Datateknik och industriell förnyelse slutbetänkande

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2013

-_~_2.-_.e~A-...

MZ

Statens offentliga utredningar

EE 1984:51

§3 Industridepartementet

Datateknik och industriell

förnyelse

slutbetänkande av data- och elektronikkommittén (DEK) Stockholm 1984

ISBN 9/-38 —0s//5-4/(F)

ISSN 0375-O250X Liber Tryck Stockholm 1984 326314

Till Statsrådet och chefen för

industridepartementet

Regeringen bemyndigade den 20 juli 1978 chefen för industrideparteen kommitté med högst nio ledamöter för att utreda mentet att tillkalla datateknikens och elektronikens effekter på näringslivets utveckling. samma år utökades antalet ledamöter Genom beslut den 10 november till högst elva. .

Med stöd av detta bemyndigande förordnade departementschefen

i kommittén, vars samden 15 augusti 1978 ledamöter och sakkunniga mansättning och sekretariat framgår av bilaga 2. Kommittén antog namnet data- och elektronikkommittén (DEK). har varit att utreda datateknikens betydelse för Kommitténs uppgift och att i den mån det befunnits lämpligt föreslå näringslivets utveckling för att underlätta teknikens användning. åtgärder beslutade korn- Mot bakgrund av utredningsuppdragets omfattning mittén att bedriva utredningsarbetet i etapper med löpande avrapportering. De rapporter som publicerats under utredningens gång återges på

omslagets baksida. i industrin (SOU Efter en kartläggning och analys av datatekniken

SOU DEK ett delbetänkande, som innehöll

1981:10, 1981:11) avgav rörande industrins kommitténs överväganden och förslag till åtgärder

av datateknik och elektronik i produktionen (SOU 1981 :59).

utnyttjande för industrirobotar och dator- Ett förslag till teknikspridningsprogram avlämnades till industriministern våren 1983

stödd produktionsteknik (Ds I 1983:6).

I oktober 1983 överlämnade DEK två till industriminis-

promemorior för att främja produktionsteknisk utveck-

tern med förslag till åtgärder med titeln ling och spridning. De båda promemoriorna publicerades till åtgärder avseende: Flexibla tillverkningssystem (PM l), ”Förslag

för industriarbetare (PM 2)” (Ds I 1983:27). Ingenjörsutbildning

från data- och elektronikkommittén in- Föreliggande slutbetänkande nehåller förslag till åtgärder. Slutbetänkandet grundar inga ytterligare sig på de tidigare utgivna publikationerna och utgör en syntes av kombl a mitténs erfarenheter under utredningsarbetets gång. Det innehåller av datateknikens i den industriella utvecklingen en bedömning betydelse för svensk industri att hävda och därmed sammanhängande möjligheter sin internationella konkurrenskraft.

SOU I984:5l

Reservation har lämnats av ledamöterna och Sören Birgitta Frejhagen Lindebro gemensamt. Särskilda yttranden har avgivits av ledamöterna Gunnar Du Rietz och Tomas Ohlin.

Stockholm i april 1984

Nils Mårtensson

Gunnar Du Rietz Gunnar Eliasson Birgitta Frejhagen Arne Gadd William Sören Lindebro Ingberg Tomas Ohlin Roland Petersson Gunnar Ribrant Bertil Thorngren /Jan Carlsson Lena Mårtensson Anders Reuterswärd Kerstin Brodén

SLÅTTERKARLARNA

PÅ EKOLSUND

AV

SELMA LAGERLÖF

(Utkom 1 912)

store Polhern satt en vinter på Stjärnsund

Den och skapade med lust på under, vilkas make

ej setts i Sverige förr: den ena da’n en stake, sorn tände ljuset själv, och åter nästa stund ett lås, som icke blott var dyrkfritt sorn en mur, men därtill av så slug och genomtänkt natur, att det tog fast den tjuv, som till dess närhet smugit.

Ej var att undra på att mästarns rykte flugit kring landet vitt och brett, och att envar, som trycktes av vända och besvär, hän till hans verkstad drog och bad om mången sak, som fast omöjlig tycktes: än om en lustig börs, vars guld ej ända tog, än om ett ur, vars gång först domedagen lycktes.

Så kör en vinterdag till trappan på Stjärnsund en herre, ståtligt klädd i pälsverk och i siden: förvaltarn, skall man tro, på själva Ekolsund, en rik och mäktig man, av mången illa liden som orättvis och hård. Vem vet med vilken grund?

Han frågar, får besked: Nej, Polhern finns ej här, - - men om ers höga nåd vill göra sig besvär Det syns en sotig vägg där borta mellan träden, där plär han hållas jämt. Förvaltam lämnar släden och hittar Smedjan snart. Den synes låg och liten, dess dörr en lucka är, dess fönster blott en glugg. Vid städet står en smed och filar av en plugg, en förskinnsklädd figur, rätt sotig, gammal, sliten, som inte ger sig tid att blicka upp en gång.

Förvaltarn är en man, som känner världens seder. En Polhem, som är krönt med adelskapets heder, kan ej vid städet stå i detta usla práng. Han finns väl annorstädes. Den smeden, som han ser, är blott en vanlig smed, ej mindre och ej mer. Och strax på herrkarlsvis han ryter till och frågar, vi smeden ej står opp och spörjer, som sig bör, varför han får besök, och hur han bara vågar att gnissla med sin fil, då storfolk honom hör.

Tvärt lägges filen ner. Med skymten av ett löje en tafatt bugning görs. Och i en ödmjuk ton urskuldar gamlingen sin lantliga fason samt hoppas att få stå hans nåd till tjänst och nöje Nå, tjänsten, som begärs, är ingalunda stor: blott att få veta, var man finna kan hans herre. Kommerserådet, ack, har just gått bort dess värre och kommer först i kväll tillbaka, som man tror. Men om det möjligen var fråga om beställning av en och annan sak, så toge gubben mot. Han är vid detta verk en ringa ledamot, en bondsmed, blott betrodd med lödning och med vällning, men Polhem sätter dock till honom mycken lit . .. Det sista säges skyggt med dröjsmål mellan orden. - - - Kanske den stolta herrn förtörnas av hans nit Men denne är med ens liksom en annan vorden.

”I sanning, vilken tur! Han tänker vid sig själv: le och nådigt samtal föra Jag skall förbindligt och därvid lista ut av detta kreatur om husbond’ hans är karl att såna konster göra, som jag vill bedja om, och vad jag kan riskera den är av intressant natur

frågan jämväl

att ut för denna underkur.” nödgas punga

Mot stödd, han börjar resonera.

smedjeluckan

som han sen många år Ja, detta Ekolsund, med ospard omsorg skött, gav ringa lön för mödan, som ödslades Den skänkte knappast födan, därpå. och endast är vinsten, det består. fattigdom Det är ej gårdens fel, ty den var fruktbar nog. det berodde mest på denna skara drängar Nej, och annat arbetsfolk, som all förtjänsten tog, och rakt omöjligt var, med godsets många ängar och vida åkerfält, att minska deras tropp.

På vintern ganska visst, men då den var förliden, behövdes de igen och främst i skördetiden. - - - Han kommit hit, i Men saken vore hjälpt hopp att mästarn, som var störst av mästare i världen, sitt snille bruka vill till lindring av hans nöd

och slåtterfolk, som mejade hans gården,

skapa lön och ej behövde bröd. men ej begärde

Nu är det svåra talarn håller stilla sagt! Och och ser den an. Mann’ han är fylld av skräck? gamle Månn nu i främligen han endast ser en gäck, som av ett gagnlöst hopp har låtit sig förvilla? märks. Den gamle endast nickar Men intet sådant bekräftande till allt. J a, saken tycks ej lätt, på ett sätt. men Polhern är nog den, som hittar i rättan tid han skickar! Var viss, att skördefolk ”\/ad?” gästen till. Ni tror, att det kan gå? ropar ”En stackars klensmed ger sitt hedersord därpå.”

Och priset? . .. Det ni hans arbet bestäms, sen prövat. Men fordras intet mer? Ej något slags kontrakt? Av ängslan har han sin stämma i sin makt

knappt

Han vet, att en och var, som slika konster övat i forna att få en dar, begärt själ i pant. Nej, herre, intet krävs. Jo, ett dock, det är sant: att saken också blir ert eget folk till nytta. Vad sägs? Mitt eget folk? Han i sin glädje glömmer försiktighetens bud, och vad hans hjärta gömmer blir plötsligt uppenbart. hälften skall få Jo, flytta, och de, som tjäna få hälften kvar, mindre lön. Men mästarn och dig själv jag icke skall förgäta med min erkännsamhet, sen han har min bön fyllt att drängar få av trä, som icke kunna äta.

Nu månader förgå, och himlens sötma droppar som ljus och värme ned på vinterödslig jord. Ur marken spirar

grodd, på träden svälla knoppar,

och snart i sommarskrud stå länderna i nord. Det stolta Ekolsund i ljuvlig Mälarängd ser alla sina fält av väna växter täckas. Först stå de gröna blott, så de av blommor fläckas, så skjuter gräset upp att nå en man i längd. Nu väntar det med lust

på glada skördedagar,

på brokigt slåtterfolk, på liars flinka gång, på doft av slaget hö, på unga rösters sång, på dans och glam och skämt i lunder och i hagar.

Men detta år hur lång tycks bli! ej dess väntan Midsommar redan nåtts, rötmånan allt sig närmar, dock ingen lie rörts. Allt folket sig beskärmar: Hur står med husbond till? som de Han, gångna åren har haft så hjärtans brått att in sitt bärga hö, han ser nu ej därtill, att gräset går i frö, förlorar must och blir

knappt dugligt ens åt fåren!

Var månn hans tanke Han vankar dväljs? av och an. Mot vägen norrifrån han sänder långa blickar. Han talar för sig själv, är skygg som fredlös man, och ej en enda dräng på åkern ut han skickar!

Men se! Vad skymtar fram långt nere i allén en tidig morgonstund? Man kan ej nog förskräckas. En hel vidunder-rad! Ja, tanken är blott en: att domens dag är när. ”Fort! Husbond’ måste väckas! En piga skyndar in och skriker högt, att jättar med liar i sin hand till storms mot gården gå. De ha försummat, de, att själva åkern slå, och dylikt lockar fram all skogens troll och vättar.

Förvaltarn störtar upp. Månn detta kunde vara den hjälp, som han beställt? Han raskt i klädren far. Han öppnar farstudörrn, men åter till den drar, förfärad även han för denna kämpaskara, grovlernmad, himlahög, gravdyster, lieväpnad, av inga kläder skyld, som drar mot slottet fram. Är detta mänskors släkt? Bekämpande sin häpnad, han åter tittar ut och ser då undersam, att varje man är gjord av kärnfrisk furustam.

Han vill ej blicken tro. De gå, att marken skakar, men vid vart steg man hör hur hårda träet knakar. Förutan ögons hjälp de nå sin vandrings mål, rätt grovt de yxats till med huvud, armar, bål, ej minsta spår av konst, men kanske just därför det mer förskräckligt tycks, att döda trät sig rör.

Av gårdens folk envar, som gå och krypa kan, är flydd till mörka loft, i källrar krupen neder. Förvaltarn blott står kvar — det erkänns till hans heder och ser med dödens lugn den hemska troppen an Att den är Polherns verk, ej mer han tänka tör. ”Vem utav kvinna föddf med ängslan han sig spör, kan vara mäktig nog att forma denna skara? Nej, ett naturens verk den säkert måste vara.

Då varsnar han med ens en gubbe, svart och sliten, som andfådd haltar fram i jätteradens slut. Var såg han förr en gång den sotiga habiten? Jo, smeden på Stjärnsund!” han hastigt grubblar ut. Den gamle träder fram. ”Se här vad ni beställt: ett skördefolk av trä att meja edra fält. Tolv äro de i tal. Var man gör tjänst för fyra. Men lägg på minnet nu hur ni skall skaran styra! Den börjar meja snällt, så snart ni ropar slå! och håller i med flit, till dess ni skriker stå!

Förvaltarns skräck slår om i plötslig glädjeyra, till närbelägen äng han hastigt troppen för, och när uppå hans bud de långa liar svingas och gräsens täta flock med uddvasst stål betvingas, han all sin värdighet med ens på porten kör och vill en fattig smed i sina armar trycka. Men denne viker bort. ”Jag ber, jag ber, ers nåd, ej lön, ej tack ännu! Ni minns de gamles råd: först sedan sol gått ner, man prise dagens lycka. Sköt nu ert skördefolk! han säger och försvinner. Förvaltarn på hans tal ej länge undra hinner. Hans flinka skördemän re’n nått till ängens gräns, han måste skynda bort att troppen kommendera.

Det vet var åkerman, hur det i hjärtat känns, då folket villigt är att goda ting prestera. Men vem har nånsin ägt en sådan skara drängar, som ej blir trött, ej varm och ej till vila trår, av ingenting förströs, men stora ting förmår och mejar av en äng med några liesvängar?

Förvaltarn hela da’n går som i paradis. Han ej av hunger vet, han feber har av iver, och ej den minsta stund han sig till vila giver. Fält efter fält slås av. Går allt på detta vis, skall slåttern vara gjord, förrn det till afton skymmer.

ll

mens han kring hela gården spridas Dock, fröjdas så, becksvarta moln av sorg, av oro och bekymmer. mor i oro händren vridas. Av mången fattig mina arma barn, här stunda dar av nöd! O, fordras mer att gårdens liar föra, Ej manner vidunder skapats ha, som deras arbet göra. Er far blir utan tjänst, och I blin utan bröd. Man skådar folk kullar och på stenar, godsets på rätt armt till klädedräkt, rätt märkt av frost och svält, i dov stå och se den jakt, som skenar förbittring lik hejdlös virvelstorrn fram över äng och fält. Förvaltarn får det bra med dessa furu-slavar. Den hopen klagar ej på våld och tyranni. Nu blir han våra barn och våra trasor fri, men våra lieskaft förbytts till tiggarstavar.

klagolåten kan förvaltarns iver stäcka, Ej sträcka efter sträcka. man gräset falla ser på Han når sin önskans mål och slår sin sista äng, just som en restrött sol sig sänkt i västerns säng. Det är en Mälarvret, och från en backes krön går slåtterfolket fram mot vassomgivna sjön. Han och långsamt undan viker, själv går frammanför mens han kommandoord till barska skaran skriker.

Dock nu i kvällens stund hans glädje plötsligt mattas. - Allt ju fullkomligt är, men ändå något fattas vad, vet han knappast själv - ett rop, ett skämt, ett skratt, en ett muntert litet spratt?

gammal skördesång,

En huggorm rinner fram, och ingen den förföljer, men åkerhönan klyvs, som sina ungar döljer. Det är en annan sak med människor ändå, som le, som döma och förstå. glädjas, ängslas,

Snart annan föds. ängslan Han har ej sålt sin själ, men månne det till sist är för dess tjänligt väl, att samma enkla ord beständigt tungan nöta? Blir den ej själv till trä, som måste träfolk sköta?

Är det kanske därför, att solen världen lämnat? Han känner sig med ens i onda makters våld. Han ryser för den hop han tagit i sin sold och törs ej hålla på så länge, som han ämnat. Hu! Dessa män av trä fått liv i kvällens timma, de grina såsom troll, och vreda ögon glimma. Nej, han må hemåt nu att nödig vila njuta! Det fattas blott en teg. Den kan ju mejas sen

Helt hastigt till sitt folk han ropar: Sluta, sluta! Vad? Lydes ej hans bud? rösten var för klen! Ack, sluta, sluta Nå, opp!” han barskt mot skaran ryter. Förgäves! Den går på. Hur hänger detta hop? Den lydde vid minsta ju förut lilla rop; nu som med ökad fart den fram mot honom bryter.

Ett ljus går plötsligt orätt ord. upp. Han brukat Håll in!” han säga bör.

Nej, troppen är förgjord,

alltjämt den svänger på med sina snabba liar. Men detta går ej an. Här tar ju ängen slut Nu finns ej mera land, han drivs i vattnet ut. - - Håll stanna halt- var still! han i sin ångest skriar. Men skördefolket går med samma takt framåt. l vatten som på land det sina vapen svingar, allt längre ut i sjön det skonlöst honom tvingar.

Knappt kan han ropa mer för ängslan och för gråt. Till skuldran vattnet når. Han tror sig se, att Döden, den liemänners inför drott, hans öga slår. Då, just i sista stund, då, just i högsta nöden, en stämma välbekant fram till hans öra når. Stål ropar den med makt. Strax alla liar vila, och mellan dem han kan till trygga stranden ila.

Rätt våt och ond och skrämd han efter smeden tittar att honom ge skrupens. Men denne ej han hittar, ser blott en gammal man i värdig posityr. Hans dräkt förnämlig är, hans ögon livligt spela. Förvaltarn tveksam står. Men nej, han kan ej fela: det är sin smed han ser i herremansparyr.

- -” Så är ni dock till sist- Den gamle nickar stilla. Ja, herre, ni har rätt. Ni Polhem för er ser.” Men varför detta spel? . .. Ni skapat själv er villa. Dock tänkom ej på mig! Men låt mig fråga er, sen ni mitt slåtterfolk har hela dagen prövat, vad säger ni därom? Förvaltarn brusar opp: Att ni må dra till skogs med eder helvetstropp! Med den ni livet självt mig nära nog berövat.

Det var ett olycksfall. Slikt händer då och då, ty drängar utav trä, som icke kunna äta, ej heller hava makt att döma och förstå. Det är en viktig sak som ej ni bör förgäta.”

Men jag vill aldrig mer begagna mig därav. Jag är en mänska själv, jag vill av mänskor tjänas. Så länge av min Gud mig livets nåd förlänas, min gård ej likna skall en tyst och iskall grav.”

Den gamle suckar lätt. Nu har ni läxan lärt, så vitt den läras kan i dessa mörka tider. Nu vet ni, vad ett liv bland människor är värt. Att folk folks glädje är, det fattar ni omsider, och jag får vara nöjd, att detta mål jag når.

Nu kan ni hugga ved av mina slåtterkarlar. Att dem hantera rätt ej någon än förstår, och endast nöd och brist gå fram i deras spår. Men jag kan säga er, att först det nådens år, då ingen av dess tjänst en minskad lön befarar, men ökat välstånd blott den minsta hydda får, så duktigt skördefolk sig åter uppenbarar.”

“Iilhsss .

nn.: _

&

ill. .

‘ . u

. . . . . .

, 2.9!..

u .n .. o. 4 ›

., ...tält

. .

_

V ...?...1}.: ..

Innehåll

Sammanfattning

Inledning

23 DEK:s utredningsuppdrag 24 Avgränsningar och prioriteringar mot andra utredningar 24 1.2.1 Avgränsning 25 1.2.2 Avgränsning i uppgiften 1.2.3 . . . . . . . . . . . . . . . . . 25 Prioritering 25 1.3 Uppläggning av utredningsarbetet av DEK:s rapporter 26 1.4 En kortfattad sammanställning

Datateknikens betydelse i den industriella

utvecklingen

31 2.1 Perspektiv på 1970-talet och förutsättningar under 1980-talet 33 2.2 Industrins utveckling roll 36 2.3 Datateknikens . . . . . . . . . . . 38 2.4 Några industripolitiska aspekter

Datateknikens i industrin

spridning

39 Den hittillsvarande teknikspridningen 39 3.1.1 Inledning 39 3.1.2 Spridningsmått 42 3.1.3 Frågeställningar ekonomiska restriktioner 42 3.1.4 Tekniska/ 45 3.1.5 Teknikkoncentration 49 3.1.6 Internationella jämförelser av datateknikens under 1980-talet . 51 3.2 Bedömning spridning enheter 51 3.2.1 Enskilda 52 3.2.2 Från enskilda enheter till system 53

3.2.3 Systembeskrivningar

och inriktning av statliga åtgärder . 58

3.3 Spridningsrestriktioner

Datateknikens ekonomiska

verkningar

4.1 Inledning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 61 4.2 Investeringsmotiv och beslutsunderlag . . . . . . . . 62 4.3 Produktivitetseffekter . . . . . . . . . . . . . . . 63 4.3.1 Totalfaktorproduktivitet . . . . . . . . . . . 63 4.3.2 Arbetsproduktivitet . . . . . . . . . . . . . . 65 4.3.3 Kapitalproduktivitet . . . . . . . . . . . . . 66 4.3.3.1 Några begrepp . . . . . . . . . . . . 66 4.3.3.2 Omsättningskapital . . . . . . . . . . 66 4.3.3.3 Anläggningskapital . . . . . . . . . . 69 4.3.4 Materialåtgång . . . . . . . . . . . . . . . 69 4.3.5 Energiátgáng . . . . . . . . . . . . . . . . 69 4.4 Effekter på den tillverkade varan . . . . . . . . . . 70 4.5 Högre produktionsvärden . . . . . . . . . . . . . 71 4.6 Systemeffekter . . . . . . . . . . . . . . . . . . 72 4.7 Det moderna . . . . . . . . . . . .

industriföretaget 73

4.8 Industristrukturens förändring . . . . . . . . . . . 75 4.9 Den teoretiska . . . . . . . . 76 utbildningens betydelse 4.10 Teknikförändring, sysselsättning, ekonomisk tillväxt —- totalckonomisk analys . . . . . . . . . . . . . . 77 4.10.l Frågeställningar . . . . . . . . . . . 77 4.l0.2 Teknikfaktorns storlek . . . . . . . . 78 4.10.3 Utländsk teknikkonkurrens eller inhemsk teknikintroduktion - effekter på sysselsättningen . . . . . . . . . . . . . . . 79

Datateknikens effekter på arbetslivet

5.1 Inledning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 81 5.2 Effekter . . . . . . . . . . . . . på sysselsättningen 81 5.2.1 i Sverige . . . . . . . . . . .

sysselsättningen 81

5.2.2 Produktionsutrustningen och dess samband med sys-

selsättningen . . . . . . . . . . . . . . . . 82 5.3 Effekter på yrkesstruktur . . . . . . . . . . . . . . 84 5.4 Effekter på arbetsinneháll . . . . . . . . . . . . . 87 5.4.1 Inledning . . . . . . . . . . . . . . . . . . 87 5.4.2 Kritiska faktorer i arbetsinnehállet 88 5.4.3 Arbetsorganisation vid FMS . . . . . . 89 5.5 Effekter på arbetsmiljö . . . . . . . . . . . . . . . 91 5.5.1 Robotiserade arbeten . . . . . . . . . 91 5.5.2 Effekter i processindustrin . . . . . . 91 5.5.3 Statisk belastning i verkstadsindustrin 93 5.5.4 Terminalarbete . . . . . . . . . . . 93 5.5.5 Projektering av arbetsmiljö . . . . . . 94 5.6 Effekter på arbetstidens . . . . . . . . . 94 förläggning

6 Förutsättningar för den inhemska data-,

elektronik- och automatiseringsindustrin.

Sveriges internationella beroende.

6.1 Inledning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 97 6.2 Delbranschöversikt av den svenska data-, elektronik- och automatiseringsindustrin . . . . . . . . . . . . . . 97 6.2.1 Verkstadsautomatisering . . . . . . . . . . . 97 6.2.2 Processindustriautomatisering . . . . . . . . . 99 6.2.3 Data-, elektronik- och telekommunikationsindustri 100 6.2.4 Samanfattning . . . . . . . . . . . . . . . . 102 6.2.5 kommentarer till programvaruindustrins be- Några . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 104 tydelse 6.3 Branschens relativa betydelse . . . . . . . . . . . . 107 6.4 Det internationella beroendet . . . . . . . . . . . . 109

dataområdet - en översikt över

Industripolitik på

diskuterade och genomförda åtgärder

7.1 Inledning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 113 7.2 Vem har ansvaret? . . . . . . . . . . . . . . . . . ll4 7.3 Förhållandet mellan stöd till FoU och åtgärder för att främja spridning av nyteknik . . . . . . . . g . . . . . . 115 7.4 Av DEK lämnade förslag till statliga åtgärder . . . . . l 17 7.5 Utbildning och personalutveckling . . . . . . . . . . 120 7.6 Några ytterligare synpunkter . . . . . . . . . . . . 121

Samordning av datafrågor hos myndigheter och

departement

8.1 Inledning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 125 8.2 SIND . . . . . . . . . . .- . . . . . . . . . . . 126 8.3 STU . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 127 8.4 Större upphandlande myndigheter . . . . . . . . . . 128 8.5 Industridepartementet . . . . . . . . . . . . . . . 129 8.6 Generella synpunkter . . . . . . . . . . . . . . . 130

Reservation av ledamöterna Birgitta Frejhagen och Sören Lindebro gemensamt . . . . . . . . . . . . . . . 133

Särskilda yttranden av ledamöterna Gunnar Du Reitz och Tomas Ohlin . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 135

Bilaga 1 En sammanställning av DEK:s rapporter . . 137

Bilaga 2 Kommitténs sammansättning . . . . . . . . 149

SOU l984z5l

Sammanfattning

Detta slutbetänkande innehåller en översiktlig beskrivning av datateknikens betydelse för industriföretagen under 1980- talet. Det som preseni huvudsak från sådant utredningsmaterial som DEK har teras härrör Betänkandet innehåller rapporterat utförligare i tidigare publikationer. därutöver DEK:s slutliga överväganden i fråga om industripolitikens roll i sammanhanget. har utfört I det första kapitlet ges en översikt över det arbete som DEK 1984 och de 20 skrifter som kommittén hittills har under åren 1978 publicerat. industriella frågor som I kapitel 2 tar DEK upp några övergripande Särskilt framhålls det fakbakgrund till den följande framställningen. tum att svensk industri internationellt sett ligger långt framme när det gäller datateknikens användning. Detta gäller trots att Sveriges industritotalt under hela perioden 1975 - 1982. Den produktion sett stagnerat volymmässiga stagnationen under dessa år var mycket mera markerad i Sverige än i andra industriländer, men ändå tycks Sverige alltså ha hävdat användning av datateknik. Viktiga sig bra just när det gäller strukturella förändringar sker samtidigt: D verkstadsindustrin blir en allt större del av hela industrin El tjänster i vid mening (snarare än varuproduktion) utgör en allt större i den industriella sektorn del av sysselsättningen El behovet av utbildning ökar kraftigt för många befattningar i maskiner och anläggningar utvecklas svagt, samtidigt El investeringar som allt större resurser satsas pá FoU och marknadsinvesteringar. I kapitel 3 ges först ett antal mått på spridningen av olika tillämpningar av datateknik i svensk industri. Utvecklingen framstår som snabb både storlek och antalet enheter av olika i fråga om investeringsbeloppens såsom industrirobotar eller NC-maskiner. Sedan disslags utrustning, kuteras vilka restriktioner som kan finnas för den fortsatta spridningen. tillämpningar är fortfarande i hög grad koncentrerade till några Många Både tekniska hos den utrustning som finns att få företag. egenskaper faktorer bidrar till att bromsa den bredare spridköpa och ekonomiska ningen. Tillgången på kunskaper har också stor betydelse. Det gäller inte om datateknik utan lika väl förmågan att tänka abstrakt bara kunskaper och att teoretiskt analysera den process som skall datoriseras. att datateknikens kommer att fortsätta i DEK bedömer spridning samma takt som hittills under resten av 1980- talet. Den fortsatta sprid-

Sammanfattning

ningen förutses bl a komma att innebära allt mera långtgående samordning av olika slags datorstyrda maskiner och en successiv integration av informationssystemen för olika delar av ett företags verksamhet, såsom konstruktion, tillverkningens olika led, försäljning och administration. I kapitel 4 redovisas några huvudresultat i fråga om datateknikens ekonomiska effekter. Hittills - dvs har den ökade arbetsproduktiviteten en minskad åtgång av arbetskraft enhet - i allmänhet per producerad varit det som tillmätts störst betydelse, i vart fall i verkstadsindustrin. I processindustrin är det ofta hushållningen med energi och råvaror som är det centrala. Inom verkstadsindustrin tillmäts allt större kapitalets produktivitet betydelse. Genom datoriserad materialhantering och samordning av olika arbetsmoment kan företagen uppnå radikala av den minskningar mängd kapital som binds i lager och varor i arbete. Detta i förening med datorstödd konstruktion gör det möjligt att erbjuda mera kundanpassade produkter med kortare leveranstid. Den allmänt sett förbättrade tillgången på information skapar dessutom helt nya förutsättningar för styrning av hela storföretag och koncerner. I det femte kapitlet diskuteras datateknikens effekter på sysselsättning och arbetsinnehåll. DEK konstaterar att de kvantitativa sysselsättningseffekterna av enstaka maskintyper, såsom industrirobotar och NC-maskiner, är små i jämförelse med den totala sysselsättningen. Mera väsentliga är de rationaliseringseffekter som kan nås genom bättre organisation och styrning av hela produktionsprocesser. Dessa är nära förbundna med företagens marknadssituation och strategi i stort, varför det inte är meningsfullt att försöka isolera just datateknikens effekter på sysselsättningen. Datatekniken är en av flera faktorer som bidrar till att det direkta tillverkningsarbetet utgör en allt mindre del av den totala sysselsättningen. Äldre manuella tenderar att få mindre yrkeskunskaper betydelse, samtidigt som kraven på teoretiska ökar för ett stort antal kunskaper befattningar. I synnerhet ökar behovet av personer med ingenjörsutbildning. Skärpta krav på teoretisk utbildning för arbetares traditionella

befordringstjänster tenderar att försämra för

befordringsmöjligheterna många. Detta innebär att gränsen mellan tempoarbete och yrkesarbete kan komma att skärpas, samtidigt som gränsen mellan arbetare och tjänstemän blir mindre markerad. Ofta finns flera alternativa sätt att organisera arbetet. Utsikterna för att en teknisk omläggning skall lyckas är större om personalen engageras på ett tidigt stadium och om arbetet så att vars och ens organiseras kunskaper tas till vara. DEK tar upp några krav som bör ställas på innehållet i varje arbete. I kapitel 6 behandlas den svenska industrins tillverkning av data- och elektronikprodukter. Beträffande för industrin

produktionsutrustning

kan nämnas att vårt land har internationellt sett framstående tillverkare av industrirobotar och utrustning för materialhantering. Den inhemska tillverkningen av verktygsmaskiner och - särskilt - styrsystem för sådana är svag. I fråga om processtyrsystem finns en betydande inhemsk tillverkning.

Sammanfattning 21

Inom ADB-området är vi i hög grad beroende av import. Den svenska tillverkningen är i stor utsträckning koncentrerad till vissa slags produkter, såsom skrivare, terminaler och telekommunikationer. Svenska företag har inte hävdat sig särskilt bra i den internationellt sett mycket kraftiga tillväxten av marknaden för programvaror. Denna marknad utmärks för närvarande av att programvaran i allt större utsträckning utvecklas och säljs av särskilda programvaruföretag och inte som tidigare främst av datortillverkare och användarföretag. I kapitel 7 diskuteras behovet av åtgärder för att främja datateknikens spridning i industrin. DEK konstaterar inledningsvis att företagen själva måste fatta de avgörande besluten om vilken teknik som skall användas. En del större företag kan ha anledning att se över sina rutiner för så att inte dessa i onödan försvårar den tekniska investeringsbeslut, Branschorganisationer och fackliga organisationer har ockförnyelsen. så viktiga roller i detta sammanhang. är bl a att medverka till att den industriella blir Statens uppgift miljön gynnsam för förnyelse. I fråga om FoU är statens ansvar särskilt stort när Ju närmare ett projekt kommer sin det gäller grundläggande forskning. kommersiella desto större andel av kostnaden måste företillämpning, tagen själva stå för. Vid större projekt som innebär att ny teknik prövas kommersiellt kan det finnas anledning för staten att medverka med lån eller riskdelning i någon form, men direkta subventioner behövs normalt inte på detta stadium. DEK föreslår inte någon ändring av dessa grund- Kommittén framhåller dock att politiken hela tiden läggande principer. anpassas efter ändrade förhållanden. DEK har i tre sammanhang lagt fram förslag till nya statliga åtgärder. I betänkandet Datateknik i industriproduktionen” (SOU 1981:59) föbla att staten tillsammans med institutet för verkstadsteknisk reslogs forskning (lVF) skulle inrätta fem verkstadstekniska utvecklingscentra i anslutning till tekniska högskolor. Sådana har sedermera inrättats i Linköping och Luleå, varjämte IVF:s verksamhet i Stockholm och Göteborg delvis har en liknande karaktär. DEK anser det angeläget att en fortsatt utbyggnad av IVF:s utåtriktade verksamhet bör ske så snart det är praktiskt möjligt. l en stencil ”Teknikspridningsprogram för industrirobotar och datorstödd produktionsteknik (Ds I 1983:6) föreslog DEK ett antal åtgärder för att främja spridning av industrirobotar i anslutning till det internationella om robotar som kommer att ordnas i Göteborg i symposium oktober 1984. I stencilen Förslag till åtgärder avseende: Flexibla tillverkningssystem (PM l), Ingenjörsutbildning för industriarbetare (PM 2)” (Ds I 1983:27) föreslog DEK åtgärder för att främja utveckling av flexibla (FMS). Det gällde främst bidrag och räntefria lån till tillverkningssystem ett begränsat antal demonstrationssystem. Förslaget har av regeringen bord i en något nedbantad form.

lagts på riksdagens (prop 1983/84:l35)

Subventionsgraden är sålunda lägre enligt regeringens förslag än enligt DEK:s. I den sistnämnda stencilen fanns också förslag till nya former av ingenjörsutbildning för personer med praktisk erfarenhet av industriellt

22 Sammanfattning

sgu 1984:51

arbete. Förslagen omfattade insatser inom såväl högskolan som komvux och arbetsmarknadsutbildningen. I det nu föreliggande slutbetänkandet understryker DEK ytterligare betydelsen av att det finns goda möjligheter till teoretisk vidareutbildning som passar personer som är verksamma i industrin. Kraven på teoretisk utbildning ökar kraftigt för många olika befattningar. De korta kurser som för närvarande ordnas av åtskilliga företag, studieorganisationer m fl är i många fall helt otillräckliga - det behövs längre utbildningar. Förutom ingenjörsutbildning behövs bättre möjligheter till vidareutbildning dels på lägre nivåer och dels som fortbildning av ingenjörer. DEK tar också upp frågan om det finns motiv för att vidta betydligt kraftigare åtgärder än hittills för att främja användning av datateknik. Detta aktualiseras bl a av det faktum att flera andra länder har infört omfattande statliga subventioner, som inte bara ges för FoU utan också för direkta investeringar i vissa slags maskiner, tex industrirobotar. DEK föreslår inte något sådant för Sveriges del. Kommittén bedömer att svensk industri utan stöd har visat god förmåga att tillgodogöra sig tekniska landvinningar. Det bör även i framtiden i allt väsentligt komma an på företagen att bedöma om det är tekniskt och ekonomiskt fördelaktigt att använda en viss teknik. Stöd till demonstrationssystem, exempelvis i form av det föreslagna FMS-stödet, bör dock prövas. Det är också viktigt att alla insatser på området fortlöpande omprövas med hänsyn till den snabba utvecklingen. I ett avslutande kapitel - nr 8 - ställer DEK frågan vad det finns för institutionella förutsättningar för en effektiv industripolitik på detta område. Kommittén bedömer att den allmänna bevakning som kan behövas i större utsträckning bör skötas av dem som har ansvar för operativa åtgärder gentemot industrin. Det är också lämpligt att SIND och STU i ökad utsträckning samverkar när det gäller att bedöma utvecklingen och eventuella behov av åtgärder på området.

l Inledning

1.1 DEK:s utredningsuppdrag

chefen för industridepartementet att I juli 1978 bemyndigade regeringen tillkalla en kommitté för att utreda datateknikens och elektronikens effekter utveckling. Kommittén antog namnet data- och på näringslivets elektronikkommittén (DEK). Direktiven gav följande vägledning för utredningsarbetet:

Kartläggning

”Kommittén bör först i vilken utsträckning näringsliv och kartlägga samhälle i dag utnyttjar datorer eller annan utrustning för avancerad automation.

Bedömning av den tekniska utvecklingen

”I en andra fas bör kommittén söka bedöma på vilka områden och i vilket tidsperspektiv ett utnyttjande av ny teknik bedöms vara tekniskt möjligt och ekonomiskt fördelaktigt”.

av effekter nu och i framtiden

Bedömning

bör kommittén söka bedöma vilka Med detta material som bakgrund och produktivitet inom olika effekter på administration, produktion branscher och i olika som ett ökat utnyttjande av de aktuella regioner teknikerna kan få på fem, tio och femton års sikt”. Vidare bör effekterna på investeringsbehovet och energiefterfrågan beräknas”.

Belysa vilka faktorer som styr utvecklingen

Olika faktorer som verkar hindrande eller stimulerande på denna utoch utveckling i olika veckling bör belysas. Bl a bör behovet av forskning former och behovet av speciella utbildningsinsatser särskilt bedömas.

24 Inledning

Inhemsk tillverkning av produktionsutrustning

Kommittén bör också kartlägga vilken av produktionsutproduktion rustning som finns inom landet och analysera vilka utvecklingsmöjligheter tillverkare av sådan utrustning kan förväntas ha.

Föreslå åtgärder

”Kommittén bör mot bakgrund av detta utredningsmaterial också överväga om och i vilken form åtgärder bör sättas in från samhällets sida antingen i syfte att stimulera ett ökat och effektivare utnyttjande av denna teknik eller att förbättra möjligheterna att förutsäga och förbereda de omställningar som kan behöva ske.

Internationellt samarbete

”Sveriges stora beroende av omvärlden måste särskilt beaktas. Kommittén bör därför i samarbete med samrådsgruppen för datafrågor också behandla möjligheterna att genom samordnade initiativ i internationella organisationer eller i redan inlett samarbete inom exempelvis OECD påverka utvecklingen.

1.2 och

Avgränsningar prioriteringar

1.2.1 mot andra

Avgränsning utredningar

Ett stort antal statliga och andra utredningar har till uppgift att syssla med problem och förslag till åtgärder som sammanhänger med de frågor som DEK har att behandla. I första hand gäller det den av chefen för

arbetsmarknadsdepartementet samtidigt tillsatta dataeffektutredningen.

I direktiven till de båda utredningarna anvisades en arbetsfördelning med innebörden att DEK främst har till uppgift att belysa datateknikens möjligheter att effektivisera produktionen av varor och tjänster. Frågor om datateknikens effekter på sysselsättning, arbetsmiljö, utbildningsbehov m m skall huvudsakligen behandlas av dataeffektutredningen. I direktiven DEK att samverka uppmanades med statens industriverk, som 1978 fick i uppdrag av industriministern att göra en kartläggning av elektronik- och databranschens nuläge och möjligheterna att främja en utveckling av produktion på elektronikområdet inom Sverige. I uppdra-

get skulle också ingå att utreda frågor om komponenttillverkning och därmed sammanhängande självförsörjningsgrad och utlandsberoende.

Medan DEK således skulle studera datatekniken och elektroniken som produktionsfaktor skulle SIND bl a studera datorn och elektroniken i dess egenskap av produkt eller av komponent. Datadelegationen inrättades 1980 av regeringen med funktion att verka för ett samarbete mellan pågående utredningar på dataområdet så att deras förslag kunde samordnas. Detta skulle skapa förutsättningar för en mera samlad datapolitik.

Inledning 25

arbete skall ge underlag för att utforma en svensk Datadelegationens modell för datoriseringen i samhället. Då datadelegationen således haft hela samhället som sitt ”arbetsområde” har DEK enbart sysslat med industrin.

1.2.2 i uppgiften Avgränsning

DEK:s har således varit att utreda datateknikens och elektroniuppgift kens effekter på näringslivets utveckling. Härvid har industrin prioriterats. DEK har inte studerat datateknikens effekter inom statsförvaltningen, ej heller inom banker och handel. Utbildningsfrågor har ständig aktualitet vid datorisering vilket konstaterats ett flertal gånger under utredningens gång. I de fall som DEK givit förslag på olika former av har vi hänskjutit detaljutformningen av förslagen till utbildutbildning ningsdepartementet.

1.2.3 Prioritering

DEK har i sitt utredningsarbete prioriterat datatekniken i den industriella produktionsprocessen. Ett genomgående tema i studierna har varit att datorstödet ingår i system som i de flesta fall bara till en mindre del består av just datorutrustning. Andra systemkomponenter är till exempel maskiner och annan mätgivare, manuella mtiner samt kunskaper om anläggningsutrustning, verksamheten som i form av programvara byggts in i systemen. Vi har

tillämpat ett funktions- och effektorienterat synsätt i studierna och lagt

mindre vikt vid snävt datatekniska aspekter. Detta leder till att en rad frågor förutom datatekniska aktualiseras. Som exempel kan nämnas: E1 kraven på kunskap om systemens samtliga delar och om de verksamheter i vilka de används El kunskap om förutsättningarna för att utveckla och installera system E1 kunskap om samspelet mellan ett system och dess miljö eller den organisation i vilken den installeras.

1.3 Uppläggning av utredningsarbetet

DEK beslutade vid sin tillkomst att bedriva utredningsarbetet i delutredsom skulle löpande. Kommittén företog ett antal ningar avrapporteras studieresor för att utröna i vilken mån andra länder i västvärlden hade formulerat industri- och forskningspolitiska program inom data- och elektronikområdet. DEK genomförde sedan två stora undersökningar, den ena i verkstadsindustrin och den andra i processindustrin, vilka behandlade datateknikens användning i produktionsprocessen. Till dessa båda undersökningar knöts särskilt förordnade referensgrupper med uppgift att bistå kommittén med bl a branschkännedom. Efter att ha behandlat tillverkningstekniken har DEK genomfört ett

26 Inledning

antal studier som syftat till att sätta in datatekniken i ett något större sammanhang, som omfattar industriföretaget som helhet. En del av dessa studier har genomförts av konsulter på uppdrag av DEK. Samtliga delutredningar ligger till grund för föreliggande slutbetänkande.

1.4 En kortfattad av DEK:s

sammanställning

rapporter

I våra utredningsrapporter har vi gjort en noggrann analys av datatekniken i industrin. Vi började med att beskriva hur datatekniken används i verkstadsindustrin och i processindustrin, varvid analysen visade att effektiviteten i produktionen snarare beror på hur produktionen organiseras än på den ingående utrustningens prestanda. Spridningen av ny teknik behandlades också i rapporterna, vilka även framhävde vikten av kunskapsutvecklingen och kunskapsspridningen. Denna omfattande beskrivning, vilken också innehöll redogörelser för andra länders industripolitik med avseende på datatekniken, ledde fram till ett delbetänkande med förslag till industripolitiska åtgärder. En annan produkt av denna kartläggning är en populärversion kallad Elektroniken i fabriken hot eller hopp?”, vilken bl a skulle kunna användas i studiecirklar. DEK har vidare genomfört ett antal studier som syftat till att belysa andra synvinklar av datatekniken än de rent produktionsorienterade. Sålunda har en rapport berört datateknik, ekonomisk tillväxt och sysselsättning. Planering och styrning av ADB-funktionen inom företaget har varit föremål för en undersökning. I syfte att kartlägga och analysera olika datoriserade funktioner såsom informations- och styrsystem i företag har Industriens Utredningsinstitut på uppdrag av DEK genomfört ett projekt vilket resulterat i ”Det moderna företaget - studier av organisation A och styrsystem. En av DEK:s studier har analyserat yrkeskunnandet och upplärning i industrin, som bl a behandlar rekryteringsproblem och föreslår möjligheter att lösa dem bl a genom vidareutbildning för industriarbetare. Investering i industrirobotar undersöktes med tonvikten lagd på motiv, beslutsunderlag och lönsamhet. DEK genomförde under 1983 en enkät om industrins datorinvesteringar såväl i produktionen som inom administrationen. DEK har utöver tidigare nämnda delbetänkande lagt fram förslag till teknikspridningsprogram för industrirobotar och datorstödd produktionsteknik, samt speciella förslag rörande flexibla tillverkningssystem. DEK redovisar också ett förslag till ingenjörsutbildning för industrianställda med praktisk erfarenhet. En kort sammanfattning av alla ovan nämnda rapporter återges i bilaga l. Figuren nedan ger en översikt över vilka ämnesområden som utredningen behandlat med en hänvisning till respektive rapport.

l-igur 1./ Amnesomráden som DEK behandlat med

hänvisning till respektive Inledning 27

rapport.

