Datateknik och industripolitik : industri- och forskningspolitiska program inom data- och elektronikområdet i olika länder : rapport från Data- och elektronikkommittén (DEK)

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2013

OR RÅN DATA- OCH ELEONIKKMIE (DEK)

Datatekn i k

.och

. rt ik

Industrlpol INDUSTRI OCH

FORSKNINGSPOLITISKA PROGRAM £l3086|. J INOM DATA- OCH å? ELEKFRONIKOMRÅDEF I OLIKA LÄNDER

Statens offentliga utredningar

1980:17

?ggg

3% Industridepartementet

. \s_,

Datateknik och

industripolitik

Industri- och forskningspolitiska program

inom data- och elektronikområdet

i olika länder

Rapport från data- och elektronikkommittén (DEK)

Stockholm 1980

Omslag Jan Bohman Jernström Offsettryck AB

ISBN 91-38-055 I4-7 ISSN 0375-250X Norstedts. Stockholm I980

SOU 1980: 17

Till statsrådet och chefen för

industridepartementet

Regeringen bemyndigade den 20 juli 1978 chefen för industridepartementet att tillkalla en kommitté med högst nio ledamöter med uppdrag att utreda datateknikens och elektronikens effekter på näringslivets utveckling. Genom beslut den 10 november samma år utökades antalet ledamöter till högst elva. Med stöd av ovanstående tillkallades den 15 augusti 1978 som ledamöter i kommittén t.f. professor Nils Mårtensson, tillika ordförande, riksdagsledamot Stina Andersson (t.0.m. 1978-10-31), civilekonom Thomas Berglund (fr.o. m. 1979-03-13), ekonomie doktor Gunnar Du Rietz, docent Gunnar Eliasson, sekreterare Birgitta Frejhagen, riksdagsledamot Arne Gadd, ingenjör Bengt Hansson (t.0.m. 1978-10-31), departementssekreterare William Ingberg (fr. o. m. 1979-01-27), ingenjör Sören Lindebro (fr. o. m. 1978-11-01), direktörsassistent Roland Petersson (fr.o.m. 1978-11-01), departementsråd .Gunnar Ribrant, ekonomie licentiat Sune Tjernström (fr.o.m. 1978-11-10 t. o. m. 1979-01-26) samt docent Bertil Thorngren. i

Vidare tillkallades som experter departementssekreterare Bertil Brodén

(fr. o. m. 1978-11-11), avdelningsdirektör Sven Hegelund (fr. o. m. 1978- 12-01 t. o. m. 1979-04-30), avdelningsdirektör Bengt Lundberg (fr. o. m. 1978-12-01) samt departementssekreterare Anders Reuterswärd (fr. o. m. 1979-10-15). Som sekreterare förordnades den l augusti 1978 avdelningsdirektör Jan Carlsson, som biträdande sekreterare byráassistent Kerstin Brodén (fr. o. m. 1978-08-15), departementssekreterare Håkan Selg (fr.o. m. 1978-09-15), byrådirektör Lars Persson (fr.o.m. 1978-09-25) och byrádirektör Nils Odén (fr.o.m. 1979-11-01) samt som assistenter Renée Malmberg (fr.o.m. 1978- 08-15 t. 0. m. 1979-05-31) och Gunilla Nordström (fr. o.m. 1979-06-11).

Kommittén har antagit namnet data- och elektronikkommittén.

Förutom att utreda datateknikens och elektronikens effekter på näringslivets utveckling skall utredningen också belysa olika faktorer som verkar hindrande eller stimulerande för denna tekniks utnyttjande. Kommittén skall också kartlägga vilken produktion av tillverkningsutrustning som finns inom landet och analysera vilka utvecklingsmöjligheter tillverkare av sådan utrustning kan förväntas ha. Mot bakgrund av detta utredningsmaterial skall kommittén överväga om och i vilken form åtgärder bör sättas in från samhällets sida antingen i syfte att stimulera ett ökat och effektivare utnyttjande av denna teknik eller att förbättra möjligheterna att förutsäga och förbereda de omställningar som kan behöva ske. Datorer och elektronik har i dag kommit till användning i praktiskt taget alla samhällssektorer. Enligt många bedömare befinner sig dock användning-

SOU 1980: 17

en av datorer och elektronik endast i inledningsskedet. Datatekniken kommer att spridas till allt fler tillämpningar och få betydande konsekvenser såväl inom arbetslivet som för samhället i stort. Användningen av datorer och elektronik medför delvis likartade problem inom olika branscher och samhällssektorer. Å andra sidan föreligger också betydande skillnader vad gäller omfattningen av datorutnyttjandet samt därmed förknippade effekter och problem. Kommitténs utredningsuppdrag är således mycket omfattande och berör ett stort antal olika datatekniska tillämpningar. Mot bakgrund härav har kommittén beslutat att bedriva utredningsarbetet i form av delutredningar. Dessa i sin tur är av två slag; dels tillämpningsorienterade studier som omfattar en eller flera tillämpningar inom en viss bransch eller grupp av branscher, dels områdesorienterade studier där olika branscher och tillämpningar analyseras med avseende pá ett visst teknik- eller problemområde exempelvis data/ telekommunikation, förändringar i produktionsstrukturen etc. Olika aspekter av den internationella utvecklingen inom data- och elektronikomrádet kommer att belysas i båda typerna av studier. Med hänsyn till utredningsarbetets art och omfattning har kommittén vidare beslutat att fortlöpande sammanställa och publicera material som är av allmänt intresse i diskussionen kring datateknikens och elektronikens betydelse för samhällsutvecklingen. Föreliggande rapport, som är en områdesorienterad kartläggning av industripolitiska satsningar inom data- och elektroniksektorn i olika länder, är den första i en serie publikationer från data- och elektronikkommittén. Övriga delutredningar, som kommer att publiceras fortlöpande, skall bland annat behandla tillverkningsprocessens automatisering inom verkstadsindustrin och processindustrin, kontorsautomation, bankernas och varudistributionens automatisering m. m. Den nu färdigställda delstudien utgör, som ovan nämnts, en kartläggning och innehåller således inte någon utvärdering av data- och elektronikpolitiken i enskilda länder. Avsikten med rapporten är i stället att ge ett underlag för att bedöma behovet av industripolitiska åtgärder inom data- och elektronikomrádet i Sverige. Kartläggningen kommer därför också att utnyttjas av kommittén i det fortsatta utredningsarbetet för att underbygga olika analyser och slutsatser i övriga delstudier. Det är data- och elektronikkommitténs förhoppning att föreliggande rapport skall stimulera diskussionen kring de frågor och problem kommittén har att utreda och därigenom föra utredningsarbetet ytterligare framåt. Stockholm i mars 1980

Nils Mårtensson

Thomas Berglund Gunnar Du Rietz Gunnar Eliasson

Birgitta Frejhagen Arne Gadd William Ingberg

Sören Lindebro Roland Petersson Gunnar Ribrant

Bertil Thvorngren /Jan Carlsson

Oden

Nils

SOU 1980: 17

Innehåll

Sammanfattning . Inledning . . . . . . . . . Utvecklingsmönster och tendenser .

|\)\O\O\O\O\O

1.2.1 Bakgrund. . . . . . . . . . . . . . . 1.2.2 lndustripolitikensinriktningiett historiskt perspektiv . 1.2.3 Industri- och forskningspolitiska medel. 1.3 Industri- och forskningspolitik i olika länder . 1.4 Kvantitativa jämförelser . . . . . 24 1.5 Slutsatser och jämförelser med Sverige . 26

Inledning . . 29 2.1 Bakgrund. . . . . . . . . . 29 2.2 Syfte, avgränsningar och uppläggning . 29 2.3 Källor . 30

Den internationella data- och elektronikindustrin / -marknaden 33

3.2 Teknisk utveckling och kostnadsutveckling 34 3.3 lntegrationstendenser inom elektronikomrádet 35 3.4 Dataind ustrin och datamarknaden . 39 3.5 Halvledarindustrin/ -marknaden . 43 3.6 Datorstyrd tillverkningsutrustning . 45

USA . . . 47

4.2 FoU, teknologispridning och produktivitetsutveckling . 47 4.3 PrivataFoU-investeringar. . . . . . . . . . 49 4.3.1IndustrinstotalaFoU-investeringar. . . . . . 49 4.3.2 FoU-investeringar i datorstyrd tillverkningsteknologi 50 4.4 FederalaFoU-anslag . . . . . . . . 50 4.4.1 En översikt av de totala FoU-anslagen . 50 4.4.2 General Accounting Office (GAO) . 52 4.4.3 Department of Defence (DoD) 56 4.4.3.1 Stödtillhalvledarindustrin . . . 56 4.4.3.2 Stöd till datorstyrd tillverkningsteknologi 56 4.4.4 National Science Foundation samt universitet och högskolor . . . . . . 57 4.4.5 National Bureau of Standards 57

6 Innehåll SOU 1980: 17

4.5 FoU-verksamhetvidbranschorganisationer . . . . 58 Bilaga: Exempel pá utvecklingsprojekt inom området datorstödd tillverkningsteknik bedrivna vid användarföretag och forskningsinstitutioner i USA 59

5 Västtyskland . 63 5.1 Inledning.. ... ... . 63 5.2 Dator- och mikroelektronikindustrin 64 5.2.1 En översikt av elektroindustrin 64 5.2.2 Datorindustrin . 5.2.3 Mikroelektronikindustrin. . . . . . . . 67 5.3 Forskningsministeriets stödomráden för data och elektronik . 68 5.3.lInledning. . . . . . . . . . . .. 68 5.3.2 Stödomrádet Datenverarbeitung (datateknik). 68 5.3.3 Stödområdet Elektronik 70 5.3.4 Planeradestödinsatser. . . . . . . . . . 72 5.4 Stöd till utveckling och användning av avancerad tillverkningsteknologi. . . . . 73

5.4.2 Stöd till datorstyrd tillverkningsteknologi inom ramen för stödomrádet Datenverarbeitung (datateknik) . 74 5.4.3 Stöd till datorstyrd tillverkningsteknologi inom ramen för stödomrádet Humanisierung des Arbeitslebens (humaniseringavarbetslivet). . . . . . . . . . . . 75 5.4.4 Stöd till datorstyrd tillverkningsteknologi inom ramen för stödomrádet Technologische Schlüsselbereiche (teknologiska nyckelomráden) 77

En kort översikt av den japanska industristrukturen samt prioriteringarnai industripolitiken . 79 6.2 Data- och elektronikindustrin. 81 6.2.1 Dataindustrin. . . . 82 6.2.2 Elektronikindustrin. . . . . . . . . . . . . 85 6.2.3 Industrin för tillverkning av datorstyrd tillverkningsutrust- 86 6.3 Statliga stödprogram. Institutionell struktur för industri- och forskningspolitiken. . . . . . . . . . 88 6.3.1 Handels- och industridepartementet (MITI) 88 6.3.2 Statligt stödda organisationer och branschinstitut 91 6.3.3 Sammanfattning av MITI’s stödprogram till data- och elektronikomrádet . . . . . . 94 6.3.3.1 Lángsiktiga industripolitiska program 95 6.3.3.2 Forskningsprogram . 96 6.3.3.3 Nationellaprojekt. 97

Storbritannien . . . . . . . . . . . . . . 101 Statligt stöd till data- och elektronikområdet. Omfattning och inriktning . 101

SOU 1980: 17 Innehåll 7

7.1.1 Datorindustrin . . . . . . 101 7.1.2 Programvaru-och datatjänstindustrin . 101 7.1.3 Mikroelektronikindustrin . . . 102 7.1.4 Stödtillanvändningavmikroelektronik . . 103 7.2 Myndigheter och organisationer som ansvarar för data- och elektronikpolitiken . 105 7.2.1 CabinetOfñce . . . . . 105 7.2.2 Department oflndustry . . . . . . . 105 7.2.3 The National Economic Development Council 106 7.2.4 The National Enterprise Board . 106 7.2.5 National Research Development Corporation . 107 7.2.6 Department of Employment . 108 7.2.7 Departmentof Education and Science . 109 7.2.8 Övriga myndigheter och organisationer. . . . . . . 109 7.3 Statligt stöd till användning och utveckling av verktygsmaskiner och datorstyrd tillverkningsutrustning . 110 7.3.1 Industrirobotar . . . . . . . 110 7.3.2 Verktygsmaskiner och NC-maskiner . . . . . . 111 7.3.3 Datorstödd konstruktion och produktion (CAD/CAM) 114 7.3.4 Projektet”Automated small-batch production. . . . 114 Bilaga: Kort sammanfattning av betänkande från ASP- (Automated Small-Batch Production) kommittén. 116

Frankrike . 119

8.2 En översikt av Frankrikes FoU-investeringar . . . . . . 119 8.3 Myndigheter och organisationer som ansvarar för data- och elektronikpolitiken . . . . . . . . . . . 120 8.4 Industripolitiska program för data- och elektronikindustrin 122 8.4.1 Datapolitiken fram till och med 1976 123 8.4.2 Datapolitiken från och med 1977 . 125 8.4.2.1 Mission pour les Circuit Intégrés” 125 8.4.2.2 ”Informatique et Société. Premier Plan” 127 8.5 Datorstyrdtillverkningsutrustning . 129 8.5.11nledning . . . . 129 8.5.2 Pågående utvecklingsstöd . 129 8.5.3 Kollektiv forskning och utveckling . 131

Östeuropa och Sovjetunionen. 133 9.1 Utveckling av datorutrustning 133 9.2 Datorstyrd tillverkningsutrustning . 134 9.2.1 Sovjetunionen . . 134 9.2.2 Östtyskland . . . . . 136 Bilaga: Artiklar ur sovjetisk press angáende datorer och automatisering . 138

10 Norden exklusive Sverige . 145 10.1 Danmark . 145 10.2 Finland. 148 10.3 Norge . 152

8 Innehåll SOU 1980: 17

10.3.l Inledning. . . . . . . . . . . . . . . . 152 l0.3.2 Översikt av det statliga stödet inom data- och elektronikområdet . . . . . . . . . . . . . 154 10.3.3 Norges Teknisk Naturvitenskapelige Forskningsrád (NTNF) . . . . . . . . . . . . . . . . 155 10.3.4 Selskapet for industriell og teknisk forskning (SINTEF) . 157 10.3.5 Sentralinstitutt for industriell forskning (SI) . . . . . 158 10.3.6 Framtida utveckling . . . . . . . . . . . . 159

ll Sverige. . . 163 11.1 Inledning . . . . . . . . . . . . . . . . . . 163 11.2 En översikt av statliga stödformer . . . . . . . . . . 164 11.3 STU’s stöd till FoU . . . . . . . . . . . . . . . 165 11.4 Industripolitiska åtgärder inom data- och elektronikomrádet . . 168 11.5 Sammanfattning. . . . 169 Bilaga: Styrelsen för teknisk utveckling, STU, och dess stöd till dataochelektronikomrádet. . . . . . . . . . . . . 171 Tabellappendix . 185

SOU 1980: 17

1 Sammanfattning

1.1 Inledning

Det svenska utlandsberoendet inom data- och elektronikområdet är i många avseenden betydande. Mot bakgrund därav har kommittén funnit det angeläget att studera data- och elektronikpolitiken i andra länder med avseende på prioriteringar, omfattning, inriktning och organisation. Beskrivningarnai föreliggande studie av de olika ländernas program inom data- och elektronikområdet är dock inte direkt jämförbara sinsemellan. Detta beror bl.a. på skillnader i ekonomiernas storlek och i programmens inriktning och omfattning, tillgången på källmaterial etc. Inte heller görs någon utvärdering av de olika programmens effekter. Kartläggningen bygger på många olika källor men i största möjliga utsträckning har den grundats på offentligt material från respektive land. l åtskilliga fall har de tekniskt-vetenskapliga attachéerna vid Sveriges ambassader bidragit med sammanställningar och utredningar.

1.2 Utvecklingsmönster och tendenser

1.2.1 Bakgrund l samtliga större industriländer har data- och elektronikomrâdet varit föremål för statliga satsningar och engagemang av olika slag. USA dominerar utvecklingen och produktionen av elektronik inom många delområden och denna dominans är ett av de viktigaste motiven för de statliga stödprogrammen i övriga länder. Data- och elektronikomrádet betraktas i dessa länder också som ett teknologiskt nyckelområde varför nationellt teknologiskt oberoende och försörjningsoberoende genom egen produktionskapacitet har hög prioritet i de nationella industripolitiska programmen. Ett strategiskt område är t. ex. halvledare och integrerade kretsar där den snabbt Ökande efterfrågan kombinerad med en otillräcklig produktionskapacitet bidragit till att många länder startat nationella program för att bygga upp inhemsk kunskap och produktionskapacitet.

1.2.2 Industripolitikens inriktning i ett historiskt perspektiv

Data- och elektronikindustrinsframvabct

Under slutet av 1940-talet, då datorindustrin började växa fram, samt under 1950-talet användes datorer främst för militära tillämpningar och tekniskt-ve-

10 Sammanfattning SOU l980: 17

tenskapliga beräkningar inom ett fåtal stora företag och offentliga förvaltningar. Då efterfrågan på datorer bedömdes även i framtiden komma från den militära sektorn samt stora teknikinriktade företag etablerades flera datorföretag inom koncerner med militärindustriell tillverkning t. ex. General Electric och RCA i USA, Saab-Scania AB i Sverige m. fl. Den tekniska utvecklingen inom datorområdet gick mycket snabbt. Datorerna blev allt mindre, billigare och mer generellt användbara samtidigt som databehandlingskapaciteten ökade. Under 1960-talet kom datatekniken allt mer att inriktas mot civila och kommersiella tillämpningar av olika slag. Detta fick till följd att datamarknaden växte mycket snabbt. Under denna period utkristalliserades några för datorindustrin typiska karaktäristika som sedan allt mer har förstärkts: D Allt större FoU-investeringar nödvändiga D Allt mer kapitalintensiv tillverkning D Korta produktcykler D Krav på tillgång till den internationella marknaden för att uppnå storskalighet. En multinationell organisation för produktion, försäljning och teknisk service nödvändig.

Företag .typ IBM, Sperry-Univac, Honeywell, NCR m. fl. var redan innan

datateknikens genombrott etablerade internationellt både vad gäller produktion och försäljning. De fick därigenom en allt starkare ställning på datamarknaden. Datorföretag med militärindustriell anknytning liksom företag som inriktat sig mot nationella marknader fick allt svårare att konkurrera med ovannämnda företag. Att i stor skala sälja datorer till företag och organisationer av olika storlek, Verksamhetsinriktning och kompetens ställer helt andra krav på marknadsföringsorganisationen än försäljning av vapensystem eller stora avancerade investeringsvaror. I det senare fallet finns oftast endast ett fåtal köpare, främst regeringar!

De första industripolitiska satsningarna inom daia- och elektronikomrádet Datorindustrin fick under 1960-talet en allt större industripolitisk betydelse. Detta var en följd av att datorindustrin dels blev en allt viktigare industribransch ur samhällsekonomisk synvinkel, dels korn att betraktas som en nyckelbransch för annan industriell verksamhet. l Västeuropa och Japan initierades industripolitiska program för att strukturera och stödja den inhemska datorindustrin. Mindre företag slogs samman till större enheter.. Dessa blev sedan föremål för omfattande ‘ Kanske hade svensk da- statlig subventiotorindusti haft större nering t. ex. för förlusttäckning, forskning och utveckling, finansiering av leamöjligheter att bli kon- sing m. m. Företagen har dessutom erhållit stöd genom offentlig upphandling. kurrenskraftig om den av datorindustrin Omstruktureringen i Västeuropa och Japan fortsatte unbyggts upp kring Facit i der l970-talet. Trots stora statliga subventioner och mer eller mindre skyddad stället för Saab-Scania. Medan Saab främst var offentlig upphandling av datorer insåg man att det inte räckte att bilda natioinriktat mot den nordiska nella datorföretag. Under första delen av 1970-talet gjordes i Västtyskland, marknaden hade Facit en Frankrike och Holland ett gemensamt försök att etablera en europeisk datorglobal marknadsförings- industri. Då detta inte lyckades har de västeuropeiska och japanska datorföreorganisation inriktad mot tagen i stället etablerat olika former av internationellt samarbete med främst den kundkategori som amerikanska t. ex. genom svarade för den volym- datorföretag mässigt största efterfrå- D licensavtal gan på datorer. D produktionsmässig samordning

SOU 1980: l7 Sammanfattning l 1

D uppköp av mindre amerikanska datorföretag för att få tillgång till teknologi och marknaden i USA D samgående varvid de amerikanska företagen erhållit minoritetsintressen i stora europeiska företag. Omstruktureringen av samt de stora statliga subventionerna till de västeuropeiska och japanska företagen har nu i stort sett upphört. Vilka resultat har då uppnåtts? Man har inte lyckats bryta den amerikanska datorindustrins dominans men däremot lyckats få de inhemska datorföretagen lönsamma igen. Såväl Siemens, ICL, CII-Honeywell-Bull som de japanska datorföretagen uppvisar i dag en tillfredsställande vinstutveckling.

Förskjutningar i data- och elektronikstödets inriktning Fram till mitten av 1970-talet var datapolitiken i de flesta länder främst inriktad mot att bygga upp en konkurrenskraftig inhemsk datorindustri. Efterhand som denna målsättning i större eller mindre grad uppnåtts i de olika länderna har de statliga stöden allt mer förskjutits mot följande områden: D programvaruutveckling och -produktion D datakommunikation och kontorsautomation D tillverkning av mikroelektronik, främst integrerade kretsar D användning av datorer och elektronik i produkter och produktionsprocesser D teknikspridning; program för att sprida data- och elektroniktillämpningar till nya användare. De ökade satsningarna på programvaruomrádet är främst motiverade av: D de radikalt förändrade kostnadsrelationerna mellan programvara och maskinvara g D att programvaruproduktion är arbetsintensiv och kräver detaljerade kunskaper om den verksamhet i vilken systemen skall utnyttjas. Den kan därför inte, i samma utsträckning som datoromrádet, domineras av ett fåtal multinationella företag

D att programvara samt tillgång till programmerare och systemerare är en av

de viktigaste begränsande faktorerna både vid produktion och användning av datorsystem D att efterfrågan på programvaror och datat j änster har en tillväxttakt som är minst lika hög som efterfrågan på datorer. Program för att främja tillverkning av mikroelektronik har initierats av

Västtyskland, Frankrike och Storbritannien och även av de två ledande pro-

ducentländerna Japan och USA. Stödet till mikroelektronikområdet har utformats på liknande sätt som det tidigare stödet till datorområdet, dvs. inneburit statliga subventioner, licens- och produktionsavtal med amerikanska halvledarföretag samt uppköp av amerikanska företag. Huruvida denna politik kommer att lyckas är ännu för tidigt att uttala sig om. Satsningarna är stora och mikroelektroniken har hög prioritet i industripolitiken. I många länder har man insett att de största industripolitiska effekterna av datatekniken och elektroniken uppkommer inte genom produktion av maskinvara och annan utrustning utan genom att man stimulerar tillämpningen av den nya tekniken i det övriga näringslivet. Genom att stimulera näringslivets investeringar i data- och elektroniktillämpningar uppnås inte bara en ökad konkurrenskraft i näringslivet som helhet utan även en stimulans för den inhemska data- och elektronikindustrin.

l2 Sammanfattning SOU l980: 17

När ny produktionsteknik blir kommersiellt tillgänglig finns det en grupp företag, de s. k. teknikledande företagen (vanligtvis stora företag), som först tillägnar sig tekniken! Lång tid (fem till tio år) kan förflyta innan tekniken når ut till övriga potentiella användare. Orsakerna till denna tidsförskjutning är många, bland annat kunskapsproblem (företagen känner inte till tekniken, har inte kompetens att använda den, tror sig inte ha behov av den etc.), finansieringsproblem, utbudsproblem m. m. Under slutet av 1970-talet har många länder inklusive USA initierat program för att påskynda teknikspridningsprocessen. Dessa program kan sägas ha endera av två inriktningar: 1. Göra känd teknik kommersiellt tillgänglig så snabbt som möjligt. Som medel används här ofta statlig upphandling samt stöd till större industriella utvecklingsprojekt (s. k. nationella projekt). I de senare deltar vanligtvis ett antal teknikledande företag (tillverkare och användare), forskningsinstitut samt högskolor. 2. Att snabbt sprida kommersiellt tillgänglig teknik till näringslivet som helhet. Här används medlen subventionerad konsult- och rádgivningsverksamhet, informationskampanjer, utbildning, finansieringshjälp och subventioner m. m. Såväl de stora som små industriländerna har infört eller planerar att införa omfattande program för att sprida och stimulera användningen av data- och elektroniktillämpningar i näringslivet. Målgruppen består vanligen av ett stort antal företag som är heterogena i flera avseenden såsom storlek, Verksamhetsinriktning, kompetens m. m. Program som vänder sig till hela näringslivet eller till stora delar därav är svårare att utforma än program som riktar sig mot vissa (större) företag eller en väl avgränsad bransch. Denna nya inriktning av stödet inom data- och elektronikområdet är av mindre finansiell omfattning än den typ av tillverkarstöd som var vanligt tidigare men ställer i gengäld nya krav beträffande den administrativa och tekniska kompetensen hos de organ som handlägger stödet. Mot bakgrund av de tillväxt- och produktivitetsproblem som industriländerna har och väntas få är det troligt att data- och elektronikpolitiken under 1980-talet än mer koncentreras till olika användarfrämjande åtgärder. Resultaten av denna politik kommer att bli svåra att utvärdera då det möter problem dels att separera effekterna av selektiva respektive generella åtgärder, dels att bedöma vad som är spontan respektive stimulerad utveckling.

1.2.3 Industri- och forskningspolitiska medel

Många av de program för data- och elektronikområdet som initierats i olika länder visar en relativt stor överensstämmelse vad gäller mål och omfattning. De skillnader som föreligger är främst betingade av institutionella förhållanden. Nedan ges en översikt av de medel som olika länder använder för att främja forskning, inhemsk produktion och användning av datorer och elek- ‘ Då det gäller utveckling tronik: av elektronik eller utnytt- Direkta statliga subventioner för restrukturering av datorindustrin (förlustjande av elektronik i protäckning, finansiering av FoU-investeringar m. m.). l länder som Japan, Västdukter är det i minst samtyskland, Frankrike och Storbritannien har subventioner av denna typ uppma utsträckning små företag som är teknikledan- gått till flera miljarder kronor. Även i Sverige har dylika subventioner utgått i de. en för svenska förhållanden stor omfattning. I de förstnämna länderna har

SOU 1980: 17 Sammanfattning 13

subventionerna sedan några år inriktats mot mikroelektronikområdet. l Japan har man redan avslutat (1979) ett omfattande mikroelektronikprogram. Subventionerna har ofta kombinerats med statligt initierade strukturprogram som inneburit produkt- och produktionsmässig specialisering mellan de olika nationella datorföretagen, ägarmässiga förändringar samt samarbetsprogram både mellan inhemska företag och mellan inhemska och utländska datorföretag. Tidigast startade man program av denna typ i Japan där regeringen och datorindustrin redan under 1960-talet gemensamt formulerade målsättningen och medlen för industrins utveckling. Kapitaltillförsel. l många länder har statliga fonder, investeringsbanker, utvecklingsbolag m. m. ställt kapital till förfogande på fördelaktiga villkor för data- och elektronikindustrin. Detta kapital har använts för att finansiera investeringar, marknadsföring, exportkrediter och leasingverksamhet. De statliga lånen är ofta räntesubventionerade, t. ex. japanska data- och elektronikindustrins lån från Japan Development Bank. I vissa länder, t. ex. Japan och Frankrike, kan även användarföretag som investerar i datorer och elektronik i viss utsträckning erhålla subventionerade krediter. Särskilda avskrivningsregler för datorer och programvaror. Detta tillämpas bl.a. i Japan. Offentlig upphandling. I internationella sammanhang är detta ett industripolitiskt medel som väckt stor irritation i de handelspolitiska relationerna mellan länderna. Genom internationella avtal försöker man reglera omfattningen av stödet till den inhemska industrin via offentlig upphandling. Data-, elektronik- och energiområdena har emellertid i praktiken undantagits frán dessa avtal. Vissa länder försöker dölja att den inhemska industrin favoriseras vid offentlig upphandling. l andra länder däremot, såsom Frankrike och i viss mån Storbritannien och Japan, är nationella hänsyn vid offentlig upphandling en mer eller mindre uttalad politik. Även i Sverige bedöms i vissa fall den inhemska industrin förmånligt vid offentlig upphandling. Detta synes dock ske i mindre omfattning än i ovan nämnda länder. Offentliga beställningar av ny teknik. Denna politik är särskilt dominerande i USA._Man kan här peka på stora projekt som f. n. drivs av försvarsdepartementet, exempelvis VHSl-projektet med syfte att utveckla mycket snabba integrerade kretsar och till vilket $ 200 miljoner anslagits under en sexårsperiod. Nationella projekt, dvs. större industriella projekt som syftar till att testa känd teknik i industriell miljö. I projekten deltar företag (tillverkare och användare av tekniken), forskningsinstitut och högskolor. Nationella projekt inom data- och elektronikområdet, inte minst projekt som omfattar system för datorstyrd tillverkning, bedrivs främst i Japan, USA och Västtyskland. Forskningsinstitut. l många länder har olika typer av forskningsinstitut (statliga, kollektiva eller privata) det största ansvaret för att genomföra forskningspolitiska och delvis även industripolitiska program inom data- och elektronikområdet. Detta gäller främst forskningsinstitut som är direkt underställda respektive lands industridepartement vilket är fallet i Japan, Storbritannien och Frankrike. Forskningsinstituten kan bl. a. ha följande uppgifter:

14 Sammanfattning SOU 1980: 17

D bedriva FoU-arbete, antingen på eget initiativ eller på uppdrag från industrin eller myndigheter D delta i industriella utvecklingsprojekt D verka som en förmedlande länk mellan högskolor och industrin D bedriva konsult- och rádgivningsverksamhet (teknikspridningsroll) D bedriva utbildning. I Sverige har forskningsinstitut, med nâgra få undantag, haft relativt liten betydelse för den industriella utvecklingen inom data- och elektronikområdet. Både Danmark (Teknologisk Institut och Elektronikcentralen) och Norge (SINTEF och Sentralinstitutt for industriell forskning) har i större utsträckning än Sverige satsat på avancerade forskningsinstitut. De ovannämnda instituten har en omfattande uppdragsverksamhet från industrin, inklusive den svenska. Denna skillnad mellan de nordiska länderna bör emellertid ses mot bakgrund av olikheterna i företagsstruktur. Den svenska industrin domineras i större utsträckning av storföretag med egna forskningsresurser. Statligt F0 U-stöd till högskolor, forskningsinstitut och företag tillämpas av samtliga industriländer. FoU-stödet till data- och elektronikomrádet har ökat kraftigt under de senaste åren. Vissa skillnader i FoU-politiken föreligger dock mellan olika länder. I vissa länder koncentrerar man FoU-stödet till forskningsinstitut samt till några få större projekt. [andra länder fördelas stödet till ett större antal projekt inom små och medelstora företag.

1.3 Industri- och forskningspolitik i olika länder

Den internationella datamarknaden Data- och elektronikomrádet utmärks framför allt av en mycket snabb teknisk utveckling. Denna tar sig uttryck i sjunkande tillverkningskostnader och snabbt ökande prestanda för datorsystem och elektronikkomponenter vilket i sin tur öppnar möjligheter att använda elektronik i alltfler sammanhang. Under de senaste 10 till 20 áren har prestandaförbättringarna för många komponenter och annan typ av utrustning legat i storleksordningen tusen gånger den ursprungliga kapaciteten. Samtidigt har tillverkningskostnadernas utveckling möjliggjort prissänkningar för olika komponenter eller funktioner ner till enstaka procent av de ursprungliga priserna. De förändrade tekniska och marknadsmässiga förutsättningarna har medfört att elektronikföretagen söker integrera alltfler produktions- och försäljningsled i sin verksamhet. Komponentföretag kan integrera framförliggande produktionsled för att säkra avsättningen och uppnå stordriftsfördelar i produktionen. Ett annat motiv för denna typ av integration kan vara att stimulera nya elektroniktillämpningar. Datortillverkare kan exempelvis integrera bakåt i förädlingskedjan för att pressa priserna och säkra tillförseln på komponenter. Det senare har blivit särskilt viktigt under senare år på grund av att tillverkningskapaciteten totalt sett inte räckt till för att täcka efterfrågan på exempelvis integrerade kretsar. Den internationella data- och elektronikindustrin domineras av ett antal stora multinationella amerikanska företag med IBM som det överlägset största. Av de 15 största dataföretagens försäljning inom data- och elektronikomrádet 1978 svarade sju amerikanska företag för inte mindre än 75 pro-

SOU 1980: 17 15 Sammanfattning

cent, fyra japanska företag för 15 procent och europeiska företag för resterande 10 procent. Enbart IBMs försäljning utgjorde nästan hälften av den totala försäljningen. Hos flera av de största europeiska och japanska dataföretagen svarar dataverksamheten endast för en mindre del av företagens totala verksamhet. De amerikanska dataföretagen är i större utsträckning specialiserade. Den totala datamarknaden beräknas få en fortsatt snabb tillväxt främst beträffande administrativa tillämpningar inklusive kontorsrationalisering. För USA, som är världens datortätaste land, väntas databehandlingskostnaderna, uttrycktai fasta priser, fördubblas mellan 1980 och 1985. Systemens om fattning och bearbetningskapacitet kommer att växa betydligt snabbare än kostnaderna. Av halvledarna utgör integrerade kretsar den snabbast växande komponenttypen med en synnerligen snabb teknisk utveckling. Amerikanska företag svarar för mer än två tredjedelar av produktionen och ca hälften av förbrukningen av integrerade kretsar. Även beträffande datortillämpningar inom industriell produktion intar amerikanska producenter en dominerande position på vissa områden, t. ex. system för datorstödd konstruktion (s. k. CAD-system) samt processstyrsystem. När det gäller utnyttjandet är bilden dock mera splittrad. Japan exempelvis är det land som gjort de flesta installationerna av industrirobotar.

USA Som framgått ovan domineras den internationella data- och elektronikindustrin av amerikanska företag. Följaktligen har en betydande del av teknologin inom detta område också utvecklats i USA. Inledningsvis skedde detta främst på initiativ av det amerikanska försvarsdepartementet samt rymdflygstyrelsen (NASA). 1 USA bedrivs i praktiken inte någon selektiv industripolitik av det slag som är vanlig i västeuropeiska länder. Stödet till data- och elektronikomrâdet sker därför inom ramen för den offentliga upphandlingen och genom forskningspolitiken. De federala anslagen till forskning och utveckling (FoU) budgetåret 1979 uppgick till närmare $ 28 miljarder. Av dessa medel gick drygt 45 procent till försvarsdepartementet samt 15 procent till vardera Energy Research and Development Administration och till rymdflygstyrelsen. Ungefär hälften av de totala FoU-utgifterna i USA finansieras via federala medel men andelen har sjunkit trendmässigt under senare år. Beträffande de federala anslagens fördelning pá olika ändamål har en förskjutning skett under motsvarande period från försvars- och rymdforskning till forskning inom miljö- och hälsovård och andra civila områden. En stor del av stödet till den amerikanska halvledarindustrin går genom försvarsdepartementet. Under 1978 initierades bland annat ett särskilt FoU-program›(det s. k. VHSI-programmet) för utveckling av mycket snabba integrerade kretsar till vilket $ 200 miljoner anslagits under en sexårsperiod. Försvarsdepartementet driver dessutom ett program för utveckling av avancerad tillverkningsteknologi inklusive datorstödd sådan (Manufacturing Technology (MT) Program). Under perioden 1973-1979 har anslagen för detta program uppgått till ca $ 600 miljoner. Ett projekt inom ramen för MT-programmet, som spelar stor roll för ut-

16 Sammanfattning SOU 1980: 17

vecklingen av datorstyrd tillverkningsteknologi, är det s. k. ICAM-projektet (Integrated Computer Aided Manufacturing) som drivs av flygvapnet. För perioden 1978-1983 beräknas projektkostnaden uppgå till $ 100 miljoner. National Science Foundation (NSF) är ett federalt finansierat organ med målsättningen att inom ett brett område stimulera forskning, teknisk utveckling och vetenskaplig utbildning. NSF’s anslag för 1979 uppgick till ca $ 830 miljoner. Man syftar särskilt till att stimulera forskningsverksamhet som bedrivs i samarbete mellan industrin och universiteten och har finansierat ett flertal projekt inom området datorstyrd tillverkningsteknologi. Det federala standardiseringsorganet National Bureau of Standards (NBS) bedriver bland annat utvecklingsarbete inom robotområdet. Ett flertal bransch- och andra intresseorganisationer, privat och federalt finansierade, är också verksamma inom områdena datateknik, elektronik och datorstyrd tillverkningsteknologi. Dessa organisationer driver projekt i samarbete med industriföretag, universitet, forskningsinstitut och federala myndigheter. l USA har man under senare är i ökad utsträckning uppmärksammat problem som hänger samman med den amerikanska ekonomins avtagande tillväxttakt, den låga produktivitetsutvecklingen, den ojämna spridningen av modern tillverkningsteknologi etc. I en rapport som publicerades 1976 av General Accounting Office (GAO), som är ett av kongressens organ med uppgift att följa den ekonomiska utvecklingen i USA, påpekades särskilt den teknologiska eftersläpningen hos de mindre och medelstora amerikanska företagen. Rapporten föreslog att ett särskilt organ skulle inrättas för att via olika stödformer (finansiering av FoU-projekt, investeringsavdrag etc.) verka för en ökad produktivitet i amerikanskt näringsliv, bland annat genom ökad automation. Rapportens förslag mottogs positivt och har lett till att man tillsatt en task force med uppgift att utvärdera alla federala program som pâverkar produktivitetsutvecklingen.

Västtyskland Den västtyska elektronikindustrin är med sina nära en miljon anställda en av Västtysklands största industribranscher. Den domineras av ett fåtal stora företag, främst Siemens AG och AEG-Telefunken. Tillverkningen av generella (stora och medelstora) datorer domineras dock av IBM som har fyra tillverkningsenheter i Västtyskland. På marknaden för kontors- och processdatorer har de inhemska tillverkarna dock en stark ställning. Siemens är det enda inhemska företag som tillverkar datorsystem av alla storlekar. Det västtyska federala stödet till företag inom data- och elektronikomrádet hade från början syftet att skapa en konkurrenskraftig inhemsk datorindustri och att bryta den amerikanska dominansen inom området. Stödet var huvudsakligen riktat till datortillverkare och utgick till ett fåtal större företag. Ett led i denna satsning var bildandet av Unidata (1972) som skulle utgéra ett europeiskt alternativ inom EG’s ram till de amerikanska tillverkarna. EUnidata ingick Siemens, det franska datorföretaget Compagnie Internationale pour Plnformatique (ClI) samt holländska Philips. Unidata upplöstes 1976 då CII gick samman med det amerikanska företaget Honeywell-Bull. En av de viktigaste orsakerna till misslyckandet met Unidata var svårigheterna att samordna de olika delarna av de tidigare självständiga

SOU 1980: 17 Sammanfattning 17

företagen. Siemens har sedermera i stället startat samarbete med Fujitsu som är det största japanska datorföretaget. Stödet till industriell forsknings- och utvecklingsverksamhet i Västtyskland går till största delen genom forskningsministeriet, Bundesministerium für Forschung und Technologie (BMFT). Ministeriet har flera program inom vilka stöd utgår till tillverkare och användare av datorer, elektronik, datorstyrd tillverkningsutrustning etc. Man bedömer inom BMFT att den västtyska industrins egna totala FoU-investeringar uppgick till sammanlagt drygt 13 miljarder DM 1977 vilket kan jämföras med BMFT’s budget som samma år låg på 4,2 miljarder DM, dvs. en tredjedel av industrins egna investeringar. Inom data- och elektronikområdet uppgick de federala FoU-investeringarna förmodligen till mer än en tredjedel av de privata detta år. BMFT anlitar inom de flesta stödområden en fackmässig instans som handlägger projektstödet i tekniskt-vetenskapligt och administrativt avseende t. ex. när det gäller beslutsunderlag och uppföljning. De två viktigaste programmen med inriktning på elektronik är Datenverarbeitung (datateknik) och Elektronik. Det förra initierades 1967 för att stödja produktion och användning av datorer och därigenom främja den inhemska datorindustrin. Stödbeloppet har under programmets tre faser uppgått till sammanlagt 3,7 miljarder DM varav närmare 1,6 miljarder under fasen 1976-79 då programmet också avslutades. lnom ramen för området Datenverarbeitung har stöd också utgått till datorbaserade tillämpningar inom områden som informationssystem, hälsovård, datorstödd konstruktion och processtyrsystem. Stödet inom Elektronikprogrammet, med anslag om sammanlagt 200 miljoner DM 1978-79, har främst varit inriktat mot halvledarindustrin (utveckling av integrerade kretsar etc.). Sedan några år är också åtgärder för att stimulera användningen av elektronik en växande del inom Elektronikprogrammet. Syftet med detta stöd är att underlätta små och medelstora företags övergång från traditionell till dator- och elektronikbaserad teknik för att därigenom stärka dessa företags konkurrenskraft. Rådgivning är ett centralt inslag i denna stödform. För 1979 budgeterades 109 miljoner DM för ”Elektronik”-programmet varav 16 miljoner avsåg användning av elektronik. lnom de stödprogram som hänför sig till data- och elektronikområdet har tyngdpunkten förskjutits under senare år från generella till mini- och processdatorer och från maskin- till programvaruutveckling. BMFT s stöd till utveckling och användning av datorstödda tillverkningssystem har hittills utgått inom ramen för flera olika program.‘ sammanlagda stödbeloppet år 1979 torde ha legat i storleksordningen 100 miljoner DM. lnom BMFT finns planer att starta ett mycket brett forskningspolitiskt program, ”Fertigungstechnik (tillverkningsteknik), med syfte att stärka konkurrenskraften hos producenter och användare av tillverkningsutrustning och -system. ‘ Förutom Datenverar- Bland BMFT’s övriga planerade insatser kan nämnas programmet Infor- beitung (datateknik) mationstechnik med inriktning främst mot frågor rörande programvaru- och Elektronik även Humanisierung des Aroch systemutveckling, Standardisering inom programvaruområdet etc. beitslebens (humanisering av arbetslivet) och Japan Technologische Schlüs- Den japanska elektronikindustrins produktion uppgick 1977 till ca 6000 mil- selbereiche (teknolojarder yen vilket motsvarar ca 120 miljarder kronor. I jämförelse med elektro- giska nyckelområden).

18 Sammanfattning SOU 1980: 17

nikindustrin i USA och Västeuropa är den japanska i hög grad inriktad mot konsumentelektronik. Konsumentelektronikens andel av branschens totala produktion minskar dock medan de snabbast växande sektorerna är datorer, industriella processtyrsystem samt produktion av integrerade kretsar. Den japanska datorindustrin domineras av tre företagsgrupper, en struktur som tillkom på regeringens initiativ i början av l970-talet. I jämförelse med övriga länder exklusive USA har den japanska datorindustrin en stark ställning pá hemmamarknaden medan exporten ännu är av liten omfattning. De japanska dataföretagen samarbetar med utländska tillverkare, bland andra amerikanska. Övriga delar av elektronikindustrin, exempelvis konsumentelektronikbranschen, är i hög grad exportinriktade. Det japanska handels- och industriministeriet (Ministry of International Trade and Industry, MITI) har en betydligt mer central roll i näringslivets utveckling än motsvarande organ i andra industriländer. I samband med oljekrisen och den minskade tillväxten i den japanska ekonomin under l970-talet har strukturfrágor kommit att stá i centrum för intresset. Prioriteringarna i industripolitiken ligger nu på teknologiintensiva, råvaru- och energisnåla sektorer inom maskin-, elektro- och instrumentindustrierna vilket kan sägas utgöra den allmänna ramen för det nuvarande stödet inom data- och elektronikomrádet. MlTl är en mycket stor organisation med sammanlagt nära 14000 anställda. Dessutom finns ett antal finansinstitut och statligt stödda organisationer och branschinstitut genom vilka MITI’s stöd till industrin kanaliseras. Stödet inom data- och elektronikomrádet kan grovt indelas i tre olika slag av program: l. Långsiktiga industripolitiska program 2. Forskningsprogram 3. Nationella projekt. Mellan 1972 och 1979 uppgick MITI’s direkta stöd inom de olika programmen till ca 450 miljoner kronor per ár. Till detta kommer det indirekta stödet bestående av subventionerade lån, särskilda skatte- och avskrivningsregler m. m. vars omfattning inte går att direkt ange i siffror. MlTI’s forskningspolitiska program sorterar under Agency of Industrial Science and Technology (AIST) som har nära 4000 anställda varav merparten vid 16 forskningslaboratorier och en årlig budget pá mer än 1,6 miljarder kronor. Det direkta FoU-stödet gär i första hand till forskningsinstitutioner och i mindre utsträckning till privata företag. Dessa erhåller i stället stöd främst i form av skatteavdrag, speciella avskrivningsregler, subventionerade lån etc. Nationella projekt syftar till att koordinera industri- och forskningspolitiska program. Ett flertal sådana har initierats inom data- och elektronikområdet exempelvis VLSI-projektet med målsättningen att utveckla och tillämpa halvledarteknologi, främst integrerade kretsar. Det statliga stödet till projektet har uppgått till 0,6 miljarder kronor av en total projektkostnad om nära 1,5 miljarder kronor. Sammanfattningsvis kan sägas att den japanska regeringens engagemang i data- och elektronikindustrins utveckling sedan länge varit omfattande. Efter att datorindustrin omstrukturerats i början på 70-talet erhöll de berörda företagen närmare 1,5 miljarder kronor i statligt stöd. Utveckling och användning av datorstyrd tillverkningsutrustning, programvaruutveckling och halvledarteknologi har numer fått hög prioritet inom industripolitiken.

SOU 1980: 17 Sammanfattning 19

Storbritannien

Den brittiska datorindustrin har sedan länge varit föremål för industripolitiska åtgärder. Främst har detta tagit sig uttryck i bildandet 1968 av International Computers Limited (ICL) genom sammanslagning av flera olika dataföretag. ICL, som ägs till drygt 20 70 av staten, fick inledningsvis ett avsevärt statligt stöd men har sedan dess expanderat mycket snabbt och uppvisar nu en tillfredsställande lönsamhet. För att strukturera programvaru- och datatjänstindustrin har det statliga National Enterprise Board (NEB) också förvärvat minoritetintressen i ett antal datatjänstföretag samt bildat ett särskilt bolag, INSAC, med uppgift att marknadsföra den brittiska datatjänstindustrins produkter internationellt. Den brittiska mikroelektronikindustrin domineras av utländska, framför allt amerikanska, intressen. För att bryta denna dominans lade regeringen under 1978 fram ett omfattande program för mikroelektronikindustrin bestående av följande två delar: D Bildandet av företaget INMOS som med tillgång till amerikansk teknologi skall producera halvledare. D Stöd till etablerade elektronikföretag för utveckling av kretsar inom ramen för Micro Electronics Industry Support Programme (MISP). Via programmet Microprocessor Application Project (MAP) stimuleras användningen av mikroelektronik bland annat genom att företag som vill undersöka möjligheterna att tillämpa mikroprocessorer i sin tillverkning kan få bidrag för att anlita konsulthjälp. Under 1978 anslogs sammanlagt £ 235 miljoner till de olika programmen inklusive 60 miljoner till ett omfattande utbildningsprogram inom mikroelektronik. Huvudansvaret för att genomföra politiken inom data- och elektronikområdet ligger inom det brittiska industridepartementet som också bedriver en omfattande FoU-verksamhet vid egna forskningslaboratorier. Andra viktiga organisationer i sammanhanget är NEB (se ovan) samt National Research Development Corporation (NRDC). Det senare har som uppgift att främja kommersiell exploatering av innovationer i näringslivet. Detta stöd är selektivt och sker antingen i form av joint venture”-projekt eller genom att NRDC förvärvar och exploaterar patenträttigheter. Generellt sett utnyttjar den brittiska industrin datorstyrda tillverkningssystem i mindre utsträckning än industrin i många andra jämförbara länder. Stöd till produktion och användning av sådana system utgår inom ramen för såväl de specialiserade som de mer allmänna programmen inom data- och

elektronikomrádet.

Frankrike

Stöd till data- och elektronikindustrin har en mycket hög prioritet i den franska industripolitiken. 1974 finansierades mer än en tredjedel av företagssektorns FoU-investeringar inom data- och elektronikomrádet med offentliga medel. I Frankrike används också den offentliga som ett vikupphandlingen tigt industripolitiskt instrument vilket bland annat avspeglas i de inhemska företagens höga andelar av den offentliga datormarknaden. De olika industripolitiska programmen ingår i de övergripande femárspla-

20 SOU 1980: 17 Sammanfattning

nerna. 1966 initierades Plan Calcul vars främsta målsättning var att främja utvecklingen av en oberoende fransk datorindustri. Detta program var således i hög grad tillverkarorienterat och direkta subventioner till företagen utgjorde ett viktigt inslag. Efter misslyckandet att skapa det europeiska dataföretaget UnidaIa (se under Västtyskland ovan) medverkade den franska regeringen till sam.manslagdataföretaget, Compagnie Internationale ningen mellan det största franska och amerikanska Honeywell-Bull. Denna sampour Plnformatique (CII), manslagning, som genomfördes 1976, beräknas fram till och med utgången av år 1979 ha kostat den franska regeringen i storleksordningen 2,5 miljarder francs i förlusttäcknings- och FoU-bidrag och andra subventioner. Plan Mini-Informatique och Plan Péri-Informatique” tillkom 1975 i mini- och kontorsdatorindustrin respektive industrin för syfte att strukturera Inom det senare programmet bland tillverkning av periferienheter. utnyttjas annat s. k. tillväxtkontrakt för att öka den inhemska produktionen. I tillväxtkontrakt specificeras vissa produktionsmål och företagen ifråga erhåller subventioner för att täcka de investerings- och utvecklingskostnader som är förknippade med de uppställda målen. Om dessa inte uppfylls blir företagen återbetalningsskyldiga. Efter 1977 har användning av elektronik samt halvledarteknologi kommit alltmer i förgrunden i den franska industripolitiken. Detta avspeglas i det under 1977 lanserade programmet ”Mission pour les Circuits Intégrés med syfte att främja den inhemska produktionen av integrerade kretsar. Det omfattar stöd till forskning, en strukturplan för halvledarindustrin samt ett särskilt för att stimulera användningen av mikroelektronik. Huvuddelen av program de 600 miljoner francs som totalt avsatts för programmet kommer att användas för strukturplanen. I huvudsak innebär denna plan samarbete mellan utländska företag och olika franska företagsgrupperingar för att på så sätt tillföra den franska industrin teknologi och kunnande. I december 1978 offentliggjordes ett omfattande program för data- och elektronikområdet, Le Développement des Applications de l’Informahade föregåtts av en uppmärksammad utredtique”. Det nya programmet ning* som belyser möjligheter och problem för individ och samhälle vid en ökad datorisering. Programmet berör åtskilliga områden såsom tillverkartill små och medelstora företag, FoU-stöd, utstöd, stöd till teknikspridning veckling av data- och telekommunikation, utbildningsprogram etc. Ett viktigt inslag i programmet är att skapa debatt kring och höja allmänhetens medvetenhet om de problem och möjligheter som nya dator- och elektroniktillämpningar kan ge. Sammanlagt disponeras under en femársperiod mer än 2,5 miljarder francs för programmet. Under perioden 1967-79 uppgick det totala statliga stödet till data- och elektronikområdet till ca 6 miljarder francs varav 4,3 miljarder under perioden 1975-79. Huvudansvaret för den franska data- och elektronikpolitiken ligger hos inunder vilket också sorterar ett antal laboratorier som bedustridepartementet driver forskning inom data- och elektronikområdet. Branschorganisationer med olika grad av anknytning till industridepartementet spelar en stor roll för ‘ ”l’Informatisation de 1a Société eller Nora- genomförandet av programmen.

efter Inom området datorstyrd tillverkningsutrustning finns ett stödprogram ut-

Minc-rapporten” författarna. format 1976. Det är inriktat mot numeriskt styrda och avancerade verktygs-

SOU l980: 17 Sammanfattning 21

maskiner och omfattar bland annat FoU-stöd, investeringsstimulanser till mindre och medelstora företag, exportstöd m. m.

Östeuropa och Sovjetunionen

Utveckling och tillverkning av datorer i Östeuropa sker inom ramen för den ekonomiska samarbetsorganisationen SEV på så sätt att utvecklingsarbete bedrivs gemensamt medan produktionen av olika datormodeller läggs ut på de olika medlemsländerna. Handeln med datorer med länder utanför SEV är av liten omfattning. SEV-ländernas datorer och elektronik anses ligga flera år efter västländernas i teknologiskt avseende och Hera östeuropeiska länder har därför ingått samarbetsavtal med västerländska dataföretag för att snabbare få tillgång till avancerad teknologi. När det gäller verktygsmaskiner i allmänhet ligger östländerna väl framme, särskilt Östtyskland och Sovjetunionen. Positionen beträffande datorstyrd tillverkningsutrustning är dock inte lika framskjuten. De i Sovjetunionen tillverkade NC-maskinerna anses inte ha samma kvalitét som de västliga industriländernas och antalet installerade industrirobotar torde inte överstiga 500 stycken. Att effektivisera industrin har en mycket hög prioritet i Sovjetunionens industriplanering och som ett led i denna planering ingår stora satsningar på utveckling och produktion av datorstyrd tillverkningsutrustning. I den 10:e femårsplanen (1976-80) angavs exempelvis som målsättning beträffande industrirobotar att ha en tillverkningskapacitet av 7 000 robotar per år före utgången av år 1980. Denna målsättning har dock inte uppfyllts. l Östtyskland, som har en avancerad verktygsmaskinindustri, har man sedan länge satsat på utveckling av datorstyrda tillverkningssystem. De hittills installerade flexibla tillverkningssystemen anses vara väl så avancerade som motsvarande i Japan, USA och Västtyskland.

Norden exklusive Sverige

Den danska industripolitiken har i jämförelse med många andra länder en ringa omfattning och avser främst att främja FoU och teknikspridning. Några industripolitiska program speciellt inriktade mot data- och elektronikområdet har ännu inte utformats. Inom ramen för utvecklingsfondens verksamhet och produktutvecklingsprogrammet kan dock stöd utgå till projekt med anknytning till data och elektronik. Viktigast i detta sammanhang är emellertid det stöd som administreras av Teknologirådet. Huvuddelen (ca 80 970) av de ca 200 miljoner Dkr som rådet disponerar årligen utgår som stöd till Teknologisk Institut i Köpenhamn, Jydsk Teknologisk Institut i Århus samt till det teknologiska servicenätet bestående av omkring 25 tekniska forskningsinstitut. Närmast anknytning till data- och elektronikområdet har Teknologisk Institut i Köpenhamn med sina avdelningar för Verkstadsteknik och Automatiseringsteknik samt det tekniska forskningsinstitutet Elektronikcentralen. Dessa tillhandahåller av Teknologirådet delvis subventionerade konsult-, utbildnings- och informationstjänster åt företagen. Dessutom har man test- och provningsverksamhet. Ansvaret för den finska industri- och forskningspolitiken ligger främst hos

22 Sammanfattning SOU 1980: 17

handels- och industridepartementet samt hos statens tekniska forskningscentral (VTT). Det förras totala stöd till företagens FoU (såväl bidrag som olika typer av lan) uppgick 1979 till ca 70 miljoner mark varav ca 25 °7ogick till elektronikindustrin. A Den finska utvecklingsfonden för företag i stödområden kan också finansiera projekt med anknytning till data och elektronik. Av övriga myndigheter och organisationer som ger bidrag till forskning och utveckling är Fonden för Finlands självständighets jubileumsår 1967” (SlTRA-fonden) den viktigaste. Av de drygt 210 miljoner mark som utgick från fonden under perioden 1967-78 gick drygt en fjärdedel till projekt inom områdena datatillämpningar och kommunikationselektronik. Statens tekniska forskningscentral har 31 laboratorier med sammanlagt ca l 600 anställda. Det finansieras till hälften över statsbudgeten och utför forsknings- och utvecklingsarbeten både pá eget initiativ och på uppdrag. Under 1979 påbörjades bland annat forskningsprogram avseende programvaruutveckling, instrumentering och automation samt metoder för samhällsplanering. Det norska statliga F0 U-stödet inom data- och elektronikomrádet går huvudsakligen via forskningsråden av vilka Norges Teknisk Naturvitenskapelige Forskningsrâd (NTNF) är det i detta sammanhang viktigaste. NTNF fördelar i sin tur stödet till olika forskningsinstitut och företag. Av instituten är vissa etablerade av NTNF medan andra är fristående. De viktigaste forskningsinstituten inom data-, elektronik- och automatiseringsområdet är: El Sentralinstitutt for industriell forskning (SI), inom NTNF El Selskapet for industriell og teknisk forskning (SINTEF) Cl Chr Michelsens lnstitutt, Avdeling for naturvitenskap og teknologi (CMI) E] Norsk Regnesentral (NR), inom NTNF. För elektronikindustrin är också forskningen inom samt stödet från försvarsdepartementet via Försvarets Forskningsinstitut (FFI) och från Televerket via dess utvecklingsinstitut av stor betydelse. År 1978 uppgick NTNF’s stöd till elektronikindustrin samt till forskning inom området automatisering och databehandling till drygt 45 miljoner Nkr. Inom området Verkstadsteknik avsåg närmare 10 miljoner Nkr av stödet projekt med anknytning till databehandling och elektronik. Inom ramen för den s. k. Innovasjonsplanen hade t. o. m. 1978 års utgång sammanlagt 13,4 miljoner Nkr anslagits i form av lån och bidrag till elektronikindustrin. Den norska elektronikindustrin erhåller vidare olika former av stöd inom ramen för den allmänna industripolitiken. Den viktigaste organisationen är här Industrifonden i vilken ingår de tidigare fristående Omställningsfonden och Utvecklingsfonden. I samband med rekonstruktionen av Tandbergskoncernen har den norska staten satsat stora belopp för att lösa företagets finansiella problem. Totalt har man satsat närmare 160 miljoner Nkr i ägarkapital, förlusttäcknings- och utvecklingsbidrag samt ställt garantier för nya lån på sammanlagt 40 miljoner Nkr. I diskussionen kring den norska industrins problem under senare år har intresset i hög grad riktats mot datatekniken och dess betydelse för industrins konkurrenskraft. I utredningen Strukturproblemer og vekstmuligheter i norsk industri (NOU 1979: 35) från det norska industridepartementet förut-

SOU 1980: 17 Sammanfattning 23

spås ett väsentligt ökat utnyttjande av datateknik och mikroelektronik inom industrin under de närmaste åren. Vidare har NTNF på uppdrag av statsministern lagt fram ett förslag till handlingsprogram för mikroelektronik och datateknik. l programmet föreslås ökade anslag i storleksordningen 40 miljoner N kr om året under de närmaste tre åren för information, undervisning, forskning etc. inom data- och elektronikomrádet.

