Studiesociala utredningen

National Library of Sweden

Denna bok digitaliserades på Kungl. biblioteket år 2012

So STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR 1963.44

AKADEMIKERNAS SKULDSÄTTNING STUDIESOCIALA UTREDNINGEN III

Stockholm 1963

~~~

STATENS OFFENTLIGA U T R E D N I N G A R 1963 Kronologisk förteckning 1. En teknisk institution inom Stockholms universitet. Svenska Reproduktions AB. 114 s. E. 2. Kommunalförbundens lånerätt. Idun. 44 s. I. 3. Utrikeförvaltningens organisation och personalbehov. Idun. 90 s. U. 4. Administrativ organisation inom utrikesförvaltningen. Idun. 95 s. U. 5. Försvarskostnaderna budgetåren 1963/67. Idun. 130 s. Fö. 6. Indelnings- och samarbetsfrågor i Göteborgs- och Malmöområdena. Idun. 212 s. I. 7. Utlännings tillträde till offentlig tjänst. Svenska Reproduktions AB. 43 s. Ju. 8. Preliminär nationalbudget för år 1963. Marcus. IV+ 97 s. Fi. 9. Universitetens och högskolornas organisation och förvaltning. Hseggström. 509 s. E. 10. Universitetsväsendets organisation. Hseggström. 190 s. E. 11. Uppehållstillstånd m. m. för utländska studerande. Idun. 54 s. I. 12. översättning av fördrag angående upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen och tillhörande dokument. Marcus. 283 s. H. 13. Utbildning av lärare för jordbruk och skogsbruk samt fortbildning av lärare i yrkesämnen. Idun. 269 s. E. 14. Undersökning av taxeringsutfallet. Idun. 155 s. Fi. 15. Vägen genom gymnasiet. Idun. 315 s. E. 16. Sveriges statsskick. Del 1. Lagförslag. Idun. 206 s. Ju. 17. Sveriges statsskick. Del 2. Motiv. Idun. 522 s. Ju. 18. Sveriges statsskick. Del. 3. Motiv. Förslag till riksdagsordning. Idun. 220 s. Ju.

19. Sveriges statsskick. Del 4. Bilagor. Idun. 311 s. Ju. 20. Bärgargarlönens fördelning, sjöförklaring m. m. Idun. 111 s. Ju. 21. Sjukhus och öppen vård. Idun. 486 s. I. 22. Kraven på gymnasiet. Idun. 367 s. + 1 2 s. ill. E. 23. Förslag till lag om vissa gemensamhetsanläggningar m. m. Idun. 290 s. Ju. 24. Mentalsjukhusens personalorganisation. Del. I. Intervju- och frekvensundersökningar m. m. Idun. 259 s. I. 25. Papper och annan skrivmateriel. Kihlström. 74 s H. 26. Religionens betydelse som samhällsfaktor. AB Wilhelmssons Boktryckeri. 211 s. E. 27. Trafikmål. Beckman. 237 s. Ju. 28. Utsökningsrätt II. Norstedt & Söner. 119 s. Ju. 29. Kommunala renhållningsavgifter. Beckman. 81 s. I. 30. Den statliga konsulentverksamheten på socialvårdens område. Beckman. 119 s. S. 31. Försvar och fiskerinäring. Norstedt & Söner. 235 s. Fö. 32. Listerlandets ålfisken. Kihlström. 67 s. Jo. 33. Skadestånd I. Norstedt & Söner. 81 s. Ju. 34. U-länder och utbildning. Idun. 201 s. U. 35. Lärare på grundskolans mellanstadium. Idun. 91 s. E. 36. Malmen i Norrbotten. Svenska Reproduktions AB. 150 s. H. 37. Kommersiellt och handelspolitiskt utvecklingsbistånd. Idun. 151 s. U. 38. Arbetsföreläggande. Idun 97 s. S. 39. Kyrkor och samfund i Sverige. Idun. 308 s. E. 40. Arbetslöshetsförsäkringen. Idun. 248 s. I. 41. Specialutredningar om gymnasiet. Beckman. 310 s. E. 42. Ett nytt gymnasium. Idun. 949 s. E. 43. Läroplan för gymnasiet. Hseggström. 776 s. E. 44. Akademikernas skuldsättning. Marcus. 107 s. E.

Anm. Om särskild tryckort ej angives, är tryckorten Stockholm.

STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR 1 9 6 3 : 4 4 Ecklesiastikdepartementet

AKADEMIKERNAS SKULDSÄTTNING STUDIESOCIALA UTREDNINGEN III

ISAAC MARCUS BOKTRYCKERI AKTIEBOLAG STOCKHOLM 1963

Innehållsförteckning Skrivelse till Herr Statsrådet och Chefen för Ecklesiastikdepartementet 0.

7 Inledning

Akademikernas skuldsättning Undersökningens uppläggning m. m Frågeställningen Provundersökning Undersökningens omfattning . Undersökningens population 1.5 Materialinsamling 1.6 Svarsprocent Materialets tillförlitlighet Materialets fördelning kring medelvärdet Examensårgångens socialekonomiska sammansättning Inledning Socialt ursprung Civilstånd Ålder Boendeförhållanden Studentbetyg Studietider : Skuldsättningen Inledning Skuldfrekvens och genomsnittsskuld Skuldsättning — socialekonomisk bakgrund Skuldsättning — civilstånd Skuldsättning — boendeförhållanden Skuldsättning — studentbetyg Skuldsättning — studieort Skuldsättning — statsstipendier 3.9 Skuldsättning för gifta studerande 4. Förvärvsarbete Inledning Förvärvsarbetets omfattning Förvärvsarbetets förläggning under studietiden Sammanfattning R e k r y t e r i n g till gymnasierna Sociala faktorers inverkan på rekryteringen till vissa gymnasiala skolformer Inledning Materialet Klassifikationsproblemet Materialets tillförlitlighet 1959 års intagna efter socialt ursprung 1960 års sökande efter socialt ursprung Jämförelser mellan olika undersökningar

Bilagor

1* j * ** ** *3 ^ ^ 15

*6 17 ±0 23

25 25 27 27 28 28 28

36 43

49 56

59 60

68 68

68 72 81 86 86 86 8

7 & 90 94 95

Tabellförteckning Tab.

1. Antalet personer som läsåret 1959/60 avlade grundexamen vid universitet och högskolor, inkomna svar samt svarsprocent. Fördelning efter kön och examina T a b . 2. Undersökningens bortfall fördelat efter bortfallsorsak och examen T a b . 3. De examinerade läsåret 1959/60 fördelade efter faderns yrke och genomsnittlig ålder vid examenstidpunkten Tab. 4. De examinerade läsåret 1959/60 efter examen och med relativ fördelning efter faderns yrke Tab. 5. De examinerade läsåret 1959/60 med uppdelning på examensgrupper, civilstånd och faderns yrke Tab. 6. De examinerade läsåret 1959/60 efter examen och med relativ fördelning efter boendeförhållanden Tab. 7. De examinerade läsåret 1959/60 med uppdelning på examengrupper och civilstånd efter olika skuldformer samt genomsnittlig b r u t t o studieskuld Tab. 8. De examinerade läsåret 1959/60 med uppdelning på examensgrupper efter skuldformer och lånets storlek samt genomsnittligt belopp för respektive skuldform Tab. 9. De examinerade läsåret 1959/60 efter relativa andelen nettoskuldsatta (exkl. föräldralån) samt genomsnittlig skuldsättning T a b . 10. Antalet nettoskuldsatta (exkl. föräldralån) och genomsnittlig nettoskuld vid första inskrivningen bland de examinerade läsåret 1959/60 med fördelning efter examensgrupp och faderns yrke Tab. 11. Antalet nettoskuldsatta (exkl. föräldralån) bland de examinerade läsåret 1959/60 efter faderns yrke T a b . 12. De examinerade läsåret 1959/60 med uppdelning på faderns yrke och examensgrupp efter nettoskuldens (exkl. föräldralån) storlek och genomsnittligt nettoskuldbelopp T a b . 13. Nettoskuld (inkl. föräldralån) samt föräldralån i procent av nettoskulden för de examinerade läsåret 1959/60 med uppdelning efter examensgrupp och faderns yrke T a b . 14. Antalet nettoskuldsatta (exkl. föräldralån) bland de examinerade läsåret 1959/60 efter civilstånd och boendeförhållanden T a b . 15. De examinerade läsåret 1959/60 med uppdelning på examensgrupp, civilstånd och boendeförhållande efter nettoskuldens (exkl. föräldralån) storlek och genomsnittlig skuld T a b . 16. Antalet nettoskuldsatta (exkl. föräldralån) bland de examinerade läsåret 1959/60 efter faderns yrke med uppdelning efter examensgrupper och boendeförhållande T a b . 17. Genomsnittlig nettoskuld (exkl. föräldralån) bland de examinerade läsåret 1959/60 efter faderns yrke med uppdelning på examensgrupper och boendeförhållande T a b . 18. Examinerade läsåret 1959/60 med medellång studietid vid fria fakulteter med uppdelning på studentbetyg efter olika skuldformer samt genomsnittlig bruttostudieskuld T a b . 19. Examinerade läsåret 1959/60 med medellång studietid, fria fakulteter, efter bruttoskuldens storlek, studentbetyg och olika skuldformer. . . Tab. 20. Antalet nettoskuldsatta (exkl. föräldralån) och genomsnittligt skuldbelopp för examinerade läsåret 1959/60 med filosofisk grundexamen eller med. lic.-examen. Fördelning efter studieort T a b . 21. Statsstipendiefrekvensen bland de examinerade läsåret 1959/60 med fördelning efter examen

14 15 18 21 22 27 30

32 35 37 38 40 42 44 46 50 54 56 58 59 60

5 22. De examinerade läsåret 1959/60 efter förekomst av statsstipendium, genomsnittlig ålder vid examen och faderns yrke 23. De examinerade läsåret 1959/60 med studentmedelbetyg mellan Ba och a efter examen, genomsnittlig bruttostudietid och med uppdelning på statsstipendiater och icke-statsstipendiater 24. Antalet nettoskuldsatta (exkl. föräldralån) samt genomsnittligt skuldbelopp bland de examinerade läsåret 1959/60 efter förekomst av statsstipendium samt med uppdelning på examensgrupper och boendeförhållande 25. Antalet nettoskuldsatta (exkl. föräldralån) samt genomsnittlig skuld bland de gifta examinerade läsåret 1959/60 efter tiden som gifta samt makes studieförhållanden och skuldsättning 26. Antalet nettoskuldsatta samt genomsnittligt skuldbelopp (exkl. föräldralån) för gifta examinerade läsåret 1959/60 efter examensgrupp, underhållsskyldighet och makes studier 27. Genomsnittlig nettoskuld (exkl. föräldralån) bland de gifta examinerade läsåret 1959/60 med medellång studietid som icke under någon del av studietiden varit hemmaboende 28. De examinerade läsåret 1959/60 efter examensgrupp, civilstånd och boendeförhållanden samt efter förvärvsarbetstidens andel av bruttostudietiden 29. Examinerade vid fria fakulteter läsåret 1959/60 efter förvärvsarbetstidens del av bruttostudietiden och nettoskuldsättningens storlek (exkl. föräldralån) samt faderns yrke 30. Examinerade vid fria fakulteter läsåret 1959/60 efter studieort och förvärvsarbetstidens andel av bruttostudietiden 31. Examinerade vid fria fakulteter läsåret 1959/60 efter förvärvsarbetsinkomstens och nettoskuldsättningens storlek (exkl. föräldralån) samt faderns yrke 32. De under höstterminen 1959 examinerade efter examensgrupp och inkomstår, inkomsternas storlek samt genomsnittlig inkomst av förvärvsarbete 33. De under vårterminen 1960 examinerade efter examensgrupp och inkomstår, inkomsternas storlek samt genomsnittlig inkomst av förvärvsarbete 34. Ogifta examinerade läsåret 1959/60 med medellång studietid efter förvärvsarbetsinkomstens storlek och boendeförhållande 35. Ej hemmaboende examinerade läsåret 1959/60 efter förvärvsarbetsinkomstens storlek och civilstånd 36. Ogifta och ej hemmaboende examinerade läsåret 1959/60 med medellång studietid efter förvärvsarbetsinkomstens storlek och faderns yrke 37. Nyintagna år 1959 i första ring (klass) vid vissa gymnasiala skolformer efter kön och målsmans yrke 38. Nyintagna år 1959 i allmänbildande gymnasier fördelade efter ringar och målsmans yrke 39. Nyintagna år 1959 i första ring (klass) vid vissa gymnasiala skolformer efter kön samt med relativ fördelning efter målsmans yrke 40. Sökande till allmänbildande gymnasiers, tekniska gymnasiers och handelsgymnasiers första ring (klass) år 1960 41. Antal sökande, intagna och ej intagna år 1960 efter kön utan dubbelräkningar samt med fördelning efter målsmans yrke 42. Nyintagna år 1960 i första ring (klass) vid vissa gymnasiala skolformer efter kön och målsmans yrke

61 62

63 65 66 67 70 71 74 75 76 77 78 78 80 91 92 93 94 97 98

6 Tab. 43. Nyintagna år 1960 i första ring (klass) vid vissa gymnasiala skolformer efter kön samt med relativ fördelning efter målsmans yrke Tab. 44. Sökande till allmänbildande gymnasiers, tekniska gymnasiers och handelsgymnasiers första ring (klass) år 1960 med relativ fördelning efter målsmans yrke och läroverksort 100 Tab. 45. Studenter vid allmänbildande gymnasier och tekniska läroverk m. m. 1957 samt nyintagna 1959 respektive 1960 vid motsvarande gymnasiala skolformer med relativ fördelning efter målsmans yrke 101

Till Herr

Statsrådet

och Chefen för

Ecklesiastikdepartementet

Genom framställning till chefen för ecklesiastikdepartementet den 13 juli 1960 anhöll studiesociala utredningen om tillstånd att låta statistiska centralbyrån undersöka de under läsåret 1959/60 vid universitet och högskolor examinerades skuldsättning. Genom beslut den 2 augusti 1960 gav departementschefen utredningen tillstånd att utföra ifrågavarande undersökning. Den statistiska undersökningen har genomförts av byråchefen vid statistiska centralbyrån Klas Wallberg och förste aktuarien vid samma ämbetsverk Sune Eriksson. Studiesociala utredningen har vidare i samarbete med gymnasieutredningen — efter vederbörligt tillstånd genom beslut den 22 december 1960 — låtit utföra en undersökning rörande den sociala rekryteringen hos de i gymnasiet år 1959 och 1960 intagna eleverna. Denna undersökning har ge[ nomförts av byråchefen Wallberg och byrådirektören vid statistiska centralbyrån Leif Gouiedo. Genom beslut den 8 januari 1962 och den 2 september 1963 har studie| sociala utredningen erhållit vederbörligt tillstånd att i tryck framlägga resultaten av dessa undersökningar. Sedan undersökningarna nu avslutats får studiesociala utredningen som sitt tredje betänkande härmed överlämna rapporter över dem. Stockholm den 21 september 1963 Olof

Palme

Håkan Berg

Lennart

Bodström

Hans

Håkansson

Yngve Persson

Per-Erik

Rönquist

Bertil

Östergren

Inledning Universitets- och högskoleungdomens ekonomiska och sociala förhållanden har under de senaste trettio åren varit föremål för statistiska undersökningar vid ett flertal tillfällen. Den första större undersökningen genomfördes av professor Sven Wicksell i Lund i början av 1930-talet och behandlade de studerandes ekonomiska förhållanden under år 19301. Kring mitten av 1940-talet utfördes inom statistiska centralbyrån en urvalsundersökning om studiekostnader och skuldsättning för inskrivningsårgångarna 1920, 1925, 1930, 1935 och 1940 (den s. k. akademikerutredningen) 2 . Under 1950-talet har företagits två större studentekonomiska undersökningar dels av prof. Carl-Erik Quensel i Lund avseende förhållandena läsåret 1951/52 3 , dels av statistiska centralbyrån avseende förhållandena läsåret 1956/57 4 . De studerandes sociala ursprung har till en del även varit föremål för analys i de ovan redovisade undersökningarna. Mer detaljerat har denna fråga undersökts av fil. dr Sven Moberg i hans doktorsavhandling »Vem blev student och vad blev studenten?». 1952 års studentårgång har belysts av Quensel-Israelsson 5 . Fr. o. m. 1956 finns dessutom årliga uppgifter om den sociala rekryteringen till de utbildningslinjer som ingår i statistiska centralbyråns statistik över högre studier, d. v. s. förutom universitet och högskolor även övriga utbildningslinjer, vilka i princip kräver studentexamen för inträde. Av de ovan nämnda ekonomiska undersökningarna har samtliga utom den s. k. akademikerutredningen avsett de ekonomiska förhållandena under ett enda år, ibland begränsat till vissa inskrivningsårgångar. Quensels undersökning och centralbyråns studentekonomiska undersökning ger — i enlighet med undersökningsplanerna — ingen information om den totala skuldsättningen för den examinerade. Akademikerutredningen behandlade visserligen skuldsättningen i dess helhet för vissa inskrivningsårgångar men är på grund av sin låga svarsprocent — ungefär 50 procent — av begränsat värde. Informationen om den totala skuldsättning som akademiska studier medför h a r således hittills varit ganska ofullständig. Det är mot den bakgrunden som studiesociala utredningen har ansett det nödvändigt att 1 Utredning rörande de svenska universitets- och högskolestudenternas sociala och ekonomiska förhållanden. SOU 1936: 34. 8 1945 års akademikerutredning SOU 1947:25. 3 Carl-Erik Quensel: Studentekonomi. Studieutgifter och finansieringssätt åren 1951—1952. Lund 1957. * 1957 års studentekonomiska undersökning. Statistiska centralbyrån. Stencil. 6 Bo Israelsson—Carl-Erik Quensel: Studenternas utbildningsval. Lund 1958.

10 lör sina överväganden få tillgång till en aktuell undersökning om skuldsituationen för en hel examinationsårgång. Den sociala rekryteringen till universitet och högskolor är, som redan sagts, numera ganska väl dokumenterad genom den löpande statistiken över högre studier. Utredningen är dock i sitt arbete även intresserad av att söka göra en bedömning av hur den sociala rekryteringen till högre studier kan komma att gestalta sig i framtiden, i första hand under 1960-talet. Liknande problem har varit aktuella för gymnasieutredningen. För att belysa dessa frågor har således de båda utredningarna tillsammans låtit utreda den sociala rekryteringen till gymnasiet 1959 och 1960. Denna undersökning redovisas som kap. 6 i föreliggande redogörelse.

A. A K A D E M I K E R N A S

SKULDSÄTTNING

1. U n d e r s ö k n i n g e n s u p p l ä g g n i n g m . m . 1.1. Frågeställningen Studiesociala utredningen begärde i skrivelse den 11 maj 1960 att statistiska centralbyrån skulle utarbeta plan och kostnadsberäkning för en undersökning om bl. a. akademikernas skuldsättning. De frågeställningar, som utredningen i första hand ville få belysta, var dels den totala skuldsättningen vid examinationen, dels de totala studiekostnaderna för en årgång examinerade. Den ekonomiska situationen skulle därvid belysas mot bakgrund av bl. a. socialt ursprung, boendeförhållanden, civilstånd och makes ekonomiska förhållanden. Under de förberedande diskussionerna med utredningen om frågeställningarna, undersökningens uppläggning och genomförande m. m. övervägdes särskilt möjligheten att på ett meningsfullt sätt mäta de totala studiekostnaderna för hela studieperioden i efterhand. Det var alltså naturligt att speciell uppmärksamhet ägnades åt detta problem i den provundersökning, som föregick huvudundersökningen. Man kunde redan före provundersökningen antaga att en undersökning om studiekostnaderna med fördelning på olika kostnadsposter skulle vara svår att genomföra med avsedd undersökningsmetod. Istället föredrogs att låta studiekostnaderna beskrivas genom de totala kontanta bidrag, som den studerande och eventuellt maken erhållit under studietiden med fördelning på följande bidragsformer: a) bidrag från föräldrar eller andra anhöriga b) lån från föräldrar eller andra anhöriga c) övriga lån d) stipendier och premier e) förvärvsarbete f) övriga inkomster 1.2. Provundersökning Under sommaren 1960 genomförde statistiska centralbyrån en provundersökning för att i första hand pröva möjligheterna att på ett tillfredsställande sätt mäta studiekostnader och studieskulder. Statistiska centralbyrån hade i samråd med studiesociala utredningen utarbetat en blankett avsedd att sändas ut per post till undersökningspersonerna. Blankettens rent tekniska utformning prövades givetvis också i provundersökningen. I provundersökningen — som gjordes mycket begränsad — utsändes

12 blankett till ungefär 1 procent av samtliga examinerade under 1959/60 som enligt vid undersökningstillfället tillgängliga preliminära uppgifter uppgick till inalles 3 810 1 . I provundersökningen delades materialet upp i två grupper,, varav den ena bestod av examinerade från de fria fakulteterna och den andra av alla övriga. I den förstnämnda gruppen utvaldes 25 och i den andra 15 examinerade genom ett obundet slumpmässigt urval. Varje uttagen person tillställdes tillsammans med blanketten ett brev, som redogjorde för undersökningens syfte. Efter två påminnelser hade 33 användbara blanketter inkommit till centralbyrån, vilket innebar en svarsprocent av 83 procent. Det framgick mycket tydligt av det i provundersökningen inkomna primärmaterialet att det i en postundersökning av detta slag icke var möjligt att få in fullgoda uppgifter om de olika studiefinansieringskällorna för hela studietiden. Den period, som uppgiftslämnaren måste överblicka och för vilken uppgift skulle lämnas var alltför lång, i regel 4—5 år, i vissa fall ännu längre. I övrigt visade det sig att blanketten med smärre ändringar var ändamålsenlig. De i huvudundersökningen använda blanketterna återfinnes som bilagor 1 och 2. 1.3. Undersökningens omfattning Med ledning av de erfarenheter som vanns genom provundersökningen överenskom studiesociala utredningen och statistiska centralbyrån att icke ta upp frågan om de totala studiekostnaderna (studiefinansieringen) i utredningen. I stället framfördes önskemål från studiesociala utredningen att man borde undersöka inkomsten av förvärvsarbete och förvärvstidens periodicitet. I planerna för undersökningen hade redan från början räknats med att uppgifterna om förvärvsarbetets totala omfattning för examinerade från de s. k. fria fakulteterna skulle hämtas från i statistiska centralbyrån redan tillgängligt hålkortsmaterial. Detta material belyser dock endast den totala studietiden och innehåller inga uppgifter om när under studietiden förvärvsarbetet infallit. Med nämnda målsättning var det således icke möjligt att för hela materialet få grepp om förvärvsarbetets periodicitet. Fördelarna med att för en betydande del av populationen ej behöva inhämta uppgifterna om förvärvsarbetets omfattning bedömdes emellertid vara så stora att man i stället bestämde sig för att undersöka periodiciteten i inkomsterna av förvärvsarbete. Man enades sålunda om att i huvudsak följande punkter borde tas upp till undersökning (se vidare bilagor 1 och 2 ) : 1. Första inskrivningen. 2. Civilstånd under studietiden. 3. Underhållsskyldighet under studietiden. 4. Boendeförhållande under studietiden. 5. Makes studier vid universitet eller högskola under den examinerades studietid. 1

Det definitiva antalet utgör 3 859.

13 6. Makes skuldsättning vid tiden för uppgiftslämnarens examen. 7. Den examinerades skuldsättning vid första inskrivningen. 8. Den examinerades skuldsättning vid examen. 9. Den examinerades tillgångar vid första inskrivningen och examen. 10. Makes tillgångar vid tiden för uppgiftslämnarens första inskrivning och examen. 11. Innehav av naturastipendium. 12. Inkomst av förvärvsarbete. 13. Assistent- och amanuenstjänst (endast för examinerade från fackhögskolor). 14. Studiehinder i form av förvärvsarbete m. m. (endast för examinerade från fackhögskolor). Det bör redan här framhållas att samtliga dessa uppgifter ej utnyttjats i den slutliga tabellframställningen. Samtliga uppgifter finns dock samlade i hålkortsmaterialet. 1.4. Undersökningens population Under de förberedande diskussionerna framkom att man av bearbetninga r n a önskade en sådan grad av detaljrikedom att det endast var möjligt att arbeta med en totalundersökning. Undersökningspopulationen bestämdes därför till att omfatta samtliga personer, som under läsåret 1959/60 avlagt grundexamen vid universitet och högskolor. Härvid uteslöts således perso; ner som avlagt licentiatexamina (utom med. lic.), s. k. förberedande examina (med. kand., odont. kand., och vet. kand.) och vissa examina med kort utbildningstid (receptarier och sjukgymnaster). Om en person avlagt mer än en examen under läsåret har endast den senast avlagda examen räknats, då annars samma person skulle förekomma flera gånger i populationen. 1.5. Materialinsamling Undersökningen har genomförts som postundersökning. I mitten av september 1960 tillställdes de 3 810 som ingick i populationen en blankett jämte lösenkuvert tillsammans med en skrivelse, där bakgrunden till och ändamålet med undersökningen förklarades. I slutet av september, då den första påminnelsen sändes ut, hade närmare 50 procent inkommit med svar. Vid tidpunkten för den andra påminnelsen, som utgick ungefär 10 dagar senare, hade 70 procent sänt in sina blanketter. Efter ytterligare 10 dagar, då den tredje påminnelsen utsändes, hade 80 procent svarat. Vid månadsskiftet oktober/november hade drygt 86 procent skickat in sin blanketter. Ett sista försök att höja svarsprocenten gjordes i mitten av november, då drygt 87 procent av materialet var insamlat. Resultatet av den sista påminnelsen blev att ytterligare 2 procent av populationen sände in uppgift, varför den slutliga svarsprocenten blev 88,9 procent.

14 Tab. 1. Antalet personer som läsåret 1959J60 avlade grundexamen vid universitet och högskolor, inkomna svar samt svarsprocent. Fördelning efter kön och examina

Teol. kand. Jur. k a n d . . . Fil. kand. . . Pol. mag. . . Fil. mag. . . Civ.ing Civ.ek Tandläkare Apotekare . . Jägmästare Agronom . . Veterinär . . Gymn.dir . . Socionom . . Samtliga

Svarsprocent

Inkomna svar

Examinerade 1959/60 Examen

Män

Kv.

Samtliga

Män

Kv.

Samtliga

Män

Kv.

Samtliga

81 182 203 462 24 579 539 266 154 6 28 39 34 33 86 2 716

12 27 57 325 2 457 12 12 45 9

75,0 92 6 78,9 86,8

89,3 94,9 88,2 93 9 94,2 88,8

—•

3 810

83 188 204 687 21 961 481 234 183 11 25 39 30 61 179 3 387

91,4 89.6 78,3 87,7 79,2 93,4 88,1 84,6 93,5

74 163 159 405 19 541 475 225 144 4 25 37 30 31 81 2 413

9 25 45 282 2 420 6 9 39 7

32 102

93 209 260 787 26 1036 551 278 199 15 28 41 34 65 188

89,2 90,0 78,5 87,3 80,8 92,8 87,3 84,2 92,0 73,3 89,3 95,1 88,2 93,8 95,2 88,9

—' 2

—.

—•

2 —•

30 98 974

91,9 50,0 75,0 86,7

—'

93,8 96,1 89,0

Anm. Det definitiva antalet examinerade uppgår 1959/60 till 3 859 personer. Dessa definitiva uppgifter fanns dock ej tillgängliga vid tidpunkten för undersökningen, varför svarsprocenten har beräknats på preliminära examinationsuppgifter.

1.6. Svarsprocent Ungefär 89 procent av de examinerade 1959/60 (enl. preliminära uppgifter) har således inkommit med uppgift till undersökningen (tab. 1). Svarsprocenten varierar dock högst väsentligt mellan olika examina. Den högsta återfinns bland agronomer och socionomer med omkring 95 procent och den lägsta bland apotekare, medicine licentiater, politices magistrar och civilingenjörer med 73—81 procent. Någon entydig skillnad mellan könen med avseende på svarsprocenten kan icke iakttagas. I fortsättningen redovisas materialet ofta med uppdelning på fyra huvudgrupper av utbildningslinjer, kort studietid, medellång studietid, fria fakulteter, medellång studietid, fackhögskolor samt lång studietid. Till kort studietid föres socionom- och gymnastikdirektörsexamina och till lång medicine licentiat- och veterinärexamina. Medellång studietid, fria fakulteter, omfattar examinerade från teologisk, juridisk, humanistisk och naturvetenskaplig fakultet, medellång studietid, fackhögskolor, övriga examina vid fackhögskolor. Det bör alltså observeras att indelningen inte bygger på den verkliga studietiden för den enskilde studeranden utan på den normala studietiden enligt studieplanen. Svarsprocenten i dessa grupper är ganska olika» vilket framgår av följande tablå: Kort studietid Medellång studietid, fria fakulteter Medellång studietid, övriga Lång studietid

% 94,9 90,2 87,5 79,6

15 Tab. 2. Undersökningens bortfall fördelat efter bortfallsorsak och examen Bortfall Examen

Teol. kand J u r . kand Med. lic Fil. kand Civ.ing Civ.ek Tandläkare Jägmästare Veterinär Socionom Samtliga

Samtliga examinerade

Avlidna, helt oanvändbara svar o. d.

Adressfel el. bortresta

Vägran och ej inkomna 6 18 49 79 5 46 51 30 10 4 1 2 3 3 8 315

93 209 260 787 26 1036 551 278 199 15 28 41 34 65 188

1 1

4 3 6 20

3 1 1 2

26 18 13 4

3 810

1 1 1 97

Samtliga ej inkomna

Procent bortfall

10 21 56 100 5 75 70 44 16 4 3 2 4 4 9

10,8 10,0 21,5 12,7 19,2 7,2 12,7 15,8 8,0 26,7 10,7 4,9 11,8 6,2 4,8

11,1

Det största bortfallet återfinns således bland dem med lång studietid, där var femte examinerad inte deltog i undersökningen. Däremot var deltagan| det från dem med kort studietid mycket gott, endast var 20 :e hade underlåtit att lämna uppgifter till undersökningen. Den stora skillnaden i svarsfrekvens, som grupperna uppvisar kan tänkas bero på att frågorna i den utsända blanketten delvis avsåg minnesuppgifter, som sträckte sig tillbaka till tidpunkten för första inskrivningen vid universitet eller högskola. Dylika uppgifter blir svårare att erinra sig ju avlägsnare inskrivningstillfället är i tiden. Dessa olikheter i svarsprocenten påverkar givetvis möjligheterna till jämförelser mellan de olika grupperna. Det är framför allt uppgifterna för gruppen med lång studietid som genom det ganska stora bortfallet är osäkrare än uppgifterna för övriga grupper. I tab. 2 redovisas bortfallet med fördelning efter bortfallsorsak. Härav framgår att för 2,8 procent av samtliga i populationen så har svar ej erhållits beroende på att uppgiftslämnaren avlidit, varit oanträffbär på grund av flyttning eller resa o. d. Av återstående 8,3 procent har en mindre grupp uttryckligen vägrat att svara, medan övriga examinerade trots påminnelser helt underlåtit att svara. 1.7. Materialets tillförlitlighet Primärmaterialet har gjorts till föremål för ett omfattande granskningsarbete. Vid granskningen kontrollerades att de uppgifter som lämnats avsett förhållanden, som inträffat under den angivna studietiden. Den kontrollen har kunnat göras beträffande punkterna avseende civilstånd, underhålls-

skyldighet, boendeförhållande, stipendier och studieavbrott liksom för inkomst av förvärvsarbete. Vad beträffar skuldbeloppen har endast kunnat kontrolleras att summan av beloppen på olika skuldformer överensstämmer med den angivna totala lånesumman. Den långa period, för vilken uppgift har begärts i denna undersökning, har som tidigare nämnts medfört svårigheter med avseende på den tillfrågades möjligheter att minnas hela studieperioden. Vad man har anledning misstänka att den tillfrågade främst haft svårt att erinra sig är olika förvärvsarbetsperioder och inkomster av förvärvsarbete jämte ekonomiska tillgångar vid första inskrivningen. Helt naturligt bör osäkerheten härvidlag vara större ju längre studietiden är. Det har också visat sig i materialet att de examinerade ibland inte har kunnat uppge inkomsternas exakta storlek, utan endast ett ungefärligt belopp eller att de haft förvärvsarbete en viss del av studietiden. Om arten av förvärvsarbete framkommit har en uppskattning av inkomsten gjorts på basis av de uppgifter, som lämnats av övriga med samma slags förvärvsarbete. Sådana uppskattningar har gjorts för ung. 1 procent av hela materialet. Vid analys av tabellerna bör m a n beträffande denn a punkt beakta att för examinerade från de fria fakulteterna, uppgifterna om andelen förvärvsarbete och inkomst av förvärvsarbete har inhämtats vid två olika tillfällen. Den förstnämnda uppgiften har som tidigare uppgivits hämtats från den studietidsdeklaration, som lämnas vid ansökan om examen, medan den sistnämnda erhållits vid undersökningstillfället. Den enda punkt, som verkar kunna ha berett tolkningssvårigheter, är frågan om underhållsskyldighet, som i en del fall troligen har getts för vid innebörd av de examinerade. Sålunda har de ibland angett sig ha haft underhållsskyldighet, i regel då mot föräldrar, utan att ha redovisat vare sig inkomst eller skuld. Vid bearbetningen har då förfarits som om ingen underhållsskyldighet förelegat. Efter att hela materialet var granskat och kodat gjordes först en allmän översyn av materialet och därefter stickprov av varje kodares arbete för att j upptäcka eventuella kod- och räknefel. Därvid bestämdes att om andelen fel understeg 1 procent skulle materialet accepteras, men i annat fall skulle totalkontroll göras av respektive kodares arbete. Nästa steg i bearbetningen av materialet var överföringen till hålkort jämte samköming med övriga hålkortsmaterial. Genom att vid överföringen varje hålkort kontrollstansades, bör stansningsfel så gott som helt ha undvikits, varför de fel som uppstått vid bearbetningen av materialet inte torde uppgå till mer än högst 1 procent. 1.8. Materialets fördelning kring medelvärdet Skuldsättningens omfattning i olika kategorier examinerade beskrives i fortsättningen i allmänhet med hjälp av medelvärden angivna som aritmetiska genomsnitt. Ett annat mått på medelvärdet är medianen. Skillnaden mellan de två mätmetoderna är liten om observationerna ligger jämnt förde-

17 lade eller koncentrerade omkring medelvärdet, men kan avvika kraftigt i annat fall. Det kan diskuteras vilket av dessa mått som är riktigast att använda i en undersökning av här ifrågavarande slag. Bägge uttrycker ett genomsnitt men medianen påverkas ej av extremfallen, medan däremot t. ex. ett mindre antal examinerade med synnerligen hög skuldsättning höjer det aritmetiska medelvärdet. Här har såsom redan sagts den sistnämnda metoden i regel använts, då en beräkning av medianen skulle ha medfört mycket höga bearbetningskostnader. Spridningen ger information om de enskilda värdenas fördelning kring medelvärdet. Är spridningen stor betyder det att observationerna inte ligger väl samlade kring medelvärdet. Genom att öka respektive minska medelvärdet med spridningen erhålles ett intervall där med drygt 68 procents sannolikhet samtliga observationer ligger. Om större grad av konfidens önskas måste spridningen multipliceras med en konstant, som varierar för olika konfidensgrader. För 95 procents sannolikhet är den sålunda 1,96. Spridningens storlek beskrives av följande tablå, i vilken för de fyra examensgrupperna anges nettoskuld per skuldsatt ± 1,96 X spridningen: M

Kort studietid Medellång studietid. M a fakulteter Medellång studietid, övriga Lång studietid

vdit skuld 7 930 10 960 13 950 18 050

i i K i spridningen 0—17 495 0—26 542 0—31139 0—41 002

Median 7 880 9 970 12 980 16 520

Spridningsmåtten har icke angivits i tabellerna i fortsättningen, men de är genomgående av betydande storlek.

