Datorisering av tullrutinerna : slutrapport : slutbetänkande

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2014

Tull Data

Systemet

datautrednjngen

u

®U

1989:40

Statens

offentliga utredningar

& 1989:40 E??

Finansdepartementet

Datorisering

av tullrutinerna

-

slutrapport

slutbetänkande av

Tlilldatautredningen

Stockholm 1989

Allmänna Förlaget har utgivit en bibliografi över SOU och Ds som omfattar åren 1981-1987. Den kan köpas från förlagets Kundtjänst, 106 47 STOCKHOLM. Best. nr. 38-12078-X.

Beställare som är berättigade till remissexemplar eller friexemplar kan beställa sådana under adress: Regeringskansliets förvaltningskontor SOU-förrådet 103 33 STOCKHOLM Tel: 08/763 23 20 Telefontid 8° - 12°° (externt och internt) 08/763 10 05 12°° - l6°° (endast internt)

ISBN 91-38-10346-X Graphic Systems, Göteborg 1989 ISSN 0375-250X

Till Statsrådet och chefen för finansdepartementet

Genom beslut den 11 juni 1986 bemyndigade chefen regeringen för finansdepartementet att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att utreda frågor om ADB-baserade rutiner i datautväxlingen mellan tullverket och näringslivet samt om datorisering av tullverkets rutiner.

Med stöd av bemyndigandet tillkallade den departementschefen 3 september 1986 mig som särskild utredare. Vidare förordnades sakkunniga och sekreterare samt personer att ingå i en referensgrupp åt utredningen.

Jag har kallat min utredning tulldatautredningen (TDU).

Jag överlämnade den 1 september 1987 delbetänkandet (SOU 1987:40) av tullens - Datorisering export- och importrutiner förstudie. Med anledning härav uppdrog regeringen den 10 september 1987 åt mig att fortsätta arbetet enligt de riktlinjer som jag föreslog i förstudien.

Den 17 mars 1989 överlämnade jag till regeringen en skrivelse med förslag till förändring av tullprocedurer i samband med datorisering av export- och importrutiner.

Jag har nu slutfört den andra etappen av mitt uppdrag och får härmed överlämna betänkandet av ( ) Datorisering tullrutinerna slutrapport.

Vid slutjusteringen av betänkandet har sakkunnige Nilsson anmält att generaltullstyrelsen avser att i en skrivelse till regeringen vid ett senare tillfälle redovisa sina synpunkter. Av medlemmarna i referensgruppen Thorblad och Tursten samt medlemmen i beslutsgruppen Gunnheden anmälda synpunkter har fogats till betänkandet.

Mitt uppdrag är därmed slutfört.

Stockholm i juni 1989

Sven Moberg

Åke Hjalmarsson

INNEHÅLL Si d .

SAMMANFATTNING 9

1 UTREDNINGSUPPDRAGET 15 1.1 Uppdraget 15 1.2 Syfte och disposition 16 1.3 Organisation av utredningsarbetet 18 1.4 Medverkande 22

2 FÖRSTUDIE OCH BESLUT 27

3 HUVUDSTUDIEN 31 3.1 Arbetet med huvudstudien 31 3.2 TDS utformning en1igt huvudstudien 34

3.2.1 Övergripande funktione11 utformning 34

3.2.2 Utformning av expeditionssystem 38 3.2.3 Godsredovisning och vissa transportsätt 46 3.2.4 Utformning av stödsystem 50 3.2.5 Utformning av övriga delsystem 53

3.2.6 Övergripande teknisk utformning 58

3.3 Eiektroniskt uppgiftsiämnande 70 3.3.1 Centrai mottagningsfunktion 70 3.3.2 Teiekommunikation i TDS 71 3.3.3 Identifiering och rätts1iga frågor 72 3.3.4 Standardiserade meddeianden 74 3.4 Driftsorganisation, 1oka1er och utrustning 75 3.4.1 Utredningsarbete 75 3.4.2 Upphandiing 77 3.5 Användarutbiidning 78

Sid. PÅGÅENDE ARBETE 81 Användarkravspecifikation 81

-Sä-Jä-Jåå

Förberedelser för konstruktionsarbetet 81 Lu Förberede1se för upphandIing 83

U1 GENERALTULLSTYRELSENS ÅTGÄRDER 85

PROCEDURFRÅGOR M.H. 91 Tidigare föres1agna förändringar av tu11pr0cedurerna 91

ONCSONO5

Förenk1ing av tu11taxan 93

00k) Begränsat uppgifts1ämnande för sändningar

med lägre värde 97 Ch Identifiering av uppgifts1ämnare 99 dn Utredningsarbete 99

Lhåå-b

\J\I\IQ bOfUv-i

för driftsstart på o1ika orter 111 Tidsp1an

E1ektroniskt uppgifts1ämnande under

117 Investeringar

[UI-i

CD®®®®® (ADNDI-*D-*ld

Sid. 9 ORGANISATIONSFRÅGOR 139 9.1 Ansvaret ti11 tuiiverket 139 9.2 Organisatoriska âtgärder 140 9.2.1 Utveckiing och införande 140

Bi1aga 1 Regeringens direktiv ti11 TDU (dir. 1986:20) 159 Bi1aga 2 Skrivelse 1989-01-11 ti11 regeringen om central funktion i tu11datasystemet för mottagning av e1ektr0niskt överförda uppgifter från företagen 167 Biiaga 3 Skriveise 1989-03-17 ti11 regeringen om förändring av tu11pr0cedurer i samband med datorisering av export- och importrutiner 179 Bi1aga 4 Skriveise 1989-05-29 ti11 regeringen om förändring av tu11pr0cedurer vid import och export av postförsändeiser 221

SAMMANFATTNING

Tu11datautredningen (TDU) har sedan sommaren 1986 haft ti11 uppdrag (Dir. 1986:20) att utforma förs1ag ti11 hur tu11verkets rutiner vid import och export kan datoriseras samt hur informationsutväxiingen me1ian företagen och tu11verket ska11 kunna ske med hjälp datateknik och utan användning av blanketter.

TDU har således arbetat i nästan tre âr. Under det första âret genomförde TDU en förstudie av hur export- och importrutinerna sku11e kunna datoriseras. Ett de1betänkande (SOU 1987:40) 1ämnades ti11 chefen för finansdepartementet den 1 september 1987. I denna förstudie presenterades grunddragen i ett tu11datasystem som TDU föresiog sku11e utveckias. De tu11procedurer som systemet borde baseras pâ beskrevs översiktiigt 1iksom den centra1- 1oka1a datorstruktur som tu11datasystemet (TDS) borde drivas i.

Regeringen bes1öt den 10 september 1987 att TDU sku11e fortsätta att utveck1a TDS i huvudsakiig överensstâmme1se med de rikt1injer som TDU föreslagit. Efter remissbehand1ing av förstudien redovisade regeringen (prop. 1987/88:100, bi1. 9) för riksdagen sina synpunkter på inriktningen av det fortsatta arbetet. I detta sammanhang föresiog regeringen att den för TDS nödvändiga datacentra1en sku11e för1äggas ti11 Luleå. Riksdagen (SkU 1987/88:42, rskr. 1987/88:369) hade intet att erinra mot vad regeringen anförde.

Sedan hösten 1987 har TDU i tvâ etapper utfört en omfattande huvudstudie av hur TDS i deta1j bör utformas. Vidare har förs1ag Iämnats ti11 ändrade tu11procedurer. I dessa avseenden har TDU kommit fram ti11 i huvudsak fö1jande.

TDS skall innehålla datoriserade rutiner för flertalet av tullverkets åtgärder i samband med tullklarering, tulltaxering och kontroll av främst normal kommersiell import och export av varor. Det betyder att det kommer att finnas expeditionssystem för bl.a. import-, export och transitering. Vidare kommer system att utformas för uppbörd och efterkontroll samt för att ta fram underlag för utrikeshandelsstatistiken. Nu nämnda system behöver stöd från system som innehåller tulltaxan, företagsregister, behörighetsregister och vissa andra gemensamma register.

I samband med att tullrutinerna datoriseras behöver också tullprocedurerna utvecklas. Detta är naturligt i och med att nuvarande procedurer utgâr från en i allt väsentligt manuell hantering av ärendena. En hel del av de förändringar som föreslås har därför ett nära samband med övergång från ett manuellt till ett maskinellt förfarande. Andra förslag syftar till att minska antalet tullklareringsärenden som är tidskritiska. Avsikten härmed är att tullklareringsåtgärderna i så liten utsträckning som möjligt skall påverka godsflödet. TDS utformas vidare för att kunna arbeta med förfaranden härledda ur den för EFTA- och EG-länderna gemensamma transiteringskonventionen, t.ex. godkända avsändare resp. mottagare. I detta sammanhang lämnas också förslag till hur rutinerna i fråga om förtullning av kommersiella postförsändelser kan moderniseras samt om begränsat uppgiftslämnande för sändningar med lägre värde.

Kännetecknande för TDS är att möjligheter öppnas för företagen att överföra uppgifter till tullverket i elektronisk form. Detta innebär att ny teknik behöver tas i anspråk och att delvis nya rättsliga frågor aktualiseras.

Den tekniska lösning för datakommunikationen mellan företagen och tullverket, som TDU stannat för, innebär att alla elektroniska meddelanden förs över en s.k. mottagningsfunktion som är âtskild från tullverkets centraldator i Luleå. Mottagningsfunktionen skall på tullverkets uppdrag drivas av ett dataserviceföretag. Från mottagningsfunktionen förs de elektroniska meddelandena över tullverkets datacentral ut till tullverkets lo-

kaldatorer i ett internt paketförmedlande datakommunikationsnät.

De elektroniska meddelanden som skall överföras från företagen till tullverket och omvänt mäste ha en fullständigt standardiserad form för att kunna hanteras av datasystemet. I anslutning till de standardiserade elektroniska tullmeddelanden som på enhetsdokumentets grund utformats i ett brett internationellt samarbete, har TDU utformat ett antal elektroniska tullmeddelanden som skall användas i TDS. Detta betyder att TDS redan från början kommer att arbeta med meddelanden som överensstämmer med internationellt fastlagd standard.

Uppgifter i tulldeklarationer m.m. lämnas till tullverket under straffansvar. När uppgifter överförs i elektronisk form mäste lämnade uppgifter och uppgiftslämnaren kunna identifieras minst lika väl som när uppgifter lämnas med en undertecknad blankett. TDU har därför studerat de rättsliga och tekniska förutsättningarna för att ett elektroniskt tullmeddelande skall kunna få en tillfredsställande rättslig çtällning. Efter förslag från TDU tillkallade regeringen en särskild utredare som nyligen lämnat förslag (SOU 1989:20) till vissa författningsändringar som behövs inför tullrutinernas datorisering. Därmed kan det elektroniska uppgiftslämnandet i TDS inledas med tillfredsställande rättsliga förutsättningar.

TDS är stort, rymmer tekniskt avancerade delar och skall införas i den stora organisation som tullverket utgör. TDU föreslår därför att systemet skall införas i fyra etapper på följande sätt.

Etapp 1 bör börja genomföras senast den 1 juni 1990 samt omfatta exportfunktioner och de transitfunktioner som berör exporten. Etapp 2 bör börja genomföras den 1 januari 1991 samt omfatta import- och uppbördsfunktioner och resterande transitfunktioner. Resterande delsystem införs med en etapp 3 den 1 juli 1991 och en etapp 4 den 1 januari 1992.

Datorer börjar installeras i datacentralen i Luleå under hösten 1989. Under 1990 avses lokaldatorer installeras och tas i drift

i Haparanda, Norrköping och Västerås. I början av 1991 sker insta11ation i Tre11eb0rg och Ar1anda. Under 1991 avses sedan fortsatt insta11ation ske pä större tu11p1atser som t.ex. He1singborg, Göteborg, Malmö, Stockho1m och Svinesund. Återstâende tu11p1atser datoriseras under 1992 så att så gott som a11a tu11p1atser i början av 1993 har ti11gáng ti11 TDS.

TDS är ett för tu11verket och närings1ivet grundläggande och iângsiktigt system och utgör en stor investering. De investeringar, driftkostnader och intäkter som bedöms vara förenade med utveck1ing och drift av systemet har beräknats och förts samman i en översiktlig iönsamhetskaikyi. Kostnaderna för att under - TDS bedöms femârsperioden 1988/89 1992/93 utveck1a och driva nu b1i 20 X högre än vad som för tvâ år sedan bedömdes i förstudien. Datoriseringen av tu11rutinerna innebär en genomgripande intern kontorsrati0na1isering av tu11verket. Intäkterna för staten utgörs därför i första hand av en möjlig personaibesparing som uppgår tiil ca 350 personâr. Ka1ky1en visar att intäktsströmmen kan förväntas vara större än utgiftsströmmen från budgetåret 1992/93. Hela investeringen är en1igt kalkylen återbetald budgetåret 1995/96 och TDS ger ett överskott från detta âr.

Pâ uppdrag av regeringen har TDU nu genomfört en förstudie och en huvudstudie av ett tuiidatasystem som på ett genomgripande sätt förändrar det sätt på vi1ket tu11verket utför arbetsuppgifterna. Utredningsarbetet har utförts i nära kontakt med tu11verket. TDS ska11 nu konstrueras och införas. Det är då nödvändigt att arbetet ieds av den myndighet som ska11 använda systemet. TDU föres1âr därför att regeringen ska11 uppdra ät genera1tu11styre1sen att frân den 1 ju1i 1989 1eda det fortsatta arbetet med att konstruera och införa TDS.

Den reformering av tu11förfarandet som TDS innebär förväntas ge samhä11et och företagen procedurmässigt och tekniskt rationelia rutiner för den för vårt iands ekonomiska vä1stând så betyde1sefu11a utrikeshandein. Vidare avses tu11verket kunna utföra sina arbetsuppgifter på ett mer kostnadseffektivt sätt samtidigt som

tu11tjänstemännen kan erbjudas gynnsamma arbetsförutsättningar.

1 UTREDNINGSUPPDRAGET

1.1 Uppdraget

I korthet innebär uppdraget till tulldatautredningen (TDU) att förslag skall lämnas till hur ADB-baserade rutiner i datautväxlingen mellan företagen och tullverket skall kunna ersätta nuvarande blankettbaserade rutiner. Vidare skall förslag lämnas om hur tullverkets hantering av uppgifterna kan automatiseras med hjälp av modern datateknik.

En väsentlig skillnad har visat sig föreligga mellan uppdragets tvâ delar. Datorisering av tullverkets hantering av uppgifterna när dessa väl nått verket anser jag en tradionell kontorsutgör rationalisering av det slag som bl.a. riksskatteverket samt riksförsäkringsverket med försäkringskassorna redan har genomgått. Verksamheten lämpar sig väl för datorisering och i huvudsak etablerad teknik kan användas för ändamålet. Önskemål om en långtgående decentralisering av datorstödet har dock visat sig ge upphov till inte obetydliga tekniska problem.

När det däremot gäller att ersätta blankettbaserad informationsöverföring med elektronisk meddelandeutväxling (EDI) mellan företagen och tullverket har jag funnit att situationen är en helt annan. Det är då fråga om att ta i anspråk en ännu inte helt etablerad teknik pâ ett omrâde som befinner sig i snabb utveckling. Dessutom gäller att uppgiftslämnandet skall ske under förvaltnings- och straffrättsligt godtagbara former. Såväl tekniska som juridiska problem behöver lösas för att redan från början tillräcklig stadga skall kunna skänkas åt det elektroniska uppgiftslämnandet.

De direktiv (Dir. 1986:20) för tulldatautredningen som regeringen beslöt vid den 11 juni 1986 återges i regeringssammanträde sin helhet i bilaga 1.

Den 1 september 1987 lämnade TDU delbetänkandet (SOU 1987:40) Datorisering av tullens export- och importrutiner till chefen för finansdepartementet. I betänkandet, som utgör en förstudie för tulldatasystemet (TDS), ingick ett tiotal förslag till riktlinjer som regeringen borde fastställa för det fortsatta utveckbeslöt den 10 september 1987 att TDU lingsarbetet. Regeringen tills vidare skulle fortsätta sitt arbete enligt de riktlinjer som utredningen föreslog.

Det arbete som TDU utfört under de tvâ senaste åren är omfattanhar självfallet varit att de och mângskiftande. Huvuduppgiften som led i huvudstudien avseende TDS utforma användarkravspecifikationer och tekniska systembeskrivningar. I detta avseende arbetet inte väsentligt från vad som görs i samband skiljer sig med utveckling av andra datasystem - låt vara att de många delsystemen i TDS gjort arbetet omfattande och komplext. Särpräglat har dock varit att TDU som led i systemutvecklingsarbetet har behövt utforma förslag till en mängd förändringar i de svenska tullprocedurerna. Av särskild karaktär och svårighetsgrad har också varit nâgra frågor som måste lösas för att elektroniskt datautbyte skall kunna användas mellan företagen och tullverket. Här har delvis ny mark måst brytas. Detta har gällt främst i fråga om användning av en särskild mottagningsfunktion för extern datakommunikation, utformning av standardiserade elektroniska tullmeddelanden samt de rättsliga grundvalarna för elektroniskt uppgiftslämnande.

1.2 Syfte och disposition

Denna slutrapport från TDU har inte ett syfte eller innehåll som motsvarar vad som är vanligt i betänkanden frân kommittéer och särskilda utredare. Viktiga sakliga beslut om datoriseringen av tullrutinerna av statsmakterna redan med anledning av förtogs

studien. Då beslutades att ett tulldatasystem skulle utvecklas i huvudsaklig överensstämmelse med vad TDU föreslagit. Syftet med detta betänkande är främst att utgöra underlag för regeringen att uppdra åt generaltullstyrelsen att utveckla och införa ett tulldatasystem i huvudsaklig överensstämmelse med vad som framkommit i TDU:s arbete. I övrigt lämnas nâgra fâ nya förslag där regeringen eller generaltullstyrelsen bör vidta åtgärder.

Detta betänkande har disponerats på så sätt att i de närmast följande tvâ avsnitten (1.3 och 1.4) beskrivs det sätt på vilket arbetet varit organiserat och redovisas vilka som medverkat i arbetet.

Som en bakgrund till den fortsatta framställningen redogörs ikagitel 2 därefter kortfattat för förslagen i förstudien och statsmakternas beslut med anledning härav.

Det arbete som bedrivits i huvudstudiefasen har dokumenterats i olika rapporter. Dokumentationen omfattar många tusen sidor. Många hundra viktiga beslut har fattats om tulldatasystemets utformning. Även dessa är dokumenterade. Det är inte möjligt att i ett betänkande av rimlig rättvisande sätt omfattning pâ ett redogöra för innehållet i dessa rapporter och ställningstaganden. I kapitel 3 lämnas emellertid en översiktlig presentation av det tulldatasystem som TDU format sedan regeringen i september 1987 uppdrog ât TDU att fortsätta arbetet i enlighet med föreslagna riktlinjer. I kapitel 4 redogörs för arbete som ännu pågår inom TDU och som således inte slutrapporterats och lett till ställningstaganden.

När utredningsarbetet i olika projekt förts så långt att det börjat få karaktär av verkställighetsâtgärder har generaltullstyrelsen tagit ansvar för det fortsatta arbetet. Även i övrigt har generaltullstyrelsen utfört en hel del åtgärder som förberedelser för den förestående datoriseringen. De viktigare ätgärder generaltullstyrelsen vidtagit under 1988 och 1989 sammanfattas i kagitel 5.

I samband med att tu11rutinerna datoriseras behöver också tu11utveck1as. I kapitel 6 redovisas de förs1ag ti11 procedurerna procedurândringar som TDU under våren 1989 1ämnat till regeringen. Vidare presenteras ytter1igare nâgra förs1ag ti11 förändringar som framkommit sent i utredningsarbetet.

Tu11datasystemet är stort och k0mp1ext. Ett stegvist införande är därför I kagite1 7 lämnas förs1ag ti11 den tidsnödvändigt. ti11 grund för konstruktion och införande av p1an som bör iigga TDS.

I kagite1 8 presenteras en uppskattning av de kostnader och intäkter som TDS kan bedömas ge staten. Dessa uppskattningar förs också samman i en Iönsamhetska1ky1.

TDU att det är hög tid att ansvaret för I kagite1 9 konstaterar fortsatt utveckiings- och införandearbete avseende TDS återgår ti11 och föreslår en tidpunkt härför. I genera1tu11styre1sen ansiutning härti11 iämnas synpunkter på organisatoriska åtgärder i genera1tu11styre1sen som kan under1ätta detta ansvarsövertagande.

slutord varefter i I kagite1 10 utta1ar utredningsmannen nâgra 11 en hemstä11an görs att regeringen ska11 fatta vissa kagite1 bes1ut, främst att uppdra ât genera1tu11styre1sen att fu11fö1ja arbetet.

1.3 Organisation av utredningsarbetet

Under förstudiefasen, som utfördes under budgetåret 1986/87, bedrevs arbetet i TDU i sedvan1iga utredningsformer. Arbetet 1eddes av den särski1de utredaren som hade stöd av sakkunniga och med1emmar i en referensgrupp. Utredaren biträddes av ett sekretariat vilket som mest innehö11 ungefär tio he1tidsarbetande.

Efter det att förstudien hade iämnats den 1 september 1987 och fattat bes1ut med an1edning härav p1anerades det regeringen

fortsatta arbetet. De uppgifter som behövde lösas identifierades och erforderliga personalresurser m.m. preciserades. I oktober 1987 formades den arbetsorganisation som därefter i sina huvuddrag har använts under huvudstudiefasen. Organisationen belyses översiktligt i figur 1.1.

Viktiga beslut har fattats av den särskilde utredaren i beslutsru en. I gruppen har ingått en person ur verksledningen vid generaltullstyrelsen, ordföranden i Svenska Tulltjänstemannaförbundet (STF) och ordföranden i SACO/SR-föreningen vid tullverket. Föredragande i gruppen har varit huvudprojektledaren. Syftet med beslutsgruppen har varit att säkerställa att de beslut som fattas av den särskilde utredaren är tillräckligt förankrade i tullverket inför verkets Övertagande av ansvaret för utveckling och införande av TDS. Beslutsgruppen har sammanträtt ungefär en gång i månaden.

Gemensamma sammanträden med de sakkunniga och medlemmarna i referensgruggen har hållits ungefär en gång i månaden.

Huvudgrojektledaren, som tillika varit TDU s sekreterare, har lett det dagliga arbetet i utredningen.

Utvecklingsarbetet delades in i åtta projekt som också framgår av figur 1.1. Arbetet i projekten samordnades och leddes i en projektledningsgrupp som bestod av huvudprojektledaren och projektledarna m.fl.

Systemutvecklingsprojektet har varit indelat i ett drygt halvdussin delprojekt som under projektledaren har letts av delprojektledare.

Arbetstagarnas möjligheter till insyn och inflytande har tillgodosetts på flera olika sätt. Ordförandena i de tvâ arbetstagarorganisationerna inom tullverket har, som nämnts, ingått i be-

W 7 ,

Lmpw+maa=__:»

_

mucoomm pxmL»mx_w

Lmp+wmQa=__=e

_

pmxLwumoa

cmgw

-mp=_mom aasgm

.op%rmaa=__=F

_

am

amg»

-wwouøLmuoo

_

.m=_= gegen:

u._xm.mm øgmuogua -n=:: -pxmnoga mgøuo_

pxmw:oLpxo_m

_

:ommçowu=pmu::;

-ma$_oaa= oucøcem_

Lone:

mc_cn__np=

_

-Lnn:m:

aoumngm

aaagmmmcwc

aaagmmcogmwøm

-..Bimnoga

cm_::=xxmm

m

mcwcpmaguz

Lopøxo_

-mmwcemLop»_La

_

:owummwcmmgo

.:o_p :oo

H.H _

;norm -uzeopmxm mcw_xum

siutsgruppen. Dessutom har företrädare för organisationerna beretts ti11fä11e att närvara vid projektiedningsgruppens möten. Härutöver har inemot 20 fackiiga informationsmottagare haft möjiighet att föija arbetet i projekten och deiprojekten.

För att stärka möjligheterna ti11 arbetstagarnas insyn i det stora och för utomstående måhända svâröverskâdiiga systemutveck- Iingsprojektet, enades STF, generaituiistyreisen och TDU om att en av STF nominerad fackiig förtroendeman från oktober 1988 pâ heitid sku11e föija arbetet. Förtroendemannen har haft sin arbetspiats i TDU:s 1oka1er och har haft fu11 insyn i projektarbetet och kunnat ta dei av resultat och beretts tiiifäile att framföra synpunkter.

Ansvaret för det fortsatta arbetet i projekten Driftorganisation, 10ka1er och utrustning samt Användarutbiidning övertogs av generaltuiistyreisen under loppet av 1988 i och med att verksamheten inom projekten aiitmer fick karaktär av verkstäiiighetsåtgärder. Under 1988 tog också generaituiistyreisen ansvar för intern och extern information om tuiirutinernas förestående datorisering. I början av 1989 tog generaituiistyreisen också ansvaret för det fortsatta verkstäliighetsbetonade arbetet avseende väsentiiga delar av projektet Elektroniskt uppgiftsiämnande.

Projekten Godsredovisning, Tuiiuppgifter från SJ och Tu11uppgifter avseende fiygfrakt avsiutades i början av 1989.

Under förstudiearbetet under budgetåret 1986/87 medverkade endast några få konsulter. I den förberedande huvudstudie som genomfördes under våren 1988 medverkade sammaniagt ett tiotai konsuiter från främst tvâ företag. Under huvudstudiefasen har sammaniagt 25-30 konsuiter från främst tvâ företag medverkat. Dessutom har små och starkt avgränsade konsuittjänster köpts från andra företag.

TDU:s verksamhet har finansierats över finansdepartementets utredningsansiag och en ansiagspost under generaituiistyreisens

förvaltningsanslag. Medelsförbrukningen olika år och sammantaget framgår av följande sammanställning (1 000-tal kr.).

1986 mig att vara särskild utredare och rationaliseringschefen Åke Hjalmarsson att vara sekreterare i utredningen.

Därutöver har departementschefen förordnat följande personer att som sakkunniga och biträdande sekreterare medverka i arbetet.

Namn Titel Funktion Fr.o.m. T.o.m.

- Fritz Andersson avdelnings- sakkunnig 1986-09-01 direktör Jan Häggkvist revisions- sakkunnig 1986-09-01 1987-09-18 direktör - Lena Landgren rationalise- sakkunnig 1986-09-01 ringschef Åke Natt och departements- sakkunnig 1986-09-01 1988-11-01 Dag sekreterare

Lars Nordin hovrätts- sakkunnig 1986-09-01 1988-06-01 assessor Bengt Nyrén tu11direktör sakkunnig 1986-09-01 1987-03-17 Kar1-Evert överdirektör sakkunnig 1986-09-01 1987-09-01 Rydberg Jörgen Nedin departements- sakkunnig 1986-09-01 1988-06-01 sekreterare Magnus Berg konsult bitr. sek- 1986-10-01 reterare Thomas Ger1eman tu11inspektör bitr. sek- 1986-09-01 reterare Lars Hoimström avde1nings- bitr. sek- 1986-09-01 direktör reterare U1rika Malm förste byrå- bitr. sek- 1986-09-01 1986-09-15 inspektör reterare Roben Persner avde1nings- bitr. sek- 1986-09-01 1988-12-31 direktör reterare Staffan Synner- k0nsu1t bitr. sek- 1986-09-01 1986-12-01 ström reterare Inger byrâdirektör bitr. sek- 1986-09-01 Nithalisson reterare Laila Lindström k0nsu1t bitr. sek- 1986-12-01 1987-05-16 reterare Fredrik Rystedt byrâchef sakkunnig 1987-09-01 1989-01-31 Aif Ni1ss0n tu11râd sakkunnig 1988-04-01 Per Dahigren departements- sakkunnig 1988-06-01 sekreterare Per Kje11ss0n kammarrätts- sakkunnig 1988-06-01 assessor Ingrid Kiering departements- sakkunnig 1988-06-01 sekreterare Pauia departements- sakkunnig 1988-11-01 Nennerb10m sekreterare

Departementschefen förordnade vidare fö1jande personer från näringsiivsorganisationer att ingå i en referensgrupp ti11

utredningen.

Namn Titel Organisation Fr.o.m. T.o.m.

- Hans Armfeit kans1ichef Hande1spr0ce- 1986-09-01 Hanse11 durrâdet

Svante direktör Sveriges 1986-09-01 1988-10-10 B10mqvist Exportrâd - Bengt 010f direktör Sveriges 1988-10-10 Näs1und Exportrâd

- Carin Lindunger direktör Sveriges 1986-09-01 Grossistförbund

- Kje11 direktör Företagens 1986-09-01 Müh1enbock Uppgifts1ämnardeiegation

Peter Smith direktör Sveriges Re- 1986-09-01 1988-09-01 dareförening - U1f Thorb1ad bitr. Sveriges Re- 1988-09-01 direktör reförening

- Freddy Sandah1 direktör Sveriges Spe- 1986-09-01 ditörförbund

E1vy direktör Sveriges 1986-09-01 1988-09-01 Svennerstâl Industriförbund - Rune Henäng direktör Sveriges 1988-09-01 Industriförbund

- Joe Tursten projekt- Svenska Hamn- 1987-03-13 ansvarig förbundet

I TDU:s arbete har härutöver, efter förordnande av genera1tu11styre1sen, som projektiedare medverkat tu11direktörerna Göte Celander, Gösta Hartze11, Gunnar Isaksson och Bengt Nyrén samt byráchefen Arne Holmström och avde1ningsdirektören Bengt Karlström. Dessutom har medverkat ADB-chefen Bengt wik1und.

I systemutveck1ingsprojektet, som ietts av avde1ningsdirektören Lars Holmström, har under 1988 och 1989 dessutom medverkat ungefär 25 tu11tjänstemän och lika många konsu1ter.

Härutöver har samman1agt ca 15 referenspersoner frân tu11verket medverkat i delprojekten inom systemutveck1ingsprojektet.

I vart och ett av de övriga projekten har projektiedaren i första hand under 1988 haft stöd av 2 ti11 4 tu11tjänstemän och i något fa11 även av konsulter.

I utredningens kans1i har biträtt assistenterna i finansdepartementet Katarina Nee (fr.o.m. 1 september 1986 t.o m 20 apri1 1987) och Anita Laitinen (fr.o.m. 21 apri1 1987 t.o.m. 30 juni 1988) samt assistenterna i genera1tu11styre1sen So1veig Larsson (fr.o.m. 12 november 1987) och Britt-Marie Boström (fr.o.m. 15 augusti 1988).

Vidare har, som nämnts, en av Svenska Tu1itjänstemannaförbundet (STF) utsedd dataombudsman på he1tid fö1jt projektet iiksom inemot 20 informationsmottagare från STF och SACO/SR-föreningen vid tu11verket.

Dessutom har något 20-ta1 personer från företag m.m. i organiserad form 1öpande informerats om utveck1ingsarbetets fortskridande.

I projektarbetet har konsu1ter från främst Arthur Andersen & Co Consuitants AB och Statskonsu1t AB medverkat. Dessutom har konsu1tstöd 1ämnats av Infosec Prosab AB, Te1eDe1ta AB, Hande1sprocedurrâdet och Säkdata AB.

När företagen ska11 iämna uppgifter ti11 tuilverket i eiektronisk form, dvs. utan att använda ett på tradioneilt sätt undertecknat dokument, aktualiseras en rad straffrättsiiga och förvaitningsrättsiiga frågor. I arbetet att kartiägga rätts1äge och o1ika rätts1iga probiem har medverkat numera hovrättsassessorn Krister Malmsten och överdirektören Per-Erik Niisson.

I detta sammanhang kan nämnas att TDU medverkat i att sprida information om tu11datasystemet. Av särskiid betydeise är den ca fyra timmar iânga presentation och demonstration av TDS som under ioppet av aprii 1989 vid sammankomster inom a11a sju tu11regioner gjordes för inemot 1 500 tuiitjänstemän. Dessutom har företrädare för TDU under hösten 1988 och vâren 1989 vid åtskiiiiga konferenser presenterat tu11datasystemet för intresserade speditörer samt import- och exportföretag m.f1.

2 FÖRSTUDIE OCH BESLUT

Efter ungefär ett års utredningsarbete överiåmnade TDU ti11 chefen för finansdepartementet den 1 september 1987 förstudien (SOU 1987:40) Datorisering av tu11ens export- och importrutiner. TDU föres1og därvid att fö1jande rikt1injer sku11e gä11a för det fortsatta utredningsarbetet.

1. Ett tu11datasystem ska11 utveck1as i huvudsakiig överensstämme1se med vad som anförs i rapporten.

2. Utveck1ingsarbetet ska11 bedrivas med beaktande av den pågående internatione11a utveckiingen framför a11t inom EG.

3. Utveck1ingsarbetet ska11 bedrivas med utgångspunkt i att tu11datasystemet ska11 drivas i en centrai-10ka1 datorstruktur i huvudsak1ig överensstämme1se med vad som anges i rapporten.

4. Utveck1ingsarbetet ska11 bedrivas med utgångspunkt i att tu11proceduren anpassas på i huvudsak de sätt som anges i rapporten.

5. Utveck1ingsarbetet ska11 bedrivas med inriktningen att införandet av tu11datasystemet ska11 ske i huvudsak1ig överensstämme1se med redovisad genomförandepian.

6. Svenska export- och importföretag ska11 upp1ysas om vikten av att de vidtar förberede1ser för att anpassa sina rutiner ti11 ett tu11datasystem av den art som skisseras i rapporten.

7. En datacentrai med drift- och utveckiingsresurser för tu11datasystemet ska11 byggas upp med början hösten 1988.

8. Finansieringen av tuiidatasystemet ska11 ske i huvudsakiig överensstämmeise med vad som anges i rapporten.

9. Systemutveckiingsarbete m.m. under budgetåret 1987/88 får pianeras ske inom en kostnadsram av 6 miij. kr.

10. Utredningens arbete under budgetåret 1987/88 ska11 bedrivas i huvudsakiig överensstämmeise med vad som anges i rapporten.

Vidare föresiog TDU att regeringen sku11e iâta se över tuilverkets organisation para11e11t med att tu11datasystemet utveckias och införs.

Med besiut den 10 september 1987 uppdrog regeringen åt TDU att t.v. fortsätta sitt arbete i eniighet med de riktiinjer som TDU föres1agit i förstudien.

Under hösten 1987 remissbehandiades förstudien. Regeringens stäilningstagande med anledning av förstudien och remissyttrandena redovisades i prop. 1987/88:100 bi1. 9. Innebörden av stäiiningstagandena var att regeringen i a11t väsentiigt ans1öt sig ti11 utredningens försiag. I detta sammanhang föresiog regeringen att tu11verkets centraia ADB-enhet skuiie iokaiiseras ti11 Luieå.

Genom propositionen bereddes riksdagen ti11fä11e att ta dei av vad regeringen anfört om inriktningen på TDU:s fortsatta arbete. Skatteutskottet (SkU 1987/88:42) har inte funnit aniedning tili erinran mot vad som anförts i propositionen. Riksdagen har bifa11it utskottets hemstäiian (rskr. 1987/88:369).

I regieringsbrevet för budgetåret 1988/89 för anslaget D4. Tu11verket: Förvaitningskostnader under sjunde huvudtitein stäiides

under en förs1agsvis betecknad ans1agsp0st mede1 ti11 TDU s förfogande för utveck1ing av tu11datasystemet.

3 HUVUDSTUDIEN

Det utredningsarbete som TDU bedrev under budgetåret 1986/87 gavs en inriktning, omfattning och ett innehâ11 som motsvarar vad som enligt gängse regler bör ingå i en förstudie för ett stort datoriseringsprojekt. Innan arbetet med en brett uppiagd huvudstudie kunde iniedas var det dock nödvändigt att närmare studera funktioner och informationsbehov i o1ika deisystem och att forma en övergripande teknisk arkitektur samt att noga p1anera utveck1ingen av de oiika deisystemen. En förberedande huvudstudie med detta innehâ11 genomfördes under första haivâret 1988. Därefter inieddes det omfattande arbetet med huvudstudien för TDS.

Huvudstudien har i första hand skett inom ramen för TDU:s systemutveckiingsprojekt. Para11e11t härmed har ocksâ, som redovisats i avsnitt 1.3, bedrivits annat utrednings- och utveckiingsarbete avseende andra viktiga de1ar av TDS, b1.a. sådana som hänger samman med eiektroniskt uppgiftsiämnande från 01ika kategorier av företag.

I detta kapitei beskrivs översikt1igt vad som framkommit i huvudstudien och ti11 denna anknutna studier.

3.1 Arbetet med huvudstudien

En förberedande huvudstudie genomfördes under första haivâret 1988. I arbetet de1t0g ett tiotai tuiitjänstemän och nästan iika många konsu1ter.

Riktlinjer för arbetet utgjordes främst av TDU s förstudie (SOU 1987:40) Datorisering av tullens export- och importrutiner. Syftet var att ta fram en utvecklings- och införandeplan för TDS. De studier som därvid genomfördes utgjorde en förberedelse inför huvudstudiearbetet. Resultatet av arbetet presenterades i en rapport, som innehåller beskrivningar av viktiga gemensamma delar av TDS. Vidare ingår i rapporten preciserade studier avseende vart och ett av de olika delsystemen i TDS. En slutlig version av rapporten var klar i juni 1988. I rapporten definierades tvâ delsystem, nämligen beslutsregistret och regelsystemet, för vilka det beslöts att huvudstudier skall genomföras i ett senare skede.

Med utgångspunkt från rapporten infordrades i maj 1988 anbud avseende konsultmedverkan i huvudstudiefasen i systemutvecklingsprojektet från ett antal konsultföretag. Efter utvärdering av inkomna anbud beslöt TDU i upphandlingsfrâgan i juni 1988. Det antagna anbudet var baserat på ett fastprisâtagande.

Systemutvecklingsprojektet organiserades under en gemensam projektledning i elva delprojekt och en stödfunktion för teknik och dataadministration. Projektledaren för systemutvecklingsprojektet och delprojektledarna utgjordes av personal från tullverket. I huvudstudierna har under hösten 1988 och våren 1989 personalstyrkan uppgâtt till drygt 40 personer varav något mer än hälften utgjorts av tulltjänstemän.

Under huvudstudiefasen har de olika delsystemen beskrivits från användarsynpunkt i elva AnvändarKravSpecifikationer (AKS er) och från teknisk synpunkt i Grova Tekniska Systembeskrivningar (GTS:er). För varje delsystem har tagits fram en AKS. GTS:erna består av en gemensam del och specifika delar för varje delsystem. Samtliga AKS:er har tagits fram eller tas fram i tre versioner, nämligen en intern, en preliminär och en slutlig version.

Den interna AKS:en har använts för remiss inom systemutvecklingsprojektet. Den har också använts för att inhämta synpunkter

från de tuiitjänstemän som utsetts att vara tuiiverkets referenspersoner eiier fackiiga informationsmottagare i respektive deiprojekt.

Sedan synpunkter pâ den interna versionen behandiats har en greiiminär version framstäiits. Denna har överiämnats tiii mediemmarna i beslutsgruppen, de sakkunniga och mediemmarna i referensgruppen, övriga projektiedare, generaitulistyreisen samt kontaktpersoner från de fackiiga organisationerna och från företag. Samtiiga synpunkter som inkommit med aniedning av den preiiminära versionen har sammanstäiits och behandiats. Sammanstäiiningarna med redovisning av de stäiiningstaganden som gjorts har distribuerats ti11 dem som inkommit med synpunkter.

Förslag ti11 siutiig AKS har tilistäiits dem som beretts tiiifäiie att inkomma med synpunkter pâ den preiiminära versionen. Stäiining ti11 siutiig version av AKS har i juni 1989 tagits för aila deisystem utom i fråga om import, där försiag tiii s1ut1ig AKS utformats, och uppbörd, där en intern version finns.

En mycket omfattande dokumentation har tagits fram. Den hittiiis framtagna dokumentationen i siutiig version omfattar totait ca 3 800 sidor. Dä har AKS och den deisystemspecifika deien av GTS för uppbördssystemet inte medräknats.

AKS:erna innehâiler en systemöversikt samt beskrivningar av funktioner, datafiöden, in- och utdata, databehov, ptestandakrav och säkerhetskrav. Vidare beskrivs b1.a. skärmbiider och rapporter.

Den gemensamma GTS en inneháiier beskrivningar av tekniska grundförutsättningar, en överordnad teknisk systembeskrivning, on-iine-arkitektur, satsvis arkitektur, princip för rapportproduktionen, gemensamma iösningar, kommunikationsarkitektur, säkerhets- och kontro11utformning och testprocedurer. De deisystemspecifika deiarna av GTS:en innehâiier en övergripande deisystembeskrivning, piacering av funktioner och data, översiktiig beskrivning av deisystemarkitekturen, specieiia tekniska iös-

ningar samt säkerhetsutformning.

Dokumentationen av huvudstudiefasen har av TDU överlämnats till generaltullstyrelsen att användas i det följande konstruktionsarbetet.

AKS:erna och GTS:erna har således utformats av TDU i nära kontakt med bl.a. tullverket och näringslivets organisationer. Den systemutformning som kommer till uttryck i AKS:er m.m. baseras på de förslag till procedurändringar som TDU lämnat och på nu kända förhållanden i omvärlden. Om under konstruktionsarbetets gång förutsättningarna ändras i dessa avseenden, eller om väfel visar sig finnas i AKS:erna, fâr naturligtvis dessa sentliga ändras av generaltullstyrelsen.

I det beskrivs översiktligt TDS utformning enligt huföljande vudstudien.

3.2 TDS utformning enligt huvudstudien

3.2.1 Övergripande funktionell utformning

I TDS skall flertalet import-, export- och transitärenden kunna hanteras. Tre grupper av delsystem ingår i TDS, nämligen expeditionssystem, stödsystem samt övriga delsystem. Sambandet mellan gruppen expeditionssystem och gruppen övriga delsystem beskriver hur ärendena förs genom TDS. De olika delsystemen i gruppen stödsystem stöder hanteringen av ärendena i praktiskt taget alla delsystem ingående i expeditionssystemen och övriga delsystem. bild av de olika i Figur 3.1 ger en översiktlig delsystemen tulldatasystemet. En schematisk bild av TDS tekniska struktur ingår i bilaga 2.

åtkomst till funktioner och information i TDS Tulltjänstemännens kommer att behörighetssystem. Detta innebär regleras genom ett att användare endast skall ha tillgång till de funktioner och den information som respektive användare har behov av. därigenom

Baserat på individuell behörighet anges de funktioner respektive användare har behörighet till.

Information kan komma in i TDS genom elektronisk överföring från olika kategorier av företag eller manuellt av genom registrering tulltjänsteman. Elektronisk överföring av information hanteras av en mottagningsfunktion vilken egentligen består av tvâ delar, en utanför TDS med vilken företag kommunicerar samt en intern vilken mottar information från den externa mottagningsfunktionen. För uppgifter som lämnas elektroniskt förenklas hanteringen avsevärt. Styrkande handlingar skall endast skickas undantagsvis in och pappersflödet kan minska betydligt. Pâ sikt förväntas en allt större andel av ärenden överföras elektroniskt.

Ett flertal maskinella kontroller ersätter manuella inidagens tialkontroll. I och med att TDS införs för flyttas tyngdpunkten tullverkets kontrollarbete avseende normal kommersiell import och export från initialkontroll till efterkontroll t.ex. i samband med företagsbesök. Behandling av ärenden och kontroller som hänger samman med det fysiska godsflödet sker vid utförseleller införseltillfället och övriga vid ett senare åtgärder tillfälle.

Alla företag kommer att tilldelas en kontrolltullanstalt första gången de uppträder i TDS. Dagens hemtagare förutsätts i huvudsak behålla nuvarande kontrolltullanstalt. En kontrolltullanstalt svarar för tillsyn av företag som har sitt säte inom ett visst geografiskt omrâde. av kontrolltullanstalt Tilldelning sker normalt maskinellt baserat på postnummer. Vid kontrolltullanstalten lagras alla import- och exportärenden som rör respektive företag.

I TDS identifieras företag med organisationsnummer. Vid behov kan ett tilläggsnummer användas när ett har flera företag registreringar för kredit hos tullverket. Utländska företag identifieras med ett tiosiffrigt nummer som liknar det svenska organisationsnumret.

Figur 3.1 Översiktlig biid av TDS

Mottagningsfunktion extern

Mottagningsfunktion intern

lnitialkontroll

1 l

Import Export Transit

i 1 l 1 l Kassa- Övrig Expeditions- funktion debitering system , ,

Efterkontroll

*gferfgsne

11? i?

_Uppbord Handelsstatistik Övriga deisystem

Tulltaxa Behörighet

. G

eTååâiTma

Företagsregiste Stödsystem \

TDS kommer att dela upp ärenden i röd och grön kanal enligt vissa givna kriterier. Till grön kanal hänförs ärenden som kontrollerats maskinellt och därvid nägra felaktigheter inte upptäckts eller någon spärr inte fallit ut. Ärenden där särskilda iakttagelser görs av systemet förs till röd kanal och kräver någon form av åtgärd av tulltjänsteman.

Vid tullbehandling av ett ärende utförs kanalfördelning automatiskt. Ärenden kan föras till röd kanal för granskning genom bl.a. slumpurval och styrd kontroll. För att möjliggöra styrd kontroll av såväl gods som dokument skapas funktioner med vars hjälp spärrar kan upprättas. En handläggare kan också föra ett ärende till röd kanal på eget initiativ.

Spärrar kan sättas av lokal tullanstalt såväl som av generaltullstyrelsen. Spärrar kan gälla hela riket eller endast ett begränsat omrâde. Spärr skapas med hjälp av olika kriterier t.ex. exportörs/importörs organisationsnummer, mottagares/ avsändares namn och godsets statistiska nummer.

TDS kommer att innehålla ett centralt sökregister med utdrag av samtliga lokalt lagrade och klarerade import- och exportärenden samt uppgift om till vilken kontrolltullanstalt ärendena hör. Flera ingångar i detta sökregister gör det möjligt att fâ informationen sorterad efter olika önskemål. Sökregistret ingår i kontrollsystemet.

Uppbörd och handelsstatistik är båda delsystem som huvudsakligen ligger utanför expeditionshanteringen. De anknyts till övriga delsystem genom att de i efterhand periodiskt mottar och behandlar ärendeinformation.

Efterkontroll, korrigering av klarerade ärenden och omtulltaxering sker tekniskt sett lika för alla ärendetyper, men kan enbart äga rum vid den tullanstalt där ärendet lagras.

3.2.2 Utformning av expeditionssystem

Klarering av ärenden sker i expeditionssystemen. Hantering av ärenden har deiats upp i de1systemen import, export och transit samt övrig debitering som hanterar beräkning av avgifter som inte tas upp på tu11sede1.

Import-, export- och transitsystemen har utformats i eniighet med gä11ande tu11procedur samt de ändringar av procedurer som föres1agits i förstudien och i TDU s skrive1se til] regeringen. De nya förfarandena innebär förenk1ingar av rutinerna och befäster i vissa fa11 förenkiade förfaranden som ti11ämpas redan idag.

Expeditionssystemen är integrerade med övriga deisystem inom TDS.

Funktionerna vid export, import och transit 1iknar varandra i stor utsträckning. Detta är viktigt eftersom samma personaikategori ofta kommer att hantera både införse1anmä1ningar, utförseianmäiningar och transitdekiarationer.

En grundtanke i TDS är att ett ärende i göriigaste män skal] behandias av gg handiäggare från början ti11 siut. Systemet har därför utformats med en f1exibei koppiing me11an godsklareringsfunktioner i import-, export- och transitsystemen respektive fordonskiarering och debitering av förrättningsavgift. Genom detta 1äggs grunden ti11 omväxiande arbetsrutiner med ett ratione11t arbetsf1öde.

Eiektroniska medde1anden skickas från företagen via mottagningsfunktionen ti11 centraidatorn i Luieâ. Där kontro11eras och omformas de tiil TDS-format, förde1as ti11 grön e11er röd kanal och iagras i centra1datorn i väntan pâ att en kiarering av gods aktua1iseras vid någon tu11ansta1t. De maskinelia procedurerna vid själva k1areringen av ett ärende - oavsett om uppgifterna lämnas i e1ektronisk form e11er med b1ankett - utförs i expeditionssystemen. I dessa ingår hantering av ärenden i röd och grön

kanai, tuiitaxering och beräkning av avgifter.

När ett ärende kiareras ger systemet en rekommendation tiii handiäggaren hur han skaii agera. Huvuddeien av ärendena fördeias tiii grön kanai. För dessa ärenden gäiier att handiäggaren kan acceptera systemets rekommendation att godkänna ärendet och dessa ärenden är därmed färdigbehandiade. Handiäggaren kan dock väija att föra ärendet tiii röd kanal. Andra ärenden förs efter vissa kriterier maskineiit till röd kanai. Detta kan ske på grund av styrda spärrar, krav pâ vissa tiiistând eiier iicenser, prisavvikeise eiier genom siumpvis urvai. Styrda spärrar kan vara baserade pá ett antai olika kriterier, t.ex. organisationsnummer för företag, statistiskt nummer i tuiitaxan samt godsets avsändnings- eiier bestämmeiseiand. Ärenden i röd kanai kräver vissa åtgärder innan siutiigt kiareringsbeslut kan fattas.

Ärendenas fiöde i systemet beiyses i figur 3.2.

I det föijande beskrivs utformningen av export-, transit- och importsystemen samt systemet för övrig debitering.

Export

Exportsystemet är ett i huvudsak iokait baserat expeditionssystem för hantering av utförseianmäiningar, exportkiarering och exportkontroii. Elektroniskt överförda utförseianmäiningar mottas och iagras centrait fram ti11 dess att tuiikiarering begärs.

Övriga utförseianmäiningar registreras iokait i samband med

tuiikiarering av godset.

Grundprincipen i exportsystemet är att utförseiuppgifter finns i systemet vid utförseitiiifäiiet. Tuiitjänstemannen kontroiierar då att anmäinings- och uppgiftsiämnarskyidigheten fuiigjorts i samband med utförsein genom att registrera sändningens tuiiid. Därmed tuiikiareras sändningen. Om uppgifterna inte överförts eiektroniskt registrerar tjänstemännen dem på en terminai. Sys-

Figur 3.2 F1öde av ärenden i TDS

i 1 Elektroniskt Registrerade :ramen monagna ärenden

I

1 I

Mottagna ärenden

Genomför hlialkomrotl och kanalford.

Ärenden l grön kanal

åâiâsnn

rod kanal me am i

Genomför spärrâigård. ioenskomroll

en Klarera . ärende

Klarerade ärenden

temet hjäiper tuiitjänstemannen att utföra exportkontroii genom att föresiâ att vissa förs ti11 röd kanai och tas ut

sändningar

för kontro11 deis genom siumpvis urvai, deis genom spärrar som lagts in i kontroiisystemet. Övriga ärenden förs ti11 grön kanai och kräver ingen ytteriigare åtgärd.

Ett förenkiat förfarande ska11 tiiiämpas för godkända avsändare med eiier utan anknytning ti11 transitering. I fråga om inte utförseiregierat gods iämnar dessa en utförseianmäian tiii tu11verket ett par dagar efter det att utförsein skett. Dessa företag skaii dock i förväg underrätta tuiiverket om utförsein.

Förutom genom förfarandet med godkänd avsändare säkerstäiis att godsfiödet inte pâverkas negativt av en hög registreringsbörda genom att tjänstemännen vid kiareringen kan väija att registrera ett fâtai uppgifter från blanketten. Därmed kan vissa kontroiler göras och de fiesta spärrar faiia ut. Resterande uppgifter registreras i efterhand.

I samband med tuiikiareringen utförs kontroiier av ärenden som förts ti11 röd kanai och kontroiiresuitat registreras. Avbokning av exportlicenser kommer ti11 stor del att kunna ske automatiskt i TDS. När utförsein behöver bekräftas skriver systemet ut exportattester som skickas ti11 exportören e11er den ekonomiskt ansvarige.

Transit

Export- och importärenden behandias heit inom riket och är oberoende av hur uppgifterna hanteras utomiands. Transitfunktionerna däremot måste anpassas tili den gemensamma västeuropeiska transiteringskonventionen. Det betyder att vid internationeiia transiteringar vederböriiga transiteringshandiingar ti11s vidare mäste medföija godset.

Det eiektroniska uppgiftsiämnandet i transitsystemen eiiminerar därmed inte heit företagens bianketthantering. Enhetsdokumentet

för en transitering skall fyllas i. Uppgiftsskyldigheten till det svenska tullverket kan dock fullgöras i form av elektroniska meddelanden.

I och med att TDS införs betonas begreppet godkänd avsändare. Den godkände avsändaren skall underrätta tullverket om den förestående transiteringen. Dagen efter det att godset förts ur landet skall transiterings- och utförselhandlingar lämnas till tullverket. En elektronisk uppgiftslämnare kan översända all information elektroniskt och behöver normalt inte lämna uppgifter i blankettform till det svenska tullverket.

Inrikes transiteringar hanteras helt och hållet inom TDS. När transiteringen startas registreras uppgifterna i TDS och ärendet tilldelas tullid. När transiteringshandlingarna tas emot vid bestämmelsetullanstalten registreras tullid och eventuella anteckningar görs om manko, överloss m.m. Hela förfarandet med skickandet av ankomstattester för inrikes transiteringar datoriseras.

Ankommande utrikes transiteringar behandlas i TDS vid tvâ tillfällen, nämligen vid gränspassagen och vid ankomsten till bestämmelsetullanstalten. Systemet kan användas för att registrera gränsövergángsattester. Syftet är att stödja efterforskningar och systemet kan användas på de platser där behov föreligger.

När transiteringshandlingarna för en ankommande utrikes transitering ankommer till tullanstalten skall tjänsteman registrera att den är mottagen. Denna funktion används inledningsvis endast för transiteringar till godkända mottagare som âsätter transiteringen ett svenskt transit-tullid. Funktionen är dessutom en förberedelse inför en europeisk samordning då en sådan registrering kan komma att ersätta det manuella âtersändandet av ankomstattesten. Systemet möjliggör en ordning där samtliga ankommande utländska transiteringar registreras, i form av transiteringsnummer, i syfte att underlätta efterlysningar.