Sverige Under 1970-talet har data- och elektronikområdet fått en allt större betydelse i den svenska industri- och forskningspolitiken. Det kraftigt ökande FoU-stödet har huvudsakligen inriktats mot programvaruutveckling, mikroelektronik och datatekniska tillämpningar. De industripolitiska åtgärderna inom data- och elektronikomrádet har hittills främst varit inriktade mot datorindustrin. Via ett antal restruktureringar med början 1971 då Stansaab Elektronik AB bildades har staten successivt utökat sitt engagemang. Den senaste omorganisationen skedde vid årsskiftet 1977/78 då Datasaab AB bildades genom sammanslagning av Saab-Scania AB’s Datasaab-division och Stansaab Elektronik AB. Av det totala industripolitiska stödet till datorindustrin om ca 425 miljoner kronor under 70-talet har huvuddelen (uppskattningsvis drygt 390 miljoner kronor t.o.m. 1979) gått till Datasaab AB i form av ägarkapital, förlusttäckningsbidrag och bidrag till utvecklingskostnader. Staten har genom avtal med Saab-Scania AB och Datasaab AB förbundet sig att betala utvecklings- och förlusttäckningsbidrag till Datasaab i första hand t.o. m.

1981.

Övriga industripolitiska satsningar har bland annat omfattat bildandet av det för televerket och LM Ericsson gemensamma utvecklingsbolaget Ellemtel, tidigareläggning av beställningar avseende telefonsystem från LM Ericsson, engagemang i Luxor Industri AB, Sonab, Telub AB m. fl. industrier. Det statliga stödet till FoU kanaliseras huvudsakligen genom styrelsen för teknisk utveckling (STU), som sorterar under industridepartementet. STU ger bidrag till såväl företag och enskilda uppfinnare som forskningsinstitut och stiftelser, högskolor, utvecklingsbolag etc. STU’s stöd till data- och elektronikomrádet har ökat kraftigt under 1970talet och omfattar dels grundläggande teknologiutveckling, dels tillämpningsorienterade projekt. Under budgetåren 1972/73 t. o. m. 1978/79 uppgick stödet till grundläggande teknologiutveckling inom data- och elektronikområdet till något mer än 140 miljoner kronor. Motsvarande uppgift för stöd till datatekniska tillämpningar är inemot 80 miljoner kronor. Viktiga områden beträffande den senare typen av stöd har varit datorstyrd tillverkningsutrustning samt medicinsk datateknik.

Området datateknik och elektronik beräknas också under kommande år ut-

göra ett av de mest expansiva av STUs verksamhetsområden. Högt prioriterade kommer bland annat att vara program för kunskapsutveckling inom elektronikens komponentteknologi och inom området informationsbehand-

ling samt tillämpningar av datorstyrd tillverkningsutrustning. _ A

Övriga samhälleliga stödformer av intresse i sammanhanget är offentlig upphandling samt mera generella industripolitiska åtgärder. I Sverige torde dock den förra som tidigare nämnts ha mindre betydelse som stödform ijämförelse med många andra länder. De senare omfattar bland annat de regionala

24 Sammanfattning SOU 1980: 17

utvecklingsfonderna, den under 1979 inrättade fonden för industriellt utvecklingsarbete, lnvesteringsbanken, Svenska lndustrietablerings AB (SVETAB) m. fl.

1.4 Kvantitativa jämförelser

Att göra kvantitativa jämförelser mellan data- och elektronikprogrammen i olika länder är av flera skäl mycket svårt. Skilda institutionella förhållanden och skillnader i relationerna mellan näringsliv och statsapparat gör att stödformerna i de olika länderna varierar och därför är svåra att avgränsa och jämföra. l många länder är utvecklingen inom data- och elektronikomrádet dessutom i hög grad kopplad till den vapenteknologiska utvecklingen varför försvarspolitiska hänsyn gör att stödet inte redovisas öppet. Till detta kommer rent praktiska svårigheter beträffande faktainsamling, redovisningsperioder etc. För att ändå ge en föreställning om relationerna mellan stödprogrammen i olika länder har de tillgängliga siffrorna ställts samman i nedanstående tabell. Siffrorna har schablonmässigt omräknats till svenska kronor med utnyttjande av genomsnittliga växelkurser under de senaste åren. Där så varit möjligt har en avgränsning t. o. m. 1979 gjorts men det bör observeras att tidsperioderna inte är direkt jämförbara. I tabellen har också angetts befolkningens storlek samt överslagsmässiga uppgifter över elektronikindustrins produktion i respektive land 1977. För östländerna finns inte några siffror att redovisa, ej heller för Danmark.

Tabell 1.1 Stödprogram inom data och elektronikområdet i olika länder. Miljoner kronor

Land, admini- Period Stödbelopp Inriktning Folkmängd 1977, Elektronikstrerande organ milj. innevånare prod. 1977

USA 217 240 000 Försvarsdep. 1958-74 4000 Stöd till halvledarindustrin Försvarsdep. 1978-83 900 Utveckling av integrerade kretsar (VHSl-programmet) Försvarsdep. 1973-79 2700 Datorstyrd tillverkningsteknologi

Västtyskland 61 61 000 BMFT 1967-75 4300 Datateknik BMFT 1976-79 3 150 Datateknik BMFT 1969-75 375 Elektronik BMFT 1976-79 650 Elektronik BMFT 1977-79 120 Datorstyrd tillverkningsteknik inom övr. prog. BMFT 1969-77 375 Elektronikutveckling inom rymd- och försvarsforskning Japan 114 100000 MlTl 1972-76 l 300 Stöd till datortillverkare MlTl 1973-79 700 Komponentteknologi MlTl 1973-78 900 Programvaruutveckling m. m. MlTl 1971-79 750 Utveckling av speciella projekt

sou 1980: 17 Sammanfattning 25

Land, admini- Period Stödbelopp Inriktning Folkmängd 1977, Elektronikstrerande organ milj. innevånare prod. 1977

Storbritannien 56 28 000

NEB 1978 425 Strukturåtgärder inom data- . tjänstindustrin lndustridep. 1978-83 600 Stöd till mikroelektronikindustrin (MISP) lndustridep. 1978- 475 Stöd till användning av mikroelektronik Diverse dep. och organisationer 1978- 500 Stöd till utbildningsprogram inom mikroelektronik lndustridep. 1978/79 100 FoU-anslag till data- och elektronikomrádet

Frankrike 53 33 ()()0

lndustridep. 1966-74 1280 Utveckling av generella datasystem lndustridep. 1966-74 100 Utveckling av minidatorer och kringutrustning lndustridep. 1966-74 175 Utveckling av komponenter lndustridep. 1966-74 90 Utveckling av programvaror, tillämpningar lndustridep. 1966-74 265 Forskning lndustridep. 1975-79 2975 Ägarkapital, förlusttäcknings- och utvecklingsbidrag till Cll lndustridep. 1975-79 600 Utveckling av generella datasystem lndustridep. 1975-79 120 Utveckling av minidatorer och kringutrustning lndustridep. 1975-79 185 Utveckling av komponenter lndustridep. 1975-79 160 Utveckling av programvaror, tillämpningar lndustridep. 1975-79 360 Forskning Diverse organisa- 1979-83 2250 Nationellt informations-, tioner utbildnings- och teknikspridningsprogram Diverse organisa- 1979-83 450 FoU inom data- och tioner elektronikomrádet

nikindustrin inom ramen för lnnovasjonsplanen

26 Sammanfattning sou 1980: 17

Land, admini- Period Stödbelopp Inriktning Folkmängd 1977, Elektronikstrerande organ milj. innevånare prod. 1977.

1978 175 Lån, bidrag och lánegarantier i samband med rekonstruktionen av Tandbergskoncernen

Sverige 8 8 500 STU 1972/73- 45 Grundläggande teknologiut- 75/76 veckling inom data- och elektronikomrádet STU 1976/77- 99 Grundläggande teknologiut- 78/79 veckling inom data- och elektronikomrádet STU 1972/73- 43 Datatekniska tillämpningar 75/76 STU 1976/77- 35 Datatekniska tillämpningar 78/79 1970-79 425 lndustripolitiskt stöd till datorindustrin (förlusttäcknings- och utvecklingsbidrag, ägarkapital) huvudsakligen till Datasaab AB

1.5 Slutsatser och jämförelser med Sverige

Inledningsvis kan konstateras att data- ochuelektronikomrádet i många länder

är föremål för stora statliga industripolitiska satsningar. Tabellen i föregående avsnitt sammanfattar i siffror stödprogrammen såsom de beskrivitsi de olika länderöversikterna. Ser man till det totala stödets storlek och relaterar det till befolkningsstorleken respektive till elektronikindustrins storlek* i varje land framstår det svenska stödet som jämförelsevis omfattande. Med befolkningens storlek som jämförelsegrund utgör de genomsnittliga årliga stödbeloppen under senare år i England, Västtyskland och Frankrike endast tre fjärdedelar av motsvarande belopp för det svenska stödet. Utnyttjas elektronikindustrins storlek vid jämförelsen förändras relationerna så tillvida att stödbeloppen i England och Frankrike då ökar relativt det svenska stödet (30-

Relationstal för data- och elektronikstödets

storlek med avseende på

Befolknings- Elektronikindu-

gäller att avgränsa elek- Anmärkning: Jämförelsen beaktar inte indirekt stöd i form av subventionerade lån, troniksektorn i varje land gynnsamma skatte- och investeringsregler etc. eftersom det inte varit möjligt at: kvantipá ett entydigt sätt. fiera dessa typer av stöd i de olika länderöversikterna.

SOU 1980: l7 27 Sammanfattning

50 °7o större). Relationerna mellan det västtyska och det svenska stödet kvarstår dock närmast oförändrade. En intressant iakttagelse är att det japanska stödet framstår som avsevärt mindre än stödet i samtliga andra ovannämnda länder vid båda slagen av jämförelser. Det utgör exempelvis endast en femtedel av det svenska stödet relativt sett. Jämförelserna sammanfattas i uppställningen på föregående sida där det svenska stödet givits värdet 100. Förutom de svårigheter som angavs i föregående avsnitt beträffande kvantitativa jämförelser mellan stödprogrammen i olika länder bör även följande omständigheter framhållas. Jämförelsen ovan är inte rättvisande också av det skälet att satsningar inom ett högteknologiskt område kräver stora grundinvesteringar som måste göras oberoende om en ekonomi har 8 eller 80 miljoner invånare. I en större ekonomi har man dock råd att göra flera sådana grundinvesteringar samtidigt som riskerna är mindre eftersom man har en större hemmamarknad. Det senare är väsentligt inte minst mot bakgrund av att datorföretag i många länder kan gynnas av en mer eller mindre skyddad offentlig upphandling. l länder som Japan, Västtyskland, Frankrike och Storbritannien har subventionerna liksom omstruktureringen av datorindustrin nu upphört i och med att de målsättningar som uppställdesi stort sett realiserats. Misslyckandet med att bryta de amerikanska företagens dominans har i stället lett till olika former av samarbete mellan dessa och de europeiska företagen. I Sverige påbörjades datorindustrins strukturomvandling först under 1970talet och statliga subventioner kommer som nämnts att utgå under ännu några år. Det svenska stödet ligger således vad inriktningen beträffar flera år efter andra länder. De ambitiösa program för utveckling av den inhemska mikroelektronikindustrin som initierats i västeuropeiska länder och Japan har ännu inte någon motsvarighet i Sverige. Vidare har politiken i många länder inriktats mot program som syftar till att underlätta datateknikens och elektronikens användning i näringslivet. För att uppnå detta använder man bl. a. följande medel: E] industriella utvecklingsprojekt El subventionerad finansiering av investeringar E] konsult- och rådgivningsverksamhet bl. a. genom statliga, halvstatliga och privata forskningsinstitut. Sådana finns i alla de stora industriländerna men även i små länder som Danmark och Norge. I de senare länderna bedriver instituten såväl uppdragsverksamhet som teknikspridningsverksami het till mindre och medelstora företag. I Sverige har ännu inga mera omfattande program för användarfrämjande åtgärder på data- och elektronikområdet initierats. I detta sammanhang skall man dock komma ihåg att Sverige internationellt sett har en mycket förmånlig företagsskattepolitik som stimulerar investeringar generellt. En annan slutsats man kan dra är att vissa delar av den internationella datamarknaden inte är öppen för fri konkurrens. Stora subventioner och mer eller mindre uttalad styrning av den offentliga upphandlingen ger stora förmåner till den inhemska industrin. Danmark torde vara det land i Västeuropa som i detta avseende driver den mest konsekventa frihandelslinjen. Det är mycket svårt att avgöra FoU-stödets omfattning i de olika länderna. Lika viktigt som omfattningen av stödet är dock dess inriktning och organisa-

28 Sammanfattning SOU 1980: 17

tion och det kan i detta sammanhang vara intressant att jämföra det statliga FoU-stödet i Japan och Sverige. of Industrial Science and Technology (AIST) är som tidigare Agency nämnts den enhet inom det japanska handels- och industridepartementet som genomför regeringens FoU-politik. För 1979 uppgick AISTs (MITI) budget till ca 1,6 miljarder kronor, dvs. i storleksordningen 3,5 gånger STUs Det statliga stödet till industriell FoU är således av relativt budget för 1979/ sett större omfattning i Sverige än i Japan om man jämför stödets storlek exempelvis med industrisektorns storlek i de båda länderna.

Av AISTs budget gick 56 70 till de egna forskningslaboratorierna (16 styc-

projekt, 18 “lo till energiprojekt samt endast 5 °7o ken), 18 % till nio nationella till enskilda FoU-projekt inom industrin. Av (eller ca 68 miljoner kronor) STU’s anslag för 1978/79 gick 27 °70till universitet och högskolor (549 anslag), 24% till kollektiva forskningsinstitut och 17 °7o till företag (413 anslag). Det FoU-stödet är således mer koncentrerat än det svenska och denna japanska styrning och koncentration är möjlig dels genom att AIST har egna forskningsresurser, dels genom organisationsformer.som nationella projekt.

Även mellan Västtyskland och Sverige föreligger stora skillnader vad gäller

forskningsanslagens fördelning. Under 1976 erhöll de tio största anslagsmotv 7,5 70 av STUs FoU-stöd. Motsvarande andel i Västtysktagande företagen land var 40 “Io. (Källa: The Boston Consulting Group). Avslutningsvis skall framhållas att en nationell data- och elektronikpolitik inte i första hand är en fråga om statliga subventioner och andra stödformer. De erfarenheter som data- och elektronikkommittén gjort vid bl. a. sina studieresor* i flertalet av de här redovisade länderna, pekar entydigt mot att samhällsstruktur och sociala mönster är av avgörande betydelse. Väsentligt är också att myndigheter, industrin och andra berörda parter har en gemensam långsiktiga utveckling. Där dessa försyn på medlen och målen för industrins utsättningar inte är uppfyllda har statliga program sannolikt små utsikter att lyckas. Ser man t. ex. till den japanska politiken inom data- och elektronikområdet är det viktigaste inte de medel som ställs till förfogande utan den process där de olika parterna resonerar sig fram till en gemensam syn på hur in- 1 Ds I 1980: 7, Industrioch forskningspolitiska dustrin skall utvecklas. Först då blir också statliga subventioner verkningsfulprogram inom data- och la. I viss utsträckning grundas även den franska industripolitiken på att olika elektronikområdet - Re- I Frankrike förefaller dock föreparter formulerar en gemensam målsättning. serapporter från USA, från statsmakternas sida. I övriga västeutagen uppleva lite mer av tvång Finland, Storbritannien, ropeiska länder, inklusive Sverige, verkar en sådan industripolitik tillämpas Västtyskland, Japan och Frankrike. först då en bransch befinner sig i akut kris.

SOU 1980: 17 29

2 Inledning

2.1 Bakgrund

Bortsett från energiförsörjningen torde det finnas få för näringsliv och samhälle vitala områden där Sverige är så beroende av utlandet som inom dataoch elektronikområdet. Vårt utlandsberoende kan sammanfattas i följande punkter: l. Forskning och utveckling domineras av ett fåtal amerikanska multinationella företag samt enstaka europeiska och japanska företag. . För många data- och elektronikprodukter förekommer ingen eller mycket ringa inhemsk tillverkning. Speciellt gäller detta centralenheter till datorsystem samt vissa typer av elektroniska komponenter. Det senare är viktigt med hänsyn till att elektroniska komponenter är byggstenar i de flesta elektronikprodukter som tillverkas i Sverige t. ex. kontorsdatorer, terminaler, industrirobotar m. m. Sveriges självförsörjningsgrad beträffande t. ex. integrerade kretsar är endast ca 13 procent. För vissa typer av kretsar, t. ex. minnen och mikroprocessorer, är självförsörjningsgraden noll procent. Den låga självförsörjningsgraden är inte bara ett problem i händelse av avspärrning utan medför också rent kommersiella problem. Svenska företag har t. ex. vid vissa tillfällen haft svårigheter i samband med export av elektronikprodukter till öststaterna eftersom produkterna innehållit komponenter tillverkade av amerikanska företag. Ett annat aktuellt problem är den stora internationella efterfrågan på komponenter. Produktionskapaciteten räcker inte till för att möta efterfrågan. Denna brist på komponenter har även fått effekter för amerikanska företag för vilka leveranstiden på vissa komponenter ökat väsentligt. Särskilt för mindre företag har leveransbegränsningarna slagit hårt. . Den svenska industrins internationella konkurrenskraft är bland annat beroende av omfattningen av datorutnyttjandet jämfört med andra länder. En teknologisk eftersläpning i förhållande till utlandet inom detta område skulle försämra de svenska företagens internationella konkurrensförmåga.

2.2 Syfte, avgränsningar och uppläggning

Mot bakgrund av Sveriges stora utlandsberoende inom data- och elektronikområdet och den vikt som tillmäts detta område i såväl Sverige som utlandet har kommittén funnit det angeläget att studera den internationella utveckling-

30 Inledning SOU 1980: l7

en. Ett område av särskilt intresse är de industripolitiska satsningar inom data- och elektronikområdet som gjorts i olika länder. Syftet med denna rapport är således att för ett antal länder visa: D vilka industripolitiska prioriteringar som gjorts inom data- och elektronikområdet D omfattningen och inriktningen av det statliga stödet D organisationen av forsknings- och industripolitiken. Endast sådana program som är direkt relaterade till data- och elektronikområdet behandlas i studien. Generella forsknings- och industripolitiska program tas upp i den mån de innehåller åtgärder inom detta område. Valet av länder har gjorts med syftet att belysa data- och elektronikpolitiken i såväl de större, teknologiskt ledande ekonomierna som mindre länder med mera blygsam elektronikindustri. En viss tyngdpunkt har lagts vid beskrivningen av stödåtgärder inom området datorstyrd tillverkningsteknologi. Rapporten har disponerats på så sätt att kapitel 3 ger en bred översikt av den internationella data- och elektronikindustrin med avseende på produktionsoch företagsstruktur, teknisk utveckling, marknadsstruktur etc. Därefter följer en redovisning av de olika ländernas elektronikprogram. Det skall här framhållas att presentationen av de olika ländernas program inte är jämförbara i alla avseenden. Vissa länder behandlas mer ingående än andra. Det som styrt presentationen av respektive land är: D ekonomiernas storlek, totalt och med avseende på elektronikområdet, D prioriteringarna i industri- och forskningspolitiken. Vissa länder som t. ex. USA har i princip ingen selektiv industripolitik varför presentationen begränsas till forskningspolitik och industrins egna prioriteringar, D i vilken utsträckning bakgrundsmaterial varit tillgängligt. I vissa länder är forsknings- och industripolitiken antingen dåligt dokumenterad eller uppgifterna av mindre god noggrannhet. Det språk på vilket bakgrundsmaterialet är redovisat har självfallet också påverkat presentationen. Beträf fande t. ex. öststaterna har presentationen i hög utsträckning måst bygga på material skrivet på engelska. De olika ländernas nationella program är redovisade utan något försök att utvärdera effekterna av de olika åtgärderna i enskilda länder. Sammanfattningen, kapitel l, innehåller dock, förutom ett sammandrag av övriga kapitel, avsnitt där vissa bedömningar av tendenser i utvecklingen samt jämförelser mellan Sverige och övriga länder redovisas. Av intresse i detta sammanhang är framför allt de skiftande prioriteringarna i olika länders satsningar inom dataoch elektronikområdet. De uppgifter som redovisas i rapporten avser läget fram till mitten av 1979.

2.3 Källor

Redovisningen av de olika nationella programmen bygger på många olika källor. I så stor utsträckning som möjligt har den grundats på officiellt material från respektive land. I kartläggningsarbetet har kommittén haft hjälp av Sveriges tekniskt-vetenskapliga attachéer i USA, Japan, Sovjetunionen, Västtyskland, Frankrike och Storbritannien. Attachéerna har både samlat in material och gjort sammanställningar av statistik och utredningar.

SOU 1980: 17 Inledning 31

Kommittén har också träffat för programmen ansvariga personerna i respektive land. Detta har skett dels genom studiebesök, dels i samband med utländska besök i Sverige. Andra källor som utnyttjats är IVA-rapporter, utredningar från internationella organisationer såsom OECD samt tidskrifter, konferenshandlingar m.m.

SOU 1980: 17

3 Den internationella data- och elektronik-

industrin/ -marknaden

3.1 Inledning

En översiktlig beskrivning av utvecklingen inom data- och elektronikomrádet kan sammanfattas i följande punkter: l. Produktionen och försäljningen domineras av ett antal stora amerikanska multinationella företag. I Europa och Japan görs stora ansträngningar, ofta med ett omfattande statligt stöd, för att bryta den amerikanska dominansen. 2. Den tekniska utvecklingen går mycket snabbt och åtföljs av sjunkande priser pá maskinell utrustning. 3. Elektroniken medför tillkomst av nya produkter samtidigt som existerande produkter förändras. 4. Ökad användning av elektronik medför stora förändringar i samhället exempelvis beträffande produktivitet, sysselsättning, arbetsinnehâll m. m. Den amerikanska dominansen inom elektronikomrádet kan sammanfattas enligt följande: D Mer än 85 70 av alla installerade datorer i världen har producerats av amerikanska företag. D De amerikanska företagen svarar för ca 70 °7o av världsproduktionen av integrerade kretsar. För vissa typer av kretsar är andelen ännu högre. D Amerikanska företag dominerar produktionen av utrustning för tillverkning av integrerade kretsar. D USA har en stark men inte dominerande ställning på marknaden för datorstyrd tillverkningsutrustning. Beträffande system för datorstyrd konstruktion (s. k. CAD-system) och industrirobotar är dock de amerikanska företagen marknadsledare. Det är framför allt denna stora dominans från USA som motiverar de omfattande nationella satsningar pa elektronikområdet som görs i Japan och Europa. Dessa satsningar kommer att behandlas ingående i de följande kapitlen. l avsnitt 3.2 och 3.3 redovisas en sammanfattning av den tekniska utvecklingen samt integrationstendenser inom elektronikomrádet. Därefter följer en översiktlig beskrivning av den internationella elektronikindustrin/-marknaden. i 3

34 Den internationella data- och elektronikindustrin /-marknaden SOU 1980: 17

3.2 Teknisk utveckling och kostnadsutveckling

Den tekniska och kostnadsmässiga utvecklingen över tiden inom elektronikområdet kan grovt áskádliggöras med hjälp av kurvor som följer exponentialfunktioner med positiv respektive negativ tillväxt enligt figur 3.1.

Kapacitet, t ex miljoner multi- Tillverkningsplikationer per sekund i en dator kostnad

,a I

4/

l I I I I I I I I I ,\ I I \“ Q Figur 3. l Kapacitets- och l l kostnadsutveckling inom I I elektronikomrádel. 1950 1980 1980

Den vänstra figuren visar tillväxten i kapaciteten hos en dator eller komponent (uttryckt t. ex. i miljoner multiplikationer per sekund eller i antalet transistorer på en halvledarbricka). Den högra kurvan representerar tillverkningskostnadens utveckling för samma dator eller komponent. De två kurvorna kan konkretiseras med följande exempel: Mellan 1952 och 1977 ökade prestanda hos datorerna, mätt i antalet multiplikationer per sekund, med en faktor 1400 från drygt 2000 till ca 3 miljoner multiplikationer. Under samma tid minskade kostnaderna för att utföra 100000 multiplikationer från sex kronor till tre öre, dvs. med en faktor 200. Om man tar hänsyn till penningvärdesförsämringen blir kostnadsreduktionen ännu större. I detta avseende är utvecklingen inom elektronikomrádet exceptionell. Normalt brukar ökad prestanda och kvalitet fås till högre priser. Den ovan beskrivna utvecklingen väntas fortsätta åtminstone ett halvt eller ett decennium framåt (vilket är vad man i dag kan överblicka). En utveckling sådan den beskrivs i figur 3.1 når dock till sist begränsningar betingade av t.ex. naturlagar vilket också antyds i diagrammen (de streckade delarna av kurvorna). Efterfrågan på datorer och elektroniska komponenter är mycket priselastisk. Trots stora prissänkningar, speciellt gäller detta åren 1978 och 1979, har försäljningsvärdet på världsmarknaden ökat kraftigt (mellan 15 och 20 °7o per år). Samma fenomen uppstod vid introduktionen av elektroniska räknemaskiner. De mekaniska räknemaskinerna â 2000 kronor efterfrågades huvudsakligen av företag och förvaltningar. Med snabbt sjunkande priser på elektroniska räknemaskiner vidgades marknaden till skolor och privatpersoner varför försäljningsvolymen steg i sådan omfattning att även försäljningsvärdet ökade trots de sjunkande priserna.

SOU 1980: 17 Den internationella data- och elektronikindustrin / -marknaden 35

Tabell 3.1 och figurerna 3.2-3.5 den tekniska belyser ytterligare och prismässiga utvecklingen inom elektronikområdet.

Tabell 3.1 Pris- och prestandautveckling för integrerade kretsar 1970-1985

Antal bitar som Pris per bit, cent kan lagras per halvledarbricka

Källa: Business Week.

3.3 Integrationstendenser inom elektronikomrâdet

Den främsta drivkraften inom elektronikomrádet är innovationer. l innovationsprocessen är det emellertid inte grundforskning som resulterar i kommersiell framgång utan snarare produktutveckling och marknadsföring. Tillverkningen av exempelvis integrerade kretsar har blivit alltmer automatiserad och kapitalintensiv. Den produkt- och produktionstekniska utvecklingen har medfört att försäljnings- och förädlingsvärdet per enhet reducerats kraftigt. Ett annat karaktäristiskt drag är de mycket markanta stordriftsfördelar som förekommer inom elektronikomrádet, se tabell 3.2. De snabbt sjunkande har inneburit tillverkningskostnaderna att försäljnings- och marknadsföringskostnaderna kommit att utgöra en allt större del av försäljningspriset. För att minska och marknadsföförsäljningsringskostnaderna per enhet kan elektronikföretagen a) försöka öka sina marknadsandelar, b) rationalisera försäljningen och marknadsföringen. Redan i dag förekommer det att datorer säljs ”över disk. Detta kommer som en följd av de sjunkande datorpriserna att bli allt vanligare i framtiden,

Tabell 3.2 Ungefärlig procentuell fördelning av totala kostnader på kostnadsslag för datorföretag i olika storleksklasser

100 100 100 100

Källa: Datamation 1977. Anmärkning: Kategori A representeras av IBM. Inget annat företag har ännu nått upp till en omsättning som motsvaras av B. [nom grupperna C och D förekommer 12 företag, sex amerikanska, tre europeiska och tre japanska företagsgrupper. De flesta av dessa företag ligger närmast kategori D.

data- och elektronikindustrin /-marknaden SOU 1980: 17 36 Den internationella

Pris i dollar ‘°° I I I I I I I I 1-kilobit dynamiskt . RAM-minne Genomsnittligt för en O . integrerad krets 0 Kiseltransistorer

O

C

10 O

O C

O o O Q O C

O , O O O ‘ 1,0

Figur 3.2 Prisutveckling för mikroelektroniska komponenter.

Källa: Mackintosh I I 0,1 I I I I I i I 1960 1962 1964 1966 1968 1970 1972 1974 1976 Consultants.

SOU 1980: l7 Den internationella data- och elektronikindustrin /-marknaden 37

Figur 3.3 b Kapacitets- 317,5 förbättringar: ski vminnen —— milj. bytes per skivminnesenhet.

Figur 3.3 a Prestandaför- 13 360 Källa: IBM. bättringar: skrivare antal tecken per minut.

Anmärkning: De tre första staplarna representerar utvecklingen av skrivhastigheten för mekaniska skrivare. De illustrerar den platå som nåddes 1971 vid ca 2000 tecken per minut och hur man kommit över denna 100

platå genom att introducera en ny icke mekanisk teknologi, den fotoelektnska skrivaren. 2 000 29,17 600 7,25 150 268

. l l l lçl

1953 1960 1971 1976 År 1963 1965 1966 1971 1976 År

Pris per byte Figur 3.4 Prisutveckling för IBM s datormodeller uttryckt i dollar per byte.

sz 00_

31.50-1 Källa: International 313g... Data Corporation.

.SO- Tid- Dollar .30- Modell punkt per byte_ O ‘ 360/30 1964 2,00 20_ 360/65 1965 1.50 S/3-10 1969 1.00 370/155 1970 .60 »T0 _ 370/135 1971 .64 370/115 1973 .30 5100 9/75 .18 .05- 153/153 cut 5/76 .17 .04- Series/1 11/76 .12 _03_ 3033 3/77 .11 S/1 cut 4/77 .074 _02_ S/1 E 6/78 .058 8130 10/ 78 .O18 8140 10/78 .05 1 I I I v v I I I I r I [ r I I I I I I 1964 66 68 70 72 74 76 80 82

38 Den internationella data- och elektronikindustrin / -marknaden SOU 1980: l7

Figur 3.5 Kostnadsutveckling för ett visst urval operationer vid olika tidpunkter i datorteknikens utveckling 1955 1960 1965 1975

Kostnad $ 14,54 $ 2,48 $ 0,59 $ 0,28

375 sek 47 sek 37 sek 5 sek Bearbetningstid Elektronrör Transistorer SLT-teknologi Monolitiskt minne Teknologi Kärnminnen Kanaler Stora, snabba MST-teknologi skivminnen Magnetband Snabbare Nya kanaler Virtuellt minne kärnminnen Snabbare Större snabbare Större snabbare bandstationer kärnminnen skivminnen Snabbare band- Nya kanaler stationer Avancerade bandstationer

Lagrat Samtidig Operativsystem Virtuellt minne Programmering program in/utmatning Satsvis bear- Snabbare satsvis Avancerade betning bearbetning operativsystem Multiprogrammering Satsvis/realtidsbearbetning

Källa: IBM.

c) vidga produktionen och/eller försäljningen till framför- eller bakomvarande led för att därigenom öka förädlings- och försäljningspriset per enhet. Integrationstendenserna inom elektronikområdet, som visas i figur 3.6, är emellertid inte bara betingade av att företagen vill öka sina marknadsandelar och bättre ta tillvara stordriftsfördelarna i produktion och försäljning. Datoroch telekommunikationsindustrin t. ex. har i allt större utsträckning integrerat bakåt mot halvledarområdet. Motivet till detta är inte bara att pressa priutan även att försäkra i leveranserna av serna på halvledare sig mot störningar halvledare. Detta kan inträffa antingen vid tekniska genombrott eller under perioder då efterfrågan ökar mycket snabbt. Det senare har speciellt varit fallet under åren 1978- 1979 då efterfrågan på komponenter varit betydligt större än utbudet, trots att produktionskapaciteten ökat med mer än 20 °7o. Även många amerikanska datorföretag och andra företag som använder elektronik i sina produkter har haft svårt att få leveranser. T. o. m. ett stort företag som NCR har tvingats dra ner sin produktion p. g. a. att det inte fått tillräckliga leveranser av komponenter. Vissa företag har tvingats ut på en grå marknad där en komponent för 25 cent kan kosta fem dollar.‘

För halvledarindustrin är motivet för/integreringen framåt, mot konsu-

mentelektronik och datorer, framför allt att öka förädlingsvärdet per enhet l Källa: Business Week. och realisera stordriftsfördelar.

SOU 1980: 17 Den internationella data- och elektronikindustrin /-marknaden 39

Konsument- . Telekommunikaelektronik Telekommumkationstjänster tionsindustrin

/

Halvledar- Datorindustrin Date)‘ industrin *D*- 5eV°e mini. stora datorer datorer V

_ Figur 3.6 Integrationsl d t “ U5 “e 3 H ~ Kontorsmaskin- _ datorsystem tendenser mom dator , industrin halvledar-, kontorsmaordbehandling . . skin- och telekommunikopierung mm kalionsindustrierna.

Längst har integreringen av olika elektronikomráden genomförts av IBM. Detta företag, som är världens största elektronikföretag, är verksamt inom de flesta områdena enligt figur 3.6. IBMs verksamhet kan sammanfattas enligt följande: D IBM är världens störste datorproducent med ca 60 % av marknaden, D IBM har en omfattande dataserviceverksamhet, D IBM är sannolikt världens tredje största producent av halvledare trots att hela produktionen enbart går till egen förbrukning, D IBM är en av de ledande producenterna av kontorsmaskiner och vissa kommunikationsprodukter, D Under 1980-talet kommer IBM att sälja data- och telekommunikationstjänster via satellitöverföring, D Under 1979 meddelade IBM att man förvärvat hälften av aktierna i ett företag som säljer videoskivor. Därmed skulle IBM även ta steget in på konsumentelektronikomrádet. _ Ser man på strukturen inom elektronikindustrin i Europa och Japan á ena sidan och USA á andra sidan föreligger vissa väsentliga skillnader. Merparten av elektronikföretagen i Europa och Japan är vertikalt integrerade företag verksamma inom hela elektronikomrádet som t. ex. Siemens, Philips och Hitachi. I USA är det egentligen bara företag som IBM och Western Electric & som har samma integrationsstruktur. Även om övriga elektronikföretag har vidgat sin verksamhet under de senaste åren är de mer specialiserade än de europeiska och de japanska.

3.4 Dataindustrin och datamarknaden

Dataindustrin I tabell 3.3 redovisas finansiella uppgifter för de största amerikanska dataföretagen. Deras totala försäljning under 1978 har uppskattats till $ 37,5 miljarder. Av denna summa svarade de 50 största för ca 96 “lo, de sju största för ca 73 % och det största, IBM, för drygt 45 %. Av tabell 3.3 framgår även att dataförsäljningen är den dominerande verksamhetsgrenen för de 10 största företagen. Hos flera av de största europeiska och japanska dataföretagen svarar dataverksamheten endast för en mindre

40 Den internationella data- och elektronikindustrin /-marknaden SOU 1980: 17

del av företagens totala verksamhet, se tabell 3.5. Av de amerikanska dataföretagens försäljningsintäkter genereras nästan hälften i utlandet. Merparten av utlandsförsäljningen sker från regionala produktionsställen över hela världen. I Japan och många europeiska länder är IBM den största tillverkaren och exportören. Som framgår av tabell 3.3 uppgår den amerikanska dataindustrins FoU-investeringar till ca 6% av försäljningen mot 1,9% för industrin som helhet. Enbart IBMs FoU-investeringar, $ l 255 miljoner, är lika stora som hela den svenska industrins FoU-investeringar. Under 1978/79 lanserade IBM två nya datorserier, serie 38 och serie 4300. Med dessa datorserier reducerades priset för given prestanda radikalt. Effekterna av IBMs aggressiva prispolitik blev dels att de övriga företagen fick vidkännas minskade intäkter dels att efterfrågan på IBM’s datorer ökade långt över produktionskapaciteten. F.n. ligger leveranstiden på ca två år. För att möta den ökade efterfrågan avser IBM att bygga och/eller utvidga 28 fabriker. Investeringarna i kapitalutrustning väntas öka med 50 % och antalet anställda i tillverkningen med 20 %. IBM beräknas under 1979 ha investerat ca fem miljarder i nya maskiner och byggnader. Huvuddelen av investeringarna kommer att avse automatiska tillverkningssystem. Tidigare har företaget tack vare sin lönsamhet självfmansierat sina investeringar men tvingas nu på grund av investeringsprogrammets omfattning låna en miljard dollar externt. Under senare delen av 1970-talet har den amerikanska dataindustrin haft en mycket snabb tillväxt, se tabell 3.4. 1 tabell 3.5 är de 12 största icke-amerikanska dataföretagen redovisade, sex japanska och sex europeiska. Den totala dataförsäljningen under 1978 för dessa företag uppgick till $ 10,5 miljarder, dvs. 61 °/o av IBM’s försäljning eller 36 °/o av de 10 största amerikanska företagens försäljning.

Tabell 3.3 Finansiella uppgifter för de största amerikanska dataföretagen 1978. Miljoner dollar Dataverksamheten Total Netto- Antal FoU Företag försälj- vinst anställda Kumulerad °7oav Försälj- ning lnveste- °7oav för- Försäljning 70andel av företagets ning i ringar säljningen den totala totala USA, totalt datorförs intäkter “lo IBM 17072 45,5 81 50 21076 3111 325517 1255 6,0 2 017 50,9 87 59 2 422 253 54 638 143 5,9 Burroughs

Digital Equipment 1294 73,1 37 63 3 548 201 86 300 187 5,3 Honeywell

Summa de 50 största företagen 36 100 96,3 2 600 5,0

Summa alla dataföretag 37 500 100,0

Källa: Datamation, Business Week. Anmärkning: Hela den amerikanska industrins FoU-investeringar uppgick 1978 till 1,9 °7oav försäljningen.

SOU 1980: 17 Den internationella data- och elektronikindustrin / -marknaden 41

Tabell 3.4 Den amerikanska dataindustrins tillväxt 1976-1978. Årliga procentuella förändringar för försäljningsvärdet IBM De 7 största Företag med De 50 största företagen rang 8-50 företagen 1976/77 18,1 1977/78 15,6 18,0 36,6 22,0 Källa: Datamation. Tabell 3.5 De 12 största dataföretagen utanför USA. Uppgifterna avser 1978 och anges i miljoner dollar Företag Land Intäkter Data- Totala Antal från data- intäkter intäkter anställda verksamv i °7oav

Källa: Datamation. . . uppgift saknas.

De 12 största europeiska och japanska företagen är också de största halvledartillverkarna och de största tillverkarna av styrutrustning till datorstyrd tillverkningsutrustning i respektive länder. De ovan redovisade företagen är huvudsakligen tillverkare av maskinvaror. Till dataindustrin hör emellertid också datatjänstföretag som är verksamma på en marknad lika expansiv som maskinvaruföretagens, dvs. med en årlig tillväxt på 15-20 °7o. Datat j änstföretagen är emellertid vanligtvis små (det största amerikanska företaget hade 1978 en omsättning på $ 334 miljoner) och hemmamarknadsorienterade. Genom uppbyggnaden av internationella datanät håller det senare på att förändras. Utrikeshandeln med datatjänster ökar mycket snabbt. Även här intar USA en dominerande ställning. I USA finns det ca 3 000 datatjänstföretag mot ca 2000 i Europa och l 500i Japan. Mellan 1978 och 1983 väntas den amerikanska dataservicemarknaden öka från $ 8 miljarder till $ 17 miljarder. Flera av de stora datorföretagen, t. ex. IBM, Control Data och Honeywell är verksamma inom dataservicebranschen. Då dessa företag även har en stark ställning på datakommunikationsområdet är det sannolikt att de får en allt större andel av datatjänstmarknaden.

42 Den internationella data- och elektronikindustrin / -marknaden SOU 1980: 17

Datamarknaden Grovt uppskattat skulle det 1980 finnas ca l 250000 datorsystem installerade i världen. Värdet av dessa system skulle uppgå till 160-170 miljarder dollar.‘ Inemot hälften av världens datorsystem är installerade i USA. Ca 85 “70av de installerade datorerna i världen är levererade av amerikanska datorföretag, se tabell 3.6. \ I tabellerna 3.7 och 3.8 redovisas de totala databehandlingskostnaderna samt deras andel av bruttonationalprodukten (BNP) i USA och några andra länder.

Tabell 3.6 Värdet av datorer levererade av amerikanska företag i procent av värdet av samtliga installerade datorer 1976 l 98 l

Andra länder 85 80 Världen 87 81

Exklusive minidatorer och specialdatorer (t. ex. för flygplan, telefonstationer m. m.). Källa : Arthur D. Little.

Tabell 3.7 Värdet av installerade datoreri miljarder dollar och i procent av BNP, antal installerade system samt antalet system per miljoner invånare i olika länder. Uppgifterna avser 1974

Installations- Procent Antal installerade system värde, miljar- av BNP › Totalt

:le/rårxnálrjâner

der dollar

Sovjetunionen och de sex östeuropeiska länderna 5,6 0,6 15400 43

Källa: US Dept. of Commerce.

Tabell 3.8 De totala ADB-kostnadernas utveckling i USA 1970-1985 uttryckta i 1970 års priser

År Total kostnad Procent Dollar miljarder av per dollar BNP capita ‘ Skattningarna bygger

ningen l‘Information de la Société. Källa: American Federation of Information Processing Societies.

SOU 1980: 17 Den internationella data- och elektronikindustrin/-marknaden 43

Av tabellerna framgår dels att användningen av datorer är betydligt mer utbredd i USA än i andra länder, dels att databehandlingskostnaderna ökar mycket snabbt. I USA väntas dess andel av BNP öka från 2,1% 1970 till 8,3 °7o 1985 och 13 % 1990. Systemens kapacitet kommer att växa betydligt snabbare än kostnaderna, se tabell 3.9.

Tabell 3.9 Dataindustrins utveckling 1955-1985. Uppgifterna är normaliserade till 1955

1955 1965 1975 1985

Källa: American Federation of information Processing Societes.

3 .5 Halvledarindustrin/-marknaden

I tabell 3.10 redovisas förbrukningen av integrerade kretsar och halvledare totalt i USA, Japan och Västeuropa under perioden 1977-1979. Som framgår av tabellen utgör de integrerade kretsarna den största och den snabbast växande delen av halvledarna. Att förbrukningen av integrerade kretsar är relativt sett högre i USA än i Japan och Västeuropa förklaras av att den amerikanska elektronikindustrin i högre utsträckning är inriktad mot industrielektronik (datorer m. m.). Integrerade kretsar spelar en större roll i industrielektronik än i konsumentelektronik.

Tabell 3.10 Förbrukning av halvledare och integrerade kretsari USA, Japan och Västeuropa. Miljoner dollar 1977 1978 1979 1982 USA

Japan

Västeuropa l-lalvledare 2 052 2 265 2 452 - integrerade kretsar 1 019 1 183 l 324 /0 50 52 54

Källa: Electronics.

Såväl produktionen som förbrukningen av integrerade kretsar domineras av USA. De amerikanska halvledarföretagen svarar för mer än 2/3 av världsproduktionen, se tabell 3. l 1. Samtidigt svarar USA för ca hälften av förbrukningen. I tabell 3.12 redovisas de största amerikanska halvledarföretagen.

44 Den internationella data- och elektronikindustrin /-marknaden sou 1980: 17

Tabell 3.11 Produktion och förbrukning av integrerade kretsar 1976--1980 fördelad på ” vissa länder. Procent 1976 1980 Förbruk- Produk- Förbruk- Produk-

Övriga länder Totalt l 00 100 l 00 l 00

Källa: Plnformation de la Société.

Tabell 3.12 De ledande amerikanska halvledarföretagen

Total Proc «FoU under 1978 Försäljning Marknadsförsälj- ökning av halv- andel, 70 $ milj_ 07,,av ning från totala ledare 1977 1978 1977 ffil-5§_[j_ $ miljoner $ milj.

Alla halvledarföretag” 7 208 22,5 418 5,8 Exklusive IBM (vars hela produktion går till egen användning) samt företag vars halvledartillverkning endast utgör en mindre del av företagets verksamhet, t. ex. Rockwell, General Electric m. fl. Källa: Business.Week.

De största europeiska och japanska halvledarföretagen framgår av tabell 3.13.

Tabell 3.13 De ledande europeiska och japanska halvledarföretagen. Total försäljning i miljoner dollar Halvledare Integrerade kretsar

1 Inklusive det amerikanska halvledarföretaget Signetics som ägs av Philips. Källa: ?Information de la Société.

USA har sedan länge dominerat tillverkningen av elektroniska komponenter. Inom den amerikanska komponentindustrin har emellertid stora förändringar inträffat i samband med införandet av nya teknologier, från vakuumrör till integrerade kretsar. I tabell 3.14 visas de 10 största producenterna av olika typer av komponenter. Endast ett företag, RCA, som under 1940- och

SOU 1980: 17 Den internationella data- och elektronikindustrin /-marknaden 45

1__950-talen tillhörde de 10 största vakuumrörtillverkarna, har överlevt de olika teknologigenerationerna och intar en plats bland de 10 största tillverkarna av integrerade kretsar.

Tabell 3.14 De 10 största amerikanska tillverkarna av olika generationer elektroniska komponenter

Vakuumrör 1955 1960 1965 1975 Transistorer Halvledare Halvledare Integrerade kretsar l. RCA Hughes Texas Texas Texas Instruments Instruments Instruments 2. Sylvania Transitron Transitron Motorola Fairchild 3. General Electric Philco Philco Fairchild National Semiconductor 4. Raytheon Sylvania General General Intel Electric Instruments 5. Westinghouse Texas RCA General Motorola Instruments Electric 6. Amperex General electric Motorola RCA Rockwell 7. National Video RCA Clevite Spraque General Instruments 8. Ranland Westinghouse Fairchild Philco/Ford RCA 9. Eimac Motorola Hughes Transitron Signetics (Philips) l0. Lansdalc Tube Clevite Sylvania Raytheon American Microsystems

Källa: IEEE Spectrum.

3.6 Datorstyrd tillverkningsutrustning

För datorstyrd tillverkningsutrustning är bilden mer splittrad både vad gäller produktion och användning. Nedan ges en kortfattad beskrivning av tillverkningen och marknaden för några olika typer av utrustning. System för datorstödd konstruktion (CAD-system). Amerikanska företag som Computer Vision, Mc Donnell Douglas, Applicon, Gerber m. fl. svarar sannolikt för mer än 3/4 av världsproduktionen. USA är också den ledande användaren av CAD-system. Industrirobotar. Visserligen finns världens ledande robotföretag, Unimation, i USA men USA dominerar varken marknaden eller användningen. Stora robotföretag finns också i Japan, Sverige och Västtyskland. Japan är också det land som gjort de flesta robotinstallationerna. Numeriskt styrda verktygsmaskiner (NC-maskiner). Västtyskland är världens största producent av verktygsmaskiner. Vad gäller produktion av styrutrustningen till verktygsmaskiner domineras marknaden av amerikanska, japanska och västtyska företag. Konkurrensen är emellertid hård och inget företag har en sådan ledande ställning som fallet är vad gäller datorer och halvledare. Processtyrutrustning. Produktionen av datorer som används för att styra industriella processer domineras av amerikanska företag, dels de ledande minidatortillverkarna Digital Equipment, Hewlett-Packard m. ll., dels speciella processtyrföretag som Foxboro, Accuray och Measurex. [Europa och Japan är Siemens respektive Fujitsu de ledande processdatortillverkarna.

SOU 1980: 17

4 USA

4.1 Inledning

Beskrivningen av de nationella data- och elektronikprogrammen i USA kommer i vissa avseenden att avvika frán den som görs för andra länder. Främst förklaras detta av att USA i praktiken inte har någon industripolitik, speciellt inte någon selektiv politik. USA har t.ex. inte något industridepartement. Den offentliga styrningen av industrin som förekommer sker främst genom generella åtgärder samt offentlig upphandling, speciellt via försvarsbeställningar och genom forskningspolitiken. Framställningen kommer därför att koncentreras till den offentliga forskningspolitiken samt den privata industrins och olika organisationers forskningsinsatser. Tyngdpunkten i redovisningen av forskningspolitiken kommer att ligga pá datorstyrd tillverkningsutrustning. De amerikanska företagens marknadspo-

sitioner, FoU-satsningafetc. inom områdena datateknik och elektronik har ti-

digare beskrivits i kapitel 3 varför dessa områden här endast kommer att behandlas marginellt.

4.2 FoU, och

teknologispridning produktivitetsutveckling

En betydande del av den teknologi som haft betydelse för utvecklingen av datorstyrd tillverkningsutrustning av olika slag har utvecklats i USA. Bland de teknologier som haft störst betydelse för denna utveckling kan nämnas: D Transistorn; utvecklad vid Bell Telephone Laboratories 1947. D Numeriskt styrda verktygsmaskiner; utvecklades 1952 vid Massachusetts Institute of Technology (MIT) pá uppdrag av amerikanska flygvapnet. D Datorer; utvecklades inom flera företag (IBM, Sperry Univac m. fl.) under slutet av 1940-talet. D Kiseltransistorn; utvecklad 1954 inom Texas Instruments. D Integrerade kretsar; utvecklade 1958 inom Texas Instruments. D Automatic Programming Tool (APT); en standardprogramvara till NCmaskiner som utvecklats under l960-talet. D CAM/CAD-teknologin; utvecklad under l960-talet. D Mikrodatorn; utvecklad inom Intel 1972. Utvecklingen inom data- och elektronikomrádet liksom även tillämpningarna beträffande tillverkningsutrustning har i betydande omfattning skett på uppdrag av försvarsdepartementet (DoD) och rymdflygstyrelsen (NASA).

48 USA SOU 1980: 17

Vanligtvis har utvecklingsarbetet bedrivits vid privata företag i samarbete med och universitet. I förhållande till de totala utveckforskningslaboratorier lingskostnaderna för ovanstående projekt har det statliga stödet dock tidvis varit relativt begränsat. Dess främsta betydelse har legat i att explicit peka ut områden med en potentiellt stor federal efterfrågan. Det statliga FoU-stödet har därför fungerat som katalysator för de privata investeringarna. Fortfarande är USA det ledande landet vad gäller utveckling och produktion av avancerad tillverkningsutrustning baserad på dator- och halvledartekhar USA även ett betydande exportöverskott. Vad nik. För dessa produkter gäller användningen av modern tillverkningsteknologi i det övriga näringslivet är förhållandena i vissa avseenden inte lika gynnsamma. Storföretagen i USA liksom hela dator- och halvledarindustrin använder vanligtvis den mest moderna tillverkningsteknologin. Detta är en följd av att det är dessa företag som utvecklat teknologin, antingen på eget initiativ och med egna medel eller i samband med federala program. Vidare är dessa företag, som ofta är multinationella, utsatta för internationell konkurrens vilket tvingar fram användning av modern teknologi. _ i De mindre och medelstora företagen i USA anses däremot tillämpa en mindre avancerad tillverkningsteknologi än motsvarande företag i Västeuropa och Japan. Bland orsakerna härtill kan nämnas: D De mindre och medelstora företagen i USA är i mycket stor utsträckning hemmamarknadsorienterade* och har, även om vissa förändringar håller på att ske, haft en relativt begränsad importkonkurrens. E] Forsknings- och utvecklingsprogrammen har inriktats mot stora företag. El Man har ännu inte utvecklat något program för att Öka teknologispridningen till de mindre och medelstora företagen. Den tröghet i teknologispridningen som föreligger i USA medför, enligt vissa bedömare, att utländska företag med hjälp av amerikansk teknologi blir mer effektiva än motsvarande amerikanska företag?

Under 1970-talet har den amerikanska regeringen uttryckt stor oro över den

låga tillväxttakten i ekonomin. Såväl regeringen som kongressen har tillsatt att föreslå åtgärder för att öka produktiviteten. l utredningar med uppgift takt med den amerikanska ekonomins växande utrikeshandelsandel samt ökad internationell konkurrens har denna fråga blivit alltmer central för de amerikanska myndigheterna. framhåller behovet, på alla nivåer inom ekonomin, av Samtliga utredningar ökade FoU-investeringar framför allt inom den icke militära sektorn. Andra planering och finansiering av teknikviktiga områden är federalt understödd Överföring samt bättre metoder för att mäta produktiviteten.

‘ Ca 250 företag beräknas svara för 80 °7o av USA’s export.

2 Teknikhandelns omfattning 1973. Milj. dollar.

Import Export

Källa: OECD.

sou 1980: 17 USA 49

l ovan nämnda utredningar framhålls särskilt teknologiutvecklingens stora

betydelse för den ekonomiska utvecklingen, se figur 4.1. Miljarder dollar, 1958 års priser

600-

Produktion 500- Bidrag från den teknologiska utvecklingen 400—~

Produktion med _ 1949 ars tek°°9 Figur 4.1 Teknologin!- 3°° _ vecklingens effekter pd BNP, 1949-1968. Källa: Economic lmpact of Stimulated Techno- 200 r . , . . , , . . . . . , . , I l logical Activity (Midwest 1965 Research Institute).

4.3 Privata FoU-investeringar

4.3.1 Industrins totala F0 U-investeringar l tabell 4.1 redovisas det amerikanska näringslivets investeringar i forskning och utveckling under 1977. Uppgifterna omfattar företag som antingen har en försäljning som överstiger $ 25 miljoner och FoU-investeringar som överstiger en miljon dollar eller FoU-investeringar överstigande en procent av försäljningen. Totalt omfattar översikten 624 företag som svarar för ca 90 lo av de privata FoU-investeringarna.

Tabell 4.1 Det amerikanska näringslivets FoU-investeringar 1977. Miljoner dollar

Försäljning FoU FoU FoU i 70 av i % av försälj- vinsten ningen

80,8 Maskinindustrin exkl. jordbruks-

34,6 FoU-uppgifterna innefattar ej FoU-verksamhet som görs på uppdrag av federala myndigheter, marknadsundersökningar, utveckling av programvaror till datorer samt normal utveckling och kundanpassning av produkter. Källa: Business Week.

50 USA SOU 1980: 17

De 10 största företagen vad gäller FoU-investeringar svarade för ca 37 % av

de totala investeringarna av detta slag.

4.3.2 FoU-investeringar i datorstyrd tillverkningsteknologi

avseende datorstyrd tillverkningsutrustning bedrivs av föl- Utvecklingsarbete jande grupper av företag: D verktygsmaskintillverkare, D datortillverkare samt instrument- och halvledartillverkare, D stora industriföretag som är användare av datorstyrd tillverkningsutrust-

ning. en relativt låg FoU-andel. Som framgår av tabell 4.1 har maskinindustrin Ser man emellertid till de ledande verktygsmaskintillverkarna, speciellt sådana Numerical Control = datorisesom tillverkar CNC-maskiner (Computerized är rad numerisk styrning), är FoU-andelen högre. Exempel pá sådana företag Cincinnati Milacron (FoU-andelen uppgick 1977 till 2,8 /0 av det totala för- Ex-Cell-O (2,1 °7o), Kearny °7o Trecker (2,5 Wo) och Sundsäljningsvärdet), strand (3,5 °/o). de största verktygsmaskintillverkarna klas- Med amerikanska mått tillhör Robottillverkarna är i allmänhet även med svenska sen medelstora företag. uttryckta i absoluta tal, mått små företag. Dessa företags FoU-investeringar, av robot- och maskintillverkarna tillhör är därför relativt låga. Ett flertal i vilka särskilda datordivisioner ingår. FoUemellertid stora koncerner, är därför vanligtvis fördelat pâ arbetet för avancerad tillverkningsteknologi flera olika divisioner inom koncernen. tillverkningsutrustning kan sägas bestå av elektroniska enheter, Datorstyrd av de elektroniska enhemekaniska enheter och programvaror. Utvecklingen terna sker i huvudsak hos dator- och instrumentföretag, vilka satsar betydligt

mer på FoU än maskintillverkarna. En stor del av det utvecklingsarbete som består i att anpassa olika datorstyrutförs vanligtvis av de stora inda enheter till existerande produktionslinjer företrädesvis inom flyg-, bil-, dator-, kontorsmaskin- och dustriföretagen, även forskningsverksamhet för elektronikindustrin. Dessa företag bedriver

maskin- och programvaruutveckling. sker i stor utsträckning i FoU vad gäller datorstyrd tillverkningsutrustning samarbete mellan användare, forskningsinstitutioner vid universitet och hög-

av industrirobotar, NC-maskiner (Numerical Con-

skolor samt leverantörer = numerisk CAD/CAM-system (Computer Aided Design/ trol styrning), Aided Manufacturing = datorstödd konstruktion/tillverkning) Computer som bem. m. I bilaga till kapitel 4 redovisas ett antal exempel pá FoU-arbete drivits dels av enskilda användare, dels av användare i samarbete med leveran-

törer och universitet.

4.4 Federala FoU-anslag

4.4.1 En översikt av de totala FoU-anslagen

I tabell 4.2 redovisas de totala federala FoU-anslagen för budgetáren 1978 och

1979.

sou 1980: 17 USA 51

Tabell 4.2 De totala federala FoU-anslagen 1978-1979. Miljoner dollar, löpande priser

1978 1979 °7ofördelning 1979

Department of Defence (DoD) ll 709 12740 45,7 Energy Research and Development Administration 4 231 4 245 15,2 National Aeronautics and Space

100,0 Källa: Industrial Research & Development.

Under perioden 1953-1964 ökade de totala privata och offentliga FoUutgifternas andel av BNP från 1,4 till 3,0 070.Från och med 1968 har denna andel dock sjunkit och uppgick 1974 till 2,3 70. Under perioden 1964-1974 har den federala andelen av de totala FoU-utgifterna sjunkit samtidigt som en betydande av de federala omfördelning FoU-utgifterna gjorts, se tabell 4.3.

Tabell 4.3 De totala FoU-utgifternas fördelning 1964 och 1974

FoU i 070av totala FoU-utgifter % av BNP Privata Federala Federala FoU-utgifter FoU- FoU- . Försvar Rymd Civi t ,l utgifter utgifter

1964 3,0 34,7 65,3 36,1 18,7 10,7 1974 2,3 46,9 53,1 29,8 9,0 15,2

Källa: Subcommittee on Priorities and Economy in Government.

l samband med diskussionerna kring den amerikanska ekonomins låga tillväxttakt har som tidigare nämndes den sjunkande FoU-andelen av BNP ansetts vara en viktig faktor. Emellertid är det inte bara omfattningen av FoUanslagen som det riktats kritik mot utan även inriktningen. En alltför stor del av bidragen har enligt kritiken inriktats mot särskilda mál inom försvars-, rymd- och kärnkraftsomrádena, se figur 4.2. I länder som Japan och Västtyskland har FoU-anslagen i stället inriktats mot väsentliga sektorer inom industrin i allmänhet. En annan tendens för FoU-utvecklingen i USA är att en växande andel av industrins FoU-investeringar inriktats mot att tillgodose federala bestämmelser angáende miljö och hälsa. Enligt en undersökning av National Science Foundation har sådana investeringar ökat med ca 20 70 per år under perioden 1974-1976.

