SOU 1999:122

KY - Kvalificerad yrkesutbildning slutbetänkande

Typ: SOU
Källa: urn.kb.se

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

SLUTBETÄNKANDE FRÅN KOMMITTEN FÖR KVALIFICERAD YRKESUTBILDNING

KVALIFICERAD

YRKESUTBILDNING

SOU 1999: 122 /

Ze-F 3

Occ. SOU

Statens offentligautredningar WW 1999:122 W Utbildningsdepartementet

Kvalificerad

yrkesutbildning

Slutbetänkande av Igpmmittén för kvalificerad yrkesutbildning Stockholm 1999

SOU och Ds ingår i 1999 års nummerserie kan köpas från Fakta Info Direkt.

som För remissutsändningar av SOU och Ds som ingår i 1999 års nummerserie svarar Fakta Info Direkt på uppdrag Regeringskansliets förvaltningsavdelning.

Beställningsadress: Fakta Info Direkt, Kundservice

Box 6430, 113 82 Stockholm

Tel: 08-587 671 00, Fax: 08-587 671 71

E-post: order@faktainfo.se

Svara på remiss. Hur och varför. Statsrådsberedningen, 1993.

En liten broschyr underlättar arbetet för den som skall svara på remiss. - som Broschyren kan beställas hos:

Information Rosenbad

Regeringskansliet

103 33 Stockholm

Fax: 08-405 42 95

Telefon: 08-405 47 29

ISBN 91-7610-757-4 NORSTEDTS TRYCKERI AB ISSN 0375-250X Stockholm 1999

SOU 1999: 122

Till statsrådet Wärnersson

Ingegerd

Genom beslut den 14 1996 bemyndigade regeringen dåvarande mars statsrådet Ylva Johansson att tillkalla organisationskommitté för en att förbereda den försöksverksamhet med viss kvalificerad

yrkesutbildning

som skulle inledas under året under förutsättning god-

att riksdagen

kände förslagen i propositionen 1995/96:145 Kvalificerad yrkesutbildning m.m. U 1996:02. Direktiven dir. 1996:41 bifogas,

se bilaga

Vid sammanträde den 15 maj 1996 beslutade

regeringen om tilläggsdi-

rektiv dir. 1996:41, bilaga enligt vilka kommittén skulle fortsätta se sitt arbete med att leda försöksverksamheten. Som ledamöter förordnades riksdagsledamoten Majléne Westerlund Panke ordförande rektorn Per Eriksson, ombudsmannen Mats Essemyr, ombudsmannen Lars-Åke Henriksson, direktören Jan

Hyttring, riksdagsledamoten Agneta Lundberg, civilingenjören Torsten

Lundgren, fil. kand. Christina Lundh fr.o.m. den 24 juni 1996 dåvarande riksdagsledamoten kanslichefen Ulf Melin, småföretaganumera ren Merit Wager t.o.m. den 1 maj 1996 och sekreteraren Marianne Wedin. Som kanslichef förordnades Sven-Erik Wallin fr.o.m. den 9 april 1996, som sekreterare Per Byström fr.o.m. den 1 oktober 1998, Dan Fagerlund fr.o.m. den l juni 1996 t.o.m. den 13 oktober 1996, Rune Nordahl fr.o.m. den 2 maj 1997 t.o.m. den 30 juni 1998, Mikaela Sigander fr.o.m. den 9 april 1996, Elisabet Sundén Ingeström fr.o.m. den 1 juni 1996 och Anna Rudérus fr.o.m. den 1 juni 1999, bitr. fr.o.m. den 1 augusti 1997, bitr. sekreterare Inger som Borgenheim fr.o.m. den 7 oktober 1998 och bitr. sekreterare och assistent som Inger Leckström fr.o.m. den 1juni 1996 t.o.m. den 31 augusti 1998. Kommittén för kvalificerad yrkesutbildning får härmed överlämna sitt slutbetänkande KY Kvalificerad yrkesutbildning delbesamt, som tänkande, den Luleå tekniska universitet genomförda

av utvärderingen

av försöksverksamheten.

SOU 1999: 122

Efter kommitténs slutjustering betänkandet har ledamoten Per

av Eriksson inkommit med skrivelse, bilaga

en Stockholm i oktober 1999 Majléne Westerlund Panke Per Eriksson Mats Essemyr Lars-Åke Henriksson Jan Hyttring Agneta Lundberg Torsten Lundgren Christina Lundh Ulf Melin Marianne Wedin

Sven-Erik Wallin

Inger Borgenheim

Per Byström

Anna Rudérus

Mikaela Sigander

SOU 1999: 122

Sammanfattning

sammanfattningen innehåller en mycket kort beskrivning innehållet

av i respektive kapitel och de synpunkter och förslag vi har.

Bakgrund

I det här kapitlet redogör vi för den tidigare utredning och den proposi-

tion som ligger till grund för försöksverksamheten med kvalificerad yrkesutbildning samt direktiv och kortfattat verksamheten.

Mål för KY

I det här kapitlet behandlar vi övergripande den fortsatta verksamheten med KY. Vi diskuterar mål för verksamheten ett samhälleligt, ett

ur individuellt och arbetslivets perspektiv. Vi har följande förslag och synpunkter;

KY kan producera god utbildning i former och ett slag - av som nor-

malt inte tillhandahålls inom det reguljära utbildningsväsendet.

Försöksverksamheten har visat ett starkt från arbetsli- - engagemang

vets sida, ett stort intresse att få starta utbildningar, ett oftast gott

studerandeintresse och hög grad anställningsbarhet hos dem

av som

genomgått utbildningen.

Resultaten av försöksverksamheten är så goda att KY bör

- ges en

reguljär form i det svenska utbildningsväsendet.

Förutsättningarna för en fortsatt utbyggnad av KY är goda, på

- men

vissa områden har man rekryteringsproblem. Man bör tydligare markera att KY är utbildningsform där,

- en ren-

odlat, arbetslivet aktivt medverkar redan vid utbildningamas till-

komst både genom initiativ och vid utformningen utbildningarna.

De operationella målen för KY kan t.ex. ange hur många studerande -

som bör fâ jobb, fördelningen på branscher eller prioriteringsinrilct-

ningar på annat sätt.

10 Sammanfattning

De övergripande målen för KY bör i huvudsak vara de samma som -

för försöksverksamheten, d.v.s. att KY skall ge fördjupade teore-

tiska och praktiska kunskaper samt präglas såväl ämnesteoretiskt

djup stark arbetsplatsintegrering.

som en

Jämställdheten bör markeras tydligare. -

innehåll

Utbildningarnas

I det här kapitlet diskuterar vi olika aktörers medverkan i utbildningen, vilka ämnesmässiga nivåer bör prägla kursmomenten, deras

som omfattning, utbildningens pedagogiska inriktning samt uppläggningen

lärandet i arbete och dess betydelse för utbildningen. Vi har följande av förslag och synpunkter;

Det är inte görligt och inte heller lämpligt att centralt och generellt -

reglera sammansättningen av de kvalificerade yrkesutbildningama annat än i fråga om omfattningen av lärandet i arbetet. Inslag av högskolekurser bör ha en utformning och en omfattning

är adekvat i förhållande till respektive utbildnings mål, syfte

som

och allmänna uppläggning.

Anordnare av kvalificerad yrkesutbildning skall kunna arrangera

ingående kurser så att de får ett innehåll gör certifiering eller

som

gesällprov möjligt. Det skall emellertid inte vara ett villkor att

genomgå sådant prov för att få ut en examen eller ett intyg från den

kvalificerade yrkesutbildningen. Ren högskoleutbildning bör inte finansieras via KY. Utbildningar

som endast består av ett montage av högskolekurser bör därför inte

få förekomma.

För att vidga rekryteringen till utbildningar som leder till arbete -

inom de områden där arbetskraftsbehovet är stort, bör kurser på

gymnasial nivå i karaktärsämnena kunna integreras i kvalificerade

yrkesutbildningar.

En problembaserad inlämingsmodell är mycket lämplig inom den -

kvalificerade yrkesutbildningen. En sådan uppläggning bidrar också

till att utveckla det ansvarstagandet i såväl pågående utbild-

egna

ning i kommande verksamhet i arbetslivet.

som

När det gäller utläggningen LIA-perioder bör kortare period - av en

normalt ligga tidigt i utbildningen.

Utbildningstiden skall innefatta minst två block med LIA. -

Studerande skall, om inget särskilt förhållande talar för något annat, -

ha LIA på minst två olika arbetsplatser under sin studietid.

SOU 1999: 122 Sammanfattning l 1

Eftersom LIA är ett lärande i arbetet skall renodlat ensamarbete inte få förekomma. Det är under inga omständigheter acceptabelt att LIA förläggs till skolan på grund svårigheter att skaffa arbetsplatser. Det skulle av dessutom motverka syftet med KY: att åstadkomma utbildningar med en stark och aktuell arbetslivsförankring stadda i ständig förändring. Utbildning till yrken som är kopplade till särskilda legitimations- krav i någon form, t.ex. lärare och sjuksköterskor, bör inte bedrivas inom ramen för kvalificerad yrkesutbildning.

och arbetslivet

I det här kapitlet behandlar vi arbetslivets medverkan för utbildningarna både vid planeringen och genomförandet. Vi föreslår följande;

En referensgrupp till KY-styrelsen bildas med expertis på arbets- marknadens personal- och kompetensbehov. Ledningsgruppema bör innehålla representation - från de grupper av anställda som medverkar i utbildningen. Det är också viktigt att det konkreta arbetslivet finns med i ledningsgruppema och inte enbart

representanter för branschorganisationer.

Det bör i ansökan att få starta utbildning framgå hur arbetslivet - om varit med redan från början då utbildningen vuxit fram.

Kvaliteten i utbildningarna

I det här kapitlet tar vi samhällets uppföljning, utvärdering och upp tillsyn av KY. Vi behandlar också FoU inom KY. Vi diskuterar hur utbildarens eget kvalitetsarbete kan bedrivas. Vi har följande förslag och synpunkter; Både utvärdering, uppföljning och tillsyn måste utformas så att de bidrar till att säkerställa att utbildningarna bedrivs med rätt kvalitet, har en god arbetslivsförankring och för individen lägger grunden till

framgångar i arbetslivet och god utvecklingsförmåga.

En oberoende utvärdering KY bör bedrivas. Utvärderingen bör - av ses som ett instrument för verksamhetsutveckling än snarare som en

beskrivning. Utvärderingsuppdragen bör också innefatta återkoppling.

12 Sammanfattning SOU 1999: 122

Ansvaret för finansiering och beställning bör även fortsättningsvis ligga på KY-styrelsen kommittén. Detta bör också innefatta att

säkerställa att relevant samordning kommer till stånd. Områdena för utvärderingen kan variera över tiden, men kontinuer- ligt innefatta utbildningamas kvalitet, ekonomi och organisation samt påverkan på samhälle och arbetsliv. Eftersom KY är så föränderlig över tiden bör uppföljningen vara relativt omfattande. Uppföljningen skall kartlägga i vad mån KY uppfyller även sekun- dära mål.

Uppföljningen till högskolans uppföljning.

- bör knyta an Uppföljningen centralt fastställda mål och kriterier i - kan inte avse kunskapshänseende, väl examinationsfrekvens och övergång

men till andra studier. Den viktigaste resultatuppföljningen är dock de studerandes framgångar på arbetsmarknaden. Det är mindre meningsfullt att etablera en ekonomisk uppföljning. - Däremot bör utvärderingen underlag för ekonomiska övervägan-

ge den. Tillsynen bör liksom hittills, ha två huvudsakliga syñen: dels att vidga kunskapen den kvalificerade yrkesutbildningen, dels att,

ett led i verksamhetsutveckling, föra en dialog med huvudsom en sakligen studerande och utbildningsanordnare om utbildningamas kvalitet i vid mening. Tillsynen bör i stor utsträckning ha karaktären av utvecklingssamtal -

utbildningen i fråga, även besöken alltid skall resultera i en om om rapport. Vi att tillsynen bör skärpas i ett avseende och det är i fråga om - anser utbildningamas eget kvalitetsarbete. Tillsynen bör ha sådan omfattning att alla utbildningar någon - en gång under sin existens blir föremål för tillsyn. Man bör överväga att ta in även extern medverkan i tillsynen. Kvalitetsarbetet måste innefatta både arbetslivet och de studerande. - En redovisning det egna kvalitetsarbetet skall alltid finnas med i - av en ansökan om att få anordna en kvalificerad yrkesutbildning. Kvalitetsarbetet är så väsentligt att redovisningen bör ingå i utbildningsplanen och dänned fastställas av KY-styrelsen. Det lokala kvalitetsarbetet bör bl.a. inriktas på utbildningamas nivå, yrkesrelevansen, de studerandes medverkan och utvecklingen av det egna kvalitetsarbetet.

SOU 1999: 122 Sammanfattning 13

KY och andra utbildningsforrner, internationella

jämförelser

I det här kapitlet försöker vi sätta in KY i sammanhang med andra utbildningsformer. Vi tar också upp samverkan och samordning med andra utbildningsformer och diskuterar KY som en kompletterande utbildningsform. Vi har också försökt att göra en jämförelse mellan KY och eftergymnasial yrkesutbildning i några andra länder. Vi har följande förslag och synpunkter;

KY har inte utvecklat någon tydlig gräns mot andra utbildningsfor- -

mer, utan hämtar sitt innehåll från arbetslivet, gymnasieskolan,

påbyggnadsutbildningar i komvux och högskolan. Att göra en tydlig

gränsdragning vore meningslöst.

KY är och bör kompletterande utbildningsform genom att - vara en

producera eftergymnasial utbildning inte kommer till stånd i

som resten av utbildningsväsendet. Med tillämpning av ñnansieringsprincipen bör staten och kommu-

nerna komma överens om att de medel som kommunerna använder

för påbyggnadsutbildningar förs över till ett nytt KY-anslag och att

påbyggnadsutbildningama och KY hanteras inom samma administrativa funktion och inom en gemensam ekonomisk ram.

Den snabba utbyggnaden KY hade inte varit möjlig utan med- - av

verkan från det kommunala skolväsendet och dess bidrag till kun-

skapsuppbyggnaden är viktig. Det är angeläget att KY och komvux samarbetar om rekryteringen.

De statsbidragsberättigade kompletterande utbildningarna bör fram- -

gent hanteras inom samma organisatoriska ram som KY, med ett

regelverk gör det möjligt att behålla de kompletterande utbild-

som ningamas särart.

YTH och KY har så olika funktioner att en sammanläggning inte -

skulle påtagliga mervärden, däremot finns det goda förutsätt-

ningar för utbyte mellan utbildningsforrnema. På samma sätt är det

med arbetsmarknadsutbildningen.

Högskolan kan lämna stora bidrag till kvalitetsarbetet inom KY och -

som direkt leverantör av utbildning. P.g.a. kostnaderna är det emel-

lertid inte möjligt att anlita högskolan så ofta som vore önskvärt.

Den koppling som finns nu, att högskolan skall vara företrädd i led- -

ningsgruppen, bör behållas.

För att öka tydligheten bör begreppet poäng förtydligas så att man i -

bestämmelser och annat konsekvent använder uttrycket "KYpoang".

14 Sammanfattning SOU 1999: 122

I fråga om tillgodoräkning i högskolan skall samma regler tillämpas -

som i fråga om tillgodoräkning av annan utbildning än KY. Vi före-

slår också att det i utbildningsplanen inte längre skall vara nödvändigt att ange om utbildningen i någon del är tillgodoräkningsbar.

KY bör kunna utgöra särskild behörighet för en del studier i hög-

skolan.

Utbildningamas organisation och ekonomi

I det här kapitlet behandlas olika aspekter av utbildningamas organisation och ekonomi. Vi tar upp frågor rörande omfattning, behörighet och urval, jämställdhet och utbildningsanordnare. Vidare behandlar vi hanteringen av statsbidrag till utbildningsanordnare och studiefmansiering för de studerande. Vi har följande synpunkter och förslag;

Kompetensbehovet i arbetslivet skall styra utbildningamas längd. -

Vi ser dock en fördel i att utbildningarna inte blir alltför långa.

Det är heller inte önskvärt att utbildningstiden blir för kort. Enligt -

vår bedömning är det svårt att åstadkomma en kvalificerad yrkesut-

bildning, med LIA ett kännetecknande och väsentlig inslag, av

som god kvalitet under en kortare tid än ett år. Man bör kunna bedriva KY även på deltid.

Man bör kunna använda KY vidareutbildningsfonn för dem - som en

som gått en KY. Det bör därför i förordningen öppnas en möjlighet

att kräva genomgången KY eller motsvarande kunskaper som för-

kunskapskrav för tillträde till en KY.

Den statliga finansieringen vad KY beträffar, skall endast hela - avse

utbildningar, men en utbildningsanordnare kan sälja delar av en KY

som uppdragsutbildning.

Man bör även i fortsättningen undvika höga behörighetskrav i fram- -

förallt matematik och naturvetenskapliga ämnen som utestänger

studerande från yrkesinriktade gymnasieprogram och innebär kon-

kurrens om studerande med högskolans tekniska och naturvetenskapliga utbildningar. I princip bör det vara upp till varje utbildningsanordnare att bedöma

vilken urvalsprocess som passar bäst för varje enskild utbildning. Tydlighet i urvalsprocessen är dock viktig.

Könsfördelningen i ledningsgruppema kan uppmärksammas mer, -

inte minst från arbetslivets och högskolans sida.

Det är viktigt att alltid se till att könsskillnader uppmärksammas i -

såväl utbildningsanordnarnas kvalitetsarbete som i centralt initierad uppföljning och utvärdering.

Sammanfattning 15

För att få mer variation och djup i åtgärder för att motverka köns- mässigt traditionella val kan metod att arbeta fram hand-

en vara en ledning där konkreta åtgärder beskrivs. Den skulle t.ex. kunna bifogas anvisningarna för ansökan och vara utgångspunkt for tillsynens samtal kring frågan. En tidsbegränsning är nödvändig för att kunna skapa ett flexibelt och dynamiskt system där en reell prövning av utbildningamas aktualitet faktiskt kan genomföras. Ett medgivande att starta

om en utbildning bör inte få omfatta mer än fem starter. Framgent bör man ange ett minimiantal studerande för start då erfa- renheterna visar att kvaliteten i utbildningarna försämras när det är för få studerande. Det är positivt att flera intressenter vill bedriva KY liksom att olika intressenter går samman och skapar en utbildning tillsammans. Det bör dock alltid liksom hittills finnas en ansvarig utbildningsanordnare så att det inte råder några tvivel om vem som bär det yttersta ansvaret för verksamheten.

Vår bedömning är att ett upphandlingsförfarande med dess relativt

formalistiska utfomming och begränsade möjligheter att förhandla om priset i efterhand inte kunnat fungera lika smidigt som en

bidragsmodell. Utbetalning av bidrag månadsvis i efterskott med periodiserade

avstämningar mot studerandeantalet ger utbildningsanordnaren ett starkt incitament att inte starta med färre studerande än antalet platser och att angelägna att behålla de studerande tiden ut.

vara om Anordnare med svag ekonomi avskräcks från att starta en KY eftersom initialkostnadema är stora och utbetalningarna sker i efterskott. I dagsläget behövs det inte något ekonomiskt incitament för utbild- ningsanordnaren för att se till att de studerande fullföljer utbild-

ningen.

Det finns anledning att forska ytterligare i vad påverkar kost- - som naderna för att i framtiden kunna bli mer strukturerad i förhandlingarna med anordnama i fråga om rimligheten i olika kostnader. Studiestödssystemet med dess anpassning till "vanliga" utbildnings- tider medför en del problem för KY-studerande.

l6 Sammanfattning SOU 1999: 122

av KY

Styrning

I kapitlet lämnar vi förslag om KY:s organisationsformer och regler för KY. Vi har följande förslag och synpunkter; KY bör vara en egen utbildningsform med en samlad nationell administration i huvudsak som den nuvarande försöksverksamheten. Det innebär att den politiska nivån lägger fast mål, ställer upp verksamhetskrav och anger volymer, medan den närmre administrationen, uppföljningen, utvärderingen och tillsynen handhas

av en instans under regeringen. Prioriteringsgrundema vid urval mellan ansökningarna om att få -

starta KY bör anges i regleringsbrev eller som regeringsuppdrag och inte som nu, i förordningen.

En KY-styrelse med allsidig förankring bör ansvara för hanteringen av KY. Bevilj och tillsynsfunktionen bör hållas samman. - Vi föreslår att LIA:s omfattning får ett intervall på 25-35 procent. - Vi förordar också att LIA ytterst undantagsvis skall kunna skolförläggas. Utbildningsplanen bör fortsättningsvis fastställas av KY-styrelsen på förslag av ledningsgruppen enligt förordningen och ha följande innehåll

Utbildningens namn/inriktning och omfattning 2. Ansvarig utbildningsanordnare 3. Utbildningens övergripande mål 4. Huvudsaklig uppläggning och organisation av utbildningen och

omfattningen av utbildningens olika delar Huvudsaklig uppläggning och organisation av lärandet i arbetet Kursplaner och mål för kurserna Inriktning av lärandet i arbetet Kompetenskrav på den personal som medverkar i utbildningen Kvalitetssäkring och egenutvärdering Förkunskapskrav och andra villkor för att få påbörja utbildningen

ll. Urvalsgrunder

12. Principer för betygssättning och former för kunskapskontroll 13. Examen och utbildningsbevis

Det skall inte vara tillåtet för en utbildningsanordnare att ta emot dubbla statsbidrag för en utbildning. Det bör vara möjligt att lämna förhandsbesked om ytterligare utbildningsstarter liksom att kunna återkalla ett sådant besked.

Sammanfattning 17

Det bör finnas sanktionsmöjlighet eller sanktionstrappa i - en en samband med tillsyn och förekommande kvalitetsbrister, där ett påpekande och kanske rekommendation är den mildaste formen, ett en åläggande att vidta någon åtgärd ett andra steg och det sista att dra bidrag. KY-styrelsen bör också kunna meddela föreskrifter om

ledningsgiuppens sammansättning i en viss utbildning.

Utvärderingen av

I det här kapitlet kommenterar vi och reflekterar över Luleå tekniska universitets utvärdering försöksverksamheten med kvalificerad av yrkesutbildning. Vi har följande synpunkter;

Den utvärdering Luleå tekniska universitet genomfört tar de - upp

områden beställningen avsåg. Utvärderingen sammantaget

ger en positiv bild försöksverksamheten. av Utvärderama är tveksamma till nivån i vissa utbildningar och - menar att de snarare hör hemma i gymnasieskolan. Enligt vår mening definieras nivån på eftergymnasial utbildning den avlämnande nivån. av Därför kan inte fixera KY-nivå eller nivå på efterman en en annan gymnasial utbildning. Utvärderama anser att en betydande del utbildningarna är inrik- - av tade på arbetsledning eller eget företagande, utan att det nämnts i förarbetena. Vi att försöket hela arbetsmarknaden vari menar avser ledning ingår och att förarbetena knappast behandlar nivåfrågan över huvud taget. Inslag företagande och ledning finns i många av utbildningar, men dominerar bara några få. Utvärderama menar att fördelningen KY-platser inte stämmer - av med arbetsmarknadens sammansättning. Vi lyfter fram en del ytterligare aspekter på detta, bl.a. efterfrågestymingen, tidsaspekten och sambandet med antalet sökta platser. Sett i ett bristyrkesperspektiv finner utvärderama dock fördelningen rimligare. Utvärderama påpekar att den lokala anknytningen hos KY kan mot- verka de notoriskt felvisande arbetskraftsprognosema. KY har, enligt utvärderama, lyckats hyggligt med att rekrytera - otraditionella I fråga att bryta traditionellt könsbundna val grupper. om gäller dock inte detta. Vi anser att KY lyckats någorlunda väl även i det avseendet jämfört med fördelningen i gymnasieskolan och i arbetslivet. Utbildningama har i allmänhet varit lyckade i fråga utform- - om ningen av pedagogiken och LIA. Forinema uppmuntrar de studerandes aktiva medverkan. LIA fungerar oftast väl och stimulerar skol-

18 Sammanfattning

undervisningen och gör den konkret och påtaglig. LIA ger ofta

mera

också positiva tillskott till arbetsplatserna.

Tillgodoräkningen högskolepoäng är ett påtagligt problem, enligt - av

utvärderama.

Sambandet mellan kostnader och andra förhållanden är obeñntligt -

eller mycket svagt.

De flesta använt självutvärderingsmodellen "Läroverket" är - som

positiva. Vi att sådana instrument är värdefulla hjälpmedel för

anser

att lära känna sin verksamhet och analysera den.

Utvärderama redovisar och värderar fyra alternativ i fråga om KY:s -

framtid. Vi att de inte beaktat flera omständigheter i sin ana-

anser

lys.

SOU 1999: 122 19

Bakgrund

Tidigare utredning

Utredningen om kvalificerad eftergymnasial yrkesutbildning lämnade i

sitt betänkande Yrkeshögskolan Kvalificerad eftergymnasial yrkesutbildning SOU 1995:38 förslag om en ny struktur, kallad yrkeshögskolan, för kvalificerad eftergymnasial yrkesutbildning.

Yrkeshögskolan skulle bestå av en fast organisation för utveckling,

planering, prioritering, kvalitetssäkring, utvärdering och finansiering av

utbildning som anordnas och genomförs många olika existerande

utbildningsanordnare och företag. Den föreslagna utbildningsfonnen

skulle vara parallell till högskolan i avseende på fyra förhållanden: Den skulle vara eftergymnasial, den skulle utgöra ett alternativ till högskolan för dem som avslutat sin utbildning på ett nationellt i

program gymnasieskolan, den skulle inte vara ett stadium mellan gymnasieskola och högskola och den skulle vara likvärdig på viktiga punkter

men väsensskild.

Den pedagogiska ramen skulle vara arbetslivsanknytning, lärande i

arbete och utvecklingsinriktad pedagogik. Arbetslivsanknytningen

innebär att man lyfter fram kunskap färdighet och förtrogenhet och

som anknyter till kunskap vunnits i produktionen. Lärandet i arbetet

som innebär att fånga och tillgodogöra sig den kunskap i

upp som genereras produktionen och utveckla sina färdigheter och personliga egenskaper. Ett utvecklingsinriktat lärande innebär att lära sig att ifrågasätta och pröva de givna förutsättningarna och att lära sig att formulera problem och inte bara att lösa givna problem.

Utredningen menade att tyngdpunkten låg på att skapa utbild-

ningskapacitet. Att flytta befintlig utbildning från sektor till

en en annan i syfte att renodla systematik tillför ingen kapacitet, varför

en ny man valde handlingslinjen att utbildningar skulle flyttas endast den

om nuvarande ordningen medför problem eller brister skulle avhjälpas

som

genom en ändring. Utredningen föreslog att all yrkesinriktad utbildning inom

gymnasieskolan och komvux som bygger på avslutad utbildning på nationellt program i gymnasieskolan eller på motsvarande förkunskaper och som

20 Bakgrund SOU 1999: 122

omfattar minst ett års heltidsstudier skulle föras över till yrkeshögsko-

lan. Även fristående kompletterande gymnasieutbildning med statsbi-

drag borde föras över med undantag för konstskoloma.

Yrkeshögskolan skulle inte manifesteras ett antal fasta

genom fysiskt avgränsbara enheter utan i stället definieras av

0 en pedagogisk ram

ett system för planering och resursfördelning och 0

ordning för examination och kvalitetssäkring. 0 en

Ansvaret för utveckling, planering och resursfördelning borde föras ut så långt det är praktiskt möjligt. Många utbildningsanordnare skulle kunna komma i fråga och varje utbildningsuppdrag vara tidsbegränsat. Låsningama i lokaler och fast anställd personal skulle minimeras.

Länen borde planeringsgrund och prioriteringar och val av

vara anordnare göras regionalt. En yrkeshögskolestyrelse skulle finnas i varje län, administrativt knuten till och utsedd av länsstyrelsen men suverän i sina ställningstaganden. Styrelsema skulle ha en majoritet av arbetslivsföreträdare. De nationella uppgifterna borde fullgöras av högskoleverket förutsatt där kan skapa respekt för yrkeshögskolor-

att man

uppdrag och särart. Dessa nationella uppgifter skulle vara att planas

och besluta utbildningar någon anledning inte kan nera om som av hanteras på regional nivå, att ta för ett balanserat utbildningsut-

ansvar

för vissa frågor rörande examensordning, kvalitetsbud och att svara säkring, uppföljning och utvärdering.

Antagningsreglema borde ansluta till vad som gäller i högskolan och utbildningarna berättiga till studiemedel.

Man menade att arbetslivsanknytningen skulle bli det främsta instrumentet för fortlöpande kvalitetssäkring. Växlingen mellan lärande i arbete och de skolliknande formerna skulle skapa ett kvalitetstryck på de inblandade parterna. Genom samverkan med arbetslivets företrädare under planering och utveckling utbildningarna skulle aktualitet och

av relevans säkerställas.

Andra kvalitetsinstrument skulle vara mallar för utbildningspla-

krav på den fysiska och pedagogiska miljön och på den undervinema, sande personalens kompetens och erfarenheter. En examensordning och examensfordringar skulle kraven på de studerande. Åter-

normera kommande bransch- eller sektorsvisa granskningar skulle förekomma, regional och nationell uppföljning och utvärdering genomföras och erfarenhetsutbyte på nationell nivå främjas.

SOU 1999: 122 Bakgrund 21

Regeringsförslag och riksdagsbeslut

I propositionen En politik för arbete, trygghet och utveckling prop. 1995/96:25 betonades betydelsen av att bygga ut den kvalificerade yrkesutbildningen och i propositionen Förslag till tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1995/96 prop. 1995/961105 begärde regeringen medel för en försöksverksamhet. I propositionen Kvalificerad yrkesutbildning m.m. prop. 1995/96:145 lämnade regeringen närmare förslag om utformningen av en försöksverksamhet med kvalificerad yrkesutbildning.

Som en utgångspunkt angavs att den svenska utbildningspolitiken

strävat mot en högskola präglad av både forskningens och den högre utbildningens villkor och yrkeslivets omedelbara krav, med

en sammanhållen högskola som en bärande idé. Man pekade emellertid också

på att all eftergymnasial utbildning inte är högskoleutbildning och nämnde komvux påbyggnadsutbildningar, folkhögskoloma och de

kompletterande skolorna. Man noterade bredden i utbudet kon-

men staterade att både påbyggnadsutbildningama och högskolans utbildningar oftast saknade en stark arbetslivsintegrering.

Regeringen menade att man behöver tillgodose behoven inom vissa branscher kvalificerad yrkesutbildning med stark arbets-

av en ny livsanknytning som vänder sig till både redan yrkesverksamma och dem som kommer direkt från gymnasiet. Man föreslog försöksverk-

en samhet med syfte att på ett nytt sätt utnyttja den samlade kompetens som finns inom högskolan och kommunerna men även att engagera andra utbildningsanordnare främst inom arbetslivet. Försöket skulle pröva nya utbildningar, nya pedagogiska former och nya anordnare. Det skulle belysa arbetslivets och de studerandes intresse och ge underlag för ställningstaganden till hur utbildning av sådant slag kunde inordnas i utbildningssystemet.

Den nya kvalificerade yrkesutbildning på eftergymnasial nivå, vars utveckling man föreslog, skulle bidra till att tillgodose arbetslivets behov av kompetens för modernt organiserad produktion

en av varor och tjänster och förena en praktisk inriktning med fördjupade teoretiska kunskaper. Den skulle därför formen lärande i arbete

ges av en arbetsplats under cirka en tredjedel av utbildningstiden.

Man pekade på att förändringarna i arbetslivet medför ökade krav

på förändringsbenägenhet, kvalitetsmedvetande och förmågan att se

helheter och processer. Också kraven på medarbetarnas sociala och personliga kompetens ökar. Detta tycks öka kraven både kunskaper på vissa områden och på andra förmågor. Regeringen menade att det kan finnas ett behov kvalificerad yrkesutbildning kan

av en ny som bidra till att tillgodose arbetslivets behov arbetskraft med den

22 Bakgrund SOU 1999: l 22

kompetens som krävs för att genomföra produktionen av varor och tjänster, en produktion där yrkesutbildning på gymnasial nivå varit tillräcklig, men där det idag ställs krav på högre kompetens.

En sådan utbildning, menade behöver förena praktisk

man, en inriktning med fördjupade teoretiska kunskaper och lyfta fram sådana dimensioner av kunskap som färdighet och förtrogenhet. Den behöver innefatta både sådan teori som ingår i högskoleutbildning och påbyggnadsutbildning och sådan kunskap som vinns direkt i produktionen. Samspelet mellan teori och arbetsliv skulle vara en förutsättning för att utbildningen håller hög kvalitet och svarar mot arbetslivets och de studerandes behov och ställer stora krav på den pedagogiska utfonnningen. Kritiskt och kreativt tänkande och att lära sig helheter och

se processer skulle vara väsentliga inslag.

Man nämnde ett antal områden där det finns behov av den kompetens den nya formen avses ge och menade att det från tillväxtsynpunkt är angeläget att flaskhalsar elimineras så snabbt som möjligt.

Regeringen ansåg att försöksverksamheten borde utformas så att den stimulerar kvinnors intresse för naturvetenskapligt och tekniskt inriktade arbeten och framhöll att de ökade kraven i ett modernt arbetsliv på språkkunskaper, på kreativitet och på arbete i platta organisationer talar för att kvinnors erfarenheter och kunskaper är än viktigare än hittills.

Försöksverksamheten skulle stå organisatoriskt fri från andra befintliga system. Det angelägna i att skapa en flexibel utbildningsorganisation påtalades med olika anordnare och samarbete dem emellan.

En kommitté skulle leda försöksverksamheten. Dess uppgift skulle vara att godkänna utbildningsplanen för varje utbildning och besluta om statsbidrag och dimensionering. Kommittén skulle också för

svara tillsyn och uppföljning och för att en oberoende utvärdering skulle komma till stånd.

I sina prioriteringar skulle kommittén beakta arbetslivsefterfrågan och kvalitet, samarbete mellan kommun och högskola och eventuell annan utbildningsanordnare, om utbildningen kan bidra till att bryta traditionella könsbundna utbildnings- och yrkesval och att den

nya kvalificerade yrkesutbildningens möjligheter inom hela arbetsmarknaden belyses. Genom försöket borde ny utbildning utvecklas och

utbildningskapacitet tillföras.

I ledningsgruppema för utbildningarna skulle det finnas företrädare för arbetslivet, högskolan och den kommunala vuxenutbildningen.

Riksdagen beslutade bet. l995/96zUbU8, rskr. 224 enligt regeringens förslag om en lag för försöksverksamheten och hade i övrigt inga erinringar mot vad som anfördes i propositionen.

Bakgrund 23

Direktiv och kommitté

Den 14 mars 1996 beslutade regeringen direktiv enligt vilka om en organisationskommitté skulle förbereda den försöksverksamhet med kvalificerad yrkesutbildning skulle inledas under förutsättning att som riksdagen godkände förslagen i propositionen. Dess uppgift att förvar bereda försöksverksamheten och arbetet i den kommitté skulle som leda försöksverksamheten, bjuda in utbildningsanordnare m.f1. att medverka i försöksverksamheten och att ta fram och redovisa riktlinjer som inledningsvis skulle gälla för de projekt skulle kunna komma i som fråga för försöksverksamheten. Efter riksdagsbeslutet med anledning 1995/962145 besluav prop. tade Regeringen den 15 maj 1996 tilläggsdirektiv till kommittén. om Enligt dessa skulle kommittén fortsätta och fullfölja sitt arbete med att leda försöksverksamheten. Kommittén skulle för att oberoende utvärdering kommer svara en till stånd. Särskilt viktigt att den skulle kartlägga utbildningarna var om har en inriktning mot de kompetens- och kvalitetskrav ställs på som dagens arbetsmarknad. Den skulle vidare belysa platsemas fördelning mellan kvinnor och män och i vad mån försöket kan ha bidragit till att bryta traditionellt könsbundna utbildnings- och yrkesval. Utvärderingen skulle också ge underlag för bedömningar den fortsatta verksamheav tens inriktning och organisation ett regionalpolitiskt perspektiv. Den ur pedagogiska utformningen skulle uppmärksammas, inte minst avseende lärandet i arbete. Kommittén skulle svara för uppföljning och tillsyn. Ett informationssystem skulle utvecklas. Med utgångspunkt i erfarenheter och resultat från utvärdevunna ringen skulle kommittén ta fram underlag och utarbeta förslag hur om utbildning av ifrågavarande slag kan inordnas i utbildningssystemet. Kommittén gick redan tidigt ut med inbjudan att delta i försöksverksamheten till alla upptänkliga utbildningsanordnare och liknande. Detta instrument med anvisningar har successivt anpassats till förändrade behov och med hänsyn till vunna erfarenheter. Det gäller samma urvalet av utbildningar. Kommittén har efter anbudsförfarande upphandlat en oberoende utvärdering, utarbetat ett tillsynsprogram och genomfört ett stort antal tillsyner. Kommittén har upprättat databaser och tagit

fram ett informationssystem, från början huvudsakligen grundade på

egna framtagna data, så småningom allt baserade på statistiskt mer material från SCB. Kommittén har också ordnat olika fonner inforav

mationssystem för studievägledningsbehov. Den nämnare redovis-

ningen av försöksverksamhetens förlopp gör vi i del Resultatet av

utvärderingen ges ut i särskild ordning.

SOU 1999: 122 25

1 och

överväganden förslag

1.1 Mål för KY

KY har tillkommit för att fylla ett behov inte uppfylls inom andra som

delar av utbildningsväsendet utbildningsform efterfrågestyrs i

- en som förhållande till arbetsmarknaden.

Enligt vår uppfattning har de förväntningarna i stort sett infriats.

Det har varit möjligt att åstadkomma mycket yrkesnära utbildning som ger omedelbart användbara färdigheter i kombination med kunskaper som lägger en grund för fortsatt lärande och den enskilde goda ger möjligheter att utvecklas. Det har också varit möjligt att etablera utbildningar på områden där eftergymnasial utbildning inte förekommit eller gjort det i ringa omfattning, liksom utbildningar med annorlunda

inriktningar.

Det som utmärker KY förutom den starka arbetslivsanknytningen är den flexibla produktionsformen. Enligt vår mening behövs det en

snabbt förändringsbar utbildningsfonn till arbetsmarkna-

som anpassas dens behov i fråga lokalisering, inriktning och fördelning på branom scher. KY har visat sig fullgöra denna uppgift. För att vidmakthålla detta ser vi det som utomordentligt angeläget att bibehålla de flexibla formerna. Det innebär att olika konstellationer arbetsliv och utbilav dare skall ha möjligheter att skapa och bedriva utbildning, att utbildningarna skall kunna hämta sitt kunskapsinnehâll från hela utbildningsväsendet och arbetslivet och att en stark förankring i och inflytande för ett faktiskt arbetsliv bibehålls och formas efter förutsättningarna hos varje utbildning för sig. För att upprätthålla maximal flexibilitet är en det också viktigt att KY inte inordnas i utbildningshierarki. KY är en visserligen en eftergymnasial utbildningsform och bör förbli det. En KY skall emellertid definieras i förhållande till ett behov kvalificeav rad kompetens i arbetslivet inte ett steg i fonnaliserad - som en trappa

av utbildningar.

Vi anser att försöksverksamheten visat att utbildningsfonn en som KY kan producera god utbildning i former och ett slag normalt av som inte tillhandahålls inom för det reguljära utbildningsväsendet. ramen

De kvalificerade yrkesutbildningarna tillmötesgå två väsent-

synes oss

26 Överväganden och förslag

liga krav: dels arbetslivets behov kvalificerad arbetskraft som bidrar

av till utvecklingen produktionen, dels de studerandes behov av utbild-

av ning både leder till jobb och goda utvecklingsmöjligheter yrkes-

som mässigt och personligt.

Intresset att starta KY har varit och är fortfarande stort. Intresset från arbetslivets sida är stort både för att sig i utbildningens

- engagera olika och att anställa dem som gått igenom en utbildning.

processer av Omkring 70 procent de studerande vet redan när de slutar utbild-

av ningen att de kommer att påbörja en anställning senast tre månader efter utbildningens slut. Några utbildningar startar med färre studerande än vad tilldelningen medger och några få har ställts in, men på det hela taget är rekryteringen tillfredsställande. Utbildningama håller i allmänhet god kvalitet. Försöksverksamheten har alltså visat ett starkt

från arbetslivets sida, ett stort intresse att få starta utbildengagemang ningar, ett oftast gott studerandeintresse och hög grad anställnings-

av barhet hos de studerande.

Det är naturligtvis svårt att säkert värdera effekterna KY på lite

av längre sikt, men mycket talar för att KY bidrar till att höja kompeten-

och produktiviteten i arbetslivet, att de som gått igenom en KY har sen goda förutsättningar att få intressanta och utvecklande arbeten och att utbildningen lägger god grund för och i sig utgör ett inslag i det

en livslånga lärandet.

Vi tror också att KY bidrar till att minska klyftorna och förbättra kommunikationen mellan utbildningsväsende och arbetsliv och därmed har effekter för arbetslivsanknytningen av andra delar av

gynnsamma utbildningsväsendet. Därmed förbättras förutsättningarna för kompetensutveckling både i arbetslivet och i utbildningsväsendet, men detta förutsätter att KY-verksamheten präglas av flexibilitet och ömsesidigt beroende.

Vår entydiga slutsats är att resultaten av försöksverksamheten är så goda att KY bör reguljär form i det svenska utbildningsväsendet.

ges en

Enligt vår bedömning finns det goda förutsättningar för en fortsatt utbyggnad KY. Som nämnts är arbetslivets intresse av flera utbild-

av ningar fortsatt stort. Även på anordnarsidan föreligger ett stort intresse

att starta utbildningar. Om går över till tidsbegränsade av nya man startmedgivanden enligt vårt förslag kommer årligen ungefär l 500 av de befintliga platserna att frigöras för ansökan. Därmed kan en fort-

ny satt expansion ske i ett lugnare tempo än hittills och det kommer ändå

finnas goda möjligheter utbildningar. Även sökanatt att starta nya om detrycket i allmänhet är gott vill vi erinra om de problem som vissa utbildningar, framför allt tekniskt inriktade, haft att rekrytera studerande. Som vi uppfattat det är detta ett generellt problem borde bli

som föremål för samlade insatser från både utbildares och arbetslivets sida.

1.1.1 Mål för

kvalificerad yrkesutbildning

När man diskuterar målen för den kvalificerade

yrkesutbildningen är

det klokt att hålla i minnet att det finns andra eftergymnasiala utbild-

ningsformer med sina utbildningsuppdrag. Inte för att åstadkomma

någon strikt gränsdragning, utan för att undvika målen blir alltför att allmänt hållna, alltför vittsyftande och urvattnade. Målen för bör KY ta

sikte på KY som en komplementär utbildningsfonn till efter-

annan

gymnasial utbildning.

För den kvalificerade yrkesutbildningen är det naturligt hålla sig att med centralt givna mål utifrån två aspekter; den sikte på utbildena tar ningsfonnen som sådan övergripande mål och den andra utgörs av mål för driften verksamheten operationella mål. Vi har funnit det av

rimligt att lämna förslag till mål för utbildningsfonnen sådan,

som medan målen för driften verksamheten naturligen fast från tid

av läggs

till I det avseendet för vi däremot diskussion arman. senare en om möjligheterna att formulera operativa mål och formerna för dem. Vi lämnar

också några synpunkter på vilka dessa mål skulle kunna just vara nu. De för den enskilda verksamheten viktigaste målen de läggs är som

fast i utbildningsplanen för varje utbildning. dem Utformningen av

behandlar vi i kapitlet Styrning KY under avsnittet Regler. av Måldiskussionen kan därtill struktureras med utgångspunkt i dels ett individuellt perspektiv, dels ett avnämar- eller

arbetslivsperspektiv,

dels ett samhälleligt perspektiv.

samhälleliga mål

Det bör finnas ett övergripande mål för KY ställer nivå- och kvasom litetsanspråk. Det kan utformas 2 § Lagen 1996:339 försom om en söksverksamhet med viss kvalificerad yrkesutbildning nämligen:

Utbildningen skall ge sådana fördjupade teoretiska och praktiska kunskaper som krävs för att självständigt och i arbetslag utföra kvalificerade uppgifter i en modernt organiserad produktion och tjänster. Utbildningen av varor skall präglas av såväl änmesteoretiskt djup stark arbetsplatsintegresom en ring.

Med denna formulering att alla KY skall fär-

anges vara långt gångna

dighetsutbildningar, att de skall förmågan att arbeta både självstänge digt och gemensamt med andra, att de skall goda teoretiska kunskage per och att lärandet i arbetet skall ha framskjuten plats. en Vi anser vidare att ännu tydligare bör markera KY man att är en utbildningsform där, renodlat, arbetslivet aktivt medverkar redan vid

28 Överväganden och förslag SOU 1999: 122

utbildningarnas tillkomst både initiativ och vid utformningen av

genom utbildningarna. Detta både för att åstadkomma mycket arbetslivsnära utbildning och för att bidra till att kontaktvägama mellan utbildning och arbetsliv utvecklas. Detta är själva kärnan i KY och bör därför vara ett övergripande mål.

Vi att betoningen på jämställdhetsaspekten bör behållas och

anser införas bland de övergripande målen.

I fråga de operationella målen för KY kan man tänka sig flera

om olika variabler kan begagnas från samhällets sida. Mål kan avse i

som vad mån tidigare KY-studerande är yrkesverksamma inom området för utbildningen, liksom andelen någon gång fortsätter sina studier i

som högskolan. Ett självklart mål för varje KY är givetvis att de som genomgått utbildningen verkligen får arbete. Detta mål bör tillmätas mycket stor betydelse när anordnare ansöker att få fortsätta att

en om driva en utbildning.

Likaså kan operationella mål för utbildningarnas fördelning

anges på olika yrkesområden antingen i mera exakta termer andel nya utbildningar t.ex. eller att prioriteringsinriktningar som i

man anger vårpropositionen 1998. I proposition har vidare angetts att KY skall

en initiera fortbildning och vidareutbildning för undersköterskor.

Man kan anlägga ett kompensatoriskt synsätt på den kvalificerade yrkesutbildningen innebärande att utbildningar som i första hand vänder sig till dem inte har gått studieförberedande program priorite-

som

Därmed markeras att det eftergymnasiala utbildningssystemet ras. också innehåller alternativ för dem normalt inte väljer traditionella

som högskoleutbildningar. Det innebär också att det blir lättare att uppnå högt ställda samhälleliga mål i fråga hur många av en årskull som

bör få eftergymnasial utbildning.

Också i förhållande till arbetslivet kan ett kompensatoriskt synsätt anläggas så att yrkesområden inte har eftergymnasiala utbildningar

som i större utsträckning högre prioritet förutsatt att reella utbild-

ges en ningsbehov föreligger.

Genom dessa kompensatoriska inriktningar, i viss mån utgör

som två sidor sak, kan utbildningarna bidra till att minska den

av samma sociala snedrekryteringen till eftergymnasial utbildning. KY kan därmed också spela roll för att vidga rekryteringsbasen för eftergymna-

en sial utbildning i högskolan.

Dessa kompensatoriska mål bör operationella mål. De baseras

vara

föränderliga förhållanden, vilket över tiden kan minska deras angelägenhetsgrad. De kan också komma att strida mot andra väsentligare operationella mål och skulle därmed kunna strida mot en i andra avseenden önskvärd utveckling. Exempelvis strider den starka prioriteringen IT-utbildningar åtminstone i någon mån mot de kompensato-

SOU 1999: 122 Överväganden och förslag 29

riska målen: De utbildningarna attraherar antagligen främst studerande från samhällsvetar- och naturvetarprogrammen.

Arbetslivets mål

Arbetslivets mål är att säkerställa tillgången på medarbetare med hög yrkesmässig kompetens. KY kan bidra till detta och kan därmed även bidra till ökad tillväxt och effektivitet också i ett kortare perspektiv, genom den starka betoningen på och aktuell kompetens. ny Ytterligare ett mål för arbetslivet är att etablera förutsättningar för

en kontinuerlig kompetensutveckling hos medarbetare. KY kan inte

ensamt lösa detta problem, men kan genom den unika kombinationen av hög teoretisk nivå och lärande i arbetet medverka till förbättra - att situationen på lång sikt. Med hänsyn till de krav arbetslivet nya som ställer bör utbildningarna därför utveckla social kompetens, kreativitet,

förmåga till problemlösning och förhandlingsfönnåga samt innehålla

såväl yrkesämnen allmänna ämnen. som Målen för varje utbildning bör därför yrkesnära och definieras i vara

termer av färdighet och förmåga.

Från arbetslivets utgångspunkt är ett mål att kunna utöva påtagett ligt inflytande vid utbildningarnas tillkomst så väl på deras kvalitet som under tiden de pågår. I rätt stor utsträckning kommer arbetslivets mål med utbildningen till uttryck redan i de övergripande målen vi varit inne på tidigare. Arbetslivets främsta intresse är antagligen kopplat till målen för varje utbildning för sig. Det är bl.a. därför det är så viktigt att i de övergripande målen lägga fast arbetslivets medverkan både i utvecklingen av varje utbildning och i genomförandet.

Individernas mål

Den enskilde vill ha utbildning med stor säkerhet leder till en som arbete. Utbildningen skall också medföra goda möjligheter att utvecklas i arbetet mot specialist- eller verksamhetsledande befattningar och fortsatt lärande. För att uppnå detta är det från individens perspektiv viktigt att arbetslivet medverkar i den skolförlagda delen utbildningen både för av

att tillföra utbildningarna det kunskapsinnehåll inte är tillgängligt

som inom det reguljära utbildningsväsendet och för att utbildningarna skall

30 Överväganden och förslag SOU 1999: 122

ha en hög grad av yrkesrelevans. Det förutsätter också att de studerande har tillgång till arbetsplatser där ett lärande i arbetet kan praktiseras.

Också från den enskildes utgångspunkt är kopplingen mellan utbildning och arbetsliv, det aktiva engagemanget från ett faktiskt konkret arbetsliv i varje utbildning ett betydelsefullt mål. Samtidigt är arbetslivets starka intresse också påtagligt motivationshöjande.

1.2 innehåll

Utbildningamas

I huvudsak måste kunskapsinnehållet i varje KY definieras i förhållande till arbetslivets behov, men enligt vår mening får det inte innebära att utbildningar på vilka nivåer som helst skall kunna rymmas inom KY. Detta markeras också av kravet på minst grundläggande behörighet för tillträde. Det är viktigt för de studerande likaväl som för arbetslivet att begreppet KY också innebär en nivåindiktation, även om spännvidden mellan olika utbildningar i det avseendet måste vara mycket vid. På yrkesområden där utbildningsväsendet inte innehåller någon utbildning kommer en KY starta på en mycket lägre nivå än på områden där i förhållande till gymnasieskolans utbud relevanta krav förkunskaper i yrket kan ställas. Likaså kan naturligtvis viss yrkeskunskap från gymnasieskolan ingå mera som en orientering i utbildningar vars tyngdpunkt inte ligger på yrkesfårdigheten i det yrket men där kunskaper området ändå är en förutsättning.

Den kvalificerade yrkesutbildningen kan vara kvalificerad i flera avseenden. Dess innehåll präglas av ett större djup och ger till resultat ett mer avancerat kunnande än vad motsvarande grundläggande eller förberedande utbildningar syftar till. I fråga om yrkesutbildningar med

motsvarighet i gymnasieskolan leder de till en högre nivå än den en gymnasiala. Den kan vara kvalificerad såtillvida att den innehåller kunskaper som hittills inte förekommit i utbildningsväsendet, men som finns i arbetslivet. Den kan också vara kvalificerad i den meningen att den kombinerar kunskaper från olika delar utbildningsväsende och

av arbetsliv på ett nytt sätt. Den kan vara kvalificerad såtillvida att den ger

med stora färdigheter inom ett yrke kompetens inom det egna en person yrkesområdet och på andra områden, för att möjliggöra en fortsatt utveckling för människan i arbetslivet.

Det sagda innebär enligt vår mening att det inte är görligt och

nu inte heller lämpligt att centralt och generellt reglera sammansättningen av de kvalificerade yrkesutbildningama annat än i fråga om omfattningen av lärandet i arbetet.

SOU 1999: 122 Överväganden och förslag 31

1.2.1 från

Kunskaper högskola

KY skall hålla hög teoretisk nivå, samtidigt en men skall utbildningen innehålla stark och konkret

en arbetslivsförankring när det gäller kurs-

innehållet. Den kompetens den studerande behöver som innefattar kän-

nedom om och förmåga att tillgodogöra sig

teoretiska resonemang,

nyttja rön från forskning och utveckling

samt att knyta ihop detta med den praktiska verksamheten i det yrkesområde eller den bransch inom vilket den studerande sedan skall arbeta. Stoff och

kunskaper från hög-

skolans utbildningar kan lämna väsentliga bidrag för att nå detta utbildningsmål. Att aktivt samarbeta med högskolan och inom KY nyttja dess kunskapsbas kan väg KY:s vara en att ge ämnesteoretiska nivå den eftergymnasiala prägel avsikten. som är Erfarenheterna under försöksverksamheten visar också

att högsko-

lans medverkan bidrar till utbildningarnas kvalitet. Högskolans teoretiska kompetens medverkar både till

att utbildningarna får en eftergym-

nasial prägel i ärnnesteoretiskt avseende samtidigt som de studerandes självständiga analytiska kompetens förstärks. Högskolans medverkan uppskattas ofta de studerande, inte minst av dess respekt för individens

egen förmåga och den tydliga markeringen de studerandes

av eget ansvar för sitt lärande.

Det är Väsentligt att kursstoff och kursmoment anpassas till det yrkesområde det är fråga liksom som om att genomförandet anpassas till den kvalificerade yrkesutbildningens

förutsättningar och inte den

akademiska världens. Den kvalificerade

yrkesutbildningen är inte ett

trappsteg i en akademisk karriär utan har huvudsyfte den som att göra studerande till kompetent medarbetare, skolad en inom ett yrkesområde, direkt användbar på arbetsplatsen och med en potential för kvali-

ficerade arbetsuppgifter. Kursinslagen från högskolan

behöver därför ofta skräddarsys, än att lyftas direkt från snarare över befintliga utbildningar. Högskolans bidrag är också ofta väl synkroniserade med utbildningamas övergripande mål i tenner blivande yrkesverksamav het.

Som nämnt tidigare bedömer vi det inte

ändamålsenligt att uttala

några riktlinjer i fråga att högskoleproducerade kurser skall ingå om eller i vilken omfattning. Vi det emellertid ser som naturligt och önskvärt att så sker. Vi kan också konstatera att övriga medverkande i KY, såväl arbetslivets företrädare olika utbildningsanordnare, som är angelägna högskolans medverkan. Däremot bör om inte ren högskoleutbildning finansieras via KY. Utbildningar endast består som av ett montage av högskolekurser bör därför inte få förekomma.

Vanligen är högskolans medverkan begränsad

av rätt omfattning.

Det är den enskilda utbildningens karaktär bör som avgöra vad som är

32 Överväganden och förslag SOU 1999: 122

lämpligt. Det väsentliga är att inslagen högskolekurser är utformade

av och har omfattning är adekvat i förhållande till respektive

en som utbildnings mål, syfte och allmänna uppläggning. Endast då finns förutsättningar att integrera högskolans kunskapsbas och ett starkt yrkes-

inriktat utbildningsinnehåll.

1.2.2 från

Kunskaper gymnasieskolan

Generellt har under försöksverksamheten grundläggande behörighet för

högskolestudier gällt grundkrav, ofta kompletterat med krav på

som särskild behörighet i något avseende. Kraven har dock inte fått sättas allt för höga, eftersom syftet inte har varit sig konkurrera med

att vare högskolornas utbildningar framför allt inte på det naturvetenskapliga

eller tekniska området eller närma sig högskolornas nivå när det gäl-

ler särskild behörighet i t.ex. matematik och naturvetenskapliga ämnen. Även den kvalificerade yrkesutbildningen således bygger på avslu-

tad gymnasieutbildning, inryms vanligtvis ändå kunskapsområden och

kursmoment kan hämtas från gymnasieskolan eller från komvux.

som Det är naturligtvis inte konstigare än att den som gått igenom det

naturvetenskapliga programmet i gymnasieskolan som ingenjörsstude-

rande i högskolan tillägnar sig yrkeskunskaper motsvarar delar av

som gymnasieskolans yrkesinriktade program.

I många utbildningarna finns behov att de studerande

av av ge kompletterande kunskaper i såväl allmänna ämnen som naturvetenskapliga och/eller yrkesinriktade ämnen, mestadels motsvarande gymnasieskolans B-, C- eller D-kurser. I vilken utsträckning detta är behövligt beror både på den enskilda utbildningens inriktning och de

förkunskapskrav eller rekryteringsambitioner man bestämt sig för.

som Det är exempelvis inte ovanligt att till industriella eller mer eller

man mindre tekniskt inriktade kvalificerade yrkesutbildningar vill bredda rekryteringsunderlaget till har helt annan studie- eller

personer som en arbetslivsbakgrund än den är traditionell inom yrket. För att öka

som sökandeströmmen till utbildningar leder till arbete inom dessa

som områden där arbetskraftsbehovet är stort, vi att kurser på gymna-

anser sial nivå i karaktärsämnena skall kunna integreras i kvalificerade yrkesutbildningar. När ambitionen är att rekrytera underrepresenterat kön till vissa utbildningar kan också vilja förfara på det sättet.

man Detta får dock inte innebära att KY tar över komvux uppgifter och

bedriver gymnasieutbildningar för vuxna.

rena

Utbildningar inom industriella och tekniska områden kräver ibland

maskinpark disponeras gymnasieskolan och är svår att få

en som av tillgång till på andra ställen i erforderlig utsträckning. I de fallen har

SOU 1999: 122 Överväganden och förslag 33

gymnasieskolorna stor betydelse för kurserna inom en att den kvalifice-

rade yrkesutbildningen praktiskt

skall kunna genomföras.