2. E x a m e n s å r g å n g e n s s o c i a l e k o n o m i s k a

sammansättning

2.1. Inledning Som en allmän inledning till denna undersöknings huvudproblem, skuldsättningen, skall examensårgången beskrivas mot bakgrund av vissa socialekonomiska variabler som faderns yrke, den examinerades civilstånd och boendeförhållanden o. d. Dessa variabler återkommer sedan i undersökningen som indelningar vid behandlingen av skuldsättning, förvärvsarbete o. d. I vissa fall gäller det här indelningar av ett slag, som förekommit i tidigare undersökningar av studentmaterial. Som nämnts i avsnittet om undersökningens material och svarsprocent var enligt preliminära uppgifter det totala antalet examinerade 3810 personer under läsåret 1960. Därvid har räknats med s. k. grundexamina exkl. förberedande examina (se ovan s. 14). De examinerade fördelar sig på de fyra huvudgrupperna av examina enligt följande: 2—630789

18 Kort studietid Medellång studietid, fria fakulteter Medellång studietid, övriga Lång studietid

Antal 253 2 151 1112 294

% 6,6 56,5 29,2 7,7

3 810

100 Samtliga

Som beskrivits i avsnittet om undersökningens svarsprocent fördelar sig bortfallet inte likformigt mellan olika examensgrupper. Detta leder till att i undersökningsmaterialet sammansättningen på de fyra huvudgrupperna blir följande: Kort studietid Medellång studietid, fria fakulteter Medellång studietid, övriga Lång studietid

Antal 240 1 940 973 234

% 7,1 57,3 28,7 6,9

3 387

100 Samtliga

2.2. Socialt ursprung För beskrivningen av de examinerades sociala ursprung har använts den gruppering efter faderns yrke, som tillämpas i den officiella statistiken över högre studier. En detaljerad beskrivning av hur detta grupperingssystem är konstruerat återfinns i centralbyråns berättelse »Högre studier 1956/57», Tab. 3. De examinerade Jordbruk med binär. (ej arb.)

Folkskollärare m. fl.

Akademiker (ej annorstädes redovisade)

Au

.ti u

Examen CG Q)

SS E-1 cs

BÄ t/3 ' O £53 o fl <=D "-> S

C/3 T 3

ti +-1 H C3

O Teol. kand Med. lic Fil. kand Pol. mag Fil. mag Tandläkare Jägmästare Agronom Veterinär Socionom Samtliga

13 7 12 44 2 119 44 17 10 1 4 27 6 3 31 340

28,8 30,7 29,5 27,2 28,7 27,3 29,1 25,5

6 2 20 38 2 82 25 8 14

28,5

1 1 1 4 5

28,2

28,9 27,3

läsåret 1959/60 fördelade efter

cs O>

ti •*-'

o

t/3 ' O

o S

o c BP

O

O

28 ,2

i

28 25,7

i

27 26 ,0 25,5 24 ,8

26,5

O) ~

Direktörer, disponenter, grosshandlare

Officerare

t +-> CCS

cO

SS Hg

4J

ti u t/3 T 3

£53

o C 60 43

faderns

Co cp

S3 E2§

1/3 T 3

£53 o c 2f

^

o

21 71 72 179 6 154 90 33 34 3 5 2 10 11 12

27,0 26,1 28,5 25,8 26,7 27,1 25,7 26,5 25,5

1 8 4 5

25,9

9 8 6 1

27,8 25,3 26,3

29,3 25,4 25,3

26,5

27,3

21 11 43 2 41 33 34 15 1 1 1 4 4 211

28,8 29,2 25,7 28,3 25,4 25,8 24,5

26,6

19 s. 13—14, där också en redogörelse lämnas för de förändringar som vidtagits i grupperingssystemet jämfört med det system som tidigare använts i en rad studentundersökningar, som utförts vid Lunds universitets statistiska institution. De examinerade 1 läsåret 1959/60 fördelade efter examen och faderns yrke samt med angivande av genomsnittlig ålder vid examen redovisas i tab. 3. Åldern är angiven som aritmetiskt medeltal. Fördelningen efter faderns yrke för de examinerade under 1959/60 framgår av nedanstående tablå. Som jämförelse har dessutom medtagits faderns yrke för nybörjarna vid universitet och högskolor 1956/57, 1958/59 och 1959/60. Faderns yrke

Examinerade

Jordbruk med binär. (ej. arb.) Folkskollärare m. fl Akademiker (ej annorstädes redo vis.) Officerare Direktörer, disponenter, grosshandlare Handlande, handelsresande, hantverksmästare Högre tjänstemän utom akad., vissa fria yrken Övriga tjänstemän Arbetare Obestämt yrke Uppgift saknas Samtliga yrke

och genomsnittlig

Handlande, handelsresande, hantverksmästare

ålder

vid

! o Cc3 H

£ «3 c .BP

33c P H ca

O

30,8 29,6 30,2 26,9

—•

—•

£2 2 *«

28,5 26,9 27,1 27,0

27,8 28,0

13 28 30 121 1 133 62 41 32 2 1 4 3 12 12 495

26,9 26,0 29,0 27,3 27,5 26,7 27,5 25,2

24,2 27,3 27,1

1958/59

1959/60

10,0 6,2 20,8 1,3 6,2 11,7 14,6 10,4 15,1 0,1 3,6

9,2 5,0 22,1 1,6 7,9 12,4 14,9 9,3 14,3 0,1 3,2

9,5 4,8 21,7 1,7 7,9 11,5 14,4 10,3 14,9 0,1 3,2

8,8 4,3 21,7 1,7 7,0 11,7 15,8 10,0 15,0 0,2 3,8

100 Obestämt yrke

Uppgift saknas

Samtliga

Arbetare

•

+J TO

Q)

tiO «-o>

H c3

0 a O

10 22 15 72 1 131 50 30 27 1 1 5 5 26 396

5 ^

1956/57

examenstidpunkten

Högre tjänstemän utom övriga akademiker, tjänstemän vissa fria yrken

ti u §^3

Nybörjare

1959/60

4 11 15 70 3 100 59 30 24 2 2 1 3 9 21 354

ti «-

Ctf c y

C/5 ~

£*3

o _„

c BP O

28,6

29,2 26,2

27,6

26,1 27,1 25,4

23,4 26,6 26,7

ti -t-* ,° H C M

12 11 21 82 4 161 86 28 23 1 6 4 1 12 58 510

i

ti

ti u

fCtf CD

CB CO

£•«

£ •*$ O w-

c.BP O

28,8 29,5 29,0 26,2 27,3 26,7 26,7 25.3

28,6

H §

_ —. —• 1 — 2

—• — i

—.

—•

—

•

—

i

i

— —. — —• — — i

—. — —•

—

<S SÖ +-> 4->

o C H ca

O

—

—

26,3 27,4 27,0

f° 3C £o 3_ c.BP H rt 4> s

o __

O

ti. u C » « 13

ti u

i

— i — •

—

3 7 4 32

—.

33,3 30,2 —•

29 24 7 3

31,2 28,3 28,7

—•

— i

3 —•

—

1 9 122

—• —

i

30,6 30,2

83 188 204 687 21 961 481 234 183 11 25 39 30 61 179 3 387

£3

o _„

c BP O 28,2 27 5 29,0 26,6 27,0 27,7 26,4 26,9 25,5 27,1 29,0 28,4 28,7 24,7 27,5 27,2

I fortsättningen avses såväl i t e x t som tabellrubriker o. d. med »de examinerade 1959/60» av praktiska skäl de examinerade som ingår i denna undersökning.

20 Det är ganska obetydliga skillnader i fördelningen efter socialt ursprung mellan examensårgången 1959/60 och de redovisade nybörjarårgångarna. I detta sammanhang bör erinras om den specialundersökning som ingick i 1957 års studentekonomiska undersökning och som avsåg att belysa sambandet mellan studieavbrott och socialt ursprung. Denna undersökning redovisade avgången fram t. o. m. höstterminen 1956 för dem som nyinskrevs höstterminen 1953. Man fann därvid att avgången var högst bland de studerande, vilkas fäder var officerare eller affärsmän och direktörer. Lägst var avgången bland studerande från folkskollärarhem och från hem inom jordbruk med binäringar. Det bör dock framhållas att den angivna relativa fördelningen efter faderns yrke i och för sig ingenting säger om andelen ungdomar från var och en av de olika sociala miljöerna, som når akademisk grundexamen. För att belysa detta förhållande borde examenssiffrorna relateras till det antal ungdomar i de olika grupperna, som vid ifrågavarande tidpunkt var i den åldern att de kunnat avlägga akademisk examen. Sådana uppgifter finns dock ej tillgängliga i den svenska officiella statistiken. Som ett försök att i grova drag beskriva skillnaden mellan rekryteringen till högre studier och den sociala sammansättningen i befolkningen i sin helhet göres en jämförelse med vissa uppgifter från valstatistiken. Det är dock icke möjligt att med hjälp av dessa senare uppgifter göra en indelning som helt motsvarar den som använts i examensundersökningen. Med hjälp av valstatistikens uppgifter för 1960 har samtliga manliga röstberättigade fördelats efter yrkestillhörighet enligt följande. „ , , Faderns yrke

1960 års valstatistik, samtU g a J^jjg,

Examinerade 1959/6Q

röstberättigade Jordbruk med binäringar Folkskollärare m. fl Akademiker och officerare Direktörer, disponenter, grosshandlare Handlande, hantverkmästare m. m Tjänstemän Arbetare Obestämt yrke Uppgift saknas Samtliga

15,1 0,9 3,1 1,4 7,4 19,1 53,0 —• — 100

10,0 6,1 22,1 6,2 11,7 25,1 15,1 0,1 3,6 100

Trots de betydande osäkerhetsmoment, som finns i denna jämförelse, framgår mycket klart att ungdomar från akademiker-, officers- och direktörshem är starkt överrepresenterade, medan ungdomar från arbetarhem är underrepresenterade. Det är också intressant att studera h u r de examinerade med olika examina fördelar sig efter faderns yrke. Uppgifter härom har sammanställts i tab. 4. Skillnaderna mellan de olika examina vad avser de examinerades sociala ursprung är betydande. Man kan exempelvis peka på akademikergruppens höga andelar för juris kandidat- och medicine licentiatexamina och affärsmannagruppernas höga andelar för civilekonomexamen. Ungdo-

21 Tab. 4. De examinerade läsåret 1959/60 efter examen och med relativ fördelning efter faderns yrke c u

a tao a Examen

«3

S

i

co

CO 1 ti co a

o C co

C

CO

ä^.

4s

5 "ö es ca CO "57 "> "-^ o h^

s

M

co «o ' 5 ert

i

co

c3

a

(i X) -d M O | -3

"o CO

"o

fe

CO

C

B c CO

o «rH •t-l

O

C CO CO T 3 • Ö :ctf

A!

CO

Ö

d CO CO CO

•H 00

CO

«>

C/3 * Ö

CO

CO

4->

•Ö c C 03 o3 Ä

C

03 CO co

CO >

c CO 3

MH OJ CO

CO

=oJ

CO

§

o -g ca

1 03

I T co

lä

C Q

w

i-

ä a M 11 Ä *

A!

<

co

1 Kg

O

15,7 14,9 14,6 17,6 4,8 13,9 12,9 17,5 17,5 18,2 4,0 10,3 10,0 19,7 6,7 14,6

4,8 5,8 7,4 10,2 14,3 10,4 12 3 12,8 13,1 18,2 8,0 2,6 10,0 14,7 11,7 10,5

M

£ CO

(O

3 <

-ö

CO

03 Ö OJ UD

fe

s :03 •*->

co CO

O

"•-1

a vi

'5b P<

o< P

Si co

c

1 CO

"03 ä

<

i

Teol. kand. . Jur. kand. Med. lic. . . Fil. kand. .. Pol. mag. Fil. mag. . . . Civ.ing Civ.ekon. .. Tandläkare . Apotekare .. Jägmästare . Agronom . . . Veterinär . . . Gymn.dir. Socionom . . . Samtliga

15,7 3,7 5,9 6,4 9,5 12,4 9,1 7,3 5,5 9,1 16,0 69,1 20,0 4,9 17,3 10,0

7,2 1,1 9,8 5,5 9,5 8,5 5,2 3,4 7,7 4,0 2,6 3,3 6,6 2,8 6,1

25,3 37,8 35,2 26,1 28,6 16,0 18,7 14,1 18,6 27,2 20,0 5,1 33,3 18,0 6,7 20,8

1,2 4,3 2,0 0,7 0,9 1,7 2,6 0,5 4,0

0,6 1,3

11,2 5,4 6,3 9,5 4,3 6,9 14,5 8,2 9,1 4,0

12,0 11,7 7,4 10,5 4,8 13,6 10,4 12,8 14,8 9,1 4,0

3,3 6,6 2,2

16,8 8,2 14,5

6,2

11,7

14,5 5,8 10,3 11,9 19,0 16,9 17,8 12,0 12,5 9,1 24,0 10,3 3,3 19,7 32,5 15,1

0,1 0,2

0,1

83 100 188 100 204 100 687 100 100 21 961 23,0 100 481 5,0 100 234 3,0 100 183 1,6 100 100 11 25 12,0 100 100 39 100 30 100 61 179 5,0 100 3,6 100 3 387 3,6 3,7 2,0 4,7

mar från arbetarhem däremot återfinns med höga andelar bland civilingenjörer, socionomer och jägmästare. Höga andelar examinerade i gruppen ungdomar från jordbrukarhem finner man för teologie kandidatexamen samt jägmästare-, agronom-, veterinär- och socionomexamina. Ytterligare belysning av denna fråga ges i följande tablå, som sammanställts med hjälp av tab. 5. Faderns yrke Jordbruk med binär, (ej arb.) Folkskollärare m. fl Akademiker (ej annorstädes redovis.) Officerare Direktörer, disponenter, grosshandlare Handlande, handelsresande, hantverkmästare .. Högre tjänstemän utom akad., vissa fria yrken Övriga tjänstemän Arbetare Obestämt yrke Uppgift saknas Samtliga

Kort studietid

Medellång studietid Fria fak. övriga

Lång studietid

samt,. " 8

10,0 4,3 3,3 2,3 3,8 7,8 4,8 8,5 13,7

54,4 62,2 61,3 52,3 50,7 59,6 59,8 53,1 53,0

30,3 23,4 23,7 36,3 39,8 27,5 28,7 33,3 29,0

5,3 10,1 11,7 9,1 5,7 5,1 6,7 5,1 4,3

100 100 100 100 100 100 100 100 100

8,2 7,1

58,2 57,3

30,3 28,7

3,3 6,9

100 100

Ungdomar från arbetar- och jordbrukarhem väljer i större utsträckning än övriga kort utbildning. Studerande, vilkas fäder är folkskollärare, aka-

22 Tab. 5. De examinerade

läsåret 1959/60 med uppdelning civilstånd och faderns yrke

på

examensgrupper,

Faderns yrke IN

O

+3 C o o

CS O J

l

O

d a T3

Examensgrupp Civilstånd

-ö

c

la

p. OS LO 0) I / I

s sa Bl *>«

u o lO

«

r*

O i-'

c

Q

Kort siudietid1 Ogifta hela studietiden Gifta högst Va av studietiden Gifta mer än Va men högst 2/3 av studietiden Gifta mer än 2/3 av studietiden

—

8 4

24 12

2 Medellång studietid, fria fak 185 Ogifta hela studietiden 117 Gifta högst Va av stu22 dietiden Gifta mer än Va m e n 2 högst /3 av studietiden 16 Gifta mer än 2/3 av studietiden 30

—

130 70

431 264

23 15

107 71

236 136

—

4 Medellång studietid, övriga 49 167 103 Ogifta hela studietiden 56 29 100 Gifta högst Va av studietiden 11 37 Gifta mer än Va men 13 2 högst /3 av studietiden 16 4 19 Gifta mer än 2/3 av studietiden 5 11 18 2 Lång studietid 21 82 18 Ogifta hela studietiden 6 19 7 Gifta högst Va av studietiden 6 25 6 Gifta mer än Va m e n 2 högst /3 av studietiden 7 29 4 Gifta mer än 2/s av studietiden 2 9 1 Samtliga 340 209 703 2

> o

K»

Gymnastikdirektörer och socionomer. Läkare och veterinärer.

30 16

70 34

188 124

270 154

16 9

84 52

109 55

142 76

118 70

148 83

—

4 1

12 1

20 5

18 1

22 9

1 44

1 211

3 396

2 495

2 354

4 510

demiker, handlande och högre tjänstemän väljer i större utsträckning än övriga universitetens fria fakulteter. Ungdomar, vilkas fäder är direktörer, officerare, övriga tjänstemän och jordbrukare väljer oftare än övriga fackhögskola med medellång studietid. Studiebanor med lång studietid väljes oftare av ungdomar, som kommer från akademiker-, folkskollärare- och officershem än av övriga ungdomar. 2.3. Civilstånd I vissa tabeller har materialet delats upp i fyra grupper med avseende på den studerandes civilstånd under studietiden. Grupperna är följande: 1) ogifta hela studietiden 2) gifta högst 1/3 av studietiden 3) gifta mer än 1/3 men högst 2/3 av studietiden 4) gifta mer än 2/3 av studietiden. Den tid den studerande varit gift under studietiden sammanhänger helt naturligt framför allt med den studerandes ålder vid inträdet på studiebanan och studiernas längd. I tab. 5 redovisas de examinerade efter examensgrupper, civilstånd och faderns yrke. Med ledning av denna tabell har i följande tablå sammanställts den relativa fördelningen efter civilståndsförhållanden för examinerade ur olika examensgrupper. Civilstånd Ogifta hela studietiden Gifta högst 1/3 av studietiden Gifta mer än 1/3 men högst 2/3 av studietiden .. Gifta mer än 2/3 av studietiden Samtliga

Kort studie tid 56 11 7 26 100

Medellång studietid

pang studie-

Samt.,

g*

övriga

tid

h

60 15 11 14 100

57 17 12 14 100

25 29 34 12 100

56 16 13 15 100

&

Av samtliga examinerade är det således 56 procent som varit ogifta under hela studietiden. Gifta mer än 2/3 av studietiden är det endast 15 procent som varit. Variationerna mellan examensgrupperna är dock betydande. Andelen ogifta är störst bland examinerade från gruppen medellång studietid, fria fakulteter med 60 procent men är i det närmaste lika stor för examinerade från grupperna med kort studietid och medellång studietid, övriga fakulteter. För dem med lång studietid är däremot betydligt färre ogifta hela studietiden, endast 25 procent. Andelen gifta högst en tredjedel av studietiden är störst bland dem med lång studietid, n ä r a 30 procent och minst bland dem med kort studietid. Likaså är andelen gifta mellan en tredjedel och två tredjedelar av studietiden störst bland dem med lång studietid och minst bland dem med kort. För dem som varit gifta mer än två tredjedelar av studietiden är förhållandet det motsatta. Endast ungefär var åttonde av dem med lång studietid men var fjärde med kort utbildning har varit gift så stor del av sin studie-

24 tid. Att så är fallet sammanhänger dock med att inträdesåldern till socialinstituten i genomsnitt är högre än till medicinska fakulteter, vilka bägge studieinriktningar huvuddelen av de examinerade genomgått med kort respektive lång utbildning. Således bör procentuellt fler vara gifta redan vid inskrivningstillfället bland dem som börjar vid socialinstitut än vid medicinsk fakultet. Vidare måste rent sannolikhetsmässigt chansen att gifta sig under studietiden öka med dess längd, varför läkarnas högre giftermålsfrekvens under studietiden får ses mot bakgrund härav. Jämför man de två grupperna med medellång studietid finner man däremot inga större skillnader. De examinerade vid de fria fakulteterna har visserligen högre andel ogifta och något lägre andel gifta högst 2/3 av studietiden, men även detta kan förklaras av att inträdesåldern ligger knappt ett halvår högre i genomsnitt för studerande vid fackhögskolorna och av den i genomsnitt ungefär lika mycket längre studietiden. De skillnader som föreligger vad gäller civilstånd förefaller därför kunna förklaras i huvudsak av studietidens längd och åldern vid inträdet. Det finns dock även anledning att undersöka om det föreligger någon skillnad i civilståndsförhållanden, som beror på det sociala ursprunget. Som tidigare konstaterats är ungdomar från arbetarhem klart överrepresenterade vid korta studiebanor och i någon mån vid fackhögskolor med medellång studietid, medan de är underrepresenterade vid långa utbildningsbanor och fria fakulteter. Motsatsen gäller för ungdomar vilkas fäder är akademiker, officerare, direktörer, disponenter eller grosshandlare. En jämförelse mellan de olika sociala miljöerna måste därför ta hänsyn till detta förhållande för att inte eventuella skillnader endast skall återspegla den konstaterade differensen inom olika examensformer. Faderns yrke Oeiftahela Examensgrupp S e s dl Akademiker, officer, direktör, £ «tlden disponent, grosshandlare Kort studietid 46,9 Medellång studietid, fria fakulteter 62,4 Medellång studietid, övriga 60,3 Lång studietid 21,4

Gifta högst 1/3 av studietiden 12,5 15,0 20,6 30,6

Gifta mer än 1/3 men högst 2/3 av studietiden 6,2 112 10,9 36,8

10,0 14',8 12 8 $1

57 12'ö 12^2 31,8

r.t. .Gltt20/%mer f\ ?-,T studletlde n 34 4 114 82 11*2

Samtliga * 100 100 100 100

Arbetare Kort studietid Medellång studietid, fria fakulteter Medellång studietid, övriga Lång studietid

48,6 57,0 56,1 40,9

35 7 lo'o 189 18>

100 100 100 100

Man kan ur denna tablå utläsa vissa olikheter i civilståndsförhållanden mellan de båda sociala miljöerna. Vad framför allt gäller de medellånga studiebanorna synes ungdomar från arbetarhem i högre grad ha varit gifta under studietiden än ungdomar från akademiker-, officers- och direktörshem. Skillnaden är särskilt påtaglig bland dem som varit gifta mer än 2/3 av studietiden. I examensgruppen med lång studietid är dock andelen ogifta under hela studietiden inemot dubbelt så hög bland examinerade, vilkas fäder är arbetare än i den andra yrkesgruppen.

25 2.4. Ålder Som redan nämnts har i tab. 3 redovisats den genomsnittliga åldern vid examenstillfället för olika examina. För att eliminera inverkan av extremfallen har i nedanstående tablå medianåldern medtagits som jämförelse. Examen Teol. kand Jur. kand Med. lic Fil. kand Pol. mag Fil. mag Civ.ing Civ.ek

Ålder Medel, , .. Median värde 28 27 28 26 29 28 27 25 27 26 28 26 26 26 27 26

Ålder Examen Tandläkare Apotekare Jägmästare Agronom Veterinär Gymn.dir Socionom

Medelvärde

Median

26 27 29 28 29 25 28

25 27 28 28 29 23 26

Medianåldern ligger som synes genomgående 1—2 år lägre än medelåldern mätt genom det aritmetiska medeltalet. De inbördes relationerna mellan olika examina är i stort sett desamma oavsett vilket mått som användes. Av tab. 3 belyses också skillnaderna mellan olika sociala miljöer med avseende på examensåldern. Såsom framgår av nedanstående tablå, avseende examinerade med medellång studietid, synes det dock ej föreligga några större skillnader mellan de olika socialekonomiska grupperna. Medellång studietid Faderns yrke

Fria fakulteter Jordbruk med binär, (ej arb.) 28 Folkskollärare m. fl 27 Akademiker (ej annorstädes redovisade) 26 Officerare — Direktörer, disponenter, grosshandlare 27 Handlande, handelsresande, hantverkmästare . . 28 Högre tjänstemän utom akad., vissa fria yrken 27 Övriga tjänstemän 27 Arbetare 27 Obestämt yrke Uppgift saknas —

övriga 28 28 26 —> 25 27 27 26 27 —•

2.5. Boendeförhållanden De examinerades boendeförhållanden framgår av tab. 14. Följande grupper har redovisats: 1) Ej hemmaboende 2) Hemmaboende högst halva studietiden 3) Hemmaboende mer än halva studietiden. Drygt 70 procent av samtliga examinerade har inte bott hemma under någon del av studietiden, 9 procent mindre än halva tiden, medan drygt 20 procent varit hemmaboende mer än halva tiden. Såsom framgår av följande tablå har studerande med kort utbildning i minsta utsträckning bott hemma, endast var femte av dessa har under någon tid varit hemmaboende, medan var tredje med lång studietid varit hemmaboende under någon del.

26 Examensgrupp

Ej hemmaboende

Kort studietid Medellång studietid, fria fakulteter Medellång studietid, övriga Lång studietid Samtliga

79 69 72 66 70

Hemmaboende högst halva studietiden 8 10 6 16

Hemmaboende mer än halva studietiden 13 21 22 18 21

Samtliga

100 100 100 100 100

I tab. 6 redovisas de examinerade med relativ fördelning efter boendeförhållanden med uppdelning på olika examina. Boendeförhållandena varierar som synes i betydande utsträckning, delvis beroende på läroanstaltens belägenhet och studiernas art, men delvis sannolikt också beroende på sociala och åldersförhållanden. Det har tidigare visats, att jur. kand.- och med. l i e examina har en hög andel examinerade bland ungdomar, vilkas fäder är akademiker, officer eller direktör o. d. Det framgår tydligt av följande tablå att just i dessa sociala miljöer andelen hemmaboende är betydligt större än bland övriga examinerade. Ej hemmaboende

Hemmaboende högst halva studietiden

Jordbruk med binär, (ej arb.) Folkskollärare m. fl Akademiker (ej annorstädes redovis.) Officerare Direktörer, disponenter, grosshandlare Handlande, handelsresande, hantverkmästare . . Högre tjänstemän utom akad., vissa fria yrken övriga tjänstemän Arbetare Obestämt yrke Uppgift saknas

92,9 79,4 59,2 59,1 55,0 75,8 63,8 67,2 78,6

5,0 7,2 10,8 15,9 10,4 7,8 11,5 8,5 7,8

73,8

6,6

19,6

100 Samtliga

70,5

9,0

20,5

100 Faderns yrke

Hemmaboende mer än halva studietiden 2,1 13,4 30,0 25,0 34,6 16,4 24,7 24,3 13,6

Samt liga

100 100 100 100 100 100 100 100 100

Sambandet mellan civilstånds- och boendeförhållandena åskådliggöres av följande tablå:

Boendeförhållanden

Ogift hela studietiden

Gift högst 1/3 av studietiden

Gift mer än 1/3 men högst 2/3 av studietiden

Ej hemmaboende under studietiden Hemmaboende högst 1/2 studietiden Hemmaboende mer än 1/2 studietiden

67 6 27

70 8 22

68 19 13

Samtliga 100

100 Gift mer än 2/3 av studietiden 11 1 100

27 Tab. 6. De examinerade

läsåret 1959/60 efter examen och med relativ fördelning efter boendeförhällanden Ej hemmaboende

Examen Teol. kand. Jur. kand.. Med. lic. . Fil. kand. . Pol. mag. . Fil. mag. . Civiling.... Civilek. . . . Tandläkare Apotekare . Jägmästare Agronom . Veterinär . Gymn.dir. . Socionom .

Hemmaboende Hemmaboende högst halva mer än halva studietiden studietiden

83 62 62 65 62 73 73 65 72 64 84 97 90 79 79

9 22 30 24 24 17 22 27 21 27

16 8 11 14 10 5 8 7 9 16 10 5 9

Samtliga 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100

16 12

2.6. Studentbetyg De e x a m i n e r a d e s f ö r d e l n i n g efter m e d e l b e t y g i s t u d e n t e x a m e n r e d o v i s a s i n e d a n s t å e n d e t a b l å . Som o c k s å f r a m g å r a v t a b l å n h a r a v s a m t l i g a e x a m i n e r a d e n å g o t över 10 p r o c e n t ej v a n l i g s t u d e n t e x a m e n . S t ö r s t a a n d e l e n i c k e - s t u d e n t e r h a r s o c i o n o m e r n a och a g r o n o m e r n a m e d o m k r i n g h ä l f t e n , m e n ä v e n civilingenjörer, c i v i l e k o n o m e r och g y m n a s t i k d i r e k t ö r e r u p p v i s a r h ö g a n d e l , u n g e f ä r v a r femte, m e d a n f r å n fria f a k u l t e t e r e n d a s t v a r t j u gonde tillhör d e n n a kategori. Bland dem som redovisat studentbetyg finns s t ö r s t a a n d e l e n t o p p b e t y g h o s l ä k a r n a m e d a n j u r i s t e r , s a m h ä l l s v e t a r e och a g r o n o m e r h a r l å g a betyg.

Examen Teol. kand Jur. kand Med. lic Fil. kand Pol. mag Fil. mag Civ.ing Civ.ekon Tandläkare Apotekare Jägmästare Agronom Veterinär Gymn.dir Socionom

B-Ba 14 24 4 17 32 15 16 9 7 9 15 41 17 8 14

Studentmedelb e t y g Ba-AB AB-a a-A

56 55 47 51 42 46 51 53 76 64 70 59 73 54 71

23 19 44 27 21 33 30 33 16 27 15

7 2 5 5 5 6 3 5 1 —.

—

— •

—>

7 38 15

—

3 i

—

Samtl.

100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100

Rel. andel som ej avlagt stud.ex. vid allm. gym.

2,4 4,3 2,0 7,6 4,8 4,0 25,4 20,9

1,1

12,6 43,6 —. 19,7 60,9

2.7. Studietider D e n g e n o m s n i t t l i g a b r u t t o s t u d i e t i d e n för de o l i k a e x a m i n a f r a m g å r a v t a b . 2 3 . Med b r u t t o s t u d i e t i d f ö r s t å s h ä r t i d e n m e l l a n d e n f ö r s t a i n s k r i v -

28 ningen vid ifrågavarande utbildningslinje och tidpunkten för examens avläggande. I följande tablå sammanfattas bruttostudietiderna angivna i månader (artimetiskt medeltal) för samtliga examinerade. Bruttostudietid i mån. 51 65 100 52 56 65 60 51

Examen Teol. kand Jur. kand Med. lic Fil. kand Pol. mag Fil. mag Civ.ing Civ.ekon

Bruttostudietid i mån. 62 73 51 54 87 27 32 Samtliga 60

Examen Tandläkare Apotekare Jägmästare Agronom Veterinär Gymn.dir Socionom

För de fria fakulteterna har även studietiderna beräknats som medianvärden för att belysa förekomsten av »långläsare», framför allt vid de filosofiska fakulteterna. „ Examen Teol. kand Jur. kand Fil. kand Pol. mag Fil. mag

Aritmetiskt medeltal 51 65 52 56 65

-• „ M Median 48 61 45 52 57

3. Skuldsättningen 3.1. Inledning De examinerades skuldsättning sammanhänger med en mängd olika faktorer som studietidens längd, föräldrarnas möjligheter att bistå antingen kontant eller med bostad och mat, möjligheterna att förvärvsarbeta under studietiden, stipendiemöjligheter o. s. v. I det följande skall examensårgångens skuldsituation belysas mot bakgrund av dessa olika variabler, varvid försök skall göras att ange de olika variablernas betydelse för skuldsättningens omfattning. Som antytts är dock sambanden mellan de olika variablerna aldrig enkla och entydiga, varför det i vissa fall endast kommer att vara möjligt att ge antydningar om samband mellan skuldsättningen och en enskild variabel. Inledningsvis ges en sammanfattande bild av skuldfrekvensen och den genomsnittliga skuldsättningen för olika examina och därefter belyses sambandet med de olika bakgrundsvariablerna. 3.2. Skuldfrekvens och genomsnittsskuld De examinerade 1959/60, som lämnat uppgift till undersökningen, redovisade vid examenstillfället en sammanlagd bruttoskuldsättning om tillsammans 39,1 milj. kronor. Om man antar att de examinerade som ej lämnat uppgift till undersökningen haft lika stor genomsnittlig skuld som de som svarat

29 så hade hela examinationsårgången en sammanlagd bruttoskuld på 44,5 milj. kronor. En del studerande redovisar dock vid examenstillfället tillgångar. Om dessa dras från skulderna erhålles ett mått på nettoskuldsättningen. Denna uppgick till ett sammanlagt belopp av i det närmaste 38 milj. kronor för hela examinationsårgången enligt samma uppräkningsförfarande som tillämpades beträffande bruttoskuldsättningen. Om man slutligen från den sammanlagda nettoskuldsättningen räknar bort lån från föräldrar och andra anhöriga blir skuldsumman drygt 29 milj. kronor. Genomsnittsskulden per studerande blir således för bruttoskuldsättningen 11640 kr., för nettoskuld inkl. föräldralån 9 810 kr. och för nettoskuld exkl. föräldralån 7 610 kr. Andelen bruttoskuldsatta och de genomsnittliga bruttoskuldbeloppen för de fyra examensgrupperna framgår av följande tablå.

Examensgrupp Kort studietid Medellång studietid, fria fakulteter Medellång studietid, övriga Lång studietid

. , , Anaeien Ä a t t a sKumsaita 76,3 74,6 82,9 84,6 Samtliga 77,8

Genomsnittlig bruttoskuld

Genomsnittlig bruttoskuld

fÖr S a m t U g a

fÖr

examinerade 7 230 9 780 14 450 19 890 11640

skuldsatta 9 480 13 120 17 420 23 510 14 960

de

Det är således drygt 3/4 av de examinerade som är bruttoskuldsatta med en variation mellan ung. 75 och 85 procent för de olika examensgrupperna. Den genomsnittliga skuldsättningen varierar från lägst ung. 7 200 kronor för examinerade med kort studietid till högst 19 900 kronor för studerande med lång studietid. Om genomsnittsvärdet begränsas till dem som redovisar bruttoskuld är beloppen 9 500 kronor respektive 23 500 kronor. Bruttoskuldsättningens relativa fördelning på olika skuldformer för examinerade i de fyra examensgrupperna framgår av följande tablå. c,

,, ,. Kort Skuldform studietid Lån från föräldrar och andra anhöriga 12,0 Lån från andra privatpersoner 0,8 Räntefria lån 15,3 Statgaranterade lån och akademikerlån 58,1 Värnpliktslån 0,2 Övriga lån 13,6 Summa lån

100 Medellång studietid Fria fak övriga 20,6 22,8 2,2 1,7 17,6 11,7 44,2 51,8 0,7 0,9 14,7 11,1 100

100 Lång studietid 25,2 3,9 12,4 43,9 — 14,6

c f1. Samtll

„ Sa 21,5 2,1 14,8 47,5 0,7 13,4

100 Av hela den bruttoskuld som redovisas av examensårgången 1959/60 utgöres ung. 62 procent av räntefria lån, statsgaranterade lån och akademikerlån. Föräldralån svarar för 21,5 procent, medan övriga lån — bl. a. vanliga banklån — utgör drygt 13 procent av hela bruttoskuldsättningen. Föräldralånen spelar som synes den största rollen för examinerade med lång studietid, för vilka de utgör 1/4 av hela bruttoskulden. Bland de examinerade med kort studietid svarar föräldralånen endast för 12 procent av den sammanlagda bruttoskuldsättningen. De statliga låneformerna har den

30 Tab.

7. De examinerade

läsåret

1959j60

med

uppdelning

Lån från föräldrar el. andra anhöriga Examensgrupp Civilstånd

Inga lån

på

examensgrupper

Lån från andra privatpersoner

3S 2 : 3 <=0 O

T3

>>» en

.K" or/ studietid

57 Ogifta Gifta högst */» av studietiden Gifta mer än */, men högst 2/3 av studietiden Gifta mer än 2/3 av studietiden . . . .