52 USA

Försvars-, rymd- och j_ _ kärnkraftsforskning 0V“93 5eI‘°e

1971 USA

1963 ;I

1971 Frankrike 1963 _________

J

“E3331

apan 1963 1971 . Sverige

1963 l V I

1971 Nederländerna 1963

1971 Canada 1963

1971 Belgien 1963 Figur 4.2 Statliga F0 Uanslag 1963 och 1971. 1971 N Källa: OECD (Patterns of Resources Devoted to 1971 Spanien Research and Experimen- 1963 tal Development in the l I I I I I I I I I I I I I I I I I OECD Area). Procent 90 70 50 30 10010 30 50 70 90 Procent

Ett annat område som uppmärksammats under de senaste åren är datoroch som nämnts inledningsvis har tyngdpunkten styrd tillverkningsutrustning i framställningen lagts på detta område. l det följande redovisas således omfattningen av de federala FoU-insatserna pá området, vilka åtgärder som vidtagits för att sprida tekniken samt hur dessa insatser är fördelade på myndigheter, stiftelser, organisationer och företag. Trots detta omrádes potentiellt stora betydelse har, som kommer att framgå av det följande, relativt begränsade resurser ännu så länge avsatts för att främja utnyttjandet av datorstyrd

tillverkningsutrustning.

4.4.2 General Accounting Office (GAO)

General Accounting Office (GAO) är en institution underställd kongressen med uppgift att granska den ekonomiska utvecklingen i USA. Mot bakgrund av dels den låga produktivitetsökningen under 1960- och 1970-talen, dels de kraftigt stigande kostnaderna för den federala upphandlingen av industriprodukter,‘ tillsatte GAO i mitten av 70-talet en utredning för att undersöka vilka 1 Den federala upphandsamt vilka områden åtgärder som borde vidtagas för att öka produktiviteten lingen överstiger $ 50 mildessa åtgärder borde inriktas mot. I juni 1976 publicerade GAO en rapport jarder årligen.

SOU 1980: 17 USA 53

- Manufacturing technology A changing challenge to improved productivity”. l rapporten framhålls att åtgärder för att få till stånd en ökad användning av datorbaserad tillverkningsteknologi måste få högsta prioritet samt att åtgärderna bör inriktas mot den del av industrin som tillverkar produkter i små och medelstora serier, dvs. huvudsakligen den metallbearbetande industrin. Inom denna del av industrin föreligger potentiellt stora möjligheter att öka produktiviteten. Resterande del av detta avsnitt utgör ett kortfattat referat av utredningens resultat samt en sammanfattning av dess slutsatser och åtgärdsförslag.

Utnyttjande! av avancerad tillverkningsteknologi

Utredningen konstaterar inledningsvis att USA i allmänhet använder mer avancerad teknologi än andra länder men att användningen är koncentrerad till stora företag och vissa branscher som flyg- och elektronikindustrin. Det har uppskattats att över 75 70 av amerikansk industri består av företag med mindre än 500 anställda. Dessa företag har hittills varken haft kapital eller tekniska kunskaper för att tillgodogöra sig datorbaserad tillverkningsteknologi. För att mäta i vilken utsträckning avancerad tillverkningsteknologi används, utförde GAO en enkätundersökning för den metallbearbetande industrin. NC-maskiner, den minst avancerade formen av automatisering, användes av 17 70 av de företag som besvarade enkäten. Sannolikt är denna siffra för hög eftersom bortfallet (27 %) kan väntas vara störst bland de företag som saknar modern utrustning. Den låga andelen NC-maskiner förklaras bl. a. av att de installerade verktygsmaskinernas medelålder är hög. En undersökning från år 1973 visade att nästan 70 °7o av de installerade verktygsmaskinerna var 10 år gamla och däröver. Det är emellertid inte bara verktygsmaskinerna som är omoderna. För 1976 har det uppskattats att ca 16 % av industrinsproduktionskapacitet är så omodern att den borde ersättas. Den amerikanska industrins relativt omoderna produktionsutrustning återspeglas också i förändringarna av kapitalinvesteringar per arbetare, se tabell 4.4.

Tabell 4.4 Investeringar per arbetare i USA, Västtyskland och Japan 1967 och 19731 1967 års priser 1967 1973 Procentuell dollar dollar förändring USA 258 220 - 15 Västtyskland 298 693 + 133 Japan 191 324 + 70 Källa: GAO.

Ett annat anmärkningsvärt resultat från GAO’s enkätundersökning var att 51 70 av företagen ej använde datasystem. Bara 23 70 hade egen dator. De företag som använder datorer gör detta sannolikt huvudsakligen för administrativa rutiner och i mycket liten utsträckning i produktionsprocessen.

Bland de företag som använde NÖ-utrustning uppgav 87 °7o att investering-

en hade resulterat i eller överstigit kalkylerad förräntning.

54 USA SOU 1980: 17

Brist på kapital och teknisk kunskap ansågs av företagen vara de faktorer som verkar hindrande beträffande en ökad användning av modern tillverkningsteknologi. Särskilda investerings- och avskrivningsavdrag samt upprättandet av ett clearinghouse för att sprida information till företagen ansågs vara de mest effektiva åtgärderna för att öka användningen av datorbaserad tillverkningsteknologi. De stora teknologiintensiva företagen, Mc Donnell-Douglas, IBM m. fl. utvecklar egna datorbaseradetillverkningssystem. Dessa företag har såväl kapital som teknisk att från olika - olika maskinkunskap systemkomponenter varor och programvaror bygga integrerade system. De små och medelstora företagen däremot saknar såväl kapital som teknisk kunskap. Dessutom kan de vanligtvis inte få hjälp från någon automationsindustri. Förutsättningarna för en sådan industri är små eftersom de viktigaste användarna — de stora företagen -- utvecklar sina egna system. Den småskaliga produktionens betydelse för ekonomin framgår av följande uppgifter: D 75 970av alla bearbetade metallvaror tillverkas i små och medelstora serier. För att kunna automatisera en sådan produktion krävs flexibel och programmerbar tillverkningsutrustning. D Förädlingsvärdet för denna typ av produktion utgör 12-14 °7oav bruttonationalprodukten, 46 °7oav tillverkningsindustrins totala förädlingsvärde samt 80 °7oav tillverkningsindustrins export. I den småskaliga produktionen genomlöper de olika detaljerna flera olika operationer som kräver flera olika maskiner. En stor del av den tid en vara eller detalj är i arbete består av transport- och väntetider. En detalj som skall bearbetasmåste först transporteras till en maskin, flyttas över till maskinen och spännas fast. Verktyg till maskinen måste väljas, monteras och kontrolleras. Efter bearbetning lossas detaljen och transporteras till en ny bearbetningsstation. Alla dessa operationer medför att verktygsmaskinerna får ett lågt kapacitetsutnyttjande. Det har uppskattats att en vara i arbete befinner sig i en verktygsmaskin mindre än 5 70 av den totala bearbetningstiden, se figur 4.3.

Av dessa 5 °7oi maskinen åtgår endast 30 70 för själva metallbearbetningen.

Uppskattningarna avser konventionella manuellt betjänade maskiner. Tid i maskinen

är Förflyttning och spilltid 95%

Figur 4.3 Den genomsnittliga bearbetningstiden för ett arbetsstycke i en konventionell manu- V l ;I ellt betjänad verktygs- V Bearbetning Positionering, laddning, mätning, spilltid etc. maskin. mindre än 70% 30% Källa: Cincinatti Milling Machine Company. Genom datorer och annan avancerad maskinutrustning kan varuflödet

SOU 1980: 17 USA 55

snabbas upp samtidigt som maskinernas kapacitetsutnyttjande kan ökas väsentligt. För vissa arbetsoperationer har maskinutnyttjandet kunnat ökas med flera hundra procent.

GAO s slutsatser och rekommendationer

De stora företagen i USA utvecklar och använder mer avancerad tillverkningsutrustning än företag i andra länder. Utnyttjandegraden hos de små och medelstora företagen är däremot mycket låg. Dessutom har verktygsmaskiner och annan tillverkningsutrustning en hög genomsnittsålder. _ Genom utvecklingen av datorbaserade tillverkningssystem har förutsättningarna för att automatisera den del av industrin som tillverkar varor i små och medelstora serier väsentligt ökat. Då denna typ av produktion utgör en betydande del av tillverkningsindustrins totala produktion föreligger potentiellt stora möjligheter att öka industrins produktivitet. Företagen, bortsett från de största, saknar emellertid vanligtvis såväl kapital som kunskap att utnyttja tekniken. GAO föreslog därför att ett nationellt fokusorgan borde bildas med uppgiften att initiera åtgärder för att öka produktiviteten i näringslivet. GAO föreslog vidare att dessa uppgifter skulle läggas på National Center for Productivity and Quality of Working Life. Mer explicit skulle detta center, i samarbete med andra federala organ, svara för följande uppgifter: D Kontinuerligt följa den tekniska utvecklingen i USA och utomlands samt utvärdera dess betydelse för industrin. D Finansiera demonstrationsanläggningar för CAD/ CAM-system. D Utveckla systern för teknologispridning. D Föreslå åtgärder för att öka kapitalinvesteringarna, t. ex. flexibla investeringsavdrag. Med flexibla avdrag avses dels att de snabbt kan förändras över tiden, dels att de kan avse en viss typ av företag eller utrustning. D Stimulera FoU-projekt som bedrivs i samarbete mellan olika företag. D Finansiera FoU-projekt utöver vad företagen själva kan finansiera. D Undersöka olika alternativ för finansiellt stöd till företagsgrupper som be-

höver investera i ny tillverkningsteknologi.

D Utveckla metoder för kostnads-/intäktsberäkningar avseende investeringar i ny teknologi. D Verka för Standardisering av de komponenter som ingår i datorbaserade tillverkningssystem.‘ D Utvärdera automatiseringens effekter på sysselsättningen och föreslå program för att mildra dessa effekter. Med hänsyn till att teknologispridningen i USA huvudsakligen har skett via marknadskrafterna måste ovanstående förslag anses som djärva. I såväl rap- 1 I dag är detta ett stort portens analys som i dess förslag lyser det japanska synsättet på problemen problem därför att varje igenom, dvs. man vill ge statliga och delstatliga myndigheter en viktig roll vad leverantör av systemkombeträffar ponenter, såväl maskinkompetensuppbyggnad och påverkan på den tekniska utvecklingen. varor som programvaror, Förslagen har inte genomförts på det sätt man tänkte sig inom GAO. The har olika standards. Att National Center for Productivity and Quality of Working Life, som bildades i bygga datorbaserade tillslutet av 1975, hade från starten dels en mycket allmän målsättning, dels be- verkningssystem då sygränsade finansiella resurser. Det utvecklades därför till ett diskussionsforum stemkomponenterna köps från olika leverantörer utan större möjligheter att kunna initiera några mer betydande program. Rekan innebära stora komgeringen beslutade därför att lägga ner the National Center (september 1978). ponentanpassningskost- Denna åtgärd innebar inte att regeringen fäste mindre vikt vid utvecklingen nader.

56 USA SOU 1980: 17

och spridningen av avancerad tillverkningsteknologi. Tvärtom ansåg man dessa frågor vara av så stor vikt att de borde flyttas närmare den federala regeringen. Ansvaret ligger nu hos Office of Management & Budget. Under detta organ skall president Carter tillsätta en task force med uppgift att utvärdera alla federala program som påverkar produktivitetsutvecklingen.

4.4.3 Department of Defence (DoD)

4.4.3.1 Stöd till halvledarindustrin Redan frán sin begynnelse har den amerikanska halvledarindustrin fatt ett omfattande stöd frán olika statliga myndigheter, främst Department of Defence (DoD). Det har uppskattats att mellan 1958 och 1974 har halvledarindustrin fått statligt FoU-stöd med ca $ 900 miljoner, vilket i 1965 ars priser motsvarar ett stöd om ca $ 55 miljoner per Ar.‘ Dessutom har industrin erhållit indirekt stöd genom statlig upphandling. Omfattningen av det senare har emellertid varierat över tiden. Under 1965 svarade DoD för ca 70 °7o av den amerikanska halvledarmarknaden medan andelen_ under _1978uppgick till 7 °7o.IF_6r integrerade kretsar är

DoDs andel 16 “Ãloch totalt köpte DoD integrerade kretsar för $ 386 miljoner

under 1978.2 Under de kommande åren väntas DoD emellertid öka sina inköp betydligt. De nya vapensystem som utvecklas i USA (bl. a. kryssningsrobotar, radaroch flygledningssystem och satelliter) kräver en ny halvledarteknologi. För att utveckla denna initierade DoD under 1978 ettsärskilt FoU-program, det s. k. VHSI-programmet (Very High Speed Integration). Under en sexársperiod kommer DoD att avsätta $ 200 miljoner för detta program (industrins egna FoU-investeringar uppgår till ca $ 300 miljoner per år exklusive IBMs och & investeringar). Stödet kommer huvudsakligen att utgå till privata företag. De nya kretsarna skall bli 100 gånger snabbare än de som finns idag och programmet kommer att få stor betydelse även för den civila marknaden.

4.4.3.2 Stöd till datorstyrd tillverkningsteknologi DoD driver även ett program som kallas Manufacturing Technology (MT) Program. Syftet med detta produktionsorienterade program är att minska tillverkningskostnaderna och öka produktiviteten hos företag som levererar varor och tjänster till DoD. De främsta resultaten från DoD’s forskningsprogram är utvecklingen av numeriskt styrda verktygsmaskiner och programmeringsspráket APT. Bada utvecklades redan under 1950-talet. Under perioden 1973-1979 har MT-programmet erhållit ca $ 600 miljoner. För 1980 har DoD äskat $ 120 miljoner. Inom MT-programmet svarar flygvapnet för ett projekt som kallas Integrated Computer Aided Manufacturing (ICAM) Program. I första hand är ICAM-projektet anpassat till flygindustrin men på ett sådant sätt att generella modeller för s. k. batchproduktion (dvs. produktion i smá serier) kan utveck- ‘ Kalla: Mackintosh Conlas. Ett flertal olika industriföretag, branschorganisationer och forskningsinsultants. stitut (även utländska) är involverade i projektet, som under perioden 1978- 2 Kalla: Business Week. 1983 beräknas kosta S 100 miljoner.

SOUl980: 17 USA 57

Från industrihâll har stark kritik riktats mot MT-programmet. Man menar att programmeti huvudsak medfört att existerande tillverkningsteknologi har applicerats för att lösa mycket speciella tillverkningsproblem. Programmet borde, enligt kritikerna, istället inriktas mot att utveckla nya och avancerade tillverkningsmetoder som är relevanta för ett större antal olika tillämpningar i industrin.

4.4.4 National Science Foundation samt universitet och högskolor National Science Foundation (NSF) är ett federalt finansierat organ med målsättningen att inom ett mycket brett omrâde stimulera forskning, teknisk utveckling och vetenskaplig utbildning. De totala anslagen till NSF uppgår för budgetåret 1979 till $ 829 miljoner. Viktiga områden för NSF är datateknik, mönster- och bildidentiñering med datorer, Verkstadsteknik och materialteknik. NSF vill särskilt stimulera forskningsverksamhet som bedrivs i samarbete mellan industri och universiteten. Genom Production Research and Technology Program har NSF finansierat ett flertal olika forskningsprogram inom datorstyrd tillverkningsteknologi. I det följande skall redovisas några av de universitet och forskningslaboratorier som deltar i NSF’s program. Finansieringen av forskningsverksamheten sker ofta i samarbete mellan NSF, universitet, företag och stiftelser. I programmet Production Research and Technology ingår f. n. 19 universitet och forskningslaboratorier i samarbete med ca 30 företag. Vanligtvis är det universiteten som är pro jektmottagare eftersom NSF hävdar att om staten bekostar forskningen sá skall resultaten vara fritt tillgängliga för alla. Det förekommer emellertid att även privata företag är projektmottagare. Westinghouse Electric t. ex. har mottagit $ 1,4 miljoner för att utveckla system för datorstödd montering med hjälp av industrirobotar. om NSF s totala anslag till datorstyrd tillverkningsteknologi Uppgifter har ej kunnat erhållas. Det är dock av betydligt mindre omfattning än DoDs anslag. I bilagan till kapitel 4 redovisas exempel på projekt bedrivna av NSF i samarbete med universitet och forskningsinstitutioner.

4.4.5 National Bureau of Standards

Det federala standardiseringsorganet National Bureau of Standards (NBS) utför också en del utvecklingsarbete på robotomrádet som en del av ett bredare program för att stimulera till en ökning av näringslivets produktivitet. FoUverksamheten vid NBS berör främst sensor- och styrsystem med en hierarkisk uppbyggnad av kontrollsystemet. En operatör kan gá in manuellt pá varje nivá i denna kontrollhierarki för direkt kontroll i realtid, programmering m. m. l det experimentella arbetet har man börjat med en utrustning för fjärrstyrning av en robot och fortsätter mot helautomatiska system med utökning av styrmöjligheterna. Enligt NBS kommer ett

integrerat tillverkningssystem att byggas upp steg-

vis. Först måste de konventionella maskinerna omstruktureras (med gruppteknik, cellstruktur eller efter likhet mellan de delar man det

hanterar).‘F6r

andra måste man övergå till numerisk styrning och integrera dessa system i ett hierarkiskt styrsystem med en överordnad dator och slutligen lägga till materialhantering, antingen en robot för varje verktygsmaskin eller en robot som be-

58 USA SOU 1980: l7

tjänar en hel grupp av maskiner. Denna filosofi medger sådan flexibilitet att riskerna för felsatsningar blir minimala. En uppgift för NBS i detta sammanhang är att försöka förenkla och standardisera kopplingstekniken mellan de olika delkomponenterna och systemen. Man assisterar bl. a. Energy Research and Development Administration av en robot för hantering av radioaktivt material samt förvid framtagning svarsdepartementet när det gäller utveckling av en robot för hantering av explosivt material.

4.5 FoU-verksamhet vid branschorganisationer

Ett flertal intresseorganisationer spelar en stor roll för utvecklingen av avancerad tillverkningsteknologi. Vissa av dessa organisationer är finansierade helt privat medan andra delvis finansieras av federala myndigheter, t. ex. av NSF. Bland de organisationer som har betydelse för avancerad tillverkningsteknologi märks främst Computer Aided Manufacturing-International (CAM-I), Society of Manufacturing Engineers (SME), Automation Research Council (ARC), Robot Institute of America, American Productivity Center, Stanford Research Institute, Battelle Institute m. fl. Finansieringen och genomförandet av projekt vid dessa organisationer sker ofta i samarbete mellan olika industriföretag, universitet, forskningsinstitut och federala myndigheter.

SOU 1980: l7

Bilaga till kapitel 4

Exempel på utvecklingsprojekt inom omrâdet datorstödd till-

verkningsteknik bedrivna vid användarföretag och forsknings-

institutioner i USA

1 Projekt bedrivna av användarföretag

Mc Donnell-Douglas

Det mest kompletta integrerade datorstyrda tillverkningssystemet anses vara installerat hos Mc Donnell-Douglas. Liknande men mindre kompletta system finns hos Lockheed och Boeing. Mc Donnells system innefattar ett flertal mycket stora integrerade datorsystem till vilka bl. a. är anslutna ett stort antal NC-maskiner (till ett värde av ca $ 100 miljoner). Förutom att systemen är knutna till maskinbearbetningsprocesserna innefattas system för konstruktionsberäkningar, hállfasthetsanalyser, produktionsplanering och rapportering m. m. Utvecklingsarbetet för systemen hos de tre flygföretagen utfördes av företagen själva. Orsakerna till att flygföretagen i sá stor utsträckning investerat i datorstyrd tillverkningsutrustning är att: D stor noggrannhet krävs, D rävarukostnaderna kan minskas (bl. a. används den dyrbara metallen titanium), D varje metalldel kräver en omfattande maskinbearbetning, D detaljerna produceras i smá serier, D antalet olika, vanligtvis komplicerade detaljer är stort.

IngersoII-Rand

Ett av de första företagen som implementerade datorstyrda tillverkningssy-

stem var Ingersoll-Rand Company. Vid dess Heavy Machining Center finns ett system, utformat i samarbete med verktygsmaskinföretaget Sundstrand, som består av sex NC-maskiner och ett automatiskt allt untransportsystem, der kontroll av en IBM 360/30 dator. Systemet sköts av fyra man. Motsvarande konventionella system kräver 30 maskiner och 30 operatörer.

IBM

IBM introducerade 1972 ett system som heter Communications Oriented Production Information and Control System, COPICS. Det innehåller bl. a. följande funktioner: D Hantering av konstruktionsberäkningar och specifikationer till de detaljer som produceras (ingenjörsinformation).

60 Bilaga SOU I980: 17

D Ett delsystem för försäljningsinformation som är kopplat till ett delsystem för tillverkningsprocessen. D System för att prognostisera efterfrågan och planera för erforderliga produktionsresurser. Bl. a. kan effekterna på pro- D Övergripande produktionsplaneringssystem. av alternativa produktionsplaner evalueras. duktionskapaciteten för färdigvaror, halvfabrikat och råvaror. D Lagerhanteringssystem D Produktionsövervakning. Registrering av varuflödet i fabriken. Aktiviteter som produktkontroll, materialhantering, val av verktyg m. m. innefattas liksom direkt styrning av verktygsmaskiner. A

Ett flertal andra subsystem ingår i COPICS. IBM’s försäljnings- ochrtill-

verkningsställen, bl. a. IBM Järfälla, är via ett internationellt datanät integrerade i ett system som bygger på COPICS’s principer. IBM bedriver även forskningsarbete inom industrirobotområdet. Syftet är att utveckla robotar som kan användas för montering. IBM har sannolikt stoatt bli ett av de ledande företagen vad gäller utvecklingen av ra möjligheter avancerade monteringsrobotar. Dels har IBM mycket stora FoU-resurser, dels är dessa inriktade mot områden som är väsentliga för utvecklingen av monteringsrobotar, bland annat bildbehandling. Då IBM’s affärsidé är att sälja kompletta system kommer sannolikt robotar som utvecklas av IBM endast att gå till egen användning. Jämförelser kan göras med halvledarområdet. IBM är världens tredje största producent av halvledare trots att all produktion används enbart av IBM.

General Motors GM har sex separata FoU-avdelningar: Manufacturing Development (MD), Systems Div, Engineering, Environmental Activities Design, Transportation och Research Laboratories. Manufacturing Development, som har 700 anställda forskare och tekniker, sysslar enbart med utveckling och anpassning av ny tillverkningsteknologi. Huvuddelen av arbetet vid MD avser forskning och utveckling av produktionsmetoder som ännu inte implementerats i produktionsprocessen. vid MD är industrirobotar. Ett omfattande ut- Ett område som prioriteras förse industrirobotarna med vecklingsarbete pågår för att med TV-kameror Machine Vision syn. För detta ändamål har man bildat en särskild avdelning, sker i samarbete med bl. a. robotföretaget Unimation Lab. Utvecklingsarbetet och Stanford Research Institute. Syftet med arbetet är att utveckla robotsystem som kan användas för monteringsarbeten och för att kunna plocka detal- Även inom andra tillämpningsomráden, t.ex. jer frán oordnade mängder. svetsning och målning, pågår utvecklingsarbete. Under 1978 presenterades Unimations nya robot, PUMA, som var ett resultat av ett utvecklingssamarbete mellan GM och Unimation. GM har inledningsvis beställt 100 PUMA-robotar (GM har idag ca 150 robotar men har beställt ytterligare 350 enheter). MD’s arbete är i första hand inriktat mot att utveckla programvaror till oli- Om den nödvändiga maskinvaran inte ka datorstyrda produktionssystem. och utvecklar maskinvaran i finns tillgänglig för MD upp kravspeciñkationer samarbete med något maskinföretag. Ovanstående redovisning anger endast några exempel på företag som bedri-

I l l

l SOU 1980: 17 Bilaga 61

l .l l i ver FoU-verksamhet inom datorstyrda tillverkningssystem. Liknande arbeten pågår även vid Ford, Lockheed, Boeing, General Electric, Westinghouse, Rank Xerox, Hewlett-Packard m. fl.

2 Projekt bedrivna av The National Science Foundation (NSF) i samarbete med universitet och forskningsinstitutioner

Frånvaron av tillförlitliga instrument för att mäta viktiga parametrar i metallbearbetningsprocesser har begränsat utvecklingen av adaptiv styrning. Mätning av ett verktygs kondition är betydelsefull som en följd av dels att kvaliteten på de bearbetade produkterna sjunker i takt med att verktyget förslits, dels att ett verktygshaveri kan orsaka stora skador på såväl arbetsstycket som verktygsmaskinen. En stor del av stilleståndstiden hos automatiserade produktionslinjer förklaras av verktygsproblem. Bättre metoder för att mäta verktygsförslitningen medför dels ett högre kapacitetsutnyttjande, dels lägre förbrukning av verktyg. Av dessa orsaker har NSF finansierat två projekt, ett vid Case Western Reserve University och ett vid Massachusett Institute of Technology för att utveckla metoder för att mäta verktygsförslitning. Dessa och andra projekt framgår av följande uppräkning. V Vid Case Western Reserve University har man utvecklat en metod som bygger på optisk mätning med en heliumlaser. Med denna metod kan mätningen ske samtidigt som maskinbearbetningen pågår. Vid Massachusett Institute of Technology (MIT) har man valt en annan ansats. I verktyget implementeras små mängder radioisotoper. När verktyget förslits minskar radioaktiviteten och när den har nått en kritisk gräns aktiveras ett Varningssystem och maskinen stängs av. Cornell University utvecklar tillsammans med Ford, Xerox, Cincinnati Milacron och General Electric datorbaserade system för plastformning. Pardue University har ett forskningsprogram som syftar till att utveckla simuleringsmetoder för produktionsplanering vid företag som producerar många olika detaljer i små serier. Detta arbete sker i samarbete med Caterpillar Tractor Company. Ett produktionssimuleringssystem har testats för detta företag. För varje dag kan ett optimalt produktionsschema tas fram som anger vilka detaljer som skall bearbetas, i vilken ordning, av vilka maskiner, med vilka program etc. University of Rhode Island bedriver ett forskningsprogram som syftar till att utveckla industrirobotar som kan plocka detaljer från oordnade mängder. l detta projekt ingår bl. a. metoder för att programmera robotar som har synförmåga samt alternativa metoder för att orientera detaljer som skall plockas. University of Rochester utvecklar ett CAD-system som syftar till att automatisera de operationer som föregår tillverkningsprocessen. En detalj som skall bearbetas ritas upp på en grafisk bildskärm. När olika material- och tillverkningsparametrar angivits skall datorn automatiskt generera program till NC-maskiner. Ett särskilt programvarupaket, Part and Assembly Description Language (PADL), har utvecklats. PADL används för att beskriva komplexa geometrier som punkter i ett tredimensionellt rum. Stanford Research Institute (SRI), är en oberoende stiftelse som dels bedriver egen forskning, dels uppdragsforskning. SRI har ca 3 200 anställda och en omsättning på nästan $ 120 miljoner. SRI bedriver forskningsverksamhet

62 SOU 1980: l7 Bilaga

inom många områden. särskilt framträdande är SRIs verksamhet inom datateknik, artificiell intelligens och telekommunikation. Sedan 1973 bedrivs vid SRIs Artificial intelligence Center en avancerad FoU-verksamhet inom industrirobotomrádet. Programmet erhåller anslag från NSF, General Motors, General Electric, Caterpillar, Unimation m. fl. är att utveckla modulära industrirobotsystem som Syftet med programmet skall kunna användas för materialhantering, kvalitetskontroll och montering. I utvecklingsarbetet ställs som krav att robotarna skall kunna programmeras på ett någorlunda enkelt sätt. Metoder har därför utvecklats för att utforma omprogrammerbara sensorsystem med återkopplingsfunktion. Dessa program har därför även omarbetats för att kunna användas i minidatorer. SRI har även visat hur kommersiellt tillgängliga industrirobotars användningsområden kan breddas genom att de utrustas med såväl syn- som beröringssensorer. Vidare har SRI utvecklat ett förbättrat ”inlärningssystem för att programmera robotar för nya uppgifter, byggt på röstprogrammering. Vid Charles Stark Draper Laboratory, som är ett fristående forskningsinstitut i anslutning till MIT, bedrivs sedan ett par år avancerad utveckling av robotar för enklare sammansättningsuppgifter. Målsättningen är att utveckla tekniken inom specifika områden som styrsystem, sensorer, analys av sammansättningsoperationer samt att studera förhållandet mellan arbetsmomentens svårighetsgrad och den tekniknivå som är nödvändig för att utföra uppgiften. Ett annat mål är att se till att forskningsresultaten snarast kan komma till praktisk användning i industrin. Detta sker genom ett nära samarbete med en grupp av potentiella tillverkare och användare som General Electric, Unimation, Bendix, Ford och Westinghouse. Den styrsystemñlosofi som studeras vid Draper Laboratory förutser två klart åtskilda typer av programfunktioner. Ett särskilt programspråk för sammansättningsmaskiner behövs för att ge maskinen sin rörelse- och känselförmåga i realtid. Konstruktörer och produktionsfolk behöver áandra sidan använda ett problemorienterat språk med kommandon som kan kombineras för att en speciell sammansättningsuppgift skall kunna utföras. Detta kommandoprogram måste använda en terminologi som kan förstås av konstruktörer och förmån men ändå kunna kommunicera med det övergripande styrprogrammet. Stanford University. Ett av de mera avancerade monterirgsprogrammen utföres vid Computer Sciences Department vid Stanford University med anfinns nu tillgänglig den slag frán NSF. Som ett resultat av denna forskning s. k. Stanfordarmen som marknadsföres av Vicarm Inc. Den år i princip fortmen utnyttjas även för experimentellt arfarande avsedd för forskningsarbete bete i någon enstaka industri. Robotsystemet medger även at: två armar kan arbeta simultant.

Huvudvikten i arbetet ligger f. n. på att utveckla ett programspråk för att

beskriva montering analogt med de mera avancerade programmen för verktygsmaskiner. Syftet med programvaruutvecklingen är att få fram generella så att programmeringen för givna tillämpningar kan förenklas. programpaket Stanfords programspråk, som kallas AL, skall innehålla färdiga programrutiner för en mängd olika tillämpningar. Enligt Stanford är det inom programvaruområdet som d_e största problemen finns vad gäller utvecklingen av industrirobotsystem.

SOU 1980: 17 63

5 Västtyskland

5.1 Inledning

Det direkta federala stödet till industriell forsknings- och utvecklingsverksam-

heti Västtyskland kanaliseras i allmänhet genom forskningsministeriet, Bun-

desministerium für Forschung und Technologie (BMFT). Så är även fallet vad

gäller stöd till produktion och användning av datorer, elektronik, datorstyrd tillverkningsutrustning, medicinsk elektronik etc.

Andra former av statligt stöd till industriell utveckling t. ex. strukturstöd, stöd till innovationsfrämjande åtgärder m. m. sorterar under industrideparte-

mentet, Bundesministerium für Wirtschaft und Industrie (BMWI). Den största delen av FoU-verksamheten inom data- och elektronikområdet

finansieras av industrin. Storleken av industrins egna FoU-investeringar är mycket svår att uppskatta. Enligt BMFT’s bedömningar satsade industrin i sin helhet 13,2 miljarder DM på FoU under 1977 medan BMFT’s budget låg på

4,2 miljarder DM, dvs. en tredjedel av industrins egna investeringar. Fördel-

ningen på områden torde emellertid vara ganska ojämn. Områden som kärn-

krafts-, flyg- och medicinsk teknologi torde ha en hög statlig FoU-andel medan andelen inom andra områden väsentligt understiger en tredjedel. Med

hänsyn till att data- och elektronikomrádet av regeringen och BMFT betraktas som en nyckelteknologi är det troligt att statens FoU-satsning där utgjorde mer än en tredjedel ovannämnda år.

I det följande skall av BMFT’s stédomréden‘ för data- och elektronik samt

datorstyrd tillverkningsutrustning redovisas. Däremot kommer inte BMWI’s verksamhet att redovisas eftersom den huvudsakligen är av generell industri-

politisk karaktär. För de olika delområdena som kommer att behandlas; dato-

rer, programvaror, elektronik allmänt, medicinsk 1 I den tyska forsknings-

elektronik, datorstyrda produktionssystem, terminologin är begrepprocesstyrning etc., ges också en kort beskrivning av de pet program reserverat ledande företagen och branschens struktur. Även industrins utnyttjande av för sådana aktiviteter

datorstyrd tillverkningsutrustning kommer att behandlas. som tillmäts speciellt stor

Den redovisning som här ges av Västtysklands satsningar på data- och elek- betydelse från allmän

tronikomrádet är inte helt uttömmande. samhällssynpunkt och de Vad gäller t. ex. data- och telekommunikation initieras ofta på hög polibehandlas FoU-insatserna inom ramen för BMFT’s program. tisk nivå. l stället talar Däremot redovisas inte det tyska postverkets (Bundespost) omfattande inves- man om stödområden -

teringar (storleksordningen 2 miljarder DM) i digitala Förderungsbereiche transmissionssystem. Inte heller stödområdet Technische vilka vart och ett omfat- Kommunikation kommer att beröras. Telekommunikation tar flera s. k. stödtyngdär i flera avseenden ett nyckelområde för data- och elekpunkter - Fördetronikindustrin och även för övriga näringslivet. Teleindustrin, inkl. teleför- rungsschwerpunkte.

64 SOU 1980: 17 Västtyskland

valtning, är en av de största användarna av datorer och elektronik samtidigt som den också är en av de största producenterna av datorer och elektronik. Dessutom är stora delar av marknaden för teleprodukter i praktiken skyddad mot utländsk konkurrens. l dessa avseenden skiljer sig förhållandena i Västtyskland inte från flertalet andra OECD-länder.

5.2 Dator- och mikroelektronikindustrin

5.2.1 En översikt av elektroindustrin Elektroindustrin, i vilken dator- och mikroelektronikindustrin ingår, är en av de största industribranscherna i Västtyskland. I tabell 5.1 nedan redovisas några nyckeltal för elektroindustrin. Tabell 5.1 Den västtyska elektroindustrin 1976

Källa: Zentralverband der Elektrotechnischen lndustrie e.V. Den dominerande sektorn inom elektroindustrin är den energitekniska (elektriska motorer, generatorer, transformatorer etc.) som svarar för drygt 27 070 av produktionens saluvärde. Därnäst följer industrierna för radio, TV och elektriska hushållsapparater. i Elektroindustrin domineras av ett fåtal stora företag, främst Siemens AG och AEG-Telefunken. Siemens, som under räkenskapsåret 1977/78 hade en omsättning på drygt 29 miljarder DM och en vinst på drygt 700 miljoner DM, är det ledande företaget på praktiskt taget alla delområden inom elektroindustrin. I Sverige skulle Siemens närmast motsvaras av ASEA, Electrolux, LM Ericsson och Datasaab tagna tillsammans. Det statliga FoU-stödet är i stor utsträckning inriktat mot elektroindustrin. Som kommer att redovisas i det följande har data- och elektronikområdet givits hög prioritet i det västtyska FoU-programmet. Mottagare av det statliga FoU-stödet är framför allt stora företag som Siemens och AEG-Telefunken. Under 1976 erhöll Siemens, som var den störste mottagaren av statligt FoUstöd, totalt 400 miljoner kronor vilket motsvarade i storleksordningen en fj ärdedel av företagets vinst.

5.2.2 Datorindustrin IBM är med sina fyra produktionsenheter Västtysklands största datortillverkare. Under 1976 uppgick omsättningen inom IBM Deutschland till drygt $ är Sie- 2,8 miljarder (ca 5,5 miljarder DM). Av de inhemska datortillverkarna mens det helt dominerande företaget. Siemens är också det enda inhemska datorföretaget som producerar en komplett datorserie, dvs. små, medelstora och stora datorsystem. Under 1970-talet har den västtyska datorindustrin restrukturerats i flera avseenden. För att kunna konkurrera med de amerikanska datorföretagen, som svarar för mellan 70 och 80 °70 av den västtyska datormarknaden. har produk- 1 Källa: The Boston Contionen liksom det statliga stödet koncentrerats till ett fåtal företag. Produksulting Group.

SOU 1980: 17 Västtyskland 65

tionen av kompletta datorserier har koncentrerats till Siemens medan övriga företag inriktat sig mot vissa nischer, t. ex. kontorsdatorer, processdatorer, periferienheter m. m. Denna produktspecialisering är betingad av de mycket stora utvecklingskostnader (kan räknas i miljarder kronor) som krävs för att kunna upprätthålla en produktion av kompletta datorserier. För att snabbare få tillgång till utländsk teknologi samt öka de internationella marknadsandelarna har den tyska dator- och elektronikindustrin dels tecknat samarbetsavtal med huvudsakligen amerikanska och japanska företag, dels förvärvat utländska företag, framför allt i USA.

Generella datorer (medelstora och stora datorer) Sedan Siemens i början av 1974 övertog Telefunken Computer GmbH, som ägdes av AEG-Telefunken och Nixdorf, har produktionen av generella datorer koncentrerats till Siemens. Dessförinnan hade Siemens tillsammans med det franska datorföretaget Compagnie Internationale pour l’Informatique (CII) och holländska Philips bildat företaget Unidata. Unidata, som bildades 1972, hade som syfte att bli ett konkurrenskraftigt europeiskt alternativ som skulle bryta den amerikanska dominansen pá den europeiska datamarknaden. Bildandet av Unidata hade starkt stöd hos EGkommissionen och EG’s datapolitik inriktades i hög grad mot det nya företaget. Med hänsyn till de mycket stora kostnader som krävs för att utveckla en serie datorsystem (från små till mycket stora system) var EG-kommissionens stöd dock mer av moralisk än finansiell betydelse.

Unidata upplöstes 1976 i samband med att CII gick samman med det ameri-

kanska företaget Honeywell-Bull. Bland orsakerna till misslyckandet att genom Unidata bilda en gemensam europeisk datorindustri kan nämnas: El Det brittiska datorföretaget ICL, som då var det största europeiska datorföretaget, ställde sig utanför samarbetet. D Unidata förändrade inte ägarstrukturen i de tre företagens datadivisioner. Varje företag var ansvarigt för sin egen produktutveckling och produktion. Samarbetet bestod främst i att Unidata skulle marknadsföra de tre företagens produkter. Som en följd av den bristfälliga koordineringen av Standardisering, produktutveckling, produktion, finansiering etc. uppstod en inre konkurrenssituation i Unidata. Misstankar uppstod att marknadsförings- och försäljningsinsatserna inte fördelades rättvist mellan de tre företagens produkter. Efter misslyckandet med Unidata har Siemens stordatorutveckling följt tvá linjer. Dels har en egen stordatorserie utvecklats, dels har ett samarbete etablerats med Fujitsu, som är Japans ledande datortillverkare. Under detta samarbetsavtal kommer Siemens under eget ñrmanamn att marknadsföra Fujitsus centralenheter. I gengäld kommer Fujitsu att utrusta sina datorsystem med Siemens laserskrivare. Fujitsus datorer är IBM-kompatibla, dvs. de kan anslutas till IBM-utrustning och utnyttja IBM’s programvaror. Samarbetet mellan Siemens och Fujitsu gäller inte bara marknadsföring utan även forskning och produktutveckling. Förutom stora datorer och periferienheter till dessa har Siemens och Fujitsu utvecklat styrenheter till verktygsmaskiner. Inom denna marknad är företagen bland de ledande i världen. Även beträffande samarbetet med Fujitsu är syftet att bryta IBM’s dominerande ställning på den västtyska marknaden. l tabell 5.2 redovisas de största företagens marknadsandelar pá den västtyska marknaden. 5

66 SOU 1980: 17 Västtyskland

Tabell 5.2 Marknadsandelar för medelstora och stora datorer, beräknade som värdet av installerade datorer för varje företag i procent av totala antalet datorer installerade i Västtyskland 1974-1977

lBM 56-66 Siemens 14-20 De tre efter IBM största amerikanska företagen 13-15 Övriga 6- 9

Källa: International Data Corporation (IDC), Diebold, Bundesministerium für Forschung und Technologie. Anmärkning: Uppgifterna om marknadsandelar är mycket osäkra och varierar beroende av vilka definitioner och källor som används. Omsättningen för Siemens datadivision uppgick 1977 till omkring $ 600 miljoner. Detta kan jämföras med IBM’s omsättning av dataprodukter som under 1977 uppgick till närmare $ 15 miljarder (81 °7oav IBM’s totala omsätt- Siemens satsar emellertid stora resurser för att bryta IBM’s dominans i ning). och Europa. Under 1978 avslutades ett projekt inom vilket man Västtyskland investerat i en ny produktionsenhet samtidigt som ytterligare en $ 250 miljoner enhet är under uppförande.

Kontorsdatorer och pr0cess(mini)dat0rer har en stark ställning markna- Den västtyska datorindustrin på den inhemska den för kontors- och processdatorer. De två största tillverkarna av kontorsdatorer, Nixdorf och Kienzle, svarade 1976 för drygt 50 70 av värdet av installerade kontorsdatorer, se tabell 5.3. De två största tillverkarna av processdatorer, Siemens och AEG-Telefunken, hade tillsammans i början av 1975 en marknadsandel av ca 57 °7o, se tabell 5.4. Tabell 5.3 Marknadsandelar för kontorsdatorer. Procent av totala installationsvärdet och av totala antalet installerade enheter t. o. m. 1976

Källa: Diebold. Tabell 5.4 Marknadsandelar för processdatorer. Procent av totala installationsvârdet och av totala antalet installerade enheter t. o. m. 1974

3,1 » 2,7 _ Honeywell Bull Dietz 2,5 12,6

Källa: Diebold.

sou 1980: 17 Västtyskland 67

Antalet installerade datorer i mitten av 1977 har uppskattats till 127 0()0, varav ca 17 000 medelstora och stora datorer. Installationsvärdet har uppskattats till drygt 31 miljarder DM, varav de medelstora och stora datorerna svarar för 23,5 miljarder DM.

5.2.3 Mikroelektronikindustrin

Den totala marknaden för elektroniska i Västtyskland komponenter har uppskattats till ca 5,4 miljarder DM, varav ca 900 miljoner DM avser integrerade kretsar. Den senare marknaden domineras av amerikanska halvledarföretag, speciellt vad gäller mikroprocessorer och minnesenheter. De västtyska elektronikföretagen startade verksamheter inom mikroelektronikomrádet relativt sent, speciellt vad gäller mikroprocessorer. De ledande tillverkarna av mikroelektronik i Västtyskland är Siemens, AEG-Telefunken och Standard Elektrik Lorentz AG. Det sistnämnda är ett dotterföretag till det amerikanska företaget ITT. Sedan mitten av 1970-talet har västtyska industrin, främst Siemens, och regeringen satsat stora belopp för att utveckla mikroelektronikindustrin. Satsningarna har inte bara gällt investeringar i nationell FoU och produktionsteknologi utan även förvärvande av utländsk, främst amerikansk, teknologi och know-how. Det senare har skett dels genom samarbetsavtal, dels genom företagsförvärv eller minoritetsintressen i amerikanska halvledarföretagÅ 1 tabell 5.5 redovisas Siemens samarbetsavtal och _förvärv av amerikanska elektronikföretag.

Tabell 5.5 Siemens samarbetsavtal med och intressen i amerikanska halvledarföretag

Amerikanskt Produkter Ägarandel företag Intel Nlikroprocessorer Samarbetsavtal Litronix Optoelektronik 80 7/0 Advanced Micro Halvledare 20 °70 Devices Advanced Micro Mikrodatorer 60 °70 Computer Siecor Fiberoptik 50 °70 1 Samma strategi har till- General Numeric Styrenheter till 50 °70 verktygsmaskiner lämpats av Philips (Holland), Thomson-CSF ” Resterande 40 °70 ägs av Advanced Micro Devices. (Frankrike) samt General Electric Company och Anmärkning: Siemens äger också flera företag med inriktning på medicinsk elektronik. INMOS (England). Även inom datoromrádet har amerikanska företagsförvärv gjorts. Nixdorf förvärvade 1977 Entrex Inc., som tillverkar periferienheter. Nixdorf har dessutom tillsammans Källa: Business Week med Fujitsu ägarintressen i Amdahl, som tillverkar stora datorer. m. fl.

68 SOU 1980: l7 Västtyskland

5.3 stödområden för

Forskningsministeriets

data och elektronik

5.3.1 Inledning orsaker har forskningsministeriets in- Av historiska och utvecklingsmässiga satser inom data- och elektronikomrádet fördelats på i huvudsak fyra olika stödområden: D Datenverarbeitung (datateknik). D Elektronik (huvudsakligen komponenter). D Technologische Schlüsselbereiche (tekniska nyckelomráden). D Humanisierung des Arbeitslebens (humanisering av arbetslivet). Stöd till datateknik och elektronik, framför allt från användningssynpunkt, innefattas som tidigare nämnts i viss utsträckning även i andra stödomráden, t. ex. teknisk kommunikation och rymdteknik. eller stödtyngdpunkterna inom BMFT finns en Till de flesta stödomráden s. k. Projektträger. Detta är en fackmässig instans som á BMFTs vägnar i tekniskt-vetenskapligt och administrativt avseenhandlägger projektstödet de. Till uppgiften hör främst D att förbereda tekniskt-ekonomiskt beslutsunderlag för att avgöra om ett projekt skall få stöd eller inte t. ex. ge- D att övervaka och följa upp de projekt som får stöd på olika sätt nom rapportskrivning och symposiearrangemang. Som Projektträger tjänstgör vanligtvis något av de större västtyska Till dessa hör exempelvis Fraunhofer Gesellschaft (FhG) forskningsinstituten. med sammanlagt som har _omkring 25 institut och forskningslaboratorier FhG finansieras till hälften av industrin och till hälften av fe- 2000 anställda. derala och delstatliga bidrag. BMFT har vidare tillgång till rådgivande kommittéer inom de olika forsk- Dessa kommittéer, som består av representanter för induningsomrádena. strin, universiteten, forskningsinstitutioner osv. skall bl. a. följa och utvärdera ministeriets stödprogram.

” 5.3.2 Stödområde! Daten verarbeitung (datateknik)

Den västtyska regeringen initierade 1967 en serie program för att stödja produktionen och användningen av datorer för att därigenom skapa en konkurhar också varit inriktade mot renskraftig inhemsk datorindustri. Programmen av datatekniken inom näringslivet för att däriatt främja en ökad användning I tabell 5.6 redovisas stödets omfattning sedan genom öka produktiviteten. 1967.

Tabell 5.6 Stödområde! datateknik, 1967-1979

Källa: BMFT.

SOU 1980: 17 69 Västtyskland

Fas 1 Den största delen av stödbeloppet i fas l anslogs till utveckling av databehandlingssystem samt forskning och utveckling inom datorarkitektur- och programvaruområdena.

Fas 2 Förutom industriell FoU (40 /0 av stödbeloppet) var stödet inom fas 2 särskilt inriktat mot utbildning inom databehandling (21 °7o) och datatekniska tilllämpningar (31 070). De tillämpningsområden som särskilt prioriterades var undervisning, medicin samt datorstödd planering och konstruktion. Under fas 2 erhöll den tyska datorindustrin betydande stöd för utveckling av såväl stora datorer som mini- och processdatorer. Särskilda finansiella åtgärder vidtogs också för att underlätta datorföretagens leasingverksamhet. Resultaten från fas 2 kan sammanfattas enligt följande: El Siemens utvecklade sin stordatorserie 7700. D Processdatorerna Siemens 300 och AEG 80 utvecklades. EJ Ett flertal pilotinstallationer inom offentlig förvaltning kom till stånd. El Utbildningsinstitutionerna blev självförsörjande på datakraft.

Fas 3 Sedan stödomrádet Datenverarbeitung” initierades har i stort en tyngdpunktsförskjutning skett från generella till mini- och processdatorer och från maskinvara till programvara. I den tredje fasen har den relativa andelen för de olika stödkategorierna förändrats markant. Omfördelningen speglar framför allt det förhållandet att högskolornas utbildningsinsatser inom databehandlingsomrádet från och med 1976 får klara sig utan stödet från forskningsministeriet (detta utesluter självfallet inte att högskolorna erhåller stöd för forskningsprojekt inom det datatekniska området). I stället har datatekniska tilllämpningsprojekt, se tabell 5.7, fått en påtagligt starkare ställning i den nu aktuella fasen av programmet. Inom området industriell FoU sker under innevarande programperiod en omfördelning från stora datorer till minidatorer och periferienheter.

Tabell 5.7 Stöd till datatekniska tillämpningar under perioden 1976-1979

Datorstödd konstruktion (CAD) 11,7 Processtyrsystem 18,8 Källa: BMFT.

Det belopp som avsatts för fas 3 delades ungefär lika mellan användare och tillverkare av datorer. I samband med genomförandet av fas 3 under 1979 avslutades också stödomrádet Datenverarbeitung. I stället kommer regeringen bl.a. att initiera program med inriktning mot avancerad tillverkningsteknologi. Stödområdet ”datateknik” hade tre s.k. Projektträger: D För generell dataanvändning och systemutveckling: Gesellschaft für Mathematik und Datenverarbeitung mbH, St Augustin.

70 Västtyskland SOU 1980: 17

E] För tillämpningar inom hälso- och sjukvård: Gesellschaft für Strahlen- und Umweltforschung mbl-I, Neuherberg. El Utbildning inom datateknik: Forschungs- und Entwicklungszentrum für objektivierte Lehr- und Lernverfahren GmbH, Paderborn. El Datorstödd konstruktion och processtyrning: Gesellschaft für Kernvorschung mbH, Karlsruhe.

5.3.3 Stödomrádet Elektronik Det första elektronikprogrammet initierades 1969 av Bundesministerium für Bildung und Wissenschaft (BMBW) inom ramen för programmen nya teknologier. (Den del av BMBWs verksamhet som berörde forskning och -— forskningsstöd flyttades 1972 över frán BMBW till ett nybildat ministerium BMFT). Under perioden 1969-1971 var stödet av relativt ringa omfattning, se tabell 5.8. Det var under denna period huvudsakligen inriktat mot grundforskning. Som en följd av den nya halvledarteknologins snabba framväxt i början av 1970-talet samt den amerikanska dominansen inom omrâdet beslöt BMBW att formulera ett särskilt forskningspolitiskt program för elektroniska komponenter. Tyngdpunkten i programmet skulle ligga på halvledarteknologi och inom dess ram samordnades det tidigare stödet inom stödområdet Elektronik till en särskild stödtyngdpunkt med benämningen Elektronische Bauelemente. Under 1971 påbörjade BMBW och den tyska elektronikindustrin en gemensam planering och koordinering av FoU-insatserna fram till 1980. Dessa förhandlingar resulterade i dels att Siemens och AEG-Telefunken beslutade sig för ett gemensamt utvecklingsprogram, dels att BMBW’s stöd kraftigt ökade från och med 1972. Det program för elektroniska komponenter som skisserats ovan presenterades 1973/1974. Vid denna tidpunkt var programmet främst inriktat mot att främja den inhemska produktionen av framför allt halvledare och integrerade kretsar. Programmet omfattade fem delstödtyngdpunkter: integrerade kretsar, optoelektronik, materialutveckling, tillverkningsteknologi samt nya komponenter, se tabell 5.8.

Tabell 5.8 Stödtyngdpunkten elektroniska komponenter. FoU-anslag 1969-1978, miljoner DM

Källa: BMFT.

SOU 1980: 17 71 Västtyskland

Programmet för elektroniska komponenter har efter hand kompletterats bl. a. med två nya stödtyngdpunkter, storskaliga integrerade kretsar (VLSI, very large scale integration”) samt användning av elektronik. Det totala projektstödet till elektronikområdet har därför ökat väsentligt i jämförelse med det ursprungligen budgeterade. För 1978 och 1979 beräknas stödet ha uppgått till 91 resp. 109 miljoner DM. Av den planerade budgeten för 1980, knappt 120 miljoner DM, har ungefär 45 miljoner DM avsatts för stöd till VLSI. Inom stödomrádet elektronik är användning av elektronik en snabbt växande stödtyngdpunkt. Denna initierades 1975-76i samband med att den tyska urindustrin råkade in i en allvarlig kris på grund av teknologisk eftersläpning, och under de första åren gick en stor del av stödet till denna bransch. Mera allmänt är syftet med detta stöd att underlätta och snabba upp den nödvändiga tekniska omställningen i främst små och medelstora företag från traditionell teknik till mikroelektronik. Anslagsstorleken för användning av elektronik har utvecklats på följande vis: 1976 2,9 milj DM budgeterat 1977 8,5 milj DM budgeterat 1978 14 milj DM budgeterat 1979 16 milj DM budgeterat År 1980 beräknas stödbeloppet överskrida 20 miljoner DM. Stödet har alltmer kommit att inriktas mot användning av elektronik i produktionsprocessen. Någon formell Projektträger finns inte till stödtyngdpunkten användning av elektronik. Däremot samarbetar forskningsministeriet pâ detta område nära med VDI-Technologiezentrum i Berlin samt med forskningsstiftelsen Fraunhofer-Gesellschaft. Det förra är ett bara något år gammalt institut som drivs i samarbete mellan BMFT och VDI (Verein Deutscher Ingenieure) och som på en mycket konkret nivå hjälper främst mindre företag beträffande ny teknologi, speciellt mikroelektronik. Bl. a. erbjuder man teknisk rådgivning och hjälp med bidragsansökning samt arrangerar seminarier. Anledningen till att rádgivningsverksamheten trätt i förgrunden är att användningsstödet till stor del går till små företag som inte har egen teknisk kompetens och som har svårt att upptäcka ny teknik. 1 rådgivningen försöker man också sammanföra tillverkar- och användarföretag som kan ha intresse av ett utvecklingssamarbete pá elektronikomrádet. Även handelskamrarna och liknande organisationer av BMFT i informationsutnyttjas och rådgivningsaktiviteterna. Frånsett en betoning på små och medelstora företag med

Tabell 5.9 Stöd till elektronikutveckling inom olika stödområden exklusive Elektronik Miljoner DM

Tyska forskningsgemenskapen (DFG) 84,3 t Deutsche Forschungsgemeinschaft (DFG). Stödet till DFG avser perioden 1969- 1976. Källa: BMFT.

72 Västtyskland SOU 1980: 17

strukturella anpassningsproblem är projektstödet inom denna tyngdpunkt inte inriktat på någon speciell bransch. Forskning och utveckling inom elektronikområdet bedrivs även inom andra stödområden än Elektronik vilka redovisas i tabell 5.9.

5 .3 .4 Planerade stödinsatser skett i intresseinriktningen beträf- Som framgått tidigare har en förskjutning fande BMFT’s forskningsstöd från ett tillverkar-, maskinvaruorienterat till ett användar-, programvaruorienterat synsätt. De huvudsakliga intresseområdena beträffande programvaruteknologi är följande: D Strävan att få till stånd en Standardisering beträffande programspråk och övrig mjukvara så att användarna inte binds upp till en viss leverantör både när det gäller hård- och mjukvara. Särskilt beträffande datanät är det viktigt att dessa är av karaktären open networks dvs. en användare skall kunna ansluta vilken dator som helst till ett visst nät. D Strävan att skaffa verktyg för att bemästra komplexiteten i datasystemen. Detta kan ske genom en uppbyggnad av systemen utifrån standardiserade av ett visst system kan också genom utnyttjande av delsystem. Användarna mini- och processdatorer ges bättre möjlighet att påverka systemet och göras mindre beroende av en större central dator. Inom BMFT har man just påbörjat arbetet att utforma en strategi inom området programvaruteknologi vilket bland annat innefattar studier av hur programvarumarknaden fungerar. Förutom kontakter med högskolor, branschorganisationer osv. syftar man till att genom skapandet av en lämplig marknadsstruktur nå de önskvärda målen (”reducera kaos inom programvarustrukturen i Västtyskland sakmarknaden”). På grund av den administrativa nar man möjlighet att via statlig upphandlingspolitik påverka efterfrågestrukturen utan man får främst gå fram på andra vägar, t. ex. påverkan på företag verksamma inom programvaruområdet (software houses). Den ändrade intresseinriktningen inom BMFT har lett till att man planerar att starta ett nytt program inom området informationsteknik. Man vill på detta sätt ta ett samlat grepp över ett problemområde som hittills i vissa delar men på ett osystematiskt sätt behandlats i de existerande programmen. I programmet lnformationstechnik kommer att ingå hela det nuvarande programmet Technische Kommunikation samt delar av verksamheterna inom området mikroelektroniska komponenter. Programmets mål är i korthet följande: a) Kartlägga risker och inte önskvärda konsekvenser av ett utökat användande av informationsteknik baserad på mikroelektronik. Viktiga problemområden är bl. a.: D tekniskt dataskydd D ökad driftsäkerhet och okänslighet för störningar beträffande offentliga informationssystem D integritets- och rättssäkerhetsfrågor. b) Bidra till skapandet av ett tyskt näringsliv med hög tillverkar- och användarkompetens inom informationsområdet. c) Öka användet av informationsteknik i den offentliga tjänsteproduktionen. Programmet Informationstechnik startas fr.0. m. 1980.

SOU 1980: 17 Västtyskland 73

5.4 Stöd till utveckling och användning av avancerad

tillverkningsteknologi

5.4.1 Bakgrund Den västtyska tillverkningsindustrin sysselsätter ca 13,2 miljoner människor varav ca 2,3 miljoner inom maskin- och elektroindustrin. Till den förstnämnda hör verktygsmaskinindustrin som är den största i världen. En annan viktig näringsgren är transportmedelsindustrin. Dessa näringsgrenars internationella konkurrenskraft är av vital betydelse för den tyska ekonomin, speciellt med hänsyn till dess höga exportandel. Den snabba utvecklingen inom elektronikområdet har även medfört förändringar av verkstadsindustrins tillverkningsteknologi. Avancerad datorstyrd tillverkningsutrustning har nu blivit kommersiellt tillgänglig. Användningen av sådan utrustning kan på sikt ge stora produktivitetseffekter och den snabbhet med vilken industrin tillägnar sig den nya teknologin får betydelse för industrins framtida konkurrenskraft. Mot bakgrund av bl. a. den tyska urindustrins långsamma anpassning till elektroniken och de svåra konsekvenser detta fått för branschen har den tyska regeringen och forskningsministeriet ansett det angeläget att stimulera industrins utveckling och användning av nya tillverkningsmetoder. Hittills har inget särskilt stödprogram formulerats för datorstyrd tillverkningsteknologi utan stödet har utgått inom ramen för flera olika stödområden, bl. a. de som nämndes inledningsvis i avsnitt 5.3. I de följande avsnitten redovisas stödet till datorstyrd tillverkningsteknologi inom dessa stödområden. Beträffande området Elektronik hänvisas dock till avsnitt 5.3.3. Inom forskningsministeriet finns långt framskridna planer (enligt uppgift redan ett färdigt förslag) på att slå ihop ett flertal av de ovan nämnda stödområdena eller delar därav och starta ett mycket brett forskningspolitiskt program, Fertigungstechnik (tillverkningsteknik).‘ För att en sådan satsning skall komma till stånd krävs dock att väsentligt utökade medel ställs till förfogande pâ vissa områden. Om detta är motiverat och möjligt diskuteras nu internt på BMFT. Målen för ett sådant program skulle främst vara att —— vidmakthålla och stärka konkurrenskraften n hos producenter och användare av tillverkningsutrustning säkra sysselsättningen inom berörda branscher. Som sidomál nämns även El energi- och rávarusparande D minskade miljöpåfrestningar E] förbättrade arbetsvillkor. _ Som tidigare nämndes har det tredje dataforskningsprogrammet inte fått någon efterföljare efter 1979. Från forskningsministeriet har det i olika sammanhang pápekats att den tyska stor- och minidatorindustrin nu bör kunna klara sig på egen hand. De stödmedel som därigenom frigörs kommer förmodligen, enligt BMFT, att i allt högre utsträckning inriktas mot mikroelek- ‘ Enligt regeringsbeslut i tronik och dess tillämpningar. Stödet till datoranvändarna kommer i högre januari 1980 skall BMFT grad än nu att förknippas med respektive bransch. starta ett tillverkningstek- Under alla förhållanden niskt forskningsprogram är det troligt att stödet till FoU kring avancerad med en budget för produktionsutrustning, speciellt i samband med mikroprocessortillämpning- 1980-1983 på 250 miljoar, kommer att öka väsentligt. ner DM.