IRB NC CAD Prod- ADB Teknik- FoU Inve- Utb, Syssel- Data- Industri- Ämnes- Prod-, PBB, u -u ste- Sålt- teknik poliområden process- CAM |CKHIR MPS, sprid- UPP FMS ning ring lârn ning i olika tiska styrländer åtgär- DEK :s system der rapporter

Betänkande: Datateknik i industriproduktionen (SOU 1981:59) x

Datateknik och industripolitik (SOU 1980: 17)

Datateknik i verkstadsindustrin x x MPS (SOU 1981:10)

Datateknik i processindustrin (SOU 1981:11) x

Industri- och forskningspolitiska program inom data- och elektronikomrâdet (DsI 1980:7)

Datateknik, ekonomisk tillväxt och sysselsättning

Elektroniken i fabriken x › x PBB

The Promotion of Robotics and CADCAM in Sweden (DsI 1981:26) x

Reserapport 11th International Symposium on Industrial Robots (Dsl 1981:29) x

12th International Symposium on Industrial Robots samt kommentarer till den franska satsningen pá robottcknik (Dsl 1982:9) x

28 Inledning sou

1984:51

Ämnes- Prod-, [RB NC CAD/ Prod- PBB, ADB Teknik- FoU lnve- Industri- Utb, Syssel- Dataområden process- CAM teknik MPS, sprid- ste- sätt- teknik upp- polistyr- FMS ning ring läm ning i olika tiska DEKzs system länder åtgärrapporter der

Yrkeskunnande och upplärning i industriföretag (DsI l983:3) x x X x

Teknikspridningsprogram för industrirobotar och datorstödd produktionsteknik (Dsl l983 :6) x x x x x

13th International Symposium on Industrial Robots (Dsl 1983:7) x Industripolitiken inom dataoch elektronikomrádet. En jämförelse mellan Frankrike och Sverige (Dsl 1983:8) x x x x

Investering i industrirobotar - en studie av motiv, besluts-, underlag och lönsamhet. (Dsl 1983:9) x X x

Planering och styrning av ADB i industriföretag (Dsl 1983:10) x x

Production and useof Industrial Robots in Swedenin l982. Skill structures and Job Learning in Manufacturing (Dsl 1983:1!) x x x

sou 1984:51 Inledning 29

Ämnes- Prod-, IRB NC CAD/ Prod- PBB, ADB Teknik- FoU Inve- Utb, Syssel- Data- Industriomráden process- CAM teknik MPS, sprid- ste- upp- sått- teknik polistyr- FMS ning ring lärn ning i olika tiska DEKzs system länder åtgärrapporter der

Förslag till åtgärder avseende:Flexibla tillverkningssystem. Ingenjörsutbildning för industriarbetare (Dsl l983:27) x x FMS x x x

Industrins datorinvesteringar l980- 1982 (Dsl 1983:28) x x x x x

Det moderna företaget studier av organisation och styrsystem (Dsl 1984:3) x x V x

SOU l984:5l 31

Datateknikens i den

2 betydelse

industriella utvecklingen

2.1 1970-talet

Perspektiv på

Den snabba ekonomiska expansionen inom OECD-området under 50och 60—talen bröts abrupt i och med kriserna i början på 1970-talet. Länderna drabbades olika hårt. l Sverige blev stagnationen total och industriproduktionen Iigger fortfarande under den nivå som uppnåddes toppåret 1974, se figur 2.1. Tillväxtprognoserna reviderades (motvilligt) ned och den tidigare till synes självklara tillväxtoptimismen hos såväl företagare som myndigheter förbyttes så småningom i en inkomsttagare, ekonomisk politisk debatt i vilken västvärldens kroniska högarbetslöshetsproblem och en permanent stagnationsmiljö för företagen stod i centrum. I detta sammanhang var det många som hävdade att Västeuropas arbetslöshetsproblem bl a kunde förklaras av den nya teknikutvecklingen, särskilt vad gäller elektroniken och datorerna. På sina håll ifråindustrins att i framtiden hålla igång en långsiktig gasattes förmåga tillväxtprocess och att vi därför alla måste anpassa oss till en stagnerande eller krympande ekonomi.

Ind. ooouooo Finland I Total OECD | o 500_ Danmark ,z I

-2- Sverige ,4’

I I

500- I I I 400- |

300-

| Figur 2.1 Industriprøduktionen I950-871 OECD, I 200- I Sverige, Finland, Dan- I mark och Norge I I 100 Källa: I UI. Economic | I Growth in a Nordic Pers- I pective, Stockholm 1984. Tr V I | I I I I I I I T I I I I I V I

32 Datateknikens betydelse i den industriella SOU l984:5l utvecklingen

Historiskt inriktade ekonomer brukade ofta peka på vågor av tekniska innovationer (ångmaskinen, järnvägarna, elektriciteten) som faktorer bakom de långa perioder av ekonomisk expansion, som man tycker sig kunna observera vid studium av långa tidsserier över den ekonomiska utvecklingen. Det hävdas ibland att vi för närvarande ligger på baksidan av en sådan innovationsvåg samtidigt som många ekonomer med historisk inriktning vill peka på just elektroniken och datateknikens spridning i bred bemärkelse som den nya våg av innovationer som skall skapa nästa långa tillväxtcykel (s k Kontradieff-cykel). Mycket av den ekonomiskt-politiska debatt som fördes under 1970-talet karaktäriserades just av denna tvetydighet beträffande datateknikens effekter - å ena sidan att en snabb teknikintroduktion skulle höja den redan höga arbetslösheten och å andra sidan farhågorna att en långsam teknikspridning skulle medföra att vi missade den nya tillväxtcykeln. Denna tvetydighet i synen på datateknikens effekter återspeglades dels i de ekonomiskt-politiska lösningar som föreslogs, dels i det stora antal datautredningar som tillsattes (såväl i Sverige som i utlandet). Den tvetydiga inställningen till datatekniken markerades dessutom av att uppgiften att bedöma teknikens effekter delades på flera utredningar.

Företaget och dess

produktionssammansättning

Data- och elektronikkommittén har i flera studier understrukit svårigheten att avgränsa begreppet industri från ekonomin i övrigt. Vår föreställning om vad som görs i ett företag grundas ofta på 1800-talets fabrik där människor och maskiner var involverade i den direkhuvudsakligen ta varuproduktionen. I det moderna företaget däremot ägnas ofta lika

mycket resurser åt tjänsteproduktion som åt tillverkning.

Den privata tjänsteproduktionen växer in i industriföretagen men samtidigt kan de institutionella lösningarna väl bli sådana att mycket tjänsterna till industriföretagen produceras i separata företag. De hamnar då statistiskt i den privata Detta är redan tjänstesektorn. i dag ett substantiellt inslag i den industriella verkligheten och mjukvaruutvecklingen i samband med datateknikens introduktion i hela det privata näringslivet, gör att en betydande del av den framtida industriella tillväxten inom det viktiga institutionellt kommer mjukvaruområdet att äga rum inom den privata tjänstesektorn. Detta förhållande är viktigt att komma ihåg när man utifrån officiell sysselsättningsstatistik diskuterar industrisysselsättningens utveckling. Nedgången i industrisysselsättning är nämligen i realiteten inte så markant som en mekanisk läsning av statistiken kan ge vid handen.

l DEK. Det moderna företaget. Ds I 1984:3.

Datateknikens betydelse i den industriella 33 utvecklingen

2.2 Industrins utveckling och förutsättningar under

1980-talet

Om orsakerna till den industriella stagnationen under 70-talet råder fortfarande delade meningar. En bedömning av de framtida utsikterna förutsätter dock att man förstått vad som hände under 70-talet. Allt fler bedömningar lutar åt att de mogna industriländernas svårigheter att tillräckligt snabbt anpassa sin industristruktur till förändrade konkurrensförhållanden i världsekonomin spelat en avgörande roll. Det handlar krasst uttryckt om förmåga att genom upprensning av gamla strukturer inuti och mellan företagen bereda plats för det nya och att göra detta tillräckligt snabbt, innan konkurrerande utbud från andra länder, bl a de nya industriländerna, tagit över. Om detta är en riktig bild måste även utsikterna för industriell tillväxt i den gamla industrivärlden ställas i relation till vad man tror dels om industrins förmåga att utveckla och utnyttja nya tekniker, dels om samhällets förmåga att klara en fortsatt snabb strukturell förändring. Det första är ett tekniskt-ekonomiskt problem, det andra är ett politiskt-ekonomiskt problem. Den statistiska verkligheten som den ser ut några år in på 80-talet speglar en blandning av drivande och återhållande krafter i samhället. Större delen av industrin har redan under 70-talet anpassat sina produkter och sin organisation till den tekniska utvecklingen. Internationellt sett har många svenska företag dessutom blivit världsledande inom sina produktområden. Detta manifesteras bl a genom att en mindre grupp teknologiintensiva storföretag övertagit basindustrins, i början på 70-ta-

let, dominerande roll som exportörer? Dessa företag har genomgått

betydande inre omorganisationer med avveckling av traditionell produktion samt koncentration till nya segment och omkombination av verksamheter genom köp och försäljning av delar av verksamheten. En genomgång av Sveriges 40 största företag ger en liknande bild av vitalitet. Då det gäller de mindre och medelstora företagen är deras tekniska kompetens oftast lägre än de stora företagens även om nog så många små företag i Sverige internationellt ligger väl framme. Vi vill också peka på skillnaden mellan kompetens på maskinvaruområdet och på programvaruområdet. Inom det senare torde f n de mest aktuella utvecklingsproblemen av svensk kompetens föreligga. I stort ger svensk industri en imponerande bild av teknisk, kommersiell konkurrensförmåga över ett brett fält väl i klass med de stora industriländernas. Drygt 20 % av exporten klassas som högteknologiprodukter, se tabell 2.1. DEK har vid ett flertal tillfällen noterat att det faktum att svensk industri nått denna position tyder på att vi hittills varit väl utrustade när det gäller utbildad och erfaren arbetskraft. Eftersom den framtida tekniska utvecklingen i än högre grad kommer att bygga på tillgången av välutbildad arbetskraft på alla nivåer blir bedömningen av utsikterna 2 IUI. De utlandsetablemycket beroende av vad vi tror om denna tillgång (vad gäller resten av rade företagen och den 80-talet finns det här ingen direkt anledning till oro, om man bortser från svenska ekonomin. SOU vissa viktiga specialområden). 1984:6, bilaga 8 i bilagedel 2, särskilda studier.

34 Datateknikens betydelse i den industriella utvecklingen SOU l984z5l

Tabell 2.1 De viktigaste produktgrupperna i nordisk utrikeshandel, 1980 Per cent of country exports Within brackets share of high technology products in exports are shown, if share larger than 25 per cent

54 Medical and pharm. products (1.9) (0.4) (1.0) 56 Artificial fertilizers 1.4 58 Plastics 63 Cork and wood manuf.

75 Office machines and data processing equipment (0.2) (0.4) (1.4) 76 Telecommunications equipment (1.7) (1.5) (0.7) (3.7) 77 Electrical machines 3.2 (1.9) (1.8) (0.7) 3.8 (1.9) 78 Road vehicles (0.7) (0.7) 11.8 (7.9) 79 Other vehicles 2.8 (0.5) 3.5 4.9 82 Furniture 3.1 84 Articles of apparel and clothes accessories 5.1 87 Professional and scientific instruments (2.0) (0.8) (0.7) (1 .4) 88 Photographic and optical equipment, etc. (0.3) 89 Misc. manufact. articles 4.5

52.2 67.2 78.7 62.2 Total exports Billion $ (1980) 15.9 13.7 17.7 29.9 Thereof high technology exports 1.9 0.9 0.7 6.4

Note: High technology products (sectors) are defined as in Competitiveness of European Community Industries. OECD. Paris 1982.

Källa: I UI. Economic Growth in a Nordic Perspective Stockholm 1984.

Datateknikens betydelse i den industriella utvecklingen 35

Den positiva bilden av svensk industri illustreras ytterligare av investeringsutvecklingen under senare år. Medan en stagnerande utveckling av fasta investeringar i första hand speglar en förskjutning av investeringar från tung basindustri mot lättare Verkstadsindustri, har utvecklingen av investeringar i FoU och marknadsföring vuxit snabbt (figur 2.2). Man ska dock inte dra alltför bestämda slutsatser av denna figur, eftersom den är svår att tolka vid t ex en stagnerande bruttonationalprodukt. En allt större del av de totala investeringarna synes vara av marknads- eller marknadsnära karaktär och det moderna företaget som under 70-talet representerat framgång vad gäller export, produktionstillväxt, lönsamhet och sysselsättning bygger numera sin framgång på förmågan att utveckla produkter (FoU) och att föra dem fram till de rätta kunderna (marknadsföring).

Procent

5-1

4-1

Figur 2.2 Fo U-intensitet i Sverige, USA, Japan och ?- Västtyskland, 1969-- 83.

a USA

Totala Fo U-utgifter inom ---1 Sverige tillverkningen i förhållan- --r--r- de till jörädlingsvärdet.

2 Japan o0 0- ---H Västtyskland Källa: I UI. Economic C r . . . . . . . . 1 . , Growth in a Nordic Pers- | I I 1970 1975 1980 pective. Stockholm 1984.

36 Datateknikens betydelse i den industriella utvecklingen

Mot denna bild av industriell vitalitet inom större delen av industrin ställs en fortfarande betydande sektor av krisdrabbade basindustrier som under hela 70-talet dragit stora resurser samtidigt som de i sjunkande utsträckning bidragit till produktion och vinster. Det är denna före- - tagsgrupp som i dag svarar för ca 10 % av industrins sysselsättning som drar ned de aggregerade talen över industrins tillväxt och lönsam-

het. Övrig industri har vuxit någorlunda i takt med den internationella

utvecklingen. Man kan sålunda säga att de långsiktiga förutsättningarna för industriell tillväxt i Sverige i takt med den internationella utvecklingen är utomordentligt goda (se IUI:s Economic Growth in a Nordic perspective), men att industrisektorn fortfarande är för liten för att garantera långsiktig balans i utrikesbetalningarna. Möjligheterna att uppnå sådan balans beror av hur snabbt krisindustrierna kan ersättas av de övriga, expansiva företagen. Även om det nu tycks föreligga en bred samstämmighet beträffande nödvändigheten av att vara mycket restriktiv vad gäller stöd till krisföretag skiljer uppfattningarna sig åt hur snabbt dessa kan avvecklas. Det finns vissa som hävdar att den friska industrin fyller ut i den takt krisindustrier avvecklas, men att sysselsättningsproblem tillfälligtvis uppstår under en kort övergångsperiod. Andra hävdar att denna avveckling måste ske i en takt som tar hänsyn till sociala och regionalpolitiska skäl. Bl a måste utbildnings- och arbetsmarknadspolitiska organ ha tid att medverka till att verkningarna av omställningen lindras. För att människor i krisföretag skall få nya anställningar i de branscherna ställs stora krav expansiva på utbildningsinsatser något som DEK i hög grad betonat. Att låta omställningen helt ske på marknadens villkor ger inte bara svåra sociala konsekvenser utan kan också fördröja de expansiva företagens möjligheter att få utbildad arbetskraft. Att snabbt avveckla en hel eller stora delar av en s k krisbransch gör det svårt om inte omöjligt att återuppta verksamheten när förhållanden ändras. Detta kan ske förhållandevis snabbt. Den utdömning av svensk skogsindustri och järn- och stålindustri som gjordes för nägra år sedan är exempel på detta. Vidare kan en snabb avveckling av en bransch få negativa verkningar på angränsande branscher. I en ”prognos”, som nyligen presenterats av Industriens Utredningsinstitut (IUI), utgår man från det förstnämnda synsättet. Den industriella stagnationen brytes via exportindustrins tillväxt mellan 1983 och 1987. Industriproduktionen växer i takt med OECD-genomsnittet. Denna kalkyl, som är något expansivare än 1984 års långtidsutrednings (LU84) bägge alternativ, bygger på det faktum att en kompetent industriell bas finns och att en effektiv strukturomvandlingspolitik förs. Om man misslyckas med det senare, hamnar svensk industriproduktionstillväxt under det sämsta LU84-alternativet.

2.3 Datateknikens roll

I det moderna dominerar

företaget informationshanteringen i produk-

tionen. Detta gäller särskilt om man till även informationshantering räknar marknadsföring. De informationsintensiva företagen har stadigt,

Datateknikens betydelse i den industriella utvecklingen 37

men under 70-talet i accelererande takt, tagit över som dominerande Dessa företag kännetecknas av avancerade, ständigt förnyaexportörer. de produkter och en omfattande internationell marknadsföringsorganisation. 1 bägge dessa led spelar elektronik och datateknik en tung roll bakom Vi har funnit att svensk industri under 70-talet varit framgång. internationellt sett både tidig och framgångsrik när det gällt att utnyttja elektronik, både för tillämpning i produktionsförnyelse och i processra-

tionalisering. Svensk industri har en internationellt sett hög koncentration till inves- Detta innebär att vi är mycket beroende av den

teringsvaruproduktion.

internationella investeringsutvecklingen. I såväl produktionsprocessen som i produkterna har elektroniken kommit att bli en allt viktigare framför allt vad gäller investeringarna. Egentligen år inveskomponent inte ett bra begrepp för det som produceras i svensk induteringsvaror stri. Snarare borde vi använda begreppet investeringsvarusystem för att markera att i växande grad utgörs produktionen av olika varor, tjänster och som sätts samman till system. Av det totala förädprogramvaror svarar de två sistnämnda komponenterna för en snabbt lingsvärdet växande andel. handlar mycket om installation, underhåll och hållan- Tjänster väldigt blir i växande instruktioner och de av reservdelslager. Mjukvara grad programvaror för systemens användning och uppdatering. I inte obetydkommer företagens vinster från just tjänsteproduktiolig utsträckning nen och Vi har i dag en väldigt dålig bild av de

mjukvaruutvecklingen.

relativa som gäller. Vi kan bara konstatera att de storleksordningar som samtidigt är av den moderna typ vi företag uppnått framgång försöker beskriva. Det redan för slutsatsen att expansionsdelen i svensk sagda räcker industri i framtiden nästan helt kommer att byggas upp kring en avancerad av datateknik samt att det är nödvändigt att denna användning tillverkningsindustrierna som i allt expansion äger rum för att de enklare snabbare takt konkurreras ut av industrier i andra länder, skall kunna

ersättas. Eftersom växande och krympande industrier är så olika och sysselsätter människor med olika yrkeskunskaper kommer arbetsmarknaden under resten av 80-talet att kännetecknas av betydande omställningar Skillnaden mellan strukturomvandling under och omskolningsproblem. 50- och 60-talen och under 80-talet är möjligen att olikheterna mellan växande och industrier är större under 80-talet. Men det krympande är förmodligen att arbetsmiljöerna och kraven på arbetskrafviktigaste ten skiljer sig mer (se nedan). Innebär nu detta att datatekniken utgör katalysatorn för en ny våg av innovationer som kommer att starta en ny, lång våg av högkonjunkturer som inte klarar framförhållningen vad in i nästa sekel, och att de länder arbetskraftens intellektuella skolning och teknikutveckling inte gäller kommer att få deltaga i detta långa konjunkturuppsving? Datatekniken är universell och går in i de flesta näringar. Effekterna - de som - är mycket stora. Nya för företagens framgång lyckas som är så brett att det inte kan möjligheter skapas ständigt på ett fält

38 Datateknikens betydelse i den industriella utvecklingen

överblickas från någon enstaka utkikspunkt. Affärsmöjligheterna är så stora att de alltid kommer att utnyttjas någonstans i den industriella världen. De industriländer som inte hänger med i utvecklingen måste därför räkna med en betydande konkurrensutslagning av företag i världshandeln. Det pågår redan i en takt som överstiger tidigare decenniers. Vi gör därför den bedömningen att de tekniskt-kommersiella förutsättningarna för att fortsätta att ligga i täten som industriland är goda i Sverige. På medellång sikt finns ingen anledning till oro. Problemet ligger i första hand i att organisera ekonomin på sådant sätt att den strukturella omvandling som krävs för att vi skall kunna utnyttja vår tekniska potential kan äga rum.

Några industripolitiska aspekter

Vi kan i detta betänkande självfallet inte ge något heltäckande förslag till hur industripolitiken kan läggas upp för att bäst tillgodose de nya krav som det moderna informationssamhället redan håller Vi vill på att ställa. bara peka på tre förhållanden. För det första: En framgångsrik och störningsfri introduktion av ny teknik i allmänhet, och den komplicerade teknik som datatekniken utgör i synnerhet, kräver utbildade människor på arbetsplaterna för att lyckas rent tekniskt. Utbildningen i alla dess former, i hemmen, på arbetsplatser och i skolan, kommer i centrum. För det andra: Attityden till den nya tekniken måste vara positiv. Detta handlar förmodligen mycket om den kulturella bakgrundsmiljö som påverkar människornas upplevelser av sin samhällsomgivning. Framför allt kan vi konstatera att attityderna beror av förutsättningarna att förstå det nya, dvs återigen ställs utbildningen i centrum. För det tredje: Förnyelse i produktionslivet är oundvikligen förenad med omställningar på arbetsmarknaden. Många människor måste skaffa sig nya yrkeskunskaper eller komplettera de gamla. Byte av arbetsuppgifter, arbetsplatser och kanske till och med bostadsorter kan för många bli nödvändigt. Detta är problem som är väsentligt svårare än själva teknikinförandet. De erfarenheter som finns pekar på att den utbildade arbetskraften, särskilt arbetskraft med en generell, teoretisk skolning, klarar omställningen i arbetslivet bäst. En god, grundläggande generell skolning gör omskolning till nya specialiteter lättare och snabbare. Det nya informationssamhället bjuder på allt flera arbetsuppgifter där förmågan till abstraktion premieras. Teoretisk skolning innebär just uppövning av denna förmåga. Med denna korta sammanfattning vill vi peka på att industripolitiskt ansvariga myndigheter inte kan delegera bort utbildningsproblemet på någon nivå. Tvärtom bör industripolitiken medvetet beakta utbildningsproblemet. Vad gäller elektroniken och datateknikens inträde på bred front i yrkeslivet förordar vi att utbildningssystemets effektiva utformning för att underlätta denna introduktion görs till en av industripolitikens huvuduppgifter.

Datateknikens i industrin

3 spridning

3.1 Den hittillsvarande teknikspridningen

3.1.1 Inledning

en nästan ofattbar Den snabba tekniska Mätt i tekniska termer har datatekniken uppvisat utvecklingen liksom - mått såsom per integrerad krets

snabb utveckling lagringskapacitet

problemen att definiera eller antalet miljoner instruktioner per sekund har i stort sett fördubblats olika dataprodukter har

vart annat år. I ekonomiska termer har detta inneburit att den s k bidragit till en i det när-

kvoten snabbt, även i nominella ter- maste obefintlig offentpris/ prestanda sjunkit mycket ekonomiska förutsättningar att lig statistikproduktion mer. Därmed har det skapats tekniskt/ med regelbunden periodatatekniken till allt fler tillämpningar och till allt bredare anpassa dicitet. Även om svåriganvändarkategorier - ett förhållande som kan illustreras av jämförelsen heterna skall erkännas

mellan 60-talets stordatorer, som var förbehållna stora företag och myn- kan det upplevas absurt

och 80-talets som med samma datorkapacitet med den noggrannhet digheter, persondatorer som trådrullar, snusdokan anskaffas till ett pris som utgör en l/ 100 av 60-talets datorer. 0 dyl sor, strumpeband Införandet av datateknik i industrin medför en rad förändringar på registreras medan det produktion, arbetskraftsrekrytering, sättet att arbeta, sät- t ex helt saknas statistik produktivitet, och om industrirobotar och tet att organisera och leda företag. För att kunna bedöma hastigheten om i CAD- system. Industriomfattningen i dessa förändringar måste vi ha någon uppfattning robotindustrin i Sverige vilken datorer används och kommer att användas i induutsträckning omsätter dock mer än

strin. 500 miljoner kronor och

omsättningen växer med

mer än 25 °/o per år.

En avsevärd del av

3.1.2 Spridningsmått DEK:s arbete har därför

åtgått till att samla in i termer av t ex antal en- Något generellt mått på datoranvändningen, och bearbeta statistik

varken eller menings- inom dataområdet. Då heter eller kapitalstocksvärde, är praktiskt möjligt datateknik alltför detta inte varit DEK:s fullt att försöka härleda. Därtill inrymmer begreppet huvuduppgift har statistyper av maskinvaror, programvaror, systemstruktumånga heterogena tiken varken blivit hel-

rer och tillämpningsområden ‘. Om vi därför med någon tillfredsställan- täckande eller regelbun-

vill kvantifiera datoranvändningen i industrin den. Mot bakgrund av de grad av precision varugrup- den snabba teknikutmåste vi i huvudsak hålla oss till något så när väl avgränsade för vecklingen och sprid-

Nedan redovisas spridningsuppgifter

per eller tillämpningsområden. ningen kommer DEK:s liksom också skattningar av industrins datorinvesett antal varugrupper statistik att snabbt bli inhar hämtats från teringar under åren 1980 - 1982. Samtliga uppgifter aktuell - om den inte

DEK:s redan är det. tidigare utredningar.

40 Datateknikens i industrin

spridning SOU I984:5l

Tabell 3.1 Antalet NC-maskiner, fleroperationsmaskiner, industrirobotar och CAD-system

NC-maskiner, inkl Fleroperations- lndustrirobotar CADfleroperations- maskiner system maskiner

Antal Årlig 1111- Antal m1- Antal Årlig Årlig m1- Antal

växt, % växt, % växt, %

1970 480 55 1973 1 060

gg

135 1976 2 100 1977 490 2° 39 1979 3 650 530 940 60 Prognos 11 13 20 1984 6 000 1 100 2 300 7” 200 1990 8000- ”26 6000- 13 000 9 000

Källa: DEK. Datateknik i verkstadsindustrin. SOU 1981:10

Tabell 3.2 Terminalinnehav och användning av datakommunikation

Antal Antal terminaler modem*

1987 126 500 * Modulator - demodulator. som ansluts till datorer och terminaler Utrustning för att möjliggöra överföring av digital information via telenätet. Källa: Televerket, SIND, DEK Tabell 3.3 Industrins totala investeringar, och datorinvestemaskininvesteringar ringar, 1980 - 1982. Miljoner kronor 1980 1981 1982 l. Totala investeringar 15 500 16 000 15 000 2. Maskininvesteringar 11 900 12 800 12 400 3. Maskininvesteringar i procent av totala in-

7. Datorinvesteringar i procent av maskininvesteringar, dvs (4+5) i procent av (2) 18 % 18 % 23 % Källa: DEK

Datateknikens spridning i industrin 41

Uppgifterna i tabellerna 3.1 - 3 har diskuterats utförligt i DEK:s tidigare utredningar varför vi här nöjer oss med att konstatera att av industrins totala maskininvesteringar svarar datorer och datorstyrda maskiner för drygt 20 °/o. Om även leasing för sådan utrustning innefattas uppgår andelen till drygt 30 %. I tabell 3.1 redovisas en prognos av industrirobotutvecklingen fram till 1990. Denna prognos, som DEK gjorde 1979, visar på en industrirobotstock om 2 300 enheter i slutet av 1984. Enligt vad vi nu (februari 1984) kan bedöma torde prognosen komma att överskatta utfallet med storleksordningen 500 enheter. Om man grovt skulle uppskatta ökningen av tillförseln av datorer och datorstyrd utrustning totalt har denna under 70-talet och hittills under 80-talet varierat mellan 10 och 15 %. De uppgifter som redovisats ovan ger vissa indikationer på datateknikens Bilden är emellertid långt ifrån fullständig. För det spridning. första saknas uppgifter inte bara för många typer av utrustningar utan också för programvaror. För det andra återspeglar siffrorna inte de avsevärda kvalitativa förbättringar som skett, även på kort sikt. För det tredje, uppgifter om antal eller värdeutveckling för enskilda maskintyper blir av allt mindre intresse eftersom datoranvändningen, såväl inom produktion som administration, gåri riktningen mot integrerade system. Med system skall i det här avseendet förstås inte bara en hopkoppling av olika typer av datorutrustning utan även andra maskiner (icke datorstyrda) samt - och inte minst - en väl utvecklad organisation för systemets drift. I tex flexibla tillverkningssystem (FMS) är det primära inte hur många datorstyrda maskiner som ingår eller hur effektiva de enskilda maskinerna är utan snarare hur produktionsprocessen har organiserats för att uppnå D ett jämnt och snabbt varuflöde D en hög beläggning av systemet D en hög flexibilitet i den meningen att systemet snabbt kan ställas om för produktion av flera olika detaljer i små serier D hög och jämn produktkvalitet.

Ju större produktionsavsnitt som systemen anpassas till desto mer central blir ”organisationsfaktorn. Att statistiskt mäta system av det här slaget är inte meningsfullt, åtminstone inte i antalsmässiga termer. Därtill är skillnaden mellan olika systeminstallationer alltför disparata med avseende på antal och typ av maskiner, användningsområden, organisationsutformning m m. Systemen är således alltför komplexa och olikartade för att låta sig fångas upp till aggregerade tal på branschnivå. Metoden att beskriva spridningen blir, som DEK flera gånger tidigare framhållit, att ingående studera hos ett antal - en ansats som DEK i utvecklingen fallföretag prövat flera delutredningar. Mikroansatsen har dessutom den fördelen att man erhåller kunskap om i vilket produktionssammanhang systemet anpassas.

42 Datateknikens spridning i industrin

3.1.3 Frågeställningar

De spridningsmátt som redovisades i föregående avsnitt fyller endast den funktionen att de ger oss en grov uppfattning om i vilken utsträckning datorer används i industrin. Den informationen har självfallet ett egenvärde, men dess främsta betydelse ligger i att den leder fram till följande centrala frågeställningar: Är industrins datoranvändning, enligt de redovisade siffrorna stor, lagom eller liten? Eller mer konkret, innebär 40 000 terminaler, 2 000 robotar och 6 000 NC-maskiner, som ackumulerats under 20 år, att svensk industri i tillräcklig omfattning utnyttjat den potential för produktivitetsökning, produktförnyelse och strukturomvandling som datatekniken medger? För att kunna besvara dessa frågor måste vi relatera spridningen till några andra mått. l det följande skall vi därför diskutera spridningen relativt E! tekniska/ekonomiska restriktioner som föreligger hos tekniken vid varje tidpunkt E] teknikkoncentration, dvs spridningen med avseende på olika företagsgrupper och branscher El internationella jämförelser.

3.1.4 Tekniska/ ekonomiska restriktioner

Den digitala tekniken har påvisat stora möjligheter att rationalisera produktion, produktutveckling, distribution och administration. Ur industripolitisk synvinkel kan det därför synas önskvärt att denna teknik får en så snabb och bred spridning som möjligt för att därmed förbättra vår internationella konkurrenskraft. Att påskynda investeringar i avancerade datorbaserade system är emellertid inget självändamål. Grundläggande måste vara att det går att påvisa lönsamhet i sådana investeringar, något som inte alls är självklart. Att vissa företag använder datatekniska lösningar för vissa rutiner medan andra företag valt andra mer traditionella lösningar behöver inte tolkas som någon teknisk eftersläpning hos de senare. Beslut att tills vidare avstå från datatekniska lösningar är vanligtvis grundade på rationella bedömningar angående: Tekniska brister i systemen. Det kan t ex vara fråga om för dålig tillgänglighet, avsaknad av viss typ av programvara eller för dålig produktionskapacitet. Vi skall illustrera detta resonemang längre fram i texten. Bristande användaranpassning. Systemets funktioner motsvarar endast delvis användarföretagets behov. Det kan antingen vara fråga om funktioner som företaget har behov av men som systemet inte klarar av eller att systemet har funktioner som företaget inte har behov av. Produktionskapacitet. Även om en viss datateknisk lösning är tekniskt lämplig för en given tillämpning hos ett företag kan skillnaden vara för stor mellan verkligt kapacitetsbehov och kapaciteten hos de system som finns att köpa på marknaden.

SOU |984:5I Datateknikens spridning i industrin 43

Lönsamhet. Även om ovan nämnda restriktioner skulle vara frånvarande är det inte säkert att datatekniska lösningar, med gällande pris/ relationer, ger bättre lönsamhet än andra (traditionella) meprestanda toder. Eftersom tekniken utvecklas mycket snabbt kan förutsättningarna inom en nära framtid radikalt förändras. Vad som för vissa företag i dag är en olönsam investering kan om något eller några år vara en mycket god affär. Sett ur både företagsekonomisk och industripolitisk synvinkel bör företag under nämnda förutsättningar normalt vänta med investetills tekniska och lönsamhetsmässiga restriktioner undanringsbeslut röjts. Ett undantag, som skall diskuteras närmare i det följande, är s k strategiska investeringar. Slutsatsen av ovanstående resonemang är att teknikspridningshastigheten skall bedömas inte i förhållande till industrin som helhet utan till som vid varje tidpunkt i teknikens har den grupp företag livscykel tekniska eller ekonomiska förutsättningar att använda tekniken. Detta resonemang kan tyckas trivialt och självklart men bör ändå understrykas eftersom frånvaron av denna insikt vanligen är förklaringen till varför över teknikspridningen ofta kommer på skam. prognoser Ett exempel som kan illustrera både tidigare nämnda spridningsrestriktioner och optimistiska spridningsprognoser är teknikområdet automatisk montering med industrirobotar. Under de senaste 10 åren har robotforskare och robotleverantörer framhållit vilken enorm potential detta område inrymmer. Inom många branscher svarar monteringsarbetet för 25 - 40 % av det direkta arbetet. Utrustningsmässigt krävs för flexibel automatisk montering dels snabba elektroniskt styrda robotar, dels kringutrustning som datorbaserade bildbehandlingssystem och materialtillförselutrustning. Dessa verktyg fanns redan under senare delen vid denna tidpunkt att efter av 70-talet, varför många bedömare förutsåg vissa smärre teknikförbättringar skulle tekniken spridas mycket snabbt. - Socie- T ex bedömde den i USA mycket inflytelserika organisationen - att år 1985 kommer 25 % av montety of Manufacturing Engineers ringsarbetarna inom bilindustrin att ha ersatts med industrirobotar. Även om vi nu skriver februari 1984 kan vi konstatera en mycket stor avvikelse mellan prognos och verkligt utfall. Bortsett från några ”öar” i elektronikindustrin, där vissa framsteg gjorts, har monteringsrobotar haft en, i förhållande till tidigare bedömningar, mycket begränsad spridning. Monteringsrobotar är ett bra exempel på hur långt steget är från spektakulära demonstrationer i provbänk till bred kommersiell användning i industrin. Som förklaring kan anföras alla de restriktioner som tidigare anfördes D robotarna har, för de flesta applikationer, haft för dålig precision, inte varit snabba samt varit för dyra i jämförelse med tillräckligt andra metoder D bildbehandlingsutrustningen har varit för dyr (priset har sjunkit mycän man tidigare samt alltför för ket långsammare trodde) känslig störningar (rök, damm, dåligt ljus m m) i den industriella miljön D dyra och komplicerade gripdon samt materialtillförselutrustning D dåligt utvecklad teori för monteringsoperationer. En för en människa

44 Datateknikens spridning i industrin

så trivial operation som att föra in en bult i hål utan att det kärvar har hittills inte kunnat beskrivas tillfredsställande i mekaniska termer.

Sammantaget har således tekniska och ekonomiska förutsättningar hittills saknats för en bredare spridning. Vi går nu tillbaka till den inledande frågeställningen nämligen i vilken utsträckning den svenska industrin tagit datatekniken i anspråk då det vid varje tidpunkt förelegat tekniska eller ekonomiska förutsättningar. Något empiriskt underlag för att besvara denna svåra fråga har vi inte, men vår bedömning, grundad på det vi lärt oss under utredningsarbetet om svensk industri, är att det föreligger ganska stor optimalitet i teknikvalet. När lönsamhet i datorinvesteringar förelegat har oftast dessa investeringar genomförts. De svenska företagen är i stort sett välinformerade om tillgänglig teknik samt har en positiv inställning till att pröva nya tekniska lösningar. Hittills finns det enligt DEK:s mening således ingen anledning att klaga på teknikspridningshastigheten. Om nu teknikspridnigen visat en tillfredsställande utveckling finns det då någon anledning för staten att överväga stimulansåtgärder? Enligt DEK:s mening har staten ett betydande ansvar för teknikspridningen av följande skäl: 1. Genom utbildnings- och forskningspolitik, offentlig upphandling samt inte minst den allmänna ekonomiskt/ politiska inriktningen har och kommer staten att ha ett betydande inflytande på teknikspridningen. Ett faktum som framhållits i samtliga DEK:s rapporter och som förtjänas att också upprepas i detta slutbetänkande är att tillgången till utbildad arbetskraft —- vilket staten har ett huvudansvar för —- är en grundförutsättning för såväl datorinvesteringarnas omfattning som lönsamhetsutfall. 2. Med den snabba teknikförnyelse som pågår måste staten i samarbete med industrin ha framförhållning vad gäller den framtida spridningen av nya teknikgenerationer. Ett område som här bör framhållas är med industrin delat risktagande för pilotprojekt avseende nya teknikgenerationer. 3. Även om vi konstaterat att teknikutnyttjandet i stort sett är tillfredställande finns det företag som av olika skäl inte utnyttjar tekniken trots att tekniska eller ekonomiska förutsättningar är uppfyllda. Skälen kan vara att företagen är oinformerade, saknar egen kompetens för projektering, installation och drift, svårigheter att finna finansiering m m. Mot dessa företag kan det också vara motiverat att sätta in statliga stimulansåtgärder.

I det föregående har vi diskuterat teknikspridning utifrån rationellt beslutsfattande angående påvisbar lönsamhet. Som DEK visat i flera utredningar fattar företag investeringsbeslut inte enbart på strikta lönsamhetsbedömningar. Vi har t ex i ett flertal fallstudier visat hur företag investerat i industrirobotar, CAD-system och annan datorbaserad utrustning i huvudsak av strategiska skäl. Företagen har i korthet motiverat beslutet enligt följande: även om investeringen inte ger sedvanlig lönsamhet kan den motiveras av nödvändigheten att bygga upp kunskaper

Datateknikens spridning i industrin 45

och erfarenheter kan av en ny teknik som i det medellånga perspektivet bli avgörande för konkurrenskraften. Att döma av bl a de fallstudier DEK genomfört är det ganska vanligt att den faktiska lönsamheten av t ex ett företags första robotinvestering eller i ett ADB-system blir väsentligt sämre än vad som investering normalt krävs vid traditionella investeringar. För många företag är detta dock ett medvetet val. Syftet är att genom att ta dessa strategiska kunskapsinvesteringar i ett tidigt skede kan företagen få ett teknologiskt försprång gentemot sina konkurrenter. Att sådana strategiska investeringar kommer till stånd, inte bara hos teknikledande företag utan även i industrin som helhet, är en viktig drivkraft för den fortsatta teknikspridningen. Det är genom de strategiska investeringarna som företagens teknik- och kunskapsnivå byggs upp. Många av de åtgärder DEK tidigare föreslagit har också tagit sikte på att stimulera de strategiska investeringarna. En slutsats av den diskussion som förts i detta avsnitt är att datateknikens spridning i svensk industri haft en tillfredsställande omfattning. före- Det finns inget som tyder på en teknologisk eftersläpning. Många tag har också i ett tidigt skede satsat på strategiska datorinvesteringar vilket teknikens införande i operationell industriell miljö. påskyndar Även i det korta inte om statliga teknikspridningsinsatser perspektivet effekter de dock en skulle ge några mer påtagliga på spridningen fyller viktig roll för spridningen av nya teknikgenerationer, dvs på medellång och lång sikt, samt för att stimulera strategiska investeringar.

3.1.5 Teknikkoncentration

Inledning

kommersiellt i industrin är det naturligt att När ny teknik introduceras den till en början är koncentrerad till ett fåtal s k teknikledande företag. Karaktäristiskt för dessa företag är att de har en strävan att ligga på teknikfronten - andra företag är ett viktigt teknikförsprång gentemot konkurrensmedel. Att vara först med att införa ny teknik i den industriella processen ställer stora krav på finansiellt risktagande och tillgång - krävs ett omfattande utvecktill egen teknisk kompetens vanligtvis lings- och anpassningsarbete innan tekniken kan införas i produktionsapparaten. Om den nya tekniken införs framgångsrikt hos de teknikledande företagen kommer den successivt att spridas till andra företagsgrupper. (Teknikspridningsprocessen har DEK behandlat i bl a Datateknik i industriproduktionen, SOU 1981 :59.) Ofta kan det dock ta 20 år eller mer innan en teknik fått en allmän spridning i industrin. Om ny teknik införs snabbare och bredare i Sverige i jämförelse med våra konkurrentländer kan detta ge betydande konkurrensfördelar. Men det är inte alltid företagsekonomiska och samhällsekonomiska intressen sammanfaller vad gäller teknikspridningshastigheten. Om de teknikledande företagen framgångsrikt kommersialiserat ny teknik har de van-

46 Datateknikens spridning i industrin

ligtvis inget intresse av att dela med sig av sina erfarenheter. Tekniken blir ett konkurrensmedel som man vill skydda. Det samhällsekonomiska intresset är däremot att tekniken får så bred och snabb spridning som möjligt. Om tekniken under allt för lång tid förblir ”isolerade öar i industrin blir utfallet - även om på industriproduktiviteten marginellt produktivitetsvinsterna för det enskilda teknikledande företaget kan bli betydande. Det är först när tekniken får en bred spridning i industrin som signifikanta utslag på industriproduktiviteten kan avläsas. De teknikledande företagens betydelse ligger däri att det är de som startar såväl teknikutvecklingen som spridningsprocessen. Det är emellertid inte bara samhällsekonomiska intressen som vill främja en bred spridning. Även utrustningsleverantörer tex robotoch datortillverkare —- har samma målsättning. Problemet är dock att under den första spridningsfasen koncentreras tillverkarnas utvecklingsresurser (vad gäller utrustning och tillämpningar) till de teknikledande företagen och andra företag med samma potential att använda tekniken. Det är först när denna delmarknad börjar bli mättad som utrustningstillverkarna får resurser/ intresse av att bredda marknaden. En analys av teknikkoncentrationens omfattning och tidsutsträckning tjänar det syftet att det ger oss underlag för bedömningar om det finns skäl att med statliga åtgärder påskynda den breda spridningen antingen genom direkta stimulansåtgärder eller genom särskilda utvecklingsinsatser i syfte att snabbare få fram en teknik som har bättre förutsättningar att få en bredare spridning i industrin. I det följande skall vi därför redovisa om teknikkoncentration uppgifter för dels datorstyrd produktionsteknik, dels totala datorinvesteringar, driftskostnader för ADB m m.

Datorstödd produktionsteknik

År 1979 svarade sex företag för 25 % av den svenska NC- maskinparken, för ca 40 % av robotparken och för nästan 50 % av det totala antalet installerade CAD-system. Att koncentrationsprocenten för NC-maskiner är väsentligt lägre förklaras av att denna teknik fick sitt tillämpningsgenombrott mer än l0 år före de övriga nämnda maskintyperna. Tabell 3.4 visar teknikkoncentrationens utveckling under 1970-talet och första delen av l980-talet. Även om det skett en utjämning går det relativt sakta. Det kan finnas två skäl till detta: (l)industrin i allmänhet har inte tagit vara på teknikens möjligheter (oinformerade, investeringsovilliga, bristande kompetens m m) (2) tekniska restriktioner i den meningen att tekniken ännu inte uppnått det utvecklingsstadie där det finns tekniska/ ekonomiska förutsättningar för en bred spridning (t ex kan utbudet av utrustningar i olika storleksklasser, m a p pris och prestanda, vara alltför begränsat, avsaknad av ”turn-key” system, brister i kringutrustning, programvaror

och tillämpningsanpassningar).

Som framhölls tidigare är det enligt DEK:s mening skäl nummer två som är den främsta orsaken.

Datateknikens spridning i industrin 47

SOU |984:51

Tabell 3.4 Teknikkoncentration avseende NC-maskiner, industrirobotar och CADsystem

Prognos (1979) 1970 1979 1984

NC-maskiner De 15 största NC-användande företagen 71 % 41 % 34 °/o

29 % 59 % 66 % Övriga företag

lndustrirobotar

De 7 största robotanvändande företagen 55 °/o 45 % 35 %

45 % 55 % 65 % Övriga företag

CAD-system

De 22 största NC- och robotanvändande företagen 67 °/o 50 %

Övriga företag 33 % 50 %

Källa: DE K

Den prognos över teknikspridningens utveckling t o m 1984, som DEK överskattad. Framför allt är det gjorde 1979, tycks vara något av robotar till gruppen övriga företag” i tabell 3.4 teknikspridningen som har överskattats (även om denna grupp ökat sin andel av den totala sedan 1979). Det skulle således innebära att teknikrobotpopulationen koncentrationen inte på något avgörande sätt förändrats under de senaste åren. Om såväl kapitalstock som nyinvesteringar domineras av Volvo, Saab, Ericsson och liknande företag innebär detta att ”teknikgapef” mellan dessa och övriga företag vidgas. Detta är då en följd inte bara av i antal enheter robotar, CAD m m utan också av att de ”teknikvolymen” företagen samtidigt fortsätter att utveckla nya och mer avanceangivna datorstödd Utmärkande för det

rade generationer produktionsteknik.

senare är att NC-maskiner, robotar, CAD-system, datorstyrd materialhanteringsutrustning m m knyts samman i system (med överordnad med en enorm potential vad gäller produktivitet och flexibilistyrning) tet. Datateknikens koncentration till de namngivna företagen kommer att illustreras ytterligare i det följande.

m m

Datorinvesteringar, driftskostnader

I tabell 3.5 visas hur stor andel av industrins totala datorinvesteringar som Volvo, Saab-Scania, Ericsson och ASEA svarar för (endast modertotala förädbolagen). Dessa fyra företag svarar för 14 °/o av industrins lingsvärde, 12 % av sysselsättningen och för 14 % av maskininvestering-

48 Datateknikens spridningi industrin sou 193451

arna. Dessa tal skall jämföras med nämnda företags andel av totala datorinvesteringar, som 1981 uppgick till 23 % vad gäller ADB- investeringar, 21 % datorstödd produktionsteknik och för 28 % av industrins totala för ADB. leasingkostnader I grova tal kan man således säga att dessa företag investerar i datateknik med en omfattning som är nästan dubbelt så stor som för industrin i övrigt. Skulle vi haft möjligheter att visa på kapitalstocksvärden skulle sannolikt de namngivna företagens dominans vara ännu högre eftersom de började sina datorinvesteringar redan i början på 1960-talet, dvs långt tidigare än stora delar av den övriga industrin.

