderns y r k e

1 Antal inskr. Antal Svarsvid dekla- profakul- ranter cent ro o tet <•+

o

ro

v. Ct>

3 ro &

o" P

ro

C5 läroverkslärare m. fl Cr övr. akademiker D Direktörer, disponenE Handlande, köpmän m. fl F Högre tjänstemän m. fl G Lägre tjänstemän m. fl H Hantverkare, arbetare Summa 1

sr

c

r* C

C/2 3

<ro

3 P

Ed -t

A Lantbrukare B Folkskollärare C Akademiker ni. fl. .. . därav: Cl präster i svenska

Deklaranter

Samtliga

ro

p >-t

3 P

ro

<•+

ro o o

0Q •1

g a

ro &

o' CD •1

3 P <-t

ro

sr

c 3

t* C •1

P

ro

<

c 3 b

c* p

P

ro ro

•

477 295 1684

242 151 851

51 51 51

16 18 36 15 100 22 16 16 34 12 100 5 17 46 16 100 8 12 13 48 19 100 8 113 4 25 21 37 13 100 6 24 19 37 14 100

19 13 19 40

285 1141

155 549

54 48

2 16 16 53 13 100 2 29 23 33 13 100

1 16 14 54 15 100 2 30 22 32 14 100

3 27 23 35 12 100

4 30 18 38 10 100

6 20 23 40 11 100

6 24 22 36 12 100

4 27 19 37 13 100

4 26 18 3b 16 100

480 380 5119

227 194

47 51

9 20 16 42 13 100 10 21 12 45 12 100 16 13 10 46 15 100 20 15 5 45 15 100 7 22 19 39 13 100 9 22 17 39 13 100

9 100 22 12 16 39 11 100

Angående den använda yrkesgrup] >eringe i hänvisas till 6/7. /.

grupper fördela sig på f a k u l t e t e r o c h f a c k h ö g s k o 1 o r vid första inskrivningen. För flertalet grupper gäller enligt tablån, att relativa antalet vid fakulteter inskrivna utgjort i genomsnitt 65 °/o för årgångarna sammanslagna. I tab. B redovisas mera ingående, under jämförelse med hela antalet personer med känd härkomst, huru procenttalen ställa sig, om deklaranterna inom olika socialgrupper fördelas på skilda studieriktningar vid universitet och fackhögskolor. Jämförelsen ger vid handen, att någon påtaglig övereller underrepresentation av olika studieriktningar i stort sett icke kan anses föreligga i deklarantmaterialet. Enligt vad ovan visats, måste avvägningen i deklarantmaterialet mellan fakultetsstuderande och studerande vid fackhögskolor anses tillfredsställande. Det gäller nu närmast att beträffande det förstnämnda slaget av deklaranter under jämförelse med det totala materialet undersöka, huru de olika socialgrupperna fördela sig på fakulteter. Redogörelse i sådant avseende meddelas i tab. C. Den bild av olika socialgruppers fördelning på fakulteter, som deklarantmaterialet här erbjuder, ger ej anledning till antagande, att dekla-

19 T a b . D.

A k a d e m i k e r ( d e k l a r a n t e r o c h i c k e - d e k l a r a n t e r ) av o l i k a s t u d i e r i k t n i n g , f ö r d e l a d e efter s o c i a l h ä r k o m s t (faderns y r k e ) .

Studieriktning vid inskrivning

Argäng

Teologer I allt 1920/30. » » 1935/40. Deklaranter .. Jurister I allt 1920/30. » » 1935/40. Deklaranter .. Medicinare I allt 1920/30. » » 1935/40. Deklaranter .. Humanister I allt 1920/30. » » 1935/40. Deklaranter .. Naturvetare I allt 1920/30. » -> 1935/40, Deklaranter .. Samtliga fakulteter I allt 1920/30. . . » » 1935/40. . . Deklaranter

Därav med Antal känd härkomst

Akademiker med känd härkomst, fördelade efter faderns yrke 3 , i % Cl

C5

Cr

Inskrivna

vid

1)

II

S:a

fakulteter:

228 121 212

188 25-0 6-9 15-4 97 19-6 6-2 10-3 206 25-3 5-8 15-0

l-i 2-1 1-0

674 440 548

573 375 534

6-1 5-3 6-9

3-0 3-7 3-4

3-0 2-9 3-4

3-5 28-9 16-0 11-2 13-9 4-5 33-1 10-7 10-9 16-0 4-5 29-6 12-3 12-0 13-9

9-0 8-6 8-8

4-2 100 4-3 100 5-2 100

598 399 418

503 318 404

8-9 8-2 9-4

4-6 5-7 4-5

6-8 3-1 5-7

4-6 22-8 13-9 16-5 11-3 4-7 33-0 11-9 11-3 12-3 5-0 28-9 9-9 14-6 12-8

7-2 7-9 6-7

3-4 100 1-9 100 2-5 100

883 1109 954

663 953 901

9-2 7-1 8-5

6-3 6-7 7-6

6-9 3-6 6-0

7-2 16-4 9-1 14-3 11-5 11-0 8-1 22-0 12-2 11-8 12-1 9-3 8-7 18-4 8-9 10-7 11-3 10-8

8-1 100 7-1 100 9-1 100

273 11-4 5-9 299 7-7 7-7 321 8-7 8-7

4-0 3-0 4-6

4-0 220 10-6 11-4 13-2 10-2 8-0 24-5 11-0 90 12-7 8-7 7-2 23-1 6-6 10-6 14-0 7-8

7-3 100 7-7 100 8-7 100

6-2 3-6 6-0

4-7 20-9 11-9 13-3 11-8 6-6 25-4 11-4 11-1 12-8 6-2 22-3 9-1 11-4 12-0

9-8 8-9 9-2

6-4 100 6-5 100 7-9 100

330 337 335

2 713 2 200 2 406 2 042 2 467 2 366

9-9 7-6 9-8

5-1 6-1 6-1

Inskrivna

vid

4-8 7-2 6-3

4-3 10-1 6-2 8-2 3-9 8-3

5-9 12-8 13-7 100 9-3 10-3 20-6 100 5-8 10-2 18-4 100

fackhögskolor:

Ingenjörer I allt 1920/30. » » 1935/40. Deklaranter .. Ekonomer I allt 1920/30. » » 1935/40. Deklaranter ..

741 770

544 12-9 632 5-1 865 9-2

3-9 5-1 4-5

1-8 0-8 1-3

2-2 23-7 12-1 14-5 10-9 12-9 4-9 34-0 9-8 12-8 10-1 11-5 3-4 30-8 9-1 13-i 10-2 12-7

5-1 100 5-9 100 5-3 100

262 305 241

218 254 232

9-6 3-9 6-9

3-2 4-7 4-7

1-4 1-6 1-3

1-8 19-7 22-9 17-0 10-1 10-6 1-2 19-7 17-3 19-3 15-0 11-4 0-9 17-7 15-1 18-1 16-8 12-9

3-7 100 5-9 100 5-G 100

Farmaceuter I allt 1920/30. » » 1935/40. Deklaranter . . .

179 117 140

159 110 134

9-4 9-1 8-2

6-3 9-1 7-5

4-4 4-5

0-6 19-5 11-9 23-3 10-1 10-7 1-8 32-7 8-2 15-5 12-7 8-2 22-4 10-4 20-9 11-2 11-2

Samtliga fackhögskolor 1 I allt 1920/30 1468 1158 12-8 4-6 » » 1935/40 1 362 1152 7-9 5-1 Deklaranter 1 456 1414 11-5 5-0

3-8 100 2-7 100 3-7 100

2-8 0-8 1-9

2-1 20-5 13-8 16-5 11-5 11-2 4-0 29-6 11-2 15-0 11-2 10-2 2-8 26-0 10-1 14-5 lie 11-7

4-2 100 5-0 100 4-9 100

r allt 1920/30. » » 1935/40. Deklaranter ..

Samtliga: 5-1 3-8 20-7 12-G 14-4 11-7 10-3 2-6 5-7 26-8 11-4 12-5 12-2 9-4 4-4 4-9 23-7 9-5 12-6 11-9 10-2

5-o 100

4 181 3 358 10-9 4-9 3 768 3194 7-7 b-7 3 923 3 780 10-4 5-7

6-0 100 6-7 100

Här ingå även ovan ej redovisade fackhögskolor. Beteckningar: A = lantbrukare, B = folkskollärare, Cl = präster, C5 = läroverkslärare Cr = ovnga akademiker, D = direktörer, E = handlande, F = högre tjänstemän, G = lägre tjänstemän, H = hantverkare och arbetare. Jfr även bil. 1. 2

20 ' rantmaterialet skulle vara behäftat med påtagliga systematiska fel. I särskild kolumn har i samma tabell (tab. C) redovisats svarsprocenten för de olika socialgrupperna i det här betraktade materialet. Dessa befinnas vara företrädda i ungefär samma omfattning med undantag likväl för gruppen D (direktörer, disponenter m. fl.), som synes vara något underrepresenterad i deklarantmaterialet. Studieriktning. I tab. A redovisas vidare, huru svarsprocenten ställer sig, om materialet årgångsvis delas upp efter vid första inskrivningen uppgiven studieriktning. Vid bedömning av dessa siffror bör beaktas, att här ingå även svar från personer, som sedermera avbröto sina studier för att övergå till annan levnadsbana. Dessa deklarerade fall av studieavbrott ha, såsom här nedan närmare angives, i det följande uteslutits från bearbetning. Att årgång 1920 skulle visa den lägsta och årgång 1940 den högsta svarsprocenten, kunde från början förutses. Bland de vid fakultet inskrivna visa teologerna genomgående den högsta svarsprocenten. Siffran för medicinarna ligger lägre än för övriga fakulteter, men företer dock för senare årgångar en avsevärd stegring. Svarsprocenten vid fackhögskolorna har redan berörts i den föregående framställningen. Det är i h ä r förevarande sammanhang nödvändigt att undersöka, i vad m å n rekryteringen från olika socialgrupper till skilda studiebanor är tillfredsställande återgiven i deklarantmaterialet. En redovisning i sådant hänseende meddelas i tab. D. Totala materialet har i denna tabell uppdelats i två grupper så, att årgångarna 1920, 1925 och 1930 hänförts till en första och årgångarna 1935 och 1940 till en andra grupp. Ett närmare studium av tab. D visar, att socialgruppen D (direktörer, disponenter e t c ) , såsom i annat sammanhang redan framhållits, i stort sett genomgående har en något lör låg representation i deklarantmaterialet, men att i övrigt några mera påtagliga avvikelser knappast torde föreligga. Alldeles oavsett den ovan berörda frågan om representativiteten torde det böra framhållas, att i tab. D meddelade siffror endast med försiktighet böra utnyttjas för jämförelser i tiden. På grund av en fortlöpande omgestaltningav näringslivet förändras nämligen numerären hos de olika socialgrupper, från vilka studiebanorna rekryteras. Att taga vederbörlig hänsyn till inverkan av denna omvandling på rekryteringsprocenlen är emellertid i detta sammanhang icke möjligt. Under studietiden sker i stor utsträckning ändring av den ursprungliga, vid inskrivningen uppgivna studieriktningen. Då bearbetningen i sista hand kommer att anknyta till olika grupper av akademiska yrkesutövare, är genomsnittliga svarsprocenten för dessa yrkesgrupper av särskilt intresse. Uppgifter i sådant hänseende lämnas här nedan för i förvärvslivet inträdda yrkesutövare, enligt ställningen den 15 februari 1946 tillika med siffror för vissa grupper av studerande (samtliga årgångar).

21 Yrkesutövare Präster Jurister Läkare, tjänste» , övriga Lärare, samtliga därav: Fil. dr, teol. dr Fil. l i c , teol. lic Fil. mag Övriga Ingenjörer Ekonomer Apotekare Farmacie kandidater Tandläkare Veterinärer Agronomer

Antal deklaranter 227 352 220 25 297 50 33 171 43 661 185 69 67 131 42 21

Genomsnittlig svarsprocent 1 70 56 50 (23) 57 59 (69) 58 (45) 52 48 53 46 29 (66) (83)

28 86 121 441 90 16 7 12 11 14

(67) 56 51 55 61 (44) (58) (36) (48) (82)

Studerande2 Teologer Jurister Medicinare (inklusive med. kand.) Humanister och naturvetare Ingenjörer Ekonomer Farmaceuter Odontologer Veterinärer Agronomer

En jämförelse med tab. A ger vid handen, att svarsprocenten inom de renodlade yrkesgrupperna genomgående ställer sig betydligt gynnsammare än de tidigare anförda genomsnittssiffrorna för hela materialet, vilka påverkats av den låga svarsprocenten bland personer med studieavbrott. Såsom redan antytts i det föregående, äro s. k. studieavbrott, d. v. s. personer, som före 1944 års utgång avbrutit sina akademiska studier och övergått till annan levnadsbana, så fåtaligt representerade i deklarantmaterialet, att e n b e a r b e t n i n g a v p r i m ä r u p p g i f t e r n a f ö r d e n n a k a tegori deklaranter måste anses utesluten. Fördelning på olika slag av akademiska examina. I efterföljande tablå meddelas uppgifter, i vad angår examina, som avlagts vid fakultet. Här avses den senast avlagda examen, oavsett om den avlagts vid inträdet i förvärvslivet eller senare. För årgångarna sammanslagna ställer sig fördelningen på följande sätt.

Teol. fak.: Teol. dr » lic » kand

Antal examina Absolut I % Samtliga Deklaranter Samtliga Deklaranter 12 6 4 3 14 9 4 4 304 204 92 93 330

1 2

100 Procenttal inom parentes grunda sig på ett antal personer mellan 20 och 50. Deklarerade fall av studieavbrott ej inräknade.

•2-2

Jur. fak.: Jur. dr » lic » kand Pol. mag. 1 Med. fak.: Med. dr » lic » kand Fil, fak.: Fil. dr » lic » mag » kand

Antal examina I o/ Absolut /o ilaranter Samtliga Deklaranter Samtliga 1

3 1 658 48 710

1 359 31 393

93 7 100

91 8 100

43 502 226 771

22 202 117 341

6 65 29 100

6 60 34 100

103 129 492 462 1186

55 73 251 248 627

9 11 41 39 100

9 12 40 39 100

1 ovanslående tablå ha siffrorna för samtliga avlagda examina anförts med viss reservation för ofullständiga uppgifter. Då sammanställandet av ett fullständigt examensregister för samtliga i undersökningen ingående personer (deklaranter och icke-deklaranter) skulle vara ett alltför tidskrävande arbete för att i detta sammanhang kunna genomföras, har det varit nödvändigt att härvidlag förfara mera summariskt. En god vägledning har ofta erhållits genom den uppgift om vederbörandes titel eller yrke, som erhölls vid adressanskaffningen, överensstämmelsen måste anses god. Ungefärlig inkomstnivå under år 1944, Det har slutligen ansetts önskvärt att undersöka, huruvida deklaranternas fördelning efter inkomst under år 1944 i något avseende väsentligt avviker från motsvarande fördelning för det totala materialet. Vid undersökningens genomförande har en gruppering av såväl deklaranter som icke-deklaranter verkställts med ledning av den på 1944 års inkomsluppgifter grundade taxeringen till kommunal inkomstskatt, varvid uppgift om taxeringen hämtats från den allmänna taxeringskalendern för riket. Då det här är fråga om en gruppering i stort, ha följande inkomstklasser införts: under 10 000, 10 000—15 000, 15 000—20 000, över 20 000 (i vissa fall även 20 000—30 000 samt över 30 000). Självfallet måste denna undersökning inriktas uteslutande på i förvärvslivet inträdda akademiska yrkesutövare (präster, jurister, lärare o. s. v.). Där en person ej kunnat återfinnas i taxeringskalendern, har vederbörande hänförts till lägsta inkomstklassen. Det är a priori tydligt, att detta i vissa fall kan vara felaktigt, eftersom det icke alltid varit möjligt att i taxeringskalendern »slå» en icke-deklarant med samma säkerhet som en deklarant. Det har också visat sig, att den erhållna relativa fördelningen av det totala materialet på inkomstklasser i flera fall företer en något större anhopning på lägsta inkomstklassen än som iakttages bland deklaranterna. Dessa avvikel1

Här inbegripes även statsvetenskaplig filosofisk examen.

