Ny lag om europeiska företagsråd : delbetänkande

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

Ny lag om europeiska företagsråd

SEIU] 1995:115 Delbetänkande av 1995 års Arbetsrättskommission

Å

Wpjäg

Doc

50h

min

55 W

Statens offentliga utredningar

1995 : 1 15

Arbetsmarknadsdepartementet

Ny lag om

europeiska företagsrâd

Delbetänkande av 1995 års Arbetsrättskommission Stockholm 1995

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes. Offentliga Publikationer, uppdrag av Regeringskanslietsforvaltningskontor.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm Fax: 08-20 50 21 Telefon: 08-690 90 90

Svara remiss. Hur och Varför. Statsrådsberedningen. 1993. En liten broschyr som underlättar arbetet för den som skall svara remiss. - Broschyren kan beställas hos: Regeringskanslietsförvaltningskontor Arkiv- och infonnationsenheten 103 33 Stockholm Fax: 08-790 09 86 Telefon: 08-405 24 81

REGERINGSKANSLIETS OFFSETCENTRAL ISBN 91-38-20083-X Stockholm 1995 ISSN 0375-250X

Till statsrådet Leif Blomberg

Regeringen bemyndigade den 16 mars 1995 statsrådet Leif Blomberg att tillkalla kommission med uppdrag att söka lösningar på en de problem som arbetsmarknadens parter anser finns på arbetsrättens område. Med stöd av bemyndigandet förordnades den dagen direktören Tony Hagström att vara ordförande i kommissionen. Till ledamöter förordnades dag 1:e ombudsmannen Jack Elfving, församma handlingschefen Kjell Eriksson, förhandlingschefen Markus Gustafsson, direktören Anders Hagman, direktören Gunnar Högberg, avtalssekreteraren Hans Karlsson, bitr. förbundsordföranden Göte Larsson, riksdagsledamoten Carina Moberg, förhandlingsdirektören

Iréne Nilsson Carlsson, förhandlingschefen Isa Skoog och direk-

tören Göran Trogen. Den 22 maj 1995 förordnades dåvarande kanslichefen, numera utvecklingskonsulten, Marita Norlin som ledamot i kommissionen. Till experter förordnades den 16 mars 1995 direktören Åke Berggren, hovrättsassessorn Gösta Ihrfelt och

politiskt sakkunnige Staffan Kellerborg. Som sekreterare anställdes

den 12 juni 1995 jur.kand. Anna Ekström. Kommissionen har antagit namnet 1995 års Arbetsrättskommission. Kommissionen överlämnar nu ett delbetänkande med förslag till ny lag om europeiska företagsråd. Kommissionen har konstaterat att den är enig om stora delar av det föreliggande förslaget,

även om det föreligger åsiktsskillnader i några sakfrågor. Mot

denna bakgrund har kommissionen beslutat att ställa sig bakom förslagets huvudinriktning. Kommissionens arbete fortsätter.

Stockholm den 1 november 1995

Tony Hagström Anna Ekström

Innehåll

Förkortningar m.m. 7 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Sammanfattning 9 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Författningsforslag 13 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

l Utredningsarbetet 27 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

2 Direktivet om inrättande ett europeiskt företagsräd 29

av . .

3 lnförlivandet av rådsdirektivet i svensk rätt 31 . . . . . . . . . 3.1 Allmänna utgångspunkter for vårt arbete 31 . . . . . . 3.2 Vissa speciella begrepp i direktivet 32 . . . . . . . . . . 3.2.1 Parternas självbestämmanderätt 32 . . . . . . . . . . . . . 3.2.2 Handelsflottan 32 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.2.3 Företaget eller den centrala ledningen 33 . . . . . . . 3.2.4 Begreppet samråd 33 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.2.5 Avtalet om europeiskt företagsråd eller motsvarande

förfarande 34 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.2.6 Stupstocksreglerna 35 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.2.7 Sanktionerna i lagen 35 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

4 Konsekvenser av våra förslag 37 . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

5 Specialmotivering 39 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Bilaga 1 Kommittédirektiv 1995:30

Bilaga 2 Direktivet om inrättande ett europeiskt av företagsråd 9445EG; preliminär version

SOU 1995:1 15 Förkortningar 7

Förkortningar m.m.

Anställningsskyddslagen Lagen l 982280 om anställningsskydd Arbetstvistlagen Lagen 1974:371 om rättegången i arbetstvister Direktivet Rådets direktiv av den 22 september 1994 om inrättandet av ett europeiskt företagsråd eller ett förfarande i gemenskapsföretag och grupper av gemenskapsföretag för information till och samråd med arbetstagare

9445EG

EES Europeiska ekonomiska samarbetsområdet EGT Europeiska gemenskapernas officiella tidning EU Europeiska Unionen

Förtroendemannalagen Lagen 1974:358 om facklig förtro-

endemans ställning arbetsplatsen

LO Landsorganisationen i Sverige Medbestämmandelagen Lagen 1976:580 om medbestäm-

mande i arbetslivet PTK Privattjänstemannakartellen Styrelserepresentationslagen Lagen 1987:1245 om styrelserepresentation for de privatanställda Överlåtelsedirektivet Rådets direktiv den 14 februari av 1977 om skydd för arbetstagares rättigheter vid överlåtelse av företag, verksamheter eller delar av verksam-

heter 77187EEG

Sammanfattning

1 detta delbetänkande lämnar 1995 års Arbetsrättskommission sitt förslag till en helt ny lag om europeiska företagsråd. Lagförslaget bygger ett EG-direktiv rätt till samråd med och information om till anställda i stora företag och koncerner som har etablerats i flera EES-länder. Samrådet och informationen skall ske mellan företaget och det europeiska företagsrådet, består som av representanter för de anställda. Om det rör sig om en koncern, skall före-

tagets skyldigheter fullgöras av det kontrollerande företaget, dvs. i

normalfallet koncernens moderbolag. Syftet med direktivet är att förbättra arbetstagarnas rätt till samråd och information i sådana företag och koncerner. En utgångspunkt för vårt arbete har varit att i så stor utsträck-

ning som möjligt använda oss av det invanda arbetsrättsliga

svenska systemet. Ett exempel detta är att har låtit de kollektivavtalsbärande fackliga organisationerna bära en del rättigheter som de inte har enligt direktivet. Många bestämmelser i direktivet är sådana att direktivets syfte inte kan uppnås, om de inte införs ett förhållandevis likartat sätt i de olika EES-länderna. En utgångspunkt för vårt arbeannan te har därför varit att låta lagförslaget ligga så nära direktivet som möjligt, när det gäller bestämmelser gränsöverskridande natur. av

Lagens uppbyggnad

Lagen är liksom direktivet uppbyggd följande sätt. Om företaget eller koncernen har träffat ett avtal samråd om och information redan innan lagen träder i kraft, gäller inte lagen över huvud taget för företaget eller koncernen.

SOU 1995:1 15 Sammanfattning l 0

Om det inte finns något sådant avtal, gäller bestämmelserna i

1 19 och 31 37 för de förhandlingar som arbetstagarnas - -

förhandlingsdelegation och företaget eller det kontrollerande före-

taget kan föra ett avtal samråd och information. om om

europeiskt företagsråd eller annat för-

Om ett avtal om om ett

farande träffas, gäller bestämmelserna i 31 37 för detta avtal.

-

Om arbetstagarna begär ett avtal europeiskt företagsråd,

om företaget eller det kontrollerande företaget inte går med men

denna begäran inom viss tid, skall de s.k. stupstocksreglema i

en 20 30 börja gälla. Dessutom gäller i sådana fall bestämmel- i 31 37 §§. serna - Slutligen skall nämnas att bestämmelserna i 13 § om hur ar-

betstagarnas förhandlingsdelegation skall utses troligen kommer att

tillämpas i betydligt större utsträckning än övriga bestämmelser i

lagen. Detta hänger med att bestämmelserna i den svenssamman ka lagen skall tillämpas när det gäller hur de svenska ledamöterna

i arbetstagarnas förhandlingsdelegation skall utses, oavsett om företaget eller koncernen är svensk eller utländsk.

Lagens bestämmelser

l de inledande bestämmelserna att lagen gäller för företag anges eller koncerner har verksamhet i minst två EES-länder. Föresom eller koncernen skall så stora att det finns sammanlagt taget vara minst 1 000 arbetstagare, minst 150 arbetstagare i vart och varav minst två EES-länder. Med EES-länderna alla stater ett av menas är bundna EES-avtalet utom Storbritannien. som av

Om det redan finns ett avtal gränsöverskridande samråd

om och information i företaget eller koncernen, när lagen träder i

kraft, gäller lagen inte alls.

SOU 1995:1 15 Sammanfattning 1 I

Företagets ansvar

En viktig bestämmelse finns i ll § och anger att företaget i en

koncern det kontrollerande företaget eller moderbolaget aktivt skall verka för att ett europeiskt företagsråd eller liknande inrättas. Detta ansvar har valt att lägga hos företaget och inte som det sägs i direktivet den centrala ledningen. l en koncern skall ansvaret fullgöras av det företag som är kontrollerande i förhållande till andra företag inom koncernen, vanligtvis moderbolaget. Flera bestämmelser i lagen handlar hur det skall avgöras om om ett företag kan utöva ett bestämmande inflytande över andra företag och därmed vara ett s.k. kontrollerande Företag.

Arbetstagarnas förhandlingsdelegation

I lagen ges bestämmelser för hur arbetstagarnas förhandlingsdelegations skall utses. Vi har valt att i så stor utsträckning möjsom ligt använda oss av det system som har utvecklats i lagstiftningen om styrelserepresentation för de anställda. Reglerna skall användas så fort svenska arbetstagare utses, oavsett om företaget eller kon-

cernen är svensk eller utländsk. Skäliga kostnader för att arbetstagarnas förhandlingsdelegation skall kunna utföra sina uppgifter

skall ersättas av företaget.

Förhandlingar och avtal europeiskt företagsråd om Företaget eller det kontrollerande företaget moderbolaget skall

påkalla förhandlingar med arbetstagarnas förhandlingsdelegation i

syfte att träffa ett avtal om europeiskt företagsråd. Parterna är fria

att ingå vilka avtal de vill, men vissa frågor måste behandlas, t.ex.

vilka företag eller verksamheter som omfattas av avtalet. Parterna kan också komma överens ett annat förfarande för samråd och om information.

SOU 1995:1 15 Sammanfattning 12

Stupstocksreglerna

Om parterna inte kommer fram till ett avtal, slår lagens stup-

stocksregler till. I dem detaljerade föreskrifter om hur arbets-

ges

tagarnas europeiska företagsråd skall se ut, vilka frågor som före-

tagsrådet skall ha rätt till samråd och information om osv.

Övriga bestämmelser

Avslutningsvis flera bestämmelser rättskapacitet, skydd för ges om

arbetstagarrepresentanter, tystnadsplikt, rättegång m.m. Lagen föreslås träda i kraft den 22 september 1996. Avsikten är

att direktivet skall införlivas i alla EES-länder samtidigt den dagen.

SOU l995zll5 13

Författningsforslag

Förslag till Lag 1996:000 europeiska företagsråd om

Härmed föreskrivs följande

Inledande bestämmelser

Lagens innehåll

1 § Denna lag innehåller bestämmelser om inrättande av europeiskt företagsråd eller ett annat förfarande for samråd och information i företag eller koncerner som har etablerats i minst två EES-länder. Syftet är att ge arbetstagarna i sådana företag en forbättrad rätt till information och samråd. Med EES-länder avses i denna lag dels staterna i Europeiska Unionen med undantag för Förenade - Kungariket Storbritannien och Nordirland, dels de övriga stater som omfattas av EES-avtalet. -

2 § Arbetstagarnas förhandlingsdelegation bildas enligt bestämmelserna i 12 13 §§. Arbetstagarnas forhandlingsdelegation har till uppgift att tillsammans med företaget, eller det kontrolle-

rande företaget i en koncern, träffa ett avtal om europeiskt före-

tagsråd eller om ett annat förfarande for samråd och information.

Lagens tillämpningsområde

3 § Denna lag gäller for företag och koncerner som dels bedriver verksamhet i minst tvâ EES-länder, -

SOU 1995: l 15 F ötfattningsförslag l 4

dels har minst l 000 arbetstagare i EES-länderna, varav minst - 150 arbetstagare finns i vart och minst två EES-länder. ett av Antalet arbetstagare beräknas som ett medeltal av antalet helårs heltidsanställda under de två närmast Föregående verksamhetsåren.

4 § Denna lag gäller inte för företag eller koncerner där det vid tiden för lagens ikraftträdande finns gällande avtal om gränsöverskridande information till och samråd med arbetstagare, som omfattar alla arbetstagare i EES-länderna. Sådana avtal får förnyas utan att lagen därmed blir tillämplig.

5 § Företags eller koncerners verksamheter religiös, som är av vetenskaplig, konstnärlig eller annan ideell natur eller som har kooperativt, fackligt, politiskt eller annat opinionsbildande ändamål undantas från lagens tillämpningsområde såvitt avser verksamhetens mål och inriktning.

Vissa definitioner

6 § I denna lag avses med företag ekonomisk verksamhet i privat eller offentlig regi - en som bedrivs av en fysisk eller en juridisk person, kontrollerande företag ett företag som kan utöva ett bestäm- mande inflytande över ett annat företag, det kontrollerade företa- 861, koncern företag där minst ett kontrollerande före- - en grupp av tag och minst ett kontrollerat företag ingår.

7 § Om inte annat visas, skall ett företag anses utöva ett bestämmande inflytande över ett annat företag, om det i eget eller annans namn har rätt att utse fler än hälften av medlemmarna i det andra företagets styrelse, kontrollerar majoriteten de röster är knutna till det av som andra företagets aktiekapital eller

SOU 1995:1 15 Författningsförslag 15

äger majoriteten av det andra företagets aktiekapital.

8§ Om flera företag inom en koncern anses kunna utöva ett

bestämmande inflytande över ett annat företag, skall i första hand det företag som avses i 7 § 1 och i andra hand det företag som avses i 7 § 2 anses som kontrollerande företag, om det inte visas

att ett annat företag kan utöva ett bestämmande inflytande.

9 § Sådana investmentbolag som avses i artikel 3.5 eller 3.5

a c

i rådets förordning EEG 406489 den 21 december 1989

nr av om kontroll av företagskoncentrationer skall inte konanses vara

trollerande företag i förhållande till andra företag grund

av aktieinnehav, även om kraven i 7 § är uppfyllda.

10 § En konkursförvaltare, god eller likvidator vidtar man som åtgärder enligt bestämmelserna i konkurslagen 1987:672, aktiebolagslagen 1975:1385 eller motsvarande lagstiftning skall vid tillämpningen av denna lag inte anses utöva ett bestämmande in-

flytande över ett företag.

Företagets ansvar

11 § Företaget eller det kontrollerande företaget skall aktivt verka för inrättandet ett europeiskt företagsråd eller förfarande för

av information och samråd.

Arbetstagarnas förhandlingsdelegation

Bildandet av arbetstagarnas förhandlingsdelegatiøn

12 § Arbetstagarnas förhandlingsdelegation skall bildas när företaget eller ett kontrollerande företag tar initiativ till förhandlingar om ett europeiskt företagsråd eller ett förfarande för

samråd och information,

1995:1 15 F örfattningsförslag 16 SOU

när minst 100 arbetstagare, eller behöriga representanter för dem, vid minst två företag eller verksamheter i minst två EESländer begär sådana förhandlingar. Företaget eller det kontrollerande företaget skall tillhandahålla

uppgifter antalet anställda i olika EES-länder.

om

Sammansättning

13 § Arbetstagarnas förhandlingsdelegation skall bestå av minst

och högst 17 ledamöter eller det högre antal företaget eller tre som det kontrollerande företaget medger. Av ledamöterna skall minst företräda arbetstagarna i varje EES-land där företaget har verken samhet. När det gäller koncerner skall minst en ledamot företräda arbetstagarna i varje EES-land där det kontrollerande företaget eller något kontrollerat företag finns. Sedan minst företrädare för arbetstagarna i varje EES-land en

skall de återstående platserna fördelas proportionellt i

har utsetts, förhållande till antalet anställda i varje EES-land.

Om inte de lokala arbetstagarorganisationerna kommer överens

skall den svenska ledamoten utses den lokala arbetsom annat, av

tagarorganisation är bunden kollektivavtal i förhållande till

som av företaget och företräder det största antalet de kollektivavsom av talsbundna arbetstagarna vid företaget. Om det är fråga om att utse flera ledamöter och det finns flera kollektivavtalsbundna arbets-

tagarorganisationer, skall den ordning för utseende av arbetstagar-

finns angiven i 8 § andra, tredje och femte representanter som

styckena lagen 1987: 1245 styrelserepresentation för de priva-

om tanställda gälla i tillämpliga delar. Om företaget inte är bundet kollektivavtal i förhållande till av

någon arbetstagarorganisation, skall de svenska ledamöterna utses den arbetstagarorganisation företräder flest anställda, om

av som

inte de lokala arbetstagarorganisationerna kommer överens om annat. Vid tillämpningen tredje och fjärde styckena skall lokala

av

arbetstagarorganisationer tillhör samma huvudorganisation

som

anses som en organisation.

SOU 1995: 115 F ärjfattningsförslag 17

Arbetstagarnas Förhandlingsdelegation skall underrätta Företaget

eller det kontrollerande företaget sin sammansättning. om

Kostnader

14§ Kostnaderna För att arbetstagarnas förhandlingsdelegation skall kunna utföra sina uppgifter skall bäras Företaget eller det av kontrollerande företaget, i den mån kostnaderna är skäliga.

Förhandlingar om europeiskt företagsråd

l5§ Företaget eller det kontrollerande företaget skall påkalla Förhandlingar med arbetstagarnas Förhandlingsdelegation ett

om avtal om europeiskt företagsråd eller om ett annat Förfarande För information och samråd. Förhandlingarna skall syfta till att nå överenskommelse en om de närmare riktlinjerna För ett europeiskt Företagsråd eller ett annat Förfarande För information och samråd.

Vid Förhandlingarna kan arbetstagarnas Förhandlingsdelegation

biträdas av experter den själv utser. som

l6§ För att arbetstagarnas Förhandlingsdelegation skall kunna

ingå ett avtal om europeiskt Företagsråd eller ett annat Förfaom rande För samråd och information till arbetstagarna, måste än mer hälften av ledamöterna i delegationen det. enas om

17§ Arbetstagarnas Förhandlingsdelegation kan, med minst två tredjedelar av rösterna, besluta att inte inleda sådana Förhandlingar

som avses i 15 § eller att, med syfte att inte ingå något avtal, av-

bryta pågående Förhandlingar. En ny begäran om att sammankalla Förhandlingsdelegation

en kan göras tidigast två år efter ett sådant beslut, inte parterna om kommer överens något annat. om

SOU 1995:] 15 Författningsförslag 18

Avtal om europeiskt företagsråd

18 § l avtal europeiskt företagsråd skall, utan att det på-

ett om

verkar parternas självbestämmanderätt, fastställas

vilka företag eller verksamheter som skall omfattas av avtalet,

det europeiska företagsrådets sammansättning, antal ledamö-

ter, Fördelning platser och mandatperiod, av det europeiska företagsrådets uppgifter och förfarandet för information och samråd, platsen för det europeiska företagsrådets möten samt mötesfrekvensen och mötenas längd, vilka ekonomiska och materiella resurser som skall ställas

till det europeiska företagsrådets förfogande samt avtalets löptid och omförhandlingsförfarande.

19 § I stället för ett avtal företagsråd kan parterna avtala om

om

riktlinjerna för inrättandet ett annat förfarande för samråd och

av

information. Sådana riktlinjer skall omfatta dels information till arbetstagarnas representanter, särskilt gränsöverskridande frå-

om betydande inverkan arbetstagarnas intressen, gor som har en dels hur arbetstagarrepresentanterna skall ha rätt att sammanträda för att diskutera den information de har fått.

Stupstocksreglerna

När stupstocksreglerna skall tillämpas

20 § Bestämmelserna i 21 30 inrättande av ett europe- - om

iskt företagsråd skall tillämpas om

företaget eller det kontrollerande företaget och arbetstagarnas

förhandlingsdelegation kommer överens om det, företaget eller det kontrollerande företaget vägrar att inleda förhandlingar med arbetstagarnas förhandlingsdelegation inom sex

månader från den begäran som avses i 12

SOU 1995: 115 F örfattningsförslag 19

Företaget eller det kontrollerande Företaget och arbetstagarnas förhandlingsdelegation inte har nått en överenskommelse om europeiskt företagsrâd inom tre år från den begäran i 12 § som avses eller ett avtal som har träffats enligt bestämmelserna i denna lag upphör att gälla och ett nytt avtal inte har träffats inom måsex nader från upphörandet.

Det europeiska företagsrådet och arbetsutskottet

21 § Ett europeiskt företagsråd för samråd med och information till arbetstagarna skall inrättas. Det europeiska Företagsrådet skall bestå minst tre och högst av

30 ledamöter. Företagsrådet skall själv fastställa sin arbetsordning.

Det europeiska Företagsrådet kan inom sig utse ett arbetsutskott som består av högst tre ledamöter.

Det europeiska företagsrådets sammansättning

22 § I det europeiska Företagsrådet skall finnas minst företräen

dare för arbetstagarna i varje EES-land där företaget, det kontrollerande företaget eller något kontrollerat företag har verksamhet. Därefter skall platserna i Företagsrådet fördelas så att

en ytterligare ledamot utses för varje medlemsstat där minst 25 % men mindre än 50 % av företagets eller koncernens anställda finns, två ytterligare ledamöter utses för varje medlemsstat där

minst 50 % men mindre än 75 % företagets eller koncernens

av anställda finns eller tre ytterligare ledamöter utses för den medlemsstat där minst

75 % av företagets eller koncernens anställda finns. Om inte de lokala arbetstagarorganisationema kommer överens

om annat, skall den svenska ledamoten utses den lokala arbetsav tagarorganisation som är bunden kollektivavtal i förhållande till av

Författningsförslag 20

företaget och företräder det största antalet av de kollektivavsom talsbundna arbetstagarna vid företaget. Om det är fråga om att utse flera ledamöter och det finns flera kollektivavtalsbundna arbets-

tagarorganisationer, skall den ordning för utseende arbetstagar-

av finns angiven i 8 § andra, tredje och femte representanter som

styckena lagen 1987:1245 styrelserepresentation för de priva-

om

tanställda gälla i tillämpliga delar.

Om företaget inte är bundet kollektivavtal i Förhållande till av

någon arbetstagarorganisation, skall de svenska ledamöterna utses den arbetstagarorganisation företräder flest anställda, om

av som

inte de lokala arbetstagarorganisationerna kommer överens om

annat. Vid tillämpningen tredje och fjärde styckena skall lokala av

arbetstagarorganisationer tillhör huvudorganisation

som samma

anses som en organisation.

Det europeiska företagsrådets uppgifter

23 § Det europeiska företagsrådet skall ha rätt till samråd och

information endast i frågor som berör hela företaget, koncernen eller minst tvâ dessas verksamheter eller företag som är belägna - av i olika medlemsstater.