74 Västtyskland SOU 1980: 17

5.4.2 Stöd till datorstyrd tillverkningsteknologi inom stödområde! ’ ’ Daten verarbei tung (datateknik) Inom stödomrádet datateknik ingår de två stödtyngdpunkterna datorstödd konstruktion och tillverkning (CAD/ CAM) samt processtyrning. Enligt programbudgeten skulle de ha tillförts följande belopp vilka dock i verkligheten kommit att ligga någon miljon lägre:

Budget milj. DM 1976 1977 1978 1979 Totalt

Datorstödd konstruktion, utveckling och tillverkning (CAD/CAM) 15 16 17 18 66 Processtyrning 22,3 23 24 25,5 94,8

Stödtyngdpunkten processtyrning bör ses i vid bemärkelse och innefattar

även reglering och styrning av maskiner. Projektträger för bägge dessa stödtyngdpunkter är Gesellschaft für Kernforschung (GfK) i Karlsruhe, ett av Västtysklands största forskningscentra med en årlig budget pá ca 290 miljoner DM och 3400 anställda (1978). _

Datorstödd konstruktion och tillverkning har i Västtyskland huvudsakligen

kommit till användning inom ett fatal stora industribranscher, där redan existerande datorer för kommersiella uppgifter kunnat utnyttjas i mer tekniska tillämpningar. Exempel är företag inom byggnadsbranschen, elektroteknik och kemi samt varven. Även biltillverkare är mycket aktiva pá detta omrâde; ca 10 *70 av allt konstruktions- och utvecklingsarbete genomförs där med hjälp av datorer. För tillverkningsplanering och -styrning är siffran än högre. Däremot har man i branscher som kännetecknas av något mindre företagsenheter, t. ex. maskin-, verktygs-, fmmekanik- och den kemiska apparatindustrin, änoch tillverknu i ringa utsträckning tagit datorer till hjälp för konstruktionsningsuppgifter. Som exempel på större projekt inom denna stödtyngdpunkt kan nämnas: D AEG-Telefunken, Frankfurt, 2,7 miljoner DM 1976-1979 för maskinell ritning av lasttlödesplaner, digital simuleringsteknik och rationalisering vid beräkning av anläggningsutrustning. D BBC, Mannheim, 2,3 miljoner DM 1976-1979 för utveckling av säkerhetssystem. D Forschungszentrum des Deutschen Schiffbaus e.V., Hamburg, 3,5 miljo— ner DM 1976-1978 för utveckling av ett integrerat programsystem för skeppsbyggnad. D lKO-Software Service GmbH, Stuttgart, 2,9 miljoner DM 1976-1979 för . geometrisk objektbeskrivning. D Rechnen- und Entwicklungsinstitut für EDV im Bauwesen e.V., Stuttgart, 3,3 miljoner DM 1976-1978 för utveckling av konstruktionssystem för byggnadsbranschen. Den 1 januari 1975 fanns det ca 8400 processdatorer i drift i Västtyskland. Trots det stora antalet har de endast kommit till användning i ett fåtal branscher och används huvudsakligen i mät- och övervakningssyfte. Denna begränsning beror främst, enligt vad som framhålls i forskningsprogrammet, på

SOU 198): 17 75 Västtyskland

bristande tillgång på tillförlitlig och lönsam programvara. Man tror dock att utveck1.ngen av hierarkiska system och introduktionen av mikroprocessorer här kommer att få en stor betydelse. I forskningsprogrammet för projektstödet till _arocesstyrning anges bl. a. följande huvudinriktningar: D koncept för hur service och betjäningsfunktioner bör utformas, D hierarkiskt uppbyggda och standardiserade program samt programsystem, D metoder för utvecklandet av optimala styralgoritmer, D simtleringsmetoder. Det tetonas, att utvecklingen på detta område måste ske i nära samarbete mellan användare, producenter av program- och maskinvara samt forskningsinstitut. En stor del av de anslagna medlen har gått till att utveckla ett standardiserat processdatorspråk, PEARL. Inte mindre än 15 företag och forskningsinstitut har tillsammans fått ca 26 miljoner DM (1972-1979) för utvecklingsarbete med anknytning till PEARL. Andra större projekt som kan nämnas är: D AEC-, Frankfurt, 2,2 miljoner DM 1975-1978 för decentraliserad processautomatisering i flera nivåer. D AEG, Frankfurt, 1,4 miljoner DM 1977-1979 för ett flexibelt tillverkningssystem för motorankare. D BBC, Mannheim, 1,5 miljoner DM 1975-1978 för ett decentraliserat, digitalt processautomatiseringssystem. D Fraunhoferinstitutet för informationsbearbetning i teknik och biologi, Karlsruhe, 3,7 miljoner -DM 1972-1977 för utformning av system för processövervakning och processreglering. D Roland Offsetmaschinenfabrik und Schleicher, Offenbach, 1,5 miljoner DM 1974-1978 för processautomatisering av tryckpressar. D Universität Dortmund, 1,3 miljoner DM 1973-1978 för användarsystem för diskreta transportprocesser.

5.4.3 Stöd till datorstyrd inom

tillverkningsteknologi ramen för stödomrâdet Humanisierung des Arbeitslebens”

(humanisering av arbetslivet)

Den allmänna målsättningen för programmet Humanisierung des Arbeitslebens är att arbetsmiljön skall anpassas efter de anställdas behov. Detta innebär inte bara att programmet inriktas mot att eliminera yrkesskador och -sjukdomar utan även att arbetsinnehállet skall vara berikande för de anställda. Mer konkret anges i programmet följande huvudmálsättningar: l. Insamling av statistik kring yrkesskador som uppkommit vid olika typer av maskiner och produktionsprocesser samt upprättandet av standards och regler för olika arbetsprocesser. Denna information skall ligga till grund för nya lagar och bestämmelser inom arbetsmiljöområdet. 2. Utveckling av nya tekniker för att förbättra arbetsmiljön. Nya maskiner, industrirobotar, datorer etc. kommer att testas för att avgöra i vilken utsträckning de kan förbättra arbetsmiljön. Samtidigt skall den nya teknikens eventuella negativa effekter studeras. 3. Utveckling och utformning av nya organisationsprinciper för såväl hela produktionsprocesser som enskilda arbetsplatser. Även nya metoder för företagsledning och -planering kommer att studeras. 4. Spridning och utnyttjande av vetenskapliga rön inom arbetsmiljöområdet.

76 SOU 1980: 17 Västtyskland

1 tabell 5.10 redovisas de budgeterade anslagen för stödområdet humanisering av arbetslivet”. Tabell 5.10 Anslag till stödområde! humanisering av arbetslivet, 1974-1979. Miljoner DM 1974 1975 1976 1977 1978 1979

9 30 45 70 78 95

Källa: BMFT.

genomförs i samarbete mellan forskningsministeriet och ar- Programmet betsmarknadsministeriet. Projektträger för hela programmet är Deutsche und Versuchsanstalt für Luft- und Raumfahrt (DFVLR), som är Forschungsett av Västtysklands största forskningsinstitut med 3 460 anställda och en årlig omsättning på 270 miljoner DM (1978). F. n. har medel beviljats för 275 projekt inom industri, universitet och forskningsinstitut. lnom stödomrádet finns, som framgick ovan, en speciell stödtyngdpunkt för tekniska åtgärder. För denna stödtyngdpunkt har följande anslag budgeterats: 1977 10,7 miljoner DM 1978 15,6 miljoner DM 1979 16,7 miljoner DM Syftet är att med tekniska hjälpmedel undanröja fysiska och psykiska störfaktorer och förbättra arbetsmiljön. I detta avseende föreligger en oklar stödtyngdpunkten tillverkningsteknik inom gränsdragning gentemot stödomrádet teknologiska nyckelomráden (redovisas i avsnitt 5.4.4). Båda omfattar ett betydande stöd till utveckling och användning tyngdpunkterna av industrirobotar. Dessutom är DFVLR Projektträger för báda programmen. En mycket framträdande plats inom stödtyngdpunkten intar ett kollektivt projekt, Arbeitsgemeinschaft Handhabungssysteme”, där sex företag och två forskningsinstitut utvecklar nya industrirobotsystem som gemensamt hjälpmedel i arbetsprocessen. Nedan anges deltagarna och det stödbelopp de sammanlagt erhållit frán BMFT mellan 1974 och 1978: D Robert Bosch GmbH, Stuttgart, 3,6 miljoner DM. D Fraunhoferinstitutet DM. för produktionsteknik, Stuttgart, 4,1 miljoner D IBP Pietzsch, Ettlingen, 4,3 miljoner DM. D Industriewerke Karlsruhe-Augsburg, 2,5 miljoner DM. D MAN, München, 1,4 miljoner DM. D VW, Wolfsburg, 1,9 miljoner DM. D Fraunhoferinstitutet för informationsbearbetning inom teknik och biologi, Karlsruhe, uppdrag frán de övriga. Totalt har gruppen alltså fatt ett stöd pá 20,6 miljoner DM. 1 ett annat gemensamt projekt har det privata forskningsinstitutet Kleinwächter och universitetet i Stuttgart utvecklat ett system för slipning av svetsfogar, varvid ett sammanlagt projektstöd på 1,0 miljoner DM utgått frán BMFT. av hur stor del av stödet inom tyngdpunkten som avser Någon uppskattning tillverkningsutrustning finns ej. En översiktlig uppskattning utidatorstyrd

SOU 198): 17 Västtyskland 77

från projektstödlistan indikerar dock att andelen inte understiger två tredjedelar.

5.4.4 Stöd till datorstyrd tillverkningsteknologi inom ramen för ’ ’ stödområde! ’Tec[mologische Sch liisselbereiche (teknologiska n yckelomrâden )

Inom stödområdet ”Technologische Schlüssbereiche (teknologiska nyckelomráden) finns en speciell stödtyngdpunkt kallad Produktions- und Fertigungstechnik” (produktions- och tillverkningsteknik). Till denna har medel anslagits enligt följande: 1977 5,4 milj. DM budgeterat 1978 11,0 milj. DM budgeterat 1979 14,0 milj. DM budgeterat Beloppen fördelar sig med ungefär en tredjedel på avancerad tillverkningsteknik och tvá tredjedelar på utveckling av nya verktygsmaskiner. Det senare omrâdet innefattar bl.a. flexibla tillverkningssystem, underhállssystem och ’ industrirobotar. ’Projekttréiger” för denna stödtyngdpunkt är Deutsche Versuchsanstalt für Luft- und Raumfahrt, Köln. Stödet är huvudsakligen inriktat pá medelstor och mindre Verkstadsindustri. En översiktlig bedömning ger vid handen, att en mycket stor del av de anslagna medlen gár till modulära tillverkningssystem och industrirobotar. Enligt uppgift skulle enbart inom denna tyngdpunkt stödet till industrirobotar under åren 1974-77 ha uppgått till 8,6 miljoner DM. Exempel på större projekt är: D Fraunhoferinstitutet för informationsbearbetning inom teknik och biologi, Karlsruhe, 2,1 miljoner DM 1977-79 för avancerade industrirobotar. D Hagenuk, Kiel, 1,2 miljoner DM 1975-79 (före 1977 anslag från annat stödområde) för industrirobotar. D Thyssen, Kassel, 1,1 miljoner DM 1976-79 för industrirobotar som klarar tunga laster.

D VFW-Focker, Delmenhorts, 1,5 miljoner DM 1974-78 för utveckling av

industrirobotar i syfte att förbättra arbetsmiljön. D Zahnradfabrik Friedrichshagen,_6 miljoner Dm 1977-80 för kopplade tillverkningssystem med modulär uppbyggnad. D Gildmeister AG, Hannover, 1,2 miljoner DM 1975-78 för flexibla maskinintegrerade robotar till numeriskt styrda svarvar.

SOU 1980: 17

6 Japan

6.1 En kort översikt av den industristrukturen japanska samt prioriteringarna i industripolitiken

Under 1950- och 1960-talen hade den japanska ekonomin en exceptionellt hög tillväxt. Mellan 1965 och 1970 Ökade bruttonationalprodukten (BNP) volymmässigt med i genomsnitt ca 12 *V0 per år. Särskilt snabbt växte exportinriktade sektorer som järn- och stälindustri, textilindustri, skeppsvarv och bilindustri. Den snabba tillväxten varade fram till oljekrisen 1973, som Fick stora återverkningar pá den japanska ekonomin. Under 1974 minskade BNP med 0,2 °7o och för hela perioden 1970-1975 var tillväxten endast 3,4 lo per är. g Redan innan oljekrisen hade man börjat planera för strukturella förändringar i industrin. Tyngdpunkten i industrin skulle alltmer förskjutas mot råvaru- och energisnåla sektorer med högt teknologiinneháll. Det var emellertid först efter oljekrisen som strukturpolitiken fick högsta prioritet. Ansvaret för den japanska industri- och forskningspolitiken ligger hos handels- och industridepartementet, Ministry of International Trade and Industry (MITI). Inom MITl finns ett särskilt strukturrád, the Industrial Structure Council, som under 1974 publicerade en långsiktig plan för industriutvecklingen - ”Japan’s Industrial Structure — A Long Range Vision”. Strukturrådet har sedan gjort årliga uppdateringar av industristrukturprognosen. I 1978 års strukturprognos anges följande målsättning för strukturpolitiken: D Åstadkomma snabb och stabil ekonomisk tillväxt. D Förändra industristrukturen genom satsningar inpå teknologiintensiva dustribranscher. D Reducera effekterna av tillväxthämmande faktorer. The of ceiling growth must be raised as high as possible. D Exploatera faktorer som stimulerar tillväxt, t.ex. resultat av FoU, nya produkter, nya behov. För perioden 1975-1985 beräknar strukturrádet att den reala ekonomiska tillväxten skall uppgå till 6,3 970 per är. Under perioden kommer relativt betydande strukturella att inträffa. Branscher förändringar som textilindustri, järn- och stálindustri och annan metallframställning kommer att ha de lägsta tillväxttakterna. Även transportmedelsindustrin beräknas få en relativt låg tillväxt. De snabbast växande industribranscherna, maskin-, elektro- och instrumentindustrierna, väntas öka med omkring 10 070 per år, se tabell 6.1. Den viktigaste tillväxtbranschen kommer således att bli verkstadsindustrin som beräknas öka sin andel av tillverkningsindustrins förädlingsvärde från 24 till ca 38 °70 under perioden 1965-1985.

80 sou 1980: 17 Japan Tabell 6.1 Olika branschers tillväxttakter samt procentuella andel av BNP under perioden 1965-1985 Procentuell andel av BNP Årlig genomsnittlig tillväxt 1965 1970 1975 1985 465/70 70/75 75/85

Bank- och försäkringsverk-

Därav: Primär industri 8,1 4,8 4,2 2,9 1,3 0,5 2,7 Sekundär industri 54,5 60,5 56,9 58,5 14,7 2,2 6,6 - Tillverkning (4l,7) (47,0) (45,3) (46,0) (15,1) (2,7) (6,5) - - Verkstadsindustri (10,0) (14,0) (14,3) (l7,3) Tertiärindustri 37,4 34,7 38,9 38,5 10,6 5,8 6,2

Källa: MITI. Anmärkning: Med primär industri avses vanligen jordbruk, skogsbruk etc., med sekundär industri varuproducerande och med tertiär industri tjänsteproducerande sektorer.

Satsningen på verkstadsindustrin framgår också av den beräknade sysselsättningsutvecklingen, se tabell 6.2.

Tabell 6.2 Sysselsiittningens procentuella fördelning på olika samhällssektorer 1965- 1985

1965 1970 1975 1985

Tillverkningsindustri

Källa: MlTl.

l r I lI l SOU 1980: 17 81 r Japan

Av tabellen att verkstadsindustrins framgår andel av tillverkningsindustrins sysselsättning väntas ökas från 32,8 “70till 42,2 970 under perioden 1965-1985. Den ökade satsningen på verkstadsindustrin beräknas medföra att dess andel av varuexporten kommer att öka från 54% till 65% under perioden 1975-1985, se tabell 6.3. Järn- och stálindustrins minskade betydelse i den japanska ekonomin beräknas resultera i att importen av malmer kommer att minska sin andel av den totala importen. Tabell 6.3 Utrikeshandeln 1975-1985. Procentuell fördelning på branscher

Export Import 1975 1985 1975 1985

Övrig tillverkningsindustri (t. ex. kemisk industri) 10,3 10,0 7,9 8,4

Summa 100,0 100,0 100,0 100,0 Källa: MlTI. Under 1980-talet kommer den japanska ekonomin som tidigare nämndes att inrikta sina resurser mot teknologiintensiva industribranscher särskilt inom verkstadsindustrin. Detta är framför allt en följd av strävan att minska energi- och rávaruberoendet (oljekrisen 1973 blev något av en väckarklocka i Japan), den ökade konkurrensen från utvecklingsländerna samt vissa restriktioner i handeln med industriländerna (t. ex. beträffande stál och fartyg). Satsningarna på teknologiintensiva industrier och en målmedveten satsning på nya industrier orsakades således inte enbart av oljekrisen även om den var en katalysator. Redan i slutet av 1950-talet initierade den japanska regeringen program för att stödja och utveckla t. ex. maskin-, dator- och elektronikindustrin vilket kommer att framgå av det följande.

6.2 Data- och elektronikindustrin

I tabell 6.4 redovisas produktionens sammansättning i den japanska elektronikindustrin. Produktionen av konsumentelektronik är ungefär lika stor som produktionen av industrielektronik (ca 35 °7ovardera av den totala elektronikproduktionen). Resterande del av produktionen utgörs av elektroniska komponenter. Produktionen av konsumentelektronik kommer, bl. a. som en följd av konkurrens frán Taiwan m. fl. länder samt importrestriktionerna i USA, att utgöra en allt mindre andel av den totala elektronikproduktionen. De snabbast växande sektorerna inom elektronikindustrin är datorer och annan utrustning för styrning av industriella processer samt produktion av integrerade kretsar. Dessa sektorer har också givits högsta prioritet i den japanska industripolitiken. I den följande beskrivningen av den japanska elektronikindustrin kommer endast att behandlas den del som producerar datorer, styrsystem och integrerade kretsar.

SOU 1980: 17 82 Japan

Tabell 6.4 Elektronikproduktionens sammansättning 1977. Miljarder yen och miljar-

der kronor Värde Ökning Värde ——-——?-—— från andel Miljarder Miljarder 1976 070 yen kr 070

Konsumentelektronik 2128 43 - 2,6 35,2 (radio, TV, hi-fi m. m.) lndustrielektronik 2144 43 13,0 35,5 Därav: - Kommunikationsutrustning (757) (15) 6,8 (l2,5) - Utrustning för elektroniktillâmpningar (l 01 l) (20) 25,5 (16,7) - Datorutrustning (719) (14) 16,2 (1 1,9)

komponenter Därav: - ——Elektronrör (298) (6) 0,7 (4,9) ——Halvledare, diskreta (273) (5) 6,2 (4,5) — Halvledare, integrerade (4) kretsar (213) (20) 8,1 (3,5) - Övriga komponenter (990) (20) 6,5 (16,4)

Summa elektronikproduktion 6046 121 3,8 100,0

” Som genomsnittlig växelkurs används i detta kapitel 100 Yen = 2,00 Skr. Valutakursen har fluktuerat starkt under 1979, från 2,22 Skr under januari 1979 till 1,837 Skr under oktober 1979, varför uppgifter angivna i Skr endast skall sessom närmevärden. Källa: MITI.

6.2.1 Dataindustrin

Forskning och utveckling av datorer i Japan började 1956, dvs. ett decennium efter det USA tagit fram sin första dator. Sedan slutet av 1950 har den japanska industrin och regeringen gjort stora ansträngningar för att utveckla en datorindustri som kunnat konkurrera med den amerikanska. lnsatserna från reatt redovisas närmare i avsnittet 6.3, har bestått geringens sida, som kommer av direkt finansiellt stöd, indirekt stöd som importrestriktioner, statlig upphandling samt krediter och förmånliga avskrivningar för såväl datorprodu- center som användare. den japanskägda datorindustrin av sex I början av 1970-talet dominerades stora företag. Under regeringens ledning (med MITI som ansvarig) organise- Electricrades dessa företag i tre grupper: Fujitsu-Hitachi-gruppen, Nippon Toshiba-gruppen och Mitsubishi Electric-Oki-gruppen, se figur 6.1. 1 anslutning till denna reorganisering bildades också gemensamma forskningslaboratorier. Under perioden 1972-1976 bidrog regeringen med ca 70 miljarder yen kronor) till dessa företagsgrupper. Syftet var att utveckla nya (ca 1,4 miljarder datormodeller som kunde konkurrera med IBMs serie 370. De nya modellerna annonserades 1974. Under var den inhemska industrin skyddad bl. a. geuppbyggnadsskedet Dessa avvecklades i slutet av 1975 eftersom indunom importrestriktioner. strin då ansågs vara internationellt konkurrenskraftig. I detta sammanhang framhöll dock regeringen: In view of the high expectations held for the independence and continued growth of Japan’s computer industry, the Government is resolved to keep a careful watch on trends in the

sou I980: I7 Japan 83

Utveckling av nya datorserier Företag FoU

Fujitsu

Facom Hitac

L.:_____.__ Hitachi _

}-gfggfigffium

utveckling

Mitsubishi

l Electric

Melcom Okitac SV5‘9”‘5 Gemensamt Oki laboratorium 1 Electric

NEC J I NEC-Toshiba __J Figur 6.1 Företagsgrupf°‘a"°" N1-8 per i den japanska dator- Sv-stem INTIS) industrin. L___:_ Toshiba ___?__J Källa: MlTl.

computer market with the aim of preventing any great adverse effect on domestic firms which might lead to confusion in the electronic computer market”. Detta innebär tydligen att om den inhemska datorindustrin ej utvecklas som planerats kan nya restriktioner övervägas. Den japanska datorindustrin har en relativt stark ställning pâ hemmamarknaden. Bortsett från USA är Japan det enda landet i OECD-området där den inhemska datorindustrin svarar för mer än 50 970 av hemmamarknaden, se tabell 6.5. Tabell 6.5 Hemmamarknadsandel för den japanska datorindustrin. Procenttal baserade på antal installationer t. 0. m. 1977

Typ av dator Tillverkade av Tillverkade av

Källa: MITI.

Av utlandsägda företag dominerar de amerikanska. IBM, som är Japans största datortillverkare, har ca 25 % av marknaden. Andra amerikanska datorföretag med tillverkning i Japan är NCR och Sperry-Univac (i samarbete med Oki cch Mitsubishi). Trots olika exportstimulerande åtgärder från den japanska regeringens sida, och trots att den japanska datorindustrin numera torde producera datorer med samrra prestanda som de amerikanska företagen, har exportframgángar-

84 Japan SOU 1980: 17

na varit relativt begränsade. Exportandelarna för de japanska datorföretagen varierar mellan 9,5 °7o (Fujitsu) och 1 °7o (Toshiba). De uteblivna exportframgángarna torde framför allt förklaras av att man hittills inte lyckats utveckla tillämpningsprogramvaror för den internationella marknaden. Sådana programvaror måste vara anpassade till användarnas sätt att arbeta. Då det japanska näringslivet och samhället i övrigt (framför allt kulturellt) i många avseenden är olikt det europeiska och det amerikanska kan programvaror, utvecklade för den japanska marknaden, inte utan vidare exporteras. Den japanska datorindustrin är medveten om sina svagheter. MITI har också i allt större utsträckning prioriterat programvaruindustrin i det nu löpande programmet för data- och elektronikområdet. En annan ansats som den japanska datorindustrin tagit för att öka exporten är att köpa upp eller etablera samarbete med utländska datorföretag, fram för allt amerikanska. Många av de datorer som säljs av [tel (ett amerikanskt datorföretag inriktat på IBM-kompatibla datorer), är tillverkade av Hitachi.‘ Fujitsu är den störste ägaren i Amdahl Corp., som under de senaste åren framgångsrikt konkurrerat med IBM. Fujitsu och Amdahl samarbetar både vad gäller tekniskt utvecklingsarbete och produktion. Den japanska datorindustrin har således varit framgångsrik på hemmamarknaden medan exporten fortfarande är av liten omfattning. Satsningarna och förväntningarna på datorindustrin är emellertid stora. I tabell 6.6 redovisas en prognos för datormarknaden, som utarbetats av MITI’s industristrukturråd. Tabell 6.6 Efterfrågan och utbud av datorutrustning, 1975-l990. Miljarder yen 1975 1978 1985 1990 Årlig tillväxttakt. 70 75/85 85/90

Efterfrågan lnhemsk 660 939 26 188 44 000 44,5 10,9 Export 23 62 3 937 9 800 67,2 20,0 Utbud lnhemsk produktion 555 903 24 882 45 800 46,3 13,0 Import 128 98 5 238 8000 44,9 8,8 Källa: MITI. Under perioden fram till 1985 väntas således en mycket snabb expansion av produktionen och exporten. För perioden 1985-l990 blir tillväxten betydligt mindre. Programvaru- och datatjänstindustrin domineras i såväl Japan som i andra länder av små företag. Av Japans ca l 100 programvaruföretag har tre fjärdedelar mindre än 50 anställda. De 50 största företagen svarar för ca 40% av branschens saluvärde. Hittills har programvaruföretagen huvudsakligen varit hemmamarknadsorienterade. Under de senaste åren har programvaruindustrin uppmärksammats allt mer 1 ltels datorverksamhet i den japanska industripolitiken och innefattats i stödprogrammen för datahar numera övertagits av och elektronikområdet. Orsakerna till det ökade stödet till programvaruindu- National Semiconductor. strin är följande: Även detta företag köper centralenheter från El I ett datorsystem utgör kostnaden för programvaran en växande andel och Hitachi. överstiger i dag maskinvarukostnaden.

.m

sou 1950: 17 Japan 85

E] För att kunna konkurrera på såväl inhemska som utländska marknader måste konkurrenskraftig programvara vara tillgänglig. D Den snabba utbyggnaden av internationella datanät gör att även datatjänstsektorn blir allt mer internationaliserad. D Programvaru- och datatjänstproduktion har hög tillväxt, ca 15-20 070 per år.

6.2.2 Elektronikindustrin 1 tabell 6.7 redovisas elektronikindustrins omfattning i USA, Västeuropa och Japan. Tabell 6.7 Produktion av elektronikprodukter i USA, Västeuropa och Japan under 1977. Miljoner dollar

USA Västeuropa Japan Konsumentelektronik 8 119 ‘ (15,0 °7o) 8 682 (27,0 °7o) 8 584 (38,2 %) industrielektronik 36 703 ›(67,7 %) 15 851 (50,7 °7o) 7 236 (32,4 °7o) Elektronikkomponenter 9409 _(17,3 7o) 6737 (2l,5 %) 6612 (29,4 %) Summa 54231 (100 °7o) 31270 (100%) 22459 (100%) Källa: Electronic Industries Association of Japan. Anmärkning: På grund av skillnader i definitionerna skiljer sig för Japan fördelningen mellan konsument- och industrielektronik något jämfört med tabell 6.4. Medan elektronikindustrin i USA och Västeuropa är inriktad mot produktion av industrielektronik är den japanska elektronikproduktionen relativt jämt fördelad på tabellens tre huvudområden. På grund av en viss mättnad vad gäller konsumentelektronik är det industrielektronik och komponenter som utgör tillväxtsektorerna i elektronikindustrin. Särskilt stor betydelse har produktionen av halvledarkomponenter eftersom dessa till stor del ingår i industrielektronik (t. ex. datorer). Även produkter som hänförs till konsumentelektronik får ett allt större innehåll av halvledarkomponenter. Under 1970-talet har den japanska industrin och regeringen gjort stora satsningar för att bryta den amerikanska dominansen inom halvledaromrádet. Satsningarna på utveckling av VLSI (Very Large Scale Integration) har getts hög prioritet, bl. a. därför att denna teknologi spelar en central roll för utveckling av datorer som kan konkurrera med IBM och andra amerikanska datorföretag. Under perioden 1976-1979 har MITI och sex elektronikföretag satsat 72 miljarder yen (1,44 miljarder Skr) på FoU inom VLSI-projektet. Ca 30 miljarder yen (ca 600 miljoner Skr) har utgått som bidrag från MITI. _ De företag som ingår i VLSI-projektet är de sex största datorföretagen som v redovisades tidigare. Den institutionella strukturen för projektet framgår av figur 6.2. Dessa sex företag, som är de största tillverkarna av halvledare, är också de största användarna. Ca 2/ 3 av produktionen går till egen användning. Den japanska produktionen av halvledarkomponenter har Ökat mycket snabbt. Speciellt gäller detta integrerade kretsar. Mellan 1968 och 1977 Ökade

produktionen av integrerade kretsar från 13 miljarder till 214 miljarder yen

(från ca 260 miljoner till ca 4,3 miljarder Skr). Under samma period ökade de integrerade kretsarna sin andel av den totala halvledarproduktionen från 13 “70 till 44%.

SOU 1980: 17 86 Japan

NipponTe|egraph _ and Telephone Pusub_ Electro Technical Lab. b|IC Corporation j underordnad Ven_ j tio- j Samarbete j organisation ner VLSI Technology Research Association G°me$a7“ laboratorium S d

*l Fujitsu

i . Tre labora- L b I . l “d

i — Hitachi får gzfocr)-“Um ‘°.° (°.“’a‘

saku,MusashI & l utveckling Itami

-— Mitsubishi

Figur 6.2 Samarbetsslrukturi VLSI- A ___ ”WW” projektet. Electric NEC-Toshiba H Information 6 laboratorier Kalla: MITI. System — Toshiba Anmärkning: Electro Technical Lab är ett av MITI’s 16 forskningslaboratorier. Antalet anställda är ca 800.

Den japanska halvledarindustrin har under de senaste åren haft stora frampå den amerikanska markgångar och bl. a. lyckats göra så stora inbrytningar naden att den amerikanska industrin börjar känna sig hotad. Den amerikanhos regeringen och rest krav ska halvledarindustrin har gjort uppvaktningar pá att den amerikanska halvledarindustrin skall få större tillgång till den ja-

panska marknaden. Från amerikanskt håll menar man att stora delar av den japanska marknaden är skyddad från konkurrens utifrån. För att öka sin marknadsandel i USA har den japanska industrin som tididels etablerat samarbetsavtal med amerikanska företag, dels förgare nämnts värvat amerikanska Det senare även för att få tillgång till halvledarföretag. amerikansk teknologi. Den totala produktionen av halvledarkomponenter i de västliga industriländerna uppgick under 1978 till ca $ 9 miljarder varav USA svarade för 50 °7ooch

Japan för 30%.

6.2.3 Industrin för tillverkning av datorstyrd tillverkningsutrustning

Verktygsmaskiner och NC-maskiner

som NC-maskiner, industrirobotar m. m. Datorstyrd tillverkningsutrustning som datorföretag. Vanligtvis svarar tillverkas av såväl verktygsmaskinföretag de förra för mekaniken medan de senare tillverkar styrutrustningar. Då datorredovisats beskrivning av industrin i det föregående ges här endast en kort

verktygsmaskinindustrin. Under 1950-talet erhöll den japanska verktygsmaskinindustrin ett omfatbl. a. FoU- och investeringssubventioner samt bitande stöd från regeringen

SOU 1980: 17 Japan 87

drag för import av teknik, maskiner och annan utrustning för produktion av verktygsmaskiner. Inom de produktomráden där den japanska verktygsmaskinindustrin var verksam infördes importrestriktioner tills industrin blivit konkurrenskraftig. Den viktigaste stimulansen för den japanska verktygsmaskinindustrin var emellertid den mycket snabba tillväxten i den japanska ekonomin under 1950- och 1960-talen. Sedan 1973 har den japanska verktygsmaskinindustrin blivit allt mer exportinriktad, framför allt som en följd av vikande inhemsk efterfrågan. Efter oljekrisen sjönk tillväxttakten i ekonomin. Samtidigt var den inhemska industrin utrustad med moderna maskiner varför efterfrågan beträffande såväl nysom ersättningsinvesteringar var låg. För att kunna upprätthålla en hög kapacitet i verktygsmaskinindustrin blev det nödvändigt att öka exporten kraftigt, se tabell 6.8. Tabell 6.8 Produktion och inhemsk försäljning (tillförsel) av verktygsmaskiner 1963- 1978, miljarder yen. lmporl- och exporlandelar i procent

Källa: MlTl m. fl. Anmärkning: Tillförseln beräknad som inhemsk produktion + import-export. Export- och importandelarna är räknade på produktionen respektive lillförseln.

NC-maskiner började användas i Japan omkring 1965 och har sedan dess

snabbt ökat sin andel av sáväl produktionen som den inhemska försäljningen av verktygsmaskiner. Under 1977 producerades ca 5 500 NC-maskiner till ett värde av 81 miljarder yen (1 ,62 miljarder Skr), en ökning med 69 °7o och 44 “70 i antal resp. värde från 1976. Under 1978 utgjorde NC-maskinernas andel 30 °70 av den totala produktionen (39 °7o av exporten av verktygsmaskiner var NCmaskiner). Motsvarande andel 1970 var ca 8 °70.

industrirobotar Den första industriroboten, som kom från USA, introducerades i Japan 1967. Året efter startades den inhemska produktionen av industrirobotar. F. n. finns det ca 100 företag som producerar robotar för extern försäljning. Bortsett från dessa företag är ca 65 universitet och statliga laboratorier verksamma med FoU inom robottekniken (totalt ca 300 forskare). Produktionen av industrirobotar uppgick 1978 till 25 miljarder yen (500 miljoner Skr). Enligt MITI’s prognoser kommer produktionen att 1980 uppgå till 87 miljarder yen (1 ,74 miljarder Skr) och 290 miljarder yen (5,8 miljarder Skr) under 1985.

Styrutrustning Styrutrustningar till NC-maskiner produceras huvudsakligen av de stora datorföretagen. Fujitsu Fanuc intar en dominerande ställning med 58% av

88 Japan SOU 1980: 17

marknaden. Övriga datorföretag svarar för 20 % medan verktygsmaskinföretagen själva producerar 22 °7o av styrutrustningarna.

Datorstyrd tillverkningsteknologi

Utvecklingen av datorstyrd tillverkningsteknik ges hög prioritet av såväl regeringen som industrin i Japan. Anledningen härtill är självfallet de mycket stora produktivitetsvinster som kan realiseras genom den nya tekniken. Från japansk sida är man angelägen att vara med och leda utvecklingen av denna teknik redan från början. Man vill inte såsom inom dataomrádet komma in i ett senare skede och finna att marknaden domineras av ett fåtal utländska företag. Ett annat skäl till de stora satsningarna på datorstyrd tillverkningsteknologi är den japanska industrins ändrade inriktning från konsumentvaror till investeringsvaror med högt teknologiinnehåll. Sedan 1950-talet har den japanska regeringen givit ett omfattande stöd till produktionen och användningen av datateknik, elektronik, verktygsmaskiner och annan datorbaserad tillverkningsutrustning. Olika former av stöd har utgått: D direkta investerings- och utvecklingsbidrag till företag, forskningsinstitut och branschorganisationer D FoU-bidrag D gynnsamma skatteregler D räntefria lån för vissa typer av investeringar D inrättandet av särskilda kreditinstitut, t. ex. för att finansiera leasingverksamhet D importrestriktioner som Iättats först sedan den inhemska industrin blivit internationellt konkurrenskraftig D nationella projekt som syftat till att snabbt göra känd teknik kommersiellt tillgänglig.

6.3 Statliga stödprogram. Institutionell struktur för industri-

och forskningspolitiken

6.3.1 Handels- och industridepartementet (MITI) Det japanska handels- och industridepartementet, MITI, har ett betydligt större inflytande över näringslivets utveckling än motsvarande departement i

övriga OECD-länder. Japans planeringsinsatser på nationell nivå härrör från

Mejirestaurationen i slutet av 1800-talet (1867) då en stark central administration tillskapades. Alltsedan dess har centralregeringensinflytande på industri och banker varit stort. Många företag och banker har tillskapats genom de centrala myndigheternas försorg. Genom de framgångar som nåtts har ett förtroende byggts upp mellan företag och administration. En skiss av planeringsstrukturen visas i figur 6.3. MITI är organiserat i: - ett sekretariat + statistik) (samordning - D International sju byråer Trade Policy Bureau D International Trade Administration Bureau D Industrial Policy Bureau

SOU 1980: l7 89 Japan

Economic Figur 6.3 Planerings- Råd beträffande Planning ll struktur för den japanska investerings- Agency ndringspolitiken. politiken il Industripolitiska råd

Ministry of Andra MITl Finance dep A

Bank of Japan Keidanren Nikkeiren Branschkontakter (Arbetsgivarorg)

Enskilda banker

D Industrial Location & Enviromental Protection Bureau D Basic Industries Bureau D Machinery & Information Industries Bureau D Consumer Goods Industries Bureau samt ett antal andra (anslutna) enheter: (l) Agency of Natural Resources & Energy (2) Patent Office (3) Small & Medium Enterprise Agency (4) Agency of Industrial Science & Technology (5) Regionala enheter inklusive vissa tillsyns- och utbildningsinstitutioner. (För närmare specifikation, se figur 6.4). d Totalt finns 13 900 anställda varav 2300 på ministeriets sekretariat och

by;

råer och 500 på (1) 2 300 pá (2) 200 på (3) 4 000 på (4) 3 500 på (5) samt l 100 inom övriga verksamheter. Personalen vid MITI rekryteras till ca 80 °7o från Tokyo universitet, vilket anses vara det bästa universitetet och som därför har gräddan av Japans studenter. MITIs personal byter sällan arbete, men lånas ofta ut till industriföretag. Varje byrå inom MITI har en mängd sektioner för olika branscher eller teknologimmráden. Inom dessa byggs kunskaperna upp genom kommittéer och hearingçs med industriföretagen inom det aktuella verksamhetsomrádet. MITI samlar dessutom in stora mängder statistik och annan information från företagen vzarje månad. JETRO (Japan External Trade Organization), som har kontor i 52 länder,

sou 19a.. n

VlCEMlfl|Sl2V

General General General General General p I General Affairs Anaus Affairs Auaus Dfigfggge Affairs Affairs D-vuscon Dwmon Division Division DIVISlOR DIVISIOFI

I MITI I =* I G F?edl‘r;f:latlI‘:n K3rr;\I§\‘I§l)I[::0n !fnr(ae:a“°aI Czigzfinavnon Information g’.‘p° .Vmon Sesame mm Dmmn Division Division Division ouice

8- The Amencas» Indusmal industrial Iron s. Steel industrial Budget ,moon SWJCWVE Location Guidance PVOGUCNOH Machmevv Accounts Oceama owman DI-usnon DIVISION Dwtslon Division DwIsIon Division

Buveau West Europe industrial |nduslrIa| Nonlenous Cast å Wrought Regional Aqncullulal F nuance wane: Metals Products Administration Africa-Middle s. Manne DIVISION Dwlsvon Division Dwnsnon Easr Division Pvoducls DIVISION Division

Soulh AsIa- F E h n a usnness E nvuonmen l I a Ch emuca l EIECUOHICS R ““°‘ oreign xc a ge Behavior Protection Products Saiely Policy East Europe s. Trade Finance DI»/Islon Owpspon E‘j:’,sfm D-ws-on Division Division Policy DIVISIOO

Data-Pvocessms Expo Insurance International En o e ml n e Ch I ›P Adm-mslrar-on Division Business Aitaus pruVI§cI?$I Pvaåiacutrsemma ?regiarwiibcefsslng Dlws-on l‘3‘:jl|‘s'|‘mf“'3 (Planning) DIVISION Guidance Division omm.. g..,.5.on

Insurance Commerce Chemical Electronics s. wenm ‘T:J:3,3gs;:',Ch Export Pol-cv Samv Producls Eleclncal Admlnlsualor IVISYD? ) Dwusuon Dwmo Dwmon Machmevy Division owman lLong- erm

Ex on Insurance C ommema | Mme Saietv C°"°“ Automobile IVDISIOH AHaus D|VIS|0n Fevnluer DIVlSIO fshorpTeu-n] omm”, Dungen

Consumer Coal Mme Welghls a Admnmsiralnon E""I"‘°"g“ 5°°"° “5 Export inspection P°9°“ Saleh! Measuves DH/ISYU 84 Design DH/VSIO vision Dwmon Dwmo D-vns-on

Commercial Arimumsxranoil 3* Smnsncs Tam Price Pnlucv (‘5u°r;-1" Division °V5'° Dlvusxon Division D[m::n“

ImIusImI ‘ Ok - INT L PE5°e V“hC9 ss"E‘ Oc;.:;‘IwgxnsIIIon D“°“ DV5'° U"°" A(lmImslI.1luv

med i Statistics ECOHOIHIC Business ; Am-lvs-s Cooueiunon Division Division DIVISION Division I‘i

i Senior Olhcer recymman

Im Statistics Cooperation i

PI-mnmq DIVISION ‘

i SLIUSUCS AItInImsII.IIms i

samlar in information åt MITI, främst makroekonomiska data (BNP-utvecki i marknadsinformation är av i ling etc.). Konkret på specifika produktområden i i mindre intresse för JETRO. Även andra ministerier och enskilda företags ut- i

landsrepresentanter anlitas ibland för specifik information om olika marknai I

der m. m. i l l term vi- l Den information som insamlas analyseras och bearbetas till long i

’ i sions of structural changes in industry’ (dvs. allmänna tendenser för struktur-

utvecklingen) samt till whitepapers om t. ex. handeln, småoch medelstora

etc. i l företags situation, investeringsläget i

av näringslivet. Kun- I Som tidigare framhållits pågår en omstrukturering

skapsintensiv industri prioriteras. Inom MITI tror man inte att den privata in-

dustrin sj älv kan klara ( = finansiera) dessa satsningar och man har därför en-

(främst programvaruutveckling), flyggagerat sig i satsningar på datorsystem

samt kärnkraftsteknologi. MlTI tar initiativ till kontakter med företeknologi

till intressanta framtida tekniktag och fristående specialister med anknytning

områden. samlar den aktuella avdel- Genom hearings och andra kontakter

.7v*,v1_-,fwq

SOU 1950: 17 Japan 91 m,

V»-ixrx

-~w«».«,-or.

—» Regional Bureaus of International Trade8:Industry

:r ?WOW General Drrector- General x“s;CS‘f;:“'Bf;“us Eenerars Ariimnislavllcm General! Coordmanon Secremrum Drrpmlmeni Sectetarrat Department industrial Manulactures Inetroleum Frrsr Planmng Standards snecllon Institute Ehmmmon Deparrmenr Department )epartment Dwanmem Textile Products 8 lnspecno loalMining ggcgggmn Guidance |§;;gafC‘,3°= lnstttures Department Debdmnenl Department ,

lnsnlule hnrlic Tmrtl Small Trarntn? o; Mn Jtilrtres Examination EVHEYDFICE Department Department Department WEIghlS & F h Measures Eigglnalyon Trarnrng lnSlllulE Dezmtlmenl Mineinspeclor Trarmng lnstttutes :im xam-n.n-on Department Salary Technology Department Training Insmures oi Appeal

Industrial PrODer\y Library

Industrial Property lnstttute

Nlln|Sl(!HLH1i

Anslutna nrgnnrsattoner och Figur 6.4 MI Tl ’s organiexterna hyriier sation.

Ministry of international Trade and Industry Källa: MITI.

ningen inom MITI in information och synpunkter och olika former av rådslag

halles. Därefter fördelas projekt och utvecklingsstöd till företag och andra in-

stitutioner. Ibland ges samma uppdrag till olika organisationer för att tillska-

pa konkurrens. Verksamheterna inom data- och elektronikområdet berör flera av MITI’s

enheter, främst de som sorterar under Machinery & Information Industries

Bureau samt laboratorierna och forskningsinstituten (under Agency of In-

dustrial Science & Technology).

6.3.2 Statligt stödda organisationer och branschinstitut

Japan Electronic Computer Co (J ECC) är ett leasingföretag som ägs av de 7

största datortillverkarna. Företaget grundades 1961 under MITI’s ledning.

Försäljning av datorer sker huvudsakligen genom leasing. För användarna

betyder detta att kostnaderna kan spridas över tiden. För tillverkarna kan

leasingverksamheten skapa kapitalproblem eftersom det tar flera år innan he-

92 Japan sou 1980: 17

la försäljningsintäkten från en leverans flutit in till företaget. JECC bildades för att finansiera de japanska datortillverkarnas leasingverksamhet. JELCC’s verksamhet har haft stor betydelse för den inhemska datorindustrins förmåga att kunna konkurrera med IBM och andra amerikanska datorföretag. J ECC’s kapital kommer dels från den statliga Japan Development Bank, (räntesubventionerade krediter), dels frán privata kreditinstitut. Figur 6›.5 visar hur JECCs leasingverksamhet är organiserad samt omfattningen av *verksamheten.

JECCs Ieasingsystem

Köp (Aktieägare)

Hitachi Ltd. -- __ Leasing- h_ F umsu L td _ kontrakt Mitsubishi Electric Corp). Leverans Oki Electric Industry Co.

§31?” Avgifts-

betalning Tokyo Shibaura Electric Co. Underhåll och Ltd_ programservice

Nippon Electric co Återlämnande -J NEC-Toshibai Information r__ Samarbets- System villkor JECCs datorinköp Hundratal miljoner yen 1 400 1341 134‘? 1224 1264

1 3002

1 200- 1 100-* 1 000 900- 800- 700- 600- 500 400- 300- 200- 1o0— 32

1962 63 64 65 66 67 68 69 70 71 72 73 74 75 76 77 F 6.5 JECC s easmg I - - . . - Förutom finansiellt stöd till JECC ger Japan Development Bank ävem stöd

vgzamhet.

för direkta investeringar i såväl dator- som programvaruindustnn. Källa: MITI. Information - Promotion Technology Agency (IPA) grundades av lMITI 1970. IPA har som uppgift att stödja såväl utveckling och utnyttjande aw programvara som datatjänstföretag. I figur 6.6 framgår strukturen av IIPA’s verksamhet.

SOU 1980: 17 Japan 93

Organisation

Privata Offentliga sektorn sektorn

Kapital Kapital och investeringar subventioner Trust Fund Bureau

l nformation-Technology Promotion Agency Banker för långfristig finansiering Utvecklings Garantifonder och stimulansåtgärder

. Kommitteer Kommitteer för utvecknng Program- K di_ re för Df098m av produkti__ons-

f

e utveck|ings- 93m for fonder utveckling teknologi programvaror

Företag

Årliga kreditgarantier

Figur 6.6 IPA s verksam- 1976 7 067 133 het. Summa 34,406 768 Källa: MITI.

Japan Information Processing Development Center (J IPDEC) grundades 1967 med stöd frán MITI, Post- och telekommunikationsdepartementet, datortillverkare och datoranvändare. Antalet anställda uppgår till 160. J IP- DECs budget uppgår till ca 40 miljoner kronor varav MITI bidrar med 45 %. J IPDECs viktigaste uppgifter är D Forskning och utveckling E] Konsult- och dataservicetjänster D Utbildning D Utredningar angáende datautvecklingen i Japan och utomlands El Kunskapspridning

SOU 1980: 17 94 Japan

Industry Development Association (J EIDA) är en annan Japan Electronic branschorganisation vars uppgifter i stort överensstämmer med J IPDEC’s.

Center for Computerization (CICC) är

of the International Coorporation en stiftelse som bildades 1976 med stöd från japanska regeringen. Dess uppcooperate with and give support to the promotion of computerizagift är to tion in foreign countries based upon our abundant experience in Japan”. Med andra 0rd är syftet att underlätta japansk export av datorer. Japan Society for the Promotion of Machine Industry är en branschorganisation som erhåller stöd från regeringen och maskinindutrin. I organisationen ingår tre forskningsinstitut: D Technical Research Institute som bedriver forskning inom områdena integrerade tillverkningssystem och automatisk NC-programmering Center utför bl. a. mätnings-, test- D Machines and Systems Development och olika utvärderingstjänster åt små och medelstora företag som skall

göra maskininvesteringar D Economic Research Institute utför ekonomiska analyser av industrins inklusive maskinindustrins utveckling i Japan och utomlands. Robot Association (J IRA) är en branschorganisation vars Japan Industrial medlemmar av såväl robottillverkare som -användare. JIRA bildades utgörs 1971 med stöd från MITI. Under perioden 1973-1977 erhöll J IRA 460 miljoner yen (ca 9,2 miljoner Skr) i statliga bidrag. Därefter har stödet ökat kraftigt och uppgick 1978 till 380 miljoner yen (ca 7,6 miljoner Skr). J IRA’s främsta uppgift är att stimulera användningen av industrirobotar. Detta sker framför allt i samarbete med MITI som har ett särskilt program för att stimulera användningen av avancerade maskiner (the Machine Industry J IRA’s aktiviteter är i hög grad koordinerade med MITI’s

Promotion Law).

industripolitik. Sammanfattningsvis bedriver J IRA följande aktiviteter: D Finansiellt stöd till robotanvändare. Investeringar i industrirobotar kan lan. För 1979 har staten tillskjutit 620 miljoner yen göras med räntefria Skr) för denna verksamhet. Förutom räntefria lán kan (ca 12,5 miljoner användarna också utnyttja ett särskilt skatte- och avdragssystem. D Konsult- och rádgivningsverksamhet till användare. D FoU-arbete. JIRA deltar bl. a. i de nationella projekt som MITI initierat för att stimulera utvecklingen av datorstyrda tillverkningssystem. JIRA deltar också i särskilda projekt som ”computer-assisted robot system engineering (CARE)”. Andra områden som J IRA är engagerat i är Standardisering, marknadsstudier (nationellt och internationellt) samt arbetsmiljöfrågor.

6.3.3 av MI T I s stödprogram till data- och Sammanfattning elektronikomrâdet

MITI’s stöd till data- och elektronikomrádet kan grovt indelas i tre olika slags program: Inom data- och elektronikområdet l. Lángsiktiga industripolitiska program. har Machinery and Information Industries Bureau” ansvar för programav programmen sker i samarbete med Industrial Strucmen. Utformningen ture Council och Information Processing Promotion Council.

SOU 1980: 17 Japan 95

2. Program för FoU. Dessa program administreras av Agency of Industrial Science & Technology (AIST). Under AIST sorterar också MITIs sexton forskningslaboratorier. 3. Särskilda nationella projekt. Dessutom utgår stöd från Agency for Smaller and Medium Sized Enterprises (behandlas ej här). De olika typerna av program kan vara samordnade på sâtt som framgår av det följande.

6.3.3.1 Lángsiktiga industripolitiska program Nedan listas de industripolitiska program som MITI initierat för data- och elektronikområdet. A. The Law for Extraordinary Measures for Machinery Industries, 1956- 1971. B. The Law for Extraordinary Measures for Electronic Industries, 1957- 1971. Dessa tvâ program ersattes 1971 av C. The Law for Extraordinary Measures for Specific Electronic and Specific Machinery Industries, 1971-1978. Detta ersattes i mitten av 1978 av D. The Law for Extraordinary Measures for Specific Machinery and Information Industries, 1978-1985. Under år 1970 initierades också E. The Law Concerning the Information-Technology Agency (the IPA Law”), se avsnitt 6.3.2, med uppgift att stödja programvaru- och datatjänstindustrin. Inom ramen för ovanstående program har MITI definierat ett antal smalare delprogram. De viktigaste delprogrammen redovisas nedan 1 Financial Assistance for Promotion of the Development of New Computer Types, 1972-1976. 2 Financial Assistance for Promotion of Peripheral Devices, 1972-1976. 3 Plan for Improving Computer Use, 1972-1976. 4 New Improvement Plan for Computer Use, 1976-1980. 5 Financial Assistance for Promotion of the Development of Large-Scale Integration for use in Next-Generation Electronic Computers, 1976-1979. I tabell 6.9 redovisas en sammanställning av det stöd som MITI initierat sedan 1972 inom ramen for de olika programmen. Endast de finansiellt mer omfattande programmen har medtagits. Övrigt stöd omfattar bl. a. bidrag till organisationer (t. ex. JIPDEC), mindre projekt, Standardisering, utbildning, informationsförmedling m. m. Mellan 1972 och 1979 har MITI’s direkta stöd (exklusive subventionerade lån, särskilda skatte- och avskrivningsregler m. m.) uppgått till ca 175 miljarder yen, dvs. ca 3,5 miljarder kronor eller ca 450 miljoner kronor per år. Det indirekta stödet utgörs av lån från Japan Development Bank för finansiering av leasing av datorer (182 miljarder yen, ca 3,6 miljarder Skr, för perioden 1976-11978), restrukturering av datorindustrin samt för programvaruutveckling.

96 SOU 1980: l7 Japan

Tabell 6.9 En sammanställning av M11‘[’s direkta stöd till data- och elektronikområdet fr. o. m. 1972. Miljarder yen

Program År Belopp miljarder yen (miljoner Skr) l1 Stöd till utveckling av nya datorer 1972-1976 61,0 (l 220) Stöd till utveckling av periferiutrustning 1972-1976 4,6 ( 92) Stöd till utveckling av integrerade kretsar 1973-1974 5,2 ( 104) Stöd till utveckling av VLSI 1976-1979 30,0( 600) Stöd till informationsbehandlingsindustrin 1973-1975 3,6( 72) Stöd till programvaruutveckling 1973-1978 41,0( 820) Stöd till speciella projekt: - Video Information System 1973-1977 2,6 ( 52) - Pattern Information Processing System (Bildbehandling) 1971-1980 22,0( 440) - Datorbaserat trafikkontrollsystem 1973-1979 7,3( 146) - Flexibla tillverkningssystem 1977-1983 l3,0( 260) - Optiska mät- och kontrollsystem 1979-1986 20,0( 400)

Källa: Japan Information Processing Development Center (J IPDEC).

6.3.3.2 Forskningsprogram

MITI’s forskningspolitiska program sorterar under Agency of Industrial Science and Technology (AIST). AIST har ca 4000 anställda varav ca 3 750 är till AIST’s 16 forskningslaboratorier. Ca 65 °7oav AIST’s anställda är

knutna

forskare. AIST’s budget för 1979 uppgick till 81,6 miljarder yen (drygt 1,6 miljarder Skr). Budgetens fördelning på olika aktiviteter redovisas i tabell 6.10. Tabell 6.10 AIST’s budget fördelad på olika aktiviteter

Miljarder Miljoner °7o-andel yen skr

l. Nationella FoU-program storskaliga projekt, typ Pattern Information Processing System, som finansieras till 100 70 av AIST 14,8 300 18,1 2. FoU-program för ny energiteknologi samt för energibesparingsmetoder 14,9 300 18,3 3. Stöd till teknisk utveckling inom den privata sektorn 3,6 72 4,4 4. FoU vid de 16 forskningslaboratorierna 46,1 920 56,5 5. Övrigt. Internationellt samarbete, standardisering m. m. 2,2 44 2,7

Källa: MITI. Huvuddelen av MITIs forskningsverksamhet bedrivs vid egna laboratorier. Vad gäller nationella FoU-program bedrivs dessa i samarbete med den privata industrin och högskolor. Det direkta stödet till FoU-verksamhet hos privata företag är relativt begränsat, ca 3,6 miljarder yen eller ca 72 miljoner kronor per âr. FoU-verksamheten kan emellertid stödjas på annat sätt än genom direkta subventioner: D 20 °7o skattereduktion på den del av FoU-utgifterna som överstiger den maximala FoU-investeringen under de tidigare verksamhetsåren. El Speciella avskrivningsregler för utrustning som används för FoU.

l

E r SOU 1980: l7 97 Japan

D Lån från Japan Development Bank och Smaller Enterprise Loan Corporation. Lånen löper upp till 15 år till en ränta av drygt 6 %. E] Stöd till företag som utför gemensamma FoU-projekt vilket kan ske genom att företag går samman och bildar Engineering Research Associations” (ERA). Hittills har 39 sådana privata forskningsorganisationer bildats, t.ex. ERA for high performance computers, ERA for SLSI” och ”ERA for automated measuring technologies”.

6.3.3.3 Nationella projekt I nationella projekt koordineras industri- och forskningspolitiska program. Utmärkande för nationella projekt är B stora insatser av kapital och arbete El flera intressenter; MITI, statliga forskningsorganisationer och flera privata företag D projektarbete innefattande vanligtvis såväl forsknings- som kommersiellt utvecklingsarbete. Den främsta målsättningen för nationella projekt år att reducera den tid det tar för en ny teknologi att bli kommersiellt tillgänglig. Inom data- och elektronikområdet har den japanska regeringen initierat ett flertal olika nationella projekt, varav några redan är avslutade. I det följande redovisas de tre viktigaste, VLSI-projektet, flexibla tillverkningssystem samt Pattern Information Processing System.

VLSI-projektet Då VLSI-projektet delvis har redovisats tidigare ges här endast en kort sammanfattning av projektets inriktning och omfattning. Syfte: Att utveckla VLSI-teknologin så att den japanska datorindustrin kan konkurrera med IBM’s framtida datorsystem (serie E och H). Projektdeltagare: MITI, Electro Technical Lab (AIST), Nippon Telegraph & Telephone Co samt 5 datorföretag, se ñgur 6.2. Grundforskningen bedrivs vid ett gemensamt forskningsinstitut medan tilllämpad forskning bedrivs av respektive företag. Projektperiod: 1976--1979. Projektbudget: 72 miljarder yen (1,44 miljarder Skr) varav drygt 40 °7o utgör statligt stöd.

