Koncentrationstendenser inom byggnadsmaterialindustrin

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2013

Statens offentliga utredningar

WW 1977:43

i%

Industridepartementet

Koncentrations-

tendenser

inom

byggnadsmaterial-

industrin

Betänkande av

_tgxggkoncentrationsutredningen

Stockholm 1977

Omslag Jan Boman ISBN 91-38-03478-6 ISSN 0375-25OX Golab, Stockholm 1977

Till statsrådet och chefen för

industridepartementet

Genom beslut den 9 oktober och den ll november 1975 bemyndigade regeringen chefen för industridepartementet att tillkalla högst sju sakkunniga för utredning om vissa frågor rörande byggnadsmaterialindustrin. Med stöd av detta bemyndigande tillkallade departementschefen den ll november 1975 såsom sakkunniga landshövdingen Gustav Cederwall, direktören Bo Ehrner, riksdagsledamoten Arne Gadd, direktören Sten Källenius, förbundsekonomen Jan Odhnoff. dåvarande riksdagsledamoten C G Regnéll och andre förbundsordlöranden Bertil Whinberg. Cederwall utsågs att som ordförande leda utredningsarbetet. Källenius entledigades på egen begäran från sitt uppdrag fr. o. m. den l mars 1976 och förordnades på nytt fr. o. m. den l augusti samma år. De sakkunniga har antagit namnet byggkoncentrationsutredningen. Till experter i utredningen förordnades fr. o. m. den l december 1975 numera avdelningschefen Åke Hallman_ avdelningsdirektören Bengt Nilsson och departementssekreteraren Tage Öh. fr. o. m. den l5 januari 1976 departementsrådet Lars Jonson. samt fr. 0. m. den l november 1976 hovrättsassessorn Ove Sköllerholm. Till sekreterare förordnades fr. o. m. den l januari 1976 byrådirektören Lars Starell. Till biträdande sekreterare förordnades fr. o. m. den l april 1976 förste byråsekreteraren Per Lundell. Som biträde vid sekretariatet har fr. o. m. den 2 februari 1976 tjänstgjort Anita Willig. Utredningen har anlitat utomstående organ för vissa uppdrag. Statistiska centralbyrån har utfört specialbearbetningar av industristatistiken och statens pris- och kartellnämnd har upprättat en förteckning över registrerade konkurrensbegränsande överenskommelser, vilken redovisas i bil. l. Vidare har som huvudsaklig författare till kap. 4 medverkat tekn. lic. Hans Vinberg, som för utredningens räkning analyserat vissa förändringar i den byggnadstekniska utvecklingen. Utredningen har under arbetets gång haft omfattande kontakter med företag inom byggnadsmaterialindustrin och angränsande branscher. Utredningen har hållit hearings med företrädare för Industri AB Euroc, Svenska Tändsticks AB (STAB) och Yxhult AB. Företagen har beretts tillfälle att yttra sig över de beskrivande avsnitten. Materialinsamlingen har i huvudsak skett under 1976. Det har inte varit möjligt att fullständigt täcka den snabba utvecklingen under tiden därefter. Utredningen har samrått med konkurrensutredningen, statens pris- och kartellnämnd. statens industriverk, arbetsmarknadsstyrelsen och bygg-

4 sou 1977:43

branschrådet, främst genom experterna. Utredningen har tagit del av statens pris- och kartellnämnds och statens industriverks utredningar rörande byggnadsmaterialindustrin. Föreliggande betänkande innehåller dels en analys av koncentralionsutvecklingen och konkurrenslörhållandena inom byggnadsmaterialindustrin, dels en kartläggning av de större Företagens verksamhet. Vidare redovisas ägandeförhållandena i berörda företag och Företagens beteende i olika avseenden. Slutligen redovisas de bedömningar utredningen stannat för. Utredningens uppdrag är härmed slutfört. Stockholm den 4 juli 1977

Gustav Cedezwa/I Bo Ehrner Arne Gadd Sten Kä//enizls Jan Odhnojf C G Regnéll Bert/I Whinbe/g /Lars Store/l Per Lundell

Innehåll

1 Samman/átming .

2 Direkt/v 31

3 Konkurrens/örhâl/andena och kantenIrationszzrvecklingen inom byggnadsmaIeria/indzrstrin 33

3.2 Koncentrationsutvecklingen i svensk industri 1967-1970 33 3.3 Översiktlig beskrivning av konkurrens- och koncentrationslörhållandena inom byggnadsmaterialindustrin 35 3.3.1 Inledning. 35 3.3.2 Stommaterial . . . . . . . . . 36 3.3.3 Stomkompletterings- och inredningsmaterial 37 3.3.4 lnstanationsmaterial. . . . . . . . . . 40 3.3.5 Betydelsefulla storföretag inom olika varugrupper 41 3.4 Konkurrensförhållandena och koncentrationsutvecklingen 1967-1974 för vissa varugrupper . 43 3.4.1 Inledning . 43 3.4.2 43 Spånskivor 3.4.3 Dörrar av trä 43 3.4.4 44 3.4.5 Träñberplattor, hårda och porösa 45 3.4.6 Lacker och lackfarger . 45 3.4.7 Sanitetsporslin . 45 3.4.8 45 Planglas 3.4.9 lsoleringsrutor . 46 3.4.10 Portlandcement 46 3.4.1] Mineralullsisolering . 47 3.4.12 47 Gipsskivor 3.4.13 Kalksandsten . 48 3.4.14 Lättbetong . . . . . 49 3.4.15 Plattor av asbetsbetong 49 3.4.16 . 49 Armeringsjärn 3.4.17 Normalrör 50 3.4. 18 50 Trådspik 3.4.19 Värmeledningspannor 50 3.420 Radiatorer 5 1

34.21 Diskbänkar 51 3.4.22 Badkar 51 3.423 Kylskåp, frysskåp, diskmaskiner och spisar . 51 3.4.24 Varmvattenberedare . 51 3.5 Konkurrensbegränsande överenskommelser m. m. inom byggnadsmaterialbranschen . 53

4 Byggnadsmarena/industrins de/nzarknader* och (ler-as beroende av den byggnadstekniska zitvecklingen 61 4.1 Inledning . 61 4.2 Byggnadsmaterialleveransernas Fördelning på produktgrupper och varuområden 61 4.3 Den volymmässiga utvecklingen lör vissa byggnadsmaterial

5.1 Inledning. . . . . . . . . . 73 5.2 Större byggnadsmaterialtillverkare 73 5.2.] Företagsstrukturen . . . . . . . . . . . . 73 5.2.2 Större byggnadsmaterialtiIlverkare - en översikt . 74 5.2.3 Industri AB Euroc . 79 5.2.4 Statsföretag AB . . . . . . 86 5.2.5 Svenska Tändsticks AB (STAB) 89 5.2.6 Gränges AB . . . 95 5.2.7 Kooperativa Förbundet (KF) 99 5.2.8 Yxhult AB 102

6 De tre glörvallningsbo/agen Protorp. Opus och Laverna 107 6.1 Inledning . . . . . . . . . 107 6.1.1 Bakgrund . . . . . . . . . . . . . . 107 6.1.2 Motiven lör bildandet av lörvaltningsbolagen . 110 6.1.3 Förvaltningsbolagskonstruktionen 112 6.2 Nya ägandeförhållanden genom bildandet av Förvaltningsbolagen 113