23 4

63 47 5

5 25

2 9

493 287 63

618 411

2 010

6 320

3 800

2 200 1910

6 240 6 250

61 16

160 290

3 080 5170

49 94

54 65

1890 1400

7 810 5 650

9 23

150 420

3 630 4 810

4 750

150 210

3 430 5 000

Medellång studietid, fria fak Ogifta Gifta högst l[3 av studietiden . . . . Gifta mer än l /, men högst 2/3 av studietiden Gifta mer än 2/3 av studietiden

3 310

400 Medellång studietid, övriga

3 300

8 230

Ogifta Gifta högst >/, av studietiden Gifta mer än 1 / s men högst 2 / s av studietiden Gifta mer än 2 / s av studietiden . . . .

106 21

3 280 4 040

7 900 10100

49 24 7

18 21

43 51

2 170 3 450

6 010 9 060

560 370

8 280 4 920

Lång studietid

11170 12 030 9 680

7 070

9 9

105 30 33

5120 Ogifta Gifta högst Va av studietiden Gifta mer än 1j3 men högst 2/3 av studietiden Gifta mer än 2/3 av studietiden

3 9

7 280

33 9

5 480 13110 2 210 6 640 2 510 7 220

10 4

4 420

Samtliga

12 6 752

6120 4 630

största relativa betydelsen för de examinerade med kort studietid, för vilka de sammanlagt svarar för drygt 73 procent av bruttoskuldsättningen. För de examinerade med lång studietid utgör dessa skuldformer drygt 56 procent. Ytterligare information om de genomsnittliga skuldbeloppen för de olika skuldformerna erhålles av tab. 7, i vilken också en uppdelning göres efter den examinerades civilstånd. Det bör här observeras att de skuldsatta i regel har mer än en form av lån. Summan av de skuldsatta inom varje slag av lånetyp överstiger därför det totala antalet skuldsatta. Fördelningen efter skuldbeloppens storlek framgår av tab. 8. Andelen nettoskuldsatta och den genomsnittliga nettoskuldsättningen för de examinerade i de fyra examensgrupperna redovisas i tablån överst på s. 33, där nettoskuldsättningen anges såväl inklusive som exklusive föräldra-

31 och civilstånd efter olika skuldformer samt genomsnittlig bruttosludieskuld Räntefria lån

a

SS CB c/5

5s

J j CB S en _ C L c*

Stadsgaranterade lån och akademikerlån 08

fe *

CB en

•ti ig

si

en

övriga lån

uo*J

3i

T3 5

."ä en _ S .fe UD

. +-> : 0 en

££~ §2

Värnpliktslån

5s

fe «*

?. 2 Q3

2 CB S en _ C . cB en .fe UO

&04J T3

^

:fe 0 «S en «•* -O

en

3i 4_>

CB

•n

l«

T3 S .

|:c3.Bf en

^3

O *

+>+-> CD +-> CB en

•fe *

Samtliga

: 0 en «M - ö O ?

§2 0

0 ^

en

en

73 46 8

1110 1260 1070

3 650 3 660 3 490

142 84 17

4190 4 310 3 650

5 14

8ÖÖ

3 670

11 30

4 030 5 860 4 220 8 990

603 384 84

1720 1790 1640

5 540 5 440 5 640

1014 604 169

4 330 8 280 4 000 7 772 5 270 8 980

34 17 10

69 66

1660 1550

5 370 6180

130 111

5 380 3 850

9 220 9130

5 2

300 174 52

1700 1740 1740

5 510 5 500 5 690

607 338 108

7 480 11990 7 000 11400 8 550 13 460

28 7 7

130 60 180

37 37

1750 1430

5 610 5180

83 78

8 710 12 490 7 000 12 020

6 8

210 270

67 16 18

2 470 8 640 1990 7 350 1800 6 910

131 32 41

25 8 1043

3 310 10 460 2 800 9 940 1720 5 600

45 13 1894

7 090 6 870 5 580

70 60 150

33 14 2

990 310

7160 2 940

240 134 26

3 14

2 850 13 040

16 64

4110 410 4190 191 4 400 81

6 790 1940 4 960 1166 7 040 288

2130 7 310 3 010 10 850

223 263

4 400 210 4 500 79 4 290 59

1610 1120 3 040

7 450 7 810 8 760

973 550 170

4 250 4 510

40 32

1660 1730

4 940 7 260

119 134

8 720 15 580 8 880 16 380 8 850 14 890

79 18 19

2 900 8 590 1530 5 010 2 710 9 830

234 59 69

8 740 15 340 8 010 16 650 5 530 9 880

35 7 732

4 310 9 720 79 27 2 280 8 800 1550 7190 3 387

65 73

1440 810 1980

4 240

skuld. För att ge en bild av skuldsättningens förändring under studietiden har skuldsättningen angivits både vid inskrivningen och vid examen. Redan vid inskrivningen vid universitet och högskolor förekommer som synes en viss begränsad skuldsättning. Om man inräknar föräldralånen var 10—15 procent skuldsatta och om man icke räknar med föräldraskulderna 5—10 procent. Skuldbeloppen för de skuldsatta var exkl. föräldralån så pass betydande som 2 500—5 000 kronor. För samtliga examensgrupper kan man av tablån beräkna andelen som enbart haft föräldralån vid inskrivningen till omkring 5 procent. Vid examenstillfället har detta senare procenttal vuxit för vissa av examensgrupperna. För examinerade med kort studietid är det dock fortfarande endast ungefär 5 procent som enbart har föräldralån, medan procenttalet är 8 för examinerade från de fria fakulte-

32 Tab.

8. De examinerade

skuldformer

och lånets

läsåret storlek

1959/60

samt

med

uppdelning

genomsnittligt

belopp

på examensgrupper för respektive

Skuldformer StatsgaRäntefria ranterade lån och lån akademielån

Examensgrupp Skuldbelopp

Lån från föräldrar el. andra anhöriga

Lån från andra privatpersoner

Kort studietid 0— 99 kr 100— 4 999 » 5 000— 9 999 » 10 000—14 999 i 15 000—19 999 » 20 000— » i Genomsnittl. skuldbelopp för samtliga D:o för de skuldsatta . . .

177 50 8 3 2

233 6 1

167 50 21 2

98 55 59 20 4 4

239 1

870 3 310

60 1890

1110 3 650

4190 7 090

1940 1322 322 148 85 31 32

1940 1337 287 252 53

1831 78 20 7 3 1

926 385 289 183 94 63

1906 13 21

2 010 6 320

210 3 800

1720 5 540

4 330 8 280

70 4110

973 924 32 11 3 2 1

583 187 92 40 26 45

673 122 162 15

366 125 165 125 87 105

973 945 9 19

3 300 8 230

240 4 750

1700 5 510

7 480 11990

130 4 400

Lång studietid

0— 99 kr 100— 4 999 » 5 000— 9 999 » 10 000—14 999 » 15 000—19 999 » 20 000— » Genomsnittl. skuldbelopp för samtliga D:o för de skuldsatta . . .

129 39 24 18 5 19

208 10 8 5 3

167 12 27 21 7

103 12 26 34 15 44

234 234

5120 11170

790 7 070

2 470 8 640

8 720 15 580

Totala genomsnittsbelopp för samtliga D:o för skuldsatta

2 510 7 220

250 4 420

1720 5 600

5 530 9 880

Medellång studietid, fria fak 0— 99 kr 100— 4 999 » 5 000— 9 999 » 10 000—14 999 » 15 000—19 999 » 20 000— »> Okänt Genomsnittl. skuldbelopp för samtliga D:o för de skuldsatta . . . Medellång studietid, övriga 0— 99 kr 100— 4 999 » 5 000— 9 999 i 10 000—14 999 » 15 000—19 999 » 20 000— » Genomsnittl. skuldbelopp för samtliga D:o för de skuldsatta . . .

Värnpliktslån

4 240

efter skuldform

33 Andelen nettoskuldsatta Examensgrupp

Exki

föräldra- föräldraskuld skuld Kort studietid Vid inskrivningen Vid examen Medellång studietid, fria fakulteter Vid inskrivningen Vid examen Medellång studietid, övriga Vid inskrivningen Vid examen Långstudietid

g

Genomsnittlig nettos k u l d for samtiiga examinerade Inkl Exki. föräldraföräldraskuld skuld 250

14,6 '^J1

9,b OD ''

340 u uu

10,4 o»,d

M ou,u

olU O UU

11,9 <o,i

W DD >°

*™

^

m

vä S ? " : : : : : : : : 73%

2 310

^

?

4 910

gu

uuo

580 ^

5 2 90 ^ ^

3 62Q

2 930

^ ^

ii; 5Q

$

Genomsnittlig nettoskuld för de skuldsatta Inkl. Exkl. föräldraföräldraskuld skuld

^

isoso

terna drygt 9 vid medellånga studiebanor i övrigt samt 12 procent för examinerade vid långa studiebanor. Totalt har andelen skuldsatta exkl. foraldralån vuxit till mellan 60 och 70 procent. Man kan dock icke finna någon entydig tendens i andelen skuldsatta vid examenstillfället vad avser studietidens längd. Skuldbeloppen har givetvis ökat mycket väsentligt. Från en genomsnittlig skuld exklusive föräldralån för samtliga examinerade på 200—300 kronor vid inskrivningen har den vid examenstillfället vuxit till lägst 5 300 kronor lör examinerade från kort studiebana till 11 100 för studerande från lång studiebana. Skuldbeloppen för de skuldsatta har vuxit till 7 900 för de korta studiebanorna och till 18 000 kronor för de långa. Nettoskuldens inkl. föräldralån relativa andel av bruttoskuldsättnmgen är högst för examinerade med medellång studietid med 86,8 procent for dem från fria fakulteter och 85,2 procent för dem från övriga studiebanor. För examinerade från studiebana med kort studietid är procenttalet 81,6 och för dem med lång studietid 78,1 procent. Även de genomsnittliga skuldbeloppen visar på en mellan examensgrupperna varierande storlek av föräldralånen. De examinerade med kort studietid har i genomsnitt 740 kr. i föräldraskuld, de examinerade från fria fakulteter 1 800 kronor, de från övriga studiebanor med medellång studietid 2 790 kronor och examinerade från långa studiebanor 4 340 kronor. Uttryckt i procent av den genomsnittliga nettoskulden inkl. föräldralån utgör föräldralånen 12,3, 21,4, 23,0 resp. 28,1 procent. Föräldralånens andel av bruttoskulden var som tidigare visats 12,0, 20,6, 22,8 respektive 25,2 procent. Som visas längre fram sammanhänger dessa olikheter mellan de olika examensgrupperna bl. a. med den olika sociala rekryteringen. I det föregående har redovisats uppgifter om såväl bruttoskuldsättningen som nettoskuldsättningen dels inklusive, dels exklusive föräldralånen. För den fortsatta analysen av skuldsättningens samband med de tidigare behandlade bakgrundsvariablerna synes det mest ändamålsenligt att begränsa fram3—6307S9

ställningen till nettoskuldsättningen exkl. föräldralån. Bruttoskuldsättningen synes ej böra komma i fråga då det är ytterst tveksamt hur man skall tolka en skuldsättning som kombineras med tillgångar, som skulle kunna användas för studiernas finansiering i stället för att den studerande skuldsätter sig. Vad gäller föräldralånen är det många gånger mycket tveksamt om de skall ses som verkliga lån eller snarare som bidrag. Även om de under studietiden betecknas som lån torde det vara ganska vanligt att de efter examen efterskänkes helt eller delvis. Tidigare har diskuterats den betydande spridningen i skuldbeloppen. Denna framgår också av följande tablå, i vilken de examinerade sammanställts med relativ fördelning efter nettoskuldens storlek (exkl. föräldralån) och med uppdelning på examensgrupp: Ingen nettoskuld Kort studietid 33,3 Medellång studietid, fria fakulteter 39,5 Medellång studietid, övriga 33,2 Lång studietid 38,5 Samtliga 37,2 Examensgrupp

1— 4 999 kr 19,2 14,1 10,0 7,3 12,8

5 000— 10 000— 15 000— 20 000 kr S1 m t 9 999 14 999 19 999 och *i l g a ~ kr kr kr mera 29,2 13,7 2,1 2,5 100 16,3 14,2 91 68 100 15,2 13,9 12,1 lö!6 100 10,6 9,4 12,0 22,2 100 16,5 13,8 9,6 10,1 100

Fördelningen mellan de olika skuldklasserna är som synes förhållandevis jämn. Vanligast är dock en nettoskuldsättning på 5 000—9 999 kr. med 16,5 procent av samtliga examinerade, men så mycket som 10 procent redovisar nettoskuld exkl. föräldralån på 20 000 kr. eller mer. Den procentuella fördelningen varierar helt naturligt med studietidens längd. Sålunda har i gruppen med lång studietid drygt 22 procent en skuld om 20 000 kr. eller mer men endast 2,5 procent i gruppen med kort studietid. En skuld på mellan 1 och 9 999 kr. redovisar däremot drygt 48 procent av dem med kort studietid men endast 18 procent av dem med lång studietid. Andelen med höga skulder är också betydligt lägre bland examinerade från fria fakulteter än bland övriga examinerade med medellång studietid. Hittills har endast skuldsättningen redovisats för de olika examensgrupperna. I tab. 9 ges skuldfrekvens och genomsnittlig skuldsättning för de olika examina. Redovisningen avser nettoskuld exkl. föräldralån. Den högsta andelen skuldsatta redovisas av tandläkarna och jägmästarna med 84 procent och den lägsta av juris kandidaterna med 50 procent. Ett ännu lägre procenttal återfinnes bland apotekarna men detta tal grundas på så få observationer att det ej bör tillmätas större säkerhet. Någon entydig differens mellan könen med avseende på skuldfrekvens finnes icke. Genomsnittsskulden för samtliga examinerade är som synes högst för tandläkarna med 18 100 kr. och veterinärerna med 16 400 kr. De lägsta genomsnittliga skuldbeloppen har socionomer och politices magistrar, civilekonomer och filosofie kandidater med mellan 4 200 kr. och 5 600 kr. Om man i stället ser på den genomsnittliga nettoskulden exkl. föräldralån endast för dem som redovisat skuld så är den högst för veterinärerna med

35 Tab. 9. De examinerade läsåret 1959f60 efter relativa andelen nettoskuldsatta föräldralån) samt genomsnittlig skuldsättning Relativa andelen nettoskuldsatta Examen

Teol. kand. .. Jur. kand Med. lic Fil. kand. Fil. mag. .. : Pol. mag Civilingenjör.. Civilekonom . . Tandläkare .. Apotekare . . . . Jägmästare . . . Agronom Veterinär . . . . Gymn. dir. . . Socionom . . . . Samtliga

Män

Kvinnor

77 51 60 56 65

44 64 57 63

66 56 84 82 70 67 68 70 63

Genomsnittlig nettoskuldsättning för samtliga examinerade

S:a

Män 10 000

73 61

78 50 61 56 64 52 66 55 84 (45) 84 67 67 70 65

7 500 4 800

7 900

7 500 10 200 5 400 6 900

Kvinnor

Kvinnor

Män

9 900 7 500 10 300 5 600 7 000 5 400

13 000

121ÖÖ 9 600 22 600

18 0ÖÖ

9 300 3 800

8 000 5 300 18100 (5 100) 12 700 8 000 16 400 8 400 4 200

151ÖÖ 11900 27 700 11100 6 800

12 600 6 200

6 800

7 600

12 600

7 000

8 0Ö6 5 400 19 000

Genomsnittlig nettoskuldsättning för de skuldsatta

S:a

6 8ÖÖ 10 900 5 700

14 7ÖÖ

12 7ÖÖ 8 400 16 400

(exkl.

14 800 17 000 9 700 10 800

15 6ÖÖ

16 900 10100 11100

S:a 12 700 14 900 17 000 9 900 10 900 10 400 12100 9 600 21700 (11 300) 15100 11900 24 700 11900 6 500 12100

24 700 k r . och t a n d l ä k a r n a m e d 21 700 k r . L ä g s t ligger h ä r s o c i o n o m e r , c i v i l e k o n o m e r och filosofie k a n d i d a t e r m e d m e l l a n 6 500 k r . och 9 900 k r . Man finner inga större, entydiga differenser i skuldbeloppen mellan könen. De ovan o b s e r v e r a d e s k i l l n a d e r n a i s k u l d b e l o p p e n m e l l a n olika e x a m i n a s a m m a n h ä n g e r givetvis f r a m f ö r allt m e d s t u d i e r n a s olika l ä n g d . F ö r a t t så l å n g t m ö j l i g t e l i m i n e r a i n v e r k a n av d e s s a o l i k h e t e r h a r i följande t a b l å n e t toskulden exkl. föräldralån b e r ä k n a t s per studieår, varvid utnyttjats i u n d e r s ö k n i n g e n f r a m k o m n a u p p g i f t e r o m b r u t t o s t u d i e t i d e n för olika e x a m i n a . Nettoskuld (exkl. Nettoskuld (exkl. föräldralån) per föräldralån) per Examen Examen studieår studieår Samtl. SkuldSamtl. Skuldexam. satta exam. satta 3 480 4 170 Teol. kand 2 360 3 020 Tandläkare (840) (1850) Jur. kand 1 390 2 760 Apotekare 3 020 3 600 Med. lic 1 240 2 050 Jägmästare 1 780 2 640 Fil. kand 1 300 2 300 Agronom 2 280 3 430 Fil. mag 1 300 2 020 Veterinär 5 410 Pol. mag 1150 2 210 Gymnastikdirektör . . . . 3 820 1 560 2 410 Civilingenjör 1600 2 420 Socionom Civilekonom 1260 2 290 Samtliga 1520 2 420 såväl för s a m t l i g a s o m för de s k u l d s a t t a Nettoskulden per studieår ä r h ö g s t för t a n d l ä k a r n a och n å g o t ö v e r r a s k a n d e g y m n a s t i k d i r e k t ö r e r n a . Även v e t e r i n ä r e r , teologie k a n d i d a t e r , och j u r i s k a n d i d a t e r r e d o v i s a r v ä r d e n som ligger icke o v ä s e n t l i g t över g e n o m s n i t t e t . L å g a g e n o m s n i t t s v ä r d e n r e d o visas av m e d i c i n e l i c e n t i a t e r , filosofie m a g i s t r a r , politices m a g i s t r a r , civih e k o n o m e r och filosofie k a n d i d a t e r .

36 3. 3. Skuldsättning — socialekonomisk bakgrund De olikheter i skuldsättningen per studieår mellan olika examina, som observerats i det föregående, kan å priori knappast i någon högre grad väntas sammanhänga med studierna som sådana. Man har snarare anledning utgå ifrån att olikheterna sammanhänger med de skillnader som redovisats i kap. 2 med avseende på socialt ursprung, boendeförhållanden, civilstånd o. d. I det följande undersökes skuldsättningens samband med dessa variabler. Nettoskuldsättningen exkl. föräldralån vid tidpunkten för den första inskrivningen vid universitet eller högskola framgår av tab. 10. Andelen skuldsatta vid detta tillfälle är emellertid så låg att m a n ej kan säga något om skillnaden mellan de olika sociala miljöerna om man skall hålla på uppdelningen i examensgrupper. En grov bild av situationen ger dock uppgifterna för samtliga examinerade. Bland de examinerade, vilkas fäder är arbetare redovisar 11 procent nettoskuld vid inträdet i universitet eller högskola, medan motsvarande procenttal för de examinerade som kommer från direktörs-, disponent- och grosshandlarhem är knappt 2. Antalet nettoskuldsatta vid examenstillfället framgår av tab. 11, i vilken materialet fördelas efter examen och faderns yrke. I nedanstående tablå visas hur stor andel av de examinerade från olika sociala miljöer som redovisat nettoskuld exkl. föräldralån.

Faderns yrke

Kort studietid

Jordbruk m. binär, (ej arb.) Folkskollärare m. fl Akademiker (ej annorstädes redov.) Officerare Direktörer, disponenter grosshandl Handlande, handelsres., hantv.mäst Högre tjm utom akad., vissa fria yrken Övriga tjänstemän Arbetare Obestämt yrke Uppgift saknas

76 52 61 67 77 — Samtliga

67 Medellång studietid

Lång studietid

S:a

.. 57 54 .. .. 60 67 .. 100

67 67 52 57 37 62 65 69 79

Fria fak. 67 67 50 57 37 58 63 63 79 .. 51

Övriga 65 71 58 .. 38 70 70 78 78 73

..

63 Skuldsättningsfrekvensen är således mycket olika för examinerade ur olika sociala miljöer. Medan 79 procent av samtliga examinerade från arbetarhem varit nettoskuldsatta är motsvarande procenttal för examinerade, vilkas fäder är direktörer o. d. endast 37. Skuldsättningsfrekvenser, som är lägre än genomsnittet, redovisas även av examinerade från akademiker- och officershem. Det bör observeras att relationerna mellan de olika sociala miljöerna är desamma då man — där så är möjligt — studerar de enskilda examensgrupperna var för sig. De examinerades fördelning efter nettoskuldens storlek och de genom-

37 Tab.

10. Antalet

nettoskuldsatta

vid första inskrivningen

(exkl.

föräldralän)

bland de examinerade

efter examensgrupp

nettoskuld fördelning

och faderns

i

yrke

Faderns yrke

o :CS

C

la's? Examensgrupp Skuldsättning

och genomsnittlig

läsåret 195 9160 med

H

"g * rf <o 5 £3 U

IS u

B

CS CS to

c3

'«?'? ^ o

"o M

<a o M ** "c w

H :cS

«P

lO

C

'o

ca - d •Ö :cS

3 a o o fa

u

to 7 3

CS

af

at

•a

CS

o **> 3 cS

to

o

O

S2 CJ

OS +-> ^ to

*-)

M

£ 4>> to

fa -^ p3.S2t o CS >T*

tp

to

to

•*->

-fa 3 8 -fa

Q

O

c :C3

"C g* 3 : S <s

-d H

o

>

to

» fe

CS

ec 'C

CS

CS

g

Ä

:CS

H

to

C :CS

to cS

SH

<0

<

CS to -U

g

'3b Pi

tu £5

> O

.BP

O

r* CS

is ^ !•§ -3 c

cS

Kort

studietid 1

—

—

— •

— •

—'

— •

Medellång studietid, fria fak. 130 431 185 Totala antalet 15 18 12 därav skuldsatta Genomsnittl. skuld: 380 270 800 För s a m t l i g a . . . . För de skuldsatta 8 290 4100 7 700

23 2

107 4

Medellång studietid, övriga Totala antalet 103 därav skuldsatta 6 Genomsnittl. skuld: För s a m t l i g a . . . . 200 För de skuldsatta 3 250

16 1

Totala antalet . . . . därav skuldsatta Genomsnittl. skuld: För s a m t l i g a . . . . För de skuldsatta

Läng studietid Totala antalet därav skuldsatta Genomsnittl. skuld: För s a m t l i g a . . . . För de skuldsatta Samtliga

34 4

—

23 4

— —

18 1

49 4

167 4

— — •

82 2

236 8

24 2

296 18

30 3

188 7

— •

— •

— •

—

— •

•

109 10

142 5

460 5 080

20 1

118 8

18 1

240 23

— —'

250 2 460

— '

—

270 27

—'

71 1940 8 119

148 19

160 360 2 410 2 840

33 1

70 7

100 200 100 300 2 900 3 810 3 060 3 340

—

21 1

31 3

22 3

—

250 2 580

•— 200 300 —' 1900 5 290

— —'

37 8

973 65

— 440 200 —' 2 030 2 930 — — • — '

—

—

234 10

' 3 150 300

examine340

17 därav skuldsatta 29 Genomsnittl. skuld: 270 210 520 För s a m t l i g a . . . . För de skuldsatta 6120 3 310 5 770

211 4

396 22

495 26

354 19

510 56

230 180 150 330 4150 3 500 2 820 2 990

—

i

122 3 387 217 16 260 270 1960 4 200

38 Tab. 11. Antalet netto skuldsatta (exkl. föräldralån) Faderns yrke

Examen

Jordbruk med binär. (ej arb.)

5 "3 ©•s H 5 Teol. kand Jur. kand Med. lic Fil. kand Pol. mag Fil. mag Civilingenjör Civilekonom Tandläkare Apotekare Jägmästare Agronom Veterinär Socionom Samtliga

Folkskollärare m. fl.

ed rf «

3*

-a a

o t: H 3

BO

Akademiker (ej annorstädes redovisade)

es

St

Ja w

=3 2

•O 3

a a

BO

A;

13 7 12 44 2 119 44 17 10 1 4 27 6 3 31

11 4 9 25 2 82 30 9 7

6 2 20 38 2 82 25 8 14

3 2 11 26 2 54 15 6 13

3 18 3 3 23

1 1 1 4 5

1 1 3 3

140 Officerare

21 71 72 179 6 154 90 33 34 3 5 2 10 11 12 703

33 C" 1 CS

Direktörer, disponenter, grosshandlare

rf

So IIa .23

-Ö

sa

17 31 38 80 2 84 46 16 28 1 4 2 6 6 6

1 8 4 5

6 2 4

9 8 6 1

3 4 4 1

1 Skuld-

f^1 C3

> ti =3 2 a a CA

21 11 43 2 41 33 34 15 1 1 1 4 4 211

8 3 17 15 14 9 8 1 1 1 1 78

snittliga skuldbeloppen framgår av tab. 12. I tabellen sker uppdelning efter examensgrupp och faderns yrke. Tidigare i detta kapitel har visats att föräldralånens betydelse är mycket olika för studerande från olika examensgrupper. Den sociala rekryteringen till de olika studiebanorna är dock icke likformig. Det är därför av intresse att närmare studera föräldralånens samband med den examinerades socialekonomiska miljö. I tab. 13 redovisas uppgifter om nettoskulden och föräldralånen för de examinerade i de fyra examensgrupperna med uppdelning efter faderns yrke. Oavsett studietidens längd gäller att föräldralånen absolut sett är störst för de examinerade som kommer från folkskollärarhem och läest för dem vilkas fäder är arbetare eller tjänstemän. Föräldralånens andel av hela nettoskulden är högst för de examinerade, vilkas fäder är direktörer o. d. med nästan 34 procent. Lägsta andelen utgör föräldralånen för examinerade från arbetar- och tjänstemannahem med 17—18 procent. Övriga grupper av examinerade redovisar föräldralån, som utgör 24—27 procent av hela nettoskulden. Om man ser på de olika examensgrupperna var för sig är bilden mindre enhetlig även om tendenserna i allt väsentligt är desamma. Skuldsättningsfrekvensen och de genomsnittliga skulderna varierar som visats med de examinerades olika sociala miljö. Detta säger dock i och för sig ingenting om att föräldrarnas social-ekonomiska ställning direkt påverkar skuldsättningen. Tidigare har nämligen visats att sammansättningen

39 bland de examinerade

1959/60

t fler faderns

övriga tjänstemän

Arbetare

«

«

läsåret

yrke

sättning Handlande, Högre tjänshandelsretemän utom sande, hant- akademiker, verksmäsvissa fria tare yrken

Totala antalet

cS

C Si •Ö 3

«3

—>

° c

••«2

5 5 26

3 5 14

13 28 30 121 1 133 62 41 32 2 1 4 3 12 12

8 12 9 39 78 36 16 22 1 1

° c

2« •O p>

H 5

:*2

X>3

Si*

c3 • 2 "CJ a *3 •4-» i 2

•Ö 3

— — —

— — — —

— — —

— — —

— — — — —

— — — — —

1 CS

a

—— 2 *

o tH 3

Samtliga

H 3

=02 -Ö 3

2«

o "£ H 3

n

C/3

10 22 15 72 1 131 50 30 27 1 1

X! 3

Uppgift saknas

Obestämt yrke

1 1 2 8 6

4 11 15 70 3 100 59 30 24 2 2 1 3 9 21

4 5 9 42 3 65 47 19 21 2 2 1 3 6 14

12 11 21 82 4 161 86 28 23 1 6 4 1 12 58

10 13 20 76 1 87 47 21 30

9 9 21 63 1 131 62 23 20 6 4 1 10 44 404

3 7 4 32

3 4 2 15

—

—

29 24 7 3

14 15 6 3

— —

— —

1 9 122

1 5 71

:3 2 -Ö 3 t/3

65 83 188 94 204 124 687 387 21 11 961 614 481 316 234 129 183 153 11 5 25 21 39 26 30 20 61 43 179 117 3 387 2125

med avseende på studieinriktning, boendeförhållanden o. d. varierar icke obetydligt mellan de olika social-ekonomiska grupperna. Man bör således undersöka variationen i skuldsättning mellan de olika social-ekonomiska grupperna med boendeförhållandena och övriga faktorer konstanthållna. De examinerade redovisas i tab. 11 med fördelning efter examen, faderns yrke och nettoskuldens (exkl. föräldralån) storlek. Antalet i varje cell har dock blivit alltför litet för flertalet examina för att tillåta en jämförelse av skuldsättningen mellan de olika examina för dem vilkas fäder tillhör samma yrkeskategori. Endast för filosofie kandidater och magistrar har en sådan redovisning varit möjlig. Faderns yrke Jordbruk med binäringar (ej arb.) Folkskollärare m. fl Akademiker (ej annorstädes redov.) Officerare Direktörer, disponenter, grosshandl Handlande, handelsres., hantverksmäst Högre tjänstemän utom akad., vissa fria yrken övriga tj änstemän Arbetare Obestämt yrke Uppgift saknas Samtliga

Andelen nettoskuldsatta (exkl. föräldralån) Fil. kand. Fil. mag. 57 68 45

69 66 54

40 54 63 60 77 — 47 56

37 60 65 65 81 48 64

40 Tab. 12. De examinerade

läsåret

1959/60

Examensgrupp Skuldsättning

med uppdelning

Jordbruk med binär. (ej arb.)

på faderns

Folkskollärare m. fl.

yrke och

Akademiker (ej annorstädes redovisade)

Kort studielid

0 kr 1— 4 999 kr 5 000— 9 999 kr 10 000—14 999 kr 15 000—19 999 kr 20 000 kr och mer Genomsnittlig skuld för samtliga D:o för de skuldsatta

8 8 17 1

11 1 2 5 1 3 7 300 13 990

4 900 6 410

6 530 9 800

Medellång studietid, fria fak

0 kr 1— 4 999 kr 5 000— 9 999 kr 10 000—14 999 kr 15 000—19 999 kr 20 000 kr och mer Okänt om skuld Genomsnittlig skuld för samtliga D:o för de skuldsatta

61 25 33 36 13 17

43 17 24 22 17 7

7 540 11240

7 330 10 950

49 14 3 5 5 12 10 11620 16 260

Medellång studietid, övriga 0 kr 1— 4 999 kr 5 000— 9 999 kr 10 000—14 999 kr 15 000—19 999 kr 20 000 kr och mer Genomsnittlig skuld för samtliga D:o för de skuldsatta

36 12 10 18 14 13 8 650 13 300

431 216 48 61 48 30 27 1 5 490 11000 167 70 17 22 16 18 24 8 540 14 700 82

1 4 2 5 12 220 18 330

21 9 2 1 2 2 5 9 840 17 220

38 6 9 6 5 18 10 300 19190

703 Lång studielid

0 kr 1— 4 999 kr 5 000— 9 999 kr 10 000—14 999 kr 15 000—19 999 kr 20 000 kr och mer Genomsnittlig skuld för samtliga D:o för de skuldsatta Samtliga

examens-

grupp

efter nettoskuldens

(exkl. föräldralån)

storlek och genomsnittligt

netto skuldbelopp

yrke Högre Handlande, tj änsteDirektörer, handelsm ä n utom disponenresande, ter, gross- hantvcrks- akademiker, vissa handlare mäst. fria yrken

Övriga tj änstemän

Arbetare

Obestämt yrke

Uppgift saknas

Samtliga

—,

24(1

6 — 1 1 — .—, 2 630 10 500

12 5 9 3 1 1 4 550 7 430

10 3 6 4 1 —. 5110 8 760

10 8 7 4 —. 1 5 030 7 550

16 18 22 12 1 1 5 580 7 240

—

4 2 3 —• 1 — 4 590 7 650

80 46 70 33 5 ti 5 290 7 930

107 67 13 6 5 8 8 —, 4 760 12 740

99 26 43 29 25 14 —, 6 460 11120

108 46 43 41 36 21 1 7170 11290

188 69 26 40 28 16 9 —. 6 750 10 670

57 58 55 53 23 24 — 8 080 10 240

2 1 —.

71 35 11 7 12 5 1 4 890 9 640

1940 767 274 315 276 175 131 2 6 630 10 960

52 9 10 2 7 4 4 250 11140

33 9 11 20 16 20 10 790 15 480

42 17 25 15 17 26 9 730 13 820

26 8 21 25 17 21 11140 14 290

33 16 30 29 13 27 10 330 13 290

10 4 7 5 4 7 10 040 13 760

323 97 148 135 118 152 9 320 13 950

20 8 1 2

—

— — — — —

2 1 1 — — —

1770 5 300 211

3 6 12 970 21 620 396

18 6 — 2 2 3 5 12 730 19 090 354

8 2 2

— 3

90 17 25 22 28 52 11110 18 050 3 387

11 1 4 5 4 8 12 980 19 470 495

4 1 3 9 5 16 480 16 480 510

—

•

—. — — — — —

— • — •

— —

— — .—, — — .— — —

• — •

42 i

g •" m 2 2

:

=> - 3

- ^ 3 cu -jj B w

[ T . , 3 <S ^ o

:o5 —• °

a 00

i

c3 _ ,

; o -5 =3 fe

•£ B

S

3 ^

^

i-

i c3— > O 2 *-< L~ _ . CS •*-> — ' ••O n a 3 •+-> 3 [ L , , 3 "<91 -sO cu ^

^ :c5 - ° ^ 3 "3 3

.' CtJ — 3. f3 • O - 3 =05

C/3

fc

;3~

£

-3 +-> CL>

c> o k,

Q

•a

ö» k c/: K CJ

k "T-

5S.