Flexibla tillverkningssystem År 1973 tillsatte MITI en kommitté, Committee of Methodology for Unmanned Machine Shops (MUM), med uppgift att specificera principer, funktioner, strukturer och subsystem för obemannade tillverkningssystem. I detta utredningsarbete deltog representanter från universitet, forskningslaboratorier och företag. Med utgångspunkt från de resultat som följde från MUM-projektet, vilket avslutades 1976, initierade MITI 1977 ett nationellt utvecklingsprojekt Complex Manufacturing System with Laser Application. Projektet, som kommer att pågå under perioden 1977-1983, har som mål att utveckla och kommersiellt testa automatiska tillverkningssystem för den småskaliga pro- 7

98 Japan SOU 1980: 17

duktionen. l projektet deltar MITI, statliga forskningslaboratorier, verktygsmaskin- och styrsystemtillverkare samt större användare av verktygsi 1 maskiner. Budget, projektplan och projektorganisation framgår av figurerna 4 6.7-6. 8.

l Period of research and Seven years, starting in 1977 development

2 Total R & D Fund Approximately 13 billion yen

3 Purpose and Course (l) The purpose of this project is to establish a technological level for a flexible manufacturing system complex provided with laser which is capable of flexibly performing smallbatch production of machine components made of metal. (2) To this end, research and development activity will cover the following and related fundamental technologies. (a) System design and control technology for integrating rough material processing, machining, assembling, heat treatment and inspection. (b) Machining technology for performing a wide variety of metal removal utilizing a mechanism composed of changeable modular units. (c) Blank fabrication technology for flexibly performing rough material processing with sectional dies, rolls etc. (d) Technology for broadening the range of automatic assembly and automatic transfer. (e) Laser applications to cutting-off, welding, heat treatment and measurement. (f) Automatic diagnosis of operating conditions of the system so as to guarantee the accuracy of products and find out troubles in the system in advance. (g) Design and production management technology for Figur 6. 7 Projektplan för improving the overall productivity of the system. Complex Manufactur- (3) A technologival level necessary for the design, coning System with Laser struction and operation of a practical system will be es- Application . tablished through comprehensive running, tests of a test plant to be built based on the above technologies. Källa: MITI.

E .r

i SOU 1980: 17

Japan 99 i ä c Agency of Industrial Science and Technology

T. TANAKA Management Officer for Development Program

Mechanical Engineering LabofalofY-i Engineering Research Association of

Flexible Manufacturing System Complex provided with Laser

Toshiba Machine Co., LTD. TOYODA Machine Works Co., LTD. MAKINO MILLING MACHINE Co., LTD. Electrotechnical

i

Laboratory HITACHI SEIKI Co., LTD. OKUMA MACHINERY WORKS LTD. SI-IINNIPPON KOKI Co., LTD. . YAMAZAKI Machining Works, LTD. FUJITSU FANUC LTD. YASUKAWA Electric Mfg. Co., LTD. OKI Electric Industry Co., LTD.

AIDA ENGINEERING LTD. ISHIKAWAGIMA HARIMA HEA- VY INDUSTRIES Co., LTD. Kobe Steel, LTD. Mitsubishi Heavy Industries, LTD.

Mitsubishi Electric Corporation TOKYO SHIBAURA ELECTRIC Figur 6.8 Projektorgani- Co., LTD. . sation för Complex Ma- Nippon Electric Co., LTD. nufacturing System with Matsushita Research Institute Tokyo, Laser Application . Inc. Källa: MITI.

”

Pattern Information Processing System

(PIPS) Projektet Pattern Information Processing System till att utveckla syftar datoriserade metoder för behandling av D hand- och maskinskriven text (t. ex. japanska och kinesiska tecken) D bilder tagna t. ex. av en TV-kamera D bilder av 3-dimensionella föremål D verbal information Datorbaserad bild-, tecken- och talbehandling kommer att få stor betydelse bl. a. inom följande områden: D sjukvård (framför allt för klinisk databehandling) D trafikkontroll D seende industrirobotar som skall användas t. ex. vid montering D direkt inmatning av textinformation till datasystem. Projektet, som bedrivs under perioden har erhållit 1971-1980, 22 miljarder yen (ca 440 miljoner Skr) i statligt stöd. Arbetet har utförts av MITI’s Electro Technical Lab i samarbete med de fem ledande datorföretagen.

i

sou 1980: 17 101

i

E

7 Storbritannien

l

l

i

7.1 Statligt stöd till data- och elektronikområdet.

Omfattning och inriktning

7.1 .1 Datorindustrin I slutet av 1950-talet tog den brittiska regeringen initiativet till en restrukturering av datorindustrin. Successivt sammanfördes ett flertal olika datorföretag; British Tabulating Machines, Powers-Samas, General Electric Company, EMI, Ferranti Ltd, Elliot Automation, Leo Computers, English Electric och Marconi. Dessa bildade 1968 det nya företaget International Computer Limited (ICL). Brittiska staten innehar, via National Enterprise Board, drygt 20 70 av aktierna i ICL. Sedan 1968 har ICL erhållit närmare £ 60 miljoner i bidrag och lån från staten. Dessutom har ICL haft företräde i den offentliga sektorns datorupphandling. Sammanföringen av flera företag med olika produkt- och marknadsinriktningar gav till en början upphov till en rad interna motsättningar i företaget. Ännu i början på 1970-talet ansåg många att ICL i längden inte skulle kunna överleva som ett brittiskt företag. ICL har nu övervunnit sina initiala problem och uppvisar en tillfredsställande lönsamhet. Mellan 1968 och 1978 ökade omsättningen från £ 92 miljoner till £ 420 miljoner. Den snabba omsättningsökningen förklaras framför allt av försäljningen på utlandsmarknaderna. Mellan 1973 och 1977 ökade denna från £ 60 miljoner till £ 212 miljoner. För att bredda sitt produktsortiment och öka sina marknadsandelar förvärvade ICL 1976 det amerikanska datorföretaget Singer Business Machines. ICL är i dag näst CII-Honeywell Bull (som ägs till 47 °/o av amerikanska intressen) det största datorföretaget i Europa. ICL är också det enda datorföretaget i Europa som är marknadsledare på hemmamarknaden. Den brittiska datorindustrins problem tycks i alla fall på kort sikt vara övervunna. Som en följd härav har den brittiska regeringens industripolitik istället inriktats mot mikroelektronikindustrin. På längre sikt kan det emellertid bli nödvändigt med ytterligare statligt stöd till ICL, bl. a. för finansiering av nya datorgenerationer.

7.1.2 Programvaru- och datatjänstindustrin Den brittiska datatjänstindustrin består av ca 300 företag varav merparten är små och hemmamarknadsorienterade. I detta avseende avviker den brittiska

102 Storbritannien SOU 1980: 17

datatjänstindustrin inte från den struktur som råder i övriga Västeuropa och i USA. Av Västeuropas ca 2700 datatjänstföretag är det endast omkring 100 som har en omsättning som överstiger $ 4 miljoner. Datatjänstindustrin i Storbritannien sysselsätter drygt 20000 personer. Under de senaste åren har omsättningen i branschen ökat med ca 20% per år och uppgår i dag till närmare £ 300 miljoner. Den brittiska programvaru- och datatjänstindustrin anses ligga bland de främsta i världen. Välutbildad personal i kombination med låga lönekostnader ger branschen internationella konkurrensfördelar. Som en följd av att den består av små företag har dessa fördelar dock inte kunnat utnyttjas på de internationella marknaderna i någon större utsträckning. För att strukturera programvaru- och datatjänstindustrin och öka dess internationella konkurrenskraft har the National Enterprise Board (NEB) förvärvat ca 30 °70 av aktierna i de fem ledande företagen CAP, SDL, Systime, SPL och Logica. Samtliga dessa företag uppvisar god lönsamhet och tillväxt. NEB’s engagemang i dessa företag bygger helt på affärsmässiga principer. Förutom förvärvandet av minoritetsintressen i de ledande datatjänstföretagen har NEB bildat ett särskilt bolag, INSAC, med uppgift att marknadsföra den brittiska datatjänstindustrins produkter. INSAC, som bildades i mitten av 1977, får under en femårsperiod disponera £ 20 miljoner för företagsförvärv och internationell marknadsföring. För att komma in på den amerikanska marknaden avser INSAC förvärva majoritetsintressen i ett antal amerikanska datatjänstföretag. För närvarande är INSACs marknadsföring koncentrerad till Viewdatasystemet (Prestel), som INSAC marknadsför tillsammans med General Electric Co. Ett annat betydelsefullt projekt är det avtal som slutits med det amerikanska datorföretaget CalComp avseende gemensam utveckling av tillämpningsprogramvaror för CalComps datorprodukter. NEB’s engagemang i programvaru- och datatjänstindustrin har en klart offensiv inriktning. Syftet är inte att hjälpa de svaga företagen (för dessa finns ett särskilt statligt stödprogram, Software Products Scheme), utan att stödja och utveckla de bästa.

7.1 .3 Mikroelektronikindustrin Den brittiska mikroelektronikindustrin (halvledare och integrerade kretsar) består av 10 företag varav 3 brittiskägda: Ferranti Ltd., Plessey Co och General Electric Co. Av de övriga är sex amerikanska. De brittiska tillverkarna har tvingats inrikta sin produktion mot specialiserade integrerade kretsar. Marknaden för standardkretsar behârskas nästan helt av de amerikanska företagen. För att bryta den amerikanska dominansen och samtidigt stödja den brittiska utvecklingen av Very Large Scale Integration (VLSI) lade brittiska regeringen fram ett omfattande program för mikroelektronikindustrin under 1978. Detta program innefattar f. n. följande två delar: El National Entreprise Board (NEB) har beslutat investera £ 50 miljoner i det nybildade företaget INMOS. Detta företag, som började sin verksamhet med att rektyrera personal från amerikanska halvledarföretag, kommer att sätta upp tillverkning i både Storbritannien och USA. För att dels underlätta etableringen i USA, dels få tillgång till amerikansk teknologi kommer

t I i i SOU 1980: 17 Storbritannien 103 i i V NEB att förvärva amerikanska halvledarföretag. Målsättningen är att 4000 nya arbetstillfällen skall skapas i Storbritannien. Enligt planerna kommer produktionen av kretsar till en början att förläggas till USA. Först 1981 planeras den storskaliga produktionen i Storbritannien komma igång. D Micro Electronics Industry Support Programme (MISP). För detta program, som sorterar under Department of Industry, disponeras £ 70 miljoner under 5 år. Programmet syftar till att stödja etablerade elektronikföretag, såväl brittiska som utlandsägda, som vill utveckla och tillverka dels vissa standardkretsar, dels specialkretsar. Stöd kan även utgå till företag som producerar tillverkningsutrustning till mikroelektronikindustrin. MISP kommer att inriktas mot projekt med stor utvecklingspotential. Särskilt kommer projekt som drivs i samarbete mellan tillverkare och användare att prioriteras. Stödet till ett projekt kan omfatta upp till hälften av FoU-kostnaderna, en fjärdedel av kostnaderna för produktutveckling och en fjärdedel av investeringskostnaderna i tillverkningsutrustning och byggnader. i Som en följd av mikroelektronikens ökade betydelse har industridepartementet bildat en särskild elektronikenhet, Electronics Applications Division. Dess uppgift är att göra den brittiska industrin medveten om mikroelektronikens ökande betydelse. Samtidigt som INMOS avser att skaffa sig amerikanska dotterföretag och samarbetspartners har ett av de ledande elektronikföretagen i Storbritannien, General Electric C0., etablerat ett samarbete med det amerikanska halvledarföretaget Fairchild Camera & Instrument Corp. Dessa företag kommer i början på 1980-talet att bygga upp en produktionsenhet i Storbritannien för tillverkning av standardkretsar.

7.1.4 Stöd till användning av mikroelektronik

Som ett komplement till tidigare redovisade program för att stödja den brittiska mikroelektronikindustrin, INMOS och MISP, beslutade regeringen i mitten av 1978 att sätta upp ett särskilt program för att stödja användningen av mikroelektronik. För detta program, som kallas Microprocessor Application Project (MAP), anvisades £ 15 miljoner. MAP, som sorterar under industridepartementet, består av tre delar: l. Industrial awareness and training, £ 2 mil joner. Detta delprogram syftar till att via subventionerade kurser och demonstrationsanläggningar sprida kunskap om mikroelektronikens användningsområden. Verksamheten kommer främst att inriktas mot verkstadsindustrin. 2. Consultancy support and initial feasibility studies, £ 3 miljoner. Företag kan under detta delprogram erhålla upp till £ 2 000 som bidrag för konsultutredningar angående möjligheterna att använda mikroprocessorer, antingen i tillverkningsutrustningen eller i slutprodukterna. 3. Microprocessor Application Support, £ 10 miljoner. Under detta delprogram kan företag erhålla direkt finansiellt stöd för projekt som innefattar användning av mikroprocessorer. Stödet kan utgå antingen med 25 “io av kostnaderna utan áterbetalningsskyldighet, eller med 50 % av kostnaderna med återbetalningsskyldighet. I det senare fallet träder återbetalningsskyldigheten i kraft endast om projektet blir lönsamt. Regeringens mikroelektronikprogram mottogs kritiskt på olika håll. Det

104 Storbritannien SOU 1980: 17

konservativa partiet inriktade sin kritik främst mot det statliga engagemanget i INMOS. Dessutom menade man att om användningen av mikroelektronik är lönsam tar industrin själv initiativet till dess användning. För de brittiska fackföreningarna har mikroelektroniksatsningen blivit ett dilemma. Å ena sidan inser man mikroelektronikens nödvändighet för att höja industrins konkurrenskraft. Å andra sidan befarar man dramatiska sysselsättningseffekter. Fackföreningarna har därför i sin kritik av regeringens program främst hävdat att sysselsättningsfrágorna borde få större uppmärksamhet. Även bland dem som välkomnat regeringens initiativ är många kritiska till programmets inriktning. Främst har denna kritik inriktats mot INMOS, som man menar har små förutsättningar att konkurrera med de amerikanska och de japanska elektronikföretagen beträffande tillverkning av standardkretsar. I stället borde, enligt kritikerna, stödet inriktas mot användningen av elektronik. I december 1978 offentliggjorde premiärministern att regeringen anslagit ytterligare £ 100 miljoner till mikroelektronikprogrammet. l det nya programmet, som utarbetats i samarbete mellan industri-, arbetsmarknads- och utbildningsdepartementen, Central Policy Review Staff‘ samt National Economic Development Council,’ har £ 60 miljoner avsatts för utbildning inom mikroelektronik samt ytterligare £ 40 miljoner till användning av mikroelektronik i industrin.

Under 1978 anslog den brittiska regeringen således totalt £ 235 miljoner till mikroelektronikomrádet fördelat enligt följande: El £ 50 miljoner till INMOS E] £ 70 miljoner till mikroelektronikindustrin (MISP) El £ 55 miljoner till att stimulera användningen av elektronik i industrin (MAP) El £ 60 miljoner för utbildning inom mikroelektronik. Satsningen på utbildning omfattar en rad olika åtgärder, bl. a. planeras ett program för utbildning av 64000 fackföreningsfunktionärer (finansieras till hälften av samhället och till hälften av fackföreningsrörelsen själv), utbildning för tekniker och andra anställda (i storleksordningen 3 miljoner personer) inom industrin, information till allmänheten och i skolorna etc. Ovanstående är emellertid ingen övre gräns för programmet. Ytterligare medel kommer att anvisas till såväl INMOS som övriga delprogram. Totalt räknar man med att det statliga stödet kan komma att uppgå till £ 400 miljoner för de närmaste tre åren. För att genomföra programmet kommer de olika departementen och myndigheterna att koordinera sin verksamhet. The National Computing Centre kommer att spela en central roll i regeringens mikroelektronikprogram. Samtidigt som mikroelektronikprogrammet lanserades beslutade regeringen att öka National Enterprise Boards länegräns3 frán £ 1000 miljoner till £ 4 500 miljoner. 1 Se avsnitt 7.2.1. Den vikt som brittiska regeringen fäster vid elektronikomrádet framgår inte bara av de omfattande programmen utan även av att premiärministern själv 2 Se avsnitt 7.2.3. tog initiativet i sammanhanget. När det senaste programmet offentliggjordes 3 Se avsnitt 7.2.4. skrev tidningarna om en Dunkirk industrial spirit.

SOU 1980: 17 Storbritannien 105

7.2 Myndigheter och organisationer som ansvarar för

data- och elektronikpolitiken

I de följande avsnitten ges en sammanfattande beskrivning av de myndigheter och organisationer som har till uppgift att stödja eller bevaka utvecklingen inom data- och elektronikomrádet.

7.2.1 Cabinet Office

The Central Policy Review Staff (CPRS), som är en dei av regeringskansliet, har ansvaret för koordineringen av regeringens politik inom mikroelektronikomradet. Till CPRS har knutits 17 utredare samt ett antal konsulter. CPRSs viktigaste uppgift är att studera sysselsättnings- och sociala effekter. The Advisory Council for Applied Research and Development (ACARD) är ett annat organ inom regeringskansliet med uppgift att följa utvecklingen inom mikroelektronikområdet samt att föreslå åtgärder. [september 1978 redovisade ACARD sina förslag till åtgärder i utredningen The Applications of Semiconductor Technology ’.

7.2.2 Department of Industry

Det brittiska industridepartementet, Department of Industry, har huvudansvaret för att genomföra regeringens olika program inom data- och elektronikomrádet. Inom industridepartementet hanteras dessa program av tvá olika enheter - the sponsorship division” och ”the research requirements division. The division sponsorship ansvarar för dels planering och utredning, dels administrering av stödprogram till den brittiska industrin. De sponsorshipenheter som svarar för data- och elektronikomrádet är: D Computer Systems and Electronics (CSE) D Electronic Application, ansvarar bl. a. för MAP-programmet D Mecanical Engineering and Machine Tools. För närvarande ansvarar dessa enheter för följande program: D The Advanced Computer Technology Project D The Advanced instrumentation Project D The Microelectronics Industry Support Programme (MISP) D The Microelectronic Application Project (MAP) D The Software Products Scheme D The Electronic Components Scheme D The Advanced Instrumentation and Automation Scheme D The Metal-Working Machine Tools Scheme. Vissa av dessa program innefattas i regeringens nya program Product and Process Development Scheme. The research requirements division formukartlägger forskningsbehov, lerar de forskningspolitiska programmen samt administrerar de forskningslaboratorier som sorterar under industridepartementet. Arbetet vid the research requirements division” och dess olika underavdelningar är, med undantag av The Computer, Systems and Electronics Requirements Board”, helt fristående från de programansvariga enheterna (sponsorship divisions).

106 Storbritannien SOU l980: 17

Brittiska industridepartementet, som i Sverige skulle motsvara industridei egen regi en omfattande FoUpartementet plus dess olika verk, bedriver verksamhet, bl. a. inom data- och elektronikomrádet. [tabell 7.1 redovisas industridepartementets forskningslaboratorier.

Tabell 7.1 Brittiska industridepartementets forskningslaboratorier 1978

Budget, Antal miljoner anpund ställda

National PhYS1Ca1 9.9 1011 Instrument för automatisk kontroll, Laboratory människa-maskinstudier N8l10n81 Engineering 7,5 878 Tillverkningsteknologi och -system Laboratory Warren Spring 3,5 386 Processteknologi (kemi) Laboratory National Maritime 2,6 287 Offshore teknologi Institution Computer Aided 2,3 115 Datorstyrd konstruktion Design Centre Laboratory of the 3,2 428 Analytiska instrument och Government Chemist kontroll

29 3 105

Källa: Financial Times. Anmärkning: Forskningslaboratorierna svarar för 16 °7o av industridepartementets totala FoU-utgifter.

7.2.3 The National Economic Development Council

The National Economic Development Council (NEDC) har till uppgift att studera och föreslá åtgärder för att stimulera den ekonomiska utvecklingen för såväl hela industrin som för enskilda branscher. Till NEDC har knutits 18 stående kommittéer med uppgiften att bevaka utvecklingen inom olika branscher, bl. a. inom elektronik- och verktygsmaskinindustrin. Under kommittéerna arbetar 40 stycken s. k. sector working parties” (SWP). I de olika SWP ingar representanter för regeringen, arbetstagaroch arbetsgivarorganisationer samt en oberoende ordförande. Under NEDC finns ett sekretariat, National Economic Development Office som verkställer de planerings- och utredningsuppgifter NEDC be- (NEDO), slutat.

7.2.4 The National Enterprise Board

The National Enterprise Board (NEB) bildades i november 1975 genom the den brittiska indu- Industry Act. NEB’s uppgift är att stödja och stimulera strin, höja dess internationella konkurrenskraft samt skapa ökad sysselsättning, särskilt i områden med hög arbetslöshet. NEB är ett statligt bolag som finansieras med allmänna medel. För närvarande kan NEB disponera £ 4500 miljoner för sin verksamhet. Dessa medel kan NEB använda antingen för utlåning till industrin eller för att köpa aktier. Däremot ger NEB inga statliga bidrag.

sou 1980: 17 Storbritannien 107

Då NEB går in med ägarkapital i företag görs detta på affärsmässig basis, dvs. i företag som åtminstone på sikt bedöms ha en god lönsamhet. Vanligtvis begränsas NEBs ägarintressen i företagen till mellan 20 och 30 % av aktiekapitalet. l de företag där NEB har ägarintressen är NEB’s engagemang inriktat mot företagens långsiktiga utveckling. För varje företag uppgörs planer på 5 års sikt. NEB verksamhet är huvudsakligen begränsad till tillverkningsindustrin. Av särskilt intresse för NEB är företag som signifikant kan öka exporten, minska importen, öka sysselsättningen eller företag som sysslar med framtagning av strategisk teknik. NEB tar också aktiv del i strukturrationaliseringen i vissa nyckelindustrier, t.ex. dataindustrin. Normalt engagerar sig NEB inte i utvecklingen av nya produkter som inte har dokumenterade kommersiella möjligheter. Innan NEB investerar i ett projekt eller i ett företag görs en bedömning av företagsledningens kapacitet. Dessutom ställer NEB som villkor ett finansiellt medansvar från något företag med lämplig produktionsinriktning samt dokumenterad stor erfarenhet av marknadsföring. Som redovisades i avsnitt 7.1 har NEB betydande intressen inom data- och elektronikområdet genom lCL, lNSAC (med intressen i ett antal brittiska datatjänstföretag) och INMOS. Normalt engagerar sig NEB inte i tjänstesektorn. Vad gäller datatjänstindustrin har NEB gjort bedömningen att den dels är en strategisk sektor, dels har goda internationella konkurrensförutsättningar.

7.2.5 National Research Development Corporation

The National Research Development Corporation är ett statligt bo- (NRDC) lag som bildades 1949 med uppgift att stimulera en effektivare exploatering av innovationer i näringslivet. NRDC s instruktioner ändrades 1967 och 1968 vilket bl. a. medförde att ramen för lån till företag ökade från £ 25 miljoner till £ 50 miljoner. NRDC sorterar under industridepartementet men har relativt stor frihet att styra sin verksamhet. För projekt vars kostnad understiger £ 250000 behöver NRDC inte erhålla tillstånd från industriministern. NRDC har ett nära samarbete med Science Research Council, forskningslaboratorier samt universitet och högskolor. NRDC’s verksamhet är i första hand inriktad mot att stödja och utveckla enskilda projekt hos företag. Vanligtvis ges inte generellt finansiellt stöd till företag. Samarbetet med industrin sker dels genom direkta samarbetsprojekt, joint venture”-projekt, dels genom att NRDC anskaffar patenträttigheter som sedan säljs till industrin. Hur dessa aktiviteter bedrivs redovisas kortfattat nedan.

Joint venture ”-projekt

NRDC’s finansiella stöd till innovationer i industrin sker vanligen genom joint venture-projekt. Det samarbetande företaget har äganderätt till innovationen samt ansvarar för dess utveckling och exploatering. NRDC bidrar med en viss andel av utvecklingskostnaderna i utbyte mot en viss andel av försäljningen eller någon annan form av ersättning. I vissa fall bidrar NRDC

108 Storbritannien SOU 1980: 17

även med en del av kostnaderna för anskaffning av ny kapitalutrustning samt för marknadsföring. NRDCs åtaganden i projekt, vad gäller såväl finansiering som ersättning, regleras frán fall till fall. Om ett nytt företag etableras för att utveckla och exploatera en innovation kan NRDC ga in med såväl ägarkapital som lån på joint venture-villkor.

Förmedling av innovationer och know-how

De innovationer som NRDC förfogar över kommer huvudsakligen från institutioner som helt eller delvis är finansierade med statliga medel; forskningslaboratorier, forskningsråd, universitet och högskolor, branschforskningsinstitut m. m. Innovationerna kan vara såväl patenterbara som icke patenterbara, t. ex. dataprogramvaror och know-how. Exploateringen av innovationer sker normalt inom privata företag som tecknar licensavtal med NRDC. För detta erhåller NRDC royalty. Om innovationen kan licensavtalet kombineras med lan kräver ytterligare utveckling eller direkt bidrag. Verksamheten vid NRDC är organiserad i tvá enheter, Department of Apof Engineering. Inom den senare enheten, som plied Science och Department ansvarar för projekt bl. a. inom data- och elektronikomrádet, finns följande enheter: Computer Aided Design Group; Computer, Systems and Electronics Group; Machinery Group samt Mechanical and Civil Engineering Group.

Uppgifter avseende NRDC’s verksamhet

1977/78 1949-1978 Antalet innovationer som förvärvats av NRDC 1 690 38 741 Antalet patent som förvärvats av NRDC 156 6 796

Antalet licensavtal som var i kraft 31 mars 1978: - i Storbritannien 417 - utomlands 114 Antalet pågående utvecklingsprojekt 31 mars 1978: - ”joint venture med industrin 186 - innovationer som vidareutvecklas 254

1977/78 Tusentals pund Licensintäkter 17 023 Intäkter från joint venture”-

Källa: NRDC.

7.2.6 Department of Employment

Det brittiska arbetsmarknadsdepartementet, Department of Employment, har en särskild enhet, the unit for manpower studies, som har till uppgift

SOU 1980: 17 Storbritannien 109

att studera den tekniska utvecklingens effekter på sysselsättningen. För närvarande har denna enhet inriktat sin verksamhet mot att studera effekterna av mikroelektroniken. Förutom egna lägesrapporter producerar enheten underlagsmaterial till

Central Policy Review Staff och industridepartementets Industrial strategy teams . Hittills har enheten producerat lägesrapporter för bilindustrin och in-

dustrin för tillverkning av ordbehandlingsutrustning. Planer föreligger att studera effekterna av robotar och NC-maskiner. Tillsammans med utbildningsdepartementet, the Manpower Services Commission och the Training Services Division inom arbetsmarknadsdepartementet håller man på att utforma ett särskilt utbildningsprogram (inkl. vidareutbildning) för mikroelektronik. Syftet är inte att etablera ett helt nytt program och nya institutioner utan i stället föreslår man att existerande utbildningssystem förstärks.

7.2.7 Department of Education and Science

Utbildningen inom datateknik och elektronik är, liksom för flera andra ämnen, fördelad pá många myndigheter och organisationer. För de offentliga utbildningsinstitutionerna har följande myndigheter ansvar: Utbildningsdepartementet -— universitet och grundskolor, gymnasium, högskolor. Services Division - Arbetsmarknadsdepartementet, Training särskild yrkesinriktad utbildning. Industridepartementet - särskilda yrkesinriktade kurser, ofta mer avancerade. lnom data- och elektronikområdet ställs stora krav på att utbildningen kontinuerligt anpassas till den snabba tekniska utvecklingen. Ofta sker detta inte vad gäller de offentliga utbildningsinstitutionerna (detta torde gälla såväl Storbritannien som andra länder). Som en följd härav bedrivs en betydande del av utbildningen inom data- och elektronikomrádet av privata företag med inriktning på utbildning, av leverantörer samt av särskilda enheter inom företag. Den brittiska regeringens elektronikprogram fäster stor vikt vid utbildningsfrågorna. Ett särskilt program för utbildning inom mikroelektronik håller pá att utarbetas av regeringen. Hittills har regeringen anvisat £ 35 miljoner för förstärkning inom främst högskoleväsendets undervisning i mikroelektronisk teknologi och applikationsmöjligheter. Dessutom har £ 20 miljoner anvisats till arbetsmarknadsdepartementet (se 7.2.6) för vidareutbildning och omskolning med inriktning mot mikroelektronik. Utbildningsinsatserna syftar dels till att få fram ett tillräckligt antal specialister, dels till att ge icke-specialister träning i att använda t, ex. mikrodatorer.

7.2.8 Övriga myndigheter och organisationer

Bland de institutioner som bedriver utredningsverksamhet inom data- och elektronikomrádet, med avseende på utbildning, sysselsättning, industripolitiska effekter m.m. kan nämnas the Institute for Manpower Studies, the Science Policy Research Unit, the Manpower Services Commission och the National Computing Centre. Samtliga dessa institutioners verksamhet är mer eller mindre koordinerad med regeringens mikroelektronikprogram.

l 10 Storbritannien SOU 1980: 17

7.3 Statligt stöd till användning och utveckling av verktygs-

maskiner och datorstyrd tillverkningsutrustning

Den brittiska industrin, bortsett frán flyg- och dataindustrin samt vissa delar av elektroindustrin, utnyttjar datorstyrd tillverkningsutrustning i relativt begränsad omfattning. Användningen av t. ex. industrirobotar och NC-maskiner är mindre än utnyttjandet i den svenska, amerikanska, västtyska och japanska industrin. Totalt torde antalet industrirobotar i Storbritannien uppgå till ca 100, vilket kan jämföras med närmare l000i Sverige. Ett område som däremot utvecklats relativt gynnsamt är datorstödd konstruktion, CAD. lnom detta omrâde pågår en tillfredsställande tekniköverföring frán universitet och forskningscentra till industrin. Såväl den brittiska regeringens mikroelektronikprogram som NEB’s verksamhet är huvudsakligen inriktad mot att öka automatiseringsgraden i industrin. Förutsättningarna för att regeringens program skall lyckas kan i vissa avseenden betraktas som goda. Följande faktorer spelar härvid en stor roll för programmet: D den högre utbildningen och forskningen i Storbritannien är av hög kvalitet, D man har ett flertal mycket framstående forskningscentra, dels sådana som sorterar under industridepartementet (se tabell 7.1) och som därför snabbt kan anpasss till regeringens politik, dels sådana som är knutna till branschorganisationer och företag, D dataindustrin är relativt framstående vad gäller såväl maskin- som programvaror. Om sedan programmet inte får önskvärd effekt beror det pá mera allmänna ekonomiska och politiska faktorer.

7.3.1 Industrirobotar Antalet installerade industrirobotar i Storbritannien uppgår som nämnts till högst 100 av vilka merparten finns inom bilindustrin. De flesta robotarna är importerade. De inhemska robotarna produceras i liten skala av BOC i samarbete med Hall Automation samt av British United Shoe Machinery. Inom industridepartementet har flera avdelningar, inklusive National Engineering Laboratory, pábörjat studier av industrirobotar. Enheten för elektroniktillämpningar har givit finansiellt stöd till the British Robot Association samt initierat två studier. Den ena, som utförs av Ingersoll Manufacturing, skall identifiera marknader och tillämpningar samt undersöka arbetsgivarnas och arbetstagarnas attityder till industrirobotar. Den andra studien har till uppgift att utröna förutsättningarna för en brittisk robotindustri. Enligt uppgift är industridepartementets tidshorisont 5-10 år och budgeten för ett eventuellt program i storleksordningen £ 10 miljoner. Om den brittiska regeringen beslutar sig för att satsa på ett robotprogram är det sannolikt att NEB blir involverat. Andra organisationer som har till uppgift att sprida kunskap om och stimulera användningen av industrirobotar är Science Research Council och the British Robot Association. Den senare bildades 1977 och har ett 100-tal medlemmar från robotleverantörer, robotanvändare och högskolor.

SOU 1980: 17 Storbritannien l11

7.3.2 Verktygsmaskiner och NC-maskiner

Den brittiska verktygsmaskinindustrin har varit stagnerande sedan i början av 1970-talet. Kapacitetsutnyttjandet i industrin ligger f. n. i genomsnitt pâ 80 /0 vilket medfört en låg lönsamhet. Av stor betydelse för verktygsmaskinindustrin är bilindustrins investeringari verktygsmaskiner. F. n. har bilindustrin en mycket låg tillväxt och dålig lönsamhet. Dessutom investerar bilindustrin i allt större utsträckning i utländska verktygsmaskiner. Under 1960- och l970-talen har importens andel av den totala tillförseln ökat från drygt 18 °7o till över 40 070. Som en följd av verktygsmaskinindustrins problem har regeringen vidtagit åtgärder dels för att stödja produktionen och produktutvecklingen, dels för att stimulera efterfrågan-på maskiner. Vad gäller det senare har det varit fråga om generella åtgärder, bl. a. förändrade avskrivningsregler för inventarier och lager vilket medfört att bolagsskatten sjunkit från den officiella skattesatsen 52 70 till ca 37 °7o. Enligt brittiska bedömningar torde det inte vara möjligt att vidta ytterligare generella åtgärder. I stället kommer insatserna att vara selektiva såsom bidrag och lángfristigt kapital till utvecklingsbara företag, eventuellt i samarbete med NEB. The Science Research Council har tillsatt en särskild kommitté, Manufacturing Technology Committee, med uppgifter att studera industrins användning av NC-maskiner. Kommitténs slutsatser är i korthet följande: El NC-maskiner svarar f. n. för mindre än 1,5 °7o av det totala antalet installerade verktygsmaskinenl Marknaden för NC-maskiner växer dock betydligt snabbare än marknaden för traditionella verktygsmaskiner. Som en följd av den snabba utvecklingen inom mikroelektroniken bedömer kommittén att marknaden för NC-maskiner kommer att växa än snabbare i framtiden. Speciellt kommer system som styr hela maskingrupper att få ökad användning? El Användningen av NC-maskiner är i stor utsträckning begränsad till vissa branscher och företagsgrupper (teknikintensiva företag). Dessa användare svarar för huvuddelen av marknadstillväxten för NC-maskiner. Tekniköverföringen till nya områden går långsamt. Orsakerna härtill är flera: —— i industrin Dålig lönsamhet och svårigheter att finansira nya investeringar. NC-maskiner är dyra i inköp men samtidigt är produktiviteten så hög att de torde ersätta 2-3 konventionella maskiner. —— Bristande kunskaper hos industrin vad gäller NC-maskinernas potential. Många företg har svårigheter att kunna göra tekniskt/ekonomiska jämförelser mellan NC-maskiner och konventionella maskiner varför kalkylunderlagen blir bristfälliga.

1 Det finns flera förklaringar till varför NC-andelen är så låg: - NC-maskiner började användas först under 1960-talet. - NC-andelen är beräknad med utgångspunkt från det totala antalet verktygsmaskiner, dvs. inkl. dels mycket små verktygsmaskiner som ännu ej är datorstyrda, dels verktygsmaskiner som installerades innan NC-tekniken var tillgänglig. Närmare 40 °7o av de installerade maskinerna är 10 år eller älde. Av de verktygsmaskiner som installerats under den sista 10- eller S-årsperioden är antalet NC-enheter betydligt högre. - Användningen av NC-maskiner är fortfarande i hög grad begränsad till vissa branscher och företag. Z Marknadsbedömningarna har gjorts av the Henley Centre for Forecasting som på uppdrag av the Machine Tool Trades Association också gör årliga uppdateringar.

1 12 Storbritannien SOU 1980: 17

Mot bakgrund av Ovanstående har kommittén föreslagit dels att Science Research Council skall öka forskningsanslagen till universitet och högskolor, dels att forskningen skall inriktas mot att utveckla system som successivt kan uppgraderas. Syftet är att företag som har begränsad erfarenhet av NCmaskiner skall kunna skaffa relativt enkla system som sedan skall kunna göras mer avancerade utan att kompatibilitetsproblem uppkommer. Kommittén föreslår att forskningen inom NC-maskiner får ett tilläggsanslag pá £ 400000 under en treársperiod. lndustridepartementet stöder användning och produktion av verktygsmaskiner och NC-maskiner dels genom program som ger lån och bidrag till industrin, dels genom FoU-anslag. Det särskilda programmet för verktygsmaskiner, Machine Tool Industry Scheme‘ har anvisats £ 30 miljoner. Stöd kan utgå med upp till 25 °7o av utvecklingskostnaderna för nya produkter, 20% av kostnaderna för anskaffning av ny tillverkningsutrustning, 15 lo av kostnaderna för nya byggnader samt 50 70 av eventuella konsultkostnader i samband med projektplaneringen. Förutom detta program kan verktygsmaskintillverkare/ -användare utnyttja mer allmänna program som t. ex. The Product and Process Development Scheme, The Selected Investment Scheme samt stöd inom ramen för The National Research Development Corporation’s (NRDC) aktiviteter. Dessutom kan företag som investerar i automatiserad produktionsteknik ansöka om anslag från de program som initierats inom mikroelektronikomrádet, se avsnitt 7.1 och 7.2. Inom the sponsorship division” finns tvâ Research and Development Requirements Boards som ansvarar för stöd till FoU inom området automatiserad produktionsteknik. Dessa är Mecanical Engineering and Machine Tools

Tabell 7.2 Mecanical Engineering and Machine Tools Requirements Board. Anslag till FoU inom mekanisk teknologi och verktygsmaskiner 1977/78 l OOO-tals % pund Efter mottagare:

Efter program: Bearbetningsteknik 2 153 25 Datorstödd konstruktion och g

1 Detta är ett av tolv branschprogram som an- Totalt 8 673 100 visats totalt £ 263 miljoner. Källa: Department of Industry.

i sou 1980: 17 Storbritannien ll3

Requirements Board och Computers, Systems and Electronics Requirements Board. Till den förra hör bl.a. datorstödd konstruktion och produktion (CAD/CAM). Den senare ansvarar för datorteknik, datakommunikation, elektronik (inkl. optoelektronik) samt datorstyrda processreglersystem. De viktigaste forskningslaboratorierna som ligger inom respektive Requirements Board är för: Mecanical Engineering and Machine Tools Board: National Engineering Laboratory, Computer Aided Design Centre och Production Engineering Research Association (PERA). Computers, Systems and Electronics Board: National Physical Laboratory, Warren Spring Laboratory och National Computing Centre. Samtliga dessa forskningslaboratorier sorterar under industridepartementet utom PERA som är en branschforskningsorganisation som finansieras av såväl industrin som staten. I tabell 7.2 och 7.3 redovisas hur anslagen från ovanstående Requirements Boards fördelas pá forskningslaboratorier och projekt. Tabell 7.3 Computers, Systems and Electronics Requirements Board (CSERB). Anslag till FoU inom datateknik och elektronik 1977/78

Microelectronics application

i_

2 402 Microelectronics production equipment

Advanced Computer Technology Project (ACTP) S69

0 Huvudsakligen på projekt som finansierats gemensamt av CSERB och försvarsministeriet. 7 Inklusive technology transfer projects vid National Computing Centre (NCC).

Källa: Department of Industry. 8

1 14 Storbritannien SOU 1980: l7

Budgeten för 1978/79 för Computers, Systems and Electronics Requirements Board anger en total kostnadsram på £ 12,4 miljoner. Denna siffra inkluderar anslag för vissa projekt samñnansierade med försvarsministeriet.

7.3.3 Datorstödd konstruktion och produktion (CAD/CAM) De statliga programmen vad gäller utveckling och användning av CAD-system verkställs huvudsakligen av Computer Aided Design Centre (CADC), NRDC (se avsnitt 7.2.5) samt universitet och högskolor. CADC, som bildades 1969, sorterar under industridepartementet. Antalet anställda uppgår till drygt 100 men kommer att utökas till 150. Ett flertal av CADC’s experter är anställda på kontrakt från dataföretaget lCL/Dataskill. Utvecklingsprojekt bedrivs i samarbete med företag, organisationer som NRDC, Science Research Council, National Engineering Laboratory (NEL), Production Engineering Research Association (PERA), National Computing Centre (NCC) samt högskolor.

CADCs uppgift är att stödja industrins användning av avancerad produk-

tionsutrustning. Detta görs på två sätt: G Utveckling av CAD-system åt industrin. Ofta sker utvecklingen i samarbete med företag och forskningsorganisationer. D Servicebyråverksamhet. Företag kan vända sig till CADC för att få t. ex. datorproducerade ritningar och NC-program. Till sitt förfogande har CADC ett flertal olika minidatorer, grafiska bildskärmsterminaler och annan avancerad datorutrustning. Det har uppskattats att högst 5 °7o av de potentiella CAD-användarna i industrin f. n. utnyttjar CAD-system. Vad gäller kopplingen CAD/CAM har industridepartementet och Science Research Council tillsatt en utredning som skall föreslå ett program för FoU, teknikspridning och utbildning. En organisation som utvecklar CAD/CAM-system i samarbete med industrin är Production Engineering and Research Association (PERA). PERA har bl. a. utvecklat ett CAD/CAM-system som kallas PADDS. Detta system producerar såväl ritningar som NC-program. Med bidrag från industridepartementet bedriver PERA en avgiftsfri rådgivningsverksamhet. Företag med mellan 100 och 1000 anställda kan vända sig till PERA för att få hjälp med konstruktions- och produktionsproblem, frågor i samband med utvecklingsprojekt m. m.

7.3.4 Projektet Automated small-batch production

Industridepartementet (Mechanical Engineering and Machine Tools Requirements Board) tillsatte 1976 en kommitté, den s. k. ASP-kommittén, med uppgift att studera den nationella och internationella utvecklingen vad gäller automatiserad småskalig produktion. Kommittén hade också till uppgift att föreslå såväl program för FoU som särskilda industripolitiska åtgärder. Kommittén redovisade sitt betänkande i november 1977.* Mot bakgrund av 1 Betänkandet kan rekvien mycket grundlig analys av automatiserad produktion, den brittiska indureras från National Engistrins teknologinivâ, hinder för införande av avancerade tillverkningsmetoder neering Laboratory. Kostnad £ 100. m. m. föreslog kommittén i sitt betänkande bland annat följande:

SOU 1980: 17 Storbritannien 115

D Finansiellt stöd till pilotinstallationer av DNC-system‘ och flexibla tillverk-

ningssystem samt till FoU-program för ASP-projekt. U Stöd till utvecklandet av en ny generation NC-maskiner. ‘ Direct Numerical Con-

trol (direkt numerisk D Stipendier till forskare med inriktning på automatiserad tillverkningstekstyrning) innebär att en nik. central dator styr flera En kortare sammanfattning av betänkandet ges i bilagan till kapitel 7. maskiner.

116 SOU 1980: 17

Bilaga till kapitel 7

Kort sammanfattning av betänkande från ASP (Automated

Small-Batch Production)-kommittén

Definitioner: Tre olika typer av produktionssystem studerades:

Typ 1: NC-maskiner (Numerical Control). Används i relativt stor utsträckning i industrin.

Typ 2. DNC-maskiner (Direct Numerical Control), vilket innebär att flera maskiner styrs av en central dator. Dessutom FMS-maskiner (Flexible Manufacturing System) som innebär automatisering av hela maskingrupper inklusive transportsystem. Endast ett fåtal pilotinstallationer finns i Storbritannien.

Typ 3. ASP (Automated Small-Batch Production). Dessa system skall arbeta obemannade eller med begränsad bemanning. Ännu inga system planerade. Kommittén studerade system av typ 2 och 3 och redovisade förslag på program dels på medellång sikt (3-5 år), dels pá lang sikt (5-10 år).

Bakgrund till ASP-projektet Verkstadsindustrins förädlingsvärde uppgick 1974 till 13 070 av BNP samt svarade för 45 Woav hela tillverkningsindustrins förädlingsvärde. Verkstadsindustrins struktur med avseende på företagsstorlek anges nedan. Tabell 1 Verkstadsindustriföretagens storleksfördelning Storleksklass Antal Antal °7o-andel av Antal anställda företag anställda förädlingsvärdet - 99 17000 550000 15 100-999 3500 1300000 35 1000- 600 1400000 50

Källa: National Engineering Laboratory, ASP-Committee.

Det har uppskattats att ca 40 % av produktionen i verkstadsindustrin avser produkter som tillverkas i serier som understiger 50 enheter. (I USA har det uppskattats att den småskaliga produktionen inom den metallbearbetande in-

SOU 1980: 17 117 Bilaga

dustrin svarar för mellan 50 och 75 % av produktionsvärdet). Avancerad datorstyrd tillverkningsutrustning kan medföra stora produktivitetsvinster i den småskaliga produktionen. Skattningar har visat att kostnaderna för att producera en detalj i korta serier är mellan 10 och 100 gånger större än motsvarande kostnader vid massproduktion. Detta beror på tre faktorer: D låg kapitalintensitet D utnyttjandegraden hos maskinerna är låg D höga kapitalkostnader för varor i arbete och lager, vilket i stor utsträckning förklaras av att produktionsutrustningen ej är flexibel.

Internationella jämförelser D I en undersökning av 762 tillverkningsföretag i Storbritannien och 416 i Japan visades att produktionsvärdet per anställd i Storbritannien utgjorde 44 970av motsvarande värde i Japan. D Under 1974-75 var kapitalinvesteringarna per anställd i Japan ca £ 4500 mot ca £ 400 i Storbritannien. D I en undersökning av ll verktygsmaskinföretag i Storbritannien och Västtyskland visades att förädlingsvärdet per anställd i de västtyska företagen var ca 75 °7ohögre än i de brittiska. D Storbritanniens andel av världsexporten har mellan 1950 och 1975 minskat från 25,5 0/o till 9,2 %. Industrins investeringar i verktygsmaskiner, uttryckta i procent av försäljningsvärdet, har sjunkit mellan 1967 och 1977 _från ca 1,4 till 0,8 °7o. D Storbritannien tenderar att exportera varor med lågt förädlingsvärde och importera varor med högt förädlingsvärde. D Under 1977 exporterades 200 NC-maskiner medan 500 importerades. Vad gäller de mer avancerade produktionssystemen, typ 2 och 3, konstaterade kommittén att Storbritannien sannolikt ligger 10 år efter länder som USA, Västtyskland och Japan. Dessa länders regeringar har satsat stora summor på att utveckla tekniken, framför allt genom pilotprojekt. l USA och Japan uppgår antalet DNC-system till över 100.

Sociala attityder Trots att automatiseringen medför ett minskat antal arbetstillfällen fann kommittén inte något större motstånd hos de anställda, under förutsättning att genomförandet sker i samråd med de anställda och deras organisationer. Däremot fann kommittén att ett större motstånd förelåg hos företagsledningarna. En av förklaringarna härtill är, enligt kommittén, att de brittiska företagsledarna inte har tillräcklig utbildning (i en undersökning där företagsledare i Västtyskland och Storbritannien jämfördes konstaterades att de brittiska företagsledarna i genomsnitt har betydligt lägre utbildning). Trots att Storbritannien f. n. har hög arbetslöshet år det svårt att rekrytera utbildad arbetskraft. Detta förklaras av förändrade attityder i samhället till verkstadsarbete. Kvalificerad arbetskraft i verkstadsindustrin söker sig till andra näringsgrenar, framför allt tjänstesektorn. I en undersökning som gjordes bland avgångsklasser i sydvästra England ansåg över 90 °7oav eleverna att verkstadsarbete var tråkigt, hårt, smutsigt och antisocialt.

113 Bilaga sou 1980: 17

Dessa förhållanden har lett till att medelåldern hos de anställda i industrin blivit allt högre samtidigt som de nyanställda har lag utbildning. är bristen på utbildad arbetskraft inom industrin ett av de Enligt kommittén allvarligaste hindren för ökad automation. Självfallet kommer automationen att minska efterfrågan på arbetskraft. Däremot kommer efterfrågan att vara stor pâ sådan arbetskraft som skall implementera och övervaka automatiserade tillverkningssystem.

Utvecklingen fram till 1985

Antalet installerade NC-maskiner uppgår f. n. till 10000 och de representerar 10% av installationsvärdet av totalt 900000 installerade verktygsmaskiner. Marknaden för NC-maskiner växer för närvarande med ca 1000 enheter per år. Enligt kommitténs bedömningar kommer antalet NC-maskiner 1990 att uppgå till mellan 23 000 och 40000. Vad gäller mer avancerade tillverkningssystem, som DNC, FMS och ASP, följande bedömningar: System som innefattar 8 eller fler NCgör kommittén maskiner har samma produktivitet som 50-100 konventionella maskiner. Endast 7 “70 av de brittiska industriföretagen har mer än 100 verktygsmaskiner. Av dessa torde endast 500 kunna bli potentiella användare. Med dessa utgångspunkter bedömer kommittén att det 1995 kommer att finnas 300-700 helt eller nästan helt automatiserade tillverkningssystem installerade.

Några av kommitténs slutsatser och förslag till åtgärder

D Att ett antal pilotinstallationer av typ 2 (DNC och FMS) utvecklas med finansiellt stöd från industridepartementet samt att FoU-program för ASPprojekt initieras. D Att tillförseln av DNC- och FMS-system under de närmaste 5 åren sannolikt måste komma från utlandet. D Att industridepartementet, National Engineering Laboratory (NEL) och industrin tillsätter en utredning under ett år med uppgift att föreslå åtgärder för att utveckla en ny generation NC-maskiner. Dessa skall vara modulära och enkelt kunna integreras till hela maskingrupper. När utredningen slutförts skall industridepartementet i samarbete med NEL ge finansiellt stöd till industrin för utveckling av dessa enheter. D Att industrin och statliga myndigheter ger stipendium till forskare inom industrin och utbildningsväsendet så att de kan arbeta utomlands och studera den tekniska utvecklingen. D Att konventionell investeringskalkylering ej beaktar alla fördelarna av avancerade Forskning på detta område är nödväntillverkningssystem. digt. D Att utredningen koncentrerat sitt arbete på metallbearbetning. Liknande studier bör göras för svetsning, laserskärning, gjutning samt framför allt för montering.

sou 1980: 17 119

, 8 Frankrike

8.1 Inledning

Data- och elektronikindustrin har tillsammans med kärnkrafts- och flygindustrin högsta prioritet i den franska industripolitiken. Regeringens massiva satsningar pá dessa industribranscher beror inte enbart på att de är betydelsefulla för samhällsekonomin. En konkurrenskraftig inhemsk datorindustri är enligt den franska regeringens mening nödvändig för det nationella oberoendet. Som exempel på detta kan nämnas att Frankrikes beslut att bygga upp en nationell datorindustri kring Compagnie Internationale pour Vlnformatique (CII) gár tillbaka till 1965 då det USA-kontrollerade företaget Machines Bull vägrade leverera datorer till det franska kärnvapenprogrammet. Sedan dess har den franska regeringen givit omfattande stöd till data- och elektronikindustrin.

8.2 En översikt av Frankrikes FoU-investeringar

Frankrikes totala FoU-investeringar uppgick 1974 till 523 miljarder francs (1,7 “lo av BNP), varav 13,5 miljarder francs (58,7 °70) investerades i företagssektorn. Av FoU-investeringarna i företagssektorn finansierade staten 31 970 (4,2 miljarder francs). Som framgår av tabellerna 8.1 och 8.2 har det statliga FoU-stödet främst inriktats mot flyg-, data- och elektronikomrádet (merparten av FoU inom kärnkraftsomrádet redovisas som investeringar i den offentliga sektorn).

Tabell 8.1 FoU-investeringar inom företagssektorn 1974. Miljoner francs

Offentlig Privat Summa °7o-andel finansiering finansiering offentlig Mfr °7o Mfr °7o Mfr 070 fi“““5‘e“g

Flyg, rymdteknik 2580 (61,4) 455 (4,9) 3035 (22,4) 85 Elektronik, telekommunikation 945 (22,5) ;610 (l7,2) 2555 (l8,9)

37$

35 Datateknik 225 (5,4) 525 (5,6) 750 (5,5) 30 Andra sektorer 450 (l0,7) S760 (72,3) 7210 (53,3) 6 Summa 4200 (100,0) 9350 (100,0) 13 550 (100,0) 31 Källa: Bureau d[nformations et de Prévisions Economiques.

120 Frankrike SOU 1980: 17

Av de totala FoU-investeringarna i data-, elektronik- och telekommunikationsområdet är som framgår av tabellen 35 Io finansierade med offentliga medel. Detta kan jämföras med 6% offentlig finansiering i andra sektorer, exklusive flyg och rymdteknik.

Tabell 8.2 FoU-investeringamas procenluella andel av produktionsvärdet för olika branscher inom företagssektom 1974

Produktions- FoU-investeringarnas 70-andel av värde Mfr produktionsvärdet Offentlig Privat Totalt andel andel

Flyg, rymdteknik 12980 20,0 3,5 23,5 Elektronik, telekommunikation 31 500 3,7 6,8 10,5 Datateknik 8900 2,5 5,9 8,4 Företagssektorn totalt 860100 0,5 1,1 1,6

Källa: Bureau dlnformations et de Prévisions Economiques.

8.3 och som ansvarar för

Myndigheter organisationer

data- elektronikpolitiken

och

Huvudansvaret för den franska data- och elektronikpolitiken ligger hos industridepartementet (Ministére de l’Industrie). Inom industridepartementet handläggs de branschinriktade industrifrågorna av Direction Générale de l’Industrie (DGI). Under DGI finns fyra byråer av vilka Direction des Industries A Electroniques et de Plnformatique (DIELI) har det direkta ansvaret för industrifrágor som rör data-, elektronik-, telekommunikations- och rymdindustrin. Organisationsstrukturen är närmare redovisad i figur 8.1. Till industridepartementet hör också ett antal laboratorier som bedriver forskning inom data- och elektronikomrádet. Det viktigaste är: D Institut National de Recherche Plnformatique et l’Automatique (INRIA), D Laboratoire d’Electronique et de Technologie de Plnformatique (LETI). För 1980 uppgår industridepartementets totala anslag för FoU (alla områden) till ca 6,4 miljarder francs. lndustridepartementet har ett nära samarbete med branschorganisationer, som är inriktade mot de små och medelspeciellt vad gäller olika stödprogram stora företagen. Ansvaret för stödprogrammens genomförande läggs ofta på Detta får till följd att industridepartementet fâr ett stort inorganisationerna. flytande över branschorganisationernas Verksamhetsinriktning. Exempel på branschorganisationer som samarbetar med industridepartementet är: D Association Francaise Mission pour la Conception et le Design Assisté par Ordinateur (AF MICADO) som har till uppgift att stimulera användningen av system för datorstödd konstruktion (CAD-system). D Bureau National de Plnformatique Scientifique et Technique (BNIST). D Agence pour le Développment de la Production Automatisée (ADEPA) med uppgift att stimulera användningen av numeriskt styrda verktygsmaskiner och annan datorstyrd tillverkningsutrustning.

SOU 1980: 17 Frankrike 121

uvcoümEo

-oaåcobxxo

Ezo mmzo ma

:oo

mflmctfl

-män

hd

.23.

Sm... :Saw:

.Smb

mw:w$_cD

.Swiss

wco._or_omm

_ _

»mmou

m:o_~muE:EEou

55.5.

w.m_m_c___

330m_

Scfimbww

umtmmtomw

m_ man

mEmwE::ox5.._

%§§=2

m

xam

Eu

:E

.mE._8tmE

Eom

:små

Emwêsi

oo

.:m«.:.:o$::o:«£m

ammo

=_OU :E

m:U__n:n_wm mE5_._mE:

...m5

wbm_c:_ :SE: .mEm

m_

SS ou

.w_EE..._ -Enn

_mñm

EwU_mw.n_

_._.U

w_:m:.uc_._

_mz_

St..=t\

mb :av

O._.0_D

9w~m_c_.2

x.c.\§.S.a.=u

ms_s__o ES.

b:e.:am.EumS

n:_m0D

m_o :m4

.._Eoc8m._

.to

mn

_s_mo

$E.w.fiS@<

em:2c_s_

x .m

ämi

122 Frankrike SOU 1980: 17

AI Agence de I’Informatique CCM Commission Centrale des Marchés CEA Commissariat a I’Energie Atomique CEESI Centre d’Etudes et d’Expérimentation des Systémes d’Information CII Comite Interministériel de l’Informatique COMI Commission de I’Informatique CNET Centre National d’Etudes des Telecommunications CNRS Centre National de Ia Recherche Scientifique CSMI Commission Spécialisée des Marchés de l’Informatique CTI Centre Technique en Informatique DGEMP Direction Générale de IEnergie et des Matiéres Premieres DGI Direction Générale de l’Industrie DGRST Delegation GéneraIe å la Recherche Scientifique et Technique DIClD Direction des Industries Chimiques, Textiles et Diverses DIELI Direction des Industries Electroniques et de l‘Informatique DIMME Direction des Industries Metallurgiques, Mecaniques et Electriques LETl Laboratoire dElectronique et de Technologie de l’Informatiue MI Mission á |’Informatique MIDIST Mission Interministérielle de l‘Information Scientifique et Technique INRIA Institut National de Recherche l’Informatique et I’Automatique STISI Service du Traitement de l’Information et des Statistiques Industrielles

Mission á l’Informatique och Agence de llnformatique är två organisationer som har till uppgift att främja datateknikens användning i den offentliga respektive privata sektorn. Organisationerna har starka knytningar till * DIELI. A Inom det sekretariat som handlägger forskningspolitiken (Secrétariat d’Etat å la Recherche), vilket är direkt underställt premiärministern, har Délégation Générale á la Recherche Scientifique et Technique (DGRST) ansvaret för de mer grundläggande forskningsinsat serna inom data- och elektronikområdet. Andra viktiga forskningsorganisationer inom data- och elektronikomrâdet är Centre National de la Recherche Scientifique (CNRS) och Centre National d’Etudes des Télécommunications (CNET) som sorterar under utbiidningsdepartementet respektive post- och telekommunikationssekretariatet. För koordineringen av regeringens datapolitik har dessutom tillsatts en interdepartemental kommitté, Comité Interministériel de l’Informatique (ClI). Denna består av representanter från de särskilda datakommittér som inrättats vid varje departement.