23 ser böra otvivelaktigt tillskrivas den nämnda svårigheten att på angivet sätt genomföra en helt invändningsfri fördelning efter inkomst. Vid bedömning av deklaranternas inkomstfördelning har det observerade antalet personer i varje inkomstklass jämförts med det »väntade antal», som svarar mot inkomstfördelningen i hela materialet. Det har därvid gällt att taga ställning till spörsmålet, huruvida de här föreliggande differenserna mellan observerat och väntat antal deklaranter i olika inkomstklasser äro av sådan storleksordning, att de kunna uppfattas som slumpmässiga avvikelser. Därest vid en dylik prövning erhålles ett gynnsamt resultat, är detta i och för sig givetvis icke något bevis för antagandet, att inkomstfördelningen bland deklarantenia kan godtagas som uttryck för motsvarande fördelning i det totala materialet. A andra sidan kan en sådan utgång av prövningen anses giva vid handen, att ingenting framkommit, som påtagligt står i strid med det nämnda antagandet, vilket åter uppfattas som ett stöd för dess riktighet. Vid prövningen har tillämpats ett förfaringssätt, som i den statistiska metodläran är känt under benämningen X 2 -metoden. Denna innebär, att den för en given fördelning på föreskrivet sätt framräknade avvikelsesumman y2 tillmätes en viss grad av sannolikhet IV En undersökning av deklaranternas inkomstfördelning enligt här angivna metod ger omedelbart godtagbara resultat vad angår präster, jurister, lärare, apotekare och ekonomer, inom övriga undersökta grupper (läkare, ingenjörer, tandläkare) konstateras, alt X2-värdet ställer sig mindre gynnsamt, därför att det rönt viss påverkan av den ovan påtalade tendensen till anhopning av akademiker i det totala materialets lägsta inkomstklass med åtföljande underskott i den näst lägsta klassen. Det erfordras emellertid endast en relativt obetydlig korrektion av ifrågavarande fördelning i motsatt riktning (2 till 5 °/o) för att X2-värdena för såväl läkargruppen som enskilda årgångar av ingenjörsgruppen skola ställa sig fullt acceptabla. Endast för gruppen deklaranter-tandläkare konstateras, förutom den låga svarsprocenten, en sådan anomali i inkomstfördelningen, att denna omöjligen kan betraktas som representativ (P = 0,0001). Om årgångarna 1920—1940 slås samman, erhålles bl. a. följande relativa fördelning av landläkare på inkomstklasser: Inkomstbelopp (1 000-tal kr) —10 10—15 15—20 20—o»

Tandläkare i % I allt Deklaranter 39 23 27 35 23 21 11 21 100

100 Svarsprocent 18 37 26 45 29

Det framgår, att de större inkomsttagarna äro starkt överrepresenterade i deklaranlmaterialet, varför det icke är möjligt att på detsamma grunda några generella slutsatser rörande tandläkarnas förhållanden i allmänhet. 1 Härmed avses sannolikheten, att tillfälliga avvikelser skola ge ett # 2 -värde lika stort som eller större än den i materialet framräknade avvikelsesumman •/-• Detta sannolikhetstal P närmar sig 1, om x3 minskas, men avtager mot 0 med växande y".

24 Det har ej ansetts nödvändigt att här framlägga en detaljerad redogörelse för de beräkningar, som verkställts vid undersökning av inkomstfördelningens representativitet. Sammanfattning. De jämförelser i olika avseenden mellan deklarantmaterialet och det totala materialet, för vilka en översiktlig redogörelse lämnats i det föregående, ha på ett par undantag när visat, att överensstämmelsen mellan de båda materialen, i den mån densamma grundas på de erhållna resultaten, torde få anses relativt god. Ytterligare undersökningar äro visserligen tänkbara, t. ex. beträffande civilståndsfördelningen, men kunna icke genomföras, då det skulle krävas alltför mycken tid och stora kostnader att införskaffa erforderliga uppgifter för icke-deklaranter — om dylika uppgifter överhuvud taget kunna erhållas. Om alltså verkställda jämförelser tala till förmån för deklarantmateria lets användning i och för statistisk bearbetning, återstår emellertid att taga ställning till spörsmålet, i vad mån materialels storleksordning kan komma att lägga hinder i vägen för genomförandet av en differentierad bearbetning. Av de inledningsvis anförda siffrorna framgår, att vissa undergrupper i deklarantmaterialet bli numeriskt rätt små. Det är välbekant, att små material i regel icke kunna utnyttjas för statistisk bearbetning i samma omfattning som större. Skälen härför skola i detta sammanhang ej närmare utvecklas. Det anförda får emellertid icke anses innebära, att det under alla förhållanden skulle vara omöjligt att med positiv behållning statistiskt bearbeta ett litet material. Det har tvärtom i här förevarande fall ansetts möjligt att jämväl på grundval av ett jämförelsevis litet material, under iakttagande av försiktighetsmått av statistisk-teknisk art, i åtskilliga hänseenden belysa vissa allmänna utvecklingstendenser under den betraktade 25-årsperioden. Att i detta sammanhang beräkna och i tabellerna införa särskilda spridningsmått för de anförda medeltalen har ej ansetts motiverat av flera skäl. Det kan nämnas, att genom prickning framställda fördelningar hava bedömts med hänsyn till om materialet visat tendens till anhopning kring ett medelvärde. Där så ej varit fallet utan fördelningen ungefär jämnt fördelat sig (iver hela variationsområdet, ha medeltal icke beräknats.

Kap. III. Granskning och bearbetning. Vid granskningen av de inkomna uppgifterna visade sig, såsom redan inledningsvis nämnts, att vissa avsnitt av de insända uppgiftsformulären på grund av bristfälliga eller felande uppgifter icke kunna bearbetas i från början avsedd omfattning. Personliga data samt uppgifter om utbildning i vad avser den yttre ramen kring studietiden (inskrivning, avlagda examina, ämnen etc.) ha i allmänhet icke erbjudit några svårigheter. Detsamma gäller på några få undantag när den i särskild tablå å formulärets första sida begärda

25 redovisningen av eventuella förseningar under studietiden. Här har en och annan deklarant oriktigt menat, att t. ex. värnpliktstjänstgöring under tiden mellan studentexamen och första inskrivning skulle betraktas som försening. Dylika misstag ha omedelbart kunnat korrigeras med stöd av övriga lämnade uppgifter. — Uppgifterna om »annan utbildning än akademisk» ha däremot, i den mån uppgifter överhuvud taget lämnats, visat sig vara i stor utsträckning ofullständiga, osäkra eller tillkomna på grund av missuppfattning. Detta sistnämnda avsnitt av formuläret har därför generellt måst uteslutas från bearbetning. Detsamma gäller om de »särskilda uppgifter», som ingå å formulärets sista sida. I detta sammanhang skall även särskilt framhållas, att uppgifterna till levnadskostnadsundersökningen likaledes äro behäftade med så stora brister, att det visat sig nödvändigt att här begränsa sig till viss partiell bearbetning. I den fortsatta framställningen skall vid behandling av formulärets olika delar lämnas mera ingående redogörelse för materialets kvalitet och vidtagna inskränkningar i bearbetningen. Ursprungligen var avsikten att genom skriftväxling med vederbörande uppgiftslämnare erhålla komplettering av i formuläret lämnade uppgifter. Denna utväg visade sig emellertid icke framkomlig. Vid försök i sådan riktning erhöllos svar från endast en bråkdel av de tillskrivna efter en mycket lång väntetid. Dess bättre gjordes den erfarenheten, att det i ett mycket stort antal fall var möjligt att korrigera eller komplettera vissa uppgifter med ledning av övriga i formuläret lämnade data eller eljest från andra källor. Där uppgifter avseende ett bestämt avsnitt av formuläret vid granskningen visat sig vara av sådan beskaffenhet, att de måst betecknas som oanvändbara, har detta icke utan vidare föranlett formulärets utsortering ur materialet. Man kan nämligen räkna med, att en uppgiftslämnare av olika skäl haft svårighet att fullständigt besvara vissa av de i formuläret framställda frågorna, medan de i övrigt lämnade uppgifterna äro fullt användbara. Med hänsyn härtill har vid granskningen för varje blankett verkställts en bedömning av, i vilka delar de lämnade uppgifterna kunde utnyttjas för bearbetning. Deklaranter, som lämnat uppenbart orimliga uppgifter eller i övrigt representera rena undantagsfall, t. ex. genom att ange oproportionerligt höga studiekostnader, ha uteslutits från bearbetning. Bearbetningen har verkställts enligt manuell metod medelst prickning. För varje bearbetat avsnitt av formuläret har upprättats ett antal råtabeller, som legat till grund för de textlabeller, som meddelas i den föreliggande berättelsen. Dessa råtabeller äro i manuskript tillgängliga i statistiska centralbyrån. Då det gällt att gruppera materialet, har i första hand observerats, om vederbörande vid deklarationstillfället (den 31 december 1944) tillhörde eller icke tillhörde i förvärvslivet inträdda deklaranter. Den förstnämnda kategorien, »i förvärvslivet inträdda», benämnas här yrkesutövare. Såsom framgår av anvisning i formuläret (under punkt 11:8) förutsattes nämligen, att den egentliga studietiden skall för i förvärvslivet inträdd akademiker ha avslutats med examen, som medför kompetens för yrkesverksamhet inom fackområdet. Där studierna upphört under andra betingelser än de nyss nämnda, be-

26 tecknas detta som studieavbrott. De akademiker, som vid deklarationstillfället icke inträtt i förvärvslivet men genom studier då förberedde sig härför, skola i det följande betecknas studerande, i motsats till yrkesutövarna. Självfallet har den sålunda beskrivna och på deklarationsmaterialet tillämpade indelningen medfört, att till studerande hänförts ett antal deklaranter, som redan vid 1944 års utgång avlagt vissa examina men vid nämnda tidpunkt bedrevo studier för högre akademisk examen. Här avses närmast ett antal medicine kandidater, tillhörande 1935 års årgång, vilka dock vid bearbetningen kunnat särskiljas från övriga »studerande» inom årgång 1940. Av det ovan anförda framgår, att det vid bearbetning av de uppgifter, som avse i förvärvslivet inträdda deklaranter, är lämpligt att fördela dessa på de redan inledningsvis uppräknade yrkesgrupperna. Likaledes gäller, att bearbetningen vad angår kategorien studerande kommer att — såvida ej annat angives — avse deklaranter av årgång 1940. Vid undersökning av förhållandena inom olika yrkesgrupper differentieras materialet i förekommande fall efter avlagda examina.

Kap. IV.

Familjestatistiska data.

Födelseort. I tab. E lämnas en fördelning av deklaranterna efter födelseort på landsbygd och i städer med uppdelning på Svealand, Götaland och Norrland. Stockholms stad redovisas skild från övriga städer i Svealand. Relativa antalet i städerna födda företer en svagt uppåtgående tendens, vilket torde sammanhänga med bland annat den starka ökningen av städernas folkmängd. Fördelningen på olika landsdelar visar dock icke någon mera påtaglig förändring. Av i städerna födda räknar ungefär en fjärdedel Stockholms stad som födelseort. Omkring 39 °/o av samtliga inskrivna äro födda på landsbygden, 59 °/o i städerna och 2 °/o i utlandet. Civilstånd. Relativa fördelningen på civilstånd redovisas här nedan: T ,.. Mån.

Antal

Yrkesutövare Därav: årgång 1920, 25 1930 1935 1940 Studerande, samtliga årgångar

2 427 962 590 666 209 673

Kvinnor. Yrkesutövare Därav: årgång 1920, 25 1930, 35 * 1940 Studerande, samtliga årgångar

328 91 181 56 210

Därav utgjorde i % Ogifta Gifta Förut gifta 77-0 1-1 21-3 7-7 2-4 89-9 0-5 85-4 14-1 68-0 0-5 30-9 27-3 72-7 82-0

17-4

—

38-7 36-3 34-3 57-1 81-4

58-9 59-3 63-5 42-9

2-4 4-t 2*2

18-1

0-5

27 Tab. E. Deklaranter, fördelade efter födelseort. Fördelning efter hemort vid födelsen, i 0/.'O Landsbygd Årgång Kön

1930 Antal deklaranter

O

C/3

O: P

ro »

sf

'Z o

Städer _

C/3

B c

C/3

O: P

O O

C/3

o

sT

Utomlands Summa

p

p"

5-

P.

409 39

47 41

52 56

1 3

1 Män , , Kvinnor.. Summa

554 52

55 73

100 100

43 27 41

100 Män Kvinnor.. Summa

601 73

100 100 100

Män. Kvinnor.. Summa

O

o- g 100 100 100

57 68

2 2

41 30 39

5 7 5

60 71 61

2 1 o

5 5 5

63 63

1 2

100 100 100

5 5

58 66

2 1 2

100 100 100

763 123

20 12

11 11

7 5

38 28

29 38

15 19

11 7 11

Män Kvinnor.. Summa

773 251 1 021

18 15

11 11

7 9

36 35

18 13

10 11

30 34 31

10 Samtliga Män Kvinnor Summa

3100 538

22 16

7 7

40 33

29 36

3 638

11 10 11

14 16 14

10 9 10

•"- C/3 cn C p : !3

0.

Män Kvinnor.. Summa

•t

SL 3 Boo/ 2w p-

100 100 100

Den kategori manliga akademiker, som här betecknas yrkesutövare, har ingått äktenskap i större utsträckning än motsvarande ålderskullar i hela riket. De för kvinnliga yrkesutövare anförda procenttalen bygga på alltför små absoluta tal för att här kunna åberopas. För att i någon mån siffermässigt belysa, huru jämförelsen med riket ställer sig, har den relativa civilståndsfördelningen för akademiker av årgång 1930 jämförts med ungefär motsvarande årskullar i riket enligt förhållandena vid 1944 års ingång. Rikssiffrorna visa för männen 72 °/o gifta och 27 °/o ogifta (för akademikerna tS5 °/o resp. 14 % ) . För de akademiska kvinnorna är förhållandet, såvitt framgår av materialet, det omvända med 64 °/o gifta och 34 °/o ogifta mot 76 °/o resp. 21 % för riket. Bestående äktenskap efter varaktighet. Antalet den 31 december 1944 bestående äktenskap har inom olika yrkesgrupper, årgångs vis, fördelats efter varaktighet med åtskillnad mellan första giften och omgiften. E n ä r jämförelse mellan årgångarna försvåras därav, att yngre årgångar ej i »normal» omfatt-

28 Tab. F. Medelantalet barn i bestående äktenskap den 31 december 1944 efter vigselar och hustruns giftermålsålder. Yrkesgrupperna sammanslagna.

Duration (år)

Vigselar

Antal deklaranter

Medelantalet barn i äktenskap, där hustruns giftermålsålder är (år) 1 under 20

20—25

25—30

30—35

35—40

40 och äldre

Samtliga

(0-3) 0-5 (0-4) (0-6) (0-5) (0-7) 191 1943 208 (0-9) (0-8) (0-7) (0-4) 0-8 1942 (O-o) (l-o) 180 (3-0) 11 1-1 1-1 (1-0) 1-1 1941 3 (l-o) 187 (2-0) 1-5 1-4 1-2 1-4 1940 4 (l-o) (0-o) 160 1-8 1-7 1-2 (2-0) (0-5) 1-7 (1-7) 1939 5 415 (2-3) 2-1 2-0 1-9 d-8) (0-5) 2-0 6— 8 1936—1938 288 (3-7) 2-7 2-3 1-9 (1-7) (0-7) 2-4 9—11 1933—1935 211 (2-5) 2-9 2-4 1-9 (0-5) 2-5 12—14 1930—1932 — 15—(0 1929 och tidigare 198 (0-5) 2-9 2-5 1-7 (1-5) 2-5 — 1 Inon1 parentes anförda siffror för medelantalet barn åberopas icke, då de grunda sig på alltföi• små tal. 1

g

ning hunnit ingå äktenskap, har hithörande tabell ej införts i berättelsen. Följande siffror erhöllos för yrkesgrupperna sammanslagna: Årgång 1920 1925 1930 1935 1940

Antal äktenskap l:a gifte Omgifte 23 348 11 483 10 499 501 _._ 125 .—.

Medelduration (år; Omgifte l:a gifte 5-9 13-4 9-1 3-2 6-1 3-4 3-2 — 1-6 —

Medelantal barn. I tab. F redovisas, huru medelantalet barn i bestående äktenskap ställer sig vid en fördelning av äktenskapen med hänsyn till varaktighet och hustruns vigselålder. Här är på några få undantag när fråga om äktenskap, där hustrun vid 1944 års utgång tillhörde de fruktsamma åldrarna, vilkas övre gräns plägar angivas till 45 år. En jämförelse mellan yngre och äldre äktenskap beträffande medelantalet barn vid nyssnämnda tidpunkt synes icke böra grundas på här ifrågavarande siffror, som påverkas av olikheter i fråga om äktenskapens varaktighet. Ytterligare belysning av detta spörsmål erhåller man genom att, år från år, allt ifrån giftermålet följa olika, efter giftermålsår grupperade kullar av äktenskap samt undersöka, huru medelantalet barn inom dessa ökas. En redovisning i sådant hänseende meddelas i tab. G. Medelantalet barn i äktenskap av olika varaktighet ligger lägst för äktenskap ingångna under 1930-talets förra hälft. I jämförelse härmed är dock den ökning av barnantalet, som konstateras inom äktenskap ingångna under åren 1935—1939, relativt obetydlig. En jämförelse beträffande medelantalet barn mellan akademikerna som en sluten befolkningsgrupp å ena sidan och rikets folkmängd å den andra är svår, för att ej säga omöjlig att genomföra. Exempelvis k a n nämnas, att, enligt redogörelsen för 1930 års folkräkning (del IX, s. 34*), medelantalet barn den 31 december 1930 i bestående äktenskap med en varaktighet av

21) Tab. G. Medelantal barn per äktenskap vid olika varaktighet. Yrkesgrupperna sammanslagna. Män. Medelantalet barn i äktenskap ingångna Äktenskapets varaktighet (år)

Samtliga äktenskap 0—1 1—2 2—3 3—4 4— 5 . 5—6 6—7 7— 8 8—9 9—10 10—11 11—12 12—13 13—14 14—15

1925- -1929 Antal äktenskap 196 196 194 193 191 191 188 188 186 186 183 182 178 176 176 176

1930- - 1 9 3 4

Medel- Antal antal äktenbarn skap 2-3 0-2 0-7 0-9 1-1 1-3 1-5 1-7 1-9 2-0 2-1 2-2 2-3 2-4 2-5 2-5

417 416 416 415 415 412 406 404 400 398 394

1935—1939

Medel- Antal antal äktenbarn skap 2-3 0-1 0-5 0-8 1-0 1-3 1-5 1-6 1-8 2-0 2-1

709 708 704 702 700 696

1940- -1944 1

Medel- Antal antal äktenbarn skap 1-9 0-1 0-6 0-9 1-1 1-4

966 963 769 576 367

Medelantal barn 0-8 0-1 0-6 0-9 1-2

1 Det observeras, att i denna k olumn iiigående äktensk ip icke alla hava kunnat följas under samma observations] )eriod.