Transitsystemet ger stöd till hantering av ankommande utländska ankomstattester. Systemet ersätter den manuella hopparningen av

enhetsdokumentets blad 1, som sparas pâ avgângstullanstalten, och blad 5 som ankommer från bestämmelse-

(ankomstattesten),

tullanstalten. Vidare ges systemstöd till efterforskningsverksamheten dels för att efterlysa saknade ankomstattester, dels för att sköta efterforskningar i samband med ankomstattester där någon form av anmärkning gjorts.

Imgort

Importsystemets funktioner utgörs främst av systemstöd vid införseltillfället, handläggning av olika klareringsformer samt stöd vid granskning av tulldeklarationer. Frân varje införselanmälan eller anmälan till förtullning som tas emot på blankett registreras enbart vissa nyckeluppgifter i TDS. Ett ärende som är elektroniskt överfört görs åtkomligt på bildskärm genom registrering av ärendets tullid. Därefter behandlas information som inkommit i elektronisk form resp. den som registrerats av tulltjänsteman pâ samma sätt. För ärenden som överförts elektroniskt behöver styrkande handlingar (faktura, ursprungscertifikat m.m ) normalt inte skickas in. Dessa handlingar kan dock vid behov infordras.

Tullupplagen tar f.n. emot ca 75 % av hemtagningsanmälningarna och beslutar om utlämning av inte införselreglerat gods. Tullupplagen lämnar i efterhand blanketterna till tullverket. När TDS införs kommer införselanmälan, vilken ersätter hemtagningsanmälan, också att lämnas i efterhand men huvudsakligen i elektronisk form.

Tillstånd till elektronisk överföring till TDS ger behörigt företag möjlighet att via mottagningsfunktionen fråga på eget ärendes status. Den som frågar kan då t.ex. få svaret att tullverket medgivit utlämning av godset.

Vissa företag kommer att kunna bli godkända mottagare enligt den gemensamma transiteringskonventionen. Detta innebär att transiterat gods kan föras direkt till företagets lager. Den godkände

mottagaren ska11 underrätta bestämme1setu11ansta1ten om varornas ankomst. Mottagaren bryter sjäiv försegiingar på godset och lämnar transiteringshandiingar tiil tu11ansta1ten. Inom fjorton dagar 1ämnas en e1ektronisk anmäian ti11 förtu11ning tiil kontro11tu11ansta1ten.

Dessa drag i tuiiproceduren gör att reiativt få införseianmäiningar kommer att behöva handiäggas pâ tu11ansta1terna. Direktförtuilningar behandias normait av tu11ansta1t i samband med begäran om ut1ämning. En dei av dessa anmäiningar om direktförtu11ning kommer att mottas i e1ektronisk form.

Arbetet med granskning av tu11dek1arationer kommer att fâ stöd av många systemfunktioner. Granskningen sker vid kontro11tu11ansta1t, utom för direktförtu11ningar där den sker hos utiämningstu11ansta1ten.

Beräkning av tu11, annan skatt och avgift görs i TDS pâ grundvai av 1ämnade uppgifter om b1.a. tuiivärde, stat.nr och ursprungs- 1and. Anmäian tiil förtu11ning ska11 därför inte innehäila det beiopp som ska11 beta1as. Om en sådan uppgift iämnas betraktas den som en frivi11ig upp1ysning och inte som ett yrkande.

De dekiarationsärenden som inkommer i e1ektronisk form e11er med b1ankett ska11 granskas. Vissa ärenden kommer då att hamna i röd kanai. För tuiidekiarationer kan urva1et förutom s1umpurva1 och spärr även gä11a t.ex. prisavvikeiser, 1icenser e11er ti11stánd som kräver manue11 behandiing. Där så är möjiigt sker dock 11censavbokning automatiskt i TDS. För de ärenden som ska11 sakgranskas e11er på annat sätt behandias finns funktioner för att underiätta tjänstemannens arbete. Även funktioner för handiäggning av andra kiareringsformer än förtu11ning, exempeivis upp- 1äggning pâ tu11kredit1ager, temporär tu11frihet och förstöring har systemstöd. Detsamma gäiler för funktioner som överföring, återka11e1se, an1äggningsförtu11ning, om- och eftertuiitaxering m.f1.

I samband med behandiingen av TDU s procedurskrive1se i mars

1989 anmälde företrädare för Grossistförbundet Svensk Handel och Sveriges Industriförbund att den föreslagna ordningen med löpande inlämning av tulldeklarationer inom 14 dagar efter hemtagning skulle innebära stora svårigheter för importerande företag. Organisationernas företrädare i referensgruppen har fortfarande denna uppfattning och anser att det är nödvändigt att tidsfristen vid löpande inlämning utsträcks till 21 dagar. Denna uppfattning delas av företrädaren för Sveriges Speditörförbund.

Den beskrivning av importsystemet som nu lämnats är baserad på en inte helt avslutad huvudstudie. Slutlig ställning har således inte tagits till alla enskildheter i systemutformningen.

Övrig debitering

Delsystemet övrig debitering skall hantera alla slag av debiteringar av avgifter som inte tas upp på tullsedel. Avsteg från denna regel görs i de fall det är naturligt att initiering av avgiftsuttag görs inom andra delsystem i TDS. Sålunda hanteras avgifter för kredittillständ inom delsystemet företagsregister.

Ett övergripande syfte med datorstödet är att rationalisera och effektivisera tullverkets blanketthantering. I vissa fall kvarstår användning av blanketter av praktiska skäl, detta gäller bl.a. hantering av vägtrafikskatt och fyr- och farledsvaruavgift, men här har samtidigt vissa förenklingar i hanteringen skett. Fortsatta studier får utvisa om fördelar kan vinnas med längre gående datorisering och användning av elektroniskt uppgiftslämnande.

Följande avgifter hanteras i delsystemet:

vägtrafikskatt, fyr- och farledsvaruavgift, tullförrättningsavgift, export- och turistvagnsavgift, tullageravgifter,

försä1jning av bianketter, - tu11- och böteskvitto, - diverse avgifter.

3.2.3 Godsredovisning och vissa transportsätt

Redovisning av gods som införs ti11 landet har nära anknytning ti11 expeditionssystemen 1iksom expedieringen av sändningar som befordras med post, järnväg och f1yg. TDU har särskiit undersökt förhâ11andena på dessa områden.

Det är 1ämp1igt att i detta sammanhang kortfattat presentera vad som därvid framkommit.

Godsredovisning, hamnar

Viktiga uppgifter i den svenska tu11proceduren utförs av privata tu11upp1ag, transit1ager, frihamnar, provianterings1ager och exportbutiker. Med hänsyn ti11 det något utökade ansvar som TDU i förstudien förordade att tu11upp1agen ska11 få biidades ett projekt för Godsredovisning, hamnar.

Projektets uppgift har varit att precisera tullverkets krav på godsredovisningen vid tu11upp1ag. Med hänsyn ti11 förhå11andena i de stora hamnarna ska11 godsredovisningen där särskilt uppmärksammas. Även frågor om hur tu11identifikationsnumret (tu11* id) ska11 hanteras har behandiats av projektet.

Projektet har bedrivit arbetet i kontakt med en grupp vari ingått företrädare för näringsiivet.

I en rapport har projektet presenterat sina förslag. Däri ingår förs1ag ti11 hur godsregistrering och godsredovisning bör gå ti11 vid de olika slag av 1ager som kräver ti11stånd av tu11verket. Vidare iämnas försiag ti11 vi1ka kontrolimetoder som tu11verket bör använda vid dessa iager. Projektet har funnit att

särskilda krav inte behöver ställas pâ godsredovisningen i större hamnar. I anslutning härtill föreslås att godshanteringsföretag i tullmyndighets ställe skall kunna medge utförsel av normala exportvaror. Rapporten har av TDU överlämnats till generaltullstyrelsen.

Flera av de förslag som projektet väckt förutsätter författningsändringar. Förslag av bl.a. denna art, liksom om användning och utformning av tullid, ingår i TDU:s skrivelse till regeringen om procedurändringar (se kapitel 6).

Tulluppgifter från postverket

Ett mycket stort antal postförsändelser i form av brev och paket förs årligen in i eller ut ur landet. För denna befordringsform tillämpas en särskild fördelning av tullklareringsarbetet mellan tullverket och postverket. I förstudien föreslog TDU att nu tillämpad särordning skulle upphöra och att en anpassning skulle ske till vad som gäller för andra befordringssätt.

Ett särskilt projekt bildades för att behandla frågor om elektroniskt uppgiftslämnande frân postverket till tullverket samt för att lämna förslag om hur officialtulltaxeringen av postförsändelser skulle kunna slopas.

Projektet har bedrivit arbetet i en arbetsgrupp vari ingått företrädare för postverket. Dessutom har i hithörande frågor flera överläggningar pâ hög nivå förekommit mellan TDU, postverket och generaltullstyrelsen.

Inom ramen för projektet har framkommit att officialtulltaxeringen kan slopas för de ca 85 % av postförsändelserna som utgör kommersiella försändelser. Däremot bör officialtulltaxeringen av privatförsändelser behållas tills vidare. Förslag har lämnats till hur nämnda tvâ kategorier av postförsändelser skall kunna âtskiljas. Vissa förfaranderegler för postförtullningen har utformats. Vidare har föreslagits att den s.k. tullfrihetsgränsen,

som nu är 50 kr., bör höjas till åtminstone 100 kr. Även vissa värdegränser av betydelse för omfattningen av postverkets och enskildas uppgiftslämnande till tullverket föreslås höjas. Postverket förutsätts lämna alla för postförsändelser obligatoriska uppgifter i samband med import och export till tullverket i elektronisk form, om importören eller exportören inte redan har gjort detta. Projektet kommer inom kort att överlämna en rapport till generaltullstyrelsen. I ett särskilt projekt behöver närmare klarläggas hur postverkets uppgiftslämnande till TDS tekniskt bör tillgå.

Pâ grundval av arbete som bedrivits i projektet lämnade TDU i maj 1989 i en särskild skrivelse till regeringen förslag till förändring av tullprocedurer vid import och export av postförsändelser (se kapitel 6).

Tulluppgifter från SJ

En väsentlig andel av import- och exportgodset transporteras med tåg varvid SJ lämnar föreskrivna uppgifter till tullverket. Även SJ har en i tullhänseende särreglerad ställning.

Ett särskilt projekt bildades för att behandla frågor om överföring av tulluppgifter frân SJ till tullverket. Projektet skulle lämna förslag om hur SJ i elektronisk form bör överföra uppgifter till tullverket. Vidare skulle formerna för datorstödd godsredovisning beröras. Dessutom skulle undersökas om SJ har nâgra särskilda krav på TDS.

Projektet har bedrivit arbetet i en arbetsgrupp vari ingått företrädare för SJ.

Av projektets rapport framgår att SJ kan förutsättas lämna uppgifter till tullverket i elektronisk form och att detta kan ske pâ samma sätt som för andra uppgiftslämnare. SJ:s godsredovisningssystem bedöms också ge tillfredsställande säkerhet för tullverket. Undersökningarna visade vidare att både SJ och tull-

verket har behov av att vagnsnumret är ett enkelt sökbart begrepp i TDS. I rapporten beskrivs hur SJ och tullverket kan utföra olika tullâtgärder i en datoriserad miljö. Rapporten har av TDU överlämnats till generaltullstyrelsen.

Viktigare moment i rapporten behandlas i TDU:s skrivelse till regeringen om procedurändringar (se kapitel 6).

Tulluppgifter avseende flyqfrakt

En väsentlig andel av import- och exportsändningarna transporteras med flyg. Kännetecknande för flygfrakt är de höga kraven på snabb godshantering före och efter flygtransporten.

Ett särskilt projekt bildades för att bl.a. behandla frågor om hur det skall vara möjligt att tidigt fâ till stånd elektroniskt uppgiftslämnande avseende flygfraktförsändelser till tullverket. Vidare skulle prövas om tullklarering av vissa flygfraktförsändelser kan ske före planets ankomst. Dessutom skulle undersökas om flygtrafikintressenterna har nägra särskilda krav på TDS.

Projektet har bedrivit arbetet i en arbetsgrupp vari ingått fö-

reträdare för flygtrafikintressenter.

I den rapport som projektet utformat föreslås att godsterminaler i samband med export skall fâ utföra uppgifter som annars ankommer på tullverket (jfr. motsvarande förslag från projektet Godsredovisning, hamnar). Syftet härmed är att främja ett snabbt godsflöde och att främja övergång till elektroniskt uppgiftslämnande i ett tidigt skede. Vidare föreslås att tullklarering av inkommande flygfrakt skall få ske redan när planet befinner sig i luften pä väg mot svensk flygplats. Undersökningarna visade också att flygfraktsedelsnumret behöver vara ett enkelt sökbart begrepp i TDS. Rapporten har av TDU överlämnats till generaltullstyrelsen.

I en skrivelse till generaltullstyrelsen i slutet av 1988 före-

s1og chefen för östra tu11regionen (projektiedaren) att försöksverksamhet sku11e inledas där godsterminai utför exportkiarering av visst gods. Genera1tu11styre1sen besiutade under våren 1989 att en försöksverksamhet fick genomföras där godsterminai mottar utförseianmäiningar och hâ11er dessa ti11gäng1iga för kontro11åtgärder av tu11myndighet.

moment i rapporten behand1ades i TDU s skrive1se ti11 Viktigare regeringen om procedurändringar (se kapite1 6).

Efter denna utvikning om nägra o1ika transportsätt m.m. återgår nu ti11 att presentera innehâiiet i huvudstudien för TDS. jag

3.2.4 Utformning av stödsystem

Det finns information och funktioner som är gemensamma för f1era deisystem och som stöder andra system. Stödsystem i form av tu11taxa ink1. biiagor samt ett företagsregister inneháiiande om företag samt licenser och ti11stând m.m. har grunduppgifter utarbetats. Dessutom hanteras ett antal gemensamma meddeianden och koder som används i TDS inom deisystemet gemensamma register. Utformningen av dessa stödsystem beskrivs i det följande. Behörighetssystemet behand1as dock i avsnitt 3.2.6.

Stödsystemen skiijer sig från expeditionssystemen b1.a. genom att det finns kopior av stödsystemens register vid a11a 1oka1datorer. Merparten av underhâiiet av stödsystemen sker centrait.

Tulltaxa

De1systemet tuiitaxa innehá11er uppgifter som ingår i tu11taxa med statistisk varuförteckning inkiusive biiagor. Dessutom ingår hänvisningar ti11 de iicensbestämmeiser som gä11er för varje statistiskt nummer och ursprungs- respektive bestämme1se1and.

A11t underhá11 av tu11taxan sker pâ generaituiistyrelsen. Centrait sker även överföring av information tiii tryckeri för produktion av tryckt tulitaxa samt ändringstryck tili denna. En tuiitaxa pâ datamedium för försä1jning kommer också att framstälias.

Pâ 1oka1 nivå ska11 ti11gâng ti11 tu11taxans information finnas dels genom frågefunktioner, de1s genom kontro11 och beräkningar i funktioner som ingår i expeditionssystemen.

Tu11taxan möjiiggör maskine11 kontro11 av information iämnad i samband med import- och exportkiarering. A11a ändringar i tu11taxan kommer att registreras som ny information knuten ti11 gi1tighetsdatum. Detta innebär att den som söker uppgifter i tu11taxan a11tid får information som är giitig för angivet datum. Åtkomst av a11 äidre information kommer därigenom att under1ättas vi1ket är av specieilt intresse vid om- och eftertuiitaxering. Även information som träder i kraft vid ett framtida datum kan erhâ11as om den finns ti11gäng1ig i systemet.

Lydeiser av anmärkningar, text i tuiitaxenummer och statistiskt nummer kan läsas i tuiitaxan. Vidare finns information som är knuten ti11 statistiskt nummer om : tu11sats, förmânsbehandling, - skatter och avgifter samt skatte- och avgiftssatser, import- och exportföreskrifter, - tu11frihet för vissa varor, - iicensbestämmelser för ursprungs- respektive bestämmeiseiand.

Beträffande tiiistând och iicenser anges om krav på sådana föreiigger samt om denna typ av ti11stând och iicens ingår i företagsregistret e11er inte. Motsvarande uppgifter erhâils beträffande skatte- och avgiftsbefrieise vid importti11fä11et. Vid expediering av import- e11er exportärenden kan tuiltjänstemannen kontro11era i företagsregistret om ti11stând eiier licens finns.

Företagsregister

Företagsregistret innehâlier tvâ typer av information, deis grundinformation om företag såsom organisationsnummer, namn och adress, de1s information om vi1ka tiiistând, import- och export- 1icenser samt skattebefrieiser vid import respektive företag har. Dessutom ingår Iângtidsursprungscertifikat utfärdade i utiandet.

För att minska registreringsarbetet i samband med import- och vid de 10ka1a tuiimyndigheterna ska11 i TDS exp0rtk1arering tiiigâng finnas ti11 ett utdrag ur BASUN som är ett företagshos statistiska centra1byrân. Om tuiltjänstemannen vid register k1areringsti11fä11et genom att registrera organisationsnumret inte får uppgift om företagets namn i företagsregistret går frâgan vidare ti11 utdraget ur BASUN. I de flesta fa11 kommer då uppgift att erhâ11as viiket under1ättar registreringsarbetet.

För tiiistånd som meddeias av tu11verket kan uppgift om status pâ tiiistândsärenden erhå11as genom att sâväi ansökan som besiut om beviijade, avsiagna och indragna tiiistând registreras.

Licenser, tiiistând och skattebefrieiser som utfärdats av annan myndighet än tuilverket tas emot på papper, på maskiniäsbart datamedium e11er via teiekommunikation. Uppgifter som tas emot kommer i f1erta1et fa11 att registreras på centra1 nipå papper vå, medan ett fâta1 kommer att registreras på 1oka1 nivå. Information om iicensers utnyttjande iämnas pâ maskiniäsbart datamedium e11er via teiekommunikation tiii iicensmyndigheterna.

Gemensamma register

Deisystemet gemensamma register innehâlier uppgifter om de koder som ingår i bilaga 1 i dagens tu11taxa samt övriga koder som identifierats under systemutveckiingsarbetet. Vidare hanteras övriga register som utnyttjas av funktioner inom fiera delsystem e11er innehâ11er systemreiaterad information. Exempei pä infor-

mation i dessa register är generella meddeianden och feimeddelanden.

I gemensamma register hanteras ti11de1ning av tu11id-serier. Underhâ11 sker också av en kaiender med ârets a11a dagar där respektive dags status markeras. Denna information används b1.a. för att avgöra om när förrättningsavgift ska11 debiteras samt för beräkning av när debiterade avgifter skaii betaias.

Det grundiâggande syftet med delsystemet gemensamma register är att göra uppgifter tiiigängiiga för andra deisystem inom TDS. Den information som hanteras inom ramen för gemensamma register är en förutsättning för att övriga deisystem ska11 fungera då en stor dei av a11 kontro11 av registrerad information görs mot gemensam information.

3.2.5 Utformning av övriga deisystem

Vid sidan av expeditionssystemen och stödsystemen finns i TDS också ett antal andra deisystem. Dessa ka11as för övriga deisystem. I övriga deisystem innefattas uppbördssystemet och systemet för handeisstatistik samt de delar av kontroilsystemet som berör efterkontro11. Dessa system hör inte direkt tili kiareringen av ärenden och stöder inte sjäiva kiareringsprocessen. Prisregistret, som iigger ti11 grund för initiaikontroll av rimiigheten av angivet tuiivärde, underhâlis dock inom ramen för handeisstatistik. Utformningen av dessa övriga system beskrivs i det föijande.

Uggbörd

Uppbördssystemet hanterar a11a ekonomiska transaktioner för tu11verkets verksamhet som uppbördsmyndighet. Deisystemets huvudfunktioner är att:

fakturera inkomna transaktioner från övriga de1system,

- bokföra inkomna transaktioner, - ta emot och bokföra betainingar, utföra betainingsövervakning av utestående fordringar, - redovisa medei, - överföra information tiii system S och vissa myndigheter.

Nuvarande uppdeining me11an kontantuppbörd och kredituppbörd kommer att bibehâiias. Lokaia tuiimyndigheter svarar.för åtgärder i frâga om fakturering och betaining avseende kontantbetaiare. Infiutna medei för kontantuppbörd ievereras tiii postgirokonto hos generaituiistyreisen. Information om debiterade och infiutna medei m.m. ska11 mânatiigen iämnas ti11 generaituilstyrelsen.

Fakturerings- och betainingsâtgärder vad gäiier kreditimportörer kommer även i fortsättningen att ombesörjas centrait. Generaitu11styre1sen skaii vidare sammanstäiia redovisning för kontantoch kredituppbörd för hela riket och föra över uppgifter ti11 system S. Centrait hanteras även överföringen ti11 riksbanken. Förfarandet med veckovis fakturering kommer ti11s vidare att behåiias.

Vid utformningen av rutinerna i TDS beaktas de möjligheter ti11 förenkiingar av nuvarande manueiia rutiner som ett datoriserat förfarande möjiiggör. Sâiunda bör förande av manueiia journaier, t.ex. och kassajournai, kunna siopas. Erfordebiteringsjournai derliga uppgifter för redovisning av debiteringar och betainingar m.m. tas fram med systemstöd. TDS utformas på sådant sätt att systemet ger tjänstemännen stöd vid avstämningar och betainingsövervakning. Vid utveckiingen av systemet eftersträvas att rutiner för kontantuppbörd och kredituppbörd biir iika i tiiiämpiiga de1ar.

En pâtagiig förändring är att utsändandet av tuiisediar slopas. Tuiitaxeringsbeslut kommer att tiiisammans med debiteringen meddeias i tuiiräkning. Även för avgifter som faststäiits utan grund i ett förtuiiningsärende kommer besiutet att redovisas endast i tuiiräkning.

Återbeta1ning ti11 föijd av omtu11taxering för kreditimportör

ersätts med ett krediteringsförfarande i tu11räkningen. Vidare ändras betalningsrutinerna för preiiminära tu11taxeringsbes1ut vad gä11er kontantuppbörd. Ändringen innebär att pre1iminärt bestämda avgifter inte deponeras utan i stäiiet debiteras i tu11räkning pâ samma sätt som gä11er för kredituppbörd. När sedan s1ut1ig debitering sker, ti11stä11s betalningsansvarig kreditering e11er ti11äggsdebitering i en ny tu11räkning.

Typiska kassafunktioner såsom registrering av betaining, äterbetaining och utskrift av tu11räkning e11er kvitto integreras i TDS. Det innebär att dessa funktioner kommer att vara terminaibaserade i 1ikhet med övriga TDS-funktioner. Detta förfarande skapar förutsättning för ett integrerat arbetsf1öde me11an debitering och kreditering samt betaining och âterbetaining.

Beta1ning i kontantsystemet sker i rege1 i samband med att bes1ut om skatt och avgift meddeias. Kvitto på beta1ningen lämnas då på den tullräkning som tas fram i TDS. Om beta1ning inte sker omgående ti11stä11s den betainingsansvarige ett postgiroinbetalningskort tilisammans med tu11räkningen.

Vad som nu sagts om uppbördssystemet är baserat på iniedande de- 1ar av huvudstudiearbetet avseende detta deisystem.

Handeisstatistik

Hande1sstatistiksystemets grund1äggande syfte är att insam1a, kontro11era och bearbeta ärendeinformation på ett effektivt sätt. Avsikten är att tuilverket med systemets hjäip ska11 kunna förse SCB med export- och importuppgifter för produktion av b1.a. handeisstatistik.

Dagiigen hämtar systemet information från ett för he1a TDS gemensamt register och iagrar den i ett särski1t register. Information som mottas av systemet omfattar såväl ärenden från inne-

varande period som eventue11a korrigeringar och rätteiser av ärenden från tidigare perioder.

Mottagen information kan ses som râdata som systemet sedan kontroiierar ytterligare samt omformar och anpassar beroende på var informationen ska11 användas och iagras.

Vid tvâ ti11fä11en per månad genererar systemet automatiskt statistikunderiag som översänds tili SCB. Detta kan ske per magnetband e11er via elektronisk överföring. Den 16:e i varje månad översänds föregående månads export- och importposter och den 1:e i varje månad översänds rätteiser av tidigare perioders uppgifter. Det särskiida uppgiftslämnandet för snabbstatistiken kan därmed s10pas.

Mânadsvis produceras även en rapport för statens jordbruksnämnd. Rapporten omfattar b1.a. uppgifter om under perioden debiterade jordbruksavgifter per statistiskt nummer och iand.

Hande1sstatistiksystemet har även som uppgift att underhäila ett prisregister som används vid initia1kontro11 i expeditionssystemen. Prisregistret underhâils dagiigen genom satsvis bearbetning av sökdatabasen. Underhâii av prisinformation grundas på information frân 1oka1 ärendehandiäggning. Informationen bearbetas och sänds sedan ti11baka och används som stöd vid den 1oka1a handiäggningen av nya ärenden. Riktvärden och acceptansgränser underhâiis automatiskt av systemet och manue11t.

I sammanhanget kan erinras om att frågan om den rättsiiga grunden för tu11verket att överföra uppgifter tiii SCB har behand- Iats i deibetänkandet (SOU 1989:20) Tu11register1ag m.m. som av1ämnats av den särskiide utredaren (TDL-utredningen, Fi 1988:11) som finansministern ti11ka11ade för att lämna förslag om de författningsändringar som behövs inför tuiiverkets datorisering. Eniigt försiaget bör i avvaktan på att statistikregeiutredningen (C 1987:03) föreslår en regiering på omrâdet en särskiid övergângsbestämmeise införas som ger SCB rätt att pâ ADB-medium få uppgifter från tu11verket.

Vidare kan uppmärksamhet vid det varustatistiksysbehöva fästas tem vid gränsöverskridande handel (INTRASTAT) som EG förordat (89/c 41/05) skall gälla. För att underlätta handel mellan svenska företag och företag i EG-länderna kan det visa sig lämpligt att så småningom göra vissa statistikanpassningar.

Kontroll

Kontroll kan inom TDS delas upp i tvâ delar, nämligen i initialkontroll som utförs i samband med expeditionssystemens hantering av ärenden och efterkontroll. Initialkontroll har beskrivits i “samband med expeditionssystemen.

Efterkontroll syftar främst till att efter den ordinarie ärendehanteringen kontrollera om anmälnings- och uppgiftsskyldigheten fullgjorts riktigt och fullständigt. Denna kontroll utförs främst genom analys och väl förberedda kontroll- och revisionsbesök.

Efterkontrollarbetet utförs centralt och lokalt. Som stöd för kontrollarbetet finns funktioner för planläggning, uppföljning och registrering av efterkontrollresultat. Systemfunktionerna för analys av ärenden utformas som rapportfunktioner.

Generaltullstyrelsen har en samordnande roll i kontrollfrâgor som bl.a. syftar till att uppnå en likartad inriktning och nivå på kontrollaktiviteterna i hela landet. Inom ramen för detta arbete underhålls procentsatser för kontroll baserat pâ slumpurval av import- och exportsändningar. Härvid görs en avvägning så att rimliga proportioner mellan styrd kontroll i form av spärrar och slumpurval erhålls.

Centrala direktiv till kontrollinsatser utgår från generaltullstyrelsen. Dessa direktiv kan exempelvis omfatta kontroll av enskilda branscher eller uppmaning till kontroll av ett företags riksomfattande verksamhet. Centralt finns tillgång till flerta-

iet av TDS funktioner för kontro11 viika används i det efterkontroiiarbete som utförs pâ generaituiistyreisen.

Vid den 1oka1a kontroiien finns det 10ka1a ârenderegistret samt ett centrait sökregister ti11gäng1igt. Detta innehâiier utdrag av samtiiga förtuiinings- och exportärenden. Lokait iagras även företagsspecifika uppgifter som används i efterkontroiiarbetet. Detta omfattar b1.a. bokföringsrutiner, besöksadresser samt kontaktpersoner.

Viktiga moment i förberedeisearbetet inför revisionsbesök är att ta fram information frân ärenderegistret och sökregistret. Ett grundiigt förberedeisearbete under1ättar vai av kontroiimetoder och effektiviserar genomförandet av kontroiien.

3.2.6 Övergripande teknisk utformning

Grunden ti11 TDS tekniska utformning iades redan i förstudien där strukturen med en centrai-1oka1 arkitektur faststäiides. Under arbetet med den förberedande huvudstudien konkretiserades denna arkitektur genom att en överordnad p1an för placering av data och appiikationer inom TDS togs fram.

Med TDS iäggs grunden för tuilverkets framtida tekniska datorstruktur. Det är natur1igt att denna struktur skall utnyttjas även när tu11verket utveckiar nya eiler konstruerar om äldre system av t.ex. administrativ natur. TDU betonade detta redan i förstudien. Det är också värt att uppmärksamma att särskiida faror kan uppstå om inom tuiiverket persondatorer ansiuts tiii systemet. Behörighetssystemet kan då kringgâs och risk finns att skador kan âsamkas systemet. Generaituiistyreisen bör därför noga bevaka att inom tuiiverket persondatorer inte utan särskiit tilistând anknyts ti11 systemet.

Tuiidatasystemet är i huvudsak ett on-1ine-system. I stort sett aiia funktioner utförs vid terminai. Ett undantag är dock efterk0ntro11verksamheten som av effektivitetsskäi utnyttjar en sats-

vis behandiingsarkitektur. Datakommunikationen meiian TDS och företagen sker också satsvist.

Den centrai-iokaia arkitekturen medför att databaser måste dubbieras iokait och centrait. Eftersom uppdatering för viss typ av data, t.ex. iicenser, kan ske samtidigt frân fiera iokaidatorer uppstår probiem med att synkronisera databaserna. Den tekniska iösningen av detta probiem baseras pâ vedertagen teknik för distribuerade miijöer. I takt med att ny teknik biir tiiigängiig bör dessa iösningar omprövas.

Ett ärende skaii i framtiden entydigt kunna hänföras tiii en tuiianstait. Tuiidatasystemets tekniska utformning medger inte att ett ärende uppdateras, exempeivis omtuiitaxeras, frân fiera tuiianstaiter.

I centraidatorn kommer vissa basfunktioner att piaceras. Detta gäiier bi.a. behandiing av eiektroniskt överförda ärenden före kiarering, synkronisering och distribution av grundregister såsom tuiitaxa och företagsregister.

Den tekniska iösningen har utformats för att göra expeditionsfunktionerna sâ oberoende som möjiigt av centraidatorn. Detta har gjorts mot bakgrund av de höga tiiigängiighets- och prestandakraven. Emeiiertid kvarstår den centraia iagringen av okiarerade, eiektroniskt överförda ärenden. Om svarstiderna vid kiareringen skuiie visa sig bii otiiifredsstäiiande kan prövas att även iagra vissa kiareringsuppgifter avseende eiektroniskt överförda ärenden i iokaia datorer.

En stor dei av TDS förutsätts reaiiseras genom användning av s.k. skaiprogram eftersom många funktioner är snariika. Emeiiertid är konversationsstrukturen kompiex med ett stort antai möjiigheter att praktiskt använda systemet. Denna kompiexitet är en föijd av den iângtgâende användarväniighet som eftersträvas.

Teknisk miijö

On-Iine-arkitekturen i TDS har baserats pâ INGRES, som är en databashanterare som även innehåiier verktyg för utveckiing av on-Iine-appiikationer (OSL).

Operativsystemet UNIX avses användas för de iokaia appiikationerna. Tiiisammans med UNIX är det Iämpiigt att använda programmeringsspráket C, som är ett genereilt programmeringsspråk för s.k. strukturerad programmering. C är också Iämpiigt vid definition och användning av datastrukturer och matematiska bearbetningar. UNIX operativsystem och ett fiertai kompiiatorer är skrivna i C.

Kombinationen INGRES OSL/C avses användas i den centraia on- Iine-miijön för att uppnâ en gemensam utveckiingsmiljö iokait och centrait. INGRES/SQL (Structured Query Language) används för a1Ia typer av bearbetning och åtkomst tiii INGRES databaser. SOL används för aiia typer av program, oberoende av om de är skrivna i OSL eiier i C. Satsvisa bearbetningar skrivs ti11 större deien i C eiier i ett tredje generationens programmeringsspråk.

Ett krav vid utarbetandet av de tekniska Iösningarna i on-1inesystemet och i den satsvisa delen av systemet är att applikationsprogrammen i största möjiiga utsträckning ska11 göras fiyttbara meiian centrai och Iokai miijö.

Ett antai huvudmoduier skaii identifieras. Dessa ska11 Iigga tili grund för de skaiprogram som skaii definieras i ett senare skede. Ett skaiprogram är ett standardprogram utformat för att utföra en viss typ av funktion. Dessa skaiprogram används sedan som grund för specifika program under konstruktionsfasen.

Även om tuiidatasystemet i huvudsak är ett on-iine-system så kommer det att finnas funktioner som kan Iösas utan interaktiv kommunikation me11an användare och system. Det kan vidare ofta vara mer effektivt att impiementera vissa funktioner satsvist, t.ex. funktioner i kontroiiverksamhet som skaii hantera stora

datamängder.

Vid utformning av TDS skall en transaktionsdriven satsvis arkitektur användas. Detta innebär att det är transaktioner som avgör hur databasen läses genom att infilen läses och nyckelvärden på transaktionen anger vilka data i databasen som skall läsas, ändras eller raderas. Generella moduler för satsvisa tillämpningar skall utvecklas. Dessa moduler skall sedan kopplas samman då en mera komplex funktion skall skapas.

Satsvis synkroniserinq av databaser

I TDS finns data distribuerade till de olika lokala datorerna och till centraldatorn i Luleå. Pâ grund av detta föreligger en viss grad av dataduplicering. Till exempel kommer kopior av register inom stödsystem som tulltaxa och företagsregister att finnas pâ alla lokala datorer. Vid ändring av duplicerade data måste säkerställas att ändringen genomförs i hela systemet. För att säkra konsistenta databaser skall ändringstransaktioner distribueras till aktuella datorer där satsvis uppdatering äger rum.

Den satsvisa bearbetningen för databassynkronisering kan delas in i tre huvuddelar, nämligen

on-line-ändring av originaldatabas med generering av ändringstransaktioner, - distribution av ändringstransaktioner, ev. central insamling och validering av transaktioner för distribution, uppdatering av databaskopior.

Om det finns endast en originaldatabas i systemet kan ändringstransaktioner från denna distribueras utan extra kontroll. När flera originaldatabaser i systemet uppdateras samtidigt mäste kontrolleras om samma data är uppdaterad flera gånger. Om detta upptäcks skall den sista uppdateringen accepteras och övriga skrivas ut pâ en felrapport.

Kommunikationsarkitektur

Med kommunikation avses här grunddragen för hur data fiyttas meiian de datorer som ingår i TDS.

Datakommunikationen har deiats upp i följande områden:

mottagningsfunktionen, - det interna tuiinätet, - iokaidatorkommunikation på samma ort.

Företag som ska11 kommunicera med TDS på eiektronisk väg gör detta genom en mottagningsfunktion hos ett dataserviceföretag som förmediar information ti11 TDS. Meddeiande til] och från TDS följer EDIFACT:s standardmeddeiande CUSDEC och CUSRES (se avsnitt 3.3.4).

Det interna tuiinätet baseras pâ teieverkets nya företagsanpassade paketförmediande nätverk. Det betyder att tuiiverket i princip har en fast dimensionerad kommunikationskapacitet. Mottagningsfunktionen är ansluten ti11 centraidatorn via fast uppkoppiade iinjer och är inte koppiad ti11 det interna tu11nätet. Lokaidatorer på samma ort är förbundna via LAN (Loca1 Area Network).

Fi1överföring används vid överföring av större datamängder mei- Tan tvâ datorer. Appiikationen ska11 ange fiinamn och adress på mottagaren ti11 fi1överföringssystemet. Vidare är det möjiigt att tidsstyra överföringen samt att aktivera överföringen från en annan dator.

Meddeiandeförmediing används vid överföring av mindre datamängder. Meddeiandeförmediing ska11 primärt användas vid hantering av eiektronisk post.

Distribuerad utskrift används vid utskrift av rapporter från centraidator på 1oka1t ansiuten skrivare.

Program-ti11-programkommunikation används vid Överföring av mindre fi1er eiier meddelanden och vid synkronisering me11an tvâ program e11er processer i realtid. Exempe1 pâ appiikationer där tjänsten används är vid kiarering av e1ektroniskt iämnade ärenden.

Ti11gâng ti11 databas piacerad på annan dators databas sker på samma sätt som vid åtkomst tiil iokai databas. Denna tjänst används vid enkia databasanrop.

I detta sammanhang kan erinras om att endast tuiimyndighet får ha terminaiâtkomst tili TDS samt att uppgifter ur TDS fâr utiämnas tiil vissa myndigheter på medium för automatisk databehand- 1ing. Dessa frågor regieras i 7 och 8 §§ i TDL-utredningens förslag til] tuiiregisterlag.

Databasutformning

Vid databasutformningen har logiska databaser och tabeiier definierats. Den dokumentation som tagits fram ska11 i första hand ligga ti11 grund för den fysiska databasutformning som görs inom ramen för konstruktionsfasen.

En databas är ett datoriserat informationsarkiv. I detta samias a11 den information som en organisation behöver för att utföra sin verksamhet. Hur informationen iagras är för användaren ointressant men tvâ krav ska11 uppfyiias. Databasen skali vara integrerad och kunna deias.

- Med integrerad information avses att möjiighet ska11 finnas att ti11sammans utnyttja var för sig âtski1da uppgifter för att pâ så sätt s1ippa Iagra samma uppgifter fiera gånger.

- Med deiad information avses att fiera användare skaii kunna komma ât samma uppgifter vid samma tidpunkt.

I ett datorsystem utgörs en databas av en sam1ing filer där data lagras samt av programvara som ka11as databashanteringssystem. Användaren kommer bara i kontakt med databashanteraren som sköter a11a âtkomster ti11 de underiiggande fi1erna vi1kas 1agringsstruktur kan ändras utan att det påverkar användaren.

Det finns tre typer av databashanterare, nämligen reiationsdatabaser, nätverksdatabaser och hierarkiska databaser. De utför samma uppgifter men skiijer sig åt vad gä11er prestanda, f1exibi1itet samt hur användaren ser på och kommer ät data. TDS ska11 utformas med re1ationsdatabasteknik eftersom denna är mer flexibe1 än de andra alternativen.

Til] en re1ationsdatabas, som kan iiknas vid en samiing tabe11er med rader och koiumner, hör ett frágesprâk som används för att manipuiera data i tabe11erna. Det frâgesprâk som kommer att användas i TDS är som tidigare nämnts SQL (Structured Query Language).

Den databashanterare som har va1ts heter s.k. INGRES och är ett fjärde generationens verktyg. Inom INGRES finns förutom databashanterare även ti11gâng ti11 skärmhanterare, rapportgenerator och ett högnivâsprâk samt ett anta1 färdigbyggda funktioner.

I TDS databaser kommer ärenden att lagras pâ oiika sätt beroende på status. E1ektroniskt mottagna ärenden 1agras sâiunda i databasen för ok1arerade ärenden. Lagringen sker i så få tabe11er som möj1igt för att fâ snabbast möjiiga åtkomst vid kiareringen. Därefter hämtas ärenden ned ti11 aktue11 k1areringstu11ansta1t där de lagras en kortare tid. Efter k1areringen fiyttas ärendet ti11 kontro11tu11ansta1ten för 1ângtids1agring. Vid iângtidsiagav ärendet sker det så effektivt som möjiigt, dvs. i ett ringen större anta1 tabe11er.

Samt1iga tabe11er som är gemensamma för både export- och importärenden har deiats upp i o1ika kopior eftersom åtkomst ti11 dem endast sker för antingen export- e11er importärenden.

Tu11taxan har deiats upp i tre oiika versioner, viiket betyder att för varje tabe11 finns det tre kopior. Det finns en historisk, en gäliande och en framtida version. En uppdatering hamnar först i den framtida och sedan, när den träder i kraft, flyttas den ti11 den gäliande tabeiien. Den tidigare gäiiande posten fiyttas då tiil historiktabeiien. Orsaken ti11 detta är att tu11tjänstemannen vid kiarering oftast vi11 ha dagens version av tulitaxan medan han vid efterkontroll viii kunna läsa tuiltaxan vid ett specie11t datum. K1arerings1äsningen är mer tidskritisk och gär därför snabbare då gä11ande version kan iäsas utan att datum används vid sökning i tabe11erna.

Lagring av spärrar sker i två tabeiier, varvid den ena innehâi- 1er de kriterier som spärr kan grundas pâ och den andra texter som kontroilâtgärd och kontroiimotiv. Orsaken ti11 detta är att den spärrtabeii som ärenden och varuposter jämförs med bör vara så iiten som möjiigt dâ kontroii mot spärregistret är en av de mest tidskritiska operationerna i TDS. Tabe11en kommer därför att iäsas in i primärminnet och háiias där under ett dygns tid. Detta ger snabbare resuitat av kontr011en eftersom iäsning då inte behöver ske frân skivminne.

Säkerhetsutformning

I samband med säkerhetsutformning är det viktigt att se pâ den totala säkerheten. Säkerhetsutformning reiateras i huvudsak ti11 tre feikäiior, nämligen

- fel reiaterade ti11 människor, - fe1 reiaterade tiil tekniska probiem, - fe] beroende på naturkrafter t.ex. brand.

Probiem som härrör frân dessa faktorer kan mötas med oiika âtgärder. I detta sammanhang behandias dock endast säkerhetsâtgärder som ingår i systemets utformning. Denna säkerhet kan de- 1as in i områdena behörighet, integritet, revisionskrav samt backup och âterstart.

För att de krav som identifierats i AKS:en för behöti11god0se righetssystemet krävs ett system sammansatt av fiera komponenter. Fö1jande bi1d visar hur det tekniska behörighetssystemet byggs upp 1oka1t och centra1t.

LOKALDATOR K0ntro11objekt: CENTRALDATOR

Meny- och Meny- och behörighetssystem Funktion behörighetssystem

Databaser INGRES INGRES behörighetssystem behörighetssystem

BoKS e11er Inloggning Iiknande system Det centraia operativsystemets UNIX Program säkerhetsrutiner Fi1er

komponenter kan beskrivas på fö1jande sätt. Behörighetssystemets

UNIX operativsystem Hanterar behörighet pâ fi1er och program.

BoKS (Behörighets- Ett separat behörighetspaket vars funktioner UNIX. Vidare ska11 vissa och kontro11system) ska11 kompiettera UNIX-funktioner ersättas med motsvarande funktioner ur BoKS för att öka säkerheten. Inom ramen för BOKs finns funktioner för hantering av inioggning, 1ösenordshantering, inaktivitetsk0ntro11 samt 1oggning.

INGRES behörighets- Hanterar inloggning till INGRES-databaser system samt behörighet till databaser.

Meny- och behörig- Detta system skall implementeras för hantering hetssystem i INGRES av behörighet till funktioner på användarnivâ. Detta görs enom tilldelning av s.k. standardprofiler. Systemet hanterar även användaranpassade menyer.

Grundläggande i TDS är att en tullmyndighet och därmed en tulltjänsteman får ta del av endast de uppgifter som behövs i vederbörandes verksamhet. Detta regleras ytterst i 7 § förslaget till tullregisterlag. Det tekniska behörighetssystemet skall medverka till att förhindra otillåten användning och åtkomst av funktioner och uppgifter i systemet. Detta räcker emellertid inte. För att ett tillräckligt och avsett skydd av uppgifterna skall näs måste det inom tullverket finnas en ADB-säkerhetsorganisation. Administrativa föreskrifter behöver utformas som anger vilka uppgifter och bearbetningsmöjligheter tjänstemännen har rätt att utnyttja och vilka säkerhetsrutiner som skall användas. Regelbundet måste också kontrolleras att föreskrifterna efterlevs. För att ge möjlighet till efterhandskonstroll behöver loggningsfunktioner finnas som i vart fall för viktigare funktioner registrerar vem som använt en viss funktion eller utfört en viss bearbetning.

Data i databaser och filer måste vara konsistenta och måste behandlas korrekt. Kontrollrutiner införs för att säkerställa integritet.

Konstruktioner behöver finnas för mottagning, behandling, rapportering, lagring av data samt kommunikation med andra system.

Övergripande finns kontrollfunktioner för registrering, övervak-

vakning, behandling och ändring av ekonomiska transaktioner.

Inom ramen för mottagning ska11 det finnas funktioner för:

- att förhindra att data inte iäses in i systemet och därmed saknas, - att förhindra dubbeiiniäsning av data, - av indata för att förhindra data i databavaiidering feiaktig sen, - i eiektronisk form, identifiering av den som iämnar uppgifter - att tiiiräckiig kontroii finns av behörighet i samband med att frågor stä11s eiektroniskt på ärendeinformation.

Vid behandiing av data ska11 kontro11er utformas så att feiaktigheter med avseende pâ att a11 data inte behandiats upptäcks och kan åtgärdas.

I TDS finns det dubbe11agring av viss data. Då en ändring utförs pâ originaidatabasen är det viktigt att denna distribueras ti11 a11a databaskopior. För att undvika inkonsistens meilan dessa databaser ska11 specie11a rutiner införas.

Inom kommunikationssystemet ska11 kontro11er finnas för att upptäcka fei under överföring, överföring av data ti11 fel dator samt icke behörig uppkoppling mot TDS via teienätet.

För att undvika att utdata i form av rapporter förkommer ska11 specie11a rutiner införas. Bland annat ska11 rapporter som skickas ut âtföijas av en lista som visar viika rapporter som bifogas.

Bokföringsiagen e11er bokföringsförordningen stä11er revisionskrav på a11a datasystem som behandiar e11er skapar ekonomiska transaktioner.

Ett av de viktigaste kraven pâ ADB-baserad redovisning är kravet på verifierbarhet. Därmed avses att a11a ekonomiska transaktioner skaii kunna föijas genom heia tuiidatasystemet fram ti11 dess att en bokföringspost uppstår och omvänt kunna spåras bakåt. Detta krav impiementeras genom att iogga transaktioner av

ekonomisk betydeise. Det skal] vidare finnas funktioner för att i efterhand iäsa innehâii i tabe11er vid en viss tidpunkt.

Käiidokument som används vid registrering av data i TDS ska11 lagras. Det bör vidare vara möj1igt att koppia ett käiidokument ti11 en transaktion i TDS. Dokumentation av transaktionsbehand- 1ing, registerinnehåii och käiikod ti11 program skaii iagras i tio âr.

För att möjiiggöra âterstart med återskapande av information, om fe1 uppstått, behövs rutiner för att iagra data ur databaser separat. Detaijerade back-up-rutiner utformas därför i konstruktionsfasen.

I TDS kan det uppkomma fel i appiikationsprogram, Systemprogram e11er skivminnesfei. Dessa typer av fe1 kan stoppa behandlingen och iämna systemet med icke konsistenta data. Det skaii därför finnas rutiner för âterstart av systemet. Med âterstart avses att âterstäiia databaser i det skick de hade innan feiet uppkom.

Det ska11 finnas möjiighet att hantera âterstart både inom ett s.k. job och för större enheter. Möjiighet skaii finnas att hantera återstart vid samtidig satsvis och on-iine-uppdatering. Vidare finns krav pâ att systemet skall vara ti11gäng1igt under en mycket stor dei av dygnet, om möjiigt 24 timmar. Detta stäi- 1er krav på snabba och effektiva back-up-rutiner.

01ika back-up-rutiner kommer att användas beroende på databasens storiek och användningsområde. Ti11 det centraia registret för eiektroniskt anmäida ärenden kommer ti11 exempe1 en spegeiversion att finnas. Detta innebär att en fuiiständig fysisk kopia av databasen finns tiii viiken a11 verksamhet överfiyttas om den ordinarie databasen förstörs.

3.3 Elektroniskt uppgiftslämnande

TDS kännetecknas av att företagen skall ges möjlighet att lämna uppgifter till tullverket i elektronisk form i stället för med blanketter. Ungefär 6 milj. ärenden per âr tillförs f.n. tullverket pâ blanketter. Elektroniskt uppgiftslämnande reser ett antal frågor till vilka det inte funnits färdiga svar. Med hänsyn till ämnesomrädets svårighetsgrad och betydelse för TDS organiserades ett särskilt projekt för att reda ut frågorna.

Projektarbetet syftade till att lägga fast de tekniska, administrativa och juridiska förutsättningar som skall gälla när företag i elektronisk form lämnar uppgifter till tullverket.

I det följande presenteras viktigare resultat och åtgärder i anslutning till detta projekt.

3.3.1 Central mottagningsfunktion

I förstudien förutsattes att företagen skulle kunna elektroniskt överföra uppgifter till tulldatasystemet, antingen till den centrala enheten eller till lokal enhet. Statsmakterna hade intet att erinra mot förstudien pâ denna punkt.

TDU har i det fortsatta arbetet ingående prövat att följa den inriktning som angavs i förstudien i fråga om kommunikation mellan företagen och tulldatasystemet. Därvid har framkommit att idag tillgänglig teknik inte gör det lämpligt att bygga systemet pâ datakommunikation direkt mellan företagen och tulldatasystemets lokaldatorer. All datakommunikation bör i stället ske över en central mottagningsfunktion.

TDU har vidare kommit till slutsatsen att en sådan central mottagningsfunktion inte bör drivas av tullverket, utan att klara fördelar finns i att köpa denna tjänst från något kvalificerat Tullverkets kostnader för denna service indataserviceföretag. inte i de årliga driftskostnader för tulldatasystemet som gick

redovisades i förstudien.

Med hänsyn tili att de riktiinjer som eniigt regeringens besiut gäiier för TDU:s fortsatta utredningsarbete inte uttryckiigen innefattar en central mottagningsfunktion understäilde TDU i januari 1989 denna fråga regeringens prövning. Skriveisen jämte den promemoria som innehöii de motiv som iett ti11 detta ändrade stäliningstagande bifogas betänkandet (biiaga 2). Skriveisen har inte föranlett någon regeringens åtgärd.

Projektet för Eiektroniskt uppgiftsiämnande färdigstäilde i januari 1989 rapporten Mottagningsfunktionen. Med 1edning av rapporten genomförde TDU en intresseförfrâgan hos tänkbara ieverantörer samt utformade en anbudsskriveise och en kravspecifikation för mottagningsfunktionen. I februari 1989 infordrade genera1tu11styre1sen i eniighet härmed anbud avseende mottagningsfunktionen för TDS.

I och med att upphandiingen in1eddes togs steget från utredningsarbete ti11 verkstäiiighetsâtgärder. Efter underhandskontakt med tjänstemän i finansdepartementet enades TDU och genera1tu11styre1sen därför om att ansvaret för fortsatt arbete på detta omrâde ska11 åviia generaitulistyreisen. Det förutsattes att generaituiistyreisen och TDU samráder och hâ11er iöpande kontakter i denna fråga.

De åtgärder generaituiistyreisen vidtagit presenteras i kapitei 5.

3.3.2 Teiekommunikation i TDS

En omfattande teiekommunikation behöver ske meiian tuiiverkets oiika arbetsstäiien. Centraidator, 1oka1datorer och terminaier behöver knytas samman i ett nät. Härti11 kommer den omfattande kommunikationen me11an mottagningsfunktionen och centraidatorn. TDU vände sig i september 1988 tiii teieverket för att få under- 1ag för att bedöma b1.a. kapacitet, säkerhet och ti11gäng1ighet

i datakommunikationsnätet. TDU önskade ocksâ försiag om 01ika tjänster som teieverket kan erbjuda som kan bidra ti11 god ti11gäng1ighet i systemet.

Med an1edning av TDU:s skriveise biidades en arbetsgrupp med deitagare frân teieverket, TDU och genera1tu11styre1sen för att bereda frågor om hur TDS krav pâ datakommunikation kan 1ösas.

I början av 1989 stod det k1art att TDS behov av intern datakommunikation ti11 väsent1ig dei sku11e kunna ti11godoses med ett s.k. företagsanpassat paketförmediande nät.

Mot denna bakgrund uttaiade genera1tu11styre1sen och te1everket i februari 1989 en gemensam avsiktsförkiaring. Denna innebar att parterna i projektform ska11 söka utforma en s1ut1ig 1ösning för tu11verkets datanät. Parterna ska11 vidare söka utforma ett Iângsiktigt avta1 för de te1etjänster som kan bli aktue11a.

I och med att avsiktsförkiaringen uttalades, togs steget från utredningsarbete till verkstäilighetsâtgärder. Efter underhandskontakt med tjänstemän i finansdepartementet enades TDU och genera1tu11styre1sen om att ansvaret för fortsatt arbete pâ detta omrâde ska11 ävi1a genera1tu11styre1sen. Det förutsattes att genera1tu11styre1sen och TDU samrâder och hâ11er 1öpande kontakter i denna fråga.

De åtgärder genera1tu11styre1sen vidtagit presenteras i kapitel 5.

3.3.3 Identifiering och rätts1iga frågor

skaii kunna 1äm- En viktig utgångspunkt för TDS är att företagen na uppgifter ti11 tu11verket i eiektronisk form. Dessa uppgifter lämnas under straffansvar. I och med att ansvar kan aktua1iseras måste med ti11räck1ig säkerhet kunna avgöras de1s vem som iämnat de1s viika uppgifter som faktiskt har iämnats. I föruppgifter, studien gjorde TDU bedömningen att praktiskt och rättsiigt god-

tagbara iösningar stod att finna på detta probiem.

Under våren 1988 studerade TDU översikt1igt viika straff- och förva1tningsrätts1iga frågor som aktuaiiserades av TDS samt viika tekniska metoder för identifiering av uppgifts1ämnare och avgränsning av uppgifter som fanns tiiigängiiga.

Mot bakgrund av den kunskap som vanns under våren 1988 skrev TDU i september 1988 ti11 regeringen och föresiog att regeringen sku11e tiiisätta en särskiid utredare för att bereda de författningsändringar som föranieds av b1.a. e1ektroniskt uppgiftsiämnande tili tuliverket. Ti11 skrive1sen fogades tvâ promemorior om straffrätts1iga och förva1tningsrätts1iga frågor som upprättats inom TDU.