8.4 Industripolitiska program för data- och elektronikindustrin

Den franska industripolitiken är formulerad i S-ársplaner. Den nuvarande planen, som är den sjunde, omfattar perioden 1976-1980. Inom ramen för S-årsplanerna formuleras program för olika industrisektorer. Inom data- och elektronikomrádet har följande program initierats hittills: Plan Calcul”: sattes upp 1966 för att främja utvecklingen av en oberoende fransk datorindustri. För att genomföra Plan Calcul tillsattes 1966 Délégation a l’Informasom sorterade direkt under premiärministern. I samband med att tique, industri- och forskningsministeriet 1974 satte upp Direction Générale de l’In— dustrie, som skulle ansvara för samtliga industriprogram, bildades Direction

SOU 1980: 17 Frankrike 123

des Industries Electroniques et de l’Informatique (DIEL I). Det senare övertog därmed delegationens arbetsuppgifter som då upplöstes. Plan Composant”: sattes upp 1966 för att koordinera de statliga insatserna för utvecklingen av elektroniska komponenter. Plan Mini-Informatique” och Plan Pe’ri-Informatique”: initierades 1975 med uppgift att strukturera den del av datorindustrin som tillverkar mini- och kontorsdatorer respektive periferienheter (terminaler, skrivare m. m.). Plan Composant, Plan Mini-Informatique” och Plan Péri-lnformatique” ingår som delar i ”Plan Calcul”. Mission pour les circuits inIegre’s”: lanserades 1977 med uppgiften att stödja den franska produktionen av integrerade kretsar. Enligt planerna skall ett stöd om 600 miljoner francs utgå under fem år. Stöd kommer att utgå dels till industriell utveckling och produktion, dels till FoU. lnformatique et Société. Premier Plan ”: I december 1978 lanserade industriministern en ny stor plan som omfattade hela data-, elektronik- och telekommunikationsomrádet. Planen var ett resultat av en stor studie som initierades 1976 av presidenten. Enligt den nya planen skall staten fr. 0. m. 1979 och under fem år stödja elektronikområdet med 2,25 miljarder francs. Förutom direkt industripolitiskt stöd, enligt ovan angivna program, erhåller den inhemska industrin ett betydande stöd genom offentlig upphandling. Omfattningen av detta stöd framgår av tabell 8.3. Inom den offentliga sektorn har den inhemska datorindustrin 36 Io av datormarknaden mot endast 19 % inom den privata sektorns datormarknad.

Tabell 8.3 Datorföretagens procentuellt: marknadsandelar (i värde) på den offentliga och den privata datormarknaden 1974

Offentlig Privata Totalt förvaltning sektorn

Källa: Plnformatisation de la Société.

8.4.1 Datapolitiken fram till och med 1976

Under perioden 1966-1974 var den franska datapolitiken formulerad i den första Plan Calcul. Huvudsyftet med denna plan var att främja utvecklingen av en oberoende fransk datorindustri. 1 tabell 8.4 redovisas det statliga stödet till dataindustrin under perioderna 1966-1974 och 1975-1979. För perioden 1976-1980 ingår den franska datapolitiken i den 7:e ekonomiska planen. 1 denna läggs stor vikt vid att Frankrike skall uppnå teknolo-

124 Frankrike SOU 1980: 17

Tabell 8.4 Industri- och forskningspolitiskt stöd till data- och elektronikområdet under perioden 1966-1979. Miljoner francs 1966-1974 1975-1979

subventioner för restrukturering av datorindustrin (huvudsakligen subventioner till CII-Honeywell Bull) 2970 Utvecklingsstöd

-— Programvaror och stöd till

a Forskningsstödet som är redovisat avser medel huvudsakligen från industridepartementet och forskningssekretariatet. FoU-stöd utgår också frán försvars- och utbildningsdepartementen varför det totala stödet är avsevärt större än vad som här redovisats. Källa: DlELl.

giskt oberoende inom data- och elektronikområdet. Den franska datapolitiken inrymmer flera olika medel för att stödja den inhemska industrin: D bidrag för omstrukturering av branschen, D stöd till datorindustrin genom offentlig upphandling, D direkta bidrag till FoU, D fördelaktiga skattevillkor och kreditgarantier för marknadsföring, export och FoU. Misslyckandet, sáväl utom som inom ett europeiskt samarbete,‘ med att skapa en konkurrenskraftig fransk datorindustri för produktion av generella datorer medförde att franska regeringen tvingades acceptera ett utländskt inflytande inom detta område. För att trygga en inhemsk produktion av stora datorer tog franska regeringen initiativet till ett samgående mellan CII och Honeywell Bull vilket genomfördes 1976. För franska staten innebar fusionen stora kostnader. Förutom 130 miljoner francs för Övertagande av aktier från

Honeywell korn direkta franska subventioner till det nya företaget på 1,2 mil-

jarder francs under en fyraársperiod. Vidare övertog staten C1I’s förluster under 1975 (630 miljoner francs) och de beräknade förlusterna under 1976 (135 miljoner francs). 250 miljoner francs tillsköts för att fullfölja utvecklingsarbetet på stordatorn X4. Sist men inte minst garanterades det nybildade C11- Honeywell Bull under en fyraársperiod statliga beställningar till ett värde av sammanlagt 4 miljarder francs. Efter 1980 räknar den franska regeringen med att alla statliga subventioner skall upphöra. Det nya företaget blev med en totalomsättning pá 4,5 miljarder francs (1978), 18000 anställda och med en europeisk marknadsandel pá ca 12,5 lo det största datorföretaget i Europa. Även om franska intressen innehar aktiemajoriteten (53 970mot 47 % för Honeywell) i det nya CII-Honeywell Bull, ligger de tekniska besluten under en särskild kommitté, där det amerikanska i praktiken torde 1 Se redovisningen av företaget Honeywell Unidata i avsnitt 5.2.2. ha beslutsrätt.

SOU 1980: 17 Frankrike 125

I och med genomförandet av fusionen mellan CII och Honeywell Bull har franska regeringen inriktat sin politik mot att skapa en konkurrenskraftig fransk industri för minidatorer och periferienheter. För dessa delbranscher inrättades Plan Péri-Informatique och Plan Mini-Informatique. Enligt Plan Péri-Informalique skall de inhemska producenternas marknadsandel öka från 30 °7o till 50--60 70, vilket motsvarar en årlig volymökning om 40 70 fram till 1980. För att uppnå detta mål har industridepartementet tecknat s. k. tillväxtkontrakt med de sex ledande tillverkarna av periferiutrustning. Enligt dessa kontrakt erhåller företagen subventioner för att täcka investcrings- och utvecklingskostnader förknippade med kontraktens produktionsmål. Om de uppställda tillväxtmålen inte uppfylls blir företagen återbetalningsskyldiga. lnornrminidatorområdet, Plan Mini-Informatique”, har den franska re- geringen medverkat till en sammanslagning av de två största tillverkarna CII (den del som blev kvar efter fusionen med Honeywell) och Télémécanique. Det nya företaget, som heter SEMS (Société Européene de Mini-informatique et Systémes), är en del av Thomson-CSF, Frankrikes största elektronik- och telekommunikationsföretag med en nyckelställning inom franskt näringsliv.

8.4.2 Datapolitiken från och med 1977 Efter 1976 har tyngdpunkten i industripolitiken inom data- och elektronikområdet förskjutits dels mot halvledarteknologi och data- och telekommunikation, dels mot datateknikens användning i industrin och samhället.

8.4.2.1 Mission pour les Circuits Intégrés” Under 1977 lanserade den franska regeringen ett nytt program, Mission pour les Circuits Intégrés”, för att främja den inhemska produktionen av integrerade kretsar. _ Programmet består av tre delar: A) inrättandet av ett nytt forskningscenter för integrerade kretsar. Det nya centret kommer att tillhöra Centre National d’Etudes des Télécommunications (CNET). Forskning inom området integrerade kretsar bedrivs även vid Centre Nationale de 1a Recherche Scientifique (CNRS), universiteten, atomenergiorganet (CEA), Delegation Générale å la Recherche Scientifique et Technique (DGRST), Institut National de Recherche Plnformatique et lAutomatique (INRIA) samt Laboratoire dElectronique et de Technologie de l’Informatique (LETI). Forskningssatsningen inkluderar ett fyraårsprogram för forskning inom VLSI-området (Very Large Scale Integration) vid Thomson-CSF och atomenergiorganet CEA. B) En strukturplan för halvledarindustrin. Direction des Industries Electroniques et de Plnforamtique (DIELI) och Direction Générale des Télécommunications har fått i uppgift att förhandla med såväl inhemska som utländska halvledarföretag angáende samarbete och etableringar. Merparten av de 600 miljoner francs (på fem år) som avsatts för hela programmet kommer att användas för att genomföra strukturplanen. Sannolikt kommer industristödet att uppgå till 550 miljoner francs. Inriktningen för strukturplanen redovisas i det följande.

126 Frankrike SOU 1980: 17

C) Ett särskilt delprogram för att stimulera användningen av mikroelektronik. Den franska marknaden för integrerade kretsar uppgick 1977 till 570 mil joner francs. För 1980 och 1985 beräknas marknaden ha ökat till 1 000 respektive 2 300 miljoner francs. I tabell 8.5 visas den inhemska produktionens andel av förbrukningen.

Tabell 8.5 Den franska marknaden och produktionen av integrerade kretsar 1977. Mil-

joner francs Totalt Bipolära Linjära MOSkretsar kretsar kretsar

Marknad 570 240 150 180 lnhemsk produktion” 240 35 165 40 Den inhemska produktionens andel av marknaden 42 °7o 15 lo 110 70 22 °7o “ Metal Oxide Semiconductor. b Utlandsägda företag svarar för hälften av produktionen. Källa: Ministêre de Plndustrie.

Den franska tillverkningen av integrerade kretsar är koncentrerad till följande företag: D SESCOSEM, som är en division inom Thomson-CSF. D EFCIS, som ägs av Thomson och det franska atomenergiorganet CEA. D LTT (Lignes Télégraphiques et Téléphoniques) som är ett dotterföretag till Thomson. D RTC (Radio Technique Compelec) som ägs till 53 °7o av Philips. D Motorola (USA). D Texas Instruments (USA). D SGS-ATES (Italien). D IBM France. l-lela dess produktion avsätts vid IBM-företag i Europa. lndustristrukturplanen för integrerade kretsar omfattar konkreta program för följande företagsgrupper: Le pöle Thomson-CSF, bipolaires”. Thomson-CSF och dess division

SESCOSEM har tecknat ett avtal med det amerikanska företaget Motorola.

Enligt avtalet skall SESCOSEM få. tillgång till Motorolas tillverkningsteknologi för bipolära integrerade kretsar. De tvá företagen skall dessutom bedriva produktionssamarbete för att uppnå ett bättre kapacitetsutnyttjande, s.k. second sourcing”. SESCOSEM har också avtal med Advanced Micro Devices Inc och Fairchild. SESCOSEM’s produktion av kretsar kommer huvudsakligen att inriktas mot konsumtionsvaruindustrin (bilar, klockor, TV-apparater m. m.). Statligt stöd: 100 miljoner francs under fem år. Enligt uppgift hade SESCOSEM en förlust på 20 miljoner dollar av en försäljning pá 64,2 miljoner dollar under 1976. (Källa: Business Week). Le pöle EFCIS-MOS. Även EFCIS, som ägs av Thomson och atomenergiorganet CEA, har tecknat liknande avtal med Motorola. EFCIS kommer att tillverka olika s. k. MOS-kretsar (N-MOS och C-MOS) men även SOSkretsar. EFCIS skall också tillsammans med forskningslaboratoriet LETI utveckla VLS1-teknologin. Statligt stöd: 200 miljoner francs fem år.

under

SOU 1980: 17 Frankrike 127

“Le pâle RTC, bipolaires”. RTC, som ägs till 53 °/o av Philips, skall utveckla snabba integrerade kretsar (TTL-kretsar) som främst skall användas i datorer och telekommunikationsutrustning. RTC’s största kunder är Philips och C11- Honeywell Bull. Statligt stöd: 100 miljoner francs under fem år. Le pâle Saint Gobain Pont å Mousson (SGPM), MOS ”. Saint Gobain har beslutat att tillsammans med National Semiconductor Corp (USA) starta tillverkning av integrerade kretsar av typerna N-MOS och C-MOS. Statligt stöd: 150 miljoner francs under fem år. Förutom dessa företagsgrupper, vars program är klara, págár förhandlingar mellan det franska företaget Matra och det amerikanska halvledarföretaget Harris Corp. Det finns en gemensam nämnare för de olika företagsgrupperna inom det franska programmet och det är amerikanska halvledarföretag. Härvidlag skiljer sig inte det franska programmet frán de engelska och tyska programmen. I samtliga fall har det varit nödvändigt att antingen via köp av eller samarbete med amerikanska företag skaffa de nödvändiga teknologiska kunskaperna.

8.4.2.2 Informatique et Société. Premier Plan” I slutet av 1976 tillsatte Frankrikes president en utredning med uppgift att utreda datateknikens och elektronikens effekter pá samhället. 1 maj 1978 publicerades utredningen under namnet ”L’Informatisation de la Société” (eller Nora-Minc-rapporten efter författarna). Utredningen, som omfattade 1370 sidor med bilagor, väckte stor uppmärksamhet inte minst p. g. a. presidentens engagemang i densamma. Utredningen förutser en radikal av det ekonomiska förändring och politiska livet som en följd av samhällets datorisering. Datoriseringen kommer att fullständigt förändra relationerna mellan medborgare, stat, administration och företag liksom relationerna länderna emellan. Tre problem som kommer i datoriseringens spår nämns särskilt: Arbetslöshet. Datoriseringen rationaliserar bort arbetstillfällen, speciellt inom bank- och försäkringsväsendet, försäkringskassor, postväsen o. s. v. Pá 10 år räknar man med att 30 70 av nuvarande arbetstillfällen kommer att försvinna. Det nationella oberoendet kan urvattnas. Detta anses gälla även större nationer som Frankrike. Faran härvidlag ligger i att den helt dominerande makten på området är samlad inom ett enda företag, IBM. På sikt kan hela den etablerade maktstrukturen komma att ifrågasättas. Både centraliseringar och decentraliseringar (via minidatorer) kan genomfö-

ras pa ett mera omfattande sätt än tidigare. Den enskilda individens hjälplös-

het kan komma att skapa problem. Speciellt framhálles betydelsen av att datorer och telekommunikation (inklusive satelliter) blir allt mer integrerade! Enligt utredningen är det detta ‘ Det franska begreppet som kommer att revolutionera samhället. I denna process är det USA (IBM) för detta är telematique som dominerar och styr utvecklingen. För att bryta denna dominans föreslås: = télécommunication + D massiva nationella program, informatique. Motsva- El skapandet av ett telekommunikationsministerium, rande engelska begrepp är compunication = D samarbete inte bara mellan de europeiska teleförvaltningarna utan även computers + telecommumed American Telephone & Telegraph. nication.

128 Frankrike SOU 1980: 17

I december 1978 offentliggjorde industriministern ett omfattande program för data- och elektronikomrádet, Le Développement des Applications de som ersätter Plan Calcul, skall stal ’InformaIique”. Enligt detta program, ten under en femårsperiod stödja data- och elektronikomrâdet med 2 250 miljoner francs.‘ Dessa medel är avsedda för: l. lndustripolitiskt stöd, speciellt rörande integrerade kretsar enligt den plan som lanserades 1977 samt de två tidigare initierade programmen för periferiutrustningar respektive minidatorer. 2. Teknikspridning, i första hand till mindre och medelstora företag. För detta ändamål inrättades under 1979 ett särskilt organ. 3. Prioriterade FoU-arbeten, speciellt med hänsyn till datorstyrda produktionsprocesser och banksystem. 4. Användning av telefonnätet för data- och informationstjänster. Ell . lnitiering av nya datatekniska kurser i skolorna. 6. Pilotprojekt inom områdena kontors- och bankautomation, industriautomation, databanker och nya teletjänster. De mer konkreta för den nya planen kan sammanfattas enmålsättningarna ligt följande: , a) 10000 mikrodatorer (20000 francs per styck) kommer att installeras i de franska skolorna till 1983. Detta sker i samarbete med utbildningsdepartementet. konstruktion (CAD-system) kommer att inb) 2000 system för datorstödd stalleras fram till 1983. c) Marknaden för industriell automatiseringsutrustning kommer att öka från fyra till åtta miljarder francs per år. Ett lånesystem har inrättats för att stimulera investeringarna i automatiseringsutrustning (se vidare avsnitt 8.5). d) Utveckling av telefaxutrustning som kostar mindre än 2000 francs. Under Matra, SAGEM och Thomson 1979 presenterade företagen CIT-Alcatel, prototyper. Serieproduktion väntas börja 1981/1982. e) Ett pilotprojekt med videotext initieras 1980. I projektet ingar 3 000 abonnenter som får tillgång till information via sina TV-apparater. En reguljär service kan börja 1983. f) Utveckling av franska kommunikationssatelliter. betona vikten av det nya programmet arrangerade den För att ytterligare franska regeringen under en vecka i september 1979 en rad mässor och konferenser över hela Frankrike. Syftet var att genom diskussioner kring och illustrationer av datateknikens användningsområden väcka debatt och höja medvetenheten om datatekniken. Ett centralt evenemang var en internationell i Paris där man debatterade ett stort antal olika konferens i kongresspalatset teman med deltagande av bl. a. industriministern, UNESCO’s generalsekreterare samt Frankrikes president. ‘ Därtill kommer 400- Under perioden 1966-1979 uppgick det totala statliga stödet till data- och 500 miljoner francs elektronikomrádet francs untill drygt 6 miljarder francs, varav 4,4 miljarder som staten årligen komder perioden 1975-1979. För perioden 1980-1984 torde det statliga stödet mer att avsätta i FoU inom data- och elektronik- (industri-, forsknings- och utbildningsstöd m. m.), uppgå till minst 5 miljarder området. francs.

r l

i SOU 1980: 17 Frankrike 129

8.5 Datorstyrd tillverkningsutrustning

8.5.1 Inledning Det totala antalet företag inom den franska verktygsmaskinbranschen torde vara ca 200. Härav kan urskiljas tre stora företag, sex till åtta internationellt erkända specialiserade företag och ca 25 företag, vilka har viss specialisering. Antalet tillverkare av NC-maskiner uppgår till ca 30. Ca 20 olika fabrikat av styrutrustning används. 30 °7o av maskinutrustningen förses med utländska styrsystem, varav de största leverantörerna är General Electric och Siemens. Tvá franska tillverkare har även en stor del av marknaden. Marknaden för verktygsmaskiner genomgår för närvarande en omvandling som kan karakteriseras av följande faktorer: 1. Produktiviteten för verktygsmaskiner har ökat starkt. Under de senaste 10 -15 áren har produktiviteten ökat 5-10 gånger medan produktionsvolymen endast har fördubblats. Detta får till följd att antalet installerade verktygsmaskiner minskar. _ 2. Verkstadsindustrin befinner sig i en omvälvning —- det råder en situation av väntan och iakttagande. 3. Företagen behöver lån till investeringar i nya dyra maskiner och konstruktörerna av maskinerna behöver statligt stöd för forskning och utveckling. Så karakteriserades situationen i november 1978 av ordföranden i den franska Verktygsmaskinföreningen (Syndicat des Constructeurs Francais de Machines-Outils). Den franska verktygsmaskinindustrin har under 1970-talet stärkt sin position och f. n. råder balans i utrikeshandeln, se tabell 8.6.

Tabell 8.6 Utvecklingen inom verktygsmaskinindustrin 1973-1977. Miljoner francs 1973 1974 1975 1976 1977 Produktion” 2244 2 640 2909 3 141 2900 Export 826 1 136 1 369 l 301 l 323 Import 1236 1411 1441 1 659 1406 Tillförsel (prod + imp-exp) 2 654 2 915 2 981 3 491 2 940 1 Produktionen av numeriskt styrda maskiner uppgick 1977 till 579 st. till ett värde av 480 miljoner francs (motsvarar ca 16,5 V70 av totala produktionsvärdet av verktygsmaskiner; ár 1976 var motsvarande uppgift 12 lo och 1975 11 %).

8.5.2 Pågående utvecklingsstöd Det stödprogram för datorstyrd tillverkningsutrustning som f.n. är i kraft skrevs 1976 och kompletterades under 1977. Huvudlinjerna i programmet är: 1. Prioritet ges till numeriskt styrda och avancerade maskiner. Man inriktar sig pá de stora industriländerna, där man förväntar sig att marknaden skall öka.

II. Sedan 1976 pågår ett relativt omfattande forsknings- och utvecklings-

program med statlig hjälp. Insatserna kan komma att öka beroende på vilka projekt som kommer upp. Speciellt intresse visas avancerade numeriskt styrda verktygsmaskiner. Stödet kommer bl. a. från programtiteln

130 Frankrike SOU 1980: l7

Aide au développement som administreras av DGRST (Delegation Générale å la Recherche Scientifique et Technique) och Industriministeriet. Ett 20-tal projekt stöds f. n. Under åren 1976 och 1977 uppgick stödet till 32 miljoner francs. I marknadsföringen av de nya maskinerna har man haft god framgång, framför allt beträffande export av avancerade maskiner. Vad gäller de numeriskt styrda maskinerna gäller framgången även hemmamarknaden. III. Inom ATP-programmet (Actions Thématiques sur Programme) för verktygsmaskiner, beslutat 1976 av DGRST, utfördes en prognosstudie för utvecklingen 1977 till 1980. Detta program förutsåg en koncentration av den statliga forskningen till fyra områden: 1) Programmering och språk för automation. 2) Maskindynamik. 3) Miljöaspekter. 4) Icke-konventionella processer. Inom varje område deltar ett flertal universitet och statliga laboratorier. Forskningsministeriet avsatte 1977 tre miljoner francs för forskning inom de angivna områdena. IV. Stöd till användningen av numeriskt styrda och avancerade verktygsmaskiner, framför allt hos mindre och medelstora företag. 1972 initierade industriministeriet och ADEPA (Agence Nationale pour de Développement de la Production Automatisée) ett program som fritt översatt kallades 100 maskiner på prov. Programmet vänder sig till företag som tidigare inte investerat i NCmaskiner. Sådana företag kan dels få finansiell hjälp vid investering i den första NC-maskinen, dels få möjlighet att lämna tillbaka maskinen efter två år om den inte passar aktuell produktion. Följande finansieringshjälp lämnas: ADEPA betalar 10 “lo av maskinens värde för att täcka installation, igångkörning och drift under det första kontraktsåret. Även under ett andra år kan bidrag erhållas på upp till 10 °7o men under tredje året sjunker procentsatsen till 8 °7o för att vara 5 °7o under det fjärde. Fram till och med 1975 hade 104 maskininvesteringar till ett sammanlagt värde av 45 miljoner francs delfmansierats över programmet. Endast två maskiner hade áterlämnats efter två år. Ca hälften av de företag som utnyttjade programmet hade mindre än 100 anställda. För perioden 1976--1980 har programmet utökats till 350 maskiner. De maskiner som hittills förmedlats i det nuvarande programmet har i ännu större utsträckning gått till mindre företag. Två tredjedelar av dessa har mindre än 50 anställda. De maskiner som förmedlas skall företrädesvis vara av franskt fabrikat. Rationalisera produktionsstrukturen inom verktygsmaskinsektorn, bl. a. genom att - avstå från att konkurrera med enklare utrustning som tillverkas i exempelvis utvecklingsländerna, - om möjligt sammanföra tillverkarna inom olika specialgrenar,

SOU 1980: l7 Frankrike 131

- allt medelstora konstödja framför företag som har utvecklingsbara struktioner, —— som kan koordinera skapa övergripande organisationer exportansträngningarna. VI. Verka för en ökad export genom att ——

informera mindre och medelstor industri om möjligheterna att få ex-

portstöd, — stödja kollektiva ansträngningar att ná marknaden. Man inriktar sig på öststaterna, Iran, Egypten, Indonesien och Sydkorea, - och medelstora ge mindre företag ökad möjlighet till garantilán för utlandsaffärer. VII. Utveckla yrkesutbildningen inom verktygsmaskinindustrin med tonvikt på teknik, ekonomi, försäljning och automatiserad produktion. Man har även för avsikt att utveckla ett undervisningspaket i användningen av numeriskt styrda maskiner (att användas som experthjälp).

Målsättningen för 1980 (som den ställdes 19.76) vad gäller numeriskt styrda

verktygsmaskiner är: Maskinpark 6000 maskiner Produktion 1300 maskiner/ar Export 60 °7o av produktionen Import 20 lo av tillförseln

8.5.3 Kollektiv forskning och utveckling

Tre institutioner ansvarar för den kollektiva forskningen inom verktygsmaskinsektorn. CERMO (Centre dEtude et de Recherche de la Machine Outil). CETIM (Centre Technique des Industries Mécaniques). ADEPA (Agence pour le Développement de la Production Automatisée). Ansvarar för ökad användning av numeriskt styrda maskiner och programmeringssystem på minidatorer. Franska staten gjorde 1977 en kartläggning av industrins utvecklingsprojekt. Efter denna kartläggning har man gripit in bl. a. i projekt hos Régie Renault, medverkat till en nyorientering av företaget Feutrier och i utvecklingen av företaget Berthiez. Staten har också tillstyrkt skapandet av SOFIMA (Société Financiere de la Machine-Outil) 1977. Alla åtgärder sammantaget motsvarar en investering av 120 miljoner francs under tre år (1975-77) varav 50 miljoner under 1977. Utöver dessa fyra organisationer finns sedan 1968 en samarbetsorganisation mellan fyra tekniska högskolor: Centre dEtude de la Commande Numérique (CECN), Villeurbanne. Aktiviteten vid detta center är: forskning, utbildning (grundutbildning och vidareutbildning) samt utvecklingsarbete åt industrin. Forskningen inom området industrirobotar administreras av DGRST. Programmet kallas “Robotique Industrielle och lanserades 1976. Inom programmet har projekt startats tillsammans med 16 statliga laboratorier, (bland dessa finns CEA, OTA, ISMCM, ONERA, universiteten i Rennes och Paul Sabatier i Toulouse) och 23 företag. Projektsumman är totalt 7,2 miljoner francs, ársbudgeten 2 miljoner.

132 Frankrike SOU 1980: 17

Antalet projekt som drivs f. n. är ett tjugotal och omfattar främst studier och utvecklingsarbete av grundläggande karaktär. Ett speciellt intressant projekt drivs av Association pour le Développement Technique des Industries de l’Estampage et de la Forge. Det gäller en smidesmaskin där roboten skall anpassas till mycket stora påfrestningar. Något ytterligare stödprogram för robottillverkning inom industrin drivs inte. Dock finns ett fåtal projekt som åtnjuter medel ur det nationella programmet Aide au Développement. Då man i Frankrike anser sig ligga efter i utvecklingen vad det gäller robotar har man skapat en förening AFRI (Association Française de Robotique Industrielle) för forskare, konstruktörer och användare. Bland medlemmarna finns ADEPA, INRIA, CEA samt företagen Lanquepin SA och Régie Renault. Antalet industrirobotar i Frankrike kan uppskattas till mellan 160 och 180 st. varav 80% finns inom bilindustrin. 40 nya robotar tillförs industrin årligen. Största tillverkare och användare är Régie Renault (gäller främst svetsrobotar).

SOU 1980: 17 133

9 Östeuropa och Sovjetunionen

9.1 Utveckling av datorutrustning

Utveckling och tillverkning av datorer i Östeuropa sker inom ramen för den ekonomiska sammanslutningen SEV, dvs. Sovjetunionen, Östtyskland, Polen, Tjeckoslovakien, Ungern, Bulgarien, Rumänien samt Kuba. Utvecklingsarbetet bedrivs gemensamt medan produktionen av en datorseries olika modeller fördelas på de olika länderna. Under slutet av 1960-talet och början av 1970-talet utvecklades och producerades den s. k. Riad ES-l-serien. Ungern och Tjeckoslovakien tillverkar små datorsystem, medelstora system produceras av Sovjetunionen, Bulgarien, Polen och Östtyskland. Stora system produceras av Sovjetunionen och Östtyskland. _ Sedan mitten av 1970-talet utvecklar Comecon-länderna en ny datorserie, ES-2, som enligt västlig terminologi är datorer av generationen 3,5. Öststaternas handel med datorer är nästan uteslutande inriktad mot SEVländerna. Mindre än en procent av de västliga industriländernas datorexport går till Östeuropa. Under 1973, som är det sista år för vilket officiell statistik föreligger, exporterade de 12 största västliga länderna datorutrustning för $ 120 miljoner till Östeuropa. Detta kan jämföras med Östtysklands export till Sovjetunionen som uppgick till $ 155 miljoner. Exporten frân SEV-länderna är också begränsad även om man haft vissa framgångar i tredje världens länder, framför allt beträffande Indien, samt på den finska marknaden. De främsta östeuropeiska datorföretagen är El Elektronargtekhnika, Sovjetunionen med en miljard dollar i omsättning 1975. El VEB Kombinat Robotron och VEB Kombinat Zentronik är Östtysklands största elektronikföretag. Under 1973 exporterade Östtyskland dator- och kontorsutrustning för $ 310 miljoner, dvs. en export av samma omfattning som Italiens. El MERA i Polen är ett elektronikföretag med 40000 anställda. D Tesla i Tjeckoslovakien med 75000 anställda är ett av världens största elektronikföretag. SEV-ländernas datorer och elektronik anses ligga flera år efter västländernas teknologi. De stora bristerna ligger framför allt inom områdena kringutrustning, datakommunikation och programvaror. l bilaga till kapitel 9 redovisas artiklar ur rysk press som belyser problemen i Sovjetunionen. För att snabbare få tillgång till västerländsk teknologi har ett flertal östeuropeiska länder ingått samarbetsavtal med västerländska datorföretag, t. ex.

134 Östeuropa och Sovjetunionen SOU 1980: 17

D Rumänien; samarbete med Control Data (USA) och Cll-Honeywell Bull (Frankrike) D Polen; samarbete med Log Abax (Frankrike), ICL (Storbritannien), Control Data, Cll-Honeywell Bull och ASEA.

9.2 Datorstyrd tillverkningsutrustning

De östeuropeiska länderna ger hög prioritet åt datorstyrd tillverkningsteknologi för att därigenom kunna effektivisera sina industrier. Speciellt gäller detta Sovjetunionen och Östtyskland. Inom verktygsmaskinområdet är dessa länder långt framme såväl kvantitativt som kvalitativt. Sovjetunionen är världens tredje största producent av verktygsmaskiner medan Östtyskland har en produktion som är av samma storleksordning som Storbritanniens. Vad gäller avancerade datorstyrda maskiner ligger Östeuropa något efter de västliga industriländerna. Detta försöker man hämta in dels genom att förstärka de egna utvecklingsinsatserna, dels genom samarbetsavtal med västföretag. Som exempel på det senare kan nämnas: D Polens avtal med ASEA vad gäller tillverkning av styrutrustning för NCmaskiner och industrirobotar. D Research and Development Center for Robots i Bulgarien som har ett samarbetsavtal med det amerikanska företaget AMF Versatran. D Sovjetunionens samarbetsavtal med Fujitsu och Siemens.

9.2.1 Sovjetunionen

Inledning Sovjetunionens bruttonationalprodukt (BNP) har ökat med 5-6 °7o per år under efterkrigstiden. Trenden för närvarande är emellertid att Ökningstakten minskar. Ser man till de två viktigaste resurserna, kapital och arbetskraft, närmar man sig en klar begränsning vad gäller tillgången. Den nuvarande investeringskvoten uppgår till nästan 30 °7o och kan således inte ökas mycket mer. På grund av befolkningens ålderssammansättning kommer arbetskraftstillskottet under de närmaste 10 åren att sjunka från 2 miljoner till 1/2 miljon per år. Ledarna har insett problemet, vilket syns i den rullande femårsplanen: Man satsar på en effektivisering av industrin. Den inhemska produktionen av verktygsmaskiner räcker inte till att möta efterfrågan. Importen av sådan utrustning är totalt sett dubbelt så stor som exporten. Ser man endast till västlånder är importen mer än lO gånger större än exporten. Vad gäller NC-maskiner torde utrustningen inte vara av samma klass som den i väst. Antalet NC-maskiner torde för närvarande uppgå till 40-50000. Man vill i väst och Japan förhindra export av mikroprocessorteknologi till Sovjetunionen, eftersom man anser att den skulle få för stor effektivitetshöjande effekt inom krigsmakten. Enligt uppgift har emellertid ett västtyskt företag slutit ett samarbetsavtal med en av öststaterna, varigenom även Sovjetunionen får tillgång till teknologin. För övrigt satsar man i Sovjetunionen på en utveckling av optoelektriska processorer och har redan fungerande prototyper. Någon serieproduktion av industrirobotar har ännu inte startats. Totalt finns i landet ca 500 exemplar.

SOU 1980: 17 Östeuropa och Sovjetunionen 135

Utdrag ur den 10:e femársplanen 1976-80 enligt XX V partikongressen Produktutveckling. Moderniseringen av industrin samt införandet av automatiserad produktionsstyrning kommer att kräva utveckling av instrument, elektronisk utrustning, datorer, laser- och andra nya tekniker. Produktionen av automatiseringsutrustning skall under femårsplanen öka med 60-70 970. Kvalitet, teknik. Under femårsplanen skall man avsevärt höja kvaliteten på produktionen av maskiner, utrustning och instrument. Genom att höja den tekniska nivån skall man erhålla en bättre tillförlitlighet. Arbetet skall fortsätta pá att skapa automatiska mekaniserade system, som skall klara hela produktionscykeln frán råvara till färdig produkt. Maskinbyggnadsindustrin. Inom maskinbyggnads- och instrumentindustrin skall produktionsvolymen beträffande verktygsmaskiner för skärande bearbetning och tryck/pressutrustning ökas med 50-60 °7o. Produktionen av NC-maskiner måste páskyndas. I syfte att bättre tillfredsställa industrins behov skall produktionsstrukturen inom industrin för metallbearbetande utrustning förbättras. Detta skall ske genom att man: D Vidareutvecklar produktionen av NC-maskiner, tunga maskiner, pressar och precisionsmaskiner. D Ökar produktionen av specialmaskiner och automatlinjer. D Skapar kompletta system av datoriserad metallbearbetande utrustning. D Organiserar serietillverkning av manipulatorer till NC-maskiner i avsikt att mekanisera och automatisera tunga och monotona arbeten. D Ökar produktionen av utrustning för automatisering med 60-70 %. D säkerställer utveckling och produktion av nya typer av elektronisk apparatur baserade pá ett vidsträckt användande av mikroelektronik och laserteknik. Produktion av NC-maskiner. Under tidsperioden 1966-75 var tillförseln av NC-utrustning 22000 enheter. År 1965 var andelen NC-maskiner av den totala maskinparken 0,02% och âr 1975 1,7 °/o. Produktionen beräknas öka från 6000 enheter per år under 1976 till ca 9000 enheter 1980. I tabell 9.1 redovisas Sovjetunionens import och export av verktygsmaskiner. Merparten av importen från västländerna avser avancerade datorstyrda maskiner. Tabell 9.1 Sovjetunionens export och import av metallskärnings- och pressningsutrustning åren 1976 och 1977. Miljoner rubel

Export Import 1976 1977 1976 1977 Totalt 222,7 261,7 538,5 626,7 Socialistiska länder 188,0 229,0 287,0 353,7 —— Länder som är medlemmar av SEV 178,7 214,8 257,4 326,0 Industriländer 25,4 23,0 251,5 272,8 Utvecklingsländer 9,3 9,7 - 0,2

Källa: Vnesjnaja Torgovlja nr 8 1978.

Industrirobotar, sammanfattning Sovjetunionen ligger internationellt sett inte särskilt långt framme vad gäller

136 Östeuropa och Sovjetunionen SOU 1980: 17

industrirobotar. lntresset har fokuserats på NC-utrustning och industrirobotar är något som hör framtiden till. till Sovjetunionen av industrirobotar har varit mycket be- Försäljningen gränsad vad avser samtliga exporterande västländer. Den har huvudsakligen de utställda exemplaren. Man ägt rum vid större mässor och endast omfattat tror att de därefter transporterats till i första hand Leningrads Polyteknisk lnstitut, där de demonterats och analyserats. Under 9:e femårsplanen 1971-75 konstruerades 30 typer av industrirobotar av första generationen. Man säger att många av dem har rekommenderats för serietillverkning, vilket tyder på att endast några enstaka specialtillverkade exemplar finns ute i produktionen. Detta antagande verifieras också av besökare från väst som besökt större industrier utan att se en enda industrirobot. Den forskning som bedrivs inom området saknar övergripande organisation och koordinering. Kvaliteten på de industrirobotar man tagit fram har varit dålig, varför många sovjetiska företagsledare drar sig för att införa tekniken, vilken om den krånglar förstör deras möjligheter att uppfylla produktionsplanerna. att koordineringen av fortsatt skall hand- Man vill på expertháll forskning has av det Vetenskapliga rådet vid Sovjetiska Vetenskapsakademin. Under den innevarande femårsplanen 1976-80 skall ytterligare 19 typer av robotar konstrueras, bland dem de första av andra generationen med adaptiv styrning. Före slutet av 1980 vill man ha en tillverkningskapacitet av 7 000 robotar då antalet installerade robotar som per år. Dessa planer torde inte ha uppnåtts tidigare nämnts uppgår till ca 500 för närvarande. l bilagan till kapitel 9 redovisas artiklar från Sovjetunionen som visar hur man där ser på robotutvecklingen.

9.2.2 Östtyskland

Östtyskland, som har en avancerad verktygsmaskinindustri, har sedan länge satsat på utveckling av datorstyrda tillverkningssystem. Hittills har ll dator-

styrda flexibla tillverkningssystem installerats i Östtyskland. Varje system be-

står av ett flertal NC-maskiner, transportsystem, mätutrustning och datorer. Enligt bedömare från väst är systemen väl så avancerade som de som installerats i Japan, USA och Västtyskland. Två olika typer av flexibla tillverkningssystem har tagits fram, dels Prismasystemet (som tog 6 år att utveckla) som tillverkas av VEB Verzeugmaschinenkombinat ”Fritz Heckert”, dels Rota-systemet som tillverkas av VEB ”7 oktober”. Båda dessa systemtyper är avpassade för mycket stora produktionsenheter. Från det östtyska forskningscentret för verktygsmaskiner redovisas följande erfarenheter: Om företag ämnar investera i flexibla tillverkningssystem bör de vara medvetna om att det innebär en helt ny tillverkningsteknologi. Om övergången skall lyckas måste hela personalen engageras i utvecklingsarbetet. Den största svårigheten ligger i att utveckla en organisation för hela produktionssystemet. De direkta fördelarna med flexibla tillverkningssystem är: El Arbetsproduktiviteten ökar med 300-500 °7oi jämförelse med traditionell tillverkning.

SOU 1980: 17 Östeuropa och Sovjetunionen 137

El Arbetskraftsbesparingar med upp till 80 %. Cl Fabriksutrymmet för tillverkningen kan reduceras till hälften. D Den tid en vara är i arbete kan reduceras med 2/3.

138 SOU 1980: l7

Bilaga till kapitel 9

Artiklar ur angående datorer och automatisering sovjetisk press

1. Artikel ur Pravda 1977-03-02

Datorerna spelar spratt Modern industri är otänkbar utan vidsträckt användning av olika slag av datateknik. Datatekniken har vidgat människans verksamhetsmöjligheter många som inte ens gånger om, den spar kraft och frigör tid för lösande av problem, den mest fulländade teknik ännu kan klara av. Införandet av datorer på bred front i näringslivet har dock även berett oss en rad överraskningar. Sålunda har det flera gånger visat sig att projektorganisationens personal, ekonomerna och industrin själv inte varit tillräckligt förberedda för att kunna använda denna teknik. l vissa fall infriar datorerna inte de förväntningar som ställs på dem, i andra fall utnyttjas de ej till fullo eller sätts in för att lösa alltför enkla problem, och de resultat som erhålls utnyttjas inte tillräckligt effektivt. Dessa slutsatser kommer man till när man analyserar användningspraxis för de tusentals datorer som nu finns ute i näringslivet. Enbart under föregående femårsplan växte det upp över tretusen nya datacentraler. Såväl de enskilda datorerna som datacentralerna är dyrbara saker och det är mycket viktigt att de utnyttjas maximalt. Det är verkligt förargligt, när man inte lyckas utnyttja dem till fullo. Faktum är att åtskilliga datorer och datacentraler ute på företag, industrioch branscher inte utnyttjas ens till halva sin kapacitet. Det sammanslutningar fanns en tid då personalen skyllde på objektiva orsaker som avsaknad av erforderliga normer och handledningsmaterial samt en i konstruktionshänseende otillräcklig anpassning av olika slag av apparatur sinsemellan. Nu är merparten av dessa problem lösta. Ett klassificeringssystem för den industriella produktionen har utarbetats, man har fastställt ett enhetligt system för sammanställning av slutgiltig grunddokumentation och system för kodning av information. Det går emellertid Och man kan här inte komma fram till någonting annat än långsamt framåt. att datateknikens effektivitet i de allra flesta fall beror på vilka kvalifikationer de har som utnyttjar maskinerna och då i första hand inte operatörer, proutan arbetsledare och administratörer. Datorergrammerare eller reparatörer nas effektivitet bestäms av den som formulerar deras uppgifter. I pressen och från talarstolarna i olika större sammanhang har det talats tillräckligt om att folk som har med datamaskiner att göra måste vara högt kvaliñcerade. Men detta är inte nog. Det är inte mindre viktigt med sådana egen-

SOU 1980: 17 Bilaga 139

skaper som noggrannhet, organisationsförmåga och osviklig arbetsdicsiplin. Det är just dessa egenskaper som brukar fattas dem som arbetar på datacentralerna. Det kan ännu en gång påpekas att den grupp människor som i sitt arbete har med datateknik att göra är av ett speciellt slag. Det måste företagsledarna hålla i minnet. Och med tanke på det vara mycket noggranna när de anställer nytt folk till datasidan. Personer som inte kan ta egna initiativ och med dåligt utvecklad ansvarskänsla borde för alltid hållas borta från teknisk apparatur, som kostar tiotals miljoner rubel, och från att lösa frågor som är av betydelse för att hela branscher och näringslivet i dess helhet skall fungera komplikationsfritt. Under de senaste åren har en stor industri på datateknikens område vuxit upp i Sovjetunionen och i SEV-länderna. Mer än åttio fabriker och sammanslagningar är sysselsatta med den typen av produktion. Personalstyrkan på dessa uppgår till över 300000 personer. Minst lika många är de som arbetar med de datorer som nu finns i bruk. Personalstyrkan på datacentraler bör, enligt vår mening, inte öka i fortsättningen: datorernas effektivitet måste höjas genom tekniska förbättringar, genom att man bildar specialiserade datacentraler för gemensamt bruk och inför bättre programmeringsmetoder. Införandet av datorer är en odiskutabelt effektiv åtgärd. Under nionde femårsplanen betalade sig exploateringskostnaderna på mindre än tre år. Under tionde femársplanen är det meningen att man skall skära ner den perioden till två och ett halvt år. Frågar man emellertid personalen vid datacentralerna hur det står till med effektiviteten i utnyttjandet av datamaskinerna får man paradoxalt nog snarast motstridiga eller osäkra svar. Vi förfogar nämligen inte över någon tillfredsställande, tillförlitlig metod för mätning av sådan effektivitet. Det anses att datamaskinerna i landet totalt sett utnyttjas dåligt, eftersom de i medeltal bara är i bruk 12-14 timmar om dygnet. Detta påstående kommer troligen sanningen nära. Man får emellertid samtidigt lov att hålla i minnet att man kan lösa en och samma uppgift på en halvtimme eller fem timmar beroende på vad man använder för program. För närvarande använder man sig av Sovjetunionens statistiska centralbyrås metodik för beräkning av datamaskinernas belastning och effektivitet och den behöver uppenbarligen förbättras och göras mera precis och objektiv. För övrigt är stärkande av kollektiven på datacentralerna samt framtagande av förbättrad metodik för beräkning av effektivitet problem som kan lösas relativt enkelt och snabbt. Det finns svårigheter som är betydligt allvarligare pá vägen till ett bättre utnyttjande av datamaskinerna. Den första av dem är att maskinerna inte är tillräckligt utrustade, dvs. det finns en kännbar brist pa kringutrustning, som inte pa långt när tillverkas i full uppsättning av fabrikerna. Orsakerna till denna situation är klara: kringutrustningen är relativt billig men tillverkningen är komplicerad. Fabrikerna har inget intresse av att utveckla produktionen av den, de ministerier som tillverkar datorer - ministeriet för instrumenttillverkning samt ministeriet för radioindustrin - oroas inte i alltför hög grad av det faktum att datateknikens effektivitet påtagligt sänks p. g.a. bristen på kringutrustning. Dessa ministerier vill till och med skära ned det planerade sortimentet för sådan utrustning. Den andra orsaken är splittringen av datamaskintillverkningen på olika ministerier. Och trots att det finns koordineringsplaner, som skall garantera en

140 SOU 1980: 17 Bilaga

enhetlig teknisk policy på detta område, sá följs dessa illa och det är inte alltid man uppnår erforderlig samverkan mellan branscherna. För det tredje är de datamaskinproducerande ministerierna, liksom för övrigt alla andra branscher, intresserade av att tillverka samma maskiner under en så lång period som möjligt, utan att bry sig om att förnya konstruktionen. Detta kan inte tolereras någonstans, och i synnerhet inte på datateknikområdet, eftersom det genast medför en stagnation inom många av datateknik beroende branscher. Det finns också gott om exempel på maskning inom tillverkningen av mycket viktiga modeller. Ministeriet för radioindustrin fördröjde exempelvis av de stora maskinerna ”ES-1050” och ”ES-1060” i tre år. framställningen Av de tjugo stora datacentraler för kollektivutnyttjande som skulle byggas upp under den gångna femårsplanen, har hittills inte en enda färdigställts. Detta ministerium har inte fullgjort sina skyldigheter vad gäller utveckling och startande av serieproduktion av ett stort antal olika typer av kringutrustning, som magnetskivor med stor kapacitet, bildskärmar m. m. Oacceptabelt länge har ministeriet för instrumenttillverkning, automatik och styrsystem dragit ut på framtagande av en familj minidatorer. På grund härav har flera institutioner tvingats sätta igång med egen produktion, vilket leder till splittring av kapacitet och höga kostnader. Två år längre än utlovat tog det för ministeriet för den elektroniska industrin att leverera integrerade kretsar för datorer av tredje generationen. Ministeriet för elektroteknisk industri har inte hållit leveranstiderna för specialmotorer. Utomlands går 60-70 lo av datacentralernas driftskostnader till skrivande av program. Ett bra och sakkunnigt utformat program möjliggör en snabb och riktig problemlösning. Det vet man av praktisk erfarenhet. Å andra sidan tar felsökningen för ett sådant program 3-5 gånger längre tid än utformandet av själva programmet. Man får lov att konstatera att våra programmerares arbetseffektivitet höjs endast långsamt och att de tillämpade programmeringsmetoderna till största delen är föråldrade. Denna fråga är tillräckligt speciell, och ändå kan man inte förneka att det under den senaste tiden kommit fram nya metoder — strukturell, modul- och standardprogrammering m. fl. Dessa möjliggör en ökning av personalens effektivitet 4-8 gånger. Man skulle önska att den matematiska vetenskapen ägnade större uppmärksamhet åt förbättrad programmeringsteknik. När man studerar problemen med effektivt utnyttjande av datorer får man inte glömma de fortfarande förekommande fall, då företag och organisationer beställer sådan teknikutan att vara redo för den. Det finns visserligen vissa bestämmelser enligt vilka de ministerier som beställer utrustning garanterar att datamaskinerna genast kommer att utnyttjas till full kapacitet. Speciella kommittéer kommer också till arbetsplatserna för att kontrollera, huvuvida man där är mogna för datateknik. Inte desto mindre händer det inte sällan att maskinerna blir stående ouppackade i lagerlokaler, eller stundom under bar himmel, i fyra till sex månader eller t. o. m. längre. att Jag vill inte att den som läser denna artikel skall få den uppfattningen allt är illa ställt på dataanvändningsområdet. Så är det förstås inte. Det finns detaljerade planer för en utveckling av datamaskinproduktionen och dessa fullföljs också med framgång. Men även olösta problem finns det tyvärr gott om. Frågan om kvalifikationerna hos de ingenjörer och tekniker som projekte-.

SOU 1980: 17 141 Bilaga

rar och har hand om datatekniken förtjänar särskild uppmärksamhet. Dryftas bör även flera frågor som har med motivering av personalen på datacentralerna att göra. Kort sagt, man måste göra allt som går, för att betydligt öka näringslivets behållning av den jättelika datamaskinparken. Detta är av avgörande betydelse för hur vår ekonomi skall fungera och för att vi skall lyckas fullgöra de mål som den 25:e partikongressen uppställt.

M Rakovskij Vice ordförande för Gosplan

2. Artikel ur Pravda 1977-05-05

Robottekniken tar sin början I Sovjetunionen pågår en intensiv forsknings- och utvecklingsverksamhet på robotområdet. Under nionde femårsplanen tillverkade man över 30 typer av industrirobotar att användas för att betjäna maskiner, pressar, galvanisk industri och gjuteriindustri. De används vid applicering av täckningsmaterial och punktsvetsning. Många av dem har rekommenderats för serietillverkning. Som exempel kan man hänvisa till resultaten från det forskningsarbete som utförts på den speciella konstruktionsbyrán för teknisk cybernetik vid Leningrads polytekniska institut (OKBTK LPI). Här har 10 robotar för universellt bruk inom industrin sett dagens ljus. Flertalet av dessa provanvänds nu på fabriker. Mycket stor betydelse tillmäts det arbete som pågår för att få fram robotar med flera olika funktioner. Man har tillverkat de första mobila elektromekaniska robotarna i landet, men även stationära, vilka å andra sidan är utrustade med flera (upp till fyra) armar. Man håller även på att införa billiga, lovande styrsystem för dylika maskiner. I och för en vidare utveckling av arbetet har man på ovannämnda konstruktionsbyrå tillgripit en principiellt ny modell, nämligen att konstruera en så att säga integrerad robotgrupp bestående av robotar med olika funktioner och där arbetsfördelningen dem emellan ombesörjs av en gemensam elektronhjärna. För övrigt blir denna tendens — användande av robotar gruppvis i stället för enskilt - allt vanligare i industrin runt om i världen. Fullt automatiserade fabriker med hela uppsättningar av robotar planeras redan nu. Vissa forsknings- och utvecklingsframgångar föreligger redan. Men ändå överstiger den inhemska industrirobotparken ännu ej 300-400 enheter. Naturligtvis inställer sig följande fråga: varför är det ont om sådana maskiner, som kan och bör ersätta mänsklig arbetskraft i tunga, enahanda, tråkiga eller riskfyllda arbeten? Och detta trots att manuellt arbete fortfarande förekommer i stor utsträckning i industrin. Orsakerna är flera. Under lång tid tillverkades dessa maskiner i enstaka exemplar och hantverksmässigt av några entusiaster. De material och delar man erhöll var av dålig kvalitet. Någon produktionsbas fanns ej. Detta resulterade i att de första modellerna ej sällan var otillförlitliga och hade låg kapacitet. Däremot var de till både omfång och vikt ansenliga, vilket framför allt även

142 SOU 1980: 17 Bilaga

gällde kostnaden. För att råda bot på problemen har det sovjetiska robotbyggandet nu lagts upp på följande sätt: forskningsarbetet samordnas av Sovjetiska \etenskapsakademiens vetenskapliga råd för konstruktionsteori och konstruktionsprinoch manipulatorer. Arbetet på att konstruera industrirobociper för robotar som uppställts av Statskommittén för tar sker i enlighet med det målprogram vilket omfattar 16 basbranscher inom industrin och en vetenskap och teknik, rad institutioner. Betydande forskning på det robottekniska området utförs Ansvaret för serietillverkningen av industriroboiar i landet på högskolorna. samt Ministeriet för har lagts på Ministeriet för verktyg och verktygsmaskiner automatik och styrsystem. Till huvudansvarig för instrumenttillverkning, konstruktionsarbetet har tidigare nämnda konstruktionsbyrå utsetts. Under den tionde femårsplanen är det meningen att man skall installera kapacitet för en årsproduktion av sjutusen robotar och tiotusen styrsystem för dessa. Man har för avsikt att tillverka 19 nya typer av industrirobotar och enhetliga styranordningar till den. För att vetenskapen bättre skall kunna bistå industrin, när det gäller att påtillverkning, krävs dock ytterligare att man så börja ny och komplicerad snabbt som möjligt vid den speciella konstruktionsbyrån för teknisk cybernetik inrättar en för branscherna gemensam provstation för integrerad intrimning av robotarna. Man måste även slutligen ta itu med frågan om en centraliserad finansiering av högskoleforskningen på robotteknikomrádeç. Tiden är nu inne för de tekniska organisationerna inom olika branscher att mera energiskt ta sig an saken: ta reda på exakt vilka robotar son behövs i konkreta processer, projektera robotiserade typavsnitt, för att på grundval härav övergå till långsiktig planering av en integrerad automatiserng av produktionen. Robotarna har givetvis att genomgå en lång utveckling. De modeller som är i bruk i dag kan bara utföra mänskliga arbetsuppgifter vid speciel.a, för dem anpassade villkor, något som avsevärt begränsar deras användbanet. Andra robotar, utrustade med tekniska ”kéinsel”—organ o:h en mera generationens fulländad hjärna, kan anpassa sig till förändringar i omgivningen. Dylika robotar har redan tillverkats i en mängd provexemplar världen övtr. I Sovjet har man en nära tioårig erfarenhet av tillverkning av sådana.

J. Jurevitj Chef för Speciella konstruktionsbyrån för teknisk cybernetik vid Leningrads polytekniska institut (OKBTK) Leningrad

3. Sammandrag av artikel i tidskriften Stanki i Instrument *tr 8, 1978

En höjning av produktiviteten och en lösning av problemet med tillgång på arbetskraft inom näringslivet avhänger i hög grad på utvecklingen a automatiseringen inom produktionen. En radikal lösning på detta problen är användandet av industrirobotar. Industrirobotar användes vid utförandet av farliga, tunga, morotona ope-

SOU 1980: 17 Bilaga 143

rationer. Inom malmutvinningsindustrin t. ex. kommer man genom att enbart utnyttja robotar att väsentligt höja produktiviteten samt förbättra villkoren för arbetarna. Även inom andra grenar av näringslivet har man önskemål om att införliva robotar i driften. Detta gäller metall-, olje- och byggnadsindustrin samt monterings- och reparationsarbeten och vid transporter. Utan robottekniken är det omöjligt att bedriva forskning i oceanerna eller ute i rymden. I dag är robotar av första generationen framgångsrikt utnyttjade inom metallindustrin, kemisk industri m. fl. Ett totalt användande av industrirobotar medför att man i genomsnitt höjer produktiviteten 2-3 ggr (i specialfall 6-7 ggr), förlänger arbetsskiftet med det dubbla, förbättrar arbetsrytmen och produktkvaliteten. Robottekniken är principiellt en ny teknisk-vetenskaplig inkluinriktning, derande i sig inte bara skapandet av själva roboten. Den innebär även skapandet av en automatiserad produktion med teknologiska, organisatoriska, social-ekonomiska och psykologiska aspekter. Erfarenheten visar att det vid projektering av robotar är omöjligt att enbart förlita sig pá traditionellt maskinbyggande. i Man måste även ta hänsyn till den ekonomiska effektiviteten. Under den 9:e femårsplanen 1971-75 konstruerades över 30 olika inhemska modeller. Under den innevarande femärsplanen 1976-80 skall ytterligare 19 typer konstrueras, bland dem de första av andra generationen med adaptiv styrning. 1971 kom de första robotarna av inhemsk produktion. De var i huvudsak hydrauliska med positionsstyrningssystem analogt med styrsystemet för NCmaskiner. Ett seminarium med benämningen av robotar för service av Användning metallbearbetande utrustning har nyligen ägt rum i Moskva. På seminariet diskuterades bland annat anledningarna till att robotar och robotteknik ännu i mycket liten utsträckning utnyttjas inom den sovjetiska industrin. En av orsakerna uppges vara arbetssituationen på fabrikerna. Eller som en av seminariedeltagarna uttryckte saken, automation är inte förenlig med kaos. Ett införande av robotar på verkstadsgolvet skulle inte bara kräva en omläggning av nuvarande produktionsteknologi och arbetsskyddsföreskrifter, utan en förändring av hela det avsnitt, som skulle utgöra roboten aktionsomrâde. Vad som behövs är till robotarna speciellt avpassade maskiner och verktygsbord. Hänsyn måste även tas till robotarnas aktionsradie. Mángen sovjetisk företagsledare drar sig för att genomföra sådana genomgripande förändringar i industrin, eftersom det betyder avbrott, om än tillfälligt, i produktionen med allt vad det innebär av svårigheter att klara av planmálen. Dessutom litar man inte på att robottekniken är så fulländad att robotiseringen garanterar en faktisk förbättring. Dylika farhågor synes befogade. Industrirobotarnas kvalitet lämnar fortfarande mycket i övrigt att önska. Många institut och fabriker arbetar på att lösa detta problem. Särskilt framhålls Experiment- och forskningsinstitutet för metallskärande maskiner (ENIMS), Forskningsinstitutet för teknologi och organisation inom industrin (NIAT), bilfabriken ZIL, företagen Dynamo och Chromatron. Det noteras emellertid att forskningsarbetet på området saknar övergripande organisation och koordinering. Man har inte ens klarlagt grundförutsättningen för verksamheten, nämligen vilka operationer robotarna i första hand bör kunna utföra.

SOU 1980: 17 144 Bilaga

av arbetet på robottek- På experthåll höjs nu röster för att en koordinering av det Vetenskapliga rådet för robotars och nikens område bör ombesörjas teori och konstruktionsprinciper vid Sovjetiska vemanövreringsapparaters tenskapsakademin.

SOU 1980: 17 145

10 Norden exklusive Sverige

10.1 Danmark

Inledning I jämförelse med manga andra länder har den danska industripolitiken en ringa omfattning. De industripolitiska åtgärderna är generellt, och därmed även inom elektronikomrádet, inriktade mot att främja FoU samt teknikspridning. Detta sker via ett stort antal forskningsinstitut och informationscentraler samt genom högskolor. Prioriteringen av teknikspridningsprocessen torde förklaras av att den danska industrin, i jämförelse med andra länder, har en mycket stora andel små och medelstora företag. Den danska elektronikindustrin är, bortsett frän datorföretaget Regnecentralen, inriktad mot smala produktområden där den utländska konkurrensen inte är så stor (marknaden är inte tillräckligt stor för att attrahera stora multinationella elektronikföretag). Med hänsyn härtill samt till att lönsamheten är relativt god i elektronikindustrin har man hittills inte funnit anledning att vidta industripolitiska åtgärder liknande dem som vidtagits i många andra länder.