När det gäller sådana företag eller koncerner avses i 34

som

skall det europeiska företagsrådets befogenheter begränsas till de

frågor som berör samtliga verksamheter eller företag ligger inom EES-länsom dema eller de berör minst två verksamheterna eller företa-

frågor som av

ligger inom EES-ländema. gen som

24 § Det europeiska företagsrådet skall fortlöpande underrätta

företaget eller det kontrollerande företaget om sin sammansättning.

SOU 1995: I 15 F örfattningsförslag 21

Rätt till samråd och information

25 § Företaget eller det kontrollerande företaget skall minst en året sammantráffa med det europeiska företagsrådet och gång om därvid ge information och samråda om utvecklingen i företagets eller koncernens affärsverksamhet och om dess framtidsutsikter. Inför mötet skall företaget eller det kontrollerande företaget ge det europeiska företagsrådet en skriftlig rapport om de förhållanden som mötet skall handla om.

Mötet skall särskilt handla om följande Förhållanden, nämligen

företagets eller koncernens struktur, företagets eller koncernens ekonomiska och finansiella situation, den förväntade utvecklingen i företagets eller koncernens verksamhet, produktion och försäljning, sysselsättningsläget och dettas förmodade utveckling,

investeringar och betydande organisationsförändringar,

införandet av nya arbetsmetoder eller produktionsprocesser, produktionsöverföringar, fusioneringar, 9. nedskärningar eller nedläggning av företag, verksamheter eller betydande delar av dessa samt lO. kollektiva uppsägningar.

26 § Företaget eller det kontrollerande företaget skall, så snart det kan ske, underrätta arbetsutskottet om särskilda omständigheter som i avsevärd utsträckning påverkar arbetstagarnas intressen, särskilt vid omlokalisering, nedläggning verksamheter eller av företag eller kollektiva uppsägningar.

Företaget eller det kontrollerande företaget skall sammantráfa

med arbetsutskottet för att informera och samråda med detta, om arbetsutskottet begär det. Vid sådana sammanträffanden har dessutom de medlemmar i det europeiska företagsrådet som har valts eller utnämnts av de verksamheter eller företag är direkt besom rörda av åtgärderna rätt att delta.

1995:1 15 F örfattningsförslag 22

SOU

InFör mötet skall företaget eller det kontrollerande företaget ge arbetsutskottet skriftlig rapport de Förhållanden som mötet en om skall handla Arbetstutskottet har rätt att yttra sig över rapporom. ten. Om det inte finns något arbetsutskott, gäller kraven underrättelse, samråd och information i Förhållande till det europeiska

Företagsrådet.

Regler för det europeiska företagsrådet eller arbetsutskottet

27 § Det europeiska Företagsrådet eller arbetsutskottet får biträdas

experter som de själva utser. av

28 § Det europeiska Företagsrådet eller arbetsutskottet har rätt att

sammanträda enskilt inFör sammanträffanden med Företaget eller det kontrollerande Företaget.

Därutöver har det europeiska Företagsrådet eller arbetsutskottet rätt att sammanträda enskilt ytterligare en gång per år.

29 § Det europeiska Företagsrådet eller arbetsutskottet skall in-

formera representanterna för arbetstagarna vid Företaget eller det kontrollerande Företaget innehållet i och utgången av informaom tions- och samrådsFörfarandet. Om det inte Finns några arbetstagarrepresentanter, skall samtliga arbetstagare informeras.

Kostnader

30 § Det europeiska Företagsrådets och arbetsutskottets kostnader

skall bäras Företaget eller det kontrollerande Företaget, i den av mån kostnaderna är skäliga.

SOU 1995:1 l5 Författningsförslag 23

Övriga bestämmelser

31 § Arbetstagarnas förhandlingsdelegation och ett europeiskt företagsråd kan förvärva rättigheter och ikläda sig skyldigheter samt föra talan inför domstolar och andra myndigheter. När ett europeiskt företagsråd börjar verka övertar det alla rättigheter och skyldigheter från arbetstagarnas förhandlingsdelegation och inträder som part i avtalet om europeiskt företagsråd.

Skydd för arbetstagarrepresentanter

32 § Bestämmelserna i 3 § första stycket, 4 § och 6 8 lagen - 1974:358 facklig förtroendemans ställning arbetsplatsen om skall gälla motsvarande sätt för arbetstagarrepresentanter som är anställda i Sverige och utför uppgifter enligt denna lag.

Tystnadsplikt

33 § Företaget eller det kontrollerande företaget får föreskriva

tystnadsplikt för arbetstagarrepresentanter och experter som utför

uppgifter enligt denna lag, om det är nödvändigt med hänsyn till företagets bästa. Den som under tystnadsplikt har mottagit information för ett europeiskt företagsråds räkning, får utan hinder av tystnadsplikten föra informationen vidare till de andra ledamöterna av företagsrådet och till företagsrådets experter. I sådant fall gäller tystnadsplikten även för dem.

Detta gäller även för ledamöter av arbetstagarnas förhandlingsdelegation och andra organ för samråd och information enligt den-

na lag.

Ansvaret för förpliktelserna

34 § Om företaget eller det kontrollerande företaget inte har säte

Författningsförslag 24

i något EES-land och företaget eller det kontrollerande företaget har ett företag med säte i Sverige att fullgöra dessa förplikutsett telser, skall förpliktelserna enligt denna lag åvila det svenska före-

taget. Om företaget eller det kontrollerande Företaget inte har säte i något EES-land och inte heller har utsett något företag i något EES-land, skall förpliktelserna enligt denna lag åvila det svenska företaget, det inom Företaget eller koncernen finns fler arbetsom tagare i Sverige än i något annat EES-land.

Skadestånd

35 § Den bryter mot denna lag eller mot ett avtal om eurosom

peiskt företagsråd eller ett annat förfarande för information

om skall ersätta uppkommen skada i enlighet med bestämmelserna i 54 56 §§, 57 § andra stycket, 60 § första stycket och 61 62 - lagen 1976:580 medbestämmande i arbetslivet. om

Vid tillämpningen dessa bestämmelser skall vad som sägs

av arbetsgivare gälla även för företag eller kontrollerande företag om

och vad arbetstagarorganisation gälla även för det

som sägs om

europeiska företagsrådet, arbetstagarnas förhandlingsdelegation

för information till och samråd med arbetstagare. eller annat organ

Om det inte finns något europeiskt foretagsråd eller arbetstaförhandlingsdelegation kan föra talan enligt denna lag,

garnas som

är företaget eller det kontrollerande företaget skadeståndsskyldigt gentemot de arbetstagarorganisationer i förhållande till vilka det är

bundet kollektivavtal. av

Rättegång

36 § Mål tillämpningen denna lag skall handläggas enligt

om av lagen 1974:371 rättegången i arbetstvister. om Vid tillämpningen nämnda lag skall vad som sägs om arav betsgivare gälla även för företag eller kontrollerande företag och

SOU 1995:1 15 Författningsförslag 25

vad som sägs om arbetstagarorganisation gälla även för europeiskt företagsråd, arbetstagarnas förhandlingsdelegation

eller annat organ

för information till och samråd med arbetstagare. Vad där

som sägs om kollektivavtal skall gälla även för sådana avtal som avses i denna lag.

Trots vad som sägs i 2 kap. 1 § lagen 1974:371 rätteom

gången i arbetstvister, skall mål tillämpningen stupstocks-

om av

reglerna i 21 30 §§ handläggas Arbetsdomstolen första

- av som domstol.

37 § När någon vill yrka skadestånd enligt denna lag, skall 64 -

65 och 69 § lagen 1976:580 medbestämmande i arbets-

om

livet gälla i tillämpliga delar. Den tid enligt 65 § inom vilken

talan senast skall väckas, skall dock åtta månader. vara

Denna lag träder i kraft den 22 september 1996.

SOU l995zll5 27

Utredningsarbetet

Vårt uppdrag framgår våra direktiv, bilaga av se Av våra direk-

tiv framgår att i första hand skulle undersöka direktivet

om om europeiskt företagsråd kunde införlivas branschvisa genom t.ex. kollektivavtal. Först det i praktiken visade sig om att det saknades

förutsättningar för avtalslösningar, skulle kommissionen föreslå de lagändringar som behövs.

I enlighet med våra direktiv har valt så

att långt som möjligt avvakta en avtalslösning. Om det skall finnas någon rimlig tidsmässig möjlighet att genomföra lagstiftning, måste emellertid

ett

lagförslag föreläggas remissinstanserna Vi har denna bak-

nu. mot

grund valt att i detta läge lägga fram förslag till lag

ett om euro-

peiskt företagsråd. I detta delbetänkande vi våra för-

presenterar slag.

2 Direktivet om inrättande ett

av

europeiskt företagsråd

Rådets direktiv av den 22 september 1994 inrättandet ett om av

europeiskt företagsråd eller ett förfarande i gemenskapsföretag och

grupper av gemenskapsföretag för information till och samråd med

arbetstagare i det följande direktivet antogs den 22 september

1994. Det gäller för de fjorton medlemsstater i EU omfattas som

av Maastrichtfördraget, dvs. alla EU-länder utom Storbritannien,

och det har kommit till efter samråd med arbetsmarknadens parter Europanivå i enlighet med det sociala protokollet till

Maastrichtfördraget. Direktivet är att betrakta förhand-

som en lingsprodukt. Bakom direktivet ligger ett enormt arbete; det har föregåtts av mer än 20 års ansträngningar.

Direktivet har fogats till vårt förslag bilaga

som Direktivet har också kommit att bli gällande för de stater som omfattas av EES-avtalet utan att medlemmar i EU. Dess vara när-

mare tillämpningsområde framgår av l § i vårt lagförslag och specialmotiveringen härtill.

Det sätt vilket direktivet kan komma att implementeras med

de olika rättsordningarna har diskuterats inom arbetsgrupp

en som

har inrättats EG-kommissionen. Vi har följt arbetsgrup-

av noga pens verksamhet. 1 stora stycken innehåller direktivet bestämmelser inte kan som

fungera om de inte ungefär tillämpning i alla länder

ges samma

där de skall gälla. Detta ställer speciella krav den svenska lagstiftningen. 1 andra delar står det de olika länderna fritt att införa

1995:115 Direktivet inrättande av ett 30 SOU om

de regler de finner lämpliga. Vi har strävat efter att i specialmoti-

veringen särskilt vilka bestämmelser lämnar ett spelrum ange som för lagstiftaren i Sverige. Direktivet skall införlivat med staternas rättsordningar vara senast den 22 september 1996.

3 Införlivandet av rådsdirektivet i

svensk rätt

För knappt hundratalet stora företag och koncerner i Sverige kan

den nu föreslagna lagen tänkas b1i tillämplig i sin helhet grund

av företagets eller koncernens hemvist här. Det finns emellertid anledning att anta att flertalet av dem vid denna lags ikraftträdande kommer att ha tecknat avtal undantar dem från lagens som tillämpningsområde.

I andra svenska företag ingår i utländska företag eller kon-

som cerner kommer främst reglerna utseende ledamöter i arbetsom av

tagarnas förhandlingsdelegation enligt denna lag att bli tillämplig, nämligen när de svenska ledamöterna i utländska förhandlingsde-

legationer skall utses.

3.1 Allmänna

utgångspunkter för vårt arbete

Vi har haft mycket snäva tidsramar för vårt arbete att åstadkomma

en lagstiftning i ämnet. Detta beror på att vi har valt att i det längsta avvakta om arbetsmarknadens parter i rimlig tid skulle kunna

implementera direktivet avtal. genom Vi har valt att genomgående lägga lagförslaget nära de existerande svenska lösningarna och i så stor utsträckning möjligt som

använda oss av väl inarbetade lösningar i andra arbetsrättsliga

lagar. Detta beror inte bara på tidsnöd, utan fastmer att vi anser

att de beprövade inhemska lösningarna bara skall frångås det

om finns sakligt motiverade skäl för det.

Införlivandet företagsrådsdirektivet i 32

av

Av motsvarande skäl har valt att lägga ett förslag till lag möjligt avviker från direktivet. Vi har med andra som så litet som 0rd inte annat än i särskilda fall föreslagit regler som går utöver vad direktivet föreskriver. Vi har slutligen valt att utforma delbetänkandet så att tyngd-

punkten ligger i specialmotiveringarna till de föreslagna enskilda lagbestämmelserna. Detta har framstått mest ändamålsenligt

som

med hänsyn till att lagförslaget så nära anknyter till direktivet.

3.2 Vissa speciella begrepp i direktivet

3.2. 1 Partemas älvbestämmanderätt

En viktig aspekt på bestämmelserna samråd och information, om ofta framhålls från ledande företrädare för EU, är att dessa som

bestämmelser skall främja den dynamik anses nödvändig för

som tillväxten i Europa. Bestämmelserna skall med andra 0rd inte hindra utan stimulera utvecklingen. 1 detta ligger att parterna måste ha så stor frihet möjligt att utforma de avtal som avses här en som det är bäst i det enskilda fallet. sätt som Det skall också framhållas att bestämmelsen i direktivet och -

vårt lagförslag att parternas självbestämmanderätt inte skall

- om

påverkas är ett uttryck för den s.k. subsidiaritetsprincipen. Beslu-

ten skall fattas på den nivå är lämplig, i detta fall av parterna som

själva. Principen parternas självbestämmanderätt utvecklas ytterli-

om

i specialmotiveringen till 18

gare

3.2.2 Handelsflottan

Direktivet i artikel 1.5 att medlemsstaterna har möjlighet att

anger undanta besättningsmedlemmar i handelsflottan från direktivets tillämpning. Vi har valt att föreslå att denna möjlighet inte utnytt-

SOU 1995:1 15 Införlivandet företagsrådsdirektivet i 33 av

jas i Sverige. Det kan här noteras att regeringen vid implementeringen det s.k. överlåtelsedirektivet gjorde samma bedömning. av

3.2.3 Företaget eller den centrala ledningen

Det centrala pliktsubjektet i direktivet är den centrala ledningen. Det är på denna instans som ansvaret enligt direktivet läggs. Samtidigt lämnar direktivet öppet för medlemsstaterna inom diatt rektivets bestämma vilka regler skall gälla för den ramar - som centrala ledningen.

Vi har här valt att genomgående ange att ansvaret för att för-

pliktelserna fullgörs läggs företaget eller det kontrollerande

företaget. Detta beror på att det i svensk rätt med undantag för situationer är helt annorlunda än denna inte förekommer att

som i arbetsrättsliga frågor läggs ett visst organ inom en ansvar juridisk person jfr i denna del vad som sägs om begreppet arbetsgivaren i SOU 1994:141 84 ff. En reglering som innebär att s. allt läggs den juridiska personen blir också avsevärt ansvar enklare än reglering tvingar lagstiftaren att så att säga gå. en som i de olika skiftande organisationer som kan finnas och peka ut vem eller vilka som skall bära ett ansvar. Detta ställningstagande ligger i linje med vad har angivit om vår strävan att lägga lagen så nära det existerande svenska systemet möjligt. Men vi bedömer det också som mest effektivt som från genomforandesynpunkt.

3.2.4 samråd

Begreppet

l direktivet används begreppet samråd engelska consultations.

- Härmed avses ett förfarande för kommunikation mellan parterna, med direktivets ord ett utbyte av åsikter och upprättande av en

dialog mellan arbetstagarrepresentanterna och företaget eller det

kontrollerande företaget. Det finns här anledning reglerna att se

Införlivandet av företagsrâdvdirektivet i 34

som ett betydelsefullt redskap för arbetstagarinflytande i koncerner. Visserligen får begreppet samråd anses innefatta ett mindre långtgående krav arbetsgivaren än vad som följer den av svenska lagstiftningen om t.ex. skyldighet att påkalla förhandling. Vi vill emellertid med styrka framhålla att lagen lägsta godanger en tagbar standard. Det står parterna fritt att avtala om längre gående krav samarbetet än vad som ligger i begreppet samråd.

3.2.5 Avtalet om europeiskt företagsråd eller mot-

svarande förfarande

Avtal som har träffats enligt lagens regler om europeiskt företagsråd eller motsvarande förfarande kan, som ser det, inte anses som ett kollektivavtal enligt svenskt rätt. Visserligen ingås de av på ena sidan åtminstone i normalfallet en arbetsgivare. På - -

andra sidan ingås emellertid avtalet alltid av en juridisk person som kallas arbetstagarnas förhandlingsdelegation och inte

som torde uppfylla medbestämmandelagens krav arbetstagarorganisation. För att de avtal om europeiskt företagsråd eller motsvarande förfarande som avses i lagen skall utgöra kollektivavtal måste enligt vår bedömning en särskild lagregel härom införas. Vi har valt att inte föreslå någon sådan regel. 1 stället får avtalen behandlas med det regelsystem som den av oss föreslagna lagen tillhandahåller, ett regelsystem som i många men inte alla delar motsvarar vad som gäller för kollektivavtal.

Det sagda hindrar inte att de avtal träffats före lagens ik-

som raftträdande kan utgöra kollektivavtal, om förutsättningarna i öv-

rigt är uppfyllda jfr främst 23 § medbestämmandelagen.

SOU 1995:1 15 Införlivandet av företagsrådsdirektivet i 35

3.2.6 Stupstocksreglerna

Lagförslaget är upplagt så att det ger flera nivåer. En nivå föreligger när ett avtal om samråd och information har träffats före lagens ikraftträdande; i så fall gäller inte lagen över huvud taget. En annan nivå föreligger då ett avtal om europeiskt företagsråd eller ett annat förfarande för samråd och information har ingåtts. I sådant fall blir lagen, med undantag för stupstocksreglerna, tilllämplig. En tredje nivå föreligger då enligt 20 § stupstocksreglerna slår till. l sådana fall tillämpas lagen i dess helhet. Uttrycket stupstocksregler är oortodoxt. Vi motiverar varför vill använda det i specialmotiveringen till rubriken före 20 v

3.2.7 Sanktionerna i lagen

Direktivet och därmed lagen är uppbyggda så att det så att säga finns två nivåer på sanktioner. Den första sanktionsnivån inträder när företaget eller det kontrollerande företaget och arbetstagarnas Förhandlingsdelegation inte kommer överens om inrättandet av ett europeiskt företagsråd inom de tidsgränser som anges i lagen. Då träder de ovan beskrivna stupstocksreglerna in. Den andra sanktionsnivån utgörs regler ekonomiskt och av om allmänt skadestånd. Sådant kan dömas ut talan av ett europeiskt företagsråd, arbetstagarnas förhandlingsdelegation eller arbetsen tagarorganisation. Skadestånd kan dömas ut för brott mot varje bestämmelse i lagen, således även stupstocksreglerna. Om ett företag eller ett kontrollerande företag i och för sig grund av ett brott mot någon bestämmelse i lagen drabbas av -

den sanktion stupstocksreglernas tillämpning innebär, skall

som

företaget eller det kontrollerande företaget inte för brott

samma kunna drabbas skadestånd. Detta behöver enligt vår mening inte av regleras uttryckligen i lagen utan följer att det direkt i lagen har av utpekats att rättsföljden för vissa handlingar och underlåtenheter är just att stupstocksreglerna blir tillämpliga.

SOU l995:ll5 37

4 Konsekvenser våra

av förslag

Den Föreslagna lagen om europeiskt företagsråd innebär renoden lad anpassning till bestämmelserna i ett direktiv Sverige som genom sitt medlemskap i EU är skyldigt att införliva i svensk rätt. Några statsñnansiella kostnader uppstår inte. Vi bedömer att så gott som alla svenska företag eller koncerner som faller inom lagens tillämpningsområde kommer att ha ingått

avtal som medför att lagen över huvud taget inte blir tillämplig

jfr förslagets 4 §. Redan denna anledning kan förutse att av man lagen inte heller kommer att medföra några direkta kostnader för

de aktuella svenska företagen eller koncernerna.

l den mån lagens stupstocksregler blir tillämpliga, kommer dessa givetvis att leda till ökade kostnader för företaget eller koncernen. Detta är emellertid inte i första hand ett resultat vårt av förslag, utan något som följer bestämmelserna i direktivet. Med av undantag för bestämmelsen i stupstocksreglerna att det om europeiska företagsrådet skall ha rätt att sammanträda två gånger årligen,

följer företagets eller det kontrollerande företagets kostnadsansvar

direktivets bestämmelser. Vårt förslag att enbart skäliga kostnader skall belasta arbetsgivaren, kan t.o.m. medföra lägre kostnader än en bestämmelse att arbetsgivaren alltid skall bekosta expert. om en De bestämmelser i lagen som främst kommer att få praktisk en

tillämpning torde vara bestämmelserna om utseende svenska

av

ledamöter i arbetstagarnas förhandlingsdelegation i utländska före-

tag och koncerner. l dessa fall kommer dock kostnadsansvaret inte att hamna på det svenska företaget eller koncernen. Och i motsva-

rande fall när utländska ledamöter arbetstagarnas förhand-

- av lingsdelegation i svensk koncern eller företag skall utses enligt en

Konsekvenser våra förslag 38 av

det landets bestämmelser kan vi inte göra någon bedömning av kostnadernas omfattning.

Våra förslag kan inte antas få några särskilda regionalpolitiska eller jämställdhetspolitiska konsekvenser.

5 Specialmotivering

Lag 1996:000 om europeiskt företagsråd

Inledande bestämmelser

l de inledande bestämmelserna beskrivs lagens innehåll och tilllämpningsområde översiktligt. Vidare ges vissa for lagen viktiga definitioner.

Lagens innehåll

l §

Denna lag innehåller bestämmelser om inrättande europeiskt

av företagsråd eller ett annat förfarande för samråd och information i företag eller koncerner har etablerats i minst två EES-länder. som Syftet är att ge arbetstagarna i sådana företag förbättrad rätt till en information och samråd. Med EES-länder avses i denna lag

dels staterna i Europeiska Unionen med undantag for Förenade

- Kungariket Storbritannien och Nordirland, dels de övriga stater som omfattas av EES-avtalet. -

I lagens första paragraf anges lagens syfte och ändamål. Bestämmelsen motsvarar delvis direktivets artikel 1.1 och 1.2.

SOU 1995:1 15 Specialmotivering 40

Direktivet har antagits med stöd av EU:s s.k. sociala stadga. Den sociala stadgan gäller inte för Storbritannien. Storbritannien har heller inte något annat sätt antagit direktivet, varför detta

inte gäller för Storbritannien och Nordirland. Övriga medlemssta-

ter i EU ingår dock i det område som måste täckas även av den svenska lagstiftningen när det gäller att definiera i vilka länder företag eller koncerner skall verksamma för att lagen skall bli vara tillämplig. På grund härav gäller således lagen, liksom direktivet, företag och koncerner verkar i Belgien, Danmark, Finland, som Frankrike, Grekland, Irland, Italien, Luxemburg, Nederländerna, Portugal, Spanien, Sverige, Tyskland och Österrike. Direktivet har också kommit att omfattas av EES-avtalet. På grund härav skall lagens tillämpningsområde anges omfatta även de stater utöver EU-staterna har ingått EES-avtalet, dvs. som Island, Liechtenstein och Norge.

