lagen.nu
SOU

Betalningssäkringslag för skatte- och avgiftsprocessen

Beteckning
SOU 1975:104
Typ
SOU

Hänvisat till av

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2013

SOU

Statens offentliga utredningar

Fä @ 1975:104 @

Finansdepartementet

Betalningssäkringslag

för skatte- och

avgiftsprocessen

Betänkande av om m. m.

_I_J_t_redningen säkerhetsåtgärder

i skatteprocessen (USS)

Stockholm 1975

ISBN 91-38-02420-9 Göteborgs Offsettryckeri AB Stockholm 1976

Till Statsrådet och chefen för finans-

departementet

Genom beslut den 16 februari 1973 har regeringen bemyndigat chefen lör finansdepartementet att tillkalla högst fem sakkunniga med uppdrag att utreda frågan om kvarstad, skingringsförbud m. m. i skatteprocessen. Till sakkunniga har utsetts numera länsåklagaren för speciella mål Anders Nordenadler, ordförande, numera länsrádet Sten Bergh, riksdagsledamoten Olof Johansson, kanslirådet Gösta Welander och riksdagsledamoten Hans-Olov Westberg. Såsom experter har departementschefen tillkallat numera bitr. skattedirektören Bill Andréasson, kronofogden Börje Bjernstad, taxeringsrevisorn Sven Björnesjö, numera direktören Christer Jarenius och kammarrättsrâdet Sverker Widmark. Till sekreterare har förordnats den 25 april 1973 Andréasson, den 15 februari 1974 hovrättstiskalen Martin Erling och den 22 april 1974 hovrättsliskalen Claes Werdinius. Sistnämnda dag entledigades Andréasson från sitt uppdrag som sekreterare åt utredningen. Sedan Werdinius den 1 augusti 1975 lörordnats till sekreterare åt skattetilläggsutredningen (Fi 1975:06) har han samma dag entledigats från sitt uppdrag som sekreterare i utredningen. De sakkunniga har antagit namnet Utredningen om säkerhetsåtgärder m. m. i skatteprocessen (USS). Utredningen har tidigare avlämnat delbetänkandet Bevissäkringslag för skatte-och avgiftsprocessen (SOU 1974:49). Utredningen får härmed överlämna delbetänkandet med förslag till Betalningssäkringslag för skatte-och avgiftsprocessen. Betänkandet innehåller även förslag till ändringar i vissa Författningar.

Stockholm den 12 december 1975

Anders Nordenadlel Sten Bergh Gösta Welander

O/q/ Johansson Hans-Olov Westberg

/Marrin Erling

Innehåll

Sammanfattning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Författningsförslag . . . . . . . . . . . . . .i . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Kapitel 1 Ulredrzirzgszrppdragel . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 29 1.1 Direktiven . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 29 1.2 Utredningsarbetet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 30

Kapitel 2 Gäl/ande rä!! . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 33 2.1 Allmänt om säkerhetsåtgärder i svensk rätt . . . . . . . . . . . . . .. 33 2.2 Beslut om säkerhetsåtgärd . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 34 2.2.1 Civilprocessuella . . . . . . . . . . . . . . . .. 34 säkerhetsâtgärder 2.2.2 Straffprocessuella säkerhetsåtgärder . . . . . . . . . . . . . . . .. 35 2.3 Verkställighet av beslut om säkerhetsåtgärd . . . . . . . . . . . . . .. 36 2.4 av kvarstad Rättsverkningar och skingringsförbud . . . . . . . . .. 37 2.5 Pågående lagstiftningsarbete . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 37

Kapitel 3 UI/(irzzlsk rätt och rälIsri//ärnpning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 39 3.2 Inledning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 39 3.3 Danmark . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 39 3.4 Finland . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 42 3.5 Norge . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 44 3.6 Förbundsrepubliken Tyskland . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 46 3.7 Frankrike, Canada och USA . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 48

Kapitel 4 Enkärøz till länsstyrelse/via och vissa k;onq/bgçdemyrzdiqhe/ez 51 4.1 Inledning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 51 4.2 Länsstyrelseenkäten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 51 4.2.1 Allmänt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 51 4.2.2 Behovet av säkerhetsåtgärder . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 51 4.2.3 Synpunkter på utformningen av materiella och processuella bestämmelser om säkerhetsåtgärder . . . . . . . . .. 54 4.3 Kronofogdemyndighetsenkäten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 55 4.3.1 Behovet av säkerhetsåtgärder . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 55 4.3.2 Synpunkter på utformningen av materiella och processuella bestämmelser om säkerhetsåtgärder . . . . . . . .. 57

6 Innehåll sou 1975:104

Kapitel 5 Allmän motivering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 5.1 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 61 Bakgrund 5.2 lör en reform . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 67 Riktlinjer

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 75 Kapitel 6 Specialmolivering 6.1 till betalningssäkringslag för skatte- och Förslaget . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 75 avgiftsprocessen 6.1.1 Inledande bestämmelser . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 75 6.1.2 Beslut . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 77 6.1.3 m. m. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 83 Verkställighet Verkan av betalningssäkring . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 89 6.1.4 6.1.5 Säkerhet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 90 6.1.6 Besvär m. m. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 91 6.2 till ändringar i vissa författningar . . . . . . . . . . . . . . . .. 92 Förslag 6.2.1 Förslaget till lag om ändring i lagen (1971:1072) om lörm. m . . . . . . . . . . . . . . 92 månsberättigade skattefordringar 6.2.2 Förslaget till lag om ändring i förmånsrättslagen 92 (1970:979) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.2.3 i jordabalken . . . . . . . .. 93 Förslaget till lag om ändring 6.2.4 Förslaget till lag om ändring i lagen (1955:227) om inav rätt till luftfartyg . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 94 skrivning 6.2.5 Förslaget till lag om ändring i sjölagen (l891:35 s. 1) 95 6.2.6 Förslaget till lag om ändring i utsökningslagen (1877:31 s. 1) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 95 6.2.7 Förslaget till lag om ändring i lagen (1971:494) om exekutiv försäljning av fast egendom . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 96 6.2.8 Förslaget till lag om ändring i lagen (1971:500) om exekutiv försäljning av luftfartyg m. m . . . . . . . . . . . . . . . . . . 96 6.2.9 Förslaget till lag om ändring i lagen (1973:1 130) om exekutiv försäljning av registrerat skepp m. m . . . . . . . .. 97 6.2.10 Förslaget till lag om ändring i konkurslagen (1921:225) 6.2.1] till lag om ändring i brottsbalken . . . . . . .. 97 Förslaget 6.2.12 Förslaget till lag om ändring i rättegångsbalken,... 99

101 Bilaga . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Forkortmngar

AckL Ackordslagen (1970:847) AFL Lagen (1962:381) om allmän Försäkring AGL Lagen (1941:416) om arvskatt och gåvoskatt AvgL Lagen (1959:552) om uppbörd av vissa avgifter enligt lagen om allmän m. m. försäkring BrB Brottsbalken FiRL Lagen (1974:226) om prisreglering på fiskets område FfL Lagen (1971:494) om exekutiv försäljning av fast egendom FKL Lagen (l959:92) om förfarandet vid viss konsumtionsbeskattning FL Förvaltningslagen (1971:290) FPL Förvaltningsprocesslagen (1971:291) FRL Förmånsrättslagen (1970:979) JB Jordabalken JRL Lagen (1967:340) om prisreglering på jordbrukets område KKL Konkurslagen (1921:225) Lfl om exekutiv Lagen (1971:500) försäljning av luftfanyg m. m. ML Lagen (1968:430) om mervärdeskatt RB Rättegångsbalken Sfl om exekutiv Lagen (1973:1130) försäljning av registrerat skepp m. m. SkBL Skattebrottslagen (1971:69) SOU Statens offentliga utredningar TL Taxeringslagen (1956:623) TuL Tullagen (1973:670) UBK Uppbördskungörelsen (1967:626) UBL Uppbördslagen (1953:272) UK Utsökningskungörelsen (1971:1098) UL Utsökningslagen (1877:31 s. 1) YFL Lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring

Sammanfattning

Betänkandet, som utgör en andra etapp i utredningens arbete, innehåller förslag till lagstiftning, som avser att stärka det allmännas ställning som borgenär inom området för skatter. tullar och avgifter. Tidigare har utredningen avlämnat ett delbetänkande, SOU 1974:49, inom det angivna området. Förslagen i det betänkandet har legat till grund för bl. a. den nyligen antagna bevissäkringslagen för skatte- och avgiftsprocessen

(1975:1027),

Det nu föreliggande delbetänkandet innefattar i första hand förslag till en ny lag, som kallas beta/ni:zgssäkrings/agför skane- och augj/is/ørocesserr. Betalningssäkring är en processuell säkerhetsåtgärd, som f . n. inte finns inom beskattningsområdet. Institutet motsvarar närmast kvarstad i gällande civiloch straffprocessuell lagstiftning. Liksom kvarstad avser betalningssäkring att skydda borgenärens betal-

ningsanspråk fram till den tidpunkt, då gäldenären betalar fordringen eller

utmätning för denna äger rum. Detta sker genom att gäldenärens utmätningsbara lösa egendom tas om hand eller, om den lämnas kvar hos honom, märks ut. Gäldenärens dispositionsrätt över egendomen inskränks således helt eller delvis. Under inga förhållanden får han förfoga över egendomen till skada för det allmänna. Dessa inskränkningar gäller även för tredje man. 1 fråga om fast egendom medför betalningssäkring att det allmänna erhåller säkerhetsrätt i egendomen. Beslut om betalningssäkring fattas i princip av den tjänsteman hos vederbörande beskattningsmyndighet som har att föra det allmännas talan i mål om den fordran beslutet avser. För den direkta inkomstskattens del innebär detta att taxeringsintendent är behörig att fatta beslut. För beslut om betalningssäkring krävs att det allmänna har en fordran på skatt, tull eller avgift mot en viss gäldenär och dessutom, att en viss risk föreligger för att gäldenären inte kommer att betala fordringen. Beslutet får avse endast fordran som föreligger vid tillfället i fråga. Har fordringen ännu inte fastställts i ordinarie eller extraordinär väg, får beslutet innefatta det belopp som på grund av föreliggande omständigheter skäligen kan antas bli påfört gäldenären. Risken för att betalning inte kommer att ske skall vara av konkret natur. Någon viss omständighet, som kan knytas till gäldenären ifråga skall tala för att denne inte vill eller kan göra rätt för sig. Det skall föreligga en fara för antingen s. k. betalningssabotage från gäldenärens sida eller för att denne när förfallotiden inträder saknar medel att betala fordringsbeloppet helt eller delvis.

10 Sammanfattning

Självfallet äger gäldenär besvära sig mot beslut om betalningssäkring. Därvid gäller i princip samma besvärsordning som i fråga om den fordran beslutet avser. 4 Verkställighet av beslutet sker genom kronofogdemyndighets försorg. Myndigheten har därvid att följa de Föreskrifter som gäller vid utmätning för ifrågavarande skatt, tull eller avgift. Vissa undantag från dessa regler finns. Sålunda får verkställighet äga rum utan att gäldenären dessförinnan underrättats om saken. Vidare fär försäljning av egendom som har tagits i anspråk i princip inte ske. Lös egendom kan dock få säljas enligt Litbestämmelser om kvarstadsbelagd egendom. Slutligen bör sökningslagens uppmärksammas att bestämmelserna om utmätningsed gäller i tillämpliga delar i det fall att egendom inte har anträffats vid förrättning för verkställighet eller en uppgiven tillgång visat sig vara tvistig. Efter förebild från vissa utländska rättssystem föreslås att beslut om betalningssäkring skall medföra fönnånsrätt i den egendom, vari verkställighet har skett. Av det skälet föreslås i betänkandet en ändring i förmånsrättslagen (1970:979). Vidare innehåller lagförslaget en bestämmelse som gör det möjligt att ställa säkerhet för betalning av fordran på skatt, tull eller avgift. Om erbjuden säkerhet godtas av tjänsteman, som är behörig att besluta om betalningssäkring för den aktuella fordran, sätts betalningssäkring inte in. l förekommande fall skall beslut om betalningssäkring hävas och ev. verkställighetsåtgärder därmed gå åter. Kronofogdemyndighet äger också pröva anvisad säkerhet. Hans beslut skall dock överprövas av behörig beslutsfattare. Besvär får anföras även i fråga om verkställighet. l lagförslaget föreskrivs att bestämmelserna i 10 kap. utsökningslagen om klagan över utmätningsmans förfarande gäller i tillämpliga delar beträffande verkställighet av beslut om betalningssäkring. Som en följd av betalningssäkringslagens bestämmelser föreslås ändringar

i vissa författningar. Ändringen i förmånsrättslagen har redan nämnts. Fler-

talet av de övriga ändringsförslagen beror på att betalningssäkring är en ny säkerhetsåtgärd samt att denna har förenats med förmånsrätt. Förslaget till ändring i rättegångsbalken har dock föranletts av andra skäl. I betänkandet föreslås att bestämmelserna i 26 kap. l § rättegångsbalken, vilket lagrum innehåller grundreglerna för kvarstad och skingringsförbud inom straffprocessen, även skall omfatta skatt, tull eller avgift, som någon kan misstänkas ha undandragit eller sökt undandra det allmänna genom brott enligt skattebrottslagen (l97l:69), lagen (1960:418) om straff för varusmuggling m. fl. lagar. Lagtekniskt sker detta genom ett nyinfört tredje stycke i nämnda paragraf. Avsikten är att den föreslagna bestämmelsen skall utgöra ett komplement till institutet betalningssäkring och tillgripas endast i sådana fall då ett beslut om betalningssäkring inte kan erhållas.

Författningsförslag

1 Förslag till Betalningssäkringslag för skatte- och avgiftsprocessen

Härigenom förordnas som följer

Inledande bestämmelser l § Betalningssäkring är den åtgärd som enligt denna lag får vidtagas för att säkerställa betalning av skatt, tull eller avgift.

2§ I denna lag förstås med fordran: det allmännas anspråk på Lsådan skatt, tull eller avgift, som avses i 1§ första stycket lagen (1971:1072) om förmånsberättigade skattefordringar m. m., 2. förseningsavgift, skattetillägg eller liknande avgift, som avser fordran enligt 1, 3. ränta eller avgift, som utgår i samband med uppbörd eller indrivning av fordran enligt 1 eller 2 gäldenär: den som har ålagts eller enligt lag kan åläggas betalningsskyldighet för fordran.

Beslut 3 § Beslut om betalningssäkring i gäldenärens egendom får fattas om särskild risk föreligger att gäldenären icke kommer att betala fordran. Är fordringen icke fastställd, skall betalningssäkringen avse det belopp som på grund av föreliggande omständigheter skäligen kan antagas bli påfört gäldenären. Uppgår fordringen icke till betydande belopp, får betalningssäkringen beslutas endast om särskilda skäl föreligger.

4§ Beslut om betalningssäkring skall omedelbart hävas, helt eller till viss del, om åtgärden icke längre behövs för att säkerställa betalning av fordringen eller om eljest skäl för beslutet icke längre föreligger.

5 § Beslut om betalningssäkring upprättas skriftligt och överlämnas senast vid förrättning för verkställighet till gäldenären mot bevis. Kan beslutet ej överlämnas vid förrättningen, skall det delgivas genom den verkställande myndighetens försorg.

12 Fö/;fattningsfötslag

6 § Beslut om betalningssäkring och om hävande av sådan åtgärd får fattas av den, som har att föra det allmännas talan i mål om den fordran beslutet avser. Föreligger särskilda skäl får annan tjänsteman förordnas att fatta sådant beslut.

Verkställighet m. m. 7 § Beslut om betalningssäkring verkställes enligt de föreskrifter som gäller vid utmätning för fordringen, om icke annat framgår av denna lag.

8 § Verkställighet får ske utan att gäldenären dessförinnan har underrättats om målet.

9§ Verkställighet får ej omfatta Försäljning av egendom. Lös egendom får dock säljas enligt bestämmelserna i 183.5 utsökningslagen (1877:31 s. 1) om Försäljning av kvarstadsbelagd egendom.

l0§ Har tillgång för att säkerställa betalning av fordringen ej anträffats vid verkställigheten eller är uppgiven tillgång tvistig, skall gäldenären på kronofogdemyndighetens begäran åläggas att upprätta förteckning över sina och skulder samt att med ed bekräfta att den är riktig. Därvid tillgångar gäller bestämmelserna i lagen (1921 :244) om utmätningsed i tillämpliga delar.

ll § Kronofogdemyndighet verkställer beslut om betalningssäkring. Verkställighet sker efter framställning från tjänsteman som avses i 6 §.

Verkan av betalningssäkring 12§ Sedan kronofogdemyndigheten har förklarat att egendom tagits i anspråk, får gäldenären icke förfoga över egendomen till skada för det allmänna.

13§ Om förmånsrätt på grund av betalningssäkring föreskrives i förmånsrättslagen (1970:979). Förmånsrätten uppkommer vid samma tidpunkt som förmånsrätt på grund av bestämmelserna i 77§ första och andra styckena samt 83§ första stycket utsökningslagen (l877:31 s. 1).

Säkerhet

l4§ Säkerhet får ställas för betalning av fordran. Den som är behörig att besluta om betalningssäkring i fråga om fordringen prövar erbjuden säkerhet och beslutar om erforderliga åtgärder när säkerheten skall tagas i anspråk. Kronofogdemyndighet får pröva erbjuden säkerhet om särskilda skäl föreligger. Anmälan om sådant beslut skall genast göras till tjänsteman som avses i andra stycket. Denne prövar omedelbart om beslutet skall bestå.

F örfaItningS/Örslag 13

Besvär m. m.

Talan mot beslut angående betalningssäkring föres genom besvär hos l5§ den domstol eller myndighet som har att pröva besvär i fråga om den fordran

betalningssäkringen avser. Länsskatterätten

i länet är dock ensam behörig att pröva besvär i första instans såvitt avser fordran inom länsstyrelses forvaltningsområde.

l6§ Bestämmelserna i 10 kap. utsökningslagen (1877:3l s. 1) om klagan över utmätningsmans forfarande gäller i tillämpliga delar i fråga om verkställighet enligt denna lag. Talan är dock ej i något fall begränsad till viss tid.

Denna lag träder i kraft den...

Z Förslag till

Lag om ändring i lagen (1971:1072) om förmånsberättigade skat-

tefordringar m. m.

Härigenom förordnas att 1 ,ä lagen (1971:1072) om förmånsberättigade skattefordringar m. m. skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse §1

Förmånsrätt enligt 11 § förmåns- Förmånsrätt enligt 11 § förmånsrättslagen (1970:979) följer med ford- rättslagen (1970:979) följer med fordran på ran på 1. skatt och avgift. som angesi 1 § 1. skatt och avgift. som angesi 1 § första stycket uppbördslagen. första stycket uppbördslagen (1953:272), samt skatt enligt lagen (1953:272), samt skatt enligt lagen (1908:128)om bevillningsavgifter för (1908:128)om bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter, särskilda förmåner och rättigheter. lagen (1958:295) om sjömansskatt lagen (l 94/ :4 l 6) om ansskan och gåoch kupongskattelagen (1970:624), voskarr, lagen (1958:295) om sjömansskatt och kupongskattelagen (1970:624), 2. skatt enligt förordningen (1959:507) om allmän varuskatt och lagen (1968:430) om mervärdeskatt. 3. skatt eller avgift enligt förordningen (1908:129) angående en särskild stämpelavgift vid köp och byte av fondpapper, lagen (1928:376) om särskild skatt å vissa lotterivinster, lagen (1941:251) om särskild varuskatt, förordningen (1943:477) om skatt å vissa pälsvaror, förordningen (1948:85) om försäljningsskatt, förordningen (1953:396) om accis å fettemulsion m. m., lagen (1953:397) om avgift för fettvaror som användas för framställning _ av fettemulsion m. m., lagen (1956:545) om omsättningsskatt på motor- Senaste lydelse 1975:1266

7 14 sou 1975:104 Fö/fattningsförs/ag

Nuvarande Lvde/se Föreslagen lydelse

om allmän energiskatt, lagen (1960:253) om tillfordon, lagen (1957:262) och beskattning av malt- och läskedrycker, lagen (1960:258) om verkning på vissa varor, lagen (1961:372) om bensinskatt, lagen utjämningsskatt förordningen (1961:653) om brännoljeskatt, stäm- (1961:394) om tobaksskatt, (1964:352) om gasolskatt, förordpelskattelagen (1964:308), förordningen

ningen(1966:21) om särskild skatt på motorbränslen, Förordningen (1971:170)

om annonsskatt, lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam, lagen (1972:820) om skatt på spel, lagen (1973:37) om avgift på vissa dryckeslagen (1973:1216) om särskild beredskapsavgift för oljeproförpackningar, dukter samt bilskrotningslagen (1975:343). 4. skatt enligt Förordningen (1922:260) om automobilskatt, kungörelsen som för tillfälligt brukande i riket från (1934:122) om skatt å motorfordon. utlandet införts, kungörelsen (1951:750) om saluvagnsskatt. förordningen (1963: l 16) om trafikomläggningsskatt, kungörelsen ( l 964243) om skatt å autosom av utomlands bosatt person för tillfälligt brukande i riket här mobil, förvärvats, traktorskatteförordningen (1969:297), vägtrafikskattelagen (1973:602) om särskild vägtrafikskatt samt kungö- (1973:601), förordningen relsen (1973:781) om saluvagnsskatt, 5. tull samt avgift enligt kungörelsen (1960:235) om avgift för växtskyddskontroll vid införsel av växter och förordningen (1968:361) om avgift vid införsel av vissa bakverk, på jordbrukets område 6. avgift enligt lagen (1967:340) om prisreglering och lagen (1974:226) om prisreglering på fiskets område, 7. avgift, som uppbäres med tillämpning av lagen (1959:552) om uppbörd av vissa avgifter enligt lagen om allmän försäkring, m. m., i den mån avgiften icke omfattas av l. Förmånsrätten omfattar ej restavgift och liknande avgift som utgår vid försummelse att redovisa eller betala fordringen och ej heller skatte- eller avgiftstillägg och förseningsavgift.

Denna lag träder i kraft den Äldre bestämmelser gäller fortfarande om konkurs beslutats eller offentligt ackord fastställts före lagens ikraftträdande.

F

ö/_fattnings/ö/slag

3 Förslag till Lag om ändring i förmånsrättslagen (1970:979)

,Härigenom förordnas att 8 och 9 §§ förmånsrättslagen (l970:979) skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

§ Utmätning ger förmånsrätt i den Utmätning ger förmånsrätt i den utmättzi egendomen. utmätta egendomen. Betalningssäkring ger _lörmânsrätt i den egendom vari verkställighet har skett.

. 9 Särskilda förmånsrätter gäller inbördes efter paragrafernas följd och efter den i 4-7 §§ angivna numreringen. Förmånsrätt enligt 4§ 3 har dock företräde framför förmânsrätt enligt 4 § 2 på grund av annan retentionsrätt än som avses i 247 § sjölagen (1891 :35 s. l) Förmånsrätt på grund av utmät- Förmånsrätt på grund av utmätning har företräde framför förmåns- ning och betalningssäkrirzg har förerätt på grund av inteckning. vilken träde framför förmånsrätt på grund sökts samma dag som utmätningen av inteckning, vilken sökts samma verkställdes eller senare. dag som utmätningen eller beslutet om betalningssäkring verkställdes eller senare. Utmätning ger företräde fram- Utmätning och betalningssäkriiig för senare utmätning av samma ger företräde framför senare verkstälegendom. Utmätning för flera ford- lighet i samma egendom. Utmätning ringar på en gång ger lika rätt. Om och betalningssäkriitg för fiera forddet inbördes företrädet i övrigt mel- ringar på en gång ger lika rätt. Om lan fordringar med samma slag av det inbördes företrädet i övrigt melförmånsrätt finns för vissa fall sär- lan fordringar med samma slag av skilda bestämmelser. förmånsrätt finns för vissa fall särskilda bestämmelser. Vid i”mätning/örfordran,för vilken beslut om betalningssäkring har meddelats. _löl/e/j/örmånsrätt i den egendom, som är:/öremâl för betalningssäk-

ringen, _frân den dag, då beslutet om

beslutssäkring verkställdes.

Denna lag träder i kraft den

Lagen omtryckt 1975:1248

SOU l975zl04

16 författningsförslag

4. Förslag till

Lag om ändring i jordabalken

Härigenom förordnas att 19 kap. 21 §, 2] kap. 2 och 5 §§ samt 22 kap. 3§ jordabalken skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 19 kap.

21 §l Har fast egendom eller tomträtt Har fast egendom eller tomträtt utmätts eller har beträffande fast utmätts eller tagits i anspråk/ör betaltomträtt som ingår i ningssäkring eller har beträffande fast

egend0m_eller

konkursbo begärts Försäljning i den egendom eller tomträtt som ingår i ordning som gäller för utmätt sådan konkursbo begärts försäljning i den som gäller för utmätt sådan egendom eller har utmätningen upp- ordning hävts eller frågan om egendomens egendom eller har utmätningen eller försäljning av annat skäl förfallit, beslutet om betalningssäkring uppskall anteckning därom göras i fas- hävts eller frågan om egendomens tighetsboken eller tomträttsboken. försäljning av annat skäl förfallit, Anteckning att egendomen for- skall anteckning därom göras i fas- .sålts utmätningsvis skall ske när tighetsboken eller tomträttsboken. handling som visar köpeskillingens Anteckning att egendomen förfördelning inkommit. sålts utmätningsvis skall ske när handling som visar köpeskillingens fördelning inkommit. Om inverkan på inteckning eller inskriven rättighet av exekutiv försäljning eller av expropriation eller liknande tvångsförvärv eller av myndighets fördelning av medel skall anteckning göras i fastighetsboken eller tomträttsboken när anmälan, bevis eller fördelningslängd som utvisar förhållandet inkommit. Förekommer i övrigt i lag eller annan författning bestämmelse om att visst förhållande skall antecknas i fastighetsbok eller tomträttsbok, gäller bestämmelsen.

2l kap. 2 .S Ansökan om inskrivning skall av- Ansökan om inskrivning skall avslås, om slås, om l. l. upplåtelsehandlingen ej ingiupplåtelsehandlingen ej ingivits. vits, 2. föreskrifternai l3 kap. 1-4 och 2. föreskrifterna i 13 kap. l-4 och 6§§ ej iakttagits, 6§§ ej iakttagits, 3. lagfart ej är sökt för upplåtaren, 3. Iagfart ej är sökt för upplåtaren, 4. inskrivning i fastigheten är be- 4. inskrivning i fastigheten är be- Senaste viljad eller sökt, viljad eller sökt, lydelse l97l:503

författningsförslag 17

/tluvarande lydelse Föreslagen lydelse

5 fastigheten är utmätt, 5. fastigheten är utmätt eller har tagits i anspråk_ för betalningssäkring 6. det är uppenbart att upplåtelsen 6. det är uppenbart att upplåtelsen på annan grund är ogiltig eller ej kan på annan grund är ogiltig eller ej kan göras gällande. göras gällande. Har ärende angående lagfart för upplåtaren uppskjutits till senare inskrivningsdag, skall behandlingen av ansökan om inskrivning av tomträtten uppskjutas till samma dag.

5 . å Ansökan om inskrivning av avtal om sådan ändring i tomträttens innehåll som avses i l3 kap. 21 § får göras av fastighetsägaren eller tomträttshavaren sedan tomträtten inskrivits. Om sådan inskrivning gäller i tillämpliga delar 2-4 §§ med följande avvikelser. Är inteckning förut beviljad eller Är inteckning förut beviljad eller sökt i tomträtten eller är inskrivning sökt i tomträtten eller är inskrivning av nyttjanderätt, servitut eller rätt av nyttjanderätt, servitut eller rätt till elektrisk kraft förut beviljad eller till elektrisk kraft förut beviljad eller sökt i denna eller sökes sådan in- sökt i denna eller sökes sådan inskrivning samma dag, lår ansökan skrivning samma dag, får ansökan om inskrivning av avtal som avses om inskrivning av avtal som avses i första stycket bifallas endast om i första stycket bifallas endast om rättighetshavaren medgivit inskriv- rättighetshavaren medgivit inskrivning av ändringsavtalet eller detta är ning av ändringsavtalet eller detta är väsentligen utan betydelse för rättig- väsentligen utan betydelse för rättighetshavarens säkerhet. Om fastighe- hetshavarens säkerhet. Om fastigheten eller tomträtten utmätts före den ten eller tomträtten utmätts eller radag då inskrivning sökes, gäller vad gits i anspråk _ør betalningssäkring som sagts nu om rättighetshavaren före den dag då inskrivning sökes, även znnzämingssäkanden. gäller vad som sagts nu om rättighetshavaren även sökanden [fråga om utmäming eller betalningssäkr/ng. Är avtal som avses i första stycket beroende av att fastighetsbildning äger rum, får ansökan bifallas endast om nämnda åtgärd kommit till stånd. I avvaktan på att hinder som anges i andra eller tredje stycket undanröjes skall ansökan förklaras vilande.

22 kap.

§1 Ansökan om inteckning skall avslås, om l. föreskrifterna i 2§ icke iakttagits, 2. på grund av särskild föreskrift eller enligt anteckning i fastighetsboken inteckning ej får beviljas i fastigheten, 3. inskrivning av tomträtt i fastigheten är beviljad eller sökt, l Senaste lydelse 1971 :S03

18 Fötfattnings/örslag

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4. fastigheten frångått sökanden på grund av exekutiv försäljning eller genom expropriation eller liknande tvångsförvärv, 5. sökanden är i konkurs eller försattes i konkurs den dag då inteckningen sökes samt fastigheten hör till konkursboet, 6. del av fastigheten är utmätt eller utmätes den dag då inteckningen sökes, 7. ärende angående anteckning enligt 7 § förköpslagen (1967:868) att kommun beslutat utöva förköpsrätt i fråga om egendomen upptagits på inskrivningsdag och ansökningen göres av den som överlåtit egendomen. 8. del av/astigheten har tagits eller, den dag då inteckning sökes. tages i anspråk .för betalningssäkring. Har ärende angående lagfart för sökanden uppskjutits till senare inskrivningsdag, skall behandlingen av ansökan om inteckning uppskjutas till samma dag.

Denna lag träder i kraft den

5. Förslag till i lagen (1955:227) om inskrivning av rätt till luft- Lag om ändring fartyg

Härigenom förordnas att 12 och 41 §§ lagen (1955:227) om inskrivning av rätt till luftfartyg skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse l 2 §

Upplyses att fore den dag inteck- Upplyses att före den dag inteckning sökes eller ock samma dag an- ning sökes eller ock samma dag ansom sökningen göres den egendom som sökningen göres den egendom ansökningen avser tagits i mät, och ansökningen avser tagits i mät eller visas ej att utmätningen upphört att tagits i anspråk. för betalningssäkring. avslås. och visas ej att utmätningen eller begälla, skall ansökningen talningssäkringen upphört att gälla, skall ansökningen avslås.

41 §1 Då utmätning skett av luftfartyg Då utmätning skett av eller beslut eller Iott däri eller till sådant fartyg om betalningssäkring verkställts i hörande, intecknade reservdelar, el- luftfartyg eller Iott däri eller till såäs- dant hörande, intecknade ler då jämlikt 71 § konkurslagen fartyg kats att luftfartyg eller intecknade re- reservdelar, eller då jämlikt 71 § kon- *Senaste lydelse 1970:986

SOU |975:l04 F ör/artnings/örslag 19

/Vuvarande lydelse Föreslagen lydelse

servdelar till sådant fartyg må utmät- kurslagen äskats att luftfartyg eller ningsvis säljas, skall, sedan bevis intecknade reservdelar till sådant härom inkommit till må inskrivnings- fartyg utmätningsvis säljas, domaren, å nästa inskrivningsdag skall, sedan bevis härom inkommit göras anteckning om Förhållandet i till inskrivningsdomaren, å nästa ininskrivningsboken. Visas att utmät- skrivningsdag göras anteckning om ningen upphävts eller att frågan om förhållandet i inskrivningsboken. egendomens Försäljning eljest förfal- Visas att utmätningen eller beta/lit. varde ock det i boken antecknat. ningssäkringerz upphävts eller att frågan om egendomens försäljning eljest förfallit, varde ock det i boken antecknat. Har egendom blivit såld i den ordning som är stadgad beträffande försäljning av utmätt luftfartyg och av utmätta, intecknade varde reservdelar, anteckning därom efter vad i första stycket sägs införd i inskrivningsboken, när handling som visar köpeskillingens fördelning inkommer till inskrivningsdomaren. Var egendomen intecknad, skall i inskrivningsboken tillika antecknas den verkan som försäljningen enligt vad i 25,5 stadgas medför beträffande inteckningen. Skedde ej försäljning, men skola ändock enligt vad därom är särskilt stadgat medel fördelas mellan rättsägare i egendomen, skall motsvarande anteckning göras när fördelningslängden inkommer. Har domstol beträffande i luftfartyg meddelat som inteckning förklaring i 26§ sägs, åligger det domstolen att därom översända bevis till inskrivningsdomaren, som har att å nästa inskrivningsdag göra anteckning om förhållandet i inskrivningsboken.

Denna lag träder i kraft den

6. Förslag till Lag om ändring i sjölagen (l891:35 s. 1)

Härigenom förordnas att 38 och 283 §§ sjölagen (l891:35 s. 1) skall ha nedan angivna lydelse.

Antagen lydelse Föreslagen lydelse

38.5 I skepps- eller skeppsbyggnadsregistret skall antecknas, när 1. talan väckts om hävning eller återgång av förvärv av registrerat skepp eller skeppsbygge eller om bättre rätt till sådan egendom eller eljest i fråga, som angår inskrivning; 2. mål som avses under l avgjorts genom dom eller slutligt beslut som vunnit laga kraft; Lagen omtryckt 1975:1289

20 F örfattnings/ö/slag

Antagen lydelse Föreslagen lydP/Sé

3. ägare av registrerat skepp eller skeppsbygge försatts i konkurs; 4. registrerat skepp eller skepps- 4. registrerat skepp eller skeppsrätt till sådan bygge eller inskriven rätt till sådan bygge eller inskriven egendom blivit föremål för kvarstad, egendom blivit föremål för kvarstad, skingringsförbud eller utmätning, sk i n gri n gsfö rbud , beralningssäkring konkursförvaltare begärt att registre- eller utmätning. konkursförvaltare rat skepp eller skeppsbygge skall säl- begärt att registrerat skepp eller jas exekutivt, ägaren enligt 10 § and- skeppsbygge skall säljas exekutivt, ra stycket begärt att registrerat skepp ägaren enligt l0§ andra stycket beskall säljas exekutivt eller egen- gärt att registrerat skepp skall säljas domen sålts exekutivt; exekutivt eller egendomen sålts exekutivt; 5. beslut som avses under 3 eller 5. beslut som avses under 3 eller 4 om konkurs, kvarstad, skingrings- 4 om konkurst kvarstad, skingringsförbud eller utmätning upphävts el- förbud. betalningssäkrirtq eller utmätler återgått eller fråga om exekutiv ning upphävts eller återgått eller frå- Försäljning av registrerat skepp eller ga om exekutiv försäljning av regiskeppsbygge eller inskriven rätt till strerat skepp eller skeppsbygge eller sådan egendom eljest förfallit; inskriven rätt till sådan egendom eljest förfallit; 6. skepp eller skeppsbygge skall avregistreras enligt någon i l6§ angiven men hinder mot avregistreringen möter enligt 17 §; grund 7. enligt 35 § beslut meddelats att skepp eller skeppsbygge skall avföras ur registret den dag registrering äger rum utomlands. Är eljest i lag eller annan författning föreskrivet att visst förhållande skall antecknas i skepps- eller skeppsbyggnadsregistret, skall det gälla. Anteckning i skeppsbyggnadsregistret skall överföras till skeppsregistret, om bygget överföres dit såsom skepp. Registeranteckning skall avföras, om den uppenbarligen ej längre kan vara av betydelse.

