ILO:s konvention om avskaffande av våld och trakasserier i arbetslivet och ILO:s konvention om en säker och hälsosam arbetsmiljö

Regeringens proposition

2025/26:134

ILO:s konvention om avskaffande av våld och Prop. trakasserier i arbetslivet och ILO:s konvention 2025/26:134 om en säker och hälsosam arbetsmiljö

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 19 februari 2026

Ulf Kristersson

Johan Britz (Arbetsmarknadsdepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att riksdagen ska godkänna ILO:s konvention (nr 190) om avskaffande av våld och trakasserier i arbetslivet. Konventionen antogs av Internationella arbetskonferensen 2019. Regeringen informerar även riksdagen om ILO:s rekommendation (nr 206) i samma ämne. Vidare föreslås i propositionen att riksdagen ska godkänna ILO:s konvention (nr 191) om en säker och hälsosam arbetsmiljö (konsekvensändringar) som antogs av arbetskonferensen 2023. Regeringen informerar även riksdagen om ILO:s rekommendation (nr 207) i samma ämne. Regeringen informerar även riksdagen om ILO:s rekommendation (nr 208) om högkvalitativa lärlingsutbildningar som antogs av arbetskonferensen 2023.

1 Förslag till riksdagsbeslut

Regeringens förslag: 1. Riksdagen godkänner ILO:s konvention (nr 190) om avskaffande av våld och trakasserier i arbetslivet (avsnitt 5). 2. Riksdagen godkänner ILO:s konvention (nr 191) om en säker och hälsosam arbetsmiljö (konsekvensändringar) (avsnitt 7).

2 Ärendet och dess beredning

I juni 2019 antog Internationella arbetsorganisationens (ILO) högsta beslutande församling, Internationella arbetskonferensen (arbetskonferensen), ILO:s konvention (nr 190) om avskaffande av våld och trakasserier i arbetslivet och ILO:s rekommendation (nr 206) i samma ämne. Konventionen och rekommendationen på engelska och i svensk översättning finns i bilagorna 1 och 2 . Konventionen och rekommendationen remitterades den 16 september 2019, enligt bestämmelserna i ILO:s konvention (nr 144) om samråd på trepartsbasis för att främja genomförandet av ILO:s normer, till den svenska ILO-kommittén. Efter att ha remitterat ärendet till myndigheter och organisationer yttrade sig ILO-kommittén den 9 mars 2020. Yttrandet finns tillgängligt i Regeringskansliet (A2019/01591). Regeringen beslutade den 24 september 2020 att ge en särskild utredare i uppdrag att föreslå hur konventionen ska genomföras i svensk rätt (dir. 2020:98). I uppdraget ingick att utreda och ta ställning till om svensk rätt är förenlig med konventionen och, om den inte är det, föreslå de författningsändringar och eventuella andra åtgärder som krävs för ratificering av konventionen. Utredaren skulle också ta ställning till om ytterligare åtgärder bör vidtas för att uppnå konventionens syfte och, om så är fallet, föreslå de författningsändringar eller eventuella andra åtgärder som förslaget kräver. Utredningen överlämnade i oktober 2021 betänkandet ILO:s konvention om våld och trakasserier i arbetslivet (SOU 2021:86). En sammanfattning av betänkandet finns i bilaga 3 . Betänkandet har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 4 . Remissyttrandena finns tillgängliga på regeringens webbplats (regeringen.se) och i Regeringskansliet (A2022/00514). I juni 2023 antog arbetskonferensen ILO:s konvention (nr 191) om en säker och hälsosam arbetsmiljö (konsekvensändringar) och ILO:s rekommendation (nr 207) i samma ämne. Konventionen och rekommendationen på engelska och i svensk översättning finns i bilagorna 5 och 6 . Konventionen och rekommendationen remitterades den 20 september 2023 till ILO-kommittén. Efter att ha remitterat ärendet till myndigheter och organisationer yttrade sig ILO-kommittén den 19 februari 2024. Yttrandet finns tillgängligt i Regeringskansliet (A2023/01139). I juni 2023 antog arbetskonferensen också ILO:s rekommendation (nr 208) om högkvalitativa lärlingsutbildningar. Rekommendationen på engelska och i svensk översättning finns i bilaga 7 . Rekommendationen remitterades den 20 september 2023 till ILO-kommittén. Efter att ha remitterat ärendet till myndigheter och organisationer yttrade sig ILOkommittén den 19 februari 2024. Yttrandet finns tillgängligt i Regeringskansliet (A2023/01140).

3 ILO:s konventioner och rekommendationer

Genom att ansluta sig till Nationernas Förbund 1920 blev Sverige medlem i ILO. ILO är trepartisk, vilket innebär att regeringar, arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer deltar i organisationens beslutande och verkställande organ på lika villkor. ILO:s högsta beslutande församling arbetskonferensen sammanträder i regel en gång per år. Arbetskonferensen kan enligt ILO:s stadga besluta om internationella konventioner, som är avsedda att ratificeras av organisationens medlemsstater, och om rekommendationer. Rekommendationer är avsedda att övervägas vid medlemsstaternas lagstiftning eller på annat sätt men har inte en sådan bindande karaktär som en ratificerad konvention har. För att en konvention ska bli bindande för en medlemsstat ska ratifikationsinstrumentet sändas till Internationella arbetsbyrån för registrering. Av ILO:s stadga följer att varje medlemsstat senast inom arton månader efter det att arbetskonferensens sammanträde har avslutats ska underställa antagna konventioner eller rekommendationer den eller de myndigheter till vilkas kompetensområde frågan hör, för stiftande av lag eller vidtagande av andra åtgärder med anledning av de antagna konventionerna eller rekommendationerna.

4 ILO:s konvention (nr 190) och

rekommendation (nr 206) om

avskaffande av våld och trakasserier i

arbetslivet

4.1 Antagandet av konventionen och en rekommendation i samma ämne

ILO:s konvention (nr 190) om avskaffande av våld och trakasserier i arbetslivet antogs vid arbetskonferensens 108:e möte den 21 juni 2019 med 439 röster för, 7 emot och 30 nedlagda röster. Vid samma tillfälle antogs ILO:s rekommendation (nr 206) om våld och trakasserier i arbetslivet med 397 röster för, 12 emot och 44 nedlagda röster. De svenska regerings- och arbetstagarombuden röstade för både konventionen och rekommendationen medan det svenska arbetsgivarombudet lade ned sin röst i omröstningen om konventionen och röstade emot rekommendationen. Konventionen trädde i kraft den 25 juni 2021, eftersom det då hade gått tolv månader sedan de två första medlemsstaterna hade registrerat sina ratifikationer hos Internationella arbetsbyråns generaldirektör. I förhål-

lande till respektive medlemsstat börjar konventionen gälla tolv månader efter det att medlemsstaten har registrerat sin ratifikation hos generaldirektören. Europeiska unionen (EU) kan inte ansluta sig till konventionen eftersom endast stater i egenskap av medlemmar i ILO kan ratificera den. Den 25 mars 2024 fattade Europeiska unionens råd ett beslut (2024/1018/EU) om att uppmana medlemsstaterna att ratificera konventionen. I beslutet uppmanas medlemsstaterna att ratificera de delar av konventionen som särskilt avser förbättring av arbetsmiljön för att skydda arbetstagarnas hälsa och säkerhet och jämställdhet mellan kvinnor och män i frågor som rör anställning och yrke.

4.2 Konventionens huvudsakliga innehåll

Konventionens definitioner (artiklarna 1 och 7)

Enligt konventionen ska medlemsstaterna anta lagar och andra författningar för att definiera och förbjuda våld och trakasserier i arbetslivet, inklusive könsrelaterat våld och könsrelaterade trakasserier. I artikel 1.1 definieras vad som ingår i konventionens begrepp våld och trakasserier. Även begreppen könsrelaterat våld och könsrelaterade trakasserier definieras. Av punkt 1 a) framgår att våld och trakasserier utgör ett spektrum av oacceptabla beteenden och handlingar, eller hot om sådana, oberoende av om de inträffar en gång eller upprepade gånger, som syftar till, resulterar i eller kan resultera i fysisk, psykologisk, sexuell eller ekonomisk skada, och som inkluderar könsrelaterat våld och könsrelaterade trakasserier. Av punkt 1 b) följer att med könsrelaterat våld och könsrelaterade trakasserier avses våld och trakasserier riktade mot personer på grund av deras kön (dvs. biologiska kön) eller genus (dvs. sociala kön) eller som drabbar människor av ett visst kön eller genus i oproportionerlig utsträckning, och som inbegriper sexuella trakasserier. Enligt artikel 1.2 kan antingen ett gemensamt begrepp eller separata begrepp användas i definitioner som anges i nationella lagar och andra författningar.

Konventionens tillämpningsområde (artiklarna 2 och 3)

Konventionens tillämpningsområde beskrivs utifrån vilka personkategorier och sektorer på arbetsmarknaden som omfattas samt i vilket sammanhang våldet och trakasserierna förekommer. Enligt artikel 2 skyddar konventionen arbetstagare och andra personer i arbetslivet, däribland anställda så som de definieras i nationell lagstiftning och praxis. Även andra personer som arbetar omfattas, oavsett deras avtalsrättsliga status, liksom personer som yrkesutbildar sig, inklusive praktikanter och lärlingar, volontärer, arbetssökande och platssökande samt arbetstagare som sagts upp. Därtill ingår i personkretsen de som utövar befogenheter, skyldigheter eller har ansvar som arbetsgivare. Konventionen gäller i alla sektorer, såväl privata som offentliga, både i

den formella och i den informella ekonomin, och såväl i stad som på landsbygd. Artikel 3 preciserar på vilka fysiska platser och i vilka sammanhang och situationer som konventionen är tillämplig. Konventionen omfattar våld och trakasserier i arbetslivet som inträffar i, är knutna till eller härrör från arbete. Det kan vara händelser på själva arbetsplatsen, men också på andra platser och i andra situationer. Konventionen omfattar våld och trakasserier som sker på platser där anställda får sin lön, tar rast, äter måltider eller utnyttjar utrymmen för toalett, tvätt, dusch eller ombyte. Den omfattar även sådana händelser som sker under arbetsrelaterade utflykter, resor, utbildningar, evenemang och sociala aktiviteter samt i boende som tillhandahålls av arbetsgivaren. Dessutom omfattas resor till och från arbetet. Därutöver ingår olika arbetsrelaterade former av kommunikation, bl.a. kommunikation som möjliggörs genom informations- och kommunikationsteknik.

Allas rätt till ett arbetsliv fritt från våld och trakasserier

(artikel 4)

I artikel 4 uttrycks ett antal skyldigheter som i konventionen benämns kärnprinciper. I artikel 4.1 anges medlemsstaternas övergripande skyldighet enligt konventionen att respektera, främja och förverkliga allas rätt till ett arbetsliv fritt från våld och trakasserier. Enligt artikel 4.2 ska medlemsstaten, i samråd med representativa arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer, anta en inkluderande, helhetsinriktad och jämställdhetsintegrerande (eng. gender responsive) ansats för att förebygga och avskaffa våld och trakasserier i arbetslivet. Enligt artikel 4 ska ansatsen ta hänsyn till våld och trakasserier som inbegriper tredje part, i tillämpliga fall. Ansatsen ska också inbegripa att förbjuda våld och trakasserier i lagstiftning, säkerställa att våld och trakasserier tas upp i relevanta policyer och anta en övergripande strategi för genomförande av åtgärder för att förebygga och bekämpa våld och trakasserier. Dessutom ska ansatsen omfatta att upprätta eller stärka mekanismer för efterlevnad och kontroll, säkerställa att offer ges tillgång till rättsmedel och stöd, föreskriva sanktioner samt ta fram verktyg, vägledningar, utbildningar och medvetenhetshöjande åtgärder i tillgängligt format och på lämpligt sätt. Slutligen ska ansatsen säkerställa att det finns effektiva medel för granskning och utredning vid förekomst av våld och trakasserier. Vid antagandet och genomförandet av ansatsen ska varje medlemsstat ta fasta på de skilda och kompletterande roller och funktioner som regeringar, arbetsgivare och arbetstagare och deras respektive organisationer har, med beaktande av respektive ansvarsrolls olikartade beskaffenhet och omfattning.

Grundläggande principer och rättigheter i arbetslivet

(artikel 5)

Enligt artikel 5 ska alla medlemsstater, med syfte att förebygga och avskaffa våld och trakasserier i arbetslivet, respektera, främja och förverkliga de grundläggande principerna och rättigheterna i arbetslivet. Dessa preciseras som föreningsfriheten och den kollektiva förhandlingsrätten, avskaffande av alla former av tvångsarbete och obligatoriskt arbete samt barnarbete, liksom avskaffande av diskriminering i anställning och yrkesutövning samt att främja anständigt arbete (eng. decent work).

Rätten till likabehandling och icke-diskriminering i

arbetslivet (artikel 6)

Enligt artikel 6 ska varje medlemsstat anta lagar, förordningar och policyer som säkerställer rätten till likabehandling och icke-diskriminering i arbetslivet. Det nämns särskilt att detta ska inbegripa kvinnliga arbetstagare, liksom arbetstagare och andra personer som tillhör en eller flera utsatta grupper eller grupper i utsatta situationer som är oproportionerligt drabbade av våld och trakasserier i arbetslivet. Vilka grupper som bör ses som särskilt utsatta anges närmare i rekommendationen.

Lämpliga åtgärder för att förebygga våld och trakasserier

(artikel 8)

Enligt artikel 8 kräver konventionen att medlemsstaterna vidtar lämpliga åtgärder för att förebygga våld och trakasserier i arbetslivet. Medlemsstaterna ska bl.a. erkänna myndigheternas viktiga roll vad gäller arbetstagare i den informella ekonomin. Medlemsstaterna ska vidare, i samråd med berörda arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer och på andra sätt, identifiera i vilka sektorer eller yrken och anställningsförhållanden som arbetstagare och andra berörda personer är mer exponerade för våld och trakasserier. Medlemsstaterna ska vidta åtgärder för att effektivt skydda dessa personer.

Krav på arbetsgivare att vidta lämpliga åtgärder (artikel 9)

I artikel 9 i konventionen fastslås att medlemsstaterna ska anta lagar och andra författningar som kräver att arbetsgivare vidtar lämpliga åtgärder i proportion till deras grad av kontroll för att förebygga våld och trakasserier i arbetslivet, inbegripet könsrelaterat våld och könsrelaterade trakasserier. Arbetsgivare ska i synnerhet, i den utsträckning som är praktiskt möjlig och i samråd med arbetstagare och deras representanter, anta och genomföra en arbetsplatspolicy om våld och trakasserier, beakta våld och trakasserier och åtföljande psykosociala risker i arbetsmiljöarbetet samt, med deltagande av arbetstagare och deras representanter, identifiera faror, bedöma riskerna för våld och trakasserier och vidta åtgärder för att förebygga och kontrollera dessa. Det ska också krävas av arbetsgivare att de tillhandahåller information och utbildning till arbetstagare och andra

berörda personer, i tillgängliga format och på lämpligt sätt, om identifierade faror och risker för våld och trakasserier och åtföljande förebyggande och skyddande åtgärder. Skyldigheten att tillhandahålla information och utbildning innefattar information om rättigheter och skyldigheter för arbetstagare och andra berörda personer i enlighet med den arbetsplatspolicy som ska antas och genomföras enligt artikeln.

Efterlevnad och rättsmedel (artikel 10)

I artikel 10 i konventionen anges krav på att medlemsstaterna ska vidta lämpliga åtgärder när det gäller efterlevnad och rättsmedel. Artikeln omfattar en rad förpliktelser, bl.a. om övervakning och efterlevnad av nationella lagar och andra författningar som rör våld och trakasserier i arbetslivet. Medlemsstaterna ska säkerställa att det finns lättillgängliga, säkra, rättvisa och effektiva mekanismer och förfaranden för rapportering och tvistlösning vid förekomst av våld och trakasserier i arbetslivet. Medlemsstaterna ska även i möjligaste mån och på lämpligt sätt skydda berörda individers personliga integritet och konfidentialitet och säkerställa att dessa krav inte missbrukas. Därutöver ska medlemsstaterna, där så är tillämpligt, föreskriva sanktioner vid våld och trakasserier i arbetslivet. Medlemsstaterna har även att se till att offer för könsrelaterat våld och könsrelaterade trakasserier i arbetslivet har verkningsfull tillgång till förfaranden för anmälan och tvistlösning, stöd, tjänster och rättsmedel som är jämställdhetsintegrerade, säkra och effektiva. Dessutom ska medlemsstaterna vidta lämpliga åtgärder för att erkänna konsekvenserna av våld i nära relationer, och i den utsträckning där det är praktiskt möjligt, minska dess påverkan på arbetslivet. Medlemsstaterna ska även vidta lämpliga åtgärder för att säkerställa att arbetstagare har rätt att lämna en arbetssituation som de har rimliga skäl att anta utgör en överhängande och allvarlig fara för liv, hälsa och säkerhet på grund av våld och trakasserier utan att drabbas av repressalier eller andra oskäliga följder. Vidare ska medlemsstaterna säkerställa att myndigheter som utövar yrkesinspektion och andra relevanta myndigheter på lämpligt sätt är bemyndigade att hantera frågor om våld och trakasserier i arbetslivet. Ett sådant bemyndigande ska bl.a. inkludera att utfärda förelägganden med krav på åtgärder med omedelbar verkan och avbryta arbete där fara för liv, hälsa eller säkerhet är överhängande.

Vägledning, utbildning och åtgärder för att höja

medvetenheten (artikel 11)

Av artikel 11 framgår medlemsstaternas ansvar för vägledning, utbildning och åtgärder för att höja medvetenheten om våld och trakasserier. De ska i samråd med representativa arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer söka säkerställa att våld och trakasserier i arbetslivet behandlas i relevanta

nationella policyer, t.ex. sådana som rör arbetsmiljö, jämställdhet, ickediskriminering och migration. Medlemsstaterna ska också sträva efter att se till att arbetsgivare och arbetstagare och deras organisationer, samt relevanta myndigheter, ges vägledning, resurser, utbildning eller andra verktyg om våld och trakasserier i arbetslivet, inklusive könsrelaterat våld och könsrelaterade trakasserier. Det ska tillhandahållas i tillgängliga format och på lämpligt sätt. Dessutom ska medlemsstaterna sträva efter att se till att initiativ, inklusive kampanjer för att höja medvetenheten, genomförs.

Metoder för tillämpning (artikel 12)

Bestämmelserna i konventionen ska enligt artikel 12 tillämpas genom nationella lagar och andra författningar, men också genom kollektivavtal eller andra åtgärder som är förenliga med nationell praxis. Det inkluderar även att befintliga arbetsmiljöåtgärder utvidgas eller anpassas till att omfatta våld och trakasserier och att särskilda åtgärder utvecklas vid behov.

Slutbestämmelser (artiklarna 13 – 20)

I slutbestämmelserna regleras bl.a. frågor om ratificering, ikraftträdande och uppsägning. Enligt konventionen ska ILO:s styrelse, när den finner det nödvändigt, lämna en rapport till arbetskonferensen om hur konventionen fungerar och överväga om det finns anledning att föra upp frågan om att helt eller delvis revidera konventionen på konferensens dagordning. I artikel 19 anges vilka följderna blir om konferensen antar en ny konvention, varigenom konventionen revideras.

4.3 Rekommendationens huvudsakliga innehåll

Rekommendationen kompletterar konventionen. Bestämmelserna i rekommendationen är inte bindande men ska beaktas vid tolkningen av bestämmelserna i konventionen. Rekommendationen består av fyra avsnitt. Avsnitt I innehåller bestämmelser som relaterar till konventionens artiklar om kärnprinciper. Den ansats som ska antas och genomföras enligt artikel 4.2 i konventionen bör enligt rekommendationen omfatta våld och trakasserier inom områdena arbetsliv och sysselsättning, arbetsmiljö, jämlikhets- och icke-diskrimineringslagstiftning och straffrättslig lagstiftning, beroende på vad som är tillämpligt. Det anges också att medlemsstaterna bör säkerställa att alla arbetsgivare och arbetstagare, inklusive de i sektorer, yrken eller arbetsformer som är mer exponerade för våld och trakasserier, fullständigt åtnjuter föreningsfrihet och ett faktiskt erkännande av den kollektiva förhandlingsrätten. Detta ska ske i enlighet med ett antal angivna ILO-instrument och andra relevanta instrument.

Avsnitt II behandlar skydd och förebyggande. Även här räknas inledningsvis vissa instrument upp som bör beaktas i arbetsmiljöbestämmelser om våld och trakasserier i nationella lagar, andra författningar och policyer. Det anges vidare att medlemsstaterna på lämpligt sätt bör ange i lagar och andra författningar att arbetstagare och deras representanter ska delta i utformningen, genomförandet och övervakningen av den arbetsplatspolicy som nämns i artikel 9 a i konventionen. Det räknas även upp vad som bör regleras i en sådan policy. Medlemsstaterna bör enligt rekommendationen anta lämpliga åtgärder för sektorer eller yrken och arbetsförhållanden där sannolikheten att utsättas för våld och trakasserier är större, som nattarbete, ensamarbete, arbeten inom hälso- och sjukvård, besöksnäring, sociala tjänster, räddningstjänster, hushållsarbete, transport, utbildning och underhållning. Detsamma gäller för migrerande arbetstagare, särskilt kvinnor. I avsnitt III om efterlevnad, rättsmedel och stöd utvecklas vad som kan eller bör inbegripas i åtgärder som ska vidtas enligt vissa av bestämmelserna i motsvarande avsnitt i konventionen, dvs. artikel 10 i konventionen. Ett flertal rättsmedel räknas upp, liksom hur anmälningsförfaranden och förfaranden för tvistlösning bör utformas. Därutöver anges bl.a. att uppdrag till nationella organ med ansvar för yrkesinspektion, arbetsmiljö och diskriminering bör omfatta våld och trakasserier i arbetslivet, och att arbetsmiljöinspektörer och företrädare för andra behöriga myndigheter bör ges utbildning i jämställdhetsperspektiv, där så är lämpligt. Slutligen anges i avsnitt IV att medlemsstaterna bör finansiera, utveckla, genomföra och sprida bl.a. program, vägledningar, riktlinjer, kampanjer och informationsmaterial för vägledning, utbildning och medvetandegörande.

4.4 Bestämmelser i svensk rätt

Bestämmelser som är avsedda att motverka och ge skydd mot våld och trakasserier i arbetslivet finns i stor utsträckning inom arbetsmiljölagstiftningen och diskrimineringslagstiftningen. Arbetsmiljölagen (1977:1160) är en ramlag som innehåller de grundläggande bestämmelserna om arbetsmiljöns utformning, anger vem som har ansvar och befogenheter och talar om hur arbetsmiljöarbetet ska organiseras. Arbetsmiljölagen kompletteras av arbetsmiljöförordningen (1977:1166) och av föreskrifter som har meddelats av Arbetsmiljöverket, främst Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2023:1) och om planering och organisering av arbetsmiljöarbete (AFS 2023:2). Dessa föreskrifter ersatte den 1 januari 2025 Arbetsmiljöverkets föreskrifter om våld och hot i arbetsmiljön (AFS 1993:2), om systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1) och om organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2015:4). De nya föreskrifterna innebär inte någon skillnad i sak vad gäller grundläggande skyldigheter och krav.

Diskrimineringslagen (2008:567) har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Lagen är tvingande till förmån för den som omfattas av skyddet mot diskriminering. Diskrimineringslagen gäller på flera olika samhällsområden, varav ett är arbetslivsområdet. Diskrimineringsombudsmannen utövar tillsyn över att lagen följs. Den straffrättsliga regleringen ger också ett viktigt skydd mot våld och trakasserier. Relevanta bestämmelser finns t.ex. i 3 kap. brottsbalken om brott mot liv och hälsa, 4 kap. brottsbalken om brott mot frihet och frid och 5 kap. brottsbalken om ärekränkning. Även 6 kap. brottsbalken om sexualbrott är relevant. I de flesta fall gäller dessa bestämmelser generellt, oavsett vem som är förövare respektive offer och oavsett var den brottsliga handlingen äger rum. Vissa brott, t.ex. arbetsmiljöbrott, kan bara begås av en individ i en viss situation. I vissa situationer gäller ett starkare straffrättsligt skydd, t.ex. för tjänstemän i samband med myndighetsutövning, se 17 kap. brottsbalken. Den 2 juli 2025 trädde lagändringar i kraft som bl.a., innebär en utvidgning av det straffrättsliga skyddet och skärpta straffskalor för våld eller hot mot tjänsteman, att förolämpning mot tjänsteman införs som en ny brottsrubricering och att ett uttryckligt stöd införs för att i vissa fall utelämna beslutsfattarens namn i underrättelser om beslut (prop. 2024/25:141). Andra bestämmelser av relevans finns t.ex. i lagen (1982:80) om anställningsskydd, förkortad anställningsskyddslagen. Arbetstagaren är bl.a. skyddad mot uppsägning som inte grundar sig på sakliga skäl enligt 7 § anställningsskyddslagen.

5 Anslutning till ILO:s konvention

(nr 190) om avskaffande av våld och

trakasserier i arbetslivet

Regeringens förslag

Riksdagen godkänner ILO:s konvention (nr 190) om avskaffande av våld och trakasserier i arbetslivet.

Regeringens bedömning

Svensk rätt är förenlig med ILO:s konvention (nr 190) om avskaffande av våld och trakasserier i arbetslivet. ILO:s rekommendation (nr 206) om avskaffande av våld och trakasserier i arbetslivet kräver ingen åtgärd.

Utredningens bedömning Utredningen lämnar inget förslag i frågan om godkännande av konventionen. Utredningens bedömning överensstämmer med regeringens.

Remissinstanserna

En övervägande majoritet av remissinstanserna, däribland Arbetsdomstolen , Brottsförebyggande rådet (Brå) , Brottsoffermyndigheten , Diskrimineringsombudsmannen , Folkhälsomyndigheten , ILO-kommittén , Institutet för mänskliga rättigheter , Jämställdhetsmyndigheten , Myndigheten för arbetsmiljökunskap , Nationellt centrum för kvinnofrid vid Uppsala universitet , Polismyndigheten , Svenskt Näringsliv , Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) , Landsorganisationen i Sverige (LO) , Sveriges akademikers centralorganisation (Saco) och Tjänstemännens centralorganisation (TCO) , delar utredningens bedömning att svensk rätt är förenlig med konventionen eller har ingen invändning mot bedömningen. Några remissinstanser, bl.a. Diskrimineringsombudsmannen, Institutet för mänskliga rättigheter , LO , Saco och TCO , ställer sig uttryckligen positiva till en ratificering. Arbetsgivarverket delar i stort bedömningen att svensk rätt är förenlig med konventionen men anser att det är tveksamt om den straffrättsliga lagstiftningen utgör ett skydd mot mindre allvarliga trakasserier i den omfattning som krävs för att uppfylla konventionens krav kopplat till trakasserier i arbetslivet. Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet anser att utredningens slutsats att svensk rätt är förenlig med konventionen är felaktig och att en ratificering kräver att fler åtgärder vidtas för att sträva efter den nollvision som konventionen vilar på. Några remissinstanser, däribland LO , Saco och TCO , anser att det finns vissa oklarheter när det gäller arbetsgivarens ansvar för våld och trakasserier från tredje part. Enligt Svenskt Näringsliv måste arbetsgivarens ansvar begränsas till situationer som ligger inom arbetsgivarens kontroll. ILO-kommittén delar utredningens bedömning att svensk rätt är förenlig med rekommendationen. Ingen av remissinstanserna i övrigt berör rekommendationen särskilt.

Skälen för regeringens förslag och bedömning

Regeringen välkomnar konventionen Alla har rätt till en trygg och säker arbetsmiljö. Det är oacceptabelt att människor utsätts för våld och trakasserier på grund av eller i sitt arbete. Regeringen anser därför att det är positivt att konventionen har antagits.

Det krävs ett helhetsperspektiv för bedömningen av om svensk rätt är förenlig med konventionen Konventionen har, som framgår av artiklarna 2 och 3, ett brett tillämpningsområde. De personer som omfattas av skydd enligt konventionen är både arbetstagare och andra personer i arbetslivet. Av artikel 2 framgår att konventionens skydd omfattar anställda, så som de definieras i nationell lagstiftning och praxis, personer som arbetar oavsett avtalsrättslig status,

personer som yrkesutbildar sig, däribland praktikanter och lärlingar, arbetstagare som har sagts upp, volontärer, arbetssökande och platssökande. Dessutom omfattas de som utövar befogenheter, skyldigheter eller ansvar som arbetsgivare. Av artikel 3 framgår vilka platser och situationer som konventionen är tillämplig på. Det gäller dels den fysiska arbetsplatsen och platser i anslutning till den, dels vissa sammanhang och situationer utanför arbetsplatsen men som är knutna till eller utgår från arbetet. Därutöver ingår resor till och från arbetet i konventionens tillämpningsområde. Regeringen anser i likhet med utredningen att det krävs ett helhetsperspektiv för bedömningen av om svensk rätt är förenlig med konventionen. I svensk rätt har arbetsgivare ett stort ansvar för våld och trakasserier i arbetslivet. Ansvaret är bl.a. reglerat i arbetsmiljöregelverket och i diskrimineringslagen. Av 3 kap. arbetsmiljölagen följer att alla former av våld och trakasserier på arbetsplatsen som kan medföra ohälsa omfattas av arbetsgivarens skyldighet att vidta förebyggande åtgärder. På arbetsmiljöområdet finns dessutom Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2023:1) och om planering och organisering av arbetsmiljöarbete (AFS 2023:2). Av föreskrifterna framgår bl.a. hur arbetsgivaren, förebyggande och genom åtgärder, ska arbeta när det gäller frågor om våld och hot om våld och kränkande särbehandling. Diskrimineringslagen innehåller ett förbud mot diskriminering i bl.a. arbetslivet. Förbudet omfattar trakasserier och sexuella trakasserier. Vidare ska arbetsgivaren bedriva ett förebyggande och främjande arbete för att motverka diskriminering som inkluderar diskriminering i form av trakasserier och sexuella trakasserier. Våld och trakasserier i arbetslivet är dock inte enbart ett ansvar för arbetsgivare. Det allmänna motverkar och åtgärdar hot, våld och trakasserier i samhället i stort bl.a. genom straffrättslig lagstiftning. Arbetsmiljölagen och diskrimineringslagen har utformats bl.a. mot bakgrund av att straffrätten ger möjligheter för staten att utkräva ansvar vid allvarliga missförhållanden i arbetslivet. De straffrättsliga bestämmelserna gäller generellt och ger därmed ett grundskydd som omfattar alla, oavsett vem som är förövare respektive offer och oavsett var den brottsliga handlingen äger rum. För vissa grupper eller i vissa situationer finns det därutöver ett särskilt straffrättsligt skydd. Det gäller t.ex. för tjänstemän som utsätts för våld och hot i samband med myndighetsutövning, för journalister och för s.k. blåljuspersonal inom polis, räddningstjänst och ambulanssjukvård. Regeringen anser i likhet med utredningen att det är det totala och sammanvägda skyddet som ska bedömas. Det är inte nödvändigt att åstadkomma samma skydd utifrån samma regelverk för samtliga personkategorier och situationer för att svensk rätt ska anses uppfylla de krav som konventionen ställer. Vidare bör, utöver lagstiftning, även andra åtgärder vägas in i bedömningen av om Sverige lever upp till alla delar av konventionen, t.ex. vilka strategier och andra styrdokument som har antagits och tillämpas.