Med aniedning härav ti11ka11ades i november 1988 TDL-utredningen som fick ti11 uppdrag att lämna förs1ag om de författningsändringar som behövs inför tu11verkets datorisering. Arbetet har utförts i nära kontakt med TDU och under medverkan av företrädare för b1.a. TDU, genera1tu11styre1sen och näringsiivet. I apri1 1989 över1ämnade TDL-utredningen ett de1betänkande (SOU 1989:20) Tuiiregisteriag m.m. Detta innehâiier b1.a. försiag ti11 en tuiiregisteriag, ändringar i tu11agen och ändringar i varusmugg1ings1agen. I betänkandet införs begreppet eiektroniskt dokument.

I projektet Eiektroniskt uppgifts1ämnande har fördjupade tekniska studier gjorts av möjiigheterna att använda oiika tekniska identifieringsmetoder vid e1ektroniskt uppgiftsiämnande. B1.a. har tvâ konsuitrapporter utformats. Dessa har gjorts tiilgäng- 1iga för nyss nämnd särskiid utredare. Projektet har utvärderat de o1ika metoderna.

TDU:s stä11ningstagande ti11 frågor om identifiering av uppgifts1ämnaren behand1as i avsnitt 6.4.

För att ett företag ska11 fä iämna uppgifter i elektronisk form ti11 tu11verket krävs att tuiiverket iämnar tilistând härti11.

Mot bakgrund av den kunskap som växt fram om rättsliga och tekniska frågor har projektet under våren 1989 utformat utkast till sådana tillstånd. Dessa innehåller bl.a. tekniska, administrativa och ansvarsmässiga bestämmelser som bör gälla för det elektroniska uppgiftslämnandet.

3.3.4 Standardiserade meddelanden

I och med konventionen om förenkling av formaliteterna vid handel med varor infördes den 1 januari 1988 det s.k. enhetsdokumentet i EG- och EFTA-ländernas tulladministrationer. Arbete inleddes därefter inom bl.a. EG med att utforma en elektronisk version av detta meddelande. TDU uppdrog ât Handelsprocedurrâdet (SWEPRO) att i anslutning till internationell standard utforma förslag till elektroniska tulldatameddelanden, som kan användas i TDS.

Betydande framsteg har gjorts under det allra senaste året i fråga om standarder för att utforma meddelanden för elektroniskt datautbyte (EDI). En internationell standard benämnd EDIFACT har sålunda nyligen fastlagts. Enligt denna standard avses meddelanden utvecklas som skall användas i administration, handel och transport. Utveckling leds och samordnas av Edifact Board som ytterst rapporterar till FN:s ekonomiska kommission för Europa (ECE). EG-kommissionen häller sekretariat för Edifact Board och EFTA-länderna medverkar i arbetet. Under Edifact Board finns bl.a. ett antal meddelandeutvecklingsgrupper. I en av dem utvecklas standardiserade elektroniska tullmeddelanden, bl a. baserade på enhetsdokumentet. På uppdrag av TDU har SWEPRO aktivt medverkat i utvecklingen av tulldatameddelanden i detta sammanhang.

Som ett resultat av detta utvecklingsarbete har under hösten 1988 och våren 1989 i praktiken enighet nåtts mellan EG, EFTA och Förenta Staterna om hur tulldatameddelanden bör se ut i detalj. Sålunda har ett förslag till basmeddelande för tulldeklaration (CUSDEC) jämte svarsmeddelande (CUSRES) framlagts.

Dessa meddeianden beräknas b1i godkända av ECE:s expertgrupp för prov före september 1989. Något senare avses basmeddeiandena godkännas och registreras av ECE/NP.4 som rekommendation (UNSM).

De tulidatameddeianden som SNEPRO utformar och som kommer att användas i kommunikationen me11an företag och den svenska tu11myndigheten kommer sâ1edes att föija EDIFACT-standarden och bygga på den internatione11a meddeiandetypen CUSDEC. SWEPRO har tiil TDU överlämnat försiag ti11 tu11datamedde1anden för utförse1anmä1an och tuiidekiaration. Arbete pågår med medde1anden för b1.a. förhandsanmäian, kompiettering, frivi11ig rättelse och fe1medde1ande.

Detta betyder att TDS redan från början kommer att arbeta med meddeianden som överensstämmer med internatione11t fastiagd standard. Ett väsentiigt steg i riktning mot internationeii harmonisering tas därmed. Gynnsamma förutsättningar skapas därmed för svenska företag och generaituiistyreisen att ta i anspråk EDI för att under1âtta administrationen kring gränsöverskridande handei.

SwEPRO:s förs1ag tiil tu11datamedde1anden har av TDU överiämnats ti11 genera1tu11styre1sen.

3.4 Driftsorganisation, 1oka1er och utrustning

3.4.1 Utredningsarbete

För TDS behövs en centra] datoran1äggning, inemot 20 1oka1datorer och ca 800 biidskärmsterminaier. En centra] och en 1oka1 driftsorganisation behövs iiksom iokaier för utrustningen och verksamheten.

Ett särskiit projekt biidades för att behandia frågor om uppbyggnad av driftsorganisation, anskaffning av 1oka1er samt om upphandiing och instaiiation av ADB-utrustning.

I projektets uppgift ingick b1.a. att iämna försiag ti11 organi-

satorisk uppbyggnad av den centrala drifts- och utvecklingsenheten. Förslag till befattningsplan skulle utarbetas för hela driftsorganisationen. En plan skulle utformas för uppbyggnad av driftsorganisationen och rekrytering av personal. Plan för att vidareutbilda tulltjânstemän till uppgifter i ADB-organisationen skulle också utformas.

I samarbete med byggnadsstyrelsen skulle förslag utformas till lokalprogram för de lokaler som behövs för den centrala datorenheten och de kontorslokaler som behövs i anslutning till denna samt för de lokala driftställena. Förslag skulle vidare utformas för anpassning av lokaler och arbetsplatser.

I samarbete med statskontoret skulle underlag för upphandling av teknisk utrustning utformas med ledning av bl.a. de krav som framkommer i systemutvecklingsarbetet.

I budgetpropositionen (prop. 1987/88:100, bil. 9) för budgetåret 1988/89 föreslog regeringen att drifts- och utvecklingsenheten för tulldatasystemet skulle förläggas till Luleå. För att etablering på denna ort skulle kunna ske till avsedd tid, bedömde TDU och generaltullstyrelsen att det var nödvändigt att utan dröjsmål inleda verkställighetsarbete avseende lokalförsörjningen i Luleâ. Sådana åtgärder borde utföras av generaltullstyrelsen och inte av TDU. Planeringsâtgärder som ingick i projektet måste därför nära länkas till verkställighetsâtgärderna. Mot denna bakgrund övergick, efter underhandskontakt med tjänstemän i finansdepartementet, ansvaret för dessa frågor i februari 1988 frân TDU till generaltullstyrelsen.

Generaltullstyrelsen beslöt också att omgående inleda rekrytering av en chef för drifts- och utvecklingsenheten samt chefer för system-, teknik- och driftsenheterna i Luleå. I fråga om bl.a. rekrytering, urval och utbildning behövde generaltullstyrelsen vidta verkställighetsâtgärder.

Mot denna bakgrund övergick i februari 1988 även ansvaret för frågor om organisation och befattningsplan samt rekrytering och

utbildning av personal för drifts- och utvecklingsenheten i Luleå samt motsvarande för de lokala driftsenheterna från TDU till generaltullstyrelsen.

De uppgifter som efter dessa beslut återstod för projektet inom TDU avsåg väsentligen att utforma en kravspecifikation och upphandlingsunderlag för ADB-utrustningen. Detta arbete inleddes i april 1988 när tillräckligt underlag framkommit inom systemutvecklingsarbetet.

3.4.2 Upphandling

I april 1988 bildades en arbetsgrupp vari ingick företrädare för TDU, generaltullstyrelsen och statskontoret. Flera konsulter medverkade. Pâ grundval av det struktur- och systemmässiga underlag som växte fram och fastställdes under våren 1988 utformade arbetsgruppen en kravspecifikation för datorutrustning för tullverkets export- och importrutiner.

Kravspecifikationen upptogs i början av juli 1988 till förhandling mellan generaltullstyrelsen och Svenska Tulltjänstemannabundet. Arbetstagarorganisationen hade därvid intet att erinra mot arbetsgivarens förslag. Omedelbart därefter infordrade statskontoret i samråd med generaltullstyrelsen och TDU anbud i enlighet med kravspecifikationen (K:90). Anbud skulle lämnas senast i mitten av oktober 1988.

I och med att upphandling inletts övergick projektet från en utredningsfas till en verkställighetsfas. Beslut om vilket anbud som skall antas fattas av generaltullstyrelsen efter förslag frân statskontoret.

Efter underhandskontakt med tjänstemän i finansdepartementet enades TDU och generaltullstyrelsen om att verket frán september 1988 skulle ha ansvar för alla de uppgifter som ursprungligen ingick i projektet Driftorganisation, lokaler och utrustning. Projektet upphörde därmed hos TDU. Det förutsattes att general-

tullstyrelsen och TDU skulle samråda och hålla löpande kontakter i frågor av betydelse pâ detta omrâde.

De åtgärder generaltullstyrelsen vidtagit pâ detta omrâde framgår av kapitel 5.

3.5 Användarutbildning

2 000 tulltjänstemän behöver utbildas för att kunna an- Ungefär vända TDS i sitt dagliga arbete. Ett särskilt projekt bildades för att utreda olika frågor kring denna användarutbildning.

Projektarbetet syftade till att ta fram underlag för hur tulltjänstemän skall kunna ges erforderlig användarutbildning pâ ett sätt som är tidsmässigt och geografiskt samordnat med avsedd genomförandeplan för TDS.

I projektets ingick bl.a. att identifiera de grupper av uppgift tulltjänstemän som bör utbildas. Med hänsyn till förekommande gränstullsamarbete bör även utbildningsbehov för norska tull- Förslag skulle vidare lämnas till tjänstemän uppmärksammas. innehåll i utbildningarna och lämplig övningsmateriel. Hur utbildning av lärare för att genomföra användarutbildningen bör gâ till skulle också behandlas.

för hur utbildningen bör förläggas i En plan skulle presenteras tiden. Därvid skulle beaktas att delar av TDS tas i drift vid olika tidpunkter. Vid utformningen av användarutbildningen borde vidare beaktas de samband som kan finnas med annan utbildning som inom tullverket behöver ske under samma tidsperiod.

Arbetet inom projektet under våren 1988 visade att planeringen av användarutbildningen borde ske i nära samband med tullverkets samlade personalutbildning. Efter underhandskontakt med tjänstemän i finansdepartementet enades TDU och generaltullstyrelsen därför om att verket frân september 1988 tog ansvar för alla de uppgifter som ingår i direktiven till projektet Användarutbild-

ning. Projektet upphörde därmed hos TDU. Det förutsattes att genera1tu11styre1sen och TDU sku11e samråda i a11a frågor av betydelse i fråga om användarutbi1dningen.

De åtgärder genera1tu11styre1sen vidtagit i fråga om användarutbiidning framgår av kapitel 5.

4 PÅGÅENDE ARBETE

4.1 Användarkravspecifikation

Under aprii 1989 gavs användarkravspecifikationerna (AKS) för fiertalet deisystem inom systemutveck1ingsprojektet sin s1ut1iga utformning och 1 mitten av maj var de grova tekniska systembeskrivningarna (GTS) kiara i en gemensam de1 och i de1ar för de olika de1systemen.

I eniighet med tidspianen iigger arbetet med AKS för importsystemet och uppbördssystemet något senare. AKS för importsystemet har dock kunnat tidigare1äggas och hâ11er i mitten av juni 1989 på att s1utbearbetas. Arbetet med AKS för uppbördssystemet, som i särski1t hög grad styrs av va1et av maskinutrustning, avses p1anen1igt vara k1art under hösten 1989.

I månadsskiftet juni-ju1i 1989 pågår så1edes huvudstudiearbete främst avseende uppbördssystemet. Huvudde1en av funktionerna i detta system för fakturering, beta1ning och redovisning m.m. 1igger centralt och är ganska vä1 kända. De är näm1igen datoriserade redan i tu11verkets nuvarande system. Förhåliandet att detta de1system ännu inte är detaijstuderat skänker därmed knappast osäkerhet åt övriga AKS:er e11er GTS:er.

4.2 Förberede1ser för konstruktionsarbetet

I och med att f1erta1et AKS:er och GTS för he1a TDS fanns ti11gängiiga i apri1 1989 och genera1tu11styre1sen i samråd med Statskontoret i slutet av maj fattat bes1ut om maskinvaru1e-

verantör fanns att förbereda det fortsatta arbetet, i möj1ighet första hand konstruktionsarbetet.

TDS innehâ11er ett stort antai funktioner som var för sig inte är särskilt kompiicerade. De många 01ika tekniska funktionerna gör dock att systemet biir kompiext. Vidare medför höga krav pâ kommunikation me11an mottagningsfunktion, centraidator och 1okala datorer i kombination med omfattande on-1ine-verksamhet med krav svarstider att den tekniska iösningen b1ir avancepå korta rad. Det är inte osannoiikt att TDS i en dei avseenden kommer att pröva ny teknik och o1ika tekniska komponenter som är oprövade i Sverige och möjiigen överhuvudtaget.

Med syfte att förbereda konstruktionsarbetet uppdrog TDU åt ett konsuitföretag att ti11sammans med tekniskt kunniga tuiitjänstemän utföra vissa främst tekniskt inriktade studier. Dessa utförs - 1989. Pâ basis av dessa studier under perioden aprii augusti blir det möj1igt att med minskad risk för överraskningar bedriva konstruktionsarbetet på stor bredd och med stor personaiinsats.

Ett anta1 o1ika de1ar ingår i dessa studier. TDS rymmer en mängd tekniska som definierats i GTS. Dessa utformas och komponenter sätts på p1ats och förberede1ser för test görs. En utveckiingsutformas för maskinvara och utveckiingshjäipmedei. Ett miijö antai s.k. definieras. Med dessa program som bas skaiprogram utformas sedan under konstruktionsfasen större de1en av funktionerna.

Vidare tas fram ett meny- och behörighetssystem baserat pâ de krav i huvudstudien. Detta komfunktione11a som angetts system mer sedan att det gemensamma gränssnittet mot användaren utgöra vad avser skärmiayout, dia1ogkontro11 och feihantering.

Eftersom huvudstudierna avta1sen1igt endast behandiar ca 15 % av funktionerna tekniska nivå som krävs innan konpâ den djupa struktionsfasen kan påbörjas, görs också viss kompietterande systemutformning.

Nu nämnda studier beräknas vara avsiutade i slutet av augusti 1989.

När dessa studier kommit ti11räck1igt avses en s.k. arki- Iângt tekturtest göras. Därvid prövas att den valda tekniska s1ut1igt arkitekturen fungerar på avsett sätt med vaid maskinoch mjukvara. Testen ger också en mer definitiv indikation på hur svarstider och prestanda blir i TDS. Impu1ser ti11 detaijjusteringar av den tekniska arkitekturen kan därvid erhâiias.

4.3 Förberedeise för upphandling

Pâ grundva1 av de användarkravspecifikationer och grova tekniska

systembeskrivningar som framkommit i huvudstudiearbetet har TDU i juni 1989 utformat ett utkast tiii anbudsskriveise m.m. för upphandiing av konsuitmedverkan i konstruktionen av de system som ingår i den första exportorienterade etappen (se avsnitt 7.1) av TDS. Detta utkast har under hand överiämnats till generaituiistyreisen.

5 GENERALTULLSTYRELSENS ÅTGÄRDER

Para11e11t med det arbete som bedrivs inom TDU pâgâr ett antai aktiviteter inom tu11verket vilka är nödvändiga för att genera1tu11styre1sen ska11 kunna ta ansvar för att utveck1a och införa TDS. I detta avsnitt ges en kortfattad beskrivning av dessa 01ika aktiviteter.

Organisationsfrâgor

I budgetpropositionen (prop. 1987/88:100, bi1.9) för budgetåret 1988/89 föresiog regeringen att den centrala ADB-enheten i tu11datasystemet sku11e 10ka1iseras ti11 Lu1eå. Detta biev också riksdagens bes1ut. Med aniedning av en skrive1se frân generaltu11styre1sen ti11 regeringen har genom en ändring i förord-

ningen (1984:988) med instruktion för tuilverket en ADB-byrå

inrättats inom genera1tu11styre1sen. Denna ändring trädde i kraft den 1 maj 1989.

Åtskiiiiga åtgärder har hitti11s vidtagits för att ADB-byrån i

Lu1eâ ska11 få den pers0na1 som är nödvändig för att driva tu11datasystemet. En ADB-chef har anstä11ts och under våren 1989 rekryterades en systemchef, en teknikchef och en driftchef ti11 ADB-byrån. Vissa ytteriigare åtgärder som tu11verket vidtagit för den personaimässiga uppbyggnaden av ADB-byrån behandias i det fö1jande.

Den systemförvaitningsorganisation för tuiidatasystemet som ska11 finnas inom tu11verket byggs upp på föijande sätt. Genera1tu11direktören e11er den han utser b1ir s.k. systemägare.

Huvudansvaret för systemförvaitning, dvs. för datorstöd ti11 tu11förfaranden, manue11a rutiner, organisation, anpassning ti11 verksamheten och ekonomi, kommer att 1igga hos genera1tu11styre1sen. För det Töpande systemförvaitningsarbetet kommer ett anta1 systemförvaitare att utses. Dessa kommer in1edningsvis att vara organisatoriskt placerade inom det projektiedningssekretariat som ska11 inrättas för att administrera s1utförandet av och för att sätta de o1ika deisystemen i utveckiingsarbetet drift. I fÖrva1tningsorganisationen behöver också registeransvaret för TDS förankras.

Runt varje Iokaidator byggs en särskiid driftsorganisation upp som ska11 svara för 1oka1a systemdriftsuppgifter.

Loka1er

ADB-byrån kommer att piaceras i förhyrda 1oka1er i ansiutning ti11 den s.k. Teknikbyn i Luieâ. Huset är f.n. under byggnad. Infiyttning och insta11ation av centraidatorn avses ske under september 1989.

I tu11datasystemet ingår inemot 20 iokaidatorer som kommer att piaceras ut successivt. För att kunna placera ut iokaidatorerna b1ir det nödvändigt att göra vissa iokaianpassningar. Pâ vissa orter sammanfaiier iokaianpassning för 1oka1 datordrift med nybyggnation av tu11oka1er.

Med början 1990 avses de fem första instaiiationerna av 1oka1datorer ske i Haparanda, Norrköping, Västerås, Treileborg och Arlanda. Arbetet med iokaianpassning pågår för dessa orter. Därefter en 1oka1dator per månad b1i instaiierad i första pianeras hand på trafikintensiva orter.

I det fu11t systemet kommer ungefär 800 terminaier och utbyggda ca 250 skrivare att finnas arbetspiatserna. Förutom på de 1oka1a va1 av utrustning krävs ocksâ viss enkiare anpassning av arbetsplatserna.

Information

Inom tullverket har under det senaste året en omfattande pågått informationsaktivitet om den förestående datoriseringen. Bland dessa aktiviteter kan särskilt nämnas följande. En skärmutställning och en stordiaserie har tagits fram. Dessa har visats i olika sammanhang. En TDS-broschyr har tryckts och distribuerats i 35 000 ex. En TDS-prototyp utvecklad av TDU har visats runt landet vid ett 25-tal tillfällen. Under våren 1989 har stormöten, där det kommande tulldatasystemet varit ett dominerande inslag, hållits för tullpersonal på alla regionhuvudorter. Tidskriften Svensk Tull speglar regelbundet det arbete som pågår för införandet av tulldatasystemet. Information har också givits vid konferenser anordnade av olika näringslivsorganisationer.

Utbildning

De utbildningsinsatser som är nödvändiga med anledning av tulldatasystemet är omfattande. De åtgärder som hittills vidtagits är följande.

Som ett led i den personalmässiga uppbyggnaden av ADB-byrån i Luleå har bl.a. tio tulltjänstemän under hösten 1988 och våren 1989 utbildats till systemerare/programmerare vid CENTEK i Luleå för att sedan bli placerade vid ADB-byrån. Vidare har sex personer som genomgått systemvetenskaplig linje vid högskolan i Luleå anställts för att efter en viss grundläggande utbildning vid tullskolan i Stockholm först medverka i systemutvecklingsarbete i Stockholm och sedan placeras vid ADB-byrån. Därutöver kan nämnas att det 20-tal tulltjänstemän som lett eller medverkat i huvudstudiearbetet fått värdefulla kunskaper om ADB.

Fram till dess tulldatasystemet är helt infört kommer större delen av tullverkets personal att ha genomgått utbildning för att kunna använda systemet i sitt arbete. Utbildning av alla dessa användare förutsätter dessutom utbildning av ett antal

lärare.

För att klara en utbildningsinsats av detta slag krävs grundliga förberedelser. Under våren 1989 har en utbildningskonsult varit engagerad för att göra en förstudie kring användarutbildningen. Generaltullstyrelsen har med förstudien som grund inlett arbete med att planlägga och organisera den kommande användarutbildningen.

Författningsfrágor

Generaltullstyrelsen förbereder de föreskrifter och allmänna râd som behövs med anledning av tulldatasystemets införande. Arbetet bedrivs parallellt med utvecklingen och införandet av de olika delsystemen och i kontakt med det arbete som utförs av TDL-utredningen.

Manuella reservrutiner

Tulldatautredningen har betonat nödvändigheten av väl fungerande reservrutiner som kan användas vid de tillfällen då systemet av någon anledning inte fungerar. Ett stopp i systemet får inte innebära att trafiken blir stående. Av detta skäl har generaltullstyrelsen inlett arbete med att utforma manuella reservrutiner främst för de funktioner som är kritiska i tidshänseende. Arbetet bedrivs parallellt med systemutvecklingen.

Ett första förslag till reservrutiner avseende exportsystemet har utformats. När exportuppgifter lämnas pâ blankett tas anmälan emot och behandlas utan Anmälan registreras i systemstöd. när detta åter är i funktion. När anmälan har lämnats i systemet elektronisk form är den uppgift om tullid som lämnas vid begäran om klarering av väsentlig betydelse. I och med att uppgift om tullid kan lämnas finns tillräcklig säkerhet för att uppgifter av systemet. Viss kontroll kan även göras mot har mottagits medföljande kommersiella handlingar. Tullid registreras i syste-

met när detta åter fungerar.

Upphandling av datautrustning

Generaltullstyrelsen har på förslag av statskontoret med förbehåll för regeringens godkännande tecknat avtal med Digital Equipment AB om köp av en centraldator, åtta lokaldatorer, systemprogramvara och tekniskt underhåll samt option på erforderlig återstående utrustning.

Inom generaltullstyrelsen pågår arbete med att utforma en kravspecifikation som skall utgöra underlag för den upphandling av terminaler och skrivare som tullverket skall göra inom ramen för de avropsavtal som statskontoret har.

Mottagningsfunktionen

Upphandling av mottagningsfunktionen inleddes i mitten av februari 1989 då ett antal företag av generaltullstyrelsen inbjöds att lämna anbud. I mitten av mars inkom offerter från ett antal företag. Arbetet med upphandlingen bedöms slutföras inom kort. Det avtal som träffas kommer att underställas regeringens prövning.

Kommunikationsnät

Generaltullstyrelsen och televerket prövar f.n. förutsättningarna för att i ett långsiktigt avtal reglera tekniska lösningar och ekonomiska villkor för data- och telekommunikation avseende tullverkets datanät. Avsikten är därvid att ett avtal skall kunna träffas inom kort. Avtalet kommer att underställas regeringens prövning.

e PROCEDURFRÅGOR

Hill.

Tullverkets nuvarande tullklareringsrutiner är i allt väsentligt anpassade till ett manuellt och blankettbaserat förfarande. Det är naturligt att tullprocedurerna behöver ändras när ett mekaniserat och automatiserat förfarande i stället skall användas. I förstudien föreslog TDU flera ändringar i gällande procedurer. I detta kapitel refereras inledningsvis till de förslag till ändrade tullprocedurer som TDU under våren 1989 lämnat till regeringen. Vidare pekas pâ önskvärdheten att i nâgra avseenden förenkla tulltaxan i syfte att öka möjligheterna till automatiserad behandling. Dessutom lämnas förslag om begränsat uppgiftslämnande för sändningar med lägre värde. När det elektroniska uppgiftslämnandet börjar skall uppgiftslämnaren identifieras med någon teknisk metod. I detta kapitel anges den metod härför som inledningsvis skall användas. Med anledning av en diskussion som förekommit sätts också TDS utformning avslutningsvis in i ett aktuellt kontrollperspektiv.

6.1 Tidigare föreslagna förändringar av tullprocedurerna

Parallellt med huvudstudiearbetet har tullprocedurfrâgorna penetrerats. Det är först när arbetet med systemutveckling och teknisk arkitektur drivits ganska lângt som det är möjligt att i detalj se konsekvenserna av den ömsesidiga påverkan mellan teknik och förfarande.

I mars 1989 gjorde TDU en framställning till regeringen med preciserade förslag till förändringar av tullprocedurerna som bör genomföras i samband med datorisering av export- och import-

rutinerna.

Bland viktigare förslag kan nämnas att hemtagnings- resp. förtullningsförfarandet förs samman till ett förfarande som delas upp i tvâ steg, att kretsen som kan använda det stegvisa förfarandet vidgas, att transitlagerhavare skall kunna ges tillstånd att besluta om utlämning av varor och att tullupplag med utlämningsrätt skall vara skyldiga att överföra uppgifter till tullverket i elektronisk form. Vidare föreslås att TDS skall utformas så att det kan stödja förfaranden härledda ur den för EG- och EFTA-länderna gemensamma transiteringskonventionen, t.ex. godkända avsändare och mottagare. I anslutning härtill föreslås att ett förfarande liknande godkänd avsändare skall kunna få användas även utan samband med transitering. Dessutom föreslås att, liksom nu i fråga om importvaror, tullverket under vissa förutsättningar skall kunna överlämna ät godsterminal eller liknande att i samband med utförsel utföra den kontroll som annars ankommer på tullmyndighet.

De förändringar som senast angetts syftar i många fall till att närma våra tullprocedurer till de som används i EG-länderna och till att minska antalet s.k. tidskritiska ärenden vid tullexpeditionerna.

Dessutom lämnas förslag till mer tekniskt orienterade procedurförändringar. Bland dessa kan nämnas att automatiska beslut inte skall förekomma, att tulltjänstemännen får stöd av systemet, att styrda och slumpmässiga spärrar skall finnas, att ärenden skall identifieras med ett unikt tullidentifikationsnummer (tullid), att elektroniskt besked skall kunna erhållas om tullklareringsåtgärd, att tulldeklarationer skall inlämnas löpande samt att tullsedel och tullräkning skall slås samman.

Mycket stora volymer import- och exportgods transporteras med järnväg och flyg. I syfte att uppnâ ett smidigt godsflöde föreslås i skrivelsen vissa mindre anpassningar av det normala förfarandet till förutsättningarna för dessa transportsätt.

TDU:s skrivelse till regeringen om tullprocedurer, som har karaktär av ett delbetänkande, återges i sin helhet i bilaga 3. Regeringen beslöt i april 1989 att överlämna TDU:s skrivelse till TDL-utredningen för att beaktas i arbetet med förslag till de lagändringar som behövs inför tullverkets datorisering.

För varor som införs eller utförs med post gäller särskilda bestämmelser och en särskild arbetsfördelning mellan tullverket och postverket. I förstudien föreslog TDU att en anpassning borde ske till vad som gäller för andra transportsätt. När beredningen av frâgor sammanhängande med tullklarering av postförsändelser avslutats gjorde TDU i maj 1989 en framställning till regeringen om förändring av tullprocedurer vid import och export av postförsändelser. Skrivelsen återges i sin helhet i bilaga 4. Även denna skrivelse har av regeringen överlämnats till TDL-utredningen.

TDL lämnade i slutet av april 1989 delbetänkandet (SOU 1989:20) Tullregisterlag m.m. till chefen för finansdepartementet. I betänkandet ingår bl.a. förslag till lagreglering av de procedurändringar som är nödvändiga för att exportsystemet skall kunna tas i drift 1990. TDL lämnar också förslag till författningsändringar som föranleds av det elektroniska uppgiftslämnandet. Dessa förslag behandlas utförligare i avsnitt 3.3.3 och 6.4 i det följande. I nästa etapp avser TDL att utforma bestämmelser för att övriga - främst importrelaterade - procedurändringar skall kunna genomföras till dess TDS importsystem tas i bruk.

6.2 Förenkling av tulltaxan

Nu gällande tullbestämmelser har utformats för att tolkas och tillämpas av tjänstemän vid handläggning av ärenden. Datoriseringen syftar till att så långt möjligt erbjuda maskinellt stöd vid ärendehandläggningen. Vissa bestämmelser i tulltaxan är f.n. så utformade att de inte lämpar sig för automatisering. I detta avsnitt exemplifieras tvâ slag av sådana bestämmelser.

Normait beräknas tu11 efter viss procent av tu11värdet vari utöver varuvärdet även ingår frakt och försäkring. Även tu11ar efter vikt, iiter e11er stycketai förekommer. Pâ vissa stat.nr utgår tu11 emeliertid efter specie11a kriterier vilka anges vid dessa stat nr. Sådana speciaiberäkningar av tu11satser vâ11ar svårigheter i ett datoriserat system. Ett exempe1 där tu11 beräknas en1igt specie11a kriterier är fö1jande.

För frysta köksväxter och frukt, exempe1vis stat.nr 07.10.B09, anges tu11satsen beläggs under he1a âret med samma tu11 som motsvarande färska produkter under den tid dessa är högst tu11be1agda. Tu11förmân en1igt frihandeisförordningen e11er u-iandsförordningen m.f1. medges inte för dessa varor. För ett fåtal av de varor som omfattas av dessa tu11satser finns det bindningar i GATT-avtaiet. De varor detta gä11er skuile kunna be1äggas med specie11t angivna tuilsatser.

Motsvarande gäiler för b1.a. vissa kemiska produkter, kviitade vävnader och textiitapeter.

När tu11 anges pâ detta sätt medför det att en mängd o1ika tu11satser är möjliga pâ aktue11a stat.nr. Redan idag medför dessa tu11satser prob1em eftersom ärenden då måste speciaigranskas. Vissa tuiisatser kan innebära ett betydande utredningsarbete för att faststä11a korrekt tu11sats. I vissa fal] krävs även ana1ys vid något av tu11verkets Iaboratorier. Det kan ifrågasättas om det merarbete dessa tu11satser ieder ti11 för tu11verket är rim1igt i förhâ11ande ti11 det skydd det ger för svenskt näringsiiv och de intäkter det ger statskassan i form av ökade tu11inkomster.

I TDS måste a11a ärenden av detta s1ag, viika inte omfattas av någon förmânsbehand1ing, föras tiil röd kanai för manue11 behand1ing och ev. vidare utredning. I syfte att dra så stor nytta av importrutinerna finns det ansom möj1igt av datoriseringen 1edning för genera1tu11styre1sen att, tiilsammans med kommersoch jordbruksnämnden och i kontakt med andra inko11egium

tressenter, utreda om det är möjligt och lämpligt att det vid varje stat.nr anges en tullsats som direkt kan ligga till grund för beräkning av utgående tull.

Näringslivets företrädare i TDU:s referensgrupp anser att här antydd förenkling är angelägen och att regeringen därför bör ge generaltullstyrelsen i uppdrag att utföra utredningsarbetet.

Enligt bemyndigande i lag (l975:85) får regeringen meddela föreskrifter om in- och utförsel av varor. Sådana föreskrifter får meddelas om det är pâkallat av hänsyn till risk för störning inom samhällsekonomin eller folkförsörjningen, av särskilda handelspolitiska skäl eller av hänsyn till behov att trygga kvaliteten hos produkter av visst slag, till hälsovården, växtskyddet, skyddet mot djursjukdomar eller skyddet för utrotningshotade eller sällsynta arter av djur eller växter eller till kontroll av materiel som kan få militär användning. Regeringen kan även överlåta ät förvaltningsmyndighet att meddela dessa föreskrifter. Med stöd av detta har en författningsrum stor mängd bestämmelser som reglerar in- och utförsel av varor utfärdats. Det finns författningar som är av generell natur och gäller både vid införsel och vid produktion inom landet. Dessutom finns speciella import- och exportregleringar.

Varor som importeras eller exporteras skall klassificeras enligt stat.nr i tulltaxan. Denna klassificering till för ligger grund handelsstatistik men fungerar även som hjälpmedel för bedömning av vilka import- eller exportbestämmelser som blir tillämpliga på respektive vara. Det statistiska numret kan emellertid idag inte användas som en absolut för att fastställa grund tillämpliga import- eller exportbestämmelser. Anledningen till detta är dels att det finns ett flertal vilka författningar är av generell natur, dels att det finns bestämmelser som gäller en eller flera varor ur ett visst stat.nr. Ett exempel pä en generell författning är kadmiumförbudet som omfattar även de förpackningar som varorna inkommer i. I många författningar föreskrivs att bestämmelserna avser varor ur ett tulltaxenummer, dvs. de fyra första siffrorna i det sjusiffriga statistiska numret.

Bestämmelserna kan då inte anges att omfatta ett helt stat.nr.

När det som endast omfattar vissa varor ur gäller författningar ett stat.nr finns det flera sätt att förenkla tullmyndighets, av dessa bestämmelser. Ett importörers och exportörers tolkning tänkbart sätt är att införa speciella stat.nr för de varor för vilka in- eller utförselbestämmelser gäller. Detta skulle emellertid leda till ett stort antal nya stat.nr eftersom det förekommer att flera författningar är tillämpliga pâ olika varor ur samma stat.nr. Ett annat tänkbart sätt är att knyta importeller till befintliga stat.nr. För de fall exportbestämmelser där det föreskrivs tillstånd till import eller export för varor ur ett stat.nr skulle det kunna lösas så att samtliga varor som klassificeras ett stat.nr blir tillståndspliktiga. Det enligt blir som fâr om det då respektive tillstándsmyndighet avgöra krävs villkor för import eller export av varor hänspeciella förliga till dessa nummer. Tullverket, importörer och exportörer behöver då inte hålla reda på vilka varor ur ett stat.nr bestämmelserna En nackdel med denna lösning är att en del gäller. varor som nu är fria skulle bli tillståndspliktiga utan att det i sak är motiverat.

har möjlighet att utfärda tillstånd med Tillstândsmyndigheter eller villkor eller inskränkningar. Inom ramen för TDS

utan

underhålls licenser och tillstånd som utfärdats av tullverket och andra Om inga speciella villkor föreskrivs i myndigheter. dessa licenser och tillstånd behövs ingen manuell kontroll, varför ärendet efter maskinell kontroll kan fördelas direkt till grön kanal i TDS.

antalet ärenden som skall kontrolleras manu- I syfte att minska ellt i röd kanal i TDS, finns det anledning för generaltullstyrelsen tillsammans med de myndigheter för vilka tullverket att, utför in- utförselkontroll och i kontakt med andra inresp. tressenter, utreda om det är möjligt och lämpligt att revidera de import- och exportbestämmelser som gäller varor ur stat.nr.

företrädare i TDU:s referensgrupp anser att här Näringslivets

antydd förenkling är angelägen och att regeringen därför bör ge generaltullstyrelsen i uppdrag att utföra utredningsarbetet.

6.3 Begränsat uppgiftslämnande för sändningar med lägre värde

Vid in- och utförsel av varor är importör och exportör skyldig att anmäla godset till tullverket. I samband därmed lämnas uppgifter till ledning för beräkning av tull, annan skatt och avgifter, för kontroll av att gällande in- och utförselbestämmelser efterlevs samt som underlag för handelsstatistik. Samma mängd uppgifter lämnas oberoende av sändningens värde.

Uppskattningsvis utgörs 1,5 % av det totala import- och exportvärdet av sändningar som var och en har ett varuvärde som understiger 10 000 kr. Dessa sändningar svarar emellertid för hela 45 % av det totala antalet sändningar. Detta uppgiftslämnande är dyrbart för såväl företagen som tullverket.

Med denna snedfördelning mellan antal och värde ligger det nära till hands att överväga en ordning som innebär att uppgiftslämnandet för sändningar med lägre värden till t.ex. begränsas organisationsnummer, ursprungs- resp. mottagarland samt statistiskt värde. Detta skulle drastiskt minska företagens uppgiftslämnande för inemot hälften av alla Därtill kommer sändningar. att tullverkets uppgift att som inte registrera anmälningar lämnas elektroniskt också skulle minska i betydande omfattning. Lättnader i uppgiftslämnandet bör främst kunna avse normal inoch utförsel där inga särskilda villkor gäller. Med en värdegräns på 10 000 kr. skulle ett förenklat uppgiftslämnande beröra ungefär en miljon import- resp. exportanmälningar varje âr.

Tullverkets till möjligheter debitering och åtgärder i anledning av in- och utförselbestämmelser inte eftersom lättnapâverkas derna i uppgiftslämnandet inte avses omfatta in- och utförselreglerade varor eller varor där annan införselavgift utgår än normal mervärdeskatt.

att utföra de kontrollâtgärder som âvilar tullver- Möjligheterna ket kommer att försvåras då färre uppgifter finns tillnågot gängliga hos myndigheten. Dessa svårigheter kan dock kompenseras med en del av de resurser som frigörs genom att tullverkets reminskar för anmälningar avseende lâgvärdeförgistreringsarbete sändelser som inte lämnas elektroniskt.

av detta slag påverkar inte sta- Ett förenklat uppgiftslämnande tistiska centralbyråns möjlighet att utforma handelsstatistik pâ nivå eller på värde- och landnivâ. Den detaljerade övergripande statistiken nummer och landnivä fâr dock ett på statistiska bortfall på 1,5 %. Underlaget för statistiken genomsnittligt pâverkas inte väsentligt för sådana varor där merparten utgörs av sändningar med varuvärde över 10 000 kr. För andra varugrupoch införs med många lâgvärdesändningar kan det per som utförs bli ett relativt sett mer omfattande bortfall i det stanågot tistiska underlaget.

antal införsel- och utförselförsändelser hante- Ett mycket stort ras av postverket. Av detta skäl har TDU i en i det tidigare till förordat ändringar av bl.a. omnämnd skrivelse regeringen fattningen av uppgiftslämnandet för detta slag av postförsänkan ocksâ noteras att myndigheterna i delser. I sammanhanget införa en motsvarande allmän lättnad i Danmark har beslutat att uppgiftslämnandet i enlighet med EG:s tröskelvärdesförordning.

och för att I syfte att underlätta företagens uppgiftslämnande minska tullverkets föreslår jag att regeregistreringsbestyr att tillsammans med SCB ringen uppdrar åt generaltullstyrelsen snarast utreda och lämna förslag till en begränsning av uppför med lägre värden. Funktioner för giftslämnandet sändningar i TDS hantera för vissa sändatt begränsat uppgiftslämnande inte i det huvudstudiearbete som hittills utförts. ningar ingár

här också erinra om att TDU i skrivelsen till regering- Jag vill förordat att regeringen överväger om en om postförtullningen - värdeinte en allmän - och således av transportsätt oavhängig

mässig tullfrihetsgräns bör införas. En sådan värdegräns kan bidra till att ytterligare förenkla hanteringen av utpräglade lâgvärdeförsändelser. Jag föreslår nu att en allmän tullfrihetsgräns på 100 kr. införs.

6.4 Identifiering av uppgiftslämnare

6.4.1 Utredningsarbete

En viktig utgångspunkt för TDS är att företagen skall fâ möjlighet att lämna uppgifter till tullverket i elektronisk form. Dessa uppgifter lämnas under straffansvar. Ansvar kan i första hand följa av tillämpningen av varusmugglingslagen eller tullagen.

I och med att ansvar kan aktualiseras måste med tillräcklig säkerhet kunna avgöras dels vilket företag och vilken person som lämnat uppgifterna, dels vilka uppgifter som faktiskt lämnats. Bevisvärdet hos elektroniskt lämnade uppgifter får inte bli svagare än vad som idag gäller för en undertecknad blankett.

TDU uppmärksammade redan i förstudien rättsliga frågor som kunde föranledas av elektroniskt uppgiftslämnande på ett omrâde där såväl straffrättsliga som förvaltningsrättsliga - och f.ö. i viss mån även civilrättsliga regler gäller. De översiktliga studier som TDU gjorde i förstudien ledde TDU till bedömningen att praktiska och rättsligt godtagbara stod att finna lösningar på de problem som aktualiserades.

För att ytterligare klarlägga problemen utförde TDU under våren 1988 visst grundläggande kartläggningsarbete av rättslig natur. Resultatet av detta arbete dokumenterades i främst tvâ promemorior om straffrättsliga resp. i förvaltningsrättsliga frågor anslutning till tulldatasystemet och elektroniskt uppgiftslämnande. Parallellt härmed belystes olika tekniska metoder att identifiera uppgiftslämnaren och lämnade uppgifter.

Mot bakgrund av den fördjupade kunskap som vunnits i dessa frågor skrev TDU till regeringen i september 1988 och hemställde att regeringen skulle ta initiativ till de författningsändringar - bl.a. med elektroniskt uppgiftslämnande - som sammanhängande behövs för att TDS skall kunna börja tas i drift. Till skrivelsen fogade TDU de nyss nämnda tvâ promemoriorna.

TDU lät under hösten 1988 även utföra fördjupade tekniska studier av hur en s.k. sigillmetod och olika lösenordsmetoder för identifiering av uppgiftslämnaren och meddelandet kunde användas i TDS.

Med anledning av TDU:s skrivelse tillkallade chefen för finansdepartementet i november 1988 en särskild utredare (TDL-utredningen) som fick i uppdrag att lämna förslag till de författningsändringar som behövs inför datoriseringen av tullrutinerna. I april 1989 lämnade TDL delbetänkandet (SOU 1989:20) Tullregisterlag m.m. till chefen för finansdepartementet.

I delbetänkandet lämnas förslag till en tullregisterlag samt ändringar i tullagen och varusmugglingslagen som skall ge de rättsliga grundvalarna för att ta TDS i drift. TDL konstaterar att nuvarande regler baseras på att uppgifter noteras, förmedlas och bevaras i pappersdokument. Inom TDS kommer det att finnas en ersättning för pappersdokumentet. TDL kallar denna ersättare, som också definieras i betänkandet, för ett elektroniskt dokument i TDS. Med ett sådant dokument sker lagring av text och uppgift om utställare elektroniskt.

Enligt TDL:s mening bör regleringen för TDS grundas på ett dokumentbegrepp konstruerat med utgångspunkt i behovet av läs för text- och utställarenheterna. Låset utgör själva kärnan i ett system för elektronisk kommunikation med rättsverkfungerande bör knyta an till inriktningen på det utveckningar. Begreppet som pågår för elektronisk äkthetskontroll. Mot denna lingsarbete har TDL föreslagit följande definition av ett elektrobakgrund niskt dokument i TDS.

Ett eiektroiskt dokument i TDS är en sprâkhandiing i förening med en uppgift om dess utstäiiare som visseriigen iagras genom ADB men där det väsentiiga är att textenheten och utstäiiarenheten entydigt kan bestämmas ti11 sitt innehåii genom en ADB-teknisk kontroiiprocedur knuten ti11 databehandiingen.

TDL uttaiar sig inte om viiken teknisk metod som bör användas för att ge dokumenten tiiiräckiigt äkthetsskydd. Dock anförs att iösenordsmetoder inte bör användas. Det saknas då nämiigen iâs för förkiaringsinnehâiiet.

TDL uttaiar att det får ankomma på generaituiistyreisen att ange den e11er de metoder för att iás som anbringa pâ meddeiandena ska11 användas vid uppgiftsiämnandet ti11 tuiiverket.

6.4.2 Metoder för teknisk identifiering

Med iedning av vad TDL anfört i sitt betänkande ankommer det först på TDU och sedan generaituiistyreisen att ange viiken teknisk metod elier viika tekniska metoder som skaii användas för att identifiera den som iämnar i eiektronisk form uppgifter tiii tuiiverket och för att identifiera viika dessa uppgifter verkiigen är.

Innan en internationeiit accepterad och etabierad standard finns för teknisk identifiering av eiektroniska uppgiftsiämnare är det av principieiia skäi lämpiigt att ge företagen möjiighet att väija meilan i vart fa11 tvâ metoder som kan anses vara ti11räckiigt säkra. Skäi härtiii är deis att det under avsevärd tid sannolikt kommer att finnas ett samband meiian en metod och en

ieverantör av system, program och utrustning, deis att tuii-

verket inte bör styra utveckiingen mot en viss standard på detta omrâde.

Vid va1 av metod gä11er också att den metod som utpekas måste

finnas och innebära att etabierad tektiiigängiig på marknaden nik används. Vidare bör metoden vara accepterad av ett stort antai företag, t.ex. genom att metoden redan används av företagen i andra ti11ämpningar.

Innan TDS kan tas i drift i början av 1990 måste system och utformas för att kunna program i TDS och mottagningsfunktionen hantera den e11er de identifieringsmetoder som ska11 användas. I kommer endast ett fåtal att få iämna uppgifter i början företag eiektronisk form. Det förefaller onödigt att redan då i TDS behöva kunna hantera o1ika metoder. Det bör därför vara godtagbart att iniedningsvis endast en identifieringsmetod får användas.

Med ledning av o1ika metoders säkerhet och stälining på marknaden har TDU funnit att iniedningsvis det s.k. Eiektroniska sibör användas i TDS. System, program och rutiner utformas giliet härför. En sådan metod för äkthetskontroil har beiysts av TDL.

6.5 Kontro11frågor

Tu11verket har ti11 att och redovisa tu11 och uppgift pâföra vissa andra skatter samt avgifter. Vidare ska11 tu11verket övervaka att bestämme1ser om införse1 och utförse1 av varor efter1evs. I ansiutning ti11 dessa uppgifter utförs den kontro11 som kan behövas. Tu11verkets kontro11 utförs på grundvai av iämnade uppgifter och undersökning av varan.

I direktiven tiil TDU uttaiades att effekterna av datoriseringen av tuiiverksamheten kan b1i så stora att utformningen av kontro11strategierna kan komma att behöva förändras. I förstudien (avsnitt 3.5.6, 5.3.2 och 5.3.3) be1yste TDU hur förutsättningarna för kontro11verksamheten påverkades och exempiifierade olika sätt oiika former av kontro11 kunde stödjas av på viika TDS. I ans1utning härti11 uttaiades att ett av syftena med tu11är att personai för kontro11besök vid datoriseringen frigöra En avsevärd förordades därför för företag. ambitionshöjning

efterkontroiiverksamhet. Besöken vid företag får vid en tuildatorisering en a11t viktigare ro11. Efterkontroiien underlättas också av att tiilgángen ti11 insamiad information biir avsevärt bättre efter en datorisering.

Det är viktigt att kontro11systemen utformas pâ sådant sätt att de möj1igheter som ett datoriserat system erbjuder tas tiil vara. Genera1tu11styre1sen tiiisatte därför i aprii 1988 en arbetsgrupp (kontrol1strategiutredningen) med uppdrag att utarbeta förslag tiil en förändrad kontroiistrategi för tuiiverket för den normaia kommersieiia exporten och importen. Även procedurändringar påverkar tuiiverkets kontroiiverksamhet, t.ex. systemet med godkända mottagare resp. avsändare inom ramen för den gemensamma västeuropeiska transiteringsordningen och en förväntad utökning av tu11upp1agens uppgifter. Utredningen skuiie särskiit uppmärksamma kontro11en av in- och utförseibestämmeisernas efterlevnad och hur en iikartad inriktning och nivå av kontroiiaktiviteterna ska11 kunna uppnås i heia iandet. Tyngdpunkten i kontro11en vid import bör eniigt genera1tu11styre1sens direktiv utföras i form av olika efterkontroiier och företagsbesök. Kontroi1strategiutredningen har arbetat para11e11t med och i nära kontakt med tu11datautredningens deiprojekt för k0ntro11system.

Det är uppenbart att formerna för tuilverkets kontro11arbete behöver förändras i betydande utsträckning som en fö1jd främst av datoriseringen och den västeuropeiska integrationen. B1.a. förskjuts deiar av kontro11en från gränspassage ti11 administrativ gräns och i vissa fa11 ti11 efterhandskontro11er. Stora de1ar av kontro11arbetet automatiseras varvid andra typer av kontro11er såsom revisioneiit inriktad och utredande kontr011verksamhet får en reiativt större vikt.

Genera1tu11styre1sen har mot denna bakgrund nu beslutat att tiiisätta en ny kontro1istrategiutredning med uppgift att utforma en för kontroiiverksamheten heitäckande strategi. Denna avses omfatta sâvä1 den automatiserade kontr011en i ett datoriserat system som de kontroiiâtgärder som kräver särski1da resurser,

kompetens, utrustning, arbetsmetoder e11er befogenheter.

Därvid ska11 uppmärksammas hur tuildatasystemets kommande möjiigheter tiil automatisering och effektivisering av kontro11arbetet i vid bemärkeise kan utnyttjas samt hur möjiigheter tiil förskjutning av kontroliátgärder frân gränspassage tili andra skeden i tuiiproceduren kan tas ti11 vara.

Som framgått av b1.a. avsnitt 3.2 i det föregående har TDU i huvudstudiearbetet ägnat kontroilfrâgorna betydande uppmärksamhet. De oiika diaiogerna och rapporterna samt databehovet har formats para11e11t och i nära kontakt med arbetet i kontroiistrategiutredningen. Det betyder att kontroiisystemet i första hand kommer att syfta ti11 att ge stöd för nödvändig kontroli av den normaia kommersie11a exporten och importen. Systemet ska11 sâiedes b1.a. medverka ti11 att debiteringar biir korrekta och att underlaget för handeisstatistik biir tilifredsstäiiande samt att effektivisera kontrollen av efterievnaden av införsei- och utförseibestämmelserna. TDS kan emeiiertid även ge visst stöd i den kontroiiverksamhet som syftar ti11 att uppdaga och förebygga grov brottsiighet i ansiutning ti11 gränsöverskridande varuhandel. I sådan kontro11verksamhet måste dock framför ailt andra redan kända och ti11ämpade metoder och instrument användas.

Den diskussion om kontro11frâgor som uppkommit i ansiutning ti11 TDU:s arbete har egentiigen inte avsett utformningen av TDS och dess tekniska kontr011funktioner. Diskussionen har i stä11et avsett införande e11er vidmaktháiiande av tuiiprocedurer vid import och export som innebär att annan än tuiimyndighet i vissa fa11 utför kontro11 och att uppgifter iämnas ti11 tu11verket någon dag i efterhand.

En ordning av detta siag används f.n. för ca 75 % av den svenska importen. Det förhâliande att tuiiuppiagen kan besiuta om utför den smidighet med iämning av gods är av avgörande betydeise vi1ken den svenska importproceduren fungerar. TDU har aiitsedan förstudien utgått från att tuiiuppiagen ska11 behâiia utiämningsrätten och att uppgifter lämnas ti11 tuilverket i efter-

hand. Generaltullstyrelsen och näringslivets organisationer har inte haft någon annan mening.

TDU har vidare förutsatt att de förenklade förfaranden med godkända avsändare och mottagare som anges i den för EG- och EFTAländerna gemensamma transiteringskonventionen skall tillämpas i vårt land. Dessa förfaranden, som nu skall införas i vår nationella rättsordning, bygger pâ att huvuddelen av uppgifterna lämnas efter det att godset förts ut ur landet eller kommit ut i den fria rörelsen i landet. Generaltullstyrelsen och näringslivets organisationer har inte haft någon annan mening.

TDU har dessutom föreslagit att - i likhet med vad som gäller vid import - tullverket i samband med export av normalt handelsgods skall kunna överlämna ät godsterminal och liknande att utföra den kontroll som annars ankommer pâ tullmyndighet. Uppgifter skall då lämnas i efterhand till tullverket. Generaltullstyrelsen har i anledning av TDU:s förslag i skrivelse till regeringen ställt sig tveksam till föreslagen ordning.

I de fall uppgifter avseende in- eller utförsel får lämnas i efterhand bygger detta pâ att vederbörande av tullverket företag fått tillstånd att använda ett sådant förfarande. Ett tillstånd föregås givetvis av prövning av företaget och dess verksamhet. Kontroll sker således innan förfarandet får tillämpas. I en del fall finns även möjlighet att utföra kontroll av varje sändning med anledning av föreskriven underrättelse i förhand. Det är emellertid att kontrollverksamheten naturligt i enlighet med vad TDU och generaltullstyrelsen förutsatt förskjuts mot efterkontroll. TDS lämnar också ett omfattande stöd för sådan kontroll. Till saken hör att tullverket alltid har samma möjlighet som idag att utföra fysisk godskontroll i varuflödet.

Datorisering av tullverkets rutiner i enlighet med TDU s förslag ökar förutsättningarna att rikta kontrollen mot särskilt kontrollvärda företag och sändningar. TDS och de tullprocedurer som TDU förordar gör det naturligt att kontrollen förskjuts mot efterkontroll. Häri ingår kvalificerad revision och utrednings-

verksamhet. Vi1ka metoder som tullverket bör använda för att pâ ett effektivt sätt kunna utföra nödvändig k0ntro11 under deivis nya förutsättningar är en viktig uppgift för genera1tu11styre1sen att utreda. Detta nu också inom ramen för den heitäckgörs ande översyn av kontroiistrategin som generaltuiistyreisen nu inlett.

7 INFÖRANDEPLAN

Av de beskrivningar som lämnats i det föregående framgår att TDS är ett stort och komp1ext datasystem. Systemet kännetecknas b1.a. av att

många deisystem är nära koppiade tiil varandra och behöver utveckias samtidigt, systemets utformning bygger på att nya tu11procedurer införs, införandet ska11 ske på ca 100 arbetsstä11en spridda över 1andet, - ca 2 000 tuiltjänstemän berörs direkt i sitt dagliga arbete, systemets tekniska utformning är deivis avancerad.

Med hänsyn tiil systemets stora omfattning förutsattes i förstudien att TDS sku11e införas stegvist. Där redovisades även en preiiminär tidspian för genomförandet som innebar att exportoch transitsystemen sku11e införas successivt med början under siutet av 1989 samt att a11a import- och exportärenden sku11e kunna hanteras i TDS från mitten av 1993. Av de remissorgan som kommenterade genomförandepianen ansåg rikspoiisstyreisen att tidspianen var vä1 optimistisk b1.a. med hänsyn ti11 att kommunikationsdeiarna och programutveckiingen kunde komma att ta mer tid än som bedömts i utredningen. Även generaituiistyreisen hyste farhågor pâ denna punkt. Statskontoret menade att den ringa datamognaden inom tu11verket pekade mot att genomförandet av TDS sku11e kunna b1i en mödosam process som kunde ta iängre tid än beräknat. Riksrevisionsverket noterade att den föresiagna tidspianen förefö11 komprimerad.