•Cl k •O

c^ K

%,

r H

eo

e

v

« v

T H T-H T - l

CM CM

o o o

-o o

OS C O l O OS CM l O

O i - i O i O C D O T-H 1-H T-l

O S O O TH

- C M —i o oo 00

OS

TH

t>-1> 00

•

-CD

O C O O

1 O M D •^f CO CM

"

* CO CO

l O t O H T - l CM T - l

'

00 CM

o o o

• -o

O O O OS T-H - | T CM C O O

1 |

• o • -T)H CO

•

r-t

CM - T H CM

CD

• c>o

T *

CM <M l > COCD ( M

• » O CM lOiO

O O O C ^ -rJH CM CM CO l O

O T ^ - ^ I CM 1-1 t - l

CJC75 T - l T—1

io i>oo T-I^H^-I

I 1

•

o 1C ^t* KO T-l

> O 2

CO CO O J CM O

O O O

1 CM

05 + J —j

i3 — °^ B «

CO - * CM OS » O CD CM CM CM T t l CO CM

T-l l O OS CM T H T-H

' Tj< CO' CO CM

O O O O O O CO OS CO -^ti OS T H CD C - I O OS CM OS

O O O L>- C^ O CD OS l O

1 o o 1 CM OS CM C—

CM CO CM CM CM CO

CM t - l CM

O O O O O O Q 0 - H M > T t < O

O O O <=>T^CO •<# T-l 0 0

H I O T - I I O O ' #

CM CO CM

lO

THT-HT-H

*-<

T-l

0 0 T - I i d OS 0 0

o o o c o

- o

• *

•—i oo i o r~ CM c o CM CM Cvl T H CM Cvl

co o cc T H CM T - I

io

T-I CM

O

o o o

w

—

u c s ;3

jfcO f l *

CD

H H H

ib E« -rt £ 9 ^ r- of +J - 3

OJ

: 0 -B S v P -t-i 3 Lr_. — °05 eL> •>

I O

T_l

o

lO

CM

| o o 1 co T-i CM T - I CM

T H

:rt *"• ° ^ ö w 3

J

9 . 2°05 S_ —3 o

s

"G

s, a. 2

cs •« k

os T-1

t-

O "3 • i. J 2 , 3 —< i e j + J 3 Ä ;h *• 5 ID ^ > ! 0 - 3 ^«

X) O)

u

fl

o

• 0 T-l

> ctf -

°ra

b Cl H ii

- o

os os o l> 0000

O O O O O O ) ^ f 0 0 CD ^ H o o o C O O O D - r f i O

l O CM CM CM

^

UD "C

CL»

:«i

- O

M

_> Co c/J 0 0

^. a, K a

O O O

0 0 * * CO

en • -

-O

0,

o o o o o o 0 0 CO CO CD 0 0 c -

o o o

i-l

d

C~ 0 0 t > T-l i - l T H

o x o • • lIOO T t H > - G5

<3

?J

OS T * T H

* * O « * l O co »o CM CM CM CM c o CM

• * oa Oi o ; T H CX> CM CO CO —t CM Cv]

3~

a

O ^ C O C O C D ' *

O

O

O

-o o

C~ t > T-l coi>-oo T-H T—1 T—1

-CO oo

CM CM T H T H i - l CM O O O O O O o o s CO c - C - 0 0 CD CM c o r ~ H • > *

^ + CM OS i Q i o a o

o o o

-o o

^

O O J O O C - ^ O

^

>-i

^

3 Ä ^ c S:<2 2 55 M s • o5 - > 2 2 :0 £ 3 * S 3

o s o c~ os co oo T"!

00 00OS

lO

il £ -

M C fl : ° " 3 "Ä fe. , 2 —i

cO Vj

^ :«s 2 2 - : , os _, fc "3 -a *< S3

c o o o co

•

-co

CD CM O

1 O S CO

OSCD co T-l T"1

"

' T # H

0 0 CM TJ<

' l >

o o o c»- oo CM TH T * T H

• •

- o • •>* C^

O O O [>OCO r-i t~ CM

• •

- o -OS CM

O O O 0 0 CO — T CM C ^ O O

lO

COcOiO

H ,

1—11—1

T—I

| o l O O

CD I > 0 0

o -rp l >

TH

1—1

T-i

o o o l>- T H C M O O T#

CM

—'

CL>

»9

H oo T-i

• l O •>* o - TJI

'•C

v

fcä

O

C O O T ) I T H H ( M

2 2 - , « _, t i

O

i * t- J - B : 0 ^ °05

feS"

I o o> 1 O S CO lO o >o

CO C8

' n

c» i-

33 o

+J

'C

c/J

;o

C '*- C

<

B

c/;

uo

cfi 55

:o: .2

^ T3

^

« Ä

. ,

4J B OJ ctf

a 3

t/3

o ^ 2 p :05

~ OJ 3 ^ ^ :o5 On en -

s

o otj

fc

« !5

OJ

u

d i :(Jg vfe, , h- 8S eng ——K en .3 o5 ^A

5 J - '-J3 3

O

£

-Q^T§

05 : o

S

o

CL

'-+J

§ S 3 £ .—< CS U D f .— CL t-

T« S 5 . -

«

=o

r,fe<OQKK

(H

B

05 4 ^ en

;

g*.

:oS * J

r

flft 013

43 3.4. Skuldsättning — civilstånd En fullständig uppdelning av de examinerade efter civilstånd och boendeförhållanden tillsammans med en redovisning av antalet nettoskuldsatta exkl. föräldralån återfinnes i tab. 14. Nettoskuldsättningens fördelning efter skuldens storlek samt genomsnittliga skuldbelopp för de olika examensgrupperna och med uppdelning efter civilstånd och boendeförhållanden redovisas i tab. 15. Andelen nettoskuldsatta inom de olika examensgrupperna framgår av nedanstående tablå, i vilken uppdelning gjorts efter civilstånd.

F-xamensgrupp

Kort studietid Medellång studietid, fria fak Medellång studietid, övriga Lång studietid

Ogifta hela studietiden

Gifta högst Va av studietiden

Gifta mer än 1 / 3 men högst 2/3 av studietiden

Gifta mer än 2 /3 av studietiden

72 61 64 63

73 65 71 62

69 66 74 61

52 48 66 59

För de bägge grupperna med medellång studietid stiger skuldfrekvensen jjnågot från de ogifta till dem som varit gifta mer än 1/3 men högst 2/3 av studietiden, men sedan minskar andelen skuldsatta igen för dem som varit gifta mer än 2/3 av studietiden. För examinerade från universitetens fria fakulteter är andelen skuldsatta för dem som varit gifta mer än 2/3 av studietiden betydligt lägre än för dem som varit ogifta under sin studietid. För grupperna med kort respektive lång studietid är tendensen att skuldfrekvensen är lägre bland de gifta än övriga. Skillnaderna i skuldfrekvensen för de examinerade med lång studietid är av ganska begränsad omfattning. Det finns anledning att ifrågasätta om icke civilståndet är starkt korreler a t med andra faktorer, som påverkar skuldsättningen. Det har förut påvijsats att boendeförhållandena varierar avsevärt med civilståndet. En jämförelse mellan de olika civilståndsgrupperna, varvid boendeförhållandena hålls konstanta rensar bort olikheter i skuldsättningen på grund av olika boendejförhållanden. I tablån nederst på s. 44 framgår att inom samma boendep r h å l l a n d e g r u p p förekommer olika andel skuldsatta i de skilda civilståndsbrupperna. Skuldsättningsfrekvensen för de icke hemmaboende är i stort fcett densamma för samtliga civilståndsgrupper, med undantag för dem som parit gifta mer än 2/3 av studietiden. Skuldsättningen för denna grupp ligger avsevärt lägre än för övriga. Antalet som varit hemmaboende under högst halva tiden är relativt litet, krarför uppgifterna avseende dem inte bör pressas alltför hårt. I övrigt visar tablån att lägsta andelen skuldsatta har de ogifta, som under hela sin studietid varit hemmaboende. De har drygt 30 procentenheter lägre skuldsättningsfrekvens än sina ogifta kolleger, som ej varit hemmaboende. Särskilt Jåg är andelen skuldsatta bland examinerade från de s. k. fria fakulteterna |vid universiteten. Skuldsättningen ökar för respektive boendekategori allt-

41 Tab.

14.

Antalet

netto skuldsatia

(exkl.

föräldralån)

bland

de

examineradi

Civilstånd -- Boendeför Gifta högst 1/3 av studietiden

Ogifta Ej hemmaboende

Examen

Hemraab. högst 1/2 studietiden

Hemmab. mer än 1/2 studietiden a

TO" Q}

cs 15 c- 1 CS

2S =3 2

"3"«

o-S

> •£ :

&2 •o 3

•£ t-»

5 a

i/i

Teol. kand. . Jur. kand. . Med. lic. .. . Fil. kand. . . Pol. mag. . . Fil. mag. . . Civ. ing. . . . Civ. ek Tandläkare . Apotekare . . Jägmästare . Agronom . . . Veterinär . . Gymn. dir. . Socionom . .

34 59 35 282 5 387 180 90 67 3 11 19 9 36 62 Samtliga U 2 7 9

29 32 27 181 5 289 131 61 55 1 11 12 4 29 50 917

3 8 3 37 3 38 7 10 2

3 6 1 22 1 27 5 6 1

—

—

5 46 12 140 3 116 80 51 28 1

— —

— — —

— —

3 9 124

2 6 81

10 14 506

;

3 2

O

J3

2 15 5 53

— 44 34 15 19 1 •

—

— —

6 4 198

11 TO

f3 O j-

13 18 30 56 3 109 66 15 34

—

4 7 11 1 18 385

55 TO <p

Q}

:rt 2 "° 3

M in

Hemmab. mer än 1/2 studietiden

et

C3 rrl +* TO o

TO" (D

"3 13

Hemmab. högst 1/2 studietiden

Ej hemmaboende

t/)

=3 2

"3 13 o c

:C8 2

2 9 8

C/2

9 12 22 41 1 80 45 10 29

—

4 6 8 1 14 282

1 3 5 15

1 2 2 9

1 6 21 20

—

—

—

—

—

— — —

— — —

1 2

— 2 42

1 2

•

—

2 30

32 24 7 7 2 •

—

— — 0 126

•

—

14 14 2 6 1

— — — — 2 58

Varav 1 med okänd skuldsättning.

eftersom den andel av studietiden ökar som vederbörande varit gift. Föl examinerade som varit gifta över två tredjedelar av studietiden sjunkej skuldsättningsandelen däremot t. o. m. under den andel som redovisas föl de ogifta. Det förhållandet att de examinerade som varit gifta mer än 2/3 av stu Civilstånd Boendeförhållanden

Kort Medellång studietid studie- Fria fak. Övriga tid

Lång studietid

73 65 43

74 54 50

76 70

63 67

49 41

62 Ogift hela studietiden Ej hemmaboen de under studietiden Hemmaboende högst 1/2 studietiden Hemmaboende mer än 1/2 studietiden

81 42

37 Gift högst 1\3 av studietiden Ej hemmaboende under studietiden Hemmaboende högst 1/2 studietiden Hemmaboende mer än 1/2 studietiden

72 70 41

Gift mer än 1/3 men högst 2\3 av studietiden Ej hemmaboende under studietiden Hemmaboende högst 1/2 studietiden Hemmaboende mer än 1/2 studietiden Gift mer än 2/3 av studietiden Ej hemmaboende under studietiden Hemmaboende högst 1/2 studietiden Hemmaboende mer än 1/2 studietiden

m

45 läsåret

1959/6 0

efter civilstånd

och boendeförhållanden

hållande •— Skuldsättning Gifta mer än 1 /3 men högst 2/3 av studietiden Ej hemmaboende

Hemmab. högst 1/2 studietiden m

OJ _.

-4-»

3-3 o "5

«s :03 2

O"*

-a d

w

OJ o

_2 "ÖJ r° C

H os

10 12 42 34 3 89 44 17 15 3 3 3 6 1 13 295

§1

*å

7 8 26 26

1 4 20 12

i 3 13 6

—

—.

66 32 14 14 1 2 2 4 1 10 215

Hemmab. mer än 1/2 studietiden

24 8 5 5

12 6 2 5

—

—

—

—

— —

— —

»82

2 1

1 1

Gifta mer än 2/ i av studietiden Ej hemmaboende a

oj

OJ <L)

°5 "öl r° C

H «

*-> > £ :oJ 2 'w

^

y

OJ cU

OJ 1 3 r0

C

H cs

C/3

1 4 10 9 2 18 5 5 4

%$ :

=5 2 •o 3

/<

— — — — — 2

— — — — — —

11 14 12 31 57 42 15 16

Hemmab. mer än 1/2 studietiden

OJ

« o

o c H a

-t->

ål

; 5 2 •o M9

SQ

12 27 20 72 2 117 59 30 16 1 3 9 1 10 49

4 5 2 10 3 3 3

Hemmab. högst 1/2 studietiden

OJ OJ o

o£

H OJ

:0J 2 "Ö |3

c/3

—

C/3

5 10

2 5

20 7 3 3 1 1

6 4

1 1

,

3 1

2 6 1 4 27

— 4

.

dietiden är skuldsatta till mindre andel än övriga kan antas sammanhänga med någon av följande faktorer: de kan ha haft förvärvsarbete i större utsträckning än övriga; deras make resp. maka kan ha haft förvärvsarbete, vilket har minskat det egna lånebehovet; de kan ha haft andra inkomster i större utsträckning än övriga, t. ex. stipendium, mindre behov av lån på grund av att de kominer från hem där fadern har höga inkomster. Den sista förklaringen kan dock på en gång avskrivas, då det redan förut konstaterats att andelen examinerade som varit gifta mer än 2/3 av studietiden är högre i de ekonomskt svagare grupperna än i övriga. Att de som varit gifta största delen av studietiden har högre inkomster av förvärvsarbete styrks av nedanstående tablå, i vilken redovisas andelen inom de olika civilståndsgrupperna som haft 14 500 kr. och däröver i inkomst för de bägge examensgrupperna med medellång studietid.

Medellång studietid, fria fakulteter Mer än 14 500 kr. inkomst Mer än 25 500 kr. inkomst Medellång studietid, övriga Mer än 14 500 kr. inkomst Mer än 25 500 kr. inkomst

Ogifta hela studietiden

Gifta mindre än V3 av studietiden

13 7

21 10

Gifta mer än 1 / 3 men högst 2/s av studietiden 31 18

10 4

22 11

27 19

Gifta mer än 2 /3 av studietiden 47 35 42 25

40 Tab. 15.

De examinerade

läsåret 1959J60 med skuldens (exkl.

uppdelnind föräldralånl

Examensgrupp Civilstånd Bocndeförhållande

1 °

OS OS O

°CT5

1 0

1 ^4

li2

O01

C5

S3

Ja b

OS

g

Genomsnittlig skuld för samtliga

Skuldsättning

5 290

7 930

6 360

7 890

0 c 5,4

T-H

Gifta mer än Vs m e n högst 2/s av studietiden Gifta mer än 2/s a v studietiden Medellång fria. fak

<n

46 25

3 980

5 960

3 050

7 320

4 590

6 280

5 560

8 080

4 950

9 610

studielid,

Og., ej hemmaboende Og., hemmab. högst V2 studietiden . . . . Og., hemmab. mer än V2 studietiden . . . . Gifta högst Va av studietiden Gifta mer än Vs m e n högst V 3 av studietiden Gifta mer än */, av studietiden 1

6 3

•O

80 Og., ej hemmaboende Og., hemmab. högst l /i studietiden . . . . Og., hemmab. mer än V2 studietiden . . . . Gifta högst Vs av stu-

•OS £ *

'767

6 630 7 690

10 960

131 58

231 30

9 280

2 620

12 420

»223

7 490

6 030

12 600

10 990

Därav 1 med okänd skuldsättning.

Det f i n n s inget d i r e k t belägg för o m ä v e n m a k e n b i d r a g i t till a t t m i n s k a l å n e b e h o v e t g e n o m f ö r v ä r v s a r b e t e . Uppgifter f i n n s d o c k o m h u r u v i d a m a k e n n å g o n g å n g u n d e r d e n e x a m i n e r a d e s s t u d i e t i d v a r i t i n s k r i v e n vid u n i v e r s i t e t eller h ö g s k o l a . Make inskriven vid universitet eller högskola, % av samtliga Gifta mer än 2/3 av studietiden 27 Gifta mer än 1/3 men högst 2/3 av studietiden 45

Av s a m t l i g a som v a r i t gifta u n d e r n å g o n del av sin s t u d i e t i d , a l l t s å även m i n d r e ä n en t r e d j e d e l av s t u d i e t i d e n , h a r d r y g t 70 p r o c e n t v a r i t u t a n u n d e r h å l l s s k y l d i g h e t , n ä r m a k e n v a r i t i n s k r i v e n m o t k n a p p t 60 p r o c e n t n ä r m a k e n ej v a r i t i n s k r i v e n vid u n i v e r s i t e t eller h ö g s k o l a . M a n k ä n n e r inte

47 på examensgrupp, civilstånd och boendeförhållande storlek och genomsnittlig skuld

efter netto-

Examensgrupp Civilstånd Boendeförhållande

u

*-

OS Cl

1*

5a 0

^05

t0 0 OC75 O O

Genomsnittlig skuld för samtliga

Skuldsättning Of

0 £

0 O J3

T-H 1—1

g 5 LO

Medellång

•4-. T ; }

I—1 t/3

studietid, 323

118 62

148 64

9 320 13 950 10 310 14 070

9 700 14 920

4 070

9 430

15 860

14 960

8 860 13 340

Lång studietid

11110 Og., ej hemmaboende Og., hemmab. högst Va studietiden . . . . Og., hemmab. mer än V2 studietiden . . . . Gifta högst V3 av stu-

18 050 16 230

6 550

15 720

18120 19 430

Og., ej hemmaboende Og., hemmab. högst Va studietiden . . . . Og., hemmab. mer än Va studietiden . . . . Gifta högst V3 av stuGifta mer än l/« men högst 2/a av studietiden Gifta mer än */, av

Gifta mer än Vs men högst a/s av studie-

3 387

10 590 17 860 7 610 12120

Gifta mer än */» av studietiden

11 Samtliga

k ö n s f ö r d e l n i n g e n i n o m de olika c i v i l s t å n d s g r u p p e r n a , m e n å t m i n s t o n e för de e x a m i n e r a d e s o m v a r i t gifta över två t r e d j e d e l a r av t i d e n finns det all a n l e d n i n g f ö r m o d a a t t m a k e n s f ö r v ä r v s a r b e t e v a r i t av stor betydelse. Särskilt b ö r d e t t a gälla de k v i n n l i g a e x a m i n e r a d e i d e n n a g r u p p . J ä m f ö r e s a n d e l e n s k u l d s a t t a i n o m d e bägge c i v i l s t å n d s g r u p p e r n a f i n n e r m a n d e s s u t o m a t t d e n ä r l ä g r e för d e m s o m v a r i t gifta s t ö r r e delen av s t u d i e t i d e n . S å s o m f r a m g å r av följande t a b l å ä r d i f f e r e n s e n s t ö r s t för d e m {vilkas m a k e ej v a r i t i n s k r i v e n . Rel. andel nettoskuldsatta Make inskri- Make ej inskriven vid univ. ven vid univ. och högskola och högskola Gifta mer än 2/3 av studietiden 53 52 Gifta mer än 1/3 men högst 2/3 av studietiden . . . . . . ' 66 69

48 Inte heller finns det något material över eventulla andra inkomstkällor, varför det måste konstateras att den enda påvisade förklaringen till den lägre andelen skuldsatta hos dem som varit gifta större delen av studietiden är att finna i deras högre inkomster av förvärvsarbete. Hittills har huvudsakligen behandlats andelen skuldsatta inom olika civilståndsgrupper, medan skuldsummans storlek kommit i bakgrunden. I nedanstående tablå visas den genomsnittliga skulden för de skuldsatta inom olika examens- och civilståndsgrupper. Dessutom har medianskulden beräknats med utgångspunkt i tab. 15. Gifta

Gift

?

Gifta

högst

TT

an

m e r ä11

•? '3

2 U avstudie-

tiden

"?7*?T

tidcn

"uou

dietiden

7 670 7180

6 280 6 250

8 080 7 920

9 610 8 7o0

10 Ä

SS

Ä

88 Medellång studietid, övriga Genomsnittlig skuld Medianskuld

13190 12 610

15 860 14 730

14 960 13 770

13 340 11710

Lång studietid Genomsnittlig skuld Medianskuld

16 250 15 320

18120 15 520

19 430 17 690

17 860 lo 000

°s Examensgrupp Nettoskuld

ifta

hela studietiden

Kort studietid Genomsnittlig skuld Medianskuld Medellång studietid, fria

i;

ay

studie-

h(* ? g

\

fak.

ie sl uW

S:=S . : .::::::::::

Såsom framgår av denna tablå stiger icke lånens storlek kontinuerligt allteftersom tiden som gift ökar. För dem med kort studietid har de som varit gifta upp till en tredjedel av tiden den lägsta skulden. För examinerade från universitetens fria fakulteter är medianen så gott som lika stor för samtliga kategorier gifta och minst för de ogifta. Det aritmetiska medelvärdet är visserligen minst för de ogifta och störst för dem som varit gifta över 2/3 men däremot mindre för dem som varit gifta mellan 1/3 och 2/3 av studietiden än för gifta upp till en tredjedel av studietiden. Bland de två övriga examensgrupperna återfinns de högsta skulderna hos dem som varit gifta högst 2/3 av studietiden. I följande tablå framgår att den civilståndsgrupp som haft de flesta stora lånen, varmed avses lån över 20 000 kr., genomgående har varit — utom för examinerade med kort studietid — gifta högst en tredjedel av studietiden. Sammanfattningsvis kan beträffande civilståndets betydelse för nettoskuldsättningen sägas att de skillnader som kan iakttagas i betydande grad sammanhänger med att förvärvsarbetesinkomsterna — både egna och makes — får störrre betydelse ju längre man varit gift. Dessa frågor belyses ytterligare i avsnitten om förvärvsarbetet och de gifta examinerade. Det sy-

49 Andel av de skuldsatta med över 20 000 kr i lån (%) Examensgrupp

°*£

Gifta högst

s

Kort studietid Medellång studietid, fria fak Medellång studietid, övriga Lång studietid

Gift ~ » « £

*fe- s udll

hö

tlden

tiden

3 9 20 30

— 16 33 40

****• dietiden — 14 26 38

Gifta merän

ft ;/3

Jtä. tiden 9 15 22 38

nes dock i första hand vara skuldfrekvensen som varierar, medan de genomsnittliga skulderna för dem som skuldsatt sig är ganska lika för olika civilståndsgrupper. 3.5. Skuldsättning—boendeförhållanden Efter att ha konstaterat vilken inverkan civilståndet har för de examinerades skuldsättning skall i föreliggande avsnitt boendeförhållandenas inverkan undersökas. De grundläggande uppgifterna om skuldfrekvens och genomsnittsskuld för olika boendegrupper erhålles från de tidigare behandlade tab. 14 och 15. I nedanstående tablå redovisas andelen nettoskuldsatta exkl. föräldralån för olika boendekategorier, varav framgår de markanta skillnader som råder mellan dem som bott hemma och övriga. Den avgörande skillnaden går mellan dem som varit hemmaboende under större delen av sin studietid och övriga. Andelen nettoskuldsatta (exkl. föräldralån) Examensgrupp

Kort studietid Meddellång studietid, fria fak. Medellång studietid, övriga . . . Lång studietid

Ej hemmaboende under studietiden 72 67 73 68

Hemmaboende under högst l / 2 studietiden 67 60 66 58

Hemmaboen mer än 1 / a studietiden 38 38 47 43

Det är naturligt att de hemmaboende ej behöver skuldsätta sig i samma omfattning som andra, då de bör ha haft lägre utgifter för mat och husrum. Enligt 1957 års studentekonomiska undersökning hade ogifta hemmaboende endast ungefär tredjedelen så stora utlägg härför som de ej hemmaboende. Skillnaden i tablån ovan är som synes betydande. Redan tidigare har konstaterats att den social-ekonomiska bakgrunden, mätt efter faderns yrke, inte är likartad för de olika boendekategorierna. Bland de hemmaboende återfinns en större andel av de mer välsituerades barn, vilket väl kan förklaras av dels att deras föräldrar har bättre möjligheter att låta sina vuxna barn bo kvar i föräldrahemmet, dels och framför allt att hemort och studieort sammanfaller i större utsträckning för dem än för övriga kategorier av studenter. I kap. 2 har också redan visats att de 4—630789

50 Tab.

16.

Antalet

nettoskuldsatta

(exkl.

föräldralån)

bland

de examinerade

läsåret Faderns Skuld-

Jordbruk med binär. (ej arb.)

Examensgrupp Boendeförhållande

••3 2 •o»

Folkskollärare m. fl.

Akademiker (ej annorstädes redovisade)

5 *

:

E-i &

« 2

1?

•Ö

3 H c3

Officerare

2S

Direktörer, disponenter, grosshandlare

g I _2 «

-o 3

:<rS 2

"O 3

E-i s

Kort studietid

23 Ej hemmaboende Hemmab. högst l /i studietiden Hemmab. mer än l /i studietiden

3 Medellång fak

studietid,

=3 2

fria

Ej hemmaboende Hemmab. högst 1j2 studietiden Hemmab. mer än Va studietiden Medellång studietid, övriga Ej hemmaboende Hemmab. högst l /j studietiden Hemmab. mer än V2 studietiden

49 39 4

130 105

136 35 30 2

18 44 34

107 67

8 3 5

Lång studietid

12 Ej hemmaboende Hemmab. högst 1j2 studietiden Hemmab. mer än 1/2 studietiden

82 51

examinerade från arbetar- och jordbrukarhem i betydligt högre grad är ej hemmaboende än de som kommer från akademiker- eller direktörshem. Den lägre skuldsättningsfrekvensen bland de hemmaboende kan således till någon del vara beroende på dess i förhållande till övriga boendegrupper större andel examinerade från akademiker- och direktörshem. Skuldsättningen för olika boendekategorier bör därför också undersökas med den social-ekonomiska faktorn konstanthållen. Då den största skillnaden i andelen skuldsatta finns mellan de ej hemmaboende och hemmaboende mer än halva tiden jämförs endast dessa båda grupper i tablån överst på s. 52 (se också tab. 16) över andelen skuldsatta med olika social bakgrund. Här bekräftas åter den sociala bakgrundens

51 1959/00 efter faderns yrke med uppdelning efter examensgrupper och bo ende förhållande yrke sättning Handlande, handelsresande, hantverksmästare

Högre tjänstemän utom akademiker, vissa fria yrken

Övriga tjänstemän

OS

ii

os

™ o 05 15

S3

"S • H os

03 v? :03 A-i

t>

••a 2 •3 3

ca 3

«3

—

o-g

H

20 14 1

«

Obestämt yrke

^ Cu cl)

3 •3

A»

2S :rt2

H

•o 3

in

—

:3 2

+->

3, "ts

A*

3 A»

CU

_cs 15 » C H 3

K)

31 22

Arbetare

Uppgift saknas

Samtliga

3 3

A»

cu

3 5 "ös 15 :*-> 45 « 2 o a fl* H 3

+J

•Ö 3 M

A-*

=3 2 •o "3 CO

CO

_*

>

«g

O 3

—

—

240 190

63 3

—

—

—

—

—

—

12 CA

3 2

—

— — —

— — —

—

—

—

—

12 9

12 11

— — —

— — —

2 2

234 154

144 104

—

—

—

—

—

—

—

—

stora betydelse för skuldsättningens omfattning, då andelen skuldsatta inom samma boendegrupper alltid är betydligt lägre för ungdomar från akademiker- och direktörshem än för dem från arbetarhem. Skillnaden mellan andelen skuldsatta akademiker- och arbetarungdomar varierar från 10 till 30 procentenheter och är ändå större mellan examinerade från direktörs- resp. arbetarhem. Omvänt är dock också mycket tydligt att i samtliga social-ekonomiska grupper där jämförelse är möjlig de examinerade som bott hemma mer än 1/2 av studietiden har väsentligt lägre skuldfrekvens än de ej hemmaboende. Beträffande lånens storlek för studenter med olika boendeförhållanden (tab. 17) så råder samma samband som för skuldfrekvensen, dvs. de högsta

52 Fadej •us yi •ke zz "g cS Exaniensgrupp oendeförhållanden

•Q C

O T3

o

a c

t-t T 3

H o-

3ft ^ uc

^^

s« ga ~

o

rrj t-

"C -r

+J

!- *

•4-» r*>

C/i

"53 <s

ti

^ 2

c £ «

O

O

"c fa

Ej hemmaboende . . . . 79 Hemmaboende mer än l / 2 studietiden . . . . —

—

—

—

studietid

1/1

«

•"3 C

Kort

ia

c/}

II

si

s

ti

CS *i

i»

<v

ö ti

£2

. i i -

• ö cS S Ä

i

:§

> o 60

<

o. o.

IM

72 38

17 Medellång studietid, fria fak. Ej hemmaboende . . . . 69 Hemmaboende mer än V, studietiden 29 Medellång studielid,

—

övriga

Ej hemmaboende . . . . 66 Hemmaboende mer än l /i studietiden . . . . — Lång

studietid

Ej hemmaboende . . . . 69 Hemmaboende mer än l L studietiden . . . . —

68 43

genomsnittliga skulderna återfinnes för icke hemmaboende och de lägsta för hemmaboende mer än halva studietiden. De som bott hemma under endast en mindre del intar en mellanställning, men lånens storlek ligger i genomsnitt närmare de icke hemmaboendes. I nedanstående tablå redovisas det genomsnittliga lånebeloppet för de skuldsatta (nettoskuld exkl. föräldralån), Examensgrupp Kort studietid Medellång studietid, fria fak. Medellång studietid, övriga Lång studietid

Ej hemmaboende under studietiden 8120 11 620 14 550 19 400

Hemmaboende under högst Va studietiden 6100 10 230 14 680 15 500

Hemmaboende mer än */» studietiden 7 600 7 810 10 600 13 460

Motsvarande belopp uttryckta i medianvärden har icke kunnat beräknas. Uppgifter finns dock för de ogifta, varför medianen för nettoskulden (exkl. föräldralån) för enbart dessa redovisas i följande tablå. Medianen ligger genomgående något lägre än det aritmetiska genomsnittet. För hemmaboende mer än halva tiden är skillnaden mellan de bägge mätmetoderna störst. Detta sammanhänger med att just bland dessa förekommer en stor mängd skuldsatta med små lån. Andelen skuldsatta varierar för de examinerade med samma boendeförhållande men med olika social bakgrund enligt vad som tidigare visats. Av tab. 17 framgår att de genomsnittliga skulderna för de skuldsatta däremot i

53 Examensgrupp

Ogifta hela studietiden, nettoskuld (exkl. föräldralån) Ej hemmaHemmaboenHemmaboenboende unde högst V2 de mer än Vs der studiestudietiden studietiden tiden

Kort studielid Medelvärde Median

7 890 7 350

5 960 5 000

7 320 7140

Medelvärde Median

10990 10 230

9280 8 500

7130 o 800

Mcddellång studietid, Övriga Medelvärde Median

14 070 13 850

14 920 9 380

9430 8 380

Lång studietid Medelvärde Median

16 230 15 110

Medellång studietid, fria

fak.

allmänhet är störst för examinerade från direktörs-, akademiker- och högre tjänstemannahem och lägst hland examinerade från arbetarhem då det gäller de ej hemmaboende. För de hemmaboende är avvikelserna mindre. Man kan alltså fastställa att de hemmaboende är i gynnsammare ställning än övriga studenter, då de för det första redovisar lägre andel skuldsatta och för det andra redovisar en lägre genomsnittlig skuld för dem som är skuldsatta. Slutligen bör dock undersökas i vilken utsträckning den hemmaboende studenten har haft förvärvsarbete, som kompenserat den lägre skuldsättningen. I efterföljande tablå redovisas hur stor andel av de ogifta examinerade med medellång studietid som haft någon form av inkomster av förvärvsarbete under studietiden och dessutom den beräknade medelinkomsten (medianen). Ogifta hela studietiden Examensgrupp Meddellång studielid, fria fak. Andel med någon inkomst av förvärvsarbete (%) Medianinkomst Medellång studielid, övriga Andel med någon inkomst av förvärvsarbete (%) Medianinkomst

Ej hemma-

Hemmaboen-

Hemmaboen-

Spr n «t«,S~ aer sxuaietiden

de

1/z

d e m e r ä n 1/a

studietiden

studietiden

77 5 070

84 8 790

83 7180

76 6 080

.. ..

82 8 210

högst

Såsom framgår har de icke hemmaboende både något mindre andel som redovisar inkomst av förvärvsarbete och lägre inkomster än de hemmaboende. Diskrepanserna är dock inte av den storleksordning att de skulle kunna tänkas ha någon avgörande betydelse för skuldsättningen. Sammanfattningsvis kan sålunda konstateras att boendeförhållandena, här endast redovisat såsom icke hemmaboende, hemmaboende högst halva tiden och hemmaboende mer än halva tiden, synes ha mycket stor betydelse

54 Tab. 17.

Genomsnittlig nettoskuld (exkl. föräldralån) bland de examinerade

läsåret 1959 Faderns Skuld-

Jordbruk med binär, (ej arb.)

Examensgrupp Boendeförhållande

Genomsnitlig skuld för samtl. Kort

Genomsnittlig skuld för samtl.

D:o för de skuldsatta

studietid

Ej hemmaboende Hemmab. högst x/a studietiden Hemmab. mer än 1j2 studietiden . . . . Medellång studietid, fria

Medellång studielid,

5 060

6 380

6 070

9 720

7 680 8 030 3 290

11200 12 050 11500

7 510 7110 6 280

11270 7110 11860

13 850

18 010

8 740

13 300 2 370

4 730

14 460

20 240

fak.

Ej hemmaboende Hemmab. högst l /i studietiden Hemmab. mer än 1j2 studietiden . . . . övriga

Ej hemmaboende Hemmab. bögst */» studietiden Hemmab. mer än */» studietiden Lång

D:o för de skuldsatta

Folkskollärare m. fl.

....

studietid

Ej hemmaboende Hemmab. högst 1j2 studietiden Hemmab. mer än l/« studietiden

13 000 ....

18 910

Faderns SkuldHögre tjänstemän utom akademiker, vissa fria yrken

Examensgrupp Boendef örhål lande

Kort

Genomsnittlig skuld för samtl.

D:o för de skuldsatta

Genomsnittlig skuld för samtl.

D:o för de skuldsatta

5 570

9 280

6 060

7 790

3 6Ö6

7 900

studietid

Ej hemmaboende Hemmab. högst 1j2 studietiden Hemmab. mer än l /, studietiden Meddellång studietid, fria

.... fak.

Ej hemmaboende Hemmab. högst l\2 studietiden Hemmab. mer än l /, studietiden Medellång studielid,

9130 4 780 3190

12 410 9 840 7 420

7 870 7 550 3 700

11150 12 580 7 890

11210 8 380 6 640

15 290 11170 10 870

11020 18 590 9 460

13 730 18 590 14 780

14 730 20 550 5 470

22 760 20 550 10 940

14 340

19 550

övriga

Ej hemmaboende Hemmab. högst 1j2 studietiden Hemmab. mer än 1j2 studietiden Lång

Övriga tjänstemän

studietid

E j hemmaboende Hemmab. högst 1\2 studietiden Hemmab mer än 1j2 studietiden

J60 efter faderns yrke med uppdelning på examensgrupper och boendeförhållande yrke sättning Akademiker (ej annorstädes redovisade) Genomsnittlig skuld för samtl.