Tabell 3.5 De sammanlagda datorinvesteringarna hos AB Volvo, Saab-Scania AB (exkl personbilsdivisionen), Ericsson och ASEA ijämförelse med industrins totala datorinvesteringar. Uppgifterna avser år 1981 om inte annat anges

Jämförelseuppgtfter De fyra företagens andel av industrins - saluvärde 13 % förädlingsvärde 14% sysselsättning 12 % — maskininvesteringar 14%

Uppgifter om datorinvesteringar och datoranvändning De fyra företagens andel av industrins - i ADB investeringar 23 % - för ADB leasingkostnader 28 % investeringar i datorstödd produktionsutrustning 21 °/o -— totala terminalinnehav (1982) 23 % - totala driftkostnader för ADB (1982) 18 %

Anm. Uppgifterna avser endast moderbolagen. Förutom Saab- Scanias personbil.:division saknas uppgifter för ett mindre antal andra arbetsställen (huvudsakligen med serviceverksamhet) som tillhör ovan nämnda företag. De undersökta arbetsställena torde svara för över 80 % av omsättningen i de fyra moderbolagen. Källa: DEK

Ett annat sätt att mäta teknikkoncentrationen är att fördela datorinvesteringarna på arbetsställestorlekar. Detta har gjorts i tabell 3.6, som visar att arbetsställen med mer än 500 anställda har en investeringsandel som är väsentligt mycket högre än motsvarande andel för förädlingsvärde och sysselsättning. Medan de större arbetsställena svarar för 50 °/o av industrins förädlingsvärde och sysselsättning uppgår olika typer av datorinvesteringar till mellan 2/3 och 3/4 av industrins totalvärden. Datateknik av olika slag är således i hög grad fortfarande koncentrerade till stora arbetsplatser.

SOU l984:5l Datateknikens spridning i industrin 49

Tabell 3.6 Datorinvesteringar samt terminal- och datakommunikationsanvändning fördelade på arbetsställen av olika storlek, 1981. Procentuell fördelning om inget annat anges

T_°E:L____J‘l’__l°2__l°2___J°°____J‘£’__J‘£’__;‘l°2_____ Arbetsställe- Föräd- Syssel- Totala Dator- Antal Andel arbetsställen

Källa: DEK

3.1.6 Internationella jämförelser

För att kunna göra internationella jämförelser måste vi begränsa oss till något så när väl avgränsade varuområden för vilka det ñnns jämförbar statistik. Ett sådant område är antalet datanätsanslutningar (modem m m). I figur 3.1 visas antalet datanätsanslutningar per l 000 förvärvsarbetande i olika länder.

30-4 1979 25- 1982

wav

[III

20-

15-1

10-

Figur 3.1 Antalet datanätsanslutningar per I 000 förvärvsarbetande, 1979 - I 987 Sverige Danmark Norge Finland Västeuropa Källa: Televerket

50 Datateknikens spridning i industrin

Uppgifterna i figuren visar på ett väsentligt högre datakommunikationsutnyttjande i Sverige än i andra Västeuropeiska länder. Dessutom är den beräknade tillväxttakten under 80-talet högre i Sverige varför försprånget väntas ytterligare öka. Det skall observeras att uppgifterna i figuren avser hela samhället, dvs inte bara industrin. Andra områden där Sverige intar en internationell tätplats är bankautomation och datorstödd produktionsteknik. Då det förra ligger utanför DEK:s utredningsomrâde skall vi endast kommentera det senare. Svensk Verkstadsindustri anses vara bland de ledande i världen vad gäller användningen av datorstödd produktionsteknik. Denna position grundades inte genom att innovationerna inträffade i Sverige. Snarare var det en följd av att svensk Verkstadsindustri tidigare än många andra länder insåg den nya teknikens potential och hade förmåga att anpassa den till konkreta industriella tillämpningar. Med närmare 6 000 NC-maskiner och 2 000 industrirobotar har den svenska verkstadsindustrin världens högsta NC- och industrirobottäthet

per anställd. I en OECD2-rapport anges för 1981 följandejämförelse vad

gäller antalet industrirobotar per 10 000 anställda: Sverige 30, Japan 13, Västtyskland 5, USA 4, Storbritannien l och Frankrike l. Även om siffrorna inte är helt tillförlitliga visar de dock vilken framskjuten ställning Sverige har inom industrirobotområdet. Det försprång som Sverige skaffat sig inom det produktionstekniska området är från konkurrenssynpunkt mycket viktigt. Exakt hur stor andel av produktivitetsökningen (för ett företag eller en bransch) som kan förklaras av den nya produktionstekniken är dock svårt att klargöra. Från studier av de teknikledande företagen i Sverige vet vi dock att betydande produktivitetsvinster har realiserats genom den nya produktionstekniken. Dessa vinster realiseras på två sätt: dels som en direkt följd av att produktionsapparaten blivit mer effektiv i de produktionsavsnitt där teknikförnyelsen genomförts, dels att införandet av ny produktionsteknik ger företagen anledning att se över hela produktionsapparaten; varuflöden, maskinuppställningar, produktionsorganisation m m. Det finns mycket som tyder på att det är den senare, indirekta, effekten som på sikt ger de största produktivitetsvinsterna. Införandet av robotar och NC- maskiner resulterar ofta i ett nytt produktionstekniskt tänkande hos företagen. Spridningen av datorstödd produktionsteknik har således haft en med internationell jämförelse sett mycket gynnsam utveckling i Sverige. Detta är bra men vad det nu gäller är att se till att vårt relativa försprång befästs och helst förstärks. Tekniken utvecklas mycket snabbt. De teknikledande företagen har tagit steget in i den andra generationen datorstödd produktionsteknik som kännetecknas av att datorstyrda maskiner av olika slag integrerats till system med allt högre automatiseringsgrad. I många av våra konkurrentländer (bortsett från Japan och kanske 2 The Impact of Indu- initierades även USA och Västtyskland) den första spridningsfasen flera strial Robots on the Ma- Industries år efter Sverige. Det internationella genombrottet för datorstödd pronufacturing of Member Countries. duktionsteknik kan, även om det är vanskligt att ge någon tidsmässig OECD, October 1982. bestämning, hänföras till 1970-talets slut. Intresset har sedan successivt

Datateknikens spridning i industrin 51

ökat och datorstödd produktionsteknik har alltmer kommit att framstå som ett av de viktigaste medlen för att stärka industrins konkurrenskraft. Mot bakgrund av detta teknikområdes strategiska betydelse har under de senaste åren flertalet industriländer satt upp statliga program för att stimulera såväl spridningen som den inhemska tillverkningen av datorstödd produktionsteknik. Dessa program innefattar såväl stöd till långsiktig kompetensuppbyggnad (utbildning samt forskning och utveckling) som direkta subventioner till företag som investerar i eller producerar datorstödd produktionsutrustning. (Omfattningen och inriktningen av dessa statliga program har DEK utförligt redovisat i rapporterna Datateknik och industripolitik, SOU 1980:17, samt ”Teknikspridningsprogram för industrirobotar och datorstödd produktionsteknik”, Ds I 1983:6). Även om vi således konstaterat att Sverige intar en tätposition vad gäller användning av datorstödd produktionsteknik (grundlagt genom ett tidigt teknikinförande) finns det tecken som tyder på att investeringstakten i många av våra konkurrentländer nu är högre än i Sverige. Det finns därför en uppenbar risk att vårt försprång håller på att reduceras vilket ur konkurrenssynpunkt är allvarligt. Man kan nu fråga sig i vilken utsträckning det är de massiva statliga satsningarna som drivit fram de ökade investeringarna i datorstödd produktionsteknik. Då det såvitt vi vet inte har gjorts några utvärderingar av de program som tidigare refererats kan vi bara göra kvalificerade gissningar. Med all sannolikhet är det så att tekniken först nu tillfredsställer industrins krav på tillgänglighet, tillförlitlighet, pris och prestanda samtidigt som företagen kunskapsmässigt är redo att ta tekniken i anspråk. Därmed skulle investeringarna ha kommit igång oberoende av det statliga stödet. Emellertid kan det statliga stödet ha haft en katalyserande inverkan. Genom den ”statliga propagandan” har intresset för den nya tekniken förstärkts och inte minst har det säkert bidragit till att skapa positiva attityder till automatisering. Denna omsvängning i synen pát ex robottekniken märks inte minst i Storbritannien.

3.2 Bedömning av datateknikens spridning under

1980- talet

3.2.1 Enskilda enheter

I avsnitt 3.1 visades DEK:s bedömningar av den antalsmässiga utvecklingen för några olika typer av dator- och automatiseringsutrustningar. Av utrustningstyper med snabbast tillväxt märks främst industrirobotar och dataterminaler, vars årliga genomsnittliga tillväxttakt kan uppskattas till storleksordningen 25 %. En annan varugrupp, som vi dock inte explicit behandlat i utredningsarbetet men som av olika skäl förtjänas att lyftas fram, är persondatorer. För det första, den sedan 80-talets början explosionsartade tillväxten av antalet persondatorer väntas fortsätta under resten av 80-talet. Det har

52 Datateknikens spridning i industrin

gjorts prognoser som visar att persondatormarknaden från 1984 och framåt kommer att växa med 40 % per år i genomsnitt (i värde). För det andra, det är först med persondatorns inträde som förutsättningar har skapats för en verkligt bred spridning av datatekniken; till små företag inom såväl tillverkning som tjänste- och handelsverksamhet, till skolor och vissa grupper privatpersoner men också till — och det är här användningen av persondatorer fortfarande är koncentrerad - medelstora och stora företag. Enskilda anställda i företag har eller kommer att utrustas med persondatorer i en utsträckning som kan jämföras med ñck- och bordsräknare eller skrivmaskiner. Till och med företagsledare - en i det här sammanhanget konservativ - kan mycket yrkeskategori förväntas ta persondatorn i anspråk utan någon medarbetares förarbete. Persondatorn är emellertid inte bara ett personligt hjälpmedel för olika typer av alfanumerisk bearbetning. Det är och kommer i allt större utsträckning att vara ett kommunikationsmedel (terminal) för datakommunikation med såväl andra persondatorer som med större datorsystem. Persondatorer har därför förutsättningar att bli inkörsporten till en bredare datoranvändning. Självfallet finns det också problem förknippade med introduktion av persondatorer på många förut icke-datoriserade områden. Den breda datoranvändningen kan inge oro hos många individer. Datadelegationen behandlar f n i en undersökning frågor såsom tidsanvändning och därmed acceptans av hemdatorer vilka i vissa avseenden kan jämställas med persondatorer. DEK:s slutsats beträffande spridningen av datorer och automatiseringsutrustning är att denna åtminstone kommer att fortsätta i samma takt som hittills, vilket i värdetermer motsvarar ca 15 % per år. Persondatorer, terminaler, industrirobotar och CAD-system är exempel på utrustningar med väsentligt högre tillväxttakt.

3.2.2 Från enskilda enheter till system

Den ovan redovisade bedömningen av utvecklingen under 80- talet äri och för sig inte särskilt informativ. Vi har å andra sidan inte försökt bemöda oss om att närmare precisera den antalsmässiga utvecklingen. Den i huvudsak kvalitativa bedömning som gjorts här är enligt vår mening fullt tillräcklig eftersom det centrala i 80-talets datautveckling är hur olika enheter byggs ihop till system. Detta är den stora utmaningen. Avgörande för vilka produktivitets- och lönsamhetsvinster näringslivet kan realisera från datatekniken är hur framgångsrikt detta systemutvecklingsarbete bedrivs. Utmärkande i det här sammanhanget är de mycket stora kunskapskrav som ställs på det användande företaget. Här är det inte fråga om bara kunskaper om datorteknik och programmering utan också i produktions-, material- och administrativ organisation, hur människan skall arbeta med och i systemen samt inte minst hur dessa olika kompetensområden skall fås att samverka i systemutvecklingsarbetet. Vid systeminvesteringar blir lönsamhetsutfallet primärt inte beroende av vilka maskinvaror som innefattas och vilka prestanda maskinerna har

Datateknikens spridning i industrin 53

utan snarare av hur systemet i stort utformas3. I det här sammanhanget skall framför allt följande organisationsfaktorer” framhållas: D omfattning och inriktning på intern kompetensuppbyggnad (systemutveckling förutsätter i stor utsträckning egna utvecklingsinsatser. System som bygger på ansatsen ”svart låda” är inte bara dyra i inköp utan utgör ett inbyggt hot mot företagets framtida utveckling) D val av projektorganisation i övriga företagsfunktioner och hur dessa D hur systemet integreras påverkas och förändras D val av driftorganisation D val av service- och underhållsorganisation (eftersom systemen suckan avbrott ge katacessivt griper in i allt större produktionsavsnitt strofala följder).

Systemutveckling innebär inte bara risker utan framför allt möjligheter. Maskinvaror såsom datorer, NC-maskiner eller industrirobotar är standardvaror som alla företag som vill och har råd kan skaffa. Någon större skillnad i användningen av dessa maskiner föreligger inte heller mellan då maskinerna används en och en (antalet maskiner är dock företagen en konkurrensfaktor). Systemutvecklingen däremot är en aktivitet där det enskilda företaget kan utveckla unika konkurrensfördelar som andra företag inte så lätt kan kopiera. De immateriella investeringarnas betydelse och omfattning, i vilka systemutveckling ingår, har DEK redovisat i rapporten ”Industrins datorinvesteringar 1980 - 1982”. Under 80-talet kan vi förutse en kraftig ökning av de immateriella Detta är en viktig slutsats eftersom den ekonomiska investeringarna. debatten fokuseras ensidigt mot maskinvaruinvesteringarnas utveckling. Den typ av mjukvaruinvesteringar som vi här har diskuterat, och också hävdat att de utgör vår viktigaste konkurrensfördel, registreras överhu- Därmed närmar vi vud taget inte i den offentliga investeringsstatistiken. när man skall diskutera 80-talets oss ett problem som är besvärande Trots att inriktningen mot samverkande maskiner i industriutveckling. system är det som är utmärkande i denna utveckling, saknas inte bara statistik om antal och investeringsbelopp utan också en väldefmierad begreppsapparat (varav det förra torde vara en följd av det senare). kan oftast bara beskrivas i konkreta termer Begreppet systemutveckling i anslutning till enskilda fall. Mjukvarusidans svårgripbara karaktär gör det dessutom svårt att formulera de krav på utbildning, forskning och som denna systeminriktning kräver. utveckling

3.2.3 Systembeskrivningar

För att något närmare konkretisera vad det är för olika typer av system som är under och som kommer att realiseras under 80-talet utveckling hänvisar vi till sammanställningen i figur 3.2. Om vi utgår från företaget 3 I rapporten ”Datateknik i processindustrin kan vi konstatera dels att olika typer av system inom företaget integreras - (SOU 1981 :l l) har DEK administrativa styrsystem, kontorsautomationssystem, material- och utförligt diskuterat vilka tillverkningssystem typ FMS, CAD m m - dels att produktionssystem, krav som ställs i systemolika delsystem kommunicerar med motsvarande system hos utvecklingsprocessen. företagets

54 Datateknikens spridning i industrin

dotterföretag, underleverantörer, kunder, banker och i viss utsträckning även med myndigheter. Vad gäller de enskilda delsystemen som anges i figur 3.2 har flera av dessa behandlats i DEK:s tidigare rapporter varför vi nöjer oss med kortfattade kommentarer. Datorstyrda tillverkningssystem i verkstadsindustrin. Under 80-talet kommer datorstyrda maskiner av olika slag att få en bred spridning i verkstadsindustrin. Samtidigt pågår hos såväl teknikledande som en rad andra företag ett utvecklingsarbete som syftar till att integrera olika maskiner och materialhanteringsfunktioner till flexibla tillverkningssystem (FMS). Om även lagerfunktionen integreras i systemet finns det i dag i Sverige ca 15 sådana system. Tekniken är emellertid i allt väsentligt kommersiellt mogen varför vi bedömer att i slutet av 80-talet kommer merparten av komponentproduktionen hos medelstora och stora företag att bedrivas i FMS. Till FMS integreras såväl material- och produktionsstyrsystem (MPS) som system för datorstödd konstruktion och beredning (CADCAM). Sammantaget brukar dessa system benämnas CIM (Computer Integrated Manufacturing). Även om rationalisering av tillverkningsprocessen intar en framskjutande ställning i det utvecklingsarbete som nu pågår i industrin har DEK särskilt betonat vikten av satsningar på datorstödd konstruktionsteknik Det finns flera skäl att utpeka detta som ett strategiskt teknikområde: D Före CAD-teknikens inträde hade konstruktionsarbetet varit relativt opåverkat av tekniska förändringar. Med CAD-tekniken föreligger nu möjligheter att uppnå en radikal höjning av arbetsproduktiviteten i konstruktionsarbetet. EI Med CAD-tekniken blir det möjligt att dels förkorta produktframtagningstiden, dels öka utbudet av kundanpassade konstruktioner, faktorer som kan vara avgörande konkurrensmedel. E] En förändrad produkt- eller komponentkonstruktion ger ofta produktivitetsvinster som vida överstiger vad som på kort sikt är möjligt att uppnå i tillverkningsprocessen. En framgångsrik produktionsrationalisering startar därför ofta på konstruktionskontoret. Vad som görs där blir i hög grad styrande för kostnaderna för maskinbearbetning, ytbehandling, montering etc. Hittills har konstruktions- och tillverkningsavdelningarna haft relativt liten kontakt med varandra. Den senare har fått göra det bästa av en given konstruktion. Detta håller på att förändras. Framtidens konstruktionsarbete kommer att

ske i en ständig dialog mellan försäljnings-, konstruktions- och till-

verkningsavdelningar i syfte att ta fram konstruktionslösningar som inte bara tillfredsställer marknadens krav utan också optimalt utnyttjar den nya tillverkningsteknikens möjligheter.

Hittills har CAD-tekniken fått en relativt begränsad spridning. Användningen domineras av ett mindre antal stora företag, företrädesvis inom elektronikbranschen. Detta förklaras av dels tekniska restriktioner (tekniken är fortfarande dyr, begränsningar i programvaruutbudet), dels bristande kunskaper hos potentiella användare. Vår bedömning är dock att båda dessa restriktioner i allt avgörande kommer att bortfalla under

Datateknikens spridning i industrin 55

och att tekniken i slutet av decenniet kommer att ha bred 80-talet, förankring i industrin. rutiner har funnits länge i industrin. Proble- System för administrativa met har varit att dessa varit centraliserade, tungrodda och specialistinav distribuerande och komriktade”. Vad som nu pågår är uppbyggnad alla eller flertalet av kontorets” municerande system som inbegriper och -bearfunktioner. Ett annat särdrag är att informationsåtervinning betning sköts av den enskilde informationsanvändaren.

Dotterföreteg

_z_ Myndigheter Företaget

System för företagsstyrni ng

H

Administrativa

system Kontorsautomation

CAD MPS CAM

Ll

[1

—7__%

Datorstyrda tillverknings- och materialhanteringssystem

FMS, Flexibel automatisk montering m m Z‘ Kunder

Figur 3.2 En översikt av olika delsystem och des- Underleverantörgr sas integration

verksamhet är komplexa or- Stora företag med världsomspännande Den centrala har varken möjlighet eller ganisationer. företagsledningen olika verksamheter annat kompetens att styra och ansvara för företagets än genom vissa företagsövergripande parametrar, tex avkastningskrav

56 Datateknikens spridning i industrin

och Genom

kapitalallokering. divisionalisering och förläggning av viss

verksamhet i dotterbolag trycks ansvaret för den löpande verksamheten ner i organisationen. Centrala företagsstaber, som tenderar att minska personalmässigt, koncentrerar sig i stället konpå kapitalförvaltning, cernpolicy och att hålla ihop företaget. Denna och ansvarsfördelning renodling av centrala ställer ledningsfunktioner stora krav på snabba rapporteringssystem på många olika nivåer. Dotterbolagschefer och chefer för resultatavdelningar inom dessa behöver snabba rapporteringssystem för beslut angående produktion, försäljning, investering. Aggregerad information från de senare sänds uppåt till centrala företagsstaber som styr genom verklig och prognosticerad resursanvändning

och avkastning. De system för företagsstyrning som vi här redovisat har

utförligt behandlats i rapporterna Planering och styrning av ADB i industriföretag” (Ds I 1983:10) och Det moderna (Ds I företaget 1984:3) varför vi endast konstaterar att under 80-talet kommer alla svenska storföretag att ha integrerade system från företagsledning ner till enskilda tillverkningsmoment. En sammanfattande karaktäristik av 80-talets är systemutveckling

flexibilitet och integration. En viktig systemuppgift är således att hålla

samman företagets olika aktiviteter —— en uppgift som blir enklare ju mindre behovet att ändra systemen är - och samtidigt möjliggöra snabba omställningar i produktion, administration och försäljning gentemot nya marknadsbetingelser. Utmaningen i systemutvecklingsarbetet är således att uppnå hög integrationsnivå utan att detta sker på bekostnad av flexibiliteten och vice versa. Karaktäristiskt för 80-talets datautveckling är inte bara företagsövergripande system utan också en ökad integration med system i företagets omvärld. Mellan företaget och dess underleverantörer redan i ombesörjs

dag inköp och fakturering genom datasystem. Sådana system finns inte

bara inom industrin utan också i detaljhandeln (t ex Järniahandlarna), elgrossister, livsmedels- och varuhuskedjor m fl. Denna systemintegration kommer att fördjupas och breddas. Exempel på detta kan illustreras från den internationella bilindustrin. Under de senaste 5 - 10 åren har bilföretag världen över genomfört omfattande i materialförändringar och produktionsorganisationen i syfte att dels radikalt minska i varor,

kapitalbindningen dels uppnå

större flexibilitet

väsentligt i tillverkningen (kundorderstyrningen).

Medlen härför har varit flödesorienterade och Kanban”— inspirerade* produktionsfilosofier, som bl a bygger på principen om ”Just-in-time production” (någon vedertagen svensk översättning föreligger inte men innebörden är att produktion och materialleveranser skall aktiveras 4 Kanban är ett japanskt först då framförvarande tillverkningsavsnitt lämnar ord som betyder be- beställning. Målsättningställningskort. Kan- en är således att helt eller delvis eliminera råvaru-, komponent-, mellanban-ñlosofm utveckla- och färdigvarulager. Ett synonymt engelskt begrepp är stock-less prodes av Toyota under duction”). 70-talet och har sedan Skillnaden mellan konventionell blivit normbildande för styrning och styrning med Kanban såväl bilföretag som visas i figur 3.3. andra företag världen öven

Datateknikens spridning i industrin 57

Konventionen Planeringsavdelning swmmg Ti I lverkni ngsorder

Tillverknings- Materialflöden stationer

Kanban

Figur 3.3 Jämförelse mellan kon ventionellproduk- Order tionsstyrning och Kan-

Försäljningsavdelning ban

Kalla: I VF

En följd av den nya produktionsfilosofin är att bilföretagens lageroch materialhanteringsproblematik till stor del övervältras på underleverantörerna. Av dessa krävs en mycket stor flexibilitet vad gäller produktion och materialleveranser, som snarare bygger på dagliga beställningar än bulkleveranser grundade på årliga försäljningsprognoser. För att underleverantörerna skall klara detta krävs ett väsentligt närmare samarbete med bilföretagen. Även om underleverantörerna också i framtiden kommer att vara självständiga juridiska enheter kommer de verksamhetsmässigt att vara en i det närmaste integrerad del av bilföretaget. Sammanfattningsvis har detta redan tagit sig uttryck i följande former: D Råvaru- och komponentbeställningar koncentreras till ett färre antal underleverantörer. Hos många bilföretag planeras en reducering av antalet underleverantörer med närmare hälften. E] Till de kvarvarande underleverantörerna kommer bilföretagen att ställa upp med en omfattande teknisk och kommersiell service vad gäller maskinpark, metoder, material och företagsledning. Ett hjälpmedel i denna funktionsmässiga integrering är integrerade datasystem. Vi har tidigare exemplifierat med order och faktureringsrutiner. Andra områden som har eller kommer att integreras är material- och produktionsstyrning och CADCAM. Amerikanska bilföretag ställert ex krav på att underleverantörerna skall ha egna CADCAM-system som kan kommunicera med bilföretagets system. Avsikten är att från det senare skall ingenjörs-, konstruktions- och tillverkningsinformation direkt kunna överföras till underleverantörerna. Detta innebär tex att bilföretagets CADCAM-system via datakommunikationsnät kan överföra styrprogram till underleverantörernas NC-maskiner. En annan typ av systemintegration är mellan företaget och kunder.

Återigen kan vi exempliñera från bilindustrin. Chryslers datasystem

sträcker sig ända ut till enskilda bilförsäljare. När en bilköpare kommer till sin handlare registreras beställningen via en terminal. Systemet gör då två saker: analys av bilhandlarens finansiella ställning samt undersökning om den beställda bilen finns i något färdigvarulager. Om så inte

58 Datateknikens spridning i industrin

är fallet genereras en tillverkningsorder med exakt specifikation av när och var bilen skall produceras och dag för leverans och hämtning. Den mycket långtgående systemintegrering som beskrevs i figur 3.2 existerar i sin helhet inte i dag. Men bitarna finns där och antalet bitar som successivt förs samman växer stadigt. Enligt vår bedömning kommer dock de internationella storföretagen att ha sådana integrerade system (av den omfattning som här beskrivits) i drift i slutet av detta decennium.

3.3 och av statliga Spridningsrestriktioner inriktning åtgärder

Den slutsats som vi drog i avsnitt 3.l var att förklaringen till att vissa utrustningar och system kan tyckas ha en relativt långsam spridning främst står att finna i tekniska och ekonomiska restriktioner. Med andra ord att det finns tekniska brister eller att tekniken ännu inte utvecklats för att möjliggöra en bred spridning. Givet dessa förutsättningar konstaterade vi att svensk industri tidigare än många andra konkurrentländer tagit tekniken i anspråk. Trots det gynnsamma läget kan spridningen förbättras. Det finns andra restriktioner än rent tekniska/lönsamhetsmässiga, även om dessa enligt vår mening inte varit särskilt uttalade. Under hela DEK:s utredningsarbete har vi uppehållit oss vid frågan vad det är för faktorer som kan begränsa spridningen. I det följande skall vi kortfattat belysa några av de faktorer som vi undersökt? Information. Att det skulle förekomma någon informationsbrist i den meningen att potentiella användarföretag inte är medvetna om teknikens existens samt dess möjligheter och förutsättningar i grova drag har DEK inte kunnat märka. Utbudet av kurser, konferenser, utställningar, tidskrifter m m från en lång rad olika organisatörer är enligt DEK:s mening fullt tillräckligt. Snarare är det så att potentiella användare har svårt att hitta rätt i det stora informationsutbudet och framför allt att hitta information som är direkt relaterad till aktuella problemställning- 5 För en mer utförlig re- ar. Det kant ex gälla vilket datorsystem eller vilken robot som passar just dovisning av DEK:s hans verksamhet. Det är då fråga om behov av strukturerad och djupare analyser hänvisas till: information. D Datateknik i indu- Detta leder oss fram till den faktor som vi anser vara den centrala vad striproduktionen, SOU 1981:59. gäller teknikspridning, nämligen kunskapsuppbyggnad. För att ta data- D Teknikspridnings- tekniken i anspråk basis i samhället krävs det och kommer att på bred program för indukrävas stora utbildningsinsatser, inte bara för ungdomar utan också för strirobotar och daredan yrkesverksamma personer. I många fall blir det fråga om att torstödd produk- Ds I antingen ersätta eller komplettera gamla yrkeskunskaper. För detta räctionsteknik, 1983:6. ker det inte med enstaka allmänna kurser om vad datateknik, datorstödd D Investering i indu- m m är. Arbetsmarknaden ställer krav produktionsteknik på väsentligt strirobotar, Ds l djupare kunskaper av såväl teoretisk som praktisk natur. 1983:9. Ansvaret för att kunskapsuppbyggnaden sker i tillräckligt snabb takt D Flexibla tillverkningssystem (PM l), åvilar primärt staten som huvudman för det reguljära skolsystemet och Ds I 1983:27. arbetsmarknadsutbildningen. Under 70-talet skedde allvarliga försyn-

Datateknikens spridning i industrin 59

och aktualitet° - fördelser både vad gäller utbildningens omfattning syndelser som vi fortfarande dras med trots att mycket nu görs för att komma till rätta med obalansen. och branschorganisationer har ett stort Även företag, fackföreningar Detta ligger dels i att svara för eller medverka till fortutbildningsansvar. och vidareutbildning, dels att till det reguljära skolsystemet i god tid konkretisera utbildnings- och arbetsmarknadsbehov samt att ställa praktikplatser till förfogande. Vid beskrivningar av datateknikens utveckling kan man lätt fångas av den fantastiskt snabba tekniska utvecklingen. Vad DEK har velat underatt det mest framträdande kännetecknet för datatekstryka är emellertid niken är de stora kunskapskrav som ställs på många olika personalgrupper hos potentiella användare. Det gäller t ex projektering, kalkylering, installation, drift, service och underhåll samt vidareutveckling. Utan kunskapsuppbyggnad hämmas både spridning och lönsamtillräcklig het. Erfarenheterna av strategiska investeringar, vilket tidigare redovisats i avsnitt i första hand det företag som genomför investe- 3.1.4, tillfaller Om erfarenheterna är goda kommer resultaten efter hand att ringen. sippra ut till andra företag, vilket är ett samhällsintresse. För att påskynda denna erfarenhetsförmedling - både av goda och dåliga erfarenheter —— har DEK framhållit betydelsen av statligt stöd till strategiska investeringar av s k demonstrationskaraktär, dvs statligt stöd till företag som investeringar om de i gengäld accepterar att dela genomför strategiska med sig av sina erfarenheter, bl a genom att för andra företag demonstre- Till sådana har DEK vidare föreslagit att ra anläggningen. projekt skall med uppgifter att dels -— vid branschforskningsinstitut knytas behov - delta i utvecklingsarbetet, dels ansvara för dokumentation, demonstration och informationsspridning. Det sistnämnda skall ske bl a i form av kursverksamhet, som förläggs till det företag som genomfört och som är riktad mot företag som planerar eller står i investeringen, liknande Kursverksamhet där delbegrepp att projektera investeringar. som de f n arbetar med är tagarna kan få svar på de problemställningar i dag viktigare än översiktskurser av introduktionskaraktär. Brist på kunskap är således en viktig restriktion för spridning av ny teknik. Ny teknik kan inte spridas snabbare än förmågan att utnyttja den. Detta innebär som nämnts att utbildning har stor betydelse. Men DEK vill i det sammanhanget särskilt peka på programvarans betydelse. För en bred spridning av ny teknik krävs som regel att det finns programvara som kan användas av människor med normal kunskapsnivå och på ett sådant sätt att deras yrkesskickliget och kompetens ökar. Den pro- 6 Ett talande exempel på gramvara som i dag finns tillgänglig lämnar mycket i övrigt att önska. detta är, som DEK tidi- DEK har i flera sammanhang diskuterat frågan huruvida det föreliggare belyst, att det efter ger finansieringsrestriktioner som bromsar spridningen. Vår uppfattning det att NC-tekniken börär att det inte föreligger sådana restriktioner även om detta självfallet jade införas i svensk industri tog 20 år innan inte entydigt kan beläggas. kursplaner i NC-teknik Om en projektkalkyl pekar på lönsamhet är det normalt inget problem fastställdes på gymnaatt finna kreditmarknaden eller finansiering antingen på den privata sieskolans verkstadstekfrån ett flertal kan niska linjer. olika statliga organ (se kapitel 7). Vad som möjligen

60 Datateknikens spridning i industrin

vara problem är att ñnna kapital för att finansiera det egna utvecklingsoch programmeringsarbete som ofta är en tung bit vid datorinvesteringar. Vid strategiska investeringar däremot är det inte lönsamheten som står i förgrunden varför det kan finnas tveksamheter hos både det enskilda företaget i fråga (hos företags- eller koncernledning) eller hos en eventuell extern finansiär. Det är i den här situationen som DEK anser att eventuella statliga pengar bör användas för att bidra till att teknikspridningen kommer igång. De átgärdsförslag som DEK lagt (se kapitel 7) har också inriktats mot det som vi kallar kunskapsuppbyggnad och kunskapsspridning i form av D Grundutbildning E] Vidareutbildning El Forskning och utveckling (högskolor) EI Utvecklingsarbete och teknikspridning (branschforskningsinstitut) El Demonstrationssystem (företag och branschforskningsinstitut). De åtgärder DEK föreslagit verkar på medellång och lång sikt. Med den insikten som vi har om datateknikens kunskapsmässiga karaktär anser vi att det inte finns några snabba genvägar genom verkningsfulla åtgärder pá kort sikt.

4 Datateknikens ekonomiska verkningar

4.1 Inledning

När DEK påbörjade sitt utredningsarbete 1978 fann vi snart att även de sakkunniga som samlades saknade en överblick av såväl det samlade som av vad som höll på att hända tekniskt och datoriseringsläget”, ekonomiskt. måste sålunda vara vida större i Informationsproblemet andra kretsar. Informationsuppgiften kom därför från början att bli central för kommitténs arbete. Kommittén har under hela sitt arbete varit väl medveten om att informationen är en del av ett stort problemkomplex. Med introduktion av all ny teknik, däribland datorer, följer ett antal anpassningssvårigheter, som av många kommer att upplevas som negativa. Detta behandlas i ett senare avsnitt. Kommittén har kunnat konstatera hur kunskapskrävande en framintroduktion av datateknik normalt varit. lntroduktionen har gångsrik i allmänhet inte kommit snabbare än människorna på arbetsplatserna förstått hur man skulle använda tekniken. Exemplen är många på misslyckade, forcerade introduktioner av den nya tekniken. Eftersom både förmågan och villigheten att använda ny teknik beror av har utbildningens betydelse kommit att stå i centrum för

kunskapen

kommitténs diskussioner och förslag. Datoranvändningens verkningar har ekonomisk och social betydelse såväl på mikroplanet inne i företagen som på det makroekonomiska planet. Vi börjar därför med att diskutera investeringsbeslutet i företaget och fortsätter sedan med att sammanfatta de olika utredningsrapporternas resultat vad gäller effektiviteten i de olika produktionsfaktorernas användning. Denna diskussion för oss på ett naturligt sätt upp på en högre aggregationsnivå. Vi diskuterar dels effekterna på industristrukturen, dels de totala samhällsekonomiska verkningarna på sysselsättning, arbetsmiljö och ekonomisk tillväxt. Det är självklart att andra faktorer än de rent tekniska kommer att spela en växande roll allteftersom vi kommer upp på högre aggregationsnivåer (företaget, industrisektorn, hela ekonomin). Produktivitetseffekten av ny teknik i företagen beror inte bara på tekniken som sådan utan även på att den sätts in på rätt plats och vid rätt tillfälle i företaget. På industrinivå kan vi inte heller undgå att diskutera

62 Datateknikens ekonomiska SOU |984251

verkningar

prisbildningens och strukturomvandlingens betydelse för den ekonomiska tillväxten.

4.2 Investeringsmotiv och beslutsunderlag

De företagsekonomiska läroböckerna innehåller en omfattande metodflora kring temat lönsamhetskalkylering eller investeringskalkylering. En betydande sådan verksamhet äger också rum i de svenska företagen, särskilt i storföretagen. DEK och många tidigare utredningar har dock konstaterat att även om kalkyler formellt utförts så är deras betydelse som beslutsgrundande underlag snävt avgränsat till de områden där meningsfullt sifferunderlag finns och där kalkylerna kan tolkas‘. Det viktigaste området för en mekanisk användning av investeringskalkyler gäller enklare maskininstallationer eller maskinbyten där ett val står mellan flera lösningar på samma problem och där frågan gäller vilken maskin man ska investera i, inte om man ska investera. Vid stora investeringsbeslut, som ofta gäller frågan om något beslut överhuvudtaget skall tas, kommer icke kvantifierbara övervägningar in och fäller ofta avgörandet. Dessa beslut domineras nästan alltid av osäkerhet, särskilt vad gäller marknadsutsikterna för de nya produkterna, vars produktion skall äga rum i den nya fabriken. Osäkerheten blir också dominerande när det gäller introduktion av ny teknik. I sådana fall kommer mekaniska kalkylresultat ofta i andra hand. Besluten dessutom av det faktum kompliceras att även om den nya tekniken inte just nu verkar ge formell lönsamhet så måste företaget lära sig dess användning (jfr diskussionen kring strategiska investeringar i kapitel 3). Sett i ett bredare perspektiv är det därför i sådana fall ofta ”olönsamt, för att inte säga direkt affärsmässigt farligt, att avstå. i elektronik och datateknik Investeringar hör till de senare kategorierna. Investeringen har stora och långtgående verkningar, eller för företaget in på nya, okända områden, eller bådadera. Vad gäller datatekniken kommer ytterligare två komplicerade kalkylmässiga omständigheter in i bilden. Själva apparaten (den elektroniska hårdvaran) utgör bara en del, ofta den mindre delen, av den totala investeringen. För det andra handlar elektroniken i industrin om såväl processutveckling som produktutveckling. Elektronikdelens betydelse i en ny produktlansering kan ofta inte kalkylmässigt särskiljas. De tidiga datorinvesterarna (pionjéirerna”) lärde sig handgripligt vad bristen på programvara kostade. Kringutrustning och mjukvaror dominerar i dag kostnadsbilden vid datorinvesteringar. Till detta kommer de I DEK:s rapport ”Instora kostnaderna som följer med en omfattande in- och omskolning av vestering i industrirobo- arbetskraften och en eventuell omorganisation av delar av eller av hela tar”, Ds I 1983:9, redo- för att det ska kunna-utnyttja företaget möjligheterna i den nya tekniken visas med utgångspunkt och bli effektivt. från företagsstudier m0och Den totalanalys som investeringsbeslut av denna typ kräver saknar för tiv, beslutsunderlag lönsamhet vid robotin- närvarande utvecklade standardmetoder, vilket innebär att företagen vesteringar. snarare prövar sig fram än räknar och fattar välgrundade investerings-

Datateknikens ekonomiska verkningar 63

beslut. Detta innebär också en mycket viktig sak, nämligen att datorinsärskilt och teknologikrävande, nästan allvesteringarna, de komplexa tid introduceras först i storföretagen. De har resurser att experimentera. delar av företaget och sedan föra över De kan göra det i begränsade erfarenheterna För de stora företagen står desstill hela organisationen. utom större värden komma på på spel än för de små om man skulle efterkälken teknologiskt sett. Om man mer konkret skall peka på svårigheterna att investeringskaldatateknik mot kylera och ny produktionsteknik pekar erfarenheterna E1 att på kostnadssidan underskattas kostnaderna för kringutrustning, installation samt för de omorganisationer som ofta blir programvara, nödvändiga, underskattas eller utelämnas intäkter som följer av EI att på intäktssidan allt i varukapitalet), ökad flexibilitet lägre kapitalbindning (framför av produktionsapparaten, snaboch därmed bättre kundanpassning bare produktframtagning samt högre (eller rättare sagt jämnare) produktkvalitet.

4.3 Produktivitetseffekter

4.3.1 Totalfaktorproduktivitet

För att beskriva effektiviteten i de olika produktionsfaktorernas användning vill vi först diskutera totalfaktorproduktivitet. Väger man samman faktorerna arbetskraft, kapital, material, energi, etc får man totalproduktivitetens utveckling. Om totalfaktorproduktiviteten inverteras får man ett sammanvägt faktorätgångstal. Företagens detaljerade kontoplaner gör det möjligt att beräkna detta även för produkter som hållit sig relativt oförändrade över tiden eller för vilka kvalitetsförbättringar kan kvantifieras. Figur 4.1 och 4.2 visar en sådan och illustrerar samtidigt en viktig lärdom från DEK:s utredberäkning, ningsmaterial, nämligen att de stora produktivitetsförbättringarna i produktionen inte kommer genom rationaliseringar i existerande processer utan i samband med produktbyten, när hela produktionen organiseras om.

Likaså synes produktivitets- och lönsamhetsförändringen på hela fö-

retagets nivå i hög grad hänga samman med förändringar i företagets organisation. Det blir därför intressant att tala om systemförändringarnas effekter. Det är just när det gäller tekniken att organisera nya i företagen som elektroniken och datatekniken verkar komma styrsystem av de olika komatt få sin största betydelse. Här följer en beskrivning ponenterna i produktivitetsmåttet.

64 Datateknikens ekonomiska

verkningar

Procent

25-1

L

I T I I I I I I I I T I

1969 70 7|1 72 73 74 75 76 77 78 79 80 81

.n lnlärningsfas. I första hand åstadkommas timreduceringar av att minskade resurser behöver anslås för kontroll Figur 4.1 Arbetsprodukli- 2. underleverantör vitetens ökning vid äm- 3. Egen tillverkning nestillverkning 4 Ny underleverantör Källa: DEK. Datatek- R. Pick and Place Robot nik, ekonomisk tillväxt AU. Automatisk graverlng + flermaskinbetjäning och sysselsättning Liber RR Elektrokemisk gradning + extra robot + optimering av gnistring förlag I 980. AUOA. Automatisk gradning

Procent

100-

75-

Figur 4.2 Totalproduktivitetens utveckling för en grupp radskrivare Källa: DEK. Datatek- I I I I l I I T I T 1969 70 71 72 73 74 75 76 77 78 79 nik, ekonomisk tillväxt och sysselsättning Liber Teknologibyte förlag I 980. “- nuuou Konstruktionsändring medelvärde

Datateknikens ekonomiska verkningar 65

4.3.2 Arbetsproduktivitet

Det produktivitetsmátt som tilldragit sig mest uppmärksamhet i den debatten och som är mest lättillgängligt som beekonomisk-politiska Det mäter antalet progrepp för gemene man är arbetsproduktiviteten. ducerade enheter (produktvolym) per arbetsinsats (arbetstimme, personår). Måttet är partiellt och uttrycker inget orsakssammanhang. Höjkan bero på att arbetarna jobbar fortaningen av arbetsproduktiviteten re, att arbetet organiserats om, att cheferna jobbar bättre, att nya maskiner satts in, att faktorer utanför företaget förändrats (bättre transporter) eller en kombination av alla faktorerna. Man har ofta tyckt sig kunna bevisa elektronikens stora, negativa effekter på sysselsättningen genom att peka på vilka stora rationaliseman kunnat Problemet ringsvinster göra på olika ställen i tillverkningen. är nästan alltid att man generaliserat från detaljnivå till makronivå och överdrivit takten i utvecklingen. Figur 4.1 illustrerade detta. Figuren visar den inverterade arbetsproduktiviteten vid tillverkningen av ett ämne som inte ändrats konstruktionsmässigt under många år. På olika platser har vi prickat in tiden för väldefinierade rationaliseringsinvestei fyra fall insättning av industrirobotar, som i förhållande till ringar, investeringens storlek inneburit kraftiga lokala besparingar av arbetskraften. När vi aggregerar upp mätningarna till hela den produktionslinsyns dock knappast effekterna av je som svarar för ämnets tillverkning dessa rationaliseringsâtgärder. Inkörningsproblem i produktionen spelar en betydligt större roll. Att försöka kvantiñera datateknikens produktivitetseffekter på industrinivå är näst intill omöjligt. Sådana siffror rymmer så stor osäkerhet att de är meningslösa. Till och med på företagsnivå kan det vara svårt. Det är först när vi kommer ner på väl avgränsade produktionsavsnitt som det går att få fram tillförlitliga mätningar. Skälet är att vi inte kan samverkande faktorer. Vi har t ex sett hur införandet av induseparera strirobotar och annan datorstödd produktionsteknik satt igång en process av organisationsförändringar och nytt produktionstekniskt tänkande, som i sig lett fram till en rad s k vardagsrationaliseringar. Inte sällan har det varit de senare faktorerna som gett de största bidragen till produktivitetsökningen. Men organisationsförändringar och nytt produktionstekniskt tänkande kan initieras utan datorinvesteringar. Frågan är då vad som är bidrag från vad? Man skulle kunna anmärka att effekterna även på denna nivå måste bli stora när hela tillverkningskedjan automatiserats. Detta är riktigt men det finns många orsaker till att en långtgående automatisering av produktionen kommer att ta mycket lång tid. Hela tillverkningsprocessen är komplicerad och sker i många stadier. Kunnandet om processen i sin helhet finns inte centralt, vilket är en förutsättning för att programav automatisk utrustning skall kunna äga rum. Automatisk utmering rustning finns bara för vissa delar av tillverkningen. Enbart detta gör att en automatisering av hela tillverkningen kommer att bli en i tiden utdragen process. När den är färdig kommer vi förmodligen att se en lika jämn fortsättning på kurvan i figur 4.1, och arbetsproduktiviteten har endast

66 Datateknikens ekonomiska verkningar

ökat i en takt som är obetydligt mer än de tal som registrerades för hela industrin under t ex perioden 1965 till 1975.

4.3.3 Kapitalproduktivitet

4.3.3.1 Några begrepp

Ett företags tillgångar kan sägas bestå av ømsättningstillgângar och anläggningstillgångar. De dominerande posterna i dessa två typer av tillgångar är:

Omsättningstillgångar:

El varulager (= produkter i förråd, produkter under tillverkning och montage, färdigvarulager. Värdet av detta brukar kallas varuförlag. Denna term används i den fortsatta framställningen.) El kundfordringar.

Anläggningstillgángar:

E] maskiner och inventarier D byggnader.