6.2.1 Ägandelörhållanden omedelbart 113

efter genomförandet 6.2.2 Viktigare Förändringar i ägandelörhållandena 1975-1976 . . . . . . . . . . . . 115 6.3 Aktuella ägandelörhållanden i lörvaltningsbolagen resp. stiltarföretagen . . . . 116 6.3.1 Inledning . . . . 116 6.3.2 Industri AB Euroc . . . . 116 6.3.3 AB Skånska Cementgjuteriet (SCG) 117

6.3.4 Ahlsell & Ågren AB 119

6.3.5 Protorp Förvaltnings AB . 120 6.3.6 AB Opus . . . . 120 6.3.7 Förvaltnings AB Laverna 122

6.3.8 lnvestment AB Collector . . 122 6.4 Effekterna av förvaltningsbolagskonstruktionen 124 6.4.1 . . . . . . 124 Utgångspunkter 6.4.2 innytande . . . . . 124 Förvaltningsbolagens 6.4.3 Effekterna av forvaltningshnlagens hittillsvarande verksamhet . 125

7 Vissa sto/företags beteende 129 7.1 Inledning. . . . . . 129 7.2 Allmän foretagspolitik . 130 7.2.1 lndustri AB Euroc . . . . 130 7.2.2 Svenska Tändsticks AB (STAB) . 132 7.2.3 Yxhult AB 135 7.3 lnvesteringspolitik 136 7.3.1 Allmänt . . 136 7.3.2 Företagsforvärv . . . . . . . 137 7.4 Forsknings- och utvecklingspolitik . . . . . . . . . . 139 7.4.1 Omfattningen av forskning och utveckling i den svenska industrin 139 7.4.2 Industri AB Euroc . . . . 139 7.4.3 Svenska Tändsticks AB (STAB) . 141 7.4.4 Yxhult AB 142 7.5 lnköpspolitik 142 7.6 Försäljningspolitik 143 7.6.1 Försäljningssystem och prissättningsprinciper inom byggnadsmaterialindustrin 143 7.6.2 Cement 145 7.6.3 Lättbetong 147 7.6.4 Dörrsnickerier . 149 7.7 Lösamhetspolitik 151 7.8 De anställdas inflytande 152 7.8.1 Inledning . . . . . . . . . . . . . . . 152 7.8.2 Avtalen om företagsnämnd, ekonomikommitté och arbctstugarkonsultcr . . . . . . . . . . . . . 153 7.8.3 Formerna för inflytande for de anställda i berörda företag . . . . . . . . . . . . . . . . . . 156 7.8.4 Samrådsverksamheten vid driftsinskränkningar - tre fallstudier 157 7.9 Berörda företags politik beträffande Byggmakoncernen 164

8 Utredningens bedömningar 173 8.1 Utgångspunkter 173 8.1.1 Inledning. . . . 173 8.1.2 Konkurrenspolitiken . . . . . . 173

8.1.3 lndustri- och sysselsättningspolitiken 174

8.1.4 Företagsdemokratin. . . . . . . . . . . 177 8.2 Fördelar och olägenheter med nuvarande förhållanden 180 8.2.1 Inledning. . . . . . . . . . . . 180 8.2.2 Konkurrenspolitiska problemställningar 183

8.2.3 Industripolitiska problemställningar . 184 8.2.4 Sysselsättningspolitiska problemställningar 186 8.2.5 Företagsdemokratiska problemställningar . 188 8.2.6 Strukturomvandlingen inom cementindustrin 191 8.2.7 Utredningens slutsatser 193

Bilaga 1 Kønkurrensbegränsande överenskommelser m. m. inom byggnadsmaterial- och byggnadsbranschen , _ _ , _ , 199 Bilaga 2 Avtal mellan svenska staten och Industri AB Euroc/ C ementa AB rörande den svenska cementindustrin . 233

Sammanfattning

Direktiv (kapitel 2)

Sedan början av l9öU-talet har det skett en mycket påtaglig utveckling mot fárre och större enheter inom många näringsgrenar. Denna process behöver inte nödvändigtvis vara av ondo. En ökad koncentration inom en bransch kan skapa möjlighet till ökad planmässighet. Mot sådana eventuella positiva effekter får ställas tänkbara negativa i form av exempelvis tendenser till monopolvinster och lägre produktivitetsökningstakt. lnom byggnadsmaterialindustrin, och då särskilt vissa delar av den, har utvecklingen gått så långt att det finns anledning att utifrån industripolitiska, sysselsättningspolitiska och konkurrenspolitiska samt företagsdemokratiska synpunkter överväga för- och nackdelar av nuvarande förhållanden. l utredningens uppdrag har bl.a. ingått att utreda effekterna av koncentrations- och integrationstendenserna inom vissa delar av byggnadsmaterialindustrin, främst sådana delar där koncentrationsprocessen gått långt och där importkonkurrensen är av relativt begränsad omfattning. Vidare har en uppgift för utredningen varit att kartlägga företagens beteende inom de nämnda delarna av byggnadsmaterialindustrin samt ägandeförhållandena. På grundval av denna kartläggning har utredningen gjort en bedömning av fördelar och olägenheter med nuvarande förhållanden.

Konkurrensförhållandena och koncentrationsutvecklingen

inom byggnadsmaterialindustrin (kapitel 3)

Av de studier utredningen gjort om koncentrationsutvecklingen inom byggnadsmaterialindustrin framgår att enföretagsdominans år 1974 förelåg i varugrupperna planglas, cement, gipsvaror, asbetscementplattor, kopparrör, aluminiumplåt, lås, kylskåp och frysskåp. Med enföretagsdominans menas att det största företaget svarade för minst 70 ”n av produktionen. l 30 varugrupper - av de totalt 56 studerade - rådde 1974 fåtalsdominans. varvid de fyra största företagen svarade för minst 70 n av produktionen eller de åtta största för minst 90 la av produktionen. l två tredjedelar av de studerade varugrupperna förelåg alltså enföretags- eller fåtalsdominans. Detta innebär en ökning jämfört med 1967, då hälften av varugrupperna var enföretags- l Koncentrationsutredeller fåtalsdominerade. Det största företagets produktionsandel har ökat ningen (Fi 1962:37).