Svensk rätt uppfyller skyldigheten att respektera, främja och förverkliga allas rätt till ett arbetsliv fritt från våld och trakasserier I artikel 4 anges ett antal skyldigheter som i konventionen benämns kärnprinciper. Medlemsstaternas övergripande skyldighet enligt konventionen uttrycks i artikel 4.1, som anger att medlemsstater som ratificerar konventionen ska respektera, främja och förverkliga allas rätt till ett arbetsliv fritt från våld och trakasserier. Enligt artikel 4.2 ska varje medlemsstat i enlighet med nationell lagstiftning och förhållanden, och i samråd med representativa arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer, anta en inkluderande, helhetsinriktad och jämställdhetsintegrerande ansats för att förebygga och avskaffa våld och trakasserier i arbetslivet. I betänkandet anges att ordet ansats används för att beskriva och definiera det breda angreppssätt som medlemsstaterna ska ha vid genomförandet av konventionen och som innebär att medlemsstaternas åtgärder kan spänna över flera rättsområden. Ansatsen ska inbegripa att förbjuda våld och trakasserier i lagstiftning, säkerställa att våld och trakasserier tas upp i relevanta policyer, anta en övergripande strategi för att genomföra åtgärder för att förebygga och bekämpa våld och trakasserier och upprätta eller stärka mekanismer för efterlevnad och kontroll. Vidare ska ansatsen inbegripa att säkerställa att offer ges tillgång till rättsmedel och stöd, föreskriva sanktioner, ta fram verktyg, vägledning och utbildning, och att medvetenheten ska höjas, i tillgängliga format och på lämpligt sätt. Slutligen ska ansatsen säkerställa att det finns effektiva medel för granskning och utredning vid förekomst av våld och trakasserier, t.ex. yrkesinspektioner eller andra behöriga organ. Regeringen uppfattar i likhet med utredningen att flera av kärnprinciperna har nära kopplingar till andra artiklar i konventionen där det närmare anges hur principerna ska genomföras. Kärnprinciperna uttrycker alltså dels övergripande skyldigheter och förhållningssätt som gäller generellt inom konventionens tillämpningsområde, dels utgångspunkter för andra artiklar där det närmare anges hur principerna ska genomföras. I betänkandet analyseras frågan om förhållandet mellan artikel 4 och svensk rätt när det gäller våld och trakasserier som utförs av tredje part. Utredningen konstaterar att de svenska straffrättsliga bestämmelserna ger ett vidsträckt skydd mot våld och trakasserier i arbetslivet, oavsett vem som är förövare respektive offer. Relevanta bestämmelser i brottsbalken finns t.ex. i 3 kap. om brott mot liv och hälsa och i 4 kap. om brott mot frihet och frid. Utredningen bedömer att ansvaret enligt 3 kap. arbetsmiljölagen om allmänna skyldigheter, där bl.a. arbetsgivarens skyldighet att riskbedöma verksamheten ingår, också gäller i förhållande till tredje part, även om det inte uttryckligen följer av lagen. Vidare bedömer utredningen att om trakasserier från tredje part utgör en risk i verksamheten, kan dessa situationer omfattas av arbetsgivarens arbetsmiljöansvar. Eftersom kravet på riskbedömning regleras i Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete och några begränsningar i tillämpningsområdet i förhållande till tredje part inte kan utläsas, bedömer utredningen att föreskrifterna omfattar dessa aspekter. Systematiskt arbetsmiljöarbete innebär att arbetsgivaren ska undersöka, riskbedöma, åtgärda och följa upp verksamheten på ett sådant sätt att ohälsa och olycksfall i arbetet förebyggs och en tillfredsställande arbetsmiljö uppnås.

Även Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö bedöms i viss mån aktualiseras eftersom dessa föreskrifter är en del av det systematiska arbetsmiljöarbetet. Det konstateras vidare i betänkandet att situationer där arbetstagare utsätts för våld och hot om våld, även från tredje part, omfattas av Arbetsmiljöverkets föreskrifter om våld och hot i arbetsmiljön. ILO-kommittén anger att den inte har anledning att ifrågasätta utredningens redovisning och bedömningar när det gäller våld och trakasserier från tredje part. LO betonar att bestämmelserna om arbetsgivarens ansvar beträffande skydd mot våld och trakasserier från tredje part och utanför arbetstid och arbetsplats inte är helt utredda. LO anser att utredningen lutar sig tungt mot att straffrätten täcker konventionens krav på skydd för alla arbetstagare oavsett situation, men delar samtidigt utredningens bedömning att svensk rätt är förenlig med konventionen. Polismyndigheten anser att ett fortsatt arbete för att förtydliga arbetsgivarens ansvar och förbättra arbetsgivarens möjligheter att förebygga våld och trakasserier från tredje part är viktigt. Saco anser att det i dag finns oklarheter om i vilken utsträckning Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö omfattar situationer när en tredje part är involverad, men delar utredningens bedömning att det inte finns några hinder för att ratificera konventionen. TCO anger att det verkar råda oklarhet om huruvida Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö kan tillämpas när det är en tredje person som utför t.ex. en kränkning. TCO delar dock utredningens bedömning att svensk rätt är förenlig med konventionen och att det strikt tolkat inte krävs lagändringar eller andra åtgärder för att Sverige ska kunna ratificera konventionen. Regeringen konstaterar att några av remissinstanserna anser att skyddet mot våld och trakasserier från tredje part skulle kunna förtydligas men att de ändå gör bedömningen att svensk rätt är förenlig med konventionen. Som utredningen anför är det grundläggande straffrättsliga skyddet vidsträckt och omfattar våld och trakasserier oavsett vem som utför det. Därutöver finns det regler på arbetsmiljöområdet som omfattar olika situationer och som ger ett kompletterande skydd beroende på situation. Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet invänder att konventionens tillämpningsområde är mer vidsträckt än regleringen på arbetsmiljöområdet. Fakultetsnämnden anger att arbetsmiljölagen exempelvis inte gäller vid resor till och från arbetet. Regeringen konstaterar att artikel 3 om konventionens fysiska tillämpningsområde inte ställer upp något krav på att det behöver vara just arbetsgivaren som har ansvaret för att skydda mot våld och trakasserier vid resor till och från arbetet. Det finns ett generellt straffrättsligt skydd mot våld och trakasserier som gäller även vid sådana resor. Sammantaget bedömer regeringen att svensk rätt uppfyller den övergripande skyldigheten att respektera, främja och förverkliga allas rätt till ett arbetsliv fritt från våld och trakasserier.

Svensk rätt är förenlig med kravet på att respektera, främja och förverkliga grundläggande principer och rättigheter i arbetslivet Av artikel 5 i konventionen framgår att alla medlemsstater, med sikte på att förebygga och avskaffa våld och trakasserier i arbetslivet, ska respektera, främja och förverkliga de grundläggande principerna och rättigheterna i arbetslivet. Artikel 5 knyter alltså ihop arbetet med att förebygga och avskaffa våld och trakasserier i arbetslivet med ILO:s grundläggande principer och rättigheter i arbetslivet. Dessa grundläggande rättigheter och principer återspeglas i ILO:s s.k. kärnkonventioner. Kärnkonventionerna handlar om föreningsfrihet och den kollektiva förhandlingsrätten, avskaffande av alla former av tvångsarbete och obligatoriskt arbete, barnarbete, icke-diskriminering och arbetsmiljö. Eftersom Sverige har ratificerat dessa konventioner och införlivat dem i svensk rätt, är de en integrerad del av arbetet med att förebygga och avskaffa våld och trakasserier i arbetslivet. Regeringens bedömning är därmed att svensk rätt är förenlig med kravet i artikel 5 på att respektera, främja och förverkliga grundläggande principer och rättigheter i arbetslivet. I avsnitt 7 i denna proposition föreslås att riksdagen också ska godkänna ILO:s konvention (nr 191) om en säker och hälsosam arbetsmiljö (konsekvensändringar). Genom den konventionen görs det ett tillägg i konventionen om avskaffande av våld och trakasserier i arbetslivet som innebär att orden en säker och hälsosam arbetsmiljö förs in i artikel 5 som en av de grundläggande principer och rättigheter i arbetslivet som varje medlemsstat ska respektera, främja och förverkliga. Regeringen bedömer att respekt, främjande och förverkligande av en säker och hälsosam arbetsmiljö utgör ett led i arbetet med att förebygga och avskaffa våld och trakasserier i arbetslivet och att svensk rätt är förenlig även med detta krav.

Svensk rätt är förenlig med kravet på att anta lagar som säkerställer rätt till likabehandling och icke-diskriminering i arbetslivet Medlemsstaterna ska enligt artikel 6 i konvention (nr 190) anta lagar, andra författningar och policyer som säkerställer rätten till likabehandling och icke-diskriminering i arbetslivet. Detta ska inbegripa kvinnliga arbetstagare samt arbetstagare och andra personer som tillhör en eller flera utsatta grupper eller grupper i utsatta situationer som drabbas oproportionerligt av våld och trakasserier i arbetslivet. I ILO:s rekommendation (nr 206) om avskaffande av våld och trakasserier i arbetslivet som kompletterar konventionen, anges att hänvisningen till utsatta grupper eller grupper i utsatta situationer ska tolkas i enlighet med tillämpliga internationella arbetsnormer och internationella människorättsinstrument (punkt 13). I konventionens ingress nämns bl.a. ILO:s kärnkonventioner och andra relevanta internationella instrument, däribland FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna (1948), den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter (1966), den internationella konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter (1966), den internationella konventionen om avskaffandet av alla former av rasdiskriminering (1965), konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor

(1979) och konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (2006). Bestämmelser i svensk rätt som är av betydelse vid bedömningen av om kraven i artikel 6 är uppfyllda finns i regeringsformen (RF) och diskrimineringslagen. Av 1 kap. 2 § RF framgår att den offentliga makten ska utövas med respekt för alla människors lika värde. Domstolar, förvaltningsmyndigheter och andra som fullgör offentliga förvaltningsuppgifter ska enligt 1 kap. 9 § RF i sin verksamhet beakta allas likhet inför lagen samt iaktta saklighet och opartiskhet. Av 2 kap. 12 § RF framgår att en lag eller annan föreskrift inte får innebära att någon missgynnas därför att han eller hon tillhör en minoritet med hänsyn till etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande eller med hänsyn till sexuell läggning. Vidare följer av 2 kap. 13 § RF att en lag eller annan föreskrift inte får innebära att någon missgynnas på grund av sitt kön, om inte föreskriften utgör ett led i strävanden att åstadkomma jämställdhet mellan män och kvinnor eller avser värnplikt eller motsvarande tjänsteplikt. Den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europakonventionen) är inkorporerad i svensk rätt och gäller sedan 1995 som svensk lag (lagen [1994:1219] om den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna). Av 2 kap. 19 § RF följer att en lag eller annan föreskrift inte får meddelas i strid med Sveriges åtaganden på grund av konventionen. I artikel 14 i Europakonventionen slås fast att åtnjutandet av de fri- och rättigheter som anges i konventionen ska säkerställas utan diskriminering på någon grund såsom kön, ras, hudfärg, språk, religion, politisk eller annan åsikt, nationellt eller socialt ursprung, tillhörighet till nationell minoritet, förmögenhet, börd eller ställning i övrigt. Även Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna innehåller ett förbud mot diskriminering, där också funktionshinder, ålder och sexuell läggning uttryckligen nämns. Andra bestämmelser i stadgan av relevans handlar om jämställdhet mellan kvinnor och män och rättigheter för barn, äldre, och personer med funktionshinder. Diskrimineringslagen bygger i stor utsträckning på olika EU-direktiv om likabehandling. Lagen, som bl.a. gäller i arbetslivet, syftar till att motverka diskriminering och främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet anser att arbetstagare i småföretag bör identifieras som en riskgrupp i sig i enlighet med konventionen eftersom den som är anställd på en stor arbetsplats åtnjuter starkare arbetsmiljörättsligt skydd än den som är anställd på en liten arbetsplats. Fakultetsnämnden anser att detta är en av de åtgärder som krävs för en ratificering av konventionen. Regeringen vill understryka att medlemsstaternas åtagande enligt artikel 6 i konventionen är att säkerställa rätten till likabehandling och icke-diskriminering i arbetslivet. Som anges i rekommendationen ska uttrycket utsatta grupper och grupper i utsatta situationer tolkas i enlighet med tillämpliga internationella arbetsnormer och internationella människorättsinstrument. Regeringen bedömer med 18 den utgångspunkten att arbetstagare vid småföretag inte i sig utgör en

sådan utsatt grupp eller grupp i utsatt situation som avses i artikel 6 i konventionen. Det kan tilläggas att arbetsmiljölagstiftningen gäller i all verksamhet där arbetstagare utför arbete för en arbetsgivares räkning, alltså även i små företag. Att det finns regellättnader för hur småföretag kan arbeta med arbetsmiljöfrågor begränsar inte på något avgörande sätt arbetsgivarens juridiska arbetsmiljöansvar. Regeringen konstaterar sammanfattningsvis att rätten till likabehandling och icke-diskriminering i arbetslivet är fastlagd i svensk rätt. Regeringens bedömning är därmed att svensk rätt är förenlig med kravet i artikel 6 på att anta lagar, författningar och policyer som säkerställer rätten till likabehandling och icke-diskriminering i arbetslivet.

Svensk rätt är förenlig med kravet på att definiera och förbjuda våld och trakasserier i arbetslivet En övergripande skyldighet för medlemsstaterna är att se till att våld och trakasserier i arbetslivet, däribland könsrelaterat våld och könsrelaterade trakasserier, är definierat och förbjudet i lagar och andra författningar, se artikel 7 i konventionen. Det gäller inte minst genom den ansats som medlemsstaterna ska anta för att förebygga och avskaffa våld och trakasserier i arbetslivet. Konventionens definition i artikel 1 av våld och trakasserier i arbetslivet, inbegripet könsrelaterat våld och könsrelaterade trakasserier, är den centrala utgångspunkten. Enligt denna definition omfattar begreppet våld och trakasserier i arbetslivet ett spektrum av oacceptabla beteenden och handlingar eller hot om sådana. Dessa oacceptabla beteenden eller handlingar ska syfta till, resultera i eller kunna resultera i fysisk, psykisk, sexuell eller ekonomisk skada. Definitionen omfattar beteenden oberoende av om de inträffar en gång eller upprepade gånger. Att våldet är könsrelaterat eller trakasserierna är könsrelaterade innebär att våldet eller trakasserierna riktas mot personer på grund av deras kön eller genus, eller att våldet eller trakasserierna oproportionerligt drabbar personer av ett visst kön eller genus. Det kan bl.a. handla om sexuella trakasserier. Av artikel 1 framgår att det i nationella författningar kan införas ett gemensamt begrepp eller separata begrepp för våld och trakasserier. I likhet med utredningen bedömer regeringen att konventionen inte innebär en självständig skyldighet att definiera våld och trakasserier. Om den lagstiftning som redan finns bedöms tillräcklig för att uppfylla kravet på förbud mot våld och trakasserier i arbetslivet krävs det alltså inte att det införs nya definitioner. När det gäller frågan om att förbjuda våld och trakasserier kan det konstateras att ett förbud mot ett visst agerande kan ha olika karaktär. Det kan t.ex. framgå av straffrättslig lagstiftning eller vara sanktionerat med en administrativ eller civilrättslig sanktion. Som utredningen anför innebär de straffrättsliga bestämmelserna ett vidsträckt förbud mot våld och trakasserier i arbetslivet. Frågan om våld och trakasserier i arbetslivet regleras inte bara genom den straffrättsliga lagstiftningen, utan i stor utsträckning även genom att det finns skyldigheter för en arbetsgivare att vidta åtgärder för att bl.a. motverka förekomsten av diskriminering i form av trakasserier i verksamheten. Diskrimineringslagen (2008:567) innehåller ett förbud mot diskri-

minering i bl.a. arbetslivet. Av 2 kap. 4 § diskrimineringslagen framgår att med diskriminering enligt lagen avses, utöver direkt och indirekt diskriminering, bl.a. trakasserier och sexuella trakasserier. Trakasserier definieras som ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Sexuella trakasserier definieras som ett uppträdande av sexuell natur som kränker någons värdighet. Förbudet mot diskriminering gäller för arbetsgivare och andra som likställs med arbetsgivaren i förhållande till arbetstagare, praktikanter, den som gör en förfrågan om eller söker arbete och inhyrda eller inlånade arbetstagare. Arbetsgivaren har vidare en undersöknings- och åtgärdsskyldighet om arbetsgivaren får kännedom om sådana trakasserier riktade mot någon av de som skyddas av lagen som begåtts av någon som utför arbete eller praktik hos arbetsgivaren. Diskrimineringsförbudet är civilrättsligt sanktionerat. Det innebär att en arbetsgivare som bryter mot förbudet blir skyldig att betala skadestånd i form av en diskrimineringsersättning. Av 3 kap. 6 § diskrimineringslagen framgår också att en del i arbetet med aktiva åtgärder enligt diskrimineringslagen är att arbetsgivaren ska ha riktlinjer och rutiner för verksamheten i syfte att förhindra trakasserier, sexuella trakasserier och repressalier. Av förarbetena till diskrimineringslagen (prop. 2007/08:95) framgår att kravet på riktlinjer är avsett att göra det tydligt att bl.a. trakasserier kopplade till en diskrimineringsgrund och sexuella trakasserier inte accepteras på arbetsplatsen. Frågan om våld och trakasserier i arbetslivet regleras vidare genom arbetsmiljörättsliga bestämmelser. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om planering och organisering av arbetsmiljöarbete (AFS 2023:2) innehåller bestämmelser som får liknande verkan som ett förbud. Det följer av dessa föreskrifter att arbetsgivare ska klargöra att kränkande särbehandling, där även sexuella trakasserier och andra former av diskriminering ingår, inte accepteras i verksamheten. Arbetsgivaren ska ha rutiner för hur kränkande särbehandling ska hanteras och vidta åtgärder för att motverka förhållanden i arbetsmiljön som kan ge upphov till kränkande särbehandling. Alla arbetstagare och av arbetsgivaren inhyrda personer omfattas av reglerna. Regeringen anser att dessa regelverk sammantagna uppfyller konventionens krav på att förbjuda våld och trakasserier i arbetslivet. Som Arbetsdomstolen konstaterar har en arbetstagare som utsätts för våld eller trakasserier som har samband med en diskrimineringsgrund enligt diskrimineringslagen ett starkare skydd än den arbetstagare som t.ex. trakasseras på andra grunder. Som redan har konstaterats är det enligt konventionen inte nödvändigt att åstadkomma samma skydd utifrån samma regelverk för samtliga personkategorier och situationer för att svensk rätt ska anses förenlig med konventionen. Det gäller inte minst mot bakgrund av att artikel 4.2 anger att genomförandet ska ske i enlighet med nationell lagstiftning och nationella förhållanden. Mot denna bakgrund konstaterar regeringen att svensk rätt är förenlig med kravet i artikel 7 på att se till att våld och trakasserier i arbetslivet, däribland könsrelaterat våld och könsrelaterade trakasserier, är definierat 20 och förbjudet i lagar och andra författningar.

Skydd mot mindre allvarliga trakasserier Några av remissinstanserna lyfter frågan om skyddet mot mindre allvarliga trakasserier. Arbetsgivarverket delar i stort bedömningen att svensk rätt är förenlig med konventionen men uttrycker tveksamhet till om konventionens förbud mot våld och trakasserier är helt uppfyllt när det gäller mindre allvarliga trakasserier. Arbetsgivarverket anser att det finns ett stort behov av att stärka det straffrättsliga skyddet för samtliga statsanställda. LO anser att det straffrättsliga skyddet mot trakasserier i form av brottet förolämpning är för svagt och framhåller att LOförbundens medlemmar utsätts för såväl upprepade subtila trakasserier och kommentarer som grövre trakasserier och hot. Organisationen delar dock utredningens bedömning att svensk rätt är förenlig med konventionen. Saco anför att det straffrättsliga skyddet för den som blir utsatt i sitt arbete måste stärkas, t.ex. genom ett tillfredsställande skydd vid mindre grova brott. Även Saco delar dock utredningens bedömning att det inte finns några hinder för att ratificera konventionen. TCO anser att det strikt tolkat inte krävs några lagändringar för att Sverige ska kunna ratificera konventionen, men anser att det straffrättsliga skyddet för den som blir utsatt för hat, hot, våld eller trakasserier behöver stärkas, t.ex. när det gäller förolämpning och trakasserier i sociala medier. I betänkandet konstateras att det är uppenbart att svensk straffrättslig lagstiftning möter konventionens krav på att förbjuda våld och trakasserier i arbetslivet när det gäller våld och allvarligare former av trakasserier, inklusive allvarligare former av sexuella trakasserier. I betänkandet anges vidare att den straffrättsliga lagstiftningen också innehåller bestämmelser som förbjuder mindre allvarliga trakasserier, bl.a. genom bestämmelserna om olaga hot, ofredande och förolämpning. I förhållande till vissa grupper aktualiseras dessutom ytterligare förbud eller bestämmelser som får liknande verkan som ett förbud genom arbetsmiljörättslig och diskrimineringsrättslig reglering. Regeringen bedömer sammanfattningsvis i likhet med utredningen att de bestämmelser som finns i svensk rätt åstadkommer det skydd även mot sådana mindre allvarliga trakasserier som konventionen kräver.

Svensk rätt är förenlig med kravet på att anta lagar om att arbetsgivare ska vidta åtgärder för att förebygga våld och trakasserier Enligt artikel 9 ska medlemsstaterna anta lagar och andra författningar som kräver att arbetsgivare vidtar lämpliga åtgärder, i proportion till deras grad av kontroll, för att förebygga våld och trakasserier i arbetslivet. I artikeln anges ett antal åtgärder som arbetsgivarens förebyggande ansvar i synnerhet ska innefatta, i den utsträckning som det är praktiskt möjligt (artikel 9 a – d). Av artikel 9 a – c följer att arbetsgivare bl.a. ska anta och genomföra en arbetsplatspolicy om våld och trakasserier, beakta våld och trakasserier i arbetsmiljöarbetet och identifiera faror och bedöma riskerna för våld och trakasserier. I rekommendationen, punkt 8, anges att särskild uppmärksamhet bör ägnas bl.a. åt faror och risker som har samband med arbetsvillkor, arbetsformer, hur arbetet organiseras, om det involverar tredje parter, som t.ex. klienter, kunder, patienter eller allmänheten, samt faror och risker som har samband med diskriminering. I artikel 9 d i konventionen anges vidare att arbetstagare och andra berörda personer ska

tillhandahållas information och utbildning om identifierade faror och risker och att detta ska inbegripa arbetstagares och andra berörda personers rättigheter och skyldigheter med avseende på arbetsplatspolicyn om våld och trakasserier. Arbetsgivaren har enligt svensk rätt ett långtgående ansvar för arbetsmiljön enligt 3 kap. arbetsmiljölagen. Alla former av våld och trakasserier på arbetsplatsen som kan medföra ohälsa omfattas av arbetsgivarens skyldighet att vidta förebyggande åtgärder, oavsett vem som utför våldet eller trakasserierna. Enligt lagen ska arbetsgivaren kontinuerligt arbeta med riskbedömningar, däribland bedömningar av psykosociala risker, och med åtgärder och uppföljning. I Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2023:1) och om planering och organisering av arbetsmiljöarbete (AFS 2023:2) specificeras arbetsgivarens ansvar. I föreskrifterna anges bl.a. hur arbetsgivaren ska arbeta när det gäller frågor om våld och hot om våld och frågor om bl.a. kränkande särbehandling. Enligt diskrimineringslagen ska arbetsgivaren bedriva ett förebyggande och främjande arbete för att motverka diskriminering inklusive trakasserier och sexuella trakasserier (3 kap. 1 § diskrimineringslagen). Arbetsgivaren ska undersöka riskerna för trakasserier och sexuella trakasserier, analysera orsakerna till upptäckta risker, vidta de förebyggande och främjande åtgärder som skäligen kan krävas och följa upp och utvärdera arbetet (3 kap. 2 § diskrimineringslagen). Inom ramen för arbetet med aktiva åtgärder enligt diskrimineringslagen har arbetsgivaren en skyldighet att ha riktlinjer och rutiner för verksamheten i syfte att förhindra trakasserier, sexuella trakasserier och repressalier (3 kap. 6 § första stycket diskrimineringslagen). Svenskt Näringsliv framhåller att arbetsgivarens ansvar måste vara begränsat till situationer som ligger inom arbetsgivarens kontroll medan situationer som ligger utanför arbetsgivarens kontroll ska hanteras av andra aktörer och annan lagstiftning, t.ex. straffrättslig lagstiftning. Enligt utredningen innebär formuleringarna i artikel 9 att de krav som ska ställas på arbetsgivare måste vara rimliga utifrån vad de har möjlighet att påverka. De medför också en flexibilitet som innebär att åtgärder kan anpassas till vad som anses rimligt för en specifik arbetsgivare, t.ex. i förhållande till storlek och resurser i övrigt. Regeringen anser i likhet med utredningen att graden av kontroll och vad som är praktiskt möjligt för en arbetsgivare påverkar vilken personkrets samt vilka platser och situationer som omfattas av kraven i artikel 9. Arbetsgivares ansvar enligt artikel 9 måste enligt regeringens bedömning i första hand omfatta ett ansvar i förhållande till de egna anställda eftersom det är den relationen som ligger i begreppet arbetsgivare. Skyldigheten enligt artikel 9 d att tillhandahålla information och utbildning om identifierade faror och risker omfattar, förutom arbetstagare, även andra berörda personer. Att arbetsgivarens skyldighet enligt konventionen ska gälla i förhållande till arbetstagare och andra berörda personer innebär enligt utredningen en begränsning i förhållande till den breda personkrets som omfattas av konventionen enligt artikel 2. Regeringen instämmer i utredningens bedömning att artikel 9 d inte kan ta sikte på samtliga personkategorier som räknas upp i artikel 2.

Regeringens bedömning är sammanfattningsvis att svensk rätt är förenlig med kravet i artikel 9 på att medlemsstaterna ska anta lagar och andra författningar om att arbetsgivare ska vidta lämpliga åtgärder för att förebygga våld och trakasserier i arbetslivet.

Kravet på en övergripande strategi, åtgärder och policyer är uppfyllt Kravet på att medlemsstaterna vidtar lämpliga åtgärder och antar policyer och en övergripande strategi framgår av flera artiklar. Enligt artikel 4.2 b ska medlemsstaterna säkerställa att våld och trakasserier tas upp i relevanta policyer. Enligt artikel 11 a kan de relevanta nationella policyerna röra arbetsmiljö, jämställdhet och icke-diskriminering samt migration. Av artikel 4.2 c framgår att medlemsstaterna ska anta en övergripande strategi för att genomföra åtgärder för att förebygga och bekämpa våld och trakasserier. Vidare framgår av artikel 8 att medlemsstaterna ska vidta lämpliga åtgärder för att förebygga våld och trakasserier i arbetslivet, inbegripet att erkänna myndigheternas viktiga roll vad gäller arbetstagare i den informella ekonomin. Medlemsstaterna ska också, i samråd med representativa arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer och på andra sätt, identifiera i vilka sektorer eller yrken och anställningsförhållanden som arbetstagare och andra berörda personer är mer exponerade för våld och trakasserier samt vidta åtgärder för att effektivt skydda sådana personer. Medlemsstaternas skyldigheter att identifiera och vidta åtgärder för bl.a. sektorer och yrken där sannolikheten är större att utsättas för våld och trakasserier har koppling till punkterna 9 – 11 i rekommendationen. I punkt 9 i rekommendationen anges exempel på sektorer eller yrken och arbetsförhållanden där sannolikheten att utsättas för våld och trakasserier är större, t.ex. vid nattarbete, ensamarbete, hushållsarbete och arbete inom hälso- och sjukvård, besöksnäring, sociala tjänster, räddningstjänster, transport, utbildning och underhållning. Regeringens arbete mot våld och trakasserier bedrivs brett och med inriktning på riksdagsbundna mål inom bl.a. arbetslivspolitiken, politiken mot diskriminering och jämställdhetspolitiken. Utöver de övergripande riksdagsbundna målen för respektive område har regeringen fastställt mer preciserade mål, ställningstaganden och prioriteringar som framgår av bl.a. policyer, strategier och handlingsplaner. Sådana dokument utgör i sin tur en utgångspunkt för mer konkreta åtgärder, såsom instruktioner, regleringsbrev och särskilda regeringsuppdrag till berörda myndigheter. En relevant policy i detta sammanhang är regeringens nationella strategi för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor (skr. 2016/17:10) med tillhörande periodiska åtgärdsprogram. Utredningen anför att det samråd som enligt konventionen ska bedrivas med representativa arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer kan innefatta olika former av partsinflytande, t.ex. arbetsgivares samråd med arbetstagare och deras representanter, inklusive skyddsombud, samt arbetsmarknadens parters möjligheter till inflytande i regeringens och myndigheternas arbete, inklusive olika former av dialog, samråd och remissförfaranden. Regeringen konstaterar att det finns samrådsförfaranden mellan parterna på olika nivåer, såväl lokalt på arbetsplatserna som på central nivå, och mellan regeringen och parterna, bl.a. genom

remissförfarandet. Regeringen har en löpande dialog i olika sammanhang med arbetsmarknadens parter. Till detta kommer även åtgärder inom ramen för det partsgemensamma arbete som är en grundsten i att skapa en hållbar och positiv arbetsmiljö. Sådant arbete sker bl.a. genom av parterna samägda organisationer inom de olika sektorerna av arbetsmarknaden: Prevent inom den privata sektorn, Partsrådet inom den statliga sektorn och Suntarbetsliv inom sektorn för kommuner, regioner och kommunala företag. Regeringen gör mot denna bakgrund den sammantagna bedömningen att de svenska åtgärderna i form av bl.a. strategier, policyer och uppdrag till myndigheter innebär att kravet i artiklarna 4.2 c, 8 och 11 på att vidta lämpliga åtgärder och att anta policyer och en övergripande strategi mot våld och trakasserier i arbetslivet är uppfyllt. En ratificering av konventionen innebär att regeringen återkommande behöver rapportera till ILO om hur Sverige efterlever konventionens krav, bl.a. om policyer och övergripande strategier. Medlemsstaternas rapporter granskas av ILO:s expertkommitté, som följer upp hur medlemsstaterna efterlever ILO:s normer. Klagomål kan riktas till kommittén från t.ex. arbetstagar- och arbetsgivarorganisationer. På så sätt bidrar en bundenhet till konventionen med åtföljande rapporteringskrav till att de frågor om våld och trakasserier i arbetslivet som omfattas av konventionen uppmärksammas över tid och till att ett kontinuerligt arbete bedrivs inom relevanta politikområden.