283 §

Ansökan om inteckning skall avslås, om l. bestämmelserna i 282§ första stycket ej iakttagits; 2. ansökningen strider mot 261 §; 3. ansökningen strider mot sådan på grund av förvärvsvillkor mot sökanden gällande inskränkning i hans rätt att förfoga över egendomen. som införts i skepps- eller skeppsbyggnadsregistret eller införes däri samma inskrivningsdag som inteckningen sökes, och ansökningen icke medgivits av den till vars förmån inskränkningen gäller; 4. skeppet eller skeppsbygget skall avregistreras; 5. sökanden eller, om skeppet eller bygget äges av flera, någon av sökandena är i konkurs eller försättes i konkurs samma inskrivningsdag som inteckningen sökes och det icke visas, att skeppet, bygget eller andelen ej hör till konkursboet; 6. skeppet, bygget eller andel däri 6. skeppet, bygget eller andel däri

F örfatrningsfö/slag 21

Antagen lydelse Föreslagen lydelse

eller villkorlig äganderätt därtill är eller villkorlig äganderätt därtill är föremål För kvarstad, skingringsFör- Föremål För kvarstad, skingringsFörbud eller utmätning eller blir Föremål bud, beralningssäkring eller utmät- För sådan åtgärd samma inskriv- ning eller blir föremål För sådan åtningsdag som inteckningen sökes; gärd samma inskrivningsdag som eller sökes; eller inteckningen 7. skeppet, bygget eller andel däri eller villkorlig äganderätt dänill frångått sökanden genom exekutiv Försäljning. Har ärende angående inskrivning av sökandens Förvärv uppskjutits, skall behandlingen av inteckningsansökningen uppskjutas på motsvarande sätt.

Denna lag träder i kraft den

7. Förslag till

Lag 0m ändring i utsökningslagen (l877:3l s. l)

Härigenom Förordnas att 72 och 139 §§ utsökningslagen (1877:31 s. l) skall ha nedan angivna lydelse

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

72 §1 Påstår någon, som ej har sådan rätt som anges i 71 ä, att han äger Förmånsrätt till betalning ur gäldenärs egendom. medFör det ej hinder För egendomens utmätande För annan gäld. De villkor under vilka sådan borgenär äger rätt till betalning ur egendomen anges i 5 och 6 kap. Ej heller må egendoms utmätande Ej heller må egendoms utmätande hindras därav att den blivit belagd hindras därav att den blivit belagd med kvarstad eller skingringsFörbud; med kvarstad eller skingringsFörbud dock bör, där annat gods Finnes att eller an den tagits i anspråk för betillgå, sådant Företrädesvis utmätas. Ialningssäkring; dock bör, där annat så vitt det lämpligen och utan För- gods finnes att tillgå, sådant Företräfång För utmätningssökanden kan desvis utmätas, så vitt det lämpligen ske. och utan Förfång För utmätningssökanden kan ske.

139 §2 När fartyg, som ej är inFört i skeppsregistret eller i motsvarande utländska register, eller gods i Fartyg eller i IuFtfaityg sålts, har borgenär, som hade sjö- eller luftpanträtt i egendomen, rätt att Få betalning ur köpeskillingen enligt vad som anges nedan, såvida han framställt yrkande därom Före auktionen eller, om egendomen sålts under hand, Före köpeskillingsFördelning Senaste lydelse 1967:140 en. ?Senaste lydelse 1975:1254

22 sou 1975:104 Författningsförslag

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Svarar utmätt egendom för företagsinteckning, äger inteckningshavaren erhålla betalning ur köpeskillingen, om han framställt yrkande därom inom tid som nyss angivits. Vad nu sagts gäller dock ej i den mån sådan betalning måste anses obehövlig för att trygga inteckningshavarens och efterföljande inteckningshavares rätt. Vid prövningen härav skall hänsyn tagas även till sådan egendom som gäldenären på annat sätt än genom företagsinteckningen ställt som säkerhet för inteckningshavarens fordran. Skall under konkurs fartyg, som ej är infört i skeppsregistret eller i motsvarande utländska register, eller gods i fartyg eller i luftfartyg säljas utmätningsvis, äger även borgenär som för sin fordran har förmånsrätt enligt 10 § förmånsrättslagen (1970:979) rätt att erhålla betalning ur köpeskillingen, om han yrkat det före auktionen eller, om egendomen sålts under hand, före köpeskillingsfordelningen. Utmäles egendom, som har tagits i anspråk genom betalningssäkring, _för annanfordran än den som betalningssäkringen avser. skall så stor del av köpeskillingen avsättas, som på grund av _lörmânsrält enligt /örmânsrätrs/agen belöper på den/brdran, för vilken betalningssäkring beslutats.

Denna lag träder i kraft den

8. Förslag till Lag om ändring i lagen (1971:494) om exekutiv försäljning av fast egendom.

förordnas att 25 och 34 §§ lagen (1971:494) om exekutiv för- Härigenom säljning av fast egendom skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 25 §1 l sakägarförteckning upptages, förutom exekutionsfordringen, l. fordran som skall utgå med formånsrätt enligt 6§ l eller 7§ l eller 2 förmånsrättslagen (1970:979) och som förfaller till betalning senast den tillträdesdag som anges i 36 §, 2. fordran som är förenad med 2. fordran som är förenad msed panträtt i fastigheten, panträtt i fastigheten oc/Ifbrdran som utgår med /örmänsrätt på grund av Senaste lydelse 1971:1044 betalningssäkring,

sou 1975:104 författningsförslag 23

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3. nyttjanderätt, servitut eller rätt till elektrisk kraft som besvärar fastigheten, om rättigheten är inskriven eller grundar sig på skriftlig handling som är tillgänglig, dock ej rättighet av beskaffenhet att skola bestå oavsett fastighetens försäljning. 4. kostnaden för förfarandet. Om fastigheten hör till konkursbo, upptages även arvode och annan kostnad för fastighetens förvaltning under konkursen.

34.5 l avräkning på köpeskillingen för fastigheten skall innestå kapitalbeloppet av sådan fordran inom skyddsbeloppet som är förenad med och panträtt icke enligt sakägarförteckningen skall betalas med köpeskilling för tillbehör. Vad nu sagts gäller dock icke, om l. fordringen är förfallen till betalning senast på tillträdesdagen och borgenären yrkat kontant betalning, 2. fordringen är sådan som avses i 26§ tredje stycket, eller 3. fordringen är förenad med panträtt endast i andel i fastigheten. För ägarhypotek skall, även om För ägarhypotek skall, även om det faller inom skyddsbeloppet, kon- det faller inom skyddsbeloppet, kontant betalning alltid erläggas. tant betalning alltid erläggas. Detsamma gäller för fordran, som skall utgå medjörmânsrärr på grund av beralningssäkring. l den mån icke avräkning skall ske enligt första stycket skall köpeskillingen för fastigheten betalas kontant, om ej inroparen visar att han avtalat annat med den som enligt sakägarförteckningen är betalningsberättigad. Om det enligt förteckningen är ovisst vem ett belopp tillkommer, får det ej avräknas.

Denna lag träder i kraft den

24 F ärfattningsjörslag

9 Förslag till Lag om ändring i lagen (1971:500) om exekutiv försäljning av luftfartyg m. m.

Härigenom förordnas att l0§ lagen (1971:500) om exekutiv försäljning av luftfartyg m. m. skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 10 § l sakägarföneckningen upptages, I sakägarförteckningen upptages, förutom exekutionsfordringen, ford- förutom exekutionsfordringen, fordran för vilken egendomen svarar på ran för vilken egendomen svarar på grund av luftpanträtt, inteckning el- grund av Iuftpanträtt, inteckning, reler retentionsrätt samt kostnaden för tentionsrätt eller beta/ningssäkrirzg förfarandet. samt kostnaden för förfarandet. Om egendomen hör till konkursbo, upptages även arvode och annan kostnad för egendomens Förvaltning under konkursen. Ar egendomen därjämte utmätt, upptages fordran som skall utgå med förmånsrätt enligt l0§ förmånsrättslagen (1970:979). Med fordran avses även rätt till betalning på grund av ägarhypotek.

Denna lag träder i kraft den

10 Förslagrtill

Lag om ändring i lagen (1973:1130) om exekutiv försäljning av registrerat skepp m. m.

Härigenom förordnas att l0§ lagen (1973:1130) om exekutiv försäljning av registrerat skepp m. m., skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

10 §7 l sakägarförteckningen upptages, I sakägarforteckningen upptages, förutom exekutionsfordringen, ford- förutom exekutionsfordringen, fordran som är förenad med sjöpanträtt, ran som är förenad med sjöpanträtt, eller panträtt på grund av inteckning eller panträtt på grund av inteckning retentionsrätt samt kostnaden för retentionsrätt, _lörmâns/ätl på grund förfarandet. av bera/ningssäkr/zzg samt kostnaden för förfarandet. Om skeppet hör till konkursbo, upptages även arvode och annan kostnad för skeppets förvaltning under konkursen. Är skeppet därjämte utmätt, upp- 1 Senaste lydelse 1975:1252 tages fordran som skall utgå med förmånsrätt enligt l0§ förmånsrättslagen ?Senaste lydelse 1975:1253 (1970:979).

25 författningsförslag

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Med fordran som är förenad med panträtt på grund av inteckning, avses även fordran för vilken skepp tagits i anspråk enligt 91 a§ 3 mom. utsökningslagen (1877131 s. 1) samt rätt till betalning på grund av ägarhypotek.

Denna lag träder i kraft den

11 Förslag till Lag om ändring i konkurslagen (1921:225)

Härigenom förordnas att 38 och 40b §§ konkurslagen (1921:225) skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 38 § Förmånsrätt eller betalning som borgenär vunnit genom utmätning går åter, om egendomen tagits i mät senare än tre månader före fristdagen. Har utmätningen skett till förmån för gäldenären närstående, går förmånsrätten eller betalningen också åter, om egendomen tagits i mät dessförinnan men senare än två år före fristdagen och det icke visas att gäldenären varken var eller genom åtgärden blev insolvent. Förmânsrötr på grund av betal-

nlngssäkring går äter, om egen:

domen har tagits i anspråk/ör åtgärden senare än tre månaderq/örefristdagen.

40b§

Återvinning påkallas av förvalta- Återvinning påkallas av förvalta-

ren genom väckande av talan vid all- ren genom väckande av talan vid allmän domstol, genom anmärkning män domstol, genom anmärkning mot bevakning eller genom invänd- mot bevakning eller genom invändning mot annat yrkande som fram- ning mot annat som framyrkande ställes mot konkursboet. Om förval- ställes mot konkursboet. Om förvaltaren icke vill påkalla återvinning taren icke vill påkalla återvinning och ej heller ingår förlikning i saken, och ej heller ingår förlikning i saken, får borgenär som bevakat fordran i får borgenär som bevakat fordran i konkursen påkalla återvinning konkursen påkalla återvinning genom väckande av talan vid allmän genom väckande av talan vid allmän domstol. För återgång av förmåns- domstol. För återgång av förmånsrätt som vunnits genom utmätning rätt som vunnits genom utmätning är särskild åtgärd ej behövlig. eller betalningssäkring är särskild åtgärd ej behövlig. 1 Senaste lydelse 1975:244

26 F SOU l975zl04

örfatrningsförslag

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Talan vid allmän domstol väckes inom ett år från fristdagen. Dock får talan väckas inom tre månader från det att anledning därtill blev känd för konkursboet. Har gäldenären avhänt sig fast egendom eller är fråga om återgång av bodelning. kan talan även väckas inom tre månader från den dag då lagfan söktes eller bodelningshandlingen ingavs till rätten. Borgenär som för talan svarar för rättegångskostnaden men har rätt att få ersättning därför av boet, i den mån kostnaden täckes av vad som kommit boet till godo genom rättegången.

Denna lag träder i kraft den

12 Förslag till Lag om ändring i brottsbalken

Härigenom lörordnas att ll kap. l och 3 §§ samt 17 kap. 13 § brottsbalken skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse ll kap. l s Gäldenär, som förstör eller genom gåva eller annan liknande åtgärd avhänder sig egendom av betydenhet och därigenom försätter sig på obestånd eller förvärrar sitt obestånd, dömes för oredlighet mot borgenärer till fängelse i högst två år. Gäldenär, som vid konkurs eller Gäldenär. som vid konkurs eller offentlig ackordsförhandling utan offentlig ackordsförhandling utan konkurs eller i förteckning till ut- konkurs eller i förteckning till utmätningsed förtiger tillgång, uppgi- mätningsed eller till bera/ningssäkver obelintlig skuld eller lämnar an- ringsed förtiger tillgång, uppgiver nan sådan oriktig uppgift, skall ock, obefintlig skuld eller lämnar annan om ej uppgiften rättas innan den be- sådan oriktig uppgift, skall ock, om edigas eller eljest lägges till grund för ej uppgiften rättas innan den beediförfarandet, dömas för oredlighet gas eller eljest Iägges till grund för mot borgenärer. Detsamma skall förfarandet, dömas för oredlighet gälla, om gäldenär i samband med mot borgenärer. Detsamma skall annan exekutiv förrättning åberopar gälla, om gäldenär i samband med oriktig handling eller skenavtal och annan exekutiv förrättning åberopar hindrar att erforderlig oriktig handling eller skenavtal och därigenom egendom genom förrättningen tages därigenom hindrar att erforderlig i anspråk för att bereda borgenär be- egendom genom förrättningen tages talning eller säkerhet. i anspråk för att bereda borgenär betalning eller säkerhet.

F

örfarrningsförslag 27

/Vuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Gäldenär som, då konkurs är förestående, ur riket bortför tillgång av betydenhet med uppsåt att hålla den undan konkursen, så ock gäldenär, som i konkurs undandrager eller undanhåller konkursförvaltningen tillgång, dömes likaledes for oredlighet mot borgenärer.

3.5 Gäldenär. som fortsätter rörelse under förbrukande av avsevärda medel utan motsvarande nytta for rörelsen eller lever slösaktigt eller inlåter sig på äventyrligt företag eller lättsinnig ansvarsförbindelse eller vidtager annan sådan åtgärd och som därigenom uppsåtligen eller av grov oaktsamhet framkallar eller förvärrar obestånd, dömes för vårdslöshet mot borgenärer till fängelse i högst två år. Gäldenär, som vid konkurs eller Gäldenär, som vid konkurs eller offentlig ackordsförhandling utan offentlig ackordsförhandling utan konkurs eller i förteckning till ut- konkurs eller i förteckning till utmätningsed av grov oaktsamhet för- mätningsed eller till bera/ningssäktiger tillgång, uppgiver obefintlig ringsed av grov oaktsamhet förtiger skuld eller lämnar annan sådan orik- tillgång, uppgiver obefintlig skuld eltig uppgift, dömes likaledes, om ej ler lämnar annan sådan oriktig uppuppgiften rättas innan den beedigas gift, dömes likaledes, om ej uppgifeller eljest lägges till grund for för- ten rättas innan den beedigas eller farandet, för vårdslöshet mot borge- eljest lägges till grund för forfarannärer. det, för vårdslöshet mot borgenärer.

17 kap. l3 R .N Den som bryter mot förbud att säl- Den som bryter mot förbud att sälja eller skingra gods eller att utgiva ja eller skingra gods eller att utgiva annans gods, rubbar gods som blivit annans gods, rubbar gods som blivit satt i kvarstad, utmätt eller beslag- satt i kvarstad, iansprâkraget genom taget, skadar eller borttager myndig- beIa/ningssäkring, utmätt eller behets anslag eller försegling eller eljest slagtaget, skadar eller borttager mynolovligen öppnar vad myndighet till- dighets anslag eller försegling eller slutit eller ock överträder annat dy- eljest olovligen öppnar vad myndiglikt av myndighet meddelat förbud, het tillslutit eller ock överträder andömes för överträdelse av myndig- nat dylikt av myndighet meddelat hets bud till böter eller fängelse i förbud, dömes för överträdelse av högst ett år. myndighets bud till böter eller fängelse i högst ett år. Vägrar någon inträde som förrättningsman äger fordra, dömes för hindrande av förrättning till böter.

Denna lag träder i kraft den

SOU l975zl04 28 F öifattnings/ö/slag

13. Förslag till

Lag om ändring i rättegångsbalken

förordnas att 26 kap. l § rättegångsbalken skall ha nedan an- Härigenom given lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

26 kap.

1 § misstänkt lör brott och kan skäligen befaras. att han Är någon skäligen att avvika eller att undanskalTa egendom eller annorledes genom genom värdet av lörverkad egendom eller annan undandrager sig att gälda böter, till det allmänna eller skadestånd eller annan ersättning till målsersättning att på grund av brottet ådömas honom. ägande, som kan antagas komma må kvarstad av hans lösa egendom. som svarar mot läggas å så mycket eller om det är tillfyllest, egendomen ställas under förbud skulden, ock, att säljas eller skingras. Skingringstörbud må ock meddelas å fast egendom, som tillhör den misstänkte. Finnes lös egendom, som ställes under skingringslörbud, hos tredje man, må denne förbjudas att utgiva egendomen. Vad som /tarjöreskrivits i/örsta och andra styckena äger motsvarande till- /ämpning i fråga om den som är skäligen misstänkt för brott enligt skattebrottslagen (l 97 l :6 9). lagen (1960:418) om straff/ör varusmztgrling, ttppbördslagen (l 953 272), kupongskatte/örordningen (1970:624) eller lagen (1958:295) om sjömansskatt beträffande vad han genom brottet kan antagas ha undanhållit eller sökt undanhålla det allmänna i skatt, tull eller avgift. K varstad eller skingrings- _färbud, som avser fordran på skatt. tull eller avgift, får bestå längst till dess beslut om betalningssäkringfdr fordringen har verkställts.

Denna lag träder i kraft den

SOU 1975: 104 U 29

tredningsuppdrage!

l

Utredningsuppdraget

1.1 Direktiven

Utredningens direktiv innefattas i ett anförande till statsrådsprotokollet den 16 februari 1973 av chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, och innehåller följande.

Under de senaste åren har en rad åtgärder vidtagits för att motverka skattefusk. Jag vill här främst nämna den nya skattebrottslagen (1971169), varigenom skattefusk kommit att jämställas med brottsbalkens bedrägeribrott, och de i samband med skattebrottslagen antagna bestämmelserna om skatte- och avgiftstillägg samt förseningsavgift. Även mot skatteflyktsmetoder har under senare tid nya lagregler införts. Väsentligt ökade möjligheter att motverka förfaranden som syftar till för låg skatteoch avgiftsberäkning föreligger sålunda genom redan vidtagna lagstiftningsåtgärder. Härtill kommer att omfattande lagstiftningsarbete pågår som avser att skapa ytterligare hinder för kringgående av gällande regler om skatter och allmänna avgifter. Även om sålunda skyddet mot skatteundandragande har förstärkts och avses skola förbättras, är emellertid skattefordringar i vissa avseenden väsentligt sämre ställda än fordringar av civilrättslig natur. Jag avser här möjligheterna att genom processuella tvångsmedel säkra betalning av en fordran. Sådana möjligheter finns sedan länge för civilrättsliga fordringar. men saknas i vad avser skattefordringar. Enligt l5 kap. rättegångsbalken och 8 kap. utsökningslagen (l877:31 s. l) kan s. k. civilprocessuella säkerhetsåtgärder vidtas innan förutsättning för utmätning av egendom föreligger. Dessa åtgärder brukar indelas i reella och personella. Till de förra räknas bl. a. kvarstad och skingringsförbud och till de senare. som avser att förhindra att en person undandrar sig betalning genom att resa utrikes. hör reseförbud. Ett antal förutsättningar måste föreligga för att en ansökan om sådan säkerhetsåtgärd skall kunna bifallas. Sökanden skall sålunda bl.a. ha visat sannolika skäl för sitt yrkande. En annan förutsättning är att motparten skäligen kan befaras företa sig något som förhindrar eller försvårar verkställigheten av dom. Domstol eller, om talan ännu inte väckts vid domstol. överexekutor kan förordna att “kvarstad läggs” på viss egendom eller att egendom “ställs under förbud att säljas eller skingras. Kvarstad kan avse endast lös egendom medan skingringsförbud kan avse vad egendom som helst. Sådana förordnanden innebär bl. a. att egendomens ägare inte längre har rätt att fritt förfoga över egendomen. Avtal som ingåtts i strid mot kvarstadsbeslut eller skingringsförbud är ogiltigt. Genom säkerhetsåtgärder kan alltså borgenär förhindra att gäldenär gör sig av med sin egendom innan dom föreligger som kan grunda rätt till utmätning for fordran etc. Reseförbud enligt 15 kap.rättegångsbalken kan meddelas på yrkande av part, om det skäligen kan befaras att motpanen begiver sig från riket utan att efterlämna känd egendom. som svarar

30 U tredningsuppdraget sou 197 5104

mot hans gäld”. Även överexekutor kan meddela reseförbud. överträdelse av beslut om säkerhetsåtgärd är straflbelagd. Även inom straffprocessen kan tvångsmedel av nu avsett slag ifrågakomma, dels för att möjliggöra verkställighet av en kommande dom, dels for att säkerställa bevisupptagningen inför domstol. l motsats till vad som gäller inom civilprocessen kan fråga om tvångsmedel tas upp inför domstol innan talan väckts i huvudsaken. Inom förvaltningsprocessen finns möjligheter att i vissa fall förelägga och utdöma vite, som kan sägas utgöra tvångsmedel i processen. För skatteprocessens del finns vid sidan av vitesinstitutet en speciell säkerhetsåtgärd, nämligen handräckning vid taxeringsrevision. som närmast kan jämföras med straffprocessens husrannsakan och beslag och således avses säkra bevisningen i en kommande process. De nuvarande anreglerna om handräckning har kritiserats som alltför omständliga för att kunna vändas på ett effektivt sätt. Detta torde vara det främsta skälet till att institutet ytterst sällan tillämpas. lnstituten kvarstad och skingringsförbud som ju syftar till att säkra det ekonomiska utfallet av en väntad eller pågående process saknas helt i förvaltningsprocessen. Det är enligt min mening en kännbar brist i lagstiftningen att tvångsmedel for att säkra betalning av ännu ej fastställda skattefordringar och liknande inte finns beträffande skatteprocessen. Av bl. a. utredningstekniska skäl måste det nämligen relativt ofta förllyta en ganska lång tid från det exempelvis en taxeringsrevision påbörjas hos en skattskyldig och till dess tillkommande skatt är fastställd och utmätunder ningsgill. Det har i praktiken förekommit åtskilliga fall där den skattskyldige denna tidrymd genom olika åtgärder åstadkommit att skattefordringen, när den väl fastställts, har visat sig sakna värde. Lämpliga bestämmelser om säkerhetsåtgärder skulle i många av dessa fall med all sannolikhet ha lett till ett betydligt gynnsammare detta uppbördsresultat för det allmänna. Man bör heller inte bortse från den inverkan skulle få på skattemoralen i allmänhet. Jag vill därför föreslå att frågan om införande av säkerhetsåtgärder i skatteprocessen nu utreds. Utredningen bör inriktas på alla typer av säkerhetsåtgärder. Detta innebär att uppdraget inte bör begränsas till sådana åtgärder som är direkt inriktade på skattefordringen som sådan utan också omfatta tvångsmedel för att säkra bevisning i skatteprocessen. En översyn av bestämmelserna i lagen (1961:332) om handräckning vid taxeringsrevision bör således ingå i uppdraget. Av praktiska skäl bör utredningen avse hela skatte- och avgiftsområdet, inbegripet tullområdet. Också socialförsäkringsavgifterna bör inbegripas. l första hand torde motsvarande regler inom civilprocessen kunna tjäna som förebild. Men även straffprocessens regler om säkerhetsåtgärder bör beaktas. Särskilt gäller detta de rent processuella förutsättningarna. eftersom snabbhet i förfarandet är synnerligen viktigt för skatteprocessens del. Detta får dock inte leda till att kraven på rättssäkerhet eftersätts. Åtskilligt talar för att frågor om säkerhetsåtgärder bör avgöras av domstol. De nya länsskatterätterna får därvid anses Situationer ligga närmast till hands i vad avser beslut om säkerhetsåtgärder för skatter. kan dock tänkas där det bör finnas en möjlighet att låta annan myndighet åtminstone provisoriskt besluta om säkerhetsåtgärd i avvaktan på domstols beslut. Utredningen bör överväga möjligheten att införa bestämmelse om att mål och ärenden, i vilka förordnats om säkerhetsåtgärder, skall behandlas med förtur. Utredningen bör bedrivas skyndsamt.

1.2 Utredningsarbetet

Utredningen har i maj 1974 avgett ett delbetänkande med förslag till bevissäkringslag for skatte- och avgiftsprocessen (SOU 1974:49). Betänkandet

SOU 1975: 104 U rredningsuppdraget 31

har legat till grund för en lagrådsremiss i ämnet som under våren 1975 har behandlats i lagrådet. I proposition (1975/76:11) med förslag till bevissäkringslag för skatte- och avgiftsprocessen föreslås lagstiftningsåtgärder i huvudsak enligt utredningens förslag. Propositionen har nyligen antagits av riksdagen (SFS 1975:1027). För att få underlag för bedömningen av reformbehoven på de områden som uppdraget omfattar har utredningen under sommaren 1973 och hösten 1974 gjort rundfrågningar till länsstyrelsernas skatteavdelningar och vissa kronofogdemyndigheter i landet. Vidare har underhandskontakter vid skilda tillfällen tagits med företrädare för riksskatteverket, generaltullstyrelsen, riksförsäkringsverket samt statensjordbruksnämnd. Under hösten 1974 och vintern 1975 besökte företrädare för utredningen våra nordiska grannländer och Förbundsrepubliken Tyskland samt studerade därvid dessa länders rättssystem i de hänseenden som är av intresse för utredningens arbete. Slutligen har vissa upplysningar inhämtats i fråga om motsvarande förhållanden i Frankrike, USA och Canada. Utredningen har bedömt det som angeläget att under det fortsatta arbetet i första hand söka lägga fram förslag som avser att säkra betalning av det allmännas fordringar på skatt. tull eller avgift. Denna bedömning stämmer överens med den uppfattning som flertalet av tillfrågade myndigheter har uttryckt. Avsaknaden av säkerhetsåtgärder inom skatte- och avgiftsprocessen utgör enligt utredningens uppfattning en kännbar brist i lagstiftningen. Utredningen är emellertid medveten om att enbart en sådan lagstiftning inte i tillräcklig grad tillgodoser säkerhetsaspekterna. Den bör kompletteras med andra åtgärder - t. ex. en utvidgning av institutet solidarisk betalningsskyldighet - för att ett godtagbart skydd för det allmännas betalningsanspråk skall kunna åstadkommas. Emellertid kräver en utvidgad solidarisk betalningsskyldighet och andra s. k. kompletterande åtgärder noggranna överväganden. Det blir nämligen då fråga om lagstiftning av delvis ny typ. Mot detta skall vägas att bestämmelser om säkerhetsåtgärder i huvudsak kan utformas efter förebild av redan existerande rättsinstitut. Till detta kommer att behovet av sådana åtgärder sedan länge är starkt uttalat. Utredningen har därför valt att lägga fram ett förslag till lagstiftning som avser att möta de mest angelägna reformbehoven i fråga om det allmännas betalningsanspråk. Sedan det förra delbetänkandet har utredningen avgett remissyttranden, ijuli 1974 över konkurslagskommitténs betänkande (SOU 1974:6) Förenklad konkurs m. m., i januari 1975 över lagberedningens betänkande (SOU 1974:55) Utsökningsrätt XIII. i september 1975 över promemoria med förslag till preskriptionslag (Ds Ju 1975:11) och i december 1975 över betänkandet Allmän skatteflyktsklausul (SOU 1975:77).

2 Gällande rätt

2.1 Allmänt om i svensk

säkerhetsåtgärder rätt

Denna framställning behandlar endast de säkerhetsåtgärder som syftar till att trygga betalning av uppkomna fordringsanspråk. Säkerhetsåtgärder som är avsedda att användas för annat ändamål. t. ex. de straffprocessuella åtgärderna häkte, beslag etc., tas sålunda inte upp. Som en allmän grundsats i svensk rätt gäller att en fordran inte kan drivas in i exekutiv ordning förrän den har blivit fastställd genom dom, utslag eller beslut. Den tid som förflyter innan borgenären kan få sin fordran exekutivt realiserad kan gäldenären utnyttja till att göra sin egendom oåtkomlig. För att skydda fordringsägaren mot denna risk finns ett system av säkerhetsâtgärder, som får vidtas av offentlig myndighet för att säkerställa egendom till dess utmätning etc. får ske. Utmärkande för åtgärderna är att de är avsedda att trygga kommande verkställighet av en dom, ett utslag eller ett beslut. De kan sägas utgöra inledningen till ett utmätningsförfarande. Säkerhetsåtgärderna brukar delas in i reella och personella. Indelningen betingas av om åtgärderna riktar sig mot svarandens egendom eller mot honom själv. Till den förra typen hänförs främst kvarstad och skingringsförbud. Hit räknas vidare förbud eller föreläggande vid vite, förordnande om egendoms förvaltning av god man eller annan åtgärd som erfordras för att säkerställa parts rätt. Den personella säkerhetsåtgärd, som kan användas för att säkra en fordran, benämns reseförbud. Säkerhetsåtgärderna i civilprocessen regleras i 15 kap. rättegångsbalken, RB, och 8 kap. utsökningslagen (l877:3l s. 1), UL. lnom straffprocessen finns bestämmelserna i 26 kap. RB. Reseförbudet saknar numera praktisk betydelse som åtgärd för att säkra betalning av en fordran. l betänkandet (SOU 1973:22) Utsökningsbalk föreslår även lagberedningen att institutet inte längre skall få användas för sådant ändamål. Reseförbudet kommer inte vidare att beröras i detta avsnitt. Kvarstad är den mest ingripande åtgärden och innebär att så mycket av gäldenärens egendom som svarar mot sökandens fordran tas om hand eller förses med märken, som utvisar att den är belagd med kvarstad. Åtgärden lår omfatta endast lös egendom. Genom skingringsforbud förbjuds innehavaren att sälja eller skingra viss bestämd egendom, oavsett om denna är i ägarens besittning eller inte. 1 detta fall förblir egendomen under innehavarens vård och nyttjande”. ln-

34 Gällande rätt

stitutet får användas beträffande såväl fast som lös egendom.

Övriga reella säkerhetsåtgärder avser främst att säkra andra anspråk än

betalning av fordran. De används därför i första hand i sådana situationer, där säkerhetsintresset inte kan tillgodoses genom kvarstad eller skingringsförbud. Handläggningen av frågor om säkerhetsåtgärder är uppdelad i ett rättsligt och ett exekutivt förfarande. Förutsättningarna för åtgärden prövas av domstol eller överexekutor. medan verkställigheten handhas av kronofogdemyndighet. De Författningar som reglerar indrivning av skatt, tull eller avgift innehåller inte några regler om säkerhetsåtgärder. De Civilprocessuella åtgärderna enligt RB och UL kan inte användas för att säkerställa denna typ av fordringsav sådan fordran sker enligt bestämmelserna i anspråk fastän indrivning UL. I fråga om handräckningsåtgärderna enligt UL framgår detta av 14§ andra stycket UL:s promulgationslag. Inte heller är reglerna om de straffprocessuella åtgärderna tillämpliga. Den generella förvaltningslagstiftningen - förvaltningslagen (1971:290), FL, och förvaltningsprocesslagen (1971:291), om säkerhetsåtgärder av detta FPL, - innehåller inte några bestämmelser tull eller avgift kan således överslag. Det allmännas anspråk på skatt. huvudtaget inte tryggas innan indrivning kan äga rum. Betalningsanspråk (1953:272), UBL, 48 a § lagen (1968:430)om merenligt 77 a § uppbördslagen om förfarandet vid viss konvärdeskatt, ML. och 27a§ lagen (l959:92) FKL, utgör möjligtvis undantag härifrån. Vägledande sumtionsbeskattning, rättspraxis saknas emellertid på området.

2.2 Beslut om säkerhetsåtgärd

2.2.1 Civilprocessuella säkerhetsåtgärder

Förutsättningar. Följande förutsättningar måste föreligga för beslut om säkerhetsâtgärd. Sökanden skall göra gällande anspråk på vilket han kan utverka en s. k. fullgörelsedom - t.ex. yrka betalning av en fordran. Han skall visa sannolika skäl för sitt anspråk. Han skall visa att det föreligger fara för att motparten företar något som hindrar eller försvårar en kommande verkställighet. Vad som konstituerar sätt. Avviker motfaran uttrycks i de olika lagrummen på något varierande

parten eller undanskaffar eller förstör denne egendom eller undandrager

han sig på annat sätt att betala vad som genom domen kan antas komma att åläggas honom är givetvis farerekvisitet uppfyllt. Det behöver emellertid inte föreligga misstanke om att motparten skall försöka hindra en kommande verkställighet, s. k. sabotagerisk. Det är fullt tillräckligt att man har anledning

att befara att hans handlande kan omintetgöra verkställigheten.

Slutligen skall sökanden ställa säkerhet för den skada som kan tillfogas Detta behöver dock inte ske om han visar “synnerliga skäl” motparten. för sitt anspråk. Beslurande organ. Civilprocessuella säkerhetsåtgärder prövas av domstol eller överexekutor.

Gällande rätt 35

Domstol får besluta om sådan åtgärd endast inom ramen för en pågående process. Detta innebär att talan i själva saken måste vara väckt för att ett yrkande om säkerhetsåtgärd skall kunna tas upp till prövning. Överexekutor handlägger fråga om sådan åtgärd som ett särskilt ärende. Har talan i själva saken inte anhängiggjorts vid domstol då åtgärden beviljas måste sökanden inom viss tid väcka föreskriven talan. Sker inte detta går åtgärden åter. förfarandet. Fråga om säkerhetsåtgärd prövas endast på yrkande av part. Svaranden skall som regel beredas tillfälle att yttra sig. Vid fara i dröjsmål får åtgärden beviljas interimistiskt utan att motparten dessförinnan har höns i ärendet. I sådana fall skall frågan prövas på nytt när denne har yttrat sig. l regel är förfarandet skriftligt. Det är emellertid möjligt att vid muntlig förberedelse infor domstol framställa yrkande om säkerhetsåtgärd och få frågan prövad i samband därmed. Beslut om säkerhetsåtgärd får verkställas omedelbart. Sökanden har därvid att vända sig till kronofogdemyndighet. Säkerhetsåtgärd, som har beviljats av domstol, får inte bestå längre än vad som är oundgängligen erforderligt. Återkallas eller förfaller talan i huvudsaken skall beslutet om åtgärden hävas. Detsamma gäller om gäldenären ställer godtagbar säkerhet for fordringen eller betalar denna. Föreligger inte längre skäl för åtgärden skall denna likaledes hävas. När målet avgörs skall domstolen pröva om åtgärden skall bestå. Har överexekutor beslutat om säkerhetsåtgärd och väcker inte sökanden talan inom föreskriven tid eller avvisas eller förfaller hans talan går åtgärden åter. Föreligger eljest inte längre skäl for åtgärden skall den hävas av överexekutor.