10 Sanmzan/arming

i mer än hälften av de studerade varugrupperna medan minskade andelar föreligger endast i ett fåtal varugrupper. Storföretagens andel av produktionen har ökat mellan 1967 och 1974. lmporten är obetydlig i de llesta varugrupperna. Produktionen av stommarøria/ kännetecknas med undantag av trävaror, fabriksbetong och betongelement av fåtalsdominans. Till stommaterizil hör, Förutom trävaror och cementbaserade byggvaror, främst järnvaror i form av balk och armeringsjärn. Användningsområdena För de olika stommaterialen är tämligen avgränsade. Den inbördes konkurrensen mellan de olika stommaterialen är därför totalt sett begränsad. Tillverkningen av cement är sedan 1973 helt koncentrerad till ett enda Företag, Cementa AB, som är dotterbolag till lndustri AB Euroc. lmporten av cement är obetydlig och någon substitutkonkurrens Förekommer ej. Armeringsjärn tillverkas av sju Företag, av vilka det största - Halmstads .lämverks AB - svarar För 36 n av produktionen. Mellan 1967 och 1974 har koncentrationen kraftigt ökat. lmportvolymen av armeringsjärn är låg. Svetsade balkkonstruktioner utgör dock en viss substitutkonkurrens. Tillverkningen av fabriksbetong är totalt sett lågkoncentrerad. Genom att tillverkarna har lokala avsättningsområden, är dock koncentrationen inom de olika delmarknaderna genomgående hög. De byggvaror som används För sromkonzp/erreringal och inredning kan, med avseende på funktion. Föras samman i grupper med hög inbördes utbytbarhet och med ringa utbytbarhet mellan grupperna. Substitutkonkurrensen är hög För llertalet byggvaror inom detta område. Det främsta undantaget är isoleringsmaterial där mineralull är det helt dominerande materialet. Till varugrupper med ringa substitutkonkurrens hör t. ex. Fönster och skåpinredning. Församtliga varugrupperinom stomkompletteringsom rådet är utbytbarheten mellanolika fabrikatav en och samma produkttyp praktiskt taget fullständig. Inom de flesta delmarknader av stomkompletterings- och inredningsområdet är tillverkningen enFöretags- eller fåtalsdominerad. Ofta är det totala antalet leverantörer relativt litet. lmportkonkurrensen är totalt sett av mindre betydelse. Substitutkonkurrensen begränsas av att användningen av olika produkter varierar med avseende på typ av byggnadsobjekt. Tillverkningen av kalksandsten är enforetagsdominerad och koncentrationen har ökat mellan 1970 och 1974. lmportkonkurrensen är ringa. Konkurrensen från andra fasadbeklädnadsmaterial är påtaglig. Ett fåtal företag dominerar tillverkningen av varmvalsad plåt. lmporten är betydande och utgör en stor konkurrensfaktor. Aluminiumplåt är ett alternativ till den varmvalsade plåten. Gränges Aluminium dominerar helt produktionen av plåt och band av aluminium. lmporten av aluminiumplåt uppgår till närmare hälften av tillforseln på den svenska marknaden. År 1974 fanns det endast en tillverkare av planglas i landet, nämligen AB Emmaboda Glasverk (St Gobainkoncernen). lmporten, som uppgick till ca 60 % av tillförseln, ombesörjdes av Grängeskoncernen samt av den engelska Pilkingtonkoncernen, som efter etablering 1976 i Sverige numera är den särklassigt största planglastillverkaren i landet. 1 Företag/ koncerner med Tillverkningen av isolerrutor är fåtalsdominerad. Det största Företagets 500 och fler anställda. - Emmaboda Glasverk - 1974 till 64 n, medan produktionsandel uppgick

Sammanfattning ll

importandelen uppgick till 13 96. Mineralull tillverkas endast av två Företag, GullFiber AB och Rockwool AB. lmportkonkurrensen är av begränsad omfattning och någon väsentlig substitutkonkurrens från andra typer av isoleringsmaterial Föreligger ej. Tillverkningen av gipsskivor är sedan 1970 enFöretagsdomincr-ad. Sedan 1975 Finns endast en svensk tillverkare, AB Gyproc (Eurockoncernen). Tillverkningen av spånskivor och träliberplattor är fåtalsdominerad. Två Företag, Siporex AB (Eurockoncernen) och Ytong AB (Yxhultkoncernen) tillverkar varor av lättbetong. Ytong ar numera det största Företaget med en produktionsandel av uppskattningsvis 65 Wi. Importen är obetydlig medan substitutkonkurrensen från flera olika material är betydande. Antalet tillverkare av dörrar är stort. Koncentrationen har dock ökat kraftigt mellan 1967 och 1974. STAB-koncernen har genom företagsförvärv ökat sin produktionsandel från 21 “v15 år 1967 till 42 “n 1974. Såväl importkonkurrensen som substitutkonkurrensen är av mycket underordnad betydelse. Tillverkningen av takpapp är fåtalsdominerad och koncentrationen har kraftigt ökat under jämFörelseperioden. Höganäs AB dominerar produktionen. Importen är ringa. En betydande substitutkonkurrens Förekommer emellertid från ett flertal produkter såsom betongtakpannor, plåt och - ti- digare asbetscementprodukter. Produktionen av sammansatt parkettstav är fåtalsdominerad och koncentrerad till Tarkett AB tSTAB-koncernen) och AB Gustav Kähr. Någon importkonkurrens Förekommer ej men substitutkonkurrensen från andra typer av golvbeläggningsmaterial är stark. De fyra största Företagens andel av produktionen av lackFzirger och lacker uppgick såväl 1970 som 1974 till omkring 70 UU. lmportkonkurrensen är relativt betydande. De installationsmaterial som efterfrågas i samband med VVS-installationer i byggnader omfattar ett begränsat antal produktgrupper med specifika användningsområden. Substitutkonkurrensen är av varierande betydelse. För värmeprodukter Förekommer i stor utsträckning substitutkonkurrens på systemnivå. För vatten- och avloppsrör Föreligger materialkonkurrens. lnom sanitetsområdet är substitutkonkurrensen mellan olika produktslag nästan obelintlig. För de flesta varugrupperna gäller att enhetliga normer rörande produkternas funktion har lett till att de olika tillverkarnas produkter i regel är utbytbara sinsemellan. På de flesta delmarknader inom VVSområdet är antalet leverantörer litet. Koncentrationen är oftast hög. Produktionen av värmeledningspannor är fåtalsdominerad och tillverkarkoncentrationen har ökat mellan 1970 och 1974. Aga AB är den största tillverkaren med en produktionsandel av 43 9a. Oljebrännartillverkningen har under de senaste åren koncentrerats och domineras idag av Parca Norrhammar AB (Saab-Scaniakoncernen). Tillverkningen av Varmvattenberedare är fåtalsdominerad. Koncentrationen inom varugruppen radiatorer har kraftigt ökat mellan 1967 och 1974 och varugruppen är numera fåtalsdominerad. Det största Företaget - Aga - svarar För mer än hälften av produktionen. Två Företag tillverkar sanitetsporslin i Sverige. Gustavsbergs Fabriker AB (KF) och Ifö (Euroc). Samma Företag dominerar även tillverkningen av badkar.

12 S a/nmarzfárming

Ifö är också den största tillverkaren av diskbänkar, med en produktionsandel av 43 % år 1974. koncentrationen inom varugruppen har kraftigt ökat sedan 1967. Den största tillverkaren av plaströr är Gustavsberg Lubonyl AB (KF). lntportaitdclcit uppgår till 10 tg Kopparrör tillverkas av två företag, Gusums Bruk och Gränges Essem. Importen är betydande. Normalrör av gjutjärn tillverkas av Gustavsbergs Fabriker (KF). Tillverkningen av kylskåp, frysskåp, diskmaskiner och spisar för hushållsbruk domineras av ett fåtal företag, varav Electrolux är det största. lmportkonkurrensen är betydande.

