Datorisering av tullens export- och importrutiner : förstudie : delbetänkande

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2014

D av tullens

atorisering

och

export- importrutiner

Förstudie --

Tulldatautredningen

S [m m]

1987:40

Statens utredningar offentliga 1987:40 Finansdepartementet

av tullens

Datorisering

och

export- importrutiner

-

Förstudie

Delbetänkande av

tylldatautredningen

Stockholm 1987

Beställningsadress: Allmänna Förlaget Kundtjänst 106 47 STOCKHOLM Tel: 08/739 96 30

Allmänna Förlagets bokhandel: lnformationsbokhandeln Malmtorgsgatan 5. Stockholm Tel: 08/739 95 65

Beställare som är berättigade till remissexemplar eller friexemplar kan beställa sådana under adress:

Regeringskansliets förvaltningskontor gSOU-förrådet 103 33 Stockholm Tel: 08/763 23 20 Telefontid 8.10-12.00 (externt och internt) 08/763 10 05 12.00-16.40 (endast internt)

ISBN 91-38-10019-3 ISSN 0375-250X

Graphic Systems, Stockholm 1987

Ti11 Statsrådet och chefen för finansdepartementet

Genom besiut den 11 Juni 1986 bemyndigade regeringen chefen för finans-

departementet att ti11ka11a en särskiid utredare med uppdrag att utreda

frågor om ADB-baserade rutiner i datautväxiingen me11an tuliverket och

näringsiivet samt om datorisering av tuliverkets rutiner.

Med stöd av bemyndigandet ti11ka11ade departementschefen den 3 september 1986 mig som särskiid utredare. Samtidigt förordnades sakkunniga

och sekreterare. Den 18 september 1986 förordnades personer att ingå i

en referensgrupp åt utredningen.

Jag ka11ar min utredning tuiidatautredningen (TDU).

Jag har nu siutfört den första etappen av mitt uppdrag och får härmed överiämna deibetänkandet Datorisering av tu11ens export- och importrutiner - förstudie.

Särskiit yttrande har avgivits av sakkunnige Rydberg.

Stockhoim den 20 augusti 1987

Sven Moberg

Åke Hjaimarsson

INNEHÅLL Sid.

SAIIAIFATTNIIG 13

1 UTREDIINGSUPPDRAGET 29

1.1 Uppdraget 29 1.2 Medverkande 30 1.3 Utredningsarbetets bedrivande 31

2 NUVARANDE FÖRHÅLLANDEN 33

2.1 Nuvarande 35

verksamhet

2.1.1 Tu11verkets uppgifter 35 2.1.2 Tu11verkets verksamhet 37 2.1.3 Tuliverkets organisation 46 2.1.4 Tu11verkets rutiner vid införsei och utförsel 52 2.1.5 Företagen och tu11proceduren 64 2.2 Yttre förutsättningar och utveck1ingstendenser 79 2.2.1 Företagen datoriserar sina rutiner vid import och export 79 2.2.2 Tuiidatasystem i andra Iänder 89 2.2.3 Andra intressenter 101

2.2.4 Några rättsiiga frågor 104

2.3 Tu11ens dataerfarenhet 116 2.3.1 Tuiiens erfarenhet, kompetens och

organisation på ADB-området 116

2.3.2 Tidigare förslag ti11 datorisering 122 2.4 Datateknikens möjiigheter och utveckling 129 2.4.1 Dataöverföring och datakommunikation 130 2.4.2 Datasäkerhet 132 2.4.3 Datorkraft och datorarkitektur 136 2.4.4 Programvaruutveckiing 138

2.5 o Förutsättningar för tu11ens arbete från år 1988 139

.5.1 Ärendevo1ym 139

.5.2 Resurser 140 .5.3 Produktivitetshöjning 140 .5.4 Ny tu11nomenk1atur 141

RJINDIVIVINDTUIN)I\I

.5.5 Enhetsdokumentet 142 .5.6 Ny transiteringsordning 144 .5.7 Arbetsvo1ym som ska11 k1aras av 146 .5.8 Möjiigheter att åstadkomma produktivitetsökningar 149

DISKUSSION OCH ÖVERVÃEMDEI M DATGIISERING AV TULLRUTINER 151

3.1 A11män pr0b1embeskrivning 151

3.1.1 Tu11ens aktue11a probTem 152

3.1.2 Företagens aktue11a prob1em 154 (a) .1.3 Andra probiem och möjiigheter 156

3.2 Diskussion om några av tu11ens uppgifter m.m. 159

.2.1 Uppbörd och debitering 159 .2.2 In- och utförse1bestämme1ser 163

OJUJQJUJ

.2.3 Under1ag för utrikeshande1sstatistiken 165 .2.4 Oriktiga uppgifter 167 3.3 Arbetsmoment och rutiner hos tu11verket som iämpar sig för datorisering 170 .3.1 A11mänt 170 .3.2 Hemtagning 171

(300039)

.3.3 Förtuiining efter hemtagning m.m. 173

.3.4 Preiiminär dekiaration 175 3 .3.5 Vägtrafikskatt 176 3. 3.6 Transitering 177

Sid.

3.4 Den internationella utvecklingen 182 3.4.1 Bakgrund 182 3.4.2 Innebörd 187 3.5 Modifiering av tullprocedurer vid import och export i samband med datorisering m.m. 190 3.5.1 Import med lastbil och fartyg 191 3.5.2 Export med lastbil och fartyg 200 3.5.3 Import och export med post 205 3.5.4 Import och export med flyg 208 3.5.5 Import och export med järnväg 210 3.5.6 Stöd och kontroll 212

3.6 Några för företagen viktiga aspekter på ett

tulldatasystem 225 3.6.1 Kostnader för tullprocedurer 225 3.6.2 Näringslivets fördelar av en datoriserad tullprocedur 227

3.6.3 Säkerhet i fråga om lämnade uppgifter 231

3.6.4 Andra förutsättningar 236 3.7 Möjligheter att stegvis datorisera tullverksamheten 238 3.7.1 Olika delsystem 238 3.7.2 Transportsätt 245 3.7.3 Företag 246 3.7.4 Orter 246

3.8 Möjligheter att lösa vissa rättsliga frågor m.m. 249

3.8.1 Uppgiftslämnarens identitet 250 3.8.2 Oförvanskade uppgifter 253 3.8.3 Underrättelse om beslut m.m. 254

3.8.4 Några redovisningsrevisionella frågor 257

3.9 Kompetens och organisation vid en långtgående

datorisering 259 3.9.1 Systemanvändning 260 3.9.2 Förvaltningen av datasystemet 261 3.9.3 Drift 265 3.9.4 Organisation 267

4 RIKTLINJER FOR DATORISERIIG AV TULLRUTIIER 269

4.1 Några styrande faktorer och förutsättningar 269

4.2 Syften med datorisering 274 4.3 System som bör datoriseras 278 4.3.1 Importsystem 279 4.3.2 Exportsystem 279 4.3.3 Transportmede1sanknutna system 280 4.3.4 Lagerredovisningssystem 280 4.3.5 Gemensamma tu11system 280

4.3.6 Övriga system 281

4.3.7 Sammanfattning 282 4.4 01ika datorstrukturer 282 4.4.1 Tu11datasystem och datorstrukturer 283 4.4.2 Centraiiserad struktur 286 4.4.3 Regiona1iserad struktur 288 4.4.4 Central-1oka1 struktur 291

4.5 Kvalitativ bedömning av o1ika datorstrukturer 295

4.5.1 0ffent1ighet och sekretess 297 _ 4.5.2 Sårbarhet 298 4.5.3 Säkerhetsaspekter 300 4.5.4 Registeransvar 301 i 4.5.5 Aktuai itet 302 4.5.6 Enhet1ig handiäggning 304 4.5.7 Stöd åt företag och myndigheter 305 1 4.5.8 Verksamhetsanpassning 307 4.5.9 Organisationsanpassning 307

4.5.10 Överskådlighet och enkeihet 309

4.5.11 Användarinfiytande 310 _ 4.5.12 Samordning och standardisering 311 4.5.13 Anpassbarhet 311 4.5.14 Ti11gäng1ighet för tu11en 312 4.5.15 Ti11gäng1ighet för företagen 314

Sid.

4.5.16 Lagring och åtkomst ti11 register 315 4.5.17 Åtkomsttid 316

4.5.18 Arbetsmiljöfrågor 317

4.5.19 Vo1ymutveck1ing 320 4.5.20 Arvet 321 E 4.5.21 Stegvist införande 322

E

4.5.22 Underhå11sfrågor 323 E

4.5.23 Beprövad teknik 324 4.5.24 Sam1ad bedömning av kvaiitativa krav 325

E

4.6 Ekonomisk bedömning av tu11datasystem 327 å 4.6.1 327

E Investeringar

4.6.2 Åriiga driftkostnader 330

4.6.3 Intäkter 332 4.6.4 Lönsamhetska1ky1 341 4.7 Totaibedömning 347

5 FÖRSLAG ocn KONSEKVENSER 351

5.1 Förs1ag om tuildatasystem 351 5.2 P1an för genomförande 353 5.2.1 Exportsystem m.m. 354 5.2.2 Importsystem 361

5.2.3 Övriga de1system 365

5.2.4 Genomförandepian 365 5.2.5 Tidsförhå11anden 369 5.3 Konsekvenser för tu11en 370

5.4 Konsekvenser för företagen 388 5.4.1 Konmunikationssättet m.m. 388 5.4.2 Auktorisation 390 5.4.3 Service och stöd från tuHen 391 5.4.4 Föranmäian 392 5.4.5 Enhetsdokumentet och datorisering 393 5.4.6 Skydd av lämnade uppgifter 394 5.4.7 Företagens fördeiar av tuiidatasystemet 395 5.5 Konsekvenser för statsmakterna 396

6 FORTSATT ARBETE 401

6.1 Arbete under budgetåret 1987/88 401 6.2 Organisation 402

Tabeller och figurer

Tabe11 4.1 Tuiiverkets personairesurser år 1985 inom verksamhetsområdet beskattning och statistik 333 Tabe11 4.2 Tuiiverkets personairesurser inom verksamhetsområdet beskattning och statistik efter tu11datasystemets införande 336 Tabeii 4.3 Investeringar, kostnader och intäkter i centraiiserad struktur 344 Tabe11 4.4 Investeringar, kostnader och intäkter i centrai-Iokai struktur 345

g

Sid.

Tabe11 4.5 Investeringar, kostnader och intäkter i regionaiiserad struktur 346 Tabe11 5.1 Tidspian för genomförande 371 i

Tabe11 5.2 Ärendefrekvens på o1ika orter år 1985 372

Tabeii 5.3 Personaiförändringar i samband med datorisering 386

2 I Figur 2.1 Genera1tu11styre1sens organisation 47

E

Figur 2.2 Tu11verkets regionaia organisation 49

E

Figur 2.3 Tu11verkets fasta arbetsstä11en och regioner 50

g

Figur 4.1 Centra1iserad struktur 289 ä

i Figur 4.2 Regiona1iserad struktur 292

4 Figur 4.3 Centra1-1oka1 struktur 296

Bilagor 1. Direktiven 423 2. Bakgrund ti11 en modifierad tu11procedur vid import med 1astbi1 och fartyg 431 3. Bakgrund ti11 en modifierad tu11procedur vid export med 1astbi1 och fartyg 459 4. Tu11k1arering av postförsändeiser i en modifierad tu11procedur 471 5. Tu11k1arering av fiygförsändeiser i en modifierad tu11procedur 483 6. Tu11k1arering av järnvägsförsände1ser i en modifierad tuiiprocedur 493 7. Tu11verkets kontro11verksamhet 499 Underiag för kostnadsuppskattningar 543

Beräkningsunderiag för vissa tabe11er har med PM 1987-08-20 över1ämnats i särskiid ordning.

SUIUIFATTIIIG

Min uppgift enligt direktiven (Dir 1986:20) är att lämna förslag till hur tullverkets rutiner i anslutning till export och import kan datoriseras och hur datautväxlingen mellan och tullverket kan ske företagen utan att blanketter används. Mot denna bakgrund lämnas i denna rapport en förstudie som innehåller synpunkter och förslag till hur de tulladministrativa rutinerna vid export och import kan och bör datoriseras. Rapporten är så utförlig att det bör vara möjligt för regeringen och

riksdagen att med utgångspunkt i förslagen ange riktlinjer för hur ett

tulldatasystem skall utarbetas och när datoriserade rutiner successivt skall kunna tas i bruk inom tulladministrationen.

Bakgrund

Årligen införs ungefär 3 milj. sändningar i landet. Varje sändning

skall tullklareras. Underlaget härför är drygt 2 milj. importanmälningar med tulldeklaration. Dessa anmälningar lämnas i allt av väsenligt

företagen till tullen på blanketter. Varje blankett lämnas i flera ex-

emplar och till anmälan är dessutom fogade styrkande såsom handlingar fakturor, licenser och ursprungsintyg. emel- Importsändningarna frigörs lertid i regel mot att en hemtagningsanmälan lämnas. Denna följs sedan av en importanmälan, varför vissa uppgifter om samma sändning kommer

att behandlas två gånger.

På motsvarande sätt utförs ur landet ungefär 3 milj. som sändningar skall tullklareras. Underlaget härför är ungefär 2,5 milj. exportanmäl-

ningar som företagen i allt väsentligt lämnar på blanketter. I regel

behöver styrkande handlingar inte fogas till exportanmälningarna.

Sammantaget bedöms ca 30 mi1j. dokumentbiad åriigen hanteras av tg1]en.

För förvaring av drygt fem års biankettfiöde används ca 20 000 hy11meter arkivutrymmen.

Vid handiäggningen av dessa tuiikiareringsärenden använder tu11en i regei inte datoriserade rutiner. Datorstöd används f.n. främst när upp-

gifterna i bianketterna bearbetas för statistik- och uppbördsändamåi.

Av tuiiverkets ungefär 4 000 anstäiida är resurser motsvarande inemot

2 400 personår verksamma inom området beskattning och statistik. Det är

dessa som utför kiareringsuppgifter i ansiutning ti11 trafikexpediering och svarar för dekiarationsgranskning. De utför dessutom kamerait arbete samt statistik- och uppbördsuppgifter i ansiutning härti11.

Tu11ens prob1em kan sägas vara att f.n. en stor personaistyrka behöver användas för att fysiskt hantera och forme11t granska uppgifter i ett mycket stort antai handiingar. Antaiet hand1ingar kan vidare antas öka

med några procent per år tili föijd av ökad utrikeshandei och minskad

genomsnittiig sändningsstoriek samt ti11ämpning av enhetsdokumentet. Samtidigt innehå11er en väsentlig ande1 av handiingarna feiaktiga uppgifter. En begränsad de1 av resurserna kan användas för sakgranskning av uppgifterna och fysisk kontro11 av transportmedei och gods i syfte att säkerstälia att gäiiande vi11kor för in- och utförsei av gods efterievs och att tu11, annan skatt och avgifter tiiiförs statskassan i avsedd utsträckning. Dessutom är en stor dei av personaien utbiidad för - e11er även annars kapabei - att utföra mer kvaiificerade uppgifter än

de som de nu behöver utföra. Detta 1eder he1t naturiigt ti11 1åg moti-

vation och bristande trivse1 med arbetsuppgifterna. Uttryckt i mer

genere11a termer står tu11en inför probiemet att väsentiigt höja produktiviteten och effektiviteten i arbetet. TDU:s uppgift är att föresiå

hur detta kan ske genom att ta i anspråk datateknik för att mer resurs-

snåit utföra en mängd arbetsuppgifter inom export- och importverksamheten.

Antaiet företag i iandet som importerar varor uppgår ti11 ca 35 000.

Färre än 200 företag e11er företagsgrupper svarar för två tredjedeiar

av importen. I fråga om exporten är koncentrationen ti11 ett fåtai

företag ännu starkare. Såiunda svarar ca 150 företag e11er företags-

grupper av ca 20 000 för fyra femtedelar av exportvärdet. De stora exportföretagen är ofta också stora importföretag.

Företagens administrativa kostnader i samband med utrikeshandel är betydande. En exportör eller importör behöver ha kontakt med bl.a. köpare eller säljare, bank, försäkringsbolag, och speditör, transportör tullmyndigheter. Kostnaderna för kontakter med tullverket utgör bara en del av dessa samlade procedurkostnader.

Datateknik i förening med telekommunikation tas i allt högre i grad användning hos företagen för att begränsa kostnader och för att vinna andra fördelar. I särskilt de större har utvecklats, eller företagen

håller på att utvecklas, automatiska och kommunika-

bearbetningsmetoder tionsförfaranden som innebär att en används

gång registrerade uppgifter

för olika ändamål och att uppgifter överförs mellan olika med parter datakommunikation, dvs. mer eller mindre dokumentlöst. De stora fördelarna med sådana system vinns först när datakommunikation kan ske med alla parter som deltar i en utrikeshandelstransaktion. Tullverket har därmed en nyckelroll i sammanhanget.

I och med att tullen inte utvecklat som kan ta emot teleöverförsystem da tulldeklarationer har de stora m.m., import- och exportföretagen samt stora speditionsföretag ännu inte kunnat vidareutveckla sina system för att möjliggöra sådant informationsöverförande. oklarhet om ett framtida tulldatasystems har dessutom att utformning gjort viktiga anpassningar härtill inte kunnat göras i företagens

ständigt pågående

administrativa utveckling. Nuvarande ordning innebär att en rationaliseringspotential inte har kunnat utnyttjas. Vidare blir företagens anpassningskostnader högre ju längre det dröjer innan väsentliga grunddrag kan anges för ett framtida svenskt tulldatasystem.

Internationella förutsättningar

Efter det att tullunionen har förverkligats nu arbetet inom den

pågår

Europeiska Gemenskapen (EG) med att fullborda den inre marknaden. Syftet med detta arbete är att till 1992 undanröja hinder så att gränskontrollerna för varor m.m. vid transporter mellan EG:s medlemsstater kan

avskaffas. En betydelsefull del i detta arbete är att från 1988 ett enhetligt tulldokument skall användas inom EG. Därmed tas ett steg för att det framtida uppgiftslämnandet för tulländamål mellan länderna skall kunna ske med användande av datorer.

Mellan EFTA-länderna och EG har överenskommits att enhetsdokumentet från 1988 skall användas för varje förfarande i samband med export, transitering och import mellan EG-länder och EFTA-länder samt mellan EFTA-länder inbördes. Efter överenskommelse mellan EFTA-länderna och EG träder också en gemensam västeuropeisk transiteringsordning i kraft från 1988.

Inom EG drivs det s.k. CD-projektet. Detta syftar bl.a. till att samordna utvecklingen av datoriserade import- och exportklareringsrutiner för handeln inom EG och med tredje land. Strävan är att genom datorisering förbättra effektiviteten i tullhanteringen samt att sänka kostnaderna genom att skapa möjlighet till dokumentlöst uppgiftslämnande mellan företagen och mellan dessa och tullmyndigheterna.

Ungefär tre fjärdedelar av Sveriges handelsutbyte sker med länder som

ingår i EG eller EFTA. De svenska tullprocedurerna och de tullamini-

strativa rutinerna måste anpassas till utvecklingen hos våra viktigaste handelspartners så att utländska företag inte upplever att det är administrativt mer besvärande att handla med svenska företag än med andra företag, t.ex. sådana inom EG. De svenska exportföretagens konkurrens-

kraft, och i någon mån de svenska importföretagens möjligheter att

träffa gynnsamma affärsavtal, förutsätter att de svenska tulladmini-

strativa rutinerna är rationella och i fråga om procedurer och teknik

så långt möjligt motsvarar vad som förekommer hos våra viktigaste

handelspartners.

I åtskilliga europeiska länder finns redan tulldatasystem i drift.

Dessa vidareutvecklas också. I andra länder pågår arbete med att

utveckla och införa system. Sverige ligger i dag ganska långt efter

flertalet av våra viktigaste handelspartners i detta avseende.

Tuiiprocedurer

De tuiiförfaranden som nu används vid export och import bygger på att

fiertaiet arbetsmoment inom tu11en utförs manuellt. I samband med en genomgripande datorisering är det därför iämpiigt att pröva om och hur moment i tuiiproceduren kan modifieras för att största möjiiga nytta ska11 kunna dras av de möjiigheter som datatekniken erbjuder, samtidigt som tjänstemännens insatser koncentreras tili uppgifter där den mänsk-

iiga förmågan bäst kommer tili sin rätt.

Jag förordar främst föijande modifieringar av tuilförfarandet.

Tuiiproceduren vid import bör innehåila två dominerande förfaranden, nämiigen stegvis förtulining och direktförtuiining. Den stegvisa förtuiiningen bör ersätta hemtagningsanmäian med efterföljande importanmäian. Uppgifter som iämnas i första steget när godset frigörs, ska11 inte behöva upprepas i det andra steget, dvs. i tuiidekiarationen. Gods

som hanteras på tuiiuppiag bör godsredovisas av uppiaget på sätt som

anges av tulien. Varje sändning ska11 därvid åsättas ett identitetsnummer. Motsvarande nummer ti11de1as sändning av tu11en när importgodset

inte hanteras på tu11upp1ag. Detta identitetsnummer ersätter nuvarande

hemtagningsnummer, godsnummer och redovisningsnummer.

I fråga om export föresiås inte några väsentiiga modifieringar av tu11-

proceduren. Dock ska11 även a11a exportsändningar ti11de1as ett identitetsnummer.

En dei dekiaranter bör i ett datasystem i framtiden kunna bygga upp dekiarationen e11er tuiimeddeiandet för direktförtuiining e11er stegvis förtuiining, innan godset ankommer ti11 1andet. När godset finns vid gränsen e11er ska11 tas ut från tu11upp1ag, bör dekiarationen för direktförtuiining e11er steg 1 anmäias för handläggning hos tu11en. Det kan även övervägas att tuiidekiarationer i vissa fal] ska11 kunna iämnas och ev. behandias innan godset kommer ti11 1andet. Dessa möjiigheter bör underiätta snabb gränspassage.

Med anledning av b1.a den nya västeuropeiska transiteringsordningen bör tu11en, b1.a. genom att ti11ämpa förenkiade förfaranden, underiätta för

företagen att i så stor utsträckning som möjligt import- och exportklarera på annan plats än i direkt anslutning till Transitegränspassage.

ring kan då, särskilt i fråga om enhetslaster, i så stor

utsträckning

som möjligt påbörjas resp. avslutas vid annan tullanstalt än sådan som

finns i direkt anslutning till gränspassage. Även detta bör öka förutsättningarna för att gränspassage kan ske snabbt.

V-..

Det kan erinras om att enligt konventionerna om enhetsdokumentet och den gemensamma transiteringsordningen vissa exportörer och importörer

av tullmyndighet kan auktoriseras att själva utföra vissa klareringsåt-

gärder. Tillämpas detta förenklade förfarande kan transitering ske direkt från resp. till vissa svenska företags lager. Även detta kan fränüa en snabb och tidsmässigt säker transport.

Tullverket utför f.n. officialtulltaxering av postförsändelser. Detta förfarande bör upphöra. Posten bör i stället upprätta tulldeklarationer som lämnas till tullen för granskning. Därmed får posten samma roll som övriga ombud. SJ:s ställning som tullskyldig bör också upphöra.

Tulldatasystemet

Efter medgivande från tullen bör företag få lämna uppgifter för importdeklarationer och exportanmälningar m.m. i elektronisk form till tullen. I första hand bör uppgifterna överföras via telenätet. Styrkande handlingar såsom fakturor och ursprungsintyg behöver då normalt inte lämnas annat än efter anmodan av tullen i varje särskilt fall. Företagen bör ha sin bokföring och arkivering ordnad så att fakturor och andra handlingar snabbt kan överlämnas till tullen. Strävan skall vara att snabbt nå fram till en situation där en hög andel av de samlade uppgifterna överförs till tullen i elektronisk form.

Företag och personer som lämnar uppgifter i elektronisk form bör identifieras med främst ett antal datatekniska metoder så att rättsligt bindande verkan nås. Genom tekniska metoder skall förebyggas att vanställda meddelanden tas emot. Kronologisk registrering av vilka meddelanden som faktiskt har lämnats och mottagits bör också ske.

För att tuiiuppgifter ska11 kunna överföras i eiektronisk form måste företagen använda vissa standardiserade tekniska procedurer och vissa

standardiserade meddelanden. Däremot ska11 någon skyidighet inte före-

iigga att använda särskiida försystem e11er kommunikationskanaier.

De företag som önskar får fortsätta att iämna uppgifter med gängse bianketter. I sådana fa11 ska11 föreskrivna styrkande handiingar också överlämnas. Dekiarationsuppgifter m.m. registreras i detta fa11 av tuiitjänstemän samtidigt som ärendet handiäggs.

Tuiidatasystemet ska11 erbjuda dekiaranter och tuiitjänstemän ett antai automatiska stödrutiner som kan medverka ti11 att begränsa antaiet feiaktiga registreringar. Behovet av fördjupad kontro11 av statistik- och uppbördsuppgifter efter den maskineiia granskningen vid registreringen av uppgifterna i systemet, ska11 begränsas ti11 ett minimum med iedning av de erfarenheter som successivt vinns.

Med styrt och siumpmässigt urva1 fördeias importsändningar på en grön,

en gu1 och en röd kanai. Ti11 grön kanai förs sändningar som kan iämnas ut utan ytteriigare kontro11. Sändningar som hamnar i röd kana1 genom-

går manue11 dokumentkontroii och kanske fysisk kontro11. Handiingar

infordras då och ska11 av företaget snabbt översändas med t.ex. teiefax. Uppgifter avseende sändningar i gu] kanai underkastas en rimiighetskontroii. När de sändningar som hamnat i gu] och röd kanai gran-

skats färdigt och ev. åtgärder vidtagits, förs de av tuiitjänsteman

ti11 grön kana1.

I fråga om exportsändningar bör det räcka med en grön och en röd kanai.

Kontroiiförfarandet bör i princip vara iikartat det som gä11er för importsändningar, med beaktande av att det fiskaia kontroiibehovet är litet.

Tuiidatasystemet ska11 genom urvai och signaier koppiade ti11 t.ex. statistiska nummer och iänder ge stöd vid kontro11en av efterievnaden av import- och exportbestämmeiser.

Underiag för utrikeshandeisstatistiken bör även fortsättningsvis utgöras av uppgifter som insamias för tuiiadninistrativa ändamåi. Tu11data-

systemet bör medge så snabb rapportering att särskilda uppgifter inte skall behöva insamlas för snabbstatistiken. Det är emellertid ofrånkomligt att felaktigheter alltid kommer att finnas i primärmaterialet.

Som en följd av datoriseringen av tullen, och som ett led i strävan att

förbättra kvaliteten på de uppgifter som företagen lämnar till tullen,

bör tullen i ökad omfattning göra företagsbesök. Vid sådana besök skall information, stöd och utbildning lämnas samt kan framåtsyftande efter-

granskning göras. Frågor som därvid uppmärksammas kan vara hur företa-

gens artikelnummer översätts till statistiska nummer och hur fakturavärden omräknas till tullvärden. Jag har beaktat resursbehovet för en utökad verksamhet av detta slag.

Tulldatasystemet skall innehålla säkerhetsanordningar och behörighetssystem som gör risken liten att obehöriga inom eller utom tullen får del av företagsuppgifter som överförs till tullen samt behandlas och lagras inom tullen. Rätt att utföra analyser och sammanställande bearbetningar förutsätter att tulltjänstemannen har särskild behörighet.

Den datorisering som eftersträvas skall inledningsvis avse de volymmässigt stora tulladministrativa förfarandena. Det betyder att rutiner i anslutning till bl.a. import, export och transitering av gods samt vägtrafikbeskattning av utländska fordon bör datoriseras. För att dessa tillämpningssystem skall fungera krävs att ett antal viktiga gemensamma system finns inom tullen, t.ex. system för tulltaxa och företagsregister. Vid sidan av dessa huvudsystem behövs successivt datoriserade rutiner också för mindre och för volymmässigt tillämpningar en mängd stödsystem.

Datorstruktur

Tulldatasystemet skall drivas i en datorstruktur med en bestämd teknisk uppbyggnad. TDU har prövat de olika kvalitativa och ekonomiska förutsättningar som en centraliserad struktur, en regionaliserad struktur _ och en central-lokal struktur erbjuder. I utredningen diskuteras ett

F

tjugotal kvalitativa faktorer som kan påverka valet. Därvid framkommer

att en regionaliserad struktur framstår knappast som fördelaktig ur

någon aspekt. Detta beror bl.a. på att denna struktur saknar förankring

i den form för ärendehandläggning som tulldatasystemet skall stödja.

Den centraliserade datorstrukturen bedöms enklast kunna åtuppfylla skilliga krav. Detta gäller särskilt krav om sekretess, säkerhet, åtkomst till lagrad information, underhåll och beprövad teknik. Den

central-lokala strukturen framstår däremot som fördelaktig i fråga om

krav såsom sårbarhet, användarinflytande, åtkomsttid, tillgänglighet och arbetsmiljö. Med viss förenkling kan sägas att den centraliserade strukturen har fördelar i ett antal teknikrelaterade avseenden. Den

central-lokala strukturen synes däremot ha påtagliga fördelar på områ-

den som är verksamhets- och användarrelaterade.

En jämförelse av de investeringar i systemutveckling, utbildning och maskiner samt de kostnader och intäkter som bedöms vara förenade med att utveckla tulldatasystemet för var och en av de tre datorstrukturerna, visar att den centrala och den central-lokala strukturen är ekonomiskt tämligen likvärdiga. Den regionaliserade strukturen bedöms vara väsentligt dyrare.

Mot bakgrund av kvalitativa och ekonomiska bedömningar samt med beaktande av regeringens datapolitiska riktlinjer (prop. 1984/85:220) förordar jag att tulldatasystemet skall drivas i en central-lokal datorstruktur.

Lönsamhet

Det är självklart att visshet om en stor och långsiktig investerings

lönsamhet inte föreligger i det ögonblick beslut fattas. osäkerhet finns sålunda om investeringens exakta storlek och om de intäkter som den kan förväntas avkasta. De samlade i maskin- och investeringarna

programvaror samt utbildning m.m. kan bedömas uppgå till inemot 130

milj. kr. i 1987 års pris- och löneläge. Driftkostnaderna per år för ett fullt utbyggt tulldatasystem beräknas till ungefär 40 milj. kr.

Investeringarna bör göras över en sexårsperiod.

Intäkterna utgörs till övervägande del av möjliga personalbesparingar i

tullverket. Resurserna bedöms kunna minskas med ungefär 465 personår.

Då har beaktats att efterkontroll, information och utbildning i samband

med företagsbesök behöver stärkas med 40 personår. Vidare har beaktats

att all arbetstid inte kan utnyttjas effektivt samt att tullverkets spridda organisation m.m. kan ge upphov till trögheter och odelbarheter när resurserna anpassas till behoven. Utrymme finns också för viss volymtillväxt.

ADB-organisationen för drift, underhåll och vidareutveckling av tulldatasystemet kan bedömas behöva bestå av inemot 80 personår. Ungefär 50

härav bör ingå i en central drift- och utvecklingsenhet. Detta betyder

att tulldatasystemet bör medge en reduktion med netto ungefär 385 personår. Personalreduceringen är så relativt begränsad att den bör kunna

klaras inom ramen för naturlig avgång under aktuell period. Den perso-

nalomställning som behöver ske, bör stödjas med fort- och vidareutbildning.

Bland övriga kostnadsminskningar och intäktsökningar inom tullen märks bl.a. minskade lokalkostnader avseende arkivutrymmen.

Kalkylen bygger på att företagen, tre år efter det att resp. system

tagits i drift, lämnar uppgifter i elektronisk form för hälften av alla sändningar.

Från det att en tulldeklaration lämnas in till tullen och till dess

tullen kan sända ut en tullfaktura, åtgår i dagens system drygt 20

dagar. I tulldatasystemet bör denna tid kunna krympas högst avsevärt.

Varje intjänad dag motsvarar en räntevinst för statsverket på 1,5 milj.

kr. för annan uppbörd än mervärdeskatt. Det förefaller då rimligt att i

detta sammanhang räkna med en årlig intäkt på i vart fall 15 milj. kr.

En motsvarande ränteförlust uppstår för företagen.

När kostnader och intäkter förenade med tulldatasystemet sammanställs i

en lönsamhetskalkyl utgående från den central-lokala datorstrukturen,

framkommer att datasystemet blir lönsamt redan under andra året efter det att det tagits i full drift. Tulldatasystemet är stort och komplext. Av praktiska skäl behöver därför utvecklings- och införandear-

betet sträckas ut över en sexårsperiod. Annoriunda uttryckt innebär

detta att tuiidatasystemet kan bedömas b1i iönsamt senast under åttonde året efter projektstart.

Med det för staten angeiägna måiet för ögonen att snabbt nå hög ansiutning tili tuiidatasystemet, förordar jag att företagen inte med obiigatoriska avgifter ska11 behöva medverka i att finansiera statens kostnader för tuiidatasystemet. Det har också beaktats att företagen får egna utgifter för att utnyttja tuiidatasystemet.

Tidspian för genomförande

Tulidatasystemet är stort och kompiext och tu11en har nästan inte någon

dataerfarenhet i tuiikiareringsarbetet. Utveckiings- och införandearbetet behöver därför ske stegvis. Indeining kan då tänkas ske efter ärendetyper, orter och transportsätt.

Utveckiingsarbetet bör från gemensam projektstart bedrivas para11e11t för ett antai deisystem. Inriktningen bör vara att färdigstäiia aiia

viktiga deisystem inom ramen för den kaiendertid som åtgår för det mest

tidskrävande systemet. Detta är importsystemet.

Med en sådan strategi räknar jag med föijande tidspian.

Utveckiing av exportsystemet kan förberedas under hösten 1987. Tester och försök kan genomföras under första häiften av 1988. Från mitten av 1988 kan en s1ut1ig systembeskrivning börja tas fram samt anskaffning av utrustning, utbiidning och information förberedas. Därefter kan

systemet med början under 1989 successivt införas på de 22 piatser som

täcker 85 % av antaiet exportanmäiningar. I ansiutning tili exportsystemet utvecklas och införs deisystem för transitering och för vägtrafikskatt.

Samtidigt med att exportsystemet börjar utveckias inieds utveckiing av

importsystemet och försök genomförs på ett antai orter. Våren 1990 kan

ett partieiit importsystem tas i bruk på någon ort. Siutiig systembe-

skrivning, anskaffning av utrustning, utbiidning och information kan

ske under 1991. Ett successivt införande av det fullständiga import-

systemet kan påbörjas under hösten 1991.

Parallellt med dessa aktiviteter skall bl.a. krav och regler för det

på

godsredovisningssystem, som skall finnas hos tullupplagshavare, utvecklas. Tidigt under 1988 bör ett projekt för av tullmeddelandutformning

en påbörjas. utvecklingsarbete tillsammans med posten och statens järn-

vägar bör inledas under budgetåret 1987/88 och elektronisk

överföring från dessa två företag till tulldatasystemet bör kunna inledas under våren 1990.

Från mitten av 1993 bör hela tulldatasystemet vara i full drift.

Konsekvenser för tullen

Införandet av ett tulldatasystem komer att få genomgripande konsekvenser för tullen i olika avseenden. Dessa effekter förstärks av de förändringar som följer av att konventionerna om enhetsdokumentet och om den gemensamma västeuropeiska transiteringsordningen träder i kraft 1988.

Generaltullstyrelsen påverkas bl.a. av att personalbehovet vid den

statistiska sektionen starkt reduceras. Samtidigt behöver en ny enhet för drift och underhåll av tulldatasystemet inte byggas upp. Jag anser att en sådan ny enhet behöver eller bör ligga i Stockholm utan med fördel kan lokaliseras till annan ort. Jag föreslår att denna ADB-enhet börjar byggas upp under 1988.

Den lokala organisationen påverkas av att verksamheten vid de tre cen-

trala tulltaxeringsenheterna bör decentraliseras till enheter med mer trafiknära uppgifter. En väsentlig organisatorisk förändring inträder också när officialtulltaxeringen av postförsändelser upphör.

Den minskade pappershanteringen påverkar på ett genomgripande sätt det

kamerala arbetet vid tullens alla arbetsställen. Tullen påverkas också

av att datorisering av de tulladministrativa rutinerna bedöms kunna leda till väsentliga personalbesparingar.

De ändrade rutiner och den ändrade uppgiftshanteringen som följer av användningen av enhetsdokumentet och tillämpningen av den europeiska transiteringsordningen samt införandet av tulldatasystemet, kommer att få mycket genomgripande effekter för tullverksamheten. Jag föreslår därför att en översyn skall göras av tullverkets organisation. Detta motiveras också av att kustbevakningen avskiljs från tullverket 1988. översynen av organisationen bör göras parallellt med utvecklingsarbetet för tulldatasystemet.

Tulltjänstemännens arbetsuppgifter i anslutning till tulldatasystemet bör utformas så att de blir så omväxlande som möjligt. Enbart registreringsarbete skall normalt inte förekomma, utan sådant arbete skall integreras med ärendehandläggningen i övrigt. I största möjliga utsträck-

ning skall den som påbörjat handläggningen av ett ärende också avsluta

ärendet. Företagsbesök skall ske i ökad omfattning. Tulldatoriseringen avses få till effekt att arbetsuppgifterna blir mer omväxlande och känns mer meningsfulla än idag. Därigenom kan tulldatasystemet bidra till en ökad trivsel i arbetet.

Konsekvenser för företagen

Flertalet av de konsekvenser som en tulldatorisering medför för företagen innebär fördelar. På sikt kan företagen sannolikt nå inte oväsentliga ekonomiska fördelar om tullen datoriseras och teleöverföring av deklarationer möjliggörs.

Företagen kan då kommunicera med tullen på samma sätt som med övriga

datoriserade samverkanspartners i gränsöverskridande handel. Övergång

till dokumentlös hantering blir då verkligt intressant. De som teleöverför deklarationer befrias också normalt från att till tullen inlämna styrkande underlag, i andra fall än när tullen särskilt begär att få

sådant. Företagen kan vid teleöverföring också få tillgång till olika

stödfunktioner i tulldatasystemet.

De svenska företagens konkurrenter i de mest utvecklade industriländerna har redan eller får inom kort möjlighet att med datakommunikation genomföra sina kontakter med tulladministrationer i olika länder. För-

verkiigandet av EG:s inre marknad minskar samtidigt många konkurrent-

företags tuliprocedurkostnader på den västeuropeiska marknaden. För att de svenska företagen ska11 kunna vidmakthåiia sin är

konkurrensförmåga,

det angeiäget att de snarast inieder förberedeiser så att de kan överföra uppgifter i elektronisk form ti11 tuiidatasystemet så snart dess oiika deiar sätts i drift. å

Fortsatt arbete

i

å Denna rapport utgör en förstudie tiil ett tuiidatasystem. Under budget- §

året 1987/88 avses arbetet fortsätta med ett antai moment som ingår i x

a en sedvan1ig huvudstudiefas. Så1unda avses en projektpian och en å

projektorganisation utformas. Viktigare frågor om arbetsmetoder i ut-

veckiingsarbetet behöver faststäiias. Därefter avses de datoriserade rutinerna preciseras i en användarkravspecifikation. En grov teknisk L ska11 också fältförsök behöver

i

systembeskrivning göras. Avgränsade med de deisystem som först ska11 införas.

i

göras

Fördjupade studier avses göras av några frågor som behand1ats under

förstudiefasen. Exempe1vis avses sårbarhetsfrågor, rättsiiga frågor,

tuilproceduren, genomförandep1anen och de ekonomiska ka1ky1erna behand- 1as ytteriigare.

Under budgetåret 1987/88 bör TDU:s arbete bedrivas med i huvudsak oför-

ändrad organisation. Deiprojekt behöver organiseras för o1ika områden och i projektgrupper bör i ökad utsträckning medverka företrädare för

tu11en, företag och organisationer med detaijkunskap på aktue11a områd-

en.

Under budgetåret 1987/88 kommer utgifterna för utredningsverksamheten i

första hand att bestå av kostnader för systemutveckiingsarbete. En

kostnadsram på 6 miij. kr. behövs för att arbete eniigt genomförande-

pianen ska11 kunna utföras. Härutöver kan viss datorutrustning för utveckiings- och teständamåi behöva anskaffas.

I mitten av 1988 avser jag iämna en siutrapport. Arbetsiäget i stort

redovisas då, iiksom den s1ut1iga ståndpunkten i ett anta1 Det frågor.

fortsatta anaiys-, konstruktions- och införandearbetet avseende tu11datasystemet bör efter denna tidpunkt ledas och utföras av tu11verket.

Försiag ti11 regeringens riktiinjer

I direktiven ti11 TDU anges att regeringen med aniedning av en första avrapportering ska11 utforma de närmare riktiinjer som ska11 gäiia för det fortsatta utredningsarbetet.

Med hänvisning ti11 vad som anförts hemstä11er jag att regeringen de1s faststäiier att

ett tulidatasystem utveckias i huvudsaklig överensstämmeise med vad som anförs i rapporten,

utveckiingsarbetet bedrivs med beaktande av den pågående interna-

tione11a utveckiingen framför a11t inom EG,

utveckiingsarbetet bedrivs med utgångspunkt i att tuiidatasystemet

ska11 drivas i en central-lokal datorstruktur i huvudsakiig överensstämmeise med vad som anges i rapporten,

utveckiingsarbetet bedrivs med utgångspunkt i att tuiiproceduren

anpassas på i huvudsak de sätt som anges i rapporten,

utveckiingsarbetet bedrivs med inriktningen att införandet av tu11datasystemet ska11 ske i huvudsakiig överensstämmeise med redovisad genomförandepian,

svenska export- och importföretag uppiyses om vikten av att de vidtar förberedeiser för att anpassa sina rutiner ti11 ett tu11datasystem av den art som skisseras i rapporten,

en datacentrai med drift- och utveckiingsresurser för tuiidata-

systemet byggs upp med början hösten 1988,

finansieringen av tuildatasystemet sker i huvudsakiig överensstämmeise med vad som anges i rapporten,

systemutveckiingsarbete m.m. under budgetåret 1987/88 får

planeras ske inom en kostnadsram av 6 milj. kr.,

. utredningens arbete under budgetåret 1987/88 skal] bedrivas i

huvudsakiig överensstämmeise med vad som anges i rapporten,

deis besiutar att

11. iåta se över tu11verkets organisation med att tu11datapara11e11t systemet utveckias och införs.

1 UTREDIIIGSUPPDRAGET

1.1 Uppdraget

De direktiv (Dir 1986:20) tiil som regeringen tuiidatautredningen

besiöt vid regeringssanmanträde den 11 juni 1986 återges i sin heihet i

bi1aga 1.

I korthet innebär uppdraget att förs1ag ska11 lämnas ti11 hur ADB-baserade rutiner i datautväxiingen me11an företagen och tu11en ska11 kunna ersätta nuvarande biankettbaserade rutiner. Vidare ska11 förs1ag 1ämnas om hur tu11ens hantering av uppgifterna kan automatiseras med hjälp av modern datateknik.

Jag har uppfattat uppdraget som så att det nu gä11er att iämna försiag

tiil hur en datorisering av väsentiiga tu11rutiner kan och bör gå ti11.

En sådan datorisering framstår som nödvändig av f1era skä1. I åtski11i- ga utveck1ade industriiänder inte minst inom EG-länderna - utvecklas och införs nu datoriserade tu11rutiner. För att svenska företag även i fortsättningen ska11 vara attraktiva affärspartners är det nödvändigt att också våra tuiiadministrativa rutiner är vä1 i nivå med de mest utveckiade iändernas. I ett handeispoiitiskt perspektiv är det därför nödvändigt att genomföra en datorisering av de svenska tuiirutinerna.

Tu11en måste framdeies rationaiisera sin verksamhet. Den hantering av dokumentbaserad information, som tu11en i dag i stor utsträckning ägnar sig åt, iämpar sig vä1 för datorisering. Andra svenska myndigheter med iiknande verksamheter har redan tagit den nya data- och konmunikations-

tekniken i anspråk. För att tu11en iångsiktigt ska11 kunna 1eva

upp

ti11 statsmakternas krav på myndigheterna att successivt effektivisera

verksamheten är det nödvändigt att den nya tekniken används.

Mot denna bakgrund är det emeiiertid inte nu fråga om att med hjä1p av

persondatorer söka utforma datorstöd ti11 avgränsade tu11rutiner.

Karaktären på informationens fiöde och bearbetning inom tu11en gör det

möjiigt att nå väsentiiga rationaiiseringsvinster endast med en massiv

datorisering. Av direktiven framgår också att det är fråga om en så

genomgripande datorisering av tuilens rutiner att tuiiprocedurer och kontroiiförfaranden kan komma att behöva ändras. Rutiner vid såväi import som export ska11 behandias.

1.2 Medverkande

Chefen för finansdepartementet förordnade den 3 september 1986 mig att

vara särskiid utredare angående dokumentiös hantering av procedurer i

samband med import och export av gods.

Ti11 sakkunniga förordnades samma dag avdeiningsdirektör Fritz Andersson, revisionsdirektör Jan Häggkvist, rationaiiseringschef Lena Landgren, departementssekreterare Åke Natt och Dag, hovrättsassessor Lars Nordin, tuiidirektör Bengt Nyrên, överdirektör Kar1-Evert Rydberg och departementssekreterare Jörgen Hedin. Departementschefen entiedigade den 17 mars 1987 sakkunnige Nyrên.

Tili sekreterare förordnades den 3 september 1986 rationaiiseringschefen Åke Hjaimarsson och ti11 biträdande sekreterare konsuit Magnus Berg, tuiiinspektör Thomas Gerieman, avde1ningsdirektör Lars Hoimström,

förste byråinspektör Uirika Maim, avdeiningsdirektör Roben Persner,

konsult Staffan Synnerström och tuliinspektör Inger Hithaiisson.

Biträdande sekreterarna Maim och Synnerström entiedigades från den 15 september 1986 resp. den 1 december 1986. Konsuit Laiia Lindström förordnades som biträdande sekreterare från den 1 december 1986 och entiedigades från den 16 maj 1987.

Departementschefen förordnade den 18 september 1986 kansiichefen Hans Armfelt Hanse11, direktör Svante Biomqvist, direktör Carin Lindunger, direktör Kje11 Mühienbock, direktör Freddy Sandahi, direktör Peter

Smith och direktör E1vy Svennerståi att ingå i en referensgrupp åt

utredningen. Departementschefen förordnade den 13 mars 1987 även

marknadsassistenten Joe Tursten att ingå i referensgruppen.

I utredningens kans1i har biträtt assistenterna i finansdepartementet Katarina Nee (t.o.m. 20 aprii 1987) och Anita Laitinen (fr.o.m. 21 amd11%7L

1.3 Utredningsarbetets bedrivande

Utredningsarbetet har bedrivits med inriktningen att den första rapporten ska11 ha ett innehå11 motsvarande vad som enligt bör gängse reg1er

ingå i en förstudie för ett stort av-

datoriseringsprojekt. Rapporten s1utas också med att 1ämnas ti11 de riktlinjer förs1ag som regeringen bör faststäila för det fortsatta arbetet med tu11ens datorisering.

TDU har genomfört en mängd studiebesök vid o1ika svenska tuiimyndigheter för att förstå hur tuiiproceduren och för att studera de ti11ämpas

skiftande förutsättningar som gä11er på o1ika orter och vid

kiarering av gods som förs med o1ika TDU har också vid besök hos transportmede1. ett anta1 import- och exportföretag samt speditörer informerat om sig företagens tulirutiner.

Tuilmyndigheterna i andra nordiska iänder har kommit Iängre på datori-

seringens väg än den svenska tu11en. Tiiisammans med sekreteraren har jag därför besökt de norska och danska för att kunna tui1myndigheterna ta dei av principer och detaijer i dessa myndigheters tuiidatasystem. Vi har därvid också sammanträffat med representanter för de norska och danska motsvarigheterna ti11 vårt finansdepartement. I övrigt har dokumentation om utiändska tuiidatasystem studerats.

Jag har haft sex sammanträden med företrädare för de fack1iga organisationerna varvid dessa beretts ti11fä11e att framföra synpunkter.

I syfte att inhämta synpunkter från en bred krets om en dato-

på frågan

risering av tu11en, har i juni 1987 en preiiminär version av förstudierapporten sänts ut ti11 1oka1a och regionaia tuiimyndigheter och

byrå-

erna inom generaituiistyreisen. Samma version har sänts tiil b1.a.

närings1ivsorganisationer och fackiiga organisationer. Vidare har under

juni 1987 ingående munt1ig information Iämnats ti11 ca 1 000 anstä11da

inom tu11verket. Vid utformningen av den s1ut1iga versionen av förstudien har beaktats vad som framkommit i dessa sammanhang.

I kapitei 2 Nuvarande förhå11anden presenteras ett omfångsrikt materia1

i

som b1.a. beskriver det sätt på vi1ket tulien nu arbetar. Den som är

väi förtrogen med nuvarande ordning bör kunna 1äsa detta kapitei överå

siktiigt. I bi1agorna 2-7 redovisas bakgrundsmateriai ti11 frågor som §

J sakbehandias i avsnitt 3.5 om modifiering av tu11procedurer. Innehå11et

Z

i nämnda biiagor ger en fy11igare bi1d av b1.a. möjiiga förändringar av

tu11pr0cedurer och kontroilförfarandena, men är inte uttryck för något

stä11ningstagande i deta1j från min sida i dessa frågor.

i Jag har ti11 kommerskoiiegium yttrat mig om b1.a. tillämpningen av det å s.k. enhetsdokumentet i Sverige och om en gemensam europeisk transiteringsordning. Yttrande har vidare iämnats ti11 utrikesdepartementets hande1savde1ning över en rapport om rapporteringsrutiner för importoch exporttransaktioner i krissituationer.

z NUVARANDE FÖRHÅLLANDEN

I syfte att ge en bakgrund till diskussionen om frågor sammanhängande

med en datorisering av tullverksamheten och en dokumentlös informationsöverföring tecknas i detta kapitel en bild av tullens nuvarande verksamhet, varvid de viktigare förtullningsprocedurerna beskrivs ganska utförligt. Även företagens medverkan i tullproceduren belyses. Därefter redogörs för yttre förutsättningar för att använda modern teknik i tullrutinerna. Företagens berörs därvid. Översiktmöjligheter liga beskrivningar lämnas också av tulldatasystem i ett halvdussin länder. Andra intressenter än tullen och företagen Dessutom anges.

behandlas ett antal rättsliga frågor som behöver lösas vid en datori-

sering. Vidare redogörs för tullens dataerfarenhet och tidigare förslag till datorisering av tullen. En bild tecknas också av datateknikens möjligheter och utveckling. Under 1988 anpassas den svenska tullens verksamhet i viktiga avseenden till nya internationella förutsättningar. Innebörden härav beskrivs.

Inledningsvis presenterar utredningen vissa allmänna förutsättningar för tulladministrationens roll i en situation där tullarna reduceras.

Allmänna förutsättningar

I alla utvecklade industriländer finns som har till

någon myndighet

uppgift att vaka över den gränsöverskridande handeln. Denna myndighet har regelmässigt till uppgift att uppbära tullar, övervaka import- och exportrestriktioner samt lämna underlag för utrikeshandelsstatistiken. Det är inte ovanligt att samma myndighet helt eller delvis administrerar den indirekta beskattningen i landet. Det förekommer också att samma myndighet svarar för gräns- och kustbevakning samt för passkontroll. Det förhållandet att tullar avvecklas inom olika tullunioner regionala

och frihandelsområden gör inte att behovet av tullövervakning upphör. Även om den statsfinansiella betydelsen av tullinkomster starkt begränsas av sådana sammanslutningar, återstår ändå ett antal viktiga myndighetsuppgifter.

Vårt land ingår i den europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA) och .

, . har ett frihandelsavtal med den Europeiska Gemenskapen (EG). Därmed är å 75 â 80 % av vår utrikeshandel befriad från tullar. Tullbefrielsen gäller dock endast om vissa ursprungsregler är uppfyllda. En viktig i uppgift för tullen är därför att kontrollera om varor från EG-länder, å EFTA-länder och vissa har sådant att de är ä utvecklingsländer ursprung

till Är villkoren E

berättigade förmånsbehandling. härför inte uppfyllda i

F utgår tull. Denna skillnad är av stor ekonomisk för den 3 i betydelse ;: enskilde importören och exportören. Tullverket skall också utfärda ? i, ursprungsintyg som svenska företag kan uppvisa vid export till t.ex.

EG-länder. Tullmyndigheterna i olika länder kontrollerar på av

begäran varandra utfärdade ursprungsintyg. Även i förekommer ett omfatövrigt tande samarbete mellan tullmyndigheterna i olika länder, som syftar till att bekämpa brottslighet i anslutning till utrikeshandeln.

En annan viktig uppgift för tullen i vårt land är att övervaka efter-

z levnaden av de in- och utförselbestämmelser som riksdagen, regeringen och myndigheter har utfärdat. Vissa av dessa bestämmelser är av främst ekonomisk betydelse, andra kan vara av betydelse för människors hälsa eller säkerhet och andra åter kan vara av handelspolitisk innebörd. Denna övervakningsuppgift behöver utföras även om alla varor är tullfria. i

En god utrikeshandelsstatistik är nödvändig för utformningen av vår egen ekonomiska politik. Den är dessutom ett nödvändigt underlag vid olika multilaterala och bilaterala Det är också handelsförhandlingar. nödvändigt med detaljerad handelsstatistik för att kunna medverka i vissa internationella överenskommelser och konventioner. av Insamling underlag för handelsstatistiken kan därför ses som en naturlig uppgift

för tullverket. Företagen och deras organisationer har dessutom anspråk

på en detaljerad statistik över utrikeshandeln.

Även om såiedes tu11inkomsterna för staten är begränsade och andra organ kan tänkas uppbära de indirekta skatterna, kvarstår vissa uppgifter med anknytning tiil utrikeshandei som iämpiigen synes kunna hå11as samman i ett tu11verk. Det kan kanske sägas att i organisationskostnaden

för en stat ingår att hâ11a en tuiiadministration. Mot denna bakgrund,

och med aniedning av hur utredningens uppgift har uttryckts i direktiv-

en, utgår övervägandena om datorisering av tu11ens verksamhet från att

det i vårt 1and även framdeies ska11 finnas ett tu11verk med vissa upp-

gifter i fråga om gränsbevakning, beskattning och statistik. Detta ute-

s1uter givetvis inte att den nuvarande fördeiningen av uppgifter me11an tuiien och andra myndigheter kan ändras i framtiden.

2.1 Nuvarande verksamhet

I detta avsnitt 1ämnas iniedningsvis en kortfattad presentation av det svenska tuliverkets uppgifter, verksamhet och organisation. En ganska detaijerad beskrivning görs också av de viktigaste rutiner som tu11en tiiiämpar vid in- och utförsei av varor och fordon m.m. Därefter beskrivs förtuiiningen ur ett företagsperspektiv. Anta1 och kategorier av företag som medverkar vid import och export samt företagens uppgiftsiämnande ti11 tuiien beskrivs därvid.

2.1.1 Tullverkets uppgifter

F1erta1et av tuiiverkets arbetsuppgifter hänger samman med att varor förs in i e11er ut ur iandet. För vissa varor gä11er att de inte a11s får föras in e11er ut, för andra gä11er att de får föras in e11er ut i viss begränsad kvantitet och för andra gä11er att in- resp. utförsei får ske om viss avgift betaias. För fiertaiet varor gäiier att inresp. utförsei ska11 registreras av statistiska skäi. De reg1er som gä11er för o1ika varor faststä11s med Iedning av b1.a. miijöpoiitiska, säkerhetspoiitiska, handeispoiitiska och ekonomiska överväganden.

Tu11verket debiterar, uppbär och redovisar tu11, annan skatt och avgif-

ter som beiöper sig på varor som förs in i e11er ut ur iandet. Tu11en

övervakar också efterievnaden av de särskiida bestämmeiser som finns om

in- och utförsel av varor och utövar uppsikt över trafiken till och från utlandet. Tullverket tar också fram underlaget för utrikeshandelsstatistiken. Innehållet i dessa uppgifter anges mycket kortfattat i det närmast följande.

Tull, annan skatt och avgifter E

i

Tullverkets uppbörd av tull, annan skatt och avgifter uppgår till ca 50 § miljarder kr. per år och är till helt övervägande del knuten till imå av varor. Verket tar emellertid också l porten upp vägtrafikskatt för utländska lastbilar samt sjöfartsavgifter i form av fyravgift och farå ledsvaruavgift. Den helt dominerande delen av uppbörden består av merä värdeskatt. Detta är en följd av att statsmakterna valt att uppbära 4

mervärdeskatten för importerade varor redan i samband med att varan i

förtullas. När importören mottagit tullräkning är debiterad mervärdeskatt avdragsgill för importören.

Övervakning av in- och utförselbestämmelser

Det finns en mängd olika föreskrifter som reglerar varuförseln till och från landet. Regleringarna har tillkommit för att hindra att samhällsekonomin eller folkförsörjningen störs, för att skydda människor, djur, växter och miljön mot skador eller av särskilda handelspolitiska skäl.

Exempel på bestämmelser vars efterlevnad tullen skall övervaka är regler för införsel av levande djur och animaliska produkter, läkemedel och narkotika samt kvantitativa begränsningar vid import av tekoproduk-

ter från vissa länder. I fråga om utförsel finns t.ex. förbud mot ex-

port av vissa utländska högteknologivaror till länder för vilka restriktioner gäller i tillverkningslandet, krigsmateriel, kulturföremål och miljöfarligt avfall.

Sammantaget är det ett stort antal varuslag som omfattas av särskilda in- eller utförselbestämmelser, vilkas efterlevnad tullverket skall övervaka.

Underiag för utrikeshandeisstatistiken

Statistiska centraibyrån (SCB) framstäiier varje månad utrikeshandeis-

statistik. Underiaget för denna statistik utgörs b1.a. av uppgifter som

. importörer och exportörer iämnar tili tuiiverket. Tu11en bearbetar unoch iämnar ett sammanstäiit

E

deriaget underiag om b1.a. import och export av varor ti11 SCB.

i

Ovriga uppgifter

Tuiiverket svarar f.n. också för kustbevakningen och för den civiia

övervakningen och kontroiien tiii sjöss. Häri ingår oije- och kemika-

iiebekämpning samt sjöräddning. Riksdagen har nyiigen besiutat att kustbevakningen ska11 biida en civii myndighet under försvarsdepartementet. Tuiiverket svarar också för gränsbevakningen och deitar i fjäiiräddningen.

2.1.2 Tuiiverkets verksamhet

Tu11ens verksamhet kan deias in i verksamhetsområdena och beskattning statistik, kontroiiverksamhet, kustbevakning samt aministration och teknisk tjänst.

I verksamhetsområdet och statistik ingår att att beskattning ombesörja

tuii, andra skatter och avgifter fiyter in tiii tuiiverket och att

handelsstatistiska uppgifter iämnas. Oiika expeditioneiia åtgärder vid-

tas i samband med att transportmedei och gods passerar in och ut över iandets gränser. Dessutom utförs granskning av tuiidekiarationer, kontroiibesök hos importörer och kameraia uppgifter vid iokaia tuiimyndig-

heter, t.ex. redovisnings- och kassagöromåi. Av tuiiverket debiterad

tuii, annan skatt och avgifter redovisas i tabeii 2.1.

Tabell 2.1 Av tullverket år 1985 debiterad tull och skatt Slag av skatt och avgift Milj. kr. Tull 2 100

i 1 Övrigt 50 l å 5. z a 1 50 600 1 Summa

Tullverkets kontrollverksamhet syftar till att bekämpa smuggling och annan brottslighet i anslutning till utrikeshandel. Kontrollverksamheten omfattar allmän övervakning av trafiken till och från landet samt målinriktad kontroll av transportmedel, gods eller personer, vilka enligt tillgänglig information är intressanta från tullsynpunkt. Kon-

trollverksamheten går bl.a. ut på att genom stickprovsundersökningar

övervaka att rätt tull tas ut för importvaror och att bestämmelser om

in- och utförsel av varor efterlevs. Fysiska varukontroller ingår som

en viktig del i denna verksamhet.

svarar för den civila övervakningen av Sveriges kust-

Kustbevakningen

och havsområden, den svenska fiskezonen och kontinentalsockeln. I över-

vakningsområdet ingår också Vänern och Mälaren. Kustbevakningen svarar

i dessa områden även för bekämpning av olje- och kemikalieutsläpp samt medverkar i annan räddningstjänst till sjöss.

Administration och teknisk tjänst består i huvudsak av intern serviceverksamhet. Administrationen omfattar bl.a. personal- och lokalförsörj-

ning, ekonomisk förvaltning, juridisk rådgivning samt informationsverk-

samhet. Den tekniska tjänsten består bl.a. av underhålls- och utvecklingsverksamhet.

Av tullens totala personalresurser var år 1985 motsvarande 2153 personår sysselsatta inom beskattning och statistik, 664 inom kontrollverk-

samhet, 537 inom kustbevakningen och 509 inom administration och teknisk tjänst. Den samiade personaistyrkan uppgick så1edes 1985 ti 11

3 863 personår. Under 1986 har någon väsentiig förändring inte skett i

dessa siffror. Med personår avses årsarbetskraft på heitid ink1. semester och normal sjukiedighet.

Utredningens arbete med datorisering av tuiiförfarandet avser i första hand områdena beskattning och statistik.

Verksamhetens omfattning styrs av utrikestrafiken. Uppgifter om utrikestrafikens omfattning redovisas i tabe11 2.2.

Tabeil 2.2 Utrikestrafikens omfattning år 1985

Händeise Anta1

Lastfartyg, inkommande och avgående 48 000

Färjor och passagerarfartyg, ink. och avg. 200 000 Personbiiar, ink. och avg. 18 000 000 Lastfordon, ink. och avg. 1 300 000 Bussar, ink. och avg. 130 000 Luftfartyg, ink. och avg. 125 000 Passagerare, inresta och utresta 40 000 000 Godsregistreringar, inkommande (beräknat) 3 300 000

Transiteringar, avgående 530 000

Transiteringar, mottagna 415 000 Hemtagningsanmälningar, mottagna 1 800 000 Importanmälningar med tu11dek1aration, mottagna 2 200 000 Posttulisedlar, upprättade 500 000 Exportanmä1ningar, mottagna 2 500 000

I det närmast föijande beskrivs verksamheten inom området beskattning

och statistik uppdeiad på deiområdena kiarering och godsregistrering,

dekiarationsgranskning och kontrolibesök, kamerait arbete, stati stik och uppbörd.

Klarering och godsregistrering

I klarering och godsregistrering sysselsattes år 1985 motsvarande 1 292

personårll. Verksamheten omfattar registrering av gods och trans-

portmedel, debitering av vägtrafikskatt, transitering av gods, medgivande av hemtagning, klarering av fartyg, klarering av fordon, medgivande av temporär tullfrihet, officialtulltaxering (post, resgods) och

exportklarering. i

i

Allt som förs in till landet skall gods registreras. Syftet med godsr - § är främst att få en kontroll av att allt oförtullat gods

i

gistreringen

som införs till landet också tullklareras. Med hjälp av lastförteck-

för 2

ningar fartyg, flygplan och lastbilar bildas godsjournaler som utgör debetdelen i tullens godsredovisningssystem.

i

Tullverkets personalresurser för godsregistrering motsvarade år 1985 ca 20 personår.

När bil, båt eller flygplan kommer till eller lämnar tullområdet, dvs. i huvudsak landet, skall fordonet klareras. Härmed avses olika

åtgärder

som krävs för att frisläppa transportmedlet och lasten från tullen. I

begreppet klarering av transportmedel ingår registrering av transport-

medel, debitering av vägtrafikskatt och sjöfartsavgifter, transitering av gods, medgivande av hemtagning, klarering av fartyg, klarering av

fordon och medgivande av temporär tullfrihet. Syftet med åtgärderna är

främst att tullverket skall kunna ha allmän uppsikt över trafiken och få in de uppgifter som behövs för att kunna svara för efterkommande V

tullgöromål, t.ex. beskattning och statistik.

Beslut att medge hemtagning av importerade varor fattas i stor ut-

sträckning av personal på privata tullupplag. Hemtagning innebär att

1) Antalet personår för olika funktioner bygger på uppgifter ur

tullens förslag till treårsbudget som överlämnades till regeringen

hösten 1986.

importör får förfoga över varor innan dessa slutligt har förtullats. Beviljade hemtagningar granskas i efterhand av tullverket.

Med temporär tullfrihet avses här tullfrihet för utländska fordon som tillfälligt används i Sverige.

Vid utförsel av gods skall exportklarering ske. Underlaget härför är bl.a. en exportanmälan. Denna anmälan granskas av tullverket, som kontrollerar att hinder inte finns för att varan förs ut. Uppgifterna i exportanmälan ligger också till grund för handelsstatistiken.

Klarering av transportmedel och exportklarering utförs i huvudsak av

bevakningspersonal. En väsentlig del av arbetsuppgifterna utförs på

kvällar och nätter. Personalinsatserna uppgick år 1985 till motsvarande 1 185 personår.

För gods som importeras skall importören normalt lämna en skriftlig tulldeklaration. Undantagna från deklarationsplikten är postförsändelser och resgods. I dessa fall klassificeras varorna av tullverket som också utfärdar tullsedlar. Detta kallas Personal-

officialtulltaxering.

insatserna för dessa uppgifter uppgick år 1985 till motsvarande 60 personår. För kameralt arbete vid posttullavdelningarna har personalinsatserna beräknats till 27 personår.

Deklarationsgranskning och kontrollbesök

Deklarationsgranskning och kontrollbesök sysselsatte år 1985 motsvarande 409 personår och omfattar primärgranskning, sakgranskning, kontrollbesök, omtulltaxering, mankoutredningar, preliminära deklarationer och direktförtullningar.

Importör eller dennes ombud skall deklarera importgodset. Tullen skall kontrollera att deklarationerna är riktiga. Denna granskning börjar med

primärgranskning som utgör en översiktlig kontroll av att alla uppgif-

ter är ifyllda, att sumneringar är rätt gjorda och att erforderligt underlag finns bifogat deklarationen. Vidare kontrolleras om särskilda införselbestämmelser gäller för varorna. Flertalet deklarationer under-

går endast primärgranskning och fastställs därefter varvid tulltaxer-

ingsbeslut fattas. Deklarationer kan också underkastas

sakgranskning.

Denna är mer omfattande och fördjupad. Syftet med all är att granskning fatta tulltaxeringsbeslut, dvs. att fastställa tull, andra skatter och avgifter, samt att kontrollera att gällande införselföreskrifter iakttas. I vissa fall är deklarationerna ofullständiga eller saknar styrkande handlingar, t.ex. fakturor. I sådana fall kan en preliminär tulldeklaration behöva upprättas.

Sedan tulltaxeringsbeslut fattats utgör importanmälan med tulldeklaration (tullsedeln) slutlig kreditverifikation i tullens godsredovisning.

Om fel i tulldeklaration upptäcks inom sex månader efter det att tulltaxeringsbeslut fattats kan i vad avser debiterade

omtulltaxering

avgifter göras.

De flesta importörerna är s.k. hemtagare. Dessa har rätt att ta hand om godset sedan de lämnat en enkel hemtagningsanmälan. Tulldeklaration får då lämnas vid ett senare tillfälle. Syftet med hemtagningsförfarandet är att godset snabbt skall kunna frigöras utan att därmed importföre-

skrifter åsidosätts. Gods kan också förtullas utan föregående hemtag-

ning, s.k. direktförtullning.

Normalt granskas uppgifterna i tulldeklarationen mot uppgifter i importfakturor och andra avlämnade handlingar. I vissa fall görs också fysiska varukontroller. vid bristande

Mankoutredningar görs godsredo-

visning.

De personalresurser som år 1985 användes till granskning av tulldeklarationer och omtulltaxeringar m.m. har beräknats till 385 sammanlagt personår.

Kontrollbesök hos importörer kan med hänsyn syftet i huvudsak indelas i previsionsbesök, revisionsbesök och tulltaxeringsbesök.

S.k. previsionsbesök görs när företag ansökt om att få bli hemtagare. Avsikten är att informera företaget om viilkoren för att få vara hemtagare och att ge tu11verket en uppfattning om företagets import.

Revisionsbesök görs för att via bokföringen kontroilera företagets import. Man granskar då b1.a. att a11a importsändningar biivit dek1arerade och att av1ämnade dekiarationer är riktiga.

Tulitaxeringsbesök har b1.a. tiil syfte att faststä11a att dekiarerade varor kiassificerats korrekt eniigt tulltaxan. Vid sådana besök görs ofta också en enk1are bokföringskontroli för att utröna om deklarerade tuiivärden m.m. är riktiga.

Kontroilbesök görs regeibundet e11er på förekommen an1edning. Personai-

resurserna år 1985 för kontroiibesök har beräknats tili 24 personår.

Kamerait arbete

Kamerait arbete sysselsatte år 1985 motsvarande 323 personår, huvudsakiigen kontorspersonai. Arbetet omfattar godsredovisningskontro11, redo-

visning av uppbörd, månadsredovisning, kassaarbete, in- och utklarering

av fartyg, journaiföring och manifestkontroil av exportgods, utfärdande av varucertifikat, restitution, kontro11 av ursprungsintyg samt medgivande av uppiäggning och uttag från tuliager.

G0dsredovisningskontro11en går i huvudsak ut på att faststäiia att var-

je sändning i debetverifikationerna (iastförteckningen) motsvaras av

kreditverifikation som visar att den tu11k1arerats e11er - i fråga om

förtu11ning - att pre1iminärt e11er slutiigt tuiitaxeringsbesiut meddelats. K0ntro11en utförs i stor utsträckning stickprovsvis.

Redovisning av uppbörd, månadsredovisning och kassaarbete omfattar åt-

gärder efter det att b1.a. hemtagning beviijats, tulitaxeringsbesiut

fattats e11er förtu11ning verkstä11ts. Syftet med åtgärderna är att sä-

kerstä11a att uppbörd av tu11 m.m. sker och att under1ag Iämnas för framstälining av handeisstatistiken.

I tuiiverket finns två ett för kontantbetabetalningssystem, nämiigen lande och ett för kreditimportörer. I att

redovisningsarbetet ingår

föra olika journaier, t.ex. dagjournai, och kassadebiteringsjournai journai m.m., samt att utfärda kvitton vid Arbetet kontantbetainingar. består också av att ta emot, sortera, förvara och distribuera b1.a. hemtagnings-, import- och exportanmäiningar.

Vid in- och utkiarering av fartyg avgörs om fyr- och fariedsvaruavgift

skali utgå. Då avgift utgår verkstäiis

debitering.

Journaiföring och manifestkontroii av exportgods innebär att

utgående

godsjournai förs för visst gods, t.ex. sådant som är till berättigat restitution av avgifter, och att kontro11 sker av att i manifest upptagna positioner motsvaras av exportanmäiningar. På begäran från exportör utfärdar tuiianstait varucertifikat, som bestyrker att varan är be-

rättigad tiii förmånsbehandiing vid export ti11 EG-iänderna och tiii

EFTA-länderna.

Det kameraia arbetet innefattar också att att varor får

medge uppiäggas på elier uttas från . tuiiage

Statistik

Att framstäiia underiag till handeisstatistiken är en centrai uppgift för tu11verket. Grundmateriaiet utgörs av uppgifter i b1.a. hemtagningsanmäiningar, importanmäiningar och exportanmäiningar. Uppgifterna dataregistreras och sammanstälis hos tu11en. De sammanstäiida uppgifterna överlämnas periodvis tiil statistiska centralbyrån för vidare bearbetning och pubiicering.

Personairesurserna för framstäiining av statistikunderiaget uppgick

eniigt tuiiens försiag tili treårsbudget år 1985 till motsvarande 107

personår, huvudsakiigen kontorspersonai. Härav finns 85 vid statistiska

sektionen och nio vid ADB-sektionen.

Uppbörd

Ti11 importörer som har kredit för tu11 m.m. sänder tuiien ut tuiiräkningar. Dessa framställs centrait med hjäip av uppgifter som dataregistrerats från tu11sed1ar och andra Framstäiidebiteringshandiingar. ningen av tuiiräkningar är samordnad med framstäiiningen av underiaget för handeisstatistiken. I uppbördsverksamheten även

ingår betainings-

bevakning och redovisning ti11 statsverket av infiutna mede1. Mindre än en procent av tu11 m.m. betaias kontant.

Personairesurserna för den centraia uppbörden uppgick år 1985 ti11 22 personår. Personaistyrkan utgörs ti11 ungefär hälften av handiäggare och häiften av kontorspersonai.

Restitution och ursprungskontroii

Det finns två funktioner med nära anknytning ti11 verksamhetsområdet beskattning och statistik. Dessa är restitution och ursprungskontroli.

Restitution kan erhåiias för vissa tu11ar, andra skatter och avgifter

som importör eriagt. Återbetalning kan ske eniigt särskiida regier när

samma varor e11er bearbetade varor förs ut ur iandet. Tuiiens arbete

går ut på att k0ntr011era riktigheten av begärd restitution.

Uppgifter om de varor som importerats och exporterats behöver kunna med styrkas b1.a. import- och exportanmäiningar. Personairesurserna för restitutionsarbetet år 1985 har beräknats ti11 14 personår, huvudsakiigen tuiitaxerare.

Varor som förs ut från Sverige ti11 annat EFTA-1and e11er ti11 1and

inom EG kan erhåiia förmånsbehandiing i mottagariandet, om vissa vi11-

kor är uppfyiida. Varornas m.m. ska11 ursprung bestyrkas med intyg som utfärdas av tuiiverket e11er av företag som fått ti11stånd att sjäiv

göra det. Kontro11 av ursprungscertifikat utförs på begäran av utiändsk

tuilmyndighet för att faststälia den materieiia riktigheten av certifikat som utfärdats i Sverige. Dessa måste utföras ti11 arbetsuppgifter föijd av bestämmeiser i frihandeisavtaiet med EG och i EFTA- konven-

tionen. Årligen får tullen 400 â 500 förfrågningar. På motsvarande sätt

riktar den svenska tullen förfrågningar till utländska tullmyndigheter

om materiell kontroll av ursprungsintyg för varor som införs till vårt

land. Däri ingår också kontroll av u-landsursprung för erhållande av

förmånsbehandling vid införsel till Sverige. Personalresurserna för

ursprungskontroll har år 1985 beräknats till 11 personår och utgörs av

tulltaxerare.

2.1.3 Tullverkets organisation

Organisation

Tullverket kan delas upp i generaltullstyrelsen och tullstaten. Generaltullstyrelsen är den centrala ledningen i Stockholm och tullstaten består av verkets regionala och lokala enheter.

svarar för ledningen av hela tullens verksamhet

Generaltullstvrelsen

och påverkas därmed av en datorisering av förtullningsverksamheten.

Generaltullstyrelsens organisation framgår av figur 2.1. Några enheter

inom generaltullstyrelsen utför sådana uppgifter som kan förutses bli särskilt starkt berörda av en datorisering. Dessa är kanslibyrån som är en juridisk enhet med ansvar för bl.a. tullverkets författningssam-

ling, ekonomibyråns uppbörds-, statistik- och ADB-sektioner som cen-

tralt producerar tullfakturor och underlag för handelstatistik, tariffbyrån som svarar för tulltaxan och dess tillämpning samt bevakningsoch kontrollbyrån som svarar för arbetsmetoder och kontrollstrategi. I

mindre grad berörs däremot kustbevakningsbyråns, personalbyråns och

övriga delar av ekonomibyråns verksamhet.

Vad därefter gäller tullstaten är landet indelat i sju tullregioner. För ledningen av verksamheten i varje tullregion finns en tulldirektion. Dessa är placerade i Haparanda, Sundsvall, Stockholm, Malmö, Helsingborg, Göteborg och Karlstad. Kustbevakningens regionala organisation behandlas inte eftersom den knappast berörs av utredningens arbete och dessutom inom kort kommer att föras bort från tullen.

4 7

Amy

Ao: Am:

cozxømswk

G8

:Manx E230 couxwm .åxå .§22

.mmEcxmän

r

.så ...å

E:

AmÅU

S.

Ammv

...a

co_C_u2mc_E_._v_

:oo

cmcøpammc..cuunwma

...ozcox coixmm .xmucmztu

cme= :ozxmm

_

E28 cozåw

.mmsszâm winzozcox

AC

Awv Amv

.§ms_o.__u__:»

s_

v ...cm

. A0

Ammv

.2._m:r_xommmc_cum:v:o

eg

.occmmcozmzcmmwö

Eêoäönm_

235.5...

.Emctbummmn

-ala

cwe= cozxøm cozxmm 4.25:

_

3322.;

. .

cowuø$cmmxo

. . u

in-

.nuv_.a..__n_._::aaco0

pmtücm

av Amy

.nio._n.ao

cmE= cozxmm .mmc._cu:n5 cocxmm .zsäocâ

S:

:ocxmm Lmmcø

.Ecotum

_

mcmåogaømizåøgwcmo

min

mmucmgua

av

Am.

Am: G6: Amwv

:v mv

so.:

._a._mEmv. .mvmcmm›m cozxum .øamxE .nzmnaaz

:o_§cø.m0I|..

.ummvzm cotxum

.xsmcsw

.sAo-umm_

TN Sv: umccm :ozxom

;Eocoxw 5.53 :ozxomll

_

min .Iil ...I |\1

øcgoåulm

§3...

ha

Am.

omv ^m.m:

eg

amsctmtom cozxmm

xEUCJñ :Obxmm

mänzmcmv_

_

Varje tullregion är i sin tur indelad i tulldistrikt. Sammanlagt finns 21 sådana distrikt. I varje tulldistrikt finns en distriktstullkammare som är lokaliserad till en ort som har en omfattande utrikestrafik eller som av annan anledning anses vara lämplig placeringsort. Distriktstullkammaren i Stockholm, Malmö och Göteborg är samorganiserad

med tulldirektionen på platsen, och i Haparanda, Sundsvall, Helsingborg

och Karlstad är distriktstullkammaren helt inordnad i tulldirektionen

på orten. Inom vissa tulldistrikt finns också tullavdelningar och tull-

stationer som lyder under distriktstullkammaren. Sammanlagt finns 18

i

tullavdelningar och 23 tullstationer. ê Varje tulldistrikt utgörs av ett eller flera trafikområden. Inom varje

trafikområde - där det inte finns distriktstullkammare - finns en tull- l ê kammare (18 st.). Även under vissa tullkammare sorterar en tullstation l 3 (3 st.).

Distriktstullkammare, tullkammare och tullavdelningar har fullständiga befogenheter att förtulla gods. Vid tullstationerna är dessa befogenheter begränsade. Det är i första hand de tullstationer som finns utmed landgränsen som förtullar gods men då i begränsad omfattning.

Den förtullningsverksamhet som utredningen uppmärksammar utförs främst vid distriktstullkammare, tullkammare, tullavdelningar och tullstationer.

Tullverkets regionala indelning och den geografiska fördelningen av arbetsställen presenteras i figur 2.2 och 2.3.

Personalen

Personalen i tullen är av främst tre kategorier, nämligen tulltaxeringsutbildad personal, kontorspersonal och bevakningspersonal. Personalresurserna framgår av tabell 2.3.

Figur 2_2 Tu11verkets regiona1a 0rgan1sati0n

GENERALTuLLsTYREljâgN

TULLDIREKTIONER

7 st 7605)

Distriktslullkammare I Gränsbevakningsomrâden 6) Kustbevakningsområden 5 215: 1 733 7st 212 l r_ 15st 347 I i | g | : 1

ä Tullavdelningar Tutlstationer 4 _ Kustposteringar g 18st 17st : (705) (201) 40st (332) F . a 1 I I l Tulistationer 2 _J Gränsposteringar J 23 st 2 st : (85) (6 ) Regionkustposteringar | 10 SI I l I a I x_ Tullkammare . Flygkustposteringar 18 st 388 3 sl 1 4

Tullstationer 3 j 3 st (1 )

1 Därav 7 st samorganiserade med tulldirektion

2 Därav 3 st obemannade

3 Därav 2 st obemannade

4 I gränstullsamarbete deltagande norska och finska tullstationer ej medräknade

exk1 pers0na1 vid tdn i Haparanda, Sundsva11, He1singb0rg och Karlstad

inkl personal vid tdn i Haparanda, Sundsva11, He1singb0rg och Kar1stad

Siffrorna i rutorna anger anta1et befattningar en1igt tu11verkets befattningsp1aner per 1986-07-01.

5 0

Figur 2.3 Tullverkets fasta arbetsställen och regioner

T ULLDIS T RIK T, T ULLREGI ONER,

OCH T ULL-

T ULLKAMJWARE

STA T I ONER

aresuando

0 Muodoslompolo ; O Kiruna Fauske A

Junkerda/A

O ÖSTERSUND Vauldulen A

KramforsO

o “°°“°ks“ Hudiksvall 0

Söderhamn

DFalun 8:u:ro-. Han Svmesund A O Husen KARESTAD VAS. Slromslad __ DKrislinchamnTERÅS KIPWSU assbongnOtterbäcken . Q O D QARLANDA

Kungshnmn UDDEVAFLA ÖREBROKEEM

Lysekr j Eskilsltunas STOCKHOLM

. Sodermlje D 6

“guhamn N näshamn NORRKÖPINGO Landvetter N köping-Oxclosund GÖTEBORG n DBorås

VarbergD Falkenberg HALMSTAD O

Höganäs TULLDIREKT!ON/DISTRIKTSTULLKAMMARE K lillan . . _ | O DISTRIKTSTULLKAMMARE KARLSHAMN

HELSINGBÃJRG Lan ;krona Okonncby l D Tullkammare

Dlvcsbor Karlskrona L O Tullslalion.*gransposlering A Norsktal/sm! Simrishamn l Trelleborgyslad

Tabe11 2.3 Personairesurser

Kategori Antai befattningar enl. p1an 1986-07-01

Genera1tu11styre1sen 337 Handiäggare 155 Kontorspersonal 182

Tuiistaten 3 600 Tulitaxeringsutbiidad personal 660 Kontorspersonai 485 Gränsbevakningspersonai 1 998 Kustbevakningspersona1 457

Sunma 3 937

Den tu11taxeringsutbi1dade personaien sysseisätts huvudsakiigen inom området beskattning och statistik samt inom det administrativa området. Arbetsuppgifterna består b1.a. i granskning och kontro11 av tu11dek1a-

rationer samt postförtuiining. Som exempei på administrativa arbetsupp-

gifter kan nämnas arbets1edande uppgifter samt uppgifter inom persona1och ekonomiadministrationen. Kontorspersonaiens huvudsak1iga arbetsuppgifter är att biträda tuiitaxeringspersonaien i dess arbete och att svara för det kameraia arbetet.

Bevakningspersonaien utgörs av gränsbevakningspersonai och kustbevakningspersonal. Gränsbevakningspersonaien expedierar transportmedel, last och resande som passerar in och ut över Iandets gränser och svarar för a11män övervakning av utrikestrafiken samt andra smuggiings- och brottsbekämpande insatser.

Den tu11taxeringsutbi1dade personaien har inom verket genomgått en ut-

biidning, som tidigare kaliades kammarskrivarkurs och numera ka11as tuiitaxerarkurs. Denna personai har forme11 kompetens för i princip

a11a befattningar inom tu11ens centra1a förva1tning, inom beskattningsoch statistikområdet samt inom den regiona1a och 1oka1a administrationen.

Kontorspersonalen får i samband med anstäliningen genomgå en introduk-

tionsutbiidning. För denna persona1 anordnar tullen också en assistent-

kurs med inriktning mot vissa göromåi inom tuiltaxering, administra-

tion e11er kamerait arbete.

För att få fast anstäiining inom tu11bevakningen gä11er att tjänste-

mannen ska11 gå igenom kurs för nyanstä11d För att

bevakningspersonai. få högre tjänster inom bevakningskarriären gä11er att tjänstemannen ska11 ha t.ex. tu11assistentkurs e11er tu11mästarkurs.

Inom tu11verket har nyiigen s1utförts en utbiidningsutredning. I den föreslås b1.a. att a11a tu11tjänstemän med myndighetsutövande uppgifter f ska11 ges en gemensam grundiäggande utbiidning. Denna syftar ti11 att

tjänstemännen på egen hand ska11 kunna utföra normait förekommande upp-

gifter inom kiarering, godsregistering, resandekontr011 och primär-

granskning. Den grund1äggande utbiidningen tar sikte på tuilproceduren,

E

k1areringsarbete, import- och exportbestämmeiser och kiassicificerings- E

Efter fuilbordas 5 reg1er. praktik den grund1äggande utbi1dningen med två inriktningar. Genomförs försiaget bör dagens kategoritänkande inom tu11en motverkas och ökad fiexibiiitet 4 i personalanvändningen vinnas.

2.1.4 Tu11verkets rutiner vid införse1 och utförsei

Författningar

Viktiga författningar på tuliområdet trädde i kraft den 1 januari 1974

som ett resuitat av en a11män översyn av tuiiagstiftningen. En genomgripande reform av sjä1va tuiiförfarandet genomfördes då. Ett hemtag-

ningsförfarande och ett system med privat godsvård infördes. 3

Tidigare hade importerade varor förts tiil 1ager som förva1tades av tu11myndigheterna. En väsentiig nyhet var också att tuiitaxering sku11e ske med ledning av en dekiaration som fy11des i av den tu11sky1dige. Tidigare hade tu11verkets personai med 1edning av fakturor m.m. fy11t i tu11-

handiingar i samband med förtuiining (officia1tu11taxering). Nuvarande ordning innebär så1edes att tu11sky1dig sjäiv e11er via ett av tu11verket godkänt ombud upprättar importanmälan med tu11dek1aration. Denna iämnas ti11 tuiiverket som granskar densamma.

1 Tullagen (1973:670) reglerar förfarandet vid in- och utförsei av varor. ) I tuiistadgan (1973:671) har regeringen utfärdat föreskrifter om tiiliämpningen av tuilagen. I den av riksdagen besiutade tu11för0rdningen

(1973:979) föreskrivs att vid förtuiining utgår tu11 enligt 1ag

(1977:975) med tu11taxa. I tu11kungöre1sen (1973:1014) har regeringen utfärdat bestämme1ser om tiiiämpning av tuliförordningen. Frihandelsförordningen (1977:1194) och förordningen (1971:963) om tuiifrihet för varor från utveckiingsiänderna är 1ega1 grund för tulifrihet e11er tuilnedsättning för varor från EG-, EFTA- och utvecklingsiänderna.

Tuiiagstiftningen har setts över av beredningsgruppen för tuiiagstift-

ningsfrågor (Ds UD 1985:4). Med anledning av b1.a. denna grupps förslag

har regeringen (prop. 1986/87:166) lämnat förslag tiil en ny tuliag och

ytter1igare ett par nya lagar på tuilområdet. Några större förändringar

av de materielia bestämmelserna innebär emeiiertid inte detta. De nya författningarna kan väntas träda i kraft den 1 januari 1988.

Bestämmeiser om skatter och avgifter som tuliverket ska11 uppbära vid införsei finns i de 01ika skatte- och avgiftsiagarna. Föreskrifter med import- och exportbestämme1ser för oiika varor finns i lagar eiler i författningar som besiutats av regeringen e11er myndigheter.

Siutiigen bör nämnas att Iagen (1968:418) om straff för varusmuggiing innehåiier de centraia straffbestämme1serna för överträdanden av föreskrifter om in- e11er utförse1 av varor. Bestämme1ser om sanktionsfor-

men tu11ti11ägg vid Iämnande av oriktig uppgift ingår dock i tu11agen.

I det föijande redogörs översiktiigt för förfarandena kring de viktigaste tuilklareringsformerna. En mer detaijerad beskrivning av tu11ens arbetsrutiner görs i avsnitt 3.3.

In- och utförsel av transportmedel

När transportmedel införs till tullområdet skall detta anmälas för

tullen så att nödvändiga klareringsåtgärder kan vidtagas. Dessa kan

innefatta undersökning och förpassning av transportmedlet samt åtgärder

för debitering av skatt och avgift. Vid utförsel vidtas liknande klare-

ringsåtgärder.

Fartyg som kommer till tullområdet får endast trafikera platser som ut- :

gör tullklareringsområde. I annat fall krävs trafiktillstånd. Innan ett

fartyg anlöper en tullplats skall förhandsanmälan göras. Denna får vara muntlig. Efter ankomsten skall fartygets befälhavare till tullen lämna g inkommande fartygsanmälan, proviantdeklaration, besättningsdeklaration § och lastdeklaration.

3 Med ledning av handlingarna beräknas fyr- och farledsvaruavgift. Debiterade avgifter betalas mot tullräkning eller kontant. I samband med

klareringen beviljas fartyget lossnings- eller lastningstillstånd av

tullverket. Vidare utfärdas i vissa fall

tullpass. Överskottsproviant

(sprit, tobak) inlåses. Ibland utförs även fartygsvisitation. För

fartyg som avgår från tullområdet skall utgående fartygsanmälan med

lastdeklaration lämnas.

Fartygets befälhavare får anlita ombud (mäklare) som hjälper till med tullformaliteterna.

Undantag från ovan beskrivna förfarande finns för t.ex. statliga far- _ tyg, fiskefartyg samt fritidsbåtar. F

Flygplan som kommer till tullområdet får endast trafikera flygplatser

som utgör tullklareringsområde. I annat fall krävs trafiktillstånd.

Flygplatserna är klassade som A-, B-, C- eller D-flygplatser. A- och

B-flygplatser utgör tullklareringsområde. Arlanda, Landvetter och

Sturup utgör A-flygplatser.

Innan ett flygplan anlöper en tullplats skall en förhandsanmälan göras. Denna får vara muntlig. Efter ankomsten skall befälhavaren till tullverket lämna inkommande luftfartygsanmälan enligt fastställt formulär.

Sådan anmälan får i befälhavarens ställe lämnas av flygbolag. Tullverk-

et beviljar därefter lossnings- eller lastningstillstånd. Vidare skall

tullverket beredas tillfälle att undersöka flygplanet.

Innan flygplan lämnar tullområdet skall detta anmälas.

Undantag från beskriven procedur finns för bl.a. statsflygplan och vissa mindre flygplan.

Lastbilar och bussar som kommer till tullområdet skall trafikera tullväg. Med tullväg avses allmän farväg vid vilken tullanstalt finns för klarering av fordonstrafik.

Vid klareringen skall fordonsföraren lämna inkommande fordonsanmälan

och bifoga lastförteckning eller godslista. Tullverket skall få till-

fälle att undersöka fordonet. Uppgifter samlas in så att vägtrafikskatt (kilometerskatt) kan debiteras vid utresetillfället. Tullverket kontrollerar även att fordonet är försäkrat. Är så inte fallet tecknas en speciell-trafikförsäkring. Premien uppbärs av tullverket. Debitering av kilometerskatt, trafikförsäkringspremier etc. sker ofta i nära anslutning till färjetrafik. Betalning sker i de flesta fall kontant och tullräkningssystemet nyttjas inte så ofta. Tullverket beviljar loss-

nings- eller lastningstillstånd eller utför önskad tullklarering av

godset.