Ett annnat centralt begrepp som är användbart vid analys av kapitalproduktiviteten är avkastning på totalt investerat kapital. Detta definieras som:

Avkastning investerat = på totalt kapital vinstmarginal x kapitalomsättningshastighet =

Vinst Försäljning _

X Avskrivning_

Försäljning Totalt Investerat Kapital Totalt Kapital

Slutligen skall vi också definiera begreppet kapitalkoeflicient

= Kapitalkoefficient i fasta priser)

Fgfitzgnlggvgfizlet

(uttryckt

4.3.3.2 Omsättningskapital

2 Nya mönster i rationaliseringsutvecklingen

Ytterligare siffror som visar på en stabil rela- Under långa tider riktades rationaliseringssträvanden i industrin in mot tion mellan produktion och kapital är att mellan personalen. Detta innebär att arbetsproduktiviteten stadigt ökade i in- 1965 och l975 var den dustrin under hela efterkrigstiden, se figur 4.3, medan kapitalkoefñcienreala produktionsöknin-

ten höll sig nästan konstant under samma periodz. Tekniken fick vad

gen i svensk Verkstadsinman brukar säga en arbetsbesparande inriktning. dustri drygt 75 %. Under Under 1970-talet började industrin i allt större utsträckning uppmärksamma period ökade det reala kapitalet med samma hur rationaliseringar riktade mot omsättningstillgångarna kunde 80 %. förbättra såväl totalproduktiviteten som soliditeten. De djupa störningar

Datateknikens ekonomiska verkningar 67

som inträffade i ekonomin under 70-talet liksom det .höga ränteläget förstärkte intresset av att öka kapitalomsättningshastigheten. Medelföretaget i svensk industri har ett omsättningskapital som är större än anläggningskapitalet. Anskaffning av det senare föregås vanligen av detaljerade lönsamhetskalkyler och beslut fattas vanligtvis på direktionsnivá. Investeringar i varuförlag fattas däremot som regel på en och på mera bristfälligt underlag. Följden har blivit lägre nivå i företaget att många företag haft en dålig kontroll över varuförlagsinvesteringarna - ett förhållande som kanske kunde accepteras under 50- och 60-talens men som knappast kunde accepteras under 70-talets kriser. expansion ñck en mer kapitalbesparande inriktning än tidi- Teknikutvecklingen gare. Huruvida detta återigen varit en konsekvens av höjda relativpriser räntor) jämfört med arbetskraftskostnader, eller ett på kapital (höga resultat av teknikutvecklingen per se är svårt att klart uttala sig om. Vi kan dock konstatera från utredningens eget material att datortekniken sannolikt kommer att bidraga (allt annat lika) till en mer kapitalbesparande teknikutveckling i framtiden. Orsaken är att söka i de möjligheter till totalöverblick av hela företaget som den moderna informationstekniken möjliggör. Den tidigare så självklara uppfattningen att maskiner och personal skulle hållas hundra procentigt sysselsatta ledde till stora köer och lager mellan maskiner. Det var inte ovanligt att förhållandet mellan väntetiden” för material kunde vara 100 - l 000 gånger större

än bearbetningstiden3.

Index 7000

4 000

Industriprodu ktion per sysselsatt Figur 4.3 Industriproduk— tion per sysselsatt (arbetsproduktiviteten) 1869 - 1977. Index 100 = 1870, logaritmisk skala Källa: l UI. Industriell utveckling i Sverige teori och verklighet under 60 ett sekel, Stockholm 1869 80 90 1900 10 20 30 40 60 70 1980_

3 Ledtid för en produkt definieras som väntetid + bearbetningstid.

68 Datateknikens ekonomiska verkningar

Konkreta exempel på vilka rationaliseringsresultat som är möjliga att uppnå framgår av nedanstående sammanställning.

Ställtider för pressning av huv och skär- Lagervärdet i förhållande till förmar till personbilar* säljningen, uttryckt i antal dagars produktion (avser år l979)** Amerikanska bilföretag 6 tim Volvo 40 dagar Volvo och västtyska Peugeot 52 dagar fabriker 4 tim Renault 30 dagar Toyota l2 min Toyota 4 dagar “‘ Källa: Howard Business Review, July -August 1981 Källa: DEK De extremt korta ställtiderna hos Toyota är ett resultat av en mycket målmedveten satsning under 70-talet att uppnå en kundorderstyrd produktionsapparat. Förutom korta ställtider karaktäriserades denna också av mycket låga kapitalbindningar i varuförlag (jfr diskussionen i kapitel 3.2.3 beträffande Toyotas Kanban system). En av förutsättningarna för att kunna reducera varuförlaget är just att ställtiderna är mycket korta så att en rätt mängd varor kan produceras vid rätt tidpukt för en given efterfrågan. Den japanska bilindustrins effektiva produktionsapparat har blivit stilbildande. Såväl de amerikanska som de europeiska bilföretagen har under de senaste åren börjat tillämpa den japanska produktionsñlosoñn med mycket gott resultat. De uppgifter om ställtider och varuförlag som anges i sammanställningen ovan har därför nu väsentligt reducerats och närmat sig motsvarande japanska. För tex Volvo har detta inneburit mycket stora kapitalkostnadsbesparingar som är en av förklaringarna till företagets mycket goda resultat under det senaste året. I 1970-talets rationaliseringsutveckling focuserades intresset allt mer mot att höja produktiviteten i omsättningskapitalet. Att det fanns både motiv och potential för detta har vi tidigare sett. Om man skall beskriva det centrala i denna utveckling är det att man vill optimera koordinationen och ”flytet” i produktionskedjan. Som exempel kan nämnas varor i arbete. Medan varorna tidigare har lagrats upp och väntat på maskinerna är det nu snarare så att maskinerna väntar på varorna. Nu är det inte bara i varuförlaget som det finns rationaliseringspotential. Stora besparingar/ vinster står också att få dels genom ett effektivare system för att hålla reda på kundfordringen, dels genom valutakursplanermg.

Nya metoder och hjälpmedel

För att åstadkomma en effektivare kapitalanvändning har det utvecklats såväl nya metoder för att organisera produktion, distribution, försäljning och företagsledning som nya tekniker. I det här sammanhanget intar datatekniska hjälpmedel en central roll. Datorstyrda tillverkningssystem (t ex FMS), material- och produktionsstyrsystem (MPS), olika rapporteringssystem m m har det gemensamt att de i första hand syftar till att öka kapitalomsättningshastigheten.

Datateknikens ekonomiska verkningar 69

Investeringar i datorsystem leder vanligtvis till ökad arbetsproduktivitet men det viktigaste motivet är att minska åtgångstalen för alla produktionsfaktorer. Arbetskraft är en, kapital en annan men det är på kapitalsidan som de stora besparingarna i en första omgång visat sig kunna göras. Några aggregerade mätningar, vilken effekt datatekniken har på kapitalproduktiviteten, låter sig av skäl som tidigare redovisats, inte göras. Genom ett flertal företagsstudier och diskussioner med företrädare för industrin är det vår uppfattning att ingen enskild faktor betyder mer för ökad produktivitet och därmed lönsamhet än ökat kapitalutnyttjande.

4.3.3.3 Anläggningskapital

Datatekniken påverkar kapitalbindningen i anläggningstillgångar på två sätt. För det första, rationaliseringsinsatser inriktade mot att minska bindningen i omsättningskapital (snabbare varuflöden och lägre varuförlag) medför indirekt också ett mindre behov av byggen, främst lagerbyggnader. För det andra, även om den datorstödda produktionstekniken initialt leder till ökad kapitalbindning i maskiner kommer efter hand kapitalbindningen i förhållande till produktionsvolymen att minska. Detta beror av en högre utnyttjandegrad av byggnader och maskiner som i sin tur beror av väsentligt kortare ställtider i maskinerna, mycket snabbare verktygsbyten samt framför allt en kontinuerlig, och delvis obemannad, drift i två eller t 0 m tre skift. Således, genom att med nya metoder och hjälpmedel (datateknik) inrikta rationaliseringsarbetet mot omsättningskapitalet uppnås en väsentlig reducering inte bara av detta utan också indirekt av anläggningskapitalet.

4.3.4 Materialâtgång

Minskningen av insatsvaror, lager och produkter i arbete är ett sätt att minska materialåtgången i kostnadstermer. Den moderna datatekniken bjuder på ett stort antal möjligheter till direkta materialbesparingar i produktionen. Bättre kvalitetskontroll innebär att material kan tillvaratas bättre. Svinnet minskar. I verkstadsindustrin medför användningen av CAD och datorstödda tillverkningssystem av olika slag ett bättre råvaruutnyttjande. Men de största effekterna i det här avseendet finner man i processindustrin. I massa- och pappersindustri samt järn- och stålindustri är det ofta ett högre råvaru- och energiutnyttjande som motiverar investeringar i processdatorsystem.

4.3.5 Energiátgång

Energin är det område där elektroniskt baserade ”besparingssystem” diskuterats mest och där en snabb utveckling ägt rum under senare år.

70 Datateknikens ekonomiska verkningar SOU l984z5l

Uppvärmning av alla typer av lokaler är det exempel som ligger närmast till hands, med utomhustemperaturstyrda oljepannor osv. Elektronik har kommit att spela en avgörande roll för uppnådda sänkningar i motorernas bränsleförbrukning. Bilmotorer är ett exempel. Tyristorstyrda ellok, som vid bromsning fungerar som generatorer och matar tillbaka ström på nätet är ett annat exempel. Den aerodynamiska utformningen av moderna trañkflygplan, som drastiskt minskat friktionen och bränsleförbrukningen hade överhuvudtaget inte kunnat åstadkommas utan hjälp av moderna datorer med enorm räknekapacitet. Mycket avancerad elektronik styr elkraftproduktion och distribution så att överföringsförluster minimeras‘. Verkstadsindustrin svarar för förhållandevis liten del av den totala energianvändningen. Användningen av datorstyrda maskiner kan därför bara ge marginella besparingar totalt sett. Som framhölls i föregående avsnitt är det inom processindustrin som datatekniken lett till bety-

dande energibesparingarf.

4.4 Effekter den tillverkade varan

på

Datorstyrda system för automatisering och styrning av tillverkningsprocessen förutsätter en anpassning av produktutformning och produktkonstruktion. Härvid kan två viktiga effekter urskiljas. l. Den moderna produktionsprocessen sätter ut snävare för gränser produktutformarens/konstruktörens handlingsutrymme då det gäller Verkstadsteknik. De numeriskt styrda maskinerna är t ex mindre flexibla än deras manuella motsvarighet. Detta leder till att konstruktörerna blir mer styrda i sitt arbete. 2. Konstruktionsavdelningarnas förmåga till anpassning och nytänkande får stor betydelse för hur snabbt den nya teknikens rationaliseringsvinster kan tillvaratas.

DEK har tidigare konstaterat att användningen av CAD-, CAM- och MPS-system förenklar och påskyndar orderbehandlingen, varvid tidsavståndet mellan order och leverans förkortas. Därvid underlättas en övergång till kundorderstyrd tillverkning med de nya möjligheter till kundanpassning som därmed Öppnas. Emellertid har vi också konstaterat att användningen av datorstyrda maskiner i tillverkningen såsom NC-maskiner och industrirobotar stimulerar till fortsatt Standardisering av produkt- och detaljutformning. Modellbyte kan ses som en åtgärd att anpassa en standardiserad produkt till marknadens ”behov”. Möjligheter till tätare modellförändringar förstärker därför konkurrenskraften för standardiseringen som produktionsmetod i och med att en av dess väsentliga nackdelar i förhållande till kundanpassade produkter i någon mån mildras. Vad blir då den sammanlagda effekten av dessa sinsemellan diamet- 4 En utförlig redovisning ralt motsatta tendenser? En del företag tillämpar lagerorderstyrning som finns i DEK:s rapport Datateknik metod, men de allra flesta försöker kombinera kundorder med lagerori processindustrin. SOU 1981 :ll I allmänhet innebär derstyrning. detta att de ingående detaljerna tillver-

Datateknikens ekonomiska verkningar 71

medan monteringen initieras efter kas mot prognos (lagerorderstyrning), faktisk kundorder. fordrar en maximal differentiering medan Marknadsanpassningen mest av en maximal standardisering. En produktionsekonomin gynnas variantrikedom skall kunna åstadkommas med ett så beobegränsad gränsat antal ingående detaljer som möjligt. Lösningen på problemet framför allt i konstruktionsavdelningens förmåga att utveckla ligger produkter som sätts samman enligt bygglådeprincipen, där varje byggkloss är en standardiserad detalj (modul) och där en variantrikedom skapas genom att modulerna kombineras på olika sätt, modularisering. Dessa standardiserade detaljer hålls alltid i lager och slutmontering sker först när en beställning erhållits. Principen bygger därmed på att varan identitet i ett så sent skede av tillverkningsfasen som ges sin slutliga möjligt. Leveranstiderna kan härmed hållas mycket korta.

4.5 Högre produktionsvärden

Elektronik i olika former ger möjlighet att höja produktens kvalitet. Ofta innebär i tilldessa förbättringar samtidigt väsentligt lägre kostnader Klockans utveckling är ett exempel. Kalkylatorns ett annat. verkningen. När produktens funktion och kvalitet förbättras, samtidigt som tillverkningen för att uppnå en given funktion kan ske till väsentligt lägre kostnader, kan de ekonomiska konsekvenserna bli enorma och helt nya industrier skapas. Ett flertal exempel av denna typ förknippas i dag med elektronikens och det är också dessa exempel som så väl genombrott illustrerar konsekvenserna för sysselsättning och ekonomiskt framåtskridande. De företag och industrier som lyckas med introduktion av den nya tekniken i sina produkter växer snabbt, och även om sysselsättningseffekterna på kort sikt kan bli negativa jämfört med vad som gällde från elektromekanik till elektronik hos Ericstidigare (t ex vid övergång son) så blir de positiva på sikt. Denna jämförelse är dock inte speciellt intressant. Jämförelsen skall göras med vad som hänt om den nya tekniken inte alls introducerats. Då hade företaget förmodligen slagits ut i konkurrensen med inhemska eller utländska konkurrenter som introducerat den nya tekniken. värdet Problem uppstår även när det gäller att mäta det ekonomiska som nu kostar så mycket mindre att tillverka. Det av den nya produkten korrekta sättet är att se till vilka funktioner en vara har för ett givet pris t ex hur många miljoner instruktioner en dator kan (pris/prestandakvot, bearbeta för ett givet pris). Då erhålls en kraftfull höjning av produktionsvärdet till sjunkande arbetskostnad och produktiviteten stiger snabbt. l ett långt perspektiv kan man dock inte mäta på detta sätt. När den tekniska sänker kostnaderna snabbt tenderar funktioutvecklingen nens värde så småningom att ”degraderas” i de statistiska mätningarna av i att

och det sker en ”underskattning” produktivitetsförbättringen

åstadkomma en viss funktion. Likaså är det svårt att rätt uppskatta värdet av direkta kvalitetsförbâtt- En bil har som huvuduppgift att utföra transporter. ringari produkten.

72 Datateknikens ekonomiska

verkningar

Det kan ske mer eller mindre bekvämt eller Elektronik kan lyxigt. förbättra en given motors prestanda (Turbo, APC osv). Denna typ av förbättringar i transportfunktionens kvalitet kommer sällan till fullt uttryck i produktionsvolymberäkningarna. De blir oftast räknade som inflation eftersom kostar i form kvalitetsförbättring av högre tillverkningskostnader och ofta leder till en prishöjning. Elektroniken håller på att göra ytterligare en kvalitetsdimension i produkterna möjlig i dag, som tidigare ofta förknippades med lyx eller extrem lyx, nämligen individualiserad produktdesign. Den allra enklaste illustrationen är specialstickade mönster på kläder, som tidigare var ett rent handarbete. I bilindustrin gör den moderna tillverkningstekniken det möjligt att kombinera färgsättning, specialutrustning och motorkombination efter kundens önskemål redan i tillverkningen. Detta kunde tidigare endast ske vid specialtillverkning av bilar för hand. Kundanpassad varuproduktion blir ännu mer betydelsefull när vi går från konsumentvaror till tillverkningen av kapitalvaror för industrin. Med CADCAM-tekniken är det möjligt att specialutforma investeringsvaror redan på ritnings- och konstruktionsstadiet” från i modulariserad form erfarenhet lagrad från tillverkning av liknande produkter. Denna teknik har redan kommit till användning vid tillverkningen av elektroniska komponenter, men en snabb utveckling är för närvarande på gång inom verkstadsindustrins traditionella tillverkningsområden.

Återigen

handlar det om tillgodoseendet av speciella funktionsönskemål hos användarna, vars värde endast kan uppskattas om man har tillgång till data

om de effektivitetsförbättringar i användarens

produktion som uppnås. Produktionens värde på marknaden beror på vad köparen är beredd att betala för den. Att hitta rätt kund är därför ett viktigt produktionsmedel som under höjande de senaste tio åren höjt marknadsföringens betydelse i det moderna industriföretaget. Även inom fabriken spelar elektroniken en stor roll för produktvärdeförbättringar. Vi har redan nämnt elektronikens betydelse för produktutvecklingen. Elektronisk styrning av bilmotorer, ljusmätning i kameror eller uppvärmningssystem i fastigheter illustrerar detta. Utvecklingen från mekaniska kalkylatorer till persondatorer under en kortare period än 20 år visar på takten i utvecklingen. Industriroboten som produkt är ett annat slående exempel. De företag som inte kunnat förnya sina produkter i takt med denna utveckling har slagits ut från marknaderna.

Systemeffekter

Vi har givit en lång rad exempel på partiella effekter vid introduktion av ny teknik i företagen. Även om elektroniken och datatekniken på sina håll har givit mycket kraftfulla genomslag i de uppmätta effektivitetstalen, kommer en redogörelse som stannar vid detta att fundamentalt missa den nya teknikens möjligheter. Vid varje givet partiellt exempel på de tidigare sidorna kan man lätt bläddra tillbaka i historien och hitta lika kraftfulla produktivitetshöjningar som åstadkommits av helt annan teknik. Vår slutsats är också att elektroniken inte innebär något fundamen-

Datateknikens ekonomiska verkningar 73

effekten och takten vid talt nytt när det gäller storleken på den partiella teknikintroduktionen. Den moderna informationstekniken som håller på att byggas upp på elektronikens grund har däremot andra egenskaper som är mycket viktigare om vi skall förstå vad som håller på att hända. Den är i betydande grad universell och liknar därmed vad gäller användningsområdets bredd elektriciteten och, vad gäller innehållet, tryckeritekniken i kombination med läs- och skrivkunnandet. Det senare handsom ett medium vid förmedlandet av lar om förmågan att fungera och för-

information. Även om tryckeriteknikens produktivitetseffekter

ändrade påverkan på samhället inte gått fortare än folk lärde sig läsa och kan vi så här i efterhand konstatera att skriva, dvs mycket långsamt, enorma skett om man jämför 1500-talets bondesamhälle förändringar med 1900-talets industribaserade stadssamhälle. Vad som framför allt kännetecknat den moderna, elektronikbaserade informationstekniken är möjligheten till överblick av komplicerade samsom tidigare helt enkelt inte kunde samordnas. Det handlar manhang, konkret uttryckt om samordningseffekter av alla de partiella produktiviteter vi diskuterat ovan. Denna effekt är större än summan av deleffekterna. Elektroniken synes i detta avseende verka för en relativ förskjutteknisk utveckning från arbetsbesparande mot mer kapitalbesparande gör det möjligt att överblicka ling. Detta är en följd av att datatekniken och därmed vinna effekter. Dessa efhela organisationer synergistiska fekter har hittills möjliggjort en kapitalbesparande utveckling i högre

grad än vad som tidigare gällt annan teknik.

4.7 Det moderna industriföretaget

diskussionen har endast antytt den enorma förändring av Den tidigare karaktär som ägt rum under loppet av den utindustriproduktionens veckling som figur 4.3 (i avsnitt 4.3.3.2) beskriver. Vi har pekat på ökade som kräver ökade förberedelser och produkternas komplexitet Vi vill utvecklingskostnader och mer komplexa tillverkningsprocesser. här också framhäva den ökade betydelsen av en uppbyggd organisation för service och underhåll. Ju mer specialiserade produkterna blir, desto blir varje företags marknader. En alltmer väsentlig mer (globalt) spridda del av affärskunnandet blir att hitta nya och bearbeta gamla kunder så når fram. Detta är naatt informationen och produkternas egenskaper en blandning av information och övertalning. Oavsett hur turligtvis ser ut, kräver den hos det moderna företaget en omfattanblandningen Medan industriföretaget vid seklets börde, internationell organisation. dvs var en fabrik, har det jan nästan helt sysslade med tillverkning,

moderna svenska storföretaget blivit en utpräglad tjänsteorganisation,

där tillverkningen fortfarande är betydelsefull men inte längre dominemen partiella i rande. Framför allt gäller att kraftfulla rationaliseringar en del av tillverkningen ofta ger mycket små utslag på koncernens åtminstone på kort sikt.

produktivitetsutveckling,

Det moderna omfattande tjänsteproduktion handindustriföretagets lar väsentligen om informationsinsamling, bearbetning och utnyttjande

74 Datateknikens ekonomiska

verkningar

av informationen för beslut. Marknadsföring och försäljning handlar till största delen om informationshantering. Samma sak gäller produktutveckling. Inne i fabriken åtgår betydande resurser till att hålla ihop (administrera) produktionen. Skötseln av hela företaget (koncernen) sedd som en finansiell organisation består nästan helt av koordinerande verksamhet av olika slag. Varje svenskt storföretag måste inom sig integrera åtminstone nedanstående funktioner? (l) en nyskapare och innovatör (2) ett investmentbolag (3) en bank (4) ett försäkringsbolag (5) en tillverkningsorganisation (6) en marknadsföringsorganisation (7) en utbildningsanstalt. Sammantaget drar tillverkningen i dag inte mer resurser än de övriga funktionerna tillsammans (och dess andel minskar). Detta illustreras för ett typiskt svenskt storföretag i tabell 4.1. Den icke tillverkande verksamheten handlar nästan helt om informationshantering i olika former. Även i tillverkningsprocessen spelar informationshantering en betydande roll. Vi ser i tabell 4.1 att kostnaderna för det indirekta arbetet i tillverkningen är lika stor som för det direkta.

Tabell 4.1 Arbetskraftens fördelning på funktion i ett svenskt verkstadsföretag 1982

Arbetskraftskostnad i procent av totalen l. FoU 10 2. Design, konstruktion, dokumentation 15 3. Arbetsberedning (t ex material- och produktions-

Anm. Med direkt produktionsarbete avses endast arbete i direkt anslutning till tillverkningen av själva hårdvaran i produkterna. Till posten indirekt arbete hänförs arbetsledning, underhåll, kvalitetskontroll, lagerhållning, materialtransporter etc. Källa: DEK:s rapport Det moderna företaget”, Ds I 1984:3.

Det är lika uppenbart att överblick och kontroll av vad som sker i en stor företagsorganisation är betydelsefullt samtidigt som det är svårt att mäta effekterna av en bättre kontroll. Electrolux med 100 000 anställda i en global organisation med 400 dotterbolag, illustrerar vad problemet består av. 5 DEK:s Liksom för fabrikens organisation beror företagets lönsamhet totalt i rapport Det moderna företaget. Ds hög grad av takten i den vertikala produktgenomströmningen från in- I 1984:3. novatörer och ritare till den slutliga kunden. Det är i hög grad kapital i

Datateknikens ekonomiska verkningar 75

olika former som sparas när flöden kan påskyndas. Den horisontella investeringsbeslut, där det handlar om styrningen gäller huvudkontorets att veta vad som sker så att resurserna långsiktigt kan kanaliseras dit de ger bäst avkastning. Den vertikala styrningen är den kortsiktiga driftstyrningen. I bägge funktionerna kommer modern informationsteknik in på ett betydelsefullt sätt. Under hela 60-talet var planeringi företag på modet såväl i litteraturen att modern inforsom i företagen själva. Man hade den föreställningen mationsteknik eller snart skulle möjliggöra en ”kartredan möjliggjorde av framtiden” så att prognoser och medvetna beslut i kombiläggning nation av företag (tekniken kallades Maskulle möjliggöra planstyrning Information 70-talets ekonomiska förhållannagement Systems, MIS). död på optimistiska om den ”veden tog dock effektivt föreställningar Man blev medveten om tenskapliga företagsstyrningens möjligheter. att industriellt företagande innebar ett ständigt sökande och experimenvar mer vanligt förekommande än affärsterande, där misslyckanden framgång. Informationssystemen var inte utformade för prognoser och planstyrledning ständigt underrättad om vad ning utan för att hålla företagets som pågick i ekonomiska termer. Ledningen i ett storföretag är aldrig informerad behöoperationellt om processerna på låg nivå. Ledningen ver enkel information där måtten kan jämföras över hela företagsorganisationen, som säger dem något meningsfullt och pålitligt men som inte dem att lägga sig i hur sakerna sköts. Vinsten är en central tvingar mätvariabel för företaget och budgetprocessen gör det möjligt för ledi termer av mått som ningen att följa vad som äger rum i företaget relateras till företagets vinst. Det har visserligen visat sig att mått om de framtida vinsterna (se avsnitt 4.2) inte är särskilt pålitliga som underlag för beslut. Men mått om överenskomna vinstresultat mellan högre och lägre ledning i företaget och en effektiv rapporterings- och kontrollapparat är mycket användbara. Ett företags effektivitet beror mycket på hur snabbt man upptäcker förlustbringande verksamhet och kan göra något åt den. Vi har konstaterat att de stora produktiviletslyften på företagsnivå nästan alltid kommer i samband med organisationsförändringar. Tillsammans med startande eller köp av nya verksamheter och stora avveckling eller försäljning av olönsamma verknyinvesteringar, utgör samheter förekommande i föden vanligast organisationsförändringen Det är här som informationssystemen spelar en viktig roll för retag. företagets ekonomiska effektivitet.

4.8 Industristrukturens förändring

Den tidigare diskussionen har redan givit ganska klara besked om elementen i den förändring av industrins struktur som pågår och som kommer att pågå framledes om Sveriges position som en av världens mest avancerade industriländer blir bestående. Vi utgår ifrån att så kommer att ske och kan då också utgå ifrån att den globala tekniska kommer att ställa hårda krav på strukturell anpassning hos utvecklingen hela vår ekonomi, men särskilt och omedelbart på våra konkurrensutsätta industriföretag.

76 Datateknikens ekonomiska verkningar

Det är, för det första, uppenbart att Sveriges industri under resten av 80-talet och 90-talet måste bygga på den nya generation av verkstadsföretag som under 70-talet har tagit över rollen som dominerande exportörer från våra basindustrier. Tio sådana företag° svarar i dag för knappt 36 % av Sveriges varuexport och direkt och indirekt för ca 25 % av svensk

industrisysselsättning. Dessa företags unika konkurrensfördelar i inter-

nationell handel är en effektiv och innovativ produktutvecklingsaktivitet och en omfattande internationell Utan marknadsföringsorganisation. dessa skulle tillverkningen inte vara lönsam. Det är samordningen av dessa verksamheter som gör tillverkningen till en lönsam att del, därför den internationella marknadsföringsorganisationen vidgat marknaden sä att produktutveckling i stor skala blivit lönsam och därmed har även skalfördelar i produktionen kunnat uppnås. Den faktor, som de på detta sätt växande organisationerna baserar sin lönsamhet på, är effektiviteten hos de styrsystem som håller ihop hela organisationen. De företag vi diskuterar har sina tunga investeringar i FoU och marknadsföring. Allteftersom de växer och blir mer dominanta kommer de traditionella, hårdvarukapitaltunga basindustrierna att minska i relativ betydelse. Investeringskvoten (vad gäller materiella investeringar) i industrin kommer som en följd härav att fortsätta att sjunka. Det som sker i storföretagen sker sannolikt även i småföretagen och totalt kommer därför en mer tjänsteinriktad industriproduktion att fortsätta att växa fram över hela fältet. Den mer mjukvaruorienterade moderna industriproduktionen gränsar direkt till den privata tjänstesektorn. Tjänsteproduktion är i allmänhet småskalig och behöver inte alltid integreras inom storföretagets organisation. Ingenting hindrar att flertalet funktioner i tillverkningen sker i separata företag som säljer tjänster som produktutveckling, marknadsföring, utbildning etc. Denna utveckling är redan på gång och kommer att sudda ut industrins statiska konturer.

4.9 Den teoretiska

utbildningens betydelse

Det ovan sagda sätter det teoretiska kunnandet i bred bemärkelse i centrum för all diskussion av Sveriges industriella framtid. Den utveck-

ling vi har skisserat kommer i allmänhet att gå fortare än generations-

växlingen på arbetsmarknaden. Det betyder att även äldre arbetskraft som varit ute på arbetsmarknaden några år kanske oftare än tidigare kommer att ställas inför kravet att byta arbetsuppgifter, varvid de nya 6 De är Volvo, ASEA, arbetsuppgifterna kommer att kräva en högre utbildning. Saab-Scania, Electro- Den nya informationsteknikens introduktion har på arbetsplatserna lux, Sandvik, Ericsson, som en av sina mest påtagliga effekter att arbetskraften mer och mer SCA, Boliden, SKF och Alfa-Laval. Se Eliasson avlägsnar sig från den rena fysiska tillverkningen. Man förbereder, De utlandsetablerade övervakar, kontrollerar, registrerar, säljer osv. Arbetsinnehållet blir mer företagen och den svens- abstrakt. ka ekonomin, LU84, De centrala för arbetsmarknadens problemen myndigheter kommer särskilda studier (bilage- därför att bli att kunna hjälpa till med den vidareutbildning som krävs del 2, bilaga 8), SOU för att människan skall kunna växa in i mer abstrakta 1984:6, se även IUI och utbildningsforskningsrapport nr l6, krävande uppgifter. Detta är en helt annan uppgift än den traditionella 1984 Det handlar omskolningen. inte om att byta manuella yrkesfärdigheter.

Datateknikens ekonomiska verkningar 77

Dessa kan förmodligen endast i begränsad utsträckning överföras till de nya jobb som håller på att skapas. De bygger snarare på tillämpningen av generaliserat kunnande av den typ som lärs ut vid grundskolor, gymnasier och vid högskolor. Det är uppenbart att de sociala anpassi första hand kommer att hamna hos de människor som ningsproblemen ej har en god teoretisk allmänutbildning och som arbetat länge på ett uppgiften kommer därmed att beröensidigt jobb. Den industripolitiska ra arbetsmarknadspolitik och utbildningspolitik. kommer det alltid att finnas behov för såväl arbetskraft Självfallet med manuella yrkesfärdigheter som arbetskraft för okvalificerade arbetsuppgifter. Vad vi velat understryka är den starkt växande efterfrågan med teoretisk utbildning gärna i kombination med mapå arbetskraft nuella yrkesfärdigheter. Det är tillgången på sådan arbetskraft som blir styrande för hur snabbt svensk industri kan ta nya tekniker och organisationsstrukturer i anspråk.

4.10 sysselsättning, ekonomisk Teknikförändring,

tillväxt - totalekonomisk

analys

4.10. 1 Frågeställningar

I de tidigare avsnitten har vi diskuterat teknikförändringarnas effekter på mikronivån, inne i företaget. Vi skall nu föra upp diskussionen på ett högre plan, nämligen effekterna på hela industrin och hela ekonomin. Vi måste då bestämma oss för vilka teknikförändringar vi talar om, var de inträffar och vilka slags effekter vi är intresserade av. Den första avgränsningen (som är mycket viktig) gäller om teknikförändringen inträffar (l)i Sverige eller (2) i utlandet.

Påverkan på den svenska ekonomin blir helt olika. Om den tekniska inträffar i det egna landet måste vi klargöra på vilken nivå: förändringen (l)i ett företag (2) generellt i en hel bransch (3) generellt i hela industrin.

Datatekniken teknikförändringar i olika dyker upp som inslag i speciella Men vi har redan konstaterat att tekniken som sådan har en företag. universell karaktär som därför gör en analys under punkten (3) ovan speciellt intressant. D Är den totala teknikförändring som elektronik och datateknik åstadkommer bred, stor och snabb nog för att vända den för närvarande stagnerande ekonomiska utvecklingen i västvärlden -— en ny Kontradieff—cykel (tillvéixtaspekten)? D Kommer produktiviteten att utvecklas fortare än produktionen (sysselsättningsaspekten)? D Vad händer i ett avancerat industriland som kommer på efterkälken

(konkurrens- och sysselsättningsaspekten)?

78 Datateknikens ekonomiska verkningar

Det framgår redan av dessa inledande ord att när vi rör oss från företagens inre, där tekniken handlar om vad man till vardags menar med teknik, upp till de nationalekonomiska nivåerna, så kommer de ekonomiska faktorerna att växa i betydelse. Vi har redan diskuterat vad organisationensförändringar betyder för företagens produktivitetsförbättringar. Motsvarande fenomen på industriplanet heter strukturomvandling och sköts i marknadsekonomin av konkurrensen. Strukturomvandling kan inte diskuteras utan hänsyn till prisbildningen på marknaderna. Innan vi hunnit så långt skall vi presentera några siffror över produktivitetsutvecklingens storlek hittills på den totala industrins nivå och hur den uppstått.

4.lO.2 Teknikfaktorns storlek

Den tekniska utvecklingen på makroplanet mäts vanligtvis med hjälp av ekonometriska skattningar av sk produktionsfunktioner. Vid sådana skattningar förekommer nästan alltid en restpost” i produktionstillväxten, som inte kan förklaras av ökningar i insatsen av arbetskraft och kapital. Denna restpost som kallats teknikfaktorn har varit stor och växande i de flesta länder under efterkrigstiden. Den har varit ovanligt stor i Sverige och i länder som Japan och Västtyskland. Teknikfaktorn svarade i Sverige (enligt dessa mätmetoder) för ca 40 % av produktionstillväxten under industrialiseringens första skeden fram till andra världskrigets utbrott. Under efterkrigstiden ökade sedan teknikfaktorn i betydelse till över 90 % under perioden 1965-1975. Detta framgår av tabellerna 4.2A och B. Därefter försvann den nästan helt under de tio år av produktionsstillestånd som svensk industri upplevt sedan 1974.

Tabell 4.2A Produktion, kapitalstock, antal sysselsatta samt teknikfaktor 1870 — 1964 i hela industrin

Period Procentuell förändring Procentuellt bidrag till per år av den årliga produktionstillväxten från pro- kapi- antal total kapital arbets- teknik duk- tal- syssel- pro- kraft faktor tions- stock satta duk-

Anm. Bidragen från produktionsfaktorema till produktionsvolymökningen har erhållits genom multiplicering av produktionsfaktorernas relativa förändring med respektive faktors produktionselasticitet, som har framkommit genom skattning av produktionsfunktionen. Se vidare angivna källor.

Källa: Åberg (1969), samt CarIsson-Dahmén m fl (I 979).

Datateknikens ekonomiska verkningar 79

Den växande teknikfaktorn var länge föremål för en omfattande och växande diskussion. Den fick beteckningen ”mystisk” därför att ingen kunde klargöra varför den uppstått. Diskussionen blev ännu riktigt intensivare när den ”mystiska teknikfaktorn” helt plötsligt försvann samtidigt i de flesta industriländer kring mitten av 70-talet. Mystiken var dubbel i den bemärkelsen att man varken förstod hur teknikfaktorn kommit eller hur den gått.

Tabell 4.28 Produktion, faktorinsats och teknikfaktor 1950- 1976 i hela industrin

Period Procentuell förändring Teknikfaktorns biper år av drag till produktionsökningen %

produk- antal kapital- totaltion arbets- stock produktimmar tivitet (l) (2) (3) (4) (5) 1950- 1955 2,5 0 5,5 0,9 36 1955- 1960 4,9 -0,2 4,6 3,6 75 1960- 1965 6,9 O 5,4 5,3 77 1965- 1970 5,1 —- 1,8 4,8 4,9 96 1970- 1975 2,4 - 1,8 4,6 2,2 92 1950-1976 4,2 —0,8 5,0 3,2 76

Anm. Bidragen från produktionsfaktorerna till produktionsvølymökningen har erhållits genom multiplicering av produktionsfaktorernas relativa förändring med respektive faktors produktionselasticitet, som harframkommit genom skattning av prøduktionsfunktiønen. Se vidare angivna källor. Källa: Åberg (1969), samt CarIssøn-Dahmén m fl (1979).

Studier som genomförts under de senaste åren har emellertid visat att takten i strukturomvandlingen nivåer spelat en avgörande roll på olika bakom teknikfaktorns storlek. En utförlig analys av detta finns i DEK:s bok ”Datateknik, ekonomisk tillväxt och sysselsättning”. Med alla reservationer för hur svårt det är att empiriskt mäta dessa faktorer visar i den rubricerade boken att strukturomvandlingen mellan aranalysen betsställen, givet den faktiska tekniska utvecklingen på arbetsställenivå, svarat för minst 50 % av den tekniska restfaktorns storlek under åren 1955 - 1975.

4.10.3 Utländsk teknikkonkurrens eller inhemsk teknikintroduktion - effekter

på sysselsättningen

eller teknisk utveckling i tillverkningen kommer Produktionsförnyelse eller att man inom ser till stånd genom att idéer introduceras företagen nya kombinationsmöjligheter. Svensk industri har under långa tider varit utomordentligt framgångsrik när det gäller skapandet av unika kompetensområden på detta sätt. I allmänhet handlar det om synergistiska effekter som uppstår när tra-

80 Datateknikens ekonomiska verkningar

ditionell produktion konfronteras med ny teknik. Det är därför inte märkvärdigt att svensk industri har huvuddelen av sin specialkompetens i förlängningen av våra råvarutillgångar; skogs-, gruv-, stál- och verkstadsindustrin. Stora delar av vår industrikompetens har sålunda växt fram inifrån och inte varit speciellt utsatt för konkurrenshot utifrån. Elektroniken representerar någonting nytt i detta avseende. Den har ej utvecklats i Sverige. På elektronik-hårdvarusidan är vi med vissa undantag inte speciellt framstående. Produktförnyelse inom väsentliga delar av vår Verkstadsindustri är i hög grad länkad till kombinationer med elektronik och mekanik. Hittills synes svensk Verkstadsindustri ha varit extremt framgångsrik när det gällt att just introducera den nya tekniken i sina produkter. Icke desto mindre är det mycket viktigt att ställa sig frågan, vad som händer om introduktionen i stället går fortare i något konkurrerande industriland. Frågan är egentligen endast intressant mot bakgrund av den diskussion av teknikintroduktionens sysselsättningseffekter som förts i industriländerna. För företagen måste en framgångsrik, ledande teknikintroduktion alltid vara bra. Om situationen kännetecknas av teknikkonkurrens på de internationella marknaderna, vilket är fallet bland avancerade industriländer, skulle man kunna avfärda hela frågan med att jämförelsen av vad som händer med sysselsättningen före och efter en teknikintroduktion i de egna företagen inte är det centrala. Det enda intressanta är att jämföra vad som händer om introduktionen sker eller inte sker. I det senare fallet är det stor risk att företagen konkurreras ut vilket leder till väsentligt allvarligare sysselsättningseffekter än de som orsakas kortsiktigt av en snabb teknikintroduktion. I den tidigare nämnda boken Datateknik, ekonomisk tillväxt och sysselsättning redovisas analyser av produktions- och sysselsättningeffekter av ny teknik, baserade på simuleringar i en s k mikro-till-makromodell av svensk industri. Resultaten från denna analys visade att i jämförelse med ett referensfall gav en tidig introduktion av den nya tekniken i svenska företag en mindre, temporär omställningsarbetslöshet i början (rationaliseringseffekten), men att den försvann relativt snabbt genom att rationaliseringen lagt grund för produktionsvolymökning. En ensidig och tidigare introduktion av den nya tekniken hos utländska konkurrenter ger ett omedelbart genomslag i de svenska företagens ekonomi och betydligt större och långvarigare sysselsättningseffekter. I simuleringsfallet anpassade sig dock reallönen efter några år till de nya konkurrensförhållandena och sysselsättningseffektens netto blev noll. Detta är de resultat man kan vänta sig från ett traditionellt ekonomiskt teoretiskt resonemang.

5 Datateknikens effekter arbetslivet

på

5.1 Inledning

Datateknikens effekter på sysselsättningen belystes i ett totalekonomiskt perspektiv i föregående kapitel. Vi ska här ge några statistiska uppgifter på sysselsättningen i Sverige samt en beskrivning av sambandet mellan produktionsutrustningen och sysselsättningen. Detta utgör bakgrund till en analys av datateknikens effekter på yrkesstruktur, arbetsinnehåll, arbetsmiljö och arbetstidens förläggning.

5.2 Effekter på sysselsättningen

5.2.1 sysselsättningen i Sverige

Arbetskraften i Sverige uppgår i dag till ca 4,4 miljoner människor. Sveriges industri sysselsätter drygt en miljon personer enligt statistiska centralbyráns arbetskraftsundersökningar (AKU). Av dessa är ca 560 000 kollektivanställda. På 20 år har antalet årsarbeten inom industrin gått ned med 200 000, eller med ca 150 000 sedan år 1975, då industrins sysselsättning mätt i antal personer nådde en höjdpunkt. Den nedgång som har skett sedan 1975 är väsentligt större än vad som har brukat förekomma vid de förut

ganska regelbundna konjunkturella svängningarna.

Närmare två tredjedelar av dem som arbetar i industriföretag har vad som i den nordiska yrkesklassiñceringen (NYK) kallas tillverkningsarbete. Detta arbete har i förhållande till hela industrisysselsättningen minskat från ca 65 °/o år 1970 till ca 62,5 % år 1981. Industriföretagens tjänstefunktioner såsom konstruktion, marknadsföring, finansiell planering och företagsledning har fått ökad betydelse på senare år, vilket beror på att både marknadsförhållandena och tekniken blivit allt mer komplicerade. Dessa funktioner har inte rationaliserats lika snabbt som tillverkningen. Industrin förefaller dessutom i ökande ha anlitat fristående företag för tjänster, t ex data- DEK. Yrkeskunnande utsträckning vilket är en indikation och upplärning i indukonsulter, på att det har skett en ökad specialisestriföretag. En studie av ring inom vissa yrkesgrupper‘. rekryteringsproblem Datakonsulter tjänstesektorn, vilken under utgör en del av den privata och möjligheter att lösa de senaste fem åren har vuxit med 14 % eller med närmare 80 000 dem. Ds I 1983:3.

82 Datateknikens effekter på arbetslivet

årsarbeten. Denna sektor omfattar bl a konsultföretag och banker. Den kraftiga minskningen av industrisysselsättningen som har skett sedan 1975 kan således till en del antas hänga samman med ökningen av sektorn privata tjänster. Den offentliga sektorn har under de senaste fem åren vuxit med 16 °/o eller med 180 000 årsarbeten. Denna sektor har i Sverige under de senaste 20 åren genom sin expansion skapat ny sysselsättning. Speciellt kvinnornas ökade arbetskraftsdeltagande har varit en följd av den offentliga sektorns expansion. Denna utbyggnad har emellertid avstannat, vilket ger betydligt större och allvarligare effekter på sysselsättningen än datoriseringen kan förväntas ge. Sammantaget svarade offentliga och privata tjänster 1982 för 43 % av sysselsättningen i Sverige, samfärdsel och handel för 21 %, byggnadsverksamhet för 6 %, jord- och skogsbruk för 5 % och industri och gruvor för 23 %2.

5.2.2 Produktionsutrustningen och dess samband med

sysselsättningen

Satsningar på en bred användning av datateknik i näringslivet leder på kort sikt ofta till minskade sysselsättningsbehov. Man får en så kallad rationaliseringseffekt. De kvarvarande arbetstillfällena kan emellertid anses vara ”säkrare”. Pâ längre sikt kan sysselsättningsbehovet öka som en följd av ökad konkurrenskraft. Detta brukar benämnas volymeffekten. Vi har vid våra studier i industrin funnit det mycket svårt att analysera hur många jobb som försvinner vid installation av nya maskiner, eftersom det inte är de enskilda maskinerna som ger effekter i det här avseendet. Det är först när man tittar pá hela system av maskiner, vilket sannolikt medfört en ny produktionsuppläggning, som man kan se effekter på sysselsättningen, positiva eller negativa. Förändringar i produktionsutrustningen leder emellertid till föränd- . ringar i sysselsättningens sammansättning och i arbetsinnehåll, vilket ska behandlas här nedan. En viktig del av verkstadsindustrins produktionsutrustning utgörs av numeriskt styrda maskiner, så kallade NC- maskiner (inkl CNC-maskiner). Dessa anskaffas vanligen för att företagen önskar öka produktiviteten i metallbearbetande arbetsmoment. NC-teknikens utveckling innebär att bearbetningsprocessen i allt större utsträckning kommer att automatiseras, liksom även materialhanteringen (in-och utmatning av detaljer till maskinen), verktygsbyte, kvalitetskontroll m m. Härmed kommer arbetsuppgifterna vid NC- maskinerna att förändras från direkt arbete med produktionsutrustning till indirekt arbete såsom övervakningsarbete. Dock vill vi här framhålla att även om antalet NC-maskiner kommer att öka kraftigt fram till 1990 framstår det - med hänsyn till att 2 Dataeffektutredning- NC-maskinernas antal i dag inte uppgår till mer än ca 6 000 - inte som en. Datorer och arbetsliatt enbart NC-teknikens kan minska Verkstadsinduvets förändring. SOU troligt utveckling 1984:20. strins totala rekryteringsbehov annat än marginellt.