2.2.2 Strqffprocessuella säkerhersârgärder

Förutsättningar. För beslut om kvarstad eller skingringsförbud i brottmål fordras följande. Någon skall vara skäligen misstänkt for brott”. Brottet behöver inte vara av viss svårighetsgrad. Vidare måste det kunna ”skäligen befaras” att den misstänkte, genom att avvika eller genom att undanskaffa egendom eller på annat sätt, undandrager sig att betala böter, värdet av forverkad egendom eller annan ersättning till det allmänna eller skadestånd eller annan ersättning till målsägande som kan antas komma att på grund av brottet ådömas honom. Säkerhet krävs inte från sökandens sida beträffande straffprocessuella åtgärder. Lämnar den misstänkte säkerhet kan han undgå kvarstad eller skingringsforbud. Beslutande organ. Kvarstad eller skingringsförbud kan beslutas endast av domstol. I avvaktan på domstolens beslut får undersökningsledare eller åklagare ta lös egendom i förvar. Samma befogenhet tillkommer polisman vid fara i dröjsmål. Denne skall skyndsamt anmäla åtgärden till åklagaren eller

36 Gällande rätt

undersökningsledaren, som har att avgöra om egendomen skall kvarbli i i förvar. förfarandet. Fråga om kvarstad och skingringsförbud prövas på yrkande av åklagare eller undersökningsledare samt - sedan åtal väckts - på begäran av målsägande. Domstolen har även rätt att ta upp sådan fråga på eget initiativ. Framställs yrkande om säkerhetsåtgärd skall domstolen hålla Förhandling

så snart det kan ske. Vid fara i dröjsmål får åtgärden beslutas interimistiskt.

Har undersökningsledaren eller åklagaren tagit lös egendom i forvar eller beslutat att sådan egendom skall bli kvar i förvar, skall han så snart som möjligt och sist femte dagen därefter till domstolen ha framställt yrkande om kvarstad eller skingringsförbud. l annat fall skall egendomen omedelbart återställas. Domstolen skall, så snart framställning har kommit in, skyndsamt sätta ut förhandling. Denna skall hållas senast fyra dagar efter det att framställ-

ningen har getts in, om synnerliga skäl inte möter häremot. Äger huvud-

förhandling rum inom en vecka efter det att framställningen har kommit in, får domstolen låta prövningen anstå till huvudförhandlingen. Den misstänkte skall närvara vid förhandlingen. Har han kallats eller

finns det anledning att anta att han har avvikit eller eljest håller sigundan

är hans utevaro inte något hinder mot förhandlingen. Har åtal inte väckts vid beslut om kvarstad eller skingringsförbud skall domstolen utsätta den tid inom vilken åtal skall väckas. Denna tidrymd får inte bestämmas längre än vad som är oundgängligen erforderligt. Den får på särskild framställning förlängas, om den inte är tillräcklig. Beslut om säkerhetsåtgärd skall omedelbart hävas, om inte åtal har väckts inom föreskriven tid eller förlängning av denna tid inte medges eller den misstänkte ställer pant eller borgen eller det inte längre finns skäl för åtgärden. När målet avgörs, skall domstolen pröva om åtgärden fortfarande skall bestå.

2.3 Verkställighet av beslut om säkerhetsåtgärd

Kronofogdemyndighet verkställer beslut om kvarstad på begäran av part. Beslutet får verkställas utan hinder av att det inte har vunnit laga kraft. Den som berörs av åtgärden behöver inte underrättas om verkställigheten i förväg. Hans utevaro hindrar inte heller att kvarstaden verkställs. som motparten Har Endast egendom, äger, får beläggas med kvarstad. åtgärden beviljats till säkerhet för fordran får endast utmätningsbar egendom tas i anspråk. Myndigheten har att förfara med egendomen som när lös egendom utmäts. Detta innebär i huvudsak följande. Förrättningsmannen skall vid förrättningen avge s. k. kvarstadsförklaring, dvs. förklara vilken egendom som beläggs med kvarstad. Är åtgärden avsedd att trygga en fordran skall egendomen värderas. Kan egendomen tas om hand skall detta ske. Om kvarstadsbelagd egendom lämnas kvar i motpartens

Gällande rä!! 37

besittning, vilket ibland Förekommer, skall den utmärkas så att det framgår att den är belagd med kvarstad. Som huvudregel gäller att egendom som har tagits i anspråk för åtgärden

inte får säljas. Är den utsatt för förskämning eller föreligger särskilda skäl

får emellertid försäljning ske. Kvarstaden omfattar då köpeskillingen. Verkställighet av skingringsförbud sker genom att beslutet delges den som berörs av åtgärden. Sökanden får själv svara för delgivningen.

Övriga reella civilprocessuella åtgärder verkställs på samma sätt som sking-

ringsförbud.

Rättsverkningarna av kvarstad och skingringsförbud

Den som bryter mot förbud att sälja eller skingra gods eller att utge annans

gods eller som rubbar gods som blivit satt i kvarstad ådrar sig straffansvar enligt 17 kap. l3§ brottsbalken, BrB. De civilrättsliga verkningarna av kvarstad är däremot inte reglerade i lag. Institutet torde innebära förbud för gäldenären att överlåta egendomen eller - genom faktiska eller rättsliga åtgärder - förfoga över den på annat sätt till skada för sökanden. Dessa inskränkningar anses i princip även gälla för tredje man. Beträffande skingringsförbud anger lagen att åtgärden består i förbud att sälja eller skingra egendomen. Avtal som ingås i strid mot beslutad säkerhetsåtgärd kan förklaras ogiltigt. Beträffande inteckningsbar egendom råder delade meningari fråga om kvarstad eller skingringsförbud utgör hinder mot inteckning och om den rätt en inteckning ger i egendom som omfattas av dessa säkerhetsåtgärder. Kvarstad eller skingringsförbud medför inte förmånsrätt. Sådan åtgärd hindrar inte heller att egendomen utmäts. Finns annan egendom att tillgå skall denna emellertid utmätas i första hand, det är lämpligt och kan

om

ske utan förfång för utmätningssökanden.

2.5 Pågående

lagstiftningsarbete

Utsökningsrätten har varit föremål för en omfattande och ingående översyn av lagberedningen. Beredningen har i betänkande SOU 1973:22 lagt fram förslag till utsökningsbalk. I detta föreslås ändringar i de exekutionsrättsliga reglerna om säkerhetsåtgärder. Enligt promulgationsbestämmelserna till lagförslaget (Utsökningsrätt XIII SOU 1974:55) kommer dessa säkerhetsåtgärder -i likhet med vad som f. n. gäller -inte att bli tillämpliga för det allmännas anspråk på skatt. Förslaget innehåller följande av särskilt intresse beträffande säkerhetsåtgärder. Kvarstad och skingringsförbud förs samman till ett rättsinstitut, som benämns kvarstad. Förutsättningarna för kvarstad är enligt förslaget följande. Sökanden skall visa sannolika skäl för sin rätt. Vidare skall han visa att det skäligen kan befaras att motparten undandrar

38 Gäl/ande rätt SOU l975tl04

sig att betala sin skuld. Slutligen skall sökanden ställa säkerhet för den skada som kan tillskyndas Säkerhet behöver dock inte lämnas om sökanden inte förmår motparten. detta och han visar synnerliga skäl för sin rätt. I stället för kvarstad får annan åtgärd som är lämplig för att säkerställa parts rätt användas. Därvid måste följande förutsättningar föreligga. Sökanden skall visa sannolika skäl för sitt anspråk. Vidare skall han visa att det skäligen kan befaras att motparten genom viss handling hindrar att utöva viss åtgärd eller företa eller underlåta av sökandens rätt eller väsentligen förringar dess eller försvårar utövningen värde. Slutligen skall sökanden ställa säkerhet för den skada som han tillskyndar Säkerhet behöver dock inte lämnas om sökanden inte förmår motparten. detta och han visar synnerliga skäl för sin rätt. Beslutande organ. Kronofogdemyndighet är enligt förslaget beslutande oreller annan lämplig åtgärd för att säkerställa parts gan i fråga om kvarstad rätt. Kvarstad eller annan säkerhetsåtgärd som beviljats av kronofogdemynhar väckts vid domstol inom dighet går åter, om inte talan i huvudsaken en månad från beslutet eller. i fall talan skall prövas i annan ordning, enligt vad som gäller därom. Är talan väckt vid domstol får kronofogdemyndighet ta upp ansökan om säkerhetsåtgärd endast om särskilda skäl föreligger. Ränsverkningarna av kvarstad är enligt förslaget följande. När beslut om kvarstad för fordran har meddelats får motparten ej överlåta egendomen eller till skada för sökanden förfoga över den på annat sätt

om inte kronofogdemyndighet, efter hörande av sökanden., medger detta

av särskilda skäl. Egendom som är belagd med kvarstad får inte till skada för borgenären för annan fordran än sådan som uppkommit beläggas med ny kvarstad innan kvarstaden beviljades. Därjämte skall iakttas, att om annan egendom för fordran finns att tillgå, bör denna tas i anspråk i första hand. Kvarstad med särskild förmånsrätt i egendomen får dock beslutas som är förenad i kvarstadsbelagd egendom. De föreslagna reglerna om hinder mot ny kvarstad i kvarstadsbelagd egennär utmätning söks för annan forddom skall äga motsvarande tillämpning ran. Utmäts för fordran som har uppkommit innan kvarstadsbelagd egendom kvarstaden och är fordran inte förenad med särskild förmånsrätt beviljades i egendomen, skall denna anses utmätt samtidigt för kvarstadsborgenärens fordran.

3 Utländsk rätt och

rättstillämpning

3.2 Inledning

Redogörelsen for utländsk rätt och rättstillämpning - som även belyser beskattningsforfarandena i dess behandlar främst de nordiska

huVuddragQ-

grannländerna och Förbundsrepubliken Tyskland. Dessutom berörs översiktligt förhållandena i Frankrike, Canada och USA.

3.3 Danmark

Beskattningsfiirfarander. Förfarandet vid beskattning av inkomst och formögenhet är i huvudsak utformat efter samma principer som det svenska. Fysiska personer har att erlägga preliminär skatt for inkomst och förmögenhet. För aktiebolag och andra juridiska personer inträder i princip skyldighet att betala skatt först sedan taxering skett. Preliminär skatt tas ut på löneinkomst genom Skattkällskatteavdrag. skyldig, som i huvudsak har annan inkomst än lön. har att själv betala in preliminärt debiterad skatt. Beskattningsmyndigheten får vid vite förelägga skattskyldig att avge deklaration om sina förväntade inkomster. Finner beskattningsmyndigheten “neerligende grund til at antage att den skattskyldiges inkomster under inkomståret eller förmögenhetsforhâllanden vid inkomstårets utgång väsentligt kommer att avvika från det underlag, varpå den preliminära taxeringen grundats, får debiteringen jämkasl Arbetsgivare är skyldig att innehålla preliminär skatt på arbetstagares löneinkomst. Han skall vidare föra löpande redovisning över utbetald lön och gjorda skatteavdrag. Innehållen skatt skall varje månad betalas till kildeskattedirektoratet. Samtidigt skall redovisning häröversändas till den lokala Skattemyndigheten. som efter granskning av uppgifterna vidarebefordrar dem till kildeskattedirektoratet. Är arbetsgivarens redogörelse bristfällig

eller har han inte fullgjortisin får kildeskattedirektoratet

betalningsskyldighet förelägga honom att fullständiga redovisningen eller att betala in återstående belopp. Vägrar han att betala drivs beloppet in genom kommunens försorg. reliminär skatt, som skattskyldig fysisk person själv har att betala förfaller till betalning senast den 20:e i varje månad under tio uppbördsterminer. Dessa infaller under månaderna januari-maj och juli-november. Betalas inte skatten i rätt tid får den drivas in. Uppbörden handhas av kil-

omedelbart

40 Utländsk rätt och rättstillämpning

deskattedirektoratet medan kommunen svarar för indrivningsverksamheten. Den slutliga skatten för fysiska personer fastställs på grundval av ett taxesom skall vara avslutat den l september taxeringsåret. Till ringsförfarande ledning för taxeringen skall den skattskyldige avge deklaration senast den 15 februari taxeringsåret. Juridiska personer skall avge deklaration i regel senast den 30 april. Taxeskall i princip vara avslutad i oktober månad samma år. ringen Har deklaration inte avgetts i behörig tid får skönsmässigt beräknad skatt påforas den skattskyldige. Kvarstående skatt som överstiger 2000 kr. debiteras den skattskyldige senast den l september taxeringsåret. Skatten skall erläggas till kildeskattedirektoratet med en tredjedel senast den 20:e i envar september, oktober och november månader samma år. Betalas inte skatten sänder kildeskattedirektoratet meddelande om de obetalda skatterna till den lokala skattemyndigheten, som har att ombesörja indrivning av skatten. För juridiska förfaller skatten till betalning i november månad personer taxeringsåret. Särskild inkomstskatt” skall erläggas efter i stort sett samma regler som gäller för inkomst av tillfällig förvärvsverksamhet (s. k. realisationsvinstskatt) enligt svensk rätt. Deklaration skall regelmässigt avges samtidigt med deklarationen över inkomst och förmögenhet. Avser skattskyldig att flytta ur riket är han emellertid skyldig att före utresetillfället avge deklaration samt betala den skatt som påförs honom oberoende av om denna är förfallen till betalning. Betalar han inte skatten får denna drivas in. Eftertaxering får äga rum inom fem år från utgången av det år då skatten skulle ha betalts. Rätten att företa en skönsmässig höjning av en taxering emellertid redan efter tre år. Har beskattningsmyndigheten inte känt upphör till skattefordringens existens, räknas femârsfristen först från den dag då ñck eller med iakttagande av sedvanlig aktsamhet borde ha myndigheten fått vetskap om fordringen. Rätten att eftertaxera upphör dock senast tjugo år efter fordringens uppkomst. Revideras den skattskyldiges räkenskaper skall han underrättas om resultatet av granskningen. Har han undandragit skatt erbjuds han att underteckna en förbindelse till det allmänna, i vilken han erkänner att han genom oriktig självdeklaration undandragit skatt med det belopp som framkommit vid revisionen. Beloppet debiteras den skattskyldige senast en månad efter undertecknandet och skall av honom erläggas inom ytterligare två månader. Vid utebliven betalning får beloppet därefter drivas in. Vägrar den skattskyldige att underteckna förbindelsen hänskjuts skattefrågan till civil domstol. Förfarandet vid fastställelse och uppbörd av mervärdeskatt liknar i allt väsentligt det svenska systemet. Till skillnad från förhållandena i Sverige svarar emellertid tullverket för kontroll, uppbörd och indrivning av mervärdeskatt. Uppbörden av mervärdeskatt är helt automatiserad. Har den skattskyldige inte inom rätt tid avgett deklaration anmanas han härtill efter tre veckor. Efterkommer han inte anmaningen tillställs han två veckor senare en “ud- I denna anmodas han att avge deklaration samt att pantningstilsigelse”.

Utländsk rätt och 41

rättstillämpning

betala den skatt som belöper på perioden vid äventyr av införsel eller utmätning. Vägrar den skattskyldige trots vidtagna åtgärder att fullgöra sina förpliktelser sker en vecka senare preliminär fastställelse av skatt efter skönsmässiga grunder. Ärendet lämnas sedan till “toldfogden för indrivning. Tullverket svarar också för uppbörd och indrivning av punktskatterna. I övrigt administreras dessa efter i stort sett samma system som det svenska. Tullpliktiga varor, som införs till tullområde, skall registreras hos tullmyndigheten varefter de får överföras till mottagarens Senast varulager. sju dagar efter registreringen skall mottagaren lämna varorna till förtullning. Först sedan deklaration har lämnats och tull betalats får emballage brytas och varorna tas i bruk. l de fall kredit har medgetts varumottagaren skall tullen inbetalas efter särskilda regler. Fullgör inte skattskyldig som har erhållit kredit sin betalningsskyldighet får tullmyndigheten besluta att krediten skall upphöra. Myndigheten har vidare möjlighet att vid bristande betalning förkorta avgiftsperioden och betalningsfristen. Medel att säkra det allmännas fordran pá skatt, tull och avgift. För att säkerställa betalning av det allmännas fordran på skatt, tull och avgift får “arrest beviljas på gäldenärens egendom. Institutet motsvarar i princip de svenska reglerna om kvarstad och skingringsförbud i civilprocessen. Arrest på egendom medför inte skydd mot gäldenärens övriga borgenärer vid utmätning eller konkurs. Följande förutsättningar måste föreligga för beslut om arrest. Fordringen skall vara förfallen till betalning eller det skall föreligga grund til at befrukte” att gäldenären, genom att undanhålla eller bortföra egendom, omöjliggör eller väsentligt minskar möjligheten att verkställa dom på betalning ur hans egendom. Är saken inte redan anhängiggjord vid domstol, skall sådan talan väckas inom en vecka. Lämnar gäldenären säkerhet för fordran fâr arrest inte beviljas. Ställs säkerhet efter beslutad arrest skall beslutet upphävas. Kan utmätning för fordringen äga rum i egendomen får inte arrest beviljas i denna för samma fordran. Ansökan om arrest inges till fogden av lokal skattemyndighet efter hörande av kildeskattedirektoratet. Sedan fogden har beslutat om arrest äger gäldenären fullfölja ärendet till civildomstol, vid vilken talan i sådant fall skall väckas inom sju dagar. Beslut om arrest medför att gäldenären förlorar rätten att förflytta, förbruka, tillintetgöra eller genom rättshandlingar råda över de arrestbelagda däribland föremålen, att mottaga betalning för arrestbelagda fordringar. Arrest som avser fast egendom skall tinglysas för att gälla mot den som är i god tro. Arrest på registrerat fartyg eller luftfartyg skall registreras för att få samma skydd. I övrigt är arresthavare skyddad mot omsättningsförvärv även om förvärvaren är i god tro, dock att det beträffande pengar och presentationspapper krävs att de fråntagits gäldenären. Beslut om arrest skyddar

endast sökanden. Övriga

borgenärer måste sålunda själva ansöka om åtgärden för att rättsverkningarna av beslutet även skall gälla för dem. Skattemyndighet får godta av gäldenären frivilligt nedsatt säkerhet hos

42 Utländsk rättioch rättstillämpning

sitt ombud. Om sannolika skäl föreligger att den skattskyldige har gjort sig skyldig till brott mot skattekontrolloven, får beslag meddelas för att säkra betalning

av skattebelopp av icke obetydlig storlek. Det allmännas fordran anses i

sådant fall som skadestånd. Beslut om beslag meddelas av domstol och medför samma rättsverkningar som arrest. För att säkerställa en fordran ta i på tull får tull- eller polismyndighet förvar egendom som någon försöker smuggla in i landet. Har tullpliktig vara införts utan att tull har erlagts får myndigheten vidta sådan åtgärd endast om den skatteskyldige lämnar sitt medgivande härtill. Gör han inte detta får myndigheten vända sig till domstol som prövar om beslag skall meddelas. Förutsättning för beslut om sådan åtgärd är att egendomen kommer att konfiskeras. Vid fara i dröjsmål får myndigheten själv besluta om tillfälligt beslag. Beslutet skall inom 24 timmar underställas rättens prövning. Till skillnad från vad som gäller i Sverige kan person genom gäldsfängelse

att fullgöra sin betalningsskyldighet. Förutsättningen härför är att

tvingas skuldbeloppet är av ej obetydlig storlek, att gäldenären står i begrepp säkerhet för att lämna landet utan att göra rätt för sig samt att tillräcklig fordringen inte kan erhållas genom arrest på gäldenärens egendom. - Utmätning för gäldenärs skuld för personliga restförda skatter får under ske hos hans maka. Gäldenären skall därvid ha bevissa förutsättningar funnits sakna utmätningsbara tillgångar. Makarna skall vidare vara sammanboende vid tiden för utmätningen. Slutligen skall de vara sambeskattade för det år, till vilket den restförda skatten hänför sig. tull eller avgift har inte förmånsrätt i konkurs. Skatt,

3.4 Finland

Förfarandet vid beskattning av inkomst och för- Beskattningsjörfarandet. mögenhet sker huvudsakligen efter samma riktlinjer som i Sverige. Arbetsgivare är skyldig att hålla inne viss del av den lön han betalar

ut till arbetstagare (förskottsuppbörd). Han är vidare skyldig att föra löpande

häröver. Innehållen skatt skall erläggas till statsverket inom redovisning 20 dagar efter utgången av den månad under vilken skatten har innehållits. Betalar inte arbetsgivaren inom föreskriven tid får beloppet drivas in. skattskyldig som har inkomst av fastighet, rörelse eller fritt yrke eller som äger beskattningsbar förmögenhet skall erlägga s. k. förskottsbetalning. Den första och andra raten av förskottet uppbärs i februari och de övriga

raterna mellan den 15 och 28 i varje månad därefter. Efter varje uppbördstids

upprätta restlängder över obetalda skatutgång skall uppbördsmyndigheten ter och sända dessa till utmätningsmannen för indrivning. Den slutliga skatten fastställs genom ett deklarations- och taxeringsförfarande. Deklaration skall normalt avges senast den 31 januari året efter inkomståret. För vissa bokföringsskyldiga är fristen utsträckt till den 31 mars. Taxeringsarbetet skall vara avslutat den 1 september. Över de skattskyldiga skall därefter för varje kommun upprättas en skattelängd med uppgift

sou 1975:104 Utländsk rätt och rättstillämpning 43

om de debiterade skatterna. Omkring den 1 november läggs denna fram till offentlig granskning. Beskattningen anses därmed vara avslutad. Uppstår kvarstående skatt uppbärs denna som regel i tre rater. Den första skall erläggas senast den 10 december debiteringsåret, den andra senast den 6 februari och den tredje senast den 6 mars påföljande år. Har skattskyldig vid den ordinarie beskattningen helt eller delvis undgått skatt på grund av att han har underlåtit att lämna deklaration får den undandragna skatten påföras honom inom fem år efter det år då den ordinarie beskattningen verkställdes. Detsamma gäller om hans deklaration innehållit bristfälliga, vilseledande eller oriktiga uppgifter. Handläggningen av mål rörande efterbeskattning tar i regel inte mer än ett år i anspråk. Skatt, som har påförts på grund av efterbeskattning, skall i regel betalas senast första dagen i den kalendermånad som börjar en månad efter debiteringsbeslutet. Efter uppbördstidens utgång skall restlängder över obetalda skatter genast upprättas och sändas till utmätningsmannen för indrivning. Förfarandet vid fastställelse och uppbörd av omsättningsskatten uppvisar stora likheter med det svenska mervärdeskattesystemet. Även i fråga om punktskatterna och tullarna överensstämmer förfarandet i allt väsentligt med motsvarande svenska system. Medel att säkra det allmännas fordran på skatt, tull och avgift. I Finland får kvarstad eller skingringsförbud beviljas till säkerhet för det allmännas fordringar på skatt, tull och avgift. Bestämmelser härom finns i Lagen om säkerställande av skatter och avgifter i utsökningsväg. I övrigt gäller i tilllämpliga delar den finska utsökningslagen, som i allt väsentligt liknar den svenska. Kvarstad och skingringsförbud, som i finsk rätt benämns säkringsåtgärder, beviljas av överexekutor.

Åtgärden får meddelas för att säkerställa

indrivning av skatt, offentlig avgift och annan sådan offentligrättslig eller därmed jämförlig fordran i pengar, som får utsökas utan dom eller utslag. Beslut om säkringsâtgärd får fattas om den skatt eller avgift, som kommer att debiteras, har “gjorts sannolik såväl till grunden som till beloppet och särskilt skäl föreligger att befara att gäldenären undanhåller eller förstör sin egendom”. Utredningskravet i fråga om de två första villkoren är uppfyllda om företrädare för det allmänna kan förete granskningsprotokoll eller rapport, vari skatten beräknats preliminärt. Särskilt skäl att befara att gäldenären undanhåller eller förstör egendom anses i regel föreligga om denne har begått skattebrott. Att han har försökt kringgå skattelag utgör däremot inte alltid grund för säkringsåtgärd. Kan det visas att han inleder transaktioner som syftar till att föra över egendom mellan honom tillhöriga bolag är givetvis förutsättningen uppfylld. Beträffande skatter och avgifter som återkommande debiteras, krävs att den fordran som skall säkerställas uppgår till osedvanligt stort belopp och att utredning företes om att den betalningsskyldige håller på eller förbereder att skingra sin egendom.

Huruvida ett belopp är osedvanligt stort får bedömas med hänsyn till

44 Utländsk rätt och rättstillämpning

villkor och med beaktande av hans beskattning i normala fall. gäldenärens Kravet på utredning om att gäldenären håller på eller Förbereder att skingra sin egendom är uppfyllt om skattemyndigheten kan ange någon omstänvara fallet. En sådan omständighet kan dighet, som tyder på att så skulle vara att den betalningsskyldige i tidningsannonser utbjuder sitt företag till försäljning. Utredningen skall vara skriftlig och får utgöras av polisprotokoll eller rapport av skatteinspektör. får beviljas tidigast sex månader fore utgången av den Säkringsåtgärd tid inom vilken fordran eller del därav sannolikt kommer att uppbäras eller är i kraft till dess fordran har betalats eller utmätning betalas, och åtgärden blivit dock högst ett år från det överexekutors förordnande gavs. verkställd, Föreligger synnerliga skäl får tiden förlängas, dock med högst sex månader. som handlägger ärende angående debitering eller fastställande Myndighet av fordran eller besvär över fordran får förordna att verkställigheten skall

gå åter. Överexekutor har rätt att bevilja s. k. provisoriskt beslut om säkringsåtgärd utan att höra den som berörs av åtgärden. Beslutet gäller i tre veckor och kan efter omprövning förlängas. Kvarstad och skingringsforbud innebär ett förbud för gäldenären att överlåta eller pantsätta egendom som är föremål för åtgärden. Säkringsåtgärd medför inte förmånsrätt. Egendom som har belagts med sådan åtgärd får utmätas för annan fordran.

3.5 Norge

Förfarandet vid beskattning av inkomst och för- Beskattningsförfarandet. mögenhet följer i stort sett de svenska reglerna. Arbetsgivare skall då han betalar ut lön hålla inne viss del av beloppet som skatt. Redovisning och inbetalning till uppbördsmyndigpreliminär heten skall ske senast den 15 i månadernajanuari, mars, maj,juli, september och november. vars huvudsakliga inkomster består av annat än lön, har skattskyldig, att själv betala in preliminär skatt ienlighet med den debetsedel, som tillställs honom före inkomstårets början. Skatten skall betalas i fyra lika stora poster, envar senast den 15 i mars, maj, september och november under inkomståret. får inte kräva betalning för skatten förrän tre veckor Skattemyndigheterna förliutit från det att den skattskyldige har underrättats om debiteringen. inte del av skatten inom föreskriven tid är hela det debiterade be- Erläggs loppet förfallet till betalning. Året efter inkomståret fastställs den slutliga skatten på grundval av ett den s. k. ligningen. Denna sker i första hand med ledtaxeringsforfarande, från de skattskyldiga. Dessa lämnas i selvangivelser, naening av uppgifter ringsoppgaver eller årsoppgør. Deklarationerna skall för löntagarnas del vara avlämnade senast vid utmånad och för rörelseidkarna senast under februari månad gången av januari året efter inkomståret. När beskattningsunderlaget har fastställts och skatten har beräknats läggs

Utländsk rätt och 45

rättstillämpning

den s. k. skattelisten fram for offentlig granskning. Därmed är den ordinarie beskattningen slutförd. Uppstår kvarstående skatt skall denna betalas tre veckor efter kungörelsen

om att skattelisten blivit framlagd. Överstiger skatten 500 kr. förfaller

den till betalning med två lika stora belopp, det ena tre veckor och det andra tolv veckor efter kungörelsen. Erläggs inte den första posten i föreskriven tid är hela skatten förfallen till betalning. * skattskyldig, som inte har att erlägga preliminär skatt, skall som regel

betala påford skatt i fyra lika stora poster den 15 september och november

året efter inkomståret samt den 15 februari och april Följande år. Hela skatten förfaller till betalning om inte delpost betalas. skattskyldig, som undgått beskattning eller vars inkomst eller förmögenhet taxerats för lågt är skyldig att ersätta det allmänna vad han har undandragit i skatt. Det undandragna beloppet fastställs vid ”etterligning”. Skatt som har fastställts vid etterligning i samband med den ordinarie ligförfaller ningen i sin helhet till betalning den 1 september och i annat fall tre veckor efter den dag beslutet har skickats till den skattskyldige. Erläggs inte del av skatten inom föreskriven tid får hela beloppet drivas in. Förfarandet vid fastställelse och uppbörd av mervaerdiavgifter överensstämmer i allt väsentligt med de svenska reglerna om mervärdeskatt. Medel att säkra det allmännasfordran på skatt, tull och avgift. Enligt norsk och andra provisoriska åtgärder beviljas för att säkra betalning lag får arrest“ for fordringar, däribland det allmännas anspråk på skatt, tull och avgift. Arrest kan avse egendom eller person.

Åtgärden beviljas av den domstol,

som prövar talan om fordringen eller av utsökningsdomtol samt verkställs av utmätningsman. Domstolen kan, om den beviljat arresten, själv överta verkställigheten. På begäran av sökanden eller när rätten eljest finner anledning härtill skall muntlig förhandling hållas före beslut om arrest. Arrest på egendom får beviljas, om sannolika skäl för fordringen föreligger och om gäldenärens handlingssätt ger anledning att befara att kommande verkställighet omintetgörs eller i väsentlig mån försvåras. Vid fara i dröjsmål får sådan åtgärd meddelas även om anspråket inte har gjorts sannolikt, nämligen om sökanden ställer säkerhet för den skada som kan komma att tillfogas motparten. Även i andra fall kan beslutet göras avhängigt av att sådan säkerhet lämnas. Exempel på handlingssätt från gäldenärens sida som utgör grund för arrest på egendom är dennes vidlyftiga leverne, omfattande spel eller äventyrliga affärsverksamhet eller misskötsel av förvärvsverksarret till följd av alkoholmissbruk. Bestämmelsen tar emellertid även sikte på dispositioner som i och for sig är försvarliga men som kan äventyra en verkställighet. Gäldenären kan t. ex. avhända sig egendom och teckna livförsäkringar för försäljningssumman. En annan omständighet kan vara att gäldenären träffar uppgörelser med andra fordringsägare. Vidare kan gäldenären föra ut sina tillgångar ur riket men själv bo kvar i landet. Har arrest beslutats utan att sökanden har haft exekutionstitel eller innan talan väckts i huvudsaken, skall domstolen på begäran av gäldenären fastställa en frist, inom vilken sökanden skall väcka talan vid äventyr att domstolen eljest på begäran häver arresten. För att ett beslut om arrest skall få rättsverkan gentemot tredje man

46 Utländsk rätt och rättstillämpning

medför att beslutet registreras. Risken skall det tinglysas. Tinglysningen därför ett påtryckningsmedel mot att en beslutad arrest blir tinglyst utgör gäldenären att göra rätt för sig. Arrest på egendom verkställs på samma sätt som gäller för utmätning. Arrest skall omedelbart hävas när skäl för åtgärden inte längre föreligger. som följer av arrest på egendom är i huvudsak följande. De rättsverkningar rätten att råda över den egendom som omfattas av Gäldenären förlorar kan efterföljande panträtt i egendomen inte åtgärden. Är arresten tingslyst göras gällande mot arrestborgenären. Utmätning kan ske i arrestbelagd egendom. Arrest medför inte förmånsrätt.

3.6 Förbundsrepubliken Tyskland

Direkt av fysiska personers inkomst sker Beskattningsfödarandet. beskattning inkomstskatten. Skatten erläggs som preliminär skatt genom den allmänna kvartalsvis under inkomståret och fastställs slutligen vid ett taxeringsför-

farande av en av den skattskyldige avlämnad självdeklaration. på grundval Den Denna skall i regel avges senast den 31 maj året efter inkomståret. skatten skall betalas inom en månad efter på grund av taxeringen påförda det att den skattskyldige har erhållit debetsedeln. Skattskyldiga som endast har inkomster av anställning erlägger själva tas istället ut som definitiv källskatt under iningen inkomstskatt. Den Efter inkomstårets utgång är det komståret genom arbetsgivarens försorg. dock för en löntagare att under vissa förhållanden erhålla jämkning möjligt skall i vissa angivna fall, främst av skatt. Taxering av löntagare äga rum över 24 000 DM/ år eller inkomster av då arbetstagaren har löneinkomster skall arbetsgivaren inleverera varje måannat slag. lnnehållna skattebelopp nad. och inbetalning av omsättnings- och mervärdeskatt sker lö- Redovisning eller varje kvartal. Den skattskyldige skall själv bepande för varje månad av kalenderåret skall han räkna den skatt han har att utge. Efter utgången som utgör underlag för taxeringen. avge årsdeklaration Sedan beskattningsunderlaget har granskats fastställer beskattningsmyn- Detta sker genom ett särskilt beslut digheten den skatt som skall erläggas. som tillställs den skattskyldige. har möjlighet att interimistiskt fastställa skat- Beskattningsmyndigheten inte kan utröna om förutsättningarna för ten. Så får ske då myndigheten har inträtt eller då ovisshet råder beträffande omständighet skattskyldighet för beskattningen. Det måste därvid röra sig om en som är av betydelse ovisshet som inte är bestående. I annat fall skall nämligen skönsmässig

beräkning ske. vid den ordinarie beskattningen helt eller delvis undgått Har skattskyldig deklaration eller annan uppgift får efterbeskattning skatt på grund av oriktig

äga rum. Fastställd skatt skall betalas inom en månad efter debiteringen. är helt automatiserat. Sedan skatten har fastställts Uppbördsförfarandet inom beskattningsmyndigheten skriftliunderrättas uppbördsavdelningen

Utländsk rätt och rättstillämpning 47

gen härom. För varje skattskyldig finns ett särskilt konto på vilket uppgift om skatten införs. Från myndigheten sänds en anmaning till den skattskyldige att betala skatten inom viss tid. Han anses ha fått del av anmaningen tre dagar efter det att denna har avsänts. Kontroll av betalning sker automatiskt två gångeri månaden. Den skattskyldige anmanas två gånger varefter anmälan om utebliven betalning sker till indrivningsavdelningen. Fordringen får därefter drivas in i exekutiv ordning. Medel att säkra det allmännas fordran på skatt, tull och avgift. Beskattningsmyndigheten får för att säkra betalning av uppkommen skattefordran förordna om dingliche Arrest på fast eller lös egendom. Förutsättning härför är att det kan befaras att en uppkommen skattefordran inte betalas eller att betalningen väsentligt försvåras. l de skatterättsliga författningarna regleras när en fordran på skatt, tull eller avgift skall anses uppkommen. Tidpunkten för beslutet om fastställelse av skatt eller fordringens förfallodag är därvid utan betydelse. För beslut om arrest fordras inte att skattefordringen är bestämd till sitt belopp. l beslutet skall emellertid anges för vilket belopp åtgärden beviljas. Arrest på lös egendom medför i allmänhet panträtt i egendomen. Arrest på fast egendom grundar genom anteckning i fastighetsbok säkerhetshypotek

för fordringen. Får arrestborgenären exekutionstitel för sin fordran, räknas

vid utmätningen prioriteten från tidpunkten för beslutet om arrest. Beslut om arrest får verkställas av beskattningsmyndigheten utan att den som berörs av åtgärden dessförinnan har hörts i ärendet. Meddelande om beslutet måste dock tillställas denne inom en vecka efter verkställigheten och inom en månad efter det att beslutet fattades. Uppfylls inte dessa föreskrifter är beslutet utan verkan. För att utreda gäldenärens tillgångar får beskattningsmyndigheten kalla honom till förhör, vid vilket han har att yttra sig under edsansvar. Skattefordran kan göras gällande även mot annan än skattegäldenären på grund av reglerna om solidariskt betalningsansvar. Sådant ansvar åvilar legala företrädare samt i vissa fall aktieägare. föreningsmedlemmar och förmögenhetsförvaltare för skatt som på grund av grovt oaktsamt förfarande inte betalas in i rätt tid. Skingrar någon värdepapper eller värdesaker sedan beskattningsmyndighet inlett undersökningar om bokföringsbrott inträder även solidariskt ansvar för denne. Arbetsgivare som har underlåtit att i föreskriven ordning innehålla skatt svarar solidariskt med arbetstagaren för skatten. Aktieägare, som innehar mer än en fjärdedel av aktierna i ett bolag eller anhörig till honom svarar i vissa fall solidariskt med bolaget för uppkomna omsättnings-, närings- och konsumtionsskatter med de förmögenhetsobjekt som tagits i anspråk i rörelsen. Den som övertar ett företag häftar med bolagets värde för samma slags skatter samt löne- och kapitalvinstskatt under viss tid efter förvärvet. Samma är förhållandet vid förvärv av fastighet för fastighetsskatter som har förelegat vid förvärvstillfállet. Det solidariska betalningsansvaret är regelmässigt subsidiärt i förhållande till den skattskyldiges ansvar för skatteskulden. Endast i de fall då indrivning

48 Utländsk rätt och rättstillämpning

hos den skattskyldige bedöms som utsiktslös eller inte medför något resultat får ansvaret utkrävas. Då den solidariskt ansvarige har gjort sig skyldig eller har underlåtit att innehålla arbetstagares skatt svarar till skattebrott han emellertid för det undandragna beloppet som lör egen skuld.