Svensk rätt är förenlig med kravet på att säkerställa efterlevnaden av konventionen I artiklarna 4.2 d – f, 4.2 h och 10 finns det bestämmelser om hur efterlevnaden av konventionen ska säkerställas. Medlemsstaternas skyldigheter kan delas in i tre huvudområden. Det första området är att det ska finnas mekanismer för efterlevnad och kontroll, dels på ett övergripande plan, dels genom att det ska finnas tillräckliga möjligheter att ingripa, granska och utreda i enskilda fall vid förekomsten av våld och trakasserier (artiklarna 4.2 d, 4.2 h, 10 a och 10 h). Det andra området är att det ska finnas tillgång till rättsmedel och stöd när någon utsätts för våld eller trakasserier (artiklarna 4.2 e, 10 b och 10 e). Det tredje och sista området är att det ska finnas sanktioner (artiklarna 4.2 f och 10 d). Enligt artikel 10 ska relevanta myndigheter ha möjlighet att ställa krav på omedelbara åtgärder och förelägganden om att avbryta arbete om det finns en överhängande fara för liv, hälsa eller säkerhet. Vidare anges att medlemsstaterna ska säkerställa att arbetstagare har rätt, utan att drabbas av repressalier eller andra oskäliga följder, att lämna en arbetssituation som de har rimliga skäl att anta utgör en överhängande och allvarlig fara för liv, hälsa eller säkerhet på grund av våld och trakasserier och att de har skyldighet att informera ledningen. Medlemsstaterna ska säkerställa efterlevnaden av konventionen genom ett övergripande system för kontroll och övervakning av nationella lagar och andra författningar som rör våld och trakasserier i arbetslivet. Ett sätt att säkerställa efterlevnaden är genom myndigheters tillsyn över att aktuella författningar följs. Inom ramen för tillsynen kan olika instrument

finnas till förfogande, t.ex. rätt att inspektera verksamheter, ta del av handlingar, få svar på frågor och meddela förelägganden och förbud, med eller utan vite. En viktig fråga för tillsynens effektivitet är också vilka sanktionsmöjligheter som finns. Som utredningen konstaterar bygger det svenska systemet för kontroll och övervakning inom det aktuella området på tillsynsmyndigheterna Diskrimineringsombudsmannen och Arbetsmiljöverket. Diskrimineringsombudsmannen har i uppdrag att utöva tillsyn över att diskrimineringslagen följs och har medel för att utöva tillsynen genom att tillsynsobjektet har en uppgiftsskyldighet som kan sanktioneras med vite. Diskrimineringsombudsmannen har även möjlighet att begära vitesföreläggande hos Nämnden mot diskriminering i de fall en arbetsgivare inte fullgör sina skyldigheter att bedriva ett arbete med aktiva åtgärder (4 kap. 3 § diskrimineringslagen). Vidare kan Diskrimineringsombudsmannen som part i domstol föra talan för en enskild som medger det (4 kap. 2 § diskrimineringslagen). Den som bryter mot förbuden mot diskriminering ska betala diskrimineringsersättning för den kränkning som överträdelsen innebär (5 kap. 1 § diskrimineringslagen). Talerätten är delad mellan Diskrimineringsombudsmannen, arbetstagarorganisationer och ideella föreningar (6 kap. 1 och 2 §§ diskrimineringslagen). Enligt lagen (2008:568) om Diskrimineringsombudsmannen har myndigheten bl.a. i uppdrag att informera och utbilda, vilket bidrar till att säkerställa efterlevnaden. Även arbetsmarknadens parter har en roll i att säkerställa efterlevnaden av diskrimineringslagen genom att en arbetstagarorganisation har rätt att föra talan om diskrimineringsersättning för en medlems räkning och i vissa fall också att begära ett föreläggande om vite. Arbetsmiljöverket har i uppdrag att utöva tillsyn över att arbetsmiljölagen och de föreskrifter som har meddelats med stöd av den lagen följs. Myndigheten har rätt att få de upplysningar, handlingar och prov samt påkalla de undersökningar som behövs för att myndigheten ska kunna utöva sin tillsyn och har även rätt att få tillträde till ett arbetsställe. I första hand ska myndigheten försöka uppnå frivillig rättelse, men om det inte sker kan myndigheten besluta om förelägganden eller förbud som kan förenas med vite och leda till sanktion i form av straff. Dessutom har myndigheten en omfattande möjlighet att meddela föreskrifter och uppgift att informera för att stärka efterlevnaden av arbetsmiljölagen. För kontrollen och övervakningen av efterlevnaden av bestämmelserna i arbetsmiljölagen spelar också skyddsombuden en viktig roll, inte minst genom möjligheten att vända sig till arbetsgivaren för att begära åtgärder. Skyddsombudets möjlighet att därefter begära föreläggande och att använda sig av rätten att i vissa situationer avbryta arbete som innebär omedelbar och allvarlig fara för arbetstagares liv eller hälsa (den s.k. stoppningsrätten) är också viktiga verktyg. Skyddsombudets rätt och möjlighet att agera enligt arbetsmiljölagen får, som utredningen anför, anses uppfylla konventionens krav enligt artiklarna 4.2 h och 10 h på tillräckliga befogenheter att ingripa bl.a. med förelägganden om att avbryta arbetet om det finns en överhängande fara för liv, hälsa eller säkerhet. Därtill kommer att arbetsmiljöregelverket kan sägas ge ett visst skydd mot repressalier genom skyddet mot kränkande särbehandling i Arbetsmiljöverkets föreskrifter om planering och organisering av arbetsmiljö- 25

arbete (AFS 2023:2). Även repressalieförbudet i diskrimineringslagen och förbudet mot föreningsrättskränkning i lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet, förkortad medbestämmandelagen, kan ge skydd i vissa situationer. Arbetsgivare och arbetstagare har också en ömsesidig lojalitetsplikt och arbetsgivarens arbetsledningsrätt måste utövas inom vissa ramar. Arbetstagare som omfattas av anställningsskyddslagen har vidare ett skydd mot uppsägning som inte är grundad på sakliga skäl. Regeringen instämmer därmed i utredningens bedömning att arbetstagare har en rätt att lämna en farlig arbetssituation under de omständigheter som konventionen föreskriver i artikel 10 g utan att drabbas av repressalier eller andra oskäliga följder. Regeringen bedömer sammanfattningsvis, i likhet med utredningen, att svensk rätt är förenlig med kravet på att säkerställa efterlevnaden av konventionen genom mekanismer för kontroll och övervakning.

Svensk rätt är förenlig med kravet på tillgång till rättsmedel, förfaranden för rapportering och tvistlösning samt stöd och sanktioner I artikel 4.2 e anges att det ska finnas tillgång till rättsmedel och stöd för offer som utsatts för våld eller trakasserier. I artikel 10 b anges att enkel tillgång till lämpliga och effektiva rättsmedel ska säkerställas, liksom säkra, rättvisa och effektiva mekanismer och förfaranden för rapportering och tvistlösning. Som exempel anges i artikel 10 b förfaranden för anmälan och utredningar, förfaranden för tvistlösning på eller utanför arbetsplatsen, samt domstolar eller skiljenämnder. Ytterligare exempel som nämns är bl.a. skydd mot repressalier för anmälare, offer, vittnen och visselblåsare samt rättsliga, sociala, medicinska och administrativa stödåtgärder för klagande och offer. Som exempel på vad som kan utgöra lämpliga rättsmedel enligt artikel 10 b nämns i punkt 14 i rekommendationen bl.a. rätten att säga upp sig med ersättning, återanställning samt lämplig skadeståndsersättning. Enligt artiklarna 4.2 f och 10 ska medlemsstaterna också föreskriva sanktioner. Arbetsgivarens systematiska arbetsmiljöarbete är grundläggande för att undersöka risker och vidta utredningar och åtgärder i fråga om våld och trakasserier. Även skyddsombuden har en viktig roll, bl.a. i att ge stöd åt drabbade arbetstagare, kräva att arbetsgivaren agerar och om det inte sker ta saken vidare till Arbetsmiljöverket. Det finns också en möjlighet att anmäla missförhållanden på en specifik arbetsplats direkt till Arbetsmiljöverket. På så sätt kan t.ex. arbetsgivarens utredningsskyldighet aktualiseras. Enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter om planering och organisering av arbetsmiljöarbete (AFS 2023:2) ska arbetsgivaren ha rutiner för hur och var personer som utsätts för kränkande särbehandling eller våld eller hot om våld kan få hjälp. Även enligt diskrimineringslagen finns en skyldighet för arbetsgivaren att ha rutiner för hur arbetstagare som utsätts för trakasserier och sexuella trakasserier i diskrimineringslagens mening ska agera för att få hjälp. Arbetsgivare som får kännedom om att någon upplever sig trakasserad på ett sätt som omfattas av diskrimineringslagen har en utredningsskyldighet och en skyldighet att vidta skäliga åtgärder. Arbetsgivaren kan bli skyldig att betala diskrimineringsersättning till den som har utsatts om arbetsgivaren inte har uppfyllt sin utrednings- och åtgärdsskyldighet.

Förelägganden från Arbetsmiljöverket och, efter Diskrimineringsombudsmannens framställan, Nämnden mot diskriminering kan förenas med vite, vilket är ett viktigt sanktionsmedel för att säkerställa efterlevnaden av regelverket. Även möjligheten för en domstol att döma ut diskrimineringsersättning är relevant i detta sammanhang. Det bör också tilläggas att den svenska arbetsmarknadsmodellen innebär att parterna tar ett stort ansvar när det gäller att säkerställa efterlevnaden av arbetsmiljölagens och diskrimineringslagens tillämpning inom arbetslivet samt av kollektivavtalen på dessa områden. Arbetsmiljölagen och diskrimineringslagen täcker i princip samtliga personkategorier i artikel 2 i konventionen. När det gäller våld och trakasserier från tredje part omfattas inte dessa av diskrimineringslagen men däremot omfattas de av arbetsmiljölagen. Ytterst skyddas alla som arbetar, oavsett avtalsrättslig status, genom det straffrättsliga systemet. Den som gör sig skyldig till brott kan också bli skadeståndsskyldig gentemot brottsoffret, som kan få hjälp med att föra sin talan om skadestånd genom åklagaren eller ett målsägandebiträde. Brottsoffret ska också så snart som möjligt informeras om reglerna om bl.a. stödperson och rättshjälp. Som utredningen anför innebär vidare skyddet för visselblåsare och inrättandet av kanaler för att rapportera om missförhållanden ytterligare mekanismer för att komma till rätta med problem på arbetsplatser. Regeringen anser sammanfattningsvis i likhet med utredningen att svensk rätt är förenlig med kravet på tillgång till rättsmedel, förfaranden för rapportering och tvistlösning samt stöd och sanktioner.

Svensk rätt är förenlig med kravet på att vidta åtgärder för skydd av den personliga integriteten Konventionen anger att medlemsstaterna ska vidta lämpliga åtgärder för att skydda den personliga integriteten och konfidentialiteten för berörda personer (artikel 10 c). Skyddsombud m.fl. har tystnadsplikt och får inte obehörigen röja eller utnyttja vad de under uppdraget har fått veta om bl.a. en enskilds personliga förhållanden (7 kap. 13 § arbetsmiljölagen). Under vissa förutsättningar kan bl.a. skyddsombudet lämna en uppgift vidare. I sådant fall gäller tystnadsplikten också för den som tagit emot uppgiften. I det allmännas verksamhet tillämpas i stället bestämmelser i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Om en arbetstagare anmäler missförhållanden på en specifik arbetsplats till Arbetsmiljöverket och anmälan gäller arbetsplatsen som personen är anställd på omfattas anmälan av sekretess enligt 28 kap. 14 § offentlighetsoch sekretesslagen. Det innebär att Arbetsmiljöverket inte får lämna ut uppgifter om anmälan till arbetsgivaren eller någon annan utomstående. Inom ramen för arbetsgivarens och arbetstagarens samverkan i arbetet med aktiva åtgärder ska arbetsgivaren förse en arbetstagarorganisation som arbetsgivaren är bunden till av kollektivavtal med den information som behövs för att organisationen ska kunna samverka (3 kap. 12 § diskrimineringslagen). Om informationen avser uppgifter om lön eller andra förhållanden som berör en enskild arbetstagare, gäller reglerna om

tystnadsplikt och skadestånd enligt 21, 22 och 56 §§ medbestämmandelagen. Även Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning) är relevant när det gäller skydd för den personliga integriteten. Ytterligare viktiga delar i skyddet för den personliga integriteten är lagen (2018:218) med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning och förordningen (2018:219) med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning samt de olika sekretessbestämmelser som gäller i brottmålsförfarandet. Regeringens bedömning är därmed att svensk rätt uppfyller konventionens krav på att vidta åtgärder för skydd av den personliga integriteten.

Kravet på att vidta lämpliga åtgärder för att erkänna konsekvenserna av våld i nära relationer är uppfyllt I konventionen anges att medlemsstaterna ska vidta lämpliga åtgärder för att erkänna konsekvenserna av våld i nära relationer och, i den utsträckning som det är praktiskt möjligt, minska dess påverkan i arbetslivet (artikel 10 f). Att förebygga och bekämpa våld i nära relationer är en viktig samhällsfråga där ansvaret ligger på kommunerna, regionerna och olika myndigheter. Jämställdhetsmyndigheten har flera uppgifter om våld i nära relationer och samverkar i det arbetet med andra myndigheter och aktörer, bl.a. Socialstyrelsen, Försäkringskassan, Migrationsverket och Arbetsförmedlingen. Jämställdhetsmyndigheten arbetar bl.a. med frågor om arbetsplatsens roll i arbetet mot våld i nära relationer. Myndigheten tillhandahåller kunskap och andra resurser som kan användas av arbetsgivare för att inkludera frågor om våld i nära relationer i det ordinarie systematiska arbetsmiljöarbetet och ge stöd till medarbetare som är våldsutsatta. Även bl.a. SKR erbjuder stöd för chefer att arbeta med dessa frågor. Civilsamhället, inte minst tjej- och kvinnojourer samt andra jourer och organisationer för våldsutsatta, har en viktig kompletterande funktion för att tillhandahålla skydd och stöd för våldsutsatta. Ett viktigt led i att uppfylla konventionens syfte har varit regeringens uppdrag till Jämställdhetsmyndigheten att i dialog med bl.a. Arbetsmiljöverket höja kunskapen om hur våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck påverkar arbetslivet (A2022/00389). I uppdraget ingick att genomföra informationsinsatser för att höja kunskapen om befintligt regelverk inom arbetslivet när det gäller anställda som är utsatta för våld i nära relationer eller hedersrelaterat våld och förtryck. Uppdraget slutredovisades den 28 februari 2025 (A2025/00211). Myndigheterna har därefter fortsatt arbetet inom ramen för sina verksamheter, bl.a. genom informationsinsatser och att samla och sprida kunskap och i form av ett praktiskt inriktat metodstöd till arbetsgivare. Arbetsmiljöverket och Diskrimineringsombudsmannen tillhandahåller information på ett flertal språk på sina respektive webbplatser. Tillgänglighetskravet i lagen (2018:1937) om tillgänglighet till digital offentlig service bidrar också till

att den digitala informationen tillhandahålls på ett begripligt och tillgängligt sätt. Som utredningen påpekar finns det ingen särskild ledighetslag kopplad till situationer när någon har utsatts för våld i nära relation, men den som har utsatts för våld och därför inte kan arbeta kan få ett skydd genom socialförsäkringssystemet. Arbetsrättsliga bestämmelser om sakliga skäl för uppsägning vid t.ex. frånvaro gäller även i dessa situationer. Vidare följer av bestämmelser på arbetsmiljöområdet att arbetsförhållandena ska anpassas till människors olika förutsättningar i fysiskt och psykiskt avseende. Regeringen bedömer därmed att konventionens krav på att vidta lämpliga åtgärder för att erkänna konsekvenserna av våld i nära relationer är uppfyllt.

Kravet på att höja medvetenheten om våld och trakasserier i arbetslivet är uppfyllt Medlemsstaterna ska enligt konventionen ta fram verktyg, vägledningar och utbildningar, och se till att medvetenheten höjs, i tillgängliga format och på lämpligt sätt (artikel 4.2 g). Varje medlemsstat ska i samråd med representativa arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer sträva efter att säkerställa att arbetsgivare och arbetstagare och deras organisationer samt relevanta myndigheter ges vägledning, resurser, utbildning eller andra verktyg i tillgängliga format på lämpligt sätt, om våld och trakasserier i arbetslivet, inbegripet könsrelaterat våld och könsrelaterade trakasserier (artikel 11 b). Vidare ska medlemsstaterna sträva efter att säkerställa att initiativ genomförs, inbegripet kampanjer för att höja medvetenheten (artikel 11 c). I punkt 23 i rekommendationen finns en lista med exempel på bl.a. vägledningar och utbildningar som medlemsstaterna på lämpligt sätt bör finansiera, utveckla, genomföra och sprida. Arbetet mot våld och trakasserier i arbetslivet omfattas av flera politiska mål som har fastställts av riksdagen och regeringen, till vilka strategier och handlingsplaner kopplas. Myndighetsstyrningen i form av instruktioner, regleringsbrev och regeringsuppdrag förväntas leda till att myndigheterna bidrar till att prioriteringarna uppnås. Även arbetsmarknadens parter och de partsägda organisationernas olika insatser utgör en viktig del av hur Sverige uppfyller konventionens bestämmelser i detta avseende. Regeringens bedömning är därmed att konventionens krav på att höja medvetenheten om våld och trakasserier i arbetslivet är uppfyllt.

Regeringen föreslår att riksdagen ska godkänna konventionen Utredningen bedömer att svensk rätt är förenlig med konventionen och att det därmed inte behövs några lagändringar eller andra åtgärder för att Sverige ska kunna ansluta sig till den. Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet anser att utredningens slutsats att svensk rätt är förenlig med konventionen är felaktig. Fakultetsnämnden menar att så länge det förekommer våld och trakasserier i arbetslivet kan det göras mer för att uppfylla den nollvision som konventionen vilar på och att det därför finns hinder mot ratificering. Regeringen finner inget stöd i konventionen för ett sådant synsätt. Ett krav på att alla tänkbara åtgärder ska ha vidtagits innan en ratificering kan bli

aktuell skulle vidare hindra en bred ratificering av ILO:s medlemsstater. Det skulle motverka konventionens syfte. Regeringen konstaterar att konventionen endast på ett övergripande sätt anger hur konventionens krav ska uppfyllas nationellt. Det gäller både inom vilka rättsområden som åtgärder kan vidtas och hur det kan göras. Det finns därför ett stort utrymme för nationella anpassningar. Regeringen gör i likhet med utredningen bedömningen att svensk rätt sammantaget, huvudsakligen genom lagstiftningen inom straffrätten, diskrimineringsrätten och arbetsmiljörätten, är förenlig med konventionen. Till detta kommer ett flertal andra åtgärder, t.ex. vägledning och information, som bidrar till arbetet mot våld och trakasserier i arbetslivet och därmed till efterlevnaden av konventionen. Slutsatsen är därmed att det inte krävs några lagändringar eller andra åtgärder för att Sverige ska uppfylla de krav som konventionen ställer. Regeringen anser att det både ur ett nationellt och ett internationellt perspektiv är viktigt att Sverige ansluter sig till konventionen för att ändamålet med konventionen ska uppnås. En svensk ratificering bidrar till att understryka och bekräfta allas rätt till ett arbetsliv fritt från våld och trakasserier. Konventionen är ett betydelsefullt led i arbetet med att motverka våld och trakasserier i arbetslivet såväl globalt som nationellt. Regeringen föreslår att riksdagen ska godkänna konventionen.

Rekommendationen kräver inte någon åtgärd Rekommendationen innehåller bestämmelser som kompletterar regelverket i konventionen. ILO:s rekommendationer är avsedda att övervägas vid medlemsstaternas lagstiftning eller på annat sätt men har inte en sådan bindande karaktär som en ratificerad konvention har. Rekommendationen ger dock betydelsefull vägledning för tolkningen av konventionen och arbetet mot våld och trakasserier i arbetslivet. Regeringen gör bedömningen att rekommendationen inte kräver någon åtgärd.

6 ILO:s konvention (nr 191) och

rekommendation (nr 207) om en säker

och hälsosam arbetsmiljö

6.1 Antagandet av konventionen och en rekommendation i samma ämne

ILO:s konvention (nr 191) om en säker och hälsosam arbetsmiljö (konsekvensändringar) och ILO:s rekommendation (nr 207) i samma ämne antogs vid arbetskonferensens 111:e möte den 12 juni 2023, med 467 röster för, 10 röster emot och 6 nedlagda röster. Samtliga fyra svenska ombud röstade för konventionen och rekommendationen. Bakgrunden till att konventionen och rekommendationen antogs var att det vid arbetskonferensens 110:e möte i juni 2022 beslutades att inkludera

en säker och hälsosam arbetsmiljö som en femte grundläggande princip och rättighet i ILO:s deklaration om grundläggande principer och rättigheter i arbetslivet (1998-deklarationen). Konventionen och rekommendationen antogs alltså som en följd av ändringen i 1998-deklarationen. Konventionen trädde i kraft den 24 oktober 2024 efter att två medlemsstater registrerat sina ratifikationer hos arbetsbyråns generaldirektör. Därefter träder konventionen i kraft för varje annan medlemsstat den dag då ratifikationen registreras.

6.2 Konventionens och rekommendationens huvudsakliga innehåll

Genom konventionen och rekommendationen revideras 15 internationella konventioner och rekommendationer som tidigare antagits inom ILO med avseende på arbetslivet. Revideringarna syftar till att åstadkomma klarhet och samstämmighet i de internationella arbetsstandarderna efter tillägget av en säker och hälsosam arbetsmiljö bland ILO:s grundläggande principer och rättigheter i arbetslivet. Bland de konventioner som ändras genom konventionen kan nämnas ILO:s konvention (nr 182) om de värsta formerna av barnarbete, ILO:s konvention (nr 183) om skydd vid havandeskap och barnsbörd och ILO:s konvention (nr 190) om avskaffande av våld och trakasserier i arbetslivet. Den konsekvensändring som har gjorts i konventionen om avskaffande av våld och trakasserier i arbetslivet är att orden en säker och hälsosam arbetsmiljö har förts in i artikel 5. Innebörden är att en säker och hälsosam arbetsmiljö läggs till bland de grundläggande principer och rättigheter i arbetslivet som varje medlemsstat ska respektera, främja och förverkliga. Bland de rekommendationer som ändras kan nämnas ILO:s rekommendation (nr 193) om främjande av kooperativ, ILO:s rekommendation (nr 198) om anställningsförhållandet och ILO:s rekommendation (nr 202) om nationellt socialt grundskydd. ILO:s rekommendation (nr 206) om avskaffande av våld och trakasserier i arbetslivet är inte en av de rekommendationer som revideras.

7 Anslutning till ILO:s konvention

(nr 191) om en säker och hälsosam

arbetsmiljö

Regeringens förslag

Riksdagen godkänner ILO:s konvention (nr 191) om en säker och hälsosam arbetsmiljö (konsekvensändringar).

Regeringens bedömning

Svensk rätt är förenlig med konventionen. ILO:s rekommendation (nr 207) om en säker och hälsosam arbetsmiljö (konsekvensändringar) kräver ingen åtgärd.

ILO-kommittén

Konventionen och rekommendationen har remitterats till ILO-kommittén. ILO-kommittén har i sin tur remitterat konventionen och rekommendationen till Arbetsgivarverket , Arbetsmiljöverket , Diskrimineringsombudsmannen , Folkhälsomyndigheten , Försäkringskassan , Jämställdhetsmyndigheten , Pensionsmyndigheten , Sjöfartsverket , Socialstyrelsen , Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) , Transportstyrelsen , Svenskt Näringsliv , SKR , LO , Saco och TCO . Remissinstanserna anser att det inte finns hinder för en ratificering av konventionen eller har inga synpunkter. De anser vidare att rekommendationen inte kräver någon åtgärd eller har inga synpunkter i den frågan. ILO-kommittén bedömer att det inte finns några hinder för Sverige att ratificera konventionen och att rekommendationen inte kräver någon åtgärd.

Skälen för regeringens förslag och bedömning

Syftet med konventionen är att åstadkomma klarhet och samstämmighet i ILO:s konventioner om arbetslivet efter det att en säker och hälsosam arbetsmiljö har lagts till bland ILO:s grundläggande principer och rättigheter i arbetslivet. Bakgrunden till antagandet av konventionen var att arbetskonferensen i juni 2022 beslutade att inkludera en säker och hälsosam arbetsmiljö som en femte grundläggande princip och rättighet i ILO:s deklaration om grundläggande principer och rättigheter i arbetslivet (1998-deklarationen). ILO:s konvention (nr 190) om avskaffande av våld och trakasserier i arbetslivet, som är en av de konventioner som det har gjorts ändringar i, har ändrats på så sätt att orden en säker och hälsosam arbetsmiljö har lagts till i artikel 5 som en av de grundläggande principer och rättigheter i arbetslivet som varje medlemsstat ska respektera, främja och förverkliga i arbetet med att förebygga och avskaffa våld och trakasserier i arbetslivet. Som framgår ovan i avsnitt 5 bedömer regeringen att svensk rätt är förenlig med det krav som ställs genom den aktuella ändringen i ILO:s konvention (nr 190).

Regeringen bedömer i likhet med ILO-kommittén att svensk rätt även i övrigt är förenlig med ILO-konvention (nr 191) och att det därför inte behövs några lagändringar eller andra åtgärder för att Sverige ska uppfylla de krav som konventionen ställer. Regeringen föreslår att riksdagen ska godkänna konventionen. Rekommendationen behandlar, på motsvarande sätt som konventionen, konsekvensändringar i ett antal av ILO:s rekommendationer till följd av att en säker och hälsosam arbetsmiljö har lagts till bland ILO:s grundläggande principer och rättigheter i arbetslivet. Regeringen gör bedömningen att rekommendationen inte kräver någon åtgärd.

8 ILO:s rekommendation (nr 208) om

högkvalitativa lärlingsutbildningar

8.1 Antagandet av rekommendationen om högkvalitativa lärlingsutbildningar

ILO:s rekommendation (nr 208) om högkvalitativa lärlingsutbildningar antogs vid arbetskonferensens 111:e möte den 16 juni 2023 med 468 röster för, 1 röst emot och 6 nedlagda röster. De svenska regerings-, arbetsgivaroch arbetstagarombuden röstade för rekommendationen.

