Kontrollfrågor i tulldatoriseringen m.m. : slutbetänkande

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2014

Kontrollfrågori

tulldatoriseringen

m.m.

g M11992§23

á

n

i

lngstiftnings-

ä

I Slutbetnänkande av utredningen om

° :tulldatoriseringen TDL utredningen

V ;behovet

vid

Statens offentliga utredningar

wa 1992:23

§5 Finansdepartementet

- så .www

EBHFDSE TITEL ID1KBB0101á n§Ea.un:$94; gPänn.nR: aav.t

cusI:xsa aus: REFâNILS SEÖLD cusw EEFNR: j;; L V ..A

KUNGLIGA BIBLIUTEKEY L - v.t Å --V ,

V

La g.xun AxonInu

s g Lev TITLE BRErun FBI TJK nes: 20 A. Ixn

ie 152 snu 11 axe GUL can TJK aan: 2.1 -

- , . é 122 1992 11 BRC SKRHOJD119 :lb:-H

| 115 å 3 aa: NYSKHJD% V ,A -., .

i 137 EEHHI-Huunnone Ö A i.

i 2 V

97 - nvsxsan: .riâLOH nen:

ä 21 e nur LIK: 1 A 5 sun FR ss: fhj - V . 192 - nur 5522111 FR AL HET: . I BANDTYP:C1 3 ING ansi:

HaFnEIn:Li ann snar: k

I KL 9525:990 1 PB AN EUR:

RL 5703:344 x2§; skakas EJ:

9anH04n:20s-; 5 sax avse:

3 e: 39 .wvPRaJn:-a ; -EJ ravcx: v n A

aa V Ftrrsaa: f TAHPEL:

e FLTHUJD: 0 $ nes:

PRIS{ t

srecxntiçusraucrxaus

BIL H . L tvxt snu Rergg j , 1 i i . W ç

Slutbetänkande TDL-utredningen

av

Stockholm 1992

éâä

E

Statens offentliga utredningar

ww 1992:23

-

g

Finansdepartementet

é

i

i

Kontrollfrågor

tulldatoriseringen

m.m.

I D795

, 4. e :.§.,éÖêW55° A

Lâøçâgøttáz . mo; 34,4%:

f i

yiáçf/Mff{§2,pç§ gfgøøip ,e

ä l

slutbetänkande av TDL-utredningen

Stockholm 1992

SOU och Ds kan köpasfrån Allmänna Förlaget, som också uppdrag av regeringskansliets Rirvaltningskontor ombesörjerremissutsändningar dessapublikationer. av

Adress: Allmänna Förlaget Kundtjänst 106 47 Stockholm Tel 08739 96 30 Telefax: 08739 95 48

Publikationema kan ocksåköpasi Informationsbokhandeln, Malmtorgsgatan Stockholm.

REGERINGSKANSLIETS OFFSETCENTRAL lSBN91-38-13006-8 Stockholm 1992 ISSN 0375-250X

Till statsrådet Bo Lundgren

bemyndigade den 17 november 1988 chefen för finansdepar- Regeringen tillkalla särskild utredare med uppdrag att lämna förslag tementet att en de författningsändringar behövs inför tullens datorisering. om som bemyndigande förordnade departementschefen den Med stöd av detta dåvarande rättschefen Johan Hirschfeldt till särskild 15 december 1988

utredare. förordnades dag dåvarande tulldirektören Göte Som experter samma rationaliseringschefen Åke Celander, kanslirådet Lennart Hamberg, Hjalmarsson, avdelningsdirektören Torgny Johansson, hovrättsassessom

Karlsson, kammarråttsassessom Per Kjellsson, rådmannen Lars Björn dåvarande hovrättsassessorema Nils Rekke och Carina Nordin samt Stâvberg. Den 10 januari 1989 förordnades vidare som experter

förbundsjuristen Ingrid Fenbom och verkställande direktören dåvarande Mühlenbock. Till sekreterare förordnades den 15 december 1988 Kjell

hovrättsfiskalen Per Furberg. Utredningen har antagit namnet utredningen lagstiftningsbehovet om vid tulldatoriseringen TDL-utredningen. I april 1989 överlämnade utredningen delbetänkandet SOU 1989:20

Tullregisterlag Där behandlas bl.a. grundläggande förvaltningsrättsm. m. med anknytning till elektroniska dokument och nödvändiga liga frågor författningsändringar för datorisering procedurema vid export av en av

varor. överlämnade utredningen delbetänkandet SOU 1990:37 I april 1990 Författningsreglering importrutiner Där behandlas i första av nya m.m. författningsändringar bedömdes behövliga till följd av hand de som TDU förslag till importrutiner och de rättsliga tulldatautredningens nya aktualiserats TDUs slutbetänkande SOU 1989:40 frågor som genom Datorisering tullrutinema Slutrapport. av slutbetänkande överlämnas behandlar utredningen vissa I det som nu registerfrågor och rättsliga frågor kontroll samt därmed sammanhängom

ande frågor.

Som experter i arbetet med föreliggande betänkande har medverkat ovan nämnda Göte Celander, Lennart Hamberg, Torgny Johansson, Per

Kjellsson, Carina Stävberg och Kjell Mühlenbock. Vidare

har som experter medverkat förbundsjuristen Anne Wigart, hovrättsñskalen Per Furberg och departementssekreteraren Magnus Lundberg. Sekreterare åt utredningen har från och med den 1 september 1990 varit kammarrâttsassessom Lars-Åke Ström. Experterna Anne Wigart och Kjell Mühlenbock har gemensamt avgett särskilt yttrande. Kjell Mühlenbock har även avgett ett eget yttrande. Yttrandena har tagits in i bilaga l och 2 till betänkandet. Uppdraget är härmed slutfört.

Stockholm i mars 1992

Johan Hirschfeldt

Lars-Ãke Ström

INNEHÅLL

ll Förkortningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

13 Sammanfattning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

19 Författningsförslag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

ändring i tullagen 1987:1065 19 Förslag till lag om . . . .

Förslag till lag ändring i lagen 1987:1231 om om

databehandling vid taxeringsrevision, 25 automatisk m.m. .

ändring i tullregisterlagen 1990: 137 27 Förslag till lag om

29 Inledning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . tidigare arbete 29 Utredningens . . . . . . . . . . . . . . . . . Tilläggsdirektiv 29 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Betänkandets disposition 30 . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Gällande ordning 33 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 33 2.1 Inledning . . . . . . - . . . . . . . . - . o . . . . . . . . . vid in- och utförsel 34 2.2 Förfarandet i dag av varor . . . . . . Införsel 34 2.2.1 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Utförsel 38 2.2.2 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

2.3 Bakgrund till gällande ordning i fråga om

uppgiftsskyldighet och tullkontroll 39 . . . . . . . . . . . . . reform 39 2.3.1 1974 års . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

2.3.2 1988 års reform . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . TDS 48 2.4 Tulldatasystemet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Utvecklingen inom EG 51 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 51 Inledning . . . . - . . . . . . - . . . . . . . . . . . . . . 0 0 EGs tullunion 51 Mot m.m. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . arbetsprogram 51 3.2.1 1991 års

6 Innehåll SOU 1992:2

3.2.2 Närmare tulldeklarationsskyldigheten och om

tullkontrollen m.m. i EGs tullagsförslag . . . . . 3.2.3 Enhetsdokumentet i EGs tullagsförslag . . . . . . 3.2.4 Mervärdesskatten inom EG inför âr 1993

3.2.5 EGs system för insamling uppgifter för av handelsstatistik

Konsekvenserna ett svenskt EG-medlemskap av . . . . . EES-avtalets konsekvenser för svensk tullverksamhet . Konsekvenserna ñr vårt utredningsarbete . . . . . . . . .

Uppgiftslämnande

Inledning

Normgivning enligt regeringsformen . . . . . . . . . . . . Fördelning av rättsregler på författningar olika av rang . Författningsreglering standarder av . . . . . . . . . . . . . Internationella överenskommelser och svensk rått

Sättet att lämna uppgifter den rättsliga regleringen - . . 4.6.1 Allmänt om anmälningsskyldigheten enligt

tullagen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.6.2 Ett skriftligt förfarande enhetsdokumentet - . . 4.6.3 Ett elektroniskt förfarande det elektroniska dokumentet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Uppgiftsskyldighetens omfattning den rättsliga regleringen

Våra överväganden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.8.1 Sättet för uppgiftsskyldighetens fullgörande . . 4.8.2 En närmare lagreglering och begränsning av uppgiftsskyldighetens omfattning . . . . . . . . .

Utlämnande av personuppgifter till utlandet . Å

. . . . Inledning

Tullregistret . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Tullens spaningsregister . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Sekretessfrågor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.4.1 Sekretess inom tullområdet . . . . . . . . . . . . . 5.4.2 Sekretess i förhållande till utländsk myndighet

eller mellanfolklig organisation . . . . . . . . . . . 5.4.3 Utlämnande av personuppgifter till utlandet . . . Mellanstatligt administrativtbistând i tullfrågor m.m.

Innehåll 7

när det gäller integritetsskyddet 5.6 Utvecklingen i Europa

109 vid datatlödet över gränserna o . . . . . . . . . . . . - . . till modellavtal 109 5.6.1 Europarådets förslag . . . . . . .

EG-kommissionens förslag till direktiv angående 5.6.2

ADB-området 110 skydd för enskilda på . . . . . . . 112 5.7 Våra överväganden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Utlämnande sekretessbelagda uppgifter till 5.7.1 av

112 utlandet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . uppgifter på ADB-medium 114 5.7.2 Utlämnande av . . . . 116 5.7.3 EES-avtalet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

117 Styrkande handlingar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 117 6.1 Inledning ochvGTS skrivelse . . . . . . . . . . . . . . . . .

6.2 Gällande reglering avseende skyldigheten

tullkontmll 122 att förete handlingar för . . . . . . . . . . . .

Metoder redan tillämpas för att säkerställa att 6.3 som nu

efterkontroll lämnade uppgifter 125 handlingar bevaras för av

Tullverkets villkor för tillstånd att lämna 6.3.1

med hjälp 125

tulldeklarationen avADB m.m. . . . .

Frihandelsförordningens reglering 127 6.3.2 . . . . . . . . .

lagstiftning föreskriver att faktura eller 6.4 Annan som

motsvarande handling skall bevaras för myndighets

129 kontroll . . . . . . . . u . . . . . . . - o . . . o . . . . . . . bokföringsskyldighet 130 6.4.1 Bestämmelser om . . . . . .

Bestämmelser hur underlaget i beskattnings- 6.4.2 om

beskaffat 135 sammanhang skall vara . . . . . . . . . . 139 6.5 Våra överväganden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

6.5.1 En bestämmelse ålägger importören att som

ñr lämnade uppgifter 139 bevara underlaget . . . . . motsvarande den i 4 kap. l § LSK 144 6.5.2 En regel

åläggas arkiveringsskyldigheten 146 6.5.3 Importören bör .

längd 147 6.5.4 Arkiveringstidens . . . . . . . . . . . . . . .

Sveriges internationella åtaganden utgör en 6.5.5

148 begränsning c . . . . . . o . . - . . o . . . - . . . o

kontrollverksamhet 151 Tullverkets . . . . . . . . . . . . . . 151 7.1 Inledning - . - . . . . u . . . . . . . o o . . . a . . . . . . . förvaltningsuppgift 153 7.2 Tullverkets . . . . . . . . . . . . . . . .

7.2.1 Räkenskapskontroll m.m. . . . . . . . . . . . . . .

8 Innehåll SOU 1992:24

7.2.2 Nuvarande kontrollnivå 159 . . . . . . . . . . . . . . u 7.2.3 Kontrollverksamhetens resultat 160 . . . . . . . . . . . 7.2.4 Problem och försvarande faktorer vid räken-

skapsgranskningen 160 . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.3 Särskilda bestämmelser för ADB-lagrat material 163 . . . . . 7.3.1 En orientering aktuella författningar 163 om . . . . . 7.3.2 Bestämmelser i taxeringslagen 165 . . . . . . . . . . . 7.3.3 Bestämmelser i RSVs författningar 166

7.3.4 Lagen 1987: 1231 automatisk dataom behandling vid taxeringsrevision .167 . . . . . . . . . . . . 7.3.5 Datainspektionens föreskrifter granskning om av

personregister DIFS 1988:2 och 1991:1 168

7.3.6 Bevissäkring och ADB-baserade

räkenskaper m.m. 170 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.4 ADB-revision i praktiken sett utifrån skatte-

myndighetemas perspektiv 172 . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.4.1 Innebörd 172 . - . . . . - . . . . . . . . . . . . . c . . . 7.4.2 Arbetsmetoder 172 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.4.3 Systemgranskning 173 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.4.4 S.k. BASkömingar 173 . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.4.5 Datorstödd granskning 174 . . . . . . . . . . . . . . . . 7.5 Redovisningssystem 174 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.6 Begreppen räkenskaper, anteckningar och andra

handlingar 177 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.7 Våra överväganden 180 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Brevöppning m.m. 195 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8.1 Inledning 195 . . . . . . - . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8.2 Gällande rätt 196 . . . - . . . . . . . . . . . . . - . . . n . . . 0 8.3 Tullens kontroll postförsåndelser 197 av m.m. . . . . . . . . . 8.3.1 Omfattning 197 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8.3.2 Det praktiska förfarandet vid undersökning 198

8.3.3 Postspârr 202 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8.4 Försândelsemas slag 204 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8.4.1 Brev och andra postförsåndelser 204 . . . . . . . . . . 8.4.2 Brevmonopolets framtid 206 . . . . . . . . . . . . . . . 8.4.3 Kurirpaket m.m. 207 . . . o . . . . . . . . . . . . . u o 8.5 Grundlagsskyddet i 2 kap. 6 § regeringsformen mot

undersökning av brev och andra förtroliga försändelser 208 .

Innehåll

Skyddet enligt brottsbalken 210 8.6 . . . . . . . . . . . . . . . . . . Föreskrifter inskränker eller begränsar skyddet 211 8.7 som . . . 8.7.1 2 kap. 12 § regerin 211 rmen . . . . . . . . . . . . 8.7.2 Artikel 8 i europakonventionen angående

mänskliga rättigheter 212 . . . . . . . . . . . . . . . . . 8.7.3 Lagen 1990:291 om obeställbara post-

å 212 försändelser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

i bestämmelser beslag

8.7.4 Rättegångsbalkens om av

i skriftlig handling 214

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8.7.5 Varusmugglingslagens bestämmelser om

undersökning postförsändelser 216 av . . . . . . . . . . 8.7.6 Lagen 1990:749 valutareglering 217 om . . . . . . . 8.7.7 Lagen 1991:272 särskild utlänningskontroll 217 om 8.7.8 Lagen 1974:203 kriminalvård i anstalt 218 om . . . 8.7.9 Lagen 1976:371 behandling häktade och om av anhållna m.t1. 219 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8.7.10 Lagen 1991:1128 psykiatrisk tvångsvård 220 om . . Lagen 1991:1129 rättspsykiatrisk vård 221 8.7.11 om . . . 8.7. 12 Lagen 1991:1137 rättspsykiatrisk om undersökning 222 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8.8 Förfarandet i vissa andra länder 222 . . . . . . . . . . . . . . . 8.8.1 Norge 222 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8.8.2 Danmark 223 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8.8.3 Storbritannien 223 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8.8.4 Tyskland 224 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8.8.5 Nederländerna 224 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 8.9 Våra överväganden 225 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Sanktioner 233 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9.1 Inledning 233 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9.2 Skattebrottslagen 1971:69 234 . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9.3 Straffbestämmelser inom beskattningslagstiftningens

område 236 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9.4 Våra överväganden 240 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

10 Specialmotivering 243 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10.1 Förslaget till lag ändring i tullagen 243 om . . . . . . . . . . . 10.2 Förslaget till lag ändring i lagen 1987:1231 om om automatisk databehandling vid taxeringsrevision, m.m. 248 .

10 Innehåll

10.3 Förslaget till lag ändring i tullregisterlagen om 249 . . . . . .

Bilagor

Särskilt yttrande av experterna Anne Wigart

och Kjell Mühlenbock . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Särskilt yttrande av experten Kjell Mühlenbock . . . . . . . Uppgiftsskyldigheten i enhetsdokumentet . . . . . . . . . . . Lagskiss

ll

Forkortmngar

ADB automatisk databehandling BrB brottsbalken CCC Customs Co-operation Council Tullsamarbetsrådet DI datainspektionen GI S generaltullstyrelsen Prop. proposition RB rättegångsbalken RF regeringsformen SCB statistiska centralbyrån SekrL sekretesslagen SOU statens offentliga utredningar TDS tulldatasystemet TDU tulldatautredningen TF tullförordningen 1987:1114 TL tullagen 1987:1065 T0 tullordningen TFS 1987:35 Vsl lagen 1960:418 om straff ñr varusmuggling

Sammanfattning

TDL-utredningen har i ett första delbetänkande SOU 1989:20 Tullregisterlag föreslagit de författningsändringar var nödvändiga m.m. som ñr tulldatasystemet T DS skulle kunna börja tas i drift avseende att exportverksamheten under år 1990. I betänkandet föreslogs att tulldataregistret skall regleras i särskild registerlag samt vissa ändringar i en tullagen och lagen straff för varusmuggling i anledning av TDS och om därmed sammanhängande procedurändringar, främst rörande förfarandet Betänkandet låg till grund för proposition med förslag till vid export. en tullregisterlag prop. 198990:40. Riksdagen antog den nya lagm.m. stiftningen SkU19, rskr. 188, SFS 1990:137-139. Regeringen beslutade ändringar på förordningsnivå SFS 1990:179-181. Författsenare om ningarna trädde i kraft den 1 juni 1990. TDS togs därefter i bruk på

exportsidan. I ett andra delbetänkande SOU 1990:37 Författningsreglering av nya importrutiner har vi behandlat förfarandet vid import och därmed m.m. sammanhängande frågor till följd tulldatautredningens TDU förslag av importrutiner SOU 1987:40. I betänkandet behandlade vi även till nya vissa närliggande frågor såsom tullupplagens rättsliga ställning och vissa allmänna Rörvaltningsrättsliga frågor. Betänkandet låg till grund för en proposition med förslag till anpassning tullklareringsrutinema vid en av import till ett datoriserat förfarande prop. l9909l:75. Riksdagen antog rskr. 173, SFS 1991:157. Regeringen den nya lagstiftningen SkUl6, beslutade ändringar pâ förordningsnivå i anledning av den nya om lagstiftningen SFS 1991:1297. Författningama trädde i kraft den l

januari 1992. I föreliggande betänkande, är utredningens slutbetänkande, som behandlar utredningen föreskrifterna uppgiftslämnandet och vissa om rättsliga frågor kontroll. Kontrollfrågoma främst tullmyndigheom avser ternas tillgång till företagens ADB-baserade räkenskaper och rätt att öppna brev och andra förtroliga försändelser för tullkontroll. Vidare behandlas vissa registerfrågor, såsom utlämnande av personuppgifter ur

tullregistret till utlandet.

14 Sammanfattning SOU 1992:2

Utvecklingen den rättsliga regleringen av av uppgiftslämnandet och

tullkontrollen.

I avsnitt 2 redovisar utredningen bl.a. lagtekniska frågor kring tullagen

och lämnar en beskrivning den rättsliga av regleringen av uppgifts-

lämnandet och tullkontrollen.

Betydelsen ett svenskt EG-medlemskap av och av EES-avtalet

I avsnitt 3 lämnas en redogörelse över utvecklingen inom EG och vilka

konsekvenser denna kan medföra för svenskt vidkommande. Enligt

utredningen får ett svenskt EG-medlemskap konsekvenser för debitering

och uppbörd av tull, mervärdesskatt och andra skatter och avgifter,

insamling uppgifter för handelsstatistiskt av ändamål samt för den

reguljära kontroll- och klareringsverksamheten i samband med trafiken

till och från utlandet. I det arbetsprogram EG-kommissionen lagt fram

den 30 januari 1991 för realiserandet tullunion av en anges som väsentliga uppgifter antagandet för EG av en gemensam tullagstiftning

och avskaffandet de interna gränserna den av 1 januari 1993 samt

införandet av gemensamma sanktioner vid brott mot EGs tullagstiftning.

När det gäller tulltaxeringsarbetet innebär svenskt medlemskap ett rent

teoretiskt om såväl Norge Finland - som också vinner medlemskap att detta arbete grovt räknat reduceras till 30 procent av nuvarande

resursnivå. Gränsuppbörden mervärdesskatt av vid handel mellan EG-

medlemmar är avsedd att tas bort efter år 1992. Skatteuppbörden och

skattekontrollen för denna handel skall skötas på i princip sätt samma som i fråga den interna handeln. Statistikinsamlingen om avseende

internhandeln inom EG är tänkt att kopplas till uppbörden av mervärdes-

skatt när ett enhetligt skattesystem införs inom EG.

Vid tidpunkten för regeringens beslut om tilläggsdirektiv för TDL-

utredningen hade frågan svenskt medlemskap om ett i EG regeringen av inte förts under riksdagens prövning. Situationen har nu ändrats och mot

bakgrund av de konsekvenser EG-medlemskap ett kan medföra bl.a. antagande av en EG-tullag och för statistikinsamling ett system - anser utredningen att endast de författningsändringar som bedöms nödvändiga

i ett kortare perspektiv bör genomföras.

EES-avtalet innebär inte någon skyldighet för Sverige att ändra sina

tullprocedurer. Avtalet lägger inte heller något hinder i vägen för nya

nationella procedurregler. EES-avtalet medför således inte några direkta

konsekvenser för utredningens arbete.

Sammanfattning

Uppgiftslämnande I avsnitt 4 behandlar utredningen den rättsliga regleringen sättet för av uppgiftslämnandet, dels uppgiftsskyldighetens omfattning och hur den är rättsligt reglerad. Utredningen föreslår mot bakgrund av ett eventuellt svenskt EG-medlemskap inte några lagändringar i denna fråga. Utredningen redovisar dock i och för sig tänkbara förändringar i bilaga 4 lagskissen och bilaga 5 motiv till lagskissen till betänkandet.

Utlämnande personuppgifter till utlandet av Utredningen konstaterar att undantagsregeln i l kap. 3 § tredje stycket sekretesslagen medger att uppgifter tullregistret lämnas till utländsk ur myndighet eller mellanfolklig organisation utan datainspektionens medgivande, utlämnandet sker enligt lag eller förordning. Samtliga om tullsamarbetsavtal som innehåller regler om uppgiftsutbyte som - - Sverige träffat med främmande länder har genom förordning införlivats med svensk rätt. Det innebär således att datainspektionens medgivande enligt 7 kap. 16 § andra stycket lag i dessa fall inte blir samma erforderligt. Gällande ordning behöver därför inte ändras för att möjliggöra det informationsutbyte som följer av Sveriges internationella åtaganden. När det gäller förfarandet för informationsutbytet av uppgifter ur tullregistret föreslår vi dock två nya regler i tullregisterlagen. Den ena innehåller allmän regel utlämnande uppgifter på ADB till en om av utländsk myndighet och mellanfolklig organisation. Den andra reglerar det fallet då uppgifter som lämnas ut skall användas för automatisk databehandling i stat inte har anslutit sig till den europeiska en som dataskyddskonventionen. I sådana fall fordras enligt förslaget datainspektionens medgivande.

Styrkande handlingar kontrollunderlaget Mot bakgrund av att styrkande handlingar enligt den ordning som förutsattes i TDUs förslag och ligger bakom TDS normalt inte som skall behöva lämnas vid ett elektroniskt uppgiftslämnande föreslår vi efter förebild i lagen 1990:325 självdeklaration och kontrolluppgifter, att om den för vars räkning en vara förs in i landet importören, oavsett om han lämnar uppgifterna elektroniskt eller inte, skall vara skyldig att i skälig omfattning räkenskaper, anteckningar eller på annat genom

16 Sammanfattning SOU 1992:2

lämpligt sätt sörja för att underlag finns för att fullgöra tulldeklarationsskyldigheten och för kontroll den anteckningsskyldighet av m.m.. Vi har däremot inte funnit att någon motsvarande regel behövs för exportörer. Vi föreslår vidare att underlaget skall bevaras under fem år efter den dag varan anmäldes till förtullning. Det motsvarar den tid under vilken eftertulltaxering kan äga rum. l

Kontrollbefogenheter

ADB-baserade räkenskaper

I avsnitt 7 redogör utredningen för de nuvarande bestämmelserna rörande tullens befogenhet att granska den anmälnings- ocheller uppgiftsskyldiges räkenskaper, anteckningar och andra handlingar och de problem sådan en kontroll möter när företagen datoriserar sina ekonomisystem. Någon skyldighet för den som granskas att låta tullmyndigheten använda dennes terminal eller annat tekniskt hjälpmedel för att ta del datoriserade av räkenskaper m.m. eller att tillhandahålla myndigheten dessa på medium för ADB föreligger inte enligt dessa bestämmelser. En jämförelse görs med motsvarande bestämmelser räkenskapskonom troll m.m. på skatteområdet i övrigt. Utredningen föreslår, med beaktande den jämförelsevis begränsade av inriktningen vid tullkontroll till förhållanden rör in- och utförsel som av varor, att tullens befogenheter såvitt avser ADB-baserade räkenskaper begränsas till en rätt att få ut sådana räkenskaper i form utskrift eller av på ADB-medium i maskinläsbar form. När det gäller behovet av skydd för personuppgifter konstateras att det är mindre vid tullens ADB-revision än när det gäller skattemyndigheternas taxeringsrevision. Utredningen dock inte att frågan anser om integritetsskydd bör lämnas oreglerad. Utredningen föreslår att bestämmelserna i 1-4 §§ och 6 § lagen 1987: 1231 automatisk databehandom ling vid taxeringsrevision, samt den särskilda förordningen m.m. 1987:1232 som ger datainspektionen rätt att utfärda föreskrifter om verkställighet av ADB-lagen skall omfatta även tullens verksamhet. Utredningen föreslår vidare efter taxeringslagens förebild dels att granskning hos enskild inte utan särskilda skäl får verkställas mellan kl. 19.00 och kl. 08.00, dels att sådan granskning i bostadsutrymmen och andra utrymmen som inte hör till verksamheten får ske endast med den granskades medgivande.

Sammanfattning 17

Brev och andra postförsändelser

tullverkets nuvarande befogenhet att undersöka I avsnitt 8 redogör vi för och andra postförsändelser. Vi att befogenheten måste ges ett brev menar Vi förslår därför regel uttryckligen ger klarare stöd i tullagen. en som sådan befogenhet i de fall det finns anledning anta att tullverket en försändelsen innehåller en vara. samtidigt lagfäster de begränsningar i kontrollbefo- Vi föreslår att man brevhemligheten påkallar. Den undersökning genhetema som skyddet av och andra sådana försändelser för kontroll tullmyndigheten gör av brev uppgiftsskyldigheten får inte ingående än anmälnings- och vara mer av nödvändigt med hänsyn till ändamålet med undersökningen. vad som är får öppnas endast hos sådan tullmyndighet där En sådan försändelse försändelser tullklareras. Beslut öppnande får fattas endast av sådana om myndigheten eller den tjänsteman särskilt förordnats att chefen vid som Över undersökningen skall föras protokoll. Av protokollet skall göra det. undersökningen och vad därvid förekommit. framgå ändamålet med som brev eller liknande försändelse öppnats skall adressaten Har ett en underrättas så möjligt inte särskilda skäl föranleder annat. snart som om Detsamma gäller avsändaren denne är känd. om kurirpaket föreslås inte omfattade denna särskilda ordning. S.k. av

Straff

inte den underlåter att iaktta en så allmänt Utredningen anser att som bestämmelse anteckningsskyldighet föreslagits skall hallen otn m.m. som drabbas straffansvar. En straffbestämmelse grundad på en så kunna av regel skulle stå i strid mot det sanktionssystem som eljest allmänt hållen gäller på beskattningens område.

Författningsförslag

1 Förslag till Lag om ändring i tullagen 1987: 1065

Härigenom föreskrivs i fråga tullagen 1987:1065 om dels att a, 63, 75-78 och 115 §§ skall ha följande lydelse, dels att i lagen skall införas bestämmelser, 16 63 63 63 nya a, a, c och 63 d §§, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

11 a §

Generaltullstyrelsen kan tillstånd till att tulldeklaration och andra ge uppgifter som skall enligt denna lag eller enligt lagen 1987:1069 avges om tullfrihet m. m. får lämnas genom ett elektroniskt dokument till tulldatasystemet eller på annat sätt med hjälp av automatisk databehandling. Med ett elektroniskt dokument upptagning innehåll och avses en vars utställare kan verifieras genom ett visst tekniskt förfarande. Regeringen får meddela före-

skrifter om det tekniska förfarandet

för uppgijislümnandet och förom

farandet i övrigt.

Ett tillstånd enligt första stycket får förenas med villkor det om tekniska förfarandet för uppgiftslämnandet och förfarandet i övrigt. om En tullmyndighet får tulldatasystemet överföra elektroniska genom dokument och andra upplysningar till uppgiftslämnare. en

16a§

Den för vars räkning inen vara förts är skyldig att i skälig omfattning genom räkenskaper, anteckningar eller på annat lämpligt sätt

SOU 1992:2 20 Författningsförslag

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

sörja för att underlag finns för att

fullgöra deklarationsskyldigheten och för kontroll av den. Underlaget skall bevaras under

fem år efter den dag då varan

anmäldes till förtullning. Om det i lag eller annan författning har föreskrivits längre tid för bevarande vissa uppgifter gäller av den föreskri

63§

anmälnings- och uppgiftsskyldighet enligt denna lag För kontroll av att föreskrifter meddelats med stöd lagen fullgjorts riktigt eller enligt som av och fullständigt får tullmyndigheten undersöka containrar, lådor och andra utrymmen där varor kan transportmedel, förvaras vid införsel. till eller utförsel från tullområdet, tullupplag, tull- 2. områden för tullupplag, tull- 2. områden för exportbutiker, lager, frihamnar och exportbutiker, lager, frihamnar och bangârdar, där flygplatser och bangårdar, där flygplatser och tullkontroll står under tullkontroll som står under varor som varor lokaler inom förvaras, och även lokaler inom förvaras, och även sådana områden, sådana områden, samt handresgods, såsom resväskor 3. handresgods, såsom resväskor handväskor och portföljer, samt handväskor och portföljer, samt medförs och liknande som medförs av reoch liknande som av reinresa till eller utresa sande vid inresa till eller utresa sande vid tullområdet, eller från tullområdet, eller av person från av person enligt kan stanna enligt som kan anmanas stanna som anmans 64 64 samt postförsândelser, såsom paket, brev och liknande försändelser när

det finns anledning att anta att

försändelsen innehåller vara och anmâlnings- och uppgififsskylatt digheten inte fullgjorts och försän-

delsen finns hos tullmyndigheten

eller utväxlingspostkontor. undersöka vad resande bär i eller Om rått för tulltjänsteman att föreskrivs i 19 § lagen 1960:418 straff för innanför kläderna om

varusmuggling.

F örfattningsförslag 21

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

63a§

Öppnande och undersökning med

stöd av 63 § första stycket av brev och andra sådana försändelser som kan antas innehålla förtroliga meddelanden får ske endast vid den tullntyttdighet där försändelsen anmäls till tullklarering. Beslut om sådana åtgärder får fattas endast av myndighetens Chq

eller efter dennes förordnande av

en särskild tjänsteman.

63b§ En försändelse som öppnas enligt 63 a § får inte undersökas närmare än vad som behövs med hänsyn till ändamålet med undersökningen.

63c§ Över undersökningen skall föras protokoll. Av protokollet skall framgå ändamålet med undersökningen och vad som därvid förekommit.

63d§ Har en försändelse öppnats enligt 63 a § skall adressaten under-

rättas, och för det fall avsändaren

är känd, även denne, så snart som möjligt om inte särskilda skäl föranleder annat.

75§ För kontroll av att anmälnings- och För kontroll av att anmälnings- och uppgiftsskyldighet enligt denna lag uppgiftsskyldighet enligt denna lag eller enligt föreskrifter som med- eller enligt föreskrifter som meddelats med stöd av lagen fullgjorts delats med stöd av lagen fullgjorts

22 Författningvörslag

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

riktigt och fullständigt får tullmyn- riktigt och fullständigt får tullmyndigheten, utöver undersökning digheten, utöver undersökning enenligt 63 förelägga den år ligt 63 förelägga den som är som uppgiftsskyldig att för granskning uppgiftsskyldig att för granskning tillhandahålla tullmyndigheten rå- tillhandahålla tullmyndigheten räkenskaper, anteckningar och andra kenskaper, anteckningar och andra

handlingar rör hans verksam- handlingar rör hans verksam-

som som het. Aven den för räkning en het. ADB-baserade räkenskaper vars

införts eller utförts skall därvid efter tullmyndighetens

vara och annan bedriver verksamhet av sådan bestämmande tillhandahållas j utsom

beskaffenhet att uppgift är av skrift eller på ADB-medium. Aven

som betydelse för kontrollen kan hämtas den för vars räkning en vara inanteckningar eller andra hand- förts eller utförts och annan som ur lingar, rör verksamheten, kan bedriver verksamhet av sådan besom föreläggas att tillhandahålla hand- skaffenhet att uppgift som år av lingar behövs för kontrollen. betydelse för kontrollen kan hämtas som anteckningar eller andra handur lingar, som rör verksamheten, kan föreläggas att tillhandahålla handlingar som behövs för kontrollen.

7.6§

I beslut granskning enligt 75 § I beslut om granskning enligt 75 § om skall tullmyndigheten förordna skall tullmyndigheten förordna en en eller flera tjänstemän att verkställa eller flera tjänstemän att verkställa granskningen. Tullmyndigheten granskningen. Tullmyndigheten får, när det behövs, bestämma tid får, när det behövs, bestämma tid och plats för granskningen. och plats för granskningen. Om den som granskas medger det får granskningen göras också i annat utrymme hos honom än sådant som huvudsakligen används för verksamheten.

77§

Om det är möjligt, skall gransk- Om det är möjligt, skall granskningen ske på sådant sätt och ningen ske på sådant sätt och sådan tid att den inte hindrar verk- sådan tid att den inte hindrar verksamheten för den vars handlingar samheten för den vars handlingar är föremål för granskning. Om är föremål för granskning. Den får räkenskaper och andra handlingar inte utan särskilda skäl verkställas

1992:23 F ärfattningjärslag SOU

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

på någon hos enskild mellan kl. 19.00 och skall granskas arman de förvaras, skall de kl. 8.00. Om räkenskaper och plats än där överlämnas till den andra handlingar skall granskas på mot kvitto som verkställa granskningen. någon plats än där de förvaskall annan Handlingarna skall lämnas tillbaka skall de mot kvitto överlämnas ras, möjligt. till den skall verkställa granså snart som som skningen. Handlingarna skall lämtillbaka så snart som möjligt. nas

7s§

Den verkställer granskningen får ta del av handlingar som är av som betydelse för denna även den, handlingar är föremål för granskom vars ningen, är skyldig iaktta tystnad deras innehåll. Föreligger sådan att om skyldighet eller den handlingar skall granskas att handlingens anser vars innehåll inte bör komma till någon kännedom, får länsrätten på annans talan honom besluta handlingen skall undantas från granskningen, av att synnerliga skäl motiverar det. om Länsrätten får besluta om begränsning rätten att bearbeta av sådana ADB-baserade räkenskaper i 75 § andra meningen som avses det behövs för att uppgifter som om enligt första stycket skall undantas från granskningen inte skall bli tillgängliga för den som verkställer

granskningen. Iänsrättens beslut får inte överklagas.

1l5§

Regeringen får bemyndiga general- Regeringen får bemyndiga generaltullstyrelsen meddela föreskrif- tullstyrelsen att meddela föreskrifatt i de ämnen i 3 5 ter i de ämnen som anges i 3 5 ter som anges § andra stycket, 7 § första stycket § andra stycket, 7 § första stycket 7 § andra stycket, 8 § första 7 § andra stycket, 8 § första stycket 2 och andra stycket, 9 § stycket 2 och andra stycket, 9 § första stycket, 12 § tredje stycket, första stycket, 11 § tredje stycka andra stycket, 15 § tredje 12 § tredje stycket, 14 § andra 14 § et, stycket, 16 § första stycket, 27, stycket, 15 § tredje stycket, 16 § 34 44 och 45 §§, 47 § första första stycket, 27, 34 a 44 och a stycket andra meningen, 49 § 45 §§, 47 § första stycket andra första stycket, 51 § andra stycket, meningen, 49 § första stycket, 51

24 F örfattningsförslag

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 52 § andra stycket, 72 73 § § andra stycket, 52 § andra stycktredje stycket och 110-113 §§. et, 72 73 § tredje stycket och 110-113 §§.

Denna lag träder i kraft den

F öqfattningvörslag

2 Förslag till

automatisk data-

Lag om ändring i lagen 1987:1231 om behandling vid taxeringsrevision, m.m.

lagen 1987:1231 automatisk Härigenom föreskrivs i fråga om om

databehandling vid taxeringsrevision, m.m.

3 och 6 §§ skall ha följande lydelse. att

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1§

gäller vid myndighets Denna lag gäller vid myndighets Denna lag skatter och revision avseende skatter och sorevision avseende soinnefattar cialavgifter samt sådan granskning cialavgifter som automasker med stöd 75 § tullagen tisk databehandling av personupp- som av personregister enligt datala- 1987:1065 som innefattar autogifter i 1973:289. matisk databehandling av pergen sonuppgifter i personregister enligt

datalagen 1973:289.

3§

utövar tillsyn över att granskning sker med hjälp Datainspektionen som databehandling inte medför otillbörligt intrång i personlig av automatisk Härvid tillämpas 15 § andra stycket och 16 § datalagen integritet.

1973:289. verkställer revisionen Den verkställer revisionen Den som som datainspektionen de eller granskning enligt 75 § tullskall lämna den automatiska data- lagen 1987:1065 skall lämna uppgifter om inspektionen datainspektionen de uppgifter om behandlingen som för sin tillsyn. den automatiska databehandlingen begär inspektionen begär för sin som tillsyn.

6 §

revi- Den har beslutat om revi- Den som har beslutat om som och den hos vilken revi- sionen eller granskning enligt 75 § sionen sionen sker får överklaga datain- tullagen 1987:1065 och den hos

26 Författningsförslag

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

spektionens beslut enligt denna lag vilken revisionen eller

granskhos regeringen. Aven justitiekans- ningen sker får överklaga datalem får överklaga ett sådant beslut inspektionens beslut enligt denna ñr att ta till vara allmänna intres- lag hos regeringen. Aven justitiesen. kanslern får överklaga ett sådant beslut för att ta till vara allmänna intressen.

Denna lag träder i kraft den

F örfattningøörslag

3 Förslag till Lag ändring i tullregisterlagen 1990:137

om

Härigenom föreskrivs i fråga tullregisterlagen 1990: 137 om att 7 § skall ha följande lydelse

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

7§

uppgifter tull- Utlämnande uppgifter ur tull- Utlâmnande av ur av fâr ske på medium för registret får ske på medium för registret automatisk databehandling till jord- automatisk databehandling till jordbruksverket, kommerskollegium, bruksverket, kommerskollegium, riksskatteverket, skattemyndighe- riksskatteverket, skattemyndigheter riksrevisionsverket. Till och riksrevisionsverket. Till andra ter och myndigheter får uppgifter i svenska myndigheter får uppgifter andra registret lämnas på medium för i registret lämnas ut medium för ut automatisk databehandling endast automatisk databehandling endast följer lag eller förord- detta följer lag eller förordom detta av om av eller regeringen eller den ning eller regeringen eller den ning om om myndighet regeringen be- myndighet regeringen besom som stämmer har medgett det. stämmer har medgett det. Till utländsk myndighet och mellanfolklig organisation får uppgifti tullregistret lämnas ut pâ meer dium för automatisk databehandling endast detta följer av lag om eller förordning. Om det kan antas att uppgifter i registret skall användas för automatisk databehandling i stat som inte har anslutit sig en till Europarådets konvention om skydd för enskilda vid automatisk databehandling personuppgifter av

fordras att regeringen eller den

myndighet som regeringen bestämmer har medgett utlämnande.

Denna lag träder i kraft den

1 INLEDNING

1.1 Utredningens tidigare arbete

Genom beslut den 17 november 1988 bemyndigade regeringen finansministern att tillkalla särskild utredare Fi 1988: 1l med uppdrag dir. en 1988:66 att föreslå författningsändringar behövliga inför tullverkets datorisering. Utredningen antog namnet Utredningen om lagstiftnjngsbehovet vid tulldatoriseringen TDL-utredningen. I april 1989 överlämnade TDL-utredningen delbetänkandet SOU 1989:20 Tullregisterlag m.m. Förslagen i betänkandet avsåg lagändringnödvändiga för att TDS skulle kunna börja tas i drift avseende ar exportverksamhet. I betänkandet föreslogs att tulldataregistret skall regleras i särskild registerlag samt vissa ändringar i tullagen och lagen en om straff för varusmuggling. Betänkandet låg till grund för en proposition med förslag till tullregisterlag m.m. prop. 198990:40. Riksdagen antog den nya lagstiftningen SkU19, rskr. 188, SFS 1990:137-139. Regeringen beslutade senare om ändringar förordningsnivâ i anledning den lagstiftningen SFS 1990:179-181. Författningama trädde i av nya kraft den l juni 1990. TDS har därefter tagits i bruk på exportsidan. I april 1990 överlämnade TDL-utredningen delbetänkandet SOU 1990:37 Författningsreglering av nya importrutiner m.m. Förslagen rörde främst författningsändringar till följd av tulldatautredningens TDU förslag till nya importrutiner SOU 1987:40. Förslagen gällde även vissa närliggande frågor såsom tullupplagens rättsliga ställning och vissa allmänna förvaltningsrättsliga frågor m.m.

1.2 Tilläggsdirektiv

Regeringen beslöt den 10 maj 1990 att ge TDL-utredningen tilläggsdirektiv dir. 1990:32 att utreda vissa ytterligare frågor i anslutning till tullverkets datorisering som aktualiserats under utredningsarbetets gång. Enligt tilläggsdirektiven bör TDL-utredningen i sitt avslutande arbete behandla främst följande frågor:

30 Inledning SOU 1992:2

I delbetänkandet SOU 1990:37 Författningsreglering av nya importrutiner m.m., har utredningen noterat att föreskrifterna om uppgtftslämnandet är i behov översyn. En grundläggande av en ram för det samlade uppgiftslämnandet bör enligt utredningen i lag. ges Vidare aktualiseras frågan uppgiftskraven kan begränsas och om om det med hänsyn till Sveriges internationella åtaganden är möjligt att

fullt ut genomföra TDU:s förslag att styrkande handlingar om normalt inte skall behöva lämnas vid elektroniskt uppgiftslämnande. Generaltullstyrelsen har i skrivelse den 23 februari 1990 en uppmärksammat TDL-utredningen på sistnämnda fråga.

Vissa registerfrâgor bör utredas närmare. En sådan fråga gäller

utlämnandet av personuppgifter till utlandet se ll § datalagen, 1

kap. 3 § och 7 kap. 16 § sekretesslagen samt artikel 12 i europaråds-

konventionen till skydd för enskilda vid automatisk databehandling

av personuppgifter. Det utredningsbehov här föreligger har som också bekräftats föredragande statsrådets uttalanden i frågan genom i prop. l98990:40 s. 19.

Utredningens fortsatta arbete bör även gälla vissa rättsliga frågor

om kontroll. Genom att bl.a. import- och exportföretagen alltmer

tagit ADB-tekniken till hjälp i sin redovisning uppkommer frågor om tullmyndighetemas kontroll dylikt ADB-lagrat material. Det är av lämpligt att TDL-utredningen över utnyttjandet ADB-teknik i ser av tullmyndighetemas räkenskapsgranskning 75 § tullagen och övriga

kontrollverksamhet. Därvid bör TDL-utredningen samråda med

utredningen om straffrättsliga och processrättsliga frågor med

anknytning till data- och teleteknikens utveckling dir. 1989:54 som har fått i uppdrag att bl.a. genomlysa de komplikationer år som förenade med skattemyndighetemas befogenheter i fråga ADBom lagrad information.

En annan kontrollfrága som enligt ett uttalande lagrådet i ett av

tidigare lagstiftningsârende ifr l98687:l66 92 f och 232

prop. s. kräver en översyn är tullmyndighetemas rätt att öppna brev och

andra förtroliga försändelser för tullkontroll.

Under det fortsatta utvecklingsarbetet av TDS kan rättqfi-ágor nya antas uppkomma. Det är lämpligt att utredningen även fortsättningsvis och under den avslutande utredningsfasen följer utvecklingen 4

av TDS och vid behov föreslår de författningsändringar visar sig l som påkallade.

1.3 Betänkandets

disposition

I avsnitt 2 ges en beskrivning av gällande ordning vid in- och utförsel

av varor. Därefter redovisas lagtekniska frågor kring tullagen och

Inledning 31

beskrivning tulldatasystemet, utvecklingen av den rättsliga regleringen av uppgiftslämnandet och tullkontrollen. Slutligen beskrivs tulldatasyav stemet. I avsnitt 3 behandlas utvecklingen pâ tullområdet inom EG och vilka konsekvenser den får för den svenska tullverksamheten. i 5 I avsnitt 4 behandlar vi den rättsliga regleringen av uppgiftslåmnandet i och frågor uppgiftskraven kan begränsas. När det gäller uppgifter om skall lämnas för statistiskt ändamål behandlas även dessa i detta som avsnitt. I avsnitt 5 tar vi frågan utlämnande personuppgifter till upp om av utlandet. I avsnitt 6 behandlar vi frågan skyldigheten att bevara handlingar om för tullkontroll. Vi tar här också frågan det utan författningsupp om ändring är möjligt att tillåta importörer och exportörer som lämnar uppgifter elektroniska dokument att inte samtidigt behöva länma genom handlingar som visar en varas ursprung m.m. I avsnitt 7 tar vi vissa kontrollfrâgor. Vi behandlar dels frågan hur upp nödvändigt underlag för tullkontroll bör bevaras och vilka befogenheter tullmyndigheten bör få för att kunna genomföra effektiv tullkontroll. en I avsnitt 8 tar vi ytterligare kontrollfråga. Det är tullmyndigupp en hetemas befogenhet att undersöka bl.a. brev och andra förtroliga försändelser. I avsnitt 9 behandlar vi vissa sanktionsfrågor som knyter an till skyldigheten att bevara handlingar för kontroll.

2 GÄLLANDE ORDNING

2.1 Inledning

Förfarandet vid import och export regleras i tullagen av varor 1987:1065, tullförordningen 1987:1114 och de föreskrifter som generaltullstyrelsen GTS meddelar med stöd av bemyndigande. Förvaltningslagen 1986:223 är tillämplig tullförfarandet i den omfattning det inte framgår något annat av tullagen eller tullförordningen. Tullagen TL och tullförordningen TF trädde i kraft den l januari 1988 ett resultat allmän översyn av tullagstiftningen. Fråga var som av en i första hand teknisk översyn den tullagstiftning som hade varit om en av i kraft sedan år 1974 i syfte bl.a. att vinna förenklad, mer enhetlig en ordning. Men författningama sågs även över med beaktande av vad som enligt den regeringsformen gäller i fråga om bl.a. nomigivningsnya kompetens och delegering. Förfarandet vid import och export regleras emellertid också av de konventioner Sverige har anslutit sig till. Sverige har, efter som förhandlingar mellan EG-kommissionen och EFTA-länderna, anslutit sig till dels konvention SÖ 1988:7 förenkling forrnalitetema vid en om av

handel med konventionen enhetsdokumentet, dels en

varor om konvention SÖ 1988:6 ett gemensamt transiteringsförfarande om transiteringskonventionen. Konventionema har införlivats med svensk 1987:1126 respektive 1987:1119. GTS rått genom förordningar SFS har därvid bemyndigats att meddela de ytterligare föreskrifter som behövs för verkställigheten av de båda förordningama. En viss reglering förfarandet förekommer även i frihandelsförordav ningen SFS 1987:1185 gäller varuutbytet med EG samt EFTAsom länderna. Även här har GTS bemyndigats att meddela verkställighetsföre-

skrifter. Genom lagstiftning år 1990 skapades vidare en rättslig grund för att ta i drift ett omfattande datasystem för tullens klareringsarbete, det s.k. tulldatasystemet TDS. Riksdagen fattade då beslut de grundläggande om

34 Gällande ordning SOU 1992:2

reglerna för elektroniskt uppgiftslämnande och de särskilda bestämmelser-

na avseende exportrutinema.

Genom lagstiftning år 1991 har de ytterligare ändringar vidtagits som varit nödvändiga för en anpassning tullklareringsrutinema vid import av till det datoriserade förfarandet. I samband med den lagstiftningen

utvidgades även möjligheterna för importörer använda förenklade att förfaranden vid förtullning.

2.2 Förfarandet i

dag vid in- och utförsel av varor

2.2.1 Införsel

Det finns ett grundläggande förfarande för tullbehandling av varor som förs in i landet. Detta förfarande kallas direktförtullning. Dessutom finns

möjligheter att utnyttja alternativa förfaranden avseende de olika delmomenten i det grundläggande förfarandet. Huvudparten av importen sker under utnyttjande ett eller flera alternativa förfaranden. av Det grundläggande förfarandet år följande. Varan anmäls skriftligen till förtullning varvid tulldeklaration och styrkande handlingar lämnas. Den som anmäler varan till förtullning blir tullskyldig. Vem äger som varan saknar i detta sammanhang betydelse. Med förtullning de åtgärder avses en tullmyndighet skall vidta vid införseln innan fri förfoganderätt över varorna kan tillåtas. Tulldeklarationen skall innehålla vissa föreskrivna

uppgifter. Tullmyndigheten kontrollerar vid förtullningen att varan får föras in i landet och fastställer tull och annan skatt och avgift för den.

Förtullningen innefattar i grundförfarandet alltid någon form kontroll av av dokument och ibland även fysisk kontroll av godset. Den tullskyldige erlägger det fastställda beloppet inom 15 dagar från taxeringsbeslutet.

Därefter får han förfoga över varan.

Förtullning omfattar även andra förfaranden kan förekomma som i samband med import. Förfarandena benämns förenklade förfaranden.

De karaktäriseras av att förtullningen företas i flera steg samt att varan lämnas ut till fritt förfogande innan förtullningen är avslutad. Dessa förfaranden kallas hemtagning för räkning, egen hemtagning för annans räkning samt förfarandet med godkänd Även förfarandet mottagare. med kreditimportör är form förenklat förfarande. Om en av en vara anmäls till förtullning med tillämpning förenklat förfarande av ett hemtagning eller förfarandet med godkänd mottagare skall fullständiga - uppgifter för förtullningen lämnas inom femton dagar efter det att den ursprungliga

anmälan gjordes.

1992:23 Gällande ordning SOU

Hemtagning för räkning innebär att importör fâr ta hand om egen en och fritt förfoga över sedan han anmält den till förtullning, dvs. varan tull och skatt har fastställts. Den efter hemtagning vill innan annan som fortsätta med klareringsform än förtullning får återkalla en annan anmälan till förtullning. Hemtagning för räkning innebär att importör, inte själv annans en som är hemtagare, kan få ta hem efter anmälan till förtullning genom en vara ombud särskilt godkänts för ändamålet. Härigenom ges speditörer ett som och motsvarande ombud möjlighet att ta hem varor för som agerar som en kunds räkning. Det lagligen möjliga det i praktiken ännu inte införda förfarandet men med godkänd innebär att kan transiteras direkt till den mottagare en vara sedan på elektronisk väg meddelar kontrolltullgodkände mottagaren som anstalten om varans ankomst. GTS kan föreskriva att tull- och skattefria får föras in i landet varor anmälas till förtullning detta kan ske utan risk för att de utan att om föreskrifter gäller för införseln eftersätts. GTS har föreskrivit att som anmälan till förtullning inte behöver lämnas i ett antal fall, bl.a. vid

införsel vissa tull- och skattefria medförs av resande. Om av varor som det inte finns någon sådan tillämplig föreskrift skall även tull- och

skattefria förs in i landet anmälas till förtullning. Därvid varor som påförs inte någon tull eller skatt. GPS kan medge importör kredit. En sådan importör krediten importör betalar enligt särskild tullräkning för samtliga sändningar under vecka. Han får förfoga över godset redan innan betalning har en skett. Den helt övervägande delen av importen till Sverige sker mot

betalning tull, skatt och avgift i efterhand. av annan I stället för att direkt anmäla till förtullning kan importören välja varan någon annan form av tullklarering.

Varan kan

1 transiteras, 2 läggas för förvaring på tullupplag eller tullager, eller i frihamn upp eller exportbutik, 3 innehas med temporär tullfrihet,

4 återutföras eller 5 överlåtas till staten eller anmälas till förstöring.

36 Gällande ordning

Vid utnyttjande av någon av klareringsformema enligt punkterna 1-3 behövs ytterligare klareringsâtgärder dock inte för transiteras varor som genom riket eller som säljs i exportbutik. De olika klareringsformema kan kombineras med varandra. En kan således transiteras till vara ett tullupplag och läggas där för hem upp att senare tas med stöd av ett hemtagningförfarande. Om skall införas en vara permanent till landet krävs att den som sista klareringsâtgärd förtullas. Klareringsformema enligt punkterna 4 och 5 är, i likhet med förtullning, slutliga klareringsformer som inte medför behov någon ytterligare tullklarering. av En vara som skall transporteras Sverige på väg mellan två andra genom länder kan föras oförtullad genom landet med stöd ett transiterirzgdörav farande. Varan förs ut landet igen och blir aldrig föremål ur för förtullning i Sverige. Transitering kan även innebära att en vara änds oförtullad mellan två orter i landet. Det kan gälla fall där importören finner det fördelaktigare att göra förtullningen vid tullställe ett inne i landet. Varan transiteras i sådant fall från gränstullplatsen till en tullplats inne i landet. En transiterad vara skall anmälas till förtullning eller annan tullklarering vid ankomsten till bestämmelseorten.

En vara som förs in i landet skall i normalfallet läggas upp ett tullupplag innan den anmäls till fåirtullning eller tullklarering. annan Tullupplag är avsedda för förvaring under kortare tid längst 30 dagar.

Dessutom finns tullager för förvaring oförtullade under längre av varor tid. GTS fär föreskriva hur lång tid en vara får förvaras oförtullad pâ tullager. GTS får dock inte föreskriva den längsta tiden att en vara får förvaras där skall kortare än två âr. Tullager kan vara vara tullkreditlager, provianteringslager eller transitlager. Förvaring tullager på kan vara lämplig om importören inte behöver förrän vid varorna en senare tidpunkt och det värdefullt att kunna förvara anser varorna utan att tull, skatt och andra pálagor tas ut. Förvaring på tullupplag kan lämplig vara under ett förtullningsförfarande eller inledning till hemtagning. som en en En tullmyndighet kan nämligen bolag eller förening innehar ge som ett tullupplag i uppdrag att utföra tullmyndighetemas kontroll och prövning

när en hemtagare vill ta hand är upplagda på tullupplaget. om varor som Ett tullupplag har fått ett sådant uppdrag brukar som sägas ha utlämningsrätr. Verksamheten bedrivs under tullverkets tillsyn. Tullmyndigheten utför dock endast i ett mindre antal fall fysisk kontroll sådant gods av som skall lämnas ut till hemtagare från tullupplag med en ett utlämningsrätt. Utlämning till importören för fritt förfogande av en vara kan således

Gällande ordning

direkt beslut tullmyndighet i det enskilda fallet. komma att ske utan ett av efterföljande förtullningen hanteras dock alltid av tullmyndighet. Den

läggas i frihamn eller aportbutik

Varor från utlandet kan även upp anmälas till förtullning. I frihamn får efter tillstånd av utan att ñrst industriell verksamhet. I sådan verksamhet får regeringen bedrivas användas material för bearbetning. Innehavare av oförtullade varor som med innehavare tullupplag, utlämningsrätt. I frihamn kan, i likhet av försäljning skattefria till resande flygplatexportbutiker sker av varor För inrätta exportbutik krävs tillstånd av regeringen. ser. att i tullupplag, tullager eller frihamn skall Vara som har lagts upp förtullning eller tullklarering innan förvaringen anmälas till annan

upphör. i landet för användas här under begränsad tid Varor som förs in att en sedan skall föras landet igen kan under vissa förutsättningoch som ut ur in med tullfrihet. Med den följer även frihet från ar få föras temporär införselavgifter. Temporär tullfrihet kan t.ex. medges för de andra arbetsredskap medförs hantverkare kommer tillfälligt till som av som utföra arbete här. Temporär tullfrihet medges för viss Sverige för att denna tid har gått till ända skall anmälas till förtullning tid. Innan varan tullklarering. I normalfallet skall således anmälas till eller annan varan tullklareringsformen âterutförsel. till tullklarering får ske ombud. Om ombudet skall Anmälan genom han dock godkänd GTS. Ett ombud avge tulldeklaration måste vara av

kreditimportör kan äta sig att fullgöra den betalningsskyldighet

som är vilar på den tullskyldige. Huvudmannen kan detta sätt komma i som åtnjutande ombudets tullkredit och denne förfoga över av genom godset innan betalning tull, skatt och avgift skett. av annan Anmälan och deklaration görs på det s.k. enhetsdokumentet som infördes samtidigt i EG och EFTA-ländema den l januari 1988 enligt

konventionen enhetsdokumentet, förordningen 1987:1126 om en om se konvention förenkling formalitetema vid handel med varor. om av Konventionen syftar till att begränsa den administrativa tulldokumentationen och harmonisera uppgiftskraven vid handel mellan EG och EFTAländema. En avsikt är förenkla framtida överföring av uppgifter att en mellan länderna på elektronisk väg med hjälp av datorer.

38 Gällande ordning

2.2.2 Utförsel

För varor som förs ut landet tillämpas följande förfarande. En ur anmälan om utförsel skall göras skriftligen till tullmyndighet. Anmälan skall göras av den för vars räkning förs ut landet exportören. varan ur Anmälan skall innehålla vissa föreskrivna uppgifter. Dessa föreskrifter har delvis sitt mönster i föreskrifterna förtullning. om Vid utförsel behöver s.k. styrkande handlingar normalt inte lämnas. På grundval av de lämnade uppgifterna och den undersökning kan av varan, som behövas, kontrollerar tullmyndigheten det finns något hinder om mot utförseln exportkontroll.

Regeringen eller GTS kan föreskriva att skriftlig anmälan utförsel om inte behöver lämnas i fråga om varor som inte skall redovisas i handels-

statistiken om detta kan ske utan risk för att de föreskrifter gäller för som utñrseln eftersätts. GTS har föreskrivit att anmälan utförsel får om underlåtas i ett antal fall, bl.a. för reseutrustning och varor som förs ut av utom riket bosatt resande och för vilka inte skall redovisas mervärdeskatt s.k. taxfree-varor samt därutöver andra resande medförda av varor, om deras sammanlagda värde inte överstiger visst angivet belopp och inte förs ut i handelssyfte eller för yrkesmässig användning. Om det inte finns någon sådan tillämplig föreskrift skall alltså samtliga varor som förs ut ur landet anmälas vid utförsel.

Anmälan till utförsel skall göras på det s.k. enhetsdokumentet. Utförseln går som regel till så att exportören antingen anmäler varan till utförsel först när den når gränsort, varefter fraktföraren, efter en tullens beslut att medge utförsel, omedelbart för godset, eller ut att han anmäler varan till utförsel hos tullmyndighet inne i landet, på en t.ex. den ort där han driver sin rörelse. Därefter transiterar han varan till utrikes ort via gränsort där tullen endast konstaterar anmälan en att och beslut redan föreligger.

Tullverket har vidare möjlighet att tillstånd till exportör avlämna ge att utförselanmälan efter det att utförseln har ägt En närmare beskrivrum. ning av det förfarandet lämnas i avsnitt 6.3.

Det finns även möjlighet för tullverket att överlämna åt ett godshanteringsñretag att sköta den exportkontroll tullverket som annars skall utföra.

Genom införandet TDS har givits ett alternativ till det skriftliga av förfarandet. GTS kan tillstånd till tulldeklaration numera ge att och andra

Gällande ordning

elektroniskt dokument till uppgifter skall avges får lämnas genom ett som TDS. Ett sådant tillstånd får förenas med villkor.

villkor för ett särskilt förfarande eller medgivan- I vissa fall gäller som tullupplagsinnehavare, år anslutet de att vederbörande företag, t.ex. en uppgifterna i anmälningshandlingar till tullverket på till TDS och överför det gäller tullupplagsinnehavane eller elektronisk väg. Så är fallet när har tillstånd till delegerad myndighetsutövning godshanteringsföretag som

vid hemtagning respektive utförsel.

till ordning i fråga

2.3 Bakgrund gällande om

och tullkontroll

uppgiftsskyldighet

2.3.1 1974 års reform

och fick i huvudsak sin nuvarande Förfarandet vid import export utformning redan den omfattande reform av tullagstiftningen som genom januari 1974. Genom den reformen infördes trädde i kraft den l hemtagningsförfarandet och systemet med privat godsvård. En annan

tulltaxeringen skulle ske med ledning av en väsentlig nyhet var att den tullskyldige. Införandet ett deklaradeklaration som lämnas av av tulltaxeringen i stället för det tidigare s.k. tionsförfarande innebar att kom baseras på importören lämnade uppgifter om officialsystemet att av kvantitet och värde. Den regelmässiga fysiska godsets beskaffenhet, därmed för i stället ske stickprovsvis och i godskontrollen upphörde att

några fall i efterhand. offrcialtulltaxering och regelmässig fysisk godskontroll Systemet med upprätthållas i praktiken när godsflödet med hade visat sig inte kunna ökade kraftigt i omfattning. Olika speciella förfaranden hade åren skulle fungeral överensstämmelse med tillämpats för att verksamheten förenkla tullproceduren hade tulltaxeringen i allt en allmän strävan att grad kommit grundas på uppgifter i fakturor och andra högre att undersöktes endast i särskilda fall. Sedan år 1966 handlingar och varor frivilligt deklarationssystem. Vilka handlingar och hade tillämpats ett i sådant fall skulle lämnas hade överlämnats GTS att uppgifter som de reglerna kunde importören tulltaxeringen bestämma. Enligt honom själv upprättad deklaration, i verkställd grundval av en av

statistiska b tullsats, c vilken han hade angett varornas a nummer, kvantitet ocheller tullpliktigt värde, d tull samt e vissa

tullpliktiga

40 Gällande ordning SOU 1992:2

uppgifter för statistiskt ändamål. Föreskrifterna innebar, deklarationen att i praktiken utgjorde en fårdigskriven tullsedel förelades tulltaxeringssom förrättaren för granskning och fastställande. Dess riktighet kontrollerades genom jämförelse med faktura och andra handlingar i viss samt utsträckning genom undersökning godset. Till styrkande de av av lämnade uppgiftemas riktighet skulle faktura eller motsvarande handling företes, om inte tullmyndigheten medgav undantag. Liksom vid den traditionella tulltaxeringsmetoden lämnades godset i princip ut först sedan tulltaxeringen hade verkställts. Till grund för den omfattande reform tullagstiftningen trädde av som i kraft den 1 januari 1974 förelåg bl.a. två betänkanden från tullagstiftningskommittén, Tullproceduren vid import Stencil Fi 1970:4 och Särskilda frågor rörande tullproceduren Ds Fi 1971:4. Tullagstiñningskommittén ansåg, att tulltaxeringen i största möjliga utsträckning borde grundas på uppgifter lämnas importören och som av att godsundersökning borde komma i fråga endast för kontroll i särskilda fall samt då man inte utan avsevärd olägenhet kunde nödvändiga uppgifter om varan på annat sätt. Enligt kommittén borde importören därför vara skyldig att tillhandahålla dels uppgifter, behövs för som fastställandet det tullpliktiga värdet, dels uppgift tullplikav om varans tiga kvantitet, dels också sådana uppgifter beskaffenhet om varans att dess klassificering enligt gällande tulltaxa med statistisk varuförteckning kan bestämmas med ledning därav. Kommittén ansåg däremot inte att importören borde åläggas skyldighet att det statistiska för ange numret varan eller räkna ut dess tullpliktiga värde. Sådana uppgifter borde i stället verkställas tullverkets tjänstemän, i den mån importören inte av farm det praktiskt att själv utföra detta arbete. Vid sporadisk mer mer import borde importören inte heller åläggas skyldighet att lämna andra uppgifter än sådana är tillgängliga för honom, det kunde som om anses skäligt att upplysningama införskaffades i ordning, annan t.ex. genom godsundersökning. Ihllagstiftningskommittén menade att frågan tulltaxeringsförlaranom dets utformning i första hand gällde i vilken utsträckning förfarandet skulle baseras på en undersökning eller på uppgifter av varan om varan. I praktiken måste, framhöll kommittén, tulltaxeringen ofta grundas på uppgifter av importören eller exportören. Framför allt gällde detta uppgifter om värdet. Tulltaxering på grundval uppgifter godset av om innebar också enligt kommittén betydande rationalisering. Om en ett sådant förfarande utformades på lämpligt sätt, erbjöd det även tillräck-

Gällande ordning

lig säkerhet. Beträffande uppgiftsskyldigheten ansåg kommittén att det borde ankomma på importören och inte på exportören, som oftast befarm sig utomlands och därför svår att ålägga uppgiftsskyldighet, att lämna var de uppgifter behövdes för tulltaxeringen. lmportören hade vissersom ligen i regel inte någon på iakttagelse grundad kärmedom om en egen sändnings innehåll och kunde inte heller gärna kräva att han man regelmässigt skulle förvissa sig därom att undersöka godset före genom tulltaxeringen. Enligt kommrnittén fick man därför acceptera att importören stödde sig på uppgifter från exportören exempelvis i faktura. Beträffande uppgiftsskyldighetens omfattning hävdade kommittén, att denna i första hand borde uppgifter tillgängliga inom avse som var företaget, oavsett de kunde hämtas faktura eller andra kommersielom ur handlingar rörande importen eller de eljest var tillgängliga. För att bestämma tullpliktiga kvantitet och värde var de uppgifter som varomas kunde erhållas på detta sätt i regel tillräckliga. Om varans beskaffenhet ansågs importören, åtminstone såvitt angick den yrkesmässiga importen, i de flesta fall också ha tillräckliga kunskaper vid tulltaxeringen. För det fall importören saknade uppgifter som behövdes för tulltaxeringen ansåg kommittén, det inte fråga sporadisk import och då särskilt om var om icke-kommersiell import, att importören regel skulle avkrävas sådana som uppgifter. När det gällde frågan huruvida importören skulle åläggas ange varans statistiska nummer eller endast lämna sådan beskrivning av varan att förrättningsmannen denna kunde fastställa det statistiska numret och av huruvida importören skulle ange ett uträknat tullvårde eller endast primäruppgifrer om fakturabelopp, frakt och andra omkostnader m.m., menade kommittén, att avgörande för hur denna arbetsfördelning borde göras var vad som var mest rationellt från säkerhets- och andra synpunkter. Kommittén gjorde därvid den bedömningen, att övervägande skäl talade för att omvandlingen av importörens uppgifter om varomas beskaffenhet och värde till statistiskt nummer och tullvärde borde ankomma på tullverket. Kommittén anförde i denna del att en precisering av numret i många fall torde vara en lättnad jämfört med en beskrivning av varan, men givet var att fastställandet av numret med ledning av varans egenskaper i allmänhet gjordes säkrast av tullverkets experter. Beträffande tullvärderberäkningen anförde kommittén, att tillämpningen av tullvärdebestämmelsema ibland kunde vara så intrikata att särskild expertis var nödvändig men att värdet i de flesta fall kunde beräknas på grundval av fakturapriset med tillägg eller avdrag av poster, som kunde

42 Gällande ordning SOU 1992:2

direkt hänföras till ifrågavarande sändning, t.ex. frakt, försäkring, tull och rabatter. Med hänsyn till att deklarationema i det frivilliga deklarationssystemet ofta hade varit felaktiga ansåg kommittén, att ett allmänt överlåtande av transformeringsarbetet på importören inte framstod som den mest rationella lösningen. Om importör fann det lämpligt en att lämna sina uppgifter i en sådan form borde det dock inte möta något hinder fortsatte kommittén. Uppgifterna för tulltaxeringen borde enligt kommitténs förslag lämnas i skriftlig varuanmälan underen som tecknades av importören. Inom finansdepartementet utarbetades därefter även promemoria Ds en Fi 1972:4 med förslag till tullag Förslaget till tullag avsåg de m.m. grundläggande bestämmelserna förfarandet. De förfaranden vid om fastställelse av tull eller avgift departementsförslaget innehöll annan som byggde på de förfaranden då förekom på punktbeskattningens som område och i fråga om fastställelse mervärdeskatt. Det närmast av var förfarandet vid fastställelse mervärdeskatt förebild. I av som var departementspromemorian föreslogs huvudregel, att importören som skulle lämna en deklaration innehållande bl.a. enligt varans nummer tulltaxa och statistisk varuförteckning, kvantitet och tullvärde: samt den tull eller annan avgift belöpte på Kunde importören inte som varan. uppge varans nummer fick han enligt förslaget i stället lämna en sådan beskrivning att varan skulle kunna klassificeras med ledning beskrivav ningen. I vissa fall, bl.a. när en vara infördes i olika poster vid skilda tillfällen, skulle en preliminär deklaration få lämnas. Enligt promemorian skulle GTS för särskilt fall få bestämma att nödvändiga uppgifter om en vara skulle lämnas i annan ordning än i form tulldneklaration och av en skulle också ñr särskild import få föreskriva undantag från föreskrifterna om vad en fullständig deklaration skulle innehålla. I promemorian framhölls att tulltaxeringsförfarandet, även deklaration inte om en lämnades, i största möjliga utsträckning skulle grundas på uppgifter från importören. När det gällde varor som fördes in resande och liknande av privatimport förutsattes att tulltaxeringen skulle komma att till på ungefär samma sätt hittills. som Departementschefen anförde i prop. 1972:110 s. 78-79 att han bl.a. med beaktande av önskemålet om en fortsatt rationalisering tullarbetet av stannat för förslaget i departementspromemorian att i princip en fullständig deklaration borde krävas. Han framhöll samtidigt att stor hänsyn ändå måste tas till de obestridliga svårigheter med sådan en deklarationsplikt framhållits från näringslivets sida. Tullmynsom

Gällande ordning

dighetema borde därför få rätt att medge lättnader i kravet deklaraeller, skäl därtill förelåg, tillåta att nödvändiga tionens fullständighet om uppgifter lämnades på sätt än i form deklaration. Tullmynannat av en också kunna medge att preliminär deklaration fick digheten borde en lämnas slutlig deklaration inte kunde lämnas omedelbart. om en Deklarationsplikt borde dock inte gälla beträffande som fördes in varor liknande privatimport. I de fallen borde enligt av resande och annan departementschefen tulltaxeringen gå till på i huvudsak oförändrat sätt. Beträffande den i promemorian föreslagna skyldigheten för en importör i deklarationen borde, fortsatte departementsatt ange varans nummer chefen, i tullagen endast krävas antingen nummer i tulltaxan eller varans statistiska enligt tullverkets arbetstaxa. Skyldigheten att varans nummer uppgift för statistiska ändamål borde lämpligen regleras i i övrigt lämna ordning framhöll han. Vidare måste sådana uppgifter lämnas som annan behövs med hänsyn till gällande reglering med avseende importen. Vad särskilt gäller jordbruksprodukter kan rätt avgiftssats som m.m. det statistiska numret är känt. Någon valfrihet i regel endast anges, om fråga angivande föreligger därför inte i sådana fall utan om av nummer det statistiska måste Införandet den tullproceduren, numret anges. av nya främst deklarationssystemet, fortsatte han, kommer givetvis också att beröra insamlingen uppgifter för utrikeshandelsstatistiken. av I fråga grundreglerna för tullkontrollen, liksom för trafikordningen om och anrnälningsskyldigheten, föreslog kommittén inte någon principiell omläggning. Kommittén berörde närmare endast vissa frågor om tillsynen

över transportmedel. I departementspromemorian framhölls att det vid tillämpningen av deklarationsförfarandet uppenbarligen var nödvändigt att tulltjänstemanmöjlighet företa nödvändig bokföringsgranskning, få tillträde nen gavs att till lokaler där importören bedriver sin verksamhet och möjlighet att undersöka importgods och infordra på det. I promemorian betonades prov de viktigare elementen i tullkontrollsystemet utgörs av att ett av skyldigheten för fraktförare m.fl. att för tullverket anmäla gods, som införs eller utförs från tullornrådet. Underlåtenheten att göra anmälan till tullverket utgjorde de objektiva rekvisiten för brottet varusmuggett av ling. Med hänsyn till nämnda förhållanden borde enligt promemorian anmälningsskyldigheten slås fast redan i lagens inledande bestämmelser. Bestämmelser tullkontrollen nämnare bestämt om person- och om varutrafrken till och från tullornrådet och inom detsamma samt undersöklagerlokal eller utrymme för förvaring ning av transportmedel och annat

44 Gällande ordning SOU 1992:2

av gods avsågs enligt promemorian att meddelas i den föreslagna lagens tillämpningsföreskrifter. Flera remissinstanser, bl.a. kammarrätten i Stockholm ansåg att reglerna om tullkontrollsystemet, t.ex. föreskrifter för trafiken till och från tullornrådet beträffande trafikleder, anmälningsskyldighet och skyldighet att underkasta sig undersökning eller visitation, innebär så stora inskränkningar i trañkantemas handlingsfrihet det är påkallat att att regler av så viktig och grundläggande karaktär för den enskildes rätt bör ingå i tullagen. Departementschefen anförde att de för den enskilde ingripande mer åtgärderna i samband med tullkontrollen grundas på varusmugglingslagen, rättegångsbalken och andra lagar beslutats riksdagen. De som av här aktuella bestämmelserna, menade han, har till del karaktär stor av ordningsföreskrifter och i övrigt tullmyndighetema endast sådana för ger gräns- och införselkontrollen naturliga och nödvändiga befogenheter, som i stort sett varit gängse sedan länge. Han tillstyrkte därför departementspromemorians förslag att de närmare föreskrifterna även fortsättningsvis skulle få utfärdas Kungl. Maj:t eller, efter Kungl. Majts bemynav digande, GTS. I det slutliga förslaget till tullag omnämndes inte anmälningsskyldigheten särskilt.

2.3.2 1988 års reform

Det förslag beredningsgruppen för tullagstiftningsfrågor i betänkandet

Ds UD 1985:4-5 Översyn tullagstiftningen lämnade inför 1988 års

av reform innebar som tidigare angivits att det infördes år 1974 system som behölls i stort sett oförändrat. När det gällde deklarationsförfarandet konstaterade beredningsgruppen att erfarenheterna i goda. stort sett var De brister som hade uppmärksammats gällde fullständigheten och riktigheten i uppgiftslämnandet. Beredningsgruppens förslag innebar vidare i stort sett oförändrade befogenheter för tullmyndighetemas kontroll. Befogenheterna föreslogs dock bli reglerade i lag i större utsträckning än vad som var fallet efter 1974 års reform när det gällde tullverkets kontrollverksamhet. Beredningsgruppen ansåg det lämpligt i viss att utsträckning utnyttja delegationsmöjlighetema i 8 kap. 7 § första stycket och 9 § första stycket regeringsformen. De grundläggande skyldigheterna i fråga om att underkasta sig kontroll borde dock enligt gruppens mening beskrivas i lag. Enligt förslag till tullag får tullmyngruppens dighetema för kontroll att anmälnings- eller uppgiftsskyldighet av

1992:23 Gällande ordning SOU

och fullständigt bl.a. undersöka transportmedel, fullgjorts riktigt lådor och andra utrymmen där kan förvaras vid containrar, varor utförseln. Tullmyndigheten får också undersöka områden införseln eller tullupplag, tullager, frihamnar och exportbutiker samt flygplatser och för står under tullkontroll förvaras. Tullmyndighetbangårdar där varor som hejda transportmedel står under tullkontroll och resande en får också som ankommer till eller lämnar tullornrådet. som Vid granskningen de olika former för befogenheter som lämnats av tullmyndighetema i den dåvarande tullstadgan fann gruppen att anmäl-

ningsskyldigheten borde särskilt behandlas i lag. Beredningsgruppen föreslog vidare att de ändrade bestämmelser om resandekontrollen hade förts in i varusmugglingslagen efter förslag som 198485 :46 skulle in i lagstiftningen tullverkets kontrolli prop. tas om verksamhet i allmänhet. Ifrågavarande bestämmelser syftade till att ge tullen möjligheter till begränsad kroppsvisitation i form av undersöken utlandsresenärers handresgods utan att misstanke oegentligning av om heter förelåg. Enligt förslaget skall tullmyndighetema för kontroll av

resande för till eller från tullområdet, undersöka transportvaror, som medel, resväskor och andra utrymmen där kan förvaras. Undervaror sökningen skall kunna gälla handbagage, damväskor och andra sådana förvaringspersedlar resande bår med sig. Undersökning av vad som resande bär i eller innanför kläderna får dock ske endast enligt föreskrif-

terna i 19 § varusmugglingslagen. Beredningsgruppen konstaterade slutligen att det i tullagen inte fanns några allmänna bestämmelser skyldigheten att lämna uppgifter om om eller transportmedel för statistiska ändamål. På grund av föreskrifvaror ter i tullagen lämnas det dock vissa uppgifter om varor eller transportmedel, vilka uppgifter tullverket kan använda för statistiskt ändamål. gällde uppgifterna i den tulldeklaration den tullskyldige Detta t.ex. som lämnade när till förtullning. Vidare konstaterade gruppen en vara angavs det fanns ett stadgande i tullagen regeringen eller, efter att som gav regeringens bemyndigande, GTS rått att bestämma vilka uppgifter som

skulle lämnas för statistiskt ändamål i samband med hemtagning. Enligt dessa föreskrifter inhämtades de uppgifter låg till grund för den s.k. som snabbstatistiken över importen. Slutligen fanns i tullagen även bestämmel-

skyldighet att lämna uppgifter organisationsnummer eller ser om om Bestämmelserna statistik fanns intagna i dåvarande personnummer. om tullstadgan och i tullordningen lämnades de närmare föreskrifterna om varustatistiken. De här avsedda uppgifterna lämnades i regel på de

46 Gällande ordning SOU 1992:2

blanketter som avlâmnades, t.ex. på importanmälan vid förtullning respektive på exportanmälan vid utförsel. Beredningsgruppen föreslog att i tullagen skulle in bemyndigantas ett de för regeringen att utfärda föreskrifter för inhämtande uppgifter för av statistiskt ändamål och att regeringen dessutom befogenhet övergavs att låta normgivning i detta hänseende till GTS.

