Städbranschen betänkande

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2013

Statens offentliga utredningar

Yä@ 1979:88

§35] Handelsdepartementet

Städbranschen

Betänkande av

Ltädbranschutredningen

Stockholm 1979

Omslag Jan Bohman Jernström Offsettryck AB

ISBN 91-38-05170-2 ISSN 0375-250X Gotab. Stockholm 1979

Till Statsrådet och chefen för

handelsdepartementet

Den 27 februari 1975 bemyndigade regeringen chefen för handelsdepartementet att tillkalla högst sju sakkunniga för utredning av städbranschen. Den 15 december 1976 bemyndigade regeringen chefen för handelsdepartementet att tillkalla ytterligare två ledamöter. Med stöd av dessa bemyndiganden tillkallade departementschefen den 11 april 1975 direktören Björn S. Björnström, ordförande, förutvarande riksdagsledamoten Inger Ingvar-Svensson, riksdagsledamoten Maj-Lis Landberg, Kommundirektören Åke Lundqvist, direktören Nils-Gustaf Mannerstråle, ombudsmannen Karl-Henry Nilsson och ombudsmannen Evert Sahlén samt den 29 december 1976 utbildningsassistenten Rakel Lundgren och direktören Bengt Erik Näslund som ledamöter. Sedan Mannerstrâle begärt entledigande fr. 0. m. den l juli 1977 tillkallades i hans ställe direktören Gunnar Jerhammar. Sedan Sahlén begärt entledigande fr. o. m. den 1 juli 1978 tillkallades i hans ställe ombudsmannen Sven Brodin. Som sakkunniga i utredningen förordnades den 14januari 1977 departementssekreteraren Ann-Christin Nykvist och direktören Göran Trogen. Till sekreterare åt utredningen förordnades den 6 juni 1975 ingenjören John Thore Sandström. Byrådirektören Karin Ståhlberg förordnades den 1 januari 1976 till sekreterare, sedan Sandström begärt entledigande fr. o. m. den 1 januari 1976. Sandström förordnades som expert åt utredningen fr. 0. m. den ljanuari 1976 (t. 0. m. den 10 september 1978). Som biträdande sekreterare åt utredningen förordnades den 7 oktober 1976 assistenten Agneta Heide. Utredningen har antagit namnet städbranschutredningen. Utredningen har med anledning av remisser avgivit yttranden över betänkandet (SOU 1976:6) Deltidsanställdas villkor avlämnat av delegationen för jämställdhet mellan män och kvinnor och statens industriverks utredning (SIND 1976:2) Etableringar och konkurser inom byggnadsindustnn. Utredningen får härmed överlämna sitt betänkande Städbranschen. Till betänkandet har fogats en reservation av ledamöterna Gunnar Jerhammar och Bengt Erik Näslund gemensamt samt särskilda yttranden av

1 Enligt kommittéförordningen (1976:119) benämnes sakkunniga numera ledamöter.

ledamöterna Sven Brodin, Maj-Lis Landberg och Karl-Henry Nilsson gemensamt. av ledamoten Rakel Lundgren och av sakkunnige Göran Trogen. Stockholm i november 1979 Björn S. Björnsrrönz Sven Brodin Inger IngvaI-Sverzss0n Gunnar .ler/Iannnal Maj-Lis Landberg Rakel Lundgren Åke Lundqvist Karl-Henry Nilsson Bengt Erik Näs/und /Karin Ståhlberg

Innehåll

Förkortningar

13 Sammanfattning

direktiv och arbetets 21 1 Utredningens uppläggning 1.1 direktiv 21 Utredningens 23 1.2 Utredningens bakgrund 1.3 23 Utredningsarbetets uppläggning

2 Städbransc/tens omfattning 27

3 Städentreprenad/öretag 29 29 3.11nledning 3.2 storlek och struktur 29 Städentreprenadbranschens 3.3 och avtal 32 Branschorganisation 3.4 framväxt 35 Städentreprenadbranschens 3.5 . . 37

Ägandelörhållanden

Verksamhetsområden . . . . . . . 39 3.6 Funktionella verksamhetsområden 39 3.6.1 40 3.6.2 Geografisk spridning Kundlörhållanden 41 3.7 . . . 42 3.7.1 Kundkategorier Kundkontraktens 42 3.7.2 uppsägningstid 3.7.3 Kontakt med nya kunder . . . . . . Olika sätt att anlita 45 3.7.4 städentreprenadföretag förhållanden 46 3.8 Ekonomiska Kostnadsstruktur 46 3.8.1 47 3.8.2 Lönsamhetsforhållanden 50 3.9 Sammanfattning

4 Användare 51 av stödtjänster 51 4.1 Inledning . . . . . . . . . . . . . . 51 4.2

Företag_

och omfattning 51 4.2.1 Städningens organisation 4.2.1.1 Antal . . . . . . . 51 företag 4.2.1.2 Kostnader förstädning . . . . 54

4.2.2 Förändringar beträffande utnyttjande av städentrepre-

nadforetag . . . . . . . . . 55 4.2.3 Tillfállen då städentreprenadföretag anlitas . 59 4.2.4 Orsaker till egenregistädning respektive entreprenadstädning 51 4.3 Kommuner . . . . . . . . . . . 55 4.3.1 Städningens organisation och omfattning 55 4.3.1.1 Antal kommuner 55 4.3.1.2 Kostnader for städning . . . . . 58 4.3.2 Förändringar beträffande utnyttjande av städentreprenadföretag . . . . . . . . . 59 4.3.3 Tillfállen då städentreprenadföretag anlitas . 59 4.3.4 Orsaker till egenregistädning respektive entreprenadstädning 70 4.4 Landsting . . . . . . . . . . . 72 4.4.1 Städningens organisation och omfattning 72 4.4.2 Tillfallen då städentreprenadföretag anlitas . 73 4.4.3 Orsaker till egenregistädning respektive entreprenadstädning 74 4.5 Staten 75 4.6 Privatpersoner 76 4.7 Sammanfattning 75

5 Städarna 79 5.1 Inledning . . . . . . . . 79 5.2 Fördelning på arbetsgivarkategorier . 80 5.3 Fördelning på kön, ålder, nationalitet m. m. 83 5.3.1 Könsfördelning 83

5.3.2 Åldersfordelning .

84 5.3.3 Fördelning på nationalitet 86 5.3.4 Civilstånd och yngsta barnets ålder 87 5.4 Geografisk spridning 88 5.5 Facklig tillhörighet . . . . 90 5.6 som huvudsyssla Städning eller bisyssla 93 5.7 Förekomst av flera städarbetsgivare per städare 94 5.8 Områden inom vilka städare arbetar 95 5.9 Arbetstider . . . . 96 5.9.1 Arbetstid per vecka 96 5.9.2 Arbetstidens förläggning 99

5.9.3 Upplevd tidspress i arbetet . . . . . . . 100 5.9.4 Orsaker till att man väljer deltid samt deltidsarbetandes

vilja/förmåga att arbeta mer 102 5.10 Anställningsförhållanden 103

5.10.l Anställningsformer 103 5.lO.2 Anställningsbevis 106

5.11 Löneforhållanden 107

5.11.1 Löneformer 107

5.l1.2 Övertidstillägg . . . . . . . . . . .

110 5.1l.3 Timlöner och ersättning för obekväm arbetstid for städa-

re inom vissa LO-förbund 112

5.12 Personalomsättning . . . . . . . . . . . . . . . 113 . . . . . . . . . . . . . . . . . . 118 5.13 Utbildning 5.13.1 utbildningsmöjligheter . . . . . . . . 118 Befintliga 513.2 till utbildning . . . . . . . . . . . 120 Tillgång 5.14 Personalutrymmen . . . . . . . . . . . . . . . 121 5.14.1 Gällande bestämmelser . . . . . . . . . . . 121 5.l4.2 till olika typer av personalutrymmen . . . 122 Tillgång 5.l4.2.l Omklädningsrum och klädskåp . . . . . 122 5.14.2.2 Tvättrum/dusch . . . . . . . . . . 123 5.l4.2.3 Personalmatsal och pentry . . . . . . 124 5.14.2.4 Städrum och städskrubb . . . . . . . 125 5.l4.2.5 Allmän standard . . . . . . . . . . 127 . . . . . . . . . . . 128 5.15 Olycksfall och yrkessjukdomar . . . . . . . . . . . . . . . . . . 128 5.16 Arbetsmiljö . . . . . . . . . . . . . . . 130 5.17 Arbetskraftstillgång vid frånvar . . . . . . . . . . . 130 5.18 Ersättningsfrågan . . . . . . . . . . . . . . . . 130 5.19 Sammanfattning

. . . 139 6 Frågan om oegentligheter inom srädentreprenadbranschen 6.1 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 139 Inledning 6.2 Olika organisationers och myndigheters syn på oegentligheter inom städbranschen . . . . . . . . . . . . . . . 140 6.3 Städentreprenadföretagens fullgörande av sina skyldigheter som avseende skatter och arbetsgivaravgifter . . . 146 arbetsgivare 6.4 Konkurser inom städentreprenadbranschen . . . . . . . 161 6.4.1 . . . . . . . . . . . . . . . . 161 Inledning 6.4.2 Konkurser . . . . . . . . . . . . . . . . 162 6.4.3 Likvidation . . . . . . . . . . . . . . . 165 6.5 Mål i arbetsdomstolen . . . . 166 6.6 bedömning av auktorisationsbehov 166 StädentreprenadFöretagens

m. m. . . . . . . . . . . . . . . . . . 169 7 Lagstiftning 7.1 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 169 Inledning 7.2 m. m. beträffande etablering av företag . . . 169 Lagstiftning 7.2.1 Allmänt om etableringskontroll och auktorisation . . 169

7.2.2 Statsmakternas behandling av frågor om etableringskontroll . . . . . . . . . . . . . . . . . . 173 7.3 Andra samhälleliga åtgärder mot missbrukstendenser i utövning . . . . . . . . . . . . . . 176 av näringsverksamhet

8 Förhållanden i vissa andra länder . . . . . . . . . . . . 181

. . . . . . . . . . . . . . . . . . 183 9 Problemanalys Allmänt om städbranschen . . . . . . . . . . . . 183 9.1 . . . . . . . . . . . . . 186 9.2 Städentreprenadföretagen Användarna . . . . . . . . . . . . 188 9.3 av städtjänster . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 189 9.4 Städarna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 192 9.5 Samhället

O_

10 Överväganden och 4 förslag

Reservation och särskilda yttranden 199

Bilaga 1 Undersökning av städentreprenad/öretag 203 l Teknisk rapport 203 l.l Syfte 203 1.2 Undersökningens genomförande 203 1.3 Population och urval 203 1.4 Datainsamling . . . . . 205 1.5 Bortfall och resultatens tillförlitlighet 206 1.6 Resultatredovisning 212 2 Tabellsamling 213 2.1 Totalundersökningen 213 2.2 Urvalsundersökningen 237

Bilaga 2 Undersökning av användare av städtjänster -företag 283 1 Teknisk rapport . 283 l.l Syfte och uppläggning 283 1.2 Population och urval . . 283 1.3 Undersökningens genomförande 285 1.4 Bortfall 285 1.5 Resultatredovisning 286 2 Tabellsamling 286

Bilaga 3 Undersökning av användare av stödtjänster - kommuner 359 l Teknisk rapport 359 1.1 Syfte 359 1.2 Undersökningens genomförande 359 1.3 Bortfall 359 1.4 Resultatredovisning 361

Bilaga 5 Undersökning av städares arbets- och anstä/lningsförhâ//anden . . 391 Teknisk rapport 391

l_

1.1 Syfte 391 1.2 Allmänt om uppläggningen 391 1.3 Population 392 1.4 Urval 392 1.5 Mätperioder 392 1.6 Skattningsförfarande 393

1.7 och mätinstrument 393 Undersökningsvariabler 1.8 . 395 Provundersökning 1.9 Översättning av formuläret 395 1.10 Datainsamling 395 l.1l Resultat av fáltarbetet 396 1.12 Bearbetning . . . . . . . . . 397 1.13 Resultatredovisningens uppläggning 397 1.14 Undersökningsresultatens tillförlitlighet 397

Bilaga 6 Redovisning av svar päjöIj/râgan angående eventuella avarter inom städbranschen m. m. . . . . . . . . . . 495 1 Allmänna inom Svenska Arbetsgivareföreningen 495 Gruppen Förbund 498 2 Sveriges Städentreprenörers 499 3 Sveriges Hantverks- ocnlndustriorganisation Förbund 500 4 Fastighetsanställdas 5 Svenska Kommunalarbetareförbundet 503 504 6 Rikspolisstyrelsen 7 Riksskatteverket 505

Bilaga 7 Rapport av en hearing den l 3 devember 1978 med användare av 515 stödtjänster

Förkortningar

AD Arbetsdomstolen AFA Arbetsmarknadens Försäkringsaktiebolag AKU Arbetskraftsundersökning AMF Arbetsmarknadslörsäkringar AMU Arbetsmarknadsutbildning ATP Allmän tilläggspension AVL Avtalsvillkorslagen BAMU Arbetsmarknadsutbildning i förening med beredskapsarbete åt ersättare för de studielediga BRÅ Brottsförebyggande rådet CFR Centrala företagsregistret Ds Departementens utredningsserie FiU Finansutskottet FoB Folk- och bostadsräkning HAO Handelns Arbetsgivareorganisation KA Kollektivavtal KF Kunglig förordning K-Konsult Kommunernas Konsultbyrå KOMVUX Kommunal vuxenutbildning KOV Konsumentverket LAS Lagen om anställningsskydd LO Landsorganisationen i Sverige MBL Medbestämmandelagen MFL Marknadsiöringslagen NO Näringsfrihetsombudsmannen NU Näringsutskottet PRV Patent- och registreringsverket PTK Privattjänstemannakartellen PUN Statens personalutbildningsnämnd RFV Riksförsäkringsverket rskr Riksdagssskrivelse RSV Riksskatteverket RTB Register över totalbefolkningen SAF Svenska Arbetsgivareföreningen SCB Statistiska centralbyrån SFS Svensk Författningssamling SHIO Sveriges Hantverks- och Industriorganisation

12 Förkortningar

SlND Statens industriverk SIPU Statens institut För personaladministration och utbildning SKAF Svenska Kommunalarbetareförbundet SNI Svensk standard för näringsgrensindelning SOS Sveriges officiella statistik SOU Statens offentliga utredningar SPRI Sjukvårdens och socialvårdens planerings- och rationaliseringsinstitut SSEF Sveriges Städentreprenörers förbund SÖ Skolöverstyrelsen TF Taxeringsförordningen

Sammanfattning

Städbranschutredningen har enligt sina direktiv i första hand haft till uppgift att göra en kartläggning av hela städbranschen, vilken skall utgöra underlag för statsmakternas ställningstagande till frågan om särskilda åtgärder behöver vidtas beträffande städbranschen. Utredningen var dock enligt direktiven oförhindrad att komma med förslag till åtgärder beträffande de problem som

man ansåg föreligga i branschen.

Allmänt om städbranschen

beträffande städbranschen i officiell statistik konsta- Tillgången på uppgifter terades i utredningens inledningsskede vara av mycket liten omfattning. liten kunnat basera sin Utredningen har därför i mycket utsträckning Utredningen har i kartläggning av städbranschen på befintliga uppgifter. fått basera sin kartläggning på egna omfattande undersökstället i huvudsak

ningar. inom hela städbranschen uppskattas till omkring 7 miljarder Omsättningen och resterande 45 kronor 1976. Ca 55 procent hänför sig till företagssektorn varav den primärkommunala sektorn procent till den offentliga sektorn, den landstingskommunala sektorn för ungefär en svarar för drygt hälften, fjärdedel och den statliga sektorn för ungefär en femtedel. Huvuddelen av den yrkesmässiga städningen i Sverige görs i egen regi. Av som hösten 1977 yrkesmässigt utförde städarbete (ca samtliga personer Av det totala 150 000 personer) arbetade 12 procent i städentreprenadföretag. antalet arbetstimmar som hösten 1977 lades ner på städning avsåg 13 procent Av den totala omsättningen inom hela städbranschen entreprenadstädning. hänförde sig ca en sjundedel till städentreprenadföretagen. förekommer i störst utsträckning inom företagssek- Entreprenadstädning torn och i relativt liten omfattning inom den offentliga sektorn. Av företagens totala kostnader för städning 1976 avsåg ungefär en tredjedel (31 procent) Motsvarande andel var för landstingen 8 procent och entreprenadstädning. av entreprenadstädning inom den för kommunerna 4 procent. Omfattningen sektorn samma nivå som inom den primärstatliga ligger på ungefär kommunala sektorn. Entreprenadstädningens omfattning uppvisar klara regionala variationer. har störst omfattning i storstadsregionerna och då Entreprenadstädning framför allt i Stockholmsregionen. Detta gäller alla användarkategorier

14 Sammanfattning

företag, kommuner, landsting. Utanför storstadsregionerna och övriga större kommuner Förekommer entreprenadstädning i ringa omfattning. som utgör en del av hela städbranschen, Städentreprenadbranschen, karakteriseras av ett fåtal mycket stora företag och ett relativt stort antal mycket små företag. Ca hälften av städentreprenadföretagen hade inga anställda 1976. 3 procent av företagen hade mer än 100 anställda och hos dessa företag arbetade 80 procent av de anställda hos städentreprenadföretagen. Av det totala antalet städare i Sverige arbetade ca 3 procent i städentreprenadföretag som inte var anslutna till branschorganisationen SSEF. 75 procent av de städare som arbetade hos städentreprenadföretag arbetade hos städentreprenadföretag anslutna till branschorganisationen. Vidare karakteriseras städentreprenadbranschen av en stark koncentration till storstadsregionerna och övriga större kommuner. Huvuddelen av städentreprenadföretagen (83 procent) fanns lokaliserade till de större tätorterna varav mer än hälften (54 procent) till de tre storstadsregionerna. Volymmässigt var denna koncentration ännu mer markant. Endast 3 procent av de anställda hos städentreprenadföretagen arbetade i städentreprenadföretag som hade sitt huvudkontor förlagt utanför storstadsregionerna och övriga större tätorter. Dessa företag svarade för endast 4 procent av den totala omsättningen inom städentreprenadbranschen. Städentreprenadbranschen har varit utsatt för kraftiga förändringar under 1970-talet. Av samtliga städentreprenadföretag som bedrev verksamhet 1976 hade 60 procent etablerats under 1970-talet. Dessa företag var dock huvudsakligen mindre företag - 18 procent av de anställda hos städentreprenadföretagen och 26 procent av städentreprenadföretagens totala omsättning hänförde sig till dessa företag. Även volymmässigt har städentreprenadbranschen ökat kraftigt under 1970-talet. Omsättningen inom städentreprenadbranschen ökade med 174 procent mellan 1970 och 1976 uttryckt i löpande priser. Uttryckt i fasta priser ökade omsättningen inom städentreprenadbranschen med 69 procent mellan 1970 och 1976. Antalet anställda inom städentreprenadbranschen ökade under samma period med 37 procent. Orsakerna till att användare av städtjänster väljer att anlita städentreprenadföretag inte i första hand med att entreprenadstädning sammanhänger anses billigare. Inom företagssektorn var den främsta orsaken till att man anlitade städentreprenadföretag att man därigenom slipper ifrån att själv administrera Man slipper problemen med vikarier vid sjukdom, städningen. semester etc. Inom de primär- och landstingskommunala sektorerna liksom beträffande de företag som hade både entreprenad- och egenregistädning var de viktigaste skälen till att städentreprenadföretag anlitades mer av teknisk natur. Det gällde då ofta fönsterputsning eller andra mer specialiserade städarbetsmoment. De viktigaste orsakerna till att användare väljer att utföra städning i egen regi sammanhänger beträffande företagssektorn med att egenregistädning anses bli billigare än entreprenadstädning. Beträffande den offentliga sektorn och landsting) var de viktigaste orsakerna till att egenregistäd- (kommuner ning tillämpades dels att kvalitén på städningen vid ansågs bli bättre egenregistädning än vid entreprenadstädning, dels att de fackliga organisationerna kräver att städningen skall ske i egen regi. Ienlighet med utredningens direktiv har utredningen sett det som en av

Sammanfattning 15

sina huvuduppgifter att göra en kartläggning av de anställda städarnas arbetsoch anställningsförhållanden. Därvid har det ansetts angeläget att försöka fastställa om det föreligger skillnader i arbets- och anställningsförhållanden för städare som är anställda hos städentreprenadföretag och direktanställda städare inom den offentliga sektorn och företagssektorn. Utredningen tilldelades dock inte erforderliga resurser för att enligt utredningens mening tillräckligt grundligt kunna undersöka städarna och deras arbets- och anställningsförhållanden. Som nämndes inledningsvis var antalet personer som hösten 1977 yrkesmässigt utförde städarbete ca 150 000. Av dessa arbetade 47 procent hos offentlig arbetsgivare (28 procent hos kommunerna, 10 procent hos landstingen och 9 procent hos staten), 40 procent som direktanställda städare inom företagssektorn (16 procent i företag med mindre än 10 anställda, 16 procent i företag med 10-199 anställda och 8 procent i företag med 200 anställda eller fler), 12 procent i städentreprenadföreag (9 procent i städentreprenadföretag anslutna till branschorganisationen SSEF) och l procent hos privatpersoner. Städarna karakteriseras som grupp betraktad av följande 1:1 hög andel kvinnor (92 procent) D relativt stor andel invandrare (11 procent totalt och 35 procent i Stockholmsregionen) D låg andel fackligt organiserade (57 procent) El låg utbildningsnivå (80 procent hade enligt folk- och bostadsräkningen 1970 7-årig folkskola eller kortare skolutbildning) D stor andel deltidsarbetande (41 procent arbetade mindre än 20 timmar per vecka, varav 35 procent arbetade mindre än 16 timmar per vecka samt 40 procent arbetade 20-34 timmar per vecka) Cl relativt stor andel som arbetar på icke-dagtid eller på helger (46 procent * arbetade enbart vardagar dagtid).

Utredningens överväganden och förslag

Utredningen har mot bakgrund av det faktamaterial som tagits fram under utredningsarbetet försökt definiera de problem som förekommer inom städbranschen. Enligt utredningens mening är problemen inom städbranschen att hänföra till två huvudområden. Det ena är sådana problem som sammanhänger med inslaget av oegentligheter i samband med städentreprenadföretagens näringsutövning. Det andra är sådana problem som sammanhänger med de arbets- och anställningsförhållanden som städarna arbetar under. Utredningen har på olika sätt försökt att undersöka förekomsten av oegentligheter i städentreprenadföretagens sätt att bedriva rörelse. Detta har dock varit förenat med stora svårigheter eftersom förekomsten av oegentligt beteende i samband med näringsutövning ofta tangerar eller ingår i området for brottslig verksamhet. Utredningen har därför varit hänvisad till att på indirekt väg försöka bilda sig en uppfattning om eventuell förekomst av oegentligheter inom städentreprenadbranschen.

16 Sammanfattning

Genom en förfrågan angående Förekomst av avarter inom städbranschen som utredningen har skickat till de organisationer och myndigheter som ansågs mest insatta i sakområdet framkom att kringgående av lagar och kollektivavtal liksom andra typer av oegentligheter inom ansågs förekomma städentreprenadbranschen. En direkt kvantiñering av omfattningen kunde dock inte göras. Organisationernas och av myndigheternas bedömning omfattningen av avarter kunde i stället utläsas av de åtgärder som de ansåg borde vidtagas. De fackliga organisationerna Förbund Fastighetsanställdas och Svenska Kommunalarbetareförbundet ansåg att problemen inom stadentreprenadbranschen är mycket allvarliga och förordade att etableringskontroll skall införas. Även riksskatteverket (RSV) ansåg att inom problemen städentreprenadbranschen är påtagliga. RSV förordade olika åtgärder för att effektivisera skatteadministrationen avseende - och städentreprenadföretag andra företag där liknande problem förekommer. Vidare ansåg RSV att någon form av etableringskontroll bör övervägas. De två branschorganisationerna Sveriges Städentreprenörers Förbund och Sveriges Hantverks- och lndustriorganisation-Familjeföretagen ansåg att problemen inom branschen var av mindre långtgående karaktär. Dessa organisationer förordade att en obligatorisk registrering av företag införs och att ett frivilligt auktorisationssystem underställt viss myndighetskontroll och med branschorganisationen som huvudman införs. Att det föreligger brister i städentreprenadföretagens av sina fullgörande skyldigheter vad avser erläggande av skatter samt lagstadgade arbetsgivaravgifter har utredningen fått belagt genom en enkät till samtliga lokala skattemyndigheter och kronofogdemyndigheter samt uppgifter som erhållits från Arbetsmarknadens Försäkringsaktiebolag (AFA) och Arbetsmarknadsförsäkringar (AMF). Detta har ytterligare bekräftats genom underhandskontakter med olika skattemyndigheter. Generellt är efterlevandet av lagar och kollektivavtal bäst bland de största företagen. Konkursfrekvensen var enligt en begränsad studie som utredningen gjort inte större för städentreprenadföretag än för andra typer av företag. Skatteskulder och avgifter till det allmänna utgjorde dock en större andel av de totala skulderna för konkurser bland städentreprenadföretag än bland övriga företag. Från utredningens undersökningar av städentreprenadföretag och användare av städtjänster har framkommit att det förekommer att kunden själv får svara för arbetsledning, material etc. men att städarbetet utförs av städare anställda hos ett städentreprenadföretag. I princip kan det förhållandet att en kund själv svarar för arbetsledning vara en omständighet som talar för att s. k. uthyrning av arbetskraft eller s. k. olaga arbetsförmedling bedrivs. Beträffande städentreprenadföretagens egen av situationen bedömning inom branschen kan noteras att från utredningens undersökning av städentreprenadföretag framkom att ungefär hälften av samtliga städentreprenadföretag ansåg att någon form av auktorisation eller liknande bör införas beträffande städentreprenadföretag. Det var framför allt de största företagen som hade denna åsikt. Om någon form av åtgärd skulle vidtagas beträffande städbranschen ansåg mer än hälften av de företag som hade en åsikt i frågan eller ca en tredjedel av samtliga städentreprenadföretag att en åtgärd av obligatorisk karaktär borde vidtagas. Samtidigt bör noteras att städentrepre-

Sammanfattning 17

nadföretagen i utredningens undersökning gav uttryck för en ganska positiv syn på sina framtidsutsikter. Beträffande lönsamheten inom städentreprenadbranschen är denna relativt god i jämförelse med andra näringsgrenar med likartad struktur. Problemområdena för städarna sammanhänger enligt utredningens mening med de arbets- och anställningsförhållanden som städarna arbetar under, dels totalt för städarna som grupp betraktad jämfört med andra arbetstagarkategorier, dels för städare hos vissa arbetsgivarkategorier. Den speciella sammansättningen av städarna som karakteriseras av hög andel kvinnor, hög andel invandrare, låg andel fackligt organiserade, låg utbildningsnivå och hög andel deltidsarbetande samverkar till att städarna som grupp betraktad får anses vara en svag part på arbetsmarknaden. Utredningen har genom främst intervjuundersökningen av städare fått belägg för att städarna som grupp betraktad i flera avseenden arbetar under otillfredsställande förhållanden. Vidare har framkommit att det föreligger skillnader mellan städare hos olika arbetsgivarkategorier. Sammantaget har städare hos städentreprenadföretag -framför allt de mindre städentreprenadföretagen - och direktanställda städare hos mindre Företag i flera avseenden sämre arbets- och anställningsförhållanden än offentligt anställda städare och direktanställda städare i de största företagen. De områden där utredningen har kunnat konstatera missförhållanden i städarnas arbets- och anställningsförhållanden rör sådant som arbetstid per vecka, arbetstidens förläggning, tillgång till personalutrymmen, tillgång till utbildning, erhållande av eller kännedom om erhållande av övertidstillägg, utgående timlöner och regler för obekväm arbetstid, innehav av eller ovetskap om innehav av anställningsbevis, förekomsten av osäkra an-

ställningsformer som behovs- och objektsanställning, ovetskap om gällande

löneform, upplevd tidspress i arbetet, oklarheter beträffande hur ersättningsfrågan vid frånvaro löses och ovetskap om vem som är arbetsgivare. En stor del av städarna har t. ex. så kort arbetstid per vecka - mindre än 16 respektive 18 timmar- att de går miste om olika sociala förmåner. Erhållande av t. ex. grupplivförsäkring, avgångsbidragsförsäkring, gruppsjukförsäkring, tilläggspension eller trygghetsförsäkring kräver en veckoarbetstid på minst 16 timmar. För erhållande av permitteringslön krävs en veckoarbetstid på minst 18 timmar. Städarnas arbetstider är i stor utsträckning förlagda till tider utanför de ordinarie arbetstiderna, vilket kan medföra t. ex. kommunikationsproblem. Beträffande personalutrymmen (omklädningsrum, tvättrum etc.) har en stor del av städarna (knappt hälften) allmänt sett en dålig standard. Tillgången på internutbildning för städare är generellt sett dålig. Som tidigare nämndes får städarna som grupp betraktad anses vara en svag part på arbetsmarknaden. Att det på många punkter råder osäkerhet om gällande anställningsvillkor kom till uttryck på olika sätt genom utredningens intervjuundersökning av städare. Sålunda framkom att en stor del av städarna saknar kännedom om vilken löneform de arbetar under. Beträffande anställningsbevis ansåg sig en stor del av städarna (drygt en tredjedel) - inte ha fått något anställningsbevis när de började sin anställning hos sin nuvarande arbetsgivare. Det är sannolikt att den grupp av städare som inte anser sig ha fått något anställningsbevis består såväl av sådana städare som verkligen inte har fått något anställningsbevis som sådana städare som har

18 Sammanfattning

fått anställningsbevis, men som inte vet om det. Eftersom ett anställningsbevis innehåller väsentliga uppgifter om en anställning kan avsaknad av ett sådant eller ovetskap om att man har ett sådant och därmed innehållet i det vara av stor vikt om en arbetstagare kommer i någon form av konflikt med sin arbetsgivare. Beträffande övertidstillägg ansåg sig ca en sjättedel av städarna inte få övertidstillägg om arbetsgivaren skulle begära att de skulle arbeta övertid och ca en tiondel visste inte om de skulle få övertidstillägg. Slutligen kan noteras att vissa av de städare som var anställda hos städentreprenadföretag uppgav det företag, där de utförde sitt städarbete (dvs. kunden) som arbetsgivare i stället för det städentreprenadföretag där de i själva verket var anställda. Sammantaget innebär ovanstående att städarna som arbetstagargrupp betraktad kan antas ha svårigheter att ta till vara sina intressen som anställda gentemot arbetsgivarna. Städare i städentreprenadföretag och direktanställda städare i små företag ligger sämre till i detta avseende än städare hos andra arbetsgivarkategorier. Personalomsättningens omfattning inom olika arbetsgivarkategorier kan ses som en återspegling av att arbets- och anställningsförhållanden skiljer sig mellan olika arbetsgivarkategorier. Personalomsättningen var störst för städare hos städentreprenadföretag, därefter följde direktanställda städare inom företagssektorn och lägst var personalomsättningen för offentligt anställda städare. Denna skillnad kvarstod även när regionala effekter hade eliminerats. Utredningen har som nämndes inledningsvis i första hand sett som sin uppgift att göra en kartläggning av städbranschen. Därvid har dock utredningen ansett att sådana missförhållanden har framkommit att någon form av åtgärder behöver vidtagas beträffande städbranschen. Utredningen har övervägt och diskuterat följande typer av åtgärder som kan vara av betydelse för branschen. 1:1 Etableringskontroll i form av obligatorisk tillståndsgivning. El Införande av näringsförbud för sådana företag som inte fullgör sina skyldigheter som arbetsgivare och näringsutövare.

a Obligatorisk registrering av företag.

El Tillsättande av en arbetsgrupp inom departement eller myndigheter med uppgift att fortlöpande följa branschen. El Effektivisering av samhällets kontrollåtgärder på olika områden. Cl Frivillig auktorisation som kontrolleras av branschorganisationen SSEF. n Breddning av SSEF:s medlemsantal genom uppmjukning av de regler som gäller för medlemsskap i SSEF.

c: Åtgärder från arbetsmarknadens parter.

Beträffande etableringskontroll i form av obligatorisk tillståndsgivning har utredningen ansett att de missförhållanden som framkommit beträffande städentreprenadbranschen inte är av den omfattningen att en obligatorisk tillståndsgivning kan anses motiverad. Beträffande näringsförbud och frivillig auktorisation har utredningen inte ansett att någon av dessa åtgärder skulle vara tillräckligt effektiv för att komma till rätta med de problem som finns inom städentreprenadbranschen. Däremot har utredningen ansett att det är angeläget med en uppmjukning av de regler som i dagsläget gäller för

SOU l979z88 Sammanfattning 19

medlemskap i branschorganisationen SSEF. Många av de missförhållanden som konstaterats beträffande arbets- och anställningsförhållanden för städarna är av den karaktären att de bör lösas av arbetsmarknadens parter. Förutsättningarna för detta är dock enligt utredningens mening mindre goda inom städentreprenadbranschen beroende på den låga organisationsgraden såväl beträffande arbetsgivare som arbetstagare. Utredningen har under utredningsarbetets gång konstaterat brister i samhällets möjligheter att kontrollera olika Företags beteenden och att beivra överträdelser på olika områden. Utredningen har kunnat konstatera att i många fall existerar de medel som samhället behöver för att kunna kontrollera olika företags beteenden och beivra överträdelser. Det som brister tycks i stället vara effektiviteten i utnyttjandet av dessa medel. Utredningen vill därför föreslå att en tajfektivisering sker av samhällets kontrollâtgärder på olika områden - skatter, arbetsgivaravgifter, efterlevnad av arbetsmarknadslagstiftning, aktiebolagsregister, handelsregister etc. Utredningen har inte ansett det vara sin uppgift att mer i detalj ange hur denna effektivisering konkret skall utformas. Som exempel vill dock utredningen peka på följande. Riksskatteverket förordade i sitt svar på utredningens förfrågan angående eventuella avarter inom städbranschen följande åtgärder inom skatteadministrationens område: skärpt kontroll före utfärdandet av debetsedel på preliminär B-skatt, revisioner på skatte- och avgiftssidan bör i ökad utsträckning utföras gemensamt- s. k. integrerad revision och en lagändring bör komma till stånd som ger möjlighet att fastställa arbetsgivaransvar för underlåtet skatteavdrag vid utbetalning av löner till okända arbetstagare. Via de lokala skattemyndigheterna har utredningen fått uppgift om att reglerna för utfárdande av s. k. huvudarbetsgivarintyg bör ses över. Allmänt anser utredningen att eftersläpningen i skatte- och avgiftskontrollen är för stor. Detsamma gäller kontrollen av aktiebolagsregister och handelsregister. Inom arbetsmarknadslagstiftningens område bör efterlevnaden av olika lagar skärpas, t. ex. arbetsmiljölagen, arbetstidslagen, lagen om olaga arbetsförmedling och lagen om anställningsskydd. Utredningen anser vidare att någon form av arbetsgrupp bör tillsättas inom departement eller myndigheter med uppgift att fortlöpande följa hela branschen. Utredningen anser att detta är erforderligt bl. a. mot bakgrund av dels städentreprenadbranschens speciella utseende med ett stort antal mycket små företag, dels de anställda städarnas speciella utsatthet som arbetstagargrupp. Utredningen anser att många frågetecken finns beträffande branschens utveckling, vilket motiverar att branschen även fortsättningsvis hålls under uppsikt. Utredningen anser självfallet inte att arbetsgruppen skall ta över de uppgifter som åligger arbetsmarknadens parter att lösa. Däremot bör en arbetsgrupp finnas som beredskap för den händelse branschen utvecklas i en enligt utredningens tidigare redovisning icke önskvärd riktning. En av arbetsgruppens inledande uppgifter bör enligt utredningens mening vara att medverka till att den effektivisering av samhällets kontrollåtgärder, som utredningen har föreslagit, kommer till stånd. Utredningen anser det inte vara sin uppgift att mer i detalj precisera arbetsgruppens sammansättning eller dess organisatoriska placering. Slutligen anser utredningen att för att möjliggöra såväl en effektivisering av

20 Sammanfattning

samhällets kontrollåtgärder som för att möjliggöra för den Föreslagna arbetsgruppen att bättre kunna följa branschens utveckling krävs en obligatorisk registrering av städentreprenadföretag. Registreringen bör enligt utredningens mening göras i ett för städentreprenadlöretag särskilt register. Inget av de i dagsläget existerande registerna kan enligt utredningens mening fylla denna funktion. I samband med utredningens undersökning av städentre-

prenadföretag konstaterades stora brister i existerande näringslivsregister.

Inget av de existerande näringslivsregisterna (statistiska centralbyråns centrala företagsregister, patent- och registreringsverkets aktiebolagsregister eller Iänsstyrelsernas handelsregister) kunde ge en tillfredsställande täckning av städentreprenadföretagen. Den av utredningen föreslagna obligatoriska registreringen bör avse namn och förekomst, verksamhetens start- och sluttidpunkt. För att registret skall få åsyftad verkan krävs effektiva kontrollinsatser och sanktionsmöjligheter. Utredningen avstår dock från att närmare precisera formerna för en sådan registrering eller vilken myndighet som bör administrera den.

Sammanfattningsvis föreslår utredningen således följande tre åtgärder

beträffande städbranschen. Cl Effektivisering av samhällets kontrollåtgärder på olika områden. El Tillsättande av en arbetsgrupp inom departement eller myndigheter med uppgift att fortlöpande följa branschen. m Införande av obligatorisk registrering av städentreprenadföretag.

1 Utredningens direktiv och arbetets

uppläggning

1.1 Utredningens direktiv

Med stöd av regeringens bemyndigande den 27 februari 1975 tillkallade chefen för handelsdepanementet sakkunniga för utredning av städbranschen. l direktiven till utredningen anförde handelsministern följande.

De totala utgifterna för städning av kontor, skolor. sjukhus, affärer, industrier. hotell och restauranger etc. uppgår till betydande belopp. l vissa sammanhang har uppgivits att kostnaderna för yrkesmässig städning uppgår till 3 a 4 miljarder kronor per år. En tredjedel av beloppet beräknas falla på stat, kommun och landsting.s0m i regel bedriver städning i egen regi. Inom näringslivet lämnar företagen i betydande utsträckning ut städarbetet på entreprenad till särskilda städföretag. Det antal personer som yrkesmässigt utför städning har uppskattats till mellan 100000 och 150 000. Det är mer än en fördubbling av antalet sysselsatta inom branschen sedan år 1960. Till den helt övervägande delen är det fråga om kvinnlig arbetskraft. Många är invandrare. Andelen fackligt organiserade är låg. Enligt en undersökning av deltidsarbetet som statistiska centralbyrån utfört på uppdrag av delegationen förjämställdhet mellan män och kvinnor är 100 000 personer sysselsatta med städarbete på deltid. Många av dem har mycket korta arbetstider. Enligt den officiella statistiken fanns det 854 företag med städrörelse år 1972. Av dessa var över hälften mycket små företag med endast en eller mindre än en årsanställd. De två största företagen svarade for närmare 40 % av antalet redovisade årsverken. 39 städföretag, huvudsakligen de större. är anslutna till Sveriges städentreprenörers förbund och samtidigt medlemmar i Svenska arbetsgivareföreningens allmänna grupp. Städföretagen åtar sig olika städuppdrag i regel på årskontrakt. Vid offertgivningen görs ett städprogram upp som ligger till grund for kostnadsförslaget. Den helt övervägande kostnaden är löner. Städarbetet bedrivs sedan efter det utarbetade städprogrammet med städmetoder och städfrekvens angivna. De till arbetsgivareföreningen anslutna företagen med sammanlagt över 20000 anställda träffar kollektivavtal med Fastighetsanställdas förbund. Vid sidan av dessa företag följer ytterligare ett antal företag bestämmelserna i det nämnda avtalet genom s. k. hängavtal. Ett stort antal företag arbetar dock utan avtal. Anställningsvillkoren för Städpersonal vid samtliga statliga myndigheter och institutioner regleras genom kollektivavtal mellan statens avtalsverk och Statsanställdas förbund. Lokalvårdare inom det kommunala området är anslutna till Svenska kommunalarbetareforbundet. Städpersonalen vid entreprenadföretagen arbetar i allmänhet på ackord. Det är lEnligt kommittéförordvanligtvis det s. k. betingssystemet som ligger till grund för löneberäkningarna. Beting ningen (SFS 1976:119) beinnebär i princip att det är arbetstiden och inte lönerna som varierar. nämnes sakkunniga nu- Av vad jag nu har anfört framgår att städbranschen kännetecknas av en mycket mera ledamöter.

22 Utredningens direktiv och arbetets uppläggning

heterogen företagsstruktur med ett fåtal stora företag och med ett stort antal medelstora och små företag. Vidare finns företag som bedriver städverksamhet mer eller mindre tillfälligt. Uppkomsten och tillväxten av städföretag är en effekt av att industrier, hotell och restauranger, affärer m. fl. i allt större utsträckning lämnar ut sitt städarbete på entreprenad. Vidare kännetecknas städbranschen av en under det senaste årtiondet successivt ökad sysselsättning. Vid 1974 års riksdag väcktes en motion (mot. 1974:70) med begäran om en utredning om förhållandena inom städbranschen. Riksdagen (NU 1974:44, rskr 1974:312) delade motionärernas uppfattning att det är en angelägen uppgift att komma till rätta med de missförhållanden som finns inom städbranschen. Med hänsyn bl. a. till branschens heterogena sammansättning fann riksdagen det påkallat med en allmän översyn av städbranschen. Den utredning som riksdagen har begärt bör nu komma till stånd. Jag föreslår därför att sakkunniga tillkallas för en kartläggning av städbranschen. Frågor som gäller de anställdas arbetsvillkor ankommer självfallet på arbetsmarknadens parter att lösa, Det kan emellertid från allmän synpunkt vara värdefullt att få en kartläggning av hela branschen. Härvid skall särskilt de anställdas arbetsförhållanden i olika avseenden uppmärksammas. Till ledning för utredningsarbetet vill jag framhålla följande. Bedömning av förhållandena inom städbranschen försvåras av bristen på sakuppgifter. Med hänsyn härtill bör de sakkunniga inleda sitt utredningsarbete med en allmän studie av branschens struktur och organisatoriska uppbyggnad. De sakkunniga bör även söka kartlägga efterfrågeutvecklingen i fråga om städtjänster samt undersöka hur denna påverkat sysselsättning, organisation, ekonomi etc. i branschen. De viktigaste orsakerna bakom utvecklingen bör beskrivas närmare. Med denna studie av utvecklingen och strukturen i branschen som utgångspunkt bör de sakkunniga analysera städföretagens faktiska beteende. Särskild uppmärksamhet bör ägnas valet av konkurrensmedel. l den allmänna debatten har särskilt uppmärksammats det förhållandet att företag m. fl. i ökande utsträckning övergått till städning på entreprenad. Företagens motiv härför kan vara av olika slag. Ett vägande skäl torde dock vara de företagsekonomiska fördelar som kan stå att vinna genom att städentreprenadföretag tillämpar effektivare städmetoderoch utnyttjar bättre städutrustning. I samma riktning verkar att företagens kostnader för administration och planering av städverksamheten kan minska. Mot dessa argument har ofta från grupper av Städpersonal och andra löntagarorganisationer hävdats att dessa fördelar skulle vara starkt överdrivnaKlart är dock att företagens politik att anlita städentreprenörer i stället för att anställa egen Städpersonal har framkallat problem av olika slag. Mot denna bakgrund finner jag det vara av stor betydelse att de sakkunniga belyser effekterna av denna utveckling och då framför allt från samhälls- och löntagarsynpunkt. Det förhållandet att en arbetsgivare uppdrar åt särskilt städföretag att utföra städarbete har för städpersonalen medfört ändrade anställnings- och arbetsvillkor. Problem har framträtt särskilt då ett företag övergått från städning i egen regi till städning på entreprenad. I många fall har talats om ett medvetet kringgående av det gängse arbetsgivar-arbetstagarförhållandet. De sakkunniga bör därför utreda rådande arbetssituation för städarbetarna och undersöka hur denna kan variera från företag till företag. Det bör vidare vara angeläget att få klarlagt om det föreligger sådana kringgående tendenser som nyss har berörts. Särskild uppmärksamhet bör ägnas skillnaden i arbetsförhållanden mellan dem som är anställda av det företag där städningen bedrivs och dem som arbetar for entreprenadföretag. Det har hävdats att det inom städbranschen förekommer ett mycket stort antal små städföretag, vilka ofta är av tillfällig natur och som genom sin anonymitet i stor utsträckning undandrar sig de kostnader och det ansvar som enligt lagstiftning och avtal åvilar företag. De sakkunniga bör närmare undersöka den verksamhet som dessa små företag bedriver. De särskilda problem som kan vara förenade med sådana företag

Utredningens direktiv och arbetets uppläggning 23

bör även analyseras. Utredningsarbetet böri första hand syfta till att få fram underlag för statsmakternas ställningstagande till frågan om särskilda åtgärder behöver vidtas beträffande städbranschen. De sakkunniga bör emellertid kunna dra egna slutsatser av vad som kommer fram i utredningsarbetet och även kunna ange olika vägar att komma till rätta med de problem som man anser föreligga i branschen. Frågor rörande städning av lokaler vid statliga myndigheter har behandlats av statens städutredning i betänkandet (Ds Fi 1970:13) Den statliga lokalvårdens organisation. 1prop, 1972:1 (bil. 2 s. 16-22) anslöt sig chefen för finansdepartementet i huvudsak till utredningens förslag. Riksdagen godkände förslagen (FiU 1972:11, rskr 312). De sakkunniga skall inte närmare överväga de frågor som där behandlades.

1.2 Utredningens bakgrund

Vid 1974 års riksdag väcktes en motion (1974:70) av herr Hermansson m. fl. angående de privata städbolagen. 1 motionen hemställdes att riksdagen skulle besluta att hos regeringen hemställa om en utredning av förhållandena inom städbranschen, syftande till sanering och kontroll av denna bransch samt att hos regeringen hemställa att den till myndigheter och verk under dess kompetensområde utfärdar anvisningar och rekommenderar att städning inom offentliga myndigheter skall handhas av fast anställd personal och att entreprenadsystemet härvidlag överges. Näringsutskottet delade i sitt betänkande (NU 1974:44) motionärernas uppfattning att det var en angelägen uppgift att komma till rätta med de missförhållanden som finns inom städbranschen. Med hänsyn bl. a. till branschens heterogena sammansättning var enligt utskottets mening en allmän översyn av städbranschen påkallad. Utskottet hemställde att riksdagen i anledning av motionen 1974:70 som sin mening gav Kungl. Majzt till känna vad utskottet anfört om en översyn av städbranschen. Däremot hemställde utskottet att riksdagen skulle avslå motionen 1974:70 såvitt den avsåg uttalande om den statliga städningsverksamheten. Detta senare med hänvisning till att städningens organisation inom den statliga sektorn tidigare hade varit föremål för behandling av regering och riksdag (prop. 1972:1, FiU 1972:11 och rskr 1972:312). Därvid hade ett principuttalande gjorts att städning i egen regi i de flesta fall vore att föredra inom den statliga sektorn. 1 sammanhanget bör också noteras den oro som uppstod inom städentreprenadbranschen runt årsskiftet 1974/ 1975, då konflikter uppstod mellan arbetsgivare och arbetstagare och deras respektive organisationer på olika ställen i landet (Borlänge: gruvanläggningarna i Malmberget, Kiruna och Svappavaara; Umeå; Skövde och Arlanda).

1.3 Utredningsarbetets uppläggning

Utredningen har i enlighet med direktiven sett som sin huvuduppgift att göra en allsidig kartläggning av städbranschen. Städbranschen har av utredningen deñnierats till att avse all yrkesmässig städning som bedrivs inom landet.

24 Utredningens direktiv och arbetets uppläggning

Städentreprenadbranschen, dvs. den sektor inom vilken städentreprenadföretagen arbetar, utgör alltså en delmängd av städbranschen. I begreppet städning har utredningen innefattat Följande: kontorsstädning, städning av varuhus, butiker, banker och andra servicelokaler, städning av hotell, restauranger, teatrar, biografer och andra nöjeslokaler, industristädning, byggnadsstädning, städning av sjukhus och andra vårdinrättningar, städning av skolor och andra undervisningslokaler, trappstädning och annan städning av bostadsfastigheter, städning av kommunikationsmedel, fönsterputsning samt storstädning. l begreppet städentreprenadföretag har utredningen innefattat självständiga yrkesutövare (uppdragstagare). När utredningen inledde sitt arbete konstaterades ganska omgående att utredningen inte kunde basera sin kartläggning av branschen på befintliga uppgifter. Tillgången på uppgifter beträffande städbranschen i officiell statistik konstaterades vara av mycket liten omfattning. Utredningen ansåg det därför nödvändigt att genom egna undersökningar inhämta faktamaterial om städbranschen. Utredningsarbetet har bedrivits med utgångspunkt från en intressentmodell där tre intressegrupper särskiljts: Cl de anställda, dvs. städarna n säljarna av städtjänster, dvs. städentreprenadföretagen El användarna av städtjänster, dvs. företag, kommuner, landsting, staten och privatpersoner som antingen utför städning i egen regi eller anlitar städentreprenadföretag. Utredningen ansåg att en kartläggning av städbranschen erfordrade att dessa tre grupper undersöktes. Eftersom såväl städbranschens som städentreprenadbranschens storlek och omfattning inte tidigare var känd ansåg utredningen att det var nödvändigt att genomföra rikstäckande representativa statistiska undersökningar. Utredningen har sålunda i samarbete med statistiska centralbyrån (SCB) genomfört en intervjuundersökning av ca l 800 städare i anslutning till SCB:s arbetskraftsundersökningar i syfte att göra en kartläggning av städarna och deras arbets- och anställningslörhållanden. Utredningen erhöll emellertid inte de resurser som utredningen ansåg nödvändiga för att göra en tillräckligt grundlig undersökning. Utredningen ansåg bl. a. att undersökningen borde ha genomförts i form av besöksintervjuer i stället för telefonintervjuer mot bakgrund av bl. a. de språksvårigheter som finns bland städare som kommer från andra länder. Vidare ansåg utredningen att ytterligare uppgifter borde ha tagits in för att tillräckligt kunna belysa städarnas situation. Detta var av praktiska skäl inte möjligt när undersökningen måste genomföras i form av telefonintervjuer. Beträffande städentreprenadföretagen har utredningen i samarbete med SCB genomfört en statistisk undersökning bestående av två delar. Dels har en totalundersökning av samtliga ca l 000 städentreprenadföretag gjorts, dels har en fördjupad urvalsundersökning av ca 250 städentreprenadföretag gjorts. Undersökningarna genomfördes som postenkäter. De s. k. användarna av städtjänster innefattar i princip hela samhället. Utredningen har något förenklat delat in dem i följande huvudgrupper: företag, kommuner, landsting, staten och privatpersoner.

Utredningens direktiv och arbetets uppläggning 25

Beträffande användarkategorin företag utom städentreprenadföretag har utredningen genomfört en statistisk undersökning i samarbete med SCB. Ca l 500 Företag inom olika näringsgrenar, av olika storlek och i olika delar av landet undersöktes genom en postenkät. Vidare undersöktes samtliga kommuner och landsting genom postenkäter som genomfördes helt i utredningens regi. Mot bakgrund av att utredningen enligt direktiven inte närmare skulle de frågor beträffande den statliga städningens organisation som överväga behandlades av statens städutredning (Finansdepartementet 1970:13) ansåg utredningen det inte motiverat att med en särskild undersökning kartlägga städningen inom den statliga sektorn. Genom de uppgifter som framkom genom intervjuundersökningen av städare, undersökningen av städentreprenadföretag och uppgifter som kunde erhållas från byggnadsstyrelsen ansåg kunna bilda sig en uppfattning om städningen inom den sig utredningen statliga sektorn. Även beträffande användarkategorin privatpersoner ansågs tillräcklig information erhållas genom intervjuundersökningen av städare och undersökningen av städentreprenadföretag. Utredningen har beträffande samtliga ovannämnda statistiska undersökningar fått lägga ner ett omfattande och tidskrävande eget arbete. Detta beror på att alltför begränsade resurser har ställts till utredningens förfogande. För att belysa förekomsten av oegentligheter inom städentreprenadbranschen har utredningen sänt en enkät till samtliga lokala skattemyndigheter och kronofogdemyndigheter avseende i vilken utsträckning städentreprenadföretag fullgör sina skyldigheter som arbetsgivare och nåringsutövare. Vidare har en förfrågan beträffande förkomst av oegentligheter inom städbranschen sänts till de organisationer och myndigheter som ansågs vara mest insatta i sakområdet. Utredningen har gjort en begränsad studie av konkurser bland städentreprenadforetag för att belysa konkursfrekvens och konkurskarakteristika. Uppgifter har erhållits från Arbetsmarknadens Försäkringsaktiebolag (AFA) och Arbetsmarknadsförsäkringar (AMF) beträffande städentreprenadföretagens inbetalning av avtalsstadgade arbetsgivaravgifter. I utredningens inledningsskede sändes en enkät till samtliga fackförbund inom Landsorganisationen (LO) beträffande förekomst av städare inom olika fackförbundsområden etc. Information om förhållanden inom städbranschen i vissa andra länder har samlats in via de svenska ambassaderna i dessa länder. Slutligen har utredningen haft underhandskontakter med myndigheter, organisationer och företag. Det faktamaterial som utredningen tagit fram redovisas i kapitel 2-8. l kapitel 9 och 10 redovisas utredningens problemanalys, överväganden och förslag. I bilaga 1-5 redovisas tekniska rapporter och tabellsamlingar for de statistiska undersökningar utredningen genomfört avseende städentreprenadföretag, användare av städtjänster och städare. Bilaga 6 innehåller en av de svar som utredningen erhöll på sin förfrågan till vissa redovisning och myndigheter. Bilaga 7 innehåller en rapport från en organisationer hearing med användare av städtjänster som utredningen genomfört.

2 Städbranschens omfattning

1 detta kapitel ges en kortfattad och översiktlig beskrivning av städbranschens omfattning. Som nämndes i kapitel 1.3 finns ingen officiell statistik tillgänglig avseende städbranschens omfattning. Den följande redovisningen bygger i stället på utredningens egna undersökningar av städare, städentreprenadforetag och användare av städtjänster. Dessa tre grupper behandlas var för sig i kapitlena 3, 4 och 5, där resultaten från var och en av undersökningarna redovisas ingående. I detta kapitel sammanställs vissa resultat från de olika undersökningarna för att en sammanfattande beskrivning av städbranschen skall kunna erhållas. Totala antalet arbetstimmar som enligt utredningens intervjuundersökning av städare lades ner på yrkesmässig städning under en vecka var hösten 1977 strax över 3 miljoner (3.2 miljoner). Med utgångspunkt från de uppgifter beträffande städkostnader som erhölls från utredningens undersökningar av städentreprenadföretag, företag utom städentreprenadföretag, kommuner och landsting uppskattas omsättningen inom hela städbranschen till omkring 7 miljarder kronor. Som jämförelse kan nämnas att 1976 var omsättningen inom hela bolagssektorn 587 miljarder kronor, inom tillverkningsindustrin 232 miljarder kronor, inom jordbruk, skogsbruk, jakt och fiske 6 miljarder kronor, inom byggnadsindustrin 43 miljarder kronor och inom samfärdseln 23 miljarder kronor. Omsättningen inom städbranschen hänför sig enligt utredningens undersökningar till ca 55 procent till företagssektorn och resterande 45 procent till den offentliga sektorn, varav den primärkommunala sektorn svarar för drygt hälften, den landstingskommunala sektorn för ungefär en fjärdedel och den statliga sektorn för ungefär en femtedel. Antalet personer som yrkesmässigt utförde städarbete var enligt utredningens intervjuundersökning av städare ca 150 000 hösten 1977. Som jämförelse kan nämnas att antalet sysselsatta anställda fjärde kvartalet 1977 var inom detaljhandeln 305 600, inom restaurang- och hotellrörelsen 62 200 och inom hela tillverkningsindustrin 1 014 700, varav t. ex. inom livsmedels-, dryckesvaru- och tobaksindustrin 86 2002. Huvuddelen av den yrkesmässiga städningen i Sverige görs i egen regi. Av 1 Källa: SCB Företagen utförde städarbete arbetade 1976. samtliga personer som hösten 1977 yrkesmässigt 12 procent hos städentreprenadföretag. Av det totala antalet arbetstimmar 7 Källa: SCB Arbetskraftssom hösten 1977 lades ner på städning avsåg 13 procent entreprenadstädning. undersökningen fjärde Av den totala omsättningen inom hela städbranschen hänförde sig ca en kvartalet 1977. Råsjundedel till städentreprenadföretagen. tabeller.