8.2 Rekommendationens huvudsakliga innehåll

Rekommendationen syftar till att få medlemsstaterna att utveckla högkvalitativa lärlingsutbildningar för alla åldrar genom nationell lagstiftning, kollektivavtal, politiska åtgärder eller andra åtgärder som är förenliga med nationell praxis. Rekommendationen består av sju avsnitt utöver ingressen. I rekommendationens ingress konstateras att snabba globala förändringar, vad gäller bl.a. klimat och teknik, skapar utmaningar på arbetsmarknaden i form av hög arbetslöshet, undersysselsättning och ojämlikhet, vilket missgynnar både individen och ekonomin. Högkvalitativa lärlingsutbildningar lyfts fram som något som kan bidra till att motverka detta genom att ge människor i alla åldrar möjlighet till kontinuerlig utbildning, omskolning och fortbildning. Enligt rekommendationen ökar den här typen av omskolning och fortbildning individens anställningsbarhet och kan bidra till fullständig, produktiv och fritt vald sysselsättning samt anständigt arbete vilket i sin tur resulterar i ekonomisk trygghet, frihet och lika möjligheter. Det kan även bidra till ökad produktivitet genom att på ett resurseffektivt sätt hantera kompetensbrist och matchningsproblem samt öka motståndskraften för eventuella förändringar på arbetsmarknaden. Avsnitt I innehåller bestämmelser om definitioner, tillämpningsområde och genomförandemetoder. Här framgår bl.a. att med begreppet

lärlingsutbildning avses enligt rekommendationen en utbildningsform reglerad av ett lärlingsutbildningsavtal som ger en lärling möjlighet att tillägna sig de färdigheter som krävs för att utöva ett yrke genom en strukturerad utbildning bestående av lärande både på och utanför arbetsplatsen för vilken utgår lön eller annan ekonomisk ersättning och vilken leder till en erkänd kvalifikation. Avsnitt II innehåller bestämmelser om regelverk för högkvalitativa lärlingsutbildningar. Här betonas vikten av att lärlingsutbildningar är väl reglerade för att säkerställa att både lärlingar och företag erhåller adekvata ekonomiska fördelar och åtnjuter socialt och arbetsrättsligt skydd. Vidare ska de vara miljömässigt, socialt och ekonomiskt hållbara samt mynna ut i erkända färdigheter. I avsnitt III behandlas skydd av lärlingar. Här framgår att aktuella grundläggande principer och rättigheter som råder på arbetsplatsen ska respekteras vid lärlingsutbildning. Vidare anges bl.a. att lärlingarna under utbildningstiden, inklusive under semester och sjukdom- eller olycksfallsfrånvaro, ska erhålla adekvat lön eller annan ekonomisk ersättning samt ha tillgång till betald föräldraledighet, skydd vid moderskap och övriga sociala trygghetsförmåner. De som genomgår en lärlingsutbildning ska vidare omfattas av skydd och erhålla utbildning i fråga om arbetsmiljö, diskriminering, våld och trakasserier samt ha rätt till ersättning för arbetsrelaterade skador och sjukdomar. Avsnitt IV innehåller bestämmelser om lärlingsavtal. Här framgår att lärlingsutbildningarna bör regleras av ett skriftligt avtal mellan en lärling och ett värdföretag eller en offentlig inrättning. En mall för lärlingsavtalet bör utvecklas i samråd med representativa arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer vilken tydligt redogör för de olika parternas roll, rättigheter och förpliktelser. I avsnitt V behandlas jämlikhet och mångfald inom högkvalitativa lärlingsutbildningar. Här anges att lärlingsutbildningarna ska vara fria från diskriminering, våld, trakasserier och utnyttjande samt främja jämställdhet, mångfald och social inkludering varför särskild hänsyn bör tas till personer som tillhör en eller flera utsatta grupper eller grupper i utsatta situationer. Avsnitt VI innehåller bestämmelser om främjande av högkvalitativa lärlingsutbildningar. Här anges bl.a. att medlemsstaterna, i samråd med representativa arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer, ska vidta åtgärder för att skapa förutsättningar för främjandet av lärlingsutbildningar. Avsnitt VII innehåller bestämmelser om internationellt, regionalt och nationellt samarbete för högkvalitativa lärlingsutbildningar. Här anges att det internationella, nationella och regionala samarbetet vad gäller högkvalitativa lärlingsutbildningar ska främjas för att underlätta möjligheterna till lärande och erkända färdigheter.

8.3 Regeringens överväganden om rekommendationen

Regeringens bedömning

Rekommendation (nr 208) om högkvalitativa lärlingsutbildningar kräver inte någon åtgärd.

ILO-kommittén

Rekommendationen har remitterats till ILO-kommittén. ILO-kommittén har i sin tur remitterat rekommendationen till Arbetsförmedlingen, Arbetsgivarverket, Arbetsmiljöverket, Centrala studiestödsnämnden (CSN), Diskrimineringsombudsmannen, Försäkringskassan, Skolverket, Svenskt Näringsliv, Sveriges Kommuner och Regioner, Landsorganisationen i Sverige (LO), Sveriges akademikers centralorganisation (Saco) och Tjänstemännens centralorganisation (TCO) . Majoriteten av remissinstanserna lämnar inga synpunkter eller anser att rekommendationen inte kräver några åtgärder i Sverige. ILO-kommittén bedömer att rekommendationen inte bör kräva några åtgärder i Sverige.

Skälen för regeringens bedömning

Sverige har ett väl fungerande system för lärlingsutbildningar vilket uppfyller samma syfte som rekommendationen gör. Mot denna bakgrund gör regeringen, i likhet med ILO-kommittén, bedömningen att rekommendationen inte kräver någon åtgärd.

ILO:s konvention (nr 190) om avskaffande av Bilaga 1 våld och trakasserier i arbetslivet

Convention concerning the Eli- Konvention (nr 190) om avskaf-

mination of Violence and Haras- fande av våld och trakasserier i

sment in the Word of Work, 2019 arbetslivet

(No 190)

The General Conference of the Internationella arbetsorganisatio- International Labour Organization, nens allmänna konferens,

Having been convened at Geneva som har sammankallats till Genève by the Governing Body of the av styrelsen för Internationella ar- International Labour Office, and betsbyrån och samlats där den having met in its 108th (Centenary) 10 juni 2019 till sitt hundraåttonde Session on 10 June 2019, and möte,

Recalling that the Declaration of som erinrar om Philadelphiadekla- Philadelphia affirms that all human rationen som fastslår att alla männibeings, irrespective of race, creed skor, oavsett ras, religion eller kön, or sex, have the right to pursue both äger rätt att i frihet, ekonomisk their material well-being and their trygghet och under lika förutsättspiritual development in conditions ningar arbeta i det materiella välof freedom and dignity, of econo- ståndets och den kulturella utveckmic security and equal opportunity, lingens tjänst, and

Reaffirming the relevance of the som bekräftar relevansen av Interfundamental Conventions of the nationella arbetsorganisationens International Labour Organization, kärnkonventioner, and

Recalling other relevant internatio- som erinrar om andra relevanta nal instruments such as the Uni- internationella instrument som den versal Declaration of Human allmänna förklaringen om de män- Rights, the International Covenant skliga rättigheterna, den internatioon Civil and Political Rights, the nella konventionen om medborger- International Covenant on Eco- liga och politiska rättigheter, den nomic, Social and Cultural Rights, internationella konventionen om the International Convention on the ekonomiska, sociala och kulturella Elimination of All Forms of Racial rättigheter, den internationella kon- Discrimination, the Convention on ventionen om avskaffandet av alla the Elimination of All Forms of former av rasdiskriminering, kon- Discrimination against Women, the ventionen om avskaffande av all International Convention on the slags diskriminering av kvinnor, Protection of the Rights of All FN:s internationella konvention för Migrant Workers and Members of skydd av migrantarbetare och deras

Their Families, and the Convention familjers rättigheter och konventioon the Rights of Persons with nen om rättigheter för personer med Bilaga 1 Disabilities, and funktionsnedsättning,

Recognizing the right of everyone som erkänner allas rätt till ett to a world of work free from vio- arbetsliv fritt från våld och trakaslence and harassment, including serier, inbegripet könsrelaterat våld gender-based violence and haras- och könsrelaterade trakasserier, sment, and

Recognizing that violence and har- som erkänner att våld och trakasseassment in the world of work can rier i arbetslivet kan utgöra en constitute a human rights violation kränkning av eller ett brott mot de or abuse, and that violence and mänskliga rättigheterna, och att harassment is a threat to equal op- våld och trakasserier är ett hot mot portunities, is unacceptable and in- lika möjligheter, är oacceptabelt compatible with decent work, and och är oförenligt med anständiga arbetsvillkor,

Recognizing the importance of a som erkänner vikten av en arbetswork culture based on mutual re- kultur präglad av ömsesidig respekt spect and dignity of the human och människors lika värde för att being to prevent violence and har- förebygga våld och trakasserier, assment, and

Recalling that Members have an som erinrar om medlemsstaternas important responsibility to promote viktiga ansvar för att främja en a general environment of zero tole- allmän miljö med nolltolerans mot rance to violence and harassment in våld och trakasserier för att underorder to facilitate the prevention of lätta arbetet med att förebygga such behaviours and practices, and sådana beteenden och handlingar, that all actors in the world of work och att alla aktörer i arbetslivet must refrain from, prevent and ad- måste avstå, förebygga och ta itu dress violence and harassment, and med våld och trakasserier,

Acknowledging that violence and som inser att våld och trakasserier i harassment in the world of work arbetslivet drabbar en persons psyaffects a person’s psychological, kologiska, fysiska och sexuella physical and sexual health, dignity, hälsa, värdighet, familj och sociala and family and social environment, miljö, and

Recognizing that violence and har- som erkänner att våld och trakasassment also affects the quality of serier också inverkar på kvaliteten public and private services, and på offentliga och privata tjänster may prevent persons, particularly och kan hindra personer, i synnerwomen, from accessing, and remai- het kvinnor, från att ta sig in, stanna ning and advancing in the labour kvar och avancera på arbetsmarkmarket, and naden,

Noting that violence and harass- som noterar att våld och trakas- Bilaga 1 ment is incompatible with the pro- serier är oförenligt med ett främjamotion of sustainable enterprises nde av hållbara företag och har and impacts negatively on the orga- negativa konsekvenser för hur nization of work, workplace rela- arbete organiseras, relationer på tions, worker engagement, enter- arbetsplatser, arbetstagarnas engaprise reputation, and productivity, gemang, företagens rykte och and produktiviteten,

Acknowledging that gender-based som inser att könsrelaterat våld och violence and harassment dispro- könsrelaterade trakasserier drabbar portionately affects women and kvinnor och flickor oproportiogirls, and recognizing that an inclu- nerligt, och som erkänner att en sive, integrated and gender-respon- inkluderande, helhetsinriktad och sive approach, which tackles under- jämställdhetsintegrerande ansats, lying causes and risk factors, in- som råder bot på bakomliggande cluding gender stereotypes, multi- orsaker och riskfaktorer, inbegripet ple and intersecting forms of discri- könsstereotyper, flerfaldiga och mination, and unequal gender- överlappande former av diskrimibased power relations, is essential nering och ojämlika könsrelaterade to ending violence and harassment maktförhållanden, är väsentlig för in the world of work, and att avskaffa våld och trakasserier i arbetslivet,

Noting that domestic violence can som noterar att våld i nära relaaffect employment, productivity tioner kan inverka på sysselsättand health and safety, and that ning, produktivitet och hälsa och govern ments, employers’ and wor - säkerhet, och att regeringar, arbetskers’ organizations and labour mar - givar- och arbetstagarorganisatioket institutions can help, as part of ner och arbetsmarknadsinstitutioother measures, to recognize, res- ner kan bidra, som en del i andra åtpond to and address the impacts of gärder, till att uppmärksamma, domestic violence, and agera vid och ta itu med konsekvenserna av våld i nära relationer,

Having decided upon the adoption som har beslutat att anta vissa of certain proposals concerning förslag om våld och trakasserier i violence and harassment in the arbetslivet, vilket är en fråga som world of work, which is the fifth utgör den femte punkten på mötets item on the agenda of the session, dagordning, och and

Having determined that these som har beslutat att dessa förslag proposals shall take the form of an ska ta formen av en internationell international Convention, konvention,

adopts this twenty-first day of June antar denna dag, den 21 juni 2019, of the year two thousand and följande konvention, som kan nineteen the following Convention, kallas 2019 års konvention om våld which may be cited as the Violence och trakasserier. 38 and Harassment Convention, 2019:

I. Definitions I. Definitioner Bilaga 1

Article 1 Artikel 1

1. For the purpose of this Conven- 1. I denna konvention gäller följantion: de definitioner:

(a) the term “violence and harass - a) våld och trakasserier: ett spektment” in the world of work refers to rum av oacceptabla beteenden och a range of unacceptable behaviours handlingar i arbetslivet, eller hot and practices, or threats thereof, om sådana, oberoende av om de inwhether a single occurrence or träffar en gång eller upprepade repeated, that aim at, result in, or gånger, som syftar till, resulterar i are likely to result in physical, eller kan resultera i fysisk, psykopsychological, sexual or economic logisk, sexuell eller ekonomisk skaharm, and includes gender-based da, och som inbegriper könsrelaviolence and harassment; terat våld och könsrelaterade trakasserier,

(b) the term “gender -based vio- b) könsrelaterat våld och könslence and harassment” means vio - relaterade trakasserier: våld och lence and harassment directed at trakasserier som riktas mot persopersons because of their sex or ner på grund av deras kön eller gender, or affecting persons of a genus, eller som oproportionerligt particular sex or gender dispropor- drabbar personer av ett visst kön tionately and includes sexual eller genus, och som inbegriper harassment. sexuella trakasserier.

2. Without prejudice to subpara- 2. Utan att det påverkar tillämpgraphs (a) and (b) of paragraph 1 of ningen av punkt 1 a och b i denna this Article, definitions in national artikel kan det i definitioner i natiolaws and regulations may provide nella lagar och andra författningar for a single concept or separate föreskrivas ett gemensamt begrepp concepts. eller separata begrepp.

II. Scope II. Tillämpningsområde

Article 2 Artikel 2

1. This Convention protects wor- 1. Denna konvention skyddar kers and other persons in the world arbetstagare och andra personer i of work, including employees as arbetslivet, inbegripet anställda sådefined by national law and prac- som de definieras i nationell lagtice, as well as persons working ir- stiftning och praxis, samt personer respective of their contractual sta- som arbetar oavsett avtalsrättslig tus, persons in training, including status, personer som yrkesutbildar interns and apprentices, workers sig, inbegripet praktikanter och lärwhose employment has been lingar, arbetstagare som sagts upp, terminated, volunteers, jobseekers volontärer, arbetssökande och and job applicants, and individuals platssökande samt personer som 39

exercising the authority, duties or utövar befogenhet, skyldigheter Bilaga 1 responsibilities of an employer. eller ansvar som arbetsgivare.

2. This Convention applies to all 2. Denna konvention är tillämplig sectors, whether private or public, på alla sektorer, såväl privata som both in the formal and informal offentliga, både i den formella och economy, and whether in urban or informella ekonomin och såväl i rural areas. stad som på landsbygd.

Article 3 Artikel 3

This Convention applies to vio- Denna konvention är tillämplig på lence and harassment in the world våld och trakasserier i arbetslivet of work occurring in the course of, som inträffar i, är knutna till eller linked with or arising out of work: härrör från arbete

(a) in the workplace, including pub- a) på arbetsplatsen, inbegripet alllic and private spaces where they männa och privata utrymmen där are a place of work; arbete utförs,

(b) in places where the worker is b) på platser där arbetstagaren får paid, takes a rest break or a meal, or sin lön, tar rast eller intar en måltid uses sanitary, washing and changi- eller utnyttjar utrymmen för toalett, ng facilities; tvätt/dusch eller ombyte,

(c) during work-related trips, tra- c) under arbetsrelaterade utflykter, vel, training, events or social activi- resor, utbildningar, evenemang elties; ler sociala aktiviteter,

(d) through work-related communi- d) i arbetsrelaterad kommunikacations, including those enabled by tion, inbegripet sådan som möjliginformation and communication görs genom informations- och technologies; kommunikationsteknik

(e) in employer-provided accom- e) i ett boende som tillhandahålls av modation; and arbetsgivaren

(f) when commuting to and from f) vid resor till och från arbetet. work.

III. Core principles III. Kärnprinciper

Article 4 Artikel 4

1. Each Member which ratifies this 1. Varje medlemsstat som ratifice- Convention shall respect, promote rar denna konvention ska respekand realize the right of everyone to tera, främja och förverkliga allas a world of work free from violence rätt till ett arbetsliv fritt från våld and harassment. och trakasserier.

2. Each Member shall adopt, in 2. Varje medlemsstat ska, i enlighet accordance with national law and med nationell lagstiftning och för- Bilaga 1 circumstances and in consultation hållanden och i samråd med reprewith representative employers’ and sentativa arbetsgivar- och arbetsworkers’ organizations, an inclu - tagarorganisationer, anta en inklusive, integrated and gender-respon- derande, helhetsinriktad och jämsive approach for the prevention ställdhetsintegrerande ansats för att and elimination of violence and förebygga och avskaffa våld och harassment in the world of work. trakasserier i arbetslivet. En sådan Such an approach should take into ansats ska beakta våld och trakasaccount violence and harassment serier som inbegriper tredje part, i involving third parties, where app- tillämpliga fall, och inbegripa att licable, and includes:

(a) prohibiting in law violence and a) förbjuda våld och trakasserier i harassment; lagstiftning,

(b) ensuring that relevant policies b) säkerställa att våld och trakasaddress violence and harassment; serier tas upp i relevanta policyer,

(c) adopting a comprehensive c) anta en övergripande strategi för strategy in order to implement att genomföra åtgärder för att föremeasures to prevent and combat bygga och bekämpa våld och violence and harassment; trakasserier,

(d) establishing or strengthening d) upprätta eller stärka mekanismer enforcement and monitoring mec- för efterlevnad och kontroll, hanisms;

(e) ensuring access to remedies and e) säkerställa att offer ges tillgång support for victims; till rättsmedel och stöd,

(f) providing for sanctions; f) föreskriva sanktioner,

(g) developing tools, guidance, g) ta fram verktyg, vägledningar education and training, and raising och utbildningar, och att medvetenawareness, in accessible formats as heten ska höjas, i tillgängliga forappropriate; and mat och på lämpligt sätt,

(h) ensuring effective means of h) säkerställa att det finns effektiva inspection and investigation of medel för granskning och utredning cases of violence and harassment, vid förekomst av våld och trakasincluding through labour inspec- serier, till exempel av yrkesinspektorates or other competent bodies. tioner eller andra behöriga organ.

3. In adopting and implementing 3. Vid antagandet och genomthe approach referred to in para- förandet av den ansats som avses i graph 2 of this Article, each Mem- punkt 2 i denna artikel ska varje ber shall recognize the different and medlemsstat ta fasta på de skilda complementary roles and functions och kompletterande roller och of governments, and employers and funktioner som regeringar, arbets- 41

workers and their respective orga- givare och arbetstagare och deras Bilaga 1 nizations, taking into account the respektive organisationer har, med varying nature and extent of their beaktande av respektive ansvarsrespective responsibilities. rolls olikartade beskaffenhet och omfattning.

Article 5 Artikel 5

With a view to preventing and eli- Med sikte på att förebygga och minating violence and harassment avskaffa våld och trakasserier i in the world of work, each Member arbetslivet ska varje medlemsstat shall respect, promote and realize respektera, främja och förverkliga the fundamental principles and de grundläggande principerna och rights at work, namely freedom of rättigheterna i arbetslivet, dvs. association and the effective reco- föreningsfrihet och verkningsfullt gnition of the right to collective erkännande av den kollektiva förbargaining, the elimination of all handlingsrätten, avskaffande av forms of forced or compulsory alla former av tvångsarbete och labour, the effective abolition of obligatoriskt arbete, verkningsfullt child labour and the elimination of avskaffande av barnarbete samt avdiscrimination in respect of em- skaffande av diskriminering i anployment and occupation, a safe ställning och yrkesutövning, en and healthy working environment , säker och hälsosam arbetsmiljö as well as promote decent work. samt främja anständigt arbete. 1

Article 6 Artikel 6

Each Member shall adopt laws, Varje medlemsstat ska anta lagar, regulations and policies ensuring andra författningar och policyer the right to equality and non- som säkerställer rätten till behanddiscrimination in employment and ling och icke-diskriminering i aroccupation, including for women betslivet, inbegripet för kvinnliga workers, as well as for workers and arbetstagare och för arbetstagare other persons belonging to one or och andra personer som tillhör en more vulnerable groups or groups eller flera utsatta grupper eller in situations of vulnerability that grupper i utsatta situationer som are disproportionately affected by drabbas oproportionerligt av våld violence and harassment in the och trakasserier i arbetslivet. world of work.

1 De kursiverade orden ska läggas till i artikel 5 när Sverige anslutit sig till ILO:s 42 konvention (nr 191) om en säker och hälsosam arbetsmiljö (konsekvensändringar).

IV. Protection and prevention IV. Skydd och förebyggande Bilaga 1

Article 7 Artikel 7

Without prejudice to and consistent Utan att det påverkar eller strider with Article 1, each Member shall mot artikel 1, ska varje medlemsadopt laws and regulations to stat anta lagar och andra författdefine and prohibit violence and ningar för att definiera och förbjuda harassment in the world of work, våld och trakasserier i arbetslivet, including gender-based violence inbegripet könsrelaterat våld och and harassment. könsrelaterade trakasserier.

Article 8 Artikel 8

Each Member shall take appro- Varje medlemsstat ska vidta priate measures to prevent violence lämpliga åtgärder för att förebygga and harassment in the world of våld och trakasserier i arbetslivet, work, including: inbegripet att

(a) recognizing the important role a) erkänna myndigheternas viktiga of public authorities in the case of roll vad gäller arbetstagare i den informal economy workers; informella ekonomin,

(b) identifying, in consultation with b) i samråd med berörda arbetsthe employers’ and workers’ orga - givar- och arbetstagarorganisationizations concerned and through ner och på andra sätt, identifiera i other means, the sectors or vilka sektorer eller yrken och anoccupations and work arrange- ställningsförhållanden som arbetsments in which workers and other tagare och andra berörda personer persons concerned are more är mer exponerade för våld och exposed to violence and harass- trakasserier, ment; and

(c) taking measures to effectively c) vidta åtgärder för att effektivt protect such persons. skydda sådana personer.

Article 9 Artikel 9

Each Member shall adopt laws and Varje medlemsstat ska anta lagar regulations requiring employers to och andra författningar som kräver take appropriate steps commen- att arbetsgivare vidtar lämpliga surate with their degree of control åtgärder i proportion till deras grad to prevent violence and harassment av kontroll för att förebygga våld in the world of work, including och trakasserier i arbetslivet, inbegender-based violence and harass- gripet könsrelaterat våld och könsment, and in particular, so far as is relaterade trakasserier, och i synreasonably practicable, to: nerhet, i den utsträckning som är praktiskt möjlig, för att

(a) adopt and implement, in con- a) anta och genomföra, i samråd Bilaga 1 sultation with workers and their med arbetstagare och deras reprerepresentatives, a workplace policy sentanter, en arbetsplatspolicy om on violence and harassment; våld och trakasserier,

(b) take into account violence and b) beakta våld och trakasserier och harassment and associated psycho- åtföljande psykosociala risker i social risks in the management of arbetsmiljöhanteringen, occupational safety and health;

(c) identify hazards and assess the c) identifiera faror och bedöma risks of violence and harassment, riskerna för våld och trakasserier, with the participation of workers med deltagande av arbetstagare och and their representatives, and take deras representanter, och vidta measures to prevent and control åtgärder för att förebygga och them; and kontrollera dessa,

(d) provide to workers and other d) tillhandahålla arbetstagare och persons concerned information and andra berörda personer information training, in accessible formats as och utbildning, i tillgängliga format appropriate, on the identified och på lämpligt sätt, om identihazards and risks of violence and fierade faror och risker för våld och harassment and the associated trakasserier och åtföljande föreprevention and protection mea- byggande och skyddande åtgärder, sures, including on the rights and inbegripet om arbetstagares och responsibilities of workers and andra berörda personers rättigheter other persons concerned in relation och skyldigheter med avseende på to the policy referred to in sub- den policy som avses i led a. paragraph (a) of this Article.

V. Enforcement and remedies V. Efterlevnad och rättsmedel

Article 10 Artikel 10

Each Member shall take appro- Varje medlemsstat ska vidta lämpriate measures to: pliga åtgärder för att

(a) monitor and enforce national a) säkerställa övervakning och laws and regulations regarding efterlevnad av nationella lagar och violence and harassment in the andra författningar som rör våld world of work; och trakasserier i arbetslivet,

(b) ensure easy access to appro- b) säkerställa enkel tillgång till priate and effective remedies and lämpliga och effektiva rättsmedel safe, fair and effective reporting och säkra, rättvisa och effektiva and dispute resolution mechanisms mekanismer och förfaranden för and procedures in cases of violence rapportering och tvistlösning vid and harassment in the world of förekomster av våld och trakaswork, such as: serier i arbetslivet, som

(i) complaint and investigation pro- i) förfaranden för anmälan och cedures, as well as, where appro- utredningar samt, där så är tilläm- Bilaga 1 priate, dispute resolution mecha- pligt, förfaranden för tvistlösning nisms at the workplace level; på arbetsplatsen,

(ii) dispute resolution mechanisms ii) förfaranden för tvistlösning external to the workplace; utanför arbetsplatsen,

(iii) courts or tribunals; iii) domstolar eller skiljenämnder,

(iv) protection against victimi- iv) skydd mot att anmälande, offer, zation of or retaliation against com- vittnen och visselblåsare utsätts för plainants, victims, witnesses and repressalier, whistle-blowers; and

(v) legal, social, medical and admi- v) rättsliga, sociala, medicinska och nistrative support measures for administrativa stödåtgärder för klacomplainants and victims; gande och offer,

(c) protect the privacy of those c) skydda den personliga integriindividuals involved and confiden- teten för berörda personer och kontiality, to the extent possible and as fidentialiteten, i möjligaste mån appropriate, and ensure that re- och på lämpligt sätt, samt att quirements for privacy and confi- säkerställa att krav på personlig dentiality are not misused; integritet och konfidentialitet inte missbrukas,

(d) provide for sanctions, where d) föreskriva sanktioner, där så är appropriate, in cases of violence tillämpligt, för våld och trakasserier and harassment in the world of i arbetslivet, work;

(e) provide that victims of gender- e) föreskriva att offer för könsbased violence and harassment in relaterat våld och könsrelaterade the world of work have effective trakasserier i arbetslivet ska ha access to gender-responsive, safe verkningsfull tillgång till förfaranand effective complaint and dispute den för anmälan och tvistlösning, resolution mechanisms, support, stöd, tjänster och rättsmedel som är services and remedies; jämställdhetsintegrerade, säkra och effektiva,

(f) recognize the effects of f) erkänna konsekvenserna av våld domestic violence and, so far as is i nära relationer och, i den utsträckreasonably practicable, mitigate its ning som är praktiskt möjlig, minimpact in the world of work; ska dess påverkan i arbetslivet,

(g) ensure that workers have the g) säkerställa att arbetstagare har right to remove themselves from a rätt, utan att drabbas av repressalier work situation which they have eller andra oskäliga följder, att reasonable justification to believe lämna en arbetssituation som de har presents an imminent and serious rimliga skäl att anta utgör en över- 45

danger to life, health or safety due hängande och allvarlig fara för liv, Bilaga 1 to violence and harassment, hälsa eller säkerhet på grund av without suffering retaliation or våld och trakasserier och att de har other undue consequences, and the skyldighet att informera ledningen, duty to inform management; and

(h) ensure that labour inspectorates h) säkerställa att yrkesinspektioner and other relevant authorities, as och andra relevanta myndigheter, appropriate, are empowered to deal på lämpligt sätt, är bemyndigade att with violence and harassment in the hantera våld och trakasserier i world of work, including by issuing arbetslivet, inbegripet att utfärda orders requiring measures with förelägganden med krav på immediate executory force, and åtgärder med omedelbar verkan orders to stop work in cases of an och förelägganden om att avbryta imminent danger to life, health or arbete där faran för liv, hälsa eller safety, subject to any right of säkerhet är överhängande, med appeal to a judicial or admini- förbehåll för eventuell lagstadgad strative authority which may be rätt att överklaga till en domstol provided by law. eller en förvaltningsmyndighet.

VI. Guidance, training and VI. Vägledning, utbildning och

awareness-raising åtgärder för att höja medveten-

heten

Article 11 Artikel 11

Each Member, in consultation with Varje medlemsstat ska i samråd representative employers’ and med representativa arbetsgivar- och work ers’ organizations, shall seek arbetstagarorganisationer sträva to ensure that: efter att säkerställa att

(a) violence and harassment in the a) våld och trakasserier i arbetslivet world of work is addressed in rele- tas upp i relevanta nationella polivant national policies, such as those cyer, som till exempel de som rör concerning occupational safety and arbetsmiljö, jämställdhet och ickehealth, equality and non-discrimi- diskriminering och migration, nation, and migration;

(b) employers and workers and b) arbetsgivare och arbetstagare their organizations, and relevant och deras organisationer samt releauthorities, are provided with vanta myndigheter ges vägledning, guidance, resources, training or resurser, utbildning eller andra other tools, in accessible formats as verktyg i tillgängliga format och på appropriate, on violence and lämpligt sätt, om våld och trakasharassment in the world of work, serier i arbetslivet, inbegripet om including on gender-based violence könsrelaterat våld och könsrelateraand harassment; and de trakasserier,

(c) initiatives, including awareness- c) initiativ genomförs, inbegripet raising campaigns, are undertaken. kampanjer för att höja medveten- 46 heten.

VII. Methods of application VII. Metoder för tillämpning Bilaga 1

Article 12 Artikel 12

The provisions of this Convention Bestämmelserna i denna konvenshall be applied by means of tion ska tillämpas genom nationella national laws and regulations, as lagar och andra författningar samt well as through collective agree- genom kollektivavtal eller andra ments or other measures consistent åtgärder som är förenliga med with national practice, including by nationell praxis, inbegripet genom extending or adapting existing att befintliga arbetsmiljöåtgärder occupational safety and health utvidgas eller anpassas till att ommeasures to cover violence and fatta våld och trakasserier och genharassment and developing specific om att särskilda åtgärder utarbetas measures where necessary. vid behov.

VIII. Final provisions VIII. Slutbestämmelser

Article 13 Artikel 13

The formal ratifications of this Ratifikationerna avseende denna Convention shall be communicated konvention ska sändas till Interto the Director-General of the nationella arbetsbyråns general- International Labour Office for direktör för registrering. registration.

Article 14 Artikel 14

1. This Convention shall be binding 1. Denna konvention ska vara only upon those Members of the bindande endast för de medlems- International Labour Organization stater i Internationella arbetsorganiwhose ratifications have been re- sationen vilkas ratifikationer har gistered with the Director-General registrerats hos Internationella arof the International Labour Office. betsbyråns generaldirektör.

2. It shall come into force twelve 2. Den träder i kraft tolv månader months after the date on which the efter den dag då ratifikationer från ratifications of two Members have två medlemsstater har registrerats been registered with the Director- hos generaldirektören. General.

3. Thereafter, this Convention shall 3. Därefter träder konventionen i come into force for any Member kraft för varje annan medlemsstat twelve months after the date on tolv månader efter den dag då dess which its ratification is registered. ratifikation har registrerats.