Finansministern hyste i budgetpropositionen (prop. 1987/88 100, bii. 9) vissa farhågor angáende genomförandepianen, men ansåg att det fortsatta utveckiingsarbetet fick utvisa i vad män den föresiagna tidspianen behöver utsträckas.

Mot bakgrund av de fördjupade kunskaper som nu vunnits om TDS, nuvarande arbetsiäge och möjiig takt i det fortsatta arbetet, har TDU funnit det 1ämp1igt att föresiâ att driftsstarten förskjuts ungefär fem månader bortåt i tiden. En närmare tidspian för genomförandet redovisas i det föijande. I detta sammanhang kan nämnas att ADB-kunnandet inom tuiiverket stärkts väsent1igt under de tvâ senaste åren. Detta har skett genom nyrekrytering, omsko1ning av tuiitjänstemän och inte minst genom praktisk medverkan i systemutveck1ingsarbete m.m.

Ett skäi till förskjutningen är att upphandiingen av maskinvara har tagit nâgra månader längre tid än som planerats. Den centrai-1oka1a datorstrukturen visade sig även vara mer komp1ex, b1,a. i kommunikationshänseende, än vad som förutsattes i förstudien, nâgot som ytteriigare beiyses i avsnitt 8.1.1. Den samman1agda fördröjningen bedöms inte vara möjiig att upphäva genom att ti11föra mer resurser.

Även om första driftsstart senareiäggs något, innebär det dock inte att he1a tidsp1anen förskjuts i samma mån. Siuttidpunkten för när he1a TDS ska11 vara infört på a11a tu11p1atser i iandet bedömer jag fortfarande kunna b1i densamma som angetts i förstudien, näm1igen i mitten av 1993.

7.1 Etapper för driftssättning

TDU har funnit det lämpiigt att införandet av TDS deias upp i fyra etapper.

1 bör börja genomföras senast den 1 juni 1990 och omfatta Etapp exportfunktioner samt de transitfunktioner som berör exporten.

Etapp 2 bör börja genomföras den 1 januari 1991 och omfatta import- och uppbördsfunktioner samt resterande transitfunktioner.

Etapp 3 bör börja genomföras den 1 ju1i 1991 och omfatta funktioner ur deisystemet övrig debitering.

Etapp 4 bör börja genomföras den 1 januari 1992 och omfatta funktioner för efterkontroll.

De tidpunkter som angetts här avser driftssättning av systemet på första ort. Därefter bör införandet ske pâ ort efter ort.

Införandet av exportsystemet kommer att ske i takt med att nya tu11ansta1ter ti11förs ADB-utrustning. När system, deisystem och funktioner som ingår i senare etapper ska11 införas finns ADButrustning på mânga stä11en och är inte iängre en begränsningsfaktor. Då b1ir det i stä11et utbiidning av personaien för de nya rutinerna som avgör när dessa kan tas i bruk pâ oiika orter. Även om a11a färdiga system under någon tid inte används på a11a datoriserade orter bör det tekniskt sett endast finnas en version av systemet insta11erat vid varje tidpunkt. De de1ar av systemet som inte används på en ort får därför ti11fä11igt spärras.

De funktioner som ska11 ingå i etapp 1 har preciserats i detaij i det under1ag som används vid upphandiing av konsuitmedverkan i denna etapp. Preciseringen av innehåiiet i etapp 2 görs på motsvarande sätt under hösten 1989. I det föijande ges en översikt- 1ig beskrivning av vad respektive etapp bör omfatta.

Den första etappen omfattar huvudde1en av exportsystemet. Undantag görs för funktioner för hantering av förhandsanmäian, avräkning av exportiicenser som innehâ11er kvoter samt avisering. Vidare utes1uts funktioner som utgör en utvidgning av dagens hanteringsmöjiigheter. Ur transitsystemet tas de deiar med som kan reiateras tiil export.

Hande1sstatistiksystemet ska11 införas i den utsträckning som

behövs för att förse SCB med underiag för handeisstatistik för exportärenden. Prisregistret ingår inte.

Initiaikontroiifunktioner för siumpvist urvai samt kontroil mot tu11taxa och företagsregister ska11 tas med.

Redan frân början ska11 det finnas möjlighet att iämna utförseianmälningar eiektroniskt via mottagningsfunktionen.

Beträffande stödsystemen skaii de deiar införas som berör export och transit. Detta innebär att av tuiltaxan ska11 information i tuiitaxenummer och stat.nr tas med. Beträffande biiagorna ti11 tuiltaxan tas de med som rör exportbestämmeiser och exportlicenshänvisningar. Från företagsregistret införs tiiistând som berör export e11er eiektroniskt uppgiftsiämnande samt genereiia exportiicenser. Heia behörighetssystemet och gemensamma register ingår i den första etappen.

av resterande exportfunktioner och huvuddelen av im- Merparten port ingâr i den andra etappen. Vidare ska11 då transitfunktioner reiaterade ti11 import införas.

Heia uppbördssystemet samt de deiar av systemet övrig debitering som omfattar förrättningsavgift och vägtrafikskatt ska11 ingâ.

inom handeisstatistik ingår också iiksom Prisregisterhantering initiaikontroii baserad på prisregister samt hantering av spärrar.

funktioner inom stödsystemen baserade på krav frân Ytteriigare funktioner i expeditionssystemen ska11 ingå iiksom resterande deiar av tuiitaxan.

ska11 finnas att från etappens början iämna transit- Möjiighet och importanmäiningar eiektroniskt.

I den tredje etappen införs merparten av resterande importfunktioner, återstående funktioner i övrig debitering och resterande

funktioner ur stödsystemen.

Resterande funktioner ur expeditionssystemen samt efterkontroll skall föras in i den fjärde etappen.

7.2 Tidsplan för driftsstart på olika orter

Installation av lokaldatorer på de fem första orterna bör göras så att driftsstart kan ske vid följande tidpunkter.

- Haparanda 1 juni 1990 (senast) - Norrköping 1 september 1990 Västerås - 1 november 1990 - Trelleborg 1 januari 1991 Arlanda - 1 mars 1991

När en lokaldator installeras och tas i drift placeras terminaler även vid de tullanstalter utanför installationsplatsen som skall vara anknutna till lokaldatorn. Detta innebär att t.ex. Örebro och Eskilstuna datoriseras i huvudsak som samtidigt Västerås.

Under 1991 bör därefter de större tullplatserna börja datoriseras. Detta omfattar ytterligare ca tio installationer i bl.a. Helsingborg, Göteborg, Malmö, Stockholm och Svinesund. Återstâende platser bör datoriseras under 1992 så att alla tullplatser i början av 1993 har tillgång till TDS.

Under 1990 kommer det att finnas ett tydligt tidsmässigt samband mellan att den första exportorienterade etappen tas i drift och att utrustning installeras på olika orter. Detta samband upplöses emellertid efter hand när allt fler tullanstalter blir datoriserade och system ingående i senare etapper tillförs. En tullanstalt som får ADB-utrustning sent, t.ex. mot slutet av 1992, kan då inte omgående vid en och samma tidpunkt ta alla TDS system och funktioner i bruk. Fördelat över en kortare tidsperiod kan det troligen på en sådan ort vara lämpligt att börja använda

i den ordning som systemen ursprungiigen tagits i bruk. systemen

7.3 Elektroniskt uppgiftsiämnande under införandeskedet

För att nå nödvändig 1önsamhet för TDS behöver häiften av uppfrån företagen ti11 tuliverket överföras i elektronisk gifterna form inom tre år efter det att resp. system tas i bruk. Erfarenheter från andra 1änder, b1.a. Danmark och Norge, pekar på att företagen har ett stort intresse för att använda den nya möjsom erbjuds. Trots detta kan det vara Iämpiigt att med 1ighet särski1da söka stimuiera företag att vidta de förbeåtgärder redeiser som behövs så att de snabbt kan börja 1ämna uppgifter i e1ektronisk form. En snabb ti11växt av det eiektroniska uppär också viktig för att tu11tjänstemännen ska11 giftslämnandet få ti11fredsstä11ande arbetsförhå11anden. I det föijande anges några tänkbara åtgärder med dessa syften.

Eiektroniskt överförda ärenden kräver totait sett en mindre arbetsinsats av tu11tjänstemännen. För att motivera företagen att iämna uppgifter i eiektronisk form kan det därför övervägas att ekonomiskt incitament, t.ex. att för ärenge ett påtag1igt den som 1ämnats e1ektroniskt siopa e11er reducera förrättningsavgifter som annars sku11e ha utgått vid kiarering. För att ärenden som överförts eiektroniskt ska11 få en snabb genomströmning vid tu11ansta1terna bör dessa, där så är praktiskt möjiigt, dessutom behandias med förtur i specie11a k1arerings1uckor.

När i början ännu ett fåta1 och dessutom ganska små tu11ansta1ter är datoriserade, kan det för företagen framstå som mindre att iämna uppgifter i eiektronisk form. Uppgifterna meningsfu11t fram vid den tuiiexpedition där kan då i många fa11 inte ka11as ska11 utföras. För att motverka detta bör tu11k1areringen som har ti11stånd ti11 eiektronisk överföring kunna företag 1ämna och ha nytta av utförseiuppgifter som överförts eiektrotrots att den tu11ansta1t där utförse1 sker inte är datoniskt, riserad. Detta kan åstadkommas genom att det i fråga om eiektroniskt överförda ärenden bör vara tiilåtet att basera kiareringen

pâ uppgift om tullid och normalt tillgänglig kommersiell dokumentation. Exportör, som inte är godkänd avsändare, får inte åberopa tullid utan att uppgifter överförts till TDS och kvittens mottagits därom. En övergângsordning av detta har slag viss likhet med de reservrutiner som planeras för exportsystemet och som antyddes i kapitel 5.

Beträffande införselanmälan och anmälan till bör förtullning generaltullstyrelsen söka utforma motsvarande praktiska lösningar som för utförselanmälningar. av detta

Övergângsâtgärder

slag kan behövas främst under 1990 och 1991 för och under export 1991 för import.

För att snabbt nå en hög andel elektroniskt överförda ärenden måste generaltullstyrelsen aktivt söka upp och stödja så företag att de börjar lämna uppgifter i elektronisk form. De största speditionsföretagen lämnar som ombud för importörer och exportörer nu en mycket stor andel av den blankettburna informationen till tullverket. Särskilda bör därför ansträngningar göras för att få med dessa företag redan i ett skede. I tidigt och med att tullupplag med utlämningsrätt blir skyldiga att överföra uppgifter i införselanmälan i elektronisk form till tullverket, mäste tullverket självfallet kunna ta emot dessa uppgifter. Samverkan bör därför ske med upplagen så att detta uppgiftslämnande redan från början fungerar väl. Även i detta sammanhang är de stora speditionsföretagen av betydelse eftersom de driver en stor del av upplagen. Vidare är det motiverat att generaltullstyrelsen vänder sig till de företag som redan installerat datasystem för av importhantering och exportärenden. Dessa bör i många fall snabbt kunna övergå till elektronisk uppgiftslämning. De företag som idag lämnar tullärenden pâ magnetband bör också ha goda förutsättningar att snabbt till övergå att i stället lämna uppgifter i elektronisk form. Det är även naturligt att fortsatt samverkan sker med SJ och postverket så att dessa företag i ett skede tidigt börjar lämna uppgifter i elektronisk form.

Som ett resultat av bl.a. nu nämnda åtgärder bör det elektronis-

komma igång och snabbt öka i omfattka uppgiftslämnandet tidigt att under de allra första åren ning. Likväl är det ofrânkomligt kommer att tillföras tullverket med en avsevärd mängd ärenden blankett. Dessa ärenden skall då registreras i TDS av tull- På vissa stora och intensivt trafikerade tulltjänstemännen. bli besvärande. TDU har underplatser kan registreringsbördan olika metoder för att råda bot på detta problem, som försökt blir En möjlighet kan vara hoppningsvis av övergångskaraktär. använda maskinell läsning (OCR) av blanketter. Underatt optisk visar att det kan vara möjligt att vid en sökningar som utförts läsa in enhetsdokumenten. För centralt placerad OCR-utrustning att nå tillräcklig säkerhet i inläsningen kan dock enhetsdokuoch färg behöva ändras något. TDU har mentets papperskvalitet överlämnat en konsultrapport som till generaltullstyrelsen innehåller av bildhanteringsteknik i TDS. en utvärdering

är att tullanstalter rätt En annan möjlighet ge trafikintensiva andel av mottagna enatt under en övergângstid sända en viss hetsdokument till en central enhet i tullverket för registre- Detta innebär då att nuvarande registrering vid generalring. sektion inte avvecklas så snabbt som tullstyrelsens statistiska annars förutsatts.

7.4 Procedurer under införandeskedet

I samband med att TDS införs bör ett antal ändringar i tullprocedurerna En del av dessa har svagt samband med genomföras. moment i en allmän utveckling och andatoriseringen och utgör Andra förändringar är passning av den svenska tullproceduren. nära förenade med de tekniska möjligheter som datoriseringen Sistnämnda kan ge upphov till ett erbjuder. förändringar särskilt under TDS tidsmässigt utsträckta införandepeproblem I och med att tullanstalterna datoriseras under perioden riod. ställas om procedurändringar som är hårt 1990-1993 kan frågan till datorstöd skall knutna till att tullanstalter har tillgång införas successivt i landet eller först när alla tullanstalter har nödvändig utrustning. Är det formellt och praktiskt möjligt

att under en övergángstid iâta tvâ procedurer existera sida vid sida? Dessa frågor beiystes något i TDU:s skriveise ti11 regeringen i mars 1989 om förändring av tuiiprocedurerna.

Översiktiiga bedömningar som nu kan göras tyder dock pâ att

nâgra större problem i detta avseende inte bör uppkomma i fråga om exportprocedurerna. Exempei på en praktisk övergângsordning antyddes också i föregående avsnitt. I fråga om importprocedurerna förefaiier problemen vara fier och större. Tid finns emeiiertid tiligängiig för att närmare anaiysera probiemen och att forma iämpiiga iösningar. Dessa kan vara av sâväi teknisk som författningsmässig art. Det synes iämpiigt att generaltuiistyre1sen särskiit studerar denna fråga i den fortsatta införandepianeringen och uppmärksamgör TDL-utredningen på de bestämmeiser och bemyndiganden i lagar och förordningar som kan pehövas i syfte att för myndigheter och företag underiätta införandet av datoriserade tuiiprocedurer.

8 EKONOMISK BEDÖMNING

I detta kapite1 presenteras en i förháiiande ti11 förstudien förnyad ekonomisk bedömning av TDS. De investeringar, driftkostnader och intäkter som bedöms vara förenade med utveck1ing och drift av systemet presenteras. Kostnader och intäkter förs avsiutningsvis samman i en översikt1ig 1önsamhetska1ky1.

8.1 Kostnader

8.1.1 Investeringar

De sam1ade investeringarna i maskin- och programvaror m.m. redovisas i tabe11 8.1. De olika posterna kommenteras i det föijande.

Til] datorer hänförs centraienheter, skivminnen, bandstationer, snabbskrivare och kommunikationsdatorer vid den centraia aniâggningen i Lu1eâ och vid 17 iokaldatorinsta11ati0ner. Antaiet Iokaidatorinstaiiationer är nu Iägre än i förstudien medan maskinerna genomsnitt1igt har högre kapacitet. I investeringskostnaden för datorer ingår nu ti11 av avta1at beta1föijd ningssätt också Ticenser för systemprogramvara (ca 10 mi1j. kr.) för det fu11t utbyggda systemet. I förstudien behandiades Iicenser för systemprogramvara som en år1ig driftkostnad. Av samma skäi ingår här vidare tekniskt underhâii under första âret. Den bortsett från dessa ändringar något högre investeringsutgiften beror framför a11t på att har behövt skivminneskapaciteten utökas.

Systemutveck1ing - 20 Lokalanpassning Arbetsp1atser 8 Användarutbildning 11 - 15 Diverse

Summa 115 177 - Mervärdeskatt 13

Summa 128 177

från förstudien i 1987 års pris- och Anm. Uppgifterna återges i den nya bedömningen är uttryckta i Iöneläge, medan uppgifterna 1989 års pris- och 1öne1äge.

Ti11 termina1er hänförs biidskärmsterminaier (800 st.), enk1a skrivare (250 st.) och terminaiansiutningar. Prisutveckiingen pâ biidskärmsterminaier har varit gynnsam viiket reducerat kostnaden. Pâ p1atser med iokaidatorer har kostnader beräknats för särskiida kabe1insta11ationer.

I förstudien uppskattades kostnaderna för systemutveckiing tili 40 milj. kr. Härav avsåg ungefär 90 Z kostnader för konsuitmedverkan. Timpriset för konsuitmedverkan sattes ti11 400 kr. Konsu1tkostnaden för huvudstudiefasen har uppgått ti11 drygt 20 mi1j. kr. Medverkan av tu11tjänstemän har antalsmässigt varit i paritet med konsuitmedverkan. Kostnaderna för det konstruktionsarbete m.m. som nu inleds kan i fråga om konsu1tmedverkan uppskattas ti11 ca 40 miij. kr. Den sammantagna systemutveck- 1ingskostnaden uppgår säiedes ti11 drygt 60 miij. kr. Det har nu antagits att konsuiter svarar för ungefär haiva personârsinsatsen. Kostnaden för medverkan av tuiiverkets egen ADB-personai ingår i de åriiga driftkostnaderna. Kostnader för övriga tu11tjänstemäns medverkan på he1- eiier deitid i förändringsarbetet beaktas däremot inte.

När nu huvudstudien för TDS i a11t väsentiigt har s1utförts kan sâiedes konstateras att systemutveckiingskostnaderna biir högre än vad som bedömdes i förstudien. Detta beror b1.a. på att antalet ingående program kraftigt underskattades i förstudien, att möjiigheten att använda 4GL-hjä1pmede1 överskattades och pâ att den 1987 ansatta timtaxan idag är a11tför iâg. Detta är feiuppskattningar av sedvaniigt siag. För TDS tiiikommer en annan fe1bedömning som hänger samman med vaiet av systemstruktur.

Vid övervägandena om teknisk arkitektur för tuiidatasystemet konstaterade TDU i förstudien att en traditioneii centraliserad struktur hade fördeiar i ett antai teknikreiaterade avseenden. Den centra1-10ka1a strukturen hade däremot fördeiar på områden som var användarreiaterade. Om inte starka ekonomiska skäi taiade emot det borde, eniigt vad TDU anförde, en centra1-1oka1 struktur väijas. Av den ekonomiska ka1ky1en framgick att b1.a. kostnaderna för systemutveckiing var något högre i den centra1-

lokala än i den centrala strukturen. Sammantaget var det dock då inte fråga om väsentliga kostnadsskillnader mellan strukturerna. Mot denna bakgrund, och med beaktande av de datapolitiska riktlinjer som gäller för statsförvaltningen, förordade TDU att utvecklingsarbetet skulle bedrivas med utgångspunkt i att tulldatasystemet skall drivas i en central-lokal datorstruktur.

I linje med vad en enhällig remissopinion gav uttryck för anslöt sig regeringen (prop. 1987/88 100 bil. 9) till detta förslag. Riksdagen hade intet att erinra häremot (SkU 1987/88 42, rskr. 1987/88:369).

Under huvudstudiefasen har det visat sig att det för distribuerade system ännu föreligger begränsningar i fråga om vad tillgänglig teknisk utrustning, operativsystem och kommunikationssystem kan klara av. Olika åtgärder har därför behövt vidtas för att så långt möjligt eliminera dessa begränsningar. Detta har skett bl.a. genom lagring centralt och lokalt av delar av informationen. Detta leder i sin tur till en komplex systemmässig utformning för att säkerställa synkronisering av informationen. Särskilda system behöver utformas för att klara delar av datautväxlingen mellan tullverkets olika datorer. Till ökade kostnader bidrar självfallet också att likartade system och program behöver utvecklas för två datormiljöer, nämligen den centrala resp. den lokala. Erfarenheter från ett delvis likartat brittiskt system antyder att merkostnaden för systemutvecklingen i en central-lokal struktur f.n. är ca 25 Z. Det skulle för TDS i så fall röra sig om ca 10 milj. kr.

Vad som nu sagts innebär inte att TDU menar att valet av en central-lokal struktur var olämpligt. Tullverket kännetecknas av en blandning av central och lokal verksamhet. TDS bör självfallet detta. Det kan emellertid konstateras att rent spegla tekniskt hade systemet blivit enklare och därmed idag något billigare att utforma och driva i en centraliserad struktur. TDS utformas dock utan något styrande arv i form av en befintlig datorstruktur. I en sådan obunden situation hade det inte varit rimligt att bygga detta för tullverket och näringslivet för lång

tid framöver grundläggande system pâ en traditionell centraliserad struktur, som andra datoriserade myndigheter nu -

tidigt

till stora kostnader - söker frigöra sig från när de moderniserar sina system.

Det är också tekniska begränsningar som motiverat att kommunikationen mellan företagen och TDS nu förutsätts ske över en mottagningsfunktion. Denna behandlas i följande avsnitt.

Nya och befintliga lokaler behöver anpassas för att erbjuda en tillfredsställande miljö för den centrala datorinstallationen i Luleå och för de lokala datorinstallationerna. I förstudien förutsattes att kostnader av detta slag skulle periodiseras och ingâ i lokalhyran. Enligt byggnadsstyrelsens aktuella principer för hyresdebitering skall dock kostnader för lokaler i normalutförande innefattas i lokalhyran medan lokalbrukaren själv skall svara för kostnaderna för verksamhetsspecifikt utförande av lokaler. För skyddet av datorhallar och datorrum har generaltullstyrelsen angett erforderliga åtgärder. För anläggningen i Luleå kan dessa engángskostnader uppgå till ca 10 milj. kr. och för de 17 lokaldatorinstallationerna till ca 10 sammantaget milj. kr. Kostnaderna avser bl.a. fysiskt skydd, larmanordningar och viss avbrottsfri kraft. Vad som är en rimlig ambitionsnivâ för åtgärder av detta slag synes vara svårt att bedöma.

I fråga om arbetsplatser behöver en del mindre arbeten göras i samband med installation av terminaler m.m. Terminalbord, belysning 0. dyl. behöver anskaffas. Liksom i förstudien antas att den genomsnittliga tilläggskostnaden per arbetsplats uppgår till 10 000 kr. Mer genomgripande anpassningar görs som led i periodiskt underhåll av lokalerna.

Till användarutbildning hänförs externa lärarkostnader, kursavgifter, utbildningsmateriel och hjälpmedel. Däremot medräknas i den nya bedömningen inte lönekostnader för tulltjänstemän som verkar som lärare eller för den personal som genomgår utbildning. Utbildningen förutsätts vidare kunna ske lokalt varför rese- och traktamentskostnader inte ingår. Liksom i förstudien

och att 500 antas att 1 500 personer fâr tre dagars utbi1dning personer får fem dagars utbiidning.

Även om underiaget för av för TDS erforder1iga invesbedömning teringar nu är förhâ11andevis stabiit, kan det ändå kaikyimäsmässigt vara 1ämp1igt att biand investeringarna lägga in en post för diverse. Denna kan vara ett uttryck för att kostnaderna för vissa kan ha underskattats, t.ex. behovet av att tu11åtgärder verket i större utsträckning aniitar extern experövergângsvis tis där verkets egen kompetens ännu inte är tiiiräckligt hög. För detta ändamâi förs upp 15 miij. kr. I sammanhanget bör nämnas att någon större osäkerhet inte vidiâder investeringarna i datorer och terminaier.

I förstudien räknades mervärdeskatt på datorer och terminaier. Kommittén för indirekta skatter (KIS) föresiâr att statiiga av statiiga och används för ansiag, som disponeras myndigheter skaii exkiusive mervärdeskatt. Detta stat1iga inköp, budgeteras förutsätter KIS att i särskiid ordning fâr eniigt myndigheterna fu11 för a11 ingående mervärdeskatt. B1.a. mot kompensation av KIS resonemang och försiag framstår det som omotivebakgrund rat att beräkna mervärdeskatt aktueiia investeringar. För pâ här ett vore det sjäivfaiiet främmande att räkna mervärdeföretag skatt pá insatsvaror som en kostnad.

a. 1. 2 Årliga driftkostnader

för ett fu11t tu11da- De bedömda áriiga driftkostnaderna utbyggt redovisas i tabe11 8.2. De o1ika kommenteras i tasystem posterna det fö1jande.

Tekniskt underhâ11 av datorer har nu tagits upp med de kostnader som kan häriedas ur träffat avtai. Uppgiften avser kostnader för det fu11t utbyggda systemet.

Med hänsyn ti11 avtaiad beta1ningsf0rm tas kostnaden för system-

grogramvara upp som en investering.

Personai för drift

Anm. Se anmärkning tili tabe11 8.1.

Personal behövs för driftövervakning, löpande underhåll av maskinsystem och systemprogramvaror, användarservice, satsvis produktion, programunderhâll, modifiering och utveckling. I den initiala utvecklingen av TDS förutsätts medverka ca 25 personer från den centrala ADB-byrån.

Vid den centrala ADB-byrån kan vid full drift enligt generaltullstyrelsens bedömning behövas 50 - 60 personer. I förstudien antogs att ca 50 personer kunde behövas. Samma bedömning görs nu. Vid de flesta av lokaldatorerna förutsätts ett personalbehov motsvarande ett personâr, dock att vid de sju största anläggningarna förutsätts ett och ett halvt personär behövas.

Sammantaget innebär detta att personalbehovet för drift och utveckling beräknas till motsvarande 70 personâr. Genomsnittskostnaden per personâr för här aktuella personalkategorier har satts till 320 000 kr. Häri innefattas även kostnader för kontorsrum för m.m. denna personal.

I förstudien togs upp en årlig kostnad på 1 milj. kr. för en fortlöpande av tio personer med tullbakgrund till mer utbildning kvalificerade ADB-uppgifter. Med hänsyn till den omfattande och differentierade rekrytering och utbildning för arbetsuppgifter vid ADB-byrån som skett under 1988 och 1989 behövs knappast någon löpande utbildning av den omfattning och det slag som antagits. Detta utesluter dock inte att det kan vara lämpligt att varje är erbjuda ett par tjänstemän med tullbakgrund möjlighet till kvalificerad ADB-utbildning. Medel för en sådan utbildning behöver dock inte räknas särskilt. Särskilda medel har heller inte beräknats för omskolning av tullpersonal som frigörs vid datoriseringen.

I förstudien fanns mottagningsfunktionen inte med, varför det här rör sig om en tillkommande post. Motiven för valet av denna tekniska lösning framgår av bilaga 2. Kostnaden per elektroniskt överfört meddelande har antagits vara ca 1,50 kr. Avtal har ännu inte träffats. Antalet elektroniskt överförda meddelanden antas vara ca 3 milj. per år vid full drift.

I kostnaden för telekommunikation för överföingår avgifter ringen mellan mottagningsfunktionen och centraldatorn i Luleå, mellan centraldatorn och lokaldatorerna samt från fjärranslutna terminaler till lokaldatorerna. Vidare ingår kostnader för viss övervakning av telekommunikationen. Avtal har ännu inte träffats om här aktuella tjänster varför angivet belopp är bedömning av kostnaden vid full drift. Den något ökade kostnaden sammanhänger främst med att tullverket nu förutsätts svara för telekommunikationskostnaderna mellan mottagningsfunktionen och centraldatorn.

I lokalkostnadsposten ingår kostnader för datorutrymmen (1 500 kvm) m.m. i Luleå. För lokaldatorerna har dessutom schablonmässigt medräknats ett tillkommande ytbehov av totalt 600 kvm. I praktiken tas befintliga lokaler, t.ex. arkiv eller förråd, i anspråk och anpassas medan nya billiga lokaler hyrs för det tidigare ändamålet. Vid nybyggnader, som nu pågår på flera håll, kan dessa kostnader knappast identifieras.

Beträffande förbrukningsmateriel i datordriften har någon förnyad kalkyl inte gjorts.

I förstudien räknades mervärdeskatt på tekniskt underhåll och förbrukningsmateriel. Med hänvisning till vad som anförts i frâga om investeringar räknas inte heller mervärdeskatt för årliga driftutgifter.

Efter denna genomgång av kostnadsbedömningarna kan konstateras att vissa underskattningar i förstudien. För att enkelt gjordes åskådliggöra dessas samlade omfattning kan man summera investerings- och driftkostnaderna i de två bedömningarna under perioden 1988/89-1992/93. I förstudien bedömdes dessa kostnader uppgå till 232,5 milj. kr. i 1987 års prisläge och inkl. viss mervärdeskatt, medan den nya bedömningen slutar på 279,9 milj. kr. exkl. mervärdeskatt men i 1989 års prisläge. Detta motsvarar en ökning med 20 %.

8.2 Intäkter

Den dominerande produktionsfaktorn inom tullverket är personalen. De största intäkterna frân TDS hänger också beräkningssamman med de personalbesparingar som bedöms kunna göras mässigt inom tullverket genom en datorisering.

I förstudien beräknades på grundval av en besparingspotentialen av 2 377 personâr sid. 333). Detta personalstyrka (se förstudien var som enligt 1985 var de personalresurser generaltullstyrelsen och statistik. Pâ engagerade inom verksamhetsomrâdet Beskattning av mätningar under första kvartalet 1989 inom ramen för grundval har antalet för i tullverkets uppföljningssystem (TUSS) personâr huvudsak motsvarande verksamhetsområde nu beräknats till 2 370.

bedömdes i förstudien till De möjliga personalbesparingarna brutto 604 personâr. Denna besparing minskades med 100 personâr motsvarande bl.a. svârrealiserbara resurser och med 40 personâr tillföras för ökad efterkontroll. Härtill kom som föreslogs för Nettobesparingen blev därmed personal ADB-organisationen. 386 personâr.

förbättrade för bedömningarna som Med ledning av det underlag framkommit under huvudstudiearbetet har personalbesparingen brutto nu bedömts till 512 personâr. Den nâgot lägre bespasom nu beräknats hänger främst samman med den ringspotential från 1985 till 1988 ökade ärendevolymen samt den förskjutning från tid för av import- och exportärenden till tid handläggning för administration som redovisas i TUSS-materialet. Profilen pâ är dock oförändrad. Det betyder att de personalbesparingarna stora uppkommer i den enkla, lokala granskningen besparingarna och hanteringen av tulldeklarationer m.m, i den centrala regii postförtullningen och i administrastreringen av uppgifter, tionen.

Intäkten för som bedöms kunna frigöras inom tullvarje personâr verket vara 220 000 kr. Utöver den har 1989 antagits per ár.

rena lönekostnaden ingår i detta belopp även del av kostnader för lokaler m.m.

I förstudien förutsatte TDU att hela inte personalbesparingen skulle kunna realiseras på grund av ökande ärendevolym, trögheter och odelbarheter. Rationaliseringspotentialen reducerades därför med 100 personår. Som framgått har personalbehovet i den nya beräkningen redan baserats på en högre ärendevolym. Detta talar för att reduktionsposten nu inte behöver vara lika stor. Vidare håller tullverket nu på att utveckla och anpassa sin organisation bl.a. mot bakgrund av förestående datorisering. Organisationsändringar bör göra det möjligt att i högre grad kunna realisera potentialen. Vad nu sagts och den något ökade säkerheten i underlaget och beräkningarna kan tala för att reduktionsposten slopas eller kraftigt minskas. Mot detta skall dock vägas att manuella reservrutiner behöver tillgripas vid driftstopp för datorstödda tidskritiska funktioner, främst klarering. Sådana rutiner kräver något mer personal, varför viss överdimensionering av personalstyrkan kan behövas på nâgra fâ utsatta platser. Mot denna bakgrund anser TDU att det nu är rimligt att i kalkylsammanhang använda en reduktionspost på 50 personâr.

När tullrutinerna datoriseras är det, som framgått i det föregående, lämpligt att kontrollen i fråga om införsel och utförsel av varor i viss mån förskjuts mot efterkontroll. Liksom i förstudien är TDU nu beredd att förorda att, i anslutning till datoriseringen och i takt med att rationaliseringsvinsterna realiseras, resurserna för ändamålet kraftigt utökas. TDU räknar därför med att ytterligare 40 personår skall kunna användas för utökad efterkontroll samt information och utbildning i samband med företagsbesök.

Med beaktande av behovet av personal för ADB-organisationen bedöms således den möjliga personalbesparingen nu uppgå till (-512 +50 +40 +70) 352 personår (se tabell 8.4).

I och med att tullsedeln integreras med tullräkningen behöver

inte ca 2,5 miij. tu11sed1ar per år sändas ut av tu11verket. Portot för varje tu11sede1 kan antas uppgå ti11 2,40 kr. Tu11verket bör vidare fâ vissa minskade materie1- och hanteringskostnader. Tu11räkningarna b1ir i gengäid något mer omfattande. Det kan antas att kostnadsbortfaiiet netto för tu11verket blir 3,50 kr. per tu11sede1.

Tu11verket behöver idag ca 20 000 hy11meter för att i ti11gängform förvara och exportdokument för ungefär en 1ig importsexârsperiod. Lokaikostnaden härför kan uppgå ti11 kanske 3 milj. kr. per år. Datorisering och e1ektroniskt uppgifts1ämnande bör successivt 1eda ti11 att behovet av arkivutrymmen minskar. Denna besparingsmöjiighet markeras med ett be1opp om 1 milj. kr. per år.

Från det att en tu11dek1aration Iämnas in ti11 tu11verket och ti11 dess en tu11räkning kan sändas ut åtgår f.n. drygt 20 dagar. I TDS kan denna tid förkortas. Med hänsyn till den procedur som förordats kan gen0m1oppstiden förkortas med ca 10 dagar. En1igt genera1tu11styre1sens bedömning motsvarar varje dag en räntevinst för statsverket på 1,5 mi1j. kr. Därvid beaktas tu11 och avgift men inte mervärdeskatt. Räntevinsten bör såiedes motsvara 15 mi1j. kr. per âr fr.o.m. att proceduren och systemet är i full drift.

Den nuvarande ordningen innebär att tu11dek1arationer iämnas me11an den 11:e och 17:e dagen efter det att anmä1an ti11 hemtagning gjordes. Den gen0msnitt1iga tidsfristen är 14 dagar. ti11 inom 14 dagar innebär att tids-

Övergång iöpande in1ämning

fristen i genomsnitt b1ir 1ika 1âng som i dag. Någon ränteeffekt uppstår såiedes inte.

Statistiska centraibyrån (SCB) utför f.n. maskine11 granskning ti11 hande1sstatistiken. Denna funktion övertas i av underlaget det nya systemet av TDS. Detta innebär en årlig besparing på 300 000 kr. för SCB när TDS är he1t genomfört. SCB får dock vissa merkostnader under en övergångstid när bearbetningar behöver av data både från TDS och det gamia systemet. Dessa göras

intäkter och kostnader medräknas inte här.

8.3 Lönsamhet

I det föregående har presenterats de investeringar, kostnader och intäkter som en genomgripande av tullrutinerna datorisering kan väntas leda till. Dessa kostnader och intäkter bör jämföras med kostnader och intäkter i ett dvs. en situanollalternativ, tion där nuvarande produktionsformer behålls mer eller mindre oförändrade. I likhet med den bedömning som gjordes i förstudien har här antagits att tullverkets nuvarande kostnader kan ses som ett närmevärde för nollalternativet. Det är därför med ett så definierat nollalternativ som kostnader och intäkter förenade med TDS jämförs.

De initiala i maskinutrustning investeringarna och systemutveckling samt lokalanpassningar m.m. i avsnitt 8.1.1 har fördelats schablonmässigt på de fyra budgetåren 1989/90 - 1992/93. Driftkostnaderna i avsnitt 8.2.1 avser en situation med ett fullt utbyggt system. En schablonmässig upptrappning av kostnaderna görs därför till budgetåret 1993/94. förut- Personalbesparingen sätts realiseras successivt och antas vara helt uppnâdd budgetåret 1994/95. Personalbesparingen förutsätts börja realiseras under budgetåret 1990/91 när exporsystemet och i någon mân importsystemet börjar tas i bruk. Uttryckt som personâr antas dock endast en mindre personalbesparing kunna göras detta âr. I tabell 8.3 presenteras de bedömda ârsvisa och utbetalningarna inbetalningarna förenade med TDS t.o.m. budgetåret 1999/00. De ársvisa nettobetalningarna diskonteras därefter till nuvärde (1989-07-01) med en realräntesats som uppgår till 4 Z. Denna förhållandevis låga diskonteringsränta motiveras av att TDS är ett för tullverket och näringslivet och grundläggande långsiktigt system.

Den kalkylgräns som används innefattar nu, liksom i förstudien tullverket och statsverket. Utsträcks till att innefatta gränsen även företagen, bortfaller den räntevinst som staten får - och

förlorar - vid snabbare uppbörd av tull m.m. företagen

är längre än dator- och terminalutrustningens Kalkylperioden I lönsamhetskalkylen förs därför normala ekonomiska livslängd. från budgetåret 1996/97 upp en årlig reinvestering pä 10 milj.

kr. avseende utrustning.

8.3 kalkylen över TDS framgår att Av den i tabell presenterade blir i en kalkyl som nuvärdet av kostnader och intäkter positivt t.o.m. 1995/96. Nuvärdet ökar när kalsträcker sig budgetåret utsträcks efter detta âr. Detta innebär en förskjutkylperioden med ett år i förhållande till den ning av lönsamhetspunkten i förstudien. Här kan också erinras om bedömning som TDU gjorde från 1994/95 hälften av att kalkylen bygger på att budgetåret i elektronisk form till tullverket. Om ärendevolymen överförs denna andel långsiktigt kan höjas därutöver uppkommer ytterliga-

re rationaliseringsmöjligheter.

presenterades i avsnitt 8.1.1. De samlade utvecklingskostnaderna Kostnader för systemutvecklingsarbete m.m. som belöper sig på dvs. drygt 20 milj. kr., saknar tiden före kalkyltillfället, i den aktuella beslutssituationen och ingår därför betydelse inte Det kan dock konstateras att även om kalkylen i kalkylen. 20 milj. kr. i utvecklingskostnader belastas med ytterligare blir nuvärdet positivt budgetåret 1995/96.

i fast och löneläge. Eftersom intäkterna Kalkylen görs prissom kan till övervägande delen består av personalkostnader, och en väsentlig del antas ha en positiv relativprisutveckling, som kan antas ha en negativ relaav kostnaderna avser datorer, kan kalylen tendera att underskatta systemets tivprisutveckling, Till bilden hör också att tullverkets nuvarande lönsamhet. och måste utökas och moderniseras om ADB-system är förâldrat blir om inte ett tulldanågra fâ âr. Investeringarna betydande tasystem utvecklas och införs.

När datoriserade rutiner används inom tullverket och en hög överförs av företagen i elektronisk andel av deklarationerna

CLDLDGKWCCON?

.

o.oH o.oH m.Nm o.oH o.mH

.o.mHN

oo\mm m.mHH

m.oo

hnNQQfññlu-(rd

(Ni Q LD

I

G GLñ|DÖV$OCWCW

o.oH w.Nm o.oH o.mH

mm\mm

C

m.mHH

Lnñ-Ivâfññlu-ür-i

m.oe

m.møH

r-i CV Vi!)

GLDLDONUOCWW)

mmxmm

o_oH o.oH w.Nm o.oH o.mH

m.mHH

Lnñlüåñññlt-lv-l

m.mo

m.cNH

CV ?LD

.^Ho-No-mmmaV

o.oH

o.N

o.oH

o.m m.« o.v m.m

m.Nm m.Hv w.Nm o.oH o.mH N.mN

Nm\om m.NHa

m.oo

m.Hm-

o.m m.« o.v m.m o.N

m.mw m.H m.Nm o.oH o.mH m.oN o.mN

om\mm m.H«- m.mHH

mmxvm

ao_.mw_._umm=+=xm.on

o.m m.v o. o.N

m.Nm

m.m

m.He m.Nm o.oH o.mH m.oN

m.Hv- m.mHH m.mN-

vmxmm

o.m

m.mN

o.m o.m m.m o.w

m.mm .ok o.oH o.mH v.mm o.om

w.wm- o.mw-

m.

o.m o.N

o.oH

0._ o.m m.N w.H

H.mH

o.m m.w o.m

m.NN m.Nm «.m o.oH o.mH v.mN o.mH

.om-

mm\Nm m.mmH- __W«

^.;x o.v o.m o.m o.H o.” o.m o.N o.N

o.m_ o.Nm

m.v

o.oN

o.m 0.a

H.mm m.Nw o.oH

N.mo- m.Nm.

Nm\Hm N.mN- H.omH-

.n,weV o.v w.H m.N o.H o.H gmpomuaa

o.mH o.mH

o.m 0._ o.e o.H

o.NH

o.m m.m m.m

o.me m.om

v.mo- m.oo-

Hmxom o.mmH-

gaumcu

o

m. m.

Louxmuc_

o.H

m. m.

o.H

o.oN o.oN o.oH

o.m 0.0 m.N

H.mm m.mH

2 oo\mw e.HN- v.Hm-

amg*

;ua

gmcxm.

goumcumox

oocumox

muLw==

pnmcgøuca

m__Lm

mmmzm

.Lmm=mLwumø:H

:oo

zoo

umcumox

uw_gu

ceapox

Lmum=«moxuw_;u

..w=Lou==

pomgoumemmcwcxzgngmm

HmwL©

gmmcmgmamongmcomgom

m:wLmumo:m

:o_ux::wmm:_:mm«uoz

m:_Lwpmm:m

La»

:omumx_::eeoxmFo»

Louxmucw

m:w_xumu:eoam›m m:m:mmmn:m_øxo4 Lomum_nmuuaL mc_=u.wnu=.›=

.amma

Lmm:wLoumm›:H

m_FLm

m.w ;oo

gm_m=weLop

gogoumc

H

ømLø›_a uxm_cxo» _m:omgom

Lo«.m«=H

Lm_mxo4 ougoa

p_mamw meezm mm__L øuLw›=z

Magma

mseaw mseam 053m ouuoz .e:

form blir förutsättningarna långt bättre än i dag att till oförändrad kvalitet m.m. klara en ökning av ärendemängden.

Med datorer kan nämligen ett ökat antal ärenden bearbetas och lagras med obetydliga kostnader som följd. Om man därför förutser en påtagligt ökad ärendevolym, talar detta för att en genomgripande datorisering långsiktigt bör leda till en gynnsammare kostnadsutveckling än vad ett vidmakthállande av manuella rutiner skulle göra.

När datoriserade rutiner används inom tullverket och en hög andel av deklarationerna överförs av företagen i elektronisk form blir förutsättningarna långt bättre än i dag att till oförändrad kvalitet m.m. klara en ökning av ärendemängden. Med datorer kan nämligen ett ökat antal ärenden bearbetas och lagras med obetydliga kostnader som följd. Om man därför förutser en påtagligt ökad ärendevolym, talar detta för att en genomgripande datorisering långsiktigt bör leda till en gynnsammare kostnadsutveckling än vad ett vidmakthâllande av manuella rutiner skulle gora.

I detta sammanhang kan också erinras om förslagen i avsnitt 6.3 för och om en om begränsat uppgiftslämnande lâgvärdesändningar allmän s.k. tullfrihetsgräns. Genomförs dessa förslag bör detta leda till att färre arbetsuppgifter behöver utföras av tulltjänstemän. Förslagen rymmer därför en viss besparingspotential som inte beaktats i den nu presenterade kalkylen.

Den reduktion av rationaliseringspotentialen som gjorts gör att förutsättningarna blir goda för att övriga personalbesparingar verkligen skall kunna realiseras.

I och med att utvecklingsarbetet nu kommit långt och väsentliga kostnadsmässiga resultat kan överblickas är kalupphandlingars kylunderlaget säkrare än det var i förstudien. Viss osäkerhet föreligger dock självfallet fortfarande. För att belysa kalkylens känslighet för felbedömda kostnader och intäkter har en

1önsamhetska1ky1 även utförts med förutsättningen att investeringarna och de årliga driftskostnaderna underskattats med 10 Z och att personalbesparingen överskattats med 10 %. Konsekvensen av sådana förutsättningar är att då insammantagna tidpunkten vesteringen får positivt nuvärde förskjuts drygt ett âr bortåt i tiden.

Om de årsvisa nettoutbeta1ningarna diskonteras med en reairäntesats på 6 % i stä11et för 4 % biir nuvärdet ändå positivt budgetåret 1995/96.

I avsnitt 7.3 har TDU pekat på några åtgärder som kan övervägas i syfte att stimu1era företagen att snabbt börja 1ämna uppgifter i eiektronisk form resp. för att aviasta matu11tjänstemännen nue11t registreringsarbete. Om t.ex. ett ekonomiskt incitament införs för företagen är det naturiigt att detta så att avvägs utgiften e11er mindreinkomsten i huvudsak svarar mot de kostnadsbesparingar som tu11verket uppnår genom minskad manue11 registrering. En åtgärd av detta slag påverkar därför inte 1önsamhetska1ky1en

Vad så gä11er användning av maskine11 optisk iäsning (OCR) av enhetsdokumentet pekar den ekonomiska utvärderingen mot att OCR-tekniken kan ge tuilverket betydande nettovinster. Om OCRtekniken tas i anspråk bör såiedes detta närmast höja 1önsamheten.

Vidare pekas i avsnitt 7.3 på möj1igheten att beövergángsvis hâ11a en centra1 menue11 registrering av en ande1 av mottagna enhetsdokument. Detta betyder att specia1iserad registreringspersona1 utför uppgifterna i stä11et för 10ka1 ärendehandiäggande personai. Detta borde i och för sig övergångsvis medföra . effektivitetsvinster, men det är osäkert om 10ka1t verksam pers0na1 kan frigöras. En viss merkostnad i förhâ11ande ti11 den presenterade ka1ky1en kan därför uppkomma under ett eiier annat år i början av införandeprocessen.

I 1önsamhetska1ky1en har investeringarna förde1ats täm1igen

schabionmässigt på de första budgetâren. Driftkostnaderna börjar nivå och ökar ti11 dess TDS antas vara i fu11 drift. på en iåg Den takt med viiken tiiiväxten tiil fu11 driftskostnadsnivâ sker har angetts Samma sak gäiier den takt med vii-

schabionmässigt.

kan uppkomma. Detta den osäkerhet som ken besparingarna spegiar faktiskt finns ât iönsamhetsmen ger ändå ti11räck1ig precision Däremot kan denna schabionmässiga tidsmässiga fördeikalkyien. inte som ensamt underiag för bedömning av storieken pâ de tjäna som bör ansiâs tiii tuiiverket för att utveckia betainingsmedei och driva TDS under vart och ett av de närmaste budgetåren.

om att för investeringar i I sammanhanget kan erinras utgifterna datorer och terminaier bestrids från det gemensamma ansiaget för Tullverkets beiastas i anskaffning av ADB-utrustning. budget stäiiet med åriiga avgifter ti11 statskontoret.

I arbetet med att utveckia och förnya den statiiga sektorn ingår att kiargöra och renodia roiifördeiningen meiian statsmakterna 1986/87:99, Myndigheterna avses och myndigheterna (prop. bi1.2). att bestämma arbetsformer och få vidgade möjiigheter iämpiiga av sina inom ramen för väija sammansättning produktionsresurser de övergripande målen för myndighetens verksamhet och den ekonoramen. förutsätts såiedes ta ett ökat ansvar miska En myndighet av sin verksamhet. Härav föiför utveckiing och effektivisering också att anspråk på tiiiskott av resurser för att genomföra jer förändringar inte utan vidare kan resas.

Tuiiverket ska11 nu ta i anspråk nya metoder för att iösa sina också Mot bakgrund av uppgifter. En omorganisation ska11 göras. vad jag nyss anfört är det då heit naturiigt och ofrânkomiigt och andra resurser - iiksom hitti11s - i att verket med personai stor medverkar i och tar ansvar för detta arbete. utsträckning Detta innebär att sâväi som andra resurser även i personai behöver tas ur den iöpande produktionen. En dei fortsättningen som TDS medför ersätter åtgärder som annars av de förändringar varit e11er ett deivis nytt innenödvändiga ger förändringen hå11. Tuliverket bör sáiedes med redan tiiigängiiga medei förutsättas täcka vissa kostnader som i och för sig kan sägas ha

en anknytning till TDS.

Tullverket mäste dock självfallet under utvecklingsfasen tillföras särskilda medel. Detta bör då i första hand gälla för engângskostnader av det slag som belysts i avsnitt 8.1.1, t.ex. för köp av konsulttjänster för systemutveckling, kostnader för lokalanpassning och utformning av arbetsplatser. Särskilda medel behöver vidare tillskjutas för driftskostnader av det slag som belysts i avsnitt 8.1.2, t.ex. för avtalat tekniskt underhåll, avgifter för datorutrustningen, kostnader för telekommunikation och mottagningsfunktionen enligt de avtal som kan träffas samt för lokalkostnader och kostnader för ADB-organisationen. Kostnadernas exakta storlek enskilda år under uppbyggnadsfasen är svår att budgetera. Detta gör finansieringen budgettekniskt något svärhanterlig. En möjlig lösning är att preciserade kostnadsslag redovisas mot en särskild anslagspost under tullverkets förvaltningsanslag. Tullverket bör presentera en budget för dessa kostnadsslag innan medel under anslagsposten ställs till verkets förfogande under de närmaste åren. En grundregel kan vara att denna post får belastas med kostnader för vissa angivna slag av köpta tjänster. Granskning bör löpande göras av de kostnader som belastar anslagsposten.

TDS är enligt kalkylen lönsamt. Den rationaliseringspotential som finns bör också förverkligas. Det betyder att personal och andra resurser bör frigöras och medvetet styras till annan lämplig användning inom eller utom tullverket. De besparingar som åstadkoms ställs emellertid inte automatiskt till statsmakternas förfogande. Om inte särskilda åtgärder vidtas kommer resurser som kan frigöras att fördelas om inom tullverket pâ ett mer eller mindre observerbart sätt.

I förstudien uttalade TDU att statsmakterna bör ta ställning till och lägga fast den del av rationaliseringspotentialen som skall realiseras och dessutom ange den tidsmässiga profilen härför. Jag återkommer nu till denna fråga. Jag anser att regeringen i budgetdirektiven till tullverket bör ange att budgetering och planering skall utgå frân att den samlade personalbe-

sparingen förutsätts reaiiseras i stort sett eniigt en pian som av tabe11 8.4. Denna tabe11 kan jämföras med tabe11 5.3 framgår (sid 386) i förstudien. Även om den tidsmässiga förde1ningen är schabionmässigt gjord gä11er att utan en pian av ungefär detta s1ag det försvåras möj1igheterna för statsmakterna att förverk- 1iga den potentia1 ti11 kostnadseffektivisering av tuiiverksamheten som TDS erbjuder. TDS riskerar i så fa11 att ge upphov ti11 en merkostnad och den ka1ky1erade iönsamheten att förbytas i olönsamhet. Sjä1vfa11et måste också bevakas att portobesparingar m.m. - dock inte räntevinster - förs in i budgetarbetet.

Med den utgångspunkt i fråga om personaibesparingar jag nu angett bör det på sedvaniigt sätt få ankomma på generaituilstyreisen att i budgetdiaiogen för ökade e11er minskade argumentera resurser för vissa ändamäi.

om av S

Em m: sm

asså - + + - + -

om om - m2 m: m3

8:5

- - + + -

ca oñ -

02 o.: o.:

åka.:

- + + - -

mmama

oñ oñ ä 3 8

m:

- - + + - +

ca - 8 8

o: o.:

2:2:

- + - + -

Agmcomguav

§08”

å - - å 8 3 - - + -

;mm=®Lmamøp_mcomLoq

omämâ

- - - - 8 8. + +

mmsma

L©$ - - - - 3 S

+ +

...ae

_T»oLamuw›

å?

.m .s.e .es

__oLp=oxLmp$m

0.8-2?

_.mnmh :e: .a_muo gasa meeam

9 ORGANISATIONSFRÅGOR

9.1 Ansvaret ti11 tuiiverket

Viktiga motiv för att ti11ka11a en särskiid utredare för att utreda frågor om datoriseringen av tuliverkets rutiner var att kretsen av intressenter var så stor och att den internationeila utveck1ingen behövde beaktas. Probiemen bedömdes såiedes vara vidare än vad en myndighet normait har att hantera.

I direktiven anfördes att utredaren i den första avrapporteringen borde redovisa hur det fortsatta utredningsarbetet borde bedrivas. Med aniedning härav föresiogs i förstudien att TDU borde fortsätta arbetet under budgetåret 1987/88. Från mitten av 1988 borde dock, eniigt TDU:s bedömning, det forsatta analys-, konstruktions- och införandearbetet avseende TDS 1edas och utföras av tu11verket.

Under budgetåret 1987/88 bedrevs såiedes arbetet med inriktningen att ansvaret från sommaren 1988 skuiie på tuiiverket. gå över Av oiika skä1 fattade regeringen emeiiertid besiut med inget denna innebörd utan anvisade i stäiiet medei för utveckiingsarbete under budgetåret 1988/89 och stäiide dessa ti11 TDU s förfogande. TDU fortsatte därför arbetet.

I prop. 1988/89 100 bii. 9 uttaiar föredraganden att han efter utgången av budgetåret 1988/89 räknar med att ansvaret för avsiutande utveckiing och införande av TDS skaii kunna återgå tiil tu11verket.

Det hittiiisvarande utrednings- och utveckiingsarbetet avseende

TDS har, som framgått i det föregående, bedrivits i nära samarbete me11an TDU och genera1tu11styre1sen. Dessutom har generaitu11styre1sen vid överenskomna tidpunkter tagit ansvar för fortsatt arbete inom he1a e11er deiar av projekt.

Det är eme11ertid nu nödvändigt att det samiade ansvaret för TDS snarast återgår ti11 tu11verket. För varje dag som gär får utveckiingsarbetet a11tmer karaktär av verkstäiiighet. Under våren 1989 avs1utades huvudstudien för f1erta1et deisystem inom systemutveckiingsprojektet och övriga projekt är också avsiutade. Systemutveckiingsprojektet övergår vid ha1vârsskiftet 1989 i en konstruktionsfas. Viktiga upphandiingar avseende ADB-utrustningen, mottagningsfunktionen och datakommunikationen är ocksâ avsiutade e11er hå11er på att avs1utas.