28 Städbranschens omfattning

Entreprenadstädning förekommer i störst utsträckning inom foretagssektorn och i relativt liten omfattning inom den offentliga sektorn. Av företagens totala kostnader för städning 1976 avsåg ungefär en tredjedel (31 procent) entreprenadstädning. Motsvarande andel var for landstingen 8 procent och for kommunerna 4 procent. Omfattningen av entreprenadstädningen inom den statliga sektorn ligger på ungefär samma nivå som inom den primärkommunala sektorn. Entreprenadstädning har störst omfattning i storstadsregionerna och då framför allt i Stockholmsregionen. Detta gäller alla användarkategorier. Utanför storstadsregionerna och övriga större kommuner förekommer entreprenadstädning i ringa omfattning.

SOU l979Z88 29

3 Städentreprenadföretag

3.1 Inledning

I detta kapitel beskrivs städentreprenadbranschen från olika utgångspunkter. Underlaget för beskrivningen utgörs i huvudsak av den undersökning av städentreprenadföretag som utredningen genomfört i samarbete med SCB. Tillvägagångssättet vid undersökningens genomförande beskrivs i en teknisk rapport som återfinns i bilaga l till betänkandet. I denna bilaga finns också den tabellsamling som utredningen ställt samman från undersökningens primärmaterial.

3.2 Städentreprenadbranschens storlek och struktur

Städentreprenadbranschen bestod 1976 av ca l 000 verksamma städentreprenadföretag enligt utredningens egen undersökning. Som nämndes i avsnitt 1.3 om utredningsarbetets uppläggning finns det i den officiella statistiken inga direkta uppgifter om antalet städentreprenadforetag. Eftersom det inte finns någon direkt tillgänglig officiell statistik över antalet städentreprenadföretag fick utredningen som en första åtgärd försöka skapa ett register över samtliga städentreprenadföretag. Detta gjordes med hjälp av SCB:s centrala företagsregister och telefonkatalogens yrkesdel. Se vidare bilaga l. Städentreprenadbranschen karakteriseras av ett stort antal mycket små företag och ett litet antal relativt stora företag. Städentreprenadföretagen fördelade på företagsstorlek redovisas i tabell 3.1. Antalet anställda och omsättningen inom städentreprenadbranschen redovisas i tabell 3.2. Omsättningen inom städentreprenadbranschen var ca l miljard kronor 1976. Somjämförelse kan nämnas att omsättningen inom hela tillverkningsindustrin 1976 var 232 miljarder kronor, inom byggnadsindustrin var den 43 miljarder kronor samt inom varuhandel, restaurang- och hotellrörelse var den 231 miljarder kronor. Omsättningen inom hotell- och restaurangnäringen var 1975 ca 5,3 miljarder kronor? Antalet anställda 31 december 1976 uppskattades av städentreprenadföretagen till ca 28 600 personer. hälften saknade anställda. Omsätt- l Källa:SCB Företagen Ungefär av städentreprenadföretagen 1976. ningsmässigt svarade dessa företag för ca 3 procent av den totala städentreprenadbranschen. De små företagen med mellan 1 och 49 anställda utgjorde ?Källaz Hotell- och res- 43 procent av antalet företag och svarade för 14 procent av de anställda och 21 taurangbranschen SOU 1978:37. procent av omsättningen.

Städentreprenadjöretag

Tabell 3.1 Antal städentreprenadföretag år 1976 i olika storleksgrupper Storleksgrupp/ Totalt 96 anställda

Tabell 3.2 Antal anställda 31 december 1976 och omsättning 1976

Storleksgrupp/ Antal anställda Omsättning anställda

De största företagen med 500 anställda eller fler utgjorde 1 procent av det

totala antalet företag, men svarade för 68 procent av de anställda och 56 procent av omsättningen.

Städentreprenadföretagens geografiska spridning framgår av tabell 3.3.

Den volymmässiga Fördelningen på olika regioner, i antal anställda uttryckt och omsättning, redovisas i tabell 3.4. Det bör poängteras att ett företag hänförs till den region där huvudkontoret är beläget. Vissa av de största

städentreprenadföretagen har en organisation med ett huvudkontor och ett

antal mer eller mindre självständiga distriktskontor. Städentreprenadföretagens regionala fördelning av verksamheten behandlas i avsnitt 3.6.2. Huvuddelen av städentreprenadföretagen (83 procent) fanns lokaliserade till de större tätorterna. var denna Volymmässigt koncentration ännu mer markant. Endast 3 procent av de anställda arbetade i städentreprenadforetag som har sitt huvudkontor förlagt utanför storstadsregionerna och övriga

Städentreprenadföretag 31 Tabell 3.3 Antal företag år 1976 i olika regioner

0 Av bilaga l framgår de olika regionernas omfattning.

Tabell 3.4 Antal anställda 31 december 1976 och omsättning 1976 i olika regioner Region Antal anställda Omsättning Totalt 96 Milj. kr % Stockholmsregionen 18 350 64 653.3 64 Göteborgs- och Malmö

större tätorter. Dessa företag svarade för endast 4 procent av den totala

omsättningen inom städentreprenadbranschen. Det är alltså huvudsakligen

små företag som finns utanför storstadsregionerna och de större tätorter-

na.

Ungefär en tredjedel av städentreprenadföretagen har sitt huvudkontor

förlagt till Stockholmsregionen. Volymmässigt var ca två tredjedelar av

städentreprenadbranschen att hänföra till företag med huvudkontor i Stock-

holmsregionen. De största städentreprenadforetagen finns alltså främst i 1 För Stockholm: Dagens Stockholmsregionen. Nyheter med lokalbilagor Eftersom det inte finns någon officiell statistik över det totala antalet och Svenska Dagbladet städentreprenadföretag har utredningen ansett det angeläget att försöka bilda inkl. de lokaltidningar

sig en uppfattning beträffande täckningsgraden i totalundersökningen av som ingåri Huvudstadsstädentreprenadföretag. Detta har gjorts genom en avstämning av de press AB; För Göteborg: som annonserade Göteborgposten: För städentreprenadföretag i vissa dagstidningar under vissa Malmö: Arbetet, Skånska perioder mot de städentreprenadföretag som ingick i utredningens totalundagbladet och Sydsvendersökning av städentreprenadföretag. ska dagbladet; för Umeå:

Avstämningen har begränsats till de tre storstadsregionerna Stockholm, Västerbottens Folkblad och Västerbottenskuri- Göteborg och Malmö samt ytterligare tre kommuner av olika storlek och i ren; för Nybro: Baromeolika delar av landet - Umeå, Nybro och Trollhättan. Tidsmässigt har tern och Östra Småland; avstämningen avgränsats till att avse första helgfria veckan i januari 1976 för Trollhättan: Trollhät- (vecka 3) och tredje veckan i mars 1976 (vecka 12). Samtliga dagstidningar tans tidning.

32 Städentreprenadföretag SOU l979z88

Tabell 3.5 Antal städentreprenadföretag som annonserade i vissa dagstidningar i vissa kommuner 1976

Tidpunkt/ ingår i utred- Ingår ej i ut- Anonyma Totalt antal Totalt antal kommun ningens total- redningens annonsörer företag som företag enl. undersökning undersökning annonserar utredningens undersökning Vecka 3 1976

Umeå, Nybro och Trollhättan l l 1 3 32” Vecka I 2 1976

Ett företag var inte etablerat vid tidpunkten för registerdragningen. b Stockholmsregionen. F Göteborgs- och Malmöregionerna. f Västerbottens län, Kalmar län och Trollhättans kommun.

som utkommer inom respektive kommun har granskats. annons- Följande rubriker har studerats: Utbjudande av olika typer av städtjänster, Platsannonser och Platssökande. Resultaten av avstämningen framgår av tabell 3.5. Undertäckningen i utredningens undersökning kan mot bakgrund av tabell 3.5 uppskattas till ca 6 procent i Stockholmsregionen, ca 14 procent i Göteborgs- och Malmöregionerna samt ca 6 procent beträffande Umeå, Nybro och Trollhättan. Det totala antalet städentreprenadföretag som enligt utredningens totalundersökning var 995 företag innebär således en underskattning med ca 9 procent. Denna andel kan till viss del bestå av sådana företag som startat verksamhet efter den tidpunkt som registret till utredningens undersökning avsåg. Volymmässigt bedöms dock undertäckningen vara av mindre eftersom omfattning de företag som inte ingick i utredningens undersökning respektive var anonyma annonsörer kan bedömas tillhöra gruppen mindre företag. Beträffande de företag som annonserade och som ingick i utredningens undersökning kan noteras att de företag som annonserade under rubriken Städning utbjudes huvudsakligen var mindre företag. De företag som annonserade under rubriken Platsannonser återfanns i utredhuvuvsakligen ningens undersökning och tillhörde gruppen större företag. Det kan noteras att vissa av dessa företag inte satte ut företagets namn i platsannonsen utan endast telefonnummer.

3.3 Branschorganisation och avtal

Huvuddelen av de största städentreprenadföretagen är medlemmar i branschorganisationen Sveriges Städentreprenörers Förbund (SSEF).

Städentreprenadjöretag 33

Tabell 3.6 Antal företag år 1976, antal anställda 31 december 1976 och omsättning 1976 fördelade på branschorganisationstillhörighet

SsEFrs uppgift är, enligt dess stadgar, ”att höja branschens anseende och främja dess utveckling samt tillvarata medlemsföretagens gemensamma intressen, dock icke frågor som berör förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare, reglerade i kollektivavtal”. För att få bli medlem i SSEF krävs, att det aktuella Företaget har varit verksamt i branschen under minst tre år

och

uppnått en årsomsättning av l miljon kronor. För närvarande (sommaren 1979) är 44 städentreprenadföretag medlemmar i SSEF. När utredningen gjorde sin undersökning av städentreprenadföretag 1976 utgjorde de 38 företag som ingick i SSEF 4 procent av samtliga städentreprenadföretag. Volymmässigt svarade dessa företag emellertid för huvuddelen av städentreprenadbranschen. Av tabell 3.6 framgår städentreprenadbranschens fördelning på företag som tillhör SSEF och företag som står utanför SSEF. Ungefär två tredjedelar av omsättningen inom städentreprenadbranschen härrörde från företag som tillhör SSEF. Ungefär tre fjärdedelar av samtliga anställda i städentreprenadföretag arbetade i SSEF-anslutna företag. Som nämndes inledningsvis krävs en viss storlek på företaget för att det skall få bli medlem i SSEF. Av de 38 företag som 1976 var medlemmar i SSEF hade 26 företag mer än 100 anställda. Av de företag som stod utanför SSEF hade endast 6 företag (l procent) mer än 100 anställda. Inget SSEF-företag hade mindre än 20 anställda. 91 procent av företagen utanför SSEF hade mindre än 20 anställda. Enligt vad utredningen erfarit genom branschorganisationens represen-

i

tanteri utredningen övervägs för närvarande att ändra på kravet att ett företag

i skall ha minst en miljon kronor i årsomsättning för att få bli medlem i SSEF.

En sådan ändring skulle innebära att även mindre företag skulle kunna bli medlemmar i SSEF. Vid de kontakter med städentreprenadföretag som utredningen haft har framkommit att vissa städentreprenadföretag anser att det är problem att hålla sig á jour med gällande arbetsmarknadslagstiftning. SSEF förmedlar information om ändringar till sina medlemmar. Vissa mindre företag som inte kan bli medlemmar i SSEF uppger sig sakna kanaler för information om ändringar i arbetsmarknadslagstiftningen. Städentreprenadföretag har också möjligheter att ansluta sig till Svenska Arbetsgivareföreningen (SAF) och det förbund inom SAF, som organiserar städentreprenadföretag, SAF:s Allmänna Grupp. Fönsterputsföretag är medlemmar i ett annat förbund inom SAF, Handelns Arbetsgivareorganisation (HAO) och vissa städentreprenadföretag som främst sysslar med

34 Städentreprenadförerag

byggnadsstädning är medlemmari ByggFörbundet inom SAF. För närvarande (sommaren 1979) är 55 städentreprenadföretag anslutna till Allmänna Gruppen. De flesta Företag som är medlemmar i SSEF är också medlemmar i SAF. Allmänna Gruppen tecknar inom ramen för gällande överenskommelser mellan SAF, LO och PTK kollektivavtal med Fastighetsanställdas Förbund, vilka avtal är bindande För städentreprenadFöretagen. För städare som är anställa i Företag tillhörande Allmänna Gruppen gäller således automatiskt kollektivavtalet mellan Allmänna Gruppen och Fastighetsanställdas Förbund. Städentreprenadföretag som är medlemmar i HAO eller ByggFörbundet inom SAF tecknar kollektivavtal för sina anställda med respektive Fastighetsanställdas Förbund och ByggnadsarbetareFörbundet. Företag som står utanför SAF är hänvisade till att ingå s. k. hängavtal med Fastighetsanställdas Förbund för städarna. Detta går normalt till så att Företaget direkt med Fastighetsanställdas Förbund överenskommer om att avtalet mellan Allmänna Gruppen (HAO) och Fastighetsanställdas Förbund skall gälla vid Företaget. l praktiken kommer alltså samma regler att gälla för städare i företag tillhörande SAF som för städare i städentreprenadföretag som har hängavtal. En skillnad är dock att tvister mellan företag med hängavtal och den fackliga organisationen inte kan lösas under medverkan av ett arbetsgivareFörbund. Om t. ex. en rättstvist inte kan lösas genom lokal och central förhandling kvarstår endast möjligheten att lämna in stämning till arbetsdomstolen. Fördelningen på Företag som har kollektivavtal, Företag som har hängavtal och Företag som inte har några avtal redovisas i tabell 3.7. 29 procent av samtliga städentreprenadFöretag tillämpade kollektivavtal. Dessa företag svarade dock volymmässigt för huvuddelen av städentreprenadbranschen. 87 procent av omsättningen härrörde från företag som tillämpar kollektivavtal. 93 procent av de anställda inom städentreprenadbranschen arbetade i Företag som tillämpar kollektivavtal. Allmänt är det främst de mindre Företagen som inte har något avtal. Av de ca l 870 anställda som arbetade i Företag utan avtal fanns 78 procent i Företag med mindre än 50 anställda. Av samtliga Företag med anställda (ca 480 Företag) hade hälften inga avtal.

Tabell 3.7 Antal företag år 1976. antal anställda 31 december 1976 och omsättning 1976 fördelade på företag med och utan kollektivavtal

Städentreprenadjörelag

Tabell3.8 Procentuell fördelning av antal företag år 1976. antal anställda 31 december 1976 och omsättning 1976 på etableringsár

Städentreprenadbranschen kan allmänt sett betecknas som en ung bransch. I tabell 3.8 redovisas den procentuella fördelningen av antal företag, antal anställda och omsättning på etableringsår. Med etableringsår avses det år då företaget etablerades i sin nuvarande form. 60 procent av företagen etablerades i sin nuvarande form under 1970-talet. Dessa företag svarade endast for 18 procent av de anställda och 26 procent av omsättningen. Volymmässigt hänförs huvuddelen av städentreprenadbranschen till de äldsta företagen. 24 procent av företagen etablerades före 1965. Dessa företag svarade för 71 procent av de anställda och 64 procent av omsättningen. Inom parentes kan nämnas att det äldsta städentreprenadföretaget etablerades 1896. Tillväxten av städentreprenadbranschen är alltså koncentrerad till 1970talet vad avser antalet etablerade företag. Även Volymmässigt har emellertid städentreprenadbranschen ökat kraftigt under 1970-talet. Detta framgår av tabell 3.9, där omsättningsutvecklingen mellan 1970 och 1976 redovisas samt tabell 3.10 där utvecklingen av antal anställda redovisas. Tabellerna är baserade på uppgifter från städentreprenadföretag som existerade såväl 1970 som 1976. De redovisade förändringarna återspeglar således inte förändringarna i den totala städentreprenadbranschen.

Tabell 3.9 Omsättning 1970 och 1976 för olika storleksgrupper

Storleksgrupp/ Omsättning, 1 OOO-talskronor % förändring % förändring anställda i omsättning i volymmässig

a Omsättningen 1970 har räknats fram till 1976 års penningvärde med hjälp av konsumentprisindex.

36 Städentreprenadföretag

Tabell 3.10 Antal anställda l januari 1970 och 31 december 1976 för olika storleksgrupper

Storleksgrupp/ Antal anställda anställda ljan. 1970 31 dec. 1976 “á förändring 1970-1976

Mellan 1970 och 1976 ökade omsättningen i löpande priser med 174 procent. Detta kanjämföras med ökningen av produktionens saluvärde inom tillverkningsindustrin. Mellan 1970 och 1976 ökade denna med 100 procent i löpande priser. Den volymmässiga ökningen inom städentreprenadbram schen mellan 1970 och 1976 var 69 procent, vilket innebär en årlig ökningstakt

på ca 9 procent. Ökningen är större bland de större företagen än bland de

mindre. › l Antalet anställda ökade med 37 procent mellan 1970 och 1976. Som jämförelse kan nämnas att antalet förvärvsarbetande minst 20 timmar i veckan inom yrkesgruppen tillverkningsarbete minskade med 4 procent

mellan 1970 och 1975 enligt folk- och bostadsräkningarnaz. Ökningen i

antalet anställda inom städentreprenadbranschen är drygt hälften av den volymmässiga utvecklingen av omsättningen. Den expansiva utvecklingen av städentreprenadbranschen under senare år återspeglas i städentreprenadföretagens bedömning av framtidsutsikterna. I 1 Källa: Statistisk årsbok tabell 3.11 redovisas städentreprenadföretagens bedömning av sina framtids- 1978. utsikter. 7 Källa: Statistisk årsbok Endast 13 procent av företagen ansåg att framtidsutsikterna var dåliga eller 1977 och 1978. mycket dåliga. Mer än hälften av företagen (57 procent) ansåg att framtids-

Tabell 3.11 Procentuell fördelning av antal företag år 1976 på bedömning av framtidsutsikter

Storleksgrupp/ Bedömning av framtidsutsikter Totalt anställda

Städentreprenadföretag 37

utsikterna var goda eller mycket goda. Ju större företaget var desto mer positiv syn på framtidsutsikterna hade det. Städentreprenadföretag i Stockholmsregionen hade en något mer negativ syn på framtidsutsikterna än vad företag i andra delar av landet hade. Städentreprenadföretag som tillhör branschorganisationen hade en mer positiv syn på framtidsutsikterna än vad övriga företag hade.

3.5 Ãgandeförhållanden

Städentreprenadföretagens fördelning på företagsform redovisas i tabell 3.12 och i tabell 3.13 redovisas fördelning av antal anställda på företagsform. en tredjedel (31 procent) av städentreprenadföretagen var aktie- Ungefär av städentreprenadforetagen var handelsbolag och 34 bolag. 19 procent procent var enskilda firmor. 16 procent av företagen var inte inregistrerade företag. Inom tillverkningsindustrin var enligt foretagsräkningen 1972 47 procent av antalet verksamma enheter aktiebolag, 47 procent var fysiska personer och 5 procent handelsbolag. Inom näringsgrenen varuhandel, restaurang- och hotellrörelse var 37 procent av antalet verksamma enheter aktiebolag, 56

Tabell 3.12 Procentuell fördelning av antal företag år 1976 på företagsform

Storleksgrupp/ Företagsform Totalt anställda Aktie- Handels- Enskild Ej registrebolag bolag firma rade företag

l

Tabell 3.13 Procentuell fördelning av antal anställda 31 december 1976 på företagsform

Storleksgrupp/ Företagsform Totalt anställda _ Aktie- Handels- Enskild Ej registrebolag bolag firma rade företag

_ _ _ _ _ 0 l- 9 48 29 23 - 100 78 10 12 - 100 10- 49 50-199 92 - 8 - 100 100 - - - 100 200-

95 2 3 _ 100 *Källaz SCB, SOS, Före- Tomt tagsräkningen 1972.

Städenrreprenadföretag

procent var fysiska personer och 5 procent handelsbolag. Städentrejprenadforetagen är alltså i något mindre utsträckning aktiebolag och i något större utsträckning handelsbolag än vad förhållandena är inom tillverkningsindustrin samt varuhandel, hotell- och restaurangrörelsen. Aktiebolagsformen är vanligast bland de större företagen. Blanid företag med 50-199 anställda respektive med 200 anställda eller fler var andelen aktiebolag 90 respektive 100 procent. Samtliga företag som inte var inregistrerade var företag utan anställda. Av de anställda arbetade 95 procent i städentreprenadföretag som var aktiebolag. 2 respektive 3 procent av de anställda arbetade i städentreprenadföretag som var handelsbolag respektive enskilda firmor. Inom tillverkningsindustrin arbetade 90 procent av de anställda i aktiebolag och 2 procent i vardera handelsbolag och företag som var fysiska personer. Inom näringsgrenen varuhandel, hotell- och restaurangrörelse arbetade 7l procent av de anställda i aktiebolag, ll procent i företag som var fysiska personer och 3 procent i handelsbolag. Anställda inom städentreprenadbranschen arbetar alltså i större utsträckning i företag som är aktiebolag än vad anställda inom främst näringsgrenen varuhandel, hotell- och restaurangrörelse men även tillverkningsindustri gör. Vid jämförelser av företag av samma storlek i olika regioner i landet framkommer att aktiebolagsformen är relativt sett vanligast i storstadsregionerna. icke inregistrerade företag förekommer främst i Stockholmsregionen och övriga större kommuner. Samtliga företag, som tillhörde branschorganisationen SSEF. utom ett, var aktiebolag. l tabell 3.14 redovisas antal företag fördelade på antal delägare. Städentreprenadbranschen domineras av företag med få delägare. Endast 2 procent av företagen hade mer än tre delägare. Av de minsta företagen utan anställda hade ca tre fjärdedelar en delägare. För de största företagen kan en förskjutning mot fler delägare konstateras. 5 procent av städentreprenadföretagen uppgav att de hade dotterbolag. Det var i stor utsträckning de större företagen som uppgav att de hade dotterbolag - 53 procent av omsättningen inom städentreprenadbranschen hän fördes till företag som har dotterbolag. Företag som har dotterbolag fanns i storstadsregionerna och i övriga större kommuner.

Tabell 3.14 Procentuell fördelning av antal företag år 1976 på antal delägare

Storleksgrupp/ Antal delägare Totalt anställda

l l-Zälla: SCB, SOS, Före- Totalt 61 37 2 100 tajzsräkningen 1972.

Städentreprenad/öretag 39

Drygt l procent av städentreprenadföretagen var själva dotterbolag. Det är framför allt större företag som är dotterbolag - 40 procent av omsättningen inom städentreprenadbranschen hänförde sig till företag som var dotterbolag.

3.6 Verksamhetsområden

3.6.1 Funktionella verksamhetsområden Fördelningen på olika funktionella verksamhetsområden redovisas itabell 3.15 avseende antal företag och i tabell 3.16 avseende omsättning. Mer än hälften (64 procent) av samtliga företag arbetade med fönsterputsning. Det är framför allt små företag som sysslar med fönsterputsning. 8 procent av den totala omsättningen inom städentreprenadbranschen hänförde sig till fönsterputsning. Ca en tredjedel av företagen sysslade med kontorsstädning. Volymmässigt svarade kontorsstädningen för den klart största delen av städentreprenadföretagens verksamhet - 41 procent av den totala omsättningen föll på kontorsstädning. Det genomsnittliga antalet områden som ett företag var verksamt inom var 2,4. Antalet områden som företagen var verksamma inom stiger med företagets storlek. De största företagen var i genomsnitt verksamma i 7,9 områden, medan de minsta företagen var verksamma i 1,4 områden. Industristädning förekommer i relativt sett störst utsträckning bland medelstora företag. Beträffande de mindre företagen utgjorde kontorsstädningen en större

Tabell 3.15 Procentuell andel av totala antalet företag år 1976 som var verksamma inom olika områden

Verksamhetsområde Procentuell andel

Kontorsstädning 32 Städning av varuhus, butiker. banker och andra servicelokaler ll Städning av hotell. restauranger, teatrar, biografer och

40 Städentreprenadjöretag

Tabell 3.16 Procentuell fördelning av omsättningen 1976 på verksamhetsområde Verksamhetsområde Storleksgrupp/anställda Totalt 0 1-9 10-49 50-199 200- Kontorsstädning 2 16 17 30 56 41 Städning av varuhus, butiker, banker och andra servicelokaler - l 3 4 1l 8 Städning av hotell, restauranger. teatrar, biografer

Städning av sjukhus och andra vårdinrättningar - - 3 3 5 4 Städning av skolor och andra undervisningslokaler 0 2 2 2 2 2 Trappstädning och annan städning av bostadsfastigheter 3 4 5 11 7 7 Städning av kommunika-

Yttre rengöring Uthyrning eller försäljning av linne eller arbetskläder - 0 0 0 0 0 Uthyrning eller försäljning av redskap eller maskiner O 1 l 0 0 Andra verksamhetsgrenar 4 3 8 4 0 2 1huvudsak annan städ- 25 27 29 21 - 10 ning än fönsterputsning

Totalt 100 100 100 100 100 100

andel för de företag som inte hade något avtal eller som hade hängavtal jämfört med de företag som hade kollektivavtal.

3.6.2 Geografisk spridning Städentreprenadbranschens geografiska spridning vad avser den direkta utövningen av verksamheten redovisas i tabell 3.17 och tabell 3.18. De minsta företagen har en liten geografisk spridning av sin verksamhet. Ungefär 90 procent av företagen utan anställda och företag med 1-9 anställda hade sin verksamhet förlagd till den egna kommunen och upp till fyra andra kommuner i eget och angränsande län. De mindre och medelstora företagen hade en förskjutning mot större geografisk spridning. 65 procent av företagen med 10-49 anställda och 78 procent av företagen med 50-199 anställda hade sin verksamhet förlagd till

S tädentreprenadförelag 41

Tabell 3.17 Procentuell fördelning av antal företag år 1976 på geografiskt verksamhetsområde

Geografiskt verksamhetsområde Totalt Storleksgrupp/ anställda Egna Egna kommu- Egna kommu- Egna k0mmu kommunen nen och upp nen och mer än nen och en eltill fyra fyra kommuner ler fiera komkommuner i i eget och an» muneri andra eget och an- gränsande län län samt hela

Tabell 3.18 Procentuell fördelning av omsättning år 1976 på geografiskt verksamhetsområde

Storleksgrupp/ Geografiskt verksamhetsområde Totalt anställda Egna Egna kommu- Egna kommu- Egna kommukommunen nen och upp nen och mer än nen och en eltill fyra kom- fyra kommuner ler flera kommuner i eget i eget och an- muner i andra och angränsan- gränsande län län samt hela

eget och angränsande län. Av de största företagen hade mer än hälften (60 procent) en mer riksomfattande spridning av sin verksamhet. Inom samtliga storleksgrupper var det de största företagen - mätt i omsättning - som hade en stor geografisk spridning av sin verksamhet. Företag som tillhör branschorganisationen SSEF hade en större geografisk spridning av sin verksamhet än vad företag utanför SSEF hade. Detta förhållande gäller även om hänsyn till företagets storlek tas.

3.7 Kundförhållanden

Idetta avsnitt redovisas olika faktorer som belyser städentreprenadföretagens förhållande till sina kunder.

42 Städentreprenadförerag

Tabell 3.19 Andel företag som utförde arbete för olika kundkateg0rier1976 uttryckt i procent av totala antalet företag

Tabell 3.20 Procentuell fördelning av omsättning 1976 på kundkategorier Storleksgrupp/ Kundkategorier Totalt anställda

3.7.1 K undkategorier

Frekvensen av olika kundkategorier hos städentreprenadforetagen framgår av tabellerna 3.19 och 3.20. Företag är den helt dominerande kundkategorin för städentreprenadföretagen. 90 procent av städentreprenadföretagen hade företag som kunder. Volymmässigt svarade kundkategorin företag för ungefär fyra femtedelar (78 procent) av totala omsättningen. Därefter följde kommuner som svarade för 11 procent av omsättningen, landstingen som svarade för 6 procent, staten som svarade för 4 procent och privatpersoner som svarade for 1 procent. Det är inga nämnvärda skillnaderi kundfordelning mellan företag av olika storlek. De allra minsta utan anställda hade dock företagen i något större utsträckning privatpersoner som kunder och i något mindre utsträckning som kunder företag än vad övriga städentreprenadföretag hade.

3.7.2 Kundkontrakrens uppsägningstid De uppsägningstider som städentreprenadföretagen tillämpar på sina kundkontrakt framgår av tabell 3.21. De uppsägningstider som tillämpas har betydelse dels for kunden, dels för städentreprenadforetaget och de anställda städarna. Om inget kundkontrakt finns eller om det är en kort uppsägningstid på kundkontraktet kan det for

S tädenrreprenadföretag 43

Tabell 3.21 Procentuell fördelning av antal företag år 1976 på uppsägningstider för kundkontrakt

Storleksgrupp/ Kundkontraktens uppsägningstid Totalt anställda 1-5 mån. 6 mån. 7 mån. 8-12 mån. Mer än lnga forl2 mån. mella kontrakt

50-199 7 40 47 6 - - 100 200- Totalt 35 14 5 8 2 36 100

den enskilde städaren innebära en viss otrygghet i anställningen. l kollektivavtal mellan SAF:s Allmänna Grupp och Fastighetsanställdas Förbund avseende städentreprenadföretag anslutna till Allmänna Gruppen finns dock garantiregler som innebär att om ett städentreprenadföretag övertar städarbete från annat företag skall anställning i första hand erbjudas åt de i detta företag anställda städarna. Drygt en tredjedel av samtliga städentreprenadföretag hade inga formella i kundkontrakt. Knappt tre fjärdedelar av företagen som inte hade kundkons

i trakt saknade anställda. Övriga företag som inte hade kundkontrakt bestod i

i huvudsak av de minsta Företagen med 1-9 anställda.

l Ungefär en tredjedel av företagen hade en uppsägningstid på en till fem månader. Det var framför allt de minsta företagen med mindre än 50 anställda som hade den kortaste uppsägningstiden för kundkontrakten. Bortfallet är, som redovisas i undersökningsrapporten i bilaga 1, relativt stort för de minsta företagen. Mot bakgrund av den kunskap utredningen har om bortfallets sammansättning kan detta inte förväntas ändra på de ovan konstaterade resultaten i nämnvärd utsträckning. De största företagen har till huvudsaklig del uppsägningstider för kundkontrakten som överstiger 6 månader. 77 procent av företagen med 50-199 anställda och 93 procent av företagen med 200 anställda eller fler hade uppsägningstider för kundkontrakten på 6 månader eller mer. l detta sammanhang bör påpekas att branschorganisationen, SSEF, vid tidpunkten för undersökningens genom förande rekommenderade sina medlemsföretag att tillämpa en uppsägningstid på sina kundkontrakt på 6 månader. Senare har man övergått till att rekommendera 7 månaders uppsägningstid. Ett av skälen till dessa rekommendationer är att företagen därigenom kan iakttaga de regler om varsel- och uppsägningstider för anställda som gäller enligt lagen om anställningsskydd (SFS 1974:12). Enligt denna lag är den maximala uppsägningstiden sex månader (avser en arbetstagare som har fyllt 45 år och som vid uppsägningen har varit anställd hos arbetsgivaren de senaste sex månaderna eller sammanlagt minst tolv månader under de senaste två åren). Städentreprenadföretag som inte hade tecknat vare sig kollektivavtal eller hängavtal för sina anställda hade i stor utsträckning antingen inga kundkon-

44 Städemreprenadjöretag

trakt alls eller kundkontrakt med korta uppsägningstiderU-S månader). Av företagen med kollektivavtal eller hängavtal hade nästan hälften uppsägningstider på 6 månader eller mer.

3.7.3 Kontakt med nya kunder

Det vanligaste sätter för städentreprenadföretag att få kontakt med nya kunder belyses i tabell 3.22. Det vanligaste sättet att få kontakt med nya kunder är enligt städentreprenadföretagen genom rekommendationer från nuvarande kunder - 62 procent av samtliga företag uppgav att de får kontakt med nya kunder genom rekommendationer. Bland de största företagen var uppsökande försäljning det vanligast förekommande sättet att få kontakt med nya kunder. Svarsbortfallet var som framgår av bilaga l ganska stort, framför allt för de minsta företagen. Viss försiktighet bör därför iakttagas vid tolkningen av tabell 3.22 speciellt för de mindre företagen med upp till 50 anställda. Det vanligaste konkurrensmedlet bland städentreprenadföretag redovisas i tabell 3.23. Tre fjärdedelar av företagen uppgav att kvalitet eller service eller båda i kombination är det vanligaste konkurrensmedlet. De större företagen angav i större utsträckning än de mindre företagen service och de mindre företagen angav i större utsträckning än de större kvalitet som det vanligaste konkurrensmedlet. De i tabell 3.23 redovisade uppgifterna bör tolkas med viss försiktighet. Å ena sidan är, som framgår av undersökningsrapponen, bilaga l, bortfallet stort- 59 procent. Å andra sidan får man antaga att företagen har en tendens att ange svar med positiv värdeladdning som kvalitet och service. Genom de kontakter som utredningen hade med städentreprenadföretag i samband med undersökningen framkom att många företag inte gärna vill ange att de konkurrerar med priset på den tjänst de utbjuder.

Tabell 3.22 Procentuell fördelning av antal företag år 1976 på vanligaste sättet att få kontakt med nya kunder

Storleksgrupp/ Vanligaste sättet att få kontakt med nya kunder Totalt anställda Uppsökande Annonser Telefon- Rekommen- Rekommen- Uppsökande försäljning och reklam katalogen dationer dationer försäljning i kombina- och rekomtion med mendationer något an- i kombinanat alter- tion med

_ Srädemreprenadföretag

Tabell 3.23 Procentuell fördelning av antal företag år 1976 på vanligaste konkurrensmedel

3.7.4 Olika sätt al! anlita städentreprenadföretag för en användare - kommun, Det vanligaste tillvägagångssättet företag, landsting,staten -att anlita ett städentreprenadföretag är att totalentreprenad tillämpas. Detta innebär att städentreprenadföretaget svarar för hela arbetsomrâdet, dvs. arbetsledning, personal, material och utrustning. Vissa städentreprenadföretag erbjuder dessutom s. k. arbetsledarentreprenad. Med arbetsledarentreprenad avses ett system där städentreprenadföre- För arbetsledning, material, redskap etc., men där städarna är taget svarar anställda direkt hos kunden. Det är ett litet antal företag - mellan en och två som erbjuder s. k. arbetsledarentreprenad. Det är huvudsakligen de procentstora Företagen som erbjuder arbetsledarentreprenad. Den faktiska förekomsten av arbetsledarentreprenad belyses ytterligare i kapitel 4 om användarna av städtjänster. Kundens möjlighet att själv få svara för arbetsledning vid en entreprenad belyses i tabell 3.24. Det är främst i de mindre företagen med relativt få anställda som det är

Tabell 3.24 Procentuell fördelning av antal företag år 1976 på möjlighet för kunden att själv få svara för arbetsledning

Storleksgrupp/ Kundens möjlighet att svara för arbetsledning Totalt anställda Får svara Får inte sva- Frågeställ-

46 S tädentreprenadjöretag

:

möjligt för kunden att själv få svara för arbetsledning. 13 procent .av företagen med 1-9 anställda och 20 procent av företagen med 10-49 anställda uppgav att det var möjligt för kunden att själv få svara för arbetsledning. I princip är innebörden av att en kund själv svarar för arbetsled ning att s. k. uthyrning av arbetskraft eller s. k. olaga arbetsförmedling bedrivs. Detta innebär ett brott mot lagen med vissa bestämmelser om arbetsförmedling (SFS 1935:113, §2), enligt vilken inte får bedrivas i arbetsförmedling förvärvssyfte. Försiktighet måste dock iakttagas vid tolkningen av tabell 3.24. Företagen kan ha fått den uppfattningen att frågeställningen mer allmänt avsåg kundens möjlighet att utöva inflytande på arbetets utförande. En kund har naturligtvis möjlighet att ställa upp krav och riktlinjer för det städresultat man önskar få utfört utan att det därför är fråga om uthyrning av arbetskraft. Kundens att själv få svara för arbetsledning belyses ytterligare i möjlighet kapitel 4 om användarna.

3.8 Ekonomiska Förhållanden

3.8.1 Kostnadsstruktur

Kostnadsstrukturen för

städentreprenadföretag framgår av tabell 3.25. l

Den helt dominerande kostnadsposten är arbetskraftskostnader- löner och sociala avgifter. Fyra femtedelar (81 procent) av de totala kostnaderna består av arbetskraftskostnader. I begreppet löner ingår inte s. k. ägarlöner, såvida inte ägaren är formellt anställd av företaget. Detta är orsaken till att de minsta företagen utan anställda har en mycket liten del arbetskraftskostnader (17 procent). De sociala avgifterna utgör totalt ca 33 procent av lönekostnaderna. Detta är ungefär i överensstämmelse med gällande anvisningar för år 1976 från riksskatteverket. Den ovan redovisade andelen på 33 procent innebär en viss underskattning, eftersom vissa företag inte har särredovisat de sociala avgifterna. Dessa ingår i stället i allmänna omkostnader eller dylikt och redovisas i tabell 3.25 under kostnadsslaget övriga kostnader. Detta medför att det inte är möjligt att analysera förhållandet mellan sociala avgifter och

Tabell 3.25 Procentuell fördelning av kostnader 1976 på olika kostnadsslag

Kostnadsslag Storleksgrupp/anställda Totalt

0 1-9 10-49 50-199 200-

Löner 12 58 59 64 62 61 Sociala avgifter 5 16 15 19 22 20 Administration 3 2 2 3 2 2 Material 5 4 4 5 4 4

Städentreprenadförerag 47 TabelI3.26 Arbetskraftskostnadernas procentuella andel av omsättningen inom vissa näringsgrenar år 1976

Källa: SCB [Ekonomiska nyckeltal l976.

lönekostnziderför olika delgrupper av företag. t. ex. små, medelstora och stora företag eller företag med eller utan kollektivavtal/hängavtal I tabell 3.26jämförs arbetskraftskostnadernas andel av omsättningen inom olika näringsgrenar. Enligt undersökningen av städentreprenadföretag utgjorde arbetskraftskostnaderna 78 procent av omsättningen inom städentreprenadbranschen. Enligt tabell 3.26 utgjorde arbetskraftskostnaderna 29 procent av omsättningen inom tillverkningsindustrin. l de mer personalintensiva näringsgrenarna restaurang- och hotellrörelse samt tjänster utgjorde arbetskraftskostnaderna 39 respektive 38 procent av omsättningen. I begreppet arbetskraftskostnader i tabell 3.26 ingår också ägarlöner. I den från undersökningen av städentreprenadföretag redovisade uppgiften avseende arbetskraftskostnadernas andel av omsättningen ingick däremot inte ägarlöner. Om även ägarlöner skulle ha ingått i arbetskraftskostnaderna skulle detta ha inneburit att arbetskraftskostnaderna skulle ha utgjort en större del än 78 procent av omsättningen. Man kan således konstatera att arbetskraftskostnaderna utgör en mycket stor del av omsättningen inom städentreprenadbranschen ijämförelse med andra näringsgrenar. Detta även om man jämför med utpräglade tjänstenäringar. Initialkostnaderna för att starta ett städentreprenadföretag är alltså inte så stora, om man planerar att inledningsvis arbeta utan anställda. Städkostnadernas fördelning på arbetskraftskostnader och övriga kostnader avseende egenregistädning belyses i kapitel 4 om användarna.

3.8.2 Lönsamhetsförhâllanden För att belysa lönsamheten inom städentreprenadbranschen har vissa uppgifter hämtats från officiell statistik (SCB:s ñnansstatistik). Vidare har vissa uppgifter erhållits från utredningens egen undersökning av städentreprenadföretag. I tabell 3.27-3.29 redovisas olika resultatmått - rörelseresulvinstprocent, tat/omsättning och nettoresultat/omsättning för näringsgrenarna städningsrörelse, tillverkningsindustri samt varuhandel, hotell- och restaurangrörelse. Uppgifterna är hämtade från den officiella statistiken (SCB:s ekonomiska nyckeltal). Som nämndes i kapitel 1.3 angående utredningsarbetets upplägg-

48 S tädentreprenadföretag Tabell 3.27 Vinstprocent inom vissa näringsgrenar 1974-1976

Källa: SCB Ekonomiska nyckeltal 1974, 1975, 1976. Tabell 3.28 Rörelseresultat i procent av omsättningen i vissa näringsgrenar 1974-1976

Källa: SCB Ekonomiska nyckeltal 1974, 1975, 1976. Tabell 3.29 Nettoresultat i procent av omsättningen i vissa näringsgrenar 1974-1976

Källa: SCB Ekonomiska nyckeltal 1974, 1975, 1976.

ning och kapitel 3.2 innehåller näringsgrenen städningsrörelse i den officiella statistiken en del brister. I tabellerna 3.27-3.29 baseras uppgifterna avseende näringsgrenen städningsrörelse på ca 160 företag. Huvuddelen av dessa företag är städentreprenadföretag i den betydelse utredningen har lagt i ordet. Det kan dock förekomma även vissa företag som har en med städentreprenadföretag besläktad Verksamhetsinriktning. 1974 var det första år ekonomiska nyckeltal togs fram for näringsgrenen städningsrörelse. Tabellerna omfattar åren 1974 till 1976 och endast företag med minst 20 anställda. Utifrån utredningens egen undersökning av städentreprenadföretag har motsvarande resultatmått som redovisats ovan tagits fram. Detta framgår av tabell 3.30. I tabell 3.31 redovisas motsvarande mått som i tabell 3.30 för företag av olika storlek inom näringsgrenen städningsrörelse baserad på SCB:s officiella statistik. Begreppen i tabell 3.30 överensstämmer inte helt med begreppen i tabellerna 3.27-3.29 och 3.31. Den främsta skillnaden är att s. k. ägarlöner

Städentreprenadjöretag 49

Tabell 3.30 Vissa resultatmått samt arbetskraftskostnad i procent av omsättningen för städentreprenadföretag år 1976

Storleksgrupp/ Vinstprocent Rörelseresul- Nettoresultat Arbetsanställda tati % av i % av omsätt- kraftskostomsättningen ningen nad i % av omsättningen

Tabell 3.31 Vissa resultatmått samt arbetskraftskostnad i procent av omsättningen för näringsgrenen städningsrörelse 1976

Storleksgrupp/ Vinstprocent Rörelseresul- Nettoresultat Arbetsanställda tat i 96 av i % av omsätt- kraftsk0st_omsättningen ningen nad i % av omsättningen

Källa: SCB Ekonomiska nyckeltal 1976.

endast ingår i arbetskraftskostnaderna i tabell 3.30 om ägaren är formellt anställd av företaget. I tabellerna 3.27-3.29 och 3.31 ingår däremot ägarlönerna i arbetskraftskostnaderna. Vidare omfattar tabellerna 327-329 och 3.31 endast företag med minst 20 anställda medan alla kategorier av företag ingår i tabell 3.30. Tabell 3.30 är baserad på uppgifter avseende 565 företag, medan tabellerna 3.27-3.29 och 3.31 vad avser näringsgrenen städningsrörelse är baserade på endast ca 160 företag. Vinstprocenten och rörelseresultatet är lägre för näringsgrenen städningsrörelse än för tillverkningsindustrin (tabell 3.27 och 3.28). Detta sammanhänger främst med att städentreprenadföretag kräver förhållandevis mindre kapital per omsättningskrona än företag inom tillverkningsindustrin. Om man jämför vinstprocenten och rörelseresultatet for städentreprenadföretag med näringsgrenarna detaljhandel och restaurangrörelse, som har en mer likartad struktur med städentreprenadföretag vad avser krav på kapital, kan man konstatera att näringsgrenen städningsrörelse har något högre vinstprocent och rörelseresultat än detaljhandeln och restaurangrörelsen.

50 S tädentreprenadjöretag

Nettoresultatet för näringsgrenen städningsrörelse ligger för åren 1975 och 1976 något lägre än för tillverkningsindustrin, men högre än för detaljhandeln och restaurangrörelsen. De resultatmått som har tagits fram från utredningens egen undersökning av städentreprenadföretag överensstämmer ganska väl totalt sett med motsvarande resultatmått från den officiella statistiken (tabell 3.30 och 3.31). De stora skillnaderna i tabell 3.30 mellan små och stora företag sammanhänger som nämndes tidigare med att arbetskraftskostnaderna inte inkluderar ägarlöner. Detta medför att för de minsta företagen utgör arbetskraftskostnaden en liten del av omsättningen och resultatmåtten ligger på en missvisande hög nivå. Alltför långtgående slutsatser beträffande mindre skillnader mellan företag av olika storlek och mellan resultat från utredningens undersökning (tabell 3.30) och SCB:s ekonomiska nyckeltal (tabell 3.31) skall inte göras mot bakgrund av att det är vissa delinitionsskillnader. Man kan dock konstatera att resultatmåtten vinstprocent. rörelseresultat och nettoresultat i procent av omsättningen tycks ligga högre i de mindre företagen än i de större företagen. Sammanfattningsvis kan man konstatera att lönsamheten inom städentreprenadbranschen tycks ligga på en något högre nivå i förhållande till andra näringsgrenar med likartad struktur.

3.9 Sammanfattning

Städentreprenadbranschen bestod 1976 av ca 1 000 företag. Omsättningen inom branschen uppgick till ca 1 miljard kronor. Branschen kännetecknas av ett stort antal mycket små företag och ett litet antal mycket stora företag. Städentreprenadföretag finns framför allt i

storstadsregionerna - och då speciellt i Stockholmsregionen - samt i övriga

större kommuner. Branschorganisationen - SSEF - omfattar ca 40 av de största företagen

inom branschen.

Hälften av samtliga städentreprenadföretag med anställda hade inte tecknat kollektivavtal eller hängavtal med arbetstagarorganisationen. 23 procent av städentreprenadföretagen hade tecknat s. k. hängavtal. I dessa företag arbetade 14 procent av de anställda. Städentreprenadbranschen kan betecknas som en ung bransch som i stor utsträckning har växt fram under 1960- och 1970-talen. Huvuddelen av städentreprenadföretagens verksamhet häntör sig till företagssektorn. Huvuddelen (ca 80 procent)av städentreprenadföretagens kostnader består av arbetskraftskostnader. Lönsamheten inom städentreprenadbranschen tycks vara något bättre än inom andra servicebetonade näringsgrenar.

4 Användare av

städtjänster

4.1 Inledning

Utredningen har, som redovisades i avsnitt 1.3 beträffande utredningsarbetets uppläggning, valt att beskriva städbranschen utifrån en intressentmodell. En av intressegrupperna är de s. k. användarna av städtjänster. Dessa innefattar i princip hela samhället. Utredningen har som nämndes i avsnitt 1.3 indelat användarna i följande huvudgrupper: företag, kommuner, landsting, staten och privatpersoner. Dessa kategorier kan utföra sin städning antingen i egen regi eller på entreprenad eller kombinerat egen regi och entreprenad. Underlag för redovisningen i detta kapitel utgörs främst av de statistiska undersökningar som utredningen har genomfört i samarbete med SCB av användarkategorierna företag, kommuner och landsting. Undersökningen av användarkategorin företag omfattade ett statistiskt urval av ca 1 500 företag fördelat på olika storleksgrupper, olika näringsgrenar och olika regioner. Undersökningarna av kommuner och landsting omfattade samtliga 277 kommuner och 23 landsting. Tillvägagångssättet vid dessa undersökningars genomförande beskrivs i en teknisk rapport som återfinns i bilagorna 2, 3 och 4 till betänkandet. I dessa bilagor finns också de tabellsamlingar som utredningen ställt samman från de olika undersökningarna. I redovisningen i detta kapitel finns vissa av de centrala tabellerna återgivna. I texten görs.också kommentarer av tabeller som inte har återgetts i kapitlet, men som återfinns i aktuell bilaga.

4.2 Företag

4.2.1 Srädningens organisation och omfattnig

4.2.1.1 Antal företag

Det sätt på vilket städning utförs inom företagssektorn som helhet framgår av tabell 4.1. Mer än hälften (54 procent) av företagen utförde all städning i egen regi. 6 resp. 5 procent av företagen anlitade helt eller delvis städentreprenadforetag. 34 procent av företagen ansåg inte att någon städning beträffande företaget var aktuellt. Det rörde sig främst om sådana företag där fasta arbetslokaler saknas. Vilka typer av företag det gällde redovisas i det följande. En liten del

0 Exkl. företag inom näringsgrenen åkerbruk och husdjursskötsel

(1 procent) av företagen ansåg sig ha gratis städning. I de flesta fall var det fråga om att någon närstående person till företagsägaren utför städningen utan att få någon direkt ersättning for detta. Städningens organisation, dvs. sättet att utföra städningen, varierar starkt med Företagets storlek och geografiska belägenhet och i viss mån med den näringssektor Företaget tillhör. Detta framgår av tabellerna 4.2 och 4.3

Tabell 4.2 Procentuell fördelning av antal företag år 1976 på det sätt på vilket städning utförs för olika regioner och storleksgrupper Regiona och storleksgrupp Sätt att utföra städning Totalt

Egen regi Entreprenad Egen regi Gratis Städning ej och entre- städning aktuell prenad

Göteborgs- och Malmö-

a De olika regionernas omfattning framgår av en förteckning sist i bilaga 1.

Användare av städyänster 53

Tabell4.3 Procentuell fördelning av antal företag år 1976 på det sätt på vilket städning utförs för olika storleksgrupper och näringssektorer

Storleksgrupp och Sätt att utföra städning Totalt näringssektor Egen regi Entreprenad Egen regi Gratis Städning ej och entre- städning aktuell prenad

f lndustrisektorn omfattar Följande näringsgrenar: jordbruk, skogsbruk,jakt och fiske utom åkerbruk och husdjursskötsel; gruvor och mineralbrott; tillverkningsindustri; el-. gas-, värme- och vattenverk samt byggnadsindustri. h Servicesektorn omfattar Följande näringsgrenar: varuhandel. restaurang- och hotellrörelse; samfárdsel, post- och televerk; banker och forsäkringsinstitut. fastighetsförvaltning, uppdragsverksamhet samt offentlig förvaltning och andra tjänster.

Andelen företag som utför städning helt eller delvis på entreprenad stiger med företagets storlek oberoende av vilken region eller näringssektor företaget tillhör. Bland de största företagen anlitade ca två tredjedelar (68 procent) städentreprenadföretag i någon utsträckning, varav 28 procent lade ut all städning på entreprenad. Av de medelstora företagen anlitade 40 procent städentreprenadföretag, varav 21 procent lade ut all städning på entreprenad. Endast 8 procent av de minsta företagen anlitade städentreprenadföretag, varav hälften lade ut all städning på entreprenad. Företag i storstadsregionerna och de större kommunerna anlitar i större utsträckning städentreprenadföretag än företag i övriga delar av landet. Detta gäller både vid jämförelse av företag av samma storlek och inom samma näringssektor. 89 procent av de största företagen i Stockholmsregionen anlitade städentreprenadföretag, varav 49 procent lade ut all städning på entreprenad. I Göteborgs- och Malmöregionerna anlitade 79 procent av de största företagen städentreprenadföretag, varav 42 procent lade ut all städning på entreprenad. I de större kommunerna anlitade 73 procent av de största företagen städentreprenadföretag, varav dock endast 23 procent lade ut all städning på entreprenad. I övriga delar av landet anlitade 41 procent av de största företagen städentreprenadföretag, varav endast 11 procent lade ut all städning på entreprenad. Bland de medelstora företagen gäller att företag i Stockholmsregionen i större utsträckning anlitar städentreprenadföretag än företag i Göteborgs- och Malmöregionerna och övriga större kommuner. 72 procent av de medelstora företagen i Stockholmsregionen anlitade städentreprenadföretag, varav 44

54 Användare av städyänster

procent lade ut all städning på entreprenad. Hälften av de medelstora Företagen i Göteborgs- och Malmöregionerna anlitade städentreprenadforetag, varav 29 procent lade ut all städning på entreprenad. 35 procent av de medelstora Företagen i övriga större kommuner anlitade städentreprenadforetag, varav 16 procent lade ut all städning på entreprenad. Företag inom servicesektorn anlitar i större utsträckning städentreprenad- Företag än Företag inom industrisektorn. Av de största Företagen med mer än 100 anställda inom servicesektorn anlitade 77 procent städentreprenadföretag, varav 40 procent lade ut all städning på entreprenad. Inom industrisektorn anlitade 65 procent av de största Företagen städentreprenadföretag, varav 23 procent lade ut all städning på entreprenad. En stor del av det totala antalet Företag som helt eller delvis städar i egen regi har ingen särskild personal anställd För städningen. Istället kan det ingå i den övriga personalens arbetsuppgifter att städa eller utför Företagsägaren själv städningen. Av de ca 195 000 Företag som helt eller delvis städade i egen regi hade ungefär två tredjedelar (ca 136 000 Företag) ingen särskild personal anställd För städning. Huvuddelen av dessa företag (ca 129 000) utFörde all

städning i egen regi. Övriga ca 7 000 Företag anlitade städentreprenadföretag

För Fönsterputsning. Huvuddelen - 95 procent - av de Företag som inte hade särskild personal För städning var små Företag utan anställda eller med få anställda. Förhållandet att städningen görs av den övriga personalen eller av ägaren Förekommer i större utsträckning bland Företag inom servicesektorn än inom industrisektorn. Av de minsta Företagen med 0-9 anställda hade 54 procent av Företagen inom servicesektorn ingen särskild personal anställd För städning jämFört med 25 procent av Företagen inom industrisektorn. Den främsta orsaken till skillnaden är att de små Företagen inom servicesektorn i större utsträckning än de små Företagen inom industrisektorn har fasta arbetslokaler som ofta besöks av allmänheten t. ex. butiker. De Företag som ansåg att det inte var aktuellt med städning var nästan uteslutande små Företag med inga eller få anställda. Vidare var de koncentrerade till industrisektorn. Den typ av Företag det rörde sig om var främst enmansföretag där fasta lokaler saknades och där de administrativa sysslorna utfördes i hemmet. Som exempel kan nämnas skogsbruk, trädgårdsodling, reparatörer, grävmaskinister, rörmokare, elektriker och målare. De Företag som ansåg sig ha gratis städning var de minsta företagen utan anställda inom servicesektorn. Som tidigare nämndes var det fråga om att någon närstående person till Företagsägaren utFörde städningen utan att få någon direkt ersättning För detta.

4.2.1.2 Kostnader För städning De totala kostnaderna för städning inom Företagssektorn uppgick 1976 till knappt 4 miljarder kronor enligt Företagens egna uppgifter. De totala städkostnadernas fördelning på egenregistädning och entreprenadstädning framgår av tabell 4.4 och 4.5. Tabellerna, som åskådliggör städningens omfattning fördelat på olika sätt att organisera städningen med utgångspunkt från kostnadssidan, kan jämföras med tabellerna 4.2 och 4.3 som utvisade samma Förhållande med utgångspunkt från antalet Företag.