D:o för de skuldsatta

8 680

15 600

Officerare Genomsnittlig skuld för samtl.

7 360 5 970 1940

12 480 10 090 6 580

10 770

11300 12 270 3 050

15 640 18 410 9 650

3 990

13 820 5 570 3 620

20 730 15 600 12 300

D:o för de skuldsatta

17 940

5 320

Direktörer, disponenter, grosshandlare

Handlande, handelsresande, hantverksmästare

Genomsnittlig skuld för samtl.

Genomsnittlig skuld för samtl.

D:o för de skuldsatta

5 070

7 440

5 8ÖÖ

D:o för de skuldsatta

6 310 2 660 2 010

14 090 6 650 10 050

7 470 5 770 1920

11500 11060

6 030 3 450 2 390

12 370 10 350 8 850

15 930

7 270

11 750

9 990

18 880

6 910

yrke sättning Arbetare

Obestämt yrke

Genomsnittlig skuld för samtl.

D:o för de skuldsatta

5 830

Genomsnittlig skuld för samtl.

Uppgift saknas

Samtliga

Genomsnittlig skuld för samtl.

D:o för de skuldsatta

Genomsnittlig skuld för samtl.

D:o för de skuldsatta

7 340

5 560

7 780

5 810 4 070 2 850

8120 6100 7 600

8 690 9 310 3 790

10 530 11430 6 690

4 250 3 740 7 520

9 460 5 240 12 530

7 790 6130 3 000

11620 10 230 7 810

11540 7 980 4 970

13 780 12 760 9 530

10 850

14 630

5 820

17 450

10 640 9 620 4 960

14 550 14 680 10 600

16 570

16 570

13100 8 800 5 950

19 400 15 500 13 460

—

D:o för de skuldsatta

—

56 för skuldsättningen. Andelen skuldsatta är mellan 25 och 34 procentenheter lägre bland dem som varit hemmaboende under större delen av sin studietid än bland de icke hemmaboende. Likaså har de hemmaboende lägre lån. 3.6. Skuldsättning — studentbetyg För att som nyinskriven erhålla räntefritt lån och statsgaranterat lån kräves bl. a. att den studerande i studentexamen erhållit ett medelbetyg på för närvarande lägst Ba. Det är därför av intresse att något belysa i vilken utsträckning skuldfrekvens, skuldbeloppen och skuldens fördelning på olika skuldformer varierar med avseende på studentbetyget. Mot bakgrund av att skuldfördelningen här intar en central plats avser redovisningen bruttoskuldsättningen. För att så långt möjligt eliminera inverkan av den varierande betygsfördelningen i de olika examensgrupperna har analysen begränTab. 18. Examinerade läsåret 1959/60 med medellång studietid vid fria fakulteter med uppdelning på studentbetyg efter olika skuldformer samt genomsnittlig bruttostudieskuld Studentbetyg Skuldform B-Ba Inga lån

B a - A B | AB-a

a-A

Okänt

Ej Samtvanlig student- liga ex.

110 2 590 7 040

291 2150 6 490

151 1790 6 210

24 1050 3 890

13 1370 4 750

29 1450 5100

618 2 010 6 320

20 340 5 010

53 210 3 480

23 130 2 860

9 510 5 740

109 210 3 800

27 570 6 320

234 1310 4 920

251 2 860 5 990

44 2 590 5 230

16 2 300 6 480

31 1790 5 890

603 1720 5 540

133 3 860 8 680

496 5 210 9 230

266 3 400 6 710

46 2 570 4 980

24 4 670 8 760

49 4 250 8 860

1014 4 330 8 280

12 160 4110

16 70 4 010

34 70 4110

Antal skuldsatta Genomsnittlig skuld för samtl. D:o för de skuldsatta

85 2 260 7 940

201 1230 5 400

72 760 5 560

13 2 480 16 980

410 1440 6 790

Samtliga examinerade

30 2 970 10 090 102

Lån av föräldrar el andra anh. Antal skuldsatta Genomsnittlig skuld för samtl. D:o för de skuldsatta Lån av andra privatpersoner Antal skuldsatta Genomsnittlig skuld för samtl. D:o för de skuldsatta Räntefria

lån

Antal skuldsatta Genomsnittlig skuld för samtl. D:o för de skuldsatta Statsgaranterade lån och akademikerlån Antal skuldsatta Genomsnittlig skuld för samtl. D:o för de skuldsatta Värnpliklslån Antal skuldsatta Genomsnittlig skuld för samtl. D:o för de skuldsatta Övriga lån

9 2 250 11260 45

57 sats till att avse endast de examinerade med medellång studietid, fria fakulteter. Uppgifter om bruttoskuldsättningens fördelning på olika skuldformer för denna grupp redovisas i tab. 18. Inledningsvis redovisas i följande tablå uppgifter om skuldsättningsfrekvens och genomsnittsskuld i de olika studentbetygsgrupperna. Det bör beaktas att här och i fortsättningen av praktiska skäl medelbetygsgrupperna angivits som B—Ba, Ba—AB o. s. v. Ett medelbetyg på exakt Ba har förts till gruppen Ba—AB, exakt AB till gruppen AB—a etc. Medelbetyg

Andel bruttoskuldsatta B—Ba 67,6 Ba—AB 76,4 AB—a 76,2 a—A 76,4 Okänt 73,3 Ej vanl. stud.ex 70,6 Samtliga 74,6

Genomsnittlig bruttoskuld Samtliga Skuldsatta 9 780 14 090 10180 13 290 8 980 11970 8 750 11500 10 750 14 680 11 030 13 900 9 780 13 010

De examinerade med ett studentmedelbetyg under Ba är som synes skuldsatta i mindre omfattning än övriga examinerade. Skuldfrekvensen i de tre betygsklasserna över Ba är däremot så gott som exakt densamma. De genomsnittliga skuldbeloppen för de skuldsatta är högst för den lägsta studentbetygsklassen och lägst för de examinerade med ett studentmedelbetyg mellan a och A. Denna olikhet i den genomsnittliga skuldsättningen sammanhänger troligen delvis med att studietiden har en tendens att vara kortare för de examinerade med höga betyg jämfört med dem med låga betyg. De större möjligheterna för studerande med goda studentbetyg att erhålla stipendier inverkar också. Även fördelningen på olika skuldformer varierar mellan betygsgrupperna. Detta belyses av följande tablå, som sammanställts ur tab. 18. Skuldform Lån av föräldrar o. andra anliör. Lån av andra privatpersoner . . . . Bäntefria lån Statsgar. lån o. akademikerlån .. Värnpliktslån Övriga lån Samtliga

Studentmedelbetyg D D B—Ba Ba—AB AB—a a—A 26,5 21,1 19,9 12,0 3,5 2,1 1,4 0^7 5,8 12,9 31,8 29,6 39,5 51,1 38,0 29,4 1,6 0,7 0,4 23,1 12,1 8,5 28,3 100 100 100 100

n

Okänt 12,7 1/) 21,4 43,5 — 20,9 100

^ ? g 13,1 4^6 lö'2 38,6 0,5 27,0 100 a

t

Samtliga 20,5 2,'l 116 44 4 0,7 14,7 100

Föräldralånen spelar således den största relativa rollen för de examinerade med de lägsta studentbetygen. Ju högre studentbetyget är desto mindre roll spelar föräldralånen och lån från andra privatpersoner. De statliga lånen däremot täcker endast sammanlagt 45 procent av bruttoskulden för gruppen med studentmedelbetyget B—Ba men 64 procent för gruppen Ba —AB och nästan 70 procent i gruppen AB—a. Övriga lån svarar för drygt 28 procent av bruttoskuldsättningen för de examinerade med de högsta betygen men ligger väsentligt lägre för övriga examinerade. Skuldbeloppen för de olika skuldformerna fördelas i tab. 19 efter skuldens storlek. Även denna tabell avser de examinerade med medellång studietid vid fria fakulteter.

58 Tab.

19.

Examinerade

läsåret

bruttoskuldens

1959/60

storlek,

med

medellång

studentbetyg

studietid,

och olika

fria

fakulteter,

skuldformer

Statsgar. och akad. Värnpliktslån lån

Lån från föräldr. el. andra ann.

Lån från andra priv.pers.

Räntefria lån

0 kr B—Ba Ba—AB AB—A Betyg okänt . . . . Ej vanlig stud.ex.

1322 189 589 439 32 73

1831 279 827 590 42 93

1337 272 646 319 29 71

166 384 302 21 53

1906 287 864 610 45 100

1—4 999 kr

322 51 146 100 6 19

78 12 41 19 2 4

13 B—Ba Ba—AB AB—A Betyg okänt . . . . Ej vanlig stud.ex.

18 124 118 5 22

41 158 160 9 17

5 7

5 000—9 999 kr

21 B—Ba Ba—AB AB—A Betyg okänt . . . . Ej vanlig stud.ex.

30 69 38 6 5

4 94 137 9

50 132 82 7 18

7 9 4

Skuldbelopp Studer.tbetyg

10 000—14 999 kr

183 B—Ba Ba—AB AB—A Betyg okänt . . . . Ej vanlig otud.ex.

15 46 20 1 3

2 12 37 2

23 105 43 5 7

15 000—19 999 kr

31 5 17 7

20 000 kr och mer

63 B—Ba Ba—AB AB—A Betyg o k ä n t . . . . Ej vanlig stud.ex.

9 13 10

7 41 9 2 4

B—Ba Ba—AB AB—A Betyg o k ä n t . . . . Ej vanlig stud.ex.

12 60 18 1 3

Okänt om skuld B—Ba Ba—AB AB—A Betyg okänt.... Ej vanlig stud.ex. Antal personer

efter

59 3.7. Skuldsättning — studieort Andelen skuldsatta liksom skuldbeloppens genomsnittliga storlek varierar kraftigt mellan de fyra universitetsstäderna Uppsala, Lund, Göteborg och Stockholm. Detta framgår av tab. 20, som belyser situationen för å ena sidan medicine licentiater och å andra sidan examinerade från filosofisk fakultet, dvs. filosofie magistrar, filosofie kandidater och politices magistrar. Tab. 20. Antalet nettoskuldsalla (exkl. föräldralån) och genomsnittligt skuldbelopp för examinerade läsåret 1959/60 med filosofisk grundexamen eller med. lic.-examen. Fördelning efter studieort Examen Studieort

Hela antalet examinerade

Därav skuldsatta

Skuldsatta i % av hela antalet

Genomsnittlig nettoskuld för samtliga

Genomsnittlig nettoskuld för de skuldsatta

561 520 161 420

384 356 85 183

68 68 53 44

8 060 7170 4 220 3 940

11780 10 470 7 980 9 040

50 45 29 80

33 29 17 45

66 64 59 56

9 980 14 240 9 080 8 780

15130 22 090 15 490 15 620

Fil. kand., fil. mag. o. fil. pol. mag.

Stockholm Med. lic.

Stockholm

Andelen skuldsatta är störst i Uppsala och Lund och lägst i Stockholm. Skillnaderna mellan skuldbeloppens storlek för de skuldsatta är inte påtagliga. Förklaringen till att studenterna i Uppsala och Lund skuldsätter sig i större omfattning får sökas på två håll. Dels finansierar de icke sina studier genom förvärvsarbete i lika hög grad som man gör i Göteborg och Stockholm, dels är andelen hemmaboende lägre i Uppsala och Lund än i Göteborg och Stockholm. Beträffande förvärvsarbetets omfattning på de olika studieorterna hänvisas till kap. 4, där det framgår att av samtliga examinerade vid universitetens fria fakulteter (således ej medicine licentiater) har över 70 procent i Stockholm innehaft förvärvsarbete mot endast ungefär 45 procent av de examinerade i Uppsala och Lund. I nedanstående tablå framgår andelen ej hemmaboende vid de fria fakulteterna i de olika studieorterna. Medan i Uppsala nästan 90 procent inte bott hemma

Uppsala Lund Göteborg Stockholm

Rel. andelen ej hemmaboende 89 77 57 39

GO

under någon del av studietiden är motsvarande andel för Stockholm endast knappt 40 procent. Man torde alltså våga dra den slutsatsen att de olikheter i skuldsättning som kan iakttagas mellan studieorterna i mycket betydande grad sammanhänger med skiljaktigheter i förvärvsarbetsmöjligheter och möjligheter att bo i föräldrahemmet under studietiden. Dessutom torde man få räkna med vissa skillnader med avseende på kostnaderna för mat och husrum, resor o. d. Dessa skillnader kan dock icke verifieras i föreliggande undersökning. 3.8. Skuldsättning — statsstipendier För att vara behörig att erhålla statsstipendium (naturastipendium) skall den studerande bl. a. ha omkring Ba i genomsnittligt studentbetyg. Hänsyn tas vid tilldelningen också till ekonomiska faktorer som föräldrainkomst, antal syskon, förmögenhet m. m. För den period denna undersökning avser kan föräldrainkomstgränsen sägas ha legat strax ovanför 20 000 lo-. Vid en bedömning av statsstipendieringens betydelse för skuldsättningen är det således framför allt indelningarna efter studentbetyg och faderns yrke som bör beaktas. Drygt 25 procent av samtliga examinerade 1959/60 har innehaft naturastipendium under någon del av studietiden. Stipendiefrekvensen varierar dock ganska mycket mellan olika examina (tab. 21). Juris kandidaterna och medicine licentiaterna redovisar en så låg stipendieandel som 10 resp. 13 procent, medan å andra sidan gymnastikdirektörer, agronomer, socionomer och teologie kandidater redovisar andelar på 31—46 procent. Tidigare har visats att ungdomar, vilkas fäder är akademiker, direktörer e. d. i större Tab. 21. Statsstipendiefrekvensen bland de examinerade läsåret 1959/60 med fördelniug efter examen

Examen

Teol kand Fil. kand Pol. mag

Apotekare Veterinär

Samtliga

Statsstip. i % av samtliga examinerade

Samtliga examinerade

Antalet statsstipendiater

83 188 204 687 21 961 481 234 183 11 25 39 30 61 179

26 19 27 176 5 282 124 47 32 1 5 15 6 28 56

31,3 10,1 13,2 25,6 23,8 29,3 25,8 20,1 17,5

3 387

25,1

20,0 38,5 20,0 45,9 31,3

61 Tab. 22. De examinerade läsåret 1959/60 efter förekomst av statsstipendium, genomsnittlig ålder vid examen och faders yrke

Faders yrke

Jordbruk med binär. (utom arb.) Folkskollärare m. fl Akademiker (ej annorst. redov.) Officerare Direktörer, disponenter, grosshandl Handlande, handelsres., hantv.mäst Högre tjänstemän utom ak., vissa fria yrken .. Övriga tjänstemän Obestämt yrke Uppgift saknas Samtliga

Därav statsstipendiater

Statsstip. i procent av samtliga

340 209

121 44

396 495 354 510 3 122

103 Samtliga examinerade

3 387

112 123 240 2 31 849

Genomsnittlig ålder vid examen Samtliga examinerade

Statsstipendiater

35,6 21,1

28,2 26,5

26,5 25,5

8,3 2,3

26,5 27,3

25,1

6,6

26,6

23,7

26,0

28,0

25,6

22,6 34,7 47,1

27,1 26,7 27,0

25,1 25,1 25,7

25,4

30,2 27,2

26,3

25,1

25,6

utsträckning går till de båda förutnämnda studiebanorna än övriga. Den senare gruppen examinerade rekryterar en betydligt större andel från arbetar- och jordbrukarhem. Skillnaden i stipendieinnehav mellan de olika social-ekonomiska grupperna är betydande (tab. 22). Examinerade, vilkas fäder är akademiker, officerare eller direktörer o. d., har innehaft statsstipendium endast till 2—8 procent. Av de examinerade som kommer från arbetarhem har däremot 47 procent innehaft stipendium och av dem vilkas fäder tillhör grupperna övriga tjänstemän eller jorbrukare ungefär 35 procent. Denna sociala struktur för de stipendierade medför också att andelen hemmaboende är väsentligt högre bland icke-stipendiaterna än bland stipendiaterna. Stipendiater Ej hemmaboende under studietiden Hemmaboende högst 1I21 studietiden Hemmaboende mer än I2 studietiden Samtliga

83 7 10 100

^

^

66 10 24 100

Den genomsnittliga examensåldern för stipendierade är lägre än för samtliga, vilket framgår av tab. 22. Detta gäller som synes samtliga social-ekonomiska grupper. Då emellertid fördelningen efter genomsnittsbetyg är väsentligt olika mellan stipendiater och icke-stipendiater och man som tidigare anförts torde kunna anta att studietiden är kortare för dem med högt studentbetyg än för dem med lågt bör undersökas om det finns några olik-

62 heter i studietid mellan stipendiater och icke-stipendiater om studentbetyget hålles konstant. De två gruppernas fördelning efter studentmedelbetyg är följande:

Stipendiater Ej stipendiater Samtliga 1

B—Ba

Ba—AB

AB—a

26 397

267 1238

341 497

64 58

122 Okänt

Ejvanl. stud.ex.

Samtliga

18 55

133 286 419

849 2 531 »3 380

73 För 7 personer är det okänt om stipendium innehafts eller ej.

I tab. 23 redovisas för de examinerade i studentmedelbetygsgrupperna Ba—AB och AB—a den genomsnittliga bruttostudietiden dels för statsstipendiater, dels för icke-stipendiater. Skillnaden är som synes betydande för de flesta examina. För filosofie magisterexamen exempelvis uppgår skillnaden till omkring 20 månader i båda betygsgrupperna. För juris kandidatexamen är skillnaden 10—13 månader och för filosofie kandidatexamen i den lägre betygsgruppen 21 månader och i den högre 13 månader. Man kan alltså konstatera att för studerande med samma förutsättningar med avseende på studentbetyg bruttostudietiden är väsentligt kortare för dem som innehaft naturastipendium under studietiden än för övriga. Såsom tidigare nämnts har ungefär varannan examinerad som kommer från arbetarhem innehaft stipendium under någon del av sin studietid, medan motsvarande andel för examinerade från akademiker- och direktörshem är mindre än en på tio. Vidare har av icke-stipendiaterna var fjärde varit hemmaboende under större delen av studietiden, medan av stipendiaterna endast var tionde varit hemmaboende. Stipendiaterna består med andra ord i högre grad än icke-stipendiaterna av sådana kategorier examinerade som tidigare har kunnat konstateras ha hög skuldsättningsfrekvens. Tab. 23. De examinerade läsåret 1959/60 med studentmedelbetyg mellan Ba och a efter examen, genomsnittlig bruttostudietid och med uppdelning på statsstipendiater och icke-statsstipendiater AB—a

Ba—AB Examen

Teol. kand. Jur. k a n d . . . Med. lic. .. Fil. kand. .. Pol. mag. . . Fil. mag. . . Civilingenjör Civilekonom Tandläkare , Apotekare . . , Jägmästare . Agronom .. . Veterinär .. , Gymn. dir. . Socionom . . .

Statsstip.

Ej statsstip.

Statsstip.

Ej statsstip.

45,6

52,8 63,6 103,2 56,6 64,2 70,8 63,5 52,0 62,0 70,6 50,5 59,1 89,9 29,4 34,5

47,7 54,0 89,5 41,1

51,7 63,5 98,2 54,3

614 50,6 41,0 59,2

71,4 56,2 54,8 58,0

24,0

26,0

50,7 35,7 49,5 50,9 38,4 58,8

24,7 33,4

63 Tab.

24.

Antalet

bland

de

examinerade

nettoskuldsatta läsåret

uppdelning

Examensgrupp Boendeförhållande

Kort studietid hemmab. under studietiden Hemmab. högst Va studietiden Hemmab. mer än Va studietiden

(exkl.

föräldralån)

samt

19 59 j 60 efter förekomst

på examensgrupper

och

genomsnittligt

skuldbelopp

av statsstipendium

samt

med

boendeförhållande

Statsstipendiater

Icke-statsstipendiater

Genorasnittlig skuld för samtliga

D:o för de Totala därav anskuldskuldtalet satta satta

Genomsnittlig skuld för samtliga

D:o för de skuldsatta

4 640

8 360

Totala därav anskuldtalet satta

okänt om skuld

6 400

7 360

6 470

7 320

5 370

8 710

5 360

6 250

3 250

5 950

6 660

6 320

7 450

8 910

6 340

8 070

9 390

7 670

5 620

7 030

6 240

3 790

5 580

2 880

8 490

10 630

12 270

8 920

14 700

10 900

10 540

15 750

14 950

9 370

14 630

8 470

4 470

10 370

12 570

15 950

10 920

18 510

12 650

13 310 20 290

8 590

15 280

5 720

13 660

Ej

Medellång fria fak

studietid,

Ej

hemmab. under studietiden Hemmab. högst Va studietiden Hemmab. mer än Va studietiden Medellång studietid, övriga Ej hemmab. under studietiden Hemmab. högst Va studietiden Hemmab. mer än Va studietiden Lång siudietid Ej hemmab. under studietiden Hemmab. högst Va studietiden Hemmab. mer än V2 studietiden Anm.

För sammanlagt 7 personer är det okänt om stipendium innehafts eller ej.

I tab. 24 redovisas antalet nettoskuldsatta exkl. föräldralån och genomsnittliga skuldbelopp med fördelning efter stipendieinnehav. Sammanfattande uppgifter om de fyra examensgrupperna framgår av följande tablå: Examensgrupp Kort studietid Medellång studietid, fria fakulteter Medellång studietid, övriga Lång studietid

Stipendiater Andel n , Bel skuldsatta °PP 87 84 87 79

7 360 8 910 12 270 15 950

Icke stipendiater Andel D . BeI skuldsatta °PP 55 52 61 59

8 360 12170 14]700 18 510

64 Skuldsättningsfrekvensen är som synes genomgående betydligt högre bland stipendiaterna än bland icke-stipendiaterna, medan de genomsnittliga skuldbeloppen för de skuldsatta är högre för icke-stipendiaterna. Även vid en fördelning efter den examinerades boendeförhållanden står sig de funna tendenserna. Stipendiater Examensgrupp Boendeförhållanden

Andel

skuldsatta

B d

°

P P

Icke-stipendiater Andel RoInnn Bel PP skuldsatta °

Medellång studietid, fria fak. Ej hemmaboende under studietiden Hemmaboende högst V. studietiden Hemmaboende mer än Vi studietiden

86 80 68

9 390 7 030 o 08b

58 öö rf4

13 130 i i -/u o *»u

Medellång studietid, övriga Ej hemmaboende under studietiden Hemmaboende högst V, studietiden Hemmaboende mer än Vi studietiden

89 75 73

12180 14 950 11 590

^ 67 64 43

15 750 14 630 1U d/U

Stipendiaterna är uppenbarligen en kategori, som har synnerligen hög andel skuldsatta, vilket delvis men icke helt kan förklaras av deras sociala bakgrund och att de inte så ofta är hemmaboende. Att genomsnittsbeloppen är lägre sammanhänger givetvis med dels deras kortare studietid, dels att de på grund av stipendierna inte har lika stort lånebehov som icke-stipendiaterna. Tidigare har visats att stipendiaterna har högre genomsnittliga studentbetyg än icke-stipendiaterna. Skillnaden i skuldsättningsfrekvens mellan stipendiater och övriga bör därför till en del kunna förklaras av det faktum att bland icke-stipendiaterna finns en grupp som just på grund av sina låga studentbetyg icke kunnat erhålla någon form av statlig hjälp för att finansiera sina studier. Såsom förut påvisats utgör de statliga lånen den mest betydande låneformen för examinerade med studentmedelbetyg över Ba, men spelar väsentligt mindre roll för dem med ett studentmedelbetyg under Ba. 3.9. Skuldsättning för gifta studerande I tab. 25 redovisas uppgifter om skuldfrekvens och genomsnittsskuld för de examinerade som varit gifta någon del av sin studietid med uppdelning på om maken varit inskriven vid universitet eller högskola eller ej. Här har också medtagits uppgifter om makens nettoskuldsättning. De examinerade som har make som är inskriven vid universitet eller högskola är nettoskuldsatta till 66 procent om de varit gifta mer än 1/3 men högst 2/3 av studietiden och till 58 procent om de varit gifta mer än 2 / 3 av studietiden. Om maken ej varit inskriven vid universitet eller högskola är procenttalen 69 resp. 52. Skillnaden i skuldfrekvens är således inte särskilt stor med avseende på om maken varit inskriven vid högre läroanstalt eller ej. De genomsnittliga skuldbeloppen för de skuldsatta är däremot väsentligt olika. De examinerade vilkas make varit inskriven vid universitet eller

6b Tab. 25. Antalet nettoskuldsatta (exkl. föräldralån) samt genomsnittlig skuld bland de gifta examinerade läsåret 1959/60 efter tiden som gifta, samt makes studieförhållanden och skuldsättning Gifta mer än 1 / s men högst 2/3 av studietiden

Makes studier

Gifta mer än 2 / 3 av studietiden

GeGenomnomsnittD:o snittTotala därav Okänt därav för de Totala lig lig an- skuld- om anskuldskuld talet satta skuld skuld skuld- talet satta för satta för samtsamtliga liga

D:o för de skuldsatta

Make inskriven vid universitet eller högskola Exklusive makes nettoskuldsättning Inklusive makes nettoskuldsättning

8 510 12 870

6 910 11940

14 540 21970

11550 19 940

9 750 14150

6 850 13160

9 430 13 770

7140 13 720

9 680 12 440

9 680 12 440

Make ej inskriven vid universitet eller högskola Exklusive makes nettoskuldsättning Inklusive makes nettoskuldsättning Okänt om maken varit inskriven vid universitet eller högskola Exklusive makes nettoskuldsättning Inklusive makes nettoskuldsättning

högskola redovisar ung. 6 000—7 000 kr. skuld för maken. Om man ser skuldsättningen exklusive makens nettoskuldsättning redovisar de studerande vilkas make ej bedrivit högre studier något högre genomsnittlig skuldsättning. Medräknas däremot makes nettoskuldsättning ligger givetvis de examinerade vilkas make studerat vid universitet eller högskola betydligt högre. I tab. 26 redovisas skuldsituationen för de gifta examinerade med hänsyn tagen till den underhållsskyldighet de har. Bakom underhållsskyldighetens uppdelning i konsumtionsenheter i tab. 26 ligger följande resonemang. Hänsyn bör tagas till dels åldern hos den person varemot underhållsskyldigheten förelegat, dels tiden som underhållsskyldigheten utövats i förhållande till bruttostudietiden. I det första avseendet har gränsdragningen gjorts mellan barn och vuxna. För barn har tidsenheten multiplicerats med konstanten 0,5, medan för de vuxna, som dock förekommit i ringa utsträckning, konstanten varit 1,0. 0 konsumtionsenhet betyder självfallet att ingen underhållsskyldighet funnits, medan 1/4 5—630789

Mer än 1 kons.enhet

GG

"o M

co

:0

fl 2,

"ä5

B

0 »H

-

: Ä

§

CO O

+,

>*:©

^

m

+j

^

»

C

B ^ T

i

o

t,

c

« r :

> a

CD 5

ÖD O » : 0 ^

•l-J CD +->

3 •3 T*

^

C O i O O 1-1 c CO

CO CM

• ^

C O O O O O

C O O O O

os in CM OS

T - H T—1 C72 T—

•

T-H

CM

BP« c

2 O

«

- *

OJ

•

M O

cooioo -r-l t > 0 0 T-H

W

H

co t »

I O I O O O •^(M-rJfCO CO D -

C O C 7 1 0 0 CO <M T H 0 0 ( M CO

o co

- * r>-

X

o g c ja - * s" H. -2> f <U l

•

J-H CD

^

CM

—i t > O

O

C I O

CO • > * O

Ol

CM ( M

lOlO

• *

CM CO

0 0 CM r^

1 MM

C

1 C O T-H

1 MM

B S T - I , :cd 1> • "ti

o i o

-H< o o o o - ^ c i c o CM T - l CC C -

O

•

0 0 C M O

oo 00

1 T»l

T-H T-H

l O O vH

CO O

CC

co i >

o c n o o fM i—1 o> oo N H I M O

S

C~) O CO i T

C750O T-H

T-H H

o c o o o c o T-H CM o C-CM

JC 1 ""*

O O i O 0 O -3 l O " * H

_,

t^

T-i o a

L Q T J I O O

T-H T - l

^ d c-2

3 CO

oo »o

u O - r - ( O O

,3

CO

- ^ 0 0 —1

H

o

,

o

oc

co

H

E ^ ö

.3

CO-H

o

0 0 CO

2 ^ c

:0

-*

co

T-H

m

ö "5?

*

•

uOOi H i -

co 0 0

rH

J-> cö +->

S

O CM

CM

CM CM

CO

oooooc: 7-H ^ t < o cor-

C 5 - *

C

a

O

CO CM

B «

1-1

O

co

•

r3

S~fl 3 C^r , u

'C 4*

HH

co 1 • 1 1 • 1

oo c o -#co

co o CJS c o c o o 00 - ^ lO CO

o

H

H

0 T-H

lO CO

co

co

1 M M

M

M

Mil

II

II

00 M

CO

5P o s

< 5 ^ ~ , 3 3

3 - S

,

•i—i »—i

cocoo

•

O)

Ut OJ

Ö 3

<B

„

&C 9

^

, ._,

L

H

(O

B » - -

«

CD

,3 rt IS

C

_ 60 O

Ä -

*co

I

•

I

,_!H ^

C M T - H

lä o»

s==*

co»aoo

ocoo

CO 10

C M T-H

o -+i •

O O C D •"*

T - H O T-H

C O O i

N

» O Tfl

01 CM

c» O

CM

00 co -*co

O

t>TH T-i

i C

T-H ( M

fl 3

OJ

>

CM

CO

+3

• p

CA

C D - ^ O t-

^

BP O B £ Jd *>

CM CO O O CO-ctiT-HCO W D O

COOSOO -H C M O l O CO

coco OJT-H

coco THCJ) O - ^

CO

C75 <M

CT5 C l

T-H T - H

T-H

T-H

- f c o o o 0 0 0 0 <M 0 0 (Mi-HlOCD

o-ioooco D - i * H H COC73

I > T-H

CO l O

0 0 CO

T-H

T-H T-H

T-H

CO

T-H

B * 3

i .

-H/I CO o o CO CM C - CO

t j j CO Q l

o 3 c S * »3 .* 2 3 Q * «

T #

•

•

T-H

•

SJ

• ctf

öp

Q.

g

5b S3 3 08 H

W

2 "3 CO

•

a

B

* * •

03 CO

•2

^

i

2 er

""

" a v 3* 2

3 — 3 " ^ OS *M4

2S2 s* .- 3 : C •: s c

+J O ; « 0 i

cm •—

B r^

+ J " t J

s"5 Ss-!"0 co

•g

3v a "C "5 +-—» 3 CC

1 § S3 c

,-

O :ctf a> •

hflOC

CS

bl

C/}

—

3 CG

CO

—.2P

a c

B T= tö s

«S -3 > •g ra c3 0rt "O :oS 4> •

E-"öOC

.

-v

h

^ K. 2 •£ 3 «« § rt rO :cS ¥ J»

E-"oO

rt 3>> CO

1 CC

co t .

_S ™ 3

CO

03 et

K

•B -5

r~ CM

T3

12 « 3

^

c3

.BP + J

:0

s CO

1 CO

12 «

->— "SS

O O O C l CC CO )JOCO-#

"£> 2

B 03

a =o

CO

t-

2* a St ^ —

.

+2

.05

cd

s«

.

«

.SP

.BP

*3

•

OT-H - * CM

c-

C

67 konsumtionsenhet kan innebära att man haft underhållsskyldighet för ett barn under halva studietiden. Av nedanstående tablå framgår att den största andelen skuldsatta återfinns bland dem som har liten underhållsskyldighet. Här må erinras om hur det tidigare kunde konstateras att de som varit gifta över två tredjedelar av tiden hade lägre andel skuldsatta än övriga gifta.

Make inskriven vid universitet eller högskola . . Make ej inskriven vid universitet eller högskola

Andel skuldsatta bland samtliga gifta med medellång studietid Mindre än 1U Mer än >/« 0 konsumkonsumtionskonsumtionstionsenhet enhet enhet 65 73 53 60 76 57

^ I tab. 27 redovisas skuldsättningen för de gifta examinerade med medellång studietid som icke någon del av studietiden varit hemmaboende. Fördelning sker efter tiden för äktenskapets varaktighet. Härav framgår att skuldfrekvensen är väsentligt lägre bland dem som varit gifta mer än 2/3 av studietiden än bland övriga examinerade. De genomsnittliga skuldbeloppen är för examinerad från de fria fakulteterna i stort sett desamma i de olika civilståndsgrupperna. För examinerade från övriga studiebanor med medellång studietid sjunker skuldbeloppet allteftersom äktenskapets varaktighet ökar. Tab. 27. Genomsnittlig nettoskuld (exkl. föräldralån) bland de gifta examinerade läsåret 1959/60 med medellång studietid som icke under någon del av studietiden varit hemmaboende Civilstånd Examensgrupp Skuldsättning

Gifta högst Va av studietiden

Gifta mer än 1j3 men högst 2/3 av studietiden

Gifta mer än a/« av studietiden

Medellång studietid, fria fak. Samtliga därav skuldsatta Skuldsatta i % av samtl. . . . . . . . . . ' . ' Genomsnittlig skuld för de skuldsatta

199 143 72 12 830

148 109 74 11670

230 113 49 12 900

Medellång studietid, övriga Samtliga därav skuldsatta [ Skuldsatta i % av samtl Genomsnittlig skuld för de skuldsatta

126 94 75 16 730

85 65 76 15 330

118 81 69 13 020

Medellång studietid, samtliga Samtliga därav skuldsatta [ Skuldsatta i % av samtl , Genomsnittlig skuld för de skuldsatta.