För från tullområdet avgående fordon lämnas utgående fordonsanmälan.

Från detta förfarande kan tullmyndighet medge undantag.

Resande med personbil får använda annan väg än allmän farväg vid vilken tullanstalt finns för klarering av resande, förutsatt att ingenting medförs utöver det som fritt får införas av resande och att fordonet inte är avgiftspliktigt.

Införsel av varor

Normalt gäller att vara som införs till landet skall registreras.

kan sägas utgöra en varudebitering i ett

Godsregistreringen godsredo-

visningssystem. Registreringen görs för att tullverket skall kunna kontrollera att allt gods blir tullklarerat. Undantagna från godsregistrering är bl.a. varor som transiteras genom tullområdet och postgods.

Även järnvägsgods som försänds inom tullområdet på är

järnvägsanmälan undantaget från omedelbar godsregistrering.

Det bör också framhållas att genom den tullprocedur som infördes år 4 1974 upphörde i princip tullverkets befattning med godsvården. I stäl-

let infördes godsvård i privat regi. Tullverket ger enskilda företag

tillstånd att inrätta tullupplag. Vid sådana får oförtullade varor för-

varas under kortare tid i avvaktan på att de förtullas eller tullklare-

ras på annat sätt. Tillståndet innebär att företaget får bedriva godsvårdsverksamhet under tullverkets överinseende. Företaget svarar för att en oförtullad vara inte lämnas ut utan att tullklarering ägt rum. Vidare skall tullupplaget förvara godset i utrymme som har godkänts av tullverket.

Flera olika godsjournaler finns hos tullen. Här kommer emellertid endast att behandlas inkommande godsjournal som används för gods som läggs upp på tullupplag eller direktklareras. Underlag för godsregistrering består av inkommande fartygs-, luftfartygs- eller fordonsanmälan jämte därtill fogad lastdeklaration. Denna kan utgöras av lastförteckning, godslista, manifest eller konossement.

Vid godsregistrering antecknas bl.a. datum för godsregistrering och ett godsnummer (IG-nummer) tilldelas. Det bör också noteras att varje enskild vara inte godsregistreras utan registrering sker av hela sändningar. Tullverkets definition av sändningsbegreppet innebär att med sändning avses varje varumängd som i lastförteckning, godslista eller liknande tagits upp för sig till kollital, vikt eller annan kvantitet.

För att kunna redovisa godsrörelser och gods i lager för uppdragsgivare och tullverket håller tullupplagen en noggrann godsredovisning. Tullupplag, som vid uppläggning av gods upptäcker att i lastförteckning upptagna varor inte överensstämmer med faktiskt förhållande, är skyldigt att meddela detta till tullverket.

En ordning med hemtagning av importvaror innan förtullning skett inför-

des år 1974. Orsaken var att tullverket i slutet på 1960-talet ville

låta importörer själva deklarera sitt gods, något som skulle medföra

merarbete för importörerna. För att göra deklarationsförfarandet attraktivt beslöts att samtidigt ett hemtagningssystem skulle införas. Hemtagningssystemet innebär att en större del av importgodset kan frigöras omedelbart vid importtillfället utan att tulldeklaration då lämnas. Importören får också längre betalningsfrist.

Hemtagningssystemet karaktäriseras av att ett fåtal uppgifter behöver lämnas vid gränspassagen och att risken för att en vara stannas upp vid gränspassage är mycket liten.

Företag som vill använda hemtagningssystemet måste ansöka hos tullverket om att bli hemtagare. För att få tillstånd krävs att företaget är etablerat i Sverige och driver sin rörelse under sådana former att tullverket kan kontrollera dess uppgifter genom inspektionsbesök och bokföringsgranskning. Speditionsföretag och liknande företag får inte tillstånd att bli hemtagare. Godkänd hemtagare tilldelas ett registreringsnummer och en bestämd kontrolltullanstalt. Till kontrolltullanstalt

utses vanligen tullanstalt på den ort där importören har sin bokföring.

Ansökan om att få bli hemtagare anses även innefatta ansökan om att få bli kreditimportör, vilket innebär att tull, annan skatt och avgifter betalas mot tullräkning. Kreditvärdigheten prövas därför. Till kontrolltullanstalt skall hemtagaren lämna tulldeklaration efter gjord hemtagning.

Om en hemtagare önskar få varor utlämnade genom hemtagningsförfarandet, lämnar han en hemtagningsanmälan till utlämningsstället som normalt är ett privat tullupplag. Tullverket, eller i vissa fall tullupplag, har rätt att bevilja hemtagning. Hemtagningsanmälan får lämnas genom ombud.

De åtgärder som tullverket vidtar när en importör begär hemtagning är

följande:

- beslut om att bevilja eller inte bevilja hemtagning

insändning av besiut om beviijade hemtagningar ti11 tuiiverkets statistiska sektion, - hemtagaren får ett b1ad ur blankettsetet med godset och ett b1ad per post, - statistiska sektionen registrerar beviijad hemtagning, - H-iista produceras och distribueras, - U-Iista produceras och distribueras, - snabbstatistik och ievereras. produceras

H-Iistan utgör en sammanstäiining veckovis per kontro11tu11ansta1t över samtiiga gjorda hemtagningar som skal] siutdekiareras vid myndigheten. U-iistan utgör en sammanstä11ning veckovis per ut1ämningstu11ansta1t över samtiiga beviljade hemtagningar.

I de fa11 då hemtagningen beviijats av ett tu11upp1ag överlämnar upp1aget biankettsetet ti11 tuilverket dagen efter utiämnandet. Tuiiverket behandiar sedan ärendet på samma sätt som om tu11verket beviljat hemtagningen. På blankettsetet finns ett förtryckt godsnummer (H-nummer). Det ersätter tidigare åsatt godsnummer. Den tidigare gjorda godsregi-

streringen är därmed krediterad på ett godkänt sätt.

Större importföretag som så begär ti11de1as nummerserier för att sjä1va

framstä11a H-nummer. Normait ti11går det så att då hemtagningsanmäian

ska11 framstäilas i ett datasystem, räknar systemet kontinuerligt fram nummer inom given ram.

Med avses att tu11myndighet faststä11er tu11, annan skatt

förtu11ning

och avgift för varor vid införsei. I samband med förtuiiningen kontro1ierar tuiimyndigheten att varan får införas. Den noggranna k1assificeringen av varan (tu11taxering) är grunden för beräkning av tu11 och för bestämmande av om införse1bestämme1ser gä11er.

Förtulining efter hemtagning sker när en hemtagare mot aviämnande av hemtagningsanmä1an tagit hem 0förtu11at gods. Han ska11 då inom faststäiid tid ti11 kontro11tu11ansta1ten inlämna importanmäian med tu11dekiaration. Ti11 denna skali vara fogad kopia av den hemtagningsanmä1an som avser godset. Vidare skal] styrkande handiingar, t.ex. faktura,

ursprungsintyg och returintyg, biläggas. Importanmäian med tulidekiaration får upprättas och Iämnas genom godkänt ombud.

vid förtuiining efter hemtagning vidtar tuiiverket föijande åtgärder:

- och avprickning i H-iista, ankomststämpling - fattas, tuiitaxeringsbesiut redovisningsnummer påstämpias, redovisning av förtuiiningen, - utsändning av tuiitaxeringsbesiut tili tullskyidig e11er ombud och insändning ti11 statistiska sektionen, - statistiska sektionen producerar underiag för tullräkning och handelsstatistik, - ADB-sektionen producerar tuiiräkning, reskontra, siutligt underiag för handelsstatistik, - ADB-sektionen distribuerar tuilräkningar och underiag för hande1sstatistik, - uppbördssektionen bevakar att betalning inkommer, förvaitar och redovisar infiutna medel.

Enligt tuliagen har ombud, som får Iämna importanmäian med tuiideklaration, rätt att åta sig tu11sky1digs betainingsansvar gentemot tu11verket om ombudet är kreditimportör.

Hemtagning behöver inte a11tid föijas av förtuiining. Godset kan t.ex.

återutföras. För att hå11a ordning på gods som klareras e11er behandias

på annat sätt förs en k1areringsjourna1. K1areringsjourna1en krediterar

H-1istan på samma sätt som en importanmäian med tu11dekiaration.

Förtuiining utan föregående hemtagning, dvs. direktförtuiining, ti11går

på i stort sett samma sätt som förtu11ning efter hemtagning. En viktig ski11nad är dock att godset finns tiligängiigt för eventueii undersök-

ning. Godset kan finnas vid tulimyndigheten e11er förvaras på ett tu11-

upp1ag. En annan ski11nad är att, om godset förvaras på tu11upp1ag, det

först anges där varefter tuiimyndigheten siutför förtu11ningen. Att ange gods innebär att den som ska11 förtu11a godset vänder sig ti11

uppiaget och får påtecknat att godset finns i uppiagets vård. Någon

avprickning i den av tullverket för tu11upp1aget förda godsjournaien

sker inte. Denna godsredovisning görs långt senare och endast översikt-

ligt och stickprovsvis samt noggrant på en mindre del.

Den som direktförtullar kan vara kreditimportör eller kontantbetalande. , Kreditimportör betalar tull, annan skatt och avgifter mot tullräkning som sänds ut av generaltullstyrelsen. Kontantbetalande betalar till den tullanstalt som skött förtullningen.

.. I de fall då vissa av de uppgifter som krävs för att lämna en fullständig tulldeklaration saknas, kan under vissa betingelser en preliminär tulldeklaration lämnas. Efter granskning av denna och i vissa fall efter debitering av preliminärt beräknade avgifter kan godset utlämnas. I normalfallet följs den preliminära deklarationen av en slutlig importanmälan med tulldeklaration, varvid den preliminära tulldeklarationen kan avslutas och eventuella preliminära debiteringar regleras.

Förtullning vid posttullanstalter av paket skiljer sig från vad som nu beskrivits genom att tullverkets personal med ledning av postal deklaration upprättar en posttullsedel (officialtulltaxering). Den postala deklarationen innehåller en kortfattad Varubeskrivning samt sändningens värde. Om värdet överstiger visst belopp krävs faktura. Paketet finns tillgängligt om tulltjänstemannen vill undersöka det. Eventuell tull betalas via postverket till tullverket. En delvis annan ordning används för brevförtullning.

I denna beskrivning har inte berörts rutiner för resandeförtullningar. Dessa är emellertid inte särskilt betydelsefulla vid en datorisering.

Utan att förtullas får varor sändas som tullgods (transiteras) inom i

eller Detta kan f.n. göras enligt TIR-konventionen, genom tullområdet. ATA-konventionen eller enligt nordisk förpassningsordning. Endast det senare förfarandet beskrivs i detta sammanhang.

Den som vill transitera gods enligt nordisk förpassningsordning anmäler

detta till tullverket. De åtgärder som tullverket vidtar är följande:

- eller förpassningen beviljas avslås av tullmyndighet,

- beviljande myndighet erhåller från mottagande tullmyndighet ankomstattest, som utgör ett exemplar ur blankettsetet, med uppgift om att förpassningen mottagits och varit kurant - vid förpassning till eller från tullområdet skall gränstullanstalt passeras. Passagen skall bestyrkas av tullmyndigheten.

Den nordiska förpassningsordningen upphör när den 1 januari 1988 en gemensam västeuropeisk transiteringsordning träder i kraft. Innebörden

av denna beskrivs i några följande avsnitt.

Oförtullad vara skall, om den inte omedelbart förtullas eller tas hem,

läggas upp på tullupplag. På tullupplag får varan förvaras i högst 30

dagar. Därefter skall den på något sätt ånyo tullklareras.

Oförtullad vara får förvaras under två år på och trans-

tullkreditlager itlager och under obegränsad tid på provianteringslager. Dessa tre lager kallas med gemensamt begrepp för är

tullager. Tullkreditlager

avsett för gods som tagits hem och får inrättas bara av hemtagare. Provianteringslagret är avsett för förvaring av oförtullade varor som skall användas för eller proviantering utrustning av fartyg och flygplan samt för försäljning till diplomater och till exportbutiker. Transitlagret är avsett för gods som inte skall förvaras på annat sätt och får normalt inrättas endast av innehavare av tullupplag.

Exportbutiker är avsedda för försäljning av oförtullade eller eljest obeskattade varor till flygpassagerare. I frihamn får oförtullad vara förvaras utan tidsbegränsning. I den utsträckning som bestäms får i frihamn bedrivas industriell verksamhet och detaljhandel. Tullager, frihamnar och exportbutiker står under tullverkets överinseende.

En vara som införts i landet skall

genomgå någon av de klareringsfonmer

som nu beskrivits, nämligen hemtagning, förtullning, transitering inom

eller genom tullområdet, uppläggning på tullupplag eller tas

tullager, in i frihamn eller föras till exportbutik. Dessutom kan vara få innehas

med temporär tullfrihet, förstöras eller utföras. Genom dessa åtgärder

avförs varan ur tullens godsredovisningssystem.

Utförsei av varor

Företag som önskar exportera varor ska11 anmäia utförsein ti11 tu11verket. Denna anmä1an görs med en exportanmä1an. Innan utförse1 sker, ska11 tu11en kontro11era att hinder mot utförsei av sändningen inte föreligger.

De åtgärder som tuliverket vidtar är föijande:

- kontro11 av att varan får föras ut, - utfärda exportattest för förmånsvaror, - insändning av exportanmälan til] statistiska sektionen och 1 vissa fail utsändning av exportattest ti11 exportören.

Utförsel av förmånsvara behöver i regei styrkas för att ersättning

ska11 utgå. Sådan vara b1ir genom export berättigad ti11 t.ex. export-

bidrag e11er restitution av tu11 m.m. som beta1ats för varan vid införseln.

Avgifter på varor som utförs förekommer i få fall. F.n. gä11er såiunda att avgift ska11 eriäggas vid utförsel av å1 och torsk. Dessa avgifter uppbärs av jordbruksnämnden.

Beta1ningsvi11kor, sanktionsavgift, besvär m.m.

Den som beta1ar tu11, annan skatt och avgift kontant t111 tu11verket ska11 erlägga debiterat be1opp inom 15 dagar. Vid import kan vara behå11as hos tuliverket som säkerhet för tu11 m.m. När betalning skett e11er säkerhet stä11ts får importören förfoga över godset.

Den som är kreditimportör betalar debiterade avgifter mot tuilräkning.

Denna ska11 betaias inom 15 dagar från den dag räkningen stä11ts ut. Rutinerna kring utfärdande av tuiiräkningar medför att dessa utstä11s drygt tre veckor efter det att tuildekiaration iämnats.

om tu11 eiler annan införse1avgift inte betaias inom

Restavgift utgår föreskriven tid. Ränta utgår på tu11 e11er annan införselavgift som

skall betalas med anledning av bl.a. och eftertulltaxeromtulltaxering ing samt beslut av generaltullstyrelsen, kammarrätt eller regerings-

rätten. Ränta utgår normalt inte på för debiterad mervärdeskatt lågt

när denna är avdragsgill.

Tulltillägg kan utgå om tullskyldig i tulldeklaration lämnat

oriktig _ uppgift som medfört att tull eller annan påförts till införselavgift

ett för lågt

E belopp.

E när tulldeklaration inte lämnas inom föreskri-

Förseningsavgift erläggs ven tid efter gjord hemtagning. Ett avdrag på 300 kronor från åter-

betalningen tillämpas när t.ex. ett EUR-certifikat inlämnats för sent eller yrkande om tullbefrielse inte gjorts inom stadgad tid. I vissa fall kan tullverket även bevilja befrielse från nämnda avdrag. Generaltullstyrelsen får meddela förhandsbesked om varas statistiska nummer enligt tulltaxan, tullvärde, m.m.

Beslut, som någon annan tullmyndighet än generaltullstyrelsen fattat,

får överklagas hos generaltullstyrelsen. Talan mot generaltullstyrelsens beslut förs hos kammarrätt vars beslut kan prövas av regerings-

rätten. Besvär får bara anföras i vissa frågor som anges i tullagen.

Besvär skall normalt väckas inom sex månader. som hittar Tullmyndighet felaktigt beräknade avgifter rättar dessa. Detta kallas för omtull-

taxering. Fråga om omtulltaxering kan även väckas av tullskyldig. Om-

tulltaxering skall ske inom sex månader från fattat beslut och får inte göras om besvär anförts. Myndighet får utföra om

eftertulltaxering,

uppgift i tulldeklaration är felaktig och medfört att tull eller annan

avgift påförts med för lågt belopp. Är undandraget belopp kan

ringa,

tullmyndigheten besluta att inte utföra eftertulltaxering. Fråga om

eftertulltaxering får inte väckas om omtulltaxering är möjlig och inte heller längre tillbaka i tiden än fem år från det att varan angivits till förtullning.

2.1.5 Företagen och tullproceduren

Antal importörer

År 1985 importerade inemot 40 000 företag varor till Sverige till ett

värde av totalt 245 miljarder kr. Ett fåtal koncernerll står för

merparten av Sveriges import. Färre än 200 koncerner svarade för två tredjedelar av det totala importvärdet. Av dessa svarade de 50 största V. importörerna för halva importen och de 15 största importörerna svarade för en tredjedel av det totala importvärdet. Av de företag som inte

ingår i en koncern svarade de 850 största för ca 15 % av den totala

importens värde.

Omvänt uttryckt belöpte mindre än 10 % av det totala importvärdet på

fler än 30 000 mindre, fristående företag. Hela 27 500 av dessa hade ett importvärde som understeg 1 milj. kr. och av dessa hade 18 300 företag ett importvärde som var mindre än 100 000 kr.

Om man ser till värdet av de importerade varorna är det således ett ytterst begränsat antal företag eller företagsgrupper som är de verkligt stora importörerna. Som exempel kan nämnas att färre än tio före-

eller står för råoljeimport, en import-

tag företagsgrupper Sveriges E

verksamhet som representerar ungefär tio procent av det totala import- 1

värdet. Ä

Det är emellertid inte de importerade varornas värde som i första hand á

indikerar vilken belastning på företagens resp. tullverkets resurser

som tullproceduren medför. Det är snarare antalet importsändningar med åtföljande dokumenthantering för förtullning m.m. som är avgörande för detta. År 1985 utställdes 2,7 miljoner tullsedlar, varav inemot 0,5 j

1) Med en koncern menas här en företagsgrupp som består av ett med dotterbolag i eller utlandet och som inte

moderbolag Sverige ägs g

av något annat i Sverige registrerat bolag.

miljoner posttu11sed1ar. Inemot 1,7 miijoner tu11sed1ar hänförde sig tili gods som tidigare hade tagits hem. Av det tota1a antaiet tu11sed- 1ar, exki. posttu11sed1ar, hänförde sig 0,5 mi1joner e11er 18 % ti11 gods som direktförtu11ades.

Importens ungefäriiga fördeining me11an stora och andra importörer sammanfattas i föijande sammanstä11ning.

Kategori Antal Ande1 Ande1 Anta] koncerner/ koncerner/ företag företag importvärde tu11sed1ar

Stora koncerner 187 0,5 65,5 1 770 000*) därav de största (49) (0,1) (50,9) (1 375 000*) Mede1stora koncerner och

*) uppskattat anta1

Även om ande1en av importvärdet inte är direkt översättbart ti11 anta] tu11sed1ar bör man ändå kunna dra s1utsatsen att på motsvarande sätt som ett fåta1 företag står för merparten av importvärdet, så står också ett fåtal företag för huvudde1en av antaiet tu11dek1arationer och tu11sed1ar.

01ika kategorier av företag

De företag som medverkar i importaffärer kan de1as in i o1ika kategorier som är av betydeise för förutsättningarna för datorisering och dokument1ös uppgiftsöverföring.

kan vara allt ifrån ett stort med en omfat-

Importören grossistföretag tande importverksamhet till ett fåmansföretag med någon enstaka import-

affär per år.

De största importörerna har en hög administrativ utvecklingsnivå med

ett omfattande ADB-stöd. Flera av dem har utvecklat egna rutiner för sina kontakter med tullverket vid import och export. De har också byggt upp en egen kompetens inom detta område. De utnyttjar ombud bara för vissa delar av sin importverksamhet, i första hand de delar som hänger samman med hanteringen i avsändningslandet och själva transporten samt

åtgärder i samband med hemtagning. Andra stora importörer utnyttjar

vanligtvis ombud vid kontakterna med tullverket.

Flera av de största enskilda importörerna är stora företag inom verkstads- och elektroindustrin. Dessa är samtidigt våra största exportföretag. Sveriges största exportföretag är f.ö. landets största importör. Bland andra stora importörer återfinns t.ex. de största företagsgrupperna inom partihandeln.

Till importörerna kan man också räkna handelshusen. Ett handelshus är ett företag som i eget namn och i fast räkning bedriver import- och exportverksamhet. Det står som ägare till det gods som införs till dess detta har placerats hos en köpare. Handelshuset är därmed i likhet med en importör tullskyldigt gentemot tullverket för det gods som man för in. Handelshusen bedriver också exportverksamhet.

De många tusen medelstora och små importörerna är ofta i hög grad bero-

ende av ombud för speditions-, transport- och förtullningsåtgärder i

anslutning till importaffärer. De köper den kompetens och kapacitet som krävs. Det finns givetvis också medelstora och små importföretag som står för delar av detta arbete själva. De har därvid ofta ett helt manuellt förfarande. Dessa företag svarar för en liten andel av det totala importvärdet och deras andel av antalet importsändningar är liten.

Leveransvillkoret är för köparen ett viktigt val. Det styr nämligen hur mycket han måste engagera sig i importprocessen. Är leveransvillkoret fritt hus förtullat får han hem sina varor till ett fast pris utan

att behöva göra någonting alls. Detta kan vara en fördel för mindre el-

ler ovana importörer. Motsatsen till detta leveransvillkor är fritt får i detta fall - eller säljarens lager. Köparen själv genom ombud ombesörja att varan hämtas vid säljarens lager och levereras dit den skall.

En speditör erbjuder som ombud för en importör eller exportör tjänster som krävs för en handelstransaktion mellan parter i olika länder. Speditören kan stå för transportplanering, transport, leverans, distribution, lagring samt den dokumenthantering som en sådan handelstransaktion kräver både i utlandet och i Sverige.

Speditören kan därmed utföra alla de moment som ligger i hemtagning, transitering och förtullning av en vara. Speditören kan också för importörens räkning betala tullräkningen. Det står importören fritt att köpa alla dessa tjänster eller att bara köpa en del av dem. Särskilt

för småföretag kan det vara besvärligt att klara av tullformaliteterna.

Speditörerna kan då tillhandahålla den kompetens som behövs för att utan störningar genomföra importaffärer. Effektiva speditörer blir

därmed viktiga för att småföretagen skall kunna hävda sig.

Det finns 340 företag anslutna till Sveriges Speditörförbund. Av dessa är mellan fem och tio företag betydligt större än de övriga. De större speditionsföretagen har väl utvecklade rutiner för kontakter med tullen och automatiserade rutiner för framställning av tullhandlingar.

utför transporten på importörens eller speditörens upp- Transportören

drag. En transportör kan vara allt ifrån ett rederi, ett flygbolag, SJ, ett stort åkeri till en åkare med en enda bil. Vissa transportörer är samtidigt speditörer.

Rutiner vid import av varor

Importerande företag eller deras ombud skall lämna vissa uppgifter till tullverket. Utifrån detta har importföretagen - med eller utan ombud -

skapat sina egna rutiner med utgångspunkt från egna och branschens för-

utsättningar. också speditörerna har var och en skapat sina egna rutiner.

Ett företag som träffat avtal med en utländsk leverantör om inköp av

varor kan underrätta sitt ombud (speditör) att gods finns att hämta,

som skall levereras till en viss plats. Speditören kontaktar i sin tur sitt utlandskontor eller samarbetspartner (agent), som ombesörjer nöd-

vändiga arrangemang utomlands. Godset anländer så småningom till

Sverige och speditören har att handla enligt lämnade

instruktioner.

I det följande beskrivs olika händelser då enligt tullproceduren importör, speditör eller transportör skall lämna uppgifter till tullverket vid import av varor. Det ligger i sakens natur att den beskrivning som här görs i stora drag blir en spegelbild av den beskrivning av tullens rutiner som lämnades i avsnitt 2.1.4.

Fordonsanmälan

Föraren på en lastbil som kommer till Sverige skall lämna inkommande

fordonsanmälan. Lastförteckning eller godslista skall också lämnas.

Uppgifter lämnas så att kilometerskatt skall kunna debiteras. På mot- 2

å i

svarande sätt lämnar föraren av en lastbil som lämnar landet utgående

fordonsanmälan. Motsvarande anmälan lämnas också för fartyg och flygplan.

Godsregistrering ;

Allt gods som klareras vid gränsen tilldelas ett godsnummer (IG-nummer) och registreras i en godsjournal. Den godslista och övriga fraktbrev eller fraktsedlar, som följer en sändning, utgör underlag för godsre-

gistreringen. Av en lastdeklaration framgår normalt bl.a.

- datum för godsregistrering, 7 - varumottagare, 4 - kolliantal och kollislag, märke och nummer,

varuslag, - vikt, - värde.

Om dokumentunderlag för godsregistrering av någon anledning förkommit

kontaktas omgående avsändande speditör, vanligen per telefon eller via

telex, för att erforderliga uppgifter skall erhållas.

Godsjournalerna utgör debetverifikationer i tullens godsredovisningssystem. De krediteras av den handling som klarerar t.ex. en hemgodset, tagningsanmälan, en förpassningshandling eller en tulldeklaration.

Gods som inte klareras vid gränsen, dvs. till angods som transiteras nan tullplats, registreras inte heller vid utan vid den tullgränsen plats där klarering sker eller det tullupplag där godset läggs upp.

Transitering och uppläggning i tullupplag

Transitering kan f.n. ske med stöd av TIR-konventionen, ATA-k0nventionen eller nordiskt tullpass. Den som vill transitera gods från gränsen anmäler detta på en särskild blankett till tullverket som beviljar eller avslår transiteringen. Godset kan därvid till en tullanstalt

gå där det klareras, men i praktiken går det i de flesta fall till ett

tullupplag. Där bryts eventuell plombering av en tulltjänsteman eller av en förtroendeman som har tullverkets tillstånd att bryta plomber. Tullupplaget registrerar godset i godsjournal och kan sedan medge hemtagning. Tullupplaget är skyldigt att i en lossningsrapport anmäla för tullverket om sändningens innehåll inte överensstämmer med vad som finns angivet i den lastdeklaration som lämnats till tullen.

Hemtagning

Av de mer än två miljoner importsändningar, exkl. postförsändelser, som togs in i landet 1985 utgjorde huvuddelen hemtagningsgods. Så gott som alla med regelbunden företag import är hemtagare. När en sändning, som

skail tas in som hemtagningsgods, når gränsen kan företagen handia eniigt några huvudaiternativ.

Ett sådant aiternativ är att, om hela Iasten avser en enda hemtagare, 1åta anmäla godset för hemtagning redan vid gränsen och därefter ta hem det direkt tiil företaget. Denna rutin ger importföretaget möjiighet att förfoga över godset mycket snabbt. Rutinen kräver att underiag för godsregistrering och hemtagningsanmäian lämnas vid godsets ankomst ti11

gränsen. F1era stora företag gör på detta sätt. Detta förfarande medger

också att sändningen efter kiareringen kan deias upp och transporteras direkt ti11 importörens kunder.

Rutinen medför för tuilverkets de1 att debetuppgifterna i godsjournalen i princip krediteras av hemtagningsanmäian i samma stund som de förs in. I om samiastade får denna rutin endast användas i

fråga transporter

vissa fa11, t.ex. transporter från de nordiska Iänderna och transporter med ett fåtai sändningar. Andra sändningar måste transiteras tili ett tuliupplag varifrån hemtagning tiil de ski1da importörerna kan ske.

Ett annat aiternativ är att först begära transitering och därefter

anmäia sändningen ti11 uppiäggning på tu11upp1ag. Denna rutin kräver

att importören eller hans ombud gör anmäian om transitering i samband med gränspassagen.

Hemtagningsanmäian

Den som är hemtagare har av tu11verket fått medgivande att ta hand om sina importvaror redan innan de förtu11ats.

Den som vi11 ta hem en vara måste sjäiv e11er genom ombud iämna hemtag-

för varan ti11 tu11ansta1ten e11er tu11upp1aget på den ort

ningsanmälan där varan finns. En importör eiler hans ombud ska11 i hemtagningsanmälan iämna uppgift b1.a. om

- (IG-nummer), godsnummer - H-nummer, - ieverantör,

hemtagare, avsändningsland, ursprungsland, godsmärkning, - antal och slag av kolli, varuslag, bruttovikt, - innehåller varor sändningen för vilka gäller särskilda införselvillkor, - värde sändningens om det överstiger 500 000 kr., - eventuellt licensnummer eller andra tillstånd.

H-numret är ett på hemtagningsblanketten vilket förtryckt godsnummer, ersätter tidigare åsatt godsnummer.

Företag kan i förväg tilldelas serier med H-nummer för egen framställning av hemtagningsanmälningar. Med hjälp av datorsystem kan automatiskt H-nummer genereras som kopplas till aktuell Ibland godssändning. väljer det importerande företaget, som anlitat speditör, att själv framställa hemtagningsanmälan och tilldela H-nummer. Ett H-nummer utgör vanligen ett viktigt sökbegrepp i företagens informationssystem.

Förtullning av hemtaget gods

Hemtaget gods skall anges till förtullning senast torsdagen i andra veckan efter hemtagningsveckan. För förtullningen skall hemtagaren eller hans ombud lämna importanmälan med tulldeklaration och ett exemplar av motsvarande hemtagningsanmälan till företagets kontrolltullan-

stalt. Många uppgifter som skall lämnas på importanmälan har tidigare

lämnats på hemtagningsanmälan.

I tulldeklarationen skall eller importören hans ombud ange bl.a.

avsändnings- och ursprungsland, - varans statistiska nummer, tillämplig tullsats, skatter och andra avgifter,

varans vikt och i vissa fall annan kvantitet, t.ex. antal, - varans värde frakt avgiftspliktiga (pris, och försäkringskostnader samt royalty och licensavgifter), - om beroendeförhållande, uppgift yrkande om nedsättning av eller befrielse från tull.

Därutöver är den som deklarerar skyldig att beräkna den tull m.m. som skall belasta importvaran. Uppgifterna i deklarationen skall styrkas med handlingar som fakturor, varucertifikat och eventuella licenser eller tillstånd.

Importföretagen har valt olika modeller för sin handläggning gentemot

tullverket. Många av de stora och medelstora importörerna svarar själva

för deklarationsarbetet medan andra köper deklarationstjänster från en

speditör eller från ett deklarationsföretag. I några fall köper stora

företag datorstöd för deklarerandet från en speditör. I många fall

ombesörjer speditören även betalning av tullräkningen för importörens räkning.

Speditörer som använder datorstöd registrerar uppgifter utifrån tillgängliga dokument (faktura, fraktsedel, godslista, lossningsrapport) och framställer importanmälan med tulldeklaration. Deklarationerna

skrivs ut på konventionella blanketter. Speditören skriver under doku-

menten för hand och lämnar sedan dessa till vederbörande kontrolltullanstalt. För de speditörer som är ombud för flera stora importörer rör § det sig om tusentals deklarationer varje vecka.

En del importörer anlitar speditör för hemtagningsanmâlan, men vill själva göra importanmälan med tulldeklaration. Anledningen härtill är att de anser att det blir billigare eller att man anser sig få en

bättre kvalitet på deklarationerna. De här företagen har ofta egna

ADB-system för att framställa och skriva ut tulldeklarationerna. För flera av dem är det hundratals deklarationer som skall lämnas varje vecka tillsammans med erforderligt underlag.

Ett fåtal av de allra största importörerna har tullverkets tillstånd

att lämna ADB-framställda tulldeklarationer på annat papper än de van-

liga blanketterna till sina respektive kontrolltullanstalter. Dessa

företag lämnar periodvis, t.ex. varje vecka, en ADB-framställd lista över genomförda importaffärer med tullar och skatter beräknade. Listan, som innehåller en summering av de tullar, andra skatter och avgifter som redovisas, undertecknas och lämnas till tullen. De statistikuppgifter som tullverket hämtar från en konventionell tulldeklaration lämnar de här företagen periodvis på magnetband direkt till generaltullstyrelsen.

Företagen som lämnar periodvisa deklarationer på detta sätt måste, med

undantag för ett par företag, tillsammans med listan lämna samtliga dokument som styrker de olika posterna. Dokumenten skall vara sorterade i viss ordning. Det rör sig för de största importörerna om hundratals poster på en veckolista som skall styrkas med fakturor, certifikat m.m. Det kan observeras att företagen samtidigt enligt bokföringslagens regler är skyldiga att själva arkivera dessa handlingar. Efter tullverkets granskning återlämnas handlingarna till importören. Hanteringen av ADB-listor, styrkande underlag och magnetband gör att företagens rationaliseringsvinst blir starkt begränsad av detta förfarande. Detta kan förklara det ringa intresse företagen visat för att använda denna möjlighet.

Om det föreligger oklarheter i samband med importen och godset inte kan tullklareras, kan godset läggas upp på tullupplag. Orsakerna härtill

kan vara att det inte framgått vem som är köpare, att gods saknas eller

skall returneras, att leverantörsfakturan inte kan godkännas etc. Företaget eller ombudet har 30 dagar till sitt förfogande för att inhämta korrekta uppgifter och komplettera dokumentunderlaget. Därefter måste

varan tullklareras på något sätt.

Direktförtullning

Med direktförtullning menas att importören eller hans ombud förtullar godset innan importören får förfoga över det. Direktförtullning kan ske vid gränsen eller efter transitering på annan plats. Ungefär 20 % av alla tulldeklarationer, exkl. postförsändelser, hänför sig till direktförtullat gods.

En direktförtullning av annat än postförsändelser skiljer sig i fråga

om de uppgifter som skall lämnas inte nämnvärt från en förtullning efter hemtagning som beskrivits i det eller hans

föregående. Importören

ombud lämnar importanmälan med tulldeklaration och styrker sina uppgifter med erforderliga dokument.

Betalning av tull m.m.

En hemtagare har tullkredit och betalar tull m.m. mot tullräkning som utfärdas av generaltullstyrelsen. Betalning sker över postgiro och den kan således inordnas i företagets löpande betalningsrutiner.

Många

företag överlåter emellertid även betalningen av tull m.m. åt sitt ombud. ombudet ombesörjer därmed all hantering gentemot tullverket och debiterar importföretaget för sina kostnader inkl. tull, skatt och avgifter. Ursprungsintyg (EUR-certifikat etc.) utfärdas av exportlandets tullmyndighet eller i vissa fall av leverantören. Om certifikatet saknas kan

godset förtullas i vanlig ordning för att så småningom omtulltaxeras.

ontulltaxering skall ske inom ett halvår. Om tiden har gått ut kan för-

längning ske. Från vissa ursprungsländer kan det dock ta tid att få ut ett nytt certifikat om det först utfärdade förkommit.

Den normala omloppstiden från hemtagningsanmälan till dess att tullräkningen skall betalas är f.n. 54 dagar. Detta ger en kredittid som kommer antingen ombuden eller importföretagen tillgodo.

Även många företag som direktförtullar har tullkredit. vid direktför-

tullning blir omloppstiden mellan den dag godset kan disponeras och

den dag tullräkningen skall betalas något kortare än vid hemtagning men

kan ändå uppgå till ca 36 dagar. Även i dessa fall ger tullproceduren

således företagen en viss kredittid.

Vissa utan och som importerar

företag hemtagningstillstånd i egen regi

saknar tullkredit. De är skyldiga att betala tull m.m. innan de kan förfoga över godset. Det är emellertid en ytterst ringa del av importsändningarna som tas in i landet på dessa villkor.

Under senare år har företagens kredittid vid betalning av tull, annan skatt och avgifter på importerade varor förkortats. Detta har åstadkommits genom att tullens fakturering sker snabbare och oftare, genom att betalningsfristen har förkortats och genom att reglerna har ändrats för när mervärdeskatten får avlyftas.

Antal exportörer

År 1985 exporterades varor från Sverige till ett värde av totalt 260

miljarder kr. I fråga om exporten är koncentrationen till ett fåtal

företag ännu starkare än i fråga om importen. Det fanns 1985 ca 23 800

varuexporterande företag i landet. Av dessa ingick 6 100 företag i 3 100 koncerner. I vissa fall är det endast ett av företagen i koncernen som bedriver utrikeshandel, vilket förklarar att antalet företag inte är fler i förhållande till antalet koncerner. Av dessa koncernföretag svarade ungefär 160 för mer än fyra femtedelar av den totala svenska varuexporten. De övriga ca 3 000 koncernföretagen svarade för mindre än en tiondel och mer än 17 000 icke koncernanknutna företag

svarade för den resterande tiondelen av årsexporten. Ca 15 000 företag

hade en årsexport som understeg 1 milj. kr.

Det kan vara värt att nämna att i vissa exportprodukter är importandelen upp till 50 % och ibland mer. Detta förklarar att stora exportörer, särskilt inom verkstads- och elektronikindustrierna, samtidigt ofta är stora importörer.

År 1985 inlämnades 2,5 miljoner exportanmälningar till tullverket som samtidigt utfärdade drygt 250 000 ursprungscertifikat. Följande sammanställning ger en översiktlig bild av exportens fördelning mellan olika kategorier av företag.

Kategori Antal Andel Andel Antal koncerner/ koncerner/ företag företag exportvärde exportanm.

Stora koncerner 161 0,7 82,0 2 050 000*) Medelstora koncerner och

*) Uppskattat antal

Av samnanställningen kan man dra slutsatsen att de allra flesta exportanmälningarna under ett år härrör från ett starkt begränsat antal företagsgrupper.

Rutiner vid export av varor

Anmälan om utförsel görs på en särskild blankett, exportanmälan. Denna

skall i regel lämnas i två exemplar till tullmyndigheten. I regel sker detta vid den gränsstation där godset lämnar riket, men det kan också ske inne i landet. Om utförsel sker med fartyg eller flygplan måste anmälan inkomma i god tid innan varorna får börja lastas. Om utförsel sker med järnväg eller med post lämnas exportanmälan till järnvägsstationen resp. postanstalten.

Det är exportören, dvs. tillverkaren, ägaren eller säljaren, som ansvarar för att exportanmälan lämnas och att de uppgifter som finns på exportanmälan är riktiga. Om exportören anlitar ett ombud, t.ex. en speditör, har ändå exportören ansvar för att fullständiga uppgifter lämnas.

I författningsbestämmelserna begränsas rätten till utförsel från Sverige för ett 40-tal kategorier av varor. Vissa varor får inte föras ut alls eller föras ut endast under vissa villkor. Det behövs t.ex. exportlicens för vissa livsmedel. Särskilda bestämnelser finns också om

export av vissa högteknologivaror. Särskilda tillstånd och licenser lämnas av särskilda t.ex. myndigheter, kommerskollegium, statens jordbruksnämnd och socialstyrelsen.

Sverige har frihandelsavtal med EFTA-länderna och med EG som tillsammans representerar en mycket stor del av vår exportmarknad. ursprungsintyg är nödvändiga för att

förmånsbehandling i mottagarlandet skall

erhållas. Intygen är emellertid inte nödvändiga för att varor skall få utföras från Sverige eller få införas i mottagarlandet.

Ursprungsintyg för erhållande av tullfrihet i EG- eller EFTA-land utfärdas i Sverige av eller i tullmyndigheten vissa fall av exportören. Det senare kan ske efter särskilt tillstånd av tullverket eller generellt för sändningar med lägre värde. Exportören kan också få tillstånd

att utfärda s.k.

långtidscertifikat som gäller ett helt år. Från 1988

blir det också att auktorisera möjligt exportörer att avge ursprungsdeklarationer på fakturan. För sändningar med lägre värde kan fakturadeklaration alltid lämnas. Ursprungsintyg kontrolleras av svensk tullmyndighet på begäran av tullmyndighet i importlandet. Om kontrollen visat att är ursprungsintyget materiellt felaktigt eller om exportören inte kunnat tillfredsställande visa att varorna uppfyller fordringarna för

förmånsbehandling enligt avtalen, debiteras tull för varorna i

importlandet. Krav från köparna på kompensation för detta ställs

ofta på exportföretagen.

Vara som exporteras och som innehafts med temporär tullfrihet skall visas upp för tullmyndigheten samtidigt som exportanmälan lämnas. Tullsedeln för temporär tullfrihet skall bifogas exportanmälan.

Om exportören vill erhålla någon förmån, t.ex. restitution av

tull, skatt eller avgift, exportbidrag, regleringsbidrag, på grund av utförseln, är huvudregeln att varan skall visas upp för tullmyndighet samtidigt som exportanmälan lämnas. Exportanmälan skall i detta fall lämnas

i ett extra vilket exemplar, återlämnas av tullverket med exportattest efter utförseln. Detta skall exemplar bifogas när exportören ansöker om förmånen hos vederbörande myndighet.

En exportör eller hans ombud skall i exportanmälan lämna uppgift bl.a. om

exportör, - å identifieringsbegrepp, t.ex. fakturanummer, B

- g

varumottagare, - bestämmelseland, å

- skäl för utförsel som inte avser reguljär export, E

- utförselort, g 5 godsmärkning,

- antal och slag av kolli, l

1 - statistiskt nummer, kvantitet, varuslag, - värde.

Normalt behöver exportören inte foga styrkande handlingar till exportanmälan.

Några få företag har tullens tillstånd att lämna statistikuppgifter

avseende export på magnetband. Bandet skall lämnas varje månad till

statistiska sektionen. Vid export lämnas exportanmälan på vanligt sätt

med alla uppgifter ifyllda utom statistiskt nummer, kvantitet och

värde. Dessutom antecknas på exportanmälan att företaget är befriat

från att lämna statistiska uppgifter vid utförseltillfället. Mottagande

tullmyndighet behandlar dessa exportanmälningar på samma sätt som övri-

ga. Det förhållandet att uppgifter för exportsändningar med detta för-

farande måste lämnas på två olika sätt, nämligen på magnetband och på

papper, förklarar det begränsade intresse som företagen har visat för denna form av uppgiftslämnande.

Om man jämför tullrutinerna vid import med rutinerna vid export är de senare enklare att utföra. I vissa länder krävs att varubenämningen

översätts till mottagarlandets språk. För att få införa varorna i

mottagarlandet krävs som regel av exportören eller hans ombud ytterligare handelsdokument. Den utländske importören måste också vidta en A

mängd åtgärder. Detta har emellertid inget samband med den svenska

tullproceduren vid export.

2.2 Yttre förutsättningar och utvecklingstendenser

I detta avsnitt beskrivs

hur den datorisering som nu pågår vid företa-

gen påverkar dessas förutsättningar att lämna uppgifter till tullen.

Därefter ges en översiktlig bild av tulldatasystem i drift eller under utveckling i sex europeiska länder. Vidare anges vilka andra myndigheter än tullen som kan beröras av ett tulldatasystem. Avslutningsvis

presenteras några rättsliga frågor som behöver lösas för att ett doku-

mentlöst tulldatasystem skall kunna införas.

2.2.1 Företagen datoriserar sina rutiner vid import och export

För att vinna och behålla konkurrenskraft har svenska satsat företag på att nå ett snabbt fysiskt godsflöde i samband med import och export. De har utvecklat materialstyrningen och transporttekniken för att kunna minimera lagren och förkorta transporttiderna i syfte att begränsa kapitalbindningen.

Som ett led i detta arbete håller man nu inom större

många företag på

att utveckla system för papperslös mellan det informationsöverföring egna företaget och dess handelspartners samt de övriga intressenter som finns i internationella handelstransaktioner.

Med en papperslös informationsöverföring önskar man uppnå bl.a.

minskat behov av att registrera mer än en vilket sän-

uppgifter gång

ker kostnaderna och minskar felrisken,

- förbättrad kundservice genom snabbare handläggning, färre orderfel och snabbare information till kunderna,

- bättre lagerstyrning genom kortare leveranstider och minskade buffertlager,

snabbare fakturerings- och betalningsomlopp.

För att ett företag ska11 kunna utnyttja he1a den rationaiiseringspo-

tential som iigger i papperslös informationsöverföring, bör så många

intressenter som möjiigt de1ta i den. Ett företag är bara deivis hjäipt av att kunna kommunicera eiektroniskt med sina handelspartners och sina servicegivare, om det samtidigt är hänvisat tiil att kommunicera genom konventioneiia pappersdokument med t.ex. tuliverket. A11a intressenter i en internatione11 handeistransaktion bör såiedes heist befinna sig på

samma tekniska utvecklingsnivå och aiia måste använda överenskomna

standarder. De uppgifter som överförs me11an företagen är i rege1 av kommersieii karaktär, något som gör att det nästan alltid också finns

en rättsiig aspekt på innehåiiet i överförda meddelanden.

Sekretess- och säkerhetsfrågor samt frågor sammanhängande med krav på

verifikationer i bokföringen aktuaiiseras i samband med dokumentiös informationsöverföring. Sådana aspekter behandias i andra avsnitt.

Regeiverk för datakommunikation

använder numera datorer för informationsbehandiing och

Många företag

informationsöverföring. Datakommunikation, dvs. teieöverföring av upp-

gifter me11an två datorer, används dock många gånger bara inom det egna

företaget e11er inom den egna koncernen. I en dei fa11 har man etabierat biiaterait överenskomna kommunikationsformer med stora kunder och ieverantörer. Behovet av att med datakommunikation kunna överföra meddeianden tiil andra företag både inom och utom landet är emeilertid stort.

Företag som ingår i väridsomspännande koncerner kommunicerar i många

fal] pappersiöst inom respektive företagsgrupp. De måste emeiiertid

aiitjämt ta fram på papper de dokument som externa intressenter kräver

e11er låta registrera uppgifterna i intressentens datasystem.

Det f.n. ett intensivt för att utforma en a11-

pågår utveckiingsarbete mänt accepterad standard i fråga om teknik och meddeiandetyper som med-

ger en he1t pappersiös informationsöverföring vid t.ex. en gränsöverskridande handeistransaktion. Väsentiiga framsteg har gjorts under senare tid.

Handelsprocedurrådet (SHEPRO) är det centrala svenska för förorganet enkling av procedurerna i handeln. SNEPRO utvecklar regelverk för öppen datakommunikation. Härmed avses metoder som möjliggör kommunikation mellan datorer heterogena och heterogena interna system. Motivet till rådets satsning på dataverksamheten är den snabba och betydelsefulla utveckling som skett nationellt och internationellt för att automatisera informationsflöden. Ett stort antal inom industri och handel företag

väntas övergå till och den

datautväxling genom datakommunikation

papperslösa informationsöverföringen blir förmodligen efter hand vanli-

gare än dokumentprocedurerna. Tidpunkten när denna nya teknik hastigt får stor spridning bedöms enligt SWEPRO inträffa i slutet av 1980talet.

Datakommunikation kan främjas genom samordnad av standarder utveckling eller system. i bl.a. kan då und- Dubbelinvesteringar systemutveckling vikas. samordnade kommer därför datakommunikationslösningar i framtiden att vara en viktig faktor för den svenska industrins konkurrenskraft. SHEPRO har hittills utvecklat regelverk inom transportsektorn, nämligen de s.k. SNECOM-projekten som avser landsjö-, och flygtransporter.

Den senaste internationella innebär att utvecklingen det nu öppnas möjligheter att på ett globalt plan utveckla överenskomna för regler datakommunikation. Detta har blivit möjligt på grund av arbetet inom FN-organisationen ECE/HP.4. En arbetsgrupp har här lyckats att internationellt harmonisera de grundläggande för datakommunikation reglerna och fortsatt utvecklingsarbete

pågår.

Arbetet utfördes inom ramen för ECE/TRADE/HP.4 (ECE:s arbetsutskott för förenkling av internationella handelsprocedurer). arbetade Gruppen under namnet UN/ECE/JEDI (Joint Electronic Data Interchange). Arbetet har resulterat i en harmonisering av syntaxregler (meningsbyggnad vid dataöverföring), en harmonisering och omarbetning av dataelementen (identifiering och representation av datavärden) samt skapandet av standardiserade meddelandetyper (UNSM, Universal Standard Message types) och segment (hur information struktureras).

Inom EG pågår CADDIA- och CD-projekten, vilka beskrivs närmare i av-

snitt 3.4. CD-projektet avser att samordna datoriseringssträvandena

inom tulladministrationerna inom EG. Detta kommer att få en avgörande betydelse för datoriseringen i Europa, eftersom industrin kommer att anpassa sig till CD-projektets datalösningar. EG-kommissionen har förklarat att man stödjer ECE/JEDI-arbetet både principiellt och med olika resursinsatser. EG har även deklarerat att man har antagit ECE/JEDIlösningarna som grund för sina egna dataprojekt.

inriktade mot en enhetlighet som man Denna globalt utveckling pekar inte trott vara möjlig och detta innebär en ny situation för tidigare SWEPRO. Hittills har SNEPRO i första hand verkat nationellt genom att

utveckla regelverk (SNECOM-projekten) eftersom det inte funnits några

förutsättningar för globala projekt. ECE/JEDI-projektet kommer att leda till internationellt harmoniserade lösningar och nationella projekt kommer därvid att uppfattas som dubbelarbete eller konkurrerande lös- SWEPRO kommer nu därför i högre grad än tidigare att medverka i ningar. det internationella arbetet.

SNEPRO har under lång tid önskat utveckla regler för datakommunikation

mellan företagen och tullverket (import-, hemtagnings- och exportanmälan). I en enkätundersökning bland SHEPRO:s intressenter prioriterades kommunikation med tullverket högst. Mindre delar har härvid kunnat

utvecklas inom ramen för SNECOM-projekten. Ett fullständigt regelverk

har dock inte kunnat utvecklats då förutsättningarna från tullens sida varit oklara.

for Data Transmission in I projektet Organisation Exchange by Tele (ODETTE) förbereder bilindustrin och komponenttillverkarna i Europe handelsprocedurer. Målet är att införa standard- Europa papperslösa format och standardprocedurer för affärstransaktioner mellan tillverkare och leverantörer, för att kunna eliminera det pappersarbete som i med varje handelstransaktion. Projektet är i första hand dag är förenat tänkt att lösa bilindustrins problem, men det har samtidigt ett vidare andra närstående industrier samt myndigheter och andra syfte genom att skall kunna dra nytta av 0DETTE:s resultat. Den europeiska bilindustrin

är den första bransch som satsat på datoriserat informationsutbyte i

stor skala. Andra branscher, bl.a. kemi och elektronik, håller nu på

att inleda ett motsvarande samarbete. ODETTE utgår från tillgängliga

internationella standarder och har genom sin pionjärinsats medverkat

till att föra arbetet på kompletta, internationella regelverk framåt. Efter genomförda tester är nu de första meddelandetyperna klara för produktion.

Generella tjänster för datakommunikation

Olika tjänster finns att tillgå för datakommunikation. Inom

Sverige är det främst televerket som svarar för dessa. I det följande beskrivs

några sådana tjänster.

Ett standardiseringsarbete har bedrivits i att syfte skapa tekniska och säkerhetsmässiga förutsättningar för datakommunikation mellan olika användare. Bl.a. har den s.k. OSI-modellen utvecklats. Vidare har en de facto-standard, kallad SNA, fått allt större spridning.

Telebox är en publik tjänst för meddelandehantering som tillhandahålls av televerket. Telebox startade i av 1986. Telebox början är främst avsett för elektroniska brev och meddelanden mellan Vid företag. sändning kopplar man upp sin terminal eller persondator till Telebox, skriver

ett brev och anger en eller flera Därefter finns

mottagare. brevet direkt tillgängligt i mottagarens elektroniska brevlåda. Telebox kan även användas för att skicka eller ta emot meddelanden från Telexabonnenter. Innehållet i brevlådan skyddas av lösenord så att endast den som känner till detta kan läsa meddelandet.

Inom det svenska företaget Data Link är man i Transport (IQL) färd med att utveckla och ta i drift ett som skall kommunikationssystem göra det möjligt för företag, myndigheter och andra intressenter att kommunicera med varandra dator till dator i samband med handelstransaktioner. TDL erbjuder anslutning till en dataväxel som medger kommunikation oavsett vilket maskinfabrikat och vilket som inblandade

programspråk system an-

vänder.

TDL erbjuder en standardtjänst Com Link som fungerar som ett elektro-

niskt brevlådesystem. Avsändande företag eller skickar ett

myndighet meddelande adresserat till en eller flera elektroniska brevlådor. Mot-

tagande företag eller myndighet initierar själv tömning av sin brevlåda eller också töms den automatiskt med bestämda tidsintervall.

TDL avses också att erbjuda en tjänst för dialogkommunikation mellan olika företags datorer. Tjänsten kommer att utformas från fall till fall utifrån de behov som respektive intressentgrupp har. Tjänsten avses ge möjlighet till datakommunikation från företag till företag genom TDL:s dataväxel. Genom att det enskilda företaget kommunicerar med en

dataväxel behöver det inte exponera sina egna datasystem för någon

annan.

Electrics produkt Mark III kan närmast jämföras med TDL. Mark

General

III är dock en världsomspännande kommunikationstjänst som har användare i ett stort antal länder. Man tillhandahåller ett kommunikationsnät med hyrda telelinjer och satellitöverföring samt vissa bearbetningstjänster. Användaren kopplar upp sin utrustning till en lokal nod och sedan sker vidarekoppling ut på det globala nätet. Tjänsten används främst för filöverföring och elektronisk post mellan utrustningar i olika länder. Samarbete avses ske med TDL så att även TDL-kunder skall kunna

slussas ut på det globala nätet.

Även andra företag erbjuder tjänster på datakommunikationsområdet.

Generella system för import- och exportdokument

För att förenkla framställningen av tulldokument hos företagen håller

nu ett antal olika datorbaserade system på att utvecklas.

har utvecklat och tillhandahåller ett tullsy-

Göteborgs mikrodatorgrupp

stem för hemtagare och importörer. Systemet är utvecklat för mikrodato-

rer och kan användas på persondatorer med viss kapacitet. Tullsystemet

omfattar beräkning av tull, skatt och avgifter samt utskrift av nödvändiga importdokument. Systemet inrymmer register med tullspecifika och andra som tullregler, valutakurser, statistiska nummer, leveuppgifter rantörer m.m.

Ett annat företagsobundet system har utvecklats av Swedish Trade

(Igg)

Data Management. TDM skall tillhandahålla både för och tjänster export import.

Exportsystemet utgör en modul som kan integreras med ett dataföretags system. Systemetet framställer pappersdokument eller överför informationen elektroniskt till en förberedd Avsikten är att man i mottagare. en framtid med hjälp av TDM-modulen även skall kunna kommunicera med det svenska tullverket vid en exporttransaktion.

TDM:s importsystem är en modul som kan integreras med företagets egna inköpssystem. TDM-modulen kan antingen producera erforderliga tulldoku-

ment på papper eller överföra motsvarande information elektroniskt till

tullverket.

I importsystemet finns lagrat de tullspecifika uppgifter som krävs för en tulldeklaration, t.ex. koder, statistiska nummer och tullsatser. De företagsspecifika uppgifter som krävs förs över från det inköpssystem i

vilket uppgifterna en gång har registrerats. Systemet är tänkt att

ge ett helt automatiskt tulldeklarationsförfarande av samma slag som flera av de stora importörerna redan har.

Ytterligare ett företagsobundet är under utvecktulldeklarationssystem ling inom Aktuell Tulldeklaration AB. Systemet som kallas avses om-

fatta allt från utskrift hemtagningsanmälan, förtullning, av godsavier, fraktsedlar, kontroll av tullräkningar till behandling av tullrestitution. ATD-systemet inrymmer en mängd register med tullspecifika och andra uppgifter. ATD-systemet skall kunna med företagens integreras egna system. Leverantören avser också att erbjuda kontinuerligt registerunderhåll.

Inom Ericssonkoncernen har man utvecklat ett kallat MACH III som system arbetar i realtid för framställning av exportdokument. Systemet är av-

sett för drift på minidatorer. Inom Ericsson

Shipping & Forwarding administrerar man i dag 25 000 exportleveranser per år med stöd av MACH III. Systemet har nu börjat marknadsföras till utanför företag Ericssonkoncernen.

Inom MACH III byggs sändningarna upp successivt från sändningsberedning till sändningsbeordring och dokumentation. Själva sändningsbeord-

ringen innebär automatisk utskrift på en laserskrivare av alla dokument

både för externa och interna behov. Systemet framställer även erforder-

liga tullhandlingar. Informationen behöver inte tas fram på pappersdo-

kument utan kan lika gärna dokumentlöst föras över till en mottagares dator. Det finns således möjlighet att göra utskriften direkt hos kunden även om denne finns utomlands.

Företagsinterna system

Åtskilliga företag med omfattande exportverksam- Exportdokumentsystem.

het har i dag datoriserade försäljningssystem i vilka bl.a. order-,

lager-, fakturerings- och statistikrutiner ingår. Inom de största

exportföretagen och inom speditionsföretagen har man därutöver utvecklat system för dokumentframställning vid export.

Hos en del företag är exportsystemet helt integrerat med företagets övriga system. Hos andra exportföretag, liksom hos speditörerna, kräver systemet förnyad registrering av erforderliga uppgifter.

De äldre exportdokumentsystemen framställer en s.k. master som sedan vid fotokopiering med hjälp av mallar ger de erforderliga dokumenten. Nyare system skriver ut dokumenten direkt med laserskrivare och producerar också packspecifikationer, plocklistor m.m. De flesta företagsinterna exportsystem av i dag syftar inte i första hand till papperslös

informationsöverföring utan till att på ett rationellt sätt framställa

de pappersdokument som krävs.

Knappt tio företag har f.n. tillstånd att till tullen lämna statistik-

uppgifter avseende export på magnetband i stället för på varje export-

anmälan. är att undertecknad exportanmälan på sed- Tillvägagångssättet

vanligt sätt lämnas för varje sändning. I anmälan fylls alla uppgifter i utom tre, nämligen statistiskt nummer, kvantitet och värde. Dessa

statistikuppgifter lämnas i stället månadsvis på magnetband till tullen

där de utgör underlag för utrikeshandelsstatistiken.

Import- eller tulldeklarationssystem. Något tiotal av de största im-

portföretagen har tullverkets tillstånd att lämna ADB-framställda tulldeklarationer. Detta betyder att företaget inte behöver ge in blanketter för varje importsändning. I stället lämnar företaget periodvis, t.ex. varje vecka, en undertecknad lista med periodens importhändelser specificerade och med tull, skatt och avgifter beräknade och angivna samt summerade. Obligatoriska statistikuppgifter lämnar företaget

på

magnetband direkt till generaltullstyrelsen.

De här företagen har import- eller tulldeklarationssystem som är mer eller mindre fullständigt integrerade med företagets övriga system. I tulldeklarationssystemen finns dessutom erforderliga koder, tillämpliga statistiska nummer och tullsatser samt valutatabeller Systemen inlagda.

medger således en delvis automatisk tulldeklarering med utgångspunkt i

uppgifter som registrerats i företagets system i ett tidigare skede respektive tullspecifika uppgifter som finns lagrade i systemen. Kritiska punkter i sådana här system är naturligtvis hur artikelnummer omvandlas till statistiska nummer och hur priser m.m. omräknas till tullvärde.

Ett fåtal andra importföretag har motsvarande integrerade ADB-system för tulldeklaration men saknar tullverkets tillstånd att ge in annat än konventionellt utformade deklarationer. Ett par företag har, trots att tullverket har givit dem tillstånd att ge in ADB-listor, valt att låta systemet skriva ut tulldeklarationerna på konventionella blanketter.

Tulldeklarationssystem av det här slaget är redan nu i stort sett klara för en datakommunikation med tullverket.

De stora och ombuden har eller motsvarande

speditörerna utnyttjar typ

av tulldeklarationssystem som de största importföretagen men med två betydelsefulla skillnader. Den ena skillnaden är att speditörsystemen normalt inte är integrerade med importföretagens inköpssystem. De kräver därför förnyad registrering av erforderliga uppgifter. Speditörsystemen har givetvis även de nödvändiga registren med bl.a. koder, statistiska nummer och tullsatser inlagda.

Den andra skillnaden är att ingen speditör har tullverkets tillstånd att lämna deklarationerna i annan form än den konventionella. Det bety-

der att speditörernas system skriver ut varje deklaration på en blan-

kett som ser ut som tullverkets. Varje deklaration undertecknas och man bifogar de dokument som krävs för att styrka uppgifterna. Även dessa system kan ganska snabbt ställas om till datakommunikation med tullverket. Speditörerna bedöms lämna ca 60 % av alla deklarationer. vv rv

Flera importföretag och några speditörer har utvecklat eller köpt en

enklare typ av tulldeklarationssystem som inte är integrerade med företagets övriga system men som innehåller vissa tullspecifika uppgifter som koder, statistiska nummer och tullsatser. I denna typ av system registreras flertalet för varje deklaration erforderliga uppgifter

varefter systemet gör beräkningarna och skriver ut deklarationerna på

konventionella blanketter.

Sammanfattning

Den helt dominerande delen av importen och exporten utförs av något

hundratal stora industri- eller handelsföretag. Dessa förtag använder ADB-stöd i sina administrativa rutiner. Informationshanteringen vid

framställning av tulldeklarationer m.m. är i många fall mer eller

mindre integrerad med affärsredovisningen. Många företag använder spe-

ditörer för att klara av kontakterna med tullen. Även de större speditörerna, vilka framställer en stor del av tulldeklarationerna m.m., använder ADB-stöd för sina administrativa rutiner och för framställning och hantering av tulldeklarationerna.

Några få export- och importföretag har fått tullens tillstånd att lämna

vissa uppgifter på magnetband. Skäl till att så få företag utnyttjar

möjligheten att lämna vissa uppgifter till tullen i samband med export

och import synes vara att de aktuella lösningarna bygger på kombina-

tioner - och delvis - av datateknik och traditionell hantedubblering

ring. vinsterna blir då inte så påtagliga.

Standardiserade tullmeddelanden av olika som kan användas för slag datakommunikation har ännu inte utformats. Tullen har nu heller inte möjlighet att ta emot uppgifter som överförs med datakommunikation.

I ett omfattande internationellt vari samarbete, Sverige medverkar, håller regler för datakommunikation att utvecklas.

på Olika tekniska kommunikationsformer håller också på att marknadsföras.

Ett antal företag i Sverige håller på att utveckla och marknadsföra företagsobundna och mer eller mindre avancerade för att klara datasystem av olika tullrutiner. Stora import- och exportföretag och speditörer har utvecklat egna datasystem för tullrutiner.

Några företag har således redan nu förutsättningar att framställa tull-

deklarationer med ADB och att överföra till tullen med dauppgifterna takommunikation. Inom en nära framtid torde hundratal

något stora import- och exportföretag samt något tiotal speditörer kunna få förut-

sättningar härför. Många av dessa avvaktar

företag med systemutbyggnad till dess regler för kommunikation av tulldata finns De fastlagda.

företag som här åsyftas svarar för huvuddelen av utrikeshandeln.

2.2.2 Tulldatasystem i andra länder

Under 1970- och 1980-talen har i flera länder ADB olika

på sätt tagits

i anspråk för att effektivisera tullmyndigheternas arbete och för att underlätta kontakter företagens med tullmyndigheterna. De tulldatasystem som utvecklats och införts självfallet

bygger på den tullproce-

dur som funnits i resp. land. Eftersom tullprocedurerna delvis är oli-

ka, är det ofrånkomligt att också härav. Ambi-

tulldatasystemen präglas tionsnivåerna vid datoriseringen växlar också. Trots de skillnader som således föreligger kan en översiktlig bild av tulldatasystemens utform-

ning i några länder ge viss till om hur ett

bakgrund överväganden svenskt tulldatasystem bör utformas. I det följande ges därför en presentation av hur tulldatasystemen i stora är utformade drag i Danmark, Finland, Norge, Frankrike, Storbritannien och Förbundsrepubliken Tyskland.

Danmark

Den danska har under senare år anskaffat system och tuiimyndigheten maskiner för tu11- och I ansiutning härti11 har ett

avgiftsområdet.

automatiserat godsregistreringssystem utveckiats och tagits i drift i mitten av 1987. iämnar importören e11er speditören vid Iniedningsvis en blankett ett visst minimum av uppgifter om sänd-

gränspassagen på

Dessa uppgifter kodas av ningen anges importörens registreringsnummer. tuiien in i systemet. Godset frisiäpps därefter. Efter en inkörningsavses överförandet av godsregistreringsuppgifter komma att ske period med datateknik direkt från importörer, speditörer m.f1. som ansiuter ti11 Under 1987 förväntas det danska postverket, SAS och sig systemet.

de danska statsbanorna samt ett anta1 speditörer gå över ti11 denna

dokumentiösa informationsöverföring. Det förutsätts att godsregistrerska11 vara förberedda hos importören e11er speditören innan ingarna ankommer ti11 1andet. Uppgifterna Iagras då i ett ti11fä1sändningen 1igt register.

Inom tio efter det att Iämnats skall importödagar godsregistreringen ren iämna en fuiiständig dekiaration ti11 hemmatuiianstaiten. De danska hå11er att utforma ett datoriserat importsystem vars

myndigheterna på

första fas, som omfattar omläggning av nuvarande system ti11 den nya tulitaxan och enhetsdokumentet, ska11 tas i drift 1988. I en andra fas ska11 för att kunna behandia tu11dek1arationer med systemet utbyggas b1.a. en datoriserad tu11taxa. Godkända importörer och speditörer ska11 att ti11föra dekiarationsdata antingen med satsha möjiighet systemet vis e11er i ett interaktivt förfarande. I sistnâmnt fa11 hyr överföring en s.k. dum terminai som är ans1uten ti11 importsystemet och företaget deklarationerna skapas i växeiverkan meiian dekiaranten och systemet. B1.a. kan uppgifterna från godsregistreringen automatiskt föras över tiil tu11dek1arationen.

En motsvarande också av ett exportsystem. I detta

utveckiing pågår

registreras b1.a. uppgifter som behövs för utbetaining av jordbruksstöd och återbetaining av avgifter för vissa exporterade varor. Automatiska kontro11er i systemet. och speditörer kommer att få

ingår Exportörer

möjiighet att med datakommunikation överföra exportdekiarationsuppgifter ti11 tu11ens system.

Underlag för utrikeshandelsstatistiken kommer att tas fram ur importoch exportsystemen.

I början kommer man av säkerhetsskäl att använda fasta teleförbindelser mellan godkända företag och tullen för att tullen skall kunna identifiera avsändaren inte bara med ett lösenord utan även kunna identifiera från vilken terminal sändningen görs. kommer således Uppringbara linjer inte att användas de första åren. har Kommunikationsprotokoll fastlagts och de typer av terminaler som kan användas har Vid sidan av angetts. teleöverföring kommer även informationsöverföring med magnetband och diskett att kunna ske.

Kostnaden för att utveckla beräknas till tulldatasystemen 70 milj. danska kronor. Dessa skall under loppet av fem år betalas av användarna. Införandet av systemen beräknas medföra att inemot 400 tulltjänstemän skall kunna användas för andra uppgifter.

Finland

Den finska tullmyndigheten använder sedan år 1980 ett för datasystem beskattnings- och statistikändamål. Systemet infördes för att öka effektiviteten i myndigheternas arbete med utrikeshandeln, bl.a.

avsågs

att uppgifter om import och export endast en skulle behöva

gång regist-

reras i maskinlâsbar form. Syftet var vidare att utveckla möjligheten för samarbete mellan exportörer, importörer, speditörer och tullmyndighet så att information dem emellan kan överföras i maskinläsbar form.

Vid 17 distriktstullkammare, vid i och vid flygplatsen Helsingfors posttullkontoret i Helsingfors finns minidatorer med bildskärmsterminaler, skrivare, registerminnen m.m. Registren uppdateras med disketter som sänds med post.

Med en tulldeklaration som underlag för en tulltaxerare in uppgifter i datasystemet varvid uppgifterna fält för fält automatiskt kontrolleras

i fråga om giltighet och rimlighet. Ev. rättelser interaktivt mel-

görs lan tulltaxeraren och den lokala datorn. i tulldeklara- Uppgifterna tionen och vad som tillkommit vid överförs en

taxeringen på teleledning

gång per dag till en stordator i Helsingfors där tull och skatt beräk-

nas. Resultaten överförs sedan dagligen till distriktstullkamrarna där

klareringsbeslut automatiskt skrivs ut. I fråga om export skrivs dock

inte något särskilt klareringsbeslut ut.

Årligen hanterar den finska tullmyndigheten på detta sätt 1,4 milj. im-

portdeklarationer och 0,9 milj. exportdeklarationer. Utskrift av tull-

fakturor och bearbetning för utrikeshandelsstatistiken görs vid stordatorn.

Tullmyndigheten och företag som ägnar sig åt utrikeshandel kan använda system för automatisk datautväxling. Uppgifter som framställs med ADBsystem i företagen kan användas direkt av tullen. För importörer och

exportörer kan detta tillgå så att erforderliga tulldata av tullmyndig-

heten har lagrats i företagets datorbaserade varuregister. Tulldeklarationer i form av datorutskrifter utan användning av de vanliga blanketterna och motsvarande klareringsuppgifter i maskinläsbar form överlämnas samlat till tullen för vissa tidsperioder.

Speditörer tillämpar ofta ett annat system som innebär att en tulldek-

laration för varje sändning skrivs ut med ADB-hjälp på den vanliga

blanketten och lämnas in till tullen. Uppgifterna i deklarationerna överlämnas därefter också var tionde dag till tullen i maskinläsbar form.

Vissa importörer och speditörer kan få förfoga över godset ingodkända nan klareringen är avslutad. Detta är en form av s.k. förenklat förfa-

rande. Tullen har också möjlighet att på ansökan tillämpa periodisk

klarering varvid allt gods som importerats under t.ex. tio dagar klareras samtidigt. Syftet härmed är att begränsa antalet tulldeklarationer.

I fråga om 36% av alla importtransaktioner och 25% av alla exporttrans-

aktioner lämnas tullklareringsuppgifter i maskinläsbar form. Vid Helsingfors tulldistrikt, som hanterar 60% av alla importtransaktioner,

är andelen maskinläsbara tulldeklarationer 40%. I Finland pågår f.n.

utveckling av ett mer avancerat system som avses tas i drift i början av 1989.

Norge

Den norska regeringen beslöt under hösten 1986 att utveckla ett tulldatasystem kallat TVINN. Detta skall innefatta i samband tullexpediering med import. Projektet är indelat i fyra delsystem som skall utvecklas och sättas i drift efter varandra. Dessa system är system för maskinell informationsutväxling, system för manuell registrering, system för efterkontroll samt system för uppbörd av tull, mervärdeskatt och avgifter. De olika delsystemen avses vara satta i drift år 1990. Utvecklingskostnaderna beräknas till 23 milj. norska kronor och motsvarar en

insats på 45 personår, varav drygt hälften i konsulttjänster. Invester-

ingarna i utrustning beräknas till ca 40 milj. kronor. Personalbesparingen beräknas till 120 ä 150 personår i tullverket när efterkontrollen utökas med 30 personår. Antalet importdeklarationer är 2,7 milj. per år. Vid statistiska beräknas

centralbyrån inbesparingar med ytterligare

50 personår kunna göras.

Systemet för maskinell informationsutväxling innebär att och importörer speditörer på egna datorer, med stöd av tullmyndighetens databaserade tarifferingsregister, utformar deklarationer som med datakommunikation sänds till Där kontrolleras de i

tullmyndigheten. fråga om fullständig-

het, felräkning m.m. och kategoriseras. Deklarationer som innehåller fel sänds tillbaka till företaget.

Fält för fält kontrolleras då att uppgifterna är inbördes konsekventa, att kvantiteter är rimliga m.m. Kontroll sker också mot licensregister m.m. Det förväntas att 80% av deklarationerna skall tillföras tullmyndigheten med datakommunikation före år 1993.

En annan möjlighet är att en tulltjänsteman vid en dator registrerar deklarationsuppgifterna i systemet för manuell registrering med användning av tidigare nämnda kontroller.

För beredningen av frisläppandet av varorna kategoriseras deklarationerna av datasystemet enligt olika kriterier i tre röd grupper, nämligen zon, gul zon och grön zon. Röd zon innebär att fysisk kontroll skall göras, gul zon att skall företes och granskas underlag och grön zon omfattar importärenden som kan frisläppas om stickprovskontroll inte

Urva1skriterierna kan vara t.ex. ursprungs1and, varunummer, görs.

och högt eller iågt varuvärde. Av deklarationerna förväntas ca

importör 80% föras ti11 grön zon.

innefattar kontro11 av dokument och fysisk kontro11 av Tu11behand1ingen godset. Medde1ande om att kontro11 ska11 ske överförs med datakommunikation ti11 e11er speditören. Varje dek1aration, oavsett hur importören den tiliförts ska11 innehåila referensnummer ti11 tuiimyndigheten, underiag (fakturanummer m.m.). Under1ag och en papperskopia av dekiaration, som kategoriseras ti11 gu1 e11er röd zon, arkiveras hos tu11myndigheten. Underlag avseende varor i grön zon arkiveras hos importören.

Dekiarationerna kommer att bygga på en eiektronisk signatur.

Deklarationsdata avseende en viss period kommer att vara tillgängiiga i g en databas. Efterkontro11 av frisläppta varor ska11 kunna ske med anä * av analyser inom tuiimyndigheten av dekiarationsbasen e11er iedning efter hänvändelse från andra myndigheter e11er efter tips från a11mänheten.

tu11 och avgift ska11

I uppbördssystemet ingår b1.a. att räkning för g

utstä11as, kontro11 av inbeta1ningen och påminneiserutiner. Underlag

för varuhande1sstatistiken kommer att överiämnas ti11 statistikmyndigheten på maskin1äsbart medium. §

Frankrike

Under 1970-talet utveck1ades o1ika tu11datasystem i Frankrike. Det som kaiiades SOFIA, togs i bruk 1976 och var ett datasystem för första,

internationeii Systemet ansågs fungera så väi att man 1978

fiygfrakt. bes1öt att så att det också kunde användas vid stora vidga systemet och hamnar. Det system som då utveckvägterminaler, järnvägsstationer 1ades ka11as SOFI 1 och har nu insta11erats vid 53 tu11stationer och bearbetar ca 40% av förtullningarna.

som abonnerar kan skapa import- och exportdek1ara-

Företag på systemet tioner i reaitid och interaktivt genom att föra in uppgifter på en ter-

mina1 som är anknuten ti11 tu11ens datacentra1. Uppgifterna kontro11e-

ras automatiskt mot olika register. Om uppgifterna som.felaccepteras fria kan terminaloperatören vid företaget datera och lämna in en motsvarande tulldeklaration. Systemet kan också användas för varvid

frågor

således tulldeklarationen inte fullbordas.

Datorn bearbetar tulldeklarationen och klassificerar den

på följande

sätt - röd kanal, varorna behöver undersökas, - dokumentation gul kanal, behövs, - varorna grön kanal, frisläpps.

Om systemet hänför en sändning till röd kanal skrivs automatiskt en pappperskopia av deklarationen ut hos företaget. Denna skall undertecknas och tillsammans med underlag, såsom fakturor, fraktsedlar inm.m., lämnas till tullmyndigheten inom fyra timmar. Granskning sker av tulltjänsteman och varorna klassificeras därvid kanske om till kanal. grön

Gul kanal upplyser företaget att i form av t.ex. tillstånd underlag eller licens måste kunna redovisas innan omklassificering sker till grön kanal.

Om systemet tilldelar en sändning grön kanal, vilket sker i 80 % av fallen, kan den frisläppas utan ytterligare granskning. Systemet skri-

ver ut en tulldeklaration på företagets skrivare. skriver

Företaget under deklarationen, till den och lämnar fogar underlag in handlingarna till vederbörande tullmyndighet inom fyra timmar. meddelas Frisläpp normalt inom 15 minuter efter det att företaget fört över deklarationen från sin terminal. När utlämning sker debiteras tull, skatt m.m.

på

företagets konto hos tullen.

För vissa företag tillämpas ett s.k. förenklat förfarande som innebär

att frisläpp meddelas på grundval av en faktura kompletterad med vissa

tulluppgifter. Månadsvis lämnar företaget sedan ett magnetband med statistiska uppgifter och en undertecknad utskrift på papper av de uppgifter som tidigare lämnats.

För att bli abonnent på systemet måste företaget träffa ett avtal med

tullmyndigheten. Olika kontrakt finns beroende på om SOFI-terminalen

skall användas av t.ex. en importör, en speditör eller flera företag. Användaren identifierar sig alltid med ett magnetkort som stoppas in i

terminalen. För terminalen utgår en fast hyra vartill kommer avgifter

för varje transaktion. Ungefär 500 terminaler och lika många skrivare

finns hos företagen.

Sedan 1983 genomför den franska tullmyndigheten en vidareutveckling av systemet till SOFI 2, vilket avses tas i drift under 1987. Systemet skall då moderniseras i tekniskt avseende, få utökad kapacitet och införas fler tullstationer. Det skall även bli möjligt för företag att

på

kommunicera med systemet med hjälp av andra terminaler än dem som tullmyndigheten tillhandahåller. I funktionellt hänseende skall SOFI 2 tillföras ett godsredovisningssystem som kopplas till klareringssyste-

met. Automatisk licens- och kvotkontroll avses också ingå. Möjligheten

till direkt överföring av godsuppgifter från transportörer och vissa utländska tullmyndigheter studeras också.

Storbritannien

I början av 1960-talet ökade flygtransporterna av gods snabbt i omfattning. De olika brittiska intressenterna inledde 1966 ett samarbete för att pröva förutsättningarna att med ett datorbaserat system förkorta

den då oacceptabelt långa tid som godset behövde stå på marken. År 1971

togs ett för flygbolag, speditörer och tullmyndigheten gemensamt system för godsredovisning och förtullning av import av flygfrakt i drift. Systemet kallades LACES och var i drift i tio år till 1981.

Under senare hälften av 1970-talet blev det nödvändigt att inleda en vidareutvekling av systemet. Två olika men delvis sammanhängande system utvecklades då. Det ena, som kallas ACP 80, används för import och export med flygfrakt och utnyttjas av flygbolag, speditörer och tullmyndigheten. Uppgifter om sändningar förs in i systemet av flygbolag och speditörer via egna terminaler. Företagen använder systemet för att hålla kontroll över flygfraktgodsets rörelser. Tullmyndigheten använder systemet för att få tulldeklarationer och för tullklarering av flygfrakt.

Det andra systemet, som kallas DEPS, är tullmyndighetens system för att få tulldeklarationer, bearbeta dessa och för att klarera godset. Detta system togs i bruk 1981 och 1982 och utgjorde en vidareutveckling av tidigare tulldatasystem. Systemet täcker införsel via de största flygplatserna och via de större hamnarna. Systemet tillförs uppgifter om importsändningar på tre sätt, nämligen genom att företaget kodar in uppgifter från en terminal vid flygplatsen (3 st), företaget kodar in uppgifter från en terminal vid hamnen (1 st) och tullanstalt (9 st) kodar in uppgifter direkt från underlag som importören tillhandahåller. Oavsett hur uppgifter tillförs systemet kräver tullmyndigheten en skriftlig tulldeklaration med erforderligt underlag.

Tulldeklarationen formas interaktivt och alla uppgifter kontrolleras automatiskt i ett antal avseenden av systemet. Terminaloperatören får

reda på vilka uppgifter som är fel och kan korrigera dem. När systemet

godtar informationen meddelas detta på bildskärmen tillsammans med upp-

lysning om den tull och avgift som skall betalas samt hur sändningen skall klareras.

Tre olika vägar för klareringen finns. Den ena innebär att godset är klarerat utan ytterligare undersökning, den andra att dokumenten skall kontrolleras under klareringen och den tredje att klareringen skall innefatta kontroll av dokument och fysisk undersökning av godset. Urvalet styrs av ett antal kriterier och av en slumpfaktor.

Anknytningen till ACP 80 gör att tullmyndigheten har full kontroll över varje importsändning som kommer med flyg och att ingen sändning kan frisläppas innan den klarerats. Full kontroll kan även fås över all ut-

gående flygfrakt. Några större hamnar har planer att införa godsregist-

reringssystem.

Följande sammanställning visar hur tulldeklarationer förs in i tullmyndighetens system.

Tullmyndigheten förutser en snabb övergång från inkodning av uppgifter

via tullterminal till direkt företagsinkodning i hamnarna.

DEPS håller nu på att vidareutvecklas och ett nytt system med delvis nytt innehåll skall börja tas i bruk under 1988. Det nya systemet, som kallas CHIEF, skall vara grunden för tullmyndighetens bearbetning av

g

2 tulldeklarationer till slutet av seklet. Systemet skall kontrollera alla kvoter och licenser och utföra rimlighetskontroller. Huvuddelen av alla deklarationer skall också kodas in av företagen.

Inledningsvis kommer CHIEF att bestå av DEPS utbyggt för att klara nomenklaturen enligt Harmonized System, TARIC och SAD (innebörden av dessa uttryck beskrivs i avsnitt 2.5 och 3.4). Därefter skall ytterligare funktioner fogas till och spridning ske till fler användare.

Förbundsrepubliken Tyskland

Ett avancerat tulldatasystem som kallas ALFA infördes 1978 vid flygplatsen i Frankfurt. Importörer, speditörer och transportföretag kan överföra lastuppgifter och tulldeklarationer antingen från egna datasystem direkt till ALFA eller via förhyrda terminaler kopplade till

tullmyndighetens system. Användarens identitet fastställs med hjälp av ett magnetkort som förs in i terminalernas tangentbord.

Innan godset ankommer eller omedelbart därefter för eller importören dennes ombud in i ALFA. Felindikationer lämnas lastuppgifter av systemet och dessa måste rättas av Faktiskt ankommande stäms företaget. gods sedan av mot registreringen och avikkelser rättas.

För gods som inte är tull- och skattefritt skall en komplett tulldeklaration lämnas. Denna upprättas efter godsets ankomst med hjälp av företagens datorer eller vid terminaler som står i förbindelse med ALFA och

överförs till ALFA-systemet. Några företag använder därvid interaktiva

realtidsförfaranden. När deklarationerna upprättas kan stöd fås från olika referensregister. Alla deklarationsdata som överförs kontrolleras mot ett antal register m.m. Fel som upptäcks återförs till användarens terminal. När uppgifterna är korrekta beräknar systemet tull och skatt. Godsutlämning garanteras 30 minuter efter det att komplett tulldeklaration har lämnats. För tull- och skattefria varor tillämpas ett

något

förenklat system.

När en deklaration kommit in i systemet jämförs den mot urvalskriterier, t.ex. varuslag, tillståndskrav och ursprungsland. Därvid fördelas sändningarna i två grupper, nämligen sådana som automatiskt frisläpps och sådana som inte frisläpps. På deklarantens bildskärm anges klassificeringen. De sändningar som frisläpps automatiskt kan mottagaren förfoga över efter 30 minuter, om inte tulltjänsteman och ändrar ingriper klassificeringen. Datautskrift av tulldeklaration med styrkande hand-

lingar skall lämnas in senast påföljande dag. De sändningar som inte

frisläpps automatiskt har utvalts för fysisk kontroll eller för dokumentkontroll innan de frisläpps. Även denna klassificering kan upphävas av tulltjänstemannen. Utskriven tulldeklaration skall lämnas även i dessa fall.

Importörer och speditörer som inte är sammankopplade med ALFA lämnar utskriven tulldeklaration och styrkande handlingar till tullmyndigheten som kodar in uppgifterna i ALFA-systemet. Beslut om frisläpp eller inte fattas i detta fall av en tulltjänsteman.

ALFA-systemet har senare införts även vid några andra stora tyska

flygplatser.

År 1980 inledde den tyska tullmyndigheten försök med ett system kallat

ZADAT som gör det möjligt för företagen att lämna tulldeklarationer på

maskinläsbart medium i stället för med skrivna deklarationer. I system-

et ingår att tulldeklarationer för bestämda perioder lämnas på magnet-

band och att myndigheten med datautrustning utför bearbetning av deklarationerna och beräknar tull och skatt. styrkande handlingar lämnas in så att tullmyndigheten kan granska dem. Vid bearbetningen görs en mängd

kontroller och beräkningar. Fel som upptäcks, vilka skulle påverka

tull- och skattebeloppen, meddelas deklaranten som är skyldig att rätta dem. Endast ett fåtal importörer utnyttjar möjligheten att lämna tull-

deklarationer på magnetband.

Några iakttagelser g

Datoriserad informationshantering i det operativa tullarbetet började användas i början av 1970-talet. Ofta introducerades datasystem i för-

tullningen av flygtransporterat gods där kravet på snabbhet är särskilt

uttalat.

De tulldatasystem som infördes i början på 1970-talet - och även senare

införda system - håller nu på att vidareutvecklas. Man satsar då ofta

på dokumentlös informationsöverföring från företagen till tullmyndig-

heterna. I en del fall förlitar man sig på elektronisk signatur medan

man i andra fall också kräver ett manuellt undertecknat dokument.

Systemen bygger på att uppgifter som registrerats en gång hos företaget

eller tullen inte skall behöva registreras på nytt. Uppgifterna lämnas

satsvis eller interaktivt. De uppgifter som lämnas kontrolleras av

systemet i fråga om giltighet, rimlighet, logik m.m. Systemen ger ofta

deklaranten stöd vid utformningen av deklarationen, t.ex. i fråga om §

beräkningar, tulltaxenummer och krav på licenser. Även när systemen

varit i drift flera år synes fortfarande en väsentlig del av deklara-

tionerna lämnas på blankett. I många fall skall styrkande underlag

lämnas till tullmyndigheten.

På grundval av olika kriterier och slumpvis urval fördelas deklarationerna eller sändningarna på mer eller mindre noggranna granskningsformer. För en stor del av deklarationerna i huvudsak endast tillämpas en automatiserad kontroll genom tulldatasystemet. Om deklarationerna godtas av systemet frisläpps de utan ytterligare kontroll. För en del av deklarationerna tillämpas dokumentkontroll och för vissa dessutom fysisk kontroll av varorna.

Det tar flera år att utforma och införa vidareutvecktulldatasystem. ling av systemen synes ofta vara både lämplig och möjlig när erfarenheter vunnits och tekniken förbättrats. Investeringarna i utvecklingsarbete och maskinutrustning m.m. är betydande.

2.2.3 Andra intressenter

Vid sidan av tullen samt importoch exportföretagen finns andra intressenter att ta hänsyn till vid datorisering av tullproceduren. Med import- och exportföretag avses här även företag som speditörer, ombud,

hamnar, statliga affärsverk m.fl. Övriga intressenter utgörs därför av

myndigheter. De viktigaste av dessa anges i det följande.

Kommerskollegium har hand om import- och exportreglering för alla varor

utom jordbruksvaror, tobak och gödselmedel. För att få importera eller exportera varor som är reglerade krävs licens utfärdad av kommerskollegium.

För närvarande är regleringar i tillämpning av bl.a. vissa

på importen

varor från statshandelsländerna, textilvaror från ett antal länder och

vissa stålprodukter från alla länder. varje år utställs ca 65 000

licenser.

vid import eller räknar tullverket av den kvantitet export som impor-

terats eller exporterats på licensen. För importen av stålprodukter

används ett förfarande med generella licenser. Sådana utställs

på importörer som åtagit sig att regelbundet sina av

rapportera inköp dessa produkter direkt till Tullverket bevakar endast kollegiet. att företaget vid import beviljats sådan licens.

Kommerskollegium har rätt att från tullverket erhålla uppgifter som rör import eller export. Kommerskollegium kan härigenom t.ex. vid utredningar om marknadsstörning få viktig information om import som inte är reglerad eller följa upp faktisk import och export vid misstanke om

kringgående av regleringar.

Jordbruksnämnden (JN) har hand om import- och exportreglering för jordbruksvaror, tobak och gödselmedel. För att få importera eller exportera sådana varor som är import- eller exportreglerade krävs

licens utfärdad av JN. Ca 1 500 importlicenser ställs årligen ut.

Jordbruksnämnden fastställer jordbruksavgifter. De flesta av dessa

ligger fast för lång tid (halvår eller mer) och är knutna till ett

bestämt statistiskt nummer. I fråga om vissa jordbruksvaror förekommer

omfattande handel på världsmarknaden. Avgifterna för dessa varor måste

anpassas till världsmarknadspriser och ändras därför ofta. Generella jordbruksavgifter meddelas tullen i form av författningstryck. Importörer kan av JN beviljas nedsättning av fast avgift. Denna nedsättning meddelas tullen genom att importören uppvisar nedsättningsbeskedet. För ett mindre antal varor hänförliga till vissa statistiska nummer finns inga fasta avgifter. Avgiften är i dessa fall knuten till varans sammansättning och meddelas till tullen genom att importören uppvisar ett av JN utfärdat Dessa är i allmänhet giltiga i tre månaavgiftsbesked. der eller mer. Jordbruksnämnden har rätt att från tullverket erhålla uppgifter som rör import och export. Ca 25 000 tullsedlar per år inne-

håller någon form av jordbruksavgift. JN:s önskemål är att kunna följa

hur beviljade licenser nyttjas och att snabbt kunna få ut information om ändrade fasta jordbruksavgifter.

Statistiska centralbyrån (SCB) får från tullverket underlag på magnet-

band för handelsstatistik. Detta underlag datorbearbetas bl.a. mot ett prisregister. Vid denna datorbearbetning upptäcks oklarheter som tillställs tullverket för utredning. De korrigerade uppgifterna överlämnas till SCB som därefter kan producera handelsstatistiken. SCB har även en databas vari finns uppgifter om import- och exportstatistik, som är tillgänglig för företag.

Riksskatteverket debiterar och uppbär en rad olika punktskatter, t.ex.

bensinskatt, dryckesskatt, försäljningsskatt på motorfordon m.m., för

hos verket registrerade företag. För icke registrerade debiföretag terar och uppbär tullen skatt vid import. Skattesatser meddelas tullverket genom författningstryck. Riksskatteverket har rätt att erhålla uppgifter om export och import av varor.

Länsskattemyndigheterna har enligt tullagen rätt att få uppgifter från

tullverket om händelser rörande import och export av varor. Dessa upp-

gifter används bl.a. vid beslut om återbetalning av mervärdeskatt.

Riksbanken har rätt att erhålla uppgifter om export och import av varor. Riksbanken är särskilt intresserad av uppgifter om export av varor för att kunna bevaka att betalningarna tas hem från utlandet. Tullverket är intresserat av riksbankens registreringar om företagens betalningar till utlandet för att den vägen om möjligt kunna upptäcka oegentligheter vid bl.a. beräkning av tullvärde.

Även statens pris- och kartellnämnd har rätt att från tullverket få uppgifter som rör import och export av varor.

Lantbruksstyrelsen har huvudansvar för tillämpningen av den veterinära

införselkungörelsen och svarar för tillståndsgivning vid import eller

export av t.ex. levande däggdjur. Tillstånden skall visas upp för tullverket.