Användare av stödtjänster 55 Tabell 4.4 Procentuell fördelning av de totala städkostnaderna 1976 på det sätt på vilket städning utförs för olika regioner och storleksgrupper

Tabell 4.5 Procentuell fördelning av de totala städkostnaderna 1976 på det sätt på vilket städning utförs för olika storleksgrupper och näringssektorer

Drygt två tredjedelar (69 procent) av de totala städkostnaderna avsåg egenregistädning och resterande tredjedel (31 procent) entreprenadstädning. Entreprenadstädningen har kostnadsmässigt samma relativa omfattning i de medelstora som i de största företagen. 36 procent av städkostnaderna for dessa grupper utgjordes av entreprenadstädning jämfört med 19 procent lör

56 Användare av stödtjänster sou 1979:88

de minsta Företagen. Entreprenadstädningen har störst omfattning kostnadsmässigt i Stockholmsregionen och minst i områden utanFör s:torstadsområdena och övriga större kommuner. Om manjämför den kostnadsmässiga Fördelningen av städningen på egen regi och entreprenad med Fördelningen av antal Företag (tabellerna 4.4 och 4.5 jämfört med tabellerna 4.2 och 4.3), kan man konstatera vissa skillnader. Andelen Företag som i någon utsträckning anlitar städentreprenadFöretag stiger med Företagets storlek. 68 procent av de största Företagen med mer än 100 anställda anlitade städentreprenadFöretag varav 28 procent lade ut all städning på entreprenad. Motsvarande andelar För de medelstora Företagen med 10-99 anställda var 40 respektive 21 procent (se tabell 4.3). Kostnadsmässigt svarade entreprenadstädningen för 36 procent för såväl de medelstora som de största Företagen (se tabell 4.5). Skillnaderna i den kostnadsmässiga och antalsmässiga Fördelningen på egenregistädning och entreprenadstädning kan hänFöras till skillnaderna i andel Företag som har både egenregioch entreprenadstädning. Enligt tabell 4.3 hade 40 procent av de största Företagen både egenregi- och entreprenadstädning jämFört med 19 procent av de medelstora företagen. Den del av städningen som de största Företagen, som har städning både i egen regi och på entreprenad. lägger ut på entreprenad har alltså kostnadsmässigt en ganska liten omfattning. Kostnaderna för egenregistädning består huvudsakligen av arbetskraftskostnader. 90 procent av de totala kostnaderna För egenregistäd ning utgjordes av arbetskraftskostnader. Några nämnvärda skillnader mellan Företag av olika storlek, i olika regioner eller inom olika näringssektorer förelåg inte. I avsnitt 3.8.1 konstaterades att 81 procent av städentreprenadFö retagens totala kostnader bestod av arbetskraftskostnader. Skillnaden i andel arbetskraftskostnader För egenregistädning inom Företagssektorn och För städentreprenadFöretagen kan inte anses vara anmärkningsvärt stor (9 procentenheter). De kostnadsuppgifter som lämnades hade inte karaktären av exakta uppgifter. I många Fall rörde det sig om kvalificerade bedömningar. Detta gällde i högre grad För Företagssektorn än För städentreprenadföretagen. Vidare ingick s. k. ägarlöner i de av städentreprenadföretagen uppgivna arbetskraftskostnaderna endast om ägaren/ägarna var formellt anställda i städentreprenadFöretaget.

4.2.2 Förändringar beträjfande utnyttjande av städentreprenadföretag För att utredningen skulle få en uppfattning om hur städningens organisation inom Företagssektorn har växt fram, ställdes Följande Frågor till Företagen i utredningens undersökning. De Företag som 1976 hade all städning i egen regi tillfrågades om de tidigare hade anlitat städentreprenadFöretag. De Företag som 1976 anlitade städentreprenadFöretag i någon utsträckning tillfrågades om årtalet För anlitande av städentreprenadFöretag Första gången. Av tabell 4.6 framgår vilket år de Företag som 1976 utFörde all städning på entreprenad började anlita städentreprenadFöretag Första gången. Mer än hälften (57 procent) av de Företag som hade all städning på entreprenad började anlita städentreprenadFöretag under 1970-talet. Det är framFör allt de mindre Företagen med upp till 100 anställda som började anlita

Anvandare av stödtjänster 57

EEE

:wazmu

:Sch :Sch

8_ 8_ 8_ 8_ 8_ S_ 8_ 8_ 8_ 8_ oo_ S_ oo_ 8_ 8_ 8_ 8_

uutwxüvuzøuaprzcoumä

aik:

EmaaD mmcxmm ewa: mmcxmm

_ v o v _. m _ m_ i E v_ m_ o_ o_ __ __ m_ o_

wa.o_w._va=o.:_o.::ovmä

å

:mi: 2522.5

-22

m o u _. _ | w 2 _._ I o_ o_ o_ 2 Z __ 3 5._ w

:umcmm :umcmw

_atw

oucuåzu

mn

E103_

män_ Sen_

:AE:

2 om w o w 8 S» mm mm Du mm m 2 om o_ a v_

un:o.:_o.:=o

_uzw

.mä

måütøçumcmxnoâcocmüm mm_o_o,_naco.aobcoumñ

m..

032._ E3 mig_

m_ __ m ä m Nm t om om mm 2 o_ n mm 2 m_ mm

_mo_

m.. m :ä: m

...722 êåo_

w v m m m

_mâm

ä o_ __ __ m_ 2 om 2 En om __ 2

uziumä oucaåcn ovsâzcm

uizvmü

:N 5,_ _oz_

321 v92-

05:a...-

_§5_

_ _

_m:

m_ m m. m_ m_ m_ 2

ovant:

R om S. om om om ä a

05_

:m .i

E3

Eom

uuähw_ 920.5_

›N ä

uEEuEw_ uEEoEw_

=u==$uo._m aaåmmgutoä :oååuohm aaämwxotoü

ä_ 8 s. ê

mc=mm=m “vässa

.ocsêEox

“påsen mu=mñca auåacn muzåmcm

m=.o=o_woaus2o_m acöcoñøäuaaöü

mess

.små Små ...så Små

.to .v22 _nv :oo

:Sch

2.0 2:e

:Sch

si. 2.1_ 85

=oáNF coüum :ouzmu

uoo_

§50

Ioo_

coüoy_

18_

§20

100_

:unah ?em

å_

_

58 Användare av stödtjänster

städentreprenadföretag under 1970-talet. 59 procent av de mindre företagen började anlita städentreprenadföretag under 70-talet jämfört med 25 procent av de större företagen. De större företagen började i stor utsträckning anlita städentreprenadföretag under 60-talet och senare delen av 50-talet. 53 procent av de större företagen började anlita städentreprenadföretag mellan 1955 och 1970 jämfört med 20 procent av de mindre företagen. Företag i storstadsregionerna började anlita städentreprenad företag tidigare än företag i övriga delar av landet. 21 procent av företagen i storstadsregionerna började anlita städentreprenadföretag före 1965 jämfört med 4 procent av företagen i övriga delar av landet. Tabell 4.7 visar vilket år de företag som 1976 utförde städning såväl i egen regi som på entreprenad började anlita städentreprenadforetag första gången. Företag som 1976 utförde städning såväl i egen regi som på entreprenad hade i allmänhet börjat anlita städentreprenadtöretag tidigare än företag som hade all städning på entreprenad. 62 procent av företagen med städning både i egen regi och på entreprenad började anlita städentreprenadföretag före 1970, jämfört med 31 procent av de företag som hade all städning på entreprenad. Orsaken till denna skillnad är främst att det bland företagen med städning både i egen regi och på entreprenad finns en stor grupp som anlitar städentreprenadföretag enbart för fönsterputsning. Fönsterputsning är ett sådant arbete som många användare sedan länge har lämnat ut till j entreprenadföretag. Av tabell 4.8 framgår i vilken utsträckning de företag som 1976 utförde all städning i egen regi tidigare hade anlitat städentreprenadföretag. Det är framför allt större företag inom servicesektorn i storstadsregionerna

Tabell 4.8 Procentuell fördelning av företag som år 1976 utförde all städning i egen regi på om de tidigare har anlitat städentreprenadföretag

Region och storleksgrupp Tidigare anlitande av städentrepre- Totalt nadföretag

Har anlitat Har inte Uppgift städentre- anlitat sak nas prenad- städentreföretag prenadföretag

Användare av stödtjänster

och de större kommunerna som tidigare har anlitat städentreprenadföretag. Dessa kategorier av företag var också de kategorier av företag som år 1976 i störst utsträckning anlitade städentreprenadföretag. Ungefär en femtedel (18 procent) av de största företagen med mer än 100 anställda som 1976 utförde all städning i egen regi hade tidigare anlitat städentreprenadföretag. Företag inom storstadsregionerna och de större kommunerna har i större utsträckning tidigare anlitat städentreprenadföretag än företag i övriga delar av landet. Av de medelstora och största företagen i storstadsregionerna samt de största företagen i övriga större kommuner hade omkring en femtedel till en fjärdedel tidigare anlitat städentreprenadföretag. Sammanfattningsvis kan konstateras att små och medelstora företags anlitande av städentreprenadföretag i stor utsträckning har växt fram under 1970-talet. Beträffande större företag, framför allt i storstadsregionerna och de större kommunerna, har anlitandet av städentreprenadföretag i stor utsträckning växt fram under 1950- och 1960-talen. En viss återgång till egenregistädning 1976 kan också konstateras för denna kategori av företag.

4.2.3 Tillfállen då städentreprenad/öretag anlitas

De tillfällen då städentreprenadföretag anlitas redovisas i tabell 4.9 för företag som har städning både i egen regi och nå entreprenad. Huvuddelen (86 procent) av företagen som utförde städning både i egen regi och på entreprenad lämnade ut fönsterputsning på entreprenad. Ungefär två tredjedelar av de företag som hade städning både i egen regi och på entreprenad lämnade endast ut fönsterputsningen på entreprenad och utförde övriga städningen själv. Bland större företag är det relativt vanligt att lämna ut den regelmässiga städningen av s. k. allmänna utrymmen (kontorslokaler, de allmänna utrymmena på hotell etc.) till entreprenadföretag och att utföra den mer specialiserade städningen (städning av produktionslokaler inom industrin, städning av hotellrum etc.) med egen anställd personal. I vilken grad städentreprenadföretag anlitas framgår av tabell 4.10 Begreppen totalentreprenad och arbetsledarentreprenad beskrevs i kapitel 3.7.4. Vid totalentreprenad svarar städentreprenadföretaget för allt, dvs. arbetsledning, personal, material och utrustning. Med arbetsledarentreprenad avses ett systern, där städentreprenadföretaget svarar för arbetsledning, material, redskap etc. men där städarna är anställda direkt av det företag som anlitar städentreprenadföretaget. Tabell 4.9 Procentuell andel av antal företag som år 1976 utförde städning både i egen regi och på entreprenad som anlitade städentreprenadföretag vid olika tillfällen

Obekväm arbetstid Semestervikarier l Sjukvikarier l Uppgift saknas 3

60 Användare av städtjänster

Tabell 4.10 Procentuell fördelning av företag år 1976 på i vilken grad städentreprenadföretag anlitas Grad i vilken städentreprenadföretag Företag med Företag med anlitas all städning städning både

Arbetsledarentreprenad Städarna är anställda i städentreprenadFöretag men företaget svarar självt för arbetsled-

Huvuddelen av Företagen (95 resp. 92 procent) anlitade städentreprenad- Företag på totalentreprenad. 3 resp. 4 procent av Företagen uppgav att städarna var anställda i städentreprenadföretaget, men att Företaget självt svarade För arbetsledning, material etc. Iavsnitt 3.7.4 behandlades kundens möjlighet att själv Få svara För arbetsledning från städentreprenadFöretagens synvinkel. 6 procent av städentreprenadföretagen uppgav att det var möjligt För kunden att själv Få svara För arbetsledning. I princip kan det Förhållandet att en kund själv svarar För arbetsledning vara en omständighet som talar För att s. k. uthyrning av arbetskraft eller s. k. olaga arbetsförmedling bedrivs. Försiktighet måste

Tabell 4.11 Procentuell fördelning av företag som år 1976 utförde all städning i egen regi på huvudsakligt skäl till att städning görs i egen regi

Region och Huvudsakligt skäl till att städning görs i egen regi storleksgrupp Egen regi Egen regi Det finns inga Gott om arbets- Komplicerad är billigare är bättre städentrepre- kraft städning som nadFöretag inom kräver kunskaper rimligt avstånd eller maskiner som endast finns inom Företaget

37 10 - 2 - Storstadsregionerna

Användare av stödtjänster 61

iakttagas vid tolkningen av tabell 4.10. Företagen kan ha fått den uppfattningen att frågeställningen mer allmänt avsåg deras möjlighet att utöva inflytande på arbetets utförande. Ett företag har naturligtvis möjlighet att ställa upp krav och riktlinjer för det städresultat man önskar få utfört utan att det därför är fråga om uthyrning av arbetskraft. Endast 1 procent av företagen med städning både i egen regi och på entreprenad uppgav att arbetsledarentreprenad tillämpas. Definitionsmässigt kan Företag med all städning på entreprenad inte tillämpa arbetsledarentreprenad. Enligt städentreprenadföretagen (avsnitt 3.7.4) erbjuder mellan en och två procent av städentreprenadföretagen arbetsledarentreprenad.

4.2.4 Orsaker till egenregistädning resp. entreprenadstädning Orsakerna till att företag väljer egenregistädning framgår av tabell 4.1 1. l tab. ingår endast sådana företag som 1976 utförde all städning i egen regi. Mer än hälften (53 procent) av de företag som 1976 utförde all städning i egen regi gjorde detta på grund av att det ansågs vara billigare med städningi egen regi än på entreprenad. Ungefär en fjärdedel av företagen hade valt egenregistädning därför att företaget var så litet att det inte var lönt med något annat än egenregistädning. Dessa företag bestod till övervägande del av sådana företag som inte hade speciell personal anställd för städning utan där ägaren eller den övriga personalen utförde städningen (se avsnitt 4.2.1.1). Endast 8 procent av företagen hade valt egenregistädning därför att den ansågs ge bättre resultat än entreprenadstädning. De största företagen, framför allt i storstadsregionerna, hade dock i stor utsträckning uppgett att de hade valt egenregistädning därför att den ansågs bättre än entreprenadstädning.

Totalt

62 Användare av stödtjänster

Tabell 4.12 Procentuell fördelning av företag som år 1976 utförde all städning på entreprenad på huvudsakligt skäl till att städentreprenadföretag anlitas

Region och storleks- Huvudsakligt skäl till att städentreprenadlöretag anlitas STUPP Entreprenad Entreprenad är Ont om arbets- Egenregistäd- Städentrepreär billigare bättre kraft ning är svår- nadföretag har administrerad maskiner och redskap som inte Företaget har

Tabell 4.13 Procentuell fördelning av företag som år 1976 utförde städning både i egen regi och på entreprenad fördelade på huvudsakligt skäl till att städentreprenadföretag anlitas

Region och Huvudsakligt skäl till att städentreprenadlöretag anlitas storleksgrupp Entreprenad Entreprenad är Ont om arbets- Egenregistäd- Städentrepreär billigare bättre kraft ning är svår- nadföretag har administrerad maskiner och redskap som inte Företaget har

Storstadsregio-

Större kommu-

Användare av stödtjänster 63

Totalt Problem med Städentrepre- Problem med Övriga alterna- Övrigt Uppgift fast anställd nadföretag er- fast anställd tiv utom prob- saknas personal vid bjuder många personal vid lem med fast

personal vid bjuder många personal vid lem med fast

100 5 2 3 15 8 - 100 Os U1 h) ›- OO h) 100

64 Användare av städtjänster

Orsakerna till att företag väljer entreprenadstädning framgår beträffande företag som utförde all städning på entreprenad av tabell 4.12 och beträffande företag som utförde städning både i egen regi och på entreprenad av tabell 4.13. Orsakerna till att ett företag anlitar städentreprenadföretag skiljer sig beroende på om all städning lämnas ut på entreprenad eller om endast vissa delar lämnas ut på entreprenad. Hälften av de företag som lämnade ut all städning på entreprenad gjorde detta på grund av att städning i egen regi ansågs svåradministrerad eller det närliggande alternativet att det kan bli problem med egen fast anställd personal vid sjukdom, semester och dylikt. Endast 11 procent av de företag som lämnade ut all städning på entreprenad gjorde det på grund av att entreprenadstädning ansågs billigare. Detta kan jämföras med att mer än hälften av de företag som utförde all städning i egen regi gjorde det därför att städning i egen regi ansågs billigare. Sammantaget innebär alltså detta att det inte främst är ekonomiska skäl som gör att man lämnar ut all städning på 1 entreprenad, utan snarast därför att man därigenom slipper ifrån att själv j administrera städningen. l Företag i storstadsregionerna uppgav i större utsträckning än företag i övriga delar av landet att all städning lämnas ut på entreprenad därför att det är ont om arbetskraft. Företag som lämnade ut vissa delar av städningen på entreprenad gjorde det i stor utsträckning på grund av tekniska skäl; städentreprenadföretaget har maskiner och redskap som inte finns inom det egna företaget. 47 procent av företagen som utförde städning både i egen regi och på entreprenad anlitade städentreprenadföretag på grund av att dessa har tillgång till maskiner och redskap som inte finns inom det egna företaget. Det rörde sig i stor utsträckning om företag som anlitade städentreprenadföretag för fönsterputsning och som utförde den övriga städningen i egen regi. I utredningens undersökning av företag efterfrågades om kostnadsoch/eller kvalitetsjämförelser mellan städning i egen regi och på entreprenad hade gjorts. En mycket liten del av företagen - 10 procent- hade enligt sina egna uppgifter gjort några mer ingåendekostnads- och/eller kvalitetsjämförelser. Enligt de kostnadsjämforelser som redovisades ansåg ca två tredjedelar av företagen att egenregistädning är billigare än entreprenadstädning. Bland dessa företag var det en negligerbar del (2 procent) som ansåg att egenregistädning var sämre ur kvalitetssynpunkt. 12 procent av företagen uppgav att entreprenadstädning var billigare än egenregistädning. Beträffande kvalitetsjämförelser uppgav 52 procent av det fåtal företag som nade gjort kostnadsoch/eller kvalitetsjämförelser att egenregistädning var bättre än entreprenadstädning ur kvalitetssynpunkt. Endast 3 procent ansåg att entreprenadstädning var bättre än egenregistädnng. 43 procent av företagen hade inte gjort några kvalitetsjämförelser. Entreprenadstädning anses således inte av företagen som överlägset egenregistädning vare sig ur kostnads- eller kvalitetssynpunkt enligt de redovisade jämförelserna. Det som talar för entreprenadstädning för de företag som har valt att anlita städentreprenadföretag är att man därigenom slipper ifrån att själv administrera städningen, problemet med vikarier vid sjukdom, semester etc. Detta resultat överensstämmer med vad som

Användare av städUänster 65

framkom när företagen skulle ange orsaken till att man har valt egenregistädning resp. entreprenadstädning (se ovan). För att ytterligare belysa kostnadsjämförelser mellan egenregistädning och entreprenadstädning redovisas tvâ konkreta exempel som utredningen Fått tillgång till genom Kommunernas Konsultbyrå, K-Konsult. EXEMPEL 1 Egen organisation: Dagstädning, fast arbetstid Personal Resurs Lön kr, 1975

151 300 Lönebikostnad, enl. Kommunförbundet (48,7 %) inkl. semesterersättning 73 700 225 000 Utrustning, 10 % 3 år 6 utrustningar a 1 500:- 4 000 Summa egen regi kr./år 229 0()0

Entreprenör Entreprenörer 1 2 3 Dagstädning, fast arbetstid kr./år 122 460 176 652 208 320 Kvällsstädning beting kr./år 116 808 166 608 185 220

EXEMPEL 2 Egen organisation: Dagstädning, fast arbetstid Personal Resurs Lön kr. 1975

340 800 lönebikostnad, enl. Kommunförbundet (48.7 %) inkl. semesterersättning 166 200 507 000 Utrustning, 10 % 3 år 10 utrustningar(l reserv) á 1 500:- 5 000

Summa egen regi kr/år 512 000

66 Användare av stödtjänster sou 1979:88

Entreprenör

Entreprenörer 1 2 3

Dagstädning, fast arbetstid kr./år 468 876 436» 200 326 000 Kvällsstädning beting kr./år 442 464 381 600 304 000

Sammanfattningsvis kan man konstatera att entreprenadstädningen visar stor prisspridning trots enhetligt förfrågningsunderlag. Vidare kan man konstatera att kostnadsskillnaderna mellan egenregistädning och entreprenadstädning är starkt avhängiga av hur administrationskostnader och lönebikostnader beräknas. Om man bortser från administrationen vid egen regiverksamhet, som i bägge fallen ovan inte förorsakat utökning av den administrativa personalen, blir kostnaden för egenregistädning i exempel 1 ca 207 000 kronor per år och i exempel 2 ca 426 000 kronor per år. Tas även hänsyn till skillnader i beräkningssätt av lönebikostnader - inom LOkollektivet beräknades lönebikostnaderna som 36,8 procent inklusive semesterlön och i ovanstående kalkyler användes 48,7 procent- blir kostnaden För egenregistädning i exempel 1 ca 190000 kronor per år och i exempel 2 ca 390 000 kronor per år.

4.3 Kommuner

4.3.1 Städningens organisation och omfattning 4.3.1.1 Antal kommuner Det sätt på vilket städningen utförs inom den primärkommunala sektorn framgår av tabell 4.14. Av landets samtliga 277 kommuner utförde 117 k0mmuner(42 procent)all städning i egen regi. Resterande 160 kommuner (58 procent) utförde städning både i egen regi och på entreprenad. Ingen kommun utförde all städning på entreprenad. Det är påtagliga regionala skillnader avseende städningens organisation. I Stockholms- och Malmöregionerna anlitade samtliga kommuner städentreprenadföretag i någon utsträckning. I övriga mer tättbefolkade delar av Syd- och Mellansverige anlitade omkring två tredjedelar av kommunerna städentreprenadföretag i någon utsträckning. Av de större kommunerna anlitade 67 procent städentreprenadföretag. I södra mellanbygden anlitade 64 procent av kommunerna städentreprenadföretag och i Göteborgsregionen anlitade 62 procent av kommunerna städentreprenadföretag. 1de norra delarna av landet anlitade kommunerna städentreprenadföretag i mycket liten omfattning. Av kommunerna i norra tät- och glesbygden (57 kommuner) anlitade 6 kommuner städentreprenadföretag i någon utsträckning. Andelen kommuner som anlitar städentreprenadföretag ökar med kom-

Användare av stödtjänster 67 Tabell 4.14 Kommuner fördelade på det sätt på vilket städningen utförs för olika regioner och kommunstorlekar Region och kommunstorlek Sätt att utföra städningen Totalt Egen regi Egen regi och entreprenad Totalt 5% Totalt % Totalt % Stockholmsregionen - - 22 100 22 100

100 - 9 999 inv. - - - - - -

10 000-49 999 inv. - - 7 100 7 100

munens storlek. Det är en förhållandevis större andel som anlitar städentreprenadföretag bland kommuner med högt invånarantal än med lågt. Detta gäller alla regioner. Beträffande den funktionella organisationen av städningen inom kommunerna kan man i huvudsak skilja på två olika sätt att organisera städningen. I det ena fallet har man en s. k. central städorganisation som ansvarar for i stort sett all städning inom kommunen. I det andra fallet

68 Användare av stödtjänster

ansvarar varje förvaltning (Skolförvaltning, den sociala förvaltningen etc.) själv for hur städningen utförs inom sitt forvaltningsområde. Omkring 100 kommuner har i dagsläget enligt uppgift från Svenska Kommunförbundet central städorganisation. Utvecklingen går mot att fler kommuner infor central städorganisation.

4.3.1.2 Kostnader for städning

Kostnaderna för städning inom den primärkommunala sektorn uppgick år 1976 till ca 1 miljard kronor enligt kommunernas egna uppgifter. Detta är dock sannolikt en viss underskattning av de totala kostnaderna, vilket bl. a. sammanhänger med att vissa kommuner inte har redovisat all städning inom kommunen. Dessa kommuner hade inte någon central städorganisation 1976 utan hade ansvaret för städningen uppdelat på olika förvaltningar. De totala städkostnadernas Fördelning på egenregistädning och entreprenadstädning framgår av tabell 4.15. Av kommunernas totala kostnader for städning föll en mycket liten del på entreprenadstädning - 4 procent. Motsvarande andel var för fdretagssektorn 31 procent. Som konstaterades ovan i anslutning till tabell 4.14 är entreprenadstädningen mest omfattande i Stockholms- och Malmöregionerna. Därefter följer övriga större kommuner. 1 norra tät- och glesbygden svarar entreprenadstädningen for en mycket liten del - mellan noll och en procent - av de totala städkostnaderna. Kommunernas kostnader for egenregistädning bestod huvudsakligen av arbetskraftskostnader - 91 procent av kostnaderna för egenregistädning utgjordes av arbetskraftskostnader. Motsvarande andel för foretagssektorn var 90 procent. För städentreprenadforetagen utgjordes 81 procent av de totala kostnaderna av arbetskraftskostnader.

Tabell 4.15 Procentuell fördelning av städkostnaderna inom kommunerna 1976 på det sätt på vilket städningen utförs för olika regioner

Användare av stödtjänster 69

4.3.2 Förändringar beträffande utnyttjande av

städentreprenad/öretag

Av de kommuner som 1976 utförde all städning i egen regi uppgav huvuddelen (82 procent) att de inte heller tidigare hade anlitat städentreprenadföretag. 10 procent uppgav att de tidigare hade anlitat städentreprenadföretag, men att de hade upphört med detta. De kommuner, som 1976 anlitade i städentreprenadföretag någon utsträckning, hade i stor utsträckning börjat anlita städentreprenadforetag före 1970. 19 procent av kommunerna uppgav att de hade börjat anlita städentreprenadföretag under 1970-talet. Det är dock sannolikt att detta är en överskattning av den faktiska andelen. Dels var det relativt få kommuner som besvarade frågan, dels hade flera av de som lämnade personer uppgifterna endast kännedom om förhållanden som gällt under en kort tid. Jämfört med företagssektorn har kommunerna i mindre utsträckning börjat anlita städentreprenadföretag under 1970-talet. Detta med sammanhänger vid vilka tillfällen kommunerna anlitar (se avsnitt städentreprenadföretag 4.3.3).

4.3.3 Til/fallen då städentreprenadföretag anlitas

Vid vilka tillfällen kommuner anlitar av städentreprenadföretag framgår tabell 4.16. Av samtliga kommuner som i någon utsträckning anlitade städentreprelämnade nadföretag 61 procent endast ut fönsterputsningen på entreprenad. Ytterligare 25 procent anlitade städentreprenadföretag för fönsterputsning och specialstädning. Specialstädningen består oftast av tvätt av heltäckningsmattor och gardintvätt. 14 procent anlitade städentreprenadföretag för regelmässig städning. Dessa kommuner finns främst i Stockholmsregionen och i större kommuner i södra delarna av landet. _ avsnitt 4.2.3 anlitade Enligt 22 procent av de företag som hade städning både i egen regi och på entreprenad städentreprenadföretag för regelmässig städning. Av samtliga företag som i någon utsträckning anlitade städentreprenadföretag hade 59 procent den regelmässiga städningen på entreprenad. I jämförelse med företagssektorn anlitade kommunerna alltså i mycket liten utsträckning städentreprenadföretag för regelmässig städning.

fabell4.l6 Procentuell fördelning av kommuner som utför någon städning på entreprenad pá vid vilka tillfällen städentreprenadföretag anlitas

Regelmässig städning och fönsterputsning enbart eller i kombination

70 Användare av stödtjänster

För de kommuner som i någon utsträckning anlitade städentreprenadföretag var huvudregeln att man tillämpade s. k. totalentreprenad. Ingen kommun utnyttjade s. k. arbetsledarentreprenad. Endast två kommuner (2 procent) uppgav att de tillämpade ett system med städarna anställda i städentreprenadföretag och kommunen själv som ansvarade för arbetsledning etc. I avsnitt 3.7.4 behandlades kundens möjlighet att själv få svara för arbetsledning ur städentreprenadföretagens synvinkel. 6 procent av städentreprenadföretagen uppgav att det var möjligt för kunden att själv få svara för arbetsledning. I princip kan det förhållandet att en kund själv svarar för arbetsledning vara en omständighet som talar för att s. k. uthyrning av arbetskraft eller s. k. olaga arbetsförmedling bedrivs. Försiktighet måste dock iakttas vid tolkningen av ovan redovisade resultat. Kommunerna kan ha fått den uppfattningen att frågeställningen mer allmänt avsåg deras möjlighet att utöva inflytande på arbetets utförande. En kommun har naturligtvis att ställa upp krav och riktlinjer för det städresultat man önskar få möjlighet utfört utan att det därför är fråga om uthyrning av arbetskraft. En relativt stor del av kommunerna (42 av 131 kommuner som hade städning både i egen regi och på entreprenad) hade inte besvarat frågan om i vilken grad de anlitar städentreprenadföretag. Mot bakgrund av de övriga kunskaper som utredningen har beträffande städningen inom kommunerna bedöms detta inte ha någon snedvridande effekt på de redovisade uppgifterna.

4.3.4 Orsaker till egenregistädning resp. entreprenadsrädning Orsakerna till att kommuner väljer egenregistädning framgår av tabell 4.17. 21 procent av kommunerna hade valt egenregistädning därför att det ansågs bättre ur kvalitetssynpunkt. Motsvarande andel för företagssektorn var 8 procent.

Tabell4.l7 Procentuell fördelning av kommuner på huvudsakligt skäl till att städning görs i egen regi skäl till att städning görs i egen regi % Huvudsakligt

Komplicerad städning som kräver kunskaper eller maskiner som endast finns inom kommunen

»Dal

De fackliga organisationerna kräver egen regi Tradition De fackliga organisationerna kräver egen regi i kombination med något annat alternativ i kombination med något annat alternativ lägen regi är billigare

O\I\JO\\J

Ovrigt Uppgift saknas

Totalt l00

Användare av städyänster 71

15 procent av kommunerna städade i egen regi därför att det var gott om arbetskraft. Det var huvudsakligen i kommuner utanför de tre storstadsregionerna som arbetskraftstillgången på städare var god. Bland företagen var det endast 3 procent som hade uppgett att man hade valt städning i egen regi på grund av att tillgången på arbetskraft var god. 19 procent av kommunerna uppgav att man hade valt egenregistädning därför att de fackliga organisationerna krävde det. Motsvarande andel för företagssektorn var mindre än l procent. De fackliga organisationerna på en arbetsplats kan endast genomdriva ett veto mot sådana entreprenader som kan antagas medföra åsidosättande av lag eller av kollektivavtal för arbetet eller att åtgärden annars strider mot vad som är allmänt godtaget inom parternas avtalsområde (38-40 §§ medbestämmandelagen SFS 1976:580). En arbetsgivare - kommun - kan dock av olika skäl föredra att följa en facklig organisations önskemål om att entreprenadföretag inte skall anlitas, även om inget i entreprenadavtalet strider mot gällande lagar och avtal. Det är lättförståeligt att den fackliga organisationen inom den kommunala sektorn starkare motsätter sig att städentreprenadföretag anlitas än vad de fackliga organisationerna inom företagen gör. Kommunalarbetareförbundet l är som framgår av kapitel 5 det förbund som har det största antalet städare organiserade i sitt förbund. De fackförbund som beträffande företagen skulle kunna motsätta sig att städentreprenadföretag anlitas har i mycket liten j utsträckning städare organiserade inom sina fackförbund och har på grund av mindre intresse av hur städningen är organiserad.

l

det sannolikt 19 procent av kommunerna uppgav att den främsta orsaken till att man har i valt egenregistädning var att det blir billigare att utföra städningen själv. Bland företagen var kostnadsaspekten det viktigaste skälet till att städningen görs i egen regi. 45 procent av företagen med all städning i egen regi hade uppgett att den främsta orsaken till att man valt egenregistädning var att det är billigare att utföra städningen själv. Orsakerna till att kommuner väljer entreprenadstädning framgår av tabell 4.18.

Tabell 4.18 Procentuell fördelning av kommuner med städning både i egen regi och på entreprenad på huvudsakligt skäl till att städentreprenadföretag anlitas

städentreprenadföretag har maskiner och redskap som inte kommunen har 32 Problem med fast anställd personal vid frånvaro l Städentreprenadföretag erbjuder många olika typer av tjänster 2 Fönsterputsning ingår ej i kollektivavtal för städare, fönsterputsning är

72 Användare av stödtjänster

32 procent av kommunerna uppgav att orsaken till att man anlitade städentreprenadföretag var att städentreprenadföretaget har tillgång till maskiner och redskap som inte finns inom kommunen. Detta gällde ofta kommuner som endast hade fönsterputsningen utlagd på entreprenad. Ytterligare 8 procent uppgav att orsaken till att entreprenadföretag anlitas är att kollektivavtal för de ordinarie städarna inte omfattar fönsterputsning. Inom företagssektorn uppgav 47 procent av de Företag som hade städning både i egen regi och på entreprenad att orsaken till att entreprenadföretag anlitades var att dessa har tillgång till redskap och maskiner som inte finns inom det egna företaget. 18 procent av kommunerna anlitade städentreprenadföretag, därför att det blir billigare. Motsvarande andel för företagssektorn var 10 procent. 14 procent av kommunerna anlitade städentreprenadforetag därför att det var ont om arbetskraft. Motsvarande andel inom företagssektorn var 7 procent för företag som utförde städning både i egen regi och på entreprenad och 16 procent för företag som hade all städning på entreprenad. Beträffande mer konkretiserade kostnads- och/eller kvalitetsjämförelser uppgav endast en liten del av kommunerna - 10 procent -att de hade gjort sådana. Även inom företagssektorn uppgav 10 procent att de hade gjort mer ingående kostnads- och/eller kvalitetsjämförelser. Av de 22 kommuner som uppgav att de hade gjort mer ingående kostnadsoch/eller kvalitetsjämförelser har 11 kommuner uppgett att egenregistädning är billigare än entreprenadstädning. Av dessa 11 kommuner uppgav 7 kommuner att egenregistädning är bättre ur kvalitetssynpunkt. 4 kommuner hade inte gjort några kvalitetsjämförelser. Nio kommuner uppgav att entreprenadstädning är billigare än egenregistädning, varav sju kommuner ansåg att entreprenadstädning är sämre ur kvalitetssynpu nkt. Två kommuner hade inte gjort några kvalitetsjämförelser. Fem av de nio kommunerna anlitade städentreprenadföretag endast för specialstädning av olika slag - fönsterputsning, golvvård, Storstädning etc. Två kommuner uppgav att städning i egen regi och städning på entreprenad är ungefär likvärdigt ur kostnadssynpunkt.

4.4 Landsting

4.4.1 Städningens organisation och omfattning

Av landets 23 landsting utförde endast två landsting all städning i egen regi.

Dessa två landsting ligger i de norra delarna av landet. Övriga landsting

anlitade städentreprenadföretag i någon utsträckning. Inget andsting hade all städning utlagd på entreprenad. Beträffade den funktionella organisationen av städningen inom landstingen är ansvaret för städningen fördelat på olika enheter (sjukvårdsdistrikt, sjukvårdsområde etc.). Kostnaderna för städning inom den Iandstingskommurala sektorn uppgick år 1976 till ca 650 miljoner kronor enligt landstingens egna uppgifter. Detta är dock sannolikt en viss underskattning av de totala kostnaderna, vilket bl. a. sammanhänger med att vissa landsting, på grund av uppdel-

Användare av städtjänsler 73 Tabell 4.19 Procentuell fördelning av städkostnaderna inom landstingen 1976 på det sätt på vilket städningen utförs för olika regioner

Storstadslänen omfattar Stockholms läns landsting, Göteborgs och Bohus läns landsting och Malmöhus läns landsting. b Skogslä nen omfattar landstingen i Värmlands, Kopparbergs,Gävleb0rgs, Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län.

ningen av ansvaret för städningen på olika enheter, inte kunde redovisa all l som Förekommer inom Kostnadernas städning landstinget. Fördelning på egenregistädning och entreprenadstädning redovisas i tabell 4.19. Av landstingens totala kostnader för städning föll 8 procent på entreprenadstädning. Entreprenadstädningen inom landstingssektorn har en förhållandevis större omfattning än inom den primärkommunala sektorn. där entreprenadstädningen svarade För 4 procent av de totala kostnaderna lör städning. Inom Foretagssektorn svarade entreprenadstädningen för 31 procent av kostnaderna. Entreprenadstädning förekommer i störst utsträckning i Stockholms läns landsting, där entreprenadstädningen svarade för ca 35 procent av de totala kostnaderna för städning. l skogslänen svarade entreprenadstädningen för 2 procent av de totala kostnaderna och i övriga län för 3 procent. Skillnaden mellan Stockholmsregionen och övriga delar av landet är väsentligt större på den landstingskommunala än på den primärkommunala sidan. l kommunerna i Stockholmsregionen svarade entreprenadstädningen för 7 procent av de totala kostnaderna jämfört med 3 procent i övriga delar av landet. Landstingens kostnader för egenregistädning bestod huvudsakligen av arbetskraftskostnader; 92 procent av kostnaderna För egenregistädning utgjordes av arbetskraftskostnader. Motsvarande andelar för Företagssektorn var 90 procent och för den primärkommunala sektorn 91 procent. Sammantaget kan alltså konstateras att drygt 90 procent av kostnaderna för städning i egen regi utgörs av arbetskraftskostnader. För städentreprenadföretagen utgjordes 81 procent av de totala kostnaderna av arbetskraftskostnader.

4.4.2 Til/fäller: då srädemreprenadjöretag anlitas Av de landsting som i någon utsträckning anlitade städentreprenadföretag lämnade 30 procent endast ut Fönsterputsningen på entreprenad. Ytterligare 30 procent anlitade städentreprenadföretag för fönsterputsning, Storstädning och specialstädning. Resterande 40 procent anlitade städentreprenadlöretag lör alla typer av städning regelmässig städning, Storstädning, specialstädning och Fönsterputsning. De landsting som anlitade städentreprenadföretag

74 Användare av stödtjänster

för alla typer av städning fanns framför allt i de mellersta delarna av landet. Samtliga landsting som i någon utsträckning anlitade städentreprenadföretag tillämpade s. k. totalentreprenad.

4.4.3 Orsaker till egenregistädning resp. entreprenadstädning

Orsakerna till att landsting väljer egenregistädning framgår av tabell 4.20. Orsakerna till att landstingen väljer egenregistädning fördelar sig på två huvudgrupper. Den ena är orsaker som sammanhänger med den karaktär som städningen inom landstingen har, med speciella hygienkrav beträffande sjukhusstädning. 8 landsting eller 35 procent uppgav att orsaken till att man hade egenregistädning var att den är bättre ur kvalitetssynpunkt. 5 landsting eller 22 procent uppgav att den främsta orsaken till att man hade egenregistädning var att städningen är av så komplicerad natur att sådana specialkunskaper och/eller maskiner krävs lör arbetets utförande som finns inom landstinget men inte inom städentreprenadforetag. Den andra huvudgruppen av orsaker sammanhänger med krav från de fackliga organisationerna att städningen skall bedrivas i egen regi. 5 landsting eller 22 procent uppgav att man hade egenregistädning därför att de fackliga organisationerna krävde det. Motsvarande andelar var for den primärkommunala sektorn l 19 procent och for foretagssektorn mindre än en procent. Orsakerna till att landsting väljer entreprenadstädning framgår av tabell 4.21. Fem landsting eller 24 procent uppgav att orsaken till att man anlitade städentreprenadföretag var att det blir billigare. Motsvarande andelar var for kommunerna 18 procent och för foretagssektorn 11 procent. Fyra landsting eller 19 procent uppgav att orsaken till att man anlitade

Tabell 4.20 Landsting fördelade på huvudsakligt skäl till att städning görs i egen regi

Huvudsakligt skäl till att städning görs i egen regi Antal lands- 96 ting

Egen regi är billigare Egen regi är bättre 8 35 Det finns inga städentreprenadforetag inom rimligt avstånd - - Gott om arbetskraft - - Komplicerad städning som kräver kunskaper eller maskiner som endast finns inom landstinget 5 22 - - De fackliga organisationerna kräver egen regi Tradition - - De fackliga organisationerna kräver egen regi i kombination med något annat alternativ 5 22 Egen regi är billigare i kombination med något

Användare av stödtjänster 75

Tabell 4.21 Landsting med städning både iegen regi och på entreprenad fördelade på huvudsakligt skäl till att städentreprenadföretag anlitas

skäl till att städentreprenadföretag anlitas Antal lands- 96 Huvudsakligt ting

5 24 Entreprenad är billigare - - Entreprenad är bättre Ont om arbetskraft 1 5 är svåradministrerad 3 14 Egenregistädning Städentreprenadföretag har maskiner och redskap som inte 4 19 landstinget har - - Problem med fast anställd personal vid frånvaro Städentreprenadföretag erbjuder många olika typer - av tjänster 3 14 Städningen kan utföras under sommarmånaderna Successiv avveckling av entreprenadstädning pågår 1 5 4 19 Uppgift saknas

Totalt 21 100

var att städentreprenadföretaget har tillgång till städentreprenadföretag maskiner och redskap som inte finns inom landstinget. Motsvarande andelar var för kommunerna 32 procent och för företag som har städning både i egen regi och på entreprenad 47 procent. För samtliga tre kategorier gäller det ofta användare som endast har fönsterputsningen utlagd på entreprenad. Tre landsting (14 procent) uppgav att orsaken till att man anlitade städentreprenadföretag var att städning i egen regi är svåradministrerad. Motsvarande andelar var för kommunerna 2 procent, för företag som lägger ut all städning på entreprenad 32 procent och för företag som utför städning både i egen regi och på entreprenad 7 procent. Tre landsting (14 procent) uppgav att de anlitade städentreprenadföretag därför att städningen då kan utföras under sommarmånaderna. Det är relativt (även bland andra än dessa tre landsting)att Storstädning utförs under vanligt sommarmånaderna då sjukhusavdelningarna tillfälligt har stängt och att dessa storstädningar lämnas ut till städentreprenadföretag.

4.5 Staten

Som redovisades i kapitel 1.3 beträffande utredningsarbetets uppläggning har utredningen inte ansett det motiverat att med en särskild undersökning kartlägga städningen inom den statliga sektorn från användarsidan. Beträffande städningens organisation inom den statliga sektorn finns ett uttalande från regering och riksdag att städningen i princip skall bedrivas i egen regi. Statens städutredning förordade detta i sitt betänkande Den statliga lokalvårdens organisation (Finansdepartementet 1970:13). l regeringens 1972:1 uttalade dåvarande chefen för finansdepartementet att proposition i egen regi i de flesta fall torde vara att föredra. Vid riksdagsbestädning handlingen anslöt sig riksdagen till denna bedömning (FiU 1972:1 l , rskr 312). Om en enskild myndighet bedömde att entreprenad var mer fördelaktig

76 Användare av stödtjänster sou 197933

skulle den dock ha möjlighet att anlita entreprenadfirmor. En uppfattning om entreprenadstädningens omfattning inom den statliga sektorn kan man få med utgångspunkt från städentreprenadföretagens Fördelning av omsättning på olika kundkategorier. Enligt kapitel 3.7.1 är staten den kundkategori som näst privatpersoner svarar för den minsta andelen av städentreprenadföretagens omsättning (4 procent). Byggnadsstyrelsen ansvarar för den centrala ledningen av städningen inom den statliga sektorn. 1975 gjorde byggnadsstyrelsen en förfrågan angående dåvarande städorganisation vid statliga myndigheter. Utredningen har fått tillgång till primärmaterialet från denna förfrågan. Byggnadssty relsen har inte gjort någon sammanställning av materialet utan endast använt det i sin löpande konsultverksamhet. Materialet är inte heller av den karaktären att en systematisk sammanställning kan göras. Allmänt kan dock konstateras att materialet ger vid handen att entreprenadstädning förekommer i relativt ringa utsträckning inom den statliga sektorn. Beträffande städning i egen regi inom den statliga sektorn kan man med utgångspunkt från resultat från utredningens undersökning av städare (se kapitel 5) sluta sig till att denna ligger i ungefär samma storleksordning som egenregistädning inom den landstingskommunala sektorn.

4.6 Privatpersoner

Som påpekades i kapitel 1.3 avseende utredningsarbetets uppläggning har utredningen ansett att det främst är den yrkesmässiga städningen som utredningen har till uppgift att kartlägga. Utredningen har därför inte funnit det motiverat att utifrån användarnas synvinkel försöka kartlägga städningen i privathem. Från utredningens undersökning av städentreprenadföretag finns uppgifter om kundkategorin privatpersoners andel av städentreprenadföretagens omsättning. Enligt kapitel 3.7.1 är privatpersoner den kundkategori som svarar för den minsta delen av städentreprenadföretagens omsättning (1 procent). Även den del av städningen i privathem som bedrivs yrkesmässigt i egen regi är av mycket liten omfattning. 1 procent av de personer som arbetade som städare hösten 1977 var anställda i privathem. Detta behandlas vidare i kapitel 5.

4.7 Sammanfattning

Huvuddelen av all yrkesmässig städning utförs i egen regi. Entreprenadstädning förekommer främst inom företagssektorn. Av de totala städkostnaderna inom företagssektorn utgjordes ca en tredjedel av entreprenadstädning. Inom de primär- och landstingskommunala sektorerna svarade entreprenadstädning för 4 resp. 8 procent av de totala städkostnaderna. Det är vanligare att anlita städentreprenadföretag i storstadsregionerna och då främst i Stockholmsregionen - samt i övriga större kommuner än vad det är i övriga delar av landet. Detta gäller alla användarkategorier.

Användare av stödtjänster 77

Huvuddelen (ca 90 procent) av kostnaderna för städning i egen regi består av arbetskraftskostnader. Detta gäller alla användarkategorier. Anlitandet av städentreprenadföretag har vad avser mindre företag med all städning på entreprenad i stor utsträckning växt fram under 1970-talet. För övriga användarkategorier har en stor del av anlitandet av städentreprenadföretag växt fram Före 1970. Orsakerna till att olika användare väljer att utföra städningen i egen regi eller på entreprenad varierar mellan olika användare och mellan användare som har renodlad egenregi- eller entreprenadstädning och sådana som har både egenregistädning och entreprenadstädning. Inom Foretagssektorn är den främsta orsaken till att man väljer egenregistädning att detta anses billigare än entreprenadstädning. Inom de primäroch landstingskommunala sektorerna väljer man egenregistädning främst på grund av att städning i egen regi anses ge bättre resultat eller att de fackliga organisationerna kräver det. Orsakerna till att all städning lämnas ut på entreprenad sammanhänger främst med att man därigenom slipper ifrån problemet att själv administrera städningen, att ordna ersättare vid frånvaro etc. I de fall då såväl egenregisom emreprenadstädning tillämpas är den främsta orsaken till att man anlitar städentreprenadföretag av teknisk natur. Städentreprenadlöretag anses ha sådana kunskaper, redskap eller maskiner som gör det lämpligt att lämna ut vissa mer specialiserade städmoment på entreprenad. Ovan redovisade orsaker som framkom genom utredningens undersökningar med användare fick ytterligare stöd genom en hearing med ett begränsat antal användare som utredningen har genomfört. En redovisning av denna hearing finns i bilaga 7 till betänkandet. En mycket liten del av användarna tycks göra mer ingående kostnads- och kvalitetsjämforelser mellan egenregistädning och entreprenadstädning. De jämförelser som framkommit går dock i ungefär samma riktning som ovan redovisats.

5 Städarna

5.1 Inledning

Enligt utredningens direktiv skulle de arbets- och anställningsförhållanden som gäller för städare kartläggas. Därvid skulle speciellt studeras om det föreligger skillnader mellan sådana städare som är anställda hos städentreprenadföretag och sådana som är anställda direkt hos den enhet (företag, kommun, landsting eller staten) där städningen utförs. För att få underlag för sådana jämförelser har utredningen, som nämndes i kapitel 1.3 angående utredningsarbetets uppläggning genomfört en intervjuundersökning av städare i samarbete med SCB. Omfattningen och uppläggningen av undersökningen fick anpassas efter de resurser som ställdes till utredningens förfogande (se vidare kapitel l.3). lntervjuundersökningen genomfördes som en tilläggsundersökning till SCB:s ordinarie arbetskraftsundersökningar (AKU) under tre månader (september, oktober och november 1977). intervjuerna gjordes huvudsakligen per telefon. Tillvägagångssättet vid undersökningens genomförande framgår av den tekniska rapport som återfinns i bilaga 5 till betänkandet. l bilaga 5 ñnns också den tabellsamling som utredningen ställt samman från undersökningens primärmaterial. Som nämndes i kapitel 1.3 och kapitel 2 finns ingen officiell statistik över yrkeskategorin städare. AKU var därför den enda urvalsram som kunde användas då syftet var att kartlägga alla kategorier av städare. Genom att använda AKU som urvalsram kunde också erhållas en uppgift om det totala antalet personer som yrkesmässigt var sysselsatta med städning. Antalet städare som intervjuades var ca l 800. Redovisningen i detta kapitel bygger huvudsakligen på resultat från utredningens intervjuundersökning av städare. En generell svårighet vid undersökningens genomförande var de språksvårigheter som förekommer, eftersom en relativt stor del av städarna består av utländska medborgare. Intervjuerna med dessa personer måste i många fall ske med hjälp av tolk och/eller översatta formulär. Det kan sannolikt också antas att många intervjupersoner besvarat frågorna på svenska men att risken för missförstånd varit ovanligt stor med tanke på att många inte har svenska som modersmål. De viktigaste tabellerna från intervjuundersökningen återges i kapitlet. l övrigt redovisas resultat från intervjuundersökningen som inte återfinns i tabellform i kapitlet utan endast i bilaga 5 till betänkandet.

80 Srädarna

5.2 Fördelning på arbetsgivarkategorier

Det totala antalet personer som yrkesmässigt utförde städarbete hösten 1977 uppgick till ca 150 000. Fördelningen på olika arbetsgivarkategorier framgår av tabell 5.1. Nästan hälften av städarna - 69 900 eller 47 procent- arbetade hos offentlig arbetsgivare. 41 100 städare (28 procent) var anställda hos kommunerna, 15 000 (10 procent) hos landstingen och 13 300 (9 procent) hos staten. Antalet direktanställda städare i företag utom städentreprenadforetag var 60000 eller 40 procent av det totala antalet städare. 23 800 (16 procent) arbetade i små företag med mindre än 10 anställda, 23 900 (16 procent) i företag med 10-199 anställda och 12000 (8 procent) i företag med 200 anställda eller fler. 18 000 städare (12 procent) arbetade i städentreprenadföretag. Av dessa arbetade 14 100 (9 procent) i SSEF-anslutna städentreprenadföretag och 2 400 (2 procent) i städentreprenadföretag utanför SSEF. 1 700 städare (1 procent) städade åt privatpersoner. Vid bearbetningen av undersökningsmaterialet upptäcktes att vissa städare som arbetade för ett städentreprenadföretag hade uppgett det företag, där städaren utförde sitt städarbete dvs. kunden, som arbetsgivare. Hela undersökningsmaterialet kontrollerades därför ingående för att utröna i vilka fall sådana missuppfattningar förelåg. Resultatet av kontrollen var att uppräknat till totalnivå befanns 1 700 städare felaktigt ha angivit kunden som arbetsgivare. Detta innebär att ca 10 procent av de städare som var anställda hos städentreprenadföretag inte kände till vem deras arbetsgivare var. En första förutsättning för att en arbetstagare skall kunna ta till vara sina intressen gentemot arbetsgivaren är givetvis att han/hon vet vem arbetsgi-

Tabell 5.1 Städare fördelade på arbetsgivarkategorier

Arbetsgivarkategori Totalt “a

städföretag inkl. egna företagare städföretag utanför SSEF städföretag inom SSEF 200 anst. städföretag inom SSEF 2200 anst. städföretag, okänt SSEF - ej SSEF Egna städföretagare Offentlig arbetsgivare Kommuner Landsting Staten Företag utom städföretag inkl. egna företagare Företag utom städföretag l0 anst. Företag utom städföretag, 10-199 anst. Företag utom städföretag 2200 anst. Egna företagare utom städföretag Privatpersoner

Totalt

S tâdama 81 Tabell 5.2 Städanställningar fördelade på arhetsgivarkategori

varen är. I flertalet fall var det städare som var anställda hos stora städentreprenadforetag som inte kände till vem deras arbetsgivare var. Eftersom en person kan arbeta som städare hos mer än en arbetsgivare redovisas i tabell 5.2 antalet städanställningar fördelade på arbetsgivarkategori, där arbetsgivarkategorin hänför sig till den huvudsaklige arbetsgivaren. Uppgifter om antal städare och antal städanställningar som erhölls från intervjuundersökningen överensstämmer inte helt med de uppgifter angående antal städare som erhölls genom undersökningarna av arbetsgivarna. Jämförelser mellan uppgifter från intervjuundersökningen och undersökningarna med arbetsgivarna framgår av tabell 5.3. Flera förklaringar finns till de i tabell 5.3 redovisade skillnaderna. Beträffande uppgifterna från intervjuundersökningen och uppgifterna från

Tabell 5.3 Jämförelse mellan uppgifter från intervjuundersökningen och undersökningarna av arbetsgivarna

Arbetsgivarkategori lntervjuundersökningen Undersöke??? ningarna av Antal städare Antal städ- arbetsgivarna hösten 1977 anställningar Antal städare hösten 1977 31 dec. 1976

Städentreprenadföretag 18 000 19 800 26 300 Företag utom städentreprenad- 60 000 65 300 85 500 företag Kommuner 41 100 44100 36 900 Landsting 15 500 16 300 15 000

82 Städarna

Tabell 5.4 Stickprovsfelets storlek Arbetsgivarkategori intervjuundersökningen Undersökningarna av Antal städare Antal städ- arbetsgivarna anställningar Antal städare

Städentreprenadforetag i2 700 :2 800 Företag utom städentreprenad- ill 900 iS 100 il l 000 företag Kommuner i4 100 :4 200 Landsting :2 500 iZ 600

undersökningen av arbetsgivarkategorin företag utom städentreprenadföretag kan stickprovsfel förekomma, dvs. fel i skattningarna som beror på att endast ett stickprov undersöks. Beträffande uppgifterna från undersökningarna av städentreprenadföretag, kommuner och landsting kan stickprovsfel inte förekomma eftersom det rörde sig om totalundersökningar. Stickprovsfelets storlek framgår av tabell 5.4. Antalet städanställningar för kategorin städare med städentreprenadföretag som huvudsaklig arbetsgivare uppgick alltså till mellan 17 000 och 22 000. Detta skall jämföras med resultatet från undersökningen av städentreprenadföretag - 26 300 städare. Inom kategorin direktanställda städare inom företagssektorn uppgick antalet städanställningar enligt intervjuundersökningen till mellan 60200 och 70 400. Antalet direktanställda städare uppgick enligt undersökningen med arbetsgivarna till mellan 74 500 och 96 300. En annan förklaring till skillnaden mellan antalsuppgifter från intervjuundersökningen och undersökningarna av arbetsgivarna sammanhänger med definitionsskillnader. l intervjuundersökningen ingick sådana personer som var sysselsatta som städare och som inte hade varit frånvarande från arbetet mer än fyra månader. l uppgifterna från arbetsgivarna ingick däremot även sådana personer som var anställda som städare, men som var långvarigt frånvarande på grund av tjänstledighet, sjukdom etc. Detta innebär alltså att antalsuppgifterna från intervjuundersökningen definitionsmässigt ligger under motsvarande uppgifter från arbetsgivarna. Vidare gäller generellt beträffande samtliga arbetsgivarkategorier att dessa inte har sina personalregister upplagda på ett sådant sätt att de direkt kan ta fram uppgifter om hur många städare som var anställda vid en viss tidpunkt. Orsakerna till detta förhållande är många. Vissa städentreprenadföretag har sin verksamhet uppdelad på olika distriktskontor utan att det finns något centralt personalregister. Kommuner och landsting har i många fall ansvaret för städningen uppdelat på olika enheter (förvaltningar, sjukvårdsområden etc.). Som redovisades i kapitel 4.3 och 4.4 är det känt att flera kommuner och landsting inte har redovisat all städning som förekommer inom kommunen/ landstinget. Detta innebär alltså att antalet städare som framkommit vid intervjuundersökningen skall vara större än motsvarande antal som uppgivits av arbetsgivarna vad avser kommuner och landsting. Beträffande framför allt arbetsgivarkategorierna företag utom städentreprenadforetag, kommuner och landsting gäller att dessa ofta hade problem att

S tädarna

i sina personalregister särskilja yrkeskategorin städare från andra yrkesgrupper. Vidare Förekommer framför allt beträffande att städentreprenadföretagen deras personalregister inkluderar sådana personer som inte utför städarbete vid en viss given tidpunkt, men som står till företagets förfogande. En ytterligare faktor att ta hänsyn till är att eftersom personalomsättningen bland städare i städentreprenadföretag är ganska omfattande (se avsnitt 5.12) kan det vara svårt att hålla personalregisterna aktuella. Enligt vad utredningen erfarit vid kontakter med städentreprenadföretagen är det sannolikt att personalregisterna vid en viss given tidpunkt kan omfatta för många städare. Detta beror på att nyanställda städare tillförs utan att personalregisterna städare som slutat tas bort. Sammanfattningsvis får uppgifterna som erhållits från undersökningarna av arbetsgivarna anses ha karaktären av relativt grova uppskattningar. Resultatet från intervjuundersökningen ger ett mått på det antal personer som hösten 1977 yrkesmässigt utförde städarbete. 1 de följande avsnitten i detta kapitel redovisas endast procentuella fördelningar av antal städare för olika variabler. Generellt gäller att de arbetsgivarkategorier där antalet individer enligt tabell 5.1 var mycket litet inte särredovisas i de följande tabellerna i detta kapitel. Detta gäller arbetsgivarkategorierna städföretag, okänt SSEF - ej SSEF, egna städföretagare samt egna företagare utom städföretag. Vidare bör vid tolkningen av resultaten observeras att antalet individer för vissa arbetsgivarkategorier var relativt litet. Detta gäller enligt tabell 5.1 arbetsgivarkategorierna städföretag utanför SSEF, städföretag inom SSEF med mindre än 200 anställda samt privatpersoner.

i

5.3 Fördelning på kön, ålder, nationalitet m. m.

5.3.1 K äns/ördelning

Huvuddelen av städarna är kvinnor. 138 000 eller 92 procent av städarna var kvinnor, 12 000 eller 8 procent var män. Enligt AKU var 56 procent av det totala antalet sysselsatta i Sverige fjärde kvartalet 1977 män och 44 procent kvinnor” Könsfördelningen för olika arbetsgivarkategorier framgår av tabell 5.5. För vissa arbetsgivarkategorier är praktiskt taget samtliga städare kvinnor. Inom de primär- och landstingskommunala sektorerna var 98 procent av städarna kvinnor och bland de direktanställda städarna i de minsta företagen var 97 procent kvinnor. Manliga städare finns i förhållandevis störst utsträckning i städentreprenadföretag och bland direktanställda städare i de största företagen. 23 procent av städarna i städentreprenadföretag och 23 Källaz Arbetskraftsunprocent av de direktanställda städarna i de största företagen med mer än 200 dersökningen fjärde anställda var män. kvartalet 1977, råtabeller.