5—10 år utgjorde för hela riket 1,96 i samtliga äktenskap och 2,35 i äktenskap med barn. Fem år senare, vid 1935 års utgång, voro motsvarande tal i bestående äktenskap, som varat 10—15 år, 2,12 resp. 2,53 (redogörelsen fölsärskilda folkräkningen 1935/36, del VI, tab. 22). Akademikernas nuvarande läge i fråga om högsta värdet å medeltalet barn synes ungefärligen motsvara de anförda rikssiffrorna. Dessa senare grunda sig emellertid på äktenskap ingångna under åren 1921—1925, då nativiteten börjat minskas. Om man, såsom rätteligen borde ske, vid jämförelsen kunde utgå från det nuvarande läget i riket, finnes anledning förmoda, att akademikernas ställning i fråga om barnantal skulle te sig ogynnsammare än som framgår av ovan anförda exempel. För äktenskap med en duration av 5—10 resp. 10—15 år bland deklaranter visar materialet en lägre procent barnlösa äktenskap än den som härvidlag gällde för hela riket åren 1930 och 1935. Av de vid 1930 års utgång bestående äktenskapen med en duration av 5—10 år voro sålunda i hela riket 16,8 °/o barnlösa. År 1935 var motsvarande rikssiffra ej mindre än 22,2 °/o, medan för akademikeräktenskap i samma durationsklass motsvarande procenttal enligt förhållandena vid 1944 års utgång utgjorde 9,9 % . Skillnaden mellan dessa tal är emellertid till stor del skenbar, vilket sammanhänger med, att hustrur till akademiker till alldeles övervägande delen vid giftermålet befinna sig i de mest produktionskraftiga åldrarna 20—30 år. Om jämförelse göres med avseende å dessa åldrar, finner man ingen påtaglig skillnad.

30 1 särskild, här ej återgiven manuskripttabell ha framräknats medelvärden för antalet barn inom olika yrkesgrupper dels i samtliga äktenskap, dels i äktenskap med barn. Siffrorna för de olika yrkesgrupperna ligga på det hela taget väl samlade. I äktenskap med en varaktighet av 10—15 år ligger medelantalet barn för samtliga yrkesgrupper mellan 2 och 3. I fråga om äktenskap ingångna 1929 och tidigare överstiger medelantalet barn värdet 3 endast för gruppen präster. 1 Här nedan lämnas en redovisning, avseende de sammanslagna yrkesgrupperna: Vigselar 1929 och tidigare 1930—1934 1935—1939 1940—1944

Barnlösa äktenskap % 8-1 8-2 9-9 (42-0)

Medelantal barn 1944 p e r akten- Per äktenskap skåp med barn 2-5 2-8 2-3 2-6 2-0 2-2 (0-8) (1-3)

De lägre genomsnittsvärdena för yngre årgångar äro delvis att tillskriva äktenskapens lägre duration. I det föregående har barnantalet i äktenskapen angivits genom medelantalet barn. Man kan även undersöka, huru äktenskapen fördela sig med avseende å totala antalet födda barn. I enlighet härmed ha i föreliggande material de för varje kalenderår ingångna äktenskapen fördelats med hänsyn till barnantalet vid 1944 års utgång. Ur hithörande råtabell lämnas följande tal för procentuell fördelning av äktenskapen efter antalet barn enligt ställningen den 31 december 1944. Barnantal

Antal äktenskap med en duration av: - in . ift iK , o—10 år 10—15 år O/

0 barn 1 eller 2 barn 3 barn 4 eller flera barn

0/

/o

/o

9-9 60-4 23-2 6-5 100

8-2 43-3 30-2 18-3 100

En jämförelse med motsvarande fördelningar för riket enligt ställningen vid 1930 års utgång har ej ansetts tillrådlig. Man har, med stöd av vad som hittills framkommit, anledning förutsätta, att ovan angivna relativtal för antalet äktenskap med 4 eller flera barn (18,3 °/o) icke väsentligt förändrats i äktenskap med längre duration än 10—15 år. Såvitt framgår av det föreliggande materialet, skulle man alltså kunna antaga, att omkring hälften av akademikernas äktenskap uppvisa högst 2 barn, att omkring en tredjedel ha 3 barn medan endast i vart sjätte äktenskap förekomma 4 eller flera barn. 1 I redogörelsen för särskilda folkräkningen 1935/36 (del VI, tab. 22) meddelas bl. a. för tre yrkesgrupper (präster; lärare; läkare, tandläkare m. fl.) vissa uppgifter om medelantal barn efter hustruns vigselålder och äktenskapets duration. Det framgår vid jämförelser i samma tabell med motsvarande siffror för riket, a t t de nämnda akademikerna år 1935, med undantag för prästerna, i olika ålders- och durationsklasser i allmänhet företedde ett något lägre barnantal än hela riket. Därvid observeras emellertid att gruppen lärare även omfattar personer utan akademisk lärarutbildning.

31 Tab. H. Medelålder vid första gifte inom vissa större yrkesgrupper, årgångsvis. Män. Beteckning: M = medelålder, Md = medianålder. Å r g å n g Yrkesgrupper

1920 Övriga vrken

1935 Man

Hustru

Man

Hustru

Man

Hustru

Man

Hustru

28-4 27-6

31-6 31-1

28-4 28-0

29-8 29-6

27-8 27-4

28-9 28-5

27-1 27-3

Md

30-8 29-8 31-5 31-4

28-4 27-9

31-2 31-1

27-5 27-5

29-2 29-1

26-4 26-2

27-2 27-3

25-0 24-5

Md

31-4 30-7

27-9' 27-G B

30-9 31-0

27-3 26-9

28-9 28-7

26-7 26-9

27-5 27-6

32-5 32-5

27-8 27-5

32-2 32-0

27-6 27-5

29-2 28-9

26-4 26-6

28-2 27-8

30-5 29-6

27-0 26-3

30-0 29-4

26-3 26-1

28-7 28-4

25-7 25-8

27-3 27-4

32-5 32-3

28-0 27-7,

30-0 29-3

26-7 26-4

29-0 28-7

26-0 25-8

27-8 26-7

25-4 25-8 27-5 27-6 24-9 24-5 25-3 25-3

Md

Civilingenjörer 1

1925 Md M Md M Md

Anm. För hela riket g ållde soin medelålder vid första gifte: 1942: män 29-07 år, cvinnor 26-18 år. 1925: män 29-41 år, kvinnor 26-45 år. 1 Benämningen är här £jemensai n för samtliga fackavdelningar.

Det kan nämnas — utan anspråk på jämförbarhet i övrigt — att i duralionsklassen 10—15 år vid 1930 års utgång för hela riket 32 %> av äktenskapen hänfördes till gruppen »4 eller flera barn». Vid 1935 års utgång hade i då bestående äktenskap med en duration av 10—15 år (ingångna 1921 1925) motsvarande siffra minskats till 17,9 % , vilket ganska väl motsvarar i ovanstående tablå angivet procenttal i akademikeräktenskap av samma varaktighet enligt ställningen år 1944. Giftermål. Primärmaterialets storleksordning har icke medgivit en ingående analys av huru giftermålsfrekvensen ställer sig inom olika studieriktningar. Bearbetningen har omfattat uteslutande manliga deklaranter. Uppgiften har varit att i första rummet bestämma åldern vid äktenskapets ingående. Detta har kunnat ske med iakttagande av, om tidpunkten för giftermålet inträffat före eller efter födelsedagen. Åldersfördelningar för båda kontrahenterna med uppdelning på årgång ha för varje yrkesgrupp upprättats i råtabell. En sammanställning av uppgifter om medel- och medianålder meddelas i tab. H. De anförda siffrorna giva otvetydigt vid handen, att medelåldern för akademiker vid äktenskapets ingående under senare år genomgående sjunkit. Från att för 1920 års årgång ha legat påtagligt högre än medeltalet för riket, synes giftermålsåldern för årgång 1930 för akademikernas vidkommande ha nedgått till ungefär samma nivå som giftermålsåldern i hela riket. Att ålderssiffrorna för årgång 1935 ligga ännu lägre än

32 Tab. I. Giftermålstabell, beräknad för en årskull av 100 i förvärvslivet inträdda akademiker inom vissa sammanslagna större yrkesgrupper enligt erfarenheterna vid inträden under åren 1921—1930, 1931—1935 och 1936—1940. Beräknat antal gifta och ogifta på 100 i förvärvslivet inträdda deklaranter vid början av vidstående tid År (före och efter inträdet i förvärvslivet)

Giftermålsfrekvens enl. erfarenheterna vid inträden un der åren

ogifta Före inträdet. Vid den egentliga studietidens början

100 Efter inträdet. Vid början av år 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15

98 94 86 78 68 58 49 40 33 28 23 20 19 16 13

1936- -1940

1931—1935

1921- -1930 gifta

ogifta

gifta

95 90 80 69 58 45 34 28 23 20

gifta

2 6 14 22 32 42 51 60 67 72 77 80 81 84 87

ogifta

5 10 20 31 42 55 66 72 77 80

90 81 67 53 42

10 19 33 47 58

för årgång 1930, får väl till någon del även tillskrivas att familjebildningen för förstnämnda grupp ännu år 1944 ej var på långt när slutförd. En förklaring till den sjunkande giftermålsåldern är uppenbarligen, att äktenskapen numera ingås vid en tidigare tidpunkt efter inträdet i förvärvslivet än som för äldre årgångar plägade vara fallet. För siffermässig illustration av vad denna utveckling innebär ha här framräknats s. k. giftermålstabeller (tab. I) för tre kategorier av akademiker, nämligen i förvärvslivet inträdda åren 1921—1930, 1931—1935 och 1936—1940. Dessa beräkningar bygga på råtabeller, som för varje yrkesgrupp redovisa i förvärvslivet inträdda deklaranter efter inträdesår i kombination med giftermålsår. För jämförbarhet antages, att varje kull av inträdda omsluter 100 personer. Det framgår, att den relativa anhopningen av giftermål till åren närmast efter inträdel i förvärvslivet ökats. Studentäktenskapen, d. v. s. äktenskap ingångna före den egentliga studietidens slut, förete även en växande frekvens. Man finner sålunda av tab. I, att bland akademiker, som inträtt i förvärvslivet under åren 1936—1940, i genomsnitt 10 °/o voro gifta vid inträdet, medan motsvarande siffra för perioden 1931—1935 beräknats till 5 °/o och för åren 1920— 1930 till endast 2 °/o. Det kan härutöver nämnas, att 12 °/o av i materialet

S3 ingående deklaranter, tillhörande årgång 1940, vid 1944 års utgång ingått äktenskap före inträdet i förvärvslivet. Även med reservation för möjligheten av viss överrepresentation i materialet av gifta akademiker, synes den här antydda stegringen av giftermålsfrekvensen bland studerande vara uttryck för en faktisk utveckling. Huru relativa frekvensen av i förvärvslivet inträdda deklaranter, som ingått .studentäktenskap, ställer sig, om åtskillnad göres mellan olika yrkesgrupper, framgår av följande exempel, där årgångarna 1920 och 1925 resp. 1930 och 1935 sammanslagits:

Präster .Jurister Läkare Lärare

Årgång 1920, 1925 Antal Därav gifta inträdda % 119 5-0 185 2-2 109 16-5 129 14-0

Årgång 1930, 1935 Antal Därav gifta inträdda % 105 13-3 197 5-1 149 46-9 107 16-8

Kap. V. Utbildning. De uppgifter, som formuläret innehåller under avd. II »Utbildning», ha närmast utnyttjats för att ur olika synpunkter klassificera deklaranten med hänsyn till hans studieförhållanden. Dock ha ej alla de möjligheter till differentiering, som formuläret på grund av sin uppställning erbjuder, kunnat förverkligas, vilket beror på att materialets numerär i vissa sorteringar blir alltför liten för att kunna bearbetas. Ett grundläggande begrepp är i detta sammanhang den egentliga studieliden, d. v. s. tiden mellan första inskrivningen och examen, som medfört inträde i förvärvslivet. För en tillförlitligare beräkning av huru stor del av den egentliga studietiden, som utfyllts av effektiva studier, har deklaranten anmodats att redovisa under den egentliga studietiden förekommande fall av förseningar med hänsyn till såväl art som omfattning. Det har vid granskningen framstått som särskilt angeläget att ingående pröva de deklarerade förseningarnas rimlighet. I tab. J redovisas i stort, med sammanslagning av vissa av de vanligaste fakultetsexamina, huru de olika årgångarna ställa sig inbördes i avseende å förseningsfallens frekvens och anledningarna till försening. Endast s. k. rena examina ha medtagits, vilket innebär, att deklarant icke före inträdet i förvärvslivet jämväl avlagt examen inom annan studieriktning. Det framgår bland annat av tab. J, att förseningarna särskilt kännbart drabbat deklaranter av årgång 1940. För varje deklarant, som inträtt i förvärvslivet efter vederbörlig slutexamen, har uträknats såväl ett brutto- som ett nettovärde av den egentliga studietiden. Såväl mediet som medianen finnas för de viktigaste examina framlagda i tab. K. Där den för utbildning avsatta tiden ej kan effektivt utnyttjas, innebar detta i realiteten ett fördyrande av studierna, som i det följande skall närmare undersökas. 3—470101

34 Tab. J.

Försening under den egentliga studietiden.

Total förse- Genom försening Antal fall av försening ning (mån.) förlorad tid, procen(^o 1 ) På grund av Därav tuellt fördelad å Antal fördekla- senade förförranter milibevärvs- andra värnvärvs- andra i % me- medium dian tär- verk- orsa- plikt red- verk- orsatjänst samhet ker skap samhet ker

Examen eller studieriktning Årgång

TK, F K , FM, PM, J K . . 1920 1925 1930 1935 Studerande 1940 ML, MD . . . . 1920 1925 1930 1935 Studerande 1935 1940 Civiling 1920 1925 1930 1935 Studerande 1940

150 283 238 324 388

55 45 54 62 75

61 49 76 81 31 105

59 63 72 96 94 68

116 98 170 199 189

29 39 36 40 92

14-8 16-0 13-9 14-9 16-5 15-5 11-7 14-9 12-0 19-1 8-3 11-8 12-8 11-7 14-5 14-7

12-5 12-3 12-0 12-7 15-4

51-2 32-6 29-8 56-0 62-3

12-8 9-3 9-9 10-o 16-0 6-9 12-4 12-9 11-5 12-5 12-8

27-5 31-0 38-3 65-1 44-8 71-1 59-8 64-1 51-4 72-3 84-7

27-4 36-2 32-9 25-3 22-2 39-3 43-7 24-3 14-2 24-3 8-1 8-4 18-3 20-2 16-3 6l

21-4 31-2 37-3 18-7 15-5 33-2 25-3 37-4 20-7 30-9 20-8 31-8 17-6 28-4 11-4 9-2

40 32 31 34 38 77 74 55 45 48 62 59 71 62 63 57

—. —

28 41 41 37 32

20 19 28 25 28

— —

53 42 40 36 62 11 9 24 20 25 13

61 32 64 39 62 30 41 21 33 18 21

7 36 48

25 83 100 40

— — 8 58 75

1 I % av an talet förseilade d jklaranter. Deklarant, som uppgivit t v å eller flera orsaker till försening, har 1 är såh mda re dovisats på var och en a^ 7 de angivna orsakerna.

Tab. K. Bruttostudietid och nettostudietid. Medium, år

Examen Årgång

Median, år

Brutto Netto Brutto Netto

Teol. kand. 1920 1925 1930 1935 Fil. kand.

1920 1925 1930 1935 1940

Fil. mag.

1920 1925 1930 1935 1940

5-9 5-6 6-7 6-1 5-1 5-2 4-9 5-1 3-7 5-4 5-4 6-4 5-9 3-4

Jur. kand.

1920 1925 1930 1935

5-4 ' 6-1 5-6 5-2

5-1 5-3 6-2 5-2

5-7 5-3 6-3 6-0

4-9 4-7 5-7 5-3

4-4 3-9 4-1 4-4 3-2

4-2 4-6 4-7 4-7 3-8

4-7 5-0 5-8 5-2 3-3

5-1 4-8 5-7 5-8 3-6

3-7 3-7 4-6 4-1 3l 4-4 4-7 5-6 5-2 3-3

4-8 5-4 5-0 4-5

5-1 5-7 5-4 5-0

4-7 5-3 4-7 4-3

Examen Årgång Med. lic.

1920 1925 1930 1935 Civiling. ex. 1920 1925 1930 1935 1940 Civilekon.ex. 1920 1925 1930 1935 1940

Medium, år

Median, år

Brutto Netto Brutto Netto 9-8 9-2 9-3 8-3

9-0 8-5 8-5 7-4

4-0 4-2 4-4 4-6 4-0

3-7 3-8 4-1 4-2 3-8

1-9 3-4 2-4 2-4 3-0

1-9 2-9 2-3 2-2 2-7

9-2 8-8 9-3 8-4 3-7 3-9 4-0 4l 3-8 1-7 2-9 2-1 2l 2-7

8-ö 8-3 8-4 7-3 3-7 3-6 3-7 3-8 3-8 1-7 2-2 2-1 2-0 2-7

:5.r)

Kap. VI.

Studiekostnader.