Byggnadsmaterialindustrins delmarknader och deras beroende

av den byggnadstekniska utvecklingen (kapitel 4)

Begreppet byggnadsmaterial omfattar sålunda en mängd olika material och produkter och det finns inte några egentliga dominerande produkter. De stora byggnadsmaterialen har i själva verket inte särskilt stora andelar

av de totala leveranserna. Cement, mineralull, byggplåt. lättbetong och trä-

skivor ligger alla i storleksordningen l-3 % medan trävaror och armering utgör vardera mellan 3-4 % av den totala byggnadsmaterialmarknaden. Användningen av tunga byggnadsmaterial vid byggandet dvs. armering, cement. lättbetong, betongelement och tegel, ökade kraftigt fram till mitten eller slutet av l960-talet. Därefter har de tunga materialen gått tillbaka till förmån för lätta byggnadsmaterial, dvs. trävaror, träskivor, mineralull, byggplåt, gips och asbetscement, som från mitten/slutet av 1960-talet ökat mycket kraftigt i användning. Genom studium av förändringar i konstruktionen av olika byggdelar kan förklaringar erhållas till förskjutningen från tungt till lätt byggnadsmaterial. Som exempel på sådana förskjutningar redovisas konstruktionsändringar beträffande industritak samt ytterväggar i flerfamiljshus resp. småhus. Sålunda utfördes exempelvis de äldre industritaken av trä och kläddes med takpapp eller tegel. På industritakområdet innebar lättbetongelementen en klar förbättring genom att man fick brandsäkra tak, och tak som kunde läggas i liten lutning och beläggas med takpapp. Därför tog lättbetongen snabbt stora delar av denna marknad. l mitten av 60-talet började emellertid plåten, främst stålplåten, ta över denna marknad. Det finns flera tänkbara förklaringar till att stålplåten så snabbt tog över marknaden för industritak. En tolkning är att stålproducenterna gjorde en skicklig insats och marknadsförde en konstruktion som var tekniskt och ekonomiskt bättre än den traditionella. En annan tolkning är emellertid att de svenska stålverken först sent engagerade sig i denna marknad, som under 50-talet växte sig allt större i övriga Europa. Stålplåtens expansion började på allvar först 1966/67, medan lättbetongen dittills fått en onaturligt stor del av marknaden. Detta ledde till en osedvanligt snabb ökning, när väl konstruktionen fanns tillgänglig och till en dramatisk tillbakagång för lättbetong, med nedläggning av flera fabriker som följd. I exemplet kan konstateras en klar övergång från tungt till lätt byggande

Sammanfattning 13

genom nya konstruktioner. Byggnadsmaterialindustrin är dock inte enban beroende av tekniken utan utvecklingen är hela tiden ett samspel mellan vad som sker på marknaden och vad materialfabrikanterna själva gör. Nya konstruktioner kan utvecklas bland entreprenörerna eller av fristående konstruktörer, men de kommer lika ofta fram genom forsknings- och utvecklingsinsatser hos byggnadsmaterialfabrikanterna. Byggnadsmaterialindustrin består av ett flertal små produktområden, vilkas inbördes storlek varierar beroende på teknikens utveckling och byggnadsverksamhetens sammansättning.

Större byggnadsmaterialtillverkare (kapitel 5)

Flera större svenska byggnadsmaterialtillverkare ingår i koncerner som endast delvis är inriktade på byggnadsmaterialproduktion. De största byggnadsmaterialkoncernerna har karaktären av konglomerat, i många fall bildade genom företagsförvärv och fusioner. Detta har lett dels till en ökad ägarmässig koncentration inom byggnadsmaterialindustrin, dels till att de största byggnadsmaterialtillverkande koncernerna representerar ett flertal olika branschområden. Tio större byggnadsmaterialtillverkande koncerner svarade 1975 tillsammans för en byggnadsmaterialproduktion på ca 7,3 miljarder kronor, varav 6.2 miljarder avsåg inhemsk byggnadsmaterialproduktion. Företagens sammanlagda försäljning av byggnadsmaterial i Sverige uppgick till 5 miljarder kronor eller ca 30 % av den totala svenska byggnadsmaterialförsäljningen. - Av de tio koncernerna kan endast en - AB Betongindustri sägas utgöra en renodlad byggnadsmaterialkoncern. Två koncerner, Industri AB Euroc och Yxhult AB, hade huvuddelen av verksamheten inom byggnadsmaterialområdet. Svenska Tändsticks AB:s (STAB) byggnadsmaterialtillverkning svarade för en tredjedel av koncernens omsättning. För övriga koncerner - Förbundet (KF), Statsföretag AB, AB Electrolux, Gränges AB, Kooperativa - Aga AB och AB lndustrivärdens dotterbolag utgjorde byggnadsmaterialtillverkningen mindre andelar. Sammanfattningsvis kan konstateras att de koncerner som har den största inhemska byggnadsmaterialförsäljningen är Euroc. Gränges, STAB, Statsföretag och KF. Dessa koncernerjämte Yxhult har kartlagts mera ingående med avseende på byggnadsmaterialproduktionens utveckling. omfattning och inriktning samt beträffande integrationsförhållandena.

Industri AB Euroc Industri AB Euroc är moderbolag och samlande beteckning för en stor svensk industrikoncern. Upprinnelsen till Euroc är det år 1871 bildade Skånska Cement AB, som byggde den första svenska cementfabriken. Parallellt med att den svenska cementindustrin byggdes upp startade Skånska Cement och det närstående AB lföverken tillverkning av andra byggnadsvaror inom jord- och stenindustrin, exempelvis plattor av asbestcement, cementbaserad lättbetong och gipsskivor. Under 1960-talet breddade Skånska Cement sin verksamhet inom bygg-

14 Sanzmarzfáttnitzg

nadsmaterialområdet. Genom bl. a. företagsförvärv utökades verksamheten till att även omfatta tillverkning av monteringsfärdiga trähus (AB Elementhus), sand, grus och fabriksbetongtillverkning (Göteborgs Sand AB), import av sanitetsporslin (Värme- och Sanitets AB IDO), tillverkning av fasadsten och tillverkning av diskbänkar och badkar (Alfa Laval Mörrum AB). År 1967 förvärvade Skånska Cement Iföverken, och moderbolaget i den sammanslagna koncernen bytte 1969 namn till AB Cementa. Cementakoncernen omsatte 1969 drygt 900 milj. kr. och hade över 11 000 anställda. Vid årsskiftet 1972/73 bytte koncernens moderbolag namn till Industri AB Euroc. Cementa AB blev huvudbolag i cement- och kalkdivisionen. Eurockoncernen har genom företagsförvärv och genom breddning av produktprogrammet fortsatt att expandera under 1970-talet. Samtidigt har produktionsminskningar och Företagsförsäljningar skett inom vissa områden. Koncernens utlandsandel har ökat kraftigt. Av ForetagsForvärven kan nämnas köpet av Göteborgs Makadam AB, AB Motala Verkstads diskbänksrörelse och AB Gullhögens Bruk. 1 samband med förvärvet av Gullhögens Bruk erhöll svenska staten genom aktiebyte 5 90 av aktierna i Cementa AB. Genom avtal mellan svenska staten och Euroc fick staten även styrelserepresentation i Cementa och Euroc. Eurockoncernen har under de senaste åren anpassat sig till det minskande byggandet i Sverige. Anpassningen har skett dels genom avveckling av överkapacitet i produktionen och av förlustbringande verksamhetsgrenar, dels produktmässig och geografisk diversifiering. Av Eurockoncernens omsättning 1975 svarade byggnadsmaterialförsäljningen för 64 15 eller l 380 milj. kr.