Lantbruksstyrelsen ansvarar också för tillämpningen av växtskyddslagen. Det innebär bl.a. att myndigheten vid import av exportlandet granskar utfärdat sundhetscertifikat och beslutar därefter om varan får importeras eller inte. Sundhetscertifikat är ett som skall intyg garantera att varan uppfyller ställda krav, t.ex. att den är fri från sjukdomar och artfastställd. Vid import av växter

utgår växtskyddsavgift. Enligt

av lantbruksstyrelsen fastställd taxa debiterar och uppbär tullverket avgifterna.

Lantbruksstyrelsen administrerar också förordningen angående utrot-

ningshotade djur och växter. Denna förordning reglerar handeln med

vissa djur och växter. Som exempel på sådana kan nämnas vissa ormar och kaktusar.

Livsmedelsverket utfärdar införseltillstånd för livsmedel med anledning av den veterinära införselkungörelsen. Tillstånden skall vid import visas upp för tullverket. Verket svarar också för tillämpningen av livsmedelslagen. Där föreskrivs bl.a. att yrkesmässig livsmedelsimportör skall vara registrerad hos livsmedelsverket. Denna lista tillställes tullverket som övervakar att livsmedelsimportörerna är registrerade.

Socialstyrelsen (SoS) har huvudansvaret för tillämpningen av författningar rörande läkemedel, narkotika, försäljning av teknisk sprit och alkoholhaltiga preparat m.m. Det innebär bl.a. att SoS måste framställa listor på utomlands tillverkade naturmedel. Dessa listor används inom tullverket för att korrekt tullklarering skall kunna göras. SoS listor är framtagna med datorteknik. Vidare utfärdar SoS tillstånd för import av teknisk sprit. Dessa tillställs importören som uppvisar tillståndet för tullverket. Tullverkets personal skall boka av importerad kvantitet i tillståndet.

Transportrådet (TPR) handlägger frågor om den internationella lastbils-

trafiken. En viktig uppgift för TPR är att i förhandlingar fastställa

kvoter för hur många transporter som får utföras med lastbilar till och

från de berörda länderna. Underlaget för sådana förhandlingar utgörs

främst av TPR:s egna uppgifter och förfrågningar bland åkare. Uppgift-

erna är idag mycket bristfälliga och det vore värdefullt för förhandlingsarbetet om säkrare underlag kunde erhållas. Särskilt angeläget för

TPR är att få en bild av utländska åkares trafik på Sverige, antalet

transporter, lastbil med eller utan släp, nationalitet osv. Hos TPR finns f.n. 358 utlandstransportörer registrerade och ca 16 000 till-

stånd till utlandstransporter beviljas årligen.

2.2.4 Några rättsliga frågor

I direktiven uttalas att utredningen bör uppmärksamma de legala prob-

lem, bl.a. ansvarsfrågor, som kan vara förknippade med utväxling av in-

formation mellan näringslivet och tullverket med hjälp av ADB eller andra elektroniska metoder. I ett system med dokumentlös uppgiftsöverföring är det rättsligt nödvändigt att uppgiftslämnarens namn, ställning och behörighet klarläggs. Detta klarläggande skall tjäna samma ändamål som namnunderskrifterna i de nuvarande tulldeklarationerna. I detta avsnitt lämnas en bakgrund till bl.a. denna och ett par andra rättsliga

frågor.

Allmänt om papperslös informationsöverföring

För ungefär hundra år sedan började telegram att användas för att över-

föra handelsdata. Informationen som överfördes avsåg transaktioner som

t.ex. köp, ordererkännanden, bekräftelser och betalningsinstruktioner. Telex kom successivt att ersätta telegram. Båda kommunikationsmetoderna innebär att avsändare och mottagare har en papperskopia innehållande

översänd resp. mottagen information. Någon namnteckning från avsändaren

finns emellertid inte på mottagarens papperskopia. Därmed bestyrks inte

utan vidare avsändarens identitet och inte heller bestyrks att innehållet i översänt meddelande är det avsedda. Den legala formen för de

genom meddelandena upprättade rättsdokumenten har inte lösts. Detta har

emellertid inte hindrat en mycket omfattande användning av telex i det internationella handelsutbytet. När det är särskilt viktigt kan återuppringning eller utbyte av kontrollkoder användas för att säkerställa identifieringen av meddelandets avsändare.

Äldre teknologi håller nu på att ersättas av kommunikation mellan dato-

rer. Någon papperskopia framkommer då inte hos avsändare eller mottaga-

re utan informationen finns i någon papperslös informationsbärare som

magnetband eller diskett eller endast i datorernas minne. Informationen

kan vid behov visas på en bildskärm. Papperskopior kan framställas men

detta görs inte rutinmässigt.

För att vid datakommunikation ge god säkerhet för att avsändaren är den han utger sig för att vara, eller är behörig, används ett antal olika

tekniker. Exempel på sådana är återuppringning, utbyte av kontroll-

koder, kryptering, lösenord och magnetkort. Utveckling pågår av s.k.

smart cards och av elektronisk analys av signaturer, fingeravtryck,

röster och ögonmönster. Datatekniken erbjuder metoder för att elektroniskt identifiera avsändaren.

Dokument

När uppgifter lämnas till en myndighet på ett formulär utgör detta ofta ett rättsdokument varigenom uppgiftslämnarens ansvar avgränsas till det informationsinnehåll som finns i dokumentet. Uppgiftslämnaren binds

till de olika frågeställningar som dokumentet innehåller. Ansvar kan

utkrävas för de felaktigheter som uppgiftslämnaren gjort när dokumentet fyllts i och undertecknats.

Den svenska förvaltningsrätten uppställer i regel kravet att rättsdokument skall ha en skriftlig utformning. Det mest framträdande exemplet

på detta är de deklarationer (formulär) som finns inom skatteväsendet.

I stort sett samtliga dessa är obligatoriska i den meningen att upp-

gifterna skall lämnas på fastställda formulär. Uppgifter som lämnas

utanför det fastställda formuläret har - om de inte kompletterar uppi formuläret - rättsverkan vare för den enskilde gifterna ingen sig eller skattemyndigheten. Riksskatteverket har hittills inte medgett att

uppgifter får lämnas på andra media än formulär.

Tulldeklarationer och andra tullhandlingar utgör rättsdokument. Ett formulärlöst överförande av sådana uppgifter kräver således att de teleöverförda uppgifterna eller datamediet med uppgifterna ges karaktären av rättsdokument. Detta kan lösas genom att det i lag anges att

tullhandlingar med visst uppgiftsinnehåll får överföras genom ADB och

att dessa utgör ett rättsligt bindande dokument när uppgifterna i sin helhet mottagits av myndigheten.

Signaturens betydelse

En deklaration undertecknas i regel på heder och samvete. Ibland an-

vänds en sanningsförsäkran. Av brottsbalkens bestämmelser om osann för-

säkran (15 kap. 10 S) framgår generellt att ansvar kan utdömas i de

fall någon i dvs. i deklarationen eller det skriftlig utsaga, fysiska

formuläret, som enligt lag avges på heder och samvete eller under annan

försäkran, lämnar osann uppgift eller förtiger sanningen. Av detta bör slutsatsen kunna dras att lagstiftaren förutsatt två faktorer, nämligen ett skriftligt dokument och en signatur som binder personen eller företaget till innehållet i dokumentet. Därmed krävs en lösning även i

fråga om signaturen.

En signatur kan sägas ha fem funktioner, nämligen

a) slutgiltighet (ett undertecknat dokument som skiljer sig från ett utkast), b) identifikation (signaturen identifierar den som undertecknat dokumentet), c) äkthetsbevisning (signaturen garanterar att uppgifterna i dokumentet härrör från undertecknaren), d) varningssignal (undertecknaren blir genom sin signatur medveten om den legala effekten av att uppgifterna lämnas), e) bevisfunktion (signaturen utgör beviset för undertecknarens ansvar för riktigheten av de lämnade uppgifterna).

Det som skapar en signatur är dess unika form, som legalt binder ihop en person och en text. Eftersom alla obligatoriska dokument som ger ett rättsligt ansvar måste ha en signatur, innebär ett överförande eller

ett överlämnande på datamedium att signaturfrågan bör lösas i på princip samma sätt som i fråga om en skriftlig utsaga. Detta betyder att

signaturen i en ADB-lösning kan lösas genom att skapa en elektronisk signatur.

Ett tillskapande av elektronisk signatur ställer samma rättsliga krav

som på en normal signatur, nämligen att den skall

- vara individualiserad, - vara unik till sin form, - ha karaktäristiska från drag undertecknaren, - vara som ett namn (viss igenkännbar tydlighet), inte innehålla tryckbokstäver.

Datakommunikation

När transaktioner görs med datakommunikation uppkommer frågan om vilket

meddelandets avsedda innehåll skall anses vara. Är det den version som matades in av operatören, registrerades i datorns minne, lämnade företaget, nådde mottagaren eller registrerades i mottagarens datorminne? Avvikelser kan oavsiktligt och av tekniska skäl uppkomma vid inmatning och bearbetning hos avsändaren, under överföringen samt vid mottagning och bearbetning av informationen. Dessutom kan man inte bortse från att såväl avsändare som mottagare har möjlighet och kanske intresse av att i datorns minne ändra registrerade data. Sådana ändringar kan vara

omöjliga att spåra i efterhand.

Datakommunikation har utvecklats snabbt under senare år. De rättsliga problemen som redovisats och som sammanhänger med identifiering av

avsändare, bestyrkande av meddelandets innehåll och frågor och dator-

producerat materials bevisvärde inför domstol har emellertid begränsat tillämpningarna. Därför har datakommunikation särskilt vunnit insteg i

informationsutbytet inom de stora multinationella företagen där beslut

enkelt kunnat fattas i tekniska frågor och där de rättsliga problemen

knappast behöver aktualiseras. Dessutom har tekniken kommit till omfattande användning inom avgränsade områden där en gemensam organisation kunnat lägga fast de regler som behövs. Exempel på det sistnämnda är bankernas samarbete i SNIFT för genomförandet av internationella betalningar.

Betydligt svårare är det att lösa problemen vid datakommunikation mellan olika handelspartners som inte står i ett mer varaktigt förhållande till varandra och som är i olika branscher. Parterna kan då inte gemensamt utveckla säkerhetskontroller beträffande behörighet och bestyrkande av meddelandets innehåll. I stället har olika internationella

organ sökt utforma regler för god sed på olika områden. Exempel härpå

är försök att utveckla och fastställa Uniform Code of conduct for Interchange of Data by Teletransmission (UNCID) som kan användas när elektroniskt överförda handelsdata ersätter traditionella pappersdokument.

De förslag som föreligger reglerar bl.a. frågor om säkerhet (t.ex. att

identifiera avsändare och mottagare, identifiera ange meddelandetyp, transaktioner, kontrollera att meddelandet är fullständigt), verifiering (t.ex. kontroll av att alla tecken är överförda), av bestyrkande

identitet (t.ex. återuppringning), bekräftelse (t.ex. be-

mottagaren kräftar innehållet i meddelandet), av data (t.ex. i lagring lagring

tidsföljd på minnesmedium under viss tid i oförändrat skick) och an-

svarighet (om man inte iakttar reglerna). Med en gemensam ordning av detta slag kan handelsparter som avser affärer med varandra övergöra enskomma att reglerna skall gälla. Detta kan sedan bekräftas genom att ett kodord (UNCID) i det överförda meddelandet. anges Det är troligt att inom kort en allmänt accepterad standard för elektronisk överföring av handelsdata i öppna system kan fastläggas.

Ett arbete pågår för att i tekniskt

avseende underlätta s.k. öppen

datakommunikation mellan olika användare (Open System Interconnection, OSI). OSI-modellen har sju olika nivåer (protokoll) och har utvecklats av ISO och syftar till ett omfattande standardiseringsarbete inom ADBteknikens område. IBM har utvecklat en kommunikationsstrategi (Systems Network Architecture, SNA) som innehåller sex skikt eller indelningar. Denna teknik har f.n. karaktär av de facto-standard.

Svenska organisationer har med stöd från bl.a. för teknisk styrelsen utveckling (STU) deltagit i ett europeiskt samarbetsprojekt (Open Shops for Information Services, OSIS). Inom detta projekt har ett dataoch informationssäkerhetsprojekt tagits fram. Den inom OSIS utarbetade

strategin kan sammanfattas på följande sätt.

0SI:s sju olika protokoll avser i första hand att skapa förutsättningar för att datorer överhuvudtaget skall kunna med varandra

umgås på ett

godtagbart sätt i de nationella och internationella nätverken. OSISprojektet syftar till säker identifiering av avsändaren och skydd av informationen under överföringen. I första hand åsyftas tillämpningar

på betalningsområdet. En person med tillgång till en persondator eller

en terminal skall kunna ringa upp en databasvärd, känna vid igen sig

påloggningsproceduren, göra den önskade sökningen, avsluta och få

räkningen presenterad, attestera den och tala om hur betalningen skall

ske och avlogga. För närvarande pågår försök mellan databasvärdar och

banker. Kravet är emeiiertid att skapa en personiig elektronisk

signatur, som inte går att förfaiska e11er kopiera. Lyckas detta biir

användningsområdet väsentiigt utvidgat.

Inom OSIS kan kryptering inte ske med hjäip av hemiiga aigoritmer och s.k. krypteringsnycklar. Tekniken förutsätter en öppen nyckeihantering, dvs. asymetrisk krypteringsteknik. Man använder ett s.k. OSIS-bevis, dvs. ett kännetecken. Detta är den utrustning den enskiide individen behöver för att skriva signaturen. OSIS beskriver beviset som en korsme11an en miniräknare och ett chipcard. Beviset är ett kort med ning inbyggda knappar. Kortet kan göras så säkert att den hemiiga informa-

tionen inte kan tappas av e11er Iäsas på obehörigt sätt. Den som

utfärdar ett bevis, garanten, kommer att ta ansvar för användningen, men bara inom de ramar sjäiv bestämmer. Vid utfärdandet ska11 garanten även garantens signatur tas in i beviset. Denna information tiiisammans med den unika koden för det utfärdade beviset bildar underiaget för den

enskiide användarens eiektroniska signatur. Det s.k. vita spår som

identifierar avsändaren av informationen har sådana särdrag som kan ett rättsiigt bindande undertecknande. Meddeiandeskyddet är så utgöra utformat att databasvärden siumpmässigt sänder ut ett kontroiinummer som bakas in i signaturen. Informationen får härigenom ett för en utomstående i praktiken heit oförutsebart och för varje tiiifäiie unikt utseende. Uppgifterna som teietransmitteras i nätverket avses sigi11e-

ras på ett från sårbarhets- och säkerhetssynpunkt godtagbart sätt.

För det svenska arbetet i OSIS-projektet finns en projektgrupp. I denna för Stockhoims datacentrai (QZ), Karoiinska Insti-

ingår representanter

tutet, Linköpings universitet, Skandinaviska Enskilda Banken, Stockholms universitet samt teieverket. Internationeil samordning av OSIS har skett med stöd av EG. Vidare finns en juristgrupp med representanter från Uppgiftsiämnardeiegation (FUD), Institutet för Företagens rättsinformatik och bankföretag, med uppgift att tekniskt och juridiskt identifiera begreppet eiektroniskt dokument samt att inventera och anadär informaiysera de förvaitnings- och civiirättsiiga författningar tionsbehovet i form av dokument och undertecknande är befäst. Under

1987 beräknas arbetet överföras ti11 en svensk idee11 förening, ans1ut-

en tili den internationeiia föreningen Te1eTrusT. Sistnämnd organisations syfte är att utveckia och sprida användningen av konceptet.

Några samarbetande nordiska affärsbanker har nyligen beslutat att ta

den här antydda tekniken i anspråk för att göra det möjligt för kundföretagen att från egen terminal under full säkerhet utföra transaktioner avseende sina konton.

Eapperslös informationsöverföring till tullmyndigheter

I det internationella att lämna t.ex.

handelsutbytet ingår uppgifter,

tulldeklaration, till de nationella tullmyndigheterna. Dessa har i

regel vidhållit kravet på att tullhandlingar skall vara med

bestyrkta en namnteckning. Skälet härtill är att därmed anses det finnas bevis för vem som lämnat uppgifter och vilka som faktiskt har uppgifter lämnats. Tullmyndighetens vid ett ev. förfarande ställning rättsligt stärks därmed väsentligt. Men inte bara detta formella har förproblem hindrat ökad användning av datakommunikation mellan och tullföretag myndigheter. Det ligger i verksamhetens natur att tullmyndigheter är starkt decentraliserade och att dokument och information mottas och

beslut fattas på en mängd platser i resp. land. Härtill kommer att

antalet som behöver kommunicera med tullanstalterna företag är mycket

stort. Betydande svårigheter har därför att

förelegat inom resp. land

enas om standards i fråga om utrustning, kommunikationsförfarande m.m.

Trots de omfattande rättsliga och tekniska som finns har det problem emellertid av effektivitetsskäl och för att underlätta handeln ansetts nödvändigt att öppna möjligheter för att i viss företagen utsträckning sända uppgifter till tullmyndigheterna med papperslösa informationsbärare som fysiskt överlämnas (magnetband, disketter) eller med telekommunikation mellan företagets och tullens datorer.

Många utländska tullmyndigheter kan således medge att tulldeklarationer

helt eller delvis lämnas på maskinläsbara informationsbärare eller

ge-

nom telekommunikation. I några länder måste dock även ett

pappersdokument underskrivas och lämnas till efter det att tulltullmyndigheten _ deklarationsdata har tillförts tullens datasystem. Andra tullmyndigheter håller på att utforma system för att i om vissa deklarationer

fråga

kunna ta emot maskinläsbara tulldeklarationer utan krav ett skrift-

på

ligt dokument. I andra system skrivs en tulldeklaration ut

på papper

automatiskt vid deklarantens terminal där den signeras och sedan sänds

till tullmyndigheten*inom en bestämd tid. I något land godtar också

tullmyndigheten teleöverförda data för tullklareringsändamål utan att

uppgifterna är bestyrkta genom en handskriven namnteckning.

För att kunna utnyttja de möjligheter som datatekniken nu erbjuder för att vinna säkerhet, kostnadsbesparingar och för att undvika fel har

olika lösningar valts på de rättsliga problemen. I några länder är

tillstånd att lämna tulldeklarationsuppgifter med magnetband eller diskett förenade med villkoret att samma rättsliga giltighet ges uppgifterna som om uppgifterna hade lämnats med en underskriven tulldeklaration. Datatekniken som sådan erbjuder också vissa möjligheter att identifiera avsändaren och att binda honom vid innehållet i mottagna uppgifter. I länder lämnar till bemyndigade använ-

några tullmyndigheten

dare (företag eller person i företag) ett särskilt identitetskort, märke eller en kassett som är unik för användaren och som skall användas vid överföring av uppgifter. Det kan även vara nödvändigt att användaren ett lösenord innan överföring av data sker till tullens dataanger system. Den som fått tillståndet är vidare ansvarig för att identitets-

kortet används på riktigt sätt.

Den legala miljön som ADB-tekniken möter skapar dock sådana komplexa och svårlösta problem att det kan bli nödvändigt med en internationellt utvecklat juridisk standard för elektroniska dokument. Att forma rätts-

liga lösningar är många gånger svårare än att skapa de tekniska lös-

ningarna.

I sammanhanget kan nämnas att bl.a. FN-organ som strävar efter att

underlätta den internationella handeln och tullsamarbetsrådet under 3

senare år rekommenderat regeringarna att se över de nationella lag- Ä :

stiftningarna i fråga om bevisvärde hos dataregister, krav på vissa

skriftliga dokument och krav på en bestyrkande handskriven namnteck-

ning.

Det svenska tullverket och papperslös

informationsöverföring

Det svenska tullverket har mött delvis samma rättsliga och tekniska problem vid papperslös informationsöverföring som tullmyndigheter i andra länder.

Viss försöksverksamhet bedrivs där uppgifterna i importdeklarationen lämnas på delvis annat sätt än med ett underskrivet tullformulär. I denna verksamhet deltar inemot ett dussin varav flertalet införetag, går i de två svenska biltillverkande koncernerna. Dessa har företag fått särskilt tillstånd att, i regel lämna tulldeklaration veckovis, skriven på en datalista. På listan skrivs en försäkran som undertecknas

manuellt. Denna deklaration handläggs på manuellt sätt inom

sedvanligt tullen. I försöksverksamheten också att skall

ingår företagen lämna de uppgifter som behövs för statistikändamål på magnetband. Något signerat

dokument överlämnas inte i detta Innan fått tillsammanhang. företagen stånd att medverka i försöksverksamheten och använda detta förfaringssätt har tullen besökt företaget och kontrollerat t.ex. företagets administrativa rutiner och hur omvandling från interna artikelnummer till statistiska nummer till.

går

Tullverket har även gett några svenska tillstånd att månads-

exportörer

vis på magnetband till tullen överlämna de statistiska som

uppgifter

skall finnas i exportanmälan. Motsvarande uppgifter behöver då inte

finnas i den undertecknade exportanmälan som lämnas.

Det bör också nämnas att åtskilliga

företag och speditörer har utvecklat system där tullhandlingarna skrivs ut med hjälp av datateknik. De vanliga blanketterna fylls i med maskinell teknik men undertecknas för hand. Detta ger inte upphov till

några rättsliga problem för tullen och varje dokument hanteras av tullen på samma sätt som andra tulldeklara-

tioner m.m.

vad så gäller de konkreta rättsliga problem som aktualiseras för tullverket vid papperslös av tulldata informationsöverföring kan följande anföras. Allmänt gäller enligt 7 och 23 §§ tullagen (1973:670) att den som avser att föra in eller föra ut gods skall lämna med importanmälan tulldeklaration eller exportanmälan. Vid hemtagningsförfarande skall

hemtagningsanmäian Iämnas. Dessa dokument ska11 undertecknas. I och med

att anmäian undertecknas bestyrker en person, i regel på uppdrag av ett

företag, att uppgifterna är riktiga. Vidare framgår vem som Iämnat upp-

gifterna. Om uppsåtiigen eller av grov oaktsamhet oriktiga uppgifter

lämnas och detta leder tili att tuli, annan skatt e11er avgift undandras statsverket e11er att vara förs in i strid mot förbud kan den som är ansvarig för de iämnade uppgifterna dömas enligt iagen (1960:418) om straff för varusmuggiing. Motsvarande gä11er vid utförsel. Om den tuiiskyldige iämnar oriktig uppgift, som ieder tili att avgifter biir

för iågt beräknade, kan han även om uppsåt inte föreiigger b1i skyidig

att betaia tu11ti11ägg bniigt tuiiagen.

Tuiiverket har eniigt 7 § tuiiagen rätt att medge att de uppgifter som behövs för förtuliningen 1ämnas i en annan ordning än med tulidekiaration. Ett iegait utrymme finns såiedes redan för att överge det faststä11da formuiärets funktion. Undantag från att lämna dekiaration gä11er t.ex. för postförsändeiser och för resandeimport. Den beskrivna försöksverksamheten sker också med stöd av detta iagrum. I de fal]

någon har att iämna skriftiiga uppgifter har det inom tu11en ansetts

att en namnunderskrift behövs för att bestyrka uppgifterna och för att

binda någon vid iämnade uppgifter. Kravet på att skriftiigt underteck-

nad hemtagningsanmäian, importanmälan med tu11dek1aration och exportan-

mäian ska11 iämnas har i princip upprätthåiiits i fråga om den kommer-

sielia utrikeshandein. I de försök med ADB i tuiiproceduren som angetts

ovan ingår såiedes att ett manueiit underskrivet tuiidokument ska11

Iämnas.

Ett rättsiigt probiem sammanhänger med behovet att kunna avgöra viika uppgifter en importör eller exportör faktiskt har iämnat tili tuiien. Detta b1ir särskiit betydeisefulit när uppgifterna överförs med data-

kommunikation. vad frågan gäller är om den information som företaget

sänt också är den information som tu11en har mottagit. Man kan före-

stä11a sig att inmatade uppgifter förvanskas på sin väg från företagets

dator ti11 bearbetningen i tu11ens dator. Om i ett sådant fa11 statsverket undandras tuil kan det vara svårt att hävda att uppgiftsiämnaren

är ansvarig. Detta markerar kravet på att det teieöverförda meddeiandet

ska11 utgöra ett rättsdokument.

Det bör dock i sammanhanget nämnas att i prop. 1986/87:166 med förslag till bl.a. ny tullag regeringen förordar att generaltullstyrelsen får medge att uppgifterna i tulldeklarationen får lämnas med teleöverförda meddelanden eller andra automatiska metoder eller i form av upptagning för automatisk databehandling (14 §). Syftet med denna lagänd-

ring är att i avvaktan på införandet av en datoriserad tullprocedur

skapa författningsenlig möjlighet till sådan kommunikation. Den nya tullagen väntas träda i kraft den 1 januari 1988.

Till saken hör också att i 14 S datalagen (1973:289) föreskrivs att om myndighet vid handläggning av ärende använder sig av upptagning för automatisk databehandling skall upptagningen tillföras i handlingarna ärendet i läsbar form, om inte särskilda skäl föranleder annat. Om papperslös informationsöverföring tillämpas mellan företagen och tullverket finns informationen lagrad i elektronisk form i tullens datorer och används vid avgörandet av ärenden om import och Skall denna export. elektroniskt lagrade information även dokumenteras i läsbar form

på

papper för att tillföras handlingarna i resp. ärende är det uppenbart att det även vid teleöverförd information skulle behövas en mycket omfattande pappershantering vid tullverket.

Det bör betonas att när ett förtullningsärende rörande kommersiell import avgörs, utgörs underlaget normalt av en tulldeklaration med till denna fogad handelsfaktura och ibland även av ursprungsintyg och licenser m.m. Dessa handlingar, som kan vara mycket överlämnas

omfångsrika,

av importören till tullen och när ärendet avgjorts förvaras handlingarna av tullen under fem ä sex år. Om fördelarna med papperslös informationsöverföring skall kunna vinnas fullt ut måste det bestyrkande underlaget också överföras papperslöst eller så måste tullen avstå från att begära detta underlag för varje ärende. Till exportanmälan behöver f.n. inte fogas fakturor utan det räcker att fakturanummer eller annat referensnummer anges i anmälan.

Vid papperslös informationsöverföring från tullen till företagen behö-

ver även vissa förvaltningsrättsliga frågor uppmärksammas. 21 §

Enligt förvaltningslagen (1986:223) skall sålunda sökanden underrättas om innehållet i beslut varigenom myndighet avgör ärende, om detta inte är

uppenbart obehövligt. Om beslutet går den sökande emot skall han även

underrättas om hur han kan överklaga det. Av 20 § följer också att skälet till att avvikelse gjorts från lämnad tulldeklaration skall anges i beslutet. Det räcker således knappast att enbart i tullsedeln ändra totalsumma av tull, annan skatt och avgift. I allmänhet kräver reglerna för förvaltningsbeslut att beslutet ges skriftlig form och tillställs den sökande. Den nya förvaltningslagen synes inte vara anpassad till ett system med elektroniska dokument. Dess lagtekniska uppbyggnad m.m. följer det traditionella handlingsbegreppet som utvecklats inom det svenska förvaltningsförfarandet de senaste århundradena och med de

rättssäkerhetsgarantier det upprätthåller, nämligen kommunikationsprin-

cipen, offentlighetsprincipen och överklaganderätten m.m.

2.3 Tullens dataerfarenhet

En utgångspunkt för datorisering av tullverksamheten är den dataerfa-

renhet som tullen nu har. I detta avsnitt beskrivs därför den erfarenhet, kompetens och organisation som tullverket har på ADB-området. Vi-

dare beskrivs tidigare försök med och förslag till långtgående datori-

sering av tullens verksamhet.

2.3.1 Tullens erfarenhet, kompetens och organisation på ADB-området

Redan på 1930-talet började tullverket använda hålkortsmaskiner för registrering av utrikeshandelsstatistikens primärdata. Bearbetning och publicering av statistiken skedde då genom kommerskollegium. År 1962 övertog statistiska centralbyån (SCB) ansvaret för bearbetningen och publiceringen av utrikeshandelsstatistiken. Den arbetsfördelning mellan tullverket och SCB som då lades fast har tillämpats sedan dess.

Systemet med central uppbörd av tull och mervärdeskatt togs i drift 1970. Datorbearbetningen ägde ursprungligen rum hos DAFA. I systemet producerades förutom tullräkningar och redovisning även underlag till SCB för importstatistiken. Tullverket övergick samtidigt till dataregistrering på hålremsa.

Databehandling av löneberäkning infördes 1974. Samma år anslöts tullverket till system S, dvs. statens ADB-baserade ekonomiadministrativa system.

I mitten av 1970-talet infördes viss godsredovisning avseende hemtaget gods i det centrala uppbördssystemet.

År 1975 övergick man hos generaltullstyrelsen till dataregistrering vid bildskärmsterminaler.

En försöksverksamhet med lokala datorer påbörjades 1977 i Västerås och Eskilstuna och ett system med lokal av tulldeklarationer registrering är nu i försöksdrift på dessa båda platser. Parallellt med denna försöksverksamhet byggdes en datacentral upp hos generaltullstyrelsen. I slutet av 1983 övertog denna driften av det centrala uppbördssystemet. Försöksverksamheten avslutas inom kort.

I det redovisas följande de viktigare ADB-system som för närvarande används i tullverket, verkets ADB-kompetens och tullverkets ADB-organisation.

Aktuella datasystem

Centrala uppbördssystem (CU). CU omfattar bl.a. av tullverfakturering kets kredituppbörd, sammanställning och redovisning av tullverkets uppbörd samt vissa i

redovisningsrutiner fråga om hemtagning.

Grunddata registreras på generaltullstyrelsens statistiska sektion med

hjälp av två fleroperatörssystem av typ Nixdorf 8850 med tillsammans 42 terminaler. Viss finns också. reservutrustning De registrerade uppgifterna överförs till magnetband som överlämnas till ADB-sektionen där datorbearbetningen sker. På ADB-sektionen framställs och tullräkningar

inbetalningskort samt avstämningstablåer och rapportlistor.

Tullverkets centralkassa bevakar och registrerar i ett inbetalningar separat system (TUBB), som utvecklats inom styrelsen. Datorbearbetning sker vid ADB-sektionen.

Ett tiotal importörer har för närvarande tillstånd att lämna tulldeklarationer periodvis för importen. Deklarationerna framställs med hjälp av importörernas egna datorsystem. De lämnas till tullanstalterna i form av datalistor. Tulltaxeringsbeslut dokumenteras manuellt på sär-

skild tullsedel som går in i uppbördssystemet. För handelsstatistiken

lämnas uppgifter direkt till generaltullstyrelsen på magnetband.

SCB svarar för framställning och publicering av handelsstatistiken. Tullverket levererar periodvis till SCB:s datacentral i Örebro magnetband som innehåller handelsstatistiska primäruppgifter. Beträffande importen hämtas uppgifterna från importanmälningar och framställningen av detta s.k. statistikband är hos tullverket samordnad med framställningen av tullräkningar. Uppgifter om utförsel av gods hämtas från exportanmälningar, som liksom tullsedlarna dataregistreras vid statis-

tiska sektionen. Ett tiotal exportörer lämnar exportstatistik på

magnetband direkt till statistiska sektionen i stället för i exportanmälningar. Dessutom lämnas summariska uppgifter för snabbstatistik avseende import.

Lokal Registret för lokal fakturaarkivering (FARK)

fakturaarkivering. förser tullanstalterna med uppgifter om importen fördelad på leverantö-

rer och importörer. För varje sändning anges redovisningsnumret på den

tullsedel, enligt vilken sändningen tulltaxerats. Uppgifterna erhålls från statistiska sektionens dataregistrering av tullsedlar och redovisas på mikrokort som produceras av DAFA.

Exportörskort. På grundval av statistiska sektionens dataregistrering

av exportanmälningarna framställer SCB magnetband innehållande varje exportörs exportposter. DAFA överför detta till mikrokort varje månad.

Microprocessorbaserade datorer. Tullverket har 60 persondatorer. Dessa används för kalkylering, ordbehandling och registerhantering samt för

utbildnings- och utvecklingsändamål.

Personaladministrativt system. Tullverket har utvecklat ett personaladministrativt system (PA). Det är ett databassystem, som utvecklats i

ett fjärde generationens programspråk (Focus). Systemet innehåller

bl.a. matrikeluppgifter om alla anställda i tullverket. I systemet re-

gistreras bl.a. anställningsdata samt uppgifter om tjänster och utbildning.

För driften av systemet svarar Datema och tullverket är via två terminaler och en skrivare anslutna till företagets stordator. Terminalerna

och skrivaren är placerade på styrelsens personalbyrå. Från dessa ter-

minaler sker inrapporteringen av uppgifter till systemet. Från terminalerna beställs också utdata enligt fastställda program eller enligt program som görs via terminalen. Utdata kan erhållas efter utskrift hos Datema eller på egen skrivare.

Tullverket är anslutet till det

êggg. statliga löneuträkningssystemet

SLÖR. Systemet innehåller en för statsförvaltningen centraliserad data-

behandling på grundval av myndighetens inrapportering. I tullverket

inrapporteras lönepåverkande data på blanketter för optisk bearbetning

(OCR). Blanketterna läses in hos ett konsultföretag och den inlästa

informationen överförs på magnetband till DAFA, som svarar för driften

av systemet. Systemansvarig myndighet är statens löne- och pensionsverk.

System S - TEMOS. Tullverket är sedan 1974 anslutet till statens redo-

visningssystem (System S). Generaltullstyrelsen är en av de redovis-

ningscentraler (RC) som ingår i systemet.

Tullverkets lokala tullmyndigheter skickar in betalningshandlingar till RC, som dataregistrerar uppgifterna. För registreringsarbetet finns fem terminaler anslutna till en dator (Esselte XL-40), som är placerad vid ADB-sektionen.

Från RC förs uppgifterna via telenätet över till DAFA, som svarar för den centrala databehandlingen. Systemansvarig är RRV. Den 1 juli 1985 gick tullverket över till TEMOS, som är ett tekniskt moderniserat System S.

Författningsregister i Rättsdata. Rättsdatasystemet är ett datorbaserat informationssystem. Den dator som används finns hos DAFA i Stockholm. Tullverket har anslutit sig till systemet. Kontakt med systemet hålls via terminaler och telekommunikation.

Rättsdata innehåller juridiskt material som är uppdelat olika data-

på

baser. Vid sökning används en programvara som heter IMDOC. Sex olika myndigheter svarar för närvarande för systemet, nämligen justitiedepartementet, domstolsverket, riksdagen, riksskatteverket, generaltullsty-

relsen samt kriminalvårdsstyrelsen.

Sjötrafik. Marinen och Philips har utvecklat ett datorbaserat system för övervakning och ledning av sjötrafik. Systemet får sina data från försvarets kustradarstationer samt genom information från radiotrafiken till sjöss och från sjöfartsanknutna myndigheter och organisationer. Kustbevakningen kan via egna bildskärmar utnyttja systemet.

Sedan flera år finns nio terminaler på sambandscentraler och bevak-

ningskontor. De används inom fiskeristyrelsens kvotkontrollsystem vid kontroll av utländska fiskefartyg i den svenska fiskezonen samt vid sökning i fartygsregistret vid allmänna kontroller av svenska fartyg.

En dataterminal finns på styrelsens kustbevakningsbyrå för sökning i

olika svenska och utländska databaser. Den används bl.a. för av sökning allmän och vetenskaplig information om farliga ämnen och produkter samt

teknisk information om åtgärder mot miljöfarliga utsläpp från

fartyg.

Göteborgs hamn. Sedan 1982 har Göteborgs hamn inrättat en trafikledningscentral (TLC) som skall leda och betjäna fartygstrafiken inom

hamnens trafikområde. Inga fartyg tillåts gå in till, passera eller

lämna trafikområdet utan att anmälan görs till TLC. Uppgifter om trafiken matas in i en dator, till vilken bl.a. distriktstullkammaren

via en terminal är inkopplad. Tullmyndigheten får härigenom tillgång

till information som underlättar dess planeringsarbete.

Göteborgs hamn använder också ett ADB-system (TICS) för godshanteringen i Skandiahamnen, där Göteborgs hamn har tullupplag och svarar för godsvården. Tullverkets medverkan i systemet består i att då exportanmälan erhålls via terminal registrera uppgift om att utförselmedgivande lämnats för viss sändning. Systemet används bl.a. för tullupplagets godsredovisning gentemot tullverket.

vid Landvetters har SAS utvecklat och vid

Egggg. flygplats tullupplaget

tagit i bruk ett datoriserat system för Sedan flera år godsredovisning. har tullens tjänstemän möjlighet att med terminaler och skrivare få viss information ur systemet.

Tullverkets ADB-kompetens

Av det föregående framgår att åtskilliga ADB-tillämpningar förekommer i

skilda delar av tullens verksamhet. I om flertalet är tul-

fråga system

len en av flera användare och har inte ansvar för vidsystemets drift, makthållande och utveckling. Beträffande dessa finns i tullversystem ket viss kunskap om systemens i stort och om hur de kan anuppbyggnad vändas.

Kompetens i fråga om system- och driftförvaltning finns i tullverket

endast inom ADB-sektionen och på statistiska sektionen vad gäller dataregistreringssystemen. ADB-enheten svarar för underhåll och drift av främst CU-systemet och därtill kopplade andra system.

Inom verksamhetsområdet beskattning och statistik bedrivs verksamheten vid lokala tullmyndigheter nästan uteslutande med manuella metoder. Den kunskap och kompetens om ADB, som finns hos tjänstemän inom detta verksamhetsområde, är mycket begränsad. Genom tullverkets försorg har dock

ett relativt stort antal tjänstemän genomgått en grundkurs i ADB. Samt-

liga tjänstemän inom detta verksamhetsområde har i anslutning till

TRK-projektet också genomgått en tredagars grundläggande ADB-utbild-

ning. Trettio tulltjänstemän har svarat för av denna tregenomförandet dagarsutbildning där hittills ca 2 000 tjänstemän har utbildats. De trettio tjänstemän som fungerat som lärare har genom tullverkets för-

sorg fått genomgå utbildning innefattande bl.a. en tvåveckors kurs om

ADB.

Tullverkets ADB-organisation

ADB-sektionen vid svarar för drift generaltullstyrelsen av ADB-system vid tullverkets och underhåll datacentral, utveckling av ADB-system,

planering och uppföljning av tullverkets dataresurser samt andra ADB-

frågor av huvudsakligen teknisk natur.

ADB-sektionen är uppdelad i en systemenhet och en driftenhet. Närmast under ADB-chefen finns en chef för systemenheten och en chef för driftenheten. Inom systemenheten finns dessutom fem systemerarelprogrammerare och inom driftenheten fyra operatörer. Av dessa tjänstemän har

ADB-chefen lång erfarenhet och har tidigare haft chefsbefattningar som

systemansvarig och som driftchef.

Vid generaltullstyrelsens statistiska sektion sköts dataregistreringen

av bl.a. import- och exportanmälningar. Av sektionens personalstyrka på

85 tjänstemän är ca 40 engagerade i dataregistreringen.

2.3.2 Tidigare förslag till datorisering

System för tulltaxering och informationsöverföring med ADB \

Efter bemyndigande av regeringen beslöt generaltullstyrelsen i december 1977 att försöksverksamhet med lokal dataregistrering av tulldeklarationer skulle genomföras vid distriktstullkammaren i Västerås och tullkammaren i Eskilstuna. Senare utökades verksamheten till att omfatta en begränsad del av centrala tulltaxeringsavdelningen i Stockholm. För utvecklingsarbetet bildades ett projekt som kallades System för Tulltaxering och Iuformationsöverföring med Adb (STINA). Efter utveckling g av systemet inleddes försöksverksamhet i Västerås och Eskilstuna i 3 ? oktober 1979 och i Stockholm i maj 1980. Försöksverksamheten avslutades

på samtliga platser med utgången av november 1980. Efter försöksverk-

samheten har systemet hållits i drift i Västerås och Eskilstuna medan det har avvecklats i Stockholm. Verksamheten i Västerås och Eskilstuna avses nu avvecklas.

Någon egentlig utvärdering av försöksverksamheten har inte skett. I en

rapport (1981-04-28) redovisar dock projektgruppen att personalen i Västerås var positiv, att kontorspersonalen i Stockholm var positiv medan taxeringsutbildad personal var mindre positiv. I Eskilstuna var personalen allmänt negativ till systemet. Systemets funktionsduglighet

bedömdes som god och driftsäkerheten som mycket god. Produktiviteten i tuiitaxeringen var

tiiifredställande.

En grundiäggande förutsättning vid utformningen av STINA var att gäilande tullprocedur och gäliande anvisningar för hur tuiitaxeringsarbetet skulle bedrivas inte skuiie ändras. STINA skuiie utgöra ett kompiement ti11 gä11ande rutiner samt möjiiggöra granskning enligt andra metoder. Måiet var även att Iägga dataregistreringen så nära kä11an där data uppstår som möjligt. STINA skulie därför byggas på ett sådant sätt att datorkraften finns ti11gäng1ig för den som dataregistrerar. Detta uppfyiis genom ett decentraiiserat system. Vidare sku11e systemet vara avgränsat tiil att omfatta dataregistrering av tuildekiarationer och anpassat för ansiutning tiil det centraia uppbördssystemet. STINA sku11e vara lätt utbyggbart för t.ex. registrering och kontroii av exportdokument.

STINA innehåiier en rad oiika register, t.ex. tuiitaxa, kreditimportörsregister, avgiftskoder, vaiutakurser, gränskoder och prisregister. Dessa register kan användas för forme11 kontroll av att t.ex. registrerat statistiskt nummer existerar. Vidare ger systemet signal om att iicens erfordras genom att vid registreringen matcha oiika register. Genom att siå in fakturavärde i utiändsk vaiuta erhåiis automatisk rimiighetskontroii av angivet tuiivärde. Vidare beräknar systemet tuli, skatt och avgifter som jämförs med registrerade dekiarerade värden.

Den kontroii som görs mot prisregister anses av personaien vara oiämp-

iigt utformad. Detta beror på att prisramarna är för snäva och inte

ti11räck1igt ofta justeras, något som medför att systemet mycket ofta

ger signa1 om prisavvikeise. Uppföljning med aniedning av sådan signal har visat att dekiarerat värde mestadeis är korrekt.

Den personai som nyttjar STINA i Västerås utgörs av kontorspersonai. I dag kiarar dessa sjäivständigt merparten av a11 dekiarationsgranskning. De är positiva tili arbetet och anser inte att de endast registrerar

utan att de även utför granskningsarbete. De har inte fått någon tuil-

taxeringsutbiidning, men anser sig successivt ha byggt upp erforderliga kunskaper genom att arbeta med STINA.

Av STINA-rapporten framgår att vid ett fullt genomförande kan vissa

personalbesparingar göras. Personalbesparingar görs vid generaltull-

styrelsens statistiska sektion genom att mindre personalstyrka behövs för dataregistrering. Vissa besparingar hos lokala myndigheter är möjliga i arbetet med tulltaxering och redovisning.

För systemutveckling och tester har använts en dator Mini 6/36 Honeywell Bull. Som driftutrustning har använts en Mini 6/33 som senare uppgraderats till Mini 6/43 och tre textskärmsterminaler med skrivare för Västerås och en textskärmsterminal med skrivare för Eskilstuna. Förbindelse mellan terminalen i Eskilstuna och datorn i Västerås upprätthålls genom teleförbindelse. I Stockholm användes en Mini 6/43 och tre textskärmsterminaler med skrivare.

Av en kalkyl från 1980 framgick att ett fullt utbyggt system enligt STINA enligt då gällande förutsättningar skulle kräva investeringar

uppgående till ca 16 milj. kr. I detta belopp ingick kostnad för dato-

rer, textskärmsterminaler, skrivare, lokaler, möbler och utbildning. Driftkostnaderna, som inkluderade fondavgifter till statskontoret, för fullt utbyggt system beräknades till ca 4,4 milj. kr. per år. Möjliga personalbesparingar bedömdes ge en intäkt om ca 5,6 milj. kr. per år. Kalkylen visade att vid en beräknad avskrivningstid om sju år utöver införandeåret skulle en total vinst om ca 130 000 kr. (nuvärde) erhållas.

Tullverkets registrerings- och kontrollsystem

Efter förslag av generaltullstyrelsen 1982 fick tullen våren 1983 i uppdrag av regeringen att tillsammans med statskontoret utreda den närmare utformningen av ett system med lokal registrering av tulldeklarationer. Detta uppdrag utvecklades till Tullverkets Registrerings- och Kontrollsystem (TRK) och i projektgruppen ingick personal från tullverket och statskontoret.

Enligt direktiven skulle ett system utvecklas inom ramen för gällande

tullprocedur. Därmed avsågs i första hand att hemtagnings- och förtull-

ningsförfarandena inte fick ändras.

Successivt under arbetets gång vidgades projektet till att omfatta

allt fler av tullverkets rutiner. År 1985 hade det vuxit till att omfatta alla tullens importrutiner. Däremot

låg exporten fortfarande utanför

projektet. Det system som man siktade mot var ett landsomfattande system med ca 1 000 terminaler anslutna. Det skulle finnas terminaler vid varje tullanstalt och tullupplag. Det skulle likaså vara för möjligt importörer och speditörer att överföra t.ex. och hemtagnings- importan-

mälningar på datamedium.

Hösten 1985 begärde tullstyrelsen i skrivelse till regeringen att TRKprojektet skulle få genomföras. Tullstyrelsen ville få klartecken beträffande projektets vidgade och få resurser för omfattning fortsatt utvecklingsarbete.

I avvaktan på anlitades

regeringsbeslutet under perioden januari - maj 1986 ett antal konsulter. Dessa fick var och en avgränsade uppgifter i avsikt att konkretisera projektets idêer. Konsulternas rapporter lämnades till TRK-projektet under våren 1986. Projektgruppens utvecklingsarbete tillsammans med konsultrapporterna ledde fram till en skriftlig dokumentation av TRK-systemet. Denna var klar under förhösten 1986.

Här följer en kortfattad presentation av TRK-systemet.

Det system som utvecklades av projektet innebar flera och nyheter förändringar varigenom man skulle komma tillrätta med väsentliga problem

och svårigheter i det manuella systemet.

I TRK-systemet ville man ta till vara möjligheter till informations- Därmed att en

påbyggnad. avsågs gång registrerad information inte

skulle behöva registreras på nytt. Ett unikt ID-nummer

(identitetsnummer) skapades som skulle ersätta nu använt godsnummer, hemtagningsnummer och redovisningsnummer. ID-numret skulle följa ett ärende genom hela tullprocessen och var också för enkel grunden informationsåtervinning. Lokalt vilket skulle

sorteringsnummer skapades medföra möjlighet

till förenklade arkiveringsrutiner. Obligatorisk anslutningsskyldighet för tullupplagen till TRK-systemet skulle gälla.

I TRK-systemet skulle finnas ett effektivt spärrsystem och spärrade

skulle inte få lämnas ut utan tullverkets medgivande. Därmed sändningar skulle tullverket återta utlämningsrätten från tullupplagen. Ett för skulle införas så att ur kontrollurvalssystem granskningsarbetet

intressanta deklarationer på ett enkelt sätt kunde väljas ut

synpunkt

för mer noggrann granskning. nformationsåtervinning möjliggjordes

och genom att alla data lagrades i databaser. Enkel genom ID-numret åtkomst av lagrade uppgifter är betydelsefull också ur revisionssynskulle utformas så att det möjliggjorde dokumentlös punkt. TRK-systemet av data från företagen till tullverket.

överföring

TRK strävade mot ett distribuerat datasystem vilket innebar att datorinstallationer skulle finnas flertal orter. Detta motiverades i på ett första hand av att tullverksamheten som sådan är lokalt knuten och med intern informationsöverföring. Extern överföring sker i hög grad till förutbestämda En distribuerad lösning skulle även bli tullmyndigheter. lättare att hantera ur säkerhetssynpunkt.

skulle medföra att tullverket måste anskaffa ett antal da- TRK-systemet ca 420 terminaler med skrivare samt ca 50 större skrivare. torer Jämte Antalet datorer inte men vid en av datorerna skulle sampreciserades av insamlade data ske. Denna maskin skulle manställning och bearbetning Tillförsel av data skulle till även fungera som systemutvecklingsdator. största del ske via terminal och telelinje. Detta gällde även vid presentation av data då skrivare även skulle användas.

I TRK-systemet skulle finnas två huvudtyper av register, nämligen glo-

bala och lokala. Exempel på globala register är tulltaxan, länderregis-

och som exempel lokala kan nämnas register över verk-

ter, på register

ställda Globala register uppdateras centralt av för hemtagningar. medan lokala register uppdateras genom lokal tillregistret ansvarig försel av information till systemet av trafikanter eller tullmyndigheter.

avsågs införas etappvis. En målsättning vid etappindel-

TRK-systemet skulle vara att snabbt nå så stora rationaliseringseffekter som ningen Detta skulle kunna åstadkommas genom att datorisera vanliga möjligt.

med omfattande trafik. Projektgruppen ansåg att ärendetyper på platser

en första etapp skulle omfatta tio stora i bl.a. tullmyndigheter Stockholm, Göteborg, Malmö, Helsingborg och Trelleborg samt ärendetyperna godsregistrering, hemtagning och förtullning efter hemtagning. Omfattningen av kommande etapper kunde bestämmas i ett senare skede, då man också fick ta ställning till om tullverket borde datorisera fler enheter eller fler ärendetyper.

Projektgruppen har i dokumentationen lämnat grova rutinbeskrivningar

för några typer av ärenden som visade för hur TRK var tänkt

principen att fungera. Därav framgick flera En var att data viktiga principer. endast skulle registreras en data som används

gång. Registrerade i ett

senare skede hämtas fram ur systemet. Här spelar ID-numret en central roll. När operatören valt önskad ID-numret och ärendetyp registreras systemet hämtar då fram tidigare registrerade uppgifter. Tjänstemannen registrerar därefter nya data och när denna registrering är färdig görs olika kontroller av systemet. Bl.a. kontrolleras att för ärendetypen obligatoriska fält är ifyllda, att angivna koder existerar, att angivna storheter är rimliga (priskontroll), om spärr eller urval föreligger. Vid avvikelser eller om spärr eller urval markerar föreligger systemet detta så att lämpliga kan vidtagas, t.ex.

åtgärder korrigering, under-

sökning av orsak till spärr. När ärendet är slutbehandlat en pergörs sonlig bedömning av lämnade uppgifter varefter beslut i ärendet fattas. Då beslut fattas skapas ett lokalt terminal som sorteringsnummer per

stämplas på underlaget. Härigenom skapas möjlighet till förenklade

rutiner för Ärendena endast arkivering. läggs i löpnummerordning och när lämplig mängd samlats placeras de i arkivet. Olika ärendetyper kommer på det här sättet att blandas med varandra. Vid teleöverföring

utförs motsvarande kontroller. Det måste dock påpekas att

granskningsstrategin för bl.a. teleöverförda tulldeklarationer kunde varieras

beroende på den status som det levererande systemet klassats till av

tullverket.

TRK har förutsatt att som inte personal är tulltaxeringsutbildad till stor del skall kunna tas i anspråk för Här deklarationsgranskning. visar erfarenheterna av STINA-försöken att detta är möjligt om visst maskinellt stöd erhålles och om tulltaxeringskunskaperna successivt får byggas upp. TRK skulle således medföra möjlighet till kunskaps- och för Även för arbetsutveckling kontorspersonal. den tulltaxeringsutbild-

ade personaien sku11e TRK-systemet medföra mer kvaiificerade och varierade arbetsuppgifter.

Generaltuiistyreisen beräknade i oktober 1985 erforderliga investeringar i maskinvara tili ca 80 milj. kr. Utveckiingskostnaderna angavs

tili 7,5 milj. kr. för budgetåret 1986/87. Någon mer fuliständig ekono-

misk kalkyi har inte gjorts för TRK-systemet.

Projektets styrgrupp godkände dock (rapport 1985-10-16, bilaga 3) vissa bedömningar av kostnader, intäkter och andra effekter ti11 föijd av TRK. Innebörden av dessa bedömningar var följande.

Fu11t utbyggt sku11e i maskiner m.m. för TRK-systemet

investeringarna inom tuliverket uppgå ti11 (miij. kr.):

ti11 (miij. kr.):

Drift (ca 40 personår)

Systemförvaitning (ca 27 personår)

Nät och terminaitrafik

wmwmwoø

Programunderhåli

Lokaihyror Förbrukningsmateria1

Summa

De årliga intäkterna från minskade lönekostnader

m.m. beräknades uppgå till (milj. kr.):

Tulltaxerings-, redovisnings- och kameralt arbete (240-290 personår) 50 Minskade portokostnader 7 Räntevinst (10 dagar) 12

Summa 69

2.4 Datateknikens möjligheter och utveckling

I ett framtida system för datoriserad antas tullhantering dokumentlös dataöverföring mellan och tullen vara företagen en väsentlig del. Flera olika former för sådan finns såsom överföring

- via eller magnetband diskett, - satsvis via överföring telenät, - via direktregistrering terminal hos företaget, - via

frågeverksamhet terminal mot register i tulldatasystemet,

- meddelandehantering typ elektronisk post - mellan företagen och tullverket.

En förutsättning för lösningar av denna typ är att en tillfredställande datasäkerhetsnivå kan uppnås. Detta förutsätter i sin tur bl.a.

- säker identifiering av terminalanvändare, behörighetskontroll, - säker dataöverföring, - kvalitetskontroll av data. r

Datorkraftstrukturen kan utformas enligt följande tre huvudprinciper

- central datorkraft med terminalnät,

central datorkraft kombinerad med lokala datorer för del av bearbetvarvid terminalerna är anknutna till de lokala datorerna, ningarna - system med ett antal datorer som var och en tillgodoregionaliserat ser behovet av datorkraft inom en region och som kommunicerar med övriga datorer via ett nät.

Kraven på ADB-systemet karaktäriseras bl.a. av

- i fall 24 timmar per dygn samtliga dagar

hög tillgänglighet, några

för större tullstationer, endast korta avbrott trafikexpedierande kan tolereras, - med markanta toppar under vissa delar av hög transaktionsintensitet dagen, - korta svarstider eftersom man ofta har direktkontakt med kunden, - omfattande datakommunikation med omvärlden och mellan olika delar av

tullverket, - omfattande av att ärendeinformationen måste

datalagring på grund

sparas drygt fem år i systemet.

2.4.1 Dataöverföring och datakommunikation

med elektroniska datamedia har sedan länge använts för Dataöverföring av uppgifter mellan olika datasystem. Det helt dominerande överföring mediet är f.n. och allmänt accepterade standards finns. magnetband använder till största delen magnetband för det Exempelvis postgirot omfattande datautbytet med sina kunder. Fördelarna är att metomycket den är billig och väl beprövad. Den passar väl för periodisk överföring av stora Nackdelarna är att förfarandet innebär en hel del datamängder. manuell och att risker finns ur datasäkerhetssynpunkt, t.ex. hantering under transport. Dessutom är denna metod givetvis inte speciellt snabb.

används mindre för dataöverföring Diskett i dag i betydligt omfattning

Diskett används främst på mindre datorer. Standards för

än magnetband.

har saknats. En de facto-standard håller dock på att

lagring på diskett vissa och operativsystem blivit domineetableras genom att maskintyper rande smådatormarknaden. Disketter är enklare att hantera än magnet-

på

band men samtidigt ömtåligare, lättare att läsa

lägga beslag på och att av.

Direkt överföring av data mellan datorer via s.k. telenätet, datakommunikation, kan ske på ett flertal olika sätt. De två huvudprinciperna är satsvis överföring eller samt filöverföring dialogkomunikation.

Den första typen av kommunikation innebär att en viss data mängd förs över från en dator till en annan under kontroll av en programvara för satsvis överföring. Såväl avsändande som mottagande dator måste ha programvara för samma kommunikationsprotokoll. Kontroller av att överförär korrekt ingen görs via s.k. paritetskontroll - en typ av checksifferkontroll. satsvis överföring kan användas så att data exempelvis skickas till annan dator för och när denna är klar skickas bearbetning resultatet tillbaka till den avsändande datorn. I tulldatasystemet skulle exempelvis tulldeklarationer från ett kunna sändas över företag satsvis. Efter kontroll i tullens system återsänds kvittenslista eller fellista. De facto-standards finns för satsvis överföring, nämligen protokollen 2780 och 3780, vilket innebär att satsvis är överföring möjlig mellan flertalet datorsystem.

En särskild form av dataöverföring s.k. utgör meddelandehanteringssystem. Dessa används vanligen för utväxling av ostrukturerad information av brevtyp. För denna typ av överföring finns ett flertal protokoll och system, t.ex. teletex, videotex, MEMO. Meddelandehanteringssystem kan vara av intresse för tulldatasystemet för snabb av utväxling korta meddelanden mellan tullen och samt inom tullen. företagen

Dialogkommunikation innebär att man via en terminal, direkt eller via en mellanliggande dator, etablerar kontakt med dator där bearbetningen skall initieras och genomföras. En transaktion bearbetas direkt och dubbelriktad kommunikation sker under Förutsätt-

bearbetningens gång.

ningen är att terminalen arbetar enligt samma protokoll som datorn där bearbetningen skall ske, eller att en mellanliggande dator översätter (emulerar) detta protokoll. Det dominerande protokollet i för diadag logkommunikation har beteckningen 3270. mellan oli- Dialogkommunikation ka datorsystem kräver i dag vanligen olika typer av speciallösningar.

Ett exempel på hur problem vid datakommunikation mellan ett flertal

datorsystem kan lösas utgör Transport Data Link (TDL). Bakom företaget står Televerket, Volvo AB och Göteborgs Hamn AB. TDL fungerar som en dataväxel som förmedlar data från en avsändande utrustning till en eller flera mottagande utrustningar. Systemet fungerar i princip som ett elektroniskt brevlådesystem, dvs. man kan lämna information till en eller flera elektroniska brevlådor och hämta information från sin egen. Systemet är gjort för satsvis överföring. Möjlighet skall enligt uppfinnas att även etablera dialogkommunikation mellan ett antal gift utrustningar. Detta kräver dock speciallösningar som TDL kan tillhandahålla.

Sedan flera år inom ramen för ISO och

pågår standardiseringsarbete

andra standardiseringsorgan för att utarbeta leverantörsoberoende för datakommunikation mellan system. En sammanfattande benämning regler

på detta koncept är open systems interconnection (051). OSI-modellen

delar upp kommunikationsproceduren i sju skikt. Arbetet avseende skikten 1-5 är nu i det närmaste klart. Mycket talar för att de standards som utarbetats inom OSI kommer att slå igenom hos leverantörerna. Bl.a. är det amerikanska försvaret och stora företag intresserade av att denna standard skall följas. När en sådan standard helt slagit igenom, sannolikt omkring 1990, öppnas möjligheterna för ett enkelt och fritt datautbyte mellan olika system. Förutsättningarna för datakommunikation kommer att förbättras genom televerkets uppbyggnad av ett ytterligare digitalt riksnät. Detta kommer att dramatiskt öka överföringshastigheterna och säkerheten vid överföring. Nätet byggs ut successivt och provdrift startar i slutet av 1980-talet.

Förutsättningarna för olika typer av datakommunikation kommer således att väsentligt förbättras under de närmaste åren. Detta gäller speciellt kommunikation mellan olika typer av datasystem.

2.4.2 Datasäkerhet

Allteftersom användningen av ADB-system ökar och tillgänglighet till

uppgifter förbättras, accentueras kraven på datasäkerhet.

lagrade

Området omfattar ett stort antal aspekter. Det är vanligt att indelning

görs i ett antal s.k. skyddsområden, nämligen

kapitalskydd - av i maskin- och skydd investeringar programvara, - - mot avbrott och i funktionsskydd skydd felaktigheter systemet, - - mot och försvindataskydd skydd obehörig åtkomst, förvanskning nande av data, - - mot i och kvalitetsskydd skydd felaktigheter lagrade presenterade uppgifter i systemet.

Aspekter av speciellt stor betydelse för ett framtida tulldatasystem kan vara

- mot avbrott i - 24 timmar för skydd systemet tillgängligt per dygn delar av systemet, även korta avbrott blir besvärande, - av data - kraven är stora för mot åtskydd mycket skydd obehörig komst såväl när uppgifterna överförs till tullen som när uppgifterna lagras i tullens system, - - kraven är stora att är korrekta efterkvalitetsskydd uppgifterna

som de ligger till grund för debitering och andra åtgärder från

tullverket.

Inom samtliga nu nämnda områden används redan i dag ett stort antal

skyddsåtgärder. Användningen av dessa i lämplig kombination kan i all-

mänhet tillfredsställa höga krav på säkerhet. Skyddsåtgärder kan sättas

in i

- - t.ex. låsta dörrar och omgivningen rutinutformning, övervakning, - - och organisationen rutinutformning, utbildning uppdelad behörighet, - - och programvara inbyggda kontroller, avstämningar kryptering, maskinvara - dubblering av utrustning och reservkraft.

I det följande beskrivs några olika åtgärder som kan vidtas på olika

skyddsområden.

Kapitalskydd

För att skydda investeringar i maskin- och programvara mot förstörelse

eller skada genom brand, sabotage, stöld etc. krävs olika skyddsåtgärd-

er som normalt också vidtas vid datoranläggningar. I dessa åtgärder

ingår t.ex. brandlarm, brandsläckningsutrustning, brandsäkra arkiv,

inpasseringskontroll och behörighetskontroll. Åtgärdernas omfattning

får givetvis anpassas efter resp. anläggnings storlek och efter de

konsekvenser som kan uppstå vid olika typer av störningar.

Funktionsskydd

För att garantera hög tillgänglighet i ett system dubbleras vanligen vitala enheter, t.ex. centralenheten. Ett annat sätt är att bygga upp datorkraften i nivåer, t.ex. persondator som arbetsstation, lokaldator för vissa bearbetningar och central dator för övrigt. På detta sätt begränsas bortfall av funktioner. För att gardera sig mot större olyckor, t.ex. brand eller sabotage mot en större anläggning, skrivs avtal med leverantören eller annat företag med samma utrustning om att snabbt få

tillgång till reservutrustning. Manuella reservrutiner bör också finnas

utformade och utprovade för sådana händelser. Alla större anläggningar behöver skyddas mot elavbrott genom egen reservkraft. Telekommunikationsnät kan garderas genom alternativa kommunikationsvägar samt dubblering av kommunikationsutrustning. Funktionsskyddet är snarare ett ekonomiskt problem än ett tekniskt. Kostnaden för att öka tillgängligheten över en viss nivå ökar mycket snabbt.

Dataskydd

För att skydda data mot obehörig åtkomst, förstörelse eller förvansk-

ning finns ett stort antal åtgärder. Kontroll att data överförs korrekt

mellan två utrustningar, t.ex. vid telekommunikation, sker genom bl.a.

paritetskontroll, dvs. en typ av checksifferkontroll på varje tecken.

Även andra typer av kontroller med programvara kan utföras. Data kan krypteras med speciella program för att hindra obehörig läsning av data

som överförs. Vid användning av datamedia för dataöverföring kan dessa förses med s.k. eiektroniska sigi11 som hindrar aviäsning.

Användning av terminaier och persondatorer kan ge många personer tiii-

gång ti11 data iagrade i ett system. Därför har en rad åtgärder utfor-

mats för att kontroiiera tiiigången ti11 de data och funktioner som en

person är behörig tili. Åtgärderna omfattar b1.a.

- identitetskort, lås

på terminaien,

användaridentifiering, terminaiidentifiering, - iösenord knutet ti11 användaridentitet, - som definierar vad varje användare får behörighetssystem göra, - 1ogg som visar vem som gjort vad, - för - dessa har inte

begränsad behörighet systempersonal tiiigång

ti11 produktionsregister, - utskrift av känsiiga får endast ske skrivare hos

uppgifter på

behörig person.

Arkivering av känsiiga data på datamedia sker i iåsta arkiv som endast

behöriga personer har tiiiträde tili.

Ett bra dataskydd kan åstadkommas med nu kända metoder, men det kräver

en noggrann genomgång av datafiöden från kä11an där uppgifterna regi-

streras tiil de punkter där uppgifterna siutförvaras i arkiv e11er förstörs.

Kvaiitetsskydd

K0ntro11 av att de uppgifter som Iagras i systemet är kompietta och korrekta är av avgörande betydeise, eftersom de iigger ti11 grund för

debitering och andra tuiiåtgärder. Kontroiierna bör i aiimänhet utföras

så nära datakä11an som möjiigt, heist redan då uppgifterna registreras i systemet. Fiertaiet k0ntro11er bör ligga i programvaran för dataregistrering. Olika typer av kontrolier förekommer, t.ex.

formella kontroller - kontroll av att obligatoriska uppgifter fyllts i och har godkända värden, - - kontroll rimlighetskontroller av gränser för numeriska värden, - sambandskontroller - kontroll av samband mellan värden i olika fält, - checksifferkontroll - kontroll av checksiffra för identifiviktiga kationsbegrepp, - - kontroll mot registerkontroll tidigare registrerade uppgifter, koder etc., - avstämning kontrollsummeringar.

I de fall företagen svarar för primärregistrering och uppgifterna överförs till tullen i elektronisk form, bör företagen ansvara för att uppgifterna är kompletta och korrekta. Utöver att uppgifterna är korrekta, krävs att uppgifterna är aktuella. Systemet behöver innehålla ett antal fasta register, t.ex. tulltaxa, licenser, spärrar. För dessa register skall registeransvariga personer utses som har att tillse att dessa register innehåller korrekta och aktuella uppgifter.

När man tvingas återskapa register som förstörts måste noggranna kon-

troller finnas så att man använder rätt registerkopia (back up) samt tillför alla de uppdateringar som gjorts efter det att registerkopian togs. En god datakvalitet kräver sammanfattningsvis att

- kontroller vid görs dataregistrering, - finns för fasta registeransvariga register, - få är att utföra personer behöriga uppdateringar, - rutiner finns för back rekonstruktion av välplanerade up och register.

2.4.3 Datorkraft och datorarkitektur

Datorer finns i dag i alla storlekar från persondator till mycket kraftfulla stordatorer. Den snabbaste tekniska utvecklingen och högsta nyanskaffningstakten avser i dag person- och lokaldatorer. En trend är att bearbetningar flyttas ut från centrala datorer till lokala. Det blir även allt vanligare att ett företags datorer knyts samman till

hierarkier eller nät med datorkraft på flera t.ex. nivåer, persondator, lokaldator, centraldator.

Den tekniska utvecklingen av processorer, minnen och kringutrustning fortsätter i hög takt. De tekniska nyheterna införs först

vanligen på

de mindre maskinerna där generationsskiftena sker snabbast. En ny typ av externa minnen, s.k. optiska minnen, har introducerats. Denna teknik passar för lagring av stora datamängder som inte skall förändras. Tekniken passar sannolikt bara för av den stora slutbelagring mängden handlade tullärenden som skall finnas i fem år. tillgängliga drygt Lagringskostnaden med denna teknik uppges bli än för väsentligt lägre magnetiska minnen och lagringen är mycket kompakt.

Datorkraften i ett framtida tulldatasystem kan utformas flera olika

på sätt. Om datorkraften delas upp på ett antal datorer krävs

överföring av uppgifter mellan dessa. Uppgifter som kan vara aktuella att överföra är

ärendeuppgifter som registreras och slutbehandlas på olika platser, uppgifter som avser ett företag kan vid flera registreras gränsstationer, statistikuppgifter skall samlas centralt, uppgifter om licenser, tulltaxor m.m. skall spridas från centralt system till övriga.

Vid utformning av en lämplig datorstruktur måste tas hänsyn till bl.a.

driftsäkerhet och tillgänglighet (minimera risken för och effekten av avbrott), drift och förvaltning (resurser, för skötsel av kompetens systemet), prestanda (korta svarstider även under hög belastning), kostnader (kostnader för drift och utrustning, kommunikation, underhåll), dataskydd (skydd mot obehörig åtkomst, förlust, av förvanskning data).

Ur teknisk är flera alternativ möjliga för utformning av dasynpunkt torstruktur. Det i dag mest beprövade alternativet är centralt placerad

datorkraft, men utvecklingen pekar mot en mer eller mindre långtgående

spridning av datorkraften i ett system.

2.4.4 Programvaruutveckling

Hjälpmedel och språk för att utveckla programvaran i datasystemen har

under de senaste åren förbättrats avsevärt. De traditionella program-

t.ex. COBOL och FORTRAN, håller successivt på att ermeringsspråken, sättas med modernare s.k. fjärde generationens språk. Dessa ger möjlig-

het till kortare utvecklingstid och mindre resurskrävande systemunderhåll. har dock ännu inte samma maskineffektivitet som de

De nya språken

konventionella. Ett flertal och hjälpmedel finns också som är

språk

avsedda för användare och med vars hjälp dessa själva kan systemets göra nya typer av rapporter, analyser etc.

Grunden för flexibla system läggs genom att utforma en s.k. datamodell för systemets lagrade data. Datamodellen byggs upp utifrån de viktigaste företeelserna i verksamheten som skall datoriseras och deras inbördes samband. De enskilda (dataelementen) knyts sedan till uppgifterna den struktur som utformats. Man har konstaterat att data och deras inbördes samband är mycket stabila över tiden även om organisationen och rutiner förändras. För hantering av lagrade data i ett system W kommer i ökad utsträckning s.k. relationsdatabaser att användas. Denna teknik stor flexibilitet vid förändring och vidareutveckling av ett ger

system. Nackdelen med denna teknik är att den ännu medför något längre

söktider än konventionell registerhantering.

av tulldatasystemet bör moderna utvecklingsverktyg an- Vid utveckling å vändas. Man bör om möjligt använda verktyg som inte är maskinberoende, å i dvs. skall kunna flyttas till annan utrustning med måttlig i programvaran insats. Vidare bör verktyg finnas så att slutanvändaren själv kan utveckla enklare tillämpningar.

2.5 Förutsättningar för tullens arbete från år 1988

Tidigare i detta kapitel beskrivs det sätt tullen utförligt på vilket f.n. arbetar. Delvis nya inträder förutsättningar dock den 1 januari 1988 då konventionerna om enhetsdokumentet, om en gemensam västeuropeisk transiteringsordning och om en ny harmoniserad varunomenklatur träder i kraft. Vidare genomförs under 1987 vad förenklingar gäller ursprungsdokumentationen i det västeuropeiska frihandelsområdet. Även i övrigt utvecklas verksamheten. Från 1988 inträder således i en del avseenden ändrade förutsättningar för tullens arbete utan att datorisering sker. Det är den verksamhet som bedrivs efter dessa förändringar och inte tullens nuvarande verksamhet som avses datoriseras. I detta avsnitt presenteras därför en översiktlig bild av tullens framtida verksamhet i vissa betydelsefulla avseenden.

2.5.1 Ärendevolym

Inom tullverket handläggs

årligen många miljoner ärenden. Grundläggande

för ärendevolymens utveckling är hur den svenska utrikeshandeln utvecklas. Enligt 1987 års kan

långtidsutredning exportens och importens

volym antas öka med 3,5 å 4 % per år fram till 1995. Vid oförändrad genomsnittlig storlek på sändningarna m.m. kan, med viss förenkling, antalet ärenden som tullen skall antas öka i samma omfatthandlägga ning.

Det finns dock att förmoda att anledning företagens strävan till kapitalrationalisering även fortsättningsvis leder till successivt allt mindre genomsnittliga sändningar. Innebörden härav är att antalet ärenden som tullen skall kan förmodas öka

handlägga någon procentenhet

snabbare än import- resp. exportvolymen.

Mot en sådana framstår det inte bakgrund som orimligt att anta att vo-

lymen på tullens mest frekventa ärenden kan långsiktigt komma att öka

med kanske i genomsnitt 5 % per år.

2.5.2 Resurser

Inom tullen finns ca 4 000 tjänstemän anställda. Denna personalstyrka

har varit konstant under en ganska lång tid. Anspråk på resur-

tämligen ser för insatser på angelägna områden inom tullen har i allt väsentligt fått inom ramen för befintliga resurtillgodoses genom omprioritering

ser. Det finns i aktuellt budgetläge - och i en tid då kravet på effek-

verksamhet är starkt - inte någon an-

tivitetshöjningar inom offentlig att anta att tullen framdeles kan få något påtagligt resursledning tillskott för att klara av en allmän ökning av ärendevolymen.

Under med ca 500 tjänstemän att organisa- 1988 kommer kustbevakningen toriskt föras bort från tullen och bilda en civil myndighet under försvarsdepartementet.

2.5.3 Produktivitetshöjning

När ärendevolymen ökar och resurserna förblir i huvudsak konstanta krävs en produktivitetshöjning.

När det och klarering av gods kan konstateras att gäller tulltaxering måste med deklamed givna förutsättningar varje tjänsteman sysselsatt

rationsgranskning och andra göromål som sammanhänger med granskning,

kontroll och expediering av import, export och annan tullklarering av produktivitet med 5 z. Om det förutsätts att service-, gods öka sin gransknings- och kontrollnivån förblir oförändrad kan produktiviteten mätas i antal ärenden som hanteras varje år. Denna ökning kan synas men den kan slå olika från myndighet till myndighet. Detta

måttlig

att det där personalen redan har

beror på i dag finns tullmyndigheter

I sådana fall kan ökningen i antal ärenden leda hög arbetsbelastning. till ökade väntetider, sämre service och en kvalitetsminskning i arbetet. med eller normal kan

Vid myndigheter låg arbetsbelastning utan att kvaliteten på arbetet

produktivitetshöjningen genomföras sjunker.

En följd av sämre granskade tullhandlingar kan bli att utrikeshandelsstatistiken kommer att bli försämrad. Minskad granskning innebär även

att möjiigheten att upptäcka för 1åga debiteringar av tu11 m.m.

minskar. När risken minskar att dekiarationer m.m. utsätts för granskning kan detta kanske Ieda ti11 en ökad benägenhet att dek1arera

på

sådant sätt att tu11, annan skatt och avgifter undandras statsverket. Risken härför ska11 dock inte överdrivas eftersom kan uttas sändning ti11 sakgranskning och fysisk k0ntro11. Påföijden vid fe] är he11er inte försumbar.

Redan i dag är granskningsinsatserna 1åga vad gä11er norma1 export.

Däremot granskas några få exportärenden, rörande exportregierat gods,

noga. Den normaia exportgranskningen består av att konhuvudsak1igen tro11era att 1ämnats och att dessa erforder1iga uppgifter är registre-

ringsbara. En produktionsökning av nämnd stor1eksordning i fråga om

exportärendena torde inte behöva medföra några påtagiiga i

försämringar dessa avseenden.

För statens dei kan ökningen av antaiet ärenden, som tu11en har att hand1ägga med oförändrade resurser, medföra risk för sämre kvaiitet

på

hande1sstatistiken och innebära ökad risk för feiaktigt debiterad tu11 m.m.

2.5.4 Ny tu11nomenk1atur

Från den 1 januari 1988 ska11 en ny tu11taxa tas i bruk. Denna bygger på en internatione11 konvention om en ny, harmoniserad varunomenkiatur. Regeringen har i prop. 1986/87:53 föreslagit att riksdagen ska11 godkänna konventionen. Riksdagen har godkänt (SkU 1986/87:13, rskr. 1986/87:32) förslaget. Regeringen har i prop. 1986/87:102 också 1agt fram ett försiag ti11 en ny 1ag med tu11taxa (benämnd tu11taxe1ag),

baserad på det harmoniserade systemet.

Den nya harmoniserade tu11taxan (HS-taxan) innehå11er 6 000-7 000 statistiska nummer mot ca 5 000 i den nuvarande tu11taxan. Det statistiska numret i den svenska HS-taxan består av sju siffror. De första fyra

biidar något som ka11as för tuiltaxenummer. De tre sista siffrorna kai-

1as för varunummer. Tulitaxenumret och varunumrets två första siffror

är internationeiia, medan den sista siffran möjiiggör ytteriigare svensk uppdeining.

I vissa fa11 kan statistiska nummer från nuvarande tuiitaxa med hjäip av översättningsnyckei direkt överföras tiil rätt statistiskt nummer i

HS-taxan. I många fa11 är detta inte möjiigt då redan tuiitaxenumrets

innehåii eniigt HS-taxan avviker från innehåiiet i närmast jämförbara tuiitaxenummer i nuvarande tuiitaxa.

Den nya ordningen medför att dekiaranter och tuiitaxerare måste iära sig den nya nomenkiaturen. ovana vid den nya nomenkiaturen kan medföra att kontro11 av dekiarerat statistiskt nummer eniigt HS-taxan kan ta iängre tid jämfört med motsvarande granskning eniigt nu gäiiande tu11taxa. Detta förhåiiande kommer dock att vara mest påtagiigt i inled-

ningsskedet för att sedan minska. Några iångsiktiga negativa effekter

av omiäggningen är inte att vänta, för så vitt inte statistikanvändare

b1and myndigheter e11er näringsliv stäiier mer iångtgående krav på

finfördeining av utrikeshandeisstatistiken.

2.5.5 Enhetsdokumentet

Från den 1 januari 1988 ska11 eniigt en konvention me11an EFTA-länderna och EG ett gemensamt tuiidokument (SAD, enhetsdokumentet) införas för heia det europeiska frihandeisområdet. Regeringen har i prop. 1986/87:136 föresiagit att riksdagen ska11 godkänna konventionen. Riksdagen har godkänt (SkU 1986/87:47, rskr. 1986/87:205) försiaget.

Från den 1 januari 1988 ersätts den nuvarande importanmäian med tu11dekiaration, exportanmäian och transitanmäian med enhetsdokumentet. Undantag från denna regel gäiier för postgods. Även för gods som kiareras eniigt förenkiat förfarande kan undantag komma att göras.

De oiika uppgifter som i dag iämnas i import- och exportanmäian ska11 såiedes i framtiden iämnas i enhetsdokumentet. Därti11 kommer att ett

antai nya uppgifter måste iämnas på grund av konventionen. Den teknik

med kryssmarkeringar varmed uppgifter iämnas i dagens import- e11er

exportanmälan kommer inte att kunna tillämpas i enhetsdokumentet. Där måste motsvarande uppgift lämnas i klartext eller med hjälp av kod.

Enhetsdokumentet utgör ett blankettset bestående av åtta blad. De tre första bladen är avsedda för export, de två därpå för transiföljande tering och de tre sista för import. av de uppgifter

Många som lämnas

erfordras vid samtliga klareringsformer. Fält vari sådana uppgifter skall lämnas är därför självkopierande från blad till blad.

Enhetsdokumentet är utformat på ett sätt som avviker från nuvarande svenska tullblanketter. Sålunda kan i varje enhetsdokument bara redovisas en varupost. Om flera förekommer i varuposter en sändning får dessa redovisas på en särskilt utformad tilläggsblankett. Med varupost förstås en sändning som representeras av ett statistiskt nummer och i

övrigt har samma egenskaper, t.ex. i fråga om ursprung och

avsändningsland. I dagens importanmälan med tulldeklaration finns för maxiplats malt fyra varuposter innan tilläggsblankett måste och i tillgripas s exportanmälan kan sju a åtta varuposter redovisas.

Antalet redovisade varuposter i och har vaimportanmälan exportanmälan rit tämligen konstant under senare år. I varje importanmälan med tulldeklaration och exportanmälan redovisas i genomsnitt 1,7 resp. 2,0 varuposter. För importen gäller att ca 80 % av tulldeklarationerna avser endast en varupost och ca 7 % avser fler än fyra st. Beträffande importen gäller dessutom att ca 10 % av antalet importsändningar redovisas med hjälp av datateknik. Dessa innehåller ofta

anmälningar många

varuposter.

När det gäller exportanmälningar har ett urval sådana från nio stora

tullmyndigheter undersökts. Det resultat som erhölls framgår av följan-

de sammanställning.

Antal varuposter Procentuell andel av totalt

redovisas maximalt fyra varuposter.

Mot denna bakgrund kan bedömas att mellan 20 och 25 1 av enhetsdokumenten kommer att vara åtföljda av tilläggsdokument.

Generaltullstyrelsen har beslutat att vid förtullning efter hemtagning

får, under en övergångsperiod t.o.m. den 31 december 1988, den nuvar-

ande blanketten för importanmälan med tulldeklaration användas.

2.5.6 Ny transiteringsordning

Förhandlingar har nyligen avslutats mellan EFTA-länderna och EG-kommissionen om gemensamma transiteringsbestämmelser. Även denna överenskommelse har formen av en konvention, vilken regeringen torde komma att underställa riksdagen för godkännande.

Den nya västeuropeiska transiteringsordningen avses träda i kraft den 1 januari 1988. Detta medför bl.a. att den nu tillämpade nordiska förpassningsordningen då kommer att upphöra. De uppgifter som behövs i samband med transitering skall lämnas med hjälp av enhetsdokumentet, i

vissa fall kombinerat med övergångsattester, lastförteckningar och

garantidokument.

Kortfattat kan rutinerna vid transitering beskrivas på följande sätt.

Avsändande tullmyndighet behåller blad 1 av enhetsdokumentet som exportanmälan. Blad 4, 5 och 7 följer transporten. När transporten kommer

in i nästa land lämnas till tullen

på inpasseringsorten en gränsövergångsattest. Samma procedur upprepas vid kommande gränspassager. När

transportmedlet med sändningen nått bestämmelseorten sänder tullmyndigheten där tillbaka blad 5 av enhetsdokumentet till avsändande tullmyndighet, som kvitto på att sändningen kommit fram i skick. behörigt Denna myndighet parar ihop detta blad, den s.k. ryckattesten, med det blad från enhetsdokumentet som behölls i och med att transiteringen startade. Därmed är själva avslutad. transiteringen

En transiteringshandling skall normalt lämnas för varje sändning. Av betydelse är emellertid att vid från en avsändare till en transitering

mottagare skall, vid samlastning av sändningar på ett

transportmedel, utfärdas en för alla sändningar gemensam kombinerad med transithandling en lastförteckning. Som ett transportmedel räknas exempelvis en lastbil med släp, eller ett antal järnvägsvagnar.

Transiteringsordningen ställer krav på att transiterat om detta gods, inte uppenbarligen är skall i onödigt, transporteras plomberat utrymme. Om detta inte är genomförbart skall i kolli princip varje plomberas eller förseglas. Jämfört med nuvarande rutiner nordisk enligt förpassningsordning ställs således i detta avseende krav. högre

Den europeiska transiteringsordningen öppnar möjlighet för tullmyndigheter att auktorisera avsändare och av En sådan mottagare transitgods. auktorisation medför att avsändaren eller kan handmottagaren själv lägga transiteringsrutinerna. Denne skall dock till tullen anmäla varje transitering.

Upptäcks under transportens gång eller i samband med att

transporten

avslutas några felaktigheter måste dessa utredas.

Mellan Finland, Island, Norge och kommer att Sverige troligen träffas överenskommelse som vid transitering mellan dessa länder innebär vissa lättnader i förhållande till den europeiska transiteringsordningen. Dessa lättnader gäller bl.a. krav och

på plombering lastförteckningar.

Den nya transiteringsordningen medför att i stort sett allt gods som exporteras till länder inom Västeuropa kommer att transiteras i den mån

förtulining inte görs vid första gränspassagen. Ungefär 75 % av a11

svensk export går tili Västeuropa. Det torde också kunna antas att en

ännu större dei av antaiet exportsändningar från Sverige går med Iast-

bi1.

År 1985 utpasserade ca 700 000 Iastfordon från Sverige. Antas den siffran öka med 5 % per år kommer under år 1988 att utpassera ca 800 000 850 000 Iastfordon. Erfarenhetsmässigt passerar 20 â 25 % av aiia 1astfordon gränsen tomma. Det innebär att år 1988 kommer ca 650 000 1astfordon att passera gränsen med iast och att de såiedes bör medföra transithandiingar. Till denna siffra bör iäggas ett antai transiteringar som verkstäiis med järnväg, flyg och fartyg samt att vissa iastbiiar kan medföra fier än en transithandiing. Antaiet sådana transithandiingar har skattats ti11 meiian 150 000 och 200 000 per år. Sammantaget sku11e i Sverige under år 1988 såiedes hanteras 800 000 â 850 000

utgående transiteringar.

Det finns skä1 att anta att ungefär lika många transiteringar ska11

handiäggas i samband med import.

2.5.7 Arbetsvolym som skal] k1aras av

En successivt ökad utrikeshandei gör att tuiien kan förvänta sig ett t ökat anta1 ärenden att handlägga. Därtiii kommer att den nya HS-nomen- Ä f kiaturen ska11 införas från 1988. Detta förhå11ande medför i iniedningsskedet att granskning av tuiihandiingarna tar 1ängre tid jämfört med tidigare. Ti11 detta ska11 iäggas att företagen också är ovana vid

HS, något som i sin tur medför ökat krav på tu11en att kontroiiera att

dekiarerade statistiska nummer är riktiga. Enhetsdokumentet kommer att medföra att ett ökat anta1 uppgifter ska11 Iämnas både vid import och export. Det medför också att tu11en måste kontroiiera fier uppgifter. Ur taxeringssynpunkt kommer antaiet uppgifter som ska11 granskas att

vara opåverkat. Den nya bianketten kommer under en kortare period med-

föra att granskningsarbetet tar iängre tid. Övergångsprobiemen mildras

dock av att tu11en medgett att under 1988 den nuvarande bianketten får användas vid förtuiining efter hemtagning.

Det är tänkbart att när enhetsdokumentet införs ett antal företag själva kommer att deklarera sitt att anlita ombud. gods utan Skälet härtill skulle vara att blanketten i en del fall kommer delvis från ifylld exportören. En risk finns då att sådana deklarationer

övergångsvis

kommer att vara behäftade med fler än om de skulle ha felaktigheter utfärdats av erfarna ombud.

För att dataregistreringen av tulldeklarationer och exportanmälningar skall kunna ske rationellt förutsätts att tullverket utvecklar lämpliga

registreringsprogram. Registreringen kommer ändå att ta något längre tid på grund av att 20 ä 25 % av enhetsdokumenten av

åtföljs tilläggsblankett. Vidare skall fler än i uppgifter dag registreras. De uppgifter som skall registreras är dessutom över en stor del av blanspridda

ketten och inte samlade på samma sätt som nu.

Den nya transiteringsordningen kan efterhand öka intresset att exportklarera godset vid inlandstullkammare och därpå transitera detta ut ur landet direkt till slutlig bestämmelseort kontinenten.

på Expedieringen

vid gränsorten inskränks då till klareringen av transportmedlet. Under 1988 hinner kanske näringslivet inte ändra sina transportrutiner, vilket kan innebära fortsatt omfattande handläggning av transiteringsärenden på de stora gränsorterna vid utförsel.

Det ökade kravet på plombering kan medföra viss ökad

arbetsbelastning

för tullen. Med ökad omfattning på kommer helt natur-

transiteringarna ligt antalet ärenden där efterforskningar behöver att öka. göras

En viss lättnad i

arbetsbelastningen på gränsorterna inträder sannolikt

i framtiden då importsändningar i allt kan komma att högre grad direkttransiteras till inlandstullkammare. Vid behöver tullen då gränspassage

endast ta emot en gränsövergångsattest, medan tullen i ut-

dag måste färda ett nordiskt tullpass med därtill hörande

bevakningsåtgärder.

Möjligheten att spåra upp transitsändningar, som kommer på avvägar,

kommer snarast att öka med den nya transiteringsordningen. Godsets färdväg är nämligen känd och successiva kan gränspassager följas genom

övergångsattester.

Det är tills vidare en öppen fråga om tullen i Sverige kommer att auk-

torisera några företag så att dessa redan under 1988 själva kan hand-

lägga egna transiteringar.

En viktig uppgift för tullverket blir att utforma olika åtgärder som

arbetsmässigt är till fördel både för tullen och företagen. En sådan

åtgärd är att få företagen att i högre grad exportklarera vid inlands-

tullkammare. En annan är att få fler företag att övergångsvis i nuvar-

ande procedur lämna uppgifter vid import och export på magnetband. Även

i övrigt är det viktigt att tullverket aktivt arbetar för att utforma olika förenklade förfaranden för uppgiftslämnandet som kan reducera arbetsbördan för verket.

Det ökade antalet ärenden som tullen skall handlägga kan innebära att

granskningen i första hand får koncentreras på sådana uppgifter som är

nödvändiga för att se till att import- och exportföreskrifter efterlevs och för att debitering av tull, andra skatter och avgifter skall vara möjlig. Granskning kan därmed bli allt mer formell. Sakgranskning och efterkontroller av olika slag kan då behöva koncentreras och prioriteras.

av antalet ärenden i kombination med en ny nomenklatur och en

Ökningen

kan innebära att även den formella granskningen kommer att ny blankett bli bristfällig vid den lokala granskningen. Detta kan i sin tur med-

föra ökat arbete vid tullens centrala dataregistrering. Många formella

fel medför att deklarationer inte är registreringsbara. Även registre-

deklarationer kan komma att innehålla många fel som upptäcks

ringsbara

först efter datorbearbetning. Som exempel på tänkbara sådana fel kan

nämnas ogiltiga länderkoder och statistiska nummer samt felaktiga uträkningar.

Redan i är den lokala formella granskningen av exportanmälningar så dag bristfällig att exportanmälningar måste förgranskas centralt innan de överhuvud taget kan registreras. År 1988 kanske motsvarande förgransk-

ning måste införas också på importanmälningar innan de kan dataregist-

reras.

2.5.8 Möjligheter att åstadkomma produktivitetsökningar

Det antal import-, transit- och exportärenden som tullen skall

årligen

handlägga kan förutses öka under tid. Under

överskådlig 1988 kommer

verksamheten tillfälligt att försvåras av att nya blanketter, nya rutiner och en ny nomenklatur tas i tillämpning. av

Något tillskott

resurser med anledning av ökad ärendevolym är knappast aktuellt. Däremot behöver tullen enligt förslag i prop. 1986/87:136 inte återföra vissa förskottsvis disponerade medel under och

budgetåren 1987/88

1988/89. På tullen ställs således kravet att verket skall åstadkomma en inte oväsentlig produktivitetsökning vid en godtagbar kvalitetsutveckling. Inför ett sådant perspektiv finns det skäl att om en

fråga betydande produktivitetshöjning kan åstadkommas på annat sätt än med en

massiv datorisering.

Det är sannolikt att det inom tullverket fortfarande finns viss outnyttjad rationaliseringspotential inom ramen för nuvarande förfaranden och teknik. Sålunda varierar antalet ärenden handlagda per personår kraftigt mellan olika arbetsställen. i olika avseenden Omfördelningar kan ge jämnare arbetsbörda och kan möjliggöra att ett ökat antal ärenden kan klaras av organisationen utan Detta ställer kvalitetsminskning. krav på en intensiv resurs-

och arbetsledning på flera nivåer.

Det är också troligt att ytterligare ett antal kan vara instorföretag

tresserade av att lämna uppgifter på magnetband, särskilt om de därvid

slipper att foga styrkande handlingar till datalistan med importanmälningar. Sistnämnd ordning gäller redan för ett Det kan par företag. vidare att även skall övervägas speditörer få denna möjlighet. Dessutom

kan prövas att auktorisera några företag så att dessa själva får ta

ansvar för vissa

tullklareringsåtgärder.