325 237 73 14 380

233 174 75 13 040

348 194 56 12 950

68 4. F ö r v ä r v s a r b e t e 4.1. Inledning Förvärvsarbetets omfattning har mätts på två olika sätt. För det första har för varje examinerad beräknats hur stor andel av studietiden som han har förvärvsarbetat. Hänsyn har därvid tagits till om arbetet varit helt studiehindrande eller ej (enligt den examinerades egna värderingar.). För det andra har den sammanlagda inkomsten av förvärvsarbete under hela studietiden summerats för var och en av de examinerade. Det är givet att dessa båda metoder inte behöver ge likartade värden för den enskilde. En person som haft ett synnerligen kvalificerat arbete under en kortare tid får t. ex. en hög sammanlagd inkomst men en liten andel förvärvsarbete. Å andra sidan kan man tänka sig någon form av praktikantarbete eller kårarbete, ty även sådant hänföres till förvärvsarbete, med ringa ekonomiskt utbyte. Såsom redan tidigare nämnts har dessutom de bägge slagen av information vad gäller de fria fakulteterna insamlats vid olika tillfällen, varför någon rimlighetskontroll av uppgifterna inte har kunnat göras vid bearbetningen. Beträffande dem som inte redovisat någon förvärvsarbetstid, men väl inkomst av förvärvsarbete, är en betydande del sådana som haft tjänst som assistenter eller amanuenser vid universiteten. I förvärvsarbete har inräknats dels helt studiehindrande förvärvsarbete, dels sådant som bedrivits parallellt med studier. Tiden för parallellarbetet har därvid multiplicerats med en konstant, som varierar med arbetets omfattning. Vid heltidsarbete ( = 4 0 timmar per vecka) är den 2 / 3 . Det är därför inte möjligt att beräkna den absoluta tiden som förvärvsarbete innehafts inom de olika kategorierna, utan man får nöja sig med att kunna konstatera att examinerade från universitetens fria fakulteter har största andelen som aldrig haft någon form av förvärvsarbete, medan de examinerade med lång studietid har den största andelen som haft förvärvsarbete någon period under studietiden. Vid jämförelse mellan de olika examensgruppernas förvärvsarbetsandel måste man beakta att studietiden även skiljer sig avsevärt mellan grupperna, varför samma andel inte uttrycker lika mycket förvärvsarbete absolut sett.

4.2. Förvärvsarbetets omfattning De examinerades fördelning efter den andel förvärvsarbetet utgjort av studietiden framgår av tab. 28, i vilken uppdelning gjorts efter examensgrupp, civilstånd och boendeförhållanden. Den relativa fördelningen efter förvärvsarbetets omfattning framgår av följande tablå. Av samtliga examinerade har således 66 procent haft förvärvsarbete under någon del av studietiden, varav nära 50 procent haft det högst 1/4 av studietiden.

69 Kort studietid

Förvärvsarbete Inget förvärvsarbete Förvärvsarbete högst x/4 av studietiden Förvärvsarbete mer än V4 men högst 1ja studietiden Förvärvsarbete mer än V2 m e n högst 3/4 av studietiden Förvärvsarbete mer än 3/4 av studietiden .. Okänt Samtliga

13,3 41,7

Medellång studietid ia fak. övriga 23,3 44,7 61,9 39,3

Lång studietid 6,8 85,9

Samtliga 33,7 49,2

37,9

10,3

10,5

3,8

11,8

7,1 — — 100

4,0 0,3 1,4

4,0

0,9

0,3

2,6

4,0 0,2 1,1

100 Förvärvsarbetets omfattning och nettoskuldsättningens storlek mot bakgrund av den examinerades socialekonomiska ursprung framgår av tab. 29. För att undvika inverkan av extremfallen med kort och lång studietid har tabellen begränsats till att omfatta examinerade med medellång studietid. I nedanstående tablå redovisas andelen förvärvsarbetande inom varje yrkesgrupp. De examinerade, vilkas fäder är jordbrukare, h a r i särskilt liten utsträckning förvärvsarbetat, medan de som kommer från officers-, handlande-, arbetare- och högre tjänstemannahem arbetat i större utsträckning under sin studietid. Faderns yrke

- ö •>-> t-M r-.

Förvärvsarbete

' I •g u

S.2

SB O St

ft

S

O.

ed

< Inget förvärvsarbete 55,7 Förvärvsarbetande högst 1/l av studietiden 31,9 Förvärvsarbete mer än 1/i l men högst /> studietiden 8,6 Förvärvsarbete mer än 1ji men högst 3/4 av studietiden 2,7 Förvärvsarbete mer än 3/4 av studietiden Okänt 1,1 Samtliga 100 Totala antalet

••o e«

o

P

50,0

46,6

21,7

45,8

39,0

42,2

44,7

41,9

..

39,5

40,8

41,1

56,5

39,3

41,1

41,6

38,3

40,7

—

23,9

5,4

8,8

17,4

10,3

11,9

9,8

9,6

11,1

..

23,9

1,5

1,6

3,7

5,9

5,7

5,3

4,4

—

9,9

0,8 1,5

0,3 1,6

0,9

0,4 1,7

100 130

100 431

4,4 100 23

100 107

100 236

0,7 100 296

0,5 1,6

100 188

1,9 100 270

-

1,4

— ..

1,4 100

71 Såsom synes nedan har teologerna förvärvsarbetat minst under sin studietid, endast 43 procent mot för juristerna 66 procent. Teol. kand. Inget förvärvsarbete 57 Förvärvsarbete högst l / å av studietiden 36 1 1 Förvärvsarbete mer än /i men högst / a studietiden . . 5 Förvärvsarbete mer än xjt men högst 3/4 av studietiden — 3 Förvärvsarbete mer än /4 av studietiden Okänt 2 Samtliga 100 Abs. antalet 83 Förvärvsarbete

Jur. kand.

Fil. kand.

Pol. mag.

34 45 11 6 1 3 100 188

48 35 11 5 0 1 100 687

48 38 9 5 — — 100 21

Fil.

mag 44 42 10 3 0 1 100 961

70 Tab. 28. De examinerade läsåret 1959160 efter examensgrupp, civilstånd och boendeförhållanden samt efter förvärvsarbetstidens andel av bruttostudietiden Andel förvärvsarbete av bruttostudietiden Förv. Förv. arbete Förv.arbete Förv. arbete mer än mer än arbete 1 V« men ft men mer än Okänt högst Samta v om förv. V* av ' högst högst liga *U arbete V. av studie*U av studiestudie- studietiden tiden tiden tiden

Examensgrupp Civilstånd Boendeförhållande

Inget förvärvsarbete

Kort studietid Ogift, ej hemmaboende Ogift, hemmab. högst V2 studietiden Ogift, hemmab. mer än V 2 studietiden Gift högst Vs av studietiden Gift mer än 7» men högst 2/3 av studietiden Gift mer än 2/3 av studietiden Medellång studietid, fria fak. .. Ogift, ej hemmaboende Ogift, hemmab. högst V2 studietiden Ogift, hemmab. mer än 1f2 studietiden Gift högst Vs av studietiden Gift mer än 1fa men högst 2/3

32 18

100 43

91 33

17 4

240 98

3 2

12 14

7 9

2 1

24 26

2 6

4 24

9 27

1 7

— —

867 456

763 256

199 35

78 12

122 114

153 133

30 29

3 8

71 68

35 60

13 42

227 102

100 81 602 242

102 19

39 7

36 43

110 101

14 19

—

160 170

22 20 16 4

69 69

19 27

8 16

201 38

9 1

—.

—

—

—

—

12 59

—.

71 18

2 5

— 2

136 Gift mer än 2/3 av studietiden Medellång studietid, övriga . . Ogift, ej hemmaboende Ogift, hemmab. högst V2 stuOgift, hemmab. mer än 1jt stuGift högst Ys av studietiden Gift mer än Va men högst 2/3 av studietiden Gift mer än 2 / s av studietiden Ogift, ej hemmaboende Ogift, hemmab. högst V2 stuOgift, hemmab. mer än Va stuGift högst 1/3 av studietiden Gift mer än J/s men högst 2/8 Gift mer än */3 av studietiden Samtliga

4 1 1142

1 5

—

16 64

27 8

1940 767

2 4

310 288

3 7

223 263

973 370

—

6 1

—

12 69

—, —

2 1

79 27

3 387

—

1 2

119 134 234 44

—

—

i

71 Tab. 29. Examinerade vid fria fakulteter läsåret 1959[60 efter förvärvsarbetstidens del av bruttostudietiden och nettoskuldsättningens storlek (exkl. föräldralån) samt faderns yrke Faderns yrke

u :ca C

Andel förvärvsarbete Skuldsättning

ä

"a7°£

t-,

:«

c- TJ

i* CD

O M

'5 c .2 "ö

ca

u A •p to

CO

CO

M O

!

ca «

O

CD

CO

3 ca

* J

3«

fe M

c ^a

C co oco co ?•

CD

>

CD

"O :ctf

'*i So u Si

s

c 0

+•>

B C ;ca 3? ca

ca

ca M ca

ca 3

'5b

s

s

ca

A O

10 8 10 —

297 278 230 62

6 5 5 1

281 238 184 59

>>

K

4-> CD

s :ca

.BP 'C >

3 Ä cca K

CO

CD

:c8

£o

:C3

•o °

<

Förvärvarbete mer än 1\2 men högst 3j4 av studietiden 0 kr 1— 9 999 kr 10 000—19 999 kr 20 000 kr och mer Förvärvsarbete mer än Z\é av studietiden 0 kr 1— 9 999 kr 10 000—19 999 kr 20 000 kr och mer Okänt om förv. arb. 0 kr 1— 9 999 kr 10 000—19 999 kr 20 000 kr och mer Samtliga

CO

§co 2"O

a

A 4->

Inget förvärvsarbete 0 kr 1— 9 999 kr 10 000—19 999 kr 20 000 kr och mer Förvärvsarbete högst 1\4 av studietiden 0 kr 1— 9 999 kr 10 000—19 999 kr 20 000 kr och mer Okänd skuldsättning Förvärvsarbete mer än 1\4 men högst 1J2 av studietiden 0 kr 1— 9 999 kr 10 000—19 999 kr 20 000 kr och mer Okänd skuldsättning

<y u u ca

e

* ca CD t-c

CD

£ c!

o C "oj'

c £*

of •O d

£ C

CD

O

25 37 32 9

21 19 20 5

95 53 40 13

2 1 1 1

26 11 8 4

30 29 26 7

36 44 37 8

25 30 23 6

26 45 33 9

1 1 — —'

22 18 12 7

14 20 17 2

88 43 34 11

6 3 2 2

27 6 5 4

40 29 22 6

39 38 35 11

26 29 14 3

13 47 38 12

— i

— — • — •

8 3 4 1

3 2 2 —

21 11 3 3

1 2 1 —

11 —. — •

—

15 9 3 1

20 4 3 1

9 5 4 — •

12 11 4 3

1 — • — •

—

10 5 2 —

111 52 26 9 1

5 — —

2 —. —.

7 _ —

— —. — i

— •

—

—•

— 1

1 — 1

2 — —

4 2 1

1 — •

— —

3 1

—•

— •

10 2 2

13 2 2

8 1 1

—

— 1

— •

— 1 —

— •

6 5 1

— — • — •

7 — —

61 11 6

— •

—

4 2

— 5 —

— — —

1 — —

13 8 5 1 1940

72 En mycket påtaglig avvikelse erhålles om materialet (fria fak.) delas upp på studieort (tab. 30). Medan 70 procent av de examinerade i Stockholm och Göteborg innehaft förvärvsarbete har knappt hälften haft dylikt i Uppsala och Lund. Förvärvsarbete Uppsala Lund Inget förvärvsarbete 53 55 Förvärvsarbete högst 1ji av studietiden 38 36 1 3 Förvärvsarbete mer än ji men högst /« studietiden .. 6 6 Förvärvsarbete mer än 3/2 men högst 3/4 av studietiden 1 2 3 Förvärvsarbete mer än /4 av studietiden 0 0 Okänt 2 Samtliga 100 100 Totala antalet 660 602

Göteborg Stockholm 32 27 45 43 15 19 6 9 1 0 1 1 2 100 100 161 517

För de examinerade från de fria fakulteterna redovisas i tab. 31 den totala inkomsten av förvärvsarbete under hela studieperioden. De som förtjänat under 1 500 kr. utgöres av en grupp som antingen varit helt utan inkomst av förvärvsarbete eller också haft inkomst i så ringa utsträckning att man kan bortse därifrån i samband med studiefinansieringen. Övriga grupper utgöres av dem som förtjänat 1500—4499, 4500—9499, 9500—14499, 14500—25499. Dessutom har materialet fördelats efter faderns yrke. För att utröna om de olika social-ekonomiska kategorierna skiljer sig vad beträffar inkomst av förvärvsarbete har nedanstående tablå framställts. Examinerade från arbetar- och lägre tjänstemannahem har i ungefär samma proportioner redovisat de olika inkomstbeloppen och har till mindre andel än övriga varit utan inkomster av förvärvsarbete. JordInkomst av J»JJ förvärvsarbete *fj bmaringar (ej arb.) — 1499 k r . . . . 29 1 500— 4 499 » . . . . 24 4 500— 9 499 » . . . . 18 9 500—14 499 » . . . . 8 14 500—25 499 » . . . . 9 25 500— ».... 12 Summa 100

™J" sko1 lärare m. fl.

]

26 22 15 9 13 15 100

Akade miker" (ej anJ n „,?„t "J™T, '' 29 23 20 10 8 10 100

Faderns yrke ekHandHögre *örer' . l a n d ( :> Wf* dls h P°~ ™^man nenter, res., utan ak; grosshantv.vissa handl. mast. fria yrken 22 26 23 28 20 21 18 17 22 7 7 8 10 12 12 15 18 14 100 100 100 Dir

övriga \ J ^

Arbetare

19 20 24 9 11 17 100

18 20 22 14 10 16 100

L cUI3

man

k l

4.3. Förvärvsarbetets förläggning under studietiden Det finns inget material som direkt kan besvara frågeställningen under vilken del av studietiden förvärvsarbetet infaller. Däremot kan man visa hur inkomsterna av förvärvsarbete förändras under studieperioden. Förändringarna avspeglar dock icke enbart förvärvsarbetets variationer i tiden utan även dess struktur. Man kan med goda skäl antaga att de examinerade mot slutet av sin studietid erhåller mer välbetalda arbeten än tidigare. Materialet har delats upp i examinerade under höstterminen 1959 och vårterminen 1960 (tab. 32 och 33). Såsom framgår ligger största delen av inkomsterna nära examen.

73 F ö r e x a m i n e r a d e m e d k o r t s t u d i e t i d h a r u n g e f ä r h ä l f t e n av de t o t a l a i n k o m s t e r n a e r h å l l i t s u n d e r sista å r e t före e x a m e n . F ö r ö v r i g a e x a m i n e r a d e h a r u n g e f ä r d e n n a a n d e l e r h å l l i t s u n d e r de två sista å r e n . Inkomstår

sJudK-

Medellång studietid Fria fak. övriga 3 300 3 700 1000 1300 3 400 3 000 2800 3500 2 500 2 500 2500 2400 2 000 2 000 2 000 1800 1500 1100 1500 1100 noo 800 110 m ° 400 600 700 300

tid

Examensåret HT . . ... XI 1 år fore HT 11 2 HT » • yi 3 HT » » , XI 4 » (> HT V T TT 0 * • HT Zl P 6 * * HT

5 700 400 2 900 2200 1000 120 ° 400 50 ° 200 200 _ 10 ° _

ZZ

~

7 k 7 »

•

Lå

^_ »LUUIC 7 000 1900 7 300 8 600 6 600 6900 3 600 4 800 2 000 2 600 1100 1300 500

™0

HT yrl HT

_ 400 200 400 — 500 200 500 Q 8 * » _ 800 200 300 VT — 900 200 400 Totalt HT 10 200 15 600 13 900 28 800 VT 4 700 13 200 11300 27 700 I n e d a n s t å e n d e t a b l å s a m m a n s t ä l l d u r t a b . 29, visas a n d e l e n s k u l d s a t t a i n o m o l i k a s o c i a l - e k o n o m i s k a g r u p p e r för e x a m i n e r a d e vid fria f a k u l t e t e r n a . S k u l d s ä t t n i n g e n ä r m i n d r e v a n l i g b l a n d d e m som h a f t f ö r v ä r v s a r b e t e m e r O) ä n en f j ä r d e d e l av t i d e n ä n b l a n d övriga. S-S Faderns yrke rås

Förvärvsarbete

Ac "Ö""^

2X3

c ca C8

C OJ

a.-, 3vm

5 "Ö

3 ca

OJ • £

c£ ES

8 g w

o

f- -o

43 oj

t- —' -Q

^O

^ >-

M en

o

o

TO

-3 u

=3 JS9 fe "5 CO

2J2

i*a

w

.fe o

si

4-1

<

G M

Inget förvärvsarbete. Förvärvsarbete högst 1 U av studietiden Förvärvsarbete mer än J/4 av studie-

64 28

57 L i k a s å ä r l å n e b e l o p p e n m i n d r e för de f ö r v ä r v s a r b e t a n d e . B l a n d de s k u l d s a t t a s o m v a r i t helt u t a n f ö r v ä r v s a r b e t e eller v a r i t f ö r v ä r v s a r b e t a n d e h ö g s t en f j ä r d e d e l av s t u d i e t i d e n n a r 49 p r o c e n t s k u l d e r u n d e r s t i g a n d e 10 000 kr., m e d a n av de övriga f ö r v ä r v s a r b e t a n d e h e l a 61 p r o c e n t låg u n d e r d e n n a g r ä n s . D ä r e m o t f ö r e k o m m e r de s t o r a s k u l d e r n a i u n g e f ä r s a m m a o m f a t t n i n g n ä m l i g e n 11 r e s p . 9 p r o c e n t .

74 Tab.

30.

Examinerade vid fria fakulteter förvärvsarbetstidens andel

läsåret 1959/60 efter studieort av bruttostudietiden

och

Andel förvärvsarbete Studieort Examen

Inget förvärvsarbete

Förv. arbete högst V« av studietiden

Förv. Förv. Förv. arbete mer arbete mmer arbete mer 1 än ji men än Va e n än 3U av högst »/« högst Vi studieav studie- av studietiden tiden tiden 39

28 22 137 3 156

253 17 22 87 4 123

Lund Teol. kand. Jur. kand. Fil. kand. Pol. mag. . Fil. mag. .

330 19 24 103 5 179

Göteborg... Teol. kand. Jur. kand.. Fil. kand. . Pol. mag. . Fil. mag. . Stockholm .

Uppsala... Teol. kand. Jur. kand . Fil. k a n d . . Pol. mag. . Fil. mag. .

346 Teol. kand. Jur. kand. Fil. kand. . Pol. mag. . Fil. mag. . Samtliga

Okänt om förv. arbete

2 3 13

13 15 65 2 120

2 4 12

1 6

19 69 2 50 867

47 71 2 103 763

4 5

2 46

14 44 2 38

10 17 1 18

1 2

5 Det råder ett starkt samband mellan andel förvärvsarbete och skuldsättning. Även när man utgår ifrån inkomsten av förvärvsarbete finner man, som framgår av följande tablå, en negativ korrelation mellan förvärvsarbete och skuldsättning. Upp till 9 500 kr. finns ingen enhetlig förändring av andelen skuldsatta. För vissa yrkeskategorier stiger denna andel med ökad inkomst, medan för andra grupper motsatsen i stället gäller. För examinerade med inkomster på 9 500 kronor eller mer minskar emellertid andelen skuldsatta.

Inkomst av förvärvsarbete

0—1499 k r . 1 500—4 499 » . 4 500—9 499 » , 9 500 kr —

Faderns yrke Högre DirekHandJordAkadetörer, lande, tjänste- övriga Folk- miker bruk Arbemän Offidispo- handelsmed tjänste- tare utom cerare nen ter, res., binämän norst. gross- hantv.- ak; vissa ringar m. fl. redov.) handl. mast. fria yrken (ej arb.) 83 61 65 60 42 53 . 72 83 78 70 72 27 42 75 . 73 85 71 78 63 58 63 75 . 79 51 71 49 47 32 60 44 . 50

75 Tab.

31. Examinerade

inkomstens

vid fria

fakulteter

läsåret

storlek

(exkl.

föräldralån)

och nettoskuldsättningens

efter samt

förvärvsarbetsfaderns

yrke

21 9 7 5

482 184 145 116 36 1

Faders yrke

Inkomst Skuldsättning

5<in "O

^i

OJ «

£ « M 'S7

3 •—'

C „ :ctf -~

5=

2g m 0— 1 499 kr (ink.) 0 kr 1— 9 999 kr 10 000—19 999 kr 20 000 kr och mer . . . . Okänt om skuld

54 15 21 14 4

34 11 10 10 3

127 60 37 21 9

24 14 4 5 1

60 24 15 17 4

69 24 20 19 5 1

36 14 12 7 3

1 500— 4 499 kr (ink.) 0 kr 1— 9 999 kr 10 000—19 999 kr 20 000 kr och mer . . . .

44 12 11 16 5

7 9 9 3

98 57 21 17 3

30 22 2 3 3

414 153 117 118 26

20 5 9 6

86 32 22 23

37 8 11 18 — 45 13 21 9 2

10 4 2 4

33 7 11 13 2

63 19 19 20 5 64 14 29 15 6

54 9 22 17 6

4 500— 9 499 kr (ink.) 0 kr 1— 9 999 kr 10;000—19 999 kr 20 000 kr och mer . . . . Okänt om skuld

47 13 19 14 1 40 15 15 6 4

60 9 28 18 5

11 4 1 5 1

9 500—14 499 kr (ink.) 0 kr 1— 9 999 kr 10 000—19 999 kr 20 000 kr och mer

386 109 148 98 30 1

14 4 7 1 2

11 2 3 6

44 23 11 9 1

16 2 2 10 2

22 8 5 7 2

17 7 5 4 1

38 8 20 9 1

3 4 1

14 500—25 499 kr (ink.) 0 kr 1— 9 999 kr 10 000—19 999 kr 20 000 kr och mer 25 500 kr och mer (ink.) 0 kr 1— 9 999 kr 10 000—19 999 kr 20 000 kr och mer . . . . Okänt om inkomst . . . . 0 kr 1— 9 999 kr 10 000—19 999 kr 20 000 kr och mer . . . .

17 5 6 4 2

34 18 10 2 4

29 15 9 3 2

36 14 11 10 1

21 10 7 4

27 6

9 6 2 1

203 87 63 37 16

23 18 2 1 2

17 5 7 4 1 19 12 3 4

7 3 1 1 2 11 8 2 1

43 30 9 3 1

42 29 5 6 2

32 17 10 2 3

43 17 17 7 2

12 9 2 1

273 171 57 33 12

Samtliga

1 1

41 26 7 6 2

16 12 2 2

18 17 5

4 2 1 1

1 130

178 61 58 48 11

76 Tab. 32. De under höstterminen 1959 examinerade efter examensgrupp och inkomstår, inkomsternas storlek samt genomsnittlig inkomst av förvärvsarbete Inkomst av förvärvsarbete Examensgrupp Inkomstår

! •

Sa?

ocn

O I/i

O S o

O"

Kort

12 19 104 145

16 80 26

56 26 9

39 10

19 9 5

»

o. tid

358 283 322 395 489 670

141 199 221 191 128 18

67 86 80 58 43 7

73 80 47 32 25 10

36 34 20 21 21 1

30 23 16 15 9 2

155 180 187 85 5

70 58 65 50 22

45 30 20 16 9 1

29 15 13 11 11 3

16 17 12 10 6

o. t i d .

210 186 176 195 337 460

11 7 8 14 15 18 11 2 1

12 12 18 12 12 4 2 4

17 23 16 13 6 2 1

10 12 12 1

o. tid.

13 11 12 29 39 49 60 68 72

»

3 » » i o. tid. Medellång studietid, fria fak. Examensåret 1 år före examen 2 » 3 » 4 »

» » »

» » »

5 »

»

>

Medellång övriga

2 » 3 » 4 • 5 »

OS

146 146 146 146

5 700 2 900 1000 600

13 13 12 6 3 10

720 720 720 720 720 720

3 300 3 400 2 500 2 000 1500 2 900

13 10 5 2 1 3

474 474 474 474 474 474

3 700 3 000 2 500 2 000 1100 1600

79 79 79 79 79 79 79 79 79

7 000 7 300 6 600 3 600 2 000 1100 500 400 300

studietid

Examensåret . . . 1 år före examen 2 3 4 5

'c

c

t/3

studietid,

Examensåret 1 år före examen .

Lång

studietid

Examensåret 1 år före examen 2 »

en O

s o

» » » »

» » »> »

» » » »>

6 »

»

»

1 1 1 1

I t a b . 34 r e d o v i s a s för ogifta e x a m i n e r a d e m e d m e d e l l å n g s t u d i e t i d förd e l n i n g e n efter f ö r v ä r v s a r b e t s i n k o m s t e n s s t o r l e k m e d u p p d e l n i n g p å b o e n d e f ö r h å l l a n d e n och s t u d i e o r t . O m m a n b e g r ä n s a r j ä m f ö r e l s e n till d e n ej h e m m a b o e n d e g r u p p e n m e d e x a m e n från de fria f a k u l t e t e r n a erhålles följande f ö r d e l n i n g efter f ö r v ä r v s a r b e t s i n k o m s t e n s s t o r l e k . Inkomst av förvärvsarbete Uppsala Lund Göteborg Stockholm 0 _ 499 kr 23,7 26,7 12,2 16,5 5or444991r.::: w 37,2 *, ,5 4500-9499» 20,6 19,8 19,5 ^4,u 9 500-14 499» 7,8 6,9 7,3 7,6 14 500-25 499» 5,6 4,9 7,3 W 25 500 kr och mer 3,9 5^5 12^2 <si,o Okänt om ink ' Samtliga 100 100 100 100

77 Tab. 33. De under vårterminen 1960 examinerade, efter examensgrupp och inkomstår, inkomsternas storlek samt genomsnittlig inkomst av förvärvsarbete Inkomst av förvärvsarbete U M

M

Examensgrupp Inkomstår

os os

1 Kort

CM

§3

<*>0

O

1*

oas oas TH

"

T-H

So

o

82 34 56 94

5 32 28

6 18 5

1 8 4

—

931 493 485 596 .... 763 o. tid. 1150

144 350 404 367 256 21

76 181 172 129 102 12

39 104 82 70 52 11

11 40 33 24 22 3

10 29 26 22 18 5

331 216 216 227 320 489

76 99 150 176 124 3

51 75 70 59 34

7 23 16 8 7 1

1 16 8 5 1

—

29 54 32 18 8 1

92 18 29 48 72 95 108 120 134

19 16 9 12 25 29 28 21 10

22 24 31 32 29 17 10 8 4

12 41 49 41 16 7 4 1 3

4 25 20 12 7 3 1 1

"

oo S CM

O

CM

O

f

til O""

K!

—j

CA

öp

ös

E

o 5 e Os

a C/3

tn O

studietid

Medellång studietid, fria fak. Examensåret 1 år före examen . . . . 2 » » » »>

»

i

4 » 5 »

» »

» »

Medellång studietid, övriga Examensåret 1 år före examen . . . . 2 »> o » .... 3 » » » .... 4 » » » .... 5 » i » o. tid. Lång

T*

o

Examensåret 1 år före examen . . . . 2 » » » .... 3 »> » » o. tid.

u

as as

—

1 1

— —

94 94 94 94

400 2 200 1200 800

7 21 16 10 5 16

2 2 2 2 2 2

1220 1220 1220 1220 1220 1220

1000 2 800 2 500 2 000 1500 3 400

12 4 3 2 2

4 4 3 3 3 3

499 499 499 499 499 499

1300 3 500 2 400 1800 1100 1200

4 4 4 4 4 4 4 4 4

155 155 155 155 155 155 155 155 155

1900 8 600 6 900 4 800 2600 1300 700 500 400

studietid

Examensåret 1 år före examen 2 » » » 3 » » »

.... .... ....

4 5 6 7

» » » i

» » »> »

i i »> »

.... .... .... ....

8 »

»

i

o. tid.

—

1 16 8 5 2

— — i

1 11 5 1

— — —

—

— i

—•

—•

Examinerade från Göteborg och framför allt Stockholm redovisar betydligt högre belopp med avseende på inkomst av förvärvsarbete än vad de gör som examinerats i Lund och Uppsala. De ej hemmaboende examinerade med medellång studietid redovisas slutligen i tab. 35 med fördelning efter civilstånd och studieort och i tab. 36 efter faderns yrke.

Tab.

34. Ogifta

examinerade

läsåret

1959/60

med

medellång

stu-

Ogifta Ej hemmaboende under studietiden

Inkomst Uppsala

Lund

Göteborg

Stockholm

fak.

359 85 138 74 28 20 14

288 77 107 57 17 14 16

41 5 17 8 3 3 5

79 13 13 19 6 10 17 1

Medellång studietid, övriga . 0— 499 kr 500— 4 499 kr 4 500— 9 499 kr 9 500—14 499 kr 14 500—25 499 kr 25 500 kr och mer Okänt om inkomst

18 2 2 9 2 2

31 18 11 2

129 25 41 41 10 7 4 1

190 44 53 48 20 13 12

Medellång studietid, fria O— 499 kr 500— 4 499 kr 4 500— 9 499 kr 9 500—14 499 kr 14 500—25 499 kr 25 500 kr och mer Okänt om inkomst

Tab. 35. Ej hemmaboende

examinerade

Umeå

läsåret

1959160 Ej hemmaboende

Medellång

Gifta högst

Ogifta hela studietiden

Inkomst Uppsala

Lund

Göteborg

359 85 138 74 28 20 14

288 77 107 57 17 14 16

41 5 17 8 3 3 5

—

—

—

18 2 2 9 2 2

31 18 11 2

129 25 41 41 10 7 4 1

Stock- Umeå holm

V3 studietiden Göteborg

Stockholm Umeå

Uppsala

Lund

93 17 21 27 13 7 8

73 24 13 17 6 9 4

12 2 3

21 2 5

—

1 5 1

1 2 6

—

— •

—

—

—

—

17 11 2 3 1

32 6 2 9 3 5 6 1

68 11 18 16 6 9 8

3 1 1 1

studie-

0— 499 kr 500— 4 499 kr 4 500— 9 499 kr 9 500—14 499 kr 14 500—25 499 kr 25 500 kr och mer Okänt om ink. . . Medellång studietid, övriga 0— 499 kr 500— 4 499 kr 4 500— 9 499 kr 9 500—14 499 kr 14 500—25 499 kr 25 500 kr och mer Okänt om ink. . .

— 1

— —. —. • — •

79 13 13 19 6 10 17 1 190 44 53 48 20 13 12 — •

— — —. — — — — — o •

—

— 2

—

•

— — —

6 1 1

— 4

— — — •

— —• —

—

— — — — •

— • •

—

—

•

— — "*

dietid efter förvärvsarbetsinkomstens storlek och boendeförhållande Ogifta Hemmaboende högst 1fi studietiden Uppsala 21 5 5 4 2 2 3

Lund

Göteborg

Stockholm

40 7 10 10 5 5 3

7 1 2 3

21 1 5 1 3 8 3

2 2

8 2 1 2 1

10 1 3 3

2 1

1 Umeå

Hemmaboende mer än Va studietiden Uppsala 24 5 9 6 2 2

—

Lund

Göteborg

Stockholm

58 11 21 12 6 6 2

37 7 12 10 1 2 5

191 30 45 49 22 21 24

11 7

44 6 8 15 7 6 2

105 15 26 24 19 12 9

4 Umeå

—

efter förvärvsarbetsinkomstens storlek och civilstånd Ej hemmaboende 1

Gifta mer än / g men högst *j3 av studietiden Uppsala

Lund

Göteborg

Stockholm

70 14 19 14 5 10 8

46 12 14 7 4 4 5

5 2 1 2

1 3 4 1 30 2 3 12 4 3 6

Gifta mer än 2/s a v studietiden Uppsala

Lund

Göteborg

Stockholm

23 1 3 4 3 2 10

65 11 14 9 8 10 13

57 14 8 8 8 6 13

29 1 4 2 2 6 14

79 9 4 6 4 8 47 1

47 9 10 7 6 4 10 1

9 2 2 3 1 1

42 4 6 9 3 7 11 2

60 10 6 11 4 11 18

Umeå

1 4 1

Umeå

1 1

80 Tab. 36. Ogifta och ej hemmaboende examinerade läsåret 1959J60 med medellång studietid efter förvärvsarbetsinkomstens storlek och faderns yrke Faderns yrke

g

•S

as cu

Inkomst

cu Xi

9 Ä u

-Q

c-, O

1o

CD

3 .52 cu o *•*

—

OJ ^

CO

• a <u

C/3

O

n

Medellång

La O

5 t-

9 H b

s* CO

<U O

' O

ri-S t-i

O

CO

B © +J ex)

cu "O C CO ?> cu H — 33 CO •+->

e

_» 3>> 0 a CB C

OJ

CU

CO

51 1* <u t*

+J

cu

Q

ei II •BP§

—

43 8 18 9 2 2 4

100 23 38 20 6 3 9

4 2 1 1

24 9 8 5

— — — —

—

CD

,3

<

CU

A!

8 CU

i 3? .BP 'C t* O

Si

« CU t-

CO

cS

,9 a:

CU

e •<->

< O

CO

4->

JM

o.

M

.BP

s as C/}

sludie-

0— 499 kr 500— 4 499 kr 4 500— 9 499 kr 9 500—14 499 kr 14 500—25 499 kr 25 500 kr och mer Okänt om ink. . . Medellång studietid, övriga 0— 499 kr 500— 4 499 kr 4 500— 9 499 kr 9 500—14 499 kr 14 500—25 499 kr 25 500 kr och mer Okänt om ink. . .