Statsföretag AB Statsföretag AB bildades i slutet av 1969. Syftet med Statsföretagsgruppen var främst att åstadkomma en strikt gränsdragning mellan å ena sidan den allmänna näringspolitiken och å andra sidan statens ansvar i egenskap av ägare till de statliga aktiebolagen. Vidare avsåg man att genom skapandet av ett lörvaltningsbolag effektivisera och samordna verksamheten i de berörda aktiebolagen. Statsföretag tillfördes vid bildandet aktier i 22 företag. Omsättningen uppgick 1970 till 3,6 miljarder kronor. De största företagen var vid starten LKAB, NJA, ASS1 och Svenska Tobaks AB. Bland de företagsköp som gjorts under senare år kan nämnas förvärvet 1975 av återstående 50 9.; av aktierna i Rockwool AB samt förvärvet 1974 av 45113 av aktierna i handelsföretaget Beijer Byggmaterial AB. 1975 hade Statsföretag 30 rörelsedrivande dotterbolag. Järnmalms- och järnverksdelen väger alltjämt tungt i Statsföretags omsättningt men verksamheten är spridd över många olika industrigrenar. Detta är fallet även med byggnadsmaterialproduktionen. Byggnadsmaterialtillverkningen svarade 1975 för ca 12 in av Statsföretagsgruppens omsättning. Av den totala byggnadsmaterialförsäljningen 1975 på ca 950 milj. kr. exporterades mer än 40 910. Statslöretagsgruppens tillverkning av byggnadsmaterial sker i Sverige.

Sammanfattning 15

Svenska Tändsticks AB (STAB) Svenska Tändsticks AB bildades 1917 vid sammanslagningen mellan de två dåvarande tändstickskoncernerna Jönköpings och Vulcans Tändsticksfabriks AB och AB Förenade Svenska Tändsticksfabriker. STAB expanderade snabbt, inte minst utomlands. och verksamheten diversifierades till att omfatta även tillverkning av tändsticksmaskiner, kemiska fabriker, pap- persbruk etc. STAB förvärvade 1965 genom dotterbolaget AB Starprodukter det dörr-

tillverkande Företaget Ji-Te AB, Åstorp. Härvid kom Svenska Tändsticks

AB att äga 50 % av aktierna i det 1961 etablerade bolaget Svenska Dörr AB. År 1968 förvärvades Sveriges största skåptillverkare. Marbodal AB. Utvecklingen under 1960-talet, som gjort STAB till den största tillverkaren av skåp- och dörrsnickcricr, fortsatte undcr 1970-talet. Genom förvärv av Tarkett AB och AB Wahlbecks Fabriker blev STAB landets ledande tillverkare av golvmaterial. Vidare köpte STAB 1970 AB WST-Hus, landets tredje största tillverkare av dörrar. Genom detta förvärv blev STAB ägare till 75 *ll av aktierna i Svenska Dörr. STAB förvärvade också HSB:s dörrfabrik i Nässjö vilket ytterligare ökade koncentrationen inom dörrområdet. Byggmaterialdivisionen, vars andel av koncernens omsättning ökat från 16 % 1968 till 44 % 1973. uppdelades 1974 i fyra divisioner. lnteriörprodukter, Board, Byggkomponenter Norden och Eurodoor. STAB-koncernens omsättning uppgick 1975 till 4,4 miljarder kronor. De fyra byggnadsmaterialtillverkande divisionerna svarade. för en sammanlagd försäljning på 1,9 miljarder kronor. vilket motsvarade 45 % av koncernens omsättning. Härav utgjorde byggnadsmaterialförsäljningen ca 1,4 miljarder kronor, medan återstoden i huvudsak avsåg möbler. Hälften av tillverkningen är förlagd till utlandet. Under 1976 och 1977 har flera utländska byggnadsmaterialföretag sålts och en koncentration skett till den svenska marknaden. De svenska byggnadsmaterialtillverkande företagen har samlats i Katrineforsgruppen inom STAB:s dotterbolag Stabindustrier AB.

Gränges AB

Gränges AB bildades 1896 under namnet Trafikaktiebolaget Grängesberg- Oxelösund genom sammanförande av gruvintressen i Grängesbergsområdet och tre järnvägsföretag längs linjen därifrån till Oxelösund. Något som kanske i allmänhet inte uppmärksammats är Grängeskoncernens stora betydelse som leverantör av hel- och halvfabrikat till byggnadsindustrin. Även om endast en mindre del av Gränges totala verksamhet omfattar byggnadsmaterial är koncernen genom sin storlek idag en av landets största byggnadsmaterialtillverkare. Expansionen har skett successivt, bl. a. genom företagsförvärv. År 1969 förvärvades AB Svenska Metallverken, som senare namnändrades till Gränges Essem AB. Genom förvärvet tillfördes Gränges tillverkning och förädling av koppar. aluminium samt plastprodukter. Gränges Essem uppdelades 1973 i Gränges Aluminium och Gränges Metallverken. - - i Korsör. Danmark. År 1970 togs det nya glasverket Scanglas A/S i bruk. Scanglas ägdes vid starten till 70 n av Gränges och till 30 ”il av de danska ägarna till det äldre glasverket i Korsör. 1 det förutvarande glas-

16 S a/nmarz/árming

verket i Oxelösund sker manufakturering av isolerrutor inom dotterbolaget Scanglas Svenska AB. Numera är Scanglas ett helägt dotterbolag till Gränges. Scanglas är den enda division som så gott som helt sysslar med byggitadsntaterialtillverkning. 1 övrigt utgör byggnadsmaterial endast en begränsad del av divisionernas produktion. Totalt sett svarade byggnadsmaterialförsäljningen 1975 för ungefär 13 “41 av Grängeskoncernens omsättning eller ca 660 milj. kr.

Kooperativa Förbundet (KF) Kooperativa Förbundet (KF) bildades 1899 genom beslut av 41 kooperativa föreningar. År 1905 ombildades KF till affärsdrivande kooperativ partihandelscentral och under 1920-talet upptogs industriell verksamhet. Redan under 1930-talet hade KF genom AB Gustavsbergs Fabriker etablerat sig inom byggnadsmaterialomrâdet. Produktionen av sanitetsgods började 1940 och följdes av badkars- och rörproduktion. År 1947 förvärvades Mälardalens Tegelbruk. Utvecklingen under 1950- och 1960-talen kom i huvudsak att innebära en utvidgning av de befintliga verksamhetsområdena. KF-koncernen har under hela 1970-talet varit ganska passiv i fråga om foretagsforvärv med anknytning till byggnadsmaterialområdet. Tillverkning av byggnadsmaterial utgjorde 1975 ca 5 E13av KF-koncernens totala försäljning. eller 570 milj. kr. Den största delen av byggnadsmaterialprotltrktionen sker vid Gustavsbergs Fabriker. .som intztr en stark ställning på flera produktområden. Till KFzs industrisektor hör - utöver de byggnadsmaterialtillverkande löretagen - bl. a. även VVS-grossisterna G G Arecos AB och AB Park & Co samt byggvarugrossisterna Bertil Boström AB och Trävaru AB Moberg & C0. KF-koncernen äger vidare 45 943av aktierna i Beijer Byggmaterial

AB, 11 % av aktierna i Ahlsell & Ågren AB och 35 11 av aktierna i Fosselius

& Alpen AB.