I hög grad avser gymnasieskolans medverkan kärnämnena och kan-

ske framför allt matematik och främmande språk, men även kommuni-

kation på svenska. Också i fråga sådana

om inslag är det viktigt att

innehållet styrs de faktiska behov av av kunskaper som arbetslivet

uttrycker snarare än att erbjuder man fullständiga gymnasiekurser. Det

är alltså viktigt att gymnasieskolans medverkan utformas så att den

anknyter till de yrkesrelaterade målen för

utbildningen. En annan sak är

att fullständiga gymnasiekurser t.ex. kompletta som C-, D- och E-kur-

ser i matematik kan erbjudas kompletterande som utbildning vid sidan

om för den intresserade.

Under försöksverksamheten har det visat sig att det är viktigt för

utbildningens kvalitet och anseende att kurserna verkligen är anpassade

till respektive utbildnings behov,

att undervisningssättet efter

anpassas

målgruppen och att den eftergymnasiala karaktären

i sin helhet upp-

rätthålls. Därför är det väsentligt

att man når eftergymnasiala mål,

genom ökad bredd eller större djup, i yrkesämnena i

utbildningar som knyter till befintliga gymnasieutbildningar.

an Detta förutsätter bred en samverkan mellan skolan och arbetslivet

när utbildningens innehåll

läggs upp. Det samma gäller också genomförandet. Exempel och pro-

jekt måste hämtas från arbetslivet och inte konstrueras enbart för att

åskådliggöra teoretisk skolkunskap.

1.2.3 från

Kunskaper arbetslivet

Arbetslivets medverkan i utbildningen skall innebära att aktuell

yrkeskunskap från verkligheten inom yrkesområdet eller branschen

reflekteras i den skolförlagda undervisningen.

Lärandet i arbetet och

arbetslivets medverkan i undervisningen skall vara ett integrerat kom-

plement till den teoretiska kunskapsbas högskola som och gymnasie-

skola kan bidra med. Erfarenheterna från försöksverksamheten visar att

detta inslag tillmäts stor betydelse av de studerande och bidrar till

utbildningens trovärdighet och kvalitet. Den nära till

koppling bransch

och yrkesområde skall som genomsyra den teoretiska delen kvaliav en ficerad yrkesutbildning kan inte upprätthållas på ett bättre sätt.

Deltagandet kan ske att personal genom engageras som föreläsare

och seminarie- eller övningsledare i vissa kursmoment eller genom att

arbetslivet genomför delar eller hela kurser. av Enligt vår mening bör

inte heller sådan medverkan formellt

vara ett obligatorium, det är

men ett av de säkraste tecknen på

att en utbildning har en påtaglig yrkeskoppling och därmed närmast förutsättning för den

en att över

2 19-2049Kvalificeradyrkesutbildning

Överväganden och förslag SOU 1999: 122

huvud f°ar komma till stånd. I de ämnen där undervisningen handtaget has högskolan såväl gymnasieskolan är det önskvärt att av som av också aktuell erfarenhet från arbetslivet tillförs faktisk medvergenom kan. Arbetslivets medverkan i vissa försöksverksamhetens utbildav ningar kunde ha haft större omfattning. I branscher präglas av en som överhettning och stark arbetskraftsbrist har det å andra sidan redovisats svårigheter kompetenta medverkande till rimliga kostnaatt engagera der. Arbetslivets tidiga och aktiva medverkan i planeringen utbildav ningarna är bland detta skäl särskilt viktig, vilket bör beaktas i annat av fortsatt verksamhet. Det kan så att arbetslivets företrädare i en vara ledningsgruppen behöver bistå med råd och dåd i större utsträcken ning, för att denna medverkan skall få önskvärd omfattning.

1.2.4 Bemötandet de studerande, pedagogisk av

inriktning

Den kvalificerade yrkesutbildningen är eftergymnasial utbildnings-

en form och rekryterar således studerande från åldern 19 år och uppåt, d.v.s. både och äldre. Omkring hälften de studerande är unga vuxna av 25 år eller äldre. De studerande skall bemötas utifrån dessa förutsättningar och kursuppläggning och pedagogik måste efter detta. anpassas Därför skall utbildningen bedrivas så att de studerande ett tydligt ges för sitt lärande, att de tillförsäkras ett stort inflytande över ansvar arbetet och att deras medverkan i kvalitetsarbetet säkerställs. De studerande utbildas för att kunna verka arbetsplatser som är eller utvecklas till lärande organisationer och skall själva kunna bidra till denna utveckling. Vi därför att problembaserad inläranser en ningsmodell är mycket lämplig inom den kvalificerade yrkesutbildningen. Härigenom grundläggs de studerandes förmåga att söka kunskaper för lösa olika problem i samverkan med andra och genom att att utnyttja olika kompetenser och kunskapskällor. Vi att en sådan anser också bidar till att utveckla det ansvarstagandet i

uppläggning egna

såväl pågående utbildning i kommande verksamhet i arbetslivet. som Detta arbetssätt medverkar också till att överbrygga de rätt stora skillnaderna i bakgrund, såväl i fråga ålder utbildning och yrkeserom som farenhet, ofta råder mellan de studerande. som De studerande skall förväntas ta ett stort eget för sina studier ansvar i likhet med vad gäller inom t.ex. högskoleutbildningama. Det som innebär emellertid inte utbildningsanordnaren eller lärarna skall att lämna över allt till de studerande när det gäller att ta till sig ansvar utbildningens innehåll. En kontinuerlig dialog och uppföljning till-

SOU 1999: 122 Överväganden och förslag 35

sammans med de studerande när det gäller mål och genomförande av utbildningen i sin helhet och de enskilda kurserna är nödvändig. av

1.2.5 LIA

kvalitet, betydelse och omfattning

Lärande i arbete LIA är det inslag framför allt skall den intesom ge gration av teori och praktisk tillämpning i arbetslivet eftersträvas som inom den kvalificerade yrkesutbildningen.

Genom LIA får man också ett mått på utbildningens grad yrkesav relevans, eftersom det tydliggörs i vad mån arbetslivets krav och för-

väntningar på kunskaper stämmer överens med vad åstadkoms som

inom den skolförlagda delen utbildningen.

av LIA innebär att den studerande under handledning på arbetsplats

skall öva och utveckla sin förmåga att tillämpa och teoretiska omsätta kunskaper i praktisk verksamhet och att kunna bemästra problem i produktionen olika och tjänster. LIA-periodema således av varor utgör fortsatt utbildning, fast lokaliserad till arbetslivet. Detta ställer krav på

arbetsplatsen, på handledaren och på utbildningsanordnarens förmåga

att vid respektive arbetsplats förankra utbildningens mål, syfte och

uppläggning. På samma sätt måste den enskilde studerande medvara veten om gällande förutsättningar. Den skolförlagda teoriundervis-

ningen och den arbetsplatsförlagda utbildningen måste ha ett tydligt

samband för att bli meningsfulla. Den studerandes ambitioner egna och mål måste också beaktas vid planeringen LIA-perioden. Det avgöav rande är att kvaliteten i LIA upprätthålls. LIA-företagen och utbild-

ningsledningen, tillsammans med de studerande, måste tillse de att teoretiska momenten och den praktiska verksamheten verkligen ges ett innehåll som är integrerat och ansluter till de mål och syften som satts

upp för utbildningen.

Detta säkerställs bättre utarbetar kursplaner för LIA på om man samma sätt som för de teoretiska kurserna, än bara LIA om man ser som ett påhäng av praktik. Det behövs alltså genomtänkt analys en av och en plan för LIA både relaterat till utbildningens övergripande mål

och till de olika kursemas innehåll.

Försöksverksamheten har inte visat på några problem stora att rekrytera arbetsplatser för LIA. Praktiskt taget samtliga studerande har

ograverat fått sin del av LIA. Kvaliteten har naturligtvis varierat också

beträffande LIA, genomgående är intrycket de studerande men att upplever lärandet i arbetet det enskilt viktigaste inslaget i utbildsom ningen och, enligt Luleå tekniska universitets också

utvärdering, det

som anses mest lärorikt.

Överväganden och förslag SOIU 1999: 122

studerandes omdömen visar att integreringen skola och De av arbetsliv bidrar till ett bättre utbildningsresulat. LIA fungerar som

motivationsskapare för de teoretiska inslagen. Man har upptäckt att

skolans undervisning är nödvändig för ett lärande i arbetslivet samti-

digt erfarenheterna från LIA-periodema gör att skolundervissom ningen upplevs konkret och påtaglig. Många har valt KY just för mer skola och arbete uppfattats givande utbild-

att integreringen av som en ningsfonn.

Under försöksverksamheten har gällt att LIA-periodema sammantaskall omfatta tredjedel hela utbildningstiden. De flesta utbildget en av ningar har haft längd på 80 poäng veckor vilket innebär att LIAen i dessa fall har omfattat 26 veckor. Utbildningsanord-

periodema ca

har haft möjlighet att fördela dessa perioder på olika sätt. Somnama liga har valt att ha LIA ett dagar i veckan under hela utbildningstipar den, andra dela LIA i flera block ett antal veckor och ett att upp om mindre antal har valt hålla dem i endast ett stora block. att samman par Valet modell har i de flesta fall varit beroende arbetslivets prefeav av där produktionscykler och andra verksamhetsmässiga förhållanrenser,

den har påverkat.

Vi den sammantagna omfattningen LIA inte i någon anser att av utsträckning bör öka tidsmässigt eftersom utrymmet för övriga större utbildningsinslag då blir alltför begränsat. Det är viktigt att de teore-

tiska inslagen i utbildningen har omfattning och kvalitet som säkeren ställer också teoretisk kunskapsbas såväl för den enskildes förmåga i en det aktuella yrket för den fortsatta yrkesmässiga och personliga som utvecklingen. Däremot kan det lämpligt att öppna för möjligheten vara ha ett intervall också medger något kortare tid. Förutsättatt som olika för olika branscher och den under försöksverksamningarna är heten tillämpade regeln har ibland uppfattats alltför rigid. Vi försom ordar ett intervall på 25-35 procent. När det gäller utläggningen LIA-perioder anser vi att en kortare av period normalt bör ligga tidigt i utbildningen. Det de studerande ger möjlighet lära känna det arbetsområde utbildar sig inom, vilket att man särskilt viktigt för de studerande har ringa arbetslivserfarenhet. är som Vidare vi den sista perioden inte bör förläggas till de sista anser att veckorna utbildningen, eftersom det är viktigt att de studerande och av får tillfälle återsamlas innan avslutningen för

utbildningsanordnaren att

uppföljning av utbildningen. Längden på varje LIA-period bör avgöras för utbildning för sig. var Yrkesområdena har sinsemellan olika karaktär när det gäller produk-

tionsförutsättningar och moment de studerande skall lära sig att som tillämpa och handha. Vissa är t.ex. påfallande säsongsbetonade såsom

turismverksamhet medan andra präglas system med kontinuerlig av

Överväganden och förslag 37

drift såsom processindustrin. Vi emellertid anser att utbildningstiden i det närmaste undantagslöst skall innefatta minst två block med LIA för att möjliggöra reflexion, återföring och inhämtandet av ny kunskap som kan användas i en efterföljande LIA-period.

Under forsöksverksamheten har somliga anordnare lagt upp LIAverksamheten så att varje studerande på är en arbetsplats hela tiden, medan andra anordnare tillämpat principen varje att studerande skall vara på flera olika arbetsplatser. Vi studerande, anser att om inget särskilt förhållande talar för något skall annat, ha LIA på minst två olika arbetsplatser under sin studietid. Skälet är för det första det att är av vikt att den studerande får inblick i rutiner och

förhållningssätt samt

kunskaper om utrustning och handhavande kan olika som vara på arbetsplatserna, även de är i bransch. För det andra om samma undviks att LIA får karaktären

av ren intemutbildning som ger inskolning

endast på den utrustning som finns på det aktuella företaget.

I det moderna arbetslivet kan det ibland svårt identifiera vara att en fysisk arbetsplats. Enligt vår mening måste LIA även kunna hanteras i

sådana förhållanden. Eftersom LIA är lärande i arbetet ett anser vi dock att renodlat ensamarbete inte bör få förekomma. Det är viktigt att också utveckla sin sociala förmåga och sin

samarbetsförmåga under LLA.

I undantagsfall förekommer det också ekonomiska av eller säkerhetsskäl att LIA inte kan äga under "skarpa" förhållanden. rum I så fall bör det möjligt att skolförlägga LIA, vara men det förutsätter att arbetslivet står för kostnaden och även för den handledande personalen. Vi anser det däremot under inga omständigheter acceptabelt att LIA förläggs till skolan på grund svårigheter skaffa

av att arbetsplatser.

1.2.6 Nationella mål eller lokala

Inom gymnasieskolan uppställs nationella mål för

varje utbildning.

Inom högskolan är förhållandet det omvända, även om nog en rätt stor samsyn i praktiken råder det huvudsakliga innehållet för om olika nivåer i åtminstone de etablerade mer ämnena.

KY:s föränderlighet och omsättningen på olika utbildningar gör en

ordning med nationella mål än i övergripande annat avseende åtrninstone mycket svår att genomföra praktiskt. Vi dessutom anser att den skulle motverka syftet med KY: åstadkomma

att utbildningar med en

stark och aktuell arbetslivsförankring stadda i

ständig förändring. Varje

form centrala mål eller centralt fastställt innehåll

av för utbildning

en riskerar dessutom att verka återhållande eller läsande

för utvecklingen

av utbildningen. Vi tror också att det förödande för vore en viktig förutsättning för kvaliteten, nämligen att varje för

utbildning sig har en

och förslag

38 Överväganden

till befintligt arbetsliv. Om inskränker ledstark anknytning ett man ningsgruppemas utvecklingsansvar, riskerar säkert deras engageman i utbildningarna även i övrigt. mang

1.2.7 Certifiering

kopplade till särskilda legitimationskrav i

Vi anser att yrken som är lärare och sjuksköterskor, inte bör bedrivas inom någon form, t.ex.

för kvalificerad yrkesutbildning. Dessa yrkesområden har redan

ramen utbildningsformer och fyller behov med säkerhet sina etablerade som alltid kommer att finnas. de utbildningar förekommer inom försöksverksamhe- Vissa av som har haft ett innehåll lett fram till gesällprov eller möjligheten ten som leder till certifiering någon organisation. Vi att utföra prov som av anordnare kvalificerad yrkesutbildning skall kunna anser att en av kurser så de får ett innehåll gör detta möjarrangera ingående att som arbetslivet i förekommande fall har medverkat i ligt. Genom att utformningen utbildningen och deltar i ledningen den kan man av av

arbetslivet det betydelsefullt att den möjlighe-

utgå från att anser vara finns. Det skall emellertid inte ett villkor att genomgå ett såten vara för få eller ett intyg från den kvalificerade dant prov att ut en examen Ett gesällprov eller certifiering skall vara frivil-

yrkesutbildningen. en

ligt för den studerande.

1.3 KY och arbetslivet

blir alltmer kunskapsintensivt och förändras allt snabbare. Arbetslivet medför ökade krav på medarbetarnas kompetens och Förändringarna kvalificerade yrkesutbildningen är att tillgodose del syftet med den en arbetslivets behov denna kompetens. Det måste ske genom en av av aktiv medverkan från arbetslivet i utbildning som till sin karaktär är en flexibel och formas i samspel med arbetslivet. Arbetslivets medverkan och är grundbult i kvalificeengagemang en KY inte möjlig inte anknytningen till

rad yrkesutbildning. är om

arbetslivet starkt inslag. Ett villkor för att utbildningen skall utgör ett till stånd således både att det finns ett verkligt behov i komma är arbetslivet den kompetens utbildningen att ge och att av som avser arbetslivet sig i genomförandet utbildningen. engagerar av arbetslivet och utbildningsväsendet gemensamt planerar och När utbildning på det sätt sker i KY möts arbetslivet med bygger upp som sin kultur och utbildningsväsendets företrädare med en delvis rätt

SOU 1999: 122 Överväganden förslag och 39

annorlunda kultur. Uppgiften är att skapa bra utbildning med stark en förankring i arbetslivet i kombination med skolförlagd undervisning på eftergymnasial nivå. Detta ömsesidiga beroende finns på helt ett annat sätt i KY än i andra utbildningar och det kan bidra till samverkan att etableras lättare även på andra områden än KY. Vi är övertygade om att detta samarbete måste fortsätta under utbildningens gång. För att genomföra denna form av utbildning med god kvalitet är det viktigt att arbetslivet medverkar både i LIA och i den skolförlagda delen av

utbildningen.

1.3.1 Den nationella

planeringen

Intresset för att anordna kvalificerad yrkesutbildning är stort och långt ifrån alla intresserade har kunnat komma ifråga för genomföra att utbildning. Det har därför varit nödvändigt att prioritera och välja de ut mest angelägna ansökningarna och också att prioritera somliga branscher mer än andra.

För att bl.a. få en tydligare bild har vi delat in ansökningarna i olika områden eller branscher. Samma indelning i branscher använder vi oss av genomgående i olika sammanhang. Flera branscher har utbildningar

som lappar över varandra och ett antal utbildningar i flera passar branscher. Trots att indelningen kan uppfattas något har den som grov underlättat överblicken över ansökningarna och utbildningarna. För att göra goda prioriteringar bland ansökningarna har vi varit

angelägna om att få så fullständig bild möjligt hur framtida en som av behov i arbetslivet ut, och vi har därför haft olika former ser av branschkontakter. På somliga områden har de givit tydlig

vägledning

och på andra har de varit till mindre hjälp. På IT-området har vi fått tydliga indikationer på vilka färdigheter och kompetenser bedömer kommer att efterfrågas i arbetslivet, man liksom på turismområdet där både Turistdelegationen och Mitthögskolan givit oss bra underlag för våra bedömningar. På ekonomiområdet har det varit svårt att få vägledning annat än i mycket allmänna termer. Så har det också varit på tillverkningsområdet där övergripande en bedömning varit svår att åstadkomma, inte minst kanske eftersom området är så mångfacetterat och intressentema så många. På vårdområdet däremot har bedömningama varit självfallna och i ansökmer ningarna har det tydligt kommit till uttryck att behovet KY främst av finns inom det kommunala området. Inom de s.k.

legitimationsyrkena

är inte kvalificerad yrkesutbildning aktuell. Vi har även använt AMS och NUTEK:s olika och oss av prognoser

bedömningar för att få vägledning i prioriterandet utbildningar.

40 Överväganden och förslag

AMS är detaljrika i fråga yrken, men har betydligt prognoser mer om kortare tidsperspektiv än NUTEK:s behandlar trender på längre som sikt och pekar på arbetslivet i allmänna tenner, såsom IT- och tekmer nikomrâdet. Vidare har kommittén sammansättning i sig som underlättar en arbetet med att bedöma ansökningar. Vi föreslår att ett komplement till kommittén bildar en man som referensgrupp ett forum för diskussion med expertis på arbetssom marknadens och kompetensbehov. Avsikten är att få bred

personal- en

bild kommande behov utbildning. Gruppen behöver antagligen av av inte sammanträda än två gånger per år för att ge ytterligare mer vägledning vilka områden kan mest angelägna att lyfta om som vara fram. Vi försöker prioritera de ansökningar utbildning som bäst svarar om det behov finns i arbetslivet. Utbildningar bidrar till att mot som som

motverka den s.k. flaskhalsproblematiken har, till följd av proposi-

tionsuttalanden, prioriterats ytterligare de senaste ansökningsomgångama. Främst har det gällt inom IT och tillverkningsområdet. Planeringstiden är visserligen kort, kvalificerad yrkesutbildning kan men inte på sätt arbetsmarknadsutbildning ställas så snabbt samma som om de mest akuta problemen på arbetsmarknaden kan lösas inom KY. att Större delen våra förslag 80 procent är intecknade av resurserna med för längre tid och utbildningarna är i allmänhet relativt långa f.n. omkring 80 veckor. KY har således bättre möjligheter att tillgodose kan förutses lite längre tid i förväg. behov som Vi har också prioriterat utbildningar inom vårdområdet starkare de två ansökningsomgångarna, främst inom primärvården i form senaste för undersköterskor. Ansökningar inom turismområdet

att utbildning

har prioriterats i högre grad de första åren och lägre det senaste året. har vi också i ökad grad koncentrerat på några delområden, Där oss såsom restaurangområdet och utbildningar med natur- och miljöprofil. Ekonomiområdet har också prioriterats lägre i de senaste ansökningsomgångama. Inom det området har framförallt utbildningar med inriktning entreprenörskap och säljyrken lyfts fram under senare tid. mot Byggbranschen har prioriterats något högre de senaste åren liksom utbildningar med inriktning mot miljöområdet. Jord, skog och trädgård, livsmedel och träindustri har varit förhållandevis små brantransport, scher relativt jämnt fördelade under de fyra ansökningsommen gångama. Utbildningar med inriktning främst mot kultur- och hantverksområdet har prioriterats lägre, framförallt för att efterfrågan i arbetslivet inte är lika påtaglig här och sannolikt också mera svårdokumenterad. Vi ändå att det är intressant att pröva det funanser om bedriva denna form utbildning inom kultur- och hantverksgerar att av

SOU 1999: 122 Överväganden och förslag 41

området utan att för den skull avkall på kravet efterfrågan i ge om arbetslivet.

Ledningsgruppen

Vi anser att den kanske viktigaste uppgiften för ledningsgruppema är att förankringen i arbetslivet kommer till stånd och vidmakthålls. Vår erfarenhet är att utbildningens förankring i arbetslivet underlättas om det finns ett lyhört samspel med de anställda grupper av som medverkar i lärandet i arbetet. De möter de studerande under som utbildningens gång och finns i den verksamhet där de studerande senare kommer att medverka behöver därför representerade i ledvara ningsgruppema. På det sättet kan de bidra till utbildningens kvalitet samtidigt som de kan bedöma om utbildningen innehåller rätt moment i förhållande till de krav ställs i arbetslivet. De kan med sin erfarensom het bidra till ledningsgruppens kvalitetsarbete inte minst när det handlar om utbildningens yrkesrelevans. Vår erfarenhet är samtidigt att människor högt upp i organisationen ofta fyller viktig funktion en som "dörröppnare" med god överblick och värdefull koppling in i företaen gen. Branschorganisationer medverkar i många utbildningar med samlad och värdefull kunskap från respektive bransch. Vi dock anser inte att branschorganisationer ensamma skall representera arbetslivet i ledningsgruppen för en utbildning, utan kompletteras med representanter som är direkt verksamma i arbetslivet. Arbetslivets företrädare kan också bidra till att förbättra rekryteringen till utbildningarna. Det gäller dem har arbeten att engagera som som utbildningen i fråga siktar mot och att sträva efter att också underrepresenterat kön medverkar. När de möter presumtiva studerande kan de ge en konkret bild av hur kvalificerad yrkesutbildning fungerar en och är uppbyggd och framför allt konkret bild kommande en av en yrkesverksamhet. I den här formen möten kan också intressera av man en delvis målgrupp studerande olika anledningar inte ny av som av tänkt sig vidare studier. Det kan människor tradition t.ex. vara som av inte väljer en eftergymnasial utbildning eller inte är intresserade som av i huvudsak teoretiska studier. Genom samtal med studerande i KY har vi erfarit att just den omedelbara kopplingen till arbetslivet under utbildningen attraherar studerande att söka kvalificerad yrkesutbilden ning, liksom möjligheterna till anställning efter avslutad utbildning.

42 Överväganden och förslag

1.3.2 När en utbildning planeras

Intresset för KY visar att det behövs en utbildningsform som tillgodo-

relativt kortsiktiga och föränderliga behov på arbetsmarknaden. ser

Att i planerandet utbildning finna balans mellan arbetslivets

av en behov och vikten att de studerande får en tillräcklig kunskapsbredd

av kräver lyhördhet och samarbete hos samtliga inblandade. Den arbetsplatsförlagda utbildningen skall en hög grad av förtrogenhet med ett

ge yrke eller ett yrkesområde, den får inte vara så snävt företagsspe-

men ciñk att den f°ar karaktären intern företagsutbildning och därmed

av endast blir användbar inom ett mycket smalt område eller rent av endast inom ett företag.

Erfarenheten visar att när arbetslivet initierat eller åtminstone tidigt engagerat sig i planeringen utbildning blir det ofta bra kvalitet. I

av en de fall skola eller utbildningsanordnare däremot har utvecklat 1

där en och planerat utbildningen i förväg och kopplat arbetslivet för

senare att förankra utbildningen visar det sig ofta att integrationen mellan de skolförlagda och arbetsplatsförlagda delarna av utbildningen har sämre förutsättningar att fungera bra. Inte sällan visar det sig dessutom att behovet utbildningen i fråga är begränsat och arbetslivets vilja att

av engagera sig liten.

Vi rekommenderar att det i ansökan att få starta utbildning skall

om framgå hur arbetslivet varit med när utbildningen vuxit fram. Det ska

tydligt beskrivet hur har arbetat fram ansökan om utbildvara man ningen och vilka har deltagit. För att försäkra sig att det finns

som om ett verkligt behov utbildningen är vår erfarenhet att det är av stor

av vikt att arbetslivsmedverkan är konkret och väl synlig. Därför är det inte tillräckligt med branschorganisationer utan vi anser att arbetslivsföreträdare från företag alltid skall medverka.

Det kan också finnas ett dilemma i att utbildning som svarar mot ett relativt begränsat behov på arbetsmarknaden blir alltför snäv och ska-

inlåsningseffekt eller får karaktären av intemutbildning. Därför par en finns det anledning att till att utbildningarna inte bara innehåller

se yrkesmässigt omedelbart tillämpliga kunskaper utan också innehåller allmänna kurser generaliserbara kunskaper. För att försäkra sig

som ger

detta är det naturligt att utbildningarna har flera företag som med om verkar i utbildningen med t.ex. LIA-platser. Så skall det se ut och så se det också ut de flesta håll.

På vissa orter kan det svårt att åstadkomma bred förankring

vara en när det bara finns ett eller ett fåtal företag. Man kan då kompensera det

att i den skolförlagda delen av utbildningen föra in moment genom att utbildningen blir gångbar inom ett bredare område. För att försäkra sig att utbildningen är gångbar kan utbildningsanordnaren få redo

SOU 1999: 122 Överväganden och

förslag 43

visa yttranden från företrädare för arbetsliv på andra kan orter som

behöva den kompetens utbildningen

som avser att ge. Utbildning som svarar mot trender arbetsmarknaden ännu som inte hunnit förankras i arbetslivet kan sannolikt inte komma till stånd inom KY, detta eftersom förutsättning för genomföra KY en att är att det finns ett konkret och tydligt arbetsliv har verksamhet inriksom en tad mot det de studerande skall utbildas för. Utbildningen skall som också vara väl förankrad och efterfrågad arbetslivet med tillräckav ett ligt antal platser för LIA. KY utbildar för arbetslivet fonn som är en av uppdragsgivare och det måste därför finnas ett faktiskt arbetsliv. Vi tror därför att stark förankring i arbetslivet är svår kombinera en att med spjutspetsutbildningar har ett oklart arbetsliv. Däremot som mer skall KY naturligtvis inriktas mot ett modernt arbetsliv och, som nämnts tidigare, har vi också sett dess bidrag till utvecklingen av

arbetslivet som en möjlig och lämplig prioriteringsgrund. Inom

ramen för en KY kan också kombinera och samordna olika

man kunskapsom-

råden och på så sätt bidra till utvecklingen yrken. av

1.3.3 Under

utbildningens gång

Ett starkt indicium på att utbildning både behövs och har goda föruten sättningar att bli bra är alltså att arbetslivet varit aktivt redan vid utbildningens planering och uppbyggnad och tänker sig medverka att vidare under utbildningens gång.

Betydelsen av lärandet i arbete kan inte heller överskattas det utan är säkert den enskilt viktigaste delen varje utbildning. Den konkreta av tillämpningen och ett lärande utgår från praktiken är både effektivt som och meningsfullt. LIA medför också att utbildningens yrkesrelevans

prövas kontinuerligt.

Ett gott utbildningsresultat förutsätter aktiv och positiv medveren kan från alla som är verksamma på arbetsplatsen. Detta gör förankringen utbildningarna i arbetslivet och på de medverkande arbetsav platserna så betydelsefull. För att driva och utveckla utbildningen är också mångfalden i arbetslivets medverkan i dessa största processer av vikt.

En stark koppling till arbetslivet är ett fortlevnadsvillkor också under den kvalificerade yrkesutbildningen. Denna koppling mellan arbetsliv och utbildningsanordnare bör etableras redan i tillblivelsefa-

sen och övergå i att ledningsgruppema aktivt följer utbildningarna och

återkopplar både till dem medverkar i utbildningen och dem som som deltar i den. Inte minst de studerande känner ett starkt behov av att utbildningens kvalitet och relevans bekräftas dem verkar i av som

arbetslivet. Kopplingen till arbetslivet utgör också säkring för

en bidragsgivaren arbetslivets intresse för och behov av utbildningen.

av Arbetslivets aktiva medverkan i utbildningarna innebär att de är förankrade i arbetslivet vilket både dem legitimitet och utgör en form

ger

kvalitetsgaranti. Om arbetslivet däremot inte är engagerat i utbildav ningen tidigt i riskerar att få tudelad utbildning, där

processen man en skolan helt för den skolförlagda delen och arbetslivet för den

ansvarar

arbetsplatsförlagda.

De studerande skall efter utbildningen ha tillräckliga färdigheter för att kunna så förändringsbenägna som ett arbetsliv i ständigt

vara utveckling förväntar sig. Det är kombinationen allmänna ämnen och

av avancerade yrkeskunskaper parat med den praktiska och sociala träning

LIA innebär gör att KY har förutsättningar att både ge som som

yrkesfardigheter och utvecklingsmöjligheter. För att åstadkomma detta

är det viktigt att lärare medverkar i den skolförlagda delen av

som utbildningen har aktuell förankring i arbetslivet. De studerande sät-

en ter stort värde att företrädare för arbetslivet medverkar i den skolförlagda delen utbildningen. De berikar den därigenom med spets-

av kompetens från arbetslivet där de studerande kommer i kontakt med det

sker i framkant av deras yrkesområde. som

Det är inte meningen att de studerande skall fungera som anställda i företaget under LIA-perioderna även de naturligtvis vid sidan om

om lärandet också kan nyttiga för produktionen genom de kunskaper

vara de fått under utbildningen. Det ställer onekligen krav på engagemang och någon uppoffring för arbetslivet som medverkar i LIA. Lednings-

för varje utbildning har i dessa sammanhang en övergripande gruppen bild respektive utbildning och kan därför bidra till att finna balans i

av detta.

1.4 Kvaliteten i utbildningarna

1.4.1 Samhällets uppföljning, utvärdering, tillsyn

Uppföljning, utvärdering och tillsyn är relaterade till varandra och särskilt kanske kan säga att uppföljningen förser både tillsynen och

man utvärderingen med underlag. Uppföljningsresultaten kan förse tillsynen med kunskaper objektet för tillsynen, liksom den också, t.ex.

resultatredovisning, kan föranleda att ett visst objekt blir föregenom mål för tillsyn. Det analysmaterial utvärderingen arbetar med kan hämtas från uppföljningsdata. Liksom i fråga tillsynen kan förhål-

om landen belyses uppföljningen föranleda ett fördjupat studium

som av

inom utvärderingen. Samtidigt kan naturligtvis tillsynen påverka upp-

SOU 1999: 122 Överväganden och förslag 45

följningens innehåll eller utvärderingens inriktning. Likaså kan utvärderingen peka på infallsvinklar eller områden för tillsyn och nya upp-

följning.

Vi har försökt finna allmänt vedertagna definitioner på begreppen utvärdering, uppföljning och tillsyn. Det förefaller uppenbart oss att sådana inte finns utan att definitionerna i allmänhet till det anpassas område som avses. Några drag kan dock urskiljas: Tillsynen tar sikte på efterlevnaden lagar och regler. Den utgår av således från att ett regelverk existerar och den på frågan ger svar om verksamheten uppfyller fastställda krav eller Den avser snarare handlande än resultat. Den är i liten eller ingen utsträckning ifrågasättande. Uppföljningen sker över tiden och utgör därmed fortlöpande en beskrivning av verksamheten. Oftast genomförs den mätningar och som omfattar helheten. Den på frågor Vad presteras Vad ger svar som: kostar det Vilka är de organisatoriska betingelserna Underlaget för att besvara dessa frågor är ett insamlat faktamaterial. Utvärderingen är en fördjupad analys inom valda områden som syftar till en djupare förståelse utfall och förhållanden. Den utgör av en bedömning av resultat och långsiktiga effekter genomförda mera av insatser e.d. Den värderande. är m.a.o. Både utvärdering, uppföljning och tillsyn måste utformas så att de bidrar till att säkerställa att utbildningarna bedrivs med rätt kvalitet, har en god arbetslivsförankring och för individen lägger grunden till framgångar i arbetslivet och god utvecklingsförrnåga. Verksamheten kommer alltid att både mångfacetterad och stadd i ständig förändring. vara Detta ger särskilda förutsättningar för utformningen såväl utvärdeav ring och uppföljning tillsyn. Dessa förutsättningar är huvudsaksom ligen

0 att utbildningarna skall vara mycket aktuella i förhållande till arbetslivet och därmed stadda i ständig förändring, 0 att de skall mot arbetslivets aktuella behov, varför inriktsvara ningen på verksamheten sådan kommer att förändras rätt som påtagligt över tiden, 0 att de alltid kommer att ha begränsad och inte särskilt lång exien stens i tiden, vilket innebär att utbildning vill fortsätta en som utöver sin utmätta tid måste konkurrera med andra på lika villkor, 0 att varje utbildning kommer att ha sina unika mål, sina åtminstone i viss mån särskilda intressenter och att utbildningarna kommer att ha en rätt brokig skara anordnare: högskolor, universitet, folkhög-

skolor, bildningsförbund, företag och kommuner.

46 Överväganden och förslag SOU 1999: 122

Eftersom utbildningarna förändras så snabbt, omsättningen av utbildningar skall vara hög och varje utbildning skall vara unik kan uppföljningen KY inte fungera ett signalsystem i samma omfattning

av som

i det allmänna skolväsendet och såväl tillsyn som utvärdering som måste utformas och dimensioneras därefter.

Utvärdering

I direktiven för försöksverksamheten har det gjorts tydlig boskillnad

en mellan tillsyn och uppföljning å den sidan och utvärderingen å den

ena andra. Kommitténs uppdrag har varit att svara för tillsyn och uppföljning, medan uppdraget i fråga utvärderingen varit att upphandla en

kommittén oberoende utvärdering. Redan praktiska skäl har talat för av detta. Kommitténs administrativa resurser har varit begränsade och att över tiden ta ett djupgående för utvärderingen hade lett till

mer ansvar att andra uppgifter hade fått eftersättas. Till detta kommer den mera principiella utgångspunkten att utvärderingen innefattar en värdering också kommitténs och systemets sätt att fungera inte bara utbild-

av ningamas. Eftersom vi förordar att den kvalificerade yrkesutbildningen skall fortsätta utbildningsfonn, med styrelse och

som en egen en egen nationella beslut utbildningamas vara eller inte vara, anser vi också

om att oberoende utvärdering KY bör bedrivas. Ansvaret för finansi-

en av ering och beställning bör även fortsättningsvis ligga på styrelsen nu kommittén, uppdragen bör genomföras helt oberoende av styrel-

men

vilket bör säkerställas i de upphandlingsavtal som träffas. Man kan sen, naturligtvis överväga att utvärderingsuppdragen hanteras av en överordnad instans, d.v.s. Regeringen. Vi har emellertid stannat för att förorda styrelsen ansvarig, detta inte minst eftersom Regeringen

som

regleringsbrev och på annat sätt kan utöva ett bestämmande genom inflytande över inriktningen utan att belastas med administrationen. Vi

också att utvärderingen bör ha en utvecklande funktion, varför anser det opraktiskt någon än KY-styrelsen hade det omedel-

vore om annan bara beställaransvaret.

Den pågående utvärderingen avser samtliga utbildningar vid en

nu viss tidpunkt. Över tiden är det inte nödvändigt att utvärderingen har den omfattningen och framför allt kan omfattningen variera från utvär-

deringsornråde till utvärderingsområde. Också utvärderingsområdena

bör självfallet variera. Grovt sett bör emellertid följande områden kon-

tinuerligt ingå i utvärderingsverksamheten:

Kvaliteten på utbildningarna. Värderingen sådan utgår från dels

som de studerandes upplevelser utbildningen, dels arbetsmarknadens

av värdering. Inom ett sådant program undersöker man framgångsfak-

Överväganden och förslag 47

torema för en utbildning. Sambanden mellan god kvalitet och andra faktorer kan kartläggas. Möjligheterna att förverkliga lärande i arbetet

och integrationen mellan lärande i arbete och den skolförlagda delen behöver uppmärksammas, inte minst eftersom detta de viktiär ett av gaste kännetecknen för KY och betydelsefullt för KY:s eventuella framgångar. Till ett utvärderingsprogram med den här inriktningen kan

också olika utvecklingsinsatser kopplas.

Ekonomi och organisation. Meningen med KY är att flexibelt svara mot arbetslivets och de studerandes behov. I vad mån organisationen förmår att göra detta kan studeras. En värdering anordnamas av servicebehov och i vad mån de uppfylls hör hit. Ett studium sambanden av mellan kvalitet och ekonomi, liksom graden rationalitet i medelsav av användningen behövs. Eftersom de skolförlagda delarna KY i prinav cip är totalfmansierade via bidrag är det betydelsefullt för rationell en medelsanvändning att utvärderingen bidrar till att höja effektiviteten i

medelstilldelningen.

Samhälle och arbetsliv. KY:s effekter på arbetsmarknaden ökar produktiviteten, uppstår ett högre förädlingsvärde, skapas bättre arbets-

förhållanden, uppstår jobb, hur motverkas traditionella könsbundna nya utbildnings- och yrkesval är frågor är angelägna för värde- - som en ring av KY. Longitudinella uppföljningar dem genomgått KY av som kan ge värdefulla bidrag till utvärderingen utbildningsfonnen i dess av

helhet och utgöra underlag vid bedömningen prioriteringarna på

av branscher. Av intresse är vidare KY har några effekter på andra om samverkande utbildningsformer, liksom andra sekundäreffekter, varför och hur KY bidrar till att minska den sociala snedrekryteringen till eftergymnasiala studier och de regionalpolitiska effekterna.

Ett brett spektrum av vetenskapliga discipliner bör involveras i utvärderingen. Såväl samhällsekonomiska företagsekonomiska som aspekter behöver anläggas. Sociologiska, Statsvetenskapliga och pedagogiska angreppssätt måste användas.

Från vissa utgångspunkter är det fördel de olika forskningsen om projekten samordnas. Därför valde vi att gå ut med sammanhållet ett

anbudsunderlag när vi gjorde upphandlingen den pågående

av nu utvärderingen. Intresset att medverka emellertid blygsamt. Vi var ser det som risk med större sammanhållna projekt intresset är så en att svagt att kvaliteten sätts i fara. En nackdel är givetvis den tidsannan mässiga aspekten. Projekten måste rimligen ha olika löptider. Samtidigt

är det, som nämnts tidigare, angeläget att faktiskt oberoende utvären dering kommer till stånd, varför det inte är lämpligt att KY-styrelsen

utövar någon starkt samordnande roll. En möjlig lösning på frågan kan att styrelsen, ändå har vara som överblicken över de olika projekten i samband med upphandlingama

48 Överväganden och förslag SOU 1999: 122

också till att samverkan kommer till stånd och samband etableras

ser när det är relevant.

Som princip vi att det är bättre med interaktiv form av

anser en utvärdering innefattar medverkan från dem berörs av verk-

som som samheten också inkluderar återkoppling till dem; detta framför

och som den traditionella registrerande utvärderingen. Där det är relevant bör

också innefatta någon form återföring l

därför utvärderingsuppdraget av till utbildningsanordnama och prioritet åt projekt som bygger på

ges medverkan från fältet. Utvärderingen bör också framåtsyftande i

vara den meningen att den inte bara bör beskriva och värdera ett nuläge utan också kunna bidra till utvecklingen verksamheten. Det är således

av viktigt utvärderingen tar sikte på framgångsvägar och bidrar till

att problemlösning. Utvärderingen bör ett instrument för verk-

ses som samhetsutveckling Verksamhetsbeskrivning. Den bör

snarare än som ses som en del i utvecklingen av KY.

Vi föreslår således att oberoende utvärdering av KY upprätthålls,

en att KY-styrelsen får i uppdrag att upphandla denna och att i samband med upphandlingen säkerställa att relevant samordning kommer till stånd.

Uppföljning

Under försöksperioden har uppföljningen dels bedrivits i vår egen regi

inhämtande uppgifter direkt från utbildningsanordnama, dels genom av via SCB. Allteftersom behovet snabba uppgifter minskar och det

av statistiska underlaget växer och blir stabilare, kommer den egenproducerade uppföljningsverksamheten att minska och den upphandlade att öka. Omfattningen är naturligtvis inte given, utan kan, liksom periodiciteten, variera över tiden.

Eftersom varje utbildning är unik och omsättningen av utbildningar inom KY kommer att relativt hög, kan inte vara säker på att

vara man förhållandena är långsiktigt stabila och vi anser därför att uppföljningen det framtida KY bör vara relativt omfattande.

Vi förordar också att uppföljningen skall kartlägga i vad mån KY uppfyller även sekundära mål. Med jämna mellanrum bör man kartlägga i vad mån utbildningarna bidrar till att minska den könsmässiga snedfördelningen i utbildningsväsendet och på arbetsmarknaden, i vad mån utbildningarna rekryterar från yrkesinriktade gymnasieprogram,

de bidrar till att minska den sociala snedrekryteringen till efterom

gymnasiala studier, de fungerar både ungdomsutbildning, vida-

om som reutbildning, fortbildning och omställningsutbildning och hur rekryte-

ringsbasen ser ut geografiskt.

SOU 1999: 122 Överväganden och förslag 49

Med hänsyn till den åldersgrupp utbildningarna vänder sig till och den eftergymnasiala nivån är det naturligt att uppföljningssystemet snarare anknyter till högskolans än till gymnasieskolans. Så innefattar gymnasieskolans uppföljningssystem ett relativt omfattande ekonomiskt material, medan KY helt saknar sådana uppgifter. Eftersom bidraget regleras för varje utbildning för sig tenderar naturligtvis kostnaderna att bli de utgjort underlaget för bidragsbesom slutet. Vi anser det därför mindre meningsfullt att etablera ekonoen misk uppföljning. Däremot bör nämnts utvärderingen underlag som ge för ekonomiska överväganden. Någon resultatuppföljning gentemot centralt fastställda mål och kriterier i kunskaps- och färdighetshänseende är det inte möjligt att etablera, eftersom varje utbildning har sina mål därvidlag. En egna resultatuppföljning kan däremot ske i fråga om examinationsfrekvensen. Ett annat resultat är övergångsfrekvensen till andra eftergymnasiala studier. Den viktigaste resultatuppföljningen kommer emellertid hur att avse de som gått igenom en KY klarar sig på arbetsmarknaden. Denna uppföljning bör avse dels varje utbildning för sig, dels KY utbildsom ningsform:

0 För utbildningsformen genom aggregerade uppgifter, men också longitudinellt. 0 För varje utbildning att undersöker hur åtminstone genom man någon intagningskull klarat sig på arbetsmarknaden, vilket sedan kommer att utgöra det i allmänhet viktigaste underlaget vid en eventuell prövning av om utbildningen skall få fortsätta eller inte.

Tillsyn

Grundat på våra erfarenheter av försöksverksamheten vi att tillanser synsverksamheten i en reguljär KY-verksamhet bör fortgå i huvudsak som hittills. Vår erfarenhet är att den form av tillsyn vi bedrivit inom försöksverksamheten varit uppskattad både de studerande och utbildav av ningsanordnama. De studerande, som nya i utbildningsform, en ny upplever det som mycket uppmuntrande att utbildningarna ägnas ett så aktivt intresse. Vår upplevelse är också att de är synnerligen engagerade i utbildningarna och mycket måna om kvaliteten och nivån. Eftersom kommittén även genomför tillsyner på förekommen anledning, d.v.s. när kritik riktas mot en utbildning, utgör tillsynen de studerandes "livlina" när utbildning brister påtagligt i något avseende. Även en

50 Överväganden och förslag SOU 1999: 122

övriga intressenter förefaller positiva till formerna för tillsynen. Detta, att bl.a. de tillsedda ser positivt på tillsynen, behöver naturligtvis inte vara ett argument för att den är ändamålsenlig. Vår bedömning är ändå att så i huvudsak varit fallet.

Tillsynen bör avse formella aspekter och regelefterlevnad i mindre utsträckning än vad antagligen är normalt. Delvis beror det på att

som området i så ringa utsträckning regleras centralt. Vi hade dock kunnat åstadkomma en betydligt mer legalistisk form av tillsyn i relation till dels föreskrifterna i förordningen 1996:372 om en försöksverksamhet med viss kvalificerad yrkesutbildning, dels innehållet i de för varje utbildning fastställda utbildningsplanema. Vi har dock uppmärksammat även mer formella aspekter. Om direkta fel noteras påtalas det all-

tid i tillsynsrapporten.

Tillsynen bör i stället, liksom hittills, ha två huvudsakliga syften: dels att vidga kunskapen om den kvalificerade yrkesutbildningen, dels att, som ett led i en verksamhetsutveckling, föra en dialog med huvudsakligen studerande och utbildningsanordnare om utbildningarnas kvalitet i vid mening.

KY är och kommer för lång tid framåt, kanske alltid, att vara en liten utbildningsform. Den är, om inte unik, så åtminstone speciell i den starka kopplingen till arbetslivet och mångfalden av anordnare. Vi tror också att den även bortsett från det har vissa speciella förutsättningar: den rekryterar i rätt stor utsträckning studerande som inte vanligtvis använder sig av det eftergymnasiala utbildningsväsendet, den är på samma gång både utbildning för unga som vill in på ett yrkesområde, utbildning för äldre studerande som vill förkovra sig på ett område där de redan är yrkesverksamma och utbildning för andra äldre som vill byta yrkesområde. Den är också en ny utbildningsfonn. I valet mellan att ägna åt regeltillsyn och att fungera som en förhoppningsvis

oss utvecklande samtalspartner har vi valt det senare. I valet mellan att grundligt penetrera få utbildningar och mera rapsodiskt bedriva en dialog med många har vi valt det och vi förordar att man fort-

senare sätter så.

Tillsynen bör alltså i stor utsträckning ha karaktären av utvecklingssamtal om utbildningen i fråga, även om besöken alltid skall resultera i en rapport som kan innehålla både påpekanden om formella och kvalitativa brister och krav på åtgärder av olika slag. Tillsynsfonnen har underlättat vårt handlande i dessa avseenden, samtidigt som den i allmänhet inte, som vi märkt åtminstone, verkat särskilt skräckinjagande för den tillsedde.

Med den karaktär KY har, med unika utbildningar vars livslängd är begränsad och ständigt många nya anordnare, bör alltså enligt vår

mening tillsynen även fortsättningsvis ha en kvalitativ inriktning. Den

SOU 1999: 122 Överväganden och förslag 51

bör också ha sådan omfattning att alla utbildningar någon gång

en under sin existens blir föremål för tillsyn. Med denna prioritering som utgångspunkt och med en rimlig resursåtgång måste tillsynen fortgå i stort sett enligt hittillsvarande principer.

Tillsynen tar stor del kansliets i anspråk. Vi att

en av resurser anser den centrala funktionen även i en regulariserad verksamhet bör ha i stort sett den fasta dimensionering som hittills varit fallet. Det finns alltid en risk att den centrala funktionen blir alltmer benägen att se välvilligt på tillsynsobjekten, som kommit till stånd ett resultat

som av dess ställningstaganden. En viss avlastning kan också behövas för att en god servicenivå och rimliga handläggningstider skall kunna

upprätthållas. I fråga om tillsynen bör man därför framgent pröva möjligheten att i viss utsträckning använda sig externa medverkande. Det

av kan motverka ett alltför välvilligt synsätt. Det kan också bidra till att tillsynen tillförs aspekter som kan vara svåra att utveckla i liten

en central funktion.

Eftersom tillsynen i så stor utsträckning har karaktären erfaren-

av hetsförmedling är en förutsättning för att extern medverkan skall bli framgångsrik att man kan få kvalificerad medverkan som

av personer kan bygga upp en viss rutin och kunskap KY. Det kan svårt att

om vara få sådan kvalificerad medverkan i för och tillräcklig omfattning

var en bland dem är aktiva i arbetslivet. Man borde därför pröva att också

som använda sig av pensionärer. Både från utbildningssektom och

personer från arbetslivet i övrigt bör kunna komma i fråga. Det är viktigt att tillsynen inte får karaktären av en revision av utbildningens yrkesrelevans från central nivå det uppgift för ledningsgruppema och övriga

- är en lokalt medverkande från arbetslivet, medan tillsynen att studera

avser att så sker. Därför är det viktigt att de medverkande alltid har ett levande intresse för yrkesutbildning och mindre viktigt att de är förankrade i just det arbetsliv den enskilda utbildningen Det innebär

avser. inte att vi att i första hand skall medverkande med

anser man engagera en bakgrund i utbildningsväsendet.

I ett avseende anser vi att tillsynen bör skärpas och det är utbildningarnas eget kvalitetsarbete.

1.4.2 Utbildarens kvalitetsarbete eget

Den utvärdering, uppföljning och tillsyn som KY-styrelsen kommer att genomföra enligt vårt förslag kan också bidra till det kvalitetsarbete varje utbildning måste ägna sig åt.

Som vi sagt tidigare är vår åsikt oberoende utvärderingsverk-

att en samhet skall verka interaktivt och med återföring till utbildningsanord-

52 Överväganden och förslag SOU 1999: 122

nama. Utvärderingen skall syfta till att lämna direkta konkreta bidrag till utvecklingen KY. För att det skall fungera krävs inte bara att den

genomför utvärderingen har en stark ambition att samverka med som utbildningsanordnama, utan också att de i sin tur engagerar sig i och får möjligheter att påverka utvärderingens inriktning. Deras direkta medverkan är förutsättning för att en utvärdering med dragning åt

en utvecklingsarbete över huvud taget skall bli meningsfull.

Den centrala uppföljningen kommer att förse utbildningsanordnaren med information bl.a. rekrytering, avhopp och hur många som får

om anställning, både för den egna utbildningen, andra i samma bransch och totalt.

Tillsynen kommer huvudsakligen att ta sikte på kvalitetsaspektema och fungera ett samtal detta än redovisning av fel

som om snarare en och brister. Ambitionen bör vara att åstadkomma ett erfarenhetsutbyte där utbildningsanordnaren kan bidra med sina kunskaper och därmed berika dem som genomför tillsynen, medan deras bidrag blir att tillhandahålla kunnande framför allt grundat på erfarenheterna från andra utbildningar.

Det väsentliga kvalitetsarbetet måste emellertid den ansvarige utbildningsanordnaren stå för själv. Vi tror att det är viktigt att en utbildningsanordnare redan från början tänker igenom hur kvalitetsarbetet kan bedrivas och formulerar detta för sig själv och den som skall pröva ansökan. Vi förordar därför att redovisning av det egna

en kvalitetsarbetet alltid skall finnas med i ansökan att få anordna

en om en kvalificerad yrkesutbildning. Kvalitetsarbetet är så väsentligt att redovisningen bör ingå i utbildningsplanen och därmed fastställas av KY-styrelsen. Det innebär också att avsteg inte kan göras utan att styrelsen medgett det.

Regeringen bör inte fastställa villkor på innehållet i denna redovisning, eftersom det dels skulle bli ett uttryck för onödig detaljreglering, dels hämma KY-styrelsens eget utvecklingsarbete avseende de krav som bör ställas på en utbildning.

Ett hjälpmedel i det avseendet skulle kunna vara en fortsättning på det material Luleå tekniska universitet tagit fram "Läroverket" för sin utvärdering. Materialet har i och för sig haft till syfte att bidra till den centrala utvärderingen, men till sitt upplägg är det ett redskap för kvalitetsutveckling lokal nivå. Enligt vår mening kan det vara lämpligt att ett sådant hjälpmedel tillhandahålls, det bör inte vara obligato-

men riskt att använda det.

Kvalitetsarbete måste för att vara godtagbart innefatta både de studerande och arbetslivet, båda lika viktiga. De studerande har i en utbildningsform denna ovanligt goda möjligheter att bidra till

som kvalitetsarbetet, eftersom de själva kan stämma av den skolförlagda

Överväganden och förslag 53

delens yrkesrelevans under sina LIA-perioder. Vår erfarenhet från tillsynsverksamheten är också att de har välgmndade uppfattningar om utbildningens kvalitet och också goda förslag. Arbetslivets synpunkter kommer alltså delvis fram redan genom de studerandes deltagande.

Ledningsgruppemas uppgift är att se till att kvalitetsarbetet fungerar. Det kräver att resultat rapporteras och åtgärder förankras. Ledningsgruppemas arbetslivsföreträdare kan och bör dessutom användas för att hålla ögonen på utvecklingen av branschen i ett framtidsperspektiv.

Vi anser alltså att en redovisning av kvalitetsarbete och egenutvärdering alltid bör ingå i en ansökan om att få starta en KY. Vilka områden som särskilt bör uppmärksammas i det sammanhanget måste givetvis bedömas över tiden med hänsyn till de behov som visar sig under verksamhetens gång. F.n. finner vi följande områden angelägna.

Utbildningamas nivå. Utbildningen skall ge de studerande möjligheter att utveckla sina kunskaper utöver vad de fått i gymnasieskolan. En åtgärd kan vara att utbildningens innehåll kurs för kurs analyseras i förhållande till gymnasieskolans mål. Härvid också beakta

måste man utbildningens sammansättning i dess helhet. Trots att en utbildning till stor del består av moment på gymnasienivå kan sammansättningen ändå ge ett mervärde. Kravet på KY skall dock alltid vara högre i

en fråga om graden av fárdigutbildning än vad som gäller för gymnasieskolan, som är yrkesförberedande. En indikator på utbildningsnivån kan också vara den tilltänkta personalsammansättningen. Utbildningen skall ge de studerande möjligheter att utveckla andra färdigheter än ämnesanknutna såsom problemlösningsfönnåga, förmåga att se helheter och samarbetsförmåga. En del av detta kan man säkert lära sig genom undervisning, men vi anser att det i första hand är en fråga om arbetssätt i utbildningen, både under den skolförlagda och den arbetsplatsförlagda delen. För att säkra detta kan man redovisa den pedagogiska uppläggningen och hur samverkan mellan utbildningens olika delar skall upprätthållas.

Utbildningamas yrkesrelevans. Därmed avses att de studerande lär sig rätt saker i förhållande till arbetslivets behov. För att mäta detta bör alltid kvalitetsarbetet innefatta handledamas bedömning. Det händer att utbildningsanordnama anser det tillräckligt att kontrollera yrkesrelevansen via ledningsgruppen, men dels företräder den inte hela det berörda arbetslivet, dels har inte alltid ledningsgruppens ledamöter några kontakter med de studerande under LIA-periodema. Genom att direkt ta med handledama får man förstahandssynpunkter på om utbildningens nivå är den rätta, får lära sig rätt saker under den

om man skolförlagda delen och om de studerandes kompetens gör dem attraktiva på arbetsmarknaden och förser dem med en god utvecklingspoten-

54 Överväganden och förslag SOU 1999: 122

tial. Ett annat sätt att testa yrkesrelevansen är att redogöra for de ingående kursemas innehåll och uppläggning inför ledningsgruppen. Arbetslivets medverkan i genomförandet utbildningen är också av betydelsefullt. Denna medverkan kan ske både genom utbildningsut-

veckling och genom direkt medverkan. Utbildningsutvecklingen kan

innefatta sådant som att lärarna får tillfälle att följa verksamheten i arbetslivet någon tid för att bättre kunna koppla sin undervisning till aktuella förhållanden i arbetslivet och för att höja sin kompetens inom yrkesområdet. Arbetslivet kan också bidra med exempel och projektförslag. Det är viktigt att varje utbildning har former för samverkan mellan skola och arbetsliv gör att lärarna i den skolforlagda delen som är förtrogna med det arbetsliv de utbildar för. Arbetslivets direkta medverkan i utbildningen sker naturligtvis främst under LIA. Vår erfarenhet är att även den skolförlagda delen av utbildningen i någon utsträckning bör involvera yrkesverksamma. Detta skänker en legitimitet hos utbildningen bland de studerande har som en starkt motiverande effekt. Det gör också att utbildningens yrkesaktualitet blir högre än vad någonsin kan presteras utbildningsväsom av sendet självt. Utbildningsresultaten, de studerandes motivation for studierna och yrkesrelevansen blir bättre hela utbildningen de om genomsyras av övergripande yrkesmål som varje utbildning skall ha. Det innebär att innehållet i varje ämne på något sätt anknyts till den kommande yrkesverksamheten. Det är erfarenhetsmässigt bättre exemplen i mateom matik är realistiska och anknyter till det räknande kommer att ägna man sig åt i sin anställning. Också i andra allmänna ämnen ekonomi som och språk uppnår man ofta goda resultat genom att även de ämnena präglas utbildningens röda tråd. Icke-facklärare måste givetvis få av hjälp med detta från andra kolleger eller kanske ännu hellre från arbetslivet. De studerandes medverkan. Därmed vi att de studerande både avser i fråga om utbildningarnas uppläggning och det dagliga arbetet skall ha goda möjligheter att framföra sina synpunkter och att den dagliga verksamheten präglas av en arbetsgemenskap. För att nå goda utbildningsresultat är det också viktigt att de studerande är reellt involverade i kvalitetsarbetet. Dels är vår erfarenhet att de studerandes omdöme oftast överensstämmer med andra intressenters, dels vi att ett anser aktivt studerandeengagemang i kvalitetsarbetet bidrar till de personlighetsutvecklande kompetenser utbildningarna skall vid sidan ge om

ämnesktmskaper och yrkesfárdigheter. Inlämingen i många utbild-

av ningarna förutsätter att den studerande tar ett stort för sitt eget ansvar lärande, medan utbildningen tillhandahåller verktygen. Det är knappast möjligt att upprätthålla en sådan pedagogisk metod utan att de stude-

SOU 1999: 122 Överväganden och förslag 55

rande har ett betydande inflytande på utbildningen och utan att använda deras kunskaper och erfarenheter i utvecklingen utbildningen. De

av formella aspekterna på studerandeinflytandet har vi funnit mindre väsentliga.