Uppgifter om studiekostnad för olika examina förekomma i den av Wicksell—Larsson verkställda, s. k. studentutredningen, vilken bygger på uppgifter från akademiker, som under år 1930 bedrevo studier vid rikets universitet och fackhögskolor. Hela materialet utgjordes således av samtidigt närvarande deklaranter, vilket givetvis medgav en långt driven differentiering vid den statistiska bearbetningen. Å andra sidan saknades de möjligheter till jämförelser i tiden, som i främsta rummet åsyftas i den föreliggande akademikerutredningen. Att materialets storleksordning i den senare utredningen icke medgiver en alltför långt driven analys av varje årgång för sig, har tidigare framhållits i största allmänhet. Vad nu särskilt angår akademikerutredningens uppgifter om studiekostnad för olika examina, årgångsvis, må särskilt understrykas, att de avse faktiska kostnader för en fullbordad examen, medan studentutredningen byggde på en beräknad kostnad för avsedd examen. Kostnadsuppgifterna för de båda materialen äro därför icke fullt jämförbara. I fråga om själva sättet för studiekostnadens beräkning föreligger en principiell olikhet mellan de båda utredningarna. Studentutredningen hade sålunda i sitt material gjort åtskillnad mellan deklaranter, som under studieliden varit resp. icke varit boende i hemmet samt beräknat studiekostnad för vardera gruppen. För akademikerutredningens vidkommande var det av flera skäl icke lämpligt att bibehålla denna uppdelning, varför det i anvisningarna för uppgiftsformulärets ifyllande föreskrevs, att för dem, som längre eller kortare tid vistades i hemmet, förmåner in natura skulle »omräknas efter gängse marknadspris för rum och mat». Det har utan tvivel stundom mött svårigheter, i synnerhet för äldre årgångar av deklaranter, att angiva studiekostnaden. Genomsnittligt taget föreligga emellertid användbara studiekostnadsuppgifter för 75—80 °/o av samtliga deklaranter. Granskningen av hithörande avsnitt av formuläret har genomförts med särskild omsorg. Det har därvid främst gällt att bedöma, om lämnade uppgifter skulle godtagas för bearbetning eller underkännas. Därvid har man haft att taga hänsyn till bl. a. studietidens längd, studieriktning och studieresultat, kårort samt bostad under studietiden (huvudsakligen utom eller huvudsakligen i hemmet). Till en hjälp vid prövning av sistnämnda spörsmål hade deklaranten i anvisningarna anmodats att å anvisad plats i formuläret angiva det antal månader av den egentliga studietiden, då vederbörande varit boende i föräldrahemmet. Denna föreskrift har emellertid icke alltid iakttagits. Trots detta har man likväl vid granskningen kunnat få viss vägledning härutinnan från formulärets uppgifter om hemort vid inskrivningen samt om den eller de läroanstalter, där studierna bedrivits ävensom tiden härför. Erfarenheten har visat, att den individuellt bestämda studiekostnaden kan förete betydande variationer, även då fråga är om en och samma examen vid en och samma läroanstalt. Detta beror givetvis främst på individuella väx-

36 lingar i studietidens längd men sammanhänger även med olikheter i de studerandes allmänna levnadsstandard. Den omständigheten, att i akademikerutredningens material sammanslagning verkställts mellan under studietiden hemmaboende resp. icke hemmaboende torde icke ha varit ägnad att öka spridningen i deklaranternas fördelning efter studiekostnad. Vad beträffar skillnaden i studiekostnad mellan olika kårorter har materialet, på grund av sin relativt ringa omfattning, icke ansetts böra läggas till grund för en undersökning i sådant avseende. En dylik undersökning skulle nämligen förutsätta en vittgående uppdelning av materialet med hänsyn till bl. a. olikheter i den sociala härstamningen, frekvensen av hemmaboende o. s. v. Studiekostnaden, sådan densamma redovisas i formuläret, hänför sig till: a) tiden mellan studentexamen och törsta inskrivning b) den egentliga studietiden och c) tiden efter inträdet i förvärvslivet t. o. m. 1944 års utgång. Uppgifter om kostnader under a), som avse förberedande utbildning för vinnande av inträde vid akademisk läroanstalt, förekomma i redovisningen mycket sparsamt och äro av så ringa storlek, att det icke förelegat anledning att härvidlag verkställa någon bearbetning. Intresset i föreliggande undersökning anknyter huvudsakligen till den egentliga studietiden. Uppgifter under punkt c) om studiekostnader efter inträdet i förvärvslivet äro, liksom fallet var beträffande punkt a), relativt fåtaliga och dessutom helt naturligt behäftade med vissa brister. Särskild bearbetning av dessa sistnämnda kostnader ha därför icke genomförts. I tab. L meddelas uppgifter om studiekostnaden för de viktigaste akademiska examina, avlagda vid den egentliga studietidens upphörande, övriga uppgifter om examina ha ej kunnat bearbetas på grund av primärmaterialets ringa omfattning eller bristfällighet. Sålunda hava uteslutits bl. a. filosofie kandidatexamen och examina avlagda vid farmaceutiska institutet, tandläkarinstitutet, veterinärhögskolan, skogshögskolan och lantbrukshögskolan. De examina, för vilka studiekostnad här redovisas, äro genomgående s. k. rena examina, vilket såsom tidigare angivits, innebär, alt deklarant icke före inträdet i förvärvslivet jämväl avlagt examen inom annan studieriktning. Såsom närmare utvecklats i ett föregående kapitel, äro de kvinnliga deklaranterna på vissa undantag när (bl. a. studerande i filosofisk fakultet) för fåtaliga för att kunna bearbetas i självständiga grupj)er. I valet mellan att antingen helt utesluta kvinnorna från bearbetning eller att sammanföra dem med de manliga deklaranterna vid fördelning efter studiekostnad har h ä r det senast nämnda alternativet kommit till användning. Wicksell-Larssons utredning visade visserligen att kvinnliga akademiker av år 1930 finge anses ha en lägre studiekostnad än manliga studerande. Åtskilligt skulle emellertid kunna anföras, som talade för, att detta motsatsförhållande numera är på väg att utjämnas. Vid jämförelse mellan manliga och kvinnliga kontrahenters fördelning efter studiekostnad på grundval av akademikerut-

37 T a b . L.

S t u d i e k o s t n a d u n d e r d e n egentliga studietiden.

A mn. Här avses s. k. »ren» examen, avlagd vid inträde i förvärvslivet. Där ej annat augives, avse uppgifterna båda könen.

Examen eller studieriktning Årgång

Teol. kand

Jur. kand

Med. lic

Fil. mag

1920 1925 1930 1935 1940 Teol. stud. 1940 m. 1920 1925 1930 1935 1940 Jur. stud. 1940 m. 1920 1925 1930 1935 Med. stud. 1940 m. 1920 1925 m. 1925 kv. 1930 m. 1930 kv. 1935 m. 1935 kv. 1940 Fil. stud. 1940 m. 1940 kv.

1925 1930 1935 1940 Tekn. stud. 1940 m. Civilekon.ex 1920 1925 1930 1935 1940

Antal deklaranter med uppgift

Studiekostnad per deklarant (1 000-tal kr.) Medium Median

I allt 1

Per nettostudieår Absolut Relativt 8

22 53 49 45 3 24

io-8

I2-0

9-8

2-09

10-9 10-7

II-9

1-92 2-25

104 93 85 100

2-76

56 81 69 95 14 60 54 46 73 74 75 23 42 14 25 15 41 33 8 129 134 103 88 153 189 87 180 12 10 37 54 55

15-0 14-1 14ö 14-2 io-3

15-4 15-fi 15-4 15-0

3-21 2-89 3-08 3-33

96 87 92 100

3-81 30-2 25-6 27-7 25-8

31-0

3-44 3-i8 3-24 3-57 3-97

114 96 89 91 100 111

27-0

27-5 26-4

2-35

12-3

13-4

io-5

II-5

2-85 2-30

118 95

14-9

2-38

12-6 12-9

2-42 2-48

100 100

3-22 2-74

133 110

il-o

i 3 -8 9-8 n-6 I2-I

6-8

12-4 10-9 10-7 11-0 12-3

7'° 6-s

6-5 6-9 8-8

13-2 11-5 10-7 12-0 13-2

6-9 7-1 9l

2-86 3-47 3-60

lÖO

3*00

93 100 104

3-23 3-37

121 126

1 Där hela antalet deklaranter, absolut t£ get, ligger inellan 20 och 50, har medeltalet satts med medievalstil. För lägre antal har d et ej uträkn ats. 3 1935 års siffra har satts = 100. 8 För åren 1920—1930 ha medeltalen ej uträknats enär studietiden då va r av olika längd vid Tekniska Högskolan och Chalmers.

38 redningens material har man ej heller funnit någon mera framträdande olikhet mellan könen. En sammanslagning av män och kvinnor vid beräkning av studiekostnadens medelvärden torde därför under här givna betingelser kunna godtagas. Såsom framgår av tab. L, har studiekoslnaden för examen även angivits i relation till den deklarerade nettostudietiden. Den sålunda erhållna genomsnittliga årskostnaden för olika årgångar akademiker angives slutligen som ett index med genomsnittliga kostnaden för årgång 1935 som bas. Studiekostnadens utveckling under den betraktade 25-årsperioden företer för samtliga redovisade examina ett i stort sett likartat förlopp. Efter att ha rönt påverkan av dyrtiden vid början av 1920-talet sjunker studiekostnaden för att under 1930-talets förra hälft åter tendera mot ökning. För årgång 1940, som måst bedriva sina studier under de säregna betingelser, som framkallats av kriget, konstateras vid jämförelse med närmast föregående årgång en avsevärd, ehuru icke för alla studieriktningar lika utpräglad ökning av den per netlostudieår beräknade studiekoslnaden. Ett försök har gjorts att belysa utvecklingen av studiekostnaden från årgång till årgång ulan samtidig åtskillnad mellan olika studieriktningar. Därvid har verkställts en sammanslagning av de i tab. L medtagna examenstyperna under korrektion för olikheter årgångarna emellan i fråga om sammansättningen. Följande indextal erhöllos: Årgång: Index: Utan korr Med »

193o

^JJ^

103 101

86 89

92 92

100 100

116 117

Den genomsnittliga ökning av 17 °/o, som framkommit för årgång 1940, är möjligen — med bortseende i detta sammanhang från eventuellt förekommande tillfälliga störningar i materialet i övrigt — något för låg. Om man nämligen — vilket synes rimligt — utgår från förutsättningen, alt den faktiska årliga studiekostnaden ökas mot studietidens slut, skulle i tab. L anförd årskostnad för årgång 1940, såsom grundad på uppgifter för endast en del av studietiden, kunna vara för lågt angiven t. ex. för akademiker inom juridiska och medicinska fakulteterna, vilka kräva en jämförelsevis lång studietid. Uppgiftsformuläret innehåller även en specifikation ägnad att närmare belysa studiekostnadernas bestridande. En mera differentierad bearbetning, vartill formulärets utformnig lämnar möjlighet, har ej kunnat genomföras, då materialet härvid blir alltför litet. Härtill kommer givetvis den omständigheten, att den av deklaranten lämnade specifikation av kostnadsuppgifter, varom här är fråga, av förut angivna skäl ej får pressas för hårt genom lör långt driven bearbetning. I tab. M lämnas en sammanställning, som årgångsvis ger den totala studiekostnadens procentuella fördelning på a) eget kapital b) inkomst av förvärvsverksamhet c) återbetalningsfritt underhåll av föräldrar

39 Tab. M. Studiekostnadernas bestridande. Därav procentuell andel bestridd genom Årgång

Antal deklaranter

Total studiekostnad (1 000tal kr.)

189 321 300 388 55

3710 5 292 5 400 6 048 561

Eget kapital

Inkomst ÅterbeAndra av för- taln.-fritt återStipenvärvs- underhåll betaln.dier verksam- av förfria äldrar het medel

Lån

Fakulteterna. 1920 1925 1930 1935 1940 1920—40

21011 Studerande 1 9 4 0 . . . .

4 952

Samtliga

25 963

1920 1925 1930 1935 1940

154 153 260 298 160

2126 1971 3 279 3632 1882

1920—40 Studerande 1 9 4 0 . . . .

1025 241

12 890 3 064

Samtliga

15 954

5-4 8-6 6-7 10-2 7-3

7-9 10-1 8-7 8-8 14-0

9-1

46-0 39-0 48-5 51-3 44-0 46-3

3-7

1-4

31-5

5-8

8-6

47-6

2-G

7-5

9-0

3-5

0-6 1-2

32l

4-3 7-9 8-1 7-6 7-3

45-4 49-3 49-2 46-5 47-7

2-3 1-4 1-6 1-7 1-8

1-0 0-2 0-4 1-4 0-3

42-6 36-6 37-6 36-8 34-4

7-2

4-4 4-6 3-1 6-0 8-5 5-2

47-5

1-8

0-7

37-6

11-7

8-8

37-G

1-9

0-7

39-3

8-1

5-8

45-7

0-7

37-9

3-4 4-4 3-9 3-2 3-3

0-8 2-0 1-3 1-0 4-8

36-5 35-9 30-9 25-5 26-6 34-8

Fackhögskolorna.

d) stipendier e) andra återbetalningsfria medel f) lån. Av tab. M framgår bl. a., att man ej kan tala om någon påtaglig ändring i fråga om den relativa storleken av det återbetalningsfria bidraget från föräldrar. Det är emellertid icke uteslutet, alt sådant bidrag i någon mån redovisats som lån. Procentsiffran för lån, som till en början visar sjunkande tendens, ökas åter rätt avsevärt för årgång 1940.

Kap. VII.

Skuldsättning.

Formuläret har medgivit beräkning av nettoskuldsättningen vid första inskrivning, vid inträdet i förvärvslivet samt den 31 december 1944. Skuldsättning vid första inskrivning. Där uppgifter meddelats, är det i allmänhet fråga om relativt låga belopp såväl då det gäller tillgångar som skulder. De individuella variationerna ha emellertid här ett så avsevärt spelrum, att det ej ansetts motiverat att beräkna några medeltal för nettoskuldsättningen.

40 En fördelning av deklaranterna vid inskrivningen på skuldsatta resp. icke skuldsatta i kombination med uppgift om hemort vid samma tidpunkt (universitetsstäder, övriga städer samt landsbygden) visar för årgång 1940 för de på landsbygden hemmahörande en skuldsättningsprocent vid inskrivningen av 22,4, medan motsvarande siffra för i universitetsstäder boende är 9,9 och för i övriga städer boende 11,0. Den avsevärda skillnaden mellan dessa procenttal måste otvivelaktigt anses ge uttryck för landsbygdsbefolkningens mera oförmånliga ställning, då det gäller att finansiera utbildningen fram till studentexamen. Skuldsättning vid inträdet i förvärvslivet. I tab. N redovisas skuldsättningen vid inträdet i förvärvslivet, hänförd till de examina, varmed den egentliga studietiden avslutats. I vad mån en i förvärvslivet inträdd akademiker ådrager sig ytterligare skuldsättning vid sedermera återupptagna studier, har icke kunnat beaktas. Redovisningen i tab. N har emellertid måst begränsas till de examina, som äro talrikast företrädda i materialet. I den mån skuldsatta kvinnliga deklaranter förekommit under de redovisade examina, ha de sammanförts med männen vid bearbetningen. Liksom skett vid redovisning av studiekostnaden, har även skuldsättningen för varje examen ställts i relation till den för examen funna nettostudietiden. De procentuella variationerna i förhållande till år 1935 som bas äro likaledes angivna genom ett index. Såsom var att förutse, visa sig förändringarna i fråga om skuldsättningen vid jämförelse mellan olika årgångar vara, relativt taget, långt mera omfattande än som gällde för studiekostnaden. För att åvägabringa en om än mycket summarisk jämförelse med Wicksell— Larsson i fråga om siffrorna för den genomsnittliga årliga skuldsättningen sammanställas här nedan akademikerutredningens kostnadsuppgifter för årgång 1925 med uppgifter från Wicksell—Larsson för »ej i hemmet» boende (SOU 1936:34, s. 140, 221).

Teologer Jurister Medicinare Humanister Naturvetare

Akademikerutredningen (1925) 1 390 1400 1 990 1540 1 300 (årg. 1930)

Wickscll-Larsson Lund Uppsala 1 345 1320 1320 1365 1960 1965 1 355 1210 1 365 1 285

I betraktande av de gjorda förutsättningarnas allmänna karaktär måste jämförelsen anses utfalla tillfredsställande. Om man, liksom skedde vid undersökning av studiekostnaden, söker att få fram mått på skuldsättningens variation från årgång till årgång, erhållas följande indextal: Index: Okorrig Korrig

Årgång: 1920 137 135

1925 104 107

1930 94 93

1935 100 100

1940 167 164

41 Tab. N.

Skuldsättning vid inträdet i förvärvslivet för vidstående examina. 1 (För studerande avses skuldsättning den 31 december 1944.) Anm.

Där ej annat angives, avse uppgifterna båda könen. Antal deklaranter

Examen eller studieriktning Årgång

I allt

Därav med skuld

Skuldsättning per skuldsatt deklarant (1 000-tal kr.) Medium Median I allt

/o

Teol. kand

1920 1925 1930 1935 1940 Teol. stud. 1940 m. Fil. kand 1920 1925 1930 1935 1940 Fil. stud. 1940 m . 1940 k v . Fil. mag 1920 1925 1930 1935 1940 Jur. kand 1920 1925 1930 1935 1940 Jur. stud. 1940 m. Med. lic 1920 1925 1930 1935 Med. stud. 1940 m. 1940 k v . Civiling.ex 1920 1925 1930 1935 1940 Tekn. stud. 1940 m. Civilekon.ex 1920 1925 1930 1935 1940 1

Per nettostudieår Absolut

Relativt*

1-63 1-39 1-25 1-36

120 102 92 100

6-8

2-28

9-3 5-7 5-5 5-3

2-12 1-45 1-34 1-21

168 175 120 111 100

6-6 7-0

2-27 1-87

188 155

29 61 55 49 3 24 24 39 27 61 18 138 147 24 74 54 83 9

79 90 75

54 57 56 55

8-2 6-0 6-7 6-7

8-8 7-7 7-5 7-1

1-87 1-54 1-30 1-37

136 112 95 100

70 90 76 104 15 62 49 44 70 77 77 21 115 98 161 195 92 186 15 15 36 58 60

44 53 38 33

8-4 6-9 5-9 5-5

9-4 7-5 6-4 5-8

1-97 1-40 1-29 1-29

153 109 100 100

6-1

2-12

74 68 69 62 65 43 55 48 50 61 57 58

20-5 20-5 12-7 13-8

21-0 16-9 13-9 14-1 12-2 11-4

2-34 1-99 1-64 1-91 2-98 2-60

164 123 104 86 100 156 136

7-5 5-2 5-7 5-7 8-0

8-8 5-6 6-3 6-3 8-4 7-4

2-38 1-47 1-53 1-50 2-23 2-30

159 98 102 100 149 153

47 57 48

5-9 5-5 4-8

5-9 5-6 5-3

2-53 2-56

99 100 77

82 63 48 51

6-5 6-7 7-3 6-7

4-5

4-8

54 42

8-3 7-4 7-7 7-1

1*96

Där hela antalet deklaranter, absolut taget, li|5ger mellan 20 och 50, har procentsiffran satts med medievalstil. För lägre tal har den ej u räknats. 2 1935 års siffra har satts = 100.