84 Städarna Tabell 5.5 Procentuell fördelning av städare på kön för olika arbetsgivarkategorier

5.3.2 Ãlders/“drdelning

Åldersfordelningen bland städarna framgår av tabell 5.6.

Mer än hälften - 57 procent- av städarna var över 40 år. Ca en tredjedel - 36 procent - av städarna var över 50 år. Städarna är som grupp betraktad i genomsnitt något äldre än den övriga sysselsatta delen av befolkningen. Det är en viss överrepresentation för de översta åldersgrupperna f rån 50 år och uppåt för städare jämfört med övriga sysselsatta. Städare i städentreprenadforetag är i genomsnitt yngre än vad städare hos andra arbetsgivarkategorier är. 64 procent av städarna i städentreprenadforetag var under 40 årjämfört med 39 procent av städarna inom den offentliga sektorn och 42 procent av de direktanställda städarna inom foretagssektorn.

Åldersfördelningen skiljer sig något mellan de manliga och kvinnliga

städarna. Andelen män var relativt sett något högre i de lägre åldersgrupperna upp till 40 är och relativt sett något lägre i de högre åldersgrupperna. Bland samtliga sysselsatta gäller det motsatta förhållandet, dvs. att andelen män är relativt sett något lägre i de lägre åldersgrupperna.

Städama 85

:Sch 8_ 8_ 8_ 8_ 8_ 8_ 8_ oo_ 8_ 8_ oo_ 8_ 8_ 8_

ä.

v v m v m m w o :é 2 m_ 2 o_ 2 o_

.ä

3.3 2 2 o_ 2 .m mm 2 2 R E 2 ä 2 8

a

al;

m m: m_ o_ Nm 8 2 ä om Nm a z ä a

.m

Så mm mm S s” 2 ...m m_ mm 2 2 R : __ R

å

§12

.o_.auo.§_=§_um.oa..n

2 o o _m ä om __ 2 m_ : 2 m_ om m_

a

öv? 070_

v m m o s w o o m __ m_ o_ o_

8=...

a

_s_

52m

E_

953mm

“vässa âåaâ au=m§a mnåzcm muäacm

.E

SI:

u:_:_w_.._m._

o_V SNM

Smv 8NN.

ämm

meeeuma

“Emm ”Emm

ws2o,_uma .mnssz_uw.w

mseøçuüm

_Eåzouåm

EFS:

uäåwmöatm

EoE Eos_

E0.: E9:

.:omu:§.a_wm_oa.

E9: E9:

mmxzeumxw

Fm

.oconäzâcm

wsøxuumew _ucsseoz »E255

mseaøsm

MSEQUWå

:Sch

»Samco

532m manzou_ wm_0._©m wmöån_ :wash »semi

86 S tädarna SOU l979:88

5.3.3 Fördelning på nationalitet

De olika nationaliteter som Förekommer bland städarna framgår av tabell 5.7.

Tabell 5.7 Procentuell fördelning av städare på nationalitet

Nationalitet %

Svensk 8 Svensk medborgare 1961-1977 Finsk

NJ**P\JO\L›JKJI

Grekisk J ugoslavisk Övriga Norden Övriga världen

Totalt 100

12 procent av städarna var utländska medborgare. Ytterligare 3 procent av städarna blev svenska medborgare 1961-1977. Andelen utländska medborgare bland samtliga sysselsatta var enligt AKU 5 procent fjärde kvartalet 1977. lnom näringsgrenen gruvor, tillverkningsindustri m. m. var 9 procent utländska medborgare och inom näringsgrenen handel, restaurang och hotell var 5 procent utländska medborgare. Av samtliga sysselsatta utländska medborgare (213 400) var ca 8 procent städare. Bland de icke-svenska städarna kommer den största gruppen från Finland - hälften av de städare som var utländska medborgare kom från Finland. De näst största grupperna kommer från Grekland respektive Jugoslavien - 17 resp. 8 procent av de utländska städarna kom från Grekland resp. Jugoslavien. Städarnas fördelning på nationalitet inom olika arbetsgivarkategorier framgår av tabell 5.8. Städarna i de största städentreprenadföretagen är i relativt stor utsträckning å utländska medborgare - 30 procent var utländska medborgare och 8 procent _ i blev svenska medborgare 1961-1977 jämfört med 12 resp. 3 procent for i samtliga städare. Även direktanställda städare i de största företagen var i stor utsträckning utländska medborgare - 21 procent var utländska medborgare och 6 procent blev svenska medborgare 1961-1977. Det är vissa skillnader mellan manliga och kvinnliga städare vad avser andelen utländska medborgare. De manliga städarna äri förhållandevis större utsträckning utländska medborgare än de kvinnliga städarna - 28 procent var utländska medborgare och 7 procent blev svenska medborgare 1961-1977 jämfört med 11 respektive 3 procent för de kvinnliga städarna. Detta skall jämföras med fördelningen på kön och nationalitet för samtliga sysselsatta. Enligt AKU var andelen utländska medborgare fjärde kvartalet 1977 5 procent såväl bland sysselsatta män som kvinnor. Det är också skillnader i fördelning på svenska och utländska medborgare bland städare i olika åldersgrupper. Utländska medborgare utgör en förhål- Ä landevis större del av städarna i de lägre åldersgrupperna. l gruppen städare

sou 1979:88 Städarna 87

Tabell 5.8 Procentuell fördelning av städare på nationalitet för olika arbetsgivarkategorier

Arbetsgivarkategori Nationalitet Totalt

Svensk lcke svensk Svensk 1961-1977

städföretag 69 25 6 100 Städföretag utanför SSEF 87 13 0 100 städföretag inom SSEF 200 anställda 84 16 0 IOO städföretag inom SSEF L 62 30 8 100 I 2200 anställda

i

i Företag utom städföretag 10 anställda 89 7 4 100 g Företag utom städföretag 10-199 anställda 88 lO 2 100

i

l Företag utom städföretag

20-29 år var 25 procent utländska medborgare och 3 procent blev svenska medborgare 1961-1977 jämfört med att i gruppen städare 50-59 år var 4 procent utländska medborgare och 2 procent blev svenska medborgare 1961-1977. Bland samtliga sysselsatta är andelen utländska medborgare i de

lägre åldersgrupperna 7 procent ljärde kvartalet _1977 enligt AKU. Skillna-

derna i fördelning på nationalitet och ålder mellan städare och samtliga sysselsatta kan tolkas som att städning är ett genomgångsyrke för yngre utländsk arbetskraft.

i 5.3.4 C ivilstând och yngsta barnets ålder i Av samtliga städare var 70 procent gifta. Motsvarande andel var för samtliga * sysselsatta 62 procent. Skillnaden mellan städare och samtliga sysselsatta blir l större om man jämför män och kvinnor var för sig. Av de manliga städarna i var 48 procent giftajämfört med 62 procent av samtliga sysselsatta män. Av

dekvinnliga städarna var 72 procent giftajämfört med 62 procent av samtliga

sysselsatta kvinnor. Skillnaden mellan samtliga sysselsatta och städare i sammanhänger huvudsakligen med skillnader i fördelning på ålder och nationalitet. Förekomsten av barn mätt i fördelning på yngsta barnets ålder överensstämmer i stort sett mellan städare och samtliga sysselsatta. Fördelningen på yngsta barnets ålder skiljer sig dock mellan olika arbetsgivarkategorier. Städare hos städentreprenadföretag hade i större utsträckning små barn under

88 S tädarna

7 år än vad städare hos andra arbetsgivarkategorier hade. Detta sammanhänger med att städare i städentreprenadföretag i genomsnitt var yngre än vad städare hos andra arbetsgivarkategorier var.

5.4 Geografisk spridning

Städarnas fördelning på olika regioner framgår av tabell 5.9. Den totala fördelningen av städare på olika regioner överensstämmer i stort sett med den totala befolkningsfördelningen. Städare i städentreprenadföretag finns i större utsträckning i storstadsregionerna och de större kommunerna jämfört med städare hos andra arbetsgivarkategorier. Städare i städentreprenadföretag är framför allt koncentrerade till Stockholmsregionen. Av städarna i städentreprenadföretag fanns 79 procent i storstadsregionerna och de större kommunerna, varav 25 procent i Stockholmsregionen. Motsvarande andel för städare hos offentlig arbetsgivare var 61 procent, varav 13 procent i Stockholmsregionen. För direktanställda städare inom företagssektorn var motsvarande andel 59 procent, varav 14 procent i Stockholmsregionen. lnom gruppen offentligt anställda städare finns vissa naturliga skillnader i den regionala fördelningen. En relativt sett stor andel av de landstingsanställda städarna finns i de större kommunerna. Detta sammanhänger med att de kommuner där huvuddelen av den landstingskommunala verksamheten bedrivs i allmänhet är de större kommunerna. Statligt anställda städare finns i relativt sett stor omfattning i Stockholmsregionen, vilket är naturligt eftersom den statliga verksamheten är mer omfattande i Stockholmsregionen än i andra regioner. Andelen manliga städare är väsentligt större i Stockholmsregionen än i övriga delar av landet. l Stockholmsregionen var fördelningen män-kvinnor 20-80 procent jämfört med 6-94 procent i övriga delar av landet. Även beträffande andelen utländska medborgare är det påtagliga skillnader mellan storstadsregionerna och då främst Stockholmsregionen och övriga delar av landet. I Stockholmsregionen var 35 procent utländska medborgare och 10 procent blev svenska medborgare 1961-1977. l Göteborgs- och Malmöregionerna var 17 procent utländska medborgare och 3 procent blev svenska medborgare 1961-1977. Utanför storstadsregionerna var andelen utländska medborgare 6 procent och 2 procent blev svenska medborgare 1961-1977. De utländska medborgarna är även generellt sett regionalt snedfördelade. 1 storstadslänen var enligt AKU fjärde kvartalet 1977 8 procent av samtliga sysselsatta utländska medborgarejämfört med 2 procent i skogslänen och 4 procent i övriga syd- och mellan-Sverige. Beträffande gruppen städare är det dock större skillnader mellan andel utländska medborgare i storstadsregionerna, och då främst i Stockholmsregionen och i övriga delar av landet än vad det är för samtliga sysselsatta. Denna överrepresentation av utländska medborgare bland städare i Stockholmsregionen framstår om andelen utländska medborgare bland städare i Stockholmsregionen jämförs med motsvarande andel för samtliga sysselsatta. Andelen utländska medborgare bland städare i Stockholmsregionen var 35 procent jämfört med 9 procent för samtliga sysselsatta.

S tädarna 89

:Sch

09 8_ 8_ S_ 8. S_ S_ 8_ 8_ 8_ 8_ 8_ 8_ 8_

-83

.E02 :ovän

m o o N w w o m s w N N. o_ 2

...nu

SEZ :ovän

m o m o w m o w m m m E o_ _ Z

.BE

Ecom cuumâcn.

v_ m_ : 2 a Nm R E 8 om mm R .m 2

otâm .ocsEêox

mm S. mv mv 2 ä mv mm 2 om mm .m mv a

-0832 cucâwo..

.uicaäuzbåmwâoin

v v o m o n v N o m m m m i o_ ._

.§25 _

-mäopänø :ocoüå

Em

5:...

m p m v › o m m : o n 2 o. :

.E

mEcxuorzw_

-måoiuoü

:EH:

acoüøm cocoñw.

m.. o :u mm mm »m a 2 2 om v_ 2 E v_ : m_ m

23m?

åwEmc

.å

uEEoEâ

mcEäcso

mmmm

“Emm »mmm

mmmtoçumä mazzouuwä wmxtâvmü wsosçnma

oszwauazw

:oåsouåm msEoccñu.

.mass Eos Eos

agmñcu anamma... avsäga moåaå

E9: E0.: E9:

_.owo.mv_..u_mm.on.

mosse;

E9:

.åosegzácm

?m

mmaxausm

mmsâuwa wmsâosm ms2aum_m .ucseeox

3:0

?_5053

:Sch

wmöåm wsoâm »Snön

»acute

Smv :gsm al: ooNM

masa...

SNM

:aaah

SV 0D

a

›\|

90 Städarna SOU l979z88

5.5 Facklig tillhörighet

Organisationsgraden bland städare är låg. Av samtliga ca 150 000 städare var - ca 64 700 städare eller 43 procent inte fackligt mindre än hälften organiserade. l tabell 5.10 redovisas fördelningen på olika fackliga organisationer.

Tabell 5.10 Procentuell fördelning av städare på facklig organisation

Facklig organisation 5?

Kommunalarbetareförbundet fx) O\ Fastighetsanställdas Förbund .._ Statsanställdas Förbund Handelsanställdas Förbund Metallindustriarbetareförbundet Pappersindustriarbetareförbundet

i\›-_-v_,g._.._.._._.u._y\)|\)o\y\;

Hotell- och restauranganställdas Förbund Livsmedelsindustriarbetareförbundet Fabriksarbetareförbundet Byggnadsarbetareförbundet Övriga fackliga organisationer Vet ej vilken facklig organisation Uppgift saknas Ej fackligt organiserad å

Totalt ä

Det största fackförbundet är Kommunalarbetareförbundet med ca 38 500 städare eller 26 procent. Därefter följer Fastighetsanställdas Förbund med ca 18 300 städare eller 12 procent och Statsanställdas Förbund med ca 8 600

städare eller 6 procent. Övriga fackförbund som i nämnvärd utsträckning har

städare organiserade .är Handelsanställdas Förbund, Metallindustriarbetareförbundet, Pappersindustriarbetareförbundet, Hotell- och restauranganställdas Förbund. Livsmedelsindustriarbetareförbundet, Fabriksarbetareförbundet och Byggnadsarbetareförbundet. Dessa fackförbund har vardera omkring l-2 procent av det totala antalet städare. Totalt finns 10 procent av samtliga städare organiserade i något fackförbund utanför de tre största förbunden. De ovan redovisade uppgifterna om organisationsgrad kan jämföras med fackförbundens egna uppskattningar av organisationsgraden bland städare. Utredningen skickade i december 1976 en enkät till samtliga fackförbund inom landsorganisationen (LO). Enkäten innhöll bl. a. frågor angående förekomst av städare inom de olika förbunden. Allmänt gäller att de olika fackförbunden inte kan lämna exakta uppgifter om vare sig antal organiserade eller oorganiserade städare inom sina förbundsområden. Orsakerna till

S tädarna 91

exakta detta är dels att i många fall har endast den lokala fackavdelningen uppgifter, dels att gruppen städare inte kan särskiljas från övriga arbetare. Det senare gäller framför allt de fackförbund som endast i mindre utsträckning organiserar städare. Enligt de uppskattningar beträffande antal organiserade städare som fackförbunden lämnade överensstämoch antal oorganiserade mer organisationsgraden väl med den tidigare redovisade uppgiften på 57 ligger nivån i fackförbundens uppskattningar av såväl antal procent. Däremot som oorganiserade städare under de resultat utredningen har organiserade fått fram genom undersökningen av städare. Organisationsgraden bland städare hos olika arbetsgivarkategorier framgår av tabell 5.11.

Tabell 5.11 Procentuell fördelning av städare på facklig tillhörighet för olika arbetsgivarkategorier

Totalt Arbetsgivarkategori Facklig tillhörighet

Fackligt or- Ej fackligt Vet ej vil- Uppgift ganiserad organiserad ken facklig saknas organisation

47 37 9 7 100 städföretag 36 59 0 5 100 Städföretag utanför SSEF städföretag inom SSEF 200 anställda 42 53 5 O 100 städföretag inom SSEF 55 31 12 2 100 2200 anställda 68 30 1 l 100 Offentlig arbetsgivare Kommuner 70 29 0 l 100 64 33 2 l 100 Landsting Staten 68 30 l l 100 39 55 5 1 1500 Företag utom städföretag Företag utom städföretag anställda 30 68 2 0 100 l0 Företag utom städföretag 39 57 3 l 100 lO-l99 anställda Företag utom städföretag 57 28 14 1 100 2200 anställda 6 94 0 0 100 Privatpersoner

Totalt 53 42 3 2 100

Lägst organisationsgrad har städare i små städentreprenadföretag (41 procent) och direktanställda städare i små och medelstora företag (32 respektive 42 procent). Högst organisationsgrad har städare i stora städentreprenadföretag (67 procent), offentligt anställda städare (68 procent) och direktanställda städare i de största företagen (71 procent). Den varierande organisationsgraden mellan olika arbetsgivarkategorier av Denna procentandel kan åskådliggörs också genom de olika fackförbundens egna uppskattningar inte utläsas direkt av taorganisationsgraden inom respektive förbundsområde. l tabell 5.12 redovisas bell 5.11, utan framgår av den uppskattade organisationsgraden inom olika förbund som framkom tabellsamlingen i bilaga enkät till samtliga fackförbund inom LO. 5. genom utredningens

92 .Ytädama

Organisationsgraden bland direktanställda städare inom företagssektorn varierar som framgår av tabell 5. 1 2 starkt mellan olika fackförbundsontråden. Inom vissa fackforbundsområden - Hotell- och restauranganställdas Förbund, Livsmedelsindustriarbetareförbundet och Pappersindustriarbetareförbundet låg den uppskattade organisationsgraden mycket högt, omkring 90-100 procent. Inom andra områden låg den uppskattade organisationsgraden mycket lågt. t. ex. egenregistädning inom Fastighetsanställdas Förbund, där den uppskattade organisationsgraden var 13 procent. Man kan notera att en relativt sett stor andel av städarna i de största städentreprenadföretagen och de direktanställda städarna i de största företagen inte vet vilken facklig organisation de tillhörtl 2 respektive 14 procent av städarna i respektive grupp). Den fackliga organisation som är aktuell är Fastighetsanställdas Förbund. Några nämnvärda skillnader föreligger inte mellan män och kvinnor vad avser organisationsgrad. Organisationsgraden är högre bland äldre städare än bland yngre. 1 åldersgruppen 20-29 år var organisationsgraden 44 procent jämfört med 70

Tabell 5.12 Uppskattad organisationsgrad beträffande städare inom olika fackförbundg december 1976

Fackförbund Organisationsgrad %

Transportarbetareförbundet Träindustriarbetarelörbundet Totalt 57 t Fem fackförbund - Bleck- och plåtslagareförbundet, Frisörarbetareförbundet, Målareförbundet, Skogsarbetareforbundet och Skorstensfejareförbundet -organiserar enligt egen uppgift inte städare. b. . :Uppgift saknas.

S rädarna 93

procent i åldersgruppen 50-59 år. Någon större skillnad i organisationsgrad mellan svenska och utländska medborgare kan inte konstateras. Däremot är det en relativt stor andel av de städare som är utländska medborgare och de städare som blivit svenska medborgare 1961-1977 som inte vet vilken facklig organisation de tillhör - 14 resp. 9 procent jämfört med 1 procent av övriga städare. l detta sammanhang bör noteras att de språksvårigheter beträffande utländska medborgare som berördes i inledningen till detta kapitel kan vara mer accentuerade för denna typ av frågor än övriga frågor.

5.6 Städning som huvudsyssla eller bisyssla

Av samtliga städare hade 89 procent städning som huvudsakligt förvärvsar-

bete. Övriga 11 procent hade städning som en bissysla till ett annat

förvärvsarbete. Förekomsten av städning som huvudsyssla eller bisyssla framgår av tabell 5.13.

Tabell 5.13 Procentuell fördelning av städare på om städarbetet utförs som huvudeller bisyssla för olika arbetsgivarkategorier

Arbetsgivarkategori Städning som Totalt huvud- eller bisyssla Huvud- Bisyssla syssla

Direktanställda städare i små företag hade i störst utsträckning städning som bisyssla - 21 procent av de direktanställda städarna i de minsta företagen hade städning som bisyssla. Landstingsanställda städare hade i minst utsträckning (3 procent) städning som bisyssla. Manliga städare har i större utsträckning städning som bisyssla än

94 S tädama

kvinnliga städare - 20 procent av de manliga städarna hade städning som bisyssla jämfört med 10 procent av de kvinnliga städarna. Städning som bisyssla förekommer i större utsträckning i de lägre åldersgrupperna än i de högre. I åldersklasserna 20-29 år och 30-39 år hade 15 resp. 13 procent städning som bisysslajämfört med 8 procent i åldersklasserna 50-59 år och 60-74 år. Bortsett från de städare som kommer från övriga nordiska länder, har städare som är utländska medborgare eller har blivit svenska medborgare 1961-1977 i större utsträckning städning som bisyssla än vad svenska städare har. 15 procent av städare som var utländska medborgare från andra länder än de nordiska länderna eller blev svenska medborgarna 1961-1977 hade städning som bisyssla jämfört med 10 procent av de städare som var svenska medborgare eller kom från övriga nordiska länder. Städare i Stockholmsregionen har i större utsträckning städning som bisyssla än vad städare i andra regioner har. 15 procent av städarna i Stockholmsregionen hade städning som bisysslajämfört med 10 procent av i städare utanför Stockholmsregionen.

5.7 Förekomst av l1era städarbetsgivare per städare

Fördelning på antal städarbetsgivare framgår av tabell 5.14. 7 procent av samtliga städare hade mer än en städarbetsgivare. Huvuddelen av dessa hade tvâ städarbetsgivare. Som nämndes i avsnitt 5.2 var antalet städanställningar ca 163 000.

Tabell 5.14 Procentuell fördelning av städare på antal städarbetsgivare för olika arbetsgivarkategorier Arbetsgivarkategori Antal städarbets- Totalt givare l arbets- 2 arbetsgivare givare eller fler

S Iädarna 95

Städare som har sin huvudsakliga anställning hos stora städentreprenadföretag, direktanställda städare som har sin huvudsakliga anställning hos små och medelstora företag samt städare i privathem har i något större utsträckning mer än en städarbetsgivare än vad städare hos andra arbetsgivarkategorier har. Det är dock inte fråga om några större skillnader. Om man bortser från städare som kommer från övriga nordiska länder, är det relativt sett vanligare att städare som är utländska medborgare har mer än en städarbetsgivare än att svenska städare har det. l7 procent av de städare som var utländska medborgare exklusive de som kom från de övriga nordiska länderna hade mer än en städarbetsgivare. Motsvarande andel för de svenska städarna var 7 procent och för städare från de övriga nordiska länderna 6 procent.

5.8 Områden inom vilka städare arbetar

Inom vilka lokaltyper städarna huvudsakligen arbetar framgår av tabell 5.15 Flest städare - 27 procent- arbetade huvudsakligen med kontorsstädning. Därefter följde städning av skolor och andra undewisningslokaler (21 procent), städning av sjukhus och andra vårdlokaler (13 procent) och trappeller portstädning (10 procent). 6-7 procent arbetade inom vardera områdena varuhus, butiker, banker och andra servicelokaler; industrilokaler och lagerlokaler respektive teatrar hotell, restauranger, biografer, bibliotek eller andra nöjeslokaler. Städare i städentreprenadföretag och statligt anställda städare arbetade i stor utsträckning huvudsakligen med kontorsstädning. 52 procent av den förstnämnda kategorin och 58 procent av den sistnämnda arbetade med kontorsstädningjämfört med 3l procent av direktanställda städare i företag

Tabell 5.15 Procentuell fördelning av städare på städnings- och lokaltyp

Teatrar. hotell. restauranger. biografer, bibliotek eller andra nöjeslokaler Privathem, inkl. flyttstädning Personalmatsalar, lunchrum etc. inkl. tvätt- och duschutrymmen Byggnadsstädning

----›--I\)I\JC\

Bussar_ tåg eller andra kommunikationsmedel Gymnastikhallar. simhallar och andra idrottsarenor Fönsterputsning Övrigt

Totalt ._. 8

96 Srädarna

och 8 procent av primär- och landstingskommunalt anställda städare. Direktanställda städare i små och medelstora företag arbetade i relativt stor utsträckning med städning av offentliga lokaler. 37 respektive 27 procent av de direktanställda städarna i små och medelstora företag arbetade med städning av offentliga lokaler jämfört med 10 procent av övriga städare. Städning av offentliga lokaler omfattar städning av varuhus, butiker, banker och andra servicelokaler, teatrar, hotell, restauranger, biografer, bibliotek eller andra nöjeslokaler, kommunikationsmedel, personalmatsalar, lunchrum etc. samt gymnastikhallar, simhallar och andra idrottsarenor. Direktanställda städare i stora företag arbetade i relativt stor utsträckning med städning av industrilokaler. 41 procent av dessa städare arbetade med städning av industrilokalerjämfört med 5 procent av övriga städare. Landstingsanställda städare arbetade till största delen med städning av vårdlokaler. 85 procent av de landstingsanställda städarna arbetade med städning av vårdlokaler jämfört med 5 procent av övriga städare. Städare anställda i primärkommuner arbetade till stor del med städning av undervisningslokaler. 65 procent av dessa städare arbetade med städning av undervisningslokalerjämfört med 4 procent av övriga städare. Direktanställda städare i företag utom städentreprenadföretag arbetade i relativt stor utsträckning med trappstädning. 22 procent av dessa städare arbetade med trappstädning jämfört med 2 procent av övriga städare. Manliga städare arbetade i relativt stor utsträckning med städning av industrilokaler. 30 procent av de manliga städarna arbetade med städning av industrilokalerjämfört med 6 procent av de kvinnliga städarna. Städning av undervisnings- och vårdlokaler görs nästan uteslutande av kvinnliga städare. 97 procent av de städare som arbetade i dessa lokaltyper var kvinnorjämfört med att 92 procent av samtliga städare var kvinnor. Den fackliga organisationsgraden ligger högst för städare som arbetar i industri-, vård- och undervisningslokaler. Organisationsgraden inom dessa områden var 64, 65 respektive 73 procent jämfört med 48 procent för övriga städare. Att ha mer än en städarbetsgivare är vanligast för städare som arbetar med kontorsstädning - ll procent av dessa städare hade mer än en arbetsgivare jämfört med 6 procent av övriga städare. För de städare som hos sin huvudsaklige arbetsgivare arbetade med städning av industrilokaler eller vårdlokaler är det ovanligt att ha mer än en städarbetsgivare. l procent av städarna i industrilokaler och 3 procent av städarna i vårdlokaler hade mer än en städarbetsgivare.

5.9 Arbetstider

I detta avsnitt behandlas olika faktorer som sammanhänger med städarnas arbetstider.

5.9.1 Arbetstid per vecka Hur många timmar per vecka städarna arbetar framgår av tabell 5.16 och 5.17.

Städama 97

:Sch 8_ 8_ 8_ 8_ 8_

S_ S_ 8_ 8_ 8_ 8_ 8_ 8_ 8_

ass:

Lv m v m m _ _ o m m _ m m o m

.Es

2 m_ E 2 E o_ 2 o E vm om om n a

.Ez

vmnom

v_ o 2 om R om m mm R mv R Q. 2 ov

.o_._cu2uxä›_um.oa._a

.En

Sum_ o v m o m m m _ m _ o m o m

5=... .§35

E.. .om .Ez

u:

8.9! Eno_ m v m m m v m _ m m m m m m

uawoøä

.än

E.

:NES:

...akta cømzcw 2-

vm ä m vm m vu Z 3 mv K cv 2 8 m

m..

?anwa

avsäga msêmcm

ä

muåzcm “sauna musen;

0910_

u:_=_o_.._m._

SV SNM

Smv SNM

“Emm

.mmmâäwa mmxaohxxm

...mmm ...mmm

»saaumz Musée?

__o=.=o2:m

.näsa

eåmesâ

EoE Eos_

E9: E2: es:

:omo§_.§_mm§t

E2:

Em

.ocoeäzâcm

»stanna mmxzoçuwum maêauüm .esseeå »E253

waöâuvmü

massa

:Sch

mass”. »v.28

mscåo

523m

:aaah mmöâu_

98 Städarna Tabell 5.17 Genomsnittlig veckoarbetstid för olika arbetsgivarkategorier

41 procent av städarna arbetade kort deltid, dvs. mindre än 20 timmar i veckan. Av samtliga sysselsatta arbetade 6 procent kort deltid fjärde kvartalet 1977 enligt AKU. 35 procent av städarna arbetade kortare tid än 16 timmar i veckan och 3 procent arbetade mellan 16 och 18 timmar i veckan. 16 respektive 18 arbetstimmar per vecka utgör viktiga gränsvärden, därför att erhållandet av vissa sociala förmåner är knutna till dessa veckoarbetstider. Erhållandet av t. ex. grupplivförsäkring, avgångsbidragsförsäkring, gruppsjukförsäkring, tilläggspension eller trygghetsförsäkring kräver en veckoarbetstid på minst 16 timmar i veckan. För erhållande av permitteringslön krävs en veckoarbetstid på minst 18 timmar. En stor del av städarna har alltså en veckoarbetstid som är så kort att de gâr miste om olika sociala förmåner. Direktanställda städare i små företag ligger sämst till i detta avseende. 71 procent av dessa städare hade en veckoarbetstid på mindre än 16 timmar. Landstingsanställda städare, direktanställda städare ide största företagen och primärkommunalt anställda städare ligger bäst tilll1 procent av de landstingsanställda städarna arbetade mindre än 16 timmar och 19 respektive 24 procent av de direktanställda städarna i de största företagen resp. de primärkommunalt anställda städarna arbetade mindre än 16 timmar i veckan. 40 procent av städarna arbetade lång deltid, dvs. 20-34 timmari veckan. 17 procent av samtliga sysselsatta hade lång deltid fjärde kvartalet 1977 enligt AKU. Lång deltid förekom främst bland offentligt anställda städare - 53 procent av de offentligt anställda städarna arbetade lång deltid. Endast en femtedel (19 procent) av städarna var heltidsarbetande. Bland samtliga sysselsatta var 77 procent heltidsarbetande fjärde kvartalet 1977 enligt AKU. Direktanställda städare i de största företagen med 200 anställda eller fler arbetade i störst utsträckning heltid. Drygt en tredjedel (36 procent) av dessa städare var heltidsarbetande. Bland statligt och landstingskommunalt anställda städare samt bland städare som var anställda av städentrepre-

S tädarna 99

nadföretag var ca en fjärdedel heltidsarbetande. Det är stora skillnader mellan manliga och kvinnliga städare vad avser andelen heltids- och deltidsarbetande. Av de manliga städarna arbetade ca hälften (51 procent) heltid, medan endast 16 procent av de kvinnliga städarna arbetade heltid. Bland samtliga sysselsatta män arbetade 95 procent heltid och bland samtliga sysselsatta kvinnor arbetade 55 procent heltid fjärde kvartalet 1977 enligt AKU. Det är också skillnader i andelen heltidsarbetande mellan städare som är utländska medborgare och städare som är svenska medborgare. Städare som är utländska medborgare arbetade i större utsträckning heltid än städare som är svenska medborgare. 36 procent av den förra kategorin och 17 procent av den senare kategorin arbetade heltid. Andelen städare med mycket kort deltid, mindre än 16 timmar, skiljer sig markant mellan fackligt organiserade och icke fackligt organiserade städare. Endast 14 procent av de fackligt organiserade städarna arbetade mindre än 16 timmar i veckan, medan 63 procent av de städare som inte var fackligt organiserade arbetade mindre än 16 timmar i veckan. Denna skillnad kan förklaras på olika sätt. Å ena sidan har de fackliga organisationerna, enligt vad utredningen erfarit, en klart uttalad strävan att åstadkomma veckoarbetstider på mer än 16 timmar, helst mer än 20 timmar. Detta mot bakgrund av det som inledningsvis påpekades beträffande kopplingen mellan veckoarbetstid och erhållande av vissa sociala förmåner. Å andra sidan är det enligt uppgifter från de fackliga organisationerna svårt att motivera städare som endast arbetar ett fåtal timmar per vecka att organisera sig fackligt.

5.9.2 Arbetstidens förläggning Städarnas arbetstidsförläggning framgår av tabell 5.18. Det bör påpekas att tabellen är uppbyggd så att en städare som arbetar både dagtid och kvällstid hänförs till den tid till vilken större delen av hans/hennes arbete är förlagt. Städarbete som utförs enbart vardagar mellan klockan 16.00 och klockan 19.00 hänförs således till alternativet enbart vardagar kvällstid, medan städarbete som utförs enbart vardagar mellan klockan 15.00 och klockan 18.00 hänförs till alternativet enbart vardagar dagtid. Analogt hänförs en s. k. morgonstädning som utförs mellan klockan 6.00 och klockan 9.00 till dagtid. 35 procent av städarna arbetade på kvällstid. Städare i städentreprenadföretag och statligt anställda städare arbetade i störst utsträckning på kvällstid. Ungefär hälften (52 resp. 49 procent) av dessa städare arbetade på kvällstid. 58 procent av städarna arbetade dagtid, varav 46 procent enbart vardagar. Landstingsanställda städare arbetade i störst utsträckning dagtid - 80 procent av de landstingsanställda städarna arbetade dagtid, varav 37 procent både vardagar och helger. Deltidsarbetande städare med kort deltid arbetade i stor utsträckning på kvällstid. Hälften av städarna med kort deltid (mindre än 20 timmar i veckan) arbetade på kvällstid jämfört med 31 procent av de deltidsarbetande städarna med lång deltid (20-34 timmar i veckan).

100 S tädarna Tabell 5.18 Procentuell fördelning av städare pâ arbetstidens förläggning för olika arbetsgivarkategorier

Städföretag inom SSEF 200 anställda 50 39 5 6 0 100 städföretag inom SSEF

Företag utom städföretag 10 anställda 43 29 12 7 9 100 Företag utom städföretag 10-199 anställda 46 29 11 7 7 100 Företag utom städföretag

a Dagtid räknas mellan klockan 07.00 och 17.00. b Kvällstid räknas mellan klockan 17.00 och 02.00.

5.9.3 Uppleva tidspress i arbetet I vilken utsträckning städarna upplever tidspress i sitt arbete belyses i tabell 5.19. 13 procent av städarna ansåg att tiden var ganska dåligt, dåligt eller mycket dåligt tilltagen För deras arbete. Städarbete får på grund av sin karaktär anses vara en sådan typ av arbete där tidspress inte kan anses vara motiverad mer än vid enstaka tillfällen. Hälften av städarna ansåg att tiden var ganska bra eller lagom väl tilltagen och 36 procent ansåg att den var väl eller mycket väl tilltagen. Städare som är anställda hos stora städentreprenadföretag och primärkommunalt anställda städare upplever större tidspress än övriga städare. 18 procent av städarna i de största städentreprenadföretagen och 17 procent av städare anställda hos primärkommuner ansåg att tiden var dåligt tilltagen jämfört med 10 procent för övriga städare. Att tiden var väl eller mycket väl tilltagen ansåg 26 procent av städarna i de största städentreprenadlöretagen och 30 procent av de primärkommunalt anställda städarna jämfört med 40 procent av övriga städare. Kvinnliga städare upplever större tidspress än manliga städare. 14 procent av de kvinnliga städarna ansåg att tiden var dåligt tilltagen jämfört med 7 procent av de manliga städarna.

S tädama 101

:Sch

8_ 8_ 8_ 8_ 8_ 8_ 8_ 8_ S_ 8_ 8_ 8_ 8_ 8_

Ewaab mmcxam

o o _ o o _ o o o o o o _ o_

.mån

.äE

.mzmw

:umgås

n n v m m m m v m o v

5:0

o v

:å: öv_ m_

. “v.85 .za

3% som.:

o w m w o o o m _ o :å: : m_ 2 m_ _

:ä

Eowa_ :ommå:

m_ m om :ä: n om om mm vw n S. om om 2 .m

.u_.:.uo.uv_._a›_u2waä

En

:så .visum comåz:

2 m R ä 2 2 R om n om om m vm .m

ai.:

mmoamu:

64år:

.E .

5:0 -E9

E295

mmoämø:

:un: _m _m som.: mm mm om om vm om är. vv cv mv S. vm mv om

32.::

m:

oävmü

...gänga ååacm

“Emacs

mamman

å..

Emacs

u=_=_ov._E

SV 02:9 SNM

:omv :RM

“Emm

ämm ämm

wmöxxuma waêøgumu useeum;

mseoguma

:aåcouckm

.näsa

»ênâøem

EoE EoE

E9: E9: E9:

:omu§:a_m2u^t

E9:

:fm

.uFSEEoM

_åocäaai

maêauma mmêøgumñ mmêøaxxm :säga: mmasaåm

:SoH

»Svän- msec. ?så

wecøco

:oäñ

:os: wåoån_

102 S tädarna

Städare som arbetar kort deltid 1-19 timmar i veckan upplever i mindre utsträckning tidspress än vad övriga städare gör. ll resp. 44 procent av städarna med kort deltid ansåg att tiden var dåligt resp. väl eller mycket väl tilltagenjämfört med 14 resp. 31 procent av övriga städare. Man får dock inte bortse från att en kort total arbetstid per vecka kan medföra att en städare upplever tidspressen som mindre påfrestande, på grund av vetskapen att det bara gäller en mindre del av dagen.

5.9.4 Orsaker till att man väljer delridsarbete samt de/ridsarberancies

vilja/förmåga att arbera mer

Orsakerna till att deltidsarbetande städare har valt att arbeta deltid framgår av tabell 5.20.

Tabell 5.20 Procentuell fördelning av deltidsarbetande städare på skäl till deltid för olika arbetsgivarkategorier

Privatpersoner

Totalt 10 47 33 10 100 0 Antalet individeri urvalet är för litet för uppdelning.

Ungefär hälften (47 procent) av de deltidsarbetande städarna arbetade deltid på grund av att de var upptagna av eget hushåll. 33 procent ville inte ha heltid och 10 procent arbetade deltid därför att det var brist på arbete. 10 procent av de deltidsarbetande städarna arbetade inte heltid på grund av sjukdom, studier, tjänstledighet etc. Det är vissa mindre skillnader i varför man väljer deltid mellan deltidsarbetande städare och samtliga deltidssysselsatta. 47 procent av de deltidsarbetande städarna arbetade deltid på grund av att de var upptagna av eget hushåll jämfört med 40 procent av samtliga deltidssysselsatta (AKU fjärde kvartalet 1977). 10 procent av de deltidsarbetande städarna arbetade inte heltid på grund av brist på arbete jämfört med 7 procent av samtliga deltidssysselsatta. Städare hos olika arbetsgivarkategorier har något olika skäl till att man arbetar deltid. Deltidsarbetande städare hos städentreprenadföretag arbetade i större utsträckning deltid på grund av att det var brist på arbete och i mindre utsträckning på grund av att de inte ville ha deltid än vad offentligt anställda städare och direktanställda städare i företag gjorde. Av de deltidsarbetande städarna i städentreprenadföretag arbetade 15 procent deltid på grund av brist på arbete och 22 procent därför att de inte ville ha heltid. Motsvarande andelar var för offentligt anställda städare 8 resp. 36 procent och for direktanställda städare i företag 11 resp. 32 procent.

S tädarna 103

Skillnaderna mellan manliga och kvinnliga städare till varfor man arbetar deltid är påtagliga. Ungefär hälften (49 procent) av de kvinnliga deltidsarbetande städarna arbetade deltid på grund av att de var upptagna av eget hushåll. Av de manliga deltidsarbetande städarna arbetade ingen deltid därför att de var upptagna av eget hushåll. Såväl manliga som kvinnliga deltidsarbetande städare arbetade i större utsträckning deltid på grund av brist på arbetejämfört med samtliga deltidsarbetande män och kvinnor. 14 procent av de manliga deltidsarbetande städarna arbetade deltid på grund av brist på arbetejämfört med 9 resp. 6 procent av samtliga deltidsarbetande män och kvinnor. Deltidsarbetande städares vilja och förmåga att arbeta mer framgår av tabell 5.21. 12 procent av de deltidsarbetande städarna hade kunnat och velat arbeta mer. Motsvarande andel för samtliga personer som arbetade mindre än 35 timmar i veckan var enligt AKU 8 procent fjärde kvartalet 1977. Deltidsarbetande städare vill alltså i något större utsträckning arbeta mer jämfört med övriga deltidsarbetande.

Tabell 5.21 Procentuell fördelning av deltidsarbetande städare på vilja/ förmåga att arbeta mer

Vilja/förmåga att arbeta mer 96

Ej velat arbeta mer 87 Kunna: och velat arbeta mer l2 Velat men ej kunnat arbeta mer l

Totalt 100

5.10 Anställningsförhållanden

5. 10.1 A nsrä/lningsformer Enligt lagen om anställningsskydd (SFS 1974:12) gäller beträffande anställningsform som huvudregel att anställningen gäller tills vidare, om ej annat har avtalats. En tillsvidareanställning benämnes ofta i det allmänna språkbruket som fast anställning. Avtal om att anställning skall avse viss tid, viss säsong eller visst arbete får, enligt lagen om anställningsskydd, endast träffas om det föranledes av arbetsuppgifternas särskilda beskaffenhet. Avtal om anställning för viss tid får dock träffas om avtalet gäller praktikarbete eller vikariat. Inom städbranschen förekommer härutöver två speciella anställningsformer - behovsanställning och objektsanställning Begreppet behovsanställ- 1 Innehållet i det följande ning finns inte omnämnt i lagen om anställningsskydd eller i dess förarbeten är huvudsakligen hämtat och inte heller i kollektivavtal. I praxis har anställningsformen behovsan- från en uppsats av Ylva varit föremål för ställningstaganden i arbetsdomstolen (AD 1975:24 Wåhlin, ”Något om anställning ställningsformer inom och AD 1975:31). Behovsanställning innebär (enligt AD 1975:24) att en städbranschen” framlagd arbetstagare erbjuds arbete av arbetsgivaren i den mån densamme bedömer vid juridiska fakulteten, sig ha behov av att anlita arbetstagare. Arbetstagare kan utan angivande av Uppsala Universitet skäl avböja erbjudet arbete. Om en behovsanställning är en tillsvidare- 1976.

104 Städarna

anställning eller en anställning för viss tid kan variera från fall till fall. Enligt AD 1975:24 betraktades den behovsanställning som då var aktuell som en tillsvidareanställning. Enligt AD 1975:31 betraktades de då aktuella behovsanställningarna som visstidsanställningar. Det som har varit vägledande för AD:s ställningstagande har varit arbetsuppgifternas beskaffenhet. Anställningsformen objektsanställning innebär att arbetstagare är anställd för en viss bestämd arbetsuppgift. Arbetstagare är inte skyldig att utföra arbetsuppgifter utom ramen för det objekt, som hans åtagande avser. Objektsanställning behandlas i förarbetena till lagen om anställningsskydd samt i vissa kollektivavtal. Objektsanställning förekommer främst inom byggnadsbranschen. Inom städbranschen förekommer objektsanställning beträffande byggnadsstädning och vid storstädningar. En objektsanställning betraktas som en anställning för viss tid eller visst arbete. I utredningens intervjuundersökning av städare skulle städarna ange vilken anställningsform de hade. Även i utredningens undersökningar av arbetsgivarna (städentreprenadföretag, övriga företag, kommuner och landsting) togs in uppgifter om vilka anställningsformer som de anställda städarna hade. Mot bakgrund av den information utredningen hade inhämtat från olika källor, bl. a. arbetsgivar- och arbetstagarorganisationerna ombads uppgiftslämnarna att ange om tillsvidareanställning eller anställning for viss tid var aktuell. 1 det senare fallet skulle preciseras om det gällde vikariat, provtjänstgöring, objektsanställning, behovsanställning eller någon annan anställning för viss tid. Enligt vad som har sagts ovan beträffande behovsanställning kan denna dock inte entydigt klassificeras som anställning för viss tid utan kan också vara att betrakta som en tillsvidareanställning. l vilken mån städarna och arbetsgivarna har hänfört behovsanställningar till tillsvidareanställningar eller har särredovisat dem kan inte anges. Den totala fördelningen på olika anställningsformer baserad på uppgifter från intervjuundersökningen av städare framgår av tabell 5.22.

Tabell 5.22 Procentuell fördelning av städare på anställningsform

Anställningsform 96

Tillvidareanställning \O Anställning for viss tid Vikariat Behovsanställning

©---©©®®I\Jkh\o›-

Objektsanställning Provtjänst Tillfällig anställning Extra eller timanställning Annan anställning för viss tid Egen företagare Uppgift saknas

Totalt s

S tädarna 105

Fördelningen på tillsvidareanställningar och anställningar för viss tid framgår av tabell 5.23 och 5.24. Uppgifterna i tabell 5.23 baserar sig på städarnas egna uppgifter genom utredningens intervjuundersökning av städare och uppgifterna i tabell 5.24 baseras på arbetsgivarnas uppgifter genom utredningens undersökningar av arbetsgivarsidan. Enligt städarnas egna uppgifter var 91 procent av samtliga städare tillsvidareanställda och 8 procent anställda för viss tid. Några nämnvärda skillnader mellan olika arbetsgivarkategorier i andel tillsvidareanställda kan

Tabell 5.23 Procentuell fördelning av städare på anställningsform för olika arbetsgivarkategorier

städföretag inom SSEF 200 anställda 95 5 0 0 100

städföretag inom SSEF 92 8 0 0 100 2200 anställda

Företag utom städföretag 10 anställda 93 7 0 0 100 Företag utom städföretag 10-199 anställda 93 6 0 1 100 Företag utom städföretag

Tabell 5.24 Procentuell fördelning av städare på anställningsform för olika arbetsgivarkategorier

Anställningsform Totalt Arbetsgivarkategorier

Tillsvidare- Anställning Timan- Ingen formell Uppgift

anställning för viss tid ställning anställning saknas

12 - - - 100 Städentreprenadföretag 88

Företag utom städ- 94 3 - 2 V1 100 entreprenadföretag ll - - - 100 Kommuner 89 79 10 11 - - 100 Landsting

106 S tädarna

inte konstateras. Uppgifterna från städarna (tabell 5.23) överensstämmer i stora drag med uppgifterna från arbetsgivarna (tabell 5.24). Det är vissa skillnader mellan städare som är fackligt organiserade och städare som inte är fackligt organiserade vad avser andelen tillsvidareanställda. Av de fackligt organiserade städarna uppgav sig 97 procent vara tillsvidareanställda. Motsvarande andel för icke fackligt organiserade städare var 84 procent. Den troliga förklaringen till denna skillnad är att de städare som endast är anställda för viss tid inte anser det vara motiverat att organisera sig fackligt.

5. 10.2 A nsrä/lningsbevis Ett anställningsbevis eller en anställningsuppgift innehåller uppgifter om anställningsform, Iöneform, arbetstider etc. Innehållet i ett anställningsbevis regleras genom kollektivavtal och varierar något mellan olika avtalsområden. [vilken utsträckning städarna anser sig ha fått anställningsbevis framgår av tabell 5.25. 38 procent av städarna ansåg sig inte ha fått något anställningsbevis när de började sin anställning hos sin nuvarande arbetsgivare. Det är sannolikt att

Tabell 5.25 Procentuell fördelning av städare på förekomst av anställningsbevis för olika arbetsgivarkategorier

Arbetsgivarkategori Förekomst av anställningsbevis Totalt

Anser Anser sig Egen föresig ha fått inte ha tagare eller anställ- fått medhjälpannings- anställ- de familje-

städföretag inom SSEF 200 anställda 53 47 0 l00 städföretag inom SSEF

Företag utom städföretag 10 anställda 36 63 l l00 Företag utom städföretag, 10-199 anställda 46 54 O l00 Företag utom städföretag

S tädama 107

den grupp av städare som inte anser sig ha fått något anställningsbevis består av två delar. Å ena sidan sådana städare som verkligen inte har fått något anställningsbevis och å andra sidan städare som har fått anställningsbevis, men som inte vet om det. Den ovan redovisade andelen 38 procent utgör alltså summan av den andel städare inte har fått något anställningsbevis som_

och den andel städare som har fått anställningsbevis men som saknar vetskap

om det. Hur den redovisade andelen 38 procent fördelar sig på dessa båda grupper kan inte anges. Eftersom ett anställningsbevis innehåller väsentliga uppgifter om en anställning kan avsaknad av ett sådant eller ovetskap om att man har ett sådant och därmed innehållet i det vara av stor vikt om en arbetstagare kommer i någon form av konflikt med sin arbetsgivare. Direktanställda städare inom företagssektorn och städare i små städentreprenadföretag anser sig i störst utsträckning inte ha fått något anställningsbevis. 57 procent av den förra kategorin och 53 procent av den senare kategorin ansåg sig inte ha fått något anställningsbevis. Städare i stora städentreprenadföretag och offentligt anställda städare anser sig i störst utsträckning ha fått anställningsbevis. 81 procent av den förra kategorin och 76 procent av den senare kategorin ansåg sig ha fått anställningsbevis.

5. ll Löneförhållanden

5.1 1.1 Löne/brmer I princip kan tre olika löneformer förekomma inom städbranschen; tidlön, betingslön och ackordslön. Vid tidlön har städaren en fastställd lön för ett arbete som skall utföras under fastställda arbetstider. Betingslön är en speciell löneform som förekommer främst inom städbranschen. Vid betingslön har städaren vissa arbetsmoment som skall utföras enligt en given instruktion. När betingsarbetet är fullgjort får städaren avlägsna sig från arbetsplatsen. Vid betingslön kan timförtjänsten påverkas genom att arbetet utförs på så kort tid som möjligt. Den totala inkomsten är dock alltid densamma till skillnad från ackord. Enligt kollektivavtal skall det vid betingsarbete normalt förekomma en skriftlig städinstruktion som utvisar de olika arbetsmoment som betinget omfattar. Vid ackordslön är inkomsten proportionell mot antalet utförda arbetsmoment. Ackordslön består ofta av en fast och en rörlig del. Städaren kan öka sin totala inkomst genom att utföra flera arbetsmoment. Utredningen har kartlagt vilka löneformer som förekommer bland städarna dels genom intervjuundersökningen av städare, dels genom undersökningarna av arbetsgivarsidan (städentreprenadföretag, övriga företag, kommuner och landsting). 1 tabellerna 5.26 och 5.27-5.29 redovisas de olika löneformer som förekommer. Tabell 5.26 visar städarnas egen uppfattning om vilken löneform de,har och tabellerna 527-529 visar arbetsgivarnas fördelning.

108 Städama sou 1979:88 Tabell 5.26 Procentuell fördelning av städare på löneform för olika arbetsgivarkategorier

städföretag inom SSEF 200 anställda 37 42 16 5 100 städföretag inom SSEF

Företag utom städföretag 10 anställda 17 76 3 4 100 Företag utom städföretag 10-199 anställda 12 76 5 6 100 Företag utom städföretag 9 81 7 3 100 2200 anställda

Tabell 5.28 Procentuell fördelning av direktanställda städare i företag utom städentreprenadföretag på löneform

sou 1979:88 Srädarna 109

Tabell 5.29 Procentuell fördelning av primär- och Iandstingskommunalt anställda städare på löneform

Kommuner efter kommun- Löneform Totalt storlek samt landsting Beting Tidlön Ovrigt

Landsting

Det är stora skillnader mellan städarnas egna uppfattningar av vilken löneform de arbetar under och motsvarande uppgifter från arbetsgivarna. Endast beträffande de landstingsanställda städarna överensstämmer städarnas egna uppgifter med motsvarande uppgifter från arbetsgivarsidan. Av de landstingsanställda städarna arbetade endast l procent på beting såväl enligt städarnas egna uppgifter som enligt arbetsgivarnas uppgifter. Praktiskt taget samtliga landstingsanställda städare arbetade på tidlön. I detta sammanhang

kan påpekas att löneformen ”Övrigt” i tabellerna i stort sett innebär att

månadslön har angetts som löneform. I de flesta fall kan det som av uppgiftslämnarna har betecknats som månadslön hänföras till tidlön. (Månadslön är en löneutbetalningsform inte en löneform.) Städare i städentreprenadföretag arbetar enligt arbetsgivarna till stor del på beting. Ca två tredjedelar (68 procent) av dessa städare arbetade på beting enligt arbetsgivarnas uppgifter. Enligt städarnas egna uppgifter arbetade 43 procent av städarna i städentreprenadföretag på beting. Enligt de representanter i utredningen som företräder arbetsgivar- och arbetstagarorganisationerna är det sannolikt att arbetsgivarnas uppgifter är mest tillförlitliga när det gäller fördelningen på löneform. Beträffande denna typ av frågor som rör anställningsforhållanden har det även i andra sammanhang visat sig svårt att få helt tillförlitliga svar från de enskilda arbetstagarna. Andelen städare som arbetar på beting är större i stora städentreprenadföretag än i små städentreprenadföretag. Detta gäller både enligt arbetsgivarnas och städarnas uppgifter. Primärkommunalt anställda städare arbetar också enligt arbetsgivarnas uppgifter till stor del på beting. Knappt två tredjedelar (62 procent) av dessa städare arbetade på beting enligt arbetsgivarna. Enligt städarnas egna uppgifter arbetade 32 procent på beting. Även beträffande denna kategori är det enligt de representanter i utredningen som företräder de aktuella arbetsgivar- och arbetstagarorganisationerna sannolikt att arbetsgivarnas uppgifter är mest tillförlitliga. Det är vissa skillnader mellan andelen städare som arbetar på beting i stora och små kommuner. I de minsta kommunerna med mindre än 10000 invånare arbetade 71 procent av städarna på beting jämfört med 57 procent i de största kommunerna med mer än 100 000 invånare.

l 10 Städarna

Beträffande de direktanställda städarna i företag utom städentreprenadföretag skulle större delen av städarna arbeta på tidlön, både enligt arbetsgivarnas och städarnas uppgifter. Enligt arbetsgivarnas uppgifter arbetade 77 procent av städarna på tidlön. Mot bakgrund av den allmänna kunskap om städningens organisation inom foretagssektorn som utredningen har fått bl. a. genom sina undersökningar förefallerdet inte sannolikt att fördelningen mellan beting och tidlön skulle vara den omvända för direktanställda städare i företag jämfört med den fördelning som konstaterats för städare i städentreprenadföretag och primärkommunalt anställda städare. Beträffande kategorin direktanställda städare finner utredningen det troligt att inte bara städarna i stor utsträckning är okunniga om vilken löneform som tillämpas utan även arbetsgivarna. Sammanfattningsvis kan man konstatera att åtminstone beträffande kategorierna städare i städentreprenadföretag, primärkommunalt anställda städare och direktanställda städare inom företagssektorn är det stor osäkerhet beträffande vilken löneform man arbetar under. Förutsättningarna för att ta till vara sina intressen som anställd kan inte sägas förbättras av en sådan osäkerhet om gällande anställningsvillkor. Beting förekommeri större utsträckning i samband med städning av vissa typer av lokaler. Beting är relativt sett vanligare i samband med städning av undervisningslokaler, kontor samt trappor och portar än för andra typer av städning.