Det är utan vidare så att studeranderepresentantema i väl fungerande ledningsgrupper både har vägande synpunkter och bemöts med intresse och respekt. Hur många de är och de är ledamöter eller

om adjungerade är av mindre betydelse. Några klagomål från de studerande har hittills aldrig framförts i det avseendet. Vi har fått det intrycket att det även från de studerandes utgångspunkt är viktigare att arbetslivet har majoriteten i ledningsgruppen.

Planeringen kvalitetsarbetet. Tre aspekter bör alltid ingå i

av beskrivningen av kvalitetsarbetet: vad man avser att göra, hur man kontrollerar att det görs och hur kontrollerar och följer resul-

man upp taten.

Kvalitetsredovisningen bör således beskriva vilken personal

man avser att ha som ett komplement till den mera regelmässiga uppgiften om de formella krav som ställs på de medverkande i den skolförlagda delen. En jämförelse bör göras utbildningens nivå i relation till

av andra delar av utbildningsväsendet. Man bör redovisa hur arbetslivets medverkan i utbildningen kommer att genomföras och hur utbildningens aktualitet i förhållande till utvecklingen i arbetslivet säkras. De pedagogiska metoderna bör presenteras med utgångspunkt i både ett inlämingsperspektiv som sådant och för att främja de studerandes

mera generella utveckling. Det kan vara svårt för en utbildningsanordnare att i förväg dokumentera den pedagogiska uppläggningen som i så hög grad är en attitydfråga. Man kan dock lägga fast en grundsyn och redovisa hur man avser att implementera den. Man kan också lägga

upp kontaktvägar, exempelvis genom att ha en utbildningsansvarig som är tillgänglig för de studerande och väl insatt i utbildningen. Man bör beskriva hur man avser att få de studerande att medverka i kvalitetsarbetet och i utvecklingen av utbildningen och hur man kommer att göra för att engagera de studerande i den dagliga verksamheten.

Kontrollen kan t.ex. utformas ett rapportsystem avseende vid-

som tagna åtgärder, både i fråga om den dagliga driften genomförda lektioner, avstämning av undervisningens innehåll mot kursmålen, kunskapsprov och -resultat i förhållande till kursmålen, studiebesök, LIAplaceringar m.m. och utvecklande och korrigerande åtgärder.

Ett rapportsystem bör innefatta mottagarsidan.

Resultatkontrollen och -uppföljningen bör innefatta att handledamas uppfattning om utbildningens yrkesrelevans inhämtas. Man kan också ha ett mera långsiktigt perspektiv så att man frågar tidigare studerande om vilken nytta de haft av utbildningen och vilka kunskaper de med sin

56 Överväganden och förslag

yrkeserfarenhet kan slopas eller tillföras. Givetvis innefattar

anser resultatkontrollen också de studerandes kunskaper. En ordning för hur de studerandes uppfattning inhämtas både om de ingående kurserna, inkl. LIA-periodema, och om utbildningen som sådan bör finnas. Sammanfattande skriftliga utvärderingar i enkätfonn bör företas åtminstone någon gång under utbildningen. En sådan enkät bör göras i slutet varje utbildning. Vi vill avråda från ett alltför flitigt bruk av

av enkäter, eftersom det verkar störande och kan ursäkt för att

tas som en undvika det viktiga samtalet om utbildningen. Återkopplingen till de studerande liksom rapporteringen till ledningsgruppen bör redovisas. Slutligen bör resultat- och åtgärdsuppföljning redovisas.

1.5 KY och andra

utbildningsformer

Den kvalificerade yrkesutbildningen har i försöksverksamheten inte utvecklat någon tydlig gräns mot andra utbildningsformer vad innehållet och nivån beträffar. Kunskapsinnehållet kommer huvudsakligen

från arbetslivet, gymnasieskolan, komvux påbyggnadsutbildningar och

högskolan. Oftast är det inte fråga att hela kurser ograverat inför-

om livas i en KY, utan innehållet tillrättaläggs för att överensstämma med de utbildningsmål respektive utbildning har. Man kan alltså säga att de kunskaper en KY förmedlar ofta är specifika för just den utbildningen, även om det ämnesteoretiska innehållet tillhandahålls av gymnasieskolan, komvux och högskolan. Sammantaget skall utbildningens innehåll ligga eftergymnasial nivå och detta markeras också i intag-

på en ningsvillkoren.

Man kan inte heller hävda att KY är unik till sin uppläggning. Det finns både högskoleutbildningar, gymnasieutbildningar och påbyggnadsutbildningar som består av montage från olika utbildningsproducenter och innehåller arbetsplatsförlagda inslag. I detta avseende är emellertid KY konsekvent, till skillnad från andra utbildningsformer. Enligt vår mening är det meningslöst att försöka åstadkomma en mer särskiljande och tydligare avgränsning i förhållande till resten av utbildningsväsendet än den redan gjorts i propositionen, lagen och

som

förordningen.

Nivåmässigt är KY eftergymnasial utbildningsform, men det är i

en sig inte ett särskilt entydigt begrepp KY på ett yrkesområde där

- en det saknas gymnasial grundutbildning börjar naturligtvis på en helt

nivå än utbildning bygger på gymnasieutbildning. På annan en som en samma sätt är det i andra eftergymnasiala utbildningsformer; högskoleutbildning i främmande språk startar naturligtvis på helt olika nivåer beroende på språket kan läsas i gymnasieskolan eller inte.

SOU 1999: 122 Överväganden och förslag 57

1.5.1 En kompletterande utbildningsform

Eftersom KY är en ny utbildningsform kan den till skillnad från andra i större utsträckning definieras i förhållande till återstoden av utbildningsväsendet. I den meningen kan och bör KY vara en komplet-

- terande utbildningsform. KY bör producera sådan eftergymnasial yrkesutbildning som inte kommer till stånd i andra delar av utbildningsväsendet. Det kan naturligtvis inte vara det enda eller kanske ens det huvudsakliga kriteriet, men det kan tjäna som g riktmärke när man försöker precisera KY:s uppgift i förhållande till annan utbildning. KY bör alltså syfta till att åstadkomma ny, arbetslivsnära utbildning. Naturligtvis kan den inte alltid, eller ens i allmänhet avse helt nya yrken. Det förhållandet att det redan finns någon utbildning inom ett yrkesområde är därför inte tillräckligt för att det inte också skall kunna finnas en KY på området i fråga. Däremot bör utbildningsmässiga dubbleringar undvikas: En KY och en annan utbildning bör inte i sina helheter överensstämma i fråga kursinnehåll, omfattning och

om av innehåll i lärande i arbete, nivå, yrkesmässiga förutsättningar och övergripande mål. Normalt sett bör graden färdigutbildning vara högre i

av KY, d.v.s. den som gått igenom en KY bör vara omedelbart användbar på en arbetsplats, utan någon längre inskolning.

Även KY på detta sätt, kompletterande utbild-

om man ser som en ningsfonn, blir gränserna till andra utbildningsfonner inte självklart givna. På områden där högskolan bedriver många utbildningar och där de kvalificerade yrkesutbildningama inrymmer ett kunskapsstoff som är relativt teoretiskt blir gränsen ändå otydlig. Detta gäller t.ex. utbildningar inom ekonomi, turism och i viss mån IT. Också här kan det vara graden av fárdigutbildning och den flexibla produktionsformen som utgör KY:s särdrag, snarare än det ämnesteoretiska innehållet eller nivån. Områdena för inlärning kan i stort sett sammanfalla, men i KY lär man sig i allmänhet mera att yrkesmässigt använda sig av kunskapen. Samtidigt innebär säkert högskolans utbildningar med dess mera påtagliga forskaranknytning att dess utbildningar ger andra förmågor. Utifrån enskilda utbildningar är naturligtvis inte detta ett invändningsfritt resonemang. Som nämnts tidigare är inte heller vår avsikt att dra upp klara gränser eller åstadkomma entydiga definitioner. Vad vi försöker KY visat sig ha goda förutsättningar allmänt

göra är att ange var sett att producera angelägen utbildning och där utbildningsväsendet i övrigt inte verkat i särskilt stor utsträckning.

Om gränsen mot högskolan är otydlig i den änden är förhållan-

ena det likartat i förhållande till komvux påbyggnadsutbildningar i den andra. Innehållsligt är många kvalificerade yrkesutbildningar vidareutvecklade påbyggnadsutbildningar, där utvecklingen ofta inneburit att

58 Överväganden och förslag SOU 1999: 122

utbildningen kompletterats med ett lärande i arbetet, att arbetslivsanknytningen förstärkts, mer av allmän kompetens och personlig utveckling och inte minst att utbildningen ofta blivit längre. Kopplingen till högskolan har därtill ofta medfört en ämnesteoretisk förstärkning.

1.5.2 med i

Samordning påbyggnadsutbildningama

komvux

För de kommunala påbyggnadsutbildningama gäller de generella målen för komvux. De innebär bl.a. att främst de som fått minst utbildning skall få möjlighet att stärka sin ställning i arbetslivet och i det politiska och kulturella livet. Utbildningen skall vara likvärdig och den skall främja jämställdhet mellan könen. Dessutom har skolforrnen mål

av värdegrundskaraktär. Påbyggnadsutbildningarna syftar, enligt de specifika målen, till att ge en sådan utbildning att den leder till en ny yrkesnivå eller till ett nytt yrke.

Enligt vår uppfattning överensstämmer i stor utsträckning de speci-

fika målen för komvux påbyggnadsutbildningar med de mål vi tänker i oss för KY. Som det visat sig i praktiken fungerar KY både å

som ombytesutbildning, som vidareutbildning inom ett yrke för redan yrkesverksamma och som en kvalificerad färdigutbildning för dem

som kommer från gymnasieskolan. Vi det angeläget att samtliga

ser som dessa funktioner upprätthålls inom KY.

Komvux "värdegrundsmål" är så okontroversiella att de inte kan orsaka några problem inom KY. Dessutom kan påbyggnadsutbildningama i sin nuvarande utformning knappast vara särskilt kompensatoriska i meningen att de i första hand är till för dem som har minst utbildning tidigare, eftersom de förutsätter genomgången

gymnasieutbildning. KY fungerar i praktiken också kompensatoriskt, men på ett annat sätt. KY har utbildningar som till stor del vänder sig till dem som reellt inte anser sig ha ett eftergymnasialt utbildningsaltemativ, d.v.s. dem som gått en yrkesinriktad gymnasieutbildning.

Det står varje kommun fritt att anordna påbyggnadsutbildningar. Något särskilt statsbidrag får kommunen inte. Inte heller har kommunen rätt till ersättning för studerande från andra kommuner utom när kommunen beviljats rätten därtill och dessutom för vissa angivna utbildningar. Antalet platser som berättigar till sådan interkommunal ersättning uppgår till drygt 8 000. Numera beslutar Skolverket inom

en av Regeringen fastlagd ram om fördelningen av de interkommunala platserna.

I praktiken är alltså möjligheterna att studera vid av det offentliga anordnad eftergymnasial utbildning beroende av i vilken kommun

man

Överväganden och förslag 59

är bosatt. Betalar inte hemkommunen interkommunal ersättning förvägras man utbildningsplatsen. Likaså kan man tänka sig att möjligheterna att anordna utbildning varierar. De större kommunerna kan naturligtvis hålla sig med varierat utbud för sina invånare, ett mera egna utan att vara beroende av en finansiering utifrån.

Enligt vår mening bör inom det offentliga utbildningsväsendet

anordnad eftergymnasial utbildning i princip alltid riksrekrytevara rande. Enligt vår mening finns det ingen anledning att sköta två utbildningsforrner som är så lika som KY och de eftergymnasiala påbyggnadsutbildningama i komvux på två så olika sätt. De har relativt sammanfallande mål, ofta anordnare, rekryterar från likartade samma grupper och utbildar på likartade områden. Dessutom är ofta kvalificerade

yrkesutbildningar utvecklade ur påbyggnadsutbildningar.

En sammanhållen skötsel påbyggnadsutbildningama och KY av som inkluderar en helstatlig finansiering enligt KY-modell skulle dessutom förbättra riksrekryteringen. Det skulle också innebära att resurserna behålls inom utbildningssektom. Den modell för prioritering av utbildningar vi förordar medför som att arbetslivsförankringen och gensvaret mot arbetslivets behov blir mycket uttalat. Vi inte att någon modell bör tillämpas för anser annan V s utbildningar vars syften i så hög grad överensstämmer med KY:s. Vi anser vidare att det särskilt i ett tillväxtperspektiv är väsentligt att arbetslivsanpassad utbildning växer till, något delvis kan uppnås som

genom att KY och påbyggnadsutbildningama slås

samman. Vi föreslår att staten och kommunerna med tillämpning av ñnansieringsprincipen kommer överens att de medel om som kommunerna använder för påbyggnadsutbildningar förs över till ett nytt KY-anslag och att de båda formerna hanteras i ett sammanhang. Eftersom begreppet KY är på väg att etableras utbildningsfonn som en med vissa karaktäristika anser vi inte att påbyggnadsutbildningama i oförändrad form skall betecknas KY. som

1.5.3 KY och det kommunala skolväsendet

Kommuner är de vanligaste KY-anordnama och ofta är det komvuxen enhet eller gymnasieenhet sköter utbildningen, emellanåt ett en som fristående kommunalt organ. Som nämnts är KY ofta vidareutvecklingar av tidigare påbyggnadsutbildningar. Enligt våra erfarenheter är skillnaderna mellan olika utbildningsanordnare inte så stora att några säkra slutsatser kan dras vilken kategori är att föredra från om som kvalitetssynpunkt. Alldeles säkert är att den expansion KY som genomgått skulle ha varit omöjlig utan kommunal medverkan.

60 Överväganden och förslag SOU 1999: 122

Ofta har arbetslivet och kommunen goda kontakter, vilket särskilt kanske gäller i kommuner måttlig storlek. Det är således inte ovan-

av ligt att arbetslivet initierar en utbildning, men vill ha en professionell pedagogiskt kompetent utbildningsanordnare och då ligger ofta kom-

närmast till hands. Även det inte är skolväsendet i sig munen om som från början har kontakterna med arbetslivet är det skolan som svarar för ä professionaliteten både för arbeta fram innehållet och i

att närmare som genomförare utbildningen. Oavsett är utbildningsanord-

av vem som

kan det kommunala skolväsendet lämna viktiga bidrag till kunnare skapsuppbyggnaden inom KY. Som nämnts tidigare är gymnasiekunskaper mycket ofta komponent i den kvalificerade yrkesutbild-

en ningen. Vanligast är detta kanske i matematik och andra naturvetenskapliga ämnen och i kommunikativa ämnen. Vårt intryck är att KY är ett prioriterat område, vilket innebär att den undervisning det kommunala skolväsendet bidrar med oftast god kvalitet. Det finns natur-

är av ligtvis alltid frestelse att använda personal och egna resurser i

en egen större utsträckning än vad är önskvärt från kvalitetssynpunkt.

som Utbildningen kvalificerad och eftergymnasial, vilket innebär

skall vara att kunskapsinnehållet inte alltid kan tillhandahållas det kommunala

av skolväsendet. Särskilt gäller nog detta i yrkesämnena, där gymnasieskolan inte har så många nivåer som i t.ex. matematik eller engelska.

Kvalificerade yrkesutbildningar på områden där det finns gymnasieutbildningar och där de utgör förkunskapskrav kommer i högre grad att fungera vidareutbildning och färdigutbildning. Andra utbild-

som ningar kommer i högre grad att kunna fungera också som ombytesutbildningar. Vi ser det emellertid som angeläget att KY skall kunna fun-

ombytesutbildning även på områden där det finns gymnagera som sieutbildningar. I så fall behöver den studerande någon form av förberedande utbildning eller praktik. Den ökade satsningen på yrkesinriktade utbildningar inom komvux erbjuder goda möjligheter därvidlag.

Vi det angeläget närmare samverkan mellan KY och

ser att en komvux kommer till stånd i fråga om studeranderekrytering. Det är viktigt att KY har bred rekryteringsbas, inte för utbildningens skull,

en utan för att arbetslivets efterfrågan på kvalificerad arbetskraft skall kunna tillgodoses. Det är naturligtvis också betydelsefullt att de som har svårt att ta sig in på arbetsmarknaden p.g.a. bristande utbildning får en chans att bättra på sina meriter, liksom att den som har svårt att göra karriär samma skäl också får den möjligheten.

KY eftergymnasial utbildningsform. Det bör normalt innebära

är en att utbildningen som inträdesvillkor har en yrkesmässig kompetens som motsvarar gymnasieutbildning inriktad mot yrkesområdet i fråga och

en åtminstone grundläggande behörighet i kämämnena. Många som är i behov utbildning brister i något eller några dessa avseenden och

av av

SOU 1999: 122 Överväganden och förslag

här kan komvux göra en betydande insats att KY-basår e.d. genom anordnas. Samtidigt kan efterföljande KY, där platsgaranti kanske en rent av kan tillämpas, ge ett nyttoinslag till komvux motverkar de som rekryteringssvårigheter komvux har bland vissa särskilt män. grupper, För att bli effektivt förutsätter detta kommunal samverkan, där en kommuner tillåter att kommuninnevånare går i komegna en annan muns vuxenutbildning och betalar för det. Allteftersom KY växer kommer allt fler kommuner att beröras. Vårt förslag i fråga om påbyggnadsutbildningama bidrar till det. Det innebär i sin tur att obalansema kommunerna emellan minskar.

1.5.4 KY och de skolorna

kompletterande

I vårt remissvar på Utredningen översyn det statliga stödet till om av

kompletterande skolor SOU 1998:11 anförde vi sammanfattningsvis

att den kvalificerade yrkesutbildningen och bidrag till kompletterande skolor bör hanteras inom och organisatoriska med de en samma ram, skillnader i regelverk kan påkallade, med bred som vara att ett organ

samhällelig förankring involveras i beslutsprocessen och att tillstånden för en utbildning tidsbegränsas till högst år.

sex I remissvaret konstaterade vi att det angreppssätt vi har på tillsynen som kunskapsuppbyggande, förmedlande och kvalitetsorienterad borde

vara gynnsam även för de kompletterande skolorna. En samordnad hantering av tillsynen borde medföra högre samlad kompetens än en en

åtskild hantering.

Vi såg också positivt på likartad hantering uppföljningen. en av Dels kunde den användas för att värdera varje utbildning för sig och

skapa meningsfull information inför ställningstagande till utbildningens framtid, dels kunde den skapa kunskap utbildningsforrnen om mer generellt.

Beträffande utvärderingen konstaterade vi att erfarenheterna KYav utvärderingen, med hänsyn till de likheter föreligger mellan som

utbildningsformema, kommer att kunna tillämpas även i fråga de

om kompletterande skolorna.

I fråga om hanteringen ansåg vi att ett inom befintlig

organ, en organisation eller fristående, med beslutsprocess liknande den en som gäller för KY rationellt och med hög grad legitimitet skulle en av kunna hantera både KY och kompletterande skolor med statsbidrag.

Eventuellt, ansåg vi, kunde även andra likartade utbildningsformer hanteras inom sådan organisatorisk med tillämpning en gemensam ram av flera om än likartade regelverk. Framför allt tror vi att en gemensam hantering kan ge en högre kvalitet både systemmässigt och personellt,

62 Överväganden och förslag SOU 1999: 122

samtidigt som både likheterna mellan utbildningsformema och skillnadema dem emellan goda utvecklingsbetingelser både för utbild-

kan ge ningarna och administrationen.

Vi gjorde också ett försök till jämförelse mellan utbildningsformema och fann att det föreligger påtagliga likheter mellan KY och de kompletterande skolorna. Den största likheten är att bådas syften är att tillgodose utbildningsbehov som inte, åtminstone inte fullt ut, beaktas inom utbildningsväsendet i övrigt. De har inte heller någon given plats i ett hierarkiskt ordnat utbildningssystem, utan hämtar sitt kunskapsinnehåll från flera utbildningsformer och också utanför utbildningsväsendet. I någon mening utgör de i första hand struktur för att till-

en godose en varierande flora av utbildningsbehov. I mindre utsträckning,

och det gäller främst de kompletterande utbildningarna, är de en nivåmässigt enhetlig skol- eller utbildningsform. De kan användas för att

tillgodose smala eller udda utbildningsbehov över lång tid men också, vilket främst gäller KY, relativt kortsiktiga behov.

Vi att våra tidigare ställningstaganden står sig väl och föreslår

anser således att de statsbidragsberättigade kompletterande utbildningarna framgent hanteras inom samma organisatoriska ram som KY, med ett regelverk gör det möjligt att behålla de kompletterande utbild-

som ningarnas särart.

1.5.5 KY, YTH och arbetsmarknadsutbildningen

Det finns både skillnader och likheter mellan YTH och KY. Kanske kan man säga att KY som försöksverksamhet är vidare än YTH och något mindre renodlad. Samtidigt råder det ganska stora skillnader mellan olika YTH-utbildningar. YTH är dock en renodlad vidareutbildning inom ett yrke, vilken förutsätter en hög yrkeskompetens för tillträde. KY kan likartad, är det oftast inte. En KY kan kan-

vara men ske kompetens YTH-utbildning, den i all-

ge samma som en men ger mänhet också en yrkesmässig färdighet som utbildningsmässigt börjar på en lägre nivå än vad YTH utgår från.

Enligt vår bedömning fyller YTH och KY i så stor utsträckning skilda funktioner att en sammanslagning mellan de båda utbildningsfonnema inte skulle ge några påtagliga mervärden.

Vi ser det som angeläget att KY fortsätter att vara en utbildningsform med ett starkt och institutionaliserat arbetslivsinflytande, med en stark förankring i arbetslivets vardag genom lärandet i arbetet och utan fasta institutionella bindningar. del i högskolan har YTH andra

Som en traditioner i dessa avseenden och en sammanslagning skulle kunna

SOU 1999: 122 Överväganden och förslag 63

skada både den ena och den andra formen utan att förlusterna kompen-

seras av andra vinster. KY är en egen utbildningsform med idé. Det är angeläget en egen inte minst för etableringen KY att samordningen med andra utbildav ningsforrner inte leder till att särdragen suddas ut. Många utbildav ningarna använder sig också pedagogiska metoder förutsätter av som gruppsamverkan, vilket kan äventyras samordningen drivs för långt. om Trots detta ser vi goda möjligheter till utbyte mellan olika utbild-

ningar inom resp. utbildningsform. Där kunskapsinnehållet

sammanfaller kan KY-kurs mycket väl samtidigt också del en vara en av en YTH-utbildning och omvänt. Vi tror ökad samverkan, särskilt att en inom de relativt små utbildningsområden det är fråga här, kan bidra om till både bättre utbildningsekonomi och bättre kvalitet. På samma sätt beträffande YTH finns det möjligheter till som sam-

ordning mellan KY och arbetsmarknadsutbildningen. En KY-anordnare kan självfallet samtidigt anordna arbetsmarknadsutbildning

och samordna olika utbildningsmoment.

1.5.6 KY och

högskolan

I likhet med högskolan är KY eftergymnasial. Som vi varit inne tidigare ser vi ingen poäng i att dra upp skarpa gränser mellan dessa två former. De försök gjordes i den tidigare utredningen, där försom man sökte diskutera sig fram till någon skillnad i kunskapsinnehållet manar inte till efterföljd att döma remissopinionen, inte minst från olika av högskolors sida. Fördelarna med KY är inte att åstadkomma kunen skapsuppbyggnad hos de studerande har någon särskild karaktär som jämfört med andra utbildningsformer. Utan att använda särskilt en oortodox tolkning av begreppet kvalificerad yrkesutbildning är det som vi ser det ingen tvekan att högskolan producerar mängder sådan om av utbildning. Däremot använder inte högskolan begreppet annat än som anordnare av KY och behöver det inte heller. Högskolans utbildningar

är i allmänhet så väletablerade att de inte behöver detta tilläggsepitet och därmed bör det inte heller råda någon konkurrens begreppet, om utan det kan användas som hittills även fortsättningsvis.

En del KY-anordnare gör kopplingar till högskolan i exempelvis sitt rekryteringsmaterial för att höja sin status och förbättra rekryteringen. Vi ser bara nackdelar med detta. Oftast lyckas sådan utbildningsen anordnare inte klargöra skillnaden ordentligt utan möts så småningom av missnöjda och lurade studerande. Från rekryteringssynpunkt är det

dessutom tveksamt om det är någon fördel att ta tävlan med högupp skolan. Högskolan är naturligtvis bättre på att bedriva högskoleutbild-

64 Överväganden och förslag SOU 1999: 122

ning än någon annan och sätter dessutom upp normerna för vad som är högskoleutbildning. För en stor del av befolkningen, i alla åldrar, är högskolan inte ett aktuellt och kanske inte heller ett attraktivt utbildningsaltemativ över huvud taget. Att använda sig av högskolebegreppet i samband med KY kan i så fall innebära att man avskräcker betydande skaror. I detta avseende anser vi således att en klar boskillnad bör upprätthållas mellan KY och högskolan. Lika angeläget ser vi det med samverkan i flera praktiska avseenden.

Några högskolor anordnar kvalificerade yrkesutbildningar.

egna Främst gäller det de små och medelstora och även bland dem är intresset varierande. Ofta tar högskolan på sig ansvaret att vara ansvarig utbildningsanordnare, medan verksamheten som sådan anförtros en eller flera uppdragstagare. Mycket vanligt är det att högskolan är underleverantör till andra ansvariga utbildningsanordnare. Enligt vår bedömning är högskolans bidrag genomgående av hög kvalitet och uppskattas av de studerande.

Ett problem med högskolan som underleverantör är de höga priser

ofta betingar sig. Detta är sannolikt följd de mer eller mindre § man en av schablonartade påslagsprinciper högskolan tillämpar. Detta får som vi f ser det orimliga konsekvenser för de kvalificerade yrkesutbildningama,

u som oftast inte använder sig av högskolans faciliteter i andra avseenden än personellt. Det vore olyckligt om högskolans medverkan i utbildningarna minimeras av kostnadsskäl. Prissättningen bör anpassas till de faktiska kostnaderna. Det finns ingen anledning till att den som upphandlar en utbildning i högskolan skall bidra till samtliga de overhead-kostnader en högskola har även om dessa kostnader inte berör den sålda utbildningsinsatsen.

Vi har fått det intrycket att högskolans medverkan i KY ofta är till nytta och glädje även för högskolan. Eftersom KY skall vara så omedelbart nyttig måste kunskapsstoffet anpassas till det. De kvalificerade yrkesutbildningama drivs ofta efter pedagogiska principer som inte är så vanliga i högskolan. KY-medverkan rymmer således ett inslag av pedagogisk fortbildning eller åtminstone eget pedagogiskt utvecklingsarbete. KY:s starka koppling till arbetslivet gör också att högskolan kan

kontakter för sin egen verksamhet. knyta nya

Vi att högskolan kan lämna stora bidrag till kvalitetsarbetet

anser inom KY. Den koppling som finns nu, att högskolan skall vara företrädd i ledningsgruppen anser vi därför bör behållas. Våra erfarenheter leder oss till att ledningsgruppens arbete med kvaliteten i utbildningarna bör förstärkas. Utan att gå in på det närmare här anser vi att högskolans, liksom det kommunala skolväsendets medverkan är viktig för detta. Både det kommunala skolväsendet och högskolan skall kunna bedriva ett kvalitetsarbete i fråga om utbildning. De, och endast de, kan

SOU 1999: 122 Överväganden och förslag 65

med stor säkerhet uttala sig utbildningens nivå i förhållande till om andra utbildningsformer och likaså bör de kunna bedöma verksamhetsfonnema i den skolförlagda delen. Högskolans medverkan i detta är så betydelsefull att högskolan alltid bör företrädd i ledningsgrupvara pema för KY. Detta bör åstadkommas på frivillighetens väg. På så sätt kan också den enskilda utbildningen försäkra sig den medverkan om

som är mest gagnelig för just den utbildningen.

En stor fråga i en del utbildningar är i vilken utsträckning utbildningen är tillgodoräkningsbar i högskolan. Ofta avtar dramatiken runt detta allteftersom utbildningen går och de studerande får träffa arbetslivet och dänned får klart för sig vad begärs dem på arbetssom av marknaden. Problemen är nämnts störst i utbildningar ligger som som nära högskolans utbud, men också när marknadsföringen anknyter till högskolan. Också utbildningar inte entydigt är kopplade till som en specifik bransch dras emellanåt med detta problem. Vi kan notera att högskolan oftast avstår från att pröva frågan om tillgodoräkning innan den i praktiken blir aktuell och vi har respekt för det ställningstagandet. Det är och bör seriös prövning. Även vara en om högskolan själv bidrar med viss undervisning kan dess innehåll så vara tillrättalagt för KY-ändamål att bedömningen inte låter sig göras utan vidare. Om det är en identisk kurs bör dock kunna förvänta sig att man högskolan kan ta för det och tillkännage att kursen i fråga är ansvar

tillgodoräkningsbar. Frågan om tillgodoräkning kan inte heller lösas

genom en närmare koppling av KY till högskolan, eftersom samma ordning gäller för prövning tillgodoräkning mellan högskolor av som mellan KY och högskolorna. Vi har inte heller kunnat notera högatt skolorna skulle vara generösare eller välvilligare i prövningen tillav godoräkning när de själva anordnar KY. Att döma deras handlande av anser högskolorna ofta att KY inte kan fogas bland högskolans utbildningar. På samma sätt förhåller det sig f.ö. ofta med YTH. Enligt vår uppfattning är det viktigare att utbildningarna fyller sina övriga uppgifter än att de är tillgodoräkningsbara i högskolan. Huvudsaken är att de studerande inte vilseleds. För att öka tydligheten föreslår vi därför att begreppet poäng förtydligas och i bestämmelatt man ser och annat konsekvent använder uttrycket "KY-poäng". En invändning i den tidiga debatten KY eller yrkeshögskolan om var att man med den skulle åstadkomma utbildningsmässig återen vändsgränd. KY lägger emellertid god grund för framgångar i en yrkeslivet och ger goda möjligheter till fortsatt utveckling i arbetet. KY ger också både teoretiska kunskaper och fönnågan att använda dem, vilket i praktiken skapar goda förutsättningar för fortsatta studier även inom det övriga utbildningsväsendet. Till detta kommer vårt förslag att

3 19-2049Kvalificeradyrkesutbildning

66 Överväganden och förslag SOU 1999: 122

KY skall kunna väg att uppnå särskild behörighet för studier i

vara en högskolan.

I fråga tillgodoräkning i högskolan föreslår vi att samma regler

om tillämpas i fråga tillgodoräkning annan utbildning. Vi före-

som om av slår också att det i utbildningsplanen inte längre skall vara nödvändigt att ange om utbildningen är tillgodoräkningsbar.

Lärarutbildningskommittén föreslår i sitt betänkande Att leda och lära SOU1999:63 att studier inom kvalificerad yrkesutbildning skall godtas inträdeskrav till utbildning lärare i yrkesänmen parallellt

som av med det nuvarande kravet på 60 poäng i "relevanta, yrkesinriktade högskolekurser". Enligt vår mening bör kvalificerad yrkesutbildning kunna ett förkunskapskrav jämsides med andra även i fråga om

vara andra utbildningar i högskolan.

1 Internationella jämförelser

Genom att studera några länders olika utbildningssystem har vi försökt att få bild vilka likheter och skillnader som finns i den eftergym-

en av nasiala yrkesutbildningen i några europeiska länder. Vi har främst tittat på Finland, Tyskland, Storbritannien och Irland. Vi har inte kunnat finna något i allt väsentligt påminner om KY, vilket knappast med

som tanke på de olika traditioner och förutsättningar som råder i olika länder att vänta. Däremot finns det naturligtvis likheter mellan KY och

var andra satsningar på eftergymnasial yrkesutbildning i andra länder.

En aktiv medverkan från arbetslivet är en grundbult i KY både i fråga utformningen utbildning också i själva genom-

om av en men förandet. Det är svårt att avgöra i vilken utsträckning och omfattning

arbetslivet medverkar i yrkesutbildningen i de olika länderna. I som Tyskland har arbetslivet tveklöst haft ett stort inflytande på hela utbildningssystemet. En stor del arbetslivet är idag involverat, inte minst

det duala systemet förutsätter att arbetslivet tillhandahåller genom som praktikplatser till stora studerandegrupper. I Irland har man inte samma tradition och där har det också visat sig svårare näringsli-

att engagera vet i utbildning, även det börjar bli vanligare. I satsningen på

om National Traineeship verkar dock arbetslivet ha deltagit mer aktivt både vid utfommingen och genomförandet utbildningarna. I Natio-

av nal Traineeship skolförlagd utbildning med arbetsplatsförlagd i

varvas ungefär proportioner i KY. I fråga flexibilitet och

samma som om arbetslivsengagemang kan kanske det engelska University for Industry UFI påminna KY. UFI är emellertid under utveckling och har

om dessutom börjat än KY, varför inte kan dra parallellema så

senare man värst långt. En skillnad är redan nu påtaglig: UFI avser hela spektret av

Överväganden och förslag 67

yrkesutbildning från grundläggande till avancerad nivå liksom även utbildning i baskunskaper och inte KY endast den eftergymnasiala som nivån.

Lärande i arbete är något betonas i KY. Någon form arbetssom av

platsförlagd utbildning förekommer, delvis framgår nästan

som ovan, alltid i de eftergymnasiala yrkesutbildningar vi tittat på. Det föresom faller dock som om det är vanligare med förhållandevis traditionell en praktik där de studerande är anställda på företag, lärande i arbete än ett där skol- och arbetsplatsförlagda delar integreras. Valet av organisationsfonn skiljer sig avsevärt mellan olika länder. I

Tyskland är valet av utbildningsinstitution avgörande för vilken utbildning man erhåller. Varje skola bedriver utbildning inom specifika

områden och på en viss nivå. Likaså i Finland har den eftergymnasiala

yrkesutbildningen samlats under institution, yrkeshögskoloma. I

en Storbritannien och i Irland är det inte valet skola eller utbildningsav anordnare som är avgörande, utan det är valet examina snarare av som avgör hur utbildningen kommer att ut. Dessa system påminner se om KY såtillvida att flera olika utbildningsanordnare tillhandahåller utbildning oavsett skolform. Däremot saknar både Storbritannien och

Irland i dagsläget något enhetligt system för nationell samordning av examina.

Ett gemensamt drag i alla de länder vi studerat är att uppdelningen på yrkesutbildning studieförberedande utbildning sker tidigt i resp. utbildningsgången, på en nivå som motsvarar den svenska grundskolan. En sådan uppdelning tycks över huvudtaget vanligare i jämförbara vara länder än den svenska modellen med sammanhållen grundskola och en en gymnasieskola grundläggande behörighet till alla. som ger Ett annat gemensamt drag i de länder studerats samtliga som är att verkar försöka skapa ett överskådligt och flexibelt utbildningsmer system bl.a. genom att minska antalet och examina. I Finland program har större delen yrkesutbildningen refonnerats. Man har gått ifrån av smala program och breddat innehållet på både gymnasial och efter-

gymnasial nivå. All eftergymnasial yrkesutbildning har också inordnats i ett system. I Tyskland pågår diskussion behovet bredda en om av att innehållet i utbildningarna och minska antalet inriktningar. Både i

England och Irland försöker att skapa ett enhetligt examinaman mer tionssystem. I Danmark har nyligen reforrnerat sitt eftergymnaman

siala utbildningssystem med inriktningen att göra det enhetligt. I

mera Norge pågår en översyn med ett likartat syfte.

Debatten om yrkesutbildningen, också internationellt, tycks ha oss två huvudspår, å sidan stark inriktning yrke, å andra sidan ena en ett en inriktning som betonar generella kunskaper och relativt breda utgångar. Gemensamt är strävan att i högre grad involvera arbetslinog

i utbildning. I det förra fallet har troligen tagit starka intryck av vet man den höga arbetslösheten och inspirerats det tyska duala systemet och

av den relativt låga ungdomsarbetslösheten i Tyskland, i det andra fallet har utgått från ett utvecklingsperspektiv och den snabba för-

man mera ändringen i arbetslivet över huvud taget. KY kan ett försök att

ses som förena dessa båda trender: utbildningarna skall dels ha ett tydligt yrkesmål, dels möjliggöra fortsatt utveckling och lärande i arbetslivet,

både inspirera till och underlätta fortsatt lärande i utbildmen också att

ningsväsendet.

1.6 Utbildningarnas organisation och

ekonomi

1.6.1 Omfattning i tid

Under försöksverksamheten har utbildningarna omfattat mellan 40 och 120 poäng, där den största delen varit 80 poäng. Självfallet skall kompetensbehovet i arbetslivet styra utbildningamas längd. Vi ser dock en fördel i att utbildningarna inte blir alltför långa.

Det är, för det första, viktigt arbetslivets perspektiv. Eftersom den

ur kvalificerade yrkesutbildningen, i stor utsträckning, syftar till att fylla snabbt uppkommande behov kvalificerad arbetskraft bör de stude-

av rande så möjligt komma ut på arbetsmarknaden.

snart som

För det andra, är det enligt vår uppfattning viktigt att det i utbild-

ningsväsendet finns ett utbildningsaltemativ för dem vill skaffa sig

som

kvalificerad eftergymnasial utbildning som inte önskar studera en men under många år. Vid samtal med de studerande under försöksverksamheten har flera uppgivit att det inte bara är innehållet utan även den relativt begränsade omfattningen varit avgörande vid val av utbild-

som ning. Många vill inte påbörja utbildning är längre än två år.

en som Genom erbjuda relativt korta yrkesinriktade utbildningar har man

att förutsättningar att rekrytera dem inte ser de ganska långa högsko-

som leutbildningama ett alternativ. Långa utbildningar kan således

som resultera i över huvud taget inte får några utbildade.

att man

Det finns vidare risk för att alltför långa KY tenderar att, både i

en omfattning och innehåll, bli lika utbildningar redan finns inom

mer som högskolan. För undvika utbildningsmässiga dubbleringar bör de

att utbildningar inom för KY normalt vara kortare

som ges ramen yrkesnära utbildningar relativt snabbt leder till arbete. KY syftar

som inte till att djup högskoleutbildning och bör därför

ge samma som en generellt lika omfattande. Inom områden där det inte finns

inte vara några andra eftergymnasiala alternativ eller där branschen uttryckligen

SOU 1999: 122 Överväganden och förslag 69

efterfrågar omfattande utbildning bör dock längre utbildningar en mer kunna komma ifråga. Det är heller inte önskvärt att utbildningstiden blir för kort. Enligt vår bedömning är det svårt att åstadkomma kvalificerad yrkesutbilden ning, med LIA som ett kännetecknande och väsentlig inslag, god av kvalitet under en kortare tid än ett år. Under försöksverksamheten har vissa utbildningar följt traditionella skoltider medan andra har följt arbetslivets tider med kortare uppehåll under sommaren. Utbildningama har i allmänhet startat på hösten, men det har också förekommit att har startat i början på vårtenninen man eller under andra perioder. Det finns, enligt vår uppfattning, ingen anledning att inskränka utbildningsanordnamas frihet att starta en utbildning när de själva önskar.

l .6.2 Heltid-deltid

Under försöksverksamheten har KY endast bedrivits på heltid. Vi har dock uppfattat att även utbildningar som ges på deltid har efterfrågats. Det har framförts att det finns att stort behov vidareutbildning för av personer som har svårt att vara borta helt och hållet från arbetet under en längre period. Det kan t.ex. röra sig anställda på mindre företag om där man har svårt att under längre tid eller inom branavvara en person scher där det finns behov av vidareutbildning där det f.n. är brist men på personal. Genom att kombinera arbete med deltidsutbildning en som t.ex. kan bedrivas på distans, kan ytterligare förbättra möjligheman terna till studier för dem som har svårt att på heltid lämna sin arbetsplats. Det finns således anledning att bedriva KY även på deltid. En förutsättning för detta är dock att kvaliteten i LIA upprätthålls varför omfattningen av och innehållet i den arbetsplatsförlagda delen inte bör ändras i någon större utsträckning. Ett deltidsupplägg medför dock att den totala utbildningstiden blir längre vilket innebär att LIA kommer att äga rum under lång tid där varje period blir ganska kort. en men Detta upplägg kan sannolikt skapa svårigheter för vissa arbetsplatser, t.ex. där man arbetar i kortare projekt eller där verksamheten är starkt koncentrerad till vissa veckodagar. För att LIA skall kunna hålla

en hög

nivå och kunna integreras med den skolförlagda delen utbildningen, av bör dessa perioder även vid deltidsstudier förläggas så att de studerande kan involveras i den dagliga verksamheten arbetsplatserna. Man kan vidare anta att vissa studerande läser på deltid vill försom

lägga LIA till sin arbetsplats. Detta bör enligt vår uppfattning

egen undvikas. Vi anser att det är väsentligt att LIA utgör fortsatt utbildning,

dvs faktiskt lärande i arbete och att de studerande får delta i en ett arbetsgemenskap med andra erfarenheter. annan

KY som uppdragsutbildning

En möjlighet att endast läsa delar KY har också efterfrågats. av en Även detta skulle kunna ett sätt att möta behovet vidareutbildvara av ning för främst anställda i mindre företag men även av personalutveckling i allmänhet. Vi utbildningsanordnare skall kunna sälja anser att en delar KY uppdragsutbildning till företag men också till t.ex. av som en AMS. Redan under försöksverksamheten har detta förekommit, dock i

ringa omfattning. Enligt vår uppfattning bör den statliga finansieringen vad KY beträffar, endast hela utbildningar. Däremot bör finansieringen av avse den här formen enstaka kurser kunna ske inom ramen för ett allmänt av system för finansiering kompetensutveckling i arbetslivet. av Med de praktiska hinder föreligger att utbildningarna som p.g.a. av så föränderliga och att deras varaktighet är tidsbegränsad bör det är möjligt för studerande läst delkurs att kunna tillvara en som en senare godoräkna detta i hel KY-utbildning. Prövning att detta bör göras av en

berörda utbildningsanordnare.

1.6.3 Behörighet och urval

Behörighet

Under försöksverksamheten har, beskrivits tidigare, behörighet för som högskolestudier gällt grundkrav. Detta har ofta kompletterats med som krav på någon särskild behörighet. För att kunna rekrytera studerande traditionellt inte har fortsatt som till högre utbildning i någon större utsträckning och för att undvika att konkurrera sökande till framför allt högskolornas tekniska och om naturvetenskapliga utbildningar, har vi under försöksverksamheten valt inte ha för höga behörighetskrav särskilt i fråga matematik och att om naturorienterade ämnen.

KY kan ett utbildningsaltemativ för studerande från yrkes-

ses som inriktade för vilka de faktiska möjligheterna till eftergymprogram nasial utbildning är begränsade. Därför vi att man även i fortsättanser ningen bör undvika behörighetskrav i framförallt matematik och naturvetenskapliga ämnen utestänger studerande från yrkesinriktade som

gymnasieprogram.

SOU 1999: 122 Överväganden och förslag

Att enbart rekrytera studerande från ett specifikt eller program område kan innebära att rekryteringsbasen blir så inte får snäv att man tillräckligt med sökande. För att bredda rekryteringsbasen till utbildningar inom områden där det finns stor efterfrågan på arbetskraft en kan det finnas anledning att även erbjuda med personer en annan studie- eller arbetslivsbakgrund tillträde till utbildningen. Detta förutsätter dock att utbildningens innehåll, främst i karaktärsämnena, till anpassas gruppens disparata förkunskaper. Studerande med bristande förkunskaper måste möjlighet att inhämta nödvändiga kunskaper likaväl ges som studerande med gymnasiekunskaper inom området måste kunna få

fortsätta till högre utbildningsnivå. Om god

en man, t.ex. genom en pedagogik kan uppnå detta, anser vi att det är mycket positivt med en

bred rekrytering. Man bör dock försiktig så valet

vara att av behörighetskrav inte påtagligt försämrar förutsättningarna att bedriva god en

utbildning på hög nivå.

Urval

De urvalsgrunder som har tillämpats under försöksverksamheten är betyg, särskilt tidigare utbildning och yrkeserfarenhet. Det har prov, även varit möjligt att använda intervjuer. Både studerande och utbildningsanordnare har under försöksverksamheten positivt på sett att man kan använda sig andra urvalsgrunder än betyg. Utbildningsanordav nare har genom tester och intervjuer kunnat hitta motiverade studerande som har goda möjligheter att tillgodogöra sig utbildningen och de sökande har inte varit helt hänvisade till sina gymnasiebetyg. I samband med att har tillämpat tester och intervjuer har de studerande man också tidigt fått god information utbildningens upplägg och inneom håll, vilket bl. har inneburit att felval lättare har kunnat undvikas. Det finns enligt vår uppfattning inget tyder på något urvalssom att sätt skulle generellt bättre än något annat. Vi det i vara anser att princip bör till varje utbildningsanordnare bedöma vilken urvalsvara upp att process som passar bäst för varje enskild utbildning. Vi vill däremot betona vikten tydlighet i urvalsprocessen. Urvalsgrundema måste av utformas så att det i efterhand går att kontrollera att de följts. Det är därför av yttersta vikt att varje utbildningsanordnare beskriver noggrant och motiverar sina urvalsgrunder. Vi anser vidare att det är viktigt att vid antagningsförfarandet man respekterar de behörighetskrav och urvalsgrunder har bestämt som man sig för att använda. Om endast har ett fåtal sökande kan det man vara frestande att ändra på behörighetskrav och urvalsmetod för fylla att antalet platser. Enligt våra erfarenheter riskerar utbildningsanordnaren

72 Överväganden och förslag SOU 1999: 122

vid ett sådant förfarande att få flera avhopp och kan få svårigheter att bedriva utbildningen på avsedd nivå. I de fall där utbildningsanord-

inte får tillräckligt många sökande rekommenderar vi att man naren skjuter till lämpligare tidpunkt eller ställer in utbild-

upp starten en ningen.

KY påKY

Det har framkommit önskemål att det borde finnas fortsättning

om en inom för KY för studerande redan har genomgått en KY. Vi

ramen som har under försöksverksamheten uppfattat att det finns studerande som vid slutet utbildning känner att de vill fördjupa och/eller bredda

av en sina kunskaper ytterligare. Företrädare för arbetslivet förefaller också

positiva till att de studerande så önskar skall kunna specialivara som

sig eller kunna komplettera sina kunskaper inom ett specifikt sera område.

Ett alternativ har prövats under försöksverksamheten är utbild-

som ningar med etappavgång där de studerande kan välja att sluta utbildningen vid två olika tillfällen. Eftersom innehållet i utbildningarna änd-

kontinuerligt har detta dock inneburit att det i praktiken endast har rats gått att läsa hela utbildningen i följd. Någon möjlighet att arbeta en

en period och sedan fortsätta studera har, inom ramen för KY, således inte funnits. Det ett led i det livslånga lärandet, önskvärt om

vore, som denna möjlighet fanns. Vi förordar därför att även inom ramen för

man

eftergymnasialt yrkesutbildningssystem möjliggör anordnandet av

ett kortare utbildningar kan fungera vidareutbildningar för stude-

som som rande redan gått KY. För att fler tillgång till sådan

som en ge personer utbildning bör även studerande med någorlunda likvärdig kunskapsbakgrund t.ex. inhämtad yrkeserfarenhet kunna antas till en

genom sådan vidareutbildning inom KY.

SOU 1999: 122 Överväganden och förslag 73

1.6.4 Jämställdhet- att traditioner i

bryta fråga om

könsbundna och

utbildnings- yrkesval

Åtgärder för att bryta traditioner i fråga könsbundna utbildningsom och yrkesval måste beröra olika dimensioner i KY för att få effekt. Redan i förordningen 1996:372 försöksverksamheten slås fast om att kommittén särskilt skall beakta utbildning bidrar till att bryta om en sådana traditioner. De flesta anordnare har redovisat någon fonn av åtgärder i ansökan för att öka representationen från underrepresenterat kön eller angett att könsfördelningen antas bli relativt jämn. Åtgärder i samband med rekryteringen är vanliga: att vända sig direkt till underrepresenterat kön med infonnation, att foranpassa merna för information och att visa på förebilder t.ex. från arbetslivet. Hur behörighet och urval formuleras kan ha stor betydelse, särskilt

om den mest naturliga rekryteringsbasen har få underrepresenterat

av kön. Det gäller t.ex. många vårdens och de tekniska yrkesinriktade av programmen i gymnasieskolan. En del platserna kan avsättas för av behöriga sökande från underrepresenterat kön. Den traditionella formuleringen att underrepresenterat kön har försteg vid lika meriter ger, om man inte arbetar med många kvotgrupper, endast garanterad en plats åt det underrepresenterade könet, vilket i sig kan leda till att den ensamma hoppar av. I utbildningens genomförande finns också åtgärder att vidta. Att se till att det finns förebilder bland lärarna och handledama är En ett sätt. IT-utbildning har tagit fram kvinnliga mentorer från arbetslivet som stöd till sina kvinnliga studerande. Valet pedagogik kan också bidra av till att avdramatisera ämnen traditionellt avskräcka kön. som anses ett Problembaserat lärande där olika ämnen integreras och fokus ställs på att lösa ett yrkesrelevant problem kan ett sätt. Könsfördelningen i vara ledningsgruppema kan uppmärksammas inte minst från arbetsmer, livets och högskolans sida. Våra erfarenheter visar alltså att det finns många konkreta, användbara åtgärder. Statistiskt sett är könsfördelningen i KY ofta något mindre segregerad än i den bransch de studerande utbildas för. Statistiken visar emellertid också att det är lång väg kvar innan utbildningsen och yrkesval inte längre är könsbundna. Det är därför viktigt hålla att frågan levande och t.ex. alltid till att könsskillnader uppmärksammas se i såväl utbildningsanordnamas kvalitetsarbete i centralt initierad som

uppföljning och utvärdering.

I försöksverksamheten har vi alltid värderat frågan i samband med att ansökan prioriteras och vid behov ställt krav på åtgärdsprogram innan en ansökan beviljas. Ofta har dock åtgärderna inskränkt sig till att visa på kvinnliga förebilder vid rekryteringen och att lyfta fram att

74 Överväganden och förslag SOU 1999: 122

utbildningen innehåller ämnen som kvinnor anses vara intresserade av. Frågan jämställdhet tas också alltid upp vid tillsynsbesöken och det

om har i något enstaka fall lett till påpekanden i tillsynsrapporten. För att få variation och djup i åtgärderna både hos och hos anordnama

mer oss kan metod att arbeta fram handledning där konkreta åtgärder

en vara en beskrivs. Den skulle t.ex. kunna bifogas anvisningarna för ansökan och

utgångspunkt för tillsynens samtal kring frågan. vara

I målavsnittet har vi föreslagit att betoningen på jämställdhetsaspekten bör bibehållas och i regelavsnittet föreslår vi att den lyfts från förordningen bland de övergripande målen i lagen om KY.

1.6.5 utbildningsmedgivanden Tidsbegränsade

Vi har tidigare i remissyttrande Utredningen översyn av det

om om statliga stödet till kompletterande skolor SOU 1998:11 framfört att varje kvalificerad yrkesutbildning bör tidsbegränsas. Efter en angiven tid bör utbildningsanordnaren få konkurrera på samma villkor som övriga sökande att få anordna en utbildning. Vi menar att en tids-

om begränsning är nödvändig för att kunna skapa ett flexibelt och dynamiskt system där reell prövning av utbildningarnas aktualitet faktiskt

en kan genomföras. Genom kontinuerlig omprövning av utbildningar

en frigörs också platser som gör det möjligt för nya utbildningsanordnare att medverka i KY. Vi tror att detta kan bidra till att anordnare och inte minst arbetslivet bibehåller engagemanget i pågående utbildningar och att det samtidigt skapas ett intresse för att både anordna och medverka i nya utbildningar.

Vi föreslår att ett medgivande om att starta en utbildning inte bör få omfatta än fem starter. Det gör att belastningen på den prövande l

mer organisationen blir rimlig, tidsutrymmet för tillsyn acceptabelt och uppföljningsdata såpass omfattande att tillförlitliga slutsatser kan dras. Det blir även möjligt att hålla statsbidragskostnadema. Med den

nere tidsrymd vi förordar kan omprövningen genomföras på ett säkert underlag, samtidigt sådan tidsrymd är anständig i förhållande

som en till utbildningsanordnaren. Om utbildningsbehovet eller andra förhållanden föranleder färre intag bör det givetvis vara möjligt att medge ett mindre antal starter.

Överväganden och förslag 75

l .6.6 Utbildningsanordnare

Under försöksverksamheten har kommuner, privata företag, högskolor och universitet samt landsting anordnat kvalificerad yrkesutbildning. Vi tycker det är positivt att många anordnare med olika kompetenser är intresserade att medverka. Vi tror att denna mångfald är värdefull

och skapar goda förutsättningar för att utbildningar av god kvalitet

kommer till stånd.

Vi anser vidare att det är positivt när flera intressenter går

samman och skapar en utbildning tillsammans. Vi har sett att samverkan mellan olika anordnare bidrar med kunskaper och erfarenheter från skilda

som verksamheter är värdefullt i den kvalificerade yrkesutbildningen. Det bör dock alltid, enligt vår mening, finnas en ansvarig utbildningsanordnare så att det inte råder några tvivel om vem som bär det yttersta ansvaret för verksamheten.

I de fall då den ansvarige utbildningsanordnaren önskar använda sig av underleverantörer genomförare delar eller hela utbild-

som av av ningen, bör kontakter med leverantörer etableras tidigt. Man löper, enligt vår erfarenhet, en större risk för att leverantörens faktiska genomförande av utbildningen väsentligt avviker från den ansvarige utbildningsanordnarens syn på upplägg och innehåll, om de tas in sent i processen.

l .6.7 Ekonomi

statsbidrag eller upphandling

Under försöksverksamheten har KY finansierats med statsbidrag. Efter en inbjudan från kommittén har intresserade utbildningsanordnare fått skicka en ansökan att anordna KY. Inbjudan har inkluderat de

om prioriteringsgrunder vid sidan av förordningens som avses avgöra vilka utbildningar som kan komma ifråga för statsbidrag. Till inbjudan har anvisningarna för ansökan bifogats. I anvisningarna, blivit alltmer

som preciserade, har kraven på innehållet i ansökan konkretiserats. Förutom utbildningsplanen för utbildningen har anordnama fått beskriva ett antal för kommitténs prioriteringar väsentliga variabler t.ex. bedömning av arbetsmarknad och efterfrågan från arbetslivet och medel

som begärs för utbildningen med beräkningsgrunder.

Därmed har ansökningarna kunnat rangordnas. Resultatet har blivit ett prioriteringsförslag motsvarande det tillgängliga antalet platser för start under perioden. Flera gånger har fler platser kunnat disponeras än som var känt vid inbjudningstillfallet. Vid prioriteringen har hänsyn till

Överväganden och förslag SOU 1999: 122

kostnaderna tagits bara de kraftigt överstigit 60 000 kr per årsom

prestation.

Kommittén har fastställt prioriteringsgrundema och kansliet har för varje ansökan delgivit kommittén sina överväganden och tilltänkt

resultat i fråga prioriteringen. Därefter har kansliet på delegation

om fattat de enskilda besluten. Denna uppläggning har gett utrymme för en förhandling både kostnader och utbildningarnas innehåll och uppom läggning. I de flesta fall har resultatet blivit att den ursprungliga kostnadsnivån sänkts. I två fall har ingen överenskommelse kommit till stånd att utbildningsanordnaren inte ansett sig kunna bedriva p.g.a. utbildningen inom kommitténs ekonomiska ram. Vår bedömning är att ett upphandlingsförfarande med dess relativt formalistiska utformning och begränsade möjligheter att förhandla om i efterhand inte kunnat fungera lika smidigt. Upphandling kan

priset

också innebära tvingas fatta bindande beslut relativt tidigt, vilatt man ket minskar handlingsutrymmet och leder till kvalitetsförluster. Det är betydelse att kommittén i efterhand kan justera t.ex. antalet av stor platser eftersom statens budgetsystem ofta ger planeringsförutsätt-

ningarna sent.