Det är vidare troligt att konventionell utan ankontorsrationalisering vändning av ADB skulle kunna medföra ytterligare i hanteförenklingar ring och arkivering av det väldiga dokumentflödet inom tullen.

Datateknik används f.n. nästan inte alls i den lokala av handläggningen tullklareringsärenden. Kännetecknande för handläggningen inom tullen är att t.ex. importärenden aktualiseras en ort, sedan de

på handläggs

vidare på en annan ort varvid handläggningen skall ske enligt enhetliga regler och därefter behandlas ärendena centralt i debiterings- och

statistiksyfte. Därpå förvaras akterna så att de kan tas fram vid

efterkontroller m.m. Det omfattande informationsflöde som kännetecknar tullverksamheten gör att det knappast är möjligt att föreställa sig att betydande rationaliseringseffekter kan uppnås om ärendehandläggningen endast ges ett enkelt datorstöd, t.exZ i form av avgränsade tillämp-

ningar baserade på persondatorer.

Detta utesluter självfallet inte att det kan finnas några enskilda

tillämpningar på tullklareringsområdet där övergångsvis även personda-

torbaserade rutiner kan vara av intresse från rationaliseringssynpunkt. Det borde t.ex. vara möjligt att för transitering utveckla en enkel rutin för att para ihop återkommande ryckattest med exportanmälan. En

datorisering skulle också kunna underlätta hanteringen av de s.k. lång-

tidscertifikaten. Dessa gäller under en i certifikatet angiven tidsperiod och skall vara tullmyndighet tillhanda senast vid första importtillfället. Dessa skulle kunna registreras centralt men utnyttjas av olika tullkammare ute i landet.

Med hänsyn till vad som nu sagts gäller att väsentliga och långsiktigt

utvecklingsbara rationaliseringseffekter i tullens verksamhet främst bör åstadkommas med en genomgripande datorisering av verksamheten. En omfattande datorisering möjliggör i sin tur en del inte oväsentliga förenklingar i nuvarande procedur. Hur en sådan datorisering kan gå till diskuteras i följande kapitel.

DISKUSSION OCH ÖVERVÃGANDEN OH DATORISERING AV TULLRUTINER

I detta kapitel diskuteras olika som påverkar förutsättomständigheter ningarna för att övergå till dokumentlös och att informationsöverföring

genomföra en långtgående datorisering av tullens verksamhet. Inled-

ningsvis diskuteras olika problem som tullen och företagen möter i nuvarande verksamhet. Vidare diskuteras de arbetsformer som tullen nu

använder på några områden. Därefter diskuteras vilka rutiner hos tullen

som kan lämpa sig för datorisering. Den internationella utvecklingen ger också vissa förutsättningar. Utredningen behandlar också utförligt hur tullproceduren kan utvecklas i samband med en datorisering. Även de fördelar som företagen kan ha av att lämna utan att använda uppgifter blanketter, liksom vissa behandlas.

informationssäkerhetsfrågor, Möj-

ligheterna att stegvis datorisera tullrutinerna Vidare diskubelyses.

teras den viktiga frågan om hur vissa rättsliga problem kan lösas.

Avslutningsvis behandlas vilka krav en långtgående kan

datorisering

ställa på kompetens och organisation inom tullen.

3.1 Allmän problembeskrivning

I detta avsnitt sammanfattas problem i tullens nuvarande arbetsformer som bör kunna lösas med användning av datateknik och med ändrade förfaranden. Först behandlas problem som i dag kan observeras direkt i tullens nuvarande verksamhet. Därefter behandlas problem som hänger samman med hur företagen framställer och överför uppgifter till tullverket. Avslutningsvis diskuteras i tulladministrationen förbättringar som kan möjliggöras med bl.a. datateknik men som inte direkt sammanhänger med observerade problem i dagens situation.

3.1.1 Tu11ens aktue11a probiem

Av de personairesurser om ungefär 2 400 personår som disponeras inom det verksamhetsområde som primärt omfattas av utredningens arbete används en mycket 1iten dei ti11 sakgranskning och kontro11. Uppskattningsvis används ungefär 20 personår för kontroiibesök hos företag och ungefär 100 personår för sakgranskning av tu11dek1arationer. Dessutom görs kontroiiinsatser av bevakningspersona1. Återstoden av personairesurserna används för uppgifter som är av tämiigen expeditioneii natur. Exempe1vis utförs forme11 granskning av deklarationer så att de är registreringsbara, registrering av uppgifter, kontro11s1agning av summor och kontroil av att ursprungsintyg är forme11t korrekta. Dessutom görs jämföreiser av att kvantitativa uppgifter som ko11ita1 sinsemeiian överensstämmer i hemtagningsanmä1an, tuildekiaration och faktura. Rim- 1ighetskontro11 av vaiutaomräkningen görs också. Därutöver utförs en mängd uppgifter som innebär fysisk hantering av dokumenten, t.ex. sortering, häftning, omsortering, skickning och arkivering. Arbetet med stämpiing och sortering är enformigt och orsakar arbetsskador såsom ont i nacke och armar.

Den f0rma1granskning, sakgranskning och kontro11 som genomförs innebär inte att den mängd oriktiga uppgifter av o1ika dignitet, som en1igt o1ika undersökningar visat sig finnas i de import- och exportanmäiningar som företagen 1ämnar, kan upptäckas och rättas.

Kiareringsformerna preiiminär tuiitaxering och hemtagning ger upphov ti11 dubb1a informationsfiöden. Pre1iminär tu11dek1aration ska11 fö1jas av en s1ut1ig dek1aration och tu11en måste övervaka att en sådan inkommer och att regiering sker mot debiterade pre1iminära avgifter. Hemtagning föijs i de f1esta fa11 av en importanmä1an med tu11dek1aration. För att övervaka att a11a hemtagningar 1eder ti11 en avs1utande kiareringsform avförs varje förtuiiningsärende efter hemtagning från en iista. Dessa två kiareringsförfaranden b1ir ti11 följd av dubbei hantering, registerföring och bevakning särskiit resurskrävande för tu11verket.

A11a uppgifter som företagen fört in i tu11dek1arationer m.m. formaigranskas av tu11tjänstemän och registreras därefter i tu11ens data-

system. Detta innebär i många fall dubbelarbete eftersom åtskilliga

tulldeklarationer m.m. hos företagen fyllts i med datateknik. Dessutom

är det ofrånkomligt att fel vid uppstår tullens registrering. Dessa måste redas ut, något som kräver resurser.

En del av tullens används för personalresurser att komma till rätta med

fel som ofrånkomligen uppkommer i tullens

godsregistrering, deklarationsgranskning och dataregistrering. Exempel på sådana fel är felaktiga summeringar, felaktiga registreringar, inte registrerade hemtagningsnummer och handlingar som kommer på avvägar. Inte sällan leder utredningsarbetet till att ärendet slutförs utan att fel

något sakligt

påträffas. Fel kan t.ex. bero att kolli i annan bil

på går än vad som

anmälts.

väldiga volymer med blanketter, styrkande handlingar och datalistor tas emot, stämplas, sorteras, skickas och arkiveras. Exemplar av varje

blankett finns på olika håll inom tullen vilket kräver stort

utrymme. Skickning över landet av dokument är dyrbar och tar tid. Sammanlagt finns i arkiv ungefär 20 000 hyllmeter för fem å sex år. handlingar Dessutom finns kanske 1 000 hyllmeter dokument som är under arbete. Företagen är f.ö. enligt bokföringslagen att i tio år ha motskyldiga svarande blanketter och styrkande i sina arkiv. Skall handlingar tullens verksamhet kunna rationaliseras ett

på avgörande sätt är det nöd-

vändigt att hantering av den pappersbaserade informationsströmmen till stor del kan ersättas av hantering och lagring av uppgifter i elektronisk form.

Inom tullen finns en mängd information i register och arkiv som skulle kunna vara till nytta i granskningar av deklarationer och vid kontrollinsatser. Det är emellertid svårt att till berörd mycket tjänsteman få fram den information som skulle kunna underlätta arbetet.

Tullens problem kan i sammanfattning vara att f.n. en stor sägas personalstyrka behöver användas för att fysiskt hantera och formellt granska uppgifter i ett mycket stort antal Antalet handlingar. handlingar kan vidare antas öka med

några procent per år till följd av ökad utrikes-

handel och minskad genomsnittlig sändningsstorlek samt tillämpning av enhetsdokumentet. Samtidigt är det en väsentlig del av handlingarna som

innehåiler oriktiga uppgifter. En begränsad dei av resurserna kan användas för fördjupad sakprövning och fysisk kontro11 av transportmedei och gods i syfte att säkerstäiia att gäiiande vi11kor för in- och utförsei av gods efterievs och att tu11, annan skatt och avgifter ti11förs statskassan i avsedd utsträckning. Dessutom är en stor de1 av personaien utbiidad för - e11er även annars kapabe1 - att utföra mer kvaiificerade uppgifter än de som de nu behöver utföra. Detta 1eder

helt naturiigt ti11 iåg motivation och bristande trivsei med arbetsupp-

gifterna. Uttryckt i mer genere11a termer står tu11en inför probiemet att höja produktiviteten och effektiviteten i arbetet. Utredningens

uppgift är att diskutera på vad sätt detta kan ske genom att ta i an-

språk datateknik för att mer resurssnåit utföra en mängd arbetsuppgift-

er inom export- och importverksamheten.

3.1.2 Företagens aktue11a probiem

De företag som medverkar i utrikeshandein har stora kostnader för de administrativa rutiner som är förenade med sådan handei. Datateknik tas i a11t högre grad ti11 användning för att begränsa dessa kostnader. Inom de större import- och exportföretagen och hos speditörer har ut-

veckiats e11er hå11er på att utveckias automatiserade bearbetningsmeto-

der och kommunikationsförfaranden som innebär att en gång registrerade

uppgifter används för olika system och att uppgifter överförs me11an o1ika parter med datakommunikation, dvs. mer e11er mindre dokumentiöst. Detta kan gä11a uppgifter som i samband med en varutransaktion överförs ti11 iagret, bokföringen, speditör, bank, försäkringsboiag och kund.

Tu11en är en av de parter som företagen behöver 1ämna uppgifter ti11 vid import- och exportaffärer. Bortsett från viss begränsad försöks-

verksamhet med uppgiftsiämnande på magnetband, iämnar företagen f.n.

tiil tu11en ify11da pappersexempiar av b1.a. exportanmäian, hemtagningsanmäian och importanmäian med tu11dek1aration. 01ika styrkande dokument fogas tili dessa anmälningar. De större import- och exportföretagen och de stora speditionsföretagen har nu nått, e11er når under

de närmaste åren, så iångt att de med hjäip av egenutveckiade e11er

köpta system har möjiighet att inom ramen för affärsredovisningen ta fram en dei av de uppgifter som behövs för att framstä11a tu11hand1ing-

ar på ett i stor utsträckning automatiserat sätt. Dessutom har åtski1-

1iga företag redan kommunikationstekniska att förutsättningar från sina datasystem överföra uppgifter i eiektronisk form ti11 tu11en. Åtskiiiigt arbete kan dock behöva iäggas ned på att förfina de rutiner med viika vissa företag översätter artikeinummer ti11 statistiska nummer och de rutiner med viika de översätter fakturabeiopp ti11 tu11värde.

I och med att tu11en inte utveck1at system som kan ta emot tuiiinformation med datakommunikation har de stora import- och exportföretagen ännu inte kunnat vidareutveckia sina för att system möjiiggöra sådant informationsöveriämnande. Okiarhet om framtida utformtuiidatasystems ning har dessutom gjort att viktiga härti11 inte kunnat anpassningar

göras i företagens ständigt pågående administrativa Nuvar-

utveckiing. ande ordning innebär att en befintiig rationaiiseringspotentiai inte har kunnat utnyttjas. Vidare blir företagens anpassningskostnader högre ju iängre det dröjer innan väsentliga grunddrag kan anges för ett framtida svenskt tuiidatasystem.

De prob1em som nu beskrivits gä11er i första hand för hundra sto-

några

ra import- och exportföretag samt ett anta1 Ett speditionsföretag. stort anta1 små och medeistora företag som har begränsad utrikeshandei

saknar f.n. i många fa11 avancerade

datasystem och har därför inte samma möjiigheter som storföretagen att framstäila tu11d0kument med

automatiska förfaranden och har he11er inte att möjiighet med datakommunikation överföra uppgifterna tili tu11en. Detta gä11er givetvis också enskiida personer som importerar e11er exporterar varor. Efter hand kommer dock antaiet företag som mer e11er mindre automatiskt kan

framstäiia tuiidekiarationer m.m. att öka. Samma sak gäiier möjiigheterna att i e1ektronisk form överföra information tiil tuiien. Små och medeistora företag kan också an1ita genom att speditörer för sina tu11kontakter få dei i de fördeiar som datakommunikation med tu11en kan innebära.

Den försöksverksamhet med visst uppgiftslämnande

på magnetband som

förekommer har beskrivits i avsnitt 2.1.5. Intresset för denna form av

uppgiftsiämnande är 1ågt främst på grund av att måste

uppgifter iämnas både på magnetband och

pappersdokument.

Företagens administrativa kostnader i samband med utrikeshandei är betydande. Kostnader sammanhängande med tu11proceduren utgör dock en begränsad de1 av dessa. Icke desto mindre är det sjä1vfa11et önskvärt att utnyttja a11a de rationaiiseringsmöj1igheter som datatekniken erbjuder för att minska företagens kostnader i tu11proceduren, inte minst med hänsyn ti11 att en sådan strävan kan noteras hos utiändska företag som samarbetar e11er konkurrerar med svenska företag.

I sammanhanget bör betonas att den svenska tu11proceduren vid import och export av gods i a11mänhet är snabb och smidig för företagen. Godset kan snabbt passera gränsen och vid import kan godset i rege1 utan dröjsmå1 disponeras av importören. Den nuvarande tu11proceduren har

därför medverkat ti11 att företagens 1agerhå11ning och deras kostnader

härför har kunnat begränsas. De beta1ningsvi11kor som gä11er för tu11

och annan skatt på importvaror är också gynnsamma.

Förtuliningen styrs av en mängd regier. Företagen sku11e med datakommu-

nikation kunna få ti11gång ti11 ett anta1 register som inrymmer de

aktue11a reg1erna. Exempei på sådana register är tu11taxan, skatte- och

avgiftssatser, koder samt va1utatabe11er. Det kan vidare finnas intres-

se från företagen att få ti11gång ti11 författningsbestämmelser, a11män

tuliinformation, ändrade bestämme1ser, viktiga tu11taxeringsbes1ut och handeisstatistik.

Företagens problem på det tu11administrativa området kan i sammanfatt-

ning sägas vara att en rationaiiseringspotentiai inte har kunnat utnyttjas och att en kostsam osäkerhet råder om egenskaperna hos framtida

tuildatasystem i vårt 1and. Prob1emen berör i första hand några hundra

stora import- och exportföretag och speditionsföretag. På sikt kan mot-

svarande probiem aktua1iseras även för många små och mede1stora före-

tag.

3.1.3 Andra prob1em och möj1igheter

De probiem som beskrevs i de två föregående avsnitten är sådana som nu

upp1evs av tu11en och företagen. Därutöver finns andra probiem och möj-

1igheter som föijer med kommunikationsteknikens och datateknikens utveckiing. Några sådana anges i det föijande.

Tvånget att ti11 tu11hand1ingarna särskiit kan

foga ursprungsintyg

minska i och med att iångtidscertifikat för och fakförmånsbehandiing

turadekiaration införs. Behovet att a11tid fakturor kan också bifoga

ifrågasättas. Kontro11 av uppgifter i tu11dek1aration mot underiiggande

hand1ing kan ske stickprovsvis och sku11e under1ättas om ett identitetsnunmer för fakturan anges i dekiarationen. Detta öppnar möjiigheter

ti11 övergång ti11 en mer dokumentiös

tuiihantering.

Det enhetsdokument för export, transit och export som EG och EFTAländerna tar i bruk 1988 innebär att i samband med utrikesuppgifter hande1 i en de1 fa11 endast behöver en När nu enhets-

registreras gång.

dokumentet ska11 användas behöver a11a möj1igheter ti11 administrativa rationaiiseringar hos företagen stödjas. En ökad möjiighet att använda datakommunikation i förhåiiande til] tu11en kan då vara av betyde1se. Enhetsdokumentet avses också förenkla en framtida överföring av uppgifter för tu11ändamå1 me11an iänderna med användande av datorer.

En stor de] av de resurser som tu11en använder i tuilproceduren ägnas åt enk1a forme11a kontro11er av uppgifterna i handlingarna och fysisk hantering av dokumenten. Med användning av 1oka1 i ett registrering tu11datasystem kan förhindras att f0rme11a fel, t.ex. ofu11ständigt ify11da dokument, ogiitiga statistiska nummer och fe1aktiga summeringar, registreras. Dessutom kan automatiska rimiighetsprövningar byggas in i systemen. Datatekniken sku11e härigenom även för tu11en medföra en både säkrare och effektivare informationshantering.

Några av de uppgifter som företagen ska11 ange i tu11dek1arationen fö1-

jer av andra uppgifter i dekiarationen. I sådana fa11 kan ett tuiidatasystem 1ämna stöd ti11 dekiaranten genom att automatiskt föresiå viss uppgift och beräkna tu11 och andra avgifter. Detta kan under1ätta uppgiftsiämnandet och dessutom minska förekomsten av fe1 i dekiarationerna.

I ett datoriserat system kan även systematiskt riktade e11er s1umpmässiga kontro11er byggas in. Urvaiet kan ske med iedning av en mängd

olika kriterier som dessutom enkelt kan ändras. Information om intressanta och aktuella kontrollobjekt kan också nå fram till berörda tull-

tjänstemän på tydligare och snabbare sätt i ett datorbaserat meddelan-

desystem. Goda möjligheter bör därför finnas att med hjälp av datatekniken effektivisera kontrollverksamheten. Detta kan ske med automatiska kontroller men också genom att urvalstekniken kan bli mer medveten. Den manuella sakgranskningen och den fysiska kontrollen kan därmed styras bättre mot riskobjekt.

Huvuddelen av tullhandlingarna genomgår som nämnts endast en ytlig for-

mell granskning. En del av de avstämningar som därvid utförs är sådana som med fördel kan utföras med datateknik. Detta innebär också att tulldeklaration m.m., som maskinellt prövas vid registrering och sedan inte skall kontrolleras särskilt med anledning av särskilda bestämmelser, riktade urvalskriterier och slumpmässigt urval, kan godkännas

automatiskt utan egentlig medverkan av någon tulltjänsteman. Sändningar

som tarvar närmare kontroll i vissa avseenden, t.ex. därför att särskilda bestämmelser gäller eller kan gälla, kan gallras ut för komplet-

terande manuell handläggning. Exempel på några utländska tulldatasystem

där liknande tankegångar återspeglas redovisades i avsnitt 2.2.2

Det nuvarande manuella tulladministrativa systemet medför att underlaget för handelsstatistiken lämnas med avsevärd eftersläpning. Därför tillämpas en särskild rapportering av varuslags- och värdeuppgifter för 5 L större sändningar som frisläpps enligt hemtagningssystemet. Med en till datateknik anpassad utformning av systemet och med en hos tullen löpande registrering av innehållet i tullhandlingar, bör en särskild rutin för insamling av underlag för snabbstatistik inte längre behövas.

I ett kommande tulldatasystem kan antas ingå registrering av ärenden,

identifiering av ärenden, registrering av avgjorda ärenden, angivande av ärendenas status och uppgifter om oavgjorda ärenden. Information finns därmed om ärendenas behandling. Servicen till kunderna kan förbättras i och med att dessa alltid kan upplysas om ärendenas handlägg-

ningsstatus. Samma information aggregerad och fördelad på arbetsställen

kan ge tulledningen förbättrade möjligheter att följa och leda produktionen inom verket samt att planmässigt styra resurserna till de platser och för de uppgifter där behoven är störst. Ett tulldatasystem kan

därför ge under1ag för effektivare 1edning av produktionen och resurserna inom tu11verket.

3.2 Diskussion om av tu11ens

några uppgifter m.m.

Tuliens uppgifter har beskrivits i avsnitt 2.1. Där redovisades i stark sammanfattning att uppgifterna kan sägas bestå i att att ombesörja tu11, annan skatt och avgifter uppbärs

på importerade varor samt att

övervaka att bestämmeiser om in- och utförsei av varor efterievs. Dessutom har tu11en ti11 uppgift att ta fram för av underlag framstäiining utrikeshandeisstatistik. I detta avsnitt diskuteras a11mänt arbetsformer som används inom dessa verksamhetsområden och som kan vara av betyde1se för utredningen.

3.2.1 Uppbörd och debitering

Ungefär 90 % av de tu11ar och skatter som tu11en består uppbär av mer:

värdeskatt på importerade varor. I vårt iand har va1ts att iåta mer-

värdeskatten beiasta importerade varor i och med att de förtu11as. Det hade också varit att avstå härifrån och i stä11et möjiigt 1åta skattsky1digheten inträda när importören säijer varan vidare. Det nuvarande systemet innebär att när importören får kan den

tu11räkning ingående importmomsen dras av från den utgående momsen för

samma tidsperiod. Netto betaiar därför importören endast mervärdeskatt det

på förädiings-

värde han åstadkommit. Om

någon ingående importmoms inte fanns sku11e

importören få betala en högre skatt vid dek1arationsti11fä11et i och

med att något avdrag då inte kunde Den sam1ade mervärdeskatt som

göras.

uppbärs påverkas emeiiertid inte av tidpunkten när skattskyidigheten

inträder. Vissa finansie11a effekter, som dock knappast är av samhäiisekonomisk innebörd, uppstår eme11ertid.

Den kaikyimässiga karaktären på importmomsen be1yses av att tuilagen

(22 §) föreskriver att för hög debitering av importmoms inte ska11 återbetaias när den tu11sky1dige kan dra av beioppet en1igt 1agen om mervärdeskatt. Inte he11er tiligodoförs den tu11sky1dige normait ränta

på sådant beiopp. Skäiet är att det inte egentiigen speiar någon roll

eftersom fe] kompenseras i nästa omsättningsied. Med viss eftersiäpning b1ir det rätt skattebeiastning för såväi den skattskyidige som för staten.

Den mervärdeskatt som beiöper sig på importen beräknas vid förtuilning-

en. Förfarandet innebär att enke1 multipiikation görs på en rad i tu11-

dekiarationen. Merkostnaden för en sådan beräkning är, i vart fa11 i ett automatiserat system, obetyd1ig när ändå övriga uppgifter behövs för beräkning av tu11 m.m. I och med att huvuddeien av a11 import är vi11k0r1igt tuiifri, är dock i praktiken mervärdeskatten ett väsentiigt motiv för det arbete som utförs vid dekiarationsgranskning m.m. och i samband med kontroiibesök.

Mervärdeskatt är en viktig finansieringskäiia för enski1da iänder i EG och för EG-organisationen som sådan. Man har där valt att 1åta skattskyidigheten inträda vid gränsöverskridandet. I EG:s utveckling mot en

inre marknad ingår dock att mervärdeskatt efter 1992 inte 1ängre ska11

uppbäras i samband med gränspassage vid import från annat EG-iand. Mervärdeskatt vid köp och försäijning över gränserna avses i stä11et behand1as som i iniändsk handei. Ett särskiit ciearingsorgan för att förde1a mervärdeskatten me11an iänderna avses inrättas.

Mot denna bakgrund finns skäi att något diskutera den administrativa

ordning för hur mervärdeskatten debiteras och uppbärs i vårt 1and.

Tu11en sänder nu åriigen ut 300 000 fakturor ti11 kreditimportörer. Det

kan ifrågasättas om det inte är möjiigt att företagens post- e11er

bankgirokonto i stä11et kan beiastas mer e11er mindre automatiskt en- 1igt en eiektronisk debiteringsiista som framstäiis av tu11en. Även andra former för eiektroniska debiteringar och betainingar finns. Åtski11ig fysisk hantering sku11e kunna eiimineras med tekniker av detta siag.

Det kan också ifrågasättas om tu11en ska11 debitera och uppbära mervär-

deskatt på importerade varor. För a11 annan varuomsättning i iandet utförs detta arbete från 1987 av iänsskattemyndigheterna. En tänkbar ordning är därför att tu11en beräknar skatten och överiämnar detta materiai ti11 skattemyndigheterna som svarar för uppbörd.

Ytterligare en förenklingsmöjlighet är att, i fråga om mervärdeskatte-

skyldiga importörer som är registrerade hos länsskattemyndigheterna, debitering och sedan avdrag av importmoms inte sker som separata trans-

aktioner utan att dessa två händelser ingår i beräkningen på skattemyn-

digheten av mervärdeskatten för den skattskyldige. Tullen skulle i detta fall lämna underlag till skattemyndigheterna. Däremot kunde tullen debitera och uppbära moms för icke registrerade skattskyldiga. Denna

ordning gäller f.ö. i fråga om punktskatter.

En konsekvens av en ordning där tullen inte debiterar och uppbär mervärdeskatt är att en stor del av dagens tullfakturor kommer att sluta på noll, eftersom huvuddelen av importen är tullfri och innehållet i tullfakturan i dessa fall enbart består av moms. En ordning av detta slag har visst samband med om meddelande skall lämnas till deklarant när tulltaxeringen innebär att uppgifter och beräkningar godtas av tullen.

I ett längre perspektiv kan det heller inte helt uteslutas att Sverige

i någon form medverkar i den clearing av mervärdeskatt som EG-länderna

avser att införa.

I detta sammanhang kan erinras om att regeringen nyligen tillkallat en kommitté med uppdrag att se över den indirekta beskattningen. Av direk-

tiven (Dir 1987:30) framgår att bl.a. frågor om mervärdeskatt på import

skall behandlas. Kommittén skall samråda med tulldatautredningen.

Innebörden av vad som nu sagts är att tullens datasystem inte bör utformas med förutsättningen att det är självklart att debitering och

uppbörd av mervärdeskatt på 1990-talet skall fortgå på samma sätt som

i dag.

När hemtagningssystemet infördes var avsikten att företag som mer

regelbundet importerar och bedriver rörelsen under former som tullverket finner tillfredsställande skulle kunna få tillstånd till hemtagning. Däremot uttalades att det inte fanns anledning att låta speditörer och liknande företag i allmänhet få tillstånd till hemtagning.

Ett motiv tiil att hemtagningssystemet infördes var att importörerna

hade goda förutsättningar att på ett korrekt sätt dekiarera sitt eget

gods efter hemtagningen, b1.a. fick de god tid på sig. Utveckiingen har

emeilertid biivit att fiertaiet hemtagare aniitar speditör för arbetet med tu11dek1aration.

I hemtagningsanmälan lämnas ett anta] uppgifter om godset, Den s1ut1ige importören, som ju oftast är den som har bestälit varorna, har goda förutsättningar att uppge vad som finns i sändningen och ange om värdet överstiger 500 000 kr. Ungefär 80 % av sändningarna anges ti11 hemtagning och i 90 % av fa11en är det ett ombud för importören som upprättar hemtagningsanmäian, undertecknar den och iämnar in den. Ti11 ombud för importören utses i regei speditörer. Dessa - och i synnerhet gränsspeditörer - kan he1t natur1igt inte ha särskiit god kännedom om innehåi- 1et i de ko11in som fraktas.

Speditören anmäier som ombud för importören en sändning ti11 hemtagning. Beslut om att hemtagning får ske fattas b1.a. av tu11upp1agen, viika ofta ägs och drivs av speditörerna. I viss mening kan därför speditören sägas vara ombud också för tu11verket. Det kan inte utesiutas att speditörerna därmed stäiis i situationer där avvägningar kan behöva göras meiian tu11ens och importörens intressen.

Feifrekvensen i hemtagningsuppgifterna är hög och kontroiinivån från

tu11ens sida är 1åg. En kopia av hemtagningsanmäian bifogas importanmä-

1an varför vissa möjiigheter dock finns att vid dekiarationsgranskning-

en upptäcka fe1 i hemtagningsanmäian. Många av de uppgifter som iämnas

i hemtagningsanmäian upprepas sedan i imp0rtanmä1an med tu11dek1aration. Vad nu sagts gör att det kan finnas goda skäi att pröva vissa av förutsättningarna och formerna för hemtagningssystemet. Omfattningen av de uppgifter som iämnas i hemtagningsanmäian och importanmäian med tu11dek1aration var för sig och sammantagna kan också vara värd att pröva.

Eniigt tu11agen ska11 dekiaranten 1ämna vissa uppgifter i tuiidekiarationen. Dessa är varans statistiska nummer, tulisats, kvantitet e11er värde, grund för tuiifrihet m.m. och det be1opp som ska11 eriäggas i tu11, annan skatt och avgifter. De uppgifter som nu ska11 iämnas är na-

turliga med hänsyn till det manuella handläggningssystem som rådde när deklarationsförfarandet infördes. Samma system används ännu. Vid en

övergång till datoriserade tulladministrativa rutiner är det inte

givet att alla dessa uppgifter behöver i deklarationen. kan uppges Exempelvis nämnas att bastullsatsen följer av det statistiska nummer som anges. I

vissa fall påverkas tullsatsen även av varans vikt och

värde, ursprung. Det belopp som skall betalas i tull följer av tullsatsen och de övriga uppgifter som lämnas. Om tulldatasystemet svarar för en del av dessa uppgifter och beräkningar, underlättas deklarationsförfarandet för uppgiftslämnarna och en mängd fel undviks.

3.2.2 In- och utförselbestämmelser

Tidigare gällde i Sverige allmänt import- och exportförbud för varor från vilket regeringen fick År 1984 bevilja undantag. slopades denna bestämmelse och numera gäller i princip en allmän frihet att införa och utföra varor. I denna frihet får besluta regeringen om inskränkningar. Sådana kan motiveras av hänsyn till risk för inom samhällsekostörning nomin eller folkförsörjningen, av särskilda skäl eller handelspolitiska av hänsyn till behovet att trygga kvaliteten hos produkter av visst

slag, till hälsovården, miljövården, eller mot

växtskyddet skyddet djursjukdomar eller för att nå kontroll över materiel som kan få militär användning.

Ett grundläggande moment i av efterlevnaden av övervakningen importrestriktioner är varans klassificering till visst statistiskt nummer och uppgift om ursprungsland. I och med att dessa uppgifter finns kan i

många fall avgöras om t.ex. licens erfordras. I en del fall dock

gäller att det statistiska numret och endast att licens ursprungslandet anger kan erfordras. Ytterligare bedömningar kan behöva för att slutgöras ligt avgöra om licens faktiskt behövs.

varans klassificering ger även en indikation om sanitära

på införsel-

bestämmelser kan vara I vissa fall tillämpliga. ger klassificeringen entydigt svar, medan i andra fall det statistiska numret endast ger upplysning om att importerad vara kan vara underkastad införselbestämmelse. Vissa sanitära bestämmelser dock

går inte att knyta till något

bestämt statistiskt nummer. Detta gäller t.ex. förordningen om kadmium.

Av klassificeringen framgår om någon skatt eller annan avgift skall el-

ler inte skall utgå för varan. För vissa avgifter gäller att de kan

nedsättas eller att de skall beräknas enligt andra regler än de normala. Sådana beslut om nedsättning fattas av den myndighet som har huvudansvaret för aktuell skatt eller avgift. Beslutet meddelas i de flesta

fall till tullverket i samband med aktuell import. Exempel på avgift

som kan nedsättas är jordbruksavgift för ost och som exempel på regel-

ändring kan nämnas beslut om nedsatt beskattningsvärde för reklamskatt.

De varor för vilka det i dag krävs licens eller liknande vid export är ganska få. Uppgift om varans statistiska nummer och uppgift om bestämmelseland är i de flesta fall tillräckligt för att avgöra om exportli-

cens krävs. Samma uppgifter ger indikation på om avsedd export kan vara

underkastad bestämmelser om högteknologiexport. Uppgift om varans statistiska nummer och i vissa fall bestämmelseland kan även ge indika-

tion på att förbud mot utförsel föreligger.

av in- och utförselbestämmelser är en av tullens huvud-

Övervakningen

uppgifter. I viss mening är kraven i en del fall absoluta, det gäller _ t.ex. att se till att inte en enda rabiessmittad hund eller en enda Ä köttbit smittad med mul- och klövsjuka införs i landet samt att krigsmateriel och vissa högteknologiprodukter inte alls exporteras till

vissa länder. Kraven på precision i utförandet av uppgiften blir därmed

mycket hög. För de varor som är eller kan vara aktuella blir kravet på

kontroll av handlingar särskilt hög och fysiska kontroller behöver

många gånger också göras. Dessutom kan det vara nödvändigt med före-

tagsbesök för kontroll av bokföring m.m. I fråga om dessa varor gäller

det att förhindra att gränspassage sker. Har sådan skett kan det vara omöjligt att eliminera skadan.

Många införselrestriktioner syftar emellertid till att skydda tillverk-

ning i Sverige mot konkurrens från mer effektiv tillverkning utomlands. Detta t.ex. textil- och konfektionsområdet samt i fråga om

gäller på

jordbruksvaror och livsmedel. I dessa fall är kraven inte lika absolu-

ta. Den avsedda protektionistiska effekten måhända men ominförsvagas tetgörs inte om en eller annan sändning kommer in i landet och ut på marknaden. Införselbestämmelser av detta därför en annan slag medger form av övervakning.

Kontroll av efterlevnaden av in- och utförselbestänmelser måste i stor utsträckning utföras med mänskliga insatser. Det hindrar inte att automatiserade system kan ge effektivt stöd i arbetet. Om de regler som

går

att knyta till statistiskt nummer, och bestämmelseland ursprungsland m.m. är tillgängliga i ett tulldatasystem underlättas uppgiftslämnandet för deklaranterna. Tulltjänstemännen får då också stöd vid granskning av tulldeklarationer och exportanmälningar. En licensdatabas kan vidare underlätta övervakningen av in- och utförselbestämmelserna.

3.2.3 Underlag för utrikeshandelsstatistiken

I tullstadgan finns bestämmelser om statistik. Där framgår att importö-

rer och exportörer är skyldiga att lämna för statistiska änuppgifter damål om varor och transportmedel. Vilka uppgifter som skall lämnas bestämmer tullen efter samråd med bl.a. statistiska centralbyrån (SCB). Dessutom ger tullagen regeringen möjlighet att bestämma vilka uppgifter som skall lämnas för statistiska ändamål i samband med hemtagning. Enligt den nya tullagen (prop. 1986/87:166) skall regeringen föreskriva vilka uppgifter som skall lämnas för statistiskt ändamål.

Uppgifterna för den ordinarie utrikeshandelsstatistiken hämtas främst från blanketterna för med tulldeklaration importanmälan och exportanmälan. Flertalet av dessa behövs för uppgifter tullproceduren och utgör

inte något påtagligt tillskott i om uppgiftslämnande. Det underfråga

lag för utrikeshandelsstatistiken som tullen insamlar och sammanställer överlämnas till SCB för bearbetning och publicering.

I och med att hemtagningssystemet infördes 1974 blev tidseftersläpningen mellan en varas gränspassage och förtullningen av varan två veckor längre än tidigare. Eftersom i statistiken tidslokaliseringen bestämdes av förtullningsdagen, innebar den nya ordningen att import-

statistiken för en viss månad kom att ti11 övervägande de1 innefatta varor som egentiigen hade förts in i 1andet tidigare månader.

Därför bes1öts 1976 att utrikeshandeisstatistiken sku11e avse gräns-

passagemånad, vi1ket åstadkoms genom att varje export- och importvaru-

post komp1etterades med ett gränspassagedatum. Genom att hemtagna varor måste inväntas i praktiken tre veckor från gränspassagen, kom statistiken för en viss rubricerad månad att ti11 synes b1i pub1icerad tre veckor senare än när förtullningsdag var kriterium för tids1oka1iseringen.

Eftersom utrikeshandeisstatistiken är ett viktigt under1ag för b1.a. den ekonomiska poiitiken behövs informationen snabbt. Därför bes1öts 1976 att också införa en särskild snabbstatistik, även den avseende gränspassagetidpunkten. Snabbstatistiken för importen baseras på uppom värde för hemtagningar med värde överstigande 500 000 kr. På gifter hemtagningsanmälningarna för sådana sändningar 1ämnas också viss varu-

gruppsinformation. I övrigt grundas snabbstatistiken för importen på

o1ika beräkningar och skattningar. Resu1taten har hitti11s i a11mänhet

kunnat pub1iceras senast den 15 i månaden efter export-/importmånaden.

De förhå11anden under vi1ka b1.a. de statistiska uppgifterna i hemtagfy11s i gör att viss tveksamhet finns om precisionen i ningsanmä1an 1ämnade uppgifter.

Ett tu11datasystem kan antas innebära att varje sändning åsätts ett identitetsnummer och tidsdateras i samband med sändningens första kontakt med tu11systemet. Därmed erhå11s bättre förutsättningar för en god tids1oka1isering av importen och dessutom kan statistikunderiag tas fram dagiigen om man så önskar. Ett tu11datasystem bör därför kunna rymma möj1igheter att ungefär 1ika snabbt som nu få fram vä1 tids1okaiiserad statistik utan att en särskild rutin för insamiing av uppgifter används.

Underiaget för exportstatistiken är de uppgifter som ingår i exportan-

mäian. Uppgifterna 1ämnas i regei i ansiutning ti11 gränspassage varför

större med tidsiokaiiseringen inte finns. Något fiska1t något prob1em intresse finns sä11an knutet ti11 export av varor. Endast vid några få

ti11fä11en har exportavgifter använts för viss

någon varugrupp. Däremot

föreiigger exportförbud i vissa fa11 och i andra fa11 krävs särskiit tiiistånd e11er 1icens för utförsei.

Exportören har i en dei fa11 intresse att få bestyrkt att viss utför-

sei, t.ex. av s.k. förmånsvaror, har ägt rum. Detta

kan vara en förutsättning för att han ska11 få restitution av tu11 och skatt eriagd e11er särskiit exportstöd. Det iigger då i exportörens intresse att lämna de rätta uppgifterna och få utförsein av tui1en. bestyrkt

Vad nu sagts om export innebär att i fråga om f1erta1et sändningar,

kanske 95 % av dem, iämnas uppgifter som endast avses utgöra under1ag för exportsstatistik. I övriga fail lämnas dessutom som samuppgifter manhänger med gäiiande exportreglering m.m. När det gä11er sistnämnda kategorier av varor är det med form

nödvändigt någon av bestyrkande

från exportörens sida av uppgifternas Han skaii kunna riktighet. ju stä11as ti11 ansvar för av viika feiaktiga uppgifter han kan ha ekonomiskt intresse. När det däremot som endast gä11er uppgifter är avsedda för statistik framstår detta inte som iika Dessa förhå11anangeiäget. den kan beaktas vid utformning av regier för t.ex. dokumentiös överföring av exportuppgifter ti11 tu11en.

I sammanhanget kan även nämnas att det är av stor vikt att vid regier-

ingar på utrikeshandeissidan i krisiägen kunna göra avstämningar me11an

tuiiverkets rapportering av varuröreiser och riksbankens rapportering

av betainingen. Denna fråga har behandiats i en promemoria 1987-02-17

som upprättats inom utrikesdepartementets handeisavdeining.

3.2.4 Oriktiga uppgifter

Debiteringen av tu11, annan skatt och avgifter samt underiaget för ut-

rikeshandeisstatistiken grundas på som importörer

uppgifter och exportörer iämnar i importanmäiningar med tu11dek1aration och i exportanmäiningar.

I oiika undersökningar har beiagts att en stor andei av import- och exportanmäiningarna innehå11er uppgifter som inte är korrekta. Det är så-

1edes vaniigt att det statistiska numret är feiaktigt e11er att värdet är fe1aktigt. Värdefe1en är dock i a11mänhet små. Andra typer av fel förekommer säiian.

Felaktigt statistiskt nummer 1eder ti11 att hande1sstatistiken biir

missvisande på varunivå. Förekomsten och effekter av sådana fe] har be-

Iysts väl i betänkandet (SOU 1977:10) Utrikeshandeisstatistiken. Av

denna utredning framgår b1.a. att feiaktigheterna i de statistiska num-

ren kan avse någon av de sju siffrorna i numret. De fyra första bi1dar

tuiitaxenumret och de tre sista varunumret. Tuiitaxenumrets två första anger kapitei i tu11taxan och de två föijande ordningen inom

»siffror

kapitiet. Varunumrets två första siffror är gemensamma för de nordiska Iänderna och den sista siffran är natione11. Fe1en i statistiska nummer fördeiar sig ungefär 1ika me11an kapite1nummer, ordningsnummer, nordiskt nummer och natione11t nummer. Ju mer nedbruten statistiken är, desto f1er fe] kommer den såiedes att innehå11a. För vissa varugrupper

är dock feien koncentrerade ti11 den sista siffran. Fe1 i kapiteinummer E

beror att ti11 ett statistiskt nummer. Van-

på varuposter sammansiagits

Iigen är det också så att feifrekvensen är högst för små varuposter.

När det gä11er debitering av tu11, annan skatt och avgifter visar sig förekommande feiaktigheter inte ha så stor betydeise. Den uteb1ivna debiteringen har i en forskningsrapport (BRÅ 1987:2) för 1984 bedömts

uppgå ti11 netto 400 miij. kr. per år. Härav utgörs drygt 75 % av mer-

värdeskatt. För Iågt debiterad mervärdeskatt på import 1eder ti11 1ägre

avdrag för importören och denne får så1edes en i motsvarande mån högre

utgående mervärdeskatt. Statsverket föriorar knappast något på detta.

Det återstående bortfa11et sku11e då uppgå ti11 95 miij. kr.

En1igt generaituiistyreisens uppfattning har de fe] och oegentiigheter

som redovisas i BRÅ-rapporten i a11t väsentiigt inte sin grund i ekono-

misk brottsiighet. De fei som finns i Iämnade uppgifter hänger i stä11et samman med att dekiaranten har bristande kännedom om tuiiförhå11anden, exempeivis varukiassificering, samt ovarsamhet vid utfärdande av tu11dek1arationer. Den höga fe1frekvensen i förening med en många

gånger endast summarisk granskning och kontro11 av tuiimyndigheterna

kan skapa en miljö där en ekonomisk brottsiighet kan vara invoiverad som är mycket svår att avs1öja. Det är därför ett starkt intresse att

andelen fel som inte upptäcks vid normal granskning och kontroll kan hållas nere.

En tulldatorisering löser inte i sig problemet med oriktiga uppgifter. I avsnitt 3.5.6 belyses dock hur avstämningar av olika autouppgifter

matiskt kan göras. Detta bör i någon mån minska antalet felaktiga upp-

gifter i tulldatasystemet. Systemet kan vidare användas för att styra urvalskontroller till de varuområden där fel är särskilt vanliga. Resultatet av granskningen av det slumpmässiga urvalet ger indikation härom. I samband med att företag börjar överföra uppgifter i elektronisk form, kan vidare tullen ge företaget information, och utbildning råd om hur aktuella artikelnummer bör översättas till statistiska

nummer. I förening med viss framåtsyftande efterkontroll bör detta med-

verka till en genomsnittligt något lägre felfrekvens. När möjlighet att

lämna uppgifter i elektronisk form öppnas, kan också att benägenheten slå samman olika varor under samma statistiska nummer minska.

En viss kontrollnivå är nödvändig för att en risk för upptäckt alltid skall föreligga. Om fel då upptäcks bör detta få konsekvenser av olika

slag för resp. företag. Det sätt på vilket uppgifter och styrkande

handlingar får lämnas till tullen och snabbheten i företagets varuflöde kan då vara av intresse.

Ett visst mått av fel kommer alltid att finnas i de uppgifter som läm-

nas på grund av de svårigheter som föreligger att en riktig klas-

göra sificering och att ange tullvärdet korrekt. För att inte störa godsflödet kan heller inte alltför drastiska kontrollingrepp I det bel göras. handlade materialet kommer därför alltid att finnas fel. Med given

eller något förbättrad kvalitet på underlaget kommer således statistik

nedbruten till sjunde siffran i det statistiska numret och sedan förde-

lad på 150 länder och uppdelad på månader att innehålla en mängd uppen-

buaoñmiwemm

Paradoxalt nog kan därför sägas att uppgifter, som anses duga som underlag för beslut om rättvis och likformig beskattning i varje enskilt ärende, inte utan vidare duger som underlag för ens en i viss mån aggregerad utrikeshandelsstatistik.

För att en väsentlig kvalitetshöjning i lämnade uppgifter skall kunna nås är det nödvändigt att importörer och exportörer samt ombud för dessa skaffar sig bättre kunskaper om varuklassificering och regler för beräkning av tullvärde. Det vore naturligt om berörda intresseorganisationer och tullen aktivt engagerar sig för att utbudet av och deltagandet i lämplig utbildning ökar. Den varunomenklatur och de nya blanketter m.m. som skall användas från 1988 torde f.ö. nödvändiggöra avsevärda utbildningsansträngningar.

3.3 Arbetsmoment och rutiner hos tullverket som lämpar sig för datorisering

I avsnitt 2.1.4 beskrevs översiktligt de vanligaste tullklareringsfor-

merna. Med utgångspunkt häri görs i detta avsnitt en fördjupad presen-

tation av de olika manuella och maskinella rutiner som inom tullen är förenade med dessa klareringsformer m.m. Därefter diskuteras vilka moment som kan lämpa sig resp. inte lämpa sig för datorisering.

3.3.1 Allmänt

För att oförtullat gods skall kunna utlämnas snabbt utan föregående

förtullning, skall den som önskar få gods utlämnat till tullverket eller tullupplaget lämna en ifylld blankett kallad Hemtagningsanmälan. Detta förfarande i samband med import är ett av de vanligast förekommande i tullen. Per år hanterar tullverket ca 1 800 000 sådana blankettset som består av fem exemplar. Normalt resulterar hemtagningen senare i förtullning.

Rutinerna för förtullning efter hemtagning är att deklaranten till tullen överlämnar en ifylld blankett Importanmälan med tulldeklaration. Denna är kompletterad med ett exemplar av den tidigare utfärdade hemtagningsanmälan samt med styrkande handlingar såsom fakturor, licenser, ursprungsintyg m.m. Ca 1 600 000 sådana importanmälningar med bilagda dokument hanteras varje år.

Vid utförsei av gods gä11er att en ifyiid Exportanmäian skaii aviämnas ti11 tuliverket innan godset tiiiåts iämna iandet. Det iämnas

åriigen

ca 2 500 000 exportanmäiningar i två e11er tre exempiar.

På statistiska sektionen vid samias in generaituiistyreisen uppgifter om import- och exporthändeiser. Underiaget utgörs av ca 7 500 000 biankettexempiar som skickats in från oiika lokala tuiimyndigheter. Sedan uppgifterna registrerats överförs de via tili SCB för magnetband framstäiining av handeisstatistiken.

Antaiet biad i mottagna och hemtagningsanmäiningar, importanmäiningar exportanmäiningar tiiisammans med styrkande dokument utgör fier än 30 000 000 per år. Dessa ska11 sedan arkiveras av tuiien under fem â sex år, viiket kräver ett avsevärt antal hyiimetrar. Utöver dessa ärenden handiägger tuiien en mängd andra av ärenden. Dessa innebär typer

också att uppgifter iämnas på bianketter. I tabe11 3.1 iämnas en för-

teckning över vaniiga ärenden av skiida siag och deras anta1 år 1985.

I det föijande iämnas en detaljerad för arbetsmoment i hanredogöreise

teringen av några av de dominerande

ärendetyperna.

3.3.2 Hemtagning

Hemtagningsanmäian iämnas ti11 tuiiverket eiier tiii ett tuiiuppiag. Det sistnämnda är vaniigast. Bianketten för är förhemtagningsanmäian tryckt med ett niosiffrigt så kaiiat H-nummer. Bianketten kompietteras vid handiäggningen med vissa såsom t.ex. uppgifter godsnummer, gränskod, transportsättkod, veckonummer, utiämningsstäiie och mottagningsdatum. Har hemtagningsanmäian iämnats ett

på tu11upp1ag, överiämnas

biankettsetet föijande dag tiii tuiiverket. Där rivs biankettsetet isär och de oiika exempiaren sorteras och distribueras. Biankettsetet innehåiier fem exempiar.

Ett exempiar sorteras efter mottagningsdatum. Varje vecka binds dessa in i häften om ca 200 st som skickas tiii statistiska sektionen i Stockhoim för registrering. De hemtagningsanmäiningar som har värden

Tabe11 3.1 01ika s1ag av ärenden och deras antai år 1985

Ärende Anta1

Hemtagningsanmäian 1 845 000 Förtuiining direkt kredit 474 000 Förtuiining direkt kontant 31 000 Temporär förtuiining 8 000 Förtuilning efter hemtagning 1 617 000

32 000

Uppiäggning på provianteringsiager

Uttag från provianteringsiager 73 000

Uppiäggning på transitiager 21 000

från transitiager 62 000 Uttag Underrättelse om förseningsavgift 33 000 av förseningsavgift 23 000 Debitering Debitering av fyr- och fariedsvaruavgift 34 000 av vägtrafikskatt kredit 94 000 Debitering Debitering av vägtrafikskatt kontant 303 000 utfärdade förpassningshandiingar NTP+TIR 535 000 förpassningshandiingar NTP+TIR 478 000 Mottagna Exportanmälningar 2 500 000

överstigande 500 000 kronor särsorteras manue11t och binds in i separata häften.

Tu11verket skickar det andra exempiaret av hemtagningsanmäian ti11 hemtagaren med post i ett kuvert med stämpel utanpå om innehåiiet. Denna utskickning görs om möj1igt varje dag. På vissa större orter finns kuverteringsmaskiner, viiket gör att varje kuvert innehåiier endast en hemtagningsanmäian. Detta innebär att större importörer får med mängder kuvert varje dag. På mindre orter sker en manue11 så att sortering fiera hemtagningsanmäiningar ti11 samma mottagare kan stoppas i ett kuvert.

Det tredje exemplaret behå11s av den tu11ansta1t som mottagit hemtagningsanmäian och sorteras i datumordning. Efter viss tid och avstämning sker omsortering i godsnummerordning.

Den som iämnat hemtagningsanmäian, dvs. e11er får hemtagaren ombudet, ett exempiar direkt tiilbaka.

Det femte exempiaret behå11s där sjä1va och sorteras utiämningen gjorts i godsnummerordning.

3.3.3 Förtu11ning efter m.m. hemtagning

Hemtagaren ska11 inom två veckor från iämna hemtagningen en importanmäian ti11 kontro11tu11ansta1ten ti11 för 1edning förtuiiningen. Importanmäian kommer ti11 tu11verket med post e11er direkt över disk. På de större orterna iämnas materia1et i kartonger, resväskor e11er 1iknande.

Ankomstdatum stämpias på b1anketten som sorteras manue11t o1ika

på

granskningsområden, t.ex. varusiag, värde, Faktus1ag av förtuiining.

rautstäiiare kodas för hand på bianketten Efter oiika

(farkning). granskningsinsatser ska11 bianketten och a11a styrkande hand1ingar stämp1as med ett redovisningsnummer. Detta sker med maskin e11er för hand. Av biankettsetets når ursprungiiga sju exempiar fyra exempiar kontro11tu11ansta1ten. Där rivs de isär, sorteras och distribueras.

Det första exempiaret sorteras in i pärmar e11er mappar i redovisningsnummerordning. Dessa exempiar binds varje vecka in i häften om ca 200 st. och skickas ti11 statistiska sektionen i Stockholm för registrering.

Det andra exempiaret stoppas i kuvert och skickas tiiibaka ti11 impor- å 2 tören e11er ombudet. På vissa orter läggs dessa exempiar i buntar som

i

hämtas av ombudet e11er importören. ombudet skickar sedan efter vissa kontro11er detta exempiar vidare tili importören, som därmed erhå11er

bevis på att sändningen är förtu11ad.

Det tredje exempiaret sorteras i redovisningsnummerordning och sätts in i pärmar e11er mappar.

Det fjärde exemp1aret häftas ihop med de styrkande handiingarna och sorteras i redovisningsnummerordning och behå11s av kontro11tu11ansta1ten.

Om ett ombud upprättat importanmäian ska11 han en1igt tuiiagen skicka ett exempiar ti11 importören. Denne ska11 då granska uppgifterna och ti11 tuliverket medde1a feiaktigheter.

Ytter1igare ett e11er två exempiar behå11s för eget bruk av den som upprättat importanmäian.

Rutinerna vid förtu11ning som inte föregåtts av hemtagning, dvs.

direktförtuiining, är Iikartade de som nu beskrivits. Någon hemtag-

ningsanmäian är dock sjäivfaiiet inte fogad ti11 importanmäian. Ti11 tuiiverket överiämnas ca 500 000 sådana bianketter ti11sammans med styrkande handiingar.

De bianketter som iniämnas hanteras på i huvudsak sanma sätt som tidi-

gare beskrivits. Ett par skiiinader finns, b1.a. ska11 det tredje exemp1aret efter ca 45 dagar omsorteras i godsnummerordning och vid kontant förtuiining ska11 betainingsmedei tas emot och även ett kassakvitto utfärdas.

3.3.4 Preliminär deklaration

I de fall då vissa av de uppgifter som krävs för förtullning saknas kan i stället en preliminär importanmälan lämnas. För detta ändamål används ett särskilt blankettset som innehåller två exemplar. Företag som framställer sina

importanmälningar med hjälp av ADB har tillstånd att an-

vända den vanliga blanketten om texten PRELIMINÄR i röd färg stämplas på blanketten.

Den preliminära importanmälan lämnas till tullen där den särsorteras

och förvaras i mappskåp i avvaktan att på en slutlig importanmälan

skall inkomma. Har sådan inte kommit inom föreskriven tid skall en preliminär debitering göras. Detta sker en

gång per vecka. Då plockas de preliminära importanmälningarna fram ur skåpet och en ny blankett kal-

lad Preliminär tullsedel i av tullen.

fylls De uppgifter som finns på

den blankett som lämnats in förs över på den preliminära tullsedeln och preliminär tull och andra skatter fastställs. Ett preliminärt redovisningsnummer stämplas på blanketten med maskin eller för hand. Blankettsetet rivs därefter isär, sorteras och distribueras.

Det första exemplaret i buntar vilka läggs varje vecka binds in i häften som skickas statistiska sektionen i Stockholm för registrering.

Det andra exemplaret skickas till eller importören ombudet.

Det tredje exemplaret tillsammans med den preliminära importanmälan och eventuella styrkande den s.k. handlingar utgör surdegsakten som förva-

ras i mappskåp och

liknande, vanligen sorterad efter den tullskyldiges namn.

Det fjärde exemplaret sätts in i pärmar. sker efter Sortering det preliminära redovisningsnumret.

Den preliminära importanmälan följs normalt av en slutlig förtullning. Då den slutliga importanmälan kommer till tullen skall motsvarande preliminära handling letas fram bland surdegsakterna.

På det tredje exempiaret av den preiiminära tu11sede1n stämp1as nytt Dessa exempiar binds sedan in i häften och s1ut1igt redovisningsnummer. skickas tiil statistiska sektionen för registrering.

Exempiar fyra p10ckas fram ur pärmen och nytt s1ut1igt redovisningsnummer antecknas bianketten. Denna sorteras in i pärm kiara i ordning

på

efter det preiiminära redovisningsnumret.

i på samma sätt som vid

Den siutiiga importanmäian handläggs princip Dessutom ska11 dock eventue11 ränta beräknas och vanlig förtulining.

påföras.

3.3.5 Vägtrafikskatt

närmare bestämt kiiometerskatt, debiteras för den Vägtrafikskatt, sträcka som utiändska dieseidrivna iastfordon kör i Sverige. En1igt nuvarande rutin iämnar chauffören en ify11d biankett ti11 tu11en med om fordonet och dess ki1ometerstä11ning. Debitering av uppgifter skatten sker i samband med utförsein. Det görs åriigen ca 400 000 l i debiteringar av vägtrafikskatt. i i it en i Då fordonet från utiandet ankommer ti11 gränsen Iämnar chauffören 1 ia l dekiaration ti11 tu11en med uppgift om b1.a. biiens registreringsnummer och kiiometerstäiining. Handiingen mottas och stämpias och a11a exemp- i1 4 l iaren återiämnas ti11 chauffören.

Vid utresan iämnar chauffören dekiaration från inreseti11fä11et kompietterad med b1.a. uppgift om aktue11 kiiometerstäiining. Handiingen tas emot och vägtrafikskatten räknas ut. Redovisningsnummer stämpias och biankettsetet rivs isär, sorteras och distribueras.

Ett skickas tiil statistiska sektionen för registrering. Det exempiar andra återiämnas ti11 chauffören. Ett tredje exempiar beexemplaret hå11s tu11ansta1ten och sätts i sorterat i redovisningsnummer-

på pärm

ordning.

Har transportören kredit skickas det fjärde exemp1aret ti11 den som

åtagit sig betainingsansvaret. I annat fa11 återiämnas även detta

exemp1ar ti11 chauffören. De fiesta saknar eme11ertid kredit och i dessa fa11 ska11 också tas emot och kassakvitto beta1ningsmede1 utfärdas.

Diese1drivna fordon registrerade i Sverige ska11 tili tu11en anmäia stä11ningen på räkneverket för kilometerskatt vid in- resp. utresa. Detta sker genom att ett kort stämpias i räkneverket. Skatt inte

utgår

för sträckor körda i ut1andet. Dessa uppgifter vidarebefordras ti11

bi1registret i Örebro utan någon vidare från tu11ens

hand1äggning sida.

3.3.6 Transitering

Varje år hanterar tu11verket drygt 1 000 000 förpassningshandiingar, främst nordiska tu11pass. För de sändningar som försänds som tu11g0ds, dvs. transiteras, gä11er föijande rutin. Vid ankomsten ti11 tu11området över1ämnas en ify11d b1ankett ti11 tu11en

på inpasseringsorten. 81an-

ketten kompietteras av tu11en med vissa Ett av föruppgifter. exemp1ar passningshand1ingen rivs av och sorteras in i en pärm. I vissa fa11 piomberas transportmediet. Då sändningen kommit fram ti11 bestämmeiseorten Iämnas övriga exemp1ar av b1anketten ti11 tu11en som också kontro11erar att p1omberingen är intakt och att a11t gods som förpassats kommit fram.

På bestämme1seorten river tu11en därefter av ett exempiar av förpassningshandiingen, den s.k. ryckattesten, och den ti11baka ti11

skjckar tu11myndigheten på inpasseringsorten. Då ryckattest aniänder prickas

den av mot det exempiar som behö11s vid införse1ti11fä11et. Har ryckattest inte erhå11its efter viss tid måste detta utredas 1ikaså om det

föreiigger ski1jaktigheter i fråga om ko11ita1et. Dessa utredningar är

mycket tidsödande och 1eder sä11an ti11 någon åtgärd. Övriga exempiar av förpassningshand1ingen behå11s på bestämmeiseorten och används för

godsredovisning.

I fråga om rutinerna

kring förpassning är Sverige bundet av internationelia avta1 (TIR och ATA) och avta] med övriga nordiska länder

(NTP). Rutinerna med pappershanteringen som berör annat 1and kan därför

inte ändras utan att avta1en förändras. I fråga om inrikes transitering

kan dock ändring av rutinerna ske. Som beskrevs i b1.a. avsnitt 2.5.6 träder en ny västeuropeisk transiteringsordning i kraft från 1988.

3.3.7 Export

Exportanmäian iämnas till tu11verket då en sändning ska11 exporteras. Anmäian är inte ett biankettset utan Iämnas i form av iösa b1ad i två exemplar för icke förmånsvaror samt i tre exempiar för förmånsvaror.

Rutinerna för exportk1arering varierar något me11an oiika transportme-

de1 och me11an o1ika orter. Då exportanmälan iämnas granskas den översikt1igt och a11a aviämnade exempiar stämp1as som ett godkännande av att varorna får iämna 1andet. I efterhand granskas uppgifterna och ,

i

handiingen kompietteras med uppgifter om gränskod, transportsättskod i samt kod för bestämmelseiand.

Därefter sker sortering av de o1ika exempiaren.

Det första exempiaret sorteras i tre buntar, en för sändningar med varuvärden under 50 000 kronor, en annan för sändningar över detta värde och i en tredje bunt sändningar som utgör förmånsvaror. Dessa buntar binds sedan in i häften och skickas ti11 statistiska sektionen

en gång per vecka.

Det andra exempiaret kan behå11as av tuiianstaiten som ett arbetsexempiar och sorteras vaniigen i datumordning.

I de fail sändningen innehåiier förmånsvara e11er restitutionsgods finns också ett tredje exempiar som ska11 återsändas ti11 exportören

med påteckning om att godset har utförts.

3.3.8 Rutiner på statistiska sektionen

Statistiska sektionen på genera1tu11styre1sen samiar från de 1oka1a

tu11ansta1terna in underiag för handeisstatistik och för produktion av

tu11räkningar. Där tar man emot hemtagningsanmäiningar, importanmäiningar, exportanmäiningar m.m. som tuiianstaiterna har bundit sorterat, in i häften och i förekommande fail har kontroiisummerat mot totaisummor osv.

Inkommande häften prickas först mot reversai. Därefter numreras häfte-

na, de antecknas på en diariebiankett och

en föijesedei upprättas. Sedan uppgifterna

registrerats prickas föijesedein av på diariebian-

ketten. Uppgifterna överförs sedan som skickas

på magnetband ti11 SCB.

Där körs uppgifterna i SCB:s och system kontro11eras mot olika jämföreisetai. Resuitatet i form av en utskriven 1ista med iakttageiser skickas ti11 statistiska sektionen. I iistan har markerats avvikeiser från normaivärden. Dessa särski1t men även granskas övriga poster kontroiieras och b1.a. vissa kan och registreringsfei upptäckas korri-

geras. I de fa11 man på sektionen inte kan bedöma

om en uppgift som tycks avvika från normaivärdet är fe] e11er verkiigen inte, skickas en

förfrågan ti11 den

tuiimyndighet som ursprungiigen handiagt ärendet. Där har man ofta kännedom god om importören och dennes varor viiket gör

att många av dessa förfrågningar kan besvaras omgående. Svaret sänds

ti11 statistiska sektionen för eventue11 av korrigering tidigare iämnat under1ag. Det bör nämnas att körning av mot SCB:s stauppgifterna tistiska kontroiisystem 1eder ti11 att fel

åtskiiiiga som inte upp-

täckts under tuiitaxeringen kan A11a

åtgärdas. korrigeringar skickas

sedan ti11 SCB för att den siutiiga handeisstatistiken ska11 kunna framstäiias.

De uppgifter som registreras på statistiska sektionen används inte bara

för handeisstatistiken. 01ika 1istor produceras även. Dessa skickas ut ti11 de 1oka1a tuiianstaiterna där de används för godsredovisning, revision och kontro11. Vidare används de registrerade uppgifterna för framstäiining av tuiiräkningar.

3.3.9 Forme11 kontro11

A11t gods som kommer tiil iandet skali tu11k1areras. För att säkerstä11a att tu11k1arering sker ska11 1ast1istor och godsförteckningar iniämnas tiil tu11en. Dessa ska11 innehåila om a11t uppgift gods som

transportmediet medför. Iniämnade kiareringshandiingar, såsom hemtagningsanmäiningar, importanmäiningar m.m., prickas av mot dessa iistor. På detta sätt kontroiieras att aiia poster i iastiistorna eiier godsförteckningarna biir kiarerade samt att koliitaisuppgifterna stämmer med aviämnade kiareringshandiingar. Vid avvikelser skaii en utredning göras om orsaken. Dessa utredningar kräver resurser men resuiterar

sä11an i någon åtgärd.

I inkomna importanmäiningar efter hemtagning jämförs koiiitaisuppgiften med uppgiften i den bifogade kopian av hemtagningsanmäian samt mot uppgifter i bifogade fakturor. Uppgift om tu11, annan skatt och avgifter kontroiiräknas. Innan handlingar som innehåiier be1opp skickas ti11 statistiska sektionen i Stockhoim för registrering sker en kontroiisummering av a11a avgifter mot totaibeioppen.

Uppgifterna i mottagna handiingar genomgår även en rent forme11 gransk-

ning. Där kontroiieras att obiigatoriska uppgifter är ifyiida samt att 5 dessa är giltiga. B1.a. kontro11eras registreringsnummer i hemtagningsanmäian och importanmäian mot hemtagarförteckningen resp. kreditvaruhavareregistret. Statistiskt nummer och tu11sats kontroiieras mot tu11- ,

i

taxan osv. Trots dessa manue11a kontro11er förekommer det att uppgifter á

som inte är korrekta siipper igenom. Det kan vara fråga om statistiskt

nummer som inte finns i tuiitaxan, ett registreringsnummer som inte 1 finns i e11er häften vars inte stäm-

kreditvaruhavareregistret avgifter 2

mer med totaibeioppen. Sådana fei upptäcks i viss utsträckning vid sta- 1 tistiska sektionen. De föranieder där utredningsarbete. L

De formeiia kontroiier av fuiiständighet, giitighet, beräkningar och

summeringar m.m. som görs, bör i många faii enkeit kiaras av med funk-

tioner som kan inrymmas i ett tuiidatasystem.

Det kan konstateras att tuiiverket i samband med hemtagning, förtu11ning efter hemtagning, direktförtuiining, exportkiarering, transitering och debitering av vägtrafikskatt får ta emot ett stort antai biankett-

er. För att uppgifterna skaii vara tiiigängiiga på rätt p1ats och vid

rätt tidpunkt krävs sortering, skickning och arkivering av biankettsetens oiika exempiar. Detta arbete är mycket resurskrävande. Om informationen i stäiiet hanterades med hjäip av modern informationsteknik

skulle i princip manuell sortering och skickning av olika blankettexemplar kunna upphöra och arkiveringen avsevärt förenklas. Informationshanteringen i samband med hemtagning, förtullning, exportklarering och debitering av vägtrafikskatt är därför lämplig att datorisera.

Vissa arbetsmoment i samband med transitering kan också ingå i ett

tulldatasystem.

3.3.10 Saklig kontroll

Tullverket skall se till att varor inte förs in i landet i strid med gällande införselbestämmelser. Det kan gälla bestämmelser som syftar

till att skydda svensk industri från import av kläder från lågprislän-

der eller rent sanitära bestämmelser för att skydda landet från olika

sjukdomar på människor, djur eller växter. I hemtagningsanmälan och

importanmälan skall uppgift lämnas om sändningen innehåller varor som är underkastade införselbestämmelser. Dessa sändningar särbehandlas och tullen kontrollerar att alla bestämmelser är uppfyllda innan varorna lämnas ut. Motsvarande gäller vid export.

För att bl.a. kontrollera den allmänna efterlevnaden av importbestämmelserna sker en stickprovsmässig granskning av vissa transportmedel. Då kan antalet kolli räknas av och jämföras mot medföljande handlingar. Innehållet i lådor m.m. kan granskas för att kontrollera att varor inte införs i strid mot gällande bestämmelser. Består innehållet av textilvaror kan ursprungsbeteckningarna noteras och senare jämföras mot uppgifter i den avlämnade importanmälan. Dessa undersökningar är väsentliga moment i tullverkets kontrollarbete. en procent av ankom- Omkring mande transportmedel blir uttagna för en fysisk undersökning.

Förutom prickning, formell kontroll och kontrollsummering underkastas ett antal importanmälningar en fördjupad granskning, s.k. sakgransk-

ning. I detta kontrollmoment ingår en noggrann kontroll av att alla

lämnade uppgifter är korrekta. Bifogade fakturor och övriga styrkande handlingar granskas, kompletterande handlingar begärs från importören om så anses nödvändigt för att fastställa korrekt statistiskt nummer, tullvärde och eventuell tullbefrielse eller tullnedsättning. Denna sakgranskning täcker 4-8 % av alla importsändningar.

Utförsel av vissa varor kräver licens eller tillstånd. Sådana handlingar behöver granskas och jämföras med innehållet i den aktuella sändningen.

De rutiner som hör samman med kontroll av efterlevnaden av införseloch utförselbestämmelser, sakgranskning och fysiska kontroller lämpar sig inte för en datorisering. Det ligger i arbetsuppgiftens art att dessa rutiner även framgent kommer att kräva insatser av tulltjänstemän. Även i denna verksamhet kan dock det stöd som ett tulldatasystem erbjuder vara av stort värde.

3.4 Den internationella utvecklingen

3.4.1 Bakgrund

I inledningen till Romfördraget, som är en av grundvalarna för EG,

uttalade de fördragsslutande parterna att de avsåg att lägga grunden

till ett ännu närmare förbund mellan Europas folk och därför beslutade de att säkerställa ekonomiska och sociala framsteg i sina länder genom att gemensamt slopa de barriärer som delar Ett första led i Europa. detta arbete var att utveckla gemenskapen till en tullunion med intern

frihandel. Detta mål var i allt väsentligt uppnått år 1968. Därefter

har arbetet varit inriktat på att genomföra andra delar av Romfördrag-

ets bestämmelser. EG omfattar, förutom den Europeiska Ekonomiska Gemen- /skapen (EEC), även den Europeiska Kol- och Stålunionen (CECA) och den Europeiska Atomenergigemenskapen (EURATOM).

Arbetet med att utveckla gemenskapen har gått långsamt och man har inom

EG under senare år lagt allt större tonvikt vid för att

åtgärder uppnå Romfördragets målsättning om den inre marknaden. I syfte att driva på

detta arbete har EG:s Kommission, som är EG:s verkställande organ, i

juni 1985 offentliggjort en vitbok som anger på vilka områden, på vilka

sätt och i vilken takt den inre marknaden skall fullbordas. EG:s Råd, som är det beslutande organet, har tillstyrkt förslagen. I vitboken

ingår en mängd förslag om hur fysiska, tekniska och skattemässiga

hinder skall kunna avlägsnas. Grundtanken med den inre marknaden är att helt avskaffa gränskontrollerna för personer och varor mellan medlems-

iänderna. Av särskild i detta betydeise sammanhang är försiag som gä11er kontro11en av varor vid gränsen, tekniska föreskrifter för varor

och om hur uppbörd av indirekta skatter ska11 ske. Det finns en ettårig

ru11ande tidspian för arbetet. Eniigt principbesiut skal] den inre

marknaden vara fu11bordad vid utgången av 1992. att

Förutsättningarna

förverkliga pianen kan gynnsamt påverkas av besiutet att ändra Romför-

draget i syfte att uppnå snabbare besiutsmekanismer (maj0ritets-

besiut).

Para11e11t härmed pågår inom EG arbete för att i administrationen av

tuliunionen och den gemensamma jordbrukspoiitiken snabbt kunna få fram och bearbeta uppgifter om b1.a. import och EG:s Råd har i mars export. 1985 besiutat att de datatekniska möjiigheter som beskrivits i CADDIA ska11 användas i detta syfte. CADDIA står för in Automation Cooperation of Data and Documention for and Agricuiture. Imports/Exports

Inom ramen för CADDIA bedrivs eniigt besiut av Rådet i aprii 1985 en samordnad utveckiing av datoriserade administrativa rutiner i om

fråga

handeisutbyte. Detta ka11as CD-projektet, viiket står för Coordinated Deveiopment Project of Computerized Administrative Procedures. Systemet, som utgör en betydande dei av CADDIA, avses täcka handel meiian medlemsiänder, handei med tredje 1and, kontakter med företag, berörda EG-system, krav för systemsammankoppiingar och standarder för datautväxiing. CD-projektet är indelat i två etapper varav den första sträcker sig från 1985 ti11 början av 1987. Rådets bes1ut gäiier etapp 1.

Därefter avses projektet fu11bordas före utgången av 1992. Huvuddeien

av arbetet med system som avser tredje iand avses bedrivas och siutföras mot siutet av 1980-ta1et.

CD-projektet har utformats för att tiiigodose en mängd oiika mål. Det i detta sammanhang viktigaste övergripande måiet är att datorisera a11a

import- och exportkiareringsåtgärder för hande1 inom EG och med tredje

1and i syfte att förbättra effektiviteten i tuiihanteringen och säkerheten vid yttre samt att 1ika gränser erbjuda behandiing av företag i a11a mediemsstater. Vidare ska11 man eftersträva av sammankoppiing tu11myndigheternas system med företagens system för att öka effektiviteten och minska de sam1ade kostnaderna hos båda parter. Härutöver finns en mängd mål angivna som avser systemets funktionssätt, t.ex.

interaktiv rimiighetsprövning och giitighetskontroii, urvaisförfarande som kan styra kontro11en ti11 högrisksändningar. För arbetets genomförande har en omfattande organisation byggts upp under Kommissionen. I mediemsiänderna har biidats natione11a iedningsgrupper. Rapportering sker ti11 Rådet och Europapariamentet.

I CD-projektet ingår också att iösa rättsiiga probiem för att den nya

teknoiogin ska11 kunna utnyttjas fu11t ut. Häri ingår att häva kravet

på signerade dokument för att bestyrka tu11dek1arationer och att göra

det möjiigt att få datorgenererade uppgifter att accepteras som bevis-

materiai i rättegångar. En dei av de rättsiiga prob1emen hänger samman

med rättstraditionerna i berörda iänder.

CD-projektet har nu drivits under någon tid och vissa ändringar synes

ha skett i projektets inriktning. Arbetet med att införa TARIC II (Integrated Tariff of the European Communities) iiksom arbetet med standardisering av data fortskrider en1igt tidigare pianer. Därutöver kommer arbetet att koncentreras ti11 en samordning av datoriseringen av procedurerna vid handein med tredje iänder och då i första hand vad

gä11er import ti11 EG-1änderna. Bakgrund ti11 denna inriktning finns i

den i det föregående nämnda vitboken där åtgärder föresiås för att

fu11borda den inre marknaden 1992. Därför har ifrågasatts det angeiägna

i att samordna och datorisera procedurer me11an EG-iänder som man kan

förutse b1ir avskaffade inom några år.

Tuiisamarbetsrådet (CCC) har utformat en ny varunomenkiatur (Harmonized System, HS) som 1988 avses tas i bruk i f1erta1et iänder. Redan från 1987 kommer EG-iänderna att ta i drift TARIC II som är ett nytt integrerat tu11- och statistiksystem. Av TARIC-kodens 13 siffror utgörs de sex första av HS-koden medan övriga siffror är EG:s interna. TARIC är av stor betydeise för att det ska11 vara möjiigt att utveck1a en effektiv datautväxling me11an b1.a. företagen och tuiimyndigheterna.

Det finns aniedning att särskiit uppmärksamma det avsedda innehåliet i CD-projektets system för handeisutbytet me11an EG och tredje 1and.

I delsystemet som ska11 innefatta import från tredje iand avses ingå

funktioner för behandiing av tuiidekiarationer, förenkiat förfarande,

övervakning, handeisstatistik m.m. I bearbetningen av tuiidekiaratio-

nerna ingår b1.a. datainsamiing och

kontr011, omvandiingsrutiner, värdekontroii, 1icenskontro11, uppföijning av kvantitativa restriktioner, hantering av mervärdeskatt och punktskatter, för uppgiftsinsamiing den gemensamma jordbrukspoiitiken, redovisning och fakturering samt urvaisrutiner för kontroil.

Med förenk1at förfarande för och avses som

import export system många

iänder inom EG har infört och som gör det möjiigt för tu11sky1diga att skjuta upp iniämnandet av individue11a tu11dek1arationer e11er att i vissa fa11 he1t kunna s1ippa att 1ämna sådana. Avsikten är att harmonisera systemen så att i a11a med1ems1änder får företag jämförbara möjligheter.

I de1systemet för export ti11 tredje iand avses ingå funktioner för be-

hand1ing av tu11dek1arati0n, förenklat m.m. förfarande, exportstatistik

I bearbetningen av tu11dek1arationerna ingår b1.a. datainsam1ing och

kontro11, omvand1ingsrutiner, 1icenskontro11, uppgiftsinsamiing för den gemensamma jordbrukspoiitiken, övervakning av förbud och restriktioner samt hantering av mervärdeskatt och Hitti11s har punktskatter. EG-

iänderna gett 1åg prioritet tiil att utveckia

datorsystem som täcker

exporten. Detta beror b1.a. på att tenderat

exportdekiarationerna att i huvudsak vara av intresse för att hande1sstatistik. upprätta De är också enkiare att hantera än importdekiarationer. Härti11 kommer att oiika former för förenkiat förfarande används för exportdekiarationerna.

För att tu11myndigheter och företag så tidigt som möj1igt ska11 åtnjuta de fuiia förde1arna med det nya avses stor vikt systemet fästas vid möjligheterna att ti11ämpa hos Häri

uppgiftsinmatning företagen. ingår

att stora importörer och exportörer b1.a. hanterar sin egen tu11k1arering. Sammankopp1ingen av företagens och tulimyndigheternas datasystem ska11 göra det för att använda möjligt företagen de uppgifter som behövs för tu11dek1arationerna från vad som redan finns i företagets dator. Data överförs direkt ti11 tu11myndigheten som accepterar dem om de k1arar gi1tighets- och Vid rim1ighetsk0ntro11. uppenbara fe] återförs uppgifterna ti11 företaget. Som ett aiternativ tili direkt anknytning me11an system är det även tänkbart att under vissa förhåiianden

dataöverföring kan ske med magnetband e11er diskett. Överföring från

företag ti11 myndigheter av tuiidekiarationer samt återföring av fe1ak-

tiga dekiarationer och annan information avses ske satsvis. Interaktiv kommunikation kan bii aktue11 i tuiibehandiingen av de enskiida tu11dekiarationerna.

Ett 1ed i förverkiigandet av EG:s inre marknad är införandet av det s.k. enhetsdokumentet (Sing1e Adninistrative Document, SAD). I enhets-

dokumentet, som ersätter ett antai oiika dokument i vart och ett av 5

EG-iänderna, har de samiade uppgiftsbehoven vid hande1 meiian mediems-

staterna begränsats och harmoniserats. Dokumentet bygger på principen

I att data som exportören iämnar skaii kunna användas också för att underiätta tu11k1arering hos den importerande medlemsstaten. Bearbetningen av enhetsdokumentet kommer att föras in i de datoriserade proce-

durer som hå11er på att utveckias i EG-iänderna. Behovet av enhetsdoku-

mentet i handein me11an EG-iänderna kommer att kvarstå ti11 dess det kan ersättas av ett mycket enkeit kontroiidokument och när datakommunikation av uppgifter kan tas i bruk. Därefter sku11e endast utomstående länder behöva använda enhetsdokumentet vid export ti11 EG-iänder. EG har besiutat att införa enhetsdokumentet den 1 januari 1988 och dokumentet fick sin siutiiga utformning under 1986. Enhetsdokumentet ska11

ti11ämpas i internhandein för export-, transit- och importändanåi.

Efter överiäggningar me11an EFTA-Iänderna och EG om användningen av en- 3 hetsdokumentet har parterna i december 1986 enats om en konvention om å

förenkiing av formaiiteter vid handei med varor. Eniigt konventionen i

ska11 ett enhetsdokument användas för varje förfarande i samband med export, transitering och import me11an EG-iänder och EFTA-iänder samt me11an EFTA-iänder inbördes. Dokumentet är identiskt med EG:s enhets-

dokument. I konventionen ingår b1.a. att ett EFTA-iand utöver enhets-

dokumentet får använda tiiiäggsdokument om Iagstiftningen hos iandet i

fråga kräver uppgifter som inte finns i enhetsdokumentet e11er om det

behövs för att företag ska11 kunna komma i åtnjutande av förmåner. Konventionen medger också att iänderna tiilämpar förenklade förfarand-

en, t.ex. baserade på användning av datorer, för att nå förenkiingar

för företagen.

Konventionen, som av regeringen överlämnats (prop. 1986/87:136) ti11 riksdagen för godkännande, avses träda i den ti11ämpning 1 januari 1988. Riksdagen har godkänt (SkU rskr. 1986/87:47, 1986/872205) förs1aget.

Me11an EFTA-1änderna och EG har också förts överiäggningar om införandet av

en gemensam västeuropeisk transiteringsordning baserad på EG:s

transitreg1er. I aprii 1987 enades parterna om en konvention om en gemensam transiteringsordning som avses träda i kraft den 1 januari 1988.

3.4.2 Innebörd

Mer än hä1ften av utrikeshande1 sker med iänder

Sveriges som ingår i EG

och ungefär en femtede1 av handein sker med 1änder som

ingår i EFTA.

Til] fö1jd av Sveriges frihande1savta1 med EG och mediemskap i EFTA kan därmed den heit övervägande deien av vårt ske handeisutbyte utan tu11ar och kvantitativa restriktioner. En stor de1 av importen från utveck- 1ings1änderna är dessutom tu11fri det s.k. eniigt GSP-systemet.

Väsent1iga förändringar hå11er på att genomföras av EG och dess med1em-

mar för att fram tili 1992 fuilborda den inre marknaden. Det avsedda siutmåiet är att b1.a. gods och fordon ska11 kunna passera gränser me11an med1ems1änderna utan kontro11.

någon Ett viktiigt 1ed i detta

arbete är utformning och införande av ett gemensamt tuiidokument. Me11an EFTA- Iänderna och EG har också överenskommits att samma dokument ska11 användas vid hande1 me11an EFTA-Iänderna och EG samt me11an EFTA-iänderna inbördes.

EG:s och EFTA:s enhetsdokument i ett föreiigger biankettset med åtta biad och ett set avsett för datautskrift med fyra blad. Härutöver finns en tiiiäggsbiankett för dekiarering av ytteriigare varor. Avsikten är att biankettsetet sikt i

på Iängre många fa11 ska11 kunna användas

fu11t ut (s.k. fu11 use) för att därmed k1ara av det uppgiftsiämnande ti11 b1.a. myndigheter i olika iänder som behövs vid export, transit och import me11an berörda Iänder. I början torde det dock b1i vaniigast med de1ad användning (s.k. t.ex. att sp1it use), b1ad 1-3 e11er 1-5 och

7 används vid exportförfarandet, varefter nya biad 6-8 fy11s i för importförfarandet.

Informationsinnehå1iet i dokumentet svarar inte he1t mot vad som finns i de nu använda svenska tuiidokumenten. Informationen i de svenska tuiidokumenten är häriedd ur de förtuiiningsprocedurer som tiiiämpas och ur andra uppgiftskrav som myndigheter reser. Med den dominerande roii som enhetsdokumentet kan förutses få i det internationeiia handeisutsbytet finns det skä1 att förutsätta att enhetsdokumentet för

Iång tid kommer att b1i normgivande för den information som ska11 Iäm-

nas vid gränsöverskridande handei. I ett sådant perspektiv kan vidnakthå11ande av en nationeii särordning b1i besvärande.

Den nya transiteringsordningen innebär b1.a. att transitering inom heia det europeiska frihandeisområdet kommer att kunna ske från avsändnings-

tu11ansta1t i ett 1and ti11 tu11ansta1t på bestämmeiseorten i ett annat

1and. Möjiighet kan också öppnas att iåta därför auktoriserade företag

sjäiva svara för en de] transiteringsåtgärder i samband med export och

import. Väsentiiga förenkiingar av formaiiteterna kan därvid uppnås.

Skilda i oiika iänder - och särskiit sådana tu11pr0cedurer tungrodda kan uppfattas som icke tariffära handeishinder. om Sveriges handeisutbyte med EG- och EFTA-iänderna ska11 utveckias störningsfritt är det nödvändigt att gränspassage för gods och fordon även i framtiden kan ske med ett minimum av administrativa bestyr. Detta kan göra det nödvändigt att anpassa den svenska tuiiproceduren ti11 nya förutsättningar Iiksom att beakta utveckiingen inom EG när ett svenskt tuiidatasystem utformas.

Den svenska tuiiproceduren vid import av kommersieiit gods innehåiier f.n. tre vaniigt förekommande kiareringsformer, nämiigen hemtagning vid gräns, direktförtuiining vid gräns samt hemtagning e11er direktförtu11ning efter det att transitering skett från gränstuiianstait till annan tu11ansta1t. Hemtagningsförfarandet används f.n. för den heit dominer-

ande deien av importen. Enhetsdokumentet innehå11er inte någon hemtag-

ningsanmäian. Dokumentet kan dock tjäna som tu11dek1aration vid direktförtuiining och vid förtuiining efter hemtagning.

De förändrade förutsättningarna vid import från EG- och EFTA-länderna kan leda till att företagen i större att transitera utsträckning väljer gods direkt till tullanstalt och nära i tullupplag importören. Bestyret samband med gränspassagen kan då till ett minimum. Klarernedbringas ingen vid lokal tullanstalt och tullupplag kan därefter ske med användning av uppgifter som exportören lämnat i olika blad i enhetsdokumentet. Det är möjligt att bl.a. dessa nya leder till att förutsättningar successivt allt fler importörer och ombud finner det lämpligt att i ökad utsträckning använda sig av direktförtullning.

I fråga om transporter med samlastat gods och som direkt till gods går

importörens kund kan det även fortsättningsvis vara transportekonomiskt lämpligt att frigöra godset i anslutning till eller omedelbart efter gränspassage.

I samband med export kan de nya förutsättningarna innebära att exportören eller dennes ombud måste lämna mer omfattande uppgifter än f.n. Utöver de obligatoriska uppgifterna och svenska nationella krav kan företagen som service gentemot sina europeiska kunder finna det nödvändigt att också fylla i nationella uppgifter i bestämmelselandet. Exportklarering sker f.n. främst i anslutning till Den gränspassagen. nya transiteringsordningen kan göra det intressant för företagen att ombesörja denna klarering vid annan tullanstalt eller att klara av det själva om de kan auktoriseras därtill. Enhetsdokumentet innehåller uppgifter som vid export tillgodoser svenska tullmyndigheters krav.

Även strävandena till datorisering av och dokumentlös tullproceduren överföring av information från bl.a. företagen till tullen med anledning av CD-projektet inom EG behöver beaktas vid utveckling av ett svenskt tulldatasystem. Informationsinnehållet i enhetsdokumentet kan förutsättas utgöra den yttre ramen för den information som skall överföras. Avsikten synes vara att i vart fall större exportörer och importörer skall kunna överföra för tullklareringen nödvändig information till tullmyndigheten i elektronisk form. Mer osäkert är om över-

föring på detta sätt också skall kunna ske från företag till utländska

tullmyndigheter. Däremot är det troligt att ett exporterande företag med datakommunikation kommer att kunna överföra information direkt till importören. Denne kan sedan när godset skall deklareras utan förnyad

registrering använda denna information, ev. kompletterad på några punk-

ter. Det kan vidare förutsättas att på sikt datakommunikation kommer

att kunna ske även mellan tullmyndigheter i olika länder. Särskilt informationsutbytet i anslutning till transitproceduren synes inbjuda härtill.

Anpassningen till den datoriserade tulladministration, som CD-projektet kan leda till i början av 1990-talet, kan således innebära att den svenska tullmyndigheten från svenska importörer, exportörer och speditörer skall kunna ta emot för tullklareringen erforderlig datakommunicerad information. Om informationen till form och innehåll motsvarar vad tullmyndigheterna i andra länder kräver, skapas förutsättningar för att registrering av huvuddelen av tullinformationen endast behöver ske

en gång. Förutsättningar uppkommer då också för smidig kommunikation

mellan tullmyndigheter i olika länder.

Det är uppenbart att det närmare förloppet av den utveckling som nu antytts är av stor betydelse för huvuddelen av svensk import och export. I det fortsatta arbetet med tullens datorisering måste därför

utvecklingen inom EG på dessa områden noga uppmärksammas.

3.5 Modifiering av tullprocedurer vid import och export i samband med datorisering m.m.

De tullförfaranden som nu används vid import och export bygger på att

flertalet arbetsmoment inom tullen utförs manuellt. Uppgifter som tullskyldiga skall lämna, antalet blad i blankettset och handläggningsrutiner har utformats utifrån denna förutsättning. Datorstöd används för

några centrala rutiner där datorers beräknings- och utskriftskapacitet

utnyttjas, främst vid framställning av tullräkningar, betalningsbevakning och vid framställning av underlag för statistik.

I samband med en mer genomgripande datorisering är det lämpligt att pröva om och hur tullproceduren kan jämkas för att rutiner och handläggning skall kunna dra största möjliga nytta av de möjligheter som datorer erbjuder, samtidigt som tjänstemännens insatser koncentreras

till moment och uppgifter där den mänskliga förmågan kommer bäst till

sin rätt. I detta avsnitt diskuteras därför översikt1igt hur tuilproceduren vid och export import i samband med en datorisering kan modifie-

ras i syfte att uppnå för

effektivisering företagen och för tu11verket.

Det är emeiiertid inte att utredningens uppgift förutsättningslöst ompröva den nuvarande svenska tu11proceduren. Utredningens uppgift är i stä11et att lämna tiil försiag hur en datorisering av tuiirutinerna kan genomföras. Därvid behöver dock, som nämnts, prövas jämkningar i förfarandet vid import och export som aktuaiiseras av de möj1igheter som sjäiva datoriseringen medför och andra jämkningar som betingas av förändrade yttre förutsättningar. Inriktningen bör vara att utforma ett system som bevarar de nuvarande förde1arna, t.ex. det i a11mänhet

snabba godsfiödet och den privata

godsvården, och begränsar nackde1ar i

dagens system som t.ex. hög feifrekvens, ojämn kontroilnivå, omständiig

dokumenthantering för såväi som tu11en

företagen och störningar i viss klarering.

I de fem närmast föijande avsnitten behand1as tänkbara modifierade tuiiprocedurer vid import med 1astbi1 och fartyg, export med 1astbi1 och fartyg, import och export med post, och export import med f1yg samt import och export med järnväg. I ett avsiutande avsnitt diskuteras där-

efter o1ika former av stöd och kontro11 som kan

ingå i ett tu11data-

system.

3.5.1 Import med 1astbi1 och fartyg

vör företagen är det att viktigt tuliproceduren vid import inte onödigtvis stör godsets snabba f1öde över fram gränsen ti11 avnämaren. I detta avseende fungerar det nuvarande förtuiiningsförfarandet vä1. Däremot kan den administrativa proceduren i ansiutning ti11 uppgifts- 1ämnandet ti11 tu11en av

många företag uppievas som onödigt besvärande.

Sett ur tu11ens synvinkei också det fungerar fysiska godsfiödet vä1. Efter reformen 1974 behöver tu11en inte ta ansvar för I och

godsvården.

med att antalet under importsändningar de senaste åren ökat så kraftigt, har det eme11ertid b1ivit svårt att hantera ett i a11t väsentiigt biankettbaserat informationssystem. A11de1es för stora resurser måste

avdeias för en närmast expeditioneii hantering av bianketterna och aiideies för iitet resurser kan avdeias för kontroii av uppgifter och

gods. Med iåg kontroiinivå föijer risk att tuiifakturor och handeissta-

tistik kommer att grundas på oriktiga uppgifter. Risk finns vidare att

efterievnaden av föreiiggande importregieringar inte kan övervakas på

ett tiiifredsstäiiande sätt. Endast en iiten dei av i tuiidekiarationer faktiskt föreiiggande feiaktigheter synes uppdagas vid tuiiens nuvarande granskning.