106 28 39 19 8 8 9

55 8 15 20 7 2 2 1

52 15 22 6 2 3 4

22 10 3 5 2 2

— —

135 47 39 26 12 3 8

53 13 15 13 7 2 3

—

8 1 2 3 — •

110 19 44 30 4 11 2

76 14 29 17 5 3 8

112 21 89 23 13 9 7

1 1

— •—'

— — • —

24 8 5 5 2 3 1

~~

— •

41 9 12 11 3 4 2

46 11 18 10 2 3 2

*

—

46 13 13 12 4 2 1 1

63 11 18 22 7 4 1

~

— — — •— — — —

16 3 4 3 • — •

1 5

767 180 275 158 54 47 52 1 370 89 107 102 32 22 16 2

81 5. S a m m a n f a t t n i n g Undersökningen har genomförts som en postenkät och frågeformulär har tillställts samtliga de personer som under läsåret 1959/60 avlade grundexamen vid universitet och högskolor. Av dessa har 89 procent inkommit med uppgift till undersökningen. Svarsprocenten varierar dock mellan olika studieinriktningar. Sålunda har 95 procent av de examinerade inom studieinriktningar med kort studietid besvarat enkäten, omkring 90 procent av studerande med medellång studietid och 80 procent av studerande med lång studietid. Inledningsvis ges i kap. 2 en sammanfattande beskrivning av examinationsårgångens social-ekonomiska sammansättning. Därvid konstateras att den sociala rekryteringen är väsentligt olika inom olika studieinriktningar. Sålunda väljer ungdomar från arbetar- och jordbrukarhem i större utsträckning än andra korta utbildningsbanor, medan ungdomar, vilkas fäder är akademiker, folkskollärare eller officerare, i högre grad söker sig till utbildningsbanor med lång studietid. Av samtliga studerande i examensårgången har något mer än hälften varit ogifta under hela studietiden och 15 procent har varit gifta mer än 2/3 av studietiden. Andelen som varit gifta högst 1/3 av studietiden är störst inom gruppen med lång studietid och minst bland de studerande med kort studietid. Åldern vid examenstillfället varierar mellan 25 och 29 år, gymnastikdirektörerna är yngst och veterinärerna äldst. Den helt övervägande delen av de examinerade — 70 procent — har ej bott hemma någon del av studietiden och endast 20 procent har bott hemma mer än halva studietiden. Boendeförhållandena är socialt korrelerade på så sätt att ungdomar, vilkas fäder är akademiker, direktörer, officerare, varit hemmaboende i betydligt större utsträckning än ungdomar från övriga sociala miljöer. De examinerade läsåret 1959/60 hade enligt undersökningen vid examenstillfället en sammanlagd bruttoskuld på nära 45 milj. kronor (kap. 3). Om hänsyn tas till de tillgångar de examinerade haft erhålles en nettoskuldsättning på i runt tal 38 milj. kronor. Av denna nettoskuldsumma utgjorde dock i runt tal 9 milj. kronor lån från föräldrar och andra anhöriga, varför återstår en nettoskuldsättning på 29 milj. kronor, i form av räntefria lån, statsgaranterade lån och vanliga banklån. Den genomsnittliga bruttoskuldsättningen för 1959/60 års examinerade var 11 640 kronor, nettoskuld inkl. föräldralån var 9 810 kronor och nettoskuld exkl. föräldralån 7 610 kronor. Skuldsättningen varierar dock kraftigt mellan olika studieinriktningar med avseende på studietidens längd. Sålunda har examinerade från studiebanor med kort studietid en genomsnittlig bruttoskuldsättning för samtliga examinerade på 7 230 kronor. Examinerade från studiebanor med medellång studietid, fria fakulteter, 9 780 kr. samt 6—6307S9

82 examinerade från medellånga studiebanor, fackhögskolor, 14 450 kronor. De personer som har examinerats från studiebanor med lång studietid redovisar en bruttoskuldsättning på inte mindre än 19 890 kronor. Av bruttoskulden svarar de statsgaranterade studielånen och akademikerlånen för 47,5 procent och de räntefria studielånen för 14,8 procent. Lån från föräldrar och andra privatpersoner uppgår tillsammans till 23,6 procent och övriga lån (inkl. värnpliktslån) till 14,1 procent. Nettoskulden (inkl. föräldralån) i medeltal för samtliga examinerade varierar från lägst 6 030 kronor för examinerade från studieinriktningar med kort studietid till högst 15 450 kronor för examinerade från studiebanor med lång studietid. Motsvarande tal för nettoskuldsättningen exkl. föräldralån är 5 290 respektive 11 210 kronor. De högsta nettoskuldsummorna (exkl. föräldralån) redovisas för tandläkare med 18 100 kronor och veterinärer med 16 400 kronor. De lägsta skuldsummorna, mellan 4 200 och 5 600 kronor, återfinns för socionomer, politices magistrar, civilekonomer och filosofie kandidater. Frekvensen skuldsatta är i hög grad beroende av den social-ekonomiska bakgrunden. Vid inträdet vid universitet eller högskola redovisade 11 procent av de examinerade, vilkas fäder är arbetare, nettoskuld mot 2 procent för de examinerade som kommer från direktörs-, disponent- och grosshandlarhem. Vid examenstillfället redovisade drygt en tredjedel av den sistnämnda gruppen nettoskuld. Därnäst lägsta skuldsättningsfrekvensen redovisas av examinerade, vilkas fäder är akademiker (52 procent) eller officerare (57 procent). För övriga grupper ligger skuldsättningsfrekvensen mellan 60 och 70 procent och för ungdomar från arbetarhem vid 79 procent. Om man ser skuldsättningen mot bakgrund av civilståndsförhållandena är det de examinerade som varit gifta mer än 2/3 av studietiden som redovisar de lägsta andelarna nettoskuldsatta. För examinerade med medellång studietid ökar frekvensen skuldsatta med den tid de varit gifta om man bortser från dem som varit gifta mer än 2/3 av studietiden, vilken grupp genomgående har lägre andelar skuldsatta än övriga grupper om andelen av studietiden som den examinerade varit hemmaboende hålles konstant. Vid uppdelning av de examinerade efter civilstånd, äktenskapets längd och examensgrupp finner man genomgående att skuldsättningsfrekvensen är markant lägre för dem som bott hemma större delen av studietiden. Att skuldsättningsfrekvensen är lägre för dem som varit gifta större delen av studietiden synes sammanhänga med att inkomster av förvärvsarbete har större betydelse i denna grupp än i övriga grupper och att lånebehovet därigenom reduceras. För examinerade från fria fakulteter uppgår andelen examinerade med mer än 14 500 kronor i förvärvsinkomst till 13 procent för ogifta, 21 procent för examinerade som varit gifta mindre än 1/3 av studietiden, till 31 procent för dem som varit gifta mellan 1/3 och 2/3 av studietiden och till 47 procent för dem som varit gifta mer än 2/3 av studietiden. Om inkomstgränsen dras vid 25 500 kronor blir motsvarande procentandelar för samma grupp 7, 10, 18 och 35 procent. För examinerade från

83 övriga studiebanor med medellång studietid stiger andelen examinerade med mer än 14 500 kronor i inkomst från 10 till 22, 27 och 42 procent. Om inkomstgränsen dras vid 25 500 kronor uppgår motsvarande andelar till 4, 11, 19 och 25 procent. Om även maken bidragit till att minska lånebehovet genom förvärvsarbete finns inget direkt belägg för. Av dem som varit gifta mer än 2/3 av studietiden har maken i 27 procent av fallen någon gång under den examinerades studietid varit inskriven vid universitet eller högskola. För examinerade som varit gifta mer än 1/3 men mindre än 2/3 av studietiden uppgår motsvarande andel till 45 procent. Något entydigt samband synes det inte föreligga mellan civilstånd och de genomsnittliga skuldbeloppen för de skuldsatta. För examinerade från universitetens fria fakulteter är medianen så gott som lika stor för samtliga kategorier gifta och minst för de ogifta. Sammanfattningsvis kan beträffande civilståndets betydelse för nettoskuldsättningen sägas att de skillnader som kan iakttagas i betydande grad sammanhänger med att förvärvsarbetsinkomsterna får större betydelse ju längre m a n varit gift. Det synes dock vara skuldfrekvensen som varierar, medan de genomsnittliga skulderna för dem som skuldsatt sig är ganska lika för olika civilståndsgrupper. Skillnaden i andelen nettoskuldsatta skiljer sig markant mellan dem som inte varit hemmaboende under studietiden, dem som varit hemmaboende under högst halva studietiden och dem som bott hemma mer än halva studietiden. Vid uppdelning i examensgrupper finner man att andelen nettoskuldsatta examinerade varierar mellan 67 och 73 procent för dem som överhuvudtaget inte har bott hemma under studietiden, håller sig mellan 58 och 67 procent för dem som bott hemma högst halva studietiden, men sjunker till mellan 38 och 47 procent för dem som bott hemma mer än halva studietiden. Det har tidigare konstaterats att social-ekonomisk bakgrund mätt efter faderns yrke inte är likartad för de olika boendekategorierna, vilket torde bero på att de mera välsituerade har bättre möjligheter att låta sina vuxna barn bo kvar i föräldrahemmet. Undersökningen visar dock att även om de båda faktorerna boendeförhållanden och social bakgrund synes vara korrelerade med varandra de dock även var för sig är av stor betydelse för skuldsättningsfrekvensen hos de examinerade. Beträffande lånens storlek för studenter med olika boendeförhållanden så råder samma samband som för skuldfrekvensen, d. v. s. de högsta genomsnittliga skulderna återfinnes för icke hemmaboende och de lägsta för hemmaboende mer än halva studietiden. De som bott hemma under endast en mindre del intar en mellanställning, men lånens storlek ligger i genomsnitt närmare de icke hemmaboendes. För de icke hemmaboende är de genomsnittliga skulderna för de skuldsatta däremot i allmänhet störst för examinerade från direktörs-, akademiker- och högre tjänstemannahem och lägst bland examinerade från arbetarhem. För de hemmaboende är avvikelserna mindre. 6f— 630789

84 De hemmaboende redovisar något mindre ofta inkomster av förvärvsarbete och lägre genomsnittsinkomst än övriga. För examinerade från fria fakulteter uppgår andelen med någon inkomst av förvärvsarbete till 77 procent för hemmaboende mot 83 å 84 procent för de övriga grupperna. Medelinkomsten uppgår samtidigt till 5 070 kronor för hemmaboende mot 8 790 respektive 7 180 kronor för de båda hemmaboendegruppema. Likartad skillnad kan även konstateras för examensgruppen från övriga studiebanor med medellång studietid. Sammanfattningsvis kan sålunda konstateras att boendeförhållandena synes ha stor betydelse för skuldsättningen. Andelen skuldsatta är mellan 25 och 34 procentenheter lägre bland dem som varit hemmaboende under större delen av sin studietid jämfört med de icke hemmaboende. Likaså har de hemmaboende lägre genomsnittliga lån. Andelen bruttoskuldsatta är lägst — 68 procent — bland de examinerade som haft ett studentmedelbetyg på B till Ba. För övriga betygsgrupper är skuldfrekvensen i stort sett densamma — omkring 76 procent. Det genomsnittliga skuldbeloppet för de skuldsatta är högst för de examinerade med ett genomsnittsbetyg mellan B och Ba och sjunker sedan i de högre betygsgrupperna. Om man ser på fördelningen på olika skuldformer så spelar de statliga lånen större roll för examinerade med studentmedelbetyg mellan Ba och a än för övriga. Föräldralånen har den största betydelsen för de examinerade som har lågt studentbetyg. Undersökningen visar också mycket klart att skuldfrekvensen varierar icke oväsentligt mellan de olika studieorterna. Sålunda var skuldfrekvensen för examinerade med filosofisk examen 68 procent i Uppsala och Lund, 53 procent i Göteborg och endast 44 procent i Stockholm. Motsvarande tal för medicine licentiatexamen ligger vid 66, 64, 59 respektive 56 procent. Dessa olikheter sammanhänger framför allt med en större andel icke hemmaboende vid dessa studiebanor i Lund och Uppsala — 89 respektive 77 procent — jämfört med Göteborg och Stockholm — 57 respektive 39 procent. Det har också konstaterats att omfattningen av förvärvsarbetet är väsentligt högre i Stockholm och Göteborg jämfört med de båda övriga universitetsorterna. Man torde alltså våga dra den slutsatsen att de olikheter i skuldsättningen som kan iakttagas mellan studieorterna i mycket betydande grad sammanhänger med skiljaktligheter i möjligheterna att förvärvsarbeta och att bo i föräldrahemmet under studietiden. I undersökningen har också belysts vilken inverkan innehav av statsstipendier (naturastipendier) har på skuldsättningen. Till en början kan nämnas att drygt 25 procent av examensårgången varit statsstipendiater. Denna andel är dock mycket olika inom olika studieinriktningar. Den lägsta frekvensen — 10 till 13 procent redovisas för juris kandidater och medicine licentiater och den högsta frekvensen för gymnastikdirektörer, agronomer, socionomer och teologie kandidater med mellan 31 och 46 procent. Dessa olikheter har delvis att göra med den olika sociala rekryteringen. Så t. ex. var endast mellan 2 och 8 procent av de examinerade, vilkas fäder är aka-

85 demiker, officerare eller direktörer statsstipendiater, medan 47 procent av de ungdomar som kom från arbetarhem innehade stipendium. Det föreligger även skiljaktigheter med avseende på boendeförhållandena mellan statsstipendiater och icke statsstipendiater. Av stipendiaterna har således 83 procent icke varit hemmaboende någon del av studietiden och 10 procent hemmaboende mer än 1/2 av studietiden. Motsvarande tal för ickestipendiaterna är 60 och 24 procent. Examensåldern är lägre för stipendiater än för övriga. Detta sammanhänger delvis med att studietiden är kortare för stipendiaterna. Detta gäller även om studentbetyget konstanthålles. För filosofie magistrar med ett studentmedelbetyg mellan Ba och AB är skillnaden omkring 20 månader, för juris kandidater 10 månader och för filosofie kandidater 21 månader. Skuldsättningsfrekvensen är högre bland stipendiater än bland icke-stipendiater men de genomsnittliga skuldbeloppen för de skuldsatta lägre. Detta gäller även om boendeförhållandena konstanthålles. Stipendiaternas höga skuldsättningsfrekvens torde enligt vad som här visats framför allt sammanhänga med deras sociala bakgrund och det faktum att de mera sällan är hemmaboende. De lägre genomsnittliga skuldbeloppen beror till stor del på deras kortare studietid och på att stipendierna minskar den erforderliga lånesumman. Av samtliga examinerade läsåret 1959/60 har 66 procent haft förvärvsarbete under någon del av studietiden, varav nära hälften haft det högst 1/4 av studietiden (kap. 4).

B. R E K R Y T E R I N G TILL GYMNASIERNA 6. Sociala f a k t o r e r s i n v e r k a n p å r e k r y t e r i n g e n till vissa gymnasiala

skolformer

6.1. Inledning Ända fram till mitten av 1940-talet undergick rekryteringen till studier vid gymnasier samt universitet och högskolor ingen nämnvärd förändring med avseende på de studerandes sociala bakgrund. Efter andra världskriget här det dock skett en snabb breddning av rekryteringen så att andelen ungdomar från arbetare- och lägre tjänstemannahem blivit allt större. För att ge aktuellast möjliga information om den sociala bakgrunden bland de ungdomar som söker till och intas i olika slag av gymnasiala skolor har för studiesociala utredningen och gymnasieutredningen företagits en undersökning av dels dem som år 1959 intogs vid allmänna gymnasier, tekniska gymnasier och handelsgymnasier, dels dem som år 1960 sökte till motsvarande gymnasieformer. Handelsgymnasiernas studentlinjer ingår ej i undersökningen liksom ej heller de tekniska fackskolorna. 6.2. Materialet Undersökningen har för båda årgångarna genomförts som urvalsundersökning. i960 års material har utvalts bland de talonger som varit vidhäftade de blanketter som använts för anmälan om inträde till gymnasiets första ring (klass) och vilka sedan den slutliga intagningen verkställts insänts till skolöverstyrelsen av den skola, som mottagit anmälan. Av dessa talonger har genom systematiskt urval var sjunde ansökan utvalts. Talongerna har genom bistånd från respektive skolor kompletterats med uppgift om målsmans yrke (eller titel). Med undantag för ett tiotal sökande h a r dessa tillläggsuppgifter erhållits för samtliga sökande. 1959 års material har hämtats från de inom statistiska centralbyrån arkiverade katalogexemplaren, i vilka finns antecknade målsmans yrke (eller titel). Dessa uppgifter är dock delvis ofullständiga och ett relativt omfattande kompletteringsarbete måste därför utföras innan själva bearbetningen kunde påbörjas. Katalogerna avser emellertid enbart de allmänna gymnasierna, medan motsvarande primärmaterial beträffande de tekniska gymnasierna och handelsgymnasierna saknas. Dessa uppgifter har hämtats ur ett i annan ordning insamlat material, innehållande bl. a. uppgifter om faderns yrke och utbildning.

87 Urvalet i denna del av undersökningen har gjorts genom lottning av skolor enligt följande: Antal skolor Allmänt gymnasium Tekniskt gymnasium Handelsgymnasium

160 21 25

Antal utvalda skolor 40 11 13

Urvalsprocent 25 52 52

Ett allmänt gymnasium saknade begynnelsering (försöksgymnasiet i L u n d ) . Något nytt gymnasium i stället för detta har ej utvalts. Urvalsfraktionen blev sålunda med avseende på läroverk 24,4 procent (ifråga om lärjungar 25,3 procent). I de tekniska gymnasierna intogs år 1959 ordinarie elever till ett antal av 1 881 män och 81 kvinnor. Stickprovet omfattar 874 manliga och 21 kvinnliga elever, vilka utgör 46,5 procent respektive 25,9 procent eller i allt 45,6 procent av det totala elevantalet. Antalet nyintagna elever vid handelsgymnasiernas 2-åriga linjer uppgick till 674 män och 761 kvinnor eller sammanlagt 1 435. Urvalsfraktionens elevantal uppgår till 868, vilket utgör 60,5 procent av det angivna totalantalet. 6.3. Klassifikationsproblemet Det har synts angeläget, att i undersökningen använda ett grupperingssystem med avseende på den studerandes sociala ursprung, som i möjligaste mån medger en jämförelse av resultaten med tidigare undersökningar om fördelningen efter olika sociala miljöer för dem som avlagt studentexamen (motsvarande) eller som skrivit in sig vid universitet och högskolor. För dessa senare undersökningar har i vad avser föräldrarnas (faderns) yrkesställning i en rad olika sammanhang tillämpats ett klassifikationssystem, som ursprungligen uppgjordes vid den statistiska institutionen i Lund och som använts i undersökningar av bl. a. Wicksell, Quensel och Moberg. Statistiska centralbyrån tillämpar numera i statistiken över högre studier en variant av detta klassifikationssystem. För en jämförande översikt hänvisas till Högre Studier 1956/57, s. 14. Då systemet uppgjorts för att tillämpas på i första hand studentmaterial har man vid konstruktionen särskilt inriktat sig på att i huvudgrupper sammanföra yrken av likartat slag och för vilka man kan vänta en någorlunda likartad inställning till akademiska studier. Statistiska centralbyrån har kunnat konstatera (1957 års studentekonomiska undersökning) att det finns en mycket påtaglig korrelation mellan faderns yrkesgruppstillhörighet enligt detta schema och föräldrarnas sammanlagda taxerade inkomst. Man torde alltså kunna anse schemat som ett gott socialekonomiskt grupperingssystem. Då det därtill torde kunna hävdas, att de överväganden som göres inom familjen i många avseenden är likartade vid ställningstagande också till gymnasieutbildning har starka skäl talat för att i den nu aktuella under-

88 sökningen använda samma klassifikationssystem som statistiska centralbyrån använder sig av i statistiken över högre studier. Undersökningen av förhållandena 1959, som grundas på katalogerna, utgår till skillnad från vad som tillämpas i statistiken över högre studier från målsmans yrke och inte från faderns yrke. Härigenom uppstår vissa olikheter i materialet. Sålunda kan man vänta att i gruppen »obestämt yrke» kommer att ingå en grupp, bestående av bl. a. änkefruar och fruar och den kommer såsom närmare framgår av det följande att genom det använda målsmansbegreppet att i denna undersökning bli av större omfattning än i statistiken över högre studier, där faderns yrke är bestämmande för klassifikationen av den sociala miljön oavsett om fadern lever eller är död. Beträffande möjligheterna att rätt gruppera olika slag av ingenjörer hänvisas till Högre studier 1956/57, s. 14: »Vid tillämpningen av lundagrupperingen fanns svårigheter att säkert skilja på civilingenjörer och övriga ingenjörer, varför båda fördes till huvudgruppen »akademiker». Eftersom de studerande numera på studiekortet skall ange faderns akademiska examen, är det nu möjligt att hålla dessa grupper särskilda, varvid ingenjörerna flyttas över till kategorien »högre tjänstemän utom akademiker». Den merinformation som centralbyrån sålunda haft tillgång till har icke funnits i föreliggande undersökning. Före den 1 juli 1958 fanns inom folkskollärarkåren benämningarna distriktsöverlärare (eller enbart överlärare). Inom bl. a. det högre skolväsendet hade vederbörande skolas chef titeln rektor. Den sistnämnda benämningen finns efter denna tidpunkt kvar med samma innebörd men också de förutvarande distriktsöverlärarna har numera tjänstetiteln rektor. I undersökningen har det varit av betydelse att hålla dessa bägge slag av rektorer isär, då ju den förra lärarkategorien enligt yrkeskoden tidigare förts till gruppen Folkskollärare m. fl. medan rektorer i förutvarande bemärkelse inordnats under rubriken Akademiker (ej annorstädes redovisade). I föreliggande undersökning har sålunda med hjälp av förefintliga förteckningar över lärare (sådana som de i Folkskolans årsbok och Läroverkslärarnas Riksförbunds årsbok) en gränsdragning gjorts mellan de två slagen av rektorer. 6.4. Materialets tillförlitlighet. I nedanstående tablå jämföres urvalsmaterialet 1960 med det väntade antalet i varje grupp.

Totalpopulation Vr-dels urvalsfraktion Urvalet ....

AP och Ap

Intagna i Allmänt gymnasium L P och R P och c S:a LP RP

M

M

Kv

Kv

M

Kv

M

Ej intagna

Kv

Tekniskt gymn.

Handelsgymn.

M

M

Kv

1 479 2 152 1 306 3 394 6 660 3 099 9 445 8 645 2 241 98 211 217

307 312

187 193

485 493

951 970

443 1349 1235 451 1380 1256

320 14 335 16

Kv

M

Kv

704 951 5 064 2 742 101 136 101 144

723 729

392 384

89 Såsom framgår av tablån ligger med två undantag antalet i urvalet något högre än det förväntade antalet. Detta sammanhänger med att urvalet gjordes före en ytterligare genomgång av totalmaterialet, varvid en del dubbelräkningar eliminerades. Urvalsmaterialets sammansättning har prövats med avseende på betygspoäng och ålder jämfört med totalmaterialet. Jämförelsen med avseende på fördelningen efter betygspoäng kunde grundas på uppgifter i den löpande statistiken om intagningen i gymnasiala skolformer. Beträffande åldern har för jämförelsen utnyttjats en särskild bearbetning av totalmaterialet efter ålder. I följande tablå redovisas fördelningen efter betygspoäng dels i totalmaterialet, dels i urvalsmaterialet. Avvikelserna är som synes i de flesta fall av begränsad omfattning. Allmän linje Totalpopulationen

Betygspoäng

—12,0 12,5—14,0 14,5—16,0 16,5—18,0 18,5—20,0 20,5—22,0 22,5—24,0 24,5—26,0 26,5—28,0 28,5—30,0 30,5—32,0 32,5—34,0 Uppgift s a k n a s . . .

0,1 1,8 12,0 30,2 25,6 16 6 8,5 3,4 1,4 0,1 0,0

—

0,3 100

Summa

Latinlinje

Reallinje

Summa

TotalUrvalet populationen

TotalUrvalet populationen

TotalUrvalet popula- Urvalet tionen

0,2 2,1 13,8 29,2 26,5 14,4 9,5 3,2 1,1 0,0

0,4 4,8 14,3 24,6 23,0 15,6 9,3 4,4 2,8 0,7 0,1

0,1 1,3 6,2 18,5 23,2 22,0 13,7 7,5 4,9 1,9 0,6 0,1

— — — 100

0,3 4,2 14,6 23,3 23,1 16,1 9,7 5,3 2,3 0,6 0,1 0,0 0,4 100

—' — 100

0,1 1,1 7,0 17,5 22,7 20,4 14,6 8,7 5,1 2,0 0,4 0,0 0,4 100

— 100

0,1 2,0 10,0 21,6 23,4 18,5 12,1 6,7 3,6 1,3 0,3 0,0 0,4 100

0,2 2,4 9,8 22,2 23,8 18,9 11,6 5,8 3,6 1,3 0,3 0,1

— 100

I tablån nedan jämföres åldersfördelningen för de i allmänna gymnasierna intagna i dels totalpopulationen, dels urvalet. Ålder

Urvalet

Totalpopulation Antal

%

ntal

%

<21 20 19 18 17 16 15 >14 Uppgift saknas

26 26 89 1186 5 780 6 478 3 805 318 382

0,1 0,1 0,5 6,6 32,0 35,8 21,0 1,8 2,1

3 4 9 188 901 937 547 47

0,1 0,2 0,3 7,1 34,2 35,5 20,8 1,8

Summa

18 090

2 636

100 Av tablån framgår, att urvalet vad avser allmänna gymnasier även från ålderssynpunkt väl ansluter sig till sammansättningen i totalpopulationen. I undersökningen av 1959 års intagna har som tidigare nämnts urvalsen-

90 heten varit skolan. I följande tablå redovisas för det allmänna gymnasiet hur stor andel antalet elever i urvalet utgör av hela antalet elever. AP AF Urvalet 775 Totalpopulationen .. 3 084 U V p :putaÄe„ V . t0ta .': 25,1

AT*

AT S

LP LP

RF RP

£{« Rp

Lp

1175 5 055 23,2

2 241 8 400 26,7

2 643 9285 28,5

1548 7 254 21,3

,-

Män

Rp 2 396 8 505 28,2

.

Kvinnor

1795 8 034 22,3

s

4191 16 539 25,3

Det framgår av tablån, att den tillämpade urvalsmetodiken givit ett något snedvridet resultat med avseende på fördelningen på kön och olika linjer. Elevandelen i hela materialet är 25,3 procent av samtliga med en överrepresentation för männen och en underrepresentation för kvinnorna. Det framgår också att de fyraåriga gymnasierna är överrepresenterade på de treårigas bekostnad. 6.5. 1959 års intagna efter socialt ursprung I tab. 37 redovisas samtliga nyintagna 1959 i första ring (klass) vid allmänna gymnasier, tekniska gymnasier och handelsgymnasiernas tvååriga linjer. De intagna i allmänbildande gymnasier har i tab. 38 delats upp på dem som intagits i fyraårigt respektive treårigt gymnasium på olika linjer. I tab. 39 redovisas de intagna med relativ fördelning efter målsmans yrke. Härav framgår att mycket betydande skillnader kan påvisas i rekryteringen till å ena sidan de allmänna gymnasierna och å andra sidan fackgymnasierna. Andelen studerande, vilkas målsmän är akademiker, uppgår i den senare gruppen endast till omkring 5—6 procent, medan den bland nyintagna i allmänna gymnasier är 17,5 procent. I gengäld har något mer än 17 procent av de nyintagna vid allmänna gymnasier målsmän som är arbetare, medan bland de nyintagna i fackgymnasierna 35—40 procent kommer från arbetarhem. Dessa tendenser gäller även för män och kvinnor var för sig. Tab. 39 visar också att det är betydande olikheter med avseende på socialt ursprung vad gäller intagna i å ena sidan fyraårigt gymnasium och å andra sidan treårigt. Man finner exempelvis att andelen elever som kommer från arbetar- eller jordbrukarhem är avsevärt mycket större (25,4 respektive 12,5 procent) i de treåriga gymnasierna än i de fyraåriga (12,6 respektive 2,2 procent). Tendensen är den omvända då det gäller elever från hem där målsman är akademiker (9,8 procent mot 21,9 procent). Det är dock uppenbart att dessa olikheter i den sociala rekryteringen icke har att göra med olika preferenser utan med att det fyraåriga gymnasiet varit förhärskande i de större städerna, medan den treåriga gymnasieformen är vanligare i mindre städer. Vad gäller valet av linje inom det allmänna gymnasiet synes detta icke vara beroende av den studerandes sociala ursprung.

91 Tab.

37.

Nyintagna

år

i första

efter kön

ring

(klass)

vid

och målsmans

vissa

gymnasiala

Allmänbildande gymnasier Kön Målsmans yrke

skolformer

yrke

Allmän Latinlinje linje

Reallinje

Summa

TekHanniska delsgymna- gymnasier sier 1

Män Jordbruk med binäringar (utom arbetare) Folkskollärare m. fl Akademiker (ej annorstädes redovisade).. Officerare Direktörer, disponenter, grosshandlare . . . Handlande, handelsresande, hantverksmästare Högre tjänstemän utom akademiker; vissa fria yrken Övriga tjänstemän Arbetare Obestämt yrke Uppgift saknas

11 8 62 9 45

12 12 83 11 31

59 311 31 123

111 79 456 51 199

72 24 54 6 26

12 6 20 3 35

80 39 55 31 2

64 49 52 35 3

74 41 109 9 10

459 265 371 173 20 2 396

119 81 352 19 12

Summa

315 177 264 107 15 1634

372 Jordbruk med binäringar (utom arbetare) Folkskollärare m. fl Akademiker (ej annorstädes redovisade).. Officerare Direktörer, disponenter, grosshandlare . . . Handlande, handelsresande, hantverksmästare Högre tjänstemän utom akademiker; vissa fria yrken Övriga tjänstemän Arbetare Obestämt yrke Uppgift saknas

34 10 59 3 20

63 26 117 23 47

44 30 99 17 29

141 66 275 43 96

4 21 1 18

57 51 83 25 3

114 93 170 56 13

295 200 358 113 19

Summa

45 18 121 12 65

Kvinnor

124 56 105 32 3 607

65 59 189 14 5 496

75 38 200 34 78

132 89 410 48 152

252 145 731 94 295

74 25 55 6 26

60 10 41 4 53

125 139 100 298 23 15

Båda könen Jordbruk med binäringar (utom arbetare) Folkskollärare m. fl Akademiker (ej annorstädes redovisade).. Officerare Direktörer, disponenter, grosshandlare . . . Handlande, handelsresande, hantverksmästare Högre tjänstemän utom akademiker; vissa fria yrken Övriga tjänstemän Arbetare Obestämt yrke Uppgift saknas

137 90 138 56 5

178 142 222 91 16

439 233 369 139 18

754 465 729 286 39

124 82 361 19 12

Summa

2 241

895 Enbart 2-årig linje.

92 Tab.

38. Ny intagna

år 1959

efter ringar

Kön Målsmans ykre

Män Jordbruk med binäringar (utom arbetare) Folkskollärare rn. fl Akademiker (ej annorstädes redovisade) Officerare Direktörer, disponenter, grosshandlare Handlande, handelsresande, hantverksmästare Högre tjänstemän utom akademiker; vissa fria yrken Övriga tjänstemän Arbetare Obestämt yrke Uppgift saknas Summa

i allmänbildande

gymnasier

och målsmans Allmän linje

fördelade

yrke

Latinlinje

Reallinje

Samtliga I4

7 2 17

23 30 249 27 102

65 29 62 4 21

28 43 361 47 167

106 P

11 5 16

o 10 66 11 27

58 28 20 21 2

22 11 35 10

6 9 23 7

58 40 29 28 3 297

5 4 46 2 15

29 6 13 1 5

19 16 93 21 29

44 10 24 2 18

46 29 35 15 1

11 22 48 10 2

82 59 90 29 10

32 34 80 27 3

37 42 22 3

360 247 1066

5 7 92 11 53

40 11 29 1 12

24 26 159 32 56

51 12 41 2 22

30 102 44 45 329 81 41 7 125 27

59 77 580 84 234

99 113

104 57 55 36 3 463

33 33 83 20 2

140 99 119 57 13

559 38 315 124 303 147 86 43 334 160 209 103 186 93 46 34 29 13 5 3 391 1396 845 2 643 1548

3 46 9 38

229 86 345 178 110 67 167 118 146 120 71 36 15 10 5 84 1036 598 1577

Kvinnor Jordbruk med binäringar (utom arbetare Folkskollärare m. fl Akademiker (ej annorstädes redovisade) Officerare Direktörer, disponenter, grosshandlare Handlande, handelsresande, hantverksmästare Högre tjänstemän utom akademiker; vissa fria yrken Övriga tjänstemän Arbetare Obestämt yrke Uppgift saknas Summa

37 16 19 3 6

31 34 219 37 67

38 19 63 10

214 125 167 66 14

Båda könen Jordbruk med binäringar (utom arbetare Folkskollärare m. fl Akademiker (ej annorstädes redovisade) Officerare Direktörer, disponenter; grosshandlare Handlande, handelsresande, hantverksmästare Högre tjänstemän utom akademiker; vissa fria yrken Övriga tjänstemän Arbetare Obestämt yrke Uppgift saknas Summa

S:a

93 Tab.

39.

Ny Magna år 1959 i första ring (klass) vid vissa gymnasiala efter kön samt med relativ fördelning efter målsmans yrke Allmänbildande gymnasier Kön Målsmans yrke

Allm. Latin- Real- 4-år. 3-år. linje linje linje gymn. gymn

Män Jordbruk med binäringar (utom arbetare) Folkskollärare m. fl Akademiker (ej annorstädes redovisade) Officerare Direktörer, disponenter, grosshandlare Handlande, handelsresande, hantverksmästare Högre tjänstemän utom akademiker; vissa fria yrken övriga tjänstemän Arbetare Obestämt yrke Uppgift saknas Summa

S:a

skolformer

Tek- Hanniska delsgym- gymnasier nasier 1

2,9 2,1

3,1 3,1

5,4 3,6

1,8 2,7

10,1 4,4

4,6 3,3

8,2 2,7

3,2 1,6

16,3 2,4 11,8

21,8 2,9 8,1

19,0 1,9 7,5

22,8 3,0 10,6

11,6 05 3,9

19,0 2,1 8,3

6,2 0,7 3,0

5,4 0,8 9,4

10,2

7,6

6,7

12,9

12,5

14,2

21,1 10,2 14,4 8,1 0,5

16,9 12,9 13,6 9,2 0,8

19,4 10,8 16,2 6,5 0,9

21,9 11,3 10,6 7,6 1,0

13,9 10,6 25,0 6,5 0,6

13,6 9,3 40,2 2,2 1,4

19,9 11,0 29,4 2,4 2,7

19,3 11,1 15,5 7,2 0,8 100

8,6 2,5

7,9 3,3

7,2 4,9

2,9 3,2

15,1 4,4

7,9 3,7

9,5 4,8

9,7 0,8

15,0 0,8 5,1

14,7 2,9 5,9

16,3 2,8 4,8

20,5 3,5 6,3

7,7 0,8 4,0

15,3 2,4 5,3

4,8

4,2 0,2 3,6

Kvinnor Jordbruk med binäringar (utom arbetare) Folkskollärare m. fl Akademiker (ej annorstädes redovisade) Officerare Direktörer, disponenter, grosshandlare Handlande, handelsresande, hantverksmästare Högre tjänstemän, utom akademiker; vissa fria yrken övriga tjänstemän Arbetare Obestämt yrke Uppgift saknas

12,4

9,1

11,2

8,6

13,3

10,5

9,5

14,5

14,5 12,9 21,1 6,3 0,8

20,5 9,2 17,3 5,3 0,5

20,1 11,7 15,7 6,2 1,3 100

11,1 10,3 26,2 6,4 0,7 100

16,5 11,1 19,9 6,3 1,1 100

23,8 4,8 42,8

Summa

14,4 11,7 21,4 7,1 1,6 100

13,1 11,9 38,2 2,8 1,0 100

5,8 2,3

6,4 3,2

5,9 4,0

2,2 2,9

12,5 4,4

6,0 3,5

8,3 2,8

7,0 1,2

15,6 1,5 8,4

17,0 2,9 6,6

18,3 2,1 6,8

21,9 3,2 8,9

9,8 0,6 3,9

17,5 2,3 7,0

6,1 0,7 2,9

4,7 0,5 6,1

11,4

8,6

9,5

7,5

13,1

9,6

12,4

14,4

17,7 11,6 17,8 7,2 0,7 100

15,1 12,1 18,9 7,8 1,4 100

19,6 10,4 16,4 6,2 0,8

21,2 11,5 12,6 7,0 1,1 100

12,6 10,5 25,4 6,5 0,7

18,0 11,0 17,4 6,8 0,9

13,9 9,2 40,3 2,1 1,3

16,0 11,5 34,3 2,6 1,7 100

Båda könen Jordbruk med binäringar (utom arbetare Folkskollärare m. fl Akademiker (ej annorstädes redovisade Officerare Direktörer, disponenter, grosshandlare Handlande, handelsresande, hantverksmästare Högre tjänstemän utom akademiker; vissa fria yrken övriga tjänstemän Arbetare Obestämt yrke Uppgift saknas Summa 1

E n b a r t 2-årig linje.