Statsbidragsutbetalningssystemets utformning

I kommitténs beslut att bevilja en utbildning anges ett bidragsbelopp studerande och år 40 poäng. Statsbidrag utbetalas månadsvis i per efterskott med tolftedel det angivna beloppet efter antalet studeen av rande faktiskt går utbildningen, dock högst det antal kommittén som fastställt. Avstämningstidpunkter är tre veckor efter utbildningens start och därefter sjätte månad. var Utbetalningssystemets utfomming leder i allmänhet till att utbildningsanordnaren har högre kostnader än statsbidraget i början av utbildningen och lägre kostnader i slutet. Har utbildningstiden pressats jämfört med normal högskolestudietakt avslutas utbildningen samman innan alla statsbidragsdelar utbetalats. Fördelarna med systemet är flera. Det ger utbildningsanordnaren ett starkt incitament att inte starta med färre studerande än antalet platser och anstränga sig för att behålla de studerande tiden ut. Anordnare att med ekonomi avskräcks från att starta KY eftersom initialkostsvag en nadema är stora och utbetalningarna sker i efterskott. En nackdel är att anordnare har svårt att fylla antalet platser, på som för arbetslivet angeläget område, f°ar mycket dålig ekonomi om de ett startar med för få, att kvaliteten på utbildningen därmed kan bli sämre, vilket i sin ytterligare kan öka svårigheterna att rekrytera. Ett antal tur

SOU 1999: l 22 Överväganden och förslag 77

utbildningar har ställts in, varav de flesta svårigheter att rekrytera

p.g.a. studerande. Under försöksverksamheten har inställningen till förändringar av bidragsnivån varit mycket strikt. Det kan finnas anledning att i angelägna fall vara något öppnare, men i så fall koppla bidragshöjningen till en sänkning av antalet beviljade platser så att inte moralen försämras.

Under försöksverksamheten har inget hinder funnits för att starta med mycket få studerande. Några anordnare har policyskäl gjort det

av genom att skaffa finansiering vid sidan av statsbidraget. I de fall tillsett sådana utbildningar har kvaliteten inte visat sig vara bra. Framgent bör man därför ange ett minimiantal studerande för start.

En annan nackdel kan vara att mindre anordnarföretag känner sig tveksamma till att anordna KY av rädsla för att råka på obestånd. I försöksverksamheten har detta inte framstått ett stort problem. Endast

som en utbildningsanordnare har avstått från att gå vidare med en prioriterad ansökan med hänvisning till statsbidragssystemets uppbyggnad. För staten och de studerande ger det en ökad säkerhet att anordnaren har en god likviditet och det minskar behovet av administrativ kontroll

av anordnarnas ekonomi före beviljande. Det vi överväger nack-

anser delarna med att skrämma bort några få.

I dagens system finns inget ekonomiskt incitament för anordnaren att se till att de studerande fullföljer utbildningen, i meningen tar ut sin examen motsvarande. Det skulle kunna lösas t.ex. med någon form

av premie. Vid en jämförelse med högskolan ligger KY emellertid bra till, med i genomsnitt 76 procent av kvarvarande studerande examinerade på dagen för utbildningens slut. I dagsläget anser vi därför inte att det behövs.

Statsbidragens nivå

Under försöksverksamheten har det genomsnittliga statsbidraget per årsprestation 40 poäng över åren ökat från drygt 50 000 kr till drygt 53 000 kr. En tredjedel utbildningstiden i alla utbildningarna är

av arbetsplatsförlagd. För den delen står arbetslivet kostnaderna. Bidraget beräknat per 40 poäng skolförlagd utbildning har uppgått till i

genomsnitt drygt 75 000 80 000 kr, dvs. i förhållande till andra utbildningar

relativt mycket.

I ansökan lämnar anordnaren in kalkylerad totalkostnad för alla

en aktuella intag fördelad på kostnadsslagen undervisning, IT- och multimediautrustning, övrig utrustning och förbrukningsmaterial, lokaler samt ledning och administration. Den kalkylen har legat till grund för kansliets förhandlingar i frågan. I kommitténs allmärma råd att

anges

78 Överväganden och förslag SOU 1999: 122

utbildningsanordnamas redovisning skall vara sådan att ekonomin för varje utbildning kan följas kalenderårsvis och per intag samt vara fördelad på kostnadsslagen ovan. Eftersom kalkylema avsett totalkostnaden för alla intag, för att fullt ut få med de kostnadssänkningar som anordnandet av flera intag medför, har verkligheten ännu inte nått till

kalkylperiodens slut och någon uppföljning av utfall mot kalkyl har

inte kunnat göras. Utbildningarnas ekonomi har ingått i Luleå tekniska universitets utvärderingsuppdrag. Inom den ramen har emellertid inte

någon djupare analys genomförts.

Variationen mellan den billigaste och den dyraste utbildningen är betydande. Det finns skillnader i genomsnittskostnaden för t.ex. olika

branscher och anordnargrupper kommun, privat, högskola. Emellertid

är variationema inom en och samma bransch och inom anordnargruppema oftast större än skillnaderna dem mellan. Det är svårt att hitta några variabler som samvarierar med kostnadsläget. Vi har undersökt platsantal, lärartimmar och elevtimmar. En studie av tillsynsresultat i form av genomsnittligt värde på studerandeenkäter ger, tråkigt nog, vid handen att det inte är mer sannolikt att man gör bra utbildning med högt än med lågt statsbidrag per årsprestation.

Det finns anledning att forska ytterligare i vad som påverkar kostnaderna för att i framtiden kunna bli mer strukturerad i förhandlingarna med anordnaren i fråga om rimligheten i olika kostnader.

Regleringsbrevets utformning och beviljandebesluten

Regleringsbreven för kommittén har hittills innehållit både uppgift om anslaget och maximalt antal årsstudieplatser för ett år i taget. Årsstudieplatsema ger beräkningsgrunden för studiemedelskostnadema hos CSN. Anslaget har hittills omfattat knappt 60 000 kr per studerande och 40 poäng.

De flesta utbildningar startar på hösten då rekryteringen av studerande ger bäst resultat. Statsbidragsutbetalningama till utbildningsanordnaren sker tidigast tre veckor efter start. Det har i uppbyggnadsskedet inneburit att en avsevärd skillnad uppstått mellan antalet årsstudieplatser beräknat från den l januari och utfallet. Ett stort överskott har uppstått. Eftersom utbildningarna startar senare pågår emellertid utbetalningarna längre. Överskott på anslaget ett år kommer med andra ord att konsumeras, i allmänhet två år senare. Med nuvarande uppläggning av budgetsystemet måste överföringarna av överskotten mellan åren därför fortsätta.

Kommitténs ekonomiska åtagande när en utbildning beviljas stämmer inte heller överens med budgetsystemet. Kommitténs anslag är

Överväganden och förslag 79

ettåriga. I allmänhet är utbildningarna tvååriga och för att hålla nere kostnaderna har oftast fler än en start beviljats, utöver den första dock endast preliminärt. Ett beviljande om start innebär ett mycket starkt åtagande från statens sida att betala ut statsbidragen, även om kommittén fattat beslut under förutsättning av regeringens och riksdagens beslut.

För alla parter skulle planeringsramar för fler år än ett vara att föredra. Det skulle inte bara underlätta administrationen både hos den prövande organisationen och utbildningsanordnama utan sannolikt också medverka till att hålla nere statsbidragskostnadema.

Under försöksperioden har vi inte gjort några pris- och löneomräkningar av bidragen, delvis därför att inflationen varit så låg, delvis för att besluten inte omfattat så många år. När KY går över i reguljär form bör sedvanliga löne- och prisomräkningar göras.

Studiefinansiering

Som princip gäller att de studerande under hela utbildningstiden har rätt till studiemedel enligt gällande studiestödsregler, under samtliga moment. Det är t.ex. inte meningen att den studerande ska vara anställd under lärandet i arbetet.

Att utbildningen konkurrerar med annan eftergymnasial utbildning på lika villkor och att de studerande i princip står för kostnaden för sitt uppehälle anser vi är positivt. KY har inte "köpt" sina studerande och det är mycket tydligt att de studerande ställer skarpa kvalitetskrav på utbildning de lånar till. Systemet kan naturligtvis vara svårhanterligt för t.ex. studerande föräldrar med stora fasta kostnader. Trots det har 14 procent av de studerande varit äldre än 34 år när de börjat sin utbildning.

Ett problem, som kommittén tidigare fäst regeringens uppmärksamhet på, är att studiestödsreglema såväl som reglerna om arbetslöshetsersättning i viss mån försvårar möjligheterna att förlägga utbildningarna i tiden på annat sätt än i det vanliga utbildningsväsendet. Det är dock ofta önskvärt att utbildningarna läggs upp så arbetsplatslikt som möjligt och anpassas till arbetslivets rytm. I fråga om studiestödssystemet är ett problem att den studerande riskerar reducerade studiemedel om han eller hon haft inkomster under det kalenderhalvår utbildningen tar sin början. Det kan därmed bli ofördelaktigt för den studerande att påbörja en utbildning som startar några månader efter halvårsskiftet. Ett annat problem är reglerna för beräkning av sammanhängande studieperioder, som också visat sig förskjuta tidsförlägg-

ningen från den optimala. Ersättning från arbetslöshetsförsäkringen

80 Överväganden och förslag SOU 1999: 122

utgår inte under ett studieuppehåll om uppehållets längd understiger en viss tid. Det utgör nackdel för studerande som är berättigade till

en ersättning studieuppehållet inskränker sig till att motsvara vanlig

om semester.

1.7 KY

Styrning av

Vid våra överväganden den närmare organisationsfonnen för KY

om har vi tagit vår utgångspunkt i de tre modeller för en framtida KY som beskrivs i Regeringens skrivelse Skr. 1998/992121 Utvecklingsplan för förskola, skola och vuxenutbildning samverkan, och

- ansvar utveckling, d.v.s. antingen en anknytning till högskolan, ett operativt ansvar för de regionala kompetensråden eller en egen myndighet och en verksamhet bedriven ungefär som försöksverksamheten.

Enligt vår mening är det viktigt att anlägga ett nationellt perspektiv på planeringen KY. Varje utbildning inom KY har en förankring i

av ett eget arbetsliv på konkreta arbetsplatser, som också gjort bedömningen av behovet och medverkat i framtagningen. Det innebär att varje utbildning i någon mening är unik, samtidigt som den naturligtvis mycket väl kan mot ett behov finns även på andra arbets-

svara som platser än dem som medverkat från början. Om man sprider planeringsansvaret på flera händer är risken betydande att man får ett stor antal utbildningar inom ett litet antal områden och relativt stereotypa utbildningar, medan i och för sig nationellt viktiga utbildningsinsatser riske-

att inte bli genomförda. Volymmässigt stora utbildningsbehov kan rar bli tillfredsställs, eftersom varje region kan tänkas välja

de enda som att tillgodose dem först. Därmed riskeras att utbildningar för små branscher liksom utbildningar med hög specialiseringsgrad inte kommer till stånd, även om de är angelägna ur ett nationellt perspektiv.

Om möjligheten att få starta en ny utbildning upplevs som liten blir också incitamentet att utveckla nya utbildningar svagt. Den risken

vi större med regional tilldelning än med en i och för sig anser vara en sammanlagt lika liten på riksnivå.

Till detta kommer att utbildningarna i dag inte är jämt fördelade regionalt, i huvudsak beroende på varierande intresse. skillnaderna är rätt betydande: det finns län som har bortåt 3 000 innevånare per KYplats medan exempelvis Blekinge bara har omkring 500. En regionalisering kan medföra att regionerna börjar jämföra sig med varandra och krav på "rättvisa" krav kan svåra att hantera även om

resas, som vara skillnaderna är sakligt motiverade.

Vi har framhållit att fortsatt framgång för KY förutsätter en hög grad flexibilitet. Vi anser att en regionalisering eller ett infogande av

SOU 1999: 122 Överväganden och förslag 81

KY i någon utbildningsform riskerar att omintetgöra detta. Vi

annan

framgår i det följande, att det finns en rad andra skäl som anser, som talar för en sammanhållen nationell hantering av KY.

Högskolan är inte en regional organisation. Varje högskola är riks-

rekryterande. Högskolan till länen alternativ regional indel-

som en ningsgmnd är därmed knappast möjlig. Högskolorna har också varierande kvaliteter på olika områden, och dessutom olika inriktningar, något som är bekant även bland anordnare av KY. Beroende på utbildningens inriktning vill man således inte sällan att en annan högskola än den närmast liggande skall medverka i utbildningen. Denna form av samverkan på nationell basis kommer troligen att försvåras om högskolan blir den organisatoriska hemvisten för KY, vilket f°ar till följd att

utbildningar kan bli sämre än de behöver Även högskonya vara. om loma och skulle få ett riksansvar kvarstår denna invändning,

var en eftersom åtminstone de små och medelstora högskolorna har en naturlig regional förankring. Erfarenheterna från försöksverksamheten visar också att intresset att engagera sig som ansvarig utbildningsanordnare varierar kraftigt bland högskolorna. I de fall de gjort det driver de i

allmänhet inte utbildningen med sina egna utbildningsresurser utan

anlitar underleverantörer som står för hela eller nästan hela utförandet i högre grad än andra. Om menar att högskolans operativa drift

man skulle förbättra kvaliteten i KY är det uppenbarligen inte en uppfattning som delas av högskolorna själva. Däremot, som vi berör mera på

plats, är högskolans undervisande insatser i delar av utbildannan ningen oftast mycket värdefulla. Anknytningen till högskolan har, liksom ifråga om YTH, heller inte inneburit att de studerande i någon högre grad får tillgodoräkna sig KY vid efterföljande studier i högskolan.

Enligt vår uppfattning tillgodoses behoven hos arbetsliv och individer bättre med central hantering av KY än en utspridd. Särskilt

en bevaras mångfalden och de små yrkesområdena. En central hantering innebär också att utbildningsproduktion och -utveckling kan ske utan geografiska bindningar, vilket leder till bättre kvalitet. Det är också troligt att central hantering betydligt bättre förutsättningar att

en ger avveckla utbildningar än en regional, helt enkelt p.g.a. det större avståndet.

Samtidigt är det viktigt att den regionala aspekten beaktas. Det bör emellertid inte göras genom att en och samma modell tvingas på alla agerande. Det är viktigt att stimulera uppkomsten av olika former av samverkan grundad på delaktighet och medansvar i stället för central reglering. Om den regionala och lokala strukturen formas utifrån beho-

kring ett eller flera utbildningsbehov, uppnås också en både snabven bare, kvalitativt bättre och mera lokalt anpassad utveckling än om

82 Överväganden och förslag SOU 1999: 122

strukturen genom påbud görs uniform. Framgångsrik lokal/regional samverkan har etablerats bl.a. av ett olika grupperingar kommupar av ner i Jönköpings län och i delar Blekinge, där högskolan i Karlsav krona/Ronneby spelar en ledande roll. Flera andra ansatser till sådan samverkan har gjorts; ibland är det högskola är den en som sammanhållande länken, i något fall länsstyrelse eller eller flera kommuen en ner. Denna samverkan är inte alltid knuten till någon befintlig regional indelning. Samverkan förekommer också mellan olika utbildningar utan att någon geografisk närhet föreligger, t.ex. inom IT och Turism, liksom mellan en utbildning och andra intressenter. Bilden är så mångfacetterad att det enligt vår bedömning skadligt att centralt försöka vore åstadkomma samverkansstrukturer. Våra överväganden har således lett oss till den slutsatsen att KY bör vara en egen utbildningsform med en samlad nationell administration i huvudsak som den nuvarande försöksverksamheten. Det innebär att den politiska nivån lägger fast mål, ställer verkupp samhetskrav och anger volymer medan den närmre administrationen liksom uppföljning, utvärdering och tillsyn handhas regeringen av en underställd instans. Prövningen av ärenden KY måste i någon mening skönsom vara mässig och värderingsberoende. Rena tjänstemannabedömningar har i fråga om sådana beslut svårare att vinna legitimitet än beslut bygsom ger på ett mer konkret regelverk än vad antagligen är möjligt att som konstruera i fråga KY. Vi förordar därför att ett med allsidig om organ förankring bland arbetslivets intressenter, samt i politiken och högskolevärlden och på det kommunala området får ansvaret för hanteringen av KY. Vi kallar detta organ för KY-styrelsen. Vi anser att beviljandefunktionen och tillsynsfunktionen bör hållas samman. Det innebär ett rationellt resursutnyttjande eftersom beviljandefasen inte sträcker sig över hela arbetsåret, vilket däremot tillsynen kan göra. Kompetensema från den funktionen är nyttiga vid fullgöena randet av den andra. Åtskilliga utbildningsanordnare kommer att komma tillbaka med nya eller gamla idéer. Att väl insatt i utbildvara ningens uppbyggnad underlättar tillsynen. Det bidrar också till respekten för tillsynen att beviljandet är i händerna på det också organ som sköter tillsynen. Den yttersta konsekvensen tillsynen är också av en fråga om att tillämpa beviljandefunktionens baksida, d.v.s. att dra in ytterligare starter för utbildning. Det skulle te sig märkligt att resulen taten av tillsynen, med den uppbyggnad KY har, inte skulle kunna leda till att en utbildning läggs Samtidigt kan tillsynen bli tandlös ner. om beslutet att lägga utbildning tillsynsskäl i praktiken kunde ner en av överprövas av en beviljande myndighet. Vi tror inte att det är rationellt

att bygga upp en tillsynsfunktion med tillräcklig kompetens på regional

SOU 1999: 122 Överväganden och förslag 83

basis. Vi ser också en fara i en regional knytning, där utbildningsanordnare och den beviljande och tillseende funktionen kommer så nära varandra att det går ut över kvaliteten.

Regler

Regler om den kvalificerade yrkesutbildningen återfinns i lagen 1996:339 om en försöksverksamhet med viss kvalificerad yrkesutl bildning. Lagen innebär i huvudsak:

utbildningen skall ge sådana fördjupade teoretiska och praktiska i kunskaper krävs för att självständigt och i arbetslag utföra kva-

som l lificerade uppgifter i modernt organiserad produktion

en av varor l

och tjänster

utbildningen skall präglas av såväl ämnesteoretiskt djup som stark -

arbetsplatsintegrering och

utbildningen skall bygga på de nationella gymnasieprogrammen

eller motsvarande kunskaper.

Lagen innebär en stark kvalitetsmarkering parad med betoningen av att utbildningen skall ge förmågan att utföra kvalificerade arbetsuppgifter. I dessa avseenden är den fullt tillräcklig. Den anger målen i kunskapsoch fárdighetshänseende, är inte så detaljrik att den utgör

men en besvärande hämsko eller innebär att angelägen utbildning inte har kommit till stånd. Samtidigt utgör den ett stöd i tillämpningen både så att färdighetsaspektema lyfts fram man skall kunna utföra ett kvalifi-

cerat arbete när man gått igenom en KY och att den eftergymnasiala

nivån markeras.

Vi anser att de övergripande målen för KY även fortsättningsvis bör regleras i en lag med i huvudsak samma utformning som lagen om försöksverksamheten. Som vi nyss nämnt anser vi att arbetslivsanknytningen, som kommer så tydligt till uttryck både i förordningen och förarbetena, är så betydelsefull att den bör markeras tydligare. Likaså anser vi att jämställdhetsaspekten bör lyftas in i lagen. Vi föreslår

en målparagraf för KY med följande lydelse:

Utbildningen skall

l ge sådana fördjupade teoretiska och praktiska kunskaper som

krävs för att självständigt och i arbetslag utföra kvalificerade uppgifter i en modernt organiserad produktion av varor eller

tjänster,

84 Överväganden och förslag

2 präglas av såväl ämnesteoretiskt djup som en stark arbetsplatsintegrering, 3 utvecklas och bedrivas i samverkan mellan arbetsliv och utbildningsanordnare och 4 bidra till att bryta traditioner i fråga om könsbundna utbildningsoch yrkesval.

Även i övrigt har vi funnit regelverket för KY, d.v.s. dels förordatt ningen 1996:372 om en försöksverksamhet med viss kvalificerad

yrkesutbildning, dels regeringsbeslut, huvudsakligen regleringsbrev

och kommittédirektiv, från verksamhetens utgångspunkt fungerat väl. Regleringen ligger på en "lagom" nivå: föreskrifterna är tillräckliga för att ge verksamheten en gemensam profil, främst reglerna om LIA och om ledningsgruppema, de har gett tillräcklig administrativ stadga genom att kommittén beslutar om utbildningsplaner och bidrag samt har till uppgift att utöva tillsyn och följa Samtidigt tycks utbildupp. ningsanordnare och andra intressenter inte ha uppfattningen att verksamheten styrs för detaljerat eller krångligt. Från verksamhetens utgångspunkt är således regelverket i huvudsak väl fungerande. s I förordningen föreslår vi dock följande ändringar. Enligt 2 § får statsbidrag eller särskilda medel inte lämnas för del en

av en utbildning som får sådant i annan ordning. För den som ger ut bidrag är det i praktiken omöjligt att kontrollera detta. Vi föreslår där- . för i stället att den ansvariga utbildningsanordnaren skall förbjudas att ta emot dubbla statsbidrag för samma utbildning. I kapitlet Utbildningamas organisation och ekonomi påpekar vi att fleråriga utbildningsstarter vore att föredra. Vi att detta bör inaranser betas i 3 § förordningen, så att KY-styrelsen planeringsförutsom en sättning får medge flera starter. Det bör också vara möjligt att återkalla ett sådant medgivande, t.ex. om en utbildning brister påtagligt eller grövre fel begås. På annan plats berör vi frågan om LIA:s omfattning och föreslår där ett intervall på 25-35 procent. Vi förordar också på plats att LIA annan ytterst undantagsvis skall kunna skolförläggas. Detta bör förordningsregleras. Nuvarande 5 § bör ges följande formulering: "Utbildningen skall bestå av dels teoretisk undervisning, dels lärande i arbete på en arbetsplats. 25 35 procent av utbildningstiden, normalt en tredjedel, skall utgöras av lärande i arbete. Styrelsen får synnerliga skäl motiom verar det medge att lärandet i arbete får förläggas till skolan. I så fall skall arbetslivet svara för kostnader och handledning." Som vi berört tidigare vi det nödvändigt att KY även kan anser användas som en vidareutbildningsfonn för dem som gått en KY. Det bör därför i förordningen öppnas en möjlighet att kräva genomgången

SOU 1999: 122 Överväganden och förslag 85

KY eller motsvarande kunskaper som förkunskapskrav för tillträde till en KY. Vi föreslår därför ett nytt andra stycke till nuvarande 14 § av följande lydelse: "För kvalificerad yrkesutbildning avsedd vida-

en som reutbildning får krav ställas på genomgången viss kvalificerad yrkesutbildning eller motsvarande kunskaper."

I övrigt anser vi att behörighetsvillkoren skall vara oförändrade i sak. Utformningen bör dock anpassas till den som gäller för grundläggande behörighet i högskolan. Vi förordar dock Övergångsbestäm-

en melse som är generösare än högskoleförordningens i fråga om behörighet enligt äldre föreskrifter så att den inte innehåller någon tidsbegränsning. Vi har inte inarbetat detta i vårt författningsförslag.

I 18 § krävs att det skall finnas utbildningsplan för varje KY. I

en 19 § anges också vad denna utbildningsplan skall innehålla. Därvidlag förordar vi följande förändringar:

Nu krävs att den ansvarige utbildningsanordnaren och övriga -

utbildningsanordnare anges. Begreppet övriga anordnare lämnar

utrymme för tolkningar. Avses därmed underleverantörer eller skall

någon mera kvalificerad form av partnerskap råda Vi anser det till-

räckligt att den ansvarige utbildningsanordnaren Genom att

anges.

slopa kravet att övriga utbildningsanordnare skall anges undan-

röjs ett tolkningsproblem samtidigt som en högre grad av flexibilitet

uppnås. Detaljregleringen minskar och slipper onödig byrå-

man en

kratisk omgång i de fall byter underleverantör. Däremot

man anser

vi att man i ansökan om att få starta en utbildning bör ange vilka underleverantörer och samarbetspartners att anlita. Detta

man avser för att underlätta bedömningen tilltänkt utbildnings kvalitet,

av en

graden av koppling till arbetslivet och realismen i planerna. Det bör

emellertid vara en uppgift för KY-styrelsen att bestämma detta.

Nu ställs krav på att utbildningsplanen utbildningens mål och - anger

de huvudmoment som ingår i utbildningen. Enligt vår uppfattning

bör också målen för huvudmomenten anges. Vi förordar också att

ordet "huvudmoment" byts ut mot "kurs", eftersom det är den term

som allmänt används. Kursmålen är en så väsentlig del i definitionen av en utbildnings kvalitet att de bör fastställas av KY-styrelsen. Enligt förordningen skall det anges om den högskola som är repre-

senterad i ledningsgruppen för utbildningen bedömer att ett eller

fiera moment som ingår i utbildningen får tillgodoräknas vid denna

högskola. Vi anser att denna bestämmelse bör slopas. Ofta fungerar

den inte i praktiken, eftersom många högskolor är ovilliga att göra

en sådan bedömning i förväg. Det är naturligtvis också svårt för

högskolan att hålla sådana bedömningar aktuella, eftersom de beror på sammansättningen av högskolans eget utbildningsutbud.

86 Överväganden och förslag SOU 1999: 122

I ansökan om att få ordna en KY kräver vi att den sökande skall redovisa hur arbetet med kvalitetssäkring och egenutvärdering avses bedrivas. Vi har funnit att detta är punkt där kraven behöver en skärpas. Det är inom denna ram som en stor del både arbetslivets av synpunkter på utbildningen och de studerandes kanaliseras. Vi före-

slår att detta fortsättningsvis skall ingå i utbildningsplanen. Vi anser alltså att utbildningsplanen, fortsättningsvis bör

som fastställas av KY-styrelsen liksom hittills kommittén, enligt av förordningen bör ha följande innehåll:

Utbildningens namn/inriktning och omfattning

Ansvarig utbildningsanordnare

Utbildningens övergripande mål

Huvudsaklig uppläggning och organisation utbildningen och av omfattningen av utbildningens olika delar Huvudsaklig uppläggning och organisation av lärandet i arbetet Kursplaner och mål för kurserna Inriktning av lärandet i arbetet Kompetenskrav på den personal som medverkar i utbildningen Kvalitetssäkring och egenutvärdering 0. Förkunskapskrav och andra villkor för att få påbörja utbildningen 11. Urvalsgrunder 12. Principer för betygssättning och former för kunskapskontroll 13. Examen och utbildningsbevis

I vårt svar på remissen Försäkringsskydd för studenter har vi förordat att KY-studerande skall ha försäkringsskydd samma som studerande i högskolan, att den ansvariga utbildningsanordnaren men själv skall ansvara för att ett sådant försäkringsskydd kommer till stånd. Vi utgår från att regler försäkringsskydd för om högskolestuderande kommer att införas och föreslår att 20 § förordningen ges ett andra stycke där något motsvarande regleras för KY. För varje utbildning skall det enligt 21 § finnas ledningsgrupp. en Vi har fört en diskussion om namnet ledningsgrupp. Oftast står det för en grupp består den exekutiva ledningen för verksamheten som av och den funktionen har ledningsgruppen inte enligt reglerna för KY. Däremot förekommer det att ledningsgruppen tillagts ytterligare uppgifter gör den styrelselik. Vi det orealistiskt att som mera anser engagera utomstående i sådan grad att närmar sig vad begreppet ledman ningsgrupp i allmänt språkbruk står för. Det skulle dessutom säkerligen vara besvärligt både för åtminstone kommuner och högskolor att eta-

SOU 1999: 122 Överväganden och förslag 87

blera styrelse- och beslutsfunktioner skulle mot begreppet

som svara ledningsgrupp, eller, för den delen, styrelse. Nu är emellertid ledningsgruppen med dess nuvarande funktioner etablerad inom KY och vi har dessutom inte funnit något bra annat uttryck, varför vi stannat för att behålla nuvarande terminologi.

En ansvarig utbildningsanordnare kan enligt 21 § ha en gemensam ledningsgrupp för flera av sina utbildningar. Det vanliga är att varje utbildning har en egen ledningsgrupp, men möjligheten att ha en gemensam ledningsgrupp utnyttjas också. I det fallet har

senare man ofta undergrupper som beredningsorgan och i praktiken också

som följer resp. utbildning närmare. Denna möjlighet bör kvarstå, det

men är viktigt att man följer ledningsgruppemas funktion så att de inte

upp blir alltför överordnade organ som i praktiken förlorat kontakten med utbildningen. KY-styrelsen bör därför i det enskilda fallet kunna meddela föreskrifter om ledningsgruppen. Detta bör också kunna utnyttjas när en ansvarig utbildningsanordnare fyller ledningsgruppen med "sitt eget folk". Ledningsgruppens kvalitetsövervakande funktion sätts i fara om den är sammansatt av företrädare för olika verksamhetsgrenar hos den ansvarige utbildningsanördnaren. Arbetslivsföreträdarna bör således i huvudsak vara externa och det bör KY-styrelsen kunna föreskriva för en enskild utbildning, liksom alltså att anordnare måste ha fler

en ledningsgrupper för sina utbildningar. En organisation med undergrupper kan t.ex. motivera att man har en gemensam ledningsgrupp, särskilt om det finns ett personsamband mellan ledningsgruppen och undergrupperna.

Vi anser att ledningsgruppens uppgifter bör i huvudsak de

vara samma som nu, d.v.s.

att se till att utbildning genomförs enligt bestämmelserna i lag och

förordning och i enlighet med kommitténs d.v.s. enligt våra förslag KY-styrelsens beslut, att anta studerande till utbildningen och att utfärda utbildnings- och examensbevis efter genomförd utbild- . ning.

Utbildningsplanen är det faktiska styrdokumentet för en utbildning och det är viktigt att ändringar i den är förankrade, framför allt i den majoritet i ledningsgruppen som arbetslivets företrädare utgör. Vi förordar därför att en ny uppgift för ledningsgruppen tillförs 22 nämligen att

besluta om förslag om ändringar i utbildningsplanen.

I 23 § förordningen stadgas att minst företrädare för den kommu-

en nala vuxenutbildningen skall ingå i ledningsgruppen. Eftersom kommunen "äger" komvux är det rimligen kommunen skall utse före-

som

88 Överväganden och förslag SOU 1999: 122

trädaren. Ofta är det anställd i komvux, någon gång en kommunal-

en politiker och inte så sällan en gyrnnasieskolledare. Vi föreslår att regeln formuleras något öppnare, så att det i ledningsgruppen skall ingå en företrädare för det kommunala skolväsendet.

I 25 § att kommittén vid sin fördelning av medel särskilt skall

anges beakta om en utbildning:

efterfrågas av arbetslivet och bedöms ha goda förutsättningar att bli

genomförd med en hög kvalitet,

genomförs av en högskola och en kommun och eventuellt någon

annan i samverkan och bidrar till att bryta traditioner i fråga om könsbundna utbildnings och yrkesval.

Vi föreslår att dessa prioriteringsgrunder lyfts ut ur förordningen. Den första därför att den är självklar och egentligen följer av lagen, den andra eftersom den inte fungerar som prioriteringsgrund alla eller praktiskt taget alla ansvariga utbildningsanordnare samverkar med någon och vi tror att det har praktiska motiv snarare än att det

annan skulle bero på att det är en prioriteringsgrund och den tredje eftersom

i stället vill att jämställdhetsaspekten lyfts in i lagen.

Vi har tidigare redovisat vår syn på operationella mål, till vilka prioriteringsgrundema i allra högsta grad måste räknas. Vi anser att sådana mål huvudsakligen bör i regeringsuppdrag eller regleringsbrev

anges till KY-styrelsen.

I 25 § regleras också vad ett bidragsbeslut skall innehålla. Vi föreslår att ordet "dimensionering" tas bort, eftersom studerandeantalet ändå skall anges i beslutet. Närmast av administrativa ordningsskäl föreslår vi att starttidpunkt i stället skall anges.

Enligt 28 § förordningen kan statsbidrag återkrävas om den ansvariga utbildningsanordnaren eller någon annan som deltar i anordnandet av utbildningen i väsentlig mån åsidosätter någon bestämmelse eller något villkor som gäller för bidraget. Vi har tolkat detta som att bidrag också kan dras in i förskott, d.v.s. innan det betalats ut. Kommitténs beviljandebeslut innefattar dels ett medgivande att få starta en utbildning vid en viss tidpunkt, dels att utbildningsanordnaren kan utgå från att utbildningen, under förutsättning av erforderliga riksdags- och regeringsbeslut, även får anordnas med en eller flera intagningar ytterligare. En fördel med detta är bl.a. att utbildningsanordnaren kan räkna med att de fasta kostnaderna kan slås ut över flera utbildningsomgångar, vilket håller nere kostnaderna. Det bör emellertid finnas en möjlighet att återkalla ett sådant villkorat medgivande och vi ser tre huvudanledningar för att så kan ske: dels om en utbildning bedrivs med dålig kva-

SOU 1999: 122 Överväganden och förslag 89

litet, dels om en utbildning lockar endast få studerande, dels

om en utbildning endast i liten utsträckning leder till jobb.

Enligt 29 § förordningen skall kommittén svara för uppföljning och tillsyn. Enligt kommittédirektiven skall vidare kommittén svara för att en oberoende utvärdering kommer till stånd. Vi att utvärderings-

anser uppdraget bör inarbetas i förordningen. Liksom nu bör uppdraget avse oberoende utvärderingar. Som vi berör på annat ställe bör emellertid inte detta tolkas så att utvärderingama inte kan nyttiggöras i verksamheten. KY-styrelsen bör därför kunna ange områden för utvärderingen och ställa villkor i fråga om återkoppling 0.d.

Kommitténs möjligheter att meddela föreskrifter har varit begränsade till att avse uppgiftslämnande. Vi har inte upplevt något större behov av vidgade möjligheter utöver vad som nyss angetts och föreskrifter med anledning tillsyn. Kommittén har i sina tillsynsrap-

av porter anmodat den ansvariga utbildningsanordnaren att vidta åtgärder, men strikt formellt är detta möjligen tveksamt. Det bör dessutom finnas en sanktionsmöjlighet eller en sanktionstrappa i samband med tillsyn och förekommande kvalitetsbrister, där ett påpekande och kanske en rekommendation är den mildaste formen, ett åläggande att vidta någon åtgärd ett andra steg och det sista att dra in bidrag. Vi föreslår därför att förordningen tillförs en bestämmelse av följande lydelse. "Styrelsen får med anledning av tillsyn meddela föreskrifter för viss utbildning."

1.8 KY

Utvärderingen av

Luleå tekniska universitet har, på kommitténs uppdrag och efter anbudsförfarande, genomfört en oberoende utvärdering försöksverk-

av samheten. Resultaten publiceras separat. Vi har valt att behandla utvärderingen i ett eget kapitel, varför hänvisningar till utvärderingsresultaten endast undantagsvis förekommer i övriga kapitel. Vårt syfte här är inte att ge en fullständig bild utvärderingen, utan endast att lyfta

av fram iakttagelser som vi funnit särskilt intressanta och att lämna de kommentarer till utvärderingen vi funnit angelägna.

Utvärderingen har i allt väsentligt tagit upp de områden som angetts i anbudsunderlaget och avtalet om utvärderingen. Den ger en god bild av försöksverksamheten och de iakttagelser som gjorts överensstämmer huvudsakligen med våra egna. I en del av de avseenden där utvärderingen kan uppfattas som mager är förklaringen i allmänhet att tiden, två och ett halvt år, inte varit tillräcklig för att några säkra observationer kunnat göras eller säkra slutsatser kunnat dras. Detta gäller kanske särskilt sekundäreffekter av KY-försöket. På en del andra punkter hade

90 Överväganden och förslag SOU 1999: 122

vi gärna sett en högre grad av kvantiñering och ett större inslag

av analys.

Utvärderingen ger en sammantaget positiv bild av försöksverksamheten. Utbildningama har oftast uppskattats av de studerande och de har också varit positiva till utbildningsformen sådan. Det

som samma kan sägas om den andra stora intressentgruppen arbetslivet.

Utvärderama har gjort en indelning utbildningarna i yrkesutbild-

av ning resp. branschutbildning, dock med markeringen att en sådan indelning är svår att göra. Den slutsatsen är det lätt att instämma Den metod man valt är att utifrån kortfattade utbildningsbeskrivningar göra distinktionen. Beskrivningama kvantifierar emellertid i allmänhet inte de ingående kurserna, varför risken för felslut är betydande. Utvärderama menar att KY bör fokusera på yrke inte på bransch. Som antytts

är enligt vår mening gränsen svävande. Vi kan också notera att de branschinriktade utbildningarna ger lika bra eller bättre resultat i fråga om anställningsbarhet. Med den vi har på KY, flexibel och

syn som en kompletterande utbildningsfonn, finns det ingen anledning att snäva in användningen av KY på det sättet. Det skulle dessutom innebära att KY inte kan användas för att utbilda företagare eller för ledande

egna befattningar, vilket knappast varit avsikten. Vi återkommer till den aspekten senare.

Utvärderama hyser vissa tvivel beträffande nivån på en del av ITutbildningama och menar att de egentligen borde höra hemma i gymnasieskolan. Eftersom sådan utbildning inte tillhandahålls i särskilt stor utsträckning i gymnasieskolan blir emellertid den eftergymnasiala nivån relativt elementär, ungefär på samma sätt som rimligen är fallet med högskoleutbildning i ett främmande språk som inte förekommer i gymnasieskolan. Ingen väl att högskoleutbildningar i t.ex. kine-

menar siska skall börja på "samma nivå" som exempelvis i engelska. Som vi ser det är det den avlämnande utbildningsnivån som definierar den

var mottagande börjar. Någon "absolut" eftergymnasial nivå kan alltså varken anges för KY eller för högskolan. Lika lite kan man göra en utbildning som enbart är eftergymnasial i meningen att ingen del kun-

av skapsmassan kommer från gymnasieskolan, eftersom ingen studerande har läst samtliga gymnasieskolans kurser.

Utvärderama menar att KY har ett nivåmässigt tvåfrontsproblem där den ena fronten går mot gymnasieskolan yrkesutbildningar inte är

som tillräckligt kvalificerade för att klassas som KY-nivå och den andra mot eftergymnasiala högskoleutbildningar. Vi har framhållit att

nyss någon entydig nivå "neråt" inte är möjlig att upprätthålla i det eftergymnasiala utbildningssystemet. Vi har också tidigare berört att vi inte ser distinktionen i förhållande till högskolan som särskilt meningsfull att göra. Vi har i stället velat KY produktionsforrn för

se som en

SOU 1999: 122 Överväganden och förslag 91

utbildning som inte annars kommer till stånd, kompletterande

en utbildningsform. Vi menar också att KY för att ta fram

som process och driva utbildning har unika drag i högre grad än "nivån" är ett

som särskiljande drag.

Utvärderama påpekar att en betydande del utbildningarna är

av inriktade på arbetsledarrollen eller eget företagande, utan att det har stöd i förarbetena. Vi vill ifrågasätta riktigheten i påståendet. Visserligen innehåller inte så få utbildningar inslag projektledning e.d.,

av men endast i några få utgör det huvudingrediensen. Att utbildningarna, förutom att ge goda yrkeskunskaper, också skulle lägga grunden för

en yrkesmässig karriär specialist- eller ledande funktioner är inte något som motsägs i propositionen, som över huvud taget knappast uppehåller sig vid frågan om vilken hierarkisk nivå i arbetslivet utbildningarna bör syfta till. Vad som dock sägs i propositionen är att det kan behövas en utbildningsform som "kan bidra till att tillgodose arbetslivets behov av arbetskraft med den kompetens krävs för att genomföra

som produktionen av varor och tjänster", vilket får antas innefatta även ledningsfunktioner. Beskrivningen av utbildningsinnehållet i propositionen antyder att utbildningarna kan syfta till både ett kvalificerat yrkesarbete och ledande funktioner och det gäller särskilt de allmänna kompetenser utöver fackkunskaper som lyfts fram. Det sägs också att försöksverksamheten skall belysa den kvalificerade yrkesutbildningens möjligheter på hela arbetsmarknaden, vilken omfattar även ledarbefattningar.

Utvärderama påtalar att prioriteringarna på branscher inte stämmer med fördelningen på arbetsmarknaden. Som de nämner beror detta bl.a. på att det är fråga om en försöksverksamhet, som har att pröva KY:s förutsättningar på hela arbetsmarknaden. Som de också nämner är utbildningsforrnen liten, vilket gör att arbetsmarknaden sannolikt kan svälja det utbud som kommer från KY vilket f.ö. bekräftas av utvärderingen. Fyra ytterligare aspekter på detta förtjänar emellertid att lyftas fram:

Utbildningsfonnen är efterfrågestyrd. Ingen utbildning kommer till

stånd utan att arbetslivets behov redovisas och utan att arbetslivet är

berett att ta på sig betydande och resurskrävande uppgift i utbild-

en ningen. Utbildningsutbudet kan inte isolerat från resten utbildnings-

ses av väsendet. Det är ett skäl till att vårdområdet fått ett begränsat

utrymme, medan utbildningar på IT-området och för tekniker i

industrin högprioriterats. KY för sig skall således inte utgöra en

spegel av arbetslivet, utan i sammanhang med övrig eftergymnasial utbildning.

92 Överväganden och förslag SOU 1999: 122

Det finns ett hyggligt samband mellan andelen ansökningar inom resp. område och andelen beviljade, särskilt på de större områdena.

Avvikelsema beror till icke ringa del på dels att de områden som

fått relativt färre utbildningsplatser är sådana där det i högre grad

finns andra eftergymnasiala utbildningar, dels att de som fått fler avser bristområden.

4. Studien hade kunnat tillföras en tidsaspekt: I den första ansöknings-

omgången var naturligen försöksverksamheten som sådan en framskjuten prioriteringsgrund. När dess behov av mångfald tillgodosetts bör prioriteringarna i högre grad vara knutna till arbetslivets behov.

Som utredarna påpekar har arbetsmarknaden reagerat positivt på utbudet av KY. Som man också konstaterar kan man bara gissa sig till utfallet vid större volymer. Med den självkorrigering som ligger framför allt i efterfrågestymingen borde risken för överetableringar vara liten.

Utredama framhåller också att prioriteringarna kan ses i ett bristyrkesperspektiv, vilket gör snedfördelningen rimligare. Likaledes

de att prioriteringarna är rimligare om de snarare har en kammenar panjkaraktär än är långsiktigt giltig. Det är också det perspektiv mar. enligt vår mening skall lägga på prioriteringarna: En god del av vitsen med KY är flexibiliteten, att relativt snabbt kan ställa om siktet.

man

Utvärderama ifrågasätter om KY-utbildade inom vårdområdet har några möjligheter att lyckas på arbetsmarknaden. Detta p.g.a. den nog-

regleringen revir och kompetensgränser. Reflexionen har granna av troligen en del fog för sig, vilket vi också beaktat i prioriteringarna så sätt att vi lyft fram vårdutbildningar inriktade på det primärkommunala området och psykiatrin där dessa förhållanden råder i mindre utsträckning.

Utredama framhåller att utbildningsväsendet är beroende av långsiktiga arbetskraftsprognoser, vilka emellertid anses vara notoriskt missvisande. Detta gör enligt vår mening en satsning på KY som et1 komplement i utbildningssystemet så värdefull. Dels grundar sig en KY på ett befintligt oftast lokalt arbetslivs bedömningar och förutsätter dess medverkan, vilket senare antagligen minskar benägenheten att förorda en expansion "för säkerhets skull". Utvärderama menar också att den lokala förankringen gör prognoserna säkrare och nännast självuppfyllande. Dels är KY flexibelt och kan ställas om relativt lättvindigt eftersom det inte byggts fast och dessutom enligt vårt förslag innefattar tidsbegränsade utbildningsmedgivanden som medger en successiv omprövning av prioriteringarna.

SOU 1999: 122 Överväganden och förslag 93

De uppgifter vi har och de intryck vi fått genom tillsynen stämmer överens med den bild utvärderingen ger i fråga om de studerandes

uppskattning av KY.

Utvärderingen noterar att KY lyckats tämligen väl med att rekrytera "otraditionella" grupper till eftergymnasial utbildning. Det gäller de studerandes sociala bakgrund, andelen med yrkesinriktad gymnasieutbildning och andelen med invandrarbakgrund. Någon förklaring till detta ges inte, men vi antar att det beror på den starka arbetslivsanknytningen och de goda utsikterna på arbetsmarknaden, utbildningamas oftast rätt begränsade omfattning i tiden och sannolikt också ett arbetssätt som förenar teori och praktik och gör lärandet lättare för den

som inte uppskattar de vanliga konventionella metoderna.

Däremot, menar utvärderama, har KY inte lyckats bryta de traditionella könsmönstren i fråga om yrkes- och utbildningsval. Detta är definitivt sant om man menar att målet är en 50/50-fördelning i samtliga branscher. Vi menar dock att KY är relativ framgång i detta

en avseende om man jämför med förhållandena i den avlämnande utbildningsstrukturen och på den mottagande arbetsmarknaden. I allmänhet

är nog den könsmässiga segregeringen större i de gymnasieprogram när-

som mast svarar mot resp. KY-område, liksom i fråga om den mottagande arbetsmarknaden. På industri-, bygg-, fordons-, energi- och elprogrammen utgör kvinnorna endast någon enstaka procent, medan kvinnorna utgör 20-29 procent av de studerande på de "manliga" KY-områdena tillverkning, bygg och träindustri. Sämst har KY lyckats med att rekrytera män till otraditionella områden: endast 7 procent av de studerande på vårdområdet är män. Det finns ingen anledning att slå sig till ro med dessa resultat, de visar kanske att kan åstadkomma

men man förändringar. Det borde vara intressant att närmare kartlägga vad det är som gör att KY har en så relativt otraditionell rekrytering i flera

avseenclen och därur förfina redskapen för KY och andra utbildningsformer.

Utvärderarna har erfarit att man ofta har problem med den ojämna kunskapsnivån bland de studerande. Både studerande och lärare påpeka: detta. Vi har likartade erfarenheter. En del utbildningsanordnare uppger att detta är förhållandet även när de studerande i formell mening med avseende på betyg ganska homogen I någon

är en grupp. utsträckning beror de ojämna förkunskapema på att den ansvariga utbildningsanordnaren töjer på behörighetsföreskriftema för att fylla utbildningen. Alltför stora skillnader gör utbildningen svår

att genomföra med god kvalitet. Å andra sidan har vi, liksom utvärderama, lagt märke till att relativt stora men inte omåttliga skillnader kan användas son ett positivt bidrag till utbildningen. Ju större de studerande

ansvar får för sin inlärning och mer man bygger utbildningen på deras egen

94 Överväganden och förslag SOU 1999: 122

verksamhet med god handledning, desto mindre tycks problemen bli och desto större de positiva bidragen. Två slutsatser kan dras av detta: Antagningen och förkunskapskraven måste utformas så att de studerande har faktiska förutsättningar att fullfölja utbildningen och den pedagogiska utfommingen utbildningen har stor betydelse för att

av även heterogena skall klara av studierna.

grupper

Utvärderama tecknar övervägande positiv bild av den pedago-

en giska utfommingen utbildningarna inkl. lärandet i arbete. I relativt

av stor utsträckning bygger utbildningarna på ett aktivt deltagande från de studerandes sida, vilket ligger i linje med de anspråk som ställs upp bl.a. i propositionen. Ett sådant arbetssätt främjar inte bara inlärningen

det bidrar också till lär sig att använda sina kunskaper, att - att man tillämpa ett kritiskt och kreativt tänkande och att se helheter och pro-

Det stärker förmågan både att arbeta självständigt och tillsamcesser.

med andra. Utvärderingens kartläggning av de pedagogiska mans metoderna är synnerligen värdefull både som systematisering och beskrivning. Den visar också att det finns ett betydande utrymme för fortsatt utveckling utbildningsfonnema för att främja de studerandes

av förmåga i de avseenden vi nämnt, liksom för att förbättra effekti-

nyss viteten i inlärningen, kanske särskilt för dem inte tradi-

som gynnas av tionella fonner utbildning. Ett fortsatt forsknings- och utvecklings-

av arbete borde enligt vår mening ta sikte på att kartlägga för- och nackdelar med de olika fonner som används för olika grupper, samt en metodutveckling kombinerad med implementering. Genom beskrivningarna och systematiseringen av LIA och undervisning skapas ett underlag för reflektion och medvetna val bland dem som anordnar KY, vilket redan det borde bidra till att formerna utvecklas och forfrnas.

Utvärderama delar inte vår "negativa syn" på praktik. De har sett flera fall där konventionell praktik förefaller att vara den lämpligaste formen för lärande i arbete. Någon närmare analys tycks inte ligga till grund för iakttagelsen. Vår syn på praktik är inte negativ men vi tror att andra fonner bättre resultat. Enligt utvärderama belyser och

kan ge klargör praktik teoretiska moment i utbildningen, medan lärande i arbete tillför kunskap för bearbetning. En utbildning som skall

ny resultera i med ingen eller mycket kort ställtid är användbar i

att man

kvalificerad yrkesutövning kan knappast förmedla den yrkesfárdigen heten enbart i trots allt artificiell utbildningssituation.

Utvärderama förordar viss flexibilitet i fråga om LIA:s längd. Vi

en föreslår i det föregående att ett intervall införs, med ett angivande

men

normal andel. De pekar också på att nya yrken inte kan bli aktuav en ella inom KY, eftersom det ännu inte finns något arbetsliv. Vi har tidi-

varit inne på sak och konstaterar att någon lösning på progare samma blemet inte kan åstadkommas inom för KY, med mindre än att

ramen

SOU 1999: 122 Överväganden och förslag 95

man slopar kravet på LIA, vilket enligt vår mening skulle göra att dess särdrag skulle försvinna och i hög grad försvåra möjligheterna att etablera KY på arbetsmarknaden och bland tänkbara studerande. Utvärderama noterar att i stort sett lyckats åstadkomma tillman räckligt många LIA-platser, att de studerande är synnerligen nöjda med LIA, att arbetslivet är påtagligt positivt till fortsatt medverkan och dessutom LIA nyttigt för den verksamheten och LIA stianser egna att mulerar skolundervisningen och gör den konkret och påtaglig. mer mer Två problem lyfts fram: ackvisitionsförfarandet och handledarutbildningen. Vad ackvisitionsförfarandet beträffar är det frustrerande för de studerande att de i många utbildningar måste ta ett så stort eget ansvar för att skaffa en LIA-plats. Vi har erfarit det under tillsynema. samma Vi har inget emot att de studerande måste insats härvidgöra en egen lag, men det är alldeles klart att den ansvariga utbildningsanordnaren har ett ansvar för att hela utbildningen kan genomföras. Anordnaren har således ett tydligt sistahandsansvar för detta. Handledarutbildning är kanske ett mindre problem, eftersom de studerande är så nöjda med LIA. Vi har kommit till den insikten att det i allmänhet inte är realistiskt att anordna handledamtbildning i konventionella fonner med utsatta tider. Handledama måste dock välinformerade och väl förvara beredda och man får använda sig andra metoder: skriftligt material av och framför allt kontakter med och var en. Det kanske största problem utvärderama iakttagit inom KY är som

tillgodoräkningen av högskolepoäng. Vi har gjort liknande observa-

tioner, men inte i samma omfattning utvärderama. Vår bild är att som

studerandemissnöjet huvudsakligen uppstår när varit otydlig i

man l marknadsföringen eller gjort antydningar eller utfästelser inte som besannats. Det är vanligare på utbildningar där det finns relativt näraliggande utbildningar inom högskolan. Det är också vanligare tidigt i utbildningen, innan de studerande LIA varit i kontakt med genom arbetslivet och därigenom fått sin utbildning "legitimerad" i praktiken. Det viktiga för den enskilde i ett längre perspektiv är antagligen snarare hur man lyckas etablera sig i arbetsgemenskap än hur utbildning en ens förhåller sig till andras. Som vi framhållit tidigare är vår uppfattning att tydlighet gentemot sökande och studerande kan lösa detta problem. Allteftersom KY fortgår etableras utbildningsformen och får ett eget värde. Den snabba volymökningen och de täta kontakterna med arbetslivet gör att den kan gå ganska fort. Ett utvärderingsresultat processen som stärker vår tro i det avseendet är att över hälften arbetsförav medlingarna och nästan 80 procent de utbildades arbetsgivare kände av

till KY svar i efterenkäten.

Utvärderama ett värde i att olika examinationsformer tillämpas, ser anpassade till undervisningssituationen, förordar standardiserade men

Överväganden och förslag SOU 1999: 122

betygsskalor. Det ligger del i detta, bl.a. har det med KY:s tydlighet en göra. Nu finns det t.0.m. utbildningar har flera olika betygsatt som skalor. Ofta beror det på att flera anordnare medverkar och var och en vill tillämpa sin skala. Vi inte att bör föreskriva om detta anser man centralt ensning på frivillighetens grund borde åstadmen menar att en kommas. Utvärderama bedömer att tilldelningen medel till KY är generös av jämfört med andra utbildningsformer. Vi den tillräcklig i förhålanser lande till uppdraget, vilket medför att kvalificerade yrkesutbildningar blir ganska dyra. Utvärderama vidare att de stora skillnaderna i anser tilldelning statsbidrag baserat på uppdelning i olika utbildningsomav råden bör ifrågasättas. Man att kostnadsskillnadema inte kan menar hänföras till skillnader i behov mellan de olika områdena. Spridningen i bidragsstorlek är emellertid större inom branscherna än mellan branscherna. Enligt vår mening finns det ingen rimlig anledning att höja bidraget till viss bransch eller vissa utbildningar. Varför skulle man en betala behöver En förändring mot minskade skillnader i mer än man bidrag måste i så fall gå ut över de dyra utbildningarna eller branscherna, vilket kan resultera i att de utbildningar som f°ar minskade bidrag inte kommer till stånd. Bidragsnivån är, särskilt för de utbildningar begär än det genomsnittliga, föremål för samtal mellan som mer kansliet och den sökande. Målsättningen från kansliets sida är givetvis att få bidragsnivån. Vi tror att man måste acceptera rätt stora ner

bidragsskillnader för att få till stånd det önskade utbildningsutbudet.

I likhet med utvärderarna har vi inte funnit några eller mycket svaga samband mellan bidrag och andra faktorer. Undervisningstäthet och kvalitet mätt med våra tillsynsenkäter har t.ex. inget samband med kostnadema. Det behöver dock inte betyda att kostnadsskillnadema är omotiverade. För att verkligen kunna hävda det måste man analysera den enskilda utbildningen och dess organisation och vilka effekter se minskat bidrag skulle få och också jämföra utbildningarna med varett andra. Bidragsskillnadema kan faktiskt motiverade av kostnadsvara skillnader i olika avseenden. I någon mån tillämpas dessutom antag-

ligen ett marginalkostnadsresonemang när budgeterar en KY.

man När vi valde utvärderare ett skäl till att vi stannade för Luleå var tekniska universitet upplägget inte bara värderande utan också att var skulle erbjuda redskap för kvalitetsutveckling för varje utbildning. Ett verktyg för detta, "Läroverket", har tagits fram och använts i relativt utsträckning anordnama. Det skriftliga materialet har kompletstor av med utbildningserbjudanden. Enligt den utvärdering av självutterats värderingen enligt Läroverket genomförts har det övervägande som antalet använt metoden varit positiva till den. Vid våra tillsynssom besök har vi i allmänhet tagit hithörande frågor. Vårt intryck är att upp

SOU 1999: 122 Överväganden och förslag

de flesta arbetat med Läroverket har det nyttigt, som ansett även om många från början knotade över arbetets omfattning. Vi har också funnit att kvalitetsbrister i utbildning ganska ofta hänger med en samman

att den ansvariga utbildningsanordnaren inte har tillräcklig kunskap

om sin egen utbildning och hur arbetet i den går till. Vi instrument ser som Läroverket värdefulla hjälpmedel för att lära känna den verksom egna samheten och analysera den med sikte på kvalitetsutveckling. En

undersökning av utfallet sett vidtagna förändringsåtgärder hade

som varit på sin plats jämförelse med den undersökning i det som en avseendet som gjorts i fråga dem inte använt Läroverket. om som I ett avslutande kapitel diskuterar utvärderarna KY:s framtid. Vår

syn på detta skiljer sig väsentligt från utvärderamas.

Utvärderama gör ingen värdering den dynamik ligger av som i att en KY förutsätter en samverkan mellan arbetsliv och olika utbildare för att komma till stånd och kunna drivas och möjligheterna upprätthålla att detta i institutionaliserade former, d.v.s. alternativen separation

yrkeshögskola resp. integration i högskolan.

Utvärderama tar inte heller lokaliseringsaspekten. Man upp menar att en institutionaliserad yrkeshögskola förutsätter byggnader och ett visst minsta antal utbildningar, fem. I dag är det endast Stockholm,

Göteborg, Malmö och kanske Jönköping och Västerås har så som många utbildningar. En koncentration det slag utvärderarna förordar av innebär i vart fall att många orter idag har eller flera utbildsom en ningar kommer att bli utan. Det vanligaste är att har eller en ort en ett par utbildningar, vilket såvitt vi kunnat bedöma också mot behosvarar Även det inte skulle ha så ven. om stora negativa effekter på rekryteringen studerande, skulle koncentration utbildningarna till av en av färre orter utan tvekan utgöra påtaglig hämsko i fråga tillkomen om sten av nya KY och delvis omintetgöra den dynamiska process av samverkan mellan utbildare och arbetsliv tillkomsten KY bör som av en bygga på. I högskolealtemativet finns visserligen möjligheten, för som

andra högskoleutbildningar, att förlägga utbildningarna utanför huvud-

orten, men hur lätt blir det i så fall att etablera sig inom högskolans "kämverksamhet" och varför skulle det krävas mindre antal fem ett än utbildningar på ett och samma ställe i det alternativet

Det stora problemet med integrering i högskolan är det svala en intresset KY mött hos sina värdhögskolor. Man exemplifierar som också med hur högskolorna hanterat YTH och konstaterar att det finns

mycket som tyder på att högskolan inte skulle ta "utbildningsprogrammen till sin kämverksamhet". Vår mening är KY har bättre att

förutsättningar att etablera sig den drivs självständig utbild-

om som en ningsfonn och på meriter än den drivs inom för egna om ramen hög-

skolesystemet.