Article 15 Artikel 15

1. A Member which has ratified this 1. En medlemsstat som har Convention may denounce it after ratificerat denna konvention kan 47

the expiration of ten years from the säga upp den sedan tio år har för- Bilaga 1 date on which the Convention first flutit från den dag då konventionen comes into force, by an act först träder i kraft, genom en communicated to the Director- skrivelse som sänds till Internatio- General of the International Labour nella arbetsbyråns generaldirektör Office for registration. Such denun- för registrering. En sådan uppsägciation shall not take effect until ning får inte verkan förrän ett år efone year after the date on which it ter den dag då den har registrerats. is registered.

2. Each Member which has ratified 2. Varje medlemsstat som har ratithis Convention and which does ficerat denna konvention och som not, within the year following the inte inom det år som följer på expiration of the period of ten years utgången av den i föregående punkt mentioned in the preceding para- nämnda tioårsperioden gör bruk av graph, exercise the right of denun- den uppsägningsrätt som föreskrivs ciation provided for in this Article, i denna artikel ska vara bunden för will be bound for another period of ytterligare en tioårsperiod och kan ten years and, thereafter, may därefter säga upp konventionen denounce this Convention within inom det första året av varje ny the first year of each new period of tioårsperiod på de villkor som ten years under the terms provided föreskrivs i denna artikel. for in this Article.

Article 16 Artikel 16

1. The Director-General of the 1. Internationella arbetsbyråns gen- International Labour Office shall eraldirektör ska underrätta samtliga notify all Members of the Interna- av Internationella arbetsorganisational Labour Organization of the tionens medlemsstater om registreregistration of all ratifications and ringen av alla ratifikationer och denunciations that have been com- uppsägningar som har tagits emot municated by the Members of the från organisationens medlems- Organization. stater.

2. When notifying the Members of 2. Vid underrättelsen till organithe Organization of the registration sationens medlemsstater om regiof the second ratification that has streringen av den andra ratifikation been communicated, the Director- som har tagits emot ska general- General shall draw the attention of direktören göra medlemsstaterna the Members of the Organization to uppmärksamma på den dag då the date upon which the Con- konventionen träder i kraft. vention will come into force.

Article 17 Artikel 17

The Director-General of the Inter- Internationella arbetsbyråns genenational Labour Office shall com- raldirektör ska, för registrering i municate to the Secretary-General enlighet med artikel 102 i Förenta of the United Nations for regi- nationernas stadga, lämna Förenta 48 stration in accordance with Article nationernas generalsekreterare full-

102 of the Charter of the United ständiga upplysningar om samtliga Nations full particulars of all rati- ratifikationer och uppsägningar Bilaga 1 fications and denunciations that som har registrerats i enlighet med have been registered in accordance bestämmelserna i föregående artikwith the provisions of the preceding lar. Articles.

Article 18 Artikel 18

At such times as it may consider När Internationella arbetsbyråns necessary, the Governing Body of styrelse finner det nödvändigt ska the International Labour Office den lämna Internationella arbetsshall present to the General organisationens allmänna konfe- Conference a report on the working rens en redogörelse för hur denna of this Convention and shall konvention fungerar och överväga examine the desirability of placing om det finns anledning att föra upp on the agenda of the Conference the frågan om att helt eller delvis reviquestion of its revision in whole or dera den på konferensens dagin part. ordning.

Article 19 Artikel 19

1. Should the Conference adopt a 1. Om konferensen antar en ny konnew Convention revising this Con- vention, varigenom denna konvenvention, then, unless the new Con- tion revideras, och den nya konvention otherwise provides: ventionen inte föreskriver annat

(a) the ratification by a Member of a) ska en medlemsstats ratifikation the new revising Convention shall av den nya reviderade konvenipso jure involve the immediate tionen anses i sig innebära omedeldenunciation of this Convention, bar uppsägning av den här konvennotwithstanding the provisions of tionen, utan hinder av bestämmel- Article 15 above, if and when the serna i artikel 15 ovan, om och när new revising Convention shall have den nya konventionen har trätt i come into force; kraft,

(b) as from the date when the new b) ska, från den dag då den nya revising Convention comes into reviderade konventionen träder i force, this Convention shall cease kraft, den här konventionen uppto be open to ratification by the höra att vara öppen för ratifikation Members. av medlemsstaterna

2. This Convention shall in any 2. Denna konvention ska likväl case remain in force in its actual förbli gällande till form och inneform and content for those Mem- håll för de medlemsstater som har bers which have ratified it but have ratificerat den men inte den nya not ratified the revising Conven- reviderade konventionen tion.

Article 20 Artikel 20 Bilaga 1 The English and French versions of De engelska och franska versiothe text of this Convention are nerna av denna konventionstext har equally authoritative. lika giltighet.

ILO:s rekommendation (nr 206) om avskaffande Bilaga 2 av våld och trakasserier i arbetslivet

Recommendation concerning the Rekommendation (nr 206) om elimination of violence and haras- avskaffande av våld och trakassment in the world of work, 2019 serier i arbetslivet (No 206)

The General Conference of the Internationella arbetsorganisatio- International Labour Organization, nens allmänna konferens, som har

Having been convened at Geneva sammankallats till Genève av styby the Governing Body of the relsen för Internationella arbets- International Labour Office, and byrån och samlats där den 10 juni having met in its 108th (Centenary) 2019 till sitt hundraåttonde möte, Session on 10 June 2019, and

Having adopted the Violence and som har antagit 2019 års konven- Harassment Convention, 2019, and tion om våld och trakasserier,

Having decided upon the adoption som har beslutat att anta vissa of certain proposals concerning förslag om våld och trakasserier i violence and harassment in the arbetslivet, en fråga som utgör den world of work, which is the fifth femte punkten på mötets dagorditem on the agenda of the session, ning, och and

Having determined that these pro- som har fastställt att dessa förslag posals shall take the form of a Re- ska ta formen av en rekommencommendation supplementing the dation som kompletterar 2019 års Violence and Harassment Conven- konvention om våld och trakassetion, 2019, rier,

adopts this twenty-first day of June antar denna dag, den 21 juni 2019, of the year two thousand and följande rekommendation, som kan nineteen the following Recommen- kallas 2019 års rekommendation dation, which may be cited as the om våld och trakasserier. Violence and Harassment Recommendation, 2019:

1. The provisions of this Recom- 1. Bestämmelserna i denna rekommendation supplement those of the mendation kompletterar bestäm- Violence and Harassment Con- melserna i 2019 års konvention om vention, 2019 (hereafter referred to våld och trakasserier (nedan kallad as “the Convention”), and should konventionen) och ska beaktas be considered in conjunction with jämförda med dem. them.

I. Core principles I. Kärnprinciper Bilaga 2 2. In adopting and implementing 2. Vid antagandet och genomförathe inclusive, integrated and gen- ndet av den inkluderande, helhetsder-responsive approach referred to inriktade och jämställdhetsintein Article 4, paragraph 2, of the grerande ansats som avses i artikel Convention, Members should ad- 4.2 i konventionen ska medlemsdress violence and harassment in staterna ta itu med våld och trakasthe world of work in labour and em- serier i arbetslivet, inom arbete och ployment, occupational safety and sysselsättning, arbetsmiljö, jämlikhealth, equality and non-discri- hets- och icke-diskrimineringslagmination law, and in criminal law, stiftning, och inom straffrättslig where appropriate. lagstiftning, beroende på vad som är tillämpligt.

3. Members should ensure that all 3. Medlemsstaterna bör säkerställa workers and employers, including att alla arbetstagare och arbetsthose in sectors, occupations and givare, inbegripet de i sektorer, work arrangements that are more yrken eller arbetsformer som är mer exposed to violence and harass- exponerade för våld och trakassement, fully enjoy freedom of rier, fullständigt åtnjuter föreningsassociation and the effective frihet och ett faktiskt erkännande av recognition of the right to collective den kollektiva förhandlingsrätten i bargaining consistent with the överensstämmelse med 1948 års Freedom of Association and Pro- konvention (nr 87) angående fötection of the Right to Organise reningsfrihet och skydd för organi- Convention, 1948 (No. 87), and the sationsrätten, och 1949 års konven- Right to Organise and Collective tion (nr 98) angående tillämpning Bargaining Convention, 1949 (No. av principerna för organisations- 98). rätten och den kollektiva förhandlingsrätten.

4. Members should take appro- 4. Medlemsstaterna bör vidta lämppriate measures to: liga åtgärder för att

(a) promote the effective reco- a) främja ett faktiskt erkännande av gnition of the right to collective den kollektiva förhandlingsrätten bargaining at all levels as a means på alla nivåer som ett sätt att of preventing and addressing förebygga och ta itu med våld och violence and harassment and, to the trakasserier och, i möjligaste mån, extent possible, mitigating the lindra konsekvenserna av våld i impact of domestic violence in the nära relationer i arbetslivet, world of work; and

(b) support such collective bargai- b) stödja sådana kollektiva förning through the collection and handlingar genom att samla in och dissemination of information on sprida information om utveckling related trends and good practices och god praxis vad gäller förregarding the negotiation process handlingsprocessen för och inneand the content of collective agree- hållet i kollektivavtal. 52 ments.

5. Members should ensure that 5. Medlemsstaterna bör säkerställa provisions on violence and harass- att bestämmelser om våld och Bilaga 2 ment in national laws, regulations trakasserier i nationella lagar, andra and policies take into account the författningar och policyer beaktar equality and non-discrimination Internationella arbetsorganisainstruments of the International tionens instrument om jämlikhet Labour Organization, including the och icke-diskriminering, inbegripet Equal Remuneration Convention 1951 års konvention (nr 100) och (No. 100) and Recommendation rekommendation (nr 90) angående (No. 90), 1951, and the Discrimi- lika lön för män och kvinnor för nation (Employment and Occu- arbete av lika värde och 1958 års pation) Convention (No. 111) and konvention (nr 111) och rekom- Recommendation (No. 111), 1958, mendation (nr 111) angående disand other relevant instruments. kriminering i fråga om anställning och yrkesutövning, samt andra relevanta instrument.

II. Protection and prevention II. Skydd och förebyggande

6. Occupational safety and health 6. Arbetsmiljöbestämmelser om provisions on violence and harass- våld och trakasserier i nationella ment in national laws, regulations lagar, andra författningar och and policies should take into policyer bör beakta instrument från account relevant occupational Internationella arbetsorganisatiosafety and health instruments of the nen om hälsa och säkerhet på International Labour Organization, arbetsplatsen som är tillämpliga, such as the Occupational Safety t.ex. 1981 års konvention (nr 155) and Health Convention, 1981 (No. om arbetarskydd och arbetsmiljö 155), and the Promotional Frame- och 2006 års konvention (nr 187) work for Occupational Safety and om ett ramverk för att främja Health Convention, 2006 (No. arbetsmiljö. 187).

7. Members should, as appropriate, 7. Medlemsstaterna bör, på lämpspecify in laws and regulations that ligt sätt, ange i lagar och andra workers and their representatives författningar att arbetstagare och should take part in the design, deras representanter ska delta i utimplementation and monitoring of formningen, genomförandet och the workplace policy referred to in övervakningen av den arbetsplats- Article 9(a) of the Convention, and policy som avses i artikel 9 a i konsuch policy should: ventionen, och som ska

(a) state that violence and harass- a) ange att våld och trakasserier inte ment will not be tolerated; kommer att tolereras,

(b) establish violence and harass- b) fastställa att program för förement prevention programmes with, byggande av våld och trakasserier if appropriate, measurable objecti- ska upprättas med, om det är lämpves; ligt, mätbara mål,

(c) specify the rights and responsi- c) närmare ange arbetstagares och Bilaga 2 bilities of the workers and the em- arbetsgivarens rättigheter och skylployer; digheter,

(d) contain information on com- d) innehålla information om förplaint and investigation procedures; faranden för anmälan och utredningar,

(e) provide that all internal and e) föreskriva att all intern och exexternal communications related to tern kommunikation som avser incidents of violence and haras- inträffade händelser om våld och sment will be duly considered, and trakasserier kommer att beaktas i acted upon as appropriate; vederbörlig ordning och vid behov leda till åtgärder,

(f) specify the right to privacy of f) närmare ange den enskilda perindividuals and confidentiality, as sonens rätt till personlig integritet referred to in Article 10(c) of the och konfidentialitet, i enlighet med Convention, while balancing the vad som avses i artikel 10 c i konright of workers to be made aware ventionen, och samtidigt innehålla of all hazards; and avvägningar vad gäller arbetstagarnas rätt till kännedom om alla faror,

(g) include measures to protect g) inkludera åtgärder för att skydda complainants, victims, witnesses anmälande, offer, vittnen och and whistle-blowers against victi- visselblåsare mot repressalier eller mization or retaliation. vedergällning.

8. The workplace risk assessment 8. Den identifiering av faror och referred to in Article 9(c) of the bedömning av risker av arbets- Convention should take into ac- platsen som avses i artikel 9 c i koncount factors that increase the like- ventionen bör beakta faktorer som lihood of violence and harassment, ökar sannolikheten för våld och including psychosocial hazards and trakasserier, inbegripet psykosorisks. Particular attention should be ciala faror och risker. Särskild upppaid to the hazards and risks that: märksamhet bör ägnas faror och risker som

(a) arise from working conditions a) härrör från arbetsvillkor och arand arrangements, work organi- betsformer, arbetets organisering zation and human resource mana- och hr-förvaltning, beroende på vad gement, as appropriate; som är tillämpligt,

(b) involve third parties such as b) involverar tredje parter som clients, customers, service provi- klienter, kunder, tjänsteleverantöders, users, patients and members rer, brukare, patienter och allmänof the public; and heten,

(c) arise from discrimination, abuse c) härrör från diskriminering, miss- 54 of power relations, and gender, cul- bruk av maktförhållanden samt ge-

tural and social norms that support nusnormer, kulturella normer och violence and harassment. sociala normer som ger näring åt Bilaga 2 våld och trakasserier.

9. Members should adopt appro- 9. Medlemsstaterna bör anta lämppriate measures for sectors or liga åtgärder för sektorer eller occupations and work arrange- yrken och arbetsförhållanden där ments in which exposure to vio- sannolikheten att utsättas för våld lence and harassment may be more och trakasserier är större, som likely, such as night work, work in nattarbete, ensamarbete, arbeten isolation, health, hospitality, social inom hälso- och sjukvård, besöksservices, emergency services, näring, sociala tjänster, räddningsdomestic work, transport, educa- tjänster, hushållsarbete, transport, tion or entertainment. utbildning och underhållning.

10. Members should take legis- 10. Medlemsstaterna bör vidta laglative or other measures to protect stiftningsåtgärder eller andra åtgärmigrant workers, particularly wom- der för att skydda migrerande aren migrant workers, regardless of betstagare, särskilt kvinnliga mimigrant status, in origin, transit and grerande arbetstagare, oberoende destination countries as appro- av den migrerandes status, i urpriate, from violence and harass- sprungs-, transit- och destinationsment in the world of work. länder beroende på vad som är tillämpligt, från våld och trakasserier i arbetslivet.

11. In facilitating the transition 11. För att underlätta övergången from the informal to the formal från den informella till den formella economy, Members should provide ekonomin bör medlemsstaterna ge resources and assistance for in- arbetstagare och arbetsgivare i den formal economy workers and em- informella ekonomin, och deras ployers, and their associations, to sammanslutningar, resurser och prevent and address violence and stöd för att förebygga och ta itu harassment in the informal econo- med våld och trakasserier i den inmy. formella ekonomin.

12. Members should ensure that 12. Medlemsstaterna bör säkerstälmeasures to prevent violence and la att åtgärder för att förebygga våld harassment do not result in the och trakasserier inte gör att kvinnor restriction of the participation in eller de grupper som avses i artikel specific jobs, sectors or occu- 6 i konventionen begränsas vad gälpations, or their exclusion there- ler att vara verksam inom särskilda from, of women and the groups re- arbeten, sektorer eller yrken, eller ferred to in Article 6 of the Conven- utesluts därifrån. tion.

13. The reference to vulnerable 13. Hänvisningen till utsatta grupgroups and groups in situations of per eller grupper i utsatta situationvulnerability in Article 6 of the er i artikel 6 i konventionen ska Convention should be interpreted tolkas i enlighet med tillämpliga inin accordance with applicable ternationella arbetsnormer och in- 55

international labour standards and ternationella människorättsinstru- Bilaga 2 international instruments on human ment. rights.

III. Enforcement, remedies and III. Efterlevnad, rättsmedel och assistance stöd

14. The remedies referred to in 14. De rättsmedel som avses i Article 10(b) of the Convention artikel 10 b i konventionen kan could include: inbegripa

(a) the right to resign with compen- a) rätten att säga upp sig med ersätsation; tning,

(b) reinstatement; b) återanställning,

(c) appropriate compensation for c) lämplig skadeståndsersättning, damages;

(d) orders requiring measures with d) förelägganden med krav på immediate executory force to be åtgärder med omedelbar verkan för taken to ensure that certain conduct att säkerställa att vissa beteenden is stopped or that policies or practi- stoppas eller att policyer eller praces are changed; and xis ändras,

(e) legal fees and costs according to e) juridiska arvoden och rättenational law and practice. gångskostnader i enlighet med nationell lagstiftning och praxis.

15. Victims of violence and haras- 15. Offer för våld och trakasserier i sment in the world of work should arbetslivet bör ha tillgång till have access to compensation in ersättning vid psykosocial, fysisk cases of psychosocial, physical or eller annan skada eller sjukdom any other injury or illness which som leder till arbetsoförmåga. results in incapacity to work.

16. The complaint and dispute 16. De anmälningsförfaranden och resolution mechanisms for gender- förfaranden för tvistlösning för based violence and harassment könsrelaterat våld och könsrelareferred to in Article 10(e) of the terade trakasserier som avses i Convention should include mea- artikel 10 e i konventionen bör insures such as begripa åtgärder som

(a) courts with expertise in cases of a) domstolar med särskild sakkungender-based violence and harass- skap inom könsrelaterat våld och ment; könsrelaterade trakasserier,

(b) timely and efficient processing; b) effektiv och skyndsam handläggning,

(c) legal advice and assistance for c) juridisk rådgivning och stöd till complainants and victims; anmälande och offer, Bilaga 2

(d) guides and other information d) vägledningar och andra informaresources available and accessible tionsresurser som är tillgängliga på in the languages that are widely språk som talas allmänt i landet, spoken in the country; and

(e) shifting of the burden of proof, e) omvänd bevisbörda, där så är as appropriate, in proceedings other lämpligt, i andra förfaranden än than criminal proceedings. straffrättsliga förfaranden.

17. The support, services and 17. Det stöd, de tjänster och de remedies for victims of gender- rättsmedel för offer för könsrebased violence and harassment laterat våld och könsrelaterade trareferred to in Article 10(e) of the kasserier som avses i artikel 10 e i Convention should include mea- konventionen bör inbegripa åtgärsures such as: der som

(a) support to help victims re-enter a) stöd för att hjälpa offer att återthe labour market; inträda på arbetsmarknaden,

(b) counselling and information b) rådgivnings- och informationsservices, in an accessible manner as tjänster som på lämpligt sätt, tillappropriate; handahålls på ett tillgängligt sätt,

(c) 24-hour hotlines; c) jourtelefonlinjer som är öppna dygnet runt,

(d) emergency services; d) räddningstjänster,

(e) medical care and treatment and e) medicinsk vård och behandling psychological support; och psykologiskt stöd,

(f) crisis centres, including shelters; f) kriscentrum, inbegripet härbärand gen,

(g) specialized police units or g) särskilt utbildade polisenheter specially trained officers to support eller särskilt utbildad personal för victims. stöd till offer.

18. Appropriate measures to 18. De lämpliga åtgärder för att mitigate the impacts of domestic mildra konsekvenserna av våld i violence in the world of work nära relationer i arbetslivet som referred to in Article 10(f) of the avses i artikel 10 f i konventionen Convention could include: kan inbegripa

(a) leave for victims of domestic a) ledighet för offer för våld i nära violence; relationer,

(b) flexible work arrangements and b) flexibla arbetssätt och skydd för Bilaga 2 protection for victims of domestic offer för våld i nära relationer, violence;

(c) temporary protection against c) tillfälligt skydd mot avskedande dismissal for victims of domestic för offer för våld i nära relationer, violence, as appropriate, except on på lämpligt sätt, med undantag för grounds unrelated to domestic vio- skäl som inte rör våld i nära relatiolence and its consequences; ner och dess konsekvenser,

(d) the inclusion of domestic d) ett inbegripande av våld i nära violence in workplace risk assess- relationer i identifieringar av faror ments; och bedömningar av risker av arbetsplatser,

(e) a referral system to public miti- e) ett system för hänskjutande till gation measures for domestic myndighetsåtgärder för lindrande violence, where they exist; and av konsekvenser av våld i nära relationer, där sådana finns,

(f) awareness-raising about the f) åtgärder för att höja medveteneffects of domestic violence. heten om konsekvenserna av våld i nära relationer.

19. Perpetrators of violence and 19. Personer som gjort sig skyldiga harassment in the world of work till våld och trakasserier i arbetsshould be held accountable and livet ska hållas ansvariga och få provided counselling or other tillgång till rådgivning eller andra measures, where appropriate, with åtgärder, i lämpliga fall, med syftet a view to preventing the reoccur- att förebygga ytterligare våld och rence of violence and harassment, trakasserier och att underlätta deras and facilitating their reintegration återanpassning till arbetslivet, där into work, where appropriate. så är lämpligt.

20. Labour inspectors and officials 20. Arbetsmiljöinspektörer och anof other competent authorities, as ställda från andra behöriga myndigappropriate, should undergo gend- heter bör, där så är lämpligt, geer-responsive training with a view nomgå utbildningar i jämställdhetsto identifying and addressing vio- perspektiv med sikte på att kunna lence and harassment in the world identifiera och ta itu med våld och of work, including psychosocial trakasserier i arbetslivet, inbegripet hazards and risks, gender-based psykosociala faror och risker, könsviolence and harassment, and dis- relaterat våld och könsrelaterade crimination against particular grou- trakasserier och diskriminering av ps of workers. särskilda grupper av arbetstagare.

21. The mandate of national bodies 21. Det uppdrag som ges till responsible for labour inspection, nationella organ med ansvar för occupational safety and health, and yrkesinspektion, arbetsmiljö samt 58 equality and non-discrimination, jämlikhet och icke-diskriminering,

including gender equality, should inbegripet jämställdhet, bör omcover violence and harassment in fatta våld och trakasserier i arbets- Bilaga 2 the world of work. livet.

22. Members should make efforts 22. Medlemsstaterna bör göra to collect and publish statistics on ansträngningar för att samla in och violence and harassment in the publicera statistik om våld och world of work disaggregated by trakasserier i arbetslivet som är sex, form of violence and uppdelad efter kön, typ av våld och harassment, and sector of economic trakasserier och näringsgren, inbeactivity, including with respect to gripet med avseende på de grupper the groups referred to in Article 6 som avses i artikel 6 i konventioof the Convention. nen.

IV. Guidance, training and IV. Vägledning, utbildning och awareness-raising medvetandegörande

23. Members should fund, develop, 23. Medlemsstaterna bör finanimplement and disseminate, as siera, utveckla och genomföra och appropriate: sprida, på lämpligt sätt,

(a) programmes aimed at a) program som syftar till att ta itu addressing factors that increase the med faktorer som ökar sannoliklikelihood of violence and heten för våld och trakasserier i harassment in the world of work, arbetslivet, inbegripet diskrimineincluding discrimination, the abuse ring, missbruk av maktförhållanof power relations, and gender, den, och genusnormer, kulturella cultural and social norms that normer och sociala normer som support violence and harassment; bidrar till våld och trakasserier,

(b) gender-responsive guidelines b) jämställdhetsintegrerande vägand training programmes to assist ledningar och utbildningsprogram judges, labour inspectors, police som stöd till domare, yrkesinspekofficers, prosecutors and other tioner, poliser, åklagare och andra public officials in fulfilling their myndighetspersoner verksamma mandate regarding violence and inom ramen för sitt mandat harassment in the world of work, as avseende våld och trakasserier i well as to assist public and private arbetslivet samt för att hjälpa employers and workers and their statliga och privata arbetsgivare organizations in preventing and och arbetstagare och deras organiaddressing violence and harass- sationer att förebygga våld och ment in the world of work; trakasserier i arbetslivet,

(c) model codes of practice and risk c) modeller för riktlinjer och assessment tools on violence and riskbedömningsverktyg avseende harassment in the world of work, våld och trakasserier i arbetslivet, either general or sector-specific, antingen allmänna eller sektortaking into account the specific specifika, som beaktar den situations of workers and other särskilda situationen för arbetspersons belonging to the groups re- tagare och andra personer som

ferred to in Article 6 of the Conven- tillhör de grupper som avses i Bilaga 2 tion; artikel 6 i konventionen,

(d) public awareness-raising d) kampanjer på olika språk som campaigns in the various languages talas i landet för att höja medvetenof the country, including those of heten hos allmänheten, inbegripet the migrant workers residing in the migrerande arbetstagare som vistas country, that convey the unaccep- i landet, som förmedlar att våld och tability of violence and harassment, trakasserier är oacceptabla, i synin particular gender-based violence nerhet könsrelaterat våld och könand harassment, address discrimi- srelaterade trakasserier, uppmärknatory attitudes and prevent stig- sammar diskriminerande attityder matization of victims, complai- och förebygger att offer, anmälannants, witnesses and whistle- de, vittnen och visselblåsare stigblowers; matiseras,

(e) gender-responsive curricula and e) läroplaner och informationsinstructional materials on violence material om våld och trakasserier, and harassment, including gender- inbegripet könsrelaterat våld och based violence and harassment, at könsrelaterade trakasserier, som är all levels of education and jämställdhetsintegrerande, på alla vocational training, in line with utbildnings- och yrkesutbildningsnational law and circumstances; nivåer och i överensstämmelse med nationell lagstiftning och nationella förhållanden,

(f) materials for journalists and f) material till journalister och other media personnel on gender- andra inom media, med vederbörlig based violence and harassment, respekt för deras oberoende och including its underlying causes and yttrandefrihet, om könsrelaterat risk factors, with due respect for våld och könsrelaterade trakassetheir independence and freedom of rier, inbegripet bakomliggande orexpression; and saker och riskfaktorer,

(g) public campaigns aimed at g) offentliga kampanjer som har fostering safe, healthy and harmo- som mål att främja säkra, hälsonious workplaces free from viole- samma och harmoniska arbetsnce and harassment. platser som är fria från våld och trakasserier.

Sammanfattning av betänkandet (SOU 2021:86) Bilaga 3

Bedömningar och förslag

Utredningens bedömningar och förslag är följande. • Svensk rätt är förenlig med ILO:s konvention (nr 190) om avskaffande av våld och trakasserier i arbetslivet. Det behövs därmed inga lagändringar eller andra åtgärder för att ratificera konventionen. • Det ska införas ett förtydligande i arbetsmiljölagen om att arbetsmiljön så långt som möjligt, ska vara fri från våld och trakasserier. • Arbetsmiljöverket bör få i uppdrag att ta fram information som förklarar arbetsgivarens ansvar i arbetet mot våld och trakasserier från tredje part, arbetsgivarens ansvar när våld och trakasserier som är arbetsrelaterat sker utanför arbetet samt hur arbetsgivare kan arbeta med dessa frågor och frågor om våld och trakasserier i allmänhet. • En myndighet bör få i uppdrag att genomföra informationsinsatser för att höja kunskapen om våld i nära relationer och tydliggöra vilka regelverk som aktualiseras och vilka skyldigheter det innebär inom ramen för arbetslivet, samt samla och sprida kunskap om våld i nära relationer i form av ett praktiskt inriktat metodstöd till arbetsgivare.

Uppdraget

Utredningens uppdrag är att utreda och ta ställning till om svensk rätt är förenlig med ILO:s konvention om avskaffande av våld och trakasserier i arbetslivet. Om svensk rätt inte är förenlig med konventionen ska utredningen föreslå de författningsändringar och eventuella andra åtgärder som krävs för ratificering av konventionen samt utarbeta nödvändiga författningsförslag. Utredningen har också getts utrymme att föreslå ytterligare åtgärder om sådana bedöms lämpliga för att uppnå konventionens övergripande syfte. I så fall ska utredningen föreslå de författningsändringar eller eventuella andra åtgärder som förslaget kräver samt utarbeta nödvändiga författningsförslag. Utredningen ska i sitt arbete så långt som möjligt värna befintliga regelverk och system som gäller för arbetstagare i Sverige, inklusive yrkesgrupper med riskfyllda arbetsuppgifter. Utredningen ska säkerställa att författningsförslagen ansluter till den systematik och terminologi som används i svensk rätt. Utredningen ska också värna den svenska arbetsmarknadsmodellen och den befintliga myndighetsstrukturen i sina överväganden och förslag samt beakta rekommendationen i arbetet.

Allmänt om ILO

Internationella arbetsorganisationen (ILO) är FN:s fackorgan för sysselsättnings- och arbetslivsfrågor. Organisationen bygger på trepartism, vilket innebär att representanter för medlemsstaternas regeringar jämte representanter för arbetsgivare och arbetstagare i varje medlemsstat deltar i arbetet och beslutsfattandet. Internationella arbetskonferensen (arbetskonferensen) är ILO:s högsta beslutande organ. Organisationen har 187 medlemsstater.

ILO:s huvuduppgift är att utarbeta normer för arbetslivet, ofta i form av Bilaga 3 konventioner eller rekommendationer. Konventioner är avsedda att ratificeras av medlemsländerna och blir bindande först genom ratifikationen. Rekommendationer är avsedda att beaktas vid lagstiftning eller på annat sätt men har inte samma bindande verkan som konventioner. En särskild ställning inom ILO har de åtta s.k. kärnkonventionerna som gäller tvångsarbete, barnarbete, förenings- och organisationsrätt samt diskriminering. Det är medlemsstatens lagstiftande församling som ska ta ställning i fråga om ratifikation. Medlemsstaterna är skyldiga att lämna rapporter om efterlevnaden till ILO i viss ordning.