Jag föres1år därför att tu11verket från den 1 ju1i 1989 av regeringen ges ansvaret att 1eda det fortsatta konstruktions- och införandearbetet avseende TDS.

9.2 Organisatoriska åtgärder

TDS är ett stort och kompiext system. Särskilt under utveckiings- och införandefaserna krävs det därför en sammanhå11en och stark 1edning. Dessutom behöver o1ika intressenter pâ Iämpiigt sätt beredas möj1ighet ti11 insyn. För att säkerstä11a projektets fortsatta framgång behöver därför särski1da organisatoriska åtgärder vidtas i genera1tu11styre1sen i samband med att ansvaret återgår ti11 tu11verket. I samband med en senare övergång ti11 driftsfasen behövs vissa andra organisatoriska åtgärder.

9.2.1 Utveckiing och införande

Även när tu11verket övertar ansvaret för det fortsatta utveck- 1ings- och införandearbetet bör TDS betraktas och iedas som ett sammanhâ11et projekt. Först när systemet är ti11 väsent1ig grad utveck1at och infört är det 1ämp1igt att he1t förankra ansvaret

i den ordinarie organisationen.

Ansvaret för ledning och samordning av alla aktiviteter med anknytning till utveckling och införande av TDS bör vila på en tjänsteman i generaltullstyrelsens verksledning (huvudprojektledaren). Denne måste ha förutsättning att kunna fatta beslut i frågor som rör den detaljerade utformningen av TDS. Med hänsyn till det starka samband som finns mellan tullproceduren och TDS bör i huvudprojektledarens ansvar även innefattas procedurfrâgor i anslutning till TDS.

Med hänsyn till den bredd som TDS har, bör till huvudprojektledarens stöd finnas en styrgrupp där viktiga frågor kan behandlas före huvudprojektledarens ställningstagande. Det framstår som ändamålsenligt att i en sådan grupp ingår bl.a. en tulldirektör som varit projektledare, projektledaren för systemutvecklingsprojektet, chefen för ADB-byrån och projektansvarig konsult. Huvudprojektledaren bör stödjas av ett projektledningssekretariat.

Under huvudprojektledaren bör finnas projektledare för väldefinierade projekt. Projektledarna bör så långt möjligt vara personer med lång erfarenhet av tullarbete och med kännedom om ADB-teknik.

Under flera år kommer utveckling och införande att pågå av delsystem inom systemutvecklingsproiektet. Det är också till detta projekt som de allra största personalresurserna kommer att kny-

tas. Under någon tid kan samtidigt inemot 100 personer komma att

arbeta i projektet. Ansvaret för utveckling, konstruktion och driftsättning av system till första installation bör âvila resp. delprojekt inom systemutvecklingsprojektet. Särskild stadga behöver ges åt detta projekt och dess ledning.

I systemutvecklingsprojektet kommer att medverka personal med tullerfarenhet, konsulter och personal från den ADB-byrå som tullverket f.n. bygger upp i Luleå.

som ti11förs i Lu1eâ bör sjä1vfa11et så Den pers0na1 ADB-byrån medverka i arbetet i de o1ika projekten och de1- 1ângt möjligt härmed är att utnyttja kapaciteten och att ge projekten. Syftet om TDS oiika de1ar. Medverkan i personaien deta1jerad kunskap systemutveck1ingsprojektet sker under projekt- och deiprojektledarens ledning.

Vid sidan av systemutveck1ingsprojektet kan behövas ytteriigare ett Av särski1d betyde1se kan vara att i ett propar projekt. sam1a införande- och organisationsfrâgor i direkt ansiutjekt ning ti11 datoriseringen.

9.2.2 System i drift

När de1system och tas i drift bör det fortär färdigutvecklade satta ansvaret förankras i den ordinarie organisationen. Ansvaret för systemens funktion och vidareutveckiing i tu11verksamheten efter första driftsättning bör vi1a på tjänstemän som har Dessa tjänstemän bör pâ 1ämp1igt sätt systemförva1tningsansvar. centra1a Det p1aceras i genera1tu11styre1sens organisation. framstår som naturiigt att de1projekt1edare inom systemutveck- 1ingspr0jektet utses ti11 systemansvariga. I förva1tnings0rganisationen behöver också registeransvaret förankras.

Efter är ADB-byrån i Lu1eå ansvarig för driften driftsättning och den tekniska funktionen av TDS. Den utför drift, underhâ11 och utveck1ing av systemen på uppdrag av systemförvaltaren.

av ansvaret är att säkerstä11a att Syftet med denna uppdeining det även i fortsättningen är de tu11funktione11a kraven som b1ir styrande för utveckiingen och driften av TDS.

9.2.3 Övriga intressenter

Under hitti11svarande har företrädare för beutveckiingsfaser rörda departement och myndigheter samt närings1ivets organisa-

tioner aktivt medverkat i och stött arbetet. Med hänsyn till den breda intressentkrets TDS har, är det angeläget att ytterligare någon tid i lämplig form kunna kanalisera detta intresse direkt in i projektarbetet. I vart fall övergângsvis bör därför en referensgrupp bildas där motsvarigheter till nuvarande sakkunniga och referenspersoner kan ingå. Pâ längre sikt kan det måhända vara lämpligt att bilda en rådgivande grupp med näringslivsföföreträdare till generaltullstyrelsen.

Företagens uppgiftslämnardelegation (FUD) åtog sig i särskild ordning att behandla arbetet i TDU som ett samråd enligt förordningen (1982:668) om statliga myndigheters inhämtande av uppgifter från näringsidkare och kommuner.

Arbetstagarorganisationerna bör självfallet tillförsäkras medverkan i de former och den utsträckning som följer av lagen om medbestämmande i arbetslivet (1976:580), förordningen (1978:592) om vissa medbestämmandeformer i statlig tjänst och medbestämmandeavtalet för det statliga arbetstagaromrâdet (MBA-S). Därvid bör särskilt uppmärksammas vad som i MBA-S 18 § p.5 sägs om genomförande av beslutade förändringar. Vidare bör hänsyn tas till vad som i RALS 88 (bilaga 12 och 13) sägs om Effektivitet och medbestämmande samt om Datorisering. Det kan ligga nära till hands att företrädare för arbetstagarna inbjuds medverka i den i det föregående nämnda styrgruppens arbete.

9.3 Styrelse för tullverket

Med anledning av verksledningskommitténs förslag redovisade regeringen i prop. 1986/87:99 bil. 1 de principer som bör gälla för ledningsfunktionens utformning i centrala myndigheter under regeringen. Därvid uttalades att verkschefen normalt bör vara den inför regeringen ansvarige för myndighetens verksamhet. Normalt bör i myndigheterna också finnas en lekmannastyrelse. Denna skall besluta om anslagsframställning och verksamhetsberättelse samt om de föreskrifter som myndigheten utfärdar till följd av bemyndiganden i lagar och förordningar. Riksdagen (KU 1986/87:29, rskr. 1986/87:226) godkände dessa riktlinjer.

I prop. 1986/87:99 om ledningen av den statliga förvaltningen uttalade att vissa myndigheter som idag helt sakföredraganden nar lekmannainflytande bör få en styrelse i likhet med andra. Därvid att tullverket är en av de fâ myndigheterna utanangavs för försvarssektorn som saknar styrelse.

Tullverket saknar ännu styrelse. Inom ramen för främst tullagen utfärdar tullverket i mycket stor utsträckoch tullförordningen föreskrifter som påverkar allmänheten. Ett viktigt kriterining um för att bör finnas är därmed för handen. Härtill en styrelse kommer att tullverket nu står inför omfattande förändringar till följd av datoriseringen, tullprocedurändringar och genomgripande Den närmare utformning dessa åtgärder organisationsförändring. för allmänheten. I dessa frågor är därför ges är av betydelse den sakkunskap och det medborgerliga omdöme som genom lekmannatillförs ledningen av stort värde för tullverkets inflytande sätt att och utvecklas. Mot denna bakgrund anser jag att fungera nu bör besluta att inrätta en styrelse för tullverregeringen ket.

10 SLUTORD

Utredningen har haft tili uppgift att iämna förslag om hur tuiiverkets rutiner kan datoriseras och om hur eiektronisk datautväxiing meilan företagen och tuiiverket ska11 kunna ersätta hittilisvarande biankettbaserade informationsöverföring.

Uppdraget har inneburit att viktiga utvecklingstendenser, särskiit i EFTA- och EG-iänderna, har behövt uppmärksammas. Detta har varit särskiit viktigt i fråga om tuiiprocedurer och utformningen av eiektroniska tulimeddeianden.

Nya metoder för datakommunikation och nya rättsiiga förutsättningar har behövt skapas. I dessa avseenden har det även i någon mån gäiit att ieda den internationeiia utvecklingen.

F1era viktiga intressen har behövt beaktas. Det finns sâiedes ett övergripande samhäiisintresse för att den svenska tuiiproceduren och datoriseringen av denna skaii underiätta handeisutbytet med andra iänder. Hos företagen finns ett intresse av att de höga kostnaderna för handeisprocedurer som sammanhänger med utrikeshandein kan reduceras. För tuiiverket finns en skyidighet och ett intresse att minska kostnaderna och höja produktiviteten i verksamheten. Arbetstagarna har siutiigen intresse av att datoriseringen genomförs på ett sätt som skapar god arbetsmiijö och iämpiigt sammansatta arbetsuppgifter för personalen. Företrädare för aiia dessa intressen har medverkat i utredningsarbetet.

Den reformering av tuiiförfarandet som TDS innebär kommer, rätt hanterad, att ge samtiiga dessa intressenter fördeiar. betydande

11 HEHSTÃLLAN

Med hänvisning ti11 vad som anförts hemstä11er jag att regeringen

1. godkänner att ett tu11datasystem med den huvudsak1iga utformning som jag presenterat i rapporten utveck1as och införs,

2. uppdrar ät genera1tu11styre1sen att från den 1 juli 1989 1eda det fortsatta arbetet med att utveck1a och införa tuiidatasystemet i enlighet med vad jag föres1âr i rapporten,

3. uppdrar åt genera1tu11styre1sen att iämna försiag om begränsning av uppgiftsiâmnandet för sändningar med 1ägre värden,

4. vidtar åtgärder så att en a11män tu11frihetsgräns pä 100 kr. kan införas.

SYNPUNKTER

Synpunkter av med1emmarna i referensgruppen Thorblad och Tursten

Undertecknade organisationer, Svenska Hamnförbundet och Sverigeâ Redareförening, får anföra följande vad avser skrivelsen Datorisering av tullrutinerna slutrapport.

Vi finner de förslag som gäller tulldeklarationsförfarandet i tulldatasystemet (TDS) väl genomtänkta och välmotiverade. Däremot kan vi

inte

instämma i de förslag som gäller tullupplagens roll i det skisserade systemet.

I förslaget har man lagt ansvaret för och godsredogodsregistrering visning på tullupplagen, men registrering och redovisning sker inte i TDS utan i respektive tullupplags egna system. Detta medför att det inte finns ett direkt och automatiskt samband mellan infört gods och avgivna tulldeklarationer. Istället har man ålagt tullupplagen att i sin interna redovisning notera tullid-nummer för varje sändning. Detta innebär att tullverket får gå till de olika och d tullupplagen deras redovisning kontrollera att tullid utsatts för alla sändning_ och dessutom kontrollera att dessa tullid verkligen existerar och ine är påhittade av tullupplaget för att få redovisningen att stäma. Vi anser att man bör söka en annan lösning på detta problem och återkommer längre fram i skrivelsen med ett alternativ som enligt vår uppfattning löser detta och även andra problem som uppstår om de av utredningsmannen givna förslagen vad gäller tullupplagen inte ändras.

Enligt tullagen måste gods som inte omedelbart tullklareras på annat sätt läggas upp på tullupplag. Om ingen annan påtar sig uppgiften måste därför hamn, stuveri eller trafikföretag ansvara för för tullupplag att fartyg skall få lossa utrikes gods. Tullupplag bildade av denna orsak betecknas i det följande neutrala tullupplag.

För tullupplag med utlämningsrätt, dvs rätt att efter mottagande av hemtagningsanmälan lämna ut gods innan tullpersonal tullklarerat godset, gäller i dagens system att tullupplaget noterar att godset utlämnats och nästa dag överlämnar anmälan till tullverket. Tullupplaget gör inget mer vad avser hemtagningsanmälan. För dessa föreslås tulluppslag nu en väsentlig skärpning nämligen att senast dagen efter utlämningen

elektroniskt överföra uppgifterna i hemtagningsamuälan till TDS. Anledningen till detta krav torde vara att man befarar att en stor mängd införselanmälningar (=hemtagningsanmälningar) kommer under lång tid fortsätta att lämnas på blankett. Detta medför ett stort registreringsarbete innebärande anskaffning av utrustning och personal åtminstone för den typ av tullupplag vi representerar, nämligen neutrala hamntullupplag. För att inte detta registreringsarbete skall belasta tullpersonal och verka i negativ riktning överför man det manuella arbetet till tullupplagen.

Denna uppfattning styrks bl a av att utredningsmannen anger att det under lång tid kommer att finnas kvar registrering och handläggning av deklarationer som lärrmas till tullverket på blankett. På vår begäran om dispens för neutrala hamntullupplag förelår nu utredningsmannen att (mycket) små upplag skall slippa överföra uppgifterna elektroniskt. Vi har framfört att alla neutrala tullupplag oavsett storlek borde få dispens.

Fördelarna med att överföra det manuella registreringsarbetet till bedömer man tydligen vara så stora att man därvid kan tullupplagen bortse från de negativa konsekvenser det medför. Man har tidigare framhållit att en stor fördel ur tullkontrollsynpunkt med TDS skulle vara de spärrar av olika slag som kan inläggas i systemet. Genom det nu föreslagna kravet på tullupplag med utlämningsrätt sätts dessa spärrar ur spel då det vid tidpunkten för godsets utlämning inte finns nâgra uppgifter om sändningen i TDS utan dessa införs först dagen

därefter. Istället har man tänkt tilldela tullupplagen skrivna späiiñ-

listor som kontrcllmetod. Detta förslag innebär således _att man âläggler tullupplagen att ha kvar samma manuella förfarande som idag och dessutom âlägger tullupplagen ett befarat stort registreringsarbete, allt i syfte att Visa fördelar och inga nackdelar för tullverkets personal vid införande av TDS. Av lättförståeliga skäl kan vi inte acceptera ett sådant förfarande. På vad sätt berörd personal hos tullverket bedömmer de uteblivna automatiska kontrollmöjligheterna har vi inga möjligheter eller anledning att kommentera.

I förslaget anges att en del av ändringarna är sådana som är nödvändiga för att tullverket och företagen skall kunna dra nytta av de möjligheter som datoriseringen erbjuder. Detta uttalande stämmer illa med vad som skulle gälla för tullupplagen med utlämningsrätt. Vi ifrågasätter därför att man ålägger tullupplag med utlämningsrätt skyldighet att elektroniskt överföra uppgifter som skall ingå i en tulldeklaration till TDS men inte kräver elektroniskt uppgiftslämnande av importör eller exportör.

Beträffande godsregistrering och godsredovisning anges i tulldatautredningens delprojekt om tullupplag att kvaliteten på lastdeklarationer är dålig och att tullupplagshavarens skyldighet att rapportera allt som avviker från det normala, tex saknat gods, svinn, bruten försegling, överlossning

och manko har för många varit så betungande att de inte orkat med den samt att tillsyningsmyndigheterna har inte alltid orkat kräva att tullupplagen fullgör sina rapporteringsskyldigheter.

Trots detta ställs hårdare krav på tullupplagen ifråga om godsregistrering och godsredovisning när TDS införs. Vi. tror inte att lastdeklarationerna blir bättre därför att man inför ett tulldatasystem i Sverige. Följaktligen måste tullupplagen sätta in ännu mer resurser av olika slag för att i möjligaste mån kunna leva upp till de krav som ställs.

Som framgår av ovanstående medför införandet av TDS inte en enda fördel för tullupplagen utan endast nackdelar. Emedan våra muntligt och skriftligt anförda invändningar och förslag inte i större grad tillgodosetts eller andra lösningar prövats vill vi nu föreslå ett annat system för godsregistrering och godsredovisning.

I Danmark infördes 1987 ett godsregistreringssystem som om det i tillämpliga delar kopieras i Sverige enligt vår mening löser de flesta av de problem som ovan berörts samt dessutom ger fördelar för såväl tullverket som näringslivet. En kortfattad beskrivning av systemet ges nedan.

Det danska godsregistreringssystemet bygger på principen att alla varor som införs till tullområdet skall anges hos tullverket för godsregistrering snarast efter ankomsten. Det är expeditören dvs den som i egenskap av rederi, agent för rederi, skeppsmäklare, flyg, järnväg, post, åkeri, importör, speditör eller motsvarande ansvarar för varans införande till riket som avger till tullverket. godsdeklarationen Godsdeklarationen kan lämnas elektroniskt eller på blankett.

I godsdeklarationen skall bl a uppges expeditörens och varumottagarens namn, adress och registreringsnummer, transportmedlets namn eller nummer, vissa sändningsspecifika uppgifter såsom antal, märke, varuslag etc. Sedan godset registrerats varvid varje sändning får ett identitetsnummer får det efter tullverkets medgivande omedelbart transporteras till varumottagaren. Undantag endast för importreglerade varor tex produkter som skall besiktigas av veterinär.

ovannämnda expeditör är ansvarig för tull och avgifter tills godset registrerats. Varumottagaren är ansvarig för tull och avgifter sedan godset registrerats på honom. Senast 10 vardagar efter godsregistreringen skall tulldeklaration avlämnas. Expeditören, varumottagaren och respektive ombud skall vara godkända av tullverket.

Tullverket kan företa kontroll av godset antingen vid godsregistreringstillfället eller hos varumottagaren.

I Sverige kunde godsuppgifterna registreras antingen i respektive lokala databas eller via mottagningsfunktionen i en central databas. Genom detta förfarande kan erhållas en automatisk redovisning och kontroll av att tulldeklaration avlämnas i rätt tid för varje införd sändning.

Ett i lämpliga delar likformigt system för export kan också byggas upp.

Med hänvisning till vad ovan anförts anhåller vi att förslaget vad avser tullupplagens roll i samband med tulldatasystemets införande omprövas. Härvid bör förutsättningslöst prövas om inte det danska godsregistreringssystemet ev något modifierat kan ersätta nuvarande svenska tullupplagssystem.

Om inte vårt här framförda förslag till omprövning genomförs får,.tullupplagen enligt utredningsmannens förslag ett utökat ansvar samt-v fler kontroll- och arbetsuppgifter. Dessutom pâförs de neutrala tullupplagen som har utlämningsrätt ett stort manuellt registreringsarbete som man inte har idag genom att införselanmälans uppgifter lämnade på blankett skall elektroniskt överföras till TDS senast dagen efter godsutlämningen samt att motsvarande registreringsarbete avseende exportgods kan komma att överföras till tullupplagen. För att tillfredställande kunna klara det merarbete som införandet av TDS medför fordras för de neutrala tullupplagen relativt stora tillkommande personal- och maskinkostnader. Dessa kan i vissa fall uppgå tilfl miljontals kronor per år.

då

Med hänvisning till vad ovan anförts är det i högsta grad motiverat

att de neutrala tullupplagen befrias från de statliga tullupplagsavgifterna. I händelse de av utredningsmannen föreslagna ändringarna för transitlager genomförs bör av samma skäl de transitlager som tillhör neutrala tullupplag befrias från eljest utgående statliga avgifter.

Vid underhandskontakter har fraxukonunit att Sveriges Stuvarförbund helt instärmner i vad ovan framförts. Detta framgår också av tidigare skrivelse till tulldatautredningen från Sveriges Stuvareförbund.

Synpunkter av medlemmen i

bes1utsgruppen Gunnheden

I och med att TDU avslutar sitt arbete och lämnar sin slutrapport till regeringen lämnar Svenska

Tulltjänstemanna3m

förbundet, (STF), yrkesförbundet för tulltjänstemän, följande särskilda yttrande.

STF är fortsatt positiv till en och datorisering de förändringsaktiviteter som bedrivs i tullen. Oroande är dock omfattningen och den uppdrivna förändringstakten. Tullverkets verksamhet, kontroll- och servicenivå kan därför

äventyras. Centralt framtagna system och arbetsrutiner kommer därmed att få en och svag verklighetverksamhetsförankring, samtidigt som den fysiska och

psykosociala arbetsmiljön blir onödigt besvärlig. Projektet är ett s k även om

högriskprojekt driftsstarten har

förskjutits några månader framåt i tiden.

STF har haft god insyn i TDU men våra har synpunkter dock ej beaktats i tillräcklig omfattning. Personalen har därmed

initialt inte fått det inflytande som

på förändringsarbetet vore önskvärt. Att bedriva ett huvudstudiearbete utanför myndigheten har försämrat STF:s till lokalt möjlighet medbestämmande och inflytande.

STFs huvudinvändningar är:

Den omvända utvecklingsordningen

STF har i olika sammanhang obalansen i det tagit upp omfattande förändringsarbete som berör tullverket. Den

ovanliga ordningen att hålla ett omfattande

systemutvecklingsprojekt utanför myndighetens verksamhet ger svårigheter att på ett riktigt sätt balansera det sammanlagda utvecklingsarbetet. Risken är uppenbar att man kan få

orimliga konsekvenser av att systemutvecklingsprojektet forceras medan främst och införandeplanering, organisationskontrollstrategiutredning inte håller samma takt och inte ges tillräckliga resurser. Ett exempel på denna omvända

utvecklingsordning är att ett flertal har ombyggnadsprojekt framskridit mycket långt medan den lokala

arbetsplatsorganisationen på dessa platser ännu ej har utretts.

Vid övertagandet av TDU kräver STP att man reviderar den utvecklingsordning som har förekommit under TDU:s ledning och föreslår att man på några orter försöker utveckla en prototyp för hur den lokala förändringsprocessen skall bedrivas för att underlätta en bra arbetsorganisation. Detta skall också kunna ge de centrala projekten information om hur deras produkter skall ändras, byggas upp, krav på flexibilitet m m. Den försening detta kan innebära motiverar ändå en anpassning av projektordningen.

Konsekvenser för arbetsmiljö, arbetsinneháll, arbetsorganisation, sysselsättning m m har ej redovisats

STF ser det som anmärkningsvärt att TDU nu slutfört utredningen utan att en konsekvensutredning belyst arbetsorganisation och arbetsmiljöaspekten för de lokala användarna. STF kräver, när TDU övergår i TDS att dessa Särskilda resurser behövs för frågor ges högsta prioritet. att lösa dessa frågor.

Teknisk och organisatorisk decentralisering

Den central-lokala datorstruktur som TDU har föreslagit i tullverket har under utredningens gång haft en tendens att övergå till central datorstruktur.

STF vill förstärka det lokala perspektivet och ge den lokala verksamheten möjlighet att vidareutveckla och anpassa system

till de lokala behoven. STF förutsätter att alla tullplätser

skall ha datorstöd. Dessutom bör så snabbt som möjligt efter införandet installeras persondatorfunktioner t ex ord- och textbehandling, kalkyl och grafik, fönsterhanteringsteknik m m. Den kraft och kunnande som utvecklas lokalt måste kunna tas till vara därför bör resurser avsättas för att skapa möjligheter för lokala utvecklingsmiljöer.

Registreringsproblematiken är ej löst

När det registrering av tullhandlingar är STF gäller fortfarande mycket oroad över att kontrollerande tulltjänstemån kan omvandlas till stansoperatörer. Särskilda insatser från alla aktörer krävs för att häva denna situation. företagen och dess organisationer, GTS Regering, m fl måste samstämmiga och kraftfullt för en agera elektronisk överföring av uppgifter till tullen. Det bör vara de aktörer som idag skriver ut hemtagnings-, import-, och d v s ombud, import- och exportföretag som exportanmälan med teknik skall överföra uppgifter elektroniskt. Det ny tjänar alla på t ex genom förenklade postrutiner och 1 företagen. Det är därför en felsyn att internbyråkrati tullupplagen till registreringsarbete utöver det tvinga tullen utför. Tvånget bör ligga på de som idag upprättar tulldeklarationer och motsvarande.

STF är tveksamma till TDUs förslag om snabbregistrering. Det finns flera motiv till det Först och ställningstagandet. främst är det den verklighet som finns ute i

tullorganisationen. Där finns det ingen tid avsatt för

efterregistrering när t ex en färja har kommit eller avgått. Antingen slutar personalen sitt eller så arbetspass fortsätter man till andra I arbetsuppgifter. verkligheten innebär en att med snabbregistrering högar snabbregistrerade blanketter växer utan att tar hand om dem. någon Detta i sin tur medför att måste anställas registreringspersonal och nya och enahanda arbetsuppgifter i skapas tullorganisationen. Dessutom innebär snabbregistrering betydande dubbelarbete, något som TDU i andra sammanhang klart avvisat. STF kräver

att arbetet med att ta fram teknik för optisk läsning intensifieras. Tekniken skall sedan placeras alla på trafikintensiva tullplatser.

Service- och kontrollnivån måste och återupprättas vidareutvecklas

Efter tullreformen 1974 då hemtagningssystemet infördes kunde man ganska snart konstatera de stora tullen svårigheter hade att lokalisera en specifik i sändning godsflödet.. Detta har inneburit att tips från nationella och internationella källor om smuggling inte har kunnat följas upp på ett

tillfredsställande sätt.

Det är med stor förvåning STF kan konstatera att TDU vill

konservera ett ur dåligt system kontrollsynpunkt med sitt förslag att tullupplag med inte behöver utlämningsrätt överföra sina elektroniska meddelanden förrän efter dagen utlämningen. Trots att STP vid upprepade tillfällen under

utredningens gång har informerat TDU om vilka brister i

kontrollsystemet som detta förslag medför har ingen ändring skett. Förslaget får till att 75-80 % av det följd kommersiella godsflödet passerar utanför det som spärrsystem TDU skisserat. TDU nämner inte detta förhållande i sin

slutrapport eller i sammanfattningen av huvudstudien. TDU

skriver i sin slutrapport Det är att viktigt kontrollsystemen utformas på sådant sätt att de möjligheter som ett datoriserat tas till system erbjuder vara men drar inte konsekvenserna av sin skrivning.

På område efter område har TDU sökt efter

rationaliseringsvinster men inte i denna fråga. STF vill hävda att skulle man införa ett vid spärrsystem tullupplagen blev följden att tullen skulle behöva godskontrollera ett mindre antal sändningar och skulle få ett näringslivet snabbare godsflöde i ett större antal Det varusändningar. uppseendeväckande i denna fråga är att TDU inte lyssnat på blivande ägare och användare av datasystemet. Ansvarig byråchef för kontrollfrågor skriver i Gts skrivelse med

anledning av TDUs procedurskrivelse till Som regeringen ansvarig för kontrollfrågorna inom Gts anser att jag

›156

ovanstående möjlighet till spärrfunktion skall tillförsäkras i TDS även för importvaror som lämnas ut via tullupplag. STF delar byråchefens krav att elektronisk spärrfunktion införs vid tullupplag innan gods lämnas ut till fritt förforgande. STF vill med kraft protestera mot det SAMHÄLLS- FARLIGA system som TDU i det här avseendet föreslår.

TDU:s förslag att importföretag skall kunna bli godkänd mottagare är acceptabelt och helt i enighet med den europeiska integrationen. Däremot anser STF att detta förfarande endast skall förbehállas större företag med regelbundna och ensartade importsändningar.

I slutrapporten lämnar TDU ett förslag om Begränsat uppgiftslämnande för sändningar med lägre värde som STF starkt ifrågasätter motivet till. Förslaget innebär att tullverket inte får någon information om varuslag, antal kolli, vikt o s v på ca 1 miljon sändningar till och från Sverige. Även TDU kommenterar förslaget med att konstatera att det innebär svårigheter att utföra kontrollåtgärder mot dessa sändningar. Det är förmodligen i dessa sändningar som narkotika och annat samhällsgissel döljer sig.

Det är viktigt att tulltjänstemän även i framtiden har ett arbete som ger meningsfullt resultat och tillgodoser allmänhetens krav på tullkontroll. Att avhända tullverket kontrollmöjligheter som TDU föreslår, avvisas. Tullverket måste även fortsättningsvis ha möjlighet att agera inom sitt huvudområde d v s att ge skydd för liv, hälsa, miljö och näringsliv.

.Ekonomisk bedömning

STF har vid olika tillfällen framfört det orimliga i att tullverket skall betala den största datoriseringen inom statsförvaltningen med personella rationaliseringar. Kostnaden för systemet och driften bör delas mellan näringslivet och staten. Näringslivet genom avgiftsbeläggning av tullverkets tjänster. För övrigt anser STF att TDU:s bedömning av antalet terminaler och skrivare är för lågt. Siffran enligt STF:s bedömning bör vara 1 000-1 200 terminaler. Skrivare till dessa terminaler skall vara av varierande storlek och utformning t ex kvittoskrivare, skönskrivare, matrisskrivare, laserskrivare o s v.

Den felbedömning av systemutvecklingkostnader som gjorts mellan förstudie och huvudstudie, en ökning av 20 2, visar vilka stora svårigheter det är att bedöma kostnader, lönsamhet, personalbesparingar o s v. STF anser därför att det vore att i dagsläget fastställa den eventuella orimligt som uppkommer i framtiden. De rationaliseringspotential eventuellt resurserna behövs dessutom i tullen för frigjorda att service- och kontrollnivån. STF anser att återupprätta kvalificerad ADB-utbildning för tulltjänstemän bör fortsätta med tanke på central och lokal personalförsörjning. Erfarenheten visar att denna personal också blir tullverket trogna.

J57

Avslutningsvis vill STF kommentera den positiva erfarenhet vi har haft av de tulltjänstemän som har i TDU ingått projektet. Kunnande om tullverksamheten är nödvändig för att TDS skall fungera i verkligheten.

Visserligen har STF i detta yttrande pekat på en rad problem som återstår att lösa. STF ser nu med fram mot att optimism projektetet övergår till generaltullstyrelsen även om resurserna inom myndigheten är begränsade. Förändringstakten måste därför anpassas till befintliga resurser och kompetens.

Bilaga 1

@

Kommittédirektiv

w

?få

Dir1986:2

Utredning angående dokumentlös hantering av proce-

durer i samband med och

import export av gods

Dir 1986:20

Beslut vid regeringssammanträde 1986-06-11

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Feldt, anför.

Bakgrund

Regeringen uppdrog den 17 mars 1983 åt att generaltullstyrelsen (GTS) tillsammans med Statskontoret utreda den närmare av ett utformningen system med lokal dataregistrering av tulldeklarationer och utarbeta en plan för genomförandet. GTS har i sin för 1986/87 och i en skrivelse anslagsframställning budgetåret till den 25 oktober finansdepartementet 1985 anmält att utredningsarbetet bör ges en ny inriktning. Projektet- benämnt Tullverkets Registrerings- och kontrollsystem (TRK) - omfattar numera rutiner i samband med samtliga införsel av gods. Utredningsarbetet siktar mot ett landsomfattande system med omkring 1 000 terminaler, med i investeringskostnader storleksordningen 150-200 kr. och med start milj. planerad för ett genomförande tidigast år 1989. Utredningsprojektet bedöms av GTS vara ett av de största nu pågående inom statsförvaltningen. Fördelarna med en skrivelsen i att kontrollen datorisering ligger enligt av. tullverkets debitering om ca 45 miljarder kr. effektiviseras men per år kan framför allt i att kostnader näringslivets i anslutning till utrikeshandeln kan reduceras väsentligt när för ett datorsamarbete möjligheter skapas med tullverket. GTS hemställer i skrivelsen att den regeringen godkänner nya inriktningen av TRK-projektet. min - som Enligt mening jag i det följande kommer att utveckla närmare lämpar sig tullklarering väl för en datorisering. Arbetet är manuellt och en stor del av granskningstiden till en rutinbetonad åtgår formaliagranskning av tulldeklarationcrna. Samtliga rutiner i samband med i import ingår numera tullverkets datoriseringsplan. Detta har arbetet en helt mer gett ny och omfattande inriktning. Det innebär att kretsen av intressenter samtidigt

tullvcrkct Till som

utanför har utvidgats. följd av det utvidgade perspektiv

utredningsarbetet inom tullcn lett fram till, måste också i den internationcllzi rutiner i samband med import och utvecklingen vad gäller dokumentlöszt

export av gods beaktas.

s

Tullproceduren i dag

Den nuvarande är i sina huvuddrag bestämd genom

tullproceduren

1973:670, ändrad senast 1985:1094) och tullstadgan (SFS tullagen (SFS ändrad senast Tull, andra skatter och avgifter tas ut 1973:671, 1985:490). tulltaxan, mervärde-

enligt regler i bl. a. tullförordningen, tullkungörelsen, skattelagen och olika punktskattelagar. Härutöver finns det en mängd olika

införseln och utförseln av vissa varor, om författningar som reglerar både

av bl. a. statistik till andra myndigheter m. m.

informationsöverföring Vid införsel som en lämnas. Vid

av gods skall regel importanmälan skall varan deklareras eller anmälas för hemtagning. Ca 80 %

gränspassagen

av anmäls för hemtagning. Den genomsnittliga handläggningstiden importen för ett hemtagningsärende uppgår till ca 45 dagar. Kedjan startar när en vara kommer till svenska gränsen och importören

lämnar en Denna anmälan hos tullen och

hcmtagningsanmälan. registreras

en bekräftelse att anmälan kommit in skickas till importören. Importören

på

därefter en tulldeklaration. När tulldeklarationen kommer in till upprättar

tullen ca två veckor senare sker mot hemtagningslista och avprickning

deklarationen kontrolleras. Därefter skickas deklarationen till GTS, samti-

som en sänds till importören. Inom GTS redovisningssektion digt kopia

bearbetas tulldeklarationerna och tullfaktura utfärdas. Denna skickas till

importören och betalning sker inom en bestämd tid. Det sista steget i kedjan

är och en redovisning av de influtna medlen från

betalningskontroll

fakturan. Denna är tids- och arbetskrävande. Stora informations-

process mycket

mängder hanteras. Årligen administreras ca 2,5 miljoner importsändningar

Inemot 20 miljoner fakturor, handlingar

och ca 2 miljoner exportsändningar.

och arkiveras. har antalet import- och

m. m. sorteras, expedieras Samtidigt

under de senaste åren ökat med ca 7 % per år. Denna

exportanmälningar kraftiga har påverkat kontrollnivån. l samband med att den nya uppgång

- v infördes år 1974 med bl. a. hemtagningssystemet

tullproceduren

förutsattes att och varuundersökningar

stickprovsmässiga godskontroller

skulle minst 4 % av dc inkommande varusändningarna. göras beträffande Andelen l %. Granskningen av tulldeklarationer beräknas ligger i dag under

ta i ca 80 % av den tulltaxerande personalens resurser. Enligt anspråk

tullverkets de kontroller som utförs tillräckligt uppfattning görs inte heller

ingående för att en tillfredsställande kontrollnivå i hemtagningssystemet skall kunna sägas föreligga.

En övergång från den manuella hantering av dokument som i dag präglar den svenska tullproceduren till dokumentlösa, ADB-baserade rutiner skulle

kunna innebära stora mycket besparingar både för och näringslivet för

tullverket och kunna samtidigt frigöra personal inom tullverket för att utföra

fysiska godskontroller samt kontrollbesök hos min företag. Enligt mening är

det därför att viktigt förutsättningarna för tullverkets datorisering klarläggs så skyndsamt som möjligt med hänsyn taget till de utvecklingstendenser som

jag nu till att beskriva. övergår

Utvecklingstendenser som bör beaktas

Inom stora delar av näringslivet har utvecklingen vad gäller datorstödda

informationssystem nått mycket långt. Interna system för bl. a. godsregistrering och framtagning av

hemtagningsanmälningar och importanmälningar

med hjälp av modern informationsteknik har utvecklats. Också materialhan-

tering och lagerhållning kännetecknas av detta. Stora resurser har satsats på att utveckla avancerade för system styrning av materialflöden i s. k.

logistikprogram. Det kan konstateras att ca 70 % av alla företag som sysslar

med använder export/import någon form av datorstöd. Detta har skapat

förutsättningar för interna inom dessa

rationaliseringar företag. Utveckling-

en torde fortsätta inom alla led-i företagens produktionskedjor. En möjlighet

till ytterligare rationalisering ligger i dialogen med tullverket. Näringslivet och tullverket utväxlar årligen ca 20 miljoner dokument med varandra.

T. ex. kräver en normal exportsändning 20-30 dokument. De manuella

rutinerna ger, skrivelse enligt från handelsprocedurrådet en Swepro,

procedurkostnad för näringslivet ca 3 400 kr för en på exportsändning och ca

2 700 kr för en

importsändning. Detta visar på den stora besparingspotential

som ligger i en - såväl för

datorisering näringslivet som inom tullverket.

Inom några större företag, t. ex. Volvo och SAAB, en metodutpågår

veckling som syftar till att möjliggöra en framtida dokumentlös informa-

tionsöverföring mellan företag och Volvo

myndigheter. ingår i ett nybildat

bolag tillsammans med Televerket och - Göteborgs hamn Transport Data

- inom vilket man söker utveckla ett Link (TDL) system för av förmedling information mellan med olika parter datorutrustningar. Till har företaget knutits intressenter bland

företag, myndigheter, försäkringsbolag och

banker. En av intressenterna är handelsprocedurrådet SWEPRO som är det

centrala svenska för organet förenkling av procedurerna i handeln. Sveriges

Exportråd söker genom sitt dotterföretag Swedish Trade Data Management (STDM) att utarbeta ett generellt för förenklad system informationsöverfö-

ring mellan de olika som är inblandade parter i införsel och utförsel av gods.

för ett nationellt till Avsikten är att skapa tekniska förutsåittningai* system vilket den delen av dc stora och medelstora företagen - som

övervägande svarar för ca 80 % av tullens dokuinentmängd - kan ansluta sig.

Inom EG planeras för en successiv övergång till system med dokumentlös datautväxling mellan tullmyndigheter och näringsliv. Ett projekt har startats

för att samordna utvecklandet av datoriserade administrativa procedurer för såväl mellan medlemsstaterna som med länder utanför gemenskahandeln,

pen. Projektet benämns CD-projektet (Coordinated Development Project).

CD kan betraktas som det första dokumentlösa steget in i mer eller mindre tullverk inom EG. CD beräknas vara i drift år 1992. av internationella överenskommelser

Tullarbetet är i hög grad beroende

och Detta gäller såväl materiella bestämmelser som_ proce-

överväganden.

dur- och kontrollregler. Harmonized System (HS) utgör en ny internationell varunomenklatur. Den beräknas kunna införas den 1 januari 1988. Single administrative document (SAD) planeras införas inom EG fr. o. m. den l för

januari 1988. Dokumentet är avsett att fungera som ett enhetsdokument transit- och Förhandlingar pågår emellan EFTAexport-, importanmälan. länderna och EG-kommissionen om hur SAD skall kunna användas i handeln mellan EG- och EPTA-länderna. bygger på att viss CD-projektet

tullinformation formaliserats genom införandet av SAD.

rörande den svenska tullagstiftningen övervägs också Förenklingsförslag

för närvarande inom ramen för den s. k. normgruppens arbete. Här har tullen vissa förenklingar som skulle minska behovet av kontroll. föreslagit

Inom vart och ett av dessa områden som nu har beskrivit pågår en rad jag

aktiviteter som innebär förenklingar och rationaliseringar. Tullens

viktiga

arbete väcker en rad som inte enbart kan betraktas som rena

frågor tullangelägenheter. Fler förutsättningar måste enligt min mening beaktas än

vad hittills framkommit inom ramen för tullens arbete. In i bilden måste

som

för dokumentlös av information

föras den höga utvecklingsnivå Överföring

som under senare år inom näringslivet och de krav detta faktum

uppnåtts medför av tullverkets system. I ett vidare perspektiv ingår på utformningen också av bl. a. innebörd. Jag syftar på den spörsmål handelspolitisk

som sker motsvarande områden internationellt, främst i övriga

utveckling på

EFTA-länder samt inom EG. Det är viktigt att ett svenskt system för

dokumentlöst uppgiftslämnande utformas så att det även medger kommu-

nikation med vâra handelsländer. min uppfattning bör därför en Enligt vari av de olika krav som

verksamhetsanalys göras, ingår en kartläggning

rutiner i datautväxlingmåste beaktas i utvecklingsarbetet av dokumentlösa en mellan näringslivet och tullverket. Mot denna bakgrund anser jag det

att en särskild utredare tillkallas med uppgift att utföra den nyss

lämpligt nämnda och med den som ta fram alternativa

verksamhetsanalysen grund

förslag till en tullprocedur som bygger på ADB-rutiner. Jag övergår därmed till de frågeställningar som bör vara för utredarens arbete. styrande

Uppdraget

Analys av den nuvarande tullproceduren Utgångspunkten för utredningsarbetet skall vara en av verksamhetsanalys den nuvarande tullproceduren - både vad gäller tullverket internt och förhållandet mellan tullverket och exportörer resp. importörer. Vidare skall en analys göras av den internationella utvecklingen - särskilt i EG- och EFTA-länderna - innefattande en beskrivning av de tullprocedurer nuvarande system för automatiserad informationsöverföring bygger på. Med denna analys som grund kan utredningens två huvudfrågeställningar besvaras: 1) Vilka alternativa finns för att överföra möjligheter dokumentlös information mellan och tullverket mot av näringslivet bakgrund tillgängliga tekniska lösningar och den internationella pågående utvecklingen av teknik, procedurer och

författningsregleringar?

2) Vilka krav kommer ett framtida att ställa de interna datasystem på tullprocedurerna när det gäller klarering och kontroll? En datorisering av tullverksamheten kommer sannolikt att kräva ändringar i tullverkets och trafikanternas rutiner i samband med införsel av gods. Utformningen av kontrollstrategier kan komma att förändras. Effekterna av en datorisering kan bli så stora att de kommer att medföra behov av förändringar såväl i själva som i andra föreskrifter tullproceduren som styr tullverksamheten. I det här vill betona att utredaren bör sammanhanget jag uppmärksamma de legala problem som kan vara med förknippade utväxling av information mellan och tullverket med av ADB näringslivet hjälp eller andra elektroniska metoder. bl. a. Jag syftar på ansvarsfrågorna. I ett system med dokumentlös uppgiftsöverföring måste finnas att konstatera möjlighet vem uppgiftslämnaren är, dvs. en identifikationsmöjlighet som tjänar samma ändamål som namnunderskrifterna i de nuvarande tulldeklarationerna.

Alternativa förslag

Till samtliga de alternativ som skall över presenteras fogas kalkyler kostnaderna för och drift. systemutveckling, investeringar Rationaliseringspotentialen för vart och ett av alternativen skall beräknas. En effektbeskrivning skall dvs. de fogas till varje alternativ, återverkningar som varje angivet alternativ krav som kommer att ställas ger och vilka på de i systemet ingående intressenternzi i organisatoriskt, funktionellt och tekniskt hänseende. För

varje alternativ skall också anges i vad mån systemen kan anpassas till förändringar i de internationella och svenska regelsystemen, tekniska förändringar etc. Slutligen skall anges hur airsvarsfördelningen mellan tullen och näringslivet bör vara vad gäller driften av systemens skilda delar och av information. På grundval av en sådan genomlysning skall uppdateringen en diskussion föras om sätten att finansiera systemen fördelat på olika intressenter. Inom ramen för tullverkets utredning har vissa uppgifter framtagits inom vart och ett av de områden som här har berörts. Utredaren bör i dessa berörda hänseenden beakta och tillvarata den kompetens och det material som finns hos tullverket.

Ramar för arbetet

Utredningsarbetet bör bedrivas skyndsamt. Utredaren bör göra en första till före av månad 1987. I avrapportering regeringen utgången april till bör utredaren redovisa hur det fortsatta anslutning avrapporteringen bör bedrivas, samt lämna förslag till etappindelning. På utredningsarbetet av en sådan föreslår att utformar de grundval avrapportering jag regeringen närmare riktlinjer för vad som skall gälla för det fortsatta utredningsarbetet och för det sätt vilket resultaten skall redovisas för regeringen. på Utredaren skall vid arbetets samt vidare under arbetets gång påbörjande informera berörda och i förekommande fall annan huvudorganisationer berörd central med vilken staten har eller brukar ha avtal arbetsorganisation om löner och andra samt bereda dessa tillfälle att framföra anställningsvillkor

synpunkter.

Hemställan

Med till vad nu har anfört hemställer jag att regeringen hänvisning jag bemyndigar chefen för finansdepartementet att tillkalla en särskild utredare med att ta fram alternativa förslag uppdrag för ADB-baserade rutiner i datautväxlingen mellan tullverket och näringslivet i samband med och export av gods samt alternativa förslag till ett import internt ADB-system för tullverket med hänsyn taget till kraven på klarering och kontroll, att besluta om sekretariat till vilket skall erforderlig allmän- och knytas systemutredarekompetens, att besluta om en särskild bestående av näringslivsföreträreferensgrupp dare, vilken skall biträda utredaren i dennes arbete, att besluta som företräder tullverket. berörda om sakkunniga departement

och i övrigt berörda myndigheter, Övriga i mån ZIV behov, experter sekreterare och annat biträde åt utredaren.

Vidare hemställer jag att beslutar regeringen

att kostnaderna skall belasta sjunde huvudtitelns

kommittéanslag.

Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hans

hemståillan.

(Finansdepartementet)

167 Biiaga 2

TULLDATAUTREDNINGEN 1989-01-11 Dnr 1/89

Regeringen Finansdepartementet 103 33 Stockhoim

Centrai funktion i tuiidatasystemet för mottagning av eiektroniskt överförda uppgifter från företagen

I förstudien (SOU 1987:40) Datorisering av tu11ens export- och importrutiner förutsattes att företagen sku11e kunna eiektroniskt överföra uppgifter ti11 tuiidatasystemet, antingen tiii den centraia enheten e11er ti11 1oka1 enhet. Statsmakterna (prop. 1987/88 100 bi] 9, SkU 42, rskr. 369) hade intet att erinra mot förs1aget pâ denna punkt.

Tulldatautredningen (TDU) har i det fortsatta arbetet ingående prövat att föija den inriktning som angavs i förstudien i fråga om kommunikation me11an företagen och tuildatasystemet. Jag har därvid funnit att det f.n. inte är iämpiigt att bygga systemet på datakommunikation direkt me11an företagen och tuiidatasystemets lokaldatorer. A11 datakommunikation bör i stället ske över en centrai mottagningsfunktion.

Jag anser vidare att en sådan centra1 mottagningsfunktion inte bör drivas av tuliverket utan att kiara fördeiar finns i att köpa denna tjänst från något kvaiificerat dataserviceföretag. Tuiiverkets âriiga kostnader för denna service finns inte medtagen i de âriiga driftskostnader för tuiidatasystemet som redovisades i förstudien.

De motiv som iett ti11 dessa stäiiningstaganden redovisas i bifogade promemoria (1989-01-11).

Det kan upplysas att genera1tu11styre1sen samt Svenska tuiitjänstemannförbundet och SACO/SR-föreningen vid tuiiverket ansiuter sig ti11 dessa stä11ningstaganden.

Mot bakgrund av att de rikt1injer som gäiier för TDU:s fortsatta utredningsarbete inte innefattar en centrai mottagningsfunktion vi11 jag understäiia denna fråga regeringens prövning.

Sven Moberg

Åke Hjaimarsson

För kännedom generaituiistyreisen Svenska tu1itjänstemannaförbundet SACO/SR-föreningen vid tuiiverket

PM TULLDATAUTREDNINGEN 1989-01-11

Central funktion i tulldatasystemet för mottagning av elektroniskt överförda uppgifter frân företagen

I förstudien (SOU 1987:40) Datorisering av tullens export- och importrutiner antogs att företagen skulle kunna elektroniskt överföra uppgifter till tulldatasystemet (TDS), antingen till den centrala enheten eller till någon lokal enhet. Statsmakterna (prop. 1987/882100 bil 9, SkU 42, rskr. 369) hade intet att erinra mot förslaget pâ denna punkt. Tulldatautredningen (TDU) har nu funnit det nödvändigt att av främst tekniska skäl göra ett avsteg från vad som sades i förstudien. Motiven härför redovisas i det följande.

1 Förstudien

Beträffande datakommunikationen i den central-lokala strukturen uttalades i förstudien följande.

Uppgifter som företagen i elektronisk form lämnar till tulldatasystemet kan i denna struktur lämnas till en överenskommen lokal enhet eller till den centrala

enheten.

I en del fall kan det bli aktuellt att ansluta uppgiftsläm-

nare med lokala nät till de lokala enheterna; Automatisk och manuell handläggning av ärendet sker lokalt. Om deklarationsuppgifter lämnas på blankett görs detta till tullanstalt där godset finns eller till kontrolltullanstalt.

I förstudien belystes utformningen av den central-lokala strukturen med en bild som återges i figur 1.

Beträffande den mer detaljerade utformningen av datorstrukturen anfördes följande i förstudien.

De tre datorstrukturer för tulldatasystemet som nu skisserats är översiktliga. Beskrivningarna syftar till att göra det möjligt att karaktärisera egenskaper hos olika principiella strukturer som kan tjäna som utgångspunkt för kvalitativa och ekonomiska bedömningar. Sådana görs också i de närmast följande avsnitten. Underlag för den närmare tekniska utformningen av den typ av struktur som väljs kommer fram först i det fortsatta utvecklingsarbetet. Till dess måste handlingsfrihet finnas i fråga om detaljutformningen av tulldatasystemet och av den datorstruktur detta skall drivas i.

2 Informationsflöde i olika ärenden

Det sätt pá vilket uppgifter avses tas emot, bearbetas och lagras i TDS har format den logiska och tekniska strukturen i systemet. Detta kan belysas med hanteringen av ett par dominerande ärendetyper där informationen överförs i elektronisk form.

Ett företag kan lämna en eller flera eller exportanmälningar steg 1-anmälningar i elektronisk form samt avstå från att samtidigt begära klarering. För att erbjuda företagen handlingsfrihet i fråga om val av klareringsort innebär den valda strukturen att uppgifterna samlas i centraldatorn där de tillfälligt lagras i avvaktan på att klarering begärs. Ett alternativ hade varit att varje anmälan av företaget eller dess ombud styrdes till en viss klareringsort och därmed till en bestämd lokaldator. Handlingsfriheten att välja klareringsort hade då begränsats och servicenivân hade sänkts.

I fråga om steg-2 anmälningar, dvs. deklarationer, gäller att de skall bearbetas och lagras i den lokala dator som betjänar företagets kontrollanstalt. En importör som deklarerar själv kunde tänkas föra elektroniska uppgifter direkt till denna lokaldator. Ett ombud som deklarerar för mânga importörer skulle dock behöva föra uppgifter till flera lokaldatorer.

För företagen kan det således i mânga situationer vara opraktiskt att styra ett eller till den loklarerings- förtullningsärende kaldator där det antas komma att hanteras. Härtill kommer att en del företag har centraliserade datasystem och andra har mer decentraliserade system. I dessa system produceras tullhandlingar avseende ärenden som skall klareras eller förtullas pâ skilda orter. Företagen dessutom under producerar många ärenden en dag som aktualiseras pâ skilda platser. Detta innebär att företaget varje dag har datafiler med tullhandlingar avseende ärenden som skall hanteras pâ olika orter. Dessutom finns ärenden där företaget inte vet vid vilken ort en tullâtgärd kommer att utföras.

3 Rättsliga frågor

Om ett företag lämnar oriktiga uppgifter till tullen kan detta medföra ansvar enligt varusmugglingslagen eller Det är tullagen. därför nödvändigt att det företag och den person som lämnar uppgifterna kan identifieras med tillräcklig säkerhet. Vidare är det nödvändigt att det tulldatameddelande som företaget lämnar kan identifieras, dvs. att ett elektroniskt original finns. Identifieringen av uppgiftslämnaren och meddelandet mäste ha förutsättningar att hälla vid domstolsprövning av brott eller förseelse. Detta gör att identifieringen och loggning behöver ske i kvalifir cerade former. Pâ detta område har fördjupad nåtts efter kunskap det att förstudien lämnades.

4 Två huvudmodeller

I det följande belyses innebörden av de tvâ huvudmodellerna för uppgiftslämnande. Den ena innebär att datonäringslivets rer sätts i direkt förbindelse med de lokala datorerna i tullens datornät. Den andra innebär att datorer näringslivets sätts i förbindelse med en central för mottagningsfunktion TDS.

4.1 Inlämning till lokala datorer

Om datakommunikation skall ske direkt med en lokaldator mäste vid varje sädan finnas en mottagningsfunktion. Detta innebär att alla lokaldatorer måste utrustas med programvara för en brevlåda, loggning m.m. Dessutom bör tullen helst kunna erbju-

da flera protokolltekniker och teletjänster vid varje lokaldator. Lokaldatorerna måste dimensioneras så att de kan utföra dessa uppgifter och så att de klarar en omfattande elektronisk trafik.

Överföringsprotokoll

Eftersom tullens lokala datorer kommer att bli av UNIX-typ finns begränsningar i fråga om filöverföringsprotokoll.

De pâ marknaden mest använda protokollen är de s.k. remote job SDLC (3770) och BSC (2780/3780). En varientry (RJE)-protokollen ant av RJE-protokollen för BSC är s.k. network job entry (NJE)protokoll som används vid filöverföring mellan tvâ IBM-datorer. Ett användande av SDLC-protokollen (3770) eller BSCgenerellt protokollen (2780/3780) är inte möjligt om lokaldatorn är av kan man skapa ett särskilt protokoll som UNIX-typ. Möjligen ännu knappast finns pâ marknaden, exempelvis enligt 0FTP-specifikationen eller FTAM-specifikationen. Dessa specifikationer mâste då omsättas i programvara både för tullens datorer och datorer. Detta innebär att denna programvara skulle företagens behöva utvecklas inom tulldataprojektet.