3.7 Frankrike, Canada och USA

motsvarande kvarstad och Enligt fransk rätt får processuella tvångsmedel användas för att säkra det allmännas anspråk på skatt, skingringsförbud tull eller är i stort sett desamma som i svensk avgift. Rättsverkningarna kan bl. a. avtal som slutits beträffande egendom belagd med rätt. Sålunda sådan förklaras De fiskala fordringarna åtnjuter en bättåtgärd ogiltiga. re förmånsrätt än vad som gäller i svensk rätt. Till säkerhet för betalning av skatt, tull eller avgift får även tvångsinteckning ske i fast egendom. härför är att gäldenären har pålörts straffskatt eller böter Förutsättningarna för försenad betalning. bygger på ett deklarations- och Det kanadensiska beskattningssystemet Den skattskyldige har att lämna uppgifter om sina intaxeringsförfarande. komster källbeskattas. och själv beräkna den skatt han skall betala. Löntagare Kvarstående skatt är förfallen till betalning den 30 april året efter inkomståret. Juridiska erlägger månatlig preliminär skatt och skall betala evenpersoner tuell kvarstående skatt tre månader efter inkomstårets utgång. Uppkommer en skatteskuld till av att beskattningsmyndigheten avviker från den följd utfärdar myndigheten ett särskilt beslut härom. skattskyldiges deklaration, Den skall inom 30 dagar efter det att myndigheten avsänt skattskyldige beslutet till honom betala skatten, oavsett om detta vunnit laga kraft. misstanke om att den skattskyldige försöker undandra sig att Uppstår betala skatt får myndigheten besluta att skatten omedelbart skall vara förfallen till betalning. På grundval av sådant beslut får införselliknande åtgärder får vidare hos domstol utverka beslut om vidtas. Beskattningsmyndigheten mot försumliga skattebetalare. Domstolen godtar därvid i regel utmätning om skatteskuldens storlek utan närbeskattningsmyndighetens påståenden av de förhållanden, som konstituerar skatteskulden. Häri mare prövning de fiskala betydande tidsvinster framför andra boruppnår myndigheterna genärer. Beskattningssystemet i USA är liksom det kanadensiska grundat på ett deklarationsförfarande. Den skattskyldige skall själv räkna ut sin skatt. Lön-

tagare källbeskattas. Finner vid en deklarationskontroll att för lite beskattningsmyndigheten skatt betalats in, uppmanas den skattskyldige att erlägga mellanskillnaden. beslut prövas av domstol. Denne kan begära att taxeringsmyndigheternas ett slutligt beslut När besvärstiden har gått till ända utfärdar myndigheten rörande storlek. Beslutet ger myndigheten rätt att inteckna skattebeloppets i den skattskyldiges egendom. Om den skattskyldige har banktillgodohavanden utfärdas innebär skyldighet för “levy” vanligtvis på dessa. ”Levy” banken att överföra belopp till skattemyndigheterna. Försumifrågavarande melse i detta avseende från bankens sida är straffbar.

sou 1975:104 Utländsk rätt och

rättstillämpning 49

Anser myndigheten att omedelbart behov föreligger att säkra betalning av skatt får interimistiskt beslut härom fattas när som helst under beskattningslörfarandet. Den skattskyldige uppmanas därefter att utan dröjsmål, avge deklaration. På grundval av denna meddelas slutligt beslut. Skattebetalaren får överklaga beslutet hos domstol, vilket emellertid inte utgör hinder mot indrivning. Vid sidan av dessa åtgärder får domstol besluta om förbud för gäldenären att lämna landet. Förutsättningarna För ett sådant beslut är att ett omedelbart behov Föreligger att säkra skatten och att denna uppgår tillbetydande belopp.

4 Enkäter till och vissa

länsstyrelserna

kronofogdemyndigheter

4.1 Inledning

Utredningen har genom rundfrågningar till samtliga länsstyrelser samt ett urval av 42 kronofogdemyndigheter inhämtat synpunkter på behovet av åtgärder för att säkra betalning av det allmännas fordringar på skatt, tull eller avgift samt på utformningen av eventuella bestämmelser på området.

4.2 Länsstyrelseenkäten

4.2.1 Allmänt I enkätsvaren har länsstyrelserna lämnat uppgifter som belyser omfattningen av revisionsverksamheten under åren 1970-1972. Under denna tid genomfördes varje år 10000-12000 taxerings- och skatterevisioner. Dessa tog i allmänhet lång tid i anspråk. I flertalet fall sträckte de sig över mer än två år. Av de revisioner, som ledde till höjd taxering, medförde närmare hälften höjningar med mellan 1000 och 10 000 kr., ca fem procent med mellan 50000 och 100000 kr. och omkring tre procent med över 100000 kr. Av enkätsvaren framgår vidare antalet fall under samma tidsperiod, i vilka reella säkerhetsåtgärder har tillgripits av åklagare i skattebrottsprocess. I ca 60 fall har skattskyldigs egendom belagts med kvarstad eller ställts under förbud att säljas eller skingras. Mindre än hälften av dessa förekom under åren 1970-1971.

4.2.2 Behovet av säkerhetsâtgärder Samtliga länsstyrelser uttalar, att det finns ett stort behov av tvångsmedel för att säkra betalningen av det allmännas fordringar på skatt och avgift. Deras synpunkter kan sammanfattas enligt följande. Som regel förflyter det avsevärd tid från det att en skatte- eller avgiftsfordran uppstår till dess att den kan drivas in. Detta gäller i synnerhet om fordringen upptäcks vid revision eller annan granskning av den skattskyldiges räkenskaper. Av olika skäl drar granskningen ofta ut på tiden. Handläggningen och prövningen av framställning om eftertaxering tar i allmänhet också lång tid i anspråk. Detsamma gäller debiteringen av den

52 Enkäter till länsstyrelserna. . .

tillkommande skatten, upprättandet av restlängd och indrivningen. Under den tid dessa förfaranden tar i anspråk inträffar det ofta att skattegäldenärens betalningsförmåga försämras. Särskilt vanligt är det att rörelseidkare som eftertaxerats eller efterbeskattats inte kan göra rätt för sig. när den tillkommande skatten förfaller till betalning. Många gånger utnyttjar skattegäldenären medvetet tiden till att på olika sätt göra sina tillgångar oåtkomliga för exekution. Detta kan ske genom att han vidtar lagliga eller olagliga dispositioner med sin egendom. När skattegäldenären försätts i konkurs på grund av obetalda skatter är det ofta för sent att återvinna egendom till konkursboet. Behovet av tvångsmedel för att säkerställa det allmännas fordringar gör sig starkast gällande i de processer som leder till betydande skattekrav. l många av dessa fall har den skattskyldige räknat med att han inte kommer att debiteras skatten. Staten befinner sig i sin fiskala funktion i ett besvärande underläge i förhållande till privata fordringsägare eftersom bl. a. möjligheter saknas enligt gällande rätt att trygga betalningen av skatte- och avgiftsfordringar. Men även i andra avseenden har de privata fordringsägarna en bättre ställning. Likformighets- och rättvisekrav påkallar vidare att beskattningsmyndigheterna utrustas med befogenhet att tillgripa säkerhetsåtgärder för att säkra framtida betalningar av skatte- och avgiftsfordringar. Den gynnsamma inverkan en sådan befogenhet kommer att medföra för skattemoralen i allmänhet är uppenbar. Länsstyrelserna har lämnat exempel på konkreta fall där reella säkerhetsåtgärder i brottsmâlsprocesser medfört eller tillgång till effektiva säkerhetsåtgärder i skatte- och avgiftsprocessen skulle kunna ha medfört ett mer gynnsamt resultat för den efterföljande uppbörden. l; Vid kontrollaktionen BK-66 framkom det, att en skattskyldig under flera år hade köpt postväxlar i en bank strax före årsskiftena. När saken närmare ut:eddes med bistånd av banken, uppstod misstanke om att den skattskyldige begått brott mot skattestrafllagen. Misstanken anmäldes till länsåklagaren. Denne beslöt om husrannsakan närmast för att få underlag för en taxeringsrevision. Vid förrättningen upptäcktes cirka en miljon kr i sedlar i den skattskyldiges kassaskåp och bankfack. Pengarna belades med kvarstad. De togs senare i anspråk för att betala den skattskyldiges kvarstående och tillkommande skatt. 2. Under utredningen i ett ärende mot en ägare av ett fåmansbolag och dess revisor samarbetade revisionsenheten med åklagaren. Denne beslöt om husrannsakan. Vid förrättningen beslagtogs sammanlagt en och en halv miljon kr. Beloppet belades med kvarstad. Under revisionen klarlades storleken av de belopp som undgått beskattning. Som en följd härav ställdes en bolagsägaren tillhörig fastighet under förbud att säljas eller skingras. Revisionen resulterade så småningom i att bolagsägaren debiterades tillkommande skatt med 2,2 miljoner kr. Beloppet erlades i sin helhet tack vare de insatta säkerhetsâtgärderna. 3. En skattskyldigs räkenskaper granskades år 1971. Resultatet av utredningen lämnades över till åklagare. Eftersom vissa förhållanden även efter granskningen var oklara. föranstaltade åklagaren 1972 hos länsstyrelsen att granskningsmännen skulle utreda dessa. Under utredningen. som bedrevs i samarbete med polismyndighet, upptäcktes. att den skattskyldige under 1971 avvecklar sina ekonomiska intressen i landet och emigrerat utan att erlägga skatt. Vid ett tillfälligt besök i landet greps

Enkäter till länsstyrelserna. . . 53

den skattskyldige och lagfördes. Han dömdes för skattebrott till frihetsstraff och ålades därjämte att utge straffskatt. Utredningen gav vid handen, att han resterade för skatter med cirka 690000 kr. Under den tid den skattskyldige avtjänade sitt straff utredde revisionsenheten, åklagarmyndigheten och kronofogdemyndigheten hans ekonomiska förhållanden och fann därvid, att han hade utstående fordringar som översteg skatteskulden. Ungefär samtidigt ansökte och erhöll den skattskyldige - utan att utredningsmännen fick kännedom härom - riksbankens tillstånd att föra sina tillgångar ut ur riket. Utförseln ägde rum innan han hade avtjänat sitt straff. Omedelbart efter frigivningen försattes den skattskyldige i konkurs, men han lämnade trots detta landet. 4. En taxeringsrevision vid årsskiftet 1967/68 resulterade i att Xzs taxeringar åren 1963-67 höjdes med sammanlagt cirka 750 000 kr. Tingsrätten meddelade samtidigt reseförbud för X och skingringsförbud på så mycket av hans fasta och lösa egendom som svarade mot 1 100000 kr. Prövningen i länsskatterätten lörhalades medvetet av X. Bland de med skingringsforbud belagda fastigheterna fanns en grusfyndighet, som under tiden hårt exploaterades. Värdet på Xts fasta egendom nedgick härigenom väsentligt. Under processen i kammarrätten och regeringsrätten underlät X att betala den skatt, som påforts honom till följd av taxeringshöj- 1971 nödgades skattemyndigheterna anta ett ackordserbjudande ningarna. Ijuni från X. Enligt detta åtog sig denne att betala 375 000 kr. av sin skatte- och restavgiftsskuld, som då uppgick till 478 308 kr. 5. En taxeringsrevision, som slutfordes under år 1967. resulterade i eftenaxeringar och taxeringshöjningar för X enligt nedanstående.

TaxeringsårlnkomsttaxeringFörmögenhetstaxeri ng
196250 000:-l 550 000:-
196350 0002-l 600 000:-
I96450 0()0:-l 650 000:-
1965550 170:-2 100 000:-
l966449 550:-2 200 000:-
I967250 000:-2 366 965:-
1968129 580:-l 860 130:-

Tingsrätten meddelade kvarstad och skingringsförbud på så mycket av Xzs tillgångar som svarade mot ca 3 000 000 kr. Trots skingringsförbudet intecknade X sina fastigheter för cirka 3 600 000 kr. X försattes 1971 i konkurs. Hans fastigheter såldes exekutivt under hösten 1973. X, som lämnat landet dömdes i sin frånvaro lör skattebrott till fängelse i ett år och ålades att utge strafTskatt med 871000 kr. Hans skatteskulder uppgick till 1648 868 kr. 6. Sedan X eftertaxerats lör år 1968 för 4856 330 kr. belades hans egendom med kvarstad. Då X hos länsstyrelsen ställde säkerhet för hela skatten, hävdes beslutet. 7. En taxeringsrevision hos X, som slutfördes 1973. resulterade i att han debiterades tillkommande skatt med drygt 726000 kr. X dömdes för skattebrott till Fängelse och ålades därjämte att utge 435 000 kr. i böter. Genom kvarstad och skingringsförbud säkrades tillgångar till ett beräknat värde av minst 500000 kr. 8. Vid taxeringsrevision hos en av Xzs leverantörer togs fotokopior av vissa handlingar, som visade att Xzs deklaration var oriktig. På grund härav beslöt åklagaren om husrannsakan hos X. Vid förrättningen beslagtogs tillgångar, huvudsakligen kontanter, på över en halv miljon kr. Egendomen belades med kvarstad. X påfördes eftertaxeringar för inkomst av rörelse till ett belopp av drygt 300000 kr. Prövningsnämndens beslut överklagades inte. X dömdes för skattebrott till fängelse och ålades därjämte att betala straffskatt. Eftersom denna var väsentligt lägre än

Enkäter . . 54 till länsstyrelserna.

det belopp. som belagts med kvarstad, fanns det medel även for skatterna, Dessa forfoll till betalning. innan dom meddelades i brottmålet.

4.2.3 av materiella och processue/la be-

Synpunkter på Ltt/ormningen

stämmelser om säker/retsåtgärder-

att RB:s och UL:s regler om kvarstad och Samtliga länsstyrelser anser, bör tjäna som förebild för säkerhetsåtgärder inom skatteskingringsforbud De flesta tänker sig därvid i forsta och avgiftsprocessen. myndigheterna hand bestämmelser om kvarstad och skingringsforbud. straffprocessens vikten av att reglerna utformas så att Flertalet länsstyrelser understryker det blir möjligt att snabbt sätta in åtgärder som kan säkerställa betalningen av skatte- och avgiftsfordringar. har lämnat synpunkter på under vilka Förutsättningar en Länsstyrelserna säkerhetsätgärd bör få tillgripas. Flera av dem anser, att skatte- och avgiftsfordringen bör uppgå till be- - eller i vart fall inte oväsentligt belopp - medan andra tydande belopp menar att det är fullt tillräckligt att den uppgår till visst minimibelopp. länsstyrelser är av den uppfattningen att särskilda skäl bör föreligga Några skall få säkerställas genom säkerhetsför att fordringar på mindre belopp åtgärd. att säkerhetsåtgärd bör få tillgripas endast i En länsstyrelse anser. då full om de sakförhållanden som åberopas de fall bevisning föreligger till stöd for påståendet att en ännu inte fastställd skatte- eller avgiftsfordran En annan anser att särskilda skäl skall föreligga för att man skall föreligger. få använda av ifrågavarande slag beträffande sådan fordran tvångsåtgärd som måste beräknas efter skön på grund av ofullständig utredning. antalet är ense om att säkerhetsåtgärder bör

övervägande länsstyrelser

få sättas in endast om “det skäligen kan befaras” eller “risk föreligger avser att undandra genom att avvika att den skattskyldige sig betalningen eller undanskaffa sin egendom. När det gäller frågan om åt vem rätten att besluta om säkerhetsåtgärd länsskatterätten. Ärenden om såbör anförtros anger samtliga länsstyrelser dan behandlas med förtur. åtgärd bör enligt enkätmyndigheterna De flesta länsstyrelserna anser att det bör vara möjligt att fatta provisoriska beslut om vid fara i dröjsmål. Rätten att besluta härom säkerhetsåtgärd flertalet med hänsyn till kravet på snabbhet bör enligt enkätmyndigheter ankomma efter föredragning av vederbörande enhetschef. på skattechefen är emellertid av den uppfattningen att sådana beslut Några länsstyrelser som enmansärenden i länsskatterätten eftersom skattechefen bör prövas får anses inta partställning gentemot den skattskyldige. En del av länsstyrelserna kan tänka sig att kronofogde eller att chefen for revisions- resp. mervärdeskatteenheten Slutligen menar en enkätmynges sådan befogenhet. att även taxeringsintendenten kan komma i fråga. dighet Flera anser att ett provisoriskt beslut om säkerhetsåtgärd länsstyrelser skall automatiskt överprövas av länsskatterätt. uttalar, att beslut om säkerhetsåtgärd skall Några av enkätmyndigheterna

sou 1975:104 Enkäter till länsstyrelserna. . . 55

hävas om den som berörs därav ställer godtagbar säkerhet, t. ex. i form av bankgaranti. Slutligen betonar flera länsstyrelser vikten av att sådan egendom, som är föremål för säkerhetsåtgärd för skatte- och avgiftsfordran, skyddas mot pantsättning och utmätning för annan fordran.

4.3 Kronofogdemyndighetsenkäten

4.3.1 Behovel av säkerhetsâtgärder

Övervägande antalet kronofogdemyndigheter anser att indrivningsresultatet

av det allmännas fordringar på skatt, tull och avgift skulle vara väsentligt bättre om skattemyndigheterna hade rätt att använda säkerhetsåtgärder. Flera av enkätmyndigheterna riktar uppmärksamheten på att det allmänna befinner sig i tidsmässigt underläge jämfört med privata fordringsägare när det gäller möjligheterna att trygga sina betalningsanspråk i detta sammanhang. En kronofogdemyndighet belyser detta förhållande med att redogöra för den tid som förflyter innan kvarstående skatt kan drivas in.

I december månad taxeringsåret erhåller den skattskyldige sin debetsedel och får då reda på att han skall betala kvarstående skatt i mars och maj påföljande år. Flertalet skattskyldiga torde redan när de upprättar sina självdeklarationer under februari månad taxeringsåret ha räknat ut hur mycket de kommer att debiteras i kvarstående skatt. Erläggs inte den skatten inom föreskriven tid dröjer det enligt nuvarande ordning drygt två månader från utgången av resp. uppbördstermin innan den blir föremål för indrivning. Den skatt som flertalet skattskyldiga redan under februari månad taxeringsåret vet att de skall betala drivs således inte in förrän under sommaren påföljande år. Skattskyldiga som vill göra sin egendom oåtkomlig för exekution har därför ungefär ett och ett halv år på sig att handla. En privat fordringsägare kan i tid vidta erforderliga åtgärder för att trygga sin betalning så snart han befarar att gäldenären avser att undandra sina tillgångar. Redan innan han väckt talan vid domstol om att få ut fordringen kan han erhålla överexekutors beslut om säkerhetsåtgärd. Vidare kan han begära utmätning utan att fullgörelsedomen dessförinnan vunnit laga kraft. Några kronofogdemyndigheter pekar på det förhållandet att det vid konkurs ofta förekom mer att gäldenären resterar för skatter och avgifter till betydande belopp under det att övrig gäld till stor del har betalts. Även om det är svårt att med säkerhet ange orsaken härtill, torde det ofta förhålla sig på det sättet att gäldenären har prioriterat de privata fordringsägarna för att kunna bevara sina möjligheter att få kredit. En del myndigheter har lämnat exempel på konkreta fall där tillgång till säkerhetsåtgärder i skatte- och avgiftsprocessen skulle ha medfört ett mer gynnsamt indrivningsresultat av det allmännas fordringar på skatt, tull och avgift.

l. Vid polisutredning angående ocker påträffades i Xzs lokal omkring 200000 kr. i kontanter. X var restförd för 36 000 kr. Beloppet utmättes omgående. Länsstyrelsens taxeringsenhet kontaktades, eftersom X misstänktes ha begått skattebrott. - Företrädare för denna svarade, att taxeringsprocessen tog för lång tid i anspråk

56 Enkäter till länsstyrelserna. . .

för att restlängd skulle kunna utfärdas innan X försattes på fri fot. - När X frigavs avvek han med ca 164000 kr. till Förbundsrepubliken Tyskland. 2. X var restförd för kvarstående skatt till betydande belopp. Sedan kronofogdemyndigheten hade inlett indrivningen överklagade X sina taxeringar och begärde och fick anstånd med att betala skatterna. Under tiden sökte privata fordringsägare med stöd av lagsökningsutslag och dylikt utmätning. Olika exekutiva myndigheter utmätte och sålde samtliga X:s tillgångar. De influtna medlen delades ut till utmätningssökandena. När X:s skatteskulder fick drivas in var han helt utan utmätningsbara tillgångar. 3. En enskild borgenär begärde utmätning hos X. Kronofogdemyndigheten hade av den lokala Skattemyndigheten fått veta att X inte hade levererat innehållna källskattemedel och att Skattemyndigheten utredde X:s betalningsskyldighet enligt 77§ UBL. Eftersom det allmännas fordran inte var exigibel, gjordes utmätning endast för den privata fordringen. När X:s betalningsskyldighet för den innehållna skatten senare fastställdes och beslutet härom kom in till Kronofogdemyndigheten för verkställighet hade samtliga X:s tillgångar tagits i anspråk för den privata fordringen. Endast en kort tid hade emellenid förflutit mellan dagen för utmätning i det enskilda målet och den dag då beslutet om betalningsskyldighet inkom. På kronofogdemyndighetens begäran försattes X i konkurs. Till följd härav gick den privata borgenärens förmånsrätt på grund av utmätningen åter jämlikt 31 § konkurslagen (1921:225), KKL. Hade längre tid förflutit skulle skattefordringen inte ha blivit betald. 4. X genomförde en stor fastighetsförsäljning. Han deklarerade sin realisationsvinst i laga ordning och taxerades i enlighet med deklarationen. Taxeringen överklagades inte. X utvandrade till Canada innan den restförda skatten kunde drivas in. 5. En minkfarmare sålde sin fasta egendom och sina djur och utvandrade till lrland innan kvarstående skatt på över 300000 kr. kunde restföras. 6. X intecknade sina fastigheter strax efter det att hans räkenskaper blev föremål för skatterevision. Fastigheterna blev genom belastningen ett mindre attraktivt försäljningsobjekt. Skatterestantierna uppgick till ca 600 000 kr. X försattes i konkurs. Genom en förståndig konkursavveckling kunde cirka 100 000 kr. drivas in. Ytterligare 50 000 kr. hade kanske kunnat säkras om det varit möjligt att tillgripa säkerhetsåtgärder. 7. X drev gatukök med stor omsättning. Hans räkenskaper underkastades taxeringsrevision. Vid denna framkom omständigheter som utgjorde grund för att eftertaxera X till betydande belopp. Under tiden som revisionen fongick avyttrade X sin gatuköksrörelse för ca 300000 kr. Taxeringsrevisorn kände till var X hade den infiutna köpeskillingen placerad. Hade det varit möjligt att tillgripa säkerhetsåtgärd hade den tillkommande skatten kunnat säkerställas i detta skede. När skatten sedermera skulle drivas in. saknade X utmätningsbara tillgångar. 8. X var i mars 1968 restförd för ett smärre belopp, på vilket han amorterade. Någon gång i maj ellerjuni 1968 fick Kronofogdemyndigheten del av restlängden avseende kvarstående skatt för 1967 års taxering. Enligt denna var X restförd för ytterligare ca 500 000 kr. Han försattes omgående i konkurs. Denna handlades enligt 185 § KKL. l samband med konkursen avvek X ur riket och medförde tillgångar för ca 1600000 kr. Hade det varit möjligt att tillgripa säkerhetsåtgärd skulle skattefordringen ha kunnat säkerställas. 9. X drev såsom ensam styrelseledamot och firmatecknare flera aktiebolag. l juli 1972 överlät ett av bolagen utan vederlag sina tillgångar till ett annat av bolagen. l september 1972 försattes det förstnämnda bolaget på ansökan av kronofogdemyndigheten i konkurs. Tillgångarna i boet uppgick till 6000 kr., och skulderna till ca 236000 kr., därav skatteskulder till ca 105 000 kr. Konkursen är ännu inte avslutad. Ett beslut om säkerhetsåtgärd varigenom överlåtelsen hade hindrats eller i van fall avsevärt försvårats torde säkerligen ha medfört ett gynnsammare upp-

Enkäter till länsstyrelserna. . . 57

bördsresultat. 10. X var åtalad för häleri. På begäran av målsäganden beslöt tingsrätten kvarstad till ett värde av högst 400000 kr. Vid verkställighet av beslutet påträffades lös egendom till ett uppskattat värde av 180 000 kr. l den fortsatta processen nedsattes kvarstadsbeloppet avsevän. Det var i den situationen känt för kronofogdemyndigheten att X under ett par år ej hade taxerats för någon inkomst men att taxeringsmyndigheterna var i färd med att taxera honom till betydande belopp. Kronofogdemyndigheten försökte utan resultat att få fram en exekutionstitel på den obetalda skatten. En del av den kvarstadsbelagda egendomen gick därför åter till den tilltalade. När den tillkommande skatten senare skulle drivas in saknade X utmätningsbara tillgångar.

4.3.2 Synpunkter pâ utformningen av materiella och processuella be-

stämmelser om säkerhetsâtgärder

övervägande antalet kronofogdemyndigheter uttalar att såväl de materiella

som de processuella reglerna bör utformas efter motsvarande bestämmelser inom civil- och straffprocessen. Krav på att det skall föreligga sannolika skäl för fordringen och risk för att skattegäldenären undansticker eller förstör egendom bör därför ställas. Några kronofogdemyndigheter har närmare utvecklat sina synpunkter på under vilka förutsättningar en säkerhetsåtgärd bör få tillgripas. En myndighet anför följande. Grunden för att sätta in en säkerhetsåtgärd mot någon bör vara att det finns sannolika skäl för att denne kommer att påföras visst belopp i tillkommande skatt. Sker ingripandet under en taxeringsrevision bör åtgärden begränsas till att avse den skatt, som belöper på den undandragna inkomsten. Denna måste grunda sig på tillförlitligt underlag. Ar det ovisst om den skattskyldige kommer att påföras tillkommande skatt på grund av ett oklart rättsläge bör inte säkerhetsåtgärd få meddelas. En annan myndighet anser att grunden för att använda säkerhetsåtgärd bör vara att det föreligger sannolika skäl att fysisk eller juridisk person kan komma att bli betalningsskyldig för skatt eller avgift till betydande belopp och att flyktfara eller fara för att gäldenären undanskaffar egendom föreligger. En tredje myndighet anför att säkerhetsåtgärd bör kunna vidtas endast dåtaxeringsnämnd på fullgoda skäl har frångåttdeklaration. Skönstaxering bör inte kunna leda till säkerhetsåtgärd med hänsyn till de ofta mycket lösa grunderna vid skönstaxering. Några myndigheter har föreslagit att säkerhetsåtgärd endast får tillgripas om det undandragna beloppet är av betydande storlek. I fråga om tidpunkten då en säkerhetsåtgärd tidigast bör få sättas in har enkätmyndigheterna olika åsikter. Några menar att åtgärden bör få tillgripas omedelbart efter taxeringsnämnds beslut om detta avsevärt avviker från deklarationen. Andra myndigheter anser, att den skall få beviljas under pågående taxeringsrevision eller annan sådan granskning av den skattskyldiges räkenskaper. Några är av den meningen. att promemorian över granskningen först måste ha fárdigställts. Även den uppfattningen förekommer att taxeringsintendenten skall ha gjort framställning om eftertaxeri ng innan åtgärden får beviljas. En myndighet riktar uppmärksamheten på problemet

58 Enkäter till länsstyrelserna. . .

med arbetsgivare som underlåter att inbetala innehållna källskattemedel och menar att man i sådana fall bör få besluta omedelbart efter resp. uppbördstermins utgång. Några myndigheter uttalar den åsikten att bestämmelserna om kvarstad och skingringsförbud inom skatte- och avgiftsområdet bör förenas med rätt att ta egendom i förvar då fara är i dröjsmål. För att säkerhetsåtgärderna inte skall bli verkningslösa fordras enligt flertalet myndigheter att de på något sätt skyddas mot utmätning från gäldenärens övriga borgenärer. En myndighet anför i denna fråga följande.

Säkerhetsåtgärder kan förväntas vara effektiva mot de gäldenärer, som under taxeringsprocess avyttrar sina tillgångar och antingen undanskaffar eller förslösar köpeskillingen. Ett jämförligt fall är att gäldenären under taxeringsprocess fortsätter sin rörelse och urholkar företagets substansvärde eller ådrar sig skulder förenade med bättre lörmånsrätt än skattefordringar. Det har i båda dessa fall visat sig mycket svårt att driva in skattefordringarna när de väl fastställts. Som regel leder indrivningen till gäldenärens konkurs, oftast fattigkonkurs. utan utdelning för statsverket. Om säkerhetsåtgärd verkställs och ingen annan borgenär begär utmätning innan statsverkets fordran får drivas in, får säkerhetsåtgärden avsedd verkan. Om däremot annan borgenär begär utmätning under pågående taxeringsprocess blir den verkställda säkerhetsåtgården utan verkan.

Enligt några myndigheter bör svårigheterna kunna avhjälpas om säkerhetsgåtgärderna förenas med förmånsrätt. En myndighet utvecklar grunderna för sin åsikt enligt följande.

Det kan i sammanhanget ifrågasättas om inte reglerna om rättsverkningarna av kvarstad m. m. bör ändras så att åtgärderna medför förmånsrätt i den egendom som har tagits i anspråk. Vid Kronofogdemyndigheten har förekommit fall där utmätning har verkställts för en borgenärs fordran utan att detta har resulterat i full betalning. Innan målet har avslutats, har annan borgenär inkommit med begäran om kvarstad och därvid anvisat tillgångar som varken kronofogdemyndigheten eller annan borgenär ägt kännedom om. Den anvisade egendomen har då belagts med kvarstad samt utmätts. Innan den borgenär som anvisat egendomen har hunnit få sin fordran domfäst och exibel har den kvarstadsbelagda egendomen sålts för den andre fordringsägarens räkning.

Även andra möjligheter att skydda den kvarstadsbelagda egendomen föreslås. Kvarstad beträffande fordran eller annan rättighet bör få verkställas inte bara genom förbudsmeddelande till sekundogäldenär utan också genom fullständig verkställighet hos denne, om förhållandet mellan den skattskyldige och sekundogäldenären är sådant att en av dem kan antas ha ett bestämmande inflytande över den andre. l annat fall kan en lyckad kvarstad i efterhand göras värdelös genom att den skattskyldige på ett fullt lagligt sätt låter sekundogäldenären göra sig egendomslös.

l fråga om vilken myndighet som bör har rätt att besluta om säkerhetslänsskatterätten eller ordåtgärd föreslår ungefär hälften av myndigheterna föranden i denna. Flera myndigheter anger som alternativ härtill skattechefen. En myndighet utvecklar grunder för sitt ställningstagande sålunda.

Rätten att besluta om säkerhetsåtgärd bör ligga där erforderlig utredning lättast och säkrast kan frambringas, där frågan om säkerhetsátgärd kan aktualiseras tidigt

Enkäter till länsstyrelserna. . . 59

och där prövningen i varje konkret fall så långt det är möjligt kan väntas bli riktig. Kravet på rättssäkerhet och likformighet i bedömningen talar för att beslutanderätten inte bör splittras. Myndigheten anser för sin del att valet står mellan tre alternativ: a) länsskatterätten eller b) enskild befattningshavare vid länsstyrelsens skatteavdelning, t. ex. taxeringsintendenten i länet, eller c) chefen för resp. revisionsenhet, taxeringsenheten, uppbördsenheten och mervärdeskatteenheten. Väljes alternativ a) torde kravet på rättssäkerhet och likformighet i bedömningen - kan emellertid uppfyllas bäst. Snabbheten -och brådskande fall kan förvisso uppstå bli lidande och därmed också effektiviteten. Enligt myndighetens uppfattning vore det vidare att underskatta kompetensen och noggrannheten hos berörda befattningshavare om alternativ b) och c) förkastades enban av rättssäkerhetsskäl. - Alternativ b) ger jämte alternativ a) de bästa förutsättningarna för likformighet i bedömningen. Antalet mål torde i och för sig inte bli flera än att befattningshavaren, med lämplig arbetsfördelning i övrigt, kan hinna med dem. Fråga är emellertid om man vunnit något i snabbhet genom detta alternativjämfört med alternativ a) eller om man förlorar något från rättssäkerhetssynpunkt genom att i stället välja alternativ c).- Genom alternativ c) utnyttjas personkännedom bäst. Förhållanden som framkommit under utredningen är bäst kända vid den enhet som handlägger målet. Samarbetet och kontakten mellan enheterna kan undanröja risken för olikformighet i bedömningen. Frågan om provisorisk säkerhetsåtgärd kan prövas i tidigt skede och utan omgång. Genom införande av regler om kompensation för eventuell skada och tidsfrist för beslutets “överprövning av länsskatterätt tillgodoses den skattskyldiges intressen. Myndigheten vill sålunda, trots att välmotiverade skäl kan anforas däremot, föreslå alternativ c). För arbetsgivaravgifter och vissa andra slag av utskylder torde - när det undantagsvis kan aktualiseras - någon av enheterna kunna anlitas. En myndighet anser att beslutanderätten bör anförtros tingsrätt. Några som beslutande myndigheter har slutligen föreslagit kronofogdemyndighet organ. i förvar” bör enligt en myndighet får vidtas av den

Åtgärden tagande

som utför eller beslutar om taxerings- eller skatterevision eller motsvarande vid kontroll av avgift. l sådana fall skall emellertid frågan om säkerhetsåtgärd underställas skatterättens prövning.