Datateknikens effekter på arbetslivet 83

Industrirobotama utgör en annan viktig del av modern produktionsberäkningar inom DEK finns det 1984 ca l 800 induutrustning. Enligt strirobotar i Sverige, de flesta vid ett antal stora företag. Industrirobotarna används mest vid tillverkning av standardiserade komponenter inom metallvaruindustrin, för svetsning, sprutmålning o dyl, samt vid tillverkning av standardiserade färdigvaror såsom bilar och kylskåp. lndustrirobotar har hittills mestadels utfört rutinmässiga rörelser och därmed till att minska behovet av okvaliflcerad arbetskraft för bidragit maskinbetjäning, punktsvetsning m m. Industrirobotartempobetonad na kan också göra det möjligt att eliminera hälsovådliga arbetsmoment, även det ett tempobetonat arbete. I framtiden är tex vid sprutmålning, det troligt att allt fler industrirobotar kommer att användas inom bl a Även där är det främst tempobetonade arbeten som rationamontering. liseras bort. Antalet industrirobotar kan förutses öka i takt med att tillverkarna utvecklar robotar med effektiva sensorer. Det är troligt att svensk industri mot slutet av 1980-talet kan ha bmk för 6 000 —— 9 000 industrirobo-

tar, vilket skulle medföra en avsevärd produktivitetshöjning på många

håll. De flesta av de robotar som finns i svensk produktion i dag är tillver- Produktiokade i Sverige. 90 % av de svenska robotarna går på export. nen av industrirobotar ökar för närvarande i Sverige med uppskattningsvis 40 —— 50 % per år. Detta innebär att även om behovet av okvalificerad arbetskraft för tempoarbete kan minska när man sätter in industriroboså kan själva tillverkningen av robotarna också skapa tar i produktionen sysselsättning.

Under senare år har de flexibla tillverkningssystemen (FMS) gjort sitt

inträde i industrin. Dessa har beskrivits tidigare i avsnitt 3.2.3. Det finns något hundratal FMS-system i världen. Vid en del av dessa system är det möjligt att vid behov införa natt-eller kvällsskift utan att extra personal behöver anställas för detta. De leder också till en möjlig förändring av arbetsinnehållet för yrkesarbetare i riktning mot produktionsuppföljinställning och reparation vilket kan koncentreras ning, övervakning, till ordinarie arbetstid. de flexibla effekter Om man analyserar tillverkningssystemens på bl a och bemanningssituation finner man att produktiviteten produktivitet kan ökas kraftigt med en ringa del av den personal som hade behövts vid en traditionell Detta kan vid en första anblick se dramatiskt utrustning. Emellertid installeras flexibla tillverkut med tanke på sysselsättningen. först vid förändring av produkterna eftersom de innebär en ningssystem helt ny produktionsuppläggning, ett förhållande som gör att det kommer att ta lång tid innan systemen får en stor spridning. och processtyrsystem som används i den traditionella De produktionsprocessindustrin får anses ha liten omedelbar betydelse för sysselsättningen. Äldre reläbaserade eller mekaniska styrsystem ersätts efterhand med datorer, som möjliggör en bättre hushållning med råvaror och energi och bidrar till att öka produkternas kvalitet. Man kan säga att den rationaliseringen redan drivits så långt det är möjligt inom personella Datorbaserade hjälpmedel blir alltmer nödvändigt för processindustrin.

84 Datateknikens effekter på arbetslivet

att upprätthålla en effektiv produktion med nuvarande bemanning. Införandet av styrsystem leder emellertid till krav på underhållsinsatser för både system och instrument. En allt större insats av kalibrering och funktionskontroll av instrument ute i driften kommer således att krävas varvid behov av ytterligare underhållspersonal kan uppstå. Strukturförändringar inom en processindustri t ex betingat av begränsad råvara kan emellertid leda till färre enheter. Detta leder till mindre sysselsättning. Som tidigare nämnts fanns i Sverige 1979 60 CAD-system (computer aided design) och prognosen för 1984 är 200 system. De flesta av dessa finns i elektronikindustrin. Det är framför allt de stora företagen som har installerat dessa system. Orsakerna till CAD-systemens relativt begränsade spridning är/framför allt att tekniken är dyr, att det är begränsningar i programvaran samt bristande kunskaper hos potentiella användare såväl vad gäller rent tekniska frågor som frågor rörande kalkylering, lönsamhet m m. Ett CAD-system kan medföra en stor relativ arbetsbesparing och ökad snabbhet vid vissa avgränsade arbetsuppgifter. En jämförelse med arbetskraftsbehovet på ett kontor utan CAD är inte relevant eftersom CAD:s snabbhet gör det möjligt att utföra åtskilliga beräkningar som över huvud taget inte kommer till stånd där ett sådant system saknas. CAD-tekniken kan förutses ha mindre relativ betydelse för personalbehovet under 1980-talet än NC-maskiner och industrirobotar. I inledningen till detta avsnitt nämnde vi att det är svårt att räkna hur många arbetstillfällen som försvinner per installerad maskin. De stora rationaliseringseffekterna får man vid s k integrerade system, då man integrerat olika maskiner och materialhanteringsfunktioner till flexibla tillverkningssystem och kanske kompletterat dessa med material- och produktionsstyrsystem (MPS) och med CADCAM. Dessa system innebär utöver de nämnda rationaliseringsförändringarna också strukturförändringar, vilket kan medföra omflyttning av personal. De integrerade systemen förväntas emellertid ge ökad konkurrenskraft, vilket leder till ökad produktionsvolym med påföljande behov av mer arbetskraft. Slutsatsen av detta är att det är svårt, om inte omöjligt, att ge några absoluta siffror på personalförändringar vid datorisering.

5.3 Effekter på yrkesstruktur

Sedan 1975 har andelen kollektivanställda inom industrin sjunkit. I verkstadsindustrin har det emellertid skett en relativ ökning av antalet yrkeskunniga maskinreparatörer, instruktörer och ställare, men också av antalet tempoarbetare vid montering. Dessa tvâ tendenser motsvarar vardera ett tillskott - 2 000 arbetare med trenden för på l 000 jämfört alla grupper tillsammans. Andelen yrkesarbetare i verkstadsindustrin blev år 1982 totalt sett densamma som ett decennium tidigare, nämligen 34 %. NC-teknikens införande vid skärande metallbearbetning har inneburit en kraftig rationalisering av det direkta arbetet vid maskinerna. Till en

Datateknikens eflekter på arbetslivet

del har detta ersatts av ett ökat indirekt arbete såsom beredningsarbete och programmering. Genom de nyare maskinsystemen har också programmeringsarbetet kunnat förenklas avsevärt, trots att maskinernas funktion blivit allt mer komplicerad och mångsidig. Maskinomställning, mätning och verktygsarbete utgör f n en relativt stor del av arbetsvolymen. Även dessa uppgifter kan dock förenklas. En fråga som varit föremål för viss debatt är om maskinoperatörerna i ökad utsträckning bör engageras i mera kvalificerade uppgifter såsom maskinomställning, kontroll och programmering. Detta kan innebära en värdefull utvidgning av operatörens arbete, men det innebär också att kraven på operatörens kunskaper måste ställas högre. Enligt DEK:s erfarenheter är det ofta lämpligt att operatörerna lârs upp till att själva sköta maskinomställning och kontroller och i viss mån också programmering när det gäller en mera varierad tillverkning med inslag av specialbeställda detaljer. Vid tillverkning av enbart standardiserade detaljer i långa serier och stora satser framstår det däremot sällan som rationellt att låta operatören utföra alla de nämnda uppgifterna. Till det indirekta arbetet räknas utöver programmering, övervakning, omställningsarbete också underhålls- och reparationsarbete. De två sistnämnda typerna av arbete får ökad betydelse då maskinerna hela tiden ökar i komplexitet och därmed blir mer störningskänsliga. Komplexiteten innebär också höga priser, vilket ställer krav på en hög grad av tillgänglighet hos utrustningen. Reparatörernas insatser blir härmed synnerligen viktiga eftersom stilleståndstiderna bör vara så korta som möjligt. För underhållsarbetare innebär den nya tekniken att och reparatörer de måste lära sig mycket nytt, såsom hydraulik, pneumatik och elektronik. I avvaktan på att flertalet reparatörer ska behärska dessa områden har en del företag specialister på vartdera område placerade på en central underhållsfunktion. Dessa specialister ska betjäna alla produktionsavdelningar, ett system som har en del nackdelar. Dels blir sannolikt stilleståndstiderna längre än om det finns lokalt placerade reparatörer, dels kan dessa specialister omöjligt ha en lika ingående kunskap om de enskilda maskinerna som de ”1okala” reparatörerna. Vid införande av ny teknik är det således lika viktigt att organisera underhållet och reparationsarbetet som att organisera produktionsarbetet. Frågan om lokal eller central placering av reparatörer är här av vital betydelse. Storleken på produktionsavsnittet hänger givetvis samman med denna placering. Att reparatörerna behöver en grundlig utbildning på den nya utrustningen har tidigare inte ansetts såsom självklart. Många reparatörer har med viss bitterhet berättat att de blivit kallade till reparation av en nyinstallerad maskin som de ej sett tidigare. Numera är det emellertid vanligt att underhållsfunktionen deltar i projektering av ny utrustning och att reparatörerna deltar i installationsarbetet, vilket också är en viktig del av inlärningsprocessen. Ca 65 % av de kollektivanställda i verkstadsindustrin utför tempobetonat arbete. Även om många tempoarbeten kan rationaliseras bort är det troligt att industrin även i fortsättningen under överskådlig tid kom-

86 Datateknikens effekter på arbetslivet sou 193451

mer att syssselsätta relativt många med okvalificerat arbete. Inom exempelvis verkstadsindustrins monteringsavdelningar, som sysselsätter ett stort antal arbetare med okvalificerade arbetsuppgifter, har rationaliseringstakten under senare år troligen varit något lägre än i de flesta andra delar av tillverkningen. Stora produktivitetsökningar sker emellertid också i monteringsarbetet bl a som en följd av förändringar av produkterna, införande av industrirobotar och datorstyrning av materialflödet. Med hänsyn till monteringsarbetets komplexitet måste dess automatisering ske successivt under så lång tid att det inte blir någon drastisk minskning av antalet sysselsatta. Som vi nämnde i inledningen till detta avsnitt har t o m andelen tempoarbetare vid montering ökat sen 1975. Elektronikindustrin befinner sig i kraftig tillväxt och har stort behov av tekniker. Inom denna bransch har man ofta väl utvecklade interna arbetsmarknader för ingenjörerna. Vid en del företag uppmanas dessa att flytta mellan olika slags arbeten såsom produktionsteknik, konstruktion, vilket här mest består av programmering och systemutveckling, och marknadsföring i avsikt att utveckla sitt kunnande. Ingenjörerna i dessa företag får också mera internutbildning än de flesta andra grupper.

Den kvalificerade datapersonalen har på senare år blivit en tjänste-

mannagrupp av stor betydelse. För programmering och systemutveckling efterfrågar företagen i stor utsträckning personal med högskoleutbildning. Ett av de större elektronikföretagen i landet säger sig under de närmaste tre - fyra åren ha ett behov av elektronikingenjörer som är lika stort som årskullarna vid samtliga tekniska högskolor. Detta enda företag ska således konkurrera med fyra, fem andra stora företag om de ca 250 ingenjörerna. Då det gäller kollektivanställda har emellertid branschens kraftiga utveckling endast en neutral eller svagt positiv sysselsättningseffekt.

Skälet är att elektronikindustrin hör till de industrigrenar som har stora

möjligheter att rationalisera sin verksamhet med datorteknik. Enligt vår uppfattning kommer yrkesstrukturen att förändras för olika grupper av anställda vid införandet av ny teknik enligt följande fyra utvecklingslinjer: EJ Gränsen mellan yrkesarbete och tempoarbete kan skärpas El Gränsen mellan arbetarnas och tjänstemännens arbetsuppgifter blir mindre markerade E! Krav på ingenjörsutbildning införs alltmer för arbetarnas traditionella befordringstjänster EI Generellt ökade krav på teoretisk utbildning.

Teknikens utveckling kommer sannolikt att medföra att de teoretiska inslagen får en större betydelse i utbildningen av yrkesarbetare vilket ställs i skarp kontrast mot tempoarbetarnas ringa utbildning, varvid gränsen mellan de båda grupperna skärps. Detta kommer att bli ett problemområde, som de fackliga organisationerna måste ägna större utrymme, eftersom det kommer att påverka såväl arbetsförhållanden för de olika grupperna som deras lönekrav. Den nya tekniken leder också till att vissa arbetsuppgifter, som hittills

Datateknikens effekter på arbetslivet 87

har utförts av tjänstemän, oftare kommer att kunna utföras på vanligen Ett exempel är programmering av NC-maskiner och verkstadsgolvet. industrirobotar, där operatörerna nu i vissa fall utför programmeringen fall genomför justeringar av programmet direkt vid själva och i andra maskinerna. Detta är också ett problemområde som på många företag diskuteras mellan de olika fackliga organisationerna. De traditionella befordringsvägarna förändras med den nya tekniken. De ökade kraven kunskaper medför att företagen i ökad på teoretiska utsträckning rekryterar ingenjörer till befattningar inom områdena produktionsteknik, planering, arbetsledning och provning. Även de praktiska erfarenheterna av yrkesarbetet har emellertid stor betydelse. Det kan ofta vara svårt för industriföretag att hitta personer som har den rätta kombinationen av både teoretiska och praktiska kunskaper. Det är därför angeläget att yrkesverksamma arbetare kan erbjudas lämplig teknisk vidareutbildning såsom vi tidigare har föreslagit3. Det är vidare viktigt att man i detta sammanhang är speciellt uppmärksam på att de äldre yrkesarbetarna också får del av dessa utbild- De behöver sannolikt extra uppmuntran till detta, ningsmöjligheter. eftersom erfarenheten har visat att det är främst män i åldern 20 - 45 år som genomgår denna form av vidareutbildning. De äldre känner sig lite osäkra inför sina möjligheter att lära sig den nya tekniken. Samma osäkerhet finns hos många kvinnor. Inom verkstadsindustrin svarar kvinnorna för 16,3 % av totala antalet arbetstimmar utförda av arbetare men för äver hälften av antalet arbetade timmar i den minst kvalificerade Samma förhållande gäller för de befattningsgruppen. Även dessa behöver således uppmuntras att kvinnliga tjänstemännen. genomgå vidareutbildning.

5.4 Effekter på arbetsinnehåll

5.4.1 Inledning

avsnittet hävdat att den nya tekniken kommer att Vi har i det föregående innebära att andelen yrkesarbete ökar. Arbetsvetenskaplig forskning har visat att kvalificerade arbetsuppgifter som kräver ett självständigt handlande av operatören, såsom yrkesarbete, också upplevs som mest positiva individenå 3 DEK. Yrkeskunnande Det finns emellertid risk för att den nya tekniken försämrar arbetsin- och upplärning i indunehålleti automatisering kan de kvar- striföretag. En studie av många jobb. Vid en långtgående eller av andra skäl rekryteringsproblem varande manuella rutinerna bli osammanhängande och möjligheter att lösa till befattningar med ett rimligt arbetsinnehåll. svåra att foga samman dem. Ds l 1983:3, Flex- Detta kan leda till att operatörerna får göra det arbete som ”blir över” ibla tillverkningssystem filosofin: ”Den där funktionen lönar sig inte att automatisera. (PM l). Ingenjörsutbildenligt kan han/ hon ning för arbetare (PM 2). Eftersom vi ändå måste ha en person kvar som övervakar Ds I 1983:27. annat. Det är oftast laddning och lika gärna utföra den som någonting och spånhantering som blir över. urplockning av arbetsstycken 4 Gardell, B. Produk- Den yttersta konsekvensen av ett dylikt resonemang är att det skapas tionsteknik och arbetsarbetsuppgifter för att hålla operatörens aktivitet på en sådan nivå att glädje. PA- Rådet, 1971.

88 Datateknikens effekter på arbetslivet SOU 11984:5l

han tillräckligt snabbt kan fatta korrekta beslut när hans insats verkligen behövs t ex vid störningar. Detta kan lätt bli ett stressmoment, eftersom det i det enformiga övervakningsarbetet finns krav på plötslig aktivitet

och på snabbt och korrekt beslutsfattande. (Eller för att uttrycka det med

en operatörs egna ord: ”Mitt övervakningsarbete består av 99 % monotoni och l % plötslig skräck”.) Denna beskrivning gäller framför allt övervakningsarbete i kemisk industri och i kraftindustri.

5.4.2 Kritiska faktorer i arbetsinnehållet

65 % av de kollektivanställda och 19 % av tjänstemännen i Verkstadsindustrin har rutinarbete av något slag. Olika typer av rutinarbete har studerats av forskare med avseende på sitt innehåll och uppläggning i

avsikt att analysera vilka faktorer som påverkar inte bara upplevelsen av

arbetssituationen utan också den anställdes hälsa5. Man har kommit fram till att fyra faktorer i arbetets innehåll får negativa följder för hälsan och därmed för individens att aktivt möjlighet utnyttja sin fritid, nämligen: D Kvantitativ överbelastning, dvs för mycket att göra, tidspress, repetitivt arbetsflöde i kombination med ensidiga motoriska krav och krav på hög ytlig uppmärksamhet. Detta kan gälla tempojobb såsom stansning och pressning, en typ av jobb som sannolikt kommer att helt automatiseras, eftersom de förmodligen blir bättre utförda av en maskin och för att det blir svårt att finna arbetskraft till dem. D Kvalitativ underbelastning avser jobb där det inte ställs några krav på kreativitet eller problemlösning och inte heller på kommunikation med andra. Exempel på detta är övervakningsuppgifter som ej tillförts kvalificerade tex några inslag, den typ av övervakning där operatören endast ska slå larm då det inträffar en störning och ej åtgärda den själv. D För liten möjlighet att påverka arbetets planering, arbetstakten och arbetsmetoderna (låg egenkontroll), vilket ibland blivit fallet vid datorisering. I de fall då programmeringen och arbetsberedningen utförs av en produktionstekniker fattas besluten om arbetsprocessen långt bort från de som ska verkställa dem. Möjligheterna för operatören att påverka den egna arbetssituationen minskar därmed. D Ensamhet och för litet stöd av arbetskamrater och chefer vid svårigheter i arbetet. Detta kan vara en påtaglig svårighet vid t ex produktion med begränsad bemanning då man under nattskiftet endast har en person som ska övervaka en hel anläggning vilken oftast är dyrbar och där en felhantering kan få stora ekonomiska konsekvenser. Ansvaret kan här upplevas som mycket tungt.

5 En arbetssituation som innehåller Gardell, B. Effektivi- en eller flera av dessa faktorer drabbar tetskrav och hälsorisker den anställde. primärt Men genom reaktioner på otillfredsställande ari ett tekniñerat arbetsliv. bete i form av frånvaro Institutio- och också personalomsättning leder detta till Psykologiska negativa konsekvenser för företaget såsom svårigheter att rekrytera nen, Stockholms Uni- personal. versitet. Rapport nr 36 1983. Vissa direkta ekonomiska risker för företaget är också förknippade

Datateknikens effekter på arbetslivet 89

med arbeten som kännetecknas av korta och kanske osammanhängande uppgifter. Som alla högt specialiserade system, medför arbetsdelningen

minskad flexibilitet och känslighet för störningar. Man behöver inrätta

speciella befattningar för tex kontroll och kommunikation. Enkla fel kan vålla onödigt långa avbrott i driften eftersom olika befattningshavare måste medverka. En svag yrkesmässig kunskapsbas är vidare en dålig utgångspunkt för framtida förändringar i produktionens inriktatt kräva utvidgat yrkeskunnande hos de anställning som kan komma da. DEK har tidigare framhållit att det behövs förbättringar av arbetsförhållandena när ny teknik tas i bruk. Vid projektering av ny produktionsmåste man därför behandla arbetsuppgifterna samtidigt med utrustning utformningen av den tekniska apparaturen. Arbetsgivama och de fackhar här ett gemensamt ansvar att tillse att de liga organisationerna kommande arbetsuppgifterna uppfyller vissa minimikrav på innehåll och att operatörerna får vederbörlig utbildning. Det man bör sträva efter är att varje arbete måste innehålla: D möjlighet att kommunicera med arbetskamrater så att man både kan se dem och tala med dem, inte bara via telefon, dvs inte ensamarbete D möjlighet till fysisk och psykisk omväxling D möjlighet att påverka arbetets planering, arbetsmetoder och arbetstakt D möjlighet att ta ansvar för det egna arbetet ex vis genom att själv utföra kvalitetskontroller D möjlighet till problemlösning

D möjlighet att få mer kvalificerade arbetsuppgifter.

5.4.3 vid FMS

Arbetsorganisation

Som exempel på hur man kan organisera arbetet så att det innehåller dessa faktorer ges här en beskrivning från ett tyskt företag som installerade ett flexibelt tillverkningssystemâ Såväl vid äldre som vid ny tillverkningsteknik kan man organisera arbetet på olika sätt. Figur 5.1 visar ett traditionellt och ett alternativt sätt att organisera arbetet på vid metallbearbetande tillverkning. Man skiljer här på de interna funktionerna som utförs inom arbetsgruppen och de externa funktionerna, som utföres av specialister från andra avdelningar. den traditionella utföres sådana okvaliñcerade 6 Asendorf, I. - Enligt organisationen Schultz-Wild R. Work uppgifter som laddning och urplockning ur maskinen av tempoarbetare. Organization and Trai- Dessa utför också liknande hjälpfunktioner, såsom transporter av arning in a Flexible Manuoch verktyg till och från arbetsplatsen. - An betsstycken facturing System Kvalificerade tempoarbetare övervakar och sköter en eller flera ma- Alternative Approach. skiner. En del av dessa arbetare men detta Föredrag vid IFAC riggar sina egna maskiner Workshop Design of utföres vanligtvis av yrkesarbetare i egenskap av ställare. Det finns också Work in Automated Maersättare som vid frånvaro bland produktionspersonalen kan sköta och nufacturing Systems. övervaka en eller flera maskingrupper och även utföra uppriggning av Karlsruhe 7 - 9 No- Ersättare tillhör vember 1983. arbetsstycken. kategorin yrkesarbetare.

90 Datateknikens effekter på arbetslivet

TRADITIONELL ORGANISATION ALTERNATIV ORGANISATION

funktioner funktioner Interna Externa Interna Externa 1 1 I Tekniker systern kontroll

i

Yrkesarbetare av —

uppriggning förinställning | Större reparationq:

arbetsst Y cken av verkty 8 Alla funktioner ev P ro rammerii g . - k valitetskontro H utförs inom i | - underhåll + I arbetsgruppen, Kvalificerade reparation arbetsrotation f - I tempoarbetare övervakning programmering + i

av l

justering program

I

Tempoarbetare laddning + I urplockning |

Figur 5.I Arbetsorgani- Systemkontrollen utföres av speciellt utbildade produktionstekniker. sation vid metallbearbet- Med denna traditionella bemanning klarar inte arbetsgruppen av att ning (bla FMS) utföra alla nödvändiga funktioner utan måste ha hjälp från specialav- Källa: Institut für delningar med förinställning av verktyg, kvalitetskontroll, underhåll + S øzialwissenschaftliche reparation, programmering samt justering av program. Forschung, ISF München Det aktuella en alternativ arbetsortyska verkstadsföretaget provade I 983. ganisation då de skulle införa ett flexibelt tillverkningssystem. Detta alternativ framgår också av figur 5.1. Detta alternativ innebär att operatörerna är ansvariga för alla uppgifter inom systemet såsom förinställning av verktyg, uppriggning av arbetsstycket, övervakning, laddning och urplockning, kvalitetskontroll, justering av programmet, mindre reparationer och underhåll. Alla operatörer måste klara av varandras jobb så att arbetsrotation kan bli möjlig. Uppgifterna för arbetsledaren blir här övervakning och kontroll av hela systemet, samordning av produktionsflödet och produktionstidsschemat och av material och verktygsförråd. Med denna arbetsorganisation måste varje FMS-operatör känna till ett antal olika tillverkningstekniker som vid konventionell tillverkning vanligtvis utföres av flera olika operatörer. Dessutom måste FMS-operatörer kunna hantera automatisk hanteringsutrustning såsom robotar men han måste också vara förtrogen med delar av den reglerteknik som styr hela FMS. Dessa krav går långt utöver de som ställs på operatörerna i konventionell tillverkning och de behöver därför en omfattande teoretisk och praktisk utbildning. I Japan har man sedan länge vid de stora företagen insett värdet av en god utbildning för de anställda (åtminstone för de kritiska yrkesgrupperna). I Sverige hävdas från ansvarigt håll inom ett av våra största verkstadsföretag: Vår största tillgång är våra anställda och deras yrkeskunnande”. DEK anser att ledningens inställning är av vital betydelse för utveckling av personalens yrkeskunnande, en utveckling som är nödvändig för att svensk industri ska kunna behålla sin internationella konkurrenskraft. En positiv inställning från ledningens sida är dessutom

Datateknikens eflekter på arbetslivet 91

för att skapa en beredskap och villighet hos de anställda en förutsättning att lära sig den nya tekniken varvid ett positivt arbetsklimat skapas inför den kommande förändringen.

5.5 Effekter på arbetsmiljö

5.5.1 Robotiserade arbeten

De viktigaste motiven till att investera i ny teknik är att höja produkti-

viteten och kvaliteten på produkterna och att minska genomloppstiden

för produkteri arbete. Ibland anges också som skäl att man ska förbättra arbetsmiljön. Under 70-ta1ets första hälft då det fanns gott om arbetstillfällen var det hög personalomsättning vid arbetsplatser med dålig arbetsmiljö, vilket innebar en hög kostnad för företagen. I många fall löstes detta genom automatisering av besvärliga arbetsuppgifter. Arbetsmarknaden har förändrats sedan dess med högre arbetslöshet men kraven kvaroch lägre personalomsättning, på en god arbetsmiljö står varvid arbetsmiljölagen haft viss positiv effekt. som automatiserats kan nämnas Som exempel på arbetsuppgifter punktsvetsning inom biltillverkningen. Detta är ett tungt och enahanda arbetsmoment som utförs vid det löpande bandet och som nu inom de flesta bilindustrier tagits över av robotar. Samma beskrivning kan gälla där det dessutom tillkommer risker med att andas in för sprutmålning ångorna från färgerna. Även detta moment har robotiserats i hög utsträckning. är en vanlig arbetsuppgift i verkstadsindustrin. I de Maskinbetjäning endast är att flytta arbetsstycket från en fall där operatörens uppgift maskin till en annan för vidarebearbetning blir arbetet tungt och synnerom maskinernas bearbetningstid är kort. En ligen monotont, speciellt som sköter transporten mellan maskinerna kan här frihanteringsrobot för mer kvalificerade arbetsuppgifter såsom övervakgöra operatören ning, inställning och reparation. Robotarna har i de här angivna fallen befriat operatören från olämpliga arbetsuppgifter. Då det gäller NC-maskiner har dessa tagit över även kvalificerade uppgifter från operatören vilket sannolikt inte upplevs så positivt om man inte tillför honom andra kvalificerade uppgifter. Detta har behandlats i ett tidigare avsnitt.

5.5.2 Effekter i processindustrin

I processindustrin inträffar de största förändringarna när det gäller den

i allmänhet då produktionsövervakningen centra-

fysiska arbetsmiljön liseras till särskilda kontrollrum. I de traditionella processindustrierna samt i järn- och stålindustrin skedde som massa- och pappersindustrin denna övergång redan innan datorstöd började utnyttjas i styrsystemen. I andra branscher, mejeriindustrin, kan införandet av datorexempelvis av inträffa samti-

stöd och centraliseringen produktionsövervakningen

digt.

92 Datateknikens effekter på arbetslivet

I de tunga processindustrierna finns det stora miljöproblem som är svåra att komma tillrätta med. Buller från de stora maskinutrustningarna är nästan ofrånkomligt och möjligheterna att nedbringa ljudet från t ex nedsmältning av skrot i en elektrostålugn tycks vara ett näst intill olösligt problem, som många ljudforskare gått bet på. Damm och värmestrålning är andra problem som många ventilationstekniker försökt lösa. Eftersom det fortfarande är långt kvar innan processindustrins arbetsmiljö har nått den standard som t ex finns i en normal verkstadslokal är enda sättet att avskärma den besvärliga miljön vid processutrustningen och människan från varandra. Vid automatisering kan de flesta arbetsuppgifterna utföras från ett kontrollrum. Arbetet i kontrollrum skiljer sig på många punkter från arbetet ute i verket”. Bl a ska den datoriserade kunna utrustningen ge lika värdefull information om processens tillstånd som närkontakten med processutrustningen ger, så att man tex kan förebygga allvarliga störningar. Datorerna ska dessutom ge en överblick över vad som sker i de olika processavsnitten. Ett sätt att uppnå detta är att samla ett flertal funktioner i ett och samma kontrollrum. Det bildas då ett naturligt arbetslag, där man dels kan informera varandra om vad som händer inom olika avsnitt, dels kan byta av varandra vid respektive uppgift och dels kan hjälpa varandra vid t ex störningar då det gäller att snabbt fatta rätt beslut, vilket tillsammans ger en gemenskap och ett ansvar inför arbetsuppgifterna. Denna form av samarbete kan också motverka bundenhet vid arbetsplatsen. I en internationell undersökning om automatisering vid valsverk rapporterade arbetarna vid de mest datoriserade valsverken, nämligen de i Japan, högst grad av bundenhet, dvs störst svårighet att gå ifrån sin arbetsplats utan att ha någon avbytare7. I mindre kontrollrum avsett för endast en eller två man (vilket är vanligt på valsverk) uppnår man inte lagarbetets fördelar. Isoleringen blir ett problem, vilket kan bli speciellt påfrestande för skiftarbetare som p g a sina arbetstider har begränsade möjligheter att träffa vänner under fritiden. Om driftspersonalen placeras i kontrollrum får dessa en bättre arbetsmiljö, varmed incitamenten för företagsledningen att förbättra miljön ute vid produktionsutrustningen försvinner. Detta drabbar de reparatörer som arbetar direkt med utrustningen. De får således inte del av en förbättrad miljö såsom i kontrollrummen och i vissa avseenden leder datoriseringen till en försämring av deras arbetssituation. Arbetet ute i verket blir mer isolerat eftersom operatörerna finns i kontrollrummet såvida arbetet inte är organiserat så att dessa ska hjälpa reparatörerna. Reparationer måste ofta utföras under tidspress eftersom produktionen måste igång så snart som möjligt. I t ex stålindustrin kan detta innebära att reparatören inte ges tid att vänta på att ugnen eller 7 L. Auto- Mårtensson, valsverksutrustningen ska svalna tillräckligt, varmed arbete måste utfö- I mation och industriarbete. TRITA- AML-IA ras på en het och smutsig utrustning mycket ofta i en besvärlig arbets- 56. Sep 79. Kungliga ställning i ett trångt utrymme med dålig eller ingen belysning7. Tidspres- Tekniska Högskolan. sen kan också leda till att reparatören ej bryr sig om bestämmelsen att 1979. man ska vara två personer vid många reparationer (och alltid vid el-

Datateknikens effekter på arbetslivet 93

reparationer), utan utför arbetet ensam och utsätter sig därmed för stora

olycksfallsrisker. Högt automatiserade anläggningar kräver relativt sett fler reparatörer än anläggningar av lägre automationsgrad. Det är därför viktigt att arbetsmiljön för underhållspersonal ägnas ökad uppmärksamhet framförallt vid projektering av nya anläggningar.

5.5.3 Statisk belastning i verkstadsindustrin

Inom verkstadsindustrin finns en typ av miljöproblem som förefaller svåra att avhjälpa. 1970 rapporterades att det största arbetsmiljöproblemet i industrin var påfrestande statisk muskelbelastningfi. 1983 rapporterades att ergonomiska faktorer var den främsta anledningen till yrkessjukdomar. I den ergonomiska faktorn innefattas bl a statisk muskelbelastning från t ex dålig arbetsställning°. 1984 redovisar ASEA en studie bland 11 000 anställda i Västerås som visar att slitage i nacke och skuldror är den vanligaste orsaken till långvariga sjukskrivningar. Stillasittan-

de och repetitiva arbeten som blivit allt vanligare inom den moderna

verkstadsindustrin vållar besvären”. Som exempel på jobb där dessa

besvär är vanliga är montering av smådelar där ensidiga rörelser uppre-

pas tusentals gånger per dag. Dessa besvär är tio gånger vanligare bland kvinnor än bland män, eftersom det är kvinnorna som utför dessa s k lätta, repetitiva verkstadsjobb. 3 Magnus, P. Undersök- I ASEA:s studie har tjänstemännen inte dessa problem med förslit- ning av besvärliga arbeoch axlar. En studie från Japan visar däremot att dessa ten. STU: Ergonomining i skuldror anses gruppen. Stockholm problem är vanliga också för de kontorsanställda. Förklaringen 1970. vara att i Japan har sysslorna på kontoret rationaliserats betydligt mer än i Sverige och innebär ensidigt arbete under stor koncentration.” 9 Kilbom, A. Occupational Disorders of the 5.5.4 Terminalarbete Muscuskeletal System. Newsletter of the Swedish National Board of Det är risk för att den ökande mängden terminalarbete vid t ex ordbe- Occupational Safety and handlingsmaskiner kan ge liknande problem med axlar och skuldror i de Heath. 1, 1983. fall då arbetet är dåligt organiserat eller om utrustningen är dåligt utformad. Ett annat ofta relaterat problem vid denna typ av arbete är ° Ensidiga jobb hälsofahar tagit fram föreskrifter för arögontrötthet. Arbetarskyddsstyrelsen ra. Dagens Nyheter vid t ex terminal- 1984-02-25. betsställningar där man bl a säger att synförhållanden arbete skall vara sådana att påfrestande arbetsställningar skall undvikas “ och och att operatörerna som ett andra steg ska förses med lämpliga glas- Arbetställningar arbetsrörelser. Arbetar- Arbetarskyddsstyrelsen har dessutom utarbetat anvisningar för ögon”. författskyddsstyrelsens arbete med avläsning av bildskärmar”. De berör belysningsförhållanningssamling. AFS den, synavstånd, användning av glasögon och längden på arbetspassen. l 983 :6. Det finns således en stor samlad kunskap om lämpliga arbetsställningav bildskärmar och tangentbord, om pauser i arbetet, *2 av bildskärar, om utformning Avläsning dvs om terminalarbetets totala arbetsmiljö. Dock händer det fortfarande mar. Arbetarskyddsstyrelsens anvisningar 136 att man vid utformning av nya terminalarbetsplatser inte drar nytta av (kompletterad med ardenna kunskap. Skälen är alltifrån oförstånd, tidsbrist till penningbrist betarskyddsstyrelsens osv. Dessutom återstår ett område som ännu är ganska outforskat, nämförfattningssamling ligen mjukvarans ergonomi. I detta omfattas bl a manualer och instruk- 1980:14, 1983:6).

94 Datateknikens effekter på arbetslivet

tioner direkt på skärmen som sällan är formulerade så att de stämmer överens med operatörens mentala bild av vad som händer i systemet. Dåligt utformade instruktioner kan upplevas som ett stressmoment i arbetet på samma sätt som förlängda svarstider gör. Med utveckling av persondatorer och liknande utrustning kommer det att ställas mycket stora krav på att mjukvaran är utformad efter lekmannens utgångspunkter.

5.5.5 Projektering av arbetsmiljö

Tillskapande av god arbetsmiljö sker enklast vid utformning av nya arbetsplatser eller nya produktionsavsnitt, eftersom det är kostsamt att förändra befintliga miljöer. Redan vid diskussioner om de tekniska kraven på utrustningen och om lay out-förslagen fastläggs förutsättningarna för hur arbetsmiljön kommer att bli. Arbetsmiljön ska därför finnas med som en del i projekteringsarbetet i vilken samtliga berörda grupper skall vara företrädda. Deltagande i projekteringsfasen av de anställda leder utöver möjligheten att påverka val av utrustning också till ett ökat ansvarstagande, vilket är en följd av den inlärning som ägt rum under projekteringsarbetet”.

5.6 Effekter på arbetstidens förläggning

I processindustrin är Skiftarbete nödvändigt. Utrustningen är dyrbar och måste av ekonomiska skäl vara igång dygnet runt. Processen är sådan att uppstartning kan ta många timmar och dess kontinuerliga flöde gör det nästan eller helt omöjligt att stoppa produktionsutrustningen utan stora ekonomiska förluster. Vissa processindustrier har kontinuerlig drift året om, vilket innebär 4- och 5-skift för de antällda. Andra industrier gör uppehåll över jul- och nyår eller har kanske något underhållsstopp under sommaren. Processindustrier är ofta belägna på små orter där de utgör den enda eller dominerande arbetsgivaren. De som är bosatta på orten och vill arbeta vid denna industri har vuxit upp med skiftgång och fått acceptera det som ett nödvändigt ont. Det finns en del fördelar med skiftgång: skifttillägg på lönen, lättare ordna barnpassning, något kortare arbetstid, något längre samlad ledighet, möjlighet att jaga och fiska på tider då andra inte gör det osv. Nackdelarna med skiftgång är emellertid flera: problem med sömn och mattider, svårigheter att umgås med familjen och vännerna, svårigheter att deltaga i kurser och fackliga aktiviteter osv. De flesta skiftarbetare lär sig leva med skiftarbetets nackdelar. De har oftast inget alter- 13Mårtensson, L - Vei- nativ. För många blir emellertid nackdelarna så stora (magkatarr och bäck, T. Nya stålverket i liknande) att de begär att få arbeta dagtid. Möjligheterna till detta är Hofors. Planeringen av dock inte stora på en processindustri. arbetsmiljön. TRITA- Inom verkstadsindustrin är kontinuerlig skiftgång ännu inte vanligt AML-0097, januari förekommande. Däremot blir det allt med tvåskift för att 1980. Kungliga Teknis- vanligare ka Högskolan. kunna utnyttja dyra utrustningar på ett effektivt sätt.

Datateknikens eflekter på arbetslivet 95

Automatiska produktionslinjer kommer att öka i antal i verkstadsindustrin. Maskingrupper bestående av några NC- maskiner utrustade för automatisk verktygsväxling samt en industrirobot som flyttar arbetsstycken från en maskin till en annan kan köras med begränsad bemanning. Personalen ställer in maskinerna och laddar magasin med råvarudetaljer under dagskift och före pauser, varvid maskinerna kan arbeta helt ensamma under natten och under raster. För operatörerna innebär denna teknik att de måste arbeta tvåskift men slipper arbeta på nätterna, vilket av de flesta måste upplevas som mindre negativt eftersom man då kan behålla den vanliga dygnsrytmen. I de fall då systemen kräver bevakning under nattetid måste detta organiseras så att det är minst två personer som arbetar tillsammans. Arbetarskyddsstyrelsen säger i sina allmänna råd beträffande psykiska och sociala aspekter på arbetsmiljön””. ”För den som arbetar ensam, utan kontakt med andra människor, kan oron inför konsekvenserna av ett olycksfall eller insjuknande innebära en påfrestning. Detsamma gäller fruktan att inte ensam kunna klara av komplicerade eller oväntade händelser som kan inträffa under arbetet. Själva ensamheten i sig kan för många människor, särskilt nattetid, ha en pressande inverkan”. Till dess att systemen har utvecklats så, att de kan köras helt utan bemanning nattetid måste man därför ha minst två personer för denna övervakning.

‘ Psykiska och sociala aspekter på arbetsmiljön. Arbetarskyddsstyrelsens författningssamling 1980:14.

6 för den inhemska data-,

Förutsättningar

elektronik- och

automatiserings-

industrin. Sveriges internationella

beroende

Inledning

Vi har i det föregående diskuterat den svenska industrins användning av datorer och automatiseringsutrustning varvid vi konstaterade att spridningen har varit tillfredsställande. I det här kapitlet skall vi i stället titta på utbudssidan. Efter en kortfattad redovisning av konkurrensförhållandena och framtidsutsikterna för de olika delbranscherna som kan sägas utgöra data-, elektronik- och automatiseringsindustrin skall vi närmare diskutera denna industrigrens betydelse - i termer av såväl dess tillskott till total industriproduktion och -sysselsättning som till huruvida spridningen av datateknik påverkas av om det finns en inhemsk utrustningsindustri eller inte. I det här sammanhanget skall vi också diskutera huruvida det finns skäl att anlägga handels-, industri- eller säkerhetspolitiska aspekter på vårt internationella beroende inom dataområdet. Ett sådant beroende finns inom många områden - inte bara inom energi och råvaruområdet utan också vad gäller komponenter och insatsvaror till de flesta färdigvaror som svensk industri producerar, exempelvis uppgår importinnehållet i Volvo- och Saab-bilarna till ungefär 50 %.

6.2 Delbranschöversikt av den svenska data-,

elektronik- och automatiseringsindustrin

6.2.1 Verkstadsautomatisering

D Verktygs- och NC-maskiner. Branschen domineras av koneernoberoende små företag och utbudet är koncentrerat till vissa maskintyper; främst svarvar och fräsmaskiner. Beroendet av utländska marknader är extremt hög. Exportandelen ligger på närmare 80 %. Sedan 70-talet har många företag slagits ut och den totala produktionsvolymen har reducerats. För varje lågkonjunktur har lönsamhetsproblemen förvärrats. På världsmarknaden har konkurrensen hårdnat, dels som en följd av den djupa recession som världsekonomin genomgick under 70-talet, dels som en följd av att nya producentländer har dykt upp, framför allt Japan men även länder som Spanien, Taiwan m fl.

98 Förutsättningar för den inhemska data-, elektronik- och . . .

Inriktningen mot datorstyrda maskiner och maskinsystem ställer allt större krav på utvecklingsinsatser. För små företag med lönsamhetsproblem som skall konkurrera på världsmarknaden är detta ett stort problem. Kunnandet i den svenska verktygsmaskinindustrin är emellertid stort och även om produktprogrammet är smalt tillverkas avancerade maskiner i Sverige (SMT, Sajo, Torshälla, VMA m fl). Styrsystem till NC-maskiner. Sedan ASEA och Saab-Scania avvecklat sin produktion av styrsystem finns det inte längre någon inhemsk utveckling och tillverkning av generella styrsystem (SMT tillverkar fortfarande styrsystem vilka dock är helt anpassade till de egna maskinerna. På sikt kommer sannolikt också SMT att avveckla sin produktion av dedicerade styrsystem). Den internationella marknaden domineras av Fanuc (som har en årlig produktionsvolym på 30 000 40 000 enheter), General Electric (vars styrsystem kommer att marknadsföras i Sverige av Saab Combitech) och Siemens. De svenska styrsystemen kunde inte säljas internationellt, varken som enskilda enheter eller i anslutning till svenska verktygsmaskiner. Industrirobotar. Den svenska robotindustrin - med ASEA som det helt dominerande företaget, Atlas-Copco, Satt- Kaufeldt, Spine, Torsteknik samt Volvo Olofström - är bland de tre eller fyra största i världen. Framtidsutsikterna är mycket goda. Datorstyrd materialhanteringsutrustning, dvs datorstyrda kranar, truckar, vagnar, rullbanor m m. Inom denna bransch finns i Sverige ett antal avancerade och framgångsrika företag, tex Bygg & Transportekonomi, Tellus AB, Volvo ACS m fl. Problem som denna bransch möter är primärt inte internationell konkurrens utan snarare att den internationella efterfrågan ännu ej skjutit fart. Drift- och övervakningssystem tillverkas bl a av ASEA och Saab- Combitech. Någon framskjuten internationell marknadsposition har de dock inte. Sensører och mätutrustning. Inom detta område, som är ett viktigt komplement till tex industrirobotar och NC-maskiner, finns framstående företag som C E Johansson, Selcom, Saab Combitech. Samtliga dessa företag är framgångsrika på såväl inhemska som utländska marknader, utan att för den skull inta en dominerande position. Verktyg. Den svenska verktygsindustrin är världens tredje största. Ledande företag är Sandvik, Seco-Tools och Uddeholm. CAD-system. Varken maskin- eller systemprogramvaror tillverkas i Sverige. Marknaden domineras helt av amerikanska datorföretag. Volvo Olofström har Hexibla tillverkningssystem (FMS). Det finns f n inget svenskt företag utvecklat en utrustning - - som tillverkar eller marknadsför kompletta FMS. Däremot finns det, Doppin för betjäsom framgått ovan, flera företag som kan leverera avancerade syning av pressmaskiner. Utrustningen kan knap- stemkomponenter till FMS. Från fall till fall samarbetar också dessa past rubriceras som införetag vid offerering av FMS. Mot bakgrund av områdets strategiska dustrirobot men förtjäbetydelse vore det önskvärt med ett mer etablerat samarbete vad nas att omnämnas eftersom Volvo med denna gäller utveckling och försäljning av FMS. haft stora internationella framgångar.

Förutsättningar för den inhemska data-, elektronik- och . . . 99

6.2.2 Processindustriautomatisering

Processindustriautomatisering omfattar maskinvaror, programvaror och system anpassade för styrning och reglering av kontinuerliga (och ofta slutna) industriella processer inom tex följande branscher: järnoch stålindustri, massa- och pappersindustri, kemisk industri, livsmedelsindustri samt elkraftsindustri. Processindustriautomatisering är således ett vidsträckt begrepp som svårligen låter sig sammanfattas. I tabell 6.l visas försäljningen i Sverige fördelade på olika typer av utrustning och tjänster. De i tabellen redovisade försäljningsuppgifterna är visserligen nu föråldrade men tjänar ändå det syftet att de kan illustrera de olika utrustnings- och tjänstetypernas relativa betydelse.