Den nuvarande tuiiproceduren vid import har beskrivits utföriigt i det

föregående. Kännetecknande för denna är att huvuddelen av importären-

dena handiäggs två gånger, nämiigen en gång i samband med hemtagnings-

förfarandet och en andra gång i samband med tuiidekiarationsförfaran-

det. Företagen måste därför två gånger iämna i stort sett identiska

uppgifter om bi.a. den utiändske exportören, importören, transportmediet och godset. Detta är betungande för företagen. Tuiien får också för varje sändning hantera två informationsfiöden. Dessutom ägnar tuiien betydande insatser åt att kontroiiera att de uppgifter som iämnas i de två sammanhangen sinsemeiian stämmer överens.

En modifierad tuiiprocedur bör därför bygga på att de två rutinerna

förs samman tiii en, där uppgifter som iämnats en gång inte behöver

anges

på nytt. Samma resuitat kan uppnås om företagen väijer att för-

tuiia varor utan föregående hemtagning.

En stor dei av tuiiens personai på beskattnings- och statistikområdena

måste nu ägna sig åt uppgifter av expeditioneii natur nära sammanhängande med den fysiska hanteringen av tuiidokumenten och formeii granskning av innehåiiet i dokumenten. Den kontroii som utförs innebär bi.a. att uppgifter i importanmäian jämförs med motsvarande i hemtagningsanmäian och i fakturor m.m. I en modifierad tuiiprocedur bör där-

för ingå att en väsentlig dei av dessa arbetsuppgifter kan iösas med

stöd av automatiserade rutiner. Om företagen iämnar dekiarationsuppgif-

ter i eiektronisk form, t.ex. med teieöverförda meddeianden eiier på

annat maskiniäsbart medium, minskar också tuiiens arbete med registrering av uppgifterna.

En datorisering av tullproceduren vid import måste beakta de förutsätt-

ningar som ges av konventionen om det s.k. enhetsdokumentet och konventionen om den europeiska transiteringsordningen. Det bör dock betonas

i att viss osäkerhet ännu råder om hur myndigheterna i olika länder

z kommer att

tillämpa konventionerna och hur företagen kommer att anpassa sig till de nya förutsättningarna.

Mot denna bakgrund skisseras följande modifierade tullprocedur vid import med främst lastbil och fartyg.

När en lastbil eller ett fartyg ankommer till tullområdet skall detta anmälas till tullverket. Medförd last kan anmälas genom att en lastdek-

laration lämnas. Last som ankommit till någon gränsort kan av tullen

expedieras på främst tre sätt, nämligen genom förtullning, transitering

eller uppläggning på tullupplag. Dessa tre former beskrivs i det följ-

ande.

Förtullning

Den som önskar förtulla en vara skall avlämna en tulldeklaration till

tullverket. Denna kan lämnas på tre sätt, nämligen med ett pappersdoku-

ment eller i form av ett teleöverfört meddelande eller överlämnas

på

annat maskinläsbart medium. Deklarationen skall innehålla de uppgifter som behövs för granskning och debitering samt statistikändamål.

När deklarationen lämnas på blankett skall uppgifterna styrkas med

faktura och andra handlingar som skall bifogas.

När uppgifter teleöverförs skall styrkande handlingar inte behöva bifogas. I stället identifieras dessa handlingar i deklarationen och överlämnas till tullverket om verket begär det. Genom identifieringen finns ett klart samband mellan de styrkande och resp. deklarahandlingarna tion. Tullen torde främst komma att begära att få granska styrkande handlingar vid kontroll av införselrestriktioner samt vid styrd urvalskontroll och vid slumpurvalskontroll. Handlingarna får arkiveras hos tullskyldig eller i vissa fall hos ombud. De styrkande handlingarna bör kunna föras över elektroniskt, t.ex. med telefax, för att inte försena

hanteringen av ärendena. För att uppgifter i dekiarationer skaii få teieöverföras, förutsätts att tu11en iämnat berört företag medgivande härom. Detta medgivande kan dokumenteras i en överenskommeise.

När tuiien medger att ett företag iämnar uppgifter i eiektronisk form och därmed inte - är det att bifogar styrkande handiingar naturiigt tu11ens erfarenheter av företaget samt de varusiag företaget arbetar med beaktas. Medgivandet kan om så bedöms iämpiigt vara seiektivt och avse vissa varusiag. Vid missbruk kan medgivandet sjäivfaiiet återkai-

ias. De rättsiiga frågorna behandlas vidare i avsnitt 3.8.

En ny tuiiprocedur infördes 1974. Denna innebär b1.a. att den tuiiskyidige ska11 iämna en tuiidekiaration när han vi11 få ut sitt gods. Tu11-

taxeringen kan därigenom baseras enbart på dekiarerade uppgifter när så

anses iämpiigt. Före 1974 hade en tuiitjänsteman åsatt varan statistiskt nummer, tuiisats och tu11 m.m. Detta

(officiaituiitaxering). besiut grundades på aviämnade fakturor, fraktsediar m.m. och på besikt-

ning av godset. Detta betyder att sedan 1974 är fakturor m.m. att anse enbart som kontroiimaterial. Det framstår då inte som rimiigt att rutinmässigt och för varje sändning kräva styrkande underiag för kontr011 i och med att uppgifterna i dekiarationen iämnas under straffansvar. Kontro11 mot styrkande dokument bör närmast ske stickprovsvis och eniigt vissa urvaiskriterier. Att vissa efter medföretag prövning ges att inte behöva iämna styrkande handiingar ti11 varje tuiidekiaration kan därför ses som ett naturligt sätt att fuiiföija 1974 års tu11reform.

En viktig uppgift för tuiien är att förebygga och uppdaga brottsiighet

i ansiutning tiii import och export av varor. I fråga om exporten

bedrivs denna verksamhet utan att fakturor behöver fogas tiii exportan-

mäiningarna. I stäiiet identifieras dessa med ett referensnummer. Det

finns aniedning tro att också erforderiig kontroii av importen kan göras när fakturor m.m. inte rutinmässigt fogas tiii de dekiarationer som efter medgivande iämnas i eiektronisk form. Det är nämiigen knappast så att studium av fakturor i ansiutning ti11 rutinmässig formeii granskning av dekiarationer ger impuiser som ieder tiii att brottsiighet uppdagas. Misstankar om sådan verksamhet väcks vaniigen annat

på

sätt. När misstanke framkommer kan fakturor införskaffas från företaget.

I sammanhanget kan erinras om att i Danmark behöver sedan 1änge fakturor m.m. inte

E fogas ti11 tu11dek1arationerna. Det tu11datasystem som den

å

norska tu11myndigheten hå11er på att utveck1a att bygger på styrkande

underlag endast ska11 iämnas för de sändningar som ska11 granskas noggrant.

_ Förtu11ningsproceduren bör kunna ske eniigt o1ika aiternativ. Det ena, som kan ka11as innebär att

å direktförtu11ning, a11 nödvändig information

i är ti11gäng1ig vid förtu11ningsti11fä11et. Direktförtullning kan genomföras omedeibart efter efter ti11 gränspassage, transitering in1andstu11kammare e11er efter upp1äggning Vid s.k.

på tu11upp1ag. fu11-use av

enhetsdokumentet ökar företagens möj1igheter att direktförtu11a gods.

Vid direktförtu11ning anges varan ti11 förtu11ning av importören sjäiv e11er av dennes ombud. Uppgifterna om sändningen kontro11eras av tu11en. Hur kontro11en av dekiarationerna m.m. kan ti11

gå behandias i

avsnitt 3.5.6. Om dekiarationen godkänns av tu11datasystemet e11er av

tjänsteman utan någon ändring kan tu11, annan skatt och avgift fast-

stä11as eniigt dek1arationen. Något forme11t behöv-

tu11taxeringsbes1ut er i så fa11 inte fattas och varan kan 1ämnas ut omede1bart. Den tu11sky1dige meddeias endast om ändring gjorts av tu11dek1arationen vid tu11taxeringen. Tu11sky1dig e11er ombud kan dock sjä1vfa11et ett de1ges

tu11taxeringsbes1ut om han så begär. Tu11räkning utsänds t.v. på sed-

van1igt sätt.

Av1ämnad dek1aration bör under viss tid kunna rättas efter det att uppgifterna i dekiarationen jämförts med mottaget gods och aktue11a handeisdokument. Upptäcker den tu11sky1dige e11er ombudet att dek1ara-

tionen inte stämmer med faktiska förhå11anden, ska11

han sjä1vmant medde1a detta tiil tu11verket. Sådan rätte1se ska11 inte medföra

någon

sanktion. Om rätte1se görs först efter från tu11en

påpekande gä11er

sedvaniiga sanktionsreg1er.

Ett annat förtu11ningsa1ternativ kan ka11as Detta

stegvis förtuilning.

innebär att de två momenten hemtagning (steg 1) resp. av avgivande

tuiidekiaration (steg 2) knyts samman i ett dekiarationsförfarande. Vid det första steget dekiarerar importör e11er ombud endast ett fåtai upp-

gifter som gör det möjiigt att 1ämna ut varan. Det är främst fråga om

uppgifter som är nödvändiga för att säkerstäiia att utiämning inte sker i strid med gä11ande införseibestämmeiser och för att knyta en viss sändning ti11 en bestämd tuilskyidig. Dessa uppgifter bör kunna vara

färre än de som ingår i nuvarande hemtagningsanmäian. Inom försiagsvis

14 dagar ska11 det första steget föijas av ett kompletterande steg varvid resterande och för en fu11ständig dekiaration erforderiiga uppgifter 1ämnas. Uppgifter som iämnats i första steget behöver således inte

Iämnas på nytt.

I stä11et för att anmäia varan ti11 förtu11ning i steg 2 kan varan an-

mä1as ti11 vissa a1ternativa kiareringsformer, t.ex. uppiäggning på

motsvarighet ti11 tu11kredit1ager e11er utförsei.

När det gä11er den straffrättsiiga bedömningen av fe] e11er ofuiiständigheter i tulldekiarationer för direktförtullning och för stegvis förtullning ti11ämpas sedvaniiga straffrättsliga principer. Det innebär att den tu11sky1dige resp. ombudet ska11 svara för de hand1ingar och underiåtenheter som är att hänföra ti11 var och en av dem och i eniig-

het med det uppsåt e11er den oaktsamhet som den tu11sky1dige och/e11er

ombudet visat. Tu11ti11ägg tas dock endast ut av den tu11sky1dige.

När kompietterande uppgifter iämnats i det andra steget, behandias

dekiarationen av tu11en på samma sätt som redovisats i fråga om direkt-

förtuiining. Även i detta fa11 kan såiedes sjäivrättelse ske.

Transitering

En annan expedieringsform är transitering. Sådan sker för närvarande vaniigen en1igt nordisk förpassningsordning.

Me11an EG och EFTA-iänderna har emeilertid, som nämnts, överenskommeise träffats om en enhetiig transiteringsordning för Västeuropa som träder i kraft den 1 januari 1988. Den nordiska förpassningsordningen upphör då. Som transiteringsdokument ska11 b1ad 4 och 5 i enhetsdokumentet

användas. När transiteringen en1igt de nya regierna införs biir det natur1igt att transitera sändningar direkt från ut1andet ti11 önskad tu11ansta1t eller önskat tu11upp1ag i Sverige. kan då ske Gränspassagen snabbt och med för tu11en arbetsbesparande rutiner. En stor de1 av a11a importsändningar kommer då att passera gränsen i expedieringsformen transitering. Detta beror på att en så stor andei av vår utrikeshande1 sker med stater som antagit transiteringskonventionen.

Vid ankomst ti11 gränsorten e11er på destinationsorten iäggs sändningen

upp på tu11upp1ag e11er förtu11as en1igt direktförtu11nings- e11er

tvåstegsförfarandet. I sammanhanget kan nämnas att för företag. åom får

stä11ning som auktoriserade mottagare en1igt den europeiska transitkonventionen, kan vissa förenk1ade förfaranden användas. Ett sådant är att transitering sker direkt ti11 företagets Iager och att godset under vissa vi11k0r får disponeras av mottagaren utan förtu11-

föregående

ning.

När transitgodset når siutorten för transiteringen ska11 ett b1ad åter-

sändas ti11 avsändande tu11ansta1t. Övergångsvis behöver detta ske ge-

nom postbefordran. På sikt finns det aniedning att utgå från att mot-

svarande meddelande ska11 kunna återsändas ti11 avsändningstuiianstaiten med datakommunikation.

Upp1äggning på tu11upp1ag

En tredje expedieringsform är uppiäggning på tu11upp1ag. Om upp1ag

finns i omede1bar ans1utning ti11 gränsort, kan godset direkt Iäggas

upp på tu11upp1aget. Vaniigt kan också bli att upp1äggningen föregås av

transitering från ut1ändsk ort ti11 tu11upp1ag vid gränsen e11er inne i

landet. För att importören ska11 få tiiigång ti11 varan krävs att den

förtuiias.

Sedan 1974 drivs tu11upp1agen i privat regi och utövar därvid vissa uppgifter av myndighetskaraktär. En sådan ordning bör gä11a även framdeles. Ti11stånd att driva tu11upp1ag i privat ska11 vara förenat regi med vissa vi11kor, b1.a. om godsredovisning. Vid tu11-

uppiäggning på

upp1ag ska11 upp1aget se ti11 att varje ankommande sändning godsre-

gistreras. Vid uttag ska11 ti11ämpad kiareringsform redovisas för varje sändning. Anledning finns inte för tu11en att föra en motsvarande godsredovisning för sändningar som passerar tu11upp1ag. Detta vore onödigt dubbeiarbete. Tu11verket bör i stä11et iämna föreskrifter för hur godsregistrering och godsredovisning ska11 ske. Tu11en ska11 också kontroilera det system som används för godsredovisning och kontroiiera re-

gistreringar av ankommande och avgående gods. Den ordning för godsredo-

visning som här förordas kan ses som ett fu11fö1jande av 1974 års reform där de privata tu11upp1agen ti11de1ades uppgifter av myndighets-

karaktär. Utredningen återkommer i avsnitt 5.2.2 ti11 frågor om former

för utarbetande av regler för godsredovisning.

Begreppet tu11sky1dig kan ges sådan innebörd att tu11upp1ag utan tu11verkets medverkan kan överiåta och transitera sändningar me11an uppiag inom svenskt tu110mråde. Därigenom kan sändningen oavsett var den an-

kommer fiyttas ti11 och hanteras på det tu11upp1ag som importörens

speditör använder.

Identitetsnummer m.m.

I den modifierade tu11proceduren bör, som nämnts, ingå en noggrann

godsregistrering. Sådan godsregistrering ska11 ske då gods iäggs upp på

tu11upp1ag. Godsregistrering ska11 sjä1vfa11et även göras när gods passerar genom tu11upp1aget utan att fysiskt iäggas upp.

I fråga om containers kan godsregistrering innebära att ett tu11upp1ag

som hanterar en he1 container registrerar denna som en enhet med summarisk Varubeskrivning. Om däremot innehå11et i containern hanteras i o1ika deiar behövs en mer specificerad godsregistrering eniigt containerns iastdekiaration, korrigerad eniigt faktiska förhåiianden.

Senast i samband med att en sändning tas ut från tu11upp1ag och kiareras ska11 den ti11de1as ett identitetsnummer som kan ersätta b1.a. nuvarande godsnummer. Särskiit bör prövas om identitetsnummer kan ti11deias tidigare än vid uttag från tu11upp1ag.

I den modifierade proceduren åsätts även sändning som förtullas utan

föregående uppläggning på tullupplag sådant identitetsnummer. Identi-

tetsnumret åsätts i samband med förtullningen och ersätter nuvarande godsnummer och redovisningsnummer. Detta således både vid gäller direktförtullning och vid stegvis förtullning. Vid stegvis förtullning knyter identitetsnumret samman de två förtullningsstegen.

Tullens journalföring av avlämnade lastdeklarationer kan Huruupphöra. vida lastdeklarationer även i fortsättningen behöver lämnas till tullverket vid klarering av transportmedlet kan bedömas först när erfarenhet har vunnits av hur tullupplagens godsredovisningssystem fungerar och hur tullens tillsyn över utformas. upplagen

Importörer bör i ett datasystem kunna bygga upp deklarationen eller tullmeddelandet för direktförtullning eller stegvis redan förtullning innan godset ankommer till landet. Denna deklaration bör som vilande kunna föras in i tullens system. När finns vid eller godset gränsen skall tas ut från bör deklarationen kunna anmälas för handtullupplag läggning i tullens system. Det kan även övervägas att tulldeklarationen i vissa fall skall kunna lämnas in innan kommer till landet. godset Detta kan underlätta snabb gränspassage.

Detta aktualiserar frågor om hur och när identitetsnummer skall till-

delas sändningar. En möjlighet är att företagen i sina har datasystem egna nummerserier och att tullens identitetsnummer åsätts sändningen när ärendet förs över till tullens system och därmed hos anhängiggörs tullen. En annan möjlighet är att en viss av tullens identitetsmängd nummer tilldelas större importörer och ombud. Identitetsnummer kan då tidigt åsättas väntade importsändningar som senare skall föras till tulldatasystemet.

I ett längre perspektiv är det möjligt att teleöverför företag exportoch transituppgifter till det egna landets tullmyndighet. Samtidigt teleöverför företaget motsvarande uppgifter till importören. Tullen i exportlandet teleöverför transitmeddelandet till importlandets tullmyndighet. Beskriven teknik blir då en form av full-use av ett elektroniskt enhetsdokument. För att nå dit behövs en

långtgående harmonisering

inom Västeuropa av bl.a. begrepp och begreppsdefinitioner som skall

användas, regler för överföring av elektroniska tullmeddelanden och sätt att åstadkomma en elektronisk identifiering av uppgiftslämnare.

Det är angeläget att man är uppmärksam på detta när myndigheters och

företags tulldatasystem skall utvecklas.

Här lämnad beskrivning av tullproceduren vid import med lastbil och fartyg är mycket översiktlig. I en promemoria som fogas till rapporten som bilaga 2 ges en utförlig beskrivning av nuvarande ordning och diskuteras hur en modifierad tullprocedur kan utformas.

3.5.2 Export med lastbil och fartyg

För företagen är det viktigt att tullproceduren vid export inte stör godsets snabba flöde ut ur landet. I allmänhet fungerar det nuvarande förfarandet väl i detta avseende. Det har emellertid rapporterats att

det särskilt vid utförsel från vissa hamnar kan uppstå problem att ha

erforderliga dokument på plats då godset utförs. Den administrativa

proceduren i anslutning till uppgiftslämnandet till tullen kan också

av många företag upplevas som onödigt betungande. I vissa avseenden

fungerar det nuvarande systemet ur tullens synvinkel mindre väl. I och med att exportklareringen i allmänhet sker vid gränsen gör tidsförhållandena m.m. att det i stort sett saknas möjlighet till kontroll av uppgifter och gods. Möjligheten att kontrollera efterlevnaden av exportrestriktioner blir därmed liten. Det är under nuvarande förhål-

landen vidare ofrånkomligt att kvaliteten på de uppgifter som lämnas

blir låg. Trots de kontroller som görs inom tullen kommer bl.a.

handelsstatistiken att grundas på osäkra uppgifter.

Den nuvarande tullproceduren vid export bygger på att tullens export-

klarering av godset till helt övervägande del sker i anslutning till

gränspassage. I fråga om lastbil görs detta vid en gränstullanstalt

innan en bil passerar ut eller körs ombord på en färja. Vid utförsel

med fartyg sker exportklareringen innan tullen lämnar lastningstillstånd. Exportklareringen sker ofta under stark tidspress och fördröjningar kan medföra att lastbilen eller godset inte hinner med avsedd färja eller annat fartyg. Detta ger ogynnsamma villkor för kontrollverksamheten och skapar dessutom osäkerhet hos exportörerna m.fl.

En modifierad tuilprocedur vid export bör syfta ti11 att nå förenkiingar i förfarandet. Särskiit angeiäget är då att vid hanteringen sjäiva gränspassagen kan underlättas och att företag som så önskar ska11 kunna iämna uppgifterna i exportanmä1an med teieöverförda

meddeianden e11er på maskiniäsbart medium.

Mot denna bakgrund skisseras föijande modifierade tuiiprocedur vid export med främst 1astbi1 och fartyg.

För att undvika tidspressen i samband med exportkiareringen vid gränsen och för att skapa gynnsamma möjiigheter att kontro11era är sändningar

det önskvärt att k1areringen kan ombesörjas på annan ort och tid än

just i samband gränspassagen. En möjiighet är att kiareringen utförs av den som finns närmast den där tu11myndighet p1ats transporten av godset inieds och beträffande gods som exporteras från tu11upp1ag dettas ti11synsmyndighet. Inget bör eme11ertid hindra att exportkiarering genomförs vid annan tulimyndighet utefter vägen mot gränsen. En sådan ordning medför att exportklarerande myndighet ges bättre möjiighet att utföra erforder1ig kontroii av godset. Från den ort där godset exportkiareras kan det med tiiiämpning av den europeiska transiteringsord-

ningen i många fa11 transiteras direkt ti11 utiändsk bestämmeiseort.

Tuilmyndigheten på gränsorten behöver då endast vidta de åtgärder som

föran1eds av transiteringen. Dessa åtgärder är betydiigt färre än de

som krävs för exportkiarering och medför he11er inte Iika stor arbetsinsats. Gränspassagen underiättas därmed.

I konventionerna om enhetsdokumentet och transiteringsordningen markeras möjiigheten att företag kan auktoriseras att sjäiv utföra vissa

tulikiareringsåtgärder. Ti11ämpas denna möjiighet i vårt 1and ökar

sjä1vfa11et förutsättningarna för att exportkiarering och transitering

kan utföras på annan ort och tid än just i samband med gränspassagen.

Den som så önskar ska11 även fortsättningsvis kunna exportkiarera vid gränsen. För att som utförs vid - och exportk1arering gränsen som grun-

das på uppgifter som finns i biankett som överiämnas - inte ska11 ta

a11tför Iång tid, kan vid behov registreringen av uppgifter i samband

med sjäiva kiareringen begränsas ti11 sådana uppgifter som påverkar

kiareringsbesiutet. Återstående uppgifter kan av den som handiagt

klareringen registreras senare när tidspressen är mindre. Det är också naturiigt om sändningar som redan är exportkiarerade av tu11en behand- 1as med förtur i samband med gränspassage. Ett s1ags expressfiier kan såiedes inrättas för sådana transporter.

I fråga om samiastningsgods kan två o1ika förfaranden urskiijas. Det

ena är att gods förs från o1ika piatser i iandet ti11 ett uppiag. Vid detta lastas den bi1 som ska11 föra ut ett stort antai exportsändningar. Det andra förfarandet vid samiastning innebär att biien startar sin tur i en ort där biien tar viss 1ast. Under resan mot gränsort iastar bi1en därefter mer gods innan den s1ut1igen passerar gränsen. I det första fa11et kan det vara 1ämp1igt att godset export- kiareras vid det uppiag där godset samiats innan det s1ut1igen iastas i bil för utförsei. Då kan en transithandiing med godsiista utfärdas för he1a fordonet, under förutsättning dock att det är en enda mottagare av godset. I det andra fa11et kan det vara 1ämp1igt att exportkiarera i varje ort där iastning sker. För varje sändning får då transithandiing

utfärdas. En förutsättning för dessa förfaranden är att tu11en på aktu-

e11a piatser och tider kan bistå med de åtgärder som krävs i samband

med exportkiarering, e11er att vederbörande företag är auktoriserat att

sjäivt utföra dessa åtgärder.

Varor som exporteras med krav på restitution av avgifter bör normait

exportkiareras vid en anvisad tu11ansta1t. Därifrån transiteras varan

ut ur iandet. Innan exportattest som är ett bevis på att varan utförts

tecknas av tu11en, bör norma1t ankomstattest ha erhåiiits från mottagande myndighet i bestämmeiseiandet. Denna ordning för tecknande av exportattest behöver dock inte gä11a för de företag som eniigt besiut av tu11en är befriade från viss undersökning och kontr011 vid utförsein.

Beträffande vissa varor för viika utförseibestämmeiser gä11er, t.ex. i

fråga om krigsmateriei och vissa högteknoiogivaror, kan det också

finnas goda skä1 att kräva att exportkiarering ska11 ske vid en anvisad tu11ansta1t om inte särskiida reg1er överenskommits för resp. företag.

Varje tulikammare har ti11de1ats ett område som består av ett anta1 kommuner, inom viiket tuiikammaren har sitt verksamhetsområde. En

möjiig ordning är att den tu11kammare inom vars område en exportör bedriver sin verksamhet i första hand ska11 användas av exportören vid exportkiarering. Denna myndighet b1ir då den naturiiga kontakten för dessa exportörer. Denna tu11myndighet får också ti11 att 1ämna uppgift

råd och upp1ysningar i exportkiareringsfrågor. För exportör med över

iandet spridd verksamhet innebär detta att utförs vid exportkiarering f1era myndigheter. Uppgifterna i tuiidatasystemet kan göras ti11gäng-

g iiga för fiera tu11ansta1ter. Om tu11en anser det 1ämp1igt kan

en tu11ansta1t få ett ansvar för övergripande en företagsgrupps exportkiarering m.m.

De exportanmä1ningar som tu11en f.n. får utgör verifikationer i godsredovisningen. Arbetspappren utgörs av manifest och godsiistor. För van-

1igt exportgods förs ingen utgående godsjourna1. När det gä11er utförs-

e1 av förmånsvara, t.ex. och oförtuiiad vara förs

restitutionsgods,

däremot utgående godsjourna1. Exp0rtanmä1an påstämpias då ett redovis-

ningsnumner. I ett framtida datoriserat system bör ett identitetsnunrner ti11de1as a11a exportsändningar. Ett sådant nummer kan även underiätta kommunikation meiian enheter inom tu11en och exportören och med övriga intressenter. Identitetsnumret kan åsättas när sändningen exportanmäian anhängiggörs hos tu11en. Det är också att serier med identimöjiigt tetsnummer de1as ut ti11 stora exportörer och ombud.

Företag bör efter medgivande från tu11en få 1ämna exportanmäian i e1ektronisk form. Uppgifter ska11 sjäivfailet även kunna iämnas bian-

på

kett. Styrkande hand1ingar ska11 inte he11er i behöva fortsättningen Iämnas annat än undantagsvis. Liksom nu ska11 fakturor identifieras med referensnummer som anges i

exportanmäian.

Exportörer bör beredas möjiighet att i förväg Iämna uppgifter för de sändningar som skaii exporteras. Besked kan då fås om uppgifterna är ti11räck1iga. sändningarna tiiidelas därvid ett identitetsnummer. Vid

den därpå fö1jande vid in1andstu11ansta1t eller

exportk1areringen gränstu11ansta1t behöver endast det nummer sändningen ti11de1ats uppges, varefter systemet visar innehåiiet i upprättad exportanmäian. Finner tuiien att hinder för export inte föreligger beviijas exporten. Tu11en registrerar detta exportmedgivande i systemet.

Utförs exportkiarering av en vara vid en iniandstuiikammare kan vid exportkiareringen erhå11et identitetsnummer anges i transiteringshand-

iing. På utförseiorten kan tu11en, som förutsätts ha tiligång ti11 ett

datoriserat system, kontroliera att exportkiareringen har avslutats för sändning med angivet identitetsnummer.

Vid exportkiareringen kontroiieras att uppgifterna är riktiga. Hur

granskningen av exportanmäiningar kan gå ti11 behandias i avsnitt

3.5.6.

På samma sätt som vid import ska11 den som iämnat exportanmäian för reguijär export ha rätt att inom viss tid rätta iämnade uppgifter utan att drabbas av sanktion. De bestämmeiser om uppgiftsiämnandet som kan gä11a för t.ex. handeishus bör gäiia även i framtiden.

Tidigare nämndes något om transportströmmarna i fråga om samiastnings-

gods. I ett iängre perspektiv är det rimiigt att räkna med att ett par

mycket stora tu11upp1ag aniäggs i syd- och Västsverige på iämpiigt

avstånd från de stora utpasseringsorterna. Sådana tu11upp1ag bör i så fa11 kompietteras med en tu11ansta1t med utsträckt expeditionstid. Vid sådana aniäggningar sku11e exportkiarering av tidigare okiarerat 1astbiisburet gods kunna ske. Därefter kan gränspassagen - vare sig denna sker med färje- e11er broförbindeise - ske snabbt i transiteringsform. Sjä1vfa11et kan också importgods hanteras vid en aniäggning av detta siag. På detta sätt sku11e företagen och tu11en måhända få förutsättningar att dra fu11 nytta av den nya transiteringsordningen.

När den västeuropeiska transiteringsordningen träder i kraft den 1 januari 1988 kommer den heit övervägande de1en av a11a exportsänd-

ningar från Sverige att genomgå transiteringskiarering innan de utförs.

Det är därför viktigt att hanteringen av transiteringsdokumenten kan ske rationeiit inom tu11en. När den s.k. ryckattesten återkommer från bestämmeisetuiianstaiten ska11 den av tu11en paras ihop med här befintiigt dokument, dvs. exportanmäian. I ett biankettbaserat system bör datorteknik kunna erbjuda visst stöd i denna verksamhet. På iängre sikt

bör man kunna utgå från att transitmeddeianden kan överföras med data-

kommunikation me11an tuiimyndigheter i oiika iänder. I ett sådant per-

spektiv kan det även b1i möjiigt för företagen att 1ämna transitmeddelande med datakommunikation ti11 avsändningstuilanstaiten.

Här Iämnad beskrivning av tu11pr0ceduren vid med 1astbi1 och export fartyg är mycket översiktiig. I en promemoria som fogas ti11 rapporten som biiaga 3 ges en utför1ig beskrivning av nuvarande ordning och diskuteras hur en modifierad tu11procedur kan utformas.

3.5.3 Import och export med post

Postbefordran är inte något transportsätt. Brev och paket som sänds med

post passerar gränsen med fiyg, iastbii, tåg e11er fartyg. Ändå ti11äm-

pas ett särskiit förfarande i fråga om postbefordrade försändelser,

främst i fråga om arbetsfördeiningen me11an tu11en och postverket.

Kännetecknande för posttuliförfarandet är att tu11en officia1tu11taxerar en stor del av inkommande postförsändeiser. Den ordning som a11mänt

gä11de i fråga om förtu11ningsförfarandet i vårt land före 1974 dröjer

sig såiedes kvar på detta område. Detta innebär att tu11en åriigen

fy11er i drygt en ha1v miijon posttulisediar för brev och paket. För

denna tjänst er1ägger posten inte någon ersättning. Postverket som

speditör och ombud får därmed en kostnadsfördei gentemot andra ombud som svarar för import och export av motsvarande försändeiser.

0fficia1tu11taxeringen har också en annan effekt. Det förhå11andet att tu11en dekiarerar postförsändeiser innebär att inte har kontro11 posten över detta arbetsmoment, som är av stor betyde1se för den snabbhet med viiken försändeiserna kan befordras tiii Posten saknar mottagaren.

härigenom möjiighet att på 1ika vi11kor konkurrera med andra speditörer i fråga om snabbhet och säker

ieveranstidpunkt.

Tu11en har tidigare föresiagit att verket ska11 fortsätta att utföra officiaituiitaxering av postförsändeiser men ta ut en kostnadstäckande avgift härför av postverket. En annan 1ösning är att postverket, Iiksom andra ombud, ges rättighet att upprätta tu11dek1arationer och överiämna dessa ti11 tu11en för För dessa ändamåi granskning. kan posten 1ämp-

Iigen utveckia och instaiiera ett särskiit datasystem på samma sätt som

andra stora speditörer redan har gjort.

Mot denna bakgrund skisseras föijande modifierade vid tuiiprocedur import och export med post. Härvid har förutsatts att posten inte ska11

ha någon särstä11ning jämfört med andra ombud.

När det gä11er import av paketförsändelserna borde det i och för sig vara möjiigt för posten att, eniigt regier som anges av tullen, sortera

ut de paket som är undantagna från tu11k1arering. Övriga paket ska11

godsregistreras av postverket och innan de i tuiihänseende expedieras vidare förses med identitetsnummer. Posten ti11ser att paketen tu11k1areras. Normait innebär det att posten utfärdar tuiidekiaration för direktförtuilning eiier i vissa fail för första steget i stegvis förtuiining. Fakturor, ursprungsintyg m.m. behöver vaniigen inte iniämnas tili tu11en. Fakturanummer ska11 anges i tulidekiarationen om försändeisens värde överstiger visst beiopp. Endast när tu11en önskar kontroi- 1era Iämnad dekiaration mot styrkande handiingar behöver sådana iniämnas tiil tu11en. Tu11en har givetvis rätt att kontroiiera paket som av posten kiassificerats som undantagna från tuiikiarering.

Om tu11en anser att en tuiitjänsteman bör sortera paketen efter om de skaii resp. inte ska11 tuiikiareras, kan tu11en fortsätta att utföra

denna uppgiftL

Posten bör kunna teieöverföra dekiarationsuppgifter tili tu11en med hjäip av ett eget datasystem. Bianketter ska11 knappast behöva användas.

F.n. avgör tu11en vid förgranskningen om paket får hemtas. Posten utg l färdar därefter som ombud en hemtagningsanmäian. Godset får sedan 1ämnas ut. Importören e11er dennes ombud iämnar därefter importanmäian tili sin kontroiituiianstait. I den modifierade tuiiproceduren avses hemtagningsförfarandet ersättas med utiämning efter det att vissa uppgifter iämnats i ett första dekiarationssteg. Vid postbefordran åtföijs vaniigen försändeisen av för förtuiining erforderiiga handiingar. För-

utsättningar finns därmed att posten i många fa11 kan anmäia godset

ti11 direktförtuiining. Om en importör begär det bör dock försändeisen,

när vissa villkor är uppfyllda, av posten som tullupplag kunna utlämnas mot att endast uppgifter för det första steget i deklarationen lämnas.

Som ombud upprättar och lämnar posten till tullen deklarationer avse-

ende direktförtullning och första I sistnämnda

steget. fall kompletteras deklarationen inom förslagsvis 14 dagar med resterande uppgifter, vilka importören eller ombudet då lämnar till kontrolltullanstalten.

När det gäller brev sorterar f.n. ut de försändelser posten som kan

l antas innehålla tullpliktiga varor, dessa brev delas sedan

upp av tullen i sådana som skall anmälas till och tullklarering sådana som

Q undantas. Tullen utfärdar posttullsedel för de försändelser

som skall förtullas. Det kan upplysas att som brev kan sändas paket av betydande

vikt och omfång.

Det bör vara möjligt för posten att, enligt regler som fastställs av

tullen, urskilja de brev som skall anmälas till förtullning resp. undantas från tullklarering. Om detta inte anses kan tullen lämpligt fortsätta att utföra denna Posten bör också uppgift. som ombud kunna deklarera de utvalda breven. Brev som blir avgiftspliktiga undantagna från tullklarering bör inte behöva godsregistreras i postens system.

Postverket bör således deklarera brevavgiftspliktiga och paketförsändelser för eller för

direktförtullning det första steget som ombud för adressaten på samma sätt som andra ombud. Något formellt hinder bör

inte föreligga för importör eller annat ombud att upprätta dessa deklarationshandlingar. Hinder bör heller inte finnas för att som posten ombud upprätta deklaration för det andra förtullningssteget.

Vid detaljutformningen av rutinerna bör självfallet beaktas postförsändelsernas speciella art. Sålunda att ofta gäller privatpersoner är användare och mottagare, att ofta använder

småföretag postförsändelser

och att varuvärdena ofta är

låga.

I och med att bör tullen officialtulltaxeringen upphör utöva den kontroll som tullen anser behövs för att brev- och paketförsändelserna skall bli anmälda till för att lämnade tullklarering, uppgifter skall

vara korrekta, för att avgifter biir debiterade och för att införseivi11kor ska11 iakttas.

I sammanhanget kan uppiysas att i Danmark officiaituiitaxering av postförsändeiser inte iängre förekommer och att i Norge besiut har fattats att siopa officiaituiitaxering av postförsändeiser. Avsikten är att

posten så iångt möjiigt skall behandias som en speditör b1and andra.

Vid utförsel av postförsändelse kan posten registrera exportförsändeiserna genom att upprätta en exportanmäian i sitt system. Därefter överförs uppgifterna elektroniskt ti11 tu11ens datasystem. Företag bör också kunna iämna uppgifter för exportanmälan för postförsändelse i eiektronisk form direkt ti11 tu11en. I samband med att uppgifterna överförs ti11 tuiidatasystemet k0ntro11eras de. Postförsändeiser som

inte föranieder några ytteriigare åtgärder får vidarebefordras av

posten. I fråga om exporten är det knappast fråga om procedurändringar

utan främst om teknikändringar.

Här iämnad beskrivning av tu11proceduren vid import och export med post är mycket översiktiig. I en promemoria som fogas ti11 rapporten som biiaga 4 ges en utför1ig beskrivning av nuvarande ordning och diskuteras hur en modifierad tu11pr0cedur kan utformas.

3.5.4 Import och export med f1yg

Huvuddeien av f1ygfrakten passerar i samband med import och export

någon av fiygpiatserna Ar1anda, Landvetter e11er Sturup. Trafiken har

betydande omfattning. Såiedes redovisas sammaniagt 12 % av hemtagningsanmälningarna, 12 % av direktförtuiiningarna och 11 % av exportanmäiningarna vid tuiianstaiterna i Ar1anda och Landvetter.

Vid dessa flygpiatser e11er i ansiutning ti11 dem finns tu11upp1ag. Rutinerna för hemtagning, förtuiining efter hemtagning, direktförtu11ning och vid exportk1arering ski1jer sig inte nämnvärt från motsvarande rutiner vid import och export med t.ex. 1astbi1. I viss mån prägias

dock k1areringen av fiygfraktgods av de i många fa11 särskiit höga

kraven på snabbhet och av att iättförstörbara

varor, exempeivis biommor, hanteras.

I avsnitt 2.2.2 nämndes att i andra tuiidatasystem iänder i fiera fa11 tidigt har införts för fiygburna försändelser. Av intresse i sammanhanget är att SAS vid Landvetter har utveckiat och vid tu11upp1aget tagit i drift ett datoriserat system för godsredovisning. För tuiiens arbete har terminaier och skrivare ansiutna tiil systemet instaiierats. Tuiien kan i systemet erhålia information om b1.a. ko11ita1, vikt, varubeskrivning, mottagare och speditör. Information om godset registreras innan pianet har iandat. Tu11en använder aktivt systemet.

Mot bakgrund av vad som nu anförts förefalier särskiida

några svårigheter inte föreiigga att också för

fiygfrakt tiliämpa de modifierade tuiiprocedurer för import och export som redovisats i avsnitt 3.5.1 och 3.5.2. Ett framtida förfarande med ett datoriserat för system hantering av import och export med fiyg kan därför beskrivas

på föijande sätt.

Vid import kan speditören för att vinna tid ha registrerat förväntat gods innan fiygpianet Iandar. 1ossas

Importgodset på flygpiatsen och räknas av på tu11upp1aget. Om därvid skiiinader me11an

upptäcks förväntat och ankommet gods, korrigeras detta och det som är gods ankommet

godsregistreras. Om kraven på snabbhet inte är

så höga kan registreringen göras först när godset har ankommit. Dekiarationer bör kunna föranmäias i tulidatasystemet och bekräftas när godset ankommit. Dek1arationer, som kan avse e11er direktförtuiining stegvis förtuilning, teieöverförs av importör e11er ombud ti11 tu11ens för system granskning. Normait behöver handiingar som fakturor m.m. inte bifogas eftersom dessa kan identifieras genom att referensnummer i anges dekiarationen.

För att särskilt snabbt kunna tu11k1arera brådskande fraktförsändeiser m.m. bör övervägas om dessa ska11 kunna

genomgå tu11k1arering redan

innan pianet landar.

Importören e11er ombudet bör kunna fråga om dekiara-

tuiidatasystemet tion är upprättad och Överförd ti11 om varan har tu11en, uttagits för kontro11, om varan har frisiäppts osv.

Med hänsyn ti11 den redan högt datoriserade miijön i samband med f1yg-

frakt och de höga krav på snabbhet som motiverar va] av fiygfrakt, bör

förutsättningarna vara särskiit goda att få ti11 stånd uppgiftsiämnande i eiektronisk form ti11 tu11en. Introduktionen av tulidatasystem i andra 1änder vid fiygpiatser taiar också för detta. Sjä1vfa11et ska11 dock möjiighet finnas att även använda bianketter för att genomföra förtuiiningsförfarandet.

När det gä11er utförsei bör preiiminära exportuppgifter kunna iämnas i förväg. När det är känt exakt vi1ket gods som ska11 exporteras förs

uppgifterna in ti11 tu11ens system. Exportanmä1an genomgår därvid tu11-

verkets kontro11. När ytteriigare åtgärder inte krävs kan sändningen

iastas på det aktue11a pianet.

Det är möj1igt att de olika intressenterna sku11e kunna vinna fördeiar av att en viss samordning sker av tuiluppiagsverksamheten i ans1utning

ti11 fiygpiatserna. Exempei på hur sådan samordning kan gå ti11 finns

vid Landvetter.

Här lämnad beskrivning av tuiiproceduren vid import och export med fiyg är översiktiig. I en promemoria som fogas tili rapporten som biiaga 5 ges en utföriig beskrivning av nuvarande ordning och diskuteras hur en modifierad tuiiprocedur kan utformas.

3.5.5 Import och export med järnväg

Järnvägsgods inkommer över främst Stockhoim, Heisingborg, Tre11eborg, Ystad, Kornsjö (i Norge), Charlottenberg, östersund, Narvik (i Norge) och Haparanda. Godset anmäis normait av SJ e11er dess kommissionär ti11 e11er förtuiining. Önskar mottagaren e11er avsändaren ett hemtagning annat förfarande måste han anmäia detta tiH SJ.

I ett par avseenden har SJ en särstäiining i tu11hänseende. För det första kan SJ sjäiv uppträda som tuiiskyidig vid förtuiining av andra importörers gods. F.n. inträder SJ som tu11sky1dig i endast 40 â 50 ärenden per dag. I huvudde1en av importärendena är hemtagaren tu11sky1dig. För SJ är denna tuiiskyidighet negativ, eftersom verket ibiand

faktiskt får betala tull, annan skatt och avgift för som importörer råkat i obestånd. Sådan aktualiseras ibland efter betalningsskyldighet

mycket lång tid. Förfarandet är negativt också för tullen som har svårt

att utöva effektiva kontroller eftersom dessa inte automatiskt kan riktas mot importörerna. Tullen har dock självfallet den formella rätten att utföra kontroller hos den verklige importören. Det är vidare en nackdel för importören att han inte själv kan besvära direkt sig till tullen. Skäl finns därför att inte behålla denna längre särordning med SJ som tullskyldig för andra importörer. Den internationella konvention (CIM) som f.n. ligger till grund för torde järnvägsfrakter inte utesluta en ändring i denna riktning.

För det andra åtnjuter SJ en speciell Med s.k.

transiteringsrätt. järnvägsanmälan kan SJ själv besluta om transitering av Denna särordgods. ning bör kunna ersättas med förfarande den avsedda enligt europeiska transiteringsordningen. Detta kan framstå som särskilt naturligt efter-

som en stor del av på järnväg inkommande varor från redan kommer

Europa att vara förpassade enligt nämnda transiteringsordning.

SJ upphör den 1 januari 1988 med styckegodstrafik och kommer därefter att hantera endast vagnslaster och expressgods.

SJ:s interna godsregistrering torde vara av sådan kvalitet att tullen kan acceptera denna. Därmed skulle den tullinterna helt registreringen kunna upphöra.

SJ utför nu i tullhänseende tjänster som motsvarar de som utförs av transportörer, ombud och upplagshavare. Som ombud och upplagshavare bör SJ ur konkurrenssynpunkt jämställas med övriga ombud och upplagsha-

vare och inte gentemot tullen ha någon

särställning.

Förslaget till modifierad vid och som redo-

tullprocedur import export,

visats i avsnitt 3.5.1 och 3.5.2, bör lätt kunna anpassas till förhållandena vid järnvägstrafik. Ett framtida förfarande med ett datoriserat

system kan därför beskrivas på följande sätt.

Vid förtullning i samband med kan SJ med hjälp av ett data-

import eget

system registrera uppgifter som krävs för att göra en direktförtull-

ning, e11er för att inieda en förtuiining i två steg. Direktförtuiining kan tiiiämpas när a11a uppgifter finns tiilgängiiga. Handiingar som t.ex. fakturor behöver normait inte bifogas tuiidekiarationen. Det räcker om referensnummer i tu11dek1arationen kan identifiera fakturan OSV.

Vid första steget i en tvåstegsförtulining anges så mycket uppgifter

att sändningen kan utiämnas av järnvägen. Kompiettering sker inom försiagsvis 14 dagar genom importörens, SJ:s eiier annat ombuds försorg ti11 kontroiituiianstaiten.

Möjiighet ska11 sjä1vfa11et finnas att iämna uppgifter även på blan-

kett.

Tu11en kontroiierar vid förtuiiningen uppgifterna om sändningen.

Vid utförsei av järnvägsförsändeiser registrerar SJ exportanmäian i det egna systemet. När uppgifterna är kompietta överförs de av SJ ti11 tu11ens system. Exportören bör sjäivfaiiet sjäiv, e11er med hjäip av annat ombud, kunna iämna uppgifter i eiektronisk form direkt ti11 tu11datasystemet. Där kontroiieras uppgifterna i exportanmäian och besked

iämnas om att utförsei får ske. I många fa11 bör exportkiarering kunna

ske vid avsändningsstationen.

Här iämnad beskrivning av tuiiproceduren vid import och export med järnväg är översiktiig. I en promemoria som fogas ti11 rapporten som biiaga 6 ges en utföriig beskrivning av nuvarande ordning och diskuteras hur en modifierad tuiiprocedur kan utformas.

3.5.6 Stöd och kontro11

I direktiven uttaias att en datorisering av tuilverksamheten sannoiikt kommer att kräva ändringar i tuilverkets rutiner i samband med införsei av gods. B1.a. sägs att utformningen av kontroiistrategierna kan komma

att förändras. Det ankommer därmed på utredningen att diskutera hur

tulidatasystemet kan medverka i erforderlig kontroiiverksamhet m.m.

I samband med att 1974 års tu11reform inom tu11en ha genomfördes, synes förutsatts att stickprovsmässiga godskontroiier och varuundersökningar sku11e göras beträffande minst 4 % av de inkommande I varusändningarna.

prop. 1972:110 nämns dock inte någon nivå för

siffermässigt preciserad fysisk kontro11. Andeien sändningar som idag tas ut ti11 konfysisk ? troii 1igger under 1 %. Beträffande av dekiarationer sakgranskningen å

har något siffermässigt preciserat må1 inte Ande1en som sak-

angetts. y granskas iigger nu me11an 4 och 8 % med betydande variationer me11an Ä o1ika arbetsstäiien.

Tullverkets bevakning av in- och utförsei av gods syftar a11mänt ti11 att se ti11 att inga varor passerar gränsen utan att anmäias tiil tu11en för kiarering. Tu11verkets kontro11 vid och sker därimport export efter för att säkerstäiia att gods inte förs in e11er ut i strid med gäiiande bestämmeiser. Vidare ska11 tu11, andra skatter och avgifter beräknas med riktiga beiopp. Dessutom ska11 tiliräckiigt noggrant underiag iämnas ti11 statistiska för

centraibyrån framstäiining av

utrikeshandeisstatistiken. En väsentiig dei av denna kontroli utövas i samband med tu11ens granskning av import- och varvid

exportanmäiningar,

statistiskt nummer, värde samt ursprungs- e11er bestämmeiseiand för godset faststälis. Efterievnaden av införsei- och utförseibestämmeiser kontro11eras. Även godskontroiier och I varuundersökningar genomförs. övrigt genomförs kontro11 i samband med företagsbesök och vid trafikexpediering.

Tuiidatasystemet kan ge indikation på att en uppgift kan vara

feiaktig. I detta fa11 behöver en deklarant e11er en tjänsteman för att ingripa

pröva frågan. I datasystemet kan också ett antai enkia kontroiier ut-

föras. Systemet kan även vissa kriterier ut och eniigt vä1ja sändningar dekiarationer för särskiid granskning. Ett såietulidatasystem bygger des i stöd- och kontroiihänseende en samverkan me11an

på datasystemet,

dekiaranten och tuiitjänstemannen.

Utiämning av gods i samband med direktförtuiining besiutas av tu11en. Tu11upp1ag har emeiiertid i a11mänhet rätt att besiuta om utiämning av gods som tas hem efter uppiäggning Detta är det

på tu11upp1ag. förfar-

ande som tiiiämpas för huvuddeien av importen. om sådana Uppgifter utiämningsbesiut iämnar uppiagen ti11 tu11en dagen efter besiutet. I

fråga om hemtagningssändningar som inte passerar tu11upp1ag beslutar

tu11en om utiämning. Möjiigheterna ti11 tu11kontr011 är därför oiika

beroende på om tu11en e11er ett upp1ag medger hemtagning.

Som ett 1ed i kontroiiarbetet iämnar tu11en iistor ti11 tuiiuppiagen över gods som inte får lämnas ut utan tuilens tiiistånd. Detta förfar-

ande är eme11ertid svårhanteriigt och fungerar inte heit tiilfredsstäi-

1ande.

I samband med en datorisering av tu11ens rutiner kan övervägas om tu11uppiagens sjäivständiga utiämningsrätt skaii bestå. Det vore tekniskt tänkbart att anknyta uppiagen tili tuiiens datasystem och begära att sändningar ska11 anges i tuiidatasystemet innan utiämning får ske. Därmed sku11e Iikartad kontro11 gä11a oavsett om utiämning besiutades av tu11en e11er av ett tu11upp1ag. Innebörden av en sådan ordning vore

att tuiien återtog utiämningsrätten från uppiagen. Det har eme11ertid

inte visats att dagens system medför stora missförhåiianden. Utredningen är därför inte beredd att förorda en ordning av antytt siag.

Tuiidatasystemet gör det emeiiertid möjiigt för tu11en att med ett meddeiandesystem, generellt e11er seiektivt, Iämna aktueila iistor över gods m.m. som inte får utiämnas innan det angetts ti11 tu11en. På detta

sätt kan tuiiuppiagen enkeit få ti11gång ti11 spärriistor som uppiagen

i förekommande fa11 kan iägga in i sina egna datasystem. Detta bör i viss mån öka förutsättningarna för tu11en att utöva en effektivare kontro11 av hemtagningssystemet.

När hemtagningsanmäian senast dagen efter ut1ämningen från tuiluppiaget

registreras i tu11datasystemet, framgår f.ö. tydiigt om tu11upp1agen

de spärriistor som tu11en iämnar. Sker inte detta kan ut1ämti11ämpar ningsrätten övervägas i det enskiida faiiet. Även i detta skede kan sjäivfaiiet stämas av mot o1ika register i hemtagningsanmäiningarna tuiidatasystemet. Det innebär att för tu11en intressanta sändningar m.m. snabbt kan uppmärksammas. Detta utgör en väsentiig förbättring jämfört med de möjiigheter ti11 t.ex. fysisk kontro11 som nuvarande rutiner erbjuder.

I det följande beskrivs översiktligt ett antal stöd- och kontrollmoment

som kan ingå i en datoriserad tullprocedur. Det närmare sätt vilket på

de automatiska kontrollerna görs, de värdegränser som används, de rimlighetskontroller som görs och de urvalskriterier som ansätts blir styrande för kontrollens omfattning, inriktning och noggrannhet. Det

bör självfallet ankomma på tullverket att mot bakgrund av föreliggande

omständigheter välja den inriktning m.m. på kontrollen som i olika

perioder och vid olika tillfällen bedöms lämplig. Tulldatasystemet bör kunna medverka till att en väldefinierad lägsta kontrollnivå kan uppnås. Därutöver kan punktvisa och förstärkta kontroller göras. Personal-

resurserna torde emellertid alltid komma att utgöra en begränsning på

kontrollaktiviteternas omfattning och intensitet. Endast de mest angelägna kontrollobjekten torde därför kunna uppmärksammas särskilt.

Närmast behandlas tänkbara stöd- och kontrollmoment i samband med import. I ett följande avsnitt behandlas motsvarande i exportsammanhang.

Tänkbara stöd- och kontrollmoment i samband med import

Under punkt 1-9 beskrivs olika stödmoment för företag och tulltjänstemän som tulldatasystemet kan erbjuda i samband med export.

1. För att ett företag skall få lämna uppgifter i elektronisk form till tullen krävs ett medgivande från tullen. Detta medgivande kan dokumenteras i en överenskommelse där bl.a. kommunikationstekniska

förutsättningar och vissa ansvarsfrågor behandlas. I samband med

att ett sådant medgivande lämnas kan tullen lämna företag om

råd

hur kvaliteten i lämnade deklarationer skall kunna hållas uppe.

Uppmärksamhet ägnas då helt naturligt det sätt på vilket varorna

åsätts statistiska nummer och det sätt på vilket tullvärde m.m.

beräknas. Om kvaliteten inte hålls på en godtagbar nivå är det

naturligt att kontrollen av företagets sändningar behöver stärkas.

Beskrivningen i det följande utgår från två fall, nämligen när

företag lämnar uppgifter på blankett och när företag lämnar

uppgifter i elektronisk form till tullen.

Lämnas uppgifter på biankett gör tu11tjänstemannen en identitets-

avstämning för att säkerstäiia att bianketten är undertecknad och

detta dessutom av behörig person. Maskine11t stöd används vid kontro11 av behörig person.

Lämnas uppgifter i eiektronisk form utförs en mängd tekniska kontro11er för att identifiera företag, dator och person. Dessa kontro11er behandias närmare i avsnitt 3.8.

Dekiarationen återförs ti11 företaget om identitetsavstämningen visar att uppgifterna iämnats av obehörig.

Om uppgifterna iämnas på biankett bifogas också de styrkande hand-

lingar som erfordras i det enskiida fa11et. Tuiitjänstemannen kan då överbiicka dekiarationen och registrera uppgifterna i systemet. Därvid avstäms automatiskt att vissa obiigatoriska fäit fyiits i, dvs. en genomförs.

fu11ständighetsavstämning

Motsvarande fu11ständighetsavstämning görs också när uppgifter iämnas i eiektronisk form.

En vaiididetsavstämning görs. Denna innebär att automatisk avstämning sker av att t.ex. uppgivet organisationsnummer ink1. kontro11siffra och statistiskt nummer samt uppgivna koder m.m. är giitiga.

Någon automatisk prövning av att uppgett statistiskt nummer är

riktigt kan dock sä11an göras.

De iogiska som görs kan t.ex. avse om uppgift om uravtämningar sprungsiand och statistiskt nummer är föreniigt med stä11t anspråk

på förmånsbehandiing. Systemet signaierar att ursprungsintyg och

ev. Iicens kan erfordras.

För att eiiminera grova registreringsfei avstäms t.ex. prisuppgifter mot ett register där inom ganska vida ramar rimiiga å prisuppgifter finns. Decimaifei, viktfei och vaiutaomräkningsfei kan där-

med i många fa11 eiimineras. I vissa fa11 kan indikation på fe1ak-

tigt statistiskt nummer erhå11as. Vidare kan t.ex. vissa orimiiga uppgifter om ursprungsiand uppdagas.

7. I fråga om vissa statistiska nummer är av

beräkningen tu11, andra skatter och avgifter inte a11tid entydigt bestämd. Ett särski1t observationsregister kan göra tu11tjänstemannen

uppmärksam härpå

och också de möj1igheter

peka på som föreiigger. Det finns även

varor som ti11hör ett statistiskt nummer och där i vissa fa11 t.ex. Iicens krävs. Även sådana förhålianden kan signaieras.

Det kan också vara 1ämp1igt att ha ett för en förfinad register prisavstämning. Större avvike1ser me11an detta och å uppgivna priser kan ge an1edning ti11 i samband med efterkontro11 granskning (se punkt 13).

Det är även troiigt att avstämningar som bygger av

på integration

de o1ika momenten kan utveck1as.

Om uppgifter har Iämnats på b1ankett ger systemet vid registreringen signa] ti11 granskaren om att vissa kan kräva angivna uppgifter ytter1igare uppmärksamhet. Tu11tjänstemannen bes1utar om han ska11 utföra k0ntro11 mot Iämnade Om dekiarant styrkande handiingar. lämnar uppgifter i eiektronisk form och får han interaktivt, signa1

om ev. fe1aktigheter på i samma sätt

princip som tu11tjänstemannen som registrerar en dekiaration. Satsvist eiektroniskt överförda dekiarationer som passerat vidare. åter-

avstämningarna går Övriga

förs ti11 dekiaranten.

Tu11datasystemet utför av tu11, andra skatter och

beräkningar

avgifter med 1edning av 1ämnade och ev. korrigerade uppgifter. Jämföre1se görs med ev. iämnade Dek1aranten behöver beräkningar. eme11ertid inte sjä1v beräkna tu11 m.m.

När dekiarationerna bearbetats så här kan

1ångt de accepteras av tu11-

datasystemet. De utsätts då för tu11kontro11 i bemärke1se i egentiig moment 10-14 i det föijande.

10. Dek1arationerna utsätts för en urva1skontro11. styrd Med ledning av o1ika kriterier och kombinationen av t.ex.

sådana, importör,

statistiskt nummer, ombud, och samt ursprungs1and avsändnings1and,

iakttageiser som gjorts vid den föregående granskningen fördelas

sändningarna på grön, gui och röd kanai. Kriterierna och deras

värden bestäms av centrai, regionai och 1oka1 myndighet och kan varieras över tiden.

Satsvist eiektroniskt överförda dekiarationer avstäms eniigt punkterna 2-8. Iakttage1ser m.m. som gjorts, men som inte föraniett att dekiarationen återförs, samlas och redovisas vid denna kontro11punkt.

11. vid sidan av den styrda k0ntr011en sker också ett siumpmässigt urva1 av sändningar för ytteriigare kontro11. Dessa förs ti11 röd kana1.

12. Sändningar som förs tiil grön kanai kan omedeibart ut1ämnas. I fråga om sändningar som förs ti11 gu1 kana1 utför en tulltjänsteman rimiighetskontroii med iedning av ti11gäng1iga uppgifter. Om därvid

någon särskild iakttagelse inte görs, e11er när 1ämp1ig åtgärd vid-

tagits, förs ärendet ti11 grön kanai. Visar sig däremot okiarheter föreiigga förs ärendet vidare ti11 röd kana1 för fördjupad gransk-

ning. Sändningar som förs till röd kana1 undergår en sakgranskning

av tu11tjänsteman. Denna granskning kan innefatta fördjupad dokumentkontroll och fysisk godsundersökning. I detta arbete kan tjänstemännen få stöd från oiika datoriserade register som varuvaruhandböcker, laboratorieregister m.m. När ärendet granskats och

erforderiiga åtgärder vidtagits förs ärendet ti11 grön kanai.

De erfarenheter som vinns vid sakgranskningen påverkar inte endast

det aktue11a ärendet utan kan även påverka de styrda urvaiskriteri-

erna. Iakttageiser kan även användas vid efterkontroiier.

13. Tyngdpunkten i kontro11en i fråga om import bör iigga i efterkon-

tro11en. Denna har form av vä] förberedda, periodiska besök vid företag. Inför sådana besök samias och anaiyseras uppgifter om t.ex. företagets utrikeshandei och iakttageiser från dekiarationsgranskning. Kontro11er görs b1.a. av använda statistiska nummer och tu11värden samt av att a11a importfakturor motsvaras av importanmäiningar. Licenser och ursprungsintyg kan kontroiieras och varu-

kiassificeringar kan göras. Särski1da kontroiier kan göras av omständigheter kring tu11frihet m.m.

Vid företag som överför uppgifter ti11 tu11en i eiektronisk form

_ kontr011eras också att de förutsättningar som ingår i medgivandet

z härom är uppfy11da.

14. Vid sidan av de kontro11er som nu nämnts förekommer annan särskiid kontro11verksamhet inom tu11en, t.ex. sådan som utövas av tu11kriminaien och särski1da kontroiigrupper. Denna verksamhet syftar ti11 att med aniedning av mer e11er mindre uttaiade misstankar uppdaga e11er förhindra brottsiighet i ans1utning ti11 utrikeshandei. Datoriserade register bör ge ökade möjligheter att söka och bearbeta information för att bekämpa sådan brotts1ighet.

Tänkbara stöd- och kontro11m0ment i samband med export

Under punkt 1-8 beskrivs oiika stödmoment för företag och tuiltjänstemän som tu11datasystemet kan erbjuda i samband med export.

1. För att ett företag ska11 få 1ämna uppgifter i e1ektronisk form ti11 tu11en krävs ett medgivande från tu11en. Detta medgivande kan dokumenteras i en överenskommeise där b1.a. kommunikationstekniska

förutsättningar och vissa ansvarsfrågor behandias. I samband med

att ett sådant medgivande 1ämnas kan tu11en iämna om

företag råd

hur kvaiiteten i Iämnade dekiarationer ska11 kunna hå11as uppe.

Uppmärksamhet ägnas då heit naturiigt det sätt på viiket varorna

âsätts statistiska nummer och det sätt på viiket statistiskt värde

m.m. beräknas. Om kvaiiteten inte hå11s på en godtagbar nivå är det

naturiigt att kontro11en av företagets sändningar behöver stärkas.

Beskrivningen i det föijande utgår från två fa11, nämiigen när företag

iämnar uppgifter på biankett och när företag iämnar uppgifter i e1ek-

tronisk form ti11 tuiien.

2. Lämnas uppgifter på blankett gör tuiitjänstemannen en identitets-

avstämning för att säkerstäila att bianketten är undertecknad och

detta dessutom av behörig person. Maskinellt stöd används vid kontroll av behörig person.

Lämnas uppgiften i elektronisk form utförs en mängd tekniska kontroller för att identifiera företag, dator och person. Dessa kontroller behandlas i avsnitt 3.8.

Exportanmälan återförs till företaget om identitetsavstämningen visar att uppgifterna lämnats av obehörig person.

3. Om uppgifterna lämnas på blankett registrerar tulltjänsteman upp-

gifterna i systemet. Därvid avstäms automatiskt att vissa obligatoriska fält fyllts i, dvs. en Mot-

fullständighetsavstämning görs.

svarande görs också när uppgifterna lämnas i elektronisk form.

Endast i ett fåtal fall behöver styrkande handlingar överlämnas

till eller uppvisas för tullen. Detta kan dock gälla i fråga om

vissa exporttillstånd samt tullsedlar för avbokning av temporär

tullfrihet. Krav på styrkande handlingar i dessa fall påverkas inte

av om uppgifter lämnas på blankett eller i elektronisk form.

4. En validitetsavstämning görs. Denna innebär att automatisk kontroll sker av att t.ex. uppgivet organisationsnummer inkl. kontrollsiffra

och statistiskt nummer samt uppgivna koder m.m. är giltiga. Någon

automatisk prövning av att uppgett statistiskt nummer är riktigt kan dock sällan göras.

5. Om exportrestriktioner av något slag gäller för godset eller be-

stämmelselandet görs en av att licensnummer eller

logisk avstämning

liknande registreras.

6. För att eliminera grova avstäms t.ex.

registreringsfel prisuppgif-

ter mot ett register där inom ganska vida ramar rimliga å prisuppgifter finns. Decimalfel och viktfel kan därvid upptäckas. Indika-

tion på felaktiga statistiska nummer kan också erhållas.

Vid en avstämning mot ett observationsregister kan tulltjänsteman

göras uppmärksam på att exportrestriktioner i vissa fall men

kan, inte behöver, i om vissa

föreligga fråga varor och vissa länder.

Det kan också vara lämpligt att ha ett för en förfinad register

prisavstämning. Större avvikelser mellan detta och uppgivna värden

kan ge anledning till granskning i samband med efterkontroll (se punkt 13).

Om uppgifter har lämnats på blankett ger systemet vid registrering-

en signal till granskaren om att vissa angivna uppgifter kan kräva ytterligare uppmärksamhet. Tulltjänstemannen beslutar om han skall utföra ytterligare kontroller. Om deklarant lämnar i uppgifter elektronisk form och interaktivt, får han om ev. signal felaktighe-

ter på i samma sätt som tulltjänstemannen

princip som registrerar en exportanmälan. Satsvist överförda uppgifter som passerat avstäm-

ningarna går vidare. Andra återförs till uppgiftslämnaren.

När bearbetats så här kan

exportanmälningarna långt de accepteras av

tulldatasystemet. De utsätts då för tullkontroll i bemärkelse egentlig i moment 9-14 i det följande.

9. som avser annan utförsel än reguljär

Exportklarering export, t.ex.

exportreglerade varor och förmånsvaror bör, om inte annat särskilt

överenskoms, ske vjd_en för företaget särskilt utsedd tullanstalt.

Kunskap om företaget och dess produkter kan då samlas på ett

ställe. Såväl kontrollen som servicen kan därmed förbättras. För att förbättra förutsättningarna för kontroll bör även reguljär export, där så är praktiskt möjligt, exportklarera innan godset ankommer till den tullanstalt där utpassering sker.

10. Exportanmälningarna utsätts för en styrd urvalskontroll. Med ledning av olika kriterier och kombinationer av t.ex.

sådana, export-

ör, statistiskt nummer, bestämmelseland och restitution-

anspråk på

er, samt iakttagelser som framkommit vid den

föregående granskningen, fördelas sändningarna på grön eller röd kanal. Kriterierna

bestäms av central, regional och lokal och kan varieras myndighet över tiden. Iakttagelser avseende i elektronisk form lämnade dekla-

rationer som gjorts, men som inte föran1ett att exportanmä1an återförs, kan lämpiigen samias ti11 denna kontro11punkt.

. Vid sidan av den styrda kontrolien sker också ett siumpmässigt

urva1 av sändningar som därvid förs ti11 röd kana1.

. Sändningar som förs ti11 grön kanal får omede1bart utföras. Sänd-

ningar som förs ti11 röd kanai undergår en av tu11sakgranskning

tjänsteman. Denna granskning kan innefatta fördjupad kontro11 av

iämnade uppgifter, krav på att styrkande dokument ska11 Iämnas och

fysisk godsundersökning. När ärendet granskats och erforder1iga

åtgärder vidtagits förs ärendet ti11 grön kana1.

De erfarenheter som vinns vid sakgranskningen påverkar inte endast

det aktue11a ärendet utan kan även påverka de styrda urva1skriteri-

erna. Iakttage1ser kan även användas vid efterkontro11er.

13. Tyngdpunkten i kontro11en i fråga om export bör iigga i efterkon-

tr011en. Denna har form av vä1 förberedda besök vid företag. Inför sådana besök samias och anaiyseras uppgifter om t.ex. företagets utrikeshandei och iakttage1ser från ärendegranskningen. Kontroiier görs b1.a. av använda statistiska nummer och värden samt av att a11a exportfakturor motsvaras av exportanmä1ningar. Licenser och ti11stånd kan kontro11eras och varuk1assificeringar kan göras.

Ursprungsfrågor kan prövas. Särskiida kontro11er kan göras av t.ex.

returaffärer, sändningar där temporär tu11frihet åtnjutits och där restitution ska11 sökas.

Vid företag som överför uppgifter tili tu11en i eiektronisk form

k0ntro11eras också att de förutsättningar som ingår i medgivandet

härom är uppfy11da.

14. Vid sidan av de kontro11er som nu nämnts förekommer annan särskiid kontr011verksamhet inom tu11en, t.ex. sådan som utövas av tu11krimina1en och särskiida kontro11grupper. Denna verksamhet syftar tiil att med aniedning av mer eiier mindre uttaiade misstankar uppdaga e11er förhindra brotts1ighet i ans1utning ti11 utrikeshande1, t.ex. kva1ificerade brott mot utförse1bestämme1ser samt skatte- och

restitutionsbedrägerier. Datoriserade register bör ge ökade möjiigheter att söka och bearbeta information för att bekämpa sådan brottsiighet.

Inriktning av tu11ens kontro11

I det föregående har beskrivits automatiserade och manue11a kontrolier

som kan tänkas göras i tili av ett ansiutning användningen tu11datasystem. Goda förutsättningar bör finnas att nå en kontroiinivå som är minst 1ika god som den nuvarande. Om systemet utformas och används bör detta - i skickiigt kombination med personeila insatser - dessutom kunna medverka ti11 en förbättrad kontroii. Det är natursammantaget 1igt att kontroiien främst riktar sig mot och riskföretag riskobjekt. Det får också förutsättas utveckias

att kontroiistrategin efterhand som

erfarenhet vinns av att arbeta med tuildatasystemet.

En1igt vad som kunnat konstateras i huvudsak

ingår motsvarande stöd-

och kontroiimoment i de danska och norska tuiidatasystemen.

Viktiga moment i kontro11en är att tiiise att de statistiska nummer, tuiivärden samt e11er bestämmeiseiänder urprungs- som anges är riktiga. Detta är av avgörande betydeise för om handeisstatistiken ska11 b1i rättvisande. Även för att rätt faststäila andra skatter och avtu11, gifter är det nödvändigt att statistiskt nummer, värde och ursprungs- 1and är riktiga. - som i vissa fa11

Varubestämningen går iängre än til]

att kiassificera ti11 ett bestämt statistiskt nummer - är viktig för att kunna avgöra om in- eiier utförselrestriktioner föreiigger.

Andeien exportsändningar som behöver granskas är än annoggrant iägre

deien i fråga om importsändningar. Detta av att ett

föijer fiskait moment i a11mänhet saknas vid export och av att antaiet utförseiregieringar är iägre än antaiet importregieringar. Det är vidare naturiigt att kontroiinivån anpassas ti11 med densamma. syftet

Det kan diskuteras om det, utöver den kontro11 som iigger i datasystemet och de manueiia kontro11er som görs när förs in i uppgifter system-

et, inom tu11en behöver utföras någon avsiutande manue11 kontroii av

uppgifterna. I princip bör man dock sträva efter att minimera behovet av sådana k0ntro11insatser. Det är eme11ertid inte möjiigt att i detta utredningsskede siutiigt bedöma i vi1ken utsträckning det kommer att kvarstå ett behov av centrai granskning av t.ex. underiaget för handeisstatistiken.

I det fortsatta arbetet med att utveckla och testa o1ika deisystem får prövas hur effektiva de maskine11a avstämningarna och kontro11erna kan göras. När erfarenheter av driften av systemet vinns kan också bedömas i vi1ken utsträckning och takt som den avsiutande manue11a granskningen kan begränsas .

Det kan erinras om att den i samband med 1974 års reform inom tu11en

eftersträvade nivån på den fysiska kontro11en inte uppnås. Omfattningen

är i första hand en resursfråga som avgörs i budgetdia1ogen. önskvärd

omfattning på den fysiska k0ntr011en har ett begränsat samband med nu aktue11 datorisering av de tuiiadministrativa rutinerna. Det kan dock finnas skä1 att nämna att tu11datasystemet kan medverka ti11 att urvaiet av sändningar som tas ut för fysisk kontro11 kan göras mer måiinriktat och effektivare. I avsnitt 5.3.2 återkommer dock utredningen med

vissa synpunkter på resursfrågan i detta avseende.

Att den ande1 av dekiarationerna som sakgranskas varierar så pass kraftigt melian o1ika tu11ansta1ter, innebär att kontro11en inte b1ir 1ikformig. Dessutom kan innehåiiet i sakgranskningen variera. Dessa förhå11anden bör vara oti11fredsstä11ande för både tu11en och företagen. Med beaktande av trafikens karaktär bör det vara möjiigt för tu11en att utjämna denna kontroHnivå.

Omfattningen på dek1arationsgranskning och företagsbesök har ett nära

samband med datoriseringen. Syftet med datoriseringen är ju att effektivisera uppgiftsiämnandet och uppgiftshanteringen. För att statistiska nummer och tu11värden m.m., som särskiit de företag iämnar som får medgivande att överföra uppgifter i eiektronisk form tiil tu11en, ska11 vara så korrekta som möj1igt bör ytteriigare resurser kunna användas

för information, utbiidning, rådgivning och företagsbesök. På detta

område iämnar därför utredningen i det föijande vissa resursförs1ag.

Här iämnad beskrivning av tänkbara grunddrag av k0ntro11en i en datoriserad tuiiprocedur är översiktiig. I en promemoria som fogas tili

rapporten som biiaga 7 diskuteras utföriigare hur kontroiien kan gå

tili i oiika sammanhang.

3.6 Några för företagen viktiga aspekter på ett

tuiidatasystem

Dagens tuiiprocedur medför att godset kan transporteras snabbt vid såvä1 import som export. Det kapitai som binds i gods under har transport därmed kunnat begränsas. Företagen är eme11ertid också intresserade av

att ta i anspråk ny teknik för att om möjligt

begränsa handeisprocedur-

kostnader förenade med dokumentutväxiing. I detta avsnitt diskuteras

handeis- och tuiiprocedurkostnaderna och tänkbara fördeiar som närings- 1ivet kan få av en datoriserad tuiiprocedur. En viktig aspekt för företagen är att de uppgifter som företagen 1ämnar och som bearbetas i ett

tuiidatasystem inte kommer obehöriga ti11 dei. Denna fråga diskuteras

också. Avsiutningsvis behandias andra för företagen viktiga aspekter,

b1.a. frågor om vaifrihet.

3.6.1 Kostnader för tuliprocedurer

I direktiven ti11 utredningen pekas på den stora besparingspotentiai

för b1.a. näringsiivet som iigger i en datorisering av tu11pr0ceduren.

De nuvarande rutinerna ger, eniigt skriveise från handeisprocedurrådet

Swepro som åberopas i direktiven, en procedurkostnad för

näringsiivet

på ca 3 400 kr. för en exportsändning och ca 2 700 kr. för en import-

sändning.

Eniigt uppgift har dessa kostnadsbeiopp baserats på översiktiiga studi-

er som genomfördes 1983 vid biott två svenska företag. Om kostnaderna

omräknas med konsumentprisindex ti11 1987 års prisnivå, sku11e de mot-

svara ca 4 200 resp. 3 300 kr. Dessa procedurkostnader i samband med utrikeshandei avser a11a o1ika dokument som behövs. Vid export används

normalt 20 å 30 dokument. Såiunda ingår dokumentbaserade kontakter med

b1.a. kund, bank, försäkringsboiag, speditör, transportör och tuiimyndighet. Detta betyder att kostnaden för kontakter med tu11verket vid

import och export endast utgör en dei av dessa samiade procedurkostnader.

Underiaget för den svenska undersökningen torde vara väi iitet för att siutsatser om kostnader ska11 kunna dras. En amerikansk undersökning från 1970 är mer omfattande men är nu föråidrad och avser andra insti-

tutioneiia förhåiianden än de som råder i vårt iand. Några siutsatser

kan därför inte dras av den undersökningen heiier.

För att bedöma företagens nuvarande administrativa kostnader för tu11proceduren kan viss vägiedning erhåiias av det pris ett företag i Sverige får betaia om en speditör e11er ett dekiarationsföretag tar ansvar för bestyret med tuiiproceduren. Avgiften för att utforma och iniämna en hemtagningsanmäian kan ofta vara ca 200 kr. och avgiften för att upprätta en tämiigen enkei tuiidekiaration kan vara ca 150 kr. Den sammantagna kostnaden för företagets tuiiprocedur vid import skuiie i så fa11 vara ca 350 kr. De ersättningar som speditörer och dekiara-

tionsföretag begär för att upprätta exportanmäiningar uppgår ofta ti11

ca 50 kr.

Med iedning av beräkningar gjorda inom utredningen kan kostnaden för

att hantera ett importärende i tuiiverket översiagsvis antas uppgå tili

100 â 150 kr. Kostnaderna i tuiiverket för att hantera ett exportärende

kan översiagsvis antas uppgå tili ca 20 kr.

Härav föijer att potentiaien för besparingar föraniedda av en datorise-

ring av tuiiproceduren ska11 bedömas med utgångspunkt i beiopp av

väsentligt iägre storieksordning än de kostnader som nämndes i direktiven. En rimiig gissning kan vara att tuiiverkets kostnader för att handiägga ett importärende i genomsnitt inte överstiger 150 kr. Företagens administrativa kostnader för tuiiproceduren vid import överstiger knappast i genomsnitt 400 kr. Motsvarande kostnader vid export kan antas vara 20 kr. resp. 50 kr.

Det bör dock observeras att det egentiigen är de framtida procedurkostnaderna som borde iigga tiii grund för övervägandena. Dessa kostnader kan emeiiertid f.n. inte bedömas. Införandet av enhetsdokumentet från

1988 kan dock för många företag till en början komma att medföra ökade

kostnader.

3.6.2 Näringslivets fördelar av en datoriserad tullprocedur

En datoriserad tullprocedur förutsätts innefatta att hanteringen av import- och exportärenden inom tullen i stor utsträckning sker med datorstöd. Uppgifter för bl.a. import- och exportanmälningar förutsätts av företagen kunna lämnas till tullen i elektronisk form med teleöver-

förda meddelanden eller på annat maskinläsbart medium.

En datorisering av nämnt slag torde i hög grad påverka kostnaderna hos

tullen. Den datoriserade handläggningen av ärendena bör således minska tullens kostnader. Härtill kommer att deklarationsuppgifter i väsentlig

mån överförs till tullen på sådant sätt att tullen själv inte behöver

registrera dessa uppgifter. Även detta minskar tullens kostnader.

lno-(vuc-e-x

m. § Även företagen har fördelar av en datorisering av de tulladministrativa rutinerna. Den utsträckning i vilken företagen kan tillgodogöra sig fördelarna kan emellertid variera starkt. Det är t.ex. inte sannolikt att det är de företag som idag har de mest avancerade tulldatasystemen som vinner de största fördelarna. Däremot torde de ha de bästa förut- 2 i sättningarna att snabbt börja lämna uppgifter i elektronisk form till tullen. Uppgifter som följer av tullproceduren skall även i fortsätt-

ningen lämnas till tullen, men det är sannolikt att det är något billi-

gare att lämna dessa på t.ex. telelinje i stället för med datorutskriv-

na blanketter.

I ett långsiktigt och dynamiskt perspektiv, där bl.a. de rättsliga

problemen som tidigare redovisats fått en tillfredsställande lösning,

är det sannolikt att många företag kan vinna inte oväsentliga fördelar

av en datoriserad tullprocedur. Exempel på fördelar för företag vid

övergång från helt manuella rutiner till helt datoriserade rutiner

enligt utredningens modell är följande.

1. Företagen undviker kostnader för blanketter, utskrift av blanketter, hantering, skickning och arkivering av blanketter.

Företagen vinner tid i och med att det går snabbare att överföra

uppgifter på teleiinje än att sända med post e11er bud.

Företagen behöver inte Iåta persona1 för hand underteckna b1anketer.

Företagen behöver inte 1ämna sama uppgift ti11 tu11en flera

gånger.

Företagen kan få stöd från tu11datasystemet, t.ex. i form av ständigt aktue11 tu11taxa, va1utakurser, in- och utförselbestämmeiser.

Företagen behöver inte nödvändigtvis ange tu11sats och räkna ut tu11 och skatt eftersom systemet kan göra detta.

Företagen får en omede1bar kontro11 av Iämnade uppgifter och kan

snabbt rätta ev. fe1. Vidare får företagen en snabb bekräfte1se på

att dek1arationen har accepterats av tu11datasystemet.

Företagen har större möj1ighet att undvika sanktionsavgifter ti11 fö1jd av att systemet ger stöd ti11 mer e11er mindre automatiska sjä1vrätte1ser.

Företagen kan erhå11a sådant stöd av tu11datasystemet att de kan k1ara sig utan dek1arationshjä1p från speditörer m.f1. Företagen måste eme11ertid då sjäiva ha personai som är kompetent att utföra dekiarationsarbetet i samspe1 med tu11datasystemet.

10. Företagen behöver i f1erta1et fa11 inte lämna styrkande under1ag i form av fakturor, Iicenser och ursprungsintyg m.m. ti11 tu11en.

11. Företagen kan bygga upp tu11medde1anden i förväg och aktivera dem just när förtu11ning m.m. ska11 ske. Arbetet kan då bättre förde1as i tiden.

12. Företaget behöver inte få en tu11sede1 per post. Framsortering av rättade tu11sed1ar behöver inte göras. Vid behov kan papperskopia

tas ut på egen skrivare.

. Företaget kan använda uppgifter direkt från sin redovisning för framstäiining av tu11medde1anden.

. Företagen kan kommunicera med tu11en på samma sätt som med övriga

datoriserade parter i en gränsöverskridande handeistransaktion. Kostnadsbesparingarna med datakommunikation framträder fu11t ut först när a11a viktiga områden är datoriserade.

15. Företagen 1öper mindre risk att sändningar b1ir fördröjda då tu11ens rutiner b1ir effektivare genom datorisering. Kapitaibindningen kan därmed ytteriigare minska.

De fördelar för företagen som nu nämnts ti11fa11er de företag som för-

står och har förmåga att utnyttja dem. Fördeiarna är i sådana som

rege1 medger att verksamheten kan ökas utan att kostnaderna stegras 1ika snabbt som annars sku11e vara fa11et. De1vis är det också om att

fråga

bättre stöd erhå11s. Dessutom är det så att förde1arna kan vinnas först efter investeringar i system och teknik som kostar och kan vara pengar komp1icerade. Vissa driftkostnader torde också vara förenade med utnyttjandet av tuiidatasystemet. Därti11 kommer att vissa procedurkostg nader som företag har i ett manue11t system motsvaras av kostnader för Z i ett hantering datoriserat system. Kännetecknande torde också vara att det i första hand är adninistrativt väiutveckiade och redan datoriserade företag med omfattande verksamhet som har de bästa förutsättningarna att i iniedningsskedet dra nytta av de potentie11a förde1arna. Ti11 denna grupp företag hör också de större speditörerna. Därmed bör x goda förutsättningar finnas att också små och medeistora import- och exportföretag kan b1i deiaktiga i fördeiarna genom att de aniitar speditörernas tjänster. kan dock ett ökat beroende av Möjiigen ombud uppievas som en nackdei.

Som framgår av avsnitt 2.2.1 utförs den övervägande delen av

importen och exporten av stora företag som använder ADB-stöd för sin dokument-

hantering. Många av de inemot 200 största importörerna, som står för

mer än tvâ tredjede1ar av den samiade importen, och de fiesta av de drygt 150 största exportörerna, resp. deras speditörer, är sannoiikt så datoriserade i tekniskt avseende att en eiektronisk av nödöverföring vändiga uppgifter ti11 tu11verket är möjiig med ganska kort varse1.

Dessa företag har i de ailra f1esta fa11 redan datorstöd vid importoch exporthanteringen. För denna grupp företag finns de1ar av stödfunktioner i dessa system. Såiunda har de redan tiiigodogjort sig en dei av fördeiarna med sådana system. De fördeiar som ti11kommer i ett tu11datasystem utgörs främst av möjiighet ti11 direkt kommunikation med tu11verket och arbetsmoment i samband därmed.

Andra företag har inte nått 1ika iångt i sin datorisering. En iiten dei

av den gränsöverskridande handein hänför sig dock tili företag som f.n. administrerar dokumenten manuelit.

Sammanfattningsvis innebär övergång från manue11a rutiner ti11 datori-

serade tuiirutiner betydande fördeiar för företagen främst på grund av

att import- och exportrutinerna b1ir enkiare, effektivare och snabbare. Arbetet med att åstadkomma ett rättssäkert och vä] fungerande tu11datasystem är därför väsentligt även för näringsiivet. En betyde1sefu11 faktor i sammanhanget är utveckiingen i Västeuropa som innebär datorisering av tu11rutinerna. För svenskt näringsiiv är det väsentiigt att brister i den svenska tu11hanteringen inte försämrar företagens konkurrenskraft. En datorisering behöver dock utformas, ti11ämpas och finan-

sieras på sådant sätt att så stor ande1 som möjiigt av tu11dek1aration-

er m.m. över1ämnas i eiektronisk form. Först då kan den fu11a besparingspotentiaien i tu11en nås.

Goda möjiigheter ti11 datakommunikation med tu11verket är av avgörande betydelse för att åstadkomma förenk1ade handeisprocedurer. En datoriserad tuilprocedur, där information överförs genom datakommunikation, medför också av det skäiet fördeiar för såvä1 de företag som kommunicerar med tu11verket som för tu11verket.

Det kan avsiutningsvis erinras om att möjiighet a11tid ska11 finnas att

iämna uppgifter tiil tu11en på bianketter. De företag som anser sig

inte vinna fördeiar, e11er rent av råka ut för nackdeiar i ett datoriserat förfarande t.ex. i form av kostnadsökningar e11er beroende, ska11 därför kunna fortsätta med de van1iga rutinerna.

3.6.3 Säkerhet i fråga om lämnade uppgifter

I samband med import och export av varor lämnar företagen uppgifter till tullen som är känsliga för företagen. Uppgifterna kan avse kunder, leverantörer, priser, transportsätt och detaljerade upplysningar om varan. Om uppgifterna kommer till obehörigs kännedom kan detta skada företagets konkurrens- och marknadsposition.

Olika begrepp används för att definiera de risker ADB-hantering av information kan föra med sig. Från näringslivets sida hävdas att uppgifter om företag i statliga ADB-system allmänt sett inte åtnjuter det skydd som motsvarande uppgifter får inom ramen för handlingsbegreppet. Ett tulldatasystem är inte en isolerad företeelse. Det kräver därför samma generella och övergripande lösningar som gäller för andra uppgifter i statliga ADB-system i vad gäller säkerheten, sårbarheten, sekretessen och företagshemligheter. Dessa faktorer diskuteras nu närmare.

ADB-säkerhet

Ett annat uttryck för ADB-säkerhet kan vara informationssäkerhet. God sådan säkerhet förutsätter att lagrad information endast kan nås av en behörig användare. Från Företagens Uppgiftslämnardelegations sida har framhållits att den enda egentliga godtagbara lösningen är en edsvu-

ren användare, en person med sådan integritet och som genomgått sådan

personkontroll att största möjliga skydd för informationen kan upprätthållas. Enligt delegationens mening skulle det inte räcka med lösenord eller behörighetsregler. Skälet härtill skulle vara de möjligheter

ADB-tekniken erbjuder att få tillgång till känslig information. Teknik-

er som smart card, elektroniska sigill, komplicerade algoritmer i krypteringsnycklar osv. ökar skydet men det är, enligt delegationens

mening, tveksamt om informationssäkerheten kan upprätthållas fullt ut.

ADB-sårbarhet

I fråga om ADB-sårbarhet kan, enligt Företagens Uppgiftslämnardelega-

tion, två allmänna hot urskiljas, nämligen avsiktliga resp. oavsiktliga

hot. Dessa kan konkretiseras på följande sätt.

Röjande signaler uppkommer på datorströmmar. Dessa kan avlyssnas, men

detta kräver viss elektromagnetisk utrustning.

Telefonnätets uppbyggnad med omväxlande kablar och radiolänkförbindel-

ser innebär svårigheter att säkra informationen.

Infiltration av behöriga användare torde tillhöra det svåraste att komma till rätta med. Risken härför är tillräckligt stor för att åt- 1 gärder måste vidtas i syfte att minimera denna risk.

Sammanfattningsvis kan, enligt Företagens Uppgiftslämnardelegation,

ADB-säkerheten och ADB-sårbarheten tillsammans med de rättsliga förutsättningarna för teleöverförda uppgifter endast lösas genom att en nog-

grann analys görs och ett förutsättningslöst åtgärdsprogram upprättas.

Jag är medveten om de problem som kan föreligga på området men kan

självfallet inte lösa dessa allmänna sårbarhetsfrågor inom ramen för

den avgränsade tillämpning som tulldatasystemet innebär. Det får

i stället förutsättas att dessa frågor hanteras mellan staten och andra

intressenter inom en vidare ram. I detta sammanhang kan erinras om det

arbete som inom civildepartementet bedrivs av Samrådsgruppen för sam-

hällets säkerhet inom dataområdet (SAMS). Enligt uppgift avser gruppen att särskilt granska säkerheten av automatiserade informationsflöden i samband med Sveriges utrikeshandel.

Dock vill jag som min mening framhålla att både säkerhets- och sårbarhetsproblemen för tullens del bör bli mindre vid en datorisering än med nuvarande rutiner. Detta förutsätter dock att tullens ledning fortlöp-

ande bedriver information till personalen om dessa frågor och därvid

framhåller deras stora vikt i datahanteringen och att ledningen fortlöpande kontrollerar att införda behörighetssystem och andra säkerhets-

anordningar verkligen fungerar på det sätt de avses fungera.

Uppgiftsöverförande till andra myndigheter

Sekretess och vidareanvändning av uppgifter hänger, enligt Företagens Uppgiftslämnardelegation, nära samman. Tullens rätt och skyldighet enligt tullagen att vidarebefordra upgifter till andra myndigheter behöver därför uppmärksammas. Rätten att vidarebefordra uppgifter

minskar allvarligt säkerheten i fråga om de lämnade Det

uppgifterna. bör därför, enligt delegationen, övervägas om tullagen bör ändras i dessa avseenden. Så borde tullen självständigt kunna använda uppgifterna för t.ex. handelsstatistiska ändamål. I vart fall borde fortsättningsvis inte tillåtas att primärdata, dvs. uppgifter kopplade till identifikationen av företaget, överlämnas till andra myndigheter som statistiska centralbyrån, kommerskollegium m.fl. Det borde, enligt delegationen, finnas möjligheter att organisera informationssystemen för dessa sekundäranvändare så att deras informationsbehov tillgodoses utan att företagen belastas med nya uppgiftskrav annat än marginellt

samtidigt som informationssäkerheten hålls på en hög nivå.

I sammanhanget kan erinras om att regeringen i 1986/87:166 med prop. förslag om ny tullag föreskriver att tullen till riksbanken, riksskatteverket, jordbruksnämnden, kommerskollegium, pris- och kartellnämnden

eller länsskattemyndighet på begäran skall lämna hos tullen som

uppgift rör import eller export av varor.

Sekretess

För att skydda uppgiftslämnaren stadgas i 9 kap. 1 § sekretesslagen (1980:100) bl.a. att sekretess gäller i myndighets verksamhet, som avser bestämmande av skatt och för uppgift om enskilds eller personliga

ekonomiska förhållanden. Med skatt menas skatt på inkomst eller

förmögenhet, omsättningsskatt, tull och annan indirekt skatt. Där stadgas också att uppgift hos tullverket får lämnas ut om det står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde lider skada eller men.

I sekretesslagen 9:2 föreskrivs att sekretess verksamhet som avgäller ser tullkontroll och som inte faller under 9:1. Vidare i 9:4 stadgas att sekretess gäller för uppgift i verksamhet som avser framställning

av statistik om enskildas personliga eller ekonomiska förållanden, så länge uppgiften kan hänföras till den enskilde. Med sekretess menas enligt lagen både handlingssekretess, dvs. förbud att lämna ut en handling, och tystnadsplikt.

Utgångspunkten är således att praktiskt taget alla uppgifter som före-

tagen lämnar till tullverket för dess taxeringsverksamhet är sekretessbelagda där. Det omvända skaderekvisitet innebär nämligen att det måste

stå klart att inte någon lider skada eller men för att en uppgift skall

få röjas. Tullverket måste därför i sin verksamhet utgå ifrån att alla

slag av uppgifter, som företagen bedömer som känsliga, regelmässigt måste sekretesskyddas.