Vad gällde deklarationsförfarandet föreslog att de tullskyldiga gruppen borde åläggas skyldighet att i efterhand undersöka riktigheten i lämnande

deklarationer genom att jämföra deklarationsuppgiftema med de mottagna varoma samt att utan dröjsmål anmäla oriktigheter till tullmyndigheterna, det senare vid äventyr av straff. I övrigt föreslog inte gruppen någon ändring. Beträffande uppgiftsskyldigheten föreslog att den gruppen skulle utvidgas till att omfatta även sådana uppgifter kunde behövas som för att kontrollera deklarationsuppgiftema och dessa skulle kunna att lämnas på arman handling än tulldeklarationen. Departementschefen betonade i 198687: 166 deklarationsförprop. att farandet är en av grundstenama i tullproceduren. Det är ett ändamålsenligt sätt att få fram de uppgifter behövs vid förtullning under som förutsättning att deklarationema inte är behäftade med sådana felaktighet- i

er och andra brister att underlaget för taxeringsbesluten blir undermåligt.

Han delade därvid beredningsgruppens uppfattning att erfarenheterna av deklarationsförfarandet i stort sett goda att förbättringar borde var men ske vad gäller kvaliteten på deklarationema. Att såsom beredningsgrup-

pen föreslog ålägga den som har lämnat en deklaration, och därigenom har förklarat sig ha lämnat fullständiga och riktiga uppgifter, skyldighet att i efterhand granska deklarationen och anmäla felaktigheter i denna, 1 eventuellt vid äventyr av straff även i detta avseende, ansåg departe-

mentschefen dock vara principiellt tveksamt. Han hoppades i stället att införandet under år 1986 sanktionsavgiften tulltillägg å av skulle medföra att man kom till rätta med sådana oriktigheter i deklarationema, som ktmde medföra undandragande pålagor och inte beivrades i av som straffrättslig ordning. Han ansåg att deklarationsskyldighet enligt en sedvanligt mönster borde fullgod garanti för att fullständiga och i ge en riktiga uppgifter lämnades. En bestämmelse borde dock in i tas varusmugglingslagen om att ansvar för brott rörande undandragen tull, annan

skatt eller införselavgift inte inträder för den frivilligt vidtar åtgärder

som som leder till att pålagoma kan påföras eller tillgodoräknas med rätt belopp.

Gällande ordning 47

gällde den lagtekniska utfommingen deklarationsskyldighet- När det av departementschefen den borde följa principer som en ansåg att samma skatteområdet i övrigt. Den lämnar deklaration, själv gäller för som en ombud, intygar uppgifterna i deklarationen är fullständiga eller genom att och riktiga. En deklaration innebär förklaring under straffansvar om en sig på visst sätt. En oriktighet i deklarationen kan att något förhåller förutom straff föranleda att tulltillägg påförs. beträffar tullverkets kontrollverksamhet ansåg departementschefen Vad skyldigheten anmäla till tullmyndighetema vid in- och att att varor utförsel borde föreskrivas i lag. Likaså borde tullmyndighetemas befogenheter med avseende på kontrollen och transportmedel av varor i lag i större utsträckning än fallet. Slutligen borde regleras som var bestämmelserna resandekontroll i 19 § andra stycket varusmugglingsav lagen flyttas till tullagen. Departementschefen lämnade följande bakgrund till sitt förslag.

Föreskrifter tull kan enligt 8 kap. 9 § första stycket regeringsformen om beslutas regeringen under förutsättning att riksdagen sitt bemyndiav ger gande. Möjligheter till sådan s.k. delegering föreligger också enligt 8

kap. 7 § första stycket regeringsformen i fråga föreskrifter som rör om in- och utförsel samt kommunikationer och trafik. Enligt hans av varor mening borde dessa delegeringsmöjligheter utnyttjas när så är lämpligt hänsyn till intresset få ändamålsenlig och praktisk författningsav att en trañken över våra gränser. När det gällde de grundläggande reglering av skyldighetema underkasta sig tullmyndighetemas kontroll ansåg han, att föreskrifterna borde finnas i lag, eftersom de bestämmelserna är av att ingripande och rör inskränkningar i den enskildes handlingsfrihet. natur anledning ansåg han, att den allmänna skyldigheten att anmäla Av samma

förs in och riket borde tas in i lag. Åtskilliga av de

vanor som ut ur kontrollföreskrifter fanns intagna i tillämpningsbestämmelsema till som tullagen, tullstadgan och den GTS utfärdade tullordningen, borde av enligt departementschefen föras in i lag. Angående bestämmelser statistik förordade departementschefen att om sådana föreskrifter skulle tas in i tullagen. Han anförde bl.a., att skyldighet lämna uppgifter är ett sådant åliggande som enligt 8 kap. att 3 § regeringsformen skall regleras i lag, att det enligt 8 kap. 7 § men första stycket regeringsformen finns möjlighet för riksdagen att delegera

normgivningskompetensen, bl.a. i fråga föreskrifter som rör in- och om utförsel Han konstaterade därvid, att den då gällande tullagen av varor.

inte innehöll några allmänna bestämmelser om skyldighet att lämna

48 Gällande ordning SOU 1992:2

uppgifter om varor eller transportmedel för rent statistiska ändamål, men att det däremot fanns bestämmelser om vilka uppgifter som skulle finnas i en tulldeklaration och att dessa uppgifter naturligtvis kunde användas även för statistiskt ändamål. Enligt departementschefens mening borde uppgiftsskyldigheten för statistikändamål lämpligen regleras i författning lägre valör än lag, en av detta bl.a. beroende på att ändringar skall kunna ske utan att det tidskrävande lagstiftningsförfarandet behöver tillgripas. Han föreslog därför att regeringen bemyndigas att utfärda föreskrifter för denna uppgiftsskyldighet och vidare att regeringen befogenhet att överlåta föreskriftsrätten gavs 5 till GTS. I anledning härav anförde han, att givetvis skall skyldigheten att lämna uppgifter begränsas så mycket möjligt och naturligtvis som skall det klart framgå av ifrågavarande författning vari uppgiftsskyldigheten består. l

Tulldatasystemet TDS

Syftet med TDS är för tullen att i samverkan med näringslivet förenkla och effektivisera hanteringen tullärenden. På sikt är det tänkt att av huvuddelen in- utförselanmälningama

av och skall kunna tas emot

elektroniskt.

Överföringen av elektroniska meddelanden från företagen till TDS

regleras i 11 a § TL. I den bestämmelsen anges de närmare kriterierna för sådana meddelanden, där definierade som elektroniska dokument. i Med ett sådant dokument upptagning innehåll och utstälavses en vars lare kan verifieras genom ett visst tekniskt förfarande. I tullregisterlagen 1990:137 regleras bl.a. vilka uppgifter som får finnas i registret och vilka ändamål det får användas för. Tillstånd att lämna uppgifter elektroniskt till TDS kan till den är exportör eller importör eller till ges som ett företag som uppträder som ombud för dem. Tillståndet förbinds i det enskilda fallet med villkor GTS som bestämmer. Den formella tillståndsgivningen utgör ett steg i den dialog som förs mellan ett anslutande företag och tullverket. Som grund för denna dialog utgår man från den lösning som företaget har presenterat. Det är antingen ett inom företaget redan fungerande system för datakommunikation eller ett tänkt system. Innan tullmeddelanden sedan får överföras måste den fått tillståndet ha genomfört tullverket som en av godkänd testverksarnhet.

Gällande ordning

kring centraldator är placerad i Luleå, TDS är uppbyggt en som Till denna är 16 lokaldatorer olika tullorter Tulldatacentralen TDC. kopplade via företagsanpassat X.25-nåt. Lokaldatorema inom landet ett TDC på sådant sätt att de har omedelbar åtkomst är uppkopplade mot ett I dessa lagras och bearbetas de lokalt till infonnationen i systemet. Till lokaldatorema är omkring 1.000 terminaler handlagda tullärendena. skrivare kopplade. Företagen kommunicerar med TDC via en extern och hos televerket. Dataöverföringen till och från mottagningsfunktion MF satsvis batch. Även meddelanden från tullverket företagen via MF sker MF. I MF sker säkerhetskopiering loggning av till företagen går via Det finns även intern mottagningsfunktion i TDC. alla överförda data. en bestämmelse att ett elektroniskt dokument l 11 b § TL har införts en om till tullmyndighet när det blivit tillgängligt skall anses vara inkommet en för myndigheten för överföring i sådan form att det kan läsas. Kommunikationen mellan företagen och tullverket sker genom

överföring standardiserade filer i EDlFACT-format. Företagen av till Televerkets datapak-nät och utnyttjar ansluter sig systemet genom därvid nättjänsterna X.25, X.28 eller X.32. Datapak är ett någon av paketförrnedlande nät för datatrafik anpassat till internationell digitalt s.k. kommunikationsstandard och kan nå omkring 130 publika, paketförmed- 80-tal länder. När företaget upprättar ett elektroniskt lande nät i ett tullverket skall företaget förse meddelandet med meddelande avsett för

tullidentiñkationsnummer tullid alfanumerisk serie som

ett unikt ur en företaget har tilldelats av tullverket. överföring uppgifter till tullverket ersätts det Vid elektronisk av pappersdokumentet, enhetsdokumentet, ett elektroniskt skriftliga av via MF sänds över till TDC. I samband därmed skapas meddelande som

sänds tillbaka till avsändaren. Överföringen

ett kvittensmeddelande som meddelandet innehåller kontrolleras i olika steg. Vissa data av de data och andra i TDC. l TDC sker automatisk teknisk kontrolleras i MF en innehållsmässig granskning de meddelanden som ingår i filen. I och av svarsmeddelande till avsändaren resultatet av överföstandardiserat anges och de meddelanden ingår i filen. Eventuella ringen för vart ett av som meddelas i form koder felet och vad som upptäckta fel av som anger meddelandet för det skall kunna rättas till. Vill avsändaren saknas i att rättelse uppgift han tidigare lämnat i ett ärende kan göra en av en som inte göra ändringen i det tidigare lämnade meddelandet. Han måste han kompletterande meddelande lagras i samma fil i stället sända ett nytt som det ursprungliga meddelandet. som

50 Gällande ordning SOU 1992:2

En anmälan om införsel eller utförsel till tullmyndigheten av varor med användande det skriftliga förfarandet enhetsdokumentet av som ñrutsâtter innefattar även begäran klarering. Vid elektronisk en om överföring av motsvarande anmälan måste anmälaren, sedan meddelandet har kontrollerats av TDS och blivit godkänt, fullfölja ärendet klareringsgenom en begäran. En sådan begäran skall ñr närvarande ske skriftligen. Avsikten är emellertid att begäran skall kunna ske elektroniskt en i samband med att ärendet överförs till TDS elektroniskt dokument eller som senare genom ett separat meddelande. En närmare redogörelse om förfarandet med elektroniskt uppgiftslämnande ges i avsnitt 4.5.3.

3 UTVECKLINGEN INOM EG

3.1 Inledning

EG-kommissionen har den 30 januari 1991 presenterat ett arbetsprogram för realiserandet av en tullunion. Som väsentliga uppgifter i programmet pekar man på bl.a. antagandet av en för EG gemensam tullagstiftning och avskaffandet av de interna gränserna den 1 januari 1993 samt införandet av gemensamma sanktioner vid brott mot EGs tullagstiftning. GPS har i en studie Tullen och EG, 1991, gjort en översiktlig analys av tänkbara konsekvenser För tullverkets verksamhet vid ett svenskt medlemskap i EG. I en kompletterande studie Tullen och EG II 1991-12-12 har GTS närmare analyserat dessa konsekvenser för bl.a. tullverkets kontrollverksamhet, medverkan i produktion av handelsstatistik och uppbörd av mervärdesskatt. I en skrivelse den 4 december 1991 till regeringen har GTS presenterat sin syn på hur tulluppgiftema bör hanteras i framtiden. I det följande lämnas en redogörelse över utvecklingen inom EG och vilka konsekvenser denna kan medföra för svenskt vidkonunande. Även EES-avtalet uppmärksammas avslutningsvis.

3.2 Mot EGs tullunion

m.m.

3.2.1 1991 års arbetsprogram

Genom den s.k. enhetsakten âr 1985 har Romfördtaget reviderats. Det sågs numera uttryckligen i artikel 8 a att den inre marknaden skall förverkligas under en period som går ut den 31 december 1992. Den inre marknaden definieras som ett område utan inre gränser inom vilket varor, personer, tjänster och kapital skall kunna röra sig fritt i enlighet med Romfördragets bestämmelser. Enligt artikel 9 skall EG vara grundat på en tullunion som omfattar all handel med varor och som medför förbud för tullar och tulliknande avgifter pâ importen och exporten mellan medlemsstaterna. Tulliknande avgifter är avgifter med motsvaran-

52 Utvecklingen inom EG

de verkningar som tullar. Som exempel på sådana avgifter som EGdomstolen funnit ha sådana verkningar kan nämnas administrativa

avgifter som krävs för licenser för in- och utförsel, lossning av fartyg, sundhetskontroll, kvalitetskontroll eller för att finansiera utrikeshandels-

statistiken samt pris- och valutakontrollen eller för att sätta på nationella exportmårken. För det fall avgiften värdet motsvarar av den tjänst

importörenexportörén erhållit

omfattas dock avgiften enligt praxis inte

av ñrbudet.

I förhållandet till tredjeland skall unionen anta en gemensam tulltaxa.

Enligt vad kommissionen uttalat i sitt arbetsprogram är tullunionen mer

än en tariffunion och kommer i framtiden också att avlägsna sig än mer från sådan. en

Många reglerna avseende den inre av marknaden har ännu inte trätt i kraft och många viktiga byggstenar för upprättande av denna marknad består för närvarande endast av förslag från EG-kommissionen.

Enligt kommissionen har tullunion dimensioner, en tvâ en inre och en yttre.

Den inre upphävandet de handelshinder avser av eller gränser för som närvarande finns mellan medlemsstaterna. Man skiljer här mellan fysiska

och tekniska handelshinder kontroller samt och formalia knutna till

gränspasseringen. I praktiken skall förhållandena inom unionen komma

att motsvara de som i dag existerar på nationell nivå. För varor som är

föremål för kontroller vad gäller slutanvändning, jordbruksprodukter

för vilka har begärts återbetalning och varor som sänds från medlemsstat en till en via ett tredje land annan går det dock inte att undvika bruk av vissa administrativa förfaranden i förhållandet mellan medlemsstaterna.

Den yttre dimensionen medlemsstaternas avser kostnader för handeln. Enligt kommissionen är det inte acceptabelt att dessa varierar mellan

medlemsstaterna, eftersom det ökar riskerna för handelsskillnader eller

skyddsklausuler. Enhetlighet kan enligt kommissionen uppnås genom lagstiftning och procedurer. gemensamma Det bör därför dels skapas en gemensam tullagstiftning för EG, dels ske en utvärdering av tullförfaran-

dets verkställighetsfrågor.

1Kommissionensarbetsprogramför realiserandet tullunionen, COM90 572 av final,

Bryssel, 31 januari 1991. .

Utvecklingen inom EG 53

En tullagstiftning avses innefatta även gemensam

förenklade standardiserade procedurer med hög detaljeringsgrad administration resultatet att aktörerna på marknaden - en som ger behandlas lika ett till administrationen väl anpassat datoriserat system ömsesidigt administrativt bistånd överenskommelser med - genom tredjeland öppenhet i förhållande till tredjeland. - en

tullagen skall också följande resultat nås Med den gemensamma

utveckling tullarbetet gemensam grund - en av samordning under hand de straff som kan följa vid brott mot -- en av i tullagen förbättrad beslutsordning. - en

En utvärdering tullförfarandets verkställighetsfrågor skall avse av

organisationen eftersom etablerandet den inre marknaden - - av medför att wllmyndighetemas verksamhet uteslutande kommer att beröra handeln med tredjeland och därför förutsätter ett verkligt samarbete kompanjonskap mellan de nationella tullmyndighetema och mellan dem och kommissionens institutioner ändrade arbetsförhållanden i fråga om kontroll i riktning mot ett - ökat bruk efterkontroller av företagens räkenskaper och ADBav granskning användningen informationsteknologi - av utbildning utveckling av administrativt samarbete finansiering samt förhållandet till handel och industri. -

Särskilt användningen informationsteknologi om av

När det gäller användningen informationsteknologi framhåller av kommissionen bl.a. följande. Informationsteknologin skall användas inte bara i tullklareringsförfaranden vilka bör utformas med tanke på datorisring och i administrationen, utan också för att etablera system -

54 Utvecklingen inom EG SOU 1992:2

för dataöverföring. Användningen

av automatiserade förfaranden för importdeklarationer i handeln med tredjeland skall täcka inte bara de

vanliga tullklareringsförfarandena utan också de förenklade förfarandena.

När det gäller handeln inom EG måste systemet kunna användas för

kontroll av inte är i fri cirkulation varor som eller som eljest är föremål

för administrativa kontroller. Sådana systern har tagits fram i EG genom ett särskilt utvecklingsprogram, CADDIA Cooperation Automization

of Documentation and Data for Import, Export and Agriculture. Ett

sådant program är SCENT System for

a Customs Enforcement Network

som används i kampen mot tullbedrägerier. Systemet skall sammanbinda

myndigheterna i medlemsstaterna med kommissionens verkställande

institutioner. Systemen har emellertid utvecklats utan övergripande

kontroll eller samordning. Enligt kommissionen aktualiseras därför frågan

om Standardisering, Aktörema på den internationella marknaden har mycket snabbt anammat de tekniska förändringarna nya och datoriserat sina system. Tullmyndighetema måste beakta detta för att undvika

obalans. Eftersom de olika systemen måste kunna kommunicera med

varandra, kan enskilda tullmyndigheter inte längre ensidigt bestämma

förutsättningarna. Av det skälet skall EDIFACl

Electronic Data Interchange for Administration, Commerce and Transport, en standard som har antagits Internationella

av Standardiseringsorganisationen ISO,

införas pâ tullornrådet. Existerande system bör ha EDIFACF-standard

senast vid utgången år 1992. Det kan här av nämnas att i det svenska

tulldatasystemet sker kommunikation mellan företag och tullverk genom

överföring standardiserade av filer i EDIFACT-format.

3.2.2 Närmare

om tulldeklarationsskyldigheten och

tullkontrollen i EGs

m.m. tullagsförslag

Enligt EGs tullagsförslag skall

samtliga varor skall undergå som en tullprocedur deklareras art 57. En sådan deklarationen skall göras

a

skriftligen eller b användning

genom av ADB-teknik eller c muntligen

eller genom handling varigenom arman varuhavaren till uttryck sin ger önskan art 59. Den normala proceduren är att den skriftliga deklara-

tionen skall göras med användande av föreskrivet formulär enhets-

dokumentet och att till det

skall bifogas de ytterligare handlingar som

föreskrivs för proceduren i fråga art 60. En sådan tulldeklaration får i

princip varje göra person som kan förete eller låta förete ifrågavarande

varor för tullmyndigheten. För det fall tulldeklarationen medför särskilda

Utvecklingen inom EG

skyldigheter för viss måste emellertid den personen eller dennes person, ombud göra deklarationen. Dessutom måste deklaranten vara etablerad

inom EG art 62. Deklaranten får han så önskar ändra en avgiven om deklaration, inte tullmyndigheten givit till känna att man har för om undersöka ifrågavarande eller har konstaterat att lämnade avsikt att varor uppgifter är felaktiga eller har lämnat ut varorna art 63. En avgiven deklaration godtagits kan även under vissa omständigheter som deklarantens begäran ogiltigförklaras art 64. Tullmyndighetema får kontrollera deklarationer som har godtagits. I det syftet får tullmyndighetema undersöka de dokument som ligger till grund för deklarationen och de dokument bifogas den. Vidare får som undersökas och tas för analys art 67. Vid varuundervarorna prover provtagning skall deklarantenz berättigas att närvara art 68. sökning och uppgifterna i deklarationen har verifierats eller godtagits utan Så snart verifrkation och ifrågavarande inte är föremål för införselförbud varor eller andra införselbegränsningar, skall de lämnas ut art 72. För det fall deklarationen upphov till tull, skall inte lämnas ut förrän ger varorna tullen har betalats eller säkerställts art 73. i Når det gäller förenklade förfaranden innebär dessa att tullmyndigheter-

får medge deklarationen inte behöver innehålla samtliga de na att uppgifter i art 60 eller att de dokument som där sägs inte som avses behöver bifogas. Den förenklade deklarationen, kommersiella eller administrativa dokument eller tullangivelser måste dock innehålla åtminstone de uppgifter behövs för att identifiera varorna. Deklasom ranten skall vid ett tillfälle fullständiga uppgifterna genom en senare kompletterande deklaration kan generell, periodisk eller som vara sammanfattande art 75. I de fall tulldeklaration har upprättats genom användande av ADBen teknik, muntligen eller på annat sätt, skall de regler som gäller för den

skriftliga deklarationen äga motsvarande tillämpning art 76. När det gäller efterkontrollen tulldeklarationer behandlas denna i av 77. Enligt denna artikel får tullmyndighetema, eget initiativ eller art begäran deklaranten, revidera deklaration efter det att varan har av en lämnats I syfte att kontrollera att uppgifterna i deklarationen är riktiga ut. får tullmyndighetema undersöka kommersiella dokument och uppgifter

2 Det är endast deklaranten har rätt att närvara. När det gäller undersökning av som postala försändelser utan deklaration finns ingen deklarant. EGs regler tar inte sikte på adressaten eller avsändaren.

56 Utvecklingen inom EG

hänförliga till import- och exportåtgärder med avseende på berörda varor

eller till senare vidtagna kommersiella åtgärder avseende

dessa varor. Sådan undersökningar får ske hos deklaranten, direkt annan person som eller indirekt är involverad i dessa handelsåtgärder eller hos någon annan person som i handelssyfte är i besittning sagda dokument. Dessa av myndigheter fär också, det alltjämt är möjligt, undersöka ifrågavaom rande vanor. Om revisionen deklarationen eller efterhandskontrollen av visar att de åtgärder tullmyndigheten vidtagit grundats felaktiga på eller ofullständiga uppgifter, skall tullmyndigheten vidtaga nödvändiga åtgärder för att rätta till förhållandet.

3.2.3 Enhetsdokumentet i EGs

tullagsförslag

Införandet av den gränslösa marknaden innebär reformering att en av de regler som gäller användningen enhetsdokumentet blir nödvändig. av

Enligt kommissionens förslag3 skall enhetsdokumentet fortsättningsvis

användas dels under den övergångsperiod som rör Spaniens och Portugals

medlemskap i EG vid viss slag handel mellan EG och dessa och av stater mellan dessa stater, dels i fråga tredjelandsvaror om som inte är i fri cirkulation inom EG vid såväl export import. Andra dokument får som medlemsstaterna kräva endast EG så beslutar eller föreskriver, om om det följer av villkor intagna i internationella konventioner eller om det fordras för att medge framställning förmån eller lättnad. en om Till deklarationen skall fogas de övriga dokument är nödvändiga för den som tullprocedur begärs. Deklarationen skall undertecknas deklaranten som av eller hans ombud. Genom undertecknandet han för att de anses ansvara lämnade uppgifterna är riktiga, att bifogade dokument är autentiska samt att han är medveten om de skyldigheter följer den tullprocedur som av han begär. Bruket av enhetsdokumentet utesluter inte användningen av förenklade procedurer, oavsett dessa innefattar användningen om av datorer.

En särskild kommitté, A Single Administrative Document Committee, skall bildas. Den skall bl.a. anta procedunegler för förenklade förfaran-

den och regler som rör form, koder, papperskvalité, storlek och färg samt förklarande noter. Kommittén skall bestå av representanter från medlemsstaterna. Dess sammansättning skall sammansättningen motsvara inom kommissionen.

3 COM90 363 final SYN 290. -

1992:23 Utvecklingen inom EG SOU

3.2.4 Mervärdesskatten inom EG inför år 1993

Tekniken för ut mervärdesskatt vid import och export är av stor att ta möjligheten öppna gränserna inom EG. För närvarande betydelse för att principen avlyft mervärdesskatt vid export och tillämpas inom EG om av vid import destinationslandsprincipen med klarering vid påföring öppnande gränserna den l januari 1993 innebär gränsstationer. Ett av blir möjligt effektivt sköta den gränskorrisåledes att det inte längre att nödvändig för marknader med olika skattebaser gering som är separata skattesatser. Det leder till ett ökat behovet en fullständig och av harmonisering såväl skattebasen skattesatserna. Om så inte sker av som kan konsumenterna bege sig till det land, där varor och tjänster är billigast och möjligheten tillämpa destinationslandsprincipen försvåras. att Den principen bygger pâ att respektive tjänsten skall belastas varan mervärdesskatt i det land, där den slutlige konsumenten befinner sig. med Skattebasen är redan i princip harmoniserad inom EG. När det nu gäller harmoniseringen skattesatser för mervärdesskatten har arbetet av i juni 1991 resulterat i EG-ländernas finansministrar enat sig inom EG att medlemsstaterna skall använda normalskattesats på lägst 15 om att en och medlemsstaterna äger rätt att vid sidan om den normala procent att skatten tillämpa eller flera reducerade skatter på minst 5 procent. en

Enligt det förslag EG-kommissionen har lämnat skall mervärdes-

skatten i samband med handeln mellan medlemsländerna hanteras på sätt inom länderna. Förslaget är förbundet med en s.k. cleasamma som ringordning för att garantera att mervärdesskatten på varor som konsumeras i visst land också skall tillfalla det landet destinationsett landsprincipen klarering vid gränsstationer. Följande exempel kan utan

illustrera systemet

A, producent, med säte i Danmark säljer till distibutör, med en vara säte i Tyskland. A tar ut skatt och redovisar enligt danska regler till danska staten. B betalar skatten till A och behandlar sedan den danska mervärdesskatten ingående avräkningsbar skatt i sin tyska redovissom ning. Han får den danska procentsatsen är högre än den tyska nu om större avräkningsbart beloppp än han hade köpt varan inom landet ett om tysk säljare. Detta får till följd att han inbetalar till den tyska av en statskassan ett mindre belopp, tack vare den höga danska skatten.

4 COM90 182 final SYN 274 och COM91 157 final. - 5 Mattsson, Mervärdeskatt, En introduktion, sjätte omarbetade upplagan, 1990, s. 2.

58 Utvecklingen inom EG SOU 1992:2

Detta innebär, kan man säga, om destinationslandsprincipen skall vara riktlinjen, att den danska staten vinner och den tyska förlorar på systemet. Detta skall emellertid korrigeras clearingsystem, genom ett gemensamt för hela EG-marknaden, där de vinnande länderna vid vissa regelbundet återkommande tillfällen får betala till de förlorande länderna. Enligt EG-kommissionens målsättning skall ett slutligt uniformerat EG-

mervârdesskattesystem vara i bruk från år 1997. Under överen gångsperiod, från och med den 1 januari 1993 till utgången år 1996, av innebär det beslutade systemet följande.

Påföring av mervärdesskatt i anslutning till gränspassagen vid handel mellan EG-länder slopas. Ifrågavarande förtullas överhuvudtaget varor inte. Skattekontrollen och uppbörden mervärdesskatt i fråga denna av om handel flyttas från gränsen och sköts i stället interna skatteav myndigheter på sätt i fråga intern handel, d.v.s. samma som om pâ grundval av företagens periodiska redovisning och bokföring. Mervärdesskatten lyfts vid exporten och förs på vid förvärvet i importlandet av och redovisas av importören i samband med dennes övriga redovisning

av mervärdesskatt. Enligt kommissionen måste emellertid så länge skattebasen och skattesatserna inte är harmoniserade undantag göras för vissa köpare-

säljare, varor och försäljningssätt. Det är försäljning till skattebefriade institutioner och inte skattskyldiga fysiska och juridiska personer, postorderförsäljning till privatpersoner och försäljning personbilar. av nya Ett alternativt system för kontroll har därför utvecklats. l det förslag som antagits men ännu officiellt publicerats har bl.a. föreskrivits som villkor för skatteavdrag för säljaren han skall kunna styrka att att köparen år registrerad för mervärdesskatt. Vidare har föreskrivits han skall att kunna styrka att varorna har lämnat landet.

Andra villkor som har ställts är att faktura skall innehålla upp en

uppgift om såväl säljarens köparens registreringsnummer för

som mervärdesskatt. Ett sådant villkor underlättar, enligt kommissionen, administrativt samarbete och ömsesidigt bistånd vid kontroll. det I föreslagna kontrollsystemet ingår också företag kvartalsvis att lämnar upplysningar till skattemyndighetema köp och försäljningar mellan om länderna. Dessa upplysningar skall lämnas på särskild blankett eller en på ADB-medium och innehålla uppgift säljarens och köparens om registreringsnummer för mervärdesskatt och den samlade omsättningen

per kvartal av leveranser till varje kund. Inköpslandets skattemyndigheter får automatiskt efter överenskommelse eller har direkt åtkomst till dessa

Utvecklingen inom EG 59

upplysningar. Om det föreligger särskilda kontrollmässiga hänsyn skall inköpslandet även kunna få åtkomst till kompletterande uppgifter.

3.2.5 EGs för insamling uppgifter för

system av

handelsstatistik

I fråga handelsstatistiken har EG beslutat att ett system, INTRAom STAT, inrättas för insamlandet statistik över internhandeln med varor av mellan medlemsländerna. Detta system skall kunna omfatta samtliga är i omlopp inom EG. Systemet skall tillämpas från och med varor som den l januari 1993. Till dess kommer statistikuppgiftema att härröra från de formaliteter, den dokumentation och de kontroller som de nationella tullmyndighetema föreskriver för och andra myndigheters behov. egna Efter år 1992 kommer handelsstatistik inte att få samlas in på nu nämnda grunder eftersom de interna gränserna försvinner. Det blir därför nödvändigt inhämta uppgifterna direkt från importörema och att exportörema. Skyldighet att lämna uppgifter åläggs varje fysisk eller juridisk person bedriver handel med mellan medlemsländerna. I en övergångssom varor period mellan den 1 januari 1993 och den tidpunkt då ett enhetligt mervärdesskattesystem införs skall uppgifterna lämnas i en statistikdeklaration. I ett skede statistikinsamlingen att kopplas till senare avses uppbörden mervärdesskatt. Statistiska uppgifter skall lämnas för alla av rör sig mellan medlemsländerna. Detta gäller för både varor varor som med i EG och i tredjeland och det oavsett om det gäller en ursprung kommersiell transaktion eller inte. Det kommer dock finnas vissa värdegränser, under vilka undantas från uppgiftslämnande eller man medges vissa lättnader i detta. EG-kommissionen ha räknat med att endast omkring företagen blir skyldiga att lämna fullstän- 20 procent av diga statistikuppgifter. En särskild kommitté skall sättas upp i syfte att säkerställa samarbetet mellan medlemsstaterna i det nya infomiations-

systemet.

6 Council Regulation EEC No 333091 of 7 november 1991.

60 Utvecklingen inom EG SOU 1992:2

Systemet skall tillämpas för medlemsstaternas handelsstatistik, transiteringsstatistik och magasineringsstatistik. De uppgifter skall som lämnas för statistiskt ändamål under övergängsperioden är enligt artikel 23 följande

a avsändningsland,

b mottagningsland,

c kvantitet

d godsvärde,

e transaktionsslag,

f leveransvillkor, g förmodat transportsätt.

Utöver nu nämnda uppgifter får i vissa fall ytterligare uppgifter krävas. Dessa är

a ursprungsland,

b tillverkningsort och destinationsort,

c hamn eller flygplats vid lastning och lossning,

d förmodad hamn eller flygplats för omlastning,

e statistisk procedur.

På grund av EGs övriga rättsakter på statistikomrâdet är varje medlemsstat oförhindrad att vid behov kräva fler uppgifter än EGs minimikrav så länge uppgiftslämnandet inte sker vid gränspassagen. När det gäller uppgifter om varor skall dessa enligt artikel 21 pä anges ett sådant sätt att det tillåter en enkel och exakt klassifikation i det system för varuklassifikation tillämpas för handelsstatistiken mellan som medlemsländerna. Klassifikationen skall överensstämma med nomenklaturen i den internationella konventionen rörande det harmoniserade varubeskrivnings- och varunomenklatursystemet, HS. Ett land som har tillträtt HS-konventionen är bundet att använda av hela nomenklatursystemet, men är fri att upprätta ytterligare underuppdelningar. Detta har EG gjort i sin tull- och statistiknomenklatur genom att tillföra en sjunde och åttonde siffra i EGs kombinerade nomenklatur. Medlemsstaterna har lov att i sina interna nomenklaturer använda en nionde siffra för nationellt statistikändamål. Ytterligar två siffror tillkommer när det rör sig om tredjelandsvaror TARIC, olika som avser

Utvecklingen inom EG 61

tullbestämmelser såsom antidumpingtull, tullpreferenser, tullkontingenter

m.m. lämna statistikdeklaration kan under straffansvar Skyldigheten att fysisk eller juridisk driver varuhandel inom åläggas varje person som gäller det år fråga kommersiell EG. Denna skyldighet oavsett om om eller inte. l lntrastatsystemet finns emellertid som tidigare sagt handel trösklar inlagda när det gäller omfattningen uppgiftsskyldigheten. vissa av relaterade till flera faktorer, bl.a. den årliga Dessa trösklar som är importerade och exporterade benämns förenkomsättningen av varor, befrielsetrösklar. Det innebär att den har en omsättning lings- och som förenklingströskelns värdegräns skall lämna en fullstänsom ligger över Enligt förslag skall denna värdegråns sättas vid dig statistikdeklaration. högst 100.000 Ecu ca. 750.000 kronor. regler sätta ned värdet. Landet i fråga kan själv Det finns vissa om att dessa nedsättningar, dock med beaktande statistikens kvalité. avgöra av tröskeln, befrielsetröskeln, den värdegräns varunder Den nedre anger befriade från att lämna statistik. De företag som har en företagen är nämnda värdetrösklar skall lämna förenklad omsättning mellan nu en statistik. Den innebär att uppgifter endast behöver lämnas om

a varukod,

b avsändningsland,

c mottagningsland,

d godsvärde.

Intrastatsystemets ekonomi i att utnyttja existerande Enligt EG ligger näraliggande administrativa för att säkerställa statistiska uppgifter system minimum indirekta kontroller. De system här avses är de med ett av som mervärdesskattemyndighetema. Ett sådant utnyttjande som tillämpas av skulle kunna ske åligganden för de skattskyldiga. Enligt EG är utan nya det då viktigt till att det inte uppstår någon osäkerhet i fråga om att se informationsansvar grundas på statistiska åligganden och det som det som grundas på åliggandet att betala mervärdesskatt. övergångsperioden fram till dess ett hannoniserat mervärde- Under skattesystem införts skall medlemstatemas myndigheter som är ansvariga för uppbörden mervärdesskatt förse den myndighet i medlemsstaten av är ansvarig för sammanställningen handelsstatistik med förtecksom av de är skyldiga att redovisa mervärdesskatt och ningar över personer som har deklarerat de företagit köp eller försäljningar i andra som att

62 Utvecklingen inom EG SOU 1992:2

medlemsstater. En sådan lista skall också omfatta personer som är skydliga att redovisa mervärdesskatt har haft avgiftsbefrielse men som och inte mervärdesskattepliktiga institutioner bedrivit varuhandel som inom EG. Vidare skall värdet av denna varuhandel för varje aktör. anges Därutöver skall Skattemyndigheten lämna varje slag information av som kan förbättra handelsstatistiken och de skattskyldiga nomialt tillhansom dahåller Skattemyndigheten för att uppfylla vad fordras vid beskattsom ningen. Vid en sådan jämförelse mellan uppgifter lämnade för statistiskt ändamål och för mervärdesskatteändamål skall den är skyldig att som tillhandahålla statistiska uppgifter kunna tvingas styrka den lämnade informationen art ll.

Den statistiska informationen skall lämnas i mänadsvisa periodiska deklarationer art 13 och 30. De statistiska uppgifterna skall medlemsstaterna därefter överföra till kommissionen på det sätt kommissionen beslutar art 26. Medlemsstaten skall senast veckor efter den period sex statistiken översända handelsstatistiken till Eurostat, avser som är EGs statistikorgan. Den är ansvarig för tillhandahållandet statistisk som av information och inte uppfyller sin informationsskyldighet skall som kunna underkastas straff som medlemsstaterna bestämmer i överensstämmelse med tillämplig nationell lag art 14.

Efter övergångsperioden skall i stort sett motsvarande bestämmelser

alltjämt gälla7.

3.3 Konsekvenserna

av ett svenskt

EG-medlemskap

Ett svenskt EG-medlemskap får konsekvenser för debitering och uppbörd

av tull, mervärdesskatt och andra skatter och avgifter, insamling av uppgifter för handelsstatistiskt ändamål för den reguljära samt kontrolloch klareringsverksamheten i samband med trafiken till och från utlandet. Det finns ännu inte som ovan sagts inom EG fastställda regler för export och import. Det som finns i dagsläget förekommer endast förslag som eller som uttalade avsikter från EG-kommissionens sida. När det gäller kommissionens förslag till EG-tullag är det i huvudsak en sammanställning av de bestämmelser redan idag tillämpas inom tullområdet. som De

7 EG-kommissionens förslag till INTRASTAT, COM90 423 final SYN 181. -

Utvecklingen inom EG 63

vidkommande vid ett medlemskap följandex.

innebär för svenskt eller efter import från tredjeland Alla varor som har EG-ursprung som medlem i EG är förtullade inom EG får föras in fritt

land som inte är

EG-land i princip utan några tullfomraliteter eller till Sverige från annat Enhetsdokumentet skall då inte längre någon kontroll vid gränspassagen.

behövs någon ursprungsdokumentation eller

användas och inte heller tullhandlingar beträffande dessa varor. Tull eller annan skatt eller andra vid sådan införsel. Det finns inte heller några införselavgift påförs inte mellan EG-ländema. Insamling statistik för handeln restriktioner av sker inte i samband med någon tullprocedur och är mellan EG-länderna tulluppgift. Alla rör sig inom EG-området formellt inte någon varor som EG-vara. Även i fråga sådan tullverksamhet presumeras ha status av om sidan tullagens procedurregler såsom tillämpning som ligger vid av farligt gods gäller att de inte skall utföras vid av reglerna om -

grânspassagen. oförtullad tredjelandsvara alltså inte är i fri cirkulation Om en - som transiteras till eller Sverige tillämpas en motsvarighet inom EG genom transiteringsordning med den viktiga ändringen att någon till nuvarande gränsövergångsattest inte skall lämnas vid gränspassagen. förs från Sverige och är destinerade till ett annat EG- Varor som ut euhetsdokumentet eller andra uppgifter behöver land får föras ut utan att lämnas till den svenska tullmyndigheten vid utförseln. I fråga om varor destinerade till tredje land skall enhetsdokumentet liksom idag som år lämnas till svensk tullmyndighet. Om sådana varor skall transiteras andra EG-länder skall txansitering med användning av sådant genom påbörjas hos svensk avgångstullanstalt. Någon gränsövergångsdokument attest tas inte vid gränspassagema inom EG. den svenska tullens verksamhet vid ett svenskt I fråga om volymen av EG-medlemskap har GTS i sin nämnda rapport räknat med följande och Finland är samtidigt medlemmar i EG effekter om Sverige, Norge efter år 1995 utan undantagsklausuler. perspektiv saknar Sverige landgräns till länder utanför EG. I ett sådant Underlaget för tullverksamheten kommer att minska till 30 procent av nivån. GTS har vid denna beräkning utgått ifrån 1989 den nuvarande

Uppgifterna i huvudsak hämtade från GTSs studier Tullen och EG, l99l-04--l0 är och 1991-12-12. 9 dock gälla för vissa från Spanien och Portugal under en Undantag avses varor övergångsperiod, COM90 363 final SYN 290, s. 3. -

64 Utvecklingen inom EG SOU 1992:2:

års import- och exportvärden och dessas fördelning mellan EG-länder och andra länder samt att fördelningen kommer att stå sig vid svenskt EGett intråde. Enligt beräkningarna utgör EG-handeln omkring 70 procent av all handel. När det gäller tulltaxeringsarbetet, består tulltaxering, som av omtulltaxering och eftertulltaxering samt verksamhet utförs i som samband därmed på grund av tullverkets uppgifter i fråga införselom regleringar och handelsstatistik, innebär ett medlemskap teoretiskt rent att resurserna med undantag för kontrollbesök grovt räknat kan reduceras till 30 procent. Gränsuppbörden av mervärdesskatt vid handel mellan EG-medlemmar är som ovan angetts avsedd att tas bort efter år 1992. Skatteuppbörden och skattekontrollen för denna handel skall skötas på i princip sätt samma som i fråga om den interna handeln. Om statistikirzsamlingett avseende internhandeln inom EG kopplas till uppbörden av mervärdesskatt när ett enhetligt skattesystem införs, framstår det inte längre som självklart att tullen i fortsättningen skall ha kvar den uppgiften.

3.4 EES-avtalets konsekvenser för svensk

tullverksamhet

Sverige har tillsammans med övriga EFTA-länder slutförhandlat ett avtal med EG och dess medlemsländer ett europeiskt samarbetsområde om EES. Avtalet träda i kraft vid årsskiftet 199293. Tidpunkten avses sammanfaller med EGs plan för ett gränslöst Europa den l januari 1993. Utgångspunkten har för svenskt vidkommande varit träffa avtal att ett med mycket bred omfattning för att från och med den l januari 1993 få tillgång till EGs inre marknad bl.a. innebär fri rörlighet för som varor, tjänster, kapital och personer. Utanför avtalet har utrikes- och försvarspolitiken samt jordbrukspolitiken legat. Förslag föreligger för närvarande om att EGs rättsakter skall införlivas med svensk rätt i första hand

genom den s.k. inkorporeringsmetoden se Ds 1992:14, EES-avtalets

införlivande m.m.. Avtalet innehåller i kapitel 3 art. 21-22 bestämmelser samarbete på om tullområdet och förenkling handelsprocedurema. om av I art. 21 punkt stadgas bl.a. att de avtalsslutande i syfte parterna att underlätta handeln mellan dem skall förenkla gränskontrollen och

Utvecklingen inom EG

gränsfomialitetema. Bestämmelsen hänvisar till protokoll 10, Simplifrcation of inspections and formalities in respect of the carriage of goods. Som exempel på förenklingsâtgärder enligt protokollet kan nämnas generösa öppethållandetider på tullstationema, bekväm placering av stationema vägg i vägg samt att kontroller skall ske stickprovsvis eller i efterhand och inte generellt. Når det gäller transittrafrken och tomma fordon skall sådana inte skall undergå klarering slippa köa vid som gränsstation. I det syftet skall särskilda filer inrättas. I art. 21 punkt 2. stadgas att de avtalsslutande parterna skall ge varandra handräckning i tullärenden i syfte att nå en korrekt tillämpning tullagstiftningen. Bestämmelsen hänvisar till protokoll ll, Mutual av assistance Customs matters. För svensk del innebär protokoll ll att samarbetet med andra länders tulladministrationer utökas till EGkommissionen, Belgien, Grekland, Irland, Italien, Luxemburg, Portugal, Schweiz och Österrike. Protokollet får bl.a. betydelse för bekämpningen narkotikasmuggling samt för kontroll importsändningars värde och av av att export verkligen går till det land uppgivits. Beträffande av som innehållet i övrigt i detta räcker det med att här nämna att det i art. 8 stadgas att datoriserad information dokument, rapporter etc. skall om kunna ersätta papperskopior dokument etc., vid ett överlämnande av av efterfrågade uppgifter. EES-avtalet innebär inte någon skyldighet för Sverige att ändra sina tullprocedurer. Avtalet lägger inte heller något hinder i vägen för nya nationella procedurregler. Sverige skall dock verka i riktning mot förenklingar och utvecklat samarbete på tullornrådet. På handelsstatistikens område väntas EES-avtalet leda till förändringar. Genom EES-avtalet åtar sig parterna att följa EGs statistikprogram. I fråga följderna av avtalet föreligger för närvarande inget åtagande om för Sverige att samla in uppgifter med uppgiftsplikt. Vissa erforderliga statistikuppgifter till EGs statistikkontor, Eurostat, som Sverige genom avtalet är skyldigt att lämna uppgifter till, kan dock fordra en lagändring. Detta trots att Sverige enligt avtalet övergångsvis till år 1995 inte behöver inkorporera samtliga EGs rättsakter på statistikomrâdet. Däremot är Sverige skyldigt att till Eurostat lämna de statistikuppgifter som anges i dessa EGs rättsakter i fråga det statistikprogram som gäller fram till om närvarande övervägs inom EG ett statistikutgången av år 1992. För för perioden 1993-1997. Sverige deltar i arbetet med det nya program statistikprogrammet.

66 Utvecklingen inom EG SOU 1992:

Statistiska centralbyrån, Generaltullstyrelsen och Företagens uppgifts-

lämnandelegation har i oktober 1991 beslutat

tillsätta en gemensam arbetsgrupp för att överväga och analysera

EES-avtalets påverkan på handelsstatistiken - - EGs Intrastatregler i förhållande till tulldeklarationen

- sambandet i övrigt mellan deklarationer och statistik i jämförelse med

Sveriges regelverk och EGs

- eventuell inverkan på TDS samt

behovet av snabb information till företagen. -

Vi konstaterar sammanfattningsvis att EES-avtalet i fråga handelsom statistiken för närvarande inte kan bedömas medföra något behov av ändringar i tullagen.

3.5 Konsekvenserna för vårt utredningsarbete

Vid tidpunkten ñr regeringens beslut om tilläggsdirektiv för TDLutredningen hade frågan om ett svenskt medlemskap i EG regeringen av inte förts under riksdagens prövning. Situationen har nu ändrats och mot

bakgrund vad redovisats av som ovan rörande de konsekvenser ett EGmedlemsskap kan medföra bl.a. - antagande av en EG-tullag och ett system för statistikinsamling bör vi - nu föreslå endast sådana författningsändringar bedöms nödvändiga som i ett kortare perspektiv. Andra förändringar framstår som som mindre nödvändiga kommer vi i det följande endast att beskriva mer eller mindre skissartat. De kan, för det fall ett medlemskap inte uppnås, i så fall läggas till grund för senare

författningsändringar.

4 UPPGIFTSLÄMNANDE

avsnitt behandlar vi dels den rättsliga regleringen sättet för I detta av uppgiftslämnandet, dels uppgiftsskyldighetens omfattning och hur den är rättsligt reglerad. Utredningen föreslår mot bakgrund av ett eventuellt svenskt EG-medlemskap inte några lagändringar i denna fråga. Utredningen har dock redovisat i och för sig tänkbara förändringar i bilaga 4 lagskissen och bilaga 5 motiv till lagskissen till betänkandet.

4.1 Inledning

I vårt förra delbetänkande SOU 1990:37 Författningsreglering av nya importrutiner noterade vi att föreskrifterna uppgiftslämnandet m.m. om är i behov översyn. Vi där att grundläggande ram för det av en angav en samlade uppgiftslämnandet bör i lag. I tilläggsdirektiven fick vi också ges i uppdrag över uppgiftslämnandet. att se När det gäller regleringen de uppgifter fordras enskilda och av som av vilket sätt dessa skall lämnas i samband med tullförfarandet har såväl på andra former för normgivning kommit till användning. Det lagform som förekommer olika former för nonngivning lag, förordning och även att myndighetsföreskrifter samtidigt reglerar och uppgiftsskyldigen samma het på tullområdet. Det förekommer således i viss utsträckning såväl dubbel- trippelreglering skyldighet. En sådan regleringssom av samma teknik strider principiellt mot regeringsformens föreskrifter om rättsreglernas fördelning mellan lagar och författningar av lägre rang. I vår uppgift enligt tilläggsdirektiven ligger därför inte bara att försöka för det samlade uppgiftslämnandet utan också att peka på de ge en ram fall då dispositionen föreskrifterna inte bildar ett hierarkiskt uppbyggt av olika nivåer. Slutligen aktualiseras här frågan uppgiftssystern på om kraven kan begränsas och eljest förenklas.

68 Uppgiislânzrzande SOU 1992

Normgivning enligt regeringsformen

Reglerna om normgivningskompetensen, dvs. rätten besluta att råttsregler, finns huvudsakligen samlade i 8 kap. regeringsformen RF. Lag

stiftas av riksdagen. Det framgår 1 kap. 4 § av andra stycket RF. Begreppet förordning används beteckning för de råttsregler som som beslutas av regeringen.

Fördelningen normgivningskompetensen mellan riksdag och av regering bygger på principen att de centrala delarna normgivningen skall ligga av hos riksdagen.

När det gäller föreskrifter rör förhållandet mellan de enskilda och som det allmänna i 8 kap. 3 § första stycket RF har de föreskrifter gäller som åligganden ñr enskilda eller i övrigt avser ingrepp i enskildas personliga

eller ekonomiska förhållanden förts till lagområdet. Som exempel på föreskrifter åligganden eller i övrigt som avser avser ingrepp anges i paragrafens andra stycke bl.a. föreskrifter skatt till staten. Utanför om kravet på lagform faller gynnande föreskrifter såsom rätt till bidrag

eller annan förmån för enskild, likaså neutrala föreskrifter mellan enskild och det allmänna. Enligt förarbetena gäller kravet på lagform

även en föreskrift i något hänseende begränsar omfattningen som av ett tidigare föreskrivet ingrepp i enskildas förhållanden och därför kan sägas

på sätt och vis gå i berättigande riktning. Med ingrepp enligt avses motiven sådana åtgärder från normgivarens sida allmänt som anses innebära inskränkningar i enskildas dittillsvarande handlingsfrihet,

möjligheter att förfoga över egendom etc.

I doktrinen har åliggande definierats en ensidigt dikterad som förpliktelse att företa eller underlåta viss handling och ingrepp som att tåla ingrepp i den enskildes rättssfár.

Utanför lagområdet faller föreskrifter verkställighet lag och om av föreskrifter inte enligt regeringsformen skall meddelas som av riksdagen 8: 13. Hit hör som ovan angetts sådana föreskrifter i och för sig rör som förhållandet mellan enskilda och det allmänna inte men som avser åligganden eller ingrepp mot enskild. Man brukar kalla denna föreskrifts-

rätt för regeringens restkompetens.

RF medger vissa avvikelser från den grundläggande fördelningen av normgivningskompetensen mellan riksdag och regering. Det bl.a. i år

l Strömberg, Normgivningsmakten, andra upplagan, 1989, 67. s.

Uppgzfislämnande 69

möjligt för regeringen att delegera sin norrngivviss utsträckning underordnade myndigheter. Det kan regeringen göra ningskompetens till direkt RF 8: 13 eller såvitt gäller ämnen inom riksdagens med stöd av kompetensområde med stöd ett särskilt bemyndigande från riks- - av dagen 8: 1l. gäller skatter avgifter gäller emellertid olika regler för När det resp. därför anledning att något beröra skiljelinjen delegering. Det finns var

går. avgift betecknas i RF i första hand penningprestation för vilken Som en specificerat vederlag. Vidare brukar man föra hit det allmänna lämnar ett i näringsreglerande syfte och som i sin penningprestationer som tas ut

helhet tillförs näringsgrenen i fråga t.ex. prisregleringsavgifter inom

jordbruket och fisket. Huruvida vissa bötesliknande pålagor såsom skattetillägg och förseningsavgifter enligt skatteföröverlastavgifter, och restavgift enligt uppbördslagen kan betecknas som fattningama avgifter kan ifrågasättas pâ grund deras straffrättsliga karaktär. I prop. av har emellertid dessa pålagor betecknats avgifter. Andra 1975:8 s. 46 som det allmänna kräver ut är statsrättsligt sett penningprestationer som skatter. Till skatter hör bl.a. kommunalskatten och tullar. Som föreskrifter skatt räknas inte bara bestämmelserna om vem om skattskyldig, på vad skatten skall utgå, skattesats o.dyl. utan även som är

regler gäller grunderna för taxerings- och uppbördsförfarandet.

de som för frågan avgift faller under bestämmelserna i 8 Avgörande om en 3 § RF är motprestation utgår eller inte. Utgår inte någon kap. om en avgiften under bestämmelsen. Utgår motprestation motprestation faller avgörandet i första hand på huruvida den enskilde befinner sig i beror situation han rättsligt eller faktiskt kan tvingad att en sådan att anses avgiften. Som exempel på fall då motprestation inte utgår kan erlägga prisregleringsavgifter. Avgifter trots motprestation faller nämnas som under bestämmelsen är bl.a. avgifter för tullförrättning. föreskrifter skatt gäller generellt att riksdagen inte När det gäller om får överlåta sin normgivningskompetens till Det framgår av 8 kap. annan. Delegationsförbudet omfattar emellertid inte införseltullar och 7 § RF. sådana avgifter faller under 8 kap. 3 § RF, dvs. inte heller som belastande avgifter. Föreskrifter tull på införsel vara får enligt om av stycket RF delegeras till regeringen. Detsamma gäller 8 kap. 9 § första nämnda paragrafs andra stycke även föreskrifter om sådana enligt nyss faller under 8 kap. 3 § RF. Ett delegationsbeslut angående avgifter som

70 Uppgiftslämnattde

tull måste i form lag. Det behöver däremot inte ett delegationsges av beslut rörande avgifter. Ett delegationsbeslut får oavsett om det avser tull eller avgift innehålla ett medgivande för regeringen att i sin tur överlåta åt förvaltningsmyndighet att meddela bestämmelser i ämnet. en

4.3 Fördelning av rättsregler på författningar av

olika rang

Den formella skillnaden mellan en lag och författningar av lägre rang förordning och myndighetsföreskrifter är ovan framgått att en lag - som beslutas av riksdagen. Det finns emellertid även andra skillnader. Förfarandet vid tillkomsten av en regeringsförordning eller en myndig-

hetsföreskrift är som regel mera summariskt. I det förfarandet saknas

också garantier för offentlighet och medborgarinflytande. Det senare framhålls ibland skäl för att i lag ta in bestämmelser som formellt som sett inte behöver kläs i den formen RFs bestämmelser om norrngivningsmaktens fördelning bygger på en uppdelning i olika ämnesområden. Vissa ämnen hänförs till det obligatoriska lagornrådet t.ex. skatt, andra till det fakultativa lagområdet

t.ex. tull och andra slutligen till regeringens restkompetens t.ex. ämnen

inte omfattas RF. Inom varje område är det möjligt att med som av olika metoder skapa ett förhållande av över- och underordning mellan en förordning. lag och en Regelbeståndet kan vara fördelat mellan lag och författning av lägre på två principiellt skilda sätt. Ett visst ämne kan regleras helt genom rang lag, medan ett annat ämne kan regleras helt genom förordning och lägre föreskrifter. Det sistnämnda är möjligt inom området för regeringens restkompetens och inom det fakultativa lagområdet. I ett sådant fall är lag och förordning sidoordnade. Det andra sättet är att reglerna i ett visst ämne delas på författningar olika vilka har ett nära sakligt upp av rang, samband med varandra. Bestämmelserna bildar då ett hierarkiskt uppbyggt systern av normer två eller flera nivåer. En sådan disposition av reglerna kan åstadkommas på tre olika sätt: genom delegation inom det lagområdet, lag kompletteras med

fakultativa genom att en

verkställighetsföreskrifter och genom att regeringen med stöd av sin

28e Statistikregelutredningens betänkande, SOU 1990:43 21. Lex. s.

Uppgiftslämnande

förordning beslutar komplettera antingen gnmdläggrestkompetens i att ämne eller lag har stiftats inom ande föreskrifter i ett visst en som området för regeringens restkompetens.

1 2

lag förord- myndig- lag ning hetsföre- förordning skrift

myndighetsföreskrift

hierarkiskt kan förhållandet mellan bestämmelser av olika I ett system sig pâ i princip sätt. För det första kan den rent rang gestalta tre variera. I vissa fall lämnar lagen kvantitativa fördelningen av normer omfattande detaljering lägre författning. I andra utrymme för en genom kompletterande föreskrifter bara i något enstaka fall. För fall medger den olika författningama till sitt innehåll vara mer eller det andra kan de självständiga inbördes. Lagen kan inom vissa ramar tillåta en mindre reglering är självständig i den meningen att lagen kompletterande som dess innehåll. Den kompletterande regleringen inte ger några direktiv om eller mindre bunden att lagen ställer upp kan även vara mer genom skall förverkligas i den lägre författningen eller utnyttjar principer som skall preciseras i denna. För det tredje kan man skilja vaga begrepp som där båda författningama innehåller fullständiga mellan sådana fall, och sådana där lagen innehåller den huvudsakliga regleringen, rättsregler, tillämpningsområde i olika hänseenden bestäms genom medan lagens författning av lägre rang.

72 Uppgzjislämnande

Författningsreglering av standarder

Det förekommer att föreskrifter knyter till an s.k. standarder. Med en standard avses en regel innehåller problemlösningar som för återkommande tillämpning och har utarbetats i samförstånd som samt fastställts ett av erkänt internationellt, regionalt eller nationellt organ. En standard kan ha en vid tillämpning, också endast men avse en bransch eller ett enstaka företag. Den är rättsligt sett ingen bindande föreskrift. Standardiseringskommissionen i Sverige SIS är centralorgan år svensk Standardisering. En standard kan innehålla krav av samma slag förekommer i som föreskrifter. Liksom vid annat regelarbete måste en myndighet som överväger att införliva standard eller en en del av en standard i sin

förlättningsgivning ta ställning till

om och i vilken utsträckning bindande regler behövs. Det finns olika metoder för en myndighet att låta de krav som ställs upp i standard komma till en uttryck i rättsligt bindande föreskrifter. Följande figur ger en schematisk beskrivning av metoderna.

standard

l I I I I

transfor- inkorpo- hänvisning EGs New mation ration till Approach standard

I l

exklusiv exemplihänvis- fierande ning hänvisning

Uppgrjislämnande

innebär innehållet i standard i tillämpliga delar

Transformation att en

till föreskrifter myndigheten själv utfomiar. Vid inkorporaöverförs som föreskrivs författningen att standarden eller delar av den som tion genom direkt skall gälla. Hänvisning till standard innebär att är relevanta standard införlivas att myndigheten i sina innehållet i en genom hänvisar till den. Det finns två olika sätt att hänvisa till en föreskrifter beroende på hur myndigheten formulerar kraven i sina standard föreskrifter och hur standarden knyts till dessa krav. Ett sätt är att föreskriver standarden helt eller delvis måste följas, s.k. myndigheten att hänvisning till standard. Ett annat sätt är att myndigheten i sina exklusiv utpekar standarden eller del den ett exempel på föreskrifter en av som föreskrifter kan uppfyllas, s.k. exemplifierande hur myndighetens till standard. En sådan hänvisning utesluter inte att förehänvisning kan uppfyllas andra sätt. Inom EG har lagstiftningsskrifterna en teknik för harmonisering utvecklats innebär att en standard knyts som rättsligt bindande föreskrift på ett sådant sätt att den bibehåller sin till en frivillighet ändå får vissa rättsverkningar. Metoden som status av men här endast antytts beskrivs närmare bl.a. i Utrikesdepartementets handelsavdelnings publikation EES-AVTALET. Den en standard ger vissa rättsverkningar innehållet i standarden i egentlig mening utan att föreskriften. Tekniken benämns vanligen EGs New Approach. införlivas i

Ett särskilt problem uppkommer en standard ändras om

RF medger inte myndighet delegerar nomigivningskompetensen

atten

vidare eller över huvud behörighet åt någon utanñr myndighettaget ger meddela föreskrifter. Det innebär alltså att en myndighet inte kan en att någon myndighet eller enskilt rättssubjekt i uppdrag att meddela ge arman föreskrifter pâ ett visst område eller ett sådant organ behörighet att ge bestämma de närmare villkoren för att ett krav som myndigheten har ställt i sin författning skall uppfyllt. För det fall en myndighet upp anses i sina föreskrifter hänvisar till standard måste därför hänvisningen en eftersom standarden eller de utpekade delarna får samma rättsliga ställning myndigheten själv hade beslutat innehållet alltid som om göras så standardiseringsorganet inte genom ett eget beslut att senare innehållet i myndighetens förerörande standardens innehåll kan förändra skrifter. Ändras standarden får det övervägas att också ändra föreskriften.

74 Uppgifislämnande SOU 1992:22

4.5 Internationella överenskommelser och

svensk

rätt

Det ñnns ett flertal former för internationellt samarbete. Det kommer till uttryck i internationella överenskommelser, beslut mellanstatliga av organisationer och beslut av privata internationella organisationer. För svenskt vidkommande kommer det även till uttryck i nordiskt lagsamarbete. Det internationella samarbetet är omfattande på tullområdet. Sverige har här ingått ett flertal bilaterala och multilaterala överenskommelser samt godkänt flera rekommendationer från Tullsamarbetsrådet Customs Co-operation Council, CCC. Det grundläggande syftet med dessa överenskommelser och rekommendationer har varit bekämpandet av tullbrott. Utöver nämnda överenskommelser har Sverige även anslutit nu sig till två konventioner syftar till förenklingar när det gäller som varuhandeln. Det är konventionen enhetsdokumentet och transiteom ringskonventionen. Konventionema omfattar Sveriges handel med EG och övriga EFTA-länder. Det internationella samarbetet är även omfattande inom områden som lämpar sig för Standardisering. Ett sådant standardiseringsområde får som en allt större betydelse för tullverksamheten är elektronisk överföring av uppgifter i samband med tullförfarandet. I detta sammanhang bör särskilt nämnas internationella datameddelanden Cusdec Customs declaration och Cusres Customs respons som betraktas s.k. UNSM United som Nations Standard Message Enligt RF ingås överenskommelser med stat eller mellanfolklig arman organisation av regeringen 10: 1. För det fall sådan överenskommelse en förutsätter att lag ändras eller upphävs eller lag stiftas eller den att ny om i övrigt gäller ett ämne i vilket riksdagen skall besluta är dock regeringens möjligheter begränsade. I de fallen får regeringen inte ingå för en riket bindande överenskommelse utan att riksdagen har godkänt denna. Detsamma gäller bortsett från ett fall som här saknar intresse - - om överenskommelsen är större vikt. Det innebär alltså att regeringen av endast kan ingå en för riket bindande överenskommelse utan riksdagens godkännande i de fall den rör ett ämne inte omfattas lagområdet som av

och inte är större vikt. I de fallen får regeringen

av även uppdra åt

förvaltningsmyndighet att ingå överenskommelsen.

För det fall det internationella samarbetet leder till att de avtalsslutande staterna i en överenskommelse åtar sig förpliktelser, vilkas fullgörande berör såväl myndigheter som enskilda, måste sådana avtalsbestämmel-

Uppgiftslämnande 75

till i den interna rättsordningen. Det ser i någon form komma synes i det fallet stat har att underkasta sig ett beslut av en gäller också en finns olika metoder för att införliva mellanstatlig organisation. Det internationell överenskommelse med de avtalsslutanbestämmelserna i en de staternas interna rätt. i grundlag eller i landets erkända rättsgrundsat- En metod kan vara att konventionsbestämmelser beståndsdel av den interna ser betrakta som en metoden tillämpas dock hittills inte i Sverige. De metoder rätten. Den utgår från det fordras särskilda internrättsliga som tillämpas i Sverige att bestämmelser skall kunna tillämpas i Sverige. föreskrifter för att sådana åtaganden i överenskommelse inte överensstämmer Det innebär att om en denna måste ändras eller kompletteras. De med intern svensk rätt i fråga benämns transformation och inkorporering. metoder som kommer innebär bestämmelsen lämpligt sätt ges mot-

Transformation att

intemrättsliga föreskrifter. Vid den metoden undersöks till en svarighet i bestämmelsen i överenskommelsen har motsvarighet i början i vad mån sådan jämförelse vid handen, att de gällande lagstiftning. Om en ger har åtagit sig i överenskommelsen redan förpliktelser som staten lagstiftningen, behöver ingen åtgärd vidtas för återspeglas i den interna införliva konventionsbestämmelsema med denna. Om däremot den att lagstiftningen saknar motsvarighet eller innehåller regler som interna konventionsbestämmelsema vidtas det sätt som visar sig strider mot ändamålsenligt den ändring är nödvändig för att uppnå vara mest som fall är det tillräckligt att gällande lagbeståmmelse harmoni. I vissa fall krävs eller mindre omfattande ändringar i upphävs. l andra mer lagstiftningen. Det kan då bli nödvändigt eller lämpligt att stifta helt ny företas omarbetning konventionsbestämmelsema så lag. Vanligen en av regleringen får systematisk, lagteknisk och redaktionell att den interna en överensstämmer med vad är brukligt i den utformning som som nationella lagstiftningen. Men transformation kan också bestå i att en en eller mindre ordagrann översättning till nationellt språk av konvenmer tionsbestämmelser på främmande språk tas in i lag eller annan författ-

ning. Ett sådant förfarande ligger i sak mycket nära den metod som

benämns inkorporering. innebär det i lag eller författning föreskrivs, lnkorporering att annan bestämmelser i internationell överenskommelse skall användas som att en de nationella myndigheterna. Inkorporeringen kan omfatta rättsnorm av överenskommelsen. Det är aktuellt när endast hela eller delar av senare mindre del bestämmelserna i överenskommelsen skapar rättigheter en av

76 Uppgzftslämnartde sou 1992:23

eller förpliktelser för myndigheter eller enskilda. Metoden kommer till användning då överenskommelsens bestämmelser är så utformade att de kan direkt tillämpas av nationella domstolar och myndigheter. Metoden medför att bestämmelserna i den internationella överenskommelsen i oförändrad utformning införs i den interna rättsordningen. De nationella myndigheterna har att lägga överenskommelsens autentiska text till grund för sin rättstillämpning, och en naturlig följd blir att bestämmelserna skall tolkas med tillämpning av folkrättsliga tolkningsregler, dvs. ärligt eller in good faith. Båda metoderna kan användas parallellt för att uppfylla åtaganden i en och samma överenskommelse. I fråga om enhetsdokumentet används båda metoderna parallellt. Med en hänvisning på lagnivå i 14 § TL har konventionen om enhetsdokumentet inkorporerats på förordningsnivå. Bestämmelsen har också transformerats på myndighetsföreskriftsnivån i tullordningen.

4.6 Sättet att lämna

uppgifter den rättsliga

-

regleringen

4.6.l Allmänt

om anmälningsskyldigheten enligt tullagen

Med uttrycket tullklarering förstås tullmyndighetens åtgärder ñr förtullning, för viss behandling eller för utförsel För annan av varor. att kunna vidta dessa åtgärder måste tullmyndigheten få kännedom om varuleveransema till och från landet eller i övrigt om någon önskar att en vara får ändrad status i tullhänseende. I tullagen har därför före skrivits att varor och transportmedel förs till och från tullområdet som skall anmälas till tullmyndigheten enligt tullagen och de föreskrifter som regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, GTS meddelar 3 §.

Huruvida en sådan anmälan skall göras skriftligen på viss blankett eller

muntligen har inte närmare föreskrivits i lagen. Det har i stället bestämts genom författningar på lägre nivå. Av de bestämmelser i lagen som rör anmälan till förtullning och annan tullklarering framgår emellertid att GTS dessutom kan tillstånd ge till att tulldeklaration och andra uppgifter skall enligt tullagen eller som avges enligt lagen 1987:1069 tullfrihet får lämnas om m.m. genom ett elektroniskt dokument till tulldatasystemet eller på annat sätt med hjälp av automatisk databehandling 11 §. a

Uppgzftslämnarzde 77

i 12 § första stycket TL framgår vidare att när en Av bestämmelserna förtullning, skall den tullskyldige enligt huvudregeln till vara anmäls till tulldeklaration. Av bestämmelserna i ledning för förtullningen avge en regeringen kan föreskriva att de uppgifter som sista stycket framgår att för förtullningen får lämnas på annat sätt. Med stöd av bemynbehövs föreskrivit uppgifterna får lämnas muntligen bl.a. digande har GPS att resande 3 kap. 3 § TO. Av det följer att den i 3 om varan medförs av anmälningsskyldigheten också kan ske muntligen. Det § TL föreskrivna anmälan i vissa fall också kan ske på annat sätt, t.ex. när bör noteras att resandetrañken. Hår kan anmälan fullgöras genom att den det gäller in i landet väljer att ett s.k. tullfilter med en resande vid passage passera

röd eller grön fil. de i tullagen intagna bestämmelserna om utförsel När det gäller enligt huvudregeln att anmälan utförsel skulle föreskrevs tidigare en om till tullmyndigheten 41 § första stycket. Skriftlighetsske skriftligen bort i samband med den författningsändring som ägde rum kravet togs samband med införandet tullregisterlagen och den l juni 1990 i av efter särskilt tillstånd lämna uppgifter elektroniskt ll möjligheten att uppgifter används här ett samlande begrepp för §. Uttrycket som a får lämnas till tullen på elektronisk väg och att den information som därmed täcka tulldeklarationer också anmälningar, t.ex. avses att men utförselanmälan. Av det skälet har kravet skriftlighet för anmälan

bestämmelsen i 44 § framgår slutligen att en skriftlig slopats i 41 Av elektronisk anmälan utförsel i vissa fall får underlåtas i fråga om eller om inte skall redovisas i handelsstatistiken. varor som § T0 föreskrivit att anmälan till tullklarering skall GTS har i 1 kap. 4 med användning enhetsdokument enligt förordningen göras av konvention förenkling forrnalitetema vid 1987:1126 om en om av Handel med eller på blankett GTS godkänt för ändamåvaror annan som

let. Sammanfattningsvis kan således konstateras att den grundläggande

anmälningsskyldigheten är föreskriven i 3 § TL kan fullgöras som antingen skriftligt förfarande med användande av enhetsdokugenom ett elektroniskt förfarande eller undantagsvis mentet, eller genom ett Anmälan till förtullning regelmässigt även innefattar muntligen. - som

skyldighet tulldeklaration eller tullklarering eller till

en att avge - annan utförsel kan fullgöras på sätt. För resande gäller dessutom att samma anmälningsskyldigheten kan fullgöras vägval mellan röd och grön genom

fil vid s.k. tullfilter. passage genom

78 Uppgijislämnande SOU 1992:

4.6.2 Ett skriftligt förfarande enhetsdokumentet

-

Konventionen om enhetsdokumentet syftar till underlätta varuutbytet att inom det europeiska frihandelsområdet att harmonisera uppgiftsgenom kraven i tulldokumentationen och att därigenom förenkla framtida ett uppgiftslämnande för tulländamäl mellan länderna med användande av datorer. Som ett led i detta arbete infördes enligt konventionen ett gemensamt tulldokument Single Administrative Dokument, SAD i handeln såväl inom gemenskapen och EFTA-ländema som mellan gemenskapen och EFTA-ländema. Enhetsdokumentet skall användas vid varje förfarande i samband med export, import och transitering art. l. Vid handel med av varor varor mellan de fördragsslutande parterna skall enhetsdokumentet med hänsyn till omständigheterna tjäna deklaration eller anmälan som art. 2. Administrativa dokument utöver enhetsdokumentet får användas endast när detta uttryckligen krävs för tillämpningen gällande lagstiftning hos av en fördragsslutande part och användandet enhetsdokumentet är av otillräckligt, eller för att iaktta reglerna i internationella avtal eller för att användarna skall kunna tillgodogöra sig en förmån eller särskild lättnad art. 3. Bestämmelserna i konventionen skall inte hindra fördragssluten

ande part från att tillämpa förenklade förfaranden, med eller

utan användning av datorer, syftar till ytterligare förenklingar för som användarna. Sådana förfaranden består i att användarna inte behöver förete varor eller den deklaration ifrågavarande för som avser varor tullmyndighet eller att de tillåts lämna ofullständig deklaration. I en sådana fall skall deklaration vederbörande myndighet en som, om så medger, kan vara en samlad periodisk deklaration, lämnas i efterhand. Sådana förfarande består även att användare får tillstånd använda av att handelsdokument i stället för enhetsdokumentet eller kommersiella varulistor i stället för tilläggsblad till enhetsdokumentet. Undantag från användning av enhetsdokumentet tillåts i samband med postbefordran och elektroniskt uppgiftslämnande och för vissa andra ADB-stödda förfaranden art. 4. I bilagor till konventionen behandlas den närmare utformningen av enhetsdokumentet, dvs. grundblanketter och tilläggsblanketter bil. I, tryckning, ifyllande och användning enhetsdokumentet av bil. II samt de koder skall användas i enhetsdokumentet som bil. III. Varje fördragsslutande part har förbundit sig att vidta lämpliga åtgärder för att säkerställa att bestämmelserna i konventionen tillämpas effektivt och likformigt art. 12.

Uppgifislämnande 79

Konventionen mellan EG och EFTA-ländema om ett gemensamt transiteringsförfarande är baserad på EGs transiteringsordning. Enhets-

dokumentet skall användas transiteringsdeklarationdokument. Det som transiteringsförfärandet beskrivs T1-proceduren och gemensamma som Den enda skillnaden mellan procedurema är att T2- TZ-proceduren. har s.k. gemenskapsstatus inom EG. De proceduren avser varor som reglerna för det transiteringsförfarandet återfinns närmare gemensamma i bilagorna I och till konventionen. samband med riksdagen i 198687:l36 föreslogs att I att prop. godkänna Sverige ansluter sig till konventionen om enhetsdokumentet att uttalade departementschefen bl.a., att införandet av ett gemensamt tulldokument är det första steget mot harmonisering uppgiftskraven en av i de olika ländernas tulldokumentation. Hon framhöll att i en sådan harmonisering ligger många fördelar för både handeln och tullmyndigförenklar den avsevärt ett framtida uppgiftslämnande för heterna, bl.a. tulländamål mellan länderna med användande datorer. Hon tillade av emellertid begränsning möjligheterna att redan från början att en av uppnå total eller nära total enhetlighet i uppgiftskraven ligger i att en nog länderna har olika tullprocedurer och därigenom i viss utsträckning skilda

krav i fråga de uppgifter måste lämnas med hänsyn till taxering, om som kontroll, statistik Det kan emellertid förutses att den harmonisering m.m. inleds i och med enhetsdokumentet kommer att fortsätta under de som närmaste åren. Departementschefen anförde avslutningsvis att det får ankomma på GTS utfärda de föreskrifter och blanketter som behövs att för tillämpningen konventionen. Hon uttalade därvid att det alltså är av GTS har inom de tullagstiftningen och konventionen ger som att ramar bl.a. vilka uppgifter för svenskt vidkommande skall bestämma som lämnas vid tullklarering. Bilaga till konventionen innehåller regler för tryckning, ifyllande och användning enhetsdokumentet. I det följande lämnas en redogörelse av för dessa regler. Det finns olika användningsmöjligheter enhetsdokumentet, fullstänav dig användning eller uppdelad användning. Dokumentet är utformat så det skall kunna användas vid samtliga tullprocedurer från det att att iväg till dess det är förtullat i mottagarlandet fullständig godset sänds användning. Blankettsetet för detta ändamål består åtta exemplar; av första gäller de formaliteter skall uppfyllas i exportlanvarav de tre som det och de följande fem gäller de formaliteter som skall uppfyllas i bestämmelselandet. Varje är utformat på ett sådant sätt att, när fälten set

80 Uppgzftslämnande SOU 1992:

skall innehålla likalydande uppgifter i de berörda länderna, uppgifterna anges direkt av exportören eller den huvudansvarige på exemplar och kopieras med hjälp kemisk behandling av av pappret till samtliga exemplar. När däremot en uppgift olika skäl inte skall vidarebefordras av från ett land till ett annat, överförs uppgifterna genom ett neutraliseringstryck endast till de exemplar, är avsedda för exportlandet. som Om användaren inte önskar använda det fullständiga setet, kan han för varje led export, transitering eller import i transaktion en mellan de fördragsslutande parterna använda de exemplar som är nödvändiga för att uppfylla de formaliteter endast detta led uppdelad som avser användning. Vad gäller användningen blanketten sägs i anvisningarna av till konventionen att den skall fyllas i med hjälp skrivmaskin av eller motsvarande. Endast om alla exemplar i ett set skall användas i samma land får de fyllas i för hand, med bläck och stora tryckbokståver, om detta är tillåtet enligt landets regler. Vidare får blanketten inte innehålla raderingar eller överskrivningar. Varje ändring görs överstrykning genom av fel uppgift och, i förekommande fall, tillägg korrekt genom av uppgift. Varje ändring gjord på detta sätt skall signeras den av som gjort den och vidimeras av berörd myndighet. Användarens underskrift i original medför enligt anvisningarna ett ansvarstagande beträffande export- och importformalitetema i enlighet med de fördragsslutande parternas lagstiftning, när det gäller:

riktigheten de uppgifter lämnats i deklarationen, - av som äktheten av bifogade handlingar, och efterlevnaden de skyldigheter gäller för den - av som aktuella tullklareringen.