Tabell 6.l Försäljningsuppgifterna för 1978 fördelade på typ av utrustning respektive tjänster

Mkr Andel

Utrustning — mätgivare (exkl styrdel) 20 l0 % — (lokal styrdel och övervakning, proreglerutrustning cessanslutning) 35 l7 % - 48 23 % datorsystem med kringutrustning — man/ maskinutrustning (bildskärmar, skrivare, terminaler etc) 2l 10 % - kommunikaövrig utrustning (kablage, reservkraft, tionsutrustning m m) 2 l % Summa utrustning l26 6l %

Tjänster - 7 3 % processanalys — styrsystemanalys, funktionsanalys 19 9 % - och databassystemutformning, systemkonstruktion uppläggning 26 l2 % övrigt anläggningsorienterat arbete för att planera och förbereda installation (mätningar, planering av utrustningarnas placering m m) 8 4 %

Anm. Uppgifterna i tabellen bygger på undersökning som DEK genomförde 1979. Då uppgifter saknas från vissa (mindre) företag torde den totala försäljningen vara underskattad med ca 50 Mkr. Källa: DEK

Svenska tillverkare av processtyrsystem har en stark ställning på den svenska marknaden. Vissa företag (t ex ASEA och Alfa-Laval) har dessutom en omfattande utlandsförsäljning (inom elkrafts- respektive livsmedelssektorn) dock utan att ha en internationellt sett ledande position. ASEA är det företag som har störst verksamhet på området i Sverige och som också svarar för den största exporten. ASEA:s försäljning sker

till flera branscher. Störst omfattning har försäljningen till elkraftindu-

100 Förutsättningar för den inhemska data-, elektronik- och . . . SOU l984:51

strin. Andra inhemska leverantörer är t ex Alfa-Laval, AB Atew, Comator, Datema, Saab- Scania, Satt-Electronics och Teleplan. Dessa företag säljer överlag till flera branscher. Det skall dock framhållas att datorutrustning och elektronik ingående i de styrsystem som inhemska företag säljer i allt väsentligt kommer från USA..

6.2.3 Data-, elektronik- och telekommunikationsindustri

E! Datorer - Stora generella datorer. Ingen tillverkning i Sverige. - Minidatorer. Den inhemska tillverkningen är ytterst marginell. — Kontorsdatorer och persondatorer. Viss inhemsk tillverkning (EIS och Luxor). Huvuddelen av tillförseln utgörs av import. EI Minnesenheter (bandstationer och skivminnesenheter). Ingen inhemsk tillverkning. El Terminaler - Generella bildskärmsterminaler. EIS tillhör de ledande på den svenska marknaden utan att dock dominera densamma. Många leverantörer är verksamma på marknaden (IBM, DEC m fl samt även några mindre svenska tillverkare). EIS har också haft exportframgångar men har ingen stark internationell marknadsposition. - Bankterminaler. Inom detta område intar EIS och Svenska Philips en internationellt sett ledande position. Den svenska marknaden domineras också av dessa företag. - Skrivare. Två framgångsrika svenska tillverkare: IBM Svenska AB (tillverkar radskrivare för IBM system. Den svenska fabriken tillverkar för hela IBM:s världsmarknad, exklusive Amerika) samt Facit. Internationellt sett är dock Facit ett litet företag. Marknaden för fristående skrivare domineras av japanska tillverkare. El Programvaror - inhemsk Systemprogramvaror. Obetydlig utveckling. - Tillâmpningsprøgramvaror för generell användning. Även om det finns duktiga svenska programvaruföretag är utvecklingen i Sverige blygsam. Marknaden för generella programpaket domineras av amerikanska dator- och programvaruföretag. Mot bakgrund av programvaruindustrins mycket snabba expansion finns det anledning att närmare begrunda den svenska programvaruindustrins mycket begränsade framgångar. En diskussion härom redovisas i avsnitt 6.2.5. D Databehandlings- och datakonsultbranscher. I Sverige liksom i andra länder är denna bransch i huvudsak hemmamarknadsorienterad. Import av datatjänster sker huvudsakligen via multinationella dataföre-

tag med egna datanät (Control Data, Honeywell, Tymeshare m fl)

eller genom multinationella organisationer (bankdatanätet SWIFT, flygbolagens bokningssystem, Europeiska rymdorganisationens (ESA) IR-system via Euronet etc). Svensk export av databehandlingstjänster kommer bl a från Datema och IBM Svenska AB. Utrikeshandeln torde dock inte överstiga 10 %. E] Telekommunikationsindustri. Denna delbransch svarar för storleksordningen hälften av Sveriges data- och elektronikindustri. Det helt

Förutsättningar för den inhemska data-, elektronik- och . . . l0l

dominerande företaget är L M Ericsson som tillhör en av de fem största i världen. Andra betydande företag är SRA, Teli och Philips Svenska AB. EI Elektronikkomponentefl. Den svenska komponentindustrin är starkt koncentrerad till vissa varugrupper, t ex kondensatorer, vissa diskreta halvledare samt vissa typer av integrerade kretsar. De svenska komponentföretagen intar inte någon internationellt sett framskjuten position. Produktionen avsätts huvudsakligen i Sverige. De ledande komponentföretagen ingår som dotterföretag i stora koncerner och en stor del av den samlade produktionen avsätts inom den egna koncernen (ca två tredjedelar av svensk elektronikkomponentproduktion avsätts inom egna koncerner). Inom komponentområdet intar de integrerade kretsarna en särställning -— snabb teknisk och volymmässig utveckling samt stor strategisk betydelse som insatsvaror till en rad produkter. Det finns därför skäl att beröra Sveriges självförsörjningsgrad inom detta område. År 1978 uppgick självförsörjningsgraden till 13 %2. Varugruppen integrerade kretsar innehåller dock komponenter med sinsemellan mycket olika egenskaper och komponenter: - Mikroprocessorer. Ingen tillverkning i Sverige. - Minneskretsar. Ingen tillverkning i Sverige. - kretsar samt Det är inom dessa Kundanpassade hybridkretsar. områden som svensk halvledarindustri är koncentrerad. År 1978 uppgick t ex självförsörjningsgraden av hybridkretsar till 76 °/o. I tabell 6.2 redovisas en förteckning av svenska företag med halvledarproduktion.

Tabell 6.2 De svenska producenterna av halvledare indelade efter huvudsaklig avnämarkategori, 1978

Företag med i Företag som säljer Företag som i huvudhuvudsak extern externt samt produ- sak producerar för försäljning cerar för eget bruk eget bruk AB RIFA Saab-Scania AB AB Bofors (Integrerade robot- och (Hybridkretsar) monolitkretsar, elektroniksektorn hybridkretsar, (Hybridkretsar) LM Ericsson diskreta halv- (Hybridkretsar) ledare) I.M.A. (Mikrovågshalvledare) ASEA-HAFO AB (Integrerade SRA monolitkretsar, (Hybridkretsar) hybridkretsar, diskreta halv- ASEA AB ledare, (Diskreta optroniska halvledare) halvledare) SiTek Lab AB 2 Källa: Elektronikindu- (Optroniska strin i Sverige, SIND halvledare) 1979 :6. Källa: SIND

102 Förutsättningar för den inhemska data-, elektronik- och . . .

6.2.4 Sammanfattning

På de följande sidorna ges i tabellform en sammanfattning av den svenska data-, elektronik- och automatiseringsindustrins konkurrensförutsättningar, med uppdelning på de olika delbranscher/varugrupper som redovisades i avsnitten 6.2.1 - 6.2.3. I begreppet konkurrensförutsättningar redovisas bedömningar avseende D produktionsvolymens storlek, med internationell bedömning EJ exportandel E] framtidsutsikter (för de svenska företagen). Sammanfattande branschbedömningar av det slag som redovisas i de följande tabellerna blir självfallet mycket grov. Det finns säkerligen också vissa bedömningar där det i viss utsträckning kan finnas skilda - är det oundvikligt med uppfattningar i en tabellsammanfattning generalisering och i viss mån subjektiva bedömningar. Tabellernas syfte är emellertid endast att ge läsaren dels en överblick av delbranschernas relativa styrka, dels lättare peka ut expansiva respektive stagnerande branscher. I tabellerna markeras bedömningarna med ”X” för var och en av de tre nämnda variablerna. Skalan för varje variabel varierar mellan tre och fem klasser. För att ytterligare fmfördela bedömningarna har vi utnyttjat möjligheten att sätta kryssen i mitten av klassen, intill den närmast undre resp intill den närmast övre klassen.

Varugrupp/ Produktionsvolym i inter- Exportandel Framtidsutsikter Andra bransch nationell jämförelse kännetecken Ingen Liten Medel- Stor Mycket Låg Medel- Hög Stag- Stabil Expaneller stor stor 25 % hög 50 % neran- siv ringa 50 % de Verkstadsautomatisering NC-maskiner x x x Småföre. tagsdominerad styrsystem x x lndustrirobotar x x x Datorstyrd materialhanteringsutrustning › x x Drift- och övervakningssystem x x x Sensorer och mätutrustning x x x Verktyg x x x CAD-system x FMS x › Processindustriautømati- :ering (Varierar starkt m. a. p. tillämpning/V bransch. Genomsnitt redovisas) x x x

den inhemska data-, elektronik- och . . . 103

Förutsättningar för

Produktionsvolymi inter- Exportandel Framtidsutsikter Andra Varugrupp/ bransch nationell jämförelse kännetecken

Ingen Liten Medel- Stor Mycket Läs Medel- Hög Stag- Stabil Expaneller stor stor 25 % hög 50% neran- siv ringa 50% de

Datan elektronik- och telekommunikatio indusr i O Datorer - Storagenerella datorer Minidatorer Kontorsdatorer, persondatorer O Minnesenheter O Tel inaler Generella bildskärmsterminaler Bankterminaler Skrivare En av IBM :s tvâ fabriker av skrivare Programvaror - Systemprogramvaror - Tillämpningsprogramvaror Databehand- Hemmamarknadsorientelings- och rad konsulttjänster O Telekommunikationsindustri Integrerade kretsar - Mikroprocessorer Minneskretsar Kundanpassadekretsaroch hybridkretsar

Övriga elektronikkomponenter

104 Förutsättningar för den inhemska data-, elektronik- och . . .

6.2.5 Några kommentarer till programvaruindustrins

betydelse

Såsom DEK redovisat i flera rapporter har samtliga industriländer omfattande industri- och forskningspolitiska program riktade mot dataoch elektronikområdet3. Karaktäristiskt för samtliga länder är emellertid att programmen i huvudsak riktats mot enbart ena halvan av dataindustrin nämligen den hårdvaruproducerande delen4. ett förhållande som återspeglats inte bara av statligt industristöd, FoU-stöd, skattepolitik m m utan också vad gäller privat kapitalallokering. Denna ensidighet i industripolitiken är en allvarlig brist. I dag pågår en enorm expansion inom den andra halvan av dataindustrin som benämnes programvaruindustrin. Framgångarna och expansionen inom den senare har dock hittills kommit Sverige till del i mycket ringa omfattning. Vad som borde göra programvaruindustrin till ett prioriterat område är bl a följande: D en marknadstillväxt som (åtminstone i USA) överstiger 30 % per år. I tabellen nedan illustreras förhållandet mellan dator- och programvarumarknaden i USA (för den senare ingår uppgifter endast för standardiserade programvarupaket utvecklade av företag som är fristående från datorföretag).

1980 1984 1988

Källa: Business Week

3 Datateknik och indu_ D Hög inhemsk förädlingsvärdeandel. I genomsnitt torde maskinvaror

5t,ipomik_ SOU producerade i Sverige ha en inhemsk förädlingsvärdeandel i storleks-

1980:17. ordningen 50 %. För programvaror är motsvarande andel närmare

100 %. 4 Sammanfattningsvis D Personal- och kunskapsintensiv industri med förhållandevis ringa beka“ i“d“5““5“d°“a5 hov av maskin och anläggningskapital. prioriteringar av datain-

har radikalt förändrats under

::‘:.r6g:figebS°;m_

Programvaruindustrin de senaste tre -

E, 604mm fram m] mit: fyra åren. Tidigare hade programvaruområdet i korthet följande struk-

ten av 70-talet; da- tur! torindustrin med Utvecklades av Systemprogramvaror: huvudsakligen på sm” da datortillverkare

:°“ikt soezgre

Tillämpningsprogramvaror: av

Utvecklades

D delen av —— datort1llverkare 70_ta|et _ början av 80-talet; mikroelek- - användare (dvs enbart för intern an-

tronik, periferienhevändning) ter. .. .. . _ for enskilda D gmams första hälft;

CADCAM, robot- prognrailnvaruforetag “Van are

u __ _ — teknik, industfiauto- programvaruforetag 50m Säljer pamation. keteterade produkter till många an-

vändare

Förutsättningar för den inhemska data-, elektronik- och . . . 105

I dag sker utveckling och försäljning av såväl system- som tillämpningsprogramvaror i allt större utsträckning av fristående programvarumed inriktning mot multipla användare. Schematiskt kan den företag förändrade strukturen beskrivas enligt bilden nedan.

Förr

Systemprogramvaror

Tillämpnings-

[l

programvaror

Programvaror utvecklade av programvaruföretag för enskilda användare

Programvaror utvecklade av användare

(OBS. Ytorna i figuren uttrycker inte den relativa marknadsstorleken utan bara tit vilket håll olika producenten marknader utvecklas)

Man kan fraga sig varför datorföretagen (inkl IBM) med sina enorma resurser inte hängt med i denna utveckling. Företagen kan ha valt att stå utanför. En annan förklaring kan vara att dessa varit vana att sälja sina produkter till datatekniker hos användarföretag. Med den mycket snabba expansionen av terminaler och persondatorer har användarbasen utvidgats med miljontals icke datautbildade människor som har en motvilja att läsa kryptiska programmanualer. För de nya användarna krävs en helt annan programvaruförpackning och helt andra instruktionsrutiner. Vidare krävs helt nya distributionskanaler som är anpassade och riktade mot massförsäljning. De traditionella datorföretagen har helt enkelt inte haft den flexibilitet som krävts för att svara mot de nya marknadssignalerna. Som en följd härav har under de senaste åren enbart i USA vuxit upp tusentals nya programvaruföretag av vilka några - bara på två tre år. gått från 0 till $ 50 100 miljoner i omsättning Många av programvaruföretagen har startat som ”garageföretag” (på samma sätt som persondatorföretag som Apple m fl gjorde för 7 - 8 år sedan) och expanderat mycket snabbt med en specifik programvaruprodukt (t ex VisiCalc, Lotus l-2-3, MS/DOS m fl). Garageföretagens tid är nu sannolikt förbi. För att nu lyckas krävs: El Integrerade programvaruprodukter (systemprogramtillverkare integrerar framåt mot full uppsättning tillämpningsprogramvaror och vice versa). Användarna nöjer sig inte längre med ett program för ordbehandling, ett för bokföring, ett för grafik etc. Utveckling av integrerade programpaket, som tar hand om alla dessa rutiner i ett program, kräver stora utvecklingsresurser som nystartade garageföretag inte kan klara.

106 Förutsättningar för den inhemska data-, elektronik- och . . .

D Nya distributianskanaler, t ex förlagsföretag, bokhandlare, radio- och TV-bolag m fl. D Marknadsföring. Introduktion av nya produkter förutsätter breda (och dyra) annonskampanjer. D Samarbete med datorföretag.

Det finns mycket mer att anföra beträffande programvarumarknadens dynamik. Nedan ges endast i punktform några kompletterande karaktäristika av denna nya bransch (beskrivningen gäller den amerikanska marknaden eftersom det är den som styr utvecklingen). D Datorföretagens svårigheter att hävda sig på den nya marknaden har de försökt kompensera genom uppköp av programvaruföretag. Under 1983 gjordes 146 uppköp till ett värde på över $ l miljard, vilket är en ökning med 130 % i jämförelse med 1983. Ett annat alternativ, som bl a IBM och HP tillämpat, är att köpa utvecklingsarbete från fristående företag. Det sägs t ex att Apple vid utvecklingen av den nya persondatorn Macintosh anlitade 80 fristående programvaruföretag. D Den mycket snabba marknadstillväxten, som redovisades tidigare, kan ytterligare illustreras. Mellan 1982 och 1983 ökade programvaruförsäljningen med 50%. Programvaror för persondatorer ökade med drygt 70 % och uppgick 1983 till $ l miljard. D Ett kraftigt ökat utbud av kapital (från bl a venture capital företag) riktat mot programvaruindustrin. Under 1983 tillfördes $ 180 miljoner till 90 programvaruföretag att jämföras med 18 företag under 1982. D Ökad priskønkurrens. Den mycket snabba nyetableringen av företag har medfört en kraftig priskonkurrens vilket dessutom förstärks av dels det stora marknadssuget, dels att marginalkostnaderna är mycket små när försäljningen ökar. Som exempel kan nämnas Visi Corpzs nya produkt VisiOn vars försäljningspris på kort tid reducerats från $ 495 vid marknadsintroduktionen till för närvarande $ 95. D Kortare produktlivslängd och högre utvecklingskostnader. När Visi Corp under 1978 utvecklade produkten VisiCalc (ett program som sålts i 600 000 exemplar) skedde detta med en budget på $ 500. Den nya produkten VisiOn, vilken är en integrerad produkt, beräknas ha kostat $ 10 miljoner i utveckling. När företaget Lotus etablerades 1982 krävdes ett rörelsekapital på $ 5 miljoner, bl a användes $ 1 miljon för annonskampanj avseende den första produkten Lotus l-2-3. Under de första nio månaderna såldes denna produkt i 110 000 exemplar och omsättningen för Lotus under 1983, dvs första verksamhetsåret, uppgick till $ 53 miljoner.

För att nu återgå till situationen i Sverige kan konstateras att det, med något undantag när (i första hand Handic-Software AB med programvaruprodukten Calc-result), inte finns internationellt sett framgångsrika svenska programvaruföretag. I t ex Luxors och Ericssons persondatorer används programvarupaket från ovanstående och andra amerikanska programföretag. Man kan nu fråga sig varför Sverige hittills inte hävdat sig bättre än

den inhemska data-, elektronik- och . . . 107

Förutsättningar för

det gjort på programvaruområdet. Det har ju ofta anförts att vi skulle ha fördelar inom detta område; välutbildade tekniker, en industri speciella

och förvaltning med hög datormognad, stort applikationskunnande

m m. Å andra sidan finns det de som menar att Sverige med dess

hemmamarknad inte har förutsättningar att konkurrera med begränsade storskalig produktion som det här gäller - ett argument som motsägs av

exemplen dammsugare, kullager och verktygsstål.

Det finns säkert många förklaringar till frånvaron av framgångar

varav några kan vara bristande entreprenöranda och den inriktning

som vår industriella tradition har (hårdvaruproduktion med betoning på

investeringsvaror). DEK har inte förutsättningar att närmare analysera

orsakerna. Vi har velat peka på ett expansivt område där Sverige tyvärr inte har hängt med. I den mån industripolitiken är medskyldig härtill

kan vi endast konstatera att denna blott följt den industriella traditionen,

som omnämndes ovan, dvs hårdvaruinriktad industripolitik.

6.3 Branschens relativa betydelse

I samtliga industriländer har sedan 1960-talet omfattande statliga pro-

gram kontinuerligt lanserats för att främja forskning och utveckling, inhemsk tillverkning och spridning av datateknik och elektronik (se bl a 5 Eftersom data- och

elektronikindustrin inte Datateknik och industripolitik, SOU 1980: l 7). Det finns heller inget som är ett etablerat branschtyder på att det statliga engagemanget skulle avmattas. Tvärtom, probegrepp i den officiella grammen blir allt mer omfattande och kostnadskrävande. De medel som statistiken är det svårt att används är såväl direkta subventioner - för att täcka utveckstatliga precisera dess andel av förluster hos tillverkare och investeringskostnader hos industriproduktionen lingskostnader, användare — som indirekta stimulansåtgärder som offentlig (skyddad) och sysselsättningen. Det vi menar med datateknikupphandling och särskilda skattelättnader. och elektronikindustri Trots de enorma statliga satsningar som gjorts och fortfarande görs i (datorer, telekommuni-

länder som Frankrike, Storbritannien och Västtyskland men även Japan kation, elektronikkom-

och USA har det kommit ut mycket lite om vilka effekter som dessa ponenter, hemelektronik, NC-maskiner, roåstadkommit. Ett annat intressant fenomen i det här sammanprogram botar m m) återfinns hanget är att programmens omfattning och inriktning inte har påverkats inom nästan all verk-

av vilket politiskt parti som haft regeringsmakten. Det finns exempel på stadsindustrins delbran-

konservativa som gjort minst lika stora ingrepp i marknads- scher. regeringar ekonomin som socialistiska regeringar. SIND har uppskattat att produktionsvärdet Man kan nu fråga sig varför olika industriländer och olika politiska 1977 i den svenska elekfäster särskild vikt vid just data- och elektronikområdet. Vi skall partier tronikindustrin uppgick redovisa fyra skäl som sammantaget kan förklara varför data- och elek- till 2,5 % av BNP, vilket tronikomrâdet har fått en särskild dignitet. kan jämföras med 3,5 % i Japan och 2,7 % i USA. l. Data- och elektronikindustrin är en av de mest expansiva näringsgre- Med all sannolikhet är att ge ett icke oväsentligt tillskott av nya narna och som har potential nu dessa andelar väsentsom så många länder är i ett desperat behov av att arbetstillfällen ligt högre. är det de s k ”high-tech” branscherna som svarar för Statistik angående proskapa5. I USA av arbetstillfällen. duktion och sysselsättdet största nytillskottet ning i programvaru- och Som nämnts i föregående kapitel leder satsningarna på en bred andatabehandlingssektorn vändning av datateknik i näringslivet (oberoende av var datorerna är ingår inte i ovanstående

tillverkade) på kort sikt ofta till minskade sysselsättningsbehov (ratio- uppgifter.

108 Förutsättningar för den inhemska data-, elektronik- och . . .

- som de kvarvarande naliseringseffekten) samtidigt arbetstillfällena ”görs säkrare”. På längre sikt kan emellertid sysselsättningsbehovet öka som en följd av ökad konkurrenskraft (volymeffekten). Satsningar på inhemsk tillverkning däremot ger ofta ett snabbare utslag på sysselsättningsbehovet. Eftersom marknaden är så oerhört expansiv kan dataföretag -— såväl etablerade som nystartade — i gynnsamma fall mycket snabbt öka produktionsvolym och sysselsättning. Förutsättningarna är att de har tillräckligt produktions- och marknadskunnande samt långt driven entreprenöranda. Det bästa är självfallet då en bred användning av datateknik kombineras med inhemsk tillverkning. Då kan användningens rationaliseringseffekt delvis kompenseras av det nytillskott av arbetstillfällen som skapas vid inhemsk tillverkning. Det värsta” alternativet ur sysselsättningssynpunkt är då det varken förekommer inhemsk produktion eller användning i tillräcklig omfattning. Då riskerar andra näringsgrenar att slås ut eftersom utlandet har utnyttjat datatekniken för att bygga upp rationellare produktions-, distributions- och administrativa apparater. Relativpriset kan då försämras för en lång rad varor som kan utgöra kärnan i industriproduktionen. Effekterna som den japanska bilindustrins och hemelektronikindustrins automatiseringsinvesteringar har haft på motsvarande industrier i USA och Västeuropa är målande exempel på detta. 2. En stark inhemsk data- och elektronikindustri främjar teknikspridningen till näringslivet i övrigt. Att det föreligger ett sådant beroende är DEK övertygad om. Däremot är det svårt att avgöra hur starkt beroendet är. Det går att hitta exempel som både talar för detta påstående och exempel som visar att en snabb teknikspridning kommit till stånd utan att det förelegat någon inhemsk utrustningsindustri av betydelse. Exempel på det senare är den internationellt sett omfattande datoranvändningen i Sverige som kommit till stånd trots att tillförseln huvudsakligen utgjorts av import. Exempel på det förra är industrirobotar och bankterminaler. Sveriges höga robot- och bankterminaltäthet kan förklaras på följande sätt: D Den svenska industrins resp bankväsendets efterfrågan på nämnda utrustningar realiserades tidigare än i utlandet. D Dä den internationella robot- resp bankterminalindustrin inte fullt ut kunde tillfredsställa den svenska efterfrågan förutsättskapades ningar för en inhemsk utrustningsindustri. D Spridningen blev därefter till viss del avhängig den inhemska industrins möjligheter att tillfredsställa efterfrågan. Även om det inte finns entydiga samband mellan teknikspridning och förekomst av en stark inhemsk data- och elektronikindustri är det onekligen så att det samlade nationella kunskapskapitalet blir större om det finns såväl en stark användnings- som tillverkningssida. 3. Den militärindustriella betydelsen. Datorer, elektronik och telekommunikationsteknik är nu helt oumbärliga i de flesta vapensystem. Därmed har dessa tekniker en strategisk betydelse inte bara för att

SOU l984z5l Förutsättningar för den inhemska data-, elektronik- och . . . 109

säkra den egna försvarskonsumtionen utan också för att kunna hävda sig på den lukrativa internationella marknaden för krigsmaterial (jfr USA, Sovjetunionen, Frankrike, Storbritannien m fl). 4. Det nationella oberoendet. Nationellt oberoende informationsindustri5 och -användning ges i många länder samma dignitet som tex livsmedelsproduktion, energitillförsel och transportväsendet. Tydligast är detta uttalat i Frankrike där man explicit anger detta som ett huvudsyfte i regeringsprogrammen. Att trygga den inhemska informationsförsörjningen motiverar där statliga ingrepp med samma argument som brukar anföras vad gäller livsmedel och energi.

Av såväl praktiska som finansiella skäl är det ofta så att statliga program inom data- och elektronikområdet endast behandlar ett begränsat antal delområden i taget. Ser man då dessa program, eller delprogram, ett i taget år det lätt att det perspektiv, med de fyra angivna dimensionerna, går förlorat. Formella politiska uttalanden, sett i relation till ett enskilt programs omfattning och inriktning, kan då tyckas pompösa, överdrivna och ge en föreställning om nationalistiska prestigeprojekt. Detta är en underskattning. Sett över en längre tidperiod går det inte ta miste på att informationsindustrin ges högsta prioritet i många länder. Informationsindustrin är och kommer i än högre grad att bli en strategisk industri och framgången inom denna industri kommer i många avseenden att bestämma ett lands industriella framtid. För mindre och medelstora länder går det sannolikt inte att ha samma bredd på data- och elektronikindustrin som i USA och Japan men det är angeläget att det finns spjutspetsområden (som t ex robot-, terminal- och telekommunikationsindustrin i Sverige). Saknas sådana områden kan det bli ytterst besvärligt att på sikt trygga tillräcklig omfattning och djup i kunskapsuppbyggnaden7 liksom också att skydda sig/tillgodogöra sig datateknikens strukturella förändringar i industrin. 6 Detta något odeünierbara begrepp omfattar

Det data- och elektronikin-

6.4 internationella beroendet

dustri, telekommunikationsindustri samt hela l föregående avsnitt diskuterades bl a det nationella oberoendet som ett informationsbehandav målen för industripolitiken. I det här avsnittet skall vi diskutera Franskans lingssektorn. inversen - det internationella beroendet —— framför allt ur svenskt ”informatique” och engelskans information inperspektiv. dustry verkar i det här Om vi kunde vara säkra på att det aldrig skulle bli störningar i den sammanhanget vara mer internationella varu- och tjänstehandeln skulle det knappast ñnnas skäl vedertagna begrepp. att diskutera frågan. Nu vet vi att sådana störningar existerar och kan komma att bli av långt större dignitet. 7 Även om vi i Sverige Vi har tidigare visat att Sverige har ett mycket starkt internationellt varit duktiga på att vara beroende inom data- och elektronikområdet. Vi är beroende av utlandet s k first followers” är det farligt att ensidigt dels för att få avsättning för våra produkter (som tidigare visades är det satsa på detta. Inhemsk många varugrupper där vår exportandel ligger i storleksordningen utvecklingskompetens 80 %), dels för import av såväl komponenter som insatsvaror och färdig- måste vara ett komplevaror. Det ñnns flera strategiska komponenter och färdigvaror där vår ment.

110 Förutsättningar för den inhemska data-, elektronik- och . . .

självförsörjningsgrad är 0 %. I själva verket är det få varugrupper - om ens någon inom data- och elektronikområdet som kan tillverkas i Sverige utan att de bygger antingen på importerade komponenter och halvfabrikat eller på utländska licenser och tillverkningsrättigheter. Det finns i det här sammanhanget inget skäl till att försöka kvantifiera beroendet. Med viss generalisering kan vi säga att det är totalt. Vi skall i stället diskutera det internationella beroendet med avseende på tre situationer. 1. Krig eller avspänning. I den här situationen bortfaller i stort sett exportproblemen. Den centrala frågan är i stället hur produktionsoch samhällsapparaten skall kunna hållas igång utan tillförsel av komponenter och färdigvaror från utlandet. Den här frågan har bl a behandlats av sårbarhetsutredningen varför vi inte skall gå närmare in på den. Möjliga åtgärder för att hantera den här situationen är: lagring av viktiga komponenter och färdigvaror, överflyttning av datorer mellan verksamheter med olika prioritet, förhandsplaner angående uppstartning av produktion av komponenter och datorer samt självfallet byte av teknik, tex att gå från NC-bearbetning till manuellt styrda maskiner. I och för sig föreligger det i det här avseendet ingen större skillnad mellan data- och elektronikområdet och tex transportmedels- eller energisektorn. . Handelspolitiska störningar orsakade av motsättningar mellan stormaktsblocken. Sådana störningar har under de senaste åren tilltagit och har framför allt avsett data- och elektronikområdet samt energiområdet. Det finns också flera exempel på hur svenska företag hindrats eller fått svårigheter att handla med länder inom ena blocket då det i de svenska varorna ingår komponenter som är från det andra blocket. Det har ibland hävdats att för att komma ifrån detta problem skulle vi identifiera strategiska elektronikkomponenter och se till att det finns en produktion inom landet av dessa, även om detta skulle ske till överpris. Troligtvis löser detta ändå inte problemet eftersom vi skulle tvingas köpa såväl utländska patent som produktionsutrust- ning för komponentproduktion en utrustning som är minst lika strategisk som själva elektronikkomponenterna. Ett bättre alternativ är att vi skaffar oss flera olika försörjningskällor och lierar oss med medelstora länder (som har lättare att stå emot stormaktsintressen) för utveckling och produktion av elektronik. Utbudsrestriktioner. Under de senaste 10 - 15 åren har det vid åtminstone tre tillfällen förelegat situationer då efterfrågan varit väsentligt högre än utbudet. En sådan situation föreligger för närvarande (dvs i början av 1984) med följden att leveranstiderna är långa samt att priserna är höga. Det förekommer to m hamstring och spekulation kring elektronikkomponenter. Naturligtvis rättar detta till sig genom att utbudet inom kort ökar kraftigt men det kan ta ett år innan jämvikt råder och under den tiden kan det för företag, särskilt de små, vara en besvärlig situation. I bristsituationer prioriterar elektronikkomponentföretagen sina stora kunder, företrädesvis

Förutsättningar för den inhemska data-, elektronik- och . . . lll

inom den egna koncernen eller inom det egna landet. I den här situationen skulle det vara en fördel om det fanns en bred inhemsk komponentindustri. Karaktäristiskt för den komponentindustri som tillverkar minneskretsar och mikroprocessorer är höga investerings- och FoU-kostnader samt krav på långa serier för att kunna priskonkurrera. Kapitalkraven är härvidlag så stora att ett litet land som Sverige inte klarar av dem.

Återigen är det sannolikt ett bättre alternativ att etablera samarbets-

avtal med internationella elektronikföretag vad gäller utveckling och produktion. Detta är en väg som till och med Philips, Siemens och Schlumberger tagit (uppköp av komponentföretag i USA). För ett land av Sveriges storlek är det enda rimliga att hushålla med resurserna och satsa på vissa spjutspetsar. Ett exempel är det nationella mikroelektronikprogrammet. I regeringens proposition 1983/ 84:8 framläggs riktlinjer för detta program som syftar till att stärka Sveriges förmåga att konstruera och tillverka mikroelektronikkomponenter. Programmet löper över fem år och är uppdelat på följande delområden: utbildning, grundforskning, målinriktad forskning och industriell utveckling/teknikupphandling. Enligt förslag från STU skulle staten satsa 295 miljoner kronor under fem år. Riksdagen beslöt under hösten 1983 att satsa 44 miljoner kronor för budgetåret 1983/84 fördelat på följande sätt: E! särskilda utbildningsinsatser inom mikroelektroniken, 5 miljoner El vidareutbildning och kunskapsspridning inom mikroelektroniken, 2 miljoner E! nationell halvledarforskning, 5 miljoner El STU för teknisk forskning och utveckling, 8 miljoner EI industriell utveckling inom mikroelektroniken, 24 miljoner kronor. Avslutningsvis kan vi således konstatera att vårt internationella beroende i dag är påtagligt. För att lindra verkningarna av diverse störningar vad gäller tillförseln kan vi satsa mer på differentierade försörjningskällor samt på internationellt industrisamarbete.

sou 1984:51 Industripolitik pâ dataomrâdet 113

7 dataområdet

Industripolitik på

-

en översikt över diskuterade och

genomförda åtgärder

7.1 Inledning

Teknikens utveckling och spridning är en process med många steg. Som inledning till en diskussion om möjligheterna att påverka skeendet vill vi påminna om några principiellt viktiga skillnader mellan de olika faserna i FoU-arbetet och teknikens vidare spridning. Dessa har behandlats mera utförligt i DEK:s förra betänkande. Teknisk utvecklingi egentlig mening är långsiktig. Det kan gå fem-tio år eller mer innan det utvecklingsarbete som bedrivs i dag ger kommersiella resultat. - Utvecklingsarbete baseras vanligen på någon ny idé t ex en uppfinning eller ett forskningsresultat. Det syftar till att ta fram en prototyp till en ny produkt eller en produktionsprocess. För att en ny idé skall kunna tillämpas i praktiken krävs inte bara att det finns en prototyp som fungerar i tekniskt hänseende. Det måste också finnas ekonomiska och marknadsmässiga förutsättningar för kommersiell framgång. Först när dessa förutsättningar föreligger kan man tala om en industriell innovation. Det finns många exempel på att tekniskt färdiga lösningar har stannat på prototypstadiet under många år innan de kommersiella förutsättningarna för industriell tillämpning har bedömts föreligga. Det är dessutom inte säkert att just det företag som har gjort uppfinningen och prototypen också har resurser för att tillämpa den i praktiken. Många industriella innovationer har gjorts av företag som tagit över rätten till uppfinningar från annat håll. En innovation innebär således ett första tillämpningsgenombrott. Det kan ha formen av t ex ett pilotsystem. Företaget får praktisk erfarenhet och möjlighet att bygga upp sitt kunnande om innovationens tekniska och kommersiella användning. Lönsamheten är ofta svag även i detta skede, eftersom det brukar dyka upp praktiska problem och förseningar som inte har förutsetts. När detta tillämpningsgenombrott väl har skett är det lättare att bedöma idéns värde. Kalkyler över investering, produktion och försäljning kan göras med större säkerhet än tidigare, och risken för oförutsedda förseningar är mindre. I detta skede kan en lyckad idé väntas ge god l i m

lönsamhet för de företag som leder utvecklingen. Så länge bara några få DEF Datatfiknik

företag har hunnit utnyttja idén så har dessa en konkurrensfördel gent- d‘.’.Smpm.du.k°°‘} .

_ _ Forslag till industripoliemot sina konkurrenter - en fördelsom ibland kan vara mycket stor. tiska åtgärder_ SOU Efter det att en första tillämpning visat sig framgångsrik vidtar vad 1981:59.

114 Industripolitik på dataomrádet

som kan kallas teknikspridning. Denna kan i sin tur sägas ske i flera steg. Till en början sprids den nya tekniken till ett litet antal tekniskt ledande företag. När det gäller utnyttjande av datateknik i produktionen utgörs dessa i huvudsak av ett tiotal stora koncerner och några enstaka mindre företag. För denna första spridning har tillgången till demonstrationssystem och referensanläggningar stor betydelse. Dessa utvecklas vanligen av en liten grupp särskilt framstående tekniker, som kontinuerligt följer utvecklingen på teknikfronten.

Det främsta hindret för en fortsatt spridning av den nya tekniken är att

de som känner till den är alltför få. Tillgången på kunskap har således avgörande betydelse. Det tar ofta decennier från det att en ny teknik tills den har nått en verkligt bred spridning, blivit ”stanbryter igenom dard. Detta sker först när kunskapen om den nya tekniken är så allmänt spridd att den inte längre utgör någon trång sektor.

7.2 Vem har ansvaret?

Industriföretagens ledare måste själva - efter vederbörlig förhandling - besluten och ta ansvaret för med personalen fatta de avgörande konsekvenserna. Staten har å andra sidan ett ansvar för samhällsekonomin som helhet, varav industrin är en viktig del. Staten kan tex ha anledning att vidta åtgärder som gör den industriella miljön mera gynnsam för tillväxt och förnyelse. Inom företagen kan ansvarsfördelningen variera avsevärt. l ett mindre familjeföretag har ofta ägaren själv - inte bara formellt utan också i praktiken - det avgörande inflytandet över både utvecklingsarbete och investeringar. Ju större ett företag är, desto flera brukar antalet beslutsnivåer vara. I stora koncerner finns vanligen formaliserade regler om vem som har rätt att besluta i olika frågor och om hur kalkyler och annat beslutsunderlag skall se ut. DEK har funnit att dessa reglers utformning kan ha relativt stor betydelse för företagens benägenhet att satsa på

okonventionella lösningarz.

Kommittén bedömer att många koncerner har anledning att se över sina regler för kalkylering och beslut om investeringar i syfte att öka öppenheten för ny teknik. Den som fattar beslut behöver veta också sådant som inte går att mäta och ta med i en vanlig investeringskalkyl, tex betydelsen av att höja den allmänna tekniknivån och därmed ge personalen nya kunskaper och erfarenheter. Även sådana intäkter som går att mäta tillmäts ofta alltför liten betydelse. Det är vanligt att kalkylerna nästan enbart belyser de besparingar som kan göras i fråga om arbetslöner, medan effekterna av kortare genomloppstider och mindre behov av mellanlager ofta försummas. Flera branschorganisationer har stor betydelse när det gäller att sprida nya idéer bland företagen. Exempelvis svarar Mekanförbundet för en 2 DEK. Investering i in- del av den kollektiva verkstadstekniska som staten är väsentlig forskning dustrirobotar - en stumed att finansiera. Andra branschförbund spelar motsvarande roller die av motiv, beslutsuninom sina områden. Mekanförbundet har dessutom sedan länge varit derlag och lönsamhet. Ds I 1983:9. tongivande i fråga om utformning av metoder för industriföretagens

Industripolitik på dataområdet 115

kalkylering och redovisning. Det är naturligt att debatten om den nya teknikens införande till stor del måste föras inom respektive bransch vare sig det gäller tekniska eller ekonomiska och administrativa aspekter. Medbestämmandelagen och arbetsmiljölagen ger de fackliga organisationerna en viktig roll i samband med alla större förändringar på DEK föreslog därför i det förra betänkandet att staten arbetsplatserna. skulle bekosta ett utbildningsprogram för 65 000 fackliga representanter t o m 1985. Både de fackliga organisationerna och arbetsgivarnas organisationer har dessutom en central roll i det svenska utbildningsväsendet. Inom gymnasieskolan och arbetsmarknadsutbildningen skall läroplanerna godkännas av särskilda partssammansatta organ. Det innebär i praktiken att parterna inom respektive bransch har ett avgörande inflytande på många utbildningars innehåll. Staten bestämmer de ekonomiska ramarna och det allmänt teoretiska lärostoffet, medan de partsammansatta organen gör upp om utbildningens yrkesmässiga innehåll. I flera fall finns skilda av läroplaner inom LOorgan för utarbetande resp TCO-området. DEK vill ifrågasätta om detta är lämpligt i framtiden. Regeringen bör enligt kommitténs mening se över sammansättningen av dessa olika organ och de roller som de har tilldelats. Det är viktigt att skilda utbildningar inom samma område så långt möjligt samordnas, så att en onödig uppdelning på arbetar- och tjänstemannautbildningar

undviks. DEK har i en av sina rapporter3 pekat på de företagsinterna befordringsvägarnas stora betydelse i många företag. Åtskilliga tjänste-

mannabefattningar har sedan gammalt varit naturliga befordringstjänster för yrkesarbetare. Ökande krav från arbetsgivares sida på att de som söker sådana befattningar skall ha ingenjörsutbildning tenderar att försämra arbetarnas traditionella befordringsmöjligheter. Om denna tendens till skarpare uppdelning mellan olika kategorier av arbeten skall kunna brytas, så kan det vara nödvändigt att förändra utbildningarna för såväl arbetar- som tjänstemannayrken. Exempelvis bör ingenjörsut-

bildningar i större utsträckning ordnas med hänsyn till yrkesarbetares

behov av vidareutbildning, vilket kan ske på det sätt som DEK föreslog i promemorian Ds I 1983 :27‘. Hur detta skall gå till är en fråga som i stor utsträckning bör avgöras branschvis, vilket förutsätter att det finns partsammansatta organ med lämpligt avgränsade uppdrag.

3 DEK. Yrkeskunnande

7.3 Förhållandet mellan stöd till FoU och för och upplärning i indu-

åtgärder

striföretag. En studie av

att främja spridning av ny teknik rekryteringsproblem

och möjligheter att lösa Statens stöd till industriell FoU kan beskrivas som en del av en statlig dem. Ds I 1983:3. forskningspolitik, såsom skedde i propositionen om forskning (nr l983/84:107). Som stor anordnare av egen forskning bär staten ett 4 DEK. Förslag till åtansvar i landet och kan i den rollen också gärder avseende: Flexibför kunskapsutvecklingen la tillverkningssystem påverka industriföretagens FoU, vilken utgör merparten. (Enligt STU- (PM l). Ingenjörsutbild- Perspektiv 1983” utför företag 70 % av all teknisk FoU inkl grundforsk- ning för industriarbetare ning.) (PM 2). Ds I 1983:27.

116 Industripolitik på dataområdet sou 193451

Av företagens FoU-kostnader, som kan uppskattas till omkring 10 miljarder kronor per år, täcks dock mindre än 15 % av statliga bidrag. Från ett företags synpunkt intar FoU knappast någon särställning i jämförelse med andra kostnadsposter i en omställningsprocess, såsom investeringar, marknadsföring och personalutveckling. FoU-projekten - följs normalt om de inte misslyckas av investeringar och andra åtgärder, som företagen ofta kan få kreditstöd till av olika myndigheter. Ibland kan en och samma utvecklingsidé komma att stödjas av upp till fem statliga organ i tur och ordning allt eftersom idén närmar sig sitt kommersiella utnyttjande: D Grundforskning sker främst vid de tekniska högskolorna varvid staten står för hela kostnaden (med eller utan STU:s medverkan). D Tillämpad forskning av långsiktigt intresse för en hel industribransch finansieras ofta till hälften av STU och till hälften kollektivt av den berörda branschen. D STU kan vidare ge bidrag till utvecklingsprojekt i företag, om projekten är förenade med teknisk risk. D När ett projekt har hunnit så långt att de i första hand medför kommersiella risker snarare än tekniska kan företaget få s k utvecklingskapital, dvs bidrag och lån med viss subvention, av den regionala utvecklingsfonden. Om projektet är stort kan fonden för industriellt utvecklingsarbete (industrifonden) ge ett liknande stöd. D Utvecklingsfonderna kan dessutom ge lån eller lånegarantier (s k rörelselån) till företag för investeringar som är riskabla utan att innebära utveckling av ny teknik. Detta innebär inte någon subvention annat_ än på så sätt att staten tar en del av risken. För motsvarande större projekt kan SIND ge s k industrigarantilån. D För kommersiella projekt kan företagen slutligen få lån av Sveriges lnvesteringsbank. Denna har ett för banker normalt avkastningskrav.

Generellt gäller således att subventionsinslaget blir mindre ju närmare sitt kommersiella utnyttjande ett utvecklingsprojekt befinner sig. Subventioner ökar lönsamheten hos ett projekt, medan kreditstöd kan användas för att minska riskerna för företagen eller för att enbart förstärka deras likviditet. Om syftet är att staten skall dela risker med företagen, så kan detta också åstadkommas genom garantiåtaganden. Då betalar myndigheten inte ut några pengar annat än när projekten visar sig misslyckade. Flera av de nämnda myndigheterna får inom vida marginaler göra anpassningar från fall till fall av både stödbelopp, villkor för återbetalning, räntor och krav på säkerhet. Egentliga subventioner ges dock i stort sett bara för det som kan betecknas som FoU eller åtminstone utveckling. Stödet till övriga kostnadsposter består i allmänhet av räntebärande lån eller lånegarantier. Så som de olika regelsystemen tillämpas blir den slutliga subventionsgraden dessutom i stor utsträckning beroende av hur bra projekten lyckas; för projekt som visar sig verkligt lyckade bortfaller subventionen ofta helt. De aktuella myndigheterna ger genomgående inte bara finansiellt stöd utan också råd av olika slag till företagen. I synnerhet gentemot de

sou 1984:51 Industripolitik pâ dataområdet 117

mindre företagen är teknisk och ekonomisk rådgivning en viktig uppgift. Eftersom företagens problem som regel har många aspekter har de olika myndigheterna tvingats att var för sig försöka bredda sin kompetens: STU har börjat anställa företagsekonomiskt kunniga personer, utvecklingsfonderna rekryterar fler tekniker, osv. Är detta en lämplig ordning? Är det rimligt att graden av subvention i stort sett bara bestäms av FoU-kostnader och brist på kommersiell framgång, medan det i övrigt bara blir fråga om kreditstöd och rådgivning? DEK förordar inte någon väsentlig ändring av principerna för det statliga stödet. De måste från tid till annan anpassas till det aktuella ekonomiska läget. F n är industrins lönsamhet och likviditet bättre än på åtskilliga år. Systemet med villkorlig återbetalning ger företagen en garanti för att de inte skall drabbas av alltför stora förluster om ett projekt misslyckas. Projektets lönsamhet påverkas alltså inte av garantin annat än om det misslyckas. En sådan ordning kan vara lämplig främst när det gäller långsiktiga utvecklingsprojekt, som företagen inte rimligen kan antas värdera enbart utifrån sådana lönsamhetskalkyler som de gör för vanliga investeringar. Ett rent kreditstöd kan ha betydelse huvudsakligen för små företag och företag som av någon särskild anledning har svårt att ordna finansieringen på vanligt sätt. För många andra företag framstår en möjlighet till statliga lån med marknadsmässig ränta som helt ointressant. Statliga riskengagemang förekommer främst då det gäller projekt med stora inslag av utveckling. Utvecklingsarbete måste få misslyckas ibland. Även om ett utvecklingsprojekt lyckas är det inte säkert att det går att täcka utvecklingskostnaderna med den direkta avkastning som kan komma att redovisas. Direkta investeringar torde å andra sidan, oavsett vad staten vidtar för åtgärder, sällan bli genomförda om inte sannolikheten för ett direkt misslyckande bedöms som liten. Det är knappast heller något samhällsintresse att stimulera fram investeringar som är alltför riskabla för att vara företagsekonomiskt försvarliga.