5.1 1.2 Överridstil/ägg

Enligt kollektivavtal är arbetstagare skyldig att på arbetsgivarens begäran utföra arbete utöver den fastställda ordinarie arbetstiden i den omfattning arbetstidslagen medger. Arbetstagare som utför arbete utöver den ordinarie arbetstiden skall erhålla övertidsersättning eller övertidstillägg for detta. I tabell 5:30 framgår i vilken utsträckning städarna anser sig få övertidstillägg om arbetsgivaren skulle begära att de skulle arbeta övertid. Det bör understrykas att tabellen endast ger uttryck för i vilken utsträckning städarna anser sig få övertidstillägg om arbetsgivaren skulle begära att de skulle arbeta övertid. Tabellen ger alltså inte besked om den faktiska omfattningen av övertidsuttag. 17 procent av städarna ansåg sig inte få övertidstillägg om arbetsgivaren skulle begära att de skulle arbeta övertid. 9 procent visste inte om de skulle få övertidstillägg om de skulle arbeta övertid. Knappt hälften (45 procent) av städarna ansåg sig få övertidstillägg. 29 procent uppgav att övertid inte förekommer på deras arbetsplats. Direktanställda städare inom företagssektorn, städare i städentreprenadföretag och primärkommunalt anställda städare ansåg i något större utsträckning att de inte skulle få övertidstillägg om de arbetade övertid än vad landstingskommunalt och statligt anställda städare ansåg. Av de förstnämnda kategorierna ansåg 21, 18 resp. 16 procent att de inte skulle få

sou 1979:88 Srädarna 111 Tabell 5.30 Procentuell fördelning av städare på förekomst av övertidstillägg för olika arbetsgivarkategorier

städföretag inom SSEF 200 anställda 58 5 0 37 100 städföretag inom SSEF

Företag utom städföretag 10 anställda 34 20 7 39 100 Företag utom städföretag lO-199 anställda 38 23 9 30 100 Företag utom städföretag

övertidstilläggjämfört med 12 resp. ll procent förde sistnämnda kategorierna. Städare i stora städentreprenadföretag är i större utsträckning okunniga om förekomst av övertidstillägg om de skulle arbeta övertid än vad övriga städare är. 19 procent av städarna i stora städentreprenadföretag visste inte om de skulle få övertidstillägg jämfört med 8 procent för övriga städare. Det är vissa skillnader mellan städare som är svenska medborgare och städare som är utländska medborgare avseende kunskap om förekomst av övertidstillägg. 17 procent av städarna som var utländska medborgare visste inte om de skulle få övertidstillägg om de skulle arbeta övertidjämfört med 8 procent av städarna som var svenska medborgare. Övertid är i allmänhet främst aktuellt för heltidsarbetande. Enligt kollektivavtal utgår övertidstillägg om en arbetstagare arbetar mer än 40 timmar i veckan eller 8 timmar per dag. För att en deltidsarbetande skall bli berättigad till övertidstillägg krävs alltså i princip att han/hon en dag arbetar mer än 8 timmar. Bland heltidsarbetande städare ansåg 62 procent att de skulle få övertidstillägg om de arbetade övertid, ll procent att de inte skulle få övertidstillägg och 6 procent visste inte om de skulle få övertidstillägg. 20 procent av de heltidsarbetande städarna uppgav att övertid inte förekommer. Förekomsten av övertidstillägg är alltså mer tillfredsställande när endast heltidsarbetande städare studeras än när samtliga städare studeras.

sou 1979:88 112 Städarna

5.11.3 Tinz/öner och ersättning/ör obekväm arbetsridför

städare inom vissa LO-_lörbund

För att få någon uppfattning om de lönevillkor som gäller for städare inom olika fackförbund. har utredningen med utgångspunkt från gällande avtal försökt göra en sammanställning i tabell 5.3] av de timersättningar som utgår och de regler som gäller för obekväm arbetstid.

timlöner för städare inom vissa Tabell 5.31 Enkel obekväm arbetstid. tidsgränser och timersättning samt ordinarie fackförbund sommaren 1979

Tid när obe- Timersättning Ordinarie Timlön Fackförbund Tid när obekväm arbets kväm arbets- OB-tillägg timlön inkl. tid slutar (kronor) (kronor) OB-tillägg tid börjar (kronor)

8.07 26.12 34.19 Byggnadsarbförb. Utanför arbetsplatsens ordinarie dagarbetstid 18.00 06.00 5.91 23.23 29.14 Fabriksarbförb.

Fastighetsanstförb. 20.00 05.00 4.08 22.89 26.97” Städentreprenad- 24.02 28.100 företag (före 1 nov. 78 21.00) 25.15 29.23 18.00?? 06.00 8.75 (l 8-22)b 25.00” 33.75” Trappstädning 12.50 (22-06)b 37.501? (kommunala bostads- 22.00* 06.00 12.50 25.00* 37.50? företag) 06.00 12.35 24.70 37.05 Handelsanstförb. 22.00 (kooperationens Forhandlingsorg.) 20.00 06.00 6.00 22.251 28.25 Hotell- och rest. anstförb. 19.00 06.00 4.65 24.80? 29.45* Kommunalarbförb. 29.00/ 33.69

16.30 06.30 5.97 (16.30- 22.682 28.653 Metallindarbförb. 22.30) 30.272 7.59 (2230- 25.57 31.54 06.30) 33.16

0 Timlöner redovisas för tre olika grupper där den först angivna timlönen avser regelmässig städning av kontor. av hotell. butiker, skolor. sjukhus, industrier etc., den andra gruppen avser Storstädning, trappstädning. städning av tak och mattor, städning av fartyg och restauranger etc., och den tredje gruppen avser fönsterputsning, tvättning flygplan etc. b Heltidsarbetande. FDeltidsarbetande. f Anställd med minst 3 års yrkesvana. Nyanställd. fAnställd med 7 års anställning. H Arbetare över 18 år. h Yrkesarbetare över 22 år med 6 års yrkesvana.

S tädarna 113

1 tabellen redovisas vid vilka tidpunkter obekväm arbetstid börjar och slutar och de tillägg för obekväm arbetstid som utgår samt ordinarie timlöner. Underlag för tabellen är de avtal som gällde hösten 1978 inom de angivna fackförbunden. De timlöner som är angivna i tabell 5.31 gäller för städarbete som utförs på tidlön. Utredningen har valt att redovisa timersättningen vid tidlön for att få jämförbarhet mellan olika fackförbund. Jämförelser baserade på löneformen beting blir svåra att göra beroende på betingsystemets konstruktion. Statsanställdas Förbund har fått uteslutas på grund av svårigheterna att få jämförbara uppgifter om timersättningar. De timlöner som redovisas avser om regionala uppdelningar använts i avtalen Stor-Stockholmsområdet eller löneregion a. Det bör poängteras att det som redovisas i tabellen är de timlöner som anges i riksavtalen. Dessa timlöner är i vissa avtal att betrakta som minimigränser. Inom vissa avtalsområden är utgående löner högre. För jâimförbztrhetens skull har dock de avtalsfásta timlönerna angivits. Tiden när den obekväma arbetstiden börjar sammanhänger med de arbetstider som i övrigt gäller inom fackforbundsomrâdet. Sålunda börjar den obekväma arbetstiden ganska sent inom Handelsanställdas Förbund och Hotell- och Restauranganställdas Förbund - klockan 22.00 resp. 20.00. Inom Fabriksarbetareförbundet och Metallindustriarbetareförbundet börjar den obekväma arbetstiden klockan 18.00 resp. 16.30. Inom Fastighetsanställdas Förbund gäller beträffande städentreprenadföretag att den obekväma arbetstiden börjar klockan 20.00 och for städare inom Kommunalarbetareförbundet klockan 19.00. Den obekväma arbetstiden slutar tidigast för städare inom Fastighetsanställdas Förbund som arbetar i städentreprenadföretag - klockan 05.00. För städare inom övriga fackförbund slutar den klockan 06.00 eller 06.30. Storleken av det s. k. OB-tillägget ligger lägst for städare inom Fastighetsanställdas Förbund som arbetar i städentreprenadföretag - 4:08 kronor. För städare inom Kommunalarbetareforbundet är OB-tillägget 4:65 kronor. OB-tilläggen inom övriga fackförbund ligger över dessa belopp. Den ordinarie timlönen ligger bland de lägsta for städare inom Fastighetsanställdas Förbund som arbetar i städentreprenadforetag och som arbetar med regelmässig städning av kontor, butiker, skolor, sjukhus, industrier etc. - 22:89 kronor. De högsta timlönerna finns bland städare inom Byggnadsarbetareforbundet. Kommunalarbetareförbundet och Metallindustriarbetareförbundet. Sammanfattningsvis kan man konstatera att städare inom Fastighetsanställdas Förbund som arbetar i städentreprenadföretag sammantaget ligger sämst till vad avser ordinarie timlön samt tidsgränser och timersättningar som gäller for obekväm arbetstid.

5.12 Personalomsättning

För att belysa personalomsättningen bland städare hade utredningen tillgång till uppgifter dels från intervjuundersökningen av städare, dels från undersökningarna av arbetsgivarna.

1 14 Städarna

Genom intervjuundersökningen av städare erhölls uppgifter om hur länge städarna hade varit anställda hos sin nuvarande huvudsaklige arbetsgivare. Detta framgår av tabell 5.32. Ungefär en femtedel (19 procent) av samtliga städare hade arbetat kortare tid än ett år hos den arbetsgivare de hade vid intervjutillfället (hösten 1977). Tre fjärdedelar började sin anställning som städare hos den dåvarande arbetsgivaren under 1970-talet. 42 procent av städarna började sitt arbete under de senaste åren 1975-1977. Städare i städentreprenadföretag har kortast anställningstid hos sin nuvarande arbetsgivare. 57 procent av städarna i städentreprenadföretag började sin anställning under 1975-1977jämfort med 37 procent av städarna hos offentlig arbetsgivare och 45 procent av de direktanställda städarna i företag utom städentreprenadföretag. Bland de offentligt anställda städarna har de landstingsanställda i större utsträckning (48 procent) börjat under 1975-1977 än vad de primärkommunalt och statligt anställda städarna har (34 resp. 32 procent). Lång anställningstid som städare förekommer i störst utsträckning bland offentligt anställda städare - 29 procent av dessa städare började sin anställning före 1970. Av de direktanställda städarna i företag utom städentreprenadföretag började 22 procent före 1970 och av städarna i städentreprenadföretag började 12 procent fore 1970. Manliga städare har i större utsträckning börjat under senare år än kvinnliga städare. 62 procent av de manliga städarna började sin anställning 1975-1977 jämfört med 40 procent av de kvinnliga städarna. Nästan samtliga städare - 94 procent- som var utländska medborgare har börjat sin anställning under 1970-talet jämfört med 74 procent av de svenska städarna. 59 procent av städarna som var utländska medborgare började sin anställning l975 eller senare jämfört med 40 procent av de svenska städarna. Städare i Stockholmsregionen har kortare anställningstid hos sin nuvarande arbetsgivare än städare i andra regioner. 50 procent av städarna i Stockholmsregionen började sin anställning 1975-1977 och 15 procent började sin anställning före 1970. Motsvarande andelar för städare i övriga regioner var 41 procent resp. 25 procent. Förövrigt ärdet inga större skillnader mellan olika regioner. De städare som började sin anställning under senare år är i stor utsträckning inte fackligt organiserade. Av de icke fackligt organiserade städarna började 56 procent sin anställning 1975-1977 och 14 procent sin anställning före 1970. Motsvarande andelar för de fackligt organiserade städarna var 32 procent resp. 31 procent. Från undersökningarna av arbetsgivarna ñnns uppgifter om personalomsättningen under 1976. Detta redovisas i tabell 5.33. Det var ett ganska stort svarsbortfall for alla arbetsgivarkategorier. Detta sammanhänger bl. a. med att det krävs svar på samtliga fyra frågor som belyser personalomsättningen (städare l jan. -76, nyanställda städare -76, städare som arbetade kvar 31 dec. -76, städare 31 dec. -76) for att de i tabell 5.33 redovisade personalomsättningsmåtten skall kunna beräknas. Beträffande landstingen kan noteras att inget av de tre landstingen i storstadslänen ingår i de redovisade uppgifterna.

S tädarna 115

:Sch oo_ 8_ 8_ 8_ 8_ 8_

S_ S_ S_ 8_ S_ oo_ 8_ 8_

Ewan: mmcxam

m o o m o o o _ o o o _ _ :

E2 om mm om R t E om I oN S o_ 2 Z 2

fo_

.m5 2 mm :H mm om om mm m: n ä om om t n

vrsák:

om om S mm ä ä R Nm ...m ä .a 2 mm m..

.otouänxbâumäøha

omslag_

m Z 2 o_ n a 2 om 2 E M: å mm om

5=.:

.wmw:_==mä:

.M50

oämê:

å_ _ o o o o n m o m m m m m v

.mmu=_=__w_m:s m..

Eavmä

“Emacs åämca

.å

auäacw “Mamman .åzäâ

Mø-_E-øvuwu

EV al: SNN

Smv SNN

.ämm

wmazouuma

ämm »mmm

massçuem msøåuwa

mmêøaxâ

:måcoucum

.näsa

oäzmzoata

Eoc_ Eos

:omo.wx._m_mâon._

E8: E0.: E2: E8:

.o:om._on.u_._n_

msoåum_m mmsöçum.m mseaumau. .vanessa wcsmucñ

msaoçuwcm

.Eos

»seem ?som

mzäoco

:Sem 922mm

»seem

1 16 Städama

.mm:mm E893

w vo vw w_ wm m_ Z 2 v_ o_ vm 2 vm

8_ 8_ v:

.uo:m§ä>v_

:B85

3 s vo m» vo ow .w mo mo oo mo a oo vw ww R

om

n

.uno omm Em wmo _m wvo So oom mvo å v8 av mo_ ooo _om m:

oåvüw

_ m o_ w p :i m _ o v w v vm

.m vm mm

Eom

.ovan

a

m: mmm mvm ooo om _wm mwm omo wmm mmm o: E_ vmo E_

oävüw

Em_

:sam

_ m v m _ m w E om a

om

auzwücñáz

w»

Po mom v8 mmm emo oov omo m: a: oow

Buona

_vo 5 _m_ _m_

m m m _ os_ m w

mm mm

Eom 8..

.m

omm omo ovo omo omm wwm voo vmm am

00.23%

a: v: _ow m: s_ w_o ww_

oäcäm _nå_

m o o v m w m 5 m E 2 I om w_

.otcuäazugümäaka

om

mom mwm 5 _oo omo omo m2 omv omo mov vvo v: m8 mmv S_ ms

Bmumñ du:

_ m m o v m _ o v w v mm w_ mm mm

EE:

mo:

225%

.E

ooo_

w:_=:mmEo_a=om.um

cåmwomgw »sawâxxm

.:_ _å_ .:_ .E

:onmäcszoe

mvzümca avaeêm voâäv au=säv

_ocseee_

:oo ooo ooo ooo

mcöcoüøäuaäâzm

:owoomämzmmooabvw

o

o E2:

mm.m

;ü

ovuooo oouooo

mmaaouem

ov

uooo

.ucseeoz

ooTom

n

25% _auom .E02

»maxi

no_

:aaah

:com o_ om 8_

Städama 117

Avgångsprocenten var för städare i städentreprenadföretag 109 procent. Personalen har alltså omsatts en gång under år 1976. Detta framgår också av att antalet nyanställningar 1976 resp. antalet städare som slutat under 1976 var ungefär lika stort som antalet städare den 1 januari 1976. Ca en tredjedel av de direktanställda städarna inom företagssektorn omsattes under 1976. Avgångsprocenten var 34 procent och antalet nyanställningar respektive antalet städare som slutat under 1976 var ca en tredjedel av antalet städare den l januari 1976. lnom de primär- och landstingskommunala sektorerna omsattes ca en sjättedel av städarna under 1976. Avgångsprocenterna var for kommunerna 18 procent och för landstingen 15 procent. Antal nyanställningar och antal

städare som slutat under 1976 utgjorde ca en sjättedel av antal städare den 1

_izmuziri 1976. Personalomsättningen var alltså för städare i städentreprenadföretag ca sex gånger så snabb som för primär- och landstingskommunalt anställda städare och ca tre gånger så snabb som för direktanställda städare inom foretagssektorn. Kvarvzirandeprocenten var högst förde primär- och landstingskommunalt anställda städarna (89 resp. 88 procent). Därefter följde direktanställda städare inom foretagssektorn (77 procent) och städare i städentreprenadföretag (65 procent). Personalomsättningen avsåg alltså för de kommunalt anställda städarna ll resp. 12 procent, för de direktanställda städarna inom företagssektorn 23 procent och för städare i städentreprenadföretag 35 procent. Personalomsättningen för den rörliga delen av städarna var for städentreprenadföret-agen ca tre gånger per år, for direktanställda städare inom företagssektorn och primärkommunalt anställda städare ca en och en halv gång per år och för landstingskommunalt anställda städare ca en gång per år. Den rörliga delen av städarna utgjorde för städentreprenadforetagen tre gånger så stor andel som för primär- och landstingskommunalt anställda städare. För direktanställda städare inom företagssektorn utgjorde den rörliga delen en dubbelt så stor andel som för de primär- och landstingskommunalt anställda städarna. lnom gruppen städare i städentreprenadföretag tycks det vara en tendens mot att personalomsättningen är snabbare i större företag än i mindre. Detta framgår både av tabell 5.33 och tabell 5.32. Beträffande kommunerna är det på motsvarande sätt högre personalomsättning i större kommuner än i mindre. För alla arbetsgivarkategorier gäller att personalomsättningen var större i storstadsregionerna än i övriga delar av landet. Sammanfattningsvis kan man beträffande personalomsättning bland städare konstatera att den generellt är hög. Vidare kan man konstatera att den är högst för städare i städentreprenadföretag, lägre för direktanställda städare inom foretagssektorn och lägst för primär- och sekundärkommunalt anställda städare.

118 Städarna

5.13 Utbildning

5. 13.1 Befintliga urbiIdningsmöj/ighetei

Utbildning för städare anordnas av olika statliga myndigheter, kommuner och internt av den arbetsgivare som städaren är anställd hos. Inom kommunal vuxenutbildning (KOMVUX), arbetsmarknadsutbildning (AMU) och arbetsmarknadsutbildning i förening med beredskapsarbete åt ersättare lör de studielediga (BAMU) anordnas yrkesinriktad utbildning lör städpersonal. Denna består av grundutbildning, påbyggnadsutbildning och vidareutbildning. Utbildningen anordnas enligt läroplaner fastställda av

skolöverstyrelsen (SÖ)efter remiss till arbetsmarknadens parter. Utbildnings-

gången åskådliggörs i figur 5.1.

VIDAREUTBILDNING

:Kurs för städinspektörer 38-75 lektioner

Kurs för städledare llokalvårdsledarel

Kurs för instruktionsstädare 75 lektioner

PÅBYGGNADSUTBI LDNlNG Anpassad för olika specialområden” 38-73lektioner Städpersonal vid Städpersonal vid Städpersonal vid Städpersonal vid bibliotek. familiebostad förskola, fritids- vårdinrättningar förvaltning, (social hemhjälp) hem, ungdomsskola pensionärshotell, gård ålderdomshem

GRUNDUTBILDNING 175-190 lektioner (105-120 lektioner för personer med erfarenhet av städning) Grundkurs för Städpersonal Figur 5. I Ulbi/dningsgâng inom kommunal vuxen- Gemensam basutbildning utbildning (KOM VUX) och arbetsmarknadsut- 1) Förutom nedan angivna påbyggnadskurser planeras en läroplan fastställas för bildningen (AM U). en påbyggnadskurs för industristädare som beräknas omfatta 200 lektioner.

S tädama 119

Beträffande de statligt :inställda städarna fick dåvarande statens personalutbildningsnämnd (PUN) - nuvarande statens institut för personaladministration och utbildning (SIPU)- 1977 i uppdrag av regeringen att verka för att nyanställda städare hos statsmyndigheterna bereds tillfälle att genomgå dels sådan allmän introduktionsutbildning, som anordnas för all personal vid myndigheterna,dels särskild introduktionsutbildning for städpersonal. Vidare skall SlPU verka for att löneplansanställd Städpersonal hos statsmyndigheterna bereds tillfälle att genomgå utbildning inom den kommunala vuxenutbildningen. SlPU har i samverkan med byggnadsstyrelsen och kommunförbundet framställt ett introduktionsutbildningsmaterial för städare. Utbildningsmaterialet är avsett att användas vid intern utbildning. Beträffande utfallet av utbildningen för Städpersonal inom KOMVUX och AMU finns viss statistik. Enligt den officiella statistiken från statistiska centralbyrån (SCB) slutforde inom KOMVUX 122 personer höstterminen 1977 och 216 personer vårterminen 1978 någon av i figur 5.1 angivna kurstyper. lnom AMU avslutade 78 personer andra kvartalet 1978 och 103 personer fjärde kvartalet 1978 någon i figur 5.1 angivna kurstyper. De redovisade uppgifterna får betraktas med viss försiktighet. Uppföljningen av utfallet av utbildningen har relativt nyligen påbörjats och inrapporteringen av slutförda utbildningar uppges ännu inte fungera helt tillfredsställande. Statens industriverk (SIND) anordnar också viss utbildning inom städningsområdet. Det är två typer av kurser som ordnas: kurs for städinspektörer vid sjukhus och vårdanläggningar och kurs for städledare vid sjukhus. Under de senaste åren har ca 25 städinspektörer och 50 städledare utbildats per år. Det är främst landstingsanställd personal som genomgår denna typ av utbildning. Svenska Kommunförbundet anordnar också utbildning för städpersonal. Svenska Kommunförbundet tillhandahåller ett kurspaket “Att lära lokalvård som användes av kommunerna dels som fortbildning av redan anställda städare. dels som introduktionsutbildning av nyanställda. l övrigt anordnas ett flertal centrala kurser för olika målgrupper inom arbetsområdet enligt följande.

Utbildningstyp Kurstyp Omfattning

Handledarkurs Kurs for handledare till kurspaketet Att 3 dagar lära lokalvård Städkurs l Kurs för instruktionsstädare/gruppleda- l vecka re Städkurs 11 Kurs för städledare och städinspektörer 2 veckor Städkurs 111 Påbyggnadskurs för städledare och städ- 1 vecka inspektörer Golvvårdskurs Kurs for alla kategorier med behov av att l vecka fördjupa kunskaperna om golvvård Städbudgetkurs Kurs för städledande personal med admi- 3 dagar nistrativ funktion Kurs i städkalkyl (sker Kurs for städledande personal som utför 3 dagar i samråd med Kom- städtidsberäkningar med ADB mun-Data AB)

120 S tädarna

Utfallet av denna utbildning har följts upp av Svenska Kommunförbundet. Hittills har ca 100 personer deltagit i påbyggnadskurserna for städinspektåirer. ca 200 personer i städledarkurserna, ca 400 personer i kurserna for instruktionsstädare/gruppledare, ca 100 personer i handledarkurserna och ca 250

personer i städkalkylkurserna. Övriga kurser är relativt nystartade och ca 50

personer har hittills deltagit i respektive kurs. l de kurser som Svenska Kommunförbundet har anordnat har ca 25 procent av deltagarna kommit från statliga myndigheter eller institutioner och övriga från den kommunala sektorn. Branschorganisationen SSEF anordnar också viss central utbildning for Städpersonal. Denna omfattar en utbildning for städledare som för närvarande består av 5 dagar och en utbildning för städinstruktörer som omfattar 5 dagar. Endast anställda i SSEF-anslutna städentreprenadforetag har tillträde till kurserna. Utbildning for Städpersonal består i övrigt av intern utbildning som anordnas av den arbetsgivare som städaren är anställd hos. Tillgången på sådan utbildning belyses i avsnitt 5.l3.2.

5.132 Til/gång till utbildning

Städarna har som grupp betraktad låg utbildningsnivå. Detta gäller både allmän skolunderbyggnad och yrkesutbildning. Enligt folk- och bostadsräkningen (FoB) 1970 hade 80 procent av de personer som klassiftcerades som städare 7-årig folkskola eller kortare skolutbildning. Motsvarande andel for samtliga Förvärvsarbetande utan yrkesutbildning var 65 procent. Från undersökningarna av arbetsgivarna finns uppgifter på i vilken utsträckning utbildning för städare anordnas. Detta framgår av tabell 5.34. Det bör påpekas att tabell 5.34 endast utvisar vilken tillgång till utbildning olika städarkategorier har. Den faktiska förekomsten av utbildning framgår alltså inte av tabell 5.34. Vidare bör det påpekas att utbildning inte är något entydigt begrepp. Den typ av utbildning som olika arbetsgivare erbjuder kan variera från endagarskurser som mer har karaktär av demonstrationer till mer omfattande kurser på flera veckor. Utan att värdera utbildningens kvalitet som sådan kan man konstatera att landstingsanställda städare, primärkommunalt anställda städare i kommuner med mer än 10 000 invånare och städare i stora städentreprenadföretag har bäst tillgång till utbildning. Direktanställda städare inom företagssektorn och städare i små städentreprenadföretag har sämst tillgång till utbildning. De företag för vilka frågan om utbildning för städare inte var aktuell var sådana Källa: Egen bearbetning företag som inte hade särskild personal anställd för städningen utan där den av råtabeller från FoB övriga personalen utförde städningen samt städentreprenadföretag utan 1970, SCB. anställda.

sou 197933 .Städa/via 121

fabell 5.34 Procentuell fördelning av antal företag/kommuner/landsting på om utbildning för städare ordnas för olika arbetsgivarkategorier Arbetsgivarkategori Tillgång till utbildning Totalt

Städforetzig

50-199 anställda

Landsting

5.14 Personalutrymmen

5. 14.1 Gällande bestämmelser l den tidigare gällande arbetarskyddslagen (SFS 1949:1) och arbetarskyddskungörelsen (SFS 1949:208) fanns föreskrifter om anordnande av personalutrymmen såsom tvättrum, klädrum, torkrum, matrum, toaletter, överliggningsrum, väntrum och personalbodar. Dessa föreskrifter motsvaras i den nu gällande arbetsmiljölagen (SFS 1977:1160) av rambestämmelser om utrymmen och anordningar för personlig hygien, förtäring och vila,enligt 2 kap 8 §. Anvisningar om personalrum i allmänhet, personalbodar samt personalvagnar återfinns i arbetarskyddsstyrelsens anvisning nr 23. Dessa innebär i stort att Städpersonal på ett tillfredsställande sätt i erforderlig utsträckning skall äga tillgång till dricks- och tvättvatten, matrum, toaletter, lämplig plats för ombyte. förvaring och i förekommande fall torkning av kläder samt i vissa fall överliggningsrum och väntrum. Samordningsansvaret, dvs. det övergripande ansvaret for arbetsmiljön på en arbetsplats, enligt 3 kap. 7 § eller 7 kap. 6 § arbetsmiljölagen gäller också ifråga om personalutrymmen och Sanitära anordningar. Detta innebär bl. a. att vid arbetsställen som regelbundet sysselsätter Städpersonal, vilka är anställda av annan än den som råder över arbetsstället. måste personalutrymmena dimensioneras så att de räcker även för sådan personal. Ett ansvar härvidlag för den som råder över zirbetsstället innefattas i 3 kap. ll § och 7 kap. 8§ arbetsmiljölagen.

122 S tädarna

1 Svensk Byggnorm som utges av statens planverk lämnas föreskrifter för hur personalrum skall vara utformade. Föreskrifterna är bindande såväl för de byggande som för byggmyndigheterna. 1 de allmänna kraven sägs speciellt beträffande Städpersonal att för denna kategori skall personalutrymmen för omklädning och personvård anordnas i den omfattning som kan anses tillfredsställande med hänsyn till städpersonalens antal och arbetets natur.

5.l4.2 Til/gång till olika typer av personalunymmen

5.14.2.1 Omklädningsrum och klädskåp Förekomst av omklädningsrum och klädskåp framgår av tabell 5.35. 37 procent av samtliga städare saknade tillgång till vare sig omklädningsrum eller klädskåp. Städning är ett sådant arbete, för vilket man i allmänhet klär om till någon form av speciella arbetskläder. Vidare utförs städarbetet i allmänhet i många olika lokaler_ på en arbetsplats. Behovet av låsbara utrymmen för kläder och personliga tillhörigheter är därför stort för städare. Mot bakgrund av detta får det anses otillfredsställande att 37 procent av städarna saknade tillgång till vare sig omklädningsrum eller klädskåp.

TabeII5.35 Procentuell fördelning av städare på förekomst av omklädningsrum och/ eller klädskåp för olika arbetsgivarkategorier

Arbetsgivarkategori Förekomst av omklädningsrum Totalt och/eller klädskåp

Tillgång Ej tillgång Uppgift till omkläd- till vare saknas ningsrum sig omklädoch/eller ningsrum klädskåp eller klädskåp städföretag 50 49 l 100 städföretag utanför SSEF 57 43 0 100 Städföretag inom SSEF 200 anställda 44 56 0 100 städföretag inom SSEF

Företag utom städföretag 10 anställda 50 50 0 100 Företag utom städföretag 10-199 anställda 67 33 0 100 Företag utom städföretag

S tädarna 123

Om man endast studerar förekomst av omklädningsrum kan man konstatera att 44 procent av samtliga städare saknade tillgång till omklädningsrum. Beträffande klädskåp saknade 51 procent av samtliga städare tillgång till klädskåp. Det är relativt stora skillnader mellan olika arbetsgivarkategorier. Landstingsanställda städare och direktanställda städare i de största företagen hade i störst utsträckning tillgång till antingen omklädningsrum eller klädskáp eller till bådadera. Av de landstingsanställda städarna saknade endast 9 procent tillgång till vare sig omklädningsrum eller klädskåp. Motsvarande andel för de direktanställda städarna i de största företagen var 20 procent. Städare i städentreprenadföretag och direktanställda städare i de minsta företagen saknade i störst utsträckning helt tillgång till vare sig omklädningsrum eller klädskåp. 49 procent av den förstnämnda kategorin och 50 procent av den sistnämnda kategorin saknade helt tillgång till vare sig omklädningsrum eller klädskâp. De ovan konstaterade skillnaderna mellan olika arbetsgivarkategorier gäller också när man jämför förekomsten av omklädningsrum och klädskâp var för sig.

5.l4.2.2 Tvättrum/dusch Förekomsten av tvättrum/dusch framgår av tabell 5.36.

Tabell 5.36 Procentuell fördelning av städare på förekomst av tvättrum/dusch för olika arbetsgivarkategorier Arbetsgivarkategori Förekomst av tvättrum/dusch Totalt

Tillllgång Ej till- Uppgift till tvätt- gång till saknas rum/dusch tvättrum/ dusch

städföretag 45 54 1 100 Städföretag utanför SSEF 40 60 0 100 städföretag inom SSEF 200 anställda 45 50 5 l00 städföretag inom SSEF

Företag utom städföretag l0 anställda 49 51 0 l00 Företag utom städföretag 10-199 anställda 60 40 0 100 Företag utom städföretag

124 .Städa/via

Av det totala antalet städare saknade 40 procent tillgång till tvättrum/ dusch. Med tanke på städarbetets karaktär med relativt stark nedsmutsning får det anses klart otillfredsställande att en så stor andel av stádarna saknar tillgång till tvättrum/dusch på sin arbetsplats. Städare i städentreprenadföretag och direktanställda städare i små företag saknade i störst utsträckning tillgång till tvättrum/dusch. 54 procent av den förra kategorin och 51 procent av den senare kategorin saknade tillgång till tvättrum/dusch. Landstingsanställda städare och direktanställda städare i stora företag utom städentreprenadföretzig ligger bäst till vad avser tillgång till tvättrum/ dusch. 88 procent av den förra kategorin och 7 procent av den senare kategorin hade tillgång till tvättrum/dusch. Det är alltså samma kategorier av städare som i stor utsträckning har tillgång till tvättrum/dusch som också i stor utsträckning har tillgång till omklädningsrum och/eller klädskåp. Likaså är det samma kategorier av städare som i stor utsträckning saknar tvättrum/dusch som också saknar tillgång till vare sig omklädningsrum eller klädskåp.

5.14.2.3 Personalmatsal och pentry Förekomst av personalmatsal och pentry framgår av tabell 5.37.

Tabell 5.37 Procentuell fördelning av städare på förekomst av personalmatsal och/ eller pentry för olika arbetsgivarkategorier

Arbetsgivarkategori Förekomst av personalmatsal g Totalt och/eller pentry

Tillgång Ej tillgång Uppgift till per- till vare saknas sonalmatsal sig persooch/eller nalmatsal pentry eller pent- FY städföretag 49 49 2 100 städföretag utanför SSEF 52 48 O 100 städföretag inom SSEF 200 anställda 50 44 6 l00 städföretag inom SSEF

Företag utom städföretag l0 anställda 54 45 l 100 Företag utom städföretag 10-199 anställda 69 31 0 l00 Företag utom städföretag

Städama 125

Drygt en tredjedel (35 procent) av samtliga städare saknade helt tillgång till vare sig personalmatsal eller pentry. Landstingsanställda städare och även direktanställda städare i de största företagen får anses ha tillgång till personalmatsal och/eller pentry i tillfredsställande omfattning. 91 procent av den förra kategorin och 79 procent av den senare kategorin hade tillgång till personalmatsal och/eller pentry. Städare i städentreprenadföretag, direktanställda städare i de minsta företagen och även primärkommunalt anställda städare saknar i stor utsträckning helt tillgång till vare sig personalmatsal eller pentry. 49 procent av den första kategorin. 45 procent av den andra kategorin och 40 procent av den sista kategorin saknade helt tillgång till vare sig personalmatsal eller pentry. De ovan konstaterade skillnaderna mellan olika arbetsgivarkategorier gäller i stort sett också om man studerar förekomst av personalmatsal och pentry var för sig.

5.14.2.4 Städrum och städskrubb l intervjuundersökningeit ställdes frågan om städarna hade tillgång till städrum med utslagsvask och rinnande vatten samt om de hade tillgång till

Tabell 5.38 Procentuell fördelning av städare på förekomst av städrum och/eller städskrubb för olika arbetsgivarkategorier Arbetsgivarkategori Förekomst av städrum Totalt och/eller städskrubb

Tillgång Ej tillgång Uppgift till städrum till vare saknas och/eller sig städrum städskrubb elller städ- .skrubb Städföretag 91 7 2 100 Städföretag utanför SSEF 74 26 0 100 Städföretag inom SSEF 200 anställda 94 0 6 100 städföretag inom SSEF

Företag utom städföretag l0 anställda 93 6 1 100 Företag utom städföretag 10-199 anställda 94 6 0 100 Företag utom städföretag

126 Städarna

städskrubb. Sannolikt har en viss sammanblandning skett av svaren på dessa frågor. Vissa intervjupersoner har sannolikt uppfattat städrum med utslagsvask och rinnande vatten som en fråga om de över huvud taget har tillgång till rinnande vatten och någon form av vask, även om utrymmet som vasken finns i rätteligen borde betecknas som städskrubb. På grund av detta redovisas dels förekomst av städrum och/eller städskrubb i tabell 5.38. dels förekomst av städrum i tabell 5.39. Praktiskt taget samtliga städare (95 procent) hade tillgång till antingen städrum eller städskrubb. Det får anses vara praktiskt taget nödvändigt att en städare har tillgång till ett utrymme där städredskap och rengöringsmedel förvaras. De enda kategorier som i nämnvärd utsträckning helt saknade tillgång till vare sig städrum eller städskrubb var städare i små städentreprenadforetag (26 procent) och städare som arbetade i privathem (44 procent). Ca en femtedel (20 procent) av samtliga städare saknade tillgång till städrum med utslagsvask. Direktanställda städare i de minsta Företagen saknade i störst utsträckning (32 procent) tillgång till städrum med utslagsvask. Landstingsanställda städare hade i störst utsträckning (94 procent) tillgång till städrum med utslagsvask.

Tabell 5.39 Procentuell fördelning av städare på förekomst av städrum med vask för olika arbetsgivarkategorier

Arbetsgivarkategori Förekomst av städrum med vask Totalt

Tillgång Ej tillgång Uppgift till städrum till städ- saknas med vask rum med vask

städföretag 79 20 l l00 Städföretag utanför SSEF 84 16 0 100 städföretag inom SSEF 20O anställda 74 21 5 l00 städföretag inom SSEF 79 20 1 100 2200 anställda

Företag utom städföretag lO anställda 68 32 0 l00 Företag utom städföretag 10-199 anställda 83 l7 O l00 Företag utom städföretag

sou 197933 S tädarna 127 Tabell 5.40 Procentuell fördelning av städare på allmän standard avseende personalutrymmen för olika arbetsgivarkategorier

Städföretag inom SSEF 200 anställda 10 16 16 53 5 100 städföretag inom SSEF

Företag utom städföretag 10 anställda 21 12 15 52 0 100 Företag utom städföretag 10-199 anställda 31 17 10 42 0 100 Företag utom städföretag

5.14.2.5 Allmän standard För att få ett mer samlat uttryck för den standard avseende personalutrymmen som olika städare har, gjordes en hopgruppering av förekomst av olika personalutrymmen så att ett sammanfattande omdöme erhölls. Förekomst av olika personalutrymmen har grupperats i fyra klasser: mycket god standard, god standard, acceptabel standard och dålig standard. Detta redovisas i tabell 5.40. Av det totala antalet städare hade 42 procent en dålig standard avseende personalutrymmen och 35 procent hade en mycket god standard. Städare i städentreprenadföretag och direktanställda städare i små företag utom städentreprenadföretag har sämst standard. 57 procent av den förra kategorin och 52 procent av den senare kategorin hade dålig standardjämfort med 37 procent av övriga städare. Landstingsanställda städare och direktanställda städare i stora företag utom städentreprenadföretag har i störst utsträckning en mycket god standard. 77 procent av den förra kategorin och 45 procent av den senare kategorin hade en mycket god standard jämfört med 29 procent av övriga städare.

128 .Står/arna

Tabell 5.41 Pocentuell fördelning av städare på förekomst av yrkessjukdomar för olika arbetsgivarkategorier

Yrkessjukdom ä?

Dålig rygg bedbesvär, muskelinflammation m. m. Allergiska besvär, eksem Dålig rygg och/eller ledbesvär i kombination med annat

lU*°°--'P\J-$>-Ä\J

Allergiska besväri kombination med annat Annat lnga yrkessjukdomar x: Uppgift saknas eller vet ej

Totalt ê

5.15 Olycksfall och

yrkessjukdomar

Av samtliga städare uppgav 5 procent att de under sin yrkesverksamma tid som städare hade varit utsatta för något olycksfall i arbetet. Några nämnvärda skillnader mellan städare hos olika arbetsgivarkategorier förelåg inte. Städarnas bedömningar av i vilken utsträckning de ådragit sig yrkessjukdomar under sin yrkesverksamma period som städare framgår av tabell 5.41. Av samtliga städare uppgav 19 procent att de hade ådragit sig någon yrkessjukdom. Vanligast bland de angivna yrkessjukdomarna är sådana som sammanhänger med dålig rygg och ledbesvär. 14 procent av samtliga städare angav dålig rygg och/eller ledbesvär enbart eller i kombination med någon annan yrkessjukdom. 5 procent av städarna angav allergiska besvär enbart eller i kombination med någon annan yrkessjukdom. Några större skillnader i städarnas bedömningar av i vilken utsträckning de ådragit sig yrkessjukdomar förelåg inte mellan olika arbetsgivarkategorier. Det är inte meningsfullt att jämföra förekomsten av olycksfall och yrkessjukdomar bland städare enligt ovan redovisade resultat med den officiella statistik som finns beträffande inträffade yrkesskador. Det som har framkommit genom intervjuundersökningen är städarnas subjektiva bedömningar av i vilken utsträckning de har varit utsatta för olycksfall respektive ådragit sig yrkessjukdomar under hela sin yrkesverksamma tid som städare. Den officiella statistiken redovisar sådana fall av yrkesskador för vilka anmälningsskyldighet förelegat, dvs. skador som föranlett sjukpenning enligt lagen om allmän försäkring eller ersättning enligt yrkesskadeförsäkringslagen.

Källaz Arbetarskydds- 5.16 Arbetsmiljö

styrelsen 1975: Undersökning av lokalvårdares Arbetarskyddsstyrelsen gjorde 1976 på uppdrag av arbetarskyddsfonden en arbetsmiljö Undersökmindre undersökning av städpersonals arbete, arbetsmetoder och arbetsmilningsrapport AMA 003/75. jö. Undersökningsrapporten beskrev arbetsförhållanden, hälsotillstånd och

S tädarna 129

arbetsförmåga för ca 150 städare inom fem olika sektorer, byggen, fastigheter, handel, kontor och skolor. Studien utfördes i Stockholmsregionen våren 1974. Följande miljöfaktorer undersöktes: Buller, belysning, klimat, damm, kemiska miljöfaktorer, olycksfallsrisker och skyddskläder. Från undersökningen framkom följande resultat: Hörselskaderisk (85 dB(A) förelåg endast inom byggsektorn där nivåer upp till 92 dB(A) uppmättes. I övriga sektorer låg Ijudnivåerna oftast under 70 dB(A). Belysningen uppvisade på många ställen inom samtliga sektorer brister med såväl för låga belysningsstyrkor som för höga luminansförhållanden. Dammmätningarna, som endast utfördes inom byggbranschen, visade att gränsvärdena för såväl totaldammhalt (10 mg/m3) som kvarts i finfraktion (0,2 mg/ m3) överskreds på 4 resp. 5 av de 15 undersökta platserna. Eftersom studierna utfördes under vår- och sommarhalvåret och utomhusklimatet på många arbetsplatser direkt torde påverka arbetsklimatet, var klimatsituationen god med undantag for att relativa luftfuktigheten var extremt hög (8O procent) på några ställen inom fastigheter och handel. Olycksfallsrisker bedömdes förekomma huvudsakligen inom byggsektorn. Kontakt med kemiska ämnen (rengöringsmedel) förekom i samtliga sektorer, men minst inom byggen. Kraftigt framåtböjda arbetsställningar förekom oftast inom fastighetsstädning. Under detta arbete var också hjärtfrekvensen högst, i medeltal 118 slag/min. För övriga sektorer låg hjärtfrekvensen i medeltal mellan 102 och 108 slag/min. En genomförd hälsointervju visade att antalet personer som uppgav sig ha besvär i rörelseapparaten var stort. Resultaten av en test på ergometercykel uppvisade inte något anmärkningsvärt. En begränsad studie av städares attityder till miljö och arbetsförhållanden gjordes också i anslutning till den ovannämnda undersökningen av Pedagogiskt centrum vid Stockholms skoldirektion på uppdrag av arbetarskyddsstyrelsenl. Studien var begränsad till de ovan nämnda sektorerna (byggen, fastigheter, handel, kontor och skolor) och till Stockholms och Malmö- /Lund-områdena. Av praktiska och ekonomiska skäl var det inte möjligt att göra en statistisk stickprovsundersökning, varför resultaten inte kan betraktas som representativa. De resultat som framkom kan sammanfattas enligt följande: I den yttre miljön var det framförallt damm, temperatur, drag samt rengöringsmedel som upplevdes vara problem. Ungefär två tredjedelar ansåg att arbetet medförde risker för yrkesskador. Något mer än hälften av städarna tyckte att skyddsanordningarna på arbetsplatsen var tillfredsställande och omkring hälften använde någon form av personlig skyddsutrustning. Inemot hälften (44 procent) ansåg att arbetet var fysiskt ansträngande och ungefär en tredjedel upplevde det som psykiskt påfrestande. Även om lKälla: Lokalvårdares flertalet ansåg sig ha en på det hela taget god hälsa uppgav många hälsobesvär, bakgrund, utbildning främst från ryggen. De kroppsdelar man framförallt tyckte var utsatta för och attityder till miljö och arbetsförhållanden. stora påfrestningar i arbetet var rygg, armar, axlar och ben. Pedagogiskt centrum Tre fjärdedelar av de tillfrågade uppgav att man på det hela taget trivdes vid Stockholms skoldimed arbetet även om man kunde peka på en rad brister. lndirekta rektion, 1974, Arbetsrapindikationer gav en något annorlunda bild: det var 50 procent som funderat på port Y:37.

130 Städarna

att sluta arbetet och endast 10 procent skulle råda sina barn eller närmaste att välja detta yrke.

5.17 Arbetskraftstillgång

Arbetsgivarnas syn på arbetskraftstillgången vad avser städare framgår av tabell 5.42. I tabellen har inte de företag medtagits för vilka frågan om arbetskraftstillgång inte var aktuell. Detta gällde beträffande städentreprenadföretagen sådana företag som inte hade några städare anställda och beträffande övriga företag sådana företag som inte hade särskild personal anställd for städning. Allmänt sett kan man konstatera att städentreprenadforetagen har en något mer negativ syn på arbetskraftstillgången än övriga arbetsgivarkategorier. Det är dock inte fråga om några större skillnader. 1 Stockholmsregionen har kommunerna dock en mer negativ syn på arbetskraftstillgången än vad städentreprenadforetagen har. Generellt för alla arbetsgivarkategorier gäller det naturliga förhållandet att arbetskraftstillgången anses sämre i storstadsregionerna än i övriga delar av landet.

5.18 Ersättningsfrågan vid frånvaro

Hur ersättningsfrågan vid frånvaro för en städare löses för olika arbetsgivarkategorier framgår av tabell 5.43. Sammantaget får ersättningsfrågan anses vara sämst löst for direktanställda städare inom foretagssektorn. Det bör dock poängteras att frågan om hur ersättare for frånvarande städare ordnas avsåg det vanligaste sättet. En kommun och i ännu högre grad ett landsting är totalt sett en relativt stor arbetsplatsjämfört med många företag. Ersättningsfrågan kan inom enskilda delar av kommunens eller landstingets verksamhet vara mer otillfredsställande löst än vad ett för kommunen eller landstinget som helhet sammanfattande svar ger uttryck for.

5.19 Sammanfattning

Det totala antalet personer som yrkesmässigt utförde städarbete hösten 1977 var ca 150 000. 47 procent av dessa städare arbetade hos offentlig arbetsgivare, varav 28 procent inom den primärkommunala sektorn, 10 procent inom den landstingskommunala sektorn och 9 procent inom den statliga sektorn. 40 procent av samtliga städare var direktanställda inom företagssektorn, varav 16 procent arbetade i företag med mindre än 10 anställda, 16 procent i företag med 10-199 anställda och 8 procent i företag med 200 anställda eller fler. 12 procent av samtliga städare arbetade i städentreprenadforetag, varav 9 procent i städentreprenadforetag anslutna till branschorganisationen, SSEF.

S tädarna 131

:EGP 8_ 8_ 8_ oc_ 8_ 8_ 8_ 8_ oo_ 8_ 8_ 8_ 8_ 8_ 8_

emma: mac?

| a x | n v n m m m | N. m o v _

.G

ö c a n u 1 u | u n | | m m _ u

_oxäå mån

m _ m | | _ | m v e m v_ 2 R e_

u:«u__:â..a.:_m.ua._«

»EMD

3 v m_ 9 2 w o m m ä mv Z m_ 2 m_ _

.å

nom

mån

?Eêwvå

coxä

m

så vm m _ cv _v om mm 8 cv 8 om Nm ä vn 2

m:mw___üw_8v_8on.m

m..

00D m ä vw mm .v mv R »m .v »v a Nm 2 om 2

å

uåävca_\.o:=EEex\ua::m_

wEcEwbom

_uxäå

m

som

v v o m | w m .. m_ ä _ m_ 2 m_ Z

ä

u:_=_o_..==.._

meocoaeoeaz s:»=o_wu5e_w2

maêozsw;

=o=.=ouo..m

.ocsEEox .öczEEox

.to .to

.ocsseox

:u:o_mo.mE_o§uo_m =o=o_mu§=_o_t_8_m mcacoqmwoamuwêoa

_så_ :så E8: ...§5

Nv.m

.meonåo .meoâzoø

mseøçcma _ucsEEov_ ?§53

0:020. .§50 otüm mmto .§30 msec.

:aaah & 25%

132 Städarna

:SoH

8_ 8_ 8_ 8_

cñaa: âcxam

v m

muåzc

| 1

825%

som.: -cat 0:3 u | u _

ov=u._u›:..:._

§50

.. 1 1 a m .E

?Summum

-ö

:omE Ensam

o u | o_

85?

m.. .ä

32mm \:o._mm aEmwm §3

.. u u u

.om mm

mo: .cm -så

§0...?

øänu==n›

:un: lm?

oäumñ .ácoumä »Saku coucsv_

ma.: :t 5._ u 1 n o

E..

.muzmäcm

a.. .o

coänüm

.ö

.ECEO ._5509 oäzmm mås...

m o n :o 2

EE

32295220:=EE.=_\ua.o._m_

-Eüm -Paco .Usama maxi:

COZMEDEOv_

m _ u o

_

Examen. åüuøam .u:8=

a

.ocmxä

›a a 3 8 m_

.E90

uååuvå..

-cm

228mm

:m

:mm E?? muzmñ a 2 E. E

wwmå

=ø=Eouc._m

2.803 E0.: v

92m

msoxuum;

-äzmzuoäáx wseoçuwem .vanessa 32.53

Ew>

:aaah :omoäx munkar.. =

S tädarna 133

l det följande sammanfattas i punktform det väsentligaste av de i tidigare avsnitt redovisade resultaten. E] Ca lO procent av de städare som var anställda av städentreprenadföretag kände inte till vem deras arbetsgivare var. El Antalet städanställningar var 162 700.

1:1 Andelen kvinnor var bland städare 92 procentjämfört med 44 procent av

samtliga sysselsatta. El Förhållandevis flest kvinnor finns bland kommunalt anställda städare och landstingsanställda städare samt direktanställda städare i små företag utom städentreprenadföretag. f] Förhällandevis flest män finns bland städare i städentreprenadföretag och (lirektanstâillda städare i de största företagen utom städentreprenadföretag. D Det är en viss överrepresentation för de översta åldersgrupperna från 50 år och uppåt för städare jämfört med övriga sysselsatta. E] Städare i städentreprenadföretag är i genomsnitt yngre än vad övriga städare är. El ll procent av städarna var utländska medborgarejämfört med 5 procent av samtliga sysselsatta. Cl Av samtliga sysselsatta utländska medborgare var 8 procent städare. m Utländska medborgare finns framför allt bland städare i städentreprenadföretag, och då främst i de största SSEF-företagen samt bland direktanställda städare i de största företagen. El Städare som är utländska medborgare är i genomsnitt yngre än vad samtliga sysselsatta utländska medborgare är; städning tycks vara ett genomgångsyrke för yngre utländsk arbetskraft. El Städare i städentreprenadföretag hari större utsträckning små barn under 7 år än vad städare hos andra arbetsgivarkategorier har. n Städare i städentreprenadforetag finns i större utsträckning i storstadsregionerna och de större kommunerna, med särskild koncentration till Stockholmsregionen. D l Stockholmsregionen finns det förhållandevis fler manliga städare än i övriga regioner. E] I Stockholmsregionen finns det förhållandevis fler städare som är utländska medborgare än i övriga regioner. D Organisationsgraden bland städare är 57 procent. C] De största fackförbunden med avseende på antal organiserade städare är Kommunalarbetareförbundet (ca 38 500 städare), Fastighetsanställdas Förbund (ca 18 300 städare) och Statsanställdas Förbund (ca 8 600 städare). E] 10 procent av städarna är organiserade i något fackförbund utanför Kommunalarbetareförbundet, Fastighetsanställdas Förbund och Statsanställdas Förbund. a Lägst organisationsgrad är det för städare i små städentreprenadföretag och dircktanställda städare i små och medelstora företag. E] Kännedom om vilken facklig organisation man tillhör saknas främst bland städare i stora städentreprenadföretag och direktanställda städare i stora företag.

134 S tädama

Kännedom om vilken facklig organisation man tillhör saknas i större utsträckning bland städare som är utländska medborgare än bland svenska städare. 89 procent av städarna hade städning som huvudsakligt förvärvsarbete och 11 procent av städarna hade städning som bisyssla. Direktanställda städare i små företag utom städentreprenadföretag har i relativt sett störst utsträckning städning som bisyssla. Manliga städare har i relativt sett större utsträckning städning som bisyssla än kvinnliga städare. Städare som är utländska medborgare eller som har blivit svenska medborgare 1961-1977 har, om man bortser från städare som kommer från övriga nordiska länder, i relativt sett större utsträckning städning som bisyssla än vad svenska städare har. Städare i Stockholmsregionen har i relativt sett större utsträckning städning som bisyssla än vad städare i övriga regioner har. 7 procent av städarna hade mer än en städarbetsgivare, varav 6 procent hade tvâ städarbetsgivare. Det är relativt sett vanligare for städare som är utländska medborgare - om man bortser från städare som kommer från övriga nordiska länder - att ha mer än en städarbetsgivare än vad det är för svenska städare. 27 procent av städarna arbetade med kontorsstädning, 21 procent arbetade med städning av undervisningslokaler, 13 procent arbetade med städning av vårdlokaler och 10 procent arbetade med städning av trappor och portar. Städare i städentreprenadföretag och statligt anställda städare arbetar i relativt sett stor utsträckning med kontorsstädning. Direktanställda städare i små och medelstora företag utom städentreprenadföretag arbetar i relativt sett stor utsträckning med städning av offentliga lokaler. Direktanställda städare i stora företag utom städentreprenadföretag arbetar i relativt sett stor utsträckning med städning av industrilokaler. Landstingsanställda städare arbetar i relativt sett stor utsträckning med städning av vårdlokaler och kommunalt anställda städare arbetar i relativt sett stor utsträckning med städning av undervisningslokaler. Manliga städare arbetar i förhållandevis stor utsträckning med städning av industrilokaler och kvinnliga städare med städning av undervisnings- och vårdlokaler. Den fackliga organisationsgraden ligger relativt sett högst för städare som arbetar med städning av industri-, vård- och undervisningslokaler. 41 procent av städarna arbetade mindre än 20 timmar per vecka, varav 35 procent arbetade mindre än 16 timmar per vecka. 40 procent av städarna arbetade 20-34 timmar per vecka. 19 procent av städarna arbetade heltid. Direktanställda städare i främst små men även medelstora företag utom städentreprenadföretag arbetar i stor utsträckning mindre än 16 timmar per vecka. Lång deltid förekommer i relativt sett störst utsträckning bland offentligt anställda städare.

sou 1979133 städarna 135

El Manliga städare arbetar i större utsträckning heltid än kvinnliga städare. El Städare som är utländska medborgare arbetar i relativt sett större utsträckning heltid än svenska städare. D Städare som inte är fackligt organiserade har i större utsträckning en veckoarbetstid som understiger 16 timmar än vad fackligt organiserade städare har. D 46 procent av städarna arbetade enbart vardagar, dagtid. 0 12 procent av städarna arbetade både vardagar och helger, dagtid. E] Städare i städentreprenadforetag - framför allt i de största städentreprenadforetagen - arbetar i relativt stor utsträckning på kvällstid. Även statligt anställda städare arbetar i stor utsträckning på kvällstid. El Enbart vardagar, dagtid arbetar i relativt stor utsträckning kommunalt :inställda städare och direktanställda städare i de största företagen. E] Städning på kvällstid är förhållandevis vanligare bland kvinnliga städare än bland manliga städare. bland städare i de lägre åldersgrupperna 20-39 år än i övriga åldersgrupper samt bland städare med kort deltid jämfört med övriga städare. El 13 procent av städarna ansåg att tiden for deras städarbete var dåligt tilltagen. Ei Städare i stora städentreprenadforetag upplever i större utsträckning tidspress i arbetet än övriga kategorier av städare. El Kvinnliga städare upplever i större utsträckning tidspress än manliga städare. EJ 47 procent av de deltidsarbetande städarna arbetade deltid på grund av att de var upptagna av eget hushåll. D 33 procent av de deltidsarbetande städarna ville inte ha heltid. 0 10 procent av de deltidsarbetande städarna arbetade inte heltid på grund av att det var brist på arbete, jämfört med 7 procent av samtliga deltidssysselsatta. El 12 procent av de deltidsarbetande städarna hade kunnat och velat arbeta mer jämfört med 8 procent av samtliga personer i arbete mindre än 35 timmar per vecka. E1 38 procent av städarna uppgav sig inte ha fått något anställningsbevis. E] Direktanställda städare, speciellt i små företag och städare i små städentreprenadföretag anser sig i relativt sett större utsträckning inte ha fått något anställningsbevis jämfört med städare hos övriga arbetsgivarkategorier. D Deltidsarbetande städare som arbetar mindre än 20 timmar per vecka anser sig i relativt sett mindre utsträckning ha fått anställningsbevis än vad städare med heltid och lång deltid anser sig ha fått. El 91 procent av städarna var fast anställda. El Andelen fast anställda är högre i de övre åldersgrupperna än i de lägre åldersgrupperna. El Enligt arbetsgivarnas uppgifter arbetade 68 procent av städarna i städentreprenadföretag, 62 procent av de primärkommunalt anställda städarna, 28 procent av de direktanställda städarna inom företagssektorn och 1 procent av de landstingkommunalt anställda städarna på beting. EI En stor del av städarna känner inte till vilken löneform de arbetar under.