Yxhulr AB Vid 1960-talets början bedrev koncernen (dåvarande Ytong-koncernen) tillverkning av ånghärdad lättbetong vid fyra anläggningari landet samt verksamhet inom naturstensområdet. Under l960-talet inträffade flera betydelsefulla förändringar i Ytongkoncernens struktur och ägandeforhållanden. Koncernens utländska engagemang ökade och nya produkter inom stenvaruområdet tillkom. Genom det nybildade Nordiska Redland AB startades tillverkning av betongtakpannor. Efter avtal med svenska staten övertog Ytong 1969 Svenska Skifferolje AB med dotterbolaget Svenska Durox AB. som var den andre tillverkaren av

ånghärdad lättbetong.

Genom utvecklingen under 1960-ta1et hade Ytongkoncernens omsättning ökat till 340 milj. kr. 1969/70 jämfört med 70 milj. kr. tio år tidigare och antalet anställda ökat från 2 000 till 3 500. En del av koncernens

betydande

verksamhet avsåg 1969/70 utländsk tillverkning och försäljning. Koncernens verksamhet omfattade tillverkning av lättbetong, kalksandsten, natursten, mineralull och byggsatser till stenhus.

Sammanfattning 17

Ytong AB ändrade 1973 namn till Yxhult AB. Samtidigt ändrade Yxhults Stenhuggeri AB namn till Ytong AB, som därefter inrymmer den svenska byggnadsmaterialrörelsen. Yxhultkoncernen sysselsatte 1975/76 ca 2 170 anställda och omsatte drygt 400 milj. kr. Yxhultkoncernen är huvudsakligen verksamt inom byggnadsmaterialindustrin. Fr. 0. m. den 1 juli 1975 övertog Yxhult genom ett dotterbolag, numera Norrlands Ytong AB, lättbetongfabriken i Skelleftehamn av Siporex AB.

De tre - och Laverna

förvaltningsbolagen Protorp, Opus

(kapitel 6)

l december 1974 skedde en uppmärksammad Förändring av ägandelörhållandena i byggnadsmaterialindustrin. lndustri AB Euroc, AB Skånska Ce-

mentgjuteriet (SCG) och Ahlsell & Ågren AB överförde då allt inbördes

aktieinnehav till tre forvaltningsbolag, nämligen Protorp Förvaltnings AB, AB Opus och Förvaltnings AB Laverna.

Ägarbilden i SCG har varit stabil under Företagets hela existens. Euroc-

koncernen var fram till december 1974 SCG:s största aktieägare. med en aktiepost kring 30 % motsvarande ca 40 % av röstvärdet.

Ägarsituationen i Euroc har förändrats flera gånger under 1970-talet. SCG

har i två etapper köpt betydande poster Eurocaktier. 1 den första etappen fann SCG det nödvändigt att köpa Eurocaktier för att förhindra en förändring av kontrollen över företaget genom nya intressenters - främst LKAB och

Beijerinvest AB - köp av Eurocaktier. Euroc ägde ju en stor del av aktierna

i SCG. Aven AB Investor och Förvaltnings AB Providentia förvärvade vid denna tidpunkt icke obetydliga poster Eurocaktier. l december 1972 var LKAB den störste aktieägaren i Euroc med en andel på 4 9.3. SCG:s innehav uppgick till knappt 4 %. Under 1973 och 1974 köpte BPA Byggproduktion AB aktier i Euroc. Bakgrunden till köpen var att Euroc, som redan tidigare var en betydande byggnadsmaterialleverantör, bl. a. genom förvärvet av Gullhögens Bruk ytterligare stärkt sin ställning. Genom aktieköpen avsåg BPA att få en direkt insyn i Euroc bl.a. genom styrelserepresentation. BPA:s innehav av Eurocaktier uppgick i december 1974 till över 6 %. LKAB:s innehav av Eurocaktier uppgick till 3,6 % av aktiekapitalet. BPA:s aktieköp i Euroc föranledde SCG att under 1974 fortsätta köpen av Eurocaktier, så att SCG via Euroc ej blev beroende av nya intressenter. 1 december 1974 uppgick SCG:s innehav till inemot 17 % av Eurocs aktiekapital. Vid denna tidpunkt var sålunda SCG den utan jämförelse största aktieägaren i Euroc. Euroc ägde i sin tur 30,2 % av aktierna i SCG, vilket motsvarade 39,1 % av röstetalet. Dessutom hade Euroc aktier i det egna

bolaget samt betydande aktieposter i Ahlsell & Ågren.

Flera faktorer tycks ha varit vägledande för stiftarföretagen vid bildandet av förvaltningsbolagen. För det första hade Eurocs styrelse sedan länge diskuterat möjligheten att frigöra det kapital som låg bundet hos Euroc i egna

aktier samt i SCG- och Ahlsell & Ågrenaktier. För det andra hade Euroc

bl. a. från fackligt håll kritiserats för sina aktieinnehav i SCG och Ahlsell

& Ågren. För det tredje innebar SCG:s stora aktieinnehav i Euroc ett kors-

18 Sammanfattning SOU l977:43

mellan vilket bedömdes som mindre lämpligt från ägande företagen, aktiebolagsrättsliga synpunkter. Från fackligt håll menade man att syftet med lörvaltningsbolagen var att utestänga BPA från insyn i Euroc samt att endast formellt sprida ägandet. Huvudsakliga ägare i alla tre forvaltningsbolagen blev Euroc och SCG. Förvaltningsbolagen var sammanlagt samtidigt största aktieägare i Euroc,

SCG och Ahlsell & Ågren.

Under 1975 och 1976 minskade stiftarföretagens andelar av förvaltningsbolagens aktiekapital. Laverna avyttrades helt till Läkartjänst/Tandläkarl Protorp och Opus är dock Euroc och SCG fortfarande de utan tjänst. jämförelse största aktieägarna. Även Protorp och Opus aktieinnehav i stiftarföretagen har ändrats något. Laverna bytte efter försäljningen namn till Collector - ett Läkartjänst- /Tandläkartjänst närstående företag -, som numera innehar 22 “n av aktierna

i Euroc. Collectors aktier i SCG och Ahlsell & Ågren har numera sålts. Det direkta hade i SCG och Ahlsell & Ågren och

ägande Euroc tidigare SCG tidigare hade i Euroc har genom förvaltningsbolagskonstruktionen ersatts av ett korsägande mellan å ena sidan stiftarföretagen och å andra sidan förvaltningsbolagen, numera Protorp och Opus. Till styrelseledamöter i Protorp och Opus har utsetts bl. a. företagsledande personer inom stiftarföretagen. Enligt vad utredningen funnit har förvaltningsbolagen ej behandlat frågor rörande stiftarföretagens verksamhet utan sysslat med aktieköp och aktieförsäljningar. Genom konstruktionen med tre skilda förvaltningsbolag har en spridning av inbördes i stiftarföretagen kunnat ske utan att dessa ägda aktieposter poster behövt säljas ut omedelbart. De rådande inbördes ägandeförhållandena torde i kombination med de tidigare redovisade personsambanden mellan företagen för närvarande tillförsäkra företagsledningarna i Euroc. SCG

resp. Ahlsell & Ågren ett betryggande skydd mot plötsliga förändringar

vid bolagsstämmor. De långsiktiga effekterna påverkas givetvis av i vilken omfattning aktierna fortsätter att spridas till en större ägarkrets.