GTS har meddelat motsvarande föreskrifter intagna i bilaga B till tullordningen.

4.6.3 Ett elektroniskt

förfarande det elektroniska

-

dokumentet

Tidigare gällde bl.a. att GTS enligt 14 § sista stycket kunde TL medge att de uppgifter en tulldeklaration enligt paragrafens första stycke skall innehålla fick lämnas med hjälp av teleöverförda meddelanden eller andra

1992:23 Uppgifislämnande 81

SOU

automatiska metoder eller i form upptagning för automatisk databeav handling. Den bestämmelsen har upphört den l juni 1990. lagstiftningen gäller från nämnda tidpunkt innebär i Den nya som huvudsak följande. GTS får tillstånd till att tulldeklaration och andra uppgifter som ge enligt tullagen eller enligt lagen 1987:1069 tullfrihet skall avges om får lämnas ett elektroniskt dokument till TDS eller på annat m.m. genom hjälp automatisk databehandling. Med ett elektroniskt sätt med av dokument upptagning innehåll och utställare kan veriñeras avses en vars visst tekniskt förfarande ll § första och andra stycket TL. genom ett a sådant tillstånd får GTS förenas med villkor om det tekniska Ett av förfarandet för uppgiftslämnandet och förfarandet i övrigt tredje om stycket. Regleringen medger även tullmyndighet får överföra elektroniska att en dokument och andra upptagningar till uppgiftslämnare fjärde stycket. en förarbetena till. lagstiftningen prop. l98990:40 27 uttalade I s. departementschefen bl.a. det är värde att inpassa det elektroniska att av , uppgiftslämnandet i det gällande förfarandet och inte skapa rättsliga nu särlösningar utöver vad är nödvändigt. Han framhöll, att en som grundläggande förutsättning för det elektroniska uppgiftslämnandet att skall kunna fogas in i gällande regelmönster är att det elektroniska 4 elmeddelandet kan jämställas med ett pappersdokument. Termen ektroniskt dokument har införts i detta syfte. Därmed avses en textenhet och utstâllarenhet genomiett tekniskt förfarande kan verifierats en som på sätt pappersarket binder en text och en undersamma som samman skrift i ett pappersdokument. Vad beträffar utformningen det tekniska förfarandet och de av säkerhetsåtgårder detta kan med konstaterade departementschefen omges det förelåg flera olika lösningar. Kraven på säkerhet när det gäller lås att för det elektroniska dokumentet med anknytning till en utställare bör ställas så höga det elektroniska dokumentet kan jämställt med att anses undertecknat pappersdokument. Vilken teknisk läsning som skall ett användas för att åstadkomma ett sådant lås bör dock inte bestämmas i lag. Som skäl anförde departementschefen att området befinner sig under teknisk utveckling och måste ha möjlighet att anpassa sig till parterna detta. Därför får det ligga på GTS att fastställa säkerhetsnivån på låset

i sina villkor för att tillåta elektroniskt uppgiftslämnande. Som vi redan angivit i avsnitt 2.4 sker kommunikationen mellan

företagen och tullverket i TDS överföring av standardiserade genom

82 Uppgifislämnarzde SOU 1992

meddelanden i EDIFACT-format. Företagen ansluter sig till systemet genom televerkets datapalmät. Tillstånd att lämna uppgifter elektroniskt till TDS kan tills vidare ges eller under viss tid till den s0m.är exportör eller importör den för vars räkning varan utförs eller införs eller till ett företag uppträder som som ombud för dem. De tillstånd som hittills har lämnats har avsett exportförfarandet eftersom importförfarandet i TDS ännu inte har tagits i drift. Ett sådant tillstånd förenas regel med följande villkor. som Tillståndet skall gälla först sedan företaget har förbundit sig följa de att tekniska specifikationer som tullverket angivit för kommunikation med mottagningsfunktionen MF och företaget genomfört tullverket av godkänd testverksamhet mot MF och tulldatacentralen TDC. Det innebär bl.a. att företaget för att kommunicera med MF måste ha ett Datapak-, Datel- eller Datex-abonnemang med televerket och sända informationen i någon teckenkoderna EBCDIC-73 eller ASCII enligt ISO av 8859-1. Villkoren innebär vidare att överföringen uppgifter till tullverket av skall ske i form fastställda standardmeddelanden i EDIFACf-fomiat, av

dvs. i förväg fastställt regelverk.

Enligt de villkor föreskrivits åligger det vidare företaget som att fortlöpande hålla sig informerad förändringar i EDIFACT -standarden, om koder och tulldatameddelanden. Det s.k. tulldataregelverketet består flertal meddelanden i av ett EDIFACT-format. Det grundmeddelande har utvecklats för som överföring från uppgiftslämnare till tullverk benämns CUSDEC CU- Stoms DEClaration Message. Meddelandet innehåller tull-, transportoch handelsinformation. Det grundmeddelande har utvecklats för som överföring från tullverk till uppgiftslämnare benämns CUSRES CUStoms RESpons Message. De svenska tulldatameddelandena utgörs s.k. av ett subset till de internationellt fastställda Cusdec- och Cusresmeddelandena. Det ger bl.a. möjlighet för det svenska tullverket för att ange status ett tullärende. I ett svarsmeddelande baserat CUSRES kan tullverket lämna

- felkod för ett ärende som är behäftat med sådant fel att det avvisas meddelandekod för ett ärende kräver komplettering elektroniskt - som eller manuellt svar på fråga om ett tullärendes status samt -

Uppgijislämnarzde 83

elektronisk begäran klarering implementerat den svar på en om - 27 februari 1992.

till följd datoriseringen krävs vissa uppgifter som inte Främst av traditionellt uppgiftslämnande på pappersdokument. Exempel lämnas vid på sådana uppgifter är

tullid, obligatorisk uppgift - som är en klareringsenhetsid, är frivillig uppgift och - som en behandlingsindikator, sigilleringsmetod och är en obli- - som anger gatorisk uppgift.

Vid dataöverföring till MF med EDIFACF-ñler är teckenmängden begränsad till vissa fastställda tecken. Den teckenrepresentation som för

närvarande får användas är EBCDIC 73 motsvarar Statskontorets som tekniska 4:2. Den teckenmängd får användas i kommunikationnorm som densamma tillämpas enligt EDIFACI klass B ISO en med TDS är som 9735 med tillägg ÅÄÖ, av Varje tullmeddelande skall åsättas ett unikt identifikationsnummer, s.k. företag får tillstånd att lämna uppgifter elektroniskt tullid. De som tilldelas alfanummerisk serie Gl S att användas för detta ändamål. en av Kompletterande uppgifter till ett ärende skall förses med samma tullid

ärendet. Tullid skall uppgiftslämnaren kompletteras med en som av kontrollsiffra enligt IO-modulen varvid inledande bokstäver beräknas efter

decimalvärdet för ASCII-koden enligt särskild omräkningstabell. en Tullid skall alltid med 10 tecken och mellanliggande nollor skall anges I tullid förekommande bokstäver skall alltid anges med alltid skrivas ut. versaler. den överförda informationen skall godkännas TDS måste den För att av fullständig. Det innebär den inte bara måste innehålla alla de vara att uppgifter föreskrivs i tulldataregelverket utan också de uppgifter som som enskilt fall obligatoriska i bilaga B till tullordningen. i varje anges som bilaga innehåller föreskrifter vilka uppgifter i sak som måste Denna om lämnas vid transitering och import enligt konventionen om export, enhetsdokumentet och GTS föreskrifter. uppgifter får dock lämnas i efterhand. Sådana uppgifter får Vissa såväl den ursprunglige uppgiftslämnaren dennes ombud. lämnas av som

84 Uppgifislämnande SOU 1992

När det gäller export och anmälan inte också begäran elekavser om tronisk klarering får följande uppgifter lämnas i efterhand:

klareringsenhet, transportsättskod, gränskod, - - transportmedlets identitet, - transportmedlets nationalitet, - aktiva transportmedlets identitet, - aktiva transportmedlets nationalitetskod, samt uppgift om godsets förvaringsplats, -

Ett företag som har lämnat grunduppgifter kan även komplettera ärendet med uppgift om vem som elektroniskt i dess ställe får begära klarering. Genom att i utrymmet för organisationsnummer siffrorna ange 8989898989 kan det även lämnas ett generellt medgivande att begära klarering till var och innehar uppgiften tullid. en som om När ett företag lämnar anmälan införsel eller utförsel till en om tullmyndigheten skriftligen med användande enhetsdokumentet av innefattar en sådan anmälan även begäran klarering. Vid en om elektronisk överföring ersätts enhetsdokumentet ett elektroniskt av dokument. TDS är emellertid inte uppbyggt så begäran att en om klarering kan lämnas innan det berörda ärendet har tagits och emot godkänts för vidare bearbetning av systemets mottagningsfunktion. Först efter godkännande kan ärendet fullföljas med begäran klarering. en om En sådan begäran om tullklarering ärenden i TDS skall framställas av av uppgiftslämnaren eller dennes befullmäktigade ombud hos den tullmyndighet där företaget önskar att varan skall tullklareras. I samband därmed skall också skriftlig uppgift lämnas det tullid under vilket ärendet är om registrerat i TDS. En begäran tullklarering får dock lämnas endast finns om om varan tillgänglig för kontroll för den tullmyndighet hos vilken klarering begärs. En separat begäran om tullklarering får endast lämnas företaget om erhållit ett svarsmeddelande från tullverket visar att företagets tidigare som överförda meddelande godkänts tullverket för bearbetning. av De tulldatameddelanden företaget sänder och de kvittenser det som som tar emot har företaget rekommenderats att Säkerhetskopiera logga i kronologisk följd.

Uppgijislâmnande 85

skall, det inte får svarsmeddelanden sig tillsända Företaget om MF hämta de svarsmeddelanden tullverket lämnar automatiskt, hos som överförda meddelanden. Om företaget får svarsmeddelmed anledning av lämnade uppgifter skall driftövervakningen ande som inte svarar mot underrättas. Tullid får inte åberopas hos tullverket innan omedelbart svarsmeddelande erhållits visar att meddelandet godkänts för bearsom betning. datameddelande överförs till tullverket skall Innehållet i det som förvanskning med ett elektroniskt sigill. Det innebär företaget skydda mot möjligt meddelande, utan upptäckt förvansatt det inte skall vara att ett överföringen mellan företaget och TDS. Genom sigillet skall kas under utställaren kunna identifieras och bindas till uppgifterna

även personen

har beslutat låsningen tills vidare skall ske med i meddelandet. GTS att SÄKDATAs elektroniska sigill. Det elektroniska sigillet användande av erhålls med hjälp hemlig sigillnyckel kryptera en genom att av en meddelandekontrollsumrna. sigill skall ske i två steg. Först skall ett dokumentsigill Beräkningen av beräknas baserat på data i meddelandet, sigillalgoritmen och en öppen Sedan skall utställarsigill beräknas. Det baseras dokumentnyckel. ett sigillet, sigillalgoritmen och personlig hemlig nyckel. en När meddelandet har tagits emot vid TDC skall tullverket på motberäkna sigill och jämföra det med det sigill som har svarande sätt ett meddelandet. Om sigillen överensstämmer förutsätts att meddeåsatts överföringen förblivit oförändrat och att avsändaren är den landet under till vilken den hemliga nyckel, behövs för beräkning av person som utställarsigillet, överlämnats. I annat fall lämnar tullverket besked om

detta i svarsmeddelandet. vad angivits skall företagets datorsystem vara så Utöver som nu utformat dokumentutställaren särskild operation t.ex. en att genom en kan bekräfta âsättandet utstållarsigill. Systemet skall knapptryckning av utställaren vid tidpunkten för utställarsividare vara så konstruerat att skall ha möjlighet bedöma det samlade innehållet i gillets åsättande att ärendet. företaget inte följer de i tillståndet angivna villkoren eller För det fall särskilda föreskrifter i tullagen med följdförfattningar som företaget de har iaktta vid användandet tillståndet eller om tullverket eljest att av skäl härtill, har i tillståndet föreskrivits att tullverket kan återkalla finner detsamma med omedelbar verkan.

86 Uppgijislämnande SOU 1992:

Uppgiftsskyldighetens omfattning den

-

rättsliga regleringen

I såväl tullagen, tullförordningen och tullordningen finns föreskrifter om vilka uppgifter exportörer och importörer är skyldiga att lämna i samband

med anmälan till tullklarering. Regelbeståndet har här delats upp på författningar olika vilka har av rang, ett nära sakligt samband med varandra. En sådan fördelning bildar då ett hierarkiskt uppbyggt system av normer på tre nivåer, där de grundläggande och för den enskilde

betungande föreskrifterna samlats i lag, medan de mer detaljerade föreskrifterna i ämnet intagits på förordningsoch föreskriftsnivå. I och med att konventionen enhetsdokumentet förordning om genom införlivades med svensk rätt bröts emellertid systemet. De föreskrifter om uppgiftsskyldighet tidigare endast förekom i lag och myndighetsföresom skrifter infördes nupå förordningsnivå. På myndighetsföreskriftsnivån infördes samtidigt föreskrifter motsvarande de bestämmelser är som obligatoriska i konventionen och således också enligt den förordning genom vilken de införlivats med svensk rått, jämte de ytterligare uppgifter behövdes för tillämpningen de som av svenska tullprocedurema. Härigenom bröts systemet ytterligare upp. Schematiskt kan systemet med dess inkorporering och partiella transformation därefter framställas på följande sätt.

tull-

lagen förord-

tull- ningen

förordom en-

ningen hetsdo-

ö- - - - - - A tull- kumentet

ord-

ningen

Uppgifislämnande 87

konventionen är enhetsdokumentet utformat så att det är fråga Enligt dokument utgörs ett antal blad i ett blankettset. om ett enda som av antal fält avsedda för i konventionen närmare Varje blad består av ett Uppgifterna skall i de delar det aktuella angivna uppgifter. anges som kräver. Enligt konventionen år vissa uppgifter frivilliga, förfarandet andra obligatoriska för de fördragsslutande parterna. Enmedan är

så vis bruttolista ram över de uppgifter som

hetsdøkumentet utgör på en vid transitering och import. I bilaga 3 lämnas en kan krävas export, redogörelse för de 56 fälten med de frivilliga och obligatorisnärmare uppgifterna vid användande enhetsdokumentet vid export, ka av transitering och import. Vidare jämförs uppgiftsskyldighetens reglering föreskriftsnivåema, varvid förekomsten dubbelreglering på de olika av Slutligen redovisas det arbete bedrivits i syfte att granskas närmare. som harmonisera uppgiftskraven mellan de fördragsslutande parterna.

4.8 Våra överväganden

Som inledningsvis angivits har vi att ta ställning till frågan om en grundläggande för uppgiftslämnandet bör i lag. Frågeställningen ram ges eller de sätt på vilka fordrade uppgifter får lämnas, dvs. berör deLr det skriftligen användande enhetsdokumentet, genom elektronisk genom av dokument eller muntl-igen, dels frågan begränsning överföring av om en av uppgiftsskyldigheten.

4.8.1 Sättet för uppgiftsskyldighetens fullgörande

Bakgnmd

det skriftliga förfarandet får dokumentet enligt de När det gäller tagits in på förordningsnivå inte användas eller ifyllas föreskrifter som gottfrnnande. Dokumentet år så utformat att det efter uppgiftslämnarens skall kunna användas för samtliga tullprocedurer eller led export, transitering eller import från det att sänds iväg tills den är varan förtullad. Dokumentet består ett blankettset innehålla blanketter av som utförselanmälan, transiteringsanmälan och förtullningsanmälan. Den för önskar kan alltså begränsa sig till att använda endast .de delar av som så hans led i tullproceduren. Det framstår i och för sig som setet som avser bakgrund uppgiftskraven skiljer sig för de olika självklart mot av att förfarandena exportör inte kan använda sig de blanketter som att en av

88 Uppgifrslämnande SOU 1992:

avser import för att fullgöra sin uppgiftsskyldighet. Man kan alltså inte använda fel blankett och komplettera denna med nödvändiga uppgifter. Vad gäller användningen blanketten skall den fyllas i med hjälp av av skrivmaskin eller motsvarande. Endast under vissa förutsättningar får den fyllas i för hand och då endast med bläck och stora tryckbokstâver.

Den får inte heller innehålla raderingar eller överskrivningar. Ändringar

får endast göras på visst sätt.

Konsekvensen att inte följa föreskrifterna av om användning och ifyllande av dokumentet är att tullmyndigheten inte godtar dokumentet

som klareringshandling, vilket medför att tullklareringen

av varan fördröjs, vilket i sin tur kan medföra förseningar i trafiken på gränsorterna. Vad därefter angår den elektroniska överföringen dokument är även av den på motsvarande sätt som det skriftliga förfarandet bunden till formen. Det innebär bl.a. att den önskar fullgöra sin anrnälningsskyldighet som måste ha ett Datapak-abonnemang eller motsvarande abonnemang ett med televerket och sända informationen i vissa angivna teckenkoder.

Överföringen skall vidare enligt de villkor gäller för elektronisk

som överföring ske i vissa fastställda standardmeddelanden i visst angivet format. Den information sänds måste alltså som vara strukturerad eller ordnad på ett i förväg bestämt sätt. För ändamålet har utarbetats ett s.k. dataregelverk till övervägande del bygger som på internationella standarder.

Närmare regler på lagnivå sättet för uppgiftsskyldighetens om fullgörande

Den fråga som här kommer är i lag grundläggande upp om en ram för uppgiftslämnandet bör omfatta även de regler rör användningen som och ifyllandet enhetsdokumentet och förekommer av som nu på förordningsnivå, likaså de villkor finns f.n. endast ñr om export för elektroniskt uppgiftslämnande GTS föreskriver i samband med som enskilda tillstånd bör omfattas sådan av en ram. Det är enligt regeringsformen i princip riksdagen ensam som har att meddela föreskrifter om förhållandet mellan enskilda och det allmänna som innebär åligganden för de enskilda eller i övrigt avser ingrepp i enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden. Sådana föreskrifter skall ha lagform 8 kap. 3 § RF. Uttrycket åligganden torde avse

Uppgiftslâmnande 89

förpliktelser att företa vissa handlingarj. Det innebär att sådana före-

skrifter beslutats vad gäller hanteringen enhetsdokumentet faller som av åligganden. Den reglering för närvarande finns i under begreppet som tullagen sättet att fullgöra dessa åligganden får anses innebära att om kravet på lagform uppfyllts beträffande det förfarande med mervärdesskatt sköts tullmyndighetema. Närmare regler behövs i och för som av sig inte på lagnivån. En grundläggande princip är också att överreglering skall undvikas och endast sådana bestämmelser tas in i lag enligt regeringsformen att som kräver riksdagens medverkan. Ett skäl för att frångå den principen skulle reglering i lag medför klara, lätttillgängliga och kunna vara att en överblickbara regler. Ett annat skäl skulle kunna att den reglering vara förankrats i riksdagen får särskild tyngd. Mot dessa skäl som har en ställas det faktum varje ändring reglerna, oavsett hur måste att senare av bagatellartad den är, kräver riksdagens medverkan, med den tidsutdräkt

det medför. När det gäller reglerna rörande användningen av enhetsdokumentet de i grunden på konvention förordning införlivats bygger en som genom med svensk rätt. Det finns inte anledning anta att konventionen i denna del kommer ändras. Ett svenskt medlemskap i EG medför emellertid att enhetsdokumentet inte längre kommer att användas vid handeln med att övriga EG-länder endast vid övrig handel. Det förslag EGutan kommissionen utarbetat rörande enhetsdokumentet innebär att dokumentet oförändrat skall användas vid handeln mellan EG och i stort sett tredjeland. Den speciella teknik med hänvisning i tullagen till en förordningen enhetsdokumentet hittills använts anser vi kan om som bestå oförändrad.

När det gäller metoden att fullgöra uppgiftsskyldigheten genom

överföring elektroniska dokument finns anledning anta att förändringar av kan komma ske bl.a. på grund teknisk utveckling. Regelverket för att av elektronisk överföring bygger till vissa delar på standarder. Det pågår ett fortlöpande arbete med att ytterligare utveckla dessa. Det är mot denna bakgrund den svenska regleringen idag bygger att förfarandet som läggs fast i individuella tillstånd med villkor där hänvisning till standard

kan ske. generellt reglera förfaranden i lag framstår som

Att nu direkt olämpligt i fall innan arbetet med att fastställa internationell vart standard på detta område utvecklats ytterligare.

3 Strömberg, Normgivningsmakten, andra upplagan, s.67.

90 Uppgiftslämnarzde SOU 1992

Däremot anser vi att det de inledande bestämmelserna av i tullagen lämpligen bör framgå vilka sätt som står till buds för den enskilde att fullgöra sin anmälnings- och uppgiftsskyldighet. Det bör alltså av lagen framgå att huvudregeln är att uppgiftsskyldigheten skall fullgöras genom användande av det enhetsdokument i förordningen som avses om en konvention om förenkling forrnalitetema vid handel av med varor SFS 1987:1126. Det bör vidare framgå att denna anmälningsskyldighet i vissa fall får ske med användande elektroniskt dokument av och att undantag i vissa fall kan ske så att en anmälan kan ske muntligen. När det gäller regleringen sättet att lämna uppgifter av inom det övriga skatteområdet föreskrivs i lag att uppgifterna skall lämnas på blankett enligt fastställt formulär, t.ex. lagen 1990:325 se om självdeklaration och kontrolluppgifter. En motsvarande reglering enhetsdokumentet av och det elektroniska dokumentet skulle på tullområdet innebära en lämplig anpassning. Vi menar emellertid att det för närvarande inte är aktuellt att genomföra ett sådant förslag. En svensk EG-anslutning, som ev. kan ske under år 1995 kommer att medföra att den nuvarande tullagen ersätts av EGs tullag. Det finns därför inte någon anledning genomföra att nu andra förändringar i tullagen än de framstår som som starkt motiverade. Vi lägger därför inte fram något förslag på denna punkt vill men ändå dokumentera vårt utredningsarbete i denna del. Vårt utkast till en huvudregel återfinns i bilaga 4 och kallas Lagskissen. Vi menar att utkastet, för den händelse ett svensk EG-medlemskap inte skulle komma till stånd, kan läggas till grund för en författningsändring.

Som vi tidigare sagt är området för elektronisk överföring uppgifter av under teknisk utveckling. Vi ändå att tiden är för i lag anser mogen att ange en möjlighet för regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer, dvs. generaltullstyrelsen, att komplettera ordningen med en tillståndsgivning med generella föreskrifter för vissa delar av det tekniska förfarandet för uppgiftslämnandet och förfarandet om i övrigt. De förändringar standarder och teknik för kommunikation av som kan förväntas, kan tänkas bli praktiska hantera mera att genom att föreskrifterna tas in som ett regelverk på myndighetsföreskriftsnivå än att de skall hanteras såsom ändrade villkor i varje enskilt tillståndsbeslut. Ett förslag till ett sådant normgivningsbemyndigande föreslås infört i ll a § TL. Vi anser att detta förslag bör ses det principiellt lämpligaste sättet som sett att behandla frågan standarders förhållande till om föreskifter och tillståndsgivning. Samma problem aktualiseras här som vi ovan angav

Uppgifislämnarzde 91

för reglering lagnivå. Vi dock att föreskrifter denna nivå en menar lättare kan anpassas till förändringar av standarder m.m.

4.8.2 En närmare lagreglering och begränsning av uppgiftsskyldighetens omfattning

Uppgiftslämnandet berör inte bara sättet för att lämna uppgifter utan också vilka uppgifter skall lämnas. Av den redogörelse för som uppgiftskraven lämnas i bilaga 3 framgår mest sammanlagt som att som 56 fält eller poster skall fyllas Enhetsdokumentet är emellertid utformat för att möta varje uppgiftskrav som kan ställas på förfaranden som avser export, transitering och import. Varje enskild uppgiftslämnare lämnar endast de uppgifter fordras för det förfarande som han är ansvarig som för. Det blir alltså regel inte fråga att lämna uppgifter för som om samtliga fält. En grundläggande för det samlade uppgiftslämnandet skulle ram teoretiskt sett kunna innebära att samtliga poster anges i lag. En motsvarande fråga behandlas i 199091:5 s. 84 som rör de uppgifter prop. näringsidkare bör lämna till ledning för sin taxering. Utgångspunkten en är där den s.k. BAS-kontoplanen BAS 91, standard som har tagits en fram standardiseringskommissionen SIS ITS AG 69 och som vid av fullständig användning omfattar knappt 130 poster. RSV förordade att samtliga poster borde räknas i lag. Departementschefen ansåg att upp det skulle föra väl långt med så detaljrik uppräkning i lag. Han ansåg en att de olika posterna i stället kunde i föreskrifter på en lägre nivå. anges Härigenom i följsamhet utan att villkoret för det är att en vann man lagändring sker i varje enskilt fall. Han framhöll dock att man ändå i lag måste snäv med tämligen långtgående precisering av ange en ram en vilka uppgifter självdeklaration skall innehålla. Den fullständiga som en förteckningen över de olika posterna borde göras i form av verkställighetsföreskrifter och ingå ett led i utfommingen av deklarationsblansom kettema och anförtros RSV, anförde han avslutningsvis. De uppgifter importörexportör är skyldig att lämna till tullmyndigen heten att täcka myndighetens behov infomiation för kontroll av avser av får införas eller utföras och för att fastställa tull och annan om en vara skatt för den. Uppgiftsskyldigheten dessutom att underlag för avser ge handelsstatistik. Den reglering uppgiftsskyldighetens omfattning som i dag förekomav i tullagen följer de konstitutionella kraven i fråga om föreskrifter om mer

92 Uppgifislämnande SOU 1992:

skatt. När det gäller uppgiftsskyldighetens omfattning för in- och utförselkontroll, tull och statistik förekommer däremot en överreglering. Vi menar dock att en överreglering i det här fallet är motiverad av det skälet att det underlättar för den enskilde att göra klart för sig vad fordras som av honom som exportör eller importör Av av varor. samma skäl föreslår vi att en grundläggande för uppgiftsskyldighetens omfattning ram i fråga om export- och importförfarandet i tullagen. De uppgifter ges som är nödvändiga för handelsstatistiken är emellertid inte av samma omfattning. Föreskrifter om uppgiftsskyldighetens omfattning för statistiskt ändamål bör därför, som nu, regleras särskilt.

Uttrycket en grundläggande ram för närmast tanken till ett gemensamt hållet avsnitt i lag där det samlade uppgiftslämnandet behandlas, dvs. såväl sättet för att lämna uppgifter som uppgiftsskyldighetens omfattning. Tullprocedurerna vid import och export behandlas emellertid i nuvarande tullag under skilda avsnitt. Något hinder för att i ett särskilt

avsnitt reglera sättet för uppgiftslämnandet finns inte. I vår lagskiss bilaga 4 har vi också föreslagit en inledande paragraf 3 a § TL som beskriver uppgiftslämnandet. När det gäller uppgiftsskyldighetens omfattning vi dock att den nuvarande uppdelningen menar i tullagen för import och export bör bestå. Att bryta ut föreskrifterna om uppgiftsskyldighetens omfattning leder inte till att reglerna blir överblickbara. mer I vår lagskiss presenterar vi dock överarbetning dessa bestämmelser en av 14 och 41 §§ TL så att de täcker de grundläggande uppgiftskraven. Bör nu omfattningen denna uppgiftsskyldighet begränsas av I grunden bygger uppgiftsskyldighetens omfattning på två konventioner som båda förordning införlivats i svensk genom rätt. Det är konventionen om enhetsdokumentet och transiteringskonventionen. Konventionema innehåller vissa minimikrav obligatoriska krav vad gäller uppgiftsskyldighetens omfattning. Dessa minimikrav är nödvändiga för dokumenatt tet skall kunna användas vid varje förfarande i samband med export, transitering och import. Någon begränsning de skyldighetema av är inte möjlig utan föregående ändring konventionema. av När det gäller de uppgifter som varje konventionsstat själv äger rätt besluta att om öppnar sig däremot en möjlighet att föreslå begränsningar. De krav i första hand bör komma i fråga som att ta bort är uppgifter som redan finns tillgängliga för myndigheten eller är onödiga. som Ett exempel år uppgiften att bestämmelseland skall lämnas i om såväl klartext som kodform. Ett exempel är annat att även om uppgift lämnats om namnet på exportlandet Belgien, måste dessutom man ange att det

Uppgtfislämnande 93

är fråga export från EG. Vi avstår emellertid från att lämna förslag om

till sådana förenklingar. Skälen för detta är två. Det finns goda möjlighe-

göra mindre förenklingar på föreskriftsnivå och samrådsförfarandet ter att mellan Företagens uppgiftslämnardelegation och GTS är ett lämpligt forum ñr ett sådant arbete. Vidare behandlas dessa frågor i den

arbetsgruppen arbetar under EG-EFTAs blandade

gemensamma som kommitté för uppföljningen konventionen om enhetsdokumentet och av transiteringskonventionen.

Arbetsgruppen heter Joint working party och är tillsatt av den blandade kommittén Joint Committee är tillsatt enligt art. 10 i ED-konventionen och art. 14 i som transiteringskonventionen.

5 UTLÄMNANDE AV

PERSONUPPGIFTER TILL

UTLANDET

När det gäller dataflödet över gränserna krävs enligt 7 kap. 16 § andra stycket sekretesslagen datainspektionens medgivande innan en personuppgift får lämnas ut från ett personregister, om det kan antas att ett utlämnande skulle medföra att uppgiften används för automatisk databehandling utomlands och att detta medför otillbörligt intrång i någons personliga integritet. Från den bestämmelsen har gjorts undantag när fråga är om utlämnande till länder som har anslutit sig till den europeiska dataskyddskonventionen. Datainspektionens medgivande behövs inte i sådana fall. Enligt en undantagsregel i 1 kap. 3 § tredje stycket sekretesslagen får sekretessbelagda uppgifter lämnas till utländska myndigheter eller mellanfolkliga organisationer om det sker i enlighet med lag eller förordning. Det behöver därvid inte vara fråga om en stadgad uppgiftsskyldighet. Det räcker om föreskriften innebär att uppgifter får lämnas till utländska myndigheter m.m. Bestämmelsen i 7 kap. 16 § andra stycket sekretesslagen hindrar inte uppgiftsutlämnande enligt nämnda undantagsregel. Samtliga tullsamarbetsavtal Sverige träffat med främmande länder har som genom förordning införlivats med svensk rätt. Dessa avtal innehåller regler om uppgiftsutbyte. Vi har således funnit att DIs medgivande enligt 7 kap. 16 § andra stycket sekretesslagen i dessa fall inte blir erforderligt. Gällande ordning behöver därför inte ändras för att möjliggöra det informationsutbyte följer som av internationella åtaganden. Såvitt gäller informationsutbyte uppgifter av ur tullregistret föreslår vi dock två regler i tullregisterlagen. Den nya ena innehåller en allmän regel om utlämnande av uppgifter på medium för ADB till utländsk myndighet och mellanfolklig organisation. Den andra reglerar det fallet då uppgifter som lämnas ut skall användas för automatisk databehandling i en stat som inte har anslutit sig till dataskyddskonventionen. I sådana fall fordras datainspektionens medgivande.

96 Utlämnande personuppgifter... SOU av 1992

Inledning

Tullregistret innehåller sådana uppgifter fysiska det om personer att motsvarar de kriterier ställts i l § datalagen 1973:289 för som upp personregister. I det här avsnittet behandlar vi olika frågor i anslutning

till utlämnande uppgifter tullregistret till utländska myndigheter. av ur Vi behandlar först frågan uppgifter i registret överhuvudtaget om får lämnas ut till utlandet. Därefter behandlar vi frågan uppgifterna om får lämnas ut på medium för automatisk databehandling.

Pâ sikt förefaller det möjligt att inforrnationsskyldigheten gentemot utländsk tullmyndighet kan komma att fullgöras uppgifterna i genom att tullregistret överförs på elektronisk väg. Enligt tullsamarbetsavtalet med Storbritannien och Nordirland SFS 1986:710 kan de handlingar som avses i överenskommelsen ersättas datoriserad information med av samma innehåll 8 §. I så fall, föreskrivs vidare, bör anvisningar för tolkning och användning materialet samtidigt tillhandahållas. av En motsvarande bestämmelse har även tagits in i nyligen träffad en överenskommelse tullsamarbete med Polen SFS 1991: 1319. Det om har även kommit till vår kännedom att de blivande tullsamarbetsavtalen med

Ungern och Tjeckoslovakien också sådan bestämmelse. avses en Datainspektionen, DI, har bl.a. gjort gällande fråga inte är att, om om utlämnande uppgifter till stater anslutit sig till Europarådets av som konvention om skydd för enskilda vid automatisk databehandling av personuppgifter dataskyddskonventionen, krävs Dls medgivande enligt

7 kap. 16 § andra stycket sekretesslagen 1980:100 vid utlämnande av uppgifter ur ett personregister kan komma att användas för som automatisk databehandling i utlandet. Detta gäller enligt DI oavsett om uppgifterna lämnas elektroniskt eller på För att kunna göra den papper. erforderliga bedömningen i integritetsfrågzin måste DI utreda hur

integritetsskyddet är utformat i varje enskild skall stat som erhålla uppgifter ur tullregistret och inte har anslutit sig till dataskyddskonsom ventionen. Detta är enligt DI tidsödande förmodligen en process som kommer att kräva medverkan andra myndigheter. av Mot bakgrund vad sagts blir utgångspunkten för översyn av som nu vâr i första hand att se i vilken omfattning Dls prövning kommer behövas att vid utlämnande uppgifter tullregistret till utlandet. av ur

Utlämnande personuppgijier... 97 av

5.2 Tullregistret

Registerändamål

för vilka ändamål tullmyndighetema får föra 1 2 § tullregisterlagen anges hjälp automatisk databehandling. Av ändaett tullregister med av paragrafen framgår visserligen inte uttryckligen att målsbeskrivningen i får användas för att uppfylla tullmyndighetemas uppgifterna i registret tillhandahålla uppgifter till utländsk tullmyndigskyldighet i fråga om att tullregisterlagen framgår emellertid att uppgifterhet. Av förarbetena till användas även för att fullgöra sådan inforrnana i registret får en tionsskyldighet enligt tullsamarbetsavtal prop. 198990:40 s. 19. emellertid uppgifter lämnas till utländska tullmyn- Det förekommer att grund än tullsamarbetsavtal. Det är då fråga om sådant digheter på annan sker på grundval Tullsamarbetsrådets infomiationsutlärrmande som av Co-operation Council, CCC rekommendationer om adrninistra- Customs tulladrninistrationer. Eftersom en intematiotivt bistånd mellan ländernas avtal, skiljer sig från rekommendation nell överenskommelse, t.ex. ett en överenskommelsen är bindande medan, rekommendationen i så måtto att det därför bakgrund uttalandena i propositonen inte är det, kan mot av ifrågasättas uppgifter får hämtas tullregistret till tullregisterlagen om ur för att uppfylla rekommendationerna. sammanhanget bör även nämnas att tullen för ett särskilt I det här med stöd lagen 1965:94 polisregister m.m. Det register SPADI av om spaningssyfte. Tullregistret får inte användas för är ett register som förs i spaningsarbete för vilket SPADI förs. den typ av

Vilka uppgifter innehåller registret

första hand de uppgifter importörer och I tullregistret samlas i som enligt tullagen är skyldiga att lämna i samband med import exportörer närmare redogörelse för vilka dessa uppgifter eller export av varor. En i bilaga 3. Sammanfattningsvis kan anges att det är fråga är har vi lämnat i huvudsak kommersiell natur. I registret samlas om uppgifter av uppgifter finansiellt slag, kvarstående skatt emellertid även av t.ex. om säkerhetsåtgärder uppgifter erhålls i samband och processuella samt som exportkontrollen. Det kan fråga om uppgifter som med import- och vara vid kontrollbesök hos näringsidkare även uppgift om kommer fram men har varit föremål för revision. Därutöver innehåller att den kontrollerade insamlade bl.a. för handelsstatistiska ändamål. Vidare registret uppgifter innehåller det driftstatistik för tullen.

98 Utldmnande personuppgifter.. SOU 1992: av .

Ytterligare uppgifter utöver de har nämnts kan förekomma i som nu registret. Tullen erhåller nämligen även uppgifter datamedium från vissa andra register, såsom uppgifter om registrerade skattskyldiga och uppgifter om export- och importlicenser. Enligt 4 § tullregisterlagen får tullregistret sambearbetas med uppgifter från register hos riksskatteverket ifråga om uppgifter registrering skattskyldig och hos kommersom som kollegium och statens jordbruksverk ifråga uppgifter import- och om om exportlicenser.

Utlämnande av uppgifter registret ur

När det gäller utlämnade av uppgifter på traditionellt sätt på - papper eller muntligen tullregistret saknas närmare reglering i tullregis- - ur en terlagen. Av de inledningsvis redovisade förarbetena framgår emellertid att ett utlämnade av uppgifter ur registret till andra myndigheter, även utländska myndigheter förutsätts ske. Däremot har utlämnande av uppgifter på medium för automatisk databehandling reglerats i lagen. Enligt 7 § tullregisterlagen får ett sådant utlämnande ske till begränen sad krets av myndigheter. Det är jordbruksverket, kommerskollegium, riksskatteverket, skattemyndigheter och riksrevisionsverket. Till andra myndigheter får uppgifter registret lämnas ut på medium för ur automatisk databehandling endast detta följer lag eller förordning eller om av om regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer har som medgett det. Regeringen har föreskrivit i 3 § första stycket tullregisterförordningen att de tullmyndigheter generaltullstyrelsen bestämmer skall få lämna som ut uppgifter på medium för automatisk databehandling till nämnda ovan myndigheter utom till riksrevisionsverket. För det fall uppgifter skall lämnas på sådant sätt till andra myndigheter har regeringen vidare föreskrivit i andra stycket paragraf att datainspektionens medsamma givande då fordras. I motiven prop. 198990:40 24 uttalas bl.a. att möjligheterna s. att snabbt kombinera maskinläsbara uppgifter lämnas vid olika tidsom punkter och för olika syften kan resultat framstår oförutge som som sedda och stötande. Av det skälet bör det därför enligt departementschefen finnas begränsning för i vilka fall uppgifter från TDS en som skall få lämnas ut i nraskinläsbar form även till andra myndigheter än de i paragrafen särskilt angivna myndigheterna.

Utlämnande personuppgifter... 99

av

§ tullregisterlagen år emellertid begränsat Begreppet myndighet i 7 svenska myndigheter. I nämnda proposition även till att gälla enbart nyss Det finns dock för närvarande inte

s. 19 uttalade departementschefen:

översändas till utländsk myndighet i någon avsikt att uppgifter skall form. Det finns inte heller någon avsikt att i TDS nu ta emot elektronisk utlandet. I framtid kan emellertid en sådan elektroniska uppgifter från en och detta bör enligt min mening vara ett viktigt utveckling bli möjlig, ytterligare effektivisera tullrutinema. steg för att

5.3 Tullens spaningsregister SPADI

Registerändamål

bestämmelser tullverkets register för brotts- Grundläggande om trätt i kraft den 1 1985, bekämpande verksamhet SPADI, som mars polisregister Härigenom har finns i 10 a § lagen l965:94 om m.m. registerhantering författningsreglerats motsvarande sätt som tullens register förs med hjälp ADB i brottsbepolisens. SPADI är ett som av och polisen har terminalåtkomst till varandras kämpande syfte. Tullen

register. tullen tidigare samlade in lagrades i manuella Den information som såväl centralt regionalt och lokalt. Denna register, som fördes som författningsreglerad. Informationen hämtades bl.a registrering var inte ADB-registren inom polisväsendet, t.ex. från från de stora centrala och allmänna spaningsregistret. Andra och belastningsregistret person-

tullen hämtade information från var passkontrollregistret,

register som efterlysta och godsregistret samt det passregistret, registret över personer hos trafiksäkerhetsverket förda centrala bilregistret. för vissa ändamål. Det skall tjäna till upplysning SPADI får föras bara för vilka någon har misstänkts, åtalats eller dömts eller om om brott övrigt. Det får vidare föras bara i den mån det behövs någons vandel i brottsbekämpande verksamhet ankommer på tullverket. för den som således begränsat till vad behövs för nu Innehållet i registret är som beskrivna ändamåll.

1 Prop.l98485:l9 s. 27-28.

100 Utlämnande personuppgifter... SOU 1992:1 av

Vilka uppgifter innehåller registret

I SPADI får en tullmyndighet enligt förordningen 1987:864 om tullverkets register för brottsbekämpande verksamhet under ovan angivna förutsättningar föra in uppgifter den är misstänkt för om som brott enligt

1 lagen 1960:418 straff för varusmuggling, om 2 narkotikastrafflagen 1968:64, 3 lagen 1990:749 om valutareglering, 4 tullagen 1973:670, tullagen 1987:1065, tullstadgan 1973:671, tullförordningen 1987:1114, lagen 1962: 120 straff i vissa fall om för oriktig ursprungsdeklaration lagen 1960:419 förbud m.m. om i vissa fall mot införsel spritdrycker, lagen 1971:176 vissa av om

internationella sanktioner.

Vidare får tullmyndigheten föra in uppgifter transportmedel och om andra varor som misstänks ha samband med brott i nämnda som avses nu författningar 2 §. I SPADI får även tas in uppgifter från polismyndighet och polis-

register, om uppgiftemas innehåll motsvarar vad i 2 som avses Detsamma gäller motsvarande uppgifter enligt överenskommelse som mellan Sverige och annan stat lämnas från sådan stat 3 §.

Utlämnande av uppgifter registret ur

Uppgifter ur SPADI kan behöva lämnas inom för internationellt ramen tull- och polissamarbete. I 10 § polisregisterlagen föreskrivs således att a regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, generaltullstyrelsen får förordna att uppgifter skall lämnas från registret, uppgifterna behövs om för att fullgöra skyldigheter Sverige eller någon svensk tullmyndigsom het har enligt överenskommelse med främmande stat. Regeringen har genom ovan nämnda förordning beslutat att uppgifter hänför sig till som SPADI får lämnas ut till utländsk tullmyndighet, i den mån överenskommelse härom träffats. I 6 § andra stycket sagda förordning föreskrivs att utdrag eller upplysning om innehållet i registret får lämnas det om behövs för att fullgöra skyldigheter Sverige eller svensk tullmynsom dighet har enligt överenskommelse med främmande stat.

2 Rubriken har erhållit sin nuvarande lydelse enligt SFS 1990:181.

1992:23 Utlämnande personuppgifter... 101 SOU av

Frågan sekretess för uppgifter i SPADI regleras i 7 kap. 17 § om sekretesslagen. Av denna paragraf följer bl.a. att sekretess gäller för

uppgifter har tillförts registret och att beträffande utlämnande av som sådana uppgifter gäller vad är föreskrivet i polisregisterlagen och i som förordning har stöd i den lagen. som

5 Sekretessfrågor

5.4.1 Sekretess inom tullområdet

Bestämmelser sekretess inom tullområdet finns i 9 kap. l-3 §§ om sekretesslagen SekrL, sekretess med hänsyn till skyddet för som avser enskilds förhållanden såväl personlig ekonomisk natur. l § gäller av som sekretess i myndighets verksamhet bestämmande av skatt eller som avser taxering eller i övrigt fastställande av underlag för bestämsom avser mande skatt. 2 § omfattar bl.a. ärenden kontroll beträffande skatt av om eller säkringsâtgärd i samband med sådan kontroll samt annan om verksamhet tullkontroll och inte faller under l Av 3 §

som avser som

första stycket följer sekretessen enligt l och 2 §§ också gäller, i den att mån riksdagen har godkänt avtal härom med främmande stat, i ärende

handräckning eller bistånd myndighet lämnar myndighet eller om som i den i verksamhet motsvarar den avses i annat organ staten som som nämnda paragrafer. Vidare finns bestämmelser i 5 kap. 1 § SekrL som avser sekretess med hänsyn främst till intresset att förebygga eller beivra brott. Sekretess av i tullverkets brottsbekämpande verksamhet till skydd för enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden regleras av 9 kap. 17 § samma lag.

5.4.2 Sekretess i förhållande till utländsk myndighet eller mellanfolklig organisation

När sekretesslagen infördes fanns inte intagna några särskilda bestämtillämpning i förhållande till utländska myndigheter. Vid melser om dess den tiden ansågs sådana bestämmelser inte ändamålsenliga, bl.a. vara därför det inte farms någon allmän skyldighet för svenska myndigheter att att samarbeta med eller bistå utländska myndigheter eller mellanfolkliga organisationer med uppgifter sig dessa sekretessbelagda eller vare var inte, såvida inte sådan uppgiftsskyldighet var särskilt föreskriven i lag en eller förordning, KU 198283: 12 36. Som exempel på sådant samars.

102 Utlämnande av personuppgifter... SOU 1992:

bete som var särskilt föreskrivet i lag kan nämnas lagen 1973:431 om utredning angående brott mot utländsk tullag. Samarbete utan direkt författningsstöd förekom också inom vissa områden och i förhållande till vissa stater. Frånsett de i lag och förordning reglerade fallen ansågs en svensk myndighet alltid ha rätt att efter diskretionär prövning avslå en en utländsk myndighets begäran att få ta del material fanns hos den av som svenska myndigheten. Bestämmelser om utlämnande av sekretessbelagda uppgifter till uten ländsk myndighet eller mellanfolklig organisation har tagits in i 1 kap 3 § tredje stycket SekrL. Bestämmelsen, som infördes den 1 januari 1983, har till syfte att fastställa under vilka förutsättningar sekretessbelagda uppgifter får lämnas till en utländsk myndighet eller internationell organisation. en Utgångspunkten för bestämmelsen är uppgift, för vilken sekretess att en gäller enligt sekretesslagen, inte får röjas för en utländsk myndighet eller mellanfolklig organisation. Från denna regel görs sedan undantag för det fall att uppgiftslåmnandet har reglerats särskilt i lag eller förordning. I den allmänna motiveringen prop. 198182: 186 58 till bestämmelsen s. nämndes som exempel på sådana fall de socialförsäkringskonventioner som Sverige hade ingått med främmande länder. Konventionema innehöll åtaganden att lämna uppgifter i olika hänseenden. I specialmotiveringen prop. s. 61 sades att det inte behövde fråga uppgiftsskyldigvara om en het. Det räckte om föreskriften innebar att uppgifter fick lämnas till utländska myndigheter m.m. Det nu sagda innebär t.ex. att de tullsamarbetsavtal Sverige har träffat med främmande länder om informationsutbyte m.m. och som genom lag eller förordning har införlivats med svensk rätt också omfattas det av nu nämnda undantaget. Från regeln i l kap. 3 § tredje stycket görs vidare undantag för det fall uppgiften i en motsvarande situation skulle lämnas ut till svensk en myndighet enligt sekretesslagen. En förutsättning är här att uppgiftslämnandet är förenligt med svenska intressen. Vid denna bedömning får beaktas bl.a. Sveriges intresse av internationellt samarbete med organet i fråga. Den prövning som skall göras uppgiftslämnandet är förenom ligt med svenska intressen skall utföras av myndigheten som sådan. Vid behov bör samråd ske med Utrikesdepartementet jfr 10 kap. 8 § RF.

Utlämnande av personuppgifter...

5.4.3 Utlämnande personuppgifter till utlandet

av

Enligt 7 kap. lt § SekrL gäller i två fall generellt förbud att lämna ut

personuppgifter från ett personregister, dels om det kan antas att ett

utlämnande skulle medföra att uppgiften används för automatisk databehandling i strid ned datalagen första stycket, och dels om det kan antas att ett utlämnanle skulle medföra att uppgiften används för automatisk databehandling utomlands och att detta medför otillbörligt intrång i någons personliga integritet andra stycket. I det första fallet som rör utlämnande uppgift inom landet ankommer det på den registerav ansvarige eller myndigheten sådan att pröva frågan om utlämnande som och i det fallet, på DI. För det fall det är fråga om utlämnande till senare ett land haranslutit sig till dataskyddskonventionen behövs dock inte som Dls medgivande Av förarbetenf till andra stycket framgår att spärren syftar till att få ett skydd mot att personregister upprättas obehörigen i utlandet. Datainspektionens medgivande fordras således oavsett om uppgifterna i fråga lämnas medium för automatisk databehandling eller skriftligen eller på annat sitt.

Hur förhåller sig undantagsregeln i 1 kap. 3 § SekrL till 7 kap. 16 § samma lag

Sista meningeni 7 kap. 16 § andra stycket SekrL infördes i samband med att Sverige ratificerade dataskyddskonventionen. Konventionen bygger på tanken att konventionsstatema skall kunna avstå från att begränsa dataflöJet över gränserna. Konventionsstaterna har åtagit sig att i sin nationella lagstiftning införa vissa grundläggande regler om dataskydd. Som konsekvens härav innehåller konventionen en regel som en konventionsstat inte uteslutande i syfte skydda den säger att en att personliga integriteten får förbjuda eller kräva särskilt bemyndigande för överföring personuppgifter över gränserna till parts territoav en annan rium. För att Sverige skulle kunna tillträda konventionen föreskrevs därför att datairspektionens medgivande inte behövs för utlämnande av personuppgifter till länder har anslutit sig till konventionens. som

3 Med personuppgift upplysning som avser en enskild person och med ett avses en personregister register, förteckning eller andra anteckningar som förs mems ett en med hjälp ADB och innehåller personuppgift som kan hänföras till den av som en med upygiften jfr l § datalagen. som avses 4 Prop. 1973:33 101. s. 5 Se 198182: 189 44-45. prop. s.

104 Utlämnande personuppgifter... SOU 1992 av

När det gäller det i andra stycket stadgade förbudet att lämna ut uppgifter har Corell m.fl., Sekretesslagen, Andra uppl., 1985, 198, s. uttalat att det inte är avsett att hindra uppgiftsutlämnande till utländsk en myndighet med stöd bestämmelse i författning. av Bestämmelsen i andra stycket infördes den l juli 1982 och bestämmelsen i tredje stycket i 1 kap. 3 § den 1 januari 1983. I sist nämnda bestämmelse regleras sekretesslagens tillämpning i fråga utlämnande om av sekretessbelagda uppgifter till utländska myndigheter och mellanfolkliga organisationer. Sekretessregeln i 7 kap. 16 § SekrL är utformad som vilken annan regel sekretess helst i sekretesslagen. Den om som sekretess som gäller för personuppgifter enligt 7 kap. 16 § andra stycket SekrL hindrar således inte att en personuppgift lämnas ut utlämnandet om till den utländska myndigheten sker med stöd bestämmelse i lag eller av förordning. Det innebär vidare att det inte ankommer på DI pröva att frågan om utlämnande i dessa fall även det är fråga utlämnade till om om stat som inte har anslutit sig till dataskyddskonventionen. Det gäller även

om utlämnandet av uppgiften inte grundas på uppgiftsskyldighet. Det en är tillräckligt om det genom lag eller förordning med svensk rätt införlivade avtalet innebär att uppgiften får lämnas ut.

Bestämmelsen i 7 kap. 16 § SekrL tar inte sikte på vilket sätt uppgifter får lämnas ut, utan hur utlämnade uppgifter kan antas komma att användas eller behandlas. Saknas bestämmelser i anslutning till det register ur vilken uppgiften skall hämtas reglerar sättet för hur som uppgiften får lämnas ut, t.ex. muntligen, skriftligen eller genom ett elektroniskt förfarande eller annat tekniskt förfarande, så inte synes bestämmelserna i sekretesslagen utgöra något formellt hinder mot att uppgiften lämnas ut på medium för automatisk databehandling. Det innebär alltså för det fall regeln i l kap. 3 § SekrL sätter 7 kap. 16 §

samma lag ur spel att DIs medgivande inte heller fordras uppgiften om lämnas till utlandet på medium för ADB.

sekretesslagens förhållande till särskild registerlagstiftning

Sekretesslagens bestämmelser förbud att röja uppgift i det allmänom nas verksamhet, vare sig det sker muntligen eller allmän genom att handling lämnas ut eller det sker på annat sätt, och förbud lämna om att ut allmänna handlingar innebär att uppgifter finns samlade i som en

Utlâmnande personuppgifter... 105 av

inte får lämnas i andra fall än de anges i myndighets register ut som sekretesslagen eller i lag eller förordning till vilken sekretesslagen

hänvisar. Medger sekretesslagen att uppgiften röjs, får den ändå inte lämnas ut förordning reglerar utlämnande uppgifter ur det om den lag eller som av inte medger utlämnande. En sådan registerreglering kan aktuella registret sikte på sättet för utlämnande uppgiften, såsom fallet är med även ta av tullregisterlagen. I den mån uppgifterna enligt nämnda princip är nyss offentliga får de i så fall lämnas ut på annat sätt än på medium För ADB. den lämnade framställningen framgår således att något medgivande Av i fråga utlämnande personuppgifter tullregistav DI inte krävs om av ur till har anslutit sig till dataskyddskonventionen. Vidare ret stater som framgår det något sådant medgivande inte heller krävs för de fall uppatt

giftslärmrandet har reglerats särskilt i lag eller förordning DIs medgiv-

ande blir ñr närvarande således aktuellt endast i fråga om personuppgifter lämnas till utlandet utan sådant förlattningsstöd. som

5.5 administrativt bistånd i tullfrågor Mellanstatligt

m.m.

Vi lämnar i detta avsnitt redogörelse för mellanstatligt administrativt en bistånd i tullfrågor. Bistånd innefattar bl.a. att en tullmyndighet lämnar tullmyndighet upplysningar Vanligtvis är det en interen annan m.m. nationell överenskommelse avtal utgör grunden för detta utbyte av som upplysningar, det förekommer också att upplysningar lämnas på men grund internationella rekommendationer. En överenskommelse om av bistånd innebär regel Sverige eller svensk tullmyndighet i vissa som att fall är skyldig tillhandahålla stats tullmyndigheter uppgifter att en annan i samband med in- och utförsel av varor.

Sverige har anslutit sig till tullsamarbetsrådets Coustoms Co- operation Council CCC rekommendation den 5 december 1953 om --

ömsesidigt administrativt bistånd i tullfrågor7, den s.k. Brysselrekommen-

° Prop. 1981822186 58. s. 7 I anslutning till rekommendationen den 5 december 1953 har GTS den 4 juni 1954 utfärdat bestämmelser. Sevidare J ungefors-Walberg, Smugglingslagstiñningen s. 130 och 175.

106 Utlämnaizde personuppgifter... SOU 1992: av

dationen. Enligt denna gäller bl.a. att tullmyndigheten i medlemsstat en på begäran tullmyndigheten i medlemsstat skall övervaka av en annan försändelser år föremål för omfattande av varor som varusmuggling. Vidare skall tullmyndighetema tillhandahålla varandra upplysningar om smuggling som är föremål för undersökning i någon medlemsannan av staterna samt om nya metoder och medel för tullbedrägerier och översända rapporter och utredningar brottstyper om som kan antas vara av värde för andra medlemsstater. Följande länder har antagit rekommendationen:

Algeriet, Argentina, Australien, Belgien, Cypern, Danmark, Egypten, Finland, Frankrike, Grekland, Indien, Iran, Irland, Island, Israel, Italien, Japan, Kanada, Korea, Luxemburg, Malawi, Malta, Mauritius, Nederländerna, Nya Zeeland, Nigeria, Norge, Pakistan, Portugal, Ruanda, Rumänien, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tanzania, Thailand, Tjeckoslovakien, Tunisien, Turkiet, Tyskland, USA och Österrike.

Sverige har även antagit andra rekommendationer av tullsamarbetsrådet. Så gäller i fråga rekommendation den 8 juni 1967 om en om central registrering av upplysningar tullbedrågerier. Nämnda om rekommendation har den 22 maj 1975 ersatts av en ny rekommendation i samma ämne. I samband med att Sverige beslöt anta sistnämnda rekommendation godkändes för svensk del också den 9 juni 1977 CCC en av antagen konvention den s.k. Nairobikonventionen, ömsesidigt administrativt om bistånd ñr att förhindra, utreda och beivra tullbrott, jämte vissa konventionsbilagor; III, IV, VIII, IX och X. Med tullbrott i avses konventionen varje överträdelse eller försök till överträdelse av en författningsbestämmelse gäller införsel, utförsel eller transitering som av varor och vars efterlevnad övervakas tulladrninistrationema. av

Rekommendationen och konventionen med nämnda bilagor har genom förordning SFS 1983:682 utfärdad den 16 juni 1983 införlivats med svensk rätt. Konventionen rör följande länder.

Algeriet, Australien, Elfenbenskusten, Finland, Indien, Irland, Island, Italien, Jordanien, Kenya, Malawi, Malaysia, Marocko, Mauritius, Nigeria, Norge, Nya Zeeland, Pakistan, Saudiarabien, Sri Lanka, Stor-

Utlämnande personuppgi er... 107 av

Öster-

britannien, Sverige, Tunisien, Turkiet, Zambia, Zimbabwe och

rike.

är öppen, vilket innebär att ytterligare länder än de ovan Konventionen ansluta sig till konventionen. För Sveriges del uppräknade kan komma att Sverige automatiskt blir bunden till nya parter alltinnebär det att

eftersom anslutning sker. motiven till förordningen prop. 198283:35 9 10 betonades bl.a. I s. skäl restriktiv vad gäller antagande av de konvenatt det fanns att vara kan innebära skyldighet att lämna sekretessbelagda tionsbilagor som sekretessbestämmelser och administrativa rutiuppgifter till länder vars skälet begränsades bilagoma för Sveriges del ner är helt okända. Av det

till de nu nämnda. rekommendation särskilt illegal handel med narkotika En som avser psykotropa ämnen CCC den 8 juni 1971. Enligt denna och antogs av medlemsstatemas tullmyndigheter utan begäran och utan gäller bl.a. att andra berörda tullmyndigheter alla tillgängliga dröjsmål skall lämna upplysningar gärningar innebär eller misstänks innebära eller om som upphov till illegal handel med narkotika eller psykotropa sannolikt kan ge medel eller metoder används för illegal ämnen. Vidare gäller att nya som med dessa och produkter, vilka förekommer vid sådan handel ämnen nya skall Sverige har godkänt också denna rekommendahandel, rapporteras.

tion. Sist nämnda rekommendation har antagits av följande länder:

Danmark, Elfenbenskusten, Finland, Australien, Belgien, Cypern, Grekland, Indien, Iran, Irland, Israel, Japan, Jugoslavien, Frankrike, Kanada, Kenya, Korea, Luxemburg, Malawi, Malta, Mauritius, Neder-

Zeeland, Pakistan, Portugal, Rumänien, Schweiz, länderna, Norge, Nya Storbritannien, Sudan, Sverige, Sydafrika, Thailand, Tjecko- Spanien, Uganda, USA och Österrike. slovakien, Tunisien, Turkiet, Tyskland,

ingått bilaterala överenskommelser tullsamarbete med Sverige har om

följande länder.

Tyskland SFS 1976:929 - Frankrike SFS 1985:79 - Nederländerna SFS 1986:17 - Storbritannien och - Nordirland SFS 1986:710

108 Utlämnande av personuppgifter... SOU 1992:2

- USA SFS 1988:146 Spanien SFS 1989:698 - Polen SFS 1991:1319 -

Sverige har även ingått en multilateral överenskommelse med de nordiska länderna i samma ämne.

Danmark, Norge, Finland och

- Island SFS 1982:801

Samtliga dessa överenskommelser har hämtat sina väsentliga drag från ett modellavtal som utarbetats CCC. Sammanfattningsvis kan av anges att syftet med överenskommelsema i första hand är att öka tullens möjligheter att ingripa mot narkotikasmuggling även mot men annan ekonomisk brottslighet. Genom överenskommelserna kan bistånd också komma att utvåxlas i ursprungsfrågor och i utredningar om varors tullvärde. Av ovan nämnda länder som Sverige har ingått avtal med har, förutom Sverige, Tyskland, Danmark, Norge, Frankrike, Storbritannien, Spanien och Finland ratiñcerat dataskyddskonventionen. Av övriga nämnda länder har Österrike och Luxemburg ratificerat konventionen. DIs medgivande behövs således inte för utlämnande av personuppgifter till något av nu nämnda länder. De tullsamarbetsavtal Sverige ingått har dessutom genom förordning införlivats med svensk rätt. Det innebär att DIs medgivande inte heller behövs när det gäller utlämnande personuppgifter till av Island, Nederländerna, USA och Polen. Samma förhållande kan snart bli aktuellt beträffande Ungern och Tjeckoslovakien. Utöver de rekommendationer och överenskommelser nämnts som nu och som har sin grund i CCCs verksamhet föreligger även på grund av konventionen om enhetsdokumentet och transiteringskonventionen mellan EG och EFTA-ländema för svenskt vidkommande omfattande en uppgiftsskyldighet. Även dessa konventioner har förordningar genom införlivats med svensk rätt SFS 1987:1119 och 1987:1126. När det gäller transiteringskonventionen kan det tänkas bli aktuellt att med stöd av ett avtal mellan parterna i anslutning till konventionen inleda ett förfarande med uppgiftslämnande mellan berörda och mellanstater folkligt organ där den pappersbaserade informationen ersätts med ADBbaserad information.

Utlämnande personuppgifter... 109 av

Även nyligen ingångna EES-avtalet har bestämmelser om inforrnadet

bestämmelserna finns intagna i protokoll 11, ömsesidigt

tionsutbyte. De till avtalet. Bestämmelserna har i likhet med tidigare bistånd i tullfrågor, redovisade överenskommelser hämtat sina väsentliga drag från CCCs Tillämpningsområdet för utbyte upplysningar är begränmodellavtal. av till säkerställa korrekt tillämpning av tullagstiftningen. Som sat att en uppgifter förhindra, upptäcka och utreda överträdelser centrala anges att lagstiftning 2. Upplysningama skall enligt huvudregeln av denna art skall i vissa fall lämnas även spontant art 3 lämnas på begäran men och 4. det gäller formerna för infomrationsutbytet sägs att handlingar, När bestyrkta kopior handlingar, rapporter och liknande kan ersättas av av datoriserad information i valfri form för samma ändamål art 8. Beträffande sekretess sägs att alla upplysningar som lämnats enligt överenskommelsen skall, oavsett i vilken form de lämnats, vara av skall omfattas sekretesskydd och åtnjuta det skydd förtrolig natur. De av i enlighet med hithörande lagar, vilka är tillämpliga hos den som lämnas avtalsslutande mottagit dem och motsvarande bestämmelser part som tillämpliga för gemenskapsorganen art 10.

5.6 Utvecklingen i Europa när det gäller

vid dataflödet över

integritetsskyddet

gränserna

5.6.1 Europarådets förslag till modellavtal

Europarådet arbetar för närvarande med ett förslag till modellavtal som integritetsskydd vid dataflöde över gränserna. Tanken bakom avser integritetsskyddet vid dataflöde över gränserna mellan avtalet är att stärka dataexportör i land har datalagstiftning och som har en ett som en ratifrcerat dataskyddskonventionen och dataimportör i ett land som en inte har någon datalagstiftning alls. Avsikten är att parterna genom modellavtalet kontraktsrättsligt skall ikläda sig de grundläggande principerna i dataskyddskonventionen. Enligt förslaget är importören ansvarig för hur data används. För det fall han inte uppfyller de följer avtalet skall han betala skadestånd till förpliktelser som av Fastän avtalet endast är bindande för exportören och exportören. importören förbinder sig dessa avtalet att registrerade personer genom

110 Utlämnande av personuppgifter... SOU 1992:1

skall ha insynsrätt, möjlighet att rättelse till stånd Tvist skall m.m. handläggas av skiljemân. Arbetet med modellavtalet är inte avslutat. -

5.6.2 EG-kommissionens förslag till direktiv angående skydd för enskilda ADB-omrâdet

I enlighet med bestämmelserna i det föreslagna direktivet skall medlemsstatema skydda enskildas integritet i samband med behandlingen av personuppgifter i personregister och får därvid varken begränsa eller förbjuda det fria flödet personuppgifter mellan medlemsstaterna av artikel 1. Tanken med direktivet är att fastställa enhetlig och hög en skyddsnivå i alla medlemsstater för att avlägsna hinder mot utbyte av uppgifter, mellan medlemsstaterna, är nödvändiga för att genomföra som den inre marknaden. Direktivet är tillämpligt på personregistrering med hjälp såväl av automatisk databehandling som manuell registrering. Med personuppgift kan avses en enda upplysning t.ex. postadress. Vissa om en person, en register är dock undantagna. Det är personregister används uteslutsom ande för personligt bruk och ideella föreningars medlemsregister artikel 2. Medlemsstaterna skall tillämpa direktivet på register både i den offentliga och den privata sektorn. Undantag görs för register i den offentliga sektorn i de fall då aktiviteterna i den sektorn inte faller inom ramen för gemenskapsrätten. Det är t.ex. underrättelsetjänst artikel 3. Inom den offentliga sektorn får enligt direktivet ett personregister inrättas av en myndighet endast det är nödvändigt för att myndigom heten skall kunna fullgöra sina uppgifter artikel 5. Innan ett sådant register inrättas skall en anmälan göras till dataskyddsmyndigheten om personuppgifter från registret kan komma att lämnas ut till artikel annan 7. Att anmälningsskyldigheten endast sådana register beror på att avser det är här den största risken för den personliga integriteten anses föreligga och att vill underlätta för myndigheten sköta sina man att plikter. När det gäller utlämnande av personuppgifter i den offentliga sektorn skall medlemsstaterna i lag föreskriva att det skall lagligt endast vara om det är nödvändigt för fullgörande de uppgifter skall utföras det av som av subjekt i den offentliga sektorn som lämnar ut eller begär utlämnande av

3 COM90 314 final SYN 287. -

Utlämnande personuppgifter... 111 av

begärs fysisk eller juridisk person i den uppgiften, eller om det av en legitimt intresse, under förutsättning att privata sektorn som åberopar ett överhand. Medlemsstaterna får därvid den registrerades intresse inte tar

vilka omständigheter den registrerades intressen tar precisera under skall vidare i lag föreskriva i de fall överhand. Medlemsstaterna sektorn den registeransvarige skall uppgifter lämnas till den privata att

registrerade utlämnandet personuppgifter. Denna underrätta den om av krav på tillsynsmyndighets tillstånd underrättelseskyldighet får ersättas av

artikel 6.

närmare fomrkrav för vad som skall I artikel 12 i direktiven anges

samtycke från registrerad att få använda personuppkonstituera ett en om registrerade skall bl.a. ha fått information om gifter om honom. Den

ändamål och vilka typer uppgifter som lagras, typen av registrets av lämpligt, personuppgifterna i användning och, när det är mottagarna av

och den registeransvariges och adress. registret namn vilka personuppgifter vara känsliga I artikel 17 räknas upp som anses artikeln förbjudet behandla sådana uppgifter uppgifter. Det är enligt att databehandling, såvida inte den registrerade med hjälp automatisk av uttryckt sitt samtycke härtill eller det är påkallat frivilligt och skriftligen är fråga uppgifter avslöjar väsentligt allmänt intresse. Det om som av politisk uppfattning, religiös tro eller filosofisk etnisk bakgrund eller ras, tillhörighet och uppgifter rör hälsotillstånd och övertygelse, facklig som

sexualliv. medlemsstaterna skall i lag föreskriva att Av artikel 24 framgår att personuppgifter vilka genomgår behandling eller har Överföring av behandlas till icke-medlemsland, vare sig samlats in för att senare ett

endast är tillåten den mottagande staten har tillfälligt eller pemianent, om

tillfredsställande skyddsnivå. en redovisade förslag har behandlats i EG- EG-kommissionens nu

i januarifebruari 1992. Kommissionen väntas presentera ett parlamentet i maj 1992. Behandlingen det nya förslaget delvis omarbetat förslag av hösten 1992 och något slutligt beslut är inte kommer att påbörjas under

att vänta före år 1993.

112 Utlämnande av personuppgifter... SOU 1992:

5.7 Våra överväganden

5.7.1 Utlämnande av sekretessbelagda uppgifter till utlandet

Enligt 7 kap. 16 § andra stycket SekrL gäller sekretess för personuppgift i personregister som avses i datalagen 1973:289, det kan antas om att utlämnande skulle medföra att uppgiften används för automatisk databehandling i utlandet och att detta medför otillbörligt intrång i personlig integritet. Det ankommer på DI att pröva fråga utlämnande. om DIs medgivande behöver dock inte inhämtas om uppgiften skall användas för automatisk databehandling enbart i stat har anslutit sig till en som Europarådets konvention om skydd för enskilda vid automatisk databehandling av personuppgifter dataskyddskonventionen. Bestämmelserna i paragrafen är tillämpliga vid uppgifter såväl på maskinläsbart uttag av medium som på lista eller vanlig handling papper. DIs medgivande behöver emellertid inte heller inhämtas för det fall utlämnandet av uppgiften till en utländsk myndighet har reglerats särskilt i lag eller förordning. Det framgår av undantagsregeln i l kap. 3 § tredje stycket SekrL. Det innebär, för det fall överenskommelse en om tullsamarbete innehåller ett åtagande för Sverige eller svensk tullmyndighet att lämna uppgifter i olika hänseenden eller om det i övrigt följer av överenskommelsen att uppgifter får lämnas ut och överenskommelsen genom förordning har införlivats med svensk rätt, att den sekretess som gäller för uppgiften oavsett om det är en personuppgift eller annan uppgift får röjas för en utländsk myndighet eller mellanfolklig organisation. Den omståndigheten att uppgiften i dessa fall kan komma att användas för automatisk databehandling i utlandet utgör alltså inte något hinder för utlämnande i de fallen, även landet i fråga inte har anslutit sig till om dataskyddskonventionen. Genomgången av de överenskommelser om tullsamarbete som Sverige har träffat ger vid handen att samtliga överenskommelser genom förordning har införlivats med svensk rätt. Så är även fallet beträffande Tullsamarbetsrådets rekommendation central registrering upplysom av ningar om tullbedrägerier och Nairobikonventionen. Brysselrekommendationen den 5 december 1953 ömsesidigt om administrativt bistånd i tullfrågor tillhandahållande som avser av upplysningar om smuggling som är föremål för undersökning i någon annan medlemsstat och rådets rekommendation den 8 juni 1971 som avser illegal handel med narkotiska och psykotropa ämnen har däremot inte införlivats med svensk rätt.

Utlämnande personuppgifter... 113

av

överenskommelse är regel den form i vilken en stat Ett beslut om som tillförsäkras rättigheter i förhållande till en åtar sig skyldigheter eller Överenskommelser ingås mellan stater, två eller flera. annan stat. Överenskommelser kan också ingås mellan eller flera stater, å ena en mellanstatlig organisation, å den andra. En internationell sidan, och en kan betecknas på många sätt: traktat, konvention, överenskommelse stadga, fördrag, statut inte rekommendation. m.m. - men mellanstatlig organisation. När sådan organisation enligt CCC är en en rikta direktiv till medlemsstaterna efter enhälliga sin konstitution kan beslut jämställa med internationell beslut är varje sådant att en ny överenskommelse°. Besluten har emellertid inte alltid bindande karaktär, bara framställning till medlemsstaterna med anmodan utan kan utgöra en viss lagstiftningsåtgärd, följa vissa riktlinjer i sitt att dessa skall vidta eller tillämpa bestämd praxis. Sådana beslut brukar lagstiftningsarbete en ofta under benämningen rekommendationer. i tullregistret får i dag användas för att uppfylla tullmyn- Uppgifterna i fråga tillhandahålla uppgifter till andra dighetemas skyldighet om att gäller även sådan infonnationsskyldighet som tullmynmyndigheter. Det utländsk tullmyndighet enligt överenskommelse dighet kan ha gentemot Något krav på att infonnationsskyldigheten enligt om tullsamarbete. skall föreskriven i lag eller förordning för att uppgifter ur avtalen vara har inte ställts Däremot uppgifterregistret skall få lämnas ut upp. synes tullregistret, såvitt framgår förarbeten till na inte lämnas ut ur av med stöd tidigare nämnda rekommendatullregisterlagen, enbart av de har införlivats med svensk rätt eller inte. Dessa tioner, oavsett om rekommendationer kan inte jämställas med avtal. Uppgifter ur tullregist-

får därför inte lämnas ut på den grunden. ret Sammanfattningsvis kan alltså i dag den situationen inte uppkomma medgivande aktualiseras enligt 7 kap. 16 § andra stycket SekrL. att DIs 3 § tredje stycket SekrL sätter i samtliga fall Undantagsregeln i 1 kap. uppgiftsutlämnandet grundas på tullsamarbetsavtal regeln i 7 kap. 16 där eftersom avtalen förordning införlivats med § SekrL ur spel, genom

svensk rått. bakgrund finner vi inte att det föreligger några skäl för att Mot denna generellt reglera förfarandet i fråga utlämnade av i tullregisterlagen om eller muntligen tullregistret till utlandet. uppgifter på papper ur

9 Jfr 1973:90 och sou 1974:100 s. 35. prop.

l 14 Utlämrzarzde av personuppgifter... SOU 1992:

5.7.2 Utlämnande av uppgifter på ADB-medium

Inledningsvis har vi angett att tullsamarbetsavtalen med Storbritannien och Polen samt Ungern och Tjeckoslovakien innehåller bestämmelser om utlämnande av uppgifter på ADB. Enligt dessa kan de handlingar som avses i överenskommelsema ersättas med datoriserad information med samma innehåll. Vidare bör enligt avtalen anvisningar för tolkning och användning av materialet samtidigt tillhandahållas. Bestämmelserna är emellertid inte tvingande för Sverige. Som grundläggande bestämmelse i överenskommelsema gäller nämligen att bistånd skall lämnas i enlighet med den anmodade statens lagar och andra författningar och inom ramen för tullmyndighetens befogenheter och Även avtalen resurser. om genom förordning har införlivats med svensk rätt behöver alltså svensk en tullmyndighet inte efterkomma begäran utlämnande uppgifter en om av på medium för automatisk databehandling ett sådan utlämnande om strider mot svensk lag eller författning. Det föreligger alltså här en möjlighet för de berörda staterna att välja på vilket sätt uppgifterna skall tillhandahållas. För det fall tullmyndigheten finner att uppgiften bör lämnas ut på medium för ADB följer ett sådant utlämnande förordav ning, dvs. den förordning vilken överenskommelsen införlivats genom med svensk rätt. Storbritannien har anslutit sig till dataskyddskonventionen och ett utlämnande av uppgifter registret oavsett medium överensstämmer i ur det fallet med grunderna för bestämmelsen i 7 kap. 16 § andra stycket SekrL som för sådana stater bygger ett fritt flöde information. av Huvudregeln är att överföring mellan konventionsstatema skall fri. vara Det är inte tillåtet att ställa upp vare sig förbud eller krav på särskilt medgivande uteslutande i syfte att skydda den personliga integriteten prop. 198l82:189 s. 43. Mot denna bakgrund kan den nuvarande bestämmelsen i 7 § tullregisterlagen, inte avsetts utrymme för att som ge uppgifter lämnas till utlandet på ADB ifrågasättas. Polen, Ungern och Tjeckoslovakien har emellertid inte anslutit sig till dataskyddskonventionen och länderna saknar närmare ADB-lagstiftning. En skyldighet föreligger för Sverige och svensk tullmyndighet att lämna ut uppgifter och något medgivande fordras inte från Dl på grund av undantagsbestämmelsen i 1 kap. 3 § tredje stycket SekrL. Det framstår dock i fråga om dessa länder, saknar lagstiftning området för som dataskydd eller vars datalagstiftning saknar tillfredsställande skyddsnivå, som klart otillfredsställande att ett utlämnande pâ ADB-medium skulle

Utlämnande av personuppgifter...

närmare prövning integritetsaspekterkunna komma till stånd utan en av

i ärendet. na utvecklingen har visserligen nått så långt att det numera Den tekniska

scanner-teknik optiskt låsa av den pappersär möjligt att genom t.ex.

utdrag ett register, och därmed baserade infomiationen, t.ex. ett av

informationen. Genom denna teknik har sekundsnabbt också ADB-basera

och ADB-baserad information minskat högst skillnaden mellan pappers-

väsentligt.

mening systematiska skäl lämpligt Fortfarande är det dock enligt vår av

tullregisterlagen särskilt reglera ett utlämnande av att överväga att i

till utlandet. Den nuvarande regleringen uppgifter medium för ADB

sådant utlämningssätt endast till vissa i tullregisterlagen medger ett

skäl för sådan begränsning angavs i svenska myndigheter. Som en

möjligheterna snabbt kombinera maskinförarbetena, 24, att att prop. s. vid olika tidpunkter och för olika syften låsbara uppgifter som lämnas

framstår oförutsedda och stötande. Reglerna om kan ge resultat som som

till svenska myndigheter tillkom mot denna utlämnande uppgifter av reglering för utländska myndigheter som för bakgrund. En motsvarande

framstår naturligt i de fall det är fråga om svenska myndigheter som

anslutit sig till dataskyddsutlämnande på ADB-medium till en stat som

givetvis endast bör avse de fall där konventionen. En sådan regel, som

eller förordning, har sin naturliga plats uppgiftslâmnandet följer av lag

i tullregisterlagen.

tullsamarbetsavtal t.ex. med länder I de fall där bestämmelser i ett som

tillfredsställande datalagstiftning öppnar möjlighet- Polen som saknar som tullmyndighet lämna ut uppgifter ur tullför Sverige eller svensk att er ADB-medium bör utlämnandet regleras registret papper eller på - skydd för otillbörliga intrång i personlig särskilt i tullregisterlagen. Till

utlämnande endast ske efter DIs medgivanintegritet bör härvid ett

de.

för personlig integritet beaktas när överens- Det är viktigt att skyddet

inte har anslutit sig till dataskyddskonkommelser ingås med länder som

enligt vår mening övervägas att ta in ventionen. I sådana avtal kan

Europarådets utkast till modellavtal om bestämmelser liknande dem i

integritetsskydd vid dataflöde över gränser.

peka på regeln i 2 § datalagen som bl.a.inne- I sammanhanget vill vi a

inför beslut inrättande s.k. statsmaktsbär att DI skall yttra sig om av

personregister jämställs i praxis även register. Med inrättande av ett nytt

och ändamålsförändringar jfr. KU vissa utvidgningar av ett register

116 Utlämnande av personuppgifter... SOU 1992:

198283:30 s. 25 och 198586:25 s. 25. Mot denna bakgrund framstår det som naturligt att DI får möjlighet att yttra sig innan avtal ingås och Sverige därmed bundits i fråga om avtalsinnehållet. Detta är en fråga för regeringen. En sådan regel som vi nu föreslår medför givetvis att DIs resurser inledningsvis kommer att tas i anspråk vid den prövning som följer. Allt eftersom prövningen av de olika länderna datalagstiftning sker med avseende på skyddet för personlig integritet avtar emellertid behovet ñr DI att göra en närmare granskning av respektive lands ADB-lagstiftning. Det förhåller sig även så att nya länder ansluter sig till dataskyddskonventionen och att omfattningen av DIs prövning även på den grunden kommer att minska. För det fall Europarådets utkast till modellavtal skulle komma till användning vid framtida överenskommelser kommer behovet av och omfattningen av DIs prövning också att minska. Detsamma gäller om exempelvis DI regelmässigt kommer att höras i samband med att överenskommelser som konstituerar uppgiftsskyldighet ingås.