136 S tädarna

Detta gäller städare i städentreprenadforetag, primärkommunalt anställda städare och direktanställda städare inom foretagssektorn. Beträffande den sistnämnda kategorin finns det anledning förmoda att inte heller arbetsgivarna känner till vilka löneformer som gäller. Beting är relativt sett vanligast for städare som arbetar med städning av undervisningslokaler, kontor och trappor. 17 procent av städarna ansåg sig inte få övertidstillägg om de skulle arbeta övertid. 9 procent av städarna visste inte om de skulle få övertidstillägg. För 29 procent av städarna förekom inte övertid på deras arbetsplats. Städare i städentreprenadforetag och direktanställda städare i små och medelstora företag anser sig i relativt sett något mindre utsträckning få övertidstillägg om de skulle arbeta övertid än vad övriga städare anser. En relativt stor andel av städarna i stora städentreprenadforetag vet inte om de skulle få övertidstillägg om de skulle arbeta övertid. Städare som är utländska medborgare vet i relativt sett större utsträckning inte om de skulle få övertidstillägg om de skulle arbeta övertidjämfort med svenska städare. Städare inom Fastighetsanställdas Förbund som arbetari städentreprenadföretag ligger avtalsmässigt sammantaget sämst till vad avser ordinarie timlön samt tidsgränser och timersättningar som gäller för obekväm arbetstid jämfört med städare inom andra forbundsområden. Enligt arbetsgivarnas uppgifter omsattes städarna i städentreprenadforetag en gång under 1976, en tredjedel av de direktanställda städarna inom foretagssektorn omsattes under 1976 och en sjättedel av de primär- och landstingskommunalt anställda städarna omsattes under 1976. Personalomsättningen är alltså för städare i städentreprenadforetag ca sex gånger så snabb som för primär- och landstingskommunalt anställda städare och tre gånger så snabb som for direktanställda städare inom foretagssektorn. Personalomsättningen för den rörliga delen av städarna var för städentreprenadforetagen ca tre gånger per år, for direktanställda städare inom företagssektorn och primärkommunalt anställda städare en och en halv gång per år och för landstingskommunalt anställda städare ca en gång per år. Den rörliga delen av städarna utgjorde för städentreprenadforetagen tre gånger så stor andel som för kommuner och landsting och en och en halv gång så stor andel som for foretagssektorn. Personalomsättningen är snabbare i större städentreprenadforetag än i mindre och snabbare i större kommuner än i mindre. Personalomsättningen är for alla arbetsgivarkategorier snabbare i storstadsregionerna än i övriga delar av landet. 19 procent av städarna hade arbetat hos sin arbetsgivare kortare tid än ett år. 75 procent av städarna började sin anställning hos sin nuvarande arbetsgivare under 1970-talet, varav 42 procent började 1975-1977. Städare i städentreprenadforetag har kortast anställningstid hos sin nuvarande arbetsgivare. Offentligt anställda städare har längst anställningstid hos sin nuvarande arbetsgivare. Manliga städare har i relativt sett större utsträckning börjat sin anställning

SOU 1979:83 .Srädarna 137

under senare år än de kvinnliga städarna. m Städare som är utländska medborgare har i större utsträckning börjat sin :utställning på senare år än de svenska städarna. [3 Städare i Stockholmsregionen hari relativt sett större utsträckning börjat sin anställning under senare år än städare i övriga regioner. D Organisationsgraden är lägre lör städare med kort anställningstid än för städare med lång ttnställningstid. D 80 procent av de personer som klassilicerades som städare i folk- och bostadsräkttingen l970 hade 7-årig folkskola eller kortare skolutbildning jämlört med 65 procent av samtliga Förvärvsarbetande utan yrkesutbildning. a Utan att värdera utbildningens kvalitet som sådan kan man konstatera att landstingsanställda städare, primärkommunalt anställda städare i kommuner med mer än l0 000 invånare och städare i stora städentreprenadföretag har bäst tillgång till utbildning. c) 37 procent av städarna hade inte tillgång till vare sig omklädningsrum eller klädskåp. a Städare i städentreprenadlöretag och direktanställda städare i små företag saknar i störst utsträckning helt tillgång till vare sig omklädningsrum eller klädskåp. Cl Landstingsanställda städare och direktanställda städare i stora företag hari störst utsträckning tillgång till omklädningsrum och/eller klädskåp. m 40 procent av städarna saknade tillgång till tvättrum/dusch. El Städare i städentreprenadföretag och direktanställda städare i små företag saknar i störst utsträckning tillgång till tvättrum/dusch. D Landstingsanställda städare och direktanställda städare i stora företag har i störst utsträckning tillgång till tvättrum/dusch. m 35 procent av städarna hade inte tillgång till vare sig personalmatsal eller pentry. ü Städare i städentreprenadlöretag, direktanställda städare i små företag eller primärkommunalt anställda städare saknar i störst utsträckning helt tillgång till vare sig personalmatsal eller pentry. n Landstingsanställda städare och direktanställda städare i stora företag har i störst utsträckning tillgång till personalmatsal och/eller pentry. E] 4 procent av städarna hade inte tillgång till vare sig städrum med utslagsvask och rinnande vatten eller städskrubb. D Städare i små städentreprenadföretag och städare som arbetade i privathem var de kategorier som i nämnvärd utsträckning helt saknar tillgång till vare sig städrum eller städskrubb. n 20 procent av städarna hade inte tillgång till städrum med utslagsvask och rinnande vatten. El Direktanställda städare i små Företag saknar i störst utsträckning tillgång till städrum med vask. El Landstingsanställda städare har i störst utsträckning tillgång till städrum med vask. El 42 procent av städarna hade totalt sett en dålig standard vad avser personalutrymmen. a 35 procent av städarna hade en mycket god standard vad avser personalutrymmen.

Städare i städentreprenadföretag och direktanställda städare i små företag har allmänt sett sämst standard vad avser personalutrymmen. Landstingsanställdzt städare har allmänt sett den bästa standarden vad avser personalutrymmen. 5 procent av städarna hade varit utsatta För något olycksfall i arbetet. 19 procent av städarna hade ådragit sig någon yrkessjukdom under sitt arbete som städare. Vanligast är besvär som sammanhänger med dålig rygg och ledbesvär.

sou 1979:88 139

6 om oegentligheter inom Frågan städentreprenadbranschen

6.1 Inledning

Enligt utredningens direktiv skulle de särskilda problem som kan vara förenade med Förekomsten av ett stort antal små företag inom städentreprenadbranschen undersökas och analyseras. Utredningen har därför försökt att på olika sätt undersöka förekomsten av oegentligheter i städentreprenadföretagens sätt att bedriva rörelse. Utredningen har begränsat sitt studium till städentreprenadbranschen. Detta innebär inte att utredningen tar ställning till förekomsten av oegentligheter beträffande den städning som bedrivs i egen regi. Eftersom förekomsten av oegentligt beteende i samband med näringsutövning ofta tangerar eller ingår i området för brottslig verksamhet har kartläggningen av detta område inneburit stora svårigheter. Utredningen har inte haft möjlighet att bedriva polisiär utredningsverksamhet. Utredningen har i stället på indirekt väg försökt få ett grepp om förekomsten av oegentligheter inom städentreprenadbranschen. Utredningen har skickat en förfrågan angående förekomst av avarter inom städbranschen till de organisationer och myndigheter som ansågs vara mest insatta i sakområdet. För att belysa i vilken utsträckning städentreprenadföretag inte fullgör sina skyldigheter som arbetsgivare vad avser erläggande av skatter och arbetsgivaravgifter har en förfrågan sänts till samtliga lokala skattemyndigheter och kronofogdemyndigheter. Via Fastighetsanställdas Förbund har uppgifter erhållits beträffande städentreprenadföretagens inbetalning av avtalsstadgade arbetsgivaravgifter till Arbetsmarknadens Försäkringsaktiebolag (AFA) och Arbetsmarknadsförsäkringar (AMF). Utredningen har vidare gjort en begränsad studie av konkurser bland städentreprenadföretag för att belysa konkursfrekvens och konkurskarateristika. Uppgifter har också erhållits från kronofogdemyndigheterna beträffande i vilken utsträckning konkursansökan har gjorts. Utredningen har undersökt vilka mål beträffande städentreprenadföretag som har varit uppe i arbetsdomstolen (AD) under 1970-talet. En viss belysning av städentreprenadbranschens egen bedömning av förekomsten av oegentligheter inom städentreprenadbranschen erhålles slutligen genom de resultat som erhölls från utredningens undersökning av städentreprenadföretag beträffande deras bedömning av auktorisationsbehov m. m.

140 Frågan om oegenrligherer inom städentreprenadbranschen SOU l979:88

6.2 Olika organisationers och myndigheters syn på

oegentligheter inom städbranschen

Utredningen skickade i december 1978 en förfrågan till vissa organisationer och myndigheter angående eventuella avarter inom städbranschen. De organisationer och myndigheter som tillfrågades var Allmänna Gruppen inom Svenska Arbetsgivareföreningen, Sveriges Städentreprcnörers Förbund (SSEF), Sveriges Hantverks- och Industriorganisation (SHIO). Fastighetsanställdas Förbund. Svenska Kommunalarbetareförbundet (SKAF). Statsan ställdas Förbund, Rikspolisstyrelsen och Riksskatteverket (RSV). De frågeställningar utredningen framför allt ville få belysta var följande: l . l vilken utsträckning anser Ni att städentreprenadföretag försöker kringgå gällande avtal?; 2. På vilket sätt anser Ni att ett eventuellt kringgående av lagar och avtal sker?; 3. l vilken utsträckning anser Ni att svarta löner och grå arbetskraft förekommer inom städbranschen?; 4. I vilken utsträckning förekommer enligt Er uppfattning olaga arbetsförmedling? samt 5. Mot bakgrund av Era svar på ovanstående frågeställningar, anser Ni att några åtgärder behöver vidtas beträffande städbranschen? Om så är fallet, vilka? l bilaga 6 till betänkandet redovisas organisationernas och myndigheternas svar i sin helhet. Statsanställdas Förbund avstod från att besvara förfrågan. Orsaken var enligt förbundet att eftersom det i stort sett inte förekommer städentreprenadföretag inom förbundsområdet fanns inget att anföra. l det följande sammanfattas svaren från de olika organisationerna och myndigheterna för varje fråga för sig.

Fråga 1 l vilken utsträckning anser Ni att städentreprenadföretag försöker kringgå gällande avtal? All/närma Gruppwi: De misstag vad avser lag och avtalstillämpning som begås av de städentreprenadföretag som är medlemmar i SAF anses sammanhänga med att städentreprenadföretagens verksamhet är utspridd med många små arbetsplatser. Frekvensen centrala förhandlingar är inte större inom städentreprenadföretagens område än inom något annat område inom Allmänna Gruppen.

SSEF: Inom alla branscher förekommer vissa försök till kringgâende av gällande avtal. Ingen uppfattning om i vilken utsträckning det sker.

SHIO: Ingen uppfattning.

Fasrighersansrä//das Förbund Det är främst små städentreprenadföretag som kringgår gällande arbetsrättsliga lagar. Medelstora och stora företag. med vilka endast hängavtal finns begår mer brott mot lagar och avtal än de företag som är med i SAF.

SKAF: Försök att kringgå gällande lagar och avtal anses ske relativt ofta och då som regel av de små s. k. familjeföretagen. Dock kan omfattningen inte kvantiñeras.

Frågan om oegentligheter inom städentreprenadbranschen 141

Rikspo//sstirr/sent Vissa fall av ekonomisk brottslighet inom städbranschen har utretts av polisen. Dock finns det inga kvantitativa uppgifter om omfattning.

RSI Enligt uppgifter som inhämtats från länsstyrelsen i Stockholms län och lokala Skattemyndigheten i Göteborgs fögderi är kringgående av arbetstagarbegrcppet vanligt förekommande i städbranschen. Dock är det enligt Skattemyndigheten i Göteborg inte specifikt för städbranschen.

Fråga 2 På vilket sätt anser Ni att ett eventuellt kringgående av lagar och avtal sker?

Allzizäizna (iruppøn: Saknar erfarenhet av hur kringgående sker. En oseriös arbetsgivare över huvud taget kan betala löner understigande avtalets, inte redovisa arbetsgivaravgifter. inte innehålla källskatt etc.

SSEF: Exempel: Svarta löner till utlänningar utan arbetstillstånd, reseersättningar och traktamenten i stället för löner. underlåtande att betala in lagstadgade och avtalsenliga sociala avgifter etc.

SHIO: Ingen uppfattning.

Fasligzhelsartstäl/das Förbund: Städentreprenadföretag kringgår framför allt lagen om anställningsskydd (LAS). medbestämmandelagen (MBL), lag om arbetsgivarens kvittningsrätt, lagen om svenskundervisning, arbetsmiljölagen, semesterlagen och kollektivavtal för städentreprenadföretag.

Exempel: El Rullande visstidsanställningar och vikariatanställningar används i obefogad utsträckning i stället för tillsvidareanställningar. El Behovsanställningartillämpas. varvid permitteringslön och sociala förmåner inte erhålles. a Uppsägningar och avskedanden förekommer utan saklig grund och utan att arbetstagarorganisationen varslas. El Primär förhandlingsskyldighet enligt MBL försummas ofta. Cl Kvittning av lön sker ofta utan att grund för kvittning föreligger. Cl Invandrare ges inte svenskundervisning. Ofta informeras de inte om rätten till svenskundervisning. D Deltidsrekommendationen i kollektivavtalet kringgås ofta. El Arbetsgivarna underlåter att skriftligen underrätta om förändringar i städarbetet. E] Tillägg för obekväm arbetstid undanhâlles ofta. 1:1 Garantiregeln vid Övertagande av städobjekt kringgås. m Vid lång frånvaro med förfall anser arbetsgivare ofta felaktigt att arbetstagaren får anses ha slutat sin anställning. D Avgifter till AFA och AMF betalas ofta inte. 30-40 procent av företagen

142 Frågan om oegentligheter inom städentreprenadbranschen

med vilka förbundet har hängavtal betalar inte avgift till AFA och AMF.

SKAF: Följande förekommer enligt Förbundet: D städentreprenadföretag använder rullande visstidsanställningar i obefogad utsträckning. E] Försäkringsavgifter och övriga sociala avgifter till AFA, AMF och berörda myndigheter betalas inte. EJ lnkomstuppgifter lämnas inte till Skattemyndigheten. E] lnvandrarnas språksvårigheter utnyttjas för att ej uppfylla de Förmåner och villkor som finns i lagar och avtal. lngen kvantifiering av omfattningen av kringgående har lämnats.

Rikspolisstvrelsetz: Skatteundandragande sker genom att intäkter inte redovisas, personalen används som underentreprenörer, s. k. svarta löner utbetalas. intäkter i aktiebolag förs över till handelsbolag, som inte redovisar några inkomster, fingerade underentreprenörsfakturor, falska inblancofakturor. Vidare förekommer att städare som är anställda i flera företag för var och en av arbetsgivarna uppger att han/hon har en annan huvudarbetsgivare. Effekten blir ett lägre skatteuttag. lngen kvantifiering av omfattningen av kringgående har lämnats.

RSV: Exempel: E1 Arbetstagarna används som underentreprenörer. varvid varken skatteavdrag görs eller arbetsgivaravgifter betalas. El Del av lön rubriceras som traktamente. lngen kvantiñering av omfattningen har lämnats.

Fråga 3 l vilken utsträckning anser Ni att svarta löner och grå arbetskraft förekommer inom städbranschen?

Allmänna Gruppen: lngen uppfattning om omfattningen.

SSEF: Ingen uppfattning om omfattningen.

SHIO: lngen uppfattning.

Fastighetsanställdas Förbund: Enligt förbundets bedömning förekommer svarta löner och grå arbetskraft framför allt i storstadsområdena. Svarta löner förekommer dels där invandrare saknar arbetstillstånd, dels där ägaren av ett städentreprenadföretag har ett eller ett par extra bolag vid sidan om den verksamhet där avtal finns tecknat.

SKAF: Enligt förbundets bedömning _förekommer svara löner och grå

Frågan om oegentligheter inom srädentreprenadbranschen 143

arbetskraft företrädesvis i storstadsområdena och i områden med stora grupper av invandrare. Svarta löner förekommer dels där invandrare saknar arbetstillstånd dels där ägare av ett städentreprenadföretag har ett eller flera extra bolag vid sidan om den verksamhet där avtal finns tecknat.

Ri/(S/J()//.$SfllIFÅ9(Il.' Ingen uppfattning.

RSV: Enligt lokala Skattemyndigheten i Göteborgs fögderi har ett antal anonyma anmälningar avseende grå och svart arbetskraft inkommit. Vissa uppgifter har följts upp. Länsstyrelsen i Stockholms län har följt upp annonser om “städarbete utföres. De som annonserar är ofta icke registrerade rörelser, som vid förfrågan påstår sig ej bedriva verksamhet.

Fråga 4 l vilken utsträckning förekommer enligt Er uppfattning olaga arbetsförmedling?

Allmänna Gruppen: Ingen uppfattning om omfattningen.

SSEF: Ingen uppfattning om omfattningen. Förekommer dock.

SHIO: Ingen uppfattning.

FastLqherscmsrzil/das Förbund: Olaga arbetsförmedling förekommer enligt förbundet. Dock är förekomsten mindre omfattande än förekomsten av att svarta löner utbetalas.

SKAF: Olaga arbetsförmedling förekommer enligt förbundet. Dock i mindre utsträckning än förekomsten av andra avarter. t. ex. svarta löner, grå arbetskraft osv.

Rikspolissrvre/sen: Ingen uppfattning.

RSV: I de fall utbetalning av svarta löner och anlitande av s. k. grå arbetskraft förekommer torde även i viss utsträckning olaga arbetsförmedling förekomma, eftersom nämnda förhållanden hänger samman med varandra.

Fråga 5 Mot bakgrund av Era svar på ovanstående frågeställningar, anser Ni att några åtgärder behöver vidtas beträffande städbranschen? Om så är fallet. vilka? Organisationernas och myndigheternas svar sammanfattas i tablå 6.1

144 Frågan om oegenrligheter inom städentreprenadbranschen

Tablå 6.1 Organisationernas och myndigheternas förslag till åtgärder beträffande städbranschen

Åtgärd Allmänna SSEF SHIO Fastighets- SKAF Rikspolis- RSV Gruppen anställdas styrelsen Förbund

Etableringskontroll X X X Obligatorisk deposition av pengar X Frivillig auktorisation med branschorganisationen som huvudman och viss myndighetskontroll X X” Obligatorisk företagsregistrering X X Skärpt lagstiftning mot grå arbetskraft, svarta löner och olaga arbetsförmedling genom höjda skadestånd X Skärpt kontroll före utfárdande av debetsedel på preliminär B-skatt X Integrerad revision, dvs. gemensam revision på skatte- och avgiftssidan X lagändring som ger möjlighet att fastställa arbetsgivaransvar för underlåtet skatteavdrag vid utbetalning av löner till okända arbetstagare X lnget förslag X” X

a Hänvisning till representant i utredningen. b Motivet för ett sådant system är dock att ge konsumenterna ett Förebyggande skydd på tjänsteområdet. i Bör utredas.

Sammanfattningsvis anses kringgâende av lagar och avtal liksom andra typer av oegentligheter förekomma inom städbranschen enligt de olika organisationerna och myndigheterna. Exempel på hur sådant kringgående kan gå till har lämnats. Mest detaljerad beskrivning har lämnats av Fastighetsanställdas Förbund. Kvantiñering av omfattningen av avarter inom städbranschen kunde dock i stort sett inte göras. Enligt vissa organisationer och myndigheter är förekomsten av olika avarter inte mer omfattande inom städbranschen än inom andra branscher. Icke seriösa företagare anses i viss utsträckning förekomma inom alla branscher. Den enda kvantifiering av avarter inom städbranschen som har gjorts är att Fastighetsanställdas Förbund uppger att 30-40 procent av de städentreprenadforetag som förbundet har hängavtal med inte betalar avgifter till AFA och AMF. Enligt utredningens undersök-

Frågan om oegemligheter inom städentreprenadbranschen 145

ning av städentreprenadföretag utgör de företag som har hängavtal men inte försäkringar hos AFA och AMF 137 företag (13 procent av samtliga städentreprenadföretag). Antalet anställda var enligt företagen ca l 500 i dessa företag (5 procent av samtliga anställda). Mot bakgrund av den uppfattning som de olika organisationerna och myndigheterna har om förekomsten av avarter inom städbranschen förordas åtgärder av något olika karaktär. De fackliga organisationerna Fastighetsanställdas Förbund och Svenska Kommunalarbetareforbundet förordar den mest långtgående åtgärden etableringskontroll. Motivet för detta är att eftersom samhället står för arbetsmarknadslagstiftningen så bör samhället också ta sitt ansvar för nyetablering av städföretag genom att kräva kunskaper om städningsarbetet och om arbetsmarknadslagstiftningen. Att införa etableringskontroll för städföretag är enligt förbundens uppfattning ett nödvändigt medel för att sanera städbranschen. Fastighetsanställdas Förbund anser dessutom att alla städentreprenadföretag skall vara skyldiga att deponera en viss summa pengar, minst 50 000 kronor. Anledningen till detta krav är enligt Förbundet dels att en för låg investeringskostnad för att starta städbolag föreligger, dels att många städföretag snabbt upphör med sin verksamhet så snart en tvist med arbetstagarorganisationen uppstår. De två branschorganisationerna SSEF och SHlO förordar något mindre långtgående åtgärder. För att stärka konsumenternas och de seriöst arbetande företagens villkor föreslår dessa båda organisationer införandet av obligatorisk registrering av företag. En sådan registrering anses ge myndigheterna förbättrade möjligheter att tillse att alla företag följer gällande lagar och förordningar. Som framgår av utdraget från SHlO:s näringspolitiska program (bilaga 6) är dock registrering av företag främst avsett att skydda konsumenternas intressen. SSEF förordar också att ett frivilligt auktorisationssystem, underställt viss myndighetskontroll och med branschorganisationen som huvudman, införs. Även SHlO förordar i sitt näringspolitiska program rent allmänt ett sådant system, men då med syftet att ge konsumenterna ett förebyggande skydd på tjänsteområdet. RSV föreslår en tredje typ av åtgärder för att komma till rätta med missförhållanden som uppstår genom kringgående av arbetstagarbegreppet. Dessa hänför sig inte speciellt till städbranschen utan gäller skatteadmini-

strationen som helhet. Åtgärderna innefattar följande: skärpt kontroll före

utfärdandet av debetsedel på preliminär B-skatt, revisioner på skatte- och avgiftssidan bör i ökad utsträckning utföras gemensamt, s. k. integrerad revision samt en lagändring bör komma till stånd som gervmöjlighet att fastställa arbetsgivaransvar för underlåtet skatteavdrag vid utbetalning av löner till okända arbetstagare. RSV anser dessutom att frågan om sanering av städbranschen genom införande av någon form av etableringskontroll bör utredas.

146 Frågan om oegentligherer inom städenrreprenadbranschen

6.3 Städentreprenadföretagens fullgörande av sina

som arbetsgivare avseende skatter och skyldigheter

arbetsgivaravgifter

Utredningen har ansett det angeläget att Försöka kartlägga hur städentreprenadföretag fullgör sina skyldigheter som arbetsgivare avseende erläggande av skatter och arbetsgivaravgifter. Man kan i detta sammanhang grovt indela Företagen i tre grupper; sådana Företag som betalar skatter och arbetsgivaravgifter i vederbörlig ordning, sådana Företag som underlåter att betala skatter

och arbetsgivaravgifter till dess att påpekande från myndigheterna görs samt

slutligen sådana Företag som inte betalar skatter och arbetsgivaravgifter och där myndigheterna inte heller känner till eller kan påvisa att yrkesmässig verksamhet bedrivs. För att belysa ovanstående har utredningen skickat en Förfrågan till lokala skattemyndigheter och kronofogdemyndigheter. Detta samtliga bedömdes nödvändigt eftersom det För närvarande inte är praktiskt möjligt att få fram uppgifter för vissa specificerade Företag avseende underlåtenhet att och arbetsgivaravgifter från någon central myndighet. De erlägga skatter lokala skattemyndigheterna ombads att För samtliga de Företag som ingick i utredningens totalundersökning av städentreprenadföretag ange vilka Företag som För vardera åren 1976 och 1978 hade betalat källskatt För sina anställda i vederbörlig ordning betalat källskatt efter upprättad granskningsrapport

ElElEJE]

ej betalat källskatt - beslut om betalningsansvar hade tagits ej betalat källskatt därFör att Företagen inte hade några anställda enligt lokala skattemyndigheternas uppgifter El ej betalat källskatt på grund av att företaget inte var huvudarbetsgivare. bestämmelser skall endast den arbetsgivare som är Enligt gällande För en person innehålla och inbetala källskatt För huvudsaklig arbetsgivare personen i fråga.

Kronofogdemyndigheterna ombads att För samtliga de Företag som ingick i utredningens totalundersökning av städentreprenadföretag ange vilka Företag som 1976 och 1978 hade Cl debiterade ej erlagda arbetsgivaravgifter U debiterade ej erlagda källskatter El debiterade ej erlagda mervärdeskatter samt de aktuella beloppens storlek. Beträffande mervärdeskatt bör noteras att städentreprenadföretag i stort sett inte bedriver sådan verksamhet som är mervärdeskattepliktig. 1 tabellerna 6.1 och 6.2 redovisas resultaten av Förfrågan till de lokala skattemyndigheterna. (Inom parentes kan nämnas att summan av procentandelarna i de olika redovisningsgrupperna kan uppgå till mer än 100 procent. Orsaken är att ett Företag kan vara samtidigt upptaget i gruppen Företag som inte har betalat källskatt och på grund av att det inte är huvudarbetsgivare någon av grupperna Företag som har betalat källskatt i vederbörlig ordning, företag som har betalat källskatt efter upprättad granskningsrapport och

Frågan om oegentligheter inom städentreprenadbranschen 147

:Sch

w v m n m m w m

mm v_ § om 2 E ...N wv mm o_ ow 2

:a v: å_ v: z.

: 00_ mmm a:

Emâb macåm

.ä _ n _ m u u _ n u 5 .. v v N. u u a n n | | .. m m u m n u

Eom

2.32.30...

-uomâ

.u;Emmfo

5:002

mnêcm_ .Eu mEo.:

.ö á m _

:oo m v m n n m v u | m m | | | .. m v | | u _ _ v .. | |

_a_

.52

6,_

.cmumøu

.22305

.E

Eco 0920:: maa..

w m n u m m v u r m m v .. u u v v v m u m m _ m | .. á 2 wm

u

._Xn=._umxo_._8m

-Fmäcm

._22

:mxâwx

m

mms_

E c\c om 2 | n | 1 | .. m | m u ..

.ö mm 00 ow : 2 00 vw ä a E e_ mm s w_

:u:

.E

-©3302

_i_ :m

oäzmäonä

:så

.u

:mxåwx _umånzoz_

8=...

.m .m _ | _ m n o _ _ | | .. .. .. .. n u | m m w m m n_ d o. å 2 v v 0_ w |

...t

2.0_ n

E0

-mmEESon

._83

:ååwx 53:a

.ozaxâüx

SEB

m | n m u s m _ v w m | n u u N. w | | v m w w w E å mm 0_ 0_ |

.å

-..av

öco

vuâwazä: -mwcixmErä

u:_:_8å:_

;så :så :enas

x m | c | r m u w w | m | n | 0 v n v | m _ w | | | m_ om 2

-..mg _ -o

:så mzñêou wEcEo

o o

mwa::m.=.a=o._no._.:oum.m

»v m_ 3 Q. 8 wm m

:S:

...s 00_ ä vm 2 2 z. 0w mv 0_ 3 v» mm 00 m» ä

00_ 00. 00_ 00..

cm_ -om å_ .to

.o

xaâzwmxutoñ owtoäEêoE

E. 0 a 0 o 0 m 0 m -Pâ 0 m

a.

mcsosxuoñ

å_ a.

mMönoxMO

a. mv av

muzmñcm Szasz: :ocswmøå

370m 370m 370m 370m

n_ l u_

:ÄFF

u_

aw_._0

no_ u_

ma: 40_ 10m no.

00m

0_ no_

:m4 00m 100m

148 Frågan om oegentligheter inom städentreprenadbranschen

:Sch :Sch

w v mv 2 vm ...w v_ E om 2

mä m: sa o: :A _ o: v:

Ewaab 25.8 caâ: mwcxam

v.. m m _ v r | se _ 1 m m n a | u u u u

:wzcooøä E8 E8

252.000...

.ocmê -ocwê

.to

wosEamvto .o:Ewmåo

§63 u._uon

?så msec;

.E

5:0: 2:a:

v v a m u u p o v m 1

.ü .Eu .vw m m m _ | | :oo .a .Eu se

.cåcmaå

:c

.52 -_52

61_

-couwøç .cuume

.zåemaaa

.G .ü

oumöc: man: unåuc: mSEE

N. m m m N. m p u m m n 1

2:0

|

5:0

cs o_ ä m_ R |

..2_a=._u8_o_.::m

| I

...oaazuumxoicä

.zmñcm .cm

:son __22_

zmxzzv_ :nxåwx

:u:

mnzmä

a a w u

mms_

v I n

_ma_

E av .ä 2 n.. .k om v_ a om

vv m 8 :w 2

E:

:u:

5=...

-E .E

-_3552 6:22

:n E: :w

Bmzmäopä uäzwâuntm

E.. .u

:så

.a

._23

zaxåmv_ .ansöka zwxâzü_ .owåüâ

5=...

.m .m .m .m m _ m m m n _ u m m a a 1 o | | u

a .a 2 .ä m_ .m o_ á

k.:

| wsa_ |

.ozazâäz

E0 Eo

-mmEESun .mmcizvzun

:S3 :SB

:S223 .Emma E55 29353_ .näsa

.azaxåmx

:zman

v m 5 v m | m n o N. u I m _ w w u .ä a .ä a .No

u:_:_a.oa=_

.ä

...i -E3

-mmEEEEwE

:än .ocg

antagna: uazñaa: -mw:_:v_m=.m_w

u:_:_a.oa:_

:som :ones :som zmxm :came

_

:im

m o n w m 1 m m N. n n m 1 i w c\o å 8

muåoumuvwcoaaoä=oumñ

-åx _ .o ...mg _ .o

wioñtou wEEEo mzöntuv mEcEo

w \

:så ...som

muåo..m.=.a:o._no.==o=m.m

:så :www

se t” 8 v» a c\c cv S m: å S_ om 3 oo E.

S_

-é .om

å_

.o

:aaah

\aa:..mmxo:o_m Eaimmxovâøm

o m m6 o o a a

öv.: mv ov a.

mezxzêm

å_

mnFümcm mmönoñü

370m

mvzmñcm

370m

u_ a_ u_

.utom :aaah

19 é ma: no_ .om

E3 so: .som E3 .SN

Frågan om oegentli heter inom städentreprenadbranschen 149

:Sch

_. m m w m

m.: E. .om wv mm 2 8 _v m_ mv m_

8_ mmm a: m8 :m 2a o:

Ewan: mmcåm ä_ v v n | .. | _ m | | 1 N m m m m _

cazzmucä_

n | u m | |

E8

.ouwâ

_ozEamfo

:O:

o._oun

?så

_a_

9:0:

_ | .. | 0 v w o | | v m o _.

.ü .E0 cs v_ o_ | v v m o m |

a_=_om.__ .52

;anamma

m,

mEo oväøc: måøå_

m m | | I | N m | m 1 m m _ m | 4 o m m m m | :\.

.hwân-_humxåhoum

n

.cm

__22_

:mxmzmx

:oc

swc_ muzmä

E mm vm v_ I I 2 | | m | .. m | |

mm ä E vm vw om mv o» m_

NJZO

.E

.u=_:_

:w

Emzmâuøä

:så

.m

:mxmzmx _nunnan_

.m .m .. .. | | | | m m w m m _ _ m n | _ _ m m N n m_ .a u_ s.. 2

u

hWCNJH-mø_

E0

.mmEEmxwn

:så

:mxåmx ..._82 ...§25

.›N o _ I n c v m m m m m m m 0 v _ n o o |

m_ c\c v_ cv m_

u:_:_w_2_:_

Eco

.mwEcxmEsw

_ä_

:som :SR uäxüâ: :enas

m I n 1 | m r m 0 m | v m | I m o v o n 1 m_ 2

mu2u.5:.«=o.:_o.__:oum_w

_e_ .u

_

MEOEQU mcEEo

n

:som

v

:Em

mm mv R o... mv 2 vc om p

c\: 8_ o... 2 8 3 mm om G v» o» 8_ 8_

å_ :oo

.nå

omcumcm=os

\a._:._mmv_o:o_m

o a o a o a c o

_nå_

Ecsmwcxm

av e. av mv

mu=mäcm ?_5522

370m 37% 370m 370m

mmtO

u_ u_

.wish

no_ u_ i_ 10_ no_ no_

E: .SN .SN 20: .som

150 Frågan om oegentligheter inom städentreprenadbranschen

företag som inte har betalat källskatt men beslut om betalningsansvar har tagits.) Andelen företag som 1976 inte hade skött inbetalning av källskatter på ett tillfredsställande sätt, dvs. företag som hade betalat källskatt efter upprättad granskningsrapport eller inte betalat källskatt - beslut om betalningsansvar hade tagits, var 7 procent. Motsvarande andel 1978 var 6 procent. 1 detta sammanhang bör påpekas att de städentreprenadföretag som förfrågan avsåg var sådana företag som ingick i utredningens totalundersökning av företag och som bedrev verksamhet 1976. Mellan 1976 och 1978 har vissa städentreprenadföretag startat verksamhet och vissa har upphört med verksamhet jämfört med det företagsbestånd som ingick i utredningens totalundersökning. Att vissa städentreprenadföretag har upphört med sin verksamhet mellan 1976 och 1978 framgår av att andelen företag som ej bedrev verksamhet enligt de lokala skattemyndigheterna var 2 procent 1976 och 4 procent 1978. Vidare bör vid jämförelser av resultat för 1976 och 1978 noteras att ingrupperingen av företag i de olika storleksgrupperna har gjorts med utgångspunkt från de uppgifter om antal anställda som framkom genom utredningens totalundersökning av städentreprenadföretag och som avsåg förhållandena den 31 december 1976. Samtliga de största företagen med 200 anställda eller ller betalade källskatter för sina anställda i vederbörlig ordning. 44 respektive 45 procent av företagen hade 1976 respektive 1978 ej betalat källskatt därför att de inte hade några anställda enligt lokala skattemyndigheternas uppgifter. Ytterligare 7 respektive 6 procent av företagen kunde inte identifieras av de lokala skattemyndigheterna 1976 respektive 1978. Båda dessa kategorier består av sådana företag som de lokala skattemyndigheterna inte har upptagna i sina arbetsgivarregister därför att de inte har fått någon uppgift om att de har några anställda. Enligt bl. a. lokala skattemyndigheten i Stockholm är ett av problemen beträffande små företag att få tillförlitliga uppgifter om vilka företag som har anställda i sådan omfattning att källskatteavdrag skall verkställas. Om de anställda inte tar upp sina inkomster från en viss arbetsgivare i sina självdeklarationer har de lokala skattemyndigheterna stora svårigheter att fastställa vilka arbetsgivare som enligt bestämmelserna skall göra källskatteavdrag. En viss indikation på storleken av detta fenomen ger andelen företag som enligt de lokala skattemyndigheterna inte betalade källskatt därför att de inte hade några anställda och andelen företag som inte kunde identifieras i storleksgrupperna 1-9 anställda eller fler. 1976 var andelen företag som ej betalade källskatt därför att de inte hade några anställda 16 procent i storleksgruppen 1-9 anställda och 4 procent i storleksgruppen 10-49 anställda. Motsvarande andelar 1978 var 18 respektive 3 procent. Andelen företag som inte kunde identifieras var 1976 5 procent i storleksgruppen 1-9 anställda, 3 procent i 10-49 anställda och 3 procent i storleksgruppen 50-199 storleksgruppen anställda. Motsvarande andelar var 1978 respektive 3, 3 och 2 procent. Andelen företag som inte skötte inbetalning av källskatter på ett tillfredsställande sätt var 1976 störst bland de mindre företagen. Sammanlagt 14 procent av företagen med 1-9 anställda hade betalat källskatt efter upprättad granskningsrapport eller inte betalat källskatt - beslut om betalningsansvar

Frågan om oegenrligheter inom städentreprenadbranschen 151

hade tagits. Motsvarande andelar var for storleksgruppen 10-49 anställda 12 procent och för storleksgruppen 50-199 anställda 7 procent. Några nämnvärda regionala skillnader vad avser andelen företag som inte sköter inbetalning av källskatter på ett tillfredsställande sätt kan inte påvisas. 1 tabell 6.3 och 6.4 redovisas på basis av uppgifter från kronofogdemyndigheterna omfattningen av debiterade ej erlagda arbetsgivaravgifter bland städentreprenadlöretag 1976 och 1978. Vissa kronofogdemyndigheter kunde

Tabell6.3 Städentreprenadföretag med debiterade ej erlagda arbetsgivaravgifter 1976

Län Antal företag Belopp Storleksgrupp/ anställda Totalt % av samt- Kronor % av omsättliga företag ning for företag med debiterade ej erlagda arbetsgivaravgifter

Göteborgs o. Bohuslän

Övriga syd- och

t Kronofogdemyndigheten i Göteborg har ej besvarat enkäten.

152 Frågan om oegentligheter inom städentreprenadbranschen

inte få fram uppgifter avseende 1976 och 1978 på grund av uppläggningen av sina register. Endast uppgifter beträffande debiterade ej erlagda arbetsgivaravgiftereller skatter som kvarstod i dagsläget (hösten 1979) kunde lämnas. De kronofogdemyndigheter som endast kunde lämna uppgifter avseende 1979 har redovisats i tabell 6.4 avseende år 1978. 1978 hade 94 företag (ll procent) och 1976 hade 51 företag (6 procent) debiterade ej erlagda arbetsgivaravgifter. Störst andel företag med debiterade ej erlagda arbetsgivaravgifter fanns bland de mindre företagen med 10-49

Tabell 6.4 Städentreprenadföretag med debiterade ej erlagda arbetsgivaravgifter 1978

Län Antal företag Belopp Storleksgrupp/ anställda Totalt % av samt- Kronor “IL av omsättliga företag ning för företag med debiterade ej erlagda arbetsgivaravgifter

Göteborgs 0. Bohusläna

Övriga syd- och

t Kronofogdemyndigheten i Göteborg har ej besvarat enkäten.

Frågan om oegentligheter inom städentreprenadbranschen 153

anställda - 23 procent 1978 och 12 procent 1976. Lägst andel fanns bland de största företagen med 200 anställda eller fler - 7 procent 1978 och O procent 1976. Beloppsmässigt uppgick de debiterade ej erlagda arbetsgivaravgifterna till ca 7 miljoner kronor 1978 och ca 4 miljoner kronor 1976. Detta motsvarar ca 0,5 procent av den totala omsättningen i städentreprenadbranschen som 1976 uppgick till ca 1 miljard kronor. Relationen debiterade ej erlagda arbetsgivar- avgifter omsättning är störst För de minsta företagen med 0 anställda (21 procent 1976 och 14 procent 1978) och för de medelstora Företagen med 50-199 anställda (19 procent 1976 och 13 procent 1978). Några nämnvärda regionala skillnader föreligger inte vid jämförelser av Företag av samma storlek. Omfattningen av debiterade ej erlagda källskatter redovisas i tabell 6.5 och tabell 6.6. Företag med debiterade ej erlagda källskatter som hänför sig till dagsläget redovisas i tabell 6.6 analogt med redovisningen i tabell 6.4. 1978 hade 45 företag (5 procent) debiterade ej erlagda källskatter och 1976 hade 30 företag (3 procent) debiterade ej erlagda källskatter. Det var alltså ungefär dubbelt så många Företag som hade debiterade ej erlagda arbetsgivaravgifter än som hade debiterade ej erlagda källskatter. l sammanhanget kan noteras att riksskatteverket i sitt svar på utredningens Förfrågan angående eventuella avarter inom städbranschen m. m. som redovisades i avsnitt 6.2 ansåg att s. k. integrerade revisioner (gemensamma revisioner på skatte- och avgiftssidan) borde utFöras i ökad utsträckning för att komma till rätta med oegentligheter inom städentreprenadbranschen. För närvarande är det ett par år mellan det år som arbetsgivaravgifter avser och det år då slutlig inbetalning skall ske. Störst andel Företag med debiterade ej erlagda källskatter Fanns i storleksgruppen 10-49 anställda - 9 procent 1978 och 6 procent 1976. Även beträffande arbetsgivaravgifter hade storleksgruppen 10-49 anställda störst andel företag som var restförda. Beloppsmässigt uppgick de debiterade ej erlagda källskatterna till drygt 1 miljon kronor. Detta motsvarar ca 0.1 procent av den totala omsättningen i Relationen debiterade källskatter städentreprenadbranschen. ej erlagda omsättning är störst för de minsta Företagen med 0 anställda - omkring 50 procent. Detta Förklaras sannolikt av att de debiterade ej erlagda källskatterna För de berörda företagen avsåg tidigare verksamhetsår då Företaget i fråga hade anställda lnte heller beträffande debiterade ej erlagda källskatter Föreligger några nämnvärda skillnader mellan olika regioner vid jämförelser av företag av samma storlek.

154 Frågan om oegentligheter inom städentreprenadbranschen

Tabell 6.5 Städentreprenadföretag med debiterade ej erlaggda källskatter 1976

Län Antal företag Belopp Storleksgrupp/ anställda Totalt % av samt- Kronor % av omsättliga Företag ning för Företag med debiterade ej erlagda källskatter

Göteborgs o. Bohuslän

Övriga syd- och

ü Kronofogdemyndigheten i Göteborg har ej besvarat enkäten.

Frågan om oegentligheler inom städentreprenadbranschen 155

Tabell 6.6 Städentreprenadföretag med debiterade ej erlagda källskatter 1978

Län Antal Företag Belopp Storleksgrupp/ anställda Totalt % av samt- Kronor % av omsättliga Företag ning för företag med debiterade ej erlagda källskatter

200- Göteborgs 0. Bohuslän

50-199 - - - - 200-

4 4 30 663 1 Skogslänen

200-

Övriga syd- och 19 6 512 075 17 mellansverige

50-199 - - - - 200-

200i Kronofogdemyndigheten i Göteborg har ej besvarat enkäten.

156 Frågan om oegentligheter inom srädemreprenadbranschen

Omfattningen av debiterad ej erlagd mervärdeskatt inom städentreprenadbranschen framgår av tabell 6.7 och 6.8. Debiterad ej erlagd mervärdeskatt redovisas for fullständighetens skull, trots att städentreprenadföretag som nämndes inledningsvis, i stort sett inte är mervärdeskattepliktiga.

Tabell 6.7 Städentreprenadföretag med debiterad ej erlagd mervärdeskalt 1976

Län Antal företag Belopp Storleksgrupp/ anställda Totalt % av samt- Kronor 36 av omsättliga företag ning for företag med debiterad ej erlagd mervärdeskatt

Göteborgs o. Bohuslänü

Skogslänen Övriga syd- och

7 Kronofogdemyndigheten i Göteborg har ej besvarat enkäten.

Frågan om oegentligheter inom städer:Ireprenadbranschen 157

Tabell 6.8 Städentreprenadföretag med debiterad ej erlagd mervärdeskatt 1978

Län Antal företag Belopp Storleksgrupp/ anställda Totalt 13 av samt- Kronor ”á av omsättliga företag ning för företag med debiterad ej erlagd mervärdeskatt

Göteborgs 0. Bohuslän

Övriga syd- och

(7 Kronofogdemyndigheten i Göteborg har ej besvarat enkäten.

1978 hade 4 företag (0 procent) och 1976 hade 3 företag (O procent) debiterad ej erlagd mervärdeskatt. Beloppsmässigt uppgick det debiterade ej erlagda mervärdeskattebeloppet till ca 45 tusen kronor 1978 och ca 15 tusen kronor 1976. I förfrågan till kronofogdemyndigheterna ombads dessa också att ange för vilka företag konkursansökan/konkursförklaring gjorts av kronofogdemyndigheten. Av tabell 6.9 framgår omfattningen av sådana konkursansökningarlkonkursförklaringar. För 49 företag (6 procent) hade kronofogdemyndigheterna gjort konkursansökanlkonkursförklaring. Bland de mindre och medelstora företagen med 10-49 respektive 50-199 anställda hade Kronofogdemyndigheten gjort konkursansökan/konkursförklaring för 11 respektive 10 procent av företagen. Utredningen har haft underhandskontakter med revisionsenheterna vid länsstyrelserna i Stockholms län, Göteborgs- och Bohus län och Malmöhus

158 Frågan om oegentligheter inom städentreprenadbranschen

Tabell 6.9 Konkursansökan/konkursförklaring av kronofogdemyndigheten Län Antal företag % av samtliga töretag Storleksgrupp/anställda

Göteborgs o. Bohus län och

a Kronofogdemyndigheten i Göteborg har ej besvarat enkäten.

län, riksskatteverkets östra distriktskontor och lokala Skattemyndigheten i Stockholm. Därvid har olika typfall avseende oegentligt beteende inom städentreprenadbranschen ställts till utredningens förfogande. Revisionsenheten vid länsstyrelsen i Malmöhus län har genomfört en kontrollaktion av städentreprenadlöretag. Därvid har för ca 15 städentreprenadlöretag inklusive större företag, konstaterats oegentligheter avseende det s. k. arbetstagarbegreppet. Städentreprenadforetagen har felaktigt betecknat arbete åt dem som personer som utfört självständiga yrkesutövare - i stället För att beteckna dem som arbetstagare. underentreprenörer Därigenom har belopp undanhållits som avgiftsunderlag för arbetsgivaravgifter. Motiven För att betrakta de aktuella personerna som självständiga yrkesutövare har oftast varit att dessa har haft någon firma eller handelsbolag inregistrerad hos länsstyrelsen. Revisionsenheten vid länsstyrelsen i Göteborgs- och Bohus län har enligt

Frågan om oegenrligherer inom städentreprenadbranschen 159

uppgift inte gjort någon mer systematisk kontrollaktion avseende städentreprenadföretag. Revisionsenheten vid länsstyrelsen i Stockholms län planerar för närvarande en omfattande kontrollaktion avseende städentreprenadföretag. lnom ramen för riksskatteverkets riksomfattande kontrollaktion ”Entre- - 76 en revision inom vid prenad gjordes städentreprenadbranschen riksskatteverkets östra distriktskontor. Denna kan ses som typfall på problemet med underentreprenörer. l figur 6.l redovisas detta typfall schematiskt. Städbranschutredningen har vidare i oktober 1979 mottagit en skrivelse för kännedom från Stockholms kammarkontor och lokala Skattemyndigheten i Stockholms fögderi angående åtgärder för att Förbättra Förhållanden inom städbranschen. Städare vid Stockholms kommuns skol- och socialförvaltningar samt fastighetskontoret har undersökts. Därvid har problem inom följande områden diskuterats. S. k. huvudarbetsgivarintyg kan missbrukas i sådana fall då en städare under ett år har flera städarbetsgivare. Genom att uppvisa ett huvudarbetsgivarintyg avseende en arbetsgivare som städaren inte längre arbetar hos kan han/hon åstadkomma att avdrag för preliminär skatt och kvarstående skatt inte verkställes av senare arbetsgivare. Enligt uppbördslagens bestämmelser är det endast huvudarbetsgivaren som har att verkställa avdrag för preliminär och kvarstående skatt. Beträffande avdrag för kvarstående skatt föreligger problem vid långa sjukskrivningsperioder under kvarskatteperioden januari-april samt i fall då skattskyldig med stor kvarstående skatt lämnar riket och anmäls som utflyttad i folkbokforingsavseende men återvänder efter några år. Problemen i det första fallet sammanhänger med att försäkringskassorna inte obligatoriskt skall verkställa avdrag för

Företag A

U d - ..

gär: IT%_"'T“'T*1 Av 7 underentreprenorer under-

a b c d e f söktes 5. Ingen av dessa hade prenörer ® redovisat erhållna intäkter. /| En av Ars underentreprenörer (g) ,“ 1 hade haft även B som uppdrags- / givare. I f] l

Företag I

B l I l Unde - l _

entre: l | l I Av 9 underentreprenorer under-

-- . wktes 8. 7 st hade underlåtit att p reno e r r a b c d e f ., , , deklarera den erhallna intakten. , I En av underentreprenörerna (h) / : hade sedan han slutat hos B börjat // l hos C enligt Bzs verkmästare. I / ., l Foretag I Figur 6.l Typ/all utseende c l I problem med underenr/eprenö/er inom slädønlre-

Under- i __

entre- I Av 8 underentreprenorer under- prønadbranscl7øn _lizin

prenöre, a b c d e f g soktes 5. Ingen av dessa hade riksskarleverkets kontroll-

® redovisat erhållna intakter. aktion E nIreprenad-76

160 Frågan om oegentligheter inom srädentreprenadbranschen

kvarstående skatt från sjukpenning. l det senare fallet sammanhänger problemet med att kronofogdemyndighetens aktivitet att i indrivningsavseende bevaka skattskyldig minskar om den skattskyldige utvandrar och att kronofogdemyndighetens aktivitet inte återupptas vid eventuell återinvandring. Vidare har problem påtalats i samband med oklarheter beträffande vilka personer som reellt utför ett städarbete som en viss person är anställd för att utföra samt oklarheter vid vissa sjukskrivningar. Slutligen har problem med information till utländska medborgare avseende det svenska skattesystemets uppbyggnad påtalats. Beträffande städentreprenadföretags fullgörande av sina skyldigheter som arbetsgivare vad avser avtalade försäkringar har utredningen via Fastighetsanställdas Förbund fått tillgång till vissa uppgifter från Arbetsmarknadens Försäkringsaktiebolag (AFA) och Arbetsmarknadsförsäkringar (AMF). Av tabell 6.10 framgår städentreprenadföretagens fullgörande av sina skyldigheter vad avser tecknande av avtalsstadgade försäkringar. Samtliga företag som hade kollektivavtal med arbetstagarorganisationen hade försäkringar tecknade i AFA och AMF för sina anställda. Företag som inte hade kollektivavtal eller hängavtal med arbetstagarorganisationen hade deñnitionsmässigt inga försäkringar i AFA eller AMF. Av de 235 företag som hade hängavtal med arbetstagarorganisationen hade 73 företag (7 procent av samtliga företag eller 31 procent av företagen med hängavtal) inte tecknat försäkringari AFA och AMF. Ytterligare 64 företag (6 procent av samtliga företag eller 27 procent av företagen med hängavtal) hade underlåtit att teckna endera av AFA- eller AMF-försäkringar. Av det totala antalet anställda inom städentreprenadbranschen arbetade ca l 500 personer eller 5 procent i dessa företag. Sammanfattningsvis kan konstateras att 7 respektive 6 procent av städentreprenadföretagen inte hade skött inbetalning av källskatter på ett tillfredsställande sätt 1976 respektive 1978. Samtliga de största företagen med 200 anställda eller fler betalade källskatter för sina anställda i vederbörlig ordning. Bland företag som enligt utredningens totalundersökning av städentrepre-

Tabell 6.10 Omfattning av avtalsstadgade försäkringar år 1976

Avtalstyp Antal företag Antal anställda 31 Omsätt- Förekomst av december 1976 n:ng AFA och AMF

Frågan om oegemligheter inom städentreprenadbranschen 161

nadföretag hade anställda den 31 december 1976 fanns det relativt stora andelar som enligt de lokala skattemyndigheternas uppgifter inte hade några anställda respektive som inte kunde identifieras av de lokala skattemyndigheterna. 1976 var andelen företag som ej betalade källskatt därför att de inte hade några anställda 16 procent i storleksgruppen 1-9 anställda och 4 procent i storleksgruppen 10-49 anställda. Motsvarande andelar 1978 var 18 respektive 3 procent. Andelen företag som inte kunde identifieras var 1976 5 procent i storleksgruppen 1-9 anställda, 3 procent i storleksgruppen 10-49 anställda och 3 procent i storleksgruppen 50-199 anställda. Motsvarande andelar var 1978 respektive 3, 3 och 2 procent. 6 respektive 11 procent av städentreprenadföretagen hade debiterade ej erlagda arbetsgivaravgifter 1976 respektive 1978. Störst andel företag med debiterade ej erlagda arbetsgivaravgifter fanns bland de mindre företagen med 10-49 anställda - 12 procent 1976 och 23 procent 1978. Lägst andel fanns bland de största företagen med 200 anställda eller f1er - 0 procent 1976 och 7 procent 1978. 3 respektive 5 procent av städentreprenadforetagen hade debiterade ej erlagda källskatter 1976 respektive 1978. Störst andel företag med debiterade ej erlagda källskatter fanns i storleksgruppen 10-49 anställda - 6 procent 1976 och 9 procent 1978. Konkursansökan/konkursförklaring hade gjorts av kronofogdemyndigheten för 6 procent av städentreprenadföretagen. Bland mindre och medelstora företag med 10-49 respektive 50-199 anställda hade konkursansökan/ konkursförklaring gjorts för ll respektive 10 procent av företagen. Beträffande avtalsstadgade Försäkringar hade 73 städentreprenadforetag av som hade med inte de 235 företag hängavtal arbetstagarorganisationen tecknat försäkringar i AFA eller AMF. Detta motsvarar 7 procent av samtliga städentreprenadföretag eller 31 procent av företagen med hängavtal. Ytterligare 64 företag (6 procent av samtliga företag eller 27 procent av företagen med hängavtal) hade underlåtit att teckna endera av AFA- eller AMFförsäkringar. Av det totala antalet anställda inom städentreprenadbranschen arbetade ca 1 500 personer eller 5 procent i dessa företag. Utredningen anser att det hade varit värdefullt att kunna jämföra städentreprenadföretag med företag i andra branscher vad avser fullgörandet av skyldigheter beträffande erläggande av skatter samt lag- och avtalsstadgade arbetsgivaravgifter. Enligt vad utredningen erfarit finns dock inte motsvarande uppgifter tillgängliga för företag i andra branscher. Utredningen har emellertid ansett det som sin uppgift att ta fram de uppgifter som är möjliga, även om jämförelser med andra branscher inte kan göras.