5 Allmän

motivering

5. 1 Bakgrund Utredningen skall enligt direktiven överväga lagstiftningsåtgärder till skydd för det allmännas anspråk på skatter. tullar och avgifter. Uppdraget omfattar förslag till Förbättringar av det allmännas ställning som borgenär samt som part i skatteprocessen och vissa andra förfaranden. De förelagda arbetsuppgifterna inbegriper såväl processuella som uppbörds- och indrivningstekniska frågor. De kräver överväganden om åtgärder på flera områden. Utredningen har därför på ett tidigt stadium beslutat att lösa sitt uppdrag etappvis. Det blir därigenom möjligt att utan längre dröjsmål lägga fram delförslag på områden. som bör regleras med förtur. Vidare kan andra lösningar. som behöver övervägas närmare och som inte direkt påverkas av delförslagen. bearbetas under längre tid. Denna prioritering av vissa arbetsuppgifter har hittills resulterat i ett delbetänkande med förslag till bevissäkringslag för skatte- och avgiftsprocessen (SOU 1974:49). Proposition av i huvudsak samma innehåll har hösten 1975 antagits av riksdagen (SFS 1975:1027). Utredningen har härefter inriktat sitt arbete på att skapa processuella medel som syftar till att säkra betalningen av det allmännas fordringar på skatt. tull och avgift. För att kunna bedöma behovet av reformer på detta område har utredningen gjort rundfrågningar hos länsstyrelserna och vissa kronofogdemyndigheter samt tagit underhandskontakt med Företrädare för andra myndigheter. Därvid har det kommit fram att bristen på processuella tvångsmedel i beskattningssammanhang upplevs som synnerligen allvarlig. Flertalet av de tillfrågade myndigheterna framhöll att det allmännas ställning som borgenär och part skulle avsevärt förbättras om åtgärder motsvarande kvarstad och skingringsförbud förs in i förvaltningsprocessen. Några myndigheter gick ett steg längre och menade att åtgärder av denna typ måste förenas med förmånsrätt för att få avsedd verkan. En mer utförlig redovisning av de synpunkter som kom fram vid kontakterna med myndigheterna lämnas i kap. 4. Det allmännas fordringsanspråk på området för skatter. tullar och avgifter intar numera en helt dominerande ställning i vårt lands ekonomi. De belopp som årligen är föremål for statlig uppbörd överstiger 100 miljarder kr. Avgifterna för socialförsäkringens finansiering. som inte ingår i statsbudgeten. har då också räknats in. Det är givet att huvudparten av dessa belopp betalas

Allmän 62 motivering

på det sätt som författningarna föreskriver. De fordringar som årligen måste lämnas över till kronofogdemyndigheterna för indrivning är dock betydande. År 1970 - då konjunkturläget var dåligt -restfördes fordringsanspråk på cirka 1525 milj. kr. Motsvarande belopp för år 1974 var omkring 1850 då var avsevärt bättre. Under dessa år milj. kr. trots att konjunkturerna förelåg for indrivning totalt ett belopp om i runt tal 2 500 resp. 3 350 milj. kr. Siffrorna bör ses mot bakgrund av förhållandena i slutet på 1960-talet då 1000 milj. kr. överlämnades för indrivning årligen fordringar på omkring l 500 och 2000 milj. kr. och balanserade restförda belopp låg mellan för indrivning sker årligen avkort- Från de belopp som har överlämnats innebär att det överlämnade beloppet avförs från räningar. Avkortning kenskaperna därför att någon fordran inte längre finns. Den ursprungligen fastställda fordringen har exempelvis sänkts genom beslut i högre instans. som förelåg Avskrivna belopp ingår däremot i de nyss angivna totalbelopp, Under åren 1970-1974 avskrevs fordringar på sammanlagt for indrivning. minst 1850 milj. kr. Grunden för avskrivning är bl.a. att den skattskyldige saknar utmät-tillgångar eller att han befinner sig utomlands och åtgärder som ningsbara har vidtagits for att få ut beloppet har visat sig resultatlösa. det är möjligt att En fråga att besvara blir därför i vilken utsträckning minska antalet avskrivna ärenden. 1 sammanhanget genom olika åtgärder kan erinras om att en avskriven fordran ånyo kan aktualiseras om gälförbättras. För detta krävs emellertid att denärens ekonomiska ställning kontinuerligt har god inblick i gäldenärens ekonomi, något myndigheterna som mer sällan torde vara fallet. av skatter, tullar och avgifter är En betydelsefull faktor vid uppbörden från det att fordringen uppkommer och till dess den den tid som förilyter betalas eller får drivas in. Hur lång tid som går åt beror givetvis på det vid fastställande och uppbörd av fordringen i fråga. system som tillämpas översikt över uppbörds- och indriv- Här skall därför lämnas en tidsmässig för de vanligaste medelsslagen. Mot bakgrund av denna överningssystemen för indrivningsresultatet under åren sikt lämnas en kortfattad redogörelse från en statistisk sammanställning som 1970-1974. Uppgifterna är hämtade är bilagt betänkandet.

Flertalet tas ut genom det förfarande som regleras

skatter och avgifter i UBL. Hit hör bl. a. inkomstskatterna och förmögenhetsskatten samt egen-

avgifterna för socialförsäkringens finansiering. Redan under inkomståret -i regel det kalenderår då inkomsten förvärvas - under bestämda terminer förskottsskatt i form av uppbär det allmänna A- eller B-skatt. Vid taxeringen i första instans som f. n. skall preliminär bestäms vara avslutad före utgången av juni månad året efter inkomståret beskattningsunderlaget. Senast i december samma år skall slutskattsedeln sändas ut. Kvarstående skatt skall vanligtvis betalas in under de uppbördssom infaller i mars och maj månader följande år. Betalas inte terminer, skatten i rätt tid restförs denna. Restlängden sänds ca två månader efter slut till kronofogdemyndigheten. Sedan den skattskyluppbördsterminens får exedige har anmanats att betala beloppet till kronofogdemyndigheten kutiv åtgärd (utmätning, införsel etc.) företas. Från inkomstförvärvet till dess att fordran på kvarstående skatt får drivas

AI/män motivering 63

in förflyter således i medeltal cirka två år. Ibland kan det dröja ännu längre innan kvarskatten kan drivas in t. ex. om den avser intäkt i form av realisationsvinst som har erhållits i början av inkomståret. Uppbördssystemet, däri inbegripet den lokala skattemyndighetens praktiska möjligheter att jämka den preliminära skatten, förhindrar att kvarstående eller restforda skatter av mer betydande belopp uppkommer. Detta gäller främst for skattskyldiga med preliminär A-skatt. Förhållandet är annorlunda beträffande uppbörden hos skattskyldiga med B-skatt. Sådan skatt fastställs ju oftast på grundval av föregående års inkomster i den mån den skattskyldige inte i deklaration eller på annat sätt uppger annan grund för beräkning av B-skatten. Några effektiva möjligheter att kontrollera deklarationsskyldigheten i fråga om preliminär B-skatt föreligger inte. Den som så önskar har därför stora möjligheter att skaffa sig ”kredit”. Detta visar sig bl. a. i att kvarstående skatt i procent av den slutliga skatten är avsevärt högre for B-skattebetalare än for A-skattebetalare. (Se härom Statskontorets promemoria den 10 juni 1972 om debitering och jämkning av preliminär B-skatt bil. 1 avsnitt 3.) Kronofogdemyndigheterna har totalt under åren 1970-1974 haft att driva in omkring 1 260 milj. kr. i restförd preliminär B-skatt. Av detta belopp har cirka 170 milj. kr. avskrivits och cirka 840 milj. kr. redovisats kontant. Under perioden har i medeltal 7.6 % avskrivits och 37 % redovisats kontant. För kvarstående skatt är siffrorna under samma period följande. Av fordringar på i runt tal 3 000 milj. kr. som har förelegat för indrivning har cirka 760 milj. kr. avskrivits, och omkring l 500 milj. kr. redovisats kontant eller i medeltal 13,7 % resp. 30%. Debitering av slutlig och kvarstående skatt grundas i regel på den ordinarie taxeringen i forsta instans. Sedan denna s. a. s. ordinarie debitering har ägt rum, kan de skattskyldiga påforas tillkommande skatt. Denna senare debitering sker vanligen efter taxeringsrevision eller annan granskning. Granskningen tar ofta lång tid i anspråk särskilt om materialet är omfattande. Den kan vidare försenas genom åtgärder från den skattskyldiges sida. Han vägrar t. ex. att besvara myndighetens frågor om sin bokföring eller uppger att denna har kommit bort. Resultatet av revisionen eller granskningen skall redovisas i en promemoria. Den skattskyldige bereds sedan tillfälle att yttra sig över denna innan taxeringsintendenten gör framställning om taxeringshöjning. Länsskatterättens prövning av frågan kräver ytterligare tid. Lokala skattemyndighetens debitering av den tillkommande skatten kan i praktiken dröja upp till sex månader efter sådan prövning. Betalar inte den skattskyldige de debiterade beloppen under de bestämda uppbördsterminerna, skall ärendet senast två månader efter resp. termins utgång lämnas till kronofogdemyndigheten för indrivning. Först sedan myndigheten har anmanat den skattskyldige att betala skulden får beloppet drivas in. Från inkomstforvärvet. och till dess indrivning kan ske forflyter sålunda åtskillig tid, inte sällan flera år. Kronofogdemyndigheterna har under åren 1970-1974 haft att driva in totalt omkring 330 milj. kr. i tillkommande skatt. Av detta belopp har cirka 75 milj, kr. avskrivits och cirka 150 milj. kr. redovisats kontant eller i medeltal 13.7 % resp. 23,5 %. Uppbörden av skatt som arbetsgivare skall innehålla for arbetstagares räk-

64 Allmän sou 1975404 motivering

förhållandevis väl. Detta beror bl.a. på att arbetsgivarna i ning fungerar och att uppbörd sker relativt ofta. Den lokala skatregel är registrerade temyndigheten kan därför ganska snabbt fastställa en försumlig arbetsgivares Det fastställda beloppet kan sedan drivas in. När betalningsansvar. underlåter att redovisa antalet anställda, helt eller delvis. uppstår arbetsgivare särskilda vid Tidigast när arbetsgivaren utsätts för svårigheter uppbörden. revision, upptäcks att han har brustit i sina skyldigheter. I många sådana

fall fastställs det allmännas fordran först lång tid efter det att löneutbe-

talningen har skett. kr. i särskilt A-skatt förelegat för I runt tal har 900 milj. uppdebiterad under åren 1970-1974. Härav har skrivits av cirka 290 milj. kr. indrivning har redovisats kontant. eller i medeltal 16%

och omkring 440 milj. kr.

resp. 24.8 %. av mervärdesskatt i ML. Redovisning skall lämnas för Uppbörd regleras bestämda i normalfallet omfattar två kalendermånader. l andra periodensom skall deklaration avges och skatten betalas månaden efter periodens utgång in. Särskild kontroll sker bl. a. i form av skatterevision, som kan föranleda l sådana situationer kan lång tid forllyta från begäran om efterbeskattning. har skett och till dess uppbörd den tidpunkt då skattepliktig omsättning

äger rum. Av det belopp milj. kr. i mervärdesskatt som kronofogdepå ca 1080 har haft att totalt driva in under åren 1970-1974, har 260 myndigheterna kr. skrivits av och omkring 500 milj. kr. levererats kontant. De årliga milj. medeltalen var för avskrivning 12.6 % och för kontant leverans 26,4 %.

av avgifterna för Socialförsäkringens finansiering sker enligt lagen Uppbörd av vissa avgifter enligt lagen om allmän försäkring (1959:552) om uppbörd skall under utgiftsåret betala preliminär avgift m. m.. AvgL. Arbetsgivare som preliminär B-skatt. Avgiften som påförs efter samma huvudprinciper i normalfallet med lika belopp varannan månad under kalenderåret betalas tillställs arbetsgivaren senast med början i februari. Räkning på slutlig avgift andra året efter utom i de fall då s. k. skatteden 15 januari utgiftsåret sker. Vid av avgifterna gäller UBL:s bestämmelser. debitering indrivning Under 1970-1974 har för indrivning totalt förelegat arbetsgivarperioden

avgifter om i runt tal 1 300 milj. kr. Av detta belopp har cirka 300 milj. kr.

700 milj. kr. redovisats kontant eller i medeltal skrivits av och omkring

13,1 % resp. 32,4 %. vara. som förs in i landet. skall enligt tullagen (1973:670). Tullpliktig vid införsel. Den tullpliktige skall därvid TuL, i princip anges till förtullning den helt övervägande imgenast betala tullen. l praktiken sker emellertid s. k. kreditimportörer - däribland importörer med hemtagporten genom ningstillstånd - som erlägger tull först sedan taxering ägt rum. Förfarandet två månader. Antalet registrerade kreger dem i regel en kredit på minst f. n. till cirka 10000. Om importören missköter sina ditimportörer uppgår brukar till kreditimport dras in. Av bl. a. betalningsåligganden, rättigheten det skälet är exekutiva åtgärder inte på långt när så vanliga som inom skatte-

och avgiftsområdet i övrigt. att de belopp, som under den Av den lämnade redogörelsen framgår har överlämnats for indrivning visar en klar senaste femårsperioden årligen

tendens att öka. Detsamma gäller de belopp som kronofogdemyndigheterna

SOU 1975104 Allmän motivering 65

tvingas balansera från ett år till ett annat. De nämnda förhållandena kan delvis förklaras av penningvärdets utveckling och konjunkturförändringarna. De kan också ha sin grund i myndigheternas ökade kontroll av skatt- och avgiftsskyldigheten. Den pågående utbyggnaden av kontrollverksamheten inom flertalet sektorer på området för skatter, tullar och avgifter medför naturligtvis att det totala belopp som efterdebiteras blir allt större. Därmed ökar även - vilket framgår av de statistiska uppgifterna - antalet ärenden, som måste överlämnas för indrivning. En förhållandevis stor del av de restförda beloppen avser nämligen efterdebiteringar. En ytterligare orsak till att allt större belopp restförs är enligt utredningens mening att betalningsmotståndet hos skatt- och avgiftsskyldiga under senare år tilltagit. Allt fler gäldenärer fullgör numera sina skyldigheter endast när de blir tvingade till detta. l det längsta söker de utnyttja beskattningsförfarandet till att skaffa sig krediter på bekostnad av det allmänna. I detta sammanhang är det viktigt att komma ihåg att det allmänna i sin egenskap av borgenär inom området för skatter. tullar och avgifter uppenbarligen har en sämre ställning än fordringsägare i civilrättsliga avtalsförhållanden. Fordran på skatt uppkommer inte genom att avtal träffas mellan det allmänna och den enskilde utan genom dennes faktiska handlande. Det allmänna väljer inte sin gäldenär och dennes “kreditvärdighet” blir inte föremål för någon prövning innan han ådrar sig betalningsskyldighet gent-

emot det allmänna. Fordringen bestäms på gmndval av gäldenärens egna

uppgifter och förutsätter en medverkan från dennes sida. Han är vanligtvis den ende som har möjlighet till fullständig inblick i det materiaLsom grundar skattskyldigheten. Slutligen är beskattningssystemet så utformat att gäldenären ofta medges lång kredit utan att det allmänna har möjlighet att säkra den kommande betalningen. Enligt utredningens uppfattning föreligger ett direkt samband mellan den tid som förflyter från det att en fordran på skatt. tull eller avgift uppkommer och till dess den kan drivas in samt omfattningen av det allmännas förluster. Gäldenären kan utnyttja tiden till att avsiktligt göra sig egendomslös men även utan egen förskyllan kan han försättas i en försämrad betalningssituation. Ju längre tid som förflyter desto större är risken att det allmänna inte får betalt. Tidsfaktorn har därför en negativ inverkan på uppbördsresultatet. Risken för att gäldenären skall vidta obehöriga åtgärder med sina tillgångar är särskilt uttalad då det vid revision eller annan granskning har framkommit att han har lämnat oriktiga eller ofullständiga uppgifter i skatteundandragande syfte. Man kan inte utgå från att någon, som på detta sätt medvetet har sökt dra undan skatt eller avgift från det allmänna, Iojalt kommer att erlägga de belopp som debiteras honom efter granskningen. Fastmer kan man vänta sig att gäldenären försöker undgå följderna av denna. Även då den skattskyldiges uppgifter frångås utan att han avsiktligt har lämnat oriktiga uppgifter är risken stor att han kommer att sakna medel till betalning då han inte har räknat med denna utgift. Olika metoder kan användas av den skattskyldige för att göra egendom oåtkomlig för det allmänna.

66 Allmän motivering

Han kan bl. a. tillåta att hans tillgångar tas i anspråk av andra borgenärer som säkerhet för kredit. Detta kan ske genom t. ex. företagsinteckning. en stark ställning vid exekution i gäldenärens som ger den civile borgenären

egendom. Den skattskyldige kan överlåta sina fordringar på företag som mot kredit till honom övertar fordringsrätten. Denna s. k. factoring förekommer i många - i stället for köp olika former. Han kan genom s. k. leasing uthyrning åstadkomma att all indrivning av skatt eller avgift i praktiken blir resultatlös. rörelse eller jordbruk kan han inför förestående Driver den skattskyldige konkurs skulder före skatterna för att på välja att betala sina privaträttsliga så sätt inte skada sina framtida kreditmöjligheter. Det allmännas tillgång

till straffsanktioner och återvinningsmedel förmår många gånger inte hindra

ett sådant förfarande. skall i detta sammanhang uppmärksammas det enligt utred- Slutligen ökade missbruket av konkursinstitutet. För många ningens uppfattning är konkursen numera ett medel att bli kvitt sina skulder till skattskyldiga före konkursinträdet avhänt det allmänna. l regel har den skattskyldige civilrättsliga arrsig egendom eller gjort sitt bolag “egendomslöst” genom med andra eller juridiska personer. l flertalet fall är det angemang fysiska närstående eller av honom dominerade företag personer till den skattskyldige som är motpart i transaktionerna. Dessa arrangemang, som syftar :ill att instrumenten, medför för urholka verkningarna av de exekutionsrättsliga det allmänna stora förluster. Konkursansökningarna från kronofogdemynresulterar ofta i s. k. fattigkonkurser utan att någon egendom digheterna i detta avseende i bekommer det allmänna till godo. (Jämför uppgifterna Förenklad konkurs m. m. att i cirka 90 u av de tänkandet (SOU 1974:6) som konkurslagskommittén undersökt för åren 1970-1971 fattigkonkurser bland boets skulder, samt att i en tredjedel av dessa ingick skatteskulder förekom endast skatteskulder). Den nu antydda utvecklingen måste enligt utredningens mening följas med största uppmärksamhet av lagstiftarenf Av rättvise- och jämlikhetsskäl eller avgiftsskyldiga - även om det handlar kan det inte godtas att skatteller illegala dispositioner rred sin om ett begränsat antal - genom illojala försätter situationer att de inte kan eller behöver egendom sig i sådana sina En grundläggande förutsättning for fullgöra betalningsskyldigheter. ansvarskänsla inför beskattningssystemet är att var och en medborgarnas betalar sin del av de utgifter som riksdagen har beslutat. förhållandena har även en negativ psykologisk efekt på De nu nämnda eller indrivnirg. Arde tjänstemän som arbetar med kontroll, uppbörd framstår om man t.ex. rebetsuppgifterna många gånger som meningslösa dan i ett inledande skede av en revision ser hur den skattskyldige gör sig utan att man kan förhindra detta. Reaktioner av sådant av med sin egendom slag är särskilt allvarliga på granskningsområdet. En omfattande utbyggnad av kontrollverksamheten pågår f. n. Antalet till cirka 40000 årligen. Omkring 20 000 taxeringsrevisioner väntas stiga skall underkastas revision beträffande arbetsgistörre arbetsgivare årligen öka kontrollen av landets krevaravgifter. Man avser även att betydligt Denna utökade kontrollverksamhet skulle många gånger bli ditimportörer. i luften” om inte det allmänna får medel att säkra det resultat ett “slag

Allmän motivering 67

som granskningen medför. Sammanfattningsvis kan konstateras att det allmänna årligen gör omfattande Förluster vid uppbörden av skatter, tullar och avgifter. Väsentliga orsaker till detta förhållande är de långa krediter som nuvarande uppbördsoch indrivningsrutiner ger men även gäldenärernas betalningsovilja och s. k. betalningssabotage, dvs. illojala eller illegala förfaranden med sin egendom. Enligt utredningens mening Föreligger ett uttalat behov av åtgärder - såväl processuella som uppbörds- och indrivningstekniska - för att motverka dessa missförhållanden.

5.2 Riktlinjer för en reform

Vårt nuvarande uppbörds- och indrivningssystem ger i många fall de skattskyldiga möjligheter till årslånga krediter i fråga om skatter och avgifter. Risken för att det allmänna p. g. a. tidsåtgången vid uppbörden och indrivningen åsamkas förluster är också påtaglig om inte effektiva medel står till buds för att säkra den kommande betalningen. Redogörelsen för utländsk rätt visar att beskattningsmyndigheterna i flertalet länder har rättsliga instrument som syftar till att trygga betalningen av skatte-, tull- och avgiftsfordringar. I regel är det fråga om sådana processuella tvångsmedel som kvarstad och skingringsförbud, i flera fall i förening med förmånsrätt. Man har på en del håll även skyddat betalningen av det allmännas fordringar genom att införa långtgående regler om solidarisk betalningsskyldighet. Processuella tvångsmedel eller andra rättsliga instrument som avser att säkra betalningen av nu avsedda fordringar saknas f. n. i svensk förvaltningsrätt och detta trots att vårt skattesystem i huvudsak överensstämmer med systemen i andra utvecklade industriländer. Till skillnad från vad som gäller i civil- och straffprocessen finns det således inte någon möjlighet för det allmänna att i beskattningssammanhang säkra utfallet i en kommande eller pågående process. Det allmänna gör stora förluster vid uppbörden av skatter, tullar och avgifter. Avsevärda belopp skrivs årligen av därför att gäldenären vid indrivningen saknar utmätningsbara tillgångar. Visserligen utgör avskrivna belopp - trots sin absoluta storlek - en liten del av den totala uppbörden men förhållandet kan fördenskull inte godtas, särskilt med hänsyn till den allmänna skattemoralen. Det allmännas ställning som part och borgenär i beskattningssammanhang bör därför stärkas. Utredningen har inhämtat att lagstiftningsåtgärder inom utsökningsrätten, som kan stärka även det allmännas ställning som borgenär i detta avseende, inte kan väntas inom de närmaste åren. I sitt förslag till utsökningsbalk (SOU 1973:22) föreslår inte heller lagberedningen att bestämmelserna om handräckningsåtgärder skall bli tillämpliga inom beskattningsområdet. Beredningen uttalar dock i ett senare betänkande - SOU 1974:55 s. 124 - att det finns skäl för att det allmännas anspråk skall kunna säkerställas genom kvarstad men menar att frågan bör regleras i annat sammanhang.

För att komma till rätta med den påtalade bristen bör således olika lös-

ningar, som ligger utanför pågående reformarbete på utsökningsrättens om-

68 Allmän motivering

råde, övervägas. En metod är att utvidga det solidariska betalningsansvaret, som ju redan finns inom beskattningssystemet, till att omfatta fler betalningssituationer. En annan är att skapa ett snabbare och från indrivningssynpunkt mer effektivt uppbördsförfarande med utökade möjligheter till preliminära beskattningsåtgärder. Ytterligare en utväg är att förbättra det allmännas ställning vid exekution på grund av skatte-, tull- eller avgiftsfordringar. Även om sådana lösningar skulle avsevärt Förbättra uppbördsresultatet kommer det att finnas ett behov av tvångsmedel i traditionell mening lör att säkra utfallet i en skatte- eller avgiftsprocess. Det bör dock understrykas att processuella åtgärder som enda instrument inte i tillräckligt hög grad tillgodoser säkerhetsaspekterna p. g. a. de speciella förhållanden som råder på beskattningsområdet. Processuella säkerhetsåtgärder finns sedan länge inom civil- och straffprocessen. Enligt utredningens mening bör åtminstone lika stora möjligheter ges det allmänna att säkra betalning av skatt etc. som civila borgenärer att säkra betalning av sina fordringar. I det föregående har visats att det finns ett uttalat behov av åtgärder för att trygga betalningen av det allmännas fordringar. Mot bakgrund av detta förhållande får det anses väl motiverat att tillföra det allmänna processuella medel för att säkra utfallet i skatte-och Därvid bör naturligtvis beaktas de huvudprinciper som avgiftsprocessen. säkerhetsåtgärderna. Utredningen föreslår ligger till grund för de allmänna därför att tvångsmedel i huvudsak motsvarande dessa införs i skatte- och avgiftsprocessen. Det ligger i sakens natur att tvångsmedel alltid utgör ett intrång i den enskildes personliga och ekonomiska intressen. Bestämmelserna bör därför utformas på så sätt att de kan tillämpas endast i de situationer, där det är absolut påkallat från allmän synpunkt. Genom en sådan avvägning får den enskildes befogade intressen anses vara tillgodosedda. l detta sammanhang är det enligt utredningens mening viktigt att slå fast att de fiskala Synpunkterna ibland bör stå tillbaka lör andra samhällsintressen. Under senare år har stödåtgärder till gäldenärer med finansiella svårigheter ökat. Har en gäldenär ådragit sig t. ex. betydande skatteskulder kan det från samhällsekonomisk synpunkt ändå vara försvarligt att inte tvinga fram skattebetalning som medför att gäldenärens situation försvåras. Från fall till fall bör få avgöras om tvångsmedel skall användas eller om man bör uppskjuta eller rent av avstå från att sätta in dem. Å andra sidan kan processuella åtgärder, som sätts in på ett tidigt stadium, ge anledning till borgenärerna att snabbt söka sanera gäldenärens ekonomi. Härigenom undviks så ingripande och från såväl allmän som enskild synpunkt värdeförstörande ingrepp som ackord och konkurs. Utmärkande för gällande säkerhetsåtgärder är att de avser att trygga kommande verkställighet av dom, utslag eller beslut. De är inriktade på antingen gäldenärens egendom eller hans person. Till den första gruppen hör främst kvarstad och skingringsförbud och till den senare reseförbud. Kvarstad är den mest ingripande åtgärden och innebär att så mycket av gäldenärens egendom som svarar mot sökandens fordran tas om hand och förses med märken, som utvisar att den är belagd med kvarstad. Åtgärden får endast omfatta lös egendom.

Allmän motivering 69

Genom skingringsforbud förbjuds innehavaren att sälja eller skingra viss bestämd egendom, oavsett om denna är i ägarens besittning eller inte. lnstitutet får användas beträffande såväl fast som lös egendom. Institutet reseforbud saknar numera större värde när det gäller att trygga ekonomiska anspråk. Institutet används främst för att säkerställa rent straffrättsliga följder av brott. Det utgör då ett komplement till de mer ingripande åtgärderna anhållande och häktning. Utredningen har diskuterat om reseförbud eller något annat institut av liknade natur bör införas i skatte- och avgiftsprocessen men beslutat att låta frågan anstå tills vidare. Det kan finnas anledning att återkomma till saken då lagstiftaren har tagit ställning till detta spörsmål på vissa andra rättsområden. Beslut om säkerhetsåtgärder i civilprocessen kräver att borgenären har väckt talan i huvudsaken. Han skall alltså till domstol ha gett in skriftlig ansökan med yrkande om t. ex. betalningsforpliktelse för gäldenären. Handräckningsåtgärder enligt UL får däremot beviljas utan att borgenären har påbörjat en process i huvudsaken. Han måste dock infor överexekutor anföra skäl, som med viss grad av sannolikhet talar för att han har en fordran gentemot gäldenären. Inte heller i straffprocessen krävs att åklagaren har kommit in till rätten med stämningsansökan for brottet för att säkerhetsåtgärder skall få beslutas. Redan på det förprocessuella stadiet kan således det allmänna i detta sammanhang använda sig av tvångsmedel. Gemensamt for de nu avsedda säkerhetsåtgärderna är att de i regel får vara i kraft endast en begränsad tid. Under vissa omständigheter får domstol förlänga tidsfristerna. Sedan talan har väckts i huvudsaken sker emellertid inte någon “automatisk” omprövning av tvångsåtgärdernas bestånd. Tidsfaktorn beaktas istället på så sätt att mål vari tvångsmedel förekommer måste behandlas med förtur. Som framgått av redogörelsen för utländsk rätt finns i många länder säkerhetsåtgärder av typ kvarstad och skingringsforbud som får användas för att säkra det allmännas fordringar på skatter, tullar och avgifter. I fråga om de nordiska länderna skall här nämnas den finska lagen om säkerställande av skatter och avgifter i utsökningsväg, som innefattar bestämmelser om “säkringsåtgärd” vid indrivning av bl. a. skatter och offentliga avgifter. Beslut om sådan åtgärd får fattas om den skatt eller avgift, som kommer att debiteras ”har gjorts sannolik såväl till grunden som till beloppet och särskilt skäl föreligger att befara att gäldenären undanhåller eller förstör sin egendom”. Som förutsättning för säkringsåtgärden krävs vidare att den får beviljas “tidigast sex månader före utgången av den sannolika tid inom vilken fordran eller del därav skall uppbäras eller betalas”. Att man har kunnat bestämma en så förhållandevis kort tid beror på att de finska beskattnings-och uppbördsforfarandena i regel inte tar längre tid i anspråk. Mer långtgående medel än de traditionella säkerhetsåtgärderna finns i t. ex. Förbundsrepubliken Tyskland. Här har man - i likhet med vad som gäller bl. a. i Frankrike - förenat säkerhetsinstitutet (dingliches Arrest) med

panträtt. Åtgärden kan avse såväl fast som lös egendom. Den beslutas och

verkställs i fråga om skatter, tullar och avgifter av beskattningsmyndighet och kräver som förutsättning att det kan befaras att betalningen annars

70 Allmän motivering

omintetgörs eller väsentligen försvåras. Får beskattningsmyndigheten exekutionstitel för sin fordran räknas vid utmätningen prioriteten från tidpunkten för beslutet om arrest. Vid sidan om arrest finns inom beskattningsområdet ett utbyggt system av solidarisk betalningsskyldighet. Beträffande situationer där sådant ansvar kan utkrävas hänvisas till redogörelsen under avsnittet 3.5. Enligt utredningens mening bör en säkerhetsâtgärd av typ kvarstad föras in i skatte-och avgiftsprocessen. Den bör utformas med hänsyn till de speciella förhållanden som råder i beskattningssammanhang. Det är framför allt två olika situationer som åtgärden bör fånga upp. Den skall skydda mot s. k. betalningssabotage och - för det andra - minska den kreditrisk som det allmänna måste ta i massärendeprocesser av förevarande slag. Dessa synpunkter innebär att åtgärden måste kunna sättas in så snart en fordran på skatt, tull eller avgift föreligger dvs. i åtskilliga fall långt innan debitering kan äga rum. Åtgärden bör vidare kunna avse såväl fast som lös egendom. För att tillgodose säkerhetsaspekterna bör ett snabbt förfarande användas utan att för den skull kravet på rättssäkerheten ställs

tillbaka. Åtgärden bör slutligen förenas med erforderligt skydd mot civil-

och exekutionsrättsliga förfaranden från andra borgenärer. Enligt utredningens mening måste därför en säkerhetsåtgärd i skatte- och avgiftsprocessen i flera hänseenden avvika från institutet kvarstad - även i den utformning detta institutet har fått i UL. Det får därför anses motiverat att ge åtgärden en särskild beteckning. Utredningen har stannat för termen betalningssäkring. En väsentlig fråga är om institutet betalningssäkring kan eller bör inarbetas i gällande lagstiftning eller placeras i en helt ny lag. Starka skäl talar för det senare alternativet. Institutets speciella karaktär samt den omständigheten att det är avsett att användas endast i offentligrättsliga sammanhang av särskild art gör att bestämmelserna inte bör föras in i UL. Denna lag reglerar ju huvudsakligen exekution på det privaträttsliga området. Det skulle likaså vara främmande om regler om processuella tvångsmedel för skatteoch avgiftsprocessen togs in i UBL. Någon anordning i likhet med vad som gäller vid utmätning för skatt kan inte heller komma i fråga. Att föra in bestämmelserna i FL och FPL är enligt utredningens mening inte heller ändamålsenligt eftersom institutet kan användas endast i syfte att skydda betalning av skatt, tull eller avgift. Utredningen har därför valt att utarbeta ett förslag till helt ny lag. Lagen bör utformas på så sätt att den får ett vidsträckt tillämpningsområde inom ramen för skatte-, tull- och avgiftssystemen. Praktiska skäl och då särskilt det angelägna i att olika statliga uppbördsorgan har likartade befogenheter talar för att lagen bör kunna användas vid all statlig uppbördsverksamhet, oavsett vilken skatt, tull eller avgift det är fråga om. Även inom sådana områden där det inte föreligger ett uttalat behov av betalningssäkring bör man ha möjlighet att i enstaka fall tillgripa åtgärden. Det framstår dessutom som önskvärt att åtgärden kan användas i de fall där säkerhetsåtgärder enligt bevissäkringslagen (1975:1027) kan förekomma. Nära överensstämmelse med denna lags tillämpningsområde bör därföreftersträvas. Man kan inte heller bortse från den gynnsamma inverkan på skattemoralen i allmänhet som ett enhetligt system av säkerhetsåtgärder medför.