2§

Arbetstagarnasförhandlingsdelegation bildas enligt bestämmelser-

i 12 13 §§. Arbetstagarnas förhandlingsdelegation har till na -

uppgift att tillsammans med företaget, eller det kontrollerande företaget i koncern, träffa ett avtal om europeiskt färetagsråd

en eller ett annat förfarande för samråd och information. om

I bestämmelsen allmän beskrivning av det sätt på vilket ges en arbetstagarnas rätt till information skall tillgodoses. Syftet är att

läsaren de inledande paragrafema skall ges en allmän före-

genom ställning lagens innehåll. Bestämmelsen anger översiktligt om

några viktiga drag i lagen avsikten är att ge en orientering och

-

givetvis for förhålinte att ge en uttömmande redogörelse alla de landen som lagen reglerar.

SOU l995: l 15 Specialmotivering 41

Lagens tillämpningsområde

3 §

Denna lag gäller för företag och koncerner som dels bedriver verksamhet i minst två EES-länder, dels har minst l 000 arbetstagare i EES-länderna, varav minst - 150 arbetstagare finns i vart och ett av minst två EES-länder. Antalet arbetstagare beräknas som ett medeltal av antalet helårs Iieltidsanställda under de två närmast Föregående verksamhetsåren.

Bestämmelsen motsvarar delvis direktivets artikel 2.1 a och c samt artikel 2.2. l första stycket anges vid vilka företag lagen skall tillämpas. Bestämmelsen innebär att arbetstagarna skall ha en rätt till information och samråd enligt lagen i enskilda företag som är så stora att de har minst l 000 arbetstagare anställda inom EES-länderna och som finns i minst två EES-länder med minst 150 arbetstagare i vart och ett av länderna. Uttrycket företag används i lagen för att beskriva alla former av ekonomisk verksamhet jfr. 6 § och specialmotiveringen härtill. Lagen gäller också för koncerner, dvs. grupper av företag där dels de ingående företagen gemensamt har minst 1 000 arbets- tagare anställda i EES-länderna, dels minst två av de ingående företagen finns i olika EES-län- der samt dels minst två av de ingående företagen vardera har minst - 150 arbetstagare anställda i varsin medlemsstat. Den närmare innebörden av uttrycket koncern framgår av 6 § och specialmotive-

ringen till denna.

l paragrafens andra stycke anges hur antalet arbetstagare skall beräknas. l direktivet finns ingen definition av hur antalet arbets-

tagare skall beräknas, utan en hänvisning görs i artikel 2.2 till

nationell lagstiftningen eller rättspraxis. Vid beräkningen antalet

av

SOU 1995:1 15 Specialmolivering 42

anställda i Sverige får således det civilrättsliga arbetstagarbegrep-

pet, såsom detta utvecklats i svensk rättspraxis, tillämpas se här-

till SOU 1993:32 215 ff; jfr även AD 1994 130. Detta gäller s. nr oavsett arbetstagaren är anställd heltid eller deltid, oavsett om anställningsformen och oavsett under vilken tid anställningen hos

arbetsgivaren har varat.

Som det är det mest ändamålsenligt att beräkna antalet ser arbetstagare enligt arbetstidsmåttet, dvs. så att t.ex. två halvtidsanställda räknas arbetstagare vid tillämpningen av denna som en bestämmelse. Detta brukar i arbetsmarknadssammanhang kallas helårs heltidsanställda. På så sätt tas rimlig hänsyn både till förhållandena i de olika företagen, t.ex. förekomsten av många sä-

songsanställda, och till syftet att ge arbetstagarna en proportionell representation. Det kan anmärkas att detta beräkningssâtt ofta

överensstämmer med hur antalet arbetstagare definieras i företagets handlingar, vilket gör att även praktiska skäl talar for att beräkna antalet arbetstagare efter arbetstidsmåttet.

4§

Denna lag gäller inte for företag eller koncerner där det vid tiden for lagens ikraftträdande finns gällande avtal om gränsöverskridan-

de information till och samråd med arbetstagare, omfattar alla som arbetstagare i EES-länderna. Sådana avtal får förnyas utan att lagen därmed blir tillämplig.

Bestämmelsen motsvarar direktivets artikel 13.

I första stycket att lagen över huvud taget inte skall gälla

anges för ett företag eller koncern, det for koncernen eller föreen om

har ingåtts ett avtal europeiskt företagsråd och det avtalet

taget om

är gällande då denna lag träder i kraft, dvs. den 22 september

1996. Om sådant avtal har träffats, gäller följaktligen lagen inte ett i någon del.

SOU 1995: 115 Specialmotivering 43

Direktivet eller lagen hindrar inte att ett avtal som har ingåtts

utanför EES-ländernas territorium blir giltigt, Förutsättningarna om i övrigt är uppfyllda. Flera avtal som var för sig inte uppfyller kraven i denna lag kan sammantagna de rättsverkningar ge som anges i paragrafen, om förutsättningarna i övrigt är uppfyllda. En särskild fråga är vad som gäller om ett avtal om europeiskt företagsråd som inte uppfyller kraven i denna paragraf gäller vid tiden för lagens ikraftträdande. Det kan t.ex. röra sig ett avtal om som väl avser gränsöverskridande information inte men avser gränsöverskridande samråd eller ett avtal inte omfattar samtsom liga arbetstagare. Sådana avtal medför inte att denna lag inte skall tillämpas. De torde inte heller betraktas avtal europeiskt som om företagsråd enligt denna lag avtal i och för sig kan utan som som

medföra rättsverkningar enligt allmänna avtalsrättsliga regler,

men som inte medför några rättsverkningar enligt denna lag. Har ett sådant avtal träffats, får oavsett detta arbetstagarna, företaget eller det kontrollerande företaget ta initiativ till att ett avtal om europe-

iskt företagsråd ingås enligt denna lag. Och förutsättningarna

om härför är uppfyllda, kan även stupstocksreglema bli tillämpliga. Det skall dock i detta sammanhang betonas att parternas självbestämmanderätt enligt flera uttalanden i direktivet, bl.a. dess s.k. ingress, inte skall påverkas av bestämmelserna i direktivet. Detta

påkallar en viss försiktighet när det gäller att fastställa att ett avtal om europeiskt företagsråd inte uppfyller kraven i de hänseenden

som nu är aktuella. Enligt andra stycket skall lagen inte heller gälla ett sådant om avtal om europeiskt företagsråd i första stycket förnyas. som avses

Detta innebär självfallet att lagen inte gäller, ett avtal förnyas

om så sätt att parterna kommer överens om att avtalet skall fortsätta att gälla oförändrat. Det är antagligen vanligt att sådana avtal som avses här förnyas så att parterna kommer överens att flera om

bestämmelser i det ändras eller mindre ingripande. Man kan

mer t.o.m. föreställa sig att avtalet förnyas så att det ändras i grunden. Som ser det medför även sådana avsevärt förändrade avtal att lagen inte blir tillämplig, om parterna är överens om det. En förut-

SOU 1995:1 15 Specialmotivering 44

sättning för sådan ståndpunkt måste dock vara att parterna i en avtalet uttalat eller underförstått är överens om det. - -

5§

Företags eller koncerners verksamheter är religiös, vetensom av skaplig, konstnärlig eller ideell natur eller som har kooperaannan

tivt, fackligt, politiskt eller annat opinionsbildande ändamål undanfrån lagens tillämpningsområde såvitt avser verksamhetens mål

tas och inriktning.

Bestämmelsen bygger direktivets artikel 8.3 och motsvarar den bestämmelse finns for svenska förhållanden i 2 § medbesom nu stämmandelagen. Vi har bedömt det rimligt att undanta verksom samhetens mål och inriktning från samråds- och informationsförfarandet enligt denna lag, det finns givetvis inget hinder mot men de aktuella företagen ändå låter verksamhetens mål och att nu inriktning ingå i ett sådant förfarande. Givetvis skall de aktuella företagen och koncernema omfatnu lagen när det gäller samråd och information andra tas av om

aspekter än verksamhetens mål och inriktning.

Vissa definitioner

I de följande paragraferna definieras vissa centrala begrepp, t.ex. företag, kontrollerande företag och koncern.

6 § I denna lag avses med

företag ekonomisk verksamhet i privat eller offentlig regi

- en

bedrivs av en fysisk eller en juridisk person,

som

SOU 1995: I l 5 Specialmotivering 45

kontrollerande företag ett Företag som kan utöva ett bestäm- mande inflytande över ett annat Företag, det kontrollerade företaget, koncern Företag där minst ett kontrollerande Före- - en grupp av tag och minst ett kontrollerat Företag ingår.

Bestämmelsen första punkt har ingen direkt motsvarighet i direktivet, även den definition i 6 § l är underliggande om som anges en förutsättning för direktivet. Det är också en definition som går igen i flera EG-direktiv det sociala området, t.ex. det s.k. överlåtelsedirektivet. Ett Företag kan således bedrivas i andra former än aktiebolagets, även om det i praktiken oftast rör sig om bolagsform när omfattande verksamhet bedrivs över gränserna. Men även verksamhet bedrivs genom stiftelser, ekonomiska Föreningar, som privatpersoner el. dyl. omfattas av lagen. Vi gör vidare den bedömningen att all verksamhet, oavsett om den bedrivs i vinstsyfte eller inte, bör omfattas av direktivet. För denna ståndpunkt talar också att direktivet lämnar medlemsländermöjlighet att undanta viss ideell verksamhet från tillämpna en ningsområdet jfr 5 § och specialmotiveringen därtill. En sådan bestämmelse skulle inte behövas, om den typen av verksamhet inte omfattades av direktivets bestämmelser. Även verksamhet bedrivs det allmänna torde omfattas som av av direktivet och bör därmed omfattas av reglerna om europeiskt företagsråd i och För sig. Argumenten härför är främst att en motsvarande ståndpunkt har intagits i andra lagstiftningsärenden när det har gällt att implementera liknande direktiv till svensk rätt jfr till detta den omfattande argumentation som anförs beträffande det ovan omnämnda s.k. överlåtelsedirektivet i SOU 1994:83. Detta ställningstagande har ingen större praktisk betydelse, eftersom offentlig verksamhet knappast kan få den gränsöverskridande karaktär som de verksamheter, som träffas den nya laav

gen, har. Vi gör dock den bedömningen att offentlig verksamhet

SOU 1995:1 15 Specialmotivering 46

som innefattar myndighetsutövning inte rimligen kan omfattas av lagen, även det till äventyrs skulle att finna exempel om sådan uppfyller förutsättningarna för att träffas av den nya som lagen. Bestämmelsen i andra punkten motsvarar direktivets artikel 3.1. Ett företag är ett kontrollerande företag i förhållande till ett annat

det kan utöva ett bestämmande inflytande över det t.ex. i kraft

om

av äganderätt, ekonomisk delaktighet eller de regler som gäller för

det kontrollerade företaget.

Bestämmelsen i tredje punkten motsvarar direktivets artikel 2.1.a. l lagförslaget används genomgående benämningen koncern

för att beteckna grupp av företag som består av ett eller flera en kontrollerande företag och ett eller flera kontrollerade företag. I

direktivet däremot används benämningen grupp av företag group

of undertakings. Vi har övervägt att i stället använda denna be-

nämning, särskilt benämningen koncern inte är invändningssom fri. Sålunda finns det inom arbetsrätten redan två delvis olika koncernbegrepp, vilka skiljer sig från vad som avses i den nu föreslagna lagen. Dessutom återfinns det inom bl.a. bolags- stiftelserespektive skatterätten olika koncernbegrepp. En utförlig beskrivning de olika koncembegreppen återfinns i betänkandet Arbetsav rättsliga utredningar, SOU 1994:141 s. 429 ff. Ordet koncern är emellertid den benämning enligt vad som har inhämtat återkommer i flertalet ingångna avtal om europeiskt

företagsråd. Det är dessutom språkligt lättare än det otympliga

begreppet grupp företag. Vi anser mot denna bakgrund att

av

övervägande skäl talar för att även i detta lagstiftningsärende an-

vända ett eget koncernbegrepp. Det markeras dessutom tydligt redan i lagtexten att den valda definitionen har giltighet bara i denna lag.

SOU 1995: l 15 Specialmotivering 47

7§

Om inte annat visas, skall ett företag anses utöva ett bestämmande inflytande över ett annat företag, om det i eget eller annans namn har rätt att utse fler än hälften medlemmarna i det andra av företagets styrelse, kontrollerar majoriteten de röster är knutna till det av som andra företagets aktiekapital eller äger majoriteten av det andra företagets aktiekapital.

Bestämmelsen motsvarar direktivets artikel 3.2. Ett företag är har framgått 6 § och specialmotivering- - som av härtill ett kontrollerande företag i förhållande till ett annat om en det kan utöva ett bestämmande inflytande över det t.ex. i kraft av äganderätt, ekonomisk delaktighet eller de regler som gäller för det kontrollerade företaget. Det kan diskuteras om nya verksamhetsformer, såsom franchising, imaginära bolag, olika nätverk etc. skall anses som koncerner vid tillämpningen av denna lag. Som vi ser det är detta en fråga får besvaras genom en tolkning av direktivet. Den tolkningen som är i första hand förbehållen rättsordningen inom EU. Vi föreslår i

denna del inga särskilda bestämmelser för svensk del.

Bestämmelsen i andra stycket motsvarar direktivets artikel 3.4.

3§

Om flera företag inom en koncern anses kunna utöva ett bestämmande inflytande över ett annat företag, skall i första hand det

företag som avses i 7 § 1 och i andra hand det företag som avses

i 7 § 2 anses som kontrollerande företag, om det inte visas att ett annat företag kan utöva ett bestämmande inflytande.

SOU 1995:1 15 Specialmotivering 48

Bestämmelsen har ingen direkt motsvarighet i direktivet. Inom EU har arbetsgrupp tillsatts för att diskutera hur direken tivet kan implementeras i de olika staterna så att dess syfte kan tillgodoses på bästa sätt, inte minst mot bakgrund av att särskild

hänsyn måste tas till direktivets gränsöverskridande karaktär och

behovet av lösningar som kan fungera i hela det territorium som omfattas. Inom denna grupp har enighet nåtts om att den i 8 § angivna prioriteringsordningen.

Även vi finner den föreslagna prioriteringsordningen ändamåls-

enlig.

9§

Sådana investmentbolag avses i artikel 3.5 a eller 3.5 c i råsom dets förordning EEG 406489 av den 21 december 1989 om nr kontroll företagskoncentrationer skall inte anses vara kontrolleav

rande företag i förhållande till andra företag grund av aktiein-

nehav, kraven i 7 § är uppfyllda. även om

Bestämmelsen motsvarar direktivets artikel 3.4. Det direktiv som bestämmelsen hänvisar till finns att läsa i EGT nr L 395, 30.12.1989, s. De investmentbolag i det aktuella direktivets artikel som avses 3.5 och 3.5 är banker och försäkringsbolag resp. holdingbolag a c som använder sin möjlighet att utse styrelsen i det styrda företaget enbart ett sätt att förvalta det insatta kapitalet. Andra investsom mentbolag än de i det aktuella direktivet utpekade skall alltså inte undantas.

SOU 1995: 1 5 1 .Ypecialnzotivering 49

10§

En konkursförvaltare, god man eller Iikvidator som vidtar åtgärder enligt bestämmelserna i konkurslagen 1987:672, aktiebolagslagen 1975:1385 eller motsvarande lagstiftning skall vid tillämpningen av denna lag inte anses utöva ett bestämmande inflytande över ett företag.

Bestämmelsen motsvarar direktivets artikel 3.5. Som har framgått gör vi den bedömningen att de flesta verksamheter som kommer att träffas av denna lag kommer att bedrivas i bolagsform. Det kan dock teoretiskt tänkas att andra verksamhetsformer omfattas. Även enligt t.ex. lagstiftningen ekonomiska föreningar, bostadsom rättsföreningar eller stiftelser kan likvidatorer förordnas. Mot bakgrund av att lagen i normalfallet kommer att tillämpas på aktiebolag anser vi det tillräckligt att i lagtexten enbart göra en hänvisning till andra former for konkurs, likvidation, ackord eller betalningsinställelse än som framgår av konkurs- resp. aktiebolagslagstiftningen.

Företagets ansvar

1 1 §

Företaget eller det kontrollerande företaget skall aktivt verka för inrättandet av ett europeiskt företagsråd eller förfarande för information och samråd.

Bestämmelsen motsvarar direktivets artikel 4.1. 1 paragrafen slås fast att ansvaret för att det skapas förutsättningar for bildandet av ett europeiskt företagsråd eller motsvaran-

1995:1 15 .Specialmotivering 50 SOU

de ligger hos företaget eller det kontrollerande företaget. Det innebär bl.a. företaget eller det kontrollerande företaget är skylatt

digt att ställa till arbetstagarnas förhandlingsdelegations

resurser förfogande är tillräckliga för att ett avtal om europeiskt föresom tagsråd skall kunna uppnås. Om företaget eller det kontrollerande företaget inte med tillräcklig kraft verkar för att ett europeiskt företagsråd kan inrättas eller på annat sätt bryter mot lagen kan antingen lagens stupstocksregler komma att gälla eller företaget eller det kontrollerande företaget bli skadeståndsskyldigt jfr i denna del allmänmotiveringen, avsnitt 3.3.6. Det kan här för tydlighetens skull inskjutas att lagen inte påverkar arbetsgivarens rätt att leda och fördela arbetet i företaget eller det kontrollerande företaget.

Arbetstagarnas förhandlingsdelegation

I direktivets svenska översättning talas det det särskilda förom

handlingsorganet. Vi har funnit att den benämningen är både Otymplig och intetsägande. I stället föreslår ett uttryck som, enligt vad har erfarit, används i flera avtal europeiskt före-

om tagsråd och i många svenska kollektivavtal, nämligen uttrycket

arbetstagarnas förhandlingsdelegation.

Bildande av arbetstagarnas förhandlingsdelegation

12§

Arbetstagarnas förhandlingsdelegation skall bildas

när företaget eller ett kontrollerande företag tar initiativ till

förhandlingar ett europeiskt företagsråd eller ett förfarande för

om samråd och information,

SOU 1995:1 15 Specialmotivering 51

när minst 100 arbetstagare, eller behöriga representanter for dem, vid minst två företag eller verksamheter i minst två EESländer begär sådana förhandlingar. Företaget eller det kontrollerande företaget skall tillhandahålla uppgifter om antalet anställda i olika EES-länder.

Bestämmelsen i första stycket motsvarar direktivets artikel 5.1. Paragrafen anger hur arbetstagarnas förhandlingsdelegation bildas. Initiativet kan tas från arbetsgivarsidan eller från arbetstagarsidan. Det har i den andra punkten särskilt markerats att initiativet kan komma från arbetstagarnas behöriga representanter. I

detta begrepp ingår även de fackliga organisationerna. Det är ock-

så naturligt att anta att det är via de fackliga organisationerna som arbetstagarnas krav samråd och information kommer att kanaliseras i Sverige. Den begäran som avses i bestämmelsen kan läm-

nas till företaget i endera EES-landet eller till koncernledningen i

förekommande fall och torde anses inkommen då den kommit

företaget något företag inom koncernen till handa.

Det talas i paragrafen, liksom i 3 om ett minsta antal arbetstagare. Det finns ingen anledning att i detta sammanhang göra någon beräkning enligt arbetstidsmåttet, utan här framstår det som ändamålsenligt att som beräkningsgrund ange huvudtalet, oavsett anställningsform eller anställningstid och oavsett arbetstagarna om är anställda eller rent faktiskt arbetar heltid eller deltid. Det framgår av det andra stycket att det åvilar företaget eller det kontrollerande företaget att vid behov tillhandahålla uppgifter om antalet anställda.

SOU 1995:1 15 Specialmotivering 52

Sammansättning

13§

Arbetstagamas förhandlingsdelegation skall bestå av minst tre och högst 17 ledamöter eller det högre antal som företaget eller det kontrollerande företaget medger. Av ledamöterna skall minst en företräda arbetstagarna i varje EES-land där Företaget har verksamhet. När det gäller koncerner skall minst en ledamot företräda arbetstagarna i varje EES-land där det kontrollerande företaget eller något kontrollerat företag finns. Sedan minst företrädare för arbetstagarna i varje EES-land en

har utsetts, skall de återstående platserna fördelas proportionellt i

förhållande till antalet anställda i varje EES-land.

Om inte de lokala arbetstagarorganisationerna kommer överens

annat, skall den svenska ledamoten utses av den lokala arbetsom

tagarorganisation är bunden kollektivavtal i förhållande till

som av företaget och företräder det största antalet av de kollektivavsom talsbundna arbetstagarna vid företaget. Om det är fråga om att utse flera ledamöter och det finns flera kollektivavtalsbundna arbets-

tagarorganisationer, skall den ordning för utseende av arbetstagar-

representanter finns angiven i 8 § andra, tredje och femte som

styckena lagen 1987: 1245 om styrelserepresentation för de priva-

tanställda gälla i tillämpliga delar. Om företaget inte är bundet kollektivavtal i förhållande till av

någon arbetstagarorganisation, skall de svenska ledamöterna utses den arbetstagarorganisation företräder flest anställda, om

av som inte de lokala arbetstagarorganisationerna kommer överens om annat.

Vid tillämpningen av tredje och fjärde styckena skall lokala arbetstagarorganisationer som tillhör samma huvudorganisation

anses som en organisation. Arbetstagamas förhandlingsdelegation skall underrätta företaget

eller det kontrollerande företaget sin sammansättning. om

SOU 1995:1 15 Specialmotivering 53

Paragrafen rör arbetstagarnas förhandlingsdelegations sammansättning och motsvarar direktivets artikel Delegationen måste enligt första stycket alltid ha minst tre ledamöter. Det kan ibland finnas anledning att utse fler än de 17 ledamöter direktivet föreskrisom ver. Vi föreslår därför att detta skall möjligt. Direktivet torde vara inte hindra något sådant. För att fler än 17 ledamöter skall få utses krävs enligt förslaget samtycke från företaget eller det kontrollerande företaget. Detta hänger med att det enligt 32 § är samman företaget eller det kontrollerande företaget skall bära samtliga som kostnader för förfarandet. l det andra stycket att platserna i förhandlingsdelegatioanges nen skall proportioneras, sedan minst företrädare för arbetstaen garna i varje EES-land har utsetts. Vi det inte nödvändigt anser eller lämpligt att i detalj ange hur sådan proportionering skall en till. Det kan dock nämnas att frågan har diskuterats i den arbetsgrupp om införlivande direktivet i berörda länders lagstiftav ning som EG-kommissionen tagit initiativ till, och det kan som en vägledning finnas anledning att beskriva det förslag till lösning som den diskussionen utmynnat Arbetsgruppen har således funnit följande principer rimliga jfr till detta även 22 § och specialmotiveringen därtill.

En plats per EES-land där företaget eller koncernen har

verksamhet. En ytterligare plats EES-land där minst 25 procent de per av

anställda inom företaget eller koncernen finns.

Två ytterligare platser för ett EES-land där minst 50 procent av de anställda inom företaget eller koncernen finns. Tre ytterligare platser för ett EES-land där minst 75 procent

av de anställda inom företaget eller koncernen finns.