5.7.3 EES-avtalet

EES-avtalet innebär formellt inget annat än en konvention med EG. Det överlåmnande av statistiska uppgifter till Eurostat Sverige åtar sig som att göra fordrar enligt vår mening någon form av författningsreglering i lag eller förordning för att överlämnandet i detta fall skall kunna ske. I sammanhanget bör erinras om den särskilda EG-förordning som gäller sekretess och andra uppgifter till Eurostat. se COM 158890.

STYRKANDE HANDLINGAR

handlingar enligt den ordning som Mot bakgrund att styrkande av ligger bakom TDS normalt förutsattes i TDUs förslag och som -

elektroniskt uppgiftslämnande föreslår

inte skall behöva lämnas vid

1990:325 självdeklaration och kontroll-

vi efter förebild i lagen om

räkning ñrs in i landet imporuppgifter, att den för vars en vara

uppgifterna elektroniskt eller inte, tören, oavsett om han lämnar

skälig omfattning genom räkenskaper, skall skyldig att i vara lämpligt sätt sörja för att underlag finns anteckningar eller på annat

tulldeklarationsskyldigheten och för kontroll av den. för att fullgöra

skall bevaras under fem år efter Vi föreslår vidare att underlaget

förtullning. Det motsvarar den tid under den dag anmäldes till varan

vilken eftertulltaxering kan äga rum.

någon motsvarande regel behövs för Vi har däremot inte funnit att

exportörer.

6.1 Inledning och GTS skrivelse

angivna uppgifter göras till Vid införsel skall anmälan med vissa en uppgifter är framgår avsnittet 4.7 och tullmyndigheten. Vilka dessa av

förtullning eller tullklareringsfonn. bilaga 3. Anmälan skall avse annan

åtgärder för att tillåta fri för- Med förtullning avses tullmyndighetens

Vid anmälan till förtullning skall foganderätt över vid införsel. varor handlingar lämnas den som är tulldeklaration jämte styrkande av

den anmäler till förtulltullskyldig för Tullskyldig är som varan varan. vid förtullningen att varan fâr föras ning. Tullmyndigheten kontrollerar

fastställer tull, skatt och avgift för den. in i landet och annan

anmälan göras till tullmyndigheten. Det är Även vid utförsel skall en

och regel behöver han inte lämna skall göra anmälan som exportören som

uppgifter han lämnar är riktiga. några handlingar visar att de som

118 Styrkande handlingar SOU 1992:

Tullmyndigheten godtar vanligen de uppgifter lämnas och kontrollesom rar om hinder för utförsel föreligger. Om så inte är fallet medges utförsel. Anmälan kan antingen ske i omedelbart samband med gränspasseringen till tullmyndigheten på platsen eller till tullmyndighet inne en i landet. I det senare fallet transiteras därefter till utrikes ort via varorna en gränsort där tullen endast konstaterar att anmälan och beslut redan föreligger. I TDS skall flertalet import-, export- och transitärenden kunna hanteras. Anmälan till tullklarering skall dock även efter införandet av TDS kunna lämnas som hittills på papper. I dessa fall registreras informationen manuellt i TDS av en tulltjänsteman från bildskärmstermien nal. Endast den fått ett särskilt medgivande får överföra inforsom mationen elektroniskt till TDS. För att TDS skall få avsedd effekt är det nödvändigt att möjligheterna till elektroniskt uppgiftslämnande i största möjlig utsträckning tas till Avsikten med TDS är att tullverket i vara. framtiden så långt möjligt skall undvika hantering pappersdokument. av Det innebär bl.a. att de handlingar normalt lämnas tillsammans med som en förtullningsanmålan inte bör krävas vid elektroniskt uppgiftslämnande, för att TDS skall få avsedd effekt. Genom de ändringar i tullagen trädde i kraft den l juni 1990 kan som GTS ge tillstånd till att tulldeklaration och andra uppgifter skall som avges enligt tullagen eller enligt lagen 1987: 1069 om tullfrihet m.m. får lämnas genom ett elektroniskt dokument till TDS eller på annat sätt med hjälp av automatisk databehandling. Ett sådant tillstånd får förenas med villkor. Villkoren får avse det tekniska förfarandet för uppgiftslämnandet men även förfarandet i övrigt 11 §. Det är här fråga befogena om en het för GTS att besluta om tillstånd i det enskilda fallet. Den inom som ramarna för ett sådant tillstånd lämnar uppgifter elektroniskt i ett tullärende år undantagen från det skriftlighetskrav som annars hade gällt. Att styrkande handlingar enligt den ordning förutsatts i TDUs - som förslag och som ligger bakom TDS normalt inte skall behöva lämnas vid elektroniskt uppgiftslämnande aktualiserar i första hand tvâ frågor. Den första frågan är det med hänsyn till tullens behov i om av att efterhand kunna kontrollera riktigheten lämnade uppgifter år nödvänav digt att ålägga den anmäler till förtullning bevara sådana som en vara att handlingar under viss tid och på visst sätt. Ett sådant åläggande kan då antingen beslutas i samband med att tillstånd till elektroniskt uppgiftlämnande ges eller generella föreskrifter i lag, förordning eller genom föreskrifter på lägre nivå. En tulldeklaration får emellertid avges genom

Styrkande handlingar 119

innebär ett tillstånd till elektroombud 13 § första stycket TL. Det att

inte bara den tullskyldige

niskt uppgiftslämnande kan komma att avse

ombud. En fråga då inställer sig är importören utan också dennes som

ombudet skall åläggas skyldighet det bör importören eller som om vara fall att importören bör vara bevara handlingarna. För det man anser att uppkommer problem om importören skall bevara handlingarna den som

uppgiftslämnande använder sig

själv saknar tillstånd för elektroniskt men

Vad här vill föreskriva i ombud har ett sådant tillstånd. man av ett som denne skall till att hans tillståndet för ombudet är antingen att se

huvudmannen direkt blir huvudman bevarar dessa handlingar eller att

föreskrift. Det kräver föreskrift i lag. bunden av en sådan senare

till Sveriges internationella Den andra frågan är det med hänsyn om genomföra ordningen att styrkande åtaganden är möjligt att fullt ut

vid elektroniskt uppgiftslämhandlingar normalt inte skall behöva lämnas

skrivelse redovisas i det nande. Bakgrunden till dessa frågor är den som

följande.

GTS skrivelse

februari 1990 uppmärksammat TDL- GTS har i skrivelse den 23 en till Sveriges internationella utredningen på frågan det med hänsyn om genomföra den TDU förutsatta ordningen. åtaganden är möjligt att av

omständigheten, att företag som lämnar GTS har bl.a. framhållit att den

elektronisk form normalt inte längre skall uppgifter till tullverket i

betydelsefull del av den behöva lämna styrkande handlingar är en

tulldatoriseringen förväntas En förutsättning rationaliseringsvinst som ge.

ifrågavarande handlingar i största möjliga är dock enligt GTS att

den uppgiftsskyldige under viss

utsträckning är åtkomliga för kontroll hos

promemoria lämnat förslag till

tid. GTS har i till skrivelsen bifogad en avseende skyldighet för tullskyldiga att bevara lagreglering i tullagen en

deklarations- och uppgiftsskyldighetens

visst underlag för kontroll av

straftbestämmelse motsvarande fullgörande. GTS har även ansett att en

försvarande skattekontroll skall införas för att 10 § skattebrottslagen av

brottsbalken bokföringsbrott inte är täcka de fall när ll kap. 5 §

tillämplig.

120 Styrkande handlingar SOU 1992:1

GIS har lämnat följande lagförslag.

60 a § TL Tullskyldig är skyldig att lämna tulldeklaration skall som i skälig omfattning räkenskaper, anteckningar eller annat genom lämpligt sätt sörja för att underlag finns för fullgörandet av deklarationsskyldigheten och för kontroll av deklarationen. Handlingar som nu avses skall bevaras under sex år efter den dag tulltaxeringsbeslutet meddelades, såvida inte annat bestämts om handlingamas bevarande. Avser tulldeklarationen vara som är införselreglerad skall vad som nu sagts även gälla tillståndsbevis och andra handlingar, som visar att införselvillkoren är uppfyllda. Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, generaltullstyrelsen får föreskriva hur den tullskyldige skall föra sina räkenskaper och bevara sina handlingar.

93 a § TL Den uppsåtligen eller oaktsamhet åsidosätter som av grov bokföringsskyldighet eller sådan skyldighet att föra och bevara räkenskaper, som föreskrivs i 60 och därigenom allvarligt a försvårar tullmyndighets kontrollverksamhet enligt 75 § dömes för försvarande av tullmyndighets kontroll till böter eller fängelse i högst två år eller, om brottet är grovt, till fängelse i lägst sex månader och högst fyra år. I ringa fall dömes till ansvar enligt första stycket. Ansvar enligt första stycket inträder ej, för gämingen om ansvar kan ådömas enligt brottsbalken.

Som motivering till förslaget i 60 § TL GTS följande. I dessa a anger föreskrifter kan genom exemplifreringar närmare vilka handlingar anges som avses. Det är fråga om dels underlag framgår beskafvarav varans fenhet för bestämmandet av skatte- och avgiftssats och intörselvillkor m.m., dels underlag för bestämmande av varans skatte- och avgiftspliktiga värde och vikt o.d., dels underlag i form av certifikat m.m. som utgör grund för förmânsbehandling enligt frihandelsavtalen samt dels underlag som visar att förutsättning förelegat för beviljad tullfrihet eller tullnedsâttning. Det bör även observeras att vissa handlingar grund av särskilda föreskrifter kommer att förvaras hos än den tullskyldige annan under viss tid eller för gott. De skål som GTS i övrigt lämnat för de framförda författningsförslagen är sammanfattningsvis följande. Tullverkets intressen berörs inte i boktöringslagen eller dess förarbeten. Bokföringslagens regler redovisningsskyldighet kompletteras i om exempelvis 21 § taxeringslagen, 24 § mervärdesskattelagen och 2 kap.

Styrkande handlingar 121

prisregleringsavgifter. Dessa lagrum har

ll § lagen punktskatter och om Enligt dessa skall bl.a. den som är i huvudsak utfomming. samma omfattning räkenskaper, anteckningar deklarationsskyldig i skälig genom

för underlag finns för fullgörande av eller på annat lämpligt sätt sörja att

för kontroll deklarationen. Någon deklarationsskyldigheten och av

bevarandet underlag för tulldekmotsvarighet härtill för att säkerställa av

bokföringslagen säkerställer viktiga larationer finns inte. Ett skäl är att

underlaget hittills lämnats över underlaget. Ett annat skäl är att delar av

med anmälan till förtullning. Det underlag till tullmyndigheten i samband

frakthandlingar, packsedlar, certifikat och är bl.a. fakturor, som avses hemtagningstillstånd har tullverket kunnat licenser. För importörer med

redovisningen skall ordnad. Införandet av föreskriva villkor för hur vara

ifrågavarande handlingar i stor utsträckning endast TDS innebär att

när anledning förekommer eller stickkommer att företes efter anfordran,

förskjutning kontrollen från tulltaxeringsprovsvis. TDS förutsätter en av

efterkontroll. Dessa förhållanden gör det från tillfället till en mer frekvent

den tullskyldige motsvarande skyldighet tullsynpunkt viktigt att ålägga

sörja för att underlag finns för gäller deklarationsskyldiga att som tullskyldig får tillstånd att elektroniskt kontroll deklarationen. En som av visserligen i tillståndet kunna åläggas en sådan överföra uppgifter skulle

för vid förtullningstillfállet slippa förete skyldighet som nu efterfrågas att

finns emellertid från kontrollsynpunkt ett ifrågavarande handlingar. Det

denna skyldighet. Härtill kommer att det

intresse att generellt lagreglera

denna fråga i villkoren för de tillstånd som inte är möjligt att reglera

med ombudsverksamhet. Ett ombud beviljas företag i regel speditörer

hur huvudmannen den tullskyldige förvarar kan inte åläggas svara för

sina- tullhandlingar. -

Avsnittets uppläggning

behandlar vi först frågan om det Mot den bakgrund som nu presenterats

uppgiftslämnande behövs bestämmelse i tullagen som

vid elektroniskt en

tullskyldig skall bevara de handlingar som föreskriver att den som är

bifoga deklarationen. Därefter behandlar vi frågan om han annars måste

åtaganden lägger hinder i vägen för en sådan Sveriges internationella

föreslagit. Vad sedan gäller den av GTS föreslagna ordning som TDU

behandlar vi den och därtill hörande frågor i straffbestämmelsen

avsnitt 9.

122 Styrkande handlingar SOU 1992:

6.2 Gällande

reglering avseende skyldigheten att

förete

handlingar för tullkontroll

Såsom vi inledningsvis angivit år problemet med styrkande handlingar koncentrerat till importförfarandet. Det förekommer emellertid även vid

export att motsvarande handlingar skall lämnas till tullmyndigheten. Vi lämnar därför en redogörelse för de handlingar skall lämnas inte som bara tillsammans med tulldeklaration utan också tillsammans med en en anmälan om utförsel.

Handlingar som skall bifogas tulldeklaration en

Det framgår inte av tullagen vilka handlingar skall bifogas som en tulldeklaration eller i övrigt in till tullmyndighet för styrka ges en att uppgifter skall förtullas. Enligt 16 § första stycket TL om en vara som stadgas endast att regeringen får föreskriva vilka handlingar skall som bifogas en deklaration. Några sådana föreskrifter har regeringen inte meddelat men med stöd av 115 § TL har regeringen i ll § TF bemyndigat GTS att meddela dessa föreskrifter. Föreskrifterna finns intagna i 3 kap. 12-17 §§ T0. Enligt de föreskrifter GTS meddelat skall den är tullskyldig som

samtidigt med deklarationen

ge in faktura eller motsvarande handling. För det fall tull eller annan skatt beräknas efter vikt skall viktuppgiften i deklarationen, om tullmyndigheten begär det, styrkas viktattest genom 12 §. Den tullskyldige skall vidare på begäran förete frakt- och försäkringshandlingar samt andra handlingar köpet eller införseln som avser av varan 14 §. GTS har även föreskrivit vilka uppgifter faktura skall innehålla för en att den skall kunna godtas som kontrollmaterial till tulldeklarationen. Enligt de föreskrifterna skall faktura innehålla uppgifter såväl en om säljarens som köparens och adress, dag då fakturan utställts, kollis namn antal, slag, bruttovikt, märke och handelsbenämning och nummer, varans kvantitet enligt allmänt handelsbruk och pris för varje varuslag, eventuelrabatter och uppgifter om rabattemas art samt leverans- och betalningsvillkor 13 § första stycket. Om uppgifter angående kolli saknas i fakturan skall packsedel avseende de levererade bifogas 13 § andra stycket. varorna För det fall faktura eller handling lämnas för styrka annan att uppgifterna i en tulldeklaration skall den tullskyldige, sändningen om

Styrkande handlingar 123

innehåller skall klassificeras enligt olika statistiska nummer, varor som statistiskt vid varje varupost i handlingen anteckna tillämpat nummer 15 §angivna handlingar kan tullanstalten om den finner Förutom ovan därtill även begära den tullskyldige värdeförsäkran. anledning att avger försäkran skall bl.a. när sändningens värde överstiger En sådan avges kr och det avtalade priset inte kan läggas till visst pris f.n. 10 000 grund för tullvärdet 17 §. tullfrihetskungörelsen TFS 1987:54 skall vidare i vissa fall Enligt användningsuppgifter m.fl. intyg samt försäkringar lämnas i returintyg, samband med deklarationen. flertalet industrivaror och vissa på jordbrukets och fiskets För varor i EG eller i EFTA-land kan tullfrihet åtnjutas områden med ursprung EFTA-konventionen eller EG-avtalen. Bestämmelser tullförenligt om omfattning och villkoren för erhållande av förmånsbehandmänernas om ling är intagna i frihandelsförordningen med tillhörande bilagor. Enligt särskild förordning kan tullfrihet eller tullnedsättning medges för varor en från Färöarna. För vissa med i u-ländema kan tullfrihet varor ursprung medges enligt u-landsförordningen. Slutligen kan enligt särskild förordning medges tullfrihet för viss handvävd bomullsvâv. Tullfrihet tullnedsättning enligt frihandelsförordningen förutsätter att den eller tullskyldige lämnar intyg s.k. varucertiñkat om varornas ursprung, EUR.1. eller, med vissa begränsningar exportörsdeklaration avgiven på fakturan. Tullfrihet enligt u-landsförordningen förutsätter att den ursprungscertiñkat utfärdat exportören och tullskyldige lämnar av bestyrkt auktoriserad myndighet i u-landet. Beträffande tullfrihet för av handvävd bomullsväv fordras liknande intyg. import fordras i vissa fall importlicens eller importtill- För visst slag av stånd. Sådana tillstånd utfärdas efter beslut svensk myndighet. av Föreskrifter sådana tillstånd skall företes för tullmyndigheten har om att inte bara meddelats i tullagen utan även i de författningar som angår tillstånden. I de fallen tillståndsgivande myndigheter kräver att tillstånden för tullmyndigheten kan tullmyndigheten givetvis inte skall företes in dessa intyg. Som exempel kan nämnas sundhetsunderlåta att begära certifikat rörande växter och tillstånd till legal införsel av narkotika.

124 styrkande handlingar SOU 1992:1

Handlingar som skall bifogas en anmälan utförsel om

Som tidigare nämnts behövs normalt inga styrkande handlingar vid utförsel. I 42 § TL dock bemyndigande för regeringen eller den ges myndighet regeringen bestämmer att meddela ytterligare föreskrifter om de handlingar som skall lämnas till tullmyndigheten när förs ut en vara ur landet. Regeringen har inte meddelat nâgra sådana föreskrifter men har i 19 § TF bemyndigat GTS rätt att föreskriva exportör att en som anmäler en vara till utförsel skall lämna tullmyndigheten faktura eller motsvarande handling. Enligt det bemyndigandet får GTS också föreskriva att exportören skall lämna ytterligare handlingar rörande varan. GTS föreskrifter finns intagna i 6 kap. TO. Enligt de föreskrifterna skall exportören, tullanstalten i särskilt fall om begär det, förete faktura eller annan motsvarande handling rörande varan 14 §- Vad gäller kravet på ytterligare handlingar rörande har GTS varan föreskrivit att den anmäler till utförsel skall förete fraktsedel som en vara eller annan motsvarande handling för befordran från tullomrádet varans eller till utförselorten. Även här gäller skyldigheten inträder först att efter det att tullmyndigheten framställt särskild begäran. För det fall en varan vid anmälningstillfállet är lastad i fordon, container eller annan motsvarande lastenhet skall enligt föreskrifterna manifest eller annan förteckning över innehållet lastspecifikation lämnas. I så fall behöver inte fraktsedel företes 13 §. Nu nämnda handlingar läggs till grund för kontrollen av 1 att utförselanmält gods också förs ut och 2 att utfört gods har anmälts till utförsel. Sammanfattningsvis kan konstateras att vid införsel skall vissa handlingar bifogas tulldeklaration för att styrka uppgifter en om en vara som skall förtullas., Vid utförsel däremot skall inte några handlingar bifogas utförselanmälan enligt huvudregeln. Sådana handlingar skall endast bifogas en anmälan tullmyndigheten begär det. Om tullmynom digheten inte begär av exportören att in nämnda handlingar ge utan godtar lämnade uppgifter och tillåter utförseln, föreligger enligt gällande bestämmelser i tullagen och dess följdförfattningar inte någon skyldighet för exportören att bevara dessa handlingar för den händelse tullmyndigheten i efterhand önskar kontrollera huruvida uppgifterna är riktiga. Det förhållandet att uppgifterna i exportanmälan får överföras en elektroniskt till TDS i stället för tidigare bör därför inte som papper föranleda någon ändring gällande regler. Ett behov reglering av av uppkommer endast i samband med införsel.

Styrkande handlingar 125

för

6.3 Metoder som redan nu tillämpas att

bevaras för kontroll

säkerställa att handlingar

av lämnade uppgifter

följdförfattningar finns inte någon motsvarighet till I tullagen och dess bestämmelser skyldighet att föra och exempelvis bokföringslagens om till skattelagamas bestämmelser skyldighet bevara räkenskaper eller om för kontroll att deklarations- och att sörja för att underlag finns av eller hur underlaget i övrigt i uppgiftsskyldigheten har fullgjorts beskattningssammanhang skall vara beskaffat. sådana bestämmelser i tullförfattningama Trots avsaknaden av i samband med såväl införsel utförsel förekommer ändå förfaranden som den är uppgiftsskyldig har befriats från kravet att av varor där som eller styrkande handlingar i anslutning till att lämna fullständiga uppgifter

varan passerar gränsen. emellertid användas endast efter tullverkets Sådana förfaranden får för säkerställa dels att uppgifter tillstånd och förenas då med villkor att dels kontroll de är riktiga och fullständiga. lämnas i efterhand och av att förekommer i frihandelsförordningen för att Den reglering som underlag bevaras för eventuell efterkontroll av säkerställa att visst de villkor ställs i samband med tilllämnade uppgifter liknar också som

stånden. följande lämnas beskrivning villkor och reglering. I det en av

Tullverkets villkor för tillstånd att lämna

tulldeklarationen med hjälp av ADB m.m.

1970-talet beslut i varje särskilt fall GTS har sedan mitten av genom befrielse från kravet att i anmälan om utförsel givit ett antal företag en fullständiga statistiska uppgifter i samband med att en vara förs ut lämna har företagen i stället i efterhand fått lämna i landet. Dessa uppgifter ur viss tidsperiod på magnetband direkt till statistiska samlad form för en sektionen vid GTS. Även vid införsel har motsvarande befrielse givits från kravet att en fullständiga uppgifter. I de fallen har företagen ändå måst lämna lämna förtullningsanmälan, statistiska uppgifter, enhetsdokumentet en utan kontrolltullanstalt, denna har kunnat påföra tull till vederbörande så att avgifter för Vid det förfarandet har tulldeklarationen och andra varan. än vad eljest gäller. I så fall har inte sällan fått lämnas senare som kredittiden förkortats i motsvarande mån.

126 Styrkande handlingar SOU 1992:

De företag som på detta sätt medgivits befrielse har i samtliga fall en betydande export- ocheller importverksamhet. De uppgifter på detta som sätt har fått lämnas i efterhand omfattar inte bara ett stort antal varuposter utan avser också mycket stora värden. De tillstånd som lämnats vid import endast tas hem avser varor som enligt 8 § TL. GTS har i dessa tillstånd föreskrivit att styrkande handlingar såsom fakturor och ursprungsintyg skall biläggas m.m. tulldeklarationen i den utsträckning vederbörande tulldirektion och som tullkammare bestämmer. För det fall styrkande handlingar inte lämnas till kontrolltullanstalten tillsammans med tulldeklarationen eller de lämnas om tillbaka till företaget, skall enligt villkoren i tillståndet företaget förvara ifrågavarande handlingar under minst sex år och på betryggande sätt och i sådan ordning att de är lätt tillgängliga för tullverket vid eventuell en revision och kontroll. Enligt villkoren i tillståndet skall företaget vidare på begäran delge GTS, vederbörande tulldirektion och- tullkammare

dokumentation och register det ADB-baserade deklarationssom avser förfarandet, och vid behov, även tillhandahålla tullverket annat underlag som ligger till grund för framställningen tulldeklarationen. Som av en särskild bestämmelse i tillståndet har angivits att en tulltjänsteman skall lämnas tillträde till företagets anläggningar för kontroll bl.a. handlingav ar som avses i tillståndet. De nu beskrivna förfarandena med tillstånd i det särskilda fallet avses upphöra i samband med att TDS importsystem tas i drift sommaren 1992. Under en övergångsperiod kommer förfarandet dock att tillämpas för de företag som nu lämnar uppgifter på magnetband men som avser att ansluta sig till TDS. I detta sammanhang bör även nämnas den i 5 § TF intagna regeln a enligt vilken en hemtagare och fått tillstånd att tillämpa ett annan som förenklat förfarande för förtullning är skyldig att föra de anteckningar och lämna de uppgifter om sin importverksamhet tullmyndigheten som bestämmer. Härigenom ges således tullmyndigheten möjlighet att genom föreskrifter säkerställa att behövligt underlag bevaras för efterkontroll. Efterkontrollen syftar till att i företagets bokföring kontrollera att alla varor som införts blivit tulldeklararade och att uppgifterna i tulldeklarationen är riktiga och att licens- och införselbestämmelser har tillämpats riktigt. Ett beslut hemtagningstillstånd kombineras därför regel om som med villkor att hemtagaren skall förvara tulltaxeringsbeslut på sådant sätt att en avstämning mellan utländska fakturor och tullsedlar underlättas, t.ex. att handlingar skall sorteras så att exemplar 8 enhetsdokumenav

styrkande handlingar

lätt kan hittas till den bokföringsfaktura som tullverket väljer ut. tet Vidare ställs villkor att exemplar 8 förvaras i en särskild pärm som i bokstavsordning på leverantör. I villkoren hänvisas till den i sorterade bokföringslagen föreskrivna arkiveringstiden tio år. För tillämpningen av enhetsdokumentet har GTS föreskrivit i bilaga B till TO att fält 28 på fakturanumret skall anges. villkor rörande ordnandet räkenskapsmaterialet går Nu nämnda av utöver vad fordras enligt bokföringslagen. som

6.3.2 Frihandelsförordningens reglering

frihandelsförordningen 1987:1185 förekommer en liknande Enligt reglering vad gäller metoder för att säkerställa att visst slag av underlag

bevaras för kontroll lämnande uppgifter. Enligt frihandelsförsenare av ordningen gäller tullfrihet eller tullnedsättning för som vid införsel varor, till Sverige har sitt i EG eller i ett EFTA-land. En vara anses ursprung ha sådant den uppfyller villkoren i protokoll 3 till avtalet ursprung om mellan Sverige och EG eller bilaga B till EFTA-konventionen. För att få

förmånen måste den tullskyldige på visst angivet sätt styrka varans Det kan han göra antingen att förete ett varucertiñkat ursprung. genom EUR. har utfärdats i exportlandet eller med s.k. exportörsdeksom en laration 3 §. Enligt protokollet till nämnda avtal skall ett varucertifikat EUR.l.

utfärdas tullmyndigheten i exportlandet vid utförseln av de varor av certifikatet endast på skriftlig ansökan exportören. Ett sådant avser av certifikat skall således utfärdas svensk tullmyndighet om varorna skall av från Sverige och kan ha sitt ursprung i Sverige. I syfte exporteras anses kontrollera de angivna villkoren är uppfyllda har tullmyndigheten att att begära de handlingar styrker detta eller att utföra den rätt att som kontroll den finner påkallad art. 9 och 10. Eftersom certifikatet utgör bevis för tillämpningen förmånsbehandling beträffande tullar och av kvantitativa restriktioner, ankommer det på tullmyndigheten i exportlan-

det bl.a. vidta nödvändiga åtgärder för undersökning av varornas att ursprung art. 10. Så långt huvudregeln. Det finns emellertid även utrymme för förenklade förfaranden bl.a. bygger på att styrkande handlingar inte skall som behöva företes annat än vid eventuell kontroll i efterhand. Tullmyndighet-

i exportlandet kan då enligt art. 13 2 den exportör som ofta erna ge certifikat EUR.l. kan utfärdas, och exporterar varor för vilka som

128 Styrkande handlingar SOU 1992:

lämnar de garantier som tullmyndighetema anser nödvändiga för att styrka varomas uisprungskaraktär, tillstånd att vid exporttillfállet för tullanstalten i exportlandet behöva uppvisa vare sig varorna eller ansökan om certifikat EUR. för dessa varor för att erhålla certifikat EUR. godkänd exportör. Med detta tillstånd följer alltså en rätt för exportören att själv utfärda varucertifikat enligt de alternativa förfaranden som anges i art. 13 4-5. Tullmyndigheten kan också ge en godkänd exportör tillstånd att utfärda s.k. LT-certifikat som gäller för ett flertal sändningar under en längsta tid av ett år eller tillstånd att utfärda s.k. exportörsdeklaration. Till en ansökan om ett certifikat EUR.l. skall exportören foga de handlingar som är ägnade att styrka att certifikat EUR. kan utfärdas för varor som skall exporteras. Hari skall vidare vara beredd att, på begäran av vederbörlig myndighet, förete den bevisning som denna anser nödvändig för att fastställa riktigheten av de preferensberättigade varomas ursprungskaiaktär och skall godta varje kontroll från myndigheten av bokföringen och omständigheterna kring framställningen av de ovannämnda varorna art. 15 1. Enligt 2 är han skyldig att behålla de handlingar som är ägnade att styrka att certifikat kan utfärdas under minst två år. Vad som nu sagts gäller även när förenklade förfaranden tillämpas, dvs. då exportören själv utfärdar certifikatet eller då han i stället för att utfärda ett certifikat lämnar en s.k. exportörsdeklaration p. 3. Enligt 8 § sista stycket frihandelsförordningen skall vid kontroll av uppgift som lämnas i ansökan varucertifikat EUR. eller i exportörsom deklaration 63, 69, 71, 75-79 och 97 §§ TL tillämpas. GTS har med stöd av 13 § frihandelsförordningen m.m. meddelat verkställighetsföreskrifter. Dessa är intagna i GTS kungörelse med föreskrifter om ursprungsintyg vid export till EG, EFTA-land och Grönland TFS 1987:53. Enligt föreskrifterna behöver som regel en ansökan om varucertifikat inte vara åtföljd av andra handlingar än exempelvis utförselanmälan, frakthandling, inlastningsbevis, exportfaktura eller orderbekräftelse. En exportör skall dock begäran av tullmyndighet i efterhand lämna de uppgifter och förete den kompletterande bevisning som erfordras för att styrka att varan är en ursprungsvara 7 §. När det gäller varucertifikat enligt den förenklade proceduren får tillstånd därtill meddelas bl.a. endast om företagets bokföring är så ordnad att den möjliggör kontroll av certifikatens riktighet 14 §. Ansökan om tillstånd skall göras på särskild blankett. När så är påkallat

Styrkande handlingar 129

förbindas med särskilda villkor och föreskrifter får ett tillstånd dessutom utöver vad framgår blanketten 15 §. som av Tillstånden förenas regel med följande villkor. som

hålla sig underrättad och iaktta de Företaget skall fortlöpande om utfärdandet varucertifrkat EUR.1. eller bestämmelser som gäller för av exportörsdeklaration. Företaget skall vidare vara berett att faktum med tullmyndighetens anmodan styrka riktigheten av utfärdade ursprungskontroll från myndigheten bokföringen och intyg och godta varje av framställningen Bevismaterial som omständigheterna kring av varorna. ursprungsintygens riktighet skall bevaras och förvaras av företaget styrker efter intygens utfárdande. Dessutom skall under minst två och ett halvt år utfärdade certifikat EUR.1. sändas in ansökningshandlingarna till till den kontrollerande tullmyndigheten eller bevaras av månadsvis två och halvt år. Slutligen skall kopior av företaget under minst ett exportörsdeklarationer bevaras företaget under utfärdade fakturor med av

minst två och ett halvt år.

på den fått tillståndet att avgöra vilket Det ankommer alltså som eventuell kontroll. För det fall han brister material han skall spara för en processuella ställning och konsekvensen kan bli härvidlag försämras hans

viss förmån i importlandet uteblir. att en

föreskriver att faktura

6.4 Annan lagstiftning som

skall bevaras för

eller motsvarande handling

myndighets kontroll

för reglering i TL innebär att den som är En förutsättning en som skyldig bevara för tullmyndigheten nödvändigt tullskyldig också är att motsvarande skyldighet inte redan kontrollmaterial är bl.a. att en lagstiftning. I detta avsnitt lämnas därför en föreligger enligt annan bestämmelserna bokföringsskyldighet. Grundläggande redovisning av om finns i bokföringslagen 1976:125 och jordbrukssådana bestämmelser Bestämmelser bokföringsskyldighet finns bokföringslagen 1979: 141. om 1975: 1385, lagen 1987:667 ekonomiska också i aktiebolagslagen om 1980:1103 årsredovisning m.m. i vissa föreningar och lagen om 1974:45 kommission, handelsagentur och handelsföretag. I lagen om handelsregisterlagen 1974:157 och lagen resande kommissionslagen, handelsbolag och enkla bolag finns också bestämmelser 1980: 1102 om

bygger på bokföringsskyldigheten. som

130 Styrkande handlingar SOU 1992:

Därutöver finns särskilda bestämmelser som anger hur underlaget i beskattningssammanhang skall vara beskaffat. Sådana bestämmelser finns i lagen 1990:325 om självdeklaration och kontrolluppgifter, lagen 1984: 15 l om punktskatter och prisregleringsavgifter, lagen 1968:430 om mervärdeskatt men även i uppbördslagen 1953:272, lagen 1984:668 om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare samt lagen 1982:1006 om avdrags- och uppgiftsskyldighet beträffande vissa uppdragsersättningar.

6.4.1 Bestämmelser om bokföringsskyldighet

Bokföringslagen BFL

Bokföringslagen syftar till att i huvudsak tillgodose de informationsbehov som kan resas av både rörelseidkaren själv och andra intressenter såsom kneditgivare, det allmänna och de anställda. Av förarbetena till lagen, prop. 1975:104 s. 133-134, framgår inte annat än att det med uttrycket det allmänna är det allmännas behov av information för taxeringskontrollen som avses. Bokföringslagens regelsystem som avser att främja en fullständig, korrekt och överskådlig redovisning av affärstransaktioner, förvaring av verifikationer m.m. har således aldrig varit särskilt avsett att främja exempelvis det allmännas intresse av tull. Att redovisningen fyller sådana krav som nu nämnts innebär ändå att tullens intressen till viss del tillgodoses. I detta sammanhang förtjänar att påpekas att bokföringslagen innehåller ett gemensamt grundläggande regelsystem för all redovisning. Det innebär bl.a. att rent fiskala intressen inte alltid har kunnat beaktas fullt ut i lagen. Vid sidan om det gemensamma regelsystemet i bokföringslagen har man inom skatterätten således fått lita till och falla tillbaka på de detalj- och specialregler för redovisningen som dessa intressen kan

kräva se prop. s. 133-134. Det kan t.ex. föreligga behov av en

särlagstiftning för vissa slag av branscher eller särskilda bestämmelser hur verifikationer skall avfattade. om vara

Enligt bokföringslagen föreligger bokföringsskyldighet för den som är näringsidkare. Detsamma gäller aktiebolag, handelsbolag och ekonomisk föreningar oberoende de utövar någon näringsverksamhet l § av om BFL.

1 Hökmark-Svensson, Bokföringslagen, sjätte upplagan, 1991, s. 35.

Styrkande handlingar 131

näringsidkare skall fattas i vidsträckt mening. Det omfattar Begreppet varje fysisk eller juridisk som yrkesmässigt var och en, dvs. person ekonomisk art. Verksamhetens omfattning har driver verksamhet av betydelse för bokföringsskyldigheten, om det således i princip inte någon uppfyllt. Begreppet näringsidkare bedömdes yrkesmässiga momentet är med bokföringslagens tillkomst omfattande än det i samband som mer rörelsebegreppet. Enligt det fordrades för dåvarande skatterättsliga senare skulle föreligga verksamheten bedrevs självständigt, i att rörelse att endast tillfälligt. Som tumregel för bedömningen förvärvssyfte och inte näringsidkare har i doktrinen2 angetts att en person av begreppet om det skatterättsliga inkomstslaget näringsverksamhet, är han taxeras i bokföringsskyldig. En omständighet som är viktig också sannolikt annan bokföringsskyldighet föreligger är enligt doktrinen om vid bedömning om förenad med kostnader för utövaren. Så är vanligen verksamheten är fått inte helt obetydlig omfattning. I så fall fallet när verksamheten en föreligger bokföringsskyldighet. Bokföringsskyldigheten innefattar att kronologiskt grundbokföring, 8 § systematiskt huvudbokföring, 9 § BFL löpande bokföra BFL och uppkomna affárshändelser till verifikationer finns till alla boksamt se att Bokföringsskyldigheten innefattar vidare att vid räkenföringsposter. skapsårets utgång avsluta bokföringen med årsbokslut, som skall bestå av och balansräkning, samt att arkivera veriñkationer, bokresultaträkning föringsböcker och räkenskapsmaterial. Undantag från bestämmelannat årsbokslut gäller enskilda näringsidkare, i vars verksamhet serna om årsomsättningen normalt understiger 20 basbelopp 2 § BFL. Härigenom tillgodoses interna och externa informations- och kontrollintressen. Affärshändelser är alla förändringar i förmögenhetens storlek och sammansättning, såsom in- och utbetalningar samt uppkomna fordringar och skulder. Som affärshändelser räknas också den bokföringsskyldiges tillskott till och verksamheten eller annat 4 § uttag ur av pengar, varor BFL. I begreppet ligger alltså begränsning till händelser som en omedelbart påverkar rörelsens resultat och ställning. Det innebär som tidigare länkar i händelsekedjan, t.ex. ett avtalsslut eller regel att motsvarande bakgrundsdokument, inte skall bokföras som en affärsbegränsning det skall fråga ekonomishändelse. En annan är att vara om ka relationer med omvärlden.

2 27. Bökmark-Svensson, s.

132 Styrkande handlingar SOU 1992

Bokföringslagens begrepp räkenskapsmaterial innefattar, förutom verifikationer och bokföringsböcker, även annat material som den bokföringsskyldige använder för sin affärsbokföring 2 § BFL. Bokföringsböcker eller bokföringsmedia är alla i ett bokföringssystem ingående böcker, kort, lösblad, datamedia eller andra hjälpmedel för grundbokföring och huvudbokföring inklusive hjälpbokföring samt för årsbokslut. Till räkenskapsmaterialet hänförs vidare beskrivningar av bokföringssystemet samt systemdokumentation och behandlingshistorik för datorbaserad redovisning 6 och ll §§ BFL. Även annat material kan nämnts utgöra räkenskapsmaterial. som ovan Av bokföringsnämndens rekommendation BFN R 3 framgår att hit hör även instruktioner redovisningsprinciper, instruktioner om behörighet om attestregler, kontoplaner, systemdokumentation och behandlingshistorik, instruktioner och till kassaapparater, värderingsnormer, program kontokuranter samt inventeringslistor, lagerspecifikationer och andra bilagor till årsboken. Följesedlar 0.dyl. utgör enligt rekommendationen inte räkenskapsmaterial följesedelns uppgifter tas in i fakturan. I det om till faktum hänvisar till följesedel utgör även följesedeln räkenskapsen material. I doktrinen3 har uttalats följesedel eller beställningsatt t.ex. en anteckning eller annat bakomliggande material kan utgöra arkiveringspliktigt material för det fall en verifikation inte klart visar vilken affärshändelse den avser. Verifikationer är handlingar härrör från affárshändelser eller som som särskilt upprättats med uppgifter om dessa. En verifikation skall innehålla uppgifter när den upprättats, när affárshändelsen inträffat, vad den om vilket belopp den gäller, vilken motpart den berör samt, i avser, förekommande fall, vilka handlingar legat till grund för affärssom händelsen och originalhandling förvaras. Den skall även vara försedd var med eller andra identifieringstecken och i övrigt erforderliga nummer uppgifter så att sambandet mellan handling och bokford post utan svårighet kan fastställas 5 § BFL. En verifikation är alltså en handling faktum, kvitto etc. beskriver och bekräftar verifierat en som affärshändelse4.

3 37. Bökmark-Svensson, s. 4 Jfr. 3 kap. 13 § l st TO föreskriver att faktura skall innehålla följande som en uppgifter: säljarens och köparens namn och adress, dag då fakturan utstâllts, kollis i antal, slag, bruttovikt, märke och nummer, varans handelsbenämningoch kvantitet enligt allmänt handelsbruk och pris för varje varuslag, eventuella rabatter och uppgifter om rabatternas art samt leverans- och betalningsvillkor.

1992:23 Styrkande handlingar 133 SOU

Verifrkationer, bokföringsböcker och annat räkenskapsmaterial kan material i vanlig läsbar form, 2 film eller annat material utgöras av l registreringar i mikroskrift kan läsas med förstoringshjålpmedel med som och 3 hålkort, hálremsa, magnetband eller annat material med registreromedelbar utskrift kan tas fram material i vanlig ingar som genom som läsbar form eller material kan läsas med förstoringshjålpmedel som som

10 § BFL5.

bokföringsnämndnes rekommendation R 3 Råkenskapsmaterial och Av dess arkivering framgår att uttrycket magnetband eller annat material

med registreringar omfattar diskett eller annat datamedium.

Allt räkenskapsmaterial skall arkiveras. Ur arkiveringssynpunkt skall avtal, ansvarsförbindelser, företagsinteckningar och andra handlingar av särskild betydelse för belysa rörelsens ekonomiska förhållanden att behandlas räkenskapsmaterial. Om räkenskapsmaterial som lagrats som på datamedium skrivs under betryggande former i vanlig läsbar form ut eller överförs till mikroskrift behöver registreringarna på datamedium inte längre bevaras. Under förutsättning att materialet dessförinnan mikroñlmats under betryggande former samt kopior ordnas så att sökta uppgifter lätt kan återfinnas och läsas kan Skattemyndigheten i undantagsfall tillstånd till vissa delar ett räkenskapsmaterial i vanlig låsbar ge att av form förstörs. Skyldigheten att bevara räkenskapsmaterialet avser därefter de framställda kopiorna. De närmare förutsättningarna för tillstånd framgår Riksskatteverkets information RSFS:14 om riktlinjer av angående tillstånd länsstyrelsen för makulering räkenskapsmaterial av av i-vanlig läsbar form enligt 22 § tredje stycket BFL. Riktlinjerna är utfärdade den 9 februari 1978. - Arkiveringsskyldigheten åvilar den bokföringsskyldige. Den bok-

föringsskyldige har alltid möjlighet att avtala med arman om att denne

skall sköta arkiveringen. Ett sådant avtal befriar emellertid inte den

bokföringsskyldige från ansvaret för arkiveringen. Arkivering räkenskapsmaterial, för såväl löpande som tidigare av räkenskapsår, skall ske inom landet. Det är inte förenligt med bokföringslagen lagra bokföringsnoteringar enbart datamedium som att är placerat utomlands. Räkenskapsmaterial rörelse som svenskt som avser företag bedriver utomlands filial behöver inte arkiveras i Sverige om

5 Bokföringslagen innehåller inte någon definition av begreppet handling men anger bokföringen skall grundas på handling härrör från aflärshändelsen. En sådan att som handling benämns verifikation och kan bl.a. utgöras av magnetband 5 och 10 §§.

134 Styrkande handlingar SOU 1992:

rörelsen är bokföringsskyldig i det land där den bedrivs. Kravet att räkenskapsmaterialet skall bevaras i ordnat skick innebär att det skall förvaras på sådant sätt att man kan ta del av materialet och rekonstruera bokföringen. För material som lagrats på datamedium gäller att programvara och rnaskinutrustning måste finnas tillgänglig under hela arkiveringstiden så att utskrift av registreringama omedelbart kan ske.

Jordbruksbokföringslagen JBFL

Enskilda personer som äger eller brukar jordbruksfastigheter, dvs. jordbrukare och skogsbrukare, är skyldiga att som underlag för taxeringen föra räkenskaper för inkomsten från fastigheten enligt jordbruksbokföringslagen. De omfattas inte av bokföringslagens bestämmelser om bokföringsskyldighet. Jordbruk som drivs i form av aktiebolag eller annan juridisk person är dock underkastade de allmänna bestämmelserna i bokföringslagen. Uttrycket underlag för taxeringen som används i jordbruksbokföringslagen erinrar om att ett av de främsta motiven för att man på jordbruks- och skogsbrukssidan har en särskild reglering vid sidan av den allmänna bokföringslagen, är just möjligheterna att därigenom kunna ta hänsyn till den speciella skattesituationen. Syftet med en särskild reglering för dessa näringar har i första hand varit att skapa ett redovisningssystem som på ett ändamålsenligt sätt tillgodoser det allmännas olika skatteintressen, eftersom borgenärsintresset här inte gör sig gällande på samma sätt som inom andra näringsgrenar prop. 197879:44 s. 31-32. I övrigt är regelsystemet i jordbruksbokföringslagen i huvudsak uppbyggt enligt samma mönster som bokföringslagen.

Aktiebolagslagen ABL

Bokföringslagen gäller för alla bokföringsskyldiga, oavsett i vilken företagsforrn verksamheten bedrivs. I ll kap. ABL finns vissa särregler för aktiebolag. Dessa regler innebär i vissa fall en inskränkning av bestämmelserna i bokföringslagen, men i flertalet fall kompletterande bestämmelser. Redovisningsreglema i aktiebolagslagen berör skyldigheten att lämna årsredovisning, koncemredovisning och delårsrapport samt att i förhållande till bokföringslagen lämna ytterligare uppgifter och särskilda upplysningar i resultat- och balansräkning och i förvaltningsberättelse.

Styrkande handlingar 135

ekonomiska föreningar Lagen om

redovisning i föreningslagen är utformade bokföring och Reglerna om aktiebolagslagen. Detta innebär att i redovisningspå sätt som i samma medtagits vissa sårbestämmelser för ekonomiska reglerna 9 kap. endast det i övrigt hänvisas till bokföringslagen. På samma föreningar, medan aktiebolagslagen finns också särskilda bestämmelser om sätt som i och delårsrapportering. Dessa regler är i det koncernredovisning identiska med motsvarande regler i aktiebolagslagen. närmaste

Lagen årsredovisning m.m. i vissa företag om

näringsidkare med företagsform än Lagen innebär att även annan ekonomisk förening, t.ex. större handelsbolag och aktiebolag och skyldiga upprätta och i vissa fall avge offentlig kommanditbolag är att Skyldigheten gäller endast för den enligt bokföringsårsredovisning. som skyldig upprätta ärsbokslut och under förutsättning att lagen är att

företaget har en viss storlek.

6.4.2 Bestämmelser hur underlaget i

om

beskattningssammanhang skall vara beskaffat

självdeklaration och kontrolluppgifter LSK

Lagen om

kap. § LSK är den är skyldig att lämna självdeklaration, Enligt 4 1 som kontrolluppgift eller andra uppgifter till ledning för taxering också

skälig omfattning räkenskaper, anteckningar eller på skyldig att i genom sörja för underlag finns för att fullgöra deklaraannat lämpligt sätt att

uppgiftsskyldigheten och för kontroll den. Underlaget skall

tions- eller av under år efter utgången det kalenderår underlaget avser. bevaras sex av hållen och inte några närmare anvisningar Föreskriften är allmänt ger krav bör ställas på sådan anteckningsskyldighet. om vilka som en förutvarande 20 § taxeringslagen. Den Bestämmelsen motsvarar hade i sin motsvarande bestämmelse i 57 a § bestämmelsen tur en taxeringsförordningen förebild. Bestämmelsen infördes år 1955 efter som skattelagssakkunniga i betänkandet SOU 1954:24 förslag av 1950 års

Effektivare taxering. taxeringsförordningen 1928:379 saknades bestämmel- I den dåvarande för den skattskyldig att föra räkenskaper eller ser om skyldighet som var och utgifter. Det förutsattes emellertid att anteckningar om inkomster vilka 1929 års bokföringslag eller förordningen om skattskyldiga, på

136 Styrkande handlingar SOU 1992

skyldighet för vissa jordbrukare att föra räkenskaper tillämpliga, hade var sina räkenskaper ordnade i överensstämmelse med vad föreskrevs som i nämnda författningar. Därutöver torde viss anteckningsskyldighet ha en följt av den allmänna skyldigheten att självdeklaration med tillbörlig avge omsorg prop. 1955:160 s. 98. I betänkandet Effektivare taxering, 35, föreslogs att vidsträckt s. en anteckningsskyldighet skulle åläggas de skattskyldiga. Enligt förslaget skulle den vara densamma enligt den dåvarande bokföringslagen och som bl.a. omfatta dagliga anteckningar om inkomster och utgifter. Förslaget genomfördes emellertid aldrig. Departementschefen ansåg förslaget i denna del som alltför omfattande. Han ansåg i stället att borde knyta man an till den skyldighet att hälla reda på inkomster och utgifter i som realiteten redan förelåg, och genom uttryckliga bestämmelser inskärpa och något vidga densamma. Sålunda borde fastslås, att de skattskyldiga skulle i skälig omfattning genom räkenskaper, anteckningar eller på annat lämpligt sätt sörja för att underlag finns. I det sagda låg, enligt departementschefen, att en skattskyldig genom förvaring av verifikationer och därmed jämförliga handlingar eller på annat lämpligt sätt skulle sörja för ett tillfredsställande underlag för deklarationen prop. 1955: 160 100s. 101. Stadgandet fär även betydelse på så sätt att den har iakttagit som bestämmelsen, intager en gynnsammare ställning gentemot taxeringsmyndighetema än den som underlåtit att göra detta. För de fall anteckningsskyldigheten inte fullgjorts på ett sådant sätt att deklarationen i sin helhet kan läggas till grund för taxeringen föreligger i princip förutsättningar att frängå deklarationen och i stället uppskatta inkomsten efter skön. Enligt 4 kap. 3 § taxeringslagen motsvarar som 21 § i 1956 års taxeringslag skall bl.a., för det fall inkomsten av en viss förvärvskälla eller den skattepliktiga förmögenheten inte kan beräknas tillförlitligt, på grund av brister i eller bristfälligt underlag för deklarationen, inkomsten eller förmögenheten uppskattas efter det belopp som framstår som skäligt med hänsyn till vad framkommit i ärendet som skönstaxering. Någon formlig anteckningsskyldighet i inkomstslaget tjänst torde dock enligt den nu redovisade bestämmelsen endast föreligga i de fall skatten skyldig uppburit inkomster från arbetsgivare inte är skyldig att en som lämna kontrolluppgift. l det fallet går det inte med ledning inkomna av kontrolluppgifter att konstatera storleken inkomsten under beskattav ningsåret. I så fall är det vikt att den skattskyldige fortlöpande av genom

Styrkande handlingar 137

anteckningar inkomster och utgifter, förvaring i ordnat skick om genom veriñkationer och därmed jämförliga handlingar eller på annat av sörjer för tillfredsställande underlag för deklarationen lämpligt sätt att ett upprättas och förvaras. Beträffande andra förvärvskällor än tjänst blir däremot bestämmelserna anteckningsskyldigheten väsentligt större betydelse. I den mån en om av näringsidkare enligt bokföringslagen är befriad från skyldigheten att årsbokslut krävs regel endast bokföring består i att upprätta som en som grundläggande ordning och reda i det underlag behövs för hålla en som

självdeklarationen°.

Lagen om mervärdeskatt ML

I 24 § ML finns regler motsvarande innehåll som i lagen om av självdeklaration och kontrolluppgifter vad gäller skyldigheten att i skälig omfattning sörja för tillförlitligt underlag finns bevarat. Sålunda att ett den är deklarationsskyldig för mervärdesskatt skall i föreskrivs att som skälig omfattning räkenskaper, anteckningar eller på annat genom lämpligt sätt sörja för att underlag finns för fullgörande av deklarationsskyldigheten, för kontroll deklaration och för fastställelse av skatt. av Enligt nämnda bestämmelse skall underlaget bevaras under sju år efter kalenderår under vilket beskattningsåret gått till ända. utgången av det skattskyldig till mervärdesskatt skall enligt huvudregeln Den som är alltid utfärda faktura eller därmed jämförlig handling för varje omsättning, på vilken skatt skall utgå. Av handlingen skall framgå bl.a. vederlaget och skattens belopp. Kravet på fakturering och öppen skattedebitering gäller inte detaljhandeln och liknande verksamhet. I 16 § ML regleras vilka övriga uppgifter fakturan skall innehålla.

avdrag för ingående mervärdesskatt skall kunna styrka Den som yrkar avdraget med skattedebitering på inköpsfaktura, avräkningsnota eller motsvarande handling det inte är fråga inköp från detaljhandeln om om under 200 kronor. Vid avdrag för fiktiv skatt 17 § sjätte stycket ML ställs vissa särskilda krav, bl.a. måste säljarens eller organisapersontionsnummer framgå köpehandlingen. av I 38 § ML föreskrivs att efterbeskattning får ske efter skälig grund uppgift den skattskyldige lämnat inte kan kan läggas

efter skön om som

6 Hökmark-Svensson, 5.27.

138 Styrkande handlingar

SOU 19921

till grund för en tillförlitlig beräkning. Bestämmelsen motsvarar 4 kap. 3 § taxeringslagen.

Lagen om punktskatter och prisregleringsavgifter

LPP

Lagen är en förfarandelag och gäller för punktskatter och prisregleringsavgifter som tas ut enligt ett stort antal skatteoch avgiftsförfattningar, om avvikande bestämmelser inte inte tagits in i dessa författningar. I 2 kap. ll § LPP finns bestämmelser anteckningsskyldighet om med i huvudsak innebörd i 4 kap. § LSK samma som 1 och 24 § ML. Enligt bestämmelserna skall den är deklarationsskyldig som i skälig omfattning genom räkenskaper, anteckningar eller på annat lämpligt sätt sörja för att underlag finns för fullgörande deklarationsskyldigheten av och för kontroll av deklarationen. Skyldigheten bevara handlingarna att kvarstår under sju år efter utgången det kalenderår av under vilket beskattningsåret har gått till ända. Av förarbetena till lagen punktskatter och prisregleringsavgifter om prop. 198384:7l s. 107 framgår att skattekontrollen har byggts upp efter de principer som gäller enligt taxeringslagen och mervärdeskattelag-

en. En motsvarande regel om anteckningsskyldighet fanns i den m.m. tidigare gällande lagen 1959:92 förfarandet vid viss konsumtionsbeom skattning. Enligt 4 kap. 13 § LPP får efterbeskattning ske efter skälig grund efter skön för det tall den skattskyldiges uppgifter inte kan läggas till grund för en tillförlitlig beräkning eller uppgifter saknas från den skattskyldige. Bestämmelsen motsvarar 4 kap. 3 § taxeringslagen.

Uppbördslagen UBL

Enligt 78 § l UBL skall arbetsgivare är bokföringsskyldig mom. som ha sin bokföring så ordnad, att det denna framgår av arbetstagarens namn, lönebelopp och skatteavdrag. Om skattsedel eller skattekort har visats för arbetsgivaren, skall också arbetstagarens födelsetid, mantalsskrivningsadress och skattsedelnummer framgå av bokföringen. Arbetsgivare, är skyldig göra skatteavdrag som att men som inte är

bokföringsskyldig, skall föra motsvarande anteckningar.

Styrkande handlingar 139

Lagen uppbörd socialavgifter från arbetsgivare USAL om av

Lagen uppbörd socialavgifter från arbetsgivare gäller uppbörd av om av arbetsgivaravgifter I lagen finns inte några särskilda bestämmelm.m. bokförings- eller anteckningsskyldighet. Däremot skall enligt 15 § ser om USAL arbetsgivare och arbetstagare efter anmaning förete alla handlingar behövs för kontroll uppgiftsskyldighetens fullgörande, såsom som av kontrakt, kontoutdrag, räkning, kvitto etc.

Lagen avdrags- och uppgiftsskyldighet beträffande vissa om uppdragsersättningar AUL

I 18 § AUL finns vissa bestämmelser hur uppdragsgivare som år j om bokföringsskyldig skall ordna sin bokföring. Av denna skall således framgå uppdragstagarens och postadress, personnummer, organisanamn tionsnummer eller registreringsnummer till mervärdesskatt samt utbetald ersättning. Har skatteavdrag gjorts på ersättningen, skall också det avdragna beloppet framgå. Uppdragsgivare inte är bokföringsskyldig skall föra motsvarande som anteckningar.

6.5 Våra överväganden

6.5.1 En bestämmelse ålägger importören att bevara

som

underlaget för lämnade uppgifter

I vårt tidigare betänkande SOU 1990:37 Författningsneglering av nya importrutiner konstaterade vi bl.a. att TDS innebär en väsentlig m.m. lättnad i det att näringsidkare lämnar tulldeklaration och andra en som uppgifter till tullmyndigheten i elektroniska dokument som regel inte skall behöva lämna styrkande handlingar annat än när tullen begär det. Utgångspunkten för det elektroniska förfarandet är att de uppgifter som den tullskyldige importören lämnar angående initialt skall godtas en vara på sätt i dag gäller vid export. För att den nuvarande samma som kontrollnivån omfattning och djup då skall kunna upprätthållas fordras

det övergång till frekvent efterkontroll av lårrmade uppgifter

en en mer mot styrkande handlingar. För att inte kvalitén på kontrollerna skall riskeras sättas ned fordrar övergången till elektroniskt uppgiftslänmande

att uppgiftslämnaren bevarar handlingarna.

140 Styrkande handlingar SOU 199.

Det förhållandet att ombud används i tullprocedurema skiljer sig från de förfaranden gäller inom skatteområdet i övrigt. I det nuvarande som förfarandet med tillståndsgivning för elektroniskt uppgiftslämnande med villkor om arkiveringsskyldighet innebär just ombudsförfarandet problem. Ett ombud har regel styrkande handlingar från antal som ett stort huvudmän och samband saknas mellan ombudets bokföring och ifrågavarande handlingar. En tullskyldig kan också för sin verksamhet anlita ett flertal ombud vilket medför att hans styrkande handlingar då sprids ut. Från kontrollsynpunkt framstår sådan situation olämplig. En en som tänkbar möjlighet år att låta ombuden förvara handlingarna under viss begränsad tid för att sedan sända dem till den tullskyldige. Ett sådant förfarande skulle kunna föreskrivas i samband med att GTS tillstånd ger till att tulldeklaration och andra uppgifter får lämnas elektroniskt. Altemativets begränsning ligger i att förfarandet endast skulle kunna omfatta de tullskyldiga har tillstånd att lämna uppgifter elektroniskt. som I princip kan fyra fall urskiljas, 1 den tullskyldige lämnar själv uppgifterna elektroniskt, 2 den tullskyldiges ombud lämnar uppgifterna elektroniskt samtidigt den tullskyldige har tillstånd till sådant som uppgiftslämnande, 3 den tullskyldiges ombud lämnar uppgifterna elektroniskt medan den tullskyldige saknar sådant tillstånd 4 den samt tullskyldiges ombud lämnar uppgifterna på samtidigt den papper som tullskyldige har tillstånd att lämna uppgifterna elektroniskt. Alternativen l och 2 går att förena med grundtanken i TDS, dvs. att inte några styrkande handlingar skall överlämnas till tullverket den utan att tullskyldige skall åläggas att arkivera handlingarna. Alternativ 3 innebär att tullmyndigheten måste arkivera handlingarna. Alternativ 4 innebär att handlingarna måste lämnas i samband med förtullningsanmälan men att den tullskyldige kan åläggas att arkivera dem. En lösning bör sökas som innebär en minimering tullverkets pappershantering. av Enligt de bestämmelser gäller kan alltså tullskyldig får som nu en som tillstånd att lämna uppgifter elektroniskt åläggas förvara styrkande att handlingar under viss tid. En tullskyldig lämnar motsvarande som uppgifter på papper kan däremot inte åläggas någon motsvarande skyldighet. Eftersom det inte finns några rationella skäl för att behandla uppgiftslämnarna olika i detta avseende bör en sådan reglering eftersträvas som likställer dem. En sådan reglering skulle dessutom kunna medverka till en ytterligare minskning utöver TDSs effekter hanteringen - - av av pappersdokument inom tullverket i framtiden. Huvudregeln vid anmälan

Styrkande handlingar

till förtullning är den enskilde år förpliktad att lämna skriftliga uppgifatt och samtidigt in styrkande handlingar. Det framstår därför inte ter ge möjligt tullmyndigheten rätt att i ett enskilt fall i samband som att ge förtullningsanmälan befria uppgiftslämnaren från att lämna in med en sådana handlingar och samtidigt ställa villkor att anmälaren skall som bevara de handlingarna för eventuell kontroll. För det fall ett en senare ombud lämnar uppgifterna elektroniskt är det varken lämpligt eller ens möjligt att villkora dennes tillstånd med individuella föreskrifter om arkiveringsskyldighet sig för honom eller hans huvudman. Det vare framstår därför nödvändigt att lämna förfarandet med villkorade som tillstånd. Vi att föreskrifter ålägger den enskilde att bevara anser som vissa handlingar för kontroll i efterhand i stället bör komma till uttryck

i lag. Sedan systemet med offrcialtulltaxering avskaffades har utvecklingen inom tullornrådet i ökad utsträckning kommit att bygga på den enskildes medverkan. Utan sådan medverkan skulle tullens verksamhet i en

praktiken inte kunna genomföras, i varje fall inte utan en mycket

omfattande förstärkning för gränsövervakning och godsunderav resurser sökning. Utvecklingen har således inneburit att ett stort antal uppgifter tidigare ombesörjdes tullmyndigheten i stället ombesörjes av den som av enskilde. En regel föreskriver att den enskilde, när han lämnar som uppgifter till tullmyndigheten, skall bevara de handlingar som om en vara visar att hans uppgifter är riktiga i stället för att ge in dessa till tullmyndigheten, är också ett steg i denna utveckling. Med styrkande handlingar sådana handlingar som visar att de avses uppgifter har lämnats i tulldeklaration år riktiga. Det om en vara som en är i första hand faktura eller motsvarande handling, frakt- och försäkringshandlingar samt andra handlingar köpet eller införseln av som avser Saknar fakturan uppgift kolli hänförs även packsedel till varan. om sådana handlingar. Det är alltså fråga om handlingar som har upprättats än den tullskyldige. Det förekommer emellertid att den av annan tullskyldige i vissa fall avkrävs handlingar han har upprättat själv. som Ett exempel på sådan handling är värdeförsåkran skall lämnas en som bl.a. när avtalat pris inte kan läggas till grund för tullvärdet. Andra exempel sådana handlingar år returintyg, användningsuppgift m.fl. skall lämnas enligt tullfrihetsklmgörelsens intyg samt försäkringar som bestämmelser. Ytterligare exempel pâ styrkande handlingar är varucertifikat och exportörsdeklarationer utfärdas av myndighet eller som exportör i exportlandet. För vissa slag av import fordras dessutom

142 Styrkande handlingar SOU 199

importlicens eller importtillstånd. Sådana handlingar utfärdas svensk av myndighet.

När det gäller handlingar utfärdas som av svensk myndighet föreligger inte något behov av att ålägga importören att bevara dessa. Dessa handlingar kan regel den som tullskyldige alltid rekvirera från

myndigheten vid kontrolltillfället. Genom TDS skall tullen dessutom

erhålla uppgifter på datamedium från vissa andra register, såsom

uppgifter om import- och exportlicenser. När det gäller handlingar som

utfärdas av utländsk myndighet eller av exportören, t.ex. EUR-certifikat

och exportörsdeklaration, är emellertid arkiveringstiden för utñrdaren begränsad till två år enligt villkoren i protokoll 3 till avtalet mellan

Sverige och EG eller bilaga B till EFTA-konventionen. För det fall en importkontroll skall genomföras efter den tiden föreligger således ett

behov att ålägga importören av att bevara dessa handlingar. Ett motsvarande behov föreligger givetvis även beträffande fakturor och motsvarande

handlingar utfärdas som av exportören, speditören och försäkringsgi-

varen.

Arkiveringsregeln innebär dock inte att sådana fakturor enligt som

bokföringslagen får bevaras på ADB-medium

behöver sparas också på

papper, jfr bokföringsnämndens rekommendation BFN R3.

Utredningen hari delbetänkandet SOU 1989:20 Tullregisterlag m.m. när det gäller det elektroniska dokumentet i tullagen föreslagit metod, en numera lagreglerad, för elektronisk lagring där motsvarande bevisvärde

som vid pappersbaserad lagring normalt uppnås av en riktig tillämpning

av de tekniska rutinerna. Dessa rutiner bör även detta pá område vid tillämpningen av den i detta betänkande föreslagna 16 a § kunna tas till

vara för en rationell uppgiftshantering hos företagen.

För det fall nu nämnda handlingar ändå skall arkiveras enligt föreskrif-

ter i annan lagstiftning föreligger givetvis

inte skäl att meddela motsvar-

ande föreskrifter i tullagen. De tullskyldiga för vilka det i TDS inled-

ningsskede kan bli aktuellt att lämna uppgifter elektroniskt till tullen kan antas driva sådan näringsverksamhet för vilken bokföringsskyldighet

föreligger enligt någon bokföringslagarna. av

Enligt bokföringslagens bestämmelser

skall samtliga affárshändelser

bokföras. Affärshändelser är alla förändringar i förmögenhetens storlek

och sammansättning såsom in- och utbetalningar samt uppkomna fordringar och skulder. Som affárshändelse räknas också den bokföringsskyl-

diges tillskott till och verksamheten uttag ur av pengar, varor eller annat

4 §. Bokföringen skall för varje sådan händelse grundas på handling

Styrkande handlingar 143

härrör från affårshändelsen verifikation. Någon exempliñering av som vilka handlingar därmed lämnas inte i bokföringslagen. Det som avses framgår dock det skall fråga sådana handlingar bekräftar att vara om som förändringar i förmögenhetens storlek och sammansättning 5 §. Vad

vanligtvis är i första hand fakturor, kvitton o.dyl. Men även som avses andra handlingar utgör verifikationer faktura inte uppfyller om t.ex. en det i 5 § angivna uppgiftskravet när den upprättats, när affärshändelsen

inträffat, vilket belopp den gäller, vilken motpart den vad den avser, berör, vilka handlingar legat till grund för affárshändelsen m.m.. som Från arkiveringssynpunkt är enligt bokföringslagen även avtal och andra handlingar särskild betydelse för att belysa rörelsens ekonomisav ka förhållanden räkenskapsmaterial 22 §. Bokföringslagen således inte fullständiga garantier för att de ger handlingar tullmyndigheten fordrar vid kontroll bevaras. Faktura som eller motsvarande handling samt frakt- och försäkringshandlingar och andra handlingar köpet omfattas regel av bokföringslagsom avser som bestämmelser. Andra handlingar däremot såsom packsedel, värdeförens säkran, returintyg, användningsuppgifter m.fl. intyg och försäkringar

varucertifikat, exportörsdeklaration och ursprungscertifikat omfattas samt inte. Även importlicenser och importtillstând faller utanför. Mot denna

bakgrund framstår särreglering i tullagen som motiverad. en Det kan vidare förekomma att tullskyldiga, inte är bokföringsskylsom diga, lämnar uppgifter elektroniskt ombud som har tillstånd genom därtill. Det kan inte heller uteslutas att i en framtid en mindre grupp tullskyldiga lämnar uppgifter elektroniskt till tullen utan att samtidigt

vara bokföringsskyldiga. I såväl mervärdeskattelagen lagen punktskatter och prisreglersom om ingsavgifter föreskrivs arkiveringsskyldighet för att möta skattemynen dighetens kontrollintresse. Även här gäller övervägande majoritet att en de skattskyldiga är bokföringsskyldiga. En enskild person kan dock av att boktöringsskyldig skyldig att redovisa såväl mervärdesutan vara vara skatt som punktskalt eller prisregleringsavgift. Det framstår därför även mot denna bakgrund motiverat att ta in som särskilda föreskrifter i tullagen arkiveringsskyldighet. om

144 Styrkande handlingar SOU 1992

6.5.2 En regel motsvarande den i 4 kap. 1 § LSK

Hur bör då en sådan regel vara utformad Syftet med sådan regel är en att tillgång till ett underlag möjliggör kontroll samtliga som av att varor som införts blivit tulldeklarerade, att uppgifterna i tulldeklara-

tionen är fullständiga och riktiga samt slutligen licens- och införselatt bestämmelser har iakttagits. De nuvarande villkoren tullmyndigheten som tillämpar i fråga hemtagare innebär bl.a. om att den tullskyldige skall förvara tulltaxeringsbeslutet på ett sådant sätt avstämning mellan att en utländska fakturor och tullsedlar underlättas. När det gäller tillstånd för

förenklade förfaranden enligt frihandelsförordningen fordras att företagets bokföring är så ordnad att den möjliggör kontroll certifikatens av riktighet. Det innebär inte bara att bevismaterial styrker riktighetsom en av utfärdade ursprungsintyg skall bevaras utan också att det lätt skall

kunna återfinnas vid kontroll.

En fråga som här uppkommer är föreskriften skall om ges en sådan utformning att den öppnar möjlighet för tullmyndigheten en att föreskriva hur den uppgiftsskyldige skall ha kontrollmaterialet ordnat. En motsvarande fråga behandlades i prop. 1987 88:65 48 när skattemyndighetema s. skulle ges befogenhet att företa ADB-revisioner. Från skattemyndigheter-

nas sida framhölls bl.a. vikten att den granskade av hade sin ADBbokföring ordnad på visst sätt för underlätta skattemyndighetens att granskning, dvs. så att den underordnades kontrollintresset. Departementschefen underkände ett sådant krav bl.a. med hänvisning till den

reglering som förekom i bokföringslagen och dubbla att system inte borde förekomma. Skattemyndighetemas intresse redan väl tillgodovar sedda i bokföringslagen.

Bokföringslagens regler har emellertid inte kommit till för att tillgodose tullens kontrollintressen. I den del bokföringslagen omfattar

samma material som tullmyndigheten riktar sitt intresse bör inte mot särskilda föreskrifter meddelas hur materialet om bör bevaras. För det fall det är fråga om annat material däremot inte några invändsynes ningar kunna resas mot sådan reglering. en I det här sammanhanget kan även nämnas regleringen i uppbördslagen och lagen om avdrags- och uppgiftsskyldighet beträffande vissa uppdragsersättningar. I båda dessa lagar finns bestämmelser hur arbetsgivare om och uppdragsgivare är bokföringsskyldiga som skall ha sin bokföring ordnad. Bestämmelserna gäller även den arbetsgivare eller uppdragsgiva-

re som inte är bokföringsskyldig. Bestämmelserna innebär bl.a.

att

Styrkande handlingar 145

anteckningar skall föras arbetstagarens födelsetid etc. om I den nuvarande tullagen är deklarationsskyldigheten utformad enligt principer gäller för skatte- och avgiftsområdet i övrigt. För samma som kunna fullgöra deklarationsskyldigheten behöver givetvis den enskilde att i samband med att: deklarationen upprättas ett godtagbart underlag. Saknar han det innebär deklarationen endast skönsmässiga uppskattningar från hans sida. Deklarationsskyldigheten får därför anses innefatta även skyldighet hålla reda på underlaget till de uppgifter som skall en att lämnas vid införsel även någon uttrycklig bestämmelse för närvaranom de inte finns i tullagen. Det författningsförslag GPS lämnat till utredninginnehållsmässigt vad föreskrivs i lagen om själven motsvarar som deklaration och kontrolluppgifter, mervärdeskattelagen och lagen om punktskatter och prisregleringsavgifter angående skyldigheten att sörja underlag finns för kontroll föreskriven uppgifts- och för att av om deklarationsskyldighet har fullgjorts. Vi att en motsvarande menar föreskrift bör tas in i tullagen, med tillägg för att skyldigheten även men innefattar anteckninganHärigenom inte bara inskärpes denna skyldighet även grund för det fall underlag saknas eller är bristfälligt utan ges en för skönstulltaxering enligt nuvarande 24 § TL. -- En föreskrift arkiveringsskyldighet bör vidare mot bakgrund av vad om vi sagt kretsen uppgiftslämnare generell, dvs. gälla oavsett ovan om vara bokföringsskyldighet föreligger enligt bokföringslagama eller inte. om Enligt 3 § BFL gäller dock, för det fall bestämmelse meddelats i eller med stöd avviker från bokföringslagen, denbestämav annan lag som melsen och i anslutning därtill meddelade verkställighetsföreskrifter. Särregler alltså bokföringslagens bestämmelser. För att inte

tar över

begränsa tillämpningen bokföringslagens bestämmelser om arkiveav ringstidens längd måste, för det fall arkiveringstiden enligt tullagens föreskrifter begränsas i förhållande till bokföringslagen, samtidigt anges att materialet för den händelse det omfattas bokföringslagen, enligt av bokföringslagens bestämmelser ändå måste bevaras i tio år. En sådan bestämmelse kan utformas antingen efter förebild från lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter, mervärdeskattelagen och lagen om punktskatter och prisregleringsavgifter eller från t.ex. tullregisterlagen.

6.5.3 Importören bör åläggas arkiveringsskyldigheten

Enligt nuvarande bestämmelser är den anmäler vara till förtullsom en ning tullskyldig för Det innebär i vissa fall att Posten blir varan.

146 Styrtande handlingar SOU 1992

tullskyldig. Det kan även förekomma speditionsföretag, att som normalt uppträder som ombud, åtar sig att i eget anmäla till namn en vara förtullning. Det framstår därför olämpligt föreskriva som att att den som är tullskyldig för skall åläggas varan att bevara nödvändigt underlag. Genom att använda uttrycket den för räkning införts, vars en vara ett uttryck som för övrigt används i 75 § TL, undviks att någon annan än importören blir skyldig att bevara underlaget.