Allmän 71 motivering

l det föregående har uttalats, att en åtgärd som har till syfte att säkra betalningen för nu avsedda fordringar bör utformas så att den dels skyddar mot betalningssabotage, dels minskar det allmännas kreditrisk fram till dess utmätning kan äga rum. Betalningssäkring bör därför få tillgripas så snart en fordran på skatt etc. föreligger, oberoende av om den har debiterats eller fastställts av myndighet eller domstol. För beslut om betalningssäkring bör till att börja med krävas att man skall kunna konstatera att sådana omständigheter har inträffat som i sak grundar ett anspråk på skatt, tull eller avgift. Genom detta villkor förhindras att institutet kommer till användning beträffande en hypotetisk fordran. som kan uppstå i framtiden. Detta gäller oavsett om aldrig så starka skäl talar för att denna kommer att bli påförd. Det skall vidare med skäl kunna antas att ett visst skatte-, tull- eller avgiftsbelopp kommer att påföras någon i det ärende som är i fråga. Vid bedömningen härav spelar givetvis de uppgifter som den enskilde har lämnat eller borde ha lämnat en betydelsefull roll. Men andra ord får det sätt, på vilket uppgiftsskyldigheten dittills har fullgjorts, vägas in vid avgörandet. Beslutet bör kunna grundas på skönsmässiga bedömningar. Det kan förutsättas att betalningssäkring i huvudsak kommer att användas för att säkra skatte-, tull- och avgiftsfordringar, som hänför sig till rättshandlingar under avslutade beskattningsperioder. Har perioden ännu inte gått till ända ligger det i sakens natur att fordringens belopp mer sällan kan fastställas med tillräcklig grad av säkerhet. Senare företagna rättshandlingar från gäldenärens sida kan ju minska eller helt neutralisera den fordran som är aktuell för betalningssäkring. Fall kan dock_ tänkas där omständigheterna talar för att gäldenären inte har några möjligheter att genom t. ex. bokslutsdispositioner kvitta ut den uppkomna ökningen av skatteeller avgiftsunderlaget. I sådana situationer bör betalningssäkring i princip få användas. Vid betalningssäkring för en redan debiterad eller fastställd fordran bör beslutsfattarens prövning kunna begränsas till en mer fomteil kontroll. Behov att säkra sådan fordran torde föreligga endast i de fall då denna ännu inte har förfallit till betalning eftersom utmätning annars kan äga rum. En ytterligare förutsättning för beslut om betalningssäkring bör naturligtvis vara att en viss risk föreligger för att gäldenären inte kommer att betala skatte-, tull- eller avgiftsfordringen. Denna risk bör vara av konkret natur dvs. konstaterbar i det aktuella fallet. Många gånger torde det med någorlunda säkerhet kunna avgöras om gäldenären avser att undandra sig sin betalningsskyldighet. Har han medvetet sökt dra undan skatt från det allmänna genom att lämna oriktiga eller bristfälliga uppgifter vid deklarationen eller pekar omständigheterna på att han håller på eller planerar att göra sin egendom oåtkomlig för exekution är riskvillkoret oftast uppfyllt. Betalningssabotage fordras emellertid inte alltid för beslut om betalningssäkring. Finns det en konkret risk för att gäldenären vid ett kommande uppbördstillfálle inte kan komma att betala sin skuld - han har med eller utan avsikt försatt sig i en sådan ekonomisk situation - är även förutsättningen uppfylld. I detta fall motiverar den långa kredittiden att åtgärden får tillgripas. Slutligen kräver den enskildes skydd mot opåkallade ingripanden att in-

72 Allmän motivering

stitutet bör användas endast i de fall då fordringen på skatt etc. uppgår till betydande belopp. Föreligger uppenbara fall av betalningssabotage bör det dock ñnnas en möjlighet att i undantagsfall tillgripa åtgärden. / För att institutet betalningssäkring skall kunna fylla sitt ändamål på ett effektivt sätt är det av största vikt att åtgärden kan beslutas och sättas in med skyndsamhet. Ofta är omständigheterna sådana att även ett mindre dröjsmål kan medföra att åtgärden blir utan verkan. Sådana situationer kan förväntas bli vanliga i samband med revision eller annan granskning. De nu uttalade Synpunkterna bör bl. a. vara vägledande i fråga om åt vem beslutsfunktionen vid betalningssäkring skall anförtros. 1 gällande rätt meddelas beslut om säkerhetsåtgärder såväl av domstol som myndighet. Kravet på snabbhet i förfarandet talar för att myndighet får besluta om betalningssäkring. De flesta besluten som rör skatter, tullar och avgifter meddelas ju även av beskattningsmyndighet i första instans. Dessa är därför väl insatta i frågor av beskattningsnatur. En sådan lösning ger vidare möjlighet att koppla prövningen av säkerhetsåtgärden till handläggningen av målet i huvudsaken. Enligt utredningens mening bör därför behörigheten att besluta i fråga om betalningssäkring ges åt den myndighet som har att föra det allmännas talan i mål om den fordran som beslutet avser. Behörig att företräda myndigheten bör vara sådan tjänsteman som normalt för det allmännas talan i mål av liknande beskaffenhet. Denne kan nämligen antas vara väl insatt i såväl materiella som processuella frågor. Verkställighet av betalningssäkring bör följa i huvudsak reglerna vid utmätning. 1 gällande rätt förekommer redan en sådan ordning i fråga om kvarstad på lös egendom. Att UL:s bestämmelser om utmätt egendoms försäljning och fördelning av medel som har inllutit till följd av utmätning inte bör kunna tillämpas vid betalningssäkring ligger i sakens natur eftersom det föreslagna institutet är ett säkerhetsmedel och inte en verkställighetsåtgärd. Inte heller åtgärder av förberedande natur, som har samband med försäljning av utmätt egendom, bör komma till användning vid betalningssäkring. 1 överensstämmelse med vad som gäller vid utmätning bör verkställigheten med fördel kunna anförtros åt kronofogdemyndighet. Enligt gällande rätt är det, som bl. a. några enkätmyndigheter har understrukit, möjligt att genom olika civilrättsliga dispositioner göra en säkerhetsåtgärd av typ kvarstad verkningslös. För att institutet betalningssäkring skall bli effektiv inom skatte-och avgiftsprocessen bör det därför enligt vissa av myndigheterna förenas med förmånsrätt. 1 detta sammanhang kan erinras om att lagberedningen i betänkandet med förslag till utsökningsbalk har behandlat frågan om kvarstad i likhet med utmätning bör medföra förmånsrätt för sökandens fordran. Man har därvid funnit att kvarstadborgenärens ställning bör stärkas i förhållande till gäldenärens övriga borgenärer. Beredningen, som diskuterar olika sätt att åstadkomma en sådan ordning, stannar slutligen för den lösningen att ge kvarstaden förmånsrätt i samma stund som den kvarstadsbelagda egendomen utmäts för annan fordran. Genom en sådan konstruktion skulle enligt beredningen bl. a. en ej önskvärd kapplöpning om kvarstad från de borgenärer, som inte har någon exekutionstitel kunna undvikas (SOU 1973:22 s. 465). Enligt utredningens mening bör betalningssäkring medföra samma för-

Allmän motivering 73

månsrätt som utmätning. En sådan lösning är nödvändig för att åtgärden skall fylla sin liskala funktion. Statens från flera synpunkter svåra ställning i den massärendeprocess, som beskattningsförfarandet i allmänhet innebär, är ett tungt vägande skäl för en sådan lösning. Eftersom betalningssäkring får användas endast för statens fordringar på skatt, tull eller avgift, blir sådana verkningar som inte önskvärd kapplöpning mellan olika borgenärer eller liknande inte aktuella i detta sammanhang. Förmånsrätten bör kunna inträda så snart som beslutet om betalningssäkring har verkställts. F. n. finns inte någon bestämmelse om att utmätningsman i samband med indrivning äger begära eller motta säkerhet för betalning av skatteeller avgiftsfordringen. Enligt utredningens mening bör möjlighet att ställa säkerhet föreligga vid betalningssäkring. Det bör inte krävas att beslut om betalningssäkring i fråga om fordringen har fattats för att en erbjuden säkerhet skall kunna godtas. Såtillvida är det här fråga om ett självständigt institut som kan användas av gäldenären för att förhindra beslut om betalningssäkring. Talan mot beslut om betalningssäkring bör kunna föras genom besvär hos den domstol eller myndighet som har att pröva besvär över beslut i fråga om den fordran betalningssäkringen avser. Detta innebär att i princip den besvärsordning föreslås som gäller vid besvär över myndighets beslut i fråga om fordringen som sådan. Från denna huvudregel krävs vissa undantag för fordringar inom länsstyrelses förvaltningsområde. Talan mot beslut av besvärsinstans bör naturligtvis följa den vanliga besvärsordningen. Vid talan mot verkställigheten kan däremot UL:s bestämmelser i princip vara tillämpliga. Kravet på rättssäkerhet bör medföra att mål, vari betalningssäkring beslutats, behandlas med största skyndsamhet. Utredningen har diskuterat att införa tidsbegränsade säkerhetsåtgärder av den typ som finns i den finska Den mer tidskrävande process som förekommer i vån land lagstiftningen. samt den omständighet att den skatt-, tull- eller avgiftsskyldige många gånger förhalar processen har gjort att utredningen avstått från en sådan lösning. Det bör emellertid vara självklart att mål, vari betalningssäkring beslutas, behandlas med särskild förtur och snabbhet. Dessa villkor är väsentliga. mening lösas i administrativ ord- Frågan om förtur bör enligt utredningens ning. Förslaget om betalningssäkring för skatte- och avgiftsprocessen medför vissa ändringar i författningar på närliggande områden. De ändringar som föreslås är främst föranledda av att institutet betalningssäkring förenats med förmånsrätt. Därigenom kommer institutets rättsverkningar på det civilrättsliga och exekutionsrättsliga områdena att nära anknyta till vad som gäller vid utmätning. Ett verkställt beslut om betalningssäkring bör således utgöra hinder för vissa rättshandlingar på civilrättens område, bl. a. inteckning i viss egendom tillhörig gäldenären. Det föreslås därför ändringar i de lagar som reglerar möjligheterna till inskrivning av tomträtt samt inteckning i del av fast egendom, registrerat skepp, skeppsbygge eller inskriven rätt till sådan egendom, luftfartyg och lott i eller reservdelar till sådant fartyg. På det exekutionsrättsliga området bör införas bl. a. bestämmelser om återvinning i konkurs av förmånsrätt på grund av betalningssäkring samt

74 Allmän motivering

regler för exekutiv försäljning av egendom, som omfattas av betalningssäkring. Vidare anser utredningen att det straffbara området för oredlighet mot bör utvidgas till att omfatta gäldenär som i Förteckning till beborgenärer förtiger tillgång eller uppger obefintlig skuld eller vid talningssäkringsed förrättning för verkställighet av betalningssäkring åberopar oriktig handling eller skenavtal och därigenom hindrar att erforderlig egendom tas i anspråk. finner slutligen att de straffprocessuella bestämmelserna om Utredningen kvarstad bör omfatta även fordringar på skatt. tull och skingringsförbud eller avgift, som någon kan misstänkas ha undanhållit eller sökt att undanhålla det allmänna genom vissa centrala skatte- och tullbrott. Förslaget bygger på följande överväganden. i På en del håll - det gäller främst inom länsstyrelserna samt vissa åkla- - man det som en påtaglig garmyndigheter och kriminalpolisen upplever brist att det nya sanktionssystem, som trädde i kraft 1972, inte innehåller några regler som gör det möjligt att använda straffprocessuella tvångsmedel Vid tillämpning av för att säkra genom brott undanhållna skattebelopp. äldre lagstiftning - därmed avses den upphävda skattestrafflagen (1943:313) - brukade man nämligen med hjälp av straffrättsliga tvångsmedel säkra egendom hos gäldenären till belopp som inte sällan avsevärt översteg de väntade böterna. l samband med domen i skattebrottmålet kunde kronofogden underhand ges möjlighet att utmäta exempelvis kvarstadsbelagd egendom i den mån denna inte behövdes för att betala ådömda böter under förutsättning att efterdebitering hade skett. saknar anledning att i detta sammanhang bedöma denna Utredningen tillämpning av 26 kap. l § RB. Emellertid talar skäl for att dessa bestämmelser bör utvidgas till att gälla även det allmännas fordringsanspråk i fråga vara undanom skatt, tull eller avgift såvitt gäller belopp som misstänks dragna genom skatte- eller tullbrott. Någon skulle kanske t. o. m. anse att en sådan lagstiftningsreform är fullt tillräcklig för att tillgodose det allmännas säkerhetsaspekter. Utredningen är emellertid av en annan uppfattning. En utvidgning av de straffprocessuella tvångsmedlen till att innefatta även undanhållna skattebelopp bör endast komma ifråga om ett motsvarande institut införs i beskattningsförfarandet. Det handlar nämligen här om avsom inte sällan kräver goda insikter i såväl materiella som progöranden cessuella beskattningsregler. Det säger sig därför självt att sådana bedömbefattningshavare, som är väl förtrogna med ningar i princip bör anförtros beskattningsfrågor. De straffrättsliga tvångsmedlen bör därför få tillgripas endast i de fall då möjligheterna att använda betalningssäkring inte står till buds. har genom kopplingen till straffprocessen velat markera att Utredningen statens behov av säkerhetsåtgärder i sin egenskap av borgenär fordrar en bred lösning. Förvaltningsprocessuella tvångsmedel samt som komplement av 26 kap. l § RB är således bara ett steg i riktning mot en utvidgning i detta avseende. Som tidigare har framhållits ämnar en allmän reglering utredningen emellertid att f. n. begränsa sina reformförslag till åtgärder av denna typ. natur och De ändringar som i övrigt föreslås är närmast av redaktionell behandlas i specialmotiveringen.

6 Specialmotivering

6.1 Förslaget till betalningssäkringslag för skatte- och

avgiftsprocessen

Lagförslaget innehåller bestämmelser om ett nytt rättsinstitut, betalningssäkring, som gör det möjligt att säkra betalningen av det allmännas fordringar inom området för skatter, tullar och avgifter. Betalningssäkring har sin närmaste motsvarighet i handräckningsâtgärden kvarstad enligt UL. Förslaget innehåller 16 paragrarer, som redovisas under sex rubriker. I de inledande paragraferna anges syftet med betalningssäkring och beskrivs de för lagens .tillämpning centrala termerna ”fordran” och “gäldenär” (l-2 §§). Definitionen av begreppet fordran upplyser om de skatter, tullar och avgifter som förslaget avser. Under den därpå följande rubriken anges villkoren för beslut om betalningssäkring och om hävande av sådant beslut (3-5 §§) samt vem som är behörig att fatta sådana beslut (6 §). Därefter regleras under särskild rubrik hur verkställigheten av beslut skall genomföras (7-9 §§), förutsättningarna för förfarandet vid s. k. betalningssäkringsed (10 §) samt vem som äger verkställa beslutet (ll §). Under rubriken verkan av betalningssäkring anges de rättsverkningar som följer av verkställigheten (12-13 §§). Slutligen finns under två olika rubriker dels föreskrifter om ställande av säkerhet för betalning av fordran (14 §), dels bestämmelser om talan mot beslut och verkställighet (15-16 §§).

6.1 .l Inledande bestämmelser l § I paragrafen sägs att betalningssäkring är den åtgärd som enligt lagen får vidtas för att säkerställa betalning av skatt, tull eller avgift. Därmed anges att syftet med åtgärden är att säkra det allmännas anspråk på skatt, tull eller avgift från den tidpunkt då ett sådant anspråk föreligger och fram till dess att gäldenären betalar fordringen eller denna kan drivas in. Det handlar alltså här om en provisorisk åtgärd, som ligger vid sidan om det vanliga förfarandet för fastställande och indrivning av nu avsedda fordringar.

2§ Paragrafen beskriver vad som i lagen skall förstås med fordran“ och “gäldenär”.

76 Specialmolivering

Fordran utgör det allmännas anspråk på de skatter, tullar och avgifter, som anges i tre punkter. Den _lörsla punkten i lagrummet inbegriper sådana fordringar som avses i 1 § första stycket lagen (1971:1072) om förmånsberättigade skattefordringar m. m. Genom denna hänvisning ingår i tillämpningsområdet praktiskt taget alla de skatter, tullar och avgifter, som administreras av statliga myndigheter. Eftersom hänvisning sker endast till l § första stycket, undantas inte de avgifter, som anges i l § andra stycket denna lag. Detta andra stycke avser restavgift och liknande avgift, som utgår vid försummelse att redovisa eller betala fordran, samt skatte- och avgiftstillägg och förseningsavgift. De nu nämnda avgifterna kan emellertid påföras även enligt författningar som inte nämns i UBL. Av det skälet anges dels i 1 § andra punkten förslaget förseningsavgift, skattetillägg eller liknande avgift, som avser fordran enligt lagrummets första punkt, dels i tredje punkten ränta eller avgift, som utgår i samband med uppbörd eller indrivning av fordran enligt lagrummets två första punkter. Bortsett från fordran på avgift enligt 1 § andra stycket lagen om förmånsberättigade skattefordringar m. m., har lagförslaget och den nyss nämnda lagen samma tillämpningsområde. Arvs- och gåvoskatten, som f. n. inte är förenad med förmånsrätt, föreslås bli förmånsberättigad genom en ändring i förstnämnda lag. Avsikten är således att även fordran på sådan skatt skall kunna betalningssäkras. 1 detta sammanhang kan tilläggas att den begränsningsregel för förmånsrätten, som finns i 3§ första stycket lagen om förmånsberättigade skattefordringar m. m., saknar motsvarighet i lagförslaget. Även om fordringen inte kan bevakas med förmånsrätt på grund av innehållet i detta lagrum, kan den således säkerställas genom betalningssäkring. Som gäldenär avses enligt 2 § förslaget till en början ”den som har ålagts betalningsskyldighet för fordran. Därmed innefattas till en början alla subjekt som enligt s. a. s. normal debiteringsrutin direkt på grund av tillämpliga författningsbestämmelser skall betala den fordran, som är aktuell för betalningssäkring, men dessutom den som med stöd av särskild föreskrift - t. ex. 75§ UBL resp. 77 a § UBL, 48 a § ML och 27 a § FKL - har betalningsskyldighet genom myndighets resp. domstols beslut. Gäldenär i lagförslagets mening är vidare den som ”kan åläggas betalningsskyldighet för fordran. Därmed syftas i första hand på det självklara förhållandet att så snart en fordran föreligger det också ñnns en gäldenär även om det ännu inte framgår av ett debiteringsbeslut eller en däremot svarande åtgärd från myndighets sida. Uttrycket omfattar emellertid även den som genom myndighets eller domstols särskilda beslut kan komma att bli betalningsskyldig för annans skatteskuld. Verkningarna av detta i och för sig vidsträckta gäldenärsbegrepp begränsas genom de förutsättningar för beslut om betalningssäkring, som framgår av 3§ lagförslaget.

Specialmolivering 77

6.1.2 Beslut

3§ Paragrafen, som innehåller två stycken, anger de villkor som måste vara uppfyllda for att beslut om betalningssäkring skall få fattas. Enligt första stycket får beslut om betalningssäkring i gäldenärens egendom fattas om särskild risk föreligger att gäldenären inte kommer att betala fordran. Om fordringen inte är fastställd gäller enligt lagrummet att betalningssäkringen skall avse det belopp som på grund av föreliggande omständigheter skäligen kan antas bli påfört gäldenären. Två villkor måste således vara uppfyllda för att betalningssäkring skall få tillgripas. För det första skall det allmänna ha ett fordringsanspråk gentemot en bestämd person och för det andra skall det kunna befaras att denne inte kommer att betala fordringen. Det första villkoret innebär att betalningssäkring i princip får sättas in för att säkra en fordran så snart den kan konstateras. Det krävs således inte att vederbörande myndighet eller domstol har fastställt fordringen för att betalningssäkring skall få beslutas. Den prövning av fordringsanspråkets existens, som således måste ske, följer olika riktlinjer beroende på om fordringen är fastställd eller inte. Fastställd är en fordran när den inom det ordinarie forfarandets ram har debiterats eller på däremot svarande sätt bestämts till beloppet. Detta gäller även i de fall, där beloppsberäkningen sker på grundval av ett taxeringsbeslut eller liknande. En fordran på slutlig inkomstskatt, som beräknas med ledning av resultatet från den årliga taxeringen. är således fastställd först när lokal skattemyndighet har skrivit under debiteringslängden. En fordran på mervärdeskatt är däremot fastställd så snart en i föreskriven ordning upprättad deklaration har kommit beskattningsmyndigheten tillhanda. När det gäller fråga om fastställd fordran inskränker sig beslutsfattarens prövning av fordringen till en formell kontroll av debiteringsmyndighetens beslut. Någon materiell bedömning av den fastställda fordringen till grund eller belopp behöver givetvis inte företas. En sådan prövning kan nämligen endast göras inom det vanliga beskattningsförfarandets ram. Behovet att säkra en fastställd fordran föreligger endast omfordringsanspråket inte har lämnats till kronofogdemyndighet for indrivning. Beslutet får avse hela det fastställda beloppet även om detta skall betalas i olika poster under en viss tidsperiod. Det innebär t. ex. att preliminär arbetsgivaravgift för ett visst utgiftsår, som debiteras i en gemensam post men skall betalas i delposter, i princip får betalningssäkras till hela beloppet när beslut om debitering föreligger. Har fordringsanspråket ännu inte fastställts. krävs en mer ingående prövning från beslutsfattarens sida. Beslutsfattaren har nämligen då att självständigt bestämma det fordringsbelopp som “på grund av föreliggande omständigheter skäligen kan antagas bli påfört gäldenären”. Detta innebär att han i förekommande fall även skall avgöra huruvida grund för fordringen föreligger. Denna prövning skall ske efter de materiella och processuella bestämmelser, som gäller vid fastställandet av fordringen i fråga inom det tillämpliga beskattningsförfarandets ram.

78 Specialmotivering

Uttrycket “på grund av föreliggande omständigheter anger att sådana skall kunna konstateras som i sak grundar ett fordringsomständigheter fordran, som under vissa villkor kan uppstå i framanspråk. En hypotetisk kan inte betalningssäkras även om aldrig så starka skäl talar för att tiden, kommer att uppstå och därmed också bli påförd. fordringen För beslut om betalningssäkring krävs vidare att det skall “skäligen” antas att de omständigheter som föreligger grundar skatte-, tull- eller kunna för gäldenären. Det belopp som beslutet om betalningsavgiftsskyldighet skall avse bestäms därefter efter skälig grund. Det är således fråga säkring som i första hand på de villkor som allmänt om ett antagande grundas vara för att en fordran av det aktuella slaget skall sett måste uppfyllda kunna Därvid spelar den enskildes handlande eller brist påföras gäldenären. roll men framför allt är den utredning som bepå handlande en viktig har inhämtat av betydelse. Inte sällan torde de riktskattningsmyndigheten vilka i ärenden om skönstaxering och linjer, efter skälighetsprövningen för beslutsfattaren vid denskönsuppskattning sker, kunna tjäna till ledning nes bedömning av icke påförda fordringsanspråk och detta till såväl grund som belopp. Sammanfattningsvis kan sägas att det mått av bevisning som det allmänna skall prestera här. liksom i andra beskattningssammanhang, beror på i vad mån den enskilde har brustit i sin uppgiftsskyldighet gentemot beskattningsmyndigheten i fråga. I det följande lämnas några synpunkter på förhållanden, som är av betydelse för beslutsfattarens bevisprövning. omständigheterna är inte sällan av det slaget att ett fordringsanspråk, som ännu inte har påförts, ändå kan bestämmas med mycket hög grad av sannolikhet till såväl grund som belopp utan någon egentlig prövning från beslutsfattarens sida. Finns det exempelvis ett taxeringsbeslut, där underlaget för en kommande debitering har fastställts, har beslutsfattaren endast att räkna ut fordrans storlek. Samma tillvägagångssätt kan i regel tillämpas om deklaration eller annan skriftlig uppgift, som skall ligga till grund för beskattningsmyndighetens handläggning, finns tillgänglig för beslutsfattaren. Om gäldenären inför beskattningsmyndigheten eller beslutsfattaren har medgett att tidigare lämnade uppgifter varit felaktiga, krävs vanligtvis inte heller mer ingående överväganden. Sådan ”självrättelse” kan förekomma även under process i högre instans. Situationer av liknande slag kan också uppstå genom att gäldenären har lämnat ej bokfört eller deklarerat grundmaterial till beslutsfattaren. Särskilt när beskattningsperioden har gått till ända är fordringens storlek i sådant fall i regel otvistig. Är det fråga om grundmaterial, som har tagits fram under en kontroll av gäldenärens uppgiftsskyldighet. torde det i regel vara nödvändigt med mer noggranna överväganden.

Har gäldenären beretts tillfälle att yttra sig över resultatet av granskningen

- - t. ex. en revisionspromemoria eller annan skriftlig granskningsrapport kan beslutsfattaren oftast göra sin bedömning med god säkerhetsmarginal. Särskilt gäller detta om gäldenären har medgett riktigheten av gjorda iakttagelser eller underlåtit att komma in med erinringar. Grundmaterialet är emellertid i det inledande skedet av en revision eller annan granskning mer eller mindre ofullständigt. Det kan exempelvis vara fråga om iakttagelser från granskningsmannens sida, vilka förmedlas till

Special/motivering 79

beslutsfattaren genom en summarisk skriftlig rapport eller kanske rent av muntligt. Har granskningsmannen i en sådan situation varit i kontakt med den granskade men denne kanske vägrat att yttra sig eller lämnat undvikande svar på granskningsmannens frågor är detta inte sällan tillräcklig grund för en skälighetsbedömning av fordringsanspråket. Kontrolluppgifter från tredje man får i dessa och liknande situationer många gånger en avgörande betydelse för prövningen av fordringsanspråket. Gäller frågan betalningssäkring av fordran, som grundar sig på rättshandling under en ännu inte avslutad beskattningsperiod. ligger det i sakens natur att fordringens belopp mer sällan kan fastställas med tillräcklig grad av säkerhet. Senare företagna rättshandlingar från gäldenärens sida kan nämligen minska eller helt neutralisera den fordran som är aktuell för betalningssäkring. Fall kan dock tänkas - t.ex. vid beräkning av preliminär skatt enligt UBL eller preliminär avgift enligt AvgL - där omständigheterna talar för att gäldenären över huvud taget inte har några möjligheter att eller andra rättshandlingar kvitta ut” den uppgenom bokslutsdispositioner komna av skatte- eller avgiftsunderlaget. Skatte- eller avgiftsökningen pliktiga rättshandlingar av s. a. s. engångsnatur, som på ett mer påtagligt sätt inverkar på den skattskyldiges ekonomi, kan sålunda ibland göra det möjligt att bestämma fordran till såväl grund som belopp med tillräcklig grad av säkerhet. l regel bör dock i en sådan situation en omdebitering av preliminär skatt eller avgift avvaktas innan beslut om betalningssäkring fattas. l 2§ lagförslaget sägs att gäldenär är “den som har ålagts eller enligt lag kan åläggas betalningsskyldighet för fordran”. Detta innebär bl. a. att betalningssäkring får beslutas även mot person. som först efter särskild prövning av myndighet eller domstol kan förklaras betalningsskyldig för annans skatteskuld, även om någon sådan prövning ännu inte har ägt rum. Härför krävs dock liksom i andra fall att beslutsfattaren på grund av föreliggande omständigheter skäligen kan anta att fordringsbeloppet kommer att påföras denne. Förutsättningarna for ett beslut om betalningssäkring kan ändras sedan beslutet har fattats. Hur man då skall förfara behandlas i specialmotiveringen till 4§ lagförslaget. l princip får betalningssäkring tillgripas från den tidpunkt då fordran har uppkommit och till dess den har betalats eller preskriberats. Ett beslut om betalningssäkring skall nämligen enligt bestämmelserna i 4§ lagförslaget hävas först när åtgärden inte längre behövs för att säkerställa betalning av fordringen. Detta inträffar - om risk för utebliven betalning föreligger först när utmätning för fordringsbeloppet har vunnit laga kraft. Det förhållandet att fordringen har tagits upp på restlängd. som har översänts till kronofogdemyndigheten, hindrar således inte ett beslut om betalningssäkring i fråga om fordringen. Det andra villkoret för att betalningssäkring skall få beslutas är att det föreligger särskild risk för att gäldenären inte kommer att betala den fordran som beslutet avser. Uttrycket “särskild risk” innebär att risken för betalningsunderlåtelse skall kunna beläggas i det särskilda fallet. Någon viss omständighet, som kan knytas till gäldenären i fråga. måste tala för att det finns risk för att denne

80 Specialmorivering

inte kan eller vill göra rätt för sig. Risken skall således vara av konkret natur. Har gäldenären underlåtit att deklarera eller har han på annat sätt brustit finns det i regel goda grunder anta, att han inte i sin uppgiftsskyldighet kommer att fullgöra sin betalningsskyldighet. Detta gäller särskilt om förhar sökt undgå beskattning för viss hållandena talar för att han medvetet inkomst. Det kan också vara så att omständigheterna pekar på att gäldenären för kommande verkställighet. Han avser att göra sin egendom oåtkomlig på familjemedlemmar eller andra närstående överlåter exempelvis tillgångar utomlands. Redan det faktum att fordpersoner eller Förbereder att flytta normalt brukar vara skyldig i ringen betydligt överstiger vad gäldenären kan ofta - särskilt sammantaget med andra “främskatt, tull eller avgift händelser - medföra att risken är tillräckligt uttalad. Risk i lagmande” kan vidare föreligga om gäldenären tidigare har visat be-

rummets mening

Gäldenärens sätt talningsovilja eller sökt undgå sina betalningsförpliktelser. eller annan anteckningsskyldighet kan också ha sin beatt sköta bokföring tydelse för riskbedömningen. från gäldenärens sida behöver inte vara Något s. k. betalningssabotage för handen för att risk i lagrummets mening skall anses föreligga. Finns det vid ett kommande en påtaglig fara för att han inte kan betala sin skatteskuld är riskvillkoret Genom en allmän bedömning av uppbördstillfålle uppfyllt. ekonomiska framtiden bör man i regel gäldenärens läge för den närmaste att kunna betala fordringen. Olika faktiska kunna slå fast om denne kommer får därvid ge vägledning. Gäldenärens händelser som rör hans ekonomi inte avgörande. Möjlighet att besluta vilja att betala är i sammanhanget om betalningssäkring finns nämligen redan vid en befarad betalningsoförbedöms vara av så temporär natur måga, såvida inte en sådan oförmåga inte kan anses vara särskilt uttalad. att risk i lagrummets mening andra stycke föreskriver att om fordringen inte uppgår till Paragrafens endast om särskilda betydande belopp, får beslut enligt första stycket fattas skäl föreligger. Det bör ankomma att ta ställning till vad som skall på rättstillämpningen En viss ledning kan därvid erhållas av avses med “betydande belopp”. uttryck i 5 § skattebrottslagen den praxis som finns i fråga om motsvarande 0971:69), SkBL. att fordringen skall vara l första hand krävs alltså för betalningssäkring betydande. Fordringar som rör mindre belopp kan dock betalningssäkras “om särskilda skäl föreligger. Härigenom blir det bl. a. möjligt att lnskrida mot mer uppenbara fall av betalningssabotage trots att själva fordringsbeloppet varken absolut eller relativt sett är betydande.

omedelbart skall hä- I paragrafen föreskrivs att beslut om betalningssäkring för att säerställa vas, helt eller till viss del, om åtgärden inte längre behövs betalning av fordringen eller om eljest skäl för beslutet inte längre föreligger. avses här förstagångsbeslut om be- Med “beslut om betalningssäkring talningssäkring. Sådant beslut skall omedelbart hävas, helt eller de vis, om

Specia/morivering

åtgärden inte längre behövs för att säkra betalning av fordringen. Häri ligger att om ett tidigare fattat beslut ändras till att avse ett mindre belopp, något nytt beslut om betalningssäkring inte skall meddelas utan istället det ursprungliga beslutet förklaras avse det mindre beloppet. Har det tidigare beslutet verkställts, gäller således den förmånsrätt som nämnsi 13 § lagförslaget för det mindre beloppet från den dag då verkställighet av det första beslutet ägde rum. Att beslut om betalningssäkring behöver ändras till att avse ett mindre belopp blir troligen inte ovanligt. Gäldenären kan exempelvis ha framställt yrkanden om avdrag som kan komma att bifallas av vederbörande besvärsinstans. Har ett beslut om betalningssäkring verkställts mot en gäldenär och kräver omständigheterna att betalningen av ytterligare ett belopp säkras hos denne måste särskilt beslut fattas. Det först meddelade beslutet berörs givetvis inte härav. Den nytillkomna fordringen får förmånsrätt från den dag då beslutet om betalningssäkring för denna verkställs. l lagrummet föreskrivs vidare att ett beslut skall hävas “om eljest skäl för beslutet icke längre föreligger. Därmed avses i första hand det fallet att kronofogdemyndigheten har avslutat en begärd verkställighet genom att låta gäldenären avlägga ed enligt bestämmelserna i l0§ lagförslaget och att det därvid har visat sig, att gäldenären saknar tillgångar som kan tas i anspråk för betalningssäkring. Givetvis skall ett beslut om betalningssäkring hävas om förutsättningarna för detta inte längre föreligger. Skulle det t. ex. visa sig att fordringen efter jämkning inte uppgår till betydande belopp, skall beslutet hävas om inte “särskilda skäl föreligger (3§ andra stycket). Detsamma är förhållandet om det inte längre föreligger någon särskild risk för att gäldenären inte kommer att betala fordringen (3§ första stycket). Det kan t.ex. inträffa omständigheter som medför att gäldenärens likviditet eller solvens förbättras i så hög grad att någon särskild risk för bristande betalning inte längre föreligger. Det kan också vara så att beslutsfattaren med stöd av bestämmelserna i l4§ lagförslaget anser sig kunna godta en erbjuden säkerhet för betalning av fordringen. Även i sådana fall skall betalningssäkringen upphöra.

5§ I paragrafen föreskrivs att beslut om betalningssäkring skall upprättas skriftligt och lämnas till gäldenären mot bevis senast vid förrättningen för verkställighet. Om så inte kan ske skall beslutet delges gäldenären genom verkställande myndighetens försorg. Lagrummet ger myndigheterna möjlighet att dröja med underrättelsen om beslutad betalningssäkring till den tidpunkt när verkställighet sker. Det ligger i sakens natur att ett sådant tillvägagångssätt bör användas i varje fall när risken för betalningssabotztge från gäldenärens sida är uttalad. Enligt allmänna förvaltningsrättsliga bestämmelser skall beslutsmyndigheten resp. domstolen ombesörja kommunikattion med enskild 15 part (jfr och l8 §§ FL samt 10 och 31 §§ FPL). Förevarande innehåller ett lagrum undantag från denna ordning. Anträffas inte gäldenären vid lörrättningen skall nämligen den verkställande myndigheten delge gäldenären beslutet.

82 S pewa/motivering

(1970:428). Resultatet av Därvid gäller bestämmelserna i delgivningslagen delgivningen skall redovisas till den som har fattat beslutet. att beslutsfattaren begär verkställighet av betalningssäkring lnget hindrar form. Beslutsfattaren måste då inställa innan beslutet Föreligger i skriftlig för att meddela förrättningsmannen nödvändiga sig på förrättningsplatsen Eftersom beslutet skall överlämnas till gäldenären senast vid anvisningar. måste det avfattas skriftligt under förrättningen. Så skall ske verkställigheten, även om det visar sig att gäldenären inte är anträffbar. Den verkställande myndigheten har nämligen då att delge beslutet och skall även ha ett exemplar för Den nu beskrivna ordningen bör naturligtvis inte användas eget behov. i normalfallet. Men om exempelvis granskningsmyndigheterna under påkan anta att vissa belopp har undanhâllits beskattning gående kontrollarbete skall och samtidigt har belägg för att särskild risk finns för att betalning utebli kan en sådan ordning kanske vara det enda effektiva sättet att säkra

det allmännas anspråk. FL:s och FPL:s regler om kommunikation med part gäller for lagförslagets föreskrifterna inte innebär avvikelser från del i den mån de nu redovisade dessa bestämmelser. Nämnda lagar innehåller bl. a. den Föreskriften att part i princip skall beredas tillfälle att yttra sig i ärende resp. svara i mål om det inte kan befaras att genomförandet av beslutet därigenom skulle avsevärt eller domstol med stöd av försvåras. Det säger sig självt att myndighet denna bestämmelse bör underlåta kommunikation om betalningssabotage kan befaras från gäldenärens sida.