4 19-2049Kvalificeradyrkesutbildning

Slutligen diskuterar inte heller trögheten i ett institutionellt

man

och i vad mån fasta institutioner med fasta resurser i fråga om system lokaler, utrustning och personal kan flexibla i fråga om att både

vara skapa och avveckla utbildningar och att erbjuda snabbt föränderlig,

efterfrågestyrd utbildning.

SOU 1999: 122 99

2 Försöksverksamheten KY,

med

en beskrivning

1 Utbildningarna

2.1.1 vid

Prioriteringsgrunder urval

Enligt lagen 1996:339 försöksverksamhet med viss kvalificeom en

rad yrkesutbildning skall utbildningen sådana fördjupade teoretiska

ge och praktiska kunskaper krävs för att självständigt och i

som arbetslag

utföra kvalificerade uppgifter i modernt organiserad produktion en av varor och tjänster. Utbildningen skall präglas såväl ämnesteoretiskt av

djup som en stark arbetsplatsintegrering.

Enligt förordningen 1996:372 om en försöksverksamhet med viss

kvalificerad yrkesutbildning skall kommittén vid medelsfördelningen

särskilt beakta utbildning om en

0 efterfrågas av arbetslivet och bedöms ha goda förutsättningar att genomföras med hög kvalitet 0 genomförs högskola och kommun och eventuellt någon av en en annan i samverkan och o bidrar till att bryta traditioner i fråga könsbundna

om utbildnings-

och yrkesval.

Enligt propositionen kvalificerad yrkesutbildning prop. om 1995/962145 är det väsentligt att försöket utveckla utbildgenom ny ning och tillföra ny utbildningskapacitet. Vidare är viktig utgångsen punkt för kommitténs arbete, enligt propositionen, belysa KY:s att möjligheter inom hela arbetsmarknaden. Arbetslivets bedömning behovet utbildningen har successivt av av tillmätts en allt större betydelse i våra prioriteringar. Vi har, inte minst som en följd av propositionsuttalanden, fäst större avseende än tidigare vid om utbildningarna bidrar till att lösa flaskhalsproblem på arbetsmarknaden. Detta har gynnat ansökningar inom områdena IT och tillverkning. Vårdområdet har också lyfts fram särskilt, även det följd en av ett propositionsuttalande. Värderingen arbetsmarknadens behov av

100 Försöksverksamheten med KY, beskrivning SOU 1999: 122

tar sikte också på den utvecklingspotential för arbetslivet som ligger i tillgången på viss kompetens. En trovärdig redovisning av möjligheterna att genomföra lärandet i arbetet är ett villkor för att utbildningen skall få komma till stånd.

Kraven på kvalitet och arbetslivsanknytning har vägt tyngst vid urvalet. Det har bl.a. manifesterats i att arbetslivets medverkan i framtagningen skall dokumenteras och att målformuleringarna även på kursnivå skall utförliga och framför allt utvärderingsbara.

vara

Samverkan mellan komvux, högskola och eventuellt någon annan är frekvent. I många fall är högskolan direkt inblandad i utbildningens genomförande, i andra har högskolan deltagit i utvecklingen och medverkar kvalitetsgarant. Vanligen medverkar ytterligare

mera som en

någon utöver den ansvarige utbildningsanordnaren i genomförandet av

utbildningen. Denna prioriteringsgrund har därför i praktiken inte haft

någon utslagsgivande verkan.

Efter den första ansökningsomgången 1996 har vi kunnat notera att påtaglig förändring till det bättre i fråga förslag på insatser

en om för sökt utbildning skall bidra till att bryta traditioner i fråga om

att en könsbundna utbildnings- och yrkesval. De flesta sökande redovisar någon form åtgärder för att öka rekryteringen från underrepresente-

kön. I annat fall motiverar i allmänhet avsaknaden åtgärder rat man av med att könsfördelningen antas bli relativt jänm.

Allteftersom KY byggs ut uppnås allt större spridning avseende

en yrken och branscher. Nu anordnas det kvalificerade yrkesutbildningar inom de flesta sektorer arbetsmarknaden. Behovet av att i priorite-

av ringarna beakta behovet att belysa KY:s möjligheter hela arbets-

av marknaden har därmed i stort sett bortfallit.

Kommittén har också strävat efter att endast bevilja utbildningar

innebär utbildning och utbildningskapacitet. En del av som ny ny ansökningarna hade likaväl eller kanske hellre kunnat avse bidrag enligt bestämmelserna kompletterande skolor. I andra fall har sökta

om utbildningar utgjort vidareutvecklingar av befintliga påbyggnadsutbildningar. Sådana utbildningar helt eller delvis inneburit en

som påtaglig förlängning, väsentligt ökad anknytning till arbetslivet, bl.a.

arbetsplatsförläggningen lärandet i arbetet och ett reformerat genom av teoretiskt innehåll har vi sett utbildningar. En strikt

som nya tillämpning uttrycket utbildning skulle omöjliggöra verksamhe-

av ny ten, eftersom delar innehållet hämtas från existerande utbild-

av ningar på både gymnasial, påbyggnads- och högskolenivå.

Vi har också anlagt ett kompensatoriskt synsätt såtillvida att visst försteg getts åt utbildningar står öppna för studerande som

som

genomgått gymnasieutbildning med yrkesämnen. I viss utsträckning,

dock allt mindre, har områden med låg andel annan eftergymnasial

SOU 1999: 122 Försöksverksamheten med KY, beskrivning 101 en

utbildning använts särskild prioriteringsgrund. Därvidlag har i som ökande omfattning arbetsmarknadens behov tagit över. I valet mellan utbildningar i huvudsak är likvärdiga enligt de som

prioriteringsgrunder vi tillämpat har försteg getts åt anordnare i län

med låg andel KY. Eljest har vi inte tagit några geografiska hänsyn vid

tilldelningen av platser.

2.1.2 Sökta och

beviljade utbildningsplatser

Utbildningsanordnama ansöker att få anordna KY efter inbjudan om från kommittén. Inbjudan och anvisningar för ansökan har skickats till alla tidigare sökande samt till universitet, högskolor, kommuner, gymnasieskolor, skolenheter med komvux, landsting, utbildningsföretag m.fl.

I alla ansökningsomgångar utom den första, där kontinuerligt

en beslutsordning tillämpades under våren och hösten 1996, har sista en ansökningsdag angetts. Modellen med en sista ansökningsdag har

enligt vår uppfattning verkat kvalitetsbefrämjande att alla

genom ansökningar kunnat vägas mot varandra. Trots flest drygt 250 att som ansökningar skulle läsas och bedömas har ett prioriteringsförslag kunnat redovisas för kommittén cirka veckor efter ansökningstidens sex utgång. Administrativt har detta möjliggjorts att ansökningarna genom fördelats branschvis mellan handläggarna och fördelningen mellan branscherna till stor del styrts de övergripande prioriteringsgrunder av som angetts i förordningen, direktiv och propositionsuttalanden. Vår bedömning är att först i den senaste omgången har tiden mellan inbjudan 1998-05-26, sista ansökningsdag 1998-10-15 och utbildningsstart oftast hösten 1999 varit tillräcklig för fullödig beredning en av ansökningarna inför beslut och för utbildningsanordnaren att organisera utbildningen och rekrytera studerande. Rekryteringsläget är bäst till höststartema och de flesta anordnama vill starta då. Några vårstarter har dock fått senareläggas att utbildningsplanen inte blivit p.g.a. klar i tid. Vill fler vårstarter bör alltså inledas ännu man se processen tidigare. Antalet sökta utbildningsplatser ökade kraftigt de första omgångarna från 3 400 till 6 700, för att något minska till 5 500 i den senaste, se tabell 1 i tabellbilagan. De minskade antalet ansökningar kan bero på att kommittén redan i anvisningarna till ansökan framhöll att vissa avgränsade områden it, tillverkning och vård torde komma att prioriteras som en följd av propositionsuttalanden. Detta stöds att antalet av ansökningar på områden som turism och ekonomi minskade, ansök-

102 Försöksverksamheten med KY, beskrivning SOU 1999: 122 en

ningarna från tillverkning ungefär lika många tidigare och IT var som många fler. Andelen sökta platser inom olika branscher har varierat något över tiden tillverknings- och IT-branschema har alltid varit i ledning. men Inom dessa branscher finns också flest kvalificerade yrkesutbildningar. I regleringsbrev regeringen utrymmet for kommitténs bevilanger jande i antal platser. I de fyra omgångama har vi kunnat bevilja från knappt fjärde ansökan till mest varannan. Vår bedömning är att var som det kvalitetsmässigt optimala är att kunna bevilja drygt var tredje ansökan. Såsom anvisningarna för ansökan varit utformade hittills har kraven på ha färdig ledningsgrupp och företag för lärande i t.ex. att en arbete klara ställts mycket högt. Många människor inte minst från arbetslivet har hañ stora förhoppningar. Att grusa dessa i tre fall av fyra är för mycket och kan det för ofta sannolikt skada om upprepas sig i KY. Å andra sidan har inte så mycket viljan att engagera som ansökan haft riktigt hög kvalitet. varannan Utbildningsanordnama lyckas inte rekrytera studerande till alla platser beviljas. Antalet intagna studerande understiger i genomsom snitt antalet beviljade med drygt 4 % överintagen räknas med och om räknar endast underintagen stiger siffran till drygt 8 %. Avhopp man under utbildningen är inte heller ovanligt. I de utbildningar som hittills avslutats 83 % de beviljade platserna besatta när utbildningen var av avslutades. Vi trodde att platsutnyttjandet skulle förbättras när tiden mellan beviljandebeslut och utbildningsstart blev längre men det har inte skett. En förklaring kan att arbetsmarknadsläget förbättrats. vara För säkra resursutnyttjande har kommitténs ambition varit att ett gott antalet studerande i försöksverksamheten skall ligga så nära budget att möjligt. I alla ansökningsomgångar utom den första har därför som platser beviljats utöver regleringsbrevens ram. När försöksverksamheten förlängdes erbjöds tidigare beviljade utbildningar några ytterligare intag. Cirka 8 % utbildningatt starta av avstod från denna möjlighet. 18 % ville ha fler platser och 12 % arna färre platser. De flesta ville ha färre platser eller inte ville fortsätta som

alls har haft rekryteringssvårigheter.

2.1.3 Platser utbildning

per

Genomsnittligt antal platser KY är knappt 26. Antalet har minskat per något över tiden liksom skillnaderna mellan anordnama. Högskoloma har flest platser utbildning, 30, privata anordnare 28, kommuner 24 per och landsting 19.

Försöksverlcsamheten med KK

en beskrivning 103

2.1 .4

Utbildningarnas längd

Utbildningarnas vanligaste längd är 80 poäng. En poäng motsvarar en studievecka. Knappt tre fjärdedelar platserna har den omfattningen. av 12 % är längre än 85 poäng och 9 % kortare än 80 poäng. De kortaste utbildningarna omfattar 40 poäng och de längsta 120. Alla utbildningar bedrivs på heltid.

Utbildningarnas geografiska spridning

Vid valet utbildningar har nämnts i princip ingen hänsyn tagits av som till den geografiska spridningen. Andel KY län har per mer styrts av ansökningarnas fördelning än något annat. Från Stockholms län kom av 21 % av ansökningarna, från Västra Götalands län 20 % och från Skåne län 11 %.

Beviljade utbildningar och platserper lân iförhållande folkmängden18 44 den31 december1998 -

Platseri %

Län	Antal KY Platser Platseri % /Folkm 18-44 i %
Stockholmslän	45	1 271	17,3%	0,78
Uppsalalän	10	248	3,4%	0,95
Södermanlandslän	9	178	2,4%	0,90
Östergötlandslân	10	252	3,4%	0,74
Jönköpingslän	20	540	7,4%	2,08
Kronobergslän	5	127	1,7%	0,90
Kalmarlân		227	3,1%	1,27
Gotlandslän	2	22	0,3%	0,49
Blekingelän	9	358	4,9%	3,02
Skånelän	35	866	11,8%	0,94
Hallandslän	6	152	2,1%	0,70
VästraGötalandslän	49	1 325	18,1%	1,06
Värmlandslän	8	174	2,4%	0,81
Örebrolän	4	103	1,4%	0,47
Västmanlandslân	10	296	4,0%	1,45
Dalarnaslän	12	332	4,5%	1,57
Gävleborgslän	12	324	4,4%	1,51
Västernorrlandslän	5	120	1,6%	0,63
Jämtlandslän	3	100	1,4%	0,98
Västerbottenslån	8	178	2,4%	0,83
Norrbottenslän	8	144	2,0%	0,69
Riket	281 7 337 100,0%			1,00

Grunddata:kansliet

104 F Örsöksverksamheten med KY, beskrivning SOU 1999: 122

2.1.6 Studerandeefterfrågan på KY

Vi har under försöksverksamhetens gång samlat in uppgifter från utbildningsanordnama de studerande sökt och tagits in till KY.

om som Generellt sett över perioden har KY närmare 4 ansökningar per intagen. Över tiden har antalet ansökningar intagen ökat från 3,1 år

per 1996 till 4,2 år 1998, tabell 2 i tabellbilagan. Efterfrågan skiljer sig

se emellertid kraftigt mellan branscherna. Flest sökande utbild-

per ningsplats har branscherna IT, övriga och vård haft, minst träindustri och bygg. Tillverkning hade 2,5 sökande per intagen i genomsnitt, 1,9 år 1996 och 2,7 år 1998.

Studerandeefterfrågan KY

Bransch	Ansökningar per intagen
Bygg	2,1
Ekonomiinkl.försäkring, handel, ledning	3,4
inkl.multimedia, grañskindustri	5,5
Jord,skog, trädgård	2,3
Livsmedel	2,3
Miljö	2,5
Tillverkninginkl. produktutveckling	2,5
Transport inkl.sjöfart	3,0
Träindustri	2,0
Turisminkl.restaurang	4,1
Vård	5,3
Övriga branscher t.ex. radio. TV, hantverk	5.4
Totalt	3,8

Gmnddata:kansliet

Av 434 möjliga starter t.0.m. våren 1999 har 22 eller 5 %, tvingats ställa in, framför allt på grund rekryteringsproblem. Nästan två

av tredjedelar de inställda starterna är inom tillverkningsbranschen.

2.1.7 De studerandes uppfattning om utbildningarnas kvalitet

Vid tillsynen görs studerandeenkäter. Studerandeenkätema omfattar 29 flervalsfrågor kvalitet, pedagogik/metodik, information, ordning

om och reda samt helhetsbedömning innefattande b1.a. om utbildningen

en kommer att göra den studerande attraktiv på arbetsmarknaden.

sammanställningar studerandeenkätema, cirka 2 850, visar att de

av studerande överlag är nöjda med utbildningarna. Genomsnittet vid det

SOU 1999: 122 Försöksverksamheten med KY, beskrivning 105

första besöket är 3,4 på femgradig skala där 1 är sämst. 86 % 161

en av utbildningar har vid ett första besök ett genomsnitt på 3 eller och

mer 17 % ett genomsnitt på 3,9 eller Resultaten är stabila och varierar

mer. inte på grund av kön, arbetslöshet eller tidigare gått på

om man högskolan eller inte. Inom de största branscherna, med 100 studerandeenkäter eller fler, är genomsnitten: IT 3,3; tillverkning 3,5; ekonomi 3,4; turism 3,4; transport 3,5; bygg 3,5 och övrigt 3,4. På frågan

om utbildningens attraktionskraft på arbetsmarknaden varierar resultatet från 3,6 för ekonomi till 4,0 för transport. Genomsnittet för alla studerande är 3,8. Motsvarande siffra där samtliga återbesök också är inräknade är 3,9.

Resultat från studerandeenkäter skala 1-5 där 1 är sämt

Branschmed 100genomfördaenkäter Genomsnitt Attraktionskraft Antalenkäter

samtligafragor arbetsmarknaden

Bygg	3,5	3.7	146
Ekonomiinkl.försäkring, handel,ledning	3,4	3.6	378
inkl.multimedia, grafiskindustri	3,3	3,9	661
Tillverkning inkl.produktutveckling	3.5	3,8	535
Transportinkl.sjöfart	3,4	4.0	186
Turisminkl.restaurang	3,4	3,9	314
Ovrigabranscher tex. radio, TV,hantverk	3,4	3,7	116
Totaltsamtligabranscher	3,4	3,8	2 845

Avhopp kan vara en indikator på utbildnings bristande kvalitet,

en men de kan också bero på t.ex. personliga skäl eller på att den studerande fått arbete innan utbildningens slut. Vid tillsynema har alltid frågan om orsaken till eventuella avhopp tagits En stor, inte kvanti-

upp. men ñerad, andel har slutat för att de valt att ta erbjuden anställning istället

för att fullfölja utbildningen. En del anordnare har skrivit kontrakt med medverkande LIA-företag att de inte skall rekrytera de stude-

om rande förrän de är klara. Ett tecken på att så är fallet kan att

vara en hel del avhopp sker relativt sent under utbildningen. Efter månader

sex hade 9 % hoppat efter 12 månader ytterligare 7 %. Vid utbild-

av, ningens slut fanns 82 % kvar de närmare 2 700 studerande

av som påbörjat lite längre avslutade utbildningar.

106 Försöksverksamheten med KY, beskrivning

Avhopp i olika branscher

Intagna studerande utbildningarlängreän 12månadersomavslutats

Avhopp vid

Bransch	Intagna 6 män 12 män utb slut
Bygg	120	8% 17% 18%
Ekonomiinkl. försäkring,handel,ledning	233	11% 20% 21%
inkl. multimedia, grafiskindustri	611	9% 15% 17%
Jord,skog, trädgård	86	3% 15% 13%
Livsmedel	73	14% 37% 38%
Miljö		11% 20% 22%
Tillverkninginkl. produktutveckling	635	13% 20% 22%
Transportinkl. sjöfart	197	9% 15% 18%
Träindustri	40	5% 13% 13%
Turisminkl. restaurang	443	7% 12% 14%
Värd	88	7% 10% 11%
Övriga branschert.ex. radio,TV, hantverk	65	5% 8% 8%
Totalt	2 682	9% 16% 18%

Grunddata:kansliet

2.2 De studerande

2.2. 1 Könsfördelning

T.0.m. den 31 december 1998 hade sammanlagt 10 000 studerande påbörjat KY och var kvar tre veckor efter start. Av dem var 46 %

en kvinnor och 54 % män. Det är omvänt jämfört med nybörjare i högskolan höstterminen 1996 höstterminen 1998, som av nybörjama

hade 54 % kvinnor och 46 % män. De senaste åren har andelen kvinnliga nybörjare tabell 2 i tabellbilagan.

ökat något, se

Fortfarande återspeglas traditionerna i fråga om könsbundna utbildnings- och yrkesval. Över tiden skymtas dock vissa förbättringar, Vård från 100 % kvinnor år 1996 till 93 % år 1998 och tillverkning 24 % kvinnor 1996 och 30 % 1998. IT och övriga, de "modema" branscherna, är mer jämställda.

SOU 1999: 122 F örsöksverksamheten med KY, beskrivning 107

Könsfördelning

Ansökningar intagna

Bransch	% kvinnor	% kvinnor
Bygg	23%	21%
Ekonomi inkl. försäkring, handel, ledning	55%	57%
inkl. multimedia, grafisk industri	41%	44%
Jord, skog, trädgård	39%	29%
Livsmedel	53%	52%
Miljö	65%	68%
Tillverkning inkl. produktutveckling	30%	28%
Transport inkl. sjöfart	37%	39%
Träindustri	16%	20%
Turism inkl. restaurang	82%	74%
Vård	95%	94%
Övriga branscher t.ex. radio, TV, hantverk	49%	46%
Totalt	49%	46%

Gmndata: kansliet

2.2.2 Åldersstruktur

Åldersstrukturen har knappast förändrats de två

senaste åren, se tabell 3 i tabellbilagan. Av de 10 000 startade KY den 31 decem-

som t.o.m. ber 1998 var 54 % 24 år och vid utbildningens start, 32 % 25-34

yngre år och 14 % 35 år och äldre. Medelåldern vid start är 26,4: 27,1 för kvinnor och 25,7 för män.

Branscher med en stor andel studerande är träindustri och

yngre tillverkning medan vård har en stor andel äldre studerande.

108 F örsöksverksamheten med KY, beskrivning

Åldersfördelning -intagna vid KY-start

Bransch	24 -	25 34 -	35 är-
Bygg	44%	31%	25%
Ekonomiinkl. försäkring, handel, ledning	58%	29%	13%
inkl. multimedia, grafisk industri	48%	39%	13%
Jord, skog, trädgård	61%	27%	12%
Livsmedel	46%	28%	25%
Miljö	38%	34%	28%
Tillverkning inkl. produktutveckling	62%	26%	12%
Transport inkl. sjöfart	45%	34%	21%
Träindustri	67%	21%	12%
Turism inkl. restaurang	61%	30%	9%
Vård	30%	36%	34%
Övriga branschert.ex. radio, TV, hantverk	55%	36%	9%
Totalt	54%	32%	14%

Gmnddata:kansliet

2.2.3 Riksrekrytering

Utbildningamas geografiska rekrytering är stabil och har t.o.m. 1998 i genomsnitt varit 73 % från det länet, 12 % från omgivande län

egna och 15 % från övriga län. Störst andel från övriga län har övriga branscher t.ex. radio, TV, hantverk och lägst tillverkning och ekonomi. Över tiden har andelen från andra län än det ökat något tabell 4 i

egna tabellbilagan.

SOU 1999: 122 Försöksverksamheten med KY, beskrivning 109

Riksrekrytering -intagna vid KY-start

Bransch	Egna omgivande Ovriga länet	län	län
Bygg	69%	12%	18%
Ekonomiinkl. försäkring, handel,ledning	83%	9%	8%
inkl. multimedia,grafisk industri	78%	9%	13%
Jord, skog, trädgård	45%	28%	26%
Livsmedel	68%	18%	13%
Miljö	82%	9%	9%
Tillverkning inkl. produktutveckling	79%	13%	8%
Transport inkl. sjöfart	72%	16%	12%
Träindustri	64%	21%	15%
Turism inkl. restaurang	60%	16%	25%
Vård	80%	8%	12%
Övriga branscher t.ex. radio, TV, hantverk	34%	13%	54%
Totalt	73%	12%	15%

Grunddata:kansliet

Behörighet

Andelen obehöriga sökande till KY har varit 12 %. 82 % intagna

studerande togs in på behörighet gymnasiebetyg, 11 %

genom genom arbetslivserfarenhet och 7 % annat t.ex. folkhögskola eller

genom utländska betyg. Över tiden har andelen intagna på behörighet från

arbetslivserfarenhet minskat något till fönnån för behörighet

genom gymnasiebetyg, se tabell 5 i tabellbilagan. Det bör observeras att

uppgiften om arbetslivserfarenhet behörighetsgrund inte säger något

som om de sökandes arbetslivserfarenhet.

110 F örsöksverksamheten med K beskrivning

Behörighet för intagna KY-studerande

Bransch	Gy betyg Arb erf		Annat
Bygg	75%	14%	11%
Ekonomiinkl. försäkring, handel, ledning	87%	4%	9%
inkl. multimedia, grafisk industri	82%	12%	6%
Jord, skog, trädgård	84%	7%	9%
Livsmedel	78%	15%	8%
Miljö	82%	6%	11%
Tillverkning inkl. produktutveckling	82%	11%	7%
Transport inkl. sjöfart	72%	23%	5%
Träindustri	80%	5%	15%
Turism inkl. restaurang	87%	7%	6%
Vård	53%	35%	11%
Övriga branscher t.ex. radio, TV, hantverk	92%	4%	3%
Totalt	82%	11%	7%

Grunddata:kansliet

2.2.5 Sysselsättningsbakgrund sysselsatta och

arbetssökande

På uppdrag av kommittén har SCB samlat in personnummer och namn på de studerande påbörjat, varit kvar och tagit examen i KY. Ned-

som anstående statistik baserar sig på SCB:s studerandestatistik och omfattar händelser fr.0.m. försöksverksamhetens start hösten 1996 och t.0.m. den 31 december 1998.

47 % de 10 000 nybörjama i KY var registrerade som sysselsatta

av i november året innan de startade utbildningen. Motsvarande siffror är för födda utomlands 35 %, för kvinnor 50 % och för män 44 %. Andelen sysselsatta var störst inom Vård, 70 %.

SOU 1999: 122 Försöksverlcsamheten med KY, beskrivning 11 l

Sysselsatta l novemberåretinnanKY-start

Bransch	Kvinnor Män		Totalt
HV99	43%	47%	46%
Ekonomiinkl.försäkring,handel,ledning	52%	46%	50%
inkl. multimedia,grafiskindustri	48%	41%	44%
Jord, skog, trädgård	44%	59%	55%
Livsmedel	50%	60%	55%
Miljö	49%	44%	48%
Tillverkninginkl.produktutveckling	42%	40%	40%
Transportinkl.sjöfart	51%	54%	53%
Träindustri	11%	49%	41%
Turism inkl.restaurang	55%	47%	53%
Vård	70%	76%	70%
Övrigabranschert.ex.radio,TV, hantverk	42%	36%	39%
Totalt	50%	44%	47%

Grunddata:SCB

SCB har också på kommitténs uppdrag undersökt de KY-stude-

om rande var registrerade som arbetssökande någon gång under året innan

de började på KY, och motsvarande i fråga högskolenybörjare

om höstterminen 1996 höstterminen 1998 samt hela befolkningen i

åldern 18-44 år under 1998, tabellerna 6 och 7 i tabellbilagan.

se Registrerad som arbetslös har här deñnierats deltids- eller

som heltidsarbetslös. Andelen arbetslösa KY-nybörjare 59 %,

var

högskolenybörjare 41 % och i befolkningen 18-44 år 27 %. KY har

alltså lockat fler tidigare arbetslösa än högskolan.

Uppgifterna sysselsatta kommer från SCB:s sysselsättningsre-

om gister hämtar data från bl.a. kontrolluppgiftema och arbetskrafts-

som undersökningarna och mäter läget i november varje år. De innehåller inte variabeln arbetssökande. Uppgifterna arbetslös kommer från

om AMS och avser händelser under hela året innan KY-start. Summan

av andel sysselsatta och andel arbetslösa kan därför bli än 100.

mer

Arbetslösa i KY, högskolan och befolkningen

	Kvinnor Män		Totalt
KY-nybörjare 96-ht98	61%	57%	59%
Högskolenybörjare 1996-ht1998	42%	39%	41%
Befolkningen18-44 under 1998	30%	24%	27%

Grunddata:SCB

112 F örsökwerksamheten med KY, en beskrivning SOU 1999: 122

Fler kvinnor, 61 %, än män, 57 %, var registrerade som arbetslösa. Hela skillnaden förklaras av kvinnornas högre andel av deltidsarbetslöshet. Bland åldersgruppema skiljer sig endast de mycket unga respektive gamla markant från genomsnittet, 34 % för de som var yngre än 20 år vid KY-starten och 29 % för de 55 âr och äldre. Störst andel, 64 %, registrerade arbetslösa finns i gruppen 20-24 år.

Arbetslösa KY-nybörjare

	Kvinnor	Män	Totalt
Lángtidsarbetslösa 31 januari	3%	3%	3%
Arbetslösa	53%	53%	53%
Summa he/liUsarbets/ása	56%	56%	56%
Deltidsarbetslösa	5%	1%	3%
Summa arbetslösa	61%	57%	59%

Grunddata: SCB Branscher med störst andel tidigare arbetssökande är träindustri, övriga och IT. Lägst andel redovisas för jord, skog, trädgård. Arbetslösa KY-nybörjare, branschvis Registrerad somdeltids- eller heltidsarbetslös året innan KY-start

Bransch	Kvinnor Mån Totalt
Bygg	62% 56% 58%
Ekonomi inkl. försäkring, handel, ledning	53% 53% 53%
inkl. multimedia, grafisk industri	66%	64% 65%
Jord, skog, trädgård	56% 40%		44%
Livsmedel	60% 40%		51%
Miljö	60%	65% 62%
Tillverkning inkl. produktutveckling	64%	54% 57%
Transport inkl. sjöfart	60% 48%		53%
Träindustri	86%	66% 70%
Turism inkl. restaurang	62%	68% 64%
Vård	53%	53% 53%
Övriga branscher t.ex. radio, TV, hantverk	64%	66% 65%
Totalt	61% 58%		59%

Grunddata: SCB

SOU 1999: 122 F örsöksverksamheten med KY, en beskrivning l 13

2.2.6 Födda i Sverige och utomlands

10 % av de 10 000 KY-nybörjama är födda utomlands. I befolkningen 18-44 år var andelen 14 % den 31 december 1998. Av KY-nybörjare födda utomlands är största gruppen, 78 %, födda i länder utanför EU, 6 % i EU men utanför Norden och 16 % i Norden. 45 % är kvinnor. Antalet födda utomlands är, liksom för födda i Sverige, störst på utbildningar inom tillverkning och ekonomi medan andelen födda utomlands är störst inom bygg, 15 %, och livsmedel, 14 %. Lägst andel finns inom jord, skog, trädgård, 1 %, samt träindustri och övriga, bägge 6 %. 32 % av alla studerande födda utomlands går på utbildningar i Stockholms län, jämfört med 18 % av dem som är födda i Sverige.

I undersökningen om social bakgrund för nybörjare i KY och högskolan födda efter 1965 kan födda utomlands av bortfallet studeras. Det är inte riktigt samma sak som alla födda utomlands men kan vara en indikator på skillnader mellan KY och högskolan. Av KY-nybörjama är den andelen 6 % med normal definition 8 % och av högskolenybörjare 15 %. På några av de mer yrkesinriktade programmen i högskolan, högskoleingenjör och sjuksköterskeexamen är andelen lägre, 8 % pâ båda.

2.2.7 Studiebakgrund

En förhoppning med KY har varit att skolformen skall locka studerande som inte annars skulle ha gått eftergymnasial utbildning. SCB har på uppdrag av kommittén tagit fram uppgifter om gymnasial bakgrund för KY-nybörjare t.o.m. 1998 och högskolenybörjare hösttermil nen 1996 höstterminen 1998.

En betydligt större andel, 35 %, av KY-nybörjama har 2-3-åriga yrkesförberedande gymnasieutbildningar i botten än bland högskolenybörjama, 19 %. Männen står för merparten av skillnaden. 43 % av männen i KY har yrkesförberedande gymnasium och 18 % av männen bland högskolenybörjama.

114 Försöksver/csamheten med KY, en beskrivning SOU 1999: 122

Gymnasial bakgrund

nyboijamhl1996ht1995-

100% 90% 80% 7o/.0 EJ m 60% 50% I 3-4årigastudieförberedande 40% mb. 30% DZ-årigateoretiskamb. 20% 35,1 10% v1 25,5 203 17a :az-sårigayrkesmrbaeamde 0% mb. . S å å å ko å -ä E ;s §4 o a i E ao ao o o no,g U: :I: I z

SCB har också tagit fram utbildningsbakgrund totalt sett, dvs. bakgrund utifrån den högsta utbildningen som en person har slutfört. Av de 10 000 KY-nybörjama har 14 % redan en kortare eller längre eftergymnasial utbildning. Det indikerar att KY även fyller en funktion för dem som vill byta bransch.

Utbildningsbakgrund

o E kola 4.Kortare Längre eftergymnasial eftergyrrnasal 12% 2% Grundskola 16%

Z-árigtgymnasium 22% 3.a-årigtgyrmasium 48%

Andelen med någon eftergymnasial utbildning födda utomlands är 25 %, jämfört med 13 % för födda i Sverige. Andelen kvinnor med någon eftergymnasial utbildning är något högre, 17 %, än ibland männen, 12 %. 10 % av KY-nybörjama var registrerade i högskolan någon av de två terminema innan de startade sin KY. Det indikerar att det finns en viss övergång från högskolan till KY. Störst andel började på en KY inom ekonomi, 16 %, eller IT, 13 %. Minst andel finns inom jord, skog,

SOU 1999: 122 Försöksverksamheten med KY, en beskrivning 115

trädgård, 1 %. Tillverkning hade 4 % som nyss gått på högskolan. Motsvarande siffror är för kvinnor 12 % och män 8 % samt för födda utomlands 9 %.

2.2.8 Social

bakgrund

SCB har på uppdrag av kommittén tagit fram PM bilaga 6

en om social bakgrund och hemmets utbildningsnivå för nybörjare yngre än 35 år i kvalificerad yrkesutbildning 1996-1998, 8 600

ca personer. Jämförelser görs med högskolenybörjare läsåret 1996/97 i motsvarande ålder, ca 58 600 personer. Skillnaden mellan fördelningen efter social bakgrund respektive efter hemmets utbildningsnivå i båda nybörjargrupperna och fördelningen i den underliggande populationen, årskullama, utgör ett mått på snedrekryteringen.

Såsom framgår i bilagan visar en jämförelse mellan KY-

grupperna nybörjare och nybörjare i högskolan bl.a. att:

Andelen med arbetarbakgrund är större bland KY-nybörjama än -

bland högskolenybörjama, 29 23 %. I den underliggande

resp.

population, årskullama i motsvarande åldrar, kom drygt en tredjedel

från arbetarhem. Detta innebär att studerande från arbetarhem är

underrepresenterade i båda utbildningsforrnema. Underrepresentationen är mindre bland KY-nybörjare än för högskolenybörjare.

Socialbakgrund

i enligtsocialekonomisk SEI klassificering av familjehushåll	Nybörjarei		Befolkningen
Socialbakg nd ru	KY	Högskolan Född 1976 Född 1962
Arbetare	29%	23%	36%	39%
Företagare/lantbrukare	10%	9%	10%	12%
Lägretjänstemän	14%	12%	13%	15%
Tjänstemän mellannivå	27%	28%	23%	19%
Högretjänstemän	20%	28%	18%	15%
Totalt	100%	100% 100% 100%

Källa:SCB

Männen inom KY är något mindre socialt snedrekryterade än kvin- norna. En förklaring till detta är att kvinnor och män delvis återfinns inom olika branscher. Männen finns i större utsträckning än kvinnorna inom branscher med relativt jämn social rekrytering,

som t.ex. inom tillverkning.

116 Försöksverksamheten med beskrivning SOU 1999: 122

KY, en

Den högsta andelen nybörjare med arbetarbakgrund i KY fanns -

inom tillverkningsbranschen, 37 % och den lägsta inom branschen för ekonomi, 24 %. Andelen med enbart förgymnasialt utbildade föräldrar eller kortare

gymnasialt utbildade föräldrar är större för KY-nybörjama än för

högskolenybörjama, 50 resp. 40 %. Högskolenybörjama, som

grupp, har mer välutbildade föräldrar är KY-nybörjarna, 29 resp.

18 % har en längre eftergymnasial utbildning.

2.2.9 Studieñnansiering

När vi expedierar ett beviljande f°ar även Centrala studiestödsnämnden CSN i Sundsvall en kopia. Det är den administrativa grunden för att en KY skall berättiga till studiemedel. De flesta KY-studerande tar ut studiemedel. Trots att vi diskuterat uppföljningen med CSN sedan hösten 1996 kan CSN inte redovisa uppgifter för hela perioden som försöksverksamheten pågått.

För höstterminen 1998 finns uppgifter för 110 av de 180 intag som startade då. Av 2 600 intagna studerande tog 88 % ut studiemedel och 68 % både studiemedel och lån. Bidraget för KY-studerande är uppskattningsvis 8 455 kr/kalenderhalvår och den som lånar kvitterar ut 22 548 kr/kalenderhalvår. Det är lite än heltidsstuderande på

mer en högskolan och beror på att många KY har en mer arbetslivsnära förläggning av studietiden.

2.2.10 Examinerade

En KY får enligt förordningen avslutas med en kvalificerad yrkesutbildningsexamen om den omfattar sammanlagt 80 poäng eller mer och den studerande har fullgjort vad som krävs för att bli godkänd på alla moment i utbildningen. Är den kortare kan den godkänts istället få

som ett utbildningsbevis. Har den studerande inte godkänt på alla moment men ändå vill kunna dokumentera sin utbildning har kommittén i ett allmänt råd rekommenderat anordnarna att utfärda ett samlat betygsutdrag.

Fram t.o.m. september 1999 har 142 utbildningar avslutats enligt kommitténs snabbstatistik. För de utbildningarna gäller följande uipp-

gifter:

SOU 1999: 122 Försöksverksamheten med KY, beskrivning 117

Beviljade platser 3 846 intagna studerande 3 694 96 % av beviljade platser

Kvar avslutningsdagen		3 062 83 % av intagna studerande
Examen motsv.		2 310 62 % intagna studerande	av
avslutningsdagen			75 % av kvarvarande studerande
Fördelat efter ålder vid KY-start	Intagna		resultaten ut enligt följande: ser Kvar	Examen av Intagna
-24	2 027		82 %	61 %
25-34	1 135		84 %	67 %
35 är-		532	83 %	59 %

Vård- och övrigbranschema har högst examinationsfrekvens, miljö och livsmedel lägst.

Examinerade av intagna avslutningsdagen inkl. utbildningsbevis för KY kortare än 80 poäng

Bransch	Examen Examen kvinnor
Bygg	64%	58%
Ekonomi inkl. försäkring, handel, ledning	55%	61%
inkl. multimedia, grafisk industri	63%	65%
Jord, skog, trädgård	80%	50%
Livsmedel	41%	46%
Miljö	52%	60%
Tillverkning inkl. produktutveckling	61%	67%
Transport inkl. sjöfart	56%	65%
Träindustri	72%	54%
Turism inkl. restaurang	68%	69%
Vård	85%	85%
Övriga branscher t.ex. radio, TV, hantverk	89%	89%
Totalt	63%	66%

Grunddata: kansliet

SCB samlar in och registrerar examinerade på avslutningsdagen och fortlöpande därefter. KY-examina registreras även i SCB:s utbildningsregister, vilket gör att data kommer med i t.ex. internationell statistik över i Sverige examinerade från eftergymnasiala utbildningar.

Till årsskiftet 1998/99 hade 63 utbildningar hunnit avslutas. Av de 1 700 studerande registrerats intagna hade drygt 1 000, 60 %,

som som examen på avslutningsdagen. Ytterligare knappt 100 tog sina

examen senare, varvid andelen examinerade av intagna steg till 65 %.

118 Försöksverksamheten med KY, en beskrivning SOU 1999: 122

Det är svårt att hitta jämförbara data för högskolan. Att det är en relativt hög siffra är dock sannolikt. Inskrivna läsåret 1991/92 är de sista som SCB följt upp fördelade på linjer respektive fristående kurser. Av linjestuderande hade 24 % examen inom 3 år, 49 % inom 4 år och 59 % inom 5 år.

2.2.1 l Efter KY arbete eller studier

- För att få lite snabb statistik om KY:s resultat har vi via utbildningsanordnaren samlat information de studerande som avslutat en

om utbildning, se tabell 8 i tabellbilagan. I samband med utvärderingen har Luleå tekniska universitet gjort enkät till de studerande om förhål-

en landena sex månader efter utbildningens slut. För att inte störa den undersökningen har vi valt att inte fråga de studerande direkt.

Uppgifterna nedan är alltså preliminära data om de studerande fått arbete eller planerar att studera vidare. I "anställning" har innefattats allt från att den studerande börjat arbeta under utbildningen till att ha blivit lovad att få börja ett arbete inom tre månader efter utbildningens slut. I "studier" har innefattats fortsatta studier inom sex månader efter KY:s slut. Om den studerande har fått anställning och senare tänker studera vidare registreras den studerande endast under anställning.

Beviljade platser 3 846 intagna studerande 3 694 96 % av beviljade platser Kvar avslutnlngsdagen 3 062 83 % av intagna studerande Lovade anställning avslutnlngsdagen 2 117 57 % av intagna studerande

69 % av kvarvarande studerande Tänker studera vidare 306 8 % av intagna studerande

10 % av kvarvarande studerande

Av de studerande som var kvar vid utbildningens slut vet alltså 69 % att de har anställning inom tre månader efter avslutningsdagen. Av dessa har 51 % fått arbete på ett företag som medverkat i lärande i arbete. 10 % planerar att studera vidare, 78 % av dem i högskolan. Slår man ihop anställning och studier förklaras alltså närmare 80 % av totalen.

Uppdelat på kvinnor och män har 69 % respektive 69 % anställning varav 53 % respektive 50 % på LIA-företag medan 12 % respektive 8 % planerar att studera vidare varav 78 % respektive 73 % på högskolan.

SOU 1999: 122 Försöksverksamheten med KY, en beskrivning 119

Högst andel, över 80 %, med anställning hade man inom bygg och vård. Arbeteellerstudier efter KY i procentavkvarvarandestuderande avslutningsdagen Bransch Stud kvar Anställning Studier

Bygg	98	85%	4%
Ekonomiinkl.försäkring, handel,ledning	185	66%	11%
inkl.multimedia,grafiskindustri	506	68%	7%
Jord,skog, trädgård	75	83%	4%
Livsmedel	45	67%	9%
Miljö	71	61%	25%
Tillverkninginkl.produktutveckling	497	66%	7%
Transport inkl. sjöfart	162	61%	7%
Träindustri	35	49%	29%
Turisminkl. restaurang	406	68%	17%
Värd	78	82%	6%
Övrigabranscher t.ex. radio,TV, hantverk	60	70%	10%
Totalt	2 218	68%	10%

Grunddata:kansliet

2.3 Anordnarna

2.3.1 Olika

ansvariga utbildningsanordnare kommun, högskola eller privat

Under vårterminen 1998 var 200 olika KY igång med närmare 140 olika utbildningsanordnare. Andelen helt nya anordnare har minskat över åren från 100 % år 1996 till 63 % år 1998. Cirka tredjedel

en av anordnama svarade för flera KY med olika inriktningar.

Omkring hälften av beviljade platser har en kommun som ansvarig utbildningsanordnare, cirka en tredjedel har ett företag. Bland företagen återfinns också t.ex. studieförbund och AMU-gruppen. Högskolan svarar för 14 % av platserna och landstingen numera endast för några enstaka procent. I och med vårdhögskolomas övergång i statlig regi och vissa naturbruksgymnasiers i kommunal regi kommer landstingens andel sannolikt att minska ytterligare.

Fördelningen mellan de olika anordnarkategoriema speglar mer än något annat antalet sökta platser från respektive kategori. Anordnarkategori har inte varit en av kommitténs urvalsgrunder. Vi har dock sett positivt på helt nya anordnare både för att nå syftet att pröva KY brett i arbetslivet och för att sprida riskerna. Att ge en och samma anordnare

120 F örsöksverksamheten med KY, en beskrivning SOU 1999: 122

alltför många platser på gång har i några fall visat sig inte

nya en befrämja kvaliteten. Det är lätt att underskatta arbetet med att starta ny utbildning, att engagera lärare, hålla kontakterna med arbetslivet och kanske framför allt att skaffa LIA-platser.

2.4 Arbetslivet

En av förutsättningarna för välfungerande KY är att samverkan med arbetslivet sker kontinuerligt från det att utbildningarna utformas till att de studerande slutar och förhoppningsvis får en anställning.

Oftast har ett mindre antal företag deltagit i själva arbetet med att ta fram en ansökan om KY, medan fler företag anges som presumtiva arbetsplatser för LIA. I själva genomförandet deltar oftast arbetslivet även i den skolförlagda delen antingen med hela kurser eller som föreläsare och inspiratörer. Eftersom tiden mellan ansökan och den första LIA-perioden i allmänhet är mer än ett år, är det ofta många företag utöver de vidtalade som sedan deltar med LIA-platser. På många håll har arbetslivet deltagit i samband med examinationen och slutligen har arbetslivet naturligtvis den viktiga rollen som arbets- eller uppdragsgivare efter utbildningen.

De företag deltagit vid utfommingen ansökan är ofta de som

som av från början sitter i en ny KY:s ledningsgrupp.

Ledningsgruppema

Ledningsgruppema fyller viktig funktion som bevakare av en

en utbildnings kvalitet och yrkesrelevans. Ledningsgruppens sammansättning styrs av 23 § i förordningen om KY:

Ledningsgruppen skall bestå av

företrädare för de delar av arbetslivet som berörs av utbildningen,

2. minst en företrädare för en högskola och

minst en företrädare för den kommunala vuxenutbildningen.

Den ansvariga utbildningsanordnaren får utse ledamöter utöver dem som

anges i första stycket. Flertalet av ledamöterna i ledningsgruppen skall dock

vara företrädare för arbetslivet.

Minst en företrädare för de studerande skall ha närvaro- och yttranderätt

vid ledningsgruppens sammanträden.

Vi har fast stor uppmärksamhet vid att ledningsgrupperna har den fast- 3 ställda sammansättningen. I samband med att anordnama lämnar in den 1

första statsbidragsrekvisitionen för varje intag har ledningsgruppen

kontrollerats. Ibland har anordnare, särskilt privata sådana angett sig

SOU 1999: 122 F örsöksverksamheten med KY, beskrivning 121

själva som arbetsliv. För att ledningsgmppens funktion kvalitets-

som och yrkesrelevansbevakare skall upprätthållas har de då fått komplettera med ytterligare arbetslivsrepresentanter. I stora organisationer

som har en separat enhet är verklig presumtiv arbetsplats för de

som en färdiga studerande, t.ex. energiverk i kommunal regi, har dock

representanter därifrån accepterats arbetslivsföreträdare.

som

Om en utbildningsanordnare är ansvarig för flera utbildningar får

enligt förordningen ledningsgruppen för dessa. Av 175

vara gemensam ledningsgrupper är 12 ansvariga för mer än en utbildning, 7 utbildningar som mest men normalt 2-3.

Kommittén har låtit anordnama ange organisationsnummer för sina ledningsgruppsrepresentanter. SCB har uppdrag av kommittén gjort en samköming av numren mot sitt företagsregister och tillfört registret uppgifter om juridisk fonn, antal anställda i storleksklass, branschkod,

koncerntillhörighet och kommunkod.

Uppgift om organisationsnummer finns för 2 281 ledningsgruppsrepresentanter i 199 utbildningar. Bortfallet är cirka 10 %, dels saknas alla uppgifter om organisationsnummer för 13 utbildningar, dels saknar 75 enstaka ledningsgruppsrepresentanter organisationsnummer. Det sistnämnda kan bero på inte är knuten till något företag

att personen utan t.ex. är pensionerad eller att företaget inte fanns med i företagsregistret 1998 eller inte finns registrerat företag i Sverige,

som men oftast är det fråga felaktiga eller utelämnade

om nummer.

Av ledningsgruppsrepresentantema är 79 % ledamöter och 21 %

adjungerade. Att vara adjungerad är vanligast bland studeranderepresentantema, 76 % är det, och minst vanligt bland arbetslivsföreträdama, 1 %. Kommuner och privata anordnare har i högre utsträckning adjungerade studeranderepresentanter, 80 %, än landstingen och högskolan där andelen är 64 % respektive 57 %. Andelen kvinnor är 21 % bland ledamöterna och 41 % bland adjungerade.

Av arbetslivets ledamöter är 20 % kvinnor och 80 % män. Högskolans ledamöter har lägst andel kvinnor, 15 % och studerandeledamötema högst, 32 %. Andelen kvinnor bland de studerande är 46 %.

Bygg- och tillverkningsbranschemas utbildningar har lägst andel

kvinnor bland ledamöterna, 14 %, turism- och vårdutbildningamas högst, 44 % respektive 56 %. Ser man bara på arbetslivets ledamöter i de branschemas utbildningar är andelen kvinnor 10, 10, 31 respektive 51 %.

Arbetslivets ledamöter kommer framför allt från vanliga aktiebolag, 75 %. 9 % kommer från ideella föreningar, 4 % från kommuner, 3 % från landsting, 2 % från ekonomiska föreningar respektive från statliga institutioner. 1 % kommer från vardera bankaktiebolag, handels-

/kommanditbolag, ömsesidiga försäkringsbolag och stiftelser.

122 F örsöksverksamheten med KK en beskrivning

Strukturen inom branscherna reflekteras i deras utbildningars ledamöter. Inom alla branscher är ledamöter från aktiebolag vanligast, bland tillverkningsutbildningamas dock hela 91 %. Representanter från ekonomiska och ideella föreningar är vanliga bland jord, skog, trädgårds- och livsmedelsutbildningars ledamöter, representanter från

kommuner och landsting inom vårdutbildningamas osv.

Ledamöterna kommer i stor utsträckning från relativt stora företag. 62 % ledamöterna kommer från företag med 50 anställda eller mer.

av Av alla företag med anställda i Sverige 1998 var de bara 2,4 % av totala antalet företag. ledamöterna kommer från företag med 1-4

8 % av anställda. Sådana företag var 69 % av Sveriges företag 1998. Representationen motsvarar sannolikt i högre grad antalet anställda i varje storleksklass än antalet företag.

15 Sveriges 26 företag med fler än 10 000 anställda har en

av arbetslivsledamot i någon KY-ledningsgrupp.

Företagsstorlek bland arbetslivets ledamöter

Antal anställda företaget i	Ledamöter från arbetslivet	Procent
1-4	74	8%
59	73	7%
10-19	80	8%
20-49	144	15%
50-99	106	11%
100-199	75	8%
200-499	135	14%
500-999	75	8%
1000-1499	34	3%
1500-1999	20	2%
2000-2999	40	4%
3000-3999		1%
40004999	20	2%
5000-9999	4B	5%
10000-	40	4%
Totalt med anställda	975	100%
0 anställdai företaget	54
Uppgiftsaknas	32
Totalt antal företag	1061

Källa:SCB

SOU 1999: 122 F örsöksverksamheten med KY, en beskrivning 123

Många företag sitter i fler utbildnings ledningsgrupp. Samman-

än en lagt finns 944 olika 0 ganisationsnummer representerade bland de 2281 ledningsgruppsledamötema. Bland arbetslivets l 061 ledamöter är 751 olika organisationsnummer företrädda.

Sveriges stora koncerner är representerade i utbildningamas ledningsgrupper:

LM Ericsson har någon Iedamoti	27 utbildningar
ABB i	21
Volvo i	13
Telia i	12
Av dessa fyra är dock Volvo den enda	även är ansvarig utbild-

som ningsanordnare för en KY.

Kommunerna är som tidigare nämnts den vanligaste KY-anordnaren. Av Sveriges 288 kommuner 1998 var 106, 37 %, representerade i någon ledningsgrupp, varav 87 som ansvarig utbildningsanordnare. 12 eller drygt hälften av Sveriges 23 landsting 1998 var representerade i någon ledningsgrupp, varav 4 anordnare. Av de 243 s.k. statliga

som enheterna som fanns 1998 var bara 45, 18 %, representerade med någon ledningsgruppsledamot, varav 31 universitet eller högskola

var inkl. de konstnärliga. Av högskolorna har 10 engagerat sig

som ansvarig utbildningsanordnare, två av dem är dock aktiebolag. Majoriteten tillhör gruppen små och medelstora högskolor.

2.5 Administration

Försöksverksamheten har letts kommitté med tio ledamöter och

av en verkställts av ett kansli med sju anställda. I enlighet med direktiven har kommittén varje år lämnat en årsredovisning till regeringen.

Beslutsordning/Handläggningsordning

Handläggningsordningen avseende ansökningar har i princip varit den samma under hela försöksperioden. Det betyder att kanslichefen på delegation fattar både bifalls- och avslagsbeslut, besluten skall, för

men ställningstagande av kommittén, föregås av en redovisning av de beslutsgrunder och principer för urvalet som skall tillämpas. Därvid har också varje ansökan redovisats tillsammans med kansliets bedömning av huruvida den kommer att prioriteras. Beslut i ett ansökningsärende har således inte fattats utan att ärendet på så sätt varit till

uppe behandling i kommittén. Avsikten har varit att kommittén skall kunna

124 F örsöksverksamheten med KY, beskrivning

utöva ett avgörande inflytande på handläggningen, men samtidigt tillförsäkra kansliet ett praktiskt nödvändigt manöverutrymme och en stark förhandlingsposition. Behovet av flexibilitet i handläggningen motiveras bl.a. att ansökningar kan brista i något avseende; det

av begärda bidraget kan för högt och de yttre förutsättningarna kan

vara ändras.

Arbetet med ansökningarna har bedrivits i tre faser. Inför varje ny ansökningsomgång har kommittén första fas utarbetat och gett

som en

inbjudan att ansöka till alla möjliga intressenter: högskolor, ut en kommuner, gymnasieskolor, skolenheter med komvux, folkhögskolor, studieförbund och utbildningsföretag. Där har preciserats vad en ansökan bör innehålla och hur den bör utformad. Den har också inne-

vara hållit allmän information om KY.

Den andra fasen utgörs den inledande granskningen tillsammans

av med rangordning utbildningarna inom område IT, tillverk-

en av resp. ning, turism, vård o.s.v. utifrån de tilltänkta beslutsgrundema och principerna. Samtidigt pågår en bedömning av angelägenheten av resp. omrâde, d.v.s. hur många utbildningsplatser som skall tillföras de olika områdena. Den senare bedömningen har huvudsakligen grundats på arbetslivets efterfrågan, men i viss mån måste kvalitetshänsyn vägas in även där, för att undvika att alltför dåliga ansökningar skall komma med. Resultatet detta arbete redovisas för kommittén in pleno.

av Kommittén får alltså ta ställning till de beslutsgrunder och principer

tillämpas. Kommittén får också en möjlighet att bedöma om som avses utfallet på enskilda utbildningar är rimligt, eftersom det sannolika utfallet också redovisas. Efter detta möte får alla sökande en förteckning omfattar de utbildningar som prioriterats och alltså kommer

som att vidare i den tredje fasen.

I den tredje fasen begär kansliet in kompletteringar och förtydliganden de sökande. Detta paras med överväganden om pris och stude-

av randeantal för de olika utbildningarna. Denna tredje fas är många gånger utdragen i tiden och kännetecknas pågående dialog mellan

av en blivande anordnare och kansliet där kansliet preciserar villkor och redovisar kompletteringsbehov. Slutresultatet är en ansökan som är godtagbar och inkluderar en komplett utbildningsplan. Därefter beslutar kansliet på delegation den enskilda utbildningen, dess pris och

om studerandeantalet samt fastställer utbildningsplanen. Först när samtliga prioriterade utbildningar antingen godkänts eller fallit ifrån tas avslags- i besluten, detta eftersom bortfallande ansökningar kan skapa utrym- i

för ursprungligen icke-prioriterade att komma med.

SOU 1999: 122 Försöksverksamheten med KY, beskrivning 125 en

2.5.2 Allmänna råd

Enligt direktiven skall kommittén leda försöksverksamheten. Enligt förordningen 1996:372 försöksverksamhet med viss kvalificeom en rad yrkesutbildning beslutar kommittén statsbidrag eller särskilda om

medel och godkänner utbildningsplanen för utbildning. resp. Enligt

29 § svarar kommittén bl.a. för uppföljning och enligt 30 § är anordnarna skyldiga att medverka bl.a. i detta och att lämna de uppgifter som begärs. I övrigt har kommittén inte tillagts några beslutsfunktioner i

förhållande till utbildningarna.

Under försöksverksamheten har endast tio frågor behövt

förtydligas

för anordnarna i allmänna råd. De ämnen behandlats som är överin-

tagning, tillgodoräkning utbildning eller verksamhet,

av annan påbörjande av utbildningen efter den reguljära starten, och examens-

utbildningsbenämningar, egenutvärdering, förändringar i utbildnings-

planerna, byte medlemmar i ledningsgruppen, till

av anknytningen

arbetslivet, krav på den ekonomiska redovisningen för utbildningarna

samt examensbevis och utbildningsbevis.

2.5.3 Infonnation

KY är en ny form av utbildning och därmed följer ett stort behov av information vad den innebär. Informationen bör nå antal om ett målgrupper med delvis olika behov information: presumtiva studeav rande, utbildningsväsendet, arbetslivet och människor arbetar med som information och vägledning. Vi har valt sprida information på olika att sätt och i olika sammanhang.

Kansliet har medverkat med muntlig information KY, i första om hand riktad till studie- och yrkesvägledare i landet. har runt om Det

främst varit i informationssammanhang där vägledningspersonal har

kommit i regionala träffar. Kansliet har medverkat vid regiosamman nala träffar med KY-anordnare och intressenter. Dessa har haft möten karaktären av erfarenhetsutbyte mellan anordnare och kansli och

anordnarna emellan. De har också syftat till vägledning till dem att ge som står i begrepp att ansöka att få starta KY. om en Vi har ordnat årliga möten för nyblivna utbildningsanordnare inför

varje ny utbildningsomgång. Det har varit ett välkommet forum med ett

stort antal gemensamma frågeställningar. Gamla utbildningsanordnare

har också medverkat och kunnat dela med sig erfarenheter och av svara på frågor.

Vidare har vi det senaste året medverkat vid Saco:s utbildningsmässor i Göteborg och Stockholm tillsammans med föreningen för KY-

126 Försöksverksamheten med KY, beskrivning

anordnare. Kansliets personal, utbildningsanordnare och studerande i KY-utbildningar nådde på detta sätt ett stort antal presumtiva studerande.