Stöd till FoU och teknikspridning Det statliga företagsstödet till forskning och utveckling kanaliseras vid Fonden för främjande av teknisk och industriell utveckling (Utvecklingsfonden) och via ett program för stöd till produktutveckling. Dessutom finns ett program för energibesparande åtgärder i industriella processer. Utvecklingsfonden, som tillkom 1970, kan låna företag medel motsvarande upp till 50-70 °7o av projektkostnaderna i samband med utveckling av nya produkter förutsatt att dessa har ett visst tekniskt nyhetsvärde. Lånen är ränte- och amorteringsfria under projektperioden och behöver endast delvis återbetalas om projekten misslyckas. Fondens anslag uppgick 1978 till 47 miljoner Dkr. Det särskilda stödet till produktutveckling tillkom som en försöksverksamhet 1977 och erhöll då ett anslag på 137,5 miljoner Dkr för perioden december 1977-1979. Stöd kan utgå till företag med upp till 40 % av kostnaderna för produktutveckling eller -förbättring (dock högst 1 miljon Dkr) förutsatt att detta ökar företagens konkurrenskraft särskilt med tanke på exportmöjligheterna. l april 1979 fattades beslut om att permanenta denna stödform. Ingen av de ovan nämnda stödformerna är direkt inriktad mot tillverkning 10

Norden exklusive SOU 1980: 17 146 Sverige

Jydsk Teknologisk Institut

TIC, Hjørring Teknologisk Institut Bioteknisk Institut BKF-Centralen Byggecentrum Dansk Brandvaerns Komité Dansk Elektroteknisk Komité Dansk Hydraulisk Institut Dansk Kedelforening Dansk Standardiseringsråd Dansk Teknisk Oplysningstjenste Dansk Textil Institut Elektronikcentralen Emballageinstituttet Isotopcentralen 0 Kalk- og Teglvaerkslaboratoriet Korrosionscentralen Lydteknisk Laboratorium Lysteknisk Laboratorium

“W Nordisk Forskningsinstitut

for MaIing og Trykfarver Optisk Laboratorium Proteinkemisk Institut TIC, Esbjerg Skibteknisk Laboratorium TIG. , Skovteknisk Institut NVkøbmg F Svejsecentralen Figur 10. 1 Tekniska Vandkvalitetsinstituttet i TIC’ Slagelse forskningsinstitut Danmark. TIC, Odense

eller användning av elektronik. Det indirekta stödet till FoU och teknikspridning administreras av statliga Teknologirádet (TR). Stödet till FoU vid högskolor utgår från forskningsråden och utbildningsdepartementet och behandlas inte här. Teknologirádet tillkom 1973 och har 12 medlemmar som utses av handels-

ministern. Dess uppgifter är i korthet att: D följa den tekniska och ekonomiska utvecklingen inom och utom Danmark och mot bakgrund därav föreslå och i tillämpliga delar genomföra åtgärder för att främja den tekniska utvecklingen inom danskt näringsliv, och utöva tillsyn över det samhälleliga stödet till tekno- D planera, samordna logisk serviceverksamhet, D ta initiativ och andra i sammanhang som rör samt ge råd till myndigheter teknologisk service. Teknologirádet har de senaste åren haft omkring 200 miljoner Dkr till sitt förfogande årligen. Huvuddelen, ca 80 % av medlen, har utgått som stöd till i det teknologiska servicenätet som består av drygt 25 godkända tekniska forsk-

ningsinstitut (se figur 10.1). Stödet har fördelat sig enligt följande: D Kunskapsutveckling inom instituten, ca 50 m Dkr. D Informationsförmedlingstjänster vid instituten, ca 50 m Dkr. D Subventionering av konsult- och utbildningsverksamhet vid instituten, ca i 50 m Dkr. i D Lán till utrustning och byggnader, ca 10 m Dkr. De viktigaste instituten med hänsyn till data- och automatiseringsområdet är: i i D Teknologisk Institut (TI), Köpenhamn, som är Danmarks största tekniska

forsknings- och informationsinstitut.

i

SOU 1980: 17 Norden exklusive 147 Sverige

D Jydsk Teknologisk Institut, Århus. D Elektronikcentralen, Köpenhamn, (är ett av 20 s. k. ATV-institut, Akademiet for de tekniske videnskaper).

T eknologisk Institut (TI) , T1 är en privat organisation (stiftelse) som dock finansieras av staten till ca 45 070. Antalet anställda uppgår till ca 550, varav ca 400 är tekniker och ingenjörer. Under räkenskapsåret 1977/78 uppgick T1s omslutning till 111,5 miljoner Dkr. T1 har följande Verksamhetsinriktning: D Konsulttjänster. Under 1977/78 utförde T1 ca 8300 konsultuppdrag. Intäkterna för dessa uppgick till ca 28 miljoner Dkr. Avgifterna för konsulttjänsterna är marknadsmässiga. Företag med mindre än 50 anställda erhåller dock en subventionering som betalas av Teknologirådet. Drygt 60% av konsultuppdragen kommer från företag med mindre än 50 anställda, knappt 90 V70 frán företag med mindre än 500 anställda. D Undervisning. Under 1977/78 gavs totalt 818 kurser för 13 600 elever (481000 elevtimmar). Intäkterna från undervisningen uppgick till 19 miljoner Dkr. Teknologirådet subventionerar utbildningst j änster som köps av företag med mindre än 50 anställda. TIs undervisningsverksamhet motsvaras i Sverige av SIFU. Det senare bedriver nästan enbart utbildningsverksamhet. Vid TI däremot menar man att utbildningsverksamheten måste bygga på de erfarenheter man får från konsult- och utvecklingsarbete hos företag. D Test och provning av utrustning och metoder (1,6 m Dkr). I D Forsknings- och utvecklingsprojekt (42 projekt, 12 m Dkr). Motsvarande verksamhet bedrivs i Sverige av kollektiva forskningsinstitut som Institutet för verkstadsteknisk forskning (IVF) och Svenska träforskningsinstitutet (STFI). D Informationstjänster. Generellt informationsarbete, rådgivning, företagsbesök, danskt och internationellt samarbete (16,6 m Dkr). TI har ca 20 avdelningar av vilka Verkstadsteknik och Automatiseringsteknik är de två största (ca 100 anställda). Dessa båda avdelningar sysslar bl. a. med CAD/CAM-teknik, industritobotar, styrsystem och utveckling av automatiska specialmaskiner. Till dessa avdelningar kan företagen vända sig för att få hjälp med t.ex. utveckling av tillverkningsmetoder och val av utrustning. TI kan åta sig att ansvara för upphandling, installation och test. Avdelningarna kan också själva utveckla utrustning och system åt företagen. Dessutom har man som nämnts ovan ett omfattande utbildningsutbud som bygger på erfarenheter man får frán konsult- och utvecklingsarbetet. TI’s tjänster verkar ha stor efterfrågan från industrin. Detta torde förklaras främst av följande faktorer: D T1 har rekryterat kompetent personal bl. a. som en följd av att man har fri lönesättning. D TI kan erbjuda flera olika tjänster som utbildnings- och konsulttjänster samt utvecklingsarbete och forskning. D T1 har en stor och modern maskinpark. TIs avdelningar för Automatiseringsteknik och Verkstadsteknik skulle i Sverige motsvaras av IVF plus SIFU (el- och Verkstadsteknik) samt privata konsultföretag.

148 Norden exklusive Sverige sou 1980: 17

Elektronikcentralen (EC) Även Elektronikcentralen (EC) är en oberoende stiftelse som erhåller statligt stöd (ca fyra miljoner Dkr) för sin verksamhet. EC har 120 anställda och hade 1977 en omsättning på 20 miljoner Dkr. EC’s uppgifter är att främja elektronikens användning i den danska industrin. Detta skall ske genom: D konsult- och utvecklingsarbete för enskilda företag och företagsgrupper, D provnings- och kvalitetskontroll t.ex. av integrerade kretsar för företag som inte har tillgång till egen utrustning, D förmedling av tekniska nyheter till främst elektronikindustrin. EC bedriver konsult- och utvecklingsarbete främst inom områdena: D utveckling av system och kretsar D process- och materialteknologi D teknisk provning. Mer konkret kan EC’s uppdrag bestå av t. ex. utveckling av en integrerad krets, montering av kretsar på kretskort eller provning av kretsar som ett företag köpt t. ex. från USA. Någon motsvarighet till EC finns ej i Sverige. EC har även kunder i Sverige, framför allt vad gäller provningsuppdrag.

Regionala teknologiska informationscentra (TIC)

Under Teknologisk Institut sorterar tre teknologiska informationscentraler (en på Fyn, en på Själland och en på Falster). På Jylland finns två centra som sorterar under Jydsk Teknologisk Institut. TIC förmedlar information till företag i regionen, förmedlar uppdrag från företag till de teknologiska serviceinstituten, förmedlar kontakter med kreditinstitut och utvecklingsfonder m. m.

Framtida utveckling Sammanfattningsvis kan den danska politiken inom data-, elektronik- och automatiseringsområdet sägas vara inriktad mot att snabba upp teknikspridningsprocessen och att underlätta för de elektronikanvändande företagen att tillgodogöra sig den nya tekniken. Under senare tid har man dock inom Teknologiska Rådet alltmer uppmärksammat behovet av särskilda insatser inom mikroelektronikområdet. Fr. o. m. 1980 och framåt finns också särskilda medel (ännu så länge tämligen blygsamma) avsatta för projekt inom detta område. Man planerar också att tillsätta ett särskilt organ med uppgift att vara allmänt rådgivande till TR och att granska bidragsansökningar rörande projekt med anknytning till mikroelektroniken och dess tillämpningar.

10.2 Finland

Ansvaret för Finlands industri- och forskningspolitik ligger främst hos handels- och industridepartementet samt statens tekniska forskningscentral. Dessa myndigheters verksamhet inom data- och elektronikområdet skall redovisas i det följande.

SOU 1980: 17 Norden exklusive Sverige 149

Handels- och industriministeriet

Industriministeriets stöd till olika företags FoU samt produkt- och teknikutveckling började 1967 och utgjordes fram till 1976 av bidrag. Numera utgår stöd även i form av lån. Bidragens omfattning var 1967 en miljon Fmk och 1979 24 miljoner Fmk. Bidrag pá upp till 50 % av projektkostnaden kan beviljas och ges för kostnader fram till färdig prototyp. Det totala stödet under 1979 hade följande sammansättning: Tillämpad forskning 8 M Fmk Bidrag 24 M Fmk Risklán till projektkostnader frán prototyp till projektering 25 M Fmk i Exportlán, ges även till produktionsanläggningar och måste betalas igen 10 M Fmk

Ca 70 M Fmk

Av medlen går normalt ca 40 70 till verkstadsindustrin, 25 °7o till elektronikindustrin och 15 °70 till kemisk industri och kemisk träförädling. Fördelningen av stödet till elektronikindustrin framgår av tabell 10.1. Ministeriets grundkapital för risklån är 300 miljoner Fmk. Några begränsningar beträffande lánens andel av företagens projektkostnader finns inte men i praktiken sätts ett tak för lán per projekt. Exportlán kan beviljas för produktutveckling, för konkurrensförbättrande åtgärder eller för att förbättra själva produktionsprocessen. Frågor man överväger vid prioriteringarna av ministeriets stöd är effekter beträffande energianvändningen samt inre och yttre miljö. Man har ca 300 ansökningar per år. Genomsnittligt utgår stöd med ca 250 tusen Fmk per projekt för bidragsdelen och ca 500-600 tusen Fmk per projekt för lånedelen. Det totala stödet 1979 pá 70 miljoner Fmk beräknas motsvara ca 10 *70 av industrins FoU.

Tabell 10.1 Handels- och industriministeriets stöd till FoU inom elektronikområdet

År Kompo- Konsument- Medicinsk Kommunika- Mätut- Datorer, Industri- Summa nenter elektronik elektronik tions- elektronik periferiut- rustning elektronik rustningar, programvara

1190000 775000 7135000 1976 850000 80000 650000 2000000 1370000 700000 595 000 6245000 1977 2740000 - 250000 2550000 3835000 440000 2580000 12 395000 1978 —— 305000 450000 3804000 5755000 1790000 3895000 15999000

Summa 4090000 1020000 3472500 19125730 14321880 6261870 9246380 57538360

Källa: Industri- och handelsministeriet.

150 Norden exklusive SOU 1980: 17 Sverige

FoU-stöd via fonder

I Finland finns också en utvecklingsfond för företag i stödomrâden vilken bevilj ar omfattande stöd till all företagsverksamhet, inte bara FoU. Utvecklingsfondens stöd uppgår till 300-400 miljoner Fmk årligen. Även utbildningsdepartementet och Finlands akademi ger FoU-medel. Den största bidragslämnaren är dock Fonden för Finlands självständighets jubileumsår 1967 som allmänt kallas SITRA-fonden. Under perioden 1967inom forskningsområdet till 1978 uppgick fondens totala finansieringsstöd drygt 210 miljoner Fmk. Av fondens stöd går 40-45 °70 till områdena elektronik och starkström och därav ca 60-70 °7o till datatillämpningar och kommunikationsteknik. Figur 10.2 visar stödets fördelning branschvis 1968- 1978.

Statens tekniska forskningscentral (VTT) Statens tekniska forskningscentral (VTT) är ett forskningsinstitut som grundades år 1942 för att utföra provningsverksamhet. Institutet har sina lokaler i till Tekniska högskolan i Esbo strax utanför Helsingfors. Tre laboanslutning ratorier är dock förlagda till Tammerfors och två till Uleåborg. _ Institutet är underställt handels- och industriministeriet. Forsknings- och provningsverksamheten utförs huvudsakligen inom tre forskningsavdelningar som tillsammans har ett trettiotal laboratorier med sammanlagt ca 1600 anställda. Över 600 av dessa har avlagt högskoleexamen. Till centralen är även knuten en av departementet utsedd delegation. Medlemmarna i delegationen är experter från näringsliv och statsförvaltning. Delegationen ger råd och tar initiativ vad gäller utvecklingen av forskningscentralens verksamhet. Dessutom har varje laboratorium en egen rådgivande nämnd som tillsätts av delegationen. VTT:s målsättningar är D att styra verksamheten till områden som är viktiga för samhällets och näringslivets utveckling, D att tillfredsställa den offentliga och privata sektorns forsknings- och provningsbehov, till områden inom vilka de som utnyttjar forsk- D att styra verksamheten ningsresultaten inte själva har möjligheter att bedriva forskningsarbete. Institutet utför forsknings- och utvecklingsarbeten báde pá eget initiaiv och på uppdrag. Huvuddelen utgör tillämpad forskning medan produktutvecklingsdelen under senare år ökat till ca 20 % av hela verksamheten. Provning och kontroll (drygt 20 °7o) utföres på uppdrag av enskilda företag, myndigheter och privatpersoner bl. a. tester att produkter uppfyller statliga normer och säkerhetsföreskrifter. Även tekniska informationstjänster förmedlas. Undersökningarna är konñdentiella samt debiteras till självkostnadspris. Under 1979 påbörjades tre forskningsprogram vilka gäller ADB-programinstrumentering och automation samt metoder för samhällsvaruforskning, Hittills har 1,5 miljoner Fmk beviljats för programmen, som beplanering. Fmk. Forskningsproräknas pågå tre till fem år och totalt kosta ca 5 miljoner gram under planläggning finnas inom områdena bioteknik, transportekonomi och -teknik, socialteknik samt telekommunikationsteknik. År 1978 omsatte verksamheten ca 105 miljoner Fmk varvid 46,6 miljoner

SOU 1980: 17 Norden exklusive Sverige 151

mp å n. E. NN mm m.. mm m_

ADC_ m» Sum

§0..

mv om mm m; cm om

uv_w.__Q

m» 5

o:

_Sc

m: o!

cumcmfi

9_E_%.£ 3m___wn

.c_..:m:uc_mumSv:m

co

Eon

m§E_uc_. £m___wn Umzm

OV

:oo

Eom .o.uo

$:m:__~

m§w.__u

a

.uoSmmc_._m_mcmc:

zumcmb

..wc_xmmEmmov_m

.:_._~ma_uc_wmc__Um.£_m.:

3uu©5nmc:u_.mcmc:

v_ES_

SO cmccm m

.una

co

$_ucm_xuw§

§95 NEEOV_

S_w.._nc_

.cwuotøarmmzo

Ow .SS

C_w.__uc_

.mumzm

SEE9mm_O

...t

O .xo

53:: cmx .H cwE

v_E__

Ow

.En

uns &

Qoåøc_ 3.85

.,..§.\.»u=a.5

Csaba_

.mc__uc2BS%

.øzmcEmm

m=.=§§\§.m=:.Es.s$wxtm

v.m_:x9o..C_w_w

?§05

u.m©:_E

un:

.9__c_25S

issue_

xånmmoxw

10.52_

:oo

Emacs.

JmzEm3_.mmvm:mm>m

coo

mxm_S_w.. C_m_o._n

_:m:nc_mUm$x._w

:oo

x_co:xw_m y_m_mS__m$__ mctmcmfi .mc_S_§:.r_ :o_~mE._ot:.

xm_Emv_

~m:0 mm_.O U

ÖB., & N6~

SME

152 Norden exklusive Sverige SOU 1980: 17

Fmk finansierades direkt över statsbudgeten. De externa intäkterna uppgick till 58,3 miljoner Fmk varav 3,7 miljoner Fmk överfördes till statskassan. Någon svensk motsvarighet till VTT finns inte. Däremot finns i Sverige en stor del av motsvarigheten till VTT:s laboratorier inordnade under olika myndigheter och institut. Nedan lämnas några exempel på projekt vid några av VTTs laboratorier. Vid det Elektroniska laboratoriet, med ca 80 anställda, finns en fullskalesimulator för utbildning av operatörspersonalen vid kärnkraftsverket i Lovisa. Utvecklingsarbetet skedde i samarbete med Oy Nokia AB. Projektet är också samnordiskt (Risö i Danmark, Halden i Norge, Studsvik Energiteknik och ett konsultföretag med anknytning till FOA 5 i Karlstad deltar också). Viktiga frågor under arbetets bedrivande är E] kontrollrumsutformning för kärnkraftverk El mänsklig tillförlitlighet E] utbildningsfrågor för driftspersonal. Laboratoriet har också för Valmets instrumentfabrik utvecklat ett integrerat mikroprocessorbaserat instrument- och automationssystem med manövrering från bildskärmsterminal eller konventionella panelinstrument. Systemet, som kallas DAMATIC, är modulärt uppbyggt både vad gäller apparater och program. Det anses fylla processindustrins alla krav på mätningsbehandling, reglering och styrning. Valmet har över 15 system i order. ASSI har köpt ett 4

systern för leverans i slutet av 1979. i

Inom ett annat projekt utvecklas metoder för automatisk montering med hjälp av robotar.

Halvledarlaboratoriet, med ca 40 anställda, är det enda halvledarlaborato- g

riet i Finland och dess verksamhetsfält omfattar forskning i anslutning till 1 halvledarmaterialens elektriska och magnetiska egenskaper samt halvledarteknologi. Forskningen omfattar planar-, tunnñlms- och tjockñlmsteknik, optoelektronik samt produktionsautomatisering. Verksamheten, som är helt finansierad av handels- och industriministeriet, skall stimulera till aktiviteter i industrin. Den forskning som bedrivs är inte licensbunden till någon tillverkare. Däremot har en del kunskapsinhämtande skett vid besök i USA. Samarbete sker också med bl. a. mikrovågsinstitutet i Stockholm samt flera svenska högskolor. Tunnfilmsverksamheten sysselsätter tre till fyra forskare och har pågått i 12-13 år. Kretsar tillverkas för framför allt ett företag (Vaisala) som säljer avancerade meteorologiska instrument. 95 °7o av dessa säljs på export. Arbete med kretsar för Nordsatprojektet pågår också.

10.3 Norge

10.3. 1 Inledning Elektronikindustrin Den norska elektronikindustrin hade 1977 en omsättning på ca 3,5 miljarder Nkr varav ca 2,9 miljarder avsåg egen produktion och resten vidareförsäljning. Den uppvisade en relativt kraftig tillväxt fram t. o. m. 1974 men har sedan dess stagnerat. Dess förädlingsvärde utgjorde 1977 knappt 7 % av indu- l strins totala förädlingsvärde.

SOU 1980: 17 Norden exklusive 153 Sverige

Till de större elektronikföretagen kan räknas: D A/ S Elektrisk Bureau med 4610 anställda och tillverkning av telefoner, telefoncentraler, mobil sambandsutrustning, antenner och annan radioutrustning etc. D A/S Kongsberg Vápenfabrik som inom sin elektroniksektor tillverkar minidatorer, processdatorer, styrutrustning till NC-maskiner och system för datorstödd konstruktion. Denna sektor sysselsatte 1978 drygt 1600 personer och hade en omsättning pá 674 miljoner Nkr. D Standard Telefon og Kabelfabrik A/ S med 1 550 personer anställda i elektronikproduktionen och tillverkning av telefonutrustning, likriktare, militärelektronik m. m. D Tandbergs Radiofabrik A/S med tillverkning av främst konsumentelektronik. Efter de senaste årens finansiella svårigheter med åtföljande konkurs har företaget delats upp i Tandberg Data (ca 250 anställda) i vilket Siemens innehar drygt hälften av aktiekapitalet och Tandberg A/ S (ca 400 anställda) som kontrolleras av Norsk Data A/S. D Norsk Data A/S som tillverkar minidatorer och annan datorutrustning. Företaget har under de senaste aren haft stora försäljningsframgángar såväl i Norden som internationellt. Omsättningen 1978 uppgick till 147 miljoner Nkr och antalet anställda till ca 300.

Statligt stöd till FoU Den norska statens stöd till FoU uppgick 1978 till knappt 1,9 miljarder Nkr, varav 42 “lo anvisades över Utbildningsdepartementet, 14% över industridepartementet och 8 % över jordbruksdepartementet. Resterande 36 Wo av FoUanslagen anvisades över övriga departement. Av industridepartementets anslag till FoU, 239 miljoner Nkr, anvisades 66 70 till Norges Teknisk Naturvitenskapelige Forskningsrád (NTNF). Resterande del av NTNF’s anslag kommer bland annat frán olje- och energidepartementet, miljövårdsdepartementet samt kommun- och arbetsmarknadsdepartementet. De viktigaste mottagarna av statliga FoU-medel var D Universitet och högskolor med 38 70 D Forskningsrád med 25 °7o, varav 17 °70 (ca 340 miljoner Nkr) till NTNF D Offentliga forskningsinstitut och andra offentliga institutioner med 18 °7o. Om man ser till ändamálsfördelningen av anslagen gick drygt 290 miljoner Nkr eller 14 °7o av de totala anslagen till forskning rörande industri- och byggnadsverksamhet.

Industrins F0 U-in vesteringar Industrins FoU-investeringar under 1977 har uppskattats till drygt 900 miljoner Nkr, varav 90 °7o finansierades med egna medel (inkl. lån) och 6 °7o av offentliga medel. Sex företag med mer än 5 000 anställda svarade för 23 70 av de totala FoU-utgifterna. Maskinindustrin och elektroindustrin svarade för hälften av industrins totala FoU-investeringar och mottog samtidigt ca tre fjärdedelar av det direkt till företag riktade offentliga FoU-stödet. Den norska elektronikindustrin är internationellt sett mycket FoU-intensiv. Enligt den ovan relaterade uppskattningen utgjorde elektronikindustrins FoU-utgifter drygt 11 °7o av det egna förädlingsvärdet. Andra uppskattningar

154 Norden exklusive Sverige SOU ü980: 17

gör gällande att andelen är ännu högre, omkring 17%. Skillnaderna beror förmodligen på att olika avgränsningar av elektronikindustrin utnyttjats.

l0.3.2 Översikt av det statliga stödet inom dataelektronikomrádet

Det norska statliga FoU-stödet inom data- och elektronikomrádet kan aliseras huvudsakligen via forskningsråden av vilka Norges Teknisk Naturvitenskapelige Forskningsråd (NTNF) är det i detta sammanhang viktigaste. NTNF fördelar i sin tur stödet till olika forskningsinstitut och företag. Vissa av instituten är etablerade av NTNF medan andra fristående institut erhåller finansiellt stöd från NTNF. De viktigaste forskningsinstituten inom data-, elektronikoch automatiseringsomrádet är: D Sentralinstitutt for industriell forskning (SI), inom NTNF D Selskapet for industriell og teknisk forskning (SINTEF) D Chr. Michelsens Institutt, Avdeling for naturvitenskap og teknologi (CMI) D Norsk Regnesentral (NR), inom NTNF. Vissa av forskningsinstituten finansierar sin verksamhet både med anslag från olika forskningsråd inklusive NTNF och med avgifter för uppdragsforskning från industrin och offentlig förvaltning. För elektronikindustrin är också stödet från försvarsdepartementet via Försvarets Forskningsinstitut (FFI) och från Televerket via dess utvecklingsinstitut av stor betydelse. Resultaten av den forskning som försvaret bedriver i egen regi har också varit betydelsefull för elektronikindustrins teknologiska nivá. V Som en illustration av storleksrelationerna mellan de olika stödformerna kan nämnas att år 1973 uppgick NTNFs FoU-stöd inom data- och elektronikområdet till drygt 20 miljoner Nkr. Motsvarande siffra för försvarsdepartementet och Televerket var 13,5 miljoner kronor. Det totala stödet var fördelat l med ungefär hälften var pâ utvecklingskontrakt respektive direkta bidrag. Beträffande den offentliga upphandlingen kan nämnas att de två ovan nämnda organisationerna ár 1975 täckte över 80 % av sitt behov av elektronikprodukter genom inköp hos norska leverantörer. Detta svarade mot drygt 35 70 av elektronikindustrins egenproduktion. Den norska elektronikindustrin erhåller vidare olika former av stöd inom I ramen för den allmänna industripolitiken. Den viktigaste organisationen är här Industrifonden i vilken ingår de tidigare fristående Omställningsfonden och Utvecklingsfonden. 7 Avslutningsvis kan nämnas att norska staten i samband med rekonstruktionen av Tandbergskoncernen satsat stora belopp för att lösa företagets finansiella problem. Totalt har man satsat närmare 160 miljoner Nkr i ägarkapital, förlusttäckning och utvecklingsbidrag samt ställt garantier för nya lån på sammanlagt 40 miljoner Nkr. I de följande avsnitten ges kortfattade beskrivningar av de viktigaste organisationerna och forskningsinstituten vad gäller det norska stödet inom dataoch elektronikområdet. Sist ges sammanfattningar av det förslag till handlingsprogram för mikroelektronik och datateknik som nyligen lagts fram av samt av utredningen Strukturproblemer og vekstmuligheter i norsk

NTNlf

industi” (NOU 1979: 35) som lagts fram av det norska industridepartementet.

SOU 1980: 17 Norden exklusive Sverige 155

l0.3.3 Norges Teknisk Naturvitenskapelige Forskningsrâd (N TNF)

Målsättning och organisation NTNF’s målsättning i stort är att stärka näringslivets konkurrenskraft, medverka till att förbättra arbetsmiljön och näringslivets regionala struktur samt främja ett framtidsinriktat utnyttjande av de norska naturresurserna. Det leds av ett råd om 38 personer representerande myndigheter, forskningsinstitutioner, näringsliv och anställda. Till NTNF hör 14 forskningsinstitut (varav två är SI och NR), rådgivande kommittéer och projektkommittéer. Dessutom har NTNF samarbete med fyra fristående institut, varav SINTEF och CMl är de viktigaste. Antalet anställda vid NTNF’s 14 forskningsinstitut och de fyra fristående instituten uppgick i slutet av 1978 till ungefär 3 300 varav ca 1400 forskare.

Ekonomi För budgetåret 1978 uppgick anslagen till NTNF till drygt 400 miljoner Nkr varav ungefär hälften utgjorde medel från industridepartementet. Om även intäkterna från uppdragsforskningen vid de egna instituten inkluderas uppgick budgeten till 616 miljoner Nkr. Av de anslagna medlen användes drygt 150 miljoner Nkr till grundbidrag till de egna och de fristående forskningsinstituten och en något större summa till konkreta forskningsprojekt. Knappt 38 miljoner av projektanslagen användes till projekt i industriell regi. Vid dessa bidrar NTNF med upp till 50 °7oav kostnaderna förutsatt att resultaten görs allmänt tillgängliga. Inom ramen för den s. k. Innovasjonsplanen hade fram t. o. m. utgången av 1978 beviljats knappt 45 miljoner Nkr i stöd. De fristående och till NTNF anknutna forskningsinstituten erhåller alltså såväl generella som projektanknutna bidrag från NTNF. År 1978 uppgick dessa instituts totala driftsutgifter till ca 575 miljoner Nkr av vilka 362 miljoner utgjordes av uppdragsintäkter.

Anslagsfördelning I tabell 10.2 redovisas de viktigaste av NTNF’s Institut och anslagsmottagare. organisationer som bedriver FoU-verksamhet inom produktionsteknik, datateknik och elektronik är markerade med ”°”. I tabell 10.3 redovisas NTNF’s stöd till Verkstadsindustri, elektronikindustri samt branschövergripande stöd till automatisering och databehandling. I NTNF’s femársplan ges dessa områden hög prioritet. För 1983 föreslås anslagen till de tre områdena uppgå till 92,4 miljoner Nkr i 1979 års priser, en real ökning med nästan 50% från 1979. Stödet till verkstadsindustrin har medtagits i sammanställningen ovan trots att endast en del av stödet hänför sig till datateknik och elektronik. En projektvis redovisning av NTNF’s stöd ger sålunda vid handen att av det konkreta projektstödet inom Verkstadsteknik på sammanlagt närmare 17 miljoner Nkr 197:8 ungefär hälften avsåg området processteknologi/processtyrning. Inom teknikområdet teknisk fysik och elektronik uppgick projektstödet 1978 till 15,5 miljoner Nkr. Av detta belopp hänförde sig närmare 11 miljoner

Därav: °Norges Tekniska Högskola, Trondheim _ 9,3

Summa (exkl. anslag till ”Innovasjonsp|anen”) 382,6 Källa: NTNF. Tabell 10.3 NTNF s stöd till aktivitetsomrádena Verkstadsindustri, elektronikindustri samt automatisering och databehandling 1978 Förslag g 1979 ars priser 1979 1983 Verkstadsindustri 19,7 21,4 33,2 Elektronikindustri 19,4 21,0 31,3 Automatisering och databehandling 19,2 20,2 27,9 Summa 58,3 62,6 92,4 Källa: NTNF. kronor till mikroelektronik, komponentteknologi, produktionsteknik och te-V leteknik. Projektstödet inom automatisering och databehandling uppgick 1978 till knappt 14 miljoner Nkr. Inkluderas även projekt inom andra aktivitetsomráden med inriktning på automatisering och databehandling uppgick stödet till 1 omkring 30 mkr. Tyngdpunkten i projektverksamheten låg på områdena in- Å dustriell automatisering samt utveckling av obemannade produktionsproces- _ i ser och robotar. Totalt kan projektstödet 1978 med anknytning till data, elektronik och au- . tomatisering uppskattas till närmare 45 miljoner Nkr. För 1979 var siffran nágot högre.

Innovasjonsplanen i Hösten 1977 tog NTNF ett initiativ för att stärka innovationsverksamheten i konkurrensutsatta näringsgrenar. Företag inom sådana näringsgrenar upp-

SOU 1980: 17 Norden exklusive 157 Sverige

manades att lägga fram förslag till projekt som de p. g. a. den ekonomiska situationen inte kunde finansiera helt på egen hand. Vid årsskiftet 1978/79 hade sammanlagt 92 projekt beviljats lån eller bidrag om totalt 80 miljoner Nkr varav 13,4 miljoner Nkr (ca 17 Wo) avsåg elektronikindustrin. NTNF genomför innovationsplanen i samarbete med Industrifonden. För finansieringen av planen har regeringen anvisat 30 miljoner Nkr för 1978 samt 50 miljoner Nkr för vardera åren 1979 och 1980. Ca hälften av de beviljade projekten är inriktade mot produktutveckling medan den andra hälften är inriktad mot processutveckling, utveckling av styrsystem, automatisering och robotutveckling. Projektstöd ges endast till företag, men många av företagen väljer att genomföra projekten i samarbete med olika forskningsinstitut. Indirekt blir de senare därför också involverade i innovationsverksamheten.

10.3.4 Selskapet for industriell

og teknisk forskning (SINTEF) Organisation SINTEF är lokaliserat till Norges Tekniska Högskola (NTH) i Trondheim, med vilken man har ett nära samarbete. SINTEF är organiserat i 14 avdelningar. Dessutom hör till SINTEF sex forskningsinstitut av vilka två, Elektroniklaboratoriet ved NTH (ELAB) och Regnesentret ved Universitetet i Trondheim (RUNIT) bedriver FoU-verksamhet inom datateknik och elektroteknik. SINTEFs avdelningar samt de tillhörande instituten är organiserade i fackområden enligt tabell 10.4.

Tabell 10.4 Antal anställda och omsättning inom SINTEI-s fackområden 1978

Antal Omsättning

Källa: SINTEF. Av det totala antalet heltidsanställda vid utgången av 1978, drygt 800 personer, var två tredjedelar forskare eller ingenjörer.

Ekonomi

SINTEF’s bruttoomsättning 1978 uppgick till 144 miljoner Nkr. Av intäkterna korn 90 miljoner Nkr från externa uppdrag och speciella projekt. Övriga intäkter härrörde huvudsakligen från forskningsråden (projektmedel och generella tillskott), främst frán NTNF. Av uppdragsintäkterna kom 43 % från industrin, 47% frán den offentliga sektorn samt 10% från andra sektorer inklusive utlandet.

158 Norden exklusive Sverige SOU 1980: 17

Samarbete med N TH SINTEF har ett nära samarbete med NTH. Forskare vid NTH deltar i SINT- EF-projekt och SINTEF-anställda undervisar vid NTH. Dessutom delar man utrustning.

NTH SINTEF Personell fra -l NTH b d

pa suga-äger

l SHÄTEAF-ansatdte un ervuser ve

pros]-ekter _ NTH

Felles bruk av

Figur 10.3 Samarbetet :fgbzrtastsier

SINTEF-NTH.

Källa: SINTEF.

En betydande del av SINTEF’s forskarstab är nyutexaminerade civilingenjörer. SINTEF ser det som en viktig uppgift att utbilda unga forskare i industriellt FoU-arbete för att de sedan skall fortsätta denna verksamhet i industrin och offentlig förvaltning. Gjennomtrekk 1978: 13%

Naeringsliv NTH SINTEF ?ä g ——§ Offentlig forvaltning

Figur 10.4 SINTEFsom Under 1979 har bl. a. Volvo träffat avtal med SINTEF om forskningssam-

utbildningsinslitution för material- samt elekarbete, speciellt inom områdena och produktionsteknik nyutexaminerade civilintronik. Även Sandvik AB och Jernkontoret har samarbete med SINTEF. genjörer. Källa: SINTEF. Forskningsprojekt inom data- och elektronikområdet FoU inom data- och elektronikomrâdet sker främst vid de anslutna instituten ELAB och RUNIT. Bland de projekt som pågår kan nämnas satellitkommuj nikation, CAD-system för elektronikindustrin, Custom design rörande integrerade kretsar m. m. Inom omrâdet datorstyrd produktion pågår projekt angående geometriska produktmodeller för datorstödd konstruktion (ett internordiskt projekt) och styrning av metallurgiska processer.

10.3.5 Sentralinstitutt for industriell forskning (SI)

Organisation och ekonomi SI är ett forskningsinstitut som sorterar under NTNF. Omsättningen under

SOU 1980: 17 Norden exklusive Sverige 159

1977 uppgick till ca 56 miljoner Nkr. Av intäkterna kom 50% från externa uppdrag, 31,5 970 i form av projekttillskott från NTNF samt resterande som driftstillskott från NTNF. Industrin svarar för ca 2/3 av SI’s externa uppdrag. Institutet hade vid utgången av 1977 drygt 300 anställda.

F orskningsverksamhet

SI bedriver forsknings- och uppdragsverksamhet inom följande områden: D Mätteknik och instrumentutveckling D Mikroelektronik D Biomedicinsk teknik D Automatisering inkl. robotteknologi D Datorstödd konstruktion och produktion D Tillämpad matematik D Databehandlingsmetoder D Miljövárdsteknik D Kemi och petrokemi D Näringsmedelsforskning och mikrobiologi D Plastteknologi D Fysikalisk metallurgi och plastbearbetning D Högtemperaturreglering D Teknisk Oorganisk kemi D Materialteknik. En stor del av SI’s verksamhet är inriktad mot datateknik och automatisering. Inom robotomrádet bedriver SI ett omfattande FoU-arbete i samarbete med bl. a. de norska robottillverkarna Trallfa och Jonas Ögländ A/ S. SI har också ett projekt tillsammans med Volvo som avser robotar med synsystem. Forskningsprogrammet inom robotområdet innefattar sju områden: manipulatorkonstruktion, styrning, studier av arbetsmiljön, adaptiv kontroll, anslutning till planeringssystem, multirobotsystem och automatisk diagnostik av robotar. Inom omrâdet datorstödd konstruktion och produktion samarbetar SI

med

ELAB inom SINTEF, A/S Kongsberg Vápenfabrikk och A/S Elektrisk Bureau. De två senare har gått samman för att genomföra ett större utvecklingsprojekt som heter EPOKE (effektivisering av produktion och konstruktion i elektronikindustrin). Inom mikroelektronikomrádet har SI koncentrerat sin verksamhet till följande fyra områden: hybridteknik, integrerad kretsteknologi, teknologi för elektroniska komponenter samt material- och processteknologi. Inom dessa områden arbetar SI med uppdrag från ett flertal norska elektronikföretag, bl. a. de två ovan nämnda.

lO.3.6 Framtida utveckling

Industridepartementets utredning Under senare år har den norska industrin haft en ogynnsam utveckling vad gäller produktions- och investeringsvolym, produktivitetsutveckling etc. I dis-

160 Norden exklusive Sverige sou 1930; 17

kussionen kring dessa problem har intresset i hög grad riktats mot datatekniken och dess betydelse för industrins konkurrenskraft. Under 1979 lade det norska industridepartementet fram en utredning som behandlade strukturomvandlingen i norsk industri, Strukturproblemer og vekstmuligheter i norsk industri (NOU 1979: 35). Enligt utredningen är datatekniken ett generellt hjälpmedel som kommer att förändra hela den industriella inklusive administration och organisation. Utproduktionsprocessen redningen framhåller särskilt fyra områden där datatekniken kommer att få stor betydelse. 1. Datorstödd konstruktion (CAD-system). Utvecklingen under 1980-talet kommer att karaktäriseras av att - CAD tas i bruk på allt fler områden, - manuella konstruktionsmetoder inte blir möjliga på en rad områden (vid tillverkning av integrerade kretsar, flygplan, stora stål- och betongkonstruktioner eller då optimal materialanvändning är väsentlig), - CAD del av produktionssystemet. ingår som en integrerad Endast stora företag kommer att kunna utveckla egna CAD-system. För mindre företag blir det nödvändigt att utveckla generella programpaket. 2. Automatisering. Inom verkstadsindustrin kommer datorer att styra hela maskingrupper inklusive robotar. Inom processindustrin kommer datorerna att övervaka, simulera och styra olika produktionsprocesser. I kemiska och metallurgiska processer, där processtyrning redan används, har resultatet blivit 6-10 “70 reduktion av energiförbrukningen och 3-5 °7obättre driftsekonomi. 3. Användning av mikroprocessorer. En ökad användning av mikrodatorn är en av de viktigaste förutsättningarna för att inta en tätposition i den industriella utvecklingen under den kommande tioårsperioden. Detta gäller för såväl produktionsutrustning som vi använder oss av som användning av mikroprocesser för praktiskt taget all produktutveckling. I motsats till de flesta av tidigare nyutvecklade teknologier är användningen av mikroprocessorn icke först och främst begränsad av priset utan av kunskap och fantasi. 4. Industrirobotar. Med industrirobotar är det möjligt att uppnå produktivitetsökningar på 25-40°7o. Användningen av industrirobotar kommer att öka snabbt. Världsmarknaden beräknasç uppgå till 15 miljarder kr i slutet av 1980. Den viktigaste marknaden framöver kommer att vara montering främst inom elektronik och finmekanisk industri. diskuterar också vilken effekt produktivitetstillväxten, som en Utredningen följd av bl. a. ökad automatisering, får på sysselsättningen. Man konstaterar att ökad produktivitet sammanfaller med ökad produktion och att det inte föreligger någon generell fara att en ökad produktivitet skall skapa arbetslöshet. I vissa branscher kommer produktivitetsökningen att resultera i ökad arbetskraftsefterfrågan medan andra branscher får vikande sysselsättning. För att klara omställningarna krävs det enligt utredningen en större yrkesmässig rörlighet.

Förslag till handlingsprogram för mikroelektronik och datateknik

På uppdrag av statsministern har NTNF lagt fram ett förslag till handlingsprogram för mikroelektronik och datateknik. I direktiven rörande uppdraget g ° sägs: Kommittén skall utarbeta ett handlingsprogram för att främja använd-

SOU 1980: 17 Norden exklusive Sverige 161

ningen av mikroelektronik och datateknik. Speciell vikt skall läggas på att underlätta användningen av mikroprocessorer och andra storskaliga integrerade kretsar. NTNF presenterade sitt handlingsprogram i november 1979. Det innehåller ett extra finansiellt stöd, dvs. utöver redan beviljade anslag, till data- och elektronikomrádet med 120 miljoner Nkr under tre år, se tabell 10.5. Handlingsprogrammet syftar framför allt till att stimulera och styra redan pågående och planerade aktiviteter inom ovan nämnda områden och avses därför bli begränsat i tiden. Regeringen och stortinget har ännu inte tagit ställning till handlingsprogrammet men från regeringens sida har data- och elektronikområdet ansetts så viktigt att en betydande del av NTNF’s budgetökning för 1980 förutsättes bli disponerat för ett sådant program. Ett belopp om 9 miljoner Nkr för startfasen av programmet har redan reserverats. Det avses i första hand utnyttjas för insatser inom undervisningsområdet. Om handlingsprogrammet genomförs skulle den norska statens totala stöd till data- och elektronikomrádet samt automatisering under 1980 uppgå till totalt 80-90 miljoner Nkr, exklusive industripolitiskt stöd t. ex. till Tandbergs.

Tabell 10.5 NTNF’s förslag till handlingsprogram för mikroelektronik och datateknik. Miljoner Nkr Aktivitet 1980 1981 1982

Information 3 3 2 Undervisning och fortbildning 10 10 10

Källa: NTNF. ll

SOU 1980: 17 163

11 Sverige

1 1.1 Inledning

Under 1970-talet har data- och elektronikområdet fått en allt större betydelse i den svenska industri- och forskningspolitiken. Som framgått av det föregående är detta inte något unikt för Sverige. De prioriteringar som gjorts inom data- och elektronikområdet har dock varierat över tiden. Under första delen av 1970-talet var datapolitiken främst inriktad mot datorindustrin, som fick allt svårare att möta den internationella konkurrensen. Det statliga stödet var vid denna tidpunkt av ringa omfattning. Från statens sida var man inte beredd att gå in och stödja datorindustrin i större omfattning innan branschen vidtagit nödvändiga strukturförändringar, i första hand ett samgående mellan Saab-Scanias Datasaab-division och Stansaab Elektronik AB. Detta var emellertid en process som tog lång tid och som realiserades först vid årsskiftet 1977/78. Trots dessa strukturförändringar, som inneburit produktionsmässig specialisering mot mindre datasystem och periferienheter, och trots ett omfattande statligt stöd har delar av den svenska datorindustrin fortfarande stora lönsamhetsproblem. Detta gäller dock inte den del av datorindustrin som producerar specialiserade datasystem, t.ex. system för produktionsstyrning, elkraftsdistribution och teletransmission.

Parallellt med de allt större industripolitiska satsningarna på datorindustrin

har det statliga FoU-stödet ökat kraftigt sedan mitten av 1970-talet och samtidigt inriktats mot EJ programvaruutveckling El mikroelektronik CJ datatekniska tillämpningar, t. ex. datorstyrda tillverkningssystem, sjukvárdssystem och trafiksystem. Några särskilda program för att främja datateknikens och elektronikens användning i näringslivet har ännu inte initierats (bortsett från ett mindre program om 0,3 miljoner kronor för användarfrämjande åtgärder som genomfördes av de dåvarande företagarföreningarna). Däremot föreligger ett flertal olika stödformer av mer generell industripolitisk karaktär som även kan omfatta stöd till elektroniktillverkning samt användning av datateknik och elektronik. En översikt av dessa program redovisas i avsnitt 11.2. [avsnitten 11.3 och l 1.4 ges en mer detaljerad beskrivning av det forsknings- och industripolitiska stöd som riktats mot data- och elektronikomrádet.

164 Sverige SOU 1980: 17

11.2 En översikt av statliga stödformer

Stöd till forskning och utveckling (FoU) Det statliga stödet till forskning och utveckling kanaliseras huvudsakligen genom styrelsen för teknisk utveckling (STU), som sorterar under industridepartementet. STUs uppgift är att initiera, planlägga samt stödja teknisk forskning och industriellt utvecklingsarbete. Det direkta stödet till externa FoU-projekt fördelas på ett flertal olika målgrupper: företag, enskilda uppfinnare, forskningsinstitut (huvudsakligen genom kollektiva avtal mellan staten och industrin), universitet och högskolor, statliga institutioner och myndigheter, utvecklingsbolag, stiftelser m. fl. STU’s stöd till data- och elektronikområdet redovisas närmare i avsnitt 11.3. FoU vid universitet och högskolor finansieras till ungefär två tredjedelar av direkta statsanslag. Resterande del, den s. k. externa finansieringen, kommer huvudsakligen från forskningsråden, STU etc. och i någon mån från företag. Stödet från STU spelar således en betydelsefull roll för det tekniska forskningsarbetets nuvarande omfattning och inriktning. [nom det datatekniska området bör även framhållas det forskningsarbete som bedrivs vid försvarets forskningsanstalt (FOA).

Industripolitiskt stöd För att underlätta strukturomvandlingen inom dator- och elektronikindustrin har staten dels gått in med ägarkapital, dels lämnat direkta subventioner till

olika företag. Åtgärderna har främst avsett Stansaab Elektronik AB samt Da-

tasaab AB. Omfattningen av de statliga subventionerna redovisas i avsnitt 11.4.

Offentlig upphandling Statlig eller annan offentlig upphandling är ett medel som många länder tilllämpar för att stödja den inhemska industrin och i vissa länder har denna stödform stor betydelse. För många typer av datasystem är den offentliga sektorn den största och i vissa fall den enda köparen. Beträffande administrativt inriktade datasystem svarar exempelvis i Sverige den offentliga sektorn för ca en fjärdedel av marknaden. Vad gäller marknaden för speciella datasystem t.ex. för tele- och datatrafik, elkraftsdistribution, trañkstyrning (flyg, järnväg, bussar) och medicinska system är utbudet av naturliga skäl nästan uteslutande inriktat mot den offentliga sektorn. Den offentliga upphandlingen i Sverige skall enligt vad riksdagen beslutat (upphandlingsförordningen) grundas på företagsekonomiska principer. Avsteg frán denna princip kan göras huvudsakligen av försvars- och beredskapspolitiska skäl. Stödet till den inhemska data- och elektronikindustrin via offentlig upphandling torde som tidigare nämnts vara av betydligt mindre omfattning i Sverige än i länder som Frankrike och Storbritannien.

Generella industripolitiska stödâtgärder Med generella stödátgärder avses stöd som inte är riktat mot något visst företag eller bransch. De stödformer som utnyttjas är främst avsedda att underlät- 7

SOU 1980: 17 Sverige 165

ta industrins finansiering av industriellt utvecklingsarbete, investeringar i maskiner och byggnader, marknadsföring, export m. m. Då även data- och elektronikindustrin samt den övriga industrins investeringar i datasystem omfattas av de generella stödprogrammen ges här en sammanställning av de viktigaste stédformema.‘ De regionala utvecklingsfondrna inrättades länsvis 1978 genom en omorganisation av företagarföreningarna och tillfördes vid starten ca 1 000 miljoner kronor. Vidare har de regionala utvecklingsfonderna i varvsregionerna tillförts ytterligare 105 miljoner kronor. För budgetåret 1979/80 har fonderna erhållit ett medelstillskott om 300 miljoner kronor. Därmed uppgick utlåningskapaciteten till drygt 500 miljoner kronor för budgetåret 1979/80. Utvecklingsfonderna har som huvuduppgift att genom kreditverksamhet och före- ‘ tagsservice främja småföretagens utveckling. Fonden för industriellt utvecklingsarbete inrättades i mitten av 1979 med uppgift att genom lán stödja finansieringen av större projekt syftande till att utveckla nya produkter, processer eller system för industriell produktion. Fondens startkapital är 300 miljoner kronor. Investeringsbanken, som är ett av staten helägt kreditaktiebolag, bildades 1967. Det främsta syftet med banken är att förbättra möjligheterna att tillgodose industrins behov av långsiktiga krediter. F. n. kan banken låna ut medel eller ställa garantier för totalt 11700 miljoner kronor. Svenska industrietablerings AB (SVETAB) är ett statligt ägt investmentbolag som verkar för ökade industrietableringar. Till SVETAB hör ett antal regionala investmentbolag som bland annat kan gå in med ägarkapital temporärt i företag som står i begrepp att expandera sin verksamhet. Genom tillskottet av ägarkapital kan företagen finansiera investeringar utan att Soliditeten försämras. Övriga stödformer är bland annat AB Svensk Exportkredit, Norrlandsfonden, Företagskredit/Industrikredit AB (ägs till hälften av staten), regionaloch arbetsmarknadspolitiskt stöd av olika slag m. m. Till de generella åtgärderna skall också hänföras det särskilda maskininvesteringsavdraget/ -bidraget (upphörde med utgången av 1979) samt de särskilda avdrag som gäller då företagen ökar sin FoU-verksamhet.

11.3 STU’s stöd till FoU

Allmänt om STU s verksamhet STU, som bildades den l juli 1968, har som nämnts till uppgift att initiera och stödja teknisk forskning och industriellt utvecklingsarbete samt bedriva planläggnings- och rådgivningsverksamhet inom dessa områden. STU har tre huvuduppgifter: El att med hjälp av tillgänglig eller ny teknik främja utvecklingen inom olika samhällssektorer El att främja industrins innovationsverksamhet och höja dess tekniska nivå l För en mer detaljerad El att inom den tekniska forskningen höja den vetenskapliga nivån och öka beskrivning av de industkunnandet inom skilda områden. ripolitiska åtgärderna hänvisas till regeringens STU ger direkt finansiellt stöd till olika FoU-projekt. Stödets omfattning proposition 1978/79: 123, och villkor varierar beroende på mottagare och typ av projekt. För projekt Riktlinjer för industriposom ej väntas exploateras kommersiellt, framför litiken m. m. allt projekt vid högskolor,

166 Sverige SOU 1980: 17

bidrar STU med hela projektkostnaden. Bidrag till industrin utgår vanligtvis med halva projektkostnaden under villkor om återbetalning om projektet blir framgångsrikt. Branschforskningsinstitut finansieras i regel till hälften av

STU och till hälften av industrin eller dess organisationer.

För budgetåret 1979/80 uppgick STU’s anslag till 462 miljoner kronor. l

jämförelse med startåret 1968/69 innebär detta en real ökning om ca 150 °7o. Om man ser till av STU beviljade anslag för tekniskt-industriella FoUprojekt, fördelade på mottagare, dominerar universitet och högskolor samt kollektiva forskningsinstitut. Under budgetåret 1978/79 svarade dessa för 27 °7o respektive 24 °7o av anslagen. Därnäst följde företag, huvudsakligen företag med mindre än 500 anställda, vilka fick 17 °7o av anslagen.

Stöd till data- och elektronikomrâdet STU’s stöd till data- och elektronikområdet har ökat kraftigt under 1970-talet och utgör en av de mest expansiva sektorerna i STU’s verksamhet. STU’s stöd till data- och elektronikområdet omfattar dels grundläggande teknologiutveckling, dels tillämpningsorienterade projekt. Projekt av den förra kategorin sorterar under projektenheten Informations- och systemteknik (för budgetåret 1978/ 79 motsvarades denna projektenhet av behovsområdet ”Informationsbehandling, styr- och komponentteknik”). I tabell 11.1 redovisas en uppskattning av omfattningen av projekten för grundläggande teknologiutveckling. Tabell 11.1 STUs stöd till grundläggande teknologiutveckling inom data- och elektronikområdet sedan budgetåret 1972/73 Budgetår Utfall Totalt 72/73-75/76 76/77 77/78 78/79 Milj. kr 45 27 31 41 144 Källa: STU. I budgeten för 1979/ 80, som uppgår till 43 miljoner kronor, ingår 3,3 miljoner kronor för insatsområdet datorbaserad bildbehandling. Detta projekt beräknas löpa under perioden 1979/80-1983/84 till en total kostnad om 18,8 . miljoner kronor. För delprogrammet Elektronisk och elektrooptisk komponentteknologi har STU formulerat ett treårigt forskningsprogram om totalt 78 miljoner kronor. För att kunna genomföra detta program begärde man hos regeringen resursförstärkning om 55,5 miljoner kronor, varav 15 miljoner kronor för budget- 3 året 1979/ 80. Den begärda resursförstärkningen har godkänts vad avser de två :g första av programmets tre år och det totala anslaget budgetåret 1979/80 för projekt uppgår alltså till 58 miljoner kronor. STU’s stöd till mer tillämpningsinriktade projekt inom data- och elektronikområdet utgår från projektenheterna Processteknik, Socialteknik, Energiteknik och Tillverkningsteknik. I tabell 11.2 redovisas en sammanställning av dessa enheters stöd till olika tillämpningsprojekt. Endast sådana projekt där datatekniska tillämpningar spelat en betydande roll har medtagits. Totalt torde STU’s stöd till data- och elektronikområdet under 1970-talet t: ha uppgått till 250-300 miljoner kronor. För de tre budgetåren 1976/77-

SOU 1980: 17 Sverige 167

Tabell 11.2 STU’s stöd till olika datatekniska tillämpningar. Miljoner kronor

72/73- 76/77 77/78 78/79 Summa 75/76

Datorstyrd tillverkningsutrustning (CAD/ CAM-system, NC-, CNC- och DNC-maskiner, industrirobotar m. m.) 2,2 3,1 4,0 8,0 17,3 Processtyrtillämpningar inom järn- och

Datatekniska tillämpningar inom varvsindustrin” 18,5 0,6 0,5 19,6 Datoriserade gods- och persontransport-

” Fram t. o. m. budgetåret 1977/78 utgick ett särskilt stöd till skeppsteknisk forskning och utveckling via STU. Därefter har varvsindustriella projekt bedömts enligt samma kriterier som projekt inom andra branscher. Källa: STU, DEK.

1978/79 har stödet uppgått till ungefär 140 miljoner kronor, varav drygt två tredjedelar använts till grundläggande teknologiutveckling inom området och resten till tillämpningar inom olika industribranscher och sarnhällssektorer. För en mer ingående beskrivning av STU’s insatser på data- och elektronikområdet hänvisas till bilagan till kapitel 11.

STU s fortsatta inriktning

STU föreslår i sin anslagsframställning för budgetåret 1980/81 kraftigt ökade insatser inom området Datateknik och elektronik. Förslag till ökningar ligallt under teknikomrádena Datateknik och elektronik och ger framför Verkstadsteknik respektive under kunskapsområdena Elektronik och optik, lnformations- och kommunikationsteknik” samt Konstruktionstill dessa områden föreslås ökas med ca och produktionsteknik. Anslagen 80 °7oinom ramen för en ökning om drygt 20 °7oför hela STU. Resursökningen avses framför allt utnyttjas för följande insatser: D Ett ramprogram för kunskapsutveckling inom elektronikens och elektrokomponentteknologi. Programmet har föreslagits av STU i ett optikens särskilt äskande och ligger på en avsevärt högre ambitionsnivå än tidigare. D Ett ramprogram för kunskapsutveckling inom området Informationsbehandlig inriktat på att skapa förbättrade teorier, metoder och hjälpmedel för att utforma informationssystem. D Ramprogram för kunskapsutveckling av mer tillämpad natur avseende -— CAD/CAM (datorstödd konstruktions- och produktionsberedningsteknik) - av verktygsmaskiner Adaptiv styrning - industrirobotar. Adaptivt styrda Dessa ramprogram till den övergripande målsättningen Fleranknyter skiftsproduktion med enbart dagtidsbemannjng”.

168 Sverige SOU 1980: 17

El Stöd till elektronikindustrins utveckling av system och produkter baserade på datateknik och elektronik. STU föreslår att särskilt stöd skall kunna lämnas till beställare av kundanpassade integrerade kretsar där tidigare upphandlingserfarenhet saknas. Dessutom bör framhållas: D STU’s förslag till ökade resurser för utveckling av nya produkter och system ingående i ett totalsystem för medicinsk informationsbehandling inom sjukvården. D Insatsområdet Datorbaserad bildbehandling som beräknas avslutas 1984.

11.4 Industripolitiska åtgärder inom data- och

elektronikomrádet

De svenska industripolitiska åtgärderna inom data- och elektronikområdet har hittills främst varit inriktade mot datorindustrin. Det statliga stödet har huvudsakligen utgått till företag med lönsamhetsproblem. Staten har i dessa företag gått in med dels ägarkapital och förlusttäckningsbidrag, dels bidrag för utvecklingskostnader. I det följande ges en kort resumé av det statliga engagemanget i datorindustrin under 1970-talet. År 1970 träffades ett avtal mellan televerket och Telefonaktiebolaget LM Ericsson om visst utvecklings- och produktionssamarbete på telekommunikationsområdet. För det gemensamma utvecklingssamarbetet bildades företaget Ellemtel Utvecklings AB. Verksamheten tog sin början den l augusti 1970 med hälftenägande av televerket och LM Ericsson. Statens andel vid aktieteckningen utgjorde 6 miljoner kronor. l dagsläget sysselsätter Ellemtel ca 600 personer, vilka till övervägande del överförts från televerket och LM Ericsson. Ellemtels hittillsvarande verksamhet har, inte minst vad gäller telefonsystemet AXE, haft en avgörande betydelse för de båda intressenternas fortsatta aktiviteter inom telekommunikationsområdet.