Vissa storföretags beteende (kapitel 7)

Utredningen har närmare studerat tre företags beteende i olika avseenden. AB Euroc, Svenska Tändsticks AB och Yxhult Dessa företag är Industri AB. Indus/ri AB Euroc har under den senaste femårsperioden haft som målatt minska beroendet av den svenska byggmarknaden och i stället sättning diversifiera produkt- och branschmässigt samt geografiskt. Detta har tagit och i avveckling av överkapacitet inom sig uttryck i företagsförsäljningar byggnadsmaterialområdet samt i företagsförvärv inom angränsande eller nya Eurockoncernen säger sig ha strävat efter att utvecklas från produktområden. ett produktions- och materialstyrt företag till ett marknadsstyrt företag. Euroc eftersträvar inte att förvärva företag resp. investera så att den vertikala ökar. Företagsledningen säger sig vilja undvika horiintegrationen sontell integration om marknadsandelen därigenom kommer att överstiga 50 %.

S ammanfármirzg 19

Svenska Tändsticks AB (STAB) har genom nyinvesteringar och företagsförvärv ökat vissa av koncernens verksamheter. Syftet har varit att sprida risktagandet samt att uppnå starka marknadspositioner. STAB har vad gäller byggnadsmaterialområdet dels satsat på att få så stora marknadsandelar som möjligt inom hela interiörområdet, dvs. golv, väggar, tak och inredning, dels satsat på utlandsmarknaden. Vid intervjuer under hösten 1976 har koncernledningen uttalat att STABkoncernen söker avveckla olönsamma eller främmande rörelser i utlandet och i stället satsa på tre produktområden, nämligen konsumentprodukter ttändstickor, tändare, pennor m. m.), interiörprodukter (golv, väggar, tak,

inredning m. m.)och verkstadsproduktertmaskiner m. m). Övriga divisioner

kommer att trappas ned genom företagsförsäljningar etc. l STAB:s policy ingår att finna sådana nischer där koncernen kan skapa en stark marknadsposition. Yxhullkøncerrzen är starkt förankrad vid byggnadsmaterialproduktion. Någon medveten strävan att diversifiera verksamheten kan inte spåras förrän i början av 1970-talet. Som ett första steg mot en produkt- och branschmässig deversifiering förvärvades 1974 ett företag i plastbranschen. Målsättningen är att succesivt bygga upp en större kapacitet både inom och utanför Sverige inom plastindustrin. Några andra diversifieringsplaner har Yxhultkoncernen f. n. ej. liksom ej heller några integrationsplaner inom byggnadssektorn. Eurocs invesIer/Izgspo/itik har som nämnts präglats av en strävan att diversifiera verksamheten såväl geografiskt som branschmässigt. Investeringarna har därför inriktats på andra branscher än traditionell byggnadsmaterialtillverkning. De totala bruttoinvesteringarna i anläggningar inom Eurockoncernen uppgick åren 1971-1975 till 512 milj. kr. varav 400 milj. kr inom byggnadsmaterialtillverkande enheter. Ungefär 80 miljoner kr avsåg investeringar i utländska anläggningar. Eurockoncernens företagsförvärv uppgick under samma period till totalt 250 miljoner kr. Alltsedan 1969 har STAB gjort stora investeringar i företagsköp, såväl i Sverige som i utlandet. För att direkt få marknadskanaler i utlandet har koncerner valt att expandera genom företagsförvärv. STAB-koncernens investeringar i anläggningar uppgick åren 1971-1975 till ca 1,1 miljarder kr, varav 460 miljoner kr avsåg anläggningsinvesteringar inom byggnadsmaterialtillverkande enheter. Ungefär 230 milj. kr avsåg investeringar i Sverige. STAB-koncernens förvärv av byggnadsmaterialtillverkande företag (inkl. investeringar i aktier) uppgick åren 1972-1975 till 209 miljoner lr. Företagen inom Yxhultkoncernen har varje år en av koncernstyrelsen fastställd -nvesteringsram inom vilken varje agerar självständigt.

företag

Yxhultkoncernens investeringspolitik innefattar ej någon strävan mot vertikala föreagsköp. Däremot har koncernen en uttalad policy att diversifiera på lång sil-t. Yxhultkoncernens totala investeringar i anläggningari Sverige uppgick uuder åren 1971-1975 till 63 milj. kr. Koncernens företagsförvärv uppgick under samma period till l0 miljoner kr. Eurockoncernens FoU-kostnader inom byggnadsmaterialområdet låg 1973 på 1.3 “/n iv byggnadsmaterialomsättningen. Varje division svarar för sin egen FoU och omfattningen och inriktningen av denna skall medge en

20 Samman/ártnirzg

anpassning av det nuvarande produktsonimentets tekniska nivå till marknadens krav och skapa underlag för framtagande av nya produkter inom divisionernas intresseområden. Eurockoncernen bedriver i ett särskilt dotterbolag, Euroc Development, långsiktiga FoUprojekt, dels inom divisionernas nuvarande intresseområden. dels inom för koncernen helt nya verksamhetsområden. Euroc deltar i flera externa utvecklingsaktiviteter. Ett långsiktigt utvecklingsarbete bedrivs tillsammans med STU. Cement- och Betonginstitutet och Ytkemiska Institutet.

Någon egen forskning inom byggnadsmaterialområdet bedrivs ej inom STAB. l huvudsak inriktar STAB sitt utvecklingsarbete på Förbättring av existerande produkter. vilket sker vid respektive dotterbolag. Dessutom används i viss mån redan etablerade forskningsresurser vid forskningsinstitut, universitet och högskolor osv. l framtiden avser STAB att koncentrera FoUarbetet på marknadsutveckling. vilket anses nödvändigt för att uppnå stora volymer och låga styckkostnader. Yxhultkoncernens FoU bedrivs centralt inom dotterbolaget Intong AB. FoU-verksamheten avser främst produktutveckling inom lättbetongområdet samt utveckling av teknisk isolering. Några långsiktiga FoU-planer finns ej inom koncernen och endast undantagsvis deltar Yxhult i externa forskningsprojekt. Eurockoncernen har en central enhet för inköp av vissa strategiska råvaror - bl. a. från utländska leverantörer. l övrigt svarar divisionerna eller de enl vissa fall förekommer skilda förvaltningarna för varuinköpen. inköp till marknadspriser och marknadsvillkor - från andra företag inom koncernen. Eurocs upphandling sker dels till fasta eller indexreglerade priser i samband med långtidskontrakt, dels till avropsdagens pris. Under den senaste femårsperioden har inom de flesta divisionerna någon ökad kontroll över råvaruförsörjningen genom integration bakåt inte förekommit. Ett undantag är Sabema, som sökt trygga försörjningen av grus och singel genom förvärv eller arrende av grusfyndigheter. STAB-koncernen har ej någon koncerncentral upphandling av råvaror etc. utan resp. enhet inom divisionerna genomför inköpen helt självständigt. till byggnadsmaterialtillverkningen sker till största delen Råvaruinköpen utanför koncernen. Några planer på ökat inflytande över råvaruförsörjningen finns inte f. n. Yxhultkoncernen köper till största delen sina råvaror från externa källor. Endast i fråga om natursten och sandsten har koncernen egna fyndigheter. Försäljningen av byggnadsmaterial baseras antingen på direkta kontakter mellan tillverkare och förbrukare - direktförsäljning - eller på förekomsten av ett eller flera handelsled. Direktförsäljningens betydelse som distributionskanal uppvisar mycket stora variationer mellan olika materialgrupper. av sådana produkter som cement i lös vikt, betongvaror och Försäljningen fabrikstillverkad betong distribueras i huvudsak genom direkta kontakter mellan leverantör och förbrukare. Försäljningen av byggnadsmaterial över återförsäljare är den dominerande försäljningsformen för större delen av byggnadsmaterialindustrin.