Vi har tagit fram två informationsbroschyrer, en allmän om kvalificerad yrkesutbildning främst vänder sig till arbetslivet och utbild-

som ningsväsendet och ett studerandeinformationsblad. Inforrnationsbroschyren sprids till arbetsliv, utbildningsanordnare och organisationer. Studerandeinformationsbladet sprids till skolor och arbetsförmedlingar och beställs i stor utsträckning av utbildningsanordnama.

Kommittén har också gjort sammanställning med beskrivningar

en av samtliga utbildningar som bl.a. distribueras efter varje ny beviljandeomgång tillsammans med broschyren och studerandeinformationen till omkring 2 500 adresser inom studie- och yrkesvägledning. Denna sammanställning, som ständigt uppdateras, kan också beställas via en telefonsvarare. Cirka 4 000 samtal togs emot under 1998. Inkluderas spontana beställningar skickades uppskattningsvis 100 000 infonnationsbroschyrer ut 1998.

Infomiation om utbildningarna kan också fås via DIVA, AMS utbildningsregister, del privata serviceföretag inriktade på

och via en utbildningsinformation. Kortfattad allmän information om KY ges också i Högskoleverkets Studenthandboken.

Vårt informationsmaterial, broschyr, studerandeinformation och utbildningsbeskrivningar, finns även tillgängligt på Internet. Där finns också information på engelska och användarinforrnation i form av allmänna råd och föreskrifter, lagen och förordningen om kvalificerad yrkesutbildning, anvisningar för sökande och aktuella punkter ur det informationsblad som emellanåt ges ut till anordnare av kvalificerad yrkesutbildning. Hemsidan har nyttjats allt flitigare, under våren 1999 med i snitt över 8 000 "besök" per månad.

Kommittén har alltså valt att sprida information om KY på ett antal olika sätt beroende på målgrupp och sammanhang. Vi har valt att avstå från mer allmänna insatser som ex. tidningsannonser som beskriver utbildningsforrnen. Vi tror inte att den formen av information skulle

meningsfull eftersom KY har så förhållandevis lite gemensamt. vara Alla utbildningar är olika och var och en unik för sig. Marknadsföringen görs bäst med utgångspunkt i ett konkret exempel, en särskild utbildning.

Vi finner det naturligt att det tar relativt lång tid för en ny form av utbildning att bli väl känd, och att informationen bäst når fram genom dem som på olika sätt är involverade i KY. Ett exempel på det är att utbildningsanordnare gemensamt går samman och sprider information om sina utbildningar. Det har visat sig vara ett föredömligt sätt att nå

stor presumtiva studerande. Samtidigt som man sprider en grupp av

SOU 1999: 122 F örsöksverksamheten med KY, beskrivning 127 en

information om enskilda utbildningar informerar utbildningsman om formen som sådan. Dessutom kan både medverka till att bryta traman ditionellt könsbundna val och att nå studerande kanske en grupp som inte tänkt sig vidare studier. Flera branscher har facktidskrifter har skrivit artiklar där som man kombinerar allmän infonnation KY med reportage mer om om en enskild utbildning. På så sätt tror vi når bred målgrupp inte att man en minst inom arbetslivet med allmän information också hör hemma i som ett sammanhang i den enskilda utbildningen beskrivs i artikeln. som De studerande är särskilt angelägna att arbetslivet skall känna om till KY. Arbetslivet är kanal skulle kunna bearbetas Efteren som mer. som en tredjedel av utbildningstiden är förlagd till arbetslivet har KY unika kanaler till avnämarna jämfört med andra utbildningsformer.

Bidragshantering

Principema för utbetalning bidrag har varit desamma under hela av försöksperioden. Det innebär att bidrag betalas ut månadsvis i efterskott baserat på studerandeantalet tre veckor efter utbildningens start och var sjätte månad därefter. Utbildningsanordnama rekvirerar bidrag skriftligt och intygar på rekvisitionen vilket antal studerande delsom

tog i utbildningen vid avstämningstidpunkten. Avstärnningstidpunk-

terna har också använts inlämningstidpunkter för uppgifter som om utbildningarna och de studerande, koppling visat sig inverka en som positivt på uppgiftslämningen och minimerat bortfallet. Utbetalningsbeslut för upp till sex månader fattas kommitténs av kansli. Under 80 poängs KY fattas alltså fyra beslut. Själva bidragsen utbetalningarna sköts Kammarkollegiet, disponerar anslaget för av som KY. Samarbetet har enligt vår uppfattning fungerat mycket bra. Bidragshanteringen har kraftigt vuxit i omfattning i och med det ökade antalet platser, från cirka 200 beslut 1997 till närmare 1 000 under 1999.

Tillsyn

En av våra uppgifter är att utöva tillsyn över de utbildningar ingår som i försöksverksamheten. Vid tillsynsbesöken har kanslipersonalen och i viss utsträckning även kommittéledamötema deltagit. Tillsynsverksamheten startade under 1997 med de utbildningar beviljades för som första start under hösten 1996 och våren 1997. Kommittén har beslutat att i sitt arbete med tillsyn utbildningarna i försöksverksamheten: av

Försöksverksamheten med KY, beskrivning SOU 1999: 122 128 en

"beakta, inte bara regelefterlevnad, utan också sitt eget behov av en heltäckande bild verksamheten, liksom verksamhetens behov av av återkoppling och service". Även tillsynen har inneburit en viss om kontroll regelefterlevnad, har det huvudsakliga syftet därför, vi av som beskrivit tidigare, varit att vidga kunskapen den kvalificerade om och föra dialog utbildningens kvalitet med

yrkesutbildningen att en om studerande och utbildningsanordnare.

Tillsynsverksamheten har delats i två nivåer, indikerande resp. upp fullständig tillsyn. Den indikerande tillsynen syftar primärt till att ge underlag för bedömning fullständig tillsyn behöver en av om en genomföras och omfattar halv dag. Vid besöken har valt att framen förallt åt de studerande. Efter ett kort inledande samtal med ägna oss den ansvarige utbildningsanordnaren har vi träffat hela studerandeför det aktuella intaget. Under denna träff har vi informerat om gruppen KY och de studerande har haft möjlighet att ställa frågor och lämna synpunkter. Samtliga studerande har fått göra studerandeenkät. Dären efter har vi valt fem studerande vi fört ett längre samtal med. ut som Utifrån diskussionsmall har de studerande fått lämna synpunkter på en antagning och urval, kvalitet, lärande i arbete, inflytande och övriga frågor. Besöket har avslutats med diskussion och återkoppling till en

utbildningsanordnaren.

Den fullständiga tillsynen syftar till att ta ställning till utbildom ningen bedrivs enligt de regler finns eller om några kvalitetshösom jande åtgärder behöver vidtas, och i så fall vilka. Den fullständiga tillär upplagd på sätt den indikerande men är mer synen samma som omfattande och tar cirka och halv dag. Under en sådan tillsyn en en träffar vi förutom utbildningsanordnare och studerande även lärare, representanter i ledningsgruppen från arbetsliv, högskola och komvux handledare. Före besöket ber vi utbildningsanordnaren inkomma samt med vissa uppgifter t.ex. informationsmaterial, ekonomisk redovisning, material för LIA, protokoll samt kvalitets- och utvärderingsmaterial. Vi har eftersträvat att i första hand framföra våra synpunkter från tillsynen muntligt vid besöket varje besök har också följts av en men tillsynsrapport. I rapporten redovisas främst sådana synpunkter som föranleder någon ytterligare åtgärd från kommitténs sida och eventuella påpekanden avsteg från regelverket. I de fall då vi gör ett påpeom kande lämnar vi också uppgift om när utbildningsanordnaren senast skall sina åtgärder med anledning därav och i fall tillsynsrapportera göra ytterligare ett tillsynsbesök. Rapporten och en gruppen avser att sammanställning studerandeenkätema skickas till den ansvarige av utbildningsanordnaren och till en studeranderepresentant. Vid fullständig tillsyn skrivs något utförligare rapport. Den en en består bedömning utbildningen och driften av den i rapporten av en av

SOU 1999: 122 F örsölcsverksamheten med KY, en beskrivning 129

följande avseenden: utbildningsplan, kvalitetssäkring

och egenutvärde-

ring, statsbidrag, ledningsgruppens funktion studerandeinflytande.

samt Rapporten innehåller alltid skriftlig återkoppling både avseende en positiva iakttagelser och synpunkter på möjliga förbättringar. Ett mål enligt de riktlinjer fastställdes 1997 avlägga som var att ett tillsynsbesök hos varje utbildning. På grund den kraftiga utbyggnaav den av KY har denna ambition inte kunnat genomföras fullt För ut. att nå så många möjligt har därför främst indikerande tillsyner som genomförts.

Ett annat mål är att de utbildningar hade första före av som en start 1 juli 1997 skulle minst 25 % genomgå fullständig tillsyn. Vid valet av dem var målet att uppnå god spridning branschmässigt, besöka att

utbildningar med olika längd och olika typer utbildningsanordnare.

av Målen har nåtts både volym- och spridningsmässigt.

T.o.m. våren 1999 har 19 fullständiga och 156 indikerande tillsyner genomförts. Resultaten från besöken har för cirka 15 % de besökta av utbildningarna föranlett ett återbesök. På några enstaka utbildningar har vi genomfört än ett återbesök. Cirka 20 % har mer av rapporterna innehållit påpekanden formell Det har oftast gällt lärande av natur. arbetet, t.ex. att det inte till fullo varit förlagt till någon arbetsplats eller inte omfattat en tredjedel av utbildningstiden. Ett annat skäl har t.ex. varit att ledningsgruppen inte har fullgjort sina åtaganden i enlighet

med förordningen.

Tillsynsbesöken har varit förhållandevis tids- och resurskrävande. För att hinna besöka så många utbildningar möjligt och för som att minska resekostnaderna har vi inte gjort någon branschuppdelning utan har istället geografiskt samordnat flera besök.

Enligt vår uppfattning har tillsynsbesöken, vi nämnt tidigare, i som regel varit mycket uppskattade såväl studerande utbildningsanav som ordnare. Vi kan också konstatera att de utbildningar vi har besökt som flera gånger i allmänhet fungerar bättre vid återbesök. I några ett enstaka fall har det krävts än ett återbesök innan resultatet varit mer tillfredsställande vi har i samtliga fall kunnat

men notera en förbättring

efter besöken. Denna förbättring behöver naturligtvis inte

nödvändigt-

vis bero på tillsynen sådan, att döma de kommentarer vi som men av har fått vid besöken så förefaller tillsynen hjälp i arbetet med vara en att förbättra utbildningamas kvalitet.

5 19-2049Kvalificeradyrkesutbildning

örsöksverksamheten med KY, beskrivning SOU 1999: 122 130 F en

2.5.6 Uppföljning

Enligt direktiven skall kommittén för uppföljning försöksverksvara av samheten, varvid ett informationssystem skall utvecklas som kan tillgodose statistikbehovet på verksamhetsområdet. Vi har för ändamålet byggt Access-databas med information utbildningarna, de upp en om

studerande, tillsynsverksamheten och statsbidragsutbetalningsbesluten.

På uppdrag kommittén har SCB samlat personnummer och av på de studerande påbörjat, varit kvar och tagit examen i KY. namn som Informationen de studerande finns hos kommittén endast i avidentiom fierad form. Att individdata bara finns hos SCB gör att inga extremt känsliga personuppgifter finns hos kommittén. Individdata har samkörts med ett antal register hos SCB för att få fram uppgifter de studerandes kön, hemkommun, födelseregion om Sverige, Norden, EU och övriga, de arbetat eller varit arbetslösa om innan de startade KY Leverans samkörda data har normalt skett osv. av gång år, i maj efter kalenderårets slut. Framtagandet av mer en per aktuella data hindras att några av de register som bakgrundsuppgifav hämtas från endast uppdateras vid årsskiftena. För att få snabbare ter tillgång till statistik de studerande har fram t.o.m. våren 1999 del om en uppgifter, dock inte individ, samlats in även via anordnaren. per Enligt direktiven skall kommittén samråda utvärdering med om myndigheter och organisationer har anknytning till näringsliv och som arbetsmarknad. En referens- och samrådsgrupp för uppföljning och utvärdering med företrädare för Statistiska centralbyrån, Högskoleverket, Skolverket, Arbetsmarknadsstyrelsen och några utbildnings-

anordnare har därför tillsatts. har uppläggning och resultat diskuterats och även kun- I gruppen skap uppföljning och utvärdering inom andra utbildningsformer om tillförts.

2.5.7 Utvärdering

Enligt direktiven skall kommittén för att av kommittén obeansvara en roende utvärdering försöksverksamheten kommer till stånd. Efter av anbudsförfarande träffades ett avtal med Luleå tekniska universitet om

detta. Intresset för delta i anbudsförfarandet förutom den obligatoatt riska annonseringen gick särskild inbjudan ut till i stort sett samtliga universitet och högskolor, några statliga myndigheter och några företag mycket lågt. Även de två anbud kom in båda var intresvar om som -

SOU 1999: 122 F örsöksverksamheten med KY, beskrivning 131 en

santa anser vi att det kan ifrågasättas metoden för offentlig om upphandling är lämplig för denna uppdrag. typ av Vi valde det lägsta anbudet. Valet stod emellertid också mellan två sinsemellan mycket olika utvärderingsmetoder, där den tradiena var tionellt värderande och registrerande, medan den andra, den vi valde, i stor utsträckning var interaktiv i den meningen att den avsåg att i stor utsträckning utgå från den egenutvärdering som varje utbildning skall genomföra, för vilken också ett särskilt material skulle tas fram. Utvärderingen har således också innefattat utbildning for och informations-

insatser till utbildningsanordnama det utvärderingsinstrument

om man

tagit fram.

Som vi såg det var det fråga om vilket resultat ville ha bilden man av en försöksverksamhet opåverkad utvärderingen och utvärderamas av värderingar eller bilden försöksverksamhet där utvärderingen vid av en sidan av andra intressenter inklusive kommittén varit med och påverkat genomförandet av försöket. Ingen bilderna behöver från denna av utgångspunkt vara sannare; däremot kommer de att skildra faktiskt

skilda verkligheter. Den kvalitetshöjande effekt kan ligga i den

som interaktiva modellen ansåg vi att föredra. vara Enligt underlaget och det avtal slöts med Luleå tekniska unisom versitet skall utvärderingen innefatta följande:

Arbetslivets krav. Utvärderingen skall klarlägga utbildning-

om ama har en inriktning mot de kompetens- och kvalitetskrav som ställs på dagens arbetsmarknad. I den delen utvärderingen bör av samråd ske med myndigheter och organisationer har som anknytning till näringsliv och arbetsmarknad. Ett huvudsyfte med KY är att svara mot arbetslivets behov. Trots den korta tid som kommer att ha förflutit mellan utvärderingens slutpunkt och slutet på utbildningen för den första kullen är det viktigt att utvärderingen försöker belysa dels hur de nyutbildade tagits emot och uppfattats på arbetsplatserna, dels bedömning från en arbetslivets sida utbildningen både sådan och av om - som genom den arbetskraft kommer ut kommer att ha någon som betydelse för produktionsresultat och utveckling. Jämställdhetsaspekten. Utvärderingen skall belysa utbildningsplatsemas fördelning mellan kvinnor och män och i vad mån försöket medverkat till att bryta traditionellt könsbundna utbildnings- och yrkesval. I den mån några utbildningar lyckats bryta det traditionella mönstret bör det belysas vad lett till det som resultatet.

Regionalpolitiken. Utvärderingen skall underlag för bedöm-

ge ningar av den fortsatta verksamhetens inriktning och organisa-

örsöksverksamheten med KY, beskrivning 132 F en

tion regionalpolitiskt perspektiv. Av betydelse är bl.a. om

ur ett KY kan förväntas bidra till uppkomsten av ny produktion av och tjänster. Hänsyn bör inte tas endast till sådan utbildvaror ning är lokaliserad till områden omfattas av regionalsom som politiska satsningar, utan även deltagande från sådana områom den i andra utbildningar kan få några effekter. Möjligheterna att tillgodose små betydelsefulla utbildningsbehov inom ett men geografiskt område är intresse över huvud taget, men stort av

också från ett regionalpolitiskt perspektiv.

Utbildningens utfomming. Utvärderingen skall ägna särskild

uppmärksamhet åt den pedagogiska utfommingen utbild-

av ningen. Inte minst möjligheterna att förverkliga lärande i arbete arbetsplats och integrera denna del i utbildningen med den på en traditionellt skolförlagda delen är central del i försöket. mer en

En fråga arbetsplatsemas organisation är sådan att ett

är om lärande i arbete faktiskt kunnat komma till stånd. Eventuella kvalitativa skillnader mellan det lärande i arbete som ingår i KY

och arbetsplatsförlagd utbildning inom andra utbildningsformer

bör belysas. Detta gäller även andra kvalitativa skillnader i förhållande till likartad utbildning, exempelvis påbyggnadsutbildningar inom komvux. Vidare bör utvärderingen redovisa om KY lett till rekryterats till eftergymnasial utbildning att nya grupper och studerande kan komma att rekryteras till högskolan om nya sina KY-studier. En fråga är KY leder till ett kompep.g.a. om

tenslyft i förhållande till påbyggnadsutbildningama och gym-

nasieskolans olika särskilt de yrkesinriktade, liksom program, KY innefattat moment på högskolenivå. om Huvudmannaskapets betydelse. Ett ställningstagande till utbildningens organisatoriska hemvist förutsätter en värdering av om utbildningarnas olika huvudmannaskap haft någon påverkan på de förhållanden utvärderingen omfattar. som Utbildningamas ekonomi. Bidragen till de olika utbildningarna varierar högst betydligt, också mellan utbildningar till innesom håll och inriktning är relativt likartade. Betydelsen av detta för utbildningarnas kvalitet och innehåll bör belysas. Samverkan mellan intressenterna. Försöksverksamheten förutnågon form samverkan sker mellan arbetslivet, högsätter att av skolan och komvux. Formema för detta, intensiteten i kontakoch resultatet för utbildningens innehåll och utformning å terna sidan och å den andra sidan resultatet sett från arbetslivets ena utgångspunkt bör belysas. Av intresse är också om samverkan inom för försöksverksamheten haft någon betydelse för ramen samverkan mellan de olika intressentema andra områden.

SOU 1999: 122 Försöksverksamheten med KY, beskrivning 133 en

Regleringen. Försöksverksamheten styrs dels lag och av en en förordning, dels av kommitténs direktiv och tilläggsdirektiv. Detta är i viss mån anpassat just till att det är fråga förom en söksverksamhet, slutsatser regelverkets funktion kan ha men om

betydelse för ett ställningstagande till den framtida utformningen

av verksamheten. Därvid är också regeltillämpningen och det praktiska handhavandet intresse, liksom det förhållandet av att verksamheten handhas ett från berörda parter arbetsliv, av

kommuner, högskolor, andra utbildningsanordnare oberoende

organ.

Egenutvärderingen. Egenutvärderingen bör kunna utgöra ett vik-

tigt inslag i den samlade utvärderingen försöksverksamheten. av Det är viktigt att den sker och att de för utbildningen ansvariga har det fulla ansvaret för att den kommer till stånd. Det är

emellertid betydelsefullt att också egenutvärderingen blir före-

mål för utvärdering i fråga omfattning, effektivitet och inte om minst medverkan från studerande och arbetsliv. 10. Sekundäreffekter. Försöksverksamheten kan leda till förändringar i utbildningamas omvärld, utan att de utgör förstahandsresultat. Exempelvis kan andra utbildningar påverkas, kontakter mellan utbildningsväsende och arbetsliv etableras får vidare som

effekter än på försöksverksamheten, förändringar uppstå i

arbetslivet p.g.a. engagemanget i utbildningen Det är m.m. av intresse att också dylika effekter belysning. ges en

Eftersom utvärderingen skall oberoende har vi inte haft några vara synpunkter på dess genomförande. Utvärderaren har emellertid, i enlighet med avtalet, lämnat muntliga och skriftliga arbetets gång. rapporter om

SOU 1999: 122 Bilaga 1 135

Kommittédirektiv

Kvalificerad Dir. 1996:26

yrkesutbildning

Beslut vid regeringssammanträde den 14 1996

mars

Sammanfattning av uppdraget

En organisationskomsitté skall förbereda den försöksverksamhet med viss kvalificerad yrkesutbildning skall inledas under året under som

förutsättning att riksdagen godkänner förslagen i proposition

1995/96: 145 Kvalificerad yrkesutbildning m.m.

Organisationskommittén skall

förbereda försöksverksamheten och arbetet i den kommitté skall - som

leda försöksverksamheten,

bjuda in utbildningsanordnare m.fl. att medverka i försöksverksamhet -

med kvalificerad yrkesutbildning,

ta fram och redovisa de riktlinjer inledningsvis skall gälla för de - som projekt som skall kunna komma i fråga för försöksverksamhet.

Försöksverksamhet med kvalificerad yrkesutbildning

I propositionen Kvalificerad yrkesutbildning prop. 1995/962145 m.m. föreslår regeringen att försöksverksamhet med viss kvalificerad en yrkesutbildning skall inledas under år 1996. Den kvalificerade nya yrkesutbildningen avses ge de fördjupade teoretiska och praktiska kunskaper som krävs för att självständigt och i lag utföra kvalificerade uppgifter i en modernt organiserad produktion eller tjänster. av varor Försöksverksamheten föreslås inledningsvis omfatta 1 700 nybörjarplatser och påbörjas under år 1996 i syfte att vinna erfarenheter när det

136 Bilaga 1

gäller pröva utbildningar, pedagogiska former och nya anatt nya nya ordnare. Försöket skall vidare belysa arbetslivets och de studerandes

intresse och underlag för ställningstaganden till hur utbildning av ge slag kan inordnas i utbildningssystemet. Försöket skall ledas av detta kommitté. en huvudsakliga inriktningen utbildningen och dess Den av organisation under försöksverksamheten föreslås bli angivna i lag.

Uppdraget

skall tillsättas för att förbereda försöks-

En organisationskommitté en

verksamhet och arbetet i den kommitté leda försöksverksom avses

samheten. Försöksverksamheten med kvalificerad yrkesutbildning skall inledas

under innevarande budgetår under förutsättning att riksdagen

godkänner förslagen i proposition 1995/962145 om kvalificerad

För detta, med hänsyn till den förberedelsetid som

yrkesutbildning. att

krävs hos de berörda utbildningsanordnarna, skall vara möjligt, är det

angeläget planeringsarbetet inleds omgående. De första definitiva att beskeden statsbidrag till viss verksamhet skall kunna lämnas så om riksdagen har fattat beslut och lagen försöksverksamheten snart om trätt i kraft.

innebär organisationskommittén snarast skall bjuda in

Det att och kommuner, landsting och andra universitet högskolor, företag att medverka i försöksverksamheten.

utbildningsanordnare samt

Till inbjudan bör fogas PM med de riktlinjer som en med utgångspunkt i vad anförts i

organisationskommittén som

beslutat inledningsvis skall gälla för projekt inom propositionen

-försöksverksamhet. Organisationskommittén skall därvid också

redovisa grunderna för sin prioritering mellan inkomna förslag.

angeläget försöksverksamheten kan inledas redan vid Det är att början hösten. De förslag och intresseanmälningar rör försöksav som verksamheten hittills har kommit in till Utbildningsdepartementet som skall inte behandlas organisationskommittén. Många av dem som av ansökningar visat intresse för försöksverksamheten har goda genom relativt snabbt komma in med ansökningar enligt de

möjligheter att nya

villkor kommer fastställas. Organisationskommittén bör i besom att omfattning och med förbehåll för riksdagens beslut successivt

gränsad

kunna ansökningar och fatta preliminära beslut statsbidrag pröva om för budgetåret 1995/96. skall också i övrigt förbereda den verk-

Organisationskommittén

samhet kan behövas för att genomföra försöket. Den närmare regsom

SOU 1999: l 22 Bilaga 1 137

leringen av försöksverksamheten och arbetet i kommittén kommer att göras i tilläggsdirektiv och förordning. Avsikten därvid är att kommittén skall besluta om de ytterligare riktlinjer för försöksverksamheten och kriterier för urvalet som kan behövas utöver regeringens föreskrifter. Kommittén skall dessutom lägga fast prioriteringar och kriterier för kvalitetssäkring och examination. Kommittén skall vidare lägga fast grunderna för uppföljning och tillsyn och följa detta, medan den

noga direkta ledningen utövas kanslichefen. Kontaktema mellan den

av beviljande instansen, kommittén, och de sökande måste delvis få karaktär av förhandlingar. Inte minst därför behöver kommittén kunna agera entydigt. Mot denna bakgrund och för att proceduren inte skall bli alltför utdragen utgår regeringen från att kommittén kommer att delegera beslutsfattandet i fråga enskilda ansökningar och utbild-

om ningsplaner till kanslichefen.

Enligt propositionen skall en från kommittén fristående utvärdering komma stånd. Regeringen att när riksdagens beslut föreligger

avser fatta beslut ytterligare direktiv bl.a. rörande utvärderingen och

om därvid uppdra åt organisationskommittén att kommitté leda

som försöksverksamheten.

Ramar för organisationskommitténs arbete

Organisationskommittén skall senast den l maj 1996 redovisa ett förslag till plan för hur det fortsatta arbetet skall bedrivas budget-

samt en plan över beräknade kostnader för ledning försöksverksarnheten.

Organisationskommittén skall beakta regeringens direktiv dir. 1994:23 till samtliga kommittéer och särskilda utredare att pröva offentliga åtaganden. Organisationskommittén skall även följa

regeringens direktiv dir. 1992:50 om regionalpolitiska konsekvenser och dir. 1994:124 om jämställdhetspolitiska konsekvenser. Organisationskommittén skall samverka med andra kommittéer i frågor kan

som beröra uppdraget.

Utbildningsdepartementet

Bilaga 2 139

Kommittédirektiv

Tilläggsdirelctiv till Organisationskommittén

för kvalificerad

yrkesutbildning

U 1996:02 Dir. 1996:41

Beslut vid regeringssammanträde den 15 maj 1996

Sammanfattning av uppdraget

Organisationskommittén för kvalificerad yrkesutbildning skall fortsätta sitt arbete med att leda den försöksverksamhet med viss kvalificerad yrkesutbildning som enligt riksdagens beslut prop. 1995/962145, bet. 1995/96:UbU8, rskr. 224 skall komma i full tillämpning under budgetåret.

Kommittén skall vidare

svara för uppföljning av verksamheten samt för att från kommittén - en oberoende utvärdering kommer till stånd,

lämna en redovisning försöksverksamheten senast den 1 februari - av varje år,

före utgången av år 1999 lämna underlag för ställningstaganden till hur utbildningen kan inordnas i utbildningssystemet.

Försöksverksamhet med kvalificerad yrkesutbildning

Riksdagen har beslutat prop. 1995/962145, bet. 1995/96:UbU8, rskr. 224 att en försöksverksamhet med viss kvalificerad yrkesutbildning skall inledas under år 1996. Den kvalificerade yrkesutbildningen

nya avses ge de fördjupade teoretiska och praktiska kunskaper krävs för att själv-

som

140 Bilaga 2 SOU 1999: 122

ständigt och i samverkan utföra kvalificerade uppgifter i en modernt organiserad produktion varor eller tjänster. av Försöksverksamheten skall inledningsvis omfatta 1 700 nybörjarplatser och påbörjas under år 1996 i syfte att vinna erfarenheter när det gäller att pröva utbildningar, pedagogiska former och nya anordnare. nya nya Försöket skall vidare belysa arbetslivets och de studerandes intresse och ge underlag för ställningstaganden till hur utbildning detta slag kan inordav i utbildningssystemet. Försöket skall ledas av en kommitté. nas Den huvudsakliga inriktningen utbildningen och dess organisation av under försöksverksamheten i lagen 1996:339 om en försöksverkanges samhet med viss kvalificerad yrkesutbildning. Regeringen beslutade den 14 1996 dir. 1996:26 att uppdra åt en mars organisationskommitté att förbereda försöksverksamheten under förutsättning riksdagens bifall till förslagen i propositionen. Därvid aviserade av regeringen den närmare regleringen försöksverksamheten och arbetet att av i kommittén skulle göras i tilläggsdirektiv och förordning. Regeringen har tidigare denna dag beslutat om en förordning 1996:372 försöksverksamhet med viss kvalificerad yrkesutbildning. om Riksdagen kommer att fatta beslut medel för försöksverksenare om samheten på grundval regeringens förslag i 1995/962105 med av prop. förslag till tilläggsbudget för budgetåret 1995/96.

Uppdraget

Det uppdras åt Organisationskommittén för kvalificerad yrkesutbildning

U 1996:02 att den kommitté som skall leda försöksverksamheten. vara Kommittén skall fullfölja det arbete den inlett som organisationssom kommitté. Kommittén skall för från kommittén oberoende utvärdering svara att en kommer till stånd. En väsentlig del utvärderingen av försöksverksamav heten är den utförs lokalt de ansvariga utbildningsanordnama. som av Kommittén skall i anslutning till besluten tilldelning statsbidrag om av säkerställa lokal utvärdering genomförs och dokumenteras. Komatt en mittén skall också uppdra åt eller flera från kommittén fristående en institutioner genomföra kontinuerlig utvärdering försöksverkatt en av samheten. Av särskild vikt är att utvärderingen klarlägger om utbildningarna har inriktning mot de kompetens- och kvalitetskrav som ställs på dagens en arbetsmarknad. I denna del utvärderingen bör samråd ske med de av myndigheter och organisationer har anknytning till näringsliv och som arbetsmarknad. Utvärderingen skall vidare belysa utbildningsplatsemas fördelning mellan kvinnor och män samt i vad mån försöket kan ha med-

Bilaga 2 141

verkat till att bryta traditionellt könsbundna utbildnings- och yrkesval. Utvärderingen skall också ge underlag för bedömningar av den fortsatta verksamhetens inriktning och organisation ur ett regionalpolitiskt perspektiv.

Utvärderingen skall ägna särskilt uppmärksamhet åt den pedagogiska

utformningen av utbildningen. Inte minst möjligheterna att förverkliga

lärande i arbete på arbetsplats och integrera denna del utbildningen

en av med den traditionellt mer skolförlagda delen är en central del av försöket.

Kommittén skall svara för uppföljning och tillsyn av försöksverksamheten. Ett informationssystem skall utvecklas som kan tillgodose statistikbehovet vid uppföljningen av kvalificerad yrkesutbildning. Kommittén skall senast den 1 februari varje år lämna en redogörelse för försöksverksamheten till regeringen. Förordningen 1993:134 myndigheters

om årsredovisning och anslagsframställning skall i tillämpliga delar gälla för kommittén.

Kommittén skall med utgångspunkt i vunna erfarenheter och resultat från utvärderingen ta fram underlag och utarbeta förslag i frågan om hur utbildning av detta slag kan inordnas i utbildningssystemet. Kommittén skall senast före utgången av år 1999 lämna regeringen förslag till ställningstaganden.

Utbildningsdepartementet

SOU 1999: 122 Bilaga 3 143

Lag om kvalificerad yrkesutbildning

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1§

I denna lag ges bestämmelser I denna lag ges bestämmelser om en försöksverksamhet med om kvalificerad yrkesutbildning. viss kvalificerad yrkesutbild- Utbildningen kan anordnas ning. av statliga universitet och hög-

Utbildningen kan anordnas skolor, kommuner, landsting och av statliga universitet och hög- enskilda utbildningsanordnare. skolor, kommuner, landsting och Utbildningsanordnama får

anenskilda utbildningsanordnare. ordna utbildningen själva eller i Utbildningsanordnama får an- samverkan med andra. ordna utbildningen själva eller i Utbildningen anordnas med samverkan med andra. särskilt statsbidrag, som fördelas

Utbildningen anordnas med efter ansökan. särskilt statsbidrag, som fördelas efter ansökan.

2§

Utbildningen skall ge sådana Utbildningen skall fördjupade teoretiska och prak- ge sådana fördjupade teotiska kunskaper som krävs för att retiska och praktiska kunskaper självständigt och i arbetslag ut- som krävs för att självständigt föra kvalificerade uppgifter i en och i arbetslag utföra kvalificemodernt organiserad produktion rade uppgifter i modernt

en av varor eller tjänster. Utbild- organiserad produktion av varor ningen skall präglas av såväl eller tjänster, ämnesteoretiskt djup som en präglas av såväl äinnesteostark arbetsplatsintegrering. retiskt djup som en stark arbets-

platsintegrering,

utvecklas och bedrivas i

samverkan mellan arbetsliv och

utbildningsanordnare och

bidra till att bryta traditio-

ner i fråga om könsbundna ut-

144 Bilaga 3 SOU 1999: 122

bildnings- och yrkesval.

3§

Utbildningen skall väsentli- Utbildningen skall väsentli-

bygga på de kunskaper gen bygga på de kunskaper som gen som eleverna får nationella eleverna får på nationella pro-

pro-

gram i gymnasieskolan eller gram i gymnasieskolan eller

motsvarande kunskaper. motsvarande kunskaper.

4§

Regeringen eller den myndig- Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer het som regeringen bestämmer

som får meddela föreskrifter får meddela föreskrifter om

om organisationen utbildningen organisationen av utbildningen

av hos kommuner och landsting hos kommuner och landsting samt deras befattning i övrigt samt om deras befattning i övrigt

om med utbildningen. med utbildningen.

5§

Regeringen eller den myndig- Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer het som regeringen bestämmer

som f°ar meddela föreskrifter att får meddela föreskrifter om att

om enskilda utbildningsanordnare enskilda utbildningsanordnare kan i uppgift att utfärda ut- kan ges i uppgift att utfärda ut-

ges bildningsbevis och examensbe- bildningsbevis och examensbevis efter genomförd utbildning. vis efter genomförd utbildning.

6§

Regeringen eller den myndig- Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer het som regeringen bestämmer får meddela ytterligare föreskrif- får meddela ytterligare föreskrifter om försöksverksamheten. ter om försöksverksamheten.

SOU 1999: 122 Bilaga 4 145

Förordning om kvalificerad yrkesutbildning

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Inledande bestämmelser

1§

Statligt stöd får lämnas för Statligt stöd f°ar lämnas för försöksverksamhet med viss kvalificerad yrkesutbildning enkvalificerad yrkesutbildning ligt bestämmelserna i lagen

en- om ligt bestämmelserna i lagen kvalificerad yrkesutbildning och 1996:339 om en försöksverk- bestämmelserna i denna förordsamhet med viss kvalificerad ning. yrkesutbildning och bestämmel- För driften av kvalificerad serna i denna förordning. yrkesutbildning finns styr-

else.

2§

För en utbildning som avses i För en utbildning som avses i denna förordning fâr statsbidrag denna förordning får statsbidrag lämnas till kommuner, landsting lämnas till kommuner, landsting eller enskilda utbildningsanord- eller enskilda utbildningsanordnare och särskilda medel lämnas nare och särskilda medel lämnas till statliga universitet och hög- till statliga universitet och högskolor eller andra statliga utbild- skolor eller andra statliga utbildningsanordnare. ningsanordnare.

Statsbidrag och särskilda Statsbidrag och särskilda medel lämnas i mån av tillgång medel lämnas i mån av tillgång på medel och får inte lämnas för på medel. En ansvarig utbilden sådan del av en utbildning för ningsanordnare får inte ta emot vilken statsbidrag eller särskilda statsbidrag eller särskilda medel medel lämnas i någon annan för en sådan del utbildning

av en ordning. för vilken statsbidrag eller sär-

Med högskola avses i denna skilda medel lämnas i någon förordning dels universitet och annan ordning. högskolor med statligt, kommu- Med högskola i denna

avses nalt eller landstingskommunalt förordning dels universitet och huvudmannaskap, dels enskilda högskolor med statligt, kommu-

146 Bilaga 4

utbildningsanordnare som har nalt eller landstingskommunalt tillstånd att utfärda examina en- huvudmannaskap, dels enskilda ligt lagen 1993:792 om till- utbildningsanordnare som har stånd att utfärda vissa examina. tillstånd att utfärda examina en-

ligt lagen 1993:792 om till-

stånd att utfärda vissa examina.

3§

Kommittén för kvalificerad Styrelsen beslutar om att en yrkesutbildning beslutar om utbildning får starta och om statsbidrag eller särskilda medel statsbidrag eller särskilda medel efter ansökan av den som enligt efter ansökan av den som enligt 4 § är ansvarig utbildningsan- 4§ är ansvarig utbildningsanordnare. ordnare.

Styrelsen f°ar som en plane-

ringsförutsättning medge flera

starter för en utbildning. Sådant

medgivande får lämnas endast

med förbehåll om erforderliga

riksdags- och regeringsbeslut.

Ett sådant medgivande kan åter-

kallas om det finns särskilda

skäl för det.

Ansvarig utbildningsanordnare

4§

Om en utbildning anordnas Om en utbildning anordnas av flera utbildningsanordnare i av flera utbildningsanordnare i samverkan, skall alltid en av samverkan, skall alltid en av dem vara ansvarig för utbild- dem vara ansvarig för utbildningen ansvarig utbildnings- ningen ansvarig utbildningsanordnare. anordnare.

Utbildningen

5§

Utbildningen skall bestå av Utbildningen skall bestå av dels teoretisk undervisning, dels dels teoretisk undervisning, dels lärande i arbete på en arbets- lärande i arbete på en arbetsplats. En tredjedel av utbild- plats. 25 35 procent av utbild-

ningstiden skall utgöras av ningstiden, normalt en tredjedel, lärande i arbete. Kommittén får skall utgöras av lärande i arbete. om särskilda skäl motiverar det Styrelsen får om synnerliga skäl medge att tiden för lärande i motiverar det medge att lärandet

SOU 1999: 122 Bilaga 4 147

arbete skall omfatta något i arbete f°ar förläggas till skolan.

mer eller något mindre tredje- I så fall skall arbetslivet

än en svara del av utbildningstiden. för kostnader och handledning.

6§

Omfattningen av utbild- Omfattningen av utbildningen anges enligt ett poäng- ningen enligt ett poäng-

anges system, där varje poäng motsva- system, där varje poäng motsvarar heltidsstudier under en heltidsstudier under

rar en vecka. vecka. En poäng benämns KY-

poäng.

7§

En kvalificerad yrkesutbild- En kvalificerad yrkesutbildning får avslutas med en kvalifi- ning fâr avslutas med kvalifi-

en cerad yrkesutbildningsexamen cerad yrkesutbildningsexamen om utbildningen omfattar sam- om utbildningen omfattar

sammanlagt 80 poäng och den stude- manlagt 80 KY-poäng och den rande har fullgjort vad studerande har fullgjort vad

som som krävs för att bli godkänd på alla krävs för att bli godkänd på alla moment i utbildningen. moment i utbildningen.

8§

Som allmänna mål för en Som allmänna mål för en kvalificerad yrkesutbildnings- kvalificerad yrkesutbildningsexamen gäller vad som anges i 2 examen gäller vad i 2

som anges § lagen 1996:339 för- § 1 och 2 lagen kvalificerad

om en om söksverksamhet med viss kvali- yrkesutbildning. ficerad yrkesutbildning. Därutöver gäller de särskilda

Därutöver gäller de särskilda mål och krav som enligt 19 § 12 mål och krav enligt 19 § 8 skall fastställas för

som en examen. skall fastställas för en examen.

9§

En studerande som uppfyller En studerande som uppfyller kraven för en kvalificerad yrkes- kraven för kvalificerad yrkes-

en utbildningsexamen skall på be- utbildningsexamen skall på begäran få ett examensbevis. I ett gäran få ett examensbevis. I ett sådant bevis skall utbildningens sådant bevis skall utbildningens

inriktning anges. inriktning anges.

En studerande som fullgjort En studerande fullgjort

som en utbildning som inte leder en utbildning som inte leder fram till en examen skall på be- fram till skall på be-

en examen

gäran få ett utbildningsbevis. gäran få ett utbildningsbevis.

148 Bilaga 4

10§

Lärarna inom försöksverk- Lärarna i kvalificerad yrkessamheten skall ha den teoretiska utbildning skall ha den teoreutbildning och den erfarenhet tiska utbildning och den erfarenfrån arbetslivet som behövs för het från arbetslivet som behövs att säkerställa en hög kvalitet i för att säkerställa en hög kvalitet utbildningen. i utbildningen.

11§

De studerande skall möj- De studerande skall ges möj-

ges lighet till insyn i verksamheten lighet till insyn i verksamheten och tillfälle att påverka utbild- och tillfälle att påverka utbild-

ningens uppläggning och gen- ningens uppläggning och gen-

omförande. omförande.

12§

Utbildningen skall vara av- Utbildningen skall vara av-

giftsfri för den studerande. giftsfri för den studerande.

Utbildningen skall vara Utbildningen skall vara öppen för sökande från hela lan- öppen för sökande från hela landet. det.

Tillträde till utbildningen

Behörighet

13§

Till utbildningen får endast Till utbildningen får endast sådana sökande antas som vid sådana sökande antas som vid utbildningens början uppfyller utbildningens början uppfyller kraveni 14 och 15 §§. kraveni 14 och 15 §§.

14§

För tillträde till en utbildning För tillträde till en utbildning krävs att sökanden har fullföljt krävs att sökanden ett nationellt i fått slutbetyg från ett

program gymnasieskolan eller har motsvarande nationellt eller Specialutformat svensk eller utländsk utbildning program i gymnasieskolan och eller genom annan verksamhet har lägst betyget Godkänd på har förvärvat motsvarande kun- kurser som omfattar minst 90

skaper. procent av de gymnasiepoäng

som krävs för ett fullständigt

program,

2. fått slutbetyg från gymna-

sial vuxenutbildning eller fått

SOU 1999: 122 Bilaga 4 149

samlat betygsdokument från gymnasial vuxenutbildning och har lägst betyget Godkänd på kurser som omfattar minst 90 procent av de gymnasieprogram som krävs för ett slutbetyg,

har en svensk eller utländsk utbildning som motsvarar kraveni 1 eller

genom någon annan verksamhet än utbildning har förvärvat kunskaper som motsvarar dem som utbildningar i 1 eller 2 gets

fyller 25 år senast under det kalenderår då utbildningen börjar, har arbetat sammanlagt minst fyra år före det kalenderår då utbildningen börjar eller på något annat sätt har förvärvat motsvarande erfarenhet och har kunskaper i svenska och engelska som motsvarar ett fullföljt nationellt program i gymnasieskolan, eller

är bosatt i Danmark, Finland, Island eller Norge och där är behörig till högre utbildning.

15§ För tillträde till en utbildning För tillträde till en utbildning får ställas upp krav på särskilda får ställas upp krav på särskilda förkunskaper. Sådana krav skall förkunskaper. Sådana krav skall vara relevanta för den aktuella vara relevanta för den aktuella utbildningen och får avse utbildningen och får

avse kunskaper i ämne i gym- kunskaper i ämne i gymnasieskolans nationella program nasieskolans nationella program eller motsvarande kunskaper, eller motsvarande kunskaper, krav på yrkeserfarenhet 2. krav på yrkeserfarenhet som kan vara av betydelse för som kan vara av betydelse för utbildningens speciella inrikt- utbildningens speciella inriktning eller det yrkesområde som ning eller det yrkesområde

som utbildningen förbereder för. utbildningen förbereder för.

150 Bilaga 4 SOU 1999: 122

Urval

16 §

Om antalet platser inom en Om antalet platser inom en kvalificerad yrkesutbildning är kvalificerad yrkesutbildning är mindre än antalet behöriga mindre än antalet behöriga sökande, får urval göras. Därvid sökande, f°ar urval göras. Därvid skall hänsyn tas till den sökan- skall hänsyn tas till den sökandes möjlighet att tillgodogöra sig des möjlighet att tillgodogöra sig

utbildningen. utbildningen.

17§

Vid urvalet får eller flera Vid urvalet får eller flera

en en av av följande urvalsgrunder använ- följande urvalsgrunder användas: das: betyg, särskilt prov, tidigare betyg, särskilt prov, tidigare utbildning och yrkeserfarenhet. utbildning och yrkeserfarenhet.

Utbildningsplan

1s§

För varje utbildning skall det För varje utbildning skall det finnas en utbildningsplan som finnas en utbildningsplan som fastställs av kommittén. fastställs av styrelsen.

19§

I utbildningsplanen skall an- I utbildningsplanen skall anges ges

den ansvariga utbildnings- utbildningens namn/inanordnaren och övriga utbild- riktning och omfattning, ningsanordnare, ansvarig utbildningsan-

2. utbildningens mål och de ordrare, huvudmoment som ingår i ut- utbildningens övergrip-

bildningen, ande mål,

utbildningens omfattning, huvudsaklig uppläggning huvudsakliga uppläggning och och organisation av utbildningen organisation, och omfattningen av utbildning-

inriktning, organisation ens olika delar, och omfattning av det lärande i huvudsaklig uppläggning arbete ingår i utbildningen, och organisation lärandet i

som av

kompetenskrav på den arbetet, undervisande personalen, kursplaner och mål för

de krav på förkunskaper kurserna, och andra villkor som gäller för inriktning av lärandet i att fâ börja på utbildningen samt arbetet,

SOU 1999: 122 Bilaga 4 151

de urvalsgrunder som skall an- kompetenskrav på den pervändas, sonal medverkar i utbildsom de principer för betygssätt- ningen, ning och former för kun- kvalitetssäkring och egenskapskontroll som skall tilläm- utvärdering,

pas, samt 10. förkunskapskrav och

om utbildningen kan av- andra villkor för att få påbörja slutas med kvalificerad utbildningen, en

yrkesutbildningsexamen, dess 1 urvalsgrunder,

inriktning samt de särskilda mål 12. principer för betygssättoch krav som skall gälla för ning och former för kundenna examen. skapskontroll och I planen skall också anges om 13. Examen och utbildningsden högskola som är represente- bevis.

rad i den ledningsgrupp

som avses i 21 § bedömer att ett eller flera moment ingår i utbildsom ningen f°ar tillgodoräknas vid denna högskola.

Studiestöd Studiestöd m.m. 20§ Den som går igenom ut- Den går igenom en som en ut-

bildning enligt denna förordning bildning enligt denna förordning

kan få studiemedel enligt studie- kan få studiemedel enligt studiestödslagen 1973:349 och stödslagen 1973:349 och

studiestödsförordningen studiestödsförordningen

1973:418 trots att utbildningen 1973:418 trots att utbildningen inte anges i bilagan, avdelning B inte i bilagan, avdelning B anges

till studiestödsförordningen. till studiestödsförordningen.

Den ansvariga utbildningsan-

ordnaren skall ordna ett försäkringsskydd för de studerande i huvudsak enligt de principer som gäller för studerande i högskolan.

Ledningsgrupp för utbildningen 21§ Hos den ansvariga utbild- Hos den ansvariga utbildningsanordnaren skall det finnas ningsanordnaren skall det finnas

en ledningsgrupp för utbild- ledningsgrupp för utbild-

en ningen under den tid utbild- ningen under den tid utbild-

152 Bilaga 4

ningen bedrivs. Om utbild- ningen bedrivs. Om en utbild-

en ningsanordnare är ansvarig för ningsanordnare är ansvarig för flera utbildningar får lednings- flera utbildningar får lednings-

gemensam för gruppen vara gemensam för gruppen vara dessa. dessa om inte styrelsen före-

skriver annat för en viss led-

ningsgrupp.

22§

Ledningsgruppen för utbild- Ledningsgruppen för utbildningen skall ningen skall

till att utbildningen se till att utbildningen

se genomförs enligt bestämmel- genomförs enligt bestämmel-

i lagen 1996:339 serna i lagen om kvalificerad serna om en försöksverksamhet med viss yrkesutbildning, bestämmelserna kvalificerad yrkesutbildning, be- i denna förordning och i enlighet stämmelserna i denna förordning med beslut av styrelsen, och i enlighet med beslut av anta studerande till utbildkommittén, ningen,

anta studerande till utbild- utfärda utbildnings- och ningen och examensbevis efter genomförd

3. utfärda utbildnings- och utbildning och examensbevis efter genomförd besluta om förslag om ändutbildning. ringar i utbildningsplanen.

23§

Ledningsgruppen skall bestå Ledningsgruppen skall bestå av av

företrädare för de delar företrädare för de delar av

av arbetslivet berörs utbild- arbetslivet som berörs av utbild-

som av ningen, ningen,

minst företrädare för 2. minst företrädare för en

en en en högskola och högskola och

minst företrädare för minst företrädare för

en en den kommunala vuxenutbild- det kommunala skolväsendet. ningen. Den ansvariga utbildningsan-

Den ansvariga utbildningsan- ordnaren får utse ledamöter utordnaren f°ar utse ledamöter ut- över dem som anges i första över dem som anges i första stycket. Flertalet av ledamöterna stycket. Flertalet ledamöterna i ledningsgruppen skall dock

av i ledningsgruppen skall dock företrädare för arbetslivet.

vara

företrädare för arbetslivet. Minst en företrädare för de vara

Minst företrädare för de studerande skall ha närvaro- och

SOU 1999: 122 Bilaga 4 153

studerande skall ha närvaro- och yttranderätt vid ledningsgrupyttranderätt vid ledningsgrup- pens sammanträden. pens sammanträden. Styrelsen får meddela före-

skrifter om sammansättningen

av en ledningsgrupp.

24§

Om en kommun eller ett Om en kommun eller ett landsting är ansvarig utbild- landsting är ansvarig utbildningsanordnare, skall den nämnd ningsanordnare, skall den nämnd som fullmäktige utser uppdra åt som fullmäktige utser uppdra åt en ledningsgrupp att under en ledningsgrupp att under nämnden sköta de uppgifter som nämnden sköta de uppgifter som anges i 22 Nämnden får helt anges i 22 Nämnden får helt eller delvis återkalla uppdraget, eller delvis återkalla uppdraget, om det finns särskilda skäl för om det finns särskilda skäl för det. det.

statsbidrag och särskilda medel

25§ Kommittén skall vid sin fördelning Beslutet om statsbidrag eller av statsbidrag eller särskilda medel särskilda medel skall innehålla särskilt beakta om en utbildning uppgifter om belopp, antal ut-

efterfrågas av arbetslivet bildningsplatser, när utbildoch bedöms ha goda förutsätt- ningen startar och utbildningens ningar att bli genomförd med en lokalisering. hög kvalitet,

genomförs av en högskola och en kommun och eventuellt någon annan i samverkan och

bidrar till att bryta traditioner i fråga om könsbundna utbildnings- och yrkesval.

26§

Beslutet om statsbidrag eller Statsbidrag och särskilda särskilda medel skall innehålla medel betalas ut av Kammaruppgifter om belopp, antal ut- kollegiet till den ansvariga utbildningsplatser och utbildning- bildningsanordnaren. ens lokalisering och dimensionering.

154 Bilaga 4 SOU 1999: 122

27§

statsbidrag och särskilda Statsbidrag får återkrävas om medel betalas ut av Kammarkol- den ansvariga utbildningsanordlegiet till den ansvariga utbild- naren eller någon annan som ningsanordnaren. deltar i anordnandet av utbild-

ningen i väsentlig mån åsidosät-

ter någon bestämmelse eller

något villkor som gäller för

bidraget.

2x§

Tillsyn m.m.

statsbidrag får återkrävas om Styrelsen skall svara för till-

den ansvariga utbildningsanord- syn och uppföljning av de ut-

naren eller någon annan som bildningar som bedrivs med stöd deltar i anordnandet av utbild- statsbidrag eller särskilda

av ningen i väsentlig mån åsidosät- medel enligt bestämmelserna i ter någon bestämmelse eller denna förordning. Styrelsen något villkor som gäller för skall svara för att oberoende bidraget. utvärdering av verksamheten

kommer till stånd.

Tillsyn m.m.

29§

Kommittén skall svara för De utbildningsanordnare som tillsyn och uppföljning av de ut- deltar i anordnandet av en utbildningar som bedrivs med stöd bildning är skyldiga att utvärav statsbidrag eller särskilda dera verksamheten och att medmedel enligt bestämmelserna i verka i den uppföljning och utdenna förordning. värdering av utbildningen som

initieras av styrelsen. De skall

till styrelsen eller den som styr-

elsen bestämmer lämna de upp-

gifter som styrelsen begär.

30§

De utbildningsanordnare som Styrelsen får med anledning deltar i anordnandet av en ut- av tillsyn meddela föreskrifter bildning är skyldiga att utvär- för en viss utbildning. dera verksamheten och att medverka i den uppföljning och utvärdering av utbildningen som initieras av kommittén. De skall

SOU 1999: 122 Bilaga 4 155

till kommittén eller den

som kommittén bestämmer lämna de uppgifter som kommittén begär.

Överklagande

31§

Beslut av kommittén enligt Beslut styrelsen enligt

av denna förordning får inte över- denna förordning får inte överklagas. klagas.

32§

Beslut av den ansvariga ut- Beslut av den ansvariga utbildningsanordnaren om avslag bildningsanordnaren om avslag på en studerandes begäran att få på en studerandes begäran att få examensbevis eller utbildnings- examensbevis eller utbildningsbevis får överklagas till Över- bevis får överklagas till Över-

klagandenämnden för högsko- klagandenämnden för högsko-

lan. lan.

Bilaga 5 157

Beskrivning av utbildningssystemen i fyra

länder

europeiska

l I

Inledning

I denna rapport presenteras en översiktlig beskrivning av utbildnings-

systemen i fyra länder. De länder som finns med är Finland, Tyskland,

Storbritannien och Irland. Rapporten är främst baserad på material från

Eurydicenätverkets gemensamma databas, EURYBASE och från doku-

ment och faktablad från CEDEFOP. Kompletterande uppgiñer har även

inhämtats från berörda myndigheters hemsidor i de olika länderna samt

från OECD Education glance.

at a

Eftersom det i regel har varit svårt att hitta aktuell information har

statistiska uppgifter använts i begränsad omfattning.

158 Bilaga 5 SOU l 999: 122

Finland

1993 presenterade den finska regeringen en plan för en reform av utbildningssystemet. Sedan dess har omfattande omstrukturering av yrkesut-

en bildningen på alla nivåer skett. Arbetet beräknas vara klart under 2000. I det systemet har bl. gått ifrån smala specialiserade utbild-

nya man a. ningsprogram och ökat möjligheterna för variation och individuellt

mer anpassade utbildningar. All högre yrkesutbildning kommer att bedrivas

vid de nya yrkeshögskolorna.

Ansvar och administration

Nästan all offentligt finansierad utbildning lyder under eller står under tillsyn Undervisningsministeriet. I nära samarbete med departementet

av arbetar Utbildningsstyrelsen som är en planerings- och utvärderingsmyndighet uppgift är att utveckla mål, innehåll och metoder inom grund-

vars och gymnasieskolan samt for yrkes- och vuxenutbildning. Styrelsen fastställer den nationella läroplanen och utvärderar det finska utbildningssystemet. I arbetet med att utveckla yrkesutbildningen biträds styrelsen av utbildnings- och praktikkommittéer. Dessa kommittéer verkar inom 26 områden och består av representanter från utbildnings- och forskningsområdet samt av arbetsgivare och anställda.

Varje kommun är skyldig att anordna grundläggande utbildning. De

kan dessutom anordna gymnasieutbildning, yrkesutbildning, yrkeshög-

skoleutbildning och vuxenutbildning. Nästan samtliga grundskolor och de flesta gymnasieskolor drivs kommunalt. Av yrkesutbildningen anordnas 40 procent av privata anordnare. Yrkeshögskoloma är privata eller kommunala. Samtliga universitet är statliga.

Obligatorisk grundskola

Finland har, liksom Sverige, en 9-årig obligatorisk grundskola Peruskoulu som är avsedd for elever mellan sju och sexton år. Den nioåriga enhetsskolan kan kompletteras med en ettårig frivillig påbyggnadsundervisning årskurs 10.

Bilaga 5 159

Fortsatt skolutbildning

Efter den obligatoriska utbildningen fortsätter cirka 60 procent eleverna

av till gymnasiet Lukio och ungefär 30 procent börjar studera yrkes-

en skola. Övriga elever fortsätter till ett tionde år i grundskolan eller börjar arbeta.

På Lukio 16-19 år studieförberedande utbildning under tre år.

ges en Undervisningen är indelad i kurser eleverna kan välja under läsårets

som fem eller sex perioder. Samtliga gymnasier är årskurslösa. I gymnasie-

studierna ingår obligatoriska, fördjupade och tillämpade studier. Utbild-

ningen avslutas med en studentexamen allmän behörighet till all

som ger utbildning på högskolenivå.

Utbildningen på yrkesskolorna tidigare två eller tre år, till år

var men 2000 ska alla utbildningar treåriga. Yrkesutbildningen vänder sig i

vara första hand till elever kommer direkt från grundskolan, utbild-

som men ningarna är även öppna för elever med studentexamen. Den pågående reformen syftar till att bredda innehållet i utbildningarna och göra dem

att

mer arbetslivsanpassade bl.a. genom att öka inslaget arbetsplatsförlagd

utbildning. Tidigare fanns det 26 olika yrkesprogram

och 260 olika yrkesexamina. Antalet inriktningar har minskats och antalet

nu nationella yrkesexamina har reducerats till 77. Skolorna har också utvecklats till större enheter erbjuder undervisning inom flera yrkesområden.

som

Utbildningen på yrkesskoloma, som ges inom tio olika områden,

omfattar gemensamma yrkesinriktade och teoretiska ämnen, inriktade studier och valfria studier. Dessutom ingår arbetspraktik skall utgöra minst

som ett halvår av studietiden och ett slutarbete. Efter avslutade studier kan eleverna erhålla en yrkesinriktad grundexamen. En treårig grundexamen ger allmän behörighet till både yrkeshögskolor och universitet.