Detta är alltså de regler som gäller i dag när uppgifterna lämnas på

blanketter. Hos tullmyndigheterna hanteras miljontals med blanketter av tusentals människor. Omfattande skickning av blanketter sker. Samma sak gäller förhållandena hos de företag som verkar som ombud för importörer och exportörer.

Tullen lämnar f.n. underlag för utrikeshandelsstatistik till statistiska centralbyrån. Underlaget innehåller organisationsnummer och vissa uppgifter om den enskilda import- eller exportsändningen, främst statistiskt nummer, värde och volym samt avsändnings- eller bestämmelseland. I samband med en datorisering av tullens verksamhet kommer samma

uppgifter att lämnas till centralbyrån. Någon ändring sker således inte

av den mängd uppgifter som centralbyrån lagrar eller kan få insyn i.

Den kvalitetskontroll som centralbyrån f.n. utför på uppdrag av tull-

verket kan dessutom återföras till tullen vid en datorisering. I tull-

ens ärenderegister kommer att på någon form av dataminne finnas dekla-

rationsuppgifter för en följd av år. Häri ingår en mängd ärendeuppgift-

er som inte överlämnats till centralbyrån för statistikändamål. I dag

finns motsvarande på blanketter. Enligt min mening är det självklart

att alla tänkbara tekniska och administrativa åtgärder skall vidtas för

att förebygga att obehöriga inom och utom tullen kan få del av dessa företagsuppgifter.

Tullen kommer att erbjuda en möjlighet för företagen att sända uppgifter med datakommunikation. Det är inte en skyldighet att utnyttja den.

Det torde närmast få ankomma på televerket och resp. att åstad-

företag komma de säkerhetssystem för själva överförandet till tullen som kan anses vara rimliga. I detta sammanhang beaktas självfallet även den grad av säkerhet som präglar dagens sätt att transportera uppgifter samt de säkerhetsrisker som i ett datoriserat system i vidlåder övrigt hela informationskedjan.

När import- och exportuppgifterna nått tullen bearbetas, kongranskas, trolleras och lagras de bl.a. med hjälp av ADB-teknik. När uppgifterna finns hos tullen är de allmänna som i Lika litet handlingar precis dag. som nu kan det emellertid bli aktuellt att till allmänheten lämna ut enskilda eller sammanställda uppgifter ur deklarationer m.m. Uppgif-

ternas formella sekretesskydd påverkas inte av att de finns

tillgängliga i ADB-register i stället för blanketter.

på

När deklarationsuppgifterna granskas och kontrolleras inom tullen kan

tulltjänstemän ta del av uppgifterna på ungefär samma sätt som i dagens

bl ankettbaserade system. Även i framtiden skall självfallet sanma tystnadsplikt gälla. Möjligen kan hävdas att den enskilde tjänstemännen i

ett datoriserat system kan få tillgång till andra och fler än

uppgifter vad som f.n. är praktiskt möjligt. Viss och av sökning bearbetning uppgifter skulle måhända också kunna ske. Ett datasystem erbjuder emellertid goda möjligheter att införa tekniska i om vilka

begränsningar fråga

uppgifter som enskilda tjänstemän får ta del av och vilka bearbetningar som är tillåtna för dem. Det är även att vem som tar möjligt registrera del av olika uppgifter eller beordrar I sistnämnda avbearbetningar. seenden bör ett datasystem erbjuda bättre behörighets- och loggningsregler än dagens system. Inom tulldatasystemet kommer företagsuppgifter att i viss mån föras mellan olika arbetsställen inom tullverket. Detta

kommer att ske över telenätet. De i det föregående nyss nämnda riskerna

i samband med teleöverföring föreligger självfallet även i detta sammanhang.

Eventuellt bör övervägas att i lag eller förordning reglera vilka uppgifter som får finnas i tullens register. Vidare kan att tulövervägas len skall beskriva vilka bearbetningar som tullen i sin myndighetsutövning gör av de uppgifter som finns i registren. Därvid kan man dock

knappast gå så långt att man försvårar av

användningen nyutvecklade

system för att förbättra kontroil och uppdaga brott. Möjiigen kan, som

tidigare berörts, övervägas att regiera om, hur och på viiket sätt

andra myndigheter på begäran ska11 ha tiilgång ti11 vissa uppgifter i

tu11ens register.

I tryckfrihetsförordningen regieras b1.a. rätten att ta de1 av aiimänna hand1ingar och i sekretessiagen anges b1.a. de särskiida inskränkningar som finns i medborgarnas rätt att ta de] av vissa aiimänna Ä handiingar. Dessa regier gä11er även för upptagningar för automatisk databehandiing. Dessutom gäiier särskiida skyidigheter för myndigheter som har ADB-register att iämna vissa uppiysningar. Det är inte a11tid som en 2

importör e11er exportör är en juridisk person. I några få fa11 är det i

stä11et fråga om en enskiid person. När så är fa11et torde de regier

som finns i dataiagen vara ti11ämp1iga.

I detta avsnitt har sådana sekretessfrågor diskuterats som är av

intresse främst för företagen. Det är självklart att även andra sekretessaspekter, t.ex. hänsyn ti11 rikets säkerhet, behöver beaktas.

De regier som finns i tryckfrihetsförordningen och sekretessiagen torde av statsmakterna anses vara ti11 fy11est för att skydda uppgifter av betydelse för t.ex. rikets säkerhet. Annars skuiie regierna sjäivfaiiet

ändras. Uppgifter om företag finns också i register hos många andra

myndigheter. Tiilämpning av rege1verket bör därför även på tu11ens om-

råde kunna ske så att det ger företagen och samhä11et i övrigt ett sekretesskydd. Det är rim1igt och rättsiigt viktigt att ett tulidata-

system utformas på ett sådant sätt att det - jämfört med dagens sätt

att hantera - inte innebär nackdeiar för Utuppgifterna företagen.

gångspunkten är sjäivfaiiet att systemet ska11 ges en sådan utformning

att företagen inte utsätts för onödiga integritetsrisker. Det kan därför vara naturiigt att den närmare utformningen och successiva anpassningen av skyddet mot sårbarhetsrisker sker efter samråd me11an ansvariga myndigheter och företrädare för näringsiivet.

3.6.4 Andra förutsättningar

Företagens produktion i dag bygger på en minimai 1agerhå11ning samt ett

snabbt och jämnt godsfiöde över iandets Ett gränser. grundiäggande krav från näringsiivet är därför att den och fysiska förf1yttningen hanteringen av godset inte får försenas e11er försämras av en ny tu11procedur och av ett Snabb och tu11datasystem. gränspassage kontinuerlig ut- 1ämning av godset är viktiga förutsättningar för att ska11 företagen kunna upprätthå11a sin konkurrenskraft.

Företagen kommer a11tmer att använda datakommunikation i förhåiiande ti11 svenska och ut1ändska företag och myndigheter. Mot denna bakgrund är det nödvändigt att tu11verkets system byggs upp med dataeiement, syntax, meddeianden och standards i övrigt i med svensk och enlighet internationeii standard.

Utveck1ingen hittiils inom de stora företagen har varit att man inom

resp. företag e11er företagsgrupp har utveck1at för fram-

egna system

stäiining av tuiidokument. Som framgår av avsnitt 2.2.1 börjar det

eme11ertid saiuföras företagsobundna system- och programvaror. Dessa kan användas ti11sammans med företagens system och gör de nödvändiga beräkningarna resp. framstä11er dokumenten e11er överför uppgifterna eiektroniskt tiil en därför förberedd från mottagare. Tu11system Göteborgs mikrodatorgrupp, TDM, MODS, ATD och MACH III är exempei

på

sådana system. En dei företag, även stora sådana, in i hyr sig speditörernas datoriserade Även framdeies kommer dekiarationssystem. o1ika möjiigheter att stå tiil buds för företagen. För att överföra uppgifter ti11 tuliverket kan företagen te1everkets oiika utnyttja tjänster e11er tjänster från andra serviceföretag som t.ex. TDL.

Sett från närings1ivets synpunkt är det att kunna viktigt väija fritt b1and de o1ika service-, och som kan bearbetnings- kommunikationssystem

finnas på marknaden. Ett företag bör a11tid kunna kommunicera direkt

med tuiidatasystemet om företaget kan k1ara de tekniska kraven härför. Sjä1vfa11et kan inte begäras att företagen skaii använda en bestämd me11anhand för kommunikation e11er ett för utpekat bearbetningssystem att i eiektronisk form få överföra uppgifter. Tu11datasystemet måste vara neutrait i dessa avseenden och inte medverka ti11 att monopoi uppkommer för vissa system e11er företag.

Däremot är det ofrånkom1igt att de oiika tu11medde1anden som i e1ektro-

nisk form ska11 utväx1as me11an företagen och tu11en ges en enhetiig och standardiserad form. Som nämnts behöver här en anpassning ske ti11 internationeli standard.

3.7 Möjiigheter att stegvis datorisera tu11verksamheten i

I detta avsnitt diskuteras möj1igheterna ti11 en stegvis datorisering

av tu11verksamheten. Som en grund för diskussionen de1as tuiiverksam- 1

varvid 3

heten upp på o1ika de1system, transportsätt, företag och orter,

också samband me11an oiika de1system m.m. påvisas.

E

.

3.7.1 Oiika deisystem

Ett tu11datasystem kan tänkas bestå av ett anta1 de1system för o1ika ärendetyper och arbetsmoment. Ett de1system kan fungera he1t sjä1v-

ständigt e11er vara mer e11er mindre beroende av något e11er några

andra Det kan också bestå av ett e11er fiera program. de1system.

Debitering av vägtrafikskatt

Debitering av vägtrafikskatt sker på utreseorten. Under1aget för debi-

teringen utgörs av en dek1aration som stämp1ats av tu11en vid inreseti11fä11et.

vid en datorisering av denna rutin kan de uppgifter som 1ämnas i deklarationen, och som utgör underiag för en kommande debitering, registreras i tu11datasystemet vid inreseti11fä11et. vid utreseti11fä11et kai-

Ias ärendet fram på en bi1dskärm. De uppgifter som registrerats vid in-

resan kompietteras med uppgifter om mätarstä11ning vid utresan och skatten kan automatiskt beräknas av systemet. I förekommande fa11 kan också ett kassakvitto för kontantbetaiande automatiskt skrivas ut. Det-

ta kräver att de uppgifter som registrerats på inreseorten vid utrese-

ti11fä11et finns tiligängliga på utreseorten. Vid utreseti11fä11et rå-

der ofta stor brådska i samband med färjeavgångar och liknande varför

det är att så få lämpligt uppgifter som möjligt behöver registreras vid detta tillfälle.

Ett annat förfarande är att all sker vid registrering utresetillfället. På inreseorten avlämnar chauffören deklarationen, som stämplas av tullen enligt dagens rutin. vid utresetillfället lämnas deklarationen till tullen, som då registrerar de uppgifter som krävs för beräkning av kilometerskatten. I detta alternativ alla i registreras uppgifter samband med utresan. Det krav

föreligger inget på datakommunikation mellan

de olika orterna detta alternativ. enligt

Registrerade uppgifter kan enligt båda alternativen överföras elektroniskt till en central enhet som underlag för medelsredovisning och som underlag för fakturering samt för ev. statistik.

Detta delsystem är inte beroende av av andra datorisering ärendetyper. En lösning enligt det första alternativet kräver dock att datakommunikationssystemet tagits i drift.

Exportanmälan

För gods som skall föras ut skall lämnas till exportanmälan tullen. De olika exemplaren av exportanmälan används som underlag för statistik, för ansökan om vissa och för ansökan om

bidrag återbetalning av tull

och andra avgifter.

Exportanmälan kan registreras lokalt på den ort där varan anmäls till

utförsel. Detta sker f.n. I

vanligen på gränsorten. samband med att

exportanmälan registreras, kan i systemet utföras kontroller av att alla obligatoriska uppgifter finns och att dessa är rimliga. Besked kan fås från systemet om t.ex. krävs eller exportlicens om andra bestämmelser gäller för aktuell vara. bör även Systemet kunna ge besked om godset skall undersökas innan exportmedgivande kan lämnas. Detta kräver

lokal tillgång till ett antal olika för

register kontroll av lämnade uppgifter.

Registrerade uppgifter kan sedan eiektroniskt överföras tiii den enhet som ska11 sammanställa underiag för handeisstatistik m.m.

Även dessa arbetsuppgifter utförs under stor brådska i samband med

t.ex. fiyg- e11er färjeavgångar, varför hjäip och stöd i dessa arbets-

moment kan vara värdefuiit. Eventueiit kan ett fåtai uppgifter registreras i samband med sjäiva kiareringen och resterande uppgifter

registreras något senare när inte samma brådska råder.

Detta deisystem kan införas oberoende av när en datorisering av andra é deisystem görs. Vissa register såsom tuiitaxa och iänderkoder ska11 dock vara gemensamma för oiika delsystemen.

I avsnitt 3.5 beskrivs en modifierad tuiiprocedur. Denna innebär att uppgifter om utförd exportkiarering kan behöva överföras från t.ex. en

iniandstuiikammare tili tuiianstait på utförseiorten.

Hemtagningsanmäian

Omkring 11 000 företag har beviijats förmånen att få ta hem sitt gods

utan föregående förtuiining. Underiaget för utiämning av godset utgörs

av en hemtagningsanmäian. De företag som erhåiiit denna förmån ka11as hemtagare.

Hemtagningsanmäian iämnas på den ort där godset finns. Det kan vara på

ett tu11upp1ag eiier en tuiianstait vid någon gränsort eiier inne i

landet. Det finns inget geografiskt samband me11an den ort där hemtagningsanmäian iämnas och den ort där företaget bedriver sin verksamhet. Varje hemtagare hör ti11 en så närbeiägen kontroiituiianstait som möjiigt. Förtuiiningshandiingen ska11 skickas tiii kontroiituiianstaiten ca två veckor efter hemtagningstiiifäiiet.

Vid en 1oka1 registrering av hemtagningsanmäian kan i systemet kontroiieras att obiigatoriska uppgifter finns. Systemet förutsätts även

kunna ge signa] om att krav på importiicens eiier om andra bestämmeiser

finns. För att kunna kontroiiera riktigheten i aviämnade uppgifter

krävs tiiigång tiii databaserade register över godkända iandkoder,

godkända hemtagare m.m. I de fall hemtagningen beviljas av tullverket kan i princip alla kontroller genomföras innan lämnas ut. godset

De flesta hemtagningar beviljas emellertid av de ca 300 tull-

på något

upplagen. Hemtagningsanmälan överlämnas i dessa fall till tullverket dagen efter det att lämnats ut. Tullverket får godset då registrera hemtagningsanmälan i efterhand om inte uppgifterna förs över elektron-

iskt. Detta påverkar kontrollmöjligheterna.

Formen för godsredovisning och hos främst godsregistrering tullupplagen är en viktig komponent i ett importsystem. De metoder som därvid används är integrerade delar i systemet och bör inte behandlas fristående från det samlade importsystemet.

Registrerade uppgifter kan dagligen överföras till den enhet som svarar för sammanställning av statistikunderlag m.m. och för statistikproduktion.

Centralt kan sammanställningar göras över för gjorda hemtagningar resp. hemtagare. Dessa sammanställningar kan sedan översändas till hemtagaren dagligen eller veckovis. I framtiden kan dessa uppgifter sändas elektroniskt till de företag som har datasystem.

Med en lokal registrering kan uppgifter om gjorda överhemtagningar föras till hemtagarens kontrolltullanstalt och finnas tillgängliga där.

En lokal registrering av hemtagningsanmälan kan oberoende av genomföras en datorisering av övriga rutiner. Detta gäller även vid tillämpning av det första steget i den stegvisa förtullning som presenterats i avsnitt 3.5.

Importanmälan

Importanmälan med tulldeklaration lämnas vid direktförtullning i samband med att sändningen önskas frigjord. Detta kan ske vid gränspassagen eller efter transitering. Det är alltid tullverket som medger ut-

iämning av gods som direktförtulias. Importanmäian efter hemtagning ska11 lämnas ti11 resp. hemtagares kontro11tu11ansta1t.

vid en 1oka1 granskning och registrering av importanmäian kan kontroi- 1eras att a11a obiigatoriska uppgifter är ify11da och att dessa är rim- 1iga. Tuiidatasystemet kan med Iedning av b1.a. registrerat statistiskt nummer och tuiivärde beräkna tu11, skatt och andra avgifter. Systemet kan även ge stöd och information vad gä11er oiika importbestämmeiser,

krav på importiicens m.m. Detta kräver emeiiertid tiiigång ti11 _

register med dessa uppgifter. f

Det är en förde] om uppgifter som iämnats med hemtagningsanmäian e11er i det första steget finns tiiigängiiga vid kontro11tu11ansta1ten när importanmä1an ska11 hand1äggas. Detta kan ta1a för att registrering av de först nämnda uppgifterna och kommunikationsmöj1igheter bör finnas innan förtuiining efter hemtagning datoriseras.

Direktförtuilning kräver ti11gång ti11 vissa gemensamma register och

i vissa fail ti11gång ti11 uppgifter som registrerats på annan ort.

Registrerade uppgifter kan dagiigen överföras ti11 den enhet som svarar för framtagning av underiag för statistik och för framstä11ning av tuiiräkningar. En effekt av en 1oka1 registrering och dag1ig överföring av registrerade uppgifter ti11 berörd enhet är att underiag för tu11- å räkning och handeisstatistik kan finnas ti11gäng1igt tidigare än idag.

Licenser

För att importera vissa varor e11er varor från vissa iänder krävs importiicens från kommerskoiiegium e11er jordbruksnämnden. Varje importe-

rad sändning ska11 bokas av på iicensen. För iicensgivande myndighet är

det av intresse att få besked om hur stor dei av medgivna importkvoter

som har utnyttjats. Detta kan påverka utfärdandet av nya iicenser. Även

i samband med export krävs iicenser i vissa fa11.

Beviljade Iicenser bör finnas tiiigängliga i ett tuiidatasystem för kontro11 och avbokning. Licensgivande myndighet kan dagiigen överföra

beviljade licenser till tulldatasystemet. Dagligen eller veckovis kan till resp. myndighet uppgifter överföras om nyttjade licenser. Om beviljade licenser finns tillgängliga i systemet skapas att möjlighet snabbt och utan extra pappershantering frigöra godset.

Detsamma kan i tillämpliga delar även gälla andra tillstånd m.m. från diverse myndigheter i samband med import och export.

Datoriseras denna rutin före rutiner för exportanmälan, hemtagningsanmälan och importanmälan med tulldeklaration kan beskrivet förfarande med avbokning i systemet tillämpas. Sker datoriseringen av licenser m.m. först efter nämnda ärendetyper kan dagens system där tillämpas, licensen eller tillståndet lämnas till tullverket för eller avbokning kontroll.

Transitering

Transitering innebär att oförtullat gods får transporteras t.ex. från utlandet direkt till inlandstullkammare eller från svensk ort till bestämmelseort inne i annat land. Själva gränspassagen kan då ske Det formella smidigt. underlaget utgörs av en transiteringshandling.

Rutinerna i samband med transitering styrs av internationella konventioner som Sverige undertecknat och bygger i huvudsak att blankett-

på exemplar skickas mellan på avsändande

tullmyndigheter och mottagande ort.

På de orter som handlägger stora mängder krävs stora uttransiteringar insatser för att para det exemplar som behålls ihop då godset transite-

R ras med det exemplar som anländer senare som en bekräftelse på att god-

set nått bestämmelseorten. Erhålls sådan bekräftelse måste orsaingen ken utredas. Dessa utredningar kräver också stora resurser men leder

sällan till någon åtgärd.

Vissa arbetsmoment i samband med transitering kan underlättas med ett

tulldatasystem. Förpassningshandlingen kan registreras på klarerings-

orten. När sändningen nått bestämmelseorten och ryckattesten sänts

tillbaka kan mottagandet av denna förpassningshandling registreras i systemet. Tulldatasystemet kan också snabbt ge besked om de transitsändningar för vilka ryckattest inte erhållits.

Det är inte uppenbart att stora fördelar finns i att registrera åter-

sända ryckattester vid import eller mottagna gränsövergångsattester.

Skall transiteringsrutiner datoriseras förefaller det lämpligt att detta sker i till att datoriseras. i anslutning exportrutiner Exportanmälan utgör nämligen, när enhetsdokumentet tas i bruk, det dokument mot vilket återkommande ryckattest skall avbokas.

Central statistik

Statistiska sektionen på generaltullstyrelsen samlar in uppgifter för

för statistikändamål. Även i ett tulldatasystem kan dessa uppgifter

skötas centralt på någon ort. De uppgifter, som statistiska sektionen

i dag erhåller på olika blankettexemplar, kan i ett tulldatasystem dag-

ligen överföras elektroniskt. Från statistiska sektionen sänds förfråg-

ningar till de lokala tullanstalterna rörande olika detaljer i insänt

underlag. Dessa förfrågningar sänds enligt nuvarande system med post. I

ett tulldatasystem kan dessa förfrågningar och även svaren sändas elek-

troniskt i stället. I tulldatasystemet kan även byggas in automatiska

kontroller som minskar behovet av förfrågningar.

Detta kräver givetvis att en datorisering av ett antal olika rutiner är genomförd samt att möjlighet finns till elektronisk överföring av uppgifter mellan statistiska sektionen och de lokala tullanstalterna.

Tullen anlitar f.n. SCB:s datacentral för maskinell kvalitetskontroll

(å priskontroll m.m.). Denna kontroll kan under en övergångsperiod

fortsätta.

Central fakturering

Fakturering sker i dag centralt från generaltullstyrelsen. Underlaget

för faktureringen utgörs av uppgifter som registrerats på statistiska

sektionen. vid en kommande datorisering kan det vara lämpligt att i

vart fall övergångsvis behålla faktureringsrutinen centralt vid någon

ort. I samband med ett stegvist införande torde man dock kunna acceptera att flera tullräkningar utfärdas till ett och samma företag samma

på

dag. I ett senare skede kan också prövas om fakturering kan ske papperslöst mellan tullen och de olika företagen.

3.7.2 Transportsätt

Allt gods som kommer till landet transporteras med något transportme-

del. Detsamma gäller det gods som exporteras. De transportsätt som är aktuella är bil, båt, flyg och järnväg. Dessutom förekommer postbeford- E ran. Från flottning bortses i detta sammanhang. Tullklarering av gods

i sker i princip på samma sätt oberoende av vilket som

transportmedel godset transporterats med. Undantaget är dock gods som postbefordras.

Det är fullt möjligt att låta ett tulldatasystem från början endast innefatta sändningar som befordras med t.ex. flyg. Det föreligger inget . egentligt behov av att samtidigt datorisera flera transportsätt. Det

kan i detta sammanhang nämnas att många länder valt att starta datori-

seringen av klareringen av flygfraktgods. Skälet till detta har bl.a.

varit kravet på en snabb klarering av godset. En bidragande orsak har

också varit det faktum att flygbolagen själva många gånger hunnit långt

i sin datorisering, vilket medfört att de elektroniskt kunnat överföra nödvändiga uppgifter för klareringen av godset.

Väljer man att införa tulldatasystemet efter olika stegvist transportsätt måste en stor mängd rutiner och program först utvecklas och kommunikationsmöjligheter finnas.

Registrerade uppgifter kan överföras till statistiska sektionen som underlag för statistik och debitering.

3.7.3 Företag

Ett f1erta1 av de större företag - såväi importörer, exportörer som - vilka åt utrikeshandei har datorer ti11 stöd i speditörer ägnar sig sin verksamhet. Det innebär att dessa företag ofta även har datoriserat

sina rutiner för att framstä11a o1ika tu11d0kument. Långt över häiften

av de hemtagningsanmäiningar, importanmäiningar och exportanmäiningar som iniämnats ti11 tu11en har framstä11ts med hjä1p av datasystem.

Möjiigheten tili ett dokumentiöst uppgifts1ämnande bör prövas för några i

I av dessa företag så att redan registrerade uppgifter kan tas ti11vara i 5 1 i tu11datasystemet. Ett för tu11verket betungande registreringsarbete kan s

i

därigenom minska. De 01ika företagen kan ans1utas tiil systemet i den i 3 takt som befinns möjiig. Detta ger goda möj1igheter ti11 stegvist införande av dokumentiös hantering.

3.7.4 Orter

Tu11verkets verksamhet är spridd på ett drygt hundrata1 orter över Ian-

det. På vissa orter bedrivs verksamheten dessutom på fiera ski1da

arbetsstä11en. Trafikf1ödet är eme11ertid inte jämnt fördeiat över dessa orter utan är starkt koncentrerat ti11 ett begränsat antal orter. För de vaniiga ärendetyperna täcker 22 orter ca 80 % av anta1et ärenden av dessa typer. Även dessa förhåiianden kan behöva beaktas vid en steg-

vis igångsättning av tuiidatasystemet.

Debitering av vägtrafikskatt

Debitering av vägtrafikskatt sker på de orter där utgående trafik med

ut1ändska 1astbi1ar förekommer. De orter där f1est debiteringar görs är Heisingborg, Svinesund och Göteborg. Dessa tre orter svarar ti11sammans för drygt 50 % av a11a debiteringar.

Vid inreseti11fä11et kan inte med säkerhet förutsägas på vi1ken ort ut-

resan kommer att ske. För att de uppgifter som registreras på inrese-

orten ska11 finnas tiiigängiiga vid utresetiiifäiiet måste de olika orterna hänga samman i systemet.

I detta deisystem är fiera orter beroende av varandra. Både inrese- och utreseorten måste vara datoriserade för att systemet ska11 enfungera 1igt det första alternativet. Om däremot det andra aiternativet genomförs krävs ingen överföring av uppgifter meiian inrese- och utreseorterna.

Exportanmäian

Exportanmäian Iämnas i samband med exportkiarering. Detta kan i princip ske vid viiken tu11ansta1t som he1st. Merparten av exportanmäiningarna hanteras dock av tuiianstaiterna i Heisingborg, Treiieborg, Svinesund, § Göteborg och Arianda. Dessa tuiianstaiter svarar för 60 % av det drygt totaia antaiet exportanmäiningar.

För som sker i samband exportk1arering med gränspassage finns inget § behov av datakommunikation me11an de oiika tuiianstaiterna. De upp-

g gifter som registreras används inte på någon annan ort. Dock ska11

5 registrerade uppgifter överföras eiektroniskt till den enhet som svarar

5 för av framtagning statistikunderiag m.m. Om exportkiarering sker vid § in1andstu11kammare kan uppgifter om utförd exportkontroii behöva över- ; föras ti11 tu11en utförse1orten.

på

å*

Hemtagningsanmäian

Hemtagningsanmäian e11er uppgifter för första steget i stegvis förtull-

_ ning kan iämnas ti11 ett tu11upp1ag e11er ti11 någon tulianstalt i

á samband med gränspassagen. Syftet med åtgärden är att I

frigöra godset. de fa11 utiämning av gods sker från ett lämnas bianketten tu11upp1ag

ti11 tu11en på orten vid ett senare ti11fä11e.

Över 50 % av hemtagningsanmäiningarna tas f.n. emot i Heisingborg, Malmö, Arianda, Göteborg och Stockhoim.

De uppgifter i hemtagningsanmä1an e11er steg 1-dek1arati0nen som regi-

streras i samband med att godset frigörs ska11 senare användas på kon-

tro11tu11ansta1ten då importanmäian granskas. Detta gör att uppgifter om hemtagna sändningar bör kunna överföras från den ort där hemtagningsanmäian registrerats tili kontro11tu11ansta1ten.

Importanmäian efter hemtagning

Importanmäian med tu11dek1aration ska11 iämnas ti11 kontro11tu11anstaiten ca två veckor efter hemtagningstilifäliet. Ti11 de tre största

i

tuilanstaiterna, dvs. de i Stockhoim, Göteborg och Maimö, iämnas drygt

i

50 % av dessa anmäiningar. i x I

5 Registrering av importanmäians uppgifter kan ske på ett enkiare sätt om

de grunduppgifter som finns i hemtagningsanmäian har överförts til] kontro11tu11ansta1ten och kan användas vid registreringen. Har så inte skett får a11a uppgifter i importanmäian registreras.

Det föreiigger inget behov av överföring av importanmäian me11an oiika

orter. Loka1 registrering kan införas på en ort oberoende av om och när

denna rutin datoriseras på andra orter. Registrerade uppgifter ska11

dock kunna överföras eiektroniskt ti11 den enhet som skal] ta fram under1ag för statistik m.m.

Importanmä1an vid direktförtuiining

Importanmäian för gods som inte föregås av hemtagning 1ämnas ti11 tu11-

en i samband med att godset önskas frigjort. Detta kan ske på en gräns-

ort e11er på någon annan tu11ansta1t i iandet.

Ungefär en tredjedei av antaiet ärenden handiäggs på de tre största

orterna, dvs. Göteborg, Stockhoim och Arianda. En 1oka1 registrering innebär även för denna ärendetyp att motsvarande uppgifter inte behöver registreras centrait.

En datorisering kan ske på en ort oberoende av om och när rutinen dato-

riseras på andra orter. Elektronisk datakommunikation med en central

enhet behöver dock kunna ske.

I

Transitering

Hur valet av transportvägar och orter för klareringar i samband med import och export kommer att påverkas av den nya transiteringsordningen är ännu oklart. Det finns dock skäl att tro att den nuvarande starka

koncentrationen av transiteringsåtgärderna till några få gränsorter

successivt kommer att minska. Transiteringarna kommer då i stället i högre grad att inledas resp. avslutas vid inlandstullkammare.

Det är i första hand transitering i samband med export som bör datoriseras. Med hänsyn till trafikfrekvensen bör orterna Helsingborg,

Trelleborg och Göteborg ingå tidigt. Ungefär hälften av exporttransit-

eringarna skulle därmed täckas. Dessutom bör några inlandstullkammare

där förutsättningar för exportklarering är goda tas med tidigt.

g Rent allmänt kan gälla att de orter som inledningsvis inte ansluts till systemet kan sända blankettexemplaren till en central enhet för registrering. Ett alternativ till detta förfarande kan vara att blankettexemplaren i stället sänds till närmaste tullanstalt som anslutits till systemet och registreras där.

3.8 Möjligheter att lösa vissa rättsliga frågor m.m.

I avsnitt 2.2.4 har beskrivits några av de rättsliga som aktuafrågor liseras vid övergång till en dokumentlös från

informationsöverföring företagen till tullen och i samband med en av

långtgående datorisering

tullens verksamhet. De problem det gäller är att säkert kunna faststäl-

la identiteten på den som lämnat fastställa vilka

tulldeklaration, uppgifter som lämnats dokumentlöst samt vissa andra som föranleds problem av datalagen och förvaltningslagen. I detta avsnitt behandlas hur dessa

rättsliga frågor kan lösas. Vidare behandlas vissa krav som kan resas

från redovisningsrevisionell synpunkt.

identitet 3.8.1 Uppgifts1ämnarens

Den som i tuiidekiaration 1ämnar oriktiga uppgifter som 1eder ti11 att tull, annan skatt e11er avgift undandras statsverket e11er att gods införs e11er utförs i strid med förbud kan dömas eniigt 1agen (1960:418) om straff för varusmuggiing. Tu11sky1dig kan också få betaia tu11ti111ägg eniigt tu11agen (1973:670) om oriktig uppgift iämnas och

detta kan 1eda ti11 att för 1åga införseipåiagor påförs.

Tu11dek1aration undertecknas nu manue11t av den tuiiskyidige e11er den som tecknar tu11sky1digs firma. Dekiaration kan även undertecknas av ombud för tuiiskyidig. Tuiimyndighet kan efter ansökan medge att tu11-

dekiaration också får iämnas av någon som är anstä11d och kan anses in-

ta förtroendestäiining hos den tuiiskyidige e11er hos ombudet.

I fråga om den yrkesmässiga in- och utförsein av varor som är aktue11 i

detta sammanhang kommer straff enligt varusmuggiingsiagen att gäila fysiska personer, medan sanktionsavgift eniigt tuiiagen avser den tu11sky1dige och såiedes oftast en juridisk person. Detta betyder att det är nödvändigt att med säkerhet kunna binda en fysisk e11er juridisk person ti11 uppgifterna. I sistnämnda fa11et måste dock kunna visas att uppgifterna Iämnats av en behörig person, dvs. av firmatecknaren e11er

någon annan som medgetts att iämna dekiaration. Detta betyder att iden-

tifieringen i praktiken a11tid kommer att behöva avse den person som iämnat uppgifterna i deklarationen och undertecknat den. Signaturens betydeise är a11tså mycket stor.

Mot bakgrund av att de rätts1iga problemen med eiektroniska signaturer ännu inte funnit en genere11 1ösning kan utredningen naikas identifi-

eringsfrågan på i princip två sätt.

En huvudiinje kan vara att trots a11t utgå från att rättsiiga frågor om

eiektroniska dokument och eiektroniska signaturer tekniskt och juridiskt iöses i ett större sammanhang under den tidsperiod som tu11data-

systemet utvecklas. Då vidtas inte några särskiida åtgärder utan det

förutsätts att de iösningar som framkommer också kan ti11ämpas i det tuiidatasystem som avses börja användas om ett par år.

En annan huvudiinje är att inrikta sig på att finna praktiska Iösningar

som kan fungera på tuliområdet om nyss angiven utveckling inte rea1ise-

ras. Jag är överens med Företagens Uppgifts1ämnarde1egati0n om att det

är 1ämp1igt att - i avvaktan på att de rättsiiga probiemen får en gene-

re11 1ösning - försöka utforma en sådan praktisk lösning. En genere11

rättsiig Iösning måste dock så småningom nås, främst med hänsyn ti11 de

risker teieöverföring av medde1anden kan föra med sig. Den praktiska 1ösningen motiveras av strävan att underlätta tu11ens och företagens hantering av de tuiiadministrativa rutinerna i samband med import och export.

En praktisk Iösning på tu110mrådet kan vara föijande. I tu11agen e11er

annan författning anges de uppgifter som en uppgifts1ämnare efter medgivande av tu11en får över1ämna ti11 tu11en i digita1iserad form via

teieöverföring e11er på annat maskin1äsbart datamedium. Dessa uppgifter

utgör det rättsiigt bindande tu11d0kumentet.

Tu11ens medgivande ti11 det enskiida företaget dokumenteras i en överenskommeise som innebär att företaget för vissa vissa ärendetyper,

varus1ag och på visst sätt får teieöverföra dekiarationsuppgifter e11er

överiämna dem på annat maskin1äsbart medium. De av företaget över1äm-

nade uppgifterna förutsätts utgöra dek1arationen.

I överenskommeisen regieras b1.a. de kommunikationstekniska förutsättningarna för teleöverföringen, de tekniska identifieringsmetoder som ska11 användas, de former för ansiutning ti11 tu11ens datorutrustning

som ska11 gä11a och det tekniska utseendet på de tu11medde1anden som

får överföras. Vidare kan preciseras de 1ägsta kvalitetskrav som gä11er

för att uppgifter ska11 få överföras på detta sätt.

Det ankommer på tu11en att från tid ti11 annan kontro11era om företaget

_ 1ever upp ti11 sina åtaganden en1igt överenskomme1sen. Om det därvid

å visar sig att ett företag inte uppfylier förutsättningarna för att få överiämna uppgifter i e1ektronisk form kan tu11en återka11a medgivandet.

För att tekniskt kunna identifiera avsändare av dokumentiösa uppgifter

kan en serie av säkerhetsåtgärder på 01ika nivåer behöva användas. Så-

1unda kan den sändande terminalens e11er datorns fysiska ansiutningsidentitet behöva anges, ett personiigt identitetskort kan behöva användas av operatören, en personiig identitet kan behöva anges och s1ut1igen kan ett personiigt iösenord behöva användas. En 1ogg kan också föras över vem som vid viss tidpunkt lämnat viss uppgift. Man kan även tänka

sig att terminaierna är försedda med ett vanligt nyckeliås. Identifi-

eringsuppgifter antas inte vara syniiga på t.ex. biidskärm när in1ogg-

ning sker. Personliga iösenord eller identifieringsnummer bör bytas ofta för att undvika att aktue11a sådana biir kända.

Varje stegvis identifiering förutsätts kontrolleras av tu11ens system mot register med godkända identiteter m.m. Tuiidatasystemet förutsätts

avbryta den iniedda kommunikationen om inte identiteterna på samtiiga

å

nivåer stämmer med i register intagna uppgifter. Även tu11en måste 3

såiedes uppfy11a vissa vi11kor för att identifieringen ska11 kunna ske med säkerhet.

I sammanhanget kan framhåilas att ett tu11medde1ande av något s1ag,

t.ex. en importanmäian med tu11dek1aration, inte accepteras av tu11datasystemet om den inte är undertecknad av behörig person. Uppgifts1ämnare kan så1edes inte undandra sig ansvar genom att underiåta att eiektroniskt signera uppgifterna.

g

i Det kan uppiysas att en identifieringsmetod av Iiknande slag avses användas i det norska tu11datasystemet.

Hur en överenskommeise me11an tu11en och ett företag bör utformas 1ik-

som hur den tekniska identifieringen av avsändaren, dvs. signaturfråg-

an, bör utformas får prövas i det fortsatta utredningsarbetet.

Svaret på om en identifiering av nämnt siag är ti11räck1igt säker för

att vid ett rättsiigt förfarande kunna identifiera en gärningsman är

egentiigen en fråga om domstoiens bevisvärdering i det enskiida fa11et.

Ju fier säkerhetsåtgärder som ingår i systemet desto svårare har en

behörig uppgiftsiämnare att trovärdigt hävda att han inte är den som Iämnat den aktue11a dek1arationen.

Det kan påpekas att i sak motsvarande situation kan uppkomma redan nu

om en tilltalad hävdar att det inte är hans namnteckning som finns

på

den tulldeklaration som innehåller oriktiga uppgifter. Det ankommer

på

domstolen att ta ställning även i detta fall.

3.8.2 Oförvanskade uppgifter

Lika viktigt som att kunna binda en person vid att ha lämnat t.ex. en tulldeklaration är att kunna slå fast vilka uppgifter som han faktiskt har lämnat. Den manuella namnteckningen identifierar inte bara deklaranten utan kan också anses bestyrka att de lämnade uppgifterna är de avsedda.

Om uppgifter överförs med datakommunikation finns viss risk för att uppgifterna vid registreringen, under överföringen eller i bearbetning-

en förvanskas på något sätt. Det gäller därför att med hjälp av olika

tekniska åtgärder förebygga att data vanställs. Detta kan ske genom att

bestämda regler finns för överförandet och genom att meddelandeformen

är fastlagd. Kontroll av att uppgifterna överförts korrekt på tele-

linjen kan ske i programvaran för kommunikation. Varje tecken kan kon- ; trolleras genom s.k. paritetskontroll och antalet tecken i meddelandet kan kontrolleras. Omsändning får ske om fel upptäcks. När överföringen har slutförts kan materialet kontrolleras i tullens Formeldatasystem.

la kontroller kan göras på varje och sambandskontroller mellan

uppgift uppgifter, rimlighetskontroller och kontroller mot diverse register kan göras automatiskt. Avsända och mottagna meddelanden kan loggas enligt särskilda regler.

5 Uppgifter som tas emot av tullen bearbetas. Resultatet av denna bearbetning kan vid satsvis överföring bli en fellista och en kvittenslista. Fellistan kan innehålla dé meddelanden som inte för vigodkänts dare bearbetning och som därför måste rättas och sändas Kvit-

på nytt.

tenslistan kan innehålla en mer eller mindre fyllig redovisning av de tulldeklarationer som godtagits av systemet och bearbetats. Kvittensoch fellista utgör tillsammans en förteckning över de ärenden som har tagits emot av tullen och av hur materialet bedömts. Listorna kan pre-

senteras på bildskärmsterminal eller skrivas ut på papper hos företag-

et. Företaget kan själv bestämma den egna kontrollnivån, man kan t.ex. kontrollera enskilda deklarationer i kvittenslistan mot egna utskrifter av deklarationer före överföringen till tullen eller endast rimlighetsgranska kvittenslistan.

Vid interaktiv överföring är förfarandet i huvudsak samma som nämnts i

det föregående. Olika slag av kontroller av uppgifterna kan dock ske

direkt och felmeddelande kan av systemet skickas till terminalen under

registreringens gång. Deklaranten kan då omedelbart rätta ev. felaktig-

heter. I detta alternativ är fellista och kvittenslista således integrerade i dialogen. Vid registrering hos deklaranten av en tulldeklara-

tion kan även tullsatser och tullbelopp visas på bildskärmen och den

som beslutar att överföra deklarationen kan, om han så önskar, ta ut en

kopia på papper på sin skrivare.

Om rättstillämpningen skulle visa att svårigheter föreligger att iden-

tifiera en gärningsman eller att fastställa vilka uppgifter som faktiskt har lämnats av deklaranten, kan den dokumentlösa kommunikationen

som en sista metod kompletteras med något sammanfattande pappersdoku-

ment som undertecknas. Detta kan innebära att den tullskyldige, t.ex.

en gång i månaden, undertecknar en lista som identifierar varje sänd-

ning och till denna hänförligt tullbelopp m.m. och sänder in denna lista till tullen.

3.8.3 Underrättelse om beslut m.m.

Med anledning av varje inlämnad hemtagningsanmälan, importanmälan med tulldeklaration och exportanmälan fattar tullen ett formligt beslut. Sökanden underrättas om beslutet genom att en av kopiorna i blankettsetet, med vederbörliga namnteckningar och stämplar, med post sänds till

sökanden. Minst fem miljoner beslut per år expedieras på detta sätt.

Endast en mycket liten del av tulldeklarationerna sakgranskas. Det kan röra sig om 4 å 8 %. Fel rättas i mindre än hälften av dessa. Hemtag-

ningsanmälningar sakgranskas nästan inte alls. I fråga om exportanmäl-

ningar görs sakgranskning i stort sett endast av sändningar som är förenade med restriktioner av olika slag och då till en mycket liten

del. Övriga deklarationer m.m. sakgranskas inte utan

primärgranskas endast. Detta innebär normalt kontroll av att blanketterna är så ifyllda att de kan användas som underlag vid ADB-registrering av materialet.

Detta betyder att i praktiken tillämpas en ordning med automatisk fastställelse av tull och skatt i enlighet med lämnad deklaration m.m. I vart fall är det knappast rimligt att beskriva som att ett processen verkligt myndighetsbeslut fattas med ledning av de uppgifter som deklaranten lämnar. Mot denna bakgrund finns det skäl att om goda överväga

på detta område kan

tillämpas samma förfaranderegler som gäller för mervärdeskatt och punktskatter.

Innebörden av dessa regler är att den lämnar en deklaraskattskyldige tion som bl.a. utvisar den skatt han skall betala. Skatten fastställs automatiskt i enlighet med inlämnad deklaration. formellt beslut

Något

; tillställs inte den skattskyldige. Både den och skatteskattskyldige

% myndigheten kan påkalla av detta sätt ändring på fastställd skatt. I så

fall meddelar myndigheten beslut om fastställelse av skatten. Om en skattskyldig inte är tillfreds med myndighetens kan han bedömning begära ett slutligt beslut av

skattemyndigheten, vilket sedan på sedvanligt

sätt kan överklagas.

Den ordning som tillämpas för den inrikes beskattningen innebär att den skattskyldige av myndigheterna ytterst sällan behöver underrättas om beslutet. Detta sker endast när avvikelse i förhållande till urgörs sprungligen lämnade uppgifter. Om en motsvarande

ordning tillämpas på

tullområdet innebär det att miljontals beslut inte behöver tillställas V å deklaranterna. Detta medför betydande aministrativa för besparingar 3 staten liksom för flertalet företag. Samma förfarande kan användas om deklaranten inte själv anger beloppet för tull m.m. utan endast anger

de uppgifter på grundval av vilka tulldatasystemet skall beräkna

avgifterna.

Till saken hör att det i allt är mervärdeskatt och väsentligt punktskatter som tullen debiterar och Det framstår uppbär. då som lämpligt att likartade förfaranderegler skall för tullens andra gälla resp. skattemyndigheters hantering av samma skatteslag. F.ö. uppges från

Företagens Uppgiftslämnardelegation att systemet för de indirekta

skatterna från adninistrativ synpunkt fungerar med mindre krångel och

än det som gäller för direkta skatter. Emellertid kräver bok-

byråkrati

föringslagen vid ett ADB-baserat system att material i läsbar form

genom omedelbar utskrift skall kunna tas fram. Denna fråga behöver

utredas ytterligare.

Även om förfarandet i om tull, annan skatt och avgifter vid im-

fråga

port inte anpassas till vad som gäller för mervärdeskatt och punkt-

skatter i den inrikes beskattningen bör dock den begränsning i fråga om

underrättelse om beslutens innehåll som där gäller kunna tillämpas på

tullens område. Det betyder att skriftlig underrättelse i form av t.ex. tullsedel endast bör behöva lämnas om beslutet innebär att avvikelse görs från lämnade uppgifter. Beslutet bör då också motiveras och innehålla upplysning om hur det kan överklagas.

Den ordning som nu beskrivits kan antas vara i överensstämmelse med vad som i 20 och 21 §§ förvaltningslagen (1986:223) sägs om motivering av underrättelse om beslut och bör kunna vara vägledande när utredresp. ningen utformar rutiner och datasystem.

En annan rättslig fråga hänger samman med bestämmelsen i 14 § datalagen

(1973:289). Där föreskrivs nämligen att om myndighet vid handläggning av ärende använder sig av upptagning för ADB skall denna tillföras handlingarna i ärendet i läsbar form, om inte särskilda skäl föranleder annat. Det är uppenbart att en sådan bestämmelse rimmar illa med strävan till dokumentlös informationshantering.

Syftet med bestämmelsen är (prop. 1973:33 s. 141-143) ätt man i efter-

hand skall kunna göra klart vilka uppgifter som påverkat beslutet i ett

ärende. Enligt motivuttalandena bör det ankomma på myndigheten att av-

göra i vilka fall man bör kunna underlåta att överföra en upptagning till läsbar form. Särskilda skäl bör då föreligga. Som ett sådant särskilt skäl bör, enligt departementschefen, kunna räknas att upptagningen finns lätt tillgänglig, t.ex. via bildskärm.

I ett tulldatasystem kan förutsättas ingå att de uppgifter i tulldekla-

rationer m.m. som använts vid avgörandet av ärendet skall förvaras

oförändrade under en period av minst fem år. är till viss Uppgifterna del sekretessbelagda. Under denna tid skall uppgiftslämnaren och tjän-

stemän inom tullen ha tillgång till Särskilda

uppgifterna. behörighetsregler förutsätts gälla för tjänstemännen. bör Uppgiftslämnaren ha möjlighet att via sin terminal ta del av de uppgifter som fastställd tull

m.m. grundas på. Han förutsätts också kunna utskrift

göra av uppgifter-

na på egen skrivare. Motsvarande bör gälla för

behöriga tulltjänstemän. Den ordning som kan förväntas komma att gälla för ett tulldatasystem kan därmed anses väl motsvara det särskilda skäl som departementschefen exemplifierar som anledning att underlåta att överföra uppgifter i ADBupptagning till läsbar form för varje ärende. I kan nämnas sammanhanget att sekretessbelagda handlingar hos tullverket som av

angår klarering

varor och transportmedel inte behöver Diarium behöver registreras. således inte föras över inkomna tulldeklarationer m.m.

3.8.4 Några redovisningsrevisionella frågor

För att en rättvisande skall kunna erhållas krävs att dataredovisning

system och rutiner som genererar data till redovisningen och bokföring-

en inrymmer en god intern kontroll. Beträffande tullens datorisering är det emellertid ännu svårt att bedöma eller ställa krav metoder för

på

intern kontroll. Detta kan göras när systemets innehåll och struktur

har preciserats ytterligare något, dvs. under huvudstudiefasen.

Det bör dock betonas att ett dokumentlöst system ökar risken för att

någon försöker lämna oriktiga uppgifter eller avsiktligt förändra av-

lämnade uppgifter utan att lämna

spår. Höga krav på åtkomstskydd och

behandlingshistorik måste därför ställas. Den som är väl insatt i systemets utformning kan dock alltid manipulera säkerhetssystem. Detta bör man vara medveten om, men det bör samtidigt inte få hindra att ett rationellt tulldatasystem utvecklas. måste dock Säkerhetsproblemen ges mycket hög prioritet vid systemutvecklingen. Personer med ADB-revisionell och ADB-säkerhetskompetens bör så tidigt som möjligt delta i arbetet. Det är viktigt att redan från början skapa system och driftmiljö med god säkerhet och internkontroll. För detta ändamål är en kompetent säkerhetsorganisation under ledning av en heltidssysselsatt säkerhetschef närmast att betrakta som ett krav.

I den statliga bokföringsförordningen (SBF) anges externa krav på redo-

Där behandlas bl.a. kravet på att kunna härleda samban-

visningssystem. det mellan ekonomisk händelse, verifikation och bokförd post.

I alla krävs att den s.k. verifieringskedjan är redovisningssystem obruten. startar med grunddokument eller verifika- Verifieringskedjan tion för en ekonomisk händelse och slutar med en bokföringspost för denna ekonomiska händelse eller summan av flera likartade ekonomiska händelser. Kravet är att det från en bokföringspost per ett visst datum

enkelt skall gå att härleda de ekonomiska händelser som tillsammans

föranlett bokföringsposten och tvärtom. En verifikation skall på varak-

sätt innehålla om när den upprättats, när den ekonomiska tigt uppgifter händelsen inträffat, vad denna avser, vilket belopp den gäller, vilken motpart den berör samt i förekommande fall vilka handlingar som legat till för händelsen och var originalhandling förvaras. För likargrund tade ekonomiska händelser får en gemensam verifikation användas om den innehåller eller hänvisar till uppgifter om de händelser som verifikationen omfattar.

Enligt de föreslagna rutinerna för det nya tulldatasystemet förutsätts

att hos sig inte har tillgång till grunddokument i form

tullmyndigheten av tulldeklarationer m.m. i de fall uppgifter överförs via telelinje eller i annan maskinläsbar form. Det är då viktigt att de till tullen dataöverförda transaktionerna ändå kan härledas till de bokförings-

poster som så småningom genereras och att de behandlas som räkenskaps-

H material.

De och tekniker som skisserats i avsnitt 3.8.1 - 3.8.3 för att

åtgärder

främst binda person och företag till avgivna tulldeklarationer med visst innehåll berör områden som är väsentliga ur intern kongivet Dessa tekniker bör utvecklas ytterligare för att de trollsynpunkt.

skall effekt. Åtgärderna utgör likaså en grundförutsättning

ge önskvärd för att verifieringskedjan skall bli meningsfull.

SBF anges även krav på s.k. kompletterande systemdokumentation och 1 behandlingshistorik. Krav på detta finns för att man i efterhand skall

kunna rekonstruera ett förlopp i redovisningssystemet. Behandlingshistorik skall bl.a. innehålla uppgifter om vem som initierat en bear-

betning, tidpunkt och innehåll i bearbetningen. Innehållet i bearbetningar redovisas genom dokumentation över vilka indata, programversion-

er och parametrar som har ingått. och

Systemförändringar programkoden för samtliga produktionsprogram skall finnas dokumenterade.

g

För att en tillräcklig behandlingshistorik skall kunna krävs i

uppnås

E

ADB-sammanhang att olika typer av åtkomster och bearbetningar kan

s loggas på ett adekvat sätt. Det är viktigt att och

utrustning program-

vara tillgodoser kravet på behandlingshistorik.

l

De här angivna externa kraven enligt SBF avser sådant som skall räknas

l

som räkenskapsmaterial. Räkenskapsmaterial skall sparas i tio år. Tull-

i

ens nuvarande förvaringstid för tulldeklarationer m.m. fem år är

på

därför kanske för kort. Dessa handlingar kan behöva klassas som räken-

E

skapsmaterial och således sparas i minst tio år. Grunddokument behöver E dock inte klassas som räkenskapsmaterial om informationen för

vgrig

ekonomisk händelse är överförd till en verifikation. Av betydelse för å hur länge grunddokument i så fall skall är även den interna sparas kontrollen i överföringen mellan grunddokument och verifikation.

g

De krav och önskemål som kan resas från redovisningsrevisionell synpunkt kan preciseras ytterligare allt eftersom bl.a. systemutvecklingsarbetet fortskrider. Då kan också de tekniska och administrativa meto-

der utformas som på bästa sätt tillgodoser dessa krav. Tullen debiterar

och uppbär mycket stora belopp i tull, andra skatter och Det avgifter. är därför självklart att högt ställda revisionella krav ett tull-

på

datasystem skall uppfyllas.

3.9 Kompetens och organisation vid en långtgående

datorisering

Som nämndes i avsnitt 2.3.1 finns vid generaltullstyrelsen en ADBsektion som har ansvar för drift och underhåll av systemet för central uppbörd med tillhörande delsystem. Bearbetningarna utförs

på egen

utrustning. Vid ADB-sektionen arbetar tio personer varav fem systemerare/programmerare. I den operativa tullverksamheten saknas nästan helt datorstöd och ADB-erfarenhet. Ett antal persondatorer finns för tillämpningar som ordbehandling, kalkylering och enkel registerhantering.

Lokal registrering av tulldeklarationer görs i Västerås och Eskilstuna. En grundläggande ADB-utbildning har genomförts för ca 2 000 tjänstemän inom tullverket.

En långtgående datorisering av tullprocedurerna påverkar ett stort an-

tal personer inom främst den operativa tullverksamheten. Dessa personer behöver ges en allmän utbildning i terminalarbete samt utbildning i de tillämpningar som de behöver använda i sitt arbete.

Ett mindre antal personer i den operativa tullverksamheten behöver ges en mer omfattande utbildning för att under viss del av sin arbetstid kunna utföra arbetsuppgifter med anknytning till tulldatasystemets drift och förvaltning. För de direkt ADB-orienterade arbetsuppgifterna avseende systemets drift, underhåll och vidareutveckling behövs en mer omfattande kompetens- och resursuppbyggnad. Tulldatasystemet förutsätts bli omfattande och tekniskt relativt avancerat. Hög kompetens kommer bl.a. att behövas inom områdena datakommunikation, databashantering och datasäkerhet. Tullverkets decentraliserade organisation och verksamhet medför att avsevärda resurser krävs för hjälp och stöd till användarledet.

Kompetens och resurser för de mest specialiserade ADB-inriktade arbetsuppgifterna torde endast i begränsad utsträckning kunna tillgodoses genom utbildning och utveckling av egen personal.

I det följande redogörs för kompetenskrav, arbetsuppgifter, utbildning m.m. inom områdena systemanvändning, systemförvaltning och drift.

3.9.1 Systemanvändning

När ett avancerat tulldatasystem införs vid tullverket kommer ett stort antal tjänstemän i större eller mindre omfattning att använda systemet i sitt dagliga arbete. Uppskattningsvis berörs minst Z 000 personer inom tullverket. De grupper som berörs är främst tulltaxerare, kontorspersonal och trafikexpedierande personal. Härutöver kommer ett stort antal personer hos importörer, exportörer och speditörer att vara systemanvändare.

Det förutsätts att berörd tuiipersonal har ti11räck1ig kunskap om tu11förhåiianden. För att kunna använda systemet behöver personaien vid tu11en dessutom

kunna hantera utrustning (terminaier, skrivare m.m.), ha översiktiig kunskap om systemets uppbyggnad, ha kunskap om datasäkerhetsrutiner, -

i veta vi1ka åtgärder som ska11 vidtas vid o1ika typer av fe1 på

systemet, ha kunskap om reservrutiner, - ha om de rutiner

ingående kunskap i ADB-systemet som man använder i

sitt dagiiga arbete.

Kompetens och erfarenhet att använda datorstöd i verksamheten kan byggas upp successivt. Detta kan exempeivis ske genom att man in1eder införandet med enk1a, begränsade tiiiämpningar. Man kan även genomföra övningar med att arbeta vid en terminaiarbetspiats.

Vid införande av systemet måste ordentiig tid kunna avsättas för utbiidning och övning av de rutiner man ska11 använda. Ett utbildningssystem bör finnas som motsvarar driftssystemet men innehå11er begränsade datamängder.

Terminaidiaiogen bör också byggas upp så att systemet kan iämna utför- 1iga hjäipinstruktioner om sådana behövs. Den vane användaren ska11 dock snabbt kunna utföra sitt arbete utan att begära hjäip av systemet

e11er behöva fördröjas av att diaiogen är uppdeiad i många steg.

a: Vid varje större arbetspiats bör finnas minst en person med

ti11räck-

...x-nav . 1igt djup kunskap för att vid behov kunna utbiida och vida-

ny personai _v-r reutbiida befintiig personal. Utbiidningsverksamheten under införande-

.vv-nnvvv perioden kan förutses b1i mycket omfattande och resurskrävande.

3.9.2 Förvaltningen av datasystemet

I förvaitningen ingår a11a de arbetsuppgifter som krävs för att tu11-

datasystemet ska11 vara ett effektivt, rationeilt och väianpassat stöd i verksamheten. Förvaitningen omfattar grovt sett uppföijning, underhåii och vidareutveckling av systemet. En uppdeining görs vaniigen i

systemförvaltning, som omfattar manue11a rutiner, organisation, anpass-

ning ti11 verksamheten och ekonomi, samt i som

ADB-systemförvaitning,

omfattar program, teknisk utrustning och driftsrutiner. å

För det senare ansvarsområdet krävs en omfattande ADB-kompetens medan

för det förra krävs en mycket god verksamhetskunskap samt en ingående L

kunskap om ADB-systemets uppbyggnad och utformning. å I

Systemförvaitning

Ansvaret för systemförvaitning bör a11tid iigga inom den dei av organisationen som är systemets huvudanvändare. En person, vaniigen chefen, för denna verksamhet ti11 vad som brukar ka11as systemägare.

utses

Denna funktion utgör den högsta besiutande instansen vad gä11er vikti-

gare frågor avseende systemet. För det mer iöpande, operativa förvalt-

ningsarbetet tiiisätts en e11er fiera systemförvaitare. För ett system, Q

av den omfattning som ett tuiidatasystem kan antas utgöra, krävs ett E

antai systemförvaitare. 1

i

I systemförvaitningen ingår att

á I - och ta initiativ till föija systemets användning modifieringar, V -

precisera och prioritera utveckiingsönskemåi samt bestäiia modifi-

eringar i ADB-systemet, - ansvara för av manueiia utformning rutiner, - bevaka i omväriden som kräver förändringar systemanpassningar, - ta intitiativ ti11 utbiidningsinsatser, - ansvara för att dokumentation håiis och anvisningar aktueiia, - svara för ekonomisk uppföijning.

Kompetensen för dessa arbetsuppgifter bör byggas upp genom att de biivande systemförvaitarna deitar i utveckiingen och införandet av det nya systemet.

Vid varje större arbetspiats behöver utsedda kontaktpersoner finnas som svarar för 1oka1a systemförvaitningsuppgifter såsom enkiare utbiidningsinsatser avseende ADB-systemet och de manue11a rutinerna, insam- 1ing av önskemåi om modifieringar och a11män uppföijning av driften. För underhå11 av de s.k. fasta registren i systemet behöver registeransvariga utses. Dessa har ansvar för att registren innehå11er korrekta

i och aktue11a uppgifter. Utföriiga regier ska11 finnas för å jourhåil-

ning, distribution av registerförändringar, back up, arkivering och

i

i ga11ring.

[ Exempei på sådana register är tu11taxan, företagsregister och iicens-

register. Systemförvaitningen kan skötas av personai med tuiibakgrund som genom mer eller mindre omfattande vidareutbildning får kompetens att utföra arbetsuppgifterna.

E

ADB-systemförvaitning

För förvaltning av ADB-systemet behövs en omfattande kompetens inom ett f1erta1 områden. Arbetsuppgifterna kan indeias i appiikationsutveckiing, datorteknik och 1edning.

Personai för i behövs för den

appiikationsutveckiing tu11datasystemet

: iniedande utveckiingen av systemet, för det underhåiiet kontinueriiga

och för vidareutveck1ingen. Kompetenskraven omfattar Verksamhetsinrik-

tat utredningsarbete för att precisera kraven på ADB-stöd samt frågor

om teknisk utformning, programmering, test och dokumentation av ADB-systemen. Resurser och kompetens behöver också finnas för medverkan i utveck1ing av utbi1dningsmateria1 samt för att medverka i utbiidning och andra införandeaktiviteter.

Den personai det här är fråga om kommer även att få ta hand om ett

stort antai frågor som stä11s av systemanvändarna samt utreda uppkomna

v -«

feiaktigheter och krav på modifieringar. Utöver basappiikationerna i

aLqLXIx-sxb”

systemet förutses behov föraniedda av önskenåi om särskiida samman- -.-.«.stäiiningar av 1agrad information och om 1oka1a stödappiikationer. På dessa områden kan det b1i aktue11t att utnyttja s.k. användarnära ut-

veck1ingsverktyg, t.ex. rapportgeneratorer och frågespråk. För sådana

tillämpningar krävs att resurser finns för rådgivning, hjälp och

utbildning till systemanvändare, som med hjälp av dessa vill verktyg utveckla egna lokala tillämpningar.

De som svarar för applikationsutveckling bör även ha ansvar för dataadministration, dvs. hålla en komplett och aktuell som bedatakatalog

skriver de datatermer som ingår i databaserna.

Utförliga regler och kontroller måste utarbetas för införande av programändringar och nya program i produktionssystemet. En programändring bör alltid kunna hänföras till en skriftlig beställning från systemförvaltningsansvariga.

För att klara arbetsuppgifterna inom detta område krävs en god kunskap om verksamheten, detaljkunskap om programvaran i systemet och kunskap om de tekniska utvecklingshjälpmedlen. Personalresurserna för dessa uppgifter kan byggas upp vid den initiala utvecklingen av systemet. Till viss del bör vidareutbildning av personal med tullbakgrund kunna ske. Här berörd personal utgör nyckelpersoner i det framtida systemet.

i Vid sidan av det nu beskrivna området krävs personal med en djup kompei o tens inom området datorteknik. Denna personal skall ha kunskap om den i tekniska i och f

utrustningen systemet om systemprogramvaran. Ingående

5 krävs t.ex. 1 kompetens om operativsystem, databashanteringssystem, r I och datakommunikation. i systemutvecklingsverktyg, behörighetssystem i Denna personal bör svara för att standards och metoder utarbetas för utvecklingsarbetet, de bör följa den tekniska utvecklingen inom aktuellt område och de bör kunna bidra vid tekniska utredningar och upphandling. Speciellt omfattande kompetens krävs inom området datakommunikation som är en nyckelfunktion i systemet. Datakommunikationen kan förutses bli omfattande och ske med ett stort antal externa system

vilket ställer krav på standards och välutvecklade procedurer. Stöd kan

behöva lämnas när externa användare skall anslutas till systemet. Den

interna kommunikationen i systemet ställer höga krav på tillgänglighet,

snabbhet och säkerhet. Datasäkerhet är ett annat nyckelområde som

kräver särskild kompetens och kunnande. Datasäkerhetsarbetet behöver

pågå kontinuerligt för att successivt införa de nya tekniska lösningar

som erbjuds och för att eliminera de brister som upptäcks. Personalen

med särskild kunskap om datorteknik behöver ha ett mycket nära samarbete med driftfunktionen.

Kompetenskraven på personalen för datorteknik, datakommunikation och

datasäkerhet är höga och de behöver ha en lång och ADB-erfaren-

gedigen het. Extern rekrytering måste därför sannolikt ske.

Ledningsfunktionen inom ADB-systemförvaltning måste ha en mycket

god kontakt med de verksamhetsansvariga och kunna leda och förinspirera valtningsorganisationen så att den ger verksamheten den service som behövs. Utöver arbetsledning bör den behärska ett antal områden av

vital betydelse för den mer långsiktiga av

utvecklingen systemet. Standardiseringsarbetet inom området dataöverföring måste noga följas, såväl det generella som det inom områdena varuhandel, transportväsen och tullhantering. Huvudansvaret för det datasäkerhetsarövergripande

betet bör ligga hos ledningsfunktionen. Säkerhetsfrågorna är av sådan

dignitet att en säkerhetschef bör utses. I dennes arbetsuppgifter ingår

att utforma övergripande regler för det löpande säkerhetsarbetet och

katastrofplaner för större datorhaverier. Frågor som rör datorstruktur,

ADB-strategi och utrustningsanskaffning bör behandlas av denna funktion. Dessutom krävs ett aktivt arbete för fortlöpande kompetensutveckling av personalen samt rekrytering.

Uppgiftslämnandet mellan företagen och tullen förutsätts sikt i stor

på

utsträckning ske dokumentlöst. Innan företag kan lämna i uppgifter elektronisk form behöver tullen klargöra bl.a. de tekniska förutsättningarna härför. Även för att hantera sådana behöver tullen ha

frågor

g kvalificerad ADB-teknisk kompetens.

Det totala resursbehovet för förvaltningen av datasystemet kan bedömas bli 25 ä 30 personer. Ett antal av dessa kan dock betraktas som allmän kompetens för tullverkets samlade ADB-verksamhet och är således inte uteslutande avsedda för tulldatasystemet.

& Dñft

Driftfunktionens huvudansvar är att tillse att systemet är tillgäng-

Iigt, att bearbetningar genomförs korrekt och att systemets prestanda uppfy11er de krav som stä11s. Driftfunktionens bemanning och den geografiska fördeiningen av resurser är beroende av den datorstruktur som

väijs för tuiidatasystemet. Vid varje p1ats med någon form av datorut-

rustning behöver det finnas någon driftsansvarig. I arbetsuppgifterna

för sådan personai ingår b1.a. att ti11se att utrustningen fungerar,

rapportera fe1, utföra enk1are feisökning, ansvara för säkerhetsåtgär-

der, t.ex. back up, och att ti11se att förbrukningsmateriei finns. Arbetsuppgifterna förutsätter en kortare utbiidning och tidsinsatsen i

det iöpande arbetet kan vid mindre tuiianstaiter uppgå ti11 någon timme

per dag. Vid de största driftsenheterna - en centra] e11er ett anta1 regionaia - krävs givetvis en väsentligt större bemanning och kompetens.

Den egentiiga driften är framför a11t en övervakningsfunktion. Häri in-

går att övervaka att datorutrustning och kommunikationsutrustning fun-

gerar samt att vid behov snabbt åtgärda fel. Manue11a åtgärder i övrigt

krävs främst i samband med större utskrifter, montering av magnetband och skivminnen samt initiering av bearbetningar som inte är terminaibaserade. Den rena driftfunktionen behöver ti11 sin hjäip en produktions- Ã teknisk Denna bör ha en bred vad gä11er | speciaiistfunktion. kompetens i i maskin- och programvara och snabbt kunna ge assistans då o1ika typer av . t 1

fe] uppstår. Ett nära samarbete behöver ske med ADB-systemförva1tningen 1

för att utreda fe1 och ur Driftsenhe- iI optimera systemet driftssynpunkt. n ii ten kommer även att ha användarinriktade kontakter - främst med

många Å

i - för att ti11 att utreda inträffade fe1 och i driftsansvariga hjä1pa andra driftsprobiem samt informera om förändringar som berör användarna.

Driftsenheten har ett omfattande ansvar när det gä11er det operativa

datasäkerhetsarbetet. Detta gä11er b1.a. de omfattande säkerhetsåtgär-

derna vid den egna centra1en, iöpande underhå11 av behörighetssystem, förvaring av datamedia och kontro11 av 1oggar som visar onormaia händeiser. A11a driftstörningar ska11 dokumenteras och en systematisk ana-

iys ska11 göras som underiag för förebyggande åtgärder. Driftsenheten

ska11 även föra statistik över systemets beiäggning, initiera behov av nyanskaffning av utrustning, optimera driftsrutiner m.m.

Verksamheten vid en större datorcentrai spänner från re1ativt enk1a, rutinbetonade uppgifter, som kräver kort ti11 upplärningstid, mycket

kvaiificerade uppgifter som kräver Iång och bred erfarenhet. En kombi-

nation av intern och extern kan därför komma att vara rekrytering 1ämp- Iig.

Det totaia resursbehovet för inom ADB-driften är beroarbetsuppgifter ende av vi1ken datorstruktur som vä1js. Vid en rent centrai drift bedöms behovet vara 25 å 30 personer. Om driften deias fiera

upp på

enheter ökar personalbehovet.

3.9.4 Organisation

Delar av arbetet med drift och förvaitning av det tänkta systemet

kcmnmr att skötas av personai i den operativa tu11verksamheten. De uppgifter som avses här är arbetsuppgifter som utförs av kontaktperson-

er och driftsansvariga på de o1ika tu11p1atserna. Arbetet är ofta en

de1tidssyss1a som görs para11e11t med övrigt tu11arbete och det kräver

i rege1 inte någon djupare ADB-kompetens. Andra deiar av drift- och

förvaitningsarbetet är mer renod1at ADB-inriktat och kräver deivis omfattande ADB-kompetens som behöver hå11as samman i särski1da organisatoriska enheter.

Särski1t på 1oka1 nivå kommer samma person i ansiutning ti11 sitt

operativa tu11arbete att medverka i arbete inom fiera av de system- och datareiaterade funktioner som nu beskrivits. Detta är också önskvärt för att tuiidatasystemet ska11 b1i ett natur1igt och vä1 fungerande arbetsredskap i tu11tjänstemännens dag1iga arbete.

v Oberoende av vai av datorstruktur bör huvudde1en av utvecklingsresurs- *c-r- . erna och den kvaiificerade ADB-kompetensen hå11as samiad. En spiittring

-xm sku11e medföra stor känsiighet vid avgångar, dubb1ering av resurser

skuile vara nödvändig och ökad tidsåtgång för sku11e

probiemiösning

.x!I.W.-=›::-rr:z*wnuv;.vrv=-rNrhuI

erfordras. Vid va1 av en på något sätt decentraiiserad datorstruktur

kommer driftsresurser dock att behövas vid ett antal aniäggningar. Resurserna kan organisatoriskt grovt inde1as i en driftsdei och en förva1tningsde1 en1igt tidigare beskrivning.

Den uppskattning som i det föregående gjorts av resursbehovet för drift

och förvaitning av ett fu11t utbyggt system innebär att ungefär 50 â 60 personer sku11e behövas för ändamå1et. Decentraiiserade datorstrukturer

kan kräva en något större persona1styrka. Denna resurs är dock inte

utesiutande ti11 för tu11datasystemets behov utan utgör i viss mån också en basresurs för tu11verkets sam1ade datautveck1ing. Huvudde1en av utveck1ingsresurserna bör 1oka1iseras i ans1utning ti11 den största driftsenheten. 01ika a1ternativ för geografisk piacering av denna enhet bör kunna övervägas. Därvid kan hänsyn b1.a. tas ti11 förutsättningarna att rekrytera och framför a11t behå11a kompetent persona1. Jag åter-

kommer i avsnitt 5.3.4 ti11 frågan om 1oka1iseringen av drift- och

utveck1ingsenheten.

RIKTLINJER FÖR DATORISERING AV TULLRUTINER

l I kapitel 2 och 3 i det föregående har utredningen omnämnt och övervägt

en lång rad av faktorer och förutsättningar som kan vara av betydelse

E inför en datorisering av den svenska tullproceduren. I detta kapitel

E

redovisas inledningsvis i avsnitt 4.1 de viktigare förutsättningar som

enligt utredningens mening bör utgöra utgångspunkten vid utformning av

l

tulldatasystemet och den datorstruktur i vilken detta skall drivas.

i

1 I avsnitt 4.2 anges därefter de syften som en datorisering av tullverk- § “ samheten bör främja eller tillgodose. Ett avancerat tulldatasystem behöver innehålla en mängd delsystem och i avsnitt 4.3 anges en rad sådana. Därefter beskrivs i avsnitt 4.4 tre principiella typer av datorä l strukturer som kan komma för Dessa strukturer

s ifråga tulldatasystemet.

l bedöms i ett antal kvalitativa avseenden i avsnitt 4.5. Därefter görs i avsnitt 4.6 en ekonomisk bedömning. I avsnitt 4.7 görs avslutningsvis en samlad bedömning.

g 4.1 Några styrande faktorer och förutsättningar

Det västeuropeiska frihandelsområdet utvecklas f.n. snabbt. En för området gemensam transiteringsordning och ett gemensamt tulldokument skall börja användas 1988. Samtidigt införs en ny harmoniserad varunomenklatur. EG:s inre marknad förverkligas steg för steg. Datoriserade tulladministrativa rutiner utvecklas inom ramen för EG:s s.k. CDprojekt. Det är angeläget att också i vårt land förutsättningar kan skapas för datakommunikation mellan företagen och tullen samt mellan den svenska tullen och europeiska tullmyndigheter. För att handelsutbytet med EG-länderna skall främjas behöver svenska tullprocedurer vara

smidiga och så långt möjligt överensstämma med förfaranden som tilläm-

pas inom EG. Den svenska tullen måste också befinna en ADB-tek-

sig på

nisk nivå som är jämförbar med vad som finns i de mest avancerade länderna.

Av de samlade procedurkostnaderna i samband med gränsöverskridande handel utgör kostnaderna för tullproceduren en mindre del. För tullen

bör det vara möjligt att vinna påtagliga ekonomiska fördelar av en

datorisering av tullrutinerna. Detta gäller särskilt om en väsentlig del av deklarationsuppgifterna kan tillföras tullen i elektronisk form. § r Även företagen kan bedömas ha väsentlig glädje av de möjligheter som ett tulldatasystem erbjuder. . Tullproceduren vid import bör innehålla två dominerande förfaranden, { 1 nämligen stegvis förtullning och direktförtullning. Den stegvisa för-

tullningen bör ersätta hemtagningssystemet. Gods som hanteras på tull-

upplag bör godsredovisas av upplaget på sätt som anges av tullen. Varje

sändning skall därvid åsättas ett identitetsnummer. Motsvarande nummer

tilldelas sändning av tullen när godset inte hanteras på tullupplag.

Även exportsändningar skall ges identitetsnummer.

Med anledning av bl.a. den nya transiteringsordningen bör tullen verka för att import- och exportklarering i så stor utsträckning som möjligt

sker på annan plats än i direkt anslutning till gränspassage. Transi-

tering bör i så stor utsträckning som möjligt påbörjas resp. avslutas

vid annan tullanstalt än sådan som finns i direkt anslutning till gränspassage. Tullen behöver till tid och rum anpassa serviceutbudet §

till efterfrågan på klareringar i så stor utsträckning som möjligt.

! I Tullverket utför f.n. officialtulltaxering av postförsändelser. Detta förfarande bör upphöra. Posten bör i stället upprätta tulldeklarationer som lämnas till tullen för granskning. Därmed får posten samma roll som övriga ombud. SJ:s ställning som tullskyldig bör också upphöra.

Efter medgivande från tullen bör företag få lämna uppgifter för importdeklarationer och exportanmälningar m.m. i elektronisk form till tullen. I första hand bör överföring via telelinje eftersträvas. Styrkande handlingar såsom fakturor och ursprungsintyg behöver då normalt inte lämnas annat än efter anmodan av tullen i varje särskilt fall. Fakturor m.m. skall med nummer eller liknande identifieras i deklarationer.

bör ha sin Företagen bokföring och arkivering ordnad så att fakturor och andra handlingar snabbt kan överlämnas till tullen. Strävan skall vara att snabbt nå fram till en situation där en hög andel av de samlade uppgifterna överförs till tullen i elektronisk form.

Företag och personer som lämnar uppgifter i elektronisk form bör identifieras med främst datatekniska metoder så att bindande rättsligt verkan nås. Genom tekniska metoder skall att vanställda förebyggas meddelanden tas emot. Kronologisk av vilka meddelanden som registrering faktiskt har lämnats och mottagits bör också ske.

De företag som önskar får fortsätta att lämna uppgifter med gängse blanketter. I sådana fall skall styrkande också överlämnas. handlingar Deklarationsuppgifter m.m. registreras i detta fall av tulltjänstemän.

Tulldatasystemet skall erbjuda deklaranter och tulltjänstemän en mängd automatiska stödrutiner som kan medverka till att begränsa antalet felaktiga registreringar. Behovet av manuell granskning hos tullen efter den maskinella bearbetningen av uppgifterna i systemet skall begränsas till ett minimum med ledning av de erfarenheter som successivt vinns.

Deklarant skall ha rätt att under viss tid rätta lämnade frivilligt uppgifter.

Med styrt och slumpmässigt urval fördelas importsändningar på en grön,

en gul och en röd kanal. Till grön kanal förs deklarationer som normalt inte skall granskas manuellt. sändningen kan då lämnas ut utan ytterligare kontroll. Sändningar som hamnar i röd kanal manuell

genomgår

dokumentkontroll och kanske fysisk kontroll. Handlingar infordras då och kan överlämnas med t.ex. telefax. Uppgifter avseende i sändningar gul kanal underkastas en snabb rimlighetskontroll. När de sändningar som hamnat i gul och röd kanal granskats och ev. vid-

färdigt åtgärder

tagits förs de av tjänsteman till grön kanal.

I fråga om exportsändningar bör det räcka med en grön och en röd kanal.

Kontrollförfarandet är i princip likartat det som gäller för importsändningar, med beaktande av att det fiskala kontrollbehovet är litet.

Tuiidatasystemet ska11 genom urva1 och signaier ge stöd vid kontroiien av efterievnaden av import- och exportbestämmeiser.

Underiag för utrikeshandeisstatistiken bör även fortsättningsvis utgöras av uppgifter som insamias för tuiiadministrativa ändamål. Tulidatasystemet bör medge så snabb rapportering att det särskiida uppgiftsinhämtandet för snabbstatistiken i den nuvarande hemtagningsan-

mäian kan siopas. Det är ofrånkomligt att feiaktigheter a11tid kommer

att finnas i primärmateriaiet. Detta b1ir särskiit besvärande när

statistiken finfördeias på varor, länder och tidsperioder.

I fråga om arbetsfördeiningen me11an tu11en och statistiska centrai-

byrån bör gäiia att tuilen sjäiv bör utföra den maskineiia kvaiitets-

granskning som centraibyrån f.n. utför på uppdrag av tu11en. Därefter

ska11 tu11en lämna samma statistikuppgifter ti11 centra1byrån som idag

för vidarebearbetning och publicering. I kvaiitetsgranskningen bör

tu11en beakta de råd som centraibyrån kan iämna. Tu11en bör vidare inte

bedriva uppdragsverksamhet på statistikområdet.

Tuiidatasystemet ska11 innehåiia säkerhetsanordningar och behörighetssystem som gör risken 1iten att obehöriga inom e11er utom tu11en får

i

dei av företagsuppgifter som överförs ti11 tu11en samt behand1as och

iagras inom tu11en. Rätt att utföra anaiyser och sammanstäliande bear- i

i

betningar bör förutsätta särskild behörighet.

i

För att tuiiuppgifter ska11 få överföras i eiektronisk form måste före-

I

tagen använda vissa standardiserade tekniska procedurer och vissa

standardiserade meddeianden. Däremot ska11 någon skyidighet inte före-

1igga att använda särskiida försystem e11er kommunikationskanaier.

Avsett tuiidatasystem är avancerat och mycket omfattande. Det är därför 1ämp1igt att utveckia och införa systemet stegvis. Indeining kan därvid ske efter ärendetyper, transportsätt, företag och orter. A11a indeiningsformerna bör användas för att vinna erfarenheter, behåiia handiingsfrihet och nå en så snabb introduktion som möjiigt.

Tu11en ska11 inte rutinmässigt med tu11sede1 behöva meddeia uppgiftsiämnare att dekiaration m.m. faststäiits en1igt önskemåi. Om företag

begär det lämnas dock tullsedel eller annan bekräftelse även i dessa fall. Ändrar tullen lämnade ett sätt som

uppgifter på påverkar beslutet skall dock företaget på vanligt sätt meddelas sådant beslut och moti-

veringen till ändringen. Företag som lämnar uppgifter i elektronisk form bör få en till använd teknik bekräftelse att deklara-

anpassad på

tion m.m. mottagits och bearbetats.

Med hänsyn till det stora medelsflödet genom tullverket är det nödvändigt att tulldatasystemet kan tillgodose ställda högt redovisningsrevi-

sionella krav på bl.a internkontroll, att

möjlighet följa verifieringskedjan och förvaring av räkenskapsmaterial.

Tulldatasystemet bör lämna underlag i fråga om produktion av olika

ärenden m.m. som kan användas för utvärderingsändamål. Ökande förutsättningar erbjuds därmed för tulledningen att åstadkomma en successivt stegrad produktivitet och effektivitet i tullens verksamhet.

Antalet ärenden som tullen skall kan under tid

handlägga överskådlig antas öka i något snabbare takt än utrikeshandelns

volymökning. Tullens

personalresurser för här aktuella göromål kan dock inte förväntas öka

påtagligt. Därmed ställs krav på en väsentlig i

produktivitetsökning tullens verksamhet.

Tullens nuvarande verksamhetsformer manuell

bygger på handläggning och hantering av uppgifter som finns på pappersdokument. Blanketter fram-

ställs i många exemplar för att olika informationsbehov skall

kunna tillgodoses. Blanketterna och uppgifterna dem sammanställs, fördel-

på

as, skickas, kontrolleras, handläggs, arkiveras och återfinns med nästan helt manuella metoder. Dessa arbetsformer för en ger utrymme genomgripande kontorsrationalisering om datateknik tas i bruk i stor

skala. Väsentliga och långsiktigt

utvecklingsbara rationaliseringseffekter bör således kunna åstadkommas i tullens verksamhet vid en genomgripande datorisering av företagens uppgiftslämnande, av tullens ärendehandläggning och av informationshanteringen inom tullen.

De tekniska finns redan förutsättningarna i dag för att bygga upp ett väl fungerande avancerat Det

tulldatasystem. pågående standardiserings-

och utvecklingsarbetet inom datakommunikationsområdet kommer successivt

att ytteriigare förbättra förutsättningarna härför. Priserna på eiek-

troniska komponenter kommer att fortsätta att sjunka under resten av 1980-taiet, specieiit vad gä11er processorer, internminnen och skivmin-

nen. utrustningar med fiera gånger dagens kapacitet kommer i början av

1990-talet att kunna köpas ti11 dagens priser. Kraftiga kostnadsreduk-

tioner kan uppstå för iångtidsiagring av data, om man kan övergå från

skivminnen ti11 optiska minnen för iagring av stora datavoiymer. Kost- i

naderna för datakommunikation kommer sannoiikt att öka på grund av

kraftiga voiymökningar. Kostnad per överfört tecken konmer dock att

reduceras något. Även de fortgående förbättringarna av systemutveck-

iingsverktygen förbättrar förutsättningarna för att utveckia ett flexi-

beit system med måttiig arbetsinsats.

4.2 syften med datorisering

I direktiven tiii utredningen görs inte något entydigt uttaiande om det

avsedda måiet eiier syftet med en datorisering av tuiiverksamheten. Där

anförs dock att en övergång från den manueiia hantering av dokument,

som i dag prägiar den svenska tuiiproceduren, ti11 dokumentiösa och ADB-baserade rutiner sku11e kunna innebära mycket stora besparingar både för näringsiivet och för tuiiverket. Samtidigt sku11e en sådan förändring kunna frigöra personai inom tuiiverket för att utföra Ä fysiska godskontrolier och kontro11besök hos företagen. Angeiägenheten

av att med en datorisering nå besparingar framgår av att i direktiven

f

särskiit uttaias att för oiika aiternativa

g

rationaiiseringspotentiaien systemiösningar ska11 beräknas.

i

Den a11männa inriktningen av rationaiiserings- och datoriseringsarbetet inom statsförvaitningen är att i berörd verksamhet öka effektivitet och produktivitet, att förbättra servicen och att sträva mot decentraiisering i oiika avseenden. En datorisering av tuiiadministrationen har, eniigt min mening, goda förutsättningar att leva upp ti11 dessa tre övergripande måi. Mot denna bakgrund preciseras i det föijande syftena med en datorisering av tuiiverksamheten.

En datorisering av tuiiens verksamhet är i hög grad en fråga om att gå

över från en pappersbaserad informationshantering, innefattande åriigen

f1era tiotais miijoner ti11

dokument, informationshantering med ut-

nyttjande av modern datateknik. Den nuvarande verksamheten kännetecknas

av fiera av de karaktäristika som ta1ar för att en datorisering är en

Iämplig rationaliseringsåtgärd. Såiedes förekommer i stor

omfattning

manue11a registreringar, och i summeringar, avstämningar sorteringar.

Vidare hanteras samma uppgifter fiera och

gånger omfattande fysisk

E transport och Iagring av dokument förekommer.

Å Mot denna bakgrund utgör en datorisering av tu11en ett kontorsrationa-

i

iiseringsprojekt som kan medverka ti11 att för berörda hanteringen

; parter b1ir enk1are, snabbare, säkrare och mer ekonomisk. Dessutom ger

en datorisering

E

möjiighet att Iämna stöd ti11 och effektiviföretagen

sera kontro11en, b1.a. kan genom att systemet göra enk1a, automatiska

och

avstämningar kontroiler och också vägieda den manue11a kontro11en

tiH

g

angeIägna områden.

Q Av direktiven framgår att det finns f1era o1ika

intressenter vars strä- E vanden behöver beaktas vid en datorisering av tuiiverksamheten. Dessa g är staten som företrädare för samhä11sintresset, tu11verket och nä-

ringslivet. Härti11 kommer att sina arbetstagarna genom organisationer

Q sjä1vfa11et har intresse i ärendet. I det fö1jande anges översikt1igt

de intressen dessa fyra grupper kan ha.

_ Inom EG bedrivs ett intensivt utredningsarbete för att i stor omfatt-

å ning ta i anspråk datorteknik för att förenkia och

förbi11iga tulladmi-

nistrationen och företagens uppgifts1ämnande ti11 tuiien. Arbetet

bedrivs inom det s.k. CD-projektet. En grundvai för datoriseringen är

den harmonisering av uppgifterna som åstadkoms med det s.k. enhetsdoku-

mentet. Med Sveriges ti11 ans1utning konventionerna me11an EG och EFTA-

1änderna om enhetsdokumentet och om en gemensam transiteringsordning

skapas förutsättningar för förenkiing av formaliteterna vid export,

transitering och import. för en

Förutsättningar Iångtgående och samord-

nad datorisering av tu11procedurerna i det europeiska frihande1s0mrådet

föreiigger därmed. I ett sådant är det ett perspektiv övergripande

samhäiisintresse att den svenska och tuiiproceduren datoriseringen av

e denna under1ättar Iandets med andra I hande1sutbyte 1änder. Det är därför

av stor hande1spo1itisk vikt att

utveckiingen på det tu11administrativa

området i vårt iand sker med så samma inriktning och i

långt möjiigt

takt med motsvarande utveck1ing hos våra största hande1spartners.

finns ett a11mänt intresse av att de höga kostnaderna för För företagen som sammanhänger med utrikeshandei kan reduceras. hande1sprocedurer avses inte bara kostnader för att hantera handeisdokument utan Härvid än mer kostnader som beror Procedurer och

kanske på godsets omloppstid.

av just tu11förfarandet vid gränstidsfördröjningar som är avhängiga överskridande hande1 utgör emeiiertid en mindre de1 av procedurkostnad-

erna i vid bemärke1se. Inte desto mindre är det viktigt att på detta

område i vårt 1and minst 1ika goda förutsättningar erbjuda företagen konkurrenter i andra länder har e11er kommer att få. Ti11 som deras

saken hör också att företagen på handeisprocedurområdet kan skörda

frukterna av datoriserad kommunikation, först när a11a viktiga parter handeistransaktioner kan ta emot och som medverkar i gränsöverskridande i eiektronisk form. För företagen är det viktigt att en sända uppgifter av tu11en kan medverka ti11 en enk1are och snabbare tu11datorisering för svenskt närings1iv. Detta hantering som kan ge ökad konkurrenskraft är också ett samhä11e1igt må1.

finns en skyidighet och ett in- För tu11verket som statiig myndighet kostnaderna i sin verksamtresse att minska och höja produktiviteten En av tu11hanteringen förutsätter att det

het. påtag1ig rationa1isering

dokumentf1ödet inom tu11en i väsent1ig mån kan begränsas. Det fysiska är också att tu11en kan nyttiggöra sig uppgifter i maskinnödvändigt av företagen. För Iäsbar form, uppgifter som tidigare registrerats tu11verket är det också att en datorisering främjar verkets viktigt att sin kontro11erande myndighetsuppgift. Den möj1igheter fu11göra manue11a kontro11en bör kunna inriktas mot kvaiificerade kontro11er. Kontroiimetoder och k0ntro11strategi förändras givetvis när ny teknik tas i Härti11 kommer att en datorisering bör under1ätta för

anspråk.

tu11en att erbjuda en förbättrad service ti11 företagen, aiimänheten och andra Det är också önskvärt att ett tu11datasystem myndigheter. utformas så att det kan ge underiag för att löpande öka effektiviteten i tu11ens resursanvändning. Med hänsyn ti11 de stora beiopp i tu11, annan skatt som debiteras och redovisas, är det vidare och avgifter

att utformas med beaktande av de höga krav på data-

nödvändigt systemet säkerhet som redovisningsrevisionen kan stä11a.

Inom tu11en använder f.n. endast ett fåtai personer datateknik vid utförandet av sina arbetsuppgifter. När ett tuiidatasystem införs kommer en stor andei av personalen att i större e11er mindre omfattning vara i dagiig kontakt med systemet. Arbetstagarnas organisationer har intresse

av att datoriseringen genomförs på ett sätt som skapar en god arbets-

miijö och iänpiigt sammansatta arbetsuppgifter för personaien. Systemet bör dessutom erbjuda möjiighet tili ökad deiegering av ansvar och befo-

E

genheter i organisationen.

Mot bakgrund av den presentation av oiika intressenters önskemåi som nu gjorts, preciseras syften e11er måi som bör fränüas av en datorisering

av tuiiverkets rutiner och av en övergång ti11 eiektronisk uppgifts-

överföring från företagen ti11 tu11en.

1. Tuiidatasystemet ska11 medge att debitering och uppbörd av tu11 m.m. kan ske säkert och att tiiifredsstäiiande underiag ti11 handeisstatistiken kan tas fram snabbt.

2. Tuiidatasystemet bör erbjuda möjiigheter ti11 samverkan med motsvarande system hos våra viktigaste handeispartners.

3. Tuiidatasystemet och tuiiprocedurerna bör främja ett snabbt godsfiöde.

4. Tuiidatasystemet bör erbjuda förutsättningar för att företagens

uppgiftsiämnande kan förenkias och förbiiiigas.

5. Tuiidatasystemet bör ge företag möjlighet att iämna uppgifter på

några oiika sätt, beroende på förutsättningar.

6. Tuildatasystemet bör skapa förutsättningar för tu11en att iämna god service tili myndigheter och stöd ti11 företagen.

7. Tuiidatasystemet bör 1eda ti11 ökad effektivitet och Iägre kostnader i tuiiverkets administration.

8. Tuiidatasystemet och tuiiprocedurerna ska11 erbjuda tiiifredsstäiiande kontroiimöjiigheter för tuliverket.

Tu11datasystemet ska11 fy11a de krav på datasäkerhet som uppbörden

av tu11, andra skatter och avgifter motiverar.