En ny konvention och rekommendation

Konventionen om avskaffande av våld och trakasserier i arbetslivet och den tillhörande rekommendationen syftar till att skydda arbetstagare och andra personer i arbetslivet mot våld och trakasserier samt könsbaserat våld och könsbaserade trakasserier i arbetslivet. Varje medlemsstat som ratificerar konventionen ska respektera, främja och förverkliga allas rätt till ett arbetsliv fritt från våld och trakasserier. Rekommendationen ska komplettera konventionen, men är inte bindande. Konventionen och rekommendationen innehåller framför allt bestämmelser om arbetsmiljö, arbetsrätt och diskriminering, men det finns också kopplingar till bl.a. socialförsäkringsrätt, straffrätt och partsgemensamt arbete. Eftersom konventionen innehåller bestämmelser som faller inom EU:s och medlemsstaternas delade befogenhet krävs ett bemyndigande av rådet innan medlemsstaterna kan ratificera konventionen.

Det behövs inga lagändringar eller andra åtgärder för att Sverige

ska ratificera konventionen

Inom ramen för huvuduppdraget analyserar utredningen svensk rätt och andra relevanta åtgärder utifrån de krav som ställs i konventionens olika delar. I det arbetet beaktar utredningen också rekommendationen. Utredningen gör bedömningen att svensk rätt är förenlig med konventionen. Utredningen föreslår därför inte några författningsändringar eller andra åtgärder i den här delen av uppdraget. Utredningens sammanfattande bedömning av konventionens olika centrala delar redovisas i följande avsnitt.

Centrala utgångspunkter – tillämpningsområde och kärnprinciper Konventionen är tillämplig på alla som arbetar oavsett vad personen har för status. Konventionen omfattar våld och trakasserier i arbetslivet som har anknytning till arbetet. Våld och trakasserier från tredje part omfattas i tillämpliga fall. Konventionens centrala kärnprincip innebär att medlemsstaterna ska anta en inkluderande, helhetsinriktad och jämställdhetsintegrerande ansats för att förebygga och avskaffa våld och trakasserier i arbetslivet. Det handlar om följande.

• Förbjuda våld och trakasserier. • Säkerställa att våld och trakasserier tas upp i relevanta policyer. Bilaga 3 • Ha en övergripande strategi för att genomföra åtgärder för att förebygga och bekämpa våld och trakasserier. • Ha mekanismer för efterlevnad och kontroll. • Säkerställa tillgång till rättsmedel och stöd. • Ha sanktioner. • Ta fram verktyg, vägledning och utbildning för att höja medvetenheten. • Ha effektiva medel för granskning, t.ex. yrkesinspektioner.

Förbud mot våld och trakasserier Konventionen ställer krav på att medlemsstaterna ska förbjuda våld och trakasserier i arbetslivet genom lag och annan författning (artikel 4.2 a och 7). Av konventionen framgår att det kan föreskrivas ett gemensamt begrepp eller separata begrepp för våld och trakasserier. Utredningen uppfattar att konventionen inte innebär en självständig skyldighet att definiera våld och trakasserier. Om den lagstiftning som redan finns bedöms tillräcklig för att uppfylla kravet på förbud mot våld och trakasserier i arbetslivet kan det t.ex. inte krävas att det trots det införs nya definitioner. Ett förbud mot ett visst agerande kan ha olika karaktär – t.ex. beroende på om det är straffrättsligt, offentligrättsligt eller civilrättsligt – och på så sätt ge olika skydd. Vanligtvis är ett förbud också kopplat till en sanktionsmöjlighet och olika typer av förbud ka kategoriseras utifrån vilka sanktionsmöjligheter som finns. Diskrimineringsförbudet är ett exempel på ett civilrättsligt sanktionerat förbud där konsekvensen av att bryta mot förbudet är en skyldighet att betala skadestånd i form av diskrimineringsersättning. Den mest ingripande formen av förbud är kriminalisering, dvs. att ett visst handlande beläggs med straff. Inte minst när det gäller våld är det naturligt att sådana handlingar förbjuds inom ramen för den straffrättsliga lagstiftningen och omhändertas genom rättsväsendets försorg. Våld och trakasserier i arbetslivet regleras emellertid inte bara genom regelrätta förbud, utan i stor utsträckning genom att det finns skyldigheter för en arbetsgivare att vidta åtgärder för att exempelvis motverka förekomsten av våld och trakasserier i verksamheten. Sådana skyldigheter av offentligrättslig karaktär finns inom den arbetsmiljörättsliga- och diskrimineringsrättsliga regleringen. När det gäller våld och allvarligare former av trakasserier, inklusive allvarligare former av sexuella trakasserier är det uppenbart att svensk straffrättslig lagstiftning möter konventionens krav på att förbjuda våld och trakasserier i arbetslivet. Relevanta bestämmelser finns t.ex. i 3 kap. brottsbalken (1962:700), BrB, där brotten mot liv och hälsa regleras. Även vissa av brotten mot frihet och frid i 4 kap. brottsbalken aktualiseras. Den straffrättsliga lagstiftningen innehåller också bestämmelser som förbjuder mindre allvarliga trakasserier, exempelvis genom bestämmelserna om olaga hot, ofredande och förolämpning. I de flesta fall gäller straffrättsliga bestämmelser generellt oavsett vem som är förövare respektive offer och oavsett var den brottsliga gärningen

äger rum. Frågan om tillämpningsområde i förhållande till vilka som Bilaga 3 omfattas av konventionen blir därför oproblematisk (jfr artikel 2 – 3). I förhållande till vissa grupper aktualiseras dessutom ytterligare förbud eller bestämmelser i gällande rätt som får liknande verkan som ett förbud. Dessa finns i diskrimineringslagen (2008:567), DL, och arbetsmiljölagen (1977:1160), AML. I diskrimineringslagen finns ett uttryckligt förbud mot diskriminering som bl.a. innebär ett förbud mot trakasserier som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna och sexuella trakasserier. Förbudet gäller för arbetsgivare och andra som likställs med arbetsgivaren i förhållande till arbetstagare, praktikanter, den som gör en förfrågan om eller söker arbete och inhyrda eller inlånade arbetstagare. Det finns också en skyldighet för arbetsgivaren enligt diskrimineringslagen att ha riktlinjer för verksamheten i syfte att förhindra trakasserier med koppling till en diskrimineringsgrund och sexuella trakasserier. Riktlinjerna ska ge uttryck för att dessa former av diskriminering inte accepteras på arbetsplatsen. Arbetsgivaren har vidare en undersöknings- och åtgärdsskyldighet om arbetsgivaren får kännedom om sådana trakasserier riktade mot någon av de som skyddas av lagen som begåtts av någon som utför arbete eller praktik hos arbetsgivaren. Detta får sammantaget enligt utredningens bedömning motsvarande effekt på arbetsplatsen som ett förbud. Detsamma gäller Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2015:4), OSA, som innehåller en bestämmelse som innebär att arbetsgivare ska klargöra att kränkande särbehandling inte accepteras i verksamheten. Alla arbetstagare och inhyrda omfattas av reglerna. Sammanfattningsvis anser utredningen att • Den svenska straffrätten täcker det krav på förbud mot våld och trakasserier som konventionen ställer upp. Den svenska straffrätten omfattar alla som arbetar oavsett vad personen har för status samt oavsett vem som utför våldet eller trakasserierna. • Diskrimineringslagen ger ett ytterligare skydd som förbjuder våld och trakasserier i arbetslivet när dessa kan kopplas till en diskrimineringsgrund. Förbudet gäller för arbetsgivare och den som har rätt att besluta i arbetsgivarens ställe. Diskrimineringslagen har också bestämmelser som får liknande verkan som ett förbud. Diskrimineringslagen omfattar inte alla som arbetar då den inte gäller för uppdragstagare och volontärer som inte betraktas som arbetstagare. Diskrimineringslagen omfattar inte heller våld och trakasserier från tredje part. • Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö har bestämmelser som får liknande verkan som ett förbud. Föreskrifterna omfattar inte alla som arbetar och inte heller våld och trakasserier från tredje part.

Våld och trakasserier i policyer m.m. Medlemsstaterna ska säkerställa att våld och trakasserier tas upp i relevanta policyer som kan röra arbetsmiljö, jämställdhet och ickediskriminering och migration (artikel 4.2 b och 11 a). Vidare ska medlemsstaterna anta en övergripande strategi för att genomföra åtgärder

för att förebygga och bekämpa våld och trakasserier (artikel 4.2 c). Av artikel 8 framgår, i korthet, att medlemsstaterna ska erkänna Bilaga 3 myndigheternas funktioner för arbetstagare i den informella ekonomin, identifiera i vilka sektorer eller yrken och anställningsförhållanden som arbetstagare m.fl. är mer exponerade för våld och trakasserier samt vidta åtgärder för sådana personer. Medlemsstaterna ska samråda med representativa arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer. Utredningen konstaterar att arbetet mot våld och trakasserier innefattar politiska prioriteringar inom arbetsmiljöområdet, diskrimineringsområdet, jämställdhetsområdet och inom det straffrättsliga området. Arbetet organiseras utifrån en inkluderande ansats i form av bl.a. policyer och strategier och där särskilt utsatta yrken eller sektorer identifieras och dit vissa efterföljande åtgärder kopplas. Regeringen har bl.a. en femårig arbetsmiljöstrategi som gäller till år 2025, en strategi och handlingsplan för hbtqi-personer. Handlingsplanen gäller till 2023. Det finns även en nationell handlingsplan mot rasism från 2016. Planen används fortfarande som en inriktning i arbetet med vidare åtgärder och uppdrag. Länsstyrelserna har bl.a. därför fått i uppdrag att öka kunskapen om rasism i arbetslivet. Det finns en handlingsplan till det fria ordets försvar – åtgärder mot utsatthet för hot och hat bland journalister, förtroendevalda och konstnärer, och en nationell strategi för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor. Inom arbetslivsområdet betonas särskilt vikten av att upprätthålla och fördjupa trepartsarbetet med arbetsmarknadens parter, t.ex. inom ramen för regeringens arbetsmiljöstrategi. Det partsgemensamma arbetet i Prevent, Partsrådet och Suntarbetsliv är också en viktig del i arbetet mot våld och trakasserier i arbetslivet. Sammantaget bedömer utredningen att Sverige, i nuläget, får anses leva upp till konventionens krav om att säkerställa att det finns policyer m.m. mot våld och trakasserier i arbetslivet. Hur Sverige arbetar med dessa frågor och följaktligen lever upp till konventions krav i detta avseende kan komma att ändras beroende på vilken regering Sverige har. De strategier och regeringsuppdrag som tidigare och nuvarande regering beslutat i syfte att bl.a. belysa förekomsten av våld och trakasserier behöver inte vara beständig. Eftersom en ratifikation av konventionen innebär att regeringen löpande behöver rapportera till ILO om hur konventionens krav efterlevs, blir ratifikationen ett säkerställande av att det kontinuerligt finns politik och politikområden samt en helhet med åtgärder avseende våld och trakasserier i arbetslivet som ger Sverige en övergripande strategi.

Arbetsgivarens förebyggande arbete Artikel 9 ställer krav på att medlemsstaterna ska anta lagar och författningar om arbetsgivares ansvar för att förebygga våld och trakasserier i arbetslivet. Arbetsgivaren har enligt svensk rätt ett långtgående ansvar för arbetsmiljön, vilket innefattar en skyldighet att arbeta förebyggande mot våld och trakasserier. Inom ramen för det systematiska arbetsmiljöarbetet ska arbetsgivaren kontinuerligt arbeta med riskbedömningar, inklusive psykosociala risker, åtgärder och uppföljning. Alla former av våld och trakasserier på arbetsplatsen som kan medföra ohälsa omfattas.

Arbetsgivaren ska ha en arbetsmiljöpolicy och en sådan kan innehålla Bilaga 3 såväl frågor om våld och hot om våld som frågor om kränkande särbehandling om sådana risker har identifierats inom ramen för arbetsgivarens undersökning och riskbedömning av verksamheten. Arbetsgivaren ska samverka med berörda parter, och även på annat sätt informera och utbilda sin personal, vilket följer av både arbetsmiljölagen och Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1), SAM. Det finns också i Arbetsmiljöverkets föreskrifter om våld och hot i arbetsmiljön (AFS 1993:2) krav på arbetsgivaren att vidta riskförebyggande åtgärder. Föreskrifterna innehåller också ett uttryckligt krav på att arbetstagarna ges tillräcklig utbildning, information och tillräckliga instruktioner för att kunna utföra arbetet säkert. Arbetsgivaren ska vidare enligt OSA-föreskrifterna klargöra att kränkande särbehandling inte accepteras i verksamheten och ha rutiner för hur kränkande särbehandling ska hanteras. Arbetsgivaren ska också vidta åtgärder för att motverka förhållanden i arbetsmiljön som kan ge upphov till kränkande särbehandling. Ett klargörande om att kränkande särbehandling inte accepteras kan t.ex. göras i en skriftlig policy eller genom att frågan tas upp i arbetsmiljöpolicyn.

Enligt diskrimineringslagen har arbetsgivaren en skyldighet att ha riktlinjer och rutiner för verksamheten i syfte att förhindra trakasserier, sexuella trakasserier och repressalier. Utredningens bedömning är att de samlade krav som ställs på arbetsgivare enligt svensk rätt är tillräckliga för att uppfylla konventionens krav på förebyggande åtgärder.

Efterlevnaden av konventionen Konventionens krav när det gäller efterlevnad kan sammanfattas i tre punkter. • Det ska finnas mekanismer för kontroll och övervakning av efterlevnaden , dels på ett övergripande plan, dels genom att det finns tillräckliga möjligheter att ingripa i ett enskilt fall vid förekomsten av våld och trakasserier (artikel 4.2 d, 4.2 h, 10 a, och 10 h). • Det ska finnas tillgång till rättsmedel när någon utsätts för våld eller trakasserier (artikel 4.2 e, 10 b och 10 e). • Det ska finnas sanktioner – dvs. incitament för efterlevnaden (artikel 4.2 f och 10 d).

Kontroll och övervakning av efterlevnaden Det svenska systemet för kontroll och övervakning av efterlevnaden finns framför allt genom tillsynsmyndigheterna Diskrimineringsombudsmannen (DO) och Arbetsmiljöverkets ansvar. Tillsynsmyndigheterna har bl.a. möjlighet att få till stånd vitesförelägganden och DO har möjlighet att föra talan om diskrimineringsersättning. För kontroll och efterlevnad spelar även arbetsmarknadens parter en roll då t.ex. även en arbetstagarorganisation har rätt att föra talan om diskrimineringsersättning för en medlems räkning och i vissa fall också att begära ett föreläggande om vite vid brister i arbetsgivarens arbete med

aktiva åtgärder mot diskriminering och för lika rättigheter och möjligheter enligt diskrimineringslagen. Bilaga 3 Skyddsombuden har en viktig roll för efterlevnad och kontroll av arbetsmiljölagen. Det gäller inte minst genom möjligheten att vända sig till arbetsgivaren för att begära åtgärder. Skyddsombudets möjlighet att därefter begära att Arbetsmiljöverket prövar frågan om föreläggande och att använda sig av den s.k. stoppningsrätten är också viktiga verktyg. Utredningens bedömning är att gällande regelverk som framför allt finns i arbetsmiljölagen och diskrimineringslagen är tillräckliga för att uppfylla konventionens krav på efterlevnad och kontroll.

Rättsmedel och sanktioner Skyldigheterna enligt konventionen att ge tillgång till lämpliga och effektiva rättsmedel och mekanismer och förfaranden för rapportering och tvistlösning kan enligt utredningen sammanfattas med att när det förekommer våld och trakasserier i arbetslivet så ska det finnas en möjlighet för offer att angripa dessa och ges tillgång till stöd. Förfaranden för anmälan och utredning är en av de möjliga åtgärder som nämns i konventionen. Regelverket på arbetsmiljöområdet och möjligheten för arbetstagare att vända sig till sitt skyddsombud är ett relevant rättsmedel. Detta kan dessutom även leda till sanktioner om skyddsombudets anmälan till Arbetsmiljöverket leder till inspektion och beslut om åtgärder. Det finns också en möjlighet för arbetstagare att anmäla missförhållanden på en specifik arbetsplats direkt till Arbetsmiljöverket. Enligt OSA-föreskrifterna och föreskrifterna om våld och hot ska arbetsgivaren ha rutiner för vart personer som utsätts för kränkande särbehandling eller våld och hot kan vända sig för att få hjälp. Även enligt diskrimineringslagen finns en skyldighet för arbetsgivaren att ha rutiner för hur arbetstagare som utsätts för trakasserier och sexuella trakasserier i diskrimineringslagens mening ska agera för att få hjälp. Arbetsgivare som får kännedom om att någon upplever sig trakasserad har en utredningsskyldighet och en skyldighet att vidta skäliga åtgärder. När det är en arbetsgivare eller dennes företrädare som har utsatt en arbetstagare finns det möjlighet att föra tala om diskrimineringsersättning. Detsamma gäller om arbetsgivaren inte uppfyllt sin utrednings- och åtgärdsskyldighet. Det innebär att arbetsgivaren kan bli skyldig att betala diskrimineringsersättning till den som utsatts. DO:s möjlighet att föra talan i det här avseendet utgör en typ av rättsmedel i konventionens mening. Förelägganden från Arbetsmiljöverket och, efter DO:s framställan, Nämnden mot diskriminering kan förenas med vite, vilket är ett viktigt sanktionsmedel för att säkerställa efterlevnad. Även möjligheten för en domstol att döma ut diskrimineringsersättning är att betrakta som en sanktion, om än också som ett rättsmedel enligt konventionen. Ytterst skyddas också alla som arbetar, oavsett avtalsrättslig status, genom de rättsmedel och sanktioner som står till buds genom det straffrättsliga systemet. Vissa av de straffrättsliga reglerna tar också särskilt sikte på förhållanden i arbetslivet. Det gäller t.ex. våld och hot mot tjänsteman och arbetsmiljöbrott. Den som gör sig skyldig till brott kan också ofta bli skadeståndsskyldig gentemot brottsoffret, som kan få hjälp

med att föra sin talan om skadestånd genom åklagaren eller ett Bilaga 3 målsägandebiträde. Utredningens bedömning är att gällande regelverk som finns i arbetsmiljölagen, diskrimineringslagen och det straffrättsliga regelverket är tillräckliga för att uppfylla konventionens krav på rättsmedel och sanktioner.

Våld i nära relationer I konventionen finns under avsnittet om efterlevnad och rättsmedel en punkt om att medlemsstaterna ska vidta lämpliga åtgärder för att erkänna konsekvenserna av våld i nära relationer och, i den utsträckning som det är praktiskt möjligt, minska dess påverkan i arbetslivet (artikel 10 f). Att förebygga och bekämpa våld i nära relationer är en viktig samhällsfråga där ansvaret ligger på staten, regionerna och kommunerna samt olika myndigheter. Det gäller framför allt socialnämnden på kommunal nivå. Det finns flera myndigheter som har olika uppgifter i arbetet med att förebygga våld i nära relationer. Hälso- och sjukvården samt Polismyndigheten fyller viktiga funktioner. Jämställdhetsmyndigheten har fått i uppdrag att samordna arbetet med våld i nära relationer och samverkar med Socialstyrelsen, Försäkringskassan, Migrationsverket och Arbetsförmedlingen. Civilsamhället, t.ex. kvinnojourer, har också en viktig kompletterande funktion i sammanhanget. Det finns ingen särskild ledighetslag kopplat till dessa situationer. För den som utsatts för våld och som därmed inte kan arbeta står socialförsäkringen till buds eftersom den i regel omfattar alla som bor eller arbetar i Sverige. Vidare föreskriver arbetsmiljöregelverket att arbetsförhållandena ska anpassas till människors olika förutsättningar i fysiskt och psykiskt avseende. Kravet på att erkänna konsekvenserna av våld i nära relationer och, i den utsträckning som är praktiskt möjligt, minska dess påverkan i arbetslivet anses vara uppfyllt i svensk rätt genom det ansvar som ligger på staten, regionerna och kommunerna, samt olika myndigheter.

Verktyg, vägledning och utbildning Medlemsstaterna ska ta fram verktyg, vägledningar och utbildningar, och se till att medvetenheten ska höjas, i tillgängliga format och på lämpligt sätt (artikel 4.2 g). Varje medlemsstat ska i samråd med representativa arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer sträva efter att säkerställa att arbetsgivare och arbetstagare och deras organisationer samt relevanta myndigheter ges vägledning, resurser, utbildning eller andra verktyg i tillgängliga format på lämpligt sätt, om våld och trakasserier i arbetslivet, inbegripet om könsbaserat våld och könsbaserade trakasserier (artikel 11 b). Vidare ska medlemsstaterna sträva efter att säkerställa att initiativ genomförs, inbegripet kampanjer för att höja medvetenheten (artikel 11 c). Arbetsmiljöverkets, DO:s och Jämställdhetsmyndighetens uppdrag att tillhandahålla relevant information som är både generellt utformad och sektorsspecifik och som riktar sig till bl.a. arbetstagare, skyddsombud och arbetsgivare är en viktig del för att uppfylla konventionens krav om verktyg, vägledning och utbildning. Tillgänglighetskravet i lagen

(2018:1937) om tillgänglighet till digital offentlig service bidrar också till att den digitala informationen tillhandahålls på ett begripligt och Bilaga 3 tillgängligt sätt. Arbetet med våld och trakasserier i arbetslivet är en del av flera nationella politiska mål och inriktningar dit strategier och handlingsplaner kopplas. Myndighetsstyrningen i form av instruktioner, regleringsbrev och regeringsuppdrag är en styrning som förväntas leda till att myndigheterna bidrar till att prioriteringarna uppnås. Även de partsägda organisationernas olika insatser utgör en viktig del av hur Sverige uppfyller konventionens bestämmelser i det här avseendet, i synnerhet eftersom de har bäst kännedom om olika branschers behov av kunskap och information. Det är utredningens uppfattning att det krävs att regeringen, myndigheterna och arbetsmarknadens parter fortsätter att prioritera frågorna om våld och trakasserier, inbegripet könsbaserat våld och könsbaserade trakasserier, i arbetslivet för att upprätthålla efterlevnaden av konventionens krav. Detta förutsatt att Sverige ratificerar konventionen. Sammantaget bedömer utredningen att Sverige i nuläget uppfyller konventionens krav när det gäller att höja medvetenheten om våld och trakasserier, inbegripet könsbaserat våld och könsbaserade trakasserier, i arbetslivet genom olika verktyg, vägledningar och utbildningar.

Åtgärder för att bättre uppfylla konventionens syfte

För att bättre uppfylla konventionens syfte föreslår utredningen att det ska göras ett förtydligande i arbetsmiljölagen. I två fall gör utredningen bedömningen att regeringen bör lämna uppdrag till myndigheter. Under arbetets gång har representanterna i expert- och referensgruppen lämnat förslag till åtgärder för att bättre uppfylla konventionens syfte. Flera av förslagen kan det finnas anledning att utreda närmare för en fortsatt utveckling av ett arbetsliv fritt från våld och trakasserier.

Förslag till förtydligande i arbetsmiljölagen Utredningen föreslår att det ska införas en ny bestämmelse arbetsmiljölagen. Av den nya bestämmelsen ska det framgå att arbetsmiljön, så långt som möjligt, ska vara fri från våld och trakasserier. Avsikten är att det ska bli tydligare för arbetsgivare, för arbetstagare och andra som skyddas av arbetsmiljölagen samt för skyddsombud att våld och trakasserier ska vara en del av arbetsmiljöarbetet. Arbetsgivarens allmänna skyldigheter och ansvar enligt arbetsmiljölagen omfattar redan i dag våld och trakasserier. Trots att detta ansvar redan finns så framgår det inte tydligt av befintlig reglering, dvs. varken av arbetsmiljölagen eller Arbetsmiljöverkets föreskrifter. Det finns också en variation av vad ansvaret omfattar och vilka begrepp som används för att beskriva olika former av våld och trakasserier i det arbetsmiljörättsliga regelverket. Omfattningen av arbetsgivarens ansvar varierar i de olika föreskrifterna, t.ex. när det gäller om agerande från tredje part omfattas och vilka som likställs med arbetstagare. Begreppet kränkande särbehandling är ett väletablerat begrepp på arbetsmiljöområdet, men kan uppfattas som svårbegripligt och omfattar inte 69

handlingar från tredje part. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om våld och Bilaga 3 hot omfattar endast våld eller hot om våld. Begreppet trakasserier finns i diskrimineringslagen, men tar bara sikte på trakasserier som har koppling till en diskrimineringsgrund eller är av sexuell karaktär. Diskrimineringslagen ger inte heller något skydd mot trakasserier från tredje part. Det splittrade regelverket medför att det behövs ett förtydligande i arbetsmiljölagen för att bättre uppnå det övergripande syftet med konventionen om att avskaffa våld och trakasserier i arbetslivet. Genom ett förtydligande blir det bl.a. tydligare att våld och trakasserier från tredje part omfattas av arbetsgivarens ansvar för det förebyggande arbetsmiljöarbetet och att de som likställs med arbetstagare enligt arbetsmiljölagen omfattas. En ändring i arbetsmiljölagen som tydliggör ansvaret kan också ha ett viktigt värde för att medvetandegöra problematiken och bidra till beteendeförändringar. Att tydligt framhålla att arbetsmiljön så långt som möjligt ska vara fri från våld och trakasserier i arbetsmiljölagen är sammanfattningsvis ett sätt att uppnå konventionens övergripande syfte. Trakasserier är enligt utredningen det begrepp som bäst passar in på kränkande beteenden som kan leda till ohälsa för den eller de som utsätts. Att använda begreppet trakasserier signalerar också en koppling till begreppen trakasserier och sexuella trakasserier i diskrimineringslagen. Den kopplingen finns redan i dag genom att de risker som arbetsgivaren ska förebygga inom ramen för aktiva åtgärder enligt diskrimineringslagen respektive det systematiska arbetsmiljöarbetet enligt arbetsmiljölagen och SAM-föreskrifterna är närliggande och delvis överlappar. Den föreslagna bestämmelsen innebär ett förtydligande och inte en utvidgning av arbetsgivarens ansvar. På samma sätt som tidigare behöver en intresseavvägning göras.

Uppdrag till Arbetsmiljöverket Det regelverk som arbetsgivare och andra behöver förhålla sig till är komplext. Det måste framstå som en utmaning för alla som kommer i kontakt med frågor om våld och trakasserier i arbetslivet exempelvis att olika regelverk aktualiseras beroende på om det finns en koppling till en diskrimineringsgrund eller inte. Det gäller inte minst för mindre arbetsgivare. Det pågår flera utredningar som kan påverka arbetet med våld och trakasserier. Myndigheten för arbetsmiljökunskap (Mynak) har nyligen publicerat en riktlinje för hanteringen av sociala risker på arbetet, främst riktad till företagshälsovården, som handlar om kränkande särbehandling och mobbning. Det är angeläget att arbetsgivare så snart som möjligt ges tillgång till bättre samlad information om vad som förväntas av dem i arbetet med att förebygga olycksfall och ohälsa relaterat till våld och trakasserier. Två aspekter av det är dels vilket ansvar arbetsgivare har och hur de bör agera i förhållande till våld och trakasserier från tredje part, dels hur arbetsgivare ska hantera våld och trakasserier som är arbetsrelaterat men inträffar utanför arbetsplatsen eller utanför egentlig arbetstid. Ett uppdrag att ta

fram sådan information kan därför lämpligen lämnas till Arbetsmiljöverket, som bör samverka med DO och andra relevanta myndigheter. Bilaga 3

Uppdrag till en myndighet avseende våld i nära relationer Konventionen belyser att våld i nära relationer även påverkar arbetslivet. Varje medlemsstat ska därför vidta lämpliga åtgärder för att erkänna konsekvenserna av våld i nära relationer och, i den utsträckning som är praktiskt möjlig, minska dess påverkan i arbetslivet. Jämställdhetsperspektivet är centralt i konventionen. Att arbeta mot våld i nära relationer är en angelägen jämställdhetsfråga. Det finns ett behov av ökad kunskap och vägledning kring våld i nära relationer inom ramen för arbetslivet. Dels att utveckla informationen med inriktning mot arbetslivet, dels hålla informationen samlad i syfte att öka tillgängligheten. Utredningen bedömer att en lämplig åtgärd är att en myndighet får i uppdrag att, i nära samverkan med andra berörda myndigheter, vidta informationsinsatser för att höja kunskapen om befintligt regelverk inom arbetslivet när det gäller våld i nära relationer. Informationen bör inriktas mot hur arbetsanpassnings- och rehabiliteringsregelverket kan aktualiseras samt hur företagshälsovården eller annan expertresurs kan användas i sådana situationer. Uppdraget skulle lämpligen kunna samordnas av Jämställdhetsmyndigheten, och myndigheten kan arbeta tillsammans med bl.a. Arbetsmiljöverket, Nationellt centrum för kvinnofrid och Mynak vid framtagandet av informationen. Uppdraget bör även innehålla uppgiften att samla och sprida kunskap i form av ett praktiskt inriktat metodstöd riktat till arbetsgivare. Metodstödet kan alltså utformas mer utifrån en frivillighet för de arbetsgivare som önskar arbeta vidare med dessa frågor och få praktiska tips och råd om hur detta arbete kan bedrivas.

Förteckning över remissinstanserna Bilaga 4 (SOU 2021:86)

Remissinstanser som har gett in yttrande Arbetsdomstolen, Arbetsgivarverket, Arbetsmiljöverket, Brottsförebyggande rådet, Brottsoffermyndigheten, Diskrimineringsombudsmannen, Domstolsverket, Folkhälsomyndigheten, Försäkringskassan, Institutet för mänskliga rättigheter, Jämställdhetsmyndigheten, Jönköpings tingsrätt, Landsorganisationen i Sverige (LO), Migrationsverket, Myndigheten för arbetsmiljökunskap, Polismyndigheten, Socialstyrelsen, Stockholms universitet (Juridiska fakultetsnämnden), Svea hovrätt, Svenska ILO-kommittén, Svenskt Näringsliv, Sveriges akademikers centralorganisation (Saco), Sveriges Kommuner och Regioner, Tjänstemännens centralorganisation (TCO), Uppsala universitet (Nationellt centrum för kvinnofrid) och Åklagarmyndigheten.