Läroavtalsutbildning

Det är också möjligt att få yrkesinriktad grundexamen sk. läro-

en genom avtalsutbildning. Omkring fem procent studerande på denna nivå väljer

lâroavtalsutbildning.

I läroavtalsutbildningen kombineras utbildning på arbetsplatser och utbildning på skolor eller vuxenutbildningscenter. De studerande förvärvar kunskaper främst att utföra praktiskt arbete i företag. På arbets-

genom platsen utses en utbildare leder och övervakar de studerandes arbete.

som Ett tidsbundet arbetsavtal upprättas mellan arbetsgivaren och studerande som har fyllt 15 år.

160 Bilaga 5 SOU l 999: 122

Det finns även läroavtalsutbildning som förbereder för yrkesexamina och specialyrkesexamina främst för vuxna som förutsätter en djupare yrkesskicklighet inom ett område eller yrke.

Högre utbildning

Högre utbildning idag på yrkeshögskolor, universitet och vid försvars-

ges högskolan. Genom den pågående reformeringen av det finska utbildnings-

systemet skapas en ny icke-akademisk utbildningsform på yrkeshög-

skoloma parallellt med den traditionella universitetsutbildningen

som erbjuder högre utbildning. 65 procent gymnasieelevema går vidare till

av högre utbildning. I höst finns 19 000 nybörjarplatser på de traditionella

universiteten och 24 000 platser på yrkeshögskoloma.

I Finland utgörs universitetssektom av universiteten, dvs av vetenskaps- och konsthögskoloma samt Försvarshögskolan. Det finns 20

universitet. Tio dem är mångvetenskapliga och tio är specialiserade. Av

av specialhögskoloma ärtre handelshögskolor och tre specialiserade på teknik och arkitektur medan de fyra övriga är konsthögskolor.

Den finländska studentexamen ger allmän behörighet för universitetsstudier. Möjligheter att studera på universitet har även studerande som har

avlagt finländsk yrkeshögskoleexamen, en treårig yrkesinriktad examen

en eller motsvarande.

Examensstrukturen har fömyats på de flesta utbildningsområden. I det

systemet har det införts en lägre högskoleexamen, kandidatexamen, nya inom så alla utbildningsområden. Den omfattar tre års studier på

gott som heltid. Den högre magisterexamen, som också finns inom de

examen, flesta områden omfattar minst fem års heltidsstudier. Dessutom finns Iicentiats- och dokrorsexamen.

Genom en ny lagstiftning 1991 om temporära yrkeshögskolor yrkesläroanstalter inleddes arbetet med att utveckla program för en ny typ akademisk och att skapa en ny icke-akademisk sektor.

av examen Målet att rationalisera hela utbildningssystemets struktur och att höja

var standarden på yrkesutbildningen. Största delen av den högre yrkesutbildningen utvecklas till yrkeshögskolor och samtidigt försvinner de s.k. yrkesläroanstaltema. Innan en yrkeshögskola blir permanent genomgår den försöksperiod. För att verka på ordinarie basis skall en yrkeshög-

en skola uppfylla de kvalitetskrav och andra krav gäller för högskole-

som

undervisning. Undervisningsministeriet fastställer utbildningsprogram men yrkeshög-

skoloma utformar själva sina läroplaner. Vid mål- och resultatförhand-

lingar mellan Undervisningsministeriet och yrkeshögskoloma avtalas det

om hur många nya studerande skolorna får ta emot per år.

SOU 1999: 122 Bilaga 5 161

Yrkeshögskoloma antar studerande avlagt studentexamen,

som en grundläggande yrkesexamen eller någon motsvarande internationell eller utländsk examen. Antagning sker ett riksomfattande antagnings-

genom system men skolorna bestämmer själva sina urvalsregler. För de temporära

yrkeshögskoloma beslutar Undervisningsministeriet urvalsgrundema. I

om regel antas de studerande på betyg, arbetslivserfarenhet och i många fall

genom särskilda intagningsprov.

Hösten 1999 har Finland 31 yrkeshögskolor, 24 är ordinarie och

varav 7 temporära. De flesta yrkeshögskolor är bildade läroanstalter tidi-

av som gare bedrivit högre yrkesutbildning och erbjuder utbildning flera områden. Flest studieplatser finns det inom teknik och kommunikation, handel och administration samt social- och hälsovård. De studerande väljer mel-

lan olika utbildningsprogram leder fram till yrkeshögskoleexamen.

som en Programmen varar mellan tre och ett halvt år och fyra år. De har utvecklats utifrån arbetslivets krav och utvecklingsbehov och utgör studiehelheter som är inriktade på bestämda uppgiftsområden i arbetslivet. Varje

program innehåller grund- och yrkesstudier, fritt valbara studier, praktik och

ett slutprov.

Utbildning ges inom följande områden:

naturbruk

teknik och kommunikation

handel och administration

turism, kosthålls- och ekonomibranschen

hälsovård och det sociala området

kultur

humanistisk och pedagogisk utbildning

Alla utbildningar inom yrkeshögskolan skall innehålla praktikperiod på

en minst 20 veckor. Omfattning, innehåll och förläggning är i övrigt inte reglerat och kan därför variera. De studerande ordnar i regel praktik.

egen Ett kontrakt upprättas mellan arbetsgivaren, studenten och skolan. Studenterna avlönas av arbetsgivaren f°ar ersättning för sin med-

som en verkan.

6 153-2049Kvalificeradyrkesutbildning

162 Bilaga 5

FINLANDS UTBILDNINGSSYSTEM

UNIVERSITET YRKESHÖGSKOLOR 19-

LUKIO YIKKESSKOLOR

GYMNASIUM LAROAVTALS- UTBILDNING 16-19 år PERUSKOULU GRUNDSKOLA 7- 16 år

SOU 1999: 122 Bilaga 5 163

Tyskland

Arbetslivet har tradition haft ett stort inflytande på

av utformningen av

utbildningssystemet i Tyskland. Eleverna delas tidigt i olika områden upp som skall motsvara arbetsmarknadens behov. För ungdomar mellan 16 och 19 år finns olika yrkesutbildningar

flera

på heltid. Parallellt med dessa utbildningar det duala finns systemet som kombinerar teoretiska studier på yrkesskola med praktiskt arbete på en

arbetsplats.

Administration och ansvar

Ansvaret för utbildningsväsendet vilar huvudsakligen på delstatema. Det gäller skolan, till stor del den högre utbildningen och vuxenundervisningen. Det finns därför stora regionala skillnader det gäller läroplanär ner, terminsstarter och även skolformer. Hela det tyska utbildningssystemet står dock under tillsyn den federala regeringen. av På federal nivå ligger också ansvaret för den praktiska delen den av

grundläggande yrkesutbildningen inom företag, fortbildning samt till den högre utbildningen. Bundesinstitutfiir Berufsbildung, BIBB federala Det

Institutet för Yrkesutbildning där arbetsmarknadens delstatema parter, och den federala nivån är representerade, har framträdande roll i detta en arbete. BIBB arbetar bl.a. med planering och utveckling yrkesutbildav ningen och ska säkra att innehållet i utbildning och praktik överensstämmer med arbetsmarknadens behov.

Obligatorisk grundskola

I Tyskland är skolgång obligatorisk mellan 6 och 18 år. Under de första 9 eller 10 åren, beroende på delstat, gäller skolplikt på heltid. Under de resterande åren är skolgången endast obligatorisk på deltid. Kännetecknande för det tyska utbildningssystemet den är trepartsmodell funnits sedan början på 1900-talet. Eleverna som får redan i tioårsåldem, till årskurs välja mellan tre olika utbildningsaltemativ Hauptschule, Realschule eller Gymnasium. De flesta delstater har dock infört en

tvåårig orienteringsfas, Orientierungsstufe, gör det möjligt

som att pröva på de tre olika utbildningsvariantema inför valet till Hauptschule, Realschule och Gymnasium. Under de senaste åren har vissa

förändringar

gjorts för att göra de olika utbildningsformema lika varandra och mer

164 Bilaga 5

underlätta övergångar. Därför finns numera även sammanhållna skolor s.k. Gesamtschulen.

Hauptschule åk. 5- 9 eller 10 eleverna en grundläggande yrkes-

ger utbildning. De flesta elever går nio år i Hauptschule fortsätter med

som någon form yrkesutbildning. De kan dock under ett frivilligt tionde

av skolår komplettera sin utbildning och bli behöriga till högre yrkesutbild-

ning.

Realschule åk. 5- 10 allmänorienterande utbildning. Den för-

är en bereder eleverna för arbeten inom t.ex. industri, handel, social service, administration och jordbruk kan också leda till fortsatta yrkesstudier.

men Slutbetyg från Realschule tillträde till vidare yrkesinriktade studier på

ger Fachoberschule.

Gymnasium åk. 5-13 är studieförberedande och har med tiden ändrat karaktär från elitskola till allmän utbildning som har expanderat

en mer kraftigt. Den avslutas med studentexamen, Abitur, ger allmän behö-

som righet till högre studier. Nästan tredjedel eleverna väljer idag denna

en av

utbildningsform.

Vid sidan det tredelade skolsystemet finns det i samtliga

av numera delstater enhetsskolor, s.k. Gesamtschulen åk. 5-9 eller 10. De existerar i två fonner, samverkande innebär att klasser från de olika skol-

en som formema finns i byggnad och integrerad där eleverna blandas

samma en och kan välja att delta i kurser av olika svårighetsgrad.

Fortsatt skolutbildning

För ungdomar mellan 15 och 20 år finns det förutom den studieförberedande utbildningen Gymnasium möjlighet att välja mellan flera yrkesinriktade utbildningar samt, det duala systemet, lärlingsutbild-

genom

förenar teori och praktik. Övergången till yrkeslivet sker därför ningar som ofta successivt kombination av studier och arbete.

genom en

Berufvgrundschuljahr BGJ, åk. 11 är det första stadiet i yrkesutbild-

ning på denna nivå. Studierna kan bedrivas på heltid, deltid eller genom en kombination studier och arbete. Syftet med året är allmänna kun-

av att ge skaper och färdigheter fordras i alla yrken samt att ge teoretisk och

som praktisk utbildning inom ett särskilt område. Utbildningen innehåller grundläggande kurser inom 13 olika yrkesområden t.ex. ekonomi,

som administration, jordbruk samt hälso- och sjukvård.

SOU 1999: 122 Bilaga 5 165

Yrkesutbildning på deltid

Cirka 70 procent av eleverna i en årskull fortsätter efter avslutad obligatorisk utbildning till den duala yrkesutbildningen, das duale System. Av elever med gymnasieexamen väljer cirka 15 procent det duala systemet. Systemet benämns som dualt eftersom eleverna kombinerar deltidsutbildning på yrkesskola, s.k. Berufivschule, med en lärlingsplats på en arbetsplats. Utbildningen bedrivs genom ett samarbete mellan statliga yrkesskolor och privata företag. I år påbörjar omkring 650 000 personer utbildning inom det duala systemet. Antalet förväntas öka under kommande år dels

som en följd av större årskullar, dels genom regeringens ambition att öka tillgången på arbetsplatser för ungdomar som tidigare år inte fått någon plats.

Utbildningen omfattar två till tre och ett halvt år där en studieperiod på tre år är vanligast. Genomsnittsåldem på eleverna är 17 år. Det enda behörighetskravet för den duala utbildningen är avslutad obligatorisk heltidsutbildning. När det är stor efterfrågan har elever med mer kvalificerad utbildning lättare att få vissa lärlingsplatser.

På Berufsschule ges deltidsutbildning. Vissa elever har redan en anställning, men deltar i den obligatoriska deltidsutbildningen tills de fyller 18 år. I regel tillbringar eleverna två dagar i veckan i skolan och tre dagar på arbetsplatserna. Läroplan tas gemensamt fram av representanter från federala och delstatliga myndigheter.

I enlighet med två federala förordningar, Berufsbildungsgesetz och Handwerksordnung, skall en enhetlig nationell standard på praktik på arbetsplatser garanteras. Praktiken utformas genom ett kontrakt mellan företaget och praktikanten. I organisationsplan kravlista på

en anges en vilka kunskaper och färdigheter som eleverna bör tillgodogöra sig under en praktikperiod. Dessa regler skall skydda praktikantema från att bli uppbundna till akuta behov på arbetsplatsen och garantera bred praktik.

en Till skillnad från utbildningen på Berufsschule finansieras lärlingsperioden av arbetsplatserna som betalar en praktiklön. Lönen regleras genom kollektivavtal och stiger för varje praktikår. Genom offentliga medel kan elever med särskilda behov få hjälp med praktik.

Arbetsplatsema medverkar i stor utsträckning i den duala utbildningen. Detta kan bl.a. förklaras av att arbetsgivarna enbart kan anställa personer med yrkeslegitimation för många uppgifter, vilket endast kan erhållas genom praktik. Trots detta befarar man att praktikplatsema inte kommer att räcka i framtiden. Den federala regeringen har inlett en kampanj för att engagera fler företag, vilken hittills har varit framgångsrik. Bundesinstitut für Berufsbildung anser att det är nödvändigt att vidta flera åtgärder och

166 Bilaga 5

olika aktiviteter för att stärka det duala systemet och säkra arbetslivets medverkan under kommande år CEDEFOP No.1 2/1999.

Inom för lärlingsutbildningen kan man erhålla en yrkeslegitima-

ramen tion för cirka 370 olika yrken inom ett 70-tal områden som t.ex. industri, handel, offentlig sektor, jordbruk, hantverk och sjöfart. På senare tid har och bl.a. lagt till del yrken. Även man modemiserat systemet något en nya indelningen i olika specifika yrkeskategorier är omfattande, så har en om minskning skett sedan början 70-talet då det fanns över 600 olika av

yrkestitlar.

Slutexaminationen består praktisk och teoretisk del. Examinaav en en tionskommittén består personal från praktikplatser och lärare från av Berujsschule. De klarar provet f°ar ett certifikat, kallat Facharbeitersom

Kaufinannsgehilfenbrief eller Gesellenbrief dem en yrkes-

brief som ger legitimation för sitt yrke. Elever blir godkända skall ha tillräckliga som kunskaper för att börja arbeta och skall inte behöva genomgå någon introduktion eller ytterligare praktik. Det finns även möjlighet att fortsätta till

studier på en Fachschule.

Yrkesutbildning på heltid

Yrkesutbildning på heltid finns på Berufsfachschule, Fachoberschule,

Berujsaufbauschule, Gymnasium Fachgymnasium. Det finns

Berufliches

även andra skolor i vissa delstater, de är förhållandevis få. men yrkesskøla utanför det tekniska området, åk 10 eL

Berufsfachschule

11-13 heltidsutbildningar på ett till tre år. Utbildningama kan ses som ger fördjupning Berufsschule och förbereder eleverna för yrkeslivet. en av Studierna omfattar både allmänna och yrkesinriktade ämnen. Yrkesskolan erbjuder utbildningar inom de flesta yrkesområden utanför det tekniska området t.ex. ekonomi, hotelladministration och social service. som För behörighet krävs nio år i Hauptschule eller tio år i Realschule. De elever avslutat Realschule kan efter två års studier i Berufsfachschule som i olika ämnen erhålla En teknisk utbildning leder till en en examen. staatlich geprüfter technischer Assistent och en ekonomisk examen som administrativ utbildning till en Staatlich geprüfter kaufinännischer

Assistent. Fachoberschule teknisk heltidsutbildning, åk. 11-12 eleverna ger allmänna och specialiserade teoretiska och praktiska kunskaper. Kurser erbjuds inom olika ämnen teknologi, ekonomi, närings- och hushållssom lära, jordbruk, socialt arbete och design. Under det elfte året går eleverna på praktik under fyra dagar i veckan under hela året. En avslutad yrkesutbildning kan ersätta det elfte året och elever med sådan utbildning kan direkt till det tolfte året. Obligatoriska ämnen är tyska, samhällskun-

Bilaga 5 167

skap, matematik, naturvetenskap, ett främmande språk och idrott. För behörighet krävs en examen från Realschule. Examen från Fachoberschule ger behörighet till studier på Fachhochschule. Berufsaujbauschule åk. 11 vänder sig till elever redan har som någon form av praktisk utbildning eller flera års arbetslivserfarenhet. Efter ett års grundläggande yrkesutbildning får eleverna behörighet att fortsätta med yrkesinriktade studier. Det finns även möjlighet för ungdomar med fysiska och psykiska handikapp eller bristande språkkunskaper att få ett mer anpassat förberedande år, sk. Berufsbereitungsjahr introsom ger en duktion till ett eller två yrkesområden. På Berufliches Gymnasium/ Fachgymnasium delen

senare av

gymnasium med teknisk inriktning, åk. 11-13 liksom på Berufs-

fachschule och Kollegsschule vuxenutbildning på heltid, kan eleverna få

dubbla examina, en examen för yrkesutbildning och en examen som ger

behörighet till högre studier, Hochschulreye/Fachhochschulreye. Den

dubbla examen är ett försök att integrera teoretisk och praktisk utbildning. Det är dock förhållandevis få elever väljer att avlägga sådan som en examen. Fachschule erbjuder avancerade yrkesinriktade utbildningar på 1-3 år. Denna utbildning kan påbyggnad på tidigare teknisk utbildses som en ning, men betraktas högre utbildning. För behörighet krävs i allsom mänhet någon genomförd praktik inom området eller relevant arbetslivserfarenhet. De utbildas på Fachschule förbereder sig för arbete på som en nivå mellan dem har akademisk och dem utbildas som en examen som inom det duala systemet. Det finns ett 90-tal olika inriktningar, främst inom områdena teknik, ekonomi och design. Berufvakademie som har funnits sedan 1970-talet erbjuder utbildning på en något högre nivå är ändå inte inordnade i systemet for högre men utbildning. Det finns idag 27 skolor i 7 delstater. Utbildningama är treåriga och är främst inriktade på ekonomi, teknik och socialt arbete. Behörighetskraven varierar mellan olika delstater antingen krävs men studentexamen eller någon från yrkesinriktad utbildning examen en som ger behörighet till fortsatta studier och ett praktikavtal med arbetsplats. en När ett praktikavtal har upprättats anmäler den medverkande arbetsplatsen den studerande till berufsakademie. Utbildningsplanen utformas i en samarbete mellan skolorna och de arbetsplatser deltar och fastställs som av

utbildningsministeriet i delstaten.

Under de två första åren grundläggande utbildning och under ges en tredje året sker fördjupning. Skolförlagd utbildning med arbete en varvas

på en arbetsplats, i block om 12 veckor. Under de arbetsplatsförlagda

perioderna erhåller de studerande lön från arbetsgivarna. Efter avslutade studier erhåller de studerande ett särskilt Diplom från berufsakademie en

168 Bilaga 5 SOU 1999: 122

med inriktning på teknik, ekonomi eller socialt arbete Diplom-Ingenieur,

Diplom-Sozialpädagoge eller Dzplom-Betriebswirt.

Högre utbildning

I Tyskland finns drygt 100 universitet, eller institutioner med samma status, ungefär 50 konst- och musikhögskolor, samt drygt 150

fachhochschule. Ungefär tredjedel går vidare till högre studier.

en Flertalet institutioner för högre utbildning, med undantag av några priär delstatliga. Merparten finansieringen sker också genom delvata, av statema. Varje universitet och högskola har dock stort självbestämmande, vilket ökade 1998 då skolorna fick ökat inflytande över sina ekonomiska

medel Studentexamen behörighet att studera inom alla områden. Till ger många utbildningar är antagningen fri. Det ökade studenttrycket har dock lett till att antalet studieplatser inom flera utbildningar begränsats och att ett urvalsförfarande äger rum. Utbildningarna är vanligen uppdelade i grundutbildning fyra tennien avslutas med mellanexamen, och en Fördjupningsnivå, som ner, som en avslutas med slutexamen. De flesta universitetsstudier beräknas ta fyra en och halvt år. Genomsnittsstudenten studerar dock åtminstone sex år, ett vilket ett problem. Studierna avslutas med en Magistergrad, anses vara Diplomgrad eller Staatsexam. Efter forskningsstudier uppnås Doktorgrad. Ungefär tredjedel dem fortsätter till högre utbildning studeen av som på fachhochschule. Här yrkesnära utbildning än på de rar en ges en mer traditionella universiteten. Lärarna hämtas vanligen från arbetslivet och de studerande tillbringar ofta eller två terminer på en arbetsplats. en Till skillnad från universiteten så tillämpas inte fri antagning utan de flesta skolor får göra ett urval utifrån betyg och väntetid. Ungefär hälften de sökande har studentexamen medan övriga har examen från av Fachoberschulen eller motsvarande kunskaper behörighet till som ger vissa utbildningsprogram inom Fachhochschulen. Det finns ett 50-tal olika inom 11 olika branschområden. Utprogram bildning främst inom tillverkning, IT, ekonomi, offentlig förvaltning, ges socialt arbete samt design. Utbildningstiden är runt fyra år. Efter avslutad utbildning kan de studerande erhålla ett särskilt Diplom

från fachhochschule. De önskar kan efter grundutbildningen läsa

en som påbyggnadsutbildning i allmänhet omfattar tre terminer. Sedan en som 1998 går det att studera till internationell Bachelor eller Masteren examen.

Bilaga 5 169

TYSKLANDS UTBILDNINGSSYSTEM

UNIVERSITÃT FACHHOCH- BERUFS- SCHULE AKADEMIE FACH- SCHULE

SEKUNDARSTUFE II

GYMNASIALE BERUFSGRUNDSCHULJAHR OBERSTUFE BERUFSFACHSCHULE FACHOBERSCHULE BERUFLICHES GYMNASIUM DUALA SYSTEMET BERUFSSCHULE -

16-19år

SEKUNDARSTUFE I

GYMNASIUM HAUPTSCHULE GESAMTSCHULE REALSCHULE

10-16år

GRUNDSCHULE 6-10år

170 Bilaga 5 SOU 1999: 122

Storbritannien

Det finns ett stort utbud av skolor och examina i Storbritannien, i synnerhet inom yrkesutbildning. Skolorna tillhandahåller utbildning medan olika

awarding bodies för utfärdandet de cirka 1700 yrkess ansvarar av examina finns i dag. Ett arbete med att skapa ett ramverk för ett mer

som enhetligt värderingssystem pågår för närvarande.

Ansvar och administration

Det finns inte något enhetligt utbildningssystem i Storbritannien. De engelska och Walesiska systemen är förhållandevis lika, medan utbildning i Skottland och på Irland skiljer sig i flera avseenden. I denna framställning presenteras främst utbildning i England och Wales.

Utbildnings- och arbetsmarknadsdepartementet The Department for Education and Employment har det övergripande ansvaret för all utbildning. Departementet fastställer nationella riktlinjer och ansvarar för planering och tillsyn av utbildning. I Wales, är The Welsh Ofice ansvarig för all utbildning.

En stor del av ansvaret för utbildning är decentraliserat till lokal nivå. I England och Wales finns det totalt cirka 150 stycken s.k. Local Education Authorities LEAs som svarar för administration och organisation av det offentliga utbildningssystemet. Till uppgifterna hör bl.a. att planera och tillhandahålla utbildningsplatser, svara för antagning, fastställa budget samt fördela resurser.

Ansvaret för yrkesutbildning, är fördelat på ett flertal olika organ. Utbildnings- och arbetsmarknadsdepartementet har det övergripande ansvaret. National Training Organisations NTOs är arbetsgivarstyrda organisationer som har till uppgift att bedöma rådande och framtida utbildningsbehov inom sina respektive branschområden och ansvara för att de uppnås. Training and Enterprise Councils TECs organiserar utbildning på lokal nivå. Utbildnings- och arbetsmarknadsdepartementet förhandlar och kontrakterar olika lokala TECs som ansvarar för genomförandet av statligt finansierade utbildningsprogram. Några TECs har sammanslagits med lokala handelskammare och kallas Chambers of Commerce, Training and Enterprise CCTEs. Det finns 62 TECs och 16 CCTEs i England och 4 TECs i Wales.

Bilaga 5 171

Obligatorisk grundskola

skolgången är obligatorisk för alla barn mellan 5 och 16 år. Elever i åldrarna 5-11 år går i primärutbildning primary och elever i

education

åldrarna 11-18 år går i sekundärutbildning secondary education. De

flesta elever börjar sekundärutbildningen vid 11 år, kan även ske men start något senare.

Alla elever i sekundärutbildning i Wales och cirka 90 i procent England, går i comprehensive school är öppen for alla elever inom en som ett geografiskt område. På schools teoretisk utbildgrammar ges en mer ning och endast elever klarat antagningsproven kommer in. På s.k. som modern schools kan elever inte klarat att ta fore 16 års som en examen

ålder stanna kvar efter den obligatoriska utbildningen.

En majoritet av eleverna avslutar sina obligatoriska studier med en nationell examen vid 16 års ålder. Den vanligaste General examen är Certificate of Secondary Education GCSE. Eleverna examineras i valfritt antal ämnen och betygsätts på skala från A-G. en

Fortsatt skolutbildning

Efter den obligatoriska utbildningen kan ungdomar välja fortsätta inom att sekundärskolan eller att över till någon de 450 skolor finns for av som vidareutbildning, s.k. fizrther education institutions. Skolorna för vidareutbildning är ett mer yrkesinriktat alternativ till den utbildning på som ges sekundärskoloma. Utbildningarna vänder sig till de elever 16 år över som inte går direkt till högre utbildning. Vissa kurser på dessa skolor som ges räknas dock som en del den högre utbildningen. av Traditionellt har de elever velat fortsätta med teoretiska studier som stannat kvar i sekundärskolan och studerat två år i den sk. sixth eller

form

gått till ett sixth form college. Elever ville läsa yrkesutbildning har som en bytt till skola för vidareutbildning. Idag är skillnaderna inte lika en stora och de flesta skolor erbjuder både teoretiska och yrkesinriktade utbild-

ningar.

Oavsett skolform kan eleverna välja att studera till teoretisk en examen, en s.k. GCE A level General Certificate of Education A eller GCE

levels

AS level General certiñcate of Education Advanced

Supplementary

examinations, eller till någon de många examina finns för yrkesav som utbildning. En normal heltidsutbildning tar i allmänhet l-2 år. Medan de

ordinarie sekundärskoloma erbjuder fortsatt undervisning på heltid, erbjuder skolor för vidareutbildning kurser på både hel- och deltid. Vidare-

utbildning ges på sixth form colleges, further education colleges, tertiary colleges och adult education centres.

172 Bilaga 5 SOU 1999: 122

Sixth fortsättning i sekundärskola har inga formella

form

antagningskrav studenter som vill avlägga en teoretisk examen som

men

behörighet till högre studier måste ha en GSCE examen från den obliger gatoriska utbildningen. I sixth form, undervisas eleverna av ämnesspecialiserade lärare och i regel i mindre grupper än under tidigare utbildning.

Sixth form colleges erbjöd ursprungligen teoretiska kurser for elever

avslutat den obligatoriska utbildningen. Sedan 1992 har skolorna ett som stort utbud olika kurser både på hel- och deltid. Det finns inga formella

av behörighetskrav för att bli antagen på ett sixth form college eller någon

skola for vidareutbildning. På vissa kurser krävs dock vissa forannan kunskaper. Flera skolor har infört s.k. som vänder sig till

access courses personer med bristande förkunskaper.

Further education colleges erbjuder heltids- och deltidsutbildningar för elever har fyllt 16 år. Traditionellt har dessa utbildningar främst

som varit yrkesinriktade, idag erbjuds teoretisk utbildning. Det

men även mer finns skolor med speciella inriktningar t.ex. konstskolor och jord-

som bruksskolor.

Tertiary colleges kombinerar utbildning erbjuds på Further

som . education colleges och sixth form colleges. Skolorna har ett stort utbud av praktiska och teoretiska kurser.

Adult education centres erbjuder utbildning och praktik på deltid samt feriekurser för elever över den obligatoriska skolåldem.

Examina/yrkeslegitimation

Det finns idag inget enhetligt nationellt system för yrkeskvalificering. Det finns ett stort utbud organisationer, k awarding bodies, som utfärdar

av s omkring 1 700 olika yrkescertifikat. Sedan 1997 arbetar Qualifications and Curriculum Authority QCA med att utveckla och förbättra kvaliteten på både akademiska och yrkesinriktade examina. För närvarande håller

på att skapa ett ramverk för ett mer enhetligt värderingssystem som man skall mindre omfattande och flexibelt. Som ett led i detta arbete

vara mer ackrediterat QCA två olika nationella kompetensbevis, s k NVQ och GNVQ och utövar tillsyn på de awarding bodies som utfärdar dessa.

National Vøcational Qualijicatiøn NVQ nationell yrkeskvali-

är en ficering inom olika specifika yrkesområden är öppen for personer

som

är 16 år eller äldre. Man vänder sig i första hand till yrkesverksamma som

även andra kan NVQ. Det finns inga särskilda förkunskapskrav. men ta en Varje deltagare väljer själv studietid i samråd med arbetsgivare och handledare.

NVQ är ett värderingssystem har tagits fram i nära samarbete med

som arbetslivet och berörda arbetsgivare. Det finns inom 11 olika huvud-

Bilaga 5 173

områden med omkring 900 olika inriktningar. En NVQ är baserad på den standard som arbetsgivare kommit fram till nationellt och tydligt

anger vilka arbetsuppgifter skall kunna utföra. Man kan välja fem

en person olika nivåer, från nivå 1 omfattar relativt rutinartade arbetsuppgifter

som till nivå 5 kan innebära arbetsledning med budget- och

som personalansvar. Utbildningen sker i allmänhet främst på arbetsplats och

en under utbildningstiden avlönas de studerande arbetsgivaren. De stude-

av randes kunskaper testas främst genom att deltagarna får utföra praktiska

jobbrelaterade uppgifter på arbetsplatsen.

General National Vocatiønal Qualifcatiøn GNVQ bredare

är en

examen som uppnås genom skolförlagd utbildning med både praktiska och

teoretiska inslag. Man vänder sig främst till heltidsstuderande är 16 år

som eller äldre men även elever mellan 14 och 16 kan läsa hel eller delar

en av en GNVQ. Utbildningarna som är 1-2 år, är både yrkes- och studieförberedande och finns inom många områden t.ex. ekonomi, bygg,

som tillverkning, vård och IT. Gemensamt för samtliga är att de inne-

program håller kurser i kommunikation, IT och tillämpad matematik. Utbildningen ges på tre nivåer och behörighetskraven varierar mellan de olika nivåerna. Nivå tre är jämförbar med 2 A-levels.

Utöver NVQs och GNVQs har blivit alltmer populära finns det

som awarding bodies även utfärdar andra yrkesexamina. Några dessa

som av ar:

0 Edexcel Foundation, BTEC 0 City and Guilds 0 RSA examinations Board RSAEB

BTEC och City and Guilds utfärdar examina inom bl.a. ekonomi och handel, turism, tillverkning och vård. RSEAB utfärdar examina inom bl.a.

IT, ordbehandling, inköp och språk. Utbildningstiden varierar från korta

kurser till längre program på två år.

174 Bilaga 5

Modern apprenticeship och National Traineeship

Modern apprenticeship introducerades 1995 och är ett samarbete mellan och arbetslivet. Det riktar sig främst till elever lämnar skolan staten som vid 16 års ålder även till äldre studerande fram till de fyller 25 år. men Genom denna lärlingsutbildning kan deltagarna erhålla NVQ nivå en Det finns 80-tal olika inriktningar. Varje inriktning kompetens för ett ger specifikt yrke. Deltagarna kombinerar utbildning med arbete på en ett För den arbetsplatsförlagda delen betalar arbetsgivarna lön till

arbetsplats.

de studerande. Olika National Training Organisations är ansvariga för att utveckla inom sina områden. Cirka 250 000 personer har programmen genomgått detta lärlingsprogram. 40 procent alla större företag erbjuder av Modern Apprenticeship del sina utbildnings- och utvecklingssom en av program. Sedan 1997 har ytterligare ett lärlingsprogram, sk. National Traineeship funnits. Det är upplagt på samma sätt som Modern Apprenticeship på något lägre nivå, NVQ nivå 2. Efter att ha men en National Traineeship är det möjligt att fortsätta till Modern

genomfört en Apprenticeship.

The New Deal

Genom The New Deal är en av den brittiska regeringens större satssom ningar för minska arbetslösheten erbjuds ungdomar mellan 18 och 24 att år har varit arbetslösa i än månader ett arbete som går att som mer sex kombinera med studier alternativt heltidsstudier med praktik. Genom lokala nätverk erbjuds ungdomar arbete på företag, kommuner och miljöorganisationer eller möjlighet till studier på olika skolor. Alla deltagare skall få möjlighet att studera under minst dag i veckan för att kunna en godkänd kvalifikation. Deltagarna erhåller lön från arbetsgivare uppnå en subventioneras staten eller studiebidrag motsvarande arbetssom av löshetsersättning. Inom för New Deal finns också särskilda för personer ramen program över 25 år varit arbetslösa i minst 2 år och särskilda satsningar på som handikappade och ensamstående föräldrar.

Bilaga 5 175

University for Industry

Ett viktigt led i arbetet med det livslånga lärandet är den brittiska regeringens satsning på UFI University for Industry. UFI är samarbete mellan det offentliga och privata, mellan arbetsliv, skola och olika utbildningsanordnare syftar till att förbättra företagens konkurrenskraft och

som öka tillgången på utbildning med god kvalitet. Genom använda modern

att

teknologi och erbjuda utbildningsmöjligheter i hemmet, på arbetsplatser

och på lokala utbildningscentra hoppas kunna förbättra möjligheterna

man för lärande. UFI på sikt skall öppet för alla beräknas under

som vara starta hösten 2000. I ett inledningsskede planerar främst fokusera

man att följande:

grundläggande baskunskaper åt lågutbildade och arbetslösa IT små- och medelstora företag

vissa sektorer: multimedia, miljöfrågor, fordonskomponenter samt distri-

bution och återförsäljning

UFI kommer inte själva att leverera någon utbildning utan kommer

att samarbeta med och befintliga företag, organisationer och olika utbild-

nya ningsanordnare t.ex. FE colleges och andra skolor. Utbildning

som kommer att på alla nivåer från mycket grundläggande nivå till

ges avancerade kunskaper för arbetsledande befattningar.

Högre utbildning

Högre utbildning på universitet och Open university. Vissa kurser

ges som ges på Further education institutions betraktas också högre utbild-

som ning.

Man brukar skilja mellan de gamla och de universiteten. De

nya

gamla universiteten erbjuder utbildningar inom olika områden leder

som till en akademisk examen. Alla universitet är självständiga finansieras

men huvudsakligen genom offentliga medel. Universiteten själva för

ansvarar administration och frågor kursplaner, antagning och examinations-

som frågor. För behörighet krävs i regel som minimum att den sökande har minst tre GCSE examina med betyg C och två GCE A levels. Det blir allt

vanligare att sökande med yrkesexamina accepteras. Studenter examineras på tre nivåer, Bachelor, Master och Doctorate. En Bachelor tar vanligen tre år och de vanligaste inriktningarna är Bachelor Arts BA och

176 Bilaga 5

Bachelor of Science BSc. En masterexamen kräver ytterligare l-2 års studier.

De universiteten kallades fram till 1992 för Polytechnics. De

nya erbjuder i stort sett utbud de äldre universiteten, men lägger

samma som

något större tonvikt på yrkesinriktad utbildning. Antagningskrav och en examina är i princip de samma som vid de gamla universiteten.

Som ett komplement till universiteten, finns även Open University som erbjuder distansundervisning. Man kan välja mellan ett hundratal kurser inom grundutbildning och högre nivå. Vissa behörighetskrav kan förekomma, men man eftersträvar att anta alla sökande.

Bilaga 5 177

STORBRITANNIENS UTBILDNIN GS SYSTEM

England och Wales

UNIVERSITIES FURTHER EDUCATION INSTITUTIONS: FE COLLEGES - TERTIARY COLLEGES -

18-

SECONDARY SCHOOL FURTHER EDUCATION SIXTH FORMS IN STITUTIONS: - SIXTH FORM COLLEGES - FE COLLEGES - TERTIARY COLLEGES - ADULT EDUCATION - 16-1 8 år CENTRES

SECONDARY SCHOOL

COMPREHENSIVE SCHOOLS MODERN SCHOOLS GRAMMAR SCHOOLS TECHNICAL SCHOOLS

11-16 år

PRINIARY SCHOOL 5-1 1 år

178 Bilaga 5 SOU 1999: 122

Irland

Utbildningsnivån har vid europeisk jämförelse varit relativ låg i Irland.

en Under 1990-talet har stora satsningar på utbildning genomförts. Idag är

omkring tredjedel befolkningen i utbildning.

en av

I Irland liksom i Storbritannien försöker skapa ett nationellt ram-

man verk för alla olika yrkesexamina.

Ansvar och administration

Utbildningsministeriet Department of Education and Science har det övergripande ansvaret för all utbildning på Irland. Under de senaste åren har olika lokala strukturer etablerats gör det möjligt för lokala

som

att utöva ett större inflytande på utbildningsfrågor. Olika grupper Vocational Education Committées V EC har central roll i utvecklingen

yrkesutbildningen. I varje region finns VEC med representanter från av en utbildningssektom också från industri och näringsliv. VECs administ-

men

de skolor tillhandahåller yrkesutbildning på olika nivåer. rerar som

viktigt FÄS Training and Employment

Ett annat organ är The Authority har ett nätverk arbetsförmedlingar och utbildnings-

som av

i hela landet. FÄS anordnar yrkesutbildning på olika nivåer och är center

de organisationer som utfärdar yrkesexamina. en av

Obligatorisk grundskola

skolgången är obligatorisk från års ålder, även många barn, drygt

sex om hälften, börjar redan vid fyra års ålder. Skolplikten omfattar nio år.

Vid tolv års ålder påbörjar de flesta eleverna den treåriga, Junior Cycle. Eleverna kan välja mellan flera olika skolor, privata sekundärskolor secondary schools och flera olika typer statliga skolor; yrkesskolor

schools, enhetsskolor comprehensive schools och allmänna

Vocational

skolor community schools och community colleges. Under senare år har de olika skolformema blivit allt lika och samtliga skolor strävar efter

mer att ha jämn balans mellan teoretiska och praktiska ämnen.

Bilaga 5 179

Fortsatt skolutbildning

Sedan 1991 har alla elever som avslutat den obligatoriska skolgången möjlighet att studera ytterligare tre år. Cirka 80 procent fortsätter till Senior Cycle. Regeringen har som målsättning att höja deltagandet till 90 procent.

Efter ett övergångsår transition year kan eleverna läsa en tvåårig studieförberedande utbildning för att ta en examen, sk. Standard Academic Leaving Certificate, som behörighet till högre studier. För att få en

ger examen måste eleverna läsa minst fem ämnen varav irländska är obligatoriskt. För närvarande pågår ett förändringsarbete av hela Senior Cycle och innehållet i de olika examina som utfärdas.

Förutom den studieförberedande inriktningen på Senior Cycle finns det också ett yrkesinriktat alternativ och numera även en tredje inriktning som är anpassad till elever med särskilda behov. Det yrkesförberedande programmet leder fram till Leaving certificate Vocational

en examen, Programme och det tredje alternativet en Leaving certificate Applied programme.

45 procent av eleverna fortsatte 1998 efter Senior Cycle till universitetsstudier och 23 procent till någon yrkesinriktad utbildning. För de elever som väljer yrkesutbildning finns det ett stort utbud av olika yrkesinriktade utbildningar och kurser efter Senior Cycle. Utbildning ges på alla nivåer, från repetition av tidigare utbildning till längre yrkesförberedande och studieförberedande program.

På Irland liksom i Storbritannien är många olika organisationer inblandade i utfärdandet av examensbevis och yrkeslegitimationer. En av dessa är The National Council For Vocational Awards NCVA som bildades 1991. Förutom att utfärda examina har NCVA under år arbetat med

senare att ta fram ett nationellt certifreringssystem för eftergymnasial utbildning. I det system som NCVA har utvecklat kan olika organisationer utfärda examina från grundläggande nivå till nivå fem motsvarar examina

en som på högskolenivå.

I ett nyligen presenterat lagförslag föreslås att två nya examinationsmyndigheter skall bildas för att skapa ett mer enhetligt system för examina. Enligt förslaget skall alla examina som har utfärdats av olika organisationer inkorporeras i de nya myndigheterna. Målet med den nya organisationen är att utveckla utbildningsväsendet och skapa ett mer tillgängligt och överskådligt system, bl.a. genom att underlätta övergången mellan olika utbildningsforrner och skolor.

180 Bilaga 5

Post Leaving Certificate

Omkring 20 procent av eleverna fortsätter efter Senior Cycle till de påbyggnadsutbildningar finns på yrkesskoloma, till en sk. PLC-

som utbildning Post Leaving Certificate. Det finns cirka 300 olika PLCprogram som omfattar ett eller två år. Utbildningama är främst ett alternativ till högre studier men några inriktningar ger behörighet till högskolestudier. Många program leder till en yrkesexamen från NCVA på nivå

Apprenticeship

Ett alternativ till den utbildning som ges inom ramen för NCVAs certifieringssystem erhålla FÄS. För elever

är att ett kompetensbevis genom som är 16 år eller äldre har FÅS sedan 1970-talet erbjudit lärlingsutbildning inom konstruktion och andra tillverkningsområden. På senare tid har systemet modemiserats. I det nya systemet har man tydligare fastslagit vad lärlingsperiodema skall innehålla och vilka kriterier som ska uppfyllas för att få en yrkeslegitimation, sk National Craji Certificate som utfärdas av FÅS och Undervisningsministeriet. Idag erbjuds utbildning för arbete inom 27 olika yrken. För varje yrke följer lärlingen ett specifikt program som består av sju steg.

Under utbildningen som i regel tar fyra år, varvas arbete med studier på

FÅS Eleverna måste hitta arbetsplats.

ett av utbildningscenter. själva en

För de arbetsplatsförlagda perioderna erhålls lön och under de skolforlagda lämnas ett studiebidrag.

Traditionellt har lärlingsutbildning i Irland förekommit i liten utsträck-

ning och inom ett begränsat antal yrkesområden. En kraftig ökning har

dock skett. Mellan 1995 och 1998 har antalet deltagare i lärlingsutbildningen ökat med 30 procent. Idag fortsätter omkring 10 procent av en årskull till FÅS Andra erbjuder också

lärlingsutbildning. organisationer

lärlingsutbildning t.ex. inom jordbruk, transport och ekonomi.

National Traineeship

National Traineeship introducerades samarbete mellan FÅS

som 1997 är ett och arbetslivet som vänder sig till arbetslösa och till ungdomar som avslutat

den obligatoriska grundskoleutbildningen. Arbetslivet har, i större utsträckning än tidigare, varit med och definierat utbildningsbehov och

utformat utbildningamas innehåll.

Utbildningstiden varierar från fyra månader till två år. Cirka en tredje-

del av studietiden är i regel arbetsplatsförlagd. De utbildningar som

Bilaga 5 181

erbjuds skall mot arbetsmarknadens behov och leda till erkända svara yrkeskvaliñkationer inom olika yrkesområden. Genom National Traineeship har skapat ett nationellt ramverk för vissa yrkesman kategorier. Detta är liten utbildningsform. Under 1997 deltog cirka 500 en Regeringens målsättning är att 5000 personer ska delta under personer. 2000. Vid utvärdering verksamheten har det framkommit att de medav verkande företagens höga krav har inneburit att främst studerande med god utbildningsbakgrund har kommit ifråga. Frågan hur skall nå om man lågutbildade långtidsarbetslösa har därför aktualiseras CEDEFOP info

2/99.

Högre utbildning

Högre utbildning bedrivs på universitet, tekniska högskolor och lärarhögskolor. De är självständiga institutioner erhåller statlig finansiering. men år har några oberoende privata högskolor inom främst handels- På senare området tillkommit. På 1980-talet fortsatte 20 procent av en årskull till högre utbildning. I dag är antalet 40 procent. Ungefär hälften av dessa tar en akademisk examen. Det finns sju universitet i Irland. De studerande antas på resultat från på Senior Cycle. Antalet sökande överstiger antalet platser på alla examen utbildningar. Endast hälften av de sökande antas. Universiteten erbjuder traditionell akademisk utbildning. Studierna kan leda till Bachelor efter tre eller fyra år, Master eller Doctorate. Univeren siteten utfärdar själva sina examina under övervakning av externa examinatorer. The Dublin Institute of Technology är den största tekniska högskolan med cirka 22 000 studenter. Sedan 1998 har rätt att utfärda akademan miska examina. Det finns ett 80-tal olika utbildningsaltemativ, från lärlingsutbildning till akademiska kurser kan leda till doktorssom en Ett studiealtemativ är de tvååriga yrkesförberedande utbildexamen. ningarna leder till ett National Certificate. Drygt 40 procent av ITsom studerande väljer detta alternativ. De studerande önskar att fördjupa som sig ytterligare kan läsa till National Diploma eller en längre akademisk en examen. De tekniska högskolorna samarbetar med näringslivet i fråga om utbildningsinnehåll och vid examination arbetslivet deltar inte särskilt men aktivt i själva utbildningarna. Även försöker att närma sig arbetsom man livet, är det fortfarande inte särskilt vanligt med arbetsplatsförlagd utbild-

ning.

182 Bilaga 5

IRLANDS UTBILDNINGSSYSTEM

UNIVERSITIES TECHNICAL COLLEGES PCL PÅBYGGNADSKURSER APPRENTICESHIP LÄRLINGSUTBILDNING mm 18 år och uppåt

SENIOR CYCLE SECONDARY SCHOOLS COMMUNITY COMPREHENSIVE SCHOOLS VOCATIONAL SCHOOLS 16 å, och uppåt

TRANSISTION ÖVERGÅNGSÅR

JUNIOR CYCLE SECONDARY SCHOOLS COMMUNITY j 12-15 år PRIVATA CEMPREHENSIVE SCHOOLS ä VOCATIONAL SCHOOLS

PRIMARY NATIONAL SCHOOLS 6- 2 år1

Bilaga 6 183

Social för i

bakgrund nybörjare kvalificerad yrkesutbildning 1996-1998

PM Statistiska

centralbyrån Ewa Foss

- -

Sammanfattning

I denna PM redovisas social bakgrund och hemmets utbildningsnivå för nybörjare yngre än 35 år i kvalificerad yrkesutbildning KY 1996- 1998, ca 8 600 personer. Jämförelser görs med högskolenybörjare läsåret 1996/97 i motsvarande ålder, 58 600

ca personer.

Skillnaden mellan fördelningen efter social bakgrund och efter hemmets utbildningsnivå i båda nybörjargruppema och fördelningen i den underliggande populationen, årskullama, utgör ett mått på sned-

rekryteringen.

En jämförelse mellan grupperna KY-nybörjare och nybörjare i högskolan visar bl.a. att:

I fråga om social snedrekrytering är skillnaden mindre mellan KY- nybörjare och högskolenybörjare än den är mellan nybörjare på olika utbildningar inom KY högskolan. Samma förhållande gäller för

resp. rekrytering efter hemmets utbildningsnivå där skillnaden är mindre mellan KY-nybörjare och högskolenybörjare än den är mellan nybörjare på olika utbildningar inom KY resp. högskolan.

Andelen med arbetarbakgrund är större bland KY-nybörjama än bland högskolenybörjama, 29 23 procent. I den underliggande

resp. population, årskullama i motsvarande åldrar, kom drygt tredjedel

en från arbetarhem. Detta innebär att i båda utbildningsformema är stude-

rande från arbetarhem underrepresenterade. Underrepresentationen är mindre bland KY-nybörjare än för högskolenybörjare.

184 Bilaga 6

Männen inom kvalificerad yrkesutbildning är något mindre socialt snedrekryterade än kvinnorna. En förklaring till detta är att kvinnor och män delvis återfinns inom olika branscher. Männen finns i större utsträckning än kvinnorna inom branscher med en relativt jämn social rekrytering, som t.ex. inom tillverkning inkl. produktutveckling.

Bland högskolenybörjama är förhållandet det omvända. Kvinnorna är mindre socialt snedrekryterade än männen, vilket beror på att en stor del kvinnorna finns inom områden med en relativt jämn social

av rekrytering, vård och undervisning. Männen finns till stor del inom

som

socialt snedrekryterade områden t.ex. inom teknikområdet. mer som

-I den yngsta gruppen KY-nybörjare, under 22 år, är den sociala snedrekryteringen som lägst. Drygt 30 procent hade arbetarbakgmnd och andelen från högre tjänstemannahem var förhållandevis låg, 17 procent. I den yngsta högskolenybörjare är däremot den sociala sned-

gruppen rekryteringen högst, ca 20 procent har arbetarbakgrund och 32

som procent kommer från högre tjänstemannahem.

-I åldersgruppen 22 till 34 år är skillnaden i social rekrytering mellan KY-nybörj are och högskolenybörj are små.

Högst andel nybörjare med arbetarbakgrund i KY fanns inom till- verkningsbranschen inkl produktutveckling, 37 procent. Och den lägsta andelen med arbetarbakgrund fanns inom branschen för ekonomi inkl försäkring, handel, ledning, 24 procent. Andelen med arbetarbakgrund varierar mellan 7 och 45 procent på högskolans olika program mot yrkes-examen. Lägst andel hade nybörjama på läkarutbild-

ningen och högst nybörjarna på yrkesteknisk högskoleutbildning.

Det är svårt att göra direkta jämförelser av den sociala rekryteringen mellan branscherna i kvalificerad yrkesutbildning och högskolans program mot yrkesexamen. KY-nybörjama, som grupp, har dock en social rekrytering som liknar den till några av de större utbildningarna inom

högskolan, högskoleingenjör, sjuksköterska och grundskollärare l-7.

Andelen med enbart förgymnasialt utbildade föräldrar eller kortare gymnasialt utbildade föräldrar är större för KY-nybörjarna än för högskolenybörjarna, 50 resp. 40 procent. Högskolenybörjarna, som grupp, har mer välutbildade föräldrar än KY-nybörjama, 29 resp. 18 procent har en längre eftergymnasial utbildning.

En faktor som påverkar jämförelsen är att högskolans nybörjare är yngre än KY-nybörjare. De yngre årskullama har mer välutbildade föräldrar än de äldre. Stora förändringar i föräldragenerationens utbild-

SOU 1999: 122 Bilaga 6 185

ningsnivå har ägt på kort tid. Jämförelsen underlättas när nybör-

rum

jama redovisas åldersgrupper.

per

Snedrekryteringen för variabel hemmets utbildningsnivå är störst i

yngsta gruppen högskolenybörjare. I gruppen yngre än 22 år har 35 procent av föräldrar med en längre eftergymnasial utbildning. Motsvarande andel för de yngsta KY-nybörjama 18 procent, vilket är

var ungefär andel för hela årskullen i ålder. I övriga

samma som samma åldersgrupper är skillnaden mellan KY-nybörjare och högskoleny-

börjare betydligt mindre.

Undersökningens uppläggning och genomförande

Bakgrund

Sedan 1996 pågår försöksverksamhet med kvalificerad yrkesutbild-

en ning KY. Försöksverksamheten har förlängts till 2001 och byggs ut. Under 1999 ökar antalet platser från 8 800 till 12 000 år.

per

KY är eftergymnasial och tredjedel utbildningen bygger på

en av kvalificerad tillämpning de teoretiska kunskaperna på arbetsplats.

av en Utbildningen sker i nära samarbete mellan arbetsliv och olika anord-

nare.

Innehållet i KY hämtas från gymnasieskolan, påbyggnadsutbildningar, högskolan och arbetslivet. Utbildningen skall förena praktisk

inriktning med fördjupade teoretiska kunskaper. De flesta utbildning-

arna är på 80 poäng, vilket på samma sätt i högskolan motsvarar

som två års studier.

Syftet med denna PM är att redovisa social bakgrund och hemmets utbildningsnivå för nybörjare i KY och att göra jämförelser med mot-

svarande fördelningar för nybörjare i högskolan.

186 Bilaga 6 SOU 1999: 122

Populationer

KY-nybörjare Antalet KY-nybörjare under 35 år uppgick åren 1996-1998 till ca

58 600 personer, vilka utgör undersökningspopulationen.

I undersökningsgruppen var andelen kvinnor 45 procent. Andelen som var högst 21 år när studierna påbörjades var 37 procent och en lika stor andel mellan 25 och 34 år. Männen var något yngre än kvin-

var norna. 40 procent av männen jämfört med 32 procent av kvinnorna var högst 21 år.

Högskolenybörjare Jämförelser i PM:en görs med högskolenybörjare för första

gruppen gången i svensk högskola under 35 år 1996/97. Denna grupp bestod av 58 600 studerande, andelen kvinnor var 55 procent. Drygt hälften

varav av dessa högskolenybörjare var högst 21 år när studierna påbörjades och fjärde mellan 25 och 34 år. KY-nybörjama skiljer sig

ca var var alltså, i jämförelse med högskolenybörjama genom att andelen män är större och att de är äldre än högskolenybörjama. Åldersskillnaden mellan de båda grupperna är speciellt stor för kvinnor.

Vissa jämförelser görs även med nybörjare på program mot yrkesexamen läsåret 1996/97.

KY-nybörjare 1996-1998 och högskolenybörjare 1996I97 under 35 år fördelade efter ålder. Procent

Ålder	KY-nybörjare Totalt	Kvinnor Män		Högskolenybörjare Totalt	Kvinnor Män
5 21 år	37	32	40	55	58	53
22-24 år	26	27	26	21	19	23
25-34 år	37	41	33	24	23	24	g
Samtliga	100	100	100	100	100	100	E
Antal	8 592	3 864	4 728	58 565 32 302 26 263			1
Årskullarna	födda vissa år

- I PM:en görs även vissa jämförelser med hela årskullama födda vissa år. Uppgifterna kommer från FoB 85. Den sociala fördelningen för KYnybörjare och högskolenybörjare jämförs med fördelningen i årskullama i motsvarande ålder.

SOU 1999: 122 Bilaga 6 187

Social bakgrund och hemmets utbildningsnivå

Begreppet social snedrekrytering Social snedrekrytering till högre studier förekommer då barn från vissa sociala oftare än andra når högre utbiidningsnivåer. ursprung Den sociala snedrekryteringen byggs under hela skoltiden. Den upp är starkare vid övergången till gymnasieutbildning än till högskoleutbildning se t.ex. SOU 1993:85.

Att mäta social snedrekrytering

Det rekommenderade måttet för att mäta social snedrekrytering, speciellt för förändringar över tiden, är den relativa chansen. Måttet bygger på jämförelser av andelar årskullar påbörjar högre utbildav som ning. Genom att den undersökta KY-nybörjare är liten är inte gruppen

detta mått tillämpbart.

I den undersökning presenteras i denna PM görs istället jämfösom relser av andelen kommer från vissa sociala bland dem som ursprung som påbörjat KY och högskoleutbildning med motsvarande andelar i hela årskullama i motsvarande åldrar. Förekom ingen social snedrekrytering eller snedrekrytering för

hemmets utbildningsnivå skulle fördelningen i nybörjargruppema

överensstämma med den i årskullama. Eftersom bortfallet för uppgift social bakgrund för äldre om är stort personer ingår i redovisningen endast de är under 35 år. Även för som dem som är yngre finns ett bortfall för SEI-uppgift. Storleken på det bortfallet redovisas i tabellerna sist i bilagan, dels totala andelen och dels andelen födda i Sverige.

Uppgift om social bakgrund De redovisade uppgifterna social bakgrund kommer från den SEIom

klassificering som gjordes i folk- och bostadsräkningen 1985 FoB 85.

Barn och föräldrar har sammankopplats med hjälp den husav hållskoppling som görs i F 0B. Den högsta faders och moders socioav ekonomiska SEI, enligt fastställd dominansordning, har fått grupp en bestämma den studerandes sociala bakgrund.

188 Bilaga 6			SOU 1999: 122
Social bakgrund för födda 1968 och 1976. Procent
Social bakgrund SEI	1968		1976
Högre tjänstemän		17	18
Tjänstemän, mellannivå		21	23
Lägre tjänstemän		14	13
Facklärda arbetare		17	18
facklärda arbetare		19	18
Företagare/lantbrukare		11	10
Samtliga med SEI		100	100
Antal totalt	114 000 100 000
social bakgrund saknas		10	7

Uppgift om

Den sociala bakgrunden för de redovisade årskullama i tablån har förändrats för de jämfört med de äldre att andelen tjäns-

yngre genom temän på mellannivå ökat procentenheter medan andelen för

ett par vissa andra grupper minskat. Skillnaden är dock liten.

Uppgift om hemmets utbildningsnivå En redovisning görs även KY-nybörjare och högskolenybörjare efter

av hemmets utbildningsnivå föräldrarnas avklarade utbildning. Utbildningsnivån är klassificerad enligt Svensk Utbildningsnomenklatur SUN.

Hemmets utbildningsnivå för födda 1968 och 1976. Procent

Hemmets utbildningsnivå SUN	1968		1976
Eftergymnasial utbildning 3 år		14	19
Eftergymnasial utbildning 3 år		10	13
Gymnasial utbildning 2 år		13	14
Gymnasial utbildning 2 år		32	34
Förgymnasial utbildning		31	20
Samtliga med SUN		100	100
Antal totalt	114 000 100 000
Uppgift om utbildningsnivå saknas		6	4
Uppgiften hemmets utbildningsnivå kommer från SCB:s register

om över Befolkningens utbildning från 1985. Hushållskopplingen föräldrar barn har hämtats från FoB.