Är 1971 bildades Stansaab Elektronik AB med ett aktiekapital på 13,2mil5

joner kronor. Standard Radio & Telefon AB (SRT) tillsköt sin datasektor som apport medan staten, genom Svenska Utvecklingsbolaget (SU), och Saab-Scania AB vardera tillsköt 4,4 miljoner kronor. SRT frånträdde den 1 mars 1973 verksamheten varvid SU och Saab-Scania blev hälftendelägare. Detta till en kostnad för vardera delägaren på 3,3 miljoner kronor, utgörande en överkurs av 50 °7o. Samtidigt utökades aktiekapitalet till 20 miljoner kronor varför statens tillskott blev ytterligare 3,4 miljoner kronor. 1975 behövde aktiekapitalet i Stansaab höjas ytterligare. Staten och Saab- Scania tillsköt då 20 miljoner kronor vardera och aktiekapitalet blev därmed totalt 60 miljoner kronor. På grund av ekonomiska svårigheter inom SU övertog Investeringsbanken SU’s Stansaab-aktier till hos SU bokfört värde, som då var 32 kronor.

miljoner

I syfte att skapa en konkurrenskraftig svensk datorindustri bildades vid årsskiftet 1977/78 Datasaab AB med ett aktiekapital på 360 miljoner kronor. Detta skedde genom ett samgående mellan Saab-Scania AB:s Datasaabdivision och Stansaab Elektronik AB. Det nya bolaget ägs till hälften av staten

SOU 1980: 17 169 Sverige

och till hälften av Saab-Scania AB. För att kunna genomföra denna transaktion övertog staten Investeringsbankens samtliga aktier i Stansaab till en köpeskilling av 35 miljoner kronor. Statens kontantandel kom att uppgå till 150 miljoner kronor, medan Saab-Scania tillsköt huvuddelen av Datasaabdivisionen som apport. För att säkerställa kontinuiteten i det tekniska utvecklingsarbetet vid Datasaab-divisionen under år 1977 erhöll Saab-Scania ett utvecklingsbidrag på 45 miljoner kronor. Vidare har Datasaab AB för det fortsatta utvecklingsarbetet under vardera året 1978 och 1979 erhållit 32,5 miljoner kronor i utvecklingstöd. Staten har dessutom förbundit sig att utge motsvarande stöd för åren 1980 och 1981. Utöver detta skall de båda delägarna årligen under 1978-1981 var för sig tillskjuta 37,5 miljoner kronor i bidrag för täckande av eventuella förluster. Dessutom förband sig parterna att till lika delar ersätta eventuella förluster under dessa år i den mån detta bedöms företagsekonomiskt nödvändigt. För verksamhetsåret 1978 blev statens extraordinära förlustandel 57 miljoner kronor. Enligt Datasaabs preliminära bokslut för 1979 uppgick förlusten detta år till över 200 miljoner kronor. 1 vilken utsträckning delägarna tar ansvar för dessa förluster (utöver de överenskomna 37,5 miljonerna vardera enligt ovan) blir för statens del föremål för riksdagsbeslut under 1980. Saab-Scania har för sin del reserverat 37 miljoner kronor för ändamålet i bokslutet för 1979. Utöver dessa av regeringen direkt genomförda finansiella transaktionerna inom dataomrâdet har inom elektronikområdet i övrigt ett antal regeringsingripanden skett. Exempel på detta är tidigareläggning av AXE-beställningar från televerket till LM Ericsson; Luxor Industri AB, försvarets köp av datasystemen Bertil och Cecilia från Saab-Scania; Sonab, Telub AB etc.

11.5 Sammanfattning

Det statliga stödet inom data- och elektronikområdet under 1970-talet kan sammanfattas i följande punkter: D Stöd till FoU om 250-300 miljoner kronor varav ca 140 miljoner avseende åren 1976/77-1978/79 D Industripolitiskt stöd till datorindustrin om ca 425 miljoner kronor. Huvuddelen av stödet har utgått till Datasaab AB D Offentlig upphandling av telefonsystem, sjukvårdssystem, trafikstyrsystem m. m. D Utbyggnad av ett offentligt datanät D Utbildning. Hittills har det statliga stödet till data- och elektronikområdet huvudsakligen varit inriktat mot den dator- och elektronikproducerande industrin. Endast en mindre del av stödet har haft som huvudsyfte att stimulera användningen av datatekniken i industrin. De åtgärder som vidtagits för detta syfte har främst varit följande: D Ca 1/3 av STU’s FoU-stöd till data- och elektronikområdet har avsett utveckling av tillämpningsorienterade system D 0,3 miljoner kronor anslogs för budgetåren 1976/77-1977/78 till de dåvarande företagarföreningarna för användarfrämjande åtgärder på

170 sou 1980: 17 Sverige

dataomrádet. Till de användarfrämjande åtgärderna bör också räknas ökade utbildningsinsatser, uppbyggnad av datanät m. m.

SOU 1980: 17 171

Bilaga till kapitel ll

Styrelsen för teknisk utveckling (STU) och dess stöd till

data- och elektronikområdet

Bilagan är utarbetad i samarbete med STU.

Innehåll: l Inledning 2 Organisation och ekonomisk omfattning av STUs verksamhet 3 Utvecklingen 1968/69-1978/79 4 STU’s stöd till data- och elektronikomrádet 4.1 Inledning 4.2 Stöd till grundläggande utveckling inom data- och elektronikomrádet 4.3 Stöd till datatekniska tillämpningsprojekt inom konstruktions- och tillverkningsteknik 4.4 Stöd till datatekniska tillämpningar inom skeppstekniken 4.5 Stöd till datatekniska tillämpningar inom transportteknik 4.6 Stöd till datatekniska tillämpningar inom medicinsk teknik Tabellappendix

l Inledning

I föreliggande bilaga redovisas inledningsvis en kortfattad översikt av STUs organisation och den ekonomiska omfattningen av dess verksamhet. Från och med budgetåret 1978/79 tillämpar STU en ny programstruktur för sin verksamhet. Den huvudsakliga förändringen mot tidigare programstruktur är att STUs projektstöd delats upp i industriellt och samhällsinriktat tekniskt utvecklingsarbete samt kunskapsutveckling. Den nya programstrukturen redovisas i avsnitt 2. I avsnitt 3 ges en sammanfattning av STU’s stöd till teknisk forskning och utveckling under perioden 1968/69-1978/79. STU’s stöd till data- och elektronikomrádet redovisas i avsnitt 4. Fram till och med budgetåret 1977/78 redovisas stödet enligt den gamla programstrukturen.

2 Organisation och ekonomisk av STU’s omfattning

verksamhet

STU’s anslag redovisas fr. o. m. 1978/79 i fyra anslagsposter. Varje anslagspost är uppdelad i program, delprogram och underprogram, se figur l. I figuren redovisas dock endast de delprogram, under vilka STU’s stöd till data- och elektronikomrádet huvudsakligen utgår.

172 Bilaga SOU 1980: 17

Anslag Program Delprogram Underprogram

Teknisk l. Industriellt och 1a. lnsatsomráden forskning samhällsinriktat tekniskt lb. Teknikomráden och utveck- utvecklingsarbete —- Processteknik - Tillverkningsteknik ling Fl - Socialteknik - lnformations- och systemteknik - Produkt- och uppfinningsutveckling samt rådgivning lc. Industriservice ld. Förmedling - Informations- och 2. Kunskapsutveckling kommunikationsteknik - Elektronik och optik ——Mät- och reglerteknik - Konstruktions- och produktionsteknik - m. fl. 3. Int. kontaktverksamhet 4. Myndighetsservice Drift av forskningsstationer F2

Utrustning F3

Figur 1 Programstruklur Energi- Olika energiprogram för STU. forskning Fl 3 Källa: STU.

I tabell 1 redovisas STUs totala anslag för perioden 1977/78-1979/80 samt anslagens fördelning på program, delprogram och underprogram under anslagsposten teknisk forskning och utveckling (Fl). Fram till och med 1977/78 indelades STU’s program för teknisk forskning och utveckling i s. k. behovsområden. Dessa var: - Materialteknik - Transportteknik — Produktionsteknik - Kemi-, skogs- och träteknik lnformationsbehandling, styr- och komponentteknik - Miljövárdsteknik - Socialteknik med läkemedelsteknik - Livsmedelsteknik ——Naturresursteknik ——Havsteknik — Skeppsteknik Från och med 1978/79 har verksamheten inom ovanstående behovsomráden fördelats på:

sou 1980: 17 173 Bilaga

Tabell l. STU‘s anslag 1977/ 78-1979/ 80 uppdelade på program, delprogram och underprogram. Milj. kr.

1977/78 1978/79 1979/80 Utfall Utfall Budget

Summa anslag till STU 308 405 462 Teknisk forskning och utveckling (Fl) 280 353 416

Program under anslag F1: - Industriellt och samhällsinriktat utvecklingsarbete (program 1) 191 233 252‘ — 85 110 120’ Kunskapsutveckling (program 2) — Inst. kontaktverksamhet (program 3) 8 12 14 - Myndighetsservice (program 4) 8 ll 4”

l Delprogram under program l, Fl: - Insatsomráden (delprogram 1a) 22 38 - Teknikomráden (delprogram lb) 197 199’ — Industriservice (delprogram lc) 10 ll - Förmedling (delprogram ld) 3 3 - Reserverad delpost 8 2

2 Underprogram till delprogram 1b, teknikomráden:

35 — Produkt- och uppfinningsutveckling samt rådgivning 36 38 3 Underprogram till program 2 - Informations- och kommunikationsteknik 13 13 - Elektronik och optik ll ll ——Mät- och reglerteknik 2 2 - Konstruktions- och produktionsteknik m. fl. 8 8 4 SINFDOK betalas inte längre över STU’s budget. Källa: STU.

l) ett program för industriellt och samhällsinriktat utvecklingsarbete. Inom detta program är det främst delprogrammen insatsomráden och teknikomráden (se figur 1) som svarar mot de tidigare behovsomrádenas stöd till tekniskt utvecklingsarbete. 2) ett program för kunskapsutveckling. Detta program motsvarar det stöd till forskning som gavs inom ramen för ovanstående behovsområden. Vart och ett av de fyra teknikomrádena i den nya prograrnstrukturen motsvarar flera behovsomráden eller delar därav. I tabell 2 redovisas de delområden som innefattas i respektive teknikområde samt anslagen för budgetáren 1978/79 och 1979/80. STU‘s stödformer har utvecklats och anpassats till rådande behov. Nedan

ges en beskrivning av de nya stödformerna ramprogram för kunskapsut-_

veckling” och insatsomráden. Med hänsyn till sin speciella karaktär berörs

även stödformen kollektiv forskning. Inom vissa kunskapsomráden kan det visa sig väsentligt att förstärka den svenska kompetensen. Sådana prioriteringar görs mot bakgrund av dels den

174 sou 1980: 17 Bilaga

Tabell 2. STUs anslag till teknikområden, 1978/79 och 1979/80. Tusentals kronor (brutto inkl. internkostnader)

Metallkorrosion och ytbehandlings-

Teknik för avfallsvatten, hantering

Byggnadsteknik

Medicinsk teknik och

Källa: STU. Tabell 3. STUs anslag till kunskapsomráden, 1978/79 och 1979/80. Tusentals kronor (brutto inkl. intemkostnader)

Konstruktions- och produktionsteknik m. fl. 7 500 8 100 Summa anslag till kunskapsomráden 110 000 120000

Källa: STU.

SOU 1980: 17 175 Bilaga

internationella forskningsfrontens utveckling, dels dess framtida betydelse för det svenska näringslivet och för olika samhällssektorer. I de fall fleråriga, omfattande insatser och en mobilisering av resurser vid flera forskningsinstitutioner och högskolor är ändamålsenliga, använder STU stödformen ramprogram för kunskapsutveckling. STU bör och får inte ge någon form av basstöd till institutioner, vilket stryker under behovet av klargörande och i tiden avgränsade målformuleringar samt nödvändigheten av att programmen i organisatoriska och andra avseenden ges en sådan utformning att de går att avsluta på ett naturligt sätt. Frigjorda resurser kan då användas för nya ramprogram. En sammanfattning i punktform av de krav STU ställer på ramprogram ges nedan: STUs ramprogram för kunskapsutveckling - Är fleråriga och konkret målinriktade - Avser kunskapsutveckling av framtida betydelse för industri och samhällssektorer —— Har som mål att skapa viss kompetensnivå i Sverige eller få fram ny teknisk-vetenskaplig kunskap - Genomförs av flera institutioner vid en eller flera högskolor eller forskningsinstitut enligt en gemensam plan — Får mål och medelsfördelning genom beslut av STU. - Får tids-, kostnads- och samverkansplaner fastställda av STU. Grunderna för stödformen kollektiv forskning lades fast redan vid mitten av 1940-talet och vilar i allt väsentligt på ett mer långsiktigt engagemang från industriintressenter vilket bl. a. kommer till uttryck genom delfinansieringen. Sedermera har stödformen utvecklats i linje med programbudgetidéerna vilket medfört att mål, medel, program och resurser skjutits i förgrunden och i vissa fall saknas f. n. ett direkt samband mellan ett visst program och för ändamålet särskilt etablerade forskningsresurser. Stödformen används av STU då en betydande långsiktig finansiering från industriintressenter kan väntas och då det föreligger ett samarbetsintresse från viss företagsgrupp eller branschorganisation kring gemensam FoU-verksamhet och därmed förenad informations-, provnings- och standardiseringsverksamhet. Mellan den kunskapsuppbyggande tekniska forskningen å ena sidan och tekniska utvecklingsprojekt med utpräglat kommersiella drivkrafter som initieras utanför STU å andra sidan finns ett viktigt fält för statliga insatser. Den idémässiga bakgrunden till denna typ av insatser är att inom vissa områden kommer inte den tekniska utveckling till stånd som i och för sig synes ligga inom räckhåll och vara önskvärd. Orsakerna härtill kan vara många och i det enskilda fallet är det vanligen en hel uppsättning av förhållanden som i ett komplicerat mönster samverkar till att hindra introduktionen av ny teknik. På sådana områden arbetar STU med stödformen insatsomrâden. Överensstämmelsen mellan den områdesvisa planeringen och själva stödet är här mer direkt än då det gäller pro jektstödet. Den finansiella omfattningen och tidplanen kan gälla kring 5 Mkr per år under 3-5 år. Nedan ges en sammanfattning i punktform av de krav STU ställer på insatsområden: - Omfattar större och konkret målinriktade insatser - Avser tekniskt utvecklingsarbete av konkret betydelse för industri och samhällssektorer

176 Bilaga SOU 1980: l7

- l-lar som mål en konkret process, metod, ett koncept eller ett system - Genomförs av flera företag och institutioner enligt en gemensam plan - Föreslås av STU i anslagsframställningen eller föreskrivs av regeringen - Får mål samt tids- och kostnadsplaner fastställda av STU.

3 Utvecklingen 1968/69--1978/79

l den fortsatta framställningen görs ingen skillnad mellan dels STU-anslag och STU-stödda projekt, dels STU-stödets storlek och STU-Stödda projekts totala storlek. De skillnader som finns och som således maste beaktas för förståelsen av det följande är att - STUs stöd till utvecklingsprojekt och avtalsbunden kollektiv forskning normalt utgör ca 50 °/o av totalkostnaden —— STU’s stöd till kunskapsutvecklingsprojekt normalt täcker hela projektkostnaden ——att ett projekt omfattas av flera STU-anslag fördelade över flera år. Särskilt gäller detta utvecklingsprojekt. Ovanstående medför att STU-stödda projekt är färre till antal och större till omfattning än vad det redovisade statistiska materialet, som omfattar beviljade anslag, indikerar. i STUs anslag för stöd till teknisk forskning och utveckling har realt sett mer än fördubblats under perioden 1968/ 69-1978/79, se figur 2. Index (1968/69=100) 700-

600-

500-

400-

300-

100-

I T I I I I I l T

68/69 70/71 72/73 74/75 76/77 78/79

Figur 2. STU s anslag för 69/70 71/72 73/74 _ 75/76 77/78 79/80 stöd till teknisk forskning 0-----on Anvisade mede| (F 1~index) och utveckling. 1968/69-1979/80 _——— Reell resursutveckling (F 1-index/lénekostnadsindex) Källa: STU. I figur 3 redovisas hur anslaget procentuellt sett har fördelats på olika mottagarkategorier. Från figuren kan bl.a. följande trender utläsas: - Den procentuella andelen av stödet som utgått till företag har minskat sedan 1973/74. Speciellt har den andel som gått till företag med mer än 500 anställda sjunkit kraftigt. Samtidigt har stödandelen till företag med färre än 500 anställda ökat.

SOU 1980: 17 Bilaga 177

-- Den andel av stödet som utgått till universitet och högskolor har legat på en i huvudsak oförändrad nivå.

Statliga institu- 100 tioner och myndigheter

Universitet och högskolor

Kollektiva institutioner, projekt Kollektiva avtal

Enskilda uppfinnare

Företag, 500 anställda Företag, 500 anställda Utvecklingsbolag, IVA, konsu|tfére~ tag, stiftelser, övrigt 69/70 71/72 73/74 75/76 77/78 68/69 70/71 72/73 74/75 76/77 78/79

l tabell 4 redovisas hur STU’s stöd under 1978/79 fördelats på mottagar- Figur 3. Den procentuellt: fördelningen av STU s kategorier . stöd, redovisade pá mottagarkategorier Tabell 4. Av STU beviljade anslag uppdelade på mollagarkategorier, budgetåret 1968/69-1978/ 79. 1978/79 Källa: STU. Milj. kr lo Antal Genomanslag snittligt per anslag, tkr

Kollektiva forskningsinstitut

Källa: STU.

4 STU’s stöd till data- och elektronikomrádet 4.1 Inledning STUs stöd till kunskapsutveckling inom data- och elektronikomrádet och till elektronikindustrin har t.o.m. 1977/78 huvudsakligen kanaliserats genom behovsomrádet Informationsbehandling, styr- och komponentteknik. Målsättningen har varit att genom kunskapsutveckling och utvecklingsstöd, främst till elektronikindustrin, stimulera dels inhemsk produktion av datorut- 12

178 Bilaga SOU 1980: l7

rustning och elektronikprodukter, dels utvecklingsprojekt av mer tvärteknisk natur som kan resultera i intressanta tillämpningar inom det datatekniska området. Vad gäller stöd till mer konkreta tillämpningsprojekt innefattas dessa huvudsakligen i de behovsomráden till vilka tillämpningarna sorterar. De behovsomráden som i mer betydande omfattning anslagit medel till datatekniska tillämpningar är: - Produktionsteknik (främst delomrádet Verkstadsteknik) - Transportteknik - Socialteknik med läkemedelsteknik informationssystem) (främst kliniska I den nya programstrukturen kanaliseras stödet till kunskapsutveckling inom data- och elektronikområdet och till elektronikindustrin främst genom teknikomrádet Informations- och systemteknik samt programmet för Kunskapsutveckling. Vad gäller datatekniska tillämpningar ges stöd inom ramen för samtliga teknikomráden. Smá- och medelstora verkstadsföretags produktionsteknik är ett av STU prioriterat tillämpningsområde. Stöd till området ges under teknikomrádet Verkstadsteknik resp. under kunskapsomrádet Konstruktions- och produktionsteknik, vilka i den gamla programstrukturen motsvarades av behovsområdet Produktionsteknik. I det följande redovisas STU’s stöd dels till grundläggande och tvärteknisk utveckling inom data- och elektronikområdet dels till olika tillämpningar.

4.2 Stöd till grundläggande utveckling inom data- och elektronikområdet Stödet till grundläggande datateknisk utveckling har främst utgått från behovsomrádet Informationsbehandling, styr- och komponentteknik. Detta behovsomrâde var uppdelat i sex delområden som i sin tur omfattade underomráden. l tabell 5 redovisas dessa del- och underomráden samt projektanslagen till dessa för budgetåret 1977/78. Projektanslagen har uppdelats pá företag inkl. privatpersoner och övriga. Den senare kategorin innefattar huvudsakligen högskolor, forskningsinstitut och myndigheter. Av det stöd som fördelades under 1977/78 utgick 76 °7o till högskolor, forskningsinstitut etc. Huvuddelen av stödet till dessa mottagare avser kunskapsutveckling. STU uppskattar att stödet till kunskapsutveckling svarade för ca 70 °7o av programmets anslag.

sou 1980: 17 179 Bilaga

Tabell 5. STU-Stödda projekt inom behovsområdet lnformationsbehandling, styr- och komponentteknik. Budgetáret 1977/78

Delområden Företag, Högskolor, Summa privat- _ myndigheter anslag personer, °7o forskn.inst. 1000-tals och övriga, °7o kr

Allmänt 65,6 34,4 267 lnformationsbehandling med tillämpad matematik

- Man-datorkommunikation, maskinvara 30,2 69,8 5053

Styr-, mät- och reglerteknik —— Allmänt 100,0 196 - Processreglering 29,3 70,7 1502 - Mätgivare och instrument 63,1 36,9 5 186 -- Precisionsmätteknik - 100,0 l 645 j

Elektroniska och optiska system och

komponenter - Allmänt - 100,0 52 —— Telekommunikation

Källa: STU.

Stödet till utvecklingsprojekt hos företag uppvisar betydande variationer mellan olika år. För 1977/78 svarar sådana projekt för ca 24 % av det totala projektstödet. I tabell 6 visas en sammanställning av de projekt som under 1976/77 erhållit minst 100000 kronor i anslag. Projekten är fördelade efter mottagare. Tabell 6. Projekt som under 1976/77 erhållit minst 100000 kronor i anslag

Källa: STU, DEK.

SOU 1980: 17 180 Bilaga

Som framgår av tabell 6 var det endast tre företag (varav ett var det statliga överstigande 100 000 kr. Totalt fick Atomenergi AB) som fick projektstöd dessa företag endast 4 70 av den anslagssumma som innefattar projekt som erhållit minst 100000 kr. A V Före 1976/77 har emellertid ett antal mer omfattande utvecklingsprojekt varför utfallet 1976/77 inte är helt representativt för behovsomgenomförts, rådets anslagsandel till utvecklingsprojekt. Nedan redovisas de viktigaste prounder perioden 1974/75-1975/76. Därefter redovisas sammanfattjekten ningsvis de projekt som dels genomförts hos företag, dels under något budminst 100000 kr. Hela projektkostnaden fram till och med getår erhållit 1976/ 77 redovisas.

Tabell 7 visar också de viktigaste företagen som erhållit stöd för utveckling

som under av datamaskinvaror. I appendix redovisas i tabell 8 de projekt 1977/78 erhållit minst 500000 kronor i anslag.

Tabell 7. Datatekniska utvecklingsprojekt hos företag. Projektkostnad som för något budgetår överstiger 100000 kr. Budgetár 1 0()0-tals Mottagare kronor

Kommun-Data AB Informationssystemstruktur för kommuner och landsting, del 75/76 465 sjukvárdsorienterad Dataindustrier i Skellefteå AB SEVEN 75/76 630 Facit AB

Nya tangentfunktionsmetoder Hylab AB Datoriserad bildskärmsterminal 75 513 Avancerad dator 74/75 280 Saab-Scania AB Tangentfunktioner för förbättrad man/maskinkommunikationer 74/75 400 LKAB-Produkter AB 75/ 76 och analysmetodik 76/77 600 Gaskromatograf-masspektrometer 68/69- 10 500 21 företag, 31 projekt 76/77

68/69- 15400 Summa: 25 företag, 40 projekt 76/77

Källa: STU, DEK.

Under de nio budgetår som undersökts har således företagen, med den definition som angivits ovan, erhållit igenomsnitt 1,7 miljoner kronor per år från detta behovsområde. Det genomsnittliga projektstödet har uppgått till 385 000 kronor. Som framgår av fig. 3 har STU riktat sitt utvecklingsstöd främst till småoch medelstora företag. Dessa företag saknar ofta egna resurser för ett kostnadskrävande och ofta riskfyllt tekniskt utvecklingsarbete. STU’s stöd är därför av stor betydelse för dessa företags tekniska förnyelse. Elektronikindustrin domineras av ett fåtal stora företag som själva bedriver och avancerad forskningsverksamhet. För att dessa föen mycket omfattande

SOU 1980: 17 181 Bilaga

retag skall bli intresserade av projektsamarbete med STU krävs att STUs stöd

även inriktas mot betydligt större utvecklingsprojekt.

Verksamheten fr. 0. m. 1978/79 Som tidigare framhållits motsvaras behovsområdet Informationsbehandling, styr- och komponentteknik fr. o. m. 1978/79 huvudsakligen av teknikområdet Informations- och systemteknik. Förutom ovan nämnda behovsområde innefattar detta teknikområde andra behovsområden eller delar därav (transportteknik, havsteknik, naturresursteknik samt grafisk teknik från behovsområdet produktionsteknik), se tabell 2. Stöd till data- och elektronikområdet utgår även inom ramen för andra program, delprogram och underprogram: —— Stöd till datatekniska tillämpningar utgår frán samtliga teknikomráden, främst tillverkningsteknik och socialteknik (sjukvårdssystem). - Under programmet Kunskapsutveckling utgår bl. a. stöd till högskolor och forskningsinstitut för forskningsverksamhet inom data- och elektronikområdet. I programmet framhålls särskilt områdena informations- och kommunikationsteknologi, elektronik och optik, mät- och reglerteknik samt konstruktions- och produktionsteknologi. (Budget se tabell 2). - Insatsomráden innefattar bl. a. Datoriserad bildbehand- Delprogrammet ling, vars kostnads- och tidsplan har följande utseende: 79/80 80/81 81/82 82/83 83/84 Totalt 3,3 4,5 5,0 4,0 2,0 18,8

4.3 Stöd till datatekniska tillämpningsprojekt inom konstruktionsoch tillverkningsteknik Stöd till ovan rubricerade projekt utgick före 1978/79 inom ramen för behovsomrádet Produktionsteknik. Fr. o. m. 1978/79 ingår delar av detta behovsområde - bl. a. Verkstadsteknik -i teknikområdet Tillverkningsteknik. Under S-årsperioden 1973/74-1977/78 har från behovsområdet Produktionsteknik beviljats projektstöd om 105 miljoner kronor. Ca 40% av projektstödet har anvisats till forskningsinstitutioner och 60 °7o till industriellt utvecklingsarbete. Under ovan angivna tidsperiod har antalet anslagsmottagare uppgått till 602, vilket innebär att det genomsnittliga anslaget uppgått till 174000 kronor. [tabell 8 redovisas de delområden som innefattades i behovsområdet Produktionsteknik. Tabell 8. Projektstöd till behovsområdet produktionsteknik, S-årsperioden 1973/744 1977/78. Milj. kr.

73/74 74/75 75/76 76/77 77/78 Summa

Plast- och gummiindustri 0,2 0,8 0,7 0,9 1,4 4,0 Glasindustri — — —— 0,4 0,4 0,8 Summa 14,9 19,3 19,6 23,3 27,7 104,8 Källa: STU.

182 Bilaga SOU 1980: 17

I appendix redovisas de datatekniska tillämpningsprojekt som genomförts inom ramen för respektive delområde.

Verkstadsindustri

Verkstadsindustrin svarade under S-ársperioden 1973/ 74-1978/ 79 för 43 lo-

av behovsomrádets totala projektstöd. Av verkstadsindustrins projektstöd gick 53 (70 till forskningsinstitutioner och 47 lo till utvecklingsprojekt inom industrin. Av industristödet gick 73 °7o till mindre och medelstora företag. Under S-arsperioden 1973/ 74-1978/ 79 har 42 % av det totala projektstödet gått till Institutet för verkstadsteknisk forskning (IVF), se tabell 9. Stödet till IVF utgár genom avtalsbundna ramprogram, som till 49 % finansieras av STU och till 51 °7o av verkstadsindustrin genom Stiftelsen Verkstadsteknisk forskning. Tabell 9. Stödet till verkstadsindustrln S-ársperioden 1973/74-1977/78 Milj. kr io IVF, avtalsbundna ramprogram 19,0 42 Automatisering 8,9 20 Produktionsutrustning, inkl. viss automatisering 7,0 15 Komponentutveckling för ovanstående 5,3 12 Metodutveckling 4,8 1 1 Summa 45,0 100

Källa: STU. I tabell 10 redovisas STU’s stöd till utveckling av datorstyrd tillverkningsutrustning (de enskilda projekten redovisas i appendix, tabell l). De viktigaste bland nu pågående projekt är: Tabell 10. STU’s stöd till datorstyrd tillverkningsutrustning 1972/73-1978/79 72/73- 76/77 77/78 78/79 Summa” 75/76

Forskning: CAD/CAM 764 751 1490 1467 7 099 NC-, CNC-, DNCmaskiner 37 704 1 126 Industrirobotar 350 388 911 Övriga inkl. datorstyrda transportsystem 445 90 224 516 2 006 Summa forskning l 209 841 2101 3 075 11 142

Industriellt utvecklingsarbete: CAD/CAM 205 617 986 480 2 438 NC-, CNC-, DNC-maskiner 300 435 25 749 l 725 Industrirobotar 459 1 222 466 915 3 276 Övriga inkl. datorstyrda transportsystem 460 2 741 3 864 Summa industriellt utvecklingsarbete 964 2 274 1 937 4 885 1 1 303 Summa totalt 2173 3 115 4 038 7 960 22 445 ”l summan är inkluderade anslag, som beslutats t.o.m. oktober 1979 avseende budgetáren 1979/80, 1980/ 81 och 1981/82. Källa: STU, DEK.

SOU 1980: 17 183 Bilaga

——ett forskningsprogram inom området datorstödd konstruktion och produktion vid Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) och Linköpings Tekniska Högskola (LiTH) industrirobotforskning vid Linköpings Tekniska Högskola - två industriella samarbetsprojekt avseende CAD/CAM-system med Saab- Scania resp. Svensson & Hjelm som projektledare - ett industriellt i Norrbotten samarbetsprojekt avseende utveckling av modern teknologi för hål- och planbearbetning med CNC-styrd fleroperationsmaskin med institutionen för bearbetningsteknik vid högskolan i Luleå som projektledare.

Järn- och stålindustrin Stöd till utveckling av processtyrsystem/-tillämpningar inom järn- och stålindustrin har t. o. m. 1975/76 utgått med ca 1,2 miljoner kronor, huvudsakligen till industriella utvecklingsprojekt. Efter 1975/76 har inget stöd utgått till sådana tillämpningar, se tabell 2 i appendix.

Såg verksin dustrin

Stöd till utveckling av olika system för sågverksautomation har utgått enligt

tabell ll.

Tabell ll. STU’s stöd till sågverksautomation. 1 000-taIs kronor

72/73-75/76 76/77 77/78 78/79 79/80 Summa 2 698 550 l 495 1 560 l 040 7 343 Källa: STU, DEK.

De största projektmottagarna har varit Saab-Scania (2 597 tkr), Kockums Industri (736 tkr) och Ari AB (700 tkr). Kockums och Saabs projekt har bl. a. avsett automatisk kantningsoptimering, se tabell 3 i appendix.

Tekoindustrin STU’s stöd till automatisering i tekoindustrin framgår av tabell 12. Tabell 12. STU’s stöd till automatisering i tekoindustrin. 1 000-tals kronor 72/73--75/76 76/77 77/78 78/79 Summa 557 940 1715 1954 5166 Källa: STU, DEK.

I tabell 4, appendix, redovisas de enskilda projektmottagarna.

4.4 Stöd till datatekniska tillämpningar inom skeppstekniken Fram t.o.m. budgetåret 1977/78 utgick ett särskilt stöd till skeppsteknisk forskning och utveckling via STU. Därefter har varvsindustriella projekt bedömts enligt samma kriterier som projekt inom andra branscher. Stödet inom området datatekniken i varvsindustrin redovisas i tabell 5 i appendix.

184 SOU 1980: 17 Bilaga

4.5 Stöd till datatekniska tillämpningar inom transportteknik STU har t. o. m. maj 1977 anslagit 7,9 miljoner kronor till projekt avseende datoriserade gods- och persontransportsystem, se tabell 13.

Tabell 13. Stöd till datoriserade gods- och personlransportsystem t.0.m. maj 1977. 1000-tals kronor 75/76 76/77 77/78 78/79 79/80 Summa

Elektroniskt identifierings- och trafikledningssystem för fordon 3 920 2 764 6 684 Övriga projekt 826 314 40 1 180 Summa 3 920 2 764 826 314 40 7 864

Källa: STU , DEK. T. o. m. 1976/77 har ca 6,7 milj. kr anslagits till Almex AB och Storstockholms Lokaltrañk av ett system för identifiering och tra- (SL) för utveckling ñkledning av fordon. T. o. m. maj 1977 har dessutom 1,2 milj. kr anslagits till olika projekt för automatisk godshantering, se tabell 6 i appendix.

4.6 Stöd till datatekniska tillämpningar inom medicinsk teknik Stöd till utveckling av datatekniska tillämpningar inom medicinsk teknik har utgått frán behovsområdet Socialteknik, samt i viss utsträckning från behovsomrádet Informationsbehandling, styr- och komponentteknik. I appendix, tabell 7, redovisas STUs stöd till datatekniska projekt inom det medicinska området inkl. arbetsmiljö och handikapphjälpmedel. 1 tabellen har ej medtagits sådana projekt där datorer och elektronik ingår enbart som komponenter t. ex. i instrument och olika handikapphjälpmedel. STUs stöd till medicinsk datateknik har framför allt inriktats mot olika pa-

tientdatasystem, se tabell 14.

Tabell 14. STUs stöd till medicinsk datateknik 75/76 76/77 77/78 78/79 Summa Stansaab Elektronik AB 9 745 l 600 550 200 12 095 Chalmers Tekn. Högskola 180 200 210 590 Karolinska lnst, Linköpings Univ 790 790 Saab-Scania AB 335 335 Södersjukhuset 393 393 Summa 1 1 443 l 800 760 200 14 203 Övriga projekt 2 384 l 470 2 071 938 6 863 Summa 13 827 ~3270 2 831 1 138 21066

Källa: STU, DEK. Fram t. o. m. budgetåret 78/79 har STU anslagit drygt 14 miljoner kronor till datoriserat informationssystem för sjukhus, varav drygt 12 miljoner till Stansaab Elektronik AB. Drygt 2/ 3 av de anslag som avsett datatekniska prosocialteknik har gått till informationssystem för jekt inom behovsomrádet sjukhus.

sou 1980: 17 185

Tabellappendix

Appendix innefattar åtta tabeller som redovisar datatekniska huvudprojekt, sakligen tillämpningsorienterade, som erhållit anslag från STU. Uppgifterna har hämtats från STU’s projektregister för följande behovsområden: -- Informationsbehandling, styr- och komponentteknik (IFB), projektanslag t. o. m. budgetåret 1977/78 - Produktionsteknik (PTB), t.0. m. oktober 1979 - Transportteknik (TTB) och Skeppsteknik (STK) t. o.m. november 1978 - Socialteknik (SOB) —— Utrustning (UTR) - Produktutveckling till mindre företag (PUM)

Följande förkortningar, förutom de ovanstående, förekommer i tabellerna:

PTB-V Produktionsteknik, delomradet Verkstadsteknik PTB-GP Produktionsteknik, delområdet gummi- och plastindustrin PTB-JS Produktionsteknik, delområdet järn- och stålindustrin PTB-S Produktionsteknik, delområdet sågverksindustrin PTB-T Produktionsteknik, delomrâdet tekoindustrin SOB-A Socialteknik, delområdet arbetsmiljö SOB-M Socialteknik, delområdet medicinsk teknik TT-V Tillverkningsteknik, delområdet Verkstadsteknik KTH Tekniska Högskolan, Stockholm LiTH Linköpings Tekniska Högskola UU Uppsala Universitet LiU Linköpings Universitet CTH Chalmers Tekniska Högskola KI Karolinska Institutet LTH Lunds Tekniska Högskola LUH Högskolan i Luleå

Appendix innehåller följande tabeller: Tabell l STU-stödda projekt inom området verkstadsteknisk automatisering. CAM/CAD-system; NC, CNC, DNC; industrirobotar m.m. T. o. m. oktober 1979. IOOO-tals kronor Tabell 2 STU-stödda projekt inom området processtyrning inom järn- och stålindustrin samt styrning av spannmåls- och fodertorkar. T. o. m. oktober 1978. IOOO-tals kronor Tabell 3 STU-stödda projekt inom området sågverksautomation. T.0.m. oktober 1979. 1000-tals kronor Tabell 4 STU-stödda projekt inom området automatisering inom sågverksindustrin. T.o. m. oktober 1979. 1000-ta1s kronor Tabell 5 STU-stödda projekt inom området datatekniken i varvsindustrin. a T.o.m. 1977. 1000-tals kronor Tabell 6 STU-stödda projekt inom området datoriserade gods- och persontransportsystem. T.0.m. november 1978. l0()0-tals kronor

186 Tabellappendix SOU 1980: 17

Tabell 7 STU-stödda projekt inom området medicinska informationssystem. T. o.m. november 1978. IOOO-tals kronor Tabe118 STU-Stödda projekt inom behovsområdet [nformationsbehandling, styr- och komponentteknik som under budgetåret 1977/78 erhållit minst 500000 kronor i anslag. l000-tals kronor.

SOU 1980: 17 Tabellappendix 187

m_

En ma än own own En ...ms .a

asså

SN

så

I835

m... m_ K

nom omm

._.:eao.__.=m=u=_

_ 8v a_ E_ än m:

w _

mh

Sm m: man

at?

m: ;m än

_

.._o=_._maE.UZD

S hm

E. om

EE. _

..QZU

5 PB» :OZ

.E3m.$.EU\D<U

Imtfi

En om..

SK?

-asså Swanson.

.u.__.a_==..S___.

Ihv_ IRE mb. :hva :5 Shi IE... :hva aa :hi ut. IhE

-En._wo.a

v2:

._m_=._o:.a.m._._o

=_.§a.__%se_§

.ä

e2:m2_o_:_.6oa

.E8mmmm:_:>_.:_8£.:oEoow

m=__Ea:-oz

.å

-mw:_:u2oam:o:a._oao

E293 »Saxnäs

2on._um:o_c_=.:m:8_

_

Eo§$wwE._o..:onnS.8«

:oo E

ADhm

8.5.5:

.o=e.=_.m_3.eo=_ Am:_5_o € ou:=5b

m:_:_.:_mu£:uEoom

»asså

.Eoma..._._2wE:_E

w=_=_§Bt§m

a

:oo

:o € _=:m:8_

.o:_v_wmE-UZ

e..

=o_c_::m=9_

_

_EE_ å

oo_

-mmooåa

=o._

&

w=_=em=3c_u..oE

:_u_.o.=_

.aha

:c å

w=_._om:uEo:_ w§._o>moEEm

.á

E. 2.3.2552 € ~_§a._u:: 2o:% E. c_m:aEo§ € m._o§Q ?arean

mEu_m:n:_.C

.annie :Qäoäø .EBm.$ m::oE _=oEooO xamcofiow

aE.x.:m.D._.m

& & &

& .E

.e

...v20

xSenox.:.w:w:~

?Fatah

.a .h

\-mo._om oR.eo_% :§55

.E -m .m .m - -

:aaah .mha .hh -hh ?mha .mha .mha

h h

.E .~ ha ha ha h h .OZ

188 Tabellappendix SOU 1980: 17

mmm as. än mom ns en. oi mmm Em Sm com

255m

m8

_

I832

com

å: m: Så

_ .å o:

m

2 om

En com on Sm

2.::

m_m 8_ SN

m _ S. mm

mom Sm 8..

SKR.

o.. om E. mm

.i o?

FG»

int?

mvm mom mom com

£5.

m

m

=8_o2m

m. € :o.aEoS

.

m

uiuuwbøuw

att?

nämnda.: mvo:3oO

E3:

-mma_m: € 3.03. :o%:ow use_= .8E==m

:HE :HM :HM :H5 5.5 .__§£ a 990m §5 m... m4. a.

ä

e..

uoE

om

E.

_uoE

:c_muEmwEE_uoP5.

:oo

.mw:_:.:$m

-2..U\D<U

u

Eon_ _owü

§o_o.E3on.aEm$

.E.m>m

mmo.aES_

.så

E8

c_o.8E3on._mE$V

wåcvåâu

§_mEoE::

.E

E2m.$mmE._2:.n:

on=uuma

?öm

=e__5_2.e_3e

ma._u_m:.m:..c xm::m._PE

Ev_mmEmmE:o.E

m=_=5a=o_c_.6oa

Eo a

ES.§\uteQu.=u: såä5..onm=u: as...5E§e_a a22oE§e_§

wc:o>m8.E

.w:xa.m

o.SuEm=o:a.n_h:oEu_O

3un._uEam 8un.aEam

E39?

ä a _

E8m.$-_2U\Q<U

&

m5=§=3s_o..o.._ m§~§wM=. € Bm.:=

_o_

o==_E_§_w_O

.se

§o§.o:_=2 _osüwsai mE:..$m8.an_ :cashgame: w=E.m=::b$m

...ess

Samoan _u.2o._w3E xm:aEo.=

«GEE

:genom :m:o_wom

u§§\~Eo=.~»

Eo§$ -êsm

& o_ m_ &

&

.IS

Em.E. € i=~

..DZU

\-§o._om 2§eo_% §:\U\QvG ?nazism

.3230 ?m5 ?men -m.E ?HH .i -m._L ?PE .OZ .m._.m -mE ?mha -.E. -._L. ?HH

S % ma. m .h n M U m. .m 189 m. m

hm E R

woo cow

oh

asså

8_ än o! E: En Se oo_ Non Sm NE mom

_ m3.

m Z Z NN

Ammx _ om o_ h

E: So G8 ?vn 82

gat ml 0 G 0

om m

oov

Skå.

n.: _ 8_ o? om m5 am So

~ m v h

5 vu

on

oh

m??

8_ 8. oc_ om_ s_

hm... m8

m _ v

R

en

E2

2.» 2

E. En _

N m

Ira» ohxmh

oh å

mom 8_ S” Em m:

_ m

m m

m

Bowman

m

\xoE_m ...ocäuoua

.§_o_m

m4.

muommcmi

-o._a_.8_

d.: me.

m

=2a_:w.==§ v==o§_o_o._2:

m

äcåäâcm

m4. me.

-n§E Summae.: mE3_ooM ansåg;

.nu

aina =oxuE .nsåå 983_ m .sina & «BE om xoEbâw Se? m: 8a_ a.: IDA

at?

.ono.::m=_uE

:oo

.Eozüøaåoc

Beams.»

-än

PEEE

§_%.§_-um ..u=§m«EmmoE

5..

B=o_:_umob_m

:c

_«_.3aEmEo._

:oo o_

&

E.3m-UZU

to.:

:EEE:

å

_wo_o5_2

_omoåoa

å å

o.o € ammE§8.=

_ å

m=_..§_2%

w=_E3a§a

E958

:ou=Em

m=_e:u___.

å

wE:2om

nu.:

wEESzm

§u.no.a2o € mEm$

& &

w:_=.=cm._o$oooEob=2

BE å 5.. å

m=_==§_2.c_o.8.._ w:_._oo=nnSonox

5..

:_o_:ms_uE Ebeoi.

m=_=_..5§eaa

»E558

:.smEm._moE cS8EaxoE .Bo.Em=_=__ E2§_3_ v_m_.aEo.= xsozaam =z§E_uoE ._om:u8m.$x._u m=_52ED xmzåEoä 3.22289”

mE:85 §E2= m=_:85 ExmmE

:c E. E.

.vin

&

E: B: B:

.IS

§BnE.::.=n=~

jam

uu«.Eo_uu -mHm\M._.m

asså «seam asså

»rosen xaoáha

-m

-mm

-m

?mä .mE ?mha .mE ?mom

.

.hh -hh 435.0 ?mä -hh 23a §=mM

h

h ha ha h

190 SOU 1980: 17 Tabellappendix

«seam

m2 VS mmm o.: omm omv

8_ sun_

Iowa»

om om

.._§_._2._oco..

om oc_ om_

m5:

:OO

o... om

oo_ own

mi:

-m=.E::anm

.å

E2.

m=_:._.$m

.Esa

et?!

mi ä_ En mmm »nu

_

:_:m=v==3m

m

m -as

:ommzson

J_8$_=5v..o_.

:OO 5..

2mma:oE Sflowam »E528 =:o:Su_2 .oäEmE

_ux IHM

:Emä

& ä.: DD

E65_

Ezmzcczflm

u:_=...:mm3c.=_

m=_=m_amE>oE

:oo

.=3_._oE«E::u%

.:3:o:ov£

fom_n>E.a>

-E2

_03225

:3_._oE«E==m%

v:om_m>u«:

...täuusåzm

..o=c.:_ :Ewa Eon_

gafotmuaå

a

ä ä: 5..

EOS_ å å

zoo

m=_§w2

.to

wEEäm

m=_=Em=3c_o..oE

t_o_.o.:_

w=_=;§8oa

.to

mntünznfâuc ._mm:_:u..o=m.:3m E2m.$.o.avo.s=2

n

-Eks

w=_E.$mmooo.m w:_:.:cmmouo..m

...på w=_§§

o:=-:O

-.£:::=uQm

_E«u

E05

a3::m.D.Hm

.EMO

»§25 »sea

._2330

E.

.sem

m=..Ebuu8E.~

.N

mEEzw mEE=m

.E

\-§o ou«._Eo_oc mTmHm € m_.-m._.m m mi.: mTw.: m=.:t5m.

.c

__2_a.—. .H mn: an: MED 22:3_

SOU 1980: 17 Tabellappendix 191

«seam

8» om» NP mmm o8 o: coo omm o: com ?m

_ _ n

o..

8a»

ooo_ _

omm

Q5:

8e o: 00m Sm

_

Sm mmm Sv

mät.

00m 3..

_

5:9... EKE.

om

8.. om_ m

25.000_

onxmn

IE?

omm ut. omm o: coo Mao

.ovan

N

._2323

Sv.:

u_:o.:oo_m

me.

._o:c_mmE-o>m _ € _£2.o:.5o

m

5:35

m_=8m-nn«m m_:8m-n§m sasméam

.E

m

oämwzoê 2:303_ mwb£mo> :Stab § mucsmomfl € _s

.o

.h & : «Eon m m,... »sm Jim

.:c=a:::=amx..u›wam

wE:mwu.E

:z :oo

BEE:

-mmE._o:ow«..

m

w:_:Eo:mmw=_E~E:_

2amwE:Eoo.m

v_._umwm

.mässan

manage_

8_.__

.u_.¢..Ee

_

»såna

_ .E

Emam

EBm.$mw:_:ES_

.50

:oo

mE._oE_Eo

E9:

å

=o_aEo_=~s_.o:§

»E328

m:._ommoooEmmE._3w:Dim

Exmafi

xwêeeå

nä:

£2?

w:_=.m=.:=mm=_._oEcaO

w:_:Em:B:_o.3E

§u_.e=_

wE=wmm=v=m

w=_EuE.E3_u2m 2s_o%_§E

|

:näsan :_m:aEo:_ xm_.aEo.= t_m_:o:._o_m m§_E:e äasos v_m_.aEo§

.E

zoo ZC.

aE5.m.D.~.m

&

.v50

mans

Sam

.m

asså

355m ou«._Eo_on m-mE m-m._L m-.m.E mami m.mE

:aaah m-m._.m må.: w-m._.m m.m._.n~ ?man mgmhm 5:3_

, , _ W

192 Tabéllappendix SOU 1980: 17

asså

om_ En om ;m o: man «S 8_

_ _ m

§2

men awn oem

En:

SN

än wow v2 n:

EE

co S...

._o:c.:__

_

23.25 EE

cm om

n om än NE ea

dä_

._2330 IE9 ct?

SN Sn Rm

.E

nu

ma. m m m

.oss m5

toan?

m:o_§o.EoM 8o € __6oE

En?

-mm%= Eawnsofi mw._on~:oI 2o mwbnmmfium 2e_§._ € Sonics. _e=8_ 932.2. =omm:EM

.=_.=m=_.:_S__3

mfom ä:

_ åh_

xmaafioia

83m

.w=_=§E=.a8_

u=_._8=¢E2=a

v2:

w:_:.:.§m_=.

;oE8m.$.o € uO

£00

E.:m=_uE9_2

:un:

.o_.a._Eo

mSo.5t=o_s_8:ox

m:t2:a_t8m:nE

:oo

.w=E§EE

v_m:mEo:§

.E _

än..

w::xoo.=.aEo.=amum:Eom

Suurna

ES: I å

...än

wctomumfiousm

5.. E?

w=_=§.s§_u..oE

...nos

.._o_.o.:_

a?

.2=B_xo:

BE.=:.3m mcroumuwfimfl :_E2E.z Eo.m.$..§ uflomafofin .mEE§_m__: .oNEwE m=_=§_2a3

._2802

E_

aE5.m.D._.m

an

.mmm

923m

.v .35

NEEDW

\-mofim «B2503. ._.-mhm .rika .råka :En .råka hä.: ._..m._.m

:aaah sac.

SOU 1980: 17 Tabellappendix 193

m

mom mvm ooo Sm mmm mmv omm omm omm mmm

asså

o; m_ mm_ må Sm mm_

m _ _ v _ m m _

m_ .m

2:: om_ om_

wt:

m

oom omm

m0

omv G

._o=c.:_

08 mmm

EE

Nm..

om_ omm oom _

23.99: n

m

mom mmm ooo Sm S.. mm mmm m? omm mm. S» omm mvm os.

NEE

_

.Emm

Ea?!

m ~ m _ m m

m:

.E

.e m ma.. m m

-E00

_§e:o

.v.02 m

S§>a__«>uvvD .u:~>w=a>oEuD

.h

Eoumzm

$.E>mv=:mo._O

xm=um

:8_.o§oO :8_._u.BoO _a.::ouSuD _a.::uoSuD §§2_§u%:

Summae.: måonmxtm mE3_uoM mE=v_ooM

Eom

.uEm.m> .u=_mä> gum: mE3_uov_ mumsig.,

...Em §2.

.=_.=n:_=._m._a>

& &

ea=Ei;>

-ages

-x=uoE

_ ou

-m=o_s_=uo.E

Sa_um:o_§:_uoE

w:_:_=3m:8c

.sig

.ZmOamm.~mV

E2mm5..

.cos

Efiaoa

E05 2

3§>w=o:Emao._

=E2._2._9§

:8=.=_83a_.

:oo E.

=_§ € =_m§

0.655 AO

:ka:

å.

cfloa .Emm

28:5.

.se

.E.:m=u:_m._a>

E333

nu

5=:

.m:o_§::m:9_

,m=_§§we§_o

o_u:ooms

E2: ;En

.o3r_Eo

E8£$m:o:«E._o.E_

E3m8=oumE.£E

.om .8

Eos_

E:m=u=_mE>

:oo _ E2

c_m_S_2-mn

._a>

u:_._o:c__§_._o:o

m=_§E.a=o € _=_.oa

EoE

..zm:ov_

.så .om

E2:

Eo§$¢:_

m5=._§_3_2%

_§=5_2§%

Eu§$.:onm=ouuE._8E

c__5_2EoE_ € oE

8853?...?

.Eo:.a

ma:ou==mw::2=s_£

E05

m=_=aa_2.o:2:.m.=2

v=S_2

E & E

E2m.$..«E

:8=5_2Smu

.nanci

m=_=e .:m.:m_EEu € ...§_o.8.._

.öm

.m=E:oEa= .üomafeäø

E.

.ozmm< .o:oww.3 rrfimmoooum x_5_3SmQ xflommnfima xm:uE=Z 33.830: AS8393

Eøümw fiiao 3u_§-ow

Ebeoau

.Ev

aE5.m.Dhm

:82

m E. _

.mmm =32

M323 mama

:c _

.m

\-mofim ouigzou miqfim «EE=m 822%_ ,Visa macaw

:aaah vim Mhm Mhm vik mr.: Mhm Mhm Mhw VEM Mhm mm_ mhm Mhw 22:3.

194 Tabellappendix SOU 1980: 17

asså

vwm com

E

:5 mum nun vow

o n

8a» om om ov

._o:c.=_

3):.

2853_

vi E. on

m

.QLS

m??

ow oo oo e»

EN msn omm

._2.Eoo= a: vow

.E Eko» N N

.c

.._.

Inta»

så omm

SKP m m

.E3m.$:c..m=a.=_a:8._oa

m

.S_8mw«ob=E .5_8mw«ob:E

m

mE_o_§uo.m..o.m

o_o> o_o>

5..

v__,§_=2o._

.så

.mwa_m: Eamazofi xoE_ m==oQ =o_.:m=u:_ .__u_m3

ä.: ä.: m m

:u:

.meon Läs.: Hasan:

w=_5_a.o>o m=_E_a._u>o

.E

Eu.mw:o%:w._.:o2on

.E.E

.Somano.:=E .mm=_:vocEa.:

.E

o_.a._8_._S.:. EE:2o2

8§m=__.§m

:oo :oo

:o_:_=uoE cccxsuofi

._Bm«_£o::o ._8m«_2o:=o

:o

:oo

m=_F_.$m wEEäm

I .8

:oo

va.:

33:5:

a a

k: .sms ha ;äs

-mw:_._u_.:EoE

.mvom

En??

E2:

m=_.2=2

¢mOA._.<_20._.D<-_ZD

?EEE

_

.:o%:a.: .:o%=u.:

._aw:_::m3=5..mua:fm2

:ock:

E39$mw=_._u_.:.=uE E8m.$mw:_._o_:E...E

unüomtâuv

Eoäåmw:_._u_.:_=uv_

...umeå

m:_=Ea.s§_o..o...

uwfizoca

5..

c_m_:o._d_o_m

;Ewa

v_mnmEo.= xmcsEo.:

.wish :c

E293 :w~

a_u._5.m-D._.m

ä m

din_

wflmcm

.c .sem

~EE=m

:aaah \-mofim o_u € Eo_o_u

mhh m: ?Fr mr.: mm_ PC. mt. SHM

SOU 1980: 17 Tabellappendix 195

_

å

Sm om» o: 8N am mom mmm So

«seam

.m SN m? s...

_

m.

9:2

at.: Sm m: .nu å. SN

8:2..

_

mit.

_ v.

m? _ En om. SN N: än v: om 8..

zåéøo-

mm E

omm

E

...kan

SN S. 8_ e: o:

.

då_

._onEu¢: Imkfi

s. E s.

Gm om: o: mmm

cin..

mo. o? ä_

83. v

.E .

.h m m

.. € _23_BE

gas... Vis...

Eawmzofi w__ae___: .Eoåmzm .__:8c_2m

D..

-mw£m= _moså .asså nnnmcfim nmumøåm

.Eo.mäm:ø_.a:.._o..=.

.m .w ...HU ...HU DO .M .3. .M D... D: DE

3:5

an.

.uoE

säs...

E

...BE

zoo :oo

83.?

annat.:

wE=s..._=.

8_m:_u=.uE

w:_5_uB>oEu=«n

ä ö..

w:_5_a.:ooEo:aa

.m._o:m_mu._ _skämma_

5..

:oE£B =o_m_u_8

m

.maäuos

con.

:ocmEE:m

.Ov_m

Eu§$m:o:uE.o..:_

.oE:E¢

u=__e$=_2S

U0.: uoE u:

Eoä.$mm:.=xm.u>o

S.

a

E8m.$mw:_5_m$>o w:=u_oo:69oE

mn

.oE29$m8E:o_.an

Eocow

U.

§__a23a

En??

nfiomsfiofic

mbmcmzuo

ramsa

E2..

9.93:8 .nämnas

:oo

mE:En:B§o.3E .o_§m=___.=£_...£~=m_m

§.o_c_=a

.mE8=:=v_§.o.F

...umeå

Fan fie &

E§__§=8oo u«._om3._2aD cfiwofiozofifl ouEummn._o3D

ö..

uowämunöuan.

ä

v_m:aEo.= v__5_2s% xmcmEoäø. .mässan .Som_._9mQ §2m8E v_m_wo_9_om »acuesüos 2:92:52 .5EB:owEo._ _oåâää

anwa? Eoan .essän E898 moi:

aE5.m.DHm

ES?

H

»reson oU«._EO_oU

:Bah mom m... mOm mom mom mom mom mom mom mom mm... mom mom mom mom mom

196 Tabellappendix SOU 1980: 17

8 mm

00h mom m2 _ om. cow

«seam

S..

83..

Es.

8.

o

om

EE

ä

o: GOV

Q om

on Sm om_

E!

o: man cs owe new

SK?

.

_Eo..om.o

m

€ 2e_.o

-=u

m

-Sun

wC_uw—v=fl—

:o.E=.w._mM E=5.3..8_u_2

å

:_54

m

m«:.o..mE_«m

.å

u.sw~:oE nsamcfim ._.=o.s_2m mE_o 52% € nås.: _8.m E..._m£2 momtoaw .==EEoM

m

& man_ wow fin... .32 me. .zum M så

uvES zoo

.m=E..§.

w.._:E=.8_=mm

.2

..2Emn_w

EE :oo

:oo

Umm

åren

E

.._:_§_E=. ..3..8xu

N :oo

.o.=:..E8_

...8eQ..E_

.ow«..5_.=E3on.m

._2823

.Sono._.§.6:_

moss

m.._5_~.u>o

...å

E8 k:

:anno

.á

Euäâuåm

m=...__.22§..

ä

§m_..=._

.8 å.. d

å .u

_

mctoozønaöpoø

.E

:oss

=u.._xmm2 :_0603

om &

.v.mo

.D.._.w

\.,..ofim ou«.Eo_o_u

mom mom mom mom mom mom mom mom mOm mu: 5.5.

SOU 1980: 17 Tabellappendix 197

Tabell 8. STU-stödda projekt inom behovsomrádet styr- och lnformationsbehandling, som under budgetåret 1977/78 erhållit minst 500000 kr i anslag. komponentteknik 1000-tals kronor

Anslagsmottagare Projektbenämning Anslag tkr

Inst. för tillämpad

matematik Ramprogramverksamhct 600 SU Effcktiv strukturering av data i databaser 57A KTH Syntetiskt tal 600 KTH Automatisk igenkänning av tal 510 AB Rollfilm Autom. laboratorium för produktion av bl. a.

magnetkort 500 AB C E Johansson Mätdon med inkrementell skala 580 Statens Provnings-

anstalt Allmän meteorologisk verksamhet 1600 KTH Integrerade kretsar l 200 Inst. för mikro-

vágsteknik Ramprogramvcrksamhet l 000 Inst. för mikro-

vágsteknik Glasfiber och GaAs-lasrar för optisk kom. 686 Inst. för optisk

forskning Ramprogramverksamheten 730 CTH Nukleation och filmuppbyggnad studerad med

molekylstråleteknik (300000 kr) samt utrustning (700000 kr) 1 000

Summa 9 530

Källa: STU, DEK.

Statens 1980

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

. Fiorton dagarsfängelse. Ju. . Skolforskning och skolutveckling. U. . Lärarei högskolan. U. . Preskriptionshinder vid skattebrott. B.

wao~4aau1:zu~—-

. Förenklad skoladministration. U. . Offentlig verksamhet och regional välfärd. l. . Kompensation för förvandlingsstraffet. Ju. . Privatlivets fred. Ju. . Övergång till fasta bränslen. I. . Ökad kommunal självstyrelse. Kn. . Vildsvin i Sverige. Jo. . Mineraipolitik. I. . Lönar det sig att tillsätta fluor i dricksvattnet? S. . Kärnkraftens avfall. l. . Läromedlen i skolan. U. . Vissa frågor rörande flerhandikappade. S. . Datateknik och industripolitik. I.

Statens offentliga utredningar 1980

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet Fjorton dagars fängelse. [1 ] Kompensation för förvandlingsstraffet. [7] Privatlivets fred. [8]

Socialdepartementet Lönar det sig att tillsätta fluor i dricksvattnet? [13] Vissa lrâgor rörande flerhandikappade. [16]

Budgetdepartementet Preskriptionshinder vid skattebrott. [4]

Utbildningsdepartementet Skolforskning och skolutveckling. [2] Lärare i högskolan. [3] Förenklad skoladministration. [5] Läromedlen i skolan. [15]

Jordbruksdepartementet Vildsvin iSverige. [11]

lndustridepartementet Offentlig verksamhet och regional välfärd. [6] Övergång till lasta bränslen. [9] Mineralpolitik. [12] Kärnkraftens avfall. [14] Datateknik och industripolitik. [17]

Kommundepartementet Ökad kommunal självstyrelse. [10]

Anm. Siffrorna inom klammer betecknar utredningarnas nummer i den kronologiska förteckningen.

i §72*

ISBN 91 -38-0551 4-7

LiberFörlag

Allmänna Förlaget ISSN 0375-250X