Tuiidatasystemet bör erbjuda ti11fredsstä11ande informationssäkerhet för företagen.

11. Tuiidatasystemet bör erbjuda möjiigheter ti11 ökad delegering av ansvar och befogenheter inom tu11verket.

12. Tuiidatasystemet bör erbjuda de anstä11da i tuiiverket goda arbets-

E

miijöförhålianden och meningsfuiia arbetsuppgifter.

g

13. Tuildatasystemet bör ha en systemstruktur som erbjuder driftgod säkerhet samt underiättar ett stegvist genomförande och f1exibe1 anpassning tiil framtida procedurer och metoder. Huvuddeien av sy- _ stemet bör vara i

i

drift före utgången av år 1992.

4.3 System som bör datoriseras

I avsnitt 2.1.4 beskrevs ganska deta1jerat de vaniigaste rutinerna inom tu11en i samband med in- och utförsei av gods och transportmede1. En detaijerad beskrivning av o1ika arbetsmoment och rutiner som 1ämpar sig för datorisering gavs i avsnitt 3.3. I avsnitt 3.5 beskrevs vissa modifieringar i gäiiande procedurer som bör vidtas i samband med en datorisering av tu11verksamheten.

Av dessa beskrivningar har framgått att tuiidatasystemet består av ett

anta1 mer e11er mindre sammanhängande system. De system som främst vänder sig ti11 kunderna och som också är de för tu11en viktiga operativa systemen är Importsystemen, Exportsystemen, Transportmedeisanknutna system och Lagerredovisningssystem. Dessa system behöver stöd från

Gemensamma tu11system för att fungera. Dessutom finns en grupp Övriga

system.

För att ange vidden av det systemutveckiingsarbete som behövs för att utforma ett vä1utveck1at tulidatasystem beskrivs i det föijande oiika

deisystem som redan nu kan identifieras. Där medtas inte administrativa system e11er spaningsregister m.m.

i

l 4.3.1 Importsystem l En väsentiig de1 av ett tuiidatasystem kommer he1t natur1igt att utgör i ras av deisystem som hänger samman med importhändeiser. Importsystemen i förutses också vara i hög grad beroende av fiera av de gemensamma tu11-

i

systemen. Föijande de1system kan redan nu identifieras. I

t

- för Deisystem direktförtuiining. 01ika varianter kan förutses för import med 1astbi1, fartyg, f1yg, järnväg och post. Vidare behöver

f

anpassningar ti11 1oka1a förhå11anden göras. I detta deisystem ;

kommer därför att ingå en mängd oiika datarutiner.

å

- för

Deisystem tvåstegsförtuiining, motsvarande dagens hemtagnings-

förfarande föijt av förtuiining. För detta delsystem förutses varianter av sanma s1ag som nämndes i det

föregående.

- för Deisystem resandeförtu11ning, i första hand uppbördsmoment.

- för De1system transitering av främst Iastbiisgods vid import. Det

datorstöd som kan konma i fråga bestäms i stor utsträckning av

› å internatione11a konventioner och utiändska tu11myndigheters datorisering.

- för Deisystem temporär tu11frihet.

4.3.2 Exportsystem

Ett annat tungt insiag i tu11datasystemet konnmr att av deiutgöras system som hänger samman med exporthändeiser. Även detta system ärni väsentiig mån beroende av de gemensamma tu11systemen. Föijande de1system kan redan nu identifieras.

- för utförse1 Deisystem av gods. 01ika varianter för kiarering vid iniandstuiikammare resp. vid gränstuiikammare. Dessutom kan varianter förutses för export med 1astbi1, fartyg, f1yg, järnväg och post. Anpassning ti11 1oka1a förhå11anden behövs också. I detta deisystem

kommer därför att ingå en mängd o1ika datarutiner.

- för av främst i samband med ut- Deisystem transitering iastbilsgods förse1, t.ex. matchning av ryckattest med exportanmälan.

4.3.3 Transportmedeisanknutna system

Vid sidan om de stora systemen för import och export finns ett anta1 mindre men ändå väsentiiga deisystem. Föijande de1system kan redan nu identifieras.

- för och och trafik- f Delsystem beräkning debitering av vägtrafikskatt försäkringspremier.

- för Deisystem debitering av fyr- och fariedsvaruavgift.

4.3.4 Lagerredovisningssystem

Gods som går i utrikeshandei Iagras e11er passerar ofta lager utan att

vara förtu11at. Det är viktigt att väi fungerande redovisningssystem finns för dessa Iager och godsröreiser. Följande Iagerredovisningssystem kan redan nu identifieras.

- för och

Deisystem godsregistrering godsredovisning på tu11upp1ag,

transitiager, exportbutik och frihamn.

- för och Delsystem tu11kredit1ager provianterings1ager.

4.3.5 Gemensamma tu11system

Ti11 de gemensamma tuilsystemen hör sådana som har betydeise för tu11-

datasystemets funktion i dess heihet och inte är reiaterade ti11 endast

en typ av ärenden. Exempe1 på sådana system är tulitaxan, företags-

register och system för licencer. Föijande gemensamma kan deisystem redan nu identifieras.

Deisystem för e1ektronisk uppgiftsöverföring i förhå11ande ti11 företag och myndigheter.

- för Deisystem fakturering, uppbörd, redovisning och betainingsövervakning, m.m.

t

- för Deisystem hande1sstatistik.

- för tu11taxa. De1system i k - Deisystem för företagsregister med uppgift om organisationsnummer, tu11kredit och vissa tiilstånd.

- för att ti11de1a De1system sändningar ID-nummer och uppfö1jning av ärendes status.

- för g Deisystem register över Iicenser och ti11stånd för kommersko11e- ; gium, jordbruksnämnden m.f1.

-

2 Delsystem för spärrar, urva1 och förde1ning av ärenden på gransk-

: ningsform.

- för De1system prisregister.

- för Delsystem Iänderkoder, frihande1skoder och tuiinedsättningskoder m.m.

4.3.6 Övriga system

., Deisystem för omtu11taxering.

pa...wø...a.:-

Deisystem för eftertu11taxering. u)

Deisystem för temporär tuiifrihet.

Deisystem för medeisredovisning.

Deisystem för efterkontroiier, t.ex. sammanstäiiningar av företags

i

import- och exportaffärer. i

i i | - för restitution m.m. för varor som förs ut ur Delsystem av avgifter Iandet. F1era oiika restitutionsformer finns.

i

i i

4.3.7 Sammanfattningå

l

I det föregående har identifierats inemot 30 deisystem som kan antas

behöva ingå i ett tämiigen fuiiständigt tuiidatasystem. Funktione11a

i samband finns me11an fiera av systemen och deisystemen. Ytteriigare

deisystem torde tiiikomma. Åtskiiiiga av de större deisystemen är dess-

utom angivna på så övergripande nivå att det kan förutsättas att när-

mare anaiys kommer att ge vid handen att några av delsystemen bör de1as

upp i ett anta1 underdeisystem.

För f1erta1et delsystem är det fråga om att ge ett mer e11er mindre

å

långtgående datorstöd ti11 den manue11a handiäggningen av ärenden.

j Endast undantagsvis kan det b1i aktueilt att manue11a förfaranden heit

ersätts med automatiska rutiner. I ansiutning tiil utveck1ingen av

datasystemen behöver därför också de manue11a rutinerna ses över. 1

4.4 01ika datorstrukturer

I detta avsnitt beskrivs tre principieiia datorstrukturer och anges

översiktiigt hur dessa kan tiiiämpas på tu11ens område. Dessa benämns

centraliserad, regionaiiserad resp. centrai-1oka1 struktur. I avsnitt 4.5 och 4.6 värderas de oiika datorstrukturerna i kvaiitativa och ekonomiska termer.

När i det föijande uttryck som centrai, regionai och 1oka1 enhet används, tjänar dessa uttryck ti11 att antyda datakraftens samt systemut-

vecklingskapacitetens nivåmässiga och geografiska placering. Viss

antydan ges därmed också om antalet enheter av nämnt slag.

Något själv-

klart samband finns dock inte mellan dessa enheter och tullverkets nu-

varande organisatoriska uppbyggnad.

r

i

4.4.1 Tulldatasystem och datorstrukturer

E

g

I det föregående beskrivs och förordas som innebär

tullprocedurer modi-

fieringar i förhållande till dagens situation. är sådana

Ändringarna

I

som motiveras av ändrade förutsättningar med anledning av konventio-

l

nerna om enhetsdokumentet

resp. transiteringsordningen, ianspråktagande

av ADB i tullverksamheten och allmänna förenklingar.

t

Insamling av data i de stora import- och exportsystemen kommer att ske

vid praktiskt taget alla tullens arbetsställen. Uppgifter från import-,

E transit- och exportdokument kommer att

registreras vid flertalet av

tullens arbetsställen vid gränsen och inne i landet. Uppgifter kommer också att överföras dokumentlöst från företagen. När ärendena handläggs

och uppgifterna således registreras skall uppgifterna stämmas av mot

olika register, något som kan föranleda att

uppgifterna behöver korri-

geras eller att tjänsteman måste vidta annan

någon åtgärd innan godset

är klarerat.

De register mot vilka kontroller sker är i allt väsentligt gemensamma g för tullverket. Samma bestämmelser gäller i princip över allt, även om 5 vissa lokalt betingade variationer kan finnas i urvalskriterier m.m.

› Registeransvariga bör utses som skall upprätta dessa och se register Å till att de innehåller aktuella och korrekta uppgifter.

De registeravstämningar och beräkningar som är aktuella vid behand-

lingen av ärendena är av tämligen enkel natur. Berörda är inte register heller särskilt stora. bör därför finnas Förutsättningar att flertalet ärenden skall kunna med främst lokalt handläggas datorstöd.

Ett ärende som konmit å in i tulldatasystemet avslutas inte omedelbart. I

stället är det i många fall under under ett

handläggning par veckor. Detta kan gälla

en importsändning som undergår stegvis förtullning och

som kiareras vid iniandstuiikammare samt uppbörd av en exportsändning

som baseras in- utresa som sker med några davägtrafikskatt på resp.

me11anrum. Dessutom i a11a dessa ärendetyper att ärendet gars gäiier vid en tu11ansta1t och avsiutas vid en annan. Ärenden som

kan påbörjas

för statistik och debitering kan vidare för kontroiiutgör underiag ändamåi behöva vara centrait. Även när ett ärende är avtiiigängiiga siutat behöver det under fem år, vara tiiigängiigt för

iång tid, drygt

oiika ansvariga inom tu11en.

Innebörden av vad som nu sagts är att tuiidatasystemet måste vara så _ instanser inom tu11en - och även uppbyggt att behöriga uppgiftsiämnarna 5 - under tid ska11 kunna få ti11 ärendet både när

ganska iång ti11gång

och när det är avsiutat. Tuiidatasystemet bedet är under handiäggning b1.a. snabb och riksåtkomst av ärenden och höver såiedes medge smidig av tuiiinformation.

Informationsströmmen i ett tuiidatasystem kan i a11männa termer utsätt. ti11förs ärendeuppgifter 10-

tryckas på föijande Tuiidatasystemet

kait. Ãrendena ti11 en början 10ka1t. Ärendeuppgifterna konhandiäggs tro11eras därvid mot vissa gemensamma och centrait uppdaterade register. av ärendena kan iniedas och avsiutas vid o1ika iokaia å Handiäggning F1erta1et ärenden lämnar för debitering e11er statienheter. underiag stik. för dessa ändamåi sker centrait. När ärende av- Bearbetningarna ska11 det förvaras i åtkomiig men oföränderiig form under en gjorts av år. Denna förvaring kan ske centrait e11er 1oka1t. föijd

vi11 här erinra om att i avsnitt 3.2.1 nämndes att tuiidatasystemet Jag inte bör utformas med förutsättningen att det är sjäivkiart att debi-

och av mervärdeskatt på importvaror på 1990-talet skaii

tering uppbörd samma sätt som nu. Som visades kan förutsättningarna för upp-

fortgå på börd ändras. Den för frågan är om de tek-

av importmoms mig avgörande niska och från är i väsentiig

kapacitetsmässiga anspråken importmomsen

mån styrande e11er dimensionerande för tuiidatasystemets systemmässiga

och tekniska uppbyggnad.

Mervärdeskatterutiner i tuiidatasystemet innebär att en skattesats ett värde som anges redan av andra skäi.

tiiiämpas på på importvarorna

är emeiiertid dimensionerande för ett Denna muitipiikation knappast

tulldatasystem som behövs för att hantera och bearbeta delvis samma underlag för en mängd andra uppgifter och ändamål. Huvuddelen av tullräkningarna avser f.n. endast mervärdeskatt eftersom huvuddelen av importen numera är villkorligt tullfri. Det är därför naturligt att kapaciteten för utskrift av tullräkningar och bevakning av betalning

väsentligt påverkas av om det är tullens uppgift att uppbära mervärde-

skatt på importvaror eller ej. Utskrift och bevakning är emellertid

tekniskt perifera delar i tulldatasystemet. Detta gäller i särskilt hög grad om tulldebiteringar i elektronisk form kan belasta företags bankeller postgirokonton.

Enligt min bedömning innebär ett ev. bortfall av momsrutinerna inte att

anspråken på tulldatasystemet minskar i så väsentlig mån att därigenom

ett påtagligt mindre, enklare eller billigare datasystem kan aktualise-

! ras. Dimensionerande och strukturellt styrande är i stället det stöd § E tulldatasystemet skall ge tullen och företagen i tullklareringsarbetet.

Frågan om hur mervärdeskatten på import utformas behöver dock noga föl-

jas i det fortsatta utvecklingsarbetet så att system och kapacitet för debitering m.m. så tidigt som möjligt kan anpassas till ev. ändrade

framtida förutsättningar. Tidsförhållandena på detta område torde dock

vara sådana att det är framtida reinvesteringar i utrustning och system

som påverkas.

I avsnitt 4.3 delas tulldatasystemet upp i sex systemgrupper, nämligen

5 importsystem, exportsystem, transportmedelsanknutna system, lagerredovisningssystem, gemensamma tullsystem och övriga system. Vid diskus- ; sioner om datorsystemets tekniska struktur i det följande behandlas 1 dock dessa olika system samlat. Skälet härtill är att, som framgick i

det föregående, för flertalet system och delsystem gäller att datain-

samling sker vid praktiskt taget alla tullens arbetsställen även om ärendetyperna förekommer i skilda andelar vid olika arbetsställen, att

tillämpningssystemen kräver tillgång till uppgifter som finns i gemen-

samma register och att uppgifter behöver vara tillgängliga från olika arbetsställen. Härtill kommer att företagen måste kunna tillföra uppgifter papperslöst till de olika tillämpningssystemen under enhetliga förutsättningar. kan därför i teknisk mening ses som

Tulldatasystemet

ett i allt väsentligt samlat system för datainsamling, kommunikation och bearbetning.

Datorkraften i tu11datasystemet, liksom i andra Iandsomfattande system, kan principie11t utformas en1igt tre olika strukturer, näm1igen som en centra1iserad struktur, som en regionaiiserad struktur och som en centrai-lokal struktur.

Statsmakternas riktiinjer på datapo1itikens område innebär att strävan

ska11 vara att decentra1isera datakraften. Detta kunde taia för att den centra1iserade strukturen inte sku11e uppmärksanmas vidare. För att erbjuda bredd i beslutsunderiaget redogörs likväi i föijande avsnitt för hur de tre oiika datorstrukturerna sku11e kunna ti11ämpas för tu11- V datasystemet. § I

i

4.4.2 Centraiiserad struktur

E En centraiiserad datorstruktur för tuildatasystemet innebär att a11a r bearbetningar och a11 data1agring sker vid en centra] datoran1äggning. Denna ska11 ha kapacitet för att k1ara ca 800 ansiutna terminaier, omfattande datautbyte med företags och myndigheters system, dataiagring och databearbetning av ca 10 mi1j. ärenden per år samt en omfattande

_systemutveckiingsverksamhet. Kraven på driftsäkerhet är höga och 3

1 systemet bör vara ti11gäng1igt under större de1en av dygnet. i

An1äggningen bör utrustas med två samverkande datorer för att uppnå i

I tiHräckligt hög säkerhetsnivå.

i

Tu11ens arbetsstä11en utrustas med termina1er, eventue11t med viss be-

i

arbetningskapacitet. Vidare finns 1oka1a skrivare av enke1 typ för mindre utskrifter. Arbetsstä11en som har f1era termina1er utrustas med s kommunikationsdatorer för att effektivt utnyttja kommunikations1injen ti11 den centra1a enheten.

Om persondatorer används i stä11et för termina1er utan bearbetningsmöj- 1igheter ökar f1exibi1iteten för systemets användare. Persondatorn kan användas för 1oka1a bearbetningar och som van1ig termina1. Dessutom kan den användas för vidarebearbetning av uppgifter som hämtats från det centra1a systemet.

Komunikationsnätet måste ha hög kapacitet och säkerhet. För större tullstationer och tullkammare kommer sannolikt fasta att erfordlinjer

ras. Pågående uppbyggnad av ett digitalt nät kommer att för-

väsentligt bättra kapacitet och kvalitet för

dataöverföring på telelinjer.

Ett flertal arbetsuppgifter som i dag utförs centralt kommer även i

E denna struktur att kunna föras ut till lokala enheter på skilda organi-

i satoriska nivåer. Således förutsätts allt arbete med registrering för

5 ärendetyperna hemtagningsanmälan och importanmälan med tulldeklaration

5 eller stegvis att kunna skötas lokalt. förtullning Detsamma gäller registrering för ärendetyperna exportanmälan, transitering och vägtra-

P

fikskatt. Användning av enhetsdokumentet inte denna arbetsför-

påverkar

delning.

Rutiner som förutsätts helt skötas centralt är sådana som avser framställning av tullräkningar, kontroll av uppbörd och sammanställning av underlag för handelsstatistik till SCB. Centralt hålls också gemensamma register aktuella, t.ex. register för tulltaxa, kreditimportörer, licenser, koder.

Drift, utveckling och underhåll av systemet sköts också i huvudsak centralt. På varje ort med datorutrustning bör finnas en driftsansvarig

som kan åtgärda enklare fel och utreda i samarbete

driftproblem med

i 4 centralt placerad kompetens. På större lokala enheter bör även finnas

en person med goda kunskaper om systemet som bl.a. kan svara för arbetsrutinernas utformning, genomföra kompletterande svara utbildning,

på frågor, framföra krav på modifieringar.

Ett avancerat säkerhetssystem krävs för av terminalanidentifiering vändare samt för skydd mot obehörig åtkomst av data och obehörig § användning av funktioner i systemet. Om terminalerna i denna struktur Z

ges persondatorkapacitet kan dessa frågor bli särskilt svårlösta.

Uppgifter som företagen i elektronisk form lämnar till tulldatasystemet kommer i denna struktur att lämnas till den centrala enheten. I den mån en manuell handläggning av ärendet sedan behövs sker den lokalt. Om

2 deklarationsuppgifter lämnas på blankett görs detta till tullanstalt

2 där godset finns eller

till kontrolltullanstalt. å

Hur en centraliserad datorstruktur skulle kunna se ut på tullområdet

belyses i figur 4.1.

4.4.3 Regionaliserad struktur

datorstruktur sker och datalagring vid I en regionaliserad bearbetning ett antal Varje enhet tillgodoser datorregionala datoranläggningar. kraftsbehovet inom ett område. Alla och register i geografiskt uppgifter

som behövs för alla typer av ärenden finns regionalt. Hur många sådana

;

driftsenheter som behövs i ett tulldatasystem är svårt att exakt avgöra f

mellan

i en förstudie. Ett lämpligt antal kan dock bedömas vara fyra

och tio. Den regionaliserade strukturen antas utformad så att någon

egentlig central enhet inte behövs. Av praktiska skäl förutsätts dock

att vissa gemensamma arbetsuppgifter, t.ex. ä jourhållning av gemen-

samma register, datautbyte med andra myndigheter, riksbearbetningar och systemutveckling, samordnas till en av driftenheterna.

Eftersom ett tullärende inte alltid helt kan handläggas inom en region, t.ex. vid stegvis förtullning och debitering av vägtrafikskatt, finns behov av frekvent datautbyte mellan samtliga regionala anläggningar,

såväl satsvis som direkt. Givetvis kan mindre långtgående regionalise-

rade alternativ tänkas där vissa bearbetningar, t.ex. för uppbörd och statistik, sker vid en central enhet. Den regionala strukturen rymmer således flera varianter.

”Denna struktur har paradoxalt nog för användaren stora likheter med den centrala, eftersom varje regionalt system fungerar som ett centralt sy- l

stem för arbetsställena inom ett geografiskt område. Åtskilliga termi-

vid arbetsställen kommer att vara anslutna via

nalutrustningar många

telelinje. För driftenheterna krävs kvalificerad driftspersonal liksom specialutformade lokaler och anordningar för datorer, arkiv och säkerhet. Utrustning krävs för omfattande datalagring, god utskriftskapacitet, och magnetbandshantering. Datalagring av histoefterbehandling

riskt material ställer krav på utrustning med mycket stor lagringskapa-

citet.

Lägwøsum»

-wxêâeow

-oüsøgm

-wassox

Lumäñmöêm ?Emsüuçus

.cs

00m

oEn+:w:o._+mE._o$%

§96..

nu ...mur

E3_

Lotsmüçsz

.mom

wöüçêm:

Gm.: _öv_

,stampa

.

293mm:

msvmsnäm

...ocsácocågm

näênws»

:oo

.Wåvüw

LO+H_Q

wåsünâoø

mwázênw

å

_QLE Sohyo

:m:

3334522..

zu

wmçêm_ .okzmñ

l

:§3

L

T6

||\

So

__..+

ao

_otoxcmñ

.

:Euçmwtomxo

. . n. LL .

g Lâwmam:

m5 v.22

Utrustningen på de olika regionala enheterna behöver ha olika kapacitet

beroende på antalet anslutna terminalarbetsplatser, antal transaktioner

samt datalagrings- och utskriftsbehov.

En regionaliserad uppbörd ställer krav på utrustning och personal för

utskrift och efterbehandling samt informationsutsbyte med postgiro och bankgiro för betalningsinformation. Personella resurser krävs även för att sköta kundreskontrarutiner och redovisning.

Om underlaget för handelsstatistiken framställs i de regionala systemen krävs sannolikt extra resurser för granskning så att en för de olika

enheterna jämbördig kvalitet uppnås.

De regionala driftenheterna behöver vara ständigt bemannade med driftpersonal. Kvalificerad systemteknisk personal krävs även för att snabbt

kunna utreda och åtgärda driftsstörningar.

Systemutveckling och systemunderhåll för de gemensamma rutinerna förut-

sätts även i detta alternativ ske samordnat vid en enhet. Vissa lokala anpassningar och utveckling av rent lokala tillämpningar kan dock ske med resurser vid respektive regional enhet.

Denna struktur innebär således att kvalificerad driftspersonal och per-

sonal med mycket god systemkunskap behöver finnas tillgänglig på re-

gional nivå för att lämna stöd åt systemets användare.

Höga krav på datasäkerheten måste ställas även på de regionala drifts-

enheterna. Längre driftsavbrott får stora konsekvenser eftersom upp till ett par hundra terminalarbetsplatser kan vara anknutna. Möjlighet kan dock finnas att i begränsad omfattning använda en annan driftenhet som reservenhet. Detta skulle kunna ske genom att ett antal terminaler kan kopplas till en annan regiondator. Användningen är dock begränsad

till nya ärenden eftersom pågående ärenden endast finns tillgängliga i

den egna regiondatorn. Investeringar för reservkapacitet kan dock därmed begränsas. Ett avancerat säkerhetssystem, i nivå med den centrala strukturen, krävs för identifiering av terminalanvändare samt för skydd mot obehörig åtkomst av data och obehörig användning av funktioner i systemet.

Uppgifter som företagen i elektronisk form lämnar till tulldatasystemet lämnas i denna struktur till överenskommen enhet. I den mån regional en manuell av ärendet sedan behövs sker den handläggning lokalt. Om

deklarationsuppgifter lämnas på blankett görs detta till tullanstalt

där godset finns eller till kontrolltullanstalt.

Hur en regionaliserad datorstruktur skulle kunna se ut tullområdet

på

belyses i figur 4.2.

4.4.4 Central-lokal struktur

I en central-lokal datorstruktur görs en uppdelning av bearbetningarna mellan centralt och lokalt placerad datorkraft. Större gemensamma register och resurskrävande bearbetningar läggs centralt, liksom stora utskrifter och bearbetningar med magnetbandshantering som kräver operatörsinsatser.

På de lokala datorerna huvuddelen av alla vid görs bearbetningar ärendehandläggning, lokal lagring av data om egna

pågående ärenden,

rent lokala bearbetningar, vidarebearbetning av uppgifter från det centrala systemet. Terminaler vid arbetsställen olika

på organisatorisk

nivå anknyts till de lokala datorerna.

Kommunikationen med den centrala datorn sker företrädesvis satsvis vid överföring av ärendeuppgifter för central bearbetning eller till annan lokal dator och vid uppdatering av lokala från centrala register regis-

ter. Någon enstaka ärendekontroll kan också behöva ske

transaktionsvis mot centrala register. Ur användarens bör det dock synpunkt fungera som ett system. Denne skall med andra ord inte märka om bearbetningen sker lokalt eller centralt.

Denna typ av struktur avlastar det centrala väsentligt systemet genom att huvuddelen av de vanliga ärendena kan klaras av med hjälp av en lo- 4.. kal dator.

Tillämpningarna på den lokala datorn bör vara så utformade

44m! att de förslår för att utföra de vanligaste transaktionstyperna även

QWWN-rrna. vid avbrott i kommunikationen med det centrala

systemet. Strävan bör

.sam

också vara att reducera kostnaderna för kommunikation.

Luzwçpêpw»

.wxååêom

u+mnt$

-mbêêox

...få

-oüçoçm

Lumtuumöogm ?Eâmüçms

\

00m

L035

mñvö..

dum

no ka»

çotmcsk:

mwmqsñz Esmmzov_ :oüçêm:

Små

A _

2% t.

“§55”

-asså

LutWQQSwöDLN

(_9510

_wnmoøw

mezzmnwçoêum

:vmmzünc

.Wåxømzáäøtsw

A _

_nrømøç

to

.skäms

â$

:oo

m

E05

ll

cuçoñc

:o

52m

nñso_

G5

Sno

wâçümwnøn

:msxöus:

A

faxa

_ .

:ocçopm

§3

._

mñsowwmw

9-..» oümgêo .âwmâ

âymnázsømm

:m ;mc WE: E3

A

3%

mmçêm_ -okvêo

Ptoaç:

S219..

L

...u

.u

E0

___.._.

toxcmñ

:Ençmwtoaxo

cåom.

po+wmaas

m? xwE

De lokala datorerna bör främst vara anpassade för transaktionsstyrd on-linebearbetning med anknutna arbetsställen. Med den centrala enheten bör såväl transaktionsstyrd som satsvis kommunikation kunna förekomma. De lokala datorerna bör i normal drift helst endast kräva opera-

törsinsatser vid igångsättning, kopiering, driftavbrott o.d.

I

i

De lokala datorernas bearbetnings- och lagringskapacitet behöver kunna

varieras beroende på antal anslutna terminaler och antalet ärenden vid

;

i de arbetsställen som de skall betjäna. Uppskattningsvis kan ett

I

trettiotal platser ha ärendevolymer av sådan storlek att där bör finnas

lokala datorer. På några ställen med mycket stora ärendevolymer kan en

dubblering bli aktuell. På grund av den geografiska spridningen av tullens verksamhet kan arbetsplatser utrustade med terminaler och enkla 5 skrivare vara anslutna till de lokala datorerna med lokalt nät, med fast uppkopplad telelinje eller med uppringbar förbindelse. å i

Fördelningen av datorbearbetningar och datalagring på central resp. lo-

kal nivå behöver utredas vidare. översiktligt kan emellertid bedömas

att bearbetningar som utskrift av tullräkningar, inbetalningar, betalg ningsbevakning, sammanställning av underlag för handelsstatistik torde Q lämpa sig för central drift. Gemensamma register, t.ex. tulltaxa,

i kreditimportörer och licenser, bör hållas aktuella centralt. Lokalt i finns aktuella registerkopior mot vilka ärendeuppgifter kontrolleras. I

fråga om mindre frekventa ärendetyper eller uppgifter kan kontroll ske

à mot det centrala systemet.

g Huvudprincipen för ärendeinformationen antas vara att lagring av den i detaljerade ärendeinformationen sker i lokaldator vid den lokala enhet som har ansvaret för ärendet. Periodiskt överförs satsvis ett utdrag ur denna information till centralt system för debitering, statistik och

frågebehov. För ärenden där två lokala enheter är inblandade, t.ex.

stegvis förtullning, överförs informationen från den lokala datorn, i i vilken information från steg 1 lagrats, till den lokala enhet som skall

slutbehandla ärendet. Överföringen sker satsvis via den centrala enhet-

en.

En annan princip vore att ärendeinformation efter registrering och kontroll lagras centralt. Denna princip är tekniskt enklare att lösa men

medför b1.a. att åtkomsttiden för den iokaia enhetens egna ärenden biir

1ängre, ökat beroende av centrait system och teiekommunikation, svårig-

het att Iösa skydd mot obehörig åtkomst etc.

Vilken principiösning som bör väijas är ännu för tidigt att faststäila.

I efterföijande ka1ky1er och bedömningar har utredningen utgått från

att uppgifter om aktue11a ärenden lagras 1oka1t.

Arkiveringstiden för siutbehandiade tuiiärenden är f.n. fem år. Lagring

på datamedium av sådana ärenden bör sannoiikt också ske centrait. Lag-

ring av så stora datamängder kräver specieiia tekniska iösningar, t.ex. optiska minnen, viika det knappast är ekonomiskt motiverat att bygga

upp på fiera piatser.

Lämp1igt för 1oka1 bearbetning torde vara huvuddeien av kontroiier och övriga bearbetningar vid hand1äggning av ärenden om förtu11ning, exportkiarering, transitering och vägtrafikskatt.

Kraven på den 1oka1a driftfunktionen b1ir givetvis större än i den

centraiiserade Iösningen. Arbetsuppgifter som back up-tagning, iniäsning av nya programversioner, driftsuppföljning m.m. ti11kommer. Vid normai drift skal] dock de Iokaia systemen he1st kunna fungera utan heltidsverksam operatör.

Ansvaret för tu11datasystemets utveckiing och underhå11 ligger i huvudsak centrait. Utveck1ing av 1oka1a rutiner kan dock komma att ske med 1oka1t e11er regionalt p1acerade systemutveckiingsresurser.

Den centrala driftsfunktionen övervakar även driften av de 1oka1a sy-

stemen och har möjiighet att direkt via teienätet åtgärda fe1 samt ut-

reda driftprobiem tiiisammans med 1oka1a driftsansvariga.

Driftsäkerhet i en centra1-1oka1 struktur måste sjä1vfa11et vara hög. I och med att fiertaiet ärenden ska11 kunna handiäggas 1oka1t behöver

säkerhetskraven på den centraia enheten inte vara 1ika höga som i det

centraiiserade aiternativet. Om en 1oka1 dator fa11er ur bör terminaitrafik kunna tas upp med en annan 1oka1 enhet - e11er kanske direkt med

den centraia enheten. Detta är dock möjligt endast i fråga om nya

ärenden. Kostnaden för reservåtgärder bör därför kunna begränsas. De

lokala systemen måste även vara utrustade med säkerhets- och behörighetssystem avseende lokalt lagrad information. Dessutom behövs behörig-

hetskontroller när frågor ställs till det centrala systemet.

Uppgifter som företagen i elektronisk form lämnar till tulldatasystemet kan i denna struktur lämnas till en överenskommen lokal enhet eller till den centrala enheten. I en del fall kan det bli aktuellt att ansluta uppgiftslämnare med lokala nät till de lokala enheterna. Automatisk och manuell handläggning av ärendet sker lokalt. Om deklarations-

uppgifter lämnas på blankett görs detta till tullanstalt där godset

finns eller till kontrolltullanstalt.

Hur en central-lokal datorstruktur skulle kunna se ut på tullområdet

belyses i figur 4.3.

De tre datorstrukturer för tulldatasystemet som nu skisserats är översiktliga. Beskrivningarna syftar till att göra det möjligt att karaktärisera egenskaper hos olika principiella strukturer som kan tjäna som

utgångspunkt för kvalitativa och ekonomiska bedömningar. Sådana görs

också i de närmast följande avsnitten. Underlag för den närmare tekniska utformningen av den typ av struktur som väljs kommer fram först i det fortsatta utvecklingsarbetet. Till dess måste handlingsfrihet

finnas i fråga om detaljutformningen av tulldatasystemet och av den

datorstruktur detta skall drivas i.

4.5 Kvalitativ bedömning av olika datorstrukturer

Regeringen har i prop. 1984/852220 angett riktlinjer för den framtida datapolitiken. För att förnya den offentliga sektorn bör datatekniken

användas för att förbättra medborgarnas tillgång till information, för-

bättra kvaliteten på service till medborgarna och förbättra effektivi-

teten i den offentliga verksamheten. Strävan bör vara att decentrali- 1 sera datakraften. För att minska sårbarheten skall man eftersträva att 5 5 decentralisera stora och standardisera ?J datorsystem utrustning, programtr

5 språk och operativsystem. har lämnat utan erinran de av

i Riksdagen regeringen förordade riktlinjerna.

Lgmâägm»

Logotwü :ouçuçw

-oäüum

çöwänmtêm ?wssomxusns

taxa_

-mxênsöw

com

-möêeox

58GB

.måsünpnøn

39.3 VEDtJWCOVrNELOE

mixa_

ä

nu gm»

nsønzêm:

mçtmn_

mn

maya mom

çâbsmwügmz

Kwçâwwzov_ Süêrzm:

no L?

.85

555g: NE§Nw§Q§®®

w:.__v_8E§wsw

värmt

m

Loån

.mçvsxâssr

:wsbns: cuäme

.sekä

áäfåhzu...

mmçêm_ .otkmñ

Ptoag_

22.5.

._

Ta

.o

E0

___.+

OO

toxcmñ

:Ençwmtoaxo

ma. :tour

tum ÖKWQQ:

m3 VE:

Dessa riktiinjer har ti11 för iagts grund de föijande övervägandena om 1ämp1ig datorstruktur för tuiidatasystemet. Såiunda diskuteras hur de tre datorstrukturerna uppfy11er ett antai kvaiitativa krav som kan sä-

gas utgöra konkretiseringar av en dei av de datapoiitiska riktiinjerna. Avsiutningsvis görs därefter en bedömning av viiken datorstruktur som, mot bakgrund av ett tjugotai kvaiitativa krav, kan anses vara den för tuildatasystemet mest 1ämp1iga.

4.5.1 Offentiighet och sekretess

De krav som i dag stä11s på beträffande och

datasystem offentiighet sekretess återfinns i b1.a. tryckfrihetsförordningen, sekretessiagen och data1agen.

Offentiighetsprincipens grundkrav kan sägas vara att en myndighet ska11 ordna sina datasystem så att a11männa - som inte är sekrehandiingar tessbe1agda - kan ti11handahå11as i form av utskrift snabbt.

någoriunda

Myndigheten bör vidare - om inte praktiska hinder föreiigger ge a11mänheten möjiighet att ta de1 av a11männa via terminai. De handiingar

praktiska åtgärder detta kan resuitera i hör i första hand sanman med

systemens iogiska uppbyggnad och inte med deras driftsmässiga förläggning.

På tullens område är det i första hand informationen i vissa gemensamma register, t.ex. tu11taxan, vaiutakurser, införsel- och utförse1bestämmelser, som bör vara ti11gäng1iga. kan även vissa hande1ssta- Möjiigen

tistiska uppgifter efterfrågas. Dessutom skall den

som anhängiggjort ärende e11er den ärendet avser kunna ta de1 av uppgifter i detta.

Sekretessbestämneiserna innebär begränsningar i rätten att få ta dei av a11männa handlingar. Praktiskt a11a taget uppgifter som företag iämnar i ett tuiiärende är sekretessbeiagda om uppgifterna kan häriedas ti11 företaget. Det är viktigt att systemet kan ge ti11fredsstä11ande säkers ; het för att sekretesskyddade inte kommer företagsuppgifter obehöriga § e ti11 dei. E

Offentlighets- och sekretessintresset gagnas av en enhetlig bedömning.

Även om ansvarsfrågorna bör frikopplas från den tekniska registerfö-

ringen är det troligt att en regional och lokal registerföring leder

till ett mer splittrat beslutsfattande i offentlighetsfrågor.

Grundläggande krav på offentlighet och sekretess måste tillgodoses oav-

sett vilken datorstruktur som väljs. Möjligen kan dock hävdas att

offentlighetsmålet enklast blir tillgodosett i en central-lokal struk-

tur, något mindre lätt i en regional och sämst i en centraliserad

struktur. I fråga om sekretesskyddet kan det möjligen på omvänt sätt

hävdas att detta enklast blir tillgodosett i en centraliserad struktur och mindre lätt i en regional resp. en central-lokal struktur.

4.5.2 Sårbarhet

Begreppet sårbarhet kan ges något olika innebörd. I avsnitt 3.6.3

behandlades ADB-sårbarhet som den risk som kan finnas att den information som förmedlas till datorer eller behandlas i sådana kommer till

obehörigs kännedom. Där behandlades således allmänna frågor som röjande

signaler från utrustningen, brister i telefonnätets uppbyggnad och

infiltration hos behörig användare. Sårbarhetsfrågor av denna dignitet

torde, som anfördes i avsnitt 3.6.3, få behandlas samlat och inte i anslutning till en enstaka tillämpning.

Den typ av sårbarhet som kan behandlas här avser skydd för olika typer av händelser som, för längre eller kortare tid, kan slå ut datorstödet och tulldatasystemet.

När det gäller skyddet mot olika typer av katastrofer som kan inträffa - brand, osv. - att i form av byggnadsteksabotage gäller skalskydd

niska åtgärder ger en form av skydd. Utspridning ger en annan form av

skydd.

I samtliga datorstrukturer ingår en central dator som är viktig att

skydda. I det regionala alternativet kan dock den centrala datorns

funktioner ganska lätt överflyttas på någon av de andra regionala

datorerna.

De regionala datorerna bör kunna ges ett sämre skalskydd eftersom de torde vara mindre attraktiva för sabotagehandlingar än centraldatorn. Om en regional dator förstörs bör verksamheten kunna nå-

återupptas på

gon annan av de regionala datorerna med viss begränsning i kapacitet.

De lokala datorerna bör kunna ha ett väsentligt klenare skydd än de regionala datorerna. Om en lokal dator förstörs bör verksamheten kunna

fortsätta på annan lokal dator med viss

begränsning i kapaciteten eller

med trafik direkt på centraldatorn. En lokal dator bör även snabbt

kunna ersättas med en ny från leverantören.

När det gäller sårbarhet för mindre - timmars

störningar några bortfall i någon dator, några timmars avbruten teleförbindelse -

föreligger

skillnader i fråga om konsekvenser mellan de olika datorstrukturerna.

Den centraliserade strukturen är mycket för känslig störningar. Knap-

past någon datorstödd verksamhet kan pågå när centraldatorn är ur funk-

tion. En dubblering av vitala delar eller annan liknande

åtgärd torde

därför vara nödvändig. Denna struktur också

bygger på teleöverföring

för ärende varje som handläggs. Känsligheten är därför stor också för små störningar i teleöverföringen.

I det regionala alternativet är konsekvenserna av tillfälligt bortfall i den centrala datorn obetydliga. Om en regional dator får driftavbrott

i några timmar bör omkoppling kunna ske till en annan

regional dator.

En sådan reservåtgärd är dock begränsad till

behandling av ej tidigare registrerade ärenden. Störningar i teleförbindelserna mellan terminaler och regional dator medför att datorstödd ärendehantering tillfälligt upphör. Känsligheten är i detta avseende nästan lika stor som i den centrala strukturen.

I den central-lokala strukturen finns alla för vanlig ärendehantering

nödvändiga register och bearbetningsmöjligheter lokalt tillgängliga på

ett stort antal platser. avbrutna Tillfälligt teleförbindelser med cen-

tralenheten eller tillfälligt driftavbrott i denna är därför inte så

allvarligt i denna struktur. Om någon lokaldator att

tillfälligt upphör fungera bör också trafiken med viss kunna föras begränsning över till en annan lokaldator eller till centraldatorn.

Störningar i en e11er en grupp terminaiers e11er ett arbetsstäiles teieförbindeiser diskuteras inte särskilt eftersom alla tre strukturerna är Iika känsiiga i detta avseende.

A11a företag kommer inte att iämna uppgifter i eiektronisk form ti11 ...man

›

tuiien. Uppgiftsiämnande på bianketter kommer därför att vara en 1evan-

de rutin för tuiitjänstemannen. Vid driftavbrott kan därför uppgifter mottas för senare registrering i tuiidatasystemet. Även handiäggning av ärenden behöver dock kunna ske utan stöd av ett he1t tu11- E fungerande datasystem.

Sammanfattningsvis kan konstateras att risken för avbrott med mycket stora konsekvenser är störst i den centraiiserade strukturen. Däremot torde antaiet kortare avbrott för begränsad dei av verksamheten vara störst i det centrai-1oka1a aiternativet. Detta aiternativ bedöms dock

totait sett som bäst ur sårbarhetssynpunkt eftersom risken för omfat-

tande driftstörningar är små.

4.5.3 Säkerhetsaspekter

I samtiiga tre datorstrukturer behövs behörighetssystem för tuliperso-

nalen i fråga om rutinmässig användning av terminaier i systemet. När

det gä11er rätten att beordra särskiida bearbetningar förutsätts att noggranna behörighetskontroiier görs och att a11a sådana körningar 1oggas. Samt1iga strukturer bör medge att ett godtagbart behörighetssystem utformas och används.

Genereiit gä11er dock att det b1ir svårare att administrera behörig-

hetsregister när informationen är spridd på fiera datorer. Riskerna för

obehörig åtkomst är vidare större i ett regionait och ett centraiiokait aiternativ. På varje piats finns dock mindre vo1ym data iagrad än i den centra1a enheten i den centraia strukturen.

Risker finns med teieöverföring över fasta iinjer och vid teieöverfö-

ring via datanätet. Det är en avvägningsfråga om kryptering ska11 an-

vändas vid överföring. I detta avseende är det ingen stor ski11nad mei- 1an strukturerna. I den centra1-1oka1a strukturen sker dock en stor dei

av datatrafiken mellan terminal och dator utan överföring telenä-

på

tet.

5 Kvalitetsskydd avseg i första hand skydd mot ofrivillig förvanskning av data samt att ha metoder

E

för att upptäcka och korrigera felaktigheter. Ett centralt system har fördelar genom att det är så stort att man kan { ha specialiserad för

E

driftövervakning varje tillämpningsområde, mer hjälpmedel för analys och kontroll osv. Man kan också lättare

k

bryta -

felaktiga körningar, åtgärda databasfel, maskinellt klara olika typer

av systemmässiga kopplingar osv.

E

I ett system med många spridda databaser är det svårt att hitta fel

E och I att göra olika typer av avstämningar. De kräver också en säker admi-

l

nistration av programändringar och ställer höga krav på en driftdoku-

z mentation som kan förstås av många personer. Det blir också svårare att

uppfylla de kompetensmässiga kraven på driftspersonalen i en organisa-

tion med många driftställen.

. Alla systemstrukturer måste kunna tillgodose högt ställda säkerhets-

E krav. Dessa bedöms dock enklast kunna uppfyllas i en centraliserad

* struktur. En regionaliserad och en central-lokal struktur kan bedömas 5 erbjuda vissa nackdelar när det gäller och kvalitetsbehörighetsskydd ä skydd.

4.5.4 Registeransvar

Med registeransvar avses ansvar för uppgifter eller data som finns lagrade i ett register. Registret skall vara definierat till sitt innehåll och sin användning.

Tulldatasystemet kommer att innehålla en mängd olika register. Som exempel kan nämnas register över avgjorda import- och exportärenden, _ ärenden under behandling, tulltaxa, företagsregister, valutaregister,

licensregister, register för spärrar, urval och fördelning på gransk-

ningsform samt register för kontroll av t.ex. länderkoder, frihandelskoder och tullnedsättningskoder.

Ansvar för en verksamhet innefattar också ansvar för de data som verk-

samheten behandlar. Frågan är hur registeransvaret skall förläggas i en

verksamhet som tullverkets, där verksamheten är i hög grad decentraliserad till lokal nivå och enskilda tjänstemän men också beroende av

centrala eller regionala funktioner. Kan eller bör personalen på en lo-

kal tullmyndighet eller den lokala tullmyndigheten som sådan ha ansvar för data som registerförs helt utanför deras kontroll (teleöverförda

uppgifter) eller utan att de är helt säkra på att uppgifterna är rik-

tiga? Kan ansvaret ligga hos teknisk personal som inte har direkt verksamhetsanknytning?

Man brukar förorda lösningar där ansvar och arbetsuppgifter kan sanmanlänkas. För gemensamma register, t.ex. tulltaxa, valutaregister och register för kontroll av olika koder, ter det sig då naturligt att uppdatering och aktualisering av registren sker centralt. För sådana typer av register talar därför praktiska skäl för att registeransvaret samlas centralt inom tullen. För vissa gemensama register, t.ex. licensregister och företagsregister, där uppgifter från olika externa myndigheter (kommerskollegium, jordbruksnämnden, SCB) kombineras med uppgifter som insamlas internt inom tullverket, bör också registeransvaret läggas centralt.

Ansvaret för registrerade uppgifter om ett ärende bör ligga på den

lokala enhet som har ansvar för ärendet.

I ett tulldatasystem behöver det således finnas ett samlat ansvar för de gemensamma registren. Kopior av dessa läggs i behövlig omfattning ut till regionala eller lokala datorer. Vidare måste ansvaret för ärende-

uppgifter vila på den tjänsteman eller de företag som registrerar dem.

Registeransvarsfrågorna kan lösas på ett tillfredsställande sätt i alla

tre datorstrukturna, men bedöms enklast kunna åstadkommas i den centra- Hwmüsuwwmm

4.5.5 Aktualitet

Kraven på aktualitet varierar för olika typer av register i tulldata-

systemet.

De gemensamma registren kommer huvudsakiigen att användas i ti11ämpningar vid import och export av varor. För varje finns importtiilfäiie en faststä11d införseidag (taxebestämmande och för dag) varje exportti11fä11e en utförseidag. Registren ska11 innehåiia som är uppgifter aktueiia det kaienderdygn då import- e11er anses exporthändeisen äga rum. Förändringar av värden i registren kan avse t.ex. avgiftssatser, vaiutakurser etc. Det kan diskuteras hur

iång tidsperiod som ska11

täckas. En tidsperiod ca ett

på år synes dock rimiig.

Aktuell information knuten tiil export- och importärenden måste finnas tiiigänglig vid de 1oka1a enheter som handiägger ärende. Om en resp. 1oka1 enhet inte svarar för he1a ärendehandiäggningen, såsom vid stegvis förtuiining, måste den samiade aktue11a ärendeinformationen finnas tiiigänglig vid den 10ka1a enhet där ärendet Om

på nytt anhängiggörs. 1agringen av ärendeinformationen är uppdeiad på fiera datorer, krävs

överföring me11an dessa som gör att aktueii ärendeinformation finns tiilgängiig där ärendet ska11 behandias. Tidskraven är dock ganska

måttiiga. Aktuaiitetskraven centrait på 1oka1t registrerad information

är Iåga. Den centraia enheten behöver ti11 tiiigång ärendeinformation

- om dessa bearbetningar för debitering och statistik veckovis sker

centrait. Tiligång centrait til] enstaka ärenden torde endast avse ett

fåtai ärenden och aktualitetskraven är då små.

Tu11verkets gransknings- och kontroiiverksamhet urva1

bygger på styrt

och stickprov. För att genomföra denna granskning och kontro11 krävs

tiiigång tili ett aktueiit register för och urvai. Detta är

spärrar praktiskt mycket svårt att åstadkomma i nuvarande manueiia I system. tuiidatasystemet skuiie ett effektivt sådant register kunna byggas in. Det förutsätter emeiiertid att uppgifter om spärrar och urva1 snabbt kan spridas från en instans ti11 a11a tuiimyndigheter ute i 1andet.

Aktuaiitetskraven innefattar såiunda b1.a. behov av att ha

ti11gång

tiii information om import- och exportärenden som anhängiggjorts e11er

eljest behandiats på olika orter. Behov finns dessutom av att

sprida information från en instans ti11 oiika ute i iandet om tuiimyndigheter t.ex. spärrar och urvai e11er om uppgifter som i oiika

ingår typer av

basregister.

Aktuaiitetskraven bör iättast kunna Iösas i en centraliserad struktur,

men bör också utan större svårigheter kunna ti11godoses i en centrai-

1oka1 resp. i en regionai struktur.

4.5.6 Enhetiig handläggning

Två av tuiiverkets huvuduppgifter är att debitera, uppbära och redovisa tu11, andra skatter och avgifter samt att övervaka att gä11ande in- och utförse1föreskrifter iakttas. Vid fuiigörande av dessa arbetsuppgifter är det viktigt att föreskrifterna tiiiämpas rättvist och iikformigt. Oavsett var i landet som en vara förs in e11er ut bör såiedes resuitat-

et av motsvarande kiareringsåtgärder b1i detsamma. Det är givetvis

också önskvärt att nivån på tuiiverkets kontro11 är i stort sett den-

samma på oiika orter.

Som ett 1ed i dessa strävanden har detaijerade reg1er utfärdats för hur o1ika av ärenden ska11 handiäggas. I nuvarande manue11a system är typer emeiiertid önskemåi om iikformighet svåra att uppfy11a med hänsyn ti11

b1.a. olikheter i personalsammansättning och personaltiiigång på o1ika

orter.

Internationeiit - och då främst inom EG samt me11an EG och EFTA - pågår

o1ika projekt som syftar ti11 att harmonisera tuiiprocedurerna och uppgiftsiämnandet ti11 tulien i oiika iänder. Som ett resuitat av detta arbete skall Sverige fr.0.m. den 1 januari 1988 börja använda enhetsdokumentet vid export, transitering och import. Samtidigt ska11 också en europeisk transiteringsordning börja ti11ämpas. Dessa faktorer medför

nya krav på en 1ikf0rmig handläggning av oiika typer av ärenden inte

enbart inom iandet utan också i förhåiiande ti11 tuiimyndigheterna i andra iänder.

Vid en tulidatorisering förstärks kraven ytteriigare på standardisering

och Det inte enbart handiäggningsrutinerna utan iikformighet. gä11er också sådana saker som informationsinnehåii, begrepp och begreppsdefinitioner samt kommunikationsregier m.m.

Kraven på enhetlig måste ett i handläggning tillgodoses på huvudsak

likvärdigt sätt oavsett valet av datorstruktur. Det är dock sannolikt att detta enklast kan ske i en central datorstruktur.

4.5.7 Stöd åt och myndighter företag

Kravet att ge stöd och god service till allmänhet, och andra företag myndigheter är viktigt för tullverket. När tullverksamheten datoriseras skapas förutsättningar för förbättrad och vidgad service åt tullens externa intressenter.

Stöd åt

företag

Det är viktigt att transportmedel och gods kan passera snabbt gränsen Å och utan onödiga hinder samt att kan ett

klareringsåtgärderna göras på

enkelt och smidigt sätt. Möjligheterna att en sådan målsättå uppfylla

f ning ökar vid en tulldatorisering.

Tullverkets kunder avses erbjudas möjlighet att överföra information för förtullning och utförsel av elektronisk

gods på väg. Sådant upp- ; giftslämnande skall dock grundas på ett medgivande från tullen till

å resp. företag. Det skall också vara möjligt för tullens kunder att i i

förväg - i avvaktan på väntade eller - över-

import- exportsändningar föra information till tulldatasystemet. Denna information skall sedan i samband med gränspassagen snabbt kunna aktiveras och användas för ett smidigt klareringsförfarande.

För att framställa den information som behövs för och utförtullning försel av gods kommer kunderna att erbjudas att möjlighet som hjälpmedel använda program och vissa i Detta skall * register tulldatasystemet. kunna ske från “

E egen terminal. Det kan även prövas om det är möjligt för

E tullen att tillhandahålla särskilda kundterminaler som ställs ut

på

vissa platser.

Till kunder som vill utnyttja och datorresurser för att egna program framställa motsvarande information skall tullverket kunna tillhanda-

hå11a vissa register ur tuiidatasystemet, såsom t.ex. tu11taxa, register över införseibestämmeiser, vaiutaregister etc.

Det stöd och den service som nu berörts kan tiligodoses på ett i huvud-

sak iikvärdigt sätt i en centra1, en regionai och en central-1oka1 datorstruktur.

En annan aspekt på stödet ti11 företagen är möjiigheterna att erbjuda

individue11t anpassade ansiutningsformer för att eiektroniskt överiämna uppgifter. En centra1-1oka1 struktur bör erbjuda de bästa förutsättningarna härvidiag.

Service åt

myndigheter

Service tiil myndigheter hänger främst samman med den skyidighet att

Iämna ut uppgifter som åiigger tu11myndighet eniigt tuiiagen. Genom en

datorisering kan denna uppgiftsskyidighet fu11göras snabbare och effektivare än f.n. och möjligen också i striktare former.

Tuildatasystemet kommer att utformas så att underiaget för handeisstatistiken kan tas fram snabbare. Kva1itetskontro11en avses också utföras av tu11en. Detta bör medföra att datorbearbetningarna hos SCB av dessa uppgifter b1ir mindre omfattande.

Avsikten är att i samarbete med kommerskoiiegium och jordbruksnämnden skapa iicensdatabaser i tuiidatasystemet. I dessa databaser ska11 Iicensmyndigheterna registrera beviijade Iicenser och tuiimyndigheterna anteckna genomförd import e11er export. Genom ti11komsten av sådana databaser rationaiiseras 1icensverksamheten och skapas också förutsättningar för en förbättrad service från tu11verkets sida gentemot dessa

myndigheter. Jordbruksnämnden bör även i övrigt kunna få information

som kan under1ätta dess arbete. Förbättrad service kan även lämnas ti11

andra myndigheter, t.ex. transportrådet.

Servicen åt myndigheter kan ti11godoses på ett i huvudsak Iikvärdigt

sätt i en centrai, centrai-1oka1 e11er regionai datorstruktur.

4.5.8 Verksamhetsanpassning

Den datorisering som är aktuell för tullen baseras på tullprocedurer

som på ett antal punkter avviker från förhållanden och

dagens som beskrivits utförligt i tidigare kapitel. är således ut- Tulldatasystemet format i direkt till den bild anslutning som utredningen presenterat av

g hur tullens verksamhet på området och statistik i

beskattning framtiden l kan bedrivas.

å E Med stöd av tulldatasystemet kommer tullen i framtiden att handlägga

i

huvuddelen av sina ärenden. Systemets funktion och uppbyggnad får därmed väsentlig betydelse för hur arbetet utförs, organiseras och leds ; inom I tullen. I i I Datorstrukturen måste vara anpassad till var och hur ärendeuppgifter tillförs, var register hålls och var sker m.m. Datorstrukbearbetning turen är emellertid underordnad som i sin tur är tulldatasystemet un-

? derordnat det sätt på vilket verksamheten vid tullen bedrivs. Detta

sätt bestäms f.ö. i mån av internationella

5 väsentlig överenskommelser,

á av trafikströmmarnas och statsmakternas

utveckling föränderliga krav på

kontroll m.m.

E I handläggningen av de vanligaste import- och exportärendena medverkar knappast den regionala nivån i tullverket. Det kan därför att en sägas

regionaliserad datorstruktur inte har någon egentlig i det

förankring

§ sätt på vilket verksamheten i - första hand av

handläggning import- och - bedrivs inom exportärenden tullen. Mot denna bakgrund kan den centrala resp. den central-lokala datorstrukturen bedömas vara neutrala

med avseende på hur de påverkar för av

förutsättningarna utvecklingen tullens framtida verksamhet.

4.5.9 Organisationsanpassning

I tullverket finns f.n. ett antal enheter med olika organisatorisk ställning. Dessa enheter är tulldirektioner generaltullstyrelsen, (7 st.), distriktstullkammare (21 st.), tullkammare (18 st.), tullavdelningar (18 st.) och tullstationer (40 st.). i samband Primäruppgifter

med import och export ti11förs främst på iåg nivå i organisationen. I

regei sakbehandias ett ärende endast på en nivå inom tuiiverket, nämli-

gen på den nivå där ärendet först anhängiggörs.

I ett datoriserat tu11verk kommer uppgifter att tas emot vid 1oka1a enheter som är i direkt kontakt med gods- och trafikfiödet samt vid 10ka1a enheter som får uppgifter utan omedeibart samband med trafiken.

Uppgifterna kommer att tiilföras på bianketter och i elektronisk form.

De ärenden som uppgifterna avser konmer att hand1äggas vid 1oka1a enheter i direkt kontakt med trafiken och vid kontro11tu11ansta1ter. Genera1tu11styre1sen lämnar bestämmeiser för handiäggningen och mottar information efter avsiutad handiäggning.

Med viss förenkiing kan därför tuiidatasystemet och den tu11procedur

detta bygger på sägas impiicera tre funktioneiia nivåer i tu11verket.

Det är eme11ertid möjligt att det kan behövas ytteriigare en nivå för att styra resursfördeiningen, för att samordna och ieda kontroilverksamhet, för att 1eda personaiutveckiing och utbiidning samt för att föija poiicy och resuitat m.m. Dessutom förekommer inom tu11verket verksamhet som inte berör tu11datasystemet, t.ex. gränsbevakning och Även sådan verksamhet kan behöva samordnas och spaningsverksamhet. 1edas över ett större område.

En genomgripande datorisering av de grundiäggande arbetsrutinerna i

tu11verket kan antas på ett avgörande sätt påverka förutsättningarna

för tu11verkets organisatoriska uppbyggnad.

Av de tre datorstrukturerna är den centraia strukturen he1t utan påver-

kan på den framtida organisationsstrukturen. Den centrai-1oka1a kommer

Iokaia datorer att den inte he11er ?

att rynma så många egentiigen påver-

4 kar förutsättningarna för den framtida organisationen. Den regionaia datorstrukturen kan antas innehå11a fyra ti11 tio regiondatorer. Det

torde vara ofrånkomiigt att ett visst samband skuiie komma att råda

me11an å ena sidan antaiet sådana och deras 1oka1isering samt å andra sidan den framtida utformningen av tu11verkets regionaia organisation.

En regiona1 datorstruktur vidiåds därför av nackdeien att den minskar handiingsfriheten vid en erforderiig, framtida organisationsöversyn. De

övriga två strukturerna är neutra1a i detta avseende, särskiit gä11er detta den centra1a strukturen.

l

I 4.5.10 Överskådiighet och enkeihet

. l Dataiagringen och bearbetningen bör organiseras så att den kan överbiickas av användarna. Detta gä11er även när systemet ur användarens

E

synvinkei fungerar som en enhet.

I Erfarenheterna visar att det för användarna är viktigt att veta hur

l data 1agras för att de skal] få en god förståeise av hur systemet fun-

I vissa fa11 kan man behöva mindre tekniskt

E

gerar. göra dataiagringen effektiv, t.ex. genom 1oka1 Iagring av registerkopior, för att få en E * enk1are och kiarare datastruktur. Närhet ti11 den p1ats där bearbet-

i

ningen sker är a11tså av betydeise. En indeining kan göras i gemensamma register och ärenderegister.

4 De gemensamma registren innehåiler grundiäggande information som

i används i fiera ti11ämpningar. Som exempei kan nämnas

tu11taxa, Ä företagsregister, va1utaregister, i - Iänderkoder, frihandelskoder, tu11nedsättningskoder, prisregister.

För de o1ika ärendetyperna utformas o1ika deisystem. Varje ärendetyp ger uppghov ti11 ärendeuppgifter knutna ti11 resp. delsystem. Systemet bör byggas upp så att det direkt speg1ar den verksamhet det ska1T stödja. Rutinerna i ADB-systemet bör motsvara rutiner i ärendehandiäggning-

en. Lagring av data bör göras så att den återspeglar objekten i verk-

samheten.

Tu11datasystemet är knappast så k0mp1ext att vaiet av datorstruktur på

ett avgörande sätt påverkar användarnas möjiighet att överskåda det

sätt på vi1ket systemet fungerar. Det är dock ofrånkomiigt att den när-

het som användare får tiii maskiner, register och bearbetningar i en

centrai-1oka1 struktur innebär ett visst försteg för en sådan iösning.

4.5.11 Användarinfiytande

Med användarinfiytande avses att ge anstäiida inom tuiiverket möjlighet

att påverka utformningen av datorstödet. Med anstäiida avses i första

hand datoranvändare utanför den centraia ADB-enheten.

Användarinfiytandet kan komma ti11 uttryck genom att användarna sjäiva utveckiar och genomför sina förslag e11er genom att användarna stäiier

försiag som närmare utformas av någon mer datakunnig.

God möjiighet ti11 användarinfiytande stimuierar den anstäiide ti11 ett i större engagemang för sina arbetsuppgifter och tvingar den anstäiide å K att noggrant sätta sig in i verksamheten. Användarinfiytande främjar därmed god arbetstrivsei och god arbetsmiljö.

. Stora deiar av datorstödet kommer initiait att vara utveckiat gemensamt

för heia tuiiverket. Användarpåverkan i detta sanmanhang får organise-

ras i särskiid ordning och det synes inte föreiigga någon ski11nad i 2

möjiigheterna härtiii me11an olika datorstrukturer.

I ett driftskede ökar dock användarnas möjiighet att påverka datorstöd-

et om driften sker i ett system med centra)-1oka1 datorstruktur jämfört med om driften sker i ett system med centra] datorstruktur.

Möjiigheterna att använda 1oka1a system som kompietterar det genereiia systemet torde också i praktiken vara störst i den centrai-1oka1a

strukturen. Någon teknisk begränsning för att tiligodose iokaia behov

även i den centraia strukturen finns dock knappast. I praktiken finns

dock en skiiinad som hör samman med närhetsfrågorna, personlig service

etc.

Den centraia utveckiingsfunktionen behöver ha en väiutveckiad kontaktyta mot fäitorganisationen. I den centraia strukturen finns ingen 1oka1

driftsorganisation och inte he11er någon 1oka1t verksam

systemkompe-

tens. Detta ger då1iga förutsättningar för I en

användarinfiytande.

centrai-iokai datorstruktur finns på 1oka1 nivå som tar ansvar

personai för den dagiiga kan ADB-systemen datordriften, och som fortiöpande har kontakt med sakverksamheten. Den centra1-1oka1a strukturen kräver också att det finns viss 10ka1t verksam är systemkompetens. Förutsättningarna då genast bättre för användarinflytande. Förutsättningarna för användarinfiytande i en regiona1iserad struktur är i huvudsak Iikvärdiga med dem i en centra1iserad struktur, bortsett från att det geografiska avståndet me11an användare och systemspecialister är mindre.

Sammanfattningsvis kan bedömas att kravet på användarinfiytande och på-

verkan uppfy11s bäst i den centrai-1oka1a strukturen, näst bäst av den regionaia strukturen och sämst i den centrala strukturen.

4.5.12 Samordning och standardisering

1 Det är väsent1igt att användarna av tuildatasystemet ska11 uppieva det

2 som ett enhetiigt system. Uppbyggnad och utformning av t.ex. påiogg-

ning, behörighetskontro11, användning av funktionstangenter ska11 vara enhetiiga i he1a systemet. Detta gä11er oberoende av viiken struktur som väijs.

Information från de oiika deisystemen kan också behöva sambearbetas, t.ex. vid efterkontroii. Oiika statistiska kommer att bearbetningar göras me11an o1ika de1system och o1ika områden. Krav finns geografiska

såiedes på samordning och standards som gör detta

möj1igt.

Kraven på samordning och standardisering är Iättast att 1ösa i en rent

centrai struktur men är givetvis även möjiiga att iösa i de övriga strukturerna.

4.5.13 Anpassbarhet

Med anpassbarhet avses att det ska11 vara möjiigt att snabbt kunna införa ändringar i och kompietteringar av det datorstöd som är genere11t

för hela tullverket. Dessutom skall det vara möjligt att ute på arbets-

platserna kunna utveckla egna datorstödda rutiner, anpassa det generella stödet till lokala förutsättningar etc. Den driftsmässiga anpassbarheten innebär också att man skall kunna prioritera mellan olika bearbetningar.

När det gäller generella ändringar kan konstateras att förutsättning-

arna för att vidta sådana i ringa grad påverkas av datorstrukturen. Om

ändringen skall ske med mycket kort varsel, är dock en central struktur att föredra.

Samtliga aktuella datorstrukturer bör kunna tillgodose kravet på att

kunna anpassa generellt datorstöd till lokala varianter. Möjligheterna

att tillgodose alla krav på lokalt varierade system torde dock vara

bäst i en central-lokal struktur, bl.a. genom den nära kontakten som där finns mellan användarna, utrustningen och systempersonalen.

Störst driftsmässig flexibilitet erhålles i en central-lokal struktur. På det lokala planet kan icke tidskritiska bearbetningar lätt priorite-

ras om. Anpassning kan också lätt ske till kundernas krav på öppethål-

lande. Den lokala flexibiliteten begränsas dock i viss mån av centrala driftkrav.

Sammanfattningsvis kan bedömas att kravet på anpassbarhet bäst uppfylls

av en central-lokal struktur och i något mindre grad av de regionala

resp. centrala strukturerna.

4.5.14 Tillgänglighet för tullen

Begreppet tillgänglighet begränsas här till att omfatta åtkomst till systemet från tullens terminaler. Om terminaler inte kan användas beror

detta på fel i terminalutrustning, kommunikation eller dator.

I framtiden förutsätts ett stort antal av tullverkets olika ärenden handläggas med datorstöd. Tjänstemännen kommer då att bli beroende av

tillgång till en terminal för att kunna utföra olika arbetsuppgifter.

Detta leder till att systemet måste vara tillgängligt under tullkla-

reringstid, vilket på vissa orter i praktiken kan innebära dygnet runt.

Brister i tillgängligheten leder till störningar i trafikflödet. Manuella reservrutiner kan endast i begränsad mån undanröja sådana störningar.

För att förebygga oplanerade avbrott i en central struktur kan dubblel E ringar av utrustningar göras för att nå en större tillgänglighet till systemet. Det är dessutom att ha mer kvalificerad

E

möjligt expertis

tillgänglig när något fel uppträder. Dessa åtgärder är emellertid dyr-

F

bara. I en central struktur är det vanligen så att antingen är hela

E

I systemet tillgängligt eller inte tillgängligt. I en struktur med regio-

l

nala eller lokala datorer behöver reservåtgärderna inte vara så omfat-

tande. Någon av dessa datorer kan tillfälligt vara ur drift utan att

detta påverkar verksamheten på andra orter. kan då med

Bearbetningarna viss kapacitetsnedsättning överföras till annan regional eller lokal dator för en begränsad tidsperiod för att utföra kritiska arbetsmoment vid ett driftavbrott.

§ Tillgängligheten är emellertid även beroende av att kommunikationsnätet

f

fungerar. Det är säkrare att använda ett rent lokalt nät än att använda å televerkets linjer, även om det nya digitala datanätet ger möjligheter

till omkoppling vid fel i någon del av nätet. En struktur där terminal-

ä trafik inte sker televerkets nät bidrar till att öka

Q på tillgänglighe-

§ ten. Alla här aktuella strukturer medför emellertid att många arbets-

E ställen och terminaler kommer att vara anknutna till dator via telenä-

tet. Endast den central-lokala strukturen kan i väsentlig grad bygga på

kommunikation via lokala nät.

Då det gäller att möta olika lokala krav och behov av öppethållande kan

andra alternativ än den centrala strukturen ge större flexibilitet. I en central-lokal struktur kan tillgängligheten lättare anpassas så att

systemet på olika orter hålls öppet på de tider som verksamheten där

kräver.

Sammanfattningsvis kan den central-lokala strukturen sägas vara något

bättre ur tillgänglighetssynpunkt än en regional eller en central

struktur eftersom en relativt stor del av kommunikationen sker på

lokala nät och driftavbrott på en lokal dator drabbar relativt få.

4.5.l5 Tillgänglighet för företagen

Företagen behöver tillgång till tulldatasystemet för att kunna lämna

uppgifter i elektronisk form. Vidare behövs tillgång till vissa av de

gemensamma registren, t.ex. tulltaxa, import- och exportbestämmelser samt koder för att korrekta uppgifter skall kunna användas.

Den vanligaste formen för elektronisk överföring torde bli satsvis kommunikation av kompletta tulldeklarationer, exportanmälningar etc. Företagens behov torde bäst tillgodoses om flera alternativ för överföring erbjuds, t.ex. direkt till lokal enhet där ärendet skall handläggas eller till central enhet då ärendena skall handläggas vid olika lokala enheter. En sådan valfrihet kan endast åstadkommas i det central-lokala alternativet.

Uppgifter som lämnas på magnetband eller diskett kan komma att bli

alternativ för företag med mycket omfattande datavolymer. Tullens möjlighet att ta emot sådant material kan emellertid av kostnadsskäl förutses bli begränsad till ett antal platser.

Om behov finns kan man även försöka utveckla en möjlighet att direkt via s.k. kundterminal registrera t.ex. en tulldeklaration i tulldata-

systemet pâ samma sätt som görs av tullpersonal. I det central-lokala

alternativet ansluts kundterminalerna till den lokala dator där ärendet skall behandlas. Detta bör vara en fördel för såväl företagen som tullen jämfört med övriga alternativ.

Tillgången till gemensamma register för tullbehandling kan nås på olika

sätt. Större företag med egna tullsystem kan prenumerera på register-

ändringar. Tullen bör även kunna erbjuda frågemöjligheter direkt via

terminal.

Sammanfattningsvis kan bedömas att flest möjligheter och bäst tillgång

till tulldatasystemet erbjuds med den central-lokala strukturen.

4.5.16 Lagring och åtkomst ti11 register

Den iagrade informationen kan uppdeias på gemensamma t.ex.

register, tuiitaxa, företagsregister, import- och exportbestämmeiser, som a11a

behöver tiiigång tili, samt som de enheter som medverkar

ärenderegister i ett ärendes handiäggning behöver ti11. ur

tiligång Utdrag ärende-

registren behövs även för framstäiining av handeisstatistik och uppbörd.

Gemensamma register

De gemensamma registren behövs inom heia tu11verket för den datoriserade ärendehandiäggningen. Vissa register, t.ex. tuiitaxa, behöver även vara tiiigängiig för med datoriserade företag import- och exportrutis ner. Dessa register förutsätts a jour-hå11as centrait.

I den centraiiserade strukturen har a11a ti11

tiiigång aktueiia

register centrait. I de övriga strukturerna förutsätts att register-

kopior finns på övriga datorer. Åtkomst ti11 aktueiia

gemensamma register är enklast att lösa i en centraiiserad struktur.

Arenderegister

Åtkomst ti11 a11 information knuten tiii ett ärende behövs i första hand för de 1oka1a enheter som handiägger ärendet. Uppdatering av information i ärendet bör endast vara tiiiåten för den organisatoriska enhet ti11 viiket ärendet hör. ur den ärendeinforma- Utdrag detaijerade tionen behövs för oiika statistiska och övergripande bearbetningar.

Åtkomst ti11 he1a ärendeinformationen för tuiiverket kan enk1ast åstadkommas i en centraiiserad struktur. I en centra]-1oka1 struktur kan en uppdeining göras så att ett utdrag ur ärendeinformationen finns cen-

trait åtkomiig medan den detaijerade ärendinformationen endast kan nås

lokait, dvs. för de egna ärendena. Åtkomst ti11 andra än egna ärenden är svårast att iösa i en fu11t genomförd regionaiiserad struktur.

4.5.17 Åtkomsttid

Med begreppet åtkomsttid avses den tid som åtgår från det att en tu11-

tjänsteman sänt en uppgift från en terminai ti11 det att svar erhå11s.

I arbetssituationer med direkt kundkontakt, t.ex. vid kiarering av for- 5-01

don och gods, måste krav stäiias på svarstider uppgående ti11 högst ett

aunn-a-zznrwø-(nv

par sekunder. Vid andra ärendetyper, exempe1vis granskning av importan-

mäian i steg 2, kan troiigen något iängre svarstider accepteras. I båda

failen rör det sig om enk1a transaktioner för ett enstaka ärende son utförs i reaitidsmiijö.

Omioppstid vid satsvisa bearbetningar och väntan på materiai från såda-

na kan också sägas ingå i begreppet åtkomsttid. Denna typ av bearbet-

., ningar kommer tro1igtvis att finnas för vissa rutiner även om de fiesta kommer att ske i reaitid. Det är givetvis inte möjiigt att vid satsvisa bearbetningar få svar omedeibart. I stä11et får rutiner byggas upp som

medger att bearbetningar sker på ut1ovade tider så att väntetider

därutöver kan undvikas.

Åtkomsttiden har en centrai betydeise för arbetsmiijön. Ett system som används vid kundkontakter och som inte ger acceptabia svarstider kommer knappast att accepteras av användarna.

Den faktor som i första hand påverkar svarstiden är om datakommunika-

tionen baseras på iokaikommunikation e11er på fjärröverföring, dvs.

överföring via teieverkets nät. Vid fjärröverföring sjunker hastighe-

ten, viiket har en avgörande inverkan på den totaia svarstiden. Då te-

ieverket kan ta sitt nya digitaia teienät i bruk kommer dock överföringshastigheten att kunna öka.

En överbeiastad datormiijö kan också medföra iängre svarstider. Sådana

miijöer uppstår ofta i stora instaiiationer med många ansiutna termina-

1er där mycket maskinkapacitet åtgår ti11 administration av de många

samtidigt pågående bearbetningarna.

En komplicerad datorstruktur, med åtkomster genom flera datorer, kan även den medföra längre svarstider. kan vara 1-2 sekunder Fördröjningen per dator.

i

Vidare påverkas åtkomsttiden av vilken av bearbetning eller åtkomst

typ som begärs. Enkla i ett kan

E

frågor realtidssystem ofta besvaras sekundsnabbt, medan frågor som innebär omfattande i ofta E sökningar register Å ger minutlånga väntetider. Det väsentliga är att de vanliga ärendetyp-

erna har korta och jämna svarstider.

E

Sammanfattningsvis kan sägas att det är enklare att inom tullen få korta svarstider i en central-lokal struktur, där avståndet mellan

terminal och dator i många fall möjliggör lokal via kabel.

anknytning Denna struktur kan även i vissa fall att resurskrävande medge egna bearbetningar, t.ex. satsvisa bearbetningar och back up-tagningar, kan

ske på de tider då belastningen på systemet i övrigt inte är så hård.

; Detta är svårare i andra datorstrukturer.

Krav på korta åtkomsttider för tullen torde bäst bli tillgodosedda i en

central- lokal datorstruktur, mindre väl i en regional struktur och sämst i en centraliserad datorstruktur.

4.5.1e Arbetsmi ljöfrågor

Här behandlas datorstrukturens påverkan på arbetsmiljön varvid

uppdel-

ning görs på olika typer av arbetsplatser.

För människors trivsel är bl.a. de sociala kontakterna

på arbetsplatsen

med arbetskamraterna en viktig faktor liksom möjligheterna till påver-

kan på arbetssituationen och arbetssättet. Det är också viktigt att man

kan känna ett ansvar för sina arbetsuppgifter. Ett införande av dator-

stöd kan få positiva och negativa effekter på arbetsmiljön. Ett bra da-

torstöd kännetecknas av att användaren stimuleras och att hans möjligheter att utföra ett bra arbete ökar. Erfarenheterna talar för att man

är obenägen att gå tillbaka till manuella rutiner efter att

ha prövat datorstöd i arbetet. Ett illa utformat datorstöd kan dock verka som en

stressfaktor och därigenom ge en dålig arbetsmiljö.

Det är svårt att ange hur stor vikt som skall läggas på de rent psyko-

logiska faktorerna. För i övrigt likvärdiga strukturer bör dock ett försteg ges till en central-lokal struktur där bearbetningar sker i utrustning som finns nära användaren.

Med konventionella arbetsplatser avses arbetsplatser där man inte arbetar med terminal. Kontakterna med ADB-systemet sker i stället via registreringsunderlag och listor m.m. Andelen arbetsplatser med denna typ av datorstöd förutses dock bli litet i tulldatasystemet. För dessa

g

arbetsplatser är det utformningen av driftrutinerna för de satsvisa

bearbetningarna som påverkar arbetsmiljön. Omloppstider, väntan på

listor från bearbetningar och möjligheter till omprioriteringar utgör här väsentliga bedömningsgrunder. De datorstrukturer som ger användaren

möjlighet att påverka driftsplaneringen bör här ges försteg. Det är

också viktigt att tiderna för satsvisa bearbetningar följer uppgjord tidsplan, så att användarna kan planera sin egen verksamhet.

Kraven är svårast att uppfylla i en central datorstruktur. De strukturer som medger viss lokal driftsplanering och där placeringen av datorn

är sådan att man slipper långa transporter uppfyller kraven bäst.

2 Antalet är i princip oberoende av datorstruktur.

terminalarbetsplatser

De flesta tulltjänstemäns kontakter med tulldatasystemet kommer att ske | via terminalarbete.

J I tulldatasystemet kommer tjänstemännen att utnyttja terminalen som ett 1 l naturligt och nödvändigt redskap för att utföra sina arbetsuppgifter. l i Terminaler och rutiner måste utformas med hänsyn till detta. 4 l

Det är att kraven på den framtida arbetsplatsen läggs fast. I

väsentligt

De faktorer som bör beaktas är bl.a. tid vid terminal, tillgång till

terminal, ergonomi och typ av utrustning.

Det är också väsentligt att en grundmiljö skapas där varje tulltjänsteman förstår och har en överblick över det datorstöd som finns så att

han kan använda det på ett effektivt sätt.

En bra terminaiarbetspiats kan i princip utformas oberoende av datorstruktur. Betydeisen av korta som har behandiats

åtkomsttider, i det föregående, kan dock knappast överskattas i detta sammanhang.

Även arbetsmiijön vid datordrift behöver uppmärksammas. Här aktuaiise-

ras frågor om bi.a.

skiftarbete, personberoende och möjiigheter ti11 utveckiing och sociala kontakter. Tiligängiighetskravet medför att bemanning behövs under stor dei av dygnet eftersom verksamheten är beroende av trafiken. Ensamarbete bör undvikas, men även av andra skäi bör man sträva efter en arbetsmiijö som kan erbjuda såväi professionei- 1a som sociaia kontakter.

I en centra] struktur kan kraven

på en tiilräckiigt stor driftenhet för

att skapa en sociai och professioneil utan beroende miijö av nyckeipersoner tiilgodoses väi. I en regionai struktur fördelas resurser

på fle-

ra Iikvärdiga enheter. Kraven kan därmed inte iika iätt tiilgodoses. I en centrai- iokai struktur kan knappast en professioneli ska- ADB-miijö pas vid de iokaia enheterna. ADB-arbetet kan där behöva kombineras med annat arbete. En nackdei med en centrai struktur är att regeimässigt skiftarbete kan undvikas

knappast med aniedning av de krav på tiiigäng-

lighet som reses av det samiade I en central-1oka1 tuiidatasystemet.

struktur kan i många faii arbete utanför ordinarie arbetstid

utföras med stöd av endast 1oka1 och operatörsiös datordrift.

En professioneii miijö är viktig för att skaii kunna ske

ADB-utveckiing

effektivt. Det måste finnas att diskutera med möjiigheter probiem arbetskamrater och det måste finnas ersättare vid semestrar m.m. Ett annat viktigt krav är att det finns en bra och produktiv teknisk miijö, dvs. bra programvaror, och ti11räck1ig ADB-kapacitet, standardisering enhetiiga iösningar.

Erfarenheter taiar för att en centralt samiad den utveckiing erbjuder bästa miijön. Regionaia enheter kan få svårt att en stabii erbjuda utveckiingsmiijö.

Arbetsmiijöfrågorna rymmer som synes åtskiiliga aspekter. Om de tre

datorstrukturerna ändå på ett sammanfattande sätt ska11 värderas

efter

hur väi de uppfyiier arbetsmiijökrav måste detta bedömas innebära att

den centrai-1oka1a strukturen ges försteg. Skäi härti11 är att en miijö för datordrift och systemutveckiing kan skapas professione11 centrait. Vidare finns en dagiig kontakt me11an användare och de 1oka1a driftenheterna.

4.5.19 Voiymutveckiing .xowt-

Under de senaste åren har antaiet import- och exportsändningar ökat med 1-41... i denna takt är om

mmm,

5-7 % per år. En fortsatt ökning möjiig. Uppgifter enskiida ärenden behöver vara snabbt ti11gäng1iga under i vart fa11 sex månader för ev. omtuiitaxering. I samband med efterkontroiier behöver enkeit kunna även i registret över ä1dre ärenden. Detta sökning göras

kommer att stäiia stora krav på Iagring och hantering av samt åtkomst

ti11 avsevärda datavoiymer.

Den datorstruktur som väljs bör a11tså medge betydande fiexibiiitet när

det gä11er utbyggnad av iagrings- och bearbetningskapaciteten. Någon

direkt teknisk begränsning finns egentiigen inte för någon av de oiika

strukturerna. Ski11naden kan i stä11et uttryckas i ekonomiska termer. Det är ofta så att man i decentraiiserade system måste bygga in en vi1ket initiait kan leda ti11 en högre kostnad. Detta kapacitetsreserv, medger dock att vo1ymen under en tid kan öka utan att ytter1igare investeringar behöver göras. När reserven sedan är förbrukad uppkommer stor kostnad eftersom i då ofta måste en ganska modifieringar systemet En centra] struktur kan ofta byggas ut mer kontinueriigt men har göras. sä11an större I en decentraiiserad struktur

någon outnyttjad kapacitet.

måste varje aniäggning dimensioneras efter den regionaia e11er 1oka1a Även detta tenderar att ieda tiil att viss överkapatoppbeiastningen.

citet in i sådana strukturer. Detta är en reaiitet på tu11ens

byggs område där verksamheten vid iandets tu11avde1ningar uppvisar betydande ski11nader i hur arbetsbeiastningen varierar över dygnet.

kan därför enkiast göras i En jämn och behovsnära kapacitetsanpassning en centrai struktur. Anpassningen b1ir mindre fuilständig i en regiona- Iiserad struktur. I en central-1oka1 struktur kommer man a11tid att ha viss överkapacitet som knappast kan utnyttjas.

4.5.20 Arvet

I den lokala handläggningen av tullärenden används f.n. inte datorstöd. Därvid bortses från den lokala registreringen av deklarationer som

förekommer vid två arbetsställen. Något arv i form av system och ut-

rustning som kan påverka valet av framtida datorstruktur finns därmed

inte i denna verksamhet.

Centralt i tullverket används datorstöd för bl.a. framställning av tullräkningar, betalningsbevakning och sammanställning av underlag för utrikeshandelsstatistiken. De system och de utrustningar som används för dessa ändamål är starkt föråldrade. Tullverket har nyligen hos regeringen begärt att en begränsad modernisering av system och utrustning skulle få ske. En datamässig överlevnad fram till början av 1990-talet

bedömdes kunna nås med investeringar uppgående till drygt 10 milj. kr.

Regeringen beslöt dock, med hänvisning till tulldatautredningens arbete, att minsta möjliga investering - mindre än 3 milj. kr. - får göras.

De datasystem och datorutrustningar som finns centralt inom tullen för uppbörd m.m. är således både föråldrade och avskrivna när ett tulldata-

system mer påtagligt börjar användas inom tullen. Detta datorstöd på-

verkar därför inte heller valet av datorstruktur.

Möjligen skulle dock kunna hävdas att en viss kompetens finns att handha ett centralt system för bl.a. uppbörd och statistik. I en organisation som i övrigt saknar dataerfarenhet skulle det kunna vara av värde

att åtminstone i organisatoriskt hänseende kunna bygga vidare på en

viss Detta skulle i så fall tala för att - i kompetens. tullräkningar vart fall under en viss tid - bör framställas centralt även i ett nytt tulldatasystem.

Oavsett vilken datorstruktur som väljs kan det bli aktuellt med vissa anordningar för att underlätta utfasningen av det gamla datasystemet.

Vad nu sagts innebär att befintliga datasystem och datorutrustningar

inte påverkar valet av datorstruktur för tulldatasystemet.

4.5.21 Stegvist införande

Ett fullständigt tulldatasystem blir stort och komplext. Det är därför nödvändigt att sätta olika delsystem i drift successivt. Alla tullanstalter kan heller inte anslutas samtidigt. Av betydelse är därför vilken handlingsfrihet som de olika datorstrukturerna erbjuder till ett stegvist uppbyggande även av datorstrukturen.

Den centraliserade strukturen kräver en näst intill full uppbyggnad av den centrala enheten innan systemet kan börja införas i produktionen. Även för försöksverksamhet i blygsam skala krävs att de centrala funktionerna till sin huvuddel är tillgängliga. Detta innebär att omfattande investeringar görs först. Därefter kan dock tekniskt en mycket snabb driftintroduktion göras över hela landet. Investeringarna för varje driftställe som ansluts blir också små. Det blir närmast utbildningskapaciteten som är styrande för introduktionstakten.

I en regionaliserad struktur behövs vissa centrala funktioner och minst en regional enhet innan driften kan inledas. Ungefär motsvarande behövs innan försöksverksamhet kan inledas. Även detta förutsätter betydande initiala investeringar. Introduktionen är sedan bunden till en region. Med hänsyn till att ärenden kan inledas och avslutas inom olika regioner framstår detta som olämpligt.

I den central-lokala strukturen kan utveckling och försöksverksamhet

starta på lokal datornivå. En successiv start med måttliga investering-

ar initialt kan härigenom ske.

Sammantaget innebär detta att den centraliserade strukturen erbjuder den bästa handlingsfriheten för successiv introduktion tulldatasystemet när detta väl är utvecklat. Den central-lokala strukturen ger god handlingsfrihet i detta avseende samt erbjuder möjlighet till småskalig försöksverksamhet. Däremot kan den regionala strukturen vid ett stegvist uppbyggande bedömas medföra väsentliga begränsningar i val av den ordning i vilken tullanstalter skall anslutas.

4.5.22 Underhå11sfrågor

Med underhå11 menas de åtgärder som krävs för att vimakthålia och ut-

veckla systemet i drift så att stä11da krav uppnås. I underhåiisarbetet

ingår de1s tekniskt underhå11 avseende datorer och andra tekniska kom-

ponenter, de1s system- och programunderhå11 innefattande programvara, b1anketter, rutiner 0.d.

Det tekniska underhå11et antas, oberoende av systemstruktur, skötas av det företag som 1evererar utrustning e11er av detta kontrakterad serviceorganisation. Viktigt i detta sammanhang är att det sam1ade ansvaret för teknisk om möjiigt

utrustning 1igger på en avtaispart. Det tekniska

underhå11et b1ir mer kompiicerat ju fier tekniska komponenter som

ingår

och ju mer utspridda dessa är. Den centra]-1oka1a strukturen stä11er

såiedes störst krav på en geografiskt vä1 utbyggd serviceorganisation.

Det är eme11ertid inte rimiigt att stäila samma krav instä11e1setid

på

“för servicetekniker i denna struktur som i de övriga, eftersom konsekvenserna vid maskinstörningar inte b1ir 1ika omfattande.

I samtiiga strukturer förutsätts ingå att sam1ade centra1a resurser

ska11 finnas för system- och I den central-1oka1a programutveckling. och den regiona1a strukturen är dock sannolikheten större att 1oka1a varianter av de1ar av tuiidatasystemet förekommer. Sådana förhå11anden medför att förändringar måste införas i f1era vi1ket programversioner är ett merarbete. Då förändringar införs måste uppdatering av program-

varan ske på ett anta1 datorer.

I den centra1-1oka1a strukturen kan underhå11sarbetet också försvåras om de centra1a och 1oka1a utrustningarna inte ger samma utveck1ings-

mi1jö, t.ex. i fråga om operativsystem och systemprogramvara. I detta

fa11 krävs kompetens för i de båda utveck1ingsarbete miijöerna.

En förde1 för underhåilet i de centra1-1oka1a och strukturegiona1a rerna bör vara att dessa medför en ökad ute i verksamhesystemkunskap

ten. Kraven på modifiering och b1ir bättre utredda

utveck1ing härigenom och underbyggda. Dessa a1ternativ också för ger förutsättningar begränsade 10ka1a och regiona1a komp1etteringar ti11 bassystemet. ä

Sammantaget måste dock sägas att underhållsfrågorna enklast och effek-

tivast kan skötas i den centrala strukturen.

4.5.23 Beprövad teknik

Den centrala strukturen är den klart mest beprövade typen av lösning för rikstäckande system. Tekniska lösningar finns för databashantering,

datakommunikation och datasäkerhet. Lång erfarenhet finns av drift och

underhåll av sådana strukturer. Det finns också gott om personer att

med mångårig erfarenhet av utveckling, drift och underhåll i tillgå sådana miljöer. Det omfattande datautbytet med många externa system via

datakommunikation är dock ett förhållande som är mindre väl beprövat.

Den central-lokala strukturen är också prövad i ett flertal system, t.ex. inom bankvärlden. Utvecklingen är f.n. också mycket snabb för den

typ av lokaldatorer som det här kan bli frågan om. Detta innebär att

denna typ av utrustning inte är lika väl beprövad i praktisk drift som stordatorerna. Nya datortyper och utvecklingshjälpmedel innebär alltid

ett risktagande. Tillgången till kompetens på ny utrustning och pro-

gramvara är också begränsad.

I den central-lokala strukturen förutsätts att ärendeinformation lagras såväl lokalt som centralt. Lokalt lagras detaljerad ärendeinformation för de ärenden som den lokala enheten har ansvar för. Centralt lagras

de uppgifter som behövs för debitering, statistik och frågor. Om krav

finns på riksåtkomst även till den detaljerade ärendeinformationen

krävs antingen lagring av all ärendeinformation såväl lokalt som centralt eller en teknisk lösning som möjliggör att all ärendeinformation Ä

betraktas som en databas, en s.k. distribuerad databas. Båda dessa E

alternativ ökar väsentligt komplexitet och risker. Områden som datasäkerhet och datakommunikation bedöms även vara mer svårlösta i detta alternativ.

I den regionala strukturen kan samma typ av utvecklingsmiljö utnyttjas som i den centrala eftersom datorerna är små stordatorer. Det som kraftigt komplicerar detta alternativ är att lagringen av ärendeinformation förutsätts som behov finns av åtkomst till ske regionalt, samtidigt

uppgifter vid annan regional anläggning. Därmed finns samma problem med distribuerad databas som nyss berörts. Skall man strikt tillämpa den regionala principen och inte lösa problemet genom dubbellagring av ärendeinformation, tvingas man till nya och komplicerade tekniska lösningar och därmed stort risktagande.