6.4 Konkurser inom städentreprenadbranschen

6.4.1 Inledning Utredningen har gjort en begränsad studie av förekomsten av konkurser bland städentreprenadföretag. Syftet med studien var dels att få en uppfattning om städentreprenadföretag i oproportionerligt stor omfattning går i konkurs, dels att få en

162 Frågan om oegentligherer inom städentreprenadbranschen SOL 1979:88

uppfattning om det finns något speciellt sc m utmärker städentreprenadföretag som går i konkurs jämfört med andra typer av företag som går i konkurs. En studie av konkurser och ekonomisk brottslighet har gjorts vid Brottsförebyggande rådet (BRÅ). Syftet med studien var att göra en empirisk studie av sådan ekonomisk brottslighet som Förekommer i samband med konkurser. Undersökningen begränsades till Stockholms kommun. Studien behandlade följande tre frågeställningar: Hur konkursinstitutet och andra rättsliga former använts för att uppnå orättmätig ekonomisk vinning i transaktioner som slutat med konkurs; 1 vad mån den officiella statistiken redovisar omfattningen av otillåtna transaktioner i samband med konkurs; Hur många personer som kan tänkas ägna sig ät otillåtna transaktioner i samband med konkurs. Studien gjordes som en urvalsundersökning av 86 konkurser som avslutades år 1974 i Stockholms kommun. Utredningen lade upp den begränsade studien av konkurser bland städentreprenadföretag på följande sätt. För att få en uppfattning om förekomsten av konkurser bland städentreprenadföretag genomgicks samtliga konkurser som avslutades vid Stockholms tingsrätt och Örebro tingsrätt 1977. Stockholms kommun valdes mot bakgrund av att oegentligheter i samband med konkurser främst anses förekomma i storstadsregionerna. För att få någotjämförelsematerial studerades även en tingsrätt utanförstorstadsregionerna - Örebro tingsrätt. För de städentreprenadföretag som återfanns noterades motsvarande s. k. konkursegenskapsvariabler (dvs. sådana variabler som används för att beskriva själva konkurserna) som redovisades i rapporten från BRÅ. I det följande avsnittet redovisas resultatet av utredningens studie och görs jämförelser med resultat från BRÅzs studie.

6.4.2 Konkurser Antal avslutade konkurser i Stockholms kommun 1970-1977 redovisas i tabell 6.11.

Tabell 6.11 Avslutade konkurser i Stockholms kommun 1970-1977 fördelade på ordinära konkurser och fattigkonkurser

förebyggande rådet (BRÅ). Källa: Magnusson, BRÅ, Rapport 1978:1.

om inom städentreprenadbranschen 163 Frågan oegentligheter

Det totala antalet avslutade konkurser 1977 var 715. Av dessa 715 konkurser avsåg 6 (1 procent) städentreprenadföretag eller personer som tidigare haft städentreprenadföretag. Andelen konkurser bland städentreprenadföretag (1 procent) skall ställas i relation till den andel som städentrepreundersökning av nadforetag utgör av det totala antalet företag. l utredningens konstaterades att antalet städentreprenadföretag i städentreprenadföretag var 338. l utredningens undersökning av användare av Stockholmsregionen totala antalet företag i Stockholmsregionen ca städtjänster-företag utgjorde 55 000. Andelen städentreprenadföretag i Stockholmsregionen var således 1 Andelen konkurser bland städentreprenadföretag i Stockholms procent. kommun kan således inte anses vara vare sig oproponionerligt stort eller litet. Vid Örebro tingsrätt var det totala antalet avslutade konkurser 30. Av dessa 30 konkurser avsåg ingen städentreprenadföretag. 1 det följande redovisas resultat från studien av konkurser i Stockholms kommun. Andelen fattigkonkurser var bland samtliga konkurser 1977 88 procent. Samtliga sex konkurser bland städentreprenadföretag var fattigkonkurser.

l tabell 6.12 redovisas konkursernas fördelning på olika konkurssubjekt för

de sex konkurserna bland städentreprenadföretag. Som jämförelse redovisas motsvarande fördelning bland de konkurser som ingick i den urvalsundersökning av 86 konkurser som gjordes vid BRÅ. Fördelningen bland städentreprenadföretag på konkurssubjekt skiljer sig inte nämnvärt från fördelningen bland andra kategorier av företag. Enligt en av Gösta Kednerl har aktiebolagskonkurserna ökat starkt i undersökning hela landet under 60- och 70-talet. Mellan 1964 och 1974 sjudubblades antalet aktiebolagskonkurser. Den relativa andelen aktiebolagskonkurser uppgick år 1974 till 59 procent. som har gått i konkurs redovisas i tabell 6.13 fördelat på Aktiebolag aktiekapitalets storlek. Det är en klar koncentration till de lägsta aktiekapitalsstorlekarna såväl som övriga företag. 1 sammanhanget bör beträffande städentreprenadföretag noteras de ändrade beträffande minsta tillåtna aktiekapital som regler infördes 1 juli 1973. Fram till den 1 juli 1973 var minsta tillåtna storlek på aktiekapital 5 000 kronor. Efter den 1 juli 1973 är det inte tillåtet att bilda med än 50 000 kronor. Enligt de senaste aktiebolag lägre aktiekapital

Tabell 6.12 Konkursemas fördelning på olika subjekt

Enskild rörelseidkare Privatperson utan rörelse 2 33 13 15 - - 1 1 Kommanditbolag Källaz Gösta Kedner: 6 100 86 100 Företagskonkurser. Ut- Totalt redning för statens in- ” Källa: Magnusson, BRÅ, Rapport 1978:1. dustriverk, SIND 1975:2.

4 Källa: Magnusson, BRÅ, Rapport 1978:1. Tabell 6.14 Konkursföretagens fördelning på storleksgrupp

I Källa: Magnusson, BRÅ, Rapport 1978:1.

övergângsbestämmelserna får gamla bolag med mindre än 50 000 i aktiekapital vara kvar till utgången av år 1981. Konkursföretagens fördelning på foretagsstorlek redovisas i tabell 6.14. Det är en klar koncentration till små företag såväl bland städentreprenadföretag som bland övriga företag. Samma advokatbyrå hade i egenskap av god man hand om samtliga konkurser bland städentreprenadforetag. Bland de 86 konkurser som Magnusson undersökte hade samma advokatbyrå hand om 84 av konkurserna. Tillgångar och skulder bland konkurser redovisas i tabell 6.15. Vissa skillnader kan konstateras mellan städentreprenadlöretag och övriga företag. Samtliga konkursbon bland städentreprenadforetag saknade till-

gångar. Övriga konkurslöretag hade i genomsnitt 2 600 kronori tillgångar. Av

städentreprenadforetagens skulder utgjordes 100 procent av skatteskulder och avgifter till det allmänna. Motsvarande andel för övriga Företag var 69 procent. Skatteskulder och avgifter till det allmänna var dock i genomsnitt bland än bland lägre För konkurser städentreprenadföretag övriga företag 34 400 kronorjämlört med 55 300 kronor. Även underskottet var i genomsnitt lägre för konkurser bland städentreprenadföretag än bland övriga Företag - 34 400 kronor jämfört med 77 300 kronor. I samtliga konkurser bland städentreprenadföretag var Kronofogdemyndigheten konkurssökande såsom Företrädare för det allmänna. Bland övriga

Frågan om oegentligheter inom städentreprenadbranschen 165

Tabell 6.15 Tillgångar och skulder i konkurser (tusen kronor) Tillgångar och Städentreprenadforetag Konkurser, totalt” skulder

Skatteskulder och avgifter till det all-

UKälla: Magnusson, BRÅ, Rapport 1978:1.

företag var kronofogdemyndigheten konkurssökande i 76 procent av konkurserna, konkursgäldenären i 22 procent och någon annan borgenär än kronofogdemyndigheten i 2 procent av konkurserna. Sammanfattningsvis kan konstateras att den begränsade studie avseende konkurser bland städentreprenadforetag som gjorts inte tyder på att städentreprenadföretag i nämnvärt större eller mindre utsträckning går i konkurs än andra typer av företag. Vidare kan konstateras att skatteskulder och avgifter till det allmänna utgör en större andel av de totala skulderna for konkurser bland städentreprenadföretag än bland övriga företag.

6.4.3 Likvidation Redovisningen i föregående avsnitt behandlade endast konkurser. Ett närliggande sätt att få ett bolag eller annan juridisk person att upphöra är likvidation. Innebörden av likvidation är liksom beträffande konkurs att verksamheten avvecklas och skulderna betalas. Eventuellt överskott skiftas på delägarna. Likvidation kan vara dels frivillig, dels tvångsmässig. Tvångsmässig likvidation används om årsredovisningar inte inkommit till patentoch registreringsverket de senaste två åren. Enligt Magnussons rapport ger såväl den frivilliga som den tvångsmässiga likvidationen stora möjligheter att avveckla en verksamhet utan att någon närmare granskning förekommer från det offentligas sida. Tvångsmässiga likvidationer beslutas av tingsrätten. Frivilliga likvidationer av aktiebolag registreras av patent- och registreringsverket och frivilliga likvidationer av handelsbolag och enskilda firmor registreras vid länsstyrelserna efter anmälan av foretagsägaren. Utredningen har gjort en genomgång av de tvångsmässiga likvidationer som registrerats vid Stockholms tingsrätt under 1977. Därvid har konstaterats att städentreprenadföretag inte i större utsträckning än andra typer av företag försätts i tvångslikvidation.

166 Frågan om oegentligheter inom städentreprenadbranschen

6.5 Mål i arbetsdomstolen

Under perioden 1970-1978 har femton mål varit uppe i Arbetsdomstolen (AD) där städentreprenadföretag har varit antingen kärande eller svarande. Under motsvarande period har totalt 825 mål varit uppe i AD. Frekvensen mål där städentreprenadföretag har varit inblandade ligger något högre än den andel städentreprenadforetag utgör av hela företagsbeståndet. Av de femton fall som gällde städentreprenadföretag var arbetsgivarsidan kärande i sju fall och arbetstagarsidan i åtta fall. Av de sju fall där arbetsgivarsidan var kärande var aktuell arbetsgivarorganisation och städentreprenadforetag kärande i sex fall. Två av dessa fall rörde begäran om återgång till arbetet. Tre fall avsåg olovlig stridsåtgärd. Ett fall avsåg begäran om skadestånd for deltagande i olovlig stridsåtgärd. Samtliga dessa fall rörde de konflikter som uppstod inom städentreprenadbranschen runt årsskiftet 1974/1975 på olika ställen i landet. l ett fall där arbetsgivarsidan var kärande var ett enskilt städentreprenadforetag kärande. AD meddelade dock inte prövningstillstånd i frågan som avsåg en lönefordran. Av de åtta fall där arbetstagarsidan var kärande var aktuell arbetstagarorganisation kärande i sju fall. Fallen avsåg uppsägning, avskedande, tolkning av anställningsskyddslagen vad avser anställningsform och permitteringslön (tre fall), kollektivavtalsbrott och kollektivavtalstolkning. 1 ett fall där arbetstagarsidan var kärande var en enskild arbetstagare kärande. Saken gällde i detta fall olovlig uppsägning.

6.6 Städentreprenadföretagens bedömning av

auktorisationsbehov

1 utredningens undersökning av städentreprenadforetag ingick ett par frågor beträffande städentreprenadföretagens inställning till auktorisation eller liknande samt vilken typ av auktorisation eller liknande som skulle förordas. Svarsutfallet på dessa frågor kan tas som en indikation på hur städentreprenadforetagen själva bedömer inslaget av oegentligheter inom städentreprenadbranschen. 1 tabell 6.16 redovisas städentreprenadföretagens inställning till auktorisation eller liknande. Nästan hälften (48 procent) av städentreprenadföretagen ansåg att någon form av auktorisation bör införas. Bland de större företagen ansåg praktiskt taget samtliga att någon form av auktorisation bör införas. Av de minsta företagen ansåg ca en tredjedel att någon form av auktorisation bör införas. Bland de mindre företagen förekommer det dock vissa regionala skillnader. Mindre företag i storstadsregionerna ansåg i större utsträckning än mindre företag i övriga landet att någon form av auktorisation bör införas. Företag som hade tecknat kollektivavtal eller hängavtal med arbetstagarorganisationen ansåg i större utsträckning än företag som inte hade tecknat sådana avtal att någon form av auktorisation bör införas. De företag som var medlemmar i branschorganisationen SSEF ansåg nästan genomgående att någon form av.auktorisation bör införas.

Frågan om oegentligheter inom städentreprenadbranschen 167

Tabell 6.16 Procentuell fördelning av antal städentreprenadföretag på inställning på auktorisation för olika storleksgrupper Storleksgrupp/ inställning till auktorisation Totalt anställda

1- 9 69 11 20 - 100 10- 49 50-199 85 5 10 - 100 93 7 - - 100 200-

Totalt 48 29 21 2 100

Vilken typ av auktorisation som skulle förordas under förutsättning att någon form av auktorisation skulle införas framgår av tabell 6.17. En stor del av företagen (40 procent) visste inte vilken typ av auktorisation eller liknande de skulle lörorda. Bland de företag som hade en åsikt var det en något av de tre obligatoriska alternativen (30 något större andel som förordade procent) än som förordade något av de två frivilliga alternativen (20 procent). De största företagen förordade i större utsträckning än de medelstora företagen något frivilligt system och de senare i större utsträckning något obligatoriskt system. Företag i Stockholmsregionen förordade i större utsträckning något av de än vad företag i övriga delar av landet gjorde vid obligatoriska systemen jämförelser av företag av samma storlek. De företag som var medlemmar i branschorganisationen SSEF förordade i större utsträckning något av de frivilliga systemen än vad företag utanför SSEF gjorde.

Tabell 6.17 Procentuell fördelning av antal företag på vilken typ av auktorisation som förordas för olika storleksgrupper Storleks- Typ av auktorisation som lörordas Totalt grupp/ anställda Obligato- Frivillig Frivillig Ekonomi Etable- Vet ej Ej akturisk aukto- mynd. kon- auktorisa- garanti ringskon- ellt risation trollerad tion kontrol- troll auktorisa- lerad av tion branschorganisation e. d.

7 Lagstiftning m. m.

7.1 Inledning

I detta kapitel ges en kortfattad redovisning av den lagstiftning som linns beträffande etablering av företag. Utredningen har ansett att en sådan redovisning bör göras for att bilda underlag för de resonemang som förs i kapitlen 9 och lO. Dels behandlas etableringskontroll och auktorisation ur allmän synpunkt, dels redovisas hur statsmakterna ställt sig till etableringskontroll inom vissa branscher. Vidare behandlas andra samhälleliga åtgärder än ingrepp i etableringsrätten, mot missbrukstendenser i utövning av näringsverksamhet.

7.2 Lagstiftning m. m. beträffande etablering av företag

7.2.1 Allmänt om etableringskontroll och auktorisation

Huvudregeln i svensk etableringsrätt är att all näringsutövning är tillåten för svenska medborgare och svenska juridiska personer såvida annat inte är uttryckligen stadgat. Principen om näringsfrihet var tidigare lagfast i 1864 års näringsfrihetsförordning. Näringsfrihetsförordningen upphävdes 1968 utan att ersättas av någon motsvarande lagstiftning. Detta innebar dock inte någon ändring i principen om näringsfrihet. Näringsfriheten innebär givetvis inte att samhället inte intresserar sig för hur näring bedrivs. Det finns en rad allmänna föreskrifter betingade av ordnings-, säkerhets-, hälsovårds- och arbetarskyddshänsyn som utgör Ulf Bernitz: Svensk begränsningar i näringsfriheten. Vidare finns det generella inskränkningar och internationell marksom t. ex. bokföringsskyldighet och skyldigheter som skattesystemet lägger nadsrätt, Stockholm på näringsutövare. Dessutom krävs det för vissa yrken speciellt tillstånd för 1973. att få utöva den - auktorisation. Å. Åhström: Svensk Beträffande definitioner och internationell etableav begreppen etalberingskontroll och auktorisaringsrätt. Studentlitteration samt avgränsningar mellan olika auktorisationssystem kan följande läsas tur. Lund 1973, ut av olika källor* som behandlar etableringskontroll och auktorisation. Konsumentverkets Med etableringskontroll förstås någon form av kontroll av de personer eller rapporter Auktorisation företag som vill etablera sig inom en bransch. Etableringskontroll kan och konsumentskydd utformas sättet är att införa (KOV 1978:8-Ol) och på olika sätt. Det mest långtgående rättsligt Auktorisationssystem monopol Ett sådant föreligger när ett visst företag eller förvaltningsorgan En översikt (KOV givits ensamrätt att driva viss verksamhet. Exempel på den här typen av 1978:8-O2).

170 Lagstiftning m. m.

monopol är postverkets ensamrätt till brevbefordran samt partihandel och detaljhandel med rusdrycker som har monopoliserats till två för respektive ändamål särskilt bildade aktiebolag. En annan typ av etableringskontroll är om näringsverksamhet endast får bedrivas efter särskilt tillstånd av statlig myndighet. 1 detta sammanhang talar man om koncession och auktorisation. Med koncession avses tillstånd att bedriva viss verksamhet och med auktorisation avses en kompetensförklaring eller ett bemyndigande. Etableringskontroll kan också åstadkommas genom en sådan modell som tillämpas för sällskapsresor. För att ett reseföretag skall få anordna utomnordiska sällskapsresor fordras att företagen ställer särskild säkerhet hos kommerskollegium. I tablå 7.1 görs ett försök till sammanställning över olika system för tillståndsgivning och auktorisation. 1 sammanställningen har ett försök gjorts till indelning i tre grupper - obligatoriska system, frivilliga myndighetskontrollerade system och näringslivskontrollerade system. Någon helt entydig indelning kan dock inte göras. Detta förhållande kan belysas genom följande citat från konsumentverkets rapport, Auktorisation och konsumentskydd (KOV 1978:08-01).

Tablå 7.1 Sammanställning över olika system för tillståndsgivning och auktorisation. (Huvudsaklig källa: Konsumentverkets rapport KOV 1978:842 Auktorisationssystem En översikt.)

Område Tillståndsgivare Författning

Advokater* Sveriges Advokatsamfund Rättegångsbalken Anläggarfirmor för brand- Försäkringsbolagen och inbrottslarmsystem samt brandsläckningssystemf Arbetsförmedling” Arbetsmarknadsstyrelsen SFS 1935:113 Bank- och försäkringsverk- Regeringen samhet Besiktningsmän för handels- Stockholms handelskamvaror* mare Besiktningsmän för tankfar- Arbetarskyddsstyrelsen WB Besiktningsmän inom elom- Svenska Brandförsvarsförrådeta eningens elektriska nämnd Betongtillverkning Kontrollrådet för betongvaror Kontrollnämnden för fabriksbetong Bevakningsföretag” Länsstyrelserna SFS 1974:191 Bilskrotare Länsstyrelserna SFS 1975:343 Biografmaskinister AB Filmägarnas Centralbyrå Blomsteraffärer Interflora Ansvarig arbetsledare inom Statens planverk byggnadsbranschenü Campingplatser* Sveriges Turistråd Direktförsäljning Direktförsäljningsföretagens förening Elinstallatörer Statens industriverk SFS 1975:967 Fasadbehandlings- och mur- Svenska Putsentreprenörförningsfirmor eningen

Lagstiftning m. m. 171

Område Tillståndsgivare Författning

Faslighetsmäklareb Handelskamrarna på upp- SFS 1947:336 drag av regeringen Flygtekniker Luftfartsverket Luftfartskungörelsen Fotvård Sveriges Fotterapeuters Riksförbund Gasinstallatörer Stockholms industriverk Guider Stockholms Turisttrafikforbund Gummiverkstäder Däckspecialisternas Riksförbund Handelskammare Regeringen Kungörelse 1916 Hotell” Polismyndigheterna SFS 1966:742 Hunduppfödare Svenska Kennelklubben lnkassoföretag” Datainspektionen lnkassolagen SFS 1974:182 Konditorier Sveriges Bagerilörbund Konsulterande ingenjören Svenska Konsulterande 1ngenjörers Förening Kontorsmaskinverkstäderc Sveriges Kontorsmaskinverkstäders riksförbund Kreditupplysningsbyråew Datainspektionen SFS 1973:1173 Kringlöringshandel Länsstyrelserna SFS 1975:985 (tillfällig handel) Livsmedelslaboratorier b Statens livsmedelsverk Livsmedelskungörelsen SFS 1971:807 Luftfart i förvärvssyfte” Luftfartsverket Läkare* Socialstyrelsen SFS 1960:408 MedicinalpersonaP Socialstyrelsen KK 1964 b Statens provningsanstalt SFS 1974:897 Mätplatserü SFS 1974:899 Oljeeldningsinstallatörer* Industriverket Optiker* Socialstyrelsen SFS 1963:456 Organisationer med insam- Näringslivets granskningslingar till välgörande och nämnd andra ideella ändamål på sitt program Pantlånekontor” Länsstyrelserna SFS 1949:722 Patentbyråer och patentom- Svenska Patentombudsförbud” eningen Pianostämmare Sveriges Pianostämmareoch Teknikerförening Plantskolorü b Statens Plantskolenämnd Provplatser” b Statens Provningsanstalt SFS 1974:896 SFS 1974:898 Psykologer* Socialstyrelsen SFS 1978:341 Sveriges Psykologförbund Radio- och TV-servicef Sveriges Radiomästareforbund Färg-TV-tekniker* Radio-TV-branschens tekniska legitimationsnämnd Radiotelegrañster* Televerkets radiodivision Reklambranscherr Sveriges Reklamateljéers Förbund Revisorer och revisions- Kommerskollegium SFS 1973:221 bolagb

172 Lagstiftning m. m.

Område Tillståndsgivare Hirfziltiiiiig

Ridlärare Ridfrämjandet Sjukgymnaster” Socialstyrelsen SFS 1937:864 Sjuksköterskor och barnmor- Socialstyrelsen Reglemente skor” 1957:656 resp. 1955:592 Skeppsklarerarea Sjöfartsverket Skeppsklarerarförordningen 1934 Skorstensfejarmästare Brandstyrelserna Skrivbyråen Svenska Skrivbyrå och Kontorstryckeriforbundet Skrothandlare” Polismyndigheterna SFS 1949:723 Skylttillverkare* Ljusreklamförbundet slakterier b Statens livsmedelsverk SFS 1958:116 1959:99 m. fl. Sällskapsresor” Kommerskollegium Talpedagogen Talfrämjandet Tandläkareb Socialstyrelsen SFS 1963:251 Tapetseraref Sveriges Tapetseraremästares Centralförening Tolkar* Kommerskollegium SFS 1975:590 Trafikskolor Statens trafiksäkerhetsverk SFS 1977:722 Tvätterierf Sveriges Tvätteriförbund Urmakare Sveriges Urmakare- och Optikerförbund Utredningssociologen Sveriges Sociologforbund Yrkesmässig trafik-, trans- Länsstyrelserna. Lokal tra- KF 1940:910 portformedling och biluthyr- fiknämnd betr. taxitrañk ning Översättare* Kommerskollegium SFS 1975:590

a i vissa fall. Obligatoriska system eller system som är obligatoriska - 17 Frivilliga myndighetskontrollerade system. CNäringslivskontrollerade system.

”Försök att ge en sammanfattande beskrivning av gällande ordning i Sverige på auktorisationsområdet ger vid handen att förhållandena är till den grad heterogena att det inte synes möjligt att åstadkomma en invändningsfri systematisering. Olika försök till systematisering har prövats inorr. konsumentverket. Ett sådant har varit att indela auktorisationssystemen i obligatoriska och frivilliga. Med obligatorisk menas då att näringsidkaren måste ha någon form av tillstånd för att ha rätt att vara verksam inom yrket eller branschen, medan i ett frivilligt system auktoriserade och icke auktoriserade utövare förekommer samtidigt. Ett annat försök till systematisering har grundat sig på om den auktoriserande eller kontrollerande varit en myndighet eller ett näringslivsorgan. Det har dock visat sig att gränserna mellan obligatorisk och frivillig respektive mellan myndighetskontroll och näringslivskontroll är flytande. Exempelvis förekommer frivilliga auktorisationssystem som i praktiken verkar som obligatoriska, dvs. auktorisation behövs for att man skall kunna hävda sig på marknaden. Ett näringslivskortrollerat system kan vara baserat på lagstiftning, varvid näringslivets kontrcllerande funktion närmar sig myndighetsfunktion. Ett annat försök till systematisering är en indelning i personauktorisation och foretagsauktorisation. Även

sou 1979:88 Lagstiftning m. m. 173

här uppkommer svårigheter genom att det finns talrika blandformer med kombinationer av person- och företagsauktorisation.” De krav som ställs för erhållande av auktorisation är beroende på vilken bransch eller vilket yrke det gäller. Vissa krav ställs enbart på personer, andra på både personer och företag. Följande huvudtyper av auktorisationskrav kan urskiljas.

Viss levnadsålder Viss tids praktik i yrket

DDEID

Styrkt yrkesskicklighet Genomgången skolutbildning eller annan utbildning eller avlagd examen Pålitlighet, gott renommé Lämplighet eller fallenhet att utöva yrket Kontinuitet och yrkesmässighet i verksamheten Fast driftställe Godkänd utrustning

DUDDDDDDDD

Godkända lokaler Ekonomisk stabilitet Självständig ställning Ordnad bokföring inbetalning av garantibelopp, ställande av säkerhet eller tecknande av försäkring El Efterlevnad av för yrket uppställda etiska normer D Förbindelse att följa allmänna reklamationsnämndens beslut El Medlemskap i viss organisation.

7.2.2 Statsmakrernas behandling avfrâgor om erableringskontrøl/ 1973 föreslogs i en motion (1973:94l)att riksdagen skulle begära en utredning med uppgift att föreslå åtgärder som kunde ge garantier för att nyetablerade företag kunde fullfölja sina åtaganden gentemot samhället och de anställda. Motionären pekade på att antalet företagskonkurser ökat påtagligt och att det fanns företagare som mer eller mindre satt i system att tillgodogöra sig företagets tillgångar och sedan låta det gå i konkurs. Problem med etablering av icke seriösa företag; med mindre nogräknade entreprenadföretag, med “okynnesföretagande” av skattetekniska skäl m. m. har senare tagits upp i andra motioner (19741859, 1975:907, 1975:915, l975/76:435, 1975/762642, 1975/76:833, 1975/7622128). Problemen har ansetts vara särskilt framträdande i vissa branscher bl. a. i varvsindustrin, hotell- och restaurangnäringen, byggnadsindustrin och städentreprenadbranschen. I vissa motioner anfördes att antalet konkurser, där brottsligt förfarande förekommit, ökat och att det inte var rimligt att företagare som gjort konkurs automatiskt skulle ha rätt att starta ett nytt företag. Vidare har framhållits att det finns ett stort antal arbetsplatser där kollektivavtal saknas. Enligt motionärerna förekommer det att avtalen utformas på sådant sätt att företagaren kan nedbringa arbetsgivaravgifter och sociala kostnader för de anställda till ett minimum. Anställning av arbetare genom uppdragsåtagande

174 m. m. Lagstiftning

innebar enligt motionärerna att arbetaren ställdes utan socialt skydd. Andra motioner behandlade likartade problem med särskild tonvikt på illojal konkurrens mellan företagare. Samtliga motionärer hemställde om utredning beträffande etableringsrätten i olika avseenden. Näringsutskottet var dock inte berett att tillstyrka förslagen att branschkännedom och yrkeskunnighet skulle vara avgörande för rätten att etablera och driva rörelse (se NU 1973:47). inskränkningar i näringsfriheten som närmast skulle innebära en återgång till forna tiders skråväsen kunde enligt utskottets uppfattning knappast vara en ändamålsenlig metod för att komma till rätta med de missbruk av lagar som en begränsad grupp företagare utövade. Vidare har Näringsutskottet konstaterat (NU 1974:36) att vissa av de syften som motionärerna ville främja med sina förslag redan tillgodosågs i större eller mindre utsträckning av annan lagstiftning. Konkurrensbegränsningslagen, miljöskyddslagstiftningen, den fysiska riksplaneringen, investeringsfondsystemet, lokaliseringsstödet och det statliga kreditstödet till mindre och medelstora företag nämndes. Senare betonade Näringsutskottet i ett betänkande (NU 1975: 14) att det for och över huvud taget för den ekonomiska utvecklingen var sysselsättningen väsentligt att näringslivet fortlöpande fick tillskott av nya företag. Detta talade mot inskränkningar i den rådande etableringsfriheten. Utskottet ansåg det samtidigt angeläget att söka undanröja och förebygga missförhållanden som ledertill att anställda går miste om förmåner och att samhället undandras skatter och avgifter. Mot bakgrund av de redovisade motionerna ansåg utskottet det önskvärt med en samlad översyn av de problem som hängde samman med etableringsrätten och hemställde att riksdagen hos regeringen skulle begära en översyn rörande rätten att etablera företag, vilket riksdagen beslutade. Etableringsfrågan är för närvarande föremål for bevakning i industri- och handelsdepartementen. Vissa offentliga utredningar har behandlat etableringsfrågor och auktorisation beträffande speciella branscher eller områden. Låsutredningen föreslog i betänkandet(SOU 1975:19) Konsumentskydd på låsområdet att ett auktorisationssystem skulle införas i låssmedsbranschen. Utredningen ansåg att säkerhetssynpunkterna är så framträdande inom låsbranschen att de nackdelar som uppkommer från konkurrenssynpunkt uppvägs av fördelar i säkerhetshänseende. Utredningen föreslog att auktorisationen skulle knytas till person och inte till företag. Detta skulle ge den fördelen ur konkurrenssynpunkt att auktorisationen inte begränsades till en viss kategori av företag. Låssmed borde enligt utredningen auktoriseras med avseende på såväl yrkesskicklighet som laglydnad och vandel, medan endast det senare kravet borde beaktas för nyckeltillverkare. Regeringen har emellertid inte ansett att det finns tillräckliga skäl att införa en auktorisation av låssmeder, varför utredningens förslag inte har lett till någon åtgärd från regeringens sida. Riksdagen har delat regeringens uppfattning i denna fråga. Distributionsutredningen behandlade i sitt betänkande (SOU 1975:69) Samhället och distributionen bl. a. etableringsfrågor. Utredningen föreslog att varuförsörjningsplaner skulle upprättas inom varje kommun. Utredningen ansåg att kommunerna för att kunna förverkliga sina intentioner

Lagstiftning m. m. 175

behöver styrmedel utöver dem som står till buds genom den fysiska planeringen och byggnadslagstiftningen. Utredningen föreslog därför att kommunal tillståndsprövning skulle införas. l regeringens proposition 1977/78:8 om åtgärder på distributionsområdet har emellertid förslaget om tillståndsplikt för detaljhandeln avvisats. Statens industriverk gavs hösten 1974 i uppdrag av regeringen att utreda vissa frågor om etablering och nedläggningar av företag inom byggsektorn. l en rapport av verket (SIND 1976:2) konstaterades att det föreligger behov av auktorisation inom byggnadsindustrin av såväl konsumentpolitiska som industripolitiska skäl. Styrkan av dessa skäl motiverade dock inte f. n. något generellt auktorisationssystem. Det är enligt rapporten snarare selektiva åtgärder som behövs for att effektivisera tillämpningen av lagar och avtal. lndustriverkets bedömning var att det var för tidigt att ta ställning till frågan om införande av ytterligare myndighetskontrollerade auktorisationssystem inom byggbranschen. Verket ansåg att man borde avvakta effekterna av skatte- och forsäkringstekniska, arbetsrättsliga och konsumentpolitiska åtgärder som initierats av statsmakterna. Man borde också avvakta andra pågående utredningar som arbetar med etableringsfrågor. Industridepartementet har remissbehandlat lndustriverkets utredning. Städbranschutredningen ingick bland remissinstanserna och har avlämnat ett remissyttrande. Hotell- och restaurangutredningen har i sitt betänkande (SOU 1978:37) Hotell- och restaurangbranschen behandlat etableringsforhållanden inom hotell- och restaurangbranschen. Utredningen har bedömt behovet av förändring av den etableringsrätt som gäller i nuläget. Näringens etableringsforhållanden har bedömts ur konsumenternas, de anställdas, näringsidkarnas och samhällets synvinkel. Utredningen har inte funnit belägg for att någon egentlig överetablering råder i branschen. Att med tanke på överetablering införa någon form av generell kontroll av antalet företag i branschen eller någon form av särskilda kompetenskrav för alla som vill etablera sig iden har utredningen därför inte funnit motiverat. De negativa effekter som hittills uppkommit under strukturomvandlingen bör enligt utredningen elimineras med mer selektiva åtgärder än vad ett auktorisationsförfarande innebär. Negativa effekter främst med hänsyn till konsumenternas intressen skulle enligt utredningen kunna uppstå vid en generell etableringskontroll och/eller obligatorisk auktorisation. Utredningen föreslår däremot en skärpning i tillståndsgivningen for rusdrycksförsäljning genom ett utökat remissförfarande. Vidare föreslår utredningen att kommunerna skall ges ansvar för att upprätthålla en viss miniminivå avseende serverings- och inkvarteringsservice samt att kommunerna skall upprätta planer för inkvarterings- och serveringssektorn. Utredningen har remissbehandlats och handlägges for närvarande inom handelsdepartementet. I näringsfrihetsombudsmannens (NO:s) remissyttrande över utredningen sägs bl. a. att från konkurrenspolitiska utgångspunkter är en ordning med generell etableringskontroll eller obligatorisk auktorisation inte acceptabel. Beträffande förekomsten av osunda affärsmetoder är NO av den uppfattningen att saneringssträvandena bör inriktas direkt mot de företag där missförhållanden föreligger. Hela branscher bör enligt NO inte

176 Lagstiftning m. m. sou 1979:88

underkastas kostnadskrävande och konkurrenshämmande regleringar med utgångspunkt i ett beteende som trots allt förekommer hos en liten andel av företagen. Skrothandelsutredningen hari sitt betänkande (Ds H 1978:5) Handeln med skrot och handeln med begagnade varor något behandlat etableringsförhållanden inom branschen. Utgångspunkten har varit att handeln med skrot m. m. även i fortsättningen behöver en särskild samhällelig reglering och insyn. En skälig avvägning mellan å ena sidan samhällets intresse av att förhindra handel med gods som förvärvats olagligt och å andra sidan näringslivets intresse av att handeln inte onödigt försvåras skulle göras. Enligt utredningens förslag behâlles tillståndstvånget för handeln med skrot. Vid tillståndsprövningen skall bedömas om företaget som sådant (ägare, styrelseledamöter etc.) är lämpligt. Någon prövning av behovet av verksamheten skall inte heller i fortsättningen ske. Beträffande handeln med begagnade varor har utredningen föreslagit att tillståndstvånget ersätts med ett registreringssystem, som skall administreras av polisen. Det blir alltså i detta fall inte fråga om någon lämplighetsprövning. Utredningen har remissbehandlats och handläggs för närvarande inom handelsdepartementet. Konsumentverket tillsatte hösten 1974 en arbetsgrupp med syfte att granska innebörden och användningen av auktorisation av olika former och i olika branscher. I arbetsgruppen ingick representanter från konsumentverket, statens industriverk, näringsfrihetsombudsmannen, SHIO och Svenska Handelskammarförbundet. Projektet syftade till att mot bakgrund av den konsumentpolitiska utvecklingen bedöma i vilken utsträckning och i vilken form auktorisation av näringsidkare bör användas som medel att förbättra konsumenternas situation. Vid sitt ställningstagande till auktorisation skiljer arbetsgruppen på tre olika former, nämligen obligatorisk auktorisation, frivillig myndighetskontrollerad auktorisation och frivillig näringslivskontrollerad auktorisation. Beträffande obligatorisk auktorisation saknas enligt arbetsgruppens mening skäl att frångå den i Sverige hittills förhärskande restriktiva synen på denna. De områden där obligatorisk auktorisation enligt arbetsgruppen kan komma i fråga är då liv, hälsa, säkerhet och personlig integritet samt större ekonomiska värden för den enskilde konsumenten står på spel. Beträffande frivilliga myndighetskontrollerade auktorisationssystem anser arbetsgruppen att man skall iakttaga mycket stor restriktivitet. Arbetsgruppen anser att det i princip får ankomma på näringslivets olika branscher att själva ta ställning till införande och tillämpning av frivilliga auktorisationssystem. Beträffande frivilliga näringslivskontrollerade auktorisationssystem fann arbetsgruppen inte skäl att göra något ståndpunktstagande av generell räckvidd angående lämpligheten därav.

7.3 Andra samhälleliga åtgärder mot missbrukstendenser

i utövning av näringsverksamhet

Auktorisation är en åtgärd som har förts fram som ett medel att komma till rätta med missbrukstendenser som förekommer i samband med utövning av

Lagstiftning m. m. l77

näringsverksamhet. Det missbruk som avses är olika former av skattesmitning, kringgående av sociallagstiftning, t. ex i fråga om inbetalning av arbetsgivaravgifter, åsidosättande av arbetarskyddsföreskrifter och bristande respekt i övrigt för arbetsrättslig skyddslagstiftning samt konkursmissbruk. Samhället har vidtagit en rad selektiva åtgärder för att komma till rätta med ovannämnda problem. Dessa åtgärder är inte riktade mot en enda bransch utan mot företeelser som är gemensamma för branscher med liknande arbetsformer och struktur. Den organiserade ekonomiska brottsligheten har uppmärksammats av myndigheterna. Rikspolisstyrelsen bedriver utredningsarbete beträffande den ekonomiska brottsligheten. Brottsförebyggande rådet (BRÅ) gör på uppdrag av regeringen en översyn av lagstiftningen mot organiserad och ekonomisk brottslighet. BRÅ prioriterar också för närvarande ekonomisk brottslighet i sin forskningsverksamhet. Beträffande fåmansbolagen har problem i samband med dessa bolags efterlevnad av lagar och avtal uppmärksammats under senare år. Olika åtgärder har vidtagits för att komma till rätta med dessa problem. Från och med 1977 års taxering tillämpas skärpta Skatteregler för fåmansbolagen. Genom den nya bokföringslagen har många av de bolag som tidigare inte var bokföringsskyldiga nu blivit det, vilket ger ökade kontrollmöjligheter. De ändrade reglerna i aktiebolagslagen angående aktiekapitalets storlek och rätten att låna i aktiebolag är också av betydelse i detta sammanhang. Konkurslagstiftningen har också varit föremål för genomgripande revidering. Nyligen genomförda ändringar medför ökade förutsättningar för återvinning av egendom till konkursbo. I regeringens förslag som lämnades till riksdagen i februari 1979 (prop. 1978/79:105) angående ytterligare ändringar i konkurslagen föreslås genomgripande ändringar av bestämmelserna om konkursförvaltning och tillsyn över konkursförvaltning samt ändringar i reglerna om konkursgäldenärers rörelsefrihet m. m. Beträffande ordinära konkurser föreslås att förvaltningen av dessa skall handhas av specialister, i första hand advokater. Tillsynen skall inte längre åvila rättens ombudsman utan kronofogdemyndigheten. Det nuvarande systemet med s. k. fattigkonkurser föreslås bli ersatt av en ny ordning för handläggning av mindre konkurser. Förvaltare skall iörordnas i alla mindre konkurser, vilket innebär en förändring i förhållande till det nuvarande förfarandet vid fattigkonkurser. Förvaltaren (i allmänhet en advokat) skall utreda orsakerna till obeståndet samt undersöka om det finns återvinningsmöjligheter och om gäldenären kan misstänkas för gäldenärsbrott. Tillsynen över förvaltningen i mindre konkurser skall utövas av kronofogdemyndigheten i egenskap av tillsynsmyndighet. Skärpningar föreslås vidare i bestämmelserna om konkursgäldenärs rörelsefrihet och om tvångsmedel mot denne, Konkurslagskommittén har vidare i sitt betänkande (SOU 1979:13) Konkurs och rätten att idka näring lämnat förslag som innebär att ett utvidgat näringsförbud i samband med konkurs skall införas. Kommittén föreslår att ett utvidgat näringsforbud som förutsätter särskild prövning i det enskilda fallet skall införas. Ett på individuell prövning grundat

178 m. m. sou 197933 Lagstiftning

näringsförbud kan inriktas på sådana personer som har grovt åsidosatt de anställdas eller samhällets intressen. När det gäller borgenärernas, föreslår kommittén att näringsförbud skall kunna meddelas personkretsen gäldenär som är näringsidkare. Om gäldenären är ett aktiebolag eller liknande person, skall förbud kunna omfatta även den som är eller senare än juridisk ett år innan konkursansökningen gjordes har varit ställföreträdare för den handhar eller under nämnda tid har juridiska personen eller som faktiskt handhaft ledningen eller förvaltningen av denna. Detta innebär bl. a. att såväl som nyligen avgången verkställande direktör eller styrelseletjänstgörande damot liksom även den som har anlitat bulvan kan träffas av förbud. En grundförutsättning för att näringsförbud enligt förslaget skall kunna meddelas är att konkurs har inträffat. Som en förutsättning för meddelande att vederbörande har förfarit grovt otillbörligt mot av förbud gäller därutöver har sina borgenärer. Vidare skall förbud kunna åläggas den som på annat sätt t. ex. att regionalgrovt åsidosatt vad som ålegat honom som näringsidkare, politiskt stöd har använts till ej avsett ändamål eller att s. k. svart eller grå arbetskraft har anlitats. Slutligen skall förbud kunna meddelas den som att upprepade gånger ha förekommit i konkurser eljest visat sig genom att driva näringsverksamhet. Vederbörande kan exemuppenbart olämplig under kort tid flera gånger varit inblandad i konkurser och av pelvis har berott på oförmåga att driva omständigheterna framgår att konkurserna företag. Innebörden av ett förbud är enligt förslaget att den förbjudne inte får driva Vederbörande får inte heller vara bokföringspliktig näringsverksamhet. eller i annan egenskap vara ställföreträdare för aktiebolag styrelseledamot eller - utan att formellt vara eller vissa andra slag av juridiska personer ställföreträdare - faktiskt handha ledningen eller förvaltningen av den

juridiska personen. Näringsförbud skall kunna meddelas att gälla inte bara under konkursen utan också sedan denna har avslutats. Förbudet skall emellertid vara Maximitiden för giltigheten av ett förbud är enligt förslaget tidsbegränsat. fem år. föreslås att fråga om näringsförbud skall Vad angår själva förfarandet prövas av marknadsdomstolen efter ansökan av näringsfrihetsombudsmannen. Sådan ansökan får göras bara efter anmälan av tillsynsmyndigheten i

konkursen. Betänkandet har remissbehandlats och handlägges för närvarande inom

justitiedepartementet. arbete återstår att se över bestämmelserna om Av konkurslagskommitténs bevakning och utdelning i ordinära konkurser. har också förändringar vidtagits och På skatte- och försäkringsavgiftssidan för att effektivisera av lagar. Kontrollen från aviserats tillämpningen sida har skärpts vid utfärdandet av B-skattesedel och skattemyndigheternas fr. o. m. den l januari 1976 gäller en obligatorisk skyldighet för uppdragsgivare att erlägga socialförsäkringsavgifter för anlitade uppdragstagare. för att trygga Vidare gäller från den 1 januari 1979 en betalningssäkringslag betalningen av det allmännas fordringar på skatter och avgifter (SOU 1975:104). För att skydda samhällets betalningsanspråk skall gäldenärs över lös egendom kunna inskränkas helt eller delvis. Är det dispositionsrätt

Lagstiftning m. m. 179

fråga om fast egendom medför betalningssäkringslagen att det allmänna får säkcrhetsrätt i egendomen. Reglerna för uppbörd av skatt har också granskats. Detta har föranlett överväganden om att rörelseidkare som anlitar entreprenör eller annan ej anställd arbetskraft skall kunna åläggas en vidsträckt uppgiftsskyldighet gentemot uppbördsmyndigheterna. En promemoria med förslag till lagstiftning angående förbättrad kontroll av entreprenörers och andra uppdragstagares redovisning av skatter och arbetsgivaravgifter har utarbetats inom budgetdepartementet. Förslaget bereds för närvarande inom budgetdepartementet.

Åtgärder för att försvåra kringgâende av arbetstagarbegreppet finns i

medbestämmandelagen (SFS 1976:580). Enligt denna lag kan de fackliga organisationerna på en arbetsplats lägga sitt veto mot sådana entreprenader, som kan antagas medföra åsidosättande av lag eller av kollektivavtal för arbetet eller att åtgärden annars strider mot vad som är allmänt godtaget inom parternas avtalsområde. Lagen (SFS 1935:113) med vissa bestämmelser om arbetsförmedling ger också vissa möjligheter att komma till rätta med tendenser till kringgående av arbetstagarbegreppet. Enligt denna lag får arbetsförmedling inte bedrivas i förvärvssyfte. Ett företag (t. ex. städentreprenadföretag) som endast förmedlar arbetskraft till en kund utan att själv utöva någon arbetsledning eller svara för material 0. dyl. kan dömas för olaga arbetsförmedling. På det konsumentpolitiska området har ett flertal lagar tillkommit marknadsföringslagen, avtalsvillkorslagen, hemförsäljningslagen, konsumentköplagen och konsumentkreditlagen som har stärkt konsumenternas ställning gentemot företagen. Vidare pågår arbete för att förbättra konsumen- ternas skydd inom flera offentliga utredningar konsumenttjänstutredningen, hemförsäljningskommittén och småhusköpskommittén.

8 Förhållanden i vissa andra länder

Utredningen har ansett det vara av intresse att få en uppfattning om hur städbranschen är organiserad i andra länder - om liknande typer av problem som finns inom den svenska städbranschen också finns iandra länder och hur dessa i så fall har lösts. För att utredningen skulle kunna bilda sig en sådan uppfattning beslöts att skicka en Förfrågan till ambassader i vissa länder. De länder som bedömdes kunde vara intressanta att få uppgifter om var: de nordiska länderna Danmark, Norge, Finland och Island, Västtyskland, Frankrike, Storbritannien, Nederländerna, Belgien, Österrike, Schweiz, Italien, USA, Canada och Japan. Förfrågan sändes vid årsskiftet 1977/78 till de svenska ambassaderna via utrikesdepartementet. Ambassaderna i Västtyskland, USA och Canada har inte besvarat förfrågan. Ambassaden i Schweiz missuppfattade innehållet i förfrågan. I det följande redovisas kortfattat svaren avseende de övriga länderna. Städbranschen är i flertalet av de länder som utredningen erhållit uppgifter om organiserad på liknande sätt som i Sverige. Detta innebär att den största delen av den yrkesmässiga städningen utförs i egen regi. Dessutom förekommer ett antal städentreprenadföretag som svarar för den övriga delen av den yrkesmässiga städningen. Undantag utgör Island och Japan. I Island förekommer praktiskt taget inte städentreprenadföretag om man bortser från fönsterputsforetag. I Japan skiljer sig omfattningen och organisationen av städverksamheten i väsentliga och grundläggande avseenden från svenska förhållanden. Ansvaret att städa vilar ofta på den enskilde individen på skolor, ålderdomshem, kontor etc. Liksom organisationen av städbranschen i sin helhet i stort sett överensstämmer mellan flertalet länder och Sverige överensstämmer också i stora drag städentreprenadbranschens struktur. Städentreprenadbranschen karakteriseras i de flesta länder liksom i Sverige av ett litet antal relativt stora företag och ett stort antal relativt små företag. De förra tillhör ofta den aktuella branschorganisationen och/eller arbetsgivareföreningen. De senare står ofta utanför alla typer av arbetsgivareorganisationer. Bland de senare anses i vissa länder s. k. grå företag (dvs. företag som fungerar utanför gällande lagar och förordningar) förekomma i nämnvärd utsträckning. l vissa länder har städbranschen varit föremål for speciella studier eller utredningar. l Norge tillsatte det norska kommunal- och arbetsdepartementet i april 1978 en arbetsgrupp som skall värdera städföretagens ställning. Arbetsgrup-

182 Förhållanden i vissa andra länder

pen består av representanter för arbetsmarknadens parter. Arbetsgruppen skall speciellt värdera följande två alternativ: Upprättandet av en offentlig auktorisationsordning för etablering av städföretag samt om parterna kan bli eniga om vissa krav på ekonomisk bakgrund, administration, utbildningsoch löneförhållanden som bör ställas på städföretagen. Beträffmöjligheter ande auktorisation sägs bl. a. i arbetsgruppens direktiv att frågan är om fördelarna man uppnår med en auktorisationsordning uppväger nackdelarna som denna medför i form av byråkrati och kostnader. Man ställer sig frågan om det är säkert att man kan fä alla städföretag registrerade. Problemet antas vara mest aktuellt när det gäller de företag som skapar störst problem. erfarit kan något förslag från arbetsgruppen inte Enligt vad utredningen förväntas förrän tidigast vid årsskiftet 1979/80. Därefter skall det norska kommunal- och arbetsdepartementet ta ställning till om några åtgärder bör vidtagas. l Storbritannien har städbranschen varit föremål fören offentlig utredning. Mot bakgrund av att städentreprenadbranschen vid slutet av 1960-talet identifierades som ett av problemområdena bland låglönebranscherna i Storbritannien fick National Board for Prices and Incomes - ett ämbetsverk med uppgift att övervaka den pris- och inkomstpolitik som då fördes - i till detta. Utredningen resulterade i uppdrag att utreda de närmare orsakerna en kartläggning av städbranschen. I övrigt ledde inte utredningsrapporten till nâgra direkta åtgärder, men det anses att den hade en viss effekt på strävandena att förbättra de anställdas villkor i det att den kastade ljus över deras situation och förorsakade en allmän debatt. På grund av de begränsade förbättringarna i de anställdas situation har dock städentreprenadbranschen uppmärksammats på nytt. En ny utredning av branschen skall göras för att undersöka huruvida en s. k. wage council för städentreprenadbranschen bör tillsättas. som fastställer löner En wage council kan liknas vid en skiljenämnd och anställningsvillkor för en hel bransch, vilka sedan fungerar som ett slags lagstiftande minimivillkor. I Italien har behovet av en reglering av städbranschen ansetts vara stort. En inom städentreprenadbranschen initierade i av arbetsgivareorganisationerna februari 1975 ett lagförslag i parlamentet beträffande upprättandet av ett landsomfattande register för städföretagen. Detta vann emellertid av olika skäl inte parlamentets gehör. Frågan är emellertid föremål för förnyat studium och kommer att tas upp till senare behandling i parlamentet.

sou 1979:88 183

9 Problemanalys

Utredningsarbetet har som redovisades i kapitel l beträffande utredningsarbetets uppläggning bedrivits med utgångspunkt från en intressentmodell där följande tre intressegrupper särskiljts: El de anställda, dvs. städarna D säljarna av städtjänster, dvs. städentreprenadföretagen u användarna av städtjänster, dvs. företag, kommuner, landsting, staten och privatpersoner som antingen anlitar städentreprenadforetag eller städar i egen regi. Sett i ett större perspektiv tillkommer ytterligare en intressent, nämligen samhället. Mot bakgrund av den faktaredovisning som gjorts i tidigare kapitel behandlas i detta kapitel olika problemområden for var och en av ovanstående intressegrupper. Först görs dock en sammanfattande beskrivning av städbranschen.

9.1 Allmänt om städbranschen

Huvuddelen av den yrkesmässiga städningen i Sverige görs i egen regi. Av samtliga personer som hösten 1977 yrkesmässigt utförde städarbete (ca 150 000 personer) arbetade 12 procent hos städentreprenadföretag. Av det totala antalet arbetstimmar som hösten 1977 lades ner på städning avsåg 13 procent entreprenadstädning. Av den totala omsättningen inom hela städbranschen (ca 7 miljarder kronor 1976) hänforde sig ca en sjundedel till städentreprenadföretagen. Entreprenadstädning förekommer i störst utsträckning inom företagssektorn och i relativt liten omfattning inom den offentliga sektorn. Av företagens totala kostnader för städning 1976 avsåg ungefär en tredjedel (31 procent) entreprenadstädning. Motsvarande andel var för landstingen 8 procent och för kommunerna 4 procent. Omfattningen av entreprenadstädning inom den statliga sektorn ligger på ungefär samma nivå som inom den primärkommunala sektorn. Entreprenadstädningens omfattning uppvisar klara regionala variationer. Entreprenadstädning har störst omfattning i storstadsregionerna och då framför allt i Stockholmsregionen. Detta gäller alla användarkategorier företag, kommuner, landsting. Utanför storstadsregionerna och övriga större

184 ProbIemanaLvs

kommuner förekommer entreprenadstädning i ringa omfattning. Städentreprenadbranschen karakteriseras av ett fåtal mycket stora företag och ett relativt stort antal mycket små företag. Ca hälften av städentreprenadföretagen hade inga anställda 1976. 3 procent av företagen hade mer än 100 anställda och hos dessa företag arbetade 80 procent av de anställda. Av det totala antalet städare i Sverige arbetade ca 3 procent i städentreprenadföretag som inte var anslutna till branschorganisationen SSEF. 75 procent av de städare som arbetade hos städentreprenadföretag arbetade hos städentreprenadföretag anslutna till branschorganisationen. Vidare karakteriseras städentreprenadbranschen av en stark koncentration till storstadsregionerna och övriga större kommuner. Huvuddelen av stadentreprenadföretagen (83 procent) fanns lokaliserade till de större tätorterna, varav mer än hälften (54 procent) till de tre storstadsregionerna. Volymmässigt var denna koncentration ännu mer markant. Endast 3 procent av de anställda hos städentreprenadföretagen arbetade i städentreprenadföretag som hade sitt huvudkontor förlagt utanför storstadsregionerna och övriga större tätorter. Dessa företag svarade för endast 4 procent av den totala omsättningen inom städentreprenadbranschen. Städentreprenadbranschen har varit utsatt for kraftiga förändringar under 1970-talet. Av samtliga städentreprenadföretag som bedrev verksamhet 1976 hade 60 procent etablerats under 1970-talet. Dessa företag var dock huvudsakligen mindre företag - 18 procent av de anställda hos städentreprenadföretagen och 26 procent av städentreprenadföretagens totala orrsättning hänförde sig till dessa företag. Även volymmässigt har städentreprenadbranschen ökat kraftigt under 1970-talet. Omsättningen inom städentreprenadbranschen ökade med 174 procent mellan 1970 och 1976 uttryckt i löpande priser (baserat på företag som existerade såväl 1970 som 1976). lnom tillverkningsindustrin ökade produktionens saluvärde med 100 procent i löpande priser mellan 1970 och 1976. Uttryckt i fasta priser ökade omsättningen inom städentreprenadbranschen med 69 procent mellan 1970 och 1976. Antalet anställda inom städentreprenadbranschen ökade under samma period med 37 procent (baserat på företag som existerade såväl 1970 som 1976). Orsakerna till att användare väljer att anlita städentreprenadföretag sammanhänger inte i första hand med att entreprenadstädnirg anses billigare. lnom företagssektorn var den främsta orsaken till att man anlitade städentreprenadföretag att man därigenom slipper ifrån att själv administrera städningen. Man slipper problemen med vikarier vid sjukdom, semester etc. Detta bör ses i samband med de förändringar som har skeit inom arbetsmarknadslagstiftningens område på senare år. Genom lagen om anställningsskydd (SFS 1974:12) har arbetsgivarna ålagts ett ökat anställningsansvar. Inom de primär- och lanstingskommunala sektorerna liksom beträffande de företag som hade både entreprenad- och egenregistädning var de viktigaste skälen till att städentreprenadföretag anlitades mer ax teknisk natur. Det gällde då ofta fönsterputsning eller andra mer specialiserade städarbetsmoment. De viktigaste orsakerna till att användare väljer att utföra städningen i egen regi sammanhänger beträffande företagssektorn med att egenregistädning anses bli billigare än entreprenadstädning. Beträffande den offentliga sektorn

Problemanalys 185

(kommuner och landsting) var de viktigaste orsakerna till att egenregistädning tillämpades dels att kvalitén på städningen ansågs bli bättre vid egenregistädning än vid entreprenadstädning, dels att de fackliga organisationerna kräver att städningen skall ske i egen regi. I enlighet med utredningens direktiv har utredningen sett det som en av sina huvuduppgifter att göra en kartläggning av de anställda städarnas arbetsoch anställningsförhållanden. Därvid har det ansetts angeläget att försöka fastställa om det Föreligger skillnader i arbets- och anställningsforhâllanden för städare som är anställda hos städentreprenadföretag och direktanställda städare inom den offentliga sektorn och företagssektorn. Som nämndes i kapitel l hardock utredningen inte tilldelats erforderliga resurser för att enligt utredningens mening tillräckligt grundligt kunna undersöka Städarna och deras arbets- och anställningsförhâllanden. Som nämndes inledningsvis var antalet personer som hösten 1977 yrkesmässigt utförde städarbete ca 150 000. Av dessa arbetade 47 procent hos offentlig arbetsgivare (28 procent hos kommunerna, 10 procent hos landstingen och 9 procent hos staten), 40 procent som direktanställda städare inom företagssektorn (16 procent i företag med mindre än 10 anställda, 16 procent i företag med 10-199 anställda och 8 procent i företag med 200 anställda eller fler), 12 procent i städentreprenadföretag (9 procent i städentreprenadföretag anslutna till branschorganisationen SSEF) och 1 procent hos privatpersoner. Städarna karakteriseras som grupp betraktad av följande Cl hög andel kvinnor (92 procent) El relativt stor andel invandrare (11 procent totalt och 35 procent i Stockholmsregionen) El låg andel fackligt organiserade (57 procent) El låg utbildningsnivå (80 procent hade enligt folk- och bostadsräkningen 1970 7-årig folkskola eller kortare skolutbildning) D stor andel deltidsarbetande (41 procent arbetade mindre än 20 timmar per vecka, varav 35 procent arbetade mindre än 16 timmar per vecka samt 40 procent arbetade 20-34 timmar per vecka) D relativt stor andel som arbetar på icke-dagtid eller på helger (46 procent arbetade enbart vardagar dagtid).