Som vi tidigare sagt kompliceras bilden att ombud används vid av

förtullningsförfarandet. Eftersom ombudet upprättar förtullningsanmälan

innehar han även med nödvändighet dess underlag. Från GTS sida har

framförts ett förslag att ombud skall omfattas arkiveringsskylom av dighet under en tid 30 dagar. Därefter skall denna skyldighet av åligga den tullskyldige. l den moderna affärsredovisningen är det emellertid relativt vanligt att bokföringsmaterial förvaras hos tredje man såväl under som efter räkenskapsåret. Den bokföringsskyldige har möjlighet att avtala

med annan om att denne skall sköta arkiveringen. Ett sådant avtal befriar emellertid inte den bokföringsskyldige från för arkiveringen, ansvaret se bokföringsnämndens rekommendation BFN R 3. Det förekommer också att den bokföringsskyldige anlitar bokförings- eller redovisningsbyrâ en för hela eller delar av redovisningen. Vanligast är dock den bokatt föringsskyldige själv för dagbok eller kassabok och att byrån sedan i varierande utsträckning eftergranskar denna, ombesörjer kontering och huvudbokföring samt upprättar bokslut, deklarationer m.m. En sådan situation utesluter inte enligt vad bokföringsnämnden har uttalat att den bokföringsskyldige exempelvis gång månad sänder en per sina verifikationer för grundbokföring till byrån, bokföringsnämndens se cirkulär C 155. En bokföringsskyldig kan således ha hela sin verksamhet förlagd till viss ort samtidigt den löpande bokföring en som och arkiveringen sköts bokförings- eller revisionsbyrâ helt av en en annan

ort. Det förhållandet, att hela eller delar kontrollmaterialet

av är hos tredje man, hindrar emellertid inte genomförandet t.ex. av en taxeringsrevision eftersom den granskade alltid är skyldig att för granskning tillhandahålla Skattemyndigheten allt räkenskapsmaterial och alla handlingar som har samband med verksamheten. För det fall han inte fullgör sin skyldighet får beslut beslag om fattas med stöd av 4 § bevissäkringslagen. Med stöd den bestämmelsen av får beslag ske även hos tredje man. Förhållandet med ombud vid tullförfarandet liknar den

här situationen. Bevissäkringslagen är också tillämplig vid revision eller annan granskning för fastställande tull. Det behövs därför inte i av tullagen särskilda föreskrifter för ombuden.

Styrkande handlingar 147

6.5.4 Arkiveringstidens längd

det gäller gå till tidigare tulltaxeringar vid granskning av När att räkenskapsmaterial sätter bestämmelse att sörja för att underlaget en om finns och bevara detta under viss tid och bestämmelser om den tid en vilken eftertulltaxering får ske i praktiken gräns för den inom en tidsmässiga omfattningen granskning med stöd av 75 § TL. av en Även deklarations- och annat material skall bestämmelser om hur länge förvaras hos tullmyndigheten innan det förstörs innebär praktiska skäl av en liknande gräns. Oavsett den är tullskyldig har lämnat felaktig uppgift eller om som en underlåtit lämna uppgift preskriberas det allmännas anspråk på att undanhållen tull, skatt och avgifter efter en viss tid. Eftertulltaxering får enligt 21 § TL inte ske än fem år efter den senare dag då anmäldes till förtullning, såvida inte den tullskyldige varan samtyckt till att eftertulltaxering sker. Eftertulltaxering avliden tullskyldig skall påföras hans dödsbo. av en får i sådant fall enligt 22 § TL inte meddelas Beslut om eftertulltaxering än under andra året efter utgången det kalenderår då bouppsenare av teckningen efter den tullskyldige lämnades in för registrering. Femârs-

fristen enligt huvudregeln i 21 § TL får inte överskridas. Lagen 1960:418 straff för varusmuggling innebär för de grövre om brotten preskriptionstid överstiger den nämnda femårstiden en som ovan normalt gäller för eftertulltaxering. Det har ansetts riktigt att som eftertulltaxering skall kunna ske även i de fall då tullskyldig blir dömd för varusmugglingsbrott efter utgången den tiden. En regel om denna av möjlighet har tagits in i 23 § TL. Slutligen kan enligt 82 § TL påföring tull och annan skatt även ske av någon infört eller låtit införa utan att den angetts till om en vara förtullning eller tullklarering. En sådan prövning får inte ske annan än fem år efter utgången den månad, under vilken varan senare av infördes eller det olovliga förfogandet ägde rum. I 8 § tullregisterlagen föreskrivs att uppgifter hör till ett tullärende som skall gallras tullregistret år efter utgången av det kalenderår ut ur sex då uppgiften lämnades. Vi har inte funnit någon saklig grund för att överföra den i dag för

tullmyndigheten föreskrivna ariveringstiden på år till att omfatta även sex företagens arkivhantering styrkande handlingar. I stället talar vad som av redovisats för att bevarandetiden bör bestämmas till fem år. nu

148 Styrtande handlingar SOU 1992

För att inte begränsa tillämpningen bokföringslagens av regler om arkiveringstidens längd måste, såsom vi sagt i avsnittet 6.5.2., den nu föreslagna regeln om arkivering kompletteras med bestämmelse en om att materialet för den händelse det omfattas bokföringslagen, av enligt bokföringslagens bestämmelser ändå måste bevaras.

6.5.5 Sveriges internationella åtaganden utgör en begränsning

Det förekommer att vissa handlingar enligt internationella överenskommelser som Sverige har åtagit sig att följa måste företes för den svenska tullmyndigheten. Det viktigaste exemplet på sådana handlingar är ursprungsintyg enligt frihandelsavtalen. Dessa avtal har förordning, genom

frihandelsförordningen 1987:1185, införlivats med svensk

rätt. Förordningen gäller varuutbytet med EG jämte dess medlemsstater samt EFTA-länder. Omkring 70 procent Sveriges handelsutbyte, av såväl export som import, sker med dessa länder. Det innebär elektronatt ett iskt uppgiftslämnande mellan företagen och tullen, tänkt, inte fullt som ut kan ersätta de pappersbaserade rutinerna.

GTS har i en skrivelse till TDL-utredningen pekat på detta problem.

GTS har även i en annan skrivelse till utrikesdepartementet tagit upp problemet.

l skrivelsen till utredningen har GTS hänfört problemet till ordalydel-

sen i 11 § frihandelsförordningen när det gäller ursprungsintyg för

förmånsbehandling enligt EG-avtalet och EFTA-konventionen.

I paragrafen föreskrivs att ursprungsintyg skall in i samband med förtullges ning. Den aktuella bestämmelsen i förordningen bygger på artiklarna 8 och 12 i EG-avtalet. Enligt artikel 8 skall ursprungsvaror vid import till EG eller till Sverige åtnjuta förmânsbehandling avlämnande mot av vissa certifikat eller intyg. Enligt artikel skall samma varor som understiger vissa värden åtnjuta förmånsbehandling utan att något de dokument av som ovan nämnts behöver företes. I artikel 12 behandlas sådana frågor

som när ett dokument eller intyg skall in, när det skall ges anses ogiltigt, vem som skall bevara det I artikeln m.m. anges t.ex. att dokumentet skall ges in inom fyra månader, räknat från den dag då det utfärdats av tullmyndigheten i exportlandet, till tullanstalten i importlandet där varorna anmäles enligt där gällande bestämmelser.

Styrkande handlingar 149

GTS har framhållit att frågan på svenskt initiativ har diskuterats med representanter från tullmyndighetema i de nordiska länderna och med övriga EFTA-länder. Så gott som samtliga tillfrågade länder anser att föreskrifterna i frihandelsavtalen inte utgör något hinder att införa sådana rutiner innebär att ursprungsintyg endast behöver företes efter som tullmyndighetens begäran. Norge, som har infört ett system som motsvarar TDS, har motiv för sitt ställningstagande pekat på som föreskriften i artikel 12. Enligt artikeln skall ursprungsintyget ges in till, respektive tullmyndigheten i importlandet enligt de regler bevaras av, gäller där. Det innebär alltså enligt det norska ställningstagandet att som varje avtalspart äger rätt att själv bestämma om ursprungsintyg behöver företes eller inte för att varorna skall förmånsbehandlas. Den norska tolkningen kan enligt vår mening ifrågasättas på den grunden att artikel 12 behandlar frågan om när ett intyg senast skall ges in, inte ett intyg skall in. Den frågan behandlas i artikel om ges senare 8. Det framstår därför inte som försvarligt att föreslå en ändring i frihandelsförordningen innebörd att ursprungsintyg inte behöver av företes för tullmyndigheten. En naturlig lösning synes däremot vara, såsom GTS skrivelse till utrikesdepartementet också ger uttryck för, att antingen förhandla om avtalet med EG eller nå en tolkningsöverenskommelse med berörda länder. För närvarande pågår inom EG och EFTA-ländema ett arbete som syftet till sådan överenskommelse. Vid ett informellt s.k. 18en landsmöte mellan EG och EFTA-ländema den 24 januari 1992 om ursprungsreglema i EG-avtalet har bl.a. frågan om företeende av ursprimgsintyg i samband med ADB-deklarationer vid import behandlats. Enligt därvid träffad preliminär överenskommelse ankommer det, en tulldeklaration överförs elektroniskt till tullmyndigheten i i de fall en importlandet, på importlandets myndigheter att bestämma om och i vilken utsträckning handlingar som innefattar uppgifter om en varas ursprung skall företes. Ett sådant beslut får fattas inom ramen för och i överensstämmelse med den tullagstiftning som tillämpas i importlandet. Överenskommelsen kan fomraliseras tidigast vid EG och EFTAländernas tullkommittémöte vid månadsskiftet maj-juni 1992. Mot denna bakgrund bedömer vi att frågan inte fordrar något ställningstagande från vår sida.

7 TULLVERKETS

KONTROLLVERKSAMHET

7.1 Inledning

Frågan tullverkets befogenheter att granska företagens ADB-baserade om räkenskaper aktualiseras i och med införandet av TDS. Tyngdpunkten i kontrollsystemet kommer att förskjutas från den nuvarande initial- eller förkontrollen i samband med gränspassagen till en mer frekvent efterkontroll. Tanken med TDS är att så många företag möjligt skall som meddela sig med tullverket uteslutande på elektronisk väg. Det nuvarande pappersbaserade granskningsunderlagen i form av arkiverade fakturaakter och tullsedlar hos tullen och kunderna kommer inte längre att finnas kvar i samma omfattning som hittills. Den granskning tullmyndigheten i dag gör av företagens räkenskaper sker med stöd 75 § TL. Enligt den bestämmelsen är den som granskas av skyldig att tillhandahålla tullmyndigheten räkenskaper, anteckningar och andra handlingar rör hans verksamhet. Den granskades skyldighet som är härvidlag i och för sig inte beroende av på vilket sätt ifrågavarande handlingar förs, dvs. de förs på papper eller på medium för ADB. om Någon skyldighet för den granskas att låta tullmyndigheten använda som dennes terminal eller annat tekniskt hjälpmedel för att ta del av datoriserade räkenskaper eller att tillhandahålla myndigheten dessa på m.m. medium för ADB föreligger emellertid inte. Behovet att få granska ADB-baserade räkenskaper m. m. motiveras av enligt tullverket främst företagens ökade datorisering. De flesta av företag använder numera datorer för redovisning, antingen hela redovisningen eller delar den. Denna faktor ensam medför detta granskav ningsbehov TDS hade införts eller inte. TDS har accentueoavsett om rat behovet att tyngdpunkten för kontrollverksarnheten förskjuts genom i riktning mot efterkontmll. En befogenhet att granska företagens ADB-baserade räkenskaper m.m. kan utformas på olika sätt. Från tullverkets sida har bl.a. sagts att tullen

152 Tullverkets kontrollverksamhet

bör få en granskningsbefogenhet motsvarar de befogenheter som som skattemyndighetema har enligt taxeringslagens bestämmelser numera om taxeringsrevision. Bestämmelserna föreskriver t.ex. skyldighet för den reviderade att revisorn tillfälle att själv använda terminal eller ge annat tekniskt hjälpmedel för att ta del upptagning kan uppfattas endast av som med sådant hjälpmedel 3: 12. Taxeringslagens och tullagens bestämmelser kontrollbefogenheter när om det gäller tillgång till ADB-baserad information utgör varandras motpoler; taxeringslagens bestämmelser ger Skattemyndigheten i stort sett obegränsad tillgång till sådan information medan tullagen över huvud taget inte lämnar myndigheten någon sådan rätt dvs. att del ta av informationen i ADB-lagrat skick. De nuvarande bestämmelserna i tullagen innebär att tullens tillgång till information i sin kontrollverksamhet är beroende av på vilket sätt denna information finns lagrad. I motiven till 1988 års ändring taxeringslagen, av genom vilken skattemyndighetemas befogenheter att granska ADB-baserade räkenskaper neglerades, sades bl.a. att utgångspunkten är att det skall vara möjligt för Skattemyndigheten att ta del informationen av oavsett på vilket sätt den är lagrad. En befogenhet att få granska företagens ADB-baserade räkenskaper behöver nödvändigtvis inte utformas enligt beskrivna alternativ. En nu grundläggande princip är givetvis att tullens tillgång till information i sin kontrollverksamhet inte skall beroende på vilket vara av sätt denna information finns lagrad hos företag. Härav följer att det granskade företaget inte ensidigt bör kunna bestämma i vilken form materialet skall tillhandahållas tullen. Vårt uppdrag innebär i korthet att vi skall se över utnyttjandet ADBav teknik i tullmyndigheternas räkenskapsgranskning och övrig kontrollverksamhet. Av sådan översyn följer givetvis frågan en att om en avgränsning mellan tullens befogenheter och den kontrollerades skyldigheter får aktualitet.

1 Prop. 198788:65 s. 43-44.

Tullverkets kontrollverksamhet 153

7.2 Tullverkets förvaltningsuppgift

Tullverkets uppgifter är fastställda i förordningen 1991:1524 med instruktion för tullverket. Med utgångspunkt i dessa uppgifter har regeringen formulerat följande överordnade mål för tullverksamheten:

att effektivt uppbära tullar, mervärdesskatt och andra skatter samt avgifter så att en riktig uppbörd kan fastställas. att samla in och bearbeta uppgifter för utrikeshandelsstatistiken så att ett underlag av god kvalitet kan inges. att övervaka och kontrollera trafiken till och från utlandet så att bestämmelser in- och utförsel av varor efterlevs, varvid bekämpom ningen narkotikasmuggling ges högsta prioritet. av

GTS har den 20 augusti 1991 fattat beslut riktlinjer för tullverkets om kontrollstrategi. Utgångspunkten i riktlinjerna är att majoriteten av importörer, exportörer, resande m.fl. är laglydiga och normalt inte har någon avsikt att bryta mot gällande regler, men att regelbrott ändå sker på grund att inte vet vad gäller. När det gäller den grupp av man som medvetet begår regelbrott är utgångspunkten att det sker av som ekonomiska skäl. Mot denna bakgrund har man sagt att risken för medvetna regelbrott är funktion den ekonomiska vinningen och en av risken för upptäckt. I riktlinjerna att det övergripande målet för kontrollverksamanges heten är att den skall ett skydd för samhället och den enskilde. För vara de tre huvudområdena uppbörd, handelsstatistik och skydd anges i - nämnd ordning följande inriktning: nu -

säkerställa rätt debitering och uppbörd, stoppa smugglingen av högbeskattade varor, skydda näringslivet från otillåten konkurrens, stoppa tullbrottsligt förfarande i övrigt som syftar till ekonomisk vinning, säkerställa rätt underlag för handelsstatistiken, stoppa narkotikasmugglingen, stoppa spridningen av växt- och djursjukdomar, stoppa otillåtna hotar liv, hälsa och miljö, - varor som stoppa otillåten handel med restriktionsbelagda varor, medverka i landgränsövervakningen. -

154 Tullverkets kontrollverkramhet 1992:2 SOU

För att nå målen har tullverket bl.a. tillgång till kontrollverksamhet en dels för att undersöka gällande tullprocedur fungerar om avsett vis, dels för att bidra till ökad lojalitet procedurreglema, mot vilket innebär att en preventiv effekt efterstävas.

Som huvudprinciper för kontrvllarbetet skall gälla målinriktade

kontroller baserade på underrättelser och erfarenheter. När det gäller

ekonomiska brott i vid bemärkelse sägs i riktlinjerna att dessa bekämpas effektivast genom ejierkontroller hos importörer, exportörer, speditörer och andra aktörer. Bland de åtgärder och insatser särskilt som anges som angelägna att utveckla och genomföra nämns

fler och djupare kontroll-

besök.

När det gäller kontrollverksamhetens inriktning sägs bl.a. i riktlinjerna

att särskild hög prioritering gäller för tullverkets uppgifter på beskattningsområdet, där undandragande av skatter och avgifter kan röra sig om stora belopp, liksom i fråga den organiserade ekonomiska om brottsligheten.

När det gäller kontrollverksamhetens omfattning gäller att samtliga varor som förs in eller ut från Sverige av resursskäl inte kan underkas-

tas ingående kontroll. Enligt riktlinjerna bör emellertid vissa miniminivåer på kontrolljiekvenser inte underskridas för att en god preventiv effekt skall kunna upprätthållas. När det gäller tulltaxeringsområdet säga

att efterkontrollema kontroll- och revisionsbesök - - måste öka på bekostnad sakgranskningen. Sakgranskningen av skall prioriteras till riskområden avseende importrestriktioner i beskattningssamt och stati-

stikavseende. Lägstalfrekvensen sakgranskning

för hemtagna varor anges till 4 8 procent. För s.k. direktförtullade - varor anges den till 8 15 procent. Kontroll- och revisionsbesök bör göras hos de största företagen

minst en gång vart annat år. Övriga företag bör besökas

vart 4 5 år. - Inget av dessa företag bör kontroll- eller vara utan revisionsbesök under en tioårsperiod.

I riktlinjerna framhålls avslutningsvis kontrollverksamheten att är starkt beroende tillgång på tekniskt

av material. Som exempel på viktig

teknikutveckling nämns röntgen och andra tekniska metoder för att undersöka slutna kollin. l det sammanhanget nämns också användandet

av hundekipage för att upptäcka narkotika. När det gäller datorstöd sågs det vara väsentligt såväl i underrättelse-

som revisionssammarlhang.

1992:23 Tullverkets kontrollverksamhet 155 SOU

7.2.1 Räkenskapskontroll m.m.

Allmänt om kontmllbefogenheterna

Tullmyndighetemas verksamhet bygger på att såväl importörer som exportörer förare eller befälhavare transportmedel lämnar samt fullständiga och riktiga uppgifter oförtullade varor och varor som om anmälts till utförsel. För att säkerställa att så sker har föreskrivits en omfattande anmälnings- och uppgiftsskyldighet för nämnda personer. De

grundläggande reglerna tullens kontrollbefogenheter och rätten att om använda tvångsmedel finns intagna i tullagen under avsnittet Tullverkets kontrollverksamhet, 61-79 §§. Grundläggande regler finns också intagna i avsnitten Tulldeklarationer och Utförsel, 16 och 42 m.m. §§. Bestämmelser vite finns intagna i 97 om Tullmyndigheten har på motsvarande sätt Skattemyndigheten olika som medel till förfogande att utreda oklarheter och kontrollera att lämnade uppgifter rörande är riktiga samt att föreskriven anmälningsskylen vara dighet fullgjorts. Uppgifts- och anmälningsskyldigheten skall enligt huvudregeln fullgöras användande av det s.k. enhetsdokumentet genom eller motsvarande elektroniskt dokument, som allt efter omständighetett tulldeklaration eller in- eller utförselanmålan. I undanerna tjänar som tagsfall får skyldigheten fullgöras på annat sätt. De under sanningsplikt lämnade tulldokumenten har en central för tullmyndighetens beslut. Tullmyndigheten har betydelse som underlag inte i utsträckning Skattemyndigheten tillgång till kontrollupsamma som gifter. regel skall till tulldokumenten bifogas vissa handlingar, Men som såsom fakturor, intyg visar att de lämnade uppgifterna är m.m. som riktiga. Efter det att TDS har tagits i bruk kommer dock tulldokumentens relativa betydelse att öka eftersom några styrkande handlingar inte skall bifogas dem. Tulldokumenten utgör då det enda material myndigheten har att utgå ifrån vid såväl beslut kontroll i efterhand. När det gäller som det pappersbaserade dokumentet skall dess uppgifter registreras manuellt i TDS tulltjänsteman. Det innebär när TDS är i full drift att hela av en beslutsunderlaget kommer att vara lagrat ADB-medium. Det pappersbaserade dokumentet kommer dock att arkiveras som vanligt hos

tullen och kunna tas fram normalt sker gallring efter sex år.

Vid förtullning enligt grundmodellen, dvs. då något förenklat en förfarande inte kommer till användning, skall alla led i förfarandet klaras innan lämnas Varan finns således tillgänglig för fysisk av varan ut.

156 Tullverkets kontroll verksamhet SOU 1992:

kontroll under hela förfarandet. Oförtullade varor och transportmedel står under tullens överinseende tullkontroll. Det är emellertid i

praktiken en för tullen omöjlig uppgift att kontrollera samtliga varor som passerar gränsen och fysisk kontroll behöver inte heller faktiskt företas.

Den fysiska kontrollen är därför begränsad till punktvisa insatser. En

fysisk kontroll kan utföras efter ett slumpmässigt urval, på grund av att uppgifterna i en deklaration väcker misstankar felaktigheter om att föreligger eller i anledning att misstankar viss försändelse av mot en uppkommit, tullens underrättelseverksamhet. t.ex. genom Vid ett elektroniskt uppgiftslämnande och hanterande uppgifterna av försvinner delvis den kontakt med uppgifterna tullpersonalen som idag har och som kan utlösa fysisk kontroll godset. I TDS har därför en av byggts in ett spärrsystem till del kan ersätta tulltjänstemännens som en funktion i detta avseende. Spärrsystemet kan utslag ge enligt ett slumpmässigt urval, eller på vissa inprogrammerade kombinationer av uppgifter. På så sätt kan systemet indikation till tulltjänsteman ge en en att skäl till kontroll kan föreligga.

Tullkontrollen är konstruerad dels grundkontroll, dels som en en fördjupad kontroll. Grundkontroll genomförs i samband med att godset

passerar gränsen initialkontroll och innebär huvudsakligen kontroll

av att anmälningar och deklarationer lämnas. Någon egentlig kontroll av gods och lämnade uppgifter eller utredning sker normalt inte. arman Gnmdkontroll innebär manuell granskning anmälan eller deklaration av mot andra bifogade handlingar såsom fakturor samt kontroll m.m. av att obligatoriska uppgifter lämnats. Vid det elektroniska förfarandet är grundkontrollen maskinell och rutinmässig och helt utan inslag av utredning.

Den fördjupade kontrollen kan tidigare nämnts slumpvis, som vara styrd eller bero av att fel upptäcks vid grundkontrollen. De medel som då står till tullmyndighetens förfogande utreda oklarheter att och kontrollera riktigheten lämnade uppgifter är fysisk undersökning av av gods, transportmedel, vissa områden och där befintliga lokaler samt personer, förelägganden att lämna kompletterande uppgifter för samt att granskning tillhandahålla räkenskaper, anteckningar och andra hand-

lingar. Ett föreläggande kan förenas med vite. Ingenting hindrar emellertid tullmyndigheten från att använda sig forrnlösa av medel vid en utredning.

Tullverkets kontrollverksamhet 157

Granskning av räkenskaper och andra handlingar efter föreläggande Paragrafema 75 79 behandlar den s.k. räkenskapskontrollen efterkon- trollen. Bestämmelserna motsvarar 35 § förutvarande tullagen men har gjorts något utförligare. Ledning har hämtats från motsvarande bestämmelser skatterevision i lagen om punktskatter och prisregleringsavgifom ter, 3 kap. 7 15 §§ LPP. Någon ändring i sak i förhållande till då gällande lag och praxis avsågs inte. Förebild för bestämmelserna i lagen om punktskatter och prisregleringsavgifter var dåvarande taxeringslagens bestämmelser revision. En reglering av skattemyndighetemas om befogenheter att granska ADB-baserade räkenskaper har emellertid ägt rum i taxeringslagen och lagen om punktskatter och prisregleringsavgifter sedan bestämmelserna infördes i tullagen. Tillämpningsømrádet i sak för föreläggande att för granskning tillhandahålla tullmyndigheten handlingar i 75 § är noga preciserat. Föreläggandet får avse endast räkenskaper, anteckningar och andra handlingar som rör hans verksamhet. Andra handlingar än sådana som rör den granskades verksamhet får således inte omfattas av föreläggandet. Härigenom ges ett skydd för den granskades personliga integritet. Föreläggandet begränsas vidare av att det endast får användas i syfte att kontrollera att anmälnings- och uppgiftsskyldighet enligt lagen fullgjorts riktigt och fullständigt. Föreläggandet får rikta sig till den som är uppgiftsskyldig. Tullmyndigheten har dock med stöd av denna bestämmelse möjlighet att förelägga även arman. Sålunda kan myndigheten förelägga den för vars räkning en vara införts eller utförts och annan som bedriver verksamhet av sådan beskaffenhet att uppgift som är av betydelse för kontrollen kan hämtas ur anteckningar eller andra handlingar som rör verksamheten att tillhandahålla myndigheten sådana handlingar. Någon begränsning till räkenskaper har här inte gjorts. Däremot begränsas befogenheten till att avse endast sådana handlingar som behövs för kontrollen. När det gäller personkretsen avses med annan t.ex. ombud som godkänts av GTS, handelsagent och bank. Ett föreläggande med stöd av 75 § kan i princip användas vid kontroll av samtliga uppgifter som skall lämnas vid all tullklarering av varor och transportmedel och i övrigt på grund av tullagen och dess följdföreskrifter. Föreläggandet kan användas även för kontroll av om uppgift skulle eller borde ha avgivits. Föreläggandet är således inte begränsat till enbart kontroll tulldeklarationer och andra dokument, det vill säga för av

158 Tull verkets kontroll verksamhet SOU 1992:2

traditionell räkenskapsgranskning eller tullrevision. Ingenting hindrar heller tullen från att tillämpa bestämmelsen i samband med kontroll vid gränspassagen. l ett beslut om granskning enligt 75 § skall tullmyndigheten förordna en eller flera tjänstemän att verkställa granskningen. Tullmyndigheten bestämmer tid och plats för granskningen 76 §. Om det är möjligt skall granskningen ske på ett sådant sätt och på en sådan tid att den inte hindrar verksamheten för den handlingar är vars föremål för granskning. Om räkenskaper och andra handlingar skall granskas på någon annan plats än där de förvaras, skall de mot kvitto överlämnas till den som skall verkställa granskningen. Handlingarna skall lämnas tillbaka så möjligt 77 §. snart som Den som verkställer granskningen får ta del handlingar är av som av betydelse för denna även den, handlingar är föremål för om vars granskningen, är skyldig att iaktta tystnad deras innehåll. Föreligger om sådan skyldighet eller den handlingar skall granskas anser vars att handlingens innehåll inte bör komma till någon kännedom, får annans länsrätten på talan av honom besluta att handlingen skall undantas från granskningen, om synnerliga skäl motiverar detta. Länsråttens beslut får inte överklagas 78 §. Den vars handlingar är föremål för granskning skall lämna upplysningar och på annat sätt lämna det biträde krävs för att granskningen som skall kunna verkställas. Tullmyndigheten skall snarast meddela resultatet av granskningen till den hos vilken granskningen skett och, det om behövs, lämna denna tillfälle att yttra sig 79 §.

Föreläggande att lämna uppgifter

Det finns emellertid i tullagen ytterligare två paragrafer, 16 och 42 §§, som ger tullmyndigheten befogenhet att meddela förelägganden. Enligt de bestämmelserna kan tullmyndighet förelägga den är tullskyldig en som respektive den som är exportör att lämna de ytterligare uppgifter som behövs för kontroll tulldeklaration respektive anmälan utförsel. av om Föreläggandet får användas även för kontroll andra uppgifter av om en vara. Befogenheten begränsas av att den endast får de uppgifter avse som behövs för kontrollen.

Tullverkets kontrollverksamhet 159

Vite m.m. Ett föreläggande för den är tullskyldig eller annan får förenas med som vite 97 §.

7.2.2 Nuvarande kontrollnivå

Under år 1990 avsattes omkring 1,5 miljoner timmar för kontrollverksamhet. Det motsvarar ungefär en tredjedel av tullverkets totala personalresurser. Den kontrollinsatsen motsvarar omkring 1.000 årsarbetskrafter. När det gäller kontroll av räkenskaper och andra handlingar har resurserna fördelats enligt följande. Under året avsattes 190.698 timmar för dokumentkontmll. Det motsvarar 119 årsarbetskrafter och utgör 12 procent av kontrollresurser- Dokumentkontroll åtgärderna sakgranskning i samband med na. avser direktförtullning, datadeklarationer och förtullning efter hemtagning -

previsionsbesök2, kontrollbesök och fördjupad kontrollverksamhet. För

sakgranskningen avsattes sammanlagt 76 årsarbetskrafter. Med denna resursinsats granskades något än 420.000 av sammanlagt 2,9 mer miljoner tulldeklarationer. Kontrollfrekvensen 19 procent vid var direktförtullning, 6 procent vid datadeklarationer och 13 procent vid förtullning efter hemtagning. För kontrollbesök avsattes 31 årsarbetskrafter. Sammanlagt utfördes 1.830 kontrollbesök. Eftersom uppgift saknas tillgängliga besöksom objekt går det inte att bestämma kontrollfrekvensen. Utgår man från antalet hemtagare kan kontrollfrekvensen beräknas till 15 procent. Kontrollbesöken riktar sig emellertid även mot andra importörer än hemtagare samt mot exportörer och speditörer. Kontrollfrekvensen är därför i praktiken betydligt lägre än 15 procent. För fördjupad kontrollverksamhet avsattes 10 årsarbetskrafter. En sådan verksamhet omfattar veriñkationsförfrågningar och ett mera ingående ocheller omfattande gransknings- och utredningsarbete som inte kan hänföras till tullkrirninalverksamhet eller kontrollbesök. Kontrollresursema i övrigt avsåg kontroll av transportmedel, resenärer och gods.

2 S.k. previsionsbesök är besök tullmyndigheten företar i syfte att ge som information, vägledning etc. i tullfrågor till företag för att minska antalet felaktiga uppgifter m.m.

160 Tullverkets kontroll verksamhet 1992:2 SOU

7.2.3 Kontrollverksamhetens resultat

När det gäller resultatet av asakgranskningen tulldeklarationer finns av uppgifter för åtta veckor under år 1990. Antalet noterade avvikelser uppgår för dessa veckor till 8.809. Avvikelser i debiterat belopp uppgår till drygt 97 miljoner kroner. Om veckorna år representativa för år ett motsvarar detta 57.000 avvikelser och 630 miljoner kronor för år räknat.

Av beloppet utgör 275 miljoner kronor tilläggsdebiteringar.

Resterande del, 255 miljoner kronor, utgör återbetalningar. Antalet påförda tulltillägg uppgick till något fler än 24.000 med sammanlagt belopp ett på drygt 67 miljoner kronor. Antalet rapporterade statnummerfel var drygt 50.000. Kontrollbesöken föranledde drygt 2.200 avvikelser. Avvikelser i debiterat belopp uppgick till sammanlagt 76,5 miljoner kronor, varav merparten utgjordes av underdeklarationer och föranledde tilläggsdebiteringar. Kontrollbesöken resulterade även i 1.156 tulltillågg med ett sammanlagt belopp på nästan tre miljoner kronor. Antalet rapporterade statnummerfel uppgick till 757. Den fördjupade kontrollverksamheten föranledde drygt 1.000 avvikelser. Avvikelsema i debiterat belopp uppgick till 15,5 miljoner kronor och utgjordes nästan uteslutande underdeklarationer. av

7.2.4 Problem och försvârande faktorer vid

räkenskapsgranskningen

Bakgnmd

Av den föregående framställningen framgår de beskrivna att kontrollåtgärderna är inriktade på flera olika kontrollområden. En kontrollâtgärd, t.ex. en varuundersökning innebär inte bara ett fastställande av varans art och mängd. Genom sådan åtgärd säkerställer också rätt statistik en man och en korrekt beskattning samtidigt kontrollerar som man att varan verkligen får föras in under de angivna omständigheterna. Detsamma gäller givetvis även vid átgärdema lastkontroll, godskontroll, deklarationsgranskning och efterkontrollrevision

räkenskapsgranskning.

Tullverkets kontrollverksamhet 161

Ändamålet med åtgärderna är att kontrollera

att in- och utförda varor överhuvud taget har deklarerats, att in- och utförd kvantitet överensstämmer med deklarerad kvantitet, att rätta transaktionsvärden och rätta beskattningsvärden har deklarerats, att rätta stat.nr. har tillämpats, att rätta avgiñer av olika slag har debiterats, att förutsättning för tullfrihet eller tullnedsättning förelegat i aktuella fall, att licens- och andra in- och utförselbestämmelser har iakttagits, att eventuellt förfogandeförbud har följts samt att företagen har rättat sig efter tidigare lämnad information och följt träffade överenskommelser.

När det gäller tullrevisionsarbetet eller räkenskapsgranskningen kan det delas in i tre faser. Den inledande fasen utgörs infomrationsinav samling. Därefter följer en riskanalys och sist själva genomförandefasen. Valet av kontrollobjekt sker utifrån följande faktorer:

sannolikheten för fel, farligheten i överträdelse samt en storleken av de skatter och avgifter som respektive företag hanterar

Faktorer som man måste ta särskild hänsyn till vid kontroll Som exempel kan följande nämnas:

preliminära ä-priser justeras i efterhand tillåggs- eller som genom kreditnotor, ñrskottsbetalningar, delfrakter, konsignationsgods, sammansatta varor samt annan faktura än betalningsfakturan ligger till grund för deklarationen.

162 Tullverkets kontroll verksamhet SOU 1992:2

Exempel på olika förfaranden leder till underdeklaration som

Någon uttömmande redovisning av sådana förfaranden går naturliga av skäl inte att lämna. Från tullen har följande typiska exempel lämnats på förfaranden som förekommer. Exemplen dels avser frakt- och speditionskostnader som skall ingå i det tullpliktiga värdet, och dels varu- och fakturaflöden. Tull tas normalt ut i procent av ett värde, som skall inkludera fraktkostnader.

Ekunpell

A Al

Leverans omlastninq Import från 1 til l Japan Holland Sverige

I det här fallet får hemtagaren i Sverige dels fraktfaktura en från speditöien som avser frakten från Holland till Sverige, dels em fraktfaktura som flygfmkten. Den fakturan får avser senare han antingen från Japan eller Holland. När det gäller speditörsfakturan deklareras den som regel av hemtagaren. Så är inte alltid fallet med den andra fakturan.

Exempel 2

i

Leverans från t1 l l USA

Tullverkets kontroll verksamhet 163

I det här fallet förekommer omlastning från bil till båt i USA. en Hemtagaren i Sverige fâr en inland freigV-faktura från sin leverantör eller Speditör i USA. Som regel deklareras sjöfrakten, men som i exemplet förekommer i sådan här situation att den inledande ovan en fraktkostnaden inte omfattas av det deklarerade värdet.

Exempel 3

u Belgien ,

Danmark dotter- moderü u bolag tl--A bolag

l

Tyskland A

Schweiz A Frankrike Sverige

Från företag i nämnda länder levereras varor till ett företag i Frankrike. Företaget i Frankrike ingår i en koncern med moderbolag i Sverige. Av den tillverkning sker i dotterbolaget levereras viss del till som moderbolaget. Fakturor från leverantörer i Belgien, Danmark, Tyskland och Schweiz för de varuleveranser till dotterbolaget i Frankrike och som använts för tillverkning för moderbolagets räkning sänds inte till tillverkningsbolaget i Frankrike utan direkt till moderbolaget i Sverige. Fakturan från dotterbolaget till moderbolaget upptar dotterbolagets tillverkningskostnad och kostnaden för de komponenter eller delar som dotterbolaget tillhandhåller. Till grund för tulldeklarationen läggs endast fakturan från dotterbolaget. De övriga fakturorna deklararas inte.

7.3 Särskilda bestämmelser för ADB-lagrat

material

7.3.1 En orientering om aktuella författningar

Som vi inledningsvis har angivit innehåller bestämmelserna om taxeringsrevision särskilda föreskrifter för sådant material som är lagrat på ADBmedium. Genom ändringar i taxeringslagen den l januari 1988 reglerades skattemyndigheternas befogenheter att granska ADB-baserade

164 Tullverkets kontrollverlcsamhet SOU 1992:

räkenskaper. Samtidigt infördes regler som begränsade möjligheten att företa revision hos andra personer än bokföringsskyldiga och juridiska personer. Vidare infördes vissa restriktioner i fråga och när om var en

revision får verkställas. Ändringar företogs också i bevissäkringslagen 1975: 1027 för skatte- och avgiftsprocessen. Ändringama syftade till att

stärka skyddet för den enskildes personliga integritet. Taxeringslagen har nyligen upphävts och två lagar; ersatts av en taxeringslag 1990:324 och en lag 1990:325 självdeklaration och om kontrolluppgifter. Reglerna taxeringsrevision har i sak överförts om oförändrade till den taxeringslagen. nya Bestämmelser om revision och ADB-lagrat material finns även i lagen 1984: 15 l om punktskatter och prisregleringsavgifter. De bestämmelserna motsvarar bestämmelserna i taxeringslagen vad gäller tid och plats för revisionen, handlingsbegreppet och granskningen ADB-baserade av räkenskaper. Vidare finns i lagen 1987: 1231 automatisk dataom behandling vid taxeringsrevision, regler för revision avseende m.m. skatter och socialavgifter som innefattar automatisk databehandling av personuppgifter enligt datalagen 1973:289. Beståmmelsema om revision i taxeringslagen gäller också för revision enligt lagen 1968:430 om mervärdeskatt, uppbördslagen 1953:272, lagen 1984:668 om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare m.fl. författningar. Riksskatteverket har utfärdat föreskrifter taxeringsrevision RSFS om 1988: 17 och information förfarandet vid taxeringsrevision RSV Dt om 1988: 13. Nya föreskrifter om skatterevision RSFS 1991: 10 har trätt i kraft den l juli 1991. De föreskrifterna gäller också nya moms-, uppbörds- och punktskatterevisioner. Datainspektionen har i DIFS 1988:2 meddelat föreskrifter granskom ning av personregister med hjälp ADB vid taxeringsrevision. En av kommentar till föreskrifterna finns publicerad i DIs informationsserie nr

Taxeringsrevision av personregister. Ändring i föreskrifterna har skett

den 4 april 1991 och gäller från och med den ljuli 1991 DIFS 1991:1. RSVs föreskrifter omfattar granskning samtliga uppgifter är av som lagrade på ADB-medium. DIs föreskrifter endast granskningen avser av personuppgifter. Bestämmelser om ADB-lagrat material finns slutligen i bokföringslagen 1976: 125.

Tullverkets kontrollverksamhet 165

7.3.2 Bestämmelser i taxeringslagen

Från och med år 1988 ändrades taxeringslagens bestämmelser om taxeringsrevision så att Skattemyndigheten skulle kunna granska en handling oavsett hur uppgiften lagrades 3211. Samtidigt infördes en bestämmelse att revisorn på begäran själv skulle använda terminal om eller annat tekniskt hjälpmedel för att ta del av upptagning som endast

kunde uppfattas med sådant hjälpmedel 3:12.

Handlingsbegreppet i taxeringslagen

I motiven till 1988 års lagändring rörande taxeringrevision m.m. anförde departementschefen beträffande de redovisade bestämmelserna i ovan huvudsak följande prop. 198788:65 29, 43-44: En viktig förändring s. ägt under år är att företagen i allt större utsträckning lagt som rum senare över sina räkenskaper på ADB. För effektiv skattekontroll krävs en därför att granskningen också får bokföring som förs med hjälp av avse ADB, dvs. att allt det material den skattskyldige har rörande som verksamheten får granskas. Det är angeläget att det kommer till klart

uttryck i lagstiftningen. Enligt de nuvarande bestämmelserna 56 §

taxeringslagen omfattar granskningsrätten också alla berörda handling-

alltså inte bara räkenskapshandlingar i egentlig mening utan även ar, Lex. korrespondens, protokoll och andra handlingar rörande verksamheten. Det torde inte råda någon tvekan att det i bestämmelserna om använda uttrycket handling bör innebörd som det har i ges samma tryckfrihetsförordningen. Regleringen i tryckfrihetsförordningen har i det här avseendet ett syfte har sin motsvarighet i bestämmelserna om som taxeringsrevision. Utgångspunkten i båda fallen är att det skall vara möjligt att ta del information oavsett på vilket sätt den är lagrad. av Beträffande frågan bestämmelserna om taxeringsrevision skulle om knyta till uppgifter eller handlingar fortsatte departementschefen prop. an 44: Bestämmelserna bör även i fortsättningen knyta an till begreppet s. handling. Om bestämmelserna uttryckligen skulle ange att granskningen uppgifter och att den revisionen görs hos skall tillhandahålla avser som uppgifter, skulle de kunna uppfattas en skyldighet för den skattsom skyldige att själv ta fram efterfrågade uppgifter, vilket inte är meningen. För den skattskyldige gäller det nämligen i stort sett bara att ställa berört material till granskarens förfogande. Denne har att själv ta fram de upp-

gifter som är av intresse.

166 Tullverkets kontrollverkramhet SOU 1992:

Rätt att använda de tekniska hjälpmedel som behövs för att göra

ADB-lagrad information läsbar

Den fråga som här inställde sig var vem som skulle förfoga över de tekniska hjälpmedel behövdes för att göra den ADB-lagrade som informationen visuellt låsbar. Enligt ett förslag USS Skattemyndigvar

heten hänvisad till att fâ utskrifter som den granskade själv jiwrzställde dier skattemyndighetens anvisning.

Departementschefen anförde huvudsakligen följande prop. 47: Vid s. en taxeringsrevison måste skattemyndighetema ha befogenhet att granska den egentliga bokföringen, inte bara utskrifter vilkas Överenstämmelse med grundmaterialet inte går att bekräfta. I annat fall skulle kontrollförfarandet när det gäller ADB-räkenskaper i princip stanna vid en okontrollerbar uppgiftsskyldighet. Ett syfte med revisionsinstitutet âr att skattemyndighetema skall kunna kontrollera att uppgiftsskyldigheten fullgjorts riktigt och fullständigt och det låter sig inte göra med mindre än att underlaget för uppgifterna får granskas. Ibland förhåller det sig även så att den enda möjligheten att ta del ett ADB-material är att av utnyttja den tekniska utrustning den skattskyldige själv har. Vissa som infomiationsbärare kan således rent tekniskt inte avlägsnas från den dator de är knutna till.

7.3.3 Bestämmelser i RSVs författningar

Med anledning den lagstiftningen och komplement till DIs av nya som

föreskrifter se 7.3.5 har RSV utfärdat föreskrifter taxeringsrevision.

om Syftet med dessa är att närmare reglera taxeringsrevision och i viss mån den vidare hanteringen uppgifter därvid framkommer. av som Med ADB-register enligt föreskrifterna uppgifter på ADBavses medium som förs för den reviderades verksamhet. Det är fråga om personuppgifter och andra uppgifter är lagrade på medium för ADB. som Begreppet ADB-register är ett vidare begrepp än det i datalagen definierade begreppet personregister. Definitionen ansluter till taxeringslagens definition av vad som får granskas vid revision. Med granskning ADB-register att den reviderade på revisorns av avses begäran tar fram uppgifter ADB-registret, eller revisorn själv ur att tar fram uppgifterna genom att använda den reviderades eller tekniska egna hjälpmedel 7 §. Granskning av ADB-register att revisorn själv fram genom tar uppgifterna får utföras endast särskilt förordnande har utfärdats om av

Tullverkets kontrollverksamhet 167

den beslutar revision. Ett sådant förordnande får utfärdas endast som om för den har kunskapen behövs för uppdraget, ADB-kompetens. som som Något sådant förordnande behövs dock inte om revisorn, efter medgivande den reviderade, själv tar fram uppgifterna genom att använda av dennes terminal och åtkomsten är begränsad på så sätt att revisorn inte kan påverka innehållet i registret 8 §. Den situation som avses är den då ADB-granskningen endast innebär att man använder ett frågeprogram eller dylikt utesluter att man ändrar i registret. Bedömningen av om som frågeprogrammet ofarlig beskaffenhet det inte fordrar är av sådan att speciell kompetens för att använda det får i första hand åligga den

reviderade, sorti har kännedom om systemet. själv använder tekniska hjälpmedel för att granska ADB- Revisor som register får endast använda kopior de ADB-register som skall av granskas. Detta gäller dock inte om sådana förhållanden föreligger att särskilt förordnande inte krävs enligt 8 § 9 §. Revisorn skall vidare iaktta att uppgifterna i de granskade ADB-registren skyddas mot oavsiktlig eller otillåten förstörelse och mot otillåten ändring eller

spridning 12 §. Det kommer fram vid granskningen och inte skall förstöras som som skall i första hand förvaras i utskrift. Endast i den mån uppgifterna kan behöva presenteras eller på annat sätt användas direkt från ADBantas medium i den fortsatta handläggningen får också kopia av ADB-registret förvaras hos myndigheten efter det att revisionen har avslutats 10 §. Vid sådan granskning kräver särskilt förordnande enligt 8 § skall som behandlingshistorik upprättas över den tekniska utrustning som har använts, de och filer har använts samt de bearbetningar program som har gjorts, har utfört den automatiska databehandlingen som vem som och när den automatiska databehandlingen har utförts 11 §. samt var Granskningen får inte ske terminaluppkoppling från skattegenom myndigheten till den reviderade 13 §.

7.3.4 Lagen 1987: 1231 om automatisk databehandling vid taxeringsrevision, m.m.

Som komplettering till reglerna i taxeringslagen ADB-användning om har införts särskild lag ADB vid taxeringsrevision. Lagen gäller en om vid myndighets revision avseende skatter och socialavgifter som innefattar automatisk databehandling personuppgifter i personregister av enligt datalagen 1973:289 1 §. Eftersom tull är skatt skulle kunna en

168 Tullverkets kontroll verksamhet SOU 1992:

hävdas att lagen i formellt hänseende även är tillämplig vid tullmyndighetens kontrollrevision avseende tullavgifter. Lagens rubrik talar emellertid om taxeringsrevision. I tullagen förekommer inte bestämmelser om sådan revision. Av motiven prop. 198788:65 till lagen framgår också att den endast avser revision enligt taxeringslagens bestämmelser. Lagens syfte är att förstärka persondataskyddet vid granskningen med hjälp av ADB. Enligt lagen får granskningen personregister inte leda av till otillbörligt intrång i registrerads personliga integritet 2 §. För att säkerställa att så inte sker utövar DI tillsyn över sådan granskning och den son1 verkställer revisionen skall lämna DI de uppgifter ADB om som inspektionen begär för sin tillsyn 3 §. I den mån det behövs för att förhindra risk för otillbörligt integritetsintrång får DI meddela föreskrifter. Sådana föreskrifter får meddelas utförandet den automatiska om av databehandlingen, den tekniska utrustningen, de bearbetningar av personuppgifter som får göras, de personuppgifter får göras som tillgängliga, utlämnande och användning personuppgifter samt annan av om kontroll och säkerhet 4 §. När det gäller tredjemansrevision, dvs. taxeringsrevision företas som som en förberedande åtgärd för kontroll andra än den hos vilken av revisionen sker, får Skattemyndigheten inte fatta beslut sådan om en revision utan att först höra DI, revisionen kan antas omfatta om insamling av uppgifter i personregister enligt datalagen 5 §.

7.3.5 Datainspektionens föreskrifter om granskning av personregister DIFS 1988:2 och 1991:1

Med stöd av en särskild förordning 1987:1232 har datainspektionen utfärdat föreskrifter verkställigheten lagen automatisk om av om databehandling vid taxeringsrevison I de allmänna bestämmelserna m.m. har inledningsvis föreskrivits krav kompetens hos den samma som skall granska personregister RSV föreskrivit för granskning som av ADB-register 2 a §. Granskning personregister får inte ske av genom terminaluppkoppling från Skattemyndigheten till den registeransvarige 3 §. Vidare föreskrivs att ett beslut revision avseende skatter och av om socialavgifter med hjälp ADB skall framgå för vilket ändamål av revisionen sker 5 § och att den följande granskningen personregister av skall stå i överensstämmelse med det ändamål har bestämts för som revisonen 6 §.

Tullverkets kontrollverksamhet

förebygga risk för granskningen skall medföra otillbörligt l syfte att att intrång i personlig integritet hos den finns med i registret har ett som samrådsföriarande införts. Förfarandet får undvaras endast om annat följer sekretesslagen 1980:100. Enligt huvudregeln skall således av granskaren samråda med den registeransvarige i fråga om

granskningen skall utföras, - var vilken teknisk utrustning och hos den registeransvarige - programvara skall användas, som vilka personregister skall granskas, - som vilka bearbetningar personuppgifter som skall göras, samt - av skall fram personuppgifterna med hjälp av ADB vem som ta - 7 § 1 st.

Den registeransvarige skall dessutom, det är förenligt med om revisionens ändamål, tillfälle att själv ta fram personuppgifterna ges 7 § 2 st. I samrådsförfarandet ingår även skyldighet, inte annat följer av en om sekretesslagen, att bereda den registeransvarige tillfälle att yttra sig över resultatet sådana urvalsdragningar och sammanställningar som inte av överensstämmer med dem han själv gör i sin verksamhet 8 §. som DIs föreskrifter innefattar även bestämmelser användning och om bevarande personuppgifter samt säkerhet avseende ADB. av I de bestämmelserna bl.a. föreskrifter begränsningar när det ges om gäller användningen tekniska hjälpmedel, program och sökbegrepp, av likaså beträffande de personuppgifter kommer fram vid granskningsom Användningen måste enligt föreskrifterna ske i överensstämmelse en. med revisionens ändamål 9 och 10 §§. När det gäller ADB-säkerhet skall enligt huvudregeln granskar-en, när denne själv fran uppgifterna och använder tekniska hjälpmedel den tar registeransvariges eller egna, i första hand använda kopior av de

personregister granskas 14 §. Regeln är till för att eliminera som riskerna för intrång i de registrerades personliga integritet genom att granskningen kan till oavsiktlig eller otillåten förstörelse eller

leda

granskade personregistret. ändring av det

170 Tullverkets kontrollverksamhet SOU 1992:

7.3.6 Bevissäkring ADB-baserade av räkenskaper m.m.

Bevissäkringslagen 1975: 1027 för skatte- och avgiftsprocessen är tillämplig såväl vid revision granskning. som arman I motiven till lagen understryks att de åtgärder syftar till att säkra som bevisning vid taxering bör ha väsentligt utformning en annan än tvångsmedlen inom straffprocessen, eftersom det är väsentlig skillnad en mellan sådana omständigheter som medñr att material ñr skattekontroll

begärs och skälen för att tillgripa tvångsmedel för att säkra bevisning i brottmål. I de fall bevissäkringslagen tillämpas finns ofta inte grund för misstanke om brott.

Tvångsmedlen enligt bevissäkringslagen är qiersökning beslag samt och förseglirtg.

ADB-baserade räkenskaper m.m.

Regleringen i bevissäkringslagen bygger på uttrycket bevismedel, vilket definieras räkenskapsmaterial, och dylikt, som varuprov som enligt vad som är särskilt föreskrivet skall tillhandahållas för granskning. Av 3 kap. ll § andra stycket taxeringslagen framgår ADB-baserade att upptagningar innefattas i det uttrycket.

I motiven till 1988 års lagändringar rörande taxeringsrevision m.m. gjordes en genomgång tillämpningen bevissäkringslagen av av i ADBmiljö och datorlagrade uppgifter.

Utgångspunkten för den tolkning departetementschefen bestämgav melserna i bevissäkringslagen att sådana tvångsâtgärder vidtogs var, som för att t.ex. en taxeringsrevision skulle kurma genomföras medñrde att den efterföljande granskningen måste hållas inom för revisionsramen bestämmelsema. Enligt honom torde därför med eftersökning bara kunna förstås själva uppletandet av vissa bevismedel, däremot inte någon mera ingående analys deras innehåll. lnfomiationsbearbetning av med användande den skattskyldiges terminal han av egen ansåg därför falla utanför det begreppet.

l formellt hänseende ansåg han att bevissäkringslagens

regler gav stöd för att eftersöka och beslagta allt skulle tillhandahållas som för granskning vid en taxeringsrevision och i det inbegreps enligt honom också ADB-upptagningar. I det här sammanhanget tolkade departementschefen bestämmelserna

om besvissäkring på ett sådant sätt att det fanns anledning

att göra skillnad mellan större och mindre ADB-anläggningar.

Tullverkets kontrollverksamhet

mindre, portabla ADB-anläggningar ansåg han det När det gällde dessa skulle kunna medföras för granskning hos skattemynrimligt att I fråga större ADB-anläggningar ansåg han att det digheten. om sätt borde möjligt att eftersöka och beslagta vissa motsvarande vara tillbehör, magnetband och programbeskrivningar. När det portabla t.ex. gällde ADB-lagrad information anförde han att det är svårt att av yttre kännetecken kunna dra några slutsatser om dess innehåll, men att man när det gällde vanliga pappersdokument, med borde, på samma sätt som register och beteckningar databäraren kunna göra en hjälp av t.ex. grovsortering och begränsa sig till att ta med det som synbarligen räkenskapsmaterial. Eftersökning och beslag borde enligt innehöll departementschefen i dessa fall kunna ske i princip samma sätt som

när det gällde vanliga handlingar. bevismedel i större ADB-anläggningar, t.ex. sådana med Beträffande informationsbärare inte kunde avlägsnas datorn, kunde tvångssom ur medlen inte tillämpas enligt honom. Han menade att en dator knappast sådant förvar eller utrymme i vilket eftersökkunde jämställas med ett ske. Det innebar bevissäkringslagen inte erbjöd någon ning fick att möjlighet tvångsvis säkra bevismedel det förutsattes att man på att om begagnade sig den skattskyldiges fasta ADB-utrustning. platsen av egen Med det synsättet torde det, enligt honom, inte heller vara möjligt att kopiering på platsen få fram ett material kunde beslagtas. genom som Departementschefen förklarade det kunde uppfattas en brist att att som skattemyndighetema inte från början får möjlighet att tillgripa Säkringsåtgärder fullt deras befogenheter enligt taxeringslagen. som ut motsvarar därvid möjligheten att vitesföreläggande utverka Han framhöll att genom skattskyldiges medverkan många gånger det mest ändamålsenliga den var få tillgång till informationen i sådana större ADB-anläggningar sättet att inte år åtkomliga för bevissäkring i form eftersökning och beslag. som av kunde enligt honom inte heller uteslutas att med stöd av Det man

gällande regler i vissa fall kan tillgripa säkringsåtgärden försegling.

172 Tullverkets køntrollverlcsamhet

7.4 ADB-revision i

praktiken sett utifrån

skattemyndigheternas perspektiv

7.4. 1 Innebörd

ADB-revision innebär kontroll ett företags ADB-baserade ekonomiav system. Kontrollen indelas i två olika faser, systemgranskning och datorstödd granskning. Systemgranskning innebär kartläggning ekonornisystemet, i första en av hand den ADB-baserade delen kan också innefatta manuella delar. men Huvudsyftet med granskningen är att undersöka vilken information som finns i systemet, hur kommer åt den samt bedöma dess tillñrlitligman het. Datorstödd granskning innebär att företagets ADB-register bearbetas för kontroll ett visst granskningsområde. Huvudsyftet är av att undersöka en viss del av informationen och att sammanställa resultatet i ett överskådligt sätt. Skattemyndighetema ADB-revisionen normalt inslag vid ser som ett revision hos större företag med komplexa ekonomisystem. ADBrevisionen gör kontrollen effektivare tillförlitligheten i genom att företagets ekonomisystemet bättre kan bedömas och inriktningen kan

styras mot områden som uppfyller kriterierna väsentlighet och risk. Med ADB-revision får Skattemyndigheten direkt och fullständig en

tillgång till alla registrerade uppgifter, kontroll

samt en egen av att uppgifterna tas fram och sammanställs på ett ñr myndigheten riktigt sätt. Med ADB-revision kan dessutom den totala revisionstiden reduceras.

7.4.2 Arbetsmetoder

Den information skattemyndighetema behöver från företags som ett olika ADB-register kan normalt inhämtas på något följande av sätt:

Företagets personal gör själva alla bearbetningar efter ADBrevisorns begäran om vissa uppgifter. ADB-revisom gör bearbetningama företagets dator. ADB-revisom tar kopior ADB-register och arbetar av myndighetens datorer.

3 Uppgifterna i detta avsnitt är hämtade ur riksskatteverkcts handledning i skatterevision, 1992.

Tullverkets kontrollverlcsamhet

arbetssättet är enligt Skattemyndigheten att föredra med Det sistnämnda hänsyn till såväl maskin- behärskas av revisorn. att som programvara stör inte heller revisorn företagets databehand- Vid det arbetssättet egen ling. datorer kan det innebära att bearbetningar kan Används företagets ledig maskinkapacitet finns. I annat fall störs den normala göras först när ADB-produktionen hos företaget. Ett sådant arbetssätt kan också, beroende på vilka uppgifter begärs, medföra att program måste tas som personal eller utomstående konsulter. Behärskar inte fram av företagets revisorn företagets eller datorer tar det tid för honom att programvara sätta sig in i arbetsmomenten. Görs bearbetningama företagets personal går myndigheten till viss av miste kontroll över resultatet bearbetningama innehåller del om att av korrekta uppgifter.

7.4.3 Systemgranskning

fas skall bl.a ekonomisystemet kartläggas. När det gäller Under denna större företag är det inte möjligt att inom rimlig tid göra en systerngranskning samtliga ADB-system. Revisorn måste få en överblick av över helheten för att sedan välja ut ett eller flera system för en mera kartläggning. Det urvalet principerna för väsentlighet noggrann styrs av

beloppsmässigt och risk sannolikheten för fel samt av revisionens

inriktning. Detta innebär kartläggning redovisningssystemet, försystemen en av och hur dessa samverkar systemsamband. Underlaget för kartläggningen är i första hand företagets systemdokumentation som kan bestå av en redovisningshandbok eller dokumentation samt samtal med annan ansvariga på företaget. Kartläggningen omfattar dels den bokföringsinriktade dokumentationen, den ADB-tekniska beskrivningen. Med kartläggningen som grund dels blir det möjligt att göra värdering av ekonornisystemet. en

7.4.4 S.k. BASkömingar

Syftet med s.k. BASkömingama är att överblick över den stora ge mängden information och få information granskningsresuratt om var in. Vilka BASkömingar kan genomföras är beroende serna bör sättas som tillförlitligheten hos materialet och vilka uppgifter som finns i av systemet och är bevarade på ADB-medium. som

174 Tullverkets kantrollverlcranzhet SOU 1992:

Exempel på BASkömingar är stratifieringar. Stratifiering innebär

gruppering av data inom olika intervall efter ett bestämt kriterium, t.ex. kontonummer, kostnadsställe, period, leverantörer, kunder Stratifiosv. ering kan bl.a. användas för att göra kund- och leverantörssammanställ-

ningar. Andra exempel på sådana kömingar är olika slag urval, av sekvensanalyser och tidsanalyser.

7.4.5 Datorstödd granskning

Den datorstödda granskningens syfte är dels att ta fram uppgifter om felbrister som bör utredas närmare vid manuell kontroll, dels en kontrollera omfattningen vissa felbrister kommit fram under av som revisionen och slutligen att ta fram listor, sammanställningar för m.m. att underlätta övriga revisorers kontroll av respektive granskningsområde.

E

En grundñrutsåttning för en sådan granskning år att eftersökta uppgifter finns på ADB-medium. Detta är inte alltid fallet eftersom bokföz ringslagen inte ställer krav på arkivering i sådan form. Vad är som möjligt att göra i en enskild revision kan inte avgöras förrän vet man vilka uppgifter som finns bevarade på ADB-media. Som exempel på kontroller som kan göras för att information varuinköp om m.m. om dessa finns på ett stort antal konton kan nämnas listning efter leverantör, beloppsmässig storlek på fakturor eller leverantörer, antal fakturor per leverantör och snittfakturering per leverantör.

7.5 Redovisningsystem

Redovisning är ett begrepp ofta används som som en gemensam beteckning för bokföring samt övrig sammanställning uppgifter inom av . ett företag. Redovisning år därmed ett omfattande begrepp än i mer bokföring och knyter också till ADB-baserade redovisningssystem. an Tillsammans bildar försystem, redovisningssystem och eftersystem företagets ekonomisystem. Schematiskt kan systemet beskrivas med hjälp

av följande figur.

Tullverkets kontrollverksamhet 175

__v___Efters stem

timmen

fakturering verif ikat

grundbok

A-T

Externa huvudbok och lager n interna rapporter _._. årsboks lut löner

Externa och interna rapporter

Externa och interna intressenter

Syftet med redovisning är att tillgodose både interna och externa kontrollbehov. Redovisningsarbetet består i grunden av informations- och registrering uppgifter, bearbetning av dessa och slutligen rapporav Uppläggningen företags redovisningssystem bestäms i första tering. av ett hand de ekonomiska rapporter vill ha ut av detta. Rapporterna av man antyddes tillgodose såväl externa intressenters skall som inledningsvis information företagets interna behov bl.a. beslutsunderbehov av som av verksamheten. Det viktigaste informationsbehovet lag för styrning av naturligen de ekonomiska konsekvenserna företagets verksamavser av redovisningssystem utgör balans- och resultaträkning de het. Oavsett grundläggande redovisningsrapportema. Redovisningen uppdelas vanligen i extern redovisning afñrsiedovisredovisning kostnadsredovisning eller driftsredovisning. ning och intern

176 Tullverkets kontroll verksamhet SOU 1992:

Den externa redovisningen att visa det totala resultatet för företaget avser och dess förmögenhetsställning i resultaträkning respektive balansräkning. De krav som ställs på den externa redovisningen i första hand anges av reglerna i bokföringslagen och därtill anslutande bestämmelser om bokföring samt skattelagstiftningen, avsnitt 6. Den interna redovisse ningen används för företagsledningens planering och kontroll verkav samheten. Hur den redovisningen utfonnas styrs i huvudsak sådana av faktorer som företagets storlek, bransch och ledningssått med beaktande av aktiebolagslagens regler ledningens för den interna om ansvar kontrollen. Sambanden mellan den externa och den interna redovisningen kan emellertid ibland så nära, att det inte är möjligt dra någon skarp vara att gräns. Så är fallet när företag har interna datorsystem för styrning av produktions- ocheller materialflöde. Volvos system Just in time kan nämnas som ett exempel. Från sådana system lämnas även underlag till bokslutet för t.ex. värdering lager, förråd eller produkter i arbete. av

Försystem eller sidosystem

Av vår redovisning om bokföringslagens bestämmelser vi har lämnat som i avsnitt 6 framgår att ett centralt begrepp i anslutning till lagen är verifreringskedjan. Med veriñeringskedja de handlingar, hänvisavses ningar och identifieringstecken gör det möjligt att följa affärssom en transaktion från verifikation via grundbokföring till huvudbok och årsbokslut eller omvänt. Den löpande redovisningen är emellertid inte begränsad till registreringar i grundbok eller huvudbok. En affárshändelse registreras ofta först i s.k. försystem eller sidosystem, lönesystem, ordersom t.ex. och faktureringssystem, lagersystem samt leverantörs- och kundreskontra

m.m.

BAS-kontoplanen

Enligt 7 § bokföringslagen skall, det behövs för överblick om att ge en över tillämpat bokföringssystem, upprättas beskrivning över boken föringens organisation och uppbyggnad. I manuella redovisningssystem kallas översikten samlingsplan. Systematiseringen affárshändelsema av sker med hjälp av en sådan plan, dvs. systematisk uppställning över en de konton ett företag använder i sin bokföring.

Tullverkets kontrollverksanrhet

BAS-kontoplanen kan betecknas generell, systematisk katalog som en med ett stort antal konton från vilken varje företag kan välja ut de konton

det behöver år just sin redovisning se avsnitt 4.8.2.

som I 2 kap. 19 § lagen självdeklaration och kontrolluppgifter har om företagens uppgiftsskyldighet för taxering anpassats till det redovisningssystemet. Uppgiftslämnandet i praktiken numera utdrag ur avser företagens räkenskaper, se prop. 199091:5 s. 83.

7.6 räkenskaper, anteckningar och Begreppen

andra handlingar

I tullagen

Föreskrifterna i 75 § TL under vissa förutsättningar ger tullsom myndigheten rätt att granska räkenskaper, anteckningar och andra handlingar fick sin nuvarande avfattning i samband med 1988 års reform

tullagen. Paragrafen är av de paragrafer i tullagen 75-79 §§ som av en behandlar den s.k. efterkontrollen. Av förarbetena framgår att bestämmelserna efterkontroll motsvarar förutvarande 35 § tullagen, men att om

de har gjorts något utförligare se Ds UD 1985:4, del 154 och

s. 198687: 166 101. Ledning har därvid hämtats från motsvarande prop. s. bestämmelser skatterevision i lagen punktskatter och prisreglerom om ingsavgifter 3 kap. 7-15 §§. Någon ändring i sak i förhållande till då

gällande lag och praxis avsågs inte. Iulltaxeringsförordningen 1960:391 gällde intill 1973 års utgång. Till kontroll de uppgifter lämnades för tulltaxeringen var enligt 2 § av som uppgiftslämnaren skyldig att på anfordran för granskning tillhandahålla tullen handelsböcker, affärskorrespondens och övriga för nämnda ändamål erforderliga handlingar, härunder inbegripna handlingar rörande försäljningen den införda En motsvarande skyldighet ålåg också av varan. bedrev verksamhet sådan beskaffenhet att uppgifter för annan, som av kontrollen kunde hämtas anteckningar eller andra handlingar, som ur fördes vid verksamhetens bedrivande. Granskningsbefogenheten enligt tulltaxeringsförordningen begränvar sad till kontroll uppgifter lämnades för tulltaxeringen och inte för av som kontroll uppgifter lämnades vid andra tullklareringsforrner vid av som import eller vid export. Först i samband med 1988 års reform av tullagen

178 Tullverkets kontrollverlcsamhet SOU 1992:

kom befogenheten att omfatta kontroll av att anmälnings- och uppgiftsskyldigheten överhuvud taget hade uppfyllts.

Lagen om punktskatter och prisregleringsavgifter

Av förarbetena till lagen om punktskatter och prisregleringsavgifter prop. 198384271 s. 107 framgår att skattekontrollen enligt lagen har byggts upp efter de principer som gällde enligt taxeringslagen och mervärdeskattelagen. Det innebar bl.a. att kontrollen delades i del upp en som avsåg deklarationsgranskning och en del som avsåg skatterevision. För skatterevisionen innebar det att taxeringslagens regler i huvudsak följdes. I 3 kap. 11 § första meningen föreskrevs därefter att, vid skatterevision får granskning ske räkenskaper, anteckningar och andra av handlingar som rör verksamheten. Någon nämnare redogörelse för vad som avsågs med nämnda uttryck än en hänvisning till motsvarande regel i taxeringslagen lämnades inte.

Taxeringslagen I taxeringsförordningen 1928: 379 saknades bestämmelser skyldighet om för den som var skattskyldig att föra räkenskaper eller anteckningar om inkomster och utgifter. Det förutsattes emellertid att skattskyldiga, vilka 1929 års bokföringslag eller förordningen skyldighet för vissa om jordbrukare att föra räkenskaper var tillämpliga, hade sina räkenskaper ordnade i överensstämmelse med vad som föreskrevs i nämnda författningar. Däremot fanns bestämmelser revision. För sådana granskom ningsåtgärder användes uttrycket bokföringsgranskning. Möjligheten att använda denna form av kontroll var emellertid enligt reglerna i den dåvarande förordningen tämligen snävt begränsade. Granskningen fick endast avse själva bokföringen eller därmed jämförliga anteckningar. 1950 års skattelagssakkunniga föreslog betänkandet SOU 1954:24 s. 93 och 134 Effektivare taxering att uttrycket taxeringsrevision skulle införas för att bättre arten ifrågavarande kontrollåtgärder. ange av Bakgrunden härtill var att de sakkunniga kunde konstatera att granskningsâtgärdema ofta måste förbindas med ingående och omfattande mera undersökningar än som täcktes av uttrycket bokföringsgranskning. Förslaget innebar att gianskningsmannen skulle få ta del inte bara av A bokföringen med därtill hörande verifikationer utan även korrespondens, å protokoll och andra handlingar rörande verksamheten. i

Tullverkets kontrollverksamhet

Departementschefen ansåg att utvidgning granskningsbefogenen av heten till korrespondens väl grundad. Han anförde följande: m.m. var allmän iakttagelse från kontrollarbetet är att själva bokfö- En alltmer ringen ofta inte underlag för ingripanden, medan andra affärsnog ger handlingar anledning till undersökning huruvida affärstransaktiokan ge

bokföringen har ifrågakommit. Det är i själva verket i

ner vid sidan av sistnämnda hänseende, kontroll är särskilt angelägen. För att nå som resultat vid granskningen räcker det således inte att gå igenom själva råkenskapema och därtill hörande handlingar. Bestämmelsen togs in i

57 § taxeringsförordningen. c De sakkunniga föreslog samtidigt efter förebild av den dåvarande bokföringslagen anteckningsskyldighet omfattande dagliga anteckatt en inkomster och utgifter skulle åläggas de skattskyldiga prop. ningar om s. 35. Departementschefen ansåg förslaget i denna del alltför omfattande. som i stället borde knyta till den skyldighet att hålla Han ansåg att man an reda på inkomster och avdragsgilla utgifter i realiteten redan förelåg, som uttryckliga bestämmelser inskärpa och något vidga densamoch genom Sålunda borde fastslås, de skattskyldiga skall i skälig omfattning ma. att räkenskaper, anteckningar eller på annat lämpligt sätt sörja för att genom underlag finns. Det innebar bl.a. att skattskyldig genom förvaring av en verifikationer och därmed jämförliga handlingar eller på annat lämpligt sätt skall sörja för ett tillfredsställande underlag för deklarationen prop.

s. 100-101. Bestämmelsen in i 57 § taxeringsförordningen. Bestämmelsen togs a anteckningsskyldighet i 57 § har inte ändrats. Bestämmelsen om om a taxeringsrevision i 57 § har däremot ändrats efter prop. 1972:145. c Rekvisitet i den omfattning, finnes erforderlig togs då bort. I som övrigt är bestämmelsens avfattning än i dag oförändrad. Taxeringskontrollutredningens betänkande SOU 1960:36 med förslag till bättre taxeringkontroll innebar inte att den redovisade bestämovan melsen taxeringsrevision ändrades. Med anledning av vårt intresse om för begreppsbestärrmingen kan de uttalanden som lämnades i prop. 1961:100 276-295 under rubriken Taxeringsrevision ge vägledning. I s.

propositionen talas ömsom om räkenskaper och räkenskapsmaterial. Som

exempel sådana uttalanden kan nämnas den räkenskaper skall vars granskas och en fullständig genomgång hela räkenskapsmaterialet. av Även uttrycket bokföringsmaterial används för att beskriva granskningsobjektet. Departementschefen brukar uttrycken böcker och andra

handlingar och räkenskaper och andra handlingar.

180 Tullverkets korztrollver-Åzsarrzhet SOU 1992

Bokföringslagen I bokföringslagen används inte begreppet räkenskaper. Enligt lagen är en näringsidkare inte skyldig att föra räkenskaper. Enligt lagens terminologi är han skyldig att bokföra. Det material han år skyldig att arkivera kallas dock inte för bokföringsmaterial. Det benämns i stället ñr råkenskapsmaterial. Som jämförelse kan nämnas att i jordbruksbokföringslagen som har bokföringslagen förebild talas inte - som - om en skyldighet att bokföra utan skyldighet att föra räkenskaper. Enligt om en jordbruksbokföringslagen är enskild jordbrukare inte tokñringsskylen dig utan redovisningsskyldig. I begreppet räkenskapsmaterial enligt bokföringslagen imefattas liksom i jordbruksbokföringslagen verifikationer, bokföringsböcker och annat räkenskapsmaterial. Veriñkationer är handlingar beskriver och som bekräftar affárshändelser, t.ex. fakturor, kvitton Bokföringsböcker m.m. är alla i ett bokföringssystem ingående kort, lösblad, böcker, datamedia eller andra hjälpmedel för grundbokföring och huvudbokföring inklusive hjälpbokföring sidoordnad samt för årsboken. I vissa fall kan även föl jesedlar o.dyl. samt tidsbställningslistor utgöra räkenskapsmaterial. Ur arkiveringssynpunkt skall avtal, ansvarförbindelser, förettganteckningar samt andra handlingar av särskild betydelse för att belysa rörelsens ekonomiska förhållanden behandlas räkenskapsmateral. som

7.7 Våra

överväganden

En befogenhet för tullen att granska ADB-upptagningtr

De granskningsbefogenheter som tillkommer tullen med städ 75 § TL av avser enligt förarbetena inte någon ändring tidigare rittsläge prop. av 198687: 166 s. 101. Med räkenskaper, anteckningar och andra handlingar således inget annat än vad föreskrev; i förutvaranavses som de 35 § tullagen. Det var handelsböcker, affarskorrespondcns och Övriga för kontrolländamålet nödvändiga handlingar samt antezkningar eller andra handlingar som rörde verksamheten. Av den redovisning som lämnats i avsnittet tullens kontrollverkom samhet framgår att de kontrollbefogenheter tullmyndigheten tillagts är omfattande i fråga om kontrollobjekt och ingripande för dei enskilde. De tvångsmedel som tullmyndigheten förfogar över motsvarar de medel som står skattemyndigheterna till buds men även sådana medel kommer som

Tullverkets kontrollverksamhet

till användning vid samhällets brottsbekämpning. Befogenhetema kan för det fall den enskilde motsätter sig kontroll i vissa fall genomdrivas med tvång. Tullen behöver emellertid inte alltid göra fullständig utredning. en På motsvarande sätt för skatteområdet i övrigt finns en möjlighet till som skönsmässig bedömning när den för in eller ut en vara inte meden som verkar till den utredning behövs. Tvångsmedel behöver som regel som endast i undantagsfall användas. De gällande bestämmelserna tullkontroll tar sikte räkenskaper, om anteckningar och andra handlingar och det är oklart om ADB-lagrat material omfattas tullagens handlingsbegrepp. Frågan har inte av behandlats i lagmotiven. Utvecklingen har nu gått så långt att i stort sett alla driver näringsverksamhet använder sig av ADB. För att som tullmyndighetema skall kunna fullgöra sina uppgifter när det gäller kontroll föreskriven anmålnings- och uppgiftsskyldighet har av att fullgjorts kan enligt vår mening inte myndigheternas rätt till granskning uppgifter i räkenskaper och andra handlingar vara beroende av på av vilket sätt dessa lagrats. När motsvarande frågor aktualiserades beträffande lagen om punktskatoch prisregleringsavgifter LPP, tidigare fungerat som förebild ter som för den s.k. räkenskapskontrollen i 75 79 §§ TL, infördes samma reglering för taxeringsrevision enligt taxeringslagen. Taxeringssom lagens regler innebär att myndigheten, oberoende av hur uppgifterna lagrats, skall kunna få tillgång till de handlingar som rör verksamheten. Lagtekniskt löstes detta att tryckfrihetsförordningens definition av genom begreppet handling fördes in i LPP. Samtidigt den som verkställer gavs revisionen rätt att själv använda den granskades terminal eller annat tekniskt hjälpmedel medan det, till skydd för den granskade, infördes en bestämmelse att vissa handlingar får undantas från granskningen. om För tillfredsställande kontroll skall kunna utövas med stöd av att en 75 § TL är det givetvis nödvändigt att allt det material som den uppgiftseller anmälningsskyldige har rörande import- eller exportverksamheten får granskas. Såsom bestämmelsen är utformad omfattar granskningsnu rätten alla berörda handlingar, dvs. inte bara räkenskaper utan även anteckningar och andra handlingar som rör verksamheten. Tullens kontroll berör regel endast mindre del av den näringssom en verksamhet den granskade bedriver, i vart fall vid en jämförelse som med skattemyndighetemas taxeringskontroll. Det är endast förhållanden med anknytning till det gränsöverskridande varuflödet som berörs. I första hand är det därvid räkenskaper behöver granskas. Även andra som

182 Tullverkets kontroll verksamhet SOU 1992:2

handlingar, som inte utgör räkenskaper, kan dock innehålla uppgifter av betydelse för tullverkets kontroll. Fråga är då om den som skall granskas skall skyldig att tillhandavara hålla på ADB-medium tullen samtliga handlingar rör verksamheten som och som är upptagna på sådant medium, dvs. inte bara räkenskaper utan även andra handlingar. En särbehandling av anteckningar och andra handlingar kan framstå som befogad. Dels kan här finnas uppgifter om afñrsförhållanden och annan för företaget och dess anställda känslig information utan att uppgifterna för den skull är betydelsefulla eller omedelbart intresse av för tullmyndighetemas granskningsverksamhet. Dels, och kanske framför allt, torde dessa handlingar vara av sådant slag att tullmyndighetema inte har någon direkt fördel att de tillhandahålls på ADB-medium jämfört av med om de tillhandahålls i form utskrift. Det är främst i fråga av om räkenskaper som tullen har behov att de tillhandahålls på ADBav medium, eftersom detta möjliggör en effektiv granskning av handlingarna med tullens egna tekniska hjälpmedel. När det gäller anteckningar och andra handlingar måste ändå en manuell granskning dokumenten ske. av Det kan t.ex. gälla sådana handlingar produktblad visar som som en varas sammansättning, vilket är betydelse för att bestämma rätt tullsats av för varan och för kontroll efterlevnaden import- och exportrestrikav av tioner. För den händelse andra handlingar som rör verksamheten än räkenskaper bevaras på ADB-medium hos företaget föreligger givetvis skyldighet för den granskade att ändå tillhandahålla dem på begäran tullmynav digheten. Men det är då, till följd vårt förslag, den granskade av som väljer på vilket medium handlingarna skall överlämnas till tullens som granskare. Vi har inte föreslagit något nytt stadgande i anslutning härtill eftersom detta får anses följa redan av nuvarande regler i 75 § TL jfr för övrigt bestämmelsen i 79 § TL ålägger den granskade som att medverka så att kontrollen kan genomföras. En särbehandling av anteckningar och andra handlingar i förhållande till räkenskaper får emellertid inte leda till att effektiviteten i kontrollen sätts ned. Som vi tidigare sagt är det viktigt att tullmyndigheten får möjlighet att bedöma tillförlitligheten tillhandahållet material. En av begränsning till begreppet räkenskaper får därför inte innebära att systemdokumentation, behandlingshistorik för datorbaserad m.m. redovisning, som enligt 7 § bokföringslagen innefattas i begreppet räkenskapsmaterial, faller utanför begreppet räkenskaper i tullagen.