ILO:s konvention (nr 191) om en säker och Bilaga 5 hälsosam arbetsmiljö (konsekvensändringar)

Safe and Healthy Working Konvention (nr 191) om en säker

Environment (Consequential och hälsosam arbetsmiljö (konse-

Amendments) Convention, 2023 kvensändringar)

(No 191)

Preamble Ingress

The General Conference of the Internationella arbetsorganisatio- International Labour Organization, nens generalkonferens,

Having been convened in Geneva som har sammankallats till Genève by the Governing Body of the av Internationella arbetsbyråns sty- International Labour Office, and relse och samlats där den 5 juni having met at its 111th Session on 2023 till sitt 111:e möte, 5 June 2023,

Recalling the resolution on the som erinrar om den resolution om inclusion of a safe and healthy inkluderande av en säker och hälsoworking environment in the ILO’s sam arbetsmiljö i ILO:s ramverk framework of fundamental prin- för grundläggande principer och ciples and rights at work, adopted at rättigheter i arbetslivet som antogs its 110th Session (June 2022), vid dess 110:e möte (juni 2022),

Having decided to adopt certain som har beslutat att anta vissa proposals with regard to the amend- förslag till ändring av 1999 års ment of the Worst Forms of Child konvention om de värsta formerna Labour Convention, 1999 (No. av barnarbete (nr 182), 2000 års 182), the Maternity Protection Con- konvention om skydd vid havandevention, 2000 (No. 183), the Mari- skap och barnsbörd (nr 183), 2006 time Labour Convention, 2006, as års sjöarbetskonvention i dess amended, the Promotional Frame- ändrade lydelse, 2006 års konvenwork for Occupational Safety and tion om ett ramverk för att främja Health Convention, 2006 (No. arbetsmiljö (nr 187), 2007 års kon- 187), the Work in Fishing Con- vention om arbete ombord på vention, 2007 (No. 188), the fiskefartyg (nr 188), 2011 års kon- Domestic Workers Convention, vention om hushållsarbetare (nr 2011 (No. 189), the Violence and 189), 2019 års konvention om våld Harassment Convention, 2019 (No. och trakasserier (nr 190) och 2014 190), and the Protocol of 2014 to års protokoll till 1930 års konventhe Forced Labour Convention, tion om tvångsarbete med syftet att 1930, for the purpose of intro- i dessa införa vissa konsekvensducing therein certain amendments ändringar föranledda av antagandet consequential upon the adoption of av resolutionen om inkluderande av the resolution on the inclusion of a en säker och hälsosam arbetsmiljö i safe and healthy working environ- ILO:s ramverk för grundläggande ment in the ILO’s framework of

fundamental principles and rights principer och rättigheter i arbets- Bilaga 5 at work, livet,

Considering that these proposals som konstaterar att dessa förslag must take the form of an inter- måste ha formen av en internationational Convention, nell konvention,

adopts this 12 June 2023 the follo- antar denna dag, den 12 juni 2023, wing Convention, which may be följande konvention, som kan cited as the Safe and Healthy kallas 2023 års konvention om en Working Environment (Conse- säker och hälsosam arbetsmiljö quential Amendments) Conven- (konsekvensändringar): tion, 2023:

Article 1 Artikel 1

1. The words “the ILO Declaration 1. Orden ”ILO:s deklaration om on Fundamental Principles and grundläggande principer och rättig- Rights at Work (1998), as amended heter i arbetslivet från 1998, i in 2022” shall be substituted for the dessändrade lydelse från 2022” ska words “the ILO Declaration on införas i stället för orden ”ILO:s Fundamental Principles and Rights deklaration om grundläggande at Work and its Follow- up, 1998” principer och rättigheter i arbetsor any variant contained in the livet och dess uppföljning från Preamble of the Worst Forms of 2018”, eller varje variant därav, i Child Labour Convention, 1999 ingressen till 1999års konvention (No. 182), the Maternity Protection om de värsta formerna av barn- Convention, 2000 (No. 183), the arbete (nr 182), i ingressen till 2000 Maritime Labour Convention, års konvention om skydd vid 2006, as amended, the Promotional havandeskap och barnsbörd (nr Framework for Occupational 183), i ingressen till 2006 års Safety and Health Convention, sjöarbetskonvention i dessändrade 2006 (No. 187), the Work in Fis- lydelse, i ingressen till 2006 års hing Convention, 2007 (No. 188), konvention om ett ramverk för att the Domestic Workers Convention, främja arbetsmiljö (nr 187), i ing- 2011 (No. 189), and the Protocol of ressen till 2007 års konvention om 2014 to the Forced Labour Con- arbete ombord på fiskefartyg (nr vention, 1930. 188), i ingressen till 2011 årskonvention om hushållsarbetare (nr 189) och i ingressen till 2014 års protokoll till 1930 års konvention om tvångsarbete.

2. The words “the Occupational 2. Orden ”1981 års konvention om Safety and Health Convention, arbetarskydd (nr 155)” och ”2006 1981 (No. 155)” and “the Promo - års konvention om ett ramverk för tional Framework for Occupational att främja arbetsmiljö (nr 187)” ska Safety and Health Convention, i kronologisk ordning införas i 2006 (No. 187)” shall be added in tredje stycket i ingressen till 2006 chronological order in the third års sjöarbetskonvention i dess än- 74 preambular paragraph of the Mari- drade lydelse, i femte stycket i ing-

time Labour Convention, 2006, as ressen till 2007 års konvention om amended, the fifth preambular arbete ombord på fiskefartyg (nr Bilaga 5 paragraph of the Work in Fishing 188) och i tolfte stycket i ingressen Convention, 2007 (No. 188), and till 2014 års protokoll till 1930 års the twelfth preambular paragraph konvention om tvångsarbete. of the Protocol of 2014 to the Forced Labour Convention, 1930.

3. The words “a safe and healthy 3. Orden ”en säker och hälsosam work ing environment” shall be ad - arbetsmiljö” ska läggas till som nytt ded as a new subparagraph (e) of led e) i artikel III i 2006 års sjö- Article III of the Maritime Labour arbetskonvention i dess ändrade ly- Convention, 2006, as amended; as delse, ska läggas till som nytt led e) a new subparagraph (e) of Article i artikel 3.2 i 2011 års konvention 3(2) of the Domestic Workers Con- om hushållsarbetare (nr 189) och vention, 2011 (No. 189); and in ska i artikel 5 i 2019 års konvention Article 5 of the Violence and Ha- om våld och trakasserier (nr 190) rassment Convention, 2019 (No. läggas till efter orden ”anställning 190), after the words “employment och yrkesutövning”. and occupation”.

4. The words “the ILO Declaration 4. Orden ”ILO:s deklaration om on Social Justice for a Fair Globali- social rättvisa för en rättvis globazation (2008), as amended in 2022” lisering från 2008, i dess ändrade shall be substituted for the words lydelse från år 2022” ska införas i “the ILO Declaration on Social stället för orden ”ILO:s deklaration Justice for a Fair Globali zation” or om social rättvisa för en rättvis any variant contained in the Pre- globalisering”, eller varje variant amble of the Domestic Workers därav, i ingressen till 2011 års kon- Convention, 2011 (No. 189), and vention om hushållsarbetare (nr the Protocol of 2014 to the Forced 189) och i ingressen till 2014 års Labour Convention, 1930. protokoll till 1930 års konvention om tvångsarbete.

Article 2 Artikel 2

1. Any Member of the International 1. En medlemsstat i Internationella Labour Organization which, after arbetsorganisationen som efter the date of entry into force of this dagen för denna konventions ikraft- Convention, communicates to the trädande till Internationella arbets- Director-General of the Internatio- byråns generaldirektör sänder sin nal Labour Office its formal ratifi- officiella ratifikation av någon av cation of any of the Conventions, or de konventioner som avses i artikel of the Protocol, referred to in 1 eller av det protokoll som avses Article 1 shall be considered to där ska anses ha ratificerat konvenhave ratified that Convention or the tionen eller protokollet i dess Protocol as amended by this Con- ändrade lydelse enligt denna vention. konvention.

2. Upon ratifying this Convention, 2. Genom att ratificera denna koneach Member recognizes that it vention godtar en medlemsstat att 75

shall continue to be bound by the den även fortsättningsvis är bunden Bilaga 5 provisions of any of the Conven- av bestämmelserna i de konventions or the Protocol referred to in tioner och det protokoll som avses i Article 1 that it has previously artikel 1, i deras ändrade lydelse ratified, as amended by this Con- enligt denna konvention, i den mån vention. som medlemsstaten tidigare har ratificerat nämnda konventioner och protokoll.

Article 3 Artikel 3

The formal ratifications of this De officiella ratifikationerna av Convention shall be communicated denna konvention ska sändas till to the Director-General of the Inter- Internationella arbetsbyråns Genenational Labour Office for regi- raldirektör för registrering. stration.

Article 4 Artikel 4

1. Subject to paragraph 3 of this 1. Med förbehåll för punkt 3 i denna Article, this Convention shall come artikel ska denna konvention träda i into force on the date on which the kraft den dag då ratifikationer från ratifications of two Members of the två medlemsstater i Internationella International Labour Organization arbetsorganisationen har registrehave been registered with the rats hos Internationella arbetsbyrå- Director-General of the Inter- ns generaldirektör. national Labour Office.

2. Thereafter, this Convention shall 2. Därefter ska denna konvention come into force for any Member on träda i kraft för varje annan medthe date on which its ratification is lemsstat den dag då dess ratifikaregistered. tion registreras.

3. This Convention shall come into 3. Denna konvention ska såvitt avforce for the Maritime Labour ser 2006 års sjöarbetskonvention i Convention, 2006, as amended, in dess ändrade lydelse träda i kraft i accordance with Article XIV of the enlighet med artikel XIV i den sistlatter. nämnda konventionen.

Article 5 Artikel 5

The entry into force of this Con- Denna konventions ikraftträdande vention shall close any of the Con- ska medföra att var och en av de ventions, or the Protocol, referred konventioner och det protokoll som to in Article 1 to further ratification avses i artikel 1 upphör att vara in their non-amended version. öppna för ratifikation i sin ej ändrade lydelse.

Article 6 Artikel 6 Bilaga 5 1. The Director-General of the In- 1. Internationella arbetsbyråns geternational Labour Office shall neraldirektör ska underrätta samtlinotify all Members of the Inter- ga medlemsstater i Internationella national Labour Organization of arbetsorganisationen om registrethe registration of all ratifications ringen av alla ratifikationer och förand declarations that have been klaringar som har tagits emot från communicated by the Members of organisationens medlemsstater. the Organization. 2. The Director-General of the 2. Internationella arbetsbyråns ge- International Labour Office shall neraldirektör ska, för registrering i communicate to the Secretary- enlighet med artikel 102 i Förenta General of the United Nations for nationernas stadga, lämna Förenta registration in accordance with nationernas generalsekreterare full- Article 102 of the Charter of the ständiga upplysningar om samtliga United Nations full particulars of ratifikationer och förklaringar som all ratifications and declarations har registrerats i enlighet med bethat have been registered in stämmelserna i de föregående artikaccordance with the provisions of larna. the preceding Articles.

Article 7 Artikel 7

1. Should the Conference adopt a 1. Om konferensen antar en ny konnew Convention revising this Con- vention varigenom denna konvenvention, then, unless the new tion revideras, och den nya kon- Convention otherwise provides: ventionen inte föreskriver annat, ska

(a) the ratification by a Member of a) en medlemsstats ratifikation av the new revising Convention shall den nya konventionen i sig anses ipso jure involve the immediate innebära omedelbar uppsägning av denunciation of this Convention, if denna konvention om och när den and when the new revising Con- nya konventionen träder i kraft, vention shall have come into force;

(b) as from the date when the new b) denna konvention från den dag revising Convention comes into då den nya konventionen träder i force, this Convention shall cease kraft upphöra att vara öppen för to be open to ratification by the ratifikation av medlemsstaterna. Members.

2. This Convention shall in any 2. Denna konvention ska likväl case remain in force in its actual förbli gällande till form och form and content for those innehåll för de medlemsstater som Members which have ratified it but har ratificerat den men inte har have not ratified the revising ratificerat den nya konventionen. Convention.

Article 8 Artikel 8 Bilaga 5 The English, French and Spanish Den engelska, den franska och den versions of the text of this spanska versionen av texten till Convention are equally denna konvention har lika giltighet. authoritative.

ILO:s rekommendation (nr 207) om en säker och Bilaga 6 hälsosam arbetsmiljö (konsekvensändringar)

Safe and Healthy Working Envi- Rekommendation (nr 207) om en

ronment (Consequential Amend- säker och hälsosam arbetsmiljö

ments) Recommendation, 2023 (konsekvensändringar)

(No 207)

Preamble Ingress

The General Conference of the Internationella arbetsorganisatio- International Labour Organization, nens generalkonferens,

Having been convened in Geneva som har sammankallats till Genève by the Governing Body of the av Internationella arbetsbyråns sty- International Labour Office, and relse och samlats där den 5 juni having met at its 111th Session on 2023 till sitt 111:e möte, 5 June 2023,

Recalling the resolution on the in- som erinrar om den resolution om clusion of a safe and healthy work- inkluderande av en säker och hälsoing environment in the ILO’s sam arbetsmiljö i ILO:s ramverk framework of fundamental princi- för grundläggande principer och ples and rights at work, adopted at rättigheter i arbetslivet som antogs its 110th Session (June 2022), vid dess 110:e möte (juni 2022),

Having decided to adopt certain som har beslutat att anta vissa förproposals with regard to the amend- slag till ändring av 2002 års rekomment of the Promotion of Coopera- mendation om främjande av kotives Recommendation, 2002 (No. operativ (nr 193), 2004 års rekom- 193), the Human Resources Deve- mendation om utveckling av mänlopment Recommendation, 2004 niskors resurser (nr 195), 2006 års (No. 195), the Employment Re- rekommendation om anställningslationship Recommendation, 2006 förhållandet (nr 198), 2010 års (No. 198), the HIV and AIDS Re- hiv/aids-rekommendation (nr 200), commendation, 2010 (No. 200), the 2012 års rekommendation om Social Protection Floors Recom- nationellt socialt grundskydd (nr mendation, 2012 (No. 202), the 202), 2015 års rekommendation om Transition from the Informal to the övergången från den informella till Formal Economy Recommenda- den formella ekonomin (nr 204) tion, 2015 (No. 204), and the och 2017 års rekommendation om Employment and Decent Work for sysselsättning och anständigt arbete Peace and Resilience Recommen- för fred och motståndskraft (nr 205) dation, 2017 (No. 205), for the med syftet att i dessa införa vissa purpose of introducing thereincer- konsekvensändringar föranledda av tain amendments consequential antagandet av resolutionen om inupon the adoption of the resolution kluderande av en säker och hälsoon the inclusion of a safe and sam arbetsmiljö i ILO:s ramverk healthy working environment in the

ILO’s framework of fundamental för grundläggande principer och Bilaga 6 principles and rights at work, rättigheter i arbetslivet,

Considering that these proposals som konstaterar att dessa förslag must take the form of a Recom- måste ha formen av en rekommenmendation, dation,

adopts this 12 June 2023 the follo- antar denna dag, den 12 juni 2023, wing Recommendation, which may följande rekommendation, som kan be cited as the Safe and Healthy kallas 2023 års rekommendation Working Environment (Conseque- om en säker och hälsosam arbetsntial Amendments) Recommenda- miljö (konsekvensändringar): tion, 2023:

1. The words “the ILO Declaration 1. Orden ”ILO:s deklaration om on Fundamental Principles and grundläggande principer och rättig- Rights at Work (1998), as amended heter i arbetslivet från 1998, i dess in 2022” shall be substituted for the ändrade lydelse från 2022” ska in words “the ILO Declaration on föras i stället för orden ”ILO:s dek - Fundamental Principles and Rights laration om grundläggande prinat Work and its Follow- up, 1998” ciper och rättigheter i arbetslivet or any variant contained in the och dess uppföljning från 1998”, Preamble of the Promotion of eller varje variant därav, i ingressen Cooperatives Recommendation, till 2002 års rekommendation om 2002 (No. 193), the Human främjande av kooperativ (nr 193), i Resources Development Recom- ingressen till 2004 års rekommendation, 2004 (No. 195), the mendation om utveckling av män- Employment Relationship Recom- niskors resurser (nr 195), i ingresmendation, 2006 (No. 198), the sen till 2006 års rekommendation Transition from the Informal to the om anställningsförhållandet (nr Formal Economy Recommen- 198), i ingressen till 2015 års redation, 2015 (No. 204), and the kommendation om övergången från Employment and Decent Work for den informella till den formella Peace and Resilience Recommen- ekonomin (nr 204) och i ingressen dation, 2017 (No. 205), and in till 2017 års rekommendation om Paragraph 8(1)(a) of the Promotion sysselsättning och anständigt arbete of Cooperatives Recommendation, för fred och motståndskraft (nr 205) 2002 (No. 193), Paragraph 35 of samt i punkt 8.1 a i 2002 års rekomthe HIV and AIDS Recommen- mendation om främjande av kodation, 2010 (No. 200), and Para- operativ (nr 193), i punkt 35 i 2010 graphs 23(a) and 41(c) of the års hiv/aids-rekommendation (nr Employment and Decent Work for 200) och i punkterna 23 a och 41 c Peace and Resilience Recommen- i 2017 års rekommendation om sysdation, 2017 (No. 205). selsättning och anständigt arbete för fred och motståndskraft (nr 205).

2. The words “the Occupational 2. Orden ”1981 års konvention om Safety and Health Convention, arbetarskydd (nr 155)” och ”2006 1981 (No. 155)” and “the Prom - års konvention om ett ramverk för 80 otional Framework for Occupatio- att främja arbetsmiljö (nr 187)” ska

nal Safety and Health Convention, i kronologisk ordning införas i 2006 (No. 187)” shall be added in femte stycket i ingressen till 2002 Bilaga 6 chronological order in the fifth årsrekommendation om främjande preambular paragraph of the Pro- av kooperativ (nr 193). motion of Cooperatives Recommendation, 2002 (No. 193).

3. In the Transition from the Infor- 3. I 2015 års rekommendation om mal to the Formal Economy Re- övergången från den informella till commendation, 2015 (No. 204): den formella ekonomin (nr 204)

(a) the word “eight” shall be a) ska ordet ”åtta” ersättas med replaced by “ten” in the eighth ”tio” i åttonde stycket i ingressen, preambular paragraph;

(b) the words “a safe and healthy b) ska orden ”en säker och working environment” shall be hälsosam arbetsmiljö” läggas till added as a new clause (e) of Para- som nytt led e) i punkt 16, graph 16;

(c) in the Annex, the words c) ska, i bilagan, orden ”1981 års “Occupational Safety and Health konvention om arbetarskydd (nr Convention, 1981 (No. 155)” and 155)” och ”2006 årskonvention om “Promotional Framework for Oc - ett ramverk för att främja arbetscupational Safety and Health Con- miljö (nr 187)” strykas från för vention, 2006 (No. 187)” shall be teckningen över instrument under deleted from the list of instruments underrubriken ”Övriga instrument” under the subheading “Other in - och läggas till i kronologisk ordstruments” and shall be added in ning under underrubriken ”Grund chronological order under the sub- läggande konventioner”. heading “Fundamental Conven tions”.

4. The words “the ILO Declaration 4. Orden ”ILO:s deklaration om on Social Justice for a Fair Globali- social rättvisa för en rättvis globalzation (2008), as amended in 2022” isering från 2008, i dess ändrade shall be substituted for the words lydelse från 2022” ska in föras i “the ILO Declaration on Social stället för orden ”ILO:s deklaration Justice for a Fair Globalization, om social rättvisa för en rättvis 2008,” or any variant contained in globalisering från 2008”, eller varje the Preamble of the Social Protec- variant därav, i ingressen till 2012 tion Floors Recommendation, 2012 års rekommendation om nationellt (No. 202), the Transition from the socialt grundskydd (nr 202), i ing- Informal to the Formal Economy ressen till 2015 års rekommen- Recommendation, 2015 (No. 204), dation om övergången från den inand the Employment and Decent formella till den formella ekonomin Work for Peace and Resilience (nr 204) och i ingressen till 2017 års Recommendation, 2017 (No. 205). rekommendation om sysselsättning och anständigt arbete för fred och motståndskraft (nr 205).

5. The Director-General of the In- 5. Internationella arbetsbyråns ge- Bilaga 6 ternational Labour Office shall neraldirektör ska låta utarbeta ofhave official texts prepared of the ficiella texter för de rekommenda- Recommendations referred to in tioner som avses i punkterna 1 och Paragraphs 1 and 4, as amended by 4 i deras ändrade lydelse enligt denthis Recommendation, and shall na rekommendation och ska övercommunicate certified copies of sända bestyrkta kopior av dessa these texts to each of the Members texter till var och en av organisatioof the Organization nens medlemsstater.

ILO:s rekommendation (nr 208) om Bilaga 7 högkvalitativa lärlingsutbildningar

Quality Apprenticeships Recom- Rekommendation (nr 208) om

mendation, 2023 (No. 208) högkvalitativa lärlingsutbildnin-

gar

Preamble Ingress

The General Conference of the In- Internationella arbetsorganisationeternational Labour Organization, ns generalkonferens,

Having been convened in Geneva som har sammankallats till Genève by the Governing Body of the av Internationella arbetsbyråns sty- International Labour Office, and relse och samlats där den 5 juni 2023 having met at its 111th Session on 5 till sitt 111:e möte, June 2023,

Noting that global unemployment som konstaterar att de globala arand underemployment rates conti- betslöshets- och undersysselsättnue to be high, that inequality ningstalen fortsatt är höga, att ojämpersists and that rapid transfor- likhet fortfarande förekommer och mations in the world of work, such att snabba förändringar i arbetslivet, as those resulting from the challeng- bland annat till följd av utmaninges of climate change, exacerbate arna i samband med klimatförändskills mismatches and skills short- ring, förvärrar matchningsproblemages, requiring the development of en på arbetsmarknaden och kompequality apprenticeships that provide tensbristen, varför det behöver utopportunities for people of all ages vecklas högkvalitativa lärlingsutto skill, reskill and upskill continu- bildningar som ger människor i alla ously, åldrar möjlighet till kontinuerlig utbildning, omskolning och fortbildning,

Noting also that this continuous som också konstaterar att sådan konskilling, reskilling and upskilling tinuerlig utbildning, omskolning contributes to promoting full, pro- och fortbildning bidrar till att främja ductive and freely chosen employ- fullständig, produktiv och fritt vald ment and decent work for all, sysselsättning och anständigt arbete för alla,

Underlining the importance of qua- som framhåller vikten av högkvalility education and training for all tativ utbildning för alla och vikten and access to quality lifelong lear- av tillgång till högkvalitativt livsning, långt lärande,

Recalling that all human beings som erinrar om att alla människor have the right to pursue both their har rätt att eftersträva både matematerial well-being and their spiri- riellt välstånd och andlig utveckling

tual development in conditions of under levnadsvillkor som utmärks Bilaga 7 freedom and dignity, of economic av frihet och värdighet, ekonomisk security and equal opportunity, trygghet och lika möjligheter,

Recognizing that the promotion and som noterar att främjande och utdevelopment of quality apprentice- veckling av högkvalitativa lärlingsships can lead to decent work, utbildningar kan leda till anständigt contribute to effective and efficient arbete, bidra till en ändamålsenlig responses to world of work chal- och resurseffektiv hantering av utlenges and provide lifelong learning maningar i arbetslivet och skapa opportunities to enhance producti- möjligheter till livslångt lärande vity, resilience, transitions and em- som kan höja produktiviteten, öka ployability and meet current and motståndskraften, underlätta överfuture needs of apprentices, employ- gångar, öka anställningsbarheten ers and the labour market, och tillgodose lärlingarnas, arbetsgivarnas och arbetsmarknadens nuvarande och framtida behov,

Recognizing that the promotion, som noterar att främjande, utveckdevelopment and delivery of quality ling och genomförande av högkvaliapprenticeships can also support tativa lärlingsutbildningar också kan entrepreneurship, self-employment, stödja entreprenörskap, egenföreemployability, the transition to the tagande, anställningsbarhet, överformal economy, the creation of de- gången till den formella ekonomin, cent jobs and the growth and sus- skapandet av anständiga arbeten och tainability of enterprises, företagens tillväxt och hållbarhet,

Considering that an effective frame- som anser att en ram för högkvaliwork for quality apprenticeships tativa lärlingsutbildningar är ändarequires apprenticeships to be well målsenlig endast om den innebär att regulated, sustainable, sufficiently lärlingsutbildningarna dels är väl funded, inclusive and free from reglerade, hållbara, adekvat finandiscrimination, violence and harass- sierade, inkluderande och fria från ment and exploitation, to promote diskriminering, våld, trakasserier gender equality and diversity, to och utnyttjande, dels främjar jämprovide adequate remuneration or ställdhet och mångfald, dels är knutother financial compensation and na till adekvat lön eller annan ekosocial protection coverage, to lead to nomisk ersättning och till socialförrecognized qualifications and to säkringstäckning, dels leder till erenhance employment outcomes, kända kvalifikationer, dels förbättrar utfallet i fråga om sysselsättning,

Emphasizing that apprenticeships som framhåller att lärlingsutbildshould be promoted and regulated, ningar bör främjas och regleras, including through social dialogue, inbegripet genom dialog mellan with a view to ensuring their quality, arbetsmarknadens parter, med syftet providing benefits and protection to att dels garantera deras kvalitet, dels apprentices and enterprises, and se till att lärlingarna och företagen enhancing the attractiveness of ap- erhåller fördelar och åtnjuter skydd, 84 prenticeships to potential appren- dels göra lärlingsutbildningarna mer

tices and employers, including attraktiva för potentiella lärlingar micro, small and medium-sized och arbetsgivare, inbegripet mikro- Bilaga 7 enterprises, företag och små och medelstora företag,

Recalling the provisions of the som erinrar om bestämmelserna i Universal Declaration of Human den allmänna förklaringen om de Rights, the International Covenant mänskliga rättigheterna, den interon Civil and Political Rights, and nationella konventionen om medthe International Covenant on Eco- borgerliga och politiska rättigheter nomic, Social and Cultural Rights, och den internationella konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter,

Underlining the relevance of the som understryker att ILO:s dekla- ILO Declaration on Fundamental ration om grundläggande principer Principles and Rights at Work och rättigheter i arbetslivet från (1998), as amended in 2022, the ILO 1998, i dess ändrade lydelse från Declaration on Social Justice for a 2022, ILO:s deklaration om social Fair Globalization (2008), as amen- rättvisa för en rättvis globalisering ded in 2022, the Tripartite Decla- från 2008, i dess ändrade lydelse ration of Principles concerning från 2022, trepartsdeklarationen om Multinational Enterprises and principer för multinationella företag Social Policy, as amended in 2022, och socialpolitik, i dess ändrade the Conclusions concerning the pro- lydelse från 2022, slutsatserna om motion of sustainable enterprises främjande av hållbara företag från (2007) and the ILO Centenary Dec- 2007 och ILO:s hundraårsdeklalaration for the Future of Work ration för framtidens arbetsliv från (2019) for the promotion of quality 2019 alla är relevanta för främjandet apprenticeships and the effective av högkvalitativa lärlingsutbildninprotection of all apprentices, parti- gar och ett ändamålsenligt skydd av cularly in the light of the profound samtliga lärlingar, särskilt mot baktransformations in the world of grund av de genomgripande förwork, ändringar som sker i arbetslivet,

Recalling the provisions of other som erinrar om bestämmelserna i relevant ILO instruments, particu- andra relevanta ILO-instrument, larly the Employment Policy däribland sysselsättningskonventio- Convention (No. 122) and Recom- nen (nr 122) och sysselsättningsmendation (No. 122), 1964, the rekommendationen (nr 122) från Human Resources Development 1964, 1975 års konvention om Convention, 1975 (No. 142), the utveckling av mänskliga resurser (nr Employment Policy (Supplemen- 142), 1984 års rekommendation om tary Provisions) Recommendation, sysselsättningspolitik (tilläggs- 1984 (No. 169), the Private Em- bestämmelser) (nr 169), 1997 års ployment Agencies Convention, konvention om privat arbetsför- 1997 (No. 181), the Human Re- medling (nr 181), 2004 års rekomsources Development Recommen- mendation om utveckling av mändation, 2004 (No. 195), and the niskors resurser (nr 195) och 2015 Transition from the Informal to the års rekommendation om övergång-

Formal Economy Recommendation, en från den informella till den for- Bilaga 7 2015 (No. 204), mella ekonomin (nr 204),

Having decided upon the adoption som har beslutat att anta vissa förof certain proposals concerning slag rörande högkvalitativa lärlingsquality apprenticeships, which is the utbildningar, vilket utgör den fjärde fourth item on the agenda of the punkten på dagordningen för mötet, session, and having determined that och som har slagit fast att dessa these proposals shall take the form förslag ska ges formen av en of a Recommendation, rekommendation,

adopts this 16 June 2023 the antar denna dag, den 16 juni 2023, following Recommendation, which följande rekommendation, som kan may be cited as the Quality kallas 2023 års rekommendation Apprenticeships Recommendation, högkvalitativa lärlingsutbildningar: 2023:

I. Definitions, scope and means of I. Definitioner,

implementation tillämpningsområde och

genomförandemetoder

1. For the purposes of this Recom- 1. I denna rekommendation används mendation: följande uttryck med de betydelser som anges i det följande.