Det anges i tredje ochjärde styckena hur de svenska ledamö-

terna i förhandlingsdelegationen skall utses. Vi att det är

anser

lämpligt att här, liksom i andra arbetsrättsliga sammanhang,

an-

knyta till i första hand de kollektivavtalsbärande fackliga organisa-

tionerna se t.ex. SOU 1994:141 411 ff med hänvisningar. Be-

s. stämmelserna har utformats efter förebild från styrelserepresenta-

SOU 1995:1 15 Specialmotivering 54

tionslagen. Det är, såsom är fallet också enligt den lagen, tanken att de lokala arbetstagarorganisationerna skall komma överens om fördelningen av platserna när det är aktuellt att utse flera ledamöter. Det finns också anledning att utgå från att en sådan överenskommelse kan nås. I sammanhanget kan erinras om det system för samarbete mellan lokala och centrala LO- och PTK-organ som har utvecklats inom ramen för s.k. medbestämmanderåd jfr. överenskommelsen härom mellan LO och PTK den av 20 oktober 1977. Om emellertid organisationerna inte skulle komma överens träder reglerna i tredje stycket i funktion. Om företaget inte är bundet något kollektivavtal måste det av finnas något annat sätt att utse ledamöterna i förhandlingsdelegationen. Det följer av artikel 5.2 a i direktivet. Vi menar att det med tanke den höga organisationsgraden hos arbetstagarna och traditionerna på den svenska arbetsmarknaden faller sig mest naturligt att låta de fackliga organisationerna utse ledamöterna, även

om det saknas kollektivavtal vid företaget. Vi föreslår därför i

fjärde stycket att den arbetstagarorganisation som företräder flest anställda skall få utse ledamöterna. Om det finns flera platser att fördela, och det finns flera fackliga organisationer representerade vid företaget, är det meningen att organisationerna i första hand skall komma överens om en rättvis fördelning dessa platser. av

Det skulle enligt vår mening föra för långt att i övrigt detaljreglera

dessa undantagssituationer.

Bestämmelsen i femte stycket har hämtats från 8 § sista stycket

styrelserepresentationslagen. Enligt sista stycket i paragrafen skall arbetstagarnas förhandlingsdelegation underrätta företaget eller det kontrollerande företaget om sin sammansättning. Enligt vår mening skall arbetstagar-

nas förhandlingsdelegation konstituera sig själv. Bakom detta kon-

staterande ligger följande uppfattning om förhandlingsdelegationens natur. Arbetsgivarsidan har ett ansvar för att det tas ett initiativ till bildande av förhandlingsdelegationen och bär också kostnadsansvaret för dess verksamhet. För att kunna verka måste delegationen bestå av minst tre ledamöter. l övrigt får förhand-

SOU 1995:1 15 Specialmotivering 55

lingsdelegationen emellertid angelägenhet för arbetsanses vara en tagarsidan. Kraven i lagen delegationens sammansättning bör

inte kunna få till följd att företagets skyldigheter bortfaller för den

händelse det finns en brist i något hänseende. Om t.ex. arbetstagarna i något land, där koncern har verksamhet, något skäl en av

underlåter att utse ledamot i förhandlingsdelegationen,

en men sådana ledamöter utsetts i övriga länder, bör koncernen ändå fullt

ut anses förhandlingsskyldig enligt reglerna i 15 16 §§. Å andra

sidan bör i sådana fall inte någon arbetstagarsidan kunna göra

gällande att företaget inte har fullgjort sina skyldigheter, det

om

har förhandlat med den det sättet konstituerade förhandlings-

delegationen.

Andra frågor arbetstagarnas förhandlingsdelegation

om tas upp i 31 § och specialkommentaren därtill.

Kostnader

14§

Kostnaderna för att arbetstagarnas förhandlingsdelegation skall

kunna utföra sina uppgifter skall bäras företaget eller det konav trollerande företaget, i den mån kostnaderna är skäliga.

Bestämmelsen motsvarar direktivets artikel 5.6. Enligt direktivet har EES-länderna möjlighet nationella att ge

regler som begränsar kostnaderna för att arbetstagarnas förhand-

lingsdelegation skall kunna fullgöra sina uppgifter. Vi har bedömt

att den mest naturliga begränsningen består i att i lagen förordna

att endast skäliga kostnader för att syftet skall uppnås skall bäras

av företaget eller det kontrollerande företaget. Vad är skäliga

som

kostnader får avgöras från fall till fall och fråga

är en som kan

lämnas över till rättstillämpningen.

Specialmotivering 56

SOU l995: l 15

l direktivet särskilt att EES-länderna får förordna att anges eller det kontrollerande företagets kostnadsansvar får företagets begränsas till enbart expert. l normalfallet torde det också vara en skäligt med expert, särskilt när det gäller sådana uppgifter som en

arbetstagarnas förhandlingsdelegation har att utföra, dvs. Förhandla

med företaget eller det kontrollerande företaget om ett avtal. Man kan emellertid tänka sig situationer där kostnaderna för flera ex-

är skäliga. t.ex. arbetstagarnas förhandlingsdelegation

perter om vill företrädas olika experter i olika delfrågor. av Andra kostnader i normalfallet är skäliga är kostnader för som ledamöternas och logi, traktamenten samt för tolkning och resor översättning.

Förhandlingar europeiskt företagsråd

om

l5§

Företaget eller det kontrollerande företaget skall påkalla förhandlingar med arbetstagarnas förhandlingsdelegation om ett avtal om

europeiskt företagsrâd eller ett annat förfarande för informaom tion och samråd. Förhandlingarna skall syfta till att nå överenskommelse om en

de närmare riktlinjerna för ett europeiskt företagsråd eller ett annat

förfarande för information och samråd. Vid förhandlingarna kan arbetstagarnas forhandlingsdelegation biträdas experter som den själv utser. av

Företaget eller det kontrollerande företaget är enligt första stycket skyldigt att ta initiativ till förhandlingar om ett europeiskt företagsråd eller motsvarande. Bestämmelsen motsvarar direktivets

artikel 5.1 och 5.4 första stycket. Det ligger i sakens natur att skyldigheten innebär att förhandlingarna skall inledas så snart det

Specialmotivering 57

kan ske. l detta sammanhang kan erinras om bestämmelsen i 20 § 2 att stupstocksreglerna slår till om företaget eller det kontrollerande företaget har vägrat att ingå i förhandling och denna vägran inte har upphört inom sex månader. Bestämmelsen i andra stycket motsvarar direktivets artikel 6.1. Denna bestämmelse innefattar ett uttryckligt krav på båda parterna att samarbeta i en förtroendefull anda och med en inriktning mot att träffa en Överenskommelse. Bestämmelsen i tredje stycket motsvarar direktivets artikel 5.4 andra stycket. Varken lagförslaget eller direktivet innehåller någon

begränsning av antalet experter, men det måste naturligtvis röra

sig om experter en eller flera vars medverkan kan tillföra för- - handlingarna något som objektiva grunder är positivt, sett ur arbetstagarnas synvinkel. I vilken mån företaget eller det kontrollerande företaget är skyldigt att ersätta arbetstagarnas förhand-

lingsdelegation för kostnader för experthjälpen får bedömas med

ledning av 14

16 §

För att arbetstagarnas förhandlingsdelegation skall kunna ingå ett avtal om europeiskt företagsråd eller om ett annat förfarande för samråd och information till arbetstagarna, måste mer än hälften av ledamöterna i delegationen enas om det.

Bestämmelsen motsvarar direktivets artikel 6.5.

17§

Arbetstagamas förhandlingsdelegation kan, med minst två tredjedelar av rösterna, besluta att inte inleda sådana förhandlingar som

SOU 1995: 1 15 Specialmotivering 58

i 15 § eller att, med syfte att inte ingå något avtal, avbryta avses pågående förhandlingar.

En begäran att sammankalla en forhandlingsdelegation

ny om kan göras tidigast två år efter ett sådant beslut, om inte parterna kommer överens om något annat.

Bestämmelsen motsvarar direktivets artikel 5.5.

Avtal om europeiskt företagsråd

Reglerna avtalet europeiskt foretagsråd återfinns i 18

om om -

19 §§. Det finns anledning att påminna om att parternas självbe-

stämmanderätt enligt direktivet inte skall trädas för när.

1s§

I ett avtal europeiskt företagsråd skall, utan att det påverkar

om

parternas självbestämmanderätt, fastställas

vilka företag eller verksamheter som skall omfattas av avtalet,

det europeiska företagsrådets sammansättning, antal ledamö-

ter, fördelning av platser och mandatperiod, det europeiska företagsrådets uppgifter och förfarandet för

information och samråd,

platsen for det europeiska foretagsrådets möten samt mötesfrekvensen och mötenas längd,

vilka ekonomiska och materiella skall ställas resurser som

till det europeiska företagsrådets förfogande samt avtalets löptid och omforhandlingsförfarande.

SOU 1995: l 15 Specialmotivering 59

Bestämmelsen motsvarar direktivets artikel 6.2. Hänvisningen till parternas självbestämmanderätt har behandlat i den allmänna motiveringen, avsnitt 3.3.1. l bestämmelsen anges vissa frågor skall behandlas i avtalet som

om europeiskt företagsråd. Mot bakgrund regeln parternas

av om självbestämmanderätt bör detta förstås så att ett avtal kan vara giltigt, även om det inte i detalj reglerar alla de aspekter lyfts som fram i paragrafen. Snarare har parterna skyldighet att förhandla en om och ta ställning till allt i paragrafen; bestämmelsen som anges ger en agenda för förhandlingarna. I 1 anges att avtalet skall fastställa vilka företag eller verksamheter som avtalet omfattar. Företaget eller det kontrollerande före-

taget och förhandlingsdelegationen kan således förfoga över vilka

företag eller verksamheter skall omfattas avtalet. Om inte som av

ett bredare tillämpningsområde avtalats, torde företagsrådets till-

lämpningsområde all verksamhet i EES-länderna jfr bestämavse melsen härom i direktivets artikel 1.4. l övrigt skall avtalet fastställa företagsrådets sammansättning

och mandatperiod 2, företagsrådets uppgifter 3, regler före-

om tagsrådets möten 4 och vilka ekonomiska och materiella resurser

företagsrådet skall förfoga över 5 samt avtalets löptid och förfaranderegler för omforhandling av avtalet 6.

Det framstår också som naturligt att i avtalet ta även andra upp frågor. Vi tänker här främst regler vad skall hända vid om som

förändringar i arbetstagarstyrkans sammansättning betingas

som av

t.ex. fusionering eller försäljning företag eller aktualiseras

av som andra skäl. Även bestämmelser vad skall hända av om som om avtalet löper ut utan att ett nytt avtal träffas inom viss tid jfr en

20 § om specialmotiveringen därtill. Om ett avtal om europeiskt företagsråd inte träffas inom tre år från begäran om förhandling enligt 10 skall, inte någon

om annan regel blir tillämplig, ett europeiskt företagsråd ändå inrättas

enligt stupstocksreglerna i 21 30 §§.

-

Specialmotivering 60

SOU 1995:1 l 5

19§

foretagsråd kan parterna avtala riktlin-

l stället för ett avtal om om

inrättandet förfarande för samråd och infor-

jerna för av ett annat riktlinjer skall omfatta dels information till arbetsmation. Sådana

särskilt gränsöverskridande frågor som

tagarnas representanter, om inverkan arbetstagarnas intressen, dels hur

har en betydande

skall ha rätt att sammanträda for att arbetstagarrepresentanterna

diskutera den information de har fått.

Bestämmelsen direktivets artikel 1.3 och 6.3. motsvarar framgår det skall fråga ett skriftligt Av direktivet att vara om beslutet kan omfatta eller flera informations- och avtal och att ett

samrådsförfaranden. endast två krav detta alternativa förfarande. Direktivet ställer informationen särskilt skall gälla För det första anges att

frågor har betydande inverkan ar-

gränsöverskridande som en

För det andra det att avtalet skall betstagarnas intressen. anges

innehålla riktlinjer för hur arbetstagarna skall ha rätt att samman-

träda för dryfta den information som de fått. att direktivet framgår således inte närmare vad den gräns- Av informationen skall omfatta. Av direktivets artikel överskridande dock avtal annat förfarande inte skall om- 6.4 framgår att ett om

stupstocksreglerna, detta inte i avtalet. Oavsett

fattas av om anges

detta bör kunna dra den slutsatsen att de gränsöverskridande

man frågorna bör sådana som anges i 25 som avses vara Ett avtal ett annat förfarande träffas samma sätt som ett om

avtal europeiskt företagsråd. Bestämmelserna om skydd för

om sekretess, skadestånd och rättegång i 32 arbetstagarrepresentanter, avtal förfarande. l ett mål

37 §§ gäller även om ett annat om

dock talan väckas arbetstagarnas förhandlingsskadestånd får av

eller facklig organisation, ett avtal om ett annat delegation en om förfarande har ingåtts. Detta beror att det bara är europeiska

SOU 1995:1 15 Specialmotivering 61

företagsråd och arbetstagarnas förhandlingsdelegation som har rättskapacitet enligt 31

Stupstocksreglerna

Under denna rubrik har samlats alla regler om de särskilda stupstocksreglerna. Dessa regler kallas i den svenska översättningen av direktivet för tilläggsföreskrifter. Detta uttryck är emellertid missvisande, eftersom det inte rör sig om regler som skall läggas till andra regler, utan om regler som skall slå till framförallt om parterna i en viss situation inte kan komma överens. Sådana regler kallas i dagligt tal, i synnerhet inom arbetsrätten, för stupstockar eller stupstocksregler. Det av oss valda uttrycket kan måhända framstå som ovanligt.

Det rör sig trots det om ett uttryck som har använts med allde-

en les särskild och väl definierad innebörd mellan parterna på den svenska arbetsmarknaden i decennier. Såvitt känner till finns det inget annat 0rd som beskriver samma sak. Vi väljer därför att använda det även i lagförslaget.

När stupstocksreglerna skall tillämpas

20§

Bestämmelserna i 21 30 om inrättande av ett europeiskt före- tagsråd skall tillämpas om

Företaget eller det kontrollerande företaget och arbetstagar-

nas förhandlingsdelegation kommer överens om det,

företaget eller det kontrollerande företaget vägrar att inleda förhandlingar med arbetstagarnas förhandlingsdelegation inom sex

månader från den begäran som avses i 12

företaget eller det kontrollerande företaget och arbetstagarnas förhandlingsdelegation inte har nått en överenskommelse om

SOU 1995:1 15 Specialmotivering 62

europeiskt företagsråd inom tre år från den begäran avses i som 12 § eller avtal har träffats enligt bestämmelserna i denna lag 4. ett som upphör gälla och ett nytt avtal inte har träffats inom sex måatt nader från upphörandet.

Paragrafen när stupstocksreglerna skall tillämpas. Motsva-

anger rande bestämmelse i direktivet är artikel 7.1.

l den svenska direktivtexten anges att stupstocksreglerna skall gälla den centrala ledningen eller det särskilda förhandlings-

om beslutar detta. Den engelska texten dock att beorganet anger stämmelserna skall gälla the central management and the speom

cial negotiating body decide. Stupstocksreglema skall således

so tillämpas det träffas överenskommelse om detta. om en

Om avtal europeiskt företagsråd eller annat förfarande för

om

samråd och information inte träffas, träder stupstocksreglerna i

kraft, företaget eller det kontrollerande företaget vägrar att om ingå i förhandlingar inom månader från det att minst 100 arsex betstagare eller representanter för dem begärt förhandlingar om inrättande europeiskt företagsråd eller ett annat förfarande av om för information eller samråd enligt 12 Ledning för hur denna

regel skall tolkas kan hämtas i den svenska rättspraxis som har

utvecklats kring begreppet förhandlingsvägran. Detta innebär att företaget eller det kontrollerande företaget inte torde ha väganses rat inleda förhandlingar, det inte kan läggas företaget eller det om kontrollerande företaget till last att förhandlingar inte har kommit till stånd.

Stupstocksreglema skall också tillämpas för det fall företaget

eller det kontrollerande företaget inte når överenskommelse en

med arbetstagarnas förhandlingsdelegation inom tre år från begä-

förhandling enligt 12 När begäran kan anses ha inkomran om mit behandlas i kommentaren till 12 De alternativa föreskrifterna skall däremot inte tillämpas om

SOU 1995:1 15 Specialmotivering 63

ett avtal om europeiskt företagsråd eller ett annat förom farande för information och samråd träffas direktivets artikel

se

6.4., ett sådant avtal gränsöverskridande information om som avses i 4 § redan har träffats före lagens ikraftträdande direkti-

se

vets artikel 13,

arbetstagarnas förhandlingsdelegation i enlighet med 17 § beslutar att inte inleda förhandlingar europeiskt företagsråd

om eller annat förfarande eller avbryter sådana förhandlingar i syfte

att inte ingå något avtal se artikel 5.5 . Man bör observera att det

här föreligger skillnaden jämfört med vad gäller för-

en som om handlingarna inte leder till något avtal inom tre år. I direktivet anges inte vad som skall gälla ett avtal om som avses i denna lag upphör att gälla utan att förnyas eller ersättas med ett nytt avtal. Enligt 18 § skall ett avtal europeiskt föreom tagsråd innehålla regler bl.a. hur avtalet skall omförhandlas. om Det får också förutsättas att sådana frågor regleras i de avtal som ingås. Skulle trots det en nu avsedd situation uppstå, framstår det enligt vår mening som mest ändamålsenligt att stupstocksreglerna börjar gälla efter viss karenstid, förslagsvis månader. Skälet en sex för detta är främst att det framstår onödigt tungrott att i den som

situationen börja från början med utseende arbetstagarnas

om av

förhandlingsdelegation etc.

När det gäller avtal som har träffats före lagens ikraftträdande, gör följande bedömning. Det inte i direktivet vad anges som skall gälla, om sådana avtal upphör. Det är för svårt att öveross blicka vad som bör gälla för tiden efter år 1999, särskilt det som

rör sig om en ny och oprövad lagstiftning. Vi utgår emellertid från att lagstiftaren fortlöpande kommer att följa utvecklingen när det gäller europeiska företagsråd i detta hänseende jfr direktivets artikel 15. Mot denna bakgrund föreslår ignen särskild regel

för vad som skall gälla i denna situation.

1995: l 15 Specialmotivering 64

SOU

Det europeiska företagsrådet och arbetsutskottet

21§

företagsråd for samråd med och information till Ett europeiskt

arbetstagarna skall inrättas.

foretagsrådet skall bestå minst tre och högst Det europeiska av

Företagsrådet skall själv fastställa sin arbetsordning. 30 ledamöter.

europeiska företagsrådet kan inom sig utse ett arbetsutskott

Det består högst tre ledamöter. som av

Bestämmelsen motsvarar direktivets tilläggsforeskrifter läge, då stupstocksreglerna har slagit till, kan alltså nå-

l detta

organisatorisk form för information och samråd som

gon annan i 19 inte införas. avses andra stycket regleras antalet ledamöter i företagsrådet i enl

lighet med direktivets tilläggsföreskrifter lc. Antalet skall vara minst och högst 30. Närmare föreskrifter om företagsrâdets

tre sammansättning ges i 22

l tredje stycket att företagsrådet inom sig kan utse ett

anges arbetsutskott högst tre ledamöter. Bestämmelsen motsvarar om

direktivets tilläggsforeskrifter lc.

det finns arbetsutskott är det detta företaget eller Om ett som det kontrollerande företaget skall underrätta sådana särskilda om

omständigheter i avsevärd utsträckning påverkar arbetstagar-

som intressen jfr 26 §. nas direktivets svenska översättning används inte ordet arbetsut- I där talas särskild kommitté. Enligt vad har skott, utan om en inhämtat det vanligt motsvarande i svenska kollektiär att organ benämns arbetsutskott, varför vi har valt att använda det vavtal ordet.

SOU 1995:1 15 Specialmotivering 65

Det europeiska företagsrådets sammansättning

22§

I det europeiska företagsrådet skall finnas minst företrädare för en arbetstagarna i varje EES-land där företaget, det kontrollerande företaget eller något kontrollerat företag har verksamhet. Därefter skall platserna i företagsrådet fördelas så att en ytterligare ledamot utses för varje medlemsstat där minst 25 % men mindre än 50 % av företagets eller koncernens anställda finns, två ytterligare ledamöter utses för varje medlemsstat där minst 50 % men mindre än 75 % företagets eller koncernens av anställda finns eller tre ytterligare ledamöter utses för den medlemsstat där minst

75 % av företagets eller koncernens anställda finns.

Om inte de lokala arbetstagarorganisationerna kommer överens om annat, skall den svenska ledamoten utses av den lokala arbetstagarorganisation som är bunden kollektivavtal i förhållande till av företaget och som företräder det största antalet de kollektivavav talsbundna arbetstagarna vid företaget. Om det är fråga om att utse flera ledamöter och det finns flera kollektivavtalsbundna arbets-

tagarorganisationer, skall den ordning för utseende av arbetstagar-

representanter som finns angiven i 8 § andra, tredje och femte styckena lagen 1987: 1245 om styrelserepresentation för de priva-

tanställda gälla i tillämpliga delar. Om företaget inte är bundet av kollektivavtal i förhållande till

någon arbetstagarorganisation, skall de svenska ledamöterna utses av den arbetstagarorganisation som företräder flest anställda, om

inte de lokala arbetstagarorganisationerna kommer överens

om annat.

Vid tillämpningen tredje och fjärde styckena skall lokala

av

arbetstagarorganisationer som tillhör samma huvudorganisation

anses som en organisation.

SOU 1995:1 15 Specialmotivering 66

Paragrafen innehåller bestämmelser företagsrådets sammanom

sättning. Den motsvarar direktivets tilläggsföreskrifter l

Motsvarande bestämmelser finns i 13 § avseende arbetstagarnas förhandlingsdelegations sammansättning. Av ledamöterna skall minst ledamot företräda ett EES-land där företaget eller konen

har verksamhet. Därutöver skall det i företagsrådet finnas

cernen ytterligare ledamöter i förhållande till antalet arbetstagare vid

verksamheterna, dvs. proportionell fördelning skall göras. I

en paragrafen också hur denna fördelning skall till. anges

l övrigt hänvisar till vad vi anfört i specialmotiveringen till

Det europeiska företagsrådets uppgifter

23§

Det europeiska företagsrådet skall ha rätt till samråd och infonna-

tion endast i frågor som berör hela företaget, koncernen eller minst två dessas verksamheter eller företag är belägna av som i olika medlemsstater. När det gäller sådana företag eller koncerner som avses i 34

skall det europeiska företagsrådets befogenheter begränsas till de

frågor som berör samtliga verksamheter eller företag som ligger inom EES-län- derna eller de frågor berör minst två verksamheterna eller företa- - som av ligger inom EES-ländema. gen som

SOU 1995:1 15 Specialmotivering 67

l paragrafen regleras vilka frågor som det europeiska företagsrådet har rätt till information och samråd Bestämmelsen motsvarar direktivets tilläggsföreskrifter l a. Företagsrådets rätt till information och samråd är begränsad till frågor som rör hela företaget eller hela koncernen, eller frågor som berör minst två verksamheter i olika EES-länder. Om företaget eller det kontrollerande företaget inte har säte i EES-länderna, skall informationen och samrådet omfatta endast frågor som berör samtliga verksamheter eller företag finns inom EES-länderna som eller frågor som berör verksamhet i minst två EES-länder. Frågorna skall med andra ord vara gränsöverskridande och omfatta verksamhet i minst två EES-länder. Begränsningen tar således sikte

kretsen av frågor.

Det förtjänar att påpekas att det nationella förhandlingssystemet inte påverkas av att stupstocksreglerna blir tillämpliga.

24§

Det europeiska företagsrådet skall fortlöpande underrätta företaget eller det kontrollerande företaget om sin sammansättning.

Bestämmelsen motsvarar direktivets tilläggsföreskrifter l

e.

Rätt till samråd och information

25§

Företaget eller det kontrollerande företaget skall minst gång en om

året sammantráfa med det europeiska företagsrådet och därvid

ge information och samråda om utvecklingen i företagets eller koncernens affärsverksamhet och om dess framtidsutsikter.

SOU 1995: 115 Specialmotivering 68

Inför mötet skall företaget eller det kontrollerande företaget ge det europeiska företagsrådet skriftlig rapport om de förhållanen den mötet skall handla om. som Mötet skall särskilt handla följande förhållanden, nämligen om företagets eller koncernens struktur, Företagets eller koncernens ekonomiska och finansiella situa-

tion, den Förväntade utvecklingen i företagets eller koncernens

verksamhet, produktion och försäljning, sysselsättningsläget och dettas förmodade utveckling, investeringar och betydande organisationsförändringar, införandet arbetsmetoder eller produktionsprocesser,

av nya

produktionsöverföringar,

fusioneringar, nedskärningar eller nedläggning företag, verksamheter av eller betydande delar av dessa samt

10. kollektiva uppsägningar.

Bestämmelsen motsvarar direktivets tilläggsföreskrifter

l första stycket läggs fast att det europeiska företagsrådet har rätt till i vart fall ett Sammanträffande per år med företaget eller det kontrollerande företaget. Även i detta fall kan parterna dock träffa avtal fler sammanträffanden. Om sådana särskilda omom ständigheter inträffar i 26 § kan ytterligare sammanträfsom avses fanden bli aktuella. l andra stycket att företagsrådet skall tillställas skriftanges en lig rapport de förhållanden mötet skall behandla. Att rapom som porten skall skriftlig får anses framgå av direktivtexten som vara på grundval rapport sammanställts av den cenanger av en som trala ledningen on the basis of a report drawn up by the cen- ---

tral management.

l tredje stycket räknas de frågor skall behandlas på upp som mötet. När det gäller den sista punkten om kollektiva uppsägning-

SOU 1995:1 15 Specialmotivering 69

ar är det inte nödvändigt att de förestående kollektiva uppsägningarna avser verksamheter i två länder for att frågan skall betecknas

som gränsöverskridande. Det räcker att arbetsbristuppsägningen

berör eller har sin orsak i företaget eller koncernen eller i vart fall i verksamheter i två EES-länder. Uttrycket kollektiva uppsägningar har valts i anslutning till direktivtexten och får ges den innebörd som följer EU-rättens av regler.

26§

Företaget eller det kontrollerande företaget skall, så snart det kan ske, underrätta arbetsutskottet om särskilda omständigheter i som avsevärd utsträckning påverkar arbetstagarnas intressen, särskilt

vid omlokalisering, nedläggning av verksamheter eller företag eller

kollektiva uppsägningar.

Företaget eller det kontrollerande företaget skall sammantráfa

med arbetsutskottet för att informera och samråda med detta, om arbetsutskottet begär det. Vid sådana sammanträffanden har dess-

utom de medlemmar i det europeiska företagsrådet har valts

som

eller utnämnts av de verksamheter eller företag är direkt be-

som rörda av åtgärderna rätt att delta.

Inför mötet skall företaget eller det kontrollerande företaget

ge

arbetsutskottet en skriftlig rapport om de förhållanden mötet

som

skall handla om. Arbetsutskottet har rätt att yttra sig över

rapporten. Om det inte finns något arbetsutskott, gäller kraven underrättelse, samråd och information i förhållande till det europeiska

företagsrådet.

Bestämmelsen motsvarar direktivets tilläggsföreskrifter

SOU 1995:1 15 Specialmotivering 70

Paragrafen företagsrådet alternativt arbetsutskottet anger att skall underrättas, särskilda omständigheter inträffar som påom verkar arbetstagarnas intressen. Det därutöver närmare regler ges rätt till skriftlig rapport och Sammanträffande motsvarande om reglerna i 25 Skillnaden består i att i dessa fall företaget eller det kontrollerande företaget dels särskilt skall underrätta arbetsut-

skottet eller företagsrådet, dels skall vända sig till arbetsutskottet,

ett sådant är utsett, i stället för till företagsrådet. om En mycket viktig fråga är i vilket skede av sin beslutsprocess företaget eller det kontrollerande företaget skall underrätta som arbetsutskottet de särskilda omständigheterna. Man kan tänka om sig olika den frågan; allt från att det kan ske t.o.m. efter svar det beslutet är fattat och verkställt till att bestämmelsen får anses innefatta ett krav företaget eller det kontrollerande företaget att med beslutet till dess ett samråd med arbetsutskottet har ägt vänta ett sådant begärs. Svaret på frågan kan emellertid inte rum, om i detta sammanhang utan sammanhänger ytterst med hur diges rektivet i detta hänseende kommer att tolkas inom ramen för EU:s rättsordning. Vi föreslår ingen särskild svensk regel som tvingar företaget eller det kontrollerande företaget att förlägga samrådet på något visst stadium i beslutsprocessen. I den svenska översättningen att företaget eller det konanges

trollerande företaget skall underrätta om omplaceringar. Detta uttryck motsvaras i den engelska språkdräkten av uttrycket relocations. Enligt vår mening leder uttrycket omplacering fel, särskilt mot bakgrund att det har eller flera särskilda bety-

av en

delser inom arbetsrättslig lagstiftning och praxis. Det som avses i

artikeln torde större omflyttningar hela enheter eller arvara av

betsplatser, företeelser ligger närmare det svenska ordet om-

som

lokalisering än omplacering. Vi har därför valt att använda ordet

omlokalisering i vårt förslag.

SOU 1995: l 15 Specialmotivering 71

Regler för det europeiska företagsrådet eller arbetsutskottet

27 §

Det europeiska företagsrådet eller arbetsutskottet får biträdas av experter som de själva utser.

Bestämmelsen motsvarar direktivets tilläggsföreskrifter

Kostnaderna för experthjälpen skall enligt 30 § bäras föreav

taget eller det kontrollerande Företaget i den mån de är skäliga. I övrigt hänvisas till specialmotiveringen till 15 § tredje styck-

et.

28§

Det europeiska företagsrådet eller arbetsutskottet

har rätt att sam-

manträda enskilt inför sammanträffanden med företaget eller det kontrollerande företaget. Därutöver har det europeiska företagsrådet eller arbetsutskottet

rätt att sammanträda enskilt ytterligare gång år. en per

Första stycket motsvarar direktivets tilläggsföreskrifter Andra stycket har ingen motsvarighet i direktivet. Vi anser

emellertid att det är ett rimligt krav att arbetstagarrepresentanterna får tillfälle att träffas åtminstone två gånger årligen företagets

eller det kontrollerande företagets bekostnad, detta inte även om

äger rum i anslutning till ett sammanträde med Företaget eller det

kontrollerande företaget. Det finns givetvis inget hindrar att som

företaget eller det kontrollerande företaget sammanträder oftare

Specialmotivering 72

SOU 1995:1 15

med det europeiska företagsrådet eller arbetsutskottet än som an-

ges i stupstocksreglerna.

29§

europeiska företagsrådet eller arbetsutskottet skall informera Det för arbetstagarna vid företaget eller det kontrollerepresentanterna rande företaget innehållet i och utgången informations- och om av samrådsförfarandet. Om det inte finns några arbetstagarrepresentanter, skall samtliga arbetstagare informeras.

Bestämmelsen motsvarar direktivets tilläggsföreskrifter

Som har framgått är det i Sverige naturligt att se arbetstagarorför arbetstagarna även enligt

ganisationerna som representanter denna specialmotiveringen till 12 §. Informationsskyldiglag jfr heten torde därför ha fullgjorts om de fackliga organisationer som

företräder arbetstagarna har informerats. Det finns inte anledning de fackliga organisationerna i sin tur vidarebeforanta annat än att drar informationen till arbetstagarna ett lämpligt sätt.

Kostnader

30 §

Det europeiska foretagsrådets och arbetsutskottets kostnader skall bäras företaget eller det kontrollerande företaget, i den mån av kostnaderna är skäliga.

Bestämmelsen motsvarar direktivets tilläggsföreskritter

SOU 1995: 115 Specialmotivering 73

Enligt direktivet har EES-länderna möjlighet nationella att ge regler som begränsar kostnaderna för att det europeiska företagsrådet skall kunna fullgöra sina uppgifter. Vi har bedömt att den mest naturliga begränsningen består i att i lagen förordna att endast skäliga kostnader för att syftet skall uppnås skall bäras av företaget eller det kontrollerande företaget. Vad är skäliga som kostnader får avgöras från fall till fall och fråga kan är en som lämnas över till rättstillämpningen. l direktivet anges särskilt att EES-länderna får förordna att företagets eller det kontrollerande företagets kostnadsansvar får begränsas till enbart en expert. I normalfallet torde det också vara

skäligt med en expert, kan också tänka sig fall där kost-

men man naderna för flera experter är skäliga, t.ex. inför eller vid samman-

träden där flera artskilda, mycket komplicerade eller sällan före-

kommande ärenden kommer upp. Andra kostnader som i normalfallet är skäliga är kostnader för

ledamöternas resor och logi, traktamenten samt för tolkning och

översättning, om detta är nödvändigt.

Övriga bestämmelser

Under denna rubrik samlas bestämmelser bl.a. tystom ansvar, nadsplikt, skadestånd och rättegång.

31§

Arbetstagamas förhandlingsdelegation och ett europeiskt företagsråd kan förvärva rättigheter och ikläda sig skyldigheter samt föra talan inför domstolar och andra myndigheter. När ett europeiskt företagsråd börjar verka övertar det alla rättigheter och skyldigheter från arbetstagarnas förhandlingsdelegation och inträder som part i avtalet europeiskt företagsråd.

om

Specialmotivering 74 e

För lagens bestämmelser skall bli effektiva, måste brott mot att dem kunna beivras i domstol jfr till detta direktivets artikel 11.

Vi bedömer det mest ändamålsenliga är att tillskapa ett system att möjligt ansluter till det existerande svenska syssom så nära som

med verkningsfulla skadestånd främsta påföljd för brott

temet som lag och avtal arbetsrättens område. mot härvid det inte finns något befintligt rätts-

Ett problem är att nu subjekt arbetstagarsidan kan sägas vara en naturlig bärare

som rättigheter och skyldigheter lagen Vi att den av de som ger. anser

lösning bäst stämmer överens med direktivets uppbyggnad är

som

tillerkänna arbetstagarnas förhandlingsdelegation och det euro-

att

företagsrådet vad brukar kalla rättskapacitet, dvs. förpeiska man

mågan ha rättigheter och skyldigheter samt att kunna göra dem att

gällande inför domstol. Det finns däremot ingen anledning att låta förhandlingsdelegationen och företagsrådet föra talan var för sig,

de båda bärare intressen. Vi föreslår därför eftersom är av samma företagsrådet, när det börjar verka, bör ta över förhandatt

lingsdelegationens samtliga rättigheter och skyldigheter.

En följd den föreslagna regleringen är att arbetstagarnas av

förhandlingsdelegation helt enkelt upphör att finnas till, när ett i företagsråd börjar verka, vilket får ske när föreeuropeiskt anses

tagsrådet konstituerar sig vid sitt första sammanträde. På motsva-

rande kan arbetstagarnas förhandlingsdelegation anses förvärva

sätt

sin rättskapacitet när den konstituerar sig jfr även 12 § och speci-

almotiveringen därtill. Det kan skjutas att det lämplig ordning att de synes vara en inrättas enligt denna lag inom sig utser behöriga firmaorgan som tecknare. Detta viktigt, inte minst med tanke på de preskripär tionsfrister föreslår. som

SOU 1995:1 15 Specialmolivering 75

Skydd för arbetstagarrepresentanter

32§

Bestämmelserna i 3 § första stycket, 4 § och 6 8 lagen - 1974:358 om facklig förtroendemans ställning arbetsplatsen skall gälla på motsvarande sätt för arbetstagarrepresentanter är som anställda i Sverige och utför uppgifter enligt denna lag.

De arbetstagarrepresentanter som är verksamma enligt denna lag skall enligt direktivets artikel 10 vara tillförsäkrade skydd samma som nationell lagstiftning eller praxis arbetstagarnas ger representanter. l svensk lagstiftning finns ett antal regler kan bli tillsom lämpliga i detta sammanhang. Medbestämmandelagen innehåller i 7-9 regler om föreningsrätt. De som fungerar som arbetstagarrepresentanter enligt den nu föreslagna lagen utses fackliga av

organisationer, vilket innebär att de nämnda föreningsrättsliga

bestämmelserna gäller för dem. Vidare finns ett skydd mot uppsägning grund verksamav heten som arbetstagarrepresentant i reglerna saklig grund för om uppsägning och laglig grund för avskedande i anställningsskyddslagen. Det finns emellertid också ett behov skyddsregler i denna av lag. Sådana regler har tagits i paragrafen, hänvisar till vissa som

delar av förtroendemannalagen. Det gäller regeln i 3 § första

stycket om att arbetsgivaren inte får hindra en förtroendeman att fullgöra sitt uppdrag, rätten till bibehållna anställningsvillkor och det s.k. efterskyddet i 4 reglerna rätt till ledighet och betalom ning under ledigheten i 6 och 7 och slutligen företrädesrätten till fortsatt anställning i 8 Det ligger i sakens natur att skydds-

reglerna i förtroendemannalagen skall tillämpas även för det fall

arbetstagarrepresentantens uppdrag utförs i ett annat företag än det

Specialmotivering 76

SOU l995: l 15

anställd hon är ledamot ett europeiskt förehon är t.ex. om av

tagsråd i ett moderbolag till arbetsgivarföretaget. sammanhang särskilt understrykas att regeln i

Det bör i detta

förtroendemannalagen innebär förpliktelse för

3 § första stycket en i skälig omfattning positivt söka underlätta utföarbetsgivaren att randet uppdraget jfr 1974:88 s. 162 och 216. av prop.

Tyvsmacávplikl

3 3 §

eller det kontrollerande företaget får föreskriva tystnads-

Företaget

arbetstagarrepresentanter och experter utför uppgifter

plikt för som enligt denna lag, det är nödvändigt med hänsyn till företagets om bästa.

under tystnadsplikt har mottagit information för ett

Den som

europeiskt företagsråds räkning, får utan hinder av tystnadsplikten

informationen vidare till de andra ledamöterna av företagsföra till företagsrådets I sådant fall gäller tystnadsrådet och experter. plikten även för dem. för ledamöter arbetstagarnas förhandlings- Detta gäller även av och andra för samråd och information enligt den-

delegation organ

na lag.

Direktivet lämnar i artikel 8 öppet för medlemsstaterna att i den nationella lagstiftningen förordna tystnadsplikt för förtrolig om information. Vi har övervägt de väl inarbetade reglerna i medom bestämmandelagen kan tillämpas även i detta avseende. Som ser saken finns det emellertid skäl att åtminstone tills vidare till- - lämpa regel arbetsgivaren rätt att föreskriva tysten som ger nadsplikt, arbetstagaren att detta är obefogat. För även om anser främst samarbetet koncernnivå ännu är nytt och detta talar att Det får sedan ankomma arbetstagarnas förhandlingsoprövat.

SOU 1995:1 15 .Ypecialnzotivering 77

delegation, det europeiska företagsrådet eller, i förekommande fall,

en kollektivavtalsbunden facklig organisation att föra talan om brott mot denna lag, om tystnadsplikten anses felaktigt pålagd. Här kan erinras om de möjligheter till s.k. interimistiska beslut som ges i rättegångsbalken och arbetstvistlagen. Med vårt förslag till regel tystnadsplikt minskar också beom hovet av möjligheter för företaget eller det kontrollerande företaget

att hemlighålla information för arbetstagarna, särskilt sett mot bak-

grund av att det inte finns något uttryckligt krav på företaget eller det kontrollerande företaget att förhandla före beslut, i den som svenska lagstiftningen. Genom föreskriften om att tystnadsplikt får förekomma enbart i de fall där det är nödvändigt med hänsyn till företagets eller det kontrollerande företagets bästa, tas hänsyn till arbetstagarnas intresse av största möjliga öppenhet. Det skulle kunna hävdas att den föreslagna bestämmelsen nu

avviker från direktivet, där det inte görs någon uttrycklig avgräns-

ning med hänsyn till företagets eller det kontrollerande företagets

behov. Övervägande skäl talar emellertid för att direktivet inte

skall tolkas så att företaget eller det kontrollerande företaget kan

föreskriva tystnadsplikt utan att detta är motiverat. Denna tolkning är förbehållen EG-domstolen. Vi att det är stort värde att anser av en regel införs i den svenska lagen, inte minst mot bakgrund att en

sådan regel ger arbetstagarna möjlighet att få skälen för tystnads-

plikten prövade även inom för ett interimistiskt förfarande. ramen Bestämmelsen i andra stycket ansluter till motsvarande bestäm-

melse i medbestämmandelagen. Det rimligt att tillåta

synes en

arbetstagare att trots tystnadsplikten föra informationen vidare

inom en snäv, särskilt angiven krets.

Lagen är enligt vår bedömning i och för sig tillämplig även offentlig verksamhet, så länge det inte rör sig om myndighetsutöv-

ning jfr 6 § och specialmotiveringen därtill. l 42 § andra stycket lagen 1994:260 om offentlig anställning LOA stadgas att

20 21 medbestämmandelagen inte skall tillämpas i statliga,

-

kommunala, landstingskommunala, kyrkokommunala eller försäk-

15 Specialmotivering 78 SOU 1995:1

ringskasseanställningar. För dessa fall gäller i stället bestämmel-

i sekretesslagen 1980:100. Särskilda bestämmelser om tystserna nadsplikt finns för det kyrkliga området jfr 36 kap. 1 och även 2 kyrkolagen 1992:300. Någon särskild hänvisning till dessa inte nödvändig. Skulle det visa sig att någon verklagar anser

samhet omfattas LOA eller kyrkolagen träffades av denna

som av lag, bör detta enligt vår mening föranleda att särregler införas i dessa lagar.

Ansvaret för förpliktelserna

34§

Om företaget eller det kontrollerande företaget inte har säte i nå- EES-land och företaget eller det kontrollerande företaget har got

ett företag med säte i Sverige att fullgöra dessa förpliktelser,

utsett

skall förpliktelserna enligt denna lag åvila det svenska företaget.

Om företaget eller det kontrollerande företaget inte har säte i något EES-land och inte heller har utsett något företag i något

EES-land, skall förpliktelserna enligt denna lag åvila det svenska

företaget, det inom företaget eller koncernen finns fler arbetsom tagare i Sverige än i något annat EES-land.

Paragrafen behandlar situationen att företaget eller det kontrollerande företaget inte har säte i Sverige eller något annat EES-land. med hänsyn till direktivets artikel 4.2 nödvändigt att före- Det är

skriva skall bära ansvaret för förpliktelserna enligt lagen.

vem som För svensk del gäller det alltså att peka ut när ett företag med säte

i Sverige skall bära ansvaret för förpliktelserna enligt denna lag,

även företaget endast är ett dotterbolag i en koncern. om

De allmänna reglerna om ansvaret för förpliktelserna enligt

lagen återfinns i 11

Specialmotivering 79

Det kan här inskjutas att den Föreslagna lagen inte direkt be-

svarar de många och svåra frågor som inställer sig vilket lands om lag som skall tillämpas i en viss situation. Sådana frågor får be-

svaras med ledning i den internationella processrätten och dess

särskilda regler arbetsrättens område jfr härtill betänkandet Lex Britannia, Ds 1994:13, särskilt 43 ff: även AD 1995 l20. s. se nr En annan sak är att det kan vara av stor betydelse vid valet mellan

att tillämpa eller inte tillämpa svensk rätt att ett anspråk grundas denna lag i och för sig.

Skadestånd

35§

Den som bryter mot denna lag eller mot ett avtal europeiskt

om företagsråd eller om ett annat förfarande för information skall ersätta uppkommen skada i enlighet med bestämmelserna i 54 - 56 §§, 57 § andra stycket, 60 § första stycket och 61 62 Ia- gen 1976:580 om medbestämmande i arbetslivet.

Vid tillämpningen dessa bestämmelser skall vad

av som sägs

om arbetsgivare gälla även för företag eller kontrollerande företag och vad som sägs arbetstagarorganisation gälla även för det

om

europeiska företagsrådet, arbetstagarnas förhandlingsdelegation eller annat organ för information till och samråd med arbetstagare. Om det inte finns något europeiskt företagsråd eller arbetstagarnas förhandlingsdelegation som kan föra talan enligt denna lag, är företaget eller det kontrollerande företaget skadeståndsskyldigt gentemot de arbetstagarorganisationer i förhållande till vilka det är

bundet kollektivavtal. av

I denna paragraf regler skadeståndsskyldighet för den

ges om som

bryter mot lagen eller mot ett avtal omfattas lagen. l det

som av

Specialmotivering 80

första stycket hänvisas det därvid till skadeståndsreglerna i medbe-

stämmandelagen. Det andra stycket jämställer vid tillämpningen av

de reglerna företag eller kontrollerande företag med arbetsgivare

europeiskt företagsråd och arbetstagarnas förhandlingsdelega-

samt

tion med arbetstagarorganisation. Innan arbetstagarnas för-

m.m.

handlingsdelegation har bildats finns det inget som naturligt

organ kan påtala brott mot lagen. Vi bedömer det i vissa situationer, t.ex. vid tvister om föreatt

skyldigheter enligt 11 eller 12 § eller enligt stupstocksreg-

tagets kan finnas behov någon arbetstagarsidan kan lerna, av som övervaka lagens efterlevnad. Det kan röra sig att företaget eller om

det kontrollerande företaget vägrar att ge upplysningar om hur

många arbetstagare finns i olika länder, något kan leda som som

till ingen arbetstagarnas förhandlingsdelegation kan bildas. Det

att kan också röra sig att företaget helt enkelt vägrar att inrätta ett om

europreiskt företagsråd enligt stupstocksreglerna. Det ligger när-

till hands de kollektivavtalsbärande fackliga organimast att ge sationerna denna rätt. Dessa brukar i andra sammanhang anses behöriga företrädare för arbetstagarna, och de har enligt 13 § som huvudrollen när det gäller att utse svenska ledamöter i arbetstagar-

nas förhandlingsdelegation.