42 Tab.

O.

T o t a l s k u l d s ä t t n i n g vid i n t r ä d e t i f ö r v ä r v s l i v e t , f ö r d e l a d p å l å n g i v a r e . Anm.

Där ej annat angives, avse uppgifterna båda könen. Där av skuld, i %, till Total skuldandra kredit- banker summa för- närstå- kassor o. för- staten: andra I allt (1 000- äldrar ende 0. o. lik- säkr.- studie- kreditgivare lån tal kr.) enskilda nande bolag

Examen Årgång

2 5 2 6 2 2 6 6 6 8 7 12 4 12

12 9 9 3 7 5

3 2 6 1

35 38 47 24 26 29 23 33 29 21 33 29 40 15

9 14 6 15 7 13 16 12 14

100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100

Fil. mag., m

1920, 1925 1930, 1935

Civiling.ex

1920, 1925 1930, 1935 1940

278-2 350-1 773-0 1 195-4 442-0

1930, 1935 1940

271-8 158-1

31 56

29 21 20 16 27 23 16 28 16 25 25 13 16 16

1920, 1925 1930, 1935

2 905-9 2 596-0

19 28

26 19

S 14

36 30

3 5

8 4

100 100

TK, J K , ML, FM, civiling.ex. o. ekonomex 1920, 1925 1930, 1935

3 721-1 4 063-2

24 29

26 21

6 9

32 32

4 6

8 3

100 100

Teol. kand Jur. kand Med. lic

Ekonomex

1920, 1925 1930, 1935 1920, 1925 1930, 1935 1920, 1925 1930 1935

1 235-8 668-5 594-0

13 13 16 36 31 28 39 20 33 37 31 43

812-1 630-1 579-8 353-3

1 2 9 1 1 3

Sammandrag: TK, J K , ML, FM.

En nämnare jämförelse ger vid handen, att skuldsättningens variation från årgång till årgång sammanhänger med förändringar i levnadskostnadsindex. Detta torde få anses innebära, att det framför allt är förändringar i levnadskostnaderna, som påverka skuldsättningens utveckling. 1 Huru den totala skuldsättningen vid inträdet i förvärvslivet procentuellt fördelar sig på olika långivare, framgår av tab. 0. Liknande fördelningar förekomma tidigare såväl hos Wicksell—Larsson (t. ex. s. 216) som i arbetsmarknadskommissionens utredning av år 1941 (s. 127). Här föreliggande utredning företer i ett par avseenden resultat, som ge en väsentligt annan bild av skuldfördelningen än förenämnda undersökningar. Den andel av totala skuldsumman, som belöper på föräldrar, utgör enligt de tidigare verkställda utredningarna i allmänhet omkring 40 till 50 %>, medan den enligt tab. 0 ligger väsentligt lägre eller vid i genomsnitt 30 °/o för de medräknade examensgrupperna av årgångarna 1930 och 1935 sammanslagna. Den procentuella andel av skuldsumman, som hänför sig till banker och försäkrings 1 Jfr även GÖSTA AULBERG, De vngre läkarnas möjligheter till arbete och försörjning. Stockholm 1938. Sid. 23.

43 bolag, blir samtidigt större. En förklaring till den sålunda påtalade differensen synes ligga däri, att tab. 0 bygger på uppgifter avseende faktiskt avslutade examensstudier, medan däremot 1941 års och 1930 års undersökningar helt eller till alldeles övervägande delen grundas på uppgifter från vid universitet eller högskola samtidigt närvarande (studerande). De yngre årskullarna äro otvivelaktigt i majoritet inom ett dylikt material. Det förefaller rimligt antaga, att dessa yngre årskullar i första hand skola utnyttja länemöjligheter genom föräldrarna för att först mot slutet av studietiden i ökad omfattning anlita andra långivare, främst bankerna. Med hänsyn till det anförda synes det fullt förklarligt, att den tidigare kända procentuella fördelningen av totala skuldsumman på olika långivare företer avvikelser från den i föreliggande utredning erhållna (tab. 0). Det kan nämnas, att en undersökning av medicinarna inom 1940 års årgång av deklaranter visat, att denna grupps hittills ådragna låneskuld till ej mindre än 64 % belöper på föräldrar. Förändringar i nettoskuldsättningen efter inträdet i förvärvslivet. Att med ledning av formulärets uppgifter om tillgångar och skulder den 31 december 1944 ge en fördelning av deklaranterna efter behållen förmögenhet vid nämnda tidpunkt, skulle ur statistisk synpunkt vara föga givande. Även om en akademisk examen är kvalificerande för viss förvärvsverksamhet, tillkomma dock efter inträdet i förvärvslivet så många faktorer, som på olika sätt påverka den enskilde akademikerns ekonomiska förhållanden, att det synes vanskligt — för att ej säga omöjligt — att på ett tillfredsställande sätt för en speciell grupp av akademiker siffermässigt belysa, i vad mån dess ekonomiska ställning förändrats intill en viss tidpunkt. Den ekonomiska utvecklingen kan få sin prägel exempelvis genom arv eller gåva, genom ökad försörjningsplikt i samband med giftermål eller genom en mer eller mindre gynnsam plan för studieskuldens amortering. E n bearbetning under hänsynstagande till faktorer av här angivet slag skulle kräva ett material av vida större omfattning än det här föreliggande. Med hänsyn till det anförda synes det vara lämpligast begränsa sig till att angiva det antal deklaranter inom olika årgångar av flertalet yrkesgrupper, som den 31 december 1944 a) voro skuldsatta b) voro skuldfria utan att redovisa någon behållen förmögenhet c) redovisade behållen förmögenhet. En redovisning i sådant hänseende meddelas i tab. P, varvid åtskillnad göres mellan deklaranter med resp. utan uppgiven nettoskuld vid inträdet. Det må i detta sammanhang särskilt framhållas, att uppgiften »behållen förmögenhet = 0 » godtagits, endast då den tydligt framgått av deklarantens anteckning i formuläret. Man kan förmoda, att denna uppgift stundom lämnats som en approximation.

44 Tab. P. Förändringar i den ekonomiska ställningen efter inträdet i förvärvslivet t. o. m. den 31 december 1944. Deklaranter med nettoskuld vid inträdet Antal deklaranter (%) den « / „ 1944 med 1

1920 1925 1930 1935 1920 1925 1930 1935

32 75 40 42 31 53 34 35

1920 1925 1930 1935 Lärare 1920 1925 1930 1935 Civilingenjörer. . . 1920 1925 1930 1935

40 31 53 43

42 62

22 69 34 39 62 47 85 116

85 21 2 3 33 68

28 10

55 45 39 22

Övriga fackhögskolor 1920 1925 1930 1935 Fakulteter 1920 1925 1930 1935

56 63 101 99 125 228 161 159

23 19 38 70 42 58 76 86

34 37 24 11 24 12 7 6

43 44 38 19 34 30 17 8

Fackhögskolor.. . 1920 1925 1930 1935

118 110 186 215

22 21 36 69

Samtliga"

255 356 .359 393

32 45 55 76

29 35 26 10 26 20 17 9

49 44 38 21 42 35 28 15

Jurister

Läkare

1 Samtliga deklaranter

Antal deklaranter(%) den 31 /,, 1944 med 1

Därav med nettoBeBeAntal Antal Antal skuld hållen vid inNetto- hållen NettoNetto- förmö- Nettoförmöförmöförmöträdet skuld skuld genhet genhet genhet genhet %v = 0 = 0

Yrkesgrupp Årgång

Präster

Deklaranter utan nettoskuld vid inträdet

1920 1925 1930 1935

62 75 88

15 10

10 2

9 11 9 3

48 42

4? 79 88

9 28

6 2 7

13 6 5 24

12 12

12 10

4 8 14 9 48 53 55 73 21 17 22 31 14 24 19 15 53 49 85 81 30 42 45 47 87 102 110 128 83 91 130 128 177 210 253 294

8 9 11

25 31 29

58 67 60 60

'9

2 6 8 15

30 43 37 31

68 51 55 54

3 7 9 11

40 29 26

17 17 17 13 2 6 8 14 11 12 13 13

31 24 28 26 33 42 34 29 31 32 32 30

63 52 59 55 61 65 52 58 57 58 56 55 57

36 83 54 51 79 106 89 108 61 48 75 74 36 93 53 54 115 96 170 197 86 105 146 146 212 330 271 287 201 201 316 343 432 566 612 687

89 90 74 82 39 50 38 32 66 65 71 58 61

74 64 72 54 49 50 59 65 60 69 68 59 69 59 55 59 55 59 63 59 63 59 57

Procenttal, som grundas på absoluta tal mellan 20 och 50, ha satts med medievalstil. Skuldsättningsprocenten i denna kolumn överensstämmer ej alltid med motsvarande siffror i t a b . N beroende på att inom yrkesgruppen ingå i vissa fall person er med flera examina. Exempel: bland präster inräknas teol. kand., teol. och fil. kand., 1 eol. lic. etc. A t t någon signifikativ skillnad mellan de båda procentserierna skulle föreliggs , förutsattes givetvis icke. 3 Inklusive gruppen » övrig a*, son ej ingjir i ov anstae nde re lovisnin g2

45 En relativ fördelning på förmögenhetskategorier enligt ställningen vid 1944 års utgång lämnas här nedan. Fakulteter 1920 1925 1930 1935

Behållen förmögenhet den 31 /, 5 1944: Negativ 1 0a Positiv 3 S:a 32 27 41 100 45 17 38 100 52 10 32 100 53 15 32 100

Fackhögskolor 1920 1925 1930 1935

14 14 24 48

31 38 29 17

55 48 47 35

100 100 100 100

Det är av vikt att vid bedömning av de i tab. P meddelade siffrorna beakta, att förekomsten av nettoskuld den 31 december 1944 icke nödvändigtvis behöver innebära, att endast studieskulden helt eller delvis skulle vid nämnda tidpunkt kvarstå obetald. Vad som avses, är deklarantens allmänna ekonomiska ställning, vari alltså inkluderas förvärv av tillgångar och ådragande av skuld jämväl efter inträdet i förvärvslivet. De i tab. P framlagda procenttal, som avse att belysa fördelningen efter törmögenhetsställning vid 1944 års utgång, äro i vissa fall grundade på numeriskt ganska små deklarantgrupper och röna följaktligen lätt inflytande av individuella variationer i materialet. De böra därför utnyttjas med försiktighet. Vad särskilt angår de i tab. P redovisade akademiker, som deklarerat nettoskuld vid inträdet i förvärvslivet, synas emellertid de framlagda siffrorna väl ägnade att, trots påtalad svaghet i materialet, ge en i stort sett godtagbar bild av, i vad mån ifrågavarande deklaranter inom olika årgångar och yrkesgrupper vid 1944 års utgång alltjämt voro skuldsatta. Jämförelser mellan olika yrkesgrupper på grundval av tabellens uppgifter få givetvis icke drivas alltför långt. Emellertid synes tabellen bland annat visa, att betraktade grupper av från fackhögskolor utexaminerade deklaranter betydligt hastigare än övriga akademiker bliva skuldfria. En annan iakttagelse ger vid handen, att akademiker av årgång 1920 till följd av särskilt höga studiekostnader ännu år 1944 i betydande omfattning voro behäftade med nettoskuld. En ingående analys av de ekonomiska och sociala faktorer, som i •>ista hand bestämma den här siffermässigt belysta utvecklingen faller utom ramen för den föreliggande utredningen, då densamma måste grundas på ett betydligt mera omfattande statistiskt primärmaterial än de fem årgångar av akademiker, på vilkas uppgifter förevarande undersökning baserats. — Beträffande de i tab. P anförda relativtalen för akademiker, som deklarerat, att de vid inträdet i förvärvslivet icke hade nettoskuld, gäller i allmänhet, att de grunda sig på alltför små absoluta tal för att kunna åberopas, i varje 1 Skulder större än tillgångar. * Skulder och tillgångar lika stora. 3 Tillgångar större än skulder.

46 fall vid jämförelser mellan olika yrkesgrupper. Det torde dock det oaktat vara av intresse att konstatera, att försämring av den ekonomiska ställningen på sätt framgår av tabellen sannolikt är en långt ifrån ovanlig företeelse. I ett material, som grundas på uppgiftslämnarens egna uppgifter om tillgångar och skulder, torde alltid finnas en viss risk för att uppgifterna i ett eller annat avseende skola vara ofullständiga. Det skulle sålunda kunna förväntas, att en person i god ekonomisk ställning skulle kunna känna sig obenägen att lämna upplysning om samtliga tillgångar, medan däremot en uppgiftslämnare i betryckta ekonomiska villkor skulle vara angelägen att låta skulderna framstå i så ofördelaktig dager som möjligt. Även om dylika »tillrättalagda» uppgifter kunnat påvisas endast i några få fall, har det anförda likväl ansetts utgöra ytterligare en anledning till begränsning av bearbetningen på sätt ovan angivits.

Kap. VIII.

Amortering och skuldränta.

Livförsäkring.

Det har vid granskning av uppgifterna om amortering visat sig, att akademikerna av allt att döma ha mycket olikartade amorteringsplaner. För en mera ingående undersökning av amorteringsförhållandena skulle ha erfordrats ytterligare upplysningar i berörda hänseende. Det är av anförda skäl icke möjligt att i materialet särskilja amorteringar av lån i banker och andra penninginrättningar från amorteringar av lån av föräldrar, andra närstående och enskilda. Denna begränsning i de statistiska primäruppgifterna blir ännu mera märkbar, då det gäller att ange amorteringens storlek för olika studieriktningar. Det oaktat har i tab. Q lämnats en sammanställning över amorteringar och skuldräntor dels för vissa yrkesgrupper tillhörande årgång 1935, dels för studerande av årgång 1940, varvid i sistnämnda grupp medicine studerande redovisats för sig. En summarisk bild av huru den genomsnittliga storleken av skuldamoitering och skuldränta ställt sig för olika årgångar, meddelas här nedan i avrundade siffror under reservation för uppgifternas heterogena karaktär. Årgång 1920 1925 1930 1935

S k u 1 d a m o r t c r i n g (kr.) Vid Den » / « inträdet 1944 950 1200 850 1100 750 1150 750 950

S k u l d r ä n t a (k r.) Vid Den M/t« inträdet 1944 500 500 350 450 400 300 250 200

I en särskild råtabell ha för de större yrkesgrupperna årgångsvis (1920— 1935) beräknats medelvärden av skuldamortering och skuldränta. Det har dock icke ansetts påkallat att här framlägga samtliga dessa siffror. Uppgifter om amorteringar under studietiden förekomma i materialet närmast som sporadiska fall. En verkställd sammanställning av meddelade data visar, att dessa icke kunna utnyttjas för statistisk bearbetning.

47 T a b . Q. Anm.

Amorteringar och skuldräntor.

Medium.

Där ej annat angives, avse uppgifterna båda könen. Vid inträdet i förvärvslivet Antal deklaranter

Yrkesgrupp eller studieriktning

Årgång Präster Jurister Läkare Lärare Civilingenjörer Ekonomer

1935 Årgång

1940 Studerande vid fakultet: Medicinare övriga Årgång Präster Jurister Läkare Lärare Civilingenjörer Ekonomer 1 2

män

51 114 80 54 199 65

mån män

80 257

Antal deklaranter

37 9 16 22 33 28

Årligt belopp kr.

Den 31/12 1944 Antal deklaranter

Amortering 550 550 1050 550 900 600

Årligt belopp

O/ 1

/o

57 25 30 52 38 28

800 1050 1200 800 1000 1100

30 24

500 300

63 25 40 47 39 38

200 150 350 200 150 250

Skuldränta

män

51 114 80 54 199 65

59 17 36 37 38 38

200 150 400 200 250 200

Relativa antalet deklaranter med amortering respektive skuldränta. Uppgifterna avse såväl amortering som skuldränta.