Vid användandet av ett för tullens lokaldatorer anpassat BSCprotokoll måste en lokal tulldator kunna agera som underordnad IBM-datorer. Dessutom mäste tullmot de företag som använder datorn kunna agera på lika villkor eller överordnad och styra filöverföringen mot sådana datorer som inte är av IBM-typ eller som inte kan agera som IBM-dator. Detta förutsätter att en komplicerad programvara måste tas fram för de lokala tulldatorerna.

Drift

För att vid de lokala tulldatorerna klara en daglig datakommunikation med kanske upp till ett femtiotal företag krävs en Dessutom behöver arbete vid lovälutbildad driftsorganisation. kaldatorerna pågå i skift hela dygnet.

Loggning

Med lokal får man inemot 30 loggar, dvs. en vid inlämning varje lokaldator, som registrerar ärendena som kommer till tullen. Man måste då antingen sammanställa dessa loggar centralt för att vid behov kunna finna ett originalärende ellerlokaldator som initialt emot de TDS lagra data om vilken tagit elektroniska uppgifterna. Det kan vara svårt att få en tillräckligt kvalificerad loggning om denna skall ske vid ett stort antal lokaldatorer.

Till vilken lokaldator skall uppgifter lämnas?

För de företag som producerar tulluppgifter som skall till olika lokala datorer uppstår tvâ möjligheter. Den ggg är att företaget lämnar till alla berörda lokaldatorer. Uppgiftslämnaren sorterar då ärendena i en ordning som motsvarar de lokala datorer hos tullen som han skall sända till. Sedan måste han koppla upp sig till berörda lokala tulldatorer i tLF och genomföra sändningen och ordning. Uppgiftslämnaren kommer då inte att fâ en total av det han sänt till tullen utan endast en sammanställning från varje lokal tulldator. Vidare gäller att sammanställning

adresseringen måste ske pâ ärendenivâ och inte filnivâ.

Vad händer i den lokala tulldatorn med de ärenden som mottagits och som aldrig klareras vid någon av de tullanstalter som datorn betjänar? Om godset klareras vid annan lokaldator kan man där antingen sätta igång och leta i alla andra lokaldatorer efter det överförda ärendet eller så fâr ärendet registreras på nytt i sin helhet. Det senare förfarandet lämnar ett öppet ärende kvar i den lokaldator som tagit emot ärendet i elektronisk form. Denna situation mâste då kunna hanteras.

De meddelanden som tullen vill lämna till uppgiftslämnarna - och som inte är en direkt teknisk kvittens på ett överfört ärende frân företagen - kan komma att förmedlas frän flera datorer inom tulldatanätet. Dessa elektroniska meddelanden måste då kunna adresseras till ett företags dator från varje tulldator som skall kunna skicka sådana meddelanden till företaget.

Den andra möjligheten är att företaget lämnar meddelanden till en bestämd lokaldator. Uppgiftslämnaren skickar då alla ärenden till en lokal dator, troligen den som ligger närmast hans egen dator. Tullens lokaldator har då ansvaret för att sortera ärendena och i tullnätet skicka alla ärenden vidare som inte med säkerhet skall stanna i denna lokala dator. Förmodligen blir då tullens lösning att skicka dessa ärenden till den centrala tulldatorn eftersom man där ändå måste lagra de ärenden som inte med säkerhet kan adresseras till en bestämd lokaldator.

För de större uppgiftslämnarna, t.ex. de stora industri- och speditionsföretagen, blir denna interna trafik i tullnätettroligen stor eftersom man hos dessa skapar ärenden som skall till de flesta av tullens lokala datorer.

Om uppgifter skall lämnas till någon lokaldator bör detta logiskt sett vara förenat med att ärendet av företaget adresseras till den lokaldator där ärendet förutsätts hanteras. Detta fâr då, som nämnts, negativa effekter pâ servicenivån. Om varje företag skulle lämna till en utpekad lokaldator, varifrån varje ärende med ledning av en adress skulle styras till en bestämd lokaldator, vore detta - ur det enskilda företagets synvinkel likvärdigt med en central mottagningsfunktion.

Identifiering

Identifiering av uppgiftslämnaren förutsätts kunna att ske antingen med ett s.k. elektroniskt sigill eller med ett kvalificerat lösenordssystem. Om uppgifter skall kunna föras till alla lokaldatorer mäste identitetsverifiering av alla företag kunna ske vid alla lokaldatorer. Sá spridd lagring av hemliga kodnycklar och lösenord innebär en svaghet.

4.2 Inlämning till en central mottagningsfunktion

Om uppgifter skall lämnas till en central mottagningsfunktion är detta logiskt sett förenligt med såväl central lagring av ärenden fram till klarering som adressering till och lagring i lokal dator. Denna struktur är således neutral i detta avseende.

Central mottagning kan dock synas innebära datakommunikations-

mässiga omvägar. För ett företag som har sin verksamhet i omedelbar närhet av en av tullens lokaldatorer kan det verka opraktiskt att behöva sända materialet via en central mottagningsfunktion och en central dator.

I verkligheten gäller dock att om ett företag utnyttjar televerkets publika telenät för att skicka elektroniska uppgifter till datorn som ligger vägg i vägg, kan det med stor sannolikhet fâ sitt elektroniska ärende förmedlat över ganska långa förbindelsevägar. Om företaget vill använda Datex eller Datapak försöker således telesystemet koppla den kortaste vägen men tar även hänsyn till hur belastningen ser ut. I dessa fall kan företaget mycket väl få hela eller delar av ärendet skickat över en annan stad innan det hamnar i datorn i huset bredvid. Om företaget använder Datel kopplas dock förbindelsen den kortaste vägen över telefonnätet på samma sätt som när man använder telefon.

Härav kan slutsatsen dras att själva avståndet till den dator företaget vill sända till inte är av så stor betydelse som man i förstone kan tro.

Om företagens datorer lämnar uppgifter till och tar emot uppgifter från en central mottagningsfunktion och en central dator i TDS förenklas datakommunikationen både för tullen och företagen. Nackdelen blir att informationen kommer att transporteras något längre sträcka totalt sett. Hur mycket längre är svårt att säga. Det är möjligt att de enda som skulle nå kortare genomsnittliga datakommunikationsvägar vid lokalt uppgiftslämnande är de företag som har sin verksamhet i direkt anslutning till tullklarerih splatsen och där har sin databehandling förlagd J ett lokaltisystem. Har företaget ett centraliserat system är det troligen ingen vinst.

Identifiering

Med denna kommunikationslösning finns hemliga kodnycklar och

lösenord endast på en plats i TDS och ett gott skydd kan ges åt dessa.

Loggning

Med en central mottagningsfunktion sker all loggning av uppgiftslämnandet på ett enda ställe. Någon osäkerhet finns inte om var uppgifterna initialt lämnats. Loggning kan ske i kvalificerade former.

Drift

Driften av mottagningsfunktionen sker på endast ett ställe. Det går att skapa effektiv övervakning av det nät som skall finnas ut mot näringslivet. Någon driftsorganisation för de lokala datorernas datakommunikation behöver inte finnas lokalt, eftersom det interna tulldatanätet kan övervakas centralt.

Filöverföringsprotokoll

Om den centrala mottagningsfunktionen förläggs i en dator av IBM-typ, med den kommunikationsutrustning som hör till en sådan anläggning, klaras filöverföringen med s.k.

RJE-överföring. Denna kan vara baserad på SDLC (3770) och BSC (2780/3780) eftersom det finns stöd för detta i IBM:s kommunikationsdatorer. Därmed är det möjligt att kommunicera med de flesta på marknaden förekommande datortyper när det gäller filöverföring. Någon programutveckling krävs inte.

Om tullen finner att man senare vill kunna använda annan protokollteknik än RJE kan tullen införa detta med mindre kostnader vid en central mottagningsfunktion än om tekniken skall utvecklas och införas på alla lokaldatorer.

5 Kommunikation om ärende

Huruvida datakommunikation sker från företagen direkt till en lokaldator eller över en central mottagningsfunktion saknar betydelse för det sakliga innehållet i eller formen för kommunikationerna. I flertalet fall kommer tulldatameddelanden enligt internationell standard att användas.

Standardiserad och automatiserad kommunikation kommer att äga rum mellan företag och TDS i flera olika sammanhang. När företag lämnar uppgifter erhålls sålunda besked om att formellt acceptabla uppgifter mottagits. Om något meddelande är formellt oacceptabelt upplyses också om detta (uppgift saknas, ogiltig kod osv.). Det är viktigt att understryka att ett företag - oavsett vilken kommunikationsarkitektur som väljs kan ställa fråga om ärendes status varvid svar erhålls automatiskt. I samband med tulltaxering, då ärendet finns hos kontrolltullanstalten, kan företag i elektronisk form erhålla begäran om att lämna angivna styrkande handlingar. Besked hämtas i alla dessa sammanhang från den punkt i.TDS där ärendet eller om ärendet befinner upplysning sig.

Kontakter på mindre formbundet sätt i anslutning till enskilda ärenden sker med hjälp av besök, telefon, telex, telefax m.m. mellan företaget och kontrolltullanstalten eller den tullanstalt där en tullåtgärd begärts. Etablerat mönster för kontakter på lokalt plan mellan företag och tullanstalt förändras således inte. I ett nâgot längre perspektiv är det sannolikt att även s.k. elektronisk post kommer att kunna användas för fritextkommunikation mellan företag och direkt berörd lokal tullanstalt.

6 Tillgänglighet och driftsäkerhet

Hög tillgänglighet måste finnas i den mottagningsfunktion över vilken datakommunikation mellan tullen och företagen förmedlas. Detta gäller oavsett om mottagning sker vid varje lokaldator eller vid en central enhet.

Drift av mottagningsfunktionen är en ganska komplicerad uppgift, delvis av specialistkaraktär. Om mottagning kan ske vid valfri lokaldator nås hög tillgänglighet i mångfalden. Däremot finns skäl att förmoda att tillgängligheten av främst tekniska komplexitetsskäl blir förhållandevis låg för den enskilda lokaldatorns mottagningsfunktion.

Vid en central mottagningsfunktion kan erforderliga specialister finnas och en sådan funktion kan baseras på etablerad teknik. Detta skapar förutsättningar för hög tillgänglighet. i Svagheten

en lösning av detta slag ligger självfallet i att funktionen finns i endast en uppsättning. Detta ger otvivelaktigtsârbarhet för tekniska störningar och t.ex. arbetskonflikter.

Om den centrala mottagningsfunktionen finns hos tullen - i Luleå eller annan plats i landet - är det kostnadsmässigt oöverkomligt att hålla ett reservsystem stående för enbart tullens behov. Svarar emellertid ett specialiserat dataserviceföretag för driften av mottagningsfunktionen pâ uppdrag av tullen - en möjlighet som i punkt 8 nedan belyses frân andra synvinklar - kan ett sådant företag, som bedriver förmedling av datakommunikation för flera företag, vara tvingat att kunna erbjuda kunderna reservsystem. Exempel finns f.ö. pâ detta. En central mottagningsfunktion med ett inbyggt reservsystem bör kunna erbjuda en tillgänglighet som är minst lika hög som mottagningsfunktioner vid lokaldatorerna.

Inledningsvis kan knappast mer än ett dataserviceföretag fä fungera som mottagningsfunktion för tulldatatrafiken. Allteftersom infrastrukturen och tekniken för datakommunikation utvecklas i vårt land att låta datakommunikation till kan möjligheter öppnas och från företagen förmedlas över mer än en mottagningsfunktion. Tillgängligheten och driftsäkerheten i systemets ökar då ytterligare.

7 Val av alternativ

Om förtagens datorer skall kunna kommunicera direkt med tullens lokala datorer innebär det att alla tullens datorer mäste hålla reda pâ alla företagens datorer. Detta ger f.n. betydande problem.

Uppkoppling av företagens datorer till en central mottagningsdator innebär att tullen endast på ett ställe måste hålla reda pâ alla datorer hos företagen. För tullens del är det enklare och säkrare att låta företagen lämna uppgifter elektroniskt till ett ställe. Strukturen blir renare och ingen mertrafik skapas i tulldatanätet. Troligen blir det totalt sett billigare för tullen eftersom ingen nätdrift mot företagen behöver ske från lokaldatorerna.

De meddelanden som utväxlas mellan företagen och tullen samt omvänt skall loggas. Meddelandena, i det skick de mottagits, kan sägas utgöra de elektroniska originaldokumenten. Dessa är av särskild betydelse som bevismedel i rättsliga sammanhang. En samlad mottagningsfunktion innebär att en logg förs under kontrollerade förhållanden. Lokal mottagning skulle sannolikt vara mindre säker och dessutom opraktisk att hantera. Av särskild rättslig betydelse är också kontrollen av uppgiftslämnarens identitet. Om denna sker pâ ett ställe kan metoderna härför vara mer kvalificerade. En väsentlig fördel ligger självfallet också i att hemliga kodnycklar och lösenord finns på endast ett ställe i TDS. Ur sârbarhetssynpunkt kan det knappast accepteras att alla företags kodnycklar och lösenord lagras vid alla lokaldatorer.

För datakommunikation med företagen över en central punkt finns vidare protokoll tillgängliga utan egentlig programvaru* utveckling. Sannolikt är det ocksâ möjligt att på marknaden finna stora delar av den programvara som behövs för att hante-

ra mottagningsfunktionen om denna förläggs i en central anläggning av IBM-typ. Läggs däremot funktionen lokalt måste tullen utveckla mottagningsfunktionen på egen hand vilket torde vara en svâr och omfattande uppgift.

8 Placering av mottagningsfunktionen

Nästa fråga som behöver behandlas är om mottagningsfunktionen bör utformas och drivas i tullens egen regi eller om motsvarande tjänst bör anskaffas pâ marknaden. Därvid bör beaktas att det är dyrt och svårt att pä kort tid bygga upp kompetens och organisation för denna mottagningsfunktion och att utveckla en sådan funktion. Detta gäller särskilt om man väljer en datorarkitektur som i dag inte används någon annanstans för att driva motsvarande funktioner. En möjlighet hade varit att låta detta styra valet av central datorarkitektur för tullen. I punkt 6 ovan pekades också pâ fördelar ur tillgänglighetssynpunkt som kan Öppnas om mottagningstjänsten köps av ett dataserviceföretag. Overvägande skäl talar därför för att mottagningsfunktionen inte utformas och drivs i tullens regi. Oavsett om tullen driver mottagningsfunktionen i egen regi eller köper denna tjänst anses ett tulldatameddelande vara mottaget när det loggats i mottagningsfunktionen och tekniskt kvitterats.

Genom att välja en fristående mottagningsfunktion får tullen handlingsfrihet i valet av leverantör för den centrala datautrustningen. Om tullen skulle utföra mottagningsuppgifterna i den egna centraldatorn skulle, med valet av kommunikationsprotokoll, denna ha behövt vara av IBM-typ. Central mottagning gör det vidare möjligt att använda enkla datorer av UNIX-typ som lokaldatorer. Genom att förlägga driften av en central mottagningsfunktion hos ett lämpligt dataserviceföretag fâr således tullen god handlingsfrihet vid val av leverantör av central och lokal datautrustning. Detta främjar konkurrensen i upphandlingen och ökar förutsättningarna att nâ ett gynnsamt pris för erforderlig utrustning. I gengäld uppkommer vissa konstnader för mottagningsfunktionen.

9 Slutsats

Tulldatautredningen (TDU) har ingående prövat att följa den inriktning som angavs i förstudien i fråga om kommunikation mellan företagen och TDS. Den expertis som TDU använder anser emellertid bestämt att det f.n. inte är försvarligt att bygga systemet på datakommunikation direkt mellan företagen och TDS lokaldatorer. Datakommunikation över en central mottagningsfunktion rekommende- F85.

I sammanhanget kan upplysas att Svenska Tulltjänstemannaförbundet (STF), vid MBL-förhandling om kravspecifikation för datorutrustning för TDS, uttalat (PM 1988-07-06) att central mottagning av överförda uppgifter är en anpassning till de teknikbegränsningar som finns idag. Vidare kan nämnas att en motsvarande kommunikationslösning valts i det tulldatasystem som helt nyligen tagits i bruk i Norge.

Mot bakgrund av vad som redovisats anser TDU att det är lämpligt att göra avsteg från vad som föreslogs i förstudien om datakommunikation mellan företagen och tullen. Datakommuni-

katonen frân företagen till tullen bör sålunda förmedlas över en central mottagningsfunktion och den centrala dataenheten. Däremot skall datakommunikation direkt mellan företag och lokaldator inte förutsättas äga rum. Den utformning som den central-lokala strukturen därmed fâr framgår av figur 2.

TDU anser vidare att fördelar finns i att köpa mottagningsfunktionens tjänster frân något lämpligt dataserviceföretag.

Utvecklingen på datakommunikationens omrâde går snabbt. Vilka möjligheter som kommer att erbjudas om ett antal år kan inte förutsägas med säkerhet. En lösning med en central mottagningsfunktion i TDS kan dock göra det möjligt att på ett enkelt sätt i framtiden ta i anspråk nya kommunikationsmetoder.

GENTR-AL LOK-HL STRUKTUR mur 1

Lokala

arbetsplatser

Ca 600 terminaler för -

ägande_ hanalaggnnvg

lokala da+orcr°

°° Ca 35 lokala datorer*

*För bcarbefnfn_ , a av f

lagring kika

handlagøla arcndm

/

& /

FFFFH e, ”fr” . rrrrrrr Ä oo I

äl

I l

I

E5635

gare-away Malm

om

uppäffer* lmporfg lullaebifai ,Grafisk

exporfsânølrñ r lámnas underhållas Ftfbrmañonsu-lbye

gemensamma meolscegkommcrs-

via blankclfa cr? clekfro- s

ister, Us cmwtvecklfn koll

m5 lum, dbmks-

nlsk form 5

enJorçmfl.

-FII Tullen nåm

rus PATORSTRUKTUR

havulâggniørg

Lokala datorer 00 00 oo oo . _-.ca 25 lokala dafom*

i

__

U f] U

för

bearbetning,

lagr-m av lokalt nam again arcñdcn

EJ\

Mor

rrrrn A ”fr” e,

_ ñmrågnmg- rrrrrrr

°° l T°°:°".| r och vuaarobc ordrar*

WH wpøfftzrl dckfro-

msk form. avla_

Mmgrgøteê

»Wiáw

uopgñçrow; import, Mmmm

*m* wscawm»

e: V l H av gemensamma Koll , dbmks-

nisK *Form till Tullen måsta, ná mj1_

søstcmufvccklfnâ

179 3

Biiaga

TULLDATAUTREDNINGEN 1989-03-17 Dnr 23/89

Regeringen Finansdepartementet 103 33 Stockhoim

Förändring av tuiiprocedurer i samband med datorisering av export- och importrutinerna, m.m.

Med beslut den 11 juni 1986 bemyndigade regeringen finansministern att tiiikaila en särskiid utredare (Fi 1986:04). I uppdraget (Dir. 1986:20) tiii denne ingår att utforma alternativa försiag för ADB-baserade rutiner i datautväxiingen meiian tuiiverket och näringsiivet i samband med import och export av gods samt aiternativa försiag ti11 ett internt ADB-system för tuiiverket med hänsyn tagen ti11 kraven på kiarering och kontroii.

Den 1 september 1987 överiämnade den särskiide utredaren förstudien (SOU 1987:40) Datorisering av tuiiens export- och importrutiner. Regeringen besiöt den 10 september 1987 att tuiidatautredningen (TDU) ti11s vidare ska11 fortsätta sitt arbete i eniighet med de riktiinjer som utredningen föresiagit i förstudien.

Efter remissbehandiing av förstudien redovisade regeringen i prop. 1987/88 100 bi1.9 de stä11ningstaganden som utredningen föranledde. Stäiiningstagandet innebär att regeringen, i de frågor som berördes i propositionen, i huvudsak ansiöt sig ti11 utredningens försiag.

Genom propositionen bereddes riksdagen ti11fä11e att ta dei av vad regeringen anfört angående inriktningen på TDU:s fortsatta arbete. Skatteutskottet (SkU 1987/88:42) har inte funnit aniedning ti11 erinran mot vad som anförts i propositionen. Riksdagen har bifaiiit utskottets hemstäiian (rskr. 1987/88: 369).

Med aniedning av en skriveise från TDU den 1 september 1988 besiöt regeringen om direktiv (Dir. 1988:66) ti11 en särskiid utredare (Fi 1988:11) med uppdrag att iämna försiag om de författningsändringar som behövs inför tuliverkets datorisering. Denna utredning uppmärksammar iniedningsvis de författningsändringar som behöver genomföras för att företagen ska11 kunna börja iämna uppgifter i eiektronisk form ti11 tuiiverket. I ett senare skede avses de författningsändringar beredas som är nödvändiga för att tuiiprocedurerna skaii kunna ändras i ansiutning tiii datoriseringen.

I förstudien föresiog TDU fiera ändringar i gäiiande tuiipro-

cedurer. Regeringen har inte anfört några erinringar mot dessa. Utvecklingsarbetet har i enlighet med regeringens riktlinjer därför bedrivits med utgångspunkt i att tullproceduren anpassas på i huvudsak de sätt som angavs i förstudien.

Som ett led i den fortsatta utvecklingen av tulldatasystemet (TDS) har nu önskvärda förändringar i tullprocedurerna konkretiserats. En del av dessa ändringar är sådana som är nödvändiga för att tullverket och företagen skall kunna dra nytta av de möjligheter som datoriseringen erbjuder. Andra ändringar är sådana som föranleds av svagheter i datatekniken. Åter andra ändringar har karaktär av procedurutveckling som i och för sig inte har ett omedelbart samband med datoriseringen men som ändå bör genomföras inför datoriseringen för att erbjuda tullverket eller enskilda fördelar.

I det följande lämnar jag förslag till förändringar av tullprocedurer som bör genomföras i samband med datorisering av export- och importrutinerna.

1 Gemensamma frågor

1.1 Myndighetsbeslutet

I tullverket handläggs årligen flera miljoner ärenden. Vanligtvis lämnas skriftliga uppgifter till tullverket i samband med införsel eller utförsel av varor. I den mån en blankett med uppgifter är ett ärende fattar tullverket för varje ärende ett beslut som kan innebära att varor tas hem, transiteras, förs ut eller att tullbelopp fastställs vid förtullning. I ett införselärende fattas ofta beslut vid flera olika tillfällen för samma vara.

När tullverkets export- och importrutiner datoriseras är det nödvändigt att ta ställning till hur myndighetsbeslutet - i de fall ett sådant behövs - skall tillkomma och hur det skall komma till uttryck. Det är i och för sig tekniskt möjligt att införa någon form av automatiskt beslutsfattande som innebär att ett ärende som inte fångas upp i maskinella kontroller leder till ett beslut i enlighet med deklarantens yrkanden. Nu förestående datorisering av tullverkets rutiner år genomgripande. Erfarenheter behöver vinnas av hur väl TDS fungerar och tulltjänstmännen behöver få en uppfattning om hur effektivt stöd TDS kan lämna i arbetet. I avvaktan härpâ avses den version av systemet som nu utvecklas och snart tas i drift inte innehålla automatiska beslutsfunktioner, utan myndighetsbeslutet avses vara ett uttryck för en tjänstemans ställningstagande. Systemets uppgift blir då att utföra automatiska kontroller och att lämna en rekommendation till tjänstemännen som fattar beslutet. Denna ordning avses gälla oavsett om uppgifter i ärendet tillförs TDS genom elektronisk överföring eller med registrering som utförs av tulltjänsteman.

Ärende som tillförts TDS genomgår således automatiska kontroller varvid ärenden där systemet inte reagerar fördelas till en grön kanal. Detta anges då på tjänstemannens terminal. Denne bör då - om särskilda - kommanskäl inte talar däremot ge ett do som innebär att beslut fattas i enlighet med av deklaranten

lämnade uppgifter.

Innan ett beslut fattas pä detta sätt i ett ärende som tillförts TDS i elektronisk form från företaget, kan tulltjänstemannen pâ skärmen se bl.a. tullidentitetsnummer, namnet pâ företaget och systemets rekommendation. Tullverkets ledning bör utfärda sådana instruktioner att tulltjänstemannen - om särskilda skäl inte talar däremot följer systemets rekommendation och fattar beslutet med detta stöd. Beslutet fattas genom att tulltjänstemannen ger ett kommando som innebär att tullklareringsbeslut fattas enligt lämnade uppgifter för anmälda varor. Om tjänstemännen i något fall inte låter sig

nöjas med systemets rekommendation kan denne på sin bildskärm

ta fram ytterligare ett par uppgifter i ärendet. Ar inte heller detta tillräckligt för tjänstemannen ärendet till röd kanal.

I fråga om ärenden som lämnas på blankett till tullverket ger TDS tulltjänstemännen motsvarande stöd, men i dessa fall är samtliga uppgifter i ärendet tillgängliga pâ blanketten.

Till röd kanal för systemet automatiskt ärenden som sorterats ut av styrda eller slumpmässiga urvalsmekanismer samt ärenden där licens skall avbokas eller där förhållandet mellan värde och kvantitet faller utanför ramarna i prisregistret. Arenden i röd kanal granskas av tulltjänstemannen enligt de regler som tullverket fastställer. När granskningen är avslutad fattas myndighetsbeslut genom att tjänstemannen ger ett visst kommando. Beslutet kan t.ex. innebära att deklarantens uppgifter godtas eller ändras vid en tulltaxering eller innebära att varorna inte får lämnas ut, införas eller utföras.

Tulltjänstemannen avses kunna fatta beslut för ett enstaka ärende för sig eller för en grupp av ärenden som visats pâ skärmen.

Den form för myndighetsbeslutets fattande som jag här angett innebär inte någon principiell avvikelse från dagens förfarande med ett tjänstemannabeslut i varje ärende. Sökanden avses - i de fall detta behövs - muntligt, i elektronisk form eller skriftligt underrättas om innehållet i beslutet med i förekommande fall motivering och besvärshänvisning.

Tullverket bör utfärda de föreskrifter som behövs för de åtgärder som skall vidtas vid myndighetsbeslutets fattande i enlighet med vad som nu angetts. Regler om underrättelse av beslut i elektronisk form och om tidpunkten när sådant beslut skall anses meddelat torde dock böra utfärdas i lag eller förordning.

1.2 Identifiering av tullärende

Alla tullklareringsärenden som behandlas av tullverket kommer att bli lagrade i datasystemet. Varje import-, export- och transitärende mäste under högst en tioârsperiod identifieras på ett entydigt sätt för att det skall kunna återfinnas. Ungefär 10 milj. ärenden kan tillkomma varje âr. Identifieringen av tullärendena avses ske med ett tullidentitetsnum-

mer, s.k. tullid. Genom tillkomsten av tullid kan nuvarande system med godsnummer och hemtagningsnummer upphävas.

Tullid kan ásättas ett ärende på olika sätt. När uppgifter lämnas till tullverket på blankett och tjänsteman registrerar sätter systemet automatiskt ett tullid när erforuppgifterna fält i. Lämnas uppgifter i elektronisk form derliga fyllts skall uppgiftslämnaren åsätta ärendet ett tullid ur en serie som tilldelats av tullverket.

Genom att tilldela företag serier med tullid skapas möjligligheter för olika parter som deltar i en utrikeshandelstransaktion att använda tullid som identifieringsbegrepp för transaktioner mellan olika som äger rum utanför tulldaparter tasystemet.

Uppgifter kan överföras elektroniskt till tulldatasystemet utan att en anmälan om tullklarering samtidigt görs. När en anmälan om tullklarering sedan kommer lämnar sökanden uppgift om det tullid under vilket i ärendet lämnade uppgifter finns. kan då med hjälp av tullid snabbt återfinna Tulltjänstemannen de tidigare lämnade uppgifterna i ärendet.

skall kunna relateras till rätt Med hjälp av tullid uppgifter ärende i samband med bl.a. komplettering och rättning. Tullid skall vidare användas för att koppla samman olika faser av ett ärendes Det skall också vara möjligt att utöver handläggning. anmälan elektroniskt överföra och under ett tullid själva insortera även andra meddelanden som hör till ett ärende.

Tullid skall vidare normalt användas som identifieringsbegrepp vid all mellan företag och tullverket om informationsutväxling ett ärende.

För att det kvantitativa behovet av tullid kommer tillgodose detta att bestå av nio jämte en avslutande konpositioner trollsiffra. De tre första positionerna kommer att vara alfanumeriska, dvs. positionerna kan innehålla antingen bokstäver eller siffror.

Tullverkets lokaldatorer avses tilldelas en bokstav i den första positionen varför nästan 100 milj. ärenden kan ges en unik identitet från lokaldator. 25 sådana serier finns. varje avses tilldelas tvâ bokstäver varför de kan Storföretag använda en serie med nästan 10 milj. nummer. 625 sådana serier finns. företag tilldelas tre bokstäver varför de kan Ovriga använda nästan nummer. 15 000 sådana serier finns. en milj. använder fritt de sifferpositioner som finns Uppgiftslämnarna efter tilldelade bokstavskombinationer.

Ett för tullid med denna utformning rymmer teoretiskt system Även om många möjligheter inte 23 miljarder unika identiteter. kommer att utnyttjas bör detta räcka i flera decennier. Vilka som bör vidtas när ett slut på de unika identiteterna åtgärder kan skönjas får prövas med utgångspunkt i de tekniska möjligheter som då finns.

I samband med att en serie med tullid delas ut till ett föresom får överföra uppgifter i elektronisk form kontrolleras tag

att serien inte använts tidigare. När ett ärende tas emot elektroniskt i TDS kontrolleras också om numret tidigare använts. Ett tidigare använt tullid kan användas vid t.ex. komplettering eller rättning av tidigare lämnade uppgifter. Genom den konstruktion av tullid, som jag här förordar, behövs inte någon löpande, central administration hos tullverket för tilldelningen av tullid.

Tullverket bör utfärda de föreskrifter som behövs för identifiering av tullärende i enlighet med vad som nu angetts. Företagens skyldighet att använda tullid vid elektroniskt uppgiftslämnande förutsätts vara ett villkor i det tillstånd som behövs härför.

1.3 Inkommet ärende

När en undertecknad blankett med föreskrivna tulluppgifter anlänt till tullverket har ett ärende anhängiggjorts hos tullverket i den mån tullverkets åtgärder inte endast är att anse som faktiskt handlande. Denna ordning gäller även i framtiden för de ärenden där uppgifter lämnas pâ blankett.

I fråga om uppgifter som lämnas i elektronisk form förändras förutsättningarna något. Kännetecknande för expeditionssystemen i TDS är att sådana uppgifter kan lämnas vid en tidpunkt för att vid en senare tidpunkt åberopas att ligga till grund för en tullklareringsâtgärd. Syftet härmed är att göra det möjligt för företagen att lämna huvuddelen av uppgifterna innan anmälan om tullklarering görs, eftersom klareringarna ofta utförs under tidsmässigt pressade förhållanden.

Vidare gäller att tulldeklarationer i samband med s.k. stegvist förtullningsförfarande skall lämnas inom en angiven tidsfrist. I syfte att underlätta företagens uppgiftslämnande skall företagen kunna lämna deklarationer före tidsfristens utgång utan att ha någon ekonomisk eller ansvarsmässig nackdel härav.

Båda dessa omständigheter aktualiserar frågor om när en handling skall anses inkommen och när ett ärende skall anses anhängiggjort hos tullverket. Härtill kommer att jag i avsnitt 2.1 föreslår att kravet på myndighetsbeslut vid utförsel av flertalet varor skall slopas.

Vad som föreskrivs i bl.a. förvaltningslagen om handläggning av ärenden och om när en handling skall anses ha kommit in till en myndighet gör att stöd i lag eller förordning kan behövas för att en tillämpning av de tullprocedurer m.m., som jag föreslår, skall vara möjlig. Med hemställan om åtgärder överlämnade jag därför den 12 januari 1989 en skrivelse i ärendet till utredningen om författningsändringar inför tullverkets datorisering (Fi 1988:11).

1.4 Elektroniskt besked om tullklareringsåtgärd

När en exportör eller importör lämnar uppgifter för att en tullklareringsåtgärd skall kunna utföras, är grundtanken att

varan skall finnas tillgänglig för ev. kontroll. Lämnade uppgifter, styrkande handlingar och varan förutsätts således samtidigt finnas pä en plats där tullverket kan utföra nödvändig kontroll. I och med tullreformen 1974 undandrogs emellertid tullverket den handfasta kontakt med varorna som hantering i tullverkets packhus innebar.

I och med att tullupplagen av tullverket under 1970-talet fick tillstånd att utföra tullmyndighets kontroll vid utlämning av importgods till företag med hemtagningstillstând, minskades ytterligare tullverkets kontakt med godset. F.n. bedöms tullupplagen svara för 75 % av utlämningsfallen. Tullverkets möjlighet till kontroll har därmed för huvuddelen av importvarorna kommit att avse uppgifter i dokument. Självfallet har tullverket dock alltjämt möjlighet att i fråga om importvaror göra fysisk godskontroll genom ingrepp i varuströmmen. Om upplagen inte i denna utsträckning hade hand om den rutinmässiga utlämningen skulle dock den fysiska godskontrollen ha varit än glesare. Det bör tilläggas att upplagens utlämningsrätt inte gäller vissa slag av varor enligt vad som anges i tullupplagens tillstånd.

I fråga om exporten har tullverket i princip behållit kontakten mellan flödet av uppgifter och godsflödet. F.n. sker således nästan all exportklarering på utförselorten. Det bör dock nämnas att omkring 25 företag, vilka svarar för sammanlagt ca 20 Z av utförselanmälningarna och 40 % av varuposterna, har tillstånd att lämna uppgifter om statistiskt nummer, värde och vikt i efterhand. Vidare börjar en ordning med s.k. godkända avsändare tas i anspråk. Den innebär att alla uppgifter i utförselanmälan lämnas i efterhand. Ett fåtal uppgifter i en förhandsanmälan ger underlag för kontroll. Aven i fråga om exporten häller således kontakten mellan uppgiftsströmmen och varuflödet i viss män pâ att lösas upp.

Grundrutinen i tulldatasystemet är att importör eller exportör vid en tullanstalt anmäler att han önskar få en tullklareringsâtgärd utförd med stöd av tidigare i elektronisk form lämnade uppgifter. Varorna finns dä tillgängliga för kontroll.

När tullverkets rutiner datoriseras och företagen ges möjlighet att lämna uppgifter i elektronisk form är det emellertid naturligt att de i elektronisk form inte bara skall kunna lämna uppgifter för att få en tullklarering utförd utan också i elektronisk form skall kunna få besked om resultatet av tullverkets tullklareringsätgärd. Syftet är närmast att göra tidskrävande skriftliga eller muntliga kontakter mellan importören eller exportören och tullverket onödiga.

Behov av en möjlighet av beskrivet slag kan finnas i samband med att en importör av tullverket begär att få förfoga över varor som inte har tulltaxerats. I samband med export kan vidare exportören, speditören eller transportören ha behov av att fâ besked om att uppgiftsskyldigheten fullgjorts.

I det system TDU utvecklar ingår därför en rutin som gör det möjligt för företagen att i elektronisk form inte endast lämna uppgifter om godset utan även att förklara att föreskriven anmälan för tullklarering lämnas och i elektronisk form få

reda på resultatet härav. Denna möjlighet avses kunna användas av företag som har tillstånd av tullverket att lämna uppgifter i elektronisk form. Besked kan endast erhållas för anmälan där uppgifter lämnas i elektronisk form.

Med hänsyn till att tullverket i enlighet med den grundtanke som angavs i inledningen till detta avsnitt - skall ha möjlighet att utföra den kontroll som behövs, bör elektronisk anmälan för tullklarering endast kunna få lämnas när godset är tillgängligt för kontroll av tullverket. Exempel på sådana situationer är då godset finns pâ tullupplag eller befinner sig inom annat tullklareringsomrâde. När anmälan för tullklarering lämnas i elektronisk form måste uppgift lämnas om tullid och om var godset befinner sig. Med ledning härav styrs ärendeinformationen till rätt tullanstalt. Ärendet hanteras där av tulltjänsteman med stöd av TDS. Det är alltså inte fråga om någon automatisk hantering från tullverkets sida. Meddelande om resultatet av tullklareringen lämnas sedan till sökanden i elektronisk form.

Föreskrifter om den användning av elektroniskt besked om tullklareringsâtgärd, som jag förordar, bör utfärdas av tullverket. Om beskedet innefattar ett beslut dock vad som gäller sägs i avsnitt 1.1 (in fine).

1.5 Transitering direkt från avgângstullanstalt till bestämmelstullanstalt

Utan att förtullas får varor som införts till landet bl.a. sändas genom detta eller mellan orter inom detta enligt särskilda föreskrifter. Detta har traditionellt kallats transitering.

Det finns nâgra olika former för transitering. I de flesta fall är dessa närmare reglerade i konventioner som har bred internationell anslutning. Mest intressant i detta sammanhang är konventionen om ett gemensamt transiteringsförfarande som har slutits mellan EG och EFTA-länderna. Denna trädde i kraft den 1 januari 1988 samtidigt med konventionen om enhetsdokumentet. Utmärkande för detta gemensamma transiteringsförfarande är att enhetsdokumentet används som transiteringshandling.

De tullanstalter som berörs av ett transiteringsärende är en avgängstullanstalt, en eller flera transittullanstalter och en bestämmelsetullanstalt. Avgángstullanstalt är den tullanstalt där transiteringen börjar. Transittullanstalt är i normalfallet tullanstalt vid platsen för i ett annat land inpassering än avgängslandet. Bestämmelsetullanstalt är den tullanstalt där transiteringen avslutas.

Konventionen syftar till att uppnå en förenkling av gränsformaliteter. Genom att utnyttja de möjligheter som finns i konventionen kan transporter på ett enkelt sätt passera flera länders gränser. Om de åtgärder som krävs vid pábörjande och avslutande av ett transiteringsärende utförs vid tullanstalter som är lokaliserade till andra platser än utpasseringsorten leder detta till att gränspasseringen kan ske pá ett enkelt

sätt. De tullformaliteter som skall utföras vid utpassering ur innebär att endast en enkel kontroll görs av att ett Sverige finns för godset. Vid inpassering i transiteringsdokument lämnas en enkel blankett, en gränsövergângsattest, i Sverige vilken förtecknas de dokument som upptar fordonets last. En och dokumenten sker varefgranskning av gränsövergângsattest ter âterfär dokumenten och kan fara vidare om transportören varan fâr föras in eller genom landet.

Både företagen och tullverket bör kunna dra fördelar av att transitering börjar och slutar på andra orter än utpasseringsorten. För näringslivets del förefaller möjligheten till en snabb vara den mest påtagliga fördelen. Behovet gränspassering av den f.n. tämligen rutinmässiga begäran om hemtagning vid i samband med införsel kan i många fall bortfalgränspassagen la. För tullens del är det angeläget att vid trafikintensiva t.ex. i färjelägen och vid landgräns, kunna gränsorter, trafiken så snabbt som möjligt både vid in- och utbetjäna med en så liten arbetsinsats som möjligt. Om transipassering teringar utförs på detta sätt kan en större mängd av tullarbetet till ett annat led. Detta kan innebära att förskjutas tullverkets samlade resursutnyttjande kan förbättras. Slutsatsen är att både företagen och tullverket synes ha stora fördelar att vinna om transiteringar i stor utsträckning börjar och slutar vid andra orter än gränspasseringsorter.

och speditörer utformar sina transport- Importörer, exportörer lösningar utifrân vad som är rationellt för dem. När nya procedurmöjligheter öppnas finns helt naturligt en viss tröghet innan dessa fullt ut. Den fulla potentialen i transutnyttjas itering direkt från avgângstullanstalt till bestämmelsetullanstalt har ännu inte Tullverket bör på ett kraftutnyttjats. fullt sätt stimulera de parter som medverkar och systematiskt i gränsöverskridande transporter att utnyttja de möjligheter till mer störningsfria gränspassager som transiteringssystemet Häri kan ingå att, där så är möjligt, inrätta säröppnar. skilda snabbfiler för fordon med transitgods. Oppethállandetider vid avgângstullanstalterna kan också behöva omprövas. Det kan vidare övervägas om i samband med gränspassage förrättningsavgift skall behöva erläggas för gods där transifattats i landet. En ordning av teringsbeslut på annan plats detta slag används f.ö. vid gränsen till Norge.

I avsnitt 2.2 och 3.2 behandlas de förenklade förfaranden som godkända avsändare resp. mottagare kan fä använda i anslutning

till transiteringskonventionen.

2 Export

2.1 Tullklarering vid utförsel

I samband med utförsel av varor skall exportören göra en anmälan om utförseln till tullverket. Anmälan skall skriftlig innehålla de uppgifter som med stöd i lag fastställs av regeeller tullverket. Uppgifterna används för kontroll och ringen för statistiska ändamål.

Tullverket har hittills tolkat de särskilda bestämmelserna i

tullagen (41-44 §§) om export som att tullmyndighet efter erforderlig kontroll skall fatta beslut om att anmäld vara får föras ut - eller inte får föras ut. Tullordningen och redovisningsordningen har innehållit uttryckliga föreskrifter härom. I fråga om flertalet varor och bestämmelseländer gäller dock inte några exportreglerande bestämmelser. Därmed behövs egentligen heller inte något beslut att utförsel får ske. Det kan rent av sättas i fråga om tullverket har haft stöd för att föreskriva att beslut skall fattas när utförsel får ske .

Enligt min mening bör tullverkets tullklareringsåtgärd för normalt exportgods bestå i att konstatera att anmälnings- och uppgiftsskyldigheten vid utförsel fullgjorts av exportören. De uppgifter som skall lämnas är sådana som behövs för kontrolloch statistikändamål. Tullverkets kontrollåtgärd består i att i behövlig utsträckning kontrollera att hinder för utförsel inte föreligger.

Ett myndighetsbeslut måste dock självfallet fattas i de fall tullmyndigheten anser att utförseln inte är tillåten. Då lämnas även beslutsmotivering och besvärshänvisning. I fråga om utförselreglerade varor skall tullmyndighet ges tillfälle att kontrollera att villkoren är uppfyllda. Motsvarande bör gälla vid export av s.k. förmånsvara eller oförtullad vara.

Det kan erinras om att tullverket och vissa andra myndigheter enligt nuvarande regler har möjligheter att befria exportör från undersökning av vara före utförseln. Sådan befrielse kan gälla förmånsvara men frântar inte tullverket möjlighet till fysisk kontroll.

Bland de uppgifter som exportören lämnar skall ingå uppgift om sändningen avser bl a. förmånsvaror eller varor för vilka gäller någon form av särskilda utförselbestämmelser. Upplysningar härom skall lämnas i relevanta fält i blanketten. Det åligger exportören att känna till de bestämmelser som gäller.

Under tiden för beredningen av denna skrivelse har generaltullstyrelsen fattat principbeslut om att ändra tullordningen och redovisningsordningen i huvudsaklig överensstämmelse med vad som här anges.

Om kravet på myndighetsbeslut vid utförsel av inte exportreglerat gods slopas bortfaller årligen mer än två miljoner beslut av tullverket. Detta bör medföra vissa rationaliseringsmöjligheter av kontroll- och expedieringsverksamheten. Det är vidare uppenbart att tullklareringsåtgärderna kan göras mer flexibla. Bl.a. kan vissa förenklade förfaranden framstå som naturliga. I TDS kan datakommunikationen bli av mindre omfattning och sättet för datoriserad klarering kan påverkas i förenklande riktning. Mot denna bakgrund har TDU utformat exportrutinerna i TDS utifrån förutsättningen att ett myndighetsbeslut inte skall behövas i fråga om flertalet exportsändningar.

Nuvarande ordning är härledd ur tullagen. Det kan måhända inte uteslutas att även en ordning av föreslagen natur skulle kunna tolkas ut ur tullagen. Ett sådant spelrum i tolkningsmöjligheterna för en myndighet synes dock vara principiellt betänk- 0

lig. Enligt min uppfattning bör därför tullagen eller tullförordningen förtydligas så att där uttryckligen framgår att myndighetsbeslut om utförsel inte skall fattas i fråga om ej exportreglerade varor som får föras ut. Detta kan ses antingen som en tullprocedurfrâga eller som en särbestämmelse i förhållande till förvaltningslagen.

2.2 Godkänd avsändare

I konventionen om det gemensamma europeiska transiteringsförfarandet finns utöver det normala förfarandet som beskrevs i avsnitt 1.5 även möjligheter till förenklade förfaranden. Ett sådant är det förfarande som benämns godkänd avsändare. Detta innebär att ett företag som regelmässigt utför transiteringar kan godkännas att börja transiteringar utan att vid avgångstullanstalten förete varor eller tillhörande transiteringshandling. Förfarandet kan användas av både export- och speditionsföretag. Förfarandet innebär en ytterligare förenkling i och med att anmälan till utförsel lämnas till tullverket i efterhand samtidigt med transiteringshandlingen.

Det står varje land fritt att utnyttja den möjlighet till förenkling som förfarandet med godkänd avsändare innebär. Generaltullstyrelsen har i tillämpningsföreskrifter närmare angett de förutsättningar som skall gälla för svensk del. Under hösten 1988 har de första besluten om godkännande fattats. Både export- och speditionsföretag finns bland de företag som hittills blivit godkända avsändare.

Förfarandet innebär förenklingar både för näringsliv och tull. Inte minst kan det innebära att företagen väljer att påbörja transiteringar vid det egna lagret eller vid en godsterminal snarare än vid utpasseringsorter. Gränspasseringen ut ur Sverige kan därmed underlättas och påskyndas och tullanstalterna vid gränsen blir mindre arbetsbelastade.

För att ett företag skall bli godkänt krävs bl.a. att det återkommande avsänder varor i hela lastenheter, att dess redovisning gör det möjligt för tullmyndigheterna att verifiera godshanteringen och att det ställer s.k. samlad säkerhet när säkerhet krävs enligt transiteringsproceduren. För närvarande gäller att s.k. förmånsvaror och varor som är underkastade utförselrestriktioner är undantagna från tillämpningen av förfarandet.

I godkännandet anges vilken tullanstalt som för företaget är godkänd avgângstullanstalt. Det är normalt den distriktstullkammare eller tullkammare inom vars trafikområde företaget har sin verksamhet. Avgångstullanstalten bestämmer den tidpunkt före vilken avsändaren skall underrätta tullanstalten om sändningar som skall avsändas (förhandsanmälan). Förhandsanmälan skall innehålla uppgift om transiteringsdokumentets nummer, kollis antal och slag samt varuslag. Uppgifterna kan f.n. lämnas per telefon, telex eller telefax.

I samband med avsändning av varor skall således avsändaren göra förhandsanmälan, försegla lastenheten och dessutom göra vissa påteckningar på transiteringshandlingen. Dessa påteck-

ningar består bl.a. av uppgift om den tidsfrist inom vilken varorna skall företes för bestämmelsetullanstalten och uppgift om åsatta plomber. Därutöver skall dokumentet med en stämplas särskild metallstämpel som bl a. innehåller dokumentets nummer, datum och uppgift om godkännande. Några blad (4, 5 och 7) av dokumentet skall åtfölja transporten. När varorna har avsänts skall ett blad av transiteringsdokumentet och tillhörande utförselanmälningar sändas till den godkända avgångstullanstalten.

TDS utformas så att i förhandsanmälan och uppgifterna transitanmälan kan överföras till tullverket i elektronisk form. Datoriserade rutiner utformas vidare för att boka av återkommande ankomstattest mot transitanmälan. Utförselanmålningarna avseende de varor som transiteras kommer vidare att kunna knytas till transitanmälan.

I prop. 1988/89:10O bil. 9 betonade föredraganden vikten av att tullverket tar tillvara möjligheterna att tillämpa förenklade förfaranden. Enligt min uppfattning bör därför utgångspunkten för tullverkets framtida procedurutveckling vara att systemet med godkända avsändare av olika kategorier kommer att tillämpas för en väsentlig del av den svenska exporten. För att detta skall vara möjligt kan reglerna för förhandsanmälan behöva utvecklas. Vidare kan det vara lämpligt att i samband med gränspassage behandla transiterade sändningar med förtur. Tullförrättningsavgift bör heller inte tas ut för förrättningen vid Antalet utpasseringsorten. godkända avsändare är än så länge litet. Tullverket bör därför målmedvetet upplysa företag som är lämpliga att bli godkända avsändare om de fördelar de kan vinna genom att använda systemet. Tullverket bör överväga om status som godkänd avsändare framdeles bör förbehållas företag som lämnar uppgifter i elektronisk form.

2.3 Förenklade förfaranden

Den i föregående avsnitt beskrivna proceduren med godkända avsändare är ett förenklat förfarande grundat på förutsättningar i transiteringskonventionen. I syfte att så långt möjligt undanröja tidskritiska moment i de tullklareringsåtgärder som behövs i samband med utförsel av varor behöver, som framförts till TDU av särskilt företag och näringslivsorganisationer, ytterligare former av förenklade förfaranden utformas. Dessa måste självfallet medge tullverket kontrollmöjligheter som är förenliga med tullverkets övergripande kontrollstrategi. I det följande presenteras några förenklade förfaranden, som enligt min mening kan användas av företagen eller tullverket i samband med export.

2.3.1 Registrering i efterhand och partiell registrering

När TDS införs och företagen erbjuds möjlighet att överföra uppgifter i elektronisk form till tullverket kommer under en övergångsperiod en stor mängd uppgifter i samband med export att lämnas på blankett. Dessa uppgifter måste av tulltjänstemän manuellt registreras i TDS för att för utgöra underlag

handelsstatistik och kontroll. Det är först när uppgifterna finns i systemet som urvalsspärrar i kontrollsyfte automatiskt kan utlösas. Detta talar enligt min mening för att uppgifterna skall registreras innan varorna förs ut. Sådan registrering kan emellertid i vissa fall riskera att leda till trafikstör-

ningar.

För att risken för störningar utformas TDS pä det begränsa sättet att även kan registrera uppgifter i tulltjänstemän ev. utlöses kan inte leda efterhand. De spärrar som därvid till kontroller i samband med lastning eller transport av varan. De angelägna kontrollerna - utom fysisk godskontroll

kan då i stället i form av efterkontroll t.ex. i samband göras med företagsbesök.

En annan möjlighet som erbjuds i TDS är att tulltjänstemannen frän blanketter före utförseln registrerar en handfull uppgifter. Därmed kan nästan alla spärrar utlösas. Den fullständiga i efterhand när tidspressen inför ett registreringen görs transportmedels, t.ex. en färjas eller ett flygplans, avgång Denna ordning kan vara främst vid tullanhar upphört. lämplig stalter med kortperiodiskt starkt växlande trafik.

Det bör tilläggas att tulltjänstemannen under alla omständigheter som idag att basera kontrollen på har samma möjligheter m.m. Avsaknaden av uppgifter som lämnas i anmälningshandlingar urvalsspärr gör således inte kontrollen sämre än idag.

Föreskrifter om hur registrering i efterhand och partiell registrering får användas bör utfärdas av tullverket.

2.3.2 Granskning av elektroniskt lämnade uppgifter

Successivt kommer en allt större del av uppgiftslämnandet till tullverket vid export att ske i elektronisk form. I enlighet med den ordning som föreslagits i avsnitt 2.1 är tullverkets vid av normalt att kontrollera att uppgift export gods bl.a sin Vid utförsel bör exportören fullgjort uppgiftsskyldighet. således i TDS ange tullid för aktutulltjänsteman, genom att ella sändningar, förvissa sig om att uppgiftsskyldigheten och att villkor för utförseln uppfyllts om sådana fullgjorts finns och att hinder för utförsel inte föreligger. TDS lämnar därvid stöd. Sändningar som förts till grön tulltjänstemannen kanal är enligt den maskinella kontrollen klara för utförsel. Sändningar i röd kanal behöver uppmärksammas av tjänsteman-

nen.

för alla behöver anges En viktig fråga är om tullid sändningar innan utförseln sker eller om eni TDS av tulltjänstemannen dast behöver Först kan slås fast att den tid stickprov göras. för att in ett tullid och att fâ ett svar som behövs knappa från skall vara mycket kort. Vidare gäller att tullid systemet måste anges av tulltjänsteman någon gång för att uppgifterna skall få tillföras handelsstatistiken m.m. Om om sändningen tullid inte före utförseln får tjänstemännen inte stöd anges av spärrar m.m. i TDS i kontrollarbetet. Sändning som fångas när tullid knappas in i efterhand kan då i stället upp i spärr uppmärksammas vid efterkontroll.

Enligt min mening bör tu11id norma1t registreras innan utförse1 sker. TDS utformas därför med utgångspunkten att kontro11 av varje tu11id ska11 ske före utförsel. För att ge handiingsfrihet utformas dock också en rutin som gör att inknappning kan ske i efterhand. Det bör få ankomma pá tuiiverket att med iedning av sin kontr011strategi och förhâilandena i övrigt använda den arbetsform som bedöms 1ämp1ig.

Föreskrifter om hur granskning av eiektroniskt iämnade exportuppgifter fâr ske bör utfärdas av tu11verket.

2.3.3 Exportuppgifter i efterhand

Ordningen med godkända avsändare innebär att exportör fuilgör huvudde1en av sin uppgiftssky1dighet i efterhand. Denna ordning kan eme11ertid formeiit endast användas vid export som sker i samband med transitering en1igt den europeiska konventionen. För utförsei med flyg och fartyg där transitering inte krävs samt för utförse1 ti11 iänder som inte ansiutit sig tiil konventionen, t.ex. Förenta Staterna och de östeuropeiska 1änderna, kan detta förenk1ade förfarande däremot inte användas. Det Iigger därför nära ti11 hands att tiilämpa ett motsvarande förfarande i dessa fa11.

Detta bör en1igt min mening innebära att ett företag efter prövning av tu11verket ges ti11stând att iämna utförse1anmä1an ett par dagar efter det att utförsein skett. En ordning av detta s1ag bör dock inte kunna användas för varor som vid1âds av utförse1reg1eringar samt förmânsvaror e11er oförtu11ade varor. I iikhet med vad som gälier vid transitering ska11 företaget före utförse1n Iämna en förhandsanmäian som 1ämp1igen innehâ11er uppgift om t.ex. tidpunkt, avsändare, varus1ag och bestämme1se1and. Tu11verkets kontroll bör i detta fa11 utövas i samband med ti11stândsprövningen, Iastning och efterkontro11er.