7—630789

94 Tab. 40. Sökande till allmänbildande Allmänbildande gymnasier

Målsmans yrke

Jordbruk med binäringar (utom arbetare) Akademiker (ej annorstädes redovisade) Direktörer, disponenter, grosshandlare .. Handlande, handelsresande, hantverksHögre tjänstemän utom akademiker; vissa fria yrken

Samtliga

gymnasiers,

tekniska

Tekniska gymnasier

Samtliga

Därav kv.

Samtliga

Därav kv.

218 100 506 60 207

126 53 220 27 86

59 12 23 3 17

641 316 669 130 78

277 142 327 57 33

80 53 159 25 35

3 2 4 1 2

3 231

1 1

1 Exkl. studentlinjen. Dessutom 2 mani., scm sökt till tekniska gymnasier och handelsgymnasier resp. allmänbildande gymnasier, tekniska gymnasier och handelsgymnasier. 2

6.6. 1960 års sökande efter socialt ursprung I tab. 40 redovisas samtliga sökande till de allmänna gymnasierna, tekniska gymnasierna och handelsgymnasierna år 1960 med fördelning på kön och målsmans yrke. I tab. 41 har de sökande delats upp på dem som intagits i gymnasial skolform och dem som ej intagits — absolut och relativt — samt fördelats efter målsmans yrke. Som synes föreligger inga påtagliga olikheter i awisningen sedd mot bakgrund av det sociala ursprunget bortsett från att kvinnliga studerande från akademiker- och officershem har betydligt lägre avvisning än genomsnittet. En redovisning av de nyintagna i första ring (klass) vid allmänna gymnasier, tekniska gymnasier och handelsgymnasier år 1960 lämnas i tab. 42 med fördelning efter kön och målsmans yrke. Den relativa fördelningen efter målsmans yrke återfinnes i tab. 43. Tendenserna är i stort sett desamma som i 1959 års material. Dessa uppgifter säger ingenting om hur stor andel av ungdomarna i de aktuella åldersgrupperna från de olika sociala miljöerna som intagits. Det är dock inte möjligt att från den svenska befolkningsstatistiken erhålla uppgift om målsmans yrke för ungdomar i olika åldersgrupper. En synnerligen förenklad jämförelse mellan den sociala sammansättningen för den totala manliga befolkningen å ena sidan och de intagna vid gymnasiala skolformer å andra sidan kan dock göras med hjälp av uppgifter ur valstatistiken 1960. En fördelning på yrkesgrupper kan göras för samtliga manliga röstberättigade personer.

95 gymnasiers

och handelsgijmnasiersx

Handelsgymnasier

första ring

(klast •) å r

1960 Allmänbildande gymnasier och tekniska gymnasier

Allmänbildande gymnasier och handelsgymnasier

Därav k v.

Samtliga

Därav kv.

9 2

Samtliga

Därav kv.

Samtliga

28 10 18 3 20

21 4 11 1 13

7 3 2

75 36 45 119 30 24 408

Samtliga

Därav kv.

157 58 236 28 102

6 1 4

—

—. 2

321 127 554 66 2 253

— — —• —

21 24 64 14 13 230

12 7 23 3 1 67

—.

—

9 15 17 4 4

3 7 11 2 3

778 436 987 192 142

304 176 407 74 51

4 343

—•

1 1 —•

Målsmans yrke

7.

Nvintaena y \ar(?

Manliga röstberättigade 1960

iyDU

Jordbruk med binäringar Folkskollärare Akademiker och officerare Direktörer, disp.grosshandlare Handlande, handelsresande, hantv.mäst Tjänstemän Arbetare Obestämt yrke Uppgift saknas

7,9 3,1 15,5 5,6

15,1 0,9 3,1 1,4

11,0 28,6 23,2 4,2 0,9

7,4 19,1 53,0

Samtliga

100 Disproportionen i rekryteringen är som synes mycket påtaglig. Med reservation för jämförelsens approximativa karaktär framgår att vissa yrkesgrupper är klart överrepresenterade bland målsmännen till de nyintagna vid gymnasierna. Detta gäller framför allt folkskollärare, akademiker/officerare och de olika affärsmannagrupperna samt tjänstemän. Klart underrepresenterade är ungdomar, vilkas målsmän är arbetare eller verksamma inom jordbruk med binäringar. Det bör dock beaktas att åldersfördelningen bland manliga röstberättigade inom jordbruk med binäringar torde skilja sig inte oväsentligt från åldersfördelningen för övriga grupper genom att andelen i de högre åldersgrupperna är större i den förstnämnda gruppen. I tab. 44 har samtliga i undersökningen ingående sökande år 1960 fördelats relativt efter målsmans yrke i kombination med läroverksortens be-

9G lägenhet. Då upptagningsområdet för ett läroverk endast i relativt liten utsträckning — med undantag av fackgymnasierna — sträcker sig över länets gränser bör dessa uppgifter ge en förhållandevis god bild av den geografiska rekryteringen i kombination med den studerandes sociala ursprung. För de sökande 1960 har undersökts förhållandena inom fem huvudområden, nämligen Götaland utom Västsverige (Hallands, Göteborgs och Bohus, Älvsborgs och Skaraborgs län), Västsverige, Stockholm och Stockholms län, Svealand utom Stockholm och Stockholms län men inklusive Gävleborgs län samt övriga Norrland. Härav framgår klart överrepresentationen för akademiker-, direktörs- och högre tjänstemannagrupperna i Stockholms stad och län. Norrland däremot redovisar höga andelar inom gruppen jordbrukare med binäringar och arbetare. 6.7. Jämförelser mellan olika undersökningar I tab. 45 jämföres resultaten ur 1959 och 1960 års undersökningar med den fördelning som erhölls i 1957 års undersökning av dem som detta år avlade studentexamen eller examen vid fackgymnasium. Avslutningsvis skall även utvecklingen för en längre tidsperiod belysas. Den av centralbyrån tillämpade grupperingen efter faderns yrke tillkom 1956. Tidigare undersökningar utgår från den likartade men icke helt jämförbara gruppering som tillämpas i Lund. I »Högre studier 1956/57» har en jämförelse gjorts mellan dem som avlade studentexamen 1943, 1952 och 1957. Uppgifterna om de nyintagna vid gymnasierna 1960 har omräknats till lundagrupperingen med antagande om samma förhållande mellan de båda grupperingarna som kunde iakttagas 1957. Män

Målsmans vrke» Maismans yrKe Jordbruk med binäringar Folkskollärare Akademiker Officerare Större affärsmän och direktörer Mindre affärsmän och vissa hantverkare Tjänstem. i stat, kommun och ensk. tj Lägre tjänstemän Statstjänare, arbetare, hantverkare Obestämt yrke och uppgift saknas Samtliga 1

Kvinnor

196Q

10 7 21 3 8 13 15 6 14 3

7 3 19 2 6 10 16 7 25 5

8 9 25 3 7 14 13 6 10 5

10 4 17 2 6 10 15 6 27 4

100 Enligt lundagrupperingen,

Andelen ungdomar från statstjänar- och arbetarhem har som synes ökat mycket kraftigt — från 14 procent för män och 10 procent för kvinnor år 1943 till 25 respektive 27 procent år 1960. De sociala grupper som minskat sin andel är framför allt folkskollärare, akademiker och mindre affärsmän.

97 Tab.

41. Antal

sökande, räkningar

intagna

och ef intagna

samt

fördelning

med

år 1960

efter kön utan

efter målsmans

dubbel-

yrke Ej intagna

Kön Målsmans yrke

Sökande

Intagna Fakt.

Män Jordbruk med binäringar (utom arbetare) Folkskollärare m. fl Akademiker (ej annorstädes redovisade) .. Officerare Direktörer, disponenter, grosshandlare Handlande, handelsresande, hantverksmästare Högre tjänstemän utom akademiker; vissa fria yrken övriga tjänstemän Arbetare Obestämt yrke Uppgift saknas

164 69 318 38 153

124 51 248 25 101

40 18 70 13 52

474 260 580 118 91

335 198 435 82 16

139 62 145 36 75

Summa

2 545

729 Jordbruk med binäringar (utom arbetare) Folkskollärare m. fl Akademiker (ej annorstädes redovisade) .. Officerare Direktörer disponenter, grosshandlare . . . Handlande, handelsresande, hantverksmästare Högre tjänstemän utom akademiker; vissa fria yrken Övriga tjänstemän Arbetare Obestämt yrke Uppgift saknas

157 58 236 28 102

130 49 205 25 81

27 9 31 3 21

304 176 407 74 51

50 37 96 21 38

Summa

254 139 311 53 13 1416

384 Jordbruk med binäringar (utom arbetare) Folkskollärare m. fl Akademiker (ej annorstädes redovisade) .. Officerare Direktörer, disponenter, grosshandlare . . . Handlande, handelsresande, hantverksmästare Högre tjänstemän utom akademiker; vissa fria yrken Övriga tjänstemän Arbetare Obestämt yrke Uppgift saknas

321 127 554 66 255

254 100 453 50 182

67 27 101 16 73

778 436 987 192 142

Summa

4 345

589 337 746 135 29 3 232

189 99 241 57 113 1113

Kvinnor

Båda könen

98 Tab.

42. Nyintagna

år 1960

skolformer

i första

efter kön

ring

(klass)

vid vissa

och målsmans

Allmänbildande gymnasier Kön Målsmans vrkc

Män Jordbruk med binäringar (utom arbetare) Folkskollärare m. fl Akademiker (ej annorstädes redovisade) Officerare Direktörer, disponenter, grosshandlare Handlande, handelsresande, hantverksmästare Högre tjänstemän utom akademiker; vissa fria yrken .. Övriga tjänstemän Arbetare Obestämt yrke Uppgift saknas Summa

Allmän linje

Latinlinje

gymnasiala

yrke HanTekdelsniska gymna- gymnasier sier1

Reallinje

Summa

64 30

80 42

39 7

173 11

230 22

15 2

24 8

33 3

55 35 40 8 1 217

26 26 41 8 2 193

203 87 211 41 4

45 37 107 16 9 335

6 13 36 9

284 148 292 57 7 1380

27 10

35 21

49 18

111 49

34 5

90 13

74 6

198 24

61 30 84 9 1 312

92 37 111 19 5 493

49 78 15 2

3 1 3 1

12 22 35 9 5

239 116 273 43 8 1256

35 14

43 29

113 48

191 91

41 7

22 2

58 13

123 16

247 17

428 46

16 2

9 2

116 65 124 17 2

118 63 152 27 7

18 35 71 18 5

523 264 565 100 15 2 636

38 110 17 9

289 136 289 56 6 1421

101 Kvinnor Jordbruk med binäringar (utom arbetare) Folkskollärare m. fl Akademiker (ej annorstädes redovisade) Officerare Direktörer, disponenter, grosshandlare Handlande, handelsresande, hantverksmästare Högre tjänstemän utom akademiker; vissa fria y r k e n . . Övriga tjänstemän Arbetare Obestämt yrke Uppgift saknas Summa

17 Båda könen Jordbruk med binäringar (utom arbetare) Folkskollärare m. fl Akademiker (ej annorstädes redovisade) Officerare Direktörer, disponenter, grosshandlare Handlande, handelsresande, hantverksmästare . . Högre tjänstemän utom akademiker; vissa fria yrken .. Övriga tjänstemän Arbetare Obestämt yrke Uppgift saknas . . . . Summa 1

Exkl. studentlinjen.

99 Tab.

43. Nyintagna år 1960 i första ring (klass) efter kön samt med relativ fördelning

vid vissa gymnasiala efter målsmans yrke

skolreformer

Allmänbildande gymnasier Kön Målsmans yrke

TekHanniska delsgymna- gymnaSumma sier sier1

Samtliga

Allmän linje

Latinlinje

Reallinje

3,7 1,8

4,1 4,1

6,6 3,1

5,8 3,0

11,6 2,1

5,0 2,0

6,8 2,8

11,1

17,1 1,6

17,8 1,1

16,7 1,6

4,5 0,6

3,0 1,0

13,7 1,4

8,3

4,9

5,9

3,3

7,9

5,6

11,4

10,1

9,9

14,0

17,8

11,1

25,3 16,1 18,4 3,7 0,5 100

13,5 13,5 21,3 4,1 1,0 100

20,9 9,0 21,9 4,2 0,4

13,4 11,0 32,0 4,8 2,7 100

5,9 12,9 35,6 8,9

18,3 10,9 24,0 4,5 0,9

20,6 10,7 21,1 4,1 0,6 100

8,7 3,2

7,1 4,3

10,9 4,0

11,8 3,9

9,2 3,5

10,9 1,6

18,3 2,6

16,4 1,3

15,8 1,9

4,2 0,7

14,5 1,8

6,7

4,7

6,0

5,7

6,3

5,7

9,6

9,5

10,4

9,9

19,4

11,0

19,6 9,6 26,9 2,9 0,3 100

18,7 7,5 22,4 3,9 1,0

19,0 9,2 21,8 3,4 0,6

8,3 15,3 24,2 6,3 3,5 100

17,9 9,8 22,0 3,7 0,9

19,1 10,9 17,3 3,3 0,4 100

6,6 2,6

6,3 4,2

8,0 3,4

7,2 3,5

11,7 2,0

9,0 0,8

7,9 3,1

11,0 2,5

17,9 2,3

17,4 1,2

16,2 1,7

4,6 0,6

3,7

14,0 1,5

7,4

5,7

5,3

5,8

3,4

10,1

10,2

9,9

14,5

17,2 9,2 22,2 3,9 1,0

20,3 9,6 20,3 3,9 0,4

19,8 10,0 21,5 3,8 0,6 100

13,7 10,8 31,3 4,8 2,6 100

Män Jordbruk med binäringar (utom arbetare) Folkskollärare m. fl Akademiker (ej annorstädes redovisade) Officerare Direktörer, disponenter, grosshandlare Handlande, handelsresande, hantverksmästare Högre tjänstemän utom akademiker; vissa fria yrken .. Övriga tjänstemän Arbetare Obestämt yrke Uppgift saknas Summa

3,7 8,3 7,4

Kvinnor Jordbruk med binäringar (utom arbetare) Folkskollärare m. fl Akademiker (ej annorstädes redovisade) Officerare Direktörer, disponenter, grosshandlare Handlande, handelsresande, hantverksmästare Högre tjänstemän utom akademiker; vissa fria yrken . . övriga tjänstemän Arbetare Obestämt yrke Uppgift saknas Summa Båda könen Jordbruk med binäringar (utom arbetare) Folkskollärare m. fl Akademiker (ej annorstädes redovisade) Officerare Direktörer, disponenter, grosshandlare Handlande, handelsresande, hantverksmästare Högre tjänstemän utom akademiker; vissa fria yrken . . övriga tjänstemän Arbetare Obestämt yrke Uppgift saknas Summa 1

Exkl. studentlinjen.

8,7 21,9 12,3 23,4 3,2 0,4 100

0,8 6,9 18,8 7,3 14,3 29,1 7,3 2,0 100

5,6 11,0 18,2 10,4 23,2 4,2 0,9 100

100 Tab. 44. Sökande till allmänbildande gymnasiers, tekniska gymnasiers och handelsgymnasiers första ring (klass) år 1960 med relativ fördelning efter målsmans yrke och läroverksort Målsmans yrke aT

u CS ÖO

C

C o

Si? Läroverk belägna i

Bi •ö-S G B

£ fe c o

11 o -Ö

fe

u

O

v> w

o o <u

' 3 CO C O

<u -o

3 CO JU

ua c

B O

CO CO

+•>

>Ö

.2

cc «>9 cu to -

+-> 5 tO

K»

c :c«

co

CO

a

u

C

>>

a

s

««-(

co to

C

:rt II « ä •o ° CU

CO

§ feb c

to

I-

C 44

CU

CS 4-> ^

C

v

B "Ö CA

_ w

•O

3 C

o

Q

M £S c ca

CO t-

cs

+3 cu A B

<

O

o

'5b o, o» D

+-> to

cu

CS

CO

s CS

t=D CU

: 0 "O h-i

CS

Götaland exkl. Västsverige 38,3 16,5 Västsverige Stockholm, Stockholms

29,9 13,4

25,3 17,1

31,8 6,1

23,9 19,2

32,5 20,9

27,0 17,2

25,5 19,0

26,6 18,5

28,1 13,5

12,7 27,4 12,0 17,6

3,7

13,4

35,0

37,8

37,3

12,9

32,3

22,5

14,1 31,9

23,9 22,8

27,6

15,9

16,7

14,9

22,4

16,6

24,3

24,1

13,0

34,5 20,4

15,7

6,7

7,6

4,7

11,3

6,9

8,7

16,7

13,5

16,9 11,8

100 Svealand utom Stockholms stad och län, Gävleborgs län 18,1 Norrland utom Gävle23,4 borgs län Samtliga 100

101 Tab.

45.

Studenter

vid

samt

nyinlagna

allmänbildande resp.

med

relativ

Kön Målsmans yrke

Mån Jordbruk med binäringar (utom arbetare) Folkskollärare m. fl Akademiker (ej annorstädes redovisede Officerare Direktörer, disponenter, grosshandlare Handlande, handelsresande, hantverksmästare Högre tjänstemän utom akademiker; vissa fria yrken övriga tjänstemän Arbetare Obestämt yrke Uppgift saknas Summa Kvinnor Jordbruk med binäringar (utom arbetare) Folkskollärare m. fl Akademiker (ej annorstädes redovisade) Officerare Direktörer, disponenter, grosshandlare Handlande, handelsresande, hantverksmästare Högre tjänstemän utom akademiker; vissa fria yrken övriga tjänstemän Arbetare Obestämt yrke Uppgift saknas Summa Samtliga Jordbruk med binäringar (utom arbetare) Folkskollärare m. fl Akademiker (ej annorstädes redovisade) Officerare Direktörer, disponenter, grosshandlare Handlande, handelsresande, hantverksmästare 1

gymnasier

och tekniska

vid motsvarande

läroverk

gymnasiala

fördelning

efter målsmans

Studenter vid allmänbildande gymnasium

Nyintagna i första ring vid allmänbildande gymnasium

m. m.

skolreformer

yrke

Studenter Nyintagna i vid tek- första klass vid niska tekniskt gymnaläroverk1 sium och hanm. m. delsgymnasium2

4,0

4,6 3,3

5,8 3,0

12,9 3,2

6,8 2,4

10,1 2,1

19,9 1,8

19,0

a,i

16,7 1,6

4,2 0,2

5,9 0,7

4,0 0,7

6,2

8,3

5,9

3,8

4,9

4,4

11,1

8,8

9,9

16,5

13,0

14,9

13,0 10,8 18,4 0,1 5,9 100

19,3 11,1 15,5 7,2 0,8 100

20,6 10,7 21,1 41 0,6 100

11,6 11,8 28,9 0,2 6,7 100

15,5 9,8 37,0 2,2 1,8 100

11,7 11,5 32,8 5,7 2,1 100

9,2 5,1

7,9 3,7

8,8 3,9

16,5 5,2

9,7 1,0

11,8

21,7 1,5

15,3 2,4

15,8 1,9

3,5 0,1

4,2 0,2

4,4 0,6

5,8

5,3

5,7

3,5

3,5

6,3

13,7

10,5

9,9

15,3

14,3

20,0

14,7 9,9 13,7 0,1 4,6 100

16,5 11,1 19,9 6,3 1,1 100

19,0 9,2 21,8 3,4 0,6 100

11,2 13,0 25,0 6,7 100

13,5 11,6 38,3 2,7 1,0 100

9,3 14,4 23,8 6,3 3,1 100

9,0 4,5

6,0 3,5

7,2 3,5

13,9 3,8

7,6 2,0

10,6 1,5

20,7 1,6

17,5 2,3

16,2 1,7

4,0 0,2

5,4 0,6

4,2 0,7

6,0

7,0

5,8

3,7

4,5

4,9

12,3

9,6

9,9

16,2

13,4

16,3

—

—

H ä r ingår även handelsgymnasiernas tvååriga linje samt den fyraåriga folkskollärarlinjen. I vad avser de nyintagna i handelsgymnasierna ingår ej studentlinjerna. I siffrorna för 1960 inkluderas i denna skolform de 4-åriga linjerna, vilket icke är fallet i talen för 1959. 2

102 Tab. 45 forts. Studenter vid allmänbildande gymnasium

Kön Målsmans yrke

Högre tjänstemän utom miker; vissa fria yrken

1 2

Se not sid. 101. Se not sid. 101.

Studenter vid tekniska läroverk m. m. 1

Nyintagna i första klass vid tekniskt gymnasium och handelsgymnasium 2

13,8 10,4 16,3 0,1 5,3 100

18,0 11,0 17,4 6,8 0,9 100

19,8 10,0 21,5 3,8 0,6 100

11,5 12,1 27,8 0,1 6,7 100

14,9 10,3 37,4 2,4 1,5 100

11,1 12,2 30,4 5,9 2,2 100

akade-

Båda könen

Nyintagna i första ring vid allmänbildande gymnasium

103 Bilaga 1 STATISTISKA

CENTRALBYRÅN

1960 års undersökning av

A v d . f ö r undervisningsstatistik

akademikernas

skuldsätt-

ning.

De uppgifter, som lämnas på denna blankett betraktas som strängt förtroliga och kommer endast att användas för statistiskt bruk. Denna del av blanketten kommer efter granskning inom statistiska centralbyrån att avskiljas.

1960 års undersökning av akademikernas skuldsättning

Studie. korls-

•

•

Man

•

I960

•

Kv.

För statistiska centralbyråns anteckningar

Då i det följande talas om »studietid» avses hela tiden, mellan den första inskrivningen v i d universitet eller högskola och tiden f ö r den senast a v l a g d a examen. 1. Första inskrivningen ä g d e rum den

/

2. Ert civilstånd under s t u d i e t i d e n : ' •

O g i f t till den

/

19..

•

Gift från den

•

/

19...

•

F.d. gift från den

/

19...

3. H a r N i haft underhållsskyldighet mot en eller flera personer, dock ej make, under någon del av studietiden? Q

Ja under tiden

•

Nej

f£r

4. Hur har Er bostadsfråga varit ordnad under studietiden? 3 Bott i föräldrahammet (även hos svärföräldrar)

under tiden

Bott i inackorderingsrum (även hos släktingar)

>

»

Bott i studentbostadshus

»

»

Bott i egen lägenhet (ej i studentbostadshus)

j

>

5. H a r Er make någon gång under Er studietid varit inskriven v i d universitet eller högskola? •

Ja

•

Nej

6. Makens totala skuldsättning v i d Ert examenstillfälle d ä r a v lår från föräldrar eller andra anhöriga

7. Er skuldsättning v i d tidpunkten f ö r första inskrivningen v i d universitet eller högskola d ä r a v lår från föräldrar eller andra anhöriga

8. Er totala skuldsättning vid examenstillfället därav lån från föräldrar eller andra anhöriga » »

lån från andra privatpersoner än anhöriga statens räntefria lån, beviljade av statsstipendienämnden eller av studiehjälpsnämnden

>

statsgaranterade lån och akademikerlån *, beviljade av statsstipendienämnden eller garantilånenämnden

•»

värnpliktslån

»

övriga lån 5

-

9. Edra totala t i l l g å n g a r ' vid tidpunkten för första inskrivningen vid universitetet eller

10. Er makes totala t i l l g å n g a r ' vid Edra studiers början eller den senare tidpunkt då äktenskapet ingicks 11. Edra totala t i l l g å n g a r ' vid examenstillfället 12. Er makes totala tillgångar« vid Ert examenstillfälle 13. Innehav av naturastipendium Har själv innehaft helt stipendium

under tiden

Har själv innehaft halvt stipendium

»

Maken har innehaft helt stipendium

>

» >

Maken har innehaft halvt stipendium

»

»

14. Ange under studietiden förekommande assistent- eller amanuenstjänstgöring vid läroanstalternas vetenskapliga institutioner. Ar

Perioder och art av tjänstgöring

105 15. 1 nedanstående tablå skall anges de avbrott, som förekommit under studietiden. (Här upptages endast studieavbrott, som varat två veckor eller längre t i d ; tiden för förvärvsarbete och militärtjänst anges med datumangivelse, medan tiden för sjukdom och ferier anges med antal dagar.) O m N i haft förvärvsarbete parallellt med Edra studier skall efter varje periodangivelse inom parentes noteras öm förvärvsarbetet varit hel-, halv- eller annat deltidsarbete; i det sistnämnda fallet skall förvärvsarbetets omfattning anges i timmar per vecka. A n g e dessutom hur stor Er inkomst genom förvärvsarbete varit under resp. år.

Ar

Förvärvsarbete 7 parallellt med studier

Förvärvsarbete 7 utan studier

Militärtjänst'

Ferier'

Sjukdom'0

Övriga studiehinder

Inkomst av förvärvsarbete "

S:a

A N V I S N I N G A R 1

O m ingen ändring av civilståndet inträffat under studietiden, skall ingen tidsangivelse göras utan endast markering i vederbörande ruta.

2 A n g e här personens ställning till Er, t. ex. »under tiden 10/3 1958—examenstillfället för 1 barn». 3

Här skall inte kortare uppehåll och erier redovisas.

4 Akademikerlån beviljade efter senaste examen skall inte medtagas.

5 Exempelvis inteckningslån, andra fastighetslån och avbetalningsskulder.

1 tillgångarna inräknas banktillgodohavanden, tillgångar i form av aktier och obligationer, andelar i handels- och kommanditbolag samt ekonomiska föreningar (t. ex. bostadsrättsföreningar), personliga f ö r e t a g , jordbruk och andra fastigheter, smycken och konstverk, bilar och scooters, d.v.s. de deklarationspliktiga tillgångarna. För realtillgångarna

redovisas taxeringsvärdet, för aktierna kursvärdet vid

examenstillfället eller vid senaste årsskiftet. 7

Som förvärvsarbete upptages även kvalificerat kårarbete, varmed avses t. ex. uppdrag som kårordf ö r a n d e eller kurator. Likaså skall till förvärvsarbete hänföras hushållsarbete. Såväl kårarbete som hushållsarbete skall om de inte utgör absolut studiehinder anges med timmar per vecka. Även praktikantarbete räknas som förvärvsarbete. Perioder av assistent- eller amanuenstjänstgöring vid vetenskapliga institutioner, som redovisats under punkt 14 skall dock inte ånyo redovisas.

8 Militärtjänst som infallit under tid med förvärvsarbete då inga som helst studier förekommit skall ej särskilt anges.

9 Som ferier betraktas de perioder under vilka inga som helst studier förekommit och ej heller någon form av förvärvsarbete.

10 Som sjukdom räknas även barnsbörd. Sjukdom som infallit under tid med förvärvsarbete då inga som helst studier förekommit skall ej särskilt anges. 11 Ä v e n arvode som assistent eller amanuens. Här åsyftas inkomst f ö r e görs vid deklarationen.

skatt och före alla avdrag som

106 Bilaga 2 1960 års undersökning av

STATISTISKA CENTRALBYRÅN

akademikernas

A v d . för undervisningsstatislik

skuldsätt-

ning.

B I)e uppgifter, som lämnas på denna blankett betraktas som strängt förtroliga och kommer endast att användas för statistiskt bruk. Denna del av blanketten kommer efter granskning inom statistiska centralbyrån att avskiljas.

I960 års undersökning av akademikernas skuldsättning

För statistiska centralbyråns anteckningar

Sludie korts-

Q1959

•

Man

•

•

Kv.

I960

Då i det följande talas om »studietid» avses hela tiden mellan den första inskrivningen vid universitet eller högskola och tiden för den senast avlagda examen. 1. Första inskrivningen ä g d e rum den

19..

2. Ert civilstånd under s t u d i e t i d e n : ' •

O g i f t till den

/

19...

•

Gift från den

/

19.

•

F.d. gift från den

/

19..

3. Har N i haft underhållsskyldighet mot en eller flera personer, dock ej make, under någon del a v studietiden? •

Ja under tiden

•

Nej

'or

4. Hur har Er bostadsfråga varit ordnad under studietiden? 3 Bott i föräldrahammet (även hos svärföräldrar)

under tiden

Bott i inackorderingsrum {även hos släktingar)

»

»

Bott i studentbostadshus

»

»

Bott i egen lägenhet (ej i studentbostadshus)

»

»

5. Har Er make någon gång under Er studietid varit inskriven v i d universitet eller högskola? •

Ja

•

Nej

6. Makens totala skuldsättning v i d Ert examenstillfälle därav lån från föräldrar eller andra anhöriga

7. Er skuldsättning v i d tidpunkten f ö r första inskrivningen v i d universitet eller högskola därav lån från föräldrar eller andra anhöriga

107 För statistiska centralbyråns anteckningar

8. Er totala skuldsättning vid examenstillfällef d ä r a v lån från föräldrar eller andra anhöriga »

lån från andra privatpersoner än anhöriga

>

statens räntefria lån, beviljade av statsstipendienämnden eller av studiehjälpsnämnden

»

statsgaranterade lån och akademikerlån ', beviljade av statsstipendienämnden eller garantilånenämnden

>

värnpliktslån

»

övriga lån s

j 9. Edra totala tillgångar« vid tidpunkten för första inskrivningen vid universitetet eller högskola i 10. Er makes totala tillgångar» v i d Edra studiers början eller den senare tidpunkt d å äktenskapet ingicks 11. Edra totala t i l l g å n g a r 4 vid examenstillfället J 12. Er makes totala tillgångar« vid Ert examenstillfälle ; 13. Innehav av naturastipendium Har själv innehaft helt stipendium

under tiden

Har själv innehaft halvt stipendium

>

>

Maken har innehaft helt stipendium

>

>

Maken har innehaft halvt stipendium

»

»

14. Ange hur stor Er inkomst' genom förvärvsarbete varit under resp. år under studietiden. ;

Ar

Inkomst genom förvärvsarbete

År

Inkomst genom förvärvsarbete

A N V I S N I N G A R 1

O m ingen ändring av civilståndet inträffat under studietiden, skall ingen tidsangivelse göras utan endast markering i vederbörande ruta.

2 A n g e här personens ställning till Er, t. ex. »under tiden 10/3 1958-examenstillfället för 1 barn». 3

Här skall inte kortare uppehåll och ferier redovisas.

4 Akademikerlån beviljade efter senaste examen skall inte medtagas. 5

Exempelvis inteckningslån, andra fastighetslån och avbetalningsskulder.

6 I tillgångarna inräknas banktillgodohavanden, tillgångar i form av aktier och obligationer, andelar i handels- och kommanditbolag

samt ekonomiska föreningar (t. ex. bostadsrättsföreningar), personliga

foretag, jordbruk och andra fastigheter, smycken och konstverk, bilar och scooters, d.v.s. d e deklarationspliktiga tillgångarna. För realtillgångarna redovisas taxeringsvärdet, för aktierna kursvärdet vid examenstillfället eller vid senaste årsskiftet. 7

Även arvode som assistent eller amanuens. Här åsyftas inkomst f ö r e skatt och före alla a v d r a g somgörs vid deklarationen.

KUNGL. B I BL

* 4 NOV 1963 STOCKHOLM

NORDISK UTREDNINGSSERIE (NU) 1963

1. 0resunds-forbindelsen. 1. del. 2. Fiske och flottning i gränsvattnen [mellan Finland och Sverige. 3. Opprettelse av »Nordens Hus» i Reykjavik.

STATENS OFFENTLIGA U T R E D N I N G A R 1963 Systematisk förteckning (Siffrorna inom klämmer beteckna utredningarnas n u m m e r i den kronologiska förteckningen) Eklesiastikdepartementet

Justitiedepartementet Utlännings tillträde till offentlig tjänst. [7] Författningsutredningen V I . Sveriges statsskick. Del 1. Lagförslag. [16] Del 2. Motiv. [17] Del 3. Motiv. Förslag till riksdagsordning. [18] Del 4. Bilagor. [19] Bärgarlönens fördelning, sjöförklaring m. m. [20] Förslag till lag om vissa gemensamhetsanläggningar m. m. [23] Trafikmål. [27] Utsökningsrätt I I . [28] Skadestånd I. [33] Utrikesdepartementet Utrikesförvaltningens organisation och personalbehov. [3] Administrativ organisation inom utrikesförvaltningen. [4] U-länder och utbildning. [34] Kommersiellt och handelspolitiskt utvecklingsbistånd. [37]

E n teknisk institution inom Stockholms universitet. [1] 1955 års universitetsutredning V I I . 1. Universitetens och högskolornas organisation och förvaltning. [9] 2. Universitetsväsendets organisation. [10] Utbildning av lärare för jordbruk och skogsbruk samt fortbildning av lärare i yrkesämnen. [13] 1960 års gymnasieutredning. 1. Vägen genom gymnasiet. [15] 2. K r a v e n p å gymnasiet. [22] 3. Specialutredninga r om gymnasiet. [41] 4. E t t n y t t gymnasium. [42] 5. Läroplan för gymnasiet. [43] 1958 års utredning kyrka—stat. 1. Religionens betydelse som samhällsfaktor. [26] 2. Kyrkor och samfund i Sverige. [39] Lärare på grundskolans mellanstadium. [35] Akademikernas skuldsättning. [44] Jordbruksdepartementet Listerlandets ålfisken. [32]

Försvarsdepartementet

Handelsdepartementet

Försvarskostnaderna budgetåren 1963/67. [5] Försvar och fiskerinäring. [31]

ö v e r s ä t t n i n g av fördrag angående u p p r ä t t a n d e t av Europeiska ekonomiska gemenskapen och tillhörande dokument. [12] P a p p e r och a n n a n skrivmateriel. [25] Malmen i Norrbotten. [36]

Socialdepartementet D e n statliga konsulentverksamheten på område. [30] Arbetsföreläggande. [38] Finansdepartementet Preliminär nationalbudget för å r 1963. [8] Undersökning av taxeringsutfallet. [14]

socialvårdens Inrikesdepartementet Kommunalrättskommittén IV. Kommunalförbundens lånerätt. [2] V. Kommunala renhållningsavgifter. [29] Indelnings- och samarbetsfrågor i Göteborgs- och Malmöområdena. [6] Uppehållstillstånd m.m. för utländska studerande. [11] Sjukhus och öppen vård. [21] Mentalsjukhusens personalorganisation. Del. I. Intervjuoch frekvensundersökningar m. m . [24] Arbetslöshetsförsäkringen. [40]

ISAAC MARCUS BOKTRYCKERI AKTIEBOLAG STOCKHOLM 1963

KUNGL. BIBL.

I 4 WOV 1963 STOCKHOLM