Sluiamorterad studieskuld. Å särskild plats i uppgiftsformuläret har deklarant beretts tillfälle att i förekommande fall angiva det kalenderår, då studieskulderna slutbetalats. Sådan uppgift har meddelats i 276 fall. Ytterligare 51 fall av slutbetalad skuld kunde konstateras med ledning av övriga uppgifter, men här saknades anteckning om år, då betalningen slutfördes. Till en början inriktades undersökningen på att med ledning av de 276 kända fallen om möjligt finna ett samband mellan skuldsumma och amorteringstid, åtminstone inom större undergrupper. Detta visade sig överhuvud laget ogenomförbart. Då det gällde slutbetalning av såväl större som mindre skuldbelopp, företedde nämligen den tillhörande amorteringstiden en mycket avsevärd spridning. Det förhåller sig uppenbarligen så, att vissa deklaranter efter inträdet i förvärvslivet kommit i så gynnsamt ekonomiskt läge (genom t. ex. arv, gåva, giftermål, förmånlig arbetsanställning), att de omedelbart eller med kort frist kunnat slutbetala sin skuld. Amorteringsplanen kan givetvis även vara så upplagd, att slutbetalning skall äga rum efter ett avsevärt antal år, t. ex. vid amortering till föräldrar eller andra närstående. Att för det angivna syftet från det föreliggande uppgiftsmaterialet utskilja dessa särskilda fall har emellertid här icke varit möjligt. I detta sammanhang bör måhända framhållas, att det här — liksom då det gäller statistik

48 T a b . R. L i v f ö r s ä k r i n g a r . Medeltal av försäkringssumman vid olika skuldsättning (1 000-tal kr.). Vid inträdet i förvärvslivet

Vid inträdet i förvärvslivet

Den 31/12 1944

Den 31/12 1944

Skuldbelopp Därav FörsäkDärav FörsäkDärav FörsäkDärav Försäk(1 000-tal Antal med rings- Antal med rings- Antal med rings- Antal med ringskr.) dekla- livför- summa dekla- livför- summa dekla- livför- summa dekla- livför- summa ranter säk- medi- ranter säk- medi- ranter säk- medi- ranter säk- mediring um ring um ring um ring um Årgång 1925

Årgång 1920 Skuldfria ..

8-9

8-3

11-8

Skuldsatta: 0— 5 .. 5— 7 .. 7—10 .. 10—12 .. 12—15 .. 15—co . .

65 38 34 26 32 62

50 32 31 23 28 56

7l 6-7 8-2 9-2 10-5 13-6

39 17 12 14 6 26

37 16 8 13 6 23

I allt

9-4

11-5 14-3 13-3 14-8 14-5 15-8 132

107 60 56 33 37 74 606

82 53 51 32 35 69 440

6-3 7-7 8-3 9-6 12-2 12-1 9-0

97 25 31 12 18 29 606

91 22 28 12 16 28 499

10-9 10-5 12-2 12-7 14-7 15-1 119

Skuldfria . .

8-4

10-8

7-4

9-4

Skuldsatta: 0— 5 .. 5— 7 .. 7—10 .. 10—12 . . 12—15 . . 15—OJ ..

98 66 68 32 40 69

77 59 60 30 36 63

7-4 7-0 9-0 9-7 11-0 13-3

109 40 30 23 13 38

100 36 30 21 12 36

10-5 111 11-9 10-9 11-2 15-2

I allt

145 72 82 40 35 49 774

116 62 77 38 32 42 549

6-0 7-3 8-7 9-6 10-3 13-2 8-o

187 43 59 27 16 39 774

168 39 53 22 14 36 598

8-9 9-9 10-7 10-3 12-2 14-6 9-8

Skuldfria . .

127 Årgång 1940 (i förvärvslivet int rädda) 65 5-9 126 56

Årgång 1940 (studerande) — 216

8-3

Skuldsatta: 0— 5 . . 5— 7 . . 7—10 .. 10—12 . . 12—15 . . 15—co ..

55 19 28 9 10 14

48 15 24 9 10 13

5-2 6-6 7-0 6-7 8-1 11-2

53 20 27 13 6 17

43 15 23 12 6 15

I allt

6-8

88 48 67 25 29 59 532

70 41 50 23 25 48 361

6-3 7-5 9-4 9-7 11-7 13-9 9-0

Årgång 1935

Årgång 1930

8-0

—

—

5-4 7-c 8-1 8-4 9-fi 10-7 7-8

— — — — — — —

— — — — — — —

— — — — — — —

över amortering i allmänhet — varit önskvärt att kunna särskilja amortering till banker och andra penninginrättningar från övrig amortering. En bearbetning av föreliggande data i befintligt skick har lämnat i nedanstående sammanställning redovisade resultat: „. , . .... . .,.,..,,.... Skuldsättning vid inträdet i forvarvslivet, Kr Under 3 000 3 000—6 000 6 000—9 000 9 000 och däröver

Antal personer med ^ ^ u p p g £ f t Qm amorteringstid 78 89 57 52

Amorteringstid , år * (median) 4-7 7-1 8-7 10-5

49 T a b . S.

Livförsäkringspremier för några större yrkesgrupper, å r g å n g s v i s . Medium.

Antal deklaranter

Yrkesgrupp Årgång

Präster

Jurister

Läkare

Lärare

Civilingenjörer

Ekonomer

1920 1925 1930 1935 1920 1925 1930 1935 1920 1925 1930 1935 1920 1925 1930 1935 1920 1925 1930 1935 1940 1920 1925 1930 1935 1940

Vid inträdet i förvärvslivet Antal försäkrade,

Den 31/12 1944

/o

Premiebelopp kr.

Antal försäkrade, /o

Premiebelopp kr.

36 83 54 51

78 81 83 84

184 181 162 150

80 112 93 118 61 49 78 80 45 109 71 82

46 56 58 47

194 162 146 146

64 67 77 69 51 66 54 43

429 264 321 248 177 174 183 135

116 98 170 199 92

56 59 62 68 64

16 19 39 65 60

50 32 62 62 47

167 148 179 141 130 165 289 149 133 139

92 86 93 88 64 76 72 69 74 78 82 74 56 74 66 52 73 85 78 81 71 75 63 74 82 60

346 298 224 199 348 316 228 204 893 474 491 281 317 275 244 169 592 460 270 223 173 568 424 230 255 148

Livförsäkring. I förvärvslivet inträdda deklaranter ha, med enstaka undantag, lämnat uppgift angående förekomst av livförsäkring. I tab. R redovisas i olika skuldklasser såväl hela antalet deklaranter som antalet försäkrade deklaranter dels vid inträdet i förvärvslivet, dels den 31 december 1944. Man finner av tabellen bl. a., att akademiker, som vid inträdet i förvärvslivet hade skuld för 10 000 kronor och däröver, i allmänhet vid nämnda tidpunkt icke torde ha haft fullt försäkringsskydd. Det är emellertid tydligt, att försäkringarna snart nog efter inträdet byggas ut i med hänsyn till skuldsättningen betryggande omfattning. Relativa antalet försäkrade bland skuldsatta resp. icke skuldsatta utgjorde (i °/o): Å

1920 1925 1930 1935 1940 4—470101

Vid inträdet Skuldsatta Ej skuldsatta 86 41 88 49 87 55 87 52 88 44

Den 31/12 1944 Skuldsatta Ej skuldsatta 90 86 93 88 93 87 89 87 84 88

50 Försäkringspremiernas medelstorlek per år räknat redovisas för de största yrkesgrupperna årgångsvis i tab. S. Av tabellen framgår även ungefärligen, huru försäkringsfrekvensen ökas efter inträdet i förvärvslivet. För studerande av årgång 1940 lämnas följande på budgetredovisningen grundade uppgifter om försäkringspremier under år 1944 (medianvärdet):

Fakultetsstuderande Män Kvinnor Teknologer Stockholm: Män Göteborg: Män

Kap. IX.

O g i f t a Boende i hemmet Ej boende i hemmet Antal Median kr Antal Median kr

G i f t a Antal

Median kr

47 25

110 52

102 33

120 95

32 —

150 —

27 —

95 —

40 21

150 100

11 —

150 —

Förvärvsverksamhet samt inkomster av denna.

Inledningsvis må först omnämnas de i formuläret lämnade uppgifter, som avse tiden mellan studentexamen och första inskrivningen. Här förekomma så gott som uteslutande uppgifter om inkomst av praktikantarbete samt inkomst av militärtjänstgöring. Det förstnämnda slaget av uppgifter h a ej bearbetats. De avse till övervägande delen inkomster för blivande elever vid de tekniska högskolorna. I allmänhet avses här relativt små belopp, utan nämnvärd betydelse för studietidens ekonomi. Beträffande uppgifterna om inkomst av militärtjänst har konstaterats, att de relativt ofta tillkommit på grund av missuppfattning eller i övrigt måste anses ganska osäkra. Bearbetning av dessa uppgifter har därför genomgående underlåtits. Anteckning i formuläret av inkomst genom militärtjänst har emellertid varit av betydelse, då härigenom säkerhet skapats för att dylika uppgifter icke insmugit sig under andra förvärvskällor. Den egentliga studietiden. Som inkomsttagare anses den, som under den egentliga studietiden haft en inkomst av minst 250 kronor. Vad som i förevarande utredning närmast är av intresse, torde vara en jämförelse i möjlig mån mellan å ena sidan studerande av årgång 1940 och akademiker av äldre årgång. Bearbetningen har genomförts efter denna linje, varvid för jämförelse valts årgångaina 1925 och 1930 sammanslagna. Resultaten framläggas i tvenne tabeller (tab. T och tab. U). I tab. T redovisas relativa antalet deklaranter med en inkomst under studietiden av minst 250 kronor, dels inom vissa yrkesgrupper, dels bland studerande av olika studieriktning. För angivna deklarantgrupper har även beräknats medium- och medianinkomsten per inkomsttagare. Möjligheten att erhålla medelvärden av inkomst från olika inkomstkällor är i detta sammanhang utesluten på grund av materialets ringa omfattning. E n jämförelse i möjlig mån mellan äldre och yngre årgångar på grundval av de i tabellen

51 T a b . T . I n k o m s t a v f ö r v ä r v s a r b e t e u n d e r d e n e g e n t l i g a s t u d i e t i d e n för v i s s a y r k e s g r u p p e r av å r g å n g a r n a 1925 o c h 1930 s a m t för s t u d e r a n d e av å r g å n g 1940. Anm.

Där ej annat angives, avses män.

Yrkesgrupp Studieriktning Årgång

Antal deklaranter

Därav med inkomst av minst 250 kr Antal

/o

Inkomst per inkomsttagare (1 000-tal kr.) Medium

Median

Präster

1925, 1930

2-7

1-5

Jurister

1925, 1930

3-7

2-2

Läkare

1925, 1930

127 155 32

84 84 11

2-8

1-8

3-6 (2-4)

267 91 25 68 103 99 122 42 23 186

148 72 7 27 50 55 61 26 12 118

66 54 34 55 79

1-2 1-5

2-7 (1-6) 1-0 1-2

(2-1) 2-3 2-5 2-7 2-2 (2-3) (2-4) 1-9

d-5) 1-2 1-9 2-0 1-5 (1-7) (2-1) 1-0

Lärare

1925, 1930 m. » » kv. Civilingenjörer 1925, 1930 1940 1 Studerande 1940: Teologer Jurister Medicinare Humanister m » kv. . . . Naturvetare m. . . . » kv.. . . Teknologer

36 40 49 56 50 62 52 63

1 E n ä r år 1940 inskrivna teknologer i betydande omfattning voro utexaminerade år 1944, hava även dessa redovisats i tabellen.

framlagda siffrorna synes ge vid handen, att studerande av årgång 1940 inom vissa studieriktningar i betydligt större utsträckning än här betraktade, äldre årgångar förskaffat sig inkomster genom förvärvsverksamhet. Jämförelsen kan emellertid endast bli summarisk, eftersom uppgifterna om de studerandes förvärvsverksamhet hänföra sig till endast en del av den för studiernas avslutande erforderliga studietiden. I själva verket torde förvärvsverksamheten bland de yngsta studentårgångarna vara en långt allmännare företeelse än som framgår av de anförda siffrorna. I detta sammanhang kan hänvisas till bl. a. de i tab. M lämnade uppgifterna om studiekostnadernas bestridande. Det visar sig enligt denna tabell, att årgång 1940 — såväl då det gäller studier vid universitet som fackhögskolor — i anmärkningsvärd omfattning kunnat täcka sina studiekostnader genom inkomst av förvärvsverksamhet. Av tab. U kan anses framgå, i vilken utsträckning olika förvärvskällor under studietiden utnyttjats. Det erinras härvid ånyo om, att inkomstuppgifter, som avsett militärtjänstgöring, av redan anförda skäl lämnats obearbetade. Tabellen visar tydligt, att vissa former av förvärvsverksamhet förekomma i växande omfattning först mot slutet av den egentliga studietiden, t. ex. amanuens- och assistentverksamhet samt vikariatstjänstgöring. Inom övriga i tabellen anförda verksamhetsområden ligger årgång 1940 i nivå med äldre årgångar eller högre. Anmärkningsvärt hög är därvid frekvensen bland fa-

52 Tab. U.

Inkomst av förvärvsarbete under den egentliga studietiden. Förvärvskällor. Anm.

Där ej annat angives, avses män. Därav med Antalet »fall> av inkomst i2 % av antalet inkomsttagare inkomst

Yrkesgrupp Studieriktning Årgång

Antal deklaranter

Antal

O'

/o

Amanu- Vika- Privat- Kon- Annan Prak- ens och riats- lektio- tors- verkverk- samtik assist.- tjänst ner samhet het tjänst

Yrkesgrupper Präster, jurister, läkare, lärare .

1925, 1930 1925, 1930 1940

595 267 91

9-1

148 72

84-7

1940 M » Kv 1 Vid teknisk högskola 1940

337 145

165 73

49 50

63 Civilingenjörer . .

35-1 5-4 5-G

46-7

14-5 16-4

36-3 38-4

22-9 6-8 15-2

9-9

20-3

1-4

3-4 2-8

19-4 24-6

12-7 17-8

36-3 38-4

5-9

1-7

5-1

Studerande Vid fakultet

9-1 2-7 39-0

» Deklarant, 'som uppgivit flera förvärvskällor, har här redovisats under var och en av dessa.

kultetsstuderande av »annan verksamhet v. Påfallande är även den höga frekvensen av kontorsverksamhet bland kvinnliga studerande inom den filosofiska fakulteten. Tiden efter den egentliga studietiden intill den 1 januari 1945. Det torde ej vara erforderligt att i föreliggande berättelse lämna en uttömmande redogörelse för de brister, som konstaterades vid granskning av hithörande del av de inkomna uppgiftsformulären. För ett utnyttjande i görligaste mån av de uppgifter, som stodo till buds, inriktades bearbetningen på tvenne huvuduppgifter, nämligen: a) att följa lämpligt bestämda kullar av i förvärvslivet inträdda akademiker och att för vart och ett av de fem första åren i förvärslivet söka ge dels kullens relativa fördelning på verksamhetsområden, dels den genomsnittliga lönenivån; b) att redovisa lönenivån vid 1944 års utgång i kombination med uppgift om antalet i förvärvslivet genomlevda år. Dessa bearbetningar ha här kunnat genomföras beträffande: präster jurister filosofie magistrar civilingenjörer.

53 Tab. V. Tjänsteställning under de fem första åren efter inträdet i förvärslivet. Präster. Beteckningar:

I = Kyrkoadjunkt, stiftsadjunkt, ständig adjunkt, komminister, t. f. kyrkoherde, kyrkoherde. I I = Pastorsadjunkt, vice pastor, vice komminister.

Årgång Antal år efter inträdet i förvärvslivet 1920

1 2 3 4 5 1 2 3 4 5

Procentuell förAntal dekla- delning å tjänsteranter ställning med uppgift I II

Årgång Antal år efter inträdet i förvärvslivet

23 23 23 23 23

26 39 48 65 83

74 61 52 35 17

56 48 48 47 47

9 27 50 66 70

91 73 50 34 30

1 2 3 4 5 1 2 3 4 5

Antal Procentuell fördekla- delning å tjänsteranter ställning med uppgift I II 44 43 43 44 41 41 29 19 18 5

21 37 70 78 2 14 42 56

98 79 63 30 22 98 "86 58 " 44

Emellertid har den ovan under a) omförmälda fördelningen på verksamhetsområden därvid icke kunnat göras så differentierad, som från början avsågs. Resultaten av ifrågavarande bearbetningar ha framlagts i tab. V, X, Y och Z. Det har ej, med hänsyn till materialels begränsning och bristfälligheter i de lämnade uppgifterna, varit möjligt att upprätta en utförlig statistik över akademikernas löneförmåner vid inträdet i förvärvslivet. Uppgifter i sådant avseende torde för övrigt redan i stor utsträckning vara tillgängliga för respektive akademikerorganisationer. De här anförda tabeller, som avse förhållandena under de första åren efter inträdet i förvärvslivet äro närmast av intresse på grund av den möjlighet de bereda att för skilda årgångar följa den successiva övergången från ett verksamhetsområde till ett annat. Vissa olikheter i fråga om löneförmåner inom olika verksamhetsområden ha i detta sammanhang även kunnat belysas. För prästernas vidkommande innebär utvecklingen närmast blott en förändring av tjänsteställning med åtföljande löneförbättringar (tab. V och X). Beträffande de anförda medianvärdena för lön bör ihågkommas, att de bygga på individuellt mycket varierande lönesättningar. De första åren efter inträdet i förvärvslivet får för juristerna sin prägel av den s. k. tingsmeriteringen. Det kan sålunda nämnas, att 85 % av de i deklarantmaterialet ingående juristerna voro tingsmeriterade. Av tab. Y a framgår, att medianinkomsten i enskild tjänst först under femte året skulle överstiga motsvarande inkomst av anställning inom statlig och kommunal förvaltning. Sannolikt gäller dock detta förhållande redan från och med första eller andra verksamhetsåret. Att medianlönen, vad angår årgångarna 1920, 1925 och 1930, visar nedgång under fjärde året, torde sammanhänga med att den tingsmeriterade arbetskraft, som vid denna tidpunkt, såvitt framgår av tabellen, övergick till allmän eller enskild tjänst, då erhöll så ogynnsamma

54 T a b . X.

T j ä n s t e s t ä l l n i n g o c h i n k o m s t l ä g e å r 1944.