En ordning av nu nämnt s1ag bör inte förbehå11as endast ett litet antal stora exportföretag. Det bör även vara möjiigt för tuilverket att efter prövning ge speditörer, godstermina1er m.f1. ti11stând att för sina kunders räkning lämna utförse1anmä1an i efterhand. Detta bör dock inte få gä11a exportreg1erat gods, förmánsvaror e11er oförtu11ade varor. En förhandsanmä1an av något s1ag bör krävas även i detta fa11.

Förhandsanmäian bör av företaget kunna iämnas ti11 tu11verket i eiektronisk form e11er på papper. De fuiiständiga uppgifter för export som iämnas i efterhand bör innehâiia en referens ti11 den förhandsanmäian som iämnats.

För att göra en ordning av här nämnt s1ag möjiig bör i tu11agen föreskrivas att uppgifter som exportör ska11 iämna vid utförsei får 1ämnas i efterhand om detta kan ske utan risk för att föreskrifter om utförse1 ásidosätts. Vidare bör tu11verket kunna ge tiiistánd ät t.ex. godshanteringsföretag att i samband med export utföra den kontroil som annars ankommer på tu11verket. Detta kan möjiiggöras med ett tiiiägg ti11 54§ tu11agen. Tuiiverkets medgivande bör krävas för att företag ska11 få utnyttja denna möjiighet. Tu11verket bör överväga om

detta förfarande skall förbehållas företag som lämnar uppgifter i elektronisk form.

Det kan avslutningsvis nämnas att SJ och dess kommissionär samt postverket f.n. i flera fall utför exportklarering för det gods företaget transporterar och lämnar uppgifter till tullverket efter det att utförseln skett. System av liknande slag har vidare under många år tillämpats i Göteborgs hamn och vid Landvetters flygplats.

3 Import

3.1 Stegvis förtullning

I förstudien diskuterade TDU behovet av att ytterligare kunna förenkla importproceduren. Problem med nuvarande hemtagningssystem beskrevs kortfattat och förslag lämnades till ett modifierat hemtagningssystem kallat stegvis förtullning.

De remissinstanser som berörde denna fråga konstaterade att föreslagen stegvis förtullning är snarlik nuvarande hemtagningsförfarande och att den stegvisa förtullningen bör införas. Några remissinstanser var dock kritiska till utredningens förslag beträffande vilka tullklareringsformer som skall kunna tillåtas följa efter första klarering i det stegvisa förfarandet. Några berörde också frågan om vilka som skall få använda stegvis förtullning.

I prop. 1987/88:100 bil. 9 anförde föredraganden att han för egen del ville konstatera att det fortsatta utvecklingsarbetet borde bedrivas med sikte på en övergång från nuvarande hemtagningssystem till ett stegvist förfarande. Ingen av remissinstanserna hade, enligt föredraganden, framfört några principiella betänkligheter mot en sådan förändring, utan förslaget var väl ägnat att ligga till grund för det fortsatta utredningsarbetet. Riksdagen har inte haft någon annan uppfattning (SkU 1987/88:42, rskr. 369).

I detta avsnitt lämnas förslag till den närmare utformningen av den stegvisa förtullningen. Inledningsvis bör då nämnas att förtullning i ett steg självfallet skall vara möjlig även i fortsättningen. Detta förfarande kallas här direktförtullning. Alla uppgifter till tullverket i samband med import av en sändning lämnas då vid ett tillfälle. Utvecklingen på lång sikt mot s.k. full use av enhetsdokumentet och användningen av datakommunikation mellan handelspartners talar för att direktförtullning kan öka i andel. Den form för lämnande av som förordas i avsnitt 3.2 kan verka i förtullningsuppgifter samma riktning.

För de två stegen i stegvis förtullning har hittills använts arbetsbeteckningarna steg 1 resp. steg 2. Jag föreslår mer författningsmässiga uttryck i det följande.

Med steg 1 identifieras en tullskyldig för det aktuella importgodset. Det synes därmed lämpligt att med anknytning till terminologin i tullagen (3 §) benämna steg 1 anmälan till införsel. Dokumentet kan lämpligen kallas införselanmälan. I

steg 2 lämnas främst uppgifter som utgör underlag för tulltaxeringen. Det synes därmed lämpligt att benämna steg 2 anmälan till förtullning, i den man inte annat klareringsförfarande tillämpas. Dokumentet kan lämpligen kallas förtullningsanmälan med tulldeklaration.

Vid direktförtullning lämnas endast anmälan till förtullning med tulldeklaration. Däri innefattas de uppgifter som vid stegvist förfarande lämnas i införselanmälan.

I detta sammanhang kan erinras om att föredraganden i prop. 1987/88:100 bil. 9 anslöt sig till mitt förslag att företag som lämnar uppgifter till tullverket i elektronisk form normalt inte skall behöva lämna styrkande handlingar.

Procedurändringarna och därav föranledda nya benämningar som jag föreslår i avsnitt 3.1 samt 3.1.1 - 3.1.4 förutsätter att tullagen, tullförordningen och ett stort antal andra författningar ändras.

3.1.1. Uppgifter vid stegvis förtullning

Med stegvis förtullning avses således att förtullningsproceduren vid import skall kunna delas upp i tvâ steg. I steg 1 anmäls varan till införsel till tullmyndighet. Dä behöver endast ett fåtal uppgifter lämnas innan beslut kan fattas att varan kan utlämnas. I steg 2 anmäls varan till förtullning. Dâ lämnas de uppgifter som behövs för att en fullständig tulldeklaration skall erhållas. De uppgifter som sammantaget lämnas vid steg 1 och steg 2 motsvarar i princip de uppgifter som lämnas vid direktförtullning.

Uppgifter som skall lämnas i steg 1 syftar främst till att identifiera sändningen och den tullskyldige. Innehåller sändningen importreglerade varor skall också lämnas vissa uppgifter om innehållet i densamma. Som exempel på uppgifter som alltid skall lämnas kan nämnas uppgift om tullskyldig, avsändningsland, ursprungsland (grov nivå), kollis antal och slag samt märkning, varuslag och bruttovikt. Har ombud använts skall även detta identifieras.

Anteckning om transportsätt vid gräns görs av tulltjänsteman om tullen lämnar ut godset och av tullupplag när sådant beviljar utlämning. Hinder föreligger inte att den som anmäler godset till klarering själv anger denna uppgift. När varan anmäls till införsel i elektronisk form skall det ankomma på den tullskyldige att lämna uppgiften.

I steg 2 skall godset i regel deklareras för bestämmande av tull, annan skatt och avgifter. Dessutom skall underlag för handelsstatistik lämnas. I steg 2 lämnas därför specifika uppgifter för varje varupost. En varupost karaktäriseras av ett statistiskt nummer och ett ursprungsland. Bland de uppgifter som skall lämnas i steg 2 kan nämnas statistiskt nummer, nettovikt, ursprungsland och tullvärde. Dessutom blir det i vissa fall nödvändigt att också ange underlag för beräkning av avgifter, t.ex. för vissa typer av jordbruksavgifter.

Innebörden av mitt förslag är att det nuvarande förfarandet med en särskild tullprocedur för hemtagning försvinner. Den ersätts i stället av en ordning där en näringsidkare, under vissa förutsättningar, kan få tillstånd att ta hand om och i övrigt förfoga över varor innan de har anmälts till förtullhan gör en införselanmälan. Uppgifterna i denna ning genom att behöver då inte, som fallet är nu, upprepas när anmälan till förtullning görs.

3.1.2 Klareringsformer efter anmälan till införsel

I förstudien diskuterade TDU vilka tullklareringsformer som skulle vara tillåtna efter anmälan till införsel. Ställning togs inte i frågan.

Som belysts i remissyttrandena föreligger ett behov för att efter anmälan till införsel kunna använda näringsidkarna flertalet förekommande tullklareringsformer. Vid förtullning och uppläggning på tullkreditlager kan detta ske som ett normalt led i det stegvisa förfarandet. Ovriga klareringsformer som uppläggning pâ provianteringslager eller exportbutik, tullfrihet, transitering, överlåtelse till staten och temporär förstöring under tullkontroll, kräver att införselanmälan först återkallas och att sändningen i samband härmed anmäls till annan klarering. Återkallelse skall ske inom den tidsrymd som gäller för inlämning av anmälan till förtullning i det stegvisa förfarandet. I ett datoriserat system är möjligheten till av att ärenden slutförs på ett korrekt sätt bevakning större än i dagens manuella system. Andra klareringar än efter anmälan till införsel (hemtagning) är anförtullning talsmässigt ganska fâ.

Mot denna bakgrund föreslår jag att begränsningar i fråga om valet av klareringsformer efter anmälan till införsel inte skall föreligga. För vissa tullklareringsformer t.ex. temporär tullfrihet, bör dock liksom nu krävas att godset är helt intakt från införseltillfället, dvs. inte ompackat eller Skingrat.

3.1.3 Krets som får använda stegvis förtullning

krävs ett särskilt tillstånd av tullverket för att någon Idag skall få ta hand om varor utan föregående förtullning. Detta kallas nu hemtagningstillstånd. Sådant tillstånd kan ges till importörer som tullverket gett tillstånd att vara kreditimportör. Även speditör kan ha tullkredit när han gentemot tullverket åtar sig betalningsskyldighet som åvilar tull- En speditör kan dock f.n. inte i den egenskapen vara skyldig. hemtagare.

F.n. finns ca 14 000 kreditimportörer och av dessa är ca 11 000 Endast den som bedriver importverksamhet kan få hemtagare. Detta innebär - som nämnts - att t ex. hemtagningstillstând. speditörer inte kan vara hemtagare för varor som importeras för annans Däremot kan de självfallet uppträda som räkning. ombud för näringsidkare som har hemtagningstillstånd.

Antalet importörer är minst 35 000. Det betyder att flertalet av de mindre importörerna i praktiken är utestängda från de fördelar som rätt att förfoga över varan före förtullning anses medföra. Flertalet får heller inte glädje av den särskilt långa kredittid som gäller vid hemtagning.

I remissyttrandena över förstudien uttalade flera stora näringslivsorganisationer att möjligheten att godkänna ombud som hemtagare borde belysas. Några förordade att en sådan förändring snarast borde genomföras.

Tullverket har nyligen upphävt kravet på visst minsta antal införseltillfällen per år för att företag skall kunna bli hemtagare och avvisar fâ företag som önskar få hemtagnings- tillstånd. Det kan ändå konstateras att flertalet importörer visserligen representerande en relativt liten del av importvo- - står lymen utanför systemet. Mot denna bakgrund föreslår jag att kretsen som skall kunna använda stegvis förtullning vidgas.

Vidgningen bör enligt min mening ske genom att även andra näringsidkare än sådana som bedriver importverksamhet kan fâ tillstånd att ta hand om varor innan tulldeklaration lämnats och preliminärt eller slutligt tulltaxeeringsbeslut meddelats. Den kategori som i första hand bör komma i fråga för sådant tillstånd är speditörer med tullkredit. En ordning bör införas där näringsidkare med särskilt tillstånd, t.ex. en Speditör, kan få ta hand om varor utan att dessa har förtullats. När speditören lämnar införselanmälan för varan blir han tullskyldig för varan, även när han inte är den verklige importören.

Denna tullskyldighet bör kvarstå till dess den verklige importören själv eller genom betalningsskyldigt ombud - naturligen speditören - lämnar en tulldeklaration för varorna. Som villkor för att få använda detta förfarande bör gälla att uppdrag skall finnas från den verklige importören till speditören att som betalningsskyldigt ombud lämna tulldeklaration. Med denna ordning kan också smâimportörerna via speditörens tullkredit ges tillgång till den särskilt långa kredittid som de större företagen utnyttjar. Denna tullklarering bör i normalfallet ätföljas av förtullning. I undantagsfall kan annan klareringsform, t.ex. âterutförsel eller förstöring, kunna komma i fråga.

Här föreslagen ordning gör det möjligt att fâ ett snabbt godsflöde även för importörer som själva inte är hemtagare. Deras möjlighet att få godset utlämnat genom direktförtullning kan vara begränsad genom att de, då godset önskas utlämnat, saknar för direktförtullning nödvändiga uppgifter eller har svårigheter att få handlingar till den plats där godset anmäls till införsel. Beroendet av tullverkets expeditionstider upphör också. Förfarandet kan vidare vara praktiskt att använda för sändningar där ett utländskt företag svarar för på varan fallande tull m.m.

Avslutningsvis kan nämnas att tullverket i ett remissyttrande 1987 till utrikesdepartementet i anledning av tillämpningen av enhetsdokumentet i Sverige förordade en vidgning av hemtag-

ningsrätten med samma syfte som jag här förordar.

3.1.4 Formulär för anmälan vid stegvis förtullning

Från den 1 januari 1988 används enhetsdokumentet vid direktförtullning och förtullning efter hemtagning. Nuvarande blankett för hemtagningsanmälan används i avvaktan på den nya tullproceduren.

Vid införandet av en delvis ny och datoriserad tullprocedur är det naturligt att alla anmälningar och deklarationer lämnas på enhetsdokumentet. När överföring av uppgifter sker i elektronisk form används tulldatameddelanden som står i ett bestämt förhållande till enhetsdokumentet.

För införselanmälan bör sålunda enhetsdokumentet användas genom att sändningsspecifika uppgifter lämnas. Vid efterföljande tulldeklaration lämnas i enhetsdokumentet vissa sändningsspecifika uppgifter för systemkontroll och dokumentet i övrigt kompletteras med varupostrelevanta uppgiftsfält.

För att enkelt kunna sammanföra införselanmälan med motsvarande tulldeklaration skall införselanmälan förses med ett unikt tullid, som skall uppges i tulldeklarationen.

För att vidga tillämpningen av konventionen om enhetsdokumentet och för att underlätta övergången till den nya tullproceduren anser jag att tullverket snarast bör föreskriva att de uppgifter som behövs för utlämningsbeslut skall lämnas på enhetsdokumentet eller på en blankett som har samma utseende, när uppgifterna inte lämnas i elektronisk form.

3.2 Godkänd mottagare

Som tidigare nämnts ger konventionen om ett gemensamt transiteringsförfarande flera möjligheter till tillämpning av vissa förenklade förfaranden. Den förenkling vid avgångstullanstalt som förfarandet godkänd avsändare innebär har beskrivits i avsnittet 2.2. På likartat sätt finns ett förenklat förfarande vid bestämmelsetullanstalten, nämligen godkänd mottagare.

Även vid förfarandet med godkänd mottagare står det varje land fritt att tillämpa förfarandet. Tullverket har ännu inte förberett någon svensk tillämpning och några godkända mottagare finns således inte.

Genom förfarandet med godkänd mottagare kan transporter i högre grad styras direkt till avsedd mottagare. Någon egentlig tullåtgärd förutom ev. tullkontroll skall inte behövas innan importören kan förfoga över varorna. I och med detta kommer de åtgärder som behövs vid avslutningen av transiteringen och påföljande tullklarering att kunna ske genom kontakt med den tullanstalt som ligger närmast mottagaren. Formaliteterna vid gränspassagen kan då också ske på ett enkelt och snabbt sätt.

För att ett företag skall bli godkänt krävs bl.a. att det

återkommande mottar sändningar som är föremål för tullkontroll och att dess redovisning gör det möjligt för tullmyndigheterna att verifiera godshanteringen.

I ett godkännande skall särskilt anges den tullanstalt som skall vara tillsynsmyndighet för sändningar som företaget tar emot samt hur godkänd mottagare skall underrätta denna om varors ankomst så att tullanstalten kan utföra nödvändig kontroll. Normalt är tillsynsmyndighet lika med bestämmelsetullanstalt.

En godkänd mottagare bör ha särskilt utsedda förtroendemän som bryter âsatta förseglingar samt ansvarar för att godset räknas upp mot godslista. Tillsynsmyndigheten bör omedelbart underrättas om samtliga övertaliga kvantiteter, brister, utbyten eller andra avvikelser såsom brutna förseglingar. Utan dröjsmâl bör han till tullanstalten översända det transiteringsdokument som âtföljt sändningen med uppgift om ankomstdag och åsatta förseglingars skick.

I övrigt kan tullanstalten behandla transiteringsdokumentet på samma sätt som för andra importörer.

Inom EG pâgär arbete som syftar till att ytterligare förenkla förfarandet vid handel mellan godkända avsändare och mottagare. Avsikten är att söka utforma kontrollrutiner som gör att transitblanketter inte skall behöva átfölja transporten. Kontrollen av avsända och mottagna varor avses tullmyndigheterna i stället göra i företagens datoriserade system. Om en ordning av detta slag läggs fast är det troligt att den kan användas av företag i länder som anslutit sig till den europeiska transiteringskonventionen. EG håller också på att utveckla ett statistiksystem (INTRASTAT) som ytterligare kan förenkla uppgiftslämnandet i samband med gränsöverskridande trafik.

Det är angeläget att tullverket utformar de regler som skall gälla för svenska företag som utses till godkända mottagare. Utgångspunkten bör därvid, enligt min mening, vara att systemet formas på ett sådant sätt att stegvis förtullning inte behöver användas av godkända mottagare. I stället bör mottagaren vara skyldig att inom 14 dagar från mottagandet anmäla varorna till förtullning. Tullverket bör överväga om detta förfarande skall förbehållas företag som lämnar uppgifter i elektronisk form.

Förfarandet med godkända mottagare är främst tänkt för importföretag. Möjligheten att utvidga kretsen till att även innefatta speditörer bör övervägas av tullverket. Redan idag har vissa tullupplag rätt att avsluta transiteringar och med speciella förtroendemän bryta âsatta förseglingar. Det sistnämnda förfarandet, som funktionellt liknar begreppet godkänd mottagare, bör fortgå.

TDS utformas för att kunna hantera de rutiner som ett system

med godkända mottagare kräver.

3.3 Löpande inlämning av tulldeklarationer

Utförselanmälan, anmälan till direktförtullning och hemtagningsanmälan lämnas nu av företagen till tullverket när en behövs. Någon särskild periodicitet finns tullklareringsåtgärd därför inte för detta uppgiftslämnande. Anmälan till förtullning efter hemtagning lämnas dock f.n. periodiskt.

Varor som utlämnats enligt hemtagningsförfarandet skall sålunda anmälas till förtullning senast torsdagen i andra kalenderveckan efter den vecka då varan anmäldes till hemtagning. Ca 70 Z av antalet tulldeklarationer (exkl. posttullsedlar), eller ca 1,7 miljoner, avser hemtagna varor.

Ungefär två tredjedelar av alla tulldeklarationer lämnas in på torsdagen och 10 till 20 % redan på onsdagen. Den helt dominerande andelen av tulldeklarationerna kommer således in under loppet av tvâ dagar. Genom denna anhopning uppstår flaskhalsar i arbetsgângen, större risk för fel i handläggningen, merarbete som följd av sådana fel, stress och irritation samt ojämnhet i granskningsarbetet. Det kan också framhållas att man för att undvika dessa effekter vid centrala tulltaxeringsi Stockholm träffat överenskommelse med ett stort avdelningen speditionsföretag om att detta lämnar in tulldeklarationer dag. Redan dessa förhållanden motiverar överväganden om varje tidpunkten för inlämningen. Frågan om när tulldeklarationer skall lämnas till tullverket har också stor betydelse bl.a. för dimensionering av datakommunikationssystemet och bearbetningskapaciteten i TDS.

Periodisk inlämning leder således till ojämnheter i arbetsbelastningen för Detta gäller även när tullrutipersonalen. nerna har datoriserats. Även om den enkla granskningen och fysiska hanteringen av blanketter i väsentlig mån reduceras kvarstår den viktiga, fördjupade granskningen av tulldeklarationer som TDS enligt ansatta urvalskriterier för till röd kanal. Likaså kommer det under lång tid att finnas kvar registrering och handläggning av deklarationer som lämnas till tullverket på blankett.

I det datoriserade systemet är det oekonomiskt att dimensionera mottagningsfunktionen och datakommunikationskapaciteten till och från Luleå efter den toppbelastning som skulle uppkomma vid periodisk inlämning. Samma sak gäller bearbetningsi tullverkets datorer. Det är vidare troligt att kapaciteten de svarsmeddelanden till företagen som lämnade uppgifter ger upphov till försenas vid periodisk inlämning. Dessutom skulle konsekvenserna av störningar i kommunikations- och driftsystemen som inträffar under toppbelastningen på torsdag eftermiddag bli särskilt allvarliga. Vad som nu anförts talar för att en övergång till löpande inlämning bör göras för alla tulldeklarationer som föregåtts av anmälan till införsel.

Den nuvarande ordningen innebär att deklarationen skall lämnas mellan 11:e och 17:e dagen efter det att anmälan till hemtagtidsfristen är således 14 ning gjordes. Den genomsnittliga dagar. Löpande inlämning bör enligt min mening utformas så att tulldeklarationer för sändningar som tidigare tagits om hand lämnas till tullverket på blankett eller i elektronisk form

senast ett bestämt antal kalenderdagar efter det att anmälan till införsel gjorts. För att handelsstatistiken skall kunna framställas inom önskvärd tid bör deklarationen lämnas inom 14 dagar. I genomsnitt blir den tid som disponeras för handläggning således lika läng vid löpande som vid periodisk inlämning. Reglerna bör vara desamma för ärenden som anmäls i elektronisk form resp. på blankett.

För företagens del medför löpande inlämning att de får lika lång handläggningstid för tulldeklarationerna oavsett vilken veckodag varorna togs om hand. Detta bör kunna minska risken för att felaktiga uppgifter lämnas och för sanktioner till följd härav. Den jämnare arbetsbelastningen gäller även företagen som bör kunna dimensionera utrustning och personalstyrka mer ekonomiskt. Även för personalen i företagen med deklarationsuppgifter bör arbetssituationen kunna förbättras av löpande inlämning. Denna ordning innebär dock att företagen dagligen behöver uppmärksamma när tulldeklarationer skall lämnas. Till viss del kan detta underlättas av att deklarationer, som framgår i avsnitt 1.3, kan lämnas innan tidsfristen utgår.

För närvarande löper i genomsnitt 55 dagar från det att en anmälan till hemtagning görs till dess betalning av tull m.m. skall göras. I förstudien antogs att denna genomloppstid skulle kunna förkortas med 10 dagar utan att betalningsfristen pâ 15 dagar förkortas. Behandlingstiden i tullverket för en tulldeklaration är f.n. 26 dagar. Om denna tid förkortas till 16 dagar återstår i vart fall en vecka för tulltaxeringsâtgärder avseende ärenden som fördelas till röd kanal. Kan ärendet inte slutbehandlas under denna tid får preliminär debitering ske.

Effekterna av en löpande inlämning jämfört med periodisk inlämning blir således att

volymen pâ den elektroniska datakommunikationen från företagen till tulldatasystemet blir jämnare,

tulldatasystemets datorresurser blir jämnare belastade,

- kvittenser och iakttagelser kan snabbare föras tillbaka till företagen, volymen på den kvalificerade granskning av tulldeklarationer som skall göras blir jämnare fördelad över tiden,

volymen pâ den manuella registrering som tulltjänstemannen behöver göra blir jämnare fördelad över tiden,

arbetssituationen för tulltjänstemännen förbättras och kvaliteten pâ arbetet blir jämnare.

företagen behöver dagligen uppmärksamma när tulldeklarationer skall lämnas. -

Enligt den fördelning av normgivningskompetensen som framgår av regeringsformen torde frågan om när tulldeklaration skall lämnas behöva föreskrivas i lag. Det är ocksâ den ordning som gäller i dag. För att möjliggöra en löpande inlämning anser

jag att den nuvarande föreskriften i tullagen bör ändras och ges innebörden att den som har tagit hand om en vara utan att den förtullats skall anmäla varan till förtullning inom 14 dagar. Av TDU förordad ordning förutsätts gälla både för deklarationer som lämnas i elektronisk form och för sådana som lämnas på blankett.

När en löpande inlämning av tulldeklarationer införs kan övervägas om inte också fakturering kan ske löpande dag för dag. Vid veckovis fakturering i nuvarande system uppgår antalet tullräkningar till ca 370 000 per år. Vid en löpande fakturering dag för dag kan antalet tullräkningar beräknas bli 3-4 gånger större. Fakturering dag för dag kan medverka till att skrivarutrustningen för tullfakturor kan ges lägre kapacitet och bli billigare. Det ökade antalet fakturor medför dock självfallet merarbete för tullverket i fråga om betalningsövervakning m.m. samt höjer kostnader för kuvert, porto m.m. När elektronisk fakturering och betalning kan ske saknar dock sistnämnda förhållanden betydelse.

Jag ser inte tillräckliga skäl att nu föreslå en övergång till löpande fakturering. Tullverket bör dock, när automatiserade betalningsförfaranden har utvecklats, överväga om en övergång frán veckovis fakturering till daglig fakturering kan ge fördelar för staten.

3.4 Sammanslagen tullsedel och tullräkning

Med ledning av en tulldeklaration fastställer tullverket i en tulltaxering den tull, annan skatt och avgift som skall utgå pâ införda varor. Myndighetens beslut meddelas den tullskyldige eller det ombud denne använt genom en tullsedel. Denna utgörs f.n. av blad 8 i blankettsetet för enhetsdokumentet. Tidsfristen för överklagande m.m. räknas frân dagen då tulltaxeringsbeslutet meddelas, dvs. expedieras.

Den tull m.m. som myndigheten fastställer upptas i en tullräkning som veckovis tillställs den tullskyldige eller hans ombud. F.n. sänds tullräkningen av tullverket ut ungefär 20 dagar efter det att tulltaxeringsbeslutet fattats.

I syfte att förenkla tullförfarandet i samband med datoriseringen har jag funnit det lämpligt att utforma systemet så att fattat meddelas i den det taxeringsbeslut som tullmyndigheten tullräkning där för varan fastställd tull m.m. tas upp. Tulltaxeringen anses därmed meddelad den dag tullräkningen sänds ut. Med en ordning av detta slag bortfaller utsändande av ca 2 milj. tullsedlar per år. En inte oväsentlig besparing bör uppnås härmed. Varje tullräkning kan avse flera tulltaxeringsbeslut.

Det bör nämnas att den dag då anmälan till införsel eller förtullning görs, s.k. taxebestämmande dag, självklart blir avgörande för vilka tullsatser och bestämmelser som skall tillämpas för varorna.

Med tullsedeln och tullräkningen sammantagna får den tullskyl-

att bedöma riktigheten i diga idag de uppgifter som behövs för

myndighetens tulltaxering och för att betala på varan belöpande tull m.m. När tullräkningen även kommer att innehålla underrättelse om tulltaxeringsbeslutet mäste den innehålla tillräckligt med uppgifter så att den tullskyldige kan ta sin

rätt till vara. Åtskilliga av de uppgifter som nu ingår i

tullsedeln mäste därför helt naturligt komma att ingå i den nya tullräkningen. I huvudsak följande uppgifter kan antas behöva inga i tullräkningen.

1. Uppgift om det eller de belopp som för varan skall betalas i tull eller annan avgift eller - i förekommande fall uppgift om att någon sådan avgift inte skall utgâ.

2. Uppgift om att myndigheten har avvikit från lämnad deklaration eller anmälan och anledningen till avvikelsen.

3. Erinran om att beslutet kan omprövas av myndigheten och förutsättningarna för detta.

4. Upplysning om vad den tullskyldige skall göra om han vill överklaga beslutet.

5. Andra uppgifter av betydelse för den tullskyldige och hans möjligheter att ta till vara sin rätt.

Tullräkningen skall utfärdas i läsbar form. Uppgift eller upplysning får dock anges i kodad form. Generaltullstyrelsen bör utreda om och under vilka förutsättningar tullräkningar framdeles kan överföras till företagen i elektronisk form.

För att tullsedeln och tullräkningen skall kunna föras samman behöver främst tullordningen ändras.

3.5 Tullupplagens deltagande i tullförfarandet m.m.

Den tullprocedur vid import som infördes 1974 innebar att tullverkets befattning med godsvârden upphörde. I stället infördes godsvârd i privat regi. Tullverket ger enskilda företag tillstånd att inrätta tullupplag. Vid sädana får oförtullade varor förvaras under högst 30 dagar i avvaktan på att de förtullas eller tullklareras på annat sätt. Tillståndet innebär att företaget får bedriva godsvârdverksamhet under tullverkets överinseende. Företaget svarar för att en oförtullad vara inte lämnas ut utan att tullklarering ägt rum. För att kunna redovisa godsrörelser och gods i lager för tullverket är tullupplagen skyldiga att hålla en noggrann godsredovisning.

F.n. har ca 300 företag tillstånd att inrätta tullupplag. Om tullupplag m.m. finns föreskrifter i tullagen och i tullförordningen samt i tullverkets verkställighetsföreskrifter.

Efter tullreformen 1974 fick tullverket också möjlighet att överlämna till företag som innehar tullupplag att utföra den kontroll som annars ankommer pâ tullmyndigheten i samband med att bl.a. vara läggs upp pâ upplaget eller skall tas om hand av hemtagare. Med stöd av bestämmelserna i 54 § tullagen kan tullverket ge tullupplag rätt att medge hemtagning av varor.

Uppdraget begränsas i regel genom att vissa varuslag utesluts. Uppdraget förbinds med de villkor som tullverket anser behövs.

Innebörden av denna ordning är att tullupplagshavare ges i uppdrag att utföra sådan förvaltningsuppgift som innefattar myndighetsutövning. Flertalet av de ca 300 tullupplagen har även rätt att medge hemtagning av upplagda varor. Uppskattningsvis 75 % av all utlämning av gods - dvs. ca 1,5 milj. sändningar per år - kontrolleras av tullupplagshavare.

I prop. 1986/87:166 med förslag till ny tullagstiftning behandlades systemet med privat godsvârd och tullupplagshavares rätt att besluta om utlämning av gods. Föredraganden var, trots betänkligheter anförda i bl.a. generaltullstyrelsens remissyttrande, inte beredd att föreslå någon ändring i lagstiftningen som begränsade utlämningsrätten.

I TDU s förstudie behandlades tullupplagens roll. En viktig förutsättning för utformningen och avgränsningen av TDS lades fast i och med TDU:s ställningstagande att tullupplagen även fortsättningsvis självständigt skulle kunna fatta beslut om utlämning av upplagt gods. Tullupplagen skulle utföra en noggrann godsregistrering och godsredovisning och stå under tillsyn. Tullverket skulle upphöra att föra en tullmyndighets motsvarande godsredovisning för sändningar som passerar tullupplag. Denna inriktning av TDU:s arbete mötte ingen erinran från statsmakternas sida (prop. 1987/88 100 bil. 9, SkU 42, rskr. 369).

Tullupplagen fyller uppenbarligen en viktig roll för att den svenska tullproceduren vid import skall fungera väl. Ordningen med att uppdra åt företag att fullgöra uppgifter av myndighetskaraktär (godsvârd, utlämning, godsredovisning) har visat sig lämplig på detta område. Jag utgår därför från att grunddragen i denna ordning skall gälla även framdeles. Jag förordar också att tullupplagen bör ges ytterligare uppgifter.

När en hemtagningsanmälan har mottagits av tullupplag med utlämningsrätt bör den anses som mottagen av tullverket. Under en dag mottagna anmälningar skall av tullupplagshavaren lämnas till tullverket senast följande dag. Overföring av uppgifterna skall enligt min mening göras i elektronisk form till tulldatasystemet. Detta skall vara ett villkor för att tullupplag skall kunna få tillstånd att självt medge utlämning av gods. Tullverket bör dock i vissa fall kunna ge tillstånd exempelvis till små upplag att medge utlämning utan att uppgifterna till tullverket behöver överföras i elektronisk form.

Tullupplag drivs ofta av speditionsföretag som utför olika uppdrag åt varuägaren. Häri kan ingå att lämna hemtagningsanmälan till sitt eget upplag. I vart fall de större speditionsföretagen och upplagshavarna använder ADB-stöd för att utforma anmälan. I dessa fall bör det inte vara några större svårigheter att också överföra uppgifterna i elektronisk form till tullverket.

Det har gjorts gällande att särskilda svårigheter i vissa fall skulle kunna föreligga för s.k. speditörsoberoende tullupplag

att överföra uppgifter i elektronisk form till tullverket. Skälet härtill skulle vara att upplaget eller något närstående företag inte utformar en anmälan till införsel utan får en sådan presenterad för sig av varuägaren eller dennes ombud. Några uppgifter om importören och sändningen skulle därmed inte finnas i upplagets datasystem. Tullupplaget skulle därför behöva registrera uppgifterna innan de överförs till tullverket. Detta - skulle vid sidan av själva dataöverföringen medföra vissa kostnader.

Min mening är att det inte finns skäl att i fråga om skyldigheten att överföra uppgifter i elektronisk form göra åtskillnad på tullupplag efter vilken affärsinriktning de valt. Det viktiga är att upplaget efter ansökan på vissa villkor fått tillstånd att utföra den myndighetsfunktion det innebär att besluta om utlämning av gods. För små tullupplag bör - som nämnts - finnas möjlighet att få dispens från villkoret att överföra uppgifter i elektronisk form. Dispens bör dock inte kunna komma i fråga för stora upplag i hamnar eller vid flygplatser. Den ordning som jag förordar skiljer sig från dagens förhållande endast däri att upplaget till tullverket överlämnar mottagna uppgifter i elektronisk form i stället för att som nu vidarebefordra mottagna blanketter.

När tullupplaget överför uppgifter elektroniskt till tullverket är det uppgifter som avser det ärende som upplaget har hanterat. Upplagets ansvar innefattar att överföra mottagna uppgifter korrekt. Tullupplaget har självfallet inte något ansvar för hur dessa uppgifter senare används av någon annan, t.ex. för att utforma en elektronisk tulldeklaration.

I detta sammanhang kan upplysas om att tullupplag med eller utan utlämningsrätt i elektronisk form kan ställa fråga till TDS om ett ärendes status och få svar i elektronisk form. Detta kan vara av intresse när upplaget önskar få bekräftelse pâ att gods genom varuägarens eller dennes ombuds försorg anmälts till behövlig tullklarering. Denna möjlighet kan även användas av t.ex. speditör, transportör eller godsterminal som önskar förvissa sig om att uppgiftsskyldighet fullgjorts före utförsel.

Senast när utlämning medges skall tullupplaget åsätta sändningen ett tullid. Tullverket tilldelar upplaget en serie av tullid att användas för detta ändamål. Det tullid som åsatts sändningen skall användas för att identifiera denna i det tulldatameddelande där uppgifterna överförs till tullverket. Om sändningar av importören eller annan åsatts ett tullid ur serie som tullverket tilldelat vederbörande kan även sådant tullid användas.

Den som vill lägga upp en vara på ett tullupplag skall lämna en skriftlig anmälan om detta till upplagets tillsynsmyndighet. Anmälan lämnas normalt genom förmedling av upplagshavaren. Anmälningshandlingen utgörs i regel av den lastdeklaration som transportmedlet medför. Upplagshavaren bekräftar på lastdeklarationen att varorna lagts upp. Varan anses upplagd när den tagits in på tullupplagsområdet och upplagshavaren mottagit lastdeklaration. Detta innebär att tillsynsmyndigheten inte bekräftar eller godkänner uppläggningen. Anmälnings-

skyldigheten gentemot tullverket fullgörs således efter det att varan lagts upp på tullupplaget. De avvikelser mellan varusändning och lastdeklaration som tullupplagshavaren upptäcker vid uppläggning eller utlämning skall anmälas till tullverket.

I och med att ansvaret för godsregistrering och godsredovisning för gods som passerar tullupplag helt övergår på upplaget - - och således inte längre parallellt utförs av tullverket framstår det inte som självklart att vidhålla kravet att anmälan om uppläggning och avvikelserapportering skall lämnas till tullverket. De tydligare krav på upplagens godsregistrering och godsredovisning som tullverket bör resa, när hela godsredovisningsansvaret för gods som passerar tullupplag kommer att vila på upplagen, borde i och för sig ge tillräcklig säkerhet för att gods oförtullat inte kommer ut i den fria rörelsen. Anmälningshandlingarna skulle därför i stället i ordnad form kunna förvaras på tullupplaget.

Felaktigheter uppstår emellertid vid uppräkning av gods. Bestämmelsen om bekräftelse innebär därför en viss press på upplagshavaren. Vid övergången till ett nytt godsredovisningssystem på tullupplagen bör därför, enligt min mening, anmälningsskyldigheten kvarstå. När den nya redovisningen visat sig fungera tillfredsställande kan övervägas om inte bestämmelsen kan tas bort. Det bör dock påpekas att när en sändning läggs upp efter transitering skall lastdeklarationen i form av blad 4 i enhetsdokumentet med uppläggningsbekräftelse tillsammans med blad 5 (ankomstattesten) lämnas till tillsynsmyndigheten för åtgärd.

På tullupplag får gods vara upplagt i högst 30 dagar. På transitlager, vilka i regel drivs av företag som i angränsande lokal också driver får vara upplagt i tullupplag, gods däremot högst tvâ år. F.n. får transitlagerhavare inte medge utlämning av gods som anmäls till hemtagning. Sådana beslut fattas nu av tullverket.

Det kan ifrågasättas om transitlager behövs och om inte tiden för förvaring på tullupplag i stället kan utsträckas. Erfarenheten visar emellertid att det ur kontrollsynpunkt är fördelaktigt att hålla isär lángtidsgodset från genomloppsgodset. Transitlagerformen bör därför finnas kvar.

De flesta transitlager innehas av tullupplagshavare och uppläggningen på transitlager sker oftast direkt från tullupplag. Enligt min mening är det lämpligt att även ge transitlagerhavaren tillstånd själv utföra och ansvara för bokföring av transitlagerrörelsen. Vid uppläggning på transitlager bör uppläggningsanmälan ligga till grund för uppläggningen. I likhet med vad som förordats i det föregående skall anmälan överlämnas till tullverket.

För transitlagerhavare bör gälla i huvudsak samma krav på godsregistrering och godsredovisning som skall gälla för tullupplagen. Tullverkets kontroll bör också kunna ske på motsvarande sätt.

Transitlagerhavare kan f.n. inte medges att besluta om

utlämning av gods mot hemtagningsanmälan. Något sakligt skäl till varför inte transitlagerhavare skulle kunna ges denna befogenhet är svårt att finna. Jag föreslår därför att transitlagerhavare skall kunna ges tillstånd att medge utlämning av varor. För att detta skall vara möjligt behöver 54 § tullagen kompletteras. Det kan nämnas att transitlager som form för förvaring av oförtullade varor nämns i tullförordningen men f.n. inte i tullagen. Transitlagerhavare som får medge utlämning av varor skall pâ samma sätt som tullupplagshavare överföra uppgifter i elektronisk form till tullverket.

När här förordad ändring vidtas bör övervägas om sättet att beräkna avgift till tullverket för transitlagerverksamhet bör ändras. F.n. utgår en avgift för varje tillfälle då en vara tas ut. I stället kan, liksom för tullupplagen, användas en fast årsavgift.

TDU har utformat förslag till regler för godsredovisning och godsregistrering samt kontrollmetoder som bör gälla för bl.a. tullupplag och transitlager. Dessa förutsätter att tullordningen ändras på åtskilliga punkter. Eftersom tullupplags- och transitlagerhavare åläggs att utföra godsredovisning m.m. som kan gå utöver vad som krävs för deras egen kontroll av godset bör föreskrifterna dock ha stöd i lag. Samma sak gäller skyldigheten att överföra uppgifter till tullverket i elektronisk form.

4 Transportsättsanpassning

Mycket stora volymer import- och exportgods transporteras med järnväg och flyg. I syfte att klarlägga om nâgra särskilda anpassningar i förhållande till normalförfa- randet behövs för gods som transporteras med järnväg och flyg har TDU utfört studier av förutsättningarna för dessa transportsätt. Viktigare resultat av dessa studier presenteras i det följande. Beredningen av motsvarande frågor för postbefordran har ännu inte avslutats.

4.1 Flygfrakt

I större omfattning förekommer flygfrakt av import- och exportsändningar vid Arlanda och Landvetter samt i mindre omfattning vid Sturup och Bulltofta. Kännetecknande för flygfrakt är de höga kraven pâ snabb godshantering före och efter flygtransporten och den koncentration i tiden som finns för ankomster och avgångar. Dessa sker f.ö. ofta på natten. Inom ramen för rimliga kontrollmöjligheter bör tullverket självfallet medverka till ett snabbt godsflöde.

För att främja ett snabbt godsflöde i samband med export har övervägts olika möjligheter att låta godsterminaler utföra arbetsuppgifter som annars ankommer på tullmyndighet. De förslag som i det föregående lämnats bl.a. om tullklarering vid export (avsnitt 2.1) och om möjlighet att lämna exportuppgifter i efterhand (avsnitt 2.3.3) bör göra det möjligt att utforma lämpliga lösningar med beaktande av de särskilda förutsättningar som gäller för avgående flygfrakt. I sammanhanget kan nämnas att generaltullstyrelsen avser besluta om

försöksverksamhet med denna inriktning på Arlanda. Det kan finnas skäl att pröva sådana lösningar även i andra exportflöden än flygfrakt. Mot bakgrund av de olika möjligheter till förenklade förfaranden som också föreslås synes något egentligt behov f.n. inte finnas av att i samband med export kunna få tullklareringsätgärd utförd innan godset anlänt till vid flygplatsen, s.k. förklarering av godsterminal exportgods.

Även i samband med import behöver proceduren medge snabb tullklarering av flygfrakt. Det förslag som lämnats (avsnitt 3.1.3) om vidgning av den krets som fär använda stegvis förtullning bör kunna medverka till detta, bl.a. i fråga om s.k. kurir- eller expressgods och varusändningar som levereras fritt förtullat.

I avsnitt 1.4 om elektroniskt besked om tullklareringsâtgärd erinras om grundtanken att varan skall finnas tillgänglig för ev. kontroll när en tullklareringsåtgärd utförs. Exempel på en sådan situation angavs vara när gods befinner sig inom tullklareringsområde. Det viktiga är att godset inte kan förändras med anledning av hur tullklareringen utfaller. Under den tid som ett flygplan befinner sig i luften finns små förutsättningar för någon att påverka godset. Jag föreslår därför att tullklareringsåtgärd fâr ske av flygfraktförsändelse vid införsel efter det att flygplanet har startat och är svensk bestämmelseort, s.k. förklarering av på väg till-en Om tidsmässiga eller andra krav föranleder det kan importgods. denna möjlighet även prövas för viss fartygsfrakt.

Det identifieringsbegrepp som används i flygfraktssammanhang är flygfraktsedelsnumret (AWB-nummer). Detta nummer återfinns som godsmärkning i enhetsdokumentet. För att vara enkelt sökbart bör AWB-numret även anges i ett fält för referensnummer i det elektroniska tulldatameddelandet. Utformningen av TDS sker med denna inriktning.

Mer detaljerade uppgifter om förutsättningar för import och export med flyg belyses i en rapport som utformats inom TDU.

4.2 Järnvägsfrakt

När gods ankommer till landet med järnväg svarar statens för godsvård och godsredovisning. SJ har vidare rätt järnvägar att besluta av gods. Innebörden av detta är att om utlämning SJ har i huvudsak samma ställning som ett tullupplag med SJ är också enligt 73 § tullagen skyldig att utlämningsrätt. medverka i kontrollverksamhet i samband med import och export.

När TDS införs bör det vara en skyldighet för SJ att - utom i undantagsfall - lämna uppgifter till tullverket i elektronisk form. Detta kan behöva föreskrivas i lag. SJ bör överföra uppgifter till tullverket i elektronisk form på samma tekniska sätt som andra företag.

SJ hanterar nästan uteslutande vagnslaster. En eller flera vagnar motsvarar därför en sändning. För att underlätta fysisk kontroll behöver ett samband finnas mellan tullid som avser

sändning och vagnsnumret. Det är även önskvärt att en sändning kan sökas fram med hjälp av vagnsnumret om tullid är okänt. I SJ:s fraktdatasystem finns översättningar mellan vagnsnummer och fraktsedelsnummer. Både tullverket och SJ har därför behov av att vagnsnumret är ett enkelt sökbart i TDS. Detta begrepp kan åstadkommas genom att vagnsnummer anges i ett fält för referensnummer. Med hänsyn till att vagnarna rullar fram och tillbaka över gränserna flera gånger inom korta tidsrymder behöver vagnsnumret kompletteras med en tidsangivelse. Utformningen av TDS sker med denna inriktning.

SJ:s utförs i ett datoriserat godsredovisning system och på sådant sätt att det bedöms ge tillfredsställande säkerhet även för tullverket. Det har ifrågasätts om tullid inte bör âsättas vagn som transiteras till tullupplag eller bestämmelsestation. Någon motsvarande ordning finns inte för t.ex. lastbilsburet gods. Gränsövergängsattesten registreras således inte. SJ bör även i fortsättningen ha ansvar för transiteringen och ha samma skyldighet som i dag att förvara godset så snart befordran upphör och godset inte läggs upp pâ tullupplag. Enligt min mening bör därför transiteringen inte âsättas något tullid och registreras i TDS. Kontrollfrâgan, särskilt vad gäller samlastningsvagnar till speditörer, bör dock studeras vidare.

I fråga om import bör förfarandet vara att SJ anmäler gods till hemtagning och beslutar att godset får lämnas ut om hinder för utlämning inte i införselanföreligger. Uppgifterna mälan inkl. utlämningsmedgivandet överförs till TDS senast dagen efter det att utlämningsmedgivandet lämnades. Om SJ inte får besluta om utlämning kan SJ - på sätt som allmänt i anges avsnitt 1.4 - i elektronisk form lämna uppgifter för en tullklareringsâtgärd (här beslut om utlämning) och i elektronisk form få besked om resultatet härav.

Importören eller dennes ombud kan givetvis själv anmäla sändning till direktförtullning eller till hos hemtagning tullverket. Utlämningsmedgivandet lämnas då av importören eller ombudet till SJ. Vid behov kan SJ liksom andra i TDS fråga om ärendes status.

I fråga om export bör förfarandet vara att exportören eller SJ i elektronisk form lämnar en med tullid försedd utförselanmälan till tullverket. För att inte oklarheter om tullid skall uppkomma skall möjlighet inte finnas för exportören att lämna utförselanmälan pâ papper till tullmyndighet. Uppgifterna lämnas i stället till SJ som överför dem elektroniskt till TDS. Tullid kommer då också att automatiskt till anknytas fraktsedelsnummer m.m.

I fråga om gods som samlastas fullgörs i regel anmälnings- och uppgiftsskyldigheten gentemot tullverket av speditören. Samlastad vagn tilldelas av SJ tullid och anmäls till TDS. Därvid anges tullid för de sändningar som samlastats i vagnen.

Ev. fysisk kontroll av exportgods med järnväg skall kunna ske på avsändnings- eller utförselorten om denna ort är tullplats. När SJ i elektronisk form eller pâ annat sätt lämnar uppgift om tullid och utförselort innebär detta att fraktavtal har träffats och SJ har godsansvaret samt att utförsel är före-

stående. Resultatet av den maskinella granskningen i TDS överförs då till utförseltullanstalten. Ärendet handläggs av pä sätt som beskrivits i avtulltjänsteman på tullanstalten snitt 1.1 och 2.1. När granskningen är klar lämnas SJ besked

om numren som skall kontrolleras. SJ meddelar då

pâ de vagnar var och när vagnarna finns tillgängliga för kontroll. Ovriga kan föras ut. Efter utförd kontroll lämnas SJ besked om vagnar övriga vagnar.

I avsnitt 2.2 och 2.3.3 föreslås att godkända avsändare och andra med särskilt tillstånd från tullverket skall fâ företag lämna exportuppgifter i efterhand. Före utförsel skall dock någon form av förhandsanmälan göras. Denna ordning förutsätts gälla gods som inte vidläds av utförselregleringar. Något principiellt hinder mot att SJ ges tillstånd av dessa slag inte. Jag förutsätter att SJ och tullverket kan nå föreligger fram till en överenskommelse som gör att SJ kan få lämna för huvuddelen av exportgodset i efterhand exportuppgifter samtidigt som en rimlig kontrollnivâ kan upprätthâllas.

TDU har övervägt om det är möjligt att slopa den ställning som som SJ har. Ur tullsynpunkt föreligger inget hintullskyldig der för att slopa denna tullskyldighet som endast har praktisk för den lilla andel som direktförtullas av betydelse av godset SJ. SJ:s är att företaget till följd av innehållet i bedömning internationella överenskommelser om järnvägsbefordran av gods även i fortsättningen bör vara tullskyldig. Jag är mot denna inte beredd att föreslå att SJ:s tullskyldighet skall bakgrund upphöra.

förfarandet vid in- och I tullförfattningarna regleras utförsel av varor med järnväg särskilt. De procedur- och begreppsändringar som vidtas i de allmänna bestämmelserna behöver fullföljas i de författningsdelar som särskilt därför berör SJ. Även föreskrifter om gränstullsamarbetet mellan Sverige och Norge berörs av förändringarna. Författningsöversynen bör ske i kontakt med SJ då detta verks föreskrifter behöver anpassas till det nya förfarandet m.m.

Mer detaljerade uppgifter om förfarandet vid import och export med järnväg belyses i en rapport som utformats inom TDU.

5 Avslutning

TDS håller nu på att utformas för att kunna lämna maskinellt och automatiserat stöd till bl.a. de tullprocedurer som beskrivits i det Detta innebär att systemet redan nu föregående. utformas för att arbeta enligt en ordning som ännu inte är beslutad av statsmakterna. Flertalet förslag till ändringar dock främst preciseringar av de förslag till procedurutgör ändringar som redovisades i förstudien och som regeringen ställt sig bakom eller inte haft något att erinra emot.

Den tidsvinst som görs genom att systemutvecklingen bedrivs med författningsarbete kan - i vart fall i fråga om parallellt sådana bestämmelser som skall ingå i lag - bedömas uppgâ till ett âr. Till saken hör också att det är först när arbetet med systemutveckling och teknisk arkitektur drivits ganska långt

som det är möjligt att i detalj se den ömsesidiga påverkan mellan teknik och förfarande. Om statsmakterna inte beslutar om författningsändringar i huvudsaklig överensstämmelse med föreliggande förslag innebär detta självfallet att mer eller mindre genomgripande omkonstruktionsarbete måste utföras. Detta medför ökade kostnader och förlorad tid.

Vissa av de förändringar som jag föreslår förutsätter att tullagen ändras, medan andra förutsätter att tullförordningen ändras. Med stöd av föreskrift i lag eller förordning har generaltullstyrelsen bemyndigats att meddela föreskrifter som eljest ankommer på regeringen. Vid sidan av verkställighetsföreskrifter får därför generaltullstyrelsen utfärda en rad bestämmelser. Dessa bestämmelser behöver ändras på åtskilliga punkter. Ett ändrat beteende hos företag uppnås dock inte enbart i och med att en bestämmelse ändras. För att åstadkomma anpassning från företagens sida kan i en del fall behövas en intensiv informationsverksamhet om de nya möjligheter som öppnas.

Vid beredningen i TDU av här aktuella har procedurändringar företrädare för näringslivets organisationer särskilt betonat vikten av att olika former av förenklade förfaranden av de slag som här föreslås kan användas så att uppgiftslämnande och tullkontroll inte onödigtvis stör godsflödet. Företrädare för generaltullstyrelsen och övriga berörda myndigheter har samtidigt betonat att grundläggande kontrollmöjligheter måste finnas för att kunna upprätthålla en acceptabel nivå på efterlevnaden av gällande in- och utförselbestämmelser och för att så långt möjligt få en likformig och rättvis beskattning. Enligt min mening motsvarar de föreslagna procedurerna dessa krav och erbjuder till möjligheter praktiska utformningar som kan tillgodose de olika intressen som kan finnas.

När de av mig föreslagna ändringarna omsätts i praktiken är det väsentligt att det samråd som jag kontinuerligt haft med företrädare för uppgiftslämnarna fortsätter.

Flera tusen tulltjänstemän vid inemot hundratalet tullanstalter skall arbeta med TDS. Utvecklingen av de olika systemen blir färdig vid olika tidpunkter, teknisk installeutrustning ras vid tullanstalt efter tullanstalt och berörda tulltjänstemän skall utbildas innan systemen kan tas i drift. Med hänsyn till organisationens storlek och förändringarnas delvis genomgripande karaktär är det inte praktiskt möjligt att införa alla vid förändringar en och samma tidpunkt. Introduktionen av TDS kommer därför att ske över en flerårsperiod. Under denna kommer de tekniska och procedurmässiga förutsättningarna att skifta mellan olika tullanstalter. Detta kan behöva för påverka tidpunkterna när procedurändringar bör träda i kraft.

En del av de procedurändringar jag föreslagit kan genomföras tämligen omgående och är inte beroende av att TDS är installerat. Detta bl.a. gäller i väsentliga avseenden förfaranden vid transitering samt godkända mottagare och avsändare m.fl., tullklarering vid utförsel, vidgning av hemtagarkretsen, ny blankett för hemtagningsanmälan, tulldeklaration sammanslagen och tullräkning samt utlämningsrätt för transitlagerhavare.

När det däremot gäiier b1.a. det stegvisa förtuiiningsförfaskyidighet för tuiiuppiag m.f1. att randet, iöpande iniämning, i eiektronisk form mäste tidpunkter för iämna uppgifter ikraftträdande tiii tuiiverkets tekbestämmeisernas avpassas niska att tuiiexpeditioner ta emot förutsättningar pâ oiika och hantera Det kan inte utesiutas att under en uppgifter. äidre och nyare procedurer behöver tiiiämpas övergângstid paraiieiit. För att göra introduktionen av nya förfaranden bör och förordningar rymma bemyndiganden tiii smidig iagar resp. generaituiistyreisen att sätta de nya regeringen i kraft vid de tidpunkter som är tekniskt och bestämmeiserna för berörda Ytteriigare belysning av praktiskt möjiigt parter. dessa kommer att av sitt frågor ges i TDU:s siutredovisning uppdrag i juni 1989.

Mot bakgrund av vad som anförts hemstäiler jag att regeringen

vidtar som behövs för att tuiiförfaranden regierade åtgärder skaii kunna utformas i eniighet med de i iag och förordning vad som föresiâs. Vidare hemstäiier jag att regeringen uppdrar

att i eniighet med vad som föresiâs åt generaituiistyreisen besluta som faiier inom dess om de författningsändringar

kompetensomrâde.