Det finns ett samband mellan SEI och SUN genom att klassificeringen yrke enligt SEI bygger på ett normalt utbildningskrav för

av yrkena, t.ex. krävs för klassificering högre tjänstemän minst sex

som års utbildning utöver grundskolan.

SOU 1999: 122 Bilaga 6 189

Den förälder i hushållet har den högsta avklarade utbild-

som ningen har fått beskriva utbildningsnivån i hemmet.

Genom den utbyggnad som skett utbildningen i Sverige, främst

gymnasieutbildningen men även högskoleutbildningen, har befolkning-

i denna redovisning föräldrarnas utbildningsnivå höjts. Detta ens - framgår tydligt även då jämförelse görs två årskullar är

en av som födda med endast åtta års mellanrum, födda 1968 och 1976.

Bortfallsredovisning

Bortfallet för uppgiften social bakgrund ligger på 7-10 för

om procent årskullama födda 1968-1976. I redovisningen för nybörjama i KY och högskolan är bortfallet större än för årskullama. Detta beror

på att studerande från utlandet tillkommit efter det att FoB 85 genomförts. För denna saknas uppgift social bakgrund.

grupp om

Det totala bortfallet för uppgift social bakgrund för högskoleny-

om börjama 1996/97 uppgick till 19 procent. Endast mindre del, 4 de

en av 19 procentenhetema, består födda i Sverige. Bortfallet

av personer varierar mellan åldersgruppema. Det är störst i 22-24 år, 29

gruppen procent. I denna grupp finns många utbytesstudenter.

Bortfallet för KY-nybörjama är lägre. För den totala

gruppen uppgår det till 11 procent, 5 de 11 procentenhetema består

varav av av personer födda i Sverige.

Fördelningen av bortfallet för uppgiften social bakgrund visar

om att andelen födda i Sverige är ungefär lika stor i de båda nybörjargrupperna, ca fem procent. Däremot är det totala bortfallet större för högskolenybörjama, vilket beror på att fler inflyttade från utlandet efter 1985 finns bland högskolenybörjama än bland KY-nybörjama.

Bortfallet för uppgiften om hemmets utbildningsnivå ligger på 4-6 procent för de redovisade årskullama födda 1968-1976. Bortfallet är högre för nybörjama i högskolan och för KY-nybörjama den

p.g.a. invandring som skett efter 1985.

Det totala bortfallet i fördelningen efter hemmets utbildningsnivå för högskolenybörjama 1996/97 uppgick till 17 procent. Endast

en mindre del, 2 av de 17 procentenhetema, består födda i

av personer Sverige. Bland KY-nybörjama motsvarande andelar 9 2

var resp. procent.

Bortfallet för uppgiften hemmets utbildningsnivå är något

om mindre än för uppgiften social bakgrund att i princip alla

om p.g.a. folkbokförda i Sverige kan klassificeras på utbildningsnivå medan gruppen yrkesverksamma är mindre.

190 Bilaga 6 SOU 1999: 122

Resultatredovisning

Antalet nya studerande under 35 år i kvalificerad yrkesutbildning KYnybörjare uppgår till närmare 8 600 personer under åren 1996-1998. Andelen kvinnor uppgick till 45 procent.

KY-nybörjamas sociala bakgrund och hemmets utbildningsnivå jämförs i denna redovisning med motsvarande fördelningar för högskolenybörjama läsåret 1996/97. Antalet högskolenybörjare under 35 år uppgick detta år till 58 600 55 procent var kvin-

ca personer, varav nor.

Fördelning efter social bakgrund

Andelen med arbetarbakgrund större bland KY-nybörjare än bland högskolenybörjare Av dem som påbörjade en KY under åren 1996-1998 kom 29 procent från arbetarhem. Bland högskolenybörjama läsåret 1996/97 kom 23 procent av de studerande från arbetarhem.

I båda utbildningsgruppema är dock andelen som kommer från arbetarhem lägre än andelen med arbetarbakgrund i årskullama födda under 60- och 70-talen. Drygt 35 procent av dessa årskullar kom från arbetarhem.

Skillnader finns även mellan KY-nybörjare och högskolenybörjare vad gäller andelen kommer från högre tjänstemannahem. Bland

som högskolenybörjama var denna andel 28 procent och bland KY-nybörjarna 20 procent. För KY-nybörjarna ligger dock andelen endast några procentenheter över den för årskullama.

För nybörjare med annan social bakgrund är skillnaderna små mellan andelarna i KY-utbildning och högskoleutbildning. I båda nybörjargruppema är andelen från tjänstemannahem, mellannivå, ungefär lika överrepresenterade i förhållande till årskullama.

Män i KY-utbildning mindre social snedrekryterade än kvinnor De skillnader, i fördelningen efter social bakgrund, som finns mellan nybörjare i KY och högskoleutbildning gäller i första hand männen.

Bilaga 6 191

KY-nybörjare 1996-1998 och högskolenybörjare 1996/97 fördelade efter kön och social bakgrund SEI. Procent

% KY-nybörjare Högskolenybörjare 100 100

Arbetare 80 80

Företagarellantbrukare

4 Lägretjänstemän 60 60

Tjänstemän,mellannivá 40 40

20 20 Högretjänstemän

To- Kvin- Män To- Kvin- Män

talt nor talt nor

De manliga högskolenybörjama är mer socialt snedrekryterade än

de kvinnliga. Detta beror bl.a. på att stor del kvinnorna i hög-

en av skolan finns inom områdena för vård och undervisning. Inom dessa områden är den sociala snedrekryteringen liten för både kvinnor och män. De manliga högskolenybörjama återfinns till stor del inom

mer socialt snedrekryterade områden, t.ex. teknikområdet.

Till skillnad från männen i högskoleutbildningen är männen i KY mindre socialt snedrekryterade än kvinnorna. Av fördelningen på branscher framgår att stor del männen i KY finns på utbildningar

en av inom tillverkningsbranschen. Jämfört med den sociala fördelningen i årskullama har denna bransch en relativt jämn social rekrytering.

KY-nybörjare 1996-1998 och högskolenybörjare 1996/97 under 35 år fördelade efter kön och social bakgrund SEI. Procent

Nybörjare/ Högre Tjänste- Lägre Före- Facklär- fack- Totalt Antal kön tjänste- män tjänste- tagare/ da ar- lärda ar-

män mellan- män Lant- betare betare

nivå brukare

KY-nyböljare

Totalt	20	27	14	10 15	14 100 8 592
Kvinnor 21		27	15	10 14	13 100 3 864
Män	19	28	13	10 16	14 100 4728

Högskolenyböijare

Totalt	28	28	12	9 13	10 100 58 565
Kvinnor 25		28	13	9 13	11 100 32 302
Män	30	29	12	8 12	9 100 26 263

192 Bilaga 6

Åldersfördelning

I den undersökta gruppen KY-nybörjare 1996-1998 och högskolenybörjare läsåret 1996/97 under 35 år finns vissa skillnader i åldersfördelning. I gruppen högskolenybörjare var 55 procent under 22 år medan denna andel bland KY-nybörjare var 37 procent. I den äldsta redovisade gruppen, 25-34 år, fanns däremot en större andel bland KY-nybörjare än högskolenybörjare. Skillnaderna mellan grupperna är större för männen än för kvinnorna.

Lägst social snedrekrytering bland de yngsta KY-nybörjarna I den yngsta gruppen KY-nybörjare, för både kvinnor och män under 22 år, är den sociala snedrekryteringen som lägst. Skillnaden i förhållande till årskullama i motsvarande ålder består i en underrepresentation studerande från arbetarhem Överrepresentation av stude-

av och en rande från tjänstemannahem, mellannivå. Skillnaden är i båda fallen

små, ca fem procentenheter.

En större andel av de yngsta KY-nybörjama än bland de äldre återfinns inom branschen för tillverkning. Denna bransch har som visas i nästa avsnitt relativt jämn social rekrytering.

Bland högskolenybörjama är däremot den sociala snedrekryteringen som störst i åldersgruppen under 22 år och speciellt stor är den for märmen i denna åldersgrupp. Eftersom drygt häften av högskolenybörjama är under 22 år och denna åldersgrupp är starkt socialt snedrekryterad väger åldersgruppen tungt i den totala fördelningen för högskolenybörjama.

Bilaga 6 193

KY-nybörjare 1996-1998, högskolenybörjare 1996/97 och årskullarna fördelade efter ålder och social bakgrund SEI. Procent

% KY-nybörjare Högskolenybörjare Arskullama 100 100 100

80 80 80

60 60 60

40 40 40

20 20 20

0 0 0

521 22- 25- 521 22- 25- 21 22- 25-

24 34år 24 34år 24 34år

Social bakgrund I Arbetare g Företagare/lantbrukare

Lägre tjänstemän - Tjänstemän, mellannivá

Högre tjänstemän I

Små skillnader i social rekrytering mellan KY-nybörjare och högskolenybörjare i åldersgruppen 22-34 år I åldersgruppema över 21 år finns för KY-nybörjare något större

en social snedrekrytering i förhållande till fördelningen i hela årskullen i motsvarande ålder, än vad gruppen 21 år och har.

yngre

I åldersgruppen 22-24 år är skillnaderna små i social snedrekryte-

ring mellan KY-nybörjare och högskolenybörjare.

I den äldsta redovisade åldersgruppen, 25-34 år, är den sociala snedrekryteringen något större för KY-nybörjama än för högskolenybörjarna.

7 19-2049Kvalificeradyrkesutbildning

194 Bilaga 6

KY-nybörjare 1996-1998 och högskolenybörjare 1996/97 under 35 år fördelade efter ålder och social bakgrund SEI. Procent

Nybörjare Högre Tjänste- Lägre Före- Fack- fack- Totalt Antal ålder tjänste- män tjänste- tagare/ lärda ar- lärda ar-

män mellan- män Lant- betare betare

nivå brukare

KY-nybörjare

521 år 17	29	14	10 17	14 100	3162
22-24 år 23	28	14	10 13	12 100	2 255
25-34 år 20	26	14	11 15	14 100	3 175
Samtliga 20	27	14	10 15	14 100	8 592

Högskolenybörjare

21 år 32	29	11	8 11	8 100 32 736
22-24 år 24	29	13	9 14	12 100 12 035
25-34 år 17	25	15	11 16	16 100 13794
Samtliga 28	28	12	9 13	10 100 58 565

Branschfördelnmg

I detta avsnitt redovisas KY-nybörjare på den bransch inom vilken de utbildar sig. Endast branscher med minst 100 kvinnliga och manliga nybörjare under åren 1996-1998 särredovisas. Flest antal nybörjare fanns på utbildningar inom IT-branschen inkl. multimedia, grafisk industri. Drygt fjärdedel samtliga nybörjare fanns inom denna

en av bransch.

Sociala rekryteringen skiljer mellan KY-branscherna På bland högskolans utbildningar finns skillnader i

samma sätt som social fördelning mellan olika inriktningar av KY.

Andelen kommer från arbetarhem varierar för KY-nybörjama

som mellan 24 och 37 procent i de olika branscherna. Den snedaste sociala rekryteringen finns inom branschen för ekonomi inkl försäkring, handel, ledning och då speciellt bland de manliga nybörjama. Bland män-

inom denna bransch kom endast 21 procent från arbetarhem. Motnen

andel för de kvinnliga nybörjama 26 procent. Även svarande var utbildningarna inom IT-branschen och turism har relativt sned social

en rekrytering.

Jämnast social rekrytering har utbildningarna inom branscherna för tillverkning och transport. Bland nybörjama inom tillverkningsbranschen är dock studerande från högre tjänstemannahem något under-

representerade.

SOU 1999: 122 Bilaga 6 195

Sociala snedrekryteringen varierar mellan högskolans utbild-

mer ningar Andelen nybörjare från arbetarhem varierar mellan högskolans

program mot yrkesexarnen, från 7 till 45 procent. Högst andelen på

var

yrkesteknisk högskoleutbildning och lägst på läkarutbildningen.

Det är svårt att göra direkta jämförelser mellan branscherna i KY och högskolans program mot yrkesexamen.

KY-nybörjama, som grupp, har dock social fördelning lik-

en som nar den i några av de större utbildningarna inom högskolan, högskoleingenjör, sjuksköterska och grundskollärare 1-7.

Högskolans ekonomlinje, som det fanns nybörjare på t.o.m. läsåret 1993/94, hade då en snedare social rekrytering än KY mot ekonomi inkl. försäkring, handel, ledning hade åren 1996-1998. Nybörjare inom högskolans ekonomutbildningar är svåra att följa i statistiken efter 1993/94, då de centralt fastställda linjerna inom högskolan försvann.

KY-nybörjare 1996-1998 under 35 år fördelade efter bransch och social bakgrund SEI. Procent

Ekonomi, försäkring, handel. ledning

IT inkl. multimedia, grafisk industri

Turism inkl. restaurang

Transport inkl. sjöfart

Social bakgrund I Arbetare E Företagare/lantbrukare

Lägre tjänstemän I Tjänstemän, mellannivá I Högre tjänstemän

196 Bilaga 6

o n v o v m n o o m m v m m n m n 5 o m v m m o o o o u u o m u n N o o v m

u w m v

8 8 8 8 8 8 8 8 8 8 8 8 8 8 8 8 8 8 8 8 8

m S n m n o v u v m v v n o m m m u m v n v m m v o m v m 5 n v v v m o 5 o m m o m o o o o m o 5 o o o m m o o m o o m m m m n u v m o v o v m m o n n v o m

R 8 8 8 8 8 8 8 2 i

m m 5 v m E 5 N 8 ä n m o m

5 5

SOU 1999: 122 Bilaga 6 197

Fördelning efter hemmets utbildningsnivå

I detta avsnitt beskrivs KY-nybörjama fördelade efter hemmets utbildningsnivå, definierat den högsta faders och moders utbildningssom av

nivå. Fördelningen efter hemmets utbildningsnivå och fördelningen

efter sociala bakgrund SEI har ett visst samband klassificegenom att

ringen i SEI bygger på ett normalt utbildningskrav för yrken.

Under en relativt kort tid har det skett förändringar i utbildstora

ningsnivân för föräldragenerationen. Andelen med enbart förgymna-

sialt utbildade föräldrar har i årskullama födda 1968-1976 minskat från 31 procent till 20 procent. De årskullama har välutbilyngre mer dade föräldrar än de äldre, vilket har betydelse för tolkningen resulav taten.

Kortare gymnasial utbildning vanlig för KY-nybörjarnas föräldrar En tredjedel av KY-nybörjamas föräldrar har kortare gymnasial en

utbildning som högsta utbildning. Bland högskolenybörjama

var motsvarande andel lägre, 26 procent.

Det är betydligt vanligare med längre eftergymnasialt utbildade föräldrar för högskolenybörjare än för KY-nybörjare. För högskoleny-

börjama 1996/97 denna andel 29 procent, medan den för KY-nyvar böijama 1996-1998 uppgick till 18 procent. Men även här finns vissa

skillnader mellan åldersgrupperna vilket framgår av redovisningen

nedan.

KY-nybörjare 1996-1998 och högskolenybörjare 1996197 fördelade efter kön och hemmets utbildningsnivå SUN. Procent

% KY-nybörjare Högskolenybörjare 100 Forgymnasial 80 Gymnasial52år

60 Gymnasial 2år

40 Eftergymnasial år3

20 Eftergymnasial år3 3

O To- Kvin- Män To Kvin- Män talt nor tan nor

198 Bilaga 6

Andelen med kortare eftergymnasialt utbildade föräldrar liksom andelen med föräldrar med längre gymnasial utbildning var lika stor

en bland nybörjama i KY och högskoleutbildning.

Små skillnader i hemmets utbildningsnivå mellan kvinnor och män i KY Till skillnad från högskolenybörjama är skillnaderna små i hemmets utbildningsnivå mellan kvinnor och män i KY. Den skillnad som finns består i att andelen män med enbart förgymnasialt utbildade föräldrar är några procentenheter större än för kvinnor. Och att kvinnor har en något större andel eftergymnasialt utbildade föräldrar än män.

Bland högskolenybörjama har männen välutbildade föräldrar

mer än kvinnorna. Tidigare har även visats att de manliga högskolenybörjama socialt snedrekryterade än de kvinnliga.

är mer

KY-nybörjare 1996-1998 och högskolenybörjare 1996/97 under 35 år fördelade efter kön och hemmets utbildningsnivå SUN. Procent

Nybörjare Eftergymnasial Gymnasial ut- Forgym- Totalt Antal kön utbildning utbildning nasial

13 år 3 år 2 ár 2 år utbild-

ning

KY-nybörjare

Totalt	18	16	16	33	17	100	8 592
Kvinnor	19	15	15	33	18	100	3 864
Män	18	17	16	33	16	100	4 728

Högskolenybödare

Totalt	29	16	16	26	14	100 58 565
Kvinnor	26	16	15	27	15	100 32 302
Män	31	16	16	24	13	100 26 263

Åldersfördelning

I den underliggande populationen, årskullama, märks tydligt den ökade allmänna utbildningsnivån bland föräldrarna. För årskullama 19 till 34 år har andelen med eftergymnasialt utbildade föräldrar ökat från 19 till 32 procent för de yngre.

Om hänsyn tas till att den redovisade gruppen KY-nybörjare är något äldre högskolenybörjare minskar skillnaderna mellan

än gruppen

i fördelningen efter hemmets utbildningsnivå något totalgrupperna niva.

Bilaga 6 199

Bland KY-nybörjare är skillnaderna i fördelning för hemmets utbildningsnivå små mellan åldersgrupperna Bland KY-nybörjama är skillnaden mellan åldersgruppema i fördelning efter hemmets utbildningsnivå jämförelsevis liten.

KY-nybörjare 1996-1998, högskolenybörjare 1996/97 och árskullarna fördelade efter ålder och hemmets utbildningsnivå SUN. Procent

% KY-nybörjare	Högskolenybörjare Arskullarna
100	100	100
80	ao	ao
60	so	60
40	40	40

20 20 20

0 0

§21 22- 25-

24 34år

Hemmets utbildningsnivå I Förgymnasial j Gymnasial 5 2 år

Gymnasial 2 ár . Eftergymnasial 3 ár

Eftergymnasial 3 3 år I

För högskolenybörjare finns stora skillnader mellan åldersgrupperna i hemmets utbildningsnivå Pâ samma sätt för fördelningen efter social bakgrund är skillnaden

som i fördelningen efter hemmets utbildningsnivå större mellan de olika

åldersgruppema bland högskolenybörjama än bland KY-nybörjarna. Snedrekryteringen för variabeln hemmets utbildningsnivå är störst i

yngsta gruppen högskolenybörjare. I gruppen yngre än 22 år har 35

procent föräldrar med en längre eftergymnasial utbildning. Motsva-

rande andel för de yngsta KY-nybörjama är 18 procent, vilket

är ungefär andel för hela årskullen i ålder.

samma som samma

200 Bilaga 6

Även det gäller den äldsta högskolenybörjare 25-34

när gruppen år det i fördelningen efter social bakgrund, det

är mönstret samma som förekommer nästan ingen snedrekrytering för variabeln hemmets utbildningsnivå.

Den äldsta KY-nybörjare har något snedare fördelning

gruppen en efter hemmets utbildningsnivå än den äldsta gruppen högskolenybör-

Jare.

Olika fördelning för kvinnor och män i högskoleutbildning

yngre jämfört med KY Även skillnaderna mellan kvinnor och män är små i de olika ålders-

bland KY-nybörjama vad gäller hemmets utbildningsnivå. grupperna Bland högskolenybörjama, däremot, har de yngsta männen i större utsträckning än de yngsta kvinnorna välutbildade föräldrar.

KY-nybörjare 1996-1998 och högskolenybörjare 1996/97 under 35 år fördelade efter ålder och hemmets utbildningsnivå SUN. Procent

Nybörjare Eftergymnasial Gymnasial ut- Förgym- Totalt Antal ålder utbildning bildning nasial

3 3 år 3 år 2 år 5 2 ár utbild-

KY-nybödare

21 år	18	18	17	33	15	100	3162
22-24 år	20	17	16	33	14	100	2 255
25-34 år	18	14	15	32	22	100	3 175
Samtliga	18	16	16	33	17	100	8 592

Högskolenybörjare

21 år 35 17 16 23 10 100 32 736 5

22-24 år	23	17	16	30	14	100 12 035
25-34 år	14	12	15	32	26	100 13 794
Samtliga	29	16	16	26	14	100 58 565

Branschfördelnmg

Mindre skillnader mellan KY-branscherna i fördelningen

efter hemmets utbildningsnivå

Bland KY-nybörjama fördelade bransch varierar andelen med

per eftergymnasialt utbildade föräldrar från 28 till 39 procent. Skillnaderna mellan branscherna följer mönster i fördelningen efter hemmets

samma utbildningsnivå för fördelningen efter social bakgrund. Högst

som

SOU 1999: 122 Bilaga 6 201

andel med eftergymnasialt utbildade föräldrar fanns bland nybörjarna inom branschen ekonomi, inkl försäkring, handel, ledning och lägsta andelen inom tillverkning inkl. produktutveckling.

Omvänt gäller att högsta andelen med enbart förgymnasialt utbildade föräldrar fanns inom branschen tillverkning och lägst andel

m.m. inom branschen ekonomi m.m.

Inom två av branscherna, ekonomi och transport, har påtagligt

en större andel män än kvinnor eftergymnasialt utbildade föräldrar.

KY-nybörjare 1996-1998 under 35 år fördelade efter bransch och hemmets utbildningsnivå. Procent

Ekonomi, försäkring, handel, ledning

lT inkl. multimedia, grafisk industri

Övriga branscher

Turism inkl. restaurang

Transport inkl. sjöfart

Tillverkning inkl. produktutveckling

Hemmets utbildningsnivå I Förgymnasial

Gymnasial 5 2 år

Gymnasial 2 år . Eftergymnasial 3 år I Eftergymnasial 3 år

Mycket stora skillnader mellan olika högskoleutbildningar i fördelningen efter hemmets utbildningsnivå Till skillnad från nybörjarna inom KY finns det mycket stora skillnader i andelen eftergymnasialt utbildade föräldrar mellan de olika högskoleutbildningama. Andelen varierar mellan 14 procent för nybörjarna på yrkesteknisk högskoleutbildning och 76 procent för nybörjarna på

läkarutbildningen. På två av de antalsmässigt största högskoleutbildningama, till sjuk-

sköterska och högskoleingenjör hade cirka 35 procent nybörjarna

av eftergymnasialt utbildade föräldrar. Ungefär lika stor andel med

202 Bilaga 6

eftergymnasialt utbildade föräldrar hade nybörjama inom flertalet av KY-branschema. Eftersom andelen med eftergymnasialt utbildade föräldrar varierar från 19 till 32 procent i de aktuella årskullama förekommer viss snedrekrytering med avseende på hemmets utbild-

det en ningsnivå för flertalet av KY-branscher.

Högskolenybörjama är än KY-nybörjarna och de yngre års-

yngre kullama välutbildade föräldrar. Därför blir snedrekryteringen i

har mer fråga hemmets utbildningsnivå något mindre för nybörjama i hög-

om skolan än för KY-nybörjama vid likartad fördelning av hemmets utbildningsnivå i de båda nybörjargruppema.

I tabell 4 finns redovisning hemmets utbildningsnivå för

en av

nybörjare på vissa högskoleutbildningar.

SOU 1999: 122 Bilaga 6 203

m N F n N N N m N N n N N N v N F n N N N w m N N m o m w o m m m m m m N m F N F F F m N F. F F

5 F N N w S 8 8 3 8 N 3 3 5 A m t v C 2 t m 3 2

204 Bilaga 6

Socio-ekonomisk indelning SEI

Socio-ekonomisk indelning Redovlsningsgrupper Organisationstillhörigi FoB 85 i denna undersökning het och normalt utbild-

ningskrav för arbetet

i SEI-klassificerlngen

11-22 Arbetare yrket normalt organise-

rat inom LO 11 facklärda, 11-12 facklärda arbetare mindre än två års ut-

varupro- -

duktion bildning efter grund-

skolan 12 facklärda, tjänste-

produktion 21 Facklärda, varuproduktion 21-22 facklärda arbetare minst två års utbildning

- 22 Facklärda, tjänsteproduk- etter grundskolan

tion

33-56 Tjänstemän yrken nonnalt orga-

niserade inom TCO

eller SACO 33 Lägretjänstemän I 33-36 lägre tjänstemän mindre än tre års ut-

bildning efter grundsko-

lan 36 Lägre tjänstemän 46 Tjänstemän, mellannivá 46 tjänstemän, mellannivá -tre men sex års ut-

bildning efter grundsko-

Ian 56-57 Högre tjänstemän/ledan-

de befattningar 56-60 högre tjänstemän minst sex árs utbild-

ning utöver grundskolan

60-89 Företagare 60 Fria yrkesutövare med redovisas tillsammans

akademikeryrken med högre tjänstemän 79 Företagare exkl. Iantbr. 79-89 företagarellant- 89 Lantbrukare brukare exkl. akademiker

91-99 Övriga och bortfall Bortfall 91-99+ blank uppg.

SOU 1999: 122 Bilaga 6 205

Socio-ekonomisk klassificering Finns än förvärvsarbemer en av familjehushåll tande förälder sätts koden uti-

För barn under 18 år bor från den dominansordning som som hos föräldrar/förälder beskrivs redovisas i vidstående tabell.

den sociala bakgrunden med

socio-ekonomiska kod Dominansordning bland förvärvssamma arbetande vid fler än en vuxen i som en av föräldrarna. Hushåll hushållet med barn också vuxna ges 57 Ledande befattningar

samma socio-ekonomiska kod 60 Fria yrkesutövare med aka-

som någon föräldrarna demikeryrken av 56 Högre tjänstemän

under förutsättning att bar-

89 Lantbrukare net/bamen bor hos föräldrarna. 79 Företagare Några gränsdragningar mellan 46 Tjänstemän på mellannivâ

och bam inte uti- 36 Lägre tjänstemän vuxna görs 21 Facklârda arbetare, varu-

från något ålderskriterium.

produktion Barn är uppfylen person som 22 Facklärda arbetare, tjänsteler samtliga nedanstående vill- produktion

kor: 33 Lägre tjänstemän I

11 facklärda arbetare, varubor hos föräldrar/förälder - produktion har egna barn 12 facklärda arbetare, tjänste- är gift eller sammanboende produktion -

För hushållsuppgiftema i denna undersökning har

specialgranskning gjorts.

Åldersskillnaden mellan vuxna och barn måste minst 16 vara

ar.

206 Bilaga 6 SOU 1999: 122

o m o o o o o w m m n m n w h n n o w o w o m

U 2 8 2 2 2 2 2 2 2 t t w w 2 2 2 8 2 2 2

8 2 2 2 8 2 2 2 2 8 t w 9 o

m 2 2

SOU 1999: l 22 Bilaga 6 207

Svensk utbildningsnomenklatur SUN

SUN indelas i följande nivåer: Redovisgrupper i denna undersökning

Utbildning saknas N Förgymnasial utbildning 1-2 Förgymnasial utbildning Kortare än 9 år 9 10 år motsvarande Gymnasial utbildning Gymnasial utbildning högst 2 år

Högst 2-årig Gymnasial utbildning längre än 2 år

Längre än 2 år men högst 3 år

Eftergymnasial utbildning

Kortare än 3 år Eftergymnasial utbildning kortare än 3

år

3 år eller längre 6-7 Eftergymnasial utbildning 3 år eller

Forskarutbildning längre inkl forskarutbildning

Ospecificerad nivå 9 och blank uppgift Uppgift saknas

SUN är en standard för klassi- rapport fått beskriva hemmets ñcering av enskilda utbild- utbildningsnivå. Uppgifterna ningar. Klassiñceringen görs om utbildningsnivån är hämmed en femställig kod där tade från Registret över andra positionen anger utbild- befolkningens utbildning, 1985 ningsnivån. års version. Kopplingen barn

- Det är den högsta föräldrar- föräldrar har gjorts med hjälp

utbildningsnivå som i av FoB 70, 80 och 85. nas denna

208 Bilaga 6 SO U w 9 9 2 2

v v v v n n n v m u n n v m n

8 _ _ 8

v o

8 8

w R m S v

a u v 3 3

a u A v v v v v v m n m m m u

a n n m m m m m o o o m m m m v

a m A m m m t t m m v v n n m m m

u R n 8

m o m m v m m n m m m

SOU 1999: 122 Bilaga 6 209

v v w m v w N m v v w v v v w v v v w v v v w v w m w m w m m 8 F

N m w F F F w F F F v w N m F w 0 2 F N m ü F ä m F m m w m m w m N w w m m F

8 F a a a a a i .m a

210 Bilaga 6 SOU 1999: 122

w w w w n F m w w w w w w F w w w F w w w F F F

R n m o n m w m n m

n w m m F F F n F F F v w x. m m

F 2 w

w 8 8 8 3 8 8 8 R v

i w 2 A

m v F

n 2 A

w å a a a a a 5 a a a

w w v v w

SO U w W n 2 B ,m 2

m..

v v v m m m v v v m m m v v m v I m m c m n m m n S v m I

m u u u . F N m

8 8 8 8 8 8 8 8 8 |

o 8 m o o 2 m m o m 8 I o m 2 m m m m m m u v m | t m E m m z 8 m o m o 8 o o m n | n m u m v u v 2 v u u m | m

R 8 |

m m m 5 I 2

212 Bilaga 6

N F . N N N N . . I .

t m N v N o 8 N v N 8 2 m N v I m

8 o N N N . N m

8 8 8 8

2 2 o 2 m 2 v o I 5 N R 8 R 8 8 R | w N v v 2 m v 2 v 8 2 t 2 I 9 A m 9 t t 2 t o o 2 t t t | 3 v

R n 2 z t E I 2 m

Bilaga 7 213

Skrivelse från ledamoten Per Eriksson

Sammanfattning

Först vill jag understryka att det mesta i KY-kommitténs slutbetänkande ställer jag mig bakom. Det finns dock ett mycket viktigt undan-

tag, nämligen huvudmarmaskapet för KY-utbildningen. Det är så avgö-

rande för den framtida utvecklingen att jag på denna punkt måste reservera mig. KY-kommitténs förslag kan nämligen komma att klyva upp den högre utbildning i två grupperingar, till skada för utbildningens kvalitet och respekten för kompetens som inhämtats på alternativt sätt. Ett kluvet högre utbildningssystem kommer enligt min

uppfattning att negativt påverka näringslivet, högskolan och de studerande.

I konsekvens med detta måste jag därför mig mot majori-

reservera teten i KY-kommittén, väsentligen föreslår prolongering för-

som en av söksverksamheten.

Mitt förslag

Mitt förslag är att högskolan skall bli huvudman för den kvalificerade

yrkesutbildningen, KY, som regleras av en särskild förordning där det

bl.a. framgår:

att verksamheten leds från ett utbildningsorgan inom högskolan med -

extern majoritet från näringsliv och samhälle att ett särskilt kvalitetsansvar åvilar högskolan

att lärande i arbete alltid ingår som en viktig del av utbildningen -

att vägar skall öppnas för studenterna mellan KY-utbildningarna -

och de befintliga högskoleutbildningar

att KY-studentema skall åtnjuta samma rättigheter och skyldigheter

som övriga studenter, d.v.s på intet sätt från andra stu-

segregeras denter att utbildningen kan och i regel bör genomföras av extern partner,

oftast näringslivet

Majoriteten i KY-kommittén föreslår väsentligen prolongering

en av försöksverksamheten med kvalificerad yrkesutbildning. Jag delar alltså

214 Bilaga 7 SOU 1999: 122

i huvudsak kommitténs synpunkter dock med ett viktigt undantag,

synen på huvudmannaskapet.

Motivering

Min motivering för att högskolan skall vara huvudman för KY grundar

sig på följande punkter:

Högskolan bedriver redan idag ett stort antal yrkesinriktade pro-

t.ex. utbildning sjuksköterskor, tekniker, ingenjörer, tand-

gram, av läkare, läkare, lärare med icke föraktliga inslag av lärande i arbete Högskolans kvalitetsansvar är nödvändigt för att säkra att näringsli-

vet oemotsagt kan inrätta alltför företagsspecifika utbildningar.

Representanter från kommuner, andra företag och övriga intressenter har svårt att axla detta kvalitetsansvar. Inte heller den nationella kommittén utövar ett sådant innehållsligt kvalitetsansvar. Det är särskilt värde att inte KY-studenter från

av man segregerar övriga studenter. Det underlättar framtida yrkessamarbete, ger möjligheter till samarbete under utbildningen, t.ex. genom gemensamma projekt. Samarbetet mellan olika kompetenser i arbetslivet fungerar i jämförelse med många andra länder väl i Sverige utan hindrande hierarkiska barriärer. Ett segregerat högre utbildningssystem kan äventyra detta. Redan på 60-talet hävdade Olof Palme att all eñergymnasial utbildning skulle likställas. Det finns inom högskolan åtminstone två helt olika traditioner. Den

är starkt nyttighetsinriktad med syntesen, inte analysen och kunena skapen i sig, mål. Här finns agronomema, läkare, sjuksköter-

som skor, tekniker och ingenjörer med bl.a. Chalmers slöjdskola och ett genomgående nära samarbete med arbetslivet. Den andra traditionen är inriktad på analys och kunskap mål för utbildning av

mer som ämbetsmän i statens tjänst, statsvetare och sarnhällsvetare med tradition från bl.a. Humboldt-universitetet i Berlin och där oberoendet

näringarna och arbetslivet ofta betonas. KY ansluter till den av första traditionen och kan därför integreras i högskolan. Om KY

byggs från högskolan segregerad utbildningsfonn där

upp som en

försöker påvisa hur annorlunda denna utbildning är relativt man högskolan stark koppling till näringslivet så har man inte

genom en någon djupare kunskap om utbildningarna vid högskolan. I värsta fall kan segregerad och stort utbyggd KY-verksamhet leda till att

en högskolorna drar sig något från näringarna och överlåter detta mer

till KY-utbildningama. I så fall skulle detta, enligt min mening, allvarligt skada den högre utbildningen i landet.

SOU 1999: 122 Bilaga 7 215

Synpunkter från försöksverksamheten

utvärderingen av

I den utvärdering gjorts försöksverksamheten inom KY

som av av en grupp forskare från Tekniska universitetet i Luleå framförs ett stort antal intressanta Vad gäller huvudmannaskapet gör

resonemang. man en uppdelning i fyra olika huvudaltemativ:

Integration i högskolan

Separation, egen yrkeshögskola 3. Prolongation av nuvarande form 4. Likvidation

KY-kommitténs förslag är väsentligen alternativ d.v.s. prolongation. Mitt förslag är alternativ d.v.s. integration i högskolan. Utvärderarna anger för- och nackdelar med de fyra alternativen och sammanfattar resonemangen på följande sätt sid 23 l:

Väljer man integration eller separation ger man KY en klar identitet, i

första fallet lånar man högskolans och i det andra bygger man en egen.

Valet av det senare, en egen yrkeshögskola, är möjligen mer chansartat men

utfallet kan bli mycket gott om man lyckas. Valet av prolongation eller lik-

vidation, vilket väsentligen innebär kommunalisering, är en mer lågmäld

lösning, där ett positivt utfall är garanterat, men där de stora vinsterna är

mindre troliga.

Även mot bakgrund detta sammanfattande

av resonemang som utvärderingsgruppen gör är det naturligt att slutsatsen blir att förorda en integration med högskolan.

Internationella trender på området

Den internationella utveckling talar också för en integration av KY i högskolan. I Högskoleverkets omvärldsanalys för högskolan Arbets-

rapport nr 2 med rubriken Intemationella trender på högskoleområdet skriven av Torsten Kälvemark m.fl. hämtas nedanstående citat från avsnittet Akademisering respektive professionalisering högskoleut-

bildningarna

Ett mer långsiktigt led i en europeisk harmonisering kan sägas vara det som

sker i många europeiska länder t.ex. Finland, Österrike, Schweiz och Spa-

nien i fråga om en akademisk "uppgradering" av tidigare gymnasiala och

postgymnasiala yrkesinriktade utbildningar som lyfts och blir en del av

högskolesystemet.

216 Bilaga 7

Samtidigt sker i flera länder t.ex. Italien och Spanien en reformering

de långa, traditionella universitetsutbildningama för att gradvis ersättas

kortare, yrkesinriktade utbildningar på universitetsnivå. Detta kan

av mer

beskrivas som en professionalisering av universitetsutbildningen. Föränd-

ringarna kan verka i sin riktning i förhållande till hur utbildningarna

var

traditionellt har sett ut och uppfattas. Men ser man förändringarna som en

del trend utgörde ytterligare ett exempel på en utveckling mot

av samma

större enhetlighet i de europeiska ländernas struktur för högre utbildning.

Trenden har ibland t.ex. av OECD beskrivits som en diversification of

higher education. Från att ha skilt tydligt mellan vad som är yrkesutbildning

och vad är ett traditionellt Humboldt-universitet med dess speciella

som

relation mellan utbildning och forskning går man mot ett brett högskole-

system där traditionellt akademiska utbildningar existerar sida vid

mer

sida med yrkeslivsinriktade utbildningar och där både forskningens och

arbetslivets snabba utveckling bestämmer innehållet.

Att inte integrera KY-utbildningen i högskolan innebär alltså att vi i Sverige väljer att ansluta till det som man i flera andra håller på att

oss ändra. Det internationella perspektivet, särskilt den aktuella utveck-

nu lingen, talar också den för integration i högskolan av den kvalifice-

rade yrkesutbildningen.

Avslutning

I argumentationen har jag valt att lyfta fram argument som talar

ovan

integration i högskolan. Motargumenten finns väl företrädda i för en det förslag KY-kommitténs majoritet framför varför jag avslut-

som ningsvis hänvisar till den.

Per Eriksson Ledamot i KY-kommittén Rektor för Högskolan i Karlskrona/Ronneby

SOU 1999: 122 Tabellbilaga 217

Tabellbilaga

Tabell l Sökta och beviljade platser 1996-1999

Tabell 2 Ansökningar och intagna studerande till KY branschvis

könsfördelning och sökandetryck

Tabell 3:1 Ansökningar till KY branschvis åldersfördelning

- Tabell 3:2 Intagna studerande till KY branschvis ålders-

fördelning

Tabell 4:1 Ansökningar till KY branschvis rekryteringslän

- Tabell 4:2 Intagna studerande till KY branschvis rekryteringslän

Tabell 5:1 Ansökningar till KY branschvis behörighets-

fördelning

Tabell 5:2 Intagna studerande till KY branschvis behörighets-

fördelning

Tabell 6 Tidigare arbetslöshet för KY och högskolenybörjare

kön

- Tabell 7 Tidigare arbetslöshet för KY och högskolenybörjare

ålder

Tabell 8 Uppföljning avslutad KY 1996 september 1999

av -

branschvis med preliminära resultat

218 Tabellbilaga SOU 1999: 122

8 8 E 2 s 3 2 å

8 a ä

.. e. s s B E n 8 2 E 8 s a ö p ä 5 å 8 . E n s ä

8 8 z s 8 2 2 å

å å å å 8 ä a 8 a s å å å

S 8 8 8 o c o

8 ä 8 z 2

SO U 1 9 9 12 29 Tabellbilaga 219

3 3 3 . 3 3 2 E å

Z 3 å 3

2 8 8 n 8 3 2

. u 2 2 N 2 8 2 2 2 3

N 8 2 s s 2 8 8 N z 8 2 s S 2 3 8 s z 8 2 . s 8 s 8 n ä å s N 3 8 å n u 2 8 N 8 8 8 . 2 s. v 8 8 5 8 2 2 8 2 å 2 5 8 z 8 5 8 8 2 s s å 2 s å . N 8 å å 2 2 N å E E å n N 2

N ä

a e

Tabellbilaga

U3lv-$1-tOCI1-C%l\ Ö 1- 1- ñlFu-u-CNI I 2 2 o R 2 2 w m 2 3 8 S 2 3 ä 2 o R o

KOON0O@G$@CD© F ÖII-CNIGICNIñIÖINI-u-OO IV OO$OJICIOLOOID@I\I tñtñêOw-ñlmtVcñölCVlVüilñ I-I-CDOOLOQLI3%N-IIDI-CDGO COCOUDOOOQCJFUDCICOOOO

Fo .

B å ä 8 5 N 8 å F v F m 2 n

5 å

m m N w F 2

n N

k e

2 m 2 m .m m 2 2 o .m 3 . 3 2 m m 2 m w 8 2 2

Z 3 o 8 2 2 2 8 w 2

m .m - Fm

Fn .m m

.m . .m .m

8 8 E 5 8 2 - B 8 ä E 8 u n S E

m 8

2 m

222 Tabellbilaga

2 m e u m F F w o 8 . s m 9 8 8 2 z 2 2 8 a 8 2

8 s m s z 8 8 2 a 8

®ltl GI ê

DI-O LOGIN

CO®FLONGD®IDWNO§OI 1- I-Nu- u-CNIH- 1-1oogrsmoaarsooimmCI Ncooomuaco om co rs :norsucocol-O®ll§<D<Dlt7l\1-CD cooaacomm

êmnmomnomvmvøcomoomrsommooorsco

F å ä

m m m w F

å u

å F

, n i

SO U 9 9 9 I 2 2 Tabellbilaga 223

2 m m 2 m v o o S 2 2 e. a v m m m 2 2

t 2 m m 2 2 2 2 S 2

o v 2 v o 2 m m o m - .x t S m S S m m m m 2

2 S S S v 2 t e S m 2

S 8 S S 2 8 S 8 S 2 . .S 2 x. S 2 8 R 2

2 S 2 2 2 8 2

S S 2 . S 8 S 8 S u m

2 m

Tabellbilaga SO U 199 9 122

F m m N 2 N F m m m m

F .

FF m v FF o N m N N F m N m

m m m m N m n 2 m m F m

F m N FF m F v N o o o N

e. 8 m v v 2 v N v 2

e v m N FF o 2 m m N m

2 m 8 8 z Fm8 FmFm

e. 8 8 F 2 8 2 8 Fm8 5 8

E 8 8 8 5 FmFm

3 N FF F N 2

e.. F m m F m v v m 2

F e 2 vF 2 FF m m 2

s N Fm

F - F v F N

m m N N F

SOU 1999: 122 Tabellbilaga 225

1-GOCDM3@@OIOOVIO CN I CV OI . 2 3 w o m w m m w t w w

w w w m s S n u w w v n

o m F e m o m u o o o v - 9 v s w E m 3 m n w 2

2 v w m.. 8 3 E m w w 3

2 8 5 2 8 a R 8 E

v. E 2 ä 2 8 8 5 8

s 2 8 R E 8 8

8 5 v-1-$D 11300113 m å B 8 8 E

- n å å B E m

t ..

8 19-2049Kvalificeradyrkesutbildning

Statens 1999

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

65.Barnombudsmannen företrädareförbamoch 90.Narkotikastatistik.Omsamhälletsbehovav

ungdomar.S. informationomnarkotikautveckling. 66.God vårdpå lika villkor omstatensstyrningav 91. Enöversynavjämställdhetslagen.N.

hälso-och sjukvården+ 2bilagor. 92.Premiärfor personval.Ju. 67.KÅRNAVFALL metod plats 93. Detungafolkstyret.ForskarvolymVI.

- - miljökonsekvens.KASAMsyttrandeöverSKBs Demokratiutredningen.Ju. FUD-program98.M. 94.Förmånerochökadelevnadskostnader.Fi.

68.Brandkatastrofeni Göteborg. 95.Småskaligelproduktionsamtmätningoch

DrabbadeMedier Myndigheter.Ku. debiteringavelförbrukning.N. 69.Individen ocharbetslivet.Perspektiv det 96.Statistikreformen.Utvärderingochförslagtill

samtidaarbetslivetkring sekelskiftet2000.N. utveckling.Bilaga: Uppsatserskrivnaför 70.Gentekniknärrmden.U. utvärderingen reformen.Ju.av 71 Oseriösabostadsfönnedlare.S. 97.Socialtjänsti utveckling.

. 72.Boendesocialaeffekteravkonkurseroch DelA ochB Bilagor.S.

bostadsrättsföreningaroch 98.Likvärdigavillkor U.

rekonstruktioner-

egnahem.S. 99.Översynavstiftelsenför internationell 73.Handikappombudsmannensframtida rapportering läkemedelsbiverkningar.av

förutsättningarocharbetsuppgifter. 100.Bibeln texterna.

- 74.Demokratinoch detgemensammabästa. Gamlatestamentet Volym

Demokratiutredningensskriftserie.Ju. GamlatestamentetII. Volym 2. 75. Rättplatsför vindkraften.Del och Dell 2. M. Tillägg till Gamlatestamentet.Deapokryfa 76.Maktdelning.Forskarvolym ellerdeuterokanoniskaskriñema.Volym

Demokratiutredningen.Ju. Nyatestamentet.Volym 4. Ku. 77.Demokratiteoriochmedborgarskap.Forskar- 101.Olydigamedborgare.Omflyktinggömmare

volymII. Demokratiutredningen.Ju. ochdjurrättsaktivister. 78.Jordbrukochmilj nytt miljöprogramför Demokratiutredningensskriftserie.Ju.

jordbniket. Jo. 102.Ansvarsfördelningför internationellaprogram 79.Kållskattpå utdelningochroyalty till begränsat påutbildnings-ochungdomsområdet.U.

skattskyldiga.Fi. 103.Regionrefonnpåförsök Förstastegenmot

- 80.Demokratiopinioner. ennyregionalsamhållsorganisation.Ju.

Demokratiutredningensskriftserie.Ju. 104.Nyasamboregler.Ju. 81.Förhandlingsersättningtill hyresgästorganisation. 105.Skatt Tull Exekution Normerför behandling

- - -

Ju. avpersonuppgiñer.Fi. 82.Vårdslöskreditgivningsamtsekretessi banker 106.KonsumenternaochIT- enutredningomdatorer,

m.m.Fi. handelochmarknadsföring.Fi. 83.Globalisering.ForskarvolymIX. Demokrati- 107.Nyamål för utveckling3 avmänskligaresurser

utredningen.Ju. i arbetslivet.N. 84.Civilsanrhället.ForskarvolymVIII. 108.Handläggningavungdomsmål enutvärderingav

Demokratiutredningen.Ju. 1995årsungdomsmålsrefonn.Ju. 85.Bredbandfor tillväxt i helalandet. 109.Behandlingavpersonuppgifterinomsocialtjänsten.

Närings-,regional-ochvälfärdspolitiska aspekterpå IT-infrastrulmrren.N. l 10.Ledandeforskning för säkerhetsskull.Fö.

86. PC:närdöd längelevePC:n Nyamöjligheter 1l Att sökakostnadseffektivalösningarinom

för Sverige. klimatornrådet.N.

En rapportfrånhearingen"Efter PC:n"anordnad 112.Civilsamhälletsomdemokratinsarena.

avIT-kommissionenjuni 1999.N. Någrakritiskareflektioner. 87.Vagnbolagförjärnvägen.N. Demokratiutredningensskriñserie.Ju. 88.Granskningskommissionensbetänkandeianledning 113.Medborgarnaserfarenheter.ForskarvolymV.

avBrottsutredningenettermordetpåstatsminister Demokratiutredningen.Ju. Olof Palme.Ju. l 14.Mat sommedicin.

89.statsbidragtill handikapporganisationer. 115.Handelmedgasi konkurrens.N.

Statens 1999

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

116.Denregionalasamhällsorganisationeni vissa

europeiskastater. En översättningi urvalavantologinThe IntermediateLevel of Government European States.Complexityversusdemocracy Ju.

117.IT i demokratinstjänst.ForskarvolymVII.

Demokratiutredningen.Ju. 118.Kommunaluppdragsverksamhetinom

kollektivtrafiken utvärderingav-

försöksverksamheten.Ju. 119.Utvärderingen KY. U.av 120.Frånenantill transplantationfrån

enannan-

djur till människa.S. 121.Avkorporativiseringochlobbyism.

ForskarvolymXIII. Demokratiutredningen.Ju. 122.KY Kvalificerad yrkesutbildning.U.

Statens 1999

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet Premiärfor personval.92

DetungaFolkstyret.ForskarvolymVI. Nyaförmånsrättsregler+Bilagor. 1

Demokratiutredningen.93 Invandrarskapochmedborgarskap.Demokrati-

Utvärderingochförslagtill utredningensskriftserie.8 Statistikreformen.-

utveckling.Bilaga: Uppsatserskrivnaför utvärderingen Att slaktaettfår i Gudsnamn.Omreligionsfrihetoch

avreformen.96 demokrati.Demokratiutredningensskriftserie.9

Olydigamedborgare.Omflyktinggömmare Rasism,nynazismochfrämlingskap.

ochdjurrättsaktivister. Demokratiutredningensskriftserie.10

Demokratiutredningensskriñserie.10 l Bördemokratinavnationaliseras

Regionrefonn försök förstastegenmot Demokratiutredningensskriñserie.1 l -

ennyregionalsamhällsorganisation.103 Elektroniskdemokrati.Demokratiutredningens

Nyasamboregler.104 skriftserie.12

Handläggningavungdomsmål-enutvärderingav1995års Etik ochdemokratiskstatskonst.

ungdomsmålsreform.l08 Demokratiutredningensskriftserie.13

Civilsamhälletsomdemokratinsarena.Någrakritiska Nytt systemför prövningavhyres-ocharrendemål.15

reflektioner.Demokratiutredningensskriftserie.1 12 Artikel 7i EG:svaimnärkesdirektiv.

Medborgarnaserfarenheter.ForskarvolymV. Ändringar varumärkeslagen.i 19

Demokratiutredningen.l 13 Denskyddadeprovinsen.Enessäomdemokratins

Denregionalasamhällsorganisationeni vissaeuropeiska värdeochvärdighet.Demokratiutredningensskriftserie

stater.EnöversättningiurvalavantologinThe 22

IntermediateLevelof Government Europeanin States. Tillsyn överadvokaterm m.31

Complexityversusdemocracy.l 16 Utvecklingssamarbetepårättsområdet.32

IT idemokratinstjänst.ForskarvolymVII. Likvidation avaktiebolag.36

Demokratiutredningen.l 17 Demokratini denoffentligasektornsförändring.

Kommunaluppdragsverksamhetinomkollektivtrafiken Demokratiutredningensskriftserie.40

utvärderingavförsöksverksamheten.l 18 Oberoende,ägandeochtillsyn i revisionsverksamhet.43 -

Avkorporativiseringochlobbyism.ForskarvolymXIII. Ekonomiskbrottslighetochsekretess.53

Demokratiutredningen. l12 Globaliseringenochdemokratin.

Politikensmedialisering.ForskarvolymIII. Demokratiutredningensskriñserie.56

Löserjuridikendemokratinsproblem Utrikesdepartementet

Demokratiutredningensskriñserie.58

Ökadrättssäkerhetiasylärenden.16 Brottsförebyggandearbetei landetskommuner.61

Sverigeochjudarnastillgångar.20 Representativdemokrati.Demokratiutredningens

Följdleveranseri sambandmedexportavkrigsmateriel. skriñserie.64

bästa.Demokrati- 38 Demokratinochdetgemensamma

utredningensskriftserie.74

Försvarsdepartementet Maktdelning.Forskarvolym Demokratiutredningen.

EffektivareTotalförsvarsstödiÖstersjöområdet.6 76 Demokratiteoriochmedborgarskap.ForskarvolymII. Internationellkonflikthantering attförberedasig

- Demokratiutredningen.77 tillsammans.29

Demokratiopinioner. Underrättelsetjänstenenöversyn.37

80 Ledandeforskning för säkerhetsskull. l 10 Demokratiutredningensskriñserie. -

Förhandlingsersättningtill hyresgästorganisation.8 l

Socialdepartementet Globalisering.ForskarvolymIX. Demokratiutredningen.

83 SteriliseringsüåganiSverige1935-1975.Ekonomisk

Civilsamhället.ForskarvolymVIII. Demokrati- ersättning.2

utredningen.84 GarantipensionochBosättningstilläggförpersoner

Granskningskommissionensbetänkandeianledningav födda år 1937eller tidigare.17

Brottsutredningeneftermordet statsminister Lindqvistsnia nio vägarattutvecklabemötandetav

- Olof Palme.88 personermedfunktionshinder.21

Statens 1999

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Botryggt Betalarätt.Särskildaboendefonnerför äldre Att läraochleda En lärarutbildningfor samverkan

samtavgifter för äldre- ochhandikappomsorg.33 ochutveckling.63 Ökadesocialbidrag.En studieominkomsteroch Gentekniknämnden.70

socialbidragåren 1990till 1996.46 Likvärdigavillkor. 98

Smittskydd,samhälleoch individ. DelA+B. 51 Ansvarsfördelningför internationellaprogram

lnkomstprövningavbostadstilläggtill pensionärer.52 utbildnings-ochungdomsområdet.102

Barnombudsmannen företrädareför barnoch UtvärderingenavKY. 1 19

ungdomar.65 KY Kvalificeradyrkesutbildning.122

- God vård på lika villkor omstatensstyrning

avhälso-och sjukvården+ 2bilagor.66 Jordbruksdepartementet

Oseriösabostadsförmedlare.71 Yrkesfisketskonkurrenssituation.3

Boendesocialaeffekteravkonkurseroch Samema ursprungsfolki Sverige.25

- ett rekonstruktioner bostadsrättsföreningaroch Jordbrukochmilj miljöprogramför-

- önytta nyttegnahem.72 jordbruket.78

Handikappombudsmannensframtidaförutsättningaroch

arbetsuppgifter.73 Kulturdepartementet

Statsbidragtill handikapporganisationer.89 framtida

Den kommersiellalokalradion.14 Narkotikastatistik.Om samhälletsbehovavinformation Frågortill detindustriellasamhället.18

omnarkotikautveckling.90

Yttrandefrihetenochkonkurrensen Förslagtill

- Socialtjänsti utveckling.DelA ochB Bilagor. 97 mediekoncentrationslag 30

- m. m. Översynavstiftelsenför internationellrapportering

av Svensktmedborgarskap.34 läkemedelsbiverkningar.99 Åtgärdsförslag

Bevaradokumentärfilmenskulturarv. Behandlingavpersonuppgifterinomsocialtjänsten.

samtförslagtill ett centrumför dokumentärfilmochen 109 filmvärdscentral.41

Matsommedicin.114

Invandraresomföretagare.49 Frånenarttill enannan transplantationfrån djur till

- Konvergensochförändring.Samordning lagstiñ-av människa.120

ningenför medie-ochtelesektorema.55

Brandkatastrofeni Göteborg. Finansdepartementet DrabbadeMedierMyndigheter.68

Märk väl 7 Bibeln textema.

- Införselavbeskattadevaror.26 Gamlatestamentet Volym

Kontantmetodför småföretagare.28 GamlatestamentetIl. Volym

Fastighetsmäklamämndeneffektivaretillsyn. 35 Tillägg till Gamlatestamentet.Deapokryfaeller

- Mervärdesskatt Frivillig skattskyldighet.47 deuterokanoniskaskrifterna.Volym

- Ennytullag. 54 Nyatestamentet.Volym4. 100

Begränsadfastighetsskatt.59

Näringsdepartementet Bilen, miljön ochsäkerheten.62

Källskattpåutdelningochroyaltytill begränsat- Effektivavänne-ochmiljölösningar.5

skattskyldiga.79 Utvecklingavmänskligaresurseri arbetslivet.

Vårdslöskreditgivningsamtsekretessibankerm.m.82 Förslagtill inriktningavnyamål3 inomEGrsstruktur-

Förmånerochökadelevnadskostnader.94 fonder.23

Skatt Tull Exekution Normerför behandlingav EG:sstrukturstöd.Ny organisationfor degeografiskt

- - personuppgiñer.105 avgränsadestrukturfondsprogrammen.24

KonsumenternaochIT- enutredningomdatorer, Delta Utredningenomdeltidsarbete,tillfälliga jobb

handelochmarknadsföring.106 ocharbetslöshetsersättningen.27

Ny luftfartslag.42 Utbildningsdepartementet Öppenelmarknad.44

LäraavEstonia.Denandradelrapportenoch Godsedi forskningen.4

slutredovisning.48 Vuxenutbildningför alla Andraåretmed

Rikstrafiken Ennymyndighet.57 Kunskapslyñet.39 -

1999 Statens offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Kundvänligaretaxi.60 Individenocharbetslivet.Perspektivpådetsamtida arbetslivetkringsekelskiftet2000.69 Bredbandfor tillväxt i helalandet.Närings-,regionalochvälfárdspolitiskaaspekterpåIT-infrastrukturen. 85 PC:närdöd-länge levePC:n Nyamöjligheterför Sverige.Enrapportfrånhearingen"EñerPC:n"

IT-kommissionenjuni 1999.86 anordnadav Vagnbolagforjärnvägen.87 En översynavjämställdhetslagen.91 Småskaligelproduktionsamtmätningochdebitering avelförbrukning.95 Nyamål för3 utvecklingavmänskligaresurseri arbetslivet.107 Att sökakostnadseffektivalösningarinom klimatområdet. l1 1 Handelmedgasi konkurrens.115

Miljödepartementet Slutförvaringavkämavfall.Kommunernaoch platsvalsprocessen.45 skyddsjakt varg.50 KÄRNAVFALL miljökonsekvens.

- metod plats-- KASAMsyttrandeöverSKBsFUD-program98.67 Rättplatsförvindkrañen.Del ochl Del 7 5

.rån

fakta info direkt REGERlNGSKANSLIET Tel0858767100.Fax08-5876717x. Box6430.H382Stockholm. Utbildningsdepartementet ordcr@fakrainfo.scwwwfaktainfrxsr: