Föräldraförsäkring

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2013

W

® Statens offentliga utredningar

ww 1978:39

@ Socialdepartementet

Föräldraförsäkring

Betänkande av [gmiljestödsutredningen

Stockholm 1978

Omslag Jerry Cock Jernström Offsettryck AB

ISBN 91-38-04074-3 ISSN 0375-250X Gotab, Kungälv 1978

Innehåll

2.1 Föräldrapenning . . . . . . . . . . . . 19 2.1.1 Föräldrapenning i samband med barns födelse . 19 2.1.2 Föräldrapenning för tillfällig vård av barn 20 2.1.3 Särskild föräldrapenning . . . . . 20 2.2 Lagen (1976:280) om rätt till föräldraledighet 21 2.3 Vårdbidrag till förälder med handikappat barn 23 2.4 Ersättning för sjukresor m. m. 23

3 Be/blknings- /ö/vänøsarbets- och _lörsäkringssiatisrik 25 3.1 Inledning. . . . . . . . .. 25 3.2 Befolknings- och förvärvsarbetsstatistik 25 3.2.1 Befolknings- och familjestatistik 25 3.2.2 Småbarnsföräldrarnas arbetsförhållanden 28 3.2.3 Barnomsorgen. 31 3.3 Föräldraförsäkringen 33 3.3.1 Inledning . . . . . . . 33

Föräldrarnas utnyttjande av föräldrapenning i samband med barns födelse 1976 39 Tiden före förlossningen . . . . 39 Fädernas medverkan - antal fäder. antal dagar samt tidpunkt 42 Föräldrarnas förvärvssituation i familjer som delat respektive inte delat på heltidsledigheten . . . . 45 Motiv och svårigheter att utnyttja föräldraförsäkri för föräldrar som delat respektive inte delat ledigheten 52 Information om föräldraförsäkringen . 55 Sammanfattning 56

4 Innehåll 3.3.3 sjukpenning vid vård av sjukt barn elleri szimbaind med

Fädernas utnyttjande av föräldraförsäkringen i samband

Familjer som använt alla tio dagarna för vård av sjukt barn . . . . 67 Fädernas medverkan . 68 Sammanfattning 69

4 Allmänna överväganden 71 4.1 Inledning . . . . . . . . . . . . . . 71 4.2 Försäkringens motiv och principiella uppbyggnad 71 4.3 Familjestödsutredningens uppdrag och första betänkande 72 4.3.1 Uppdraget . . . . . . . . . 72 4.3.2 Utredningens första betänkande 73 4.3.3 Senare behandling av frågan . . . . 73

4.3.4 Utredningens överväganden beträffande den särskilda.

föräldrapenningen 74 4.4 Försäkringens utnyttjande . . . . . . . . 75 4.4.1 Föräldrapenning i samband med barns födelse . 75 4.4.2 Föräldrapenning för tillfällig vård av barn 76 i 4.5 Hur har försäkringen fungerat och hur bör den utvecklas i fortsättningen . . . . . . . . . . . . 78 4.6 Jämställdhetsaspekter på foräldrztforsäkringen 79 4.7 Administrationen av foräldraförsäkringen 80 4.8 Utredningens förslag i detta betänkande . 80 4.8.1 Inledning . . . . . . . . . . 80 4.8.2 Föräldrapenning under graviditeten . . 81 4.8.3 Föräldrapenning för långtidssjuka barn . . . . 81

4.8.4 Åldersgränserna för föräldrapenning för tillfällig vård av»

barn respektive reseersättning för besök hos barn på sjukhus . . . . 82 4.9 Information om försäkringen 83 4.9.1 Nuvarande information . 83 4.9.2 Allmän information . . . . . . . 83 4.9.3 Information för att öka fadernas medverkan 84

5 Rätt till havandeskapspenning 87

5.2 Bakgrund till utredningens förslag 87 5.3 Utredningens överväganden 87 5.4 Utredningens förslag 89 5.4.1 Omplacering 89

Innehåll 5

5.4.2 Ersättning för inkomstbortfall . . . . . . . 89 5.4.3 När förhindrar graviditet fortsatt Förvärvsarbete? 90 5.4.4 Beslut om ersättning . 90 5.4.5 Tid för ledigheten m. m. 91

6 Föräldrapenning _lör vård av sjuka barn m. m. . 93 6.1 Inledning. . . . . . . 93 6.2 Utredningens överväganden 94 6.2.1 Inledning . . . . . . . . . . . . . . . . 94 6.2.2 Generella utvidgningar-alternativ1 . . . . . 95 6.2.3 Rätt till förlängning av föräldrapenningen vid svåra sjukdomar - alternativ 2 . 96 6.2.4 Utökning av dagantalet utöver nuvarande gräns efter karens - alternativ 3 . 97 6.3 Utredningens förslag 99

7 Höjning av åldersgränsen.föIj/öräldrapenning_för tillfällig vård av barn m. m. . . 101 7.1 Inledning . 101 7.2 Höjning av åldersgränsen för rätt till föräldrapenning för tillfällig vård av barn 101

7.3 Åldersgräns för rätt till ersättning för resekostnader vid besök

hos sjukt barn på sjukhus . . . . . . . . 102 7.4 Föräldrapenning för vård av smittbärande barn 102

SÖVr/gzajizigor . . . . . . . . . . . . . 105

8.1 Föräldrabegreppet inom Föräldraförsäkringen . . . . 105 8.1.1 vid gemensam vårdnad av Regler för föräldrapenning

8.1.2 Vilka föråildrztr skall vara berättigade till föräldrapenning? . . . . . . . . . . 108 8.2 Föraldrzipenningens ersättningsnivå . 109 8.2.1 Inledning . . . . . . . 109 8.2.2 Utredningens överväganden 110 8.3 Föräldrapenning för besök i skola 110 8.4 Om begreppet vård av barn 111 8.5 Vissa frågor om Vårdbidrag . 112 8.5.1 Inledning . . . . . . . . . . . . . . . 112 8.5.2 Krav på att förälder skall vårda barnet . . . . 112 8.5.3 Tidsbegråinsat Vårdbidrag och lägsta tid för Vårdbidrag 113

9 Kostnader m. m. 115 9.1 Kostnader 115 9.2 Ikraftträdande 117

10 Följ/armiizgsjörs/ag med speciahnoriverirzg 119 10.1 Författningsförslag 119 10.2 Specialmotivering. . . . . . . . . . . . . 123 l0.2.l 4 kap. lagen (1962:381) om allmän försäkring 123

6 lime/tål! sou 1978:39

Särski/tytlratttle. . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 129

Bilaga 1 Undersökning om utnyttjande av_löräldrafö/säkringen - tekniska beskrivningar . . . . . . . . . . . . . . 131 Bilaga 2 Brev och_lrcitze/brtnttlät ti//. Undersökning om erfarenheterna av_föräldraförsäkringen . 141

Till Statsrådet och chefen för

Socialdepartementet

Genom beslut den 4 januari 1974 bemyndigande Kungl. Maj:t dåvarande chefen för Socialdepartementet. statsrådet Sven Aspling. att tillkalla en sakkunnig för att utreda vissa frågor inom föräldraförsäkringen m. m. Med stöd av detta bemyndigande tillkallades såsom utredningsman landshövdingen Camilla Odhnoff. Utredningen har antagit namnet familjestödsutredningen. Såsom experter har departementschelen tillkallat departementsrådet Lars Grönwall. Socialdepartementet (t. 0. m. 1977-06-30). hovrättsassessor Kajsa Hallberg. Socialdepartementet (fr. o. m. 1977-07-01). andre förbundsordförande Lars Hellman. Tjänstemännens Centralorganisation (t. o. m. 1977-09- 14). utredningssekreteraren Sven Nelander, Tjänstemännens Centralorganisation (fr. 0. m. 1977-09-15). sekreteraren Karl-Axel Johansson. Svenska kommunförbundet. departementsrâdet Gustav Jönsson. Socialdepartementet. universitetslektor Rita Liljeström (fr. o. m. 1976-05-01). sekreteraren Gustav Persson. Landsorganisationen i Sverige. lånsarbetsdirektöreit Margit och direktören Inge Svensson. Svenska Sjöberg. arbetsmairknztdsstyrelsen arbetsgivareföreningen. l utredningens arbete har vidare seminarielärziren Vanja Karlsson deltagit. Sekreterare i utredningen har varit departementssekreteraren Sören Kindlund och biträdande sekreterare fil. kand. Birgit Arve-Fares. byrådirektören Cecilia Etzler. docent. med dr Patrick Olin (fr. o. m. 1977-07-01) och psykologen Kerstin Sjöblom (fr.o.m. 1976-04-01). I sekretariatet har också fil. kand. Ulla Gurner arbetat. Utredningen har i juli 1975 avlänmat ett delbetänkande Förkortad arbetstid lör småbarnsföräldrar (SOU 1975:62). l föreliggande betänkande görs en genomgång av hur föräldralörsäkringen fungerat och utnyttjats. Vissa Förslag läntnzis med anledning av genomgången. Därutöver föreslås att föräldraförsäkringen byggs ut på vissa punkter. Således lämnas förslag om en rätt till ersättning för inkomstbortfall för blivande mödrar under graviditetens slutskede när arbetets art förhindrar fonsatt förvärvsarbete och omplacering inte kunnat ske. Vidare föreslår utredningen att rätten till föräldrapenning för tillfällig vård av barn vidgas vid barns sjukdom och att åldersgränsen för rätten till vissa ersättningar höjs.

Med föreliggande betänkande iir utredningens uppdrag avslutat vad ;avser föråildrzttörsåikringen. Utredningen fortsätter sitt arbete med Lttfbrntningert av barnomsorgen För de ntinstzt barnen.

Stockholm i april 1978

Ca/ni//a Odling/f Sören K itu/Irma

Orientering

Betänkandet inleds med en sammanfattning och är sedan uppdelat i två delar där kapitlen 1-3 innehåller bakgrundsmaterial och kapitlen 4-10 utredningens överväganden och förslag. I kapitel l återges utredningens uppdrag och i kapitel 2 gällande bestämmelser på de områden som berörs av utredningens förslag. Kapitel 3 innehåller statistik och annat material som rör befolkningsutveckling, zirbetsmarknad. barnomsorg och föräldraförsäkring. l kapitel 4 ger utredningen sin allmänna syn på de frågor som behandlas i betänkandet och lämnar Förslag till förändringar. l kapitlen 5-7 ges förslag till utbyggnad av olika delar av föräldraförsäkringen. l kapitel 5 föreslås en rätt till havandeskzipspenning. l kapitel 6 föreslås en utvidgning av rätten till Föräldrapenning För vård av sjuka barn m. m. l kapitel 7 föreslås en höjning av åldersgränsen lör tillfällig vård av barn m. m. l kapitel 8 behandlas vissa frågor om föräldrabegreppet inom föräldraförsäkringen, lörältlrzipenningens ersättningsnivå. föräldrapenning lör besök i skola, om begreppet vård av barn samt vissa frågor om Vårdbidrag. I kapital 9 redovisas de kostnader utredningens Förslag medför. l kapitel 10 ges slutligen lagtext och en specialmotivering För utredningens laglörslag.

Sammanfattning

Inledning

Fr. om. den 1 januari 1974 omvandlades den tidigare moderskapsförsäkringen till en FöräldraFörsåikring. I den ingick till att börja med tvâ delar: Föräldrapenning vid barns Födelse och sjukpenning vid vård av sjukt barn. Föräldrapenning vid barns födelse utgick under 180 dagar med ett belopp som under vissa Förutsättningar var detsamma som den egna sjukpenningen dock lägst 25 kr per dag. Sjukpenning vid vård av sjukt barn utgick till Förvärvsarbetande Föräldrar under längst tio dagar per år. Den l januari 1975 Förlängdes rätten till Föräldrapenning i samband med barns födelse till 210 dagar. Den 1 januari 1977 omvandlades sjukpenning För vård av sjukt barn till en rätt till Föräldrapenning För tillfällig vård av barn. Grunderna För utnyttjande av rättigheten utvidgades till att också omFatta de tillfällen då den ordinarie vårdaren blir sjuk och då barnet behöver besöka den Forebyggande barnavården och liknande. Antalet dagar Förlängdes och gjordes beroende av antalet barn i Familjen så att Föräldrapenning För Familjer med ett barn utgår under tolv dagar per år. För Familjer med två barn under Femton dagar per år och För Familjer med tre eller flera barn under arton dagar per år. Från samma tid inFördes också en rätt till Föräldraledighet i samband med att Föräldrapenning utnyttjas. Från den ljanuari 1978 höjdes garantinivån till 32 kr per dag. Från samma tid inFördes en särskild Föräldrapenning. Den kan utgå som hel. halv eller ljärdedels Föräldrapenning. Som hel Föräldrapenning kan den utgå under 90 dagar. som halv Föräldrapenning under 180 dagar och som ljärdedels Föräldrapenning under 360 dagar. Den särskilda Föräldrapenningen skall vara utnyttjad Före det barnet Fyller åtta år eller Före utgången av det Första skolåret. Den särskilda Föräldrapenningen utgår under två tredjedelar av tiden med belopp som motsvarar den egna sjukpenningen dock lägst 32 kr per dag. Under den återstående tiden utgår Föräldrapenningen lika För alla med 32 kr per dag. 1 samband med att den särskilda Föräldrapenningen inFördes Förkortades tiden För Föräldrapenning i samband med barns Födelse till 180 dagar. Den särskilda Föräldrapenningen Fördelas mellan Föräldrarna så att vardera

12 Samman/áIt/iing

föräldern har rätt till Föräldrapenning i 45 dagar. Förälder kan dock med en enkel zinmälan överlåta sin tid eller del därav till den andre föräldern. Ensamstående Föräldrar har rätt till 90 dagars särskild föräldrapenning.

Familjestödsutredningens uppdrag och första betänkande

Samtidigt som föräldraförsäkringen trädde i kraft tillsattes familjestödsutredningen med uppdrag att göra en sammanställning och bedömning av erfarenheterna av de nya reglerna. Utredningen tog upp vissa av de i direktiven berörda frågorna i det delbetänkande Förkortad arbetstid för småbarnsföräldrar (SOU 1975:62). som zivläntnztdes år 1975. Det innehöll en iörsta genomgång av försäkringens utnyttjande. Därjäntte innehöll det vissa förslag till utbyggnad av försäkringen. Utredningens huvudförslag gällde rätten till förkortad arbetstid för småbarnsföräldrar.

Försäkringens utnyttjande

Föräldrapenning i samband med barns födelse En statistisk redovisning av Litnyttjandet av föräldraförsäkringen under åren 1974-77 lämnas i kap. 3. De viktigaste resultaten och slutsatserna sammanfattas i det följande. Andelen läder som utnyttjat försäkringen i szintbztrtd med barns födelse har successivt ökat från 2.4 % är 1974 till 7,7 9/0 är 1976. För 1977 torde siffran ligga på ca 10 %. Antalet dagar som i genomsnitt utnyttjats av lädernzi har ökat från 26 under år 1974 till 40 under är 1976. Av mttteriztlet framgår att lädcrnits benägenhet att Litnvttjzt försäkringen ökar med Litbilditirtgsgrzid. inkomst och ställning pä arbetsplatsen. Det forefaller också som om offentligt anställda läder skulle utnyttja iörsäkriitgen i högre grad än privatanställdzt. Det kanske mest slående förhållandet i det insamlade materialet är dock sambandet mellan männens utnyttjande av försäkringen och kvinnornas utbildnings- och förvärvsförhållanden. Bland män i samma yrkesgrupp stiger utnyttjandet av föräldraförsäkringen ju högre inkomst kvinnan har.

Föräldrapenning för tillfällig vård av barn Reglerna om föräldrapenning för tillfällig vård av barn förändrades till väsentliga delar från den l januari 1977. Den statistik som redovisas avser år 1976 då föräldraförsäkringen gav föräldrarna rätt till tio dagars föräldrapenning. De förändringar som har införts efter år 1976 har inte varit möjliga att belysa med hittills tillgänglig statistik. År 1974 utnyttjade 155 000 familjer rätten till ersättning vid vård av sjukt barn. År 1976 hade antalet familjer ökat till 240 000. Bland de familjer som använt sig av denna del av försäkringen utnyttjade varje familj i genomsnitt 4.4 dagar år 1974 och 4,6 dagar år 1976.

Sammanfattning 13 I nedanstående uppställning redovisas andelen familjer som under år 1976 utnyttjat alla tio dagarna av de familjer som använt försäkringen. Familjerna är fördelade efter familjetyp och barnets ålder. Yngsta barnets ålder. år Andel tiodzigztrsuttag i %

Hur har Försäkringen fungerat och hur bör den utvecklas i

fortsättningen?

Det huvudsakliga motivet för att införa föräldraförsäkringen var att ge föräldrar möjlighet att vara lediga från sitt arbete i situationer då de behöver ta hand om sina barn utan att behöva göra stora ekonomiska förluster eller förlora sin anställning. Utvecklingen av föräldralörsäkringen har gått i delvis olika riktningar. Föräldrapenningen för tillfällig vård av barn har byggts ut både när det gäller dagantztl och situationer då den kan utnyttjas. En detaljerad uppräkning av skäl har därvid gjorts i lagtexten. Rätten till särskild föräldrapenning har en delvis annan karaktär. Den innebär en rätt till ledighet och ersättning utan att föräldrarna behöver motivera uttaget. Det enda krav som gäller är att föräldern skall vårda barnet. Den särskilda föräldrapenningen kan användas. utan att några särskilda skäl föreligger, för att ge barn och föräldrar möjlighet till ökad daglig kontakt med varandra. Avsikten med den särskilda föräldrapenningen är således att den skall kunna utnyttjas enligt föräldrarnas egna bedömningar i en mängd situationer av olika karaktär. Man kan anta att behovet att utnyttja den särskilda föräldrapenningen i besvärliga situationer kommer att variera mellan olika familjer. Den allvarliga bristen på spädbarnsplzitser inom barnomsorgen medför sannolikt att många familjer kommer att utnyttja den särskilda föräldrapenningen i direkt anslutning till föräldrapenningen vid barns födelse när de istället skulle ha föredragit att ha barnet på daghem. Långvarig eller ofta återkommande sjukdom hos barnet eller byte av bostadsort är andra situationer då familjen kan behöva använda den särskilda föräldrapenningen. Det finns anledning förmoda att föräldrarnas möjlighet att välja hur de vill använda ersättningstiden är begränsad och att användningen kan komma att styras av brister i kommunernas barnomsorg. Föräldraförsäkringen har f. n. i allt väsentligt en generell utformning. Någon bedömning från fall till fall förekommer knappast och besluten om föräldrapenning skall utgå eller inte är i regel lätta att fatta. Det är en klar fördel i försäkringens uppbyggnad.

14 Sammanfattning

Trots detta har ett par av de förslag utredningen nu lägger fram inslag av prövning av de enskilda fallen. Det är åtminstone delvis en ny linje i föräldraförsäkringen. Skälen för att i fortsättningen bygga ut Försäkringen selektivt är emellertid enligt utredningens mening starka. Det första skälet är att det under överskådlig framtid inte torde finnas statsfinztnsiellt utrymme för några stora kostnadskrävande generella reformer på föräldraförsäkringens område. Det andra huvudskälet är att ersättningsreglcrnzt byggts ut kraftigt de senaste åren vilket gör att försäkringen f. n. i betydande omfattning ger rätt till ekonomisk ersättning vid föräldraledighet. Utredningen har i det läget funnit att den fortsatta utbyggnaden av försäkringen bör inriktas på att tillgodose de grupper som har särskilda behov av stöd eller som idag ar missgynnade av reglernas utformning.

Utredningens förslag i detta betänkande

H avandeskapspenning Utredningen föreslår i kap. 5 en särskild behovsprövad rätt till inkomstersättning när den blivande modern på grund av arbetets art inte kan förvärvsarbeta under havandeskapet. Förslaget innebär att den nuvarande föräldrapenningen under 180 dagar kan utvidgas med föräldrapenning i form av havandeskapspenning under högst 50 dagar. Denna kan utgå fr. o. m. sextionde dagen och längst till den tionde dagen före den beräknade tidpunkten för förlossningen, om kvinnan inte har kunnat omplaceras på sin arbetsplats och hon till följd av arbetets art helt eller delvis inte kan förvärvsarbeta under havandeskapet. Utredningen föreslår att frågan om arbetets art förhindrar den blivande modern att förvärvsarbeta i vanlig ordning prövas av försäkringskassan. Före den bedömningen skall yttrande ha inhämtats från mödrahälsovården. Mödrahälsovårdens prövning av frågan bör ske i samråd med arbetsgivare och den berörda fackliga organisationen. En förutsättning för att kvinnan skall få frågan om havandeskapspenning behandlad är att en prövning har skett av hennes möjligheter till omplacering. Den nuvarande möjligheten att börja ta ut den ordinarie föräldrapenningen tidigast 60 dagar före den beräknade tidpunkten före förlossningen kvarstår.

Föräldrapenning till långtidssjuka barn

Enligt utredningens mening täcker det nuvarande antalet dagar inom systemet med föräldrapenning för tillfällig vård av barn behovet av ledighet hos det stora flertalet barnfamiljer. I vissa fall. t. ex. då barnet eller barnen har en långvarig sjukdom eller då något barn är särskilt infektionskänsligt och därför ofta sjukt, är dock de nuvarande reglerna inte tillräckliga. I kap. 6 föreslår utredningen att reglerna för föräldrapenning för tillfällig vård av barn ändras så att ett större antal dagar för vård av sjukt barn kan beviljas i de fall då familjen förbrukat det ordinarie antalet dagar. Förslaget innebär att familjer då får rätt att vid barns sjukdom utnyttja ytterligare

Sammanfattning 15

dagar. Rätten är begränsad på så vis att barnet vid varje ersättningstillFålle skall ha varit sjukt i tre dagartkarensdagar) innan ytterligare föräldrapenning utgår.

Höj/ning av vissa åldersgränser Rätten till Föräldraledighet för tillfällig vård av barn tar sikte på att ersätta en barntillsyn som faller bort. Enligt utredningens mening är det då naturligt att anknyta till den övre åldersgränsen För den kommunala barnomsorgen. Enligt lagen (1976:381) om barnomsorg omfattar fritidshemsverksamheten barn t. o. m. 12 års ålder. Samma åldersgräns bör enligt utredningens mening gälla också För Föräldrapenning För tillfällig vård av barn. Vi föreslår därför att åldersgränsen höjs så att föräldrapenning För tillfällig vård av barn kan utgå till dess barnet fyller tretton år. Vi föreslår också att åldersgränsen för rätt till ersättning För resekostnader vid besök hos sjukt barn på sjukhus höjs till 16 år. Förslagen beskrivs närmare i kap. 7.

Information om försäkringen

Utredningen har fått uppfattningen att berörda föräldrar har en i huvudsak god kännedom om Försäkringen. Detta huvudintryck till trots finns det sannolikt betydande grupper föräldrar som har en otillräcklig information om Föräldraförsäkringen. Det finns också viktiga detaljeri Försäkringen som inte nått ut. vilket förhindrat eller försvårat ett rätt utnyttjande av Försäkringen. Det arbete som rikslörsâikringsverket tillsammans med FörsäkringskasseFörbundet och försäkringskassorna bedriver För att informera om FöräldraForsäkringen är viktigt och bör fortsätta. Därutöver är det enligt utredningens mening önskvärt att också andra grupper har en god kännedom om Försäkringen. Det gåiller exempelvis arbetsgivare och personalchefer, fackliga Fortroendemän och funktionärer samt offentligt anställda som i sitt arbete kommer i kontakt med Föräldrar, dvs. personal på mödra- och barnavårdscentralerna, förskolor. socialbyråer, öppenvårdsmottagningar och sjukhus etc. Särskilt viktigt är det att man genom denna indirekta väg kan nå sådana grupper Föräldrar som annars inte skulle få del av informationen.

1 Utredningens uppdrag

Direktiven for familjestödsutredningens arbete har angetts av förutvarande chefen for Socialdepartementet, statsrådet Aspling, i ett anförande till statsrådsprotokollet över socialärenden den 4 januari 1974. Han anförde följande. Genom beslut vid 1973 års riksdag har den tidigare moderskapsförsäkringen från den l januari 1974 ersatts av en föräldraförsäkring med garantinivå (prop. 1973:47, SfU 1973:19. rskr 1973:198). Beslutet grundas på förslag från familjepolitiska kommittén i betänkandet (SOU 1972:34) Familjestöd. Garantinivån innebär ett grundläggande försörjningsskydd i form av föräldrapenning med 25 kr om dagen under sex månader i anslutning till barnets födelse. Till försäkrad med rätt till högre sjukpenning än garantinivån utgår föräldrapenningen med samma belopp som sjukpenningen. Föräldrapenningen utgår till den av barnets Föräldrar som ombesörjer den huvudsakliga vården av barnet. Föräldrarna får alltså själva avgöra vem av dem som skall stanna hemma hos barnet och uppbära föräldrapenningen. Därvid finns även möjlighet för förälder som minskar sitt Förvärvsarbete med hälften att få halv föräldrapenning. Föräldrapenningen utgör liksom sjukpenningen skattepliktig inkomst och är ATP-gundande. Från samma tidpunkt har införts rätt till sjukpenning for förälder som behöver ta vård om sjukt barn och för fader som behöver ta vård om äldre barn i samband med att ytterligare bam föds i familjen. Rätten till sjukpenning för dessa ändamål omfattar högst tio dagar per familj och kalenderår. En grundtanke bakom den nya föräldraförsäkringen är att det är föräldrarnas förvärvsinkomster som är grundvalen för en barnfamiljs ekonomi. En fortsatt snabb utbyggnad av samhällets barnomsorg för förvärvsarbetande föräldrars barn är av största betydelse med hänsyn till såväl barnfamiljernas ekonomi som barnens behov. Kontantstöd som siktar till att ge viss kompensation för bortfallet av den ena förälderns arbetsinkomst bör lämnas endast i särskilda situationer. Det stöd som ges genom föräldrapenning i samband med barns födelse och genom föräldrapenning vid vård av sjukt barn tar - liksom vårdbidraget för svårt handikappade barn - sikte på sådana situationer. när det i regel är ofrånkomligt att en av föräldrarna stannar hemma för att ta hand om barnen. 1 situationer av detta slag bör alltså ett skydd mot inkomstbortfall finnas, medan i övrigt det ekonomiska familjestödet inom familjepolitikens ram bör ta sikte på barnens försörjning och inte på försörjningen av en hemmavarande förälder, En annan grundtanke bakom föräldraförsäkringen är att reglerna skall medverka till jämställdhet mellan män och kvinnor. Fortfarande finns det stora skillnader mellan mäns och kvinnors villkor i arbetslivet och i samhället. Den arbetsfördelning mellan män och kvinnor som nu präglar samhället låser fast såväl män som kvinnor i skilda roller. Utvecklingen för jämställdhet avser bl. a. för kvinnornas del ökade möjligheter att förvärvsarbeta och för männens del möjligheter att ta ett större ansvar för barnen. Föräldrapenningen och sjukpenningen vid vård av sjukt barn bygger på principen

18 Utredningens uppdrag

att föräldrarna delar ansvaret för barnens omvårdnad. Målet är att båda föräldrarna på lika villkor ges möjlighet att på ett tillfredsställande sätt kombinera Förvärvsarbete och god omvårdnad om barnen. För att göra en första sammanställning och bedömning av erfarenheterna av de här nämnda nya reglerna bör en sakkunnig nu tillkallas. Föräldrapenningen kan tas ut tidigast fr. 0. m. den sextionde dagen före den beräknade tidpunkten för förlossningen och längst t. o. m. den etthundraåttionde dagen efter barnets födelse. Har barnet under en del av denna tid på grund av sjukdom inte kunnat vårdas av föräldrarna skall den senare tidsgränsen kunna förskjutas med motsvarande tid, dock längst till den tvåhundrafyrtionde dagen efter födelsen. Föräldrapenningen utgår till den av föräldrarna som stannar hemma och sköter den huvudsakliga delen av barnets omvårdnad. Ett villkor för rätt till föräldrapenning är således att föräldern avstår från förvärvsarbete. Föräldrarna skall emellertid också kunna avlösa varandra i vården under samma dag på så sätt att båda har halvtidsarbete och uppbär halv föräldrapenning vardera. För att möjliggöra en sådan lösning har som tidigare nämnts införts rätt till halv föräldrapenning för förälder som minskar sitt förvärvsarbete med minst hälften till följd av barnets omvårdnad. Däremot utgår ingen ersättning för inkomstbortfall om båda föräldrarna minskar sin arbetsinsats med mindre än hälften. exempelvis arbetar vardera sex timmar per dag. Föräldrapenningen utgår som nämnts f. n. under sex månader i anslutning till barnets födelse. Familjepolitiska kommittén har i sitt utbyggnadsprogram för familjepolitiken (SOU 1972:34) föreslagit att ersättningstiden byggs ut till åtta månader. Jag har tidigare denna dag vid anmälan av de frågor som gäller utgifterna för budgetåret 1974/75 inom socialdepartementets verksamhetsområde (prop. 1974:1, bil. 7 p. C 3) föreslagit en förlängning av ersättningstiden fr. o. m. den 1 januari 1975 till sju månader. Den sakkunnige bör. med utgångspunkt i familjepolitiska kommitténs förslag, närmare pröva frågan om ersättningstidens längd. Därvid bör undersökas möjligheterna att förlänga ersättningstiden på ett sådant sätt att försäkringen underlättar för förälder att förvärvsarbeta med reducerad arbetstid under en viss period efter det rätten till hel föräldrapenning upphört. Vid bedömningen av denna fråga bör den sakkunnige, förutom de tekniska och administrativa förutsättningarna, även pröva erfarenheterna och de pedagogiska förutsättningarna beträffande småbarnsgrupper i daghem. Vidare bör prövas möjligheterna att få anställning med reducerad arbetstid av nämnda slag liksom återverkningarna av ett sådant system på småbarnsforäldrarnas ställning på arbetsmarknaden.

Genom beslut den 30 december 1974 har vidare Kungl. Majzt uppdragit åt familjestödsutredningen att närmare pröva frågan beträffande regler om uppdelning av ersättningstiden mellan föräldrarna vid en förlängning av ersättningstiden för föräldrapenning utöver de sju månader i anslutning till barns födelse som gäller fr. o. m. den 1 januari 1975. Resultatet av utredningens överväganden skulle redovisas snarast möjligt. Genom beslut den 13 februari 1975 har regeringen för beaktande till familjestödsutredningen överlämnat riksdagens skrivelse nr 1975:332 ang. en översyn av vissa frågor beträffande Vårdbidrag för svårt handikappat barn i enlighet med vad socialförsäkringsutskottet anfört i sitt av riksdagen godkända betänkande 1974:32.

2 Gällande bestämmelser

2.1 Föräldrapenning

Bestämmelserna om föräldrapenning finns i 4 kap. lagen (1962:381) om allmän försäkring (omtryckt 1977:630), AFL. Genom de nya regler som trädde i kraft den 1 januari 1978 finns det inom föräldraförsäkringen tre former av föräldrapenning, Föräldrapenning i samband med barns födelse, 1-7 §§. för tillfällig vård av barn. 8-10 §§ och särskild föräldra- Föräldrapenning penning, 11-18 Förmånerna är skattepliktiga och ATP-grundande.

2.1.1 Föräldrapenning i samband med barns födelse För rätt till föräldrapenning i samband med barns födelse fordras att föräldern har varit eller rätteligen borde ha varit inskriven hos allmän försäkringskassa under minst 180 dagar i följd före barnets födelse eller den beräknade tidpunkten för denna. En förutsättning för rätt till ersättning är att föräldern inte samtidigt förvärvsarbetar. För föräldrapenning gäller en garantinivâ. som innebär att ersättning alltid utgår med minst 32 kr om dagen. Den som är eller borde ha varit försäkrad för en sjukpenning som överstiger garantinivån har rätt till föräldrapenning som motsvarar hans sjukpenning under förutsättning att han har varit berättigad till den högre ersättningen under en kvalifikationstid av 270 dagar före barnets födelse. Om föräldrar har barn gemensamt i sin vård utgår föräldrapenning till fadern över garantinivån endast om modern är eller hade bort vara försäkrad för en sjukpenning över den nivån. Undantag härifrån får dock göras om modern av särskilda skäl inte har möjlighet att själv vårda barnet. Som en förutsättning för att få föräldrapenning gäller att föräldern tar vård om barnet. Modern har dock rätt att få föräldrapenning t. 0. m. tjugonionde dagen efter förlossningsdagen, även om hon inte har barnet i sin vård. För modern gäller också att hon kan börja uppbära föräldrapenning innan barnet är fött, dock tidigast 60 dagar före den beräknade tidpunkten för barnets födelse. Föräldrapenning utgår i samband med barns födelse eller vid adoption av barn under åtta år under högst 180 dagar sammanlagt för föräldrarna. Den kan utgå längst till dess barnet är 270 dagar gammalt, såvida inte föräldrarna viss tid har varit förhindrade att vårda barnet på grund av sjuk-

20 Gäl/ande bestämmelser

dom hos barnet eller föräldrarna. l så fall förlängs tiden i motsvarande mån. Vid adoption av barn som fyllt åtta men inte tio år utgår föräldrapenning högst 45 dagar. Föräldrapenning och sjukpenning kan inte utgå samtidigt. Som huvudregel gäller att föräldrapenning inte heller får utgå till båda föräldrarna för samma dag. Om föräldrarna avlöser varandra i vårdnaden av barnet har emellertid var och en av dem rått till halv föräldrapenning. För varje dag då föräldrapenning utgår avräknas en dag oavsett om hel eller halv föräldrapenning har tagits i anspråk. Liksom i fråga om sjukpenning finns beträffande föräldrapenning bestämmelser om s. k. arbetsgivarinträde, indragning och nedsättning av förmånen och om utbetalning till annan än den ersättningsberättigade. Med förälder likställs vid tillämpning av bestämmelserna om föräldrapenning den med vilken förälder är eller har varit gift eller har eller har haft barn, om de stadigvarande sammanbor.

2.1.2 Föräldrapenning/ör tillfällig vård av barn

Föräldrapenning för tillfällig vård av barn utgår vid sjukdom hos barnet eller dess ordinarie vårdare. Den utgår också vid besök i samhällets barnhälsovård och förskoleverksamhet. Ersättningen utgår även när fadern avstår från förvärvsarbete i samband med barns födelse. Föräldrapenning i nu nämnda situationer utgår under sammanlagt 12 dagar om året i familjer med ett barn, 15 dagar i familjer med två barn och 18 dagar i familjer med tre eller flera barn. Då föräldrar gemensamt har barn i sin vård fördelar de själva dagarna sig emellan. Av antalet dagar som står till föräldrarnas förfogande får varje förälder använda en dag för besök i förskoleverksamhet inom samhällets barnomsorg i vilken barnet deltar. Även till förälder som vanligen inte har barn i sin vård men som tillfälligt vårdar barnet kan föräldrapenning utgå under angivna förutsättningar. Som förutsättning för rätt till föräldrapenning för tillfällig vård av barn gäller att föräldern avstår från förvärvsarbete. Vid beräkning av antalet dagar anses två dagar med halv sådan föräldrapenning som en dag. Som förutsättning gäller vidare att barnet inte har fyllt tio år. Föräldrapenning för tillfällig vård av barn utgår redan fr. o. m. den första frånvarodagen. l övrigt gäller samma bestämmelser som för sjukpenning vid egen sjukdom. Detta betyder bl. a. att denna föräldrapenning till beloppet alltid motsvarar förälderns sjukpenning. Med barn likställs adoptivbarn, fosterbarn och styvbarn. Om två personer sammanbor likställs också barn till en av dessa under förutsättning att de sammanboende tidigare har varit gifta eller har eller har haft gemensamma barn. Föräldrapenning vid tillfällig vård av barn utgår inte i den mån föräldern för samma dag uppbär sjukpenning.

2.1 .3 Särskild _ föräldrapenning

Särskild föräldrapenning utgår för varje barn under högst 90 dagar sammanlagt för föräldrarna och kan disponeras till dess barnet fyllt åtta år eller till den senare tidpunkt då barnet har avslutat det första skolåret. Var och

Gäl/ande bestämmelser 21

en av föräldrarna en och en halv månads ersättningstid men disponerar kan när han så önskar avstå från sin rätt till förmån för den en förälder andre föräldern. Förälder som ensam har vårdnaden om barnet har rätt under tre månader. Under två att själv uppbära särskild Föräldrapenning månader föräldrapenningen på grundval av förälderns utgår den särskilda aktuella inkomst. dock lägst garantinivån. Under sjukpenninggrundande den tredje månaden utgår föräldrapenningen i samtliga fall med belopp motsvarande garantinivån eller del därav. Den särskilda föräldrapenningen utgår i form av hel, halv eller en ljärdedels föräldrapenning. Vid avräkningen av antalet dagar anses två dagar med halv föräldrapenning eller fyra dagar med fjärdedels föräldrapenning som en dag, vilket innebär att de tre månaderna med hel föräldrapenning utsträcks till sex resp. tolv månader om den särskilda föräldrapenningen uttas som halv resp. fjärdedels föräldrapenning. Hel särskild föräldrapenning utgår under två månader till föräldrar som gemensamt är vårdnadshavare. endast med belopp motsvarande garantinivåxi i det fall att en av föräldrarna har en sjukpenning som understiger garantinivån. En förälder har dock oavsett den andre förälderns sjukpenning alltid rätt till halv eller ljärdedels föräldrapenning med belopp motsvarande den egna sjukpenningen.

2.2 (1976:280) om rätt till föräldraledighet Lagen

Lagen ( 1945:844) om förbud mot uppsägning eller avskedande av arbetstagare med anledning av äktenskap eller havandeskap m. m. ersattes den l januari 1977 av en ny lag (1976:280) om rätt till föräldraledighet. Till följd av den nya formen av föräldrapenning. särskild föräldrapenning, har denna lag ändrats fr. o. m. den l januari 1978. är tvingande och Bestämmelserna i lagen om rätt till föräldraledighet gäller arbetstagare i dennes egenskap av förälder. Foster- och adoptivförälder likställs med förälder vid tillämpningen av lagen. Också den med vilken förälder är eller har varit gift eller har eller har haft barn omfattas av lagen under förutsättning att parterna stadigvarande sammanbor. Rätten till föräldraledighet är i princip knuten till föräldraförsäkringens formånssystem. Arbetstagare har således rätt till ledighet från :inställning under tid då föräldrapenning utgår enligt 4 kap. AFL. Det innebär att ledigheten kantas ut som hel ledighet eller i vissa fall som halv eller fjärdedels utöver de sex månaderna i samband ledighet. Förälder har således maximalt, med barns födelse. rätt till endera tre månaders hel ledighet, sex månaders halvtidsledighet eller förkortning av arbetsdagen till tre fjärdedelar av normal arbetstid sex timmars arbetsdag) under tolv månader. Förälder (vanligtvis har rätt att kombinera de olika ledighetsförmånerna. Dessutom har förälder rätt till ledighet när föräldrapenning utgår för tillfällig vård av barn. En förutsättning för rätt till föräldraledighet är normalt att arbetstagaren har uppnått en viss anställningstid, nämligen antingen sex månaders sammanhängande anställning fore ledigheten eller sammanlagt tolv månaders anställning under de senaste två åren. En kvinnlig arbetstagare har emellertid i samband med barns födelse alltid rätt till ledighet under sex veckor före

22 Gällande bestämnzelsei

och sex veckor efter nedkomsten, således oberoende av anställningstid eller om hon under ledigheten uppbär föräldrapenning eller inte. Ledighet i samband med barns födelse eller adoption får delas upp på två perioder. Även ledighet i samband med särskild föräldrapenning får delas upp på två perioder. En arbetstagare har således alltid rätt att dela upp föräldraledigheten på fyra perioder. Arbetstagaren är dock oförhindrad att dela upp ledigheten på fler perioder, om arbetsgivaren medger detta. Arbetstagare som vill vara föräldraledig i samband med barns födelse eller adoption skall meddela detta minst en månad i förväg. Samma gäller beträffande ledighet i samband med särskild föräldrapenning. l samband med barns födelse eller adoption gäller dock inte underrättelsetiden om ledigheten föranleds av sjukdom eller annan omständighet som arbetstagaren inte har kunnat råda över. Arbetstagaren är emellertid då skyldig att anmäla behovet av ledighet utan dröjsmål. Vid ledighet för tillfällig vård av barn krävs ingen minsta anställningstid. Arbetstagaren skall underrätta arbetsgivaren om han behöver vara ledig minst en vecka före ledighetens början. Föranleds ledigheten av sjukdom - hos barnet eller den ordinarie vårdnadshavaren - krävs ingen underrättelsetid. Ledighet skall förläggas till dag som arbetstagaren begär. När det gäller ledighetens förläggning under dagen, då ledigheten utgår i form av förkortad arbetstid, och andra frågor som sammanhänger med ledighet skall arbetsgivaren samråda med arbetstagaren. Frågorna kan även bli föremål för förhandling enligt lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet (medbestämmandelagen). l sista hand bestämmer emellertid arbetsgivaren, om annat inte följer av avtal mellan parterna. En arbetstagare som avbryter föräldraledighet har rätt att åter börja arbeta i samma omfattning som före ledigheten. Arbetstagaren skall i sådant fall underrätta arbetsgivaren om att han vill återgå i arbete. Arbetsgivaren är dock inte skyldig att låta arbetstagaren återgå i arbete tidigare än en månad efter anmälan. Har ledigheten varit avsedd att pågå kortare tid än en månad har arbetstagaren dock rätt att återgå i arbete utan någon väntetid. Arbetstagare får inte sägas upp eller avskedas eller vidkännas försämrade anställningsvillkor eller arbetsförhållanden enbart av det skälet att han begär eller tar i anspråk sin rätt till föräldraledighet. Regeringen har i prop. 1977/782104 lagt fram förslag om utvidgad rätt till ledighet för vård av barn m. m. l propositionen föreslås att nuvarande lag om föräldraledighet ersätts med en ny lag om rätt till ledighet för vård av barn m. m. Lagförslaget innebär att arbetstagare i egenskap av förälder ges rätt att för vård av barn dels vara helt ledig från anställningen ,till dess barnet uppnått ett och ett halvt års ålder, dels förkorta arbetstiden till tre fjärdedelar av normal arbetstid till dess barnet har uppnått åtta års ålder eller till den senaste tidpunkt då barnet har avslutat det första skolåret. Rätten till ledighet föreslås bli fristående från föräldraförsäkringens förmånsregler. Arbetstagaren föreslås dock alltid få rätt till ledighet under tid då föräldrapenning utgår. Enligt lagförslaget skall ledighet i princip förläggas till de dagar arbetstagaren begär. Ledighet i form av arbetstidsförkortning skall dock som huvudregel spridas jämnt över arbetsveckans samtliga dagar.

Gällande bestämmelser 23

Lagen avses i princip vara tvingande. Vissa regler föreslås dock bli disför att de genom kollektivavtal! skall kunna anpassas till de vapositiva rierande förhållanden som råder på olika arbetsplatser. 1979. Den nya lagen föreslås träda i kraft den l januari

2.3 till förälder med handikappat barn Vårdbidrag

Vårdbidrag utgår till försäkrad förälder för vård av barn som inte har fyllt utvecklingsstörning eller 16 år om barnet på grund av sjukdom, psykisk för avsevärd tid är i behov av särskild tillsyn och vård. annat handikapp Vid bedömningen av rätt till Vårdbidrag skall också beaktas sådana merutgifter som uppkommer på grund av barnets sjukdom eller handikapp (9 och vårdbehovets omkap. 4§ AFL). Vårdbidraget utgår allt efter tillsynsstorlek med belopp motsvarande hel eller halv fattning och merutgifternas förtidspension till ensamståendejämte pensionstillskott som svarar mot pensionen. Behovet av bidrag omprövas i regel vart tredje år. Vårdas försäkrad i anstalt som tillhör eller till vars drift utgår bidrag från staten, kommun eller landstingskommun utgår inte Vårdbidrag. Sådant bidrag kan dock utgå för tid då barnet vistas utanför anstalten utan att vårdas genom dess försorg (9 kap. 5 § tredje stycket AFL). om vistelsen omfattar minst tio dagar per kvartal. Med förälder likställs adoptivförälder (4 kap. 8§ föräldrabalken) och den med vilken föräldern är eller varit gift eller har haft barn. om parterna sammanbor (20 kap. 2§ AFL), men inte fosterförälder. stadigvarande

2.4 Ersättning för sjukresor m. m.

Enligt sjukreseforordningen (1975:964) kan resekostnadsersättning utgå från i samband med sjukvård som är ersättningsberättigad enligt sjukförsäkringen AFL och i samband med viss annan vård eller rådgivning. Ersättning utgår att resan huvudsakligen har föranletts av behovet av under förutsättning kostnaden. Hänsyn skall dock tas vård. Ersättning utgår för den verkliga till valet av färdväg och färdsätt sett i relation till den försäkrades tillstånd, resans längd och övriga omständigheter. l regel ersätts endast kostnad för resa till närmaste allmänna mottagning för öppen vård eller närmaste allmänna sjukhus. För rätt till resekostnadsersättning gäller vissa karensbelopp. Således till den del den vid varje vårdtillfälle samersätts endast resekostnaden lO kr. Vid tandvård och preventivmedelsrådgivning är manlagt överstiger karensbeloppet 18 kr. Även övernattningskostnader kan utan närmare angivna förutsättningar ersättas. dock högst med 40 kr per natt. Förälder eller annan anhörig till barn under 16 år har rätt till resekostnadsersättning för besok som görs i offentlig öppen vård med anledning av barnets sjukdom. Förutsättning för rätt till ersättning är att besöket ingår som en del i behandlingen av barnet. Ersättning kan utgå även om barnet

24 Gäl/ande bestämmelser

inte självt deltar i besöket. Förutom i nu nämnda fall har förälder eller annan anhörig rätt till ersättning för besök hos barn som inte fyllt tio år när barnet vårdas på sjukhus. Sådan ersättning utgår för högst ett besök i veckan. Ersättning utgår För den del av den sammanlagda kostnaden som vid varje besök överstiger 30 kr.

3 Befolknings- förvärvsarbets- och

försäkringsstatistik

3.1 Inledning

1 detta kapitel redovisas uppgifter avsedda att bygga under de resonemang som förs i kommande kapitel. Här redovisas först vissa basdata om småbarnsfamiljerna, främst familje-, arbetsmarknads- och barnomsorgsförhållanden. Dessa uppgifter är hämtade från olika publikationer inom Sveriges officiella statistik. Därefter lämnas en redovisning av hur föräldraförsäkringens olika delar utnyttjats av småbarnsföräldrarna under år 1976. Materialet är hämtat från undersökningar genomförda av riksförsäkringsverket och familjestödsutredningen samt av statistiska centralbyrån.

3.2 Befolknings- och förvärvsarbetsstatistik

3.2.1 Be/b/kziings- oc/i/áni/ljestatfsrik Antalet födda har sjunkit kraftigt de senaste åren och understeg år 1976 100 000 för första gången på 35 år. Preliminära uppgifter från 1977 tyder på att minskningen fortsätter även detta år.

Tabell 3.1 Antal levande födda barn i Sverige år 1900-1977

Det allmänna födelsetalet (antalet levande födda per 1 000 invånare) var under 1976 det lägsta någonsin, nämligen ll °/oo. Som jämförelse kan nämnas att ett flertal europeiska stater har fodelsetal omkring 10 °/oo. Man vet inte om dagens låga fruktsamhet avspeglar en förändring i attityder och

26 Bc/o/kningçs- _föntärvsarbcls- och./ö/sä/wi/rgsslarisrik

värderingar i fråga om familjebildning och familjestorlek eller om det är så att den moderna preventivtekniken givit möjligheter till en effektiv familjeplanering. Det kan också röra sig om en tillfällig nedgång av liknande slag som på 1930-talet. Någon fullständig bild av hur nedgången i fodelsetalet ser ut i olika befolkningsgrupper finns inte men bristen på barnomsorgsplatser för kvinnorna och därmed möjligheten att kombinera förvärvsarbete och småbarn har troligen bidragit till denna nedgång. Nära hälften - 44,8 % - av alla barnfamiljer hade år 1976 endast ett barn under 18 år. Barnen i dessa familjer utgjorde dock endast 25,7 *kr av totala antalet barn under 18 år i landet. Någon större förändring i dessa relativa tal har inte skett under 1970-talet. Både antalet och andelen familjer med tre eller flera barn har minskat något. men samtidigt har tvåbarnsfamiljerna ökat. Tabell 3.2 visar antalet barn under 18 år i familjer vid en viss tidpunkt. Detta innebär dock inte att exempelvis nära 50 % av alla barnfamiljer är enbarnsfamiljer hela livet. Många familjer kan vid undersökningstillfallet ha barn som är äldre än 18 år. Andra familjer kan senare komma att få ytterligare barn.

Tabell 3.2 Barnfamiljernas storlek åren 1970. 1973 och 1976

Antal barn 1970 1973 _ 1976 under 18 år Antal % Antal “n Antal “n

Samtliga familjer med

4 el. fler barn 49 066 4.5 41 336 3,6 33 141 2.9

Samtliga barnfamiljer 1 126 424 100,0 1 138 390 100.0 1 147 365 100,0 Antal barn 1 988 298 1 991 782 1 998 880 Genomsnittligt antal barn 1,76 1,75 1.74

Av tabellen framgår att det finns drygt 1,1 miljon familjer i Sverige med barn under 18 år. Fördelningen efter både antal barn och yngsta barnets ålder i dessa familjer redovisas i tabell 3.3. Av denna tabell framgår att ca 165 000 eller ca 56 % av barnen under tre år har minst ett äldre syskon. Det finns dock 128000 barn under tre år och drygt 215000 barn under sex år som inte har något syskon under 18 år.

Be/ö/knings-.fö/vä/vsarbers- och _försäkringsstarislik 27

Tabell 3.3 Barnfamiljerna år |976 fördelade efter antal barn och yngsta barnets ålder

Antal barn Antal familjer med yngsta barnet Summa i familjen familjer med 0-2 år 3-6 år 7-9 år 10-17 år barn under 18 år

Av befolkningsstatistiken framgår att antalet ensamstående Föräldrar med hemmavarande barn under 18 år uppgick till ca 270 000 år 1976. Med ensamstående föräldrar avses i befolkningsstatistiken personer över 18 år som har bam under 18 år hos sig och som är ogifta, änkor, änklingar, frånskilda eller gifta ej samboende. Det är således det formella civilståndet som registrerats i denna statistik. Om dessa föräldrar sammanbor med annan vuxen under äktenskapsliknande former framgår inte. Fördelningen efter den ensamstående förälderns - vårdnadshavarens - civilstånd år 1976 redovisas i tabell 3.4.

Tabell 3.4 Civilstånd för ensamstående föräldrar med barn under 18 år

Av de ensamstående föräldrarna är 24 107 eller 8,9 % män. Andra undersökningar har visat att det dominerande civilståndet för dessa män är att vara antingen frånskild eller änkling. För de ensamstående kvinnorna med barn är däremot det dominerande civilståndet att vara ogift. Barn under tio år återfinns också oftast bland de ogifta mödrarna. Andelen ensamstående föräldrar har enligt befolkningsstatistiken ökat sedan början av 1900-talet. Bakom denna växande andel ensamstående föräldrar ligger dels att fler och fler barn föds utom äktenskapet, dels att en stigande andel av äktenskapen upplöses genom skilsmässa. Denna utveckling är särskilt märkbar efter mitten av l950-talet. Det har i flera olika undersökningar framkommit att de föräldrar som i befolkningsstatistiken klassificeras som ensamstående ofta sammanbor med annan vuxen under äktenskapsliknande former. 1 den folk- och bostadsräkning som genomfördes 1975, tabell 3.5, visade det sig att 99000

28 Be/olknings-förvärvsarbets- och _försäkringssratistik

eller 42 94 av de mödrar med barn under 18 år som inte var gifta dock var samboende. Dessa 99 000 motsvarar 8,9 % av samtliga mödrar. Andelen av samtliga kvinnor som har barn och är samboende men inte är gifta är troligen ännu högre än de 8,9 “/o som framkommit i folk- och bostadsräkningen. För att räknas som samboende skall detta uppges vid ifyllandet av folk- och bostadsräkningsblanketten. Dessutom krävs samma kyrkobokforingsadress for de samboende.

Tabell 3.5 Antalet kvinnor med barn i åldern 0-6 år och 0-17 år fördelade på tvåförälder respektive enförälderfamiljer år 1975

Typ av familj Kvinnor med barn i åldern 1. 0-6 år 0-17 år Genom- Antal ”h Antal ”u snittligt antal barn

Tvålöralderfamilj Gifta samboende 426 745 75.9 879 494 78.8 Ej gifta samboende 79 969 14,2 99410 8,9

Samtliga 506 714 90,1 978 904 87.7 1.79 Enforåilderfantilj 55 545 9.9 137 265 12,3 1.48 i Summa 562 259 100.0 1 ll6 169 100,0 1,75

l dessa familjer ingår dels alla familjer dar de biologiska föräldrarna sammanbor. dels de familjer där modern eller fadern sammanbor under äktenskapsliknttnde former med annan vuxen som inte är den biologiske fadern resp, modern.

I avsnitt 3.3.3 används en uppskattning på knappt 10 % av antalet enforälderfamiljer bland familjer med barn under 10 år. Bland kvinnor med barn i åldern 0-6 år är ca 75 91» gifta och samboende. 14 9., samboende men inte gifta och övriga ca 10 “n ej santboettde i varje fall inte formellt. De gifta samboende kvinnorna har genomsnittligt ett högre antal barn än övriga kategorier.

3.2.2 Smâbarns/öräIdra/*rzas arbersförliâllandøri

Under perioden 19654977 ökade antalet personer i arbetskraften, dvs. sysselsatta och arbetslösa, med drygt 400000 personer eller 11 % från 3,74 miljoner till 4,17 miljoner personer enligt arbetskraftsundersökningarna. Hela denna ökning utgörs av kvinnor. Antalet män i arbetskraften sjönk med ca 14 000 under samma period, medan kvinnorna i arbetskraften ökade från 1,38 miljoner till 1,82 miljoner. Antalet kvinnor med barn under sju år utgjorde en betydande del av tillskottet till arbetskraften: år 1965 ingick 200 200 kvinnor med barn under sju år i arbetskraften medan motsvarande antal var 381600 år 1977. 1 diagram 3.1 redovisas det relativa arbetskraftstalets utveckling. for olika befolkningsgrupper under perioden 1965-1977. Diagrammet visar utvecklingen av andelen personer i arbetskraften i procent av samtliga i samma befolkningskategori.

Befo/knings- A/ö/vä/vsarbets- och A/örsäkringssraristik 29

Relativt arbetskraftstal

100-

90-

80-. o- 009 .

0903? J;

70-4 //

øuç??? 0000. z oonooong..oi;z

O I r r r r l l Ål r I l I l 1970 19741975 1977

Diagram 3 . 1 Andelen Män 20-34 år 000000000 Kvinnor med barn 3-6 âr --- Kvinnor med barn under 7 år personer i arbets/trailer: Samtliga 16-64 år Kvinnor med barn 7-10 är Kvinnor med barn under 3 år (de: relativa arbeIsk/a/isla- Kvinnor 20-34 år /FU år /965-1977

Av diagrammet framgår att andelen personer i arbetskraften av samtliga i åldern l6-64 år ökade något under perioden 1965-1977. I åldersgruppen 20-34 år har männens andel i arbetskraften varit nästan oförändrad, medan kvinnornas ökat betydligt. Särskilt påtaglig är ökningen bland småbarnsmödrar. För kvinnor med barn under tre år ökade andelen personer som tillhör arbetskraften från 33,7 % till 64,3 % under åren 1967-1977. Andelen frånvarande bland dessa kvinnor har också ökat under dessa år, dock inte lika snabbt. Var tredje arbetande kvinna var frånvarande från sitt arbete år 1977 jämfört med nära var fjärde arbetande kvinna år 1967. De ökade f rånvarotalen tyder dock på att en del av de kvinnor som tidigare lämnade sitt förvärvsarbete i och med att de födde barn idag inte lämnar arbetsmarknaden även om de är borta en tid från sina arbeten efter föräldraledighetens slut. Frånvarotalen för kvinnor med barn i åldern 3-6 år ligger på samma nivå som for samtliga i arbetskraften. Enligt den undersökning om föräldraförsäkringen som redovisas längre fram i avsnitt 3.3 visade det sig att en mycket hög andel - mer än 60 % - av småbarnsmödrarna börjar arbeta redan inom ett år efter förlossningen. Den genomsnittliga faktiska veckoarbetstiden (inkl. övertid) har enligt arbetskraftsundersökningarna under åren 1965-1976 minskat med drygt fyra timmar till 40,9 timmar per vecka för män och med tre timmar till 31,2 timmar för kvinnor. Fördelning på heltids-, deltids- och ej förvärvsarbetande kvinnor bland

30 Be/blknings:lö/vänøsarbets- och /ö/:säkringssratisrik

Tabell 3.6 Kvinnor med barn under 7 år fördelade efter sysselsättningsstatus år 1970. 1973, 1976 och 1977

År Ej förvarb. Arbetslösa Arbetar vanligen lSumma Antal ?41 Antal 1% Deltid Heltid Antal %

Antal *41 Antal *la 1970 306 300 50,3 5 800 1,0 157 200” 25,8 139 600” 22,9 608 900 100 1973 274 700 46.4 ll 500 1,9 159 100 26,9 146 300” 24,7 591 500 100 1976 216 000 37.2 9 700 1,7 197 000 33,9 158 000 27.2 580 700 100 1977 195 0()0 33.8 10 500 1.8 211 600 36,7 159 400 27,6 576 500 100

De 50 700 (år 1970) resp. 71 700 (år 1973) kvinnor med barn under 7 år som var frånvarande från arbetet under mälveckan (i genomsnitt under året) har fördelats på deltid/heltid som samtliga frånvarande gifta kvinnor med barn under 7 år fördelar sig på deltid/heltid.

småbarnsmödrar under åren 1970, 1973, 1976 och 1977 framgår av tabell 3.6. Både antalet och andelen heltids- (35 timmar eller mer per vecka) och deltidsarbetande (1-34 timmar per vecka) småbarnsmödrar har ökat under dessa år. När det gäller näringsgrensstrukturen pågår sedan lång tid tillbaka en omfördelning från de varuproducerande till de tjänsteproducerande sektorerna. Sysselsättningsforändringarna har varit speciellt markanta inom jord-, skogsbruk och fiske, som minskat kraftigt samt inom offentlig förvaltning där antalet sysselsatta ökade med 100 % under perioden 1960-1975. Enligt den undersökning som genomförts på försäkringskassorna är de fader som forvärvsarbetar och nyligen fått barn oftast anställda i enskilda företag (se tabell 3.7). Småbarnsmödrama är däremot enligt arbetskraftsundersökningarna oftast anställda i statlig eller kommunal tjänst. Över hälften av mödrarna har en sådan anställning jämfört med ca en fjärdedel av fáderna.

Tabell 3.7 Småbarnsföräldrarnars yrkesställning

Kategori Typ av arbetsgivare Statlig Kommunal Övriga Summa % Landsting % % % Kvinnor med barn under 7 år 8,5 44,7 46,8 100 Män med nyfödda barn 11,2 13,3 75,50 100

”Ca 2 procentenheter av dessa beräknas vara egna företagare. Övriga är anställda inom enskilda företag. b Mellan 5-10 procentenheter av dessa beräknas vara egna företagare. Övriga är anställda inom enskilda företag.

Arbetsfördelningen mellan föräldrarna inom hemmet är ett område som är relativt lite belyst. 1 de levnadsnivåundersökningar som statistiska centralbyrån kontinuerligt genomför ingår frågor om hemarbetets fördelning. småbarnsföräldrar särredovisas dock inte. En redovisning efter ålder alter-

Be/b/kn/ngs-,lö/vänøsarbørs- och_lörsäkringssraristik 3l

MANNEN HELTIDSARBETAR OCH BÅDA MÅKARNA HELTIDSARBETAR HUSTRUN DELTlDSARBETAR

MÄN % 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 % 10 20 30 40 50 50 70 80 90 100 l i l l

| I I t i i i i i J l

Matlagning AI l I I l l | l l

:än I I i l i i | l l

F I | l

i

a

| | |

i I i | I

I n I Disk *d* , | l l l l | I | | I l l I i i l l l . l l l | | l I I i f i i | | l Städning , , I |

I | l l%l I |

:ID l j | | | t l | l | n l |

l i l ! i i i l

Tvätt |

I I l I _ I l l l |

g | i l l l l l l l I | , | l l | l

i i i | l | I

l

Hushállsinköp : , ,

»I

l I i l i i i

Utförd del av hushâllsarbete l:l Inget eller högst 1/4 EZ] Hälften 0 3/4 eller allt

nativt makarnas forvärvstid finns dock. I familjer där båda makarna för- Diagram3.2 Hushållsar-

värvsarbetar på heltid svarade kvinnorna år 1974 genomgående for huvud- befmi/ÖIY/P/irix efter/rön “h °”á"."g ”/ö“ä“' delen av jobbet vad gäller alla hushållssysslor. Detta framgår av diagram ”bem 1974 Pmcem 3.2, där grått fált betyder att männen inte gjorde något alls eller högst en fjärdedel. Streckat fált betyder att de gjorde hälften och svart att de gjorde

tre fjärdedelar eller allt. Diskning och hushållsinköp tycks vara sysslor som

männen utfor i något större utsträckning än matlagning och tvätt. Det fanns

emellertid inte någon av de upptagna hushållssysslorna som männen svarar

helt for i mer än 6 % av Motsvarande siffra for kvinnorna ligger

familjerna.

mellan 50 och 80 % beroende på typ av hushållssyssla.

l hushåll där mannen arbetar heltid och kvinnan deltid ökar andelen

kvinnor som svarar for allt eller nästan allt av olika hushållssysslor rätt

betydligt jämfört med familjer där båda arbetar heltid. I familjer där kvinnan

inte forvårvsarbetar ökar dock inte kvinnans insats så särskilt mycket mer

än då hon arbetar deltid.

Studerar man arbetsfordelningen inom hemmet i olika åldersgrupper gäller

att män i 25-34-årsåldern genomgående för alla hushållssysslor gör en något större insats än i övriga åldersgrupper. Det är trots detta mellan 50 och

90 % av männen, som, beroende på typ av hushållssyssla, inte gör någon

arbetsinsats alls i denna åldersgrupp.

3.2.3 Barnomsorgen

Tillgången på barnomsorg är liksom tillgången på arbete av central betydelse for småbarnsforäldrarnas (mödrarnas) möjligheter att förvärvsarbeta. Den

kommunala barnomsorgen i form av daghem och kommunala familjedag-

hem har ökat kraftigt under senare år men täcker inte på långt när efterfrågan.

I tabell 3.8 redovisas den kommunala barnomsorgens omfattning enligt budgetpropositionen under åren 1955-1977. Vid jämförelse med tidigare re-

32 ochjörsäkringssraristik Befb/knings:förvä/ysarbers-

Tabell 3.8 Utvecklingen inom barnomsorgen 1950-1977

År Antal barn”

Deltids-h Heltids-“ Fritidsf Familjedaghem” förskola förskola hem *ei-a- (lekskola) (daghem) Totalt Därav i förskoleålder

t. o. m. 1965. Alla övriga siffror avser antal barn. ”Deltidsförskolaz mindre än 5 timmar per dag; i huvudsak för barn i åldern 4-6 år. Heltidsförskolaz minst 5 timmar per dag för barn i åldern 6 mån-6 år. Fritidshem: för barn i åldern 7-14 år då barnen är lediga från skolan. Med kommunal familjedaghemsverksamhet förstås tillsyn av barn genom dagbarnvårdare som är anställd av kommunen enligt kollektivavtal. Före år 1971 anger siffrorna barn i familjedaghem under barnavårdsnämnds kontroll. - År 1961.

dovisade siffror över förvärvsarbetande småbarnsmödrar framgår att det största antalet förskolebarn med förvärvsarbetande mödrar måste ha en tillsyn som ordnas på privat väg eller att föräldrarna förlägger sina arbetstider så att de själva vårdar barnet hela dygnet. l tabell 3.9 redovisas olika former av barntillsyn efter barnets ålder år 1974. Uppgifterna har hämtats från undersökningen om levnadsförhållandena och avser samtliga barn i de redovisade åldrarna oavsett om föräldrarna förvärvsarbetar eller ej. Föräldrarna står för tillsynen för omkring 60 % av barnen. Det varierar något beroende på barnets ålder. 15 % av barnen i förskoleålder hade kommunal tillsyn. Denna siffra var omkring 19 % år 1976 och 21 % år 1977. Privat tillsyn (ej föräldrar) var tre gånger vanligare år 1974 än kommunal tillsyn när det gäller barnen under tre år. T. o. m. andelen som får sin tillsyn genom släktingar var högre än andelen i daghem och kommunala familjedaghem sammantagna. Detta varierar dock mycket i olika kommuner. av moderns förvärvsarbete spelar här en stor roll. l en år Omfattningen i Borås och Sundbyberg (kommuner med 1977 genomförd undersökning förvärvsfrekvens) svarade den kommunala barnomsorgen for hög kvinnlig lika 1,5 gånger fler platser för barn i åldern 0-2 år än många respektive den privat ordnade omsorgen.

SOU 197839 Bcf/(Jlknings- _fö/yäiwtsarbøts- och _försäkringssralisrik 33 Tabell 3.9 Olika former av barntillsyn efter barnets ålder 1974. Procent 0-2 år 3-6 år 0-6 år 7-9 år 10-12 år 7-12 år

Inkl kommunala familjedaghem. ”l ytterligare ett antal fall har intervjupersoner svarat att barnet “klarar sig själv samtidigt som man angett att en förälder är hemma. Huruvida barnet lämnats helt utan tillsyn eller i vilken utsträckning går ej att zivgörat. f Skattningarna är beräknade på Föreliggande undersökning.

år 1974 andelen Bland 3-6-åringar var enligt levnadsnivåundersöknittgarna som fick kommunal lika stor som andelen med privat tillsyn. Antillsyn delen barn över 7 år med kommunal tillsyn var mycket liten. År 1976 hade 3.9 % av alla 7-14-åringar kommunal tillsyn. Även denna typ av barnomsorg varierar i olika delar av landet. Enligt den tidigare refererade undersökningen i Borås och Sundbyberg var andelen barn i åldern 7-12 år som hade kommunal barnomsorg betydligt högre i dessa kommuner. Dock lämnades skolbarnen ofta utan tillsyn under någon del av dagen. Detta av 7-9-åringarna och 30.2 90 av lO-IZ-åringarna eller i absoluta gällde 11,5 923 tal 148000 7-12-åringar.

3.3 Föräldraforsäkringen

3.3.1 Inledning Det delbetänkande som utredningen avlämnade 1975 innehöll vissa uppgifter om försäkringens utnyttjande under försäkringens första år. år 1974. Familjestödsutredningen presenterar i detta betänkande en utförligare redovisning av hur småbarnsföräldrarna använt foräldraförsäkringen. 1 avsnitt 3.3.2 beskrivs hur he/rids/ed/;gheterz använts av olika grupper av familjer och i avsnitt 3.3.3 redovisas sjukpenningr/ör värd av sjukt barn eller i samband med annat barns födelse. De uppgifter som redovisas här är huvudsakligen insamlade genom de allmänna forsäkringskassorna. Riksförsäkringsverket och familjestödsutredningen har i samarbete utformat undersökningen. Riksförsäkringsverket har sedan administrerat insamlingen. Den ägde rum under april månad 1977 och avsåg de foräldrapenningfall som avslutades under år 1976 samt de familjer som under 1976 erhöll sjukpenning for vård av sjukt barn eller i samband med annat barns födelse. De uppgifter som insamlats utgör ett urval av samtliga fall. Bearbetning och tabellframställning av insamlat material har genomförts inom familjestödsutredningen. För att få ett bättre grepp om föräldrarnas problem, svårigheter och erfa-

3134_ Be/b/kn/Ilgs:förvärvsarbøts- och_/örsäkringssratisrik

Aä. (vf-r renheter i samband med utnyttjande av föräldraförsäkringen har familjestödsutredningen dessutom låtit utföra en mindre intervjuundersökning med drygt 100 föräldrar i olika delar av landet. Intervjuerna har genomförts under hösten 1977 av personal från statistiska centralbyrån. De rör endast frågor om föräldrapenning i samband med barns födelse och redovisas i avsnitt 3.3.2 tillsammans med uppgifterna från riksförsäkringsverket.

3.3.2 Föräldrapenning vid barns_ /ödelse l samband med barns födelse utgick fram t. o. m. år l977 föräldrapenning under 210 dagar. Den utbetalas till den av föräldrarna som avstår från förvärvsarbete. En förutsättning är att föräldern har varit inskriven hos för.säkringskassan under minst 180 dagar före barnets födelse. Som ett allmänt grundstöd finns en garantinivå som ifråga om hel föräldrapenning då var 25 kr om dagen. För att föräldrapenning över garantinivån skall utgå till en fader krävs i princip att även modem är försäkrad för en sjukpenning över garantinivån. För en beskrivning av reglernas utformning hänvisas till kap. 2. 1 detta avsnitt, 3.3.2, redovisas hur föräldralörsäkringen utnyttjats i samband med barns födelse. Först redovisas utvecklingen från år 1974 och fram 1.0. m. tredje kvartalet l977. Dessa uppgifter är baserade på den kontinuerliga statistik som riksförsäkringsverket producerar. Därefter beskrivs resultaten dels i den speciella undersökning som familjestödsutredningen genomfört i samarbete med riksförsäkringsverket för år 1976 dels i den intervjuundersökning med ca 100 föräldrar som gjorts under hösten l977.

Utvecklingen sedan 1974 Omkring 100 000 föräldrapenningfall avslutas varje år. Andelen mödrar som uppbär föräldrapenning enligt garantinivån. dvs. har en årsinkomst under 10 000 kr, har minskat från 40 % andra halvåret 1974 till 27 % de tre första kvartalen år l977 vilket framgår av tabell 3.10. Andelen mödrar som utnyttjade föräldraförsäkringen minst en månad före förlossningen har minskat något under åren 1974-l977 och var knappt 40 % under de tre första kvartalen 1977. Undantas mödrar med föräldrapenning enligt garantinivån utnyttjade knappt en tredjedel minst en månad av föräldraförsäkringen före förlossningen. vilket också framgår av tabell 3.10.

.fö/värvsa/bers- och/ö/säkr/ngsslalist/k 35 Bcfolkrzirzgs-

Tabell 3.10 Antal avslutade föräldrapenningfall. mödrar med garantinitâ samt ulav föräldraförsäkringen före förlossningen åren 1974-1977 nyttjande

Avslutade fall. mödrar 1974 1975 1976 1977 med garantinivå. ut- andra tre Första av Föräld- halvåret kvartalcn nyttjande raFörsäkringen Före förlossningen

Antalet avslutade föräldrapenningfall 47 742 93 645 92 074” 64 004 Andelen mödrar med garantinivå. 9/0 40.5 33.9 29.5 26.5 Andelen mödrar totalt som utnyttjat minst en månad av Föräldraförsiikringen FöreFörlossning- 43.8 48.5 42.0 37.9 en_ 04, Andelen mödrar med föräldrapenning över garantinivån som utnyttjat minst en månad av Föråildralörsäkringen FöreFörlossningen, % 34.9 35.3 30.9 28.7

Skiljer sig något från uppgifterna i tabell 3.12 p. g. a. olika tidpunkt för uppgiftsinsamling.

Antalet fader som FöräldraFörsäkringen i samband med barns utnyttjat Födelse har ökat med ett par procent per år under tiden 1974-1977. Detta redovisas i tabell 3.11.

Tabell 3.11 Antal och andel fäder som utnyttjat föräldraförsäkringen samt genomsnittligt antal dagar åren 1974-1977

Antal och andel Fadersamt genom- 1974 1975 1976 1977 snittligt antal dagar andra tre Första halvåret kvartalen

Antal Fader som utnyttjat minst en dag av heltidsledigheten 715 3 169 5 357 5 020 Andel fader som utnyttjat Försäkringen (uppskattning). “é 2,4 5,2 7.7 11,6 Genomsnittligt antal dagar bland de Fader som utnyttjat Försäk- 26 33 40 41 ringen Uppgifterna är ungefärliga och baseras på de till en Föräldrapenningfall i vilka En ungefärlig uppskattning av andelen Fader som är berättigade modern har en Föräldra- Föräldrapenning motsvarande egen sjukpenning och som utnyttjat Försäkpenning över garantinivån ringen under dessa år visar en utveckling från drygt 2 % år 1974, till mellan och ett antagande att 5 och 6 % år 1975 och knappt 8 % 1976. Siffran För 1977 pekar mot att mellan 10 och 15 % av 7 000 vilket mödrarna är ensamståenantalet Fader som utnyttjar Försäkringen kommer att överstiga de. En avstämning Förår motsvarar ca 12 %. 1976 bland gifta Föräldrar Det antalet dagar som faderna utnyttjat föräldraförsäkgenomsnittliga visar att uppskattningen ringen har ökat från 26 dagar år 1974 till 41 dagar år 1977. Drygt en tredjedel gäller.

36 Be/o/knirtgs:föwärvsarbers- och_/örsäkringsstarisIi/t

av de fader som utnyttjat försäkringen tog ut mindre än 10 dagar tförsta året, år 1974. Motsvarande andel hade sjunkit till hälften dvs. drygt 15 % de första kvartalen 1977. Bland samtliga föräldrapenningfall där föräldrarna delat på ledigheten har andelen fall i vilka bägge föräldrarna ligger över garantinivån ökat från ca 8 9/0 år 1974 till 93 % tredje kvartalet 1977. Moderns genomsnittliga Föräldrapenning har ökat från 51 kr per dag l motsvarar ca 20 700 kr i årsinkomst) år 1974 till 77 kr per dag (31200 kr i årsinkomst) första halvåret 1977. Motsvarande utveckling för de fader som använt Försäkringen är 89 kr per dag (36 100 kr i årsinkomst) 1974 och 136 kr per dag (55200 kr i årsinkomst) första halvåret 1977. Vilka fäder tar då ut många dagar? Fäderna i den högsta inkomstklassen har under varje kvartal sedan 1974 utnyttjat fler dagar av föräldraledigheten än genomsnittet. Sambandet mellan antalet dagar som faderna utnyttjat och fadernas inkomst har eljest varierat under åren 1974-1976. De fáder som använt försäkringen har ungefär samma åldersspridning som samtliga fader.

Åldersfördelningen bland de kvinnor som fött barn har varit relativt kon-

stant under åren 1974-1976. Mellan 3 och 5 “in av kvinnorna är under 19 år. 65-68 % är 20-29 år, 25-30 “/n är 30-39 år och omkring 1 5% är 40 år eller äldre. Åldern bland de kvinnor vars män använt föräldraförsäkringen är genomsnittligt något lägre än bland samtliga kvinnor som föder barn.

Undersökningarnas uppläggning l. Riksförsäkringsverkets undersökning

Den population föräldrapenningfall som redovisas i det följande utgörs av de 95 000 fall som avslutades under år 1976. De nyfödda barnen i dessa föräldrapenningfall är oftast födda under perioden juni 1975 till maj 1976. Alla de drygt 5 300 fall där bägge föräldrarna utnyttjat förâildrapenningen har medtagits. Dessutom gjordes ett urval av ca 4000 fall där modern ensam använt försäkringen. En beskrivning av urvals- och uppräkningsförfarztndet återfinns i bilaga l. Följande uppgifter har samlats in från försäkringskassornzt. i D Antal dagar före beräknad förlossning som föräldrapenning utgått D Förlossningsdatum D Totala antalet föräldrapenningdagar för modern och fadern D Antal sjukpenningdagar under 60-dagarsperioden före förlossningsdagen för modem D Datum för första uttagna föräldrapenningdagen för fadern D Antalet tillfällen (perioder) som fadern utnyttjat föräldraförsäkringen D Ändrad sjukpenning för modern till följd av bevakning 12 månader efter förossningsdagen D Nuvarande civilstånd D Antal barn under 16 år D Yngsta barnets ålder D Födelsedatum D Obligatorisk sjukpenning D Föräldrapenning för modern och fadern D Arbetsgivare D Yrkes/sysselsättning

Be/Olknings- j/öwänrsarbets- och _/ö/säk/ingssraristik 37

De uppgifter som avser fadern har endast kunnat erhållas för gifta fader samt för de sammanboende fader som utnyttjat föräldraforsiikringen. l bilaga l återfinns den blankett och de anvisningar som användes vid uppgiftsinsamlingen. Det insamlade materialet granskades manuellt och kompletterades efter förnyad kontakt med försåikringskassornas lokalkontor. Vissa uppgifter har samlats in för att kodas i olika klasser. Uppgiften om arbetsgivare har resulterat i en indelning i statlig. kommunal. landsting och övriga arbetsgivare. Uppgifterna om yrke/sysselsättning har använts för att placera personerna i någon av följande yrkesgrupper:

Produkliwrx- och :IisIribulivnsanxliillz/a m. II l. Biträdespersonztl m. ll 2. lcke facklåirtla 3. Facklärda m. ll

KunImzscrnslii//r/a. Iekniker m. ll 4. Kontorister m. ll. 5. Assistenter. förskollärare m. ll. 6. Ingenjörer. lärare. sjuksköterskor m. ll. 7. Specialister. ledande befattningar m. fl.

L(lIlIbIlI/\(lr('. _företagare

8. Lantbrukare. företagare

Denna indelning syftar i första hand till att indela den ytrkesverksztmmtt befolkningen med ledning av yrke och anståillningsförhållanden. Indelningen baseras dels på yrkets normala organisationstillhörighet. dels på yrkets normala utbildningskrav. Till huvudkategorin “Produktions- och distributionsanstâillda m. fl. fors yrken som rtorntalt är organiserade inom LO medan övriga *anställda fors till “Kontorsanståilldzn tekniker m. ll. Undergrupperna har sedan klassificerats efter _vrkets utbildningskrav. En mer detaljerad beskrivning av indelningen finns i bilaga l. Det granskade och kodade materialet har stansats och dettabearbetztts med hjälp av korstabuleringsprogrammet Table 3. Ett visst bortfall finns på enskilda variabler. Detta gäller främst uppgifter om arbetsgivare och yrke som ibland saknats. Detta torde huvudsakligen bero på att uppen gifterna saknas i tarimåirmztterialet. Ibland ar orsaken till bortfallet att exempelvis förälders yrke inte kunnat placeras i någon av yrkesgruppernat. till Uppräknat till riksnivå uppgår totala antalet fall som ingår i undersökningen drygt 95 000. Om man utgår från antalet födda barn under juni 1975 till maj 1976. dvs. fall som till huvuddelen avslutades under l976. torde siffran snarare ligga något över 100 000 än på 95 000. 2000-3000 av skillnaden torde bero på att den uppräkningsfaktor som använts varit något för låg. se vidare bilaga l. Någon närmare granskning av den skillnad som kvarstår har dock inte gjorts. Flera olika anledningar till skillnaden kan finnas. Troligen har vissa av de blanketter om Försäkran för föräldrapenning som utgör urvalsramen annu inte anlänt till lokalkontoret eller av misstag inte räknats av de handlâiggande tjänstemännen på lokalkontoren. En annan förklaring iir att vissa mödrar inte är berättigade till föraldraforsâikringen på grund av att de inte varit bosatta i riket tillräckligt lång tid fore förlossningen. Tvillingfödslar slutligen resulterar endast i ett föräldrapenningfall. Eldh B & Bonsdorffl: l riksförsäkringsverkets ordinarie statistik (se tabell 3.10) redovisas ca 92000 av- Manual till korstabuleslutade föriildrapenningfall under år 1976, Denna rakning görs uppenbarligen innan ringsprogrammet Table 3 samtliga fall hunnit rapporteras lill kassorna. vilket bl. a. bidrar till en underskattning QZ Stockholm l97l på flera tusen fall. (Stencil).

38 Be/b//tn/ngs-fö/värvsarbers- och_lö/säkringssrarisrik SOU |978:39

2. lntervjuundersökningen med småbarnsföräldrar

Det huvudsakliga syftet med denna undersökning har varit att komplettera rikslörsäkringsverkets statistik med uppgifter om föräldrarnas inställning till att dela föräldraledighetstiden mellan sig, de problem och svårigheter som förknippas med en eventuell delning samt erfarenheterna av delning. Vi har också velat belysa förhållanden som kunde tänkas påverka Föräldrarnas inställning till delning, t. ex. arbetslördelningen utanför och i hemmet, informationen om föräldraförsäkringen m. m. Av tids- och kostnadsskäl måste undersökningen begränsas till att omfatta endast ett hundratal familjer, vilket inte tillåter generaliseringar av undersökningsresultaten. Undersökningen har därför använts för att ge några konkreta exempel som en bakgrund till riksförsäkringsverkets uppgifter. Även om urvalsstorleken inte tillåter några generaliseringar har det varit viktigt att få en så bred och varierad bild som möjligt av de förhållanden man ville belysa. Därför valdes Göteborg. Mjölby-Skänninge och Umeå så att olika ortstyper och olika regioner skulle bli representerade. Urvalsenheten definierades som sammanboende eller gifta föräldrar som avslutat sin föräldraledighet under första halvåret 1977. Det insamlade materialet skulle omfatta ca l00 familjer med gifta eller sammanboende föräldrar. Urvalet utgjordes av 53 familjer som delat på föräldraledigheten (minst l3 dagar) samt 75 familjer där man inte delat på föräldraledigheten. 3 familjer av de 128 visade sig vara ensamstående mödrar. (De flesta ensamstående kunde sorteras bort innan urvalet drogs.) Bland övriga l25 uppgick bortfallet till 22 Familjer eller 17.6 %. Bortfallsandelen var lägre i familjer där föräldrarna delat på föräldraledigheten än där man inte delat. Det slutliga materialet kom således att omfatta 103 intervjuer. 46 av dessa var familjer där man delat och 57 var familjer där man inte delat föräldraledigheten. Försäkringskassorna lämnade följande uppgifter om modern i de utvalda familjerna. D Namn, adress och - i förekommande fall - telefonnummer D Personnummer D Civilstånd D Sjukpenning D Förlossningsdatum D Antal föräldrapenningdagar D Yrke/sysselsättning. Denna uppgift lämnades ej av samtliga lokalkontor.

Försäkringskassorna kunde lämna motsvarande uppgifter om fadern när föräldrarna var gifta och i vissa fall när föräldrarna var sammanboende. l de fall uppgifter om fadern saknades insamlades dessa uppgifter vid undersökningstillfállet. l intervjun med föräldrarna ställdes frågor inom följande områden.

D Bakgrundsinformation. Antal barn i familjen, föräldrarnas utbildning, yrke och sjukpenning. D Arbetsfördelningen i hemmet. Fördelningen av arbetet med barnet mellan föräldrarna när det var l-2 månader och vid undersökningstillfället. Fördelningen av övrigt hushållsarbete före barnets födelse och vid undersökningstillfället. Amning. D information om föräldraförsäkringen. D Anledning till uttag av föräldraledighet före förlossningen. D Anledning till att fadern ej tagit större del av föräldraledigheten resp ingen del alls av ledigheten. D Fördelningen av föräldraledigheten. Hur ledigheten delats mellan föräldrarna och moderns sysselsättning under faderns ledighet. (Avser endast familjer som delat.) D Erfarenheter av delningen. (Avser endast familjer som delat.)

Befolknings- ,fZiwä/vsarbets- och _försäkringssraristik 39

För en mer detaljerad genomgång av undersökningsvztriablerna se frågeformuläret, bilaga 2. Bearbetningen utfördes manuellt. Först gjordes en genomgång av de ifyllda formulären varvid svaren på vissa frågor listades. Med utgångspunkt från listningen och vad som i övrigt framkommit vid genomläsningen av formulären, utarbetades ett kodningsunderlag med lämpliga kategoriindelningzir, De ifyllda kodningsunderlagen användes därefter för den manuella tabellframställningen. En jämförelse ntellan riksförsâikringsverkets uppgifter och uppgifterna från intervjuundersökningen med föräldrarna visar god överensstämmelse ifråga om bakgrundsvariabler såsom föräldrarnas utbildning, antal barn och tidpunkt för faderns utnyttjande.

Föräldrarnas umyrrjanrle av föräldrapenning i samband med barns _ födelse 1976

Tiden före förlossningen

Föräldrapenning kan börja utnyttjas 60 dagar fore den beräknade förlossningsdagen utan att kvinnan behöver ange något speciellt skäl. Det är en relativt stor andel av de blivande mödrarna som utnyttjar denna möjlighet. Av tabell 3.12 framgår att ca 40 % av mödrarna vars föräldrapenningfall avslutades under 1976 tagit ut föräldrapenning minst en månad före den

beräknade förlossningsdagen] 27 “41 av mödrarna tar ut mer än 50 dagar

före den beräknade förlossningsdagen. Andelen föräldrapenningfall i vilka modern börjat ta ut dagar före förlossningsdagen är högst i den lägsta inkomstklassen som också inkluderar kvinnor utan någon inkomst. Ju högre inkomst modern har desto större är andelen som väntar med att ta ut föräldrapenning före forlossningsdagen.

Tabell 3.12 Antal dagar före beräknad förlossningsdag som föräldrapenning utgått för samtliga kvinnor fördelade efter moderns årsinkomst. Procent

Moderns Antal dagar före förlossningen som föräldrapenning utgått årsinkomst kr” 0 1-29 30-49 50- Summa 30- H4)

-10 000 21,3 10,6 8,3 59,8 100 28 079 68.1 10 001-20000 23.7 31.5 18,9 2518 /00 9312 44.7 20001-32000 24,1 40,6 16,8 18,5 100 18213 35,3 32 001-40 000 26,4 50,6 14,4 8.6 100 19 414 23,0 40 001-48 000 30,1 53.4 9,1 7,3 100 14 218 16.4 48 001- 34,9 46,3 11,1 7,6 100 6 275 18,7

Summa 25,3 35,2 12.6 26,9 100 95 512 39,5 Siffran 42 i tabell 3.10 Summa exkl. för år 1976 avser andelen mödrar med mödrar som utnyttjar inkomst under föräldraförsäkringen 10 000 kr 27,0 45,5 14,3 13,2 100 67 433 27.5 minst en månad före den faktiska förlossningsda- ” lnkomstgränserna är något avrundade. De motsvarar följande föräldrapenningklasser gen, medan 40 % avser 25 kr (upp till 10000 kr i årsinkomst), 26-49 kr. (10 001-20 000 kr i årsinkomst), andelen före den beräk- 50-79 kr, 80-99 kr. 100-119 kr, 120-139 kr. 140 kr -. nade forlossningsdagen.

40 Belblknings:löivälvsarbers- och_lörsäkiingssrarisrik

Förutom foráldrztledighet före förlossningen finns det naturligtvis andra former av ledighet såsom sjukskrivning, semester och tjanstledighet för den förvärvsarbetande. Andelen mödrar som är sjukskrivna minst en månad under tvåmånadersperioden före förlossningen framgår av diagram 3.3. Andelen kvinnor vars summerade föräldraledighets- och sjukskrivningstid överskrider en månad är också inlagda i diagrammet. Andelen kvinnor som är sjukskrivna minst en månad före Förlossningen ligger ganska konstant på omkring 15 % i inkomstklasserna över 20 000 kr per år. En sammanslagning av både föräldraledighet och sjukskrivningstid före förlossningen visar att bland de ca 95000 kvinnor som år 1976 avslutade ett föräldrapenningfall var drygt 50 ?43 eller knappt 49000 sjukskrivna eller föräldralediga minst en månad under tvåmånadersperioden före Förlossningen. Bland kvinnor med en årsinkomst över 20000 kronor var denna procent 42. Tabell 3.13 visar hur stor andel som utnyttjar föräldrapenning och sjukpenning före förlossningsdagen i olika yrkesgrupper. l de tvâ första yrkesgrupperna. “biträdespersonaV och “icke facklärda” där totalt knappt en tredjedel av samtliga mödrar ingår. utnyttjas föräldrapenningen före förlossningen betydligt mer än bland mödrarna i övriga yrkesgrupper. Andelen sjukskrivna minst en månad under tvåmånadersperioden före förlossningen varierar dock inte lika mycket mellan olika yrken. I yrkesgrupperna 1-3, som i huvudsak tillhör LO och “kontorister m. fl.” är något fler sjukskrivna minst en månad före förlossningen än i övriga yrkesgrupper.

Andel mödrar, procent

60t-

sol-

40k

30%

:oi

10+

1 r r I r r _ 10 20 30 40 50 60 Årsinkomst, tusen kronor . -I--i Dia ram 3.3 Arn/elen Mödrar som utnyttjat föräldraför- .. . . .. .. . .,

miüfrw_

sakr/ngen minst en manad fore forlossntnqsdagen. mm “MVH/al __ -

/örülz/rq/örsäkrinjreii eller Mödrar som varit s/ukskr/vna minst ram sjukskrivna minst en ef måfad Ullde Wåmårladerspefmde

månad under fore förlossningsdagen. tvâ:izâitazlerspeitioølen_[öre 000000000000 Mödrar som utnyttjat föräldraför- /örloxisningsdageit_/örzle- säkringen eller varit sjukskrivna lade eller moderns ârsin- en månad tvámánaderspe-

rninst under

k(),ns, noden före förlossningsdagen.

Be/b/knings-,fö/väntsarbers- och _lörsäkringssraiisrik 41

Tabell 3.13 Andel mödrar i olika yrkesgrupper som utnyttjat föräldraförsäkringen eller varit sjukskrivna minst en månad under tvåmánadersperioden före förlossningen. Tabellen omfattar mödrar med en årsinkomst över 20 000 kr

Moderns yrkesgrupp Andel mödrar för Andel mödrar för vilka föräldrapen- vilka sjukpenning utning utgick minst gick minst en månad en månad före före förlossningsberäknad förloss- dagen ningsdag % %

l Biträdespersonal m. fl. (bl. a. dag barnvårdare och butiksbiträde) 45,1 l9,l 2 lcke facklärda (bl. a. bussförare. hemsamarit, sjukvårdsbiträde) 32.4 l9,5 3 Facklärda (bl. a. barnsköterska och optiker) 19.6 23,9 4 Kontorister m. fl. 19,3 19.3 5 Förskollärare, fritidspedagoger. tandsköterskor m. ll. l3,6 ll,3 6 Lärare, sjuksköterskor m. ll. 18,6 11.6 7 Specialister, ledande befattningar m. ll. 17,7 15.4

Summa 24,0 l5,3

Studerar man mödrar med _fysiskl krävande yrken såsom exempelvis ekonomibiträde, hemsamarit, restaurangpersonal. sjukvårdsbiträde, städare och undersköterska å ena sidan och en grupp mödrar med _zyszs-/alätta yrken såsom mödrar med kontors- och administrativt arbete, forskare, psykolog, arkitekt, programmerare, telefonist. jurist, konsulent å andra sidan visar det sig att det är ungefär dubbelt så stor andel i den första gruppen som utnyttjar föräldraförsäkringen minst en månad fore förlossningsdagen jämfört med den andra. Skillnaden mellan grupperna är än mer påtaglig i fråga om den andel mödrar som är sjukskrivna minst en månad före förlossningen. Denna andel är 27 “n i gruppen med fysiskt krävande yrken mot 9 % i gruppen med fysiskt lätta yrken. Även den intervjuundersökning som genomförts med ett hundratal favisade att den vanligaste orsaken till uttag före förlossningen var miljer tungt och stressande arbete. Som framgår av tabell 3.14 var det dessutom denna anledning som föranledde flest antal utnyttjade dagar före förlossningen med undantag av kvinnor som uppbar föräldrapenning på garantinivån. Intervjuundersökningen visade vidare att delarna (dvs. familjer där båda föräldrarna utnyttjat dagar av föräldraledigheten) respektive icke-delarna(familjer där endast modern utnyttjat föräldraledigheten) inte nämnvärt skilde sig åt vad gällde anledning eller genomsnittligt antal utnyttjade dagar före förlossningen.

42 Be/b/Icnings:förvärvsarbørs- och_försöktingsslarisr/k

Tabell 3.l4 Anledning till utnyttjande av föräldraförsäkringen före förlossningen med genomsnittligt antal utnyttjade dagar enligt intervjuundersökningen

Anledning lcke-delare Delare

Antal Ulnyttjade Antal Utnylljade dagar” dagar

Pga. tungt och stressigt arbete l2 35 (12-60) 6 47 (14-90) Pga. trötthet 7 22 ( 7-30) 5 20 t 7-30) Pga. sjukdom” 7 27 7-60) 4 41 7-76) Förberedelse infor förlossning 4 20 (14-30) 5 l6 (l4-2l) För pengarnas skull/ingen speciell anledning 7 52 l 7-60) 3 60 (60-60)

Summa 37 33 t 7-60) 23 35 l 7-60)

Genomsnittligt antal utnyttjade dagar samt inom parantes lägsta respektive högsta dagantal. ”6 mammor uppgav att uttaget före förlossningsdagen föregicks av en tids sjukskrivning.

Enligt riksförsâikringsverkets siffror är andelen mödrar som tar ut minst en månad av föräldraledigheten före förlossningen genomgående något lägre bland gifta lin ogifta mödrar oavsett inkontstens storlek. Kvinnor som föder sitt lörstzt barn Lttnyttjat löriildralörsâikringett i mittdre Lttstriickning före lörlossttingett :in de kvinnor som titligare fött barn. l llerbarnslltntiljer ser Lttnyttjztntlet av löråiltlrztlctlighcten före lörlossttittgsdztgett ganska lika ut oavsett ttiist yngsta barnets ålder. En genomgående tendens iir. som titligztre visats. att det lldlgd lllll_\llj1ll1ClCl minskar med ökad inkotnst.

Fädernas medverkan - antal fader, antal dagar samt tidpunkt

År 1976 avslutades ca 95 000 föräldrapenningfall. Bland de ca 68 000 familjer i vilka Föräldrarna är gifta utnyttjade 4004 fader möjligheten att ta foräldraledigt. Bland övriga ca 27 000 familjer använde l 353 ogifta fader denna möjlighet. Vid en beräkning av andelen fader som utnyttjar föräldraförsäkringen bör vissa familjer utgå. Det gäller familjer med endast en förälder samt familjer i vilka fadern har en sjukpenning överstigande 25 kr och modern har en föräldrapenning motsvarande garantinivån. Om andelsberäkningen först begränsas till familjerna med gifta föräldrar utgör de familjer där modern har en föräldrapenning motsvarande 25 kr och fadern en sjukpenning överstigande 25 kr (dvs. har minst 10 000 kronor i årsinkomst) drygt 20 000 familjer. Bland övriga ca 48 000 familjer har 3 675 fader tagit ut minst en dag av heltidsledigheten inom foräldraforsäkringen. Andelen fäder som utnyttjat föräldraforsäkringen blir med detta beräkningssätt 7.7 “/n vilket framgår av tabell 3.15 där andelen fader som tagit ut för-

äldrapenningdagar i olika inkomstklasser for fadern och modern redovisas.

Be/b/knings-_lö/välvsa/*børs- och,lörsäk/izzgzssratistik 43

Tabell 3.15 Andelen fäder i de gifta familjerna som utnyttjat föräldraförsäkringert. Familjerna är fördelade efter både faderns och moderns inkomst

Faderns Moderns årsinkomst Samtliga Samtliga exkl. årsinkomst” de fall i -10000 10001- 32001- 48001- vilka modern 32 000 48 000 har en årsinkomst under 10 00() kr (25 kr/dag)

”Se fotnot till tabell 3.12.

Bland de ca 27 400 familjerna med ogifta mödrar är uppskattningsvis. enligt tabell 3.5, 59 “/o eller 16 200 av mödrarna samboende med fadern. Om de familjer där modern har en Föräldrapenning på 25 kr frånräknas återstår ca 12 600 familjer, varav 1 220 eller 9,7 % har delat på föräldraledigheten. Beräkningen är något osäker men det torde stå klart att utnyttjandet i de familjer där föräldrarna sammanbor men inte är gifta är något högre än i familjer där föräldrarna är gifta. Bland samtliga familjer med gifta föräldrar var det relativt sett ller förstagångsfäder än flerbarnsfáder som utnyttjade föräldraledigheten enligt riksförsäkringsverkets statistik. De fader som utnyttjat föräldraförsäkringen har dock ungefär samma åldersspridning som de fader som inte gjort det. Detta tyder på att det är de något äldre förstagångspapporna som använt sig av denna möjlighet till kontakt med det nyfödda barnet. Det ftnns också en svag tendens att fáderna i llerbarnsfztntiljer oftare utnyttjar föräldraförsäkringen antingen då det näst yngsta barnet är riktigt litet eller då det är 10 år eller äldre. Det är ungefär lika många fader som utnyttjar 1-29 dagar som 30 dagar eller mer. Drygt en femtedel av fáderna utnyttjar två månader eller mer. Det är också drygt en femtedel av fáderna som endast tar ut 1-9 dagar vilket framgår av tabell 3.16.

44 Be/blknings:förvä/vsarbers- och_försäkrinjessrarisr/k Tabell 3.16 Fördelningen över antalet dagar som fäderna utnyttjar av föräldraförsäkringen bland de fäder som utnyttjat minst en dag

” Denna fördelning är hämtad från riksförsâikringsverkets ordinarie statistik.

En relativt stor andel. 37 %, av de läder som utnyttjar föräldrapenningdagar tar ut dagar under de första tre månaderna efter förlossningen. Sjukskrivning hos modern torde Förklara en del av detta. (Se vidare nästa avsnitt tabell 3.30). Den största andelen fader utnyttjar dock den sista delen av de 210 dagarna. Detta kan förklaras av att modern ofta ammar de första månaderna. l tabell 3.17 redovisas den tidpunkt efter förlossningen då faderns första Föräldrapenningdzig inträffade. Tabell 3.17 Första tidpunkt för faderns utnyttjande

Den femte och sjätte månaden är ofta den sista månaden av föräldraledigheten på grund av att modern utnyttjat Försäkringen före Förlossningen. Totalt sett utnyttjar 78 % av fäderna en enda period, 12 “in två perioder och 10 % tre eller flera perioder.

Be/o/knings- .fö/wränisarbels- och _lörsäkringssralisrik 45

Föräldrarnas förvärvssituation i familjer som delat respektive inte delat på heltidsledigheten Av alla de knappt 100000 mödrar som föder barn har ca 70 % en sjukpenninggrundande inkomst över 10 000 kronor före Förlossningen enligt riksförsäkringsverkets statistik. Motsvarande siffra för gifta fäder är 97 %. Övervägande delen av mödrarna med inkomst under 10000 kronor består av mödrar med två eller flera barn. Största delen av fáderna är privat anställda. l familjer med en yrkesarbetande kvinna är ca tre fjärdedelar privat anställda. De redovisas i tabell 3.18 i gruppen övriga i vilken också ett litet antal egna företagare ingår. Bland dessa fäder använder knappt 7 *in föräldraförsäkringen. dvs. minst en dag av föräldraledigheten. Motsvarande andel bland den fjärdedel fader som är offentligt anställda är ca ll (b. De landstingsanställda faderna ligger något högre än de statligt och kommunalt anställda. Andelen fäder som utnyttjar 1-29 dagar är ganska lika bland statligt och kommunalt anställda och övriga. Det är dock vanligare att offentligt anställda fader utnyttjat 30 dagar eller mer.

Tabell 3.18 Andel fäder som utnyttjar föräldrapenningdagar fördelade efter typ av arbetsgivare. (Omfattar samtliga familjer med gifta förvärvsarbetande föräldrar)

Typ av arbets- Utnyltjade dagar Summa Totala givare 96 antalet O l-29 30- 1- fäder 41 lit ln .50

lsandsting Ovriga 93.3 3.8 2.9 6,7 100 32 859

Summa 92,2 4.1 3.7 7,8 100 43 525

I tabell 3.19 har de gifta faderna med förvärvsarbete fördelats efter faderns yrke. Mer information om innehållet i de olika yrkesgrupperna redovisas i bilaga l. Den högsta andelen fader som varit föräldralediga återfinns i grupperna “ingenjörer mfl. samt “Specialisten ledande befattningar. Grupperna biträdespersonafI “icke facklärda samt “lantbrukare och företagare” hade den lägsta andelen föräldralediga fäder. Skillnaderna är dock överlag små. Tidigare konstaterades att offentligt anställda utnyttjar försäkringen något mer än privat anställda och egna företagare. Det är av intresse att se om det beror på att det är yrkesgrupper med olika utbildningar som är anställda hos respektive arbetsgivare eller om skillnaden kvarstår också när man tar hänsyn till den olika sammansättningen av de anställda. 1 tabell 3.20 redovisas benägenheten att utnyttja försäkringen bland fader med olika arbetsgivare för yrkesgrupperna produktions- och distributionsanställda” (grupp l-3). för ”kontorsanställda tekniker m. fl. (grupp 4-6) samt för specialister, ledande befattningar m. fl.” (grupp 7).

46 Befolknings:förvärvsarbers- 00/1_försäkringsstalislik

Tabell 3.19 Andel fäder som utnyttjar föräldrapenning-dagar fördelade efter yrke och antal dagar. (Omfattar samtliga fäder för vilka uppgift om yrke lämnats)

Faderns yrke Utnyttjade dagar Summa Totala % antalet 0 1-29 30- l- Fader

1 Bitradespersonal m. Fl. 95.0 3,1 1,9 5,0 100 2 863 2 Icke facklärdzt 94.5 3.1 2,4 5,5 100 7 654 3 Facklärda 92,1 4,3 3,6 7,9 100 8 729 4 Kontorister vakt-

7 Specialister, ledande befattningar m. ll. 89,2 5.1 5,7 10,8 100 7 010 8 Lantbrukare, Företagare 96.2 1,7 2,1 3,8 100 2 658

Summa 92,2 4.1 3,7 7,8 100 43 525

Tabell 3.20 Andel fäder som utnyttjat föräldrapenningdagar fördelade efter typ av arbetsgivare och yrke

Egna Företagare och fria yrkesutövare är exkluderade jämfört med tabell 3.18 och 3.19.

Inom gruppen “övriga” utnyttjar Faderna inom yrkesgruppen specialister, ledande befattningar Försäkringen i nästan samma utsträckning som offentligt anställda Fader. Skillnaden mellan yrkesgrupperna kvarstår inom gruppen “övriga” medan benägenheten att utnyttja Försäkringen förefaller vara mera spridd i de tre yrkesgrupperna bland de offentligt anställda. Om man Fördelar fadernas uttag i familjer med gifta Föräldrar och yrkesarbetande moder efter moderns yrke blir skillnaden Förhållandevis stor mellan å ena sidan yrkesgruppen “biträdespers0nal, icke facklärda, facklärda och kontorister” där Fádernas medverkan är låg och å andra sidan övriga yrkesgrupper. Speciellt stor andel föräldralediga Fader Finns i de familjer där modern tillhör yrkesgruppen “Specialisten ledande befattningar. l den yrkesgruppen är andelen 17 % vilket framgår av tabell 3.21.

Be/o/knings-,fö/vä/vsarbers- och_/örsäkrirIgsstatistilt 47

Tabell 3.21 Gifta fäders utnyttjande av föräldrapenningdagar fördelade efter moderns yrke. Procent. (Omfattar endast mödrar med _vrkesuppgiftl Moderns yrke Utnyttjade dagar Summa Antal % 0 1-29 30- 1- 1 Biträdespers. m. ll. 94.9 3.3 1,8 5.1 100 4 790

5 Förskollärare m. ll. 93.0 3,6 3,4 7,0 100 5 573 6 Lärare, sjuksköterskor m. ll. 89,4 5.1 5,5 10,6 100 10 186 7 Specialister. ledande befattningar m. fl. 82.9 7.3 9,8 17,1 100 3 386 8 Lantbrukare, företagare 885 4,0 7.5 l 1.5 100 849

Summa 92,2 4.1 3,7 7,8 100 43 525

Denna skillnad mellan olika yrkesgrupper finns även om hänsyn tas till faderns yrke. Slutsatsen kvarstår att ju mer kvalificerat yrke modern har desto större andel av faderna utnyttjar försäkringen. Enligt intervjuundersökningen med föräldrarna hade hälften av de mödrar som delat på föräldraledigheten med faderna högre utbildning än Z-årigt gymnasium. Motsvarande siffra för icke-delar-gruppen var knappt l/3. Samma tendens, dvs. högre utbildning bland delarna. märktes även då papporna i respektive grupper jämfördes. Av de två föregående tabellerna som avser riksförsäkringsverkets statistik har framgått att moderns yrke i högre grad än faderns tycks vara avgörande för om föräldrarna delar föräldraledigheten eller inte. Detta framgår också av tabell 3.22. Både faderna och mödrarna är där uppdelade i de tre yrkesgrupperna: produktions- och distributionsanställda” (yrkesgrupp 1-3 i tabell 3.21). “kontorsanställda, tekniker m. ll.” (yrkesgrupp 4-6) samt “specialister, ledande befattningar m. fl.” (yrkesgrupp 7. se vidare bilaga 1). Yrkesgrupperna 1-3 är oftast LO-organiserade medan personer i yrkesgrupperna 4-7 oftast är TCO eller SACO/SR-organiserade. Av den tidigare redovisade tabell 3.15 framgår också att ju högre inkomst de gifta mödrarna har desto större andel av deras män har utnyttjat möjligheten att vara föräldraledig. Samma tendens fast något svagare gäller beträffande faderns inkomst. l familjer där både fadern och modern har en inkomst över 48000 kr är faderna hemma oftare än i andra familjer. Vid den inkomstförfrågan till modern som försäkringskassan gör ett år efter förlossningen omplaceras modern till en sjukpenning på 8 kr/dag om hon inte har någon förvärvsinkomst. Även då modern är tjänstledig från arbetet ändras hennes sjukpenning till 8 kr. De enda fall då modern får behålla sin sjukpenning trots att hon inte förvärvsarbetar är i det fall hon antingen återigen är gravid och förlossningen beräknas inträffa inom 18 månader efter den förra förlossningen eller räknar med att återgå i tjänst

Befblkningsç/ö/väIvsa/*bers- 00/1*försäkringsstazistik

Tabell 3.22 Andelen gifta fäder som utnyttjat minst en dag av föräldrapenningdagarna fördelade efter båda föräldrarnas yrke. (Se tabell 3.21)

”Se yrkesbenämningarna i tabell 3.21.

inom 30 dagar. Av sjukpenninguppgiften 12 månader efter förlossningen framgår att 65 % av samtliga kvinnor börjat förvärvsarbeta ett år efter förlossningen (tabell 3.23). Bland mödrar med en inkomst över 10 000 kr före förlossningen hade drygt 80 % börjat forvärvsarbeta. Ju högre inkomst modern har desto större är sannolikheten att hon återgått i arbete inom ett år vilket framgår av diagram 3.4. Där redovisas andelen mödrar som börjat arbeta inom ett år efter förlossningen fördelat efter moderns årsinkomst.

Andel mödrar som börjat förvärvsarbete, procent

100-

90e

80-*

70-4

60-1

40-

30-

20- Diagram 3.4 Andel mödrar søm börjat förvärvsar- 10* beta inom en âr efter förlossningen. Mödrarna T l l är fördelade efter ársin- 10 20 30 40 50 60 Moderns årsinkomst före förlossningen. komst, tusen kr.

Befolknings- /önvärvsarbcrs- och _lörsäkringssraristik 49

Tabell 3:23 Mödrar som börjat förvärvsarbeta inom ett år efter förlossningen (Omfattar alla de mödrar vars förildrapenningfall avslutades under 1976 och vars barn föddes före den l april 1976)

Moderns för- Moderns civilstånd och årsinkomst före förlossningen värvsarbetssituation ett Gifta Ogifta Samtliga år efter förlossningen -10000 10000- Summa -10000 10000- Summa -10000 10000- Summa

Andel mödrar som börjat förvärvsarbeta % 17.8 81.2 62.6 46.3 81.9 72.9 25.0 81.4 65.5 Antal totalt 15276 36 699 51975 5147 15266 20413 20 423 51965 72 388

Var fjärde moder med en inkomst under 10 000 kronor hade börjat arbeta inom ett år efter förlossningen. Ogifta mödrar börjar forvärvsarbeta i betydligt högre utsträckning än gifta i denna inkomstklass. Mödrarnas förvärvsforhållanden belyses också i den intervjuundersökning som genomförts med ett litet un/al föräldrar. Enligt denna var den femtedel av mödrarna som inte förvärvsarbetade något oftare studerande än hemarbetande i de familjer där föräldrarna delat på föräldraledigheten. I övriga familjer där modern inte hade Förvärvsarbete övervägde hemarbetande kvinnor. Av tabell 3.24 framgår att de hemarbetande kvinnorna ytterligare har ökat i antal efter föräldraledighetens slut bland de mödrar som inte delat på föräldraledigheten. Detta trots att över 3/4 av mödrarna bland såväl dem som har delat ledigheten som bland dem som inte delat, hade haft arbete mer än två år före barnets födelse.

Tabell 3.24 Mödrarnas sysselsättning före och efter föräldraledighetens slut

Sysselsättning Antal mödrar

Delare lcke-delare

Före Efter Före Efter

Förvärvsarbete

Tjänstledig Summa 46 46 57 57

Ca 20 % av de förvärvsarbetande mödrarna tar tjänstledigt ett antal veckor direkt efter föräldraledighetens slut både i familjer där man delat och i familjer där man inte delat på föräldraledigheten. På frågan varför de tagit tjänstledigt angav de flesta som skäl att de inte ville lämna barnet då det fortfarande var så litet.

5-0 Befblknings:lörvärvsarbers- och_lörsäkringssrarisrik

Av intervjuundersökningen framgick även att de mödrar som kvarstod i förvärvsarbete efter föräldraledighetens slut ofta ändrade sin arbetssituation. Förändringen bestod till huvudsaklig del i att mödrarna förkortade arbetstiden. Motiveringen var att de inte ville lämna barnet ifrån sig så länge på dagarna. 3/5 av de förvärvsarbetande mödrarna hade förändrat eller planerade en Förändring av arbetstiden. Detta gällde såväl mödrar som delat på ledigheten med fadern som övriga mödrar. Av intervjuundersökningen framkom vad beträffar faderns arbetssituation att så gott som samtliga fader förvärvsarbetade heltid före barnets födelse. Detta gällde även efter heltidsledighetens slut. Ca 10 % fader minskade arbetstiden eller ändrade arbetstidsförläggningen för barnets skull efter heltidsledighetens slut. Två fader tog också tjänstledigt efter heltidsledighetens slut. Enligt riksförsäkringsverkets statistik framgår att i de familjer där modern börjar arbeta inom ett år efter förlossningen utnyttjar fáderna möjligheten att vårda barnet under föräldraledighetstiden i större utsträckning än i familjer där modern inte börjar arbeta inom ett år. Detta visar, liksom uppgifterna i tidigare tabeller, på betydelsen av moderns arbetsmarknadsanknytning för faderns utnyttjande av försäkringen (tabell 3.25).

Tabell 3.25 Gifta mödrar som börjat arbeta inom ett år efter förlossningen. Möd. rama är fördelade efter årsinkomst och faderns utnyttjande av förâldraförsäkringen

Moderns årsinkomst Andel mödrar Andel fader som utnyttjat som börjat försäkringen förvärvsarbeta efter för- Bland mödrar Bland övriga Iossningen som börjat mödrar arbeta inom ett år

När det gäller fördelningen av arbete inom hemmet både vad gäller arbete med barnet (barnen) och annat hushållsarbete kartlades detta till viss del i intervjuundersökningen med föräldrarna, se tabell 3.26. Samma typ av fråga rörande hushållsarbete som ställdes i intervjuundersökningen med föräldrarna har också ställts till ett urval av samtliga vuxna i Sverige i en undersökning rörande levnadsförhållanden år 1974. En jämförelse mellan resultaten i de båda undersökningarna visar att de fader som inte delat föräldraledigheten med mödrarna gör ungefär samma insats i hemmet 1977 som samtliga heltidsarbetande män med heltidsarbetande hustru gjorde 1974. I de familjer, som ingick i intervjuundersökningen och där föräldrarna delat föräldraledigheten har faderna tagit förhållandevis stor del av hus-

Be/ö//rnings- j/öniäntsa/bøts- 00/1_/ö/:säkrirttgsslarisrik 51 Tabell 3.26 Faderns del av hushållsarbetet efter föräldraledighetens slut Poäng för hushållsarbete” Antal fader Delare lcke-delare

” Poängen för hushållsarbete har bildats genom att insatsen på var och en av delmomenten matlagning. disk. städning. tvätt och hushållsinköp samt vård av annat barn. i de fall familjen har mer än ett bam. poängsalts med 1-5 poäng beroende på hur stor del i arbetet som fadern tar. Genomsnittspoâingen redovisas i tabellen. 5,0 poäng betyder att fadern svarar för inget eller nästan inget arbete. Belinner sig fadern i klassen 1,0-2,4 tar han större del av hushållsarbetet ån modern. Se vidare frågeformuläret, bilaga 2.

hållsarbetet. Nära hälften gjorde mer eller lika mycket arbete som modern. Motsvarande siffra för de fader som inte utnyttjat försäkringen var l/5. l denna grupp fanns även en grupp fader som tog extremt lite del i hushållsarbetet. Den övervägande delen av faderna i båda grupperna utförde lika mycket arbete i hemmet före barnets födelse som efter föräldraledighetens slut. Vid intervjun med föräldrarna ställdes också frågan om hur de delade på arbetet med barnet vid tider då båda föräldrarna var i hemmet. Frågan gällde dels då barnet var ca 2 månader, dels vid intervjutillfallet dvs. 3-9 månader efter föräldraledighetens slut. Som svar på frågan. hur ofta brukar du: a. ta upp barnet när det skriker på natten b. sköta barnet innan du skall sova på natten c. ge barnet kvällsmålet*

d. ge barnet morgonmåletl

framkom att ungefär 1/3 i båda grupperna tog mer eller lika mycket hand om barnet som modern på tider då båda föräldrarna var hemma och då barnet var 1-2 månader gammalt. I resten av familjerna skötte modern barnet till övervägande del. I de familjer där man inte delat på föräldraledigheten fanns en grupp fader som skött barnet extremt lite. Efter föräldraledighetens slut tog faderna mer hand om barnets skötsel än då barnet endast var l-2 månader gammalt. Denna utveckling var tyd- Fråga c) och d) ställdes ligast bland de fader som varit föräldralediga samtidigt som modern arbetat inte till fäder vars barn eller studerat. Över hälften av dessa fader tog mer eller lika mycket hand ammades de första två om barnets skötsel som modern. månaderna.

52 Belblknings:föntäntsa/bets- ochförsäkringssrarislik SOL? 1978:39

Motiv och svårigheter att utnyttja foräldraförsäkringen for Föräldrar som delat respektive inte delat ledigheten Det huvudsakliga syftet med den intervjuundersökning som familjestödsutredningen genomförde med ett hundratal familjer var att belysa problem och eventuella svårigheter föräldrarna haft vid utnyttjandet av försäkringen. De intervjuade föräldrarna fick besvara en rad frågor om när man beslutat sig för att dela på ledigheten, vilka överväganden som var avgörande for beslutet, om man kunnat dela på ledigheten på det sätt man önskat m. m. De föräldrar som före förlossningen planerade en delning angav till övervägande del som skäl att det var viktigt for båda Föräldrarna att få kontakt med och lära känna barnet då det var litet (tabell 3.27).

Tabell 3.27 Vad som var avgörande för beslutet om delning efter vilken tidpunkt som beslutet fattades

Motiv till delning Beslut om delning fattades

Före for- Efter för- Summa lossning lossning Modern sjukskriven 1

Modern vill börja arbeta MN

Modem återgick till studier

›-›-I\JO\bJJ›| .b-moomoxm

Fadern ville få kontakt med barnet l NI ._.

”Ej klassificerbara: l adoptivbarn, modern var tvungen att göra ett uppehåll i ledigheten (hon ville senarelägga ledighetstiden, men då detta inte var möjligt, blev fadern tvungen att ta en del av ledigheten), modern var så trött att hon behövde hjälp av fadern, l bortfall.

För de 19 föräldrar som inte planerat en delning var moderns sjukskrivning den omständighet som i de flesta fall innebar att fadern utnyttjade dagar av försäkringen. Nästan samtliga. oberoende av när beslut om delning fattades, hade övervägande positiva erfarenheter av delningen. Endast två familjer var missbelåtna. l den ena familjen tog fadern foräldraledigt då modern (som var hemmafru) blev sjukskriven. Delningen innebar för deras del en ekonomisk förlust. I den andra familjen tyckte fadern att den tid han tog hand om sitt barn var långtråkig och enformig. Han gjorde det för att modern skulle kunna slutföra sina studier. Till de föräldrar som inte delat på ledigheten ställdes frågan om varför de inte gjort det. Det visade sig att det i de flesta av dessa familjer var självklart att modern tog hela föräldraledigheten. Antingen var hon redan hemma, och det skulle innebära en ekonomisk förlust om fadern tog föräldraledigt, eller så ansåg föräldrarna att hon var bättre lämpad att sköta barnet och hemmet.

SOU 197839 Bce/ölknings- Aförvärvsa/bers- och _försäkringsstaristik 53 Tabell 3.28 Anledning till varför föräldrarna ej delat föräldraledigheten

Modem är mer intresserad och bättre lämpad för skötsel

Som framgår av tabell 3.28 hade även faderns eller moderns arbetsförhållanden stor betydelse för beslutet att inte dela. Exempel på kommentar från föräldrarna som inte delat. som intervjuaren sammanfattat dem: Betydde hget för hustruns karriär att stanna hemma. Svårt for mannen att avbryta sitt arbete. kontinuiteten är A och O. Mannens arbete är bättre avlönat - ekonomiskt avbräck om han stannar hemma. (Mannen ekonom. kvinnan förskollärare.) Marne1 vågade inte stanna borta från sitt arbete. Han satsar hån på att hävda sig. Båda makarna var överens om att inte dela. Hårt inom den privata sektorn. Trivs bra med s°na arbetsuppgifter. Kvinnan vill hellre vara hemma därför att hennes arbete år mera monotont. Mannen trivs bättre med sitt jobb än kvinnan?” “Risk for att mannen skulle vara tvungen ta Skiftarbete därefter.” “Maken inte intresserad av hushållsarbete, Mamman har alltid skött hushållet och är intresserad. Mannens arbete viktigt. Mamman mycket intresserad av barnavård och hushåll. Jag tyckte att jag var hemma och hade ingen anledning att ta dagbam under den tiden. l så fall hade vi gått hemma båda två.” (Kvinnan dagbarnvårdare) “Kvinnan hade ett tråkigt arbete och ville hellre vara hemma och studeraf “Manman hade inget emot att stanna hemma och så var det ovanligt på makens arbetsplits att pappan tog barnledigt.” l fyra av icke-delar-familjerna var makarna oense om beslutet att inte dela föräldriledigheten. [ tvâ fall var det fadern som villa dela men inte modern. Modem var i en familj barnsköterska och tyckte att hon var bättre lämpad att sköa barn. I den andra familjen var moderns förvärvsarbete ett problem. hon arbetade som dagbarnvårdare med arbetsplats i hemmet. I de två återstående familjerna ville modern dela men inte fadern. En av faderna hade e:t militärt yrke. ingen på hans arbetsplats hade tidigare haft föräldraledig.. Den andra fadern tyckte att kvinnan var bättre lämpad att sköta barn. Delar-gruppen fick svara på frågan varför fadern inte utnyttjat minst hälften av föräldraledigheten (tabell 3.29). Familjerna ansåg antingen att moderi ville eller passade bäst att vara hemma större delen av tiden

54 Be/blkningrs:föntä/ttsczrbers- och_försäkringssrarisrik

eller att faderns arbetsförhållanden var sådana att han hade svårigheter att komma ifrån längre perioder eller slutligen att amningen var ett hinder för enjämnare fördelning av föraldraledigheten mellan föräldrarna. Tre fader delade minst halva ledighetstiden med mödrarna. (I två av dessa familjer var modern studerande och i ett fall var hon sjukskriven.) Tabell 3.29 Anledning till varför fadern ej tagit minst hälften av förâldraledigheten

Exempel på kommentarer om varför de som delat ledigheten inte delat längre tid. intervjuarens sammanfattningar: Mamman var sjukskriven. Kunde inte dela p. g. a. att frun inte hade något förvärvsarbete. Av ekonomiska skäl omöjligt.” (Fadern tog ut 24 dagar.) Mamman sjukskriven första månaden efter förlossningen. Pappan var då hemma för att hjälpa mamman? (Fadern tog ut 37 dagar.) Hade velat att pappan tog ytterligare en månad. Det gick inte p. g. a. faderns arbetsgivare. På grund av amning ville man inte dela arbetet jämnare. Pappan hade velat ha mer kontakt med barnen. Det var arbetssarnt för pappan p. g. a att matningen av barnet lades om under pappans ledighet. Borde vara litet lättare för pappor att våga begära ledigt. l övrigt positivt. (Fadern tog ut 26 dagar.) “Mamman ville amma och man kunde inte kombinera amning och förvärvsarbete bl. a. på grund av lång resväg. Pappan var hemma under mammans semester. Det är viktigt att pappan för kontakt med barnet. Bra att vara två första tidenf (Fadern tog ut 13 dagar.) “Pappan hade velat vara mer ledig utan att arbetsgivaren bråkade. Arbetsgivaren negativ?” (Fadern tog ut 40 dagar.)

Amningen uppgavs vara ett av de skäl som innebar att modern utnyttjade den största delen av föräldraledigheten. Av intervjuerna framgick dock att mer än hälften - både bland delarna och icke-delarna - hade slutat amma i och med tredje månadens utgång. Amningsmönstret skilde sig inte nämnvärt mellan grupperna med undantag av att det bland de mödrar som själva utnyttjat hela föräldraledigheten fanns en grupp som ammat mer än 6 månader. Av delar-fáderna hade de flesta påbörjat sin första ledighetsdag efter det att modern slutat amma barnet. lO av de 46 fäderna utnyttjade dock ledigheten samtidigt som modern ammade barnet. Modern var under dessa faders föräldraledighet antingen själv hemma hela dagarna (t. ex. tjänstledig. lärare med jul- och sommarferier) eller också kunde hon själv disponera sin tid (t. ex. egen företagare. studerande). Tabell 3.30 nedan visar att modern i de flesta av familjerna förvärvsarbetade eller var sjukskriven. i 18 respektive 12 fall. då fadern var föräld-

Bc/o/knings- _fölvälvsarbcts- och _lö/säkr/Izgssratisrik 55

Tabell 3.30 Moderns sysselsättning och månad för faderns första ledighetsdag

Modems 5YSSe|Sä1lning under den tid fadern var Månad for faderns första Iedighetsdag Summa föräldraledig l 2 3 4 5 6 7 Uppgift saknas Förvärvsarbetade hela tiden - - 2 l 3 4 7 1 l8 l - 2 l - - - 5 Studier hela tiden hela tiden - 2 l l 2 l l 4 12 Sjukskriven - 1 - - - - 2 l 4 Tjänstledig eller hemma hela tiden 3 - - - - - - - 3 Lärare med undervisningsfri tid jul- och sommarlov - l - - - - - - l Semester hela tiden l - - - - l - - 2 Sjukskriven delar av tiden arbete resten - - - - 1 - - - l Semester del av tiden arbete resten

Summa 5 5 3 4 7 6 10 6 46

raledig. Vidare framgår att 10 av 40 fader hade påbörjat sin första ledighetsdag i 7:de månaden. 13 fader hade påbörjat sin första ledighetsdag då barnet var under 4 månader. I endast två av dessa familjer förvärvsarbetade modern. På frågan om familjen skulle dela på föräldraledigheten om de fick ytterligare ett barn var delar-gruppen till övervägande del positiv till en sådan tanke. Av icke-delarna var 24 positiva. 23 negativa och resten tveksamma.

Information om föräldraförsäkringen

lntervjuundersökningens frågor rörande den information föräldrarna fått om föräldraförsäkringen visade att de flesta föräldrar fått information genom försäkringskassan. Förutom den källan fick mödrarna information på mödravårdscentralen eller genom vänner. Fädernas vanligaste källa efter försäkringskassan var massmedia. Delarna kände i något större utsträckning till ersättningsreglerna, framförallt de som gäller då fadern och modern delar på en dag och tar halv dag var. Drygt hälften av de som fått information från försäkringskassan uppgav sig vara nöjda med den. Mödrarna i högre utsträckning än Riderna och icke-delarna i högre utsträckning än delarna. De som inte var nöjda ansåg att försäkringskassans information var ofullständig och/eller obegriplig. Drygt hälften av föräldrarna hade ingen synpunkt alls på hur informationen borde utformas. De som svarade ansåg till övervägande del att informationen borde komma via mödravårdscentralen. Övriga förslag var: information på BB, utförlig folder i brevlådan, personligt besök av tjänsteman från försäkringskassan, information i massmedia samt slutligen föräldrautbildning med information om försäkringen.

56 Be/olknings:fö/värvsarbers- och _lörsäkringssraristik

Sammanfattning Den tidigare moderskapsförsäkringen omvandlades från år 1974 till en foräldraforsäkring. Den del av försäkringen som avser heltidsledighet i samband med barns födelse förändrades dels genom att också faderna fick rätt att utnyttja ledigheten efter det barnet fötts dels genom att en garantinivå på 25 kr infördes(32 kr fr. o. m. 1978). Från år 1975 utökades tiden for ledigheten till sju månader (210 dagar). En undersökning av utnyttjandet av försäkringen avseende år 1976 visar följande. Varje kvinna har rätt att ta ut högst 60 dagar av heltidsledigheten före den beräknade förlossningsdagen. 40 96 av mödrarna utnyttjar minst en månads ledighet före förlossningen. Kvinnor med högre inkomst och mer kvalificerat arbete använder Försäkringen kortare tid före och längre tid efter förlossningen. Kvinnor i yrkesgrupperna “biträdespersonal” och icke facklärda” där bl. a. kokerska, kassörska, sjukvårdsbiträde ingår omfattar totalt ca en tredjedel av samtliga yrkesverksamma kvinnor som föder barn. Dessa kvinnor utnyttjar försäkringen minst en månad före förlossningen 2-3 gånger oftare än övriga yrkesverksamma kvinnor. Ogifta mödrar tar i större utsträckning än gifta kvinnor ut ledighet före förlossningen i form av föräldraledighet. Sjukskrivning före förlossningen är relativt vanlig. Bland kvinnor med en årsinkomst över 20 000 kr är omkring 15 % sjukskrivna minst en månad före förlossningen. Kvinnor i de yrkesgrupper som i huvudsak är LO-organiserade samt “kontorister m. ll.” är något oftare sjukskrivna fore forlossningen än övriga kvinnor. Över 60 % av kvinnorna har inom ett år efter förlossningen gått ut i förvärvsarbete. Ju högre inkomst kvinnorna har före förlossningen desto större är sannolikheten att de snabbt återgår i förvärvsarbete. Skillnaden mellan gifta och ogifta kvinnor är obetydlig utom i årsinkomstklassen under 10000 kr. I denna klass börjar de ogifta kvinnorna i högre grad än de gifta forvärvsarbeta inom ett år efter förlossningen. Mellan 7 och 8 % av fäderna i de familjer där föräldrarna är gifta utnyttjar möjligheten att vårda barnet under en längre eller kortare tid under föräldraledighetstiden. Dessa fader använder i genomsnitt 40 av de 210 dagarna. Andelen fader har ökat från drygt 2 % 1974, som var det första året faderna hade möjlighet att utnyttja föräldraledigheten, till mellan 5 och 6 % år 1975 och nära 8 % år 1976. Preliminära uppgifter från år 1977 visar att andelen fader fortsätter att öka och siffran för år 1977 torde komma att ligga på ca 12 %. Ca 2/3 av de fader som utnyttjat försäkringen är privatanställda. Relativt anställda män oftare använt möjligheten att vårda sett har dock offentligt barnet. Ca 11 % jämfört med knappt 7 % bland privatanställda. De offentligt anställda fäderna har också utnyttjat fler dagar. Tar man hänsyn till skillnaden i yrkessammansättning hos offentligt anställda respektive privat anställda kvarstår skillnaden. Den är dock inte så markant i yrkesgrupper med lång utbildning. De uppgifter som sammanställts om fadernas utnyttjande pekar på att moderns förvärvssituation har stor betydelse för fadernas medverkan. Ju mer kvalificerat mödrarna har desto större andel yrke och ju högre inkomst

Be/o/knings-jfö/värvsarbers- och_fözsäkringsstatisrik 57

av fáderna använder delar av heltidsledigheten.

l familjer där modern tillhör någon av yrkesgrupperna lärare, sjuksköterskor m. fl.” samt specialister, ledande befattningar” är det 2-3 gånger fler fader som använder Försäkringen än i de familjer där modern tillhör “biträdespersonal” eller “icke facklärda”. Sammanfattningsvis kan man konstatera att korttidsutbildade kvinnor med låga inkomster ofta utnyttjar föräldraförsäkringen en lång tid före föroch därför får ett mindre antal dagar av föräldraledighet tilllossningen sammans med det nyfödda barnet. Fäderna i dessa familjer tar inte del av vårdnaden av barnet genom att utnyttja foräldrapenningdagar i samma utsträckning som fäderna i inkomst- och yrkesmässigt mer privilegierade familjer. Med undantag av ogifta kvinnor börjar mödrar med låga inkomster inte heller arbeta lika snart efter föräldraledighetens slut som övriga mödrar. Den intervjuundersökning som genomförts med ett IOO-tal föräldrar har givit information om de erfarenheter som föräldrarna gjort och de eventuella svårigheter de upplevt då de delat eller diskuterat en delning av föräldraledigheten. De skäl familjerna som delat ledigheten uppgav till varför fadern ej utnyttjat minst halva foräldraledigheten. stämmer ganska väl med de skäl som icke-delar-familjerna uppgav till varfor de över huvud taget inte delade på foräldraledigheten. Synsättet att modern var bäst lämpad att vara hemma med barnet, respektive besvärliga arbetsförhållanden var de tyngst vägande skälen i båda grupperna. l icke-delar tycks man ofta bestämt sig för att modern ska familjerna hela ledigheten utan några allvarligare överväganden. Bakom anutnyttja faderns arbetsförhållanden döljer sig sannolikt ofta en rädsla ledningen från faderns sida för att avvika från det gängse mönstret på arbetsplatsen. De familjer som uppgivit att moderns arbetsförhållanden varit anledningen inte alls delat ledigheten eller inte delat minst halva letill att familjen digheten. har värderat faderns arbete högre. Ibland uppgav modern även att hon hade så tråkiga och rutinmässiga arbetsuppgifter att hon av den anledningen föredrog att själv utnyttja hela foräldraledigheten. för- Amningen uppgavs ofta vara skäl till att fadern inte alls utnyttjat äldraledigheten. Eftersom mer än hälften av mödrarna slutat amma i och med tredje månadens utgång borde amningen i många fall inte ha utgjort det hinder som de familjer som inte delat ledigheten uppgivit. Mödrarna kan dock ha velat amma barnet längre, utan att detta kunnat förverkligas. lntervjuundersökningen visar att en delning av föräldraledigheten lägger grund för en mer jämlik fördelning av arbetet i hemmet, främst ifråga om vården av barnet. Slutligen visar undersökningen att de flesta familjer som delat ledigheten och fattat beslut om delning före förlossningen. En relativt stor planerat foräldraledigheten. men blev grupp fader planerade dock inte att utnyttja p. g. a. olika skäl, främst moderns sjukdom, tvingade att göra detta. Fädernas och familjernas erfarenheter av en delning var dock i båda fallen till övervägande del positiva.

58 Befb/knings-förvärvsarbers- ochjörsäkringsstatisrik

3.3.3 .Sjukpenning vid va°rd av sjukt barn eller i samband med

annat barns födelse Sjukpenning för tillfällig vård av barn infördes 1974 och gav t.o. m. år 1976 familjer med barn under tio år rätt till ersättning tio dagar per kalenderår för vård av sjukt barn eller av syskon till nyfött. Från 1977 benämnes rättigheten Föräldrapenning för tillfällig vård av barn. Avsikten med denna försäkring var att ge Föräldrar ersättning om de behöver stanna hemma från sitt arbete för att ta vård om sjukt barn och vårdbehovet inte kunde tillgodoses på annat lämpligt sätt. Familjepolitiska kommittén förutsatte att försäkringen inte skulle få någon negativ inverkan på kommunernas ansträngningar att bygga ut den del av den sociala hemhjälpsverksamheten som avsåg barnfamiljerna (SOU 1972:34 s. 260-262). Detta avsnitt består till största delen av en kartläggning av utnyttjandet av sjukpenning vid vård av sjukt barn eller i samband med annat barns födelse år 1976. Vissa data om tillsynsform av sjuka barn redovisas först likaså en teknisk beskrivning, populationsdata samt utvecklingen sedan 1974.

Tillsynsform för sjuka barn

Resultat från familjestödsutredningens undersökning angående barns vistelsetider i daghem och familjedaghem har presenterats i SOU 1975:62. Av undersökningen framgår enligt tabell 3.31 att den genomsnittliga sjukfrånvaron per dag lör daghemsbarn var 12,5 % under en höstmånad och att de yngsta barnen hade den högsta frånvaron. Barn i familjedaghem hade lägre genomsnittlig frånvaro, 4,5 %, utan någon påtaglig skillnad i olika åldrar.

Tabell 3.31 sjukfrånvaron i oktober 1974 för daghemsbarn födda 1965-1974

Tabell 3.32 visar att år 1974 klarades drygt 22 % av barnens sjukfrånvaro av den kommunala hemhjälpen. 27 % av frånvarodagarna var någon av föräldrarna hemma med sjukpenning.

Be/olknings-.lö/väntsarbers- och_försäkringsstaristik 59

Tabell 3.32 Andelen sjukfrånvarodagar i procent av totalantal sjukfrânvarodagar för olika typer av tillsynsform för daghems- och familiedaghemsbarn

Typ av tillsynsform för sjuka barn lvecka1970 Oktober 1974

Daghem Daghem Familje- Alla daghem % % % %

Kommunal barnvårdare 25.7 23.6 15.5 22.1 - 21.1 30,7 22.8 Modern hemma med sjukpenning Modern hemma utan sjukpenning 37.0 16,2 13.8 15.8 - 4.1 6.7 4.6 Fadern hemma med sjukpenning - 5.8 7.1 6,0 Fadern hemma utan sjukpenning

I en undersökning från Borås och Sundbyberg har statistiska centralbyrån för sysselsättningsutredningens räkning tagit fram uppgifter om barntillsynen under barnens sjukdom i mars 1977. (Tabell 3.33)

Tabell 3.33 Sjukdagar för barn till sysselsatta kvinnor i mars 1977

Andelen sjukdagar i mars 1977 Yngsta barnets ålder

l-3 år 4-6 år 7-12 år

Med föräldrapenning i Borås 26.4 23.0 3.3 i Sundbyberg 38.2 23.5 3.9 Med kommunal barnvårdare i Borås 6.9 23.4 O i Sundbyberg 1,8 12,5 5,7 Summa sjukdagai” i Borås 3 629 l 628 3 034 i Sundbyberg 1417 l 313 963

Antalet barnfamiljer med barn i åldrarna l-l2 år var i Borås 7 607 och i Sundbyberg l 814.

I dessa två kommuner används foräldrapenningen mest av familjer med Den kommunala bamvårdarverksamheten anyngsta barnet i l-3-årsåldern. vänds mest med 4-6-åringar. Jämför man för hela i familjer uppgifterna riket år 1970 och 1974 (tabell 3.32) med uppgifterna från Borås och Sunddet som om den kommunala hemhjälpen har minskat, byberg 1977 förefaller av de sjuka barnen. Denna i varje fall inte ökat sin andel av tillsynen eftersom uppgifterna i tabell tolkning måste göras med största reservation 3.32 och 3.33 inte är direkt jämförbara. Bedömningen får emellertid stöd av att kommunernas arbetsinsats för hemhjälp vid tillfällig vård av sjuka barn uppgick till 3,0 miljoner arbetstimmar år 1973 och till 3,4 miljoner år 1976. 1973 var 95 000 förskolebarn på daghem eller i familjedaghem mot 140000 år 1976. Barnvårdarverksamheten har således inte ökat i samma

60 Be/o/knings:lözvärvsarbers- och_försäkringsslarislik

takt som utbyggnaden av barnomsorgen. Föräldraförsäkringen täcker enligt dessa ofullständiga uppgifter en ökande del av sjukfrånvaron i barnomsorgen. I det följande redovisas en undersökning av de barnfamiljer som använt föräldraförsäkringen för vård av sjukt barn eller i samband med annat barns födelse år 1976.

Undersökningens uppläggning

Under våren och sommaren 1977 har ett material från försäkringskassorna samlats in för att belysa hur sjukpenning för vård av sjukt barn eller i samband med annat barns födelse utnyttjats under 1976. Hela populationen utgörs av familjer som under 1976 hade minst ett barn fött något av åren 1966-1976 och som utnyttjat minst en sjukpenningdag vid vård av sjukt barn eller vid annat barns födelse. På försäkringskassornas lokalkontor i hela landet har ett urval dragits från statistikblanketten “Försäkran för sjukpenning vid vård av barn” som lämnats av vårdnadshavaren vid varje tillfälle försäkringen utnyttjats. l urvalet ingick samtliga familjer i vilken en förälder. som utnyttjat försäkringen, var född dag 19 i månad Ol till 05. På detta sätt erhölls ett slumpmässigt urval motsvarande 5/365 av de familjer där en av föräldrarna använt försäkringen. Om båda föräldrarna utnyttjat försäkringen fördubblas familjens chans att komma med i urvalet. Urvalet för denna familjetyp utgör därför 10/365 av denna delpopulation. Med detta urvalsförfarande ingick 3 843 familjer i det slutliga urvalet. Den uppräknade populationen som använde försäkringen 1976 beräknades till 240 795. Följande uppgifter om försäkringens användning år 1976 togs från blanketten för föräldrar med nämnda födelsedatum och för eventuellt samboende:

D Antal dagar för vilka ersättning utgått i samband med annat barns födelse D Totalantal ersatta dagar D Antal ersättningsperioder D Yngsta vårdade barnets ålder D Yngsta vårdade barnets nummer bland syskonen D Antal barn för vilka ersättning utgått.

Familjens socioekonomiska situation belystes med följande uppgifter bla. ur barnbidragsregistret: D Antal barn födda år 1967 eller senare D Födelseår för familjens yngsta barn D Moderns civilstånd D Föräldrarnas inkomst beräknad med ledning av uppgiften om deras obligatoriska sjukpenning vid den sista ersättningsperioden under året.

Inga upplysningar om föräldrarnas yrke eller arbetsplats registrerades då försäkringskassornas uppgifter är ofullständiga för de familjer där enbart en förälder använt försäkringen. Insamlingen har genomförts under april månad 1977 av personal på varje lokalkontor med anvisningar från riksförsäkringsverket (Bilaga 1 ), De insamlade statistikuppgifterna granskades manuellt och kompletterades efter förnyad kontakt med lokalkontoret. Materialet kontrollstansades och bearbetades maskinellt med korstabuleringsprogrammet Table 3. Vid kontrollbearbetning rättades Eldh B & Bonsdorffl: Manual till korstabule- stansfel som givit orimliga variabelvärden och uppmärksammades några systematiska svagheter i primärmaterialet: Sjukpenninguppgifter har i några fall angetts till högre ringsprogrammet Table 3 QZ Stockholm 1971 belopp än möjligt år 1976. Den uppgift som registrerats har gällt 1977. l dessa fall (Stencil). har sjukpenningen satts till 179 kronor dvs. max för 1976. Hur stor andel av övriga

Be/olknings- .fö/värvsarbets- och .försäkringssrarisrik 61

sjukpenninguppgifter som gäller 1977 kan inte klargöras. Vi har emellertid bedömt förskjutningarna som små och relativt betydelselösa då antalet inkomstklasser som redovisas är litet och endast använts för en grov ekonomisk kartläggning. Handläggande tjänstemän på försäkringskassornas lokalkontor har tagit fram primärmaterialet. Alla kassör har lämnat uppgifter. Vi antar att alla arkiverade uppgifter har tagits med. Eventuellt bortfall av icke arkiverade utbetalda föräldrapenningdagar kan inte uteslutas men bedömes vara av ringa omfattning. Enligt riksförsäkringsverkets månadsstzttistik utbetalades ersättning för l 115 609 dagar under år 1976. Motsvarande uppgift från denna urvalsundersökning blir 1098 593 eller 98.5 96 av totala antalet uttagna dagar. Sekundärbortfall Förekommer i några variabler med ofullständiga eller felaktiga uppgifter som inte kunnat korrigeras. Yngsta barnets födelseår uppgavs för 36 familjer vara år 1977. För dessa familjer har antalet barn ntinskats med ett och barnets nummer i syskonskaran korrigerats. Tre barn uppgavs vara födda år 1966. Vi vet inte om utbetalning skett till överâriga barn eller om felregistrering skett. Uppgift om sjukpenning för samboende saknades i 8 och uppgick till ett för högt belopp i 12 familjer. Därutöver fanns enstaka avvikelser i ytterligare några variabler. Totalt fanns 70 ofullständiga uppgifter i någon variabel vilket tillsammans med zivrundningsforfarande förklarar att totala antalet redovisade familjer varierar i tabellerna.

T ara/populationen barnfamiljer

Hela gruppen barnfamiljer som 1976 var berättigade att utnyttja sjukpenning för vård av sjukt barn, dvs. familjer med barn som under 1976 fyllde högst 10 år, var ca 800 000.1 Av dessa är 90 % tvåförälderfamiljer och 10 % enförälderfamiljer. Förvärvsfrekvensen bland kvinnor med barn under 10 år beräknas till 67 %. Föräldrar i enförälderfamiljer har högre förvärvsfrekvens, ca 76 96. än i tvåförälderfamiljer. Årsinkomsten bland de förvärvsarbetande mödrarna var år 1976 under 20 000 kronor för 33 %, mellan 20000 och 50000 för 59 %. Knappt 8% hade mer än 50000 kronor i årsinkomst. Dessa uppskattningar används i kommande avsnitt för att beräkna den andel familjer som utnyttjat försäkringen.

Försäkringens utveckling 1 974-] 977

År 1974 infördes rätten för alla familjer med barn under tio år att uppbära 1 Chansen för att föräldföräldrapenning för vård av sjukt barn eller i samband med annat barns rarna till ett bam fött år födelse. Under åren 1974-1976 har familjerna kunnat ta ut tio dagar per 1966 skall ha använt kalenderår. Reglerna har sedan 1 januari 1977 ändrats på llera punkter. försäkringen år 1976 är Effekterna av nu gällande regler har inte varit möjliga att belysa eftersom beroende av när barnet uppgifter för hela 1977 inte kunnat insamlas för detta betänkande. fyllde 10 år. Om födelse- Erfarenheterna av försäkringen under 1974 redovisades i SOU 1975:62. dagarna antas jämnt fördelade över året är Antalet dagar som togs ut 1974 var 675 792. 1975 963 437. 1976 1 115 606 antalet möjliga dagar att

och år 1977 1815572. Ökningen mellan 1975 och 1976 minskade något

utnyttja försäkringen jämfört med ökningen mellan de två första åren. År 1977 ökade antalet reducerad med hälften for dagar med 63 % jämfört med 1976. Detta beror sannolikt till stor del på denna årskull. För att 1977 som bl. a. innebär att tillåta jämförelser med de nya reglerna som trädde i kraft l januari undersökningsmaterialet barnfamiljerna har fler dagar för tillfällig vård av barn. uppskattas antalet famil- 155000 familjer använde försäkringen år 1974 jämfört med 240000 år jer med yngsta barnet i 1976. Tillskottet av familjer som använder försäkringen, förklarar mer- åldern 0-10.5 år.

62 Befolknings:förvärvsarbets- och_försäkringssraristik

Tabell 3.34 Totala antalet uttagna dagar för vård av sjukt barn eller i samband med annat barns födelse under år 1974 - 1977 fördelade på månader Månad Antal uttagna dagar Andel av samtliga uttagna dagar 1974 1975 1976 1977 1974 1975 1976 1977

Summa 675 792 963437 1115606 1815572 100.0 100.0 100.0 100.0

parten av ökningen i antalet uttagna dagar från 1974 till 1976. Hur ökningen år 1977 Fördelar sig på familjeroch genomsnittligt antal dagar är okänt.

Familjer som använt/ölsäkringen 1976

I tabell 3.35 ges en översikt över de drygt 240 000 familjer som utnyttjat Försäkringen år 1976. 35 000 av dessa familjer(l5 %) tog ut dagar för ledighet i samband med annat barns födelse. 213 000 familjer (88 %) utnyttjade försäkringen for vård av sjukt barn. Drygt 7 000 av dessa familjer (3 %) ute nyttjade försäkringen för båda formerna av ledighet. Familjer där modern inte förvärvsarbetar kan endast :invända försäkringen för vård av sjukt barn om vårdnadshavaren. dvs. i regel modern. inte kan ta hand om barnet. Detta har varit fallet för ca 9000 familjer. Bland de familjer där båda föräldrarna förvärvsarbetar och familjen endast använt försäkringen för vård av sjukt barn medverkar var tredje fader. Enförälderfamiljerna är överrepresenterade bland dem som använde försäkringen för vård av sjukt barn och utgjorde drygt 20 % av dessa trots att de endast utgör knappt 10 % av barnfamiljerna i landet. Bland de ca 60000 förvärvsarbetande enförälderfamiljerna med barn under 10 år utnyttjade 44000 eller 73 % försäkringen. Motsvarande andel i de tvåförälderfamiljer där båda föräldrarna förvärvsarbetar är 37 % (175000 av ca 468 000). Undantas de familjer som utnyttjade försäkringen i samband med annat barns födelse blir andelen 34 % i dessa tvåförälderfamiljer. I de familjer som använt försäkringen har ca 80 % av kvinnorna en årsinkomst mellan 20000 och 50000 kronor och endast 10 % har mindre än 20000 i årsinkomst. Bland förvärvsarbetande kvinnor med barn under 10 år i befolkningen 1976 är andelen med inkomst under 20 000 kronor betydligt högre. drygt 30 %. Siffrorna speglar sannolikt att många deltidsarbetande kvinnor med små inkomster inte använde försäkringen.

SOU 1197839 Bc/olknings- _förvä/vsa/bers- ochjförsäkringsstarisrik 63

Tabell 3.35. Familjer som utnyttjat försäkringen år 1976, fördelade efter familjetyp, moderns förvärvsarbete samt vilken/vilka av föräldrarna som utnyttjat försäkringen för vård av sjukt barn resp. vid annat barns födelse

Familjetyp Försäkringen utnyttjad

Endast vård av sjukt barn samband medf_ Summa

annat barns födelse

Modern Fadern Summa Enbart Också Summa ensam ev. vid modern vård av Sjukt barn

Tvåförälderfamilj därav - 9 194 9 194 ll 431 710 12 141 21 335 Modern ej Förvärvsarbetande Modern förvärvsarbetande 102 950 49 984 152 934 16 010 6 532 22 542 175 476

Summa 102 950 59178 162128 27 441 7 242 34 683 196 811 - - 43 984 426 - 426 44 410 Enförälderfamilj Summa familjer 102 950 59 178 206 112 27 867 7 242 35 109 241 221

Bland familjer som utnyttjat Försäkringen finns en inkomstskillnad mellan mödrarna i enförälderfamiljerna och mödrarna i tvåförälderfamiljerna. Den första gruppen har genomsnittligt något högre inkomst men endast l 1-12 % ligger över 50 000 kronor oavsett familjetyp. Denna skillnad återspeglar troligen framför allt att de ensamstående föräldrarna arbetar heltid i större utsträckning.

Fädernas tzmytt/arzdø av _/örä/dra/ö/säkringen i samband med anna!

barns _ födelse l hela landet finns ungefär 55 000 familjer med två eller flera barn, varav det yngsta föddes 1976. Ca 64 % eller ca 35000 av dessa fader använde försäkringen i samband med annat barns födelse. l diagram 3.5 visas hur många dagar fáderna tagit ut. I medeltal har faderna tagit ut 7.5 dagar. Ungefär en fjärdedel tar ut fem dagar eller därunder medan 40 % tar ut alla tio dagarna i samband med annat barns födelse. Fäder med årsinkomst under 50000 tar ut alla tio dagarna i något högre utsträckning än de högre inkomsttagarna (tabell 3.36). Tabell 3.36 Utnyttjande av sjukpenning i samband med annat barns födelse fördelat efter faderns årsinkomst

64 Belblknings:förvärvsarbers- och_lörsäkringssratistik SOU l978z39

Andel fäder, procent

40- -

30-

20°*

Diagram 3.5 Utnyttjande 10av sjukpenning i samband med annat barns/ödelse. J A nde/fäder som tagit ut

UUUUJUUUU

1-10 dagar. (Diagrammet omfattar drygt 35 000 fäder) 10 Antal dagar

Fäder i flerbarnsfamiljer använde således i stor utsträckning större delen av de tio föräldrapenningdagarna för att ta hand om sitt nyfödda barn. Försäkringens syfte “att fadern kan ta ledigt en kort tid i samband med ett barns födelse för att kunna ta hand om ev. äldre barn, för att kunna vara med vid Förlossningen och för att kunna ta hand om familjen den allra första tiden därefter” (SOU 1972:34, s. 224) har i stor utsträckning förverkligats för flerbarnsfamiljerna. Från 1 januari 1978 öppnas denna möjlighet också for förstagångsfäderna.

.Sjukpenning för vård av sjukt barn Allmänt

I hela landet finns drygt en halv miljon familjer med barn under 10 år där modem förvärvsarbetar. 213 000 eller 40 % av dessa familjer använde försäkringen för vård av sjukt barn (se tabell 3.34) under år 1976. Som tidigare konstaterats är enförälderfamiljer överrepresenterade bland dem som utnyttjar försäkringen. Omkring 73 % av enförälderfamiljerna och ca 40 % av tvåförälderfamiljerna har använt försäkringen. Även om beräkningen rymmer vissa felkällor är det dock klart att enförälderfamiljer i betydligt större utsträckning än tvåförälderfamiljer använder försäkringen. 206000 familjer har använt försäkringen endast för vård av sjukt barn år 1976. Dessa tog i medeltal ut 4,0 dagar. Som framgår av diagram 3.6 dominerar de familjer som tar ut enstaka dagar. 63 % tar ut högst tre dagar. Endast 7,5 % av familjerna använde alla tio dagarna. Av tabell 3.37 framgår att enförälderfamiljerna har ett något högre genomsnittligt utnyttjande av försäkringen än tvåförälderfamiljer, 4.6 dagar jämfört med 3,9 dagar för tvåförälderfamiljema. Både i en- och tvåförälderfamiljer gäller att färre dagar utnyttjas för skolbarnen.

SOU l98:39 Bcf/b/knings-_fö/väivsarbols- och_försäkringssratistik 65

Andel familjer procent

30-

20 -

10- Diagram 3. 6 Familjer som uIny/(jar sjukpenning_/iii-

n

vård av sjuk! barn. Famil-

H jerna är_fördelade e/iør

5 6 7 8 9 10 Antal dagar an/a/ :lagar:

Tabell 3.37 Medeltal dagar som använts för vård av sjukt barn bland de en- och tvåförälderfamiljer, vilka enbart använt försäkringen för detta ändamål. fördelat efter yngsta barnets ålder

a 1-2 % bortfall på variabeln yngsta barnets ålder jämfört med tabell 3.34.

Denna tabell skiljer inte ut hur försäkringen använts för det enskilda barnet. Får att bättre belysa betydelsen av barnets ålder visas i diagram 3.7 ålderssantmansättningen för det vårdade barnet i de familjer som endast använt ftrsäkringen för en bam Om alla tio årsklasserna hade utnyttjat Försäkringen för vård av sjukt barn i samma utsträckning skulle varje årsklass svara för ungefär l/l0 eller 10 % av det totala uttaget. Diagram 3.7 visar att utnyttjandegraden är högre bland de yngre barnen än bland de äldre. Bland de som vårdats tio dagar utgör de yngsta barnen den största andelen. Barn i skolåldern är underrepresenterade både med avseende på utnyttjande av Försäkringen överhuvudtaget och uttag av alla tio dagarna. För de tre äldsta årsklasserna P-g-a-delrelalwllilla 5°m ä

7, 8 och 9 år ligger utnyttjandet tämligen konstant. Materialet ger därför “TV5” hä“*““{äd5

inte anlecning att förvänta en lägre utnyttjandegrad för barn i åldersgruppen

ägáolrinçárüâåâgêâzâfåen

i omedelbart över tio år vid en eventuell höjning av nuvarande åldersgräns. Ivåårsâldem kan trongen I tabell 3.38 redovisas yngsta barnets ålder för gifta (formellt gifta) två- förklaras av detta.

66 Be/ö/Anings:förväntsarbets-

00/1_försäkringsstatistilx

Procent

20-

15-

10--

1 1 I I l l T 1 1 r Diagram 3. 7 Försäkring- 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Barnets ålder ens utnyttjande i ârsklasserna 0-9jötgtamiljer där endast ett barn vårdats -- - Familjer där endast ett 5 Familjer där endast ett samt för familjer som tagit barn vårdats och alla tio barn vårdats (omfattar ut alla tio dagarna för ett dagarna utnyttjats (omfat- 178 485 familjer) barn. tar 1 1 570 familjer)

förälderfamiljer bland samtliga som utnyttjat försäkringen samt bland samtliga familjer där Föräldrarna är gifta och modern förvärvsarbetar. De senaste siffrorna är hämtade från arbetskraftsundersökningarna. har här ock- Hänsyn så tagits till att enbarnsfamiljer där barnet fötts under andra halvåret 1976 normalt inte kunnat utnyttja denna lörsäkringsdel.

Tabell 3.38 Gifta tvåförälderfanülier som enbart utnyttjat försäkringen vid vård av sjukt barn år 1976 samt samtliga gifta tvåförälderfamiljer med förvärvsarbetande moder. Fördelat efter yngsta barnets ålder

Yngsta barnets Antal familjer Antal familjer Andel som

varav med barn 06 år 107 748 255 100 42

Be/blkniztgs-jfözvälvsarbøts- och_försäkringssratisrik 67

Bland dessa familjer med barn under tio år har ungefär var tredje familj utnyttjat försäkringen för vård av sjukt barn. Ca 108 000 familjer med gifta föräldrar med barn under 7 år har använt försäkringen. Dessa utgör drygt 40 % av samtliga gifta förvärvsarbetande föräldrar med barn i dessa åldrar enligt l976 års befolkningsuppgift. Utnyttjandet av försäkringen är högre bland familjer med barn i åldern 0-2 år än i 3-6 årsålderrt. ca 48 % jämfört med 38 %. Bland familjer med barn i skolåldern utnyttjas försäkringen i ungefär var femte familj med förvärvsarbetande föräldrar.

Familjer som använt alla tio dagarna för vård av sjukt barn En beskrivning av de familjer som tagit ut maximalt antal dagar för vård av sjukt barn, är särskilt viktigt inför en diskussion om försäkringens framtida utveckling. Totalt tog ca 16000 familjer ut alla tio dagarna år l976. ntotsvarztnde 3 % av förvärvsarbetande kvinnor med barn Linder tio år. l tabell 3.39 redovisas andelen familjer med tiodagarsuttag bland de familjer som överhuvudtaget utnyttjat försäkringen i respektive grupp för en- och tvåforälderfamiljer med barn i olika åldrar.

Tabell 3.39 Uttag av alla tio dagarna för vård av sjukt barn bland en- och tvåförälderfamilier fördelade efter yngstas barnets ålder

Yngsta barnets Andel tiodagarsuttag i % ålder. år

l de enförälderfamiljer som utnyttjat försäkringen tar 10,7 % ut alla tio dagarna, vilket är betydligt större andel än i tvåförälderfamiljerna. Både i en- och tvåförälderfamiljer gäller att ju yngre det yngsta barnet är. desto större andel av familjerna utnyttjar alla tio dagarna. Familjer tar ut alla tio dagarna i större utsträckning om de har barn i förskoleåldern. Detta överensstämmer med den högre sjukligheten för barn i de yngsta åldrarna. Att ensamstående föräldrar tar ut alla tio dagarna står däremot rimligen inte för en högre sjuklighet hos deras barn utan belyser att familjens sociala villkor påverkar uttaget av försäkringen. Av tabell 3.40 framgår att andelen familjer som förbrukar alla dagar tidigt på året är högre bland familjer med llera barn. såväl bland ensamstående som bland tvåforälderfamiljer. Det är dessa grupper vilka använt alla dagarna tidigt under året som kan förväntas ha behov av ytterligare dagar.

68 Be/á/kniizgs:lö/värvsarbers- och_försäkringsstarisrik

Tabell 3.40 Familjer som utnyttjat alla tio dagarna ár 1976 för vård av sjukt barn fördelat efter månad för sista uttaget, familjetyp och antal barn

Familjetjp och Tionde dagen uttagen i summa antal barn Janrmaj Jun-sep. Okt.-dec.

Två föräldrar l barn 14.9 22.4 62.6 lOO 6177 2 eller ller barn 30.2 21,6 48,2 100 4934

Summa 21.7 22,0 56,2 100 ll 111 En förälder l barn 13,0 35,2 51,9 100 3 834 2 eller fler barn 36.4 18.2 45,5 100 781

Summa 16.9 32,3 50,8 100 4 615

Samtliga 20,3 25.1 54.6 100 15 726

Fädernas medverkan

De ca 59 000 fader i tvåförälderfamiljer som använt dagar för vård av sjukt barn utnyttjade i genomsnitt 2,6 dagar, se tabell 3.41.

Tabell 3.41 Familjer som enbart tagit ut sjukpenning för vård av sjukt barn år 1976 och där fadern använt minst 1 dag av försäkringen, fördelat efter medeltal uttagna dagar, antal barn i familjen och yngsta barnets ålder

a lnkluderar 532 gifta familjer i uppräknat material där uppgift om barnets ålder saknas.

Fäderna i flerbarnsfamiljerna har en tendens att utnyttja något fler dagar än enbarnsfáderna. Någon större skillnad med hänsyn till yngsta barnets ålder finns inte vad gäller antal dagar som faderna utnyttjar. Fädernas inkomstfördelningar är relativt lika i de familjer där enbart modern utnyttjat Försäkringen för vård av sjukt barn och i de familjer där fadern utnyttjat åtminstone en dag. Något högre andel fäder med höga inkomster finns dock i familjer där enbart modern utnyttjat försäkringen.

./ÖI1äI\'S(lI'b(7IS- och_försäkringsslarisrik 69

Be/o/knings-

Fädernas och mödrarnas sammanlagda utnyttjande i de tvåförälderfamiljer

där faderna medverkat var i genomsnitt 4,2 dagar och 7.9 % av familjerna 63 % av alla dagar som togs ut tog ut alla tio dagarna. Fäderna använde oftare hemma med för vård av sjukt barn i dessa familjer och var således foräldraersättning än mödrarna. tar dock mödrarna huvudbördan av vården av I flertalet barnfamiljer Vi kan inte uttala de sjuka barnen oavsett barnets ålder och antal syskon. tenderar att öka. Våra resultat talar däremot oss om fädernas medverkan för att om en fader använder föräldraförsäkringen är chansen stor att för-

äldrarna delar ganska jämnt på dagarna.

Sammanfattning

för tillfällig vård av barn infördes 1974 och gav t.0. m. år Sjukpenning kalenderår 1976 familjer med barn under tio år rätt till ersättning tio dagar per familjer som för vård av sjukt barn eller vid annat barns födelse. Antalet använt försäkringen ökade från 155 000 år 1974 till 240 000 år 1976. Denna siffra stiger sannolikt även under de närmaste åren genom att ytterligare får kännedom om försäkringen och det blir mer och mer accepterat familjer att använda denna försäkring. Däremot behöver inte utpå arbetsplatserna öka i samma takt. Genomsnittligt tog familjerna ut nyttjandet per familj varav 4,0 dagar avsåg vård av 4,4 dagar år 1974 och 4,6 dagar år 1976. sjukt barn. dåligt de enskilda fa- Det genomsnittliga dagantalet speglar emellertid miljernas användning av försäkringen. Fädernas uttag av dagar i samband med barns födelse måste hållas skild från familjernas uttag lör vård av

sjukt barn. 64 % av de ca 55000 fader i llerbarnsfamiljer som hade rätt att ta ut med barns födelse utnyttjade försäkringen. Dessa läder dagar i samband tog i genomsnitt ut 7.5 dagar och 40 % av de fader som tog ut minst en har gjort det möjligt dag tog ut alla tio dagarna. Denna del av försäkringen flerbarnsfader att medverka i omvårdnaden av sina barn i samför flertalet band med en ny förlossning. Antalet dagar som familjerna tar ut i samband med vård av sjukt barn som föräldrarnas yrkesarbete. inkontster. bestäms av en mängd faktorer till försäkringen och barnens sjuklighet och andra tillsynsformer. attityder behov av särskild vård i samband med sjukdom. med förvärvsarbetande mödrar an- Av drygt en halv miljon barnfamiljer vände 40 % eller drygt 200000 fösäkringen för vård av sjukt barn.

Dessa familjer använde i genomsnitt 4.0 dagar för vård av sjukt barn.

7.5 °/o av dessa familjer tog ut alla tio dagarna år 1976. Det genomsnittliga påverkas inte nâimnvärt av antalet barn i familjen. Familjer utnyttjandet med förskolebarn över ett år använder försäkringen i högre grad än familjer med skolbarn. Barn under ett år vårdas relativt sällan med hjälp av denna med att vårdnaden i stor utsträckförsäkring. vilket rimligen sammanhänger Dessa åldersbetingztde skillnader ning är tryggad genom föräldraledigheten. är särskilt bland de familjer som utnyttjat alla tio dagarna. tydliga av de familjer som använt försäkringen har fadern tagit 1 en tredjedel ut minst en dag. Fäderna använde över hälften av alla dagar som togs

70 Be/o/kninkgs:förvärvsarbersoch_fö/säkringsstalisrik

ut för vård av sjukt barn i dessa familjer och var således oftare hemma med föräldrapenning än mödrarnzt. l llertalet barnfamiljer tar dock mödrarna huvudbördan av vården av de sjuka barnen oavsett barnets ålder och antal syskon. Försäkringen används i betydligt större utsträckning av ensamföräldrar än av samboettde där båda förvärvsarbetar. De ensamstående använder också något fler (4.6) dagar i genomsnitt. Relativt sett tar fler (l0.7 %) ensamförâildrar ut alla tio dagarna. Detta speglar ensamförälderns utsatta position och bristen på alternativ omvårdnad av sjuka barn. Försäkringen utgör en viktig komponent i det ekonomiska skyddet för de familjer som hamnar i besvärliga situationer i santband med barns sjukdom. Bland familjer som tagit ut alla tio dagarna märks att särskilt llerbarnsfamiljer med barn i förskoleåldern oftare har tagit ut alla dagarna tidigt på året.

Ökningen av det ntaximalzt antalet dagar från januari 1977 bör till-

godose en stor del av detta behov. Det är dock klart att en liten grupp sjuka barn med längre vårdtider eller ofta återkommande sjukdomar inte kan få omvårdnaden ordnad inom nuvarande regler.

SOU l978z39

4 Allmänna överväganden

4.1 Inledning

Sedan slutet av 1960-talet har barnfamiljernzts situation förändrats i betydande grad. Det har framför allt skett genom att allt fler kvinnor börjat förvärvsarbeta. Den förhållandevis största ökningen har skett bland kvinnor med barn i förskoleåldern. Denna utveckling har medfört att ekonomin för stora grupper barnfamiljer har förbättrats. Den har också varit ett viktigt led i utvecklingen för ökad jämställdhet mellan män och kvinnor. Det är emellertid en allmän erfarenhet att det är arbetsamt för familjen om både fadern och modern i en barnfamilj förvärvsarbetar. Framför allt i vissa situationer då barnet behöver närvaron av en uppstår det problem förälder. Den föräldraförsäkring som infördes den l januari 1974 tillkom både en rätt till ledighet och en ekonomisk komför att ge föräldrarna pensation i dessa situationer.

4.2 Försäkringens motiv och principiella uppbyggnad

l familjepolitiska kommitténs motivering för föraldrttfcársâikringen utgick man från att båda föräldrarna i flertalet småbarnsfamiljer önskar förvärvsarbeta. Man menade att det emellertid finns vissa situationer när det är önskvärt eller t. 0. m. nödvändigt att en förälder stannar hemma och tar hand om ett bam. En sådan situation är vid ett barns födelse och det första halvåret därefter. En annan situation där familjepolitiska kommittén fann angeläget att tillgodose behovet av ledighet var vid barnens sjukdom. som föräldraförsäkringen trädde i kraft genomfördes också be- Samtidigt tydande förändringar i sjukpenningförsäkringens uppbyggnad. sjukpenning- en - och därmed även föräldrapenningen utgår fr. o. m. den l januari 1974 - med vissa begränsningar - med 90 % av den ordinarie inkomsten som den beskattas. Den ar också ATP-grundande. Föräldraförsamtidigt fick därmed redan från början en nära knytning till förälderns säkringen inkomst. ersatte den tidigare ntoderskapsförsäkringen. Denna Föräldraforsäkringen rätt att vara lediga under en sexmånadersperiod i santband gav mödrarna med barns födelse. Dessutom erhöll varje moder ett engångsbelopp på l 080 kr vid barnets födelse.

72 Allmänna öve/ttägarzø/øn

Föräldralörsäkringens införande och senare utveckling har inneburit flera principiella nyheter. Den viktigaste av dem var att även fädernzi fick rätt att utnyttja möjligheterna till ledighet för att vara hemma hos sina barn och ersättning för inkomstbortfall vid sådan ledighet. En annan förändring med principiell innebörd var införandet av en garantinivå för ersättningen. Garantinivån motiverades med behovet att stödja unga föräldrar med svag eller ingen anknytning till arbetsmarknaden. Det konstaterades också att den skulle få stor betydelse för de hemarbetande föräldrarna. Med Föräldraförsäkringen infördes också en helt ny ersättningsforitt. nämligen sjukpenning vid vård av sjukt barn. Mot bakgrund av att denna var en ny och oprövad form. som avvek från försäkringens tidigare uppbyggnad. begränsades det antal dagar som fick utnyttjas av varje familj. Efter försäkringens ikraftträdande har förmånsreglerna successivt byggts ut. Ledighetsreglerna har fått en modern utformning som klart definierar föräldrarnas rätt till ledighet. Rätten till ersättning och till ledighet har knutits närmare till varandra. Rätten till sjukpenning för vård av sjukt barn har ändrats till en rätt till Föräldrapenning lör tillfällig vård av barn. I samband härmed har rätten till ersättning utvidgats till att omfatta också de situationer då den ordinarie vårdaren är sjuk, när en förälder behöver följa ett barn till den förebyggande hälsovården eller när en förälder besöker samhällets l det sistbarnomsorg. nämnda fallet är ersättningen begränsad till en dag per år och förälder.

4.3 Familjestödsutredningens uppdrag och första betänkande

4.3.1 Uppdraget

Samtidigt som föräldraförsäkringen trädde i kraft tillsattes familjestödsutredningen med uppdrag att göra en sammanställning och bedömning av erfarenheterna av de nya reglerna. I direktiven har också ingått att pröva möjligheterna att utöver de av familjepolitiska kommittén föreslagna åtta månaderna förlänga ersättningstiden unpå ett sådant sätt att försäkringen derlättar för småbarnsföräldrar att förvärvsarbeta med reducerad arbetstid under en viss period sedan rätten till hel föräldrapenning upphört. l direktiven påpekades att en grundtanke bakom föräldraförsäkringen ar att reglerna skall medverka till jämställdhet mellan kvinnor och män. Målet är att båda föräldrarna på lika villkor skall ges möjlighet att på ett tillfredsställande sätt kombinera förvärvsarbete och en god omvårdnad om barnen. Frågan om förkortad arbetstid för småbarnsföräldrar har nära samband med de minsta barnens situation inom barnsomsorgen. Utredningen har i uppdrag att pröva erfarenheterna av och de pedagogiska förutsättningarna för småbarnsgrupper i daghem. Utredningens direktiv finns återgivna i kap. l (sid: 17).

A///nänna överväganden 73

4.3.2 Utredningens jörsta betänkande

berörda frågorna i det del- Utredningen tog upp vissa av de i direktiven betänkande Förkortad arbetstid för småbarnsföräldrar (SOU 1975:62). som

avlämnades år 1975. Det innehöll en första genomgång av försäkringens

innehöll det vissa förslag till utbyggnad av försäkutnytttjztnde. Därjämte rätten til förkortad arbetstid för ringen. Utredningens huvudförslag gällde Vidare en utvidgning av rätten till Föräldrasmåbarnsföräldrar. föreslogs vård av barn. samt en ny lagstiftning om rätt till Förpenning vid tillfällig En del av utredningens förslag har genomförts, bl. a. Förslaget äldraledighet. Föräldrapenning vid tillfällig vård av barn om Förändrade regler För rätt till

och en lag om rätt till föräldraledighet. om förkortad arbetstid för småbarnsföräldrar innebar att Föräldrar Förslaget som förvärvsarbetar på heltid - utöver den dåvarande rätten till sju månaders

heltidsledighet - skulle få rätt till dels en förlängning av ersättningstiden

dels en rätt För förälder att korta ned sin arbetstid från sju till åtta månader. till sex timmar en period av 20 månader och få ersättning per dag under Tiden skulle enligt förslaget fördelas lika meli form av delföräldrapenning. Förvärvsarbetande föräldrar skulle dessutom ges rätt att lan Föräldrarna. månaden mot fem månaders delbyta ut den åttonde av heltidsledigheten

Föräldrapenning. mötte på vissa punkter. Mot förslaget anfördes Detta förslag erinringar framför allt att dess konsekvenser ute på arbetsplatserna inte belysts till-

(S 1975:01) med representanter från arbetsmarkräckligt. En arbetsgrupp nadens parter tillsattes För att med ledning av remissvaren se över förslaget.

4.3.3 Senare behandling av frågan

i rapporten (Ds S 1976:5) “Ökade möj- Arbetsgruppens Förslag redovisades föräldraförsäkringen”. Förslaget innebar ligheter till föräldraledighet genom i stället för att enbart kunna utnyttjas som en bl. a. att ersättningstiden också skulle kunna tas ut som helarbetstidsförkortning till sex timmar förblev densamma som tidsledighet eller halvtidsledighet. Ersättningstiden så att föräldrarna gavs rätt till en enligt familjestödsutredningens förslag fem månaders heltidsledighet, vilket omräknat ledighet som motsvarade skulle motsvara delföräldrapenning i 20 månader. till sex timmars arbetsdag också att rätten till ersättning skulle omfatta Arbetsgruppens förslag innebar Förvärvsarbete eller som arbetade mindre än även föräldrar som saknade den tidsperiod under vilken heltid (sex timmar per dag). Vidare utvidgades förslagets tre år till åtta år ersättning kunde tas ut från det ursprungliga - dvs. till och med barnets första skolår. i sedvanlig ordning föremål för remissbe- Arbetsgruppens Förslag blev Därefter har en proposition utarbetats av den nya regeringen och handling. De nya regler som antogs av riksdagen och som trädde förelagts riksdagen. den 1978 innebär en utbyggnad av löräldraförsäkringen i kraft l januari under två månader. Av de nio genom rätt till föräldrapenning ytterligare därmed omfattar utgår föräldrapenning under sex måmånader Försäkringen med barns födelse enligt samma regler som tidigare. medan nader i samband i form av särskild föräldrapenning. Den ersättning utgår under tre månader

74 Allmänna öve/väganden

särskilda föräldrapenningen kan utgå till förälder som för vård av barn är eller som arbetar kortare tid än normal arbetstid. Den kan utgå heltidsledig som hel. halv eller fjärdedels föräldrapenning under tre. sex resp. tolv månader. Under två av de tre månaderna motsvarar den föräldrapenningen egna sjukpenningen. dock lägst garantinivån, medan ersättningen under den tredje månaden utgår lika för alla med garantinivåns belopp 32 kr per dag. Särskild föräldrapenning kan tas ut längst till dess barnet fyllt åtta år eller t. o. m. barnets första skolår. Den särskilda föräldrapenningens ersättningstid fördelas lika mellan föräldrarna men med rått för förälder att utan prövning avstå ersättningstid till förmån för den andre föräldern.

4.3.4 Utredningens

överväganden beträfande den särskilda

föräldrapenningen

Med hänsyn till att den särskilda föräldrapenningen så nyligen trätt i kraft omfattar familjestödsutredningens av erfarenheterna av föräldgenomgång raförsäkringen inte de nya reglerna om särskild föräldrapenning. Utredningen vill dock anföra Följande allmänna synpunkter.

l sitt föregående betänkande hävdade fantiljestödsutredningen att det från

barnets synpunkt vore bäst om den fortsatta utbyggnaden av föräldraförsäkringen riktades till de minsta barnen på så sätt att den dagliga kontakten med föräldrarna ökades. De sociala och psykologiska skäl som motiverade dessa synpunkter gäller enligt utredningen fortfarande. Redan vid tidig ålder har barn glädje av samvaron med andra människor än de egna föriildrztrnzt. En god barnomsorg är därför en tillgång även för små barn. Det är dock angeläget att den (lagliga tid barnet vistas i barnomsorgen inte blir alltför lång. Det är betydelsefullt att den särskilda löräldrapenitittgeit i första hand utnyttjas till en förkortning av arbetsdagen. Det råder stor brist på barnomsorg lör de minsta barnen. Det kan därför i många fall ligga nära till hands att Föräldrar. utnyttjar den särskilda föraldrapenningen som heltidsledighet omedelbart efter föräldrapenningen vid barns födelse. Föräldrarna går då miste om möjligheterna att använda den särskilda föräldrapenningen för att förkorta arbetstiden eller i situationer då deras närvaro är angelägen, exempelvis vid introduktion i barnomsorgen eller vid skolstarten. Mot den bakgrunden bör man enligt utredningens mening ta reglerna om den särskilda föräldrapenningen under förnyat övervägande om det visar sig att heltidsledighet blir den dominerande formen för utnyttjande av särskild föräldrapenning. l så fall bör övervägas vilka förändringar av regelsystemet som måste göras för att förändra utnyttjandemönstret så att förkortad arbetstid blir ett vanligare sätt att använda försäkringen. När större erfarenheter vunnits av den särskilda bör foräldrapenningen också den nuvarande konstruktionen när det gäller ledighet vid barns födelse prövas. Det är möjligt att det då kan framkomma skäl att föreslå en rätt att omvandla heltidsledighet till fjärdedelsledighet också inom denna del av försäkringen. F. n. finns det en möjlighet att ta ut halv föräldrapenning i samband med barns födelse. Oavsett om föräldrarna delar på vårdnaden under en dag och tar ut en halv föräldrapenning vardera eller om en förälder

Allmänna överväganden 75

tar ut halv föräldrapenning under en dag avräknas alltid en dag. För för föräldrapenning i samband med barns att anpassa -avråikningsreglerna födelse till de övriga avräkningsreglernzt bör dock redan nu en viss justering ztvrâiknas som en halv dag istället för göras så att en halv föräldrapenning som nu en hel dag.

4.4 Försäkringens utnyttjande

4.4.1 Föräldrapenning i samband med barns födelse

En statistisk av utnyttjandet av föräldraförsäkringen under åren redovisning lämnas resultaten och slutsatserna sam- 1974-77 i kap. 3. De viktigaste manfattas i det följande. Man kan först konstatera. att det är mycket få familjer som avstår från i samband med barns födelse. l att utnyttja sin rätt till fölräldrapenning den mån det förekommer gäller det kortare tider. Det senaste årtiondet har karakteriserats av en kraftig ökning av kvinförvärvsverksamhet. Denna ökning har varit mest framträdande nornas bland mödrar med små barn. Denna utveckling under de senaste åren belyses enligt garantinivån har också av att den andel som uppbär föräldrapenning lörminskat från 40.5 % år l974 till 29.5 % år 1976. Den genomsnittliga äldrapenningen (inkl. fädernas utnyttjande) har stigit från 52.5 kr år l974 till 77.9 kr år 1976.

vid barns födelse kan utnyttjas av modern fr. o. m. den

Föräldrapenning före den beräknade tidpunkten för födelsen. Ca 30% sextionde dagen utnyttjade denna av de mödrar vars föräldrapenning översteg garantinivån en månad. 20 % av mödrarna var sjukskrivna i möjlighet i minst Drygt minst en månad under tiden före förlossningen. Föräldraförsäkringen är en av de mest konkreta jämställdhetsreformer som genomförts. För de fäder som utnyttjar rätten till föräldrapenning ger den möjlighet att på ett helt annat sätt än tidigare få kontakt med barnen. Att förändra könsroller är emellertid en långsam process. Att män vårdar av invanda mönster. Andelen barn på heltid är en genomgripande förändring män som utnyttjade föräldraförsäkringen var låg - 2.4 % - under det första under den tid försäkringen existerat har varit positiv året. Utvecklingen

även om männens andel år 1976 fortfarande inte var högre än knappt 8 %. Andelen fäder som utnyttjat försäkringen har emellertid ökat successivt

under hela tiden. i Antalet utnyttjade dagar bland dessa fäder har också ökat från i genomsnitt 26 under år 1974 till 40 dagar under år 1976. En huvudfråga för utredningen är vilka grupper som utnyttjar försäkringen har därför i samarbete med riksoch vilka som inte gör det. Utredningen den löpande statistiken med en särskild försäkringsverket kompletterat från forsäkringskassorna. Tillsammans med statistiska materialinszimling centralbyrån har utredningen också genomfört en begränsad intervjuunder-

sökning. från det insamlade materialet är att fadernas Utredningens huvudintryck ökar med utbildningsgrad, inkomst benägenhet att utnyttja försäkringen

i 76 Allmänna överväganden

och ställning på arbetsplatsen. Skillnaderna är dock begränsade. Bland biträdespersonal och icke-facklärda arbetare utnyttjar 5,4 % av fäderna någon dag av försäkringen. Bland facklärda arbetare är andelen 7,9 %, medan motsvarande andel bland ingenjörer och specialister ligger på 7.8 %. Medeltalet för alla fäder låg år 1976 på 9,4 %. Bland fäder med inkomster under 40 000 kr per år utnyttjade 5,6 % foräldraförsäkringen. medan det bland fader med en inkomt över 40000 kr var 9.8 °/o. Det finns således ett samband mellan fadernas utnyttjande av Försäkringen och deras utbildnings› och förvärvsförhållanden. Det kanske mest slående förhållandet i det insamlade materialet är dock sambandet mellan männens utnyttjande av Försäkringen och kvinnornas utbildnings- och forvärvsförhållanden. Bland män i samma yrkesgrupp stiger utnyttjandet av föräldraförsäkringen ju högre inkomst och bättre ställning på arbetsplatsen kvinnan har. Det förefaller mot den bakgrunden rimligt att tillmäta moderns situation stor vikt när det gäller uppdelningen av tiden. Det gäller både hennes värderingar kring vården av det späda barnet och hennes situation på arbetsmarknaden. Detta är viktigt bl. a. från informationssynpunkt. Materialet tyder på att ju bättre ställning kvinnan har i sitt förvärvsarbete - desto viktigare blir det för henne att mannen tar sin del av ansvaret for hem och barn. Utredningen har också jämfört benägenheten hos fader med olika arbetsgivare att utnyttja försäkringen. Av det insamlade materialet förefaller det som det var lättare for läder med offentliga arbetsgivare att utnyttja försäkringen än for fader med privata arbetsgivare. Drygt 11 % av de offentligt anställda fäderna utnyttjade försäkringen mot knappt 7 % av de privat anställda. Även om man jämför yrkesgrupper kvarstår det mönstret. Inom yrkesgrupper med hög utbildning såsom “specialister och ledande befattningar” är dock denna skillnad mellan fader med olika arbetsgivare mindre märkbar. Utredningen har prövat ytterligare några faktorer utan att finna några klara samband. Ur regional synpunkt kan man konstatera en viss tendens till högre utnyttjande bland faderna i Stockholmsregionen och några andra större orter, men i stort sett förefaller det inte ha någon större betydelse var man bor i Sverige när det gäller utnyttjandet av försäkringen. lnte heller förefaller pappans ålder ha någon betydelse.

4.4.2 Föräldrapenning för värd av barn

tillfällig Reglerna om föräldrapenning för tillfällig vård av barn förändrades till väsentliga delar från den l januari 1977. Den statistik som redovisas avser år 1976 då föräldraförsäkringen gav föräldrarna rätt till tio dagars föräldrapenning. De förändringar som har införts efter år l976 har inte varit möjliga att belysa med hittills tillgänglig statistik. År 1974 utnyttjade 155 000 familjer rätten till ersättning vid vård av sjukt barn. År l976 hade antalet familjer ökat till 240 000. Bland de familjer som använt sig av denna del av försäkringen utnyttjade varje familj i genomsnitt 4,4 dagar år 1974 och 4,6 dagar år l976.

Al/Inärzna överväganden 77

Av andra undersökningar framgår att barn i genomsnitt är sjuka betydligt använder uppenbarligen i stor utsträckmer än 4-5 dagar per år. Familjerna än föräldraförsäkringen för att lösa tillsynen av sjuka ning andra utvägar att barnet vårdas av en vuxen anförvant barn. 1 den mån detta innebär Skulle eller annan bekant person torde det i regel vara en god lösning. det däremot innebära att föräldrarna anmäler sig själva sjuka när det i själva lösning. Det verket är ett barn som är sjukt är det en otillfredsställande är givetvis inte heller bra om sjuka barn lämnas utan tillsyn. hu- Det antal dagar som utnyttjats per familj är begränsat. Utredningens som regel är återhållsamma i sitt utnyttjande vudintryck är att familjerna av föräldrapenningen för tillfällig vård av barn. Till detta skall läggas att över huvud taget inte mellan 50 och 60 % av de berörda barnfamiljerna har utnyttjat försäkringen år 1976. och med barn Av följande tablå framgår hur familjer med olika barnantal i olika åldrar utnyttjat försäkringen för vård av sjukt barn. Av uppställningen har ett något högre utnyttjande än tvåforframgår att enförälderfamiljer Antalet barn i familjen förefaller inte att påverka utnyttjandet. älderfamiljer. medan däremot när det gäller det yngsta barnets ålder ger ett visst utslag som angenomsnittliga antalet utnyttjade dagar. Bland de 16000 familjer vände alla tio dagarna var llerbarns- och enförälderfamiljerna överrepre-

senterade.

bam Antal dagar i medeltal som olika familjer använt för vård av sjukt

Två föräldrar En förälder Yngsta barnets ålder

1 barn 2 el. fler Summa 1 eller ller barn

inte Familjestödsutredningen har tidigare hävdat att foräldraförsäkringen for att begränsa utbyggnaden av barnfår tas som skäl av kommunerna vârdarverksamheten. Vi vill än en gång understryka att syftet med förinte är att ersätta barnvårdarverksamheten. De båda vårdformerna säkringen varandra. - barnvårdare resp. föräldraledig förälder- bör i stället komplettera 64 % av de ca 55 000 fäder i flerbarnsfamiljer som hade rätt att ta ut denna rättighet. Dessa fäder dagar i samband med barns födelse utnyttjade tog i genomsnitt ut 7.5 dagar och 14000 tog ut alla tio dagarna. 1 en tredjedel av de familjer som använt försäkringen för vård av sjukt barn har fadern tagit ut minst en dag. Fäderna använde över hälften av alla dagar som togs ut för vård av sjukt barn i dessa familjer och var således oftare hemma med föräldrapenning än mödrarna. Statligt anställda har möjlighet att vara lediga med B-avdrag bl. a. för statistik att jämföra utatt vårda barn. Tyvärr ger inte befintlig möjlighet nyttjandet av den rättigheten med användningen av föräldraförsäkringen.

78 Allmänna öve/väganden

4.5 Hur har

försäkringen fungerat och hur bör den utvecklas i fortsättningen

Det huvudsakliga motivet for att införa foräldraförsäkringen var att ge foräldrar möjlighet att vara lediga från sitt arbete i situationer då de behöver ta hand om sina barn utan att behöva göra stora ekonomiska förluster eller förlora sin anställning. Den nuvarande rätten till ledighet i samband med barns födelse täcker en, i jämförelse med andra länder, förhållandevis lång period. Enligt de nya regler som gäller fr. o. m. 1978 kommer den tid som tas ut som heltidsledighet i anslutning till födelsen i fortsättningen att kunna variera mellan sex och nio månader beroende på föräldrarnas önskemål. Den särskilda föräldrapenningen omfattar tre av dessa nio månader. Avsikten med den sårskilda foräldrapenningen är att föräldrarna själva skall kunna bedöma när de vill ta ut ledigheten. Härigenom kan angelägna behov som inte går att ange direkt i detalj tillgodoses. Utvecklingen av föräldraförsäkringen har gått i delvis olika riktningar. Föräldrapenningen för tillfällig vård av barn har byggts ut både när det gäller dagantal och situationer då den kan utnyttjas. En detaljerad uppräkning av skäl har därvid gjorts i lagtexten. Rätten till särskild föräldrapenning har en delvis annan karaktär. Den innebär en rätt till ledighet och ersättning utan att föräldrarna behöver motivera uttaget. Det enda krav som gäller är att föräldern skall vårda barnet. Den särskilda föräldrapenningen kan användas. utan att några särskilda skäl föreligger, for att ge barn och föräldrar möjlighet till ökad daglig kontakt med varandra. Ledighetsdagarna kan t. ex. användas vid introduktion i daghem eller skola, vid byte av bostadsort eller när barnet av olika skäl har särskilt behov av att ha en förälder hos sig. Den särskilda föräldrapenningen kan också fungera som en reserv for de familjer som har barn som är sjuka ofta eller under längre tidsperioder och där rätten till föräldrapenning för tillfällig vård av barn inte räcker till. Utredningen vill vidare påminna om att den i sitt tidigare betänkande pekat på behovet av stöd i situationer likartade dem vid adoption. Det bör dock påpekas att ledighetsreglerna ger vissa begränsningar också när det gäller utnyttjandet av den särskilda foräldrapenningen. Avsikten med den särskilda föräldrapenningen är således att den skall kunna utnyttjas enligt föräldrarnas egna bedömningari en mängd situationer av olika karaktär. Man kan anta att behovet att utnyttja den särskilda foräldrapenningen i besvärliga situationer kommer att variera mellan olika familjer. Den allvarliga bristen på spädbarnsplatser inom barnomsorgen med for sannolikt att många familjer kommer att utnyttja den särskilda foräldra› när de i stället skulle ha föredragit att ha barnet på daghem. penningen Långvarig eller ofta återkommande sjukdom hos barnet är en annan situation då familjen kan behöva använda den särskilda foräldrapenningen. Detta kan leda till att ersättningstiden for vissa familjer kommer att förbrukas for andra situationer än de for vilken utbyggnaden av försäkringen egentligen är avsedd och som enligt utredningen borde prioriteras av sociala och psykologiska skäl.

Allmänna överväganden 79

Utredningen lägger inte fram något förslag om en speciell föräldrapenning för introduktion i barnomsorg och skola. l den utformning som den särskilda förâildrapenningen givits kan den också tillgodose detta ändamål. Utredningen vill dock peka på den risk som beskrivits ovan att vissa familjer kommer att ha förbrukat sin särskilda föräldrapenning på ett sådant sätt att de inte kan delta i barnens introduktion i barnomsorg och skola.

4.6 Jämställdhetsaspekter på Foräldraförsäkringen

Under de senaste årtiondena har det skett en betydande utveckling mot mellan män och kvinnor. Könsrollerna har diskuterats ökad jämställdhet livligt och medvetenheten om behovet av förändringar har spritt sig. Alla politiska partier är för en ökad jämställdhet. Konkret har utvecklingen varit mest framträdande på arbetsmarknaden. Den lörvärvsverksamheten har ökat snabbt. Detta gäller också kvinnliga i de fall kvinnorna har små barn. På utbildningsområdet har också viktiga skett. har på nästan alla områden förändrats förändringar Lagstiftningen så att den numera behandlar kvinnor och män lika. lnte minst viktiga har de ändrade attityderna och värderingarna kring kvinnors och naturligtvis mäns roller varit. Den hittillsvarande utvecklingen har dock inte medfört att vi uppnått mellan män och kvinnor. Fortfarande är arbetsmarknaden i jämställdhet och manliga Deltidsstor utsträckning uppdelad i kvinnliga yrkesområden. bland kvinnor men förekommer endast i mycket liten omarbete är vanligt bland mån och det är fortfarande en stor manlig dominans bland fattning Olika tyder på att arbetet med hem chefer och likställda. undersökningar fördelat. Det är i regel kvinnorna som och barn alltjämt är mycket ojämnt för hemmet och som gör merparten av arbetet där. har huvudansvaret Föräldraförsäkringen utgör ett konkret inslag i strävan för jämställdhet mellan män och kvinnor. De regler lör föräldraledighet (moderskapsforsäkring m. m.) som gällde före år 1974 innebar en allvarlig begränsning leva. Men även om i familjernas möjlighet att själva välja hur de ville de formella hindren för männen att vara hemma tagits bort fungerar fortfarande och könsrollsmönstret som ett hinder för att de det yttre trycket skall kunna ta del av sina rättigheter. De invanda i någon större utsträckning som finns förklarar i stor omfattning att mönster och attityder naturligtvis fádernas medverkan i foräldraförsäkringen blivit så begränsad som den blivit. Antalet fäder som utnyttjat försäkringen i samband med barns födelse har emellertid ökat successivt. Sannolikt spelar försäkringen roll också vid De fader som prövat på vårdarbetet med sidan av det direkta utnyttjandet. små barn har sannolikt därmed lagt grunden för fortsatt deltagande i den om barnen. De har också visat andra människor att praktiska omsorgen det inte är onaturligt att pappor tar hand om små barn. till för tillfällig vård av barn har utnyttjats i en Rätten föräldrapenning förhållandevis stor utsträckning av männen. Den delen av försäkringen utgör konkret till en utjämning av hemarbetet mellan män ett mycket bidrag och kvinnor.

80 Allmänna överväganden

4.7 Administrationen av

föräldraförsäkringen

Utredningen har bedrivit sitt arbete i kontakt med riksförsäkringsverket. Utredningen eller dess sekretariat har också besökt flera försäkringskassor. Syftet med kontakterna och besöken har varit att finna ut hur föräldraförsäkringens regelsystem har fungerat. Kassapersonalen har genom sina direktkontakter med de försäkrade möjlighet att föra fram deras synpunkter. Det är givetvis viktigt att föräldraförsäkringen utformas på ett så enkelt och lättlörståeligt sätt som möjligt. Det är framför allt viktigt för att berörda föräldrar skall kunna utnyttja försäkringen på ett sätt som bäst svarar mot deras behov. Det är också viktigt för att begränsa administrationskostnaderna. Att försäkringen blivit så komplicerad som den blivit sammanhänger med att den är avsedd att täcka llera olika behov och att föräldrarna inom vida gränser skall ha möjlighet att själva våilja hur man vill utnyttja försäkringen. Kravet på enkelhet står delvis i motsats till de krav på flexibilitet och valfrihet som också ställs. Utredningens intryck är att administrationen av löräldraförsäkringen i huvudsak väl. Vissa påpekanden fungerar har gjorts om delar av regelsystemet som ger upphov till problem från hanteringssynpunkt. Utredningen tar i det följande upp flera sådana punkter och föreslår ändringar av reglerna i syfte att få försäkringen att fungera bättre och enklare. Justeringarna har marginell karaktär. Behovet av ytterligare information om försäkringen framhålls också av dem som på fältet sysslar med försäkringen. Ju mer komplicerad försäkringen blir. desto mer information behövs. lnformations- och upplysningsdelen i kassornas arbete har ökat väsentligt i samband med utbyggnaden av försäkringen. Servicefunktionerna kring försäkringen har således blivit alltmer arbets- och kostnadskrävande, medan rutinadministrationen genom bl. a. rationaliseringsåtgäder inte haft motsvarande utveckling.

4.8 Utredningens förslag i detta betänkande

4.8.1 Inledning Utredningen har gjort både en materiell och en lagteknisk granskning av försäkringen. I de följande kapitlen redovisas olika förslag till utbyggnad eller förändring av föräldraförsäkringen. I en del fall har utredningen pekat på problem som inte går att lösa enbart inom försäkringens ram. De frågor som tas upp har olika natur och storleksordning. Föråldraförsäkringen har f. n. i allt väsentligt en generell utformning. Någon bedömning från fall till fall förekommer knappast och besluten, om föräldrapenning skall utgå eller inte, är i regel lätta att fatta. Det är en klar fördel i försäkringens uppbyggnad. Trots detta har vissa av de förslag utredningen nedan beskriver inslag av prövning av de enskilda fallen. Det är delvis en ny linje i föräldraförsäkringen.

Allmän/ia överväganden 8l

bygga ut Försäkringen selektivt är emellertid Skälen för att i fortsättningen starka. Det första skälet är att det under överenligt utredningens mening framtid knappast finns statsfinzinsiellt utrymme för några stora kostskådlig reformer område. Det andra nadskrâivzinde generella på föräldraförsäkringens rätt till ekonomisk huvudskälet är att försäkringen i dag ger en betydande vid föräldraledighet. Ersättningsreglerna har också byggts ut krafersättning åren. har i det läget funnit att den fortsatta tigt de senaste Utredningen bör inriktas på att tillgodose de grupper som utbyggnaden av försäkringen har särskilda behov av stöd eller som i dag är missgynnade av reglernas

utformning. finner för sin del att de här redovisade skälen överväger Utredningen med en selektiv utbyggnad av försäkringen. Vi vill också framnackdelarna av selektiv karaktär som föreslås knyter an till hålla att de utbyggnader likartade regler inom andra delar av den zillmänna försäkringen. närliggande

4.8.2 Föräldrapenning under graviditeten

kan blivande mödrar utnyttja rätten till föräldra- Enligt nuvarande regler för barnets födelse. Tid penning 60 dagar före den beräknade tidpunkten den tid som kan användas efter som utnyttjats före barnets födelse minskar

förlossningen. kvinnor som har tungt arbete och De nuvarande reglerna missgynnar därför inte kan fortsätta arbeta till omedelbart före förlossningen. Frågan

svåra tekniska problem men orättvisorna är av en sådan art att rymmer det enligt utredningens mening är angelägt att en förändring av regelsystemet

sker så snart som möjligt. l kap. 5 redovisas förslag till ändringar av nu gällande regler i detta aven särskild rätt till inkomstersättning när den seende. Förslaget innebär inte kan förvärvsarbeta. Det blivande modern på grund av havandeskapet

innebär att de nuvarande 180 dagarna kan utvidgas med 50 dagar om kvinnan och hon till följd av hainte har kunnat omplaceras på sin arbetsplats helt eller delvis inte kan förvärvsarbeta. vandeskapet förslag läggs på mödrahälsovården att göra bedöm- Enligt utredningens om arbetets art hindrar den blivande modern att förvärvsarbeta. ningen Det blir av det enskilda fallet. Redan i dag blir fråga om en bedömning kvinnor sjukskrivna under den senare delen av graen betydande grupp innebär således delvis att denna företeelse sätts in i viditeten. Förslaget Den nuvarande möjligheten att ta ut föräldrapenning tidigast ett regelsystem. beräknade för förlossningen kvarstår. 60 dagar före den tidpunkten

4.8.3 Föräldrapenning för långtidssjuka barn

mening täcker det nuvarande antalet dagar inom sys- Enligt utredningens temet med föräldrapenning för tillfällig vård av barn behovet av ledighet

hos det stora flertalet barnfamiljer. l vissa lägen. t. ex. då barnet eller barnen eller då något barn är infektionskänsligt och därför har en långvarig sjukdom ofta är emellertid de nuvarande reglerna inte tillräckliga. sjukt att reglerna för föräldrapenning för tillfällig l kap. 6 förslår utredningen

82 Allmänna övervägandøn

vård av barn ändras så att ett större antal dagar för vård av sjukt bam kan beviljas i de fall då familjen förbrukat det ordinarie antalet dagar. Dessa regelförändringar skulle innebära en lättnad för familjer som på grund av barnets sjukdom ofta får svåra påfrestningar. Det är enligt utredningens mening att använda begränsade resurser där de bäst behövs. Utredningen har i det föregående framhållit att det vore en olycklig utveckling om vissa grupper föräldrar måste utnyttja den särskilda föräldrapenningen i situationer där de står utan val. Utredningen har där nämnt de problem bristen på barnomsorg för de minsta barnen medför. Detsamma gäller familjer vars barn drabbas av sjukdomar. En rätt till förlängning av den tillfälliga föräldrapenningen skulle göra att dessa familjer inte behövde förbruka den särskilda föräldrapenningen på grund av sjukdom hos barnet. Det skulle då ges samma möjligheter som andra familjer att använda den särskilda föräldrapenningen till att förkorta arbetstiden när barnet är litet eller att delta i introduktion i barnomsorg eller skola. För att begränsa rätten till förlängd ersättning till att gälla barn med mer långvariga sjukdomar föreslår vi att en karensperiod på tre dagar införs. Administrativt får de nya reglerna delvis samma karaktär som de som gäller vid egen sjukdom som varar längre än sex dagar. En sådan sjukskrivning förutsätter en bedömning i det enskilda fallet av medicinsk personal och försäkringskassa. Samma tidsgräns bör gälla i dessa fall dvs. intyg krävs fr. 0. m. den sjunde dagen när familjen har tagit ut de 12, 15 resp. 18 dagar de nu har rätt till.

4.8.4 Å ldersgränserna för föräldrapenning

för tillfällig vård av barn resp. reseersättning för besök hos barn pâ sjukhus Den nuvarande åldersgränsen på tio år för föräldrapenning för tillfällig vård av barn motiverades i huvudsak med förekomsten av en tioårsgräns på andra närliggande områden inom den allmänna försäkringen. Önskemål om en höjning av gränsen har framförts bl.a. i riksdagen. Det är givet att en åldersgräns av detta slag alltid ger otillfredsställande gränsfall, eftersom vårdbehovet upphör gradvis och vid olika tidpunkter för olika barn. Att se till och vårda sjuka anhöriga är ett behov som inte bara gäller barn under en viss ålder. Rätten till ledighet och ersättning för sådan vård skulle kunna diskuteras för sjuka i alla åldersgrupper. Det är emellertid

inte familjestödsutredningens

uppgift. Rätten till föräldraledighet för tillfällig vård av barn tar sikte på att ersätta en barntillsyn som faller bort. Enligt utredningens mening är det då naturligt att anknyta till den övre åldersgränsen för den kommunala barnomsorgen. Enligt lagen 1976:381 om barnomsorg omfatta: kommunernas fritidshemsverksamhet barn t. o. m. 12 års ålder. Samma åldersgräns bör därför gälla

också för föräldrapenning för tillfällig

vård av barn. Förslaget beskrivs närmare i kap. 7. Vidare lämnas förslag om höjning av åldersgränsen för resekostnadsersättning för besök hos sjukt barn som vårdas på sjukhus. 1 kap. 8 föreslås vissa ändringar av reglerna för vårdbidraget till svårt handikappat barn. Relgerna syftar, liksom förslaget i kap. 6 om föräldra-

Allmänna öve/vägandan 83

barn. till att stödja de familjer som drabbas av penning till långtidssjuka hos barnen. Förslagen innebär dels att svårare sjukdomar och olycksfall sänks vårdbidraget skall kunna tidsbegränsas dels att lägsta tid for Vårdbidrag

till sex månader.

4.9 Information om försäkringen

4.9.1 Nuvarande information

år 1974 har riksförsäkringsverket och försäk- Sedan Försäkringen infördes arbete på att informera om föräldringskassorna lagt ned ett omfattande annonser. TV-inslag etc. raförsäkringen. Det har skett genom broschyrer. kan man också se den omfattande ut- Som en del i informationsarbetet har varit bildning av forsäkringskassornas personal som skett. Informationen försäkringens innehåll i dess stora drag. inriktad på att presentera Utredningen har genom samtal med kassapersonztl. besök på arbetsplatser att och den enkät som presenterats i kap. 3 (sid. 38) fått uppfattningen om försäkringen. Detta berörda föräldrar har en i huvudsak god kännedom grupper föräldrar som huvudintryck till trots finns det sannolikt betydande information om föräldraförsäkringcn. Det finns också har en otillräcklig som inte nått ut tillräckligt. vilket förhindrat viktiga detaljer i försäkringen eller försvårat ett rätt utnyttjande av försäkringen. delar utredningen upp ämnesområdet i allmän l sin fortsatta diskussion för att öka lädernas medverkan. information och information

4.9.2 Allmän information

tillsammans med forsäkringskasse- Det arbete som riksförsäkringsverket bedriver för att informera om föräldraförbundet och forsäkringskassorna

är viktigt och bör fortsätta. försäkringen men saknar Föräldrarna har ofta en god allmän kännedom om försäkringen

av naturliga skäl kunskaper om detaljer. Det är därför viktigt att föräldrarna har en viktig har möjlighet att få sina frågor besvarade. Försäkringskassorna i dessa frågor. Därutöver är det enligt utfunktion som upplysningscentral att också andra grupper, som föräldrarna komredningens mening önskvärt med, har en god kännedom om försäkringen. Det gäller mer i kontakt fackliga förtroendemän och exempelvis arbetsgivare och personalchefer, anställda som i sitt arbete kommer i kontakt funktionärer samt offentligt förskolor. med föräldrar, dvs. personal på mödra- och barnavårdscentralerna, etc. Särskilt viktigt är

öppenvårdsmottagningar och sjukhus

socialbyråer, föräldrar det att man genom denna indirekta väg kan nå sådana grupper

som annars inte skulle nås av informationen.

Det finns enligt utredningens mening skäl att pröva en rad olika vägar

med berörda och myndigheter för att nå peri samarbete organisationer med information om föräldrasonalkategorier som kan hjälpa föräldrarna

försäkringen.

84 All/närma överväganden

4.9.3 Information för att öka jädernas medverkan

I utredningens direktiv framhålls det att en grundtanke bakom föräldraförsäkringen är att reglerna skall medverka till jämställdhet ntellait kvinnor och män. l sitt föregående betänkande föreslog utredningen att viss del av ersättningstiden från försäkringen obligatoriskt skulle fördelas mellan föräldrarna. Det skulle enligt utredningens underlätta för fädernzt mening om de exempelvis gentemot arbetsgivare hade en egen tid för föräldraledighet att hänvisa till. En obligatorisk uppdelning skulle med all sannolikhet forändra fördelningen av arbetet med hem och barn mellan kvinnor och män snabbare än vad den nuvarande försäkringen bidrar till. Utredningens forslag har endast delvis accepterats. Tiden för den särskilda föräldrapenningen har fördelats mellan makarna men dessa har fått rätt att med en enkel anmälan avstå tid till förmån för den andre föräldern. Det är ännu för tidigt att uttala sig om hur denna regel kommer att påverka fädernas utnyttjande av föräldraförsäkringen. Mot denna bakgrund blir frågan om informationens utformning än viktigare. Den blir den huvudsakliga vägen att öka fädernas utnyttjande av försäkringen. Den allmänna informationen är en viktig bas for att åstadkomma detta. Den visar föräldrarna vilka möjligheter de har att dela på tiden och den visar arbetsgivarna att även den manlige anställde har en sådan rättighet. Den allmänna informationen är dock uppenbarligen inte tillräcklig för detta syfte. Frågan om hur en värderingspåverkande information bör läggas upp och i vems regi den skall ske blir då viktig. Föräldrarnas utnyttjande av försäkringen påverkas av arbetsgivarnas och arbetskamraternas inställning. Det finns sannolikt fortfarande ett starkt motstånd ute på många arbetsplatser mot att faderna utnyttjar försäkringen. Arbetsgivarorganisationerna har ett stort ansvar för att denna inställning förändras i positiv riktning. Med tanke på den stora betydelse situationen på arbetsplatsen förefaller att ha är det givetvis också en viktig uppgift för arbetstagarorganisationerna att se till att man på arbetsplatserna inte försvårar för de manliga arbetstagarna att ta ut sin föräldraledighet. En erfarenhet utredningen gjort är att kvinnornas inställning har stor betydelse - både bromsande och pådrivande - när det gäller fädernas benägenhet att utnyttja försäkringen. Det är därför viktigt att en diskussion om föräldrarollerna riktar sig till båda föräldrarna. Hur en information med syfte att förändra foräldraroller bör se ut är svårt att säga. De metoder och material som skall användas måste prövas i praktisk verksamhet. Det arbetet bör lämpligen drivas efter några olika linjer för att få fram bästa resultat. Mödravårdscentralerna och den

föräldrainformation/föräldrautbildning

som bedrivs och planeras där bör vara en viktig kanal att nå föräldrarna vid den tidpunkt när planeringen av föräldraledigheten normalt sker. Sätten att nå föräldrarna kan variera. Mödravårdscentralens kan stå för personal informationen, alternativt kan försäkringskassepersonal medverka. Ett tredje alternativ är att frågan tas upp i de samtalsgrupper med föräldrar som finns. Det kan ske i samband med den information som lämnas från den kommunala socialvården och som också är kopplad till socialvårdens uppsökande verksamhet.

Allmänna (ivewäggandøri 85

metoder och vägar För denna information bör således Frågan om innehåll. och försöksverksamhet. Utredningen anbli föremål för vidare diskussioner bör tillsättas För att lägga fram konkreta lörslztg om ser att en arbetsgrupp en särskild inlormationsverksamhet om Föräldralörsäkringen i syfte att öka

lZidern-.is vårdinsatser lör barnen. l arbetsgruppen bör ingå representanter

riksförsäkringsverket. försäkringskasseförbun- För bl. a. Socialdepartementet. och kommunförbunden. Det är

det. jämställdhetskommittén. landstings-

Informationen också viktigt att arbetsmarknadens parter deltar i arbetet.

för invandrare. bör också göras tillgänglig

SOU l978z39

5 Rätt till havandeskapspenning

5.1 Inledning

60 dagar Mödrar har enligt gällande regler rätt att ta ut föräldrapenning för födelsen. Dessa 60 dagar inrymmes i före den beräknade tidpunkten i samband med barns de 180 dagar som Föräldrarna har till sitt förfogande minskar födelse. Detta innebär att varje dag som tas ut före Förlossningen

tiden för vård av det nyfödda barnet.

5.2 Bakgrund till utredningens förslag

mellan man och kvinnor har i skrivelse 1976- Delegationen lörjämstâilldhet för social- och arbetsntarknadsdepztrtementert tagit upp 07-07 till cheferna kvinnor under gravidide problem som kan uppstå för Förvärvsarbetande har överlämnats till utredningen för övervägande. teten. Skrivelsen

Delegationen anför bl. a.: olika kvinnor. En del kan Vi vet att detta problem idag löses på olika sâitt lör omplaceras. andra blir trots att de inte iir sjuka sjukskrivna. andra tar ledigt Lttan

att under havandeskatpcts två sista måersättning och många utnyttjair möjligheten

nader bruka föräldrapenningen. Det ar emellertid svårt att tillåintpa sjukskrivning likformigt över hela lattdet. Vi

man skall kallas sjuk när man inte iir det. tycker dessutom att det ar fel att före förlossningen innebär en orättvisa Att tvingas ta ut föräldraledigheten långt iir ett har sådant arbete att havandeskztpet inte gentemot de familjer där kvinnan är ju framför hinder, Den nya föräldraledigheten. som ersatt moderskapsledigheten.

allt till för samvaro mellan föräldrar och barn.

5.3 Utredningens överväganden

har utnyttjats före förloss- I kap. 3 har redovisats hur föräldraförsäkringen under de sista två månaderna av havandeskapet. ningen och sjukskrivning tid Kvinnor med låga inkomster tog oftare ut minst en månad längre

före den beräknade tidpunkten för förlossningen jämav föraldraledigheten sjukskrivning under de fört med kvinnor med högre inkomster. Långvarig insista två havandeskzipsmånaderna påverkades ganska litet av kvinnans

88 Rätl ril/

/Iava/ir/eskapspwzning

komst. Av materialet framgår inte orsaken till sjukskrivningcn. l)et kan således vara endera sjukdom som inte sammanhänger med graviditeten eller sjukdom som iir direkt förknippad med havandeskapet. Kvinnor med yrken i underordnade befattningar och med arbeten som kräver kort utbildning tog ut föräldraledighet före Förlossningen och var sjukskrivna i slutet av graviditeten i större utsträckning än andra Förvärvsarbetande mödrar. Detta var särskilt påtagligt i yrken som dessutom rubriceras som fysiskt krävande. Från medicinsk synpunkt är det uppenbart att fysiskt ansträngande arbeten som innebär tunga lyft. låsta arbetsställningar med långvariga belastningar av viss kroppsdel eller tempoarbeten med små möjligheter till pauser kan innebära stora påfrestningar under slutet av graviditeten. sjukskrivning sker många gånger för ryggbesvär. lumbago (ryggskott) eller liknande. Någon systematisk redovisning av anledningen till sjukskrivning finns inte. Läkardiagnoserna på sjukintygen är i regel ospecificerade t. ex. graviditet med komplikation. Enligt våra förfrågningar till försäkringskassor och gynekologiskt sakkunniga är praxis för sjukskrivning mycket skiftande. Det förekommer att en kvinna sjukskrivs under en del av havandeskapet för att därefter av läkaren uppmanas att använda föräldrapenning under den sista tiden fram till förlossningen. Det förekommer också att läkare hävdar att graviditeten och olika fysiska problem som förekommer i samband med den är ett normalt tillstånd som inte berättigar till sjukskrivning. För familjer där modern inte lörvåirvsarbetar spelar det ingen roll nar rätten utnyttjas. För förvärvsarbetande föräldrar - särskilt där föräldrarna avser att fortsätta förvärvsarbetet efter föräldraledigheten - är det däremot av stor betydelse hur lång föräldraledigheten blir efter förlossningen. De nuvarande reglerna innebär ett starkt motiv för modem att fortsätta sitt förvärvsarbete så länge som möjligt. Av kap. 3 framgår dock att modern ofta börjar föräldraledigheten en tid före förlossningen. l vilken mån blivande mödrar kan delta i arbetet skiftar mellan olika airbetsplatser. Tung industri. transport. sjukvård. hotell och restaurang är sannolikt branscher inom vilka det finns grupper av :arbetstagare som har besvärliga arbetsuppgifter från dessa synpunkter. Problemen torde framför allt finnas bland LO-grupperna men även inom tjänstmannagruppernzi finns det arbetsplatser där det torde vara svårt att arbeta i graviditetens slutskede. Det kan ändå konstateras att de nuvarande reglerna systematiskt missgynnar vissa grupper mödrar med tungt arbete. Samtidigt har det visat sig att möjligheten att bli sjukskriven i stället för att behöva utnyttja föräldrapenningen inte kan utnyttjas på samma sätt av alla kvinnor beroende på dels att möjligheten inte är tillräckligt känd, dels läkarkårens olika bedömning. Detta förhållande är otillfredsställande. De här beskrivna ojämlika möjligheterna att använda foräldraforsäkringen eller ;alternativa försäkringsformer har varit kända länge. Problemen ligger framförallt i svårigheterna att göra en bedömning av vilka kvinnor som inte kan fortsätta att arbeta på sin ordinarie arbetsplats under havandeskapets slutskede. Enligt utredningens mening är nackdelarna med den nuvarande situationen så allvarligzt att en förändring av reglerna framstår som nödvändig. Detta trots att nya regler kan medföra att föräldraförsäkringens for-

Rätt till /zavandeskapspeiznizzg

ntåner blir svårare att överblicka för den enskilde individen och att administrationen blir komplicerad. 1 prop. l976/77:149 med förslag till ny arbetsmiljölztg anförde chefen för arbetsmarknadsdepartementet i anledning av jämställdhetsdelegationens skrivelse bl. a. att havande kvinna har möjlighet att vara kvar i arbetet och att därför i första hand en omplacering inom arbetsplatsen bör försökas om hennes ordinarie arbetsuppgifter påkallar det. Däremot får enligt defrågan om ersättning för bortfallen lön i fall där förhålpartementschefen landena på arbetsplatsen inte medger omplacering övervägas i annan ordning. Ibetänkande 1977/78:1 anslöt sig Socialutskottet till vad departementschefen anfört och förutsatte att de uttalanden som gjorts beträffande omplacering inom arbetsplatsen av kvinna som på grund av havandeskap inte kan fullgöra sitt ordinarie arbete kommer att uppmärksammas av bl. a. arbetarskyddstyrelsen i dess tillsynsverksamhet. Vidare anförde utskottet att det är anfår kompensation för uteblivna löneförmåner i de undangeläget att kvinnan tagsfall där omplacering inte kan ske. Arbetsmiljölagen (SFS 1977:1160, SoU 1977/78:1 rskr 18) träder i kraft den 1 juli 1978.

5.4 Utredningens forslag

5.4. l Omplacering De allra flesta arbeten kan utföras även under graviditetens slutskede i vissa fall efter smärre anpassningar av arbetsstället eller arbetsuppgifterna. Kvininom nor som inte kan klara sitt vanliga arbete bör ha rätt till omplacering att omplacera de arbetsplatsen. 1 regel torde det finnas goda möjligheter kvinnor som har behov härav till andra arbetsuppgifter. Först i gravida sista hand - om omplacering inte är möjlig - bör ges rätt till särskild ledighet med ekonomisk ersättning. Utredningens förslag i det följande är utformat utifrån den förutsättningen att frågan om rätt till omplacering inom arbetsplatsen löses. och som socialutskottet framhållit, kräver detta åtgärder från arbetarskyddsstyrelsens sida. Gravida kvinnor har nästan utan undantag kontakt med mödrahälsovården. Det är därför naturligt att låta mödrahälsovårdens personal delta i bedömningen av förändringar i kvinnans arbetsförmåga. Sjuksköterskan. barnmorskan eller kuratorn bör redan vid kvinnans första besök på mödravårdscentralen informera sig om hennes arbetssituation och upplysa om m. m. Vid de regler som finns beträffande omplacering på arbetsplatsen behov bör också kontakt tas med kvinnans arbetsgivare och den lokala fackliga organisationen.

5.4.2 Ersättning för inkomsrborrfall

I de fall omplacering inte kan ske utan kvinnan måste sluta förvärvsarbeta på grund av arbetets art är det rimligt att den allmänna försäkringen träder in och ersätter inkomstbonfallet utan att den tid någon av föräldrarna kan vara ledig för att vårda barnet efter förlossningen reduceras.

90 Rätt till havandeskapspenning

De nuvarande reglerna om Föräldrapenning i samband med barns Fodelse bör lämnas oFörändrade. dvs. rätt att ta ut Föräldrapenning två månader Före Förlossningen bör finnas också i fortsättningen. De gällande reglerna bör därutöver kompletteras med bestämmelser som tar sikte på att kompensera det inkomstbortfall som uppstår på grund av att arbetets art Förhindrar de blivande mödrarna att Förvärvsarbeta i graviditetens slutskede. Med tanke på angelägenheten av att ha ett renodlat sjukdomsbegrepp i den allmänna Försäkringen Förefaller det inte lämpligt att inordna behovet av ersättning i dessa fall i den vanliga sjukFörsäkringen. Ersättningen bör ges För arbetsoFörmåga p. g. a. graviditet utan att man behöver göra en bedömning av om sjukdom Föreligger eller inte. En särskild ersättningsform kallad havandeskapspenning bör därFör införas som en del av rätten till Föräldrapenning i samband med barns Födelse.

5.4.3 Nätjförhindrar graviditet/ormar! förvärvsarbete ? Vid bedömningen av om graviditeten Förhindrar kvinnan att fortsätta i sitt vanliga arbete måste hänsyn tas till både arbetsplatsens art och kvinnans Förmåga att klara av arbetet. Det är givet att vikt måste lastas vid hennes egen bedömning. Faktorer som bör beaktas vid en sådan bedömning är om det i arbetet Förekommer tunga lyft eller krav på att vissa svårare rörelser skall kunna utFörs. Andra Faktorer som bör spela in är om arbetet till stor del måste göras stående. Arbeten av monoton karaktär som ger ensidiga belastningar kan också vara svåra att utFöra i samband med graviditeten. Det är dock inte meningen att varje Förvärvsarbete skall kunna berättiga till omplacering eller havandeskapspenning. Det torde finnas en betydande mängd arbetsplatser där arbetet kan bedrivas under graviditetens slutskede. Så bör exempelvis kontorsarbete endast undantagsvis kunna bli grund För att utge havandeskapspenning. Bedömningen av om graviditeten medFör att det ordinarie arbetet inte längre kan utföras är av betydelse både För rätten till omplacering och rätten till ersättning. Det förutsätts att om kvinnan bedömer att graviditeten medFör hinder att utFöra det normala arbetet utnyttjar hon i Första hand sin rätt till omplacering enligt de riktlinjer som anges i arbetsmiljölagen.

5.4.4 Beslut om ersättning För att Försäkringskassan skall kunna fatta beslut om havandeskapspenning bör såsom tidigare angivits en Förutsättning vara att Frågan om omplacering har prövats. Försäkringskassan skall vid bedömningen av kvinnans rätt till havandeskapsersättning klarlägga om hennes arbetsförmåga är så nedsatt att hon har behov av att avstå från Förvärvsarbete. Den nedsatta arbetsFörmågan bör styrkas med ett särskilt intyg, som normalt bör kunna utFardas av mödravårdscentralens personal. Därav bör också framgå om kvinnan anses kunna fortsätta Förvärvsarbetet om hon kan få andra arbetsuppgifter. Vid sin ansökan om havandeskapsersättning skall kvinnan även styrka att hon hos sin arbetsgivare begärt men inte kunnat omplaceras till andra arbetsuppgifter

Rätt Ii/l Iiavarzdeskapspenning 91

som skulle göra det möjligt att fortsätta törvärvsatrbetet. Detta kan styrkas arbetsplats. vilket undertecknats av hennes genom ett intyg från kvinnans arbetsgivare och den lokala fackliga organisationen inom det avtalsområde där kvinnan är sysselsatt.

5.4.5 Tidjörledigheren m. m.

nuvarande regler för föräldrapenning i samband med barns födelse Enligt har modern rätt att utnyttja Föräldrapenning med början från den 60:e dagen före den beräknade nedkomsten. Utredningen har prövat frågan om någon motsvarande bör gälla för havandeskapspenningen. Vi har funnit tidsgräns att en tvåmånadersgräns bör vara tillräcklig. De allra flesta arbeten bör kunna Havandeskapspenning bör bedrivas t. 0. m. den sjunde graviditetsmånaden. därför inte kunna uppbäras före den sextionde dagen före den beräknade nedkomsten. Vid särskilda problem kan sjukskrivning komma i fråga. l det allra sista skedet av graviditeten torde en bedömning av om kvinnan kan fortsätta i sitt ordinarie arbete bli omöjlig att göra. Det förefaller också vara olämpligt från administrativa synpunkter att utge havandeskapspenning bör för en mycket kort period före förlossningen. Havandeskapspenning därför nedkomsten. utgå längst till den tionde dagen före den beräknade l övrigt bör motsvarande i samband med regler som för föräldrapenning inbarns födelse gälla. Det innebär bl. a. att den sjukpenninggrundande komsten nedkomsten för 270 dagar före den beräknade läggs till grund havandeskapspenningen. Utredningen har inte heller i övrigt funnit skäl att föreslå några särskilda är ledig och uppbär havandeskajaspenning. Haregler för den tid förälder vandeskapspenningen utgör formellt föräldrapenning inom föräldraförsäkringen och berättigar därmed till ledighet. Samma regler om underrättelföre ledigheten skall därför gälla som för föräldrapenning i seskyldighet samband med barns födelse.

&

6 för vård av sjuka barn m. m. Föräldrapenning

6.1 Inledning

Föräldrar äger rätt till Föräldrapenning för tillfällig vård av barn om barnet inte fyllt tio år bl. a. när barnet eller dess ordinarie vårdare är sjuk. Från och med år 1977 har familjerna rätt till följande antal dagar per år:

familjer med ett barn 12 dagar familer med två barn 15 dagar familjer med tre eller fler barn 18 dagar Utredningen har i kap. 3 redovisat resultat av en undersökning från år 1976 om hur försäkringen fungerat. Dagantalct var då begränsat till 10 dagar per familj och år. Försäkringen täckte då vidare bara de behov som uppstått på grund av sjukdom hos barnet eller vid nytt barns födelse. Vårt huvudintryck är att flertalet familjer är påfallande försiktiga med att använda föräldrapenning för vård av sjukt barn. År 1976 använde en tredjedel av barnfamiljerna försäkringen och de utnyttjade i genomsnitt 4,4 dagar per familj. Antalet familjer som utnyttjade alla 10 dagarna var 30 000. Av dessa tog 14000 familjer ut alla dagarna i samband med barns födelse. 16 000 eller ca 3 “m av alla familjer där modern forvärvsarbetar och något barn är under 10 år använde alla de disponibla dagarna för vård av sjukt barn. Undersökningen visade att flerbamsfamiljer med barn under två års ålder i större utsträckning använde alla 10 dagarna. Ensamstående föräldrar utnyttjade försäkringen i betydligt högre grad än tvåförälderfamiljerna. De ovannämnda siffrorna om utnyttjandet börjämföras med kända siffror om frånvaron från samhällets barnomsorg på grund av sjukdom och med uppgifter om hur mycket små barn brukar vara sjuka. På basen av en undersökning från oktober 1974 fann vi att den genomsnittliga sjukfrånvaron för daghemsbarn var ca 25 dagar/år och for familjedaghemsbarn ca 8-10 dagar/år. Daghemsbarn under två års ålder hade 45-50 dagar/år. Dessa uppgifter stämmer väl med högsta sjukfrånvaron, tidigare presenterade siffror. Att barn är borta från sin ordinarie barnomsorg beror inte bara på hur allvarlig sjukdomen är. Sjukfrånvaron speglar ofta vilka symptom och sjukdomar som accepteras i olika former av barnomsorg. I familjedaghem har man ofta större möjlighet att ta hand om barnen när de är lindrigt sjuka. Frånvaron påverkas också av vilka andra möjligheter för vård av sjukt barn som familjen har tillgång till. Sjukfrånvarostatistiken måste därför användas med försiktighet vid beräkningar av barnens sjuklighet.

94 Föräldrapenning/ör vård av sjuka barn m. m.

Utöver dessa svenska uppgifter tyder utländska erfarenheter på att barn under två års ålder behöver vara hemma eller få annan särskild tillsyn i genomsnitt ca 20 dagar per år på grund av infektionssjukdomar. För äldre barn är det genomsnittliga behovet ca 10-15 dagar per år. De individuella variationerna är dock stora. För 10-15 % av ettåringarna är behovet 30-40 dagar och 10 % av åttaåringarna behöver omkring 20 dagar per år. En stor del av det ökade vårdbehovet i samband med barnens sjukdomar klaras utanför föräldraförsäkringen med annan Föräldraledighet eller med hjälp av anhöriga och kommunal barnvårdare/hemhjälp. Kommunernas arbetsinsatser för hemhjälp vid tillfällig vård av sjuka barn uppgick till 3.0 miljoner arbetstimmar år 1973 och till 3.4 miljoner arbetstimmar år 1976. 1973 fanns det 95 000 Förskolebarn på daghem eller i familjedaghem mot 140 000 år 1976. Barnvârdarverksamheten har således inte ökat i samma takt som övrig barnomsorg. Dessutom finns stora skillnader mellan olika kommuner. Kommunernas barnvårdare täcker endast 20-25 % av daghemsbarnens sjukfrånvaro.

6.2 Utredningens överväganden

6.2.1 Inledning

Som framgått av redovisningen av befintlig statistik är utnyttjandet av rätten till föräldrapenning for tillfällig vård av barn relativt begränsat. Visserligen har grunderna för att utnyttja försäkringen vidgats dels år 1977 dels år 1978, men samtidigt har också antalet disponibla dagar per familj ökats. Även med de nya reglerna synes dagantalet i det stora flertalet fall vara tillräckligt. Föräldraförsäkringen har inneburit att föräldrarna nu i större utsträckning får ersättning från försäkringskassan i stället för att tvingas till olika tillfälliga lösningar. egen semester, egen sjukdom eller obetald ledighet. Föräldraförsäkringen synes emellertid ha fått en inte önskvärd effekt; att minska kommunernas benägenhet att bygga ut barnvårdarverksamheten. Utredningen har tidigare understrukit att barnvårdare eller annan social hemhjälp bör finnas tillgängliga som ett alternativ för tillsyn av lindrigt sjuka barn. T. ex. vid vanlig förkylning med feber, mässling, kikhosta, vattkoppor som inte kan skötas inom barnets vanliga omsorgsform; daghem eller familjedaghem. Vi vill upprepa att föräldraförsäkringen inte får vara ett skäl för kommunerna att begränsa barnvårdarverksamheten. Otillräcklig tillgång till barnvårdare eller hemsamariter i kommunen leder f. n. med stor sannolikhet till att barn med lindriga men tillfälligt vårdbehövande sjukdomar mot foräldrarnas egen önskan måste tas om hand med hjälp av föräldrapenning för tillfällig vård av barn. Den kommunala barnvårdarverksamheten behöver därför även i fortsättningen byggas ut. Av befintlig statistik vet vi att det hittills varit en mycket liten grupp som utnyttjat hela antalet dagar. I den begränsade gruppen torde det däremot finnas ganska många familjer som på grund av barnets sjukdom råkar i en besvärlig situation. Enligt vår mening finns det starka skäl för att de familjer som utnyttjat

FÖrä/d/apenizingför vård av sjuka barn m. m. 95

alla crsättningsdagarna erbjuds särskilda hjälpinsatser från samhällets sida. Försäkringskassan bör rekommendera dessa familjer att besöka barnavårdscentraler. Skolhälsovård eller distriktssjukvård. Barnens kan då

hiilsoläge

diskuteras och eventuellt motiverad medicinsk utredning kan startas. Daghemsmiljön. familjedaghemmet eller skolsituationen kan ses över. Vårdformen kan omprövas och alternativa omsorgsformer kan rekommenderas vid ny sjukdom. Därutöver finns det emellertid anledning överväga på vilket sätt föräldra-

försäkringen kan ändras för att tillgodose behov av tillfällig vård av barn

utöver nuvarande maximalt antal dagar för den begränsade grupp familjer som behöver ökat stöd. Vi har övervägt tre alternativ: l. Generell ökning av antalet dagar eller helt slopande av maximigränserna. 2. Rätt till ytterligare uttag i särskilda fall för barn med allvarlig, långvarig eller ofta återkommande sjukdom enligt medicinskt intyg. 3. Rätt till ytterligare uttag efter viss karenstid. Barnets sjukdom styrks av medicinskt intyg vid en längre sjukdomsperiod.

6.2.2 Generella mvidgningar - alternativ l

Det har i diskussionen förekommit förslag om en generell ökning av antalet dagar med föräldrapenning för tillfällig vård av barn. En sådan ökning har emellertid bara ett begränsat värde för den lilla grupp familjer som har ett långvarigt eller ofta sjukt barn. För att vara till någon avgörande hjälp för dessa familjer krävs en betydande ökning av antalet dagar. För den stora gruppen barnfamiljer finns. mot bakgrund av att år 1976 det genomsnittliga utnyttjandet var så lågt som ca 4.4 dagar inte några skäl att utöka antalet dagar. Ett borttagande av dagantalsgränsen - dvs. att föräldrapenning för tillfällig vård skulle utgå på samma sätt som sjukpenning vid egen sjukdom - är en enkel åtgärd med många fördelar, bl. a. ur administrativ synpunkt. Det är svårt att bedöma konsekvenserna av ett slopande av dagantalsgränsen när det gäller utnyttjandet av försäkringen. Vi finner mot bakgrund av de siffror som nämns i inledningen till kapitlet det uppenbart att det för det stora flertalet föräldrar finns återhållande krafter när det gäller utnyttjandet av föräldrapenning för tillfällig vård av barn. De krav arbetsmarknaden ställer på närvaro är uppenbarligen mycket starka och motverkar upprepad långtidsfrånvaro. Det till trots är det möjligt att ett slopande av dagantalsgränsen framförallt på några års sikt skulle verka höjande på det genomsnittliga utnyttjandet av försäkringen. Vi finner det således inte möjligt att föreslå ett generellt borttagande av dagantalsgränsen. Bl. a. med hänsyn till kostnaderna för en sådan åtgärd är utredningen i nuvarande samhällsekonomiska läge inte beredd att föreslå ett borttagande av gränsen. Utöver resursproblemen skulle en sådan åtgärd också kunna ha negativa konsekvenser när det gäller omfattningen av kommunernas barnvårdarverksamhet.

96 Föräldrapenning/föl vård av sjuka bam m. m.

6.2.3 Rätt till av vid svåra

_förlängning _föräldrapenningen

sjukdomar - alternativ 2

De familjer utredningen finner angeläget att nå med ett ökat stöd är de där barnen drabbas av långvariga och svåra sjukdomar och där familjerna - utöver de påfrestningar barnens sjukdomar ger - kan bli tvungna att ta ledighet i en utsträckning som kan bli en påfrestning för deras ekonomi. Utredningen har därför prövat ett alternativ där föräldrapenning för tillfällig vård av barn skulle kunna - utöver nuvarande regler - utgå vid ett begränsat antal svårare sjukdomar. De sjukdomar som avses är sådana som kräver regelbunden medicinsk kontroll med läkarbesök, provtagningar på laboratorium. urinsamlingar i hemmet, röntgenundersökningar och andra specialundersökningar liksom kontakt med andra specialister på respektive sjukdom rö- (sjukgymnast. relseterapist, ortopist, dietist. kurator, psykolog osv). Det är i regel önskvärt att föräldrarna är med vid dessa tillfällen. Enbart för dessa medicinska kontroll- och behandlingstillfállen är nu tillgängliga dagar för tillfallig vård av barn sannolikt otillräckliga. Dessutom måste föräldrarna under olika faser av sjukdomens förlopp under kortare eller längre tider vara hemma for att ta särskild vård om barnet. Detta kan belysas med några exempel. När ett barn insjuknat i diabetes behöver föräldrarna en intensiv undervisning och träning i skötseln av sjukdomen. Hela familjen behöver vänja sig vid de krav som sjukdomen ställer på diabetikerns livsföring. Vid t. ex. astma och Iedgängsbesvär kan barnet periodvis bli påtagligt försämrat och kräva extra passning och regelbunden aktiv rörelseträning. Vid allvarliga blodsjukdomar och binjurebarksjukdomar kan eljest lindriga infektioner få dramatiska och hotande förlopp. För dessa barn är den nuvarande försäkringen inte tillräcklig. En begränsad utvidgning av försäkringen skulle kunna inriktas på att tillgodose behovet av ledighet i särskilda fall. Ytterligare dagar för vård av sjukt barn skulle medges efter medicinsk bedömning. För att särskilda skäl skulle anses föreligga skulle barnets sjukdom vara så allvarlig att den beräknas pågå under minst två veckor alternativt att barnet har ofta återkommande kortvariga sjukdomsperioder. Detta betyder att särskilda skäl i regel inte skulle anses föreligga vid lindriga sjukdomar även om samtliga dagar för tillfällig vård har förbrukats. Följande exempel visar vilka typer av sjukdomar som avses men utgör inte någon fullständig eller uttömmande lista över de tillstånd som skulle komma ifråga. - Allvarliga och långdragna infektionssjukdomart. ex. hjärnhinneinflammation, bakteriella tarminfektioner, mässling med komplicerat förlopp liksom kikhosta under de första två levnadsåren. - Ofta återkommande allvarliga infektionssjukdomar t. ex. nedre luftrörsinfektioner, upprepade variga öroninflammationer, urinvägsinfektioner. Gäller i regel särskilt infektionskänsliga barn utan känd orsak. Med ofta förekommande avses mer än 5-6 infektioner per år som kräver vård i hemmet. - Allergiska barn. Barn med astma och/eller allergisk snuva kan ha starkt skiftande sjukdomsbilder från lindriga besvär till livshotande tillstånd som

Förä/d/a/øenningför vård av sjuka barn m. m. 97

kräver sjukhusvård. Sjukdomen kan vara säsongsbunden, knuten till en viss miljö eller utlösas av t. ex. stress eller infektioner. - Andra långvariga sjukdomar och handikapp hos barn. Hit hör ett flertal relativt ovanliga sjukdomar av olika karaktär t.ex.: Reumatiska sjukdomar och ledinllammationer. Allvarliga blodsjukdomar som hemolytiska anemier och leukemier. Njursjukdomar som njurinflammation eller missbildningari kombination med infektioner i urinvägarna. Tarmsjukdomar som malabsorption under de första två levnadsåren. och ulcerös colit resp. Crohns sjukdom som oftast drabbar barn i skolåldern. Immunologiska sjukdomar med bristeri infektionsförsvaret leder liksom cystisk fibros till återkommande allvarliga infektioner under hela uppväxten. Hormonsjukdomar som brist på binjurebark eller hypofyshormon. medfödda hjärtfel och andra missbildningar samt sjukdomar i centrala nervsystemet och rörelseapparaten kan kräva särskild omvårdnad i samband med infektionssjukdomar. Allvarliga psykiska rubbningar kan periodvis vara extremt vårdkrävaitde där medverkan kan vara avgörande både vid vård på sjukhus

föräldrarnas

eller i hemmet. - och större Allvarliga olycksfall kirurgiska ingrepp. För samtliga sjukdomar skulle liksom f. n. krävas att behov föreligger för en förälder att avstå från förvärvsarbete. Även andra sociala omständigheter kan stärka vårdbehovet t. ex. för ensamstående förälder eller för familjer i övergående sociala svårigheter i samband med barns sjukdom. För att möjliggöra bedömning om särskilda skäl föreligger skulle föräldrarna inge styrkt ansökan till försäkringskassan. Särskilt vid kroniska sjukdomar med återkommande sjukdomsperioder vore det lämpligt att någon med god kännedom om barnets sjukdom och dess ordinarie tillsynsform gjorde dessa bedömningar. Sjukdomen skulle styrkas av läkare, distriktssköterska eller sjuksköterska inom offentlig barnhälsovård eller barnsjukvård. Detta intyg skulle avse hela sjukdomsperioden och därför krävas från första dagen. Utredningen har funnit att detta alternativ har vissa olägenheter. Den vidgade rätten knyts till allvarliga sjukdomar. Vid andra sjukdomar kan vårdbehovet för den enskilda familjen tillfälligt vara lika stort och angeläget. De detaljerade reglerna angående sjukdoms allvarliga art kan med viss rätt uppfattas som godtyckliga. Ett samband mellan vissa diagnoser och sjukdomstillstånd och en särskild försäkringsform utgör ett avsteg från de mer allmänt formulerade regler som gäller för sjukskrivning för vuxna. Nu är visserligen preciserade föreskrifter inte något i och för sig tvivelaktigt. Det tvivelaktiga ligger i att preciseringen innebär gränsdragningar som för den enskilde i vissa fall kan framstå som orättvisa.

6.2.4 Uzökning av daganra/er utöver nuvarande gräns e/ier_ karensa/rernativ 3

Ett tredje alternativ som utredningen innebär prövat att det är tillräckligt att barnet är så sjukt att det inte kan vistas i sin ordinarie tillsynsform. Om man då inte skall utvidga rätten generellt som i alternativ l måste

98 Föräldrapenningför värd av sjuka barn m. m.

en begränsning ske. Begränsningen skulle kunna ske så att föräldrarna inte får någon ersättning de första dagarna - karensdagar - av barnets sjukdomsperiod. Som jämförelse kan påpekas att huvudregeln för ersättning vid sjukdom är att sjukpenning inte utgår for insjuknandedagen. Begränsningen av rätten till föräldrapenning för tillfällig vård av barn utöver de 12, 15 eller 18 dagarna skulle kunna ske på motsvarande sätLFrågan uppkommer då hur många karensdagarna bör vara. En längre karenstid innebär att man avgränsar utnyttjandet till mer långvariga sjukdomar. Samtidigt innebär detta en större påfrestning för familjens ekonomi eftersom reglerna innebär att man avstår från förvärvsarbete under karenstiden. Vägledande for utredningens har varit beställningstagande hovet att göra utvidgningen av rätten till föräldrapenning restriktiv -i varje fall under ett inledningsskede till dess erfarenhet vunnits av de nya reglerna. Av det skälet föreslår utredningen att karenstiden sätts till tre dagar. För föräldrapenning för tillfällig vård av barn gäller f. n. att sådan utgår endast för de föräldrar som har behov av att avstå från förvärvsarbete. Motivet för denna regel är att den försäkrade inte skall få ersättning om han eller hon ändå är hemma och kan vårda barn. Detta krav bör gälla även föräldrapenning utöver de 12, 15 eller 18 dagarna. De tre första dagarna bör därför räknas endast i den mån föräldern skulle ha förvärvsarbetat under dessa. Om barnet insjuknar en lördag och föräldern normalt arbetar heltid måndag till fredag skall ersättning således betalas fr. o. m. torsdag. Ett avsteg från den nu gällande huvudregeln att föräldrarna skall avstå från förvärvsarbete under de tre första dagarna skulle innebära att de föräldrar som kan ordna tillfällig barntillsyn under de tre första dagarna eller som själva inte har något förvärvsarbete skulle få samma rätt till ersättning därefter som den som är tvingad att avstå från förvärvsarbete och därigenom ofta får ett faktiskt inkomstbortfall från första dagen. Den nu föreslagna regeln om tre karensdagar vid varje sjukdomstillfålle skulle gälla dels då de 12, 15 eller 18 dagarna redan har förbrukats dels då barnets första sjukdomsdagar ersätts inom detta antal dagar. Som exempel kan nämnas att ett bam är sjukt i totalt tjugo dagar. De första tolv dagarna utgår som föräldrapenning för tillfällig vård av barn. därefter saknar föräldern rätt till ersättning under tre dagar varefter förlängd föräldrapenning utgår. Föräldraförsäkringen har varit generell och icke behovsprövad. Behovet av ledighet och föräldrapenning har inte behövt dokumenteras utöver uppgift om beräknad förlossningsdag och senare barnets födelsedag för föräldraledighet i samband med barns födelse. För tillfällig vård av barn har föräldrarnas forsäkran räckt. Men en försäkring som kan användas för tillfällig vård av barn under längre perioder måste jämföras med andra ekonomiska stödformer som socialbidrag, Vårdbidrag och föräldrarnas egen sjukskrivning. Inom den allmänna försäkringen krävs för rätt till sjukpenning under längre tid än sju dagar ett läkarintyg. I det intyget anges både sjukdomens art och den tid den sjuke bör avhålla sig från förvärvsarbete. En översyn av hur bedömningen i samband med intyg på grund av sjukdom och andra omständigheter bör göras ligger utanför familjestödsutredningens uppdrag. Vi är här inte beredda att göra avsteg från den praxis som gäller övriga delar av den allmänna försäkringen. Liksom för rätten till vanlig sjukpenning bör föräldrarnas försäkran kompletteras med ett intyg om sjukdomen varar

SOU 197839 Föräldrapenning/ör »värd av sjuka barn m. m. 99

mer än ett visst antal dagar. lntyget kan utfärdas av läkare eller sjuksköterska och innehålla uppgift om barnets sjukdom och en bedömning att barnet inte kan vistas i sin vanliga omsorg p. g. a. sjukdom eller smittsamhet. Behovet av en medicinsk bedömning får, oavsett hur karensdagarna beräknas, anses föreligga senast sjunde dagen från barnets insjuknandedag. Medicinskt intyg bör därför enligt utredningen krävas från sjunde dagen efter det att anmälan om barnets sjukdom gjorts. Bedömningen av barnets sjukdom har inte enbart medicinsk karaktär. Särskilt bör sådant behov av vård beaktas som utgör hinder för förälders förvärvsarbete. Det är inte avgörande att barnet vistas i hemmet. Om föräldrarna behöver närvara på sjukhus. institution eller skola i samband med medicinsk utredning eller behandling bör detta kunna motivera förlängd föräldrapenning för vård av sjukt barn.

6.3 Utredningens förslag

Utredningen finner att rätten till ersättning i samband med barns sjukdom bör utvidgas. I samband härmed bör man se till att de barn som ofta är sjuka på ett tidigt stadium får kontakt med sjukvårdspersonal. Med hänsyn härtill bör enligt utredningens mening, oavsett vilket alternativ som väljs, efter viss tids sjukdom alltid krävas ett intyg om barnens sjukdom. Som tidigare påpekats skall foräldraförsäkringen utgöra ett komplement och inte en ersättning för barnvårdarverksamheten. Om man helt tar bort dagantalsgränsen och inför en generell rätt till ersättning vid barns sjukdom är risken enligt utredningen stor att utbyggnaden av barnvårdarverksamheten helt avstannar. Utredningen vill bl. a. därför inte förorda alternativ 1. Mot alternativet talar också osäkerheten om kostnadskonsekvenserna. 1 alternativ 2 har skisserats en lösning som innebär att sjukdomen objektivt sett måste vara av allvarlig art. Detta kan leda till att föräldrarna i det enskilda fallet uppfattar reglerna som orättvisa. Det är svårt att avgränsa svåra sjukdomar från mindre svåra. Utredningen förordar därför alternativ 3, vilken lösning jämställer samtliga sjukdomar som medför att föräldrar har behov av att avstå från förvärvsarbete för att vårda barnet. Rätten till ersättning begränsas således endast genom kravet på tre karensdagar. För att barnet skall komma i kontakt med sjukvårdspersonal samtidigt som möjlighet skapas för viss kontroll bör intyg krävas fr. o. m. den sjunde sjukdomsdagen. För de kroniskt sjuka eller handikappade barnen har föräldrarna möjlighet att erhålla vårdbidrag. Den här föreslagna föräldrapenningen är avsedd att kompensera inkomstbortfall i samband med att en förälder måste avstå från sitt ordinarie förvärvsarbete för att ta vård om ett sjukt barn under en eller flera korta perioder inom ett år. Vi föreslår att denna rätt begränsas till 60 dagar per familj och kalenderår. När erfarenhet vunnits av försäkringen bör denna avgränsning omprövas och övergången mellan föräldrapenning och Vårdbidrag granskas. Vissa frågor om Vårdbidrag berörs i kap. 8. Riksförsäkringsverkets anvisningar för den förlängda föräldrapenningen för tillfällig vård av sjukt barn bör utformas efter samråd med socialstyrelsen,

tillsynsmyndigheten för barnhälsovården. Övriga insatser som kan vara på-

100 F örä/drapenninkgfär vård av sjuka barn m. m.

kallade för familjer som använt samtliga dagar för tillfällig vård av barn kan därmed beaktas. Som tidigare påpekats torde några risker för missbruk inte föreligga. Det kan antas att frånvaro på grund av barns sjukdom utöver de dagar försäkringen ger rätt till medför stora problem för föräldrarna. Det stora flertalet föräldrar är utsatta för ett tryck från arbetsmarknaden att inte i onödan vara frånvarande från arbetet. Det förekommer sannolikt att föräldrar nödgas uppge egen sjukdom när barnen är sjuka. En förlängning av föräldrapenningen ger föräldrarna rätt att ta vård om sina barn på ett tillfredställande sätt utan att behöva uppge ovidkommande skäl. Föräldrapenning för vård av sjukt barn bör liksom andra delar av föräldraförsäkringen berättiga till ledighet. Vidare bör föräldern trots att någon ersättning inte utgår ha rätt till ledighet under karensdagarna under förutsättning att denna sjukledighet har anmälts till försäkringskassan.

7 För

Höjning av åldersgränsen Föräldrapenning För vård tillfällig

av barn m. m.

7.1 Inledning

l detta kapitel behandlas åldersgränserna För rätt till Föräldrapenning För tillfällig vård av barn och rätt till ersättning För resekostnader vid besök hos sjukt barn som vårdas på institution. Vidare föreslås att grunderna För rätt till Föräldrapenning För tilIFällig vård av barn utvidgas att gälla Föräldrar som vårdar barn som är smittbärare.

7.2 Höjning av åldersgränsen För rätt till Föräldrapenning För

tillfällig vård av barn

Rätten till Föräldrapenning För tiIlFällig vård av barn gäller idag fram till dess barnet fyller tio år. Frågan om höjning av åldersgränsen har tagits upp i bland annat ett antal riksdagsmotioner. RiksForbundet För rörelsehindrade barn och ungdomar har påpekat att t. ex. rullstolsbunden ensam inte kan klara sig i hemmet. varken Före eller efter tioårsåldern. när de på grund av sjukdom nödgas stanna hemma från skolan. Familjepolitiska kommittén hänvisade i sitt ställningstagande till att tillsynsbehovet är mindre när barnet passerat tioårsåldern och till de tioårsgränser som då gällde inom andra delar av sjukForsäkringen. Familjestödsutredningen vill För sin del konstatera att oavsett var åldersgränsen sätts kommer gränsproblem att kvarstå. Behovet av tillsyn beror på barnets mognadsgrad och på sjukdomens svårighetsgrad. Några möjligheter att inom Försäkringens nuvarande ram göra en individuell bedömning Fmns inte. Av administrativa skäl erfordras en klart angiven gräns. Utredningen anser För sin del att det Finns skäl att höja åldersgränsen från nuvarande tio år. l kapitel 3 visade vi att inom åldersgruppen 7-10 år används Försäkringen i ungeFär samma utsträckning För tillfällig vård av barn oberoende av ålder. Detta talar För att även många barn över den nuvarande gränsen torde behöva tillsyn vid sjukdom med hjälp av Försäkringen. Problemet är att göra en rimlig avgränsning. Det kan i och For sig konstateras att alla människor - barn. ungdomar, vuxna, gamla - behöver tillsyn och stöd vid sjukdom. Den större problematiken kan inte familjestödsutredningen ta upp utan vår uppgift är att lösa de problem som sammanhänger med barns sjukdom.

102 Hof/ning av âldezsgrärzsezz*följ/örä/drapenning .

l Föräldraförsäkringen ligger en tanke att föräldrar skall få möjlighet till ledighet när barnens behov av tillsyn inte kan tillgodoses av någon annan. Det förefaller därför rimligt att knyta an till den åldersgräns som finns inom barnomsorgen. Enligt lagen (1976:381) om barnomsorg omfattar kommunernas fritidshemsverksamhet barn t. o. m. 12 års ålder. Familjestödsutredningen föreslår därför att rätten till föräldrapenning för tillfällig vård utvidgas att gälla barn t. o. m. 12 års ålder. Enligt utredningens mening kan det antas att denna utvidgning framförallt får betydelse när de berörda barnen är akut sjuka med exempelvis feber. I de fallen behöver också 11-12-åringar vård av en förälder. När erfarenheter vunnits av vårt förslag om föräldrapenning för vård av sjukt barn (kap. 6) bör frågan om en individuell prövning av åldersgränsen för kroniskt sjuka barn tas upp till förnyad bedömning

7.3 Åldersgräns för rätt till för resekostnader vid

ersättning besök hos sjukt barn på sjukhus

Enligt gällande regler har föräldrar eller annan anhörig rätt till ersättning för resekostnader vid besök hos barn på sjukhus om barnet är under tio år. Rätten omfattar en resa per vecka och täcker kostnader som överstiger 30 kr per restillfalle. Rätten till ersättning för resekostnader i dessa fall har begränsats dels genom att endast en resa i veckan får göras dels genom ett-förhållandevis högt karensbelopp. De barn som kan få besök med hjälp av dessa medel torde ofta vara allvarligt sjuka och vistas på sjukhus relativt långt från hemorten. Stödet betyder därför sannolikt mest i glesbygdsområden. Enligt utredningens mening bör också denna åldersgräns höjas. Det är i dessa fall inte fråga om att ersätta den ordinarie barntillsynen. Något skäl att anknyta till barnomsorgens åldersgräns finns således inte. De barn som vistas på sjukhus torde även efter tioårsålern ofta vara i stort behov av föräldrarnas stöd ur psykisk och social synpunkt. De första tonåren är en känslig tid från utvecklingssynpunkt. Det är angeläget att föräldrarna inte förhindras av höga resekostnader att besöka dessa barn och ge dem stöd

och trygghet i en besvärlig situation. Åldersgränsen för vård på barnklinik

är i regel femton år. För kroniskt sjuka barn går man ofta över den gränsen något. Mot denna bakgrund föreslår utredningen att rätten till ersättning för resekostnader för besök hos sjukt barn på sjukhus skall gälla för barn som är under sexton år.

7.4 Föräldrapenning för vård av smittbärande barn

Personer som är smittbärare utan att vara sjuka har rätt till ersättning för inkomstbortfall motsvarande sjukpenning endast efter ingripande med stöd av bestämmelserna i smittskyddslagen om allmänfarliga Denna sjukdomar. lag gäller ett begränsat antal allvarliga infektionssjukdomar. Andra smittsamma sjukdomar kan under begränsad tid anses som allmänfarliga efter

Höjning av åldersgränsen_lörjförä/drapenning. .. 103

förordning av länsstyrelsen. Inom föräldraförsäkringen torde föräldern inte ha rätt att uppbära föräldrapenning för tillfällig vård av bam som inte får vistas i sin normala tillsynsform på grund av att det bär på smitta utan att vara sjukt. I samband med epidemier av smittsamma sjukdomar på daghem och i skolor vållar detta uppenbara svårigheter. Det gäller t. ex. tarmsjukdomar som paratyfus och giardiasis, andra parasitsjukdomar som scabies och löss eller scharlakansfeber och halslluss. Med stöd av smittskyddslagen eller skolhälsovårdens respektive barnhälsovårdens eller forskoleläkares anvisningar kan även friska barn avstängas eller avrådas från vistelse på daghemmet, familjedaghemmet respektive skolan om smitta finns där eller i hemmet. En effektiv smittbekämpning med samtidig behandling och sanering av ett helt daghem eller skola försvåras eller omöjliggörs då föräldern inte har rätt att med föräldrapenning ta vård om barnen. Utredningen föreslår därför att smitta som gör att förälder måste avstå från förvärvsarbete för att vårda barnet blir grund för rätt till föräldrapenning för tillfällig vård av barn.

SOU l978z39 105

8 Övriga frågor

8.1 Föräldrabegreppet inom FöräldraFörsäkringen

8.1.1 Regler för föräldrapenning vid gemensam vårdnad av barn Enligt gällande regler likställs med Förälder vid tillämpningen av Föräldra- Försäkringen den, med vilken Förälder är eller varit gift eller har eller har haft barn, om de stadigvarande sammanbor. Föräldrabalkens regler om vårdnad av barn har delvis ändrats med verkan från den l januari 1977. Till skillnad mot vad tidigare gällde behöver den gemensamma vårdnaden inte upplösas vid skilsmässa. Om Föräldrarna är ense om att även i fortsättningen utöva vårdnaden gemensamt skall domstolen Förordna i enlighet med deras önskemål. om det inte är uppenbart stridande mot barnets bästa. Även de Föräldrar som inte är eller varit gifta med varandra kan om de är ense få gemensam vårdnad om sina barn. Detta gäller oberoende av om de är sammanboende eller inte. Om det skulle visa sig att en ordning med gemensam vårdnad inte Fungerar upphävs denna om en Förälder begär det. Inom Foräldraförsäkringen har inte gjorts några ändringar i anslutning till den nya lagstiftningen om gemensam vårdnad. 1 Förslaget om gemensam vårdnad zinlörde departementschefen (prop. l975/76:l70 s 142) bl. a. att en ordning med gemensam rättslig vårdnad inte nödvändigtvis innebär att Föräldrarna i lika mån skall dela den rent faktiska vårdnaden. Om den gemensamma vårdnaden skall ha någon rcell innebörd får man likväl förutsätta att vårdnaden också innebär något mått av delad faktisk omsorg om barnet. Vidare anförde departcmentschclcn att gemensam vårdnad i princip innebär att Föräldrarna skall fatta beslut gemensamt i angelägenheter som rör barnet och att en Följd av bristande samarbete kan bli att den gemensamma vårdnaden måste upphöra. l anslutning till frågor om sociala Förmåner och skatter framhöll departementschefen att den omständigheten att icke sammanboende Föräldrar har gemensam vårdnad om ett barn inte i och För sig bör leda till att de och barnet kommer i åtnjutande av större ekonomiska Förmåner än som skulle varit fallet. om endast endera av Föräldrarna hade varit vårdnadshavare. Föräldrapenning i samband med barns Födelse utgår från den l januari 1978 under sex månader. Föräldrarna får själva avgöra vem av dem som skall stanna hemma hos barnet. Den Förälder som till huvudsaklig del ombesörjer vården av barnet är berättigad till Föräldrapenning. Under Förut-

106 Övriga frågor

sättning att detta krav uppfylls kan föräldrarna således bestämma vem som skall uppbära Föräldrapenningen. Detta gäller oavsett om vårdnaden tillkommer bägge föräldrarna eller en av dem eller om Föräldrarna sammanbor eller inte. l de fall Föräldrarna inte är ense om vem som skall uppbära Föräldrapenning får, enligt förarbetena till lagen om föräldrapenning, lörsäkringskassan efter utredning avgöra vem av dem som är berättigad. När föräldrarna har gemensam rättslig vårdnad om barnet kan detta som

tidigare nämnts innebära såväl att båda föräldrarna har den faktiska vård-

naden om barnet som att en av dem har det. Utredningen finner inte skäl att tillmäta den rättsliga vårdnaden, oavsett om den är gemensam eller delad, någon självständig betydelse vid bedömning av rätt till föräldrapenning i samband med barns Födelse. Avgörande bör liksom f. n. vara att föräldern avstår från förvärvsarbete och vårdar barnet samt att det vid tvist mellan Föräldrarna beaktas att Föräldrarna i så stor utsträckning som möjligt får rätt till lika lång ersättningstid. Om man skulle välja att i dessa fall utgå från den rättsliga vårdnaden skulle det, om Föräldrarna inte är gifta. innebära att den biologiske fadern som sammanbor med modern och barnet skulle behöva skriftligt medgivande av modern för att få vårda barnet. Detta förefaller för den begränsade tid det gäller vara onödigt betungande. Att nyblivna Föräldrar sammanbor men bara en av dem är rättslig vårdnadshavare är en vanlig företeelse när barnet är litet. Däremot är det ovanligt att modern sammanbor med en man som inte är biologisk fader till barnet. Föräldrapenning För tillfällig vård av barn utgår då det är nödvändigt att en Förälder avstår från Förvärvsarbete i samband med bl. a. sjukdom hos barnet eller dess ordinarie vårdare. Föräldrapenningen utgår under ett visst antal dagar per år oavsett om barnet vårdas av en eller två Föräldrar. Föräldrarna får själva avgöra vem av dem som skall stanna hemma. Den 1 januari 1977 ökades antalet dagar med rätt till Föräldrapenning och vidare gjordes dagantalet beroende av antalet barn i familjen. l samband härmed angavs även att varje Förälder Fick rätt till en dag För besök i samhällets barnomsorg. l övrigt ändrades inte beräkningsgrunderna. De nya reglerna om rätt till gemensam vårdnad ger upphov till två olika i Förhållande till reglerna För Föräldrapenning för tillfällig vård av problem bam. Det gäller dels Föräldrarnas inbördes Fördelning av antalet dagar, dels ^ hur många dagar Föräldrarna skall ha till sitt förfogande. Föräldrar som har gemensam vårdnad kan vara sammanboende eller leva isär. Två Föräldrar som bor tillsammans och har ett barn får enligt nuvarande regler 12 dagar. Om Föräldrarna flyttar isär men behåller den gemensamma vårdnaden kommer barnet att faktiskt till största delen vistas hos endera av dem. Antalet dagar kommer att vara oförändrat och båda Föräldrarna är i och för sig berättigade till ersättning om de uppfyller de villkor som är förbundna med rätten till Föräldrapenning. Den Förälder hos vilken barnet vanligen vistas är enligt nuvarande regler berättigad till ersättning. Den andra föräldern har dock rätt att efter medgivande från den ordinarie vårdnadshavaren och inom ramen För det totala antalet dagar få utnyttja Föräldrapenning. För Föräldrar med gemensam vårdnad kan svårigheter uppstå då det gäller att avgöra hos vem av Föräldrarna barnet vanligen vistas, eftersom barnet i många av dessa fall kommer att vistas omväxlande hos båda Föräldrarna.

sou 1978:39 Övriga/råga 107

Reglerna kan därför utformas endera så att var och en av föräldrarna ensam kan begära och erhålla föräldrapenning alternativt att det alltid krävs medgivande från den förälder som inte står som sökande. De föräldrar som väljer gemensam vårdnad får förutsättas vara ense i frågor rörande barnet. Man bör därför kunna utgå från att en förälder som tar i anspråk en förmån som rör barnet gör detta i samförstånd med den andre föräldern. Vid gemensam rättslig vårdnad bör därför inte. oavsett att föräldrarna lever isär, krävas något medgivande från den andre föräldern. I de fall en förälder är ensam rättslig vårdnadshavare vistas barnet oftast merparten av tiden hos denne förälder. Det förekommer emellertid också i många av dessa fall att den faktiska vården i betydande utsträckning delas mellan föräldrarna. Skäl kan därför föreligga att även i dessa fall ta ställning till frågan om vem av föräldrarna som är berättigad till ersättningen. Den av föräldrarna som har den rättsliga vårdnaden har oftast de bästa förutatt överblicka behovet av föräldrapenning. Utredningen anser sättningarna därför till skillnad från förslaget angående fördelningen av föräldrapenning i samband med barns födelse att det är lämpligt att låta den rättsliga vårdnadshavaren få ersättning utan att medgivande krävs från den andre föräldern. Detta oavsett om den rättsliga vårdnadshavaren vanligen har barnet i sin vård eller ej. Genom att anknyta till den rättsliga vårdnaden i stället för till den faktiska kommer reglerna att vara enklare att tillämpa. De problem som är förknippade med beräkningen av antalet dagar för föräldrar med gemensam rättslig vårdnad kan närmare beskrivas med några exempel. En familj har två barn och båda barnen kommer efter separationen att mer varaktigt bo hos modern. Enligt vad ovan anförts är båda föräldrarna berättigade till ersättning om de vårdar barnet under ersättningstiden och båda kan utan medgivande från den andre föräldern ta ut ersättning. l detta fall blir ersättningstiden 15 dagar. l ett annat fall kommer vardera föräldern efter separationen att ha ett barn boende hos sig. Frågan blir då om varje förälder skall betraktas som ensamstående med ett barn vilket ger 12 dagar per förälder och år - vilket sammantaget gör 24 dagar - eller om föräldrarna även i fortsättningen skall betraktas som en familj och få 15 dagar att fördela sinsemellan alltefter behov. Om föräldrarna i stället för gemensam vårdnad väljer att vara ensam vårdnadshavare för var sitt barn får de enligt nuvarande regler l2 dagar var. Så länge de lever tillsammans var de berättigade till högst 15 dagar. I fallet med gemensam vårdnad får man som departementschefen anförde utgå från att föräldrarna har för avsikt att i större utsträckning dela på den faktiska vården av barnen. Det förhållandet att föräldrarna flyttar isär bör därför inte enligt vår mening medföra att behovet av dagar utökas. Skäl talar snarast för att se föräldrarna i dessa fall såsom en familj med rätt till 15 dagar som de efter överenskommelse sinsemellan får disponera för tillfällig vård av de två barnen. Enligt utredningens mening bör familjer med gemensam vårdnad behandlas på likartat sätt oavsett om föräldrarna bor tillsammans eller inte. Enligt utredningens mening bör således rätten att erhålla föräldrapenning för tillfällig vård av barn såsom f. n. tillkomma båda föräldrarna. oavsett om de vanligen har den faktiska vårdnaden eller inte och oavsett hur den rättsliga vårdnaden är fördelad. Vid bestämmande av den inbördes fördelningen mellan föräldrarna liksom då antalet dagar skall bestämmas bör det

108 Övriga frågor

vara avgörande om den rättsliga vårdnaden är gemensam eller delad. Vid gemensam vårdnad bör föräldrarna betraktas som en familj. oavsett hur de fördelar den faktiska vården, och vardera föräldern får rätt till ersättning utan krav på den andres medgivande. Vid delad vårdnad ses varje förälder som ensamstående och med absolut rätt till de dagar som tilldelas denne. dock med möjlighet att inom ramen för totala antalet dagar medge att den andre föräldern får utnyttja föräldrapenningen.

8.1.2 Vilka .föräldrar skall

vara berättigade tillVföräldrar/Hunting7

I äktenskapsliknande förhållanden där den ena parten har barn till vilket den andra inte är biologisk förälder har i dag den senare inte någon rätt till föräldrapenning. I flera motioner har hemställts att ovan nämnda grupp skall ha rätt till försäkring enligt samma bestämmelser som gäller för biologiska föräldrar. 1 motionen 1976/7721570 anförs bl.a.. “Beträffande rätt till statliga bostadsbidrag till barnfamiljerjämställs enligt SFS 1976:263 man och kvinna som lever under äktenskapsliknande förhållanden och har gemensamt hushåll med makar. Före 1975 krävdes för att sammanboende skulle jämställas med makar att de tidigare varit gifta med varandra eller hade eller hade haft barn tillsammans. Under åren 1975 och 1976 fanns för sammanboende utan gemensamma barn möjlighet att välja om de ville betraktas som makar eller som ensamstående med inneboende. Denna möjlighet upphörde från och med l januari 1977. Det är således inte arten av sammanboende som nu skall vara zivgörande. “Låt oss anföra ett exempel som visar att det fattas ett viktigt övervägande och ställningstagande i propositionen. En man och en kvinna med barn från tidigare äktenskap sammanbor under äktenskapsliknande förhållanden. Först när det i detta förhållande finns ett gemensamt barn. äger båda rätt att få ersättning vid ledighet för att vårda barnen enligt föräldraförsäkringens regler även för barnen från tidigare äktenskap. l ett annat fall där mannen är den biologiske föräldern kan den kvinna han sammanbor med under äktenskapsliknande förhållanden inte bli berättigad till föräldrapenning, även om hon är den som i alla avseenden i den aktuella situationen bäst tillgodoser barnets speciella behov. I en omvänd situation kan det vara mannen. den biologiske fadern. som bäst utgör ett stöd för barnet”. Utskottet hänvisade i sitt betänkande till

familjestödsutredningens pröv-

ning av frågan och var i avvaktan på den inte beredd att föreslå några ändringar i berörda regler. Föräldrapenning i samband med barns födelse tillkommer såväl barnets fader som moder. Bestämmelserna har tillkommit för att barnet redan från början skulle få nära kontakt med båda föräldrarna och fadern skulle tidigt vänja sig vid vårdarbetet för att få en balanserad arbetsfördelning mellan föräldrarna även i fortsättningen av barnets uppväxttid. Om modern sammanbor med någon som inte är biologisk far till barnet kan det synas lämpligt att denna person inom föräldraförsäkringen betraktas som barnets far. Barnet kommer under alla omständigheter att få en nära kontakt med denne om sammanboendet är av varaktig art. Å andra sidan kommer den biologiske

Övriga _ frågor 109

faderns möjligheter att hävda sin rätt till umgänge med barnet att bli mindre. Detta skulle i sin tur kunna få negativa effekter på hans framtida kontakter med barnet. Föräldrapenningen för tillfällig vård av barn fyller mer ett som namnet antyder tillfälligt behov av ersättning då någon tvingas avstå från förvärvsarbete. Delvis samma synpunkter kan anläggas som för föräldrapenning i samband med barns födelse. Föräldrabegreppet är enligt nu gällande regler väldelinierat och även relativt omfattande. Motionens förslag innebär att föräldrabegreppet ytterligare skulle vidgas. Det föräldrabegrepp som gäller inom föräldraförsäkringen är detsamma som inom hela socialförsäkrings- och skattelagstiftningen. Utredningen anser för sin del att det måste ñnnas mycket starka skäl för att bryta ut föräldraförsäkringen ur detta komplex. Det framförda förslaget ställer dessutom svåra krav på försäkringskassorna när det gäller att bedöma om ett samboendeförhållande existerar eller ej. En utvidgning av föräldrabegreppet som angivits i motionen skulle vidare under åberopande av samma skäl kunna tas till intäkt för att samtliga personer som mer stadigvarande bor tillsammans med barnet skulle kunna få ersättning. Det skulle kunna gälla släktingar. grannar. anställda barnvakter etc. En sådan vidsträckt användning av föräldraförsäkringen har inte varit avsedd. Utredningen är på grund av nu redovisade skäl inte beredd att tillstyrka en ändring av föräldrabegreppet inom försäkringen.

8.2 Föräldrapenningens ersättningsnivå

8.2.1 Inledning Hcl föräldrapenning utgår från den l januari 1978 med en garantinivå på 32 kr om dagen. Om en förälder varit eller skulle ha varit försäkrad för en sjukpenning överstigande detta belopp utgår föräldrapenning med belopp motsvarande förälderns sjukpenning. Sjukpenninggrundande inkomst beräknas på grundval av den årsinkomst en försäkrad kan antas komma att tills vidare ha av eget arbete. Hel sjukpenning utgör för dag 90 % av den sjukpenninggrundande inkomsten delad med trehundrasextiofem. Även för den som regelmässigt har förvärvsarbete under endast vissa tider av året beräknas den sjukpenninggrundande inkomsten på grundval av den framtida årliga arbetsinkomsten. Genom att den sjukpenninggrundande inkomsten för dag räknat utgår med en trehundrasextiofemtedel av årsinkomsten utgår inte full kompensation vid sjukdom under arbetsperiod för den som har förvärvsarbete under endast vissa tider av året. Vid sjukdom under övriga perioder utgår sjukpenning trots att något inkomstbortfall inte uppkommer. Samma över- resp. underkompensation gäller för föräldrapenning i samband med barns födelse. Kompensationen bör dock i merparten av dessa fall bli förhållandevis riktig genom att föräldrapenningen i flertalet fall sträcker sig över enlängre tid. Den förälder som arbetat på deltid på så sätt att han arbetar hela dagar, men kortare arbetsvecka än normalt, blir däremot alltid underkompenserad

1 10 Övriga .frågor

såvitt gäller föräldrapenningen för tillfällig vård av barn. l dessa fall utgår aldrig ersättning för ledig dag. När det gäller rätten till särskild föräldrapenning har den försäkrade möjlighet att själv välja hur föräldrapenningen skall utnyttjas. Detta i förening med att denna Föräldrapenning kan utgå samtidigt som en person deltidsarbetar. medför att frågan om kompensation inte har samma aktualitet.

8.2.2 Utredningens överväganden Ersättning i form av sjukpenning eller Föräldrapenning har tillkommit i huvudsak for att utgöra en kompensation för ett inkomstbortfall. Det synes därför naturligt att ersättningen är bestämd till samma belopp. Vidare förenklas administrationen av föräldrapenningen i väsentlig mån. eftersom någon särskild uträkning ej behövs för föräldrapenningen. Utredningen anser således att tungt vägande skäl talar för att sambandet mellan sjukpenning och föräldrapenning skall behållas. Genom att problemen för de deltidsanställda såsom tidigare framgått är desamma inom sjuk» och föräldraförsäkringen borde en enhetlig lösning eftersträvas. Med hänsyn till att föräldraförsäkringen omfattar endast en mindre del av den allmänna försäkringen bör i första hand reglerna för sjukpenning ändras. Enligt vad familjestödsutredningen erfarit är frågan föremål för prövning inom riksförsäkringsverket. Det är enligt utredningens mening angeläget att prövningen av denna fråga sker snabbt och på sådant sätt att problemen även inom foräldraförsäkringen elimineras.

8.3 Föräldrapenning för besök i skolan

Enligt gällande regler äger föräldrar rätt till föräldrapenning för besök i samhällets barnomsorg. Rätten är begränsad till en dag per år och förälder inom ramen för rätten till föräldrapenning för tillfällig vård av barn. Någon motsvarande rätt till besök i skolan finns inte. Utredningen om skolans inre arbete (SIA SOU 1974:53) har tagit upp frågan om föräldrapenning för kontakt med skolan. Man framför tanken på en rätt till föräldrapenning under en dag per skolbarn och stadium. De skäl som legat till grund för att en rätt till besök i samhällets barnomsorg gäller enligt utredningens mening i viss omfattning också för skolan och då speciellt de lägsta årsklasserna i skolan. Det är bl. a. viktigt for barnens sociala utveckling att föräldrarna och den personal barnen möter i skolan får möjlighet att diskutera normer och metoder i barnuppforstran. En utvidgning av grunderna för föräldrapenning for tillfällig vård av barn till att gälla också besök i skolan skulle således kunna tänkas. Att utredningen ändå inte nu vill föreslå en sådan utvidgning har flera skäl. Enligt vår mening bör ytterligare uppmärksamhet ägnas åt formerna för samverkan mellan personal och föräldrar inom skolan. I avvaktan på ett sådant utvecklingsarbete bör en utvidgning av rätten till föräldrapenning nu inte ske. En utvidgning skulle sannolikt också dra betydande kostnader. I den priorite-

Övriga _//^ág0I' l 1 l

ringssituation utredningen befinner sig i Föreslår vi att frågan om föräldrapenning för kontakt med skolan bör få anstå ytterligare ett tag.

8.4 Om begreppet vård av barn

Enligt nuvarande regler for Föräldrapenning vid barns födelse gäller att fader får vara hemma och uppbära Föräldrapenning motsvarande egen sjukpenning om modern är försäkrad för en sjukpenning som överstiger garantinivån eller om hon av särskilda skäl är förhindrad att vårda barnet. Som sådana särskilda skäl nämns i förarbetena sjukdom, studier, förvärvsarbete m. m. När det gäller Föräldrapenning för tillfällig vård av barn ställs krav på att föräldern skall avstå från förvärvsarbete och på att den andre föräldern inte vårdar barnet. I systemet särskild föräldrapenning gäller förutom vad som ovan beskrivits också att fader får vara hemma på halvtid eller kvartstid även om modern inte uppfyller de ovan beskrivna kraven. När försäkringen infördes valdes att använda nivån på moderns sjukpenning för att avgöra när hon skulle anses förhindrad att vårda barnet. Det skedde framförallt av administrativa skäl. Det är mycket enklare för försäkringskassan att konstatera sjukpenningens storlek än att utreda om modern förvärvsarbetar eller på annat sätt är sysselsatt så att hon inte kan vårda barnet. Vissa olägenheter med de beskrivna reglerna har emellertid kunnat konstateras. Det faktum att i en del fall en förälder kunnat vara hemma och uppbära egen föräldrapenning trots att den andre föräldern samtidigt är hemma har väckt viss irritation. Det har framförts att det inte krävs två personer för att vårda ett spädbarn. Uppgifter har också förekommit att föräldrar i sådana fall inte deltagit i vården utan sysslat med andra saker. De här frågorna har uppmärksammats beträffande vissa yrkesgrupper där den anställde vissa tider inte arbetar trots att han eller hon formellt är i tjänst - t. ex. lärare - dels deltidsanställda som arbetar hela dagar men färre dagar än normalt. En väg att gå for att lösa de beskrivna problemen vore att man lämnar det nuvarande villkoret som knyter an till moderns sjukpenningnivå och istället uppställer ett krav på att modern skall vara förhindrad att vårda barnet på grund av förvärvsarbete, studier, sjukdom etc. för att fadern skall få uppbära föräldrapenning med egen sjukpenning. Utredningen är emellertid inte beredd att föreslå en sådan regeländring. De administrativa skäl som låg till grund för nuvarande modell gäller fortfarande med full styrka. Dessutom har önskemålen om att öka fadernas utnyttjande av försäkringen lett till att kraven på att modern skall vara sysselsatt med arbete eller studier för att han skall få utnyttja föräldrapenningen minskat. Det visas av utformningen av reglerna inom den särskilda föräldrapenningen. Enligt utredningens mening bör istället en klarare och striktare definition av begreppet vårda barn göras. Det är enligt utredningens mening bra med en sådan precisering även av andra skäl. Det måste vara en förutsättning

l 12 Övriga _/iâg0I

för rätt till foräldrapenningen att det är den förälder som uppbär ersättning även vårdar barnet under huvuddelen av den tid som foräldrapenningen avser. För att kravet på att föräldern vårdar barnet skall anses uppfyllt bör krävas att det finns en rumslig kontakt mellan föräldern och barnet under huvuddelen av den berörda tiden. Det innebär inte att föräldern skall vara förhindrad att uträtta ärenden eller sysslor som normalt ingår i hushållet och som endast tar bort en kortare tid från umgänget med barnet. Kravet på att en förälder som uppbär föräldrapenning skall vårda barnet synes inte ännu ha trängt ut till de berörda föräldrarna i tillräcklig utsträckning. Frågan bör uppmärksammas i det fortsatta informationsarbetet av riksforsäkringsverket och försäkringskassorna.

i

8.5 Vissa frågor om Vårdbidrag

8.5.1 Inledning Som framgår av kap. 6 har utredningen uppmärksammat de långtidssjuka barnens problem. Vi lämnar där förslag som om de genomförs väsentligt kommer att förbättra situationen för en begränsad grupp familjer som sannolikt ofta har besvärliga problem i samband med barnens sjukdom. Utredningens forslag ger emellertid bara stöd under en begränsad tid. Även med utredningens förslag kan en del familjer komma att lämnas utan ekonomiskt stöd från samhället under vissa perioder om barnen är sjuka under en längre period. För att i någon mån minska problemen föreslås nedan att Vårdbidrag skall kunna tidsbegränsas och att den tiden för Vårdbidrag sätts till lägst sex månader. Enligt utredningens mening är det motiverat att utöver detta se över vårdbidragets konstruktion i sin helhet. Det skulle vara avsevärt lättare att närma foräldraforsäkringen och vårdbidraget till varandra om vårdbidragets syfte och inriktning bättre klargiordes. F. n. skall vårdbidraget tillgodose dubbla syften. dels att täcka vårdkostnader dels att täcka de särskilda merkostnader som följer av handikappet. Det bör prövas om det kan ske genom att omkostnader på grund av handikappet särskiljes från vårdkostnader. Frågan om någon form av anknyting till tidigare inkomstnivå när det gäller vårdersättningen borde också prövas.

8.5.2 Krav pâ anföra/der skall vårda barnet

I sitt utlåtande 1974:32 refererade socialförsäkringsutskottet en uppvaktning från de handikappades centralkommitté (HCK) som gjort utskottet uppmärksamt på vissa tolkningssvårigheter när det gäller regeln om Vårdbidrag i 9 kap. 4 § forsta stycket lagen om allmän försäkring. De svårigheter man pekade på gällde att avgöra om Vårdbidrag skall utgå när barn endast tidvis vistas hemma. Man pekade på att det inom försäkringsdomstolen uttalats olika uppfattningar om vilken grad av föräldravård som bör krävas för att Vårdbidrag skall kunna utgå.

Övriga _ frågor 113

Utskottet fann att den fråga HCK tagit upp borde bli föremål för översyn. Utskottet fann att översynen borde göras av familjestödsutredningen. Utredningen har för sin del funnit att sedan frågan behandlades år 1974 har de bedömningsproblem som HCK pekat på i allt väsentligt lösts. Klara regler har utformats för i vilka situationer s. k. ferievårdsbidrag skall utgå, I övrigt visar nya utslag från försäkringsdomstolen att en mycket generös bedömning görs när det gäller kravet på att förälder skall vårda barnet. Vårdbidrag kan exempelvis utgå även i fall när den huvudsakliga vården ombesörjs av annan än förälder. Utredningen ser inte några skäl att ytterligare minska kravet på förälderns vårdinsats.

8.5.3 Tidsbegränsar Vårdbidrag och lägsta rid_ för Vårdbidrag

Enligt nuvarande regler skall vårdbidraget omprövas med regelbundna mellanrum. I normalfallet sker en sådan omprövning vart tredje år. undantagsvis med kortare intervall. Vid utredningens kontakter med försäkringskassor har därutöver efterlysts en möjlighet att utge Vårdbidrag för viss begränsad tid. Det kan vara aktuellt vid sjukdomar där man vet att avsevärda förbättringar normalt inträder efter en viss tid, exempelvis ben- och ledinflammationer och vissa blodsjukdomar. Det kan också gälla vid olycksfall där man normalt kan ge en prognos på läkningstiden. Då barn kommer hem från sjukhus med en svår sjukdom kan ett Vårdbidrag göra det möjligt för en förälder att vara hemma under konvalescenstiden. Om vårdbidraget görs tidsbegränsat skulle sannolikt möjligheterna öka att ge Vårdbidrag i gränsfall. Familjen skulle kunna få ett ekonomiskt stöd under en besvärlig övergångstid utan att få intryck att vårdbidraget skulle utgå tills barnet fyller 16 år. Utredningen föreslår att en sådan möjlighet

till tidsbegränsning införs.

Den kortaste tid bidrag kan utgå för att på ett rimligt sätt täcka in sjukdomstillstånd och olycksfall bör sättas till sex månader. Det skulle ge möjligheter att hjälpa familjer där Vårdbidrag idag inte utgår och som heller inte täcks av rätten till föräldrapenning för tillfällig vård av barn ens med den utsträckning av rätten som utredningen föreslår i kap. 6.

sou 1978:39 115

9 Kostnader m. m.

9.1 Kostnader

har i kapitlen 5-7 föreslagit vissa utbyggnader av föräldra- Utredningen och andra förmåner som riktar sig till barnfamiljerna. l detta försäkringen kostnadskonsekvenserna av förslagen. Vidare finns kapitel sammanfattas på när utbyggnaderna bör träda i kraft. i kapitlet utredningens synpunkter Kostnaderna har beräknats på följande sätt:

l) Höjning av åldersgränsen4för_/örä/drapetrningför li/_l/ä/Iig vård av barn_ /ia°n har de totala kostnaderna för föräldrapenning för /0 till 13 âr. I budgeten tillfällig vård av barn beräknats till 247 milj. kr. år 1978. Av dessa hänför av försäkringen vid annat barns födelse sig 61 milj. kr. till faderns utnyttjande för tillfällig vård av och återstående 186 milj. kr. till övrig föräldrapenning beräkningarna nedan barn. Det är med sistnämnda belopp som utgångspunkt Av statistiken med barn i åldersgjorts. på sid 65 framgår att föräldrarna gruppen 7-10 år utnyttjar ca. 18 % av hela antalet dagar med föräldrapenning för tillfällig vård av barn (faderns dagar vid nytt barns födelse ej medräknade). årsklasserna utnyttjar denna för- Om man utgår från att de tillkommande i samma utsträckning som årsklasserna 7-10 år (vilka vid en äldrapenning motsvarar tre och en halv årsklasser) blir den tillkommande given tidpunkt 18 x -- x 186 = 29 milj. kr. Det ligger sannolikt en viss överkostnaden med barn i åldern 10-12 år utnyttjar skattning i antagandet att familjer i samma omfattning som familjer med barn i åldern 7-9 år. försäkringen Å andra sidan tillkommer en viss kostnad för flerbarnsfamiljer där yngsta barnet är under 10-12 år. sju år och det finns barn i åldern Vid den tidpunkt förslaget införs kommer det att finnas tre årsklasser lämnat men som är under tretton år. Både ur adsom tidigare systemet och av kostnadsskäl har utredningen stannat för ministrativa synpunkter att förorda att dessa åldersklasser inte åter igen kommer in i systemet. föreslår således att höjningen av åldersgränsen genomförs suc- Utredningen cessivt. Den första årsklass för vilken åldersgränsen bör sättas till tretton år blir således den som under det år höjningen trätt i kraft skulle fyllt tio år. Genomsnittligt blir då de tillkommande kostnaderna för första året kostnaderna för en halv åldersklass dvs. en sjättedel av totalkostnaderna. Därefter sker en stegvis ökning av kostnaderna. Hela kostnadsökningen är uppnådd det fjärde året efter ikraftträdandet. Kostnaderna för det första året efter ikraftträdandet kan således beräknas

116 Kostnader m. m.

till ca 5 milj.kr. 2) Föräldrapenning/ät lângridsyzika barn. Enligt statistiken i kap. 3 utnyttjade drygt 15000 familjer alla de tio dagar de var berättigade till under 1976. Sedan dess har dagantalet ökat till 12. 15 resp. 18 dagar. Å andra sidan ökar utnyttjandet av föräldrapenning för tillfällig vård av barn fortlöpande. Kriterierna för utnyttjandet av Försäkringen har också utvidgats. Det är mycket svårt att hitta några hållpunkter för att beräkna hur mycket kostnaderna skulle öka om de regler utredningen föreslagit genomförs. Vi utgår från utnyttjandet av föräldraförsäkringen år 1976. som redovisas i kapitel 3, och tar dessutom hänsyn till uppgifter om utvecklingen av antalet utnyttjade dagar år 1977. Antalet familjer med barn i forskoleåldern som år 1977 uppskattas då till 170 000. Undantagna är utnyttjade försäkringen de familjer som utnyttjat försäkringen i samband med annat barns födelse. Genomsnittliga antalet dagar beräknas ha ökat till 6,0 per familj och andelen som utnyttjar alla dagar från 8.4 % till 12 % eller 20 000. Bland familjer hittills i bemed yngsta barnet i åldern 7-9 år har försäkringen utnyttjats

tydligt mindre utsträckning än bland småbarnsfamiljerna. Ökningen i denna

grupp kan antas främst bero på att fler familjer utnyttjar försäkringen medan andelen som utnyttjar alla dagarna inte beräknas ha överstigit 5 % vilket motsvarar 3000 familjer. Av samtliga 23 000 familjer som således beräknas ha utnyttjat alla sina 12, 15 eller 18 dagar år 1977 uppskattas 75 % inte komma att utnyttja möjligheten till ersättning under ytterligare dagar. Av övriga ca 6 000 beräknas 3000 utnyttja försäkringen i en period med i genomsnitt 15 dagar och 3000 i två perioder med igenomsnitt 5 dagar per period utöver ka- . rensdagarna. Med denna beräknade fördelning av utnyttjandet blir således kostnaden for en utvidgad rätt till föräldrapenning för långtidssjuka barn i 1977 års penningvärde 3 000 x 15 x 135 + 3 000 x 10 x 135 = 10 milj.kr. 3) Havandeskapspenning. Antalet födslar i Sverige uppgår till knappt 100000 per år. Av mödrarna förvärvsarbetar ca 70000. Av dem är en viss del sjukskrivna månaderna närmast före barnets födelse. 1 den mån den av utredningen föreslagna nya försäkringsformen skulle utnyttjas av kvinnor som annars skulle varit sjukskrivna påverkar inte detta kostnaderna. Ca 40 000 av dessa utnyttjar möjligheten att ta ut föräldrapenning fore förlossningen med i genomsnitt 25 dagar. Om en femtedel av dessa dagar i stället skulle bekostas med havandeskapspenning skulle kostnaderna öka med 8 000 x 25 x 100 = 20 milj. kr. Kostnaderna för det första året efter ikraftträdandet kan sammanfattas på följande sätt.

Höjning av åldersgräns 5 milj.kr. Föräldrapenning för långtidssjuka barn 10 milj. kr. Havandeskapspenning _ 20 milj. kr. Summa 35 milj. kr.

Kostnaderna stiger sedan med ca 10 milj. kr. vardera ett resp. två år efter ikraftträdandet. Det tredje året stiger kostnaderna med ytterligare ca 5 milj. kr. Därmed har hela reformen kommit i funktion. Kostnaderna i detta

Kostnader m. m. 117

framhållas att kostnadsstadium uppgår till ca 60 milj. kr. Här skall dock är osäkra och bygger på antaganden om ett framtida umyttberäkningarna jande av de nya förmånsreglerna som idag inte går att beräkna.

9.2 Ikraftträdande

1980. Utredningen föreslår att dess förslag träder i kraft den 1 januari föreslås att höjningen av ålders- Som anförts vid kostnadsberäkningen vid tillfällig vård av barn genomförs successivt. gränsen för föräldrapenning

lO Författningsförslag med specialmotivering

10.1 Författningsförslag

l. Förslag till Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring

Härigenom föreskrivs att 4 kap. 2\ 3, 8, 9, 20 9 kap. 4§ och 16 kap. l § lagen (1962:381) om allmän försäkring skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 4 kap. 2 §1 Föräldrapenning i samband med barns födelse utgår under högst etthundraåttio dagar sammanlagt För Föräldrarna. Moder har rätt till Föräldrapenning tidigast från och med den sextionde dagen före den beräknade tidpunkten För barnets födelse. För tiden efter barnets födelse är den av föräldrarna som till huvudsaklig del ombesörjer vården om barnet berättigad till Föräldrapenning. Om havandeskapet _förorsakar sa°dan nedsättning av arbets/örmâgan att modern har behov av att helt eller delvis avstâ _fia°n_förvätvsarbete kan [öräldrapenning ingå utöver den ifdrsta stycket angivna tiden. Sâdan/öräldrapenning, havandeskapspenning, utgår tidigast frân och med den sextionde dagen och längst till och med den elfte dagen före den beräknade tidpunkten för barnets födelse. Vid _litllständig nedsättning av arbetsförmägan utgår hel föräldrapenning. l annatfall utgår halv föräldrapenning. Förälder som ej har barnet i sin vård har rätt till Föräldrapenning endast om särskilda skäl föreligga. Moder har dock alltid rätt till Föräldrapenning I även om hon Selwsle Ydelse till och med den tjugonionde dagen efter förlossningsdagen, . . . 1977:630. e] har barnet l sin vård.

120 F ör/attrtings/örslag med speeialnzotivering SOU l978z39

Föräldrapenning får utgå längst till tvåhundrasjuttionde dagen efter den då barnet fötts. Har sjukdom hos barnet eller föräldrarna under en viss tid hindrat föräldrarna från att vårda barnet, förlänges den i första punkten angivna tiden i motsvarande mån.

2 3 . Föräldrapenning enligt 2 § utgår ej Föräldrapenning enligt 2 § utgår ej till båda Föräldrarna för samma dag. till båda Föräldrarna för samma tid. Halv_föräldrapenning/är dock utga° till Vid beräkning av antalet dagar med båda /örä/drarnør/ör samma dag, när rätt till [örä/drapenning enligt 2 § anses de atv/ösa varandra i värden av barnet. rva° dagar med halv föräldrapenning som en dag.

8§3 Förälder har rätt till föräldrapen- Förälder har rätt till föräldrapenvård av barn om ning lör tillfällig vård av barn om ning för tillfällig ej barnet har fyllt tio år och föräldern barnet ej har fyllt tretton år och förbehöver avstå från förvärvsarbete i äldrarna behöver avstå från förvärvssamband med arbete i samband med l. sjukdom hos barnet. 1. sjukdom eller smitta hos barnet eller sjukdom hos barnet som :ned/ör att annat barn under tretton är lämnas utan til/syn. 2. sjukdom hos barnets ordinarie vårdare. 3. besök i samhällets förebyggande barnhälsovård, 4. besök i förskoleverksamhet inom samhällets barnomsorg i vilken barnet deltar. även fader som Rätt till föräldrapenning enligt första stycket tillkommer för biträde i hemmet eller för vård av barn avstår från förvärvsarbete i samband med barns födelse.

9§4 Föräldrapenning enligt 8§ utgår Föräldrapenning enligt 8? utgår för förälder som har barnet i sin vård för förälder som ensam har vårdnaom föräldrar ha den om barnefeller, om föräldrar ha eller. gemensamt till- vårdnad om barnet, för barn i sin Vård, för föräldrarna gemensam sammans varje år under högst föräldrarna tillsammans varje år med högst l. tolv dagar om i familjen finns ett barn. 2. femton dagar om i familjen finns två barn, 2 Senaste lydelse 3. aderton dagar om i familjen finns tre eller flera barn. 19762279. 3Senaste lydelse 19772630. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 4Senaste lydelse Föräldrapenning kan, när de i första 1977:630. stycket angivna dagarna har tagits i

F öryfattningsförslag med specia/motivering

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse anspråk, för ändamål som avses i 8 § l utgå under ytterligare högst sextio dagar. Sådanjörä/drapenning utgår ej för de tre/örsta dagarna av varje sjukinperiod. den dag då sjukdomsfallet träffade inräknad, (karenstid). Av det antal dagar som anges i Av det antal dagar som anges i Första stycket Får varje Förälder an- Forsta stycket får varje Förälder använda en dag För ändamål som avses vända en dag För ändamål som avses i 8 § 4. Vid beräkning av antalet da- i 8 § 4. Vid beräkning av antalet daen- engar med rätt till föräldrapenning gar med rätt till Föräldrapenning ligt Första stycket anses två dagar ligt Första och andra styckena anses med halv Föräldrapenning som en två dagar med halv Föräldrapenning dag. som en dag. Förälder, som vanligen ej har barn Förälder. som ej har vårdnaden om i sin vård men som tillfälligt vårdar barne? men som tillfälligt vårdar barhar rätt till Föräldrapenning net, har rätt till Föräldrapenning barn, inom ramen För det antal dagar För inom ramen För det antal dagar För vilket Föräldrapenning kan utgå till vilket Föräldrapenning kan utgå till den andre av Föräldrarna enligt Forsta den andre av Föräldrarna enligt Första stycket. och andra styckena.

20 §5 Bestämmelserna i 2 kap. 10 § samt Bestämmelserna i 2 kap. 10§ 3 kap. l2§ och l6-l8§§ äga mot- samt 3 kap. l2§ och l6-l8§§ äga svarande tillämpning i fråga om För- motsvarande tillämpning i Fråga om l fall som avses i 3 Föräldrapenning. 1 Fall som avses i äldrapenning. enligt 3 kap. 12 § skall Föräldrapenning enkap. l2 §skall Föräldrapenning 4 kap. 2 och l1§§ alltid utgå med ligt 4 kap. 2 och ll §§ alltid utgå med minst ett belopp som motsvarar ga- minst ett belopp som motsvarar garantinivån enligt 4 kap. 4 § minskad rantinivån enligt 4 kap. 4 § minskad med den sjukpenning som skulle be- med den sjukpenning som skulle be- Bestäm- löpa på vårdersättningen. Bestämlöpa på vårdersättningen. melserna i 3 kap. 7 § Första och andra melserna i 3 kap. 7 § Första och andra styckena äga motsvarande tillämp- styckena äga motsvarande tillämpen- ning i fråga om Föräldrapenning enning i fråga om Föräldrapenning ligt 4 kap. 2 och 8§§. ligt 4 kap. 2 och 8 §§. Bestämmelserna i 3 kap. 7 § tredje stycket äga motsvarande tillämpning ifråga om föräldrapenning enligt 4 kap. 2 § tredje stycket och 9 § andra stycket. Beträffande Föräldrapenning, som tillkommer Förälder vilken ej har uppnått aderton års ålder, Får Försäkringskassan på framställning av barnavårds- 5Senaste lydelse nämnd besluta om utbetalning till annan enligt 3 kap. l8§. 1977:630.

författningsförslag med specia/morivering

Är moder vid tiden för barnets födelse intagen i barnhem. ungdomsvårdsskola, fångvårdsanstalt eller vårdanstalt för alkoholmissbrukare. får lörsäkringskassan på framställning av föreståndare för inrättningen besluta, att den föräldrapenning som tillkommer modern skall utbetalas till föreståndaren för att användas till kvinnans och barnets nytta.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 9 kap. 4 §6 Försäkrad förälder äger för vård av Försäkrad Förälder äger för vård av barn som ej fyllt sexton år rätt till barn som ej fyllt sexton år rätt till Vårdbidrag om barnet på grund av Vårdbidrag om barnet på grund av sjukdom, psykisk utvecklingsstör- sjukdom. psykisk utvecklingsstörning eller annat handikapp för av- ning eller annat under handikapp sevärd tid är i behov av särskild till- minst sex månader är i behov av särsyn och vård. Vid bedömningen av skild tillsyn och vård. Vid bedömrätt till Vårdbidrag skall jämväl be- ningen av rätt till Vårdbidrag skall aktas sådana merutgifter som upp- jämväl beaktas sådana merutgifter kommer på grund av barnets sjuk- som uppkommer av barpå grund dom eller handikapp. nets sjukdom eller handikapp.

Vårdbidrag utgår allt efter tillsyns- och vårdbehovets omfattning och merutgifternas storlek med belopp motsvarande hel eller halv förtidspension till eitsamstående _iämtc DBHSlOHSIlIISKOII som svarar mot pensionen.

Vårdbidrag beviljas att ingå tills Vårdbidrag kan begränsas till viss vidare. Behovet av bidrag skall om- rid. Behovet av bidrag skall ompröprövas vart tredje år. såvida ej skäl vas vart tredje år. såvida ej skäl föföreligga lör omprövning med kor- religga för omprövning med kortare tare mellanrum. mellanrum.

16 kap. 1 §7 Den som önskar komma i åtnjutande av pension skall göra ansökan hos allmän Försäkringskassan i enlighet med vad regeringen förordnar.

Åtnjuter försäkrad sjukpenning eller ersättning för sjukhusvård enligt den-

na lag. må allmän lörsäkringskassa tillerkänna honom förtidspension utan hinder av att han icke gjort ansökan därom. Detsamma skall gälla då försäkrad åtnjuter sjukpenning. ersättning för sjukhusvård eller livränta enligt lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring eller motsvarande ersättning som utgår enligt annan författning eller på grund av regeringens förordnande.

Åtnjuter försäkrad sjukbidrag el- Åtnjuter försäkrad el-

sjukbidrag ler till viss tid begränsad handikapp- ler till viss tid begränsad handikapp- 6Senaste lydelse må den tid varunder såersättning, ersättning eller Vårdbidrag, må den 1974:784. dan förmån skall utgå förlängas utan tid varunder sådan förmån skall utgå 7 Senaste lydelse att ansökan därom gjorts. förlängas utan att ansökan därom 1977:270. gjorts.

med Specialmotivering 123 Fö/j/árrningsförslag

tillerkänna I den mån regeringen så förordnar må allmän försäkringskassa av att han den pensionsberättigade pension enligt denna lag utan hinder icke gjort ansökan därom. För den försäkrades kostnader for läkarundersökning och läkarutlåtande vid ansökan om förtidspension; handikappersättning eller Vårdbidrag skall ersättning utgå i enlighet med vad regeringen förordnar.

10.2 Specialmotivering

10.2.l 4 kap. lagen (1962:381) om allmän försäkring

2 § Genom de föreslagna ändringarna i denna paragraf införs i föräldraförsäkringen en delvis ny form av föräldrapenning i samband med barns födelse. Denna föräldrapenning är behovsprövad och kan utgå endast under tid före barnets födelse. De regler som f. n. gäller för föräldrapenning under 180 med barns födelse ändras inte. Den behovsprövade fordagar i samband äldrapenningen, havandeskapspenningen. skall såsom framgår av den allmänna motiveringen utgöra ett särskilt stöd för de grupper av kvinnor som har speciellt fysiskt krävande förvärvsarbete. I ett nytt tredje stycket har införts de regler som anger förutsättningarna for rätten till föräldrapenning i form av havandeskapspenning. I lagtexten används benämningen föräldrapenning även for den nya havandeskapspenför att det inte skall behövas särskilda föreskrifter för denna erningen sättningsform. Havandeskapspenning kan utgå under högst 50 dagar och får tas ut från den sextionde och t. o. m. den elfte dagen före den beräknade tidpunkten för barnets födelse. första punkten krävs att havandeskapet förorsakat Enligt tredje stycket en sådan nedsättning av arbetsförmågan att kvinnan har behov av att helt eller delvis avstå från förvärvsarbete. De faktorer som kan påverka bedömav huruvida arbetsförmågan är nedsatt är dels de arbetsuppgifter ningen kvinnan att trots graviditeten klara dessa. har, dels hennes förmåga Såvitt gäller arbetets art finns det särskild anledning att beakta om det rörelser i arbetet förekommer tunga lyft eller krav på att vissa fysiskt svåra Arbete som till stor del utförs i stående ställning är för den skall utföras. som är havande ofta särskilt ansträngande. Såsom angivits i den allmänna motiveringen skall dock inte enbart förvärvsarbetets art vara avgörande vid Även kvinnans förutsättningar att klara det förvärvsarbete bedömningen. hon har måste beaktas. Vid bedömningen av behovet skall hänsyn även tas till i vilken utsträckutför förvärvsarbete. För normalfallet bör krävas att kvinnan ning kvinnan har ett förvärvsarbete som utförs dagligen eller uppdelat så att hon åtminstone arbetar varannan vecka. Vid bedömning av rätten till havandeskapspenning skall även kvinnans behov av att avståøfrån förvärvsarbete beaktas. Något krav på att hon skulle ha utfört förvärvsarbete den dag for vilken hon får ersättning har dock

124 författningsförslag med specia/motivering

inte uppställts. Försäkringskassan skall också ta hänsyn till om kvinnan har haft möjlighet att bli omplacerad men inte har utnyttjat detta. Som har angivits i den allmänna motiveringen har det förutsätts att kvinnan i första hand försöker bli omplacerad. De speciella regler som gäller för den behovsprövade föräldrapenningen, havandeskapspenningen, anges i denna paragrafs tredje stycke samt i 20 §. l övrigt gäller samma regler för havandeskapspenningen som nu gäller för föräldrapenning vid barns födelse vad avser avräkningen av använda dagar 3 §, ersättningsnivån 4§ och kravet på inskrivning hos allmän försäkringskassa 5 §.

3 § Genom ändringen i 3§ kommer samma avräkningsregler att gälla för alla former av föräldrapenning enligt 2, 8 och ll 5%. Enligt bestämmelsen avräknas vid uttag av halv föräldrapenning alltid halv dag. Oavsett om föräldrarna avlöser varandra i vården av barnet under en dag eller om en förälder tar ut två dagar med halv föräldrapenning avräknas en dag. Avräkningsregeln gäller föräldrapenning enligt 2 § oavsett om den tas ut före eller efter barnets födelse. En förälder som tar ut de 180 dagarna enligt 2§ i form av halv föräldrapenning skulle kunna göra detta under 360 dagar. Möjligheterna härtill är dock begränsade eftersom ersättningen enligt 2 § andra och femte styckena fâr tas ut tidigast från den sextionde dagen före den beräknade tidpunkten för barnets födelse och med visst undantag längst till den tvåhundrasjuttionde dagen efter den då barnet fötts.

8 §

Ändringen i första stycket innebär att föräldrarna är berättigade till ersättning

så länge ett eller flera barn inte fyllt tretton år. Genom tilläggen i punkt l blir föräldrarna berättigade till föräldrapenning för tillfällig vård av barn dels i samband med smitta hos barnet, dels då sjukdom hos ett barn medför att annat barn under tretton år lämnas utan tillsyn. Med rekvisitet smitta hos barnet avses att barnet utan att vara sjukt har fått en smittsam sjukdom eller på annat sätt är smittförande. Vidare avses det fallet att barnet misstänkes för att sprida smitta. De smittsamma sjukdomarna eller därav föranledd smitta är förutom de allmänfarliga sjukdomarna som anges i smittskyddskungörelsen (19681234, ändrad senast 1976:44) sådana typiska barnsjukdomar som exempelvis mässling. påssjuka och scharlakansfeber och andra infektionssjukdomar, vilka medför risk att sjukdomen sprids till andra barn. För rätt till ersättning vid smitta hos barnet krävs såsom f. n. vid sjukdom att föräldern har behov av att avstå från förvärvsarbete. Detta innebär att förälderns försäkran bör innehålla uppgift såväl om att barnet ar smittförande eller misstänks vara smittförande som att barnet till följd härav inte får vistas i sin normala tillsynsform. Huvudregeln enligt punkt 1 är att föräldern skall avstå från förvärvsarbete för att vårda det barn som är sjukt eller smittförande. Problem har med

F ö/játtningsförslag med specialmorivering 125

denna regel uppkommit i de fall då det sjuka barnet har vistats på sjukhus och ett friskt barn till följd härav har lämnats utan tillsyn. Genom ändringen i första punkten ges en förälder möjlighet att få ersättning om vården av det sjuka barnet medför att det friska barnet skulle lämnas utan tillsyn. l de fall barnen normalt står under tillsyn av annan än föräldrarna bör det ena barnets sjukdom inte påverka det andra barnets behov av tillsyn. De fall som främst skall tillgodoses genom denna ändring är de då en av föräldrarna normalt tar hand om barnen. I dessa fall kan om ett barn till följd av sjukdom måste föras till sjukhus den andre föräldern behöva ta hand om det friska barnet. Även i de fall att det sjuka barnet under en längre tid vistas på sjukhus och en förälder i stor utsträckning bör vistas hos barnet kan den andre föräldern få rätt till ersättning för vård av det eller de hemmavarande friska barn som inte fyllt tretton år. Försäkringskassan skall dock som f. n. i varje enskilt fall pröva om föräldern behöver avstå från förvärvsarbete.

9 §

Ändringen i första stycket innebär att förälderns rätt till föräldrapenning

för tillfällig vård av barn och beräkningen av antalet dagar med ersättning är beroende av hur den rättsliga vårdnaden om barnet är fördelad. Såsom angivits i den allmänna motiveringen får den förälder som ensam har den rättsliga vårdnaden rätt att disponera de i punkterna l-3 angivna

dagarna. Ändringen i fjärde stycket är en följd av att rätten till ersättning

är beroende av den rättsliga och inte den faktiska vårdnaden om barnet. Den förälder som inte har den rättsliga vårdnaden kan dock såsom f. n. få ersättning inom ramen för det antal dagar föräldrapenning kan utgå till den andre föräldern. Härför krävs dock medgivande från den rättsliga vårdnadshavaren. Genom ändringen i första stycket får de föräldrar som har gemensam rättslig vårdnad om barnen samma antal dagar oavsett om de lever tillsammans eller inte. Det saknar även betydelse om föräldrarna flyttar isär och barnen därvid faktiskt delas mellan föräldrarna. Så länge den gemensamma vårdnaden består betraktas föräldrarna som en familj. Då gemensam vårdnad föreligger är båda föräldrarna lika berättigade till föräldrapenning och något medgivande, såsom enligt fjärde stycket, krävs därför inte från den andre föräldern. I den nya lydelsen av andra stycket regleras föräldrarnas rätt till ytterligare dagar med föräldrapenning för tillfällig vård av sjukt barn. Föräldrapenning kan enligt detta stycke utgå för ändamål som anges i 8§ första punkten dvs., vid sjukdom eller smitta hos barn samt då sjukdom hos ett barn medför att annat barn lämnas utan tillsyn. Förutsättningen för att föräldrapenning skall kunna utgå enligt andra stycket är att samtliga tolv, femton eller arton dagar har använts. Däremot är rätten till ytterligare ersättning oberoende av för vilka ändamål dessa dagar har tagits i anspråk. Föräldrapenning enligt andra stycket kan utgå under högst sextio dagar per kalenderår för föräldrar som ensamma har vårdnaden om barnet eller, om föräldrarna har gemensam vårdnad om barnet, för föräldrarna tillsammans. Antalet dagar är detsamma oavsett om det i familjen finns ett eller flera barn.

126 F

öIjfatmings/örslag med specia/mørivering

Föräldrapenning enligt andra stycket utgår inte for de tre första dagarna av varje sjukperiod, den dag då sjukdomsfallet inträffade inräknad. Föräldrapenning för tillfällig vård av barn utgår p. g. a. bestämmelsen i lO§ jämfört med 3 kap. l0§ fjärde stycket inte för tid innan anmälan gjorts till försäkringskassan. Anmälningsdagen utgör därför den dag fr. o. m. vilken karenstiden skall beräknas. Föräldrapenning enligt 8 § utgår endast under förutsättning att föräldern har behov av att avstå från förvärvsarbete. Såsom angivits i den allmänna motiveringen skall detta villkor uppfyllas även för föräldrapenning enligt 9 § andra stycket. Föräldrapenning utgår således inte om en förälder vårdar det sjuka barnet under semester eller annan ledighet. Karenstid kommer till följd härav att räknas endast för de dagar då föräldern måste avstå från förvärvsarbete. Som ett exempel kan tas att föräldern arbetar varje vecka måndag till torsdag och är ledig fredag till söndag. Om barnet insjunknar en onsdag i en vecka och anmälan görs samma dag kommer onsdag, torsdag och måndag att räknas som karensdagar. Föräldrapenning kan därför utgå först fr. 0. m. tisdagen, i nästföljande vecka. Karenstid gäller alltid då föräldrapenning tas ut enligt andra stycket. Detta innebär att en förälder som tar ut Föräldrapenning under det i första stycket angivna antalet dagar men har behov av ytterligare dagar enligt andra stycket inte har rätt till ersättning under de tre första dagarna då andra stycket åberopas. Som exempel kan nämnas att ett barn är sjukt en lägre period. De första tolv dagarna då föräldern avstår från förvärvsabete utgår ersättning enligt första stycket därefter räknas tre karensdagar, varefter föräldrapenning kan utgå under ytterligare dagar. Av tredje stycket framgår att de sextio dagarna kan utgå som hel eller halv föräldrapenning. Vidare gäller samma regel för beräkning av antalet dagar med rätt till föräldrapenning enligt första och andra styckena.

20 § l den allmänna motiveringen har angivits att rätt till föräldrapenning enligt 2§ tredje stycket och 9§ andra stycket förutsätter att kvinnans nedsatta arbetsförmåga respektive barnets sjukdom styrkes genom intyg. I 3 kap. 7§ tredje stycket anges att försäkringskassan kan påfordra att nedsättningen av arbetsförmågan styrkes genom intyg av läkare. På motsvarande sätt bör såsom angivits i den allmänna kvinnans motiveringen nedsatta arbetsförmåga och därav föranlett behov att avstå från förvärvsarbete styrkas med intyg för att föräldrapenning skall utgå enligt 2 § tredje stycket. Intyget bör inges från första dagen och styrka att kvinnan har behov av att helt eller delvis avstå från förvärsvarbete. Intyget skall utfärdas av läkare, sjuksköterska eller barnmorska. Försäkringskassan kan dock efterge

detta krav i de fall behovet kan styrkas på annat sätt. Förutom intyg skall

kvinnan själv såsom f. n. avge en försäkran

vari de upplysningar lämnas som behövs för att behovet av föräldrapening skall kunna bedömas. Inom den allmänna försäkringen krävs i regel för rätt till sjukpenning under längre tid än sex dagar ett läkarintyg. På motsvarande sätt bör påfordras att förälders rätt till ytterligare föräldrapenning för tillfällig vård av bam enligt 9§ andra sycket styrkes med intyg. Barnets sjukdom skall således styrkas genom en medicinsk bedömning.

F ö/j/árrnings/örs/ag med special/motivering 127

Bedömningen kan dock inte begränsas till frågan om barnet har eller inte har en viss sjukdom. Den rent medicinska bedömningen bör kompletteras med ett uttalande om barnet trots sjukdomen kan vistas i sin normala tillsynsform. Intyg skall kunna utfärdas av såväl läkare som sjuksköterska.

Genom den i 9 § andra stycket föreskrivna karenstiden och då dagantalet

är begränsat till sextio per kalenderår bör intyg inte krävas förrän fr. o. m. sjunde dagen efter anmälningsdagen. Om en bedömning av förälderns rätt till ersättning i uppenbara fall kan göras utan sådant intyg föreligger dock inget ovillkorligt krav på att förälderns försäkran styrks. Frågan om föräldern har behov av att avstå från förvärvsarbete skall däremot inte bedömas av medicinsk personal. Detta är en bedömning försäkringskassan såsom f. n. får göra på grundval av de uppgifter föräldrarna lämnar i denna del. Härvid kan alternativa vårdmöjligheter stå till buds vilka i så fall kan påverka försäkringskassans bedömning. Även om intyg föreligger vilket styrker såväl barnets sjukdom som förälderns behov att avstå från förvärvsarbete skall föräldrapenning för tillfällig vård av barn inte utgå om föräldern exempelvis på grund av semester ändå avstår från förvärvsarbete.

9 kap. 4 § Som framgår av den allmänna motiveringen finns behov av att Vårdbidrag kan utgå under kortare tid än enligt nuvarande praxis. Genom ändringen i första stycket medges att Vårdbidrag utgår i de fall då behovet av särskild tillsyn och vård kan beräknas föreligga under minst sex månader. Rätten till Vårdbidrag bedöms efter en samlad översyn av sjukdom, handikappet eller den psykiska störningen och därav följande behov av särskild tillsyn och vård. Härtill kommer de merutgifter som kan uppkomma. Vid en samlad

bedömning av rätten till Vårdbidrag följer att kraven på vård- och tillsyns-f

behov resp. merutgifter blir högre i de fall behovet av Vårdbidrag är begränsat till en kortare period. Genom ändringen i trejde stycket föreslås att vårdbidraget på samma sätt som handikappersättningen kan göras tidsbegränsat.

16 ä Genom den föreslagna ändringen i 9 kap. 4§ AFL kan vårdbidraget tidsbegränsas. Möjlighet skall dock föreligga att vid fastställda tidens utgång bevilja förlängning utan ny ansökan. Denna möjlighet föreligger enligt nuvarande bestämmelser för handikappersättning. Genom tillägget i förevarande paragraf tredje stycket kan således även de Vårdbidrag. som är tidsbegränsade utgå utan ny ansökan.

sou 1978:39 129

Särskilt yttrande

Av experten Inge Svensson Föräldraförsäkringens Formånsregler är komplicerade och svåra att överblicka. Utredningens forslag om havandeskapspenning, som är en behovsprövad föräldrapenning, skulle ytterligare komplicera regelsystemet. Detta anser jag inte tillrâdligt. l fråga om omplacering inom arbetsplatsen av kvinna som på grund av sitt havandeskap inte kan fullgöra sitt ordinarie arbete uttalade riksdagen i samband med antagandet av arbetsmiljölagen att denna fråga skulle komma att uppmärksammas av bl. a. arbetarskyddsstyrelsen i dess tillsynsverksamhet. l avvaktan på anvisningar från arbetarskyddsstyrelsen är det enligt min mening mindre lämpligt att familjestödsutredningen gör så kategoriska uttalanden som sker på sid 89: ”Kvinnor som inte kan klara sitt vanliga arbete bör ha rätt till omplacering inom arbetsplatsen.

Bilaga 1 Undersökning om utnyttjande

-

av föräldraförsäkringen tekniska beskrivningar

I denna bilaga redovisas först det urvals- och uppräkningsförfarande som använts i undersökningen avseende uppgifter om avslutade föräldrapenningfall år 1976. Därefter lämnas en beskrivning av den yrkesindelning (socio-ekonömisk indelning) som använts i kapitel 3. Sist i bilagan återfinns de blanketter och anvisningar som de lokala försäkringskassorna använt vid materialinsamlingen.

Urvals och uppräkningsförfarande har inte material samlats in om alla På grund av tids- och kostnadsskäl 95 000-100000 föräldrapenningfall som avslutades år 1976 utan undersökär upplagd så att alla de fall där bägge föräldrarna utnyttjat förningen äldrapenningen har totalundersökts. Dessa fall utgjorde 5 353 st. under år 1976. fall som utgör huvudparten har undersökts genom ett urval.

Övriga

Detta urval är så konstruerat att alla föräldrapenningfall i vilka modern dvs. 16 av årets 365,25 dagar har är född dag 11 och 12 i månad 01-08, undersökts. Antalet mödrar födda dessa dagar utvalda bland samtliga dagar är binomialfördelat. För att erhålla en uppskattning av antalet fall på riksnivå har de urvalsundersökta föräldrapenningfallen räknats upp med faktorn:

3_6_5-2_5 = 22,33 16

Antalet fall som urvalsundersöktes var 3952. Det antal föräldrapenningfall som man efter uppräkningen erhåller i en bestämd befolkningskategori t. ex. fall i vilka modern är mellan 20-24 år är behäftat med ett slumpfel på grund av att urval använts. Detta slumpfel kan uttryckas med hjälp av ett konfidensintervall, vars längd kan sägas uttrycka det uppskattade talets osäkerhet.

Konfidensintervallet för följande exempel på uppskattade antal blir:

Antal 95 96-igt konñdensintervall

600 600 i 223 (= 600 :t 37 %) 1000 1000i 290 (= 10001-_29%) 7000 7000: 766 (= 70001-1196) 15000 15000: 1196 (=15000-_l 8%)

132 Bilaga 1

Man bör observera att många av de små siffror som redovisas i avsnitt 3.3.2 avser gruppen föräldrapenningfall i vilka Föräldrarna delat på föräldraledigheten. Dessa fall är, som ovan nämnts, totalundersökta och således inte behäftade med något slumpfel på grund av urval.

Yrkesindelningen De olika slag av uppgifter som insamlats från försäkringskassornzt om varje föräldrapenningfall framgår av den blankett med anvisningar som använts. Blanketten samt anvisningarna till denna finns i slutet av denna bilaga. Yrkes- och sysselsättningsuppgifterna på blanketten har använts för att placera de yrkesverksamma föräldrarna i någon av följande yrkesgrupper.

Produktions- och distributionsanställda m. ll. l. Biträdespersonal m. fl. 2. Icke facklärda 3. Facklärda m. fl.

Kontorsanställda, tekniker m. fl. 4. Kontorister m. fl. 5. Assistenter, förskollärare m. fl. 6. Ingenjörer, lärare, sjuksköterskor m. ll. 7. Specialister, ledande befattningar m. fl.

Lantbrukare, företagare 8. Lantbrukare, företagare Denna indelning av yrken i socioekonomiska grupper har utvecklats inom statistiska centralbyrån (SCB). Indelningen syftar i första hand till att indela den yrkesverksamma befolkningen med ledning av yrke och anställningsförhållanden. Syftet med särredovisningen efter socioekonomisk grupp är att ge möjligheter till bedömningar av effekten av denna skiktning för levnadsförhållandena. Den nya indelningen har ännu inte slutbehandlats inom SCB och ställning har inte tagits till vilken status indelningen skall ha. För att bl. a. vinna erfarenheter av hur indelningen fungerar i en praktisk undersökningssituation tillämpas den tillsvidare på försök i bl. a. undersökningarna av levnadsförhållanden och de löpande inkomstfördelningsstudierna inom SCB. Indelningen baseras dels på yrkets normala organisationstillhörighet, dels utbildningskrav. Till huvudkategorin “Produktions- och på yrkets normala distributionsanställda m. fl.” förs yrken som normalt är organiserade inom LO medan övriga anställda förs till “Kontorsanställda, tekniker m. fl”. Unhar sedan klassiftcerats efter yrkets utbildningskrav. Utbilddergrupperna ningskraven är:

I. Birrädespersøna/ m. fl. Yrken utan utbildningskrav. Här ingår bl. a.: ekonomibiträde, dagbarnvårdare, diskare, hamnarbetare, affarsbiträde, förråds- och lagerarbetare, städare.

Bilaga l 133

2. Icke/acklärda Yrken med krav på kurser efter grundskola men ej två års utbildning. Här ingår bl. a. anläggningsarbetare, bussförare, hemsamarit, trucklörare, sjukvårdsbiträde, brandman, sömmerska. jordbruksarbetare,

3. Facklärda m._fl. Yrken med krav på två men ej fem års utbildning efter grundskolan. Här bilmekaniker, elektriker, murare, ingår b. a. plåtslagare, bagare, barnskötare, typograt, elektronikmontör, maskinist. mentalskötare, optiker.

4. Kontor/sier mfl. Yrken utan utbildningskrav samt yrken med krav på kurser efter grundskola men ej två års utbildning. Här ingår bl. a. kontorsbiträde, vaktmästarekanslibiträde, kartritare, stansoperatör, telefonist.

5. Ass/stenten nL/I. Yrken med krav på två men ej tre års utbildning efter grundskolan. Här ingår bl. a. bilskollärare. fritidspedagoger. förskollärare. läkarsekreterare, polisassistent, tandsköterska, verkmästare.

6. Ingenjörer m/I. Yrken med krav på tre men ej fem års utbildning efter grundskola. Här sjuksköterska, lågstadielärare. verkmästare. ingår bl. a. anläggningsingenjör,

7. Specialister: ledande befattningar Yrken med krav på minst fem års utbildning efter grundskola. Här ingår bl. zi. zipotekare, bankkamrer. Nurnalist. läkare, byrådirektör. verkställande direktör.

134 1 sou 1978:39 Bilaga

Brev, formulär och anvisningar till de allmänna jörsäkringskassørna.

FAQvZIZJüzfföbslffRäDNlNGEil IITREDNINGSINS llIU'l'E , P (051 Karlavaqon mo,Fack,10250 SYOCKHOLM lokalen0au 05w Hilal llugqalcn11,Iox 9014 nu21UIEJIO ,.hwn myuosm Stoçkholn den 6 september 1977

Till familjen

Föräldraförsäkringen har i sin nuvarande utformning funnits sedan 197h. En statlig utredning, Familjestödsutredningen, har fått 1 uppgift att La reda på hur försäkringen hittills har fungerat.

På uppdrag av Familjestödsutredningen kommer Statistiska Centralbyrån (SCB) att genomföra ett antal intervjuer med familjer som nyligen fått barn. Undersökningen skall i första hand belysa föräldrarnas intresse för att dela föräldraledighetstiden mellan sig. Undersökningen vänder sig därför endast till gifta eller sammanboende föräldrar.

Eftersom Du nyligen har fått barn har Din familj, tillsammans med ca 130 andra familjer, valts ut för att delta i undersökningen. Till de utvalda familjerna vill vi ställa några frågor avseende erfarenheterna av föräldraförsåkringen. Frågorna skall besvaras av pappan i ungefär hälften av familjerna och av mammani övriga familjer.

De uppgifter ni lämnar skyddas enligt sekretesslagens bestämmelser. Endast några få personer på SCB och Familjestödsutredningen komer att få se ert svar. Dessa personer arbetar under tystnadsplikt.

De insamlade uppgifterna kommer inte att läggas upp på dataregister utan bearbetas manuellt. De skall endast användas för statistiska samlarxställningar ur vilka inga uppgifter om enskilda personer eller familjer kan urskiljas.

Under de närmaste veckorna kommer en av SCBs intervjuare att kontakta Din familj per telefon för att bestämma tid för ett besök. Er medverkan är till alla delar frivillig. För att resultaten skall bli tillförlitliga är det emellertid mycket viktigt att Din familj deltar. Varje uteblivet svar minskar undersökningens värde.

Om Du år ensamstående berörs Du inte av den här undersökningen. Vi ber Dig i så fall meddela intervjuaren när hon/han ringer.

Skulle Du vilja veta mer om undersökningen kan Du kontakta Birgitta Abrahamsson på SCB, tel 08-1h 05 60 ankn 511h eller Cecilia Etzler på Familjestödsutredningen, tel 08-51 hå 86.

Med vänlig hälsning

Statistiska Centralbyrån Familjestödsutredningen Utredningsinstitutet

sta an Wahlström Camilla Odhnoff

Statistikchef Ordförande

sou 1978:39 Bilaga I 135

1 (2) RIKSFÖHSÃKRINGSVERKET ANVISNINGAR I Matematisk-statistiska byrån

Anvisningar för ifyllande av statistikblanketten Uppgift om föräldrapenning vid barns födelse

Uppgifterna avser föräldrapenningfall avslutade 1976. Varje blankett avser en familj. Följande fall skall redovisas:

A. Samtliga fall där både moder och fader uppburit ersättning.

B. Fall där enbart modern uppburit ersättning och hon är född dag 11 eller 12 i månad 01-08. För dessa fall läran? även vissa uppgifter för gift fader.

I förekommande fall skall uppgifterna högerjusteras. Txempelvis skall 38 föräldrapenningdagar anges

| |§|8|el1er|0|5|8|0ch inte|3|8|

MODERN

Punkt 1 Lokalkontorstillhörighet vid första ersättningsdag. 3 Cbligatorisk siuknenninq anges före skatt och vid moderns första ersättningsdag. 4 Föräldraoenninr anges före skatt och vid moderns första ersättningsdag. 10 Bevakning enligt Handbok I, RD I p. 30 (S-handbok I RD I p. 3.3). Uppgiften ifylls endast om förlossning:dagen var senast 1976-02-28. 11 Civilstånd OGIFT/SAHBO anges i de fall det framgår av handlingar i H-kortet att modern är ogift och sammanboende med fadern. I övriga fall där modern är ogift anges civilståndet OGIFT 14 Yngsta barnet förutom det barn som föräldrapenningen avser

Punkt 1-7 fås från moderskapskortet (M-kortet) || - försäkran för föräldrapenning 8-9 10 - inkomstförfrågan 11 - försäkringsbilden och H-kortet. Från försäkringsbilden fås uppgift om moder: är gift eller ogift och från H-kortet uppgift om modern sammantor med * och denne utnyttjat föräldraförsäk 12 - sjukkort 13-14 - barnbidragsregistret

136 Bilaga 1 &

RlKSFÖRSÃ13UI$SVERKET ANVISNINGAR I

FADERN

Uppgifter lämnas för punkterna 15-16 och 21-22 för alla fäder som är gifta födda nya mödrar dag 11 eller 12 1 månad 01-08. Samtliga uppgi tor lämnas för de fäder (även ogifta) som tillsammans med modern utnyttjat föräldraförsäkringen.

Punkt 16 Oblivatorisk sjukvenninw anges före skatt. I förekommande full avses sjukpenning vid faderns första ersättningsdag. Om fadern inte utnyttjat föräldraförsäkringen anges hans sjukpenning vid moderns första ersättningsdag.

17 Föräldrapenning anges före skatt och vid faderns första ersättningsdag.

Punkt 15 fås från N-kortet eller moderns försäkringsbild 16 - H-kortet eller inkomstförfrägan 17-20 - M-kortet 21-22 - försäkran för föräldrapenning eller från inkomstförfrågan

sou 1978:39 Bilaga I 137

ANVISNIHCAN II

Anvisninrwr för ifyllande av stutistikblnnketten Uppgift om sjukpç ning för vård av sjukt barn eller i samband med annat barns födelse

För försäkrade födda dag 19 i månad 01-05 samt för sammanboende till dessa skall på statistikblanketten redovisas uppgifter för 1976 från Försäkran för sjukpenning vid vård av barn V (punkterna 1-20) och från barnbidragsregistret (punkterna 21-24).

I förekommande fall skall uppgifterna högcrjusteras. Exempelvis skall 7 ersatta dagar anges | |7 |e11cr|O[7| och inte| | |.

UPPGIFTER OM BETALNINGSMOTTAGARE FÖDD DAG 19 I MÄNAD 01-05

Punkt 3 Kön fås ur personnumret. Om näst sista siffran är 1,5,5,7 eller 9 markeras 1 (man) i rutan och om den är O,2,4,6 eller 8 markeras 2 (kvinna) i rutan. 4 Obli atorisk sukDennin anges före skatt och vid

hansshennes sista ersättningsdag 1976.

8 Födelseårets två sista siffnnanges för det yngsta barn för vilket han/hon fått ersättning 1976. 9 Sammanboendet besvaras med JA om det av någon försäkran framgått att han/hon är sammanboende.

UPPGIFTER OM SAMANBOENDE (i förekommande fall) (Punkterna 11-18 ifylls för sammanboende till betalningsmottagare födda dag 19 i månad 01-05. Har ingen ersättning utgått till den sammanboende lämnas uppgifter endast för punkterna 11-15) Punkt 12 Se punkt 3. 13 Obligatorisk sjukoenning anges före skatt och vid den sammanboendes sista ersättningsdag 1976. 17 Födelseårets två sista siffror anges för det yngsta barn för vilket den sammanboende fått ersättning 1976.

UPPGIFTER OM HELA FAMILJEN (Samtliga uppgifter ifylls även om ingen ersättning utgått till den sammanboende) Punkt 20 Totala antalet ersatta dagar är summan av moderns och faderns ersättningsdagar. 24 För denna uppgift utnyttjas både Försäkran.för sjukpenning vid vård av barn V och barnbidragsregistret.

138 Bilaga I sou 1978:39

RIKSFÖRSÄKWINGSVERKET STATISTIKUPPGIFT I

Matematisknstatistiska byrån

Uppgift om föräldrapenning vid barns födelse

Uppgifterna avser föräldrapenningfall avslutade år 1976. Följande fall skall redovisas:

_A. Samtliga fall där både moder och fader uppburit ersättning .B. Fall där enbart modern uppburit och hon är född ersättning dag 11 eller 12 i månad 01-08. För dessa fall lämnas även vissa för uppgifter gift fader.

MODERN

1. Lokalkontorstillhörighet I | | | | 2. 1 2 3 4 Personnummer - 5 5 3. Obligatorisk sjukpenning före skatt, kr/dag | 4 | |

4. Föräldrapenning före skatt, kr/dag

5. Antal dagar före beräknad förlossning som

föräldrapenning utgått

6. Förlossningsdatum (Ãr, månad, dag)

E % 7 1 w1§5U

7. Totala antalet föräldrapenningdagar | | | | 212 B

8, Arbetsgivare oøoooonouoooouooooocaa

Ifylles av RFV

24252é972a29

ooloooccocoøøoaocooooc

10. Ändrad sjukpenning till följd av bevakning 12 månader efter NEJ förlossningsdagen

Eg

JA H .N TILQ | | |mR 3:; _ _ 39 31 P E 11. Nuvarande civilstånd GIFT OGIFT

OGIFT/SAMBO 12. Antal 3 sjukpenninedagar under 60-dagarsperioden före förlossningen

5 g 13. Antal barn under 16 år vid första föräldrapenningdagen 14. barnets ålder |”|”| Yngsta (i år) vid första föräldrapenningdagen

,jglä

FADERN

15. Personnummer | | | 1 | | 1

E 14 |2|

16. Obligatorisk sjukpenning före skatt, kr/dag

l4fT%Z5

17. Föräldrapenning före skatt, kr/dag 43 47 48 18. Datum första uttagna för föräldrapenningdas (År. månad. dag) L_L_L_l.l_J_J Totala 49 S0 51 52 53 5* 19. antalet föräldrapenningdagar

20. Antal M tillfällen som fadern ut-

ii

(perioder) nyttjat föräldraförsäkringen i fallet

_..__ Ifylles av RFV

6061676364ES

sou 1978:39 Bilaga I 139

HIKSFÖRSÃKMXHCSVEHKHT STATISTIKUPPGIFT II Matematisk-statistiska byrån

Uppgift Om sjukpenning för vård av sjukt barn eller i samband med annat barns födnlse Uppgifterna avser fall avslutadc under 1976 för bctalningsmottagare födda dag 19 i månad 01-05. Uppgifter om betalningsnottagnre född den 19:0 i mån d 01-05 1. Lokalkontorstillhörighet

2. áersonnummer |1|2,3,4| | | | | |

5. Kön (Man = 1, Kvinna = 2) LEJ6

4. Obligatorisk sjukpenning före skatt, kr/dag .7. , , 5. Antal ersättningspcrioder d:J10

å; 131 Dec=12) 7. Antal dagar för vilka ersättning utgått i samband med annat barns födelse %§Hä 8. Födelseår för det yngsta barn för vilket ersättning utgått L_LJ

9. Sammanbor betalningsmottagaren med den andra föräldern? L518

(Ja = 1, Nej =2) 19 10. Antal ersätta dagar L_LJ 2021

Uppgifter om den sammanboende (i förekommande fall) 11. Personnummer

12. Kön (Han =1, Kvinna = 2) ,_2323 13. Obligatorisk sjukpenning före skatt. kr/dag |2n | |

14. Antal ersättningsperioder LEä3S27

Dcc=12) 30 31 T6. Antal dagar för vilka ersättning utgått i samband med annat barns födelse L_LJ

17. Födelseår för det yngsta barn för vilket ersättning utgått L313?

18. Antal ersatta dagar |;å;_

Uppgifter om hela familjen 19. Antal barn i familjen för vilka ersättning utgått L_LJ

20. Totala antalet ersatta dagar Lflä

4041 Från barn%iirä*sre*is:re: 21. Är modern gift? (Ja = 1, Nej = 2) |_,

22. Antal barn födda 1967 eller senare EiLJ

25. Födelseår för familjens yngsta barn

ggg;

24. Ordning i syskonskaran för det yngsta barn för vilket ersättning utgått (Alildst = 01, Näst äldst = 02 osv) LLJ 4748

2 Brev och frågeformulär

Bilaga

Undersökning om erfarenheterna av foräldraforsäkringen

Intervjuerna utförda 12 september-Z oktober 1977

MEDDELANDE FRÅN RIKSFÖRSÄKRINGSVERKET

1977-03-251977: 92 CL

Till de allmänna försäkringskassorna

Uppgifter om föräldrapenning vid barns födelse och sjukponning vid vård av barn 1976

Riksförsäkringsverket skall för familjestödsutredningen göra en snabbutredning rorande dels föräldrapenning vid barns födelse och dels sjukpenning vid vård av sjukt barn eller i samband med annat barns födelse.

Riksförsäkringsverket anhåller därför att försäkringskassor- ./. na på bifogade statistikblankettcr lämnar uppgifter i enlig- ./. het med de anvisningar som samtidigt bifogas.

Varje centralkontor erhåller ett antal blanketter och anvisningar som skall fördelas på de respektive lokalkontoren.

De ifyllda blanketterna bör återsändas av centralkassorna senast 1977-04-20 till Riksförsäkringsverket, Matematiskstatistiska byrån, Fack, 103 60 STOCKHOIm.

Förfrågningar rörande detta meddelande kan ställas till Ola Rylander eller Birger Bjurén per telefon 08/22 10 80.

4På riksförsäkringsverkets vägnar

4:7 n

gg?

7 -› /..

42? riksåK§

/2 .r l

Å/gpá/Ã/

s K-Z

Ola Rylander

142 Bilaga 2

P 7051

SIATISIISKA EEHTHMBiWiåH

S?

lHUCIININUSINSATFPLITÅET UB-nr

| I l |

Modern är: Gift 1 Sammanboende 2 Ensamstående 3 -) Intervjun utgår

Intervju med: Mannen 1 Kvinnan 2

UNDERSÖKNINGOM ERFARENHETERNA AV FÖRÄLDRAFÖRSÄKRINGEN A FAMILJES ITUATIONEN Innan vi går in på frågorna om föräldraförsäkringen vill jag ställa några frågor om er familj. Fråga 1 Har ni (Du och/eller Din man/fru) några hemmavarande barn förutom det barn som föddes förra âret? 1 JA 2 NEJ:-)FR3 Fråga 2 Ange barnets/barnens födelseår. BÖRJA MED DET ÄLDSTA (HEMMAVARAIWDE)BARNET

B IPs FÖRVÄRVSSITUATION EEEEE

Så nâgra frågor om Din sysselsättning. Fråga 3 Hade Du något förvärvsarbete innan ni fick barn förra året? OBS ATT IP HADE FÖRVÄRVSARBETE ÄVEN OM HON/HAN HADE SEMESTER, VAR SJIIKSKRIVEN, FÖRÄLDRALEDIGELLER TJÄNSTLEDIG FRÅN SITT ARBETE 1 JA 2 NEJ---) FR 18

Bilaga 2 143

FRÅGA 4-17 STÄLLS VID JA-SVAR I FRÅGA 3 Fråga 4 Sedan hur lång tid hade Du förvärvsarbete? 1 MINDRE ÄN 9 NÅN FÖRE BARNETSFÖDELSE 2 9 MÄN - 2 ÅR FÖRE BARNETSFÖDELSE 3 MER ÄN 2 ÅR FÖRE BARNETSFÖDELSE Fråga 5 Hur många timar per vecka arbetade Du (innan ni fick barn förra året)? OM IP GJORT NÅGRATILLFÄLLIGA FÖRÄNDRINGARAV SIN ARBETSTID UNDER GRAVIDITETEN ANGE BÅDE DEN NORMALAARBETSTIDEN FÖRE GRAVIDITETEN OCH DE FÖRÄNDRINGARSOMHON/HAN GJORT

EJ

Fråga 6 Var helalbin arbetstid alltid förlagd någonstans mellan klockan 06.45 på morgonen och 17.45 på kvällen? 1 JA, ARBETSTIDEN STRÄCKTE SIG ALDRIG UTANFÖR INTERVALLET 06.45 - 17.45 2 NEJ, ARBETET PÅBÖRJADES(ÅTMINSTONE IBLAND) FÖRE 06.45 ELLER AVSLUTADES EFTER 17.45

rooouuooouuooca-ocoocuhan:oana-uno00000000-:unu--couooococoooocuooc-uu Fråga 7 Arbetade Du endast på vardagar, det vill säga måndag-fredag? 1 JA 2 NEJ, ARBETET VAR (ÅTMINSTONE IBLAND) FÖRLAGT ÄVEN TILL LÖRDAGARELLER SÖNDAGAR Fråga 8 Arbetade Du i statlig, kommunal eller enskild tjänst? 1 STATSANSTÄLLD LANDSTINGSANSTÄLLD KOMUNALT ANSTÄLLD

J-*LQN

ENSKILD TJÄNST

Fråga 9

144 Bilaga 2

3 Fråga 10 Till vilket yrke vill Du hänföra detta arbete?

Fråga 11 Hade Du förvärvsarbete efter föräldraledighetens (ERSÄTTNINGSTIDENS) slut? (Med föräldraledighetens slut menar vi den tid då föräldraledigheten var slut för er båda/Din fru) OBS ATT IP HADE FÖRVÄRVSARBETEÄVEN OM HON/HAN VAR TJÄNSTLEDIG FRÅN ARBETET! 1 Je 2 Nej ---› FR 21 Fråga 12 Var Du tjänstledig på heltid från Ditt arbete efter någon tid föräldraledighetens (ERSÄTTNINGSTIDENS) slut? 1 JA 2 NEJ ---Ö FR 15 Fråga 13 Hur länge (efter föräldraledighetens slut) var Du/räknar Du med att vara tjänstledig?

Fråga 14 Av vilken var/är anledning Du tjänstledig? 1 KUNDE INTE ORDNABARNTILLSYN 2 VILLE INTE LÄMNA BARNET/BARNEN

Fråga 15 Har Du (efter föräldraledighetens slut) gjort eller planerar Du att göra några förändringar av Ditt förvärvsarbete jämfört med hur det var innan ni fick barn förra året? Jag tänker då på ev förändringar av arbetstider, arbetstidsförläggning eller arbetsuppgifter. 1 JA 2 NEJ ---9 FR 22 Fråga 16 Vilken förändring har Du gjort/planerar Du? BESKRIV UTFÖRLIGT. ANGE OM FÖRÄNDRINGENÄR GENOMFÖRDELLER PLANERAD. UTELÄMNAALLTFÖR VAGA PLANER

Bilaga 2 145

4 17 Varför har Du gjort/planerar Du denna förändring/dessa föränd-. Fråga ringar?

GÅ TILL FRÅGA 22 FRÅGA 182O STÄLLS VIE NEJ-SVAR I FRÅGA 3 18 Vilken var den anledningen till att Du inte förvärvs-

Fråga viktigaste

arbetade (innan nx f1ck barn förra året)? 1 STUDERADE 2 DET VAR INTE EKONOMISKTNÖDVÄNDIGT 3 KUNDE AV HÄLSOSKÄL INTE FÖRVÄRVSARBETA Å VILLE HA DELTIDSARBETE MEN KUNDE INTE FÅ NÅGOT 5 KUNDE INTE FÅ_LÄHPLICT ARBETE 6 KUNDE INTE ORDNABARNTILLSYN 7 VILLE INTE LÄMNA BARNET/BARNEN 8 VILLE SKÖTA HEMET PÅ HELTID

Fråga 19 Hade Du något förvärvsarbete efter föräldraledighecens (ERSÄTTNINGS- TIDENS) Slut? (Med föräldraledighetens slut menar vi den tid då föräldraledigheten var slut för er båda/Din fru) 1 JA 2 NEJ ---9 FR 21

Fråga 20 Hur många timmar per vecka arbetar/arbetade Du? (OM OREGELBUNDEN VECKOARBETSTIDANGE GENOMSNITTLIG VECKOARBETSTID)

GÅ TILL FRÅGA 22

146 Bilaga 2

21 Vilken var Fråga den viktigaste anledningen till att Du inte förvärvsarbetade efter föräldraledighetens slut? STUDERADE DET VAR INTE EKONOMISKTNÖDVÄNDIGT KUNDEAV HÄLSOSKÄL INTE FÖRVÄRVSARBETA VILLE HA DELTIDSARBETE MEN mmm: INTE FÅ NÅGOT

\D®\IO\U1åb-\IQ›-

KUNDE INTE FÅ LÄMZPLIGTARBETE KUNDE INTE 01mm. BARNTILLSYN VILLE INTE LÄMNA BARNET/BARNEN VILLE SKÖTA HEMMETPÅ HELTID ANNAT, ANGE VAD 000no:rico-uonuto;uoo-c-oucø-uuunørunctoaonon-tocnoocooonaou-uooooø

C IPS MANS/FRUS FÖRVÄRVSSITUATION Fråga 22 Hade Din man/Din fru något förvärvsarbete innan ni fick barn förra året? OBS ATT IPS MAN/FRU HADE FÖRVÄRVSARBETE ÄVEN OM HON/HAN HADE SEMES- TER, VAR SJUKSKRIVEN, FÖRÄLDRALEDIGELLER TJÄNSTLEDIG FRÅN SITT ARBETE 1 JA 2 NEJ --47 FR 37 FRÅGA 23-36 STÄLLS vn: .IA-SVAR 1 FRÅGA 22 Fråga 23 Sedan hur lång tid hade Din man/fru förvärvsarbete? 1 MINDRE ÄN 9 MÄN FÖRE BARNETSFÖDELSE 2 9 MÄN - 2 ÅR FÖRE BARNETSFÖDELSE 3 MER ÄN Z ÅR FÖRE BARNETSFÖDELSE Fråga 24 Hur många timmar per vecka arbetade han/hon (innan ni fick barn 2 förra året)? OM IPS MAN/FRU GJORT NÅGRATILLFÄLLIGA FÖRÄNDRINGARAV SIN ARBETSTID UNDERGRAVIDITETEN ANGE BÅDE DEN NORMALAARBETSTIDEN FÖRE GRAVIDITETEN OCH DE FÖRÄNDRINGARSOMHAN/HON GJORT

.oacc-a-couo-.oa-u.-...ana.o..acaooonoooaoac.o-.oo-c..-ooaocoua-...oac nuoitvonlooulooacutuooclacuuocltoo:1100000000:Iaucnouoøotoouccoucouooo

Fråga 25 Var hela hans/hennes arbetstid alltid förlagd någonstans mellan klockan 06.45 på morgonen och 17.45 på kvällen? 1 JA, ARBETSTIDEN STRÄCKTESIG ALDRIG UTANFÖR INTERVALLET 06.45 - 17.45 2 NEJ, ARBETET PÅBÖRJADES(ÅTMINSTONE IBLAND) FÖRE 06.45 ELLER AVSLUTADES EFTER 17.45 Anm. . . . - .

Bilaga 2 147 sou 1978:39

26 Arbetade han/hon endast på vardagar, det vill säga måndag-fredag? Fråga I JA 2 NEJ, ARBETET VAR (ÅTMINSTONE IRLAND) FÖRLAGT ÄVEN TILL LÖRDAGARELLER SÖNDAGAR 27 Arbetade han/hon i statlig, komunal eller enskild tjänst? Fråga 1 STATSANSTÄLID 2 LANDSTINGSANSTÃLLD 3 KOMMUNALTANSTÄLLD lf ENSKILD TJÄNST

28 arbete hade Din man/Din fru? Fråga Vad slags (huvudsakligt)

29 Till vilket yrke vill Du hänföra detta arbete? Fråga

30 Hade Din man/Din fru förvärvsarbete efter föräldraledighetens Fråga (ERSÄTTNINGSTIDENS) slut? (Med föräldraledighetens slut menar vi den tid då föräldraledigheten var slut för er båda/Dig) OBS ATT IPS MAN/FRU HADE FÖRVÄRVSARBETE ÄVEN OM HAL/HON VAR TJÄNSTLEDIG FRÅN ARBETET! 1 Ja 2 Nej :e FR 40

31 Var han/hon från sitt arbete någon tid efter föräldra-

Fråga tjänstledig ledighetens (ERSÄTTNINGSTIDENS) slut? 1 JA 2 NEJ ---) FR 34 32 Hur länge (efter föräldraledighetens slut) var han/hon/räknar Fråga han/hon med att vara tjänstledig?

Bilaga 2 149

FRÅGA 37-39 STÄLLS VID NEJ-SVAR I FRÅGA 22

37 Vilken var den anledningen till ett han/hon inte förvärvs-

Fråga viktigaste

arbetade (innan ni f1ck barn förra ñret)? H STUDERADE N mar VAR INTE sxonomsxr NÖDVÄNDIGT Q KUNDEAv HÄLSOSKÄL INTE FÖRVÄRVSARBETA 5 VILLE HA DELTIDSARBETE MEN ICUNDEINTE FÅ NÅGOT M KUNDE INTE FA LÄPIPLIGT ARBETE O KUNDE INTE ORDNABARNTILLSYN N VILLE INTE LAMNA BARNET/BARNEN O VILLE SKÖTA mmm PA HELTID O ANNAT, ANGE VAD oc000:oounoco1utut000Inu00nu0.son0nal100-:cocaococoooooococounnoooc ouoaoon.o.o›--ocg...-a.0nu-.go-ua...aan-.coo-.-0-ooocooocoa-.oacce-

Fråga 38 Hade han/hon något förvärvsarbete eftef föräldraledighetens (ERSÄTT-

NINGSTIDENS) slut? (Med föräldraledighetens slut menar vi den tid då föräldraledigheten var slut för er båda/Dig) 1 JA 2 NEJ --ä FR 40 .

Fråga 39 Hur många timmar per vecka arbetar/arbetade han/hon? (OM OREGELBUNDENVECKOARBETSTIDANGE GENOMSNITTLIG VECKOARBETSTID) 01500000-vanornanan:snuvainonsnittioIooootooorico-5uouconnnoooooooonoo

E!

GA TILL FRÅGA 41

150 Bilaga 2

9 ?riga 40 Vilken var den viktigaste anledningen till att han/hon inte förvärvsarbetade efter föräldraledighetens slut? STUDERADE DET VAR INTE EKONOMISKTNÖDVÄNDIGT KUNDEAV l-IÄLSOSKÄLINTE FÖRVÄRVSARBETA VILLE HA DELTIDSARBETE MEN KUNDE INTE FÅ NÅGOT

romxaauunz›unw

KUNDE INTE FÅ LÄMPLIGT ARBETE KUNDE INTE ORDNABARNTILLSYN VILLE INTE LÄMNA BARNET/BARNEN VILLE SKÖTA HEPMETPÅ HELTID

alovuuciunovuoconuna11011000:uooooocouoooti:cocnoiunuorouuøoaøouncc D UTBILDNING , SJUKPENNING Fråga 101 Vad har Du för skolutbildning? Räkna även med (avslutad) skoluaässig yrkesutbildning på heltid som varat minst 2 månader. 1 FÖRGYNKNASIAL UTBILDNING KORTAREÄN 9 ÅR FÖRGYMNASIALUTBILDNING 9 (10) ÅR

UIätJN

GYMNASIAL UTBILDNING HÖGST Z-ÅRIG GYMNASIAL UTBILDNING LÄNGREÄN 2 ÅR EFTERGYMNASIALUTBILDNING Anm. .

ooionooiaooc000solution-ouononnu-ao-oucu-auulou-cønononononocaoooanonu cotta-cicci00005uououov.00øoanocoIc-Itnuoqøcnooo-t-cconococoococ-uøooo unolouunooocnooc-Iooooouuøaoøucooo-aou-uooa-oc--Iooucunuu-nnnuui100000 Fråga 42 Vad har Din man/Din fru för skolutbildning? Räkna även med (avslutad) skolmässig yrkesutbildning på heltid som vara: minst 2 månader. 1 FÖRGYMNASIALUTBILDNING KORTAREÄN 9 ÅR 2 FÖRGYPNASIALUTBILDNING 9 (10) ÅR 3 GYMNASIAL UTBILDNING HÖGSTZ-ÅRIG l» GYMNASIAL UTBILDNING LÄNGREÄN 2 ÅR 5 EFTERGYIINASIAL UTBILDNING

Bilaga 2 151

10 FR 103 STÄLLS ENDAST FÖR FÖRÄLDERSOMEJ FINNS ANGIVEN PÅ UB MED PERSONNR

Fråga 43 Hur stor är Din/Din mans sjukpenning? 00:0:on-cou-roooqncouooououuonuuoloo E ARBETSFÖRDELNINGI HEMMET Så några frågor om ert barn (det barn som föddes förra året). Fråga 44 Hur länge amades barnet? HELT I MÅNADER DELVIS I MÅNADER

E] BARNET ADMADESINTE ALLS

Anm: --..o.-a.c-ana...a-...oooooi-a--u-ooououoououn-.uoo-ooc-.cnuoo-u-

Fråga 45 Var barnet sjukt någon tid under föräldraledigneten (ERSÄTTNINGS-

TIDEN)? Bortse från kortvariga förkylningar o d 1 JA 2 NEJ-io ?E148 Fråga 46 På vilket sätt och hur länge var barnet sjukt? BESKRIV KORTFATTAT 010000:Iouroououogoouuooununnl00000tooowøotocccoooocoouIaouuuvuouuooin rcubloouoloccl-Iocuono uulolwc-ouonoocaooocouuoIooouoøoooloooaulnooono aucuaouøcooucontactovøucoqwu-uoouocootooooccøoououo-uouoclo-ooooonøuna Fråga 47 Har ni sökt läkare för barnet någon gång utöver de vanliga kontrollerna på barnavårdscentralen? 1 JA, LÄKARBESÖK 2 JA, BARNET HAR VÅRDATS PÅ SJUKHUS 3 NEJ

sou 1978:39 Bilaga 2 153

12 Fråga 51 Nästa fråga avser hur Du och Din man/Din fru (för närvarande) delar på andra sysslor som förekommer i hushållet. Hur stor del av följande hushållssysslor svarar Du själv för? (ANGE IPS DEL AV DET ARBETE SOMUTFÖRS TOTALT AV IP OCH IPS MAN/FRU ÄVEN OM DET DELVIS UTFÖRS NÄR EN AV MAKARNA ÄR PÅ ARBETET) DELFRÅGA f STÄLLS ENDAST OM FAMILJEN HAR FLERA HEMMAVARANDE BARN ÄN DET SOMFÖDDES FÖRRA ÅRET (SE FRÅGA 1) Allt Ungefär Ungefär Ungefär Inget

e) Inköp av livsmedel och andra dagligvaror l 2 3 4 5 f) Vård och tillsyn av andra barn (än det som föddes förra året) 1 2 3 4 5

Fråga 52 Om Du sedan tänker tillbaka på tiden innan ni fick barn förra året, hur stor del av följande hushållssysslor svarade Du då för? (ANGE IPS DEL AV DET ARBETE SOMUTFÖRDESTOTALT AV IP OCH IPS MAN/FRU ÄVEN OM DET DELVIS UTFÖRDESNÄR EN AV MAKARNA VAR PÅ ARBETET) DELFRÅGA f STÄLLS ENDAST OM FAMILJEN HAR FLERA HEMMAVARANDE BARN ÄN DET SOMFÖDDES FÖRRA ÅRET (SE FRÅGA 1) Allt Ungefär Ungefär Ungefär Inget

e) Inköp av livsmedel och andra dagligvaror 1 2 3 4 5

f) Vård och tillsyn av andra barn (än det som föddes förra året) 1 2 3 4 5

cao:000ncrnoouoroosouoouout-costa:toccatas-annotunucocctnooncoicunanon

Bilaga 2 155

110 Fråga 57 Var Du helt nöjd med informationen från mödravårdscentralen? 1 JA --- FR 59 2 NEJ 3 VET EJ -â FR 59 4 HAR EJ FÅTT NÅGON INFORMATION FRÅN MÖDRA- VÅRDSCENTRALEN --+ FR 59 Fråga 58 Vad vår Du inte nöjd med?

Fråga 59 Har Du (för övrigt) några synpunkter på hur informationen om föräldraförsäkringen borde utformas?

G MODERNS FÖRÄLDRALEDIGHET FÖRE FÖRLOSSNINGEN Fråga 60 Tog Du/Din fru ut någon del av föräldraledigheten före förlossningen? 1 JA 2 NEJ -: FR 63 OM MAKARNA DELAT FÖRÄLDRALEDIGPIETEN (SE UB) TR 77 OM MAKARNA EJ DELAT FÖRÄLDRALEDIGHETEN (SE UB) Fråga 61 Hur många dagar tog Du/Din fru ut före förlossningen?

Fråga 62 Av vilken anledning ville Du/Din fru ha ledigt före förlossningen?

OM MAKARNA DELAT FÖRÄLDRALEDIGHETEN (SE UB) ?ä FR 63 OM MAKARNA EJ DELAT FÖRÄLDRALEDIGHETEN (SE UB) t-ä FR 77

Statens utredningar 1978 offentliga

Kronologisk förteckning

. Stat-kyrka. Ändrade relationer mellan staten och svenska kyrkan. Kn. . Stat-kyrka. Bilaga l. Kyrkans framtida organisation. Kn. . Stat-kyrka. Bilaga 2-12. Utredningar I dellrågor. Kn.

âUN . Skolplanering och skolstorlek. Faktaredovcsning och bedom-

ningsunderlag. U. Föräldrautbildning. S. Ny skogspolitik. Jo. Skog för framtid. Jo, . Hyresrätt 2, Lokalhyra. Ju. . Ny konkurrensbegränsningslag. H.

oomwmmuum-otomNww

. Barnets rätt. 1. Om förbud mot aga. Ju. . Kapitalmarknaden i svensk ekonomi. E. . Kaputalmarknaden i svensk ekonomi. Bilaga 1. E. . Kapitalmarknaden i svenskekonomi. Bilaga 241. E. . Arbete åt handikappade. A.

Nd_.__._..›_..._._.

, Praktikfrågor-âtgärder i ett kort perspektiv. U. . Regional konsumentpolntisk verksamhet. H. . Energi. I. . Öresundsförbindelser. K . Öresundsförbindelser. Bilaga A. Ritningar. K, . Öresundsförbindelser. Bilaga B. Konsekvenser för företag och hushåll. K. 21. Bemanning av fartyg. K. 22. Energi, strukturomvandling och sysselsättning. A. 23. Växtförådling. Jo. 24. Ny renhállningslagstiftning. Jo. 25. Etablering av miljöstörande industri. Bo. 26. Hälso- och sjukvárdspersonalen. S, 27. Fortsatt körkortsreform. K 28. Kvinnorsförvärvsarbete och törvärvshinder. A. 29. Arbetei jordbruk och trädgård. A. 30. Brand inomhus. B. 31. Trafikpolitik-kostnadsansvar och avgifter. K 32. Ny indelningslag för kommuner, Iandstingskommuner och församlingar. Kn. 33. Ordningsvakter. Ju. 34. Förstärkt skyddför fri- och rättigheter. Ju. 35. Regional utvecklingsplanering, Iänsplanering, vidgad länsde› mokrati. Kn. 36. Arrenderätt 1. Ju. 37. Hotell- och restauranutredningen. H. 38. Jämställdhet i arbetslivet. A, 39. Föräldraförsäkring. S.

Statens offentliga utredningar 1978

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet Kyrkans framtida organisation. [2] 3. Stat-kyrka. Bilaga 2-12. Hyresrätt 2. Lokalhyra. [8] Utredningar i delfrágor. [3] Barnets rätt. 1. Om förbud mot aga. [10] Ny indelningslag för kommuner, landstingskommuner och försam- Ordningsvakter. [33] lingar. [32] Förstärkt skydd för fn- och rättigheter, [34] Regional utvecklmgsplanering, länsplanering, vidgad länsdemokrati. Arrenderätt 1.[36] [35]

Socialdepartementet Föräldrautbildning. [5] Hälso› och sjukvárdspersonalen. [26] Föräldraförsäkring, [39]

Kommunikationsdepartementet 1975 års danska och svenska öresundsdelegationer. 1.Öresundsförbindelser, [ 18]2. Öresundsförbindelser, Bilaga A. Ritningar. [19] 3, Öresundsförbindelser Bilaga B. Konsekvenser för företag och hushåll. [20] Bemanning av fartyg. [21] Fortsatt körkortsreform. [27] Trafikpolitik-kostnadsansvar och avgifter. [31]

Ekonomidepartementet Kapitalmarknadsutredningen. 1. Kapitalmarknaden i svensk ekonomi. [1 1] 2. Kapitalmarknaden i svensk ekonomi. Bilaga 1.[12] 3. Kapitalmarknaden i svensk ekonomi. Bilaga 2-4. [13].

Utbildningsdepartementet Skolplanering och skolstorlek. Faktaredovisning och bedömningsunderlag. [4] Praktikfrágor-åtgärder i ett kort perspektiv. [15]

Jordbruksdepartementet 1973års skogsutredning. 1.Ny skogspolitik. [6] 2. Skog för framtid. [71 Växtförådling. [23] Ny renhållningslagstiftningi [24]

Handelsdepartementet Ny konkurrensbegränsningslag. [9] Regional konsumentpolitisk verksamhet. [16] Hotell- och restaurangbranschen. [37]

Arbetsmarknadsdepartementet Sysselsättningsutredningen. 1. Arbete åt handikappade. [14] 2. Energi, strukturomvandling och sysselsättning. [22] 3. Kvinnors förvärvsarbete och förvärvshinder, [28] Arbete i jordbruk och trädgård. [29] Jämställdhet i arbetslivet. [38]

Bostadsdepartementet Etablering av miljöstörande industri. [25] Brand inomhus. [30l.

Industridepartementet Energi. [ 17]

Kommundepartementet Kyrkoministerns stat-kyrka grupp. 1.Stat-kyrka. Ändrade relationer mellan staten och svenska kyrkan. [1] 2. Stat-kyrka. Bilaga l.

Anm. Siffrorna inom klammer betecknar utredningarnas nummer i den kronologiska förteckningen.

i 5 JUL ”N37 8 lagt- uéi *SKHULFW

H72*

LjberFörhg

ISBN 91-3804074-3 Allmänna Förlaget |SSN O375_250X