(a) the term “apprenticeship” should a) ”lärlingsutbildning”: en utbild be understood as a form of edu- ningsform reglerad av ett lärlingscation and training that is governed utbildningsavtal som ger en lärling by an apprenticeship agreement, möjlighet att tillägna sig de that enables an apprentice to acquire färdigheter som krävs för att utöva the competencies required to work ett yrke genom en strukturerad in an occupation through structured utbildning bestående av lärande and remunerated or otherwise både på och utanför arbetsplatsen financially compensated training för vilken utgår lön eller annan consisting of both on-the-job and ekonomisk ersättning och vilken off-the-job learning and that leads to leder till en erkänd kvalifikation. a recognized qualification;

(b) the term “intermediary” should b) ”utbildningsförmedlare”: en enbe understood as an entity, other het annan än värdföretaget eller utthan the host enterprise or the bildningsanordnaren som samordeducational and training institution, nar, stöder eller bistår vid tillhandathat coordinates, supports or assists hållandet av lärlingsutbildning. in the provision of an apprenticeship;

(c) the term “pre -apprenticeship c) ”lärlingsförberedande program”: programme” should be understood ett program avsett att hjälpa as a programme designed to help potentiella lärlingar att utveckla sina potential apprentices to develop färdigheter så att de blir bättre för-

their competencies with a view to beredda för att fungera på en improving their workplace pre- arbetsplats eller uppfyller de for- Bilaga 7 paredness or meeting the formal mella kraven för antagning till en entry requirements for an appren- lärlingsutbildning. ticeship;

(d) the term “recognition of prior d) ”erkännande av tidigare lärande”: learning” should be understood as a en process som innebär att kvaliprocess, undertaken by qualified ficerad personal i enlighet med på personnel, of identifying, documen- förhand fastställda resultat av ting, assessing and certifying a lärande identifierar, dokumenterar, person’s competencies, acquired bedömer och intygar färdigheter through formal, non-formal or in- som en person har tillägnat sig geformal learning, based on establish- nom formellt, icke-formellt eller ined qualification standards. formellt lärande.

2. This Recommendation applies to 2. Denna rekommendation är apprenticeships in all enterprises tillämplig på lärlingsutbildningar and sectors of economic activity. inom alla företag och ekonomiska sektorer.

3. Members may give effect to the 3. Medlemsstaterna får sätta i kraft provisions of this Recommendation bestämmelserna i denna rekommenthrough national laws and regu- dation genom nationella lagar och lations, collective agreements, poli- andra författningar, kollektivavtal, cies and programmes or other politiska åtgärder och program eller measures consistent with national andra åtgärder som är förenliga med law and practice. nationell rätt och praxis.

4. Members should implement the 4. Medlemsstaterna bör genomföra provisions of this Recommendation bestämmelserna i denna in consultation with representative rekommendation i samråd med employers’ and workers’ representativa arbetsgivar- och organizations. arbetstagarorganisationer.

II. Regulatory framework for II. Regelverk för högkvalitativa

quality apprenticeships lärlingsutbildningar

5. Members should incorporate and 5. Medlemsstaterna bör se till att promote quality apprenticeships deras relevanta politik på områdena within their relevant education, allmän utbildning, yrkesutbildning, vocational training, lifelong lear- livslångt lärande och sysselsättning ning and employment policies. inbegriper och främjar högkvalitativa lärlingsutbildningar.

6. Members should establish a 6. Medlemsstaterna bör upprätta ett regulatory framework for quality regelverk för högkvalitativa lärlingapprenticeships, and qualification sutbildningar liksom ramar eller frameworks or systems to facilitate system för erkännande av färdigthe recognition of competencies heter som har förvärvats genom 87

acquired through apprenticeships. lärlingsutbildning. Representativa Bilaga 7 Representative employers’ and arbetsgivar- och arbetstagarorganiworkers’ organizations should be sationer bör medverka vid utforminvolved in the design, imple- ning, genomförande, uppföljning mentation, monitoring and eva- och utvärdering av regelverk, ramar, luation of frameworks, systems, system, politik och program för policies and programmes for quality högkvalitativa lärlingsutbildningar . apprenticeships.

7. Members should establish or 7. Medlemsstaterna bör inrätta eller designate one or more public auth- utse en eller flera myndigheter med orities responsible for regulating ansvar för reglering av lärlingsapprenticeships, in which represen- utbildningar. Representativa arbetsta tive employers’ and workers’ or - givar- och arbetstagarorganisationer ganizations should be represented. bör vara företrädda inom denna eller dessa myndigheter.

8. Members should ensure that the 8. Medlemsstaterna bör se till att de competent authorities have clearly behöriga myndigheterna har tydligt defined responsibilities, are angivna ansvarsområden, erhåller adequately funded and work in close adekvat finansiering och har ett nära cooperation with other authorities or samarbete med andra myndigheter institutions responsible for regu- eller inrättningar som ansvarar för lating or delivering education and reglering eller genomförande av training, labour inspection, social utbildning, arbetsmiljöinspektioner, protection, occupational safety and socialt skydd och arbetsmiljöfrågor health, and public and private samt offentliga och privata arbetsemployment services. förmedlingstjänster.

9. Members should adopt a process, 9. Medlemsstaterna bör införa en in which representative employers’ process, i vilken representativa arand workers’ organizations partici - betsgivar- och arbetstagarorganipate, for determining whether an sationer medverkar, för fastställande occupation is suitable for quality ap- av huruvida ett yrke lämpar sig för prenticeships, taking into account: högkvalitativa lärlingsutbildningar. I den processen bör följande beaktas : (a) the competencies needed to work a) De färdigheter som behövs för in that occupation; arbete i yrket.

(b) the appropriateness of an b) Det lämpliga i att förvärva dessa apprenticeship as a means of acqui- färdigheter genom lärlingsutbildring such competencies; ning. .

(c) the duration of the apprentice- c) Längden på den lärlingsutbildship required to acquire such com- ning som krävs för förvärvande av petencies; dessa färdigheter.

(d) the current and future demand d, Nuvarande och framtida kompefor skills in, and employment tensbehov och sysselsättningspoten- Bilaga 7 potential of, that occupation; tial inom yrket.

(e) the occupational, training and e, Arbetsgivar- och arbetstagarorgalabour market expertise of nisationernas sakkunskap såvitt avemployer s’ and workers ’ organi- ser yrket, utbildningen och arbetszations; marknaden.

(f) the wide range of emerging f) Det stora antalet framväxande nya occupational fields, and evolving yrkesområden och den utveckling production processes and services. som sker inom produktionsprocesser och tjänster.

10. Members should, in consultation 10. Medlemsstaterna bör utifrån with representative employers’ and omständigheterna och i samråd med workers’ organizations, establish representativa arbetsgivar- och aroccupation-specific or general stan- betstagarorganisationer fastställa yrdards, as appropriate, for quality kesspecifika eller allmänna normer apprenticeships by taking measures för högkvalitativa lärlingsutbildthat provide, among other things, ningar. Därvid bör de bland annat for: fastställa regler för följande:

(a) the minimum age for admission, a) Minimiålder för antagning, i in accordance with the Minimum överensstämmelse med konven- Age Convention, 1973 (No. 138), tionen om minimiålder, 1973 (nr and the Worst Forms of Child 138) och 1999 års konvention om de Labour Convention, 1999 (No. värsta formerna av barnarbete (nr 182); 182).

(b) occupational safety and health, b) Arbetsmiljö, i överensstämmelse in accordance with the Occupational med 1981 års konvention om Safety and Health Convention, 1981 arbetarskydd (nr 155) och 2006 års (No. 155), and the Promotional konvention om ett ramverk för att Framework for Occupational Safety främja arbetsmiljö (nr 187). and Health Convention, 2006 (No. 187);

(c) any educational qualifications, c) Eventuella kvalifikationer, preattainments or prior learning re- stationer eller förkunskaper som quired for admission; krävs för antagning.

(d) the responsibilities of appren- d) Det ansvar som åvilar lärlingar, tices, employers, educational and arbetsgivare, utbildningsanordnare training institutions, and inter- och utbildningsförmedlare . mediaries;

(e) the supervision of apprentices by e) Handledning av lärlingar som qualified personnel and the nature of ombesörjs av kompetent personal, such supervision; inbegripet arten av denna handledning . 89

Bilaga 7 (f) the appropriate balance between f) En lämplig fördelning mellan apprentices and workers in the lärlingar och anställda arbetstagare workplace, with a view to ensuring på arbetsplatsen, med syftet att se till successful apprenticeship program- att lärlingsutbildningarna blir frammes and adequate supervision, and gångsrika och att lärlingarna får while taking into account the need to tillräcklig handledning samt med avoid the replacement of workers beaktande av behovet av att dels and to promote apprenticeships in undvika att lärlingar ersätter anmicro, small and medium-sized ställda, dels främja lärlingsutbildenterprises; ningar inom mikroföretag och små och medelstora företag.

(g) the expected minimum and g) Lärlingsutbildningens förväntade maximum duration of the appren- minimi- och maximilängd. ticeship;

(h) the extent to which the expected h) Eventuella möjligheter att duration of the apprenticeship may reducera lärlingsutbildningens förbe reduced on the basis of prior väntade längd genom tillgodoräklearning or progress made during nande av tidigare lärande eller med the apprenticeship; hänvisning till framsteg som görs under lärlingsutbildningens gång.

(i) learning outcomes and curricula i) Lärandemål och styrdokument, based on relevant occupational grundade på relevant yrkeskompecompetencies, the education and tens, lärlingarnas behov av allmän training needs of apprentices and utbildning och yrkesutbildning samt labour market needs; arbetsmarknadens behov.

(j) the appropriate balance between j) En lämplig fördelning mellan läoff-the-job learning and on-the-job rande utanför respektive på arbetslearning; platsen.

(k) access to vocational guidance k) Tillgång till yrkesvägledning, och and career counselling, and other där så är lämpligt andra stödtjänster, support services as appropriate, före, under och efter lärlingsutbefore, during and after the bildningen. apprenticeship;

(l) the qualifications and experience l) Kvalifikations- och erfarenhetsrequired for teachers, instructors, in- krav för lärare, handledare, internhouse trainers and other experts utbildare och andra experter som involved in apprenticeships; medverkar i lärlingsutbildning.

(m) the appropriate balance between m) Ett lämpligt förhållande mellan apprentices and teachers, taking into antalet lärlingar och antalet lärare, account the need to ensure quality med beaktande av behovet av att education and training; garantera en högkvalitativ allmän utbildning och yrkesutbildning.

(n) the procedures for assessing and n) Förfaranden för att bedöma och certifying the competencies acq- intyga de förvärvade färdigheterna. Bilaga 7 uired;

(o) the qualification acquired on the o) Den kvalifikation som erhålls av successful completion of the ap- den som med godkänt resultat har prenticeship. slutfört en lärlingsutbildning.

11. Members should take measures 11. Medlemsstaterna bör vidta åtto ensure that there is a fair and gärder för att se till att det finns en transparent process by which an rättvis och öppen process som apprenticeship can be undertaken in möjliggör att en lärling som sammore than one enterprise, subject to tycker till detta kan genomföra sin the apprentice’s consent, when this lärlingsutbildning inom flera olika is considered necessary for the företag, i den mån som detta anses completion of the apprenticeship. nödvändigt för slutförandet av lärlingsutbildningen.

12. Members should prescribe the 12. Medlemsstaterna bör föreskriva conditions under which: på vilka villkor

(a) enterprises may offer apprentice- a) företag får erbjuda lärlingsutships; bildningar,

(b) educational and training b) utbildningsanordnare får erbjuda institutions may provide off-the-job utbildning utanför och på arbetsand on-the-job training; platsen,

(c) intermediaries may coordinate, c) utbildningsförmedlare får samsupport or assist in the provision of ordna, stödja eller bistå vid tillapprenticeships. handahållandet av lärlingsutbildning.

13. Members should take measures 13. Medlemsstaterna bör vidta to continuously: åtgärder i syfte att kontinuerligt

(a) develop and strengthen the a) utveckla och stärka myndighetcapacity of government agencies, ers, arbetsgivar- och arbetstagaremployers’ and workers’ organi - organisationers och utbildningsanzations, and educational and trai- ordnares kapacitet, ning institutions;

(b) strengthen the training capacity b) stärka värdföretags utbildningsof host enterprises; kapacitet,

(c) increase the competencies of c) öka kompetensen hos lärare, teachers, instructors, in-house handledare, internutbildare och trainers and other experts involved andra experter som medverkar i in apprenticeship lärlingsutbildning.

14. Members should take measures 14. Medlemsstaterna bör vidta Bilaga 7 to ensure that apprenticeship åtgärder för att se till att system och systems and programmes are program för lärlingsutbildning regularly monitored and evaluated regelbundet följs upp och utvärderas by the competent authorities. The av behöriga myndigheter. Med results of monitoring and ledning av uppföljnings- och utevaluations should be used to adapt värderingsresultaten bör systemen and improve the systems and och programmen anpassas och programmes accordingly. förbättras på aktuella punkter.

III. Protection of apprentices III. Skydd av lärlingar

15. Members should take measures 15. Medlemsstaterna bör vidta åtto respect, promote and realize the gärder för att se till att de grundfundamental principles and rights at läggande principer och rättigheter work in relation to apprenticeships. på arbetsplatsen som är aktuella i samband med lärlingsutbildning iakttas, främjas och förverkligas.

16. Members should take measures 16. Medlemsstaterna bör vidta åtto ensure that apprentices: gärder för att se till att lärlingar

(a) receive adequate remuneration a) erhåller adekvat lön eller annan or other financial compensation, ekonomisk ersättning, som efter which may be increased at different hand under lärlingsutbildningen kan stages of the apprenticeship to höjas i takt med det successiva reflect the progressive acquisition of förvärvandet av yrkesfärdigheter, occupational competencies;

(b) are not required to work hours b ) inte behöver arbeta utöver sådan that exceed limits specified by arbetstid som är tillåten enligt national legislation and collective nationell lagstiftning och kollektivagreements; avtal,

(c) are entitled to holidays with c) har rätt till semester med adekvat adequate remuneration or other lön eller annan ekonomisk ersättfinancial compensation; ning,

(d) are entitled to be absent due to d) har rätt att vara frånvarande vid illness or accident, with adequate sjukdom eller olycksfall, med aderemuneration or other financial kvat lön eller annan ekonomisk compensation; ersättning,

(e) have access to paid maternity or e) har tillgång till betald moderpaternity leave and parental leave; skaps- eller faderskapsledighet och föräldraledighet,

(f) have access to social security and f) har tillgång till sociala tryggmaternity protection; hetsförmåner och skydd vid moderskap,

(g) are afforded freedom of g) åtnjuter föreningsfrihet och får association and the effective sin kollektiva förhandlingsrätt Bilaga 7 recognition of the right to collective erkänd i praktiken, bargaining;

(h) are afforded protection and h) erhåller skydd enligt gällande receive training in respect of arbetsmiljöregler och regler mot disoccupational safety and health and kriminering, våld och trakasserier in respect of discrimination and samt utbildning på dessa områden, violence and harassment;

(i) are entitled to compensation for i) har rätt till ersättning för arbetswork-related injuries and illnesses; relaterade skador och sjukdomar,

(j) have access to an effective j) har tillgång till en ändamålsenlig complaints and dispute resolution ordning för klagomål och tvistmechanism; lösning,

(k) are entitled to protection of k) har rätt till skydd av personupppersonal data. gifter.

IV. Apprenticeship agreement IV. Lärlingsavtal

17. Members should ensure that 17. Medlemsstaterna bör se till att apprenticeships are governed by a lärlingsutbildning regleras av ett written agreement that is concluded skriftligt avtal mellan en lärling och between an apprentice and a host ett värdföretag eller en offentlig enterprise or public institution and, inrättning samt att ett sådant avtal, i if permitted by national laws and den mån som nationella lagar och regulations, may also be signed by a andra författningar tillåter detta, third party, such as an educational or även kan undertecknas av tredje training institution or an inter- part, exempelvis en utbildningsmediary. anordnare eller en utbildningsförmedlare.

18. Members should ensure that an 18. Medlemsstaterna bör se till att apprenticeship agreement: lärlingsavtal

(a) clearly defines the parties’ a) innehåller tydliga uppgifter om respective roles, rights and obli- respektive parts roll, rättigheter och gations; förpliktelser,

(b) specifies where the apprentice- b) innehåller uppgift om var lärship takes place; lingsutbildningen ska äga rum,

(c) does not contain any provision c) inte innehåller någon bestämthat operates to restrict the app- melse som inskränker lärlingens rentice’s opportunities for labour rörelsefrihet på arbetsmarknaden market mobility after the appren- efter lärlingsutbildningen , ticeship; 93

Bilaga 7 (d) contains provisions relating to d) innehåller bestämmelser om the apprenticeship duration, remu- lärlingsutbildningens längd, om lön neration or other financial compen- eller annan ekonomisk ersättning sation and its frequency, hours of och dess utbetalningsfrekvens, om work, rest time, breaks, holidays and arbetstid, vilotid, pauser, semester leave, occupational safety and och ledighet, om arbetsmiljöfrågor, health, social security, dispute reso- om social trygghet, om ordningar lution mechanisms and the termi- för tvistlösning och om uppsägning nation of the apprenticeship agre- av lärlingsavtalet, ement;

(e) identifies the competencies, e) innehåller uppgifter om de certifications or qualifications to be färdigheter, kompetensbevis eller attained and any additional edu- kvalifikationer som är tänkta att cation support to be provided; förvärvas eller uppnås samt om eventuellt tilläggsstöd som ska ges inom utbildningen,

(f) is registered under conditions es- f) registreras på villkor som fasttablished by the competent aut- ställs av den behöriga myndigheten, hority;

(g) is signed at the beginning of the g) undertecknas i samband med att apprenticeship; lärlingsutbildningen inleds,

(h) where the apprentice is a minor, h) i fall där lärlingen är underårig is signed on the apprentice’s behalf undertecknas å lärlingens vägnar av by a parent, guardian or legal en förälder, vårdnadshavare eller representative, or by the apprentice rättslig företrädare, eller av lärwith the consent of a parent, lingen med en förälders, vårdnadsguardian or legal representative, as havares eller rättslig företrädares required by national laws and samtycke, i enlighet med vad som regulations. krävs enligt nationella lagar och andra författningar.

19. Members should develop, in 19. Medlemsstaterna bör i samråd consultation with representative med representativa arbetsgivar- och employers’ and workers’ organi - arbetstagarorganisationer utveckla zations, a model apprenticeship en mall för lärlingsavtal i syfte att agreement to facilitate consistency, främja konsekvens, enhetlighet och uniformity and compliance. regelefterlevnad.

V. Equality and diversity in V. Jämlikhet och mångfald inom

quality apprenticeships högkvalitativa

lärlingsutbildningar

20. Members should take measures 20. Medlemsstaterna bör vidta to promote equality, diversity and åtgärder för att främja jämlikhet, 94 social inclusion in apprenticeships, mångfald och social inkludering i

taking special account of the lärlingsutbildningar och därvid situation and needs of persons särskilt beakta situationen för och Bilaga 7 belonging to one or more vulnerable behoven hos personer som tillhör en groups or groups in situations of eller flera utsatta grupper eller vulnerability. grupper i utsatta situationer.

21. Members should take 21. Medlemsstaterna bör vidta appropriate measures to promote lämpliga åtgärder för att främja jämgender equality and balance in all ställdhet och jämvikt mellan könen i aspects of apprenticeships, in- alla aspekter av lärlingsutbildning, cluding in access to apprenticeships. inbegripet tillträde till lärlingsutbildning. . 22. Members should take effective 22. Medlemsstaterna bör vidta ändameasures to prevent and eliminate målsenliga åtgärder för att förhindra any discrimination, violence and och undanröja diskriminering av, harassment and exploitation against våld och trakasserier mot och utnyttapprentices and provide access to jande av lärlingar samt erbjuda appropriate and effective remedies. tillgång till lämplig och ändamålsenlig gottgörelse.

23. Members should actively 23. Medlemsstaterna bör, i syfte att promote apprenticeships for adults främja fullständig, produktiv och and experienced individuals seeking fritt vald sysselsättning, aktivt främto change industry or occupation, ja lärlingsutbildningar för vuxna upgrade their skills or enhance their personer och erfarna personer som employability, in order to promote önskar byta bransch eller yrke, full, productive and freely chosen förbättra sina färdigheter eller öka employment. sin anställningsbarhet.

24. Members should take measures 24. Medlemsstaterna bör vidta to promote access to quality åtgärder för att främja tillgång till apprenticeships as a means to högkvalitativa lärlingsutbildningar facilitate the successful transition som ett sätt att underlätta en from the informal to the formal framgångsrik övergång från den economy and from insecure to informella till den formella ekonosecure work that is decent and min och från osäkra anställningsprovides access to social security förhållanden till säkra sådana som and labour protection. innebär anständigt arbete och ger tillgång till social trygghet och arbetsrättsligt skydd.

VI. Promotion of quality VI. Främjande av högkvalitativa

apprenticeships lärlingsutbildningar

25. Members should, in consultation 25. Medlemsstaterna bör i samråd with representative employers’ and med representativa arbetsgivar- och workers’ organizations, take mea - arbetstagarorganisationer vidta åtsures to create an enabling environ- gärder för att skapa förutsättningar ment for promoting quality appren- för främjandet av högkvalitativa lärticeships, including by: 95

lingsutbildningar, bland annat ge- Bilaga 7 nom att

(a) developing and implementing a) utveckla och genomföra stratestrategies, setting national goals and gier, sätta upp nationella mål och avallocating adequate resources for sätta tillräckliga resurser för högquality apprenticeships; kvalitativ lärlingsutbildning,

(b) mainstreaming quality appren- b) se till att högkvalitativ lärlingsticeships in national development utbildning blir en central beståndsstrategies and in education, vocatio- del i nationella utvecklingsstrategier nal training, lifelong learning and och i politiken på områdena allmän employment policies; utbildning, yrkesutbildning, livslångt lärande och sysselsättning,

(c) establishing sectoral or occu- c) inrätta sektor- eller yrkesspecifika pational skills bodies to facilitate the kompetensorgan i syfte att underlätimplementation of quality appren- ta genomförandet av högkvalitativ ticeships; lärlingsutbildning,

(d) developing and maintaining d) utveckla och vidmakthålla stabila robust mechanisms, such as labour ordningar, exempelvis system för market information systems and information om arbetsmarknaden regular consultations with repre- och regelbundna samråd med sentative employers’ and workers’ representativa arbetsgivar- och arorganizations, to assess the current betstagarorganisationer, som gör det and future demand for skills with a möjligt att bedöma nuvarande och view to designing or adapting appre- framtida kompetensbehov, så att nticeship programmes accordingly; lärlingsutbildningarna kan utformas eller anpassas i överensstämmelse med de bedömningar som görs,

(e) implementing effective and e) genomföra ändamålsenliga och sustainable financing models; hållbara finansieringsmodeller,

(f) providing incentives and support f) tillhandahålla incitament och services; stödtjänster,

(g) developing robust monitoring g) utveckla stabila uppföljningsmechanisms, including data ordningar, inbegripet insamling gecollection by the competent nom den behöriga myndighetens authority on rates of retention, non- försorg av uppgifter om andelen completion and success in lärlingar som förblir i, avbryter apprenticeships, to assess the respektive slutför lärlingsutbildeffectiveness of financing models ning, så att det kan bedömas hur and incentive schemes in creating ändamålsenliga finansieringsmodelquality apprenticeships; lerna och incitamentsordningarna är när det gäller att skapa högkvalitativ lärlingsutbildning,

(h) facilitating effective public – h) underlätta samarbeten mellan private partnerships to support offentlig och privat sektor till stöd Bilaga 7 quality apprenticeships within a na- för högkvalitativ lärlingsutbildning tional regulatory framework; inom ramen för ett nationellt regelverk,

(i) supporting, where appropriate, i) där så är lämpligt stödja utintermediaries that coordinate, bildningsförmedlare som samordsupport or assist in the provision of nar, stöder eller bistår vid tillhandaapprenticeships; hållandet av lärlingsutbildning,

(j) undertaking awareness-raising j) regelbundet göra insatser för att activities and promotional öka medvetenheten och genomföra campaigns at regular intervals to im- informationskampanjer i syfte att prove the image and attractiveness göra högkvalitativa lärlingsutbildof quality apprenticeships by high- ningar mer välsedda och attraktiva, lighting the benefits of appren- genom att framhålla lärlingsutticeships to workers, young people, bildningarnas fördelar för arbetsfamilies, teachers, career coun- tagare, ungdomar, familjer, lärare, sellors, employers’ and workers’ yrkesvägledare, arbetsgivar- och arorganizations, and employers, betstagarorganisationer och arbetsparticularly micro, small and givare, särskilt mikroföretag och medium-sized enterprises; små och medelstora företag,

(k) increasing awareness of appren- k) öka medvetenheten om lärlingars tices’ rights, entitlements and pro - rättigheter och förmåner samt det tections; skydd som de åtnjuter,

(l) establishing needs-based pre- l) inrätta behovsbaserade lärlingsapprenticeship programmes with a förberedande program med särskild focus on increasing the rates of inriktning på att öka andelen participation, retention and success personer tillhörande en eller flera in apprenticeships by persons utsatta grupper eller grupper i utsatta belonging to one or more vulnerable situationer som deltar i, förblir i och groups or groups in situations of framgångsrikt slutför lärlingsutbildvulnerability; ning,

(m) facilitating access to further m) underlätta tillgången till yrkesvocational training and other edu- specifik fortbildning och andra cation opportunities for apprentices; utbildningsmöjligheter för lärlingar,

(n) providing flexible learning path- n) erbjuda flexibla utbildningsvägar ways and career guidance to support och yrkesvägledning till stöd för mobility, lifelong learning and por- rörlighet, livslångt lärande och tability of skills and qualifications; överflyttbarhet för färdigheter och kvalifikationer,

(o) developing, supporting and o) utveckla och stödja införandet av encouraging the inclusion of men- mentorsprogram i lärlingsutbildnintorships in apprenticeship program- gar samt uppmuntra till detta , mes; 97

Bilaga 7 (p) using new technologies and p) använda ny teknik och innovativa innovative methods to improve the metoder för att öka lärlingsutbildeffectiveness and quality of appren- ningarnas ändamålsenlighet och ticeships; höja deras kvalitet,

(q) promoting apprenticeships in q ) främja lärlingsutbildning inom fields related to the green economy områden med anknytning till grön and a just transition, with a view to ekonomi och rättvis omställning, i disseminating knowledge and buil- syfte att sprida kunskap och bygga ding skills oriented towards the upp färdigheter med inriktning på future of work. framtidens arbetsmarknad .

26. Members should promote a 26. Medlemsstaterna bör främja en culture of lifelong learning, skilling, kultur av livslångt lärande, utbildreskilling and upskilling, including ning, omskolning och fortbildning, with respect to core skills. även med avseende på grundläggande färdigheter.

27. Members should, in consultation 27. Medlemsstaterna bör, i samråd with representative employers’ and med representativa arbetsgivar- och workers’ organizations, with a view arbetstagarorganisationer och med to facilitating the transition from the syftet att underlätta övergången från informal to the formal economy, den informella till den formella take measures to: ekonomin, vidta åtgärder för att

(a) strengthen the capacity of micro, a) stärka mikroföretags och små och small and medium-sized economic medelstora företags kapacitet genunits by facilitating access to om att göra det lättare att få tillgång business development and financial till affärsutvecklingstjänster och fiservices, improving the occupation- nansiella tjänster, genom att förnal safety and health environment, bättra arbetsmiljön och genom att and enhancing the teaching and förbättra de yrkesverksamma hanttraining methods and the technical verkarnas undervisnings- och utand entrepreneurial competencies of bildningsmetoder och deras tekmaster craftspersons; niska kompetens och entreprenörskapskompetens,

b) ensure that apprentices have b) se till att lärlingar erbjuds access to off-the-job learning and möjlighet till lärande utanför may complement their on-the-job arbetsplatsen och möjlighet att där learning in other enterprises or så är lämpligt komplettera sitt through intermediaries, where lärande på arbetsplatsen inom andra appropriate; företag eller via utbildningsförmedlare,

(c) strengthen the capacity of c) öka kapaciteten hos sammanslutassociations of micro, small and ningar av mikroföretag och små och medium-sized economic units, medelstora företag, inbegripet including through financial support, genom ekonomiskt stöd, i syfte att

to improve the quality of höja lärlingsutbildningarnas kvaliapprenticeships; tet, Bilaga 7

(d) adopt a process to recognize d) införa en process för tillgodorelevant prior learning, including räknande av relevant tidigare when acquired in the informal lärande, även sådant lärande som economy, and encourage the har skett i den informella ekonomin, provision of bridging courses. och uppmuntra till anordnande av överbryggningsutbildningar.

VII. International, regional and VII. Internationellt, regionalt och

national cooperation for quality nationellt samarbete för

apprenticeships högkvalitativa

lärlingsutbildningar

28. Members should take measures 28. Medlemsstaterna bör vidta to åtgärder för att

(a) enhance international, regional a) förbättra det internationella, and national cooperation and regionala och nationella samarbetet exchange information on good och utbyta information om god practices, in all aspects of quality praxis såvitt avser alla aspekter av apprenticeships; högkvalitativa lärlingsutbildningar,

(b) cooperate to offer expanded b) samarbeta i syfte att erbjuda learning opportunities to utökade lärandemöjligheter för apprentices and to recognize lärlingar och i syfte att erkänna competencies acquired through färdigheter som har förvärvats apprenticeship programmes or prior genom lärlingsutbildningar eller learning; tidigare lärande ,

(c) build effective partnerships to c) bygga upp ändamålsenliga promote quality apprenticeship samarbeten med syftet att främja programmes, including through högkvalitativa lärlingsutbildningar, tripartite national, sectoral or inbegripet genom trepartsorgan på occupational skills bodies, global nationell nivå, sektorsnivå eller and regional alliances and yrkesnivå, globala och regionala apprenticeship networks; allianser och lärlingsnätverk,

(d) promote the recognition of ap- d) främja erkännande av lärlingsutprenticeship qualifications national- bildningsanknutna kvalifikationer ly, regionally and internationally. på nationell, regional och internationell nivå.

Arbetsmarknadsdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 19 februari 2026

Närvarande: statsminister Kristersson, ordförande, och statsråden Svantesson, Edholm, Waltersson Grönvall, Jonson, Strömmer, Forssmed, Forssell, Slottner, Wykman, Malmer Stenergard, Liljestrand, Bohlin, Carlson, Pourmokhtari, Rosencrantz, Dousa, Larsson, Britz, Mohamsson, Lann

Föredragande: statsrådet Johan Britz

Regeringen beslutar proposition ILOs konvention om avskaffande av våld och trakasserier i arbetslivet och ILOs konvention om en säker och hälsosam arbetsmiljö