Utredningen har mot bakgrund av det faktamaterial som tagits fram under utredningsarbetet försökt definiera de problem som förekommer inom städbranschen. Enligt utredningens mening är problemen inom städbranschen att hänföra till två huvudområden. Det ena är sådana problem som sammanhänger med inslaget av oegentligheter i samband med städentreprenadföretagens näringsutövning. Det andra är sådana problem som sammanhänger med de arbets- och anställningsförhållanden som Städarna arbetar under. I avsnitten 9.2-9.5 görs en problemanalys för de olika intressegrupperna städentreprenadföretag, användare, städare och samhället.

186 Problemanalys

9.2 Städentreprenadföretagen

Utredningen har, som redovisades i kapitel 6, på olika vägar sökt kartlägga Förekomsten av oegentligheter inom städentreprenadbranschen. Genom den förfrågan som utredningen sände till vissa organisationer och myndigheter angående eventuella avarter inom städbranschen framkom att kringgående av lagar och avtal liksom andra typer av oegentligheter anses förekomma inom städbranschen. Exempel på sådant oegentligt beteende lämnades. Kvantifiering av omfattningen av avarter kunde dock i stort sett inte göras. Enligt vissa organisationer och myndigheter är förekomsten av olika avarter inte mer omfattande inom städbranschen än inom andra branscher. lcke seriösa företagare anses i viss utsträckning förekomma inom alla branscher. Organisationernas och myndigheternas uppfattning om frekvensen av oegentligt beteende inom städbranschen återspeglas också av de åtgärder som de anser bör vidtagas. De fackliga organisationerna som anser att problemen inom städentreprenadbranschen är mycket allvarliga förordar en långtgående åtgärd - etableringskontroll. Även riksskatteverket anser att problemen inom städentreprenadbranschen är påtagliga, främst genom att företag försöker kringgå arbetstagarbegreppet. I första hand förordas olika åtgärder för att effektivisera skatteadministrationen avseende städentreprenadforetag - och andra företag där liknande avarter förekommer. RSV anser dessutom att någon form av etableringskontroll beträffande städentreprenadforetag bör övervägas och utredas. De två branschorganisationerna anser att problemen inom städentreprenadbranschen är av mindre långtgående karaktär. Man anser att en obligatorisk registrering av företag skulle ge myndigheterna förbättrade möjligheter att tillse att alla företag följer gällande lagar och förordningar. Vidare förordas ett frivilligt auktorisationssystem underställt viss myndighetskontroll och med branschorganisationen som huvudman. Det har hävdats att framför allt små städentreprenadföretag konkurrerar på snedvridna förutsättningar genom att skatter och arbetsgivaravgifter underlåtes att betalas in. Genom att arbetskraftskostnaderna blir lägre om skatter och arbetsgivaravgifter inte erlägges i vederbörlig ordning kan priserna på de utbjudna städtjänsterna hållas lägre än vad som annars skulle vara fallet. Genom utredningens undersökningar av städentreprenadforetag och användare av städtjänster (företag, kommuner och landsting) har det kartlagts att kostnaden för städning - såväl entreprenadstädning som egenregistädning till den helt övervägande delen består av arbetskraftskostnader, dvs. löner och sociala avgifter. Av städentreprenadforetagens totala kostnader utgjordes 81 procent av arbetskraftskostnader. Beträffande användarna företag, kommuner och landsting - utgjordes ca 90 procent av de totala kostnaderna för egenregistädning av arbetskraftskostnader. Motsvarande andelar for andra branscher var 1976 för tillverkningsindustrin 29 procent, för byggnadsindustrin 33 procent och för restaurang- och hotellrörelsen 39 procent. Arbetskraftskostnadernas storlek är alltså helt avgörande för det pris ett städentreprenadföretag begär för sina städtjänster. Genom utredningens förfrågan till samtliga lokala skattemyndigheter och

Problemanalys 187

kronofogdemyndigheter har utredningen klarlagt att erläggandet av källskatter och lagstadgade arbetsgivaravgifter inte sker på ett tillfredsställande sätt inom städentreprenadbranschen. 7 respektive 6 procent av städentreprenadföretagen hade 1976 respektive 1978 inte skött inbetalning av källskatter på ett tillfredsställande sätt. Bland företag som enligt utredningens totalundersökning av städentreprenadföretag hade anställda den 31 december 1976 fanns det relativt många företag som enligt de lokala skattemyndigheterna inte skulle betala källskatt eftersom de enligt lokala skattemyndigheternas uppgifter inte hade några anställda respektive som inte kunde identifieras av de lokala skattemyndigheterna. I storleksgruppen 1-9 anställda betalade 1976 16 procent och 1978 18 procent av företagen inte källskatter därför att de enligt de lokala skattemyndigheternas uppgifter inte hade nägra anställda. 1 storleksgruppen 10-49 anställda var motsvarande procentandelar 4 procent 1976 respektive 3 procent 1978. Andelen företag som inte kunde identifieras var 1976 5 procent i storleksgruppen 1-9 anställda, 3 procent i storleksgruppen 10-49 anställda och 3 procent i storleksgruppen 50-199 anställda. Motsvarande andelar var 1978 respektive 3, 3 och 2 procent. Enligt uppgifter från kronofogdemyndigheterna hade 6 respektive ll procent av företagen debiterade ej erlagda arbetsgivaravgifter 1976 respektive 1978. 3 respektive 5 procent av företagen hade debiterade ej erlagda källskatter 1976 respektive 1978. Kronofogdemyndigheterna hade gjort konkursansökan/konkursförklaring för 6 procent av företagen. Såväl avseende källskatter som arbetsgivaravgifter är efterlevandet av lagar störst bland de största företagen med mer än 200 anställda. Enligt vad utredningen erfarit finns inte motsvarande uppgifter tillgängliga vad avser erläggande av källskatter och arbetsgivaravgifter för andra kategorier av företag. Utredningen anser att det hade varit angeläget att kunnajämföra städentreprenadföretag med andra kategorier av företag i detta avseende. Utredningen har dock ansett det som sin uppgift att ta fram de uppgifter som är möjliga för att belysa förhållanden inom städentreprenadbranschen även om jämförelser med andra branscher inte kan göras. Beträffande avtalsstadgade försäkringar underlåter vissa städentreprenadföretag, som enligt gällande avtal med arbetstagarorganisationerna har åtagit sig att teckna försäkringar i Arbetsmarknadens Försäkringsaktiebolag (AFA) och Arbetsmarknadsförsäkringar(AMF), att teckna sådana försäkringar. Av de 235 städentreprenadföretag som hade tecknat hängavtal med arbetstagarorganisationen hade 73 företag (7 procent av samtliga företag eller 31 procent av företagen med hängavtal) inte tecknat försäkringar i AFA eller AMF. Ytterligare 64 företag (6 procent av samtliga företag eller 27 procent av företagen med hängavtal) hade underlåtit att teckna endera av AFA- eller AMF-försäkringar. Av det totala antalet anställda i städentreprenadföretag arbetade ca l 500 personer eller 5 procent i dessa företag. Konkursfrekvensen bland städentreprenadföretag är enligt den begränsade studie som utredningen gjort avseende avslutade konkurser 1977 vid tingsrätterna i Stockholm och Örebro inte större än för andra typer av företag. Skatteskulder och avgifter till det allmänna utgjorde dock en större andel av de totala skulderna för konkurser bland städentreprenadföretag än bland övriga företag. De mål som har varit uppe i arbetsdomstolen under 1970-talet beträffande

188 Problemanaüs

städentreprenadföretag exemplifierar missförhållanden som kan förekomma inom städentreprenadbranschen. De säger dock inget om frekvensen av sådana missförhållanden i städentreprenadbranschen jämfört med andra branscher. Från undersökningarna av städentreprenadföretagen och användarna av städtjänster framkom att det förekommer att kunden själv får svara för arbetsledning, material etc. men att städentreprenadföretaget ställer upp med städarna. -I princip kan det förhållandet att en kund själv svarar för arbetsledning vara en omständighet som talar för att s. k. uthyrning av arbetskraft eller s. k. olaga arbetsförmedling bedrivs. Det bör dock noteras att uppgiftslämnarna mer allmänt kan ha uttalat sig om kundens möjlighet att utöva inflytande på städarbetets bedrivande. Städentreprenadföretagens egen bedömning av situationen inom branschen belyses också av vissa attitydfrågor i utredningens undersökning av städentreprenadföretag. Städentreprenadföretagen hade enligt utredningens undersökning en ganska positiv syn på sina framtidsutsikter. Detta kan tolkas som att problemen inom städentreprenadbranschen inte är av generell räckvidd, utan snarare av mer marginell natur. Å andra sidan kan noteras att ungefär hälften (48 procent) av samtliga städentreprenadföretag ansåg att någon form av auktorisation eller liknande bör införas beträffande städentreprenadföretag. Det var framför allt de största företagen som hade denna åsikt. Om någon form av åtgärd skulle vidtagas beträffande städbranschen ansåg 60 procent av de företag som hade en åsikt i frågan eller 30 procent av samtliga städentreprenadföretag att en åtgärd av obligatorisk karaktär borde vidtagas. Slutligen har utredningen också försökt att analysera lönsamhetsförhållandena inom städentreprenadbranschen. Enligt detta låg lönsamheten inom städentreprenadbranschen 1976 på en något högre nivå i förhållande till andra näringsgrenar med likartad struktur.

9.3 Användarna av städtjänster

Problemområdena för användarna är av två slag. Det ena sammanhänger med användarnas ställning som konsumenter av de städtjänster som städentreprenadföretag erbjuder. Det andra sammanhänger med användarnas ställning som konkurrenter till städentreprenadföretag vad avser utförandet av städarbete. Användarnas problem som konsumenter av städtjånster sammanhänger med svårigheterna att bedöma och jämföra kvalitet och kostnader på de tjänster olika städentreprenadföretag utför och motsvarande städarbete utfört i egen regi. svårigheterna att göra korrekta kostnads- och kvalitetsjämförelser dels mellan städning på entreprenad och städning i egen regi, dels mellan olika städentreprenadföretag på samma anbudsobjekt har belysts både genom utredningens undersökningar av användare av städtjänster och genom utredningens hearing med användare av städtjänster. Problemen sammanhänger ofta med att olika modeller används för beräkning av kostnader för administration, material etc. Vidare sammanhänger det med svårigheter att

Problemanalys 189

definiera jämförbara städkvaliteter. Detta sammanhänger i sin tur bl. a. med förekomsten av den för städbranschen speciella löneformen beting. l sammanhanget bör också noteras att det föreligger vissa avtalsmässigt betingade kostnadsskillnader mellan egenregi- och entreprenadstädning. Enligt de riksavtal som gällde 1979 avseende ordinarie timlöner och regler för obekväm arbetstid -tidpunkter då obekväm arbetstid börjar respektive slutar samt den ersättning som utgår vid arbete på obekväm arbetstid ligger städare inom Fastighetsanställdas Förbund som arbetar hos städentreprenadföretag sammantaget sämst till i detta avseende. De problem användarna av städtjänster har i egenskap av konsumenter kan dock inte anses vara av allvarlig art. Det är oftast inte enskilda personer som uppträder som konsumenter utan företag, kommuner etc., vilka får anses vara mindre sårbara som konsumenter än vad enskilda personer skulle vara. Användarnas problem som konkurrenter till städentreprenadföretagen vad avser utförandet av städarbete sammanhänger med konkurrenssituationen inom branschen, dvs. det eventuella inslaget av oegentligheter. Seriösa användare möts av samma problem som seriösa städentreprenadföretag när de kostnadsmässigt skall konkurrera om ett städarbete. Det som sades i Föregående avsnitt beträffande inslaget av oegentligheter i vissa städentreprenadföretags beteende gäller således också i detta sammanhang. Det bör understrykas att s. k. oegentligheter också kan förekomma vid egenregistädning. Underlåtenhet att erlägga källskatter och arbetsgivaravgifter för en städare förekommer sannolikt också beträffande egenregistädning. Som nämndes i kapitel 6 har utredningen dock inte sett det som sin uppgift att försöka kartlägga förekomsten av oegentligheter beträffande den städning som bedrivs i egen regi.

9.4 Städarna

Problemområdena för städarna sammanhänger enligt utredningens mening med de arbets- och anställningsförhållanden som städarna arbetar under, dels totalt för städerna som grupp betraktad jämfört med andra arbetstagarkategorier, dels för städare hos vissa arbetsgivarkategorier. Den speciella sammansättningen av städarna som karakteriseras av hög andel kvinnor. hög andel invandrare, låg andel fackligt organiserade, låg utbildningsnivå och hög andel deltidsarbetande samverkar till att städarna som grupp betraktad får anses vara en svag part på arbetsmarknaden. Utredningen har genom främst intervjuundersökningen av städare fått belägg för att städarna som grupp betraktad i flera avseenden arbetar under otillfredsställande förhållanden. Vidare har framkommit att det föreligger skillnader mellan städare hos olika arbetsgivarkategorier. Sammantaget har städare hos städentreprenadföretag - framför allt de mindre städentreprenadföretagen - och direktanställda städare hos mindre företag i flera avseenden sämre arbets- och anställningsforhållanden än offentligt anställda städare och direktanställda städare i de största företagen. Skiljelinjen går alltså inte entydigt mellan å ena sidan städare anställda hos städentreprenadföretag och å andra sidan direktanställda städare utan mellan städare hos städentrepre-

190 Problemanalys

nadföretag och direktanställda städare hos mindre företag å ena sidan och övriga direktanställda städare å den andra sidan. De områden där utredningen har kunnat konstatera missförhållanden i städarnas arbets- och anställningsforhållanden rör sådant som arbetstid per vecka, arbetstidens förläggning, tillgång till personalutrymmen, tillgång till utbildning, erhållande av eller kännedom om erhållande av övertidstillägg, utgående timlöner och regler för obekväm arbetstid, innehav av eller om innehav av anställningsbevis, förekomsten av osäkra anställovetskap ningsformer som behovs- och objektsanställning, ovetskap om gällande löneform, upplevd tidspress i arbetet, oklarheter beträffande hur ersättningsfrågan vid frånvaro löses och ovetskap om vem som är arbetsgivare. Beträffande arbetstid per vecka kan noteras att 41 procent av städarna arbetade kort deltid, dvs. mindre än 20 timmar i veckan. Av samtliga sysselsatta arbetade 6 procent kort deltid fjärde kvartalet 1977. 35 procent av städarna arbetade kortare tid än 16 timmar i veckan och 3 procent arbetade mellan 16 och 18 timmar i veckan. 16 respektive 18 arbetstimmar per vecka därför att erhållandet av vissa sociala förmåner är utgör viktiga gränsvärden, knutna till dessa veckoarbetstider. Erhållande av t. ex. grupplivförsäkring, avgångsbidragsförsäkring, gruppsjukförsäkring, tilläggspension eller trygghetsförsäkring kräver en veckoarbetstid på minst 16 timmar. För erhållande av permitteringslön krävs en veckoarbetstid på minst 18 timmar. En stor del av städarna har alltså en veckoarbetstid som är så kort att de går miste om olika sociala förmåner. Direktanställda städare i små företag ligger sämst till i detta avseende. 71 procent av dessa städare hade en veckoarbetstid på mindre än 16 timmar. Landstingsanställda städare, direktanställda städare i de största företagen och primärkommunalt anställda städare ligger bäst till- 11 procent av de landstingsanställda städarna arbetade mindre än 16 timmar och 19 respektive 24 procent av de direktanställda städarna i de största företagen anställda städarna arbetade mindre än 16 respektive de primärkommunalt timmar i veckan. Städarnas arbetstider är i stor utsträckning förlagda till tider utanför de ordinarie arbetstiderna. 35 procent av städarna arbetade på kvällstid. Städare i städentreprenadföretag och statligt anställda städare arbetade i störst utsträckning på kvällstid (52 respektive 49 procent). Att i huvudsak ha sin arbetstid förlagd till tider utanför de ordinarie arbetstiderna kan innebära av olika slag; man ställs utanför normal kontakt med andra problem arbetskamrater på arbetsplatsen, man blir mer svårmottaglig för information från arbetsgivaren och fackliga organisationer etc. Beträffande personalutrymmen hade en stor del av städerna (42 procent) allmänt sett en dålig standard. Som exempel kan nämnas att 37 procent av städarna hade inte tillgång till vare sig omklädningsrum eller klädskåp, 40 procent saknade tillgång till tvättrum/dusch, 35 procent hade inte tillgång till vare sig personalmatsal eller pentry och 20 procent hade inte tillgång till städrum med utslagsvask och rinnande vatten. Städning är ett sådant arbete. för vilket man i allmänhet klär om till någon form av speciella arbetskläder. Vidare utförs städarbetet i allmänhet i många olika lokaler på en arbetsplats. Behovet av låsbara utrymmen för kläder och personliga tillhörigheter är därför stort för städare. Mot bakgrund av detta får det anses otillfredsställande att 37 procent av städarna saknade tillgång till vare sig omklädningsrum eller

Problemanalys 191

klädskåp. Vidare får det med tanke på städarbetets karaktär med relativt stark nedsmutsning anses klart otillfredsställande att en så stor andel av städarna som 40 procent saknade tillgång till tvättrum/dusch på sin arbetsplats. Generellt gäller beträffande tillgång till olika typer av personalutrymmen att städare i städentreprenadforetag och direktanställda städare i små företag har sämst standard och att landstingsanställda städare och direktanställda städare i stora företag har bäst standard. Beträffande internutbildning för städare gäller generellt att tillgången på sådan utbildning är dålig. Direktanställda städare i små företag och städare i små städentreprenadföretag har sämst tillgång till utbildning. Som nämndes inledningsvis får städarna som grupp betraktad anses vara en svag part på arbetsmarknaden. Att det på många punkter råder osäkerhet om gällande anställningsvillkor kom till uttryck på olika sätt genom intervjuundersökningen av städare. Sålunda framkom att en stor del av städarna saknar kännedom om vilken löneform de arbetar under. Den främst inom städbranschen förekommande speciella löneformen beting är uppenbarligen inte något entydigt begrepp för många städare. Beträffande anställningsbevis ansåg sig en stor del av städarna - 38 procent- inte ha fått något anställningsbevis när de började sin anställning hos sin nuvarande arbetsgivare. Det är sannolikt att den grupp av städare som inte anser sig ha fått något anställningsbevis består av två delar. Å ena sidan sådana städare som verkligen inte har fått något anställningsbevis och å andra sidan städare som har fått anställningsbevis, men som inte vet om det. Den ovan redovisade andelen 38 procent är alltså ett mått på dels avsaknad av anställningsbevis, dels ovetskap om innehav av anställningsbevis. Eftersom ett anställningsbevis innehåller väsentliga uppgifter om en anställning kan avsaknad av ett sådant eller ovetskap om att man har ett sådant och därmed innehållet i det vara av stor vikt om en arbetstagare kommeri någon form av konflikt med sin arbetsgivare. Beträffande övertidstillägg ansåg sig 17 procent av städarna inte få övertidstillägg om arbetsgivaren skulle begära att de skulle arbeta övertid och 9 procent visste inte om de skulle få övertidstillägg. Slutligen kan noteras att vissa av de städare som var anställda hos städentreprenadföretag (10 procent) uppgav det företag, där de utförde sitt städarbete (dvs. kunden) som arbetsgivare i stället för det städentreprenadföretag där de i själva verket var anställda. Sammantaget innebär ovanstående att städarna som arbetstagargrupp betraktad kan antas ha svårigheter att ta till vara sina intressen som anställda gentemot arbetsgivarna. Städare i städentreprenadföretag och direktanställda städare i små företag ligger sämre till i detta avseende än städare hos andra arbetsgivarkategorier. Personalomsättningens omfattning inom olika arbetsgivarkategorier kan ses som en återspegling av att arbets- och anställningsforhållanden skiljer sig mellan olika arbetsgivarkategorier. Personalomsättningen var störst for städare hos städentreprenadföretag. därefter följde direktanställda städare inom företagssektorn och lägst var personalomsättningen för offentligt anställda städare. Denna skillnad kvarstod även när regionala effekter hade eliminerats.

192 Problemanalw

9.5 Samhället

De problem beträffande städbranschen som direkt påverkar samhället sammanhänger med förekomsten av oegentligheter i städentreprenadföretagens och användarnas beteenden. Genom att skatter och arbetsgivaravgifter underlåtes att betalas in går samhället miste om statsintäkter. Detta gäller såväl städentreprenadföretag som användare. Om företag inom enstaka branscher eller företag av en viss karaktär oberoende av branschtillhörighet systematiskt bryter mot lagar och avtal är detta för samhället som helhet oacceptabelt ur allmän rättssynpunkt. Omfattningen av oegentligt beteende inom städentreprenadbranschen behandlades i avsnitt 9.2. Utredningen har i samband med utredningsarbetet konstaterat brister i samhällets möjligheter att kontrollera olika företags beteenden och att beivra överträdelser på olika områden. Utredningen har kunnat konstatera att i många fall existerar de medel som samhället behöver för att kunna kontrollera olika företags beteenden och beivra överträdelser. Det som brister tycks i stället vara effektiviteten i utnyttjandet av dessa medel. En förutsättning för kontroller av olika slag är att det finns företagsregister som fungerar tillfredsställande. l samband med utredningens undersökning av städentreprenadföretag konstaterades att registersidan beträffande städentreprenadföretag inte fungerar tillfredsställande. Det allmänna stora företagsregister som finns i Sverige - statistiska centralbyråns (SCB:s) centrala företagsregister (CFR) har beträffande städentreprenadbranschen påtagliga brister. Bristerna är av två slag. För det första innehåller CFR beträffande städentreprenadlöretag definitionsmässigt inte företag utan anställda. CFR baseras i huvudsak på uppgifter från tre källor: arbetsgivaruppgifter från riksförsäkringsverket (RFV) (företag med mindre än 10 årsanställda), särskilda enkäter som SCB gör (större företag) samt länsstyrelsernas mervärdeskatteregister (mervärdeskattepliktiga företag). Eftersom städentreprenadföretag inte är mervärdeskattepliktiga kommer städentreprenadföretag utan anställda - och som därmed inte finns i RFVts register -inte att ingå i CFR. Vidare innehåller den aktuella näringsgrenen i CFR sådana företag eller personer som endast har en person anställd och där den anställda personen är en städare. En privatperson som har en städare anställd för att städa i hemmet eller ett litet företag där den enda anställda personen är en städare kommer således att ingrupperas i näringsgrenen renhållning, städning etc. Beträffande registreringen av olika företagstyper har utredningen också konstaterat brister. Aktiebolag skall enligt aktiebolagslagen (SFS 1975:1385) registreras hos patent- och registreringsverket (PRV) och lämna in årsredovisningar till PRV. Kontrollen av att så sker har lång eftersläpning. Det kan förflyta flera år mellan det att ett bolag sista gången lämnade in en årsredovisning och till dess att bolaget försätts i likvidation. Vidlare är innehållet i de lämnade årsredovisningarna starkt varierande. Vissa bollag har ytterst knapphändiga årsredovisningar. Registret hos PRV är dessutom: ännu inte upplagt på ett sådant sätt att uppgifter om en viss speciell kategori av företag, t. ex. städentreprenadföretag direkt kan erhållas. Uppgiftezr kan endast erhållas för namngivna företag.

Pr0bIemanaLvs 193

Handelsbolag och enskilda firmor finns registrerade i länsstyrelsernas handelsregister. Enligt handelsregisterlagen (SFS 1974: 1 57) skall alla handelsbolag och sådana enskilda näringsidkare som enligt bokföringslagen (SFS 1976: l 25) har skyldighet att föra handelsböcker registreras i handelsregistret. Anmälningar till handelsregistret görs av företaget självt. Anmälan skall i princip avse Företagets namn och adress, företagsägarens/företagsägarnas namn och adress samt näringsverksamhetens art. Den som försummar att göra anmälan kan dömas till böter, högst 500 kronor. Enligt vad utredningen har erfarit efter kontakter med vissa länsstyrelser Förekommer praktiskt taget aldrig, att utebliven anmälan medför rättslig talan. Länsstyrelserna är inte enligt handelsregisterlagen ålagda att bedriva aktiv kontrollverksamhet för att uppspåra uteblivna anmälningar. Om ett handelsbolag eller en enskild firma upphör ankommer det på företagsägaren själv att meddela att företaget skall avföras ur registret. Detta underlåtas ofta. Enligt handelsregisterlagen gäller att i de fall att en registrerad näringsidkare ej under de senaste tio åren har inkommit med någon anmälan till registret och om det kan antagas att han upphört med sin verksamhet skall registreringsmyndigheten på lämpligt sätt inhämta upplysning huruvida verksamheten fortfarande utövas. Vinnes ej upplysning att verksamheten fortfarande utövas eller att den skall âterupptagas skall näringsidkaren avföras ur registret. Även beträffande förändringar i de uppgifter som finns i registret ankommer det på företagsägaren själv att göra anmälan om sådana förändringar. Om t. ex. en ändring av den bedrivna verksamhetens inriktning görs ankommer det på företagsägaren att själv anmäla detta, vilket ofta underlåtes. Den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet meddelar oriktig eller vilseledande uppgift i ansökan eller anmälan till kan registreringsmyndigheten enligt handelsregisterlagen dömas till böter, om ej gärningen är belagd med straffi brottsbalken. Enligt utredningens kontakter med vissa länsstyrelser förekommer dock praktiskt taget aldrig att rättslig talan förs på grund av oriktig eller vilseledande uppgift. [Jppläggningen av handelsregisterna varierar mellan olika länsstyrelser. Vissa länsstyrelser har sina register sorterade såväl på företagets namn som företagsägarens namn, medan andra länsstyrelser endast har en sorteringsbas w företagets namn. Detta försvårar sökandet. Vidare är handelsregisterna inte upplagda så att man kan ta fram företag som bedriver en viss typ av verksamhet, t. ex. städentreprenadföretag. De brister i olika näringslivsregister som diskuterats ovan gäller självfallet inte enbart städentreprenadföretag utan även företag i andra branscher. Det är dock sannolikt att bristerna är mer påtagliga i en bransch som består av många små företag, vilket städentreprenadbranschen gör. 1 sammanhanget kan noteras att enligt utredningens undersökning av städentreprenadforetag var 31 procent av dessa aktiebolag, 19 procent handelsbolag, 34 procent enskilda firmor och 16 procent ej registrerade företag. Samhällets möjligheter att kontrollera att skatter och arbetsgivaravgifter inte underlåtes att inbetalas har förbättrats på senare år. Detta redovisades i kapitel 7.3. Fortfarande är det dock en betydande eftersläpning i kontrollen av skatter och arbetsgivaravgifter, framför allt avseende arbetsgivaravgifter. Vidare utförs kontroller av skatter och arbetsgivaravgifter i alltför liten utsträckning vd samma tillfälle. Enligt vad utredningen erfarit vid kontakt med olika skattemyndigheter är ett väsentligt problem för skattemyndighe-

194 Problemanalys

terna beträffande städentreprenadföretag att få uppgifter om vilka företag som bedriver verksamhet i sådan omfattning att källskatter och arbetsgivarkontroll avgifter skall betalas. En annan faktor som försvårar myndigheternas av att skatter och arbetsgivaravgifter erlägges i vederbörlig ordning är att det saknas kanaler för informationsspridning mellan olika myndigheter och olika delar av myndigheter. l vissa fall är detta betingat av hänsyn till den integriteten. Även regeln att endast s. k. huvudarbetsgivare skall personliga verkställa skatteavdrag skapar problem i de fall då flera arbetsgivare förekommer.

sou 1979:88 195

lO

överväganden och förslag

Enligt utredningens direktiv skulle utredningsarbetet i första hand syfta till att få fram underlag för statsmakternas ställningstagande till frågan om särskilda åtgärder behöver vidtas beträffande städbranschen. Utredningen var dock oförhindrad att komma med förslag till åtgärder beträffande de problem som man ansåg föreligga i branschen. Utredningen har som nämndes i kapitel l i första hand sett som sin uppgift att göra en kartläggning av städbranschen. Därvid har dock sådana missförhållanden framkommit att utredningen har ansett att vissa åtgärder behöver vidtas beträffande städbranschen. De missförhållanden som avses är som diskuterades i kapitel 9 oegentligheter i städentreprenadföretagens sätt att bedriva rörelse och otillfredsställande arbetsförhållanden dels för städarna som grupp, dels för städare hos städentreprenadföretag och direktanställda städare hos mindre företag jämfört med offentligt anställda städare och direktanställda städare i de större företagen. Utredningen har övervägt och diskuterat följande typer av åtgärder som kan vara av betydelse för branschen. D Etableringskontroll i form av obligatorisk tillståndsgivning. El Införande av näringsförbud för sådana företag som inte fullgör sina skyldigheter som arbetsgivare och näringsutövare. El Obligatorisk registrering av företag. E] Tillsättande av en arbetsgrupp inom departement eller myndigheter med uppgift att fortlöpande följa branschen. El Effektivisering av samhällets kontrollåtgärder på olika områden. Cl Frivillig auktorisation som kontrolleras av branschorganisationen SSEF. D Breddning av SSEF:s medlemsantal genom uppmjukning av de regler som gäller för medlemsskap i SSEF.

r: Åtgärder från arbetsmarknadens parter.

Beträffande etableringskontroll i form av obligatorisk tillståndsgivning har utredningen ansett att de missförhållanden som framkommit beträffande städentreprenadbranschen inte är av den omfattningen att en obligatorisk tillståndsgivning kan anses motiverad. Beträffande systemet med införande av näringsförbud för sådana företag som inte fullgör sina skyldigheter som arbetsgivare och näringsutövare har utredningen inte ansett detta vara en lämplig väg för att komma till rätta med de missförhållanden som konstaterats beträffande städbranschen. Systemet

196 och förslag

Överväganden

med näringsförbud har ansetts vara tillämpligt inom områden där det främst är konsumentintressen som står på spel. lnom städbranschen är problemområdena som tidigare nämnts inte främst att hänföra till konsumentintressen. Inte heller systemet med frivillig auktorisation har ansetts som en effektiv åtgärd. Ett frivilligt auktorisationssystem, kontrollerat av tillräckligt branschorganisationen SSEF har inte i sak ansetts innebära någon väsentlig skillnad jämfört med den ställning som ett medlemsskap i SSEF i dagsläget ger. Däremot anser utredningen att en uppmjukning av de regler som gäller för medlemsskap i SSEF är angelägen. Som tidigare nämnts är det för närvarande endast möjligt för större företag som varit verksamma några år på marknaden att bli medlemmar i SSEF. Enligt vad utredningen erfarit i samband med undersökningen av städentreprenadföretag saknar många mindre städentreprenadföretag en kanal for informationsspridning beträffande förändringari gällande lagar och förordningar inom arbetsmarknadslagområde. För de större företagen fyller SSEF en sådan funkstiftningens tion. av de missförhållanden som konstaterats beträffande arbets- och Många anställningsförhållanden för städarna är av den karaktären att de bör lösas av arbetsmarknadens Förutsättningarna för detta är dock enligt utredparter. mening mindre goda inom städentreprenadbranschen beroende på ningens den låga organisationsgraden såväl beträffande arbetsgivare som arbetstagare. Som redovisades i kapitel 7.3 har en rad selektiva åtgärder vidtagits inom olika områden som är av betydelse för städbranschen. Sålunda har den organiserade och ekonomiska brottsligheten blivit föremål för översyn och utredning inom rikspolisstyrelsen och brottsförebyggande rådet, Skattereglerna för fåmansbolag har utvidgats, i har skärpts, bokföringslagen ändringar har genomförts, ändringar i konkurslagstiftningen har aktiebolagslagen genomförts, kontrollen vid utfärdandet av B-skattesedel har skärpts, en obligatorisk skyldighet för uppdragsgivare att erlägga socialförsäkringsavgifter för anlitade uppdragstagare har införts. en betalningssäkringslag har införts och medbestämmandelagen har gett möjlighet för den fackliga organisationen att inlägga veto mot sådana entreprenader som strider mot lagar eller avtal. På många områden föreligger således i dagsläget kontrollmöjligheter för samhället. Utredningen anser sig emellertid ha funnit att dessa medel inte utnyttjas tillräckligt effektivt. Utredningen vill därför föreslå att en effektiviområden - skatter, sering sker av samhällets [control/åtgärder på olika arbetsgivaravgifter, efterlevnad av arbetsmarknadslagstiftning, aktiebolagsregister, handelsregister etc. Utredningen har inte ansett det vara srn uppgift att mer i detalj ange hur denna effektivisering konkret skall utformas. Som Riksskatteverket förordade i

exempel villdock utredningen peka på följande.

sitt svar förfrågan angående eventuella avaner inom på utredningens städbranschen följande åtgärder inom skatteadministrationens område: skärpt kontroll före utfärdandet av debetsedel på preliminär B-skatt. revisioner på skatte- och avgiftssidan bör i ökad utsträckning utföras gemensamt- s. k. integrerad revision och en lagändring bör komma till stånd som ger möjlighet att fastställa arbetsgivaransvar för underlåtet skatteavdrag

SOU l979:88

Överväganden och förslag 197

vid utbetalning av löner till okända arbetstagare. Via de lokala skattemyndigheterna har utredningen fått uppgift om att reglerna för utfärdandet av /S. k. huvudarbetsgivarintyg bör ses över. Allmänt anser utredningen att eftersláiivningen i skatte- och avgiftskontrollen är för stor. Detsamma gäller kontrollen av aktiebolagsregister och handelsregister. lnom arbetsmarknads- Izigstiftningens område bör efterlevnaden av olika lagar skärpas, t. ex. zirbetsmiljölagen, arbetstidslagen, lagen om olaga arbetsförmedling och lagen om zinställningsskydd. Utredningen anser vidare att någon form av arbetsgrupp bör tillskapas inom (lepartement eller myndigheter med uppgift att fortlöpande följa hela branschen. Utredningen anser att detta är erforderligt bl. a. mot bakgrund av dels städentreprenadbranschens speciella utseende med ett stort antal mycket små företag, dels de anställda städarnas speciella utsatthet som arbctstagargrupp. Utredningen anser att många frågetecken finns beträffande branschens utveckling, vilket motiverar att branschen även fortsättningsvis hålls Linder uppsikt. Utredningen anser självfallet inte att arbetsgruppen skall ta över de uppgifter som åligger arbetsmarknadens parter att lösa. Däremot bör en arbetsgrupp finnas som beredskap för den händelse branschen utvecklas i en enligt utredningens tidigare icke önskvärd redovisning riktning. En av arbetsgruppens inledande uppgifter bör enligt utredningens mening vara att medverka till att den effektivisering av samhällets kontrollåtgärder, som utredningen har föreslagit, kommer till stånd. Utredningen anser det inte vara sin uppgift att mer i detalj precisera arbetsgruppens sammansättning eller dess organisatoriska placering. Slutligen anser utredningen att för att möjliggöra såväl en effektivisering av samhällets kontrollåtgärder som för att möjliggöra för den föreslagna arbetsgruppen att bättre kunna följa branschens utveckling krävs en obliga-

Iorisk registrering av städentreprenadföretag. Registreringen bör enligt utred-

ningens mening göras i ett för städentreprenadföretag särskilt register. Inget av dc i dagsläget existerande registerna kan enligt utredningens mening fylla denna funktion. Registreringen bör avse namn och förekomst, verksamhetens start- och sluttidpunkt. För att registret skall få åsyftad verkan krävs effektiva kontrollinsatser och sanktionsmöjligheter. Utredningen avstår dock från att närmare precisera formerna för en sådan registrering eller vilken myndighet som bör administrera den. Sammanfattningsvis föreslår utredningen således följande tre åtgärder beträffande städbranschen. a Effektivisering av samhällets kontrollåtgärder på olika områden. Cl Tillsättande av en arbetsgrupp inom departement eller myndigheter med uppgift att fortlöpande följa branschen. a Införande av obligatorisk registrering av städentreprenadföretag.

sou 1979:88 . 199

Reservation och särskilda yttranden

Reservation

Av ledamöterna Gunnar Jerhammar och Bengt Erik Näslund Utredningen har i första hand sett som sin uppgift att göra en kartläggning av städbranschen. Denna kartläggning har varit omfattande. Den har också givit en god bild av branschen, vilket i sig är ett värdefullt resultat av utredningens arbete. Enligt utredningens majoritet har det vid kartläggningen framkommit sådana missförhållanden att vissa åtgärder behöver vidtas beträffande städbranschen. Som påpekas i utredningen är många av de missförhållanden som konstaterats beträffande arbets- och anställningsförhållanden för städarna av den karaktären att de bör lösas av arbetsmarknadens parter. Andra missförhållanden som angivits i undersökningen är av den arten att man med gällande lagstiftning har möjligheter att komma till rätta med dem. Sedan utredningen började sitt arbete har också en rad selektiva åtgärder vidtagits som förbättrar samhällets kontrollmöjligheter över företagen. Vi delar alltså inte majoritetens uppfattning att missförhållandena är av den arten att de motiverar en särbehandling av städbranschen jämfört med andra branscher inom näringslivet. Vi reserverar oss därför mot utredningsmajoritetens forslag att en arbetsgrupp bör tillskapas inom departement eller myndigheter med uppgift att fortlöpande följa städbranschen. Vi anser inte att branschens utseende med ett stort antal små företag, deltidsarbete etc. motiverar en särskild arbetsgrupp för städbranschen. Liknande företagsstruktur finns inom en rad olika branscher. En sådan särskild arbetsgrupp skulle också bidra till att ytterligare byråkratisera samhället. Däremot ansluter vi oss till utredningens förslag om en effektivisering av samhällets kontrollmöjligheter. En sådan kontroll av att samhällets lagar och regler efterlevs av företagen gäller dock naturligtvis inte endast städbranschen utan alla branscher. Vi delar också utredningens uppfattning att en obligatorisk registrering av företagen kan möjliggöra en effektivisering av samhällets kontrollåtgärder. Det borde dock enligt vår uppfattning i första hand undersökas om inte denna registrering kan ske inom ramen för redan forefintliga företagsregister. Därigenom skulle man undvika att öka byråkratin och samhällets kostnader. En principiell invändning mot utredningens förslag till åtgärder är att de

200 Reservation och särskilda yttranden SOU 3979:88

endast skulle komma att gälla entreprenadföretagen varför större delen av städbranschen skulle komma att stå utanför de Föreslagna kontrollerna. Slutligen vill vi framföra att Sveriges Städentreprenörers Förbund. SSEF, förbereder möjligheterna att bredda underlaget för sin ntedlemsantttgning så att även mindre branschföretag kan beviljas medlemskap. Därigenom kommer även dessa företag att få en kanal för informationsspndrting beträffande förändringar i gällande lagar och förordningar inom arbetsmarknadslagstiftningens område. Med hänsyn till de regler förbundet har för medlemmarnas uppträdande bl. a. på arbetsmarknaden får ett medlemskap i SSEF i praktiken snarast anses innebära en form av frivillig atuktorisation,

Särskilda yttranden

1. Av ledamöterna Sven Brodin, Maj-Lis Landberg och

Karl-Hemy Nilsson Enligt vår mening är utredningens bedömning att någon form av åtgärder behöver vidtagas beträffande städbranschen riktig. Vi kan också i och för sig ställa oss bakom de förslag i tre punkter som utredningen har framlagt. Enligt vår mening är dock dessa tre åtgärder inte tillräckliga för att komma till rätta med de missförhållanden som finns inom städbranschen. För att komma till rätta med dessa missförhållanden anser vi att etableringskontroll av städentreprenadföretag måste införas. Denna bör utformas så att en prövningsnämnd inrättas som har till uppgift att handha den obligatoriska tillståndsgivningen för städentreprenadföretag som vill bedriva rörelse. Den obligatoriska tillståndsgivningen skall kombineras med möjlighet att utdöma vite. I övrigt hänvisar vi till de skrivelser som inlämnats från Fastighetsanställdas Förbund och Svenska Kommunalarbetareförbundet som svar på utredningens förfrågan angående förekomst av avarter inom städbranschen m. m. Dessa återfinns i bilaga 6 till betänkandet.

2. Av ledamoten Rakel Lundgren De anställda inom städbranschen har intresse av goda arbets- och anställningsförhållanden. De är därvid beroende dels av säljarna av städtjänster dvs. entreprenadföretagen, dels av användarna av samma tjänster. Samhället har intresse av att gällande lagar efterlevs t. ex. skatte- och arbetsrättslig lagstiftning. Oegentligheteri sättet att bedriva rörelse förekommer och måste bekämpas. Det kan dock noteras att den kartläggning som utredningen gjort inte visar att oegentligheterna är större inom städbranschen än inom många andra branscher. Missförhållandena är inte av den omfattningen att t. ex. en obligatorisk tillståndsprövning kan anses motiverad, fastslår utredningen. Grunden måste också vara att sådana oegentligheter angrips med generella samhälleliga åtgärder, dvs. sådana som riktas inte mot en enda bransch utan mot företeelser som är gemensamma för branscher med liknande arbetsformer och struktur. En rad åtgärder av detta slag har diskuterats av utredningen. Det gäller främst bevakningen av ekonomisk brottslighet.

Reservation och särskilda _vtrranden 20l

bolags-, konkurs- och skattelagstiftning samt arbetsgivaransvaret. Enligt min bedömning är det av största vikt att kräva en effektivisering och skärpning av sådana kontrollåtgärder. Däremot linnerjag inte tillräckliga skäl tala för att ett nytt, särskilt register för städbranschen upprättas. Syftet kan enklare uppnås genom förbättringar och kompletteringar till något redan beñntligt register, främst handelsregistren. Effekterna av ett nytt register skulle vara små och antibyråkratiska skäl talar emot nya särskilda register av detta slag. Utredningens främsta uppgift var att kartlägga städbranschen. Man skulle dock vara oförhindrad att komma med förslag till nya åtgärder. Sedan kartläggningen nu visat att problemen i mindre utsträckning sammanhänger med branschens specifika förhållanden finnerjag det tveksamt att tillskapa en permanent branscharbetsgrupp för att fortlöpande följa utvecklingen. Sådana branschorgan skall tillgripas då problemen är unika eller av tillfällig natur, inte då de är av mer näringspolitisk karaktär, Insatserna bör sättas in på att stärka kampen mot skatte- och arbetsrättsliga oegentligheter. Sammanfattningsvis borde utredningens övervägande och förslag främst ha utmynnat i krav på skärpning av samhällets allmänna näringsövervakning. De anställdas arbets- och anställningsförhållanden, slutligen, är som utredningen konstaterar, i huvudsak en fråga för arbetsmarknadens parter.

3. Av sakkunnige Göran Trogen Utredningens förstahandsuppgift har varit att göra en kartläggning av städbranschen. Undersökningen har varit omfattande och inträngande och givit en god bild av branschen. Denna undersökning är i sig ett värdefullt resultat av städbranschutredningens arbete. Vad gäller de slutsatser av undersökningen som majoriteten drager är jag inte ense med majoriteten att missförhållanden framkommit av sådan art och omfattning att särskilda åtgärder behöver vidtas för branschen. Jag vill vända mig emot majoritetens påstående att städentreprenörföretagen generellt sett skulle bedriva rörelse på sådant sätt att sådana ingrepp är motiverade. Det som åsyftas av utredningens majoritet och som tas till utgångspunkt för olika förslag, rör sig i själva verket om exempel på “oegentligheter” som framförts av de fackliga organisationerna och av några myndigheter. Undersökningen ådagalägger inte sådana generella missförhållanden att särskilda ingrepp motiveras just mot denna bransch. Även om utredningen endast omfattar städbranschen, måste enligt min mening vid förslag till åtgärder beaktas dessas återverkan på andra branscher. De av städarna i undersökningen uppgivna missförhållandena inom städbranschen är vidare av sådan art att redan gällande lagar och avtal kan läggas till grund för tillrättalägganden. Att de fackliga organisationerna uppger sig sakna resurser att följa upp dessa förhållanden i alla de små oorganiserade företagen, motiverar inte de ingrepp i näringsfriheten som förordas från fackligt håll. Påstådda missförhållanden får i stället lösas på sätt som är brukligt på arbetsmarknaden mellan arbetsmarknadsparterna. Beträffande de av utredningen framkomna förslagen, vänderjag mig emot

förslaget att en särskild arbetsgrupp skall tillskapas för att följa utvecklingen i

branschen. De framkomna förhållandena i branschen motiverar inte att en

202 Reservation och särskilda yttranden

sådan - såvitt jag förstått - unik institution inrättas inom den offentliga förvaltningen. Det blir i praktiken detsamma som att permanenta städbranschutredningen, något som skulle vara ytterligare en form av byråkratisering i samhället och utgöra ett olämpligt prejudikat. De av majoriteten påpekade förhållandena som skulle utgöra ett skäl för ett sådant arrangemang (många små företag, deltidsarbete, stor andel kvinnor m. m.), är inte enligt min mening unika för denna bransch. Jag finner det inte heller motiverat att lör branschen införa en obligatorisk registrerittg vid sidan av den redan förekommande registreringen i handelsoch ziktiebolagsregister. En sanktionerad anmälningsskyldighet finns redan till dessa register och ett särskilt ytterligare register skulle på ett omotiverat sätt öka byråkratin och samhällets kostnader. Inom städbranschen finns inte heller ett sådant allmänt konsumentintresse som motiverat införande av särskilt register inom en annan bransch. Eventuella åtgärder inom detta område måste i första hand avse olika sätt att förbättra kontroll av registrering och uppföljning av denna såvitt avser befintliga register. Härtill kommer som en gemensam invändning emot förslagen angående arbetsgrupp och särskild registrering att dessa åtgärder i praktiken kommer att avse endast städentreprenadföretagen. Man måste då komma ihåg att dessa företag endast utgör en mindre del av hela städbranschen, vilket understryker âtgärdernas begränsade betydelse jämfört med dessas principiella och praktiska nackdelar. Däremot vill jag ansluta mig till den av majoriteten föreslagna effektiviseringen av samhällets kontrol/âtgärder, t. ex. genom den omnämnda förbättringen av befintliga register. Samtidigt vill jag peka på de åtgärder i detta syfte som statsmakterna vidtagit under de senaste åren. Ytterligare insatser för kontroll av efterlevnaden av exempelvis skatter, arbetsgivaravgifter, olika register m. m. är emellertid åtgärder som berör samtliga branscher. Slutligen vill jag fästa stort avseende vid branschorganisationens utfästelse att genom olika åtgärder öka medlemskretsen. Medlemsskapet i organisationen är förknippat med sådana “uppföranderegler” och insyn att det i själva verket medför en form avjrivil/ig attktorisation.

1 Bilaga Undersökning av

städentreprenadföretag

1 Teknisk rapport

1.1 Syfte Städbranschutredningens undersökning av städentreprenadföretag hade till syfte dels att göra en kartläggning av städentreprenadföretagens struktur och organisatoriska uppbyggnad, dels att göra en kartläggning av de anställda och deras anställnings- och arbetsförhållanden.

1.2 Undersökningens genomförande Undersökningen genomfördes i samarbete med SCB. SCB svarade för urvalsdragning, tryckning, utsändning, dataregistrering, programmering och databehandling. Utredningen svarade för registerarbete, provundersökning, insamling av blanketter, uppgiftslämnarkontakter, granskning och kodning, bearbetning, registrering samt analys.

1.3 Population och urval Undersökningspopulation var de städentreprenadföretag som var verksamma i landet vid årsskiftet 1976/1977. För att bilda populationen användes två källor, dels centrala företagsregistret (CFR), dels telefonkatalogens yrkesregister. Från CFR ingick företag som bedrev verksamhet som huvud- eller binäring i någon av följande näringsgrenar

Kod enligt svensk närings- Benämning grensindelning (SNI) 92004 Städning 92005 Desinfektion 92009 Annan rengöring 95300 Hushállsarbete

Vidare medtogs företag i andra näringsgrenar om ordet städning återfanns i deras namn. CFR-delen omfattade företagsbeståndet vid årsskiftet 1975/76 med stor-

204 Bilaga 1

leksuppgifter avseende 1975. För företag med mindre än l0 årsanstáillda aktualiseras CFR genom arbetsgivaruppgifter från riksförsäkringsverket (RFV). För större företag aktualiseras CFR genom särskilda enkäter som SCB gör. För företag som är mervärdeskattepliktiga aktualiseras CFR genom uppgifter från länsstyrelsernas mervärdeskatteregister. De aktuella nåiringsgrenarna är dock i huvudsak befriade från mervärdeskatt. Detta med för också att egna företagare utan anställda är ofullständigt täckta i CFR i de aktuella näringsgrenarna. Eftersom CFR i de aktuella näringsgrenarna dels inte var aktuellt, dels inte täckte företag utan anställda kompletterades CFR-delen med telefonkatalogens yrkesregister. Kompletteringen gjordes i 1976 års telefonkataloger och avsåg rubrikerna Städning utföres av, Fönsterputsning, Mattrengöring och Desinfektion. Antalet företag i undersökningspopulationen var 2 032, varav l 070 företag kom från CFR och 962 företag från telefonkatalogen. Samtliga dessa företag erhöll en enkät med frågor om vissa centrala variabler. Enkätforinulär och tillhörande följebrev återfinns sist i bilagan. Orsaken till att en totalundersökning bedömdes som nödvändig var att kännedom om undersökningspopulationens utseende saknades. Som tidigare nämnts var det känt att CFR har stora brister i de aktuella näringsgrenarna. Vidare fanns inte sådana baskunskaper om företagen tillgängliga att en urvalsundersökning kunde göras. Detta sammanhänger bl. a. med att städentreprenadbranschen inte varit föremål för några statistiska undersökningar tidigare. För att få en mer fördjupad bild av städentreprenadföretagen erhöll ett urval på 438 företag en mer omfattande enkät. Enkätformulär och tillhörande följebrev återfinns sist i bilagan. Genom totalundersökningen erhölls den basinformation avseende populationens utseende - antal företag, antal anställda, omsättning, geografisk spridning etc. - som tidigare saknades. Den mer fördjupande enkäten kunde därför begränsas till en urvalsundersökning. Precisionen i svaren bedömdes bli tillräcklig i en urvalsundersökning, samtidigt som kostnaderna blir lägre. Urvalet till den mer omfattande enkäten fördelades efter företagens storlek och geografiska belägenhet. Urvalsobjekt var hela företaget. Stratifieringsvariabeln storlek bestod av följande storleksgrupper. Okänt antal anställda 0 anställda l- 4” 5- 9” 10- 19 20- 49 50- 99 100-199 200-499” 500-

Geografisk spridning av urvalet erhölls genom att stratiñeringsvariablen H-region användes.

Bilaga 1 205

H-regioner (bokstaven H står för homogenitet) består av områden med ungefär samma befolkningstäthet. Omrâdena behöver inte ligga intill varandra. H-regionernas omfattning framgår av nedanstående samt av en förteckning sist i bilagan.

H-region Omfattning

Hl Stockholmsregionen Stockholms Aregion H2 Göteborgs- och Malmö- Göteborgs och Malmö /Lund/ regionerna Trelleborgs A-regioner ll3 Större kommuner Kommuner med mer än 90 000 invånare i en cirkel med 30 kmzs radie runt kommuncentrum H4 Södra mellanbygden Kommuner med mer än 27 000 och mindre än 90 000 invånare inom 30 kmzs radie runt kommuncentrum samt med mer än 300 000 invånare inom 100 kmzs radie med centrum i samma punkt. H5 Norra tätbygden Kommuner med mer än 27 000 och mindre än 90 000 invånare inom 30 kmzs radie runt kommuncentrum samt med mindre än 300 000 invånare inom 100 kmzs radie från kommuncentrum. H6 Norra glesbygden Kommuner med mindre än 27 000 invånare inom 30 kmzs radie runt kommuncentrum.

Urvalsmetoden var en kombination av systematiskt och slumpmässigt urval. Detta innebar att inom varje region valdes ett företag slumpmässigt inom varje intervall om k företag, där k är en konstant. Alla företag med minst 20 anställda enligt CFR ingick både i totalundersökningen och i den fördjupade urvalsundersökningen.

1.4 Datainsamling

Undersökningen genomfördes som en postenkät (svarskuvert bifogades). Av ekonomiska skäl var postenkät det enda rimliga alternativet. Vidare ansågs frågorna vara av den typen som lämpar sig för postenkät. Utsändningen av blanketterna gjordes i slutet av maj 1977. En mindre provundersökning gjordes dessförinnan för att testa blankettens innehåll och utformning på ett antal städentreprenadforetag. Två skriftliga påminnelser skickades ut ijuni 1977. Iden sista påminnelsen skickades nya blanketter och svarskuvert. För att få in svar från de företag som inte hade svarat efter andra påminnelsen -cirka två tredjedelar av samtliga företag- lade utredningen ner ett omfattande arbete på att ta in svar per telefon. För cirka en tredjedel av samtliga företag gjordes telefonintervjuer på utredningens initiativ. Dessutom gjordes telefonintervjuer med sådana företag som själva hade ringt upp och velat lämna uppgifterna per telefon. Vidare kontaktade utredningen företag for att uppmana dem att skicka in blanketten. Efter en eller flera telefonkontakter skedde så också i vissa fall. Slutligen fick utredningen göra kompletteringar per telefon for många av företagen. Städentreprenadföretagen får som uppgiftslämnare betraktade anses vara

206 Bilaga 1 Tabell l Företag utanför undersökningspopulationen fördelade på bortfallsorsak

svårbearbetade. Detta kan sammanhänga med att gruppen som helhet saknar vana som uppgiftslämnare, dvs. städentreprenadföretagen utsätts i allmänhet För små krav på redovisning.

1.5 Bortfall och resultatens tillförlitlighet

Av de 2 032 Företag som ingick i totalundersökningen Föll drygt hälften bort- 1 037 Företag - på grund av att de inte tillhörde undersökningspopulationen (övertäckning). Det stora antalet företag utanför undersökningspopulationen visar att använda källor dels inte var aktuella, dels inkluderade andra Företag än städentreprenadföretag. Fördelningen av de 1 037 Företagen utanför populationen på bortfallsorsak framgår av tabell l. Orsaken till att egenregistädning kom med bland städentreprenadföretag var att näringsgrensklassificeringen i CFR sker med utgångspunkt från vad huvuddelen av de anställda sysslar med. Företag eller enskilda personer som har en städare anställd och där städaren är den ende anställde klassificeras således som städföretag i CFR. Exempel på sådana fall är enskilda hushåll som har en städhjälp anställd eller läkarpraktiker där den ende anställde är en städare. Samtidigt som det var en stor övertäckning får man räkna med att det finns en viss undertäckning i populationen. Detta innebär att företag som var verksamma som städentreprenadFöretag under 1976 inte ingick i undersökningspopulationen. Undertäckningen kan bero på Följande omständigheter. (i) De använda urvalskällorna - CFR och telefonkatalogen - kan medFöra att företag som borde ha ingått i populationen inte gör det. Beträffande CFR kan städentreprenadFöretag ha klassificeratsi fel näringsgren och beträffande telefonkatalogen kan städentreprenadföretag finnas i abonnentFörteckningen utan att finnas i yrkesregistret. (ii) Företag som startade sin verksamhet under 1976 kan ligga utanför de använda urvalskällorna. (iii) Företag som av olika anledningar inte fanns med varken i CFR eller i telefonkatalogen men som bedrev verksamhet 1976.

sou 1979:88 Bilaga 1 207

Av de 995 företag som ingick i undersökningspopulationen besvarade 248 företag (25 procent) inte enkäten. Fördelningen av detta bortfall på bortfallsorsak framgår av tabell 2. Det egentliga bortfallet på 248 företag fördelade sig på storleksgrupp enligt tabell 3.

Tabell 2 Egentligt bortfall fördelat på bortfallsorsak

Tabell 3 Det egentliga bortfallets fördelning på storleksgrupp

Storleksgrupp/ Antal Procentuell Procentuell anställda företag fördelning av fördelning av bortfallet hela populanonen