År för inträde i förvärvslivet

Antal Antal deklaår i ranter förvärvsmed livet uppgift

1941—43 1938—40 1933—37 1928—32 1.923—27

1— 3 4— 6 7—11 12—16 17—21

28 31 56 68 31

Präster.

Uppgiven tjänsteställning i %: Kyrkoherde

b

51 71

Komminister, Pastorsadjunkt, vice pastor, kyrkoadjunkt, vice kommistiftsadjunkt, nister ständig adjunkt 21 65 93 49 29

79 35 2

Summa

Medianinkomst per månad, kr.

100 100 100 100 100

550 700 800 850

» P å grund av svårigheten att tillfredsställande omräkna värdet av de naturaförmåner, som utgå under de första tjänstgöringsåren, h a r medianinkomst här icke angivits Enligt av deklaranterna lämnade, osäkra uppgifter synes dock det ungefärliga medianvärdet icke överstiga 400 kronor.

lönevillkor, att de bidrogo till att sänka medellönen för samtliga anställda. Kågon motsvarande iakttagelse har icke gjorts för årgång 1935. Beträffande denna årgång observeras emellertid en påtaglig ökning i jämförelse med äldre årgångar av relativa antalet personer i statlig och kommunal förvaltning. Sannolikt beror denna ökning på krigsförhållandena. De i tab Z a anförda lönesiffroina för år 1944 antyda bland annat, att löneutvecklingen för jurister i enskild tjänst redan från anställningens början varit avsevärt mycket gynnsammare än inom andra verksamhetsområden. I detta sammanhang må särskilt framhållas, att under beteckningen »enskild tjänst» inräknats ett fåtal deklaranter med egen verksamhet (advokatrörelse), vilka icke kunnat i redovisningen utbrytas för fristående redovisU

Förekomsten av tingsmeriterade jurister inom de angivna verksamhetsområdena den 31 december 1944 framgår av nedanstående sammanställning, som avser samtliga årgångar: Antal tingsmeriterade i % av samtliga I. II. III.

Domstols- och åklagarväsendet Statlig och kommunal förvaltning Enskild tjänst

r,g

Av samtliga deklaranter tillhörde vid samma tidpunkt 24 °/o domstols- och åklagarväsendet, och 48 % den statliga och kommunala förvaltningen medan 28 °/o hänfördes till enskild tjänst. o De läkare, som deltagit i undersökningen, ha i stort sett genomgående lämnat synnerligen ofullständiga upplysningar om sina inkomstforhallanden, särskilt vad angår redogörelseåret 1944. Till övervägande delen aro deklaranterna, såsom inledningsvis anförts, tjänsteläkare. I regel ha med tjänsten förenade löneförmåner redovisats, medan däremot uppgifter om inkomst.av praktik icke meddelats. Det ä r under- nämnda förutsättningar icke möjligt att för läkarnas vidkommande studera löneutvecklingen enbart pa basis av

55 T a b . Y.

Verksamhetsområde och inkomstläge under de fem första åren efter i n t r ä d e t i f ö r v ä r v s l i v e t . a) Jurister

Årgång Antal år i förvärvslivet

Antal 1

(män).

Deklaranter Medianinkomst, kr. Procentuell fördelning å (per månad) verksamhetsområden Hov- Under- Statlig och Enskild Hov- Under- Statlig och Enskild rätt rätt kommunal tjänst rätt r ä t t kommunal tjänst förvaltning förvaltning

1920, -25, -30

1 2 3 4 5

184 197 197 200 206

1 23 18

84 82 76 13 10

10 37 43

10 13 27 29

3 25 35

85 84 70 10 5

13 14 19 36 30

2 2 8 29 30

b) Filosofie

magistrar.

200 250 250 400

250 400 400 350 400

350 450

1935 1 2 3 4 5

90 86 75 48 20

250 350 300 550

Deklaranter

Deklaranter

Procentuell fördelning å verk- MedianÅrgång inkomst samhetsområden AnAntal år i (pr mån.) t a l 1 lärar- Övrig förvärvslivet kr. verkverksamhet samhet

Årgång Antal år i förvärvslivet

1920,-25,-30

96 101 100 99 97

91 89 90 89 90

9 11 10 11 10

380 390 430 440 440 c)

Årgång Antal år i förvärvslivet

2 3 4 5 1930

1..

2 3 4 5 1935

2 3 4 5 1

Procentuell fördelning å verk- Medianinkomst An- samhetsområden (pr mån.) t a l 1 Lärar- Övrig kr. verkverksamhet samhet

1 2 3 4 5

1920,

450 550 550 550 I 550 550 600

Antal 1

1 2 3 4 5

44 38 34 14

70 68 68 71

30 32 32 29

400 430 480 480

Civilingenjörer. Deklaranter Procentuell fördelning å verksamhetsområden Statlig och Enskild kommunal tjänst tjänst

ivieaianuiKomst, Kr. (pr mån.) Statlig och kommunal tjänst

Enskild tjänst

163 193 201 202 201 150 157 161 160 162

20 19 19 20 21

80 81 81 80 79

350 450 450 500 550

300 350 350 450 500

29 31 32 33 35

71 69 68 67 65

350 450 500 550 650

350 400 500 550 600

175 180 168 147 108

45 48 45 48 47

55 52 55 52 53

500 600 700 750 800

500 600 700 800 850

Med uppgift om verksamhet och inkomst.

56 föreliggande uppgifter. Att läkarna under åren närmast efter inträdet i förvärvslivet arbeta under mycket speciella förhållanden, såväl i fråga om anställningsformer som lönevillkor, är välbekant, bl. a. genom den av Ahlberg år 1938 publicerade undersökningen rörande yngre läkarnas förhållanden. Med hänsyn till det sagda vill det synas, som om åtskilliga läkare, i synnerhet av äldre årgångar, vid deklarationstillfället icke längre haft tillgång till de detaljuppgifter, som erfordrats för en fullständig redovisning av de första åren i förvärvslivet. De uppgifter, som meddelats av läkare om inkomstförhållandena under de första åren efter inträdet i förvärvslivet äro sålunda alltför få för att kunna läggas till grund för statistisk bearbetning. Då det gällt att i förvärvslivet följa från filosofisk fakultet utgångna akademiker, har det blivit nödvändigt att begränsa sig till gruppen filosofie magistrar, som i detta sammanhang är den enda av någorlunda tillfredsställande storleksordning. Åtskillnad h a r ej kunnat göras mellan magistrar med utbildning inom den humanistiska och den naturvetenskapliga sektionen, vilket här torde vara utan större betydelse. I tab. Y b) och Z b) lämnas en redovisning av de uppgifter, som materialet h ä r erbjuder. Självfallet blir antalet deklaranter (med uppgifter) tillhörande årgång 1935 numerärt mycket obetydligt, vartill även bidrager, att icke alla deklaranter inom denna årgång hunnit att vid 1944 års slut genomleva fem år i förvärvslivet. — Det verksamhetsområde, som i första hand erbjuder sig för en filosofie magister, ä r givetvis lärarens. Det har därför i de betraktade tabellerna gjorts åtskillnad endast mellan lärarverksamhet och »övriga» verksamhetsområden. Den sistnämnda kategorin utgöres av ett fåtal personer, som erhålla sin utkomst inom vitt skilda verksamhetsområden och ej här kunnat närmare klassificeras. Vid jämförelse mellan äldre och yngre årgångar konstateras till en början enligt tab. Y b), att endast omkring 70 °/o av årgång 1935 tillhör lärarbanan, medan för de äldre årgångarna genomsnittssiffran ligger vid 90 °/o. Trots att den observerade skillnaden bygger på ett relativt litet antal iakttagelser, synes det icke osannolikt, att densamma ger uttryck för en faktisk förändring, föranledd av anställningar under kriget i olika krisorgan. Beträffande löneuppgifterna gäller h ä r — liksom framhållits i fråga om tidigare betraktade akademikergrupper — att de böra utnyttjas med försiktighet. Särskilt gäller detta de i tab. Z b) anförda medianinkomsterna för de två yngsta årsgrupperna. Akademiker med avgångsexamen från teknisk högskola är den enda grupp av fackhögskoleutbildade deklaranter, som i här förevarande sammanhang lämpar sig för en undersökning rörande löneutveckling och fördelning på verksamhetsområden. Vid jämförelse mellan årgångar och verksamhetsår på grundval av uppgifterna i tab Y c) konstateras en växande benägenhet hos här betraktade akademiker att under de första verksamhetsåren söka sig in i statlig och kommunal tjänst. Detta lorde väl närmast sammanhänga med det av tabellen omvittnade förhållandet, att högskoleingenjörer ännu vid början av 1930-talet icke sällan hade sämre lönevillkor i enskild än i statlig och

57 T a b . Z.

V e r k s a m h e t s o m r å d e o c h i n k o m s t l ä g e ä r 1944. a) Jurister

Beteckningar:

(män).

I = Domstols- och åklagarväsendet, II = Statlig och kommunal förvaltning, I I I = Enskild tjänst. Deklaranter

År för inträde i förvärvslivet

Antal år i förvärvslivet Antal

1941—43 1938—40 1933—37 1928—32 1923—27

1— 3 4— 6 7—11 12—16 17—21

46 63 73 77 59

ivieaianinKomst, kr. (pr mån.)

Procentuell fördelning å verksamhetsområden I

II

III

Uppgift saknas

37 29 22 27 12

46 41 58 42 44

13 25 20 25 37

4 5

b) Filosofie

6 7

I

II

III

350 600 850 1150 1300

550 600 800 1050 1150

650 850 1100 1250 1550

magistrar. Deklaranter

År för inträde i förvärvslivet

Antal år i förvärvslivet

Procentuell fördelning å verksamhetsområden Antal Lär arövrig verksamhet verksamhet

1941—43 1938—40 1933—37 1928—32 1923—27

1— 3 4— 6 7—11 12—16 17—21

44 35 43 50 22

c)

59 63 77 84 96

15 14 7 10

Uppgift saknas 26 23 16 6 4

Medianinkomst (pr mån.) kr.

550 560 680 890 950

Civilingenjörer. Deklaranter

År för intrade i förvärvslivet

1941—43 1938—40 1933—37 1928—32 1923—27

Antal år i förvärvslivet Antal

1— 3 4— 6 7—11 12—16 17—21

44 150 166 95 114

Procentuell fördelning å verksamhetsområden Statlig och Enskild kommunal tjänst tjänst 30 42 40 42 22

61 58 58 56 75

Utan uppgift

9 2 2 3

AieaianinKomsi, Kr. (pr mån.) Statlig och kommunal tjänst

Enskild tjänst

800 850 950 1050 1150

750 900 1200 1500 1500

58 Tab. Å. Förekomst av yrkesverksamhet för hustrun i av manliga deklaranter redovisade äktenskap, dels vid giftermålet, dels den 31 december 1944.

Antal observerade äktenskap

Yrkesgrupp Årgång

Jurister

1920, 1925 1930 1935

Läkare

1920, 1925 1930 1935

Lärare

1920, 1925 1930 1935

Civiling

1920 1925 1930 1935

147 65 60 105 67 60 106 33 31 106 89 150 151

Studerande

66 Därav antal äktenskap, där hustrun var yrkesverksam vid giftermålet

den 31 / l2 1944

Antal

/o

Antal

/o

107 53 50

18 10 31

12 25 52

83 51 51

73 82 83 79 76 85

10 18 32

77 23 26 68 65 118 121

73 70 84 64 73 79 80

10 12 19 20 13 14

4 4 15 15

19 39 45 4 4 10 10

kommunal tjänst. Vid 1944 års utgång voro enligt tab. Z c) inom de deklarerande högskoleingenjörernas olika årsgrupper i genomsnitt 60 %> anställda i enskild tjänst där också medianlönen genomgående låg avsevärt mycket högre än i statlig och kommunal verksamhet. 1 Hustruns yrkesverksamhet. På grundval av de å formulärets fjärde sida förekommande uppgifterna om hustruns ställning som yrkesverksam vid vigseln samt den 31 december 1944 har upprättats en i tab. Å meddelad sammanställning, som för några yrkesgrupper (manliga deklaranter) visar relativa antalet yrkesverksamma hustrur vid de två nämnda tidpunkterna. Frekvensen av vid giftermålet yrkesverksamma visar ökning under senare år, vilket givetvis närmast är en följd av den allmänna utvecklingen på detta område. Relativa frekvensen yrkesverksamma hustrur den 31 december 1944 synes för de yngre årgångarna på det hela taget tendera att växa. Det framgår emellertid, att berörda förhållanden ställa sig helt olika inom skilda akademiska yrkesgrupper.

Kap. X.

Levnadskostnader.

När det gäller att skapa förutsättningar för en bedömning av akademikernas löneställning, ligger det närmast till hands att söka ge spännvidden mellan å ena sidan utgående löneförmåner och å den andra de utgifter, som de1

Olikheten härutinnan beträffande de under åren 1941—43 i förvärvslivet inträdda torde här vara endast skenbar och bero på delvis ofullständiga uppgifter (se tabellen).

59 Tab. Ä. Levnadskostnader år 1944 för ogifta studerande av årgång 1940, under läsåret boende utom hemmet. Bostad och vivre. Vivre

Bostad Studieort

Mediankostnad Antal Mediankostnad Antal kr. deklaranter deklaranter kr. 105 82 69 29

870 625 570 660

110 88 94 29

1525 1350 1300 1365

klaranten måste vidkännas för sin egen och sin familjs försörjning och för täckande av under studietiden ådragna ekonomiska förpliktelser t. ex. skuldamorteringar, skuldräntor, försäkringspremier. För en dylik undersökning är det uppenbarligen nödvändigt att äga tillgång till en utförlig sammanställning av deklarantens levnadskostnader under det aktuella observationsåret 1944. Uppgifter i sådant avseende skulle också enligt planen ingå i den föreliggande utredningen. I möjlig mån voro dessa uppgifter avsedda att bearbetas under differentiering med hänsyn till bland annat huvudpersonens utbildning och yrke, familjens storlek (familjetyp), antalet i förvärvslivet tillbringade år samt budgetens belastning genom amorteringsplikt. Det gällde även att söka konstatera, i vad mån akademikern på grund av otillräckliga inkomster tvingades till ökad skuldsättning. Av ej mindre betydelse ansågs vara, att budgetuppställningen skulle i förekommande fall upplysa om, i vilken omfattning båda makarna voro yrkesverksamma och gemensamt bidrogo till levnadskostnadernas täckande. Såsom redan inledningsvis meddelats, ha emellertid deklaranterna genomgående visat en påtaglig obenägenhet att lämna uppgifter om sina levnadskostnader. Uppgifter avseende enstaka poster förekomma. Stundom har framhållits, att deklaranten ej förde kassabok och därför ej kände till utgifternas fördelning. Icke sällan har lämnad redovisning givits i sådan form, att inkomster och utgifter »gått ihop». På grund av det anförda har bearbetning av uppgifterna om levnadskostnader år 1944 icke kunnat äga ram. Undantagna härvidlag äro dock i viss mån studerande av årgång 1940, för vilka vissa utgiftsposter här utbrutits och redovisats i den föregående framställningen, nämligen skuldamorteringar och skuldräntor (tab. Q) samt försäkringsavgifter (s. 49). I tab. Ä meddelas slutligen mediankostnaden för bostad och vivre år 1944 för vissa kategorier studerande av årgång 1940, som under läsåret icke bott i hemmet. Att döma av dels muntliga upplysningar från kårexpeditionerna vid Uppsala universitet och Stockholms högskola dels uppgifter i Svensk studentkalender, synas de i tab. Ä meddelade kostnaderna rimliga. Utöver kostnaden för mat torde i vivre för kläder, tvätt m. m. ha räknats med en kostnad av 400 till 500 kronor.

60 Bil.

1.

S c h e m a för g r u p p e r i n g a v d e k l a r a n t e r n a efter f a d e r n s y r k e . 1 A = Lantbrukare, därunder A l = Godsägare, agronomer. A2 = Lantbrukare, hemmansägare (lantbrukare med höga inkomster föras till A l ) . A3 = Lantbruksinspektorer, förvaltare, trädgårdsmästare, mejerister, mjölnare, fiskare. B = Folkskollärare (inräknat även överlärare o. d., övningslärare, kantorer, musikdirektörer). C = Akademiker m. fl., därunder Cl = Präster i svenska kyrkan. C5 = Läroverkslärare, folkskolinspektörer, bibliotekarier, arkivarier, filosofie doktorer m. fl. C2 = Högre ämbetsmän samt vissa stats- och stadstjänstemän m e d högskoleutbildning, högskoleutbildade advokater m. fl. C3 = Läkare (inberäknat medicinalråd men ej medicine professorer). C4 = Professorer. C6 = Veterinärer, tandläkare, apotekare. C7 = Officerare. G8 = Ingenjörer, arkitekter, lantmätare, jägmästare (inberäknat även mariningenjörer, telegraf ingenjör er e t c ) . D = Direktörer, disponenter, grosshandlande (inberäknat de flesta affärsmän med höga inkomster). E = Handlande, affärsmän, köpmän (inberäknat handelsresande, handelsföreståndare, entreprenörer, hotellägare, åkeriägare, urmakare, fotografer, vissa byggmästare o. d.). F = Högre tjänstemän m. fl., därunder F l = Stats- eller stadsanställda tjänstemän (järnvägs-, post-, telegraf-, tull-, etc. -tjänstemän i lönegrad lägst B 15 samt därmed jämställda). F2 = Kontorschefer, kamrerare, kassörer, brukstjänstemän, redaktörer, konstnärer m. fl. F3 = Sjökaptener. G = Lägre tjänstemän m. fl., därunder Gl = Stats- eller stadsanställda tjänstemän i (i regel) lönegraderna B 14— B 8 samt därmed jämställda, alltså tågmästare, lokförare, överpostiljoner, poliskonstaplar, underofficerare, etc. G2 = Verkmästare, övermaskinister, faktorer e t c , kontorister, etc. G3 = Frikyrkopräster, etc. H = Hantverkare, arbetare, därunder H l = Hantverkare, husägare. H2 = Stats- eller kommunalanställda i lönegrad högst B 7 eller motsvarande, alltså banvakter, stationskarlar e t c , samt vaktmästare. H 3 = Arbetare (inberäknat även torpare och jordbruksarbetare). 1 Grupperingen överensstämmer helt med den av Wicksell-Larsson använda (jfr SOU 1936: 34, sid. 25).