Paragrafen reglerar vem som är behörig att besluta om betalningssäkring och om hävande av sådan åtgärd. Tjänsteman som äger föra det allmännas talan i mål om sådan fordran Därsom beslutet avser har enligt paragrafens/örsra punkt beslutskompetens. med menas den som har att vid myndighet eller inför domstol föra process om fordringen för det allmännas räkning eller den, vars motsvarande uppgifter avser frågan om fordringens underlag. Beroende på myndighetens instruktion eller arbetsordning regleras denna processbehörighet antingen generellt eller genom särskilt förordnande. lnget hindrar att rätten att besluta om betalningssäkring helt eller delvis begränsas till viss eller vissa befattinom myndigheten. Det bör liksom i andra sammanhang anningshavare komma centrala förvaltningsmyndigheterna att inom den på de berörda ram som lagtexten ger ta ställning härtill. Är ärendet eller målet redan anhängiggjort, äger alltid den som för det allmännas talan rätt att besluta angående betalningssäkring såvida inte mynhar bestämt att processbehörigheten inte innefattar digheten uttryckligen beslutsrätt i fråga om betalningssäkring. På den direkta inkomstbeskattningens område innebär det sagda följande. i fråga om fordringar på slutlig eller tillkommande skatt. Betalningssäkring som debiteras av taxering eller eftertaxering, beslutas av den på grundval som har att föra det allmännas talan i taxeringsmålet eller, om talan ännu inte har väckts, skulle ha rätt att föra talan i ett sådant mål beträffande fordringen. När det gäller fordran på preliminär skatt har den befattningsatt fatta beslut angående betalningssäkring, som skall havare kompetens

Specia/morivering 83

föra det allmännas talan i fråga om skattens debitering. l paragrafens andra punk! föreskrivs att annan tjänsteman än nu har sagts får förordnas att fatta beslut angående betalningssäkring om särskilda skäl” föreligger. Bestämmelsen är i första hand tillämplig i fråga om fordringar av samma slag - t. ex. inkomstskatt - där beslutskompetensen är fördelad mellan olika lokala eller regionala myndigheter. Det säger sig självt att det då från såväl det allmännas som den enskildes synpunkt kan vara lämpligt att samla beslutskompetensen i en och samma persons hand. Andra punkten i paragrafen ger emellertid myndighet även rätt att särskilt förordna den som inte äger processbehörighet att besluta angående betalningssäkring. Eftersom det många gånger - särskilt vad gäller beslut att tillgripa betalningssäkring - kan bli fråga om avgöranden, som under viss tidspress skall fattas på ett mer eller mindre preliminärt grundmaterial, bör dock sådan kompetens ges endast mer erfarna befattningshavare (jfr beträffande granskningsledare prop. 1975/76:1] s. ll0 och 125).

6.1.3 Verkställighet m. m. 7 § I paragrafen föreskrivs att beslut om betalningssäkring verkställs enligt de föreskrifter som gäller vid utmätning för fordringen, om icke annat framgår av betalningssäkringslagen. Beslut om betalningssäkring skall således i princip verkställas enligt de villkor och i den ordning som gäller vid utmätning för den fordran som beslutet avser. Med ”fordran” förstås sådan skatt, tull eller avgift som anges i 2 §. Bestämmelserna om utmätning för skatt finns i 59 och 60 §§ UBL. Dessa tar i första hand sikte på skatt eller avgift, som räknas upp i l§ första stycket UBL samt kvarskatteavgift, restavgift, tilläggsavgift och räntor enligt samma lag. Genom hänvisningar i skilda skatte- och avgiftsförfattningar till UBL:s regler om indrivning blir bestämmelserna om utmätning emellertid tillämpliga även i fråga om dessa fordringar. Exempel på sådan reglering finns beträffande mervärdeskatten i 48§ ML, punktskatterna i 28§ FKL, tullarna i 21 §TuL, arvs- och gåvoskatten i 53 § lagen (1941 :4l6)om arvsskatt och gåvoskatt, socialförsäkringsavgifterna i 30§ AvgL samt prisregleringsavgifterna på jordbrukets och fiskets område i 24§ lagen (1967:340) om prisreglering på jordbrukets område, JRL, resp. 15§ lagen (1974:226) om prisreglering på fiskets område, FiRL. Även om en skatte- eller avgiftsförfattning skulle sakna hänvisning till UBL:s bestämmelser om utmätning för skatt blir dessa regler tillämpliga på grund av 64 § UBL. I denna paragraf föreskrivs nämligen att en staten tillkommande fordran, som får tas ut genom utmätning utan föregående dom, drivs in i samma ordning som skatt enligt UBL. Bestämmelserna om utmätning för skatt gäller även i fråga om det allmännas fordran mot arbetsgivare enligt 75 och 77 §§ UBL samt mot den som företräder arbetsgivare eller skattskyldig som är juridisk person enligt reglerna om solidariskt betalningsansvar i 77 a § UBL, 49 a § ML och 27 a § FKL. Bestämmelserna om utmätning för skatt innebär i korthet följande.

84 Specialmotivering

Vid utmätning För skatt skall - med vissa Förbehåll i fråga om bl. a. tids- Fristerna vid utmätningsförrättning och vid försäljning av utmätt egendom - utsökningslagens Föreskrifter om jäv mot utmätningsman, om verkstäloch vad därvid må undantagas, om utmätt egendoms lighet av utmätning av medel som till följd av utmätning inllutit Försäljning, om Fördelning samt om klagan över utmätningsmans förfarande lända till efterrättelse. Mot bakgrund av att bestämmelserna vid utmätning För skatt i princip vid verkställighet av beslut om betalningssäkring, skall här. är tillämpliga beröras vissa frågor vid utmätning som kan Få betydelse vid verkställigheten av beslut om betalningssäkring. Innan förrättningen påbörjas skall utmätningsmannen pröva om begäran art. om utmätning kan bifallas. Prövningen är i regel endast av formell ha inträffat som medför att utmätning inte I vissa fall kan omständigheter inte längre Föreligger på grund får äga rum. Sá är t. ex. Fallet om fordringen av betalning, preskription eller liknande omständighet. Har gäldenären Försatts i konkurs får egendom som hör till konkursboet inte utmätas (23§ KKL). lnte heller får För fordran, som har uppkommit om offentligt ackord beslutats, utmätning ske innan acinnan Förhandling har blivit avgjord (l4§ ackordslagen (1970:847), AckL). kordsfrågan

Påstår någon att han är ägare till lös egendom som Finns hos gäldenären,

inte hinder För men kan han inte genast visa detta, utgör invändningen verkställigheten. Kan han visa sannolika skäl För sitt påstående skall utmätningsmannen hänvisa honom att väcka talan mot borgenären och gäldenären inom en månad, vid äventyr att han Förlorar sin talan mot borgenären (69§ UL). Föremål För verkställigheten är gäldenärens Fasta och lösa egendom. och Med fast egendom förstås vad som är att räkna som sådan enligt l JB. Med fast egendom likställs tomträtt (13 kap. 26§ 2 kap. jordabalken. J B). andra rättigheter. Till rättighet Lös egendom är lösören samt Fordringar och pantbrev, andel hänförs bl. a. aktie, andel i dödsbo, immaterialrättighet, i handelsbolag och rätt enligt avbetalningskontrakt. som innestår hos arbetsgivare, eller pension eller Arbetstagares avlöning, enligt bestämmelserna i livränta får tas i anspråk genom utmätning 67 a-67 e §§ UL. inte får överlåtas eller Hinder mot utmätning Föreligger om egendomen om Förbud mot utmätning har meddelats i lag. till att egendom inte Får 1 66§ Första stycket UL anges tre anledningar överlåtas. Det kan bero på egendomens beskaffenhet, föreskrift i gåva eller testamente eller på “annan emot envar gällande grund”. som på grund av sin beskaffenhet inte får överlåtas Exempel på egendom som inte är förfallna till betalning. Hit är familjerättsliga underhållsbidrag utgående lön innan den har förfallit. räknas även fordran på periodiskt avses särskilda be- Med uttrycket “annan emot envar gällande grund om Förbud mot överlåtelse. Exempel finns i 17 kap. 1 § ärvstämmelser dabalken, som avser Förbud mot arvsavtal. l detta sammanhang kan nämnas bestämmelserna i 68§ 6 mom. UBL. mot överlåtelse utgör inte hinder mot ut- Det Förbud som där föreskrivs innefattar dock viss begränsning i rätten att utmäta mätning. Bestämmelsen

Specialmorivering 85

fordran på överskjutande preliminär skatt. Även om viss egendom får överlåtas och alltså i princip är utmätningsbzir, kan den vara undantagen från utmätning genom uttryckligt förbud. De centrala bestämmelserna om förbud mot utmätning ñnns i 66 § UL. Genom denna bestämmelse skyddas från Utmätning bl. a. rätten till pension eller livränta, till skadestånd och till litterära och konstnärliga verk. l vissa andra Författningar finns också intagna liknande förbud. Exempel härpå utgör 20

kap. 6§ lagen (l962:38l) om ztllmäit Försäkring, AFL, och 50§ lagen

(1954:243) om yrkesskadeförsäkring, YFL. Slutligen skall tas undan vad gäldenären för det dagliga livet behöver för sig och sin lantilj, för arbete eller yrkesutbildning samt till sitt och sin familjs uppehälle under den närmaste tiden (beneficiunt). Reglerna härom finns i 65 § UL. De är i princip inte tillämpliga för gäldenär som ärjuridisk person (64§ andra stycket UL). Vid utmätning skall i första hand tas i anspråk egendom som kan användas till fordringens betalning med minsta kostnad. förlust eller annan olägenhet for gäldenären (62§ UL). Detta innebär att lösören, fordringar och andra rättigheter främst kommer i fråga. Om utmätning och beslut om betalningssäkring verkställs vid olika tillfällen bör, i likhet med vad som anses gälla vid skilda utmätningar, olika egendomsobjekt om möjligt tas i anspråk. Sedan utmätningsmzinnen har bestämt vilken egendom som skall tas i anspråk skall denna förklaras utmätt. Förklaringen skall antecknas i protokoll. Lös egendom skall därefter säkras och värderas. l regel säkras egendomen genom att utmätningsmztnnen tar den om hand och för den från platsen. l zillmännzi mål brukar man emellertid ofta lämna kvar lösören hos gäldenären, om detta anses lämpligt. En förutsättning är att så kan ske under betryggande former. Om egendomen inte tas om hand skall den förses med s. k. utmätningsmärke eller liknande eller sättas i forseglat förvar(74 § första stycket UL). Om tredje man innehar gäldenärens lösa egendom med rätt att behålla den skall han meddelas förbud att utlämna egendomen till annan än utmätningsmannen (74§ andra stycket UL). Fordran på grund av löpande papper utmäts genom att handlingen tas om hand av utmätningsmannen (75 § första stycket UL). Grundar sig fordringen på enkelt skuldebrev eller kontrakt skall även i detta fall handlingen om möjligt tas om hand men dessutom skall utmätningsmannen meddela sekundogäldenären förbud att betala till annan än honom (75§ andra stycket UL). l 77§ UL föreskrivs när utmätning av lös egendom är fullbordad. Vissa i UL angivna åtgärder skall därvid ha vidtagits. Från denna tidpunkt har borgenären förmånsrätt i den utmätta egendomen. Utmätning i fast egendom går till på så sätt att förrättningsmannen förklarar egendomen utmätt. Härigenom är utmätningen fullbordad och medför förmånsrätt (83 § UL). Underrättelse om utmätningen skall lämnas till inskrivningsmyndigheten och överexekutor (46§ utsökningskungörelsen (1971:1098), UK). När utmätniitgsntzmnen anser att fast egendom skall säljas skall han överlämna protokoll över utmätningen till överexekutor (60§ UK). Denne skall

86 S pewa/motivering

därefter och så snart det är lämpligt med hänsyn till det fortsatta förfarandet

låta beskriva och värdera fastigheten (3 § lagen (1971:494) om exekutiv för-

FfL). lntill dess så har skett får fastighetens värde säljning av fast egendom, preliminärt bedömas efter dess taxeringsvärde. av fast egendom hindrar inte att fastighetsägaren har kvar Utmätning åtskilliga befogenheter beträffande fastigheten. l regel får han sitta kvar av denna. Han får emellertid inte och tillgodogöra sig itormal avkastning minska dess värde genom att överlåta tillbehör eller genom att - annat än till husbehov - avverka skog, bedriva grus- eller stentäkt eller på annat sätt utnyttja naturtillgångar eller förändra fastigheten (6§ FfL). Utmätt eller tillbehör till denna eller avkastning av fastigheten fastighet av myndighet får om borgenär begär det och det finns skäl därtill tas om hand eller särskilt förordnad Bestämmelser härom finns i 7-l0 §§ FlL. syssloman. av fartyg eller gods i fartyg, av luftfartyg och intecknade Vid utmätning till detta, eller av den rätt till andel i inteckning som tillkommer reservdelar eller intecknzide reservdelar gäldenären som ägare av intecknat Iuftfartyg (73 § andra stycket, 74 § tredje till sådant fartyg gäller särskilda föreskrifter stycket och 77§ andra stycket UL). verkställs enligt vad l förslaget anges att beslut om betalningssäkring för skatt om inte annat framgår av betalningssom gäller vid utmätning som avviker från utmätningsreglerna finns i säkringslagen. Bestämmelser 8-9 §§ samt i 11 § lagförslaget. får ske utan att gäldenären dessförinnan l 8§ föreskrivs att verkställighet har underrättats om målet. Ett principiellt förbud mot försäljning av egenfinns i 9 §. UL:s föreskrifter om utmätt dom på grund av betalningssäkring försäljning och fördelning av medel som till följd av utmätning egendoms har influtit blir därför i normalfallet inte tillämpliga vid verkställigheten. l 1l§ sägs att kronofogdemyndighet har exklusiv behörighet i fråga om

verkställighet av beslut om betalningssäkring.

Enligt denna paragraf får verkställighet ske utan att gäldenären dessförinnan har underrättats om målet. Bestämmelsen ställer föreskrifterna i 59§ UL om underrättelse till gälvillkor för att underlåta detta behöver denären åt sidan. Några särskilda till skillnad mot vad som gäller vid utmätning inte föreligga. Eftersom betalningssäkring får beslutas endast om det finns risk för att att betala fordringen, bör underrättelse om komgäldenâiren inte kommer ske enbart om omständigheterna talar för att gälmande verkställigheten denären inte efter sådant meddelande kommer att ge sig in på åtgärder,

som kan hänföras till betalningssabotage. i fråga om utmätning. Det innebär l övrigt gäller UL:s bestämmelser att bevis om verkställigheten delges gäldenären, om det ej är känt att han inte kan anträffas (53§ första stycket UK). Beträffande verkställighet i fordran på skatt som skall återbetalas till skattskyldig gäller särskilda regler av beviset om verkställighet (53 § andra i fråga om sättet för överbringande stycket UK).

Specialmotivering

9§ Paragrafensjärsla punkt föreskriver att verkställighet inte får omfatta försäljning av egendomen. Till skillnad från vad som gäller vid utmätning. som i normalfallet leder till försäljning av den utmätta egendomen. får egendom som omfattas av betalningssäkring i princip inte säljas på grund av denna åtgärd. lnte heller får andra åtgärder som har omedelbart samband med försäljning vidtas vid verkställighet av beslut om betalningssäkring. l fråga om fast egendom blir således bl. a. bestämmelserna i 3-5 §§ FfL inte lilläntpligzl. Den omständigheten att egendom har tagits i anspråk för betalningssäkring hindrar inte försäljning av egendomen på grund av utmätning hos gäldenären eller i dennes konkurs. Enligt andra punkter: i paragrafen får lös egendom säljas enligt bestämmelserna i l83§ UL om försäljning av kvarstadsbelagd egendom. Bestämmelsen utgör en undantagsregel. l l83§ tredje stycket UL ges överexekutor rätt att på begäran av part och om synnerliga skäl föreligger förordna om försäljning av kvarstadsbelagd lös egendom under vissa förutsättningar. Egendomen skall vara underkastad förskämning eller snar förstörelse eller hastigt falla i värde. Ytterligare en grund för försäljning är att egendomen drar alltför kostsam vård. Den praxis som har utbildat sig på området för försäljning av kvarstadsbelagd egendom lår vara vägledande även vid försäljning i av egendom som omfattas av betalningssäkring. lnnan fösäljningen äger rum skall motparten höras över åtgärden. Försäljningen skall ske i den ordning som gäller beträffande utmätt lös egendom. Vid försäljning enligt denna paragraf skall vad som erhållits i likvid insättas på motbokslöst konto i enlighet med de administrativa bestämmelser som gäller i detta avseende i allmänna mål. Betalningssäkringen omfattar därefter denna likvid. Någon redovisning till uppbördsmyndighet skall därför inte äga rum förrän fordringen har fastställts och utmätning har skett.

10§ l denna paragraf behandlas de materiella och processuella föreskrifterna vid s. k. betalningssäkringsed. Bestämmelsen föreskriver att gäldenären under vissa villkor, på begäran av kronofogdemyndighet, får åläggas att upprätta förteckning över sina tillgångar och skulder samt att han med ed skall bekräfta att den är riktig. Det är här att märka att till skillnad från vad som gäller vid utmätningsed förteckningen skall avse även gäldenärens skulder vid förhörstillfället. Förteckningen motsvarar sålunda i huvudsak bouppteckning enligt 185 § KKL. Villkoren för betalningssäkringsed är att tillgång för att säkerställa betalning av fordringen inte har anträffats vid verkställigheten eller att uppgiven tillgång är tvistig. Förfarandet vid betalningssäkringsed följer i princip bestämmelserna i lagen (1921:244) om utmätningsed. Detta innebär bl. a. att förfarandet äger rum inför konkursdomaren i den ort, där gäldenären bör svara inför domstol

88 Specialmorivering

i mål som rör gäld i allmänhet. Vid det förhör som enligt 5§ lagen om utmätningsed hålls inför kon-

kursdomaren skall gäldenären redogöra såväl för sina tillgångar och skulder som för andra omständigheter, som kan vara av betydelse för verkstäl-

fattades ligheten. Har t. ex. gäldenären innan beslutet om betalningssäkring som kan återvinnas. avhänt sig egengenom gåva eller annan rättshandling, fastän egendomen vid fördom, är han pliktig att uppge detta förhållande hörstillfället skall emelinte utgör hans tillgång eller skuld. l Förteckningen lertid om de aktuella tillgångarna och skulderna. tas in endast uppgifter l likhet med vad som gäller vid utmätningsed kan oriktig uppgift i för-

teckningen medföra ansvar för oredlighet eller vårdslöshet mot borgenärer

(ll kap. 1 och 3 §§ BrB). förslaget skall behörigheten att föra det allmännas talan vid be- Enligt talningssäkringsed tillkomma kronofogdemyndighet. Genom denna bestäm-

melse utvidgas kronofogdemyndighets behörighet att föra det allmännas

talan vid betalningssäkringsed till att omfatta även skatter och avgifter utan-

för UBL:s tillämpningsområde (jfr 53§ andra stycket UBK).

ll§

att kronofogdemyndighet verkställer beslut om l paragrafen föreskrivs samt att verkställigheten sker efter framställning från betalningssäkring tjänsteman som avses i 6 §. Av hänvisningen i 7§ till föreskrifterna vid utmätning för skatt framgår

att vidta vissa väl i och för sig att det ankommer på kronofogdemyndighet vid betalningssäkring. Förevarande bestämmelse ger verkställighetsåtgärder emellertid åt kronofogdemyndigheten en exklusiv behörighet i fråga om

Endast överexekutors bei princip alla åtgärder på verkställighetsplanet. som omfattas av behörighet att förordna om försäljning av lös egendom

talningssäkring utgör undantag. beslut - verkställs Alla beslut - även att häva eller andra tidigare meddelat försorg. Tjänsteman vid beslutande myngenom kronofogdemyndighets kan således inte under några omständigheter vara förriittningsntttn. dighet för besluts- Det finns i förslaget inte heller något krav på att företrädare skall itärvttra vid förrättning for verkställighet. Å andra sidan myndigheten till 5§ - i vissa kan det - något som har berörts i specialmotiveringen att beslutsfattaren är närsituationer vara lämpligt eller rent av nödvändigt

varande vid förrättningen. som är behörig att företa utmätning för den Den kronofogdemyndighet, från överfordran beslutet avser. äger rätt att utan särskilt bemyndigande beslutet om betalningssäkring. Bestämmelsen hari fråga exekutor verkställa som beslutats av domstol sin motsvarighet i 37 § UL. om säkerhetsåtgärder som tillkommer ut- Behörigheten omfattar samtliga verkställighetsåtgärder vid utmätning för skatt. mätningsman således ensam behörig att verk- Enligt lÖrSlilgCl blir kronofogdemyndighet mellan överexekutor och ställa betalningssäkring. Den kompetensfördelning utmätningsman som föreskrivs i l § UL har till viss del satts ur spel. Kroskall alltid vara första instansi mål om betalningssäkring. nofogdemyndighet av utmätt fast egendom (6-10 §§ FfL). Även åtgärder avseende förvaltning

SOU 19755104

Special/motivering 89

tillkommer uteslutande kronofogdemyndighet. Denna beslutar således bl. a. om fast egendom, som har tagits i anspråk genom betalningssäkring, skall tas om hand och förvaltas av syssloman. l denna del avviker bestämmelserna från vad som gäller vid utmätning för skatt. l praxis har kronofogdemyndighet ansetts kunna vidta vissa rättshandlingar beträffande den utmätta egendomen för att bevaka sökandens rätt (jfr SOU 1973:22 s. 285). Samma befogenhet skall tillkomma kronofogdemyndighet vid betalningssäkring utan att detta har särskilt utsagts.

6.1.4 Verkan av beralningssâkring

Under denna rubrik behandlas de omedelbara rättsverkningar som, utan att andra rättshandlingar företas, följer av att ett beslut om betalningssäkring har verkställts. Rättsverkan av betalningssäkring innefattar dels inskränkning i gäldenärens befogenheter i fråga om egendom som omfattas av åtgärden dels formånsrätt och dels särskilda befogenheter for kronofogdemyndigheten i syfte att ta till vara borgenärens rätt. Kronofogdemyndighetens befogenheter har behandlats under 7 och ll §§ lagförslaget. I 12 § redogörs för inskränkningarna i gäldenärens befogenheter och i 13§ for formånsrätten vid betalningssäkring.

l2§ Paragrafen innehåller bestämmelser om inskränkningar i gäldenärens förfoganderätt över sin egendom sedan kronofogdemyndigheten har förklarat att den har tagits i anspråk genom betalningssäkring. Efter denna tidpunkt får gäldenären inte förfoga över egendomen till skada för det allmänna. För att avgöra i vilket avseende och i vilken omfattning forfoganderätten begränsas får man gå till bestämmelser och praxis på utmätningsområdet. Gällande lag saknar föreskrifter om gäldenärens förfoganderätt över utmätt lös egendom (jfr dock 60a§ UL). Det framstår emellertid som klart att gäldenären efter det att han har fått kännedom om att viss egendom har utmätts inte får vidta sådana åtgärder med egendomen som kränker sökandens intresse. I fråga om fast egendom finns uttryckliga bestämmelser om inskränkningar i gäldenärens förfoganderätt över egendom som har förklarats utmätt (6-10 §§ FfL). Inskränkningarna i gäldenärens rådighet inträder - i likhet med vad som anses gälla vid utmätning - redan i och med att förklaring avges att egendomen har tagits i anspråk. Det fordras således inte att egendomen har säkerställts. I detta sammanhang bör uppmärksammas bestämmelserna i 17 kap. 13 § BrB om straffansvar for den som rubbar gods som har tagits i anspråk genom säkerhetsåtgärd.

90 Specialmotivering

l3§ Paragrafens/ö/sta punkt innehåller en upplysning om att bestämmelser om förmånsrätt på grund av betalningssäkring finns i förmånsrättslagen (1970:979), FRL. De regler som därvid åsyftas föreslås införda i 8 och 9 §§ FRL genom lagen (000O:00) om ändring i denna lag. Genom får verkställt beslut om betalningssäkring samma förlagförslaget månsrätt som utmätning. Förmånsrätt på grund av betalningssäkring ger företräde framför förmånsrätt på grund av inteckning, vilken har sökts samma dag som beslutet om betalningssäkring verkställdes eller senare. Betalningssäkring ger vidare bättre rätt än senare betalningssäkring eller utmätning av samma egendom. Betalningssäkring för flera fordringar på en gång har lika rätt. Detsamma gäller beträffande den inbördes ordningen mellan betalningssäkring och utmätning som har verkställts samtidigt. Vid utmätning för fordran, för vilken betalningssäkring har meddelats, förmånsrätt i egendomen från den dag, då beslutet om beföljer slutligen talningssäkring verkställdes. 1 paragrafens andra punkt föreskrivs att förmånsrätten uppkommer vid samma tidpunkt som formånsrätt på grund av bestämmelserna i 77 ä forsta och andra styckena samt 83§ första stycket UL. Genom till UL knyts förutsättningarna för uppkomsten av hänvisningen förmånsrätt på grund av betalningssäkring i princip till vad som gäller i fullbordad utmätning. När i UL angivna villkor för fullbordad fråga om utmätning är uppfyllda i mål om betalningssäkring anses således förmånsrätt på grund av betalningssäkringen ha uppkommit. Vid utmätning av här i riket registrerat skepp eller luftfartyg eller intecknade reservdelar till sådant luftfartyg gäller särskilda bestämmelser i formånsrättens uppkomst. 1 dessa fall medför utmätningen förfråga om månsrätt från det beslutet meddelas. Bestämmelserna, som är intagna i 77 § andra stycket UL, gäller även vid betalningssäkring.

6.1.5 Säkerhet

l4§ Första stycket innehåller bestämmelser om säkerhet lör betalning av fordran. F. n. finns inte någon bestämmelse om att utmätningsman i samband med indrivning säkerhet för betalning av skatteäger begära eller mottaga Å andra sidan finns inte heller någon föreskrift som eller avgiftsfordringen. uttryckligen förbjuder utmätningsman att ta emot sådan. Beträffande betalningssäkring har genom förevarande bestämmelse möjför att ställa säkerhet. Givetvis är det här fråga om endast lighet öppnats sådan säkerhet som ställs av tredje man. Om gäldenären anvisar egendom skall ju denna tas i anspråk för betalningssäkringen. om ställande av säkerhet kan aktualiseras när som helst efter Frågan det att en fordran har uppkommit. Det krävs således inte att beslut om har fattats för att en erbjuden säbetalningssäkring i fråga om fordringen kerhet skall kunna godtas. Så till vida är det här fråga om ett självständigt

Specialmotivering

institut, som kan användas av gäldenären t. o. m. för att hindra att ett beslut om betalningssäkring fattas. Av paragrafens andra stycke framgår vem som i normalfallet är behörig att pröva erbjuden säkerhet och besluta om de åtgärder som behövs när säkerheten skall tas i anspråk. Denna rätt tillkommer i princip den som är behörig att besluta om betalningssäkring i fråga om den aktuella fordringen. I 6 § lagförslaget har redogjorts för behörighetsbestämmelserna i detta avseende. Tredje stycket föreskriver att kronofogdemyndigheten får pröva erbjuden säkerhet om särskilda skäl föreligger. Anmälan om beslutet skall då genast göras till den som har beslutat om betalningssäkring för den aktuella fordringen. Denne skall omedelbart pröva om beslutet skall bestå. Med uttrycket “särskilda skäl” avses framför allt sådana situationer där man på grund av faktiskt hinder - t. ex. vid verkställighet under kvällstid -inte kan erhålla beskattningsmyndighetens beslut och det är särskilt brådskande med verkställigheten. Säkerheten skall utgöras av pant eller borgen. Borgen skall vara proprieborgen och solidarisk, om den ställs av fler än en person (jfr 48§ UL).

6.1.6 Besvär m. m.

l5§

Paragrafen innehåller bestämmelse om vad den har att iaktta som vill föra talan mot beslut angående betalningssäkring, d. v. s. beslut om sådan åtgärd eller hävande av denna. Bestämmelsen omfattar även talan mot beslut i fråga om säkerhet enligt 14 §. Enligt huvudregeln skall talan föras genom besvär hos den domstol eller myndighet som har att pröva besvär i fråga om den fordran betalningssäkringen avser. Detta innebär att samma besvärsordning gäller som vid besvär över myndighets beslut i fråga om fordringen som sådan. Från denna huvudregel görs undantag för fordran inom länsstyrelses förvaltningsområde. Besvär över beslut om betalningssäkring skall i detta fall alltid riktas till länsskatterätten i länet. Praktisk får denna betydelse bestämmelse för de direkta inkomstskatterna. Gäller beslutet fordran på sådan preliminär skatt, som avses i 2 § UBL, skall således talan mot beslutet alltid föras hos länsskatterätten. Länsstyrelsen är i intet fall behörig besvärsinstans. Talan mot besvärsinstans beslut följer givetvis den vanliga besvärsordningen. Vid sidan om föreskrifterna i detta lagrum gäller liksom i andra sammanhang de allmänna bestämmelserna i FL och FPL. Detta medför bl. a. att besvärstiden är tre veckor från den dag då klaganden erhöll del av beslutet (12§ andra stycket FL och 7§ FPL). Av allmänna förvaltningsrättsliga grundsatser följer att enskild part när som helst kan begära omprövning av beslut om betalningssäkring, som har fattats av myndighet i första instans. Så kan ske såväl före som efter den ordinarie besvärstidens utgång. Myndigheten har då att meddela nytt

92 Specialmorivering

beslut i anledning av denna begäran. Ny besvärstid löper från den dag parten erhöll del av omprövningsbeslutet.

l6§

I paragrafen föreskrivs att bestämmelserna i 10 kap. UL om klagan över utmätningsmans förfarande gäller i tillämpliga delar vid verkställighet samt att talan i intet fall är inskränkt till viss tid. av betalningssäkring Tiden förfarande vid exekution enligt för klagan över utmätningsmans utsökningslagen är i regel inte begränsad. För klagan över utmätning av borgenär eller gäldenär gäller emellertid

en frist på tre veckor. Detsamma är Förhållandet vid beslut om att fastighet eller registrerat skepp har tagits i anspråk enligt 91 a§ UL. Detta framgår av 20l§ forsta stycket UL.

Genom förevarande bestämmelse blir möjligheten att talan mot verkföra

inte i något fall tidsmässigt beställighet av beslut om betalningssäkring

gränsad. Hänvisningen till lO kap. UL medför vidare att reglerna om överexekutors förfarande delar vid talan vid klagan över utmätning gäller i tillämpliga mot verkställighet av betalningssäkring.

6.2 till ändringar i vissa författningar Förslag

6.2.1 Färs/age! till lag om ändring i lagen (1971:1072) omförmânsberät-

tigade skattefordringar m. m.

6 §

l. Förl denna paragraf föreslås en ändring i första stycket under punkten att fordran AGL erhåller förmånsrätt enligt slaget innebär på skatt enligt ll § FRL. På grund av innehållet i 33 § AGL kommer den föreslagna bestämmelsen endast om det i konkurs uppkommer överskott, att tillämpas på arvsskatt vilket KKL skall överlämnas till gäldenärens rättsinnehavare. enligt

6.2.2 till lag om ändring i förmânsrärrslagen (1970:979)

Förslaget

8 §

skall medföra förmånsrätt I denna paragraf föreslås att betalningssäkring vari verkställighet har skett. Förmånsrätten skall gälla i i den egendom såväl fast som lös egendom. uppkommer förmånsrätten Enligt 13 § förslaget till betalningssäkringslag som förmånsrätten vid utmätning. Reglerna härom vid samma tidpunkt samt 83§ första stycket UL. finns i 77§ första och andra styckena Förmånsrätten omfattar huvudfordran samt. i den mån ränta har upp-

kommit. även denna. har samma ställning andra förmånsrätter som Förmånsrätten gentemot vid utmätning. Det inbördes enligt 9§ FRL gäller i fråga om förmånsrätt

Specialmolivering 93

förhållandet mellan förmånsrätt vid betalningssäkring och vid utmätning regleras i förslaget till ändring i denna paragraf. Enligt Förslaget till ändring i 38§ KKL skall den förmånsrätt, som följer med betalningssäkring gå åter, om egendomen har tagits i anspråk för åtgärden senare än tre månader före den s. k. fristdagen d. v. s. i princip den dag, då ansökan om konkurs eller om dödsboförvaltning genom boutredningsman kom in till konkursdomaren resp. rätten (29§ KKL).

9x* l denna paragraf regleras det inbördes förhållandet mellan de särskilda förmånsrätterna. Enligt 8§ FRL ger betalningssäkring förmånsrätt i den egendom, som omfattas av verkställigheten. Bestämmelsens placering i denna paragraf medför att lika förmånsrätt utgår vid betalningssäkring som vid utmätning. De föreslagna ändringarna i tredje och fjärde styckena i förevarande paragraf har, såvitt avser förhållandet mellan å ena sidan betalningssäkring och å andra sidan utmätning resp. inteckning, tillkommit som en konsekvens härav. Det inbördes förhållandet mellan förmånsrätt på grund av betalningssäkring och på grund av senare verkställighet av sådan åtgärd i samma egendom regleras på samma sätt som i fråga om förmånsrätten vid utmätning. Detsamma gäller beträffande förmånsrätten vid verkställighet för flera fordringar på en gång. För det fall att utmätning sker för fordran som utgjort grund för beslutet om betalningssäkring följer förmånsrätt i egendomen från den dag, då beslutet om betalningssäkring verkställdes. Bestämmelse härom föreslås införd i ett särskilt femte stycke. Genom en sådan reglering bibehåller det allmänna sin förmânsrätt när betalningen av fordringen på skatt, tull eller avgift sker i exekutiv ordning.

6.2.3 Färs/age! till lag om ändring i _jordabalken

19 kap. 2l §

Den föreslagna ändringen medför att anteckning skall göras i fastighetsboken eller tomträttsboken om verkställt beslut om betalningssäkring eller upphävt sådant beslut. Anteckning om verkställt beslut utgör hinder för inskrivning av tomträtt samt för inteckning i del av fastigheten. Den skyldighet som åvilar utmätningsman att genast insända bevis till vederbörande om utmätning inskrivningsmyndighet av fast egendom gäller även vid verkställighet av betalningssäkring i fast egendom. Detta framgår av 7§ förslaget till betalningssäkringslag. Enligt denna paragraf skall nämligen betalningssäkring verkställas enligt de föreskrifter som gäller vid utmätning för fordringen. Upphävs beslut om betalningssäkring bör beslutsmyndigheten meddela detta till inskrivningsmyndigheten. Det förutsätts att bestämmelser härom meddelas i administrativ ordning.

SOU 1975104 94 Special/motivering

21 kap. 2 § I paragrafen föreslås en ändring i första stycket under punkten 5. Ändringen medför att ansökan om inskrivning av tomträtt skall avslås om fastigheten har tagits i anspråk för betalningssäkring. är föranledd av regeln att företräde inte skall Den föreslagna ändringen framför tomträtt i fastigheten. Enligt FfL skall tillkomma annan rättighet tomträtten alltid förbehållas vid exekutiv försäljning av fastighet nämligen som besväras av inskriven tomträtt. Eftersom betalningssäkring medför förmånsrätt i den fastighet som har hinder mot inskrivning av tomträtt. tagits i anspråk utgör åtgärden

21 kap. 5 § av avtal om ändring l denna paragraf tas bestämmelser upp om inskrivning i tomträttens innehåll. Förslaget innebär att i fråga om inskrivning av sådant avtal jämställs fastighet eller tomträtt, som har tagits i anspråk för betalningssäkring med fastighet eller tomträtt som har utmätts, om verkställigheten har ägt rum före den dag då inskrivningen söks.

22 kap. 3 § avslås om del av fastigheten

Enligt förslaget skall ansökan om inteckning

har tagits eller, den dag då inteckning söks, tas i anspråk för betalningssäkring. har motiverats av JB:s förbud mot inteckning i andel av Bestämmelsen fastighet. Syftet med institutet betalningssäkring är ju ytterst att säkra betalning av det allmännas fordran vid exekution i fastigheten. för betalningssäkring då verk- Fastigheten är att anse som ianspråktagen ställighet enligt 7§ förslaget till betalningssäkringslag har ägt rum.

6.2.4 Förslaget till lag om ändring i lagen (1955:227) om inskrivning av rätt till luftfarryg

l2§ Denna paragraf innehåller bestämmelser om avslag av ansökan om inteckning i utmätt egendom. i utmätt Förslaget ansluter helt till vad som gäller i fråga om inteckning egendom.

4l§ ske i inskrivningsboken om verkställt beslut Enligt förslaget skall anteckning om betalningssäkring samt upphävt beslut om sådan åtgärd. Bestämmelsen har fastighetsrättslig förebild i 19 kap. 21 § JB.