7.4 Av DEK lämnade förslag till statliga åtgärder

DEK har i tre sammanhang lagt fram åtgärdsförslag, nämligen I] ibetänkandet Datateknik i industriproduktionen (SOU 1981:59), E! i stencilen ”Teknikspridningsprogram för industrirobotar och datorstödd produktionsteknik” (Ds I 1983:6), och E] i två promemorior den l oktober 1983, vilka trycktes i Ds I 1983:27 under rubrikerna Flexibla tillverkningssystem resp ”Ingenjörsutbildning för industriarbetare.

I betänkandet 1981:59 föreslogs bl a följande: III att fem verkstadstekniska utvecklingscentra (VUC) skulle inrättas i till tekniska högskolor och IVF. Dessa skulle bl a få till anslutning uppgift att starta CADCAM-centraler.

118 Industripolitik på dataomrâdet

Sedermera har verkstadstekniska utvecklingscentra inrättats i form av IVF-filialer i Linköping och Luleå. IVF:s verksamhet i Stockholm och Göteborg har delvis sådan karaktär som avsågs med förslaget om VUC. Utvecklingsarbete och information rörande CADCAM bedrivs av IVFi Stockholm, Göteborg och Linköping. EI att ett produktionstekniskt utvecklingscentrum för processindustrin inrättas i Lund. Detta förslag har inte genomförts. D att STU skulle satsa mer på industripolitiskt strategiska forskningsprojekt (”spjutspetsforskning”). 1 viss utsträckning har STU på senare år gett ökad prioritet åt forskning av denna karaktär. Statsmakternas beslut om det nationella mikroelektronikprogrammet går också i den riktningen. De prioriteringar som föreslås i den nyligen framlagda propositionen om forskning (prop 1983/84: 107) går å andra sidan snarast i motsatt riktning. Där ges ökad prioritet åt grundläggande forskning, medan exempelvis det statliga stödet till kollektiv forskning föreslås minskat från 50 % till 40 %. EJ att de regionala utvecklingsfonderna skulle få ge stöd till produktionsteknisk utveckling på samma förmånliga villkor som gällde för produktutveckling. Detta förslag kan sägas ha blivit genomfört i och med att de tidigare produktutvecklingslånen har ersatts av s k utvecklingskapital. Detta är i huvudsak ett stöd för risktagande, men kan beviljas även för utveckling av produktionstekniken. E1 att upphandlande myndigheter skulle upprätta och offentliggöra långsiktiga program för sina investeringar i utrustning. Förslaget har inte genomförts. Den statliga upphandlingens betydelse har i stället föranlett vissa andra åtgärder. Sålunda har upphandlingskungörelsen försetts med ett tillägg om att myndigheterna skall beakta möjligheten till s k teknikupphandling (dvs köp av utvecklingsarbete i syfte att möjliggöra framtida köp av utrustning). Vidare har regeringen tillsatt ett par särskilda delegationer med uppgift att främja teknikupphandling. E! att industrifonden skulle få ge stöd med särskilt fördelaktiga villkor till demonstrationssystem. Förslaget har inte genomförts. EJ att SI FU:s kurser i datateknik byggs ut med bl a fler fortbildningskurser för lärare av olika slag. Förslaget har inte genomförts. El att staten skulle bekosta utbildning av 65 000 fackliga representanter to m 1985 i datafrågor. Förslaget har inte genomförts.

I stencilen Ds I 1983:6 föreslogs att särskilda åtgärder för sammanlagt 6,4 milj kr skulle vidtas av staten i anslutning till det internationella symposium om industrirobotar som kommer att ordnas i Göteborg hösten 1984 med bl a STU som finansiär. Dessa förslag innebar: D Informationsverksamhet (2 milj kr).

Industripolitik pâ dataområdet 119

kan genomföras inom ramen för STU:s och andra myn- Förslaget ordinarie verksamhet. vad föredraganden anför i digheters Enligt Industriell tillväxt och förnyelse (nr 1983/ 84:l35) bepropositionen hövs därför inget särskilt anslag för ändamålet. av industrirobotinstallationer (2,4 D Bidrag till företag för projektering milj kr). Även detta förslag har av industriministern ansetts kunna genomföbehöver anvisa särskilda för ras av STU utan att regeringen pengar det. robotinstallationer (2 milj kr). D Kurser för personer som skall projektera milj kr). nr 1983/ 842135 kunna ordnas Sådana kurser bör enligt proposition ramen Bl a av SIND inom för programmet Småföretagsutveckling. har industriministern för nästa budgetår räknat av den anledningen med ett ökat medelsbehov (totalt 8 milj kr, dvs 4 milj kr mer än för innevarande budgetår) för SIND:s stöd till utbildning i företag.

I promemorian Flexibla tillverkningssystem” (FMS) föreslogs: D Stöd till företag för anskaffning av ett tiotal demonstrationssystem. få formen av dels bidrag till projekteringen och dels Stödet föreslogs räntefria lån till investeringskostnaden. nr 1983/84:l35 har industriministern föreslagit att I proposition SIND under en treårsperiod skall få disponera 15 milj kr för stöd till flexibla SIND har tillsatt ett programråd för tillverkningssystem. FMS-stödet. Dessutom har ett medelstillskott till industrifonden delvis motiverats med att det är angeläget att främja investeringar i flexibla tillverk- Industrifondens stöd är mindre förmånligt än vad DEK ningssystem. Det krävs vanligen tillbaka i form av royalty om inte invesföreslog. teringen misslyckas. D Förhandlingar med industrin samt eventuellt också statlig medverkan vid bildande av ett FMS-bolag. Förslaget har inte genomförts. och informationsverksamhet i IVF:s regi rörande D Utvecklingsarbete FMS. för detta har inte anvisats utöver STU:s ordina- Några nya resurser rie medel. i vilken IVF kan inrymma en industri- D En ny byggnad i Stockholm robotstation, dvs en verkstad där IVF kan hjälpa företag och andra av problem i samband med robotinatt prova ut lämpliga lösningar stallationer. Förslaget har inte genomförts.

I promemorian Ingenjörsutbildning för industriarbetare föreslogs nya möjligheter till ingenjörsutbildning för personer med praktisk erfarenhet av industriellt arbete. Förslagen avsåg: D Högskolan. förklarade ha för I årets budgetproposition sig utbildningsministern avsikt att tillsätta en ledningsgrupp inom Utbildningsdepartementet

120 Industripolitik på dataområdet

med uppgift att samordna det arbete som pågår på olika håll med att utveckla nya former av ingenjörsutbildning, bl a av det slag som DEK har föreslagit. l] Komvux. De tekniska utbildningarna beräknas hädanefter få högre prioritet än tidigare inom komvux. Det är dock kommunerna som bestämmer. E] Arbetsmarknadsutbildningen. Enligt uppgift förbereder AMS vissa egna förslag till tekniska utbildningar för personer med erfarenhet av industriellt arbete.

7.5 och

Utbildning personalutveckling

Som DEK redan har framhållit är tillgången på kunskaper av avgörande betydelse för företags möjligheter att utnyttja ny teknik. Detta är också ett område där staten har ett särskilt stort ansvar. Utbildningens och kunnandets betydelse för den industriella förnyelsen har flera aspekter: l Industriella innovationer förutsätter i allmänhet att det finns personer i företagen som har tillräcklig kunskap för att känna till och förstå betydelsen av den FoU som bedrivs på olika håll inom ett område. Det ligger i sakens natur att det bara är ett fåtal personer som har sådan kunskap inom ett visst teknikområde. Ett viktigt syfte med den statliga satsningen på forskning är att öka tillgången på sådana personen 2 Den första spridningen av en innovation bygger likaså på kunskaperna hos ett begränsat antal personer. Dessa är kanske inte forskare men kvalificerade tekniker, ofta sådana som har specialiserat sig på förnyelseprojekt. Högskoleutbildning är i de flesta fall nödvändig. 3 Den breda spridningen av en ny produktionsteknik sker först när den behärskas av ett stort antal personer med ansvar för den mera vardagliga produktionen. Dessa har i dag starkt varierande utbildningsbakgrund. En del saknar teknisk utbildning och åtskilliga har bara institutsutbildning eller liknande i kombination med praktiska erfarenheter.

För att spridningen av ny teknik skall kunna påskyndas kan utbildningsinsatser av i huvudsak två olika slag vara motiverade. För det första finns det många aktiva produktionstekniker med ansvar för valet av teknik som behöver komplettera sina kunskaper om nya slags lösningar. Både teoretisk och praktisk vidareutbildning kan behövas för detta ändamål. DEK har tidigare föreslagit att staten skall bidra till utveckling av kurser för tekniker med ansvar för projekteringen vid installation av industrirobotar. Det är angeläget att sådana och liknande kurser ordnas i ökande omfattning. Teknisk förnyelse medför dessutom ofta behov av att lära om den personal som skall hantera den nya utrustningen. I viss utsträckning

ingår personalutbildning i de kontrakt som företagen sluter med resp

maskinleverantörer. I övriga fall får det upphandlande företaget självt

sou 1984:51 Industripolitik på dataområdet 121

svara för motsvarande kurser. Det kan således i allmänhet inte anses vara en statlig uppgift att ordna utbildning i hantering av nya maskiner - kostnaderna för detta måste betraktas som en del av kostnaden för varje investeringsprojekt. Om staten bidrar till finansieringen av en investering genom lån e d, så är det motiverat att i bidragsunderlaget räkna in också den personalutbildning som är direkt föranledd av investeringen. Den tekniska utvecklingen nödvändiggör på sikt en allmän höjning av utbildningsnivån för stora grupper av anställda. De kompletterande utbildningar som därvid behövs är så omfattande, att det i allmänhet inte räcker med korta-kurser i handhavande av nya maskiner, programmeringsspråk osv. Allt fler kommer att behöva ganska omfattande kompletteringar av sin grundläggande utbildning. DEK har tidigare lämnat förslag till ingenjörsutbildning för personer med praktisk erfarenhet av industriarbete. Ett motsvarande behov av relativt omfattande - alltså inte bara korta kurser vidareutbildning finns också för många grupper av personer som redan har ingenjörsutbildning. Den stora utbyggnad av vuxenutbildningen som gjordes under 1970- talets första hälft kom av olika skäl bara i mycket liten utsträckning att Öppna möjligheter för vidareutbildning av tekniker. De vuxnas möjligheter till teknisk vidareutbildning har försämrats genom att de tekniska instituten och korrespondensinstituten har fått allt mindre betydelse. I stället har en avsevärd utbyggnad skett av utbildningen av ungdomar till ingenjörer på gymnasie- och högskolenivå. DEK anser det vara - viktigt att denna i och för sig angelägna satsning på ungdomsutmed en minst lika kraftig utbyggnad av vuxenbildningen kompletteras utbildningen på det tekniska området.

7.6 Några ytterligare synpunkter

DEK har som nämnts förordat att staten skall få inrätta fem verkstadstekniska utvecklingscentra (VUC) på högskoleorter samt ett utvecklingscentrum för processindustriell teknik. Kommittén anförde att en första uppgift för VUC borde bli att försöka upprätta CADCAM- centraler, dvs resurser för att utveckla och sprida kännedom om CADCAM. Förslaget om VUC och CADCAM-centraler har delvis genomförts. Verksamheterna i fråga drivs som en integrerad del av IVF, som också har utvidgat sin tidigare etablerade verksamhet i Stockholm och Göteborg. DEK tillmäter lVFzs verksamhet stor betydelse. Kommittén anser att en fortsatt utbyggnad bör ske av främst den utåtriktade delen av institutets verksamhet. Detta bör ske så snart som det är möjligt med hänsyn till IVF :s administrativa resurser och tillgången på personal. Därvid bör ett femte VUC inrättas i Lund. Någon motsvarande verksamhet på det processindustriella området har inte kommit till stånd. Såvitt DEK har kunnat finna har intresset för det sistnämnda varit svagt från såväl statsmakternas som de berörda branschernas sida. DEK har därför avstått från att driva den frågan vidare.

122 Industripolitik på dataomrâdet SOU l984z5l

I samband med sin behandling av frågan om ett nationellt mikroelek-

tronikprogram5 uttalade riksdagen att detta program senare borde följas

av liknande satsningar på system-och programvaruutveckling. Detta uttalande överensstämmer med vad DEK anförde i sitt remissvar (1983- 03- 30) över STU:s förslag till program. STU betecknade också själv sitt förslag som ett första steg. DEK vill än en gång understryka att den snabba utvecklingen på system- och programvaruområdet bör ägnas lika stor uppmärksamhet som mikroelektroniksektorn. Som redovisades i ett tidigare kapitel saknas det i stort sett internationellt konkurrenskraftiga svenska företag inom flera segment av systemoch programvaruområdet (liksom inom vissa delar av mikroelektronikområdet). Även om vårt land inte någonsin kan räkna med att upprätthålla inhemsk produktion på alla dessa marknadssegment, så är det

ändå viktigt att vi har ett både brett och djupt kunnande. Åtgärder med

syfte att bygga upp kunnande inom området vidtas fn av STU inom ramen för programrådet Informationsteknologi. DEK bedömer det som angeläget att STU närmare undersöker möjligheterna att i ökad utsträckning komplettera FoU-insatserna med statlig teknikupphandling m m även inom system- och programvaruområdet. Vid sin behandling av det nationella mikroelektronikprogrammet anförde riksdagen också (NU 1983/ 84:1 l s. 14 ff) att regeringen borde låta STU utreda frågan om inrättande av ytterligare fem CADCAM-centraler, företrädesvis utanför högskoleorterna. Detta ligger i stort sett i linje med de ståndpunkter som DEK har intagit. DEK vill dock med anledning av riksdagsbeslutet påpeka att det bör ankomma på IVF och dess finansiärer, dvs STU och Mekanförbundet, att från tid till annan ompröva såväl tekniska som geografiska och andra prioriteringar inom IVF:s verksamhet. Den i DEK:s förra betänkande förordade satsningen på CADCAM-centraler bör ses som en temporär insats, som bör fortsätta så länge de berörda organen finner det motiverat att inom det verkstadstekniska området ge särskild prioritet åt just CADCAM. IVF har för övrigt lagt upp sin CADCAM-verksamhet på ett flexibelt sätt; den består bl a av en husvagn som körs från ort till ort. Ett eventuellt beslut av riksdagen eller regeringen om att IVF skall driva fasta CADCAMcentraler på vissa orter skulle enligt DEK:s mening minska flexibiliteten på ett olyckligt sätt. Om STU:s verksamhet ses utifrån industristrategiska utgångspunkter snarare än forskningspolitiska, så finns enligt DEK:s mening goda skäl för att staten temporärt skall göra en ännu större satsning på just verkstadsteknik än vad som nu planeras. STU:s förslag har emellertid baserats på bl a bedömningar av tillgänglig kapacitet för FoU inom olika teknikområden. Ytterligare insatser skulle enligt DEK:s bedömning kunna göras i form av flera demonstrationssystem inom området datorstyrd verkstadsteknik. 5 Regeringens proposi- Regeringens förslag om stöd till FMS-system, som lades fram i protion nr I983/84:8, nä- om industriell tillväxt positionen och förnyelse, följde i huvudsak ringsutskottets betän- DEK:s förslag. Regeringen föreslog dock inte någon möjlighet till ränkande nr 1983/84:11, tefria lån för själva investeringen, varför den totala subventionsnivån riksdagens skrivelse nr 1983/842130. blir mindre än enligt DEK:s förslag. Regeringsförslaget innebär att

sou l984:5l Industripolitik på dataområdet 123

medlen skall fördelas av SIND i samråd med STU och industrifonden. DEK vill understryka vikten av detta samråd. De båda senare myndigheterna disponerar var för sig egna resurser som kan användas för utvecklingsprojekt inom samma teknikområde. Det är enligt DEK:s mening motiverat att regeringen låter SIND, STU och eventuellt också industrifonden genomföra en gemensam utvärdering av sina olika stöd till ny verkstadsteknik. En sådan skulle göra det lättare att i framtiden bedöma effekterna av åtgärder med olika grad av selektivitet och olika hög subventionsnivå. Efter en sådan utvärdering finns det också anledning att åter överväga hur arbetsuppgifterna skall fördelas mellan dessa myndigheter. Ett sätt är tex att STU får större än nu att stödja även egentliga investeringar, vilket kan vara möjligheter motiverat bl a när det gäller referensanläggningar. Detta skulle i så fall ge anledning att ifrågasätta SlND:s roll i sammanhanget. En annan är att bibehålla eller skärpa åtskillnaden mellan å ena sidan möjlighet STU:s stöd till utvecklingsarbete och å andra sidan eventuella stöd till —- innebära ökade uppgifinvesteringar något som i stället skulle kunna ter för SIND. Är de hittills diskuterade åtgärderna tillräckliga? För att kunna besvara den frågan har DEK också övervägt möjligheten att införa betydligt för att främja spridning av ny produktionsteknik. Det kraftigare åtgärder skulle subventioner till i så fall bli fråga om ett ökat inslag av direkta Sådana förekommer i flera andra länder. Storbritannien investeringar. och Frankrike har sålunda infört bidrag på mellan 25 och 33 % av investeringskostnaden för maskiner av vissa angivna slag, däribland industrirobotar och NC- maskiner. Ett argument för bidrag till investeringar i ny teknik kan vara att ett stöd till enbart FoU kan ha begränsat intresse när det gäller riktigt stora investeringsprojekt, som t ex FMS. En direkt stimulans av investeringar skulle i så fall kunna tänkas ge bättre förutsättningar för en ytterligare av FoU-arbetet. Den skulle dessutom bidra till att företagen får ökning fler praktiska erfarenheter av den nya tekniken. I viss utsträckning kan bidrag till investeringar i likhet med FoUstödet lämnas selektivt på så sätt att de förbehålls projekt som någon bedömer som lämpliga för demonstrationsändamål. En såmyndighet dan begränsning innebär dock med nödvändighet att verksamheten får relativt liten omfattning. Detta ärt ex fallet med det stöd till FMS-system som DEK har föreslagit. En så omfattande bidragsgivning som tidigare den som nu sker i Storbritannien och Frankrike torde således inte kunna förenas med någon mera omfattande myndighetsgranskning av varje Även rättviseskäl talar för övrigt för att mera omfattande subprojekt. ventioner - om de kommer i fråga - bör ha en generell karaktär. DEK har för sin del kommit till att det för dagen inte finns någon anledning att införa ytterligare stöd till investeringar i ny teknik. Som framgår av redovisningen i tidigare kapitel har svensk industri visat en internationellt sett ovanligt stor förmåga att tillgodogöra sig produktionstekniska landvinningar. Denna gynnsamma utveckling kan på det hela taget inte sägas ha kommit till stånd som resultat av några statliga industripolitiska åtgärder. Datateknikens egna fördelar är argument nog

124 Industripolitik på dataområdet

för att företagen skall utnyttja den. Företagens finansiella situation är f n relativt gynnsam för en ökning av investeringarna. Det bör även i framtiden i allt väsentligt komma an på företagen att själva bedöma när det är tekniskt och ekonomiskt fördelaktigt att använda en viss teknik. Utvecklingen på detta område går dock snabbt. DEK:s bedömning att ytterligare stimulansâtgärder inte behövs kan fort bli inaktuell. Kommittén vill därför stryka under vikten av att regeringen håller sig väl underrättad om utvecklingen på detta område. Vi skall kapitel 8 ta upp frågan om vilka praktiska möjligheter regeringen har att bevaka detta på ett effektivt sätt.

8 i

Samordning

av

datafrågor industripolitiken

8.1 Inledning

Datatekniken är - har redovisats - med som tidigare förknippad genomgripande förändringar i stora delar av näringslivet. DEK har funnit dessa förändringar så stora att det kan vara motiverat att något ifrågasätta den industripolitiska förvaltningsapparatens förmåga att leva upptill de skiftande krav som kan komma att ställas på den. DEK vill här ta upp några frågor som gäller samspelet mellan de viktigaste myndigheterna på området, nämligen SIND, STU och regeringen/ industridepartementet. Ett huvudproblem för industripolitiken är - som DEK ser det - den stora svårigheten att hela tiden upprätthålla en tillräcklig beredskap inför förändringar. industripolitiken, liksom industrin själv, måste ständigt vara anpassad till nya förhållanden, som ofta inte har förutsetts. Politikens ändamålsenlighet är därför beroende av statens förmåga att snabbt uppfatta och förstå förändringar. Dessa kan vara av både teknisk och ekonomisk natur. Det gäller dessutom att av dessa förändringar, sådana som de uppfattas, dra slutsatser som verkligen är relevanta i förhållande till både politiska värderingar och de realistiska handlingsalternativ som kan finnas. DEK:s tillkomst föranleddes av ett ökande politiskt intresse för datatekniken och dess betydelse för ekonomi och sysselsättning. DEK:s uppdrag ligger i allt väsentligt inom ramen för SIND:s och STU:s normala bevakningsansvar. Den dåvarande regeringen bedömde tydligen att det ändå behövdes en särskild utredning som rapporterade direkt till industriministern. DEK har med detta kapitel velat ta upp frågan om hur detta behov kan tillgodoses i fortsättningen. Frågan om hur staten klarar förändringar på detta område har olika innebörd beroende på om behovet av förändring först identifieras i förvaltningsapparaten eller av politikerna:

(l)Vad händer om teknikens utveckling gör industripolitiska åtgärder

föråldrade? Finns någon i förvaltningen som i tid upptäcker detta och förstår behovet av förändring? Vem beslutar om eventuella förändringar, och vilka blir tillfrågade innan besluten fattas? (2) Hur går det när politiker vill initiera förändringar av åtgärdernas inriktning? Är förvaltningsapparaten ägnad att klara även andra slags uppgifter än dem som den planerades för?

126 Samordning av datafrâgor hos myndigheter och departement

Den första av dessa frågor gäller behovet av kontinuerlig bevakning av utvecklingen på det tekniska och industriella området. Den andra frågan gäller förvaltningsapparatens flexibilitet i vid mening. Ansvar för den allmänna bevakningen ávilar i första hand industridepartementet samt STU och SIND. De övriga statliga organ som finns pâ området —- tex industrifonden, AB Svensk Exportkredit, Sveriges Investeringsbank m fl — har inte något allmänt bevakningsansvar; de har tillkommit för att lösa särskilda finansiella frågor i samband med riskkapital, kapitalförsörjning och export.

8.2 SIND

SIND:s organisation har nyligen behandlats av riksdagen efter förslag i prop 1982/83:113. Propositionen baserades delvis på förslag av industriverksutredningen (Ds I 1982: 14). Denna hade också behandlat sambandet mellan SIND och STU, vilket det föredragande statsrådet i propositionen dock inte tog upp annat än i liten utsträckning. SIND:s verksamhet består av fyra program: D programmet Utredningsverksamhet, som omfattar utredningar enligt årliga utredningsplaner jämte mera avgränsade utredningar efter särskilda uppdrag. Det är främst fråga om utredningar av allmänt problemidentifierande karaktär som ska ge underlag för utformning av industri- och regionalpolitiken. El programmet Industriell omvandling och tillväxt, som omfattar dels handläggning av ärenden om industrigarantilån och vissa andra slags finansiellt stöd till företag, dels strukturanpassningsprogram för vissa avgränsade branscher. De sistnämnda består främst av utredningsverksamhet, men i några branscher (teko, trä, glas) ges också särskilt finansiellt stöd. EI programmet Regional utveckling, som i huvudsak omfattar den del av regionalpolitiken som består av finansiellt stöd samt information till företag. De viktigaste stödformerna är lokaliseringsstöd och sysselsättningsstöd. El programmet Smâföretagsutveckling, som i första hand omfattar SIND:s funktion av huvudman för utvecklingsfonderna. Programmet omfattar dessutom en rikstäckande bevakning och service gentemot företag med mindre än 200 anställda, exempelvis informationskampanjer, utbildningsservice och utredningsverksamhet.

Betydande kritik har riktats mot SIND, bl a av RRV och industriverksutredningen. Det har sagts att kontakterna länge har varit otillräckliga både inom SIND (t.ex. mellan företagsinriktade och allmänt utredande verksamheter), mellan SIND och STU, och mellan SIND och departementet. DEK bedömer att denna kritik i stor utsträckning har varit befogad. De förändringar som har genomförts under år 1983 synes endast delvis ha varit avsedda att medföra förändringar i just dessa avseenden. DEK anser det viktigt att SIND kan utöva en effektiv bevakningsfunktion. I den funktionen bör ingå att kritiskt granska och ifrågasätta

SOU |984:51 av hos myndigheter och departement 127 Samordning datafrågor

SIND:s liksom industripolitiken i vid mening. Mot den egen verksamhet anser kommittén att i synnerhet den kritik som har riktats bakgrunden mot SIND:s utredande verksamhet förtjänar att tas på allvar. DEK vill erinra om att utredningsverksamheten bara i begränsad omfattning varit till verkets uppgifter och dessutom inte sällan kopplad egna operativa legat vid sidan av regeringens behov av strategisk information (se industriverksutredningens resonemang, som delvis baseras på synpunkter från RRV; Dsl 1982:14 s. 40). Det kan tilläggas att inte heller STU SIND:s utredningskapacitet i någon större utsträckning. STU utnyttjar föredrar i allmänhet att lita till sin egen kompetens, även för övergripande prioriteringar. l det sistnämnda avseendet har förhållandena dock varit bättre inom elektronikområdet än på många andra områden. SIND:s serie av rapporter med titeln Elektronikindustrin i Sverige” (SIND 1980:20, 1981:1, 1981:6 m fl) anses sålunda ha varit till stor nytta för läsare på skilda håll inkl. STU och regeringskansliet. Vissa åtgärder har vidtagits för att förbättra samverkan mellan myndigheterna genom exempelvis ett deltagande i olika utredningsprojekt m m. SIND har också gemensamt anlitats för att ta fram till m m. av regeringen underlag propositioner Sammanfattningsvis bör ändå sägas att SIND:s utredande och allmänt bevakande verksamhet många gånger har alltför svag anknytning till aktuella industripolitiska åtgärder för att upplevas som riktigt me- S1ND:s företagsinriktade verksamhet är inte generell ningsfull. egen utan avgränsad till i huvudsak tre grupper av företag, nämligen mindre och medelstora företag samt företag i stödområdena och vissa proble- Därtill kommer införda FMS-stödet. matiska branscher. bl a det nyligen Huvuddelen av SIND:s allmänna bevaknings- och utredningsverksamhet har i stället kommit att riktas mot utomstående avnämare, tex och industridepartementet. Dessa har enligt DEK:s bedömregeringen inte SIND till dess fulla kapacitet i detta avseende, än ning utnyttjat mindre vinnlagt sig om att styra och utveckla resursen i fråga så mycket som vore motiverat.

8.3 STU

STU:s verksamhet omfattar främst stöd till teknisk forskning och utav betydelse för industrin. I viss utsträckning gör verket också veckling området. På senare år har dess komegna utredningar på det tekniska petens breddats, så att den nu också omfattar ett betydande kommersiellt kunnande. Det ingår dock inte i verkets uppgifter att bevaka utvecklingen annat än på det tekniska området. Stöd lämnas till FoU vid både högskolor, fristående forskningsinstitut och företag. STU:s stöd till statlig forskning är organiserat i ramprogram för vilka läggs fast i samråd med ett stort antal kunskapsutveckling, sakkunniga personer och representanter för olika intressen. För den kollektiva forskningen delar STU ansvaret med berörda branschorganisationer. Det finns flera exempel på att STU på eget initiativ har föreslagit

l28 Samordning av datafrâgor hos myndigheter och departement

ändringar av gällande prioriteringar mellan olika områden, liksom i fråga om verksamheten inom tex ett ramprogram. Verkets tjänstemän har som regel goda kontakter med både forskare och företag inom resp områden. Som underlag för exempelvis STU:s förslag till ramar för verksamheten under budgetåren 1984/85 to m 1986/87 gjorde verket också en samlad redovisning och bedömning av utvecklingstendenserna inom hela det industriella området. Det ligger i sakens natur att knappast någon har kompetens att bevaka hela industrins tekniksituation annat än översiktligt. Personfrågor måste självklart tillmätas betydelse vid fördelningen av verkets resurser. Det kan innebära tex att STU stöder viss verksamhet mest på grund av förtroende för vissa forskare - och önskan att behålla deras duktiga inom landet kompetens snarare än på grund av någon djupare industripolitisk analys. Detta behöver kanske inte vara något fel, även om det på kort sikt innebär en begränsning av regeringens möjligheter att aktivt styra verkets prioriteringar. Forskningens långsiktiga karaktär brukar också anses göra det olämpligt att vidta snabba förändringar. STU:s stöd till företag avser projekt av FoU-karaktär. Stödets storlek i enskilda fall beror i huvudsak av FoU-insatsernas storlek och inte på tex företagens kostnader för investeringar i samband med projekten. STU har således små möjligheter att hjälpa företag annat än när deras huvudproblem är av just teknisk natur. STU kan som regel inte ge bidrag eller lån bara för att påskynda spridningen av ny teknik ——det måste vara fråga om verklig utveckling av nya tekniska lösningar. Det kan därför inte heller sägas ingå i STU:s bevakningsansvar att rapportera till regeringen om andra utvecklingstendenser än sådana som har direkt samband med det tekniska utvecklingsarbetet. STU har sammanfattningsvis en teknisk kompetens och en omfattande utåtriktad verksamhet, som ger detta verk goda förutsättningar för att vid behov göra översiktliga bedömningar av den tekniska utveckling som berör industrin. STU:s kunnande gäller däremot inte i samma utsträckning ekonomiska och marknadsmässiga förhållanden.

8.4 Större upphandlande myndigheter

Större upphandlande myndigheter såsom affärsverken och försvaret har sannolikt ofta större möjligheter än regering och riksdag att föra en medveten och långsiktig industripolitik. Dessa myndigheter disponerar stora finansiella resurser (vilka i de affärsdrivande verken ofta kan tas fram internt utan och dessutom - i allmänhet - en riksdagsbeslut) teknisk kompetens. Deras agerande torde ha haft stor betydelse för berörda industriföretags beslut att satsa på ny teknik inom t ex telekommunikationer, elkraftsöverföring och (givetvis) flygplanstillverkning. Statsmakternas instruktioner till myndigheterna består i detta sammanhang främst av upphandlingskungörelsen. Enligt denna skall statens upphandling vara affärsmässig. Endast för totalförsvaret är det tillåtet att frångå denna princip i syfte attt ex gynna svenska företag. Om ickemilitära myndigheter i praktiken ger företräde åt svenska leverantö-

av datafrágor hos myndigheter och departement 129 Samordning

rer - vilket förekommer - så skall det ha affärsmässiga antagligen skäl - t ex en önskan antalet leverantörer eller att trygga att begränsa servicen och den framtida försörjningen med kompletterande utrustning i framtiden. Erfarenheterna tyder snarast på att det går bra för en upphandlande myndighet att främja inhemska leverantörers utveckling utan att göra våld på upphandlingskungörelsens princip om affärsmässighet. När det ibland ifrågasätts från politiskt håll om inte fler beställningar borde styras till svensk industri är det vanligt att berörda myndigheter ogillar detta och vill slå vakt om affärsmässigheten. Myndigheternas egen tolkning av affärsmässigheten synes ge tillräckligt utrymme för långsiktiga industristrategiska överväganden när sådana förekommer (men däremot kanske inte för direkta hänsyn till sysselsättningen).

8.5 Industridepartementet

har bl a en enhet (nr l) för allmän industri- och Industridepartementet mineralpolitik, en enhet (nr 3) för teknisk utveckling och en enhet (nr 4) för samt ett struktursekretariat. Alla dessa har i viss branschfrågor, utsträckning ett bevakningsansvar i frågor som gäller datateknikens spridning i industrin. Enhet l har ansvar för de allmänna industripolitiska frågorna inkl relationerna med SIND, samt småföretagsfrågor, finansieringsfrågor, mineral- och resursfrågor m m. En handläggare har till uppgift att jämte andra frågor handlägga industripolitiska ärenden som gäller datateknik och elektronik. Enhet 3 har ansvar för relationerna med STU och handlägger därutöver ärenden om tekniska attachéer, statens provningsanstalt m m. Beträffande datatekniken har enheten ansvar för internationella relationer inkl en del andra informationsfrågor (3 handläggare). Enhet 4 har bevakningsansvar för olika branscher. En handläggare bevakar dataindustrin, försvarsmaterielindustrin och elektronikindustrin, en bevakar verkstadsindustrin m m. Struktursekretariatet består av en chef och tre handläggare för ekonomiska sekretariatet anlitar dessutom utomstående expertis. utredningar. i Sekretariatet har ingen direkt befattning med någon operativ verksamhet. I budgetsammanhang handlägger sekretariatet de frågor som gäller SIND:s utredningsenhet. Den bevakning av datateknikens utveckling och spridning som sker i industridepartementet är således splittrad på många personer, av vilka de flesta också har andra uppgifter. Detta behöver kanske inte vara avgörande olägenhet, även om det måste antas bidra till att göra någon det svårt för dem som leder departementet att överblicka den information som kommer in. I den mån det finns behov av övergripande samordning, så torde förutsättningarna för en sådan f n inte vara väsentligt större inom departementet än på myndighetsnivå, dvs i form av direkta kontakter mellan SIND och STU.

130 Samordning av datafrâgor hos myndigheter och departement

8.6 Generella synpunkter

Både SIND och STU bevakar givetvis de utvecklingstendenser som har betydelse för prioriteringar inom respektive myndighets verksamhetsområde. Om de politiska instruktionerna är allmänt formulerade vilket är vanligt måste varje myndighet själv sköta viktiga delar av prioriteringen inom sitt område. Detta torde vara lättare i fråga om utåtriktade verksamheter än sådana rena utrednings- och bevakningsuppgifter som framför allt SIND har fått. SIND:s utredande verksamhet borde mer än hittills bli utnyttjad för en fortlöpande dialog mellan myndigheter och politiker. Denna dialog borde syfta till att effektivisera de utåtriktade industripolitiska åtgärderna, vare sig dessa vidtas av SIND eller av regeringen eller någon annan myndighet. Hittills har utredandet i alltför hög grad fungerat som en verksamhet för sig eller t 0 m som ett självändamål. Generellt sett är det ingen lätt uppgift för en regering att bedöma de politiska konsekvenserna av all den information om teknik och ekonomi som kommer in från skilda håll. Det torde vara oundvikligt att myndigheters bedömningar av vad som är viktigt blir påverkade av deras roller som förvaltare av vissa statliga åtgärder. Sådan bevakning som sköts av organ utan relevanta operativa uppgifter framstår å andra sidan som mindre auktoritativ. Det sistnämnda gäller tex DEK, SIND:s utredningsenhet och vissa delar av SIND:s övriga enheter. Om inte dessa styrs hårt och medvetet av regeringen, så blir deras roll snart sådan att de får konkurrera om politikernas uppmärksamhet på samma villkor som intresseorganisationer, forskare, journalister och fristående opinionsbildare. Erfarenheterna talar enligt DEK:s mening för att den industripolitiska bevakningen mer än hittills borde anförtros åt dem som har ansvar för operativa verksamheter gentemot industrin, samtidigt som dialogen mellan dessa och de politiskt ansvariga borde vara tätare och mera konkret. En regering kan också vilja förändra industripolitiken mot bakgrund av politiska värderingar och egen information - oavsett hur myndigheter och departement sköter sin bevakning av utvecklingen. Detta är nr (2) av de bägge fall som nämndes i början av detta kapitel. Vad finns det för förutsättningar för att nya politiska bedömningar snabbt skall kunna slå igenom i myndigheternas praktiska handlande? Detta kan försvåras tex om det är oklart vilka statliga verksamheter som berörs eller om berörda myndigheter inte uppfattar de nya signalerna så som politikerna har menat. I värsta fall finns det ingen i förvaltningen som känner sig manad att genomföra någon verklig förändring, vilket i så fall kan ha olika tänkbara förklaringar: E! politiker och administratörer förstår inte varandra; El administratörerna förstår politikernas budskap men anser dem mindre välbetänkta och försöker därför begränsa deras effekter; EI administratörerna uppfattar politikernas budskap såsom i sak innehållslösa, varför ingen verklig förändring kan komma till stånd.

av hos och departement 131 Samordning datafrågor myndigheter

Det är givetvis inte lätt för en minister eller statssekreterare att genomskåda en komplicerad ”revirstruktuf” och dess konsekvenser för till- Det bildas lätt en ond cirkel: Politikerna formugången på information. för lerar inte tillräckligt tydliga övergripande mål, vilket ger utrymme i förvaltningen; då får politikerna inte heller den inforsuboptimeringar mation de skulle behöva för att kunna formulera några övergripande mål (dvs de får svårt att bedöma vilken information de skulle behöva för att kunna se kritiskt på verksamheten som helhet). Om industripolitiken i längden skall framstå som meningsfull måste den grundas på en sådan verklighetsuppfattning och sådana problemformuleringar som verkligen är relevanta i förhållande till de åtgärder som staten kan vidta. Allmänna beskrivningar och analyser av läget i vidare bemärkelse utförs som regel bäst i oberoende miljöer med vetenskapliga kvalitetsnormer. I sina petita måste emellertid myndigheterna ge underlag för regeringens prioritering av olika åtgärder - både de som redan finns och sådana som skulle kunna införas. De förslag som myndigheterna lägger fram i sina petita skulle kunna med en kort redovisning av det senaste årets händelser i kompletteras fråga om näringslivets utnyttjande av datateknik. En sådan redovisning skulle kunna utarbetas gemensamt av SIND och STU. Myndigheternas ställningstaganden skulle enligt DEK:s bedömning få större värde om de kunde byggas under med material som myndigheterna tillsammans har varit med att ta fram och som de tillsammans har tagit ställning till. Den omständigheten att datateknikens utveckling har så stor betydelse i både tekniskt och ekonomiskt hänseende talar enligt DEK för att SIND och STU om möjligt borde samverka vid utarbetande av underlag för prioriteringar av åtgärder som berör detta teknikområde. Ansvaret för politikens innehåll är regeringens, och det är viktigt att varje regering verkligen kan agera i tid i frågor som den anser vara viktiga. Regeringen måste kommunicera med myndigheterna på villkor som är olika för olika myndigheter. Myndigheterna skall genomföra politiken och dessutom hålla regeringen informerad om vilka nya problem som uppstår.

Reservation

Av ledamöterna Frejhagen och Sören Lindebro

Birgitta

DEKs material har mycket stora förtjänster som det presenteras här. Det är därför extra tråkigt att behöva konstatera att de slutsatser och de åtgärder som man utifrån detta anser behövs från samhällets sida har sin utgångspunkt i en typ av snäv ”teknikblindhet”. Vi anser oss därför tvungna att reservera oss på två punkter. Den första punkten är av kvalitativ karaktär. Vi anser att Sveriges industriella kompetens och möjligheter att utvecklas som industrination ligger i att tillfredsställa marknadens behov genom att kompetenta arbetare och tjänstemän får utnyttja bra verktyg. Kompetensutveckling och programutveckling blir då centrala områden för eventuella samhällsinsatser på dataområdet. Datatekniken och kreativitet. DEK, såväl som påverkar kompetens andra svenska och internationella utredningar, har visat hur tekniken beroende på hur den används antingen kan bidra till uppbyggnad av eller till utarmning av yrkeskunnande. DEK har dock nöjt sig med att konstatera detta och inte försökt sig på någon analys av möjligheter respektive behov av åtgärder för att få till stånd en positiv utveckling av de anställdas kompetens i industrin. DEK har nöjt sig med att se på vilket behov av att kunna själva datatekniken som olika grupper av arbetare och tjästemän kan få. DEK har däremot inte analyserat vilket stöd för kompetensuppbyggnad som yrkesarbetare, konstruktörer m fl skulle kunna få av datatekniken med bra utformad programvara. Gunnar Eliasson, IUI, har i rapporten till DEK Det moderna företaget” gjort en mycket intressant kartläggning som berör dessa frågeställningar. Han visar på ett antal viktiga tendenser i en utveckling mot allt mer integrerade och teoretiska företagsstrukturer. Detta har dock inte följts upp och utnyttjats för slutsatser i slutrapporten. Vi har i särskilda yttranden till DEKs tidigare betänkande och rapporter pekat på dels behoven av insatser för att öka de anställdas kompetens - vilket när det gäller och dels för att öka tillgången till bra verktyg datateknik i hög grad handlar om programvara som underbygger och fördjupar de anställdas yrkeskunskaper. Våra förslag har ex gällt yrkesteoretisk fortbildning för anställda som skulle byggas på upp till ingenjörskompetens. Det har gällt stöd till som kan och vill utveckla programvara med svenska förtecken. företag

134 Reservation

Det har gällt subventioner till framför allt mindre företag för att stimulera dem att lära sig den nya tekniken och ge dem möjlighet att anpassa tekniken till sina behov. Vi upprepar inte här våra förslag utan vill i stället hänvisa till våra tidigare skrivningar i SOU 1981:59, Ds I 1983:27. Vår andra punkt i denna reservation är att vi inte anser att utredningen tillfredsställande behandlat näringslivets olika delar. I och med att Nils Odén och Lars Persson slutade i DEKs kansli 1981 har arbetet med processindustrin inte fullföljts. Det innebär att slutrapporten inte har några underlag eller analyser vad gäller behov av insatser inom textil och konfektionsindustrin, järn, stål och metallverk, kemisk industri inkl plastvaruindustri, elkraftsindustri, gruvor och mineralbrott, livsmedel, sågverks eller massa och pappersindustrin m m, m m. Inte heller är tillräckligt arbete gjort på området Övrigt näringsliv, dvs handel, banker, transporter, konsulter och övriga tjänstesektorn. Mycket lite är dessutom gjort vad gäller industrins kontor. Detta innebär sammantaget att man helt koncentrerat intresset till datorstyrda maskiner i verkstadsproduktionen utan att tillräckligt ha beaktat möjliga alternativ vad gäller arbetsorganisation och kompetens hos de anställda och vad som kan ske i resten av näringslivet. Detta beklagar vi då kunskap och underlag för korrekta bedömningar av behov av insatser i företagen eller av samhället är mycket stort på detta expansiva och viktiga framtidsomrâde som kan ha väsentlig betydelse för vår utveckling som industrination och välfärdsstat.

sou 1984:51 135

Särskilda yttranden

1 Av ledamoten Gunnar T. Du Rietz

I min tidigare reservation till åtgärdsförslagen i Datateknik i industriproduktionen (SOU 1981 :59), s. 91-99) utvecklade jag min syn på argumenten för statligt stöd till forskning, utveckling och teknikspridning. Slutsatserna där var, att det finns behov att stödja den långsiktiga forskningen och också - om än ett mindre starkt behov - att stödja utvecklingsarbetet. Behovet att subventionera erfarenhetsförmedlingen är däremot mera tvivelaktigt. När det gäller den svåra frågan om vårt nuvarande FoU-stöd är tillräckligt kom jag till den slutsatsen, att det knappast behövs ytterligare statligt stöd för att stödja företagens spontana satsningar på datateknik och elektronik. I dagsläget bör man därför så långt som möjligt låta ett direkt engagemang från företag och branschorganisationer avgöra hur stor omfattning de statliga insatserna bör ha, t ex genom att sikta mot hälftenñnansiering av de föreslagna verkstadstekniska utvecklingscentra av industrin även under uppbyggnadsskedet. När det gäller utredningens resonemang på olika ställen att det kan vara motiverat med statliga riskengagemang förtjänar här att upprepas vad jag tidigare sagt, att det går en viktig distinktion mellan risklångivning och risksubventionering. Det kan i vissa fall föreligga en s k riskaversion hos företagen som tenderar att leda till ett för lågt risktagande. Botemedlet härför är någon slags riskförsäkring (t ex villkorslån med marknadsränta och risktillägg eller royaltybetalningar eller statligt garantiåtagande mot ränta) - inte subventionering av risktagandet genom subventionerad ränta eller genom att staten delar risken gratis. I mitt särskilda yttrande angående förslagen till bl a flexibla tillverkningssystem (Ds I 1983:27) tog jag upp betydelsen av det som också DEK nämner i kapitel 7.2, att staten har anledning att vidta åtgärder som gör den industriella miljön mera gynnsam för tillväxt och förnyelse. I och för sig är det riktigt som DEK säger, att datateknikens egna fördelar är argument nog för att företagen skall utnyttja den och att det för dagen inte finns någon anledning att införa ytterligare stöd till investeringar i ny teknik (avsnitt 6.6). Ändå är det nödvändigt att, som jag sa i mitt tidigare särskilda yttrande, vitalisera marknadsekonomins drivkrafter genom att stärka incitamenten för arbete och investeringar. De mycket kraftiga kilar som beskattningen i Sverige slår in mellan bruttoavkastning på arbete och företagsinvesteringar och nettoersätt-

136 Särskilda yttranden y sou 1984:51

ningen till individerna ger alltför svaga incitament till att effektivt utnyttja våra arbetskrafts- och kapitalresurser. Detta förhållande kan industripolitiken inte bara lämna därhän med motiveringen att incitamentsfrågan inte är en specifik industripolitisk fråga. För att stärka investeringsincitamenten är det i dagsläget mest angeläget att minska bolagsskatten och sänka inkomstbeskattningens marginalskatt. För att öka arbetsincitamentet behövs sänkt s k total marginaleffekt, dvs sänkt synlig marginalskatt och sänkta inkomstberoende bidrag och avgifter utan samtidig höjning av arbetsgivaravgifter eller indirekta skatter (som också påverkar skattekilens storlek).