Även med denna lösning återstår situation, där företaget en eller det kontrollerande företaget vid ett ytligt betraktande inte kan

nås någon sanktion grund brott mot lagen eller avtal. Det

av av

sig fall där företaget eller det kontrollerande företaget inte

rör om bundet kollektivavtal över huvud taget. Svensk rätt innebär är av emellertid varje arbetstagare har rätt att bli medlem i en facklig att och den verka för att företaget eller det kon-

organisation genom

trollerande företaget blir bundet kollektivavtal. Saken kan också av uttryckas så den beskrivna situationen inte består, om inte att nu arbetstagarna accepterar den. Vi därför att situationen inte anser behöver regleras särskilt.

SOU 1995:1 15 Specialmotivering 81

Rättegång

36 §

Mål om tillämpningen denna lag skall handläggas enligt lagen

av 1974:371 om rättegången i arbetstvister. Vid tillämpningen nämnda lag skall vad sägs av som om ar-

betsgivare gälla även för företag eller kontrollerande företag och vad som sägs om arbetstagarorganisation gälla även för europeiskt företagsråd, arbetstagarnas förhandlingsdelegation

eller annat organ för information till och samråd med arbetstagare. Vad där som sägs om kollektivavtal skall gälla även för sådana avtal som avses i denna lag. Trots vad som sägs i 2 kap. 1 § lagen 1974:371 rätteom

gången i arbetstvister, skall mål tillämpningen stupstocks-

om av

reglerna i 21 30 handläggas Arbetsdomstolen första

- av som domstol.

Vi föreslår att tvister i frågor omfattas denna lag skall som av

följa den processordning som anges i arbetstvistlagen. Vårt förslag är formulerade så att de torde innebära att alla tvister enligt denna lag kommer att handläggas av Arbetsdomstolen första dom-

som stol.

Det förtjänar att påpekas att vårt förslag innebär att parterna

måste förhandla innan Arbetsdomstolen kan tvisten till ta upp

prövning. Detta följer av att förhandlingskravet i 4 kap. 7 § arbetstvistlagen gäller om förhandling kan påkallas enligt medbe-

stämmandelagen, något vi föreslår skall gälla för de aktusom nu ella tvistema. Vi vill i detta sammanhang betona vikten de avtal av att som kommer att träffas med stöd denna lag innehåller regler av om

förhandlingsordning.

Slutligen skall också nämnas att 36 § inte något på ger svar

frågan om hur ett anspråk grundat ett sådant avtal i

som avses

SOU 1995: l 15 Specialmotivering 82

4 § skall hanteras. Om ett sådant avtal utgör ett kollektivavtal, skall anspråket hanteras inom för det sedvanligt tvistelösramen

ningsförfarandet inom arbetsrätten. Om det däremot rör sig om ett

avtal inte är kollektivavtal torde det, svensk rätt är tillsom om

ämplig, röra sig arbetstvist jfr l kap. l § arbetstvistlagen.

om en Om det är svensk arbetstagarorganisation som för talan, torde en tvisten vidare handläggas Arbetsdomstolen första domstol av som jfr 2 kap. l § arbetstvistlagen.

37§

När någon vill yrka skadestånd enligt denna lag, skall 64 65 §§ och 69 § lagen 1976:580 medbestämmande i arbetslivet gälla om i tillämpliga delar. Den tid enligt 65 inom vilken talan senast skall väckas, skall dock vara åtta månader.

Bestämmelsen hänvisar till reglerna i medbestämmandelagen om

tvisteförhandlingar och preskription. Som har framgått finns det ett

förhandlingskrav i arbetstvistlagen. Med hänsyn till att det europeiska företagsrådet och arbetstaförhandlingsdelegation från flera olika

garnas består av ledamöter

länder, föreslår vi förlängd preskriptionsfrist i förhållande till

en vad gäller enligt 65 § medbestämmandelagen. Fristen bör som enligt vår mening bestämmas till åtta månader. Den bör börja löpa vid den tidpunkt då förhandlingen avslutades.

Ikraftträdande

Denna lag träder i kraft den 22 september 1996.

SOU 1995:1 15 Specialmotivering 83

Ikraftträdandedatumet Följer direktivets artikel l4. Inom den av

arbetsgrupp för införlivandefrågor, tillsatts EG-kommissio-

som av nen, har enlighet uppnåtts att direktivet bör införlivas samtiom digt i alla berörda länder och att detta bör ske så möjligt, sent som dvs. den 22 september 1996. Vi har inte funnit någon anledning att inta någon annan ståndpunkt.

Bilaga 1

Kom m ittédirektiv

Kommission om den svenska arbetsrätten Dir.

l995:3

Beslut vid regeringssammanträde den 16 1995 mars

Sammanfattning av uppdraget

En kommission tillkallas för att söka lösningar på de problem som arbetsmarknadens parter finns på arbetsrättens anser område. Syftet är att kommissionen under medverkan av parterna skall finna former för hur parterna själva i så stor utsträckning som möjligt genom kollektivavtal kan utfomia de arbetsrättsliga reglerna så, att de fungerar väl i praktiken och blir så enkla och effektiva möjligt. som

En förändrad arbetsmarknad

Arbetslivet har under de senaste decennierna genomgått omfattande förändringar. Den tekniska utvecklingen går mycket snabbt. Infonnations- och kommunikationsteknologin får allt större betydelse och kunskapsinnehållet i produktionen stiger. Kraven på ökad produktivitet och effektivitet ökar i såväl privat som offentlig verksamhet. Företagens och den offentliga verksamhetens ekonomiska omgivning har blivit alltmer föränderlig och oförutsägbar vilket har medfört allt större behov av flexibilitet och anpassningsförmåga såväl inom organisationen som för den enskilde arbetstagaren. Företagens och den offentliga sektorns organisationsfonner har förändrats. Behovet av kapitalrationalisering har bl.a. lett till minskad lagerhållning. Krav på kundanpassning har medfört flexiblare produktionssystem. Verksamheten organiseras ofta i former, t.ex. nya

bolagisering divisionema inom ett företag. Arbetsgenom av kraft anlitas ofta på andra sätt än traditionella anställgenom ningsavtal. Utvecklingen har många gånger lett till stora effektivitetsvinster för företagen, vilket har varit nödvändigt. Gedenna utveckling har arbetsorganisationen ofta förändrats, nom vilket har inneburit att arbetet utvecklats och blivit mera insamtidigt det för många har inneburit en ökad tressant som stress i arbetet. Den tekniska utvecklingen förutsätter kontinuerligt lärande

och kompetensutveckling, vilket sammanväver arbete och ut-

bildning i de enskilda företagen. Detsamma gäller inom tjänstesektom. Det kan i detta sammanhang nämnas att Utredningkunskapsbildning i arbetslivet i april 1994 avlämnade en om betänkandet Kunskap för utveckling SOU 1994:48. Utredningens förslag bereds inom regeringskansliet. nu En faktor under den senaste tiden har varit av stor som betydelse är den ökande intemationaliseringen. Det svenska näringslivet är i tilltagande omfattning verksamt över nations- Men även de fackliga organisationerna, liksom det gränserna. politiska livet i allmänhet, har genomgått utveckling i samen ma riktning. Intemationaliseringen svensk industri påverkar också av trycket på strukturförändring och kraven på arbetskraften. Ny teknik i kombination med fri rörlighet för varor, tjänster, kapital och medför att andra faktorer än tillgång till enerpersoner och råvaror får och ökande betydelse för företagens val stor land investera Förhållandena på arbetsmarknaden som av att löner och tillgång till utbildad och kompetent arbetskraft får minst lika betydelse för företagens investeringsbeslut. en stor Antalet multinationella företag har sitt ursprung i Svesom landets storlek, mycket År 1990 rige är, i förhållande till stort. hade dessa svenska företag drygt 500 000 anställda utomlands och 700 000 anställda inom landet. Samtidigt ökar de utländinvesteringarna i Sverige. År 1993 25 % alla ska var av sysselsatta inom industrin anställda hos utlandsägda företag. Den tekniken innebär att gårdagens industrisamhälle nya håller på avlösas ett samhälle där att av

informationsteknologin får allt större betydelse och en en växande del av människans tid går för att hantera alltmer infonnation. Infomiationssamhällct karakteriseras av att anställda inom service- och tjänsteyrken ökar. Den tekniska utvecklingen innebär också att arbetet blir mindre beroende av en bestämd tid och plats. Nya former för arbete, såsom distansarbete, utvecklas.

Allt sedan mitten av 1960-talet har industrisysselsättningen

minskat i Sverige. Under hälften 1980-talet ökade senare av industrisysselsättningen något för att sedan minska kraftigt under lågkonjunkturåren i början av 1990-talet. Industrisysselsättningens andel den totala sysselsättningen har minskat av från 34 % år 1965 till knappt 20 % år 1993. Parallellt har sysselsättningen inom service- och tjänstesektorema ökat kraftigt. Denna ökning skedde under 1970-talet främst inom den offentliga sektorn medan under 1980-talet den huvudsakliga ökningen skedde inom den privata sektorn. En betydande andel av de nya arbetstillfällena har tillskapats i små och medelstora företag. Ett utvecklingsdrag är den ökade variationen anställav ningsfonner och andra anknytningsfomier arbetskraft till av företagen. Vid sidan käma fast anställda förekomom en av mer en rad tillfälliga anställningar visstidsanställningar, som provanställningar, inhyming av arbetskraft m.m. Andelen tidsbegränsade anställningar har ökat markant under de senaste åren i Sverige. Det kraftiga raset i sysselsättningen som ägde under de senaste årens svåra lågkonrum junktur fasta anställningar medan antalet visstidsanställavser ningar i stort sett har varit oförändrat. Den sysselsättningsökning som vi nu kan i den begynnande konjunkturuppgången se avser till stor del tidsbegränsade anställningar. Under senare tid har situationen på arbetsmarknaden för invandrare och flyktingar försämrats kraftigt. Andelen sysselsatta av befolkningen under det första halvåret 1994 sjönk till endast 36 % av de utomnordiska medborgarna, jämfört med 72 % för svenskar. En större andel de utomnordiska medav borgarna är långtidsarbetslösa jämfört med övriga sökande,

och inskrivningstiden vid arbetsfömiedlingen har för utomnordiska medborgare ökat kraftigt under de senaste åren. En de största förändringarna på arbetsmarknaden under av decennierna har varit uppgången i kvinnors arbetsde senaste kraftsdeltagande och sysselsättningsgrad. Denna utveckling bröts först under de senaste årens djupa lågkonjunktur. I dag skiljer endast några procentenheter mellan kvinnors och mäns

sysselsättningsgrad i Sverige. Det finns emellertid andra be-

tydande skillnader mellan mäns och kvinnors villkor arbetsmarknaden. Kvinnor är koncentrerade till vissa yrkesgrupper och sektorer i ekonomin och män till andra. Kvinnor arbetar deltid i betydligt högre grad än män och har i det privata näringslivet oftare repetitiva arbetsuppgifter framkallar besom lastningsskador och ringa inflytande. Kvinnor har också ger högre sjuktal än män och det går att utläsa ett klart samband arbetsuppgifter och antal sjukdagar. Även arbetssjukmellan domar är vanligare för kvinnor än för män, medan arbetsolyckor drabbar män dubbelt så ofta som kvinnor.

Uppdragets syfte

Syftet kommissionen under medverkan parterna skall är att av finna fomicr för hur parterna själva i så stor utsträckning som möjligt kollektivavtal kan utfonna de arbetsrättsliga genom reglerna så, de fungerar väl i praktiken och blir så enkla att och effektiva möjligt. som

Uppdragcts mål

Målet är att åstadkomma långsiktig och stabil arbetsrätt en som

främjar flexibilitet och produktivitetsutveckling i företagen

och den offentliga sektorn, tillgodoser de anställdas behov utveckling, inflytande, av frihet och trygghet, främjarjämställdhet mellan könen, och -

främjar invandrarnas villkor på arbetsmarknaden. -

Uppdraget

Det finns skäl att utreda hur den nödvändiga förnyelsen av arbetslivet på bästa sätt skall kunna underlättas. Arbetsmarknadens parter har uttryckt vilja att samverka för att nå detta en mål. Det är viktigt att ta fasta på denna vilja. Parterna skall nu alltså ha ett stort inflytande i kommissionen. Kommissionen skall söka åstadkomma långsiktig och en stabil arbetsrätt som tillgodoser de anställdas behov utveckav ling, inflytande, frihet och trygghet. Målet skall ett fortvara satt demokratiskt arbetsliv med ett verkligt inflytande för löntagarna och deras fackliga organisationer. Det är regeringens övertygelse att det på så vis också skapas bättre förutsättningar för en effektivare produktion med höjd produktivitet som följd, både i fråga och i fråga tjänster. om varor om Arbetstagarna måste både enskilt och kollektiv stora som ges möjligheter att påverka sin situation. De anställdas behov utveckling, inflytande, frihet och av trygghet skall vägas mot företagens behov flexibilitet, deav centralisering, kompetens och effektivitet. Den allt skarpare internationella konkurrensen ställer stora krav på företagen. Det är viktigt att reglerna för företagen är sådana att företagen kan vara konkurrenskraftiga i ett internationellt perspektiv. Detta skall kommissionen ta i beaktande. Särskild uppmärksamhet skall riktas mot företeelser och strukturer inom arbetslivet upprätthåller eller förstärker som den ojämna maktfördelningen och segregeringen mellan könen generellt, liksom mellan enskilda kvinnor och män. Frågor om kvinnors och mäns skilda villkor skall beaktas i tidigt ett skede av arbetet. På motsvarande sätt bör invandrarnas situation uppmärksammas. Kommissionen skall pröva vilka förutsättningar krävs för att invandrarna i praktiken skall som kunna få tillträde till arbetsmarknaden på villkor samma som

svenskar och undersöka vad kan åstadkommas genom som samverkan mellan arbetsmarknadens parter. avgörande betydelse få till stånd ett konstruk- Det är av att tivt arbete mellan arbetsmarknadens parter. Det krävs flexsam ibla fomier för samverkan, både centralt och lokalt. Kommissionen skall försöka underlätta och stimulera sådan samverkan. Förhållandena på arbetsmarknaden skall normalt regleras i kollektivavtal och sådana lösningar skall därför i största möjlimån underlättas. Ett grunddrag i vad brukar kallas den ga som svenska modellen är att den arbetsrättsliga lagregleringen kompletteras kollektivavtal mellan parterna. Kommissionen av skall undersöka vilka hinder finns för att träffa kollektisom vavtal på olika områden. Det är där viktigt att vad som kan se göras med andra medel än lagstiftning. Ett område skall kommissionen behandla med förtur. Den 22 september 1994 antogs det inom EG ett direktiv om s.k. europeiska företagsråd 9445EG. Genom medlemskapet i Europeiska unionen är det Sveriges uppgift att till att direkse tivets bestämmelser uppfylls här i landet. Kommissionen skall undersöka detta kan åstadkommas t.ex. genom branschvisa om kollektivavtal. Det är första gången frågan om att införlisom EG-direktiv svenska kollektivavtal aktualiseras på va genom detta De lösningar väljs i detta fall kan därför få sätt. som betydelse exempel vid motsvarande situationer längre som fram. Om det i praktiken visar sig att det saknas förutsättningför avtalslösningar skall kommissionen föreslå de lagändar ringar behövs för att direktivets bestämmelser skall anses som införlivade med svensk rätt. EG-kommissionen har inrättat en arbetsgrupp för att mellan de berörda länderna samordna införlivandet direktivet. En första utgångspunkt för den gruppen av har varit införlivandet bör ske samtidigt i alla länderna och att detta bör göras i slutet den tid direktivet tillåter för att av som

införlivandet tiden löper ut den 22 september 1996. Kommis-

sionen skall följa arbetsgruppens vidare verksamhet. Kommissionen får arbeta under stor frihet. Den kan på eget initiativ sådana frågor inom arbetslivet den finner ta upp som angelägna. Såväl anställda kvinnors och mäns behov av ut-

veckling, inflytande, frihet och trygghet företagens behov som av flexibilitet, decentralisering, kompetens och effektivitet skall sättas i fokus. Särskild hänsyn skall till den situation tas som småföretagen och deras anställda befinner sig Ett problem i detta sammanhang är att många småföretag inte med

nuvarande situation kommer att omfattas de kollektivavtal av som kan komma att slutas. Det är vidare naturligt behoven att av ökad flexibilitet i arbetslivet särskilt i den utsträckning de tar sig uttryck i andra anställningsfonner än traditionella anställningsavtal kommer till diskussion, liksom frågor - upp kring den vanligt förekommande uppdelningen företag av genom bolagisering. De deltidsanställda arbetstagarnas situation skall uppmärksammas. Därvid bör bl.a. möjligheten att omvandla deltidstjänster till heltidstjänster med till partiell rätt tjänstledighet särskilt belysas. l övrigt bör det emellertid stå kommissionen fritt att, inom den angivna i samråd med ramen, arbetsmarknadens parter ta de frågor den finner upp som angelägna och föreslå lösningar på dessa. Inriktningen bör vara att i möjligaste utsträckning undvika lagstiftningsåtgärder. Om

det emellertid skulle visa sig att lagstiftningsåtgärder krävs inom ett visst område skall kommissionen utarbeta konkreta

förslag till hur dessa lagregler bör utfonnade. vara

Utredningen ledighetslagstiftningen har i betänkandet

om

Ledighetslagstiftningen en översyn SOU 1994:41 föreslagit

en ny studieledighetslag. Förslaget, liksom frågor utbildom ning inom arbetslivet i övrigt, bör diskuteras inom kommissionen. Det är ett viktigt samhällsintresse arbetskraften välatt är utbildad.

Arbetsformer m.m.

Kommissionen har stor frihet att själv bestämma sina arbetsformer.

För kommissionens arbete gäller kommittéförordningen 1976:119. Vidare gäller regeringens direktiv till samtliga

kommittéer och särskilda utredare att redovisa regionalpoom

8 litiska konsekvenser dir. 1992:50, att pröva offentliga åtagan-

den dir. 1994:23 och redovisa jämställdhetspolitiska kon-

att sekvenser dir. 1994:124.

Redovisning av uppdraget Kommissionen skall redovisa sitt uppdrag senast den l mars 1996. När det gäller frågan införlivande av direktivet om om europeiska företagsråd skall dock kommissionen redovisa sina överväganden senast den ljuli 1995.

Arbetsm arknadsdepartem entet

Bilaga 2 394L0045S

Nr L 25464 Europeiska gemenskapernas officiella tidning 30.994

RÅDETS DIREKTIV

av den22september 1994

om inrättandet av a: europeiskt företagsråd eller ett forfarande i gemenskapsföretag och grupperav gemenskapsföretag för information till ochsamrådmedarbetstagare

9445EG

EUROPElSKA UNIONENS HARANTAGITDETTA RÅD Trots detråder bredenighet att mellan flertalet medlem en DIREKTIV stater harrådetintekunnat fattanågotbeslut förslaget om till ett direktiv om inrättandet av ett europeiskt löretagsråd i medbeaktande avtalet av om socialpolitik i bilagantill gemensk och grupperav gemens för protokoll 14 om socialpolitik, bilagatill Fördraget om information till ochsamråd med arbetstagard. ändratden upprättandetEuropeiska av gemenskapen, särskilt artikel2.2 3 december 19915. i detta, l enlighetmedartikel 3.2 avtalet i om socialpolitik har medbeaktandekommissionens av förslag. kommissionen gemenskapsnivå samrått medarbetsmarknadens parterom de eventuella riktlinjernaför en medbeaktande Ekonomiska av och socialakommitténs gemensk för information till och samrådmed yttrandez. arbetstagare gemenskapsföretag och grupper gemenskapsav företag. i överensstämmelse förfarande meddet somavses i artikel 1890i fördraget. och Kommissionen har. efter dettasamråd.funnitatt en gemensk var tillrádljgochhar nytt samrått med medbeaktandeföljande: av arbetsmarknadens parterom innehållet i det planerade förslaget i enlighet medartikel3.3i ovanstående avtal,och Pa grundval protokollet socialpolitik. av om bilagatill arbetsmarknadens har parter avgett sina yttrandentill Fördraget upprättandetEuropeiska om av gemenskapen, har kommissionen. Belgien,Danmark.Frankrike.Grekland.Irland.Italien, Luxemburg. Nederlåndema. Portugal Spanien ochTyskland Efterdennaandrasamrádsomgång hararbetsmarknadens nedankallademedlemsstaterna. önskargenomföra som parter intemeddelat kommissionende att önskarinleda en socialstadganar1989.ingått avtal socialpolitik, av ett om process som kan ledatill att ett avtalslutsenligtartikel i 4 avtalet. Enligtartikel2.2i ovanstående avtalkanrådet anta minimiföreskrifter genom att utfärda direktiv. För att den inre marknaden fungera skall behöver företag slås samman ochövertas,fusionerskeövergränserna och Enligtartikel i avtalethar l gemenskapen ochmedlems- samarbetsprojekt skapas och somen följd dettabehöver av det staterna bland annat som mål att främja dialog en mellan finnasföretag och grupperav företag som bedriver arbetsmarknadens parter. verksamhet i flera medlemsstater. För näringsverksamhetcn att skallkunna utvecklas hannoniskt måste de företag ochgrupper l punkt 17 Europeiska i gemenskapens stadga grund- om av företag som bedriververksamhet i två eller flera läggande sociala rättigheter förarbetstagare heterdetbland medlemsstater informera ochsamråda medrepresentanterna annat att information för. samråd medochdeltagande av för dearbetstagare berörs derasbeslut. som av arbetstagare maste utvecklas på ett lämpligt sättmedhänsyn till gällande förfaranden i deolikamedlemsstaterna. l stadgan De förfaranden för information till och samrådmed anges det dettaskallsärskilt att gällaförföretag eller grupper arbetstagare omfattas som av medlemsstaternas lagstiftning av företag harverksamhet som ellerföretag i tvaellerflera av ellerförfaranden ärsällan inriktade dengränsöverskridande Europeiska gemenskapens medlemsstater. strukturen hosden enhet som fattar beslut som berördessa arbetstagare. Detta kanmedföraarbetstagareberörs att som av beslut inom och ett samma företag eller och en samma grupp EGTnrC 135, 18.5.1994. s. 8och EGT nrC 199. 21.7.1994. s. av företag behandlas påolikasätt. l0. u Yttrandet avgivet denjuni1994. l Ännu inteoffentliggjort i EET. Europaparlamentets yttrandeden4maj1994 av EGT C nr 205. 25.7.1994 ochrådets gemensamma ställningstagande av den läjuli BFT nrC 39. 15.2.1991. s, l0. 1994 EGT C244.31.8.1994. nr s. 37. 5 EGTnrC336.3l.l2.l99l. s, ll.