Tullverkets kontrollverksamhet

Vidare får särbehandling inte heller leda till att olika försystem, s.k. en sidoordnad bokföring ofta förs med hjälp av ADB och som bl.a som omfattar order, leverantörsreskontra m.m. faller utanför begreppet. utfommingen den gällande betämmelsen i 75 § TL har led- Vid av nu ning hämtats från motsvarande bestämmelser skatterevision i lagen om punktskatter och prisregleringsavgifter. Den lagens bestämom senare har i sin taxeringslagens och mervärdeskattelagens principer melser tur som förebild. Begreppen räkenskaper och anteckningar i taxeringslagen har samma innebörd. Begreppet anteckningar infördes i samband med lagstiftning år 1955, då skattskyldiga, inte skyldiga att föra räkenskaper enligt som var 1929 års bokföringslag eller förordningen om skyldighet för vissa jordbrukare föra räkenskaper, ålades anteckningsskyldighet. Vad att en skulle antecknas inkomster och utgifter. Författningsmässigt som var löstes det den skattskyldig skulle i skälig omfattning så, att som var räkenskaper eller anteckningar sörja för att underlag fanns för genom kontroll. Som alternativ även att skyldigheten kunde fullgöras på angavs annat lämpligt sätt. Begreppet andra handlingar i taxeringslagens bestämmelser om taxeringsrevision har exemplifierats i författningstexten. Begreppet innefattar korrespondens och protokoll o.dyl. rörande verksamheten. l 1955:160 kallade departementschefen sådana handlingar för prop. afñrshandlingar. Genom exemplifieringen framgår också indirekt att räkenskaper utgörs bokföringen med därtill hörande verifikationer. av Begreppet andra handlingar i det här sammanhanget inte ha synes betydelse det nämnda uttrycket på annat lämpligt sätt. samma som ovan Det tar sikte endast på inkomster och utgifter. senare Hur förhåller sig då begreppen räkenskaper och räkenskapsmaterial till varandra I skattelagstiftningen talas räkenskaper och i bokföringsom räkenskapsmaterial. I bokföringslagen används inte begreppet lagen om räkenskaper. I jordbruksbokföringslagen däremot, enbart syftar till som tillgodose ett bra underlag för beskattningen, används begreppet att räkenskaper. Någon skillnad ändå inte föreligga mellan boksynes föringslagens uttryck bokföringsskyldig och jordbruksbokföringslagens uttryck skyldig föra räkenskaper. l samband med att taxeringslagens revisionsbestämmelser sågs över år 1961 användes nu nämnda begrepp närmare definieras i 1961:100. I propositionen talas utan att prop. ömsom räkenskaper och räkenskapsmaterial som om begreppen vore om Även begreppet boktöringsmaterial användes i sammanhanget synonyma.

184 Tullverkets kontrollverksamhet SOU 1992:21

och likaså uttryck som böcker och andra handlingar och räkenskaper och andra handlingar. Det kan här nämnas att 1950 års skattelagssakkunniga hade föreslagit att vid en taxeringsrevision skulle granskning ske av bokföring, räkenskaper etc. Begreppet bokföring togs emellertid bort i propositionen. Begreppen bokföring och räkenskaper synes här ha samma innebörd. Den nuvarande bokföringslagen har tillkommit efter berörda nu bestämmelser i taxeringslagen. l bokföringslagen görs skillnad mellan sådant räkenskapsmaterial verifikationer, bokföringsböcker och som annat räkenskapsmaterial i 2 och 7 §§ och sådant material som anges som ur arkiveringssynpunkt skall behandlas som räkenskapsmaterial som anges i 22 Verifikationer, bokföringsmedia och annat bokföringsmaterial är sådana handlingar närmast motsvarar skattelagstiftningens begrepp som räkenskaper, medan sådant material arkiveringssynpunkt skall som ur behandlas som räkenskapsmaterial motsvarar skattelagstiftningens uttryck korrespondens, protokoll och andra handlingar. Den tolkningen har stöd i förarbetena till taxeringslagen. En begränsning tullens befogenav het till räkenskaper på ADB-medium innebär alltså att sådant för ADBkontrollen viktigt material på ADB-medium t.ex. systemdokumentasom tion och behandlingshistorik ändå omfattas av befogenheten. När det sedan gäller tillgången till den sidoordnade bokföringen eller försystemen, t.ex. leverantörsreskontran, kan konstateras någon att skyldighet att föra sådan inte föreligger enligt bokföringslagen, i fall vart inte sedan grundbokföring skett. Oavsett den förs med hjälp ADB om av eller inte uppkommer frågan om den är del företagets räkenskaper en av eller hör till anteckningar och andra handlingar. Som vi tidigare sagt utgör affärskorrespondens och protokoll exempel på vad med som avses andra handlingar. Leverantörsreskontran har inte nämnts bland exemplen och av förarbetena till taxeringslagen framgår inte heller något ställe att så skulle vara fallet. Med anteckningar anteckningar avses om inkomster och utgifter. Inte heller under det begreppet reskontran synes kunna falla. Den skall således innefattas i begreppet räkenskaper. Oavsett om skyldighet föreligger eller inte enligt bokföringslagen att föra reskontra hör den till räkenskaper och skall, om den förs på medium för ADB, utlämnas på sådant medium för granskning även med de begränsade befogenheter vi har övervägt. Bokföringslagens bestämmelser som om bokföringsskyldighetens omfattning kan alltså inte begränsa vad får som granskas vid en revision. En kommitté har nyligen tillkallats för att se över redovisningslagstiftningen, dir. 1991:71. se

Tullverkets kontroll verksamhet

Uppgifter finns i redovisningssystemets s.k. försystem ligger i som vissa fall till grund för såväl den den interna redovisningen. externa som de fallen är sambandet mellan den externa och den interna redovis- I ningen så nära, att det inte går att dra någon klar gräns. Som exempel på sådana försystem kan nämnas system för värdering lager, förråd och av pågående arbeten lämnar underlag inte bara till framtagning av som för företagets styrning produktion och materialflöden interna rapporter av också till externa rapporter bokslut vid värdering av lager m.m. utan som I sådant fall bör också tullmyndigheten kunna få del av de ADBett baserade försystemen trots att här är fråga uppgiftssammanställningar om används ñr internt bruk. I de fall det är fråga om uppgiftssammansom ställningar för enbart internt bruk bör dock någon befogenhet inte föreligga för tullmyndigheten att få ut sådana uppgifter på ADB-medium företaget. En sak är att dessa uppgifter och sammanställningar av annan uppgifter mycket väl kan omfattas den granskningsrätt i övrigt av av som följer av 75 § TL. Sammanfattningsvis innebär vårt förslag att tullmyndigheten ges befogenhet få på ADB-medium försystemen till bokföringen, att ut inklusive order, leverantörsförteckningar samt kundförhållanden i övrigt i den mån uppgifterna kan hänföras till räkenskaper och tillgodoser informations- och kontrollbehov. Det innebär vidare att tullmynexterna digheten givetvis får rätt att få ut den egentliga bokföringen med verifikationer på ADB-medium i den mån företaget för dessa uppgifter med hjälp

av ADB. Företagets personaladrrxinistrativa verksamhet avser också vissa betecknas räkenskaper. Den verksamheten uppgifter som måste som består bl.a. försystem till löner och andra förmåner samt av löneav systemet. Systemen ligger till grund för såväl intern som extern redovisning och skulle mot bakgrund vad vi tidigare sagt i princip omfattas av tullmyndighetens ADB-befogenhet. Tillämpningsområdet i sak för av 75 § TL är emellertid begränsad till kontroll den anmälnings- och av uppgiftsskyldighet följer tullagen och dess följdförfattningar. som av Ifrågavarande uppgifter är inte ägnade att styrka att nämnda skyldigheter och fullständigt. Även delar den personalfullgjorts riktigt om av administrativa verksamheten omfattas begreppet räkenskaper och av tjänar underlag för företagets externa redovisning omfattas dess som system inte tullmyndighetens granskningsrätt. av Vad slutligen gäller avtal, kontrakt, licenser och motsvarande handlingomfattas de inte begreppet räkenskaper. Det innebär således att den ar av

186 Tullverkets kontroll verksamhet SOU 1992:2

befogenhet vi nu föreslår för tullmyndigheten inte omfattar sådana uppgifter även om företaget registrerar dem ADB-medium. Med en sådan justering av 75 § TL som vi föreslår kommer bevissâkringslagens definition av bevismedel att omfatta även räkenskaper som är ADB-baserade. Formellt sett öppnas därmed en möjlighet för tullmyndigheten i de fall den granskade vägrar medverka vid granskningen att tillgripa bevissäkringslagens tvångsmedel eftersökning och beslag när det gäller ADB-lagrat material. I praktiken innebär det dock inte någon större förändring mot vad som nu gäller. Enligt prop. 198788:65 s. 60 torde med eftersökning bara kunna förstås själva uppletandet av vissa bevismedel, däremot inte någon mera ingående analys av deras innehåll. Det skulle alltså innebära, för det fall datorn inte kan jämställas med ett förvar ett rum o.dyl., att någon närmare undersökning av vilka uppgifter som förvaras i datorn inte blir möjlig att genomföra. Frågan är ñr närvarande under behandling i datastraffrättsutredningen Ju 1989:54. Med beaktande av den jämförelsevis begränsade inriktningen vid tullkontroll till förhållanden som rör in- och utförsel av varor och av möjligheterna att begränsa en enskilds tillstånd att använda sig av förenklade förfaranden föreslår vi således att tullens befogenheter såvitt avser ADB-baserade räkenskaper begränsas till en rätt att få ut sådana räkenskaper i form av en utskrift eller ADB-medium i maskinläsbar form. Tullen bör få välja i vilken form materialet därvid skall lämnas ut. Vid övervägande av frågan om tullens granskare bör få rätt att själv använda den granskades tekniska utrustning bör följande beaktas. För det första de restriktioner som en sådan arbetsmetod när det gäller taxeringsrevision kringgärdats av genom riksskatteverkets och datainspektionens föreskrifter. För det andra den försiktighet med vilken metoden i praktiken synes användas av skattemyndighetema. När vi nu föreslår att tullens befogenheter till ADB-revision skall

lagregleras, föreslår vidärför att befogenhetema begränsas till vad som

i praktiken är det vanliga förfarandet vid taxeringsrevision. Den metod som skattemyndighetema vanligen brukar är inte att myndighetens ADBrevisor använder sig den granskades tekniska utrustning för att ta fram av materialet, utan att den granskade efter ADB-revisoms begäran tar kopior av ADB-register. Vi föreslår därför att tullen inte befogenhet att själv ges ta fram ADB-lagrat material genom att använda den granskades eller egna tekniska hjälpmedel. Så bör endast ske den granskade medger om det. En sådan begränsning av befogenheten innebär således att det är den

granskade som på tullens begäran skall ta fram uppgifterna ADB-

ur registret.

Tullverkets kontroll verksamhet 187

skall kunna läsa tillhandahållna kopior av För att tullmyndigheten givetvis informationen från teknisk synpunkt format, ADB-register måste ordnad och kunna överlämnas i en läsbar numeriska fält m.m. vara ligga i sakens natur att den granskade inte bara är form. Det får anses skyldig efterkomma beställning av de ADB-register som avses utan att en ställda skäliga krav på hur data skall vara beskaffad också efterkomma

teknisk synpunkt. ur krav är nödvändigt för att tullmyndigheten skall ges en Ett sådant sig den erhållna informationen. Som exempel möjlighet att tillgodogöra informationen packas i s.k. säkerhetskopia kan kan nämnas, om en inte sedan packas upp så att den går att läsa. som regel informationen därför myndigheten ha rått att få Ur teknisk synpunkt måste anses s.k. arbetskopia befriad från eventuella i informationen Överförd på en inlagda styrkoder omöjliggör läsning. Av en programmet m.m. som inte myndigheten äger föreskriva vilken sådan rätt följer emellertid att det granskade företaget skall ha för att maskin- ocheller programvara kontrollarbete. Ställda tekniska krav m.m. får underlätta myndighetens granskade företaget åsamkas annat än obetydalltså inte innebära att det

liga kostnader för att tillgodose kontrollbehovet. m.m. gäller taxeringslagens tillämpningsområde kan Följande exempel som

lämnas illustration till det nu sagda. som byter ADB-anläggning, såväl maskin- som program- Om ett företag till följd tidigare års räkenskaper m.m. lagrade vara, kan det få att grund avsaknaden konverteringsutrustning inte ADB-medium på av av fram företaget i läsbart skick. Enligt bokföringslagen längre kan tas av skyldigt att under föreskriven arkiveringstid kunna är emellertid företaget räkenskapsrnaterialet för extern kontroll. Har företaget tillhandahålla räkenskapema på får dock skyldigheten överfört de ADB-lagrade papper fullgjord. Vid eventuell revision för enligt bokföringslagen anses en underlättas självklart kontrollarbetet kontrollen kan ske berörda år om ADB-lagrade räkenskapsmaterialet. l ett sådant med utgångspunkt i det myndigheten, den saknar nödvändig utrustning för fall kan ändå inte om ADB-lagrade materialet, fordra att det granskade att kunna bearbeta det kostnaderna är obetydliga, tillhandahåller sådan företaget, om inte

utrustning. . den i 79 § I det här sammanhanget förtjänar för övrigt att nämnas 5 intagna bestämmelsen, vilken föreskriver att den vars första stycket TL föremål för granskning skall lämna upplysningar och på handlingar är biträde krävs för att granskningen skall kunna i annat sätt lämna det som

188 Tullverkets kontrollverkramher SOU 1992:2

verkställas. Förebild för bestämmelsen är en motsvarande bestämmelse om skatterevision i lagen om punktskatter och prisregleringsavgifter, vilken i sin tur har som förebild taxeringslagens bestämmelser om taxeringsrevision. Enligt 3 kap. 12 § taxeringslagen är den som revideras bl.a. skyldig att ge revisorn den hjälp som behövs för granskningen av handlingar m.m. Med hjälp som behövs för granskningen avses sådan hjälp som behövs för att revisionen skall kunna genomföras. Däremot torde med uttrycket inte kunna förstås ett aktivt deltagande i gransknings-

arbetet, t.ex. i form av motläsning av siffror och kontrollsummeringañ.

Tullens befogenhet enligt vårt förslag innebär alltså att tullens granskning kan genomföras på i huvudsak samma sätt som vid Skattemyndighetemas ADB-revisioner. Som en yttersta kontroll av att det material som tillhandahålls på detta sätt är riktigt och fullständigt har skattemyndighetema tillagts en befogenhet att själva använda terminal eller annat tekniskt hjälpmedel för att ta del av den granskades ADB-upptagningar. Det finns emellertid andra medel för skattemyndighetema att kontrollera tillförlitligheten i det tillhandhållna materialet. Enligt bokföringslagen skall för varje räkenskapsår den löpande bokföringen avslutas med ett årsbokslut som består resultaträkning och balansräkning. Årsboksluten är officiella. Genom av att begära en utskrift av den granskades ekonomisystem kan revisorn själv upprätta ett årsbokslut som han sedan kan jämföra med företagets officiella årsbokslutet. Föreligger ingen skillnad mellan årsboksluten bör han också kunna lita på de uppgifter företaget lämnat honom. En sådan kontroll kan dock inte göras under löpande räkenskapsår eftersom något årsbokslut då inte finns. För att tullen i de fall granskningen avser uppgifter under löpande räkenskapsår inte skall berövas möjligheten att kontrollera att det material myndigheten får på ADB-medium överensstämmer med det grundmaterial i som lagras hos den granskade bör dock tullen, liksom vid revision av j pappersbaserat material, genom besök hos den granskade kunna förvissa sig om att en korrekt framtagningsrutin använts. Myndigheten får emellertid inte annat än när den granskade frivilligt godtar ett sådant förfarande själv använda den granskades tekniska utrustning. För det fall den granskade vägrar medverka i kontrollen har tullen möjlighet att vitesförelägga denne med stöd av tullagen eller bruka de tvångsmedel

4 Wennergren, Taxering, s. 62.

Tullverkets kontrollverksamhet 189

som står till förfogande enligt bevissäkringslagen eller med stöd av reglerna om förundersökning i rättegângbalken eller varusmugglingslagen.

Skyddet för uppgifter

En sådan åtkomst till ADB-information skattemyndighetema har som medför såsom inledningsvis antytts informationen bör skyddas inte att bara med hänsyn till den personliga integriteten utan också mot röjande av affärshemligheter o.d. I fråga taxeringsrevision har behovet om av skydd tillgodosetts dels den tidigare nämnda lagen automatisk genom om databehandling vid taxeringsrevision, dels datainspektionens och genom riksskatteverkets föreskrifter på området. Information innehåller som företagshemligheter skyddas hos tullmyndigheten sekretesslagens genom bestämmelser.

Med hänsyn till att användningen ADB-tekniken medför särskilda av risker för otillbörligt intrång i den personliga integriteten bör enligt vår mening inte införas några särskilda bestämmmejser om rätt för tullen att

granska anteckningar och andra handlingar lagrade på ADB-medium eller att använda den granskades terminal och ADB--utrustning. annan Denna bedömning grundar sig alltså på intresseavvägning; skyddet en av

för den personliga integriteten och effektiviteten i kontrollförfarandet. Vi

har därvid inte funnit tullens behov sådana bestämmelser av vara tillräckligt stort.

Med vårt förslag till bestämmelser ADB-revision tullomrâdet är om behovet av särskilda bestämmelser till skydd för den registrerade mindre än när det gäller taxeringsrevision. Kvar står dock det AD B-baserade att râkenskapsmaterial tullen enligt vårt förslag kan få från den som ut granskade, med eller utan föreläggande kan innehålla personuppgifter,

dvs. sådana uppgifter som åtnjuter ett särskilt skydd enligt da talagen. När

det gäller tullens behov uppgifter torde det röra sig ett fåtal av om

uppgifter normalt begränsar sig till och

som namn, personnummer adress, dvs. inte särskilt kfnsliga uppgifter. Mot denna bakgrund

framstår behovet skydd för de registrerade mindre än vid

av som taxeringsrevision. Detta innebär dock inte. att särskilda bestämmelser till skydd för den personliga integriteten kan undvaras.

När det gäller den rättsliga regleringen integritetsskyddet vid ADB-

av registrering kan konstateras att datalagen i huvudsak endast reglerar den

registeransvariges skyldigheter. l fråga taxeringsrevision har de

om

kontrollverkramhet SOU 1992: 190 Tullverkets

granskaren utfört med registret vanligtvis inte medfört bearbetningar som Skattemyndigheten registeransvarig för det att han eller ansetts som granskas. Det mot den bakgrunden som bl.a. den personregister som var lagen automatisk databehandling vid taxeringsrevision m.m. särskilda om infördes. tullen torde med nuvarande praxis bli registeransvarig, Inte heller sambearbetning personuppgifter. Vid såvida det inte är fråga om av nämligen nytt register uppkomma för vilket den sambearbetning anses ett gör bearbetningen blir registeransvarig. som detta sammanhang skall emellertid nämnas att utredningen Ju I datalagen i sitt delbetänkande Vissa särskilda 1989:02 om en översyn av frågor beträffande integritetsskyddet ADB-området SOU 1991:62 frågan registeransvar vid tillsynsmyndigheters s.76 diskuterat om personregister. Enligt utredningen bör för registret granskning av ansvar för den undersökande myndigheten redan att ändamålet är följa genom hos den granskande än hos den verksamhet är föremål för ett annat vars granskningen. slutbetänkande beräknas klart vid årsskiftet 199293 I ett som vara skall datalagsutredningen lämna förslag till lagteknisk utfomining av en

datalag. Utredningen kommer i det sammanhanget att närmare ny behandla frågan skall registeransvarig för ett personom vem som vara register. I de fall tullen får ut räkenskapsmaterial innehåller personuppsom gifter på ADB-medium uppstår frågan vilka befogenheter tullen har

beträffande materialet. Det kan ifrågasättas och i så fall vilka

t.ex. om begränsningar bör gälla för granskningsmyndigheten i fråga om som bearbetningar, urvalsdragningar och sammanställningar av uppgifter ur registret. En fråga är t.ex. vad skall gälla i fråga om annan som bevarande och gallring personuppgifter finns på ADB-medium. av som

När det gäller taxeringsrevision har dessa situationer, tidigare

som reglerats den särskilda lagen ADB vid taxeringsrevision sagts, genom om datainspektionens och riksskatteverkets föreskrifter på området. samt Beträffande tullens kontrollverksamhet finns naturliga skäl ännu inga av särskilda föreskrifter i dessa avseenden. Även tidigare konstateom som behovet skydd för personuppgifter är mindre vid tullens ADBrats av revision än när det gäller skattemyndighetemas taxeringsrevision bör ändå inte frågan integritetsskyddet lämnas oreglerad. Den lösning om ligger närmast till hands när det gäller att reglera skyddet för som personuppgifter i tullsammanhang är enligt vär mening att låta l-4 §§ och

Tullverkets kontrollverksamhet

6 § lagen ADB vid taxeringsrevision samt den särskilda förordningen om 1987:1232 datainspektionen rätt att utfärda föreskrifter om som ger verkställighet ADB-lagen omfatta även tullens verksamhet. av Det finns regel i tullagen, 78 möjliggör för länsrätten att, på en som framställning den granskade, besluta handling skall undantas av att en från granskning. Tullagens handlingsbegrepp avser emellertid inte ADBupptagningar. Genom att tullmyndigheten får befogenhet att besluta nu att den granskade skall tillhandahålla myndigheten räkenskaper på ADBmedium bör även länsrättens befogenhet avse sådan upptagning. Länsrättens möjlighet att undanta vissa handlingar gäller oavsett om handlingen innehåller uppgifter personligt eller ekonomiskt slag. Länsrätten bör av därför befogenhet att besluta sådana begränsningar i rätten att ges om bearbeta upptagningen behövs för att nämnda uppgifter inte skall bli som tillgängliga för den som verkställer granskningen.

Tid och plats för granskningen

Enligt 76 § TL får tullmyndigheten bestämma tid och plats för granskningen när det behövs. Tullmyndigheten skall se till att granskningen sker på sådant sätt och under sådan tid att den inte hindrar verksamheten för den granskade 77 §. Denne skall därvid lämna granskningsmannen tillträde till de lokaler och andra utrymmen används i verksamheten som 69 §. Dessa bestämmelser således tullmyndigheten rätt att bestämma när ger och granskning skall genomföras. I fråga platsen för granskvar en om ningen är dock den granskade i princip inte skyldig att lämna granskningsmannen tillträde till andra utrymmen än de som används i verksam-

heten. För det fall den skall granskas motsätter sig ett beslut om tid och som plats för granskning kan emellertid granskning inte genomföras med en bestämmelserna i tullagen. Ett sådant beslut kan då genomföras stöd av bevissäkringslagen. med stöd av Motsvarande bestämmelser fanns tidigare i såväl taxeringslagen som lagen punktskatter och prisregleringsavgifter. I samband med 1988 om års ändringar taxeringslagen infördes särskilda restriktioner i fråga om av tidpunkten för taxeringsrevision och revisorns tillträde till bostads-

utrymmen. I 198788265 37 anförde departementschefen att regler som prop. s. den enskilde ett bättre integritetsskydd är berättigade i taxeringslagen ger

l

192 Tullverkets kontroll verksamhet SOU 1992:2

även om revisionsförfarandet i sig inte utgjorde ett tvångsmedel. Han framhöll därvid att eftersom här fråga ensidig beslutanderätt var om en för Skattemyndigheten var vissa restriktioner på sin plats. Han ansåg därför att en regel av innebörd att revisioner generellt inte borde få verkställas hos enskilda mellan kl. 19.00 och kl. 08.00 skulle införas. Han ansåg vidare att det var motiverat med uttrycklig bestämmelse en om att revision i bostadsutrymmen och andra utrymmen som inte hör till verksamheten får ske endast med den berördes medgivande. Som skäl anförde han att avsaknanden klara regler kunde ha den effekten att av den skattskyldige fick svårare att hävda sin rätt till privat sfár. en Pâ samma sätt som vid taxeringsrevision kommer regel den som som utför en tullgranskning överens med den granskade tid och plats för om granskningen. En sådan granskning tullen gör liknar dessutom den som granskning som äger rum vid taxeringsrevision. Den kan bli föremål som för en tullgranskning kan också bli föremål för taxeringsrevision. Det är i och för sig inte vanligt i tullsammanhang att granskning av räkenskaper och andra handlingar sker i den anmälnings- eller uppgiftsskyldiges privatutrymmen. Det förekommer dock att mindre import- och exportverksamhet drivs från kontor i utrymmen också används för som bostadsändamål. Vi föreslår därför efter taxeringslagens förebild att granskning hos enskild inte utan särskilda skäl får verkställas mellan kl. 19.00 och kl. 08.00. Endast om det föreligger särskilda skäl kan granskning göras en under annan tid. Härigenom möjlighet att verkställa granskning hos ges de företag som bedriver sin verksamhet under tid än vanlig annan kontorstid. Vi föreslår vidare att en uttrycklig bestämmelse tas in i tullagen att om granskning med stöd av 75 § i bostadsutrymmen och andra utrymmen som inte hör till verksamheten får ske endast med den granskades medgivande.

EG-anpassning

Som vi tidigare antytt medför EES-avtalet inte någon förändring för svenskt vidkommande när det gäller kontroll i efterhand ett företags av handlingar eller räkenskaper i syfte huruvida lämnade uppgifter i att se en tulldeklamtion eller tullhandling är riktiga och fullständiga. annan Enligt vad EG-kommissionen uttalat innebär emellertid tullunion bl.a. en ändrade arbetsförhållanden när det gäller kontroll. Kommissionen här ser

Tullverkets kontrollverksamhet

ett ökat bruk efterkontroller företagens räkenskaper och av ADBav av granskning. I det förslag till EG-tullag som föreligger saknas uttryckliga regler motsvarande t.ex. taxeringslagens regler om ADB-revision. I förslaget till tullag sägs att tullmyndigheten i syfte att en gemensam kontrollera riktigheten uppgifterna i tulldeklaration får undersöka av en kommersiella dokument och uppgifter data hänförliga till import- och exportåtgårder med avseende på berörda eller till senare vidtagna varor kommersiella åtgärder avseende dessa Det framgår således inte varor. klart hur omfattande kontrollbefogenheter myndigheterna får när det gäller kommersiella dokument och uppgifter har registrerats på som ADB-medium. Fråga är då denna osäkerhet är tillräcklig ñr att om Sverige skall avstå från lagstiftningsåtgärder på området. I avsnitt 3.5 har vi gjort den bedömningen att lagstiftningsåtgärder som i ett kortare perspektiv framstår som nödvändiga ändå bör genomföras. Vi menar att den kontrollbefogenhet vi föreslår skall tillkomma tullmyndigheten år av

den karaktären. Når det gäller utvecklingen informationsteknologi inom EG har vi av bedömt att den innebär ett ökat bruk elektronisk överföring och av lagring uppgifter registrerade på ADB-medium. Det förslag vi lagt av rörande omfattningen tullmyndighetens befogenhet att kontrollera av elektroniskt registrerade uppgifter vi förenligt med den anser vara utvecklingen EGs tullagstiftning kan antas leda till. Från svensk sida blir det dock i detta perspektiv om vårt förslag genomförs viktigt följa utveckling EG-kommissionens arbete med att av för gemenskapens medlemsländer tullag. Vid ett svenskt en gemensam EG-medlemskap kommer vår nuvarande tullag att ersättas EGs tullag. av

8 BREVÖPPNING M.M.

Vi föreslår att tullverkets nuvarande befogenhet att undersöka brev och andra postförsändelser ges ett klarare stöd i tullagen. Vi föreslår därför regel uttryckligen ger tullverket en sådan en som befogenhet i de fall det finns anledning anta att försändelsen innehåller en vara. Vi föreslår samtidigt att man lagfäster de begränsningar i kontrollbefogenhetema skyddet brevhemligheten påkallar. Den som av undersökning tullmyndigheten gör brev och liknande försändelav för kontroll anmälnings- och uppgiftsskyldigheten får inte ser av ingående än vad är nödvändigt med hänsyn till vara mer som ändamålet med undersökningen. En sådan försändelse får öppnas endast hos sådan tullmyndighet där sådana försändelser tullkla- Beslut öppnande får fattas endast av chefen vid myndigreras. om heten eller den tjänsteman särskilt förordnats att göra det. som Över undersökningen skall föras protokoll. Av protokollet skall framgå ändamålet med undersökningen och vad som därvid förekommit. Har ett brev eller liknande försändelse öppnats en skall adressaten underrättas så snart möjligt om inte särskilda som skäl föranleder annat. Detsamma gäller avsändaren om denne är känd. S.k. kurirpaket föreslås inte omfattade av denna särskilda ord-

ning.

8.1 Inledning

Enligt våra direktiv har vi, som tidigare nämnts, även att se över en kontrollfråga enligt uttalande av lagrådet i ett tidigare annan som lagstiftningsärende prop. 198687:166 s. 92 och 232 kräver översyn. Det gäller tullmyndighetemas rätt att öppna brev och andra förtroliga försändelser för tullkontroll.

196 Brevöppning m.m. SOU 1992:2

I detta avsnitt behandlar vi denna fråga. I anslutning härtill behandlar vi också frågan om hur s.k. kurirpaket bör behandlas. Vi nämner också problemet i vilket skede Postens skyldighet att medverka i tullom kontrollen av en viss postförsändelse kan upphöra. Den saken anses omfattningen av s.k. postspårr är föremål för behandling hos nu regeringen.

8.2 Gällande rätt

Enligt 63 § första stycket TL får tullmyndigheten för kontroll - av att anmälnings- och uppgiftsskyldighet enligt lagen eller enligt föreskrifter som meddelats med stöd av den fullgjorts riktigt och fullständigt undersöka bl.a. lådor och andra utrymmen där varor kan förvaras vid införsel till eller utförsel från tullområdet. Det citerade uttrycket har i förarbetena sagts avsett att omfatta även paket, brev och andra vara försändelser. Av motiven till bestämmelsen framgår att de befogenheter det här är fråga om får användas enbart för det syfte i paragrafen, dvs. som anges för kontroll av att den anmälnings- eller uppgiftsskyldighet enligt lag som eller författning föreligger gentemot tullmyndighetema har fullgjorts riktigt och fullständigt. I fråga meddelanden i brev eller andra om försändelser föreligger inte någon sådan anmälnings- eller uppgiftsskyldighet, det kan förekomma att rätteligen skulle ha men varor som anmälts till tullmyndigheterna skickas i brev liksom i försändelser av andra slag. Det kan vara fråga tull- och skattepliktiga om varor men också om införselförbjudna eller får införas endast under varor varor som vissa förutsättningar. För att tullmyndigheterna skall kunna upprätthålla kontroll över varor förs in och ut landet måste de ha vissa som ur kontrollbefogenheter även när det gäller brev och liknande försändelser. Kontrollen får naturligtvis inte göras långtgående än vad är mera som erforderligt för att uppnå syftet med den. Det innebär att tullmyndigheterna enligt bestämmelsen inte får ta del innehållet i förtroliga av meddelanden och liknande som finns i brev och andra försändelser prop. 1986871166 232. s. Lagrådet framhöll i sitt yttrande vid tillkomsten 63 § TL att nämnda av kontroll år av sådan art, att den kan göra intrång i rättigheter som åtnjuter grundlagsskydd enligt 2 kap. 6 § regeringsformen RF och att vissa förutsättningar har uppställts i 12 § kapitel för att sådana samma

Brevöppning m.m.

rättigheter skall få begränsas. Lagrådet gjorde därvid inte gällande, att rimliga kontrollåtgärder närmast stickprovskaraktär från tullverkets av sida stod i strid mot dessa förutsättningar. Enligt lagrådets mening torde redan det allmänna intresset av att i möjligaste mån förhindra, att exempelvis narkotika smugglas in i landet, motivera en viss kontrollverksamhet även när det gäller paket och andra försändelser. Lagrådet framhöll emellertid att här fråga kontrollbefogenheter av så var om långtgående art, att de bör ett klarare stöd i tullagen än den ges föreslagna lagtexten till 63 § innebär. Enligt lagrådet borde, såvitt avser brev och andra förtroliga meddelanden, övervägas att lagfästa de begränsningar i kontrollbefogenhetema skyddet av brevhemligheten som påkallar. En sådan specificerad reglering kunde dock, anförde mera lagrådet, knappast ske utan närmare utredning. l avbidan på en sådan utredning godtog lagrådet den föreslagna utformningen av paragrafen som ett provisorium.

8.3 Tullens kontroll av postförsändelser m.m.

8.3.1 Omfattning

Ett de grundläggande målen för tullverkets arbete är att genom av kontroll utrikestrafrken skydda hälsa, miljö och allmän säkerhet. Av av de områden skall prioriteras framhålls bl.a. kampen mot narkotikasom brottslighet och grövre smuggling. När det gäller narkotikaannan bekämpningen prioriteras en effektiv underrättelseverksamhet. Som ett led i sådan verksamhet betonas ett bra samarbete med polisen och en goda internationella kontakter. De kontroller som företas är antingen bestämda på förhand eller slumpmässiga och styrda mot de erfarenhetsmässigt mest utsatta områdena. Ett av dessa områden är postgods eller postförsändelser. Under år 1990 vi tidigare angett i avsnitt 7.2.2, omkring avsattes, som 1,5 miljoner timmar för kontrollverksamhet. För kontroll av gods avsattes totalt omkring 83.000 tirmnar. Det motsvarar omkring 51 årsarbetskrafter och utgör omkring 5 procent av tullens totala kontroll- Därav avsattes för kontroll postgods omkring nio årsarbetsresurser. av krafter. Kontrollen gods under år 1990 resulterade i 151 narkotikabeslag. av Samtliga narkotikabeslag gjordes i samband med kontroll av postgods. Antalet övriga beslag uppgick gjordes i samband med till 197, varav 124 kontroll av postgods.

198 Brevöpprzirzg SOU 1992:2 m.m.

8.3.2 Det praktiska förfarandet vid

undersökningen

Postens medverkan

Enligt 73 § andra stycket TL är Posten skyldig att medverka i tullkontrol-

len av varor som befordras med post. Posten får emellertid inte självständigt öppna försändelse ñr tullkontroll. Bestämmelsen i 63 § en TL medger endast tullmyndigheten sådan rätt. I praktiken innebär en Postens medverkan vanligen inte än att posttjänsteman efter de mer en anvisningar tullen har meddelat överlämnar försändelser till tullen för kontroll. Det förekommer också att postpersonal under tullpersonals

direkta överinseende öppnar sådana försändelser. Posten kan emellertid behöva öppna försändelse andra skäl. en av Posten får t.ex. öppna dels försändelse för kontrollera villen att om koren för postbefordran trycksaker är uppfyllda prop. 1975762209 av s. 148, dels obeställbara postförsändelser för att utröna adressatens eller avsändarens namn och adress, 3 § lagen 1990:291 obeställbara om postförsändelser.

Enligt 80 § TL är Posten sedan den l januari 1992

se prop.

199091 :71 s. 34 tullskyldig för sådana försändelser Posten förmedsom lar om försändelsen inte anmäls till tullklarering någon av annan. Det innebär att Postens rutiner blir beroende de handlingar behövs av som för att upprätta tulldeklarationer. Enligt Londonkonventionen från år 1929 skall en s.k. postal tulldeklaration fästas utanpå försändelsen eller inläggas i densamma. Det förekommer alltså postala tulldeklaatt rationer och andra handlingar som skall bifogas tulldeklaration, såsom en fakturor o.dyl. finns i tillslutna försändelser. Även i de fallen behöver alltså Posten öppna en försändelse. Enligt konventionen får Posten alltid öppna brev och paket som är försedda med s.k. grön etikett eller motsvarande anteckning, dvs. ett medgivande från avsändaren att försändel-

sen får öppnasl.

Med tillämpning av 14 § varusmugglingslagen Vsl får även Posten i samband med föreskriven skyldighet att övervaka att brott inte begås mot lagen föranstalta om undersökning postpaket. Någon rätt undersöka av att brevförsândelser föreligger dock inte med stöd den bestämmelsen. av Det nu sagda innebär att när brevförsändelse, en som inte har försetts med något medgivande öppning och inte heller åtföljs någon om som av

1Fördrag vid världspostkongressen London i år 1929, artikel 10 och formulär C På etiketten formulär C l finns texten får öppnas av vederbörande myndighet.

Brevöppning m. m.

tulldeklaration, kan antas innehålla en vara är Posten hänvisad till att ta kontakt med adressaten eller avsändaren för att tillstånd att öppna försändelsen. Visar det sig vid sådan undersökning efter det att en tillstånd inhämtats innehållet är tullfritt och införseltillâtet, lämnas - att brevet till adressaten. I annat fall tillställs det posttullanstalten för ut granskning eller granskas eventuellt i samband med klarering. Ett annat alternativ är att begära in den nödvändiga dokumentationen. Om Posten inte får medgivande eller begärd dokumentationen återställs försändelnormalt till avsändaren och lämnas alltså inte till posttullen. sen

Tullens undersökning

Det tidigare nämnda lagstiftningsärendet från 1987 rörande tullmyndighetens undersöka brev och andra förtroliga försändelser för rätt att tullkontroll medförde ändring praxis. Tidigare meddelades en av förordnande öppning brevförsändelser undantagslöst med stöd av om av beslagsbestämmelsen i 27 kap. 12 § rättegångsbalken RB. Tullen ändrade sina rutiner och öppnar brev och liknande försännu numera delser från utlandet med stöd enbart av 63 § TL. Om försändelse visar sig innehålla tullpliktig eller införselfören en bjuden och smugglingsbrott bedöms föreligga, kan tas i beslag vara varan med stöd 15 § Vsl. En utredning brott enligt varusmugglingslagen av om inleds då. Enligt 13 § Vsl får förundersökningen inledas tullmyndigav heten. Tullmyndigheten har därvid befogenheter som tillkommer samma undersökningsledare enligt RB. Förhållandet mellan åklagare och tullmyndighet med avseende på förundersökningen har reglerats i enlighet med de grundsatser kommit till uttryck i 23 kap. 3 § RB rörande som motsvarande förhållande mellan åklagare och polismyndighet. Det innebär tullmyndigheten likställs med polismyndigheten och en tullatt tjänsteman med polisman. Enligt bestämmelserna i 14 § Vsl åligger en det tulltjänsteman att noggrant övervaka att brott som avses i varusmugglingslagen inte äger Han har därvid samma rått som enligt rum. rättegångsbalken tillkommer polisman att gripa den som misstänks för brott enligt varusmugglingslagen samt ta med till förhör den som befinner

sig på den plats där brottet förövats. Om det inte finns grund för att ta i beslag, vilket förutsätter en vara misstanke brott, får tullmyndigheten med stöd av 48 § TL ändå ta om hand oförtullad för tillfällig förvaring det behövs för om en vara om tullkontrollen.

200 Breväppning SOU 1992:2 m.m.

Hur behandlas skriftliga meddelanden finns i undersökta som försändelser

För det fall inget smugglingsbrott misstänks, återförsluts försändelsen sedan varan, med stöd 48 § TL omhändertagits för tullklarering och av återförs omedelbart till postproceduren. Adressaten underrättas om öppnandet genom en anteckning på försändelsen påståmpling. Detta förfarande tillämpas oavsett försändelsen innehåller ett skriftligt om meddelande eller inte. Om misstanke om smuggling föreligger, tillställs adressaten det skriftliga meddelandet sedan tagits i beslag med stöd varan av varusmugglingslagen. Det kan då gå till på det sätt beskrivits, dvs. som ovan att försändelsen så snart det är möjligt återförs till postproceduren, eller genom att tullpersonal överlämnar försändelsen till adressaten i samband med förhör angående det misstänkta smugglingsñrsöket. Det kan emellertid förhålla sig så att även det skriftliga meddelandet såsom bevis bör omfattas av beslaget. Med stöd 13 § Vsl har av tullverkets förundersökningsledare i princip befogenhet att meddela ett sådant beslut. Enligt riktlinjer GTS har meddelat överlämnas som emellertid den frågan regelmässigt till allmän åklagare.

Hur försändelser väljs ut För närmare undersökning

Postförsändelser tullklareras vid särskilda tullanstalter kallas som posttullanstalter. Dessa finns i Stockholm, Göteborg, Malmö, Trelle- , borg, Umeå, Haparanda, Östersund och Narvik för Kirunas räkning.

De praktiska rutinerna beträffande postförsândelser inleds steg 1 med att brev och paket som omedelbart bedöms kunna undantas från tullklarering sorteras ut postpersonalen. Det kan postförsändelser av vara som skall sändas tullomrádet i oöppnat skick transiteras eller genom återutföras. Det kan även försändelser inte innehåller några vara som varor eller innehåller endast tull- och skattefria inte är varor, som underkastade importrestriktioner och inte skall redovisas i handelssom statistiken. För detta sorteringsarbete har anvisningar meddelats. Enligt anvisningarna skall berörd postpersonal för närmare granskning avskilja försändelser som är försedda med grön tulletikett, eller med anteckning de om att innehåller en vara, eller är åtföljda postal tulldeklaration, varucertitiav kat eller annat ursprungsintyg, eller är belagda med postförskott, eller på grund av utseendet eller annat skäl kan antas innehålla av en vara.

Brevöppning m. m.

2 skall de sålunda avskilda försändelsema I ett andra steg steg ytterligare granskning postpersonalen. Vid denna genomgå en av enligt anvisningarna vissa försändelser undantas från utsortering skall är bl.a. gåvor till privatpersoner och vissa andra tullgranskning. Det beroende på värdet. Vidare omfattas vissa trycksaker till importörer varor med särskilt hemtagningstillstånd undantaget. Som exempel varor av skall tullgranskas har i anvisningarna angetts vapen, läkesom alltid medel, kemikalier, köttvaror, växter, tobak, sprit, gifter, injektions-

m.fl. införselreglerade Vid denna utsortering sprutor, fröer varor. tullen särskilt föreskrivit för berörd postpersonal att förekommer även att under viss tid till angiven eller från viss samtliga försändelser person skall för tullgranskning. Försändelsema som detta sätt avsändare tas ut granskning samlas efter hand i stora förses med tagits ut ñr vagnar som handskriven lapp de skall öppnas för tullkontroll. Så anmäls en om att eventuella försändelserna innehåller till tullklarering alltså de varor som utväxlingspostkontonets försorg hos tullanstalt 12 kap. 2 § TO. genom tagits för granskning öppnas sedan tull- och De försändelser som ut av postpersonal 3. Postpersonalen öppnar försåndelsema på anmaning steg under tullens överinseende. Det går till så att en tulltjänsteav tullen och och posttjänsteman sitter på sin sida ett bord och öppnar man en var om

försändelsema. för det beskrivna urvalsförfarandet är att samtliga Utgångspunkten kan innesluta också möjlig bärare försändelser som en vara ses som en sådan ståndpunkt innefattar i princip minsta brevförsänav en vara. En delse. Urvalet i första hand att fånga samtliga försändelser som avser även andra införselreglerade eller tull- och innehåller narkotika, men Urvalet sker emellertid inte slumpmässigt. Med avgiftspliktiga varor. till den mängd försändelser det rör sig om framstår hänsyn stora i meningslösa. Metoden med ett styrt urval slumpmetoder som stort sett försändelse öppnas för tullkontroll endast när tullen har innebär att en indikation eller mindre stark på att försändelsen fått en - mer - En sådan indikation kan fås t.ex. med hjälp av innehåller en vara. narkotikahund eller röntgen. Andra indikationer är erfarengenom traditionella riskflöden försändelser från vissa länder eller hetsmässigt försändelser med visst utseende och form tidningsrullar. orter eller Andra sätt i urvalsarbetet är att tulltjänstemannen eller posttjänsteman-

försändelsen med fingama undersöker om den kan nen utan att öppna

innehålla en vara.

202 Brevöpprtitzg SOU 1992:2 m. m.

Kontroll med hjälp av hund går till på så sätt att tullens hundförare och hund under en begränsad tid 3 tim. kontrollerar postsäckama på en posttullavdelning. Tulltjänstemannen väljer eller mindre slumpmer mässigt de säckar han önskar kontrollera. Som regel görs sådan insats en med utgångspunkt från försändelseland eller region. Han tömmer sedan

ut försändelsema över golvet och släpper hunden. Hunden söker och markerar. Efter markeringen vidtas manuell kontroll aktuella av försändelser, dvs. försändelsema öppnas för efterforskning innehåll. av Kontroll med röntgen innebär att försändelsen genomlyses. Ett sådant förfarande ger inte tulltjänstemannen någon möjlighet del att ta av ett eventuellt skriftligt meddelande.

8.3.3 Postspärr

Bakgrunden till förfarandet med postspärr är följande. Tullen kan genom

tips ring 90 000 etc. eller gjorda beslag eller mindre stark

en mer indikation på att t.ex. narkotika förekommer eller kommer förekomma att i ett visst flöde försändelser. Vi har i det föregående avsnittet beskriav vit hur urvalet de försändelser skall kontrolleras går till. av som På grund av den stora mängd försändelser utväxlingssom passerar genom postkontoren är det förenat med stora svårigheter att vid denna kontroll hitta t.ex. samtliga försändelser härrör från viss avsändare eller som en som är adresserade till en viss mottagare. Andra omständigheter som försvårar eftersökningen kan att avsändaren i detta syfte låter vara försändelsen gå över en neutral adress i ett tredjeland innan den vidare-

sänds till Sverige. Det är däremot tämligen enkelt att fånga upp en sådan försändelse när den. kommer till lokala adresspostkontor. mottagarens Förfarandet kallas postspärr.

Postspärr har sedan länge tillämpats. Posten har bl.a. med hänsyn till bestämmelserna i 14 § Vsl inte ansett formella hinder föreligga för ett postkontor att underrätta tullmyndigheten när post från utlandet ankommer till viss av tullen namngiven och misstanke smuggling person om av narkotika föreligger.

Tulldirektionen i Stockholm har den 16 april 1991 hos Postverket begärt att sådana åtgärder vidtas Posten att vissa försändelser från av utlandet till två namngivna personer underkastas vederbörlig tullklarering.

I beslut, som kom till tulldirektionen den 29 april 1991, har Postverket avslagit direktionens begäran.

Brevöppning m.m.

hänvisas till skrivelse den 13 mars 1991 I Postverkets avslagsbeslut en omprövningsärende meddelat GTS att Posten i vilken Posten i ett annat tullmyndighets begäran kvarhållande forsåttningsvis inte accepterar om framgår Postens ställningstagande grundas på av post. Av skrivelsen att i 1990 mellan JO och Posten. Bakgrunden diskussion som fördes mars en förfarandet möjligen tidigare varit acceptabelt men att det synes vara att det efter ändringen 14 kap. 2 och inte längre kunde bedömas vara av

3 §§ sekretesslagen SFS 1985:656. uttrycket vid införsel till tullorruâdet anger att Posten anser att ske vid gränser, flygplatser, hamnar etc. Att tullkontrollen är avsedd att tullkontroll skall kunna ske vid adresspostkontor och dessutom avse

namngiven är enligt Posten en alltför postförsändelser till personer tullens befogenheter. Posten har som jämförelse extensiv tolkning av bestämmelserna i rättegångsbalken kvarhållande av post, hänvisat till om kan ske endast efter beslut domstol. Att som enligt de bestämmelserna av motsvarande beslut domstolen kunna tullen skulle ha en rätt att utan av är inte riktigt enligt Postens uppfattning. begära kvarhållande av post sida försändelsen står under tullkontroll tills GTS menar å sin att till adressaten över disk eller i brevlåda och Posten har lämnat ut den därför är skyldig att biträda i tullproceduren. att Posten 17 september 1991 begärt att Postverket Tulldirektionen har den Postverket har utan omprövning överlämnat omprövar beslutet. egen den 3 januari 1992. Något regeringsbeslut frågan till regeringen

föreligger ännu inte.

204 Brevöppning SOU 1992:2 m.m.

8.4 Försändelsernas

slag

8.4.1 Brev och andra postförsändelser

Ordet brev kommer latinets breve scriptum och betyder något av kortfattat skrivet. Postalt sett är ett brev försändelse avgift befordras till en som mot adressaten genom Postverkets försorg. Att befordra och distribuera brev och paket ingår enligt förordningen 1988:79 med instruktion för postverket i huvuduppgiften poströrelse. I l § allmänna poststadgan AP sägs att den egentliga poströrelsen omfattar distribution försändelser. av Från och med den 1 januari 1992 finns följande slag försändelser av i inrikes posttrañk: Brev, Ekonomibrev, ESS-Brev, Postens Gruppreklam, blindskriftsförsändelser, Ekonomipaket, Företagspaket och Företagspaket Express. I utrikestrañken finns följande slag försändelav ser: Brev, Ekonomibrev, Euroletter, blindskriftsförsändelser, M-såckar trycksaksförsändelser i samlingssäckar, ytpaket, flygpaket, Europapaket, EMS, BluePAC och GreenPAC. I den inrikes posttrafrken finns således tre olika brev: Brev, typer av Ekonomibrev och ESS-Brev. Det är i första hand snabbheten i befordran som skiljer de olika typerna av brevförsändelser från varandra. I utrikestrafiken finns likaledes tre olika typer brev: Brev, Ekonomibrev av och Euroletter. Även här är det snabbheten i befordran som skiljer de olika typerna av brevförsändelser från varandra. Till affärsområdet brev hör även gruppreklam. Det försändelse är en utan personlig adress till vissa grupper adressater. Hit hör även blindskriftsförsändelser. Vad skiljer paket från brev enligt postverkets föreskrifter I förordningen 1981:193 vissa postavgifter, upphävdes den om som 1 januari 1992, högsta vikten vid befordran för brev till 1 000 angavs gram. För brev tjockare än 3 cm eller vars kortaste sida längre än 25 var cm, dvs. för skrymmande brev, tog Posten tilläggsavgift. ut en En inrikesförsändelse vägde än l 000 som mer gram räknades inte enligt denna förordning till brev. I de föreskrifter gäller från den l januari som 1992 har högsta vikt för brevförsändelsema brev, ekonomibrev, ESS-brev och ESS-brev REK behållits, d.v.s. 1 000 För ESS-brev VÄRDE gäller gram. en högsta vikt av 20 kilo. De måttgränser gäller för brevförsändelserna som numera brev, ekonomibrev och ESS-brev REK är följande: minimimått 90xl40 mm plan yta och maximimått längd 600 tjocklek 100 mm, mm,

Brevöppning m.m. 205

bredd+längd+tjocklek 900 Dessa slag försändelser kan även ha mm. av rullforrn. Följande måttgränser gäller då: minimimått längd 100 mm, längd+dubbla diametern 170 och maximjmätt längd 900 mm, mm diameter 100 längd+dubbla diametern 1040 Maximimått för mm, mm. och för ESS-brev VÄRDE längden+ ESS-brev är 250x600x30 mm Omkretsen 2 Som skrymmande taxeras brev och ekonomibrev med rn. större kortsida än 250 eller större tjocklekdiameter än 30 mm. mm Försändelser över ett kilo benämns paket. I postverkets kungörelse SFS 1966:120 angående postverkets ansvarighet för försändelser och medel används begreppen assurerade och

rekommenderade försändelser och oassurerade paket samt vanliga brev.

Vanliga brev är brev inte har varit assurerade eller rekommensom derade. Begreppet försändelse omfattar här begreppen brev och paket. I instruktionen för postverket inte någon definition av begreppen ges brev och paket. I förordningen sägs endast att postverket har till sin

huvuduppgift att befordra och distribuera brev och paket. Genom kungörelsen 1947:175 angående postverkets ensamrätt till brevbefordran regleras det s.k. postmonopolet. Kungörelsen trädde m.m.

i kraft den 1 juli 1947, då kungörelsen den 21 december 1888 nr 80

beträffande postverkets rätt i fråga befordran brev och brevkort, om av ävensom angående postsändning å järnvägar, med ångfartyg och med diligenser upphörde att gälla. Den kungörelsen innefattar emellertid nya inte någon förändring postmonopolets innehåll utan är en formell av omarbetning 1888 års kungörelse i ämnet. av Av motiven till 1947 års kungörelse framgår att domstolarna hade

tolkat postverkets ensamrätt enligt 1888 års kungörelse så, att ensamrätten ansågs innefatta regelbunden befordran mot avgift av alla skriftliga

meddelanden, hade egenskap verklig och personlig skriftväxling, som av oberoende dessa meddelanden befordrades öppna eller slutna. av om Enligt 1 § i 1947 års kungörelse äger postverket ensamrätt till

regelbunden befordran mot avgift slutna brev samt öppna försändelser av innehållande helt eller delvis skrivna meddelanden. I förarbetena prop. 1947: 180 12 till bestämmelsen slogs fast att det s. inte finns någon allmängiltig definition rörande vad skall förstås som med brev. I motiven fördes därefter diskussion inte poststadgans en om försändelseslag brev, brevkort och korsband skulle få bestämmelser om avgöra omfattningen ensarnrätten. Av olika skäl, bl.a. mängden av bestämmelser och att de synnerligen detaljerade samt att de ofta var kunde bli ändrade, fann lagstiftaren det riktigare att såsom monopolets

206 Brevöpprzing m. m. SOU 1992:

innehåll ange den generella bestämning, som enligt poststadgan karakteriserar brev och brevkort, nämligen meddelanden, har egenskapen som av verklig och personlig skriftväxling. Sammanfattningsvis innebär postverkets bestämmelser rörande försändelseslag att försändelser som inte väger mer än ett kg är att anse som brev. I normalfallet är en sådan försändelses form sådan att den inte är mindre 90 x 140 mm eller längre än 600 mm och med en största tjocklek av 100 mm och med inte större kortsida än högst 250 mm.

Väger försändelsen mer än ett kg är den att anse som paket om det inte

är fråga ESS-brev VÄRDE. Taxe- och hanteringsmässiga skäl ligger om bakom en sådan definition av brev och paket. Huruvida försändelsema innehåller skriftliga meddelanden eller inte saknar betydelse för tillämpningen av dessa bestämmelser. När det gäller omfattningen postens - av brevmonopol är däremot det skriftliga och det personliga i meddelandet avgörande för gränsdragningen.

8.4.2 Brevmonopolets framtid

Brevmonopolet har nyligen utretts dels utifrån de förutsättningar som

kan komma att gälla inom EG, dels utifrån förändringar marknaden.

av Resultatet av utredningen har redovisats i departementspromemorian Ds 1991:44 Postens konkurrensförutsättningar. Flertalet remissinstanser anser att brevmonopolet bör avskaffas och att konkurrens i stället bör uppmuntras. l budgetpropositionen prop. 199l92:100 Bil. 7 154-155 uttalar s. emellertid departementschefen sammanfattningsvis följande. Postverkets ensamrätt till brevbefordran bör inte avskaffas innan det finns instrument i form av lagstiftning varigenom staten kan försäkra sig att den om regionala och sociala servicen fungerar. Inom EG går utvecklingen mot en avreglerad marknad. Där finns förslag att tillsynsmyndighet om en inrättas i varje land med uppgift att övervaka prissättning, marknaden och de olika aktörerna. Även för svensk del bör sådan myndighetsen funktion inrättas med uppgift att överta postverkets myndighetsfunktioner och att tjäna som tillsyns- och övervakningsorgan. En särskild postlagsutredning kommer därför att tillsättas med uppgift bl.a. att föreslå den Iagreglering som behövs i konkurrenssituation och hur de en ny nuvarande myndighetsuppgiftema bör hanteras vid avreglering. Enligt en departementschefen kan ett avskaffande brevmonopolet och ombildanav de postverket till bolag bli aktuellt först när postlagsutredningen av

Brevöppning m.m.

arbete. Ambitionen är att bolagisering skall kunna ske per slutfört sitt en den ljanuari 1993.. Bakgrunden till bolagiseringen och avskaffandet av monopolet är den konkurrenssituation Posten har hamnat Av den nämnda departeovan mentspromemorian framgår att Posten har mycket stark ställning på en brevbefordran är konkunensutsatt 30 % av huvuddelen av men ca i affärsområdet brev. Konkurrensen är mest märkbar på omsättningen sänds från bolag och organisationer telefax, datoröverbrev som stora direkt konkurrens på traditionell brevbefordran genom olika föring och befordringsföretag t.ex. City Mail m.fl.. som

8.4.3 Kurirpaket m.m.

De internationella kurirföretagen

det gäller den internationella verksamheten har det svenska När postverket tillsammans med de nationella postverken i Tyskland, Holland och Kanada bildat ett sarnriskföretag med det Frankrike, australiensiska privata kurirföretaget TNT. Postkontoren i berörda länder skall fungera inlämningsställen för kurirpaket som distribueras av som skall ersätta Postens nuvarande europeiska kurirservice, TNT. Företaget EG-kommissionen har godkänt företaget. Avtalet innebär EMS. inte de speciella rättigheter, t.ex. speciella tullprocedurer emellertid att i de olika länderna skall komma det privata TNT till som postverken har godo.

Kurirpost i traditionell mening

meddelat föreskrifter behandling viss kurirpost med GTS har om av anledning bestämmelserna kurirpost i Wienkonventionema om av om diplomatiska och konsulära förbindelser. Med diplomatisk kurirförsändelförseglad väska eller säck, medförs kurir försedd med se avses en som av officiell handling vari hans ställning intygas eller paket, låda eller annat kolli, förseglats. Enligt definitionen kan en bil eller en dylikt som utgöra diplomatisk kurirförsändelse. Enligt konventioncontainer inte en kurirförsändelser innehålla endast handlingar eller föremål för ema får tjänstebruk. Försändelsema får inte innehålla vapen. kurirförsändelser får inte underkastas närmare undersök- Diplomatiska ning. Annan tullklarering än transitering får därför ske endast vissa Om det finns väl grundad anledning anta att en sådan angivna orter.

208 Brevöppning m.m. SOU 1992:

försändelse innehåller vapen eller andra föremål, som är förbjudna enligt konventionsbestämmelsema, får tullmyndigheten lägst bevakningsledare besluta om besiktning med hjälp av mekanisk detektoranordning ocheller hund. Besiktningen skall ske i närvaro av representant för den sändande staten. Om misstanke kvarstår efter besiktningen skall utrikesdepartementet underrättas. Departementet underrättar sedan den sändande staten och anhåller om att försändelsen antingen öppnas för kontroll av innehållet eller återtas av den sändande staten. Vid kontroll skall representant för en vederbörande stat beredas tillfälle att närvara.

Annan kurirpost

I 3 kap. 2 § andra stycket T0 finns en bestämmelse som rör försändelser som medförs av företrädare för s.k. kurir- eller expressföretag. För sådana försändelser gäller, om de har tagits upp i manifest för skatte- och avgiftsfritt gods och inte är underkastade importrestriktioner, att skriftlig förtullningsanmälan inte behöver lämnas.

8.5 2

Grundlagsskyddet i kap. 6 § regeringsformen mot undersökning av brev och andra förtroliga försändelser

Enligt 2 kap. 6 § regeringsformen RF är varje medborgare gentemot det allmänna skyddad förutom mot vissa kroppsliga bestraffningar - mot kroppsvisitation, husrannsakan och liknande intrång samt mot undersökning av brev eller annan förtrolig försändelse och mot hemlig avlyssning eller upptagning av telefonsamtal eller armat förtroligt meddelande. En gräns upprätthålls mellan begreppen undersökning och intrång i brevförbindelsen. I motiven prop. 197576:209 123 framhöll s. nämligen departementschefen att åtgärd, innebär att postfören som bindelser försvåras eller avbryts men som inte innefattar undersökning t.ex. av brev, varken enligt gällande rätt eller enligt förslaget skall uppfattas som ett ingrepp i skyddet för förtrolig kommunikation utan i stället ses som en begränsning av yttrande- och infomrationsfrihetema. Når det gäller rätten till förtrolig kommunikation avfattades bestämmelsen i enlighet med det förslag JK lämnade i sitt remissyttrande. Enligt departementschefen angav JKs förslag klarare än utredningens förslag,

1992:23 Brevöppning m.m. SOU

uppställda undersökningsförbudet endast sådana försändelser att det avser betrakta förtroliga. Enligt förslaget omfattar skyddet för som är att som förtrolig kommunikation meddelanden sänds med posten eller som sätt brev, telegram, bandinspelningar osv. Fotografering av annat som skriftliga handlingar är upptagning i bestämmelsen. en typ av som avses Också genomlysning brev så att de kan läsas faller under denna prop. av s. 147-148. Bestämmelsen hindrar emellertid inte att postverket undersöker t.ex.

villkoren för postbefordran trycksak är uppfyllda. Enligt motiven om av postverkets undersökning i ett sådant fall inte sträcka sig längre än får oundgängligen krävs med hänsyn till sådant syfte prop. s. 148. som angivits kom JKs yttrande att läggas till grund för avfatt- Som nyss bestämmelsen. Vad JK i sitt yttrande över utredningens förslag ningen av bl.a. vände sig antagandet att brev, post och andra försändelmot var utgjorde förtroliga meddelanden och att endast sådana medser alltid eller affischer inte kunde utgöra det. JK ställde delanden som plakat frågan huruvida endast privata meddelanden däremot inte också men affärskorrespondens borde omfattas begreppet förtrolig kommunikaav tion. Vidare menade JK, de använda begreppen i förslaget var att av begreppet brev entydigt. Begreppet post kunde innefatta vitt skilda endast saker, såsom brev, brevkort, postanvisningar, masskorsband och paket. Försändelser kunde enligt JK vad helst. Mot den bakgrunden vara som sig böra alternativ. Utgångspunkten i JKs alteransåg JK prestera ett nativ förtroliga meddelanden skall skyddas mot undersökning eller var att det fall exemplifiering begreppet förtroliga avlyssning. För en av nödvändig, bör i första hand brev eller liknande meddelanden anses telefonsamtal nämnas, ansåg J K. JK menade att sådana försändelser samt meddelanden, även affärsbrev o.d., i regel kan antas vara förtroliga. Att närmare vad är förtroliga meddelanden torde inte vara möjligt, ange som avslutade JK prop. s. 286-287. Sammanfattningsvis regeringsforrnens skydd meddelanden som avser kan förtroliga. Brev och liknande försändelser nämns i den anses som aktuella bestämmelsen för att exemplifiera begreppet förtroliga meddelanden, eftersom sådana meddelanden regel kan antas vara förtroliga. som

210 Breväpprtirtg m.m. SOU 1992:

8.6 Skyddet enligt brottsbalken

Rätten till förtrolig kommunikation såvitt skriftliga meddelanden avser regleras främst genom brottsbalkens BrB ansvarsbestämmelser om brytande av post- eller telehemlighet i 4 kap. 8 § och intrång i förvar om i 4 kap. 9 När det gäller brottet brytande av posthemlighet beskrivs den brottsliga gämingen såvitt här är aktuellt så, att någon olovligen bereder sig tillgång till meddelande, vilket såsom postförsändelse är under befordran genom allmän befordringsanstalt. Uttrycket bereder sig tillgång till innefattar inte krav på att gärningsmannen tar del meddelandets av innehåll; det är tillräckligt att han tillgriper handlingen. Gämingsbeskrivningen omfattar således både sådana fall då ett brev eller annan postförsändelse definitivt avhändes adressaten och fall då gärningsmannen tar del av försändelsen och därefter vidarebefordrar denna. En förutsättning för straffbarhet är att gämingen sker olovligen. Fri från ansvar kan gämingen bli samtycke från den äger förfoga genom som över meddelandet. I vissa fall blir gämingen fri från även utan ansvar särskilt samtycke. Utanför det straffbara området faller således beslag av brev eller annan försändelse finns i postverkets vård under som förutsättning att åtgärden sker i överensstämmelse med de regler i som sådant hänseende meddelats i rättegångsbalken om beslag 27 kap. RB eller i särskild tvångsmedelslagstiftning. Sådana åtgärder som vidtas av postverkets personal för att kontrollera befordringsvillkoren är således inte straffbara. För brottet intrång i förvar straffas den som olovligen bryter brev eller telegram eller eljest bereder sig tillgång till något förvaras förseglat som eller under lås eller eljest tillslutet. Det innebär bl.a. att handlingar som ligger framme ett skrivbord eller i olåst låda faller under bestämen melsen endast under förutsättning att de på något sätt är tillslutna, t.ex. genom att de förvaras i ett förseglat kuvert eller att dörren till genom lokalen är låst. För att ansvar skall inträda enligt dessa båda bestämmelser fordras således att gärningsmannen har handlat olovligen. Det finns emellertid bestämmelser som begränsar rätten till förtrolig kommunikation, dvs. som tillåter brytande posthemlighet och intrång i förvar. I den följande av framställningen avsnitt 8.7 lämnas översikt de bestämmelser en av som tillåter att något för det allmänna undersöker förtroliga meddelanorgan den. Utgångspunkten för sådana begränsningsregler är stadgandet i 2 kap.

12 § RF se 8.7.1.

Brevöpptzing m.m. 211

8.7 Föreskrifter inskränker eller begränsar

som

skyddet

8.7.1 2 kap. 12 § regeringsformen

undersökning brev och andra förtroliga försändelser som Skyddet mot av regeringsformen RF kan begränsas enligt reglerna i avses 2 kap. 6 § 12 § samma kapitel. § första stycket RF får det skydd som bl.a. 6 § Enligt 2 kap. 12 medborgarna gentemot det allmänna under vissa samma kapitel ger förutsättningar begränsas lag. Någon möjlighet nämiare angivna genom normgivningskompetensen i denna del till för riksdagen att delegera regeringen föreligger inte. stycket får begränsning rätten till förtrolig Enligt 12 § andra en av för tillgodose ändamål är godtagkommunikation göras endast att som Begränsningen får aldrig utöver vad bart i ett demokratiskt samhälle. till det ändamål har föranlett den är nödvändigt med hänsyn som som långt den utgör ett hot mot den fria åsiktsoch heller sträckasig så att bildningen folkstyrelsens grundvalar. såsom en av stycke innehåller således de allmänna ramarna för Bestämmelsens andra begränsningsbara. Utöver dessa vissa styrande regler om det ramar ges i 13 och 14 §§ kapitel. Till begränsningar av opinionsfrihetema samma diskrimineringsförbuden i 15 och 16 §§ nämnda dessa regler kommer förarbetena skall lagstiftaren, när en fri- och rätkapitel. Enligt beslutas, redovisa sina syften SOU tighetsinskrärtkande lag noga 1975:75 101 och 202, l97576:209 s. 153. s. prop. i 12 § tredje stycket innehåller ett forrnkrav för anta- Bestämmelsen rättighetsbegränsande lagar. Dessa regler är tillämpliga inte gande av bara på lagar innebär begränsningar utan också på lagar som som avskaffar rådande begränsningar eller som innebär minskar eller Forrnkravet innebär att minst fem sjättedelar av de neutrala ändringar. riksdagsmännen måste förena sig beslutet för att riksdagen röstande om sådan ändring. I annat fall måste förslaget, om det skall kunna anta en riksdagen, på yrkande lägst tio dess ledamöter inte förkastas av av av tolv månader från det att det första utskottsyttrandet över vila i minst förslaget anmäldes i riksdagens kammare. stadgas vissa undantag från forrnkravet. Bland I 12 § fjärde stycket under punkten 2 förslag till lag enbart angår undantagen nämns som eller liknande intrång. Undersökning av brev eller annan husrannsakan

212 Brevöppning m. m. SOU 1992:2

förtrolig försändelse nämns däremot inte. Det kan därför redan här framhållas att en ändring av tullagen i enlighet med utredningens direktiv vad gäller att på ett klarare sätt lagfásta de begränsningar i kontrollbefogenhetema som skyddet brevhemligheten påkallar medför att av

fomikravet i tredje stycket måste iakttas.

8.7.2 Artikel 8 i europakonventionen angående mänskliga rättigheter

Den europeiska konventionen den 4 november 1950 angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande frihetema innehåller bestämmelser till skydd för den enskildes korrespondens. I artikel 8 föreskrivs att envar har rätt till skydd för bl.a. sin korrespondens. Av artikelns andra stycke framgår att rättigheten får underkastas inskränkningar. Stycket har följande lydelse. Offentlig myndighet må inte störa åtnjutandet denna rättighet med av undantag från vad som är stadgat i lag och i ett demokratiskt samhälle är nödvändigt med hänsyn till landets yttre säkerhet, den allmänna säkerheten, landets ekonomiska välstånd, förebyggande av oordning eller brott, hälsovården, skyddandet sedligheten eller andra av av personers fri- och rättigheter. Frågor om ingrepp i rätten till korrespondens har ofta uppkommit i fråga avtjänar frihetsstraff eller anledning om personer som av annan varit berövade friheten. Kontroll fångats korrespondens har den av av europeiska kommissionen naturlig konsekvens själva ansetts vara en av frihetsstraffet. Kontroll korrespondens har också ansetts tillåten i fråga av om den som hålls i förvar i avbidan på utvisning. I fråga omhänderom tagande av lösdrivare har kommissionen uttalat sig mot kontroll deras av korrespondens, den europeiska domstolen accepterade inte detta men synsätt utan ansåg att sådan kontroll kunde motiveras med nödvändigheten att förebygga oordning eller brott samt att skydda hälsa och moral och andras fri- och rättigheter. Kommissionens och domstolens praxis rör alltså korrespondens inom en stats gränser.

8.7.3 Lagen 1990:291 obeställbara om postförsändelser

Postverket kan i vissa fall behöva öppna brev och andra ñrsändelser som är tillslutna inte för att kontrollera befordringsvillkoren är uppfyllda om utan för att utröna adressatens och adress eller avsändarens namn namn och adress.

Brevöppning m.m.

Lagen reglerar postverkets behandling obeställbara postförsändelser, av dvs. försändelser verket inte kunnat dela ut till adressaten. Sådana som försändelser har sedan gammalt stöd i lag öppnats hos postverket om utan de saknat uppgift avsändaren. Numera har postverkets rätt reglerats om med hänsyn till bestämmelserna i 2 kap. 6 och 12 RF. Syftet i lag förfarande har varit och är alltjämt att söka garantera en snabb med detta och säker postbefordran. I lagen inte någon definition uttrycket postförsändelse. Av ges av specialmotiveringen till 1 § framgår att med postförsändelse avses alla

försändelser postverket befordrar, dvs. dels brev eller annan som förtrolig försändelse i 2 kap. 6 § RF, dels andra brev samt som avses reklam, postkort, vykort och trycksaker prop. l98990:67 s. lO. paket, Regleringen innebär tillslutna försändelser är obeställbara får att som postverket, kuvertet eller omslaget saknar sådana uppgifter öppnas av om försändelsen kan återställas till denne 3 §. Försändelom avsändaren att skall i så fall öppnas hos särskild enhet hos postverket 5 §. serna en tillslutna försändelser enligt motiven sådana postförsändelser Med avses igenklistrade, igentejpade eller på annat sätt tillslutna. Reklamsom är blad, postkort, vykort och trycksaker faller utanför såvida de inte

skickats i tillslutna försändelser. Skälet till att bestämmelserna omfattar tillslutna försändelser är först själva öppnandet säkert alla att man genom försändelsen innehåller något förtroligt meddelande. Brev får veta om inte är igenklistrade utan endast tillslutna omfattas därför också av som bestämmelsen. I lagen föreskrivs vidare öppnad försändelse inte får undersökas att en än behövs för att den skall kunna återställas till avsändaren närmare som eller delas ut till adressaten 4 §. Innebörden av bestämmelsen är att undersökningen skall begränsas till vad behövs för att få fram som sådana uppgifter att försändelsen kan återställas eller delas ut. Så snart uppgifter erhållits skall undersökningen avslutas. Undersökning sådana öppnade försändelser bör inskränka sig till eftersökande av uppgifter av avsändaren, adressatens och adress. I motiven uttalas om samt namn postverket bör vänta något med att öppna försändelsen för att vidare att avsändaren eller mottagaren tillfälle att höra av sig. ge

2 4 l Brevöppning SOU 1992: m. m.

8.7.4 Rättegångsbalkens bestämmelser beslag

om av

skriftlig handling

Av störst betydelse som inskränkningar i skyddet för skriftliga meddelanden är de straffprocessuella tvångsmedlen i rättegångsbalken RB. Föremål som skäligen kan antas ha betydelse för utredning brott eller om som avhänts någon genom brott eller som kan komma att förverkas får tas i beslag 27: l. Till föremål räknas enligt bestämmelsen också skriftliga handlingar. l princip kan ett föremål beslagtas hos vem som helst, dvs. inte bara hos den misstänkte, samt oavsett brottets grovhet och om misstankarna riktar sig mot någon bestämd Det behöver inte person. heller föreligga någon sabotagerisk. Ett beslag kan således ske för att säkra domsverkställigtet eller för att säkra bevis. Dessutom gäller enligt sista stycket nämnda bestämmelse att skälen för åtgärden måste uppväga det intrång eller mer. i övrigt som åtgärden innebär. Den bestämmelsen, knyter till innehållet i som an 2 kap. 12 § RF, är ett uttryck för behovs- och proportionalitetsprinciperna. Bestämmelsen infördes genom lagstiftning år 1989 3.35 1989:650. Enligt föredragande statsrådets uttalanden i propositionen ansågs det vara till fördel om principerna för tvångsmedelsanvändningen såvitt möjligt kom till uttryck i lagstiftningen. Härigenom får de skall tillämpa som tvångsmedelsbestämmelserna sin uppmärksamhet riktad dessa frågor på ett annat sätt än hänvisning till eller mindre underförgenom mer stådda rättsgrundsatser prop. 1988892124 27. s. Beslag får inte läggas på alla typer av skriftliga handlingar. Om den skriftliga handlingens innehåll kan antas sådant att befattningshavare vara eller i 36 kap. 5 § RB inte får höras vittne därom, annan som avses som och handlingen innehas honom eller den, till förmån av av vars tystnadspliketen gäller, får beslag inte läggas handlingen. Från beslag undantas vidare skriftliga meddelanden mellan sådana närstående, som avses i 36 kap. 3 § RB, om inte brottet är så allvarligt att .ninimistraffet är två års fängelse 27:2. När det gäller brev eller annan försändelse finns i prstverkets vård som får en sådan handling tas i beslag endast för brottet stadgat om är fängelse i ett år eller däröver samt försändelsen hos mottagaren skulle vara underkastad beslag 27:3. Sist nämnda förutsättning bl.a. det avser förhållandet att tystnadsplikt föreligger för vissa befattningshavare enligt bestämmelserna i 36 kap. 5 § RB och närstående enligt 36 kap. 3 § RB.