Detta ärende har behandiats av TDU:s sakkunniga och referens-

samt i besiutsgruppen. De synpunkter som därvid personer som förts vid resp. anmäits har fogats tiii det protokoii sammanträde. Anmäida bifogas (biiaga 1-4). Generaisynpunkter kommer dock att redovisas i en skrituiistyreisens synpunkter veise som verket stäiier direkt tiii regeringen.

Sven Moberg

Åke Hjaimarsson

Kopia tiii

generaituiistyreisen TDL-utredningen (Fi 1988:11)

211 BHaga 1

Zââfgáfâg

FÖRETAGENS UPPGIFTSLÄMNARDELEGATION “ i

Tulldatautredningen Finansdepartementet l 0 3 3 0 STOCKHOLM

Stockholm Vårt Dnr 1989-03-13 M79/88 (slutligt)

Utkast till en skrivelse till regeringen om en förändring av tullprocedurer i samband med datorisering av export- och importrutinerna, m m

Företagens Uppgiftslämnardelegation (FUD) har i särskild ordning åtagit sig att behandla arbetet i tulldatautredningen (TDU) som ett samråd enligt bestämmelserna i förordningen (1982:668) om statliga myndigheters inhämtande av uppgifter från näringsidkare och kommuner. FUDS verkställande direktör ingår för detta ändamål i TDUs referensgrupp.

FUD har erhållit det rubricerade utkastet. FUD som enligt sina stadgar för uppgiftslämnarnas anräkning svarar för ovan nämnd förordning får anföra att det i huvudsak inte finns något att erinra mot de förslag till förenklingar för uppgiftslämnarna utkastet innehåller. FUD får särskilt framhålla att de synpunkter FUD förtifram under arbetets gång väl får anses tillgodosedda i utkastet. Vår stadgeenliga uppgift är nämligen också att tillse att informationsförsörjningen i samhället tryggas utan att onödigtvis belasta företagen.

När de förenklingar, som den föreslagna procedurskrivelsen innehåller, omsätts i praktiken är det enligt FUD:s mening viktigt med ett fortsatt samråd enligt SFS 1982:668 mellan GTS och FUD.

Det är FUDs uppfattning att skrivelsen till regeringen också bör innehålla ett krav på regeringen att fortlöpande följa utvecklingen inom EG och om möjligt sluta relevanta avtal med gemenskapen i syfte att nå de ytterligare förenklingar EG planerar.

Pool/ST, FUD9069 Postadress: Besöksadress: Telefon: Mobil: Bankgiro: 103 30 STOCKHOLM Blasieholmsgatan 2 C 08/ 762 70 90 010/71 08 01 994-3085

FÖRETAGENS UPPGIFTSLÃMARDELEGATION

Beslut om denna skrivelse har 890313 fattas av delegationens styrelse. Med vänlig hälsning FÖRETAGENS UPPGIFTSLÄMNARDELEGATION

Är

Nils Ho jell Mühlenbock

Pool/ST, FUD9069

Grossistförbundet SVENSK HANDEL 2 Bilaga Sveriges Industriförbund

Tulldatautredningen Att. Åke Hjalmarsson

Finansdepartementet 103 33 STOCKHOLM

Betr importfrågor i TDU:s procedurskrivelse.

Undertecknade, av Grossistförbundet SVENSK ?HANDEL resp. av Industriförbundet utsedda ledamöter av

TDU:s referensgrupp, får härmed framföra följande synpunkter på avsnittet 3.3 i rubricerade skrivelse.

Mot bakgrund av att man ännu inte kan få en klar hel-

hetsbild av importsystemet i TDS anser vi det olyckligt att man redan nu söker lägga fast vissa viktiga detaljregler utan att kunna överblicka helheten. Både förslaget till löpande och till en inlämning fjortondagarsfrist för inlämning av tulldeklarationer har mött kraftig kritik från företag med erfa-

stor

renhet av praktiskt tullarbete. Sannolikt kommer det

att föreligga ett stort behov

av°förenk1ade{förfaran-

den även på importsidan för att TDS skall fungera på ett både för tullverket och tillfredsstälföretagen lande sätt. Vi ser det som angeläget att man inte på ett för tidigt stadium binder sig för procedurregler, som man sedan kan tvingas frångå av på grund att teorierna inte går att applicera på verkligheten.

Med hänvisning till vad som ovan anförs vill vi före-

slå att berörda avsnitt utgår ur procedurskrivelsen och att TDU återkommer till dessa när de kunfrågor nat sättas in i sitt sammanhang. I fall bör varje remissbehandling ha skett av den kommande AKS Import innan slutlig ställning tas till detaljföreskrifter av förevarande slag.

Stockholm den 20 mars 1989

Carin Lind

214 3

5-7444; 734g Ã/?UÃÃ/ Bilaga

57/97

1989-03-28

Tulldatautredningen Finansdepartementet 103 33 STOCKHOLM

Undertecknade organisationer, Svenska Hamnförbundet och Sveriges Redareförening, får anföra följande vad avser skrivelsen Förändring av tullprocedurer i samband med datorisering av export- och importrutiner m m.

Vi finner de förslag vad gäller tulldeklarationsförfarandet i tulldata- (TDS) väl genomtänkta och välmotiverade. Däremot kan vi inte systemet instämma i de förslag som gäller tullupplagens roll i det skisserade systemet.

I förslaget har man lagt ansvaret för godsregistrering och godsredovisning på tullupplagen, men registrering och redovisning sker inte i TDS utan i respektive tullupplags egna system. Detta medför att tullverket inte erhåller ett direkt och automatiskt samband mellan infört gods och avgivna tulldeklarationer. Istället har man ålagt tullupplagen att .L sin interna redovisning notera tullid-nummer för Detta innebär att tullverket får gå till de olika varje sändning. tullupplagen och i deras redovisning kontrollera att tullid utsatts för alla sändningar och dessutom kontrollera att dessa tullid verkligen existerar och inte är påhittade av tullupplaget för att få redovisningen att stämma. Vi anser att man bör söka en annan lösning pâ detta problem och återkommer längre fram i skrivelsen med ett alternativ som enligt vår uppfattning löser detta och även andra problem som uppstår om de av utredningsmannen givna förslagen vad gäller tullupplagen inte ändras.

Enligt tullagen måste gods som inte omedelbart tullklareras på annat sätt läggas upp på tullupplag. Om ingen annan påtar sig uppgiften måste därför hamn, stuveri eller trafikföretag ansvara för tullupplag för att fartyg skall få lossa utrikes gods. Tullupplag bildade av denna orsak betecknas i det följande sk neutrala tullupplag.

För med utlämningsrätt, dvs rätt att efter mottagande av tullupplag hemtagningsanmälan lämna ut gods innan tullpersonal tullklarerat godset, gäller i dagens system att tullupplaget noterar att godset utlämnats och nästa dag överlämnar anmälan till tullverket. Tullupplaget gör inget mer vad avser hemtagningsanmälan. För dessa tulluppslag föreslås nu en väsentlig skärpning nämligen att senast dagen efter utlämningen

elektroniskt överföra uppgifterna i hemtagningsanmälan till TDS. Anledningen till detta krav torde vara att man befarar att en stor mängd steg l-anmälningar (=hemtagningsanmälningar) komer under lång tid fortsätta att lämnas på blankett. Detta medför ett stort registreringsarbete innebärande anskaffning av utrustning och personal åtminstone för den typ av tullupplag vi representerar, nämligen sk neutrala hamntullupplag. För att inte detta registreringsarbete skall belasta tullpersonal och verka i negativ riktning överför man det manuella arbetet till tullupplagen.

Denna uppfattning styrks bl a av att utredningsmannen under punkt 3.3 anger att det under lång tid kommer att finnas kvar registrering och handläggning av deklarationer som lämnas till tullverket på blankett. På vår begäran om dispens för sk neutrala hamntullupplag förelår nu utredningsmannen att (mycket) små upplag skall slippa överföra uppgifterna elektroniskt. Vi har framfört att alla sk neutrala tullupplag oavsett storlek borde få dispens.

Fördelarna med att överföra det manuella registreringsarbetet till tullupplagen bedömer man tydligen vara så stora att man därvid kan bortse från de negativa konsekvenser det medför. Man har tidigare framhållit att en stor fördel ur tullkontrollsynpunkt med TDS skulle vara de spärrar av olika slag som kan inläggas i systemet. Genom det nu föreslagna kravet på tullupplag med utlämningsrätt sätts dessa spärrar ur spel då det vid tidpunkten för godsets utlämning inte finns några uppgifter om sändningen i TDS utan dessa införs först dagen därefter. Istället har man tänkt tilldela tullupplagen skrivna spärrgj listor som kontrollmetod. Detta förslag innebär således att man ålägger tullupplagen att ha kvar samma manuella förfarande som idag och dessutom ålägger tullupplagen ett befarat stort registreringsarbete, allt i syfte att visa fördelar och inga nackdelar för tullverkets personal vid införande av TDS. Av lättförståeliga skäl kan vi inte acceptera ett sådant förfarande. På vad sätt berörd personal hos tullverket bedömmer de uteblivna automatiska kontrollmöjligheternai har vi inga möjligheter eller anledning att konrmentera.

I förslaget anges att en del av ändringarna är sådana som är nödvändiga för att tullverket och företagen skall kunna dra nytta av de möjligheter som datoriseringen erbjuder. Detta uttalande stänuner illa med vad som skulle gälla för tullupplagen med utlämningsrätt. Vi ifrågasätter därför varför man ålägger tullupplag med utlämningsrätt skyldighet att elektroniskt överföra uppgifter som skall ingå i en tulldeklaration till TDS men inte kräver elektroniskt uppgiftslämnande av importör eller exportör.

Beträffande godsregistrering och godsredovisning anges i TDUs delprojekt om tullupplag att kvaliteten på lastdeklarationer är dålig och att tullupplagshavarens skyldighet att: rapportera allt som avviker från det normala, tex saknat gods, svinn, bruten försegling, överlossning

och manko har för många varit så betungande att de inte orkat med den samt att tillsyningsmyndigheterna har inte alltid orkat kräva att tullupplagen fullgör sina rapporteringsskyldigheter.

Trots detta ställs hårdare krav på tullupplagen ifråga om godsregistrering och godsredovisning när TDS införs. Vi tror inte att lastdeklarationerna blir bättre därför att man inför ett tulldatasystem i Sverige. Följaktligen måste tullupplagen sätta in ännu mer resurser av olika slag för att i möjligaste mån kunna leva upp till de krav som ställs.

Som framgår av ovanstående medför införandet av TDS integ en enda fördel för tullupplagen utan endast nackdelar. Emedan våra muntligt och skriftligt anförda invändningar och förslag inte i större grad tillgodosetts eller andra lösningar prövats vill vi nu föreslå ett annat system för godsregistrering och godsredovisning.

I Danmark infördes 1987 ett godsregistreringssystem som om det i tillämpliga delar kopieras i Sverige enligt vår mening löser de flesta av de problem som ovan berörts samt dessutom ger fördelar för såväl tullverket som näringslivet. En kortfattad beskrivning av systemet ges nedan.

Det danska godsregistreringssystemet bygger på principen att alla varor som införs till tullområdet skall anges hos tullverket för godsregistrering snarast efter ankomsten. Det är expeditören dvs den som i egenskap av rederi, agent för rederi, skeppsmäklare, flyg, järnväg, post, åkeri, importör, speditör eller motsvarande ansvarar för varans införande till riket som avger godsdeklarationen tiI1 tullverked. Godsdeklarationen kan lämnas elektroniskt eller på blankett.

I godsdeklarationen skall bl a uppges expeditörens och varumottagarens namn, adress och registreringsnummer, transportmedlets namn eller nummer, vissa sändningsspecifika uppgifter såsom antal, märke, varuslag etc. Sedan godset registrerats varvid varje sändning får ett identitetsnummer får det efter tullverkets medgivande omedelbart transporteras till Varumottagaren. Undantag endast för importreglerade varor tex produkter som skall besiktigas av veterinär.

ovannämnda expeditör är ansvarig för tull och avgifter tills godset registrerats. Varumottagaren är ansvarig för tull och avgifter sedan godset registrerats på honom. Senast 10 vardagar efter godsregistreringen skall tulldeklaration avlämnas. Expeditören, varumottagaren och respektive ombud skall vara godkända av tullverket.

Tullverket kan företa kontroll av godset antingen vid godsregistreringstillfället eller hos varumottagaren.

I Sverige kunde godsuppgifterna registreras antingen i respektive lokala databas eller via mottagningsfunktionen i en central databas. Genom detta förfarande kan erhållas en automatisk redovisning och kontroll av att tulldeklaration avlämnas i rätt tid för varje införd sändning.

Ett i lämpliga delar likformigt system för export kan också byggas upp.

Med hänvisning till vad ovan anförts anhåller vi att förslaget vad avser tullupplagens roll i samband med tulldatasystemets införande omprövas. Härvid bör förutsättningslöst prövas om inte det danska godsregistreringssystemet ev något modifierat kan ersätta nuvarande svenska tullupplagssystem.

Svenska Hamnförbundet Sveriges Redareförening Avdelningen för branschfrågor

(7344,

.ä

e Tursten

Tulldatautredningen Finansdepartementet

103 33 STOCKHOLM

Sveriges Stuvareförbund vill trots att vi inte är remissinstans informera om att vi för våra medlemmars räkning helt instämmer i bifogad skrivelse från Svenska Hamnförbundet och Sveriges Redareförening ang.Förändring av tullprocedurer i samband med datorisering av export- och importrutiner m m.

Sveriges vareförbund

Claes Manánäs

219 Bilaga 4 SVENSKA TULLTJÄNSTEMANNAFÖRBUNDET VÄSTERLÅNGGATAN 54. 111 29 STOCKHOLM TELEFON 08 -14 44 65

?är

5%??

1989-03-21

Tulldatautredningen

Svenska Tulltjänstemannaförbundet (STF) lämnar härmed följande synpunkter på TDUs skrivelse till regeringen angående procedurfrågor i samband med datoriseringen av export- och importrutiner i tullverket

STF ställer sig tveksam till TDUs påstående att en förskjutning av tullarbetet till tullanstalter inne i landet går att påverka i någon större omfattning. Näringslivskoncentrationen i Sverige finns ju vid gränspasseringsorterna. Skulle emellertid transiteringarna öka till storstadsregionerna (Stockholm, Göteborg 0 s v) innebär inte detta att resurstillgången på personal är bättre här. TDUs slutsats är m a 0 mycket tveksam vad gäller tullverkets fördelar vid transitering direkt till bestämmelsetullanstalt.

STF tar avstånd från förslaget om snabbregistrering. Det finns flera skäl till detta ställningstagande. Först och främst är det den verklighet som finns ute på de olika tullplatserna. Där finns ingen tid avsatt efter

transpoit-

medlets avgång för efterregistrering. Antingen slutar personalen sitt arbetspass eller också fortsätter man till andra arbetsuppgifter. Detta skulle innebära att högar med snabbregistrerade blanketter växer utan att någon tar hand om dem. För att klara dessa högar måste registreringspersonal anställas och nya enahanda arbetsuppgifter skapas i tullorganisationen. Dessutom innebär snabbregistrering betydande dubbelarbete, något som TDU i andra sammanhang klart avvisat. STF förordar att en central registrering fortsätter vid statistiska sektionen vid GTS under en övergångsperiod. STF motsätter sig på det bestämdaste att exportuppgifter lämnas i efterhand. Detta förslag innebär stora svårigheter ur kontrollsynpunkt, att identifiera varusändningar som av en eller annan anledning måste undersökas, t ex efter tips eller misstanke om otillåten export. Det är en systemförändring att anmäla varor i efterhand som svensk och utländsk tullexpertis tar avstånd ifrån. Det innebär att misstänkta företag eller varupartier som tullen spärrat i tulldatasystemet inte kan fångas upp innan misstänkta smuggelvaror skingrats eller utförts från landet. Med andra ord väljer man att importera/exportera över tullupplag eller via speditörer är det fritt fram. Vilken effekt detta får för tullens narkotikajakt behövs ingen större fantasi för att inse. I hela Europa diskuteras hur den alltmer gränsöverskridande brottsligheten skall stoppas. Tulldatautredningen avhänder Sverige möjligheterna till sådant gränsskydd. Alla vet att dom stora narkotikapartierna och den mer avancerade smugglingen döljs i reguljärt import- och exportgods.

Däremot kan STF tänka sig att exportör får tillstånd att lämna förhandsanmälan och därefter vissa uppgifter i efterhand t ex som sker redan i dagsläget med “godkänd exportör.

STF vill redan nu påpeka den orättvisa kontrolleffekt som både direkt- och stegvis förtullning kommer att få beroende på vem som registrerar. TDUs spärrfunktion kommer endast att falla ut om tulltjänsteman registrerar förtullningen i TDS.

STF anser att valet av klareringsform efter steg 1 förtullning måste närmare utredas och inte som TDU föreslår införas utan begränsningar. Man bör avvakta vad kontrollstrategiutredningen inom Gts har att säga i frågan. STF anser att de bestämmelser som redan idag finns, tillgodoser alla seriösa företags möjlighet att förtulla enligt steg 1 och steg 2. Eftersom tullverket tog bort begränsningen av antalet importsändningar finns idag ingen volymmässig begränsning av att bli hemtagare. Kraven om ordnad bokföring och kreditgarantier måste enl. STF finnas kvar. Dels för att kunna utför Back office kontroller och dels så att konkurrenssnedheter mellan företagen inte uppstår. STF anser att med tanke på vad som ovan anförts bortfaller behovet för speditörer att bli steg l förtullare (hemtagare).

STF anser att kretsen av Godkända mottagare endast skall förbehållas större importföretag.

Avslutningsvis vill STF än en gång poängtera följande viktiga konstaterande. TDU föreslår ett datasystem där större delen av det kommersiella varuflödet går vid sidan av TDS kontrollsystem. Att man från början bygger ett datasystem med denna stora brist anser STF mycket negativt med tanke på den narkotikasmuggling och annan grövre brottslighet som bevisligen har skett och kommer att ske i det reguljära godsflödet. STF föreslår därför att det principbeslut som TDU beslutat, om tullupplagens utlämningsrätt omprövas. Om regeringen inte förordar detta måste en teknisk lösning på TDS spärrsystem vid tullupplagen lösas på ett tillfredsställande sätt.

STF ser det som anmärkningsvärt att projektet beslutat slutföra huvudstudien och inleda en kontstruktionsfas innan en konsekvensutredning belyst arbetsorganisation och arbetsmiljöaspekter för de lokala användarna.

Arbetet med tulldataystemet har hitintills bedrivits centralt. Det är nu viktigt att användarna d V s tulltjänstemännen på linjen får möjlighet att påverka och utveckla systemet.

SVENSKA TULL JÄNSTEMANNAFÖRBUNDET

E

Karl Gunn n ä !

221 Biiaga 4

TULLDATAUTREDNINGEN 1989-05-29 Dnr 72/89

Regeringen Finansdepartementet 103 33 Stockhoim

Förändring av tuiiprocedurer vid import och export av postförsändeiser

Med skriveise ti11 regeringen den 17 mars 1989 iämnade tu11datautredningen (TDU) försiag tili förändringar av tuiiprocedurerna som bör göras i samband med datoriseringen av exportoch importrutinerna. Efter det att beredningen av frågor sammanhängande med tulikiarering av postförsändeiser nu avs1utats överlämnar TDU härmed sina försiag i detta avseende.

1 Bakgrund

I fråga om postförsändeiser som ska11 förtuiias utför tu11tjänstemän tuiitaxeringen utan att ha iedning av en tu11dekiaration. Tuiitaxeringsbesiutet måste motiveras med angivande av statistiskt nummer och tu11värde m.m. Vidare måste tjänstemännen notera underiag för handeisstatistik. I förstudien föresiog TDU att denna officia1tu11taxering av postförsändeiser, dvs. brev och paket, skuiie siopas. TDU angav att vid detaijutformningen av rutinerna sku11e beaktas att privatpersoner ofta är avsändare och mottagare av postförsändeiser.

I prop. 1987/88:100 bil. 9 anförde föredraganden att han var beredd att biträda TDU:s försiag att officiaituiitaxeringen bör upphöra och att postverket jämstäiis med andra speditörer. Föredraganden uttaiade att de ekonomiska konsekvenserna bör uppmärksammas i det fortsatta arbetet iiksom kontro11en av privatimport med post. Skatteutskottet (SkU 1987/88:42) fann inte an1edning att göra någon kommentar i här aktuelit hänseende. Riksdagen biföll (rskr. 1987/88 369) utskottets hemstäiian.

Utveckiingen av procedurer, rutiner och system för TDS sker med förutsättningen att officiaituiitaxeringen av postförsändeiser i samband med import så långt möjiigt ska11 upphöra och ersättas med ett dekiarationsförfarande i huvudsak motsvarande vad som infördes 1974 för fiertaiet kommersieiia försändeiser och trafiksiag.

I det föijande beskrivs närmare de förfaranden vid import och export av postförsändeiser som eniigt min mening bör tiiiämpas och den ansvarsfördeining som bör gäiia melian tuiiverket och postverket.

2 Ansvarsfördelning mellan tullverket och postverket i fråga om import

2.1 Författningsreglering av importförfarandet

Enligt 110 § tullagen (1987:1065) fâr regeringen föreskriva hur varor skall anmälas till tullklarering när de införs med post. I 115 § ges sedan regeringen rätt att bemyndiga generaltullstyrelsen att meddela sådana föreskrifter. I 13 § anges att den tullskyldige skall lämna tulldeklaration men att regeringen kan föreskriva att uppgifter fâr lämnas pâ annat sätt. I 9 § tullförordningen (1987:1114) ges sedan generaltullstyrelsen rätt att föreskriva att tulldeklaration inte behöver lämnas om varan inte införs i handelssyfte eller för yrkesmässig användning eller det annars finns särskilda skäl. (Ett motsvarande normgivningsbemyndigande hade generaltullstyrelsen även enligt 1973 års tullag ) I 75 § anges vidare att generaltullstyrelsen efter samråd med posten får föreskriva hur förtullning och annan tullklarering skall tillgå för postförsändelser. Med stöd härav föreskrivs i 12 kap. tullordningen närmare hur postförsändelser skall hanteras i tullhänseende.

Av 9 § tullförordningen framgår således att huvudregeln är att deklarationsplikt gäller för kommersiella försändelser. Denna ordning tillämpades också i viss utsträckning i fråga om postförsändelser mellan åren 1974 och 1980. Försändelser över visst värde deklarerades då av den tullskyldige. Senare äterinförde dock generaltullstyrelsen helt officialtulltaxering. För att nu slopa officialtulltaxeringen för kommersiella postförsändelser behöver endast 12 kap. tullordningen ändras.

2.2 Kommersiell och privat import

I enlighet med förslaget i förstudien har TDU:s utgångspunkt varit att officialtulltaxeringen av alla postförsändelser om möjligt skall slopas. Under det fortsatta och fördjupade utredningsarbetet har emellertid framkommit att betydande svårigheter kan föreligga för postverket att lämna deklarationer för åtskilliga privatförsändelser eftersom uppgifter många gånger saknas om försändelsens innehåll eller värde. Jag är därför nu beredd att förorda att officialtulltaxeringen av privatförsän- delser får fortsätta tills vidare. Däremot bör officialtulltaxeringen av kommersiella postförsändelser upphöra.

Denna ordning anknyter helt till de intentioner regeringen gett uttryck för (prop. 1987/882100, bil 9) och de huvudregler som anges i 13 § tullagen och 9 § tullförordningen. Deklarationsplikt enligt föreskrifterna i tullförordningen skall således gälla för varor som införs i handelssyfte eller för yrkesmässig användning. Behov finns då att definiera de försändelser som skall deklareras pâ ett sådant sätt att definitionen enkelt och tillräckligt rättvisande kan användas i den masshantering det här är frågan om. Enligt min mening bör alla försändelser vilkas mottagarangivelse innehåller ett firmanamn ses som kommersiella försändelser som importeras i handelssyfte eller för yrkesmässig användning. Samma sak bör

gälla om det av annat skäl är uppenbart att försändelse importeras i handelssyfte eller för yrkesmässig användning.

Dessa försändelser skall därmed deklareras av importören eller ombud för denne.

Andra försändelser bör anses utgöra privatförsändelser. För dessa bör nuvarande ordning med officialtulltaxering av tulltjänstemän tillämpas.

En definition av kommersiella resp. privata importförsändelser i huvudsaklig överensstämmelse med vad jag nu angett bör av generaltullstyrelsen tas in i tullordningen.

2.3 Vissa värdegränser

F.n. gäller att tull, annan skatt och avgift inte tas ut för en postförsändelse när dessa för försändelsen inte uppgår till 50 kr. Detta värde gäller sedan 1980. Bestämmelser härom finns i 108 § tullagen. Denna ordning gäller dock inte om försändelsen innehäller alkohol- eller tobaksvaror. Försändelser där tull, annan skatt och avgift bedöms understiga 50 kr. undantas från förtullning. Eftersom det i regel inte utgår annan skatt än införselmoms utgör därför - med viss förenkling - varuvärdet för en tullfri försändelse högst 213 kr.

Den beloppsgräns under vilken tull, annan skatt och avgift inte tas ut - här kallad tullfrihetsgräns - är betydelsefull då dess nivå avgör hur många postförsändelser som skall tullbehandlas och också ingå i underlaget för handelsstatistiken.

Numera tillämpas, enligt vad som uppges, i praktiken en tullfrihetsgräns pâ 100 kr. vid posttullanstalterna. Försändelser med ett varuvärde på högst 426 kr. undantas därmed från förtullning. Det kan också nämnas att generaltullstyrelsen den 4 december 1987 beslöt att för varuförsändelse, som ankommer med post över posttullavdelningen i Göteborg, skall tull inte tas ut när tullen och övriga avgifter sammanlagt understiger 100 kr. Något författningsstöd för detta beslut torde inte ha funnits.

Försändelser av slag som liknar dem som postbefordras hanteras i internationell trafik också som s.k. expressfrakt av särskilda företag. En praxis synes ha utvecklats vid Arlanda där försändelser med ett varuvärde understigande USD 50 blir tullfria. Detta motsvarar ett varuvärde på ca 315 kr. och en tullfrihetsgräns på ca 75 kr. Författningsstödet för denna praxis, som således används för annat än postförsändelser, synes oklart.

De förhållanden som nu beskrivits visar att bestämmelserna på detta område inte i tillräcklig utsträckning har verklighetsförankring. I syfte att ge lagligt stöd åt nuvarande praxis och för att anpassa tullfrihetsgränsen till prisutvecklingen sedan 1980 föreslår jag att tull, annan skatt och avgift som är föreskriven inte tas ut när dessa för försändelsen sammantaget inte uppgår till 100 kr. Det betyder att varuvärdet för försändelsen höjs till 426 kr. om endast införselmoms utgår. Självfallet får då försändelsen inte innehålla alkohol- eller

tobaksvaror. Även i fråga om försändelser där tull m.m. inte tas ut skall kontroll av att varan får föras självfallet göras in. Vidare skall ev. avbokning mot licenser och tillstånd

göras.

När en höjning av tullfrihetsgränsen aktualiserats tidigare har särskilt pekats på att en höjning kan göra det intressant att från utlandet distribuera böcker inom svenska bokklubbar. Detta som trycks i Sverige men kanske kan göras för böcker framför allt som trycks utomlands. Vissa i fråga om de böcker möjligheter kan också finnas för utländska postorderföretag att utnyttja en höjd tullfrihetsgräns. I och med att den höjföreslår främst innebär en kodifiering av nuvarande ning jag praxis finns dock inte anledning att förvänta sig någon påtaglig inverkan på inhemska företags konkurrenssituation. Inte heller finns anledning att förvänta sig något väsentligt ytterligare bortfall av tull, annan skatt och avgift.

Något mätbart bortfall i underlaget för handelsstatistiken torde inte heller uppkomma när den lagfästa tullfrihetsgränsen anpassas till den praxis som redan tillämpas.

I fråga om postförtullningen finns också andra administrativt Sedan 1982 gäller allmänt att betydelsefulla beloppsgränser. statistiskt nummer inte behöver anges om försändelsen har värde än numera 10 000 kr. I stället anges bokstaven K lägre om försändelsen innehåller konfektion samt för övriga försändelser bokstaven P. Härifrån gäller dock undantaget att glasskall nummer om värdet överögonlinser anges med statistiskt 2 000 kr. Dessa regler gäller bara om ingen annan skatt stiger eller avgift än mervärdeskatt utgår.

i TDS börjar tas i bruk, kom- År 1991, dvs. när importdelarna mer kvantitativa restriktioner för teko-produkter att avveckskäl att las. Enligt min mening finns därmed knappast längre urskilja import av konfektion med post. När det gäller import bör uppgifter för statistiska behov av staav glasögonlinser tistiska centralbyrån kunna fångas upp direkt hos berörda För varor som inkommer med post bör därför varken Pföretag. och K-markering eller statistiskt nummer behöva anges om värdet 10 000 kr. och om endast importmoms debiteunderstiger ras och varan införselrestriktioner. Konej är underkastad troll av att varan får föras in skall dock ske. Vidare skall ev. avbokning mot licenser och tillstånd göras.

att i fråga om försändelser med ett varuvärde Jag föreslår 10 000 kr. vilka skall förtullas, men för vilka understigande inte införselrestriktioner, det bör räcka om till tullgäller verket lämnas om mottagare (organisationsnummer), väruppgift de och avsändningsland. Dessa regler bör gälla om endast mervärdeskatt utgår.

av det slag som jag nu förordat, vilka ligger Förändringar att föreskriva om efter inom generaltullstyrelsens behörighet samråd med bl.a. statistiska centralbyrån, bör göra det möjligt att starkt reducera den mängd uppgifter som postverket behöver lämna till tullverket i samband med postförtullning. Den blankett och det tulldatameddelande som skall användas kan därmed förenklas. Tullverket, postverket och enskilda kraftigt har fördelar av dessa förenklingar.

2.4 Förfarande

En viktig uppgift är att urskilja den stora mängd brev och paket som kan undantas från tullklarering. Dessa försändelser skall inte heller i fortsättningen i handelsstatistiken. ingå Det är i första hand fråga om försändelser som innehåller dokument och andra försändelser som omedelbart bedöms kunna undantas från tullklarering. Förfarandet kallas pangning. Denna sortering utförs f.n. av tulltjänstemän eller posttjänstemän. I fortsättningen bör postverket utföra denna sortering. Vid pangning avskiljs även de paket och brev som är avgiftsfria enligt 108 § tullagen, dvs. lâgvärdeförsändelser där tull, annan skatt och avgift sammanlagt inte upppgâr till f.n. 50 kr., men som jag föreslår skall till höjas 100 kr., under förutsättning att försändelsen inte innehåller införselreglerade varor. Vid denna sortering bör postverket använda de uppgifter om innehåll, värde m.m. som avsändaren angivit i den postala tulldeklarationen. I fråga om brev är denna vanligen fästad vid brevet och ifråga om paket deklaramedföljer tionen adresskortet.

Samtidigt bör postverket göra en uppdelning av försändelserna efter om de är kommersiella eller de kriterier privata enligt som jag nyss angett. Privatförsändelserna hanteras därefter i huvudsak på samma sätt som idag av postverket och tullverket. Formen härför beskrivs inte ytterligare.

Det kan självfallet inte uteslutas att vissa näringsidkare har intresse av att systematiskt söka märka kommersiella försändelser så att de framstår som privatförsändelser. Sådana försök torde dock rätt snart uppmärksammas av de få posttjänstemän som delar upp försändelserna i de två och de kategorierna få tulltjänstemän som utför officialtulltaxeringen av privatförsändelser. Korrigerande åtgärder kan då vidtas vid behov.

De kommersiella försändelser som inte pangas bör postverket dela upp i tvâ grupper. Till den första förs försängruppen delser som av postverket kan utlämnas mot en införselanmälan (hemtagningsanmälan) eller omedelbart anmälas till direktförtullning hos tullverket. Postverket förutsätts således ha rätt att medge utlämning av gods mot införselanmälan, dvs. i princip fungera som tullupplag med utlämningsrätt. Postverket lämnar därvid nödvändiga till tullverket. uppgifter

Till den andra gruppen bör postverket föra sådana försändelser som - med ledning av föreliggande handlingar och uppgifter inte kan lämnas ut mot en införselanmälan eller deklareras därför att någon uppgift saknas, t.ex. värde, varubeskrivning, licens eller tillstånd. De brev som hänförs till denna grupp och som avsändaren medgivit får öppnas är märkta med grön etikett. Sådana försändelser samt paket öppnas om så erfordras av postverket efter beslut av tullverket. När försändelsen öppnats prövar postverket om den kan pangas eller om den kan utlämnas mot införselanmälan eller om den bör anmälas till direktförtullning. Saknas grön etikett på brev måste mottagaren tillskrivas av postverket innan försändelsen kan öppnas.

Dm postverket efter denna hantering inte har tillräckligt underlag för att deklarera en försändelse bör den ställas

och mottagaren bör av postverket uppmanas att inkomma med upp saknade t.ex. värde och innehåll. När adressaten uppgifter, lämnat utlämnas eller anmäls erforderliga uppgifter pangas, försändelsen till direktförtullning genom postverkets försorg.

nu beskrivna utför tullverket de I samtliga hanteringsled och styrda kontroller av försändelserna som slumpmässiga bedöms nödvändiga.

Genom att välja post som befordringsform förutsätts mottagaren ha utsett som ombud för att begära utlämning mot postverket införselanmälan av sådana försändelser som kan tas hem.

För att postverket som ombud skall fâ lämna tulldeklarationer efter utlämning av godset skall ett formellt omföregående budsförhâllande föreligga mellan importören och postverket. Tullverket förutsätts godkänna postverket som ombud att lämna

tulldeklarationer för importörers räkning.

sker för de försändelser där utlämning mot Direktförtullning införselanmälan inte kan göras. Detta gäller t.ex. i fråga om försändelser som inte är ställda till hemtagare. När tullverket godkänt postverket som ombud innefattar det självfallet för räkäven rätten att göra direktförtullning importörers Aven i detta fall förutsätts mottagaren genom valet av ning. ha utsett postverket till ombud. transportform

fritt förtullat förut- När gods sänds med leverensvillkoret sätts avsändaren genom valet av transportsätt ha utsett post-

verket till ombud.

inte önskar anlita som ombud bör han Om importören postverket ombud eller deklararera Importören får få välja annat själv. då anmäla till att detta inte skall göra anmälan postverket till införsel eller till tullverket. Sådana kunder förtullning aviseras om att försändelse ankommit. bör av postverket

för ombudsförhâllandet bör regleras i Här föreslagen ordning

författning.

som fått tillstånd att vara hemtagare kan f.n. Näringsidkare att till honom adressenligt 12 kap. 4 § tullordningen begära erade inte skall bli föremål för hemtagning. Detta postpaket leder till att och tullverket utför en tjänst som postverket motsvarar upprättande av en tulldeklaration. För denna tjänst uppbär postverket en mindre avgift som ett ombud förmodligen skulle kräva mer för. I syfte att undvika snedvridväsentligt för att undanta postförsänningar kan möjligheten hemtagare delser slopas. Vidare bör postverket ta en marknadsmässig för att införselanmälan och för att lämna ersättning upprätta ut godset.

kan f.n. endast tillämpas för Hemtagning av postförsändelser att det närmare övervägs om detta förfapaket. Jag föreslår rande kan användas även för brevförsändelser.

2.5 System och utrustning

Ur den ansvarsfördelning som nu angetts kan vissa slutsatser dras om lämpligt gränssnitt mellan tullverkets resp. postver-

kets tekniska system och utrustning på detta område.

Integrering av system och resurser skulle minska handlingsfriheten att anpassa verksamheten till nya förutsättningar. Tullverket resp. postverket bör därför ha egna system och egen utrustning för vederbörande organs verksamhet.

När postförsändelser ankommer till landet svarar postverket för godsvârd och godsredovisning. Postverket förutsätts också ha rätt att besluta om utlämning. Innebörden av detta är att postverket har i huvudsak samma ställning som ett tullupplag med utlämningsrätt. Postverket är också enligt 73 § tullagen skyldigt att medverka i tullkontroll.

Med hänsyn till den särskilda ställning som författningsmässigt formats för postverket bör detta, enligt min mening, förutsättas registrera och till tullverket elektroniskt överföra alla uppgifter som är obligatoriska för införselanmälningar och tulldeklarationer i samband med postbefordran . Om importören redan lämnat uppgifterna elektroniskt behöver postverket inte göra detta. Postverket bör tilldelas serier med tullidentifikationsnummer som används när ärendeuppgifter överförs elektroniskt till tullverket. Kommunikationen mellan systemen bör - liksom för andra företag ske över mottagningsfunktionen. Eftersom speciella tidskrav kan föreligga för någon ärendetyp eller funktion bör, enligt min mening, en direktanslutning till särskilda lokaldatorer kunna bli aktuell. Detta kan gälla i Skåne, Stockholmsområdet och Göteborg. Postverket som uppgiftslämnare bör identifieras på samma sätt som andra företag som lämnar uppgifter i elektronisk form. Vid direktanslutning kan dock annan ordning prövas.

3 mellan tullverket Ansvarsfördelning och postverket i fråga om export

Den som skall föra ut en vara fyller f.n. i obligatoriska uppgifter i en särskild utförselanmälan för postförsändelse och lämnar denna till en postanstalt tillsammans med försändelsen. I nâgra få fall används i stället enhetsdokumentet. Exportklarering av postförsändelser utförs f.n. av tulltjänstemän eller posttjänstemän. Försändelser som innehåller varor som är underkastade utförselrestriktioner granskas alltid av tulltjänsteman liksom sändningar som innehafts med temporär tullfrihet.

För sändningar där värdet överstiger 2 000 kr. gäller idag att posten avskiljer utförselanmälan som upprättats av avsändaren och överlämnar den till tullverket som underlag för kontroll och handelsstatistik. Försändelser vilkas värde understiger 2 000 kr. behandlas inte av tullverket och ingår inte i handelsstatistiken. Rutinerna är i princip desamma för brev och paket. Postverket hanterar årligen ca 1,1 milj. exportförsändelser. Mer än 0,8 milj. härav har ett värde som understiger 2 000 kr. och behöver således inte anmälas till tullverket eftersom statistiska uppgifter inte skall lämnas.

I syfte att underlätta för enskilda och för att begränsa de arbetsuppgifter som postverket och tullverket behöver utföra föreslår jag att värdet när postal utförselanmälan med

fullständiga statistiska uppgifter behöver lämnas höjs till 20 000 kr. med ett värde mellan 2 000 I fråga om försändelser och 20 000 kr. bör, enligt min mening, till tullverket endast uppgift behöva lämnas om avsändare (organisationsnummer), värde och bestämmelseland. Denna ändring leder till att den varuslagsvisa precisionen i handelsstatistiken minskar något. Antalet utförselanmälningar med begränsade statistiska uppgifter beräknas till ca 250 000 per âr. Försändelser âtföljda av varucertifikat EUR 1 skall avskiljas av postverket och verifieras av tullverket.

I fråga om exportförsändelser med värde som överstiger 20 000 kr. bör samtliga obligatoriska uppgifter enligt postal utförselanmälan lämnas till tullverket.

Den ordning som nu beskrivits bör inte gälla för försändelser som enligt medföljande handlingar innehåller utförselreglerad vara, restitutions- eller bidragsgods eller temporär tullfrisom skall verifieras av tullmyndighet. Postverket bör hetsgods dessa sändningar och se till att de inte utförs innan avskilja detta fâr ske. För dessa försändelser skall fullständiga uppgifter enligt enhetsdokumentet lämnas.

I den inledningsvis nämnda skrivelsen till regeringen har jag föreslagit att godkända avsändare och andra företag med särskilt tillstånd frân tullverket skall få lämna exportuppgifter i efterhand. Denna ordning förutsätts gälla gods som inte vidläds av utförselregleringar. Något principiellt hinder mot att postverket ges tillstånd av dessa slag bör inte föreligga eftersom postverket pâ flera platser redan nu beslutar om att utförsel får ske och lämnar uppgifter till tullverket i efterhand. I sammanhanget kan erinras om att postverket enligt 73 § tullagen är skyldigt att medverka i tullkontroll. Jag förutsätter att postverket och tullverket kan nå fram till en överenskommelse som gör att postverket i elektronisk form kan fâ lämna exportuppgifter för huvuddelen av exportgodset i efterhand samtidigt som en rimlig kontrollnivâ kan upprätthällas.

Oavsett typ av exportförsändelse utför tullverket de slumpmässiga och styrda kontroller som bedöms nödvändiga.

Det bör förutsättas att postverket i samband med export registrerar och till tullverket elektroniskt överför alla uppgifter som är obligatoriska i samband med postbefordran. Formerna för den elektroniska överföringen berördes i avsnitt 2.5 i det föregående.

4 Ekonomiska konsekvenser

I prop. 1987/88:100 bil. 9 anförde föredraganden att de ekonomiska konsekvenserna av slopad officialtulltaxering av postförsändelser borde uppmärksammas i det fortsatta arbetet. Sådana konsekvenser belyses i detta avsnitt.

När officialtulltaxeringen av importerade kommersiella postförsändelser slopas får postverket utökade arbetsuppgifter medan tullverkets uppgifter minskar i omfattning. Med den definition som angetts i avsnitt 2.2 bedöms ungefär 85 % av de som skall förtullas vara kommersiella. I importförsändelser

fråga om dessa försändelser skall postverket som ombud utforma anmälningar och i elektronisk form lämna nödvändiga uppgifter till tullverket. För dessa arbetsuppgifter krävs personalresurser och datorstöd.

När det gäller export avses inte någon grundläggande ändring göras av uppgiftsfördelningen mellan tullverket och postverket, bortsett från att postverket bör kunna bli godkänd avsändare eller motsvarande. Även i fråga om export gäller dock att postverket skall lämna nödvändiga uppgifter till tullverket i elektronisk form. Dessa tillkommande arbetsuppgifter, som ersätter registrering hos tullverket, kräver personalresurser och datorstöd.

Trots förenkling av tullprocedurer och viss begränsning av uppgiftslämnandet får postverket vidkännas kostnader för den nya arbetsfördelningen som motsvarar vad som gäller för t.ex. speditörer som agerar som ombud. I vilken utsträckning tillkommande kostnader med hänsyn till internationella postavtal och marknadssituationen kan täckas med avgifter kan f.n. inte bedömas. Den väsentliga fördelen för postverket är att verket får en bättre kontroll över försändelseflödet. Detta förväntas bidra till att stärka konkurrensförmågan i förhållande till s.k. express- eller kurirföretag. Postverket bedömer att dess resulat kommer att belastas med hela merkostnaden för den ändrade arbetsfördelningen mellan tullverket och postverket. Postverket bedömer att merkostnaden uppgår till ca 20 milj. kr. per år eller ca 50 kr. per försändelse.

Tullverket använder f.n. ungefär 60 personâr för officialtulltaxering och kontroll av postförsändelser. När officialtulltaxeringen av kommersiella postförsändelser har slopats bedöms för officialtulltaxering av privatförsändelser behövas 6 personâr samt för granskning, efterarbete och kontroll behövas 15 personâr. En personalminskning med 35-40 personâr, dvs. av nästan den omfattning som angavs i förstudien, således synes vara möjlig.

5 Genomförande

I tullförfattningarna regleras förfarandet vid in- och utförsel av varor med post särskilt. De proceduroch begreppsändringar som vidtas i de allmänna bestämmelserna med anledning av den inledningsvis nämnda skrivelsen behöver därför fullföljas i de författningsdelar som särskilt berör postbefordran. Några författningsrum som är aktuella omnämndes i avsnitt 2.1 i det föregående. Härutöver kan erinras om att tullfrihetsgränsen regleras i 108 § tullagen. Om ordningen med P- och K-markering och värdegränser i samband härmed beslutar generaltullstyrelsen med stöd av 23 § tullförordningen. Sådant beslut tas regelmässigt efter samråd med statistiska centralbyrån, kommerskollegium och statens jordbruksnämnd. Värdegränsen för när exportanmälan och statistiska uppgifter skall lämnas för postförsändelser finns i 12 resp. 18 kap. tullordningen. Oversyn av författningarna bör ske i kontakt med postverket då detta verks föreskrifter ocksâ behöver anpassas till det nya förfarandet. Vid arbetet med författningarna bör uppmärksammas hur bestämmelserna om tulltillägg skall tillämpas vid import av postförsändelser.

I anslutning till har en för tullverket och TDU:s postprojekt postverket gemensam arbetsgrupp bildats. I denna avses nu den närmare praktiska utformningen av förfaranden, rutiner, kontroll och uppgiftslämnande i samband med import och export av postförsändelser att klarläggas.

De av mig föreslagna ändringar av tullfrihetsgränsen och av värdegränser för när uppgifter skall lämnas i fråga om postförsändelser bör prövas med utgångspunkten att gränserna skall tillämpas just för postförsändelser.

Det bör dock också prövas om inte en allmän - och således av - 100 transportsätt oavhängig tullfrihetsgräns på förslagsvis kr. bör införas. En sådan tillämpas f.ö. i viss utsträckning inofficiellt. Det kan också noteras att tullfrihetsgränser av skiftande höjd tillämpas i Danmark, Finland och Norge. Om en allmän tullfrihetsgräns införs ges vidare lagligt stöd för den praxis som nu tillämpas för s.k. expressändningar.

Vidare bör observeras att uppgifter avseende införsel- och utförselsändningar med ett värde understigande 10 000 kr. utgör en stor andel av de uppgifter som lämnas till och hanteras av tullverket. Skäl kan därför finnas att även pröva om inte uppgiftslämnandet för alla sändningar med låga värden oavsett Det har uppskattats att transportsätt kan begränsas. 50 % av alla införsel- och utförselanmälningar avser ungefär sändningar med ett värde som understiger 10 000 kr. Dessa lâgvärdesändningar svarar endast för ungefär 1,5 Z av det samlade import- resp. exportvärdet. En höjning av värdegränser eller en begränsning av uppgiftslämnandet rymmer således en betydande rationaliseringspotential för tullverket och för allmänheten.

6 Anpassning av belopps- och värdegränser

I samband med utformningen av denna skrivelse har postverket särskilt betonat den omedelbara betydelse som nivån på tullfrihetsgränsen och nivån pâ värdegränser för uppgiftslämnande till tullverket har för omfattningen av de arbetsuppgifter som postverket skall utföra. Omfattningen av arbetsuppgifterna påverkar direkt postverkets kostnader för verksamheten.

det motiverat att vid Mot denna bakgrund anser jag regeringen beredningen av mina förslag även prövar om en något högre tullfrihetsgräns än den jag förordat är möjlig att införa. Skäl härtill kan bl.a. vara att prisnivån kan antas komma att ändras till den tidpunkt då de nya bestämmelserna avses träda i kraft. Vid en sådan prövning måste självfallet avseende fästas även vid bl.a. statsfinansiella och näringspolitiska konsekvenser.

Pâ motsvarande sätt bör generaltullstyrelsen efter samråd med berörda myndigheter pröva om ytterligare höjning av värdegränser för olika former av uppgiftslämnande vid import och export av postförsändelser är möjlig.

Med hänsyn till den betydelse som här aktuella belopps- och värdegränser har för omfattningen av postverkets arbetsuppgif-

ter vi11 jag förorda att dessa i framtiden successivt anpassas ti11 den aiimänna prisutveckiingen för att vidmakthâiia de intentioner som belopps- och värdegränserna är uttryck för.

7 Hemstäiian

Mot bakgrund av vad som anförts hemstä11er jag att regeringen vidtar de åtgärder som behövs för att tuiiförfaranden i samband med postbefordran reglerade i iag och förordning skall kunna utformas i eniighet med vad som föresiás. Vidare hemstä11er jag att regeringen uppdrar åt generaituiistyreisen att i en1ighet med vad som föresiås besiuta om de författningsändringar som falier inom dess kompetensomrâde.

Detta ärende har behandiats av TDU:s sakkunniga och referens-

personer samt i besiutsgruppen. Samråd har vidare förevarit med chefen för postverket.

Sven Moberg

Åke Hjaimarsson

Kopia ti11 postverket generaituiistyreisen TDL-utredningen (Fi 1988:11)

i KUNGL. BRBL.

1389- 0940 4

sr.99r:á=.QL:M._.l .Q

Statens 1989

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

1. Rapport av den särskilde utredaren for granskning 35. Reformerad mervärdeskatt m.m. av hotbilden mot och säkerhetsskyddet kring stats- - Motiv. Del 1. minister Olof Palme. C. - Lagtext och bilagor. Del 2. Fi. 2. Beskattning av fámansföretag. Fi. 36. Inflationskorrigerad inkomstbeskattning. Fi. 3. Integriteten vid statistikproduktion. C. 37. Utländska förvärv av Svenska företag - en studie av 4. Fasta Öresundsförbindelser. K. utvecklingen. I. 5. Samordnad länsförvaltning. Del 1: Förslag. C. 38. Det nya skatteförslaget- sammanfattning av skatte- 6. Samordnad länsförvaltning. Del 2: Bilagor. C. utredningamas betänkanden. Fi. 7. Vidgad etableringsfrihet för nya medier. U. 39. Hjälpmedelsverksamhetens utveckling. S. 8. UD:s presstjänst. UD. 40. Datorisering av tullrutinema - slutrapport. Fi. 9. Särskild inkomstskatt för utländska artister m.fl. Fi. 10. Tvâ nya treåriga linjer. U. llllushállssparandct Huvudrapport från Spardelegationens sparundersökning. Fi. 12. Den regionala problembilden. A. 13. Mångfald mot enfald. Del l. A. 14. Mångfald mot enfald. Del 2. Lagstiftning och rättsfrågor. A. 15. Storstadstraftk 2 - Bakgrundsmaterial. K. 16. Kosmadsutveckling och konkurrens i banksektorn. Fi. 17. Risker och skydd för befolkningen. Fo. 18. SÄPO - Säkerhetspolisens arbetsmetoder. C. 19.Regionalp0litikens förutsättningar. A. 20.Tull.registerlag m.m. Fi. 21. Sätt värde på miljön - miljöavgifter på svavel och klor. ME. 22.Censurlagen - en modernisering av biografförordningen. U. 23.Parkeringsköp. Bo. 24. Statligt finansiellt stöd? I. 25.Rapporter till ñnansieringsutredningen. I. 26. Kustbevakningens roll i den framtida sjöövervakningen. Fi. 27.F0rskning vid de mindre och medelstora högskolorna. U. 28. Utbildningar för framtidens tandvård. U. 29. Samarbete kring klinisk utbildning och forskning inför 90-talet. U. 30.Professorstillsättning. En översyn av proceduren vid tillsättrting av professorstjänster. U. 31. Statens mät- och provstyrelse. I. 32. Miljöprojekt Göteborg - för ett renare Hisingen. ME. 33. Reformerad inkomstbeskattning - Skattereformens huvudlinjer. Del 1. - Inkomst av kapital. Del 2. - Inkomst av tjänst, lagtext och kommentarer. Del 3. - Bilagor, expertrapporter. Del 4. Fi. 34. Reformerad företagsbeskattning - Motiv och lagförslag. Del 1. - Expertmpponer. Del 2. Fi.

Statens 1989

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Utrikesdepartementet Utbildningsdepartementet

UD:s presstjånst. [8] Vrdgad etableringsfrihet för nya medier. [7] Två nya treåriga linjer. [10] Censurlagen - en modernisering av biografförordningen.

Försvarsdepartementet [22]

Risker och skydd för befolkningen. [17] Forskning vid de mindre och medelstora högskolorna. [27]

Socialdepartementet Utbildningar för framtidens tandvård. [28]

Samarbete kring klinisk utbildning och forskning inför Hjälpmedelsverksamhetens utveckling. [39] 90-talet. [29] Professorstillsättning. En översyn av proceduren vid

Kommunikationsdepartementet tillsättning av professorstjänst. [30]

Fasta Öresundsförbindelser. [4] Storstadstrañk 2 - Bakgrundsmaterial. [15]

Arbetsmarknadsdepartementet

Den regionala problembilden. [12] Mångfald mot enfald. Del 1. [13]

Finansdepartementet

Mångfald mot enfald. Del 2. Lagstiftning och Beskattning av fåmansföretag. [2] rättsfrågor. [14] Särskild inkomstskatt för utländska artister m.f1. [9] Regionalpolitikens förutsättningar. [19] Hushållsparandet - Huvudrapport från Spardelegationens sparundersökning. [ll]

Kostnadsutveckling och konkurrens ibanksektom. [16] Industridepartementet

Tullregisterlag m.m. [20] Statligt finansiellt stöd. [24] Kustbevakningens roll i den framtida sjöövervalming- Rapporter till ñnansieringsutredningen. [25] en. [26] Statens måt- och provstyrelse. [31] Reformerad inkomstbeskattning Utländska förvärv av svenska företag - en studie av - Skattereformens huvudlinjer. Del 1. [33] utvecklingen. [37] - Inkomst av kapital. Del 2. [33] - Inkomst av tjänst. lagtext och kommentarer. Del 3.

[33] Civildepartementet

- Bilagor, expertrapporter. Del 4. [33] Rapport av den särskilde utredaren för granskning av Reformerad företagsbeskattning hotbilden mot och såkerhetsskyddet kring statsminister - Motiv och lagförslag. Del 1. [34] Olof Palme. [1] - Expertrapporter. Del 2. [34] integriteten vid statistikproduktion. [3] Reformerad mervärdeskatt m.m. Samordnad länsförvaltning. Del 1: Förslag. [5] - Motiv. Del 1. [35] Samordnad länsförvaltning. Del 2: Bilagor. [6] - Lagtext och bilagor. Del 2. [35] SÄPO - Säkerhetspolisens arbetsmetoder. [18] lnflationskorrigerad inkomstbeskattning. [36] Det nya skatteförslaget- sammanfattning av skatte-

Bostadsdepartementet

utredningamas betänkanden. [38] Parkeringsköp. [23] Datorisering av tullrutinema - slutrapport. [40]

Miljö- och energidepartementet

Sätt värde på miljön - miljöavgifter på svavel och klor. [21] Miljöprojekt Göteborg - för ett renare Hisingen. [32]

NSSI

X91780L88'L6

NSSI ALLMÄNNA FÖRLAGET

XOSZGLEO

BESTÄLLNINGARZ ALLMÄNNA FÖRLAGET, KUNDTJÄNST, 106 47 STOCKHOLM, TEL: 08-739 9630, FAX: 08-739 95 48.