3940L0045S

Europeiska gemenskapernas officiella tidning Nr L 25465 30.994

måste för säkerställa att Utan att det påverkar parternas möjlighet att fattaandra beslut Lämpliga bestämmelser antas att i gemenskapsföretag informeras och att samråd mäste det europeiska företagsräd som, i brist ett avtal arbetstagarna meddessa äger pä rättsätt däbeslut berör dessa mellan parterna. inrättats för att nåmåletmed detta direktiv, rum som medlemsstat än den därdeär hällas informerat om företagets eller företagsgruppens arbetstagare fattasi en annan verksamhet och samråd mäste äga rum. så att företagsrådet anställda kan bedöma en eventuell inverkan päarbetstagarnas intressen

För arbetstagare i företag eller grupper av i minst tvåolika medlemsstater. Det måste därförkrävas av att garantera att verksamhet i tvä eller flera medlems- företaget ellerdet kontrollerande företaget att det ger de företag som bedriver samråd med dessa äger pä rätt utvaldaarbetstagarrepresentantenta allmän information stater informeras att och rum inrätta europeiska företagsråd eller beträffande arbetstagarnas intressen liksom information som sättär det nödvändigt att förfaranden för gränsöverskridande infonnation särskiltberör desidor av företagets eller företagsgruppens andra lämpliga samråd medarbetstagare, verksamhet som berörarbetstagarnas intressen. Det europeiska till och företagsrädet mäste kunna angeen ståndpunkt efterdetmötet.

Detär därför nödvändigt med en definition av begreppet å

kontrollerande företag som enbart syftar detta direktiv och

som intepåverkar definitionen av begreppen grupp av företag mäste möjligt De valdaarbetstagarrepresentanterna snarast eller kontroll som kan fastställas i texter som utarbetas i och samråd måsteäga beträffande vissa informeras. rum framtiden. beslut är avgörande betydelse för arbetstagarnas som av

intressen. De mekanismer för information till och samråd med

arbetstagare i sådana företag eller grupper av företag måste Y omfatta företags ett hela verksamhet eller. i förekommande faU. företagsgrupps samtliga företag inom medlemsstaterna. Bestämmelser bör antas fördearbetstagarrepresentanter som en kontrollerande inom ramen fördirektivet så att de.när deutövar sina oavsett om företaget eller företagsgruppens agerar , innanföreller utanför funktioner. erhåller samma skydd och garantier arbets- som företaghar sin centralaledning tagarreprcsentantergenom har lagstiftning eller praxis i medlemsstatemas territorium. anställningslandet. De får inte bli föremål förnågon form av följd de lagligenutövar sin v l överensstämmelse med principen om parternas själv- diskriminering till av att . och ledningen för verksamhet och de mäste skyddas lämpligt sätt mot ständighet är arbetstagarrepresentantema företageteller företagsgnippens kontrollerande företag uppsägning ochandra sanktioner.

skyldiga att avtala om vilken form av europeiskt företagsräd

eller annan form informations- av och samrådsförfaranden som

skall införas.hur det skall vara sammansatt. vilka företag eller löretagsgrupps kontrollerande företag i Omett en befogenheter det skallha. hur det skall fungera, vilka sin centrala ledning utanför medlemsstaternas territorium har förfaranden skalltillämpas och vilka ekonomiska resurser information och samråd i som måste de bestämmelser om som som skall finnasför att passa justderas omständigheter. fastställs i detta direktiv genomförasden av representant för

företaget som vidbehov utses i en av medlemsstaterna eller. l överensstämmelse med subsidiaritetsprineipen skall finnsnågon sådan den verksamhet om det inte representant. av medlemsstatema bestämma vilka som är arbetstagar- kontrollerade företag har flest arbetstagare i ellerdet som representanter om och, de finner det lämpligt. fastställa medlemsstaterna.

bestämmelser omen väl avvägd representationde av olika

kategorierna av arbetstagare.

tilläggsföreskrifter skall Särskild behandling skallmedges de gemenskapsföretag ochi Detbör dock fastställas vissa som gemenskapsföretag där det vidtiden fördirektivets i tillämpas parterna beslutar om detta eller om den centrala grupper av om gränsöverskridande förhandlingar eller sådana genomförande finns ett avtal om ledningen vägrar att inleda om avtal. information till och samråd medarbetstagare som gällerför förhandlingar inteleder till något samtliga arbetstagare.

Vidarekan arbetstagarrepresentantema besluta inte att begära

attett europeiskt företagsråd inrättas ochdeberörda parterna

kan också bestämma sig för andra förfaranden för Medlemsstaterna måste vidta lämpliga åtgärde om de

gränsöverskridande information för och samråd med förpliktelser framgår det här direktivet inte uppfylls. i som av arbetstagare.

394L0045S

NrL 25466 Europeiska gemenskapernas officiella tidning 30.994

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE. arbetstagare i medlemsstaterna ochminst150arbetstagare I var och enav minsttvåmedlemsstater

AVSNITTl b grupp ai-jTireIag: kontrollerandr: ett företag ochdess kontrollerade företags

ALLMÄNT c gemerukapsföretag: företag gruppav engruppav som kännetecknas denhar av att

Artikel1 minst 000arbetstagare 1 i medlemsslatema, -

- minsttvå sinaföretag av i olikamedlemsstater, och Mål - minst ett av sinaföretag medminst150 arbetstagare i Måletmeddettadirektiv år att förbättra arbetstagarnas en medlemsstat ochminst ett annat sinaföretag med av råtttill information ochsamrådi gemenskapsforetag och minst150arbetstagare i medlemsstat. enannan grupper av gemenskap d arbelslagarrepresenlanttr. arbetstagarnas företrädare Fördettaindamålskall europeiskt ett fñretagsråd eller enligtnationell lagstiftning ellerpraxis ett förfarande förinformation tillochsamråd medarbetstagare inrättasi alla gemenskapsföretag och alla grupper av e centralledning dencentrala ledningen i gemenskapsgemenskapsföretag, vidbegäran dettaenligtförfarandet om i företaget elleri detkontrollerande företaget i engrupp artikel5,1.i syfte att ge information till och samråda med av gemenskapsföretag. arbetstagarna devillkor.pådetsättochmeddenverkan som framgår dettadirektiv. av f samråd: utbyte åsikter av ochupprättande dialog avcn mellanarbetstagarrepresentantema ochdencentrala 3. Då engruppav gemenskapsföretag enligtartikel2.1 c ledningen ellervarje passande ledningsnivå. annan mer omfattar ett eller fleraföretag eller grupper av företag som år gemenskapsföretag eller grupper av gemcnskapsförctag enligt g turøpeükf järeragsrád. det råd inrättasenligt som artikel2.1 eller2.1 skall a c. ett europeiskt företagsråd. trots artikel1.2ellerenligtbestämmelserna i bilagansyfte i vad som sågs i punkt inrättas företagsgruppsnivå på såvida att informera ochsamråda med arbetstagarna. inte något annat föreskrivs i deavtal somavses i artikel

h särskilljörliandingsorgan: det organsom inrättas enligt 4. Såvida ett bredare tillämpningsområde inteföreskrivs i artikel5.2för förhandla meddencentrala att ledningen avtalen enligtartikel skalldeeuropeiska företagsrådens inrättandet europeiskt företagsråd eller om av ett ett befogenheter och tillämpningsområde det förinforrnations- och förfarande förinformation till ochsamråd medarbetssamrådsförfaranden som fastställts för att námåletipunkt enligtartikel1.2. tagare då det gäller ett gemenskap omfattasamtliga verksamheter i medlemsstaterna och.dådetgaller en grupp av l dettadirektiv skallde trösklar föreskrivs fiir som gemenskapsföretag. alladess verksamheter i mcdlemsstatema. antaletarbetstagare baseras detgenomsnittliga antalet arbetstagare. inberâknat deltidsanstiillda. detvåföregående Medlemsstaterna kanbestämmadettadirektivinte att åren.beräknat enligtnationell lagstiftning eUerpraxis skall gillaför besittningsmedlcmmar i handelsflottan.

Artikel3 Artikel2

Definition kontrollerande av företag Definitioner l dettadirektiv avses medkonlrollerandr ijrelag ett l dettadirektiv används följande beteckningar medde företag kanutöva bestämmande inflytande som ett över ett betydelser här som anges: annat företag, du kantrolleradejbreragei, till exempel i kraft

av äganderätt. ekonomisk delaktighet ellerde regler som a gemenskapsjörelag: allaföretag medminst 000 l gallerfördetkontrollerande företaget.

3940L004SlS

30.994 Europeiska gemcnskapemas officiella tidning Nr 25467 L

Omdet inte finnsbevispä motsatsen skall ett företag AVDELNING direkt eller indirekt anses kunnautöva ett bestämmande inflytande överettannat företag dädet INRÄTTANDE AV ETT EUROPEISKT FÖRETAGSRÅD ELLER ETT FÖRFARANDE FÖR a äger majoriteten företagets tecknade egenkapital. INFORMATlON TILL OCH SAMRÅDMED av eller ARBETSTAGARE

b kontrollerar majoriteten röster av de som är knutna till företagets emitterade aktiekapital. eller Artikel4

c har rätt att utse fler in hälften medlemmarna av i Ansvar för inrättade av ett europeiskt Riretagsräd eller företagets administrativa organ eller ledningseller ett förfarande för information till och samrådmed tillsynsorgan. arbetstagare

Den centrala ledningen har ansvaret för att skapade 3. l punkt2 skallde rättigheter som tillkommer ett villkor ochmedel som är nödvändiga förinrättandet av ett kontrollerande företag beträffande röstningoch europeiskt företagsräd eller ett förfarande förinformation och utnämningar omfatta rättigheter de som tillkommer varje samråd i gemenskapsföretag och grupperav gemenskapsv annatstyrt företag eller varje person eller organ som företag enligt bestämmelserna i artikel1.2. uppträderegetnamnmen i det Kontrollerande företagets eller varje annat styrt företags vägnar. Då dencentrala ledningen inteliggeri en medlemsstat skallden centrala ledningens representant. som vid behov skall utses i en medlemsstat. bäradet ansvar somavses i punktl 4. Trotsvad som sägs i punkterna l och skall 2 ett företag ä inte vara ett kontrollerande företag i förhållande till ett Ontdet intefinnsnågon sådan representant, skall ledningen anses annat företag i vilket dethar aktieinnehavdet om förstnämnda fördenverksamhet ellerdet av företagsgruppens företag som företaget ärett sådant bolag somavses i artikel3.5 eller a har flestarbetstagare i någon av medlemsstaterna. bära det 3.5 i rådets förordning EEG nr 406489 av den 21 ansvar som anses i punkt c december 1989 om kontroll av töretagskoncentrationeñ. I detta direktiv skall representanten eller representantema eller. om det inte finns nägra sådana S 5, Ett bestämmande inflytande skallinte anses utövas när representanter, ledningen i punkt2 andra stycket anscs vara detendast iir fråga om en att tjänsteman utövar sina funktioner den centrala ledningen. enligt en medlcmsstats lagar om likvidation. konkurs. obestånd, betalningsinställelse. ackord eller liknande förfaranden. Artikel5

6. Den lagstiftning tillämpas som för att fastställa om ett Särskilt forhandlingsorgan företag ir ett kontrollerande företag skall vara lagstiftningen i denmedlemsstat undervilken företaget lyder. För att uppfylla måleti artikel1.1 skalldencentrala ledningen inleda förhandlingar om inrättandet av ett europeiskt företagsräd ellerett informations och samrådsforfarande. Dä företaget inteomfattas av en medlemsstats lagstiñning skall antingen pä eget initiativellerpå skriftligbegäran minst av den tillämpliga lagstiftningen vara lagstiftningen i den 100arbetstagare ellerderas representanter vid minsttva medlemsstat vars inom territorium företagets företrädare eller. företag ellerverksamheter i minsttvå olikamedlemsstaten om detinte finnsnågon sådan, den centrala ledningen det för av företagsgnippens företag som har flest arbetstagare. 2. Ettsärskilt forhandlingsorgan skall därförinrättasi befinner sig. enlighet medföljande riktlinjer:

7. Omdet uppstår lagkonkurrens vid tillämpningen av a Medlemsstaterna skall fastställa den metod som skall punkt2 ochtva eller fleraföretagi engrupp av företag tillämpas förvaleller utnämningde av ledamöter i det uppfyller ellerflera de ett av kriterier som fastställs i den särskilda förhandlingsorganet vilka skall väljas eller punkten. skalldet företag som uppfyller kriterietipunkt2 c utnämnas i sinaterritorier. anses som kontmllerande företag såvida inte det finnsbevis för attett annat företag kanutövaett bestämmande inflytande. Medlemsstaterna skall föreskriva att arbetstagare i företag ellerverksamhet där det utan deras förskyllan harrätt w i inte finns några arbetstagarrepresentanter att välja eller utnämna ledamöter till det särskilda EGT nr L 395. 30.l2.l989. s. förhandlingsorganet.

394L0045S

NrL 25468 Europeiska gemenskapernas officiella tidning 3019.94

Vad som sägs andrastycketskallinte påverka i 6. Allakostnader i samband meddeförhandlingar som tillämpningen av nationell lagstiftning ellerpraxis som avses i punkterna 3 och4 skallbäras dencentrala av fastställer trösklarför uppräuandet av organ för ledningen sa detsärskilda att förhandlingsorganei kanutföra arbetstagarrepresentation. sinauppgifter lämpligt på sätt.

b Detsärskilda förhandlingsorganet skallhaminst och tre l överensstämmelse meddenna principfärmedlemsstatema högst17ledamöter. fastställa budgetregler fördetsärskilda förhandlingsorganets verksamhet. Dekanbland annat begränsa finansieringen till c Vid dessa valellerutnämningar maste detsäkerställas att endast täckautgifterna för enda en expert att

- varjemedlemsstat därgemenskapsföretaget har en Artikel 6 eller flera verksamheter. ellerdär gruppenav gemenskapslöruag harsinkontrollerande företag eller ellerflerakontrollerade en företag, företräds Avtaletsinnehåll aven ledamot. Dencentrala ledningen ochdetsärskilda förhandlings- - det finnsytterligare ledamöter i förhållande till organet måste förhandla i samarbetsvillig andai syfte en att nä antaletarbetstagare vid verksamheterna. det en överenskommelse denärmare riktlinjerna förhurden om kontrollerande företageteller de kontrollerade information till ochdetsamråd medarbetstagare i somavses företagen enligtlagstiftningen i denmedlemsstat artikel skall 1.1 ägarum. inom vars territoriumden centralaledningen befinner sig. 2. Utan detpåverkar att parternas självbestämmandcrått skaU deti denöverenskommelse somavses i punktl mellan d Dencentrala ledningen ochdenlokalaledningen skall dencentrala ledningen ochdetsärskilda förhandlingsorganet underrättas det särskildaförhandlingsorganetsfastställas om följande: sammansättning. a Vilkaföretag bland gruppen av gemenskapsföretag eller vilka gemenskapsföretagets av verksamheter skall som 3. Detsärskilda förhandlingsorganet skallhatill uppgift att omfattas avtalet. av tillsammans meddencentrala ledningen genom ett skriñligt avtal fastställa detellerdeeuropeiska ñretagsrådens verk- b Deteuropeiska företagsrådets sammansättning. antal samhetsområde, sammansättning. uppgifter ochmandatperiod ledamöter. fördelning platser ochmandatperiod. av eller riktlinjernaför inrättandet av ett förfarandeför information till ochsamråd medarbetstagare. c Det europeiska fdretagsradets uppgifter förfarande och förinformation ochsamråd,

4. l syfte sluta avtali att ett enlighet medartikel6 skall d Platsen för deteuropeiska företagsrådets mötensamt den centrala ningenkalla till ett mötemeddetsärskilda mötesfrekvensen ochmötenas längd. förhandlingsorganet. Den skall underrättade lokala ledningarna detta. om e Vilka ekonomiska ochmateriella resurser som skall ställas till deteuropeiska företagsrádets förfogande. Vid förhandlingarna kandetsärskilda lörhandlingsorganet bitridas av experter som detsjälv utser. f Avtalets löptidochomñrhandlingsförfarande.

3. Dencentrala ledningen ochdetsärskilda förhandlings- 5. Detsärskilda förhandlingsorganet kan.medminsttvå organet kanskriftligenbesluta inrätta eller flera att ett tredjedelar röstema, av besluta inteinledaförhandlingar att infonnations- och samrådsförfaranden i ställetför ett enligtpunkt4 eller avbrytapågående att förhandlingar. europeiskt företagsräd.

Ettsldantbeslutavbryter förfarandet förslutandedetavtal av Detmaste anges riktlinjeri avtaletför hur arbetstagarsomavses i artikel6. Da en sådant besluthar fattats skall reprcsentantema skallharätt att sammanträda för dryfta att bestämmelserna i bilagan integälla. deninformation defält.

En begäran ny om att sammankalla detsärskilda förhandlings- Dennainformation skallsärskiltgällagränsöverskridande organet kangörastidigast tvaar eller ovannämnda beslut frågor har betydande inverkan på arbetstagarnas som en såvida deberörda parterna intefastställer kortarefrist. en intressen,

3940L0045S

gemenskapernas officiella tidning Nr 25469 L 309.94 Europeiska

Såvidainte bestäms i de avtal avses i Enmedlemsstat kan göra en sådan befrielse betingad av ett 4. annat som punkterna 2 och 3 skalldessa inte omfattas tilläggs- av administrativt eller rättsligt förhandstillstånd.

föreskriftcma i bilagan. Varje medlemsstat fårfastställa särskilda bestämmelser

avtal i punkterna 2 och3 förden centrala ledningen förde företag inomdess territorium För att slutade som avses förhandlingsorganet fattasina beslut med direktoch huvudsakligen följer ett ideologiskt inriktat mal skalldetsärskilda en som ledamötemas röster. beträffande information och meningsyttringar. förutsatt att majoritet av sådana särskilda bestämmelser redaningar i dennationella

lagstiftningen viddagen fördetta direktivs antagande.

Artikel7

Tilliggsñirtskriftu Artikel9

För na målet i artikel 1.1 skall de tilliggsföreskrifter Det europeiska företagsrådets arbetssätt och att i lagstiftningen i den medlemsstat därden funktionssättet för informations- och samrådsforfarandet som fastställs centrala ledningen ir belägen gäUa fiir arbetstagare

om den centrala ledningen eller det särskilda - det europeiska företagsrädet skall förhandlingsorganet beslutar detta, eller Den centrala ledningen och arbeta i en samarbetsvillig andamed vederbörlig hänsyn till om den centrala ledningen vägrar att inleda ömsesidiga rättigheter och förpliktelser. förhandlingar inom sex månader eher det att begäran i

artikel5.1 inlämnats. eller Detta skall också gälla för samarbete mellanden centrala

artikel inom frist tre är ledningen och arhetstagarrepresentantema inom ramen för ett - om ett avtalenligt en av fråndagen fördenna begäran. inteharkunnat informations- och samrådsförfamnde förarbetstagare. räknat slutasochdet särskilda förhandlingsorganet intehar

fattatdet beslut som avses i artikel5.5. A rlikel10

De tilläggsföreskrifter avses i punkt l och som Skydd för arbetstagarreprrsentanter som antagitsi medlemsstaternas lagstiftning maste uppfylla

bestämmelserna i bilagan, Ledamöter i särskilda förhandlingsorgan. medlemmar i

europeiska företagsrad och arbetstagarrepresentanter som utför

AVDELNING lll sina uppgifter enligt förfarandet i artikel6.3 skall,dåde utför

dessa uppgiñer. harätt till samma skydd och garantier de som

DIVERSE BESTÄMMELSER som fastställs för arbetstagarrepresentanter genom den

nationella lagstiftning eller praxis som gälleridetland därde

Artikel8 är anställda.

Förtrolig information Detta skall gälla särskilt beträffande deltagandet i de särskilda

förhandlingsorganens eller de europeiska företagsradens

ledamöterna i möten, eller varje annan form av möten. inom ramen för - Medlemsstaterna skall fastställa att förhandlingsorgan eller i europeiska företagsrád och avtalet i artikel6.3 och beträffande avlöning av medlemmar särskilda V bistårdem inteskallha rått att röja som är anställda vid gemenskapsforetaget eller gruppen av eventuella experter som fltt i förtroende, gemenskapsföretag under den tid demaste vara borta från någon information de som uttryckligen arbetet att för utföra sina uppgifter,

skall gälla för arbetstagarrepresentanter inom Detsamma ramen förett informations och samradsförfarande. Artikel11

Denna förpliktelse skall fortsätta att gälla efterutgången av mandatperioden förde i förstaoch andra iakttagande det av här direktivet personer som avses stycket, oavsett var debefinner sig.

Medlemsstaterna skall se till att ledningen vid ett

villkor och medde gemenskapsföretags verksamheter och ledningen vid företag 2. l särskilda fall och de nationell lagstiftning skall varje utgör en del avengrupp av gemenskapsföretag och som begränsningar som fastställs i som centrala ledning befinner sig är belägna inom statens territorium samt deras arbetstagarmedlemsstat att se till den som inte förpliktad vidarebefordra representanter eller. i tillämpliga fall. deras arbetstagare medlemsstatens territorium är att slag den utifrån objektiva kriterier uppfyller de förpliktelser som fastställs genom detta direktiv information sådant att av allvarligt skulleskadaeller till Forfñng förde berörda oavsett om den centrala ledningen är belägen inom medlems r vara företagens verksamhet. statens territorium ellerinte.

394L0045S

NrL 25470 Europeiska gemenskapernas officiella tidning 30.99-1

2. Medlemsstaterna skall till se att företagen tillhandahåller arbetstaga uppgifter detantalarbetstagare om somavses i artikel2.1 a och2.1 c begäran de av parter som berörs detta av Vid utgången de avtal i punkt kan av somavses l direktiv. parterna i dessa avtal gemensamt bestämmafömyadem att

3. Medlemsstntema skallföreskriva lämpliga åtgärder som Om inte sä ärfalletskallbestämmelserna tdettadirektivgälla skallvidtas dethärdirektivet om inteföljs.Deskallsärskilt säkerställa att det finns relevanta administrativa eller rättsliga förfaranden för att se till att förpliktelsema till följd av A rtikel 14 direktivet uppfylls. Slutbestämmelser 4. Då medlemsstaterna tillämpar artikel8 skalldeinföra bestämmelser föradministrativa ellerrättsliga förfaranden för Medlemsstaterna skall anta delagaroch andra författ- Överklagandearbetstagarrepresentantema som kaninleda om ningar ärnödvändiga för följadetta direktiv den som att senast dencentrala ledningen kräversekretess ellerintelämnar 22september 1996eller senast dendagen till ledning se att information i överensstämmelse meddenartikeln. ocharbetstagare infördenödvändiga bestämmelserna genom ett avtal.varvidmedlemsstaterna måste vidtaallanödvändiga Sådana förfaranden kanomfatta förfaranden förskydd den av åtgärder så devidallatillfällen kan att garantera att demäl berörda inlormationens sekretess. fastställs i dettadirektivuppfyllsDe skall som genast underrätta kommissionendetta, om

Artikel12 Närmedlemsstaterna infördessa bestämmelser skallde innehålla hänvisning en till dettadirektiv eller åtlöljas aven Sambandet mellandettadirektivochandrabestämmelser sådanhänvisning deoffentliggörs. Närmare regler för om denna hänvisning skallfastställasmedlemsstaterna. av Dettadirektivskall gälla utanatt det påverkar tillämpningendeåtgärder vidtasiöverensstämmelse av som medrådets direktiv75129EEG den februari av 17 1975 om Artikel 15 tillnärrnning medlemsstaternas av lagstiftning kollektiva om uppsägningar ochrådetsdirektiv77187EEG den14 Kommissionens av granskning februari1977 om tillnärmning medlemsstaternas av lagstiftning skyddlörarbetstagares om rättigheter vidöverlåtelse Senast den22september 1999skallkommissionen. i samråd av företag. verksamheter ellerdelar av verksamheter med medlemsstaterna och arbetsmarknadens parter europeisk nivå.granska direktivets tillämpning ochsärskilt Dettadirektivskallintepåverka arbetstagarnas rätttill undersöka trñsklama om förantalet anställdarelevanta är för information ochsamråd enligtdennationella lagstiftningen. att vidbehovföreslå kommissionen lämpliga ändringar

Artikel13 Artikel16

Gällande avtal Dettadirektivriktarsigtill medlcmsstatcma.