Brevöppning 215 m.m.

dock inte lägga beslag på föremål. Det får i första Vem som helst får

med laga rätt griper eller anhåller misstänkt eller hand den göra som

häktning, husrannsakan eller kroppsvisitation. Han får lägga verkställer

föremål då påträffas. Föremål påträffas i andra beslag på som som

försändelser i postverkets vård får beslagtas endast sammanhang, t.ex

undersökningsledare eller åklagare. För det fall fara är i efter beslut av

polisman fatta beslut beslag i andra sammanhang. dröjsmål får även om

befogenheter omfattar dock inte försändelser i postverkets Polismannens

Även domstolen får förordna beslag. Det är i fråga om vård 27:4. om

vid domstolen eller eljest är tillgängliga för beslag föremål som företes

beslag vid husrannsakan fattas utan 27:5. Om ett beslut om - t.ex. -

domstolens förordnande, kan den drabbas av beslaget begära att som

Har beslag gjorts gäller huvudregel domstolen överprövar beslutet. som

åtals väckande 2727. Domstolens beslut om beslag kan vissa frister för

besvär 49:4. Domstolen skall då målet överklagas särskilt genom

avgörs pröva beslaget skall bestå 27:8. om reglering finns för situationen när försändelser som får tas En särskild

in till befordringsanstalt. Det kan förekomma i beslag, väntas komma en

polisundersökning har anledning anta att försändelse att man under en en

komma in till postanstalt. En undersökningsfår tas i beslag skall en som har då möjlighet att begära hos rätten att försänledare eller åklagare

kvar till dess frågan beslag har blivit avgjord. Det delsen skall hållas om

får förordna kvarhållande. Förordnandet får är endast rätten som om

månad från den dag det delgavs postanstaltens förestångälla högst en

kvarhållits skall föreståndaren utan dröjsmål göra dare. När försändelsen

begärt förordnandet. Denne har att omedelbart anmälan hos den som

beslag skall ske 27:9. pröva om

inte den, hos vilken beslag sker, skall vara Rättegångsbalken kräver att

närvarande då åtgärden vidtas. Är han inte närvarande skall han utan

beslaget. Undantag gäller ifråga försändelser dröjsmål underrättas om om

befordringsanstalt. l de fallen skall givetvis hos posten eller annan

underrättas. Är avsändaren känd, skall även denne undermottagaren

behöver dock inte ske utan dröjsmål utan skall ske rättas. Underrättelse

dvs. så underrättelsen inte skadar utredningen så snart som möjligt, snart

27: 11. g och vissa andra handlingar tas i beslag får inte En postförsändelse som

än rätten, undersökningsledaren eller undersökas närmare av annan

innebär brev eller sluten handling inte får åklagaren. Det att annan

myndighet eller än nämnda. Om den öppnas av någon annan person nu

216 Breväpprzing m. m. SOU 1992:

som verkställer beslaget inte får undersöka handlingen, skall han genast försegla den 27: 12. Till dessa bestämmelser hänvisar 28 kap. 8 som föreskriver att sådan handling i 27 kap. 12 § första stycket som avses inte får närmare undersökas eller öppnas vid husrannsakan i annan ordning än som där sägs. Ett beslag skall dokumenteras i protokoll. I protokollet skall ändamålet med beslaget och vad som därvid förekommit samt beslagtaget anges föremål noga beskrivas. Den drabbats beslag har rätt att på begäsom av ran bevis om beslaget, vilket skall framgå vilket brott misstanken av avser 27:13.

8.7.5 Varusmugglingslagens bestämmelser om undersökning

av postförsändelser

Till bestämmelserna i rättegångsbalken beslag hänvisar 15 § om varusmugglingslagen Vsl. Enligt den bestämmelsen får posttjänsteman i samband med att han utövar tillsynen verkställa beslag egendom av som kan förverkad enligt lagen. antas vara Enligt 14 § Vsl har tulltjänsteman, tjänsteman vid lots- eller fyrstaten, posttjänsteman och tjänsteman vid statens järnvägar befogenhet vid att tillsyn av att brott mot lagen inte äger undersöka postpaket, rum som lämnats in för befordran till utrikes ort eller ankommer till riket. Rätten att föranstalta om undersökning postpaket är alltså begränsad av till varusmugglingsbrott. Rätten omfattar inte övriga brott i som avses varusmugglingslagen, t.ex. olovlig befattning med smuggelgods. Redan det särskilda skydd som i allmänhet bereds försändelser hos postverket t.ex. enligt 27 kap. RB motiverar enligt motiven sådan be- - - en gränsning såvitt undersökning postpaket. avser av Vad menas med postpaket enligt varusmugglingslagen Förebilden för bestämmelsen är 9 § i förutvarande varuutförsellagen. Det kan samtidigt nämnas att någon motsvarande bestämmelse inte fanns i då gällande varuinförsellag. Enligt varuutförsellagen förelåg bl.a. rätt för posttjänsteman att föranstalta undersökning postpaket, vid om av som postanstalt i riket lämnats för befordran till utrikes ort. Någon närmare bestämning av uttrycket postpaket lämnades inte i förarbetena till varusmugglingslagen. I 1986 års varusmugglingsutrednings betänkande SOU 1991:84 Smuggling och tullbedrägeri föreslås inte någon motsvarighet till dessa bestämmelser i utredningens förslag till lag om straff för smuggling m.m.

Brevöppning m.m. 217

8.7.6 Lagen valutareglering 1990:749

om

Även valutaregleringslagen hänvisar till nämnda bestämmelser i 13 § varusmugglingslagen. Valutaregleringslagen är beredskapslag trädde i kraft den som en ren upphävdes valutalagen 1939:350. Med stöd l juli 1990. Genom lagen den lagen får regeringen bl.a. förordna om valutareglering, om av nya eller krigsfara eller det råder utomordentliga landet befinner sig i krig föranledda krig eller krigsfara som landet har förhållanden som är av i § första stycket. I ett sådant fall får regeringen även befunnit sig 1 riksbanken eller posttjänstemän riksbanken utser har rätt förordna att som de brev och andra försändelser till eller från att öppna och granska finns inom postverket 12 §. utlandet som brevöppning har motsvarighet i den tidigare Bestämmelsen om en

gällande valutalagen 5 §. I propositionen uttalade departementschefen,

hantering på elektronisk väg av valutor och att utvecklingen mot ha minskat behovet brevöppning och värdepapper m.m. får antas av åtgärderna ändå har ett berättigande i en likartade åtgärder, men att 198990: 135 29. Han sade vidare, att rätten till beredskapslag prop. s. försändelser är de grundläggande fri- och rättigheterna förtroliga en av och brevöppning är starkt integritetskränkande 2 kap. 6 § RF, att en därför möjligheterna att använda brevöppning m.m. åtgärd. Han ansåg att måste begränsas till krig och krigsnära situationer.

8.7.7 Lagen 1991:272 särskild utlänningskontroll

om

i kraft den 1 juli 1991, har ersatt lagen 1989:530 Lagen, som har trätt förebygga våldsdåd med internationell bakgrund om åtgärder för att

terroristlagen. bestämmelser fick polismyndigheten under vissa Enligt terroristlagens angivna förhållanden undersöka, öppna eller granska postförnämnare sändelse, brev eller sluten handling eller paket som ställts till eller annan utlänning i lagen. Befogenheten begränsades avsänts till sådan som avses fanns hos postanstalt. Befogenheten fordrade dock inte av att försändelsen domstol, i det här fallet Stockholms tingsrätt. Tillstånd tillstånd av av synnerliga skäl förelåg. I ett sådant tillstånd kunde fick bara ges om viss försändelse ankommer till postanstalt domstolen förordna att som kvarhållas tills den närmare undersökts, öppnats eller granskats skall

20 §-

218 Brevöppning SOU 1992: m.m.

I 20 § i den nya lagen har motsvarande bestämmelse tagits med en den ändringen att tillstånd att använda de tvångsmedel i som avses lagrummet kan meddelas förutom polismyndighet även av en av rikspolisstyrelsen.

8.7.8 Lagen 1974:203 kriminalvård i anstalt

om

I lagen ges bestämmelser inte bara granskning brev för undersökom av ning av om de innehåller något otillåtet föremål också de utan om innehåller något visst meddelande. I lagen har meddelats närmare bestämmelser vården i anstalt. om Enligt dessa bestämmelser får intagen inneha personliga tillhörigheter en samt skaffa sig eller mottaga böcker, tidskrifter, tidningar och annat som kan bereda honom sysselsättning under fritiden. I övrigt får en intagen inneha pengar och skaffa sig eller mottaga eller enligt varor annat särskilda bestämmelser. För att hindra att otillåtna förs in i varor anstalten, får föreskrivas att de intagna utan särskilt medgivande får mottaga försändelser annat slag än brev eller skriftlig handling av arman 24 §- När det gäller brev mellan intagen och svensk myndighet eller advokat skall de enligt huvudregeln vidarebefordras utan granskning. Om man misstänker att uppgiften att brevet är avsänt från svensk myndighet om

eller advokat är oriktig får brevet granskas. Det får dock inte ske vid

varje slag av misstanke utan måste grundas på omständigheter viss av styrka. I lagtexten har det uttryckts med lokutionen kan skäligen misstänkas. Brevet får inte heller granskas förhållandena om kan klarläggas på annat sätt 25 §. Från och med den 1 januari 1992 omfattar de nu redovisade bestämmelserna även brev mellan intagen och internationellt har Sverige erkänd behörighet organ som av att ta emot klagomål SFS 1991: l 133. l övrigt gäller beträffande brev och andra ñrsändelser till eller från den som är intagen i sluten riksanstalt att de skall granskas för undersökning av om de innehåller något otillåtet föremål. Det behövs alltså inte någon misstanke att försändelsen innehåller något sådant föremål. om Det behövs det däremot om det är fråga försändelse till eller från den om en som är intagen på annan anstalt. Då krävs det dessutom för undersökning att den är påkallad av säkerhetsskäl 26 § första stycket. Beträffande den är intagen på specialavdelning skall granskningen som inte bara syfta till om försändelsen innehåller något otillåtet föremål, utan

Brevöppning m.m.

innehåller något meddelande planläggning av brottsockså om den om o.dyl. Inte heller här behövs någon särskild lig verksamhet, avvikande

genomföra undersökningen. En granskning i detta misstanke för att få

beträffande intagna i allmänhet, den måste då syfte får även ske men

säkerhetsskäl och får bara ske stickprovsvis. I fråga om vara påkallad av anstalt får sådan granskning göras, om det den är intagen i sluten en som till hans särskilda förhållanden 26 § andra år nödvändigt med hänsyn

stycket.

bör den intagne närvarande 27 § andra När en försändelse öppnas vara

stycket.

försändelser granskats får kvarhållas, om det är Brev eller andra som

säkerhetsskäl. Den intagne skall i så fall genast underrättas påkallat av

Är försändelser till den intagne skall han i åtgärden. det fråga om om lämpligt få kännedom innehållet. En den utsträckning det är om

hållits kvar skall länmas ut till den intagne så snart försändelse som har

anstaltsvården upphör, inte särskilda skäl det kan ske och senast när om

talar mot ett utlärrmande 27 § tredje stycket.

till rikets säkerhet eller till risken för Om det är påkallat med hänsyn

under verkställigheten i anstalt medverkar till brott som att den intagne våld, hot eller tvång för politiska syften, får innefattar användande av

viss intagen besluta avvikelse från de regeringen beträffande en om

bestämmelser redovisats 31 §. som nyss med vissa föreskrifter rörande tillämpning- Av kungörelsen 1974:248

b § egendom tas hand i samband lagen framgår av 39 att som om en av förtecknas. Förteckningen skall skrivas under av med undersökning skall

verkställt omhändertagandet. den som har

behandling häktade och

8.7.9 Lagen 1976:371 om av

anhållna m.fl.

finns bestämmelser vad häktad får inneha. De motsvarar I lagen om en

bestämmelser gäller för den är intagen i anstalt. i stort de som som skall brev från häktad till svensk myndighet Enligt bestämmelserna

vidarebefordras utan föregående granskeller hans offentlige försvarare

Även häktad avsända och mottaga brev, det kan ske ning. i övrigt får om

I fråga den är häktad på grund utan fara från säkerhetssynpunkt. om som

gäller dock den begränsningen att det kan ske utan av misstanke om brott

eller utredningen försvåras 9 § första och fara för att bevis undanröjs

och med den 1 januari 1992 omfattar de nu andra styckena. Från

220 Brevöppnirzg m.m.

redovisade bestämmelserna även brev från häktad till internationellt organ som har av Sverige erkänd behörighet att ta emot klagomål från enskilda SFS 1992:1135. Om den häktade vägras avsända eller mottaga brev utan föregående granskning av dess innehåll, skall brevet hållas kvar. Det får inte öppnas utan den häktades medgivande 9 § tredje stycket. Av 8 § förordningen 1976:376 behandling häktade och om av anhållna m.fl. framgår att den intagne skall underrättas brev hålls om ett kvar. Det är endast om särskilda skäl föreligger underrättelse får som en underlåtas. Om den intagne medger att försändelsens innehåll granskas, får den intagne inte vägras att avsända eller mottaga försändelsen annat än då det av granskningen framgår att det finns risk för utredningen att försvåras eller ordningen i häktet äventyras.

8.7.1O Lagen 1991:1128 psykiatrisk om tvångsvård

Lagen om psykiatrisk tvångsvård har ersatt 1966 års lag sluten om psykiatrisk vård i vissa fall LSPV. Den lagen har trätt i kraft den nya 1 januari 1992. I LSPV gavs vissa bestämmelser befogenhet granska och om att kvarhålla en patients korrespondens 15 §. m.m. Den regleringen innebar att överläkaren, eller den han hade bemyndigat, fick det fanns särskilda skäl ta del innehållet i brev eller om av ett en annan handling kom till patient eller patient önskade som en som en avsända. För att handlingen skulle kunna hållas kvar fordrades att det förelåg ordnings-, säkerhets- eller vårdskäl eller att handlingen kunde föranleda betydande olägenhet för patienten eller någon annan person. Sedan den 1 januari 1983 fattades beslut kvarhållande utskrivom av ningsnämnden efter framställning överläkaren. I avvaktan på av

nämndens beslut fick överläkaren ta hand handlingen.

om En handling som var ställd till utskrivningsnämnden, psykiatriska nämnden, socialstyrelsen, hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, förtroendenärrmden, justitiekanslem eller någon av riksdagens ombudsmän fick dock inte granskas eller i övrigt hållas kvar. Det gällde även en handling som var ställd till offentlig försvarare för patienten. En handling som var ställd till myndighet och rörde mål eller ärende, vari annan som patienten själv fick föra talan, fick dock granskas men inte kvarhållas. Det gällde även en handling som var avsedd för advokat inte en som var offentlig försvarare eller någon biträde enligt rättshjälpslagen. som var

Brevöpprxing m.m.

tillämpningskungörelsen 1966:585 till lagen fick överläkaren Enligt eller den han hade bemyndigat kvittera försändelse till en patient som en korrespondenskontrollen. Vidare gällde enligt kungörelsen att ett led i skulle till sjukjoumalen innehöll uppgift om bl.a. överläkaren se att granskning och kvarhållande brev eller annan handling. av förarbetena till LSPV prop. 1966:53 188 anförde föredragande I s. angående brevcensuren principiella skäl visserligen talade statsrådet att patienten inte lämpligen borde del av brev mot brevcensur, men att honom eller försämra hans tillstånd. Som exempel som skulle kunna oroa bl.a. narkotikaförsändelser borde kunna stoppas innan de angavs att nådde adressaten. psykiatrisk tvångsvård har bestämmelserna I den nya lagen om m.m. ändrats. Bestämmelserna finns intagna i 22 om brevcensur om censur

Ändringen innebär beträffande försändelser från patient att brevcensur

en tillåten. När det gäller försändelser till patient gäller inte längre är en förutsättningar. En sådan försändelse kan t.ex. innehålla emellertid andra narkotika, alkohol eller andra berusningsmedel. Vidare kan försändelinnehålla eller kan användas för att skada patienten sen vapen annat som brev eller försändelse till patient fâr därför själv eller andra. Ett annan en granskas för kontroll att det inte innehåller sådan skadlig öppnas och av egendom. Granskningen får med hänsyn till patientens integritet inte omfatta det skriftliga innehållet. Befogenheten att besluta i fråga om har lagts på lednings- eller specialistlâkamivå. Enligt granskningen bestämmelsen är det chefsöverläkaren skall besluta om granskning. som

8.7.11 1991:1129 rättspsykiatrisk vård

Lagen om

föreskrifter för den psykiatriska tvångsvården lagöverträ- I lagen ges av dare. Vid sådan tvångsvård gäller beträffande brevcensuren i tillämpliga bestämmelserna i lagen psykiatrisk tvångsvård 8 § första delar om stycket. den är anhållen, häktad eller intagen i eller skall Beträffande som till kriminalvårdsanstalt får kriminalvårdsstyrelsen i särskilda förpassas det är påkallat från ordnings- eller säkerhetssynpunkt, besluta fall, om särskilda inskränkningar i rätten att bl.a. ta emot eller skicka om försändelser 8 § andra stycket första meningen. Brev i 9 § första stycket första meningen lagen 1976:371 som avses behandlingen häktade och anhållna m.fl. från den som är häktad om av

222 Brevöppning SOU 1992:2 m.m.

eller anhållen liksom brev i 25 § första stycket första som avses meningen lagen 1974:203 kriminalvård i anstalt från den är om som intagen skall dock vidarebefordras utan föregående granskning 8 §andra

stycket andra meningen. Vad som här avses är brev till svensk myndighet eller till internationellt organ som har Sverige erkänd behörigav het att ta emot klagomål från enskilda eller till hans offentliga Rörsvarare.

Beträffande den som ges rättspsykiatrisk vård efter beslut domstol av eller den som är intagen i kriminalvårdsanstalt får regeringen i särskilda fall, om det är påkallat med hänsyn till rikets säkerhet eller till risken för

att denne under vistelsen på sjukvårdsinrättningen medverkar till brott

som innefattar användande våld, hot eller tvång för politiska syften, av besluta om särskilda inskränkningar i rätten bl.a. eller skicka att ta emot försändelser 8 § tredje stycket.

8.7.12 Lagen 1991:1137 om rättspsykiatrisk undersökning

Lagen om rättspsykiatrisk undersökning har ersatt lagen 1966:301 om rättspsykiatrisk undersökning i brottmål. Den lagen har trätt i kraft nya den l januari 1992. Enligt 9 a § gamla lagen hade chefen för rättspsykiatrisk klinik en möjlighet att hålla kvar brev eller handlingar slag från den av annat som var häktad och intagen på kliniken för rättspsykiatrisk undersökning. Bestämmelserna i paragrafen infördes år 1976 motsvarighet som en till

föreskrifterna i 15 § LSPV se 197576:90.

prop. I den nya lagen har däremot inte tagits in några särskilda bestämmelser

om kontroll m.m. korrespondens. I 8 § tredje stycket har i stället av föreskrivits att motsvarande bestämmelser i lagen 1976:371 om behandlingen häktade och anhållna m.fl. och i lagen 1991:1129 av om rättspsykiatrisk vård skall tillämpas.

8.8 Förfarandet i vissa andra länder

8.8.1 Norge

Enligt 12 § tulloven tullväsendet rätt företa fysisk kontroll ges att en av brev för att klarlägga det innehåller om varor som står under tullväsendets kontroll. Den fysiska kontrollen av brevet kan ske genom röntgen

genomlysning, yttre undersökning eller det nödvändigt,

en om anses genom att ett mycket litet hål görs i brevet, t.ex. i ett hörn, för att se om det rinner ut något pulver eller liknande.

Brevöppning m.m.

Är postverkets vård tullverkets kontroll här. Om man brevet i stoppar föreligger behov ytterligare kontrollåtgärder, får brevet anser att det av åklagarmyndigheten i enlighet med 211 212 §§ hållas kvar så att undersökningen. l det fallet skall straffprocesslagen kan fortsätta i särskilt kuvert förseglas innan det tullmyndigheten lägga brevet ett som överlämnas till polisen. brevpost och får öppnas tullen för kontroll. Paketpost anses inte som av

8.8.2 Danmark

postväsendets tillämpningsföreskrifter fär med Enligt postlagen och brev inte öppnas för tullkontroll med mindre hänsyn till brevhernligheten öppningsmedgivande. Brev med förmodat tullbrevet är försett med ett avgiftspliktigt innehåll och inte har försetts med öppningsocheller som godsregistreras och mottagaren anmodas uppge brevets medgivande innehålla narkotika överlämnas till polisen som innehåll. Brev som antas brevet inför domstol för tillstånd att öppna det. skall förete

8.8.3 Storbritannien

i Custom and management act från âr 1979 I kapitel 159 och 161 befogenheter vad brevförsändelser. Grundregleras bl.a. tullens avser för dessa befogenheter är att misstanke föreligger läggande förutsättning brevförsändelsen innehåller kan bli föremål för beslag. att vara som får tulltjänsteman undersöka och ta i beslag Enligt artikel 159 1 en eller förvaras tullupplag, eller har varje vara som har importerats, eller luftfartyg helst i Storbritannien, eller är lastats på fartyg var som För kunna genomföra detta får han begära att anmäld till export m.m. att varje förvar skall öppnas eller packas upp. tulltjänsteman, har ett särskilt förord- Enligt artikel 161 får en som anledning misstänka att något kan bli nande, när det finns att som föremål för förverkande enligt lagen förvaras eller hålls dolt i någon eller någon plats när helst tillträde dit, dag som natt,

byggnad på a som

beslag på, kvarhålla eller flytta ett sådant föremål; för att leta efter, lägga det är försvarligt med hänsyn till syftet med tillträdet, leta b och om eller flytta, bryta varje dörr, fönster eller efter, beslagta, kvarhålla upp förvar och övervinna eller avlägsna varje annat hinder eller spärr. sådant förordnande meddelas domstol och gäller som längst sex Ett av

månader artikel 161 3 och 6.

224 Brevöppning m.m. SOU 1992:2

8.8.4 Tyskland

I de bestämmelser intagits i 6 § 2 i den allmänna tullagen som Allgemeines Zollrecht har särskilt angetts att försändelser m.m. som finns hos postverket inte utgör tullgods. I bestämmelsen vilka anges försändelser som avses. Under punkten l brev och värdebrev, anges som endast innehåller meddelanden, värdepapper, akter, urkimder,

manuskript eller andra skrivelser, korrektur eller bokhandelsvaror dock

antikviteter. Under punkten 2 paket, endast innehåller anges som akter, urkunder, manuskript eller andra skrifter, korrektur eller bokhandelsvaror dock antikviteter. Punkten 3 gäller inte längre och under punkten 4 anges postkort. Enligt 4 i samma paragraf blir emellertid eller försändelse en vara som angetts under punkterna l och 2 tullgods det föreligger tvivel om om förutsättningar för att eller försändelsen skall få föras in fri varan som vara är uppfyllda. I 7 samma paragraf föreskrivs, såvitt postverket är anmälningsskyldigt, att brev- och posthemligheten i artikel 10 i grundlagen begränsas i förhållande till bestämmelserna i den allmänna tullagen tullbeom handling av varor. I 7 § föreskrivs att genom granskning kan prövas tullgods har förts om och om anmält tullgods har anmälts fullständigt. Står inte erforderliga resurser till förfogande på tjänstestället, kan lämplig plats för annan granskningen bestämmas. Innebörden av de redovisade bestämmelserna är att det behöver inte finnas en konkret misstanke brott enligt tyska straffbestämmelser för om att en försändelse skall byta karaktär från nicht Zollgut till att var Zollgut. Så snart posttjänsteman har anledning misstänka en att förutsättningarna inte är uppfyllda, t.ex. att brev innehåller inte endast ett meddelanden, akter, urkunder 0.s.v., kan han låta försändelsen vidare till tullen för bedömning. Om där kommer till man samma slutsats, alltså att försändelsen är Zollgut, kan denna öppnas. Även om öppningen rent fysiskt utförs postens tjänstemän, är tullens bedömning av avgörande ñr huruvida detta är möjligt eller inte.

8.8.5 Nederländerna

Bestämmelser för tullhantering postförsändelser förmedlas av som av postverket PTT Nederland NV finns upptagna i två författningar. Dessa är:

Brevöppning 225 m.m.

Besluit Douane Accijnzen Stb 1971, 531, senast ändrad genom l en Kungligt Beslut den 23 december 1991, Stb 755 av 2 Beschikking förordning aangiften deklarationer en documenten

accizjen ändrad den 14 augusti 1990. douane en senast

Författningama postverkets tjänstemän rått att utöva tullkontroll ger under överinseende de tulltjänstemän är placerade vid de platser av som förvarar postgods. Med hänsyn till det stora antalet försändeldär posten hanteras sker det i form stickprovskontroller. Stickprovskonser som av trollema får göras utan beslut undersökningsdomare åklagare, om av det finns anledning anta att försändelsen innehåller en förbjuden vara. Har försändelse öppnats för tullkontroll underrättas adressaten en meddelande med följande text biläggs försändelsen: genom att ett

Vi har valt öppna det här brevet ett led i vår rutinmässiga att som kontroll droger eller andra förbjudna som ibland är av varor inneslutna i brevpost. år enda skälet till vi har öppnat försändelsen och vi Det att försäkrar rätten till förtrolig korrespondens har respekterats. er att fordrar samtliga postpaket, inklusive brev, förebringas Lagen att och, nödvändigt, öppnas postkontoret. Bemyndigandet oss om av härför finns i Regulations ll och 12 i Postal Packets Coustoms and

Excise Regulations 1986.

nederländska postverket har nyligen bolagiserats. Den nederländska Det äger 100 aktierna i PTT. Bolagiseringen av postverket staten procent av har emellertid inte medfört någon ändring rutinerna för tullkontroll av av postförsåndelser. innebär posttjänstemännen i PTT samarbetar

Det att

med tullmyndigheterna på sätt som tidigare.

samma

8.9 Våra överväganden

Den nuvarande bestämmelsen i 63 § TL har tolkats så att den ger

tullmyndigheten rätt att undersöka samtliga försändelser som Posten förmedlar till och från landet. En sådan undersökningsrätt omfattar inte bara paket även brev och andra försändelser erfarenhetsmässigt utan som har ett förtroligt innehåll. undersökningsbefogenheten har sådan omfattning framgår Att en emellertid inte klart bestämmelsens ordalydelse. Av bestämmelsen av

226 Breväppning m.m. SOU 1992

framgår däremot att befogenheten endast får utnyttjas för kontroll av att anmälnings- eller uppgiftsskyldighet som föreligger enligt tullagen eller enligt föreskrifter som meddelats med stöd av lagen fullgjorts riktigt och fullständigt. Någon annan begränsning har inte ställts upp i bestämmelsen. En naturlig begränsning av undersökningsbefogenheten när det gäller försändelser som kan innehålla förtroliga meddelanden vore annars att sådana försändelser får undersökas endast under förutsättning att det finns anledning anta att de även innehåller varor. En sådan begränsning skulle ha som mål att försändelser som endast innehåller meddelanden inte utsätts för någon undersökning. Det föreligger inte i fråga om meddelanden någon anmälnings- eller uppgiftsskyldighet gentemot tullmyndigheten. Anmälnings- och uppgiftsskyldigheten avser endast varor. Syftet med tullmyndighetens undersökning av brev och andra försändelser får således enligt gällande rätt aldrig ta sikte på själva meddelandet som sådant utan endast på förekomsten av en vara som lagts i försändelsen tillsammans med meddelandet. Postens huvuduppgift är att driva poströrelse. Distribution av brev och paket ingår som en del i den rörelsen. Enligt de föreskrifter som Posten har meddelat beträffande befordringstaxor för försändelser och hantering av försändelser är vikt och volym avgörande för försändelsen är att om betrakta som brev eller paket. Dessa bestämmelser tar dock inte sikte på försändelsens innehåll i något annat avseende. Att försändelse en befordras som brevförsändelse behöver alltså inte innebära att den innehåller något skriftligt meddelande, än mindre ett personligt sådant. Å andra sidan kan sägas att en försändelse som befordras som paket lika väl kan innehålla enbart meddelanden. Enligt 1947 års kungörelse angående Postens ensamrätt till brevbefordran m.m. bygger emellertid inte brevmonopolet på sådana taxeoch hanteringsmässiga skäl redovisats. I motiven till ktmgörelsom nyss sen slogs i stället fast; att det inte finns någon allmängiltig definition rörande vad som skall förstås med brev. Ensamrätten sades därför omfatta meddelanden, som har egenskapen verklig och personlig av skriftväxling. Enligt motiven sådan generell bestämning uttryck gav en för vad som karaktäriserar brev. I samband med att den nuvarande bestämmelsen i 2 kap. 6 § RF tillkom fördes liknande diskussion när det gällde att vad en ange bestämmelsen skulle skydda. 1973 års fri- och rättighetsutredning hade i sitt förslag givit uttryck för uppfattningen att brev, post och andra försändelser alltid utgjorde förtroliga meddelanden. Mot denna

Brevöpprzing m.m. 227

vände sig JK, invändningar sedan kom att läggas som uppfattning vars avfattning. JK argumenterade med utgångspunkgrund för bestämmelsens försändelse och post mångtydiga. Post innefattade ten att begreppen var och medan brev i sin tur innefattades av begreppet bl.a. brev post, i JKs alternativ till utredningens var att det försändelse. Utgångspunkten skulle skyddas undersökning. Som exempel förtroliga meddelandet mot nämnde JK brev och liknande försändelser, på sådana meddelanden eftersom sådana försändelser i regel kan antas vara förtroliga. för de här aktuella kontrolländamålen föreslå, att Vi har övervägt att får tillgodoses endast med reglering i tullmyndighetemas behov en rättegångsbalkens beslagsregler och varusmugglingslagens anslutning till undersökning postpaket och att någon undersökningsrätt regler om av skulle finnas kvar. När adressaten medger ett enligt tullagen inte undersökning postförsändelsen skulle dock undersököppnande och en av ning kunna ske. avvägningen mellan rättssäkerhets- och effektivi- Vid den nödvändiga aktualiseras har vi dock stannat för att föreslå en tetsintressena som här administrativ ordning med sin placering i tullagen. reglering av frågan i Skälen härför är följande. andra försändelser motiveras

Öppning och undersökning av brev och

grad det starka samhällsintresset av att begränsa i särskilt hög av står rättssäkerhetsintresset att skydda narkotikabrottsligheten. Häremot integritet och rätt till förtrolig kommunikation. Om den enskildes tillgång till snabbt och enkelt förfarande utan samhället likväl kan ges ett träds för när är mycket vunnet i arbetet med att rättssäkerhetsintressena narkotikabrottsligheten. De krav konkret brottsatt bekämpa främst uppställs i rättegångsbalkens regler om beslag kan misstanke m.m. som tillämpningsområde och försvåra bl.a. kampen här leda till ett väl snävt En undersökning bör kunna göras redan på mot narkotikabrottsligheten. kriterier, blir detta viktiga samhälleliga brottsnågot svagare annars skyddsintresse för svagt. administrativt kontrollförfarande för brevöppning som det Ett liknande under några år också i bruk i tillämpats i Sverige synes vara som nu Tyskland och Nederländerna. bakgrund inriktat vårt arbete att finna en Vi har mot denna tullens undersökningsrätt bestämmelse i tullagen utformning av genom en konstitutionella kraven när det gäller skyddet för som uppfyller de förtrolig kommunikation.

228 Brevöpprzing m.m. SOU 1992

Enligt såväl regeringsformen som den europeiska konventionen angående mänskliga rättigheter får det skydd som dessa ger medborgarna under vissa närmare angivna förutsättningar begränsas. Enligt regeringsformen skall begränsningarna ske genom lag. Enligt regeringsformen får en begränsning av rätten till förtrolig kommunikation göras endast för att tillgodose ändamål som är godtagbart i ett demokratiskt samhälle och får aldrig gå utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till det ändamål som har föranlett begränsningen och inte heller sträcka sig så långt att den utgör ett hot mot den fria åsiktsbildningen. Enligt konventionen får sådana begränsningar göras som är nödvändiga i ett demokratiskt samhälle med hänsyn till bl.a. landets ekonomiska välstånd, hälsovården samt förebyggande av oordning eller brott. Ändamålet med begränsning är i det här fallet tullmyndigheten en att skall kunna upprätthålla kontroll över varor som förs in i och ut ur landet. I brev och andra postförsändelser kan förekomma varor som rätteligen skulle ha anmälts till tullmyndigheten. Det kan fråga vara om tull- och skattepliktiga varor, införselförbjudna varor och varor som får föras in endast under vissa förutsättningar. I fråga om paket och större postförsändelser är det en naturlig utgångspunkt att anta att försändelsen innehåller en vara. Rätten till undersökning bör dock även här regleras närmare än i den nuvarande lydelsen av 63 § TL. Av vår tidigare redovisning framgår att ett stort problem är att det i brev och liknande försändelser kan finnas införselförbjudna varor såsom narkotika eller Även dessa försändelser måste alltså rimligen annat. omfattas av en undersökningsrätt. De kontrollåtgärder tullmyndigheten i dag genomför när det gäller brev och andra försändelser har bedömts nödvändiga för att exempelvis förhindra att narkotika förs in i landet. Hur omfattande dessa åtgärder är i förhållande till mängden brev har inte närmare kunnat Det torde anges. emellertid inte röra sig om mer än någon eller några promille som kontrolleras i detta flöde. Man kan i detta sammanhang tala kontom roller i ett stickprovsvis gjort urval vissa kriterier. Kontrollerstyrt av na är emellertid inte av sådan karaktär att brev öppnas slumpvis mer eller mindre måfå. Brev öppnas endast sedan någon sorts indikation framkommit om att de innehåller en vara. Här finns alltså vissa redan nu etablerade rutiner som bygger på tämligen konkreta indikationer eller urvalsgrunder se redogörelsen i avsnitt 8.3.2.

Brevöppning m. m.

avgränsad rätt för tullen att undersöka Vår bedömning är att en väl

försändelser och ett nämnare reglerat förfarande brev och andra förtroliga förenlig med bestämmelserna i 2 kap. 12 § RF. för detta bör anses vara kontrollbefogenhet i ett administrativt förfarande En sådan väl avgränsad

heller strida Sveriges åtaganden enligt konventionen bedömer vi inte mot mänskliga rättigheterna och de grundläggande angående skydd för de

såvitt gäller rätten for skydd för korrespondens eller varken friheterna -

rätten till domstolsprövning.

undersökning förtroligheten och tar inte Grundlagsskyddet mot avser försändelsen befordras brev eller paket. i första hand sikte på om som för postbefordran förekommer anser vi att För att täcka de sätt som postförsändelse kan användas för att klargöra omfattningen av begreppet undersökningsbefogenhet för tullen. Kriteriet för den yttre ramen för en

vi bör att det kan antas att postförsändelser

denna befogenhet anser vara TL föreslås sådan regel införs. Såvitt innehåller en vara. I 63 § att en

sådana postförsändelser kan antas innehålla gäller brev och andra som föreslås undersökningsbefogenheten kringförtroliga meddelanden att

gärdas med vissa skyddsregler.

sådant förfarande inte behöver tillämpas i de Vi vill framhålla att ett

grön etikett lämnats avsändaren eller

fall s.k. öppningsmedgivande av

adressaten lämnat ett sådant medgivande. Öppnandet kan då ske inom

om

för den vanliga tullkontrollen av postförsändelserr

ramen

brevhernligheten påkallar l sagt begränsningar i

Skyddet av som bör lagfástas. Vi föreslår mot bakgrund kontrollbefogenhetema som nu kap. 12 § RF och efter förebild i rättegångsbalkens av bestämmelsen i 2 lagen kriminalvård i anstalt 27 § och lagen regler om beslag 27: l, om

postförsändelser 4 § att motsvarande begränsningsom obeställbara en paragraf, 63 b TL. I paragrafen bör således bestämmelse tas in i en ny

sådan undersökning inte får ingående än som föreskrivas att en vara mer

till ändamålet med undersökningenproporti0nali-

behövs med hänsyn

tetsprincipen. begränsningar i kontrollbefogenhetema påkallar Vilka ytterligare

brevhemligheten I rättegångsbalken finns bestämmelser bl.a. skyddet av h underrättelseskyldighet och skyldighet att föra protokoll över beslag. om regler bör in i tullagen, eftersom det för den Vi anser att motsvarande tas ingripande åtgärder vid beslag. Vi föreslår enskilde är fråga om lika som

bestämmelser i två paragrafer, 63 och d §§ TL. sådana nya c

Öppnande och undersökning brevförsändelser får endast genom-

av tullmyndigheten där postförsändelser tullklareras. Befogenheten föras hos

230 Brevöppning m.m. SOU 1992

att besluta i fråga om granskningen bör i princip ligga på myndighetschefen men kunna delegeras till en särskild tjänsteman. Bestämmelser härom har tagits in i en ny paragraf, 63 a § TL.

Kurirpaket m.m.

Begreppet postförsändelse omfattar inte kurirpaket Dessa försänm.m. delsefonner som nu snabbt tillkommer den privata marknaden ligger utanför det fortfarande gällande brevmonopolet för Posten. Befondringssättet är snabbt och bedöms enligt företagen säker befordran ge en av bl.a. känsligt material. Vi syftar här främst på sådana s.k. kurirpaket som befordras av privata fraktföretag och anmäls direkt hos tullen som och där ges en snabb behandling. Detta är dock något ligger utansom för den nu föreslagna regleringen. För dessa försändelser bör även fortsättningsvis enligt vår mening bestämmelserna i 63 § första stycket TL tillämpas. Skälen ñr detta är följande. Om Posten bolagiseras och brevmonopolet upphör kommer med all säkerhet den verksamhet rör traditionell som brevbefordran m.m. att fortsättningsvis ombesörjas endast befordringsav företag som har fått särskilt tillstånd. Den aviserade utredningen om en särskild poströrelselag talar för att detta blir resultatet. Ambitionen har angivits vara att förändringarna skall kunna ske redan den l januari per 1993. I ett sådant perspektiv framstår enhetlig reglering när det gäller en tullkontroll av allax typer av försändelser vanligtvis innehåller som förtroliga meddelanden naturlig. som För närvarande bör dock regleringen enbart ta sikte på försändelser som finns hos Posten. Det medför visserligen konkurrensolikhet, en men det ligger ändå i linje t.ex. med villkoren för det nyligen ingångna samarbetet i samriskföxetaget med TNT. Enligt det avtalet skall inte de särskilda fömiånema tillkommer de nationella postverken i som Sverige, Tyskland m.fl. länder tillkomma TNT. Med hänsyn till att den framtida utvecklingen av Postens privatisering åtminstone tidsmässigt är osäker bör en reglering i dagsläget endast ta sikte på Postens försändel-

ser. Det är alltså fullt möjligt att hela frågan om brevkontroll snart får en ny dimension. Det utredningsbehov de rättsliga frågorna av som uppkommer i anslutning till sådan utveckling är dock generell en av karaktär bl.a. ifråga rättegångsbalkens och brottsbalkens regler på om

Brevöppning m.m.

föregripas några förslag från vår sida. Våra området och bör inte genom viss mån sägas fortfarande ha en provisorisk förslag måste därmed i

karaktär.

Frågan om s.k. postspärr m.m.

avsnittet 8.3.3 nämnda frågan om postspärr Den inledningsvis och i postförsändelse inte längre kan anses stå under gäller problemet när en tullkontroll föreligger äger i princip endast tullen tullkontroll. Så länge varanförsändelsen. Enligt 7 § sista stycket TL får rätt att förfoga över och skattefria inte behöver anmälas regeringen föreskriva att tull- varor ske risk för att föreskrifter som gäller till förtullning, om det kan utan motiven prop. l98687:166 67 till för införseln eftersätts. Av s. den medförs av resande eller bestämmelsen framgår att avser varor som Enligt 73 § TL är postverket skyldigt att kommer i postförsändelser. som kontrollverksamheten. Postverket utövar självständigt medverka i tullkontroll ñr tullverkets räkning prop. s. 98. för tullens befogenheter har emellertid Frågan var gränsen går om begärt att regeringen skall pröva. Posten nu nuvarande läge inte funnit att skäl föreligger för att Vi har i frågans när tullkontrollen ñr postförföreslå någon särskild regel som anger

såndelser upphör. bedömning är vi ansett att det olämplig Ett skål till denna att vore en här aktuella kontrollbefogenheten med brevöpplösning att utsträcka den utväxlingspostkontoren och tullen. För förfarandet därefter ning utanför rättegångsbalken fylla föreliggande får reglerna om beslag i anses

kontrollbehov.

9 SANKTIONER

Vi inte att den underlåter att iaktta en sådan allmänt anser som hållen bestämmelse anteckningsskyldighet m.m. som vi föreom slagit i avsnitt 6 skall kunna drabbas straffansvar. En straffav bestämmelse grundad på så allmänt hallen regel skulle stå i en strid det sanktionssystem gäller på beskattningens mot som annars område.

9.1 Inledning

I avsnitt 6 Styrkande handlingar har vi föreslagit att den som importerskall skyldig att i skälig omfattning genom räkenskaper, ar en vara vara anteckningar eller på lämpligt sätt sörja för att underlag finns för annat fullgöra anmälnings- och tulldeklarationsskyldigheten och för kontroll att den. Fråga uppkommer då föreskriften bör straffsanktioneras eller av om det nuvarande administrativa sanktionssystemet i tullagen med tullom och avgiftstillägg kan anses vara tillräckligt. -t GTS har föreslagit föreskrivenj skyldighet att föra räkenskaper att en skall straffsanktioneras i tullagen efter förebild av 10 § skattebrottslagen l97l:69 brottet försvarande av skattekontroll. som avser GTS författningsförslag lyder:

93a§TL

Den uppsåtligen eller oaktsamhet åsidosätter bokföringssom av grov skyldighet eller sådan skyldighet att föra och bevara räkenskaper, föreskrivs i 60 och därigenom allvarligt försvårar tullmynsom a dighetens kontrollverksamhet enligt 75 § dömes för försvarande av tullmyrzdighets kontroll till böter eller fängelse i högst tvâ år eller, brottet är grovt, till fängelse i lägst månader och högst fyra om sex år.

234 Sanktioner SOU 1992

I ringa fall dömes till ansvar enligt första stycket. Ansvar enligt första stycket inträder ej, för gämingen om ansvar kan ådömas enligt brottsbalken.

Eftersom GTS ñrfattningsförslag har förebild brottet försvarande som av skattekontroll behandlar vi först den bestämmelsen. Därefter behand-

lar vi de sanktionsbestämmelser som förekommer på beskattningsornrå-

det, i första hand de sanktioner som under åren har kopplats till bestämmelsen om räkenskapsföring och anteckningsskyldighet i 4 kap. l m.m. § LSK. Det förslag till reglering vi har lämnat i avsnitt 6 angående som importörers skyldighet att föra räkenskaper har sin förebild i sist m.m. nämnda bestämmelse.

9.2 Skattebrottslagen 197l:69

Allmänt

Skattebrottslagen SBL är inte tillämplig på skatter och avgifter, som fastställs eller uppbärs i den ordning som gäller för tull. Det innebär

bl.a. att oriktiga uppgifter i samband med införsel, som leder till Lex. för låg mervärdesskatt, bestraffas enligt varusmugglingslagen Vsl1.

Med en särskild lag för skattebrott har lagstiftaren velat poängtera att det är de svårare fallen som skall bestraffas enligt denna lag, medan den straffrättsliga påföljden beträffande övriga gärningar främst då inte uppsåtliga eller inte grovt oaktsamma förseelser ersätts ad- - av en ministrativ sanktion, skattetillägg eller avgiftstillägg. Syftet är att åstadkomma effektivare och jämnare rättstillämpning. Det en åstadkoms med en ny typ, s.k. skatte- eller avgiftstillägg och förseningsavgift, som beslutas i administrativ ordning. Det innebär dock inte brott enligt att skattebrottslagen inte kan beivras samtidigt den administrativa som sanktionen utgår.

1 NJA 1985 s. 281.

Sanktioner

Försvar-ande skattekontroll 10 § av

Bestämmelsen har följande lydelse.

uppsåtligen eller oaktsamhet åsidosätter bokförings- Den som av grov skyldighet eller sådan skyldighet att föra och bevara räkenskaper, för vissa uppgiftsskyldiga, och därigenom allvarligt som föreskrivs myndighets kontrollverksamhet vid beräkning eller uppbörd försvårar avgift döms för försvårande skattekontroll till böter av skatt eller av fängelse i högst två år eller, brottet är grovt, till fängelse eller om i lägst månader och högst fyra år. sex I ringa fall döms till enligt första stycket. ansvar enligt första stycket inträder ej, för gåmingen kan Ansvar om ansvar ådömas enligt brottsbalken.

bokföringsskyldighet finns i flera olika författningar, Bestämmelser om

avsnitt 6 om Styrkande handlingar se bokföringsskyldighet kan föranleda straff enligt 19 Försummelse av aktiebolagslagen och 16 kap. l § lagen om ekonomiska kap. l § Underlåtenhet iaktta bokföringslagens regler utgör vidare föreningar. att bokföringsbrott enligt ll kap. 5 § BrB. Försummelse mot de allmänna

på beskattningens område kan däremot inte föranleda bestämmelserna

straff enligt skatteförfattningamaz.

försvarande skattekontroll dels underlåtenhet Stadgandet om av avser

bokföringsskyldighet enligt bokñringslagen, jordbruksbokföringslagen

av de särskilda lagarna juridiska som inte kan åtalas som och om personer, bokföringsbrott enligt brottsbalken, dels brott mot specialreglema i

uppbördslagen och punktskatteförfattningama.

inte är bokföringsskyldig enligt bokföringslagen och skattskyldig, som träffas de speciella föreskrifter nämnts, kan inte drabbas inte av som nyss försvarande skattekontroll. Enligt ett uttalande av av ansvar för av i samband med stadgandets tillkomst prop. 1971:10 departementschefen gämingsbeskrivningen inte den allmänna skyldigheten att s. 260 avser i skälig omfattning räkenskaper, anteckningar eller på annat genom

sätt sörja för underlag finns för uppgiftsskyldighetens

lämpligt att vid den tiden föreskrevs t.ex. i 20 § taxeringsförordfullgörande, som mervärdeskatteñrordningen och 4 § 1959 års förordning ningen, 24 § förfarandet vid viss konsumtionsbeskattning. I praktiken innebär detta om

2 Straftbestämmelsen i 121 § taxeringslagen upphörde att gälla efter 1971 års taxering, likaså den motsvarande bestämmelsen i 67 § mervärdeskattelagen.

236 Sanktioner SOU 1992

enligt departementschefen bl.a. att löntagare eller en annan skattskyldig, som inte tillhör yrkeskategori med speciella föreskrifter en om räkenskapsskyldighet, inte kan fällas till för försvarande ansvar av skattekontroll för att han inte har fört minnesanteckningar om sina ekonomiska förhållanden. Brott mot de allmänna bestämmelserna på beskattningsområdet straffbelades tidigare i dessa författningar. Som exempel kan nämnas 121 § taxeringslagen och 67 § andra stycket mervärdeskattelagen. I och med skattebrottslagens ikraftträdande upphörde dessa bestämmelser att gälla.

9.3 Straffbestämmelser inom

beskattningslagstiftningens område

121 § första stycket taxeringslagen, gällde som t.o.m. 1971 års taxering, stadgade följande.

Har någon uppsåtligen eller oaktsamhet åsidosatt skyldigav grov heten enligt 20 § första och andra styckena att sörja för och bevara underlag och har han därigenom omöjliggjort eller allvarligt försvårat fullgörande deklarations- eller uppgiftsskyldighet av eller kontroll därav, dömes till dagsböter. Föreligger vid uppsåtligt brott synnerligen försvarande omständigheter, må till fängelse i högst sex månader dömas.

En motsvarande bestämmelse fanns intagen i 67 § andra stycket mervärdeskattelagen. Bestämmelsen, upphävdes som genom SFS 1971:71, stadgade följande.

Den som uppsåtligen eller oaktsamhet av grov åsidosätter skyldighet enligt 24 § att sörja för och bevara underlag och därigenom omöjliggör eller allvarligt försvårar fullgörande deklarationsskyldighet av eller kontroll därav dömes till böter. Föreligger vid uppsåtligt brott synnerligen försvarande omständigheter, dömes till fängelse i högst sex månader.

Sanktioner

Bakgrunden till straffbestämmelsen i 121 §§ taxeringslagen

skattelagssakkunniga föreslog i betänkandet SOU 1954:54 1950 års Förslag till effektivare taxering olika åtgärder i syfte att bl.a. främja ett riktigare fullgörande deklarationsplikten. Den då gällande taxeav ringsförordningen innehöll inte några föreskrifter som tog sikte på bokföringsskyldighet eller anteckningsskyldighet eller skyldighet arman att förvara handlingar. Det förslag lämnades innebar sammanfattningsvis ett krav på en som fortlöpande anteckningsskyldighet där skönstaxering ställdes obligatorisk såsom sanktion för uppsåtligt eller oaktsamt åsidosättande av upp bokförings- eller anteckningsskyldighet eller skyldighet att förvara hand- I det sammanhanget diskuterades också möjligheten att införa en lingar. straffpåföljd. Utredningen ansåg emellertid att det förelåg stora svårigmed tillräcklig noggrannhet precisera hur sådan skyldighet heter att en fullgöras, likaså med övervaka skyldighetens fullgörande. skulle att Utredningen ansåg därför i stället att skönsmässig uppskattning av en inkomsten skulle ske, räkenskaper tillfredsställande beskaffenhet om av saknades. Departementschefen delade i förslaget till 1956 års taxeringslag inte bedömning det möjligt att ålägga de skattskyldiga en utredningens att var anteckningsskyldighet hade föreslagits. Den skulle för så vidsträckt som inbjuda till oriktiga anteckningar och framstå meningsvissa grupper som flertalet löntagare. Han delade inte heller utredninglös för andra, bl.a. bedömning det möjligt att i författningsbestämmelse ens att var en urskilja de motiverade fallen. Även med ett utförligt stadgande skulle det enligt hans mening för många ingalunda stå klart huruvida de var underkastade sådan skyldighet eller ej. Han ansåg att man i stället en borde knyta till den skyldighet att hålla reda på inkomster och an utgifter, redan i realiteten förelåg och uttryckavdragsgilla som genom liga bestämmelser 20 § taxeringslagen inskärpa och något vidga Härigenom, fortsatte han, inskärpes, att den i skattestraffdensamma. lagen straffsanktionerade skyldigheten att med tillbörlig omsorg fullgöra deklarationsplikten även innefattar att upprätta och bevara ett godtagbart underlag för deklarationen. Stadgandet får även, enligt honom, betydelse sätt skattskyldig har iakttagit bestämmelsen, får en på så att en som ställning gentemot taxeringsmyndighetema än den som gynnsammare underlåtit att göra detta.

238 Sanktioner SOU 1992

Med denna utformning bestämmelsen anteckningsskyldighet av om kom enligt departementschefen frågan skönstaxering i ett annat läge om än vad utredningen hade föreslagit. Departementschefen delade i och för sig utredningens bedömning uttrycklig bestämmelse att en om skönstaxering 21 § taxeringslagen borde införas, men syftet fick enligt honom inte

vara annat än att söka uppnå det från materiell synpunkt riktigast möjliga taxeringsnesultatet, prop. 1955:160 100-102. s. I 1956 års taxeringslag togs således inte in någon sanktionsnegel, vare sig straff i vanlig bemärkelse eller skönstaxering för det fall skattskylen dig åsidosatte föreskriven bokförings-, antecknings- eller arkiveringsskyldighet.

Nästa steg mot införandet av en straffbestämmelse i taxeringslagen var taxeringskontrollutredningens betänkande SOU 1960:36 Förbättrad taxeringskontroll. Där lämnades olika förslag i syfte att bättre bekämpa skattefusket. Utredningens författningsförslag innebar dels utvidgning en av den krets av personer då skyldiga att föra och bevara som var räkenskaper och andra anteckningar, dels en precisering skyldigheten, av dels att sådana handlingar skulle bevaras under minst år och slutligen sex att straff förslaget till 121 § taxeringslagen skulle ådömas den som gjorde sig skyldig till allvarligare försummelser beträffande dessa skyldigheter. När det gällde sanktionsfrágan framhöll utredningen att, om en underlåtenhet inte kunde medföra straffansvar blev föreskriften död en bokstav. Enligt utredningen borde straffansvaret knyta till enligt an en lag eller med stöd av lag föreskriven bokföringsskyldighet. Från ansvar utesluts då alla de fall, då deklarations- eller uppgiftsskyldig, inte är som bokföringsskyldig enligt lag eller med stöd lag utfärdade föreskrifav ter, försummar den i 20 § taxeringslagen stadgade skyldigheten.

Utredningen menade att den dåvarande bokföringslagstiftningens uppgift inte var att tillgodose det allmännas intresse kontrollmöjav ligheter i beskattningshänseende. Kontrollintresset mäste därför tillgodo-

ses genom bestämmelsen i 20 § taxeringslagen. Enligt utredningen måste ur beskattningssynpunkt bestämda krav ställas i fråga det sätt på om vilket bokföring och redovisning skall ske. Bestämmelsen i 20 § är avsiktligt mycket allmänt formulerad. I bestämmelsen preciseras inte

närmare utom för de är bokföringsskyldiga enligt bokföringslagen - som eller jordbruksbokföringslagens föreskrifter hur de övriga skall ha sitt underlag ordnat och det inte heller när kravet får anges anses vara räkenskaper eller när det får tillfyllest med enbart anteckanses vara ningar eller andra handlingar. För utredningen framstod det därför inte

Sanktioner

föreslå särskild bokföringslag med giltighet helt främmande att en som Utredningen föreslog emellertid att 20 § endast i fråga om taxering.

oförändrad och i stället skulle vidga kretsen av de skulle kvarstå att man

föra räkenskaper dvs. kretsen bokföringssom är skyldiga att personer bl.a. kreaturshandlare, tandläkare, läkare, skyldiga. De som avsågs var

yrkesutövare. Enligt utredningen borde Kungl. veterinärer m.fl. fria

generell fullmakt utfärda föreskrifter för denna krets om Majzt ges att

räkenskaper närmare angivet sätt. Bestämmelserna skyldighet att föra

de gällde även för dem som var bokföringsborde utformas så att

skyldiga enlig bokföringslagen m.m.

förhållandet till den då gällande bokföringslagen När det gällde

departementschefen i propositionen i anledning av utredningens betonade

1961:100 vikten att inte för samma kategorier förslag prop. av man uppgiftsskyldiga får varandra stridande regler i deklarations- och emot

och i föreskrifter det här aktuella slaget. Mera bokföringslagen av

för bokföringen borde inte komma i fråga. Som komplicerade regler

kunde godtas föreskrifter vissa räkenexempel på regler som angavs om

från taxeringsmässiga utgångspunkter skaper eller anteckningar, som

nödvändigt minimum för att inte i onödan betunga de framstår som ett

nämndes någon form kassabok skattskyldiga. De exempel som var av

anteckningar rörande utbetalda löneförmåner. eller annan dagbok samt

närmare i vilken utsträck- Därjämte kunde t.ex. komma i fråga att ange l ning utgiftsveriñkationer bör anskaffas och bevaras.

föreslagna straffbestämmelsen i 121 § delade Vad slutligen gäller den

utredningens bedömning att inskränkning av det departementschefen en

omrâdet till kvalificerade fall befogad, men däremot straffbara mera var

nödvändigt begränsa bestämmelsens giltighet endast till inte att det var att

vilka bokföringslagen är tillämpliga. de kategorier skattskyldiga pâ m.m.

lagstiftningsärendet infördes de inledningsvis redovisade Till följd av

straffbestämmelsema i taxeringslagen och mervärdeskattelagen.

trädde skattebrottslagen i kraft år 1972. I och med Som tidigare nämnts

straffbestämmelsen i taxeringslagen och motsvarande det upphörde

bestämmelse i mervärdeskattelagen att gälla.

240 Sanktioner SOU 1992

9.4 Våra

överväganden

GTS förslag innebär att en straffsanktionerad föreskrift att i skälig om omfattning räkenskaper, anteckningar eller på lämpligt sätt genom annat sörja för uppgiftsskyldighetens fullgörande skall införas i tullagen. Motsvarande bestämmelser räkenskapsföring och anteckningsskyldigom het m.m. finns för närvarande i lagen självdeklaration och kontrollom uppgifter, mervärdeskattelagen och lagen punktskatter och prisom regleringsavgifter. Sistnämnda bestämmelser fram till år 1971 var straffsanktionerade i såväl taxeringslagen 121 § mervärdeskattesom lagen 67 §. I samband med skattebrottslagens införande år 1972 infördes i stället en administrativ sanktion skattetillägg med en annan uppbyggnad. Straffbestämmelsen i 121 § taxeringslagen innebar att den felande kunde bestraffas med fängelse i högst sex månader eller dagsböter. Från och med 1972 års taxering drabbar straffpâföljden endast den är som bokföringsskyldig eller för vilken särskilda föreskrifter meddelats angående skyldighet att föra eller bevara räkenskaper. På den direkta beskattningens omrâde fanns sådana särskilda föreskrifter för vissa yrkeskategorier, exempelvis i förordningen 1951:793 skyldighet för om vissa idkare av jordbruk eller skogsbruk att föra räkenskaper såsom underlag för taxering och förordningen 1966:138 skyldighet för om tandläkare att föra vissa räkenskaper underlag för taxering. Andra som

exempel på sådana yrkeskategorier är kreaturshandlare, pälsdjursuppföda-

re, droskägare m.fl. Dessa särskilda föreskrifter upphörde i och med införandet av 1976 års bokföringslag. Numera omfattas dessa yrkeskategorier bokföringsskyldigheten enligt någon bokföringslagarav av na. Införandet av skattebrottslagen innebar för den skattskyldiga, gruppen som tidigare hade omfattats Straffbestämmelsen i 121 § taxeringsav lagen, en avsevärd straffskärpning. Bestämmelsen i 10 § skattebrottslagen är således inte tillämplig på sådana försummelser innebär ett åsidosättande bestämmelserna i som av 4 kap. l § lagen självdeklaration och kontrolluppgifter, 24 om § mervärdeskattelagen och 2 kap. 11 § lagen punktskatter och om prisregleringsavgifter. I 10 § skattebrottslagen finns i stället särskild en bestämmelse till skydd för skattekontrollen mot allvarligare âsidosättanden av anteckningsskyldigheten Vad därmed är i första m.m. som avses hand âsidosättande bokföringsskyldigheten enligt bokföringslagama av och i andra hand brott mot specialreglema i uppbördslagen och vissa

Sanktioner

l detta sammanhang kan också nämnas att det punktskatteförfattningar. förfarandelagen punktskatter och prisregleringsi den sår-skilda om straffbestämmelse intagen för det fall den avgifter inte finns någon bestämmelsen räkenskapsföring och anteckningsskylallmänt hållna om dighet m.m. inte iakttas. föreslagit det in regel i tullagen 16 § om räkens- Vi har att tas en a kapsföring och anteckningsskyldighet har 4 kap. 1 § lagen om m.m. som självdeklaration och kontrolluppgifter förebild. Det är alltså fråga som till sådan allmän skyldighet inte täcks av om en motsvarighet en som gämingsbeskrivningen i 10 § skattebrottslagen. förslag straffsanktionerad bestämmelse i tullagen GTS nämnda om en skattebrottslagen förebild kan mot den bakgrund som här med 10 § som tecknats ifrågasättas. För att införa sådan stxaffbestämmelse måste har en fall framstå alldeles nödvändig för att få importörema att den i så som föreskriven skyldighet bevara underlag för kontroll av anmäliaktta att nings- och uppgiftsskyldigheten. inte har funnits någon motsvarande regel i Eftersom det tidigare skyldighet bevara handlingar o.dyl. för kontroll, saknas tullagen om att inom detta område omedelbar erfarenhet hur efterlevnaden av en av sådan regel kan förväntas bli. I avsnitt 7 Tullverkets kontrollverksamhet har vi redovisat vissa delar Kontrollstrategiutredningens rapport, av Tullkontroll på 90-talet, mål och strategi. Den resultatredovisning som rörande dokumentkontroll är här intresse. Dokulämnas i rapporten av mentkontrollen dels sakgranskning tulldeklarationen dels avser en ren av företrädesvis hos hemtagare och dels s.k. fördjupad kontrollbesök Resultatet sakgranskning och fördjupad kontroll kontrollverksamhet. av redovisat i avsnitt 7.2.3. Av redovisningen framgår bl.a. att den har vi leder till fler fel uppdagas och att de uppdagade fördjupade kontrollen att regel visar den tullskyldige undertaxerats. Det framgår felen som att redovisningen underlag i form s.k. styrkande handdäremot inte av att av har saknats för kunna genomföra kontrollen och upptaxeringen. lingar att har införts rätt för kontrolltullanstaltema att för viss Under år 1991 en hemtagare dels medge undantag från föreskrifterna i 3 kap. T0 att samtulldeklarationen in vissa handlingar, dels medge att sådana tidigt med ge användningsuppgifter och försäkringar enligt tullfrihetskungöintyg, som för åtnjutande tullfrihet och tullnedsättning endast relsen skall länmas av begäran 8 kap. 20 §. I samband med att tillstånd ges behöver företes på föreskriver kontrolltullanstalten hur nämnda handlingar skall bevaras av för myndighetens kontrollbehov skall tillgodoses. tillståndshavaren att

242 Sanktioner SOU 1992

Ett sådant förfarande har i och för sig redan tidigare tillämpats för vissa importörer, men undantag har då medgivits GTS. Någon utvärdering av av det förfarande införts har inte skett eftersom alltför kort tid gått. som Erfarenheterna av de tillstånd GTS tidigare meddelade har emellertid inte givit anledning anta att missbruk kommer att ske. l så fall borde givetvis kontrolltullanstaltema inte ha fått motsvarande befogenhet att medge en undantag från kravet att i samband med tullklareringen förete de styrkande handlingarna. v Enligt vår bedömning bör därför på sätt inom beskattsamma som ningsområdet i övrigt regel förevarande slag endast sanktioneras en av på indirekt väg, dvs. i administrativ ordning tulltillägg. Det kan genom ske i samband med beslut om skönstulltaxering eller eftertulltaxering. Enligt nuvarande bestämmelser i 24 § TL får eftertulltaxering ske efter skön. Bestämmelsen är så utformad att skönstulltaxering kan ske även på den grunden att tillförlitligt underlag saknas för avgiven tulldeklaration eller annan uppgift. Det innebär t.ex. att importör erhållit en som tullbefrielse eller tullnedsättning på grund de uppgifter han lämnat i av tulldeklarationen och vid efterkontroll inte om varans ursprung som genom ursprungscertifrkat o.dyl. kan visa varans ursprung går miste om befrielsen eller nedsättningen och eftertulltaxeras. Saknas samtidigt tillförlitliga uppgifter tullvärde i importörens underlag eller om varans framstår hans underlag i övrigt som så bristfälligt att det inte kan läggas till grund för bestämmande detta värde får värdet i stället uppskattas av efter skön. För det fall uppgiften i tulldeklarationen om varans ursprung inte är att ett oriktigt yrkande utan oriktig uppgift anse som som en påförs han i anslutning till en höjning av taxeringen också tulltillägg. Huruvida den oriktiga uppgiften lämnats uppsåtligen eller på grund av vårdslöshet är i detta sammanhang utan betydelse. Detta är däremot som regel av betydelse vid tillämpningen straffbestämmelserna i av varusmugglingslagen. Det förfarande här beskrivits kan för det fall det som sker uppsåtligen eller av grov oaktsamhet bestraffas varusmuggling som l och 5 §§ varusmugglingslagen. På grund härav och mot bakgrund av den principiella inställning som vi redovisat i frågan straffsanktionering allmänt hållen om av en bestämmelse om anteckningsskyldighet bör den föreslagna bestämmelsen i 16 a § TL inte förenas med någon straffsanktion.

10 SPECIALMOTIVERING

till ändring i tullagen

10.1 Förslaget lag om

11a§

gällande lydelse behandlas GTS befogenhet att I bestämmelsen i dess nu till tulldeklaration och andra uppgifter som skall besluta om tillstånd att tullagen eller enligt lagen tullfrihet m.m. får lämnas avges enligt om dokument till TDS. Det är här inte fråga om genom ett elektroniskt normgivningskompetens utan befogenhet för GTS delegation av om en enskilda fallet. De villkor GTS beslutar i det att besluta om tillstånd i det stöder sig på bestämmelser meddelade på grund av enskilda tillståndet, i TL och TF såvitt gäller eventuella föreskrifter dels bemyndiganden lagområdet och regeringens restkompetens, dels 84 § inom det primära

TF såvitt gäller verkställighetsföreskrifter.

elektronisk överföring uppgifter är under teknisk Området för av skäl till valet ett flexibelt system med tillståndsutveckling. Det är ett av villkor. TDS har emellertid varit i drift under drygt ett givning med nu tillfälle utvärdera de för systemet nödvändiga år och GTS har haft att väsentligt bygger pâ två UNEDIFACT standardivillkoren som i allt av meddelandetyper för elektronisk datautväxling, CUSDEC serade och CUSRES Customs response. Dessutom finns Customs declaration villkor i samband med kommunikation etc. som måste ett antal tekniska det lämpligt att söka reglera de följas. Därmed torde numera vara det tekniska förfarandet och vad därtill hör generella lösningarna av normgivning; Det bör emellertid även fortsättningsvis finnas en genom kunna hänsyn till den enskilde uppgiftslämnarens möjlighet för GTS att ta Sådana förfaranderegler kan meddelas förhållanden och intressen. bemyndigande myndighets föreskrifförordningsnivå och efter genom

ter. därför regeringen bemyndigas att meddela föreskrifter Vi föreslår att förfarandet för uppgiftslämnandet och förfarandet i det tekniska om om befogenhet får delegeras till GTS jfr förslaget till övrigt och att denna 115 §. GTS befogenhet att förena ett tillstånd med villkor om ändring i

244 Specialmotiverirzg SOU 199

såväl det tekniska förfarandet för uppgiftslämnandet för förfarandet som i övrigt behålls bör därmed kunna användas i mindre utsträckning men och mera inriktat på behoven i det särskilda fallet.

16a§

I den nuvarande tullagen saknas föreskrifter skyldighet för den för om vars räkning en vara införts att sörja för att underlag finns för fullgörande av deklarationsskyldigheten och för kontroll tulldeklarationen. I det av grundläggande förtullningsförfarandet hittills tillämpats har sådan som en föreskrift ansetts överflödig pâ grund att underlaget bifogats deklaraav tionen. I de fall GTS utnyttjat sin befogenhet importör tillstånd att ge en till att inte bifoga sådant material, har i stället tillståndet villkorats med föreskrift om skyldighet att bevara underlaget i det enskilda fallet. För det fall villkoret inte har följts har tillståndet kunnat återkallas. Huvudregeln vid elektroniskt uppgiftslämnande skall att sådant vara underlag inte skall sändas in till tullmyndigheten. Tanken är att merparten av samtliga deklarationer och andra uppgifter skall lämnas elektroniskt. För de fall ett ombud lämnar uppgifterna elektroniskt är det varken lämpligt eller ens möjligt att villkora dennes tillstånd med individuella föreskrifter arkiveringsskyldighet sig för honom eller hans om vare huvudman, dvs för den för räkning införs. Det framstår därför vars varan som nödvändigt att lämna förfarandet med villkorade tillstånd när nu TDS byggs ut. En generell föreskrift om arkiveringsskyldighet i tullagen bör så vara utformad att den gäller även i det undantagsfall då bokföringsskyldighet inte föreligger. Det föreslås att bestämmelse motsvarande 4 kap. 1 § en lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter tas in i tullagen. Enligt nuvarande 10 § TL är den anmäler till förtullning som en vara tullskyldig för Det innebär att Posten blir tullskyldig. Det kan varan. även förekomma att speditionsföretag normalt uppträder ombud som som åtar sig att i eget namn anmäla till förtullning. Det framstår en vara därför som olämpligt att föreskriva att den är tullskyldig för som varan skall åläggas bevara nödvändigt underlag. Genom att använda uttrycket

den för vars räkning införts se 41 § undviks någon

en vara att annan än importören blir skyldig att bevara underlaget. Bevarandetiden föreslås till fem år efter den dag anmäldes till varan förtullning. Tiden har bestämts med hänsyn till under vilken period eftertulltaxering kan företas. För det fall ifrågavarande material även

Specialmotiverirzg 245

bokföringslagens bestämmelser har i sista stycket gjorts en omfätts av det finns särskilda föreskrifter skyldigheten att föra hänvisning till att om Härigenom begränsar regeln inte bokföringslagens bestämräkenskaper. melser arkiveringstidens längd, som där är tio år. om

63§

bestämmelsen i 63 § TL tullmyndigheten rätt att Den nuvarande anses ge undersökning bl.a. öppna paket, brev och andra försändelser som vid en förtroliga meddelanden för kontroll att anmälnings- och kan innehålla av uppgiftsskyldigheten enligt lagen eller enligt de föreskrifter som

med stöd den fullgjorts riktigt och fullständigt. Av meddelats av ordalydelse framgår dock inte uttryckligen att tullmyndigbestämmelsens befogenheten när det gäller t.ex. brev och liknande heten har den befogenhet förevarande slag är emellertid av sådan försändelser. En av fall kan göra intrång i den grundlagen skyddade art att den i vissa av 2 kap. 6 § RF, jfr 12 § kapitel. En kontrollbrevhemligheten samma långtgående bör, såsom lagrådet underströk i befogenhet av så art bestämmelsens tillkomst, ett klarare stöd i TL än den samband med ges nuvarande lagtexten till 63 § innebär. i den föreslagna punkten 4 till 63 § avser enbart Bestämmelsen nu nya kontroll postförsändelser. Andra försändelser än försändelser tullens av s.k. kurirförsändelser omfattas således som befordras av Posten, t.ex. sådan försändelse skall undersökas får undersökinte och för det fall en hittills med stöd nuvarande regler i 63 § TL. ningen ske - som - av och paket Posten använder vid hanteringen av Begreppen brev som försändelser inte sikte på försändelsen innehåller meddelanden av tar om förtroligt slag eller Man kan alltså inte från dessa begrepp utgå av varor. brevförsändelser alltid innehåller förtroliga meddelanden eller att från att innehåller endast En naturlig utgångspunkt paketförsändelser alltid varor. måste ändå att paket och större försändelser som regel kan antas vara På grund den oklarhet här råder bör ändå innehålla endast varor. av som till undersökning regleras närmare än i den nuvarande lydelsen av rätten innebär undersökning postförsändelser får göras först 63 § TL. Det att av kan försändelsen innehåller Det är alltså inte när man anta att en vara. tillräckligt försändelsen teoretiskt sett kan rymma eller var bärare av att undersökning skall få göras. en vara för att en

246 Specialmotivering SOU 1992

63a§

Bestämmelsen avser försändelser erfarenhetsmässigt innehåller som förtroliga meddelanden. Som regel befordras dessa brevförsändelser som enligt de postala bestämmelserna. Undantagsvis kan givetvis sådana meddelanden förekomma i andra sorts försändelser. Med uttrycket öppnande och undersökning att på ett naturligt avses sätt klargöra det förhållandet att det är fråga djupare eller om en mer ingående undersökning sedan försändelsen brutits. Utrycket öppnande har alltså formellt sett ingen självständig funktion utanför begreppet undersökning .

63b§

Bestämmelsen avser att lyfta fram den s.k. proportionalitetsprincipen för den som granskar försändelse antas innehålla ett förtroligt en som meddelande. Förebild för bestämmelsen är bl.a. motsvarande en bestämmelse om beslag i 27 kap. l § tredje stycket rättegångsbalken. Jfr 6 a § bevissäkringslagen.

63c§

Enligt bestämmelsen skall företagen undersökning dokumenteras för en att den enskilde i efterhand skall kunna kontrollera att den inte har inneburit ett oförsvarligt ingrepp i brevhemligheten. Bestämmelsen har sin förebild i rättegångsbalkens bestämmelser beslag, närmare 27 om se kap. 13

63d§

För att den enskildes möjlighet till kontroll inte skall illusorisk vara fordras att han så snart möjligt får kännedom att ett öppnande som om skett. För det fall tullens undersökning försändelsen leder till av misstanke om brott bör det dock, för att brottsutredningen skall kunna genomföras effektivt, finnas möjlighet att underlåta underrättelse. en snar Förebild för bestämmelsen är motsvarande regel i 27 kap. ll § rättegångsbalken.

Specialmotiverirtg 247

75§

behandlats utförligt i den allmänna motiveringen Bestämmelsen har

Ändringen innebär att tullens befogenheter i fråga om

avsnitt 7.6. räkenskaper utvidgas till att omfatta rätten att ut sådana ADB-baserade i form utskrift, på ADB-medium i maskinläsbar räkenskaper, förutom av tullen väljer i vilken form materialet skall lämnas form. Det är som som handlingar den granskade för i och för ut. Anteckningar och andra som omfattas däremot inte den föreslagna befogensin verksamhet av nu gäller tidigare att det skall tillhandahållas heten. För sådant material som myndigheten i utskrift. de grundläggande krav får ställas den som I 79 § TL anges som för granskaren skall kunna genomföra sin granskningen sker hos att bestämmelsen följer att den granskade är skyldig att uppgift. Av den för granskningen skall kunna verkställas. Det innebär aktivt medverka att bl.a. granskaren annat skall få tillgång också till programvara att - utom rörande den granskades ADB-verksamhet, exempelvis och övrigt material beskrivning och dokumentation i 7 § bokföringslagen sådan som avses jordbruksbokföringslagen. Vi emellertid som framgår av och 16 § menar allmänmotiveringen den dokumentationen omfattas av begreppet att m.m. och alltså även på den grunden skall tillhandahållas räkenskaper granskaren.

76§

bestämmelsen har efter taxeringslagens förebild fogats en regel som Till vilka den enskilde är skyldig att lämna klart markerar utrymmen som tillträde till i samband med granskningen.

77§

Bestämmelsen har efter taxeringslagens förebild kompletterats med en granskningen inte särskilda skäl får verkställas hos regel om att utan enskild mellan kl. 19 och kl. 8. Undantag från den regeln bör få göras verksamhet med hänsyn till sin bl.a. om granskningen avser en som karaktär lämpligen inte kan granskas på dagtid.

78§

befogenhet få ut ADB-lagrade uppgifter i maskin- Tullmyndighetens att enligt vårt författningsförlag begränsad i än skatteläsbar form är mer

248 Specialmotiverirzg SOU 1992:

myndigheternas. Det kan emellertid ändå finnas ett behov av att kunna undanta visst ADB-lagrat räkenskapsmaterial från tullmyndighetens granskning. Vi har därför föreslagit att de nuvarande bestämmelserna i 78 § TL kompletteras med regel som tar sikte uppgifter som en registrerats på medium för automatisk databehandling. På samma sätt vid taxeringsrevision enligt taxeringslagen innebär bestämmelsen som att det blir möjligt för länsrätten att t.ex. förbjuda sökning i en viss datafil eller att använda vissa sökbegrepp. Bestämmelsen, liksom den i 75 bygger på tryckfrihetsförordningens handlingsbegrepp som innefattar ADB-upptagning.

115 §

I paragrafen de fall där föreskriftsrätt, riksdagen bemyndigat

anges som regeringen att utöva, kan delegeras vidare till GTS. Här föreslås ett förslag till ändring i 11 a § tredje stycket.

10.2 till ändring i lagen Förslaget lag om 1987: 1231 om automatisk databehandling vid

taxeringsrevision, m.m.

När det gäller taxeringsrevision har de bearbetningar som granskaren utfört med ADB-baserade register uppgiftssarnlingar vanligtvis inte medfört att han eller Skattemyndigheten ansetts som registeransvarig för det personregister som granskas. Mot den bakgrunden har den särskilda lagen automatisk databehandling vid taxeringsrevision, m.m. införts. om Den befogenhet vi föreslagit skall tillkomma tullmyndigheten vad nu gäller ADB-baserade räkenskaper medför även om såväl inslaget av personuppgifter inte bedöms vara omfattande i det materialet att skyddsbestämmelsema mot otillbörligt intrång i personlig integritet i den särskilda lagen om ADB-behandling vid taxeringsrevision bör omfatta även tullens granskning av ADB-baserade räkenskaper. Det kan uppnås att låta 1-4 §§ och 6 § lagen om ADB vid genom taxeringsrevision samt den särskilda förordningen 1987:1232 som ger datainspektionen rätt att utfärda föreskrifter om verkställighet av ADBlagen omfatta även tullens verksamhet. När det gäller ovan nämnda paragrafer är det för att uppnå syftet tillräckligt att föreskriva i 3 och 6 §§ att bestämmelserna omfattar även sådan granskning som sker med stöd av 75 § TL. Lagens rubrik behöver därvid inte ändras.

Specialmotiverirzg 249

Till följd de föreslagna ändringarna i ADB-lagen kommer även av förordningen ger datainspektionen rätt att utfärda föreskrifter om som verkställighet nämnda lag att omfatta även tullens granskningsverkav samhet av ADB-baserade räkenskaper.