61 Uppgifter till 1945 års akademiker-utredning.

Bil. 2.

A. Uppgifter angående huvudpersonen.

Nr

Ifylles ej

I. Personliga data. 1. Född den

/

2. Födelseort

år

Hyllos ej

IL Utbildning (forts.). Orsaken till ändrad levnadsbana (t. ex. ekono-

(Den ort, d ä r .Edra föräldrar voro bosatta)

(Landskommun, köping, stad jämte lan)

Anm. ' ) Till pågående akademiska studier räki as även sidan a, som efter inträdet 1 förvärvslivet regelbundet b jdrivas v d sidan av förvärvsverksamheten med högre examen sås om slutu åL (Jfr p u n k t U: 8.)

3. Nuvarande civilstånd: ogift, gift, änkling, änka, frånskild (Det tillämpliga understrykes)

4. Gift den

/

år 19

(Ifyllcs även av den, som har att besvara punkt 1:6)

5. Änkling, änka, frånskild den

/

19...

(Det tillämpliga understrykca)

6. Omgift den

/

år 19

fl:. äktenskapet 7. Antal barn

\2: a äktenskapet Barnen födda: 1) den / 19 , 2) den 3) den / 19 4) den 5) den / 19 , 6) den

/ / /

19. 19.. 19

5. Avlagda akademiska examina, inkläs ve efte rprövningar: t 19 t 19 t 19 t 19 t 19 t 19 6. Ämnen ingående i examen vid filosofisk fakultet. (Här meddelas uppgifter för s.1väl avsedd som avlagd examen)

(Angiv å ovanstående rad ordningsnummer och dödsdag för barn, som avlidit) (Examen)

H . Utbildning. (Våren 19 [Privatist IHösten 19 llcke privatist |Latinlinjen [Tekniskt gymnasium Reallinjen j Handelsgymnasium (Nyspråklig linje (Annat specialgymnasium

1. Studentexamen

(Det tillämpliga understrykes)

(Ämnen)

7. Disputationsprov avlagt t 19 8. Beräknad försening av studierna under den egentliga studietiden, som omfattar tiden fr. o. m. den / 19 t. o. m. den / 19 ')

Baräknad försening till följd av

Beräknad försening (i månader) av studierna för följande avlagda eller avsedda examina

värnen (Där studentexamen icke avlagts. aDgiv här motsvarande utbildning)

2. Inskrivning vid Fakultet, 6ektion, fackavdeloing

119. 119 119. 119. 119.

119. .t 19 119 .t 19..

tia.

a) Militärtjänst värnpliktstjänstgöring beredskapstjänstgöring annan militärtjänstg. *) b) Förvärvsverksamhets)

c) Andra

e«m=n

exara.n

examen

orsaker')

119 Anm. Samtliga inskrivningar redovinas; anväud förkortningar sä-j som Rthlms högsk., fh och fn (för humanistiska resp. naturvetenskapliga sektionen av BL fak.), farm. k. ( = farm. kand. kurs.), vedcr-i tagna fackavdelningsbeteckningar för teknologer, vt ( = vårtermin)' etc.

3. Hemort vid första inskrivning (kyrkoskrivningsort) i (Landskommun, köping, stad j ä m t e län)

4. Studier vid universitet eller fackhögskola (Angiv här nedan gcDom understrykning vilket alternativ, som enligt ställningen den *'/ii 194* är det tillämpliga)

a) pågående') Avsedd examen b) avslutade med avläggande av •examen (jfr pnnkt II: e) c) slutgiltigt avbrutna år 19 på grund av ändrad levnadsbana

Anm. ') Uppgift om försening okall icke meddelas beträffande sådana akademiska studier, som bedrivas efler inträdet 1 förvärvslivet. Sedvanliga fcrl»; medtagas ej vid beräkning av förseningen. "Den egentliga studietiden" avser tiden mellan första Inskrivning och examen, som medfört inträde i förvärvslivet, resp. mellan Inskrivningen och slutgiltigt studieavbrott. Såsom examen, som medfört inträde i förvärvslivet, räknas sådan examen, som medfört legitimation för yrkesverksamhet inom fackområdet (t. ex. med. l i c ) . För en med. kand., en vet. kand. och liknande, för vilka 1 enlighet härmed den egentliga studietiden 1 vanliga fall Icke avslutats, liksom för all* övriga med pågående studier räknas den *Vu 1944 såsom avslutnlngsdatnm för redovisningsperioden och angives 1 rubriken härovan såsom slutdatum för don egentliga studietiden. Där yrkesverksamheten 1 enstaka fall redan efter förberedande akademisk examen tagit sådan omfattning, att den till huvudsaklig del ger försörjning, skall datum för nämnda examen här ovan angivas som den egentliga studietidens slut. ' ) T. ex. utbildning till reservofficer. *) Sådan förvärvsverksamhet, som till någon del k u n n a t tillgodogöra» för studiearbetet, redovisas särskilt. ' ) T. ex. annan utbildning än akademisk, sjukdom, kårarbete.

G2

9. Annan utbildning än akademisk l ) a) Komplettering av studentbetyg (Antal ämnen)

»ylles ej

Ifyllea ej

EL Utbildning (forts.).

2. Av nnder punkt Hl: 1 a) ocb III: 1 b)' angivna kostnader ha bestritts genom: a) eget kapital kr.

(Uppskattad tid 1 månader)

b) inkomst av förvärvsverksamhet

därav nnder tiden före inskrivningen (Antal ämnen)

«

c) återbetalningsfrittnnderhåll av föräldrai eller

(Uppskattad tid i månader)

b) Praktik och kurser*)

andra anhöriga d) stipendier

„ •

»

e) andra återbetalningsfria medel

<

.

f) lån (Utbildningens ort)

(Uppskattad tid i månader)

c) Militär utbildning )

„

Under studietiden boende i föräldrahemmet månader (ferier ej inräknade) Tillgångar. Skulder. 3. a) Vid företa inskrivning kr. kr. b) Vid inträdet i förvärvslivet „ „ c) Den "A» 1944

(Specifikation av utbildningen)

Orsaker till' ökad skuldsättning efter inträdet i förvärvslivet (t. ex. bosättning)

d) övrig utbildning*)

Orsaker till ökade tillgångar efter inträdet i förvärvslivet (t. nx. arv, gåva)

Anm. So punkt II: 9. — Även om sådan utbildning ägt rum efter inskrivningen, skall den dock 1 sin helhet redoritas som förberedande utbildning.

b) akademiska studier') därav efter inträdet i förvärvslivet2)

Anm.

') Skuldbelopp, vilka äro räntcfrla, understrykas.

4.

Livförsäkring. Premie (kr.)

Belopp (kr.)

Därav belånad till (kr.)

a) Vid första inskrivning . . . .

kr.

b) Vid inträdet i förvärvslivet . . .

kr.

c) Den " / u 1944.

Anm. ') I fråga om pågående studier skall kostnadsberäkningen avse tiden Intill-den Vi 1946. För dem, som slutgiltigt avbrutit sina studier (jfr punkt II: 4 c) sker kostnadsberäkning fram till tidpunkten för avbrottet Till studiekostnader hänföras alla kostnader, som varit förknippade med Eder egen försörjning och utbildning under studietiden med borträknande sålunda av utgiftci för underhåll av familj. Även för det fall att utgifterna helt eller delvis bestritts av Edra föräldrar eller andra närstående, skall redovisning ske med beräknat belopp. Förmåner In natura omräknas efter gängse marknadspris för rum och mat. Att observera är att uppgiften angående studlckostnadcn skall avse totala kostnaden för de akademiska studiorna, oavsett om dessa till någon del falla loom tiden efter Inträdet i förvärvslivet. ') Beträffande Inträde 1 förvärvslivet ic anm. till pankt 11:8.

Den "In 1944 (kr.)

a) föräldrar b) andra närstående och enskilda c) studentkårernas kreditkassor och liknande... d) banker och försäkringsbolag e) staten (studielån) f) staten (värnpliktslån) . g) andra kreditgivare . . . .

I I I . Stadiekostnader och deras finansiering m.m. 1. Beräknad kostnad för: a) förberedande utbildning efter studentexamen för vinnande av inträde vid akademisk läroanstalt kr.

Vid Inträdet I förvärvslivet (kr.)

Av skuldbeloppen under punkt III: 3 b) och c) utgjorde lin av '(

(Specifikation av utbildningen) Anm. ') Här avses utbildning, som ej ar av akademisk artHit hör bl. a. all förberedande utbildning exempelvis elovutblldning vid apotek 'samt avslutande utbildning såsom provårstjänstgörlng för lärarasplranter. ') Här ingår bl. a. praktik, som av fackhögskolorna fordras för Inträde men däremot ej sådana praktiska pruv ocb kurser under studietiden, som höra till eller äro nödvändiga för examenj 8 ) Den militära utbildningen specificeras: exempelvis officer på stat, reservofficer, värnpliktig; officer etc. ') Exempelvis handelsskola, teknisk skola. Hit bör icke hänföras s&dan verksamhet, som till huvudsaklig del ar att anse såsom förvärvsverksamhet.

Amortering. SkaldSkuldräntor. ÅxL belopp, kr.

a) Under studietiden') b) Vid inträdet i förvärvslivet c) Under år 1944 Anm.

') Genomsnittligt belopp vid perlodens mitt.

6. Studieskulderna slutbetÄlade 19

amorteringar Åxl. belopp, kr.

63 B & | ° a » -ö

II-!

•Eg a

III

a T3

"

a

Sfrlf

g B ^ * ii

B a a

ill

•

B 4

hi

» "g B 123

Ii 1 I J

1 <

Genomsnittlig arbetstid per dag (timmar)

3 ti^-O ca g •« o

£•= ! 1

*Q

£•5

X!

>

Q U*

is-Sa:

-O

'2 3-^3

a

11 i l

s

||

•3:1.

= 5

-i ig 31

el

'£>

il

jf u

fl ti w

B

« B »3.3

,

2 B o. I o

.2-ä

&3

1?

II

so a

«

•S^ a 'r= a •g-s

1*|

&|s

å l 5j

_££

S-j-5

~

^

«

~ a

.a B

10 M 3

o l i-a

S

-2>

15 •B

SS 'i'S,

h 3 CO JO

til

1 O

*O

1 -8

fil

(3

I I K

'o'

* 2 •'•a

... - s

64 YL Särskilda uppgifter.

V. Levnadskostnader under år 1944.

Ha Edra studier och av dessa betingade ekonomiakaj förhållanden utövat inflytande på.

Familjetyp ') Inkomster och utgifter

1. Edert motiv att hittills icke ha ingått äktenskap? Ja. Nej. Angiv Edra synpunkter. kr.

Inkomster i allt') Därav: Egna Makas resp. makes Utgifter i allt Därav: Bostad (med bränsle och lyse) Vivre (mat, kläder, tvätt etc.) Skuldamortering Skuldräntor Skatter Försäkringsavgifter Inköp av facklitteratur för förvärvsverksamheten •Särskilda studieutgifter5) Flyttningskostnader 4) Underhåll av anhöriga') Hemhjälp

2. Valet av tidpunkten för Edert äktenskap? Ja. Nej Angiv Edra synpunkter.

3. Antalet barn i Edert äktenskap? Ja. Nej. Angh Edra synpunkter

övriga utgifter6) . . Anm. ') Här angives exempelvis "ensamstående person", "man, hustru och 3 bam ', änkling och 1 bain" ete. — *) Inkomster in natura, exempelvis med tjänst förenad förmän av fri bostad, omräknas efter gängse marknadiprls och inräknas 1 inkomstbcloppet hårovan. — *) Egna termins- och kursavgifter m. m. — 4 ) Till följd av ombyte av anställning. — ') Andra än make(a) och barn. — •) Större utgift, som utgör engingspost, exempelvis utgifter för bosättning, redovisas på särskild rad.

B. Uppgifter angående huvudpersonens maka resp. make. 1. Född den

/

4. Yrkesverksamheten upphörde

år

2. Vid vigseln. Yrke: Månatlig inkomst härav Eget kapital

(ir)

Angiv orsaken kr.

,

5. Akademiska studier (Tidsperiod)

3 Den S1 /n 1944. Yrke: Månatlig inkomst härav Eget kapital

kr.

Studieriktning Esamcn 6. Faderns yrke

ar 19

C. Uppgifter angående huvudpersonens föräldrar och syskon. Vid tidpunkten fi Eder inskrivnln

Vid tidpunkten för Edei inskrivning.

6. Syskon med avslutad yrkesutbildning.

1. Faderns yrke ') ... 2.

„

kr.

inkomst

(Ungefärligt årsbelopp)

I 1) Yrkesutbildning i 2)

3. Moderns yrke')... 4.

„

I 3)

kr.

inkomst

(Examen, genomgången skola el. dyl.)

(Ungefärligt årsbelopp)

5. Antal syskon . (Utom Eder själv)

fbröder Isystrar

jäldre lyngre

Yrke

Därav med oavslutad yrkesutbildning avslutad Särskilda upplysningar.

„

-

Anm. ') Därest någon av föråldrarna var död vid tidpunktei. för Eder 1 skrivning, angiv året för dödsfallet samt dåvarande yrke.

Statens offentliga utredningar 19å7 S y s t e m a t i s k

f ö r t e c k n i n g

(Siffrorna inom klämmer beteckna utredningarnas nummer 1 den kronologiska förteckningen.)

Allmän lagstiftning. R ä t t s s k i p n i n g . F å n g v å r d . Förslag till konvention mellan Sverige, Danmark och Norge om erkännande och verkställighet av domar i brottmål m. m. [16]

Vattenväsen. Skogsbruk. Bergsbruk.

Industri. Statsförfattning. Allmän statsförvaltning. Betänkande med utredning rörande riksräkenskapsverkets organisation. [13] 1945 års lönekommitté. 2. Betänkande med förslag till statens allmänna avlöningsreglemente m. m. [23]

H a n d e l och sjöfart. Handeln med olja. Betänkande med förslag avgivet av oljeutredningen 1945. [14] Betänkande med förslag till ändrad lagstiftning ang. handel med skrot, lump och begagnat gods. [22]

Kommunalförvaltning.

Statens och k o m m u n e r n a s finansväsen.

Politi.

N a t i o n a l e k o n o m i och socialpolitik. Kollektiv tvätt. Betänkande med förslag att underlätta hushållens tvättarbete. [1] Kommitténs för partiellt arbetsföra betänkande. 2. Förlag angående yrkesvägledning och yrkesutbildning för partiellt arbetsföra m. m. [18] Kompetensfordringar för statliga, vissa halvstatliga och kommunala tjänster samt sådana yrken och befattningar, för vilkas utövande kräves av statlig myndighet utfärdad behörighetsförklaring eller legitimation. [19] Socialvårdskommitténs betänkande. 15. Utredning och förslag ang. särskilda barnbidrag och bidragsförskott m. m. [21] Betänkande rörande ett centralt arbetsmarknadsorgan. H ä l s o - och sjukvård.

A l l m ä n t näringsväsen. Elkraftutredningens redogörelse nr 1. Redogörelse för detalj distributörerna samt deras råkraftkostnaderoch priser vid distribution av elektrisk kraft. Inledande översikt. [3] Betänkande med förslag till standardtariffer för detaljdistribution av elektrisk kraft. [4] Elkraftutredningens redogörelse nr 2: 15. Redogörelse för detalj distributörerna samt deras råkraftkostnader och priser vid distribution av elektrisk kraft. Älvsborgs län. [20]

Koin Humiliations väsen.

B a n k - , kredit- och penningväsen.

Försäkringsväsen.

Kyrkoväsen. Undervisningsväsen. Andlig odling i övrigt. Betänkande med förslag till geofysiskt observatorium i Kiruna m. m. [6] Betänkande om tandläkarutbildningens ordnande m. m. Del 3. Tandläkarinstitutens organisation m. m. [9] 1940 års skolutrednings betänkanden och utredningar. 8. Utredning och förslag rörande vissa socialpedagogiska anordningar inom skolväsendet. [11] Ungdomens fritidsverksamhet. Ungdomsvårdskommitténs betänkande del 4. [12] 1941 års lärarlönesakkuuniga. Betänkande med förslag till lönereglering för övningslärare. [15] Stöd åt utveckllngshämmad ungdom. Ungdomsvårdskommitténs betänkande del 5. 117] 1945 års akademikerutredning. [25]

Försvarsväsen. 1944 års militärsjukvårdskommittés betänkande. Del 2. [5] Betänkande med förslag rörande civilförsvarets organi sation m. m. [10]

F a s t egendom. J o r d b r u k med b i n ä r i n g a r . Utrikes ärenden. I n t e r n a t i o n e l l r ä t t . Betänkande ang. fiskerinäringens efterkrigsproblem samt den prisreglerande verksamheten på fiskets område. [2] Betänkande med förslag ang. lantmäteripersonalens organisation samt avlöningsförhållanden m. m. [7] Betänkande med förslag ang. fiskets administration m. m. [8] Stockholm 1947. Kungl. Boktr. P. A. Norstedt & Söner 470101