Utan denpåverkar att tillämpningen av punkt2skallde förpliktelser som fastställs i dettadirektivintegällaför Utfärdat i Bryssel den21september 1994. gemenskapsföretag eller grupper av gemenskapsföreug där det,redan dendag direktivets för genomförande i denberörda medlemsstaten fastställs som i artikel14.1.ellervid ett Parådetsvägnar tidigaretillfälle. finns ett avtal om gränsöverskridande information N. BLUM tillochsamråd medarbetstagareomfattar som alla Ordförande

EGT n: L 48. 22.2.1975.29.Direktivet ändrat s. senast genom direktiv 9256EEG EGT L 245.26.5.1992. nr s. 3. : EGTnrL6l.5.3,l977.26, s.

3940L0045S

Europeiska gemenskapernas officiella tidning Nr L 25471 309.94

TlLLÃGGSl-ÖRESKRIFTER

enligt.nina7 i direktiven

i artikel l.l i direktivet ochi de fall som avses artikel i 7.l direktivet skall ett Föratt uppna malet europeiskt Foretagsrad inrittas vars sammansättning och befogenheter styrs av följande regler:

skall till information och samråd i fragor som a Det , berör hela gernenskapslöretag eller grupper av gemenskapslöretag eller minst tva av deras

verksamheter eller företag ar som belägna i olika ntedlerrtsstater.

Betriffande de företag eller företag som avses i artikel skall 4.2 det europeiska grupper av företagsrldets befogenheter begrinsas till de fragor som berör samtliga deras verksamheter eller företag ligger inom ntedlentaslatema eller de frågor som berör minst tva av deras verksamheter som eller företag som ligger i olika medlemsstater.

b Det europeiska lñretagsradet skall besta av de arbetstagare vid gemenskapsföretaget eller gruppen av gemenskapslöretag väljs elleruutimns deras arbe eller. om det inte finns som av nagra sadana. av samtliga arbetstagare.

Valeteller till det a P skall ske i av 1. e med nationell lagstihning eller praxis.

Det europeiska Foretagsridet skall ha minst tre medlemmar ochhögst trettio. c Då rådets storlek medgerdetta. skall det bland medlemmarna vilja uten särskild kommitté som består

av högst tre ledamöter.

Kommittén skall sjilv fastställa sin arbetsordning.

d Vidvaleller av idel - miste det siketstillas att , ,

varje medlemsstat där gemenskapsföretaget har en eller flera verksamheter. eller dir gruppen av - eller flera kontrollerade företag. gemenskapsföretag har sitt kontrollerande företag eller ett

företrädsen av medlem.

finnsytterligare medlemmar i förhållande till antalet arbetstagare vid verksamhet: na. det - det 1 eller de enligt ° i iden g g e 9 inom vars territorium den centrala ledningen befinner sig.

centrala ledningen eller varje relevant ledningsnivå skall underrättas om det e Den annan mera europeiska Fdretagsradets sammansättning.

f Fyraar eñerdet det europeiska företagsrldet har inrittats skalldet pröva om förhandlingar skall att inledas lörslutande det avtal i artikel 6i direktivet eller om de tilläggslöreskriñ som av som avses antagits enligt denrta bilaga skalltillämpas iven i fortsättningen.

Artiklarna 6och 7i direktivet skall också tillämpas om ett beslut har fattats att förhandlingar skall äga

avtal enligt artikel 6i direktivet. varvid uttrycket särskilt lörhandlingsorgan skall ersättas nun om ett med europeiskt företagsrad

Det europeiska företagsridet skallharätt att aarnrnanträda med den centrala ledningengirig en om het grundval sammanställts den centrala ledningen. erhålla information och för pa att. aven rapport som av eller affärsverksamhet ochomdess omuiv , ,,, framtidsutsik De lokala ledningarna skall underrättas om detta. . Mötet skall särskilt handla företagets eller företagsgruppens struktur. dess ekonomiska och finansiella om situation ochden Förväntade utvecklingen i dess verksamhet. produktion och ñrsiljning.

sysselsitlningsläget ochdettas fñrmodade utveckling. investeringar och betydande organisationsförändringar. 4 eller ense listing... avnya , . , fusioner. nedskärningar eller nedläggning av företag. verksamheter eller betydande delar dessa av samt

kollektiva uppsigninga .

DLdet uppstar J J somi d påverkar un omplacering... nedläggning verksamheter företag eller kollektiva uppsägningar. skall särskilt vid av den sirskilda kommittén eller.dl detinte finnsnagon sådan komrttitté. det europeiska företagsridet ha bli underrättad: detta. Denskall begäran harätt att sammantriffa medden centrala titt att om ledningen eller varje relevant ledningsni vid det gemenskapsföretag ellerden grupp av annan men gemenskapsFor-etag har befogenhet att själv fatta beslut för erhålla att information och samtida om som atgärder som i betydande utsträckning berör arbetstagarnas intressen.

394L004SS

Nr L 25472 Europeiska gemenskapernas officiella tidning 30.994

Demedlemmar i deteuropeiska företagsradet som valts elleruuiimntsdeverksamheter av ellerföretag som ir direkt berörda av ätgirdema i fraga skall ocksa haritt delta att i detmöte anordnas som med den särskildammiuán. k

Deua informationa- ochsamrådsmöte skalliga rum snarast möjligt. pl grundval aven rapport som sanunannällts av dencentrala ledningen ellervarje annan relevant ledningsnivi vidgemenskapsföretaget eller gruppen av gemenskapsföretag ochdeteuropeiska företagsrldet fär yttra sig över rapporten eñer mötet ellerinomrimligtid.

Detta möte skallintepåverka dencentrala ledningens privilegier.

Medlemsstaterna kan regler förordförandeskapet vidinformations- ochsamrldsmñten.

Före mötet dencentrala med ledningen skall deteuropeiska företagsrldet ellerden särskilda kommittén. vidbehov med utvidgat ett antal ledamöter enligt punktandra 3 stycket. ha rättatt aarnrnantrida utan den berörda ledningens närvaro.

Utan tillämpningen att av artikel 8i direktivet påverkas skall medIerru-nama i deteuropeiska företagsradet underrätta arbetatagarrepreaenuntema vidverksamheterna ellervid företagen hosengruppav gemenskapaföretag eller. om detinte finns nagra sldana representanter. samtliga arbetstagare om innehållet i och ,enav det informations- och aamrädsförfarande som genomförts iöverensstämmelse meddemia bilaga,

Deteuropeiska företagsrldet ochdensärskilda kommittén kanhitridas av experter som desjälva väljer. om detta ärnödvändigt Er deskallkunna att utñrasinauppgifler.

Kostnaderna fördeteuropeiska företagsrldeta verksamhet skallbäras den av centrala ledningen.

Den centrala ledningen i fraga skallförse medlerrunama i deneuropeiska företagsradet med tillräckliga ekonomiskamateriella och resurser för deskallkunna att utföra aina uppgifterlämpligt sitt.

Såvida intendgot annat haravtalats skalldencentrala ledningen särskilt betala kostnaderna för anordnandet av möten ochtolkning ochförlogioch resor förmedlemmarna i deteuropeiska företagsrädet ochdess särskilda kommitté.

l överensstämmelse med dessa principer flr medlemsstaterna fastställa budgetregler för europeiska det företagsr-ädets verksamhet. Dekanbland annat begränsa finansieringen till endast att täcka utgifterna för en enda expert.

Statens

offentliga utredningar 1995

Kronologisk förteckning

Ett renodlatnäringsförbud. N. 40. Älvsäkerhet. K.

ArbetsföretagEn - ny möjlighetför arbetslösa. A. 41 Allmänbehörighetför högskolestudier. . . U. . Gröndiesel miljö ochhälsorisker.Fi. - 42.Framtidsanpassad Gotlandstrafik. K.

Långtidsutredningen 1995.Fi. 43.Sambandet RedovisningBeskattning. . - Ju. Vårdenssvåraval. 44.Aktiebolagets organisation. Ju.

slutbetänkande Prioriteringsutredningen. av S. 45 Grundvattenskydd. M. Muskövarvets framtid.Fö. . 46. Effektivare styrningochrättssäkerhet Obligatoriska arbetsplatskontakter för arbetslösa. A. i asylprocessen. A. Pensionsrättigheter ochbodelning.Ju. 4 .Tvângsmedel l enligt27och28kap.RB Fullt ekonomiskt arbetsgivaransvar. Fi. samt polislagen. Ju.

Översyn skattebrottslagen. av Fi. 48.EG-anpassade körkortsregler. K.

Nyakonsumentregler. Ju. 49 Prognoser . över statens inkomster ochutgifter. Fi. N MervärdesskattNyatidpunkterför . - 50.Kunskapsläget kämavfallsomrádet 1995.M. redovisning ochbetalning.Fi. 51.Elförsörjningi ofred.N. Analys av Försvarsmaktens ekonomi.Fö. 52.Godtrosförvärv stöldgodsJu. av Ny Elmarknad Bilagedel.N. + 53.Samverkan för fred.Denrättsligaregleringen. Fö.

Könshandeln. S. 54.Fastighetsbildning - engemensam uppgiftför stat Socialtarbete mot prostitutionen i Sverige. ochkommun.M. Homosexuell prostitution.S. Ett samlatverksamhetsansvar för asylärenden. A. Konsti offentligmiljö. Ku. . 56.Förmånerochsanktioner Ettsäkraresamhälle.Fö. utgifterför administration. Fi. Utan stannar Sverige.Fö. 57.Förslag om ett internationellt flygsäkerhets-

Stadenpá vattenutanvatten. Fö. universiteti Norrköping-Linköping. U. .Radi0aktiva ämnenslär jordbruki Skåne.Fö. ut 58.Kompetens ochkunskapsutveckling yrkes- - om .Brist elektronikkomponenter. Fö. rollerocharbetsfältinomsocialtjänsten. .GasmolnlamslârUppsala.Fö. 5 .Ohälsoförsäkring ochsamhällsekonomi

.Samordnad ochintegrerad tågtrafik - olikaaspekter modeller, finansiering Arlandabanan ochi Mälardalsregionen. K. ochincitament.S. m.Underhállsbidrag ochbidragsförskott. 60.Kvinnofrid.DelA+B. S. DelA ochDelB. S. 61.Myndighetsutövning vid medborgarkontor. C. h .Regionalframtid bilagor.C. + 62.Ett renat Skåne.M.

28.Lagen om vissainternationella sanktioner 63. Översyn av skattereglerna för stiftelserochideella - en översyn.UD. föreningar. Fi.

29.Civilt bntk av försvarets resurser 64.Klimatförändringar - i trañkpolitiken. K. regelverken, erfarenheter. helikoptrarFo 65.Näringslivets tvistlösning. Ju. 30.AlkylatochMiljöklassning bensinM av 66. Polisensanvändning övervakningskameror vid av 3l. Ettvidareutvecklat miljöklassysteniI l .Ni i förundersökning. Ju. 32.IT ochverksamhetsfömyelse inommin ascndet 67.Naturgrusskatt, m.m. Fi. Förslagtill nya samverkansformer. Ju [Tkommissionens . arbctsprogram 1995-95. SB. 33.Ersättningför ideellskadavidpersonsudaJu 69.Beialtjänster. Fi.

34.Kompetens för strukturomvandling. A 70.Allmännakommunikationerför alla K. - 35.Avgifterinomhandikappomrádet. S 7l. Behörighet ochUrval.Förslagtill nya reglerför 36.Förmånerochsanktioner samladredovisning. - en antagning till Universitetochhögskolor. U.

Fi. 72.Svenska insatserför internationell katastrof-och 37.Vårtdagligablad stödtill svenskdagspress. - Ku. tlyktinghjälp.Kartläggning. analysochförslag.

38.YrkeshögskolanKvalificeradeftergymnasial Fö.

yrkesutbildning. U. 73.Ett aktiebolagför till service universitet och 39.Somereflections SwedishlabourMarket on högskolor m.m. U.

Policy.A. .Lägenhetsdata Fi.

Några utländska forskares syig- påÃsvensk .Svenskflyktingpolitik globalt i perspektiv.A. arbetsmarknadspolitik. A. 76. Arbetetill invandrare.A.

1995 Statens offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

EU:sregeringskonferens 108.Ny ellag.N. 77.Rösterom ltearing med organisationsföreträdare. 109. Likvärdigutbildning lika villkor. U. debattörer och forskare.UD. llO. Viljan attveta och viljan att förstå - 78. Den svenskarymdverksamheten. N. Kön.kompetens och den kvinnovetenskapliga 79. Vårdnad boende och gänge. JU. utmaningen i högre utbildning.U. Lu 80. EU regeringskonferensen 1996 ll .0mvärld.säkerhet, försvar. om institutionemas rapporter Frågor om EU:sandra pelareinför regerings- synpunkterövriga i medlemsländer. UD. konferensen 1996.UD. - 8 Ny rättshjälpslag och andra bestämmelser om Svensk sjöfart näring för framtiden. . rättsligt bistånd. Ju. + Bilagor. K. 82. Finansieringslösningar för Göteborgs- och .Fristående gymnasieskolor. U. Dennisöverenskommelsema. K. .Indirekt tobaksreklam. S. 8w ,EU-kandidater12 länder sotn kan bli EU:s .Ny lag om europeiska företagsrád. A. nya medlemmar. UD. 84. Kulturpolitikens inriktning. Ku. 84. Kulturpolitikens inriktning i korthet. Ku. iTjugoârs kulturpolitik 1974-1994, Ku. 86. Dokumentation och socialtjänstregister. S. 87. Försäkringsrörelse i förändring Fi. 88. Denbrukade mångfalden. Del 1+2. Jo. 89.Svenskar i EU-tjänst.Fi. .Kämavfall ochMiljö. M. .Ett reformerat straffsystem. Dell-lll. Ju. 92.EG:s arbetstidsdirektiv ochdess konsekvenser för det svenska regelsystemet. A. .Omprövning statliga av åtaganden. Fi. 94. Personalavveckling, utbildning ochbeskattning. Ft. 95. Hälsodataregister Várdregister. S. - Jordens klimat förändras. Enanalys av hotbild ochglobala âtgärdsstrategier. M. 97. Miljöklassning Snöskotrar. av M. 98. 1990-talets bostadsmarknad en förstautvärdering. N. - 99. SMHl:s verksamhetsform K. 100. Hållbar utvecklingi landets ljällomráden. M. l0l. Ettutvidgat EU möjligheter och problem. - Sammanfattning aven hearingi augusti1995. UD. 102. Medborgarnas EU frihet och säkerhet - Frågorom unionens tredjepelare inför regeringskonferensen 1996. UD. 103. Föräldrari självförvaltande skolor. U. 104. Skatterefomien 1990-1991. En utvärdering. Fi. 105. Konkurrens i balans. Atgärderför ökad konkurrensneutralitet vid offentlig prissättning m.m. N. 106. Rapporteringsskyldighet för revisorer i finansiella företag.Fi. 107. Avbytarverksamhetens organisation och futansiering. Jo.

Statens offentliga utredningar 1995

Systematisk förteckning

Statsrådsberedningen 6115111011 lamslfirLlppszilii, [24]

lTikommissionens arbetsprogram 199596.[68] Civilt bruk av försvarets resurser regelverkeii, erfarenheter. helikoptrar.[29] Justitiedepartementet Samverkan for fred.Denrättsligaregleringen. [53]

Pensionsräitigheter Svenska insatserfor internationell katasttofioch ochbodelning.[8] Nyakonsumcntregler. [11] llyktitighjalp.Kartläggning. analysochforslag.[72]

IT ochverksamlietsförnyelse inomrättsväsendet. Socialdepartementet Förslagtill nya samverkansformer. [32] Ersättningför ideellskadavid personskada. [33] vårdenssvåraval.

Sambandet Redovisning Beskattning. [43] slutbetänkande Priotitcringsutrcdningen. av [5] - Aktiebolagets organisation. [44] Konshandeln. [15] Tvángsmedel enligt 27och28kap.RB Socialtarbete mot prostitutionen 1 Sverige.[16]

samt polislagen.[47] Homosexuell prostitution.[17]

Godtrosförvärv av stöldgods[52] Undcrhállsbidrag bidragsförskott, och

Näringslivets tvistlösning.[65] Del och A DelB. [26]

Polisens användning övervakningskameror Avgifter inom handikappomrádet. [35] av vid förtmdersökning. [66] Kompetens ochkunskapsutveckling om vrkesi i Vårdnad, boendeochumgänge [79] rollerocharbetsfält inomsocialtjänsten. [58]

Ny rättshjâlpslag ochandrabestämmelser Ohälsoforsäkring ochsamhällsekonomi om rättsligtbistånd.[81] i olikaaspekter modeller,finansiering Ett reformeratstraffsystem. Dellilll. [91] ochincitament.[59]

Kvinnofrid.DelA+B. [60] Utrikesdepartementet Dokumentation ochsocialtjänstregister. [86]

Lagen vissainternationella Hälsodataregister Várdrcgister.[95] om sanktioner i en översyn.[28] Indirekttobaksreklani. [114] i Röster om EUzsregeringskonferens Kommunikationsdepartementet i hearingmedorganisationsföreträdare, debattörer ochforskare. [77] Samordnad ochintegrerad tågtrafik

EU om regeringskonferensen 1996 Arlandabanan ochi Mälardalsregionen. [25] institutionemas rapporter Älvsäkethet.[40] i synpunkter i övrigamedlemsländer. [80] Framtidsanpassad Gotlandstrafik, [42] i EU-kandidater 12länder kanbli EU:s EGianpassadc körkortsreglcr. [48] i som nya medlemmar, [83] Klimatförändringar i trafikpolitiken. [64]

Ett utvidgat EU möjligheterochproblem. Allmännakommunikationer för alla [70] i - Sammanfattning hearingi augusti1995. Finansieringslösningar för Göteborgs- och av en [101] Medborgarnas EU frihetochsäkerhet Deimisöverenskommclsema. [82] - Frågor om unionens tredjepelareinför regerings- SMH1:sverksamhetsform [99]

konferensen 1996.[102] Svensksjöfart näringför framtiden i Omvärld,säkerhet,försvar. + Bilagor.[112]

Frågor om EUzsandrapelareinför regeringsi Finansdepartementet konferensen 1996.[111]

Gröndiesel miljö-ochhälsorisker.[3] - Försvarsdepartementet Längtidsutredningen 1995.[4] Muskövarvets framtid.[6] Fulltekonomiskt arbetsgivaransvar. [9] Analys av Försvarsmaktens ekonomi. [13] Översyn skattebrottslagen. av [10]

Ett säkraresamhälle,[19] MervärdesskattNyatidpunkter för - Utan stannar Sverige.[20] redovisning ochbetalning.[12]

Staden vattenutanvatten. [21] Förmånerochsanktioner en samladredovisning, [36] - Radioaktiva ämnenslår jordbruki Skåne.[22] Prognoser över statens inkomsterochutgifter.[49] ut Bristpåelektronikkomponenter, [23]

1995 Statens offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Förmåner ochsanktioner Arbete till invandrare.[76] utgifterför administration. [56] EG:s arbetstidsdirektiv ochdess konsekvenser för - Översyn av skattereglema för stiftelserochideella det svenska regelsystemet. [92] föreningar. [63] Ny lag om europeiska företagsråd. [115] Naturgrusskatt, m.m. [67] [69] Kulturdepartementet Betaltjänster. ljigenhetsdata. [74] Konst i offentligmiljö. [18] Försäkringsrörelse i förändring [87] Vårtdagliga blad Pstöd till svensk dagspress.[37] - Svenskar i EU-tjänst. [89] Kulturpolitikens inriktning. [84] Omprövning av statligaåtaganden. [93] Kulturpolitikens inriktning i korthet.[84] - Personalaweckling, utbildning ochbeskattning. [94] Tjugo års kulturpolitik1974-1994. [85] Skattereformen 1990-1991. En utvärdering. [104] Rapporteringsskyldighet för revisoreri finansiella Näringsdepartementet företag.[106] Ettrenodlat näringsförbud. [1] Ny Elmarknad + Bilagedel.[14] Utbildningsdepartementet Elförsörjningi ofred.[51] Yrkeshögskolan Kvalificerad eftergymnasial Den svenska Rymdverksamheten. [78] yrkesutbildning. [38] 1990-talets bostadsmarknad Allmänbehörighet för högskolestudier. [41] en första utvärdering. [98] - Förslag ett internationellt flygsäkerhets- Konkurrens i balans. Åtgärder för ökad om universitet i Norrköping-Linköping. [57] konkurrensneutralitet vid offentlig prissättning m. m. Behörighet ochUrval. Förslagtill nya reglerför [105] antagning till Universitetoch högskolor.[71] Ny ellag. [108] Ettaktiebolag för service till universitet och högskolor [73] Civildepartementet m.m. Föräldrari självförvaltande skolor.[103] Regional framtid bilagor.[27] + Likvärdigutbildning lika villkor. [109] Myndighetsutövning vid medborgarkontor. [61] Viljan attveta ochviljanatt förstå - Kön.kompetens ochden kvinnoverenskapliga Miliödepartementet utmaningenhögre i utbildning.[110] Alkylatoch Miljöklassning bensin. [30] av Fristående gymnasieskolor. [113] Ett vidareutvecklat miljöklassystem i EU. [31] Grundvattenskydd. [45] Jordbruksdepartementet Kunskapsläget kärnavfallsomrádet 1995.[50] Denbrukade mångfalden. Del 1+2. [88] Fastighetsbildning en gemensam uppgiftför stat - Avbytaiverksamhetens organisation och ochkommun. [54] finansiering.[107] Ettrenat Skåne.[62] Kåmavfalloch Miljö. [90] Arbetsmarknadsdepartementet förändras. Enanalys hotbild Jordensklimat av Arbetsföretag En ny möjlighetför arbetslösa. [2] och globala átgärdsstrategier. [96] - Obligatoriska arbetsplatskontalcter för arbetslösa. [7] Miljöklassning av snöskotrar. [97] Kompetens för strukturomvandling. [34] Hållbar utvecklingi landets fjâllomrádeu. [100] Somereflections on Swedish Labour Market Policy.[39] Några utländska forskares syn svensk arbetsmarknadspolitik. [39] Effektivare styrning och rättssäkerhet iasylprocessen. [46] Ettsamlatverksarnhetsansvar Forasylärenden. [55] Svensk flyktingpolitiki globalt perspektiv.[75]