2 Av ledamoten Tomas Ohlin

DEK har på ett förtjänstfullt sätt bidragit till att kartlägga svensk databehandling, med betoning på industriella tillämpningar och administrativa system i anslutning därtill. De förslag som DEK för fram utgår från det statsfmansiella läget: uppmaningen för kommittén att inte presentera kostnadskrävande reformer utan att samtidigt ange möjliga besparingar. Förslagen från DEK bör förverkligas i den takt finansiella resurser bedöms tillgängliga inom industrin samt inom övriga ansvariga organ och myndigheter. DEK:s förslag omfattar på en punkt en relativt ny form, som det finns

anledning att se principiellt på.

Det gäller s k demonstrationssystem av teknisk natur. Utan tvekan ñnns ett tydligt behov av att för potentiella användare demonstrera vad ny teknik kan presentera. Sådan demonstrationsverksamhet bör enligt min mening organiseras branschvis, av industrin själv, eller i samverkan mellan industri och samhälle, det senare förslagsvis representerat av STU. Det är inte lämpligt att statligt stöd utgår direkt till enskilda företag som ägnar sig åt dylik verksamhet. Dessutom bör för låneverksamhet till företag som tar ny teknik i bruk gälla marknadens gängse låneformer och villkor. Räntefrihet bör därför i dylika fall ej komma i fråga.

l En DEK:s

sammanställning

av

Bilaga rapporter

Innehåll

En sammanställning av DEK:s rapporter . . . . . . . . . . . . . . . . 138 1.1 Bakgrund . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 138 1.2 Datatekniken i verkstads- och processindustrin . . . . . . 138 1.2.1 Slutsatser i rapporterna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 138 1.2.2 Elektroniken i fabriken —— Populärversionen: hot eller hopp?” . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 140 1.2.3 Enkät om datorinvesteringar i industrin . . . . . . 140 1.3 Datateknik och industripolitik. Industri- och forskningspolitiska program inom data- och elektronikområdet.. 141 1.4 Datatekniken i ett vidare perspektiv . . . . . . . . . . . . . . . . 142 1.4.1 Datateknik, ekonomisk tillväxt och sysselsättning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 142 1.4.2 Yrkeskunnande och upplärning i industriföretag 143 1.4.3 Planering och styrning av ADB i industriföretag 143 1.4.4 Det moderna - studier företaget av organisation och styrsystem . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 144 1.4.5 Investering i industrirobotar - en studie av motiv, beslutsunderlag och lönsamhet . . . . . . . . . . . 144 1.5 DEK:s förslag till industripolitiska åtgärder . . . . . . . . . 146

138 Bilagor

l En DEK:s

sammanställning

av

rapporter

1.1 Bakgrund

I sina utredningsrapporter har data- och elektronikkommittén belyst olika sidor av datatekniken i industrin. Kommittén började sitt arbete med att beskriva hur datatekniken används i verkstadsindustrin och i processindustrin. Denna mångfasetterade beskrivning, vilken också innehöll redogörelser för andra länders industripolitik med avseende på datatekniken, ledde fram till ett delbetänkande som omfattade förslag till industripolitiska åtgärder. En annan produkt av denna kartläggning är en populärversion kallad Elektroniken i fabriken - hot eller hopp”, vilken bl a skulle kunna användas i studiecirklar. DEK har vidare genomfört ett antal studier som syftat till att sätta in datatekniken i ett något större sammanhang, som omfattar industriförehar en rapport berört datateknik, ekonomisk taget som helhet. Sålunda tillväxt och sysselsättning. Planering och styrning av ADB-funktionen inom företaget har varit föremål för en undersökning. Den totala datoranvändningen inom industriföretag, bl a informations- och styrsystem, har analyserats i ”Det moderna företaget - studier av organisation och styrsystem”. Investering i industrirobotar har också studerats ingående. Dessutom har DEK genomfört en enkät om industrins datorinvesteringar. Några rapporter innehåller de förslag till industripolitiska åtgärder som data- och elektronikkommittén har lagt fram. En kort sammanfattning av alla ovannämnda rapporter återges i detta avsnitt. En översikt över vilka ämnesområden som utredningen behandlat med en hänvisning till respektive rapport gavs i kapitel 1.4.

1.2 Datatekniken i verkstads- och processindustrin

1.2.1 Slutsatser i rapporterna

Datateknik i verkstadsindustrin. Datorstödd konstruktions- och tillverkningsteknik” (SOU 1981:10) är titeln på den rapport som beskriver och analyserar CADCAM- systern, NC-maskiner, industrirobotar, datorstyrda transportsystem och annan datateknik. Analysen innehåller en beskrivning av användningsområden för datatekniken, dess effekter på

Bilagor 139

produktion och industristruktur samt dess effekter på sysselsättning och arbetets organisation. Vidare beskrives den internationella utvecklingen på området och slutligen görs en bedömning av utvecklingen i Sverige. I ”Datateknik i processindustrin. Datorstödda produktions- och processtyrsystem (SOU 1981:11) görs ett antal branschstudier. Sålunda beskrivs datatekniken i gruvindustrin, livsmedelsindustrin, textil- och konfektionsindustrin, massa-och pappersindustrin, kemiska industrin, vid järn-, stål- och metallverk samt inom elkraftsindustrin. I dessa båda rapporter dras slutsatsen att datorstöd i produktionen blir ett allt viktigare medel för att höja produktiviteten i näringslivet. Förutsättningarna för svensk industri i detta avseende är i stort gynnsamma. Företag inom främst Verkstadsindustri och massa- och pappersindustri intar internationellt sett ledande positioner när det gäller tillämpningar av datorstöd i produktionen. Svensk Verkstadsindustri har också installerat det största antalet robotar och NC-maskiner i världen i förhållande till sin storlek. Samtidigt finns dock företag som inte alls följer med i utvecklingen. Datorstödd konstruktions- och tillverkningsteknik har som främsta

uppgift att effektivisera produktionen. DEK:s studier har emellertid visat

att effektiviteten snarare beror på hur produktionen är organiserad än på den ingående utrustningens prestanda. En slutsats av detta är att kunskapen om produktionsprocessen som helhet är den avgörande faktorn för att framgångsrikt kunna tillgodogöra sig den nya tekniken. Vid sidan av ökad arbetsproduktivitet blir ökat kapital- och râvaruutnyttjande ett allt viktigare motiv för att införa datorstöd i tillverkningen. Avancerade datorstödda styrsystem utnyttjas främst i stora produktionsanläggningar där automatiseringen redan drivits långt varför de effekter man vill uppnå ofta rör andra slag av kostnader än de direkta lönekostnaderna. Som exempel kan nämnas styrning av pappersmaskiner för vilket datorstödda system utnyttjats relativt länge. Här kan enstaka procents skillnader i råvaruutnyttjandet vara avgörande för produktionens lönsamhet. Spridningen av ny teknik har stor betydelse för industrins konkurrenskraft. Man kan här urskilja olika steg i framväxten av ny teknik. Det första steget är forsknings- och utvecklingsarbete där en ny produktionsmetod eller ny produktionsutrustning utarbetas. Detta följs av ett tillämpningsgenombrott där en fungerande prototyp tas fram. Efter detta sprids den nya tekniken till en begränsad krets av tekniskt avancerade företag, begränsad spridning. I nästa steg får den en bred spridning. Det är först vid en bred tillämpning som den nya tekniken avsätter ekonomiska resultat för industrin som helhet. En övergripande fråga som berör alla leden är kunskapsutveckling och kunskapsspridning. Särskilt när det gäller den ekonomiskt avgörande breda spridningen framstår kunskapsutvecklingen som en avgörande faktor. På kort sikt är en väsentlig åtgärd att öka fort- och vidareutbildningen av redan anställd personal. En åtgärd som ger resultat först på längre sikt är att höja kvaliteten i grundutbildningen. Utvecklingen och installationen av datorstödda system ställer stora krav på förutseende och projektsamverkan mellan personer med olika

140 Bilagor

fackkunskaper. Många gånger brister det i utbildning hos dem som direkt kommer i kontakt med systemen. Även för relativt välutbildad personal uppstår ofta problem på grund av bristande praktiska erfarenheter. Enligt båda rapporterna bör därför industripolitiska åtgärder för att stimulera användningen av datorstöd i produktionen inriktas mot att undanröja kunskaps- och erfarenhetströsklar och att underlätta industrins rekrytering av utbildad arbetskraft. Detta kan ske genom bl a satsningar på utbildning, forskning och utveckling, referensanläggningar och erfarenhetsförmedling. Dessa allmänna riktlinjer konkretiserades i ett delbetänkande, vars förslag redovisas längre fram.

1.2.2 Elektroniken i fabriken - hot eller

Populärversionen: hopp?”

Datorstöd i produktionen innebär förändringar och omställningar för stora grupper av anställda. De direkta sysselsättningseffekterna är av mindre omfattning, men arbetsmiljö, arbetsinnehåll och framför allt kraven på kunskaper förändras. Detta kan skapa oro hos många anställda. Den kunskap om datatekniken i industrin som finns samlad i de båda ovan beskrivna rapporterna kan belysa en del av dessa förändringar. DEK ansåg därför att dessa kunskaper samt de dragna slutsatserna borde nå ut till så många som möjligt. Det beslutades inom kommittén att ta fram en bok som på ett översiktligt och någorlunda lättfattligt sätt skulle presentera utredningens arbete. Elektroniken i fabriken vänder sig således till ”vanligt folk” men kan med fördel läsas såväl av politiker, fackliga förtroendemän, företagsledare och andra som är intresserade av hur ny teknik kommer till användning i industrin. Boken har fått en sådan pedagogisk utformning att den med fördel kan användas i studiecirklar.

1.2.3 Enkät om datorinvesteringar i industrin

Som ett ytterligare led i en övergripande beskrivning av användningen av datateknik i svensk industri genomförde DEK 1983 en enkät om datorinvesteringar under tiden 1980 - 19822. Avsikten var att såväl produktionstekniska som administrativa tillämpningar skulle belysas och att datatekniken skulle relateras till övriga maskininvesteringar. Enkätsvaren visade att i början av 1980-talet bestod ungefär en fem- DEK. Datateknik i in- tedel av industrins maskininvesteringar av olika slags datorsystem och dustriproduktionen. datorstyrda maskiner. Av 1982 års investeringsutgifter för maskiner på Förslag till industripolisammanlagt ca 12 miljarder kronor avsåg inte fullt 3 miljarder kronor tiska åtgärder. SOU datorbaserad teknik. Därav gällde 2,3 miljarder sådan datorstyrd utrust- 1982:59. ning som används för tillverkning och konstruktion, såsom datorstyrda 2 DEK. Industrins dator- ugnar, pappersmaskiner, CNC-maskiner, industrirobotar och datorinvesteringar 1980 - styrd materialhantering. Investeringar för omkring en halv miljard kro- 1982. Ds 1 1983:28. nor avsåg datorsystem för administrativa ändamål (ADB).

Bilagor 141

Den datorstyrda produktionsutrustningen har stor relativ betydelse i både verkstadsindustrin och i de tunga processindustribranscherna. De administrativa datorsystemen har däremot väsentligt mindre relativ omfattning i processindustrin än i verkstadsindustrin. Detta beror sannolikt i fråga om mängd av information som behöver hanteras på skillnaderna i olika slags företag. l verkstadsföretagen är mängden av information om produkter, kunder, leverantörer m m oftast betydligt större och mera än i processindustrin. Det ska också tilläggas att datorer för komplex - administrativa ändamål till skillnad från produktionsutrustning ofta leasas. En annan slutsats från enkäten är att investeringar i datorstyrd produktionsutrustning har större relativ omfattning i stora processindustriföretag än i motsvarande verkstadsföretag. Detta kan till stor del förklaras av att processindustrin oftare består av stora, integrerade anläggningar, vilkas olika delar måste upphandlas och redovisas tillsammans. Under år 1981 uppgick de totala kostnaderna för industrins administrativa databehandling till 3,4 miljarder kronor. Detta motsvarade ca 4 700 kronor per anställd eller 2,9 % av industrins sammanlagda förädlingsvärde och 1,3 °/o av avsaluvärdet. Slutligen gav enkäten vid handen att det i början av 1983 fanns mer än 40 000 terminaler i industrin, varav ca 3 000 i huvudsak användes för ord- och textbehandling. Det kan jämföras med totalt ca 3 000 terminaler är 1975. Dessa siffror innebär att industrin för närvarande svarar för ca 18 % av samhällets totala terminalinnehav.

1.3 Datateknik och industripolitik. Industri- och

inom data- och

forskningspolitiska program

elektronikområdet.

För att kunna bedöma behovet av industripolitiska åtgärder inom dataoch elektronikområdet i Sverige företog DEK studier av följande länders datapolitik: USA, Västtyskland, Japan, Storbritannien, Frankrike,

Östeuropa inkl Sovjetunionen samt de nordiska länderna. Slutsatserna

från dessa studier är de följande: D De större industriländerna satsar miljardbelopp på forskning och utveckling, industriell utveckling samt användarfrämjande åtgärder inom data- och elektronikområdet. » D Det svenska motsvarande stödet är betydande med hänsyn till Sveriges storlek men har en inriktning som avviker från det internationella mönstret. De flesta västeuropeiska länder har under 70-talet avslutat de stödprogram som syftade till att bygga upp en inhemsk datortillverkande industri. l Sverige däremot hade statsmakterna ännu 1980 avsikten att under ytterligare några år ge medel till inhemsk datorindustri. D l Sverige är stödet för att stimulera användningen av datorer och mikroelektronik inom industrin mycket blygsamt jämfört med andra länder.

142 Bilagor SOU l984z5l

1.4 Datatekniken i ett vidare perspektiv

Efter att ha behandlat tillverkningstekniken har DEK genomfört ett antal studier som syftar till att sätta in datatekniken i ett något större sammanhang. Dessa studier har behandlat skiftande ämnen såsom datateknik, ekonomisk tillväxt och sysselsättning, yrkeskunnande i industrin, ADB-funktionen inom företag, organisation och styrsystem i det moderna företaget samt investeringar i industrirobotar. En kort sammanfattning av dessa studier kommer att ges här nedan.

1.4.1 Datateknik, ekonomisk tillväxt och sysselsättning

DEK har sammanställt tre expertinlägg som behandlar ovanstående ämnesområden. I en rapport från ett brittiskt fackförbund anlägger fackförbundets utredningschef Barrie Sherman en pessimistisk syn på framtiden. Sherman utgår ifrån att elektroniken framför allt kommer att medföra en rationalisering av administration, konstruktion och tillverkning av existerande varor och tjänster. Detta innebär att produktiviteten kommer att öka snabbare än produktionsvolymen vilket kommer att resultera i ökad arbetslöshet, åtminstone under en relativt lång övergångstid. Sherman menar att effekterna av elektroniken blir särskilt allvarliga eftersom de uppkommer i en tid av låg ekonomisk tillväxt och då regeringarna i industriländerna bedriver åtstramningspolitik. Docent Gunnar Eliasson, chef för Industriens Utredningsinstitut (IUI), kommer i sin rapport fram till delvis avvikande slutsatser. Eliasson framhäver att elektroniken kan medföra stora produktionsökningar i begränsade tillverkningsavsnitt. Tekniken introduceras dock endast stegvis och i olika tillverkningsled. Ser man till produktivitetsutvecklingen på företagsnivå finns det inte något som tyder på att elektroniken till sina effekter skulle skilja sig från andra rationaliseringsmetoder. Det finns ingen anledning att tala om ”revolution”. På några punkter är dock Sherman och Eliasson överens. De allvarligaste konsekvenserna för sysselsättningen inträffar när utländsk industri introducerar den nya tekniken i snabbare takt än den inhemska. Någon egentlig valmöjlighet för ett land med öppen ekonomi finns därför inte. Även Eliasson att lokal arbetslöshet kan uppstå på kort sikt när

menar

ny teknik introduceras, också i de fall ett land är tidigt ute. Både Sherman och Eliasson tillmäter också den ekonomiska politiken stor betydelse för det slutliga sysselsättningsutfallet. - Ett helt annat angreppssätt på problematiken teknik sysselsättning presenterar docent Hans De Geer, Stockholms Universitet och civ ing Eric Gierts, ALI-RATI. I en uppsats analyseras rationaliseringen i ett historiskt perspektiv, där huvudaktörerna varit staten, näringsliv och de fackliga organisationerna. Rationaliseringen och de sociala effekterna har aktualiserat frågor om statens ansvar och inflytande över näringslivets struktur. Marknadsekonomi och konkurrensprincipen har utgjort grundprinciper, men genom det samhälleliga ansvaret för den sociala

Bilagor 143

utvecklingen, i första hand sysselsättningen, har det offentliga inflytandet över näringslivet stärkts.

1.4.2 Yrkeskunnande och i industriföretag

upplärning

med denna studie var att försöka bidraga till förståelsen av den Syftet kunnande har i industrin. behandlar tre roll som personalens Rapporten aspekter, vilka har särskild betydelse för arbetsfördelningen, nämligen kvalifikationskrav, möjligheter till upplärning i arbetet samt betydelsen av intern resp extern rekrytering. beskriver tre huvudgrupper av arbeten: rutinarbeten, ar- Rapporten beten som kräver kunskaper som kan förvärvas i arbetet samt arbeten som kräver formell utbildning. identifiera av Man kan på de flesta arbetsplatser några huvudgrupper yrkeskunniga anställda, vilkas kunnande är centralt för själva idén med att bedriva en viss verksamhet Det kan exempelvis i på en viss plats. verkstadsindustrin gälla yrkesarbetare för svarvning och fräsning eller och vidare tekniker av skilda slag samt - i elektronikinriktasvetsning, - Resultaten av denna undersökning de företag systemkonstruktörer. antyder att upplärningen i arbetet är särskilt viktig för sådana personalgrupper som är centrala för respektive företag, och att det främst är dessa grupper som får fördel av interna befordringsvägar. Den tekniska utvecklingen medför att både yrkesarbetare och tekniker behöver allt mer omfattande teoretiska kunskaper. Äldre tiders manuella kunnande måste antingen kompletteras med eller helt ersättas av en större teoretisk förståelse. Dessutom medför den höga förändringstakten i sig själv att allt fler måste kunna tänka abstrakt för att föreställa sig innebörden avolika tekniska alternativ. tekniker behöver å andra sidan praktisk erfarenhet från pro- Många duktionen. Det är ofta ett problem att alltför få har både en sådan erfarenhet teoretisk I rapporten däroch tillräcklig utbildning. pläderas för för inrättande av en ny typ av ingenjörsutbildning, särskilt anpassad för yrkesarbetare som arbetar i industriföretag och avser att fortsätta med det. En sådan utbildning skulle dels tillgodose behovet av praktiskt erfarna dels ge tillträde till företagens interna befordringsingenjörer, arbetare vilkas arbetsuppgifter annars tenvägar för manuellt kunniga derar att bli utarmade av den tekniska utvecklingen.

1.4.3 och av ADB i industriföretag

Planering styrning

DEK har i en studie behandlat styrningen av industriföretags ADBvari stor vikt har lagts vid analys av vilka faktorer som verksamhet, bestämmer användandet av datakraft. Den teoretiska utgångspunkten har varit att förutsättningen för ett väl fungerande administrativt system är att datakraftstruktur och ADB-organisation väl återspeglar företagets grundar sig på studier utförda vid fyra större organisation. Rapporten företag. I avsikt att få en bättre kontroll över ADB-kostnaderna, har de stude-

144 Bilagor

rade företagen genomfört en del förändringar i sin ADB-organisation. Det finns en klar tendens till omstrukturering av företagens interna ADB-avdelningar. l vissa fall blir denna avdelning en egen resultatenhet. I andra fall bildas ett separat ADB-bolag. Ytterligare ett steg tar de företag som helt eller delvis säljer av sitt ADB-bolag till något konsultoch servicebolag inom databranschen. En annan tendens är en integrering av vissa arbetsuppgifter inom ADB-området i företagens övriga verksamhet. Undersökningen visade att de faktorer som bestämmer företagets specifika datakraftstruktur och dess ADB- organisation är D möjligheterna att genom integrering av olika funktioner rationalisera och effektivisera ADB-verksamheten i enlighet med produkt- och marknadsförhållanden D datateknikens rent tekniska möjligheter, ställda i relation till dess kostnader D företagsledningens syn på centraliserad kontra decentraliserad struktur och organisation.

1.4.4 Det moderna företaget —— studier av organisation och

styrsystem

DEK uppdrog åt docent Gunnar Eliasson vid Industriens Utredningsinstitut att kartlägga och analysera den totala datoranvändningen inom industriföretag. Rapporten innehåller dels en modellskiss, som beskriver och analyserar de olika datoriserade funktionerna i ett företag, dels en undersökning om hur datatekniken används i styrningen av stora industrikoncerner.

1.4.5 i industrirobotar -

Investering en studie av motiv beslutsunderlag och lönsamhet

DEK har i sitt utredningsarbete analyserat för olika spridningsprocessen teknikområden, bl a för industrirobotar. DEK har också dragit slutsatser beträffande motiv för robotinvesteringar samt olika problem och effekter som följer härav. I syfte att dels mer konkret illustrera hur det går till när företag inför industrirobotar i sin produktion, dels att testa våra slutsatsers beslutade DEK giltighet, att ingående studera tio företag som projekterat robotinvesteringar. När ett företag har blivit medvetet om att det kanske finns förutsättningar för att använda industrirobotar i produktionen börjar en process

med mer systematisk informationssökning angående robotens egenska-

per och de resurskrav (finansiellt och personellt) som ställs på företaget. De viktigaste informationskällorna i denna process är dels kontakter med andra företag som kan demonstrera och förmedla erfarenheter av robotanvändning, dels mässor och konferenser. Efter beslut om att investera i en robot fortsätter projekteringen i en mera aktiv fas, varvid flera personer involveras. Kunskapsuppbyggnaden kan här bli den avgörande faktorn för en framgångsrik investering. DEK

Bilagor 145

understrukit att vad som är utmärkande för har i samtliga utredningar

den datorstödda produktionstekniken är inte maskinernas imponerande

tekniska utan de kunskapskrav som ställs på företag som prestanda tänker ta tekniken i anspråk. som förstagångsanvändare normalt möter och Exempel på problem som har sin grund i bristande projekteringskunskap är ofullständiga framför allt vad gäller kringutrustning samt oförsystemspecifikationer

måga att förutse vilka krav roboten ställer på produktionsorganisationen

och på konstruktionen av de aktuella produkterna. är Det primära motivet bakom praktiskt taget alla robotinvesteringar att sänka arbetskraftskostnaderna. Få robotinvesteringar torde kunna ”räknas hem” på enbart andra besparingar än arbetskraftskostnaderna. På kort sikt och i ett begränsat perspektiv framstår således en höjning av arbetsproduktiviteten som det viktigaste skälet för de flesta robotinvesteringar. Då roboten utgör ett led i en större automatiseringsprocess —— - kommer emellertid en hel linje eller en större maskingrupp kapitalproduktiviteten att utgöra det primära rationaliseringsmotivet. Merparten av de företag vi studerat har varit ”förstagångsanvändare” för vilka det primära motivet för robotinvesteringen angetts vara att höja företagets tekniknivå. Investeringskalkylens betydelse som beslutsunderlag utgjorde en frågeställning i undersökningen. I många företag, företrädesvis de större, utgör investeringskalkylen Vid investeringar i industrirobotar och det viktigaste beslutsunderlaget. som normalt inte annan ny teknik måste hänsyn tas till vissa kalkylposter av konventionella Dessa finns med vid kalkylering maskininvesteringar. som signifikant kan påverka kalkylens utfall, är svåra att kvanposter, tifiera med följd att de inte sällan utelämnas i kalkylen. Poster som underskattas (både till investeringsprojektets fördel och nackdel) eller utelämnas är: kringutrustning och programvara, tid och kostnader för installation och intrimning, effekter på kapital bundet i varor och maskiner, utbildningsbehov, samt behov av förändringar i produktionsavsnitt före och _efter den aktuella investeringen. Hos mindre företag spelar investeringskalkylen en underordnad roll som beslutsunderlag. l regel görs en kostnadskalkyl och därutöver fattas beslut snarare på grundval av strategiska överväganden vad gäller teknikval I många mindre är det än av ofullständiga kalkylutfall. företag teknikintresse som är styrande för investeföretagsledarens/ägarens ringsbeslutet.

I inget av våra fallstudier har finansieringen angetts som ett svåröver-

komligt problem. De företag vi har studerat har finansierat investeringarna med såväl eget kapital som banklån och leasing. Däremot finns det investeringsbidraget har påskyndat investeexempel på hur det statliga ringsbeslutet. Det finns inget som tyder på att robotinvesteringar på något sätt skulle ge bättre lönsamhet än andra maskininvesteringar. Det går att hitta exempel på både lönsamhet och olönsamma robotinvesteringar. Det kan emellertid också hävdas att nyttan med industrirobotar inte direkt kan avläsas i en lönsamhetskalkyl. Robotinvesteringar medför en

146 Bilagor

rad indirekta effekter, tex höjd teknologinivå, vars lönsamhet kanske realiseras först på lång sikt.

1.5 DEK:s förslag till industripolitiska åtgärder

DEK har vid olika tillfällen under utredningsarbetets gång lagt fram förslag till industripolitiska åtgärder. Som ett resultat av de kartläggande studierna i verkstads- och processindustrin lade DEK 1981 fram ett delbetänkande med titeln Datateknik i industriprøduktiønen Förslag till industripolitiska åtgärder” (SOU 1981:59). I denna rapport pekar DEK på behovet av samordnade teknikspridningsinsatser vilket bl a skulle innebära att kollektiva forskningsinstitut ges en aktiv roll i samband med industripolitiska åtgärder och att branschorganisationer och fackliga organisationer stimuleras till ett större ansvar för erfarenhetsspridning. DEK föreslår en del åtgärder för att främja teknikutveckling och långsiktig kompetensutbyggnad vid de tekniska högskolorna. Det framhålls att det är viktigt att göra klara avgränsningar mellan målinriktad spjutspetsforskning, teknikbevakning samt ”fri” akademisk forskning. DEK lade vidare fram förslag på regionala verkstadstekniska utvecklingscentra (VUC) som ska inrättas för att utgöra en länk mellan industrin och högskolorna då det gäller forskning och utveckling. Två sådana centra har inrättats, ett i Linköping och ett i Luleå, vilka drivs av Institutet för Verkstadsteknisk Forskning (IVF). Någon motsvarande verksamhet på det processindustriella området har inte kommit till stånd trots förslag från DEK. Delbetänkandet innehöll slutligen förslag om hur man ska främja en bred spridning av datorstödd produktionsteknik. Sålunda bör en informationskampanj riktas mot mindre och medelstora företag. Dessa bör kunna få produktionsutvecklingslån med Villkorlig återbetalning. Slutligen bör lärare vid gymnasier, yrkestekniska högskolor och AMUcentra samt fackliga representanter få genomgå utbildning avseende datorstödd produktionsteknik. Hur och på vilket sätt dessa âtgärdsförslag har genomförts relateras i avsnitt 7.5. ” 1983 lade DEK fram ett Teknikspridningsprogram för industrirobotar och datorstödd produktionsteknik” (Ds I 1983 :6).I avsikt att påverka den breda spridningen av datorstödd produktionsteknik föreslår DEK ett tidsbegränsat teknikspridningsprogram riktat mot företag med ingen eller ringa erfarenhet av investeringar i datorstödd produktionsteknik. Förslagen avser en informationskampanj Robot 84”, stöd till produktionsteknisk projektering, riktade utbildningsprogram för projekteringspersonal samt stöd till informationsaktiviteter i syfte att utveckla och påskynda datateknikens tillämpningar i näringslivet. Behandlingen av dessa åtgärdsförslag har också redovisats i avsnitt 7.5.

Under 1983 har DEK lagt fram Förslag till åtgärder avseende flexibla

Bilagor 147

Ingenjörsutbildning för industriarbetare” (Ds I tillverkningssystem, DEK föreslår att staten under en treársperiod skall vidta ett 1983:27). antal särskilda för att främja utveckling och spridning av flexåtgärder ibla tillverkningssystem i svensk Verkstadsindustri såsom: projekteringsför 10 demonstrationssystem och stöd till investeringar i 10 debidrag Vidare bör IVF och VUC ges ökade resurser för monstrationssystem. av FMS-teknik, dels för utvecklingsarbete avseende moduler utveckling dels för byggnad av en industrirobotstation hos IVF. och systemkoncept, Slutligen föreslås bildande av ett verkstadstekniskt utvecklingscentrum (VUC) i Lund. Förslagen omfattar också skapande av möjligheter till ingenjörsutför personer med praktisk erfarenhet av industriellt arbete. bildning Avsnitt 7.5 återger behandlingen av de framlagda förslagen.

sou 1984:51 149

2 Kommitténs sammansättning Bilaga

Direktiven för data- och elektronikkommitténs arbete återfinns i regeringsprotokoll från den 20 juli 1978. Med stöd av bemyndigande i regeringsprotokollet har chefen för industridepartementet knutit följande personer till arbetet (om ej annat anges gäller förordnandet fr o m den 15 augusti 1978).

Ledamöter

Nils Mårtensson, ordförande, professor Stina Andersson, riksdagsledamot (t o m 1978-10-31) Thomas Berglund, civilekonom (fr o m 1979-03-13 t o m 1980-08-29) Gunnar Du Rietz, ekonomie doktor Gunnar Eliasson, docent Birgitta Frejhagen, sekreterare Arne Gadd, riksdagsledamot Bengt Hansson, ingenjör (t o m 1978-10-31) William Ingberg, departementssekreterare (fr 0 m 1979-01-27) Torkel Lindahl, riksdagsledamot (fr o m 1981-07-15 t o m 1983-01-31) Sören Lindebro, ingenjör (fr o rn 1978-11-01) Tomas Ohlin, filosofie licentiat (fr o m 1983-02-01) Roland Petersson, direktörassistent (fr o m 1978-11-01) Gunnar Ribrant, departementsråd Sune Tjernström, ekonomie licentiat (fr o m 1978-11-10 t o m 1979-01-26) Bertil Thorngren, docent

Experter

Bertil Brodén, departementssekreterare (fr o m 1978-11-11) Sven Hegelund, avdelningsdirektör (fr o m 1978-12-01 t o m 1979-04-30) Bengt Lundberg, avdelningsdirektör (fr o m 1978-12-01) Torsten Löfgren, departementssekreterare (fr o m 1981-11-01 t o m 1983-10-31) Anders Reuterswärd, kansliråd (fr o m 1979-10-15) Håkan Selg, avdelningsdirektör (fr o m 1983-03-01)

150 Bilagor

Ledamöter i referensgruppen för studien av datorstyrd produktionsutrustning

Nils Mårtensson, ordförande, professor Emil Andersson, överingenjör (fr o m 1978-12-01) Ture Andersson, instruktör (fr o m 1978-12-01) Birgitta Frejhagen, sekreterare Arne Gadd, riksdagsledamot John Johansson, ingenjör (fr o m 1978-12-01) Kent Karlsson, ombudsman (fr o m 1978-12-01) Owe Nilsson, direktör (fr o m 1978-12-01) Gunnar Sohlenius, professor (fr o m 1978-12-01) Börje Stark, avdelningsdirektör (fr o m 1978-12-01) Björn Weichbrodt, överingenjör (fr o m 1978-12-01)

Torsten Örn, verkstadschef (fr o m 1978-12-01)

Ledamöter i referensgruppen för studien av styrsystem inom processindustrin

Roland Petersson, ordförande, direktörsassistent (fr o m 1978-1 l-Ol) Sven Edling, systemchef (fr 0 m 1979-10-15) Lennart Eriksson, docent (fr o m 1979-10-15) Stig Rann, ombudsman (fr o m 1979-10-15)

Erik Ödmansson, civilingenjör (fr 0 m 1979-10-15)

Kommitténs sekretariat

Jan Carlsson, sekreterare, avdelningsdirektör (fr o m 1978-08-01 to m 1984-03-31) Kerstin Brodén, biträdande sekreterare, byråassistent Ingela Larsson, biträdande sekreterare, förste sekreterare (fr o m 1982-06-01 to m 1983-11-30) Lena Mårtensson, biträdande sekreterare, förste forskningsingenjör (fr o m 1982-03-08) Nils Odén, biträdande sekreterare, byrådirektör (fr o m 1979-11-01 t o m 1981-10-31) Lars Persson, biträdande sekreterare, byrådirektör (fr o m 1978-09-25 to m 1981-09-30) Anders Reuterswärd, expert, kansliråd (fr o m 1982-10-01) Håkan Selg, biträdande sekreterare, avdelningsdirektör (fr o m 1978-09-15 to m 1983-02-28) Renée Malmberg, assistent (t o m 1979-05-31) Gunilla Nordström, assistent (fr o m 1979-07-11 t o m 1980-08-08)

Statens offentliga utredningar 1984

Kronologisk förteckning

. Sociala aspekter på regional planering. l. . värdepappersmarknaden. Fi. Domstolar och eko-brott. Ju. Långtidsutredningen. LU 84. Huvudrapport. Fi.

ooc:o\:_aop1;~.§.--

Sektorstudier. LU 84. Bilagedel 1. Fi. Särskilda studier. LU 84. Bilagedel 2. Fi. . Léngtidsutradningen. LU 84. Bilagedel 3. Fi. . Näringstillstând. Ju. . Förslag till lag om Kooperativa föreningar. l. ... . Kompletterande motståndsformer. Fö. . Rösträtt och medborgarskap. Ju. . Rösträtt och medborgarskap. Bilaga. Ju.

w›wN-

. Samordnad narkotikapolitik. S. RF 10:5. Ju. _____ Ekonomisk brottslighet i Sverige. Bakgrund, övervägande, åtgärder. Ju. 16. Förvärv i god tro, Ju. 17. Sveriges internationella transporter. K. 18. Arbetsmarknadsstriden l. A. 19. Arbetsmarknadsstriden ll. A. 20. Datorer och arbetslivets förändring. A. 21. Förenklad självdeklaration. Fi. 22. Panträtt. Ju. 23. Folkbibliotek i Sverige. U. 24. En bättre information om kemiska produkter. Jo. 25. Ny konsumentköplag. Ju. 26. Ny Banklagstiftning. Del 1. Bankrörelselag. Fi. 27. Ny Banklagstiftning. Del 2. Bankaktiebolagslag. Fi. 28. Ny Banklagstiftning. Del 3. Sparbankslag. Fi. 29. Ny Banklagstiftning. Del 4. Föreningsbankslag. Fi. . LÅS MERA! u. 31. Arbetsmarknadspolitik under omprövning. A. 32. Nya alternativ till frihetsstraff. Ju. 33. Handla med tjänster. Ud. Bostadskommitténs delbetänkande. Sammanfattning. Bo. 35. Bostadskommitténs delbetänkande. Del 1. Bo 36. Bostadskommitténs delbetänkande. Del 2. Bo. 37. Rullande fastighetstaxering rn m Del 1. Fi 38. Rullande fastighetstaxering m m Del 2. Fi 39. Hälsopolitik inför 90-talet - Remissutgåva. S. . Hälsopolitiska mål och behovsbaserad planering - under- Iagsstudie. S. 41. Den jämlika sjukvården? Fakta om ohälsans sociala och yrkesmässiga fördelning i Sverige. Arbetsmiljö, yrke, utnyttjande av sluten vård —- bilaga. S. 42. Att förebygga skador - ett hälsopolitiskt handlingsprogram. S. . Att förebygga hjärt- och kärlsjukdom - ett hälsopolitiskt handlingsprogram. S. . Hälsopolitik i samhällsplaneringen - hälsopolitiska aspekter på boendemiljö, arbetsmiljö, kost - underlagsstudie.

. invandrarna inom hälso- och sjukvård - underlagsstudie. S . Primärvårdens uppgifter i det förebyggande arbetet - underlagsstudie. S. . Hâlsoupplysning inom primärvården - bilaga. S. . Länssjukvárden - möjligheter till förändring - underlagsstudie. S. . Samhällsekonomiska villkor. Vården och sysselsättningen. Ekonomiska aspekter på förebyggande åtgärder - bilaga. S. 50. Personal för framtidens hälso- och sjukvård - underlagsstudie. S. 51. Datateknik och industriell förnyelse. l.

Statens

offentliga utredningar 1984

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet Utbildningsdepartementet Kommissionen mot ekonomisk brottslighet. 1. Domstolar och Folkbibliotek i Sverige. [23] eko-brott. [3] 2. Näringstillstånd. [8] 3. Ekonomisk brottslighet LÅS MERA! [30] i Sverige. Bakgrund, övervägande, åtgärder. [15] 1983års rösträttskommitté. 1. Rösträtt och medborgarskap. [11] 2. Röstrâtt och medborgarskap. Bilaga. [12] Jordbruksdepartementet RF 10:5. [14] En bättra information om kemiska produkter. [24] Förvärv i god tro. [16] Panträtt. [22] Ny konsumentköplag. [25] Nya alternativ till frihetsstraff. [32] Arbetsmarknadsdepartementet Konfliktutredningen. LArbetsmarknadsstriden l. [18]2. Arbetsmarknadsstriden Il. [19] Datorer och arbetslivets förändring. [20] Utrikesdepartementet Arbetsmarknadspolitik under omprövning. [31] Handla med tjänster. [33]

Bostadsdepartementet Försvarsdepartementet Bostadskommitten. 1. Bostadskommitténs delbetänkande. Kompletterande motståndsformer. [10] Sammanfattning. [34] 2. Bostadskommitténs delbetänkande. Del 1. [35]3. Bostadskommittens delbetänkande. Del 2. [36]

Socialdepartementet Samordnad narkotikapolitik. [13] Industridepartementet Hälso- och sjukvård inför 90-talet. (H890) 1. Hälsopolitik inför Sociala aspekter på regional planering. [1] 90-talet - Remissutgåva. [39] 2. Hälsopolitiska mål och behovsbaserad Förslag till lag om Kooperativa föreningar. [9] planering - underlagsstudie. [40] 3. Den jämlika Datateknik och industriell förnyelse. [51] sjukvården? Fakta om ohälsans sociala och yrkesmässiga fördelning i Sverige. Arbetsmiljö, yrke, utnyttjande av sluten vård - bilaa. [41] 4. Att förebygga skador - ett hâlsopolitiskt handlingsprogram. [42]5. Att förebygga hjärt- och kärlsjukdom —— ett hälsopolitiskt handlingsprogram. [43] 6. Hälsopolitik i samhällsplaneringen - hälsopolltiska aspekter på boendemiljö, arbetsmiljö, kost - underlagsstudie. [44] 7. invandrarna inom hälso- och sjukvård - underlagsstudie. [45]8. Primärvårdens uppgifter i det förebyggande arbetet - underlagsstudie. [46] 9. Hälsoupplysning inom primärvården - bilaga. [47] 10. Lånssjukvården - möjligheter till förändring - underlegsstudie. [48]11.Samhällsekonomiska villkor. Vården och sysselsättningen. Ekonomiska aspekter på förebyggande åtgärder - bilaga. [49] 12. Personal för framtidens hälso- och sjukvård underlagsstudie. [50]

Kommunikationsdepartementet Sveriges internationella transporter. [17]

Finansdepartementet värdepappersmarknaden. [2] Långtidsutredningen. 1. Långtidsutredningen. LU 84. Huvudrapport. [4] 2. Sektorstudier. LU 84. Bilagedel 1.[5]3. Särskilda studier. LU 84. Bilagedel 2. [6] 4. Långtidsutredningen. LU 84. Bilagedel 3. [7] Förenklad självdeklaration. [21] Banklagsutredningen. 1.Ny Banklagstiftning. Del 1.Bankrörelselag. [26]2. Ny banklagstiftning. Del 2. Bankaktiebolagslagen. [27] 3. Ny banklagstiftning. Del 3. Sparbankslag. [28] 4 banklagstiftning. Del 4. Föreningsbankslag. [29] hsa-u.. _,; .. Fastighetstaxeringskommittén. 1. Rullande fastighetstax i n m m Del 1.[37] 2. Rullande fastighetstaxering m m Del 2. ef] --~ Q á

Anm. Siffrorna inom klammar betecknar utredningens nummer i den kronologiska förteckningen.

i industrirobotar - Investering en studie av motiv, beslutsunderlag och lönsamhet. Ds I 1983:9. Planering och styrning av A DB i industriföretag. Ds I 1983: 10. Production and Use of Industrial Robots in Sweden in I 982. Skill Structures and Job Learning in Manufacturing. Ds I 1983:11. Förslag till åtgärder avseende: Flexibla tillverkningssystem (PM l). Ingenjörsutbildning för industriarbetare (PM 2). Ds I 1983:27. Industrins dator-investeringar I 980- l 982. Ds I 1983:28. Investments in Computers and Computer Controlled Machinery in the Swedish Industry, 1980-1982 by_Jan Carlsson, Anders Reuterswärd. and Computers Electronics Commission, Ministry of Industry. Ds I 1983:29. o Det moderna företaget - studier av organisation och styrsystem. Ds I 1984:3.

ÖVRIGA RAPPORTER I STENCIL Trends in the Development of Numerically Controlled Machine Tools and Industrial Robots in Sweden. Conference paper, London, June 1980. Reserapport från fjärde internationella konferensen om produktionsteknik, T0kyo, augusti 1980. Entwicklungstendenz bei NC- Werkzeugmaschinen und Industrierobotern in Schweden. Särtryck ur Zeitschrift für industrielle Fertigung, Maj 1981. The Swedish Computer and Electronics Industry - Structure and Policies. Conference Paper, Stockholm, November 1980. La CFAO suédoise: un moyen essentiel pour rationaliser la production dans les industries mécaniques. Särtryck ur Machine-Outil, N° 389, Octobre 1981. Automation in Manufacturing: Effects on Productivity, and Work- Employment life. Paper presented at IBM Workshop, Järfälla Plant, Stockholm March 30-31, 1982. Swedish Industries Robot Experience: Conference at British paper presented Robot Association 5th Annual Conference, 10- Stratford-upon-Avon, May 12, 1982. Die Integration von Industrierobotern in dem CAD/CAM-System. Konferenspapper, oktober 1982. The Dijfusion of Industrial Robots in Sweden. Conference paper presented at IFAC’s symposium on Real Time Digital Control Applications, Mexico, January 15-22, 1983.

Publikationer från data- och elektronikkommittén

BETÄNKANDEN o Datateknik Förslag till industripolitiska åtgärder. SOU iindustriproduktionen. 1981:59.

RAPPORTER I SOU-SERIEN 0 Datateknik och industripolitik. Industri- och forskningspolitiska program inom data- och elektronikområdet i olika länder. SOU 1980: 17. o Datateknik i verkstadsindustrin. Datorstödd konstruktions- och tillverkningsteknik. SOU 1981:10. o Datateknik i processindustrin. Datorstödda produktions- och processtyrsystem. SOU 1981:11.

ÖVRIGA RAPPORTER I BOKFORM 0 Industri- inom data- och elektronikområdet. och forskningspolitiska program Reserapporter från USA, Finland, Storbritannien, Västtyskland, Japan och Frankrike. Ds I 1980:7. o Datateknik, ekonomisk tillväxt och sysselsättning. Tre uppsatser sammanställda av data- och elektronikkommittén. September 1980. Liber Förlag. 0 Elektroniken i fabriken - hot eller hopp?Oktober 1981. Liber Förlag. o The Promotion of Robotics and CAD/CAM in Sweden. Report från the Com- Commission. Ministry of Industry. Ds I 1981:26. puters and Electronics o Reserapport. 11th International Symposium on Industrial Robots. Tokyo 7-9 October 1981, samt företagsbesök i Japan. Ds l 1981:29. 0 12th International Symposium on Industrial Robots. Paris 9- 12 juni 1982 samt kommentarer till den franska satsningen pâ robotteknik. Reserapport gemensamt utarbetad av Institutet för Verkstadsteknisk Forskning (IVF) och data- och elektronikkommittén (DEK). Ds l 1982:9. o Yrkeskunnande och upplärning i industriföretag. En studie av rekryteringsproblem och möjligheter att lösa dem. Ds l 1983:3. o Teknikspridningsprogram för industrirobotar och datorstödd produktionsteknik. Dsl 1983:6. 0 13th International Symposium on Industrial Robots, Chicago l7-2l april 1983. Reserapport gemensamt utarbetad av Institutet för Verkstadsteknisk Forskning (IVF) och data- och elektronikkommittén (DEK). Ds l 1983:7. o Industripolitiken inom data- och elektronikområdet. En jämförelse mellan Frankrike och Sverige. Reserapport gemensamt utarbetad av statens industriverk och data- och elektronikkommittén (DEK). Ds I 1983:8. (SIND) Övriga rapporter i bokform och i stencil (se omslagets insida).

ies:.e.g5-M

5 IV]

b

ISBN 91-38-08116-4

L’ I

ISSN 0375-250x

Allmänna

Förlaget