Specialmorivering 95

6.2.5 Förslaget till lag om ändring i sjölagen (1891335 s. I)

38 §

Denna paragraf innehåller bestämmelser om bl. a. Förhållanden som skall antecknas i skepps- resp. skeppsbyggnadsregistren. Enligt Förslaget skall anteckningsskyldighet föreligga när registrerat skepp eller skeppsbygge eller inskriven rätt till sådan egendom blivit föremål för betalningssäkring samt då beslut om sådan åtgärd upphävts. Anteckning om betalningssäkring medför hinder mot inteckning i egendomen enligt 283§ sjölagen.

283 §

Enligt förslaget skall ansökan om inteckning avslås om skeppet, bygget eller andel däri eller villkorlig äganderätt därtill är föremål för betalningssäkring. Skälet för avslag är detsamma som vid utmätning. I prop. 1973:42 s. 284 lT har departementschefen utförligt behandlat frågan om utmätning som hinder för inteckning.

6.2.6 Förslaget till lag om ändring i utsökningslagen (1877131 s. 1) 72 §

Enligt Förslaget får egendom utmätas även om den omfattas av betalningssäkring. Finns annan egendom att tillgå bör denna emellertid i första hand tas i anspråk om inte utmätningssökanden därigenom tillfogas skada. Har det allmännas fordran på grund av betalningssäkring bättre rätt än den för vilken utmätning senare sker, skall vid utmätning i lös egendom ett belopp motsvarande det allmännas fordran avsättas vid köpeskillingens fördelning. Detta framgår av förslaget till ändring i l39§ UL. Utmäts fast egendom skall i motsvarande fall kontant betalning ske för fordringen och beloppen insättas på bankkonto (34§ FfL).

139 §

Förslaget avser att reglera den situation som uppkommer, då lös egendom, som har tagits i anspråk genom betalningssäkring, utmäts för annan fordran än den för vilken betalningssäkring har meddelats. l sådant fall skall, utan särskilt yrkande, så stor del av köpeskillingen avsättas, som på grund av förmånsrätt enligt FRL belöper på den fordran, för vilken betalningssäkring har beslutats.

Bestämmelserna om förmånsrätten vid betalningssäkring finns i förslagen till ändringar i 8 och 9 §§ FRL. I regel har betalningssäkring i den angivna situationen en bättre förmånsrätt än utmätning. Verkställs betalningssäkring och utmätning vid samma tillfälle medför åtgärderna emellertid samma förmånsrätt. 1 sådant fall får en häremot svarande fördelning av köpeskillingen komma till stånd. Det kan även förekomma att utmätningssökanden åberopar annan förmånsrätt än den utmätningen ger. Går denna

96 Specialmorivering

före det allmännas förmånsrätt på grund av betalningssäkring kan naturavsättning endast göras om köpeskillingen förslår härtill. ligtvis

6.2.7 Förslaget till lag om ändring i lagen (1971:494) om exekutiv/örsäl/ning av .fast egendom

25§ i första stycket under punkten 2. Förl denna paragraf föreslås en ändring slaget innebär att fordran som utgår med förmånsrätt på grund av verkställt beslut om betalningssäkring skall tas upp i sakägarförteckningen. för det allmännas fordran på skatt. tull Enligt 8 § FRL utgår förmånsrätt i den egendom som omfattas av verkställt beslut om betaleller avgift Förmånsrätten uppkommer vid samma tidpunkt som förmånsningssäkring. rätt vid utmätning. Detta framgår av 12 § förslaget till betalningssäkringslag. Tidpunkten för förmånsrättens inträde är avgörande för frågan om fordoch vilket företräde som fordringen skall tas upp i sakägarförteckningen ringen i sådant fall skall ges vid exekutionen. Enligt 26 § FfL skall fordringar och rättigheter tas upp efter det företräde skall vidare ha företräde framför som gäller enligt lag. lnskriven rättighet med förmånsrätt om inskrivning har sökts fordran på grund av utmätning, före dagen för utmätningen. Genom att verkställt beslut om betalningsi förrnånsrättsavseende föreslås likställd med utmätning, följer att säkring inskriven får företräde framför det allmännas fordran på grund rättighet av betalningssäkring om inskrivning har sökts före dagen för verkställigheten. Genom den föreslagna ändringen erhåller det allmännas fordran på grund av verkställt beslut om betalningssäkring samma skydd vid försäljningen. som övriga fordringar som faller inom skyddsbeloppet.

34§ som kom- Förslaget innebär ett avsteg från den s. k. övertagandeprincipen, mer till uttryck i denna paragraf. Till skillnad från vad som i regel gäller för fordringar som är förenade med panträtt och som faller inom skyddsatt fordran av verkställt beslut om beloppet föreslås nämligen på grund betalningssäkring utan särskilt yrkande alltid skall erläggas kontant. Beloppet skall sättas in på räntebärande bankkonto. Det får lyftas först när betalningen av skatten. tullen eller avgiften skall ske i exekutiv ordning. Gäldenärens betalningsansvar för det allmännas fordran på personliga skatt, tull eller avgift utgör hinder mot att låta rättighet på grund av betalningssäkring kvarstå i fastigheten vid försäljningen.

6.2.8 Förslaget till lag om ändring i lagen (1971:500) om exekutivgförsäljning av Iuftfartyg m. m.

10§ Förslaget innebär att fordran som utgår med förmånsrätt på grund av betalningssäkring skall tas upp i sakägarförteckningen.

Special/motivering 97

Motsvarande ändring föreslås införd i 25 § FfL beträffande exekutiv försäljning av fast egendom. Specialmotivering till denna paragraf lämnas i avsnittet 6.2.7.

6.2.9 Förslaget till lag om ändring i lagen (1973:1130) om exekutiv försäljning av registrerat skepp m. m.

10§ Förslaget innebär att fordran som utgår med förmånsrätt på grund av betalningssäkring skall tas upp i sakägarförteckningen. Motsvarande ändring föreslås införd i 25 k FfL beträffande exekutiv försäljning av fast egendom. Specialmotivering till denna paragraf lämnas i avsnittet 6.2.7.

6.2.1O Förslaget till lag om ändring i konkurslagen (1921:225) 38 §

Enligt 8§ FRL medför betalningssäkring förmånsrätt i den egendom som har tagits i anspråk för åtgärden. Förmånsrätten uppkommer vid samma tidpunkt som formånsrätten vid utmätning. Detta framgår av 13 § förslaget till betalningssäkringslag. I ändringsförslaget regleras det fall, då gäldenären försätts i konkurs efter det att honom tillhörig egendom har tagits i anspråk genom verkställd betalningssäkring. I likhet med vad som gäller vid skall utmätning förmånsrätt på grund av betalningssäkring gå åter om egendomen har tagits i anspråk för åtgärden senare än tre månader före den s. k. fristdagen, dvs. i princip den dag, då ansökan om konkurs eller om dödsboförvaltning genom boutredningsman kom in till konkursdomaren resp. rätten (29§ KKL).

Återvinningsfristens utgångspunkt är den tidpunkt då egendomen tas i

anspråk for verkställigheten. En allmän förutsättning för återvinning är givetvis att betalningssäkringen varit till nackdel för borgenärerna eller vissa av dem vid den tidpunkt då åtgärden verkställdes.

40b§ Genom förslaget likställs förfarandet vid återgång av förmånsrätt på grund av betalningssäkring med vad som gäller vid utmätning. Någon särskild åtgärd som t. ex. väckande av talan vid allmän domstol är inte behövligt i detta fall.

6.2.11 Förslaget till lag om ändring i brottsbalken ll kap.l §

Förslaget innebär att gäldenär som i förteckning till betalningssäkringsed förtiger tillgång, uppger obeñntlig skuld eller lämnar annan sådan oriktig

98 Specialmorivering

uppgift skall dömas för oredlighet mot borgenärer såvida inte uppgiften rättas innan den beedigas eller eljest läggs till grund för förfarandet. Detsamma gäller om gäldenär i samband med betalningssäkring åberopar oriktig handling eller skenavtal och därigenom hindrar att erforderlig egendom genom förrättningen tas i anspråk för att bereda det allmänna säkerhet. Genom den föreslagna bestämmelsen kriminaliseras uppsåtliga uppgifter i förteckning till betalningssäkringsed samt i vissa fall vid förrättning för verkställighet av betalningssäkring. Bestämmelserna om betalningssäkringsed finns i l0§ förslaget till betalningssäkringslag. Om gäldenär i sådan förteckning lämnar oriktiga uppgifter om sina tillgångar eller skulder, ådrar han sig ansvar enligt detta lagrum oberoende av om uppgiften fått inflytande på resultatet av verkställigheten. Rättar han uppgiften innan den har blivit beedigad, går han emellertid fri från ansvar. Straffansvar drabbar vidare gäldenär som i samband med verkställighet av betalningssäkring åberopar oriktig handling eller muntligt eller skriftligt skenavtal om detta får till följd att erforderlig egendom inte finns att tillgå vid verkställigheten. Oriktig uppgift vid förrättningen för verkställighet medför inte Straffansvar.

ll kap. 3 § I denna paragraf föreslås en bestämmelse motsvarande den som intagits i 1§ detta kapitel. Genom förslaget införs straffansvar för gäldenär som av grov oaktsamhet lämnar oriktig uppgift om sina tillgångar eller skulder i förteckning till betalningssäkringsed. l övrigt hänvisas till vad som anförts i specialmotiveringen till 11 kap. l § BrB.

l7 kap. l3§ Förslaget innebär att den som rubbar gods, som har tagits i anspråk genom betalningssäkring, ådrar sig ansvar för överträdelse av myndighets bud. Den brottsliga gärningen behöver inte bestå i ett besittningstagande. Det räcker att verkställigheten försvåras genom att egendomen görs svåråtkomlig. Straffansvar inträder för gäldenären redan i och med att förklaring avges att hans egendom har tagits i anspråk för betalningssäkring. Det förutsätts sålunda inte att egendomen har säkerställts. I enlighet med den praxis som utbildats vid utmätning är det inte straffbelagt att åsidosätta förbud att betala till annan än kronofogdemyndighet (jfr 75§ andra stycket UL).

Specialmotivering 99

6.2.l2 Förslaget till lag om ändring i rättegångsbalken

26 kap. 1 §

Förslaget innebär att bestämmelserna om kvarstad och skingringsförbud får tillämpas om någon är skäligen misstänkt för brott enligt SkBL, lagen (1960:418) om straff för varusmuggling, UBL, kupongskatteförordningen (1970:624) eller lagen (1958:295) om sjömansskatt och det skäligen kan befaras, att han genom att avvika eller genom att skaffa undan egendom eller på annat sätt undandrar sig att betala den skatt, tull eller avgift, som han genom brottet kan antas ha undanhållit eller sökt undanhålla det all-

männa. Åtgärderna får avse det belopp som svarar mot det allmännas fordran

mot den misstänkte på skatt, tull eller avgift. De lår bestå längst till dess beslut om betalningssäkring för fordringen ifråga har verkställts. 1 fråga om skatter, tullar och avgifter utgör kvarstad och skingringsförbud ett komplement till institutet betalningssäkring. Till skillnad från säkerhetsåtgärderna i 26 kap. RB medför betalningssäkring förmånsrätt i den egendom som har tagits i anspråk for åtgärden. Förmånsrätten gäller i såväl fast som lös egendom. Endast om beslut om betalningssäkring inte kan sättas in bör åtgärderna enligt 26 kap. RB tillgripas. Detta kan förekomma i två situationer. Det ena fallet är om villkoren för beslut om betalningssäkring inte är uppfyllda. För betalningssäkring krävs nämligen att fordringsanspråket skäligen kan antas bli påfört gäldenären medan det enligt förevarande paragraf är tillräckligt att det kan antas att så är fallet. Den andra situationen är om man av tidsbrist inte kan avvakta förvaltningsmyndighetens beslut om betalningssäkring. Möjligheten att ta egendom i förvar (26 kap. 3 §) medför att polis eller åklagare snabbt kan ingripa mot t. ex. en misstänkt som håller på att skaffa undan sin egendom. Sedan beslut om betalningssäkring har verkställts skall beslutet om kvarstad och skingringsförbud omedelbart hävas. Från denna tidpunkt föreligger även hinder mot beslut om sådana åtgärder. För beslut om kvarstad och skingringsförbud enligt detta lagrum fordras att domstolen preliminärt bestämmer det allmännas fordran tull på skatt, eller avgift till såväl grund som belopp. Denna prövning skall ske på grundval av de materiella och processuella beskattningsregler, som gäller för fordringsanspråket. 1 övrigt skall givetvis bestämmelserna i 26 kap. RB gälla.

\ 1:

x\\3

x1\J114

sou 1975:104 101

Bilaga Indrivningsresultatet under åren

1970-1974 betr. vissa

medelsslag

Riksskatteverket har for utredningens räkning gjort en statistisk sammanställning beträffande indrivningsresultatet under åren 1970-1974. Medelslagen utgör för år 1974 93.2 % av det totalt under året uppdebiterade beloppet i kronofogdemyndigheternas månadsräkningar.

102 Bilaga

mdo mom.

om v.vo m.mm v.mm m,mm om v.vm. o.mm v.om m.vm

. E E | n mmm mom vvo oom mmv mo_ mom mom mom mmm :ä .Em

oucoünxb oucumñmøb

mmm oom _mm mmo ovm mm_ mmm ooo o_m mmm

92m mom omm mmm vom om_ 22m mmm vmm mom omm ovm

ä o,mm m.mm o.vm o.mm m.mm om mmm m,mm v.om v.mm m.om

.ovan .EES

om_ mm_ mmv omm mmm mmo mmm mmm oom _mv mmm omv

mmm mmo m_m _mo omm mmm m_m om_ mvm oom mo_

22205._

_mo

_E205_

mm om mm mm vm så mvv .m_m mo_ mm_ mm_ _o_ mo_ mvm

å o,m_ _.v_ m.m_ o.m_ m.om om m.o m.o v.m m.m m.m

§2.: Sve:

mmm mmo mo_ mmm mmv _mm mmv mom vmo mvo omm mom

mmm omm mmv omm omm mmm omm mvm omv

mo_ .

.o_b_m>

_mm

_o_b_m>

_vv y

ov mm oo mm mo mm om vm mm ov så mmm så mm_

1111.

:G111

.E .E u u

:a mom mom vmm mmm mmm :m mmm mmm vmo mmo _om

mmm mo_ mm_ mmv mmv mmm mmm omm omv vom

..._23 §5. m_m omm mmm mom mmm maoüm .E5 mmv mmv mmv mmv vmv

öns: öns:

ovv o_m mom vmm vmm mmm

omm mmo om_ vmo mmo omm

mmo mvo ov_ v_m omm mmm

omtax _m:ov_

mom ___ mom m_m mo_ mmm

m m m m m _m vm m_ mm .Em v_ .Em _ oo_ mov

mov ooo _mm omm mvm omv omm mm_ mmm mmm mmv

_mm _Bm så

_Euzoouaaa

ovm omv mmm mmm

_möznouuaz

m_o vm_ mom mmo mmm mmm mmm mom omm mom omm omm omm mmv

.ÖUCD mo_ mm_ mo_ mm_ om_ vmm öva: _

=§_m-

E E 1 n mmm mmm mom vvo mom mmm mo_ mom mmm mom

:arma :arna

oom vmm

_wmäovøö

mmv mmm _mm mmo mm_ mmm _oo o_m

esogooege_

möä mm_ mom omm mmm vom 22m mmm mmm vmm mom omm

_mm_o_uo_o.mmc_c>_åc_

.m .ä

.mm:_:_._u:_

...Esa asså 222mm _mzsmo_ .GES 253-: _wzzmø_ .ones

omm_ _mm_ mmm_ mmm_ vmm_ omm_ _mm_ mmm_ mmm_ vmm_

103 Bilaga

o. m,mm v.mm

m.om _,om m.mm omm

mm mo m.mm :s _m m.mm

E v?

| r omm mmm mvm m_o mom mmm omm oom vmm mvm

:sm 22m

oocoümxb

vmo mmm

m: Em mm_ mo_ mom omm mo_ _mm

28m omv mmm mom mom 22m

vm mm om mm :m S_

m.

mo a m.om mmm m.vm m.mm mo m.mm m.om v.mm mo_ _.mm

.övas mmm mmv _mv _mm mom m: .ones

vom mmm mmv mmm mmm .mo mvo mmm mmm m: m_m mmo

mvo mmm mom mom mom

E833 _whtoåi

_mv :m mom mmm mom vom mom mm mm

så _ .Em mm mm mm ov_

mo m.: ä_ m.: S_ S_ mo m.o m,: mo_ m: v.:

.övas Sve:

mom omm mmm mom omm omm mmm mmm mmm mmm mmv mom

mmm mmo mvo vmo

.u_b_m>

_mm s.

82.294.

_vv mvo mmm omm oom mmm

.Bm mmm mo_ mm_ mm_ mo_ vo_ o .omm v_ 2 m_ m_ mm

-E n .E mvm mmm va mmm mo_ a

:m :w omm _mv m_m oom mom _mo vmo oo_ mom mmv

omv m_v mom mmm mmo mmm

någon nagon

m: mom mom

§5. m8_ _ _ _ §5. S_ mm_ mm_ o: mm_

.coca .övas

mmm m_m mmm m_m mom mmm mmm mmo omo ovm _m_ oo_

mmm _mo mv_ ooo mvv vo_

2.2.8.3... .wzoxâm

mmm ovv :v o: mm_ mom

oom v m så m2 m: _v_ _m_ mm_ .Em v m m a

mmm mmm sm oom mmm mmo

22m omm vmm mom ovm vmo moo mmm omm 5.5 vom vmm mmm mmm

.Eozmooâb .mmoznooaab

vom omm mov v_m _mo mmv v_m mvm omm mmm mvm mom

.coca soc:

mm mm mv mm om m mom

E E u mmo omm mmm mvm :o u

:arma :Namn mmm mmm omm oom vmm

mmm

.mmäoomvö

mv_ vmo Em mmm

:S3 mvv mo_ mom omm mo_ :.33

28m omv omv mmm mom v: 22m

_amäouøömwmzczämc_

om vm mm om mm

omåa-:Ecx-:F

.mmczäcuE

.m .m

0.505255_

asså. asså

_§58_ .coca omo_ _mo_ mmo_ mmo_ vmo_ .§32 .coca omo_ _mo_ mmo_ mmo_ vmo_

O 4 M Wu a S nw w m 4.

oo m.oo .mo ?o _.mm m.mm om o.mm m.mm m.om o.mm m.om

v_ v_›

| u

ooo mvm mom ?m oo_ m3 s_ ovm mvm mom

S: .Em

ovaoümøa:

ooo

uvauümmå

E_ mom vmo :o o_o .å mmo mm_ mvm

38m 8_ oom oom mom .om 22m mo_ _mm mmm .å _mm

m.

om. m.om vom mém ...mm m.om oo vom .m o._m m.om m.mm

öva: öva:

vmo _mm mom 5 moo moo .å .å ovm omm mmm mmo

_om ovm o: m: omv _mo mmm omm mom mmo moo

_E8301_

_oo

8 s

äööå.. öå v: ä_ s; omm .En Z_ vm_ m: m: s: :m

q_ m.m

9a mo_ m.: om_ oo o.: to_ m: mo_ oo_

öva: öva:

omo omm vmm mvm mo_ omm o_o _m_ mmm :v .ä omo moo ovo mvm moo ooo vmm mmo omm Em mmo mmo

ootxm>

m_o

özim

_ vm om o_ 3 G mm

oom

S mo

.Em _o_ oom .En

-a_ .E .. ..

:m oom mmm m_o mmo _mm :a Gm omo ovm omm om_

se 34 mvm moo vmm oom mmm moo aa mm_

320m ?av m: mom mov omm oem 320m ?av oom mom 5 omv mmm

öva: öva:

mmm _mm mmo ovm E. ä.. mov mmo oom moo 9a mmv _mm omv moo mmo oom ooo omm .mo oom os. omm _mm

.w:ov_› 3:054.

mm m.. mm mo m.. vm mo mm mm

.vä mmm .på 8_ .mm

oom mom vmm m: å o_m omo oom mmm oom mmm omm

öam

_aöznovnnD

.man

aåoznövaaD

Em oom _mm a: o_o å. mmo mmm m3. 5 oom mmm om_ omm mom oom mom mom vmm oom mom oom

öva:

o_m .om

öva:

_ M

v_ v_›

.E z u

mom ooo mvm mom _om mmm ox. _o_ ovm ?m

au...?

.E

:smög

ooo mmo

.wmSovoÖ

moo E_ mom vmo mmo mm_ .å mm_

möä möâ mmm vom

vm

o: oom oom mom o: mo_ _mm

_mmSovöaOámEazava_ .öåm›a._a›_umö._..

:azmövamtoå

å :m

.mwa_a_._va_

?så asså

:§32 öva: §38. öva: omo_ mmo_

omo_ _mo_ mmo_ mmo_ E2 _mo_ mmo_ E2

Statens offentliga 1975 utredningar

Kronologisk förteckning

Demokrati på arbetsplatsen. A. 58. Målet är jämställdhet. Ju. Psalmer och visor. Del 1:1. U. 59. Utbildning för vuxna. U. Psalmer och visor. Del 1:2. U. 60. Energiberedskap för kristid. H. . Psalmer och visor. Del l:3. U, 61. Energiberedskap för kristid. Bilagor. H.

(Dmümkflbçøfog

. Bättre bosättning för flera. S. 62. Förkortad arbetstid för småbarnsföräldrar. S. . Huvudmannaskapet för specialskolan och Särskolan. U, 63. Konsumentkreditlag m. m. Ju. , Framtida studerandehälsovård. U. 64. Språkresor. U. . Utlandssvenskarnas rösträtt. Ju, 65. Förfogandelagstiftningen. Fo. . lndividen och skolan. U. 66, Trafikpolitik - behov och möjligheter. K, . Rörlig pensionsålder. S. 67. Utbildning i samspel. S. . Svensk press. Tidningar i samverkan. Fi. 68. Handikappanpassad kollektivtrafik K. . Totalfinansiering. B, 69. Samhället och distributionen. H. . Vägtrafikolvckor och sjukvårdskostnader. S. 70. Samhället och distributionen. Bilagor om företag, anställda . Konstnärerna i samhället. U. och hushåll, H. . Kommunal rösträtt för invandrare. Kn. 71. Landstingens arkiv. Kn. . Kriminalvárdens nämnder. Ju. 72. Distansundervisning. U. . Markanvändning och byggande. Remissammanställning ut- 73. Frivilligförsvarets förmåner. Fö. given av bostadsdepartementet. B. 74 Socialförsäkringsavgifter på uppdragsinkomster m. m. S. . Förtroendevalda och partier i kommuner och landsting. Kn. 75. Medborgerliga fri- och rättigheter. Regeringsformen. Ju. . Konsumentskydd på Iåsområdet. H. 76. l-landikappanpassad kollektivtrafik. Sammandrag ur SOU . Särskilda regler för handläggning av anmälan mot polisman. 1975:68 (svensk, engelsk och tysk version). K. Ju. 77. Allmän skatteflyktsklausul. Fi. . Pensionsförsâkring. Fi. 78. Svensk press. Pressens funktioner i samhället. Fi. . Lag om allmänna handlingar. Ju. 79. Svensk press. Statlig presspolitik Fi. . JO-ämbetet. Uppgifter och organisation. R. 80. Postens roll i tidningsdistributionen. K. . Tre sociologiska rapporter. Ju. 81. Farliga vrak. K . Ä jour. Om journalistutbildning. U. 82. Organisation för skyddat arbete. A. . Forskningsråd, U, 83. Stålindustrins arbetsmiljö. I. . Politisk propaganda på arbetsplatser. A. 84. Ersättning vid arbetsskada. S. . Program för ljud och bild i utbildningen. U. 85. Vägplanering, K . Medborgerliga fri› och rättigheter i vissa länder. Ju. 86. Vägplanering. Bilagor. K . Barnens livsmiljö. S. 87. Samverkan i barnomsorgen. S. . Samhället och barns utveckling. Barnmiljöutredningens rap- 88. Fem veckors semester. A. port 1, S. 89. Långtidsutredningen 1975. Fi. . Barns hälsa. Barnmiljöutredningens rapport 2. S. 90. Arbete åt alla. A. . Barns uppfostran och utveckling. Barnmiljöutredningens rap- 91. Politik för regional balans. A. port 3. S. 92. Politik för regional balans. Bilaga I. A. . Förskolan, skolan och fritiden. Barnmiljöutredningens rapport 93. Politik för regional balans. Bilaga 2. A. 4. S. . Barns sommar. S. . Barnlamiljernas ekonomi. Barnmiljöutredningens rapport 5. S. 95. Telefunavlyssning. Ju. . Barnen och den fysiska miljön. Bammiljöutredningens rapport 96. Energiförsöriningen 1975-1980. Bilaga 3 till 1975 års lång- 8. S, tidsutredning. Fi. , Barn och föräldrars arbete. Barnmiljöutredningens rapport 7. 97. Varuhandeln 1975-1980. Bilaga 4 till 1975 års Iångtidsut- S, redning. Fi. 38. Barnkultur. Barnmiljöutredningens rapport 8. S. 98. Miljövård i Sverige 1975-1980. Bilaga 6 till 1975 års lång- 39. statsbidrag till kommunerna. Fi. tidsutredning. Fi. 40. Trafikolyckor och statistik. K. 99. samerna i Sverige. Stöd åt språk och kultur; U. 41. Kommunal demokrati. Kn. 100. Samarna i Sverige. Stöd åt språk och kultur. Bilagor: U. 42. Kommunal demokrati. Sammanfattning. Kn. 101. Fartygsfinansiering. I. 43. Kvinnor i statlig tjänst. Fi. 102. Tystnadsplikt och yttrandefrihet. Ju. 44. Etablering av miljöstörande industri. B. 103. Skadestånd Vl. Försåkringsgivares regressrätt m. m. Ju. 45. Vidareutbildning i internationell marknadsföring. H. 104. Betalningssäkringslag för skatte- och avgiftsprocessen. Fi. 46, Kommunal organisation och information. Kn. 47. Kollektivtrafik i tätort. K. 48. Kollektivtrafik i tätort. Bilagor. K. 49. Massmediegrundlag. Ju. 50. Internationella koncerner i industriländer. I. 51. Bostadsförsörjning och bostadsbidrag. B. 52. Bostadsförsörjning och bostadsbidrag. Bilagor. B. 53. Beskattning av realisationsvinster. Fi. 54. Fåmansbolag, Fi. 55. Bötesverkställighet. Ju. 5G. Trafikbuller. Del ll. Flygbuller. K. 57. Varuförsörjning i kristid. H.

Statens offentliga utredningar 1975

Systematisk förteckning

Riksdagen Kvinnor i statlig tjänst] [43] Beskattning av realisationsvinster. [53] JO-ämbetet. Uppgifter och organisation. [23] [54] Fámansbolag. Allmän skatteflvktsklausul. [77] Justitiedepartementet 1.Lángtidsutredningen 1975,[89] 2. 1975års långtidsutredning. Utlandssvenskarnas rösträtt. [8] Energiförsörjningen 1975-1980. Bilaga 3 till 1975års långtids- Kriminalvárdens nämnder. [16] utredning, [96] 3. Varuhandeln 1975-1980.Bilaga 4 till 1975års Särskilda regler för handläggning av anmälan mot polisman. [20] lángtidsutredning. [97] 4. Miljövård i Sverige 1975-1980. Bilaga Lag om allmänna handlingar. [22] 6 till 1975 års långtidsutredning. [98] Tre sociologiska rapporter. [24] Betalningssäkringslag för skatte- och avgiftsprocessen. [104] 1973 års fn- och rättighetsutredning, l. Medborgerliga fri- och rättigheter i vissa länder. [29] 2. Medborgerliga fri- och rättigheter, Regeringsformen. [75] Utbildningsdepartementet Massmediegrundlag. [49] 1969 års psalmkommitté. 1. Psalmer och visor. Del 1:1.[2] 2. Bötesverkställighet. [55] Psalmer och visor. Del 1:2. [3] 3. Psalmer och visor, Del 1:3. [4] Målet är jämställdhet. [58] Utredningen om skolan, staten och kommunerna. Konsumentkreditlag m. m, [63] 1, Huvudmannaskapet för specialskolan och Särskolan. [6] 2. ln- Telefonavlvssning. [95] dividen och skolan. [9] Tystnadsplikt och yttrandefrihet. [102] Framtida studerandehälsovård. [7] Skadestånd Vl. Försäkringsgivares regressrätt m. m. [103] Konstnärerna i samhället, [14] A jour. Om journalistutbildning. [25] Försvarsdepartementet Forsknlngsrád. [26] Förfogandelagstiftningen, [65] Program för ljud och bild i utbildningen. [28] Frivilligförsvarets förmåner. [73] Utbildning för vuxna. [59] Språkresor. [64] Socialdepartementet Distansundervisning. [72] Sameutredningen. 1.Samerna i Sverige. Stöd åt språk och kultur. Bättre bosättning för flera. [5] [99] 2. Samerna Stöd ät språk och kultur. Bilagor. [100] i Sverige. Pensionskommittén. 1.Rörlig pensionsålder. [10] 2. Socialförsäkringsavgifter på uppdragsinkomster m. m. [74] Vägtrafikolyckor och sjukvårdskostnader, [13] Handelsdepartementet Barnmiljöutredningen. 1. Barnens livsmiljö. [30] 2. Samhället och Konsumentskydd på Iåsområdet. [19] barns utveckling. Barnmiljöutredningens rapport 1.[31] 3. Barns i internationell marknadsföring. [45] Vidareutbildning hälsa. Barnmiljöutredningens rapport 2. [32] 4. Barns uppfostran i kristid. [57] Varuförsörjning och utveckling. Barnmiljöutredningens rapport 3.[33] 5. Förskolan, 1.Energiberedskap för kristid. [60] skolan och fritiden. Barnmiljöutredningens rapport 4.[34] 6. Barn Energiberedskapsutredningen. 2. Energiberedskap för kristid. Bilagor. [61] familjernas ekonomi. Barnmiljöutredningens rapport 5.[35] 7. Bar- och distributionen. [69] 2. Distributionsutredningen. 1.Samhället nen och den fysiska rniljön. Barnmiljöutredningens rapport 6. [36] Samhället och distributionen. Bilagor om företag, anställda och 8. Barn och föräldrars arbete. Barnmiljöutredningens rapport 7. hushåll. [70] [37] 9. Barnkultur, Barnmiljöutredningens rapport 8. [38] Förkortad arbetstid för småbarnsföräldrar. [62] Utbildning i samspel. [67] Arbetsmarknadsdepartementet Ersättning vid arbetsskada. [84] Samverkan i barnomsorgen. [87] Demokrati på arbetsplatsen. [1] Politisk propaganda på arbetsplatser. [27] Barns sommar. [94] Organisation för skyddat arbete. [82] Fem veckors semester. [88] Kommunikationsdepartementet Arbete åt alla. [90] Trafikolyckor och statistik. [40] Länsplaneringsutredningen 1974. 1.Politik för regional balans. [9 1] Utredningen om kollektivtrafik i tätorter. 1.Kollektivtrafik i tätort. 2. Politik för regional balans. Bilaga 1.[92] 3. Politik för regional [47] 2. Kollektivtrafik i tätort. Bilagor. [48] balans. Bilaga 2. [93] Trafikbuller. Del ll. Flygbuller. [56] Trafikpolitik - behov och möjligheter. [66] HAKO«utredningen. 1. Handikappanpassad kollektivtrafik. [68] 2. Bostadsdepartementet Handikappanpassad kollektivtrafik. Sammandrag ur SOU 1975:68 [ 12] Totalfinansiering. (svensk, engelsk och tysk version). [76] Markanvändning och byggande. Remissammanställning utgiven av Postens roll i tidningsdistributionen. [80] bostadsdepartementet. [ 17] Farliga vrak. [81] Etablering av miljöstörande industri. [44] Kommittén för den långsiktiga vägplaneringen. 1. Vägplanering. Boende- och bostadsfinansieringsutredningama. 1. Bostadsför- [85] 2. Vägplanering. Bilagor. [86] sörjning och bostadsbidrag. [51] 2. Bostadsförsörjning och bo« stadsbidrag. Bilagor. [52] Finansdepartementet l 1972 års pressutredning. 1, Svensk press. Tidningar i samverkan. lndustridepartementet i [11] 2. Svensk press. Pressens funktioner i samhället, [78] 3. l koncerner i industriländer. [50] l Svensk press. Statlig presspolitik. [79] Internationella 1 Pensionsförsäkring. [21] Stålindustrins arbetsmiljö, [83] l statsbidrag till kommunerna. [39] Fartygsfinansiering. [101]

sssi.. NKUNGL. 2 1:376

STOCKHOLM 4

Kommundepartementet Kommunal rösträtt för invandrare.115! Förtroendevalda och partieri kommuner och landsting. HBI Utredningen om den kommunala demokratin, 1. Kommunal demokrati. [41] 2. Kommunal demokrati. Sammanfattning. [421 3. Kommunal organisation och information. [461 Landstingens arkiv. [71]

Anm. Srffrornainom klammer betecknarutredningarnas nummer i den kronologiska förteckningen

Nordisk utredningsserie (Nu) 1975

Kronologisk förteckning

-n . Nordisk överenskommelse om förmåner vid sjukdom, havandeskap och barnsbörd , Peruskoulu pohioismaissa . Litteratur om nordiskt samarbete Nordisk kommunal rösträtt och valbarhet

msiasmçsun

. Bötesstraffet . Nordic Cooperation for Tourism. Proposals for Action . Nordisk vuxenundervisning. Symposium . Oversikt over forsknings› og utviklingsarbeid som gjelder engelskundervisningen i de nordiske land - 1974 . Fort- och vidareutbildning för teaterarbetare 10. Nordisk samarbeid om billedkunst ll. sTlNA-rapport, allmän del 12. STINA-rapport. Bilagor. 13. Turistkonferens 14. Langtidsbedømmelse for det allmennkulturelle område 15. Førskole og skole i samvirke 16. Kontaktmandsseminar i Århus 17. Fotografisk kemi 18. Arbetsmiljöfrágor. Seminarium i Porsgrunn 19. Industriellt samarbete i Norden. Journalistseminarium i Århus 20. Kvarkenkonferens 21. NORDINFO 22. Revision avden nordiska trygghetskonventionens bestämmelser om grundpension 23. Merenkurkunkonferenssi 24. Nordiska tobaksarbetsgruppens betänkande 25. Översikt över projekt rörande integrerad specialundervisning i förskolan och grundskolan i de nordiska länderna 26. Suveränitetsholmarna i Torne, Muonio och Könkämä älvar 27. Tornion- ja Muonionjokien sekä Könkämäenon suvereniteettisaaret 28. Sprogvidenskab og modermálspadagogik 29. Lukioasteen koulutus pohjoismaissa 30. Samnordisk forskning, utveckling och teknologisk förmedling på energiområdet. 3l. Arbeidets tilpassing til mennesket 32. Grannspråk och minoritetsspråk i Norden. Seminarium 33. A regional approach - a world wide responsibility. Conference 34. Pakollisen englannin kielen opetuksen yhdenmukaistamine.. pohjoismaissa 35. NARS. Nordic working group for reactor safety. Recommendation 36; Une approche régionale - une responsabilité mondiale. Conférence 37. Nordisk statutsamling 38-. Yearbook of Nordic Statistics, 1975 (Nordisk statistisk årsbok)