Sammanfattningsvis kan bedömas att risktagandet är minst i den centrala

strukturen. Den är något större i den central-lokala strukturen. En

regional struktur baserad på direktåtkomst till ärendeinformation i en

distribuerad databas måste betraktas som en obeprövad och riskabel lösning.

4.5.24 Samlad bedömning av kvalitativa krav

I de föregående avsnitten har diskuterats hur de tre datorstrukturerna

tillgodoser olika kvalitativa krav som kan uppställas. Som framgått är

några av kraven delvis olika sidor av samma mynt, t.ex. sårbarhet och

tillgänglighet. Någon egenskap kan därmed bli dubbelräknad. Vidare har

framgått att skillnaden i i fall inte är markant. måluppfyllelse många

När ändå en jämförande bedömning har gjorts kan detta tendera att överdriva skillnaderna mellan strukturerna. De bedömningsfaktorer eller krav som valts är heller inte självklara - skulle kanske kunna

några utgå och andra skulle kunna tillkomma.

Några av de bedömningsfaktorer som diskuterats är självfallet viktigare

än andra. De faktorer som utredningen anser vara särskilt betydelseful-

la är sårbarhet, säkerhet, stöd till företag och service åt myndighter,

verksamhetsanpassning, användarens inflytande, åtkomsttid, tillgänglig-

het och arbetsmiljö.

En iakttagelse från genomgången av de olika faktorerna är att den

regionaliserade datorstrukturen egentligen inte erbjuder bäst målupp-

fyllelse i fråga om något krav. Det finns flera förklaringar till

detta resultat. Ett tekniskt skäl härtill är att den regionaliserade . strukturen inte är så väl definierad som de andra två. I en ytterlighet «m kan den regionala strukturen innebära att man får kanske ett halvdussin

aøwnvwmmu

regionalt utplacerade något förminskade repliker av det centrala syste-

.

met. I en annan ytter1ighet kan denna struktur innebära att man får kanske ett dussin regionait placerade och 1ätt uppgraderade varianter

av de 1oka1a system som ingår i den centra1-1oka1a strukturen. Det är

därför egentiigen inte överraskande att den regi0na1a strukturen inte

uppvisar några väsent1iga komparativa förde1ar.

Det avgörande skäiet ti11 att den regiona1a strukturen inte framstår som fördeiaktig är emeiiertid att denna struktur saknar förankring i den form för ärendehand1äggning som tuiidatasystemet ska11 stödja. Kännetecknande för denna verksamhet är näm1igen att ärendeuppgifter ti11förs 10ka1t, ärenden handiäggs 10ka1t, gemensamma register används, riksåtkomst av uppgifter och ärenden är nödvändig samt att viss bearbetning och 1agring sker centrait. Mot denna bakgrund framstår det som naturiigt att utes1uta den regi0na1a datorstrukturen.

Den centra1iserade strukturen bedöms enkiast kunna uppfy11a åtski11iga

krav. Detta

i

gä11er särskilt krav såsom sekretess, säkerhet, åtkomst ti11 Iagrad information, underhå11 och beprövad teknik. Den centrai-

10ka1a strukturen framstår däremot som fördeiaktig i fråga om krav

såsom sårbarhet, användarinf1ytande, åtkomsttid, och

ti11gäng1ighet arbetsmi1jö. Med viss förenk1ing kan sägas att den centraiiserade 3 strukturen har förde1ar i ett anta1 teknikre1aterade avseenden. Den

centra1-1oka1a strukturen synes däremot ha påtagiiga fördeiar på områd-

en som är användarreiaterade.

Hur va1et me11an dessa två datorstrukturer bör ske är inte sjä1vk1art. Den centrai-1oka1a strukturen rymmer dock i fiera avseenden egenskaper som svarar mot de datapo1itiska riktiinjer som nu gä11er för statsförn vaitningen. å

Vaiet bör såiedes stå me11an en centra1iserad struktur och en centrai- 1oka1 struktur. Eniigt min mening ta1ar en sam1ad bedömning av de kva- 1itativa kraven för att en centrai-1oka1 datorstruktur bör väijas för tu11datasystemet, i vart fa11 om inte starka ekonomiska skäi ta1ar emot detta.

4.6 Ekonomisk bedömning av tulldatasystem

I detta avsnitt presenteras först kostomfattningen på investeringar, nader och intäkter som bedöms vara förenade med utveckling av ett tulldatasystem i de tre datorstrukturerna. I en översiktlig lönsamhetskalkyl sammanfattas därefter de ekonomiska bedömningarna. Investeringar, kostnader och intäkter i detta avsnitt är uttryckta i 1987 års prisoch löneläge.

4.6.1 Investeringar

De samlade investeringarna i maskin- och programvaror m.m. redovisas i följande sammanställning. De olika posterna kommenteras nedan.

Central Central- Regional

Mervärdeskatt

_1i _1§ _1§

Summa 128 128 145

ggg. Mervärdeskatt avser datorer och terminaler.

Till datorer hänförs centralenheter, snabbskivminnen, bandstationer, skrivare och kommunikationsdatorer. Kostnader för systemprogramvara

ingår inte här utan tas i stället upp bland driftkostnaderna.

Uppskatt-

ningarna bygger på typkonfigurationer som bedömts som lämpliga. Någon

detaljutformning har inte kunnat göras på detta stadium. Detta kan

innebära att vissa delar är över- eller underdimensionerade.

I den centraliserade strukturen förutsätts att centralenheten liksom de centrala kommunikationsdatorerna dubbleras.

s

I den central-lokala strukturen antas att antalet lokala datorer är 35 st. Härav kan 25 hantera upp till 40 terminaler och övriga upp till 10

terminaler. På några av de mest ärendeintensiva platserna finns två

lokaldatorer för att klara belastningen samt för att utgöra reserv för varandra. De lokala datorerna är utrustade med sekundärminne för att klara lokal av ca ett års ärendeinformation samt försedda med lagring dubbla processorer.

I den strukturen antas att bearbetningarna fördelas på fyra

regionala driftenheter samt en enhet för vissa gemensamma rutiner och regionala för utveckling. Utrustningen är dimensionerad för att klara fullständig och för samtliga rutiner. De fem regional bearbetning datalagring enheterna antas ha samma datorkapacitet och vara försedda med dubbla processorer.

Till terminaler och datakomunikation hänförs bildskärmsterminaler, enkla skrivare, anslutningskablar, utrustning för anslutning via teleoch installation. Alla terminaler är av enkel typ, dvs. utan perlinje sondatorfunktioner. I samtliga alternativ har antagits att antalet anslutna terminaler är 800 och antalet enkla skrivare är 200.

I den central-lokala strukturen förutsätts terminalerna vara av asynkron medan för övriga alternativ synkrona terminaler används. typ

Om de enkla terminalerna ersätts med kraftfulla persondatorer stiger kostnaden för terminaler med 25 å 50 %.

inkluderar utredningsarbetet fram till och med detalj-

Systemutveckling

erad kravspecifikation, upphandling av utrustning, systemkonstruktion, test och införande. Kostnader för utbildning redovisas separat. Upp-

skattningen utgår från en bedömning av tulldatasystemets omfattning,

varvid antalet beräknas till 200 å 250. Med hjälp av

ingående program och relationstal har uppskattning gjorts av tidsåtgång för

tumregler

olika i utvecklingsarbetet ingående arbetsmoment.

För det tekniska utvecklingsarbetet har kostnaderna beräknats utifrån kostnader för konsultarvode. För övriga arbetsuppgifter har gängse förutsatts lika stor andel konsulter och egen personal.

Det totala utvecklingsarbetet har bedömts omfatta ca 60 personår eller

ca 15 personer under en fyraårsperiod. Det är emellertid i detta skede

inte möjligt att bedöma utvecklingsarbetets omfattning med någon större

precision.

Ett visst antal år efter det att systemet tagits i drift behöver reinvesteringar göras i nya system och i ny maskinutrustning. Detta beak-

tas genom att från budgetåret 1995/96 en årlig investering på 10 milj.

kr. läggs in i lönsamhetskalkylen.

I fråga om lokaler och arbetsplatser behöver en del mindre anpassningar

av lokalerna göras i samband med installation av terminaler. Dessutom behöver terminalbord, belysning 0. dyl anskaffas. Här har antagits att

den genomsnittliga tilläggskostnaden per arbetsplats uppgår till 10 000

kr. Kostnader för större ombyggnader som datorrum, datorhall har tagits

upp i form av lokalhyra under årliga kostnader.

Till utbildning hänförs utbildningstid för personalen, lärarkostnad samt utbildningsmateriel och hjälpmedel. I kalkylen har antagits att 1 500 personer får 3 dagars utbildning och att 500 personer får 5

dagars utbildning. Antalet utbildade per utbildningsomgång är ca 10

personer. Utbildningen förutsätts här kunna ske lokalt varför rese- och

traktamentskostnader inte ingår. Den dagkostnad som används i kalkylen

innefattar även lönekostnader för den personal som genomgår utbildning.

En annan möjlighet hade varit att endast räkna med lärarkostnader, kursavgifter, utbildningsmaterial och liknande. sistnämnda beräknings-

metod motsvarar bättre belastningen på budgeten.

Till följd av gränstullsamarbetet med norska myndigheter behöver några

norska tulltjänstemän erbjudas användarutbildning för vissa rutiner i det svenska tulldatasystemet. Denna utbildningsvolym har beaktats här.

Mer detaljerade uppgifter om sättet att beräkna omfattningen av investeringarna lämnas i bilaga 8.

4.6.2 Årliga driftkostnader

De bedömda årliga driftkostnaderna för ett fullt utbyggt tulldatasystem i de tre datorstrukturerna redovisas i följande sammanställning. De olika posterna kommenteras nedan.

ggg. Mervärdeskatt avser tekniskt underhåll och förbrukningsmateriel.

Kostnaderna för tekniskt underhåll har schablonmässigt uppskattats till 10 % av investeringen i utrustning.

Kostnader för systemprogramvara har tagits upp som en årlig kostnad

oberoende av den debiteringsform som leverantören tillämpar. Kostnaden är svår att beräkna eftersom prissättningsprinciper ofta ändras. I kal-

kylen ingår kostnader för operativsystem, databashantering, terminal-

kommunikation och programspråk.

Personal behövs för driftövervakning, löpande underhåll av maskinsystem och systemprogramvaror, användarservice, satsvis produktion, programunderhåll, modifiering och utveckling. Personalresurserna skall ses som en bas för tullens samlade ADB-verksamhet och kan i vart fall delvis användas även för andra tillämpningar än tulldatasystemet.

I den centrala, central-lokala resp. den regionala strukturen har personalbehovet för drift beräknats med hänsyn till att en permanent be-

manning behövs för de centrala och regionala driftenheterna. Treskift torde normalt behövas. För säkerhets skull har i den central-lokala strukturen förutsätts driftbemanning motsvarande en person för drift av var och en av de lokala datorerna. Lokalt behov av mer kvalificerad teknisk assistans tillgodoses i sistnämnd struktur en driftgenom att tekniker har ansvar för 4-5 anläggningar. I den regionala strukturen behövs en sådan person vid varje anläggning.

Systemutveckling och systemunderhåll förutsätts i samtliga strukturer vara samlad centralt. De tekniska systemspecialisterna förutsätts också vara centralt placerade men skall kunna rycka ut vid behov.

Sammantaget innebär detta att i de tre strukturerna 78 resp.

ingår 52,

71 personer för drift, underhåll och utveckling. För ADB-driften ingår

därvid 24, 46 resp. 39 personer.

Den som tas årliga driftkostnader en fortutbildning upp under utgör

löpande utbildning av personer med tullbakgrund till mer kvalificerade

ADB-uppgifter. Ungefär tio personer årligen bör ges möjlighet att

genomgå en halvårslång datautbildning. därmed

Förutsättningar skapas för en hög andel internrekrytering till tullens ADB-organisation.

I kostnader för telekommunikation ingår fasta årliga kostnader för nät-

anslutning samt samtalskostnader för dataöverföring. I samtliga strukturer har förutsätts att Datex används. För vissa mycket transaktionsintensiva platser kan i den centrala strukturen Datel vara ekonomiskt.

I den centrala strukturen förutsätts samtliga terminaler vara fjärranslutna. I den regionala och i den central-lokala strukturen är motsvarande andelar 75 % resp. 25 Z.

I ingår hyra för datorrum och datorhallar. lokalkostnadsposten Kalkylen bygger på en årlig hyra för utrustade datorhallar på 1 500 kr. per kvm.

och i fråga om enklare datorrum 1 000 kr. per kvm.

Till hänförs

förbrukningsmateriel papper, blanketter, skivpackar,

magnetband, färgband etc.

Mer detaljerade uppgifter om sättet att beräkna omfattningen av de årliga driftkostnaderna lämnas i bilaga 8.

4.6.3 Intäkter

Den dominerande produktionsfaktorn inom tullen är personalen. Därför behöver särskilt belysas vilka som här aktuell da-

personalbesparingar

kan möjliggöra. Tulldatasystemet berör i första hand verktorisering samhetsområdet Beskattning och statistik och indirekt även verksamhets-

området Administration. F.n. är 2 377 personår avdelade för dessa områ-

den. Hur dessa personår bedöms vara fördelade på olika ärendetyper och

olika funktioner framgår av tabell 4.1. Fördelningen av personalresur-

ser funktioner inom området och statistik har skett med

på Beskattning ledning av vad som framgår av det förslag till treårsbudget som gene-

raltullstyrelsen lämnade till regeringen hösten 1986. ;

Personalbehovet i den trafikexpedierande verksamheten styrs i väsentlig

mån av expeditionstider och trafikflöde. Dessa förhållanden påverkas 5

inte väsentligt av en datorisering. Utredningen bedömer att, inom ramen å för i trafikexpedieringen disponibel tid, utrymme finns för att klara å av ev. merarbete i samband med datoriserad handläggning av ärendena. 1 r Datoriseringen innebär att en mycket stor del av den pappershantering,

som idag ingår i den kamerala funktionen, kommer att upphöra. Tullen

som skall sorter- * hanterar varje år drygt 20 miljoner blankettexemplar, as, rivas isär, hålas, häftas, förvaras och skickas. Härtill kommer å stora som fogas till blanketterna. Rutin-

i

mängder styrkande handlingar erna är närmare beskrivna i avsnitt 3.3. Denna hantering kommer vid en

i

datorisering att ersättas med elektronisk överföring, bearbetning och 1 5 lagring av uppgifter. För det kamerala arbetet betyder en datorisering också att kontrollsummeringar och redovisningsarbete, t.ex. upprättande av dagjournaler, kan ske automatiskt. Tullens arbete med registrering

och redovisning av gods på tullupplag kommer också att upphöra. Ansvar-

et för denna registrering och redovisning kommer helt att åvila tullupplagen. Personalbehovet inom den kamerala funktionen bedöms därför

kunna minska kraftigt. Rationaliseringspotentialen kan antas uppgå till

200 personår.

?U zu 14

azzam

nan am en mm mm nu av mmm mo« mmd oo” mmm om om sm »m«

mammans

pd m mm

mumcovmxmmn

emHp«pm

ma mm 0 F om »aa

amuemm

en en

.N.v

omUmLE0mpmnEmmxxm

Hamann

cmoxmo

mmm amd mmm

memmmcmuzHmmxce44ap

xmvmm

xeemuo

Eoc_

om om

manen_

mmm”

mmczcx

.E.E

omm

Lmcomxoa

La mm m m e m »H L mm mm ha wa mn L wa m

xmxgxnøx

mxmmame

mmm ond mona

Lmmxsmoxaøsomxma

mm om dm om mm om mmñ om ow ma

m

.cowamxvmwcaevm

www

mcwxmñxxmm

om m N v m L e mm mm md m om m w N

:ac

mv0xx0aH:h

.axcq

kHmz«Mh «uHmm ucgmmaa mmucqa axemnm emnumua mmmemoa kmmmmmm xmmeuup

mnou

pa\zH 54499 uchzmm «oHmn

ommmoouxummmoou

eaxzw

uzHmmeHmmo

e:\zH

4mnm:mmz«me.mc4x

xwámwpmam

H.v

zonmom z«4mo›4u z›m44Ha z›m44He uzummm«4x emomxm

emom:H

u.

Añmnmk u›pmu man cznam

S00

FYFÃÖY... t.

Registrering av uppgifter i tuiidekiarationer görs nu centrait. I tu11datasystemet förutsätts 1oka1 registrering ske i den mån uppgifterna inte ti11förs i elektronisk form från företagen. Detta betyder att motsvarande arbete vid den statistiska sektionen kan upphöra. Vid ADB-

sektionen finns resurser motsvarande 9 personår. För tuiidatasystemet

nödvändig drift- och utveckiingspersonai har medräknats b1and kostnaderna. För statistik och uppbörd i ett framtida tuiidatasystem har be-

räknats ett personaibehov om samman1agt 30 personår. Rationaiiserings-

potentiaien inom här berörda funktioner kan därför antas uppgå tiii 99

personår.

Tu11en utför f.n. officiaituiltaxering av postförsändeiser. Ungefär 60

personår används härför. I samband med datoriseringen bör dek1arations-

ansvaret övergå på postverket. Postens kostnader härför förutsätts

täckas med kundavgifter. En personalminskning motsvarande 45 personår

bör erhåiias inom tuilen. Tu11verkets arbete med kontro11 kvarstår.

Detta beräknas motsvara 15 personår, viika återfinns i koiumnen dek1a-

rationsgranskning.

För granskning av tuiidekiarationer används f.n. motsvarande 385 per-

sonår. Härav används ungefär 100 personår för sakgranskning. Varje år

behandiar tu11en mer än 2 miijoner tuiidekiarationer. Vid en datorisering kommer den forme11a kontro11en att ske automatiskt i systemet. Det antas också att minst häiften av antaiet dekiarationer efter ganska kort tid kommer att överföras eiektroniskt ti11 tu11en. Den andra häif-

ten ska11 i samband med handiäggningen registreras och tidsåtgången för

varje sådant ärende har beräknats ti11 6 minuter per dekiaration vid förtuiining i steg 2 och ti11 10 minuter per dek1aration vid direktförtuiining. Ungefär 10 % av dekiarationerna antas b1i utvaida för sakgranskning. Sakgranskningen har beräknats kräva 24 minuter per ärende vid förtuiining i steg 2 och ti11 30 minuter per ärende vid direktför-

tu11ning. Uppgifterna om tidsåtgångar har hämtats från studier som

TRK-projektet gjort ti11sammans med användare. Viss produktivitetsstegring bör efter hand kunna ske i den datorstödda handläggningen. Det sammaniagda personaibehovet för granskning av tuiidekiarationer har med

dessa utgångspunkter beräknats til] 150 personår. Rationaiiseringspo-

tentiaien för denna dei av verksamheten uppgår därför tiii 235 person-

år.

Med hänsyn ti11 ökande ärendevoiym, trögheter och odeibarheter samt med beaktande av att a11 arbetstid inte används effektivt, reducerar dock utredningen nu framkommen rationaiiseringspotentiai i kaikyien med 100 personår. Denna post har kaikyimässigt hänförts ti11 dekiarationsgranskning. Med detta antagande framstår ka1ky1en som försiktig. När organisation och bemanning anpassats tiil de nya förutsättningarna bör även denna potentiai tiil en dei kunna reaiiseras.

Registreringen av uppgifter som utförs i anslutning ti11 trafikexpedieringen och sker

dekiarationsgranskningen integrerat i handiäggningen

av ärendena och ersätter andra bortfaliande arbetsuppgifter, varför inte resurser räknas särskiit för detta ändamåi.

Tuiidatasystemet medför att kontroiien i om införsei

fråga och utför-

sei i viss mån behöver tiil förskjutas efterkontroii hos företagen. Utredningen är beredd att förorda att, i ansiutning tili en datorisering, resurserna för ändamålet kraftigt utökas. räknar där- Utredningen för med att ytteriigare 40 personår ska11 kunna användas för utökad efterkontroii samt information och utbiidning i samband med företagsbesök. Vid sådana besök är det också att naturiigt varuundersökningar görs. Detta bör medverka tili att kvaiiteten iämnade

på uppgifter

successivt kan förbättras.

En så här betydande möjiig personaibesparing i sakverksamheten bör

också i viss mån påverka behovet av resurser för

administrativa ändamåi.

En rationaiiseringspotentiai på 25 personår bör föreiigga.

De tre datorstrukturerna förutsätts medföra samma rationaiiseringspotentiai. Kostnadsski11nader me11an strukturerna har behandiats tidigare. Den samiade i

rationaiiseringspotentiaien fråga om personai kan mot denna bakgrund bedömas uppgå ti11 inemot 465 Med en iönekostpersonår. nad m.m. på 210 000 kr. per personår motsvarar detta ungefär en åriig besparing på 97 miij. kr.

Hur personairesurserna efter genomförd kan tänkas fördeias datorisering

på o1ika ärenden och funktioner m.m. presenteras i tabeii 4.2.

De oiika

sätt på viika personaiåtgången 4.1

byggts upp i tabeil resp. 4.2, sär-

skiit i fråga om personaibehov för

öppethåiiande m.m., bör beaktas vid

annan

omnmmma

emHe«am cuo

xncomxma

mc«cpvmxmwn

cmoeum

cmuxmo

mpmmmcmuzwmmxaeqgpe

.mucmxnmcu

umvwxEompw:eømx›w

xeemmo

momeoomxmmoøvaaso

mmczcx soc*

axmucme

»mono

›wmx:wm»ñmcom»ma

c0M»mxom.c«enm

soc

mamx»wHa:k xmmauna

ucqmmae emnmmHa mnuemom cuamon

:E

eHmzcme ucezmx »mnummm

moon mmu«4e «:emnm .axc« o_mn

qmnmzmmzame

e:\zH DJJDH

uzHmmeHmmo

e:\zH ea\zH

nmmmaou\ummmoou

.mazcgguxemmmn

qazomøu \ \ N.v

uzumozzmnm

a N

xøumaøoom za4au›4m z›m44He z›m44He uznmmm«4x emomxm

ensam zonmou cznpm Hannah u›emam umem umem man man mcgx &

(14 (N SJ

Förkiaring av rubriker m.m. i tabeii 4.1 och 4.2

Rubrikerna avseende kolumner gälier föijande funktioner:

ADM Utgör förkortning av administration och omfattar deiområdena personaiadministration, ekonomiadministration och övrig central administration. Denna

interna verksamhet bedrivs på central, regionai och

iokai nivå.

TRAFEXP Utgör förkortning av och avser de

trafikexpediering åtgärder som krävs för att expediera trafiken tiil och från utiandet. I trafikexpedieringen ingår

t.ex. - av och registrering gods transportmedel - av debitering vägtrafikskatt transitering - av kiarering fartyg - av fordon kiarering - av medgivande hemtagning - av förtuiining resgods exportgodskiarering - kontroii av trafiktiiistånd

KAMARB Utgör förkortning av kamerait arbete. I det kame-

raia arbetet ingår

godsredovisningskontroii redovisning av uppbörd -

månadsredovisning

- kassaarbete - inoch utkiarering av fartyg - och manifestkontroli journaiisering av exportgods - utfärdande av varucertifikat - av och från tu11medgivande uppiäggning uttag iager Det kameraia arbetet består i stor utsträckning av att ta emot, sortera, skicka och arkivera hand- 1ingar. Under kamerait arbete redovisas också annat arbete än officiaituiitaxering vid posttu11ansta1terna.

OFFTTX Utgör förkortning av Offi-

officiaituiitaxering.

ciaituiitaxering förekommer i samband med postförtuiining. Resgodsförtuiining är också en form av officiaituiitaxering men har i denna sammanstälining hänförts tiil trafikexpedierande verksamhet. -« s

-aø-rea-.xr-.a-

DEKGRA Utgör förkortning av I

dekiarationsgranskning.

dekiarationsgranskningen ingar primärgranskning sakgranskning omtu11taxering och eftertu11taxering - dekiarationer preiiminära direktförtuliningar Inom denna funktion förekommer en omfattande pappershantering.

EFTGRA Utgör förkortning av eftergranskning. Den omfattar eftergranskning av tuiidekiarationer och kontro11besöksverksamhet. Under denna rubrik redovisas också resurser för information och utbiidning av företagen.

STATIST Utgör förkortning av statistisk redovisning. Därmed avses den centraia behandiingen hos generaituilstyreisen av hemtagnings-, import- och exportanmäiningar för framstäiining av underlag ti11 Snabbstatistik och handeisstatistik m.m. De personairesurser som redovisats är personalresurserna hos statistiska sektionen och ADB-sektionen.

UPPBÖRD Utgör förkortning av De fiesta

upgbördsverksamhet.

är s.k. kreditimportörer och för dem importörer sköts uppbördsverksamheten (fakturering, betainingsövervakning m.m.) centrait hos genera1tu11styreisen. De personairesurser som redovisats är personairesurserna hos uppbördssektionen.

Rubrikerna avseende rader i tabe11 4.1 och 4.2 gälier föijande deisystem/ärendetyper:

KLAR TRANSPMEDEL står för kiarering av transportmede1. Under denna rubrik har gjorts en indeining i

- FORDON IN/UT Därmed avses av inkommande och behandiing

avgående iastfordon. Med TRANSIT avses tu11verkets åtgär-

der i samband med transitering. Med ÖVRIGA avses kiarering av fordon som ej transiteras.

- FARTYG IN/UT Därmed avses annan utrikes fartygstrafik än sådan som bedrivs med färjor och passagerarfartyg. Den

omfattar såiedes inkommande och avgående iastfartyg.

- FLYGPLAN IN/UT Därmed avses inkommande och avgående fiyg-

reguijär trafik som chartertrafik och annan p1an i såväi trafik.

GODSREG/GODSRED är förkortning av godsregistrering och godsredovisning. Under denna rubrik har gjorts en indeining i

- TULLV Därmed avses tu11verkets egen godsregistrering och godsredovisning, t.ex. i samband med hemtagning av hela vagns1aster i gränsort.

- TILLSYN TUPPLAG Därmed avses tuiiverkets behandiing av

godsregistrering och godsredovisning avseende gods på

tuiiuppiag.

- TILLSYN TLAGER Därmed avses tuiiverkets behandiing av

godsregistrering och godsredovisning avseende gods på tu11ager, d.v.s. på transitiager, tu11kredit1ager,

provianterings1ager och exportbutik.

KLARERING GODS betyder tu11k1arering av gods. Under denna rubrik har gjorts en indeining i

- IMPORT avseende oiika klareringsformer i samband med import. HEMTAG står för medgivande av hemtagning, FÖRTHA för förtuiining efter hemtagning, DIR FÖRT för direktförtu11ning och POSTFÖR för postförtuiining.

- EXPORT avseende exportgodskiarering.

ÖVR DEBITERING avser debiteringer som görs annat sätt än

på på tu11sede1. Det finns en mängd o1ika sådana

debiteringar. Med RESFÖRT avses av resgods, förtu11ning där debiteringen görs i privatgodsjournai e11er mot kassakvitto. Med VÄGTRSK

avses tuilverkets åtgärder för av vägtrafikskatt i

debitering samband med utiändska fordons in- och utresa. ÖVRIGA står för

övriga debiteringar. Som exempei på sådana debiteringar kan

nämnas debitering av fyr- och fariedsvaruavgifter, extra tu11förrättningsavgifter, förseningsavgifter m.f1.

ÖPPETHÅLLANDE, ÖVR GÖROMÅL MM avser tiiiägg av personairesurser för vissa ändamåi. I den trafikexpedierande verksamheten styrs arbetet ti11 stor dei av trafiken och

öppethåiiandetid-

erna. I tabe11 4.2 redovisas för varje deisystem/ärendetyp endast den beräknade tiden för ärendenas Det handiäggning. behövs därför ett ti11ägg tili dessa beräknade resurser som täcker personaibehovet ti11 föijd av och

öppethåiiandetider de övriga göromåi som skaii fu11göras utöver den rena ärende-

handiäggningen. Beträffande dekiarationsgranskning har gjorts ett av personairesurser ti11ägg om 100 personår, som motiveras deis av att he1a arbetstiden inte kan utnyttjas för ärendehandiäggning, de1s av att he1a rationaiiseringspotentiaien

inte kan reaiiseras på grund av verksamhetens spridning på

oiika enheter m.m.

jämförelse av personaibehov för oiika ärenden och funktioner. De regier som tiiiämpats vid beräkning av personaibehov finns redovisade i en PM

1987-08-20. I kapitel 5 återkommer utredningen ti11 vissa frågor i

ansiutning ti11 personaibesparingarna.

När det storieken den möjiiga kan erinras

gä11er på personaibesparingen

om att införandet av tuiidatasystemet i Danmark har bedömts innebära att 400 tuiitjänstemän kan användas för andra uppgifter. Det norska

har, när efterkontroiien utökats med 30 personår, be-

tuildatasystemet räknats möjiiggöra besparingar hos tu11en och statistiska centraibyrån 170 å 200 I sammanhanget kan nämnas att de norska bedöm-

på personår.

ningarna av inom viika funktioner personaibesparingar är möjiiga vid av tuiirutinerna ett siående sätt överensstämmer med de

datorisering på bedömningar som utredningen presenterat i det föregående.

Vidare kan nämnas att från ett par speditionsföretag har rapporterats produktivitetsökningar som resultat av att datorstöd mycket betydande i bruk för att underiätta framstäiiningen av b1.a. hemtagningstagits anmä1ningar och importanmäiningar.

kan framhåiias att det i aiimänhet torde vara enkiare I sammanhanget att reaiisera produktivitetsshöjningar när verksamheten kan expandera.

Det stä11er anspråk på organisationens iedning att i väsentiig

högre mån reaiisera en produktivitetshöjning genom resursminskning.

kunna staten ökade intäk- Även i övrigt bör ett tuiidatasystem erbjuda

ter. Såiunda behöver i nånga faii hemtagningsanmäiningar och tu11sed1ar

inte sändas tiiibaka ti11 den tuiiskyidige. Härigenom kan en besparing

avseende och porto uppgående til] 7-8 mi1j. kr. per år gö-

kuvertering ras. I stä11et kan ev. periodiska sammanstäiiningar överföras tiii de

tuiiskyidiga. Kostnaderna härför kan uppgå ti11 2-3 miij. kr. per år.

Nettobesparingen uppgår därmed tiil ca 5 milj. kr. per år.

behöver för att i tiiigängiig form Tu11verket i dag ca 20 000 hyilmeter

förvara och exportdokument för ungefär en sexårsperiod. Lokai-

importkostnaden härför kan tiii kanske 3 miij. kr. per år. En datorise-

uppgå

ring bör successivt Ieda ti11 att behovet av arkivutrymmen minskas. Denna besparingsmöjiighet markeras med om 1 miij. kr.

ett be1opp per

år.

Eftersom tu11en avses överta en de1 datorbearbetningar som SCB f.n.

utför på uppdrag av tu11en, bör vissa kostnadsminskningar uppkoma hos

SCB. Något beiopp räknas dock inte härför.

Från det att en tu11dek1aration iämnas in ti11 tu11en och ti11 dess

tuiien kan sända ut en tuiifaktura åtgår f.n. drygt 20 dagar. I tu11-

datasystemet bör denna tid kunna krympas högst avsevärt. En1igt genera1tu11styre1sens bedömning motsvarar varje intjänad dag en räntevinst

för statsverket på 1,5 mi1j. kr. för annan uppbörd än mervärdeskatt.

Det förefaiier då rim1igt att i detta sammanhang räkna med en åriig in-

täkt på i vart fa11 15 miij. kr.

Tu11datasystemet avses innehå11a tjänster som företagen kan utnyttja mot att de eriägger kostnadsre1aterade e11er marknadsanpassade priser.

Exempe1 på information som företagen kan önska är utdrag ur tu11taxan,

va1utaregister, kreditimportörregister, kodregister, hemtagarregister samt förteckningar över import- och exportrestriktioner. Vidare kan företagen önska utnyttja tuiidatasystemet för att utforma sina tu11dekiarationer m.m. Hur stora nettointäkter staten kan få av avgifter för tjänster av dessa s1ag är inte möj1igt att nu bedöma. För att markera

förekomsten av intäktssiaget förs dock upp en inkomstpost på 1 mi1j.

kr. per år.

4.6.4 Lönsamhetskaikyi

De kostnader och intäkter för datoriserad hantering av tu11ärenden inom det område som här prövas bör jämföras med de kostnader som skuiie uppkomma vid fortsatt hantering med i huvudsak oförändrad teknik. En sådan jämföreisenorm brukar ka11as no11a1ternativ. Hur ett siffermässigt preciserat no11a1ternativ ska11 definieras i förevarande fa11 är eme11ertid inte sjä1vk1art. Tidigare har anförts att vo1ymen av vissa ärenden .

› som tu11en ska11 k1ara av kan antas öka framöver. En viktig fråga är

umn.:

max!

därför hur tullens personalresurser utvecklas i avvaktan på att en

genomgripande datorisering genomförs.

I vart fall fyra principiella resursutfall är tänkbara. En möjlighet är sålunda att resurser tillförs i samma takt som ärendevolymen ökar, en annan att motsvarande tillskott görs men reduceras med en förutsatt produktivitetsstegring per år. En tredje möjlighet är att resurserna hålls oförändrade och en fjärde att resurser tilldelas enligt det s.k. huvudalternativet, dvs. minskas med 2 % per år.

Den rationaliseringspotential som faktiskt visar sig föreligga i fram-

tiden påverkas helt naturligt av vilken av de antydda resurstilldel-

ningsmöjligheterna som statsmakterna väljer. Om således resurser under de närmaste åren tilldelas i takt med ärendevolymernas ökning, kommer rationaliseringspotentialen vid en datorisering att vara större i absoluta tal än vad som tidigare angetts. Beaktar däremot statsmakterna vid resurstilldelningen en möjlig produktivitetsökning med befintlig teknik, kvarstår rationaliseringspotentialen oförändrad. Om i stället resurser tilldelas i mindre omfattning än som betingas av ärendevolymens utveckling och möjlig produktivitetsökning, innebär detta att ett förtida uttag görs av den rationaliseringsvinst som tulldatasystemet möjliggör.

Det är inte möjligt för mig - eller för någon annan - att veta - eller

ens ha en väl grundad uppfattning om - hur förhållandet mellan tullens

resurser och ärendevolymen på här aktuellt verksamhetsområde kommer att

utvecklas i avvaktan på en genomgripande datorisering. Mot denna bak-

grund har jag valt att låta tullens nuvarande kostnader vara ett närmevärde för ett nollalternativ. Det är därför med ett så definierat nollalternativ som utgifter och inkomster förenade med ett tulldatasystem jämförs.

I sammanhanget kan erinras om att jag minskat rationaliseringspoten-

tialen med 100 personår. Med en aktiv resursstyrning bör i vart fall en

del härav kunna användas för att klara en ökad ärendetillströmning.

I det föregående har bedömda kostnader och intäkter förenade med tull-

datasystemet presenterats. Det är självklart att samtliga kostnader och

intäktsposter på detta utredningsstadium vidiåds av betydande osäker-

het. Likvä1 förs dessa i det poster följande samman i en översiktiig 1önsamhetska1ky1. Bedömningen av ka1ky1en bör dock göras med beaktande av underlagets bräckiighet.

I tabe11 4.3, 4.4 och 4.5 presenteras de årsvisa och utbetainingarna inbeta1ningarna för de tre datorstrukturerna. De årsvisa nettobetainingsströmmarna diskonteras därefter i tabeiierna tiil nuvärde

(1987-07-01) med en reairäntesats som uppgår ti11 6 %. Av Iönsamhets-

kaikyierna framgår föijande.

Uppbyggandet av ett tuiidatasystem är en iångsiktig investering. Under

en sexårsperiod behöver i de tre datorstrukturerna för

investeringar 128 â 145 miij. kr. göras. Intäkterna uppträder successivt med början under investeringsfasens sista år. Investeringens nuvärde biir positivt under andra året efter det att he1a systemet tagits i fu11 drift. Eftersom utveck1ingstiden av praktiska skäi behöver utsträckas över en

sexårsperiod innebär det att investeringen får positivt nuvärde under

åttonde året efter projektstart. Det kan därför vara att kanaturiigt raktärisera tuiidatasystemet och en datorisering av tu11verket som en grund1äggande investering som ger förutsättningar för tuiien, företagen och samhäiiet att utföra de tuiiadministrativa rutinerna ett modernt

på

och arbetsbesparande sätt. För varje år som kaikyiperioden utsträcks b1ir investeringen a11t mer iönsam. Det bör då observeras att ett år- 1igt be1opp för reinvesteringar 1agts in i ka1ky1en.

Utredningen har tagit de1 av regeringens rikt1injer (1985-06-19) för prioritering vid anskaffning av ADB-utrustning.

En jämföreise av 1önsamhetska1ky1erna för de tre datorstrukturerna visar att den regionaiiserade strukturen ti11 föijd av sina högre in-

vesteringar m.m. uppvisar påtagiigt iägre iönsamhet än de andra två

datorstrukturerna. Me11an den centraia strukturen och den centra1-1oka- 1a strukturen föreiigger obetydiiga ski11nader i om 1önsamhet.

fråga

Kaikyien görs i 1987 års pris- och 1öne1äge. Eftersom intäkterna tili övervägande de1en består av personaikostnader, som kan antas ha en positiv reiativprisutveckiing, och en väsentlig dei av kostnaderna

O O W O orm W m Vin -0 q

O Å H ü Årxoø-au 66 n m

o.onx

o.›nm- n.ondu

a « r›e 0

O O O W O(VVImEDF)H #(3OIO 0

moxmo

o.o“

a w 0 0

0.NhI

0 0 M v-ch.H BUIWKWO

o.onn

m.NON| m.nnd-

a a r›e 0 a w

w

O O o|n()01m DDVIW o

moxno

0.0*

04 »onvarxaaa 66 ›.n

o.omu n.omu

0.00”-

w a r›v G

O O O W 0 N D W m D M

uoxom

o.o«

O 0 H Q H N a a ø 0 0

m.mmHa

o.onn n.nou

ø u rrv

^.Lx

O 0 0 W 0 N W MIVIM fCO O Q

q

omxno

0.0*

C) 0 H 7 H N A a a 0 0 riviñ N 0

n.›m- o.oma n.mn|

« a H v o* v! a a

.ñauêv

C)O W ON D numuum

moxeo

m.nu

0 H # N H Åñ 0 0

n.««u 0.00!

a n n

O O W O N W M m min ?(30 O

L3#x3L#m eoxno

o.nn

0 H Qv0h-w n A 0.0 ÖKVW N

a r›n m v4

O 0 O 0 N W 0 O O W O W W F 0 M

nmxum

m.oo

Q H 0 w H-*H36

n.nn

H H H H N H N 4”

m.nn|

a a

UNLWU«aUL#CUU

O O O 0 N D 0- H O 0 O G W N D 0m 0 . . . . ..

uoxao

o.e

0.00 0.00

nñKÅN«m a ñnawmaaaoo a J r›v Q

O lO-O N W 0 h›O H 0 0 W m H Vrå M

N.nm

a

o.«. u.nm

a

Hoxoo

n|5h:Ãrv-am é nvl-am vlolå 6 w N v N

O 0 O 0 N H D O O W N M 0 H N N H

Lmuxmuca

ooxom

.Å

«.“m «.am

m6KÅNmn érom dvao-amma « H -an _ .««

O 0 O 0 N §m 0 O M N D H W N . .

omxmm

u.n«

M ħÅå«n Hpåá oåoöon

C00 w M e «.« n.«

o C) C .

mmxnm

n.n 0.0 n.m

Lmumcumox

0 -0 0

.å

mmnmLmn

umcuuox

Hñwzgwuca .mmnmLma

.LMUCaLWUümEH

+ ugøncm

nmcumox

vagga

.e.e

mnLm:c

Haøzumnca

unc

nm«LmuaemocMcx3LnLnu Lmmc«Lmauan«1c0mLum

uguncm

Uwe

u»“Lu

+

ougoa

aLmeuLuoLuemuu›m c0«umx“c3ee0xmamh

.E.e

ocuaxuc›u:euuu›m

Lmuxmvc*

uc«Lmunm›c«.4aajw

vuøxmuuLa›Lwz

uuumdummmiumqaum

uumxmmnLm›Lmz

umqqquuuuuxqa

u«aLø

nu?

.L0u1C«ELlF ocacuaunun

anLn›:c

La* Ume

mc«LmunwcH

oc.cuH«n»n

uaLmH:e:xu«

uxn.cxu»

umummuqa

LULOUQO LuHux04 upon Lmamxoq .uLm3x uucnx uo“L›n

aaünñk uaamw aaamm ouuaz ouuuz xuc

o.n o.n 0.” ..n m.m o.u m; o.n o.m

o.o« o._m n.o« n.om e.no o.m“

.oHH

a.m o.n 0.” m.m o.m m; o.m

o.mH

o.m

ooxmo

H.n

o.o« 0.0* o..n n.o« n.on «.no

.o.“ «.»o- «.n«-

m.nmH| m.o_“u

o.. m.m o.m m; o.m

o.oH

o.m o.n “.n

o;mH

o.m

o.u n.o« n.om v.no

«.oa« «.nma

o.n o.n 0., «.n m.m o.m m; n.o n.o o.n o.m

o.o_ o..m «.›o o.m_

.o«d

^.Lx

o.m o.n 0.* m.u o.m m; o.n o.m

o.oH

..n

o.o« o.“u n.oe n.om «.no o.m.

oo\mo «.oH« _.oo: «.mma a.›«» n.onu

.nH_e.

o.m o.n o.« ..n m.m o.m m; o.m o.m

o._m m.o« n.o« «.no o.ma «.mu

wo\«o «.o«« «.on- m.n«» «.›mu

L3ux:Lum

o.n o.n 0.. m.m o.m m; o.m o.m v.o

o.Hm

..n

n.o« n.o« «.no o.ma

«o\nm

m.m 0.. 0._ ›.u m.m m.H o..

noxuo

o.n o.m u.m o.m o.m n.m

0.0_ o.qu m.mn o.›n m

aMXDHIHMLUCUU

m.m o.n o.m 0.” u.m o.u m.« e.m 0.* e.u m.m o.« 4

a.mm m.o_ n.un o.nm o.«« o.e« o.n“ m.mm o.nu m.nm

mo\.m

u.m o.n o.m 0.” w.u o.m m.u u.H 0.. 0.* 0.0

o.mm n.oa _.oH H.oH

N.«

o.ou o.m« m.om m.om m.u› n.un

w

Hoxoo

.«

0.

0., To

ooxom

m.m o.n o.m u.m o.m u.m 0.0 e.m “.a m.o

o.mm o.m_ o.ov n.a. n.HH n.om «.nn n.ou «.nn

LMUXMUCM

u.m o.n o.m o.« u.m o.m ..m n.o 0.0 «.o To o.«

e.mm

A..

n.on n.on m.mn m.on m.mn

om\mm

LUD

0.0 0.0 0.0 0.0 ›.n 0.0 n.n

LWUMCUWOx

L mm\›m

munmuua

.

umcumox

_H«zLmuc:

.manmgma

aLNUEwLW#WUCH

uguncu

maagm

+

.s.e

muLw›:c

.uncLuuc:

um:

_uMLmuaenoc«cx:LnLnu

umaummmnuuaumumaaaw

une

uguncm

comumxmcaeeoxuaua LmmC«LdnUWna0COmLmk

uwagu

+

ac“Luumm›cu

auLoa

Lm

uLm›euLuoLneuuu›m

.s.e

oc«Hxum›u:emuu›m

Lmuxwuc_

uumxmuuLn›Lmz

uuuåmuååm:

Va?

une

uuLu›:c

Lu»

.Luamcaegmk

ac“Luuuu›cH umLmHmammma

LW

ocMcuñ_nu: oc«cua.nu:

m

uxadcxu»

umummuqa

m

LaLau«a Luaaxoq LuHuxo4 .uLu›:x øucmm umaL›n

aAWDMP

uuum

maamw maamw ouuuz ouuuz

›

a La xuc

0.5 0.5 0. ›.n o.m o.m o.n o.u 0.0. 0.0 «.o« «.on «.no o.n« “.«

«.mña o.no-

o.n o.u

o.oN

o.n 0.» 0.” n.n o.m o.m a.m o.o« «.o« «.on «.uo o.m«

.mHH

o.oa

mm\mo o.na- o.Hv- n.vou

n.«m_-

0.5 0.» 0.. n.n o.u o.m a.n o.n o.m

moxnm

o.oa 0.0 0.0” «.o« «.«n «.no o.md

«.m«a o.no- o.d«- o.n«a

oiomñu

0.5 0.5 0.” ».n o.u o.u o.n o.u

noxom

o.oH 0.0_ 0.0” o.n«

ñ.N «.o «.on «.no

«.o,_ o.no- m.omu o.M«- n.uu-

^.Lx

0.5 0.5 o.« o.u o.u o.n o.m 0.0

o.oH

».m «.m .›m o.n«

«.oHd

o.oa o.o« «.o« «.om

ao\no o.no- o.Hm- o.ñ«-

.ña«EV

0.5 0.» 0.* n.m o.m o.m ..m o.m o.m o.m«

nmxeo

0.0, «.o« .o« «.nm m.«m

«.m«« o.nna n.««u o.dmu

L3ux:Lum

o.n 0.5 0. n.m o.m o.m «.m o.u o.m 0.0* «.u« «.o« «.no o.n« m.“n o.un

vøxno «.o«_ 0.05- o.«m|

0.” n.n n.o n.o 0.* 0.” o.u

o.øH

o.n o.m u.m o.« _.m n.« m.d «.o« _.nm ›.n« m.oo n.«m o.m« ».00 H.m» m.om

no\um o.un« o.««-

UMLmm«AøCOaOmL

o.« n.«

o.Hm

o.n o.m 0.. m.m n.n o.m o.n o.a o.« _.m

n.«oH

«.o« H.mu u.m“ «.nn n.oo o.v« m.«« o._m

«m\.o n.Ho.

o.n o.m 0.” m.m n.n n.n m.m m.o 0.” n.u n.d 0.* m.mm m.mm

aoxom

M.. «.oa n.mm o.«n m.ou m.om «.mm «.mu « «.om

« o 0 m n m d m m 0 n

Lwuxwucu

o.› o.« m.o

ooxom

o.n m A N n _.o m m ›.« o 0, m« ad

oñ

omxmm

:uu

mmxnm

Lmnøcumox

L

mmnmgma

uucuuox

ñaønumuca .mmnmgua

.Laoc«Lmuuucu

ugcnca

uucunox

oaagq

.e.e +

auLn›:c

L

“,cLuuc:

unc

am_Luuaeuoc«cx:LnLnu

uue

Luoc.Laa.un“acouLaa

uçanca

u

»*.Lu

+

uc«umunu›c«

ougoa

aLø›euLooLaeoua›m co«uax.c:eeoxm_a›

.e.e

Lmuxnuc.

oc«axuu›u:euuu›m

m

uuaxm.uL»›Luz uuax.auL»›Lux

aaagu

uqqqquuuuuxau

n.« une

uuLa›:c

Lnw

.LuHac.eLu« oc«cn««nu3 uxaacxue ocacnñanua

oc«Luuno›cw uunmmuau a.Lm«maumma

LoLouuo Luaaxo4 .Loa Luñaxo4 qeaum .uLu›sx uucax uo«L›n qeeuw oauuz ouumz

_dun.« .egna

xua

avser datorer, som kan antas ha en negativ kan reiativprisutveckling, ka1ky1en tendera att överdriva den tid det tar innan fu11 Iönsamhet uppnås.

När datoriserade rutiner används inom tu11en och en hög ande] av dekiarationerna överförs av företagen i eiektronisk form b1ir förutsättning-

arna iångt bättre än i dag att ti11 oförändrad kvaiitet m.m. kiara en

ökning av ärendemängden. Med datorer kan nämiigen ett ökat anta] ärenden bearbetas och iagras med obetydiiga kostnader som föijd. Om man

därför förutser en påtagiigt ökad ärendevoiym inom tu11en, taiar detta

för att en genomgripande bör ieda

datorisering iångsiktigt ti11 en

gynnsammare kostnadsutveckiing än vad ett vidmakthåliande av manue11a rutiner sku11e göra.

Den reduktion av rationaiiseringsp0tentia1en som gjorts med hänsyn tiil

ökande ärendevoiym, trögheter och odeibarheter samt inte effektivt ut-

nyttjad tid gör att förutsättningarna för att övriga personaibesparingar verkiigen skall kunna reaiiseras b1ir goda. Ti11 bilden hör också att tu11ens nuvarande ADB-system är föråidrat och måste utökas och

moderniseras om några få år. Investeringarna biir betydande om inte ett

tuiidatasystem utveckias och införs.

För att beiysa ka1ky1ernas känsiigheter för feibedömda kostnader och intäkter har 1önsamhetska1ky1erna även utförts med förutsättningen att

investeringarna och de åriiga kostnaderna underskattats med 10 % och

att personaibesparingen överskattats med 10 %. Konsekvensen av dessa ogynnsamma förutsättningar sammantagna är att tidpunkten då investeringen får postivt nuvärde förskjuts ett år framåt i tiden och att

investeringens nuvärde b1ir något 1ägre.

4.7 Totaibedömning

I avsnitten 4.5.1 - 4.5.23 diskuterades hur de tre skiida datorstrukturer, i viika tuiidatasystemet kan drivas, uppfyiier oiika kvaiitativa krav som kan stäilas, b1.a. med aniedning av regeringens datapoiitiska riktiinjer. Dessa kvaiitativa bedömningar summerades i avsnitt 4.5.24. Därvid uttaiades att en sam1ad kvaiitativ ta1ade för att en bedömning

central-lokal datorstruktur bör väljas för tulldatasystemt om inte starka ekonomiska skäl talar emot detta.

I avsnitt 4.2 behandlades olika syften med en datorisering. Där uttalades bl.a. att tulldatasystemet bör erbjuda möjligheter till ökad deleav ansvar och befogenheter i tullverket. Det är, enligt min begering dömning, onekligen så att de allmänna strävandena inom statsförvaltningen mot ökad delegering av ansvar bäst främjas av en central-lokal datorstruktur.

I avsnitt 4.6 analyserades de tre datorstrukturerna för tulldatasystemet i ekonomiska avseenden. Där framgick att samtliga tre datorstrukturer lönsamhet under andra året efter systemets införande. uppvisar

Räknat från investeringsperiodens början uppnås lönsamhet under åttonde

året. Den regionala datorstrukturens lönsamhet är svagast medan någon

större skillnad mellan den centrala och den central-lokala strukturens lönsamhet uttryckt i nuvärde inte föreligger. Den kalkylgräns som används i beräkningen innefattar tullen och statsverket. vidgas gränsen till att innefatta även företagen, bortfaller den räntevinst som staten får - och förlorar - vid snabbare av tull m.m. företagen uppbörd

De bedömningar och beräkningar som redovisats talar för att det är ekonomiskt motiverat att utveckla och införa ett tulldatasystem av ungefär det slag som beskrivits. Det fortsatta utvecklingsarbetet avseende tulldatasystemet bör därför ske med inriktningen att detta skall drivas i en central-lokal datorstruktur.

Det är självklart att visshet om en stor och långsiktig investerings

lönsamhet inte föreligger i det ögonblick beslut fattas. osäkerhet finns sålunda om investeringens exakta storlek och om de intäkter som den kan förväntas avkasta. I så måtto är en förstudie alltid en skrivbordsprodukt.

Detta även denna förstudie om ett tulldatasystem. Av intresse är gäller emellertid att motsvarande arbete har bedrivits i Danmark och Norge där man kommit längre och befinner sig i ett genomförandeskede. Vid övermed företrädare för tullmyndigheter och departement i dessa läggningar länder har jag, som antytts tidigare, kunnat konstatera vissa slående

likheter melian de tuiidatasystem som håiier på att införas i dessa

iänder och det försiag som jag iämnar. Jag vili särskiit betona likhet-

er i fråga om synen på behovet av styrkande av

handiingar, bedömningen näringsiivets intresse för eiektronisk överföring av uppgifter ti11 tulidatasystemet samt bedömningen av rationaiiseringspotentiaien och

dess fördeining på oiika funktioner inom tuiiadministrationen.

Det sakiiga utredningsarbetet om tuiidatasystemen har de tre iänderna bedrivit oberoende av varandra. När ändå resuitaten är så iikartade och dessa har accepterats i de andra iänderna - bör detta eniigt min

mening ses som ett uttryck för att mina bedömningar i fråga om system-

ets utformning och investeringens iönsamhet är rimiiga.

c i

5 FÖRSLAG OCH KONSEKVENSER

I detta kapitei presenteras i avsnitt 5.1 en sammanfattiniedningsvis

ning av de grundläggande försiag om tuiidatasystemet som utredningen

iämnar. Därefter presenteras i avsnitt 5.2 en pian för hur tulidatasystemet bör införas. I avsnitt 5.3 resp. 5.4 beskrivs ett antai viktiga konsekvenser för tu11en och företagen av en datorisering av de tu11administrativa rutinerna. Avsiutningsvis berörs vissa finansierings-

frågor i avsnitt 5.5.

5.1 Försiag om tuiidatasystem

Jag föresiår att ett tuiidatasystem ska11 utveckias och införas i vårt 1and. Detta system omfattar datorstöd för ett antai rutiner i samband med införsei och utförsei av gods och fordon. ska11 beredas Företagen möjlighet att iämna uppgifter ti11 tu11en i eiektronisk form.

I samband med datoriseringen bör den svenska tuiiproceduren modifieras

i några avseenden. Viktiga punkter därvid är att

hemtagningsförfarandet vid ersätts av ett första import steg i en stegvis förtuiiningsform. Direktförtuiining är en annan form. I och med att och export av import varor i framtiden i stor utsträckning kommer att iniedas med e11er efterföijas av transitering, är det önskvärt att transiteringen kan iniedas resp. avsiutas vid annan tuiianstait än sådan i direkt ansiutning ti11 gränspassagen. Oiika förenkiade förfaranden för uppgiftsiämnande i samband med import och export förutsätts också utveckias.

Den officiaituiitaxering av postförsändeiser som tu11en nu utför åt posten ska11 upphöra. Posten bör som andra kunna speditörer upprätta dekiarationer m.m. för mottagarnas räkning.

352g

Godsredovisning av varor som passerar tullupplag skall utföras av uppsätt som uppfyller de krav som tullen reser. Tullen

lagshavarna på

skall ha överinseende över att reglerna efterlevs. Tullen godsregistrerar sändningar som inte passerar tullupplag.

och exportsändningar samt övriga ärenden skall åsättas ett Importunikt identitetsnummer som följer ärendet genom de tulladministrativa rutinerna.

Tullen skall kunna medge att företagen i elektronisk form får lämna för import och export till tullen. För att sådant uppgiftsuppgifter lämnande skall kunna ske behöver företaget uppfylla bl.a. vissa kommu-

nikationsmässiga och datatekniska förutsättningar. Företagets åtagande

i samband med uppgiftslämnandet skall vidare dokumenteras i en överenskommelse mellan företaget och tullen.

som får rätt att lämna i elektronisk form skall De företag uppgifter normalt inte behöva lämna styrkande handlingar annat än när tullen till följd av slumpmässig kontroll, urvalskontroll eller av andra skäl begär sådana.

som fortsätter att lämna deklaration på blankett skall till

Företag denna foga erforderliga styrkande handlingar.

ett antal automatiska av

I tulldatasystemet skall ingå avstämningar

uppgifter som deklaranter och tulltjänstemän registrerar i systemet.

vissa kriterier fördelas deklarationer m.m. på olika former för

Enligt

kontroll. En väsentlig del av deklarationerna förutsätts genomgå endast

maskinell granskning. Övriga deklarationer kontrolleras mot styrkande dokument och ev. utsätts sändningen också för fysisk kontroll. Om utformas och används bör detta - i kombination med systemet skickligt personella insatser - kunna medverka till en sammantaget förbättrad kontroll.

En mer detaljerad beskrivning av viktiga moment i tulldatasystemet finns i avsnitt 3.5 och 3.8.

För driften av tulldatasystemet skall användas en central-lokal datorstruktur. I en sådan kan hos tullen komma att finnas ca 800 terminaler, ca 35 lokaldatorer och en dator för vissa centrala En mer uppgifter. detaljerad beskrivning av avsedd datorstruktur finns i avsnitt 4.4, 4.5 och 4.6.

I det följande avsnittet presenteras en tidsplan för hur tulldatasystemet kan utvecklas och tas i drift. Därefter beskrivs i två avsnitt olika tänkbara konsekvenser för tullen av en datoriseresp. företagen ring av de tulladministrativa rutinerna. I ett avslutande avsnitt lämnas sedan förslag om hur och driftkostnader kan finaninvesteringar sieras.

5.2 Plan för genomförande

När man skall lägga fast en lämplig för plan utveckling och införande av tulldatasystemet behöver ett antal olika faktorer beaktas. Av avgörande betydelse är självfallet den tid det tar att utveckla de olika delsystemen och bygga upp nödvändiga register. Även kommunikationssystemen tar tid att bygga upp. Tid behövs också för att utforma de standardiserade tullmeddelanden som skall överföras mellan företagen och tullen. Dessutom måste beaktas de personella förutsättningar som finns

inom tullen, bl.a. i form av låg dataerfarenhet. behöver

Utbildning ges till ett stort antal tjänstemän samtidigt som den ordinarie verksamheten skall fungera. I kan man också ha i åtanke sammanhanget att handelsutbytet mellan EG-länderna underlättas när den inre marknaden fullbordas, vilket avses ske 1992. Handel med Sverige bör då inte framstå som administrativt mer besvärande än handel med länderna inom EG.

Ett avancerat är omfattande tulldatasystem och komplext. Den möjliga

införandetakten påverkas av att tulltjänstemännen inte har idag någon

erfarenhet av att använda datorer i förtullningsarbetet. Dataerfarenheten måste därför som ett led byggas upp successivt i genomförandet.

Som framgått i det finns det ett antal

tidigare olika rutiner som kan datoriseras. Vid en datorisering av dessa rutiner konmer utbildning och information att ta avsevärd tid i eftersom

anspråk omkring 2 000

tjänstemän behöver ges användarutbildning. Att för genomföra utbildning

a11a dessa tjänstemän på a11a de rutiner som datoriseras inför ett sam-

tidigt genomförande är inte möj1igt. Dessutom ska11 särskild ADB-k0mpetens byggas upp för de omkring 50 personer som skaii arbeta vid drift-

enheten. Härti11 kommer att tu11ens verksamhet är spridd på ett hundra-

tai orter vi1ket också komp1icerar en samtidig datorisering. Sammantaget innebär detta att tu11datasystemet av praktiska skä1 måste införas stegvis. I avsnitt 3.7 har redovisats oiika möj1igheter och restriktioner för ett stegvist införande.

Det stegvisa införandet kan ske eniigt o1ika indeiningsgrunder. En möjlighet är att datorisera o1ika ärendetyper i ski1da steg. En annan möjlighet är att åstadkomma en inde1ning efter orter och trafikfrekvens medan en tredje möjiighet är att datorisera efter transportsätt. För

att ti11g0dose o1ika önskemåi kan det vara 1ämp1igt att på oiika sätt

kombinera dessa möjligheter.

Vid stäilningstagandet ti11 hur det stegvisa införandet bör ske, bör ett anta1 oiika önskemåi beaktas. Ett sådant är att man reiativt snabbt bör ge olika personalkategorier och oiika deiar av tu11verkets organisation erfarenheter av att använda datorer i det dagliga arbetet. Detta kan åstadkommas genom att system e11er de1ar av system som har kort utveck1ingstid införs så snart de är färdigutvecklade. Företagens intresse av att överföra uppgifter i elektronisk form tiil tu11en bör också stimuieras. Förutsättningar bör därför skapas för att så snart

som möjiigt kunna erbjuda sådan överföring för någon ärendetyp. För

företagen är det viktigt att det stegvisa genomförandet sker på sådant

sätt att det inte snedvrider konkurrensförutsättningarna. Genomförandet bör även prägias av att rationaiiseringar i tuliverksamheten ska11 nås så snart som möj1igt.

Diskussionen i de närmast föijande avsnitten 1eder fram ti11 en genomförandeplan för en datorisering av tu11ens export- och importrutiner.

5.2.1 Exportsystem m.m.

För gods som ska11 föras ut ur 1andet ska11 exportanmäian iämnas. Denna

iämnas nu vaniigen på den gränsort där godset förs ut. Exportkiarering

utförs av tuiimyndighet, t.ex. innan godset iastas ombord på fartyget

eiier innan iastbiien iämnar iandet.

Då exportanmäian iämnas sker exportkiarering. Därvid granskas att exportanmäian är undertecknad och i övrigt verkar vara korrekt ifyiid. Dessutom kontroiieras om godset överhuvudtaget får föras ut ur iandet. I samband med exportkiareringen eiier i efterhand granskas mer noggrant att exportanmäian är formeiit riktig, t.ex. att angivet statistiskt nummer existerar och att iämnade uppgifter är rimiiga.

Exportanmäian skaii kunna registreras 1oka1t i tuiidatasystemet i samband med att anmäian aviämnas. Forme11a kontroiier kan då göras automatiskt i tuiidatasystemet i saband med registreringen. Härigenom skaii formeiia brister i aviämnade exportanmäiningar kunna upptäckas tidigt i

händeisekedjan och ofta åtgärdas omgående. I samband med registrering

av uppgifterna skaii systemet även kunna ge dekiarant och tuiitjänste-

man hjäip och stöd i fråga om krav på tiilstånd, iicens m.m. Exempei på

register som behövs för ändamåiet är tuiitaxa, iänderkoder och vissa exportbestämmeiser. Vissa av dessa register är gemensamma med andra deisystem i tuiidatasystemet.

På många orter utförs exportkiarering vid fiera arbetsstäiien.

Vanligen

är varje arbetsstäiie inriktat på visst transportsätt. Väijer man att

införa systemet uppdeiat per transportsätt kommer man på vissa orter

att få skiiinad i handiäggningen av exportanmäian meiian de oiika

arbetsstäiiena. Tjänstemännen på orten cirkuierar vaniigen meiian oiika

arbetsstäiien och kan härigenom tvingas att handiägga exportanmäian eniigt oiika rutiner. Två system för hantering och distribution av

statistikunderiag kommer i så fa11 att finnas på dessa orter, nämiigen

ett system där bianketter skickas som idag och ett där uppgifterna förmedias och tas fram i tuiidatasystemet. I vissa enstaka fa11 kan en tjänsteman samtidigt behöva handiägga exportanmäian eniigt båda systemen, nämiigen om han handiägger exportanmäian för en färja som lastar både fordon och järnvägsvagnar. För att tjänstemännen inte skaii behöva

handiägga exportanmäian på olika sätt bör i fråga om denna rutin heia

orten datoriseras samtidigt och inte indeias efter transportsätt.

I avsnitt 3.5.2 om en modifierad tullprocedur vid export föreslås att exportklarering även skall kunna ske vid inlandstullkammare. Detta

innebär att uppgift om utförd klarering måste finnas tillgänglig på

utförselorten. Vid klareringstillfället kan inte alltid med bestämdhet förutsägas var utförseln kan komma att äga rum. Vilket transportmedel som godset skall fraktas med är inte heller alltid känt. Detta innebär

att uppgifter som registreras på en ort måste finnas tillgängliga i

datasystemet vid utförselorten.

I ett inledningsskede, innan datakommunikation är helt utbyggd, kommer

exportinformationen inte att vara tillgänglig på alla orter på detta

sätt. Man kan då tänka sig följande övergångsvisa lösningar. Om export-

klarering ägt rum vid en inlandstullkammare antecknas detta på t.ex.

transitbladet (blad 4) av enhetsdokumentet. Vid utförselorten i samband

med klareringen av fordonet kan dokumentet uppvisas varvid framgår att

exportklarering redan är utförd. Några ytterligare åtgärder skulle då

inte krävas på utförselorten.

I det fall exportklarering gjorts på en ort där systemet är infört och

utförseln sker på en ort där systemet ännu inte införts, får antingen

blanketter användas eller så får telefonkontakt tas med närmaste datoriserade myndighet för att få besked om utförd klarering. Sådana här oformligheter bör undvikas genom att systemet förs in snabbt över hela landet.

I rutinerna för handläggning av exportanmälan ingår normalt ingen

avgiftsberäkning. De program och rutiner som sammanhänger med en datorisering är ganska få och kan betraktas som förhållandevis enkla att utveckla och använda.

Det är därför sannolikt att systemet för export kommer att ta relativt kort tid att utveckla. Vid samtidig utvecklingsstart av de olika systemen i tulldatasystemet kommer exportsystemet troligen att vara ett av de första systemen som kan tas i drift.

Exportanmälan handläggs på ca 100 platser i landet, men det är ett

betydligt mindre antal platser som svarar för huvuddelen av anmälning-

arna. Ca 85 % av exportanmälningarna handläggs på 22 platser. Exempel

på piatser med en betydande mängd exportärenden är Helsingborg, Tre11e-

borg, Svinesund, Ar1anda, Göteborg, Ma1mö, Stockhoim och Örje (norsk tuiistation). Det bör dock observeras att de1vis nya orter kan b1i aktue11a då den nya transitordningen börjar Detta beror

ti11ämpas. på

att den nya transitordningen innebär att i fa11

sändningar många kommer

att kunna transiteras direkt från exportkiarerande myndighet i iniandet ti11 mottagande myndighet i utiandet.

Större exportörer och ombud kan så komma att

småningom medges att te1e-

överföra exportanmäian till tu11datasystemet. Sådan överföring kan vara en tekniskt kompiicerad process. Då te1eöverföring av ärenden me11an närings1ivet och tu11en ska11 starta, är det därför en fördei om man kan börja med ett förhåi1andevis enkeit ärende. De ärendetyper som kan b1i aktueiia för e1ektronisk är främst överföring exportanmälan och importanmäian med tu11dek1aration. Av dessa båda kan exportanmäian be-

traktas som den något enkiare. Den innehå11er ett mindre anta]

uppgifter som ska11 granskas och däri sä11an

ingår beräkningar som behöver

kontroiieras. Dessutom behöver f.n. endast i undantagsfali styrkande handlingar bifogas exportanmä1an. Därmed framstår det inte som ett så stort steg att börja teieöverföra uppgifter i exportanmäian.

Underiag för exportstatistik ska11 hämtas ur tuiidatasystemet. De exportanmä1ningar som når datoriserade arbetsstä11en i tu11en vidarebefordras i tuiidatasystemet ti11 den centraia enheten. På mindre orter som inte omedeibart kommer att datoriseras kan dagens system tiilämpas, dvs. exportanmäian skickas ti11 en centra1 enhet för registrering. När exportsystemet varit i drift tid

någon bör dock dessa exportanmäiningar

sändas ti11 närmaste datoriserade för tullmyndighet registrering.

En central funktion kan sammanstä11a och överföra under1aget materiaiet ti11 statistiska

centra1byrån.

Debitering av vägtrafikskatt

För utiändska brännoijedrivna fordon och s1äpvagnar ska11 eriäggas ki1ometerskatt om den sammaniagda körsträckan i 1andet ti11

uppgår

minst 50 ki1ometer. Som underiag för debitering 1ämnar chauffören vid

inresetillfället en deklaration till tullen. Deklarationen innehåller uppgifter om bl.a. fordonets vägmätarställning och registreringsnummer. Deklarationen stämplas av tullen och återlämnas till chauffören. Vid utresetillfället lämnas deklarationen åter till tullen, nu kompletterad med bl.a. ny vägmätarställning. Tullen beräknar avgiften och vid kontantbetalning utfärdas ett kassakvitto.

Det görs närmare 400 000 debiteringar av vägtrafikskatt per år. Omkring 80 % av dessa betalas kontant, resterande 20 % debiteras i tullräkning.

I ett tulldatasystem kan uppgifterna i deklarationen registreras på

inreseorten. På en skrivare kan framställas ett enkelt registreringsbevis som kan medföras under färden i landet. Då fordonet senare anlän-

der till utreseorten kallas ärendet fram på bildskärmen av tulltjänste-

mannen, vissa kompletterande uppgifter registreras och avgiften beräknas automatiskt i systemet. På utreseorten kommer endast ett fåtal uppatt behöva registreras. Dessa i kombination med de uppgifter som gifter registrerades vid inresetillfället är tillräckliga för att systemet skall kunna beräkna vägtrafikskatten. Det är en fördel att få uppgifter registreras vid utresetillfället, då det i detta skede ofta råder bråd-

ska, t.ex. i samband med färjeavgångar. Skisserat förslag bygger på att

de olika orterna hänger samman i systemet. Uppgifter som registreras på

inreseorten skall finnas tillgängliga i systemet på utreseorten. Vilken

denna blir kan inte alltid med säkerhet förutsägas vid inresetillfället. Detta innebär att registrerade uppgifter måste kunna nås från samtliga utreseorter.

statistik från 1985 debiterades vägtrafikskatt på totalt 46

Enligt

platser i landet. Närmare 90 % av debiteringarna ägde emellertid rum på

12 platser. Dessa orter sammanfaller med de orter där exportsystemet tidigt är avsett att införas. En datorisering av denna rutin i anslutning till att exportsystemet införs, kan således ske med endast margi-

nella tillkommande kostnader. Terminaler m.m. finns redan på plats för

hantering av exportrutinen.

De program för beräkning av vägtrafikskatt och övriga rutiner som sammanhänger med en datorisering av detta delsystem är förhållandevis

enkia. Även registreringsarbetet är av tämiigen ringa Däreomfattning. mot kommer en datorisering av denna rutin att innebära att en funktion för utskrift av tuiiräkning m.m. måste skapas. Antaiet av debiteringar vägtrafikskatt i tuiiräkning är förhåiiandevis få, varför det av detta skäl kan vara lämpiigt att denna funktion först provas med vägtrafikskatten. Härigenom ges aiitså möjiigheter att tidigt bygga upp och pröva rutiner för denna hantering som kommer att bii omfattande i samband med att importsystemet införs.

Debiteringar av vägtrafikskatt som handiäggs på orter som inte datori-

serats kan, i vart faii övergångsvis, ti11ämpa dagens system, dvs.

sända sina bianketter ti11 en centrai enhet för registrering. Snarast möjiigt bör dock dessa debiteringar sändas ti11 närmaste datoriserad tuiimyndighet för registrering.

I ett iniedningsskede kan information från inreseti11fä11et medföija transporten ti11 utreseorten där debitering sker. På detta sätt kan denna rutin iniedningsvis fungera som en 10ka1 rutin.

Transportrådet har ti11 utredningen framfört intresse av att ur detta

deisystem få tiiiföriitiiga uppgifter om b1.a. antaiet utiändska iastbiiar som färdas inom iandet samt i vi1ka iänder dessa är registrerade.

Även företrädare för försvarsstaben har uttryckt intresse för vissa uppgifter om utiändska 1astbi1ar som kan fås ur detta deisystem.

Frågan om hur den röriiga deien av vägtrafikskatten för dieseidrivna

fordon ska11 vara utformad i Sverige har prövats vid oiika ti11fä11en.

F.n. finns dock inga p1aner på att den ska11 Inom de nordiska

upphöra. länderna används o1ika former för vägtrafikbeskattning. En nordisk arbetsgrupp har tiiisatts för att försöka arbeta fram ett förs1ag tiii harmonisering av de fasta och röriiga vägtrafikskatterna. För att nå

dit måste emeiiertid i några av iänderna omfattande omfördeiningar

göras me11an fasta och röriiga skatter, varför ett resuitat av detta

arbete får ses på mycket iång sikt. Även inom EG ser man över beskatt-

ningen av iastbiistransporter. De o1ika länderna har mycket varierande beskattning och oiika typer av avgifter. Inte he11er här pianerar man

att avskaffa vägtrafikskatterna. Dock strävar man efter att få en enhetiig utformning av beskattningen i de olika iänderna. Inom den

arbetsgrupp inom EG som arbetar med denna fråga har man sett den

skandinaviska modeiien som ett aiternativ.

Vägtrafikskatt baserad på körsträcka kommer sannoiikt även fortsätt-

ningsvis att uppbäras i vårt 1and, i vart fa11 inom överskådiig fram-

tid. Mot denna bakgrund kan det vara motiverat att ge tu11en datorstöd för denna rutin.

Transitering

Transitering i samband med import innebär att sändningen transporteras i oförtuiiat skick ti11 bestämmeisetulianstaiten. Vid utförsei innebär transitering att sändningen transporteras inom 1andet i exportkiarerat skick. I samband med att transitering beviijas, utfärdas en transiteringshandiing. Då sändningen når bestämmeiseorten ska11 ett exempiar av transiteringshandiingen, den s.k. ryckattesten, skickas tiiibaka ti11 den tuiimyndighet som beviijat transiteringen. I vårt iand förutsätts en ny västeuropeisk transiteringsordning komma att ti11ämpas fr.o.m. 1988. Transiteringshandiingen kommer då att utgöras av enhetsdokument-

et. Många sändningar som exporteras kommer att transiteras från Sverige

direkt tiil en bestämme1seort i något västeuropeiskt land. Sannoiikt

kommer den nya transiteringsordningen att ieda ti11 en avsevärd pappershantering, handiingar ska11 sorteras in i pärmar och piockas fram och prickas av då ryckattesten kommer osv.

Det kan vara 1ämp1igt att ge transiteringsrutinerna i samband med export datorstöd. B1ad 1 i enhetsdokumentet utgör både exportanmäian och det exempiar som ska11 behåiias då sändningen transiteras. I sam-

band med att uppgifterna för exporten registreras kan på ett enkeit

sätt även markeras att sändningen transiteras. När ryckattesten kommer

ti11baka, kaiias ärendet fram på biidskärmen med hjäip av ett identi-

tetsnummer som åsatts enhetsdokumentet och markering görs att ryck-

attest erhåiiits. Systemet ska11 hå11a reda på viika transiteringar som

utfärdats. Man ska11 också kunna få besked om för viika sändningar ryckattest erhå11its resp. inte erhåiiits. Härigenom sparar tuiiverket

mycket arbete genom att slippa sortering av papper, manuellt sökande efter uppgifter och prickning. för att rikta

Underlag förfrågningar

till utländska skall också enkelt tullmyndigheter kunna tas fram ur systemet. Datorstöd för transitering kan inledningsvis utformas som en rmtluu mün.

5.2.2 Importsystem

Det vanligaste ärendet inom importverksamheten är förtullning. Vid förtullning lämnas till tullen importanmälan med tulldeklaration

åtföljd

av styrkande handlingar. Förtullning kan ske direkt eller efter hemtagning. Det sistnämnda är f.n. det efter vanligaste. Förtullning hemtagning sker alltid vid en för bestämd företaget kontrolltullanstalt. Hemtagningsförfarandet avses ersättas med första steget i ett stegvist tullförfarande.

I samband med förtullning mottar tullen flera blad av samma blankett samt styrkande handlingar. Denna ärendetyp till ger upphov en väsentlig del av den volym handlingar som f.n. hanteras av tullen.

Då importanmälan granskas, kontrolleras bl.a. att den är undertecknad samt att den verkar vara korrekt och att lämnade ifylld uppgifter verkar rimliga. Dessutom kontrolleras att annan skatt tull, och avgifter är rätt beräknade och om införselbestämmelser för varan m.m. gäller

Ett tulldatasystem kan innehålla automatiska av lämnade avstämningar

uppgifter, beräkningsfunktioner och kontrollmoment. Exempel på

program och register som krävs för dessa ändamål är program för av beräkning tull, program för beräkning av ca trettio andra som tullen avgifter uppbär, ett register med tulltaxan med tillhörande bilagor, införselbestämmelser, företagsregister, prisregister, program för ränteberäkningar och debitering av förseningsavgift.

Antalet som är nödvändiga för program en datorisering av importrutiner-

na är stort. Några av programmen kan bedömas vara

ganska komplicerade. Utvecklingsarbete, programmering och systeminförande kommer därför att behöva sträcka sig över flera år. Andra som inte delsystem kräver lika

lång utvecklingstid kommer därför att vid samtidig utvecklingsstart att

kunna tas i drift före detta delsystem.

Detta har det positiva med sig att flera av de register som är gemensamma med andra delsystem i tulldatasystemet kommer att ha provats i drift. Fel och brister i dessa gemensamma register kan då redan vara

åtgärdade när importsystemet införs.

Att datorisera importproceduren är ett stort steg att ta. Det är därför önskvärt att det kan delas in i ett antal mindre delsystem eller att

systemet kan börja införas på t.ex. ett begränsat antal orter eller för

ett visst transportsätt. Kraven på program och register som krävs för

förtullning är dock lika oavsett om godset transporteras med bil och förtullas i Haparanda eller om godset fraktats med flyg och förtullas

på Landvetter. Detta innebär att när alla gemensanma program och rutin-

er som krävs för importanmälan utvecklats, kan i princip importsystemet införas var som helst.

För att tidigt även pröva delar av importrutinerna i tulldatasystemet kunde ett förenklat importsystem införas. Ett sådant förenklat importsystem kunde innehålla program för handläggning av importanmälningar

där det endast utgår mervärdeskatt eller tullberäkningen är enkel.

Önskvärt är vidare att uppgifter inte skulle behöva överföras mellan

olika orter. Ett sådant system lämpar sig därför bäst på orter med hög

andel direktförtullningar. Härigenom kan också, i vart fall på någon

eller några orter, ytterligare personalkategorier tidigt få erfarenhet

av att använda tulldatasystemet i det dagliga arbetet.

Förtullning sker på ca 70 platser. Denna ärendetyp är frekvent på ett

något större antal orter än övriga ärendetyper, men även här dominerar

vissa orter. Drygt 50 % av det totala antalet importanmälningar hand- * Malmö och läggs i Stockholm, Göteborg, Arlanda, Helsingborg.

För denna ärendetyp kan göras en uppdelning i direktförtullning och förtullning efter hemtagning eller - i en ny tullprocedur- stegvis förtullning.

Direktförtulining är en hand1äggningsform som ofta sker under pressade tidsförhåiianden. Förtuiining sker f.n. ofta i samband med att ett fordon ankommer ti11 en gränsort e11er då en färja kommer ti11 hamnen. För att undvika köbiidning måste förtu11ningen k1aras av snabbt. Det kan i

vissa fa11 vara besvärande att många besiut måste fattas snabbt och

under pressade förhåiianden. Direktförtuiining måste i vissa fa11 handiäggas av tuiitjänstemän utan fullständig tuiitaxeringsutbildning. Med hänsyn tiil det stöd en datorisering kan iämna, kan det därför vara

iämpligt att börja införa importdeien av tuiidatasystemet på de piatser

där direktförtuiining är ett frekvent ärende. För att inieda datoriseringen av importdeien med direktförtulining taiar också att denna

förtulining påbörjas och avsiutas på samma ort. Ärendeuppgifterna ska11

således inte överföras tili en annan ort för vidare handiäggning.

Vid stegvis förtuiining ska11 de uppgifter som registreras i det första steget inom tu11en överföras ti11 importörens kontro11tu11ansta1t. Importören ska11 a11tid lämna uppgifterna i det andra steget ti11 en i förväg bestämd tu11ansta1t. Inom tu11en behöver uppgifter inte överföras omedeibart ti11 kontrolitulianstaiten, då vaniigtvis minst ett par dagar brukar förfiyta innan importanmäian i steg två iämnas. Den stegvisa förtuiiningen innebär aiitså att uppgifter i tulidatasystemet måste kunna överföras från en ort ti11 en annan. Införandet av datorstöd i denna typ av förtu11ning bör därför anstå ti11 dess kommunikationsnätet i väsent1iga deiar är uppbyggt.

En annan viktig funktion i tuiidatasystemet är faktureringen och betainingsbevakningen.

Tu11en hanterar drygt 2 700 000 importanmäiningar per år. Ca 99 % av dessa iämnas av importör e11er ombud som har kredit och 1eder såiedes tili en debitering i tuiiräkning. Dessa uppgifter kan från 1oka1 tu11myndighet överföras i systemet ti11 en centra] funktion där uppgifterna ska11 sammanstäiias och en tuiiräkning produceras i tuiidatasystemet. För de kontantbetaiande måste rutiner skapas för utskrift av kassakvitto m.m.

Importanmäian kan komma att överföras i eiektronisk form från importörer och ombud ti11 tuiidatasystemet. Importanmäian med tu11dek1arati0n

innehåiier många uppgifter som ska11 tas emot, granskas och kontroiie-

ras i systemet. Dessutom ska11 vissa kompiicerade beräkningar utföras.

I importrutinerna ingår ett stort anta1 ärendetyper som inte beskrivits

här. För vissa av dessa ärendetyper måste särskiida system skapas och

införandet kan ske på i stort samma vis som för här beskrivna ärende-

typer.

De importanmäiningar som når datoriserade arbetsstäiien i tuiien vidarebefordras i tuiidatasystemet ti11 den centraia enheten. Denna kan sammanstäiia och överföra underiag för importstatistiken ti11 statis-

tiska centraibyrån resp. svara för framstälining av tuiiräkningar.

De orter som inte omedeibart ansiuts ti11 systemet kan övergångsvis

sända sina bianketter ti11 en centrai enhet för registrering. Rutiner bör dock skapas snarast så att dessa importanmäiningar kan sändas tiii närmaste datoriserade tuiimyndighet för registrering.

Sjäiva importhändeisen inieds egentiigen med en godsregistrering av de sändningar som ankommit. Denna registrering kan sägas utgöra grunden för den kommande kiareringen av sändningen. Det har diskuterats att i ett tidigt skede utveckla ett system för Godsredovis-

godsredovisning. ningen kommer ti11 största deien att ske på de privata tu11upp1agen,

varför utveckiingen av detta system främst bör äga rum hos dem. I en gemensam skriveise från Sveriges Grossistförbund, Sveriges Industriförbund och Sveriges Speditörförbund väikomnar dessa tre organisationer

idên att en arbetsgrupp biidas, med uppgift att visa de krav på ett

godsredovisningssystem som kan tiiigodoses inom ramen för de redovisningssystem som förekommer hos tuiiuppiagsinnehavare. Organisationerna anser det vara en förde] om Sveriges Speditörförbund har iedarskapet

för en sådan grupp. Förutom speditörer bör dessutom ingå representanter

från tuiidatautredningen, tu11verket och övriga näringsiivet.

I sammanhanget bör också nämnas att många tuiiuppiag redan har funger-

ande system för godsregistrering och godsredovisning.

För gods som transporteras med post e11er järnväg råder f.n. specieila förhåiianden. På posttuiiavdeiningarna tiiiämpas t.ex. ett officiai-

tuiitaxeringsförfarande och SJ har t.ex. sjäiva hand om och

godsvården

kan dessutom uppträda som tu11sky1dig för importören. I samband med utveckiing och införande av ett bör sådana tuiidatasystem särprägiade förhåiianden i väsentiig mån harmoniseras med i övrigt gä11ande förhåiianden. Särskiida projekt bör därför biidas me11an tu11en och tu11datautredningen samt posten resp. SJ för att pröva och utforma de rutiner som ska11 tiiiämpas i ansiutning ti11 det kommande tuiidatasystemet. Inriktningen ska11 då vara att uppgifterna i importanmäian och exportanmäian skall överföras eiektroniskt.

5.2.3 Övriga delsystem

Exportanmäian och importanmäian är de dominerande ärendetyperna inom tu11verket. Förutom dessa ärenden och med dem sammanhängande rutiner förekommer en rad andra ärenden inom tuiiverket. Det som här avses är främst de debiteringar som görs annat

på sätt än i importanmäian, t.ex.

debitering av fyr- och fariedsvaruavgifter. Dessa de1system kan betraktas som förhåiiandevis små och har närmast karaktär av ren kontorsrationaiisering i samband med datorisering av övriga rutiner.

Utformningen av dessa kan iäggas sent deisystem i utveckiingsarbetet då de inte kan anses vara prioriterade. Införandet kan ske efter ärende-

frekvens på de o1ika orterna.

5.2.4 Genomförandepian

Omfattande tester och försöksverksamhet förutsätts tu11äga rum innan datasystemets o1ika de1system tas i drift.

Exportsystemet bedöms b1i det deisystem som, vid gemensam start av utveckiingsarbetet, först b1ir k1art att tas i drift. Även andra skä1 taiar för att det är iämpiigt att inieda datoriseringen med exportsystemet.

Iniedningsvis kan tuiidatasystemet användas utan datakommunikation

me11an de olika orterna. Någon av de 1oka1a datorerna får

då tjänstgöra

som centraidator för att ä jourhåiia gemensamma register m.m. Över-

föring av uppgifter meiian oiika enheter får i detta skede ske på iämp-

iigt sätt. Det nätverk som krävs för datakommunikationen i tuiidata-

systemet kommer att ta något iängre tid att utveckia än vissa deiar av

de operativa deisystemen. När kommunikationssystemet är färdigt att tas

i drift, kan det vara iämpiigt att pröva systemet på ett förhåiiandevis

enkeit ärende som debitering av vägtrafikskatt. Möjiigheten att i systemet överföra uppgifter meiian oiika orter kommer att utgöra en vitai dei av tuiidatasystemet. På utförseiorten skaii vid behov bi.a.

uppgift om utförd exportkiarering vid någon iniandstuiikammare kunna

tas fram. Det är därför viktigt att kommunikationssystemet utprovas och testas väi under inte aiitför tidskritiska förhåiianden.

kan inledningsvis användas heit iokait utan någon data-

Exportsystemet kommunikation meiian de oiika orterna. Har exportkiarering utförts vid

en iniandstuiikammare kan anteckning härom göras på det medföijande

enhetsdokumentet. På utförseiorten kan dokumentet visas upp i samband På så sätt kan genomförandet iniedas utan den med övrig kiarering. kompiicerande faktor som sjäiva datakommunikationen kan utgöra.

De första orterna som datoriseras bör vara där exporten huvudsak-

orter

sker med ett enda transportsätt, för att därmed undvika det mer iigen kompiicerade genomförandet med fiera arbetsstäiien och fiera transport-

sätt på en ort. På orten bör också finnas något företag som kan få

möjiighet att överföra exportuppgifterna eiektroniskt. Det är viktigt att även denna möjiighet provas tidigt.

på orter, där det är iämpiigt att inieda genomförandet av

Exempei

exportsystemet på, är Arianda, Landvetter och Treiieborg. När systemet

i drift dessa orter kan efter någon tid andra orter som t.ex. tagits på

Svinesund, Maimö, Göteborg och Stockhoim föija efter. Heisingborg har ett så stort antai ärenden att en datorisering där bör ske tidigt. Trafiken i Heisingborg är emeiiertid så intensiv att det knappast är iämpiigt att inieda ett genomförande där.

Deisystemet för stöd tiii transitering bör föija samma genomförande-

schema som exportsystemet, eftersom dessa båda system hänger så nära samman.

På 12 orter sker 90 % av debiteringarna av Dessa orter

vägtrafikskatt.

är desamma som där exportsystemet införs tidigt. Då exportsystemet är

infört på flertalet orter kan systemet för debitering av vägtrafikskatt

också införas. Detta innebär att redan finns och

utrustning på plats några ytterligare investeringar med anledning av systemet för vägtra-

fikskatt behöver knappast göras.

Då systemet för vägtrafikskatt tas i drift krävs emellertid också att uppgifter kan överföras mellan de olika orterna. Systemet med vägtrafikskatt bedöms som lämpligt för att pröva datakommunikation i tulldatasystemet under driftmässiga förhållanden.

Först efter nu nämnda delsystem kan börja införas. När

importsystemet

importsystemet skall vara i full drift, måste givetvis alla funktioner finnas i systemet. Program för stöd och kontroll, för av beräkning tull, annan skatt och avgifter, överföring av uppgifter mellan olika orter skall fungera osv. Som nämnts kommer emellertid detta att system

ta lång tid att utveckla eftersom det innehåller både många och kompli-

cerade moment. Det är därför angeläget att åtminstone delar av importsystemet kan införas innan hela importsystemet tas i drift.

Ett förenklat importsystem bör prövas. Detta skulle t.ex. kunna behand-

la importanmälningar som av någon blir tullfria eller endast

anledning innehåller en enkel tullberäkning. Detta förenklade system skulle inte vara komplett och inte innehålla alla funktioner. Avsikten skulle närmast vara att tidigt få möjlighet att pröva vissa avgränsade delar av

importsystemet. Härigenom skulle det också bli möjligt att på ett

tidigt stadium ge ytterligare personalkategorier erfarenheter av att använda terminaler i det dagliga arbetet.

Den ärendetyp som lämpar sig bäst i sammanhanget är direktförtullning i

och med att sådana ärenden handläggs på en och samma ort. På orten bör

dessutom finnas något företag som kan ges tillfälle att överföra dekla-

rationsuppgifter elektroniskt. Härigenom kan även den elektroniska

överföringen prövas tidigt. Ett gott exempel på en sådan plats är

Arlanda.

sker ofta i en trafiknära situation. I många fall

Direktförtullning beviljas utlämning av tjänstemän utan fullständig taxerarutbildning.

Därför kan det vara lämpligt att inleda införandet av importsystemet på

platser med många direktförtullningsärenden. Den inledande fasen av

datoriseringen av importen kommer då till stor del att ske långt ut i

verksamheten, nära själva trafikflödet.

De orter som mot denna bakgrund kan bli aktuella för ett tidigt införande av importsystemet är t.ex. Arlanda, Trelleborg samt Bil- och järnvägstullavdelningen i Göteborg.

Handläggning av andra steget i förtullning avses ske vid kon-

stegvis

trolltullanstalter. Dessa ligger som regel i närheten av importörerna vilket underlättar kontakter vid besök och efterkontroller. På orter med flera tullenheter kan resp. enhet komma att betraktas som kontroll-

tullanstalt, varigenom granskningsarbetet kommer att fördelas på flera

enheter. De centrala tulltaxeringsavdelningarnas ställning i detta sammanhang berörs i avsnitt 5.3.

De stora orterna för denna förtullningsform är Stockholm, Göteborg och Malmö. Omkring hälften av importanmälningarna handläggs där.

En central funktion måste byggas upp någontstans i landet där bl.a.

tullräkningar skall skrivas ut, underlag för handelsstatistik sammanställas och uppdatering av gemensamma register skall ske. Denna centrala enhet kan börja byggas upp i samband med att de första delsystemen i tulldatasystemet tas i drift och sedan successivt byggas ut allt eftersom utvecklingsarbetet och genomförandet fortskrider.

Godsregistrering och godsredovisning skall ske på tullupplagen. Ett

projekt bör startas för att visa de krav som tullen bör ställa på ett

godsredovisningssystem.

Posten när det kla-

och §g_intar f.n. en särställning gäller godsvård,

rering och handläggning av tullärenden. Särskilda projekt bör startas för att verksamheten vid posten och SJ snabbt skall anpassas till tulldatasystemet och den nya tullproceduren. Både posten och SJ förutsätts överföra uppgifter elektroniskt.

För att uppgifter ska11 kunna överföras me11an företag och tu11en måste ett omfattande och grundiäggande standardiseringsarbete göras.

gggggiandetyper och meddeiandeuppbyggnad, standards och format måste utfor-

mas och faststä11as. Detta arbete är omfattande och kräver avsevärd