10.3 Förslag till ändring i tullregisterlagen

1990:137

7§ Bestämmelsen behandlar utlämnande av uppgifter ur tullregistret på medium för automatisk databehandling till svenska myndigheter. Mot bakgrund av att det i flera tullsamarbetsavtal har tagits in bestämmelser utlämnade av uppgifter på ADB-medium föreslår vi att om bestämmelsen kompletteras med en regel om att sådan utlämningsrätt enligt tullregisterlagen skall möjlig inte bara till svenska myndigvara heter utan också till utländsk myndighet och mellanfolklig organisation om det följer av lag eller förordning. För att skyddet mot otillbörligt intrång i personlig integritet inte skall äventyras fordras för ett utlämnande av uppgifter att datainspektionen har medgett det. Endast i de fall uppgifterna i registret skall användas för automatisk databehandling i en stat som anslutit sig till dataskyddskonventionen fordras inte något medgivande. Regeln i andra stycket andra meningen skall tillämpas oavsett om uppgifterna lämnas ut på ADB-medium eller på Skälet härtill är att den tekniska utveckpapper.

lingen för informationsbehandling numera nått ett sådant stadium att

någon klar gräns inte längre framstår som meningsfull att upprätthålla i fråga om de uppgifter som kommer att ingå i ett ADB-register mellan utlämnade uppgifter är baserade på papper respektive sådana som är som baserade på ADB-medium. Det nu föreslagna andra stycket till 7 § avses inte att träda i stället för bestämmelserna omstatsmaktsregister i 2 a § datalagen. Bestämmelsen innehåller inte något normgivningsbemyndigande i sak. I stället avser en prövning en form av förvaltningsbeslut i enskilda fall eller grupper av fall där tillämpningen av avtalens rekommendationer om utlämnande av uppgifter ADB-medium aktualiseras och där Sverige enligt avtalen har en valmöjlighet i fråga om på vilket medium uppgifterna skall lämnas ut.

Bilaga 1 251

SÄRSKILT YTTRANDE

av experterna Anne Wigart och Kjell Mühlenbock

ADB-REVISION Vi delar inte TDL-utredningens bedömning vad gäller frågan om tullmyndighetemas kontroll uppgifter som företag registrerat av medium för automatisk databehandling ADB, utan anser att lagförslag härom inte bör läggas fram nu. Frågan om en myndighets rätt att ta del av företagens ADB-baserade material central betydelse för svenskt näringsliv. Den är också är av konstitutionellt viktig. TDL-utredningen föreslår nu att tullverket i sin kontrollverksamhet ges befogenhet att granska företags ADB-baserade räkenskaper och att sådana räkenskaper efter tullmyndighetens bestämmande skall tillhandahållas i utskrift eller på ADB-medium. Enligt vår uppfattning talar starka skål mot detta. Utredningen om straffrättsliga och processrättsliga frågor med anknytning till data- och teleteknikens utveckling m.m. har enligt sina i direktiv i uppdrag att utreda och föreslå lagändringar i frågan om vilka i befogenheter som skattemyndighetema bör ha vad gäller utnyttjande av ADB-tekniken i sin kontrollverksamhet. TDL-utredningens förslag har sin förebild i skattemyndighetemas skatterevision. En rätt till ADB-revision för tullverket kan därför inte införas innan resultatet av detta utredningsarbete föreligger. Ett svenskt medlemskap i EG kommer att innebära att EGs blivande tullag blir direkt bindande för Sverige. Behovet och utformningen av nationell lagstiftning på tullområdet måste givetvis bedömas med utgångspunkt häri. Det är inte acceptabelt att nu införa regler om rätt till ADB-revision för tullmyndigheter, regler som kan komma att behöva ändras vid ett EG-medlemskap. Även detta skäl bör lagstiftning härom av vänta till dess klarhet vunnits i hur EGs regler om tullkontroll kommer att utformas. Kontrollen kan komma att utformas atmorlunda än i dag med hänsyn till de skillnader i kontrollkultur som finns mellan Sverige och gemenskapens länder och i skillnaden mellan kontrollen enligt IntraStat och den yttre EG-gränsens kontroll. EG-rätten vilar i många , avseenden på en i förhållande till svensk rätt annorlunda rättstillämpning, t.ex. i fråga om ett konstitutionellt författningsskydd.

252 Bilaga I SOU 1992:

För det fall tullmyndighetema ändå skall ges en rätt till ADBnu revision bör sådan revision endast få företagets externa redovisen avse ning, t.ex. ADB- räkenskaper enligt BAS-kontoplanens kontogruppering med i förekommande fall angivna verifikationer. Räkenskapsbegreppet har i TDL-utredningens förslag fått för vid utsträckning och en en sammanblandning har skett mellan intern och extern redovisning. Utredningen översyn av datalagen har i sitt delbetänkande Vissa om en särskilda frågor beträffande integritetsskyddet på ADB-området SOU 1991:62 föreslagit att den myndighet som företar revision eller annan granskning blir registeransvarig för de register som myndigheten granskar. Vi delar datalagsutredningens bedömning s. 76 när den anser att tullmyndigheten redan att ändamålet är annat än hos den vars genom verksamhet är föremål för granskning har ett registeransvar vid ADBrevision. Med sådan reglering, den genomförs, behövs inte de av en om TDL-utredningen föreslagna ändringarna i lagen 1987: 1231 om automatisk databehandling vid taxeringsrevision, m.m. Företagen måste, enligt TDL-utredningen, anpassa den information som lämnas på ADB-medium så att informationen från teknisk synpunkt är beskaffad på ett sätt som passar till tullmyndighetens tekniska hjälpmedel. Ett sådant krav kan inte godtas. En sak är att företagen måste lämna information till tullmyndigheten i sådant skick att myndigheten kan läsa den. Att företag kan tvingas köpa konverteringsutrustning eller liknande för att kunna lämna informationen så att den passar till tullmyndighetens datorer kan däremot inte berättigat. Har företaget ett datasystem vara

inte passar ihop med tullmyndighetens, bör lösningen, enligt var

som mening, att det är tillräckligt att företaget lämnar informationen i vara utskrift.

UPPGIFISLÄMNANDET

Uppgiftslämnandet för svenska företag för gränsöverskridande handel inom och utom gemenskapen kommer i framtiden helt att styras av de

regler finns angivna i EGs förordning för enhetsdokumentet som

som Sverige redan idag genom konvention är bunden till och EGs förordning IntraStat. De båda förordningama kommer automatiskt att utgöra lag om i Sverige. De nationella avvikelser som är möjliga kan då ske, inte genom ändringar i tullagen utan i föreskrifter som bör grunda sig överenskommelser mellan tullen och näringslivet. TDL-utredningen vill f.n. inte lämna några förslag till förenklingar trots att möjligheter till förenklingar finns och borde tas till vara.

Bilaga 1 253

En kommande inkorporering IntraStat med dess detaljerade av regelverk för t.ex. med sig ett behov av nationella ställningstaganden om förenklingar. Vi förutsätter i avvaktan på ett EG-inträde att - tullverket konstruktivt bidrar till att förenkla, liksom att SCB och GTS vid IntraStats inträde i Sverige organiserar uppgiftskraven så att de blir så enkla möjligt för företagen. Likaså förutsätter vi att inga andra som intressenter utrikeshandelsstatistiken kräver mera uppgifter av av företagen t.ex. ñr tillsynsändamål än de som följer av nu nämnda EGregler. De statistiklagar vi redan EES-avtalet är skyldiga att följa genom är nämligen fullt tillräckliga för kompletterande statistik, t.ex. i fråga om

transporter.

Bilaga 2 255

SÄRSKILT YTTRANDE

av experten Kjell Mühlenbock

EG OCH TDS SAMT FRÅGAN OM BREVÖPPNING

Sveriges närmande till Europagemenskapen innebär ett skifte av rättssystem i Sverige. Från en råttsprincip som till stor del bygger på Hägerstöms rättsñlosoñ, d.v.s. en ändamålsenlig lagtollcningsprincip får vi nu en mera naturrättslig sådan. Detta för i praktiken med sig att det i många avseenden när det gäller EGs regelverk saknas förarbeten och andra uttalanden som grund för lagtolkning. Samtidigt är kontrolllculturen annorlunda inom gemenskapen, mycket beroende på det författningsskydd för den enskilde, som finns t.ex. genom författningsdomstolar. Det mera statiska och sektoriella rättsystemet i EG har med kompletterande konstitutionella skyddsregler innebär enligt min personliga uppfattning att Sverige i nuvarande fas av lagstiftningsarbetet bör vara försiktig med nationella lagändringar. Den inkorporeringsmetod som t.ex. nu föreslås för EGs rättsakter genom BEA-avtalet innebär att EG-rätten med dess tolkningsprinciper införs i Sverige redan 1993. Jag anser därför att det egentligen i nu föreliggande fall inte skulle behövas några ändringsförslag från tulldatautredningen. Risker finns att de nationella särlösningarna illa kommer att stämma överens med den nya rättsordningens grundläggande principer. Näringslivets gemensamma yttrande om ADB-revision visar t.ex. en del av svårigheterna. Det ökade författningsskyddet som utred i särskild ordning Dir 1991:119 kommer att behandla flera viktiga frågor för den enskilde, t.ex. hur de som inte formellt sett varit med om att fatta beslut, s.k. normbeslut såsom fallet är i fråga om tullformulär kan överklaga eller få en granskning gjord av en författningsdomstol. Som ett resultat av mitt mångåriga arbete med anpassningen av tullrutinema till EGs rättskultur vill jag hävda att tulldatasystemets uppbyggnad och de två redan genomförda lagtekniska jämkningarna för med sig att Sverige ligger långt framme när såväl BEA-avtalet som ett EGinträde är ett faktum. Sverige kommer vid ett inträde i EG att både för företag och myndigheter ha smidiga administrativa rutiner för att hantera de miljontals dokument som krävs vid handeln till och från EG liksom de mânadsvisa statistikdeklarationema som år en följd av IntraStat

256 Bilaga 2 SOU 1992: .

Réglement No 333091 du Conseil du 7 novembre 1991 relatif aux statistiques des échanges de biens entre Etats membres. Eftersom uppgiftskraven enligt enhetsdokumentet och IntraStat i stort sett är desamma klarar tulldatasystemet samtidigt Sveriges utrikeshandelsstatistik och åtagandet till EGs generaldirektorat Eurostat i Luxemburg. De konstitutionella frågorna är betydelsefulla inom gemenskapen, mera än vad vi nu kan föreställa oss. Utredaren och behandlar frågan breväppning. Även jag tar upp om om som en huvudlinje har att det inte behövs något betänkande är det dock i denna fråga nödvändigt att justera den nuvarande tillämpningen av brevöppningen hos Posten. Det är principiellt och konstitutionellt felaktigt att i administrativ ordning bryta en så central regel som att förtroliga meddelanden skall kunna överföras människor emellan utan insyn från någon myndighet. Även gränsdragningsproblemen är svåra i fråga vad är brev om om som och försändelser med varor i måste ett rättssarnhålle som vårt upprätthålla ett klart skydd mot intrång i brevhemligheter. En utveckling innebär som att en myndighet i administrativ ordning får rätt att öppna brev är farlig, vilket historien väl känner. Det spelar därvid ingen roll vilka skyddsregler för den enskilde den administrativa rättsskipningen ställer Vid upp. misstanke om brott bör en brevöppning kunna få ske och därvid endast enligt de klara skyddsregler för den enskilde nuvarande straffrättsliga ordningen ställer upp. Brevöppningen år ett avsteg från de mänskliga fri- och rättigheter vi är tillerkånda. Jag kan personligen därför inte acceptera de regler utredaren föreslår, även om jag känner sympati för det skydd han försökt nå. Dessutom är jag mot bakgrund av behovet av skydd för intrång lätt - förvånad över lagrådets bristande konstitutionella analys i ämnet. Den omständigheten att Posten redan idag öppnar brev kan inte ligga till grund för försök att bryta det konstitutionella skyddet. Svensk lagstiftning har alltid varit i ett trångmål när det gäller förhållandet mellan rättsskipning och administration. Det förtjänar att erinras om de diskussioner som fanns redan 1820 lagkomrnitténs och kommittéernas för styrelseverkens reglerande och de ekonomiska författningamas gemensamma betänkande angående rättsfrågomas skiljande från de administrativa verken och vid 1868 års riksdag särskilda utskottets utlåtande no 11868 över en motion om förhållandet mellan jurisdiction och administration. Enligt min mening beror detta trångmål på att vi aldrigt haft och alltjämt saknar ett iörfattningsskydd

Bilaga 2 257

centraleuropeisk modell ett författningsskydd som i Europa av utvecklats kraftigt efter andra världskriget. Brevöppning kan således inte tillåtas ske i administrativ ordning utan endast misstanke brott och det skydd som en domstolsprövgenom om ning innebär.

Bilaga 3 259

i

Uppgiftsskyldigheten

enhetsdokumentet

1 Allmänt

Enhetsdokumentet innehåller endast utrymme, inalles 56 falt, för de uppgifter kan krävas de fördragsslutande parterna. Utan att det som av påverkar tillämpningen förenklade procedurer, kan för varje led i av handeln mellan de fördragsslutande parterna maximalt följande fält behöva fyllas inklusive de skall fyllas i endast om berört land så som önskar:

etportfonnalitetema: fälten 10, ll, 13, - 14, 15, 15a, 15b, 16, l7, 17a, 18, 19, 20, 21, 22, 23, 24, 25, 26, 27, 28, 29, 30, 31, 32, 33, 34a, 35, 37, 38, 39, 40, 41, 44, 46, 47, 48, 49, 54;

transiteringsfonnalitetema: fälten l med undantag av andra del- - Filtet, 15, 17, 18, 19, 21, 25, 27, 31, 32, 33 första delfältet, 35, 38, 40, 44, 50, 51, 52, 53, 55, 56 fält med grönt tontryck;

importformalitetema: fälten 10, 11, 12, - 13, 14, 15, 15a, 16, 17, 17a, 17b, 18, 19, 20, 21, 22, 23, 24, 25, 26, 27, 28, 29, 30, 31, 32, 33, 34a, 35, 36, 37, 38, 39, 40, 41, 42, 43, 44, 45, 46, 47, 48, 49, 54.

I det följande lämnas redogörelse för de uppgifter som år frivilliga en respektive obligatoriska enligt konventionen dvs. förordningsnivâ samt de uppgiftskrav GTS har föreskrivit för dess tillämpning dvs. myndighetsföreskriftsnivån. Det innebär således att uppgiftsskylsenare digheten har föreskrivits omfattande än de obligatoriska kraven vara mer enligt konventionen.

260 Bilaga 3 SOU 1992:

Frivilliga och obligatoriska uppgifter vid export,

transitering och import enligt konventionen om

enhetsdokumentet och transiteringskonventionen samt GTS föreskrifter i bilaga B till tullordningen

Fälten l till och med 54 formaliteter i exportlandet och bestämmelavser selandet. Fälten 55 och 56 endast formaliteter under transporten. avser

Fält Deklaration I första delfältet skall tillämplig kod enligt bilaga III till konvenanges tionen. Det innebär att symbolen EU skall användas för anmälan för exportimport tillfrån fördragsslutande part. Denna uppgift är annan obligatorisk för de fördragsslutande parterna vid export och import. GTS föreskrifter överensstämmer med konventionen. GTS föreskriver därutöver att exportörimportör skall använda symbolerna EX och IM när fråga är exportimport fråntill annan än fördragsslutande om part. Det andra delfältet typ av deklaration. Denna uppgift frivillig avser för de fördragsslutande parterna. GTS föreskriver att importör som lämnar preliminär tulldeklaration skall symbolen P i deltältet. ange Det tredje delfältet skall endast användas när transitering tillämpas. Tillämplig kod skall anges. Det innebär att symbolerna T2, T1, T och TZL skall anges beroende pâ den transiteringsprocedur som

tillämpas. Uppgiften år obligatorisk för de fördragsslutande parterna.

GTS föreskrifter överensstämmer med konventionen.

Fält 2: AvsändareExportör I tältet skall fullständigt och adress för personen eller anges namn företaget i fråga. Beträffande identifikationsnumret kan uppgiften fyllas i av de fördragsslutande parterna det identiñkationsnummer som i fråga är registrerad under hos berörd myndighet för ñskala, personen statistiska eller andra ändamål. Beträffande samlastningssändningar kan de fördragsslutande parterna medge att ordet diverse anges och att en lista över avsändare bifogas deklarationen. Dessa uppgifter obligatoriska för de fördragsslutande parterna vid export. För transiteringsändamål och import är detta fält frivilligt för de fördragsslutande parterna. För det fall part begär uppgift skall motsvarande uppgifter lämnas vid

Bilaga 3 261

transitering vid export. Vid import skall däremot inte mer anges än som fullständigt och adress för exportören eller säljaren av varan. namn GTS föreskrifter vid export överensstämmer med konventionen vad skyldigheten att i detta fält lämna uppgift exportörens fullstänavser om diga Beträffande identifikationsnummer föreskriver GTS att expornamn. tören skall lämna uppgift om sitt organisations- eller personnummer. Om inte utförs i handelssyfte eller för yrkesmässig användning gäller varan detta dock endast det sammanlagda värdet av sändningen överstiger om 10 000 kronor. Om organisations- eller personnummer inte anges skall exportörens kompletteras med den fullständiga adressen. Anmäls namn till utförsel utländsk köpare, som hämtar varan med eget varan av en transportmedel, skall uppgiften organisations- eller personnummer i om stället avse den svenska säljaren. Vid transitering föreskriver GTS att avsändarensexportörens fullständiga och adress skall anges men att ordet diverse får anges vid namn samlastningar. Sedan den l juni 1990 gäller även att uppgift om

identifikationsnummer skall lämnas. Vid import föreskriver GTS att exportörens fullständiga namn och adress skall För de fall anmälan omfattar varor från flera anges. exportörer skall den anges som dominerar värdemässigt.

Fält 3: Blankett

I fältet skall setets löpnummer av det totala antalet blankettset och anges tillåggsblad har använts. När deklarationen avser endast en varupost, som skall ingenting i fältet, i fält 5 skall då anges siffran Detta anges men fält är obligatoriskt för de fördragsslutande parterna vid export, transitering och import. GTS föreskrifter överensstämmer med konventionen.

Fält 4: Antal lastspecifikationer

I fältet skall med siffror antalet bifogade lastspeciñkationer eller anges andra varulistor är godkända behörig myndighet. Detta fält är som av frivilligt för de fördragsslutande parterna vid export och import men obligatoriskt vid transitering. GTS föreskrifter för transitering överensstämmer med konventionen. Vid export föreskriver däremot GTS att i fältet skall anges med siffror antalet bifogade kommersiella varulistor exportör får efter godkännande GTS använda sådana listor i stället för tilläggsblad som bilagor till av

262 Bilaga 3 SOU 1992:1

enhetsdokumentet vid export. Vid import har GTS inte föreskrivit att uppgift skall lämnas.

Fält 5: Varuposter I fältet skall det sammanlagda antalet varuposter angivna av anges ifrågavarande på samtliga använda grundblanketter och tilläggsperson blad eller lastspecifrkationer eller varulistor. Antalet varuposter skall överensstämma med antalet fält Varuslag som skall fyllas i filt 31. Detta fält är obligatoriskt för de fördragsslutande parterna vid export, transitering och import. GT S föreskrifter överensstämmer med konventionen.

Fält 6: Kollital Detta tält är frivilligt för de fördragsslutande parterna vid såväl export, transitering import. För det fall uppgift fordras skall anges det som sammanlagda antalet kolli i den aktuella sändningen. GTS föreskriver att det sammanlagda antalet kolli som hela sändningen

består av skall anges. Om sändningen består av s.k. bulkvaror skall ordet

bulk anges.

Fält 7: Referensnummer Detta är en frivillig uppgift för användarna, avsende det referensnummer sändningen i fråga erhållit berörd person. Fältet avser endast som av export och import. GTS föreskriver inte att uppgift skall lämnas, men upplyser användaren att här kan anges t.ex. speditionsnummer, vagnsnummer för om jämvägsgods och flygfraktsedelsnummer AWB-nr för flyggods.

Fält Mottagare I fältet skall anges fullständigt namn och adress för den person de personer eller detde företag som varorna skall levereras till. Vid import kan, i händelse av samlastningsgods, de fördragsslutande parterna föreskriva att ordet diverse skall anges i detta fält, och att listan på mottagare bifogas deklarationen. Vad beträffar identifrkationsnummer, kan uppgiften fyllas i av de fördragsslutande parterna det nummer som personen i fråga är registrerad under hos berörd myndighet för ñskala, statistiska eller andra ändamål.

Bilaga 3 263

Detta fält är frivilligt för de fördragsslutande parterna vid export men obligatoriskt vid transitering och import. Identifikationsnummer behöver inte i detta led vid export och transitering. uppges Gl S föreskriver vid såväl export som transitering att fullständigt namn och adress på varumottagaren skall Uppgiften behöver dock inte anges. lämnas för det fall värdet på de exportanmälan avser inte överstiger varor 10 000 kronor. Om anmälan oförtullade varor behöver uppgift inte avser heller lämnas. Vid import föreskriver GTS att fullständigt namn och adress skall på den är tullskyldig enligt 10 § TL dvs. den som anmäler anges som till förtullning. GTS föreskriver vidare att i förekommande fall varan skall den skall inneha varan med temporär tullfrihet eller anges som förvara den på tullager, att för än hemtagare skall anges organisaarman tions-personnummer enligt bestämmelserna i 3 kap. 4 § TO eller bokstaven T den tullskyldige saknar sådant nummer, och slutligen att om telefonnummer och referens skall anges.

Fält 9: Person ansvarig för den ekonomiska uppgörelsen ekonomiskt ansvarig

Fältet är frivilligt för de fördragsslutande parterna. Fältet avser endast export och import. För det fall uppgift fordras skall här anges den person är ansvarig antingen för överföringen eller återförandet av betalning som i samband med transaktionen. GTS föreskriver vid export att uppgift skall lämnas endast om förmån skall sökas. I så fall skall fullständigt namn och adress på exportör anges enligt fált 33 t.ex. restitution. eller annan, som kan söka förmåner GTS föreskriver vid import att uppgift skall lämnas här om ombudets fullständiga och adress, det begärs att ombudet skall tillställas namn om tulltaxeringsbeslutet. I annat fall tillställs beslutet den som uppgetts som mottagare i filt

Fält 10: Första bestämmelselandet

Detta fält är frivilligt för de fördragsslutande parterna enligt deras behov. Fältet endast export och import. avser GTS föreskriver inte att någon uppgift skall lämnas.

264 Bilaga 3 SOU 1992:2

Fält 11: Handelsland Detta fält är frivilligt för de fördragsslutande parterna enligt deras behov. Fältet avser endast export och import. GTS föreskriver inte att någon uppgift skall lämnas.

Fält 12: Värdeuppgifter Detta fält är frivilligt för de fördragsslutande parterna. Fältet avser endast import. För det fall uppgift fordras skall här anges sådana uppgifter som

är nödvändiga för att bestämma avgiftspliktigt, statistiskt eller beskatt-

ningsbart värde. GTS föreskriver inte att uppgift skall lämnas, men upplyser importören om att han här kan ange de kostnader och värden som utöver priset skall ingå i tullvärdet och hänvisar till förordningen 1980:749 om tullvârde.

Fält 13: JP Detta fält är frivilligt för de fördragsslutande parterna. Fältet avser endast export och import. För det fallet uppgifter fordras avser de information angående gällande tillämpning av jordbrukspolitiken GTS föreskriver inte att uppgift skall lämnas.

Fält 14: Deklarantombud I fältet skall anges. fullständigt namn och adress för personen eller företaget i fråga enligt gällande bestämmelser. Om exportörenmottagaren deklarerar anges ordet exportörmottagare. Fältet avser endast export och import och uppgiften år obligatorisk för de fördragsslutande parterna. Beträffande identifikationsnumret kan uppgiften fyllas i av de fördragsslutande parterna det identifikationsnummer som personen ifråga är registrerad under hos berörd myndighet ñr fiskala, statistiska eller andra ändamål. GTS föreskrifter överensstämmer med konventionen. Vad beträffar Nr föreskriver GTS att telefonnummer och referens skall anges.

Fält 15: Avsändningsutförselland Detta fält är frivilligt för de fördragsslutande parterna beträffande exportoch importformalitetema men obligatoriskt vid transitering. I fältet skall anges namnet på landet från vilket varorna exponerats avsändsutförs.

Bilaga 3 265

I fält 15a skall landkoden. I tält l5b, endast får användas vid anges som skall det område från vilket har exporterats anges. Fält export, varorna 15a och l5b får inte användas för transiteringsändamâl. TS föreskriver inte att någon uppgift avsändningslandet skall om lämnas vid däremot förutom vid transitering enligt export, men konventionen uppgift skall lämnas vid import. Vad gäller importfor- -- att malitetema skall endast landkoden GTS föreskriver vidare vad anges. skall förstås med avsändningsland. som

Fält 16: Ursprungsland

Detta fält är frivilligt för de fördragsslutande parterna. Fältet avser endast och import. För det fall uppgift fordras och deklarationen omfattar export flera med olika skall ordet diverse anges i fältet. varuposter ursprung, GTS föreskriver inte att uppgift skall lämnas.

Fält 17 : Bestämmelseland

Detta fält är frivilligt för de fördragsslutande parterna vid import men obligatoriskt vid export och transitering. I fältet skall namnet på landet ifråga I fält 17a skall fastställd landkod anges. Fält l7b som avser anges. uppgift bestämmelseregion behöver inte fyllas i vid detta om varomas led. Fälten 17a och l7b får inte användas för transiteringsändamål. GTS föreskriver inte att någon uppgift behöver lämnas vid import. GTS föreskriver vid export att bestämmelselandet skall anges. Med bestämmelseland enligt föreskrifterna, det vid exporttillfállet sista avses, kända land till vilket är destinerad, direkt eller via annat land utan varan mellankommande försäljning där. Även landkoden skall Vid anges. transitering föreskriver GTS kort och gott att namnet landet ifråga

skall anges.

Fält 18: Transportmedlets identitet och nationalitet vid

avgångenankomsten

Detta fält är frivilligt för de fördragsslutande parterna beträffande exportoch importformalitetema, obligatoriskt vid transitering. För det fall men uppgift krävs skall här identiteten, t.ex. registreringsnummer eller anges transportmedel lastbil, fartyg, jämvägsvagn, luftfartyg namn vilket är direkt lastade vid uppvisandet för den tullanstalt där varorna eller transiterings- eller importformalitetema uppfylls, följt av export-

266 Bilaga 3 SOU 1992:

nationalitetsbeteckning för transportmedlet eller för det fordon som framför de andra, det är flera transportmedel enligt koder fastställda om för detta ändamål. T.ex. det används ett dragfordon och en släpvagn om med olika registreringsnummer, skall numret både för dragfordonet och släpvagnen samt nationalitetsbeteckningen för dragfordonet anges. Vid postförsändelse eller transport med last installation skall ingenting beträffande registreringsnummer eller nationalitet i detta tält. Vid anges jämvägstransport skall inte uppgift nationalitet l övriga fall om anges. vid export och transitering är uppgiften om nationalitet frivillig för de fördragsslutande parterna. GI S föreskriver att uppgifter transportmedlets identitet och om nationalitet skall lämnas, inte bara vid transitering, utan även vid export

i

och import. GTS föreskrifter beträffande uppgiftsskyldighetens omfattning överensstämmer i övrigt med konventionen. Fältet behöver inte fyllas i efter hemtagning.

Fält 19: Container Cont

Detta filt är frivilligt för de fördragsslutande parterna vid transitering obligatoriskt vid export och import. Vid export och för det fall men uppgift krävs vid transitering skall koderna enligt bilaga III till konventionen för det förmodade Förhållandet vid gränspassagen, enligt vad anges är känt vid uppfyllandet av export- och transiteringsformalitetema. som Vid import skall de nödvändiga koderna enligt bilaga Ill anges. GTS föreskriver vid export att siffran l skall anges om godset skall lastat i container vid gränspassagen och siffran 0 i övriga fall. För vara det fall det inte är känt när uppgiften fylls i föreskriver GTS att det förmodade förhållande skall anges. GTS föreskrifter vid import överensstämmer med vad angivits utom såvitt avser möjligheten att få som nu det förmodade förhållandet. GTS föreskriver inte att uppgift skall ange lämnas vid transitering.

Fält 20: Leveransvillkor

Detta fält är frivilligt för de fördragsslutande parterna. Fältet avser endast export och import. För det fall uppgift fordras skall den avse vissa villkor i det kommersiella avtalet. GTS föreskriver inte att uppgift skall lämnas vid export och import men att användaren vid import, om han så önskar, kan ange leveransvillkor och att Inco- eller Combi-terms i så fall bör användas.

Bilaga 3 267

Fält 21: Aktiva transportrnedlets identitet och nationalitet vid

gränspassagen .

fält är frivilligt för de fördragsslutande parterna vid export, Detta transitering och import vad gäller identiteten obligatoriskt vad gäller men Vid postförsändelse, jämvägstransport eller transport med nationaliteten. fast installation skall emellertid ingenting beträffande registreringsanges eller nationalitet. nummer fältet skall slag lastbil, fartyg, jämvågsvagn, luftfartyg, följt I anges identitetsbeteckning, registreringsnummer eller namn på det av t.ex. aktiva transportmedlet dvs. det framförande transportmedlet som antas bli använt vid gränspassagensom använts vid gränspassagen, följt av dess nationalitet, när den är känd vid uppfyllandet export- eller transiav teringsfornualiteterna, med fastställd kod. I händelse kombinerad - av eller det finns olika transportmedel, med det aktiva transport om avses transportmedlet framför hela kombinationen. Om exempelvis det som lastbil fraktas med fartyg, år fartyget det aktiva transportmedlet, om det är fråga dragfordon och släpvagn, är dragfordonet det aktiva om transportmedlet. GIS föreskriver att uppgift skall lämnas såväl nationaliteten som om identiteten. TS föreskrifter uppgiftsskyldighetens omfattning om överensstämmer i övrigt med konventionen. För det fall motorfordon fraktas med fartyg och fordonets identitet angetts i fält 18 behöver vid och transitering enligt föreskrifterna fartygets identitet dock export -inte det inte är känt. Fältet behöver inte fyllas i efter hemtaganges om ning.

Fält 22: Valutaslag och fakturabelopp

fält är frivilligt för de fördragsslutande parterna. Fältet avser endast Detta och import. För det fall uppgift fordras skall den koden för export avse valutan i vilken fakturan år utfärdad, följd fakturerat totalbelopp för av deklarerade varor. GTS föreskriver inte att uppgift skall lämnas. För det fall användarna vid import önskar lämna uppgifter överensstämmer GTS föreskrifter med

konventionen.

268 Bilaga 3 SOU 1992:2

Fält 23: Valutakurs

Fältet är frivilligt för de fördragsslutande parterna. Fältet avser endast export och import. För det fall uppgift fordras skall den avse gällande kurs mellan fakturans valuta och valutan i berört land. GTS föreskriver inte att uppgift skall lämnas. För det fall användarna vid import önskar lämna uppgifter föreskriver GF S att tillämplig omräkningskurs skall anges. GTS föreskriver vidare att bestämmelser om vilken omräkningskurs som skall tillämpas finns i GTS tillämpningsföreskrifter till förordningen 1980:749 om tullvärde.

Fält 24: Transaktionens slag

Fältet är frivilligt för de fördragsslutande parterna. Fältet endast avser export och import. För det fall uppgift krävs skall här anges speciella villkor i det kommersiella avtalet. TS föreskriver inte att någon uppgift skall lämnas.

Fält 25: Transportsätt vid gränsen

Detta fält är frivilligt för de fördragsslutande parterna vid transitering men obligatoriskt vid export och import. I fältet skall anges transportsättskod enligt bilaga III till konventionen för det aktiva transportmedel som antas bli använtsom används vid utförseln från exportlandet avsändnings-utförsellandet ocheller vid införseln till bestämmelselandet. GTS föreskriver inte att uppgift skall lämnas vid transitering. GTS föreskrifter beträffande uppgiftsskyldigheten vid export och import överensstämmer med konventionen. Fältet behöver inte fyllas i efter hemtagning.

Fält 26: Inrikes transportsätt

Detta fält är frivilligt för de fördragsslutande parterna. Fältet endast avser export och import. För det fall uppgift fordras skall tiansportsättsanges kod enligt bilaga III till konventionen för transport inom berört land. GTS föreskriver inte att uppgift skall lämnas.

Bilaga 3 269

Fält 27: Iastningsplats Detta fält är frivilligt för de fördragsslutande parterna. Fältet avser såväl export, transitering import. För det fall uppgift fordras skall anges som med lämpliga koder, då sådana fastställts, platsen för varomas lossning från det aktiva transportmedel vilket de skall fraktas över exportlandets avändnings-utförsellandetg gräns, såsom det är känt vid uppfyllandet av avsändningslexport- eller transiteringsformalitetema ocheller de fraktats över beståmmelselandets gräns. GTS föreskriver inte att uppgift skall lämnas.

Fält 28: Finansiella upplysningar och bankdata Fältet är frivilligt för de fördragsslutande parterna. Fältet avse endast export och import. För det fall uppgift fordras skall här lämnas upplysningar finansiella formaliteter och procedurer samt bankreferenser. om GTS föreskriver vid export att här skall i enlighet med 6 kap. 5 § TO fakturanummer värdet på de varor som utförselanmälan avser anges om överstiger 10 000 kronor. Kan fakturanummer inte uppges vid exporttillfallet skall i stället anges annat identifieringsbegrepp som binder sändningen till företagets ekonomiska bokföring t.ex. ordemummer, skeppningsnummer eller sändningsnummer. Om anmälan avser utländska oförtullade behöver fältet inte fyllas Exportör som inte är varor bokföringsskyldig skall ange Ej bokföringsskyldig. Vad beträffar import föreskriver GTS att uppgift skall lämnas om e.d. på de fakturor som upptar de varor som omfattas av nummer g förtullningsanmålan eller tulldeklaration.

Fält 29: Utpasserings-införseltullanstalt

Detta fält är frivilligt för de fördragsslutande parterna. Fältet avser enbart . export och import. För det fall uppgift begärs skall här anges den tullanstalt inom vilkens trafrkområde varorna är avsedda att lämna berört land ocheller infördes till berört land. GTS föreskriver inte att uppgift skall lämnas vid export. Vid import föreskriver GTS att gränskoden enligt bilaga 1 till tulltaxan skall anges. Gränskoden skall var vara införts eller utförts från tullområdet. ange en Gränskoden består av tre siffror, av vilka de två första betecknar transportområdet t.ex. 64 Varberg. Den tredje siffran betecknar hamn, hamndel, lagerplats e.d.

270 Bilaga 3 SOU 1992:1

Fält 30: Godsets Förvaringsplats

Detta fält är frivilligt för de fördragsslutande parterna. Fältet avser enbart export och import. För det fall uppgift krävs skall här anges den exakta platsen där varorna kan undersökas. GTS föreskriver inte att uppgift skall lämnas vid export. Vid import föreskriver GTS att den exakta platsen där varorna kan undersökas skall anges. Fältet behöver inte fyllas i efter hemtagning.

Fält 31: Kolli och varuslag godsmärkning containemummer - - antal och slag I fältet skall anges kollis märke, antal, kvantitet och slag eller, om det är fråga om oemballerade varor, mängden sådana varor som omfattas av deklarationen, eller ordet bulk, om så är lämpligt, samt de uppgifter som är nödvändiga för identifiering av varorna. Med varuslag avses normal handelsbenämning så noggrant uttryckt att den medger varans identifiering och klassificering. Detta fält skall också innehålla nödvändiga upplysningar för eventuella specialregler t.ex. punktskatter. Används container, skall även dennas identifieringsmärken anges. Dessa uppgifter är obligatoriska för de fördragsslutande parterna vid export, transitering och import. För export och import föreskriver konventionen, när berörd person har angett ordet diverse i fält 16, ursprungsland, att de fördragsslutande parterna kan begära att varomas ursprungsländer anges i detta fält. GTS föreskriver vid export att kollis märke, antal och slag skall anges. Vidare föreskrivs att varuslag skall anges med handelsbenämning. Vid transitering föreskrivs att motsvarande uppgifter skall lämnas som vid export, men även uppgift om kvantitet. Om lastspecifikation bifogas vid transitering skall fältet inte fyllas TS föreskriver vid import att motsvarande uppgifter skall lämnas som vid export. Om deklarationsplikt föreligger skall en kort beskrivning lämnas av varan. Om diverse angetts i fält 16 skall även varupostens ursprungsland anges.

Fält 32: Varupostnummer

I detta fált skall anges löpnumret för varuposten i förhållande till det totala antalet varuposter som angetts i fält 5. Detta fält är obligatoriskt för de fördragsslutande staterna vid export, transitering och import. När deklarationen omfattar endast en varupost, behöver de fördragsslutande

Bilaga 3 271

parterna inte begära denna uppgift eftersom siffran 1 har angetts i fält GTS föreskrifter överensstämmer med konventionen. För det fall lastspecifikation bifogas vid transitering skall enligt GTS föreskrifter fältet spärras.

Fält 33: Varukod stat nr

Detta fält som består fem delfált år obligatoriskt för de fördrags-

av slutande parterna vid export och import men frivilligt vid transitering. I det första delfáltet skall vid såväl export som import anges det statistiska numret för varuposten i fråga. I det andra och de följande delfálten kan de fördragsslutande parterna vid import föreskriva användning av en kodifrering för speciella ändamål. GTS föreskriver vid export att i första och andra delfáltet skall det statistiska numret att man skriver de sex första siffrorna anges genom längst till vänster i det första delfältet så att plats lämnas för ytterligare två siffror. Den sjunde siffran skall skrivas i det andra delfáltet. I det femte delfältet skall anges en kod avseende information som vägleder exportkontrollen och styr handläggningen. Vid transitering föreskriver GTS att fältet skall fyllas i endast på en T2-deklaration när föregående T2-dokument innehåller statistiskt nummer. Enligt föreskrifterna skall det numret anges oavsett om det är rått eller Om lastspeciñkation bifogas skall fältet spärras. GTS föreskrifter vid import motsvarar i huvudsak föreskrifterna för export vad gäller de två första dellälten. I det femte delfältet skall i förekommande fall anges en kod, som dels anger önskad tullnedsättning eller tullbefrielse enligt lagen 1987: 1069 om tullfrihet m.m. tullfrihets- , förordningen 1987:1289 m.m., dels gör det möjligt att särskilja olika typer av import i handelsstatistiken.

Fält 34: Kod, ursprungsland Detta tält âr frivilligt för de fördragsslutande parterna. Fältet avser enbart export och import. I fält 34a skall koden anges för i tält 16 angivet land. När ordet diverse angetts i fält 16, skall koden anges för ursprungslandet för varuposten i fråga. Fält 34b område för tillverkning av varorna i fråga får inte användas vid import. GTS föreskriver inte att uppgift skall lämnas vid export. Vid import föreskriver GTS att landkoden skall anges för varupostens ursprungsland och att koden skall anges med ISO landkoder vilka finns i bilaga 7 till

272 Bilaga 3 SOU 1992:2

tulltaxan. Uppgiften skall lämnas i fált 34a. GTS föreskriver vidare att vad som förstås med ursprungsland framgår 2 § förordningen av l084:59 om varors ursprung.

Fält 35: Bruttovikt

Detta fält är frivilligt för de fördragsslutande parterna vid export och import men obligatoriskt vid transitering. I fältet skall anges bruttovikten uttryckt i kilogram för varan beskriven i motsvarande fält 31. Bruttovikten är enligt konventionen den totala vikten av varan inklusive allt emballage, men exklusive containrar och annan transportutrustning. GTS föreskriver inte att uppgift skall lämnas vid export vid men transitering och import.

Fält 36: Förmåner

Detta fält är frivilligt för de fördragsslutande parterna. Fältet endast avser import. I fältet skall anges varje förmånsbehandling åberopas. som GTS föreskriver att framställda yrkanden tullförmån skall om anges med kod.

Fält 37: Procedur

I fältet skall anges, enligt för detta ändamål fastställda koder, proceduren enligt vilken varorna anmälts till exportvid framkomsten. Fältet avser export och import och är obligatoriskt för de fördragsslutande parterna. GTS föreskriver vid export att typen av export skall i kodform. anges Enligt föreskrifterna skall framgå om fråga är utförsel från tullkreditom lager eller annan utförsel. Vidare skall framgå det är reguljär export om av svensk vara eller av importerad vara som förtullats eller varit upplagd på tullkreditlager. Det skall även framgå fråga är utförsel om om

föreefter lönbearbetning, utställning, mässa o.d., reparation eller annan

återutförsel. GTS föreskriver vid import att varje anmälan endast får avse en procedur och att anmälan skall göras i kodfonn. Enligt föreskrifterna skall framgå om varan anmäls till förtullning eller annan tullklarering, t.ex. uppläggning på provianterings- eller tullkreditlager, förtullning från tullkreditlager och temporär tullfrihet. Om den tullskyldige yrkar betalningsuppskov enligt 24 § lagen 1987: 1069 tullfrihet eller om m.m. fråga är om uppdebitering eller tilläggsdebitering skall även det i anges kodform.

Bilaga 3 273

Fält 38: Nettovikt I fältet skall nettovikten uttryckt i kilogram för varan beskriven i anges motsvarande fält 31. Nettovikten är vikten av varan utan emballage. Detta fält år obligatoriskt för de fördragsslutande parterna vid export och import men frivilligt vid transitering. GPS föreskriver vid transitering att uppgift om nettovikt skall lämnas på TZ-deklaration föregående TZ-dokument innehållit en sådan en om uppgift. Om lastspecifikation bifogas skall fältet spärras. GTS föreskrifter vad gäller export och import motsvarar konventionen.

Fält 39: Kvoter Detta fält är frivilligt för de fördragsslutande parterna. Fältet avser bara export och import. För det fall uppgifter fordras skall de avse uppgifter är nödvändiga för tillämpning av kvoteringslagstiftning. som GTS föreskriver att i kodform skall anges om exportförbudlimportförbud eller särskilda utförselvillkorinförselvillkor gäller eller samt om dessa är uppfyllda.

Fält 40 Summarisk deklarationtidigare handlingar Detta fält är frivilligt för de fördragsslutande parterna. Fältet avser såväl export, transitering import. Vid export och transitering skall här som lämnas uppgift hänvisning till de handlingar angående den adom ministrativa procedur föregått export eller avsändningutförsel till som annat land. Vid import skall hänvisning ske till sumrnarisk deklaration använd i bestämmelselandet eller handlingar angående någon tidigare administrativ procedur. GTS föreskriver vid export att i fältet skall anges godsnummer vid utförsel från tullkredit- eller provianteringslager samt vid utförsel efter temporär tullfrihet. Det nummer som avses är det nummer som framgår lagerhavarens bokföring respektive tullsedeln för temporär tullfrihet. av Vidare föreskrivs att H-nummer hemtagningsnummer skall anges vid utförsel tagits hand med tillämpning av ett förenklat av varor som om förfarande för förtullning där anmälan till förtullning återkallats. men Vid transitering föreskriver GTS att godsnummer skall anges för oförtullad godsnumret återfinns i den godsjoumal där varorna är vara bokförda. Vid inrikes transitering föreskrivs att gräns- och transportsåttskoder skall anges till höger om godsnumret.

274 Bilaga 3 SOU 1992:

Vid import föreskriver GTS på motsvarande sätt att godsnummer skall att endast ett sådant nummer fâr anges. Vidare föreskrivs att anges men hemtagare skall fylla i H-nummer enligt tält 2 på hemtagningsanmälan följt H-datum hemtagningsdatum enligt fált 25 på anmälan. Enligt av föreskrifterna skall vidare H-numret fyllas i på visst sätt i grupper om tre siffror. För det fall deklarationen omfattar varor på flera hemtagningsanmälningar skall en särskild nummerlista för aktuella H-nummer bifogas och ordet nummerlista anges. Om preliminär deklaration tidigare har lämnats skall bokstaven P skrivas omedelbart efter godsnummerH-datum respektive nummerlista.

Fält 41: Annan kvantitet Fältet skall användas vid behov i enlighet med tulltaxan. Fältet avser bara export och import. I fältet skall anges kvantiteten för ifrågavarande varupost uttryckt i den enhet som är angiven i tulltaxan. GTS föreskriver vid export och import att kvantiteten skall anges i den enhet som föreskrivs i tulltaxan för ifrågavarande statistiskt nummer. Enligt föreskrifterna behöver kvantiteten inte anges noggrannare än i heltal och enheten skall inte anges.

Fält 42: Varans pris Detta fält är frivilligt för de fördragsslutande parterna. Fältet avser enbart import. GTS föreskriver inte att någon uppgift skall lämnas.

Fält 43: Värdeberäkningsmetod Detta fält är frivilligt för de fördragsslutande parterna. Fältet avser enbart import. Fältet avser uppgifter nödvändiga för bestämmande av avgiftspliktigt, statistiskt eller beskattningsbart värde. GTS föreskriver inte att någon uppgift skall lämnas.

Fält 44: Särskilda upplysningar, bilagda handlingar, certifikat och tillstånd I fältet skall vid export anges erforderliga uppgifter för varje speciell bestämmelse tillämplig i exportlandet samt hänvisning till handlingar utfärdade till stöd för deklarationen. Motsvarande föreskrifter lämnas även för transitering och import. Delfáltet Särskilda upplysningar,

Bilaga 3 275

kod får endast användas vid transitering, men inte förrän ett S.U., behandling transiteringsrutiner har tagits i bruk. datoriserat system för av Fältet är obligatoriskt för de fördragsslutande parterna. Omfattningen av den uppgiftsskyldighet här kan komma i fråga framgår inte av som konventionen. GTS föreskrifter överensstämmer med konventionen. föreskriver GTS i fråga exportreglerad att uppgift Vid export om vara skall i kodform vilket slag tillstånd eller licens som gäller, ges om av tillståndetlicensen. Om tillståndetlicensen inte bifogas dels nummer pâ uppgift lämnas hos vilken myndighet den finns att tillgå. Vidare skall om föreskrivs redovisningsnummer skall för tullsedel för temporär att anges tullfrihet samt tullmyndighet som utfärdat den. Vid transitering föreskriver GTS att erforderliga uppgifter skall anges enligt varje särskild regel tillämpas i avsändningsutförsellandet samt som referensnummer på handlingar företetts med stöd för deklarationen. som exempel nämns licens-tillståndsnummer, uppgifter enligt veterinär- Som och växtskyddsbestämmelser, pâ konossement etc. Om nummer lastspeciñkation bifogas skall fältet enligt föreskrifterna spärras när så är

nödvändigt. Vid import slutligen föreskriver GTS att bl.a. följande uppgifter skall i förekommande fall: svensk köpare än tullskyldig, anges om annan

certifikatnummer fält 36, tillstånds- och licensnummer se fält 39, se förhandbesked enligt 55 § TL, temporär tullfrihet se fält 37, anspråk på

reducerad restitution, uppgifter värde i vissa fall, registreringsom hos Skattemyndigheten för skattskyldig enligt lagen om nummer mervärdesskatt för det fall anmälan temporär tullfrihet, uppgift om avser registrering hos riksskatteverket för skatt eller avgift som skall erläggas dit, tillämpad faktor för höjning av fakturavärdet.

Fält 45: Justering

fält är frivilligt för de fördragsslutande parterna. Fältet avser endast Detta import. För det fall uppgift fordras skall den sådana uppgifter som avse nödvändiga för bestämmande avgiftspliktigt, statistiskt eller är av beskattningsbart värde. GTS föreskriver inte att någon uppgift skall lämnas i detta fält.

276 Bilaga 3 sou 1992:1

Fält 46: statistiskt värde I detta fält skall anges statistiskt värde, uttryckt i av den fördragsslutande partenbestämmelselandet fastställd valuta, i enlighet med gällande bestämmelser. Fältet enbart export och import. Fältet är obligaavser toriskt för de fördragsslutande parterna. GTS föreskriver att statistiskt värde skall anges i svenska kronor. I föreskrifterna vad skall förstås med statistiskt värde vid export anges som respektive import.

Fält 47 Avgiftsberäkning

Detta fält avser enbart export och import. De fördragsslutande parterna kan vid behov begära att följande uppgifter skall anges, på varje rad, med för detta ändamål fastställda koder: avgiftslag export-importavgifter, beskattningsgrund, tillämpad avgiftssats, den beräknade avgiften och valt betalningssätt BS. GTS föreskriver inte att uppgift skall lämnas vid export. Vid import föreskriver GTS att i den första kolumnen skall anges avgiftskod enligt bilaga l till tulltaxan, i den andra beskattningsgrund dvs. tullvärde om tull utgår efter värdet och vikt om tull utgår efter vikten, i den tredje tullskattesats m.m. och i den fjärde tullens eller skattens storlek. Om flera skatter eller avgifter utgår skall de skrivas under varandra med blankrad emellan. Vidare föreskrivs att ordningsföljden för olika belopp skall vara tull, 2. jordbruksavgift, 3. övriga mervärdesskatt bör stå sist. Slutligen föreskrivs att totalsumman skall anges nedersta raden.

Fält 48: Uppskjuten betalning

Detta filt är frivilligt för de fördragsslutande parterna. Fältet avser enbart export och import. I fältet skall hänvisning göras till ifrågavarande tillstånd. GTS föreskriver inte att uppgift skall lämnas vid export. Vid import föreskriver GTS att här skall anges registreringsnumret hos tullverket för den betalningsskyldige tullskyldig eller ombud som åtar sig betalningsansvar.

Fält 49: Tullupplagtullager m.fl. identitet - Detta fält är frivilligt för de fördragsslutande parterna. Fältet avser enbart export och import. GTS föreskriver inte att uppgift skall lämnas.

Bilaga 3 277

Fält 50: Huvudansvarig och befullmäktigat ombud, ort, datum och

underskrift

Fältet endast transitering. I fältet skall den huvudansvariges avser anges fullständiga person eller företag och adress, samt eventuellt namn registreringsnummer hos behörig myndighet. Vid behov fullständigt anges person ellerföretag på det befullmäktigade ombudet som får namn skriva under på den huvudansvariges vägnar. Med undantag av -

specialregler kommer att fastställas för användning av datoriserade

som system, skall det exemplar behålls avgångstullanstalten förses som av med underskrift i original berörd När denne är en juridisk av person. skall undertecknaren sitt fullständiga namn och ställning efter person ange underskriften. Detta fält är obligatoriskt för de fördragsslutande parterna

och avser endast transitering. GTS föreskriver att förutom uppgift fullständigt namn och adress om på den huvudansvarige, även dennes svenska organisations- eller Den medgetts undantag från kravet personnummer anges. som underskrift skall enligt föreskrifterna istället ange Befriad från under-

skrift.

Fält 51: Planerade transittullanstalter och länder

Fältet endast transitering och är obligatoriskt för de fördragsslutavser ande parterna. I fältet skall planerad införselort i varje land, vars anges område skall under transporten eller, när transporten skall varan passera annat område än de fördragsslutande parternas, utförselpassera genom orten där transportmedlet lämnar de fördragsslutande parternas område. Transittullanstalterna finns i listan över tullanstalter godkända för transitering. Efter tullplatsens skall anges koden för landet ifråga. namn Detta fält endast transitering och är obligatoriskt för de fördragsavser slutande parterna. GTS föreskrifter överensstämmer med konventionen.

Fält 52: Säkerhet

I Fältet skall slag säkerhet som ställts för ifrågavarande anges av sändning. Fältet endast transitering och är obligatoriskt för de avser fördragsslutande parterna. GTS föreskriver att den typ säkerhet ställts för transiteringen av som skall med kod. Koden anger slag av säkerhet som kan komma anges

SOU 1992:2 278 Bilaga 3

ifråga. Vidare föreskrivs att andra nödvändiga uppgifter skall lämnas garanticertifrkatets garantitullanstaltens namn och såsom nummer, garantikupongens nummer.

Fält 53: Bestämmelsetullanstalt och land

skall på den tullanstalt dit skall föras för I fältet anges namnet varorna avsluta transiteringen. Bestämmelsetullanstaltema finns i listan över att godkända för transitering. Efter tullanstaltens namn skall tullanstalter koden för landet ifråga Fältet endast transitering och är anges. avser obligatoriskt för de fördragsslutande parterna. GTS föreskrifter överensstämmer med konventionen.

Fält 54: Ort och datum, underskrift och namn på deklaranten av eller dennes ombud

Med förbehåll för specialregler eventuellt kommer att fastställas för som användandet datoriserat system, skall det exemplar som behålls av ett

avgángstullanstaltenbestämmelsetullanstalten förses med underskrift

av i original berörd samt med dennes fullständiga namn. När av person juridisk skall undertecknaren sin ställning efter denne är en person, ange underskriften och de fördragsslutande parterna begär det. namnet, om fält och import och är obligatoriskt för de fördrags- Detta avser export slutande parterna. GTS föreskriver här skall ort, datum, exportörensden att anges tullskyldiges eller ombudets firma, underskrift i original samt namnför-

tydligande.

Fält S5: Omlastningar och fält 56: Övriga händelser under

transporten

formaliteter under Under tiden från det att Fälten avser transporten. ocheller avgángstullanstalten tills det anländer till godset lämnar exportbestämmelsetullanstalten, är det möjligt att vissa uppgifter kan behöva läggas till det exemplar enhetsdokumentet som medför godset. av Dessa uppgifter rör transporten och måste kompletteras av föraren av transportmedlet på vilket godset är lastat, när transporten äger rum. Dessa uppgifter kan tillföras läsbart för hand; i detta fall skall blanketten fyllas i med bläck och med stora tryckbokstäver. Fält 55 skall användas vid omlastning och fält 56 för övriga händelser under transporten.

Bilaga 3 279

Fält 55 omlastningar

Enligt konventionen skall de tre första raderna i fältet fyllas i av fraktföraren när godset under transporten omlastas från ett transportmedel till ett annat eller från en container till en armar-i. Fraktföraren måste vända sig till behörig myndighet när gods omlastas, särskilt när det visar sig vara nödvändigt att anbringa nya plomber, för att transiteringshandlingarna attesterade. När tullmyndigheten har godkänt omlastning utan kontroll, måste fraktföraren anteckna detta på transiteringshandlingarna och, för att fâ dessa attesterade informera nästa tullanstalt där godset skall företes. GTS föreskriver att fraktföraren skall ange plats och datum för omlastningen på första raden, identitet och nationalitet för det nya transportmedlet på andra raden och med kod om omlastningen skett till container följt av identitetsbeteckning för den nya containern tredje raden.

Fält 56 övriga händelser under transporten

Fältet skall fyllas i enligt gällande transiteringsbestâmmelser. När gods lastas på en släpvagn och endast dragfordonet byts under resan utan att godset hanteras eller omlastas, anges dessutom i detta tält registreringsnummer och nationalitet ñr det nya dragfordonet. I dessa fall behövs ingen attestering av behöriga myndigheter. GTS föreskrifter överensstämmer med konventionen.

Uppgiftsskyldigheten i tullagens reglering jämförd med i förordningen om enhetsdokumentet m.m.

I avsnitt 4.2 Norrngivning enligt regeringsformen har vi bl.a. konstaterat att föreskrifter om skatt och införseltullar hör till lagområdet, men att riksdagen får delegera sin nonngivningskompetens i fråga om tull men inte i fråga om arman skatt. Eftersom tullverket ansvarar för såväl uppbörd av tull som arman skatt t.ex. mervärdesskatt innebär det att de föreskrifter om uppgiftsskyldighet som âr nödvändiga för skatteuppbörden måste förekomma på lagnivå. Nästan alla varor är, även om de inte är tullpliktiga, belagda med mervärdesskatt.

280 Bilaga 3 SOU 1992

Enligt 14 § första stycket TL i dess lydelse enligt SFS 1990:157 skall den tulldeklaration lämnas med förtullningsanmälan innehålla som uppgifter om

enligt tulltaxan i tulltaxelagen eller enligt statistisk varans nummer varuförteckning, utfärdats GTS, och kort Varubeskrivning, som av en sådan inte finns i de handlingar som bifogas deklarationen, om en 2. tullsats och annan skattesats, b tull- och skattepliktiga kvantitet samt värde, och slutligen varans 4. grund för nedsättning eller frihet från tull eller annan skatt. av

Enligt övergångsbestämmelse skall tulldeklaration dessutom en innehålla uppgift belopp skall betalas i tull och skatt, tills om som annan regeringen bestämmer att den lydelsen skall tillämpas i fråga om nya deklaration som inte överförs elektroniskt. I paragrafens andra stycke har bl.a. föreskrivits att regeringen får föreskriva de ytterligare uppgifter skall lämnas för tillämpningen av som konventionen enhetsdokumentet samt att uppgifterna skall lämnas i om kodform i stället för i klartext. Uppgifterna under punkt 1 motsvarar uppgifterna i filt 33 i enhetsdokumentet. Punkt 2 och 3 motsvarar uppgifterna i fält 47. Punkt 4 uppgifterna i fält 36. Här föreligger alltså en dubbelreglering

motsvarar

på lag- och förordningsnivå i och för sig inte är konstitutionellt som nödvändig ifråga tull. Den uppgiftsskyldighet som föreskrivs i om paragrafen är emellertid nödvändig för uppbörden av annan skatt. I 10 § TF har GTS bemyndigats meddela motsvarande föreskrifter. Sådana föreskrifter gäller tillämpningen av förordningen om som enhetsdokumentet har, tidigare angivits, meddelats i bilaga B till som tullordningen. Utöver de uppgifter fordras enligt nämnda bilaga B föreskrivs i som tullordningen att uppgift skall lämnas införseltillstånd och andra om uppgifter behövs För att avgöra får införas 325. som om en vara Uppgiftskravet motsvarar fälten 39 och 44 i enhetsdokumentet. Vidare skall den tullskyldige eller köparen lämna uppgift om sitt organisations- Uppgiften lämnas i fält 8. nummer eller personnummer 3:4. I fråga utförsel föreskrivs på lagnivå 41 § TL att anmälan om om utförsel skall innehålla uppgifter om

enligt statistisk varuförteckning utfärdats av varans nummer som GTS,

Bilaga 3

2. varans kvantitet och värde, samt grund för återbetalning eller befrielse från tull eller skatt på annan grund av utförseln.

Ytterligare föreskrifter om uppgifter som skall lämnas vid utförsel meddelar regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer 42 § TL. Huruvida dessa föreskrifter även avser tillämpningen av konventionen om enhetsdokumentet har inte såsom vid införsel angivits. Uppgiftsskyldighetens omfattning enligt punkterna 1-3 motsvar fälten 33, 38 och 46 i enhetsdokumentet. På förordningsnivå föreskrivs att uppgifter skall lämnas varumotom tagare och fakturanummer eller beteckning, vilken annan genom varan kan identifieras i exportörens bokföring 19 § TF. Uppgifterna motsvaras av fält 2 i enhetsdokumentet. På myndighetsföreskriftsnivän föreskrivs i tullordningen att uppgifter, beroende om det är fråga kommersiell eller icke-kommersiell export om samt beroende på sändningens värde skall lämnas om exportörens organisationsnummer eller personnummer, fakturanummer eller motsvarande beteckning och varumottagarens och adress. Är det nanm fråga om en utländsk köpare som själv för ut varorna skall han lämna motsvarande uppgifter om den svenske säljaren 6:5. Dessa uppgifter motsvaras av fält 2. Vidare föreskrivs att uppgifter skall lämnas om utñrseltillstând och andra omständigheter behövs för att avgöra som om en vara får föras ut 6:8. Den uppgiften motsvaras fält 44. av

4 Nordiskt och

europeiskt samarbete i syfte

harmonisera uppgiftskraven

Det har mellan de nordiska länderna pågått ett arbete syftat till som en harmonisering av uppgiftskraven i enhetsdokumentet. Arbetet har avsett de frivilliga uppgifterna i enhetsdokumentet. . I Nordiska tulladministrativa rådets arbetsutskott har genomgång en gjorts av uppgiftskraven i Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige vad avser de fält i enhetsdokumentet som enligt konventionen är frivilliga för de fördragsslutande parterna. Genomgången visar att de nordiska ländernas uppgiftskrav till stora delar sammanfaller. Det fortsatta harmoniseringsarbetet skall ske i den gemensamma arbetsgruppen under den blandade kommittén för uppföljning av konventionen om enhetsdokumentet och transiteringskonventionen.

282 Bilaga 3 SOUl 1992:1

Från svensk sida är inställningen att förslag till förändringar i uppgiftskraven inte bör leda till krav på nya uppgifter även om uppgiften i fråga krävs de övriga länderna. Vid genomgången har vissa av uppgiftskrav ifrågasatts även andra uppgiftskrav kan komma att men ifrågasättas vid det fortsatta arbetet. Når det gäller de fält i enhetsdokumentet som endast Sverige utnyttjar är avsikten att uppgiftskraven skall flyttas till andra fält för att Sverige på så sätt skall anpassa sig till de övriga länderna. Ett exempel härpå är fält 37, Procedur. Procedurkodema vid både export och import kommer att omarbetas som ett resultat av detta. Följande förändringar har aviserats.

Export

Fält 21: Aktiva transportmedlets identitet och nationalitet vid gränspassagen Enligt konventionen är uppgift nationalitet obligatorisk medan uppgift om om identitet är frivillig. GTS föreskrifter innebär emellertid för svenskt vidkommande att även uppgift identitet är obligatorisk. Uppgiften om om identitet har ifrågasätts. Det innebär att uppgiften kan komma att nu begränsas till slag transportmedel bil, båt m.m. och dess nationaliav tet.

Fält 39: Kvoter

Uppgiften flyttas till fält 37: Procedur.

Fält 40: Summarisk deklarationtidigare handlingar

Uppgiften flyttas till fält 49: Tullupplagtullager m.fl.

Import

Fält 9: Person ansvarig för den ekonomiska uppgörelsen ekonomisk

ansvarig Enligt GTS föreskrifter skall uppgift lämnas om ombudets fullständiga namn och adress om ombudet skall tillställas tulltaxeringsbeslutet. Uppgiftskravet har ifrågasatts på grund av att tulltaxeringsbeslut fortsättningsvis i och med att TDS etapp 2 tas i drift kommer att meddelas i tullräkning och inte som nu i tullsedel.

Bilaga 3 283 Fält 21 Samma förändring som vid export. Fält 36: Förmåner Uppgiften flyttas till fält 37. Fält 39 Uppgiften flyttas till filt 37. Fält 40 Uppgiften flyttas till fält 49. Fält 47: Avgiftsberâkning Uppgiftskraven minskar till följd av TDS. När det gäller harmoniseringsarbetet inom EG framstår emellertid en harmonisering i vart fall som aktuell i samband med att den inte marknaden skall genomföras, dvs. den 1 januari 1993.

Bilaga 4

Skiss till förslag till Lag om ändring i tullagen 1987:1065

Härigenom föreskrivs i fråga. tullagen 1987:1065 om dels att 3 a § skall betecknas 2 a dels att 14 41 och 115 §§ skall ha följande lydelse, , dels att i lagen skall införas bestämmelse, 3 följande en ny a av lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2a§

I verksamheten enligt denna lag använder tullmyndighetema ett system för automatisk databehandling tulldatasystemet. Närmare bestämmelser om register som ingår i systemet finns i tullregisterlagen 1990:137.

3a§

Anntälan skall fullgöras med användande av det enhetsdokument som avses i konventionen om för-

enkling av fonnaliteterna vid han-

del med varor. Av 11 a § framgår

att anmälan i vissa fall får ske med

användande av ett elektroniskt dokument. Regeringen får fäneskri va undantag från kravet på att anmälan skall fullgöras med användande av enhetsdokumetttet.

14§ En tulldeklaration skall innehålla En tulldeklamtion skall innehålla varans nummer enligt tulltaxan uppgifter om i tulltaxelagen 1987:1068 eller mottagaren, enligt statistisk varuförteckning, assândningslandet, som utfärdats av generaltullstyrel- antalet varuposter, sen, och en kort Varubeskrivning, kolli och varuslag, godsmärk-

om en sådan inte finns i de hand- ning samt containertummen

lingar som bifogas deklarationen, 5. varans statistiska nummer,

286 Bilaga 4 SOU 1992:1

Nuvarande lydelse Föreslagen lydeLse

tulLsats och annan skattesats, 6. den procedur till vilken varan

varans tull- och skatteplilaiga har anmälts vid fnzmkomstem

kvantitet samt värde, grunden för nedsättning av eller grund för nedsättning av eller frihet från tull eller annan skatt, frihet från tull eller annan skatt. 8. varans nettovikt, 9. varans värde,

10. fakturanummer eller motsva-

rande identifieringsbegrepp, 11. grunden för beräkning av tull och annan skatt. Regeringen får föreskriva Regeringen får föreskriva att de ytterligare uppgifter som behövs för kontroll av ttppgifter enligt första stycket och av att varan får införas skall lämnas i tulldeklarrztiotten eller annan handling, att ytterligare uppgifter för att de ytterligare tillämpningen av konventionen om uppgifter som kan krävas enligt förenkling av formalitetema vid konventionen om förenkling av handel med varor skall lämnas i formalitetema vid handel med vatulldeklarationen eller hand- och som är nödvändiga för annan ror ling, dess tillämpning skall lämnas i tulldeklarationen eller annan handling, att uppgifterna i tulldek- 2. att uppgifterna i tulldeklarationen skall lämnas i kodfomi, larationen skall lämnas i kodform, att uppgifter enligt första 3. att uppgifter enligt första stycket inte behöver lämnas om stycket inte behöver lämnas om varusändningens värde uppgår till varusändningens värde uppgår till högst 10.000 kr. högst 10.000 kr. Tullmyndigheten kan medge un- Tullmyndigheten kan medge undantag från skyldighet att lämna dantag från skyldighet att lämna uppgifter som avse i första stycket, uppgifter som avses i första styckom tullmyndigheten finner att den et, om tullmyndigheten finner att tullskyldige har avsevärd svårighet den tullskyldige har avsevärd svåatt lämna uppgifterna. Innebär righet att lämna uppgifterna. Innemedgivandet att den tullskyldige bär medgivandet att den tullskylinte behöver lämna uppgift dige inte behöver lämna uppgift om varans nummer enligt första styck- om varans statistiska nummer et kan tullmyndigheten be- enligt första stycket kan tullstämma att han skall lämna en myndigheten bestämma att han

Bilaga 4

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

sådan beskrivning av varan som skall lämna sådan beskrivning en behövs för varans förtullning. av varan som behövs för varans förtullning.

41§ Den för var räkning en vara förs ut Den för räkning förs vars en vara ur landet exportör skall göra en ut ur landet exportör skall göra anmälan om utförseln till tullmyn- anmälan utförseln till tullen om dighet. Anmälan skall innehålla myndighet. En anmälan skall inuppgift om nehålla uppgifter om varans nummer enligt statistisk avsändaren, varufärteckning som utfärdats av beslämmelselandet, generaltullstyrelsen, 3. antalet varuposter, varans kvantitet och värde, kolli och varuslag, godsmärkgrund för återbetalning eller ning samt containernummer, av befrielse från tull eller annan skatt 5. varans statistiska nummer, på grund av utförseln. den procedur till vilken varan har anmälts vid utförseln, grunden för återbetalning av eller befrielse från tull eller annan skatt pá grund av utförseln, varans nettovikt, 9. varans värde,

10. fakturanummer eller motsva-

rande identifieringsbegrepp. Regeringen får föreskriva att uppgifter enligt första stycket inte behöver lämnas om varusändningens värde uppgår till högst 10.000 kr.

l15§ Regeringen får bemyndiga general- Regeringen får bemyndiga generaltullstyrelsen att meddela föreskrif- tullstyrelsen att meddela föreskrifter i de ämnen som angesji 3 5 ter i de ämnen som anges i 3 § andra stycket 7 § första styck- 3 a § andra stycket, 5 § andra et 8 § första stycket 2 och andra stycket 7 § första stycket 8 § stycket, 9 § första stycket, 11 a § första stycket 2 och andra stycket, fjärde stycket, 12 § tredje stycket, 9 § första stycket, ll § fjärde a 14 § andra stycket, 15 § tredje stycket, 12 § tredje stycket, 14 §

288 Bilaga 4 SOU 1992:

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

stycket, 16 § första stycket, 27, 34 andra stycket, 15 § tredje stycket, a och 44 §§, 47 § första stycket 16 § första stycket, 27 och 34 a andra meningen, 49 § första styck- §§, 41 § andra stycket, 44 47 § et, 52 § andra stycket, 72 73 § första stycket andra meningen, 49 tredje stycket och 110 113 §§. § första stycket, 52 § andra styck- et, 72 73 § tredje stycket och 113 §§. 110 -

Denna lag träder i kraft den

Motiv till lagskiss

2a§

Bestämmelsen motsvarar nuvarande 3 a Det är här fråga om endast en

redaktionell ändring. Ändringen föreslås mot bakgrund av att bestäm-

melser behandlar ett gemensamt ämne i det här fallet anmälningssom skyldigheten vid in- och utförsel också redaktionellt bör hålla av varor -

samman.

3a§

Grundläggande för tullmyndighetemas verksamhet i samband med in- och utförsel är den i 3 § TL föreskrivna anmålningsskyldigheten. av varor Det framgår emellertid inte tullagens bestämmelser hur denna av anmälningsskyldighet skall fullgöras. De bestämmlser som reglerar sättet

för fullgörande av anmälningsskyldigheten finns nu intagna i förord-

ningen enhetsdokumentet och i GTS föreskrifter i tullordningen. om Bestämmelser hur denna skyldighet skall fullgöras bör även om om lagfonn inte fordras när det gäller föreskrifter om tull med hänsyn till att det är fråga ett åliggande för den enskilde men också till de om rättsverkningar följer den enskilde brister i detta avseende, som om framgå av lag. - Den förslagna bestämmelsen har delvis sin förebild i l kap. 4 § T0 och i förordningen om enhetsdokumentet. I första stycket att anmälningsskyldigheten skall fullgöras med anges användande det enhetsdokument i konventionen om förenkav som avses ling formalitetema vid handel med konventionen om enhetsav varor dokumentet. Det är det grundläggande förfaringssättet. För det fall tillstånd GI S skall emellertid anmälningsskyldigheten kunna ges av fullgöras även med användande av ett elektroniskt dokument. Enligt andra stycket skall anmälningskyldigheten kunna fullgöras också på andra sätt än de i första stycket angivna. Vilka dessa sätt är anges inte i bestämmelsen. Vad avses är i första hand en muntlig anmälan. En som anmälan skall emellertid kunna göras även på annat sätt. När det gäller

290 Bilaga 5 SOUI 1992:

resandetrafiken förekommer i dag ett anmälningsförfarande som möjliggör för resenär att fullgöra sin skyldighet att han i samband en genom tullfilter väljer röd eller grön fil. Även ett med passerandet av ett s.k. sådant förfarande omfattas bestämmelsens andra stycke. Vi anser det av inte nödvändigt att i lag en mer eller mindre fullständig uppgenom förfaranden till det skriftliga och det elektroniska räkning ange alternativa förfarandet som angetts i första stycket. Genom den i första stycket gjorda hänvisningen till 11 a § framgår att anmälan kan fullgöras med användande ett elektroniskt dokument. I av den paragrafen nämns visserligen inte anmälningsförlärandet vid in- och utförsel utan endast att tulldeklarationer och andra uppgifter av varor, kan få lämnas till tullmyndigheten att uppgifterna överförs genom elektroniskt. Paragrafen har emellertid sin placering under rubriken Förtullning och tullklarering. Av de definitioner som lämnas i annan 4 § TL framgår att med tullklarering avses såväl tullmyndighetens åtgärder i samband med införsel utförsel av varor. Med uttrycket som andra uppgifter här även sådana uppgifter skall lämnas vid avses som föreskriven anmälningsskyldighet vid in- och utförsel av varor.

14 och 41 §§

I bestämmelserna föreslås grundläggande ram för uppgiftsskyldigen hetens omfattning vid import och export. De uppgifter som räknas upp i betämmelsema att täcka tullmyndighetens grundläggande behov avser information för kontroll om en vara får föras in i eller ut ur landet av av och för att fastställa tull, skatt eller arman avgift för den. Även flera de uppräknade uppgifterna används underlag för om av som handelsstatistiken, tillgodoses emellertid inte det statistiska informationsbehovet fullt ut av de i paragrafema gjorda uppräkningama. De uppgifter behövs för handelsstatistiken får därför, som nu, regleras särskilt som med stöd av 45 § TL. Den nuvarande bestämmelsen i l4 § andra stycket punkten enligt vilken regeringen får föreskriva att de ytterligare uppgifter, som behövs för kontroll de uppgifter skall lämnas i en tulldeklaration och om av som att får föras in, skall lämnas i tulldeklarationen eller annan en vara á konventionen enhetsdokumen- i handling, anser vi inte behövas. Enligt om tet får inte andra uppgifter krävas vid användningen av enhetsdokumentet klareringshandling än de uppgifter som omfattas av konventionen. som Med stöd de övergripande bestämmelserna uppgiftsskyldighet i 16 av om

Bilaga 5 291

och 42 §§ TL kan tullmyndigheten förelägga den som är tullskyldig eller exportör att lämna de ytterligare uppgifter som behövs för kontroll av att uppgifterna i en tulldeklaration eller i en anmälan om utförsel är riktiga.

Ändringen i 14 § tredje stycket följer av den föreslagna ändringen i

första stycket samma paragraf. Den föreslagna bestämmelsen i 41 § andra stycket korresponderar med en motsvarande bestämmelse om värdegräns i nuvarande lydelse av 14 § andra stycket 4.

115 § I paragrafen anges de fall där föreskriftsrätt, som riksdagen bemyndigat regeringen att utöva, kan delegeras vidare till GTS.

Statens offentliga 1992 utredningar

Kronologisk förteckning

LFrihet ansvar kompetens. Grundutbildningens - villkor i högskolan. U. Reglerlör risker.Ettseminarium varförvi om tillåter mer föroreningar inne änute. M. Psykisktstördassituationikommunerna -en probleminventeringsocialtjänstens ur perspektiv. 4.PsykiatriniNorden -elt jämförande perspektiv. Koncession förförsäkringssammanslumingar. Fi. 6.Ny mervärdesskattelag. - Motiv. Del Författningstext ochbilagor.Del Fi. - Kompetensutveckling nationellstrategi.A. - en Fastighetstaxering Bostadsrätter. Fi. m.m.- Ekonomiochråtti kyrkan.C. 10. Ett nytt bolagför rundradiosändningar. Ku. l LFastighetsskatt. Fi. 12.Konstnärlighögskoleutbildning. U. 13.Bundnaaktier.Ju. 14.Mindrekadmiumihandelsgödsel. Jo. 15.Ledningochledarskap i högskolannågra perspektiv ochmöjligheter.U. 16.Kroppenefterdöden.S. 17.Densistaundersökningenobduktionen - i ett psykologiskt perspektiv. S. 18.Tvångsvård i socialtjänsten ansvar ochinnehåll. - 19.[Angtidsutredningen 1992.Fi. 20.Statens hundskola. ombildningfrånmyndighet . till aktiebolag. S. 21.Bostadsstöd till pensionärer. 22.EES-anpassningkreditupplysningslagen. av Ju. 23.Kontrollfrågoritulldatoriseringen Fi. m.m.

1992 Statens offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet Bundnaaktier.[13] EES-anpassning av kreditupplysningslagen. [22]

Socialdepartementet Psykisktstördassituationi kommunerna -en probleminventering ur socialtjänstens perspektiv. [3] Psykiatrini Norden ett jämförande perspektiv. [4] - Kroppenefterdöden. [16] Densista undersökningen obduktionen i ett psykologiskt perspektiv. [17] Tvångsvård i socialtjänstenansvar ochinnehåll. [18] - Statens hundskola. Ombildningfrånmyndighet till aktiebolag. [20] Bostadsstöd till pensionärer. [21]

Finansdepartementet Koncession för försäkringssammanslumingar. [5] Ny mervärdesskattelag. - Motiv.Del Författningstext och bilagor.Del 2.[6] - Fastighetstaxering m.m.o Bostadsrätter. [8] Fastighetsskatt. Lángtidsutredningen 1992.[19] Kontrollfragori tulldatoriseringen m.m. [23]

Utbildningsdepartementet Frihet kompetens. Grundutbildningens villkor - ansvarihögskolan. [l] Konstnärlig högskoleutbildning. [12] Ledningochledarskap i högskolannågraperspektiv och möjligheter.[15]

Jordbruksdepartementet Mindrekadmiumihandelsgödsel. [14]

Kulturdepartementet Ett nytt bolagför rundradiosändningar. [10]

Arbetsmarknadsdepartementet Kompetensutveckling nationellstrategi. en [7] - Civildepartementet Ekonomi ochrätt i kyrkan.[9]

Miljö- och naturresursdepartementet Reglerför risker.Ettseminarium om varför tillåter mer föroreningar inne änute. [2]

Regza .JQHUN 60 573 S99 L uwzmmooäei

KUNGL. BIBL.

1992 05 6

- - o

STOCKHOLM

am .Jawux 30 773 999 E

.1,1..1V\N F3R1-u 1:1

x

BESTÃLLNINGAI: ALLMÄNNA Föuuczr, KUNDTJÄNST, 106 47,$rocxuo|.u, TEI.: 08-739 96 30, FAX: 08-739 95 48. - INIORMATIONSIOKHANDBLN, MALMTORGCGATAN 5 VID BIUNKBIIIGSTOIG,Srocmomu.

ISBNovan-mosa ISSN O675-25OX