SOU l°77r43 Sammanfattning 21

De slutliga köparna av byggnadsmaterial består av ett stort antal kunder av skilda .slag allt ifrån de största byggnadsentreprenörerna till enskilda konsumenter.. Byggnadsindustrin är den mest betydelsefulla köpargruppen. lnom byggnadsmaterialområdet tillämpar leverantörerna av likvärdiga produkter ofta enhetliga prislistor och i vissa fall också enhetliga rabattsystem. Prisbildningen koncentreras vanligtvis till förhandlingar mellan säljare och köpare om rabatternas storlek. Prisbildningen för olika typer av material är väsentligt olika. För trävaror och stálbaserade stommaterial spelar den internationella prisutvecklingen en avgörande roll. Priserna på cement styrs av den ende tillverkaren i landet, Cementa AB, i enlighet med de riktlinjer som avtalats mellan Euroc/Cementa och svenska staten. För vissa produktgrupper inom stomkompletteringsområdet - främst mineralull och gipsskivor - har priskonkurrensen väsentligt begränsats genom att leverantörerna konsekvent tillämpat gemensamma pris- och rabattsystem. lnom andra varugrupper har en omfattande priskonkurrens uppstått trots förekomsten av en horisontell prissamverkan. Den bakomliggande orsaken har därvid i regel varit en överkapacitet inom branschen såsom under senare år inom spånskiveindustrin och byggpappindustrin. Utredningen har närmare belyst företagens forsäljningspolitik beträffande cement, lättbetong och dörrsnickerier. Företagens lönsamhet har under perioden 1971-1972 förbättrats. En ytterligare förbättring inträffade 1973 för Euroc och Yxhult medan räntabiliteten sjönk för STAB:s byggmaterialdivision. Under l974 och l975 sjönk räntabiliteten för alla tre företagen. Euroc och Yxhult redovisar 1975 en räntabilitet på 5-6 % medan STAB:s byggnadsmaterialenheter uppvisade en räntabilitet på mindre än l %. En uppgift för utredningen har varit att studera de anställdas möjligheter till insyn och inflytande i berörda företag. Under de senaste åren har utvecklingen på det _företagsdemokratiska området gått snabbt. Bland annat har lagen om medbestämmande i arbetslivet och lagen om styrelserepresentation för de anställda betydligt förbättrat möjligheterna till insyn och medbestämmande för de anställda. Möjligheterna till insyn och inflytande vid tiden före tillkomsten av de ovannämnda lagarna reglerades bl. a. i kollektivavtal mellan arbetsmarknadens parter. När det gäller kollektivavtal med inriktning på att åstadkomma insyn och inflytande för de anställda bör först och främst nämnas företagsnämndsavtalen mellan SAF och LO samt mellan SAF och TCO. Vidare bör nämnas överenskommelsen mellan SAF och LO/PTK om ekonomikommitté och arbetstagarkonsulter. En redogörelse for innebörden i dessa avtal lämnas i utredningen. De studerade företagen tillämpade redan tidigare viss styrelserepresentation för de anställda. Idag finns inom STAB resp. Euroc mellan 30 och 40 ordinarie arbetstagarrepresentanter i koncernens bolagsstyrelser och ungefar lika många suppleanter. lnom Euroc och STAB är de anställda numera representerade i koncernstyrelsent medan de anställda i Yxhult saknar sådan representation I utredningen redovisas två fallstudier rörande de anställdas inflytande vid driftsinskränkningar inom Eurockoncernen. Det ena fallet gäller nedläggningen av Siporex fabrik i Södertälje och det andra fallet nedläggningen

22 Sammanfattning SOU l977z43

av A-Betongs fabrik i Bjuv. Vidare redovisas STAB-koncernens köp och nedläggning av HSB:s snickerifabrik i Nässjö. Vidare har utredningen belyst Eurocs och STAB:s agerande i den - tillsammans med Säfveåns AB - gemensamt ägda Bvggnzakoncernen. vars moderbolag, Byggma AB, i maj 1977 försatts i konkurs. Läget för de inblandade regionala och lokala företagen är fortfarande oklart. Betalningsinställelsen från april 1977 har hävts för en del av företagen, men en räddning av hela koncernen förefaller osannolik. Byggmakoncernens snabba expansion i början av 1970-talet, beslutsprocessen i koncernen under senare år och koncernens pågående sönderfall under 1977 aktualiserar flera frågeställningar som berörts i andra sammanhang i utredningen. Av tillgängligt material anser sig utredningen kunna utläsa att Byggma haft dålig insyn i och kontroll över de regionala och lokala bolagen. FÖretagsledningen synes ha saknat många av de styrinstrument som erfordras för att fördelarna med en stor företagsgrupp skall kunna tillvaratas.

Utredningens bedömningar (Kapitel 8)

Fördelar och olägenheter med nuvarande _förhâllanden

Utvecklingen mot färre och större enheter inom många näringsgrenar behöver - som anges i direktiven - inte nödvändigtvis vara av ondo. För att hävda sig i den internationella konkurrensen kan sålunda de ofta, internationellt sett. små svenska företagen behöva gå samman i större enheter. En ökad koncentration inom en viss bransch kan också ha positivt värde genom att den skapar möjlighet till ökad planmässighet. Mot sådana eventuella positiva effekter får enligt direktiven ställas tänkbara negativa i form av exempelvis tendenser till monopolvinster och lägre produktivitetsökningstakt. Utredningens studier av konkurrensförhållandena och koncentrationsutvecklingen inom byggnadsmaterialindustrin visar att stora olikheter råder mellan olika delbranscher. Byggnadsmaterialindustrin omfattar såväl högkoncentrerade varugrupper som varugrupper med ett mycket stort antal tillverkare. Av kartläggningen, som redovisas i kapitel 3, kan utläsas att andelen varugrupper med enföretagsdominans eller fåtalsdominans ökat från hälften 1967 till två tredjedelar 1974. Koncentrationen har ofta uppstått till följd av företagsförvärv. Det bör dock framhållas att det många gånger redan tidigare rådde en försvagad konkurrens genom konkurrensbegränsande överenskommelser eller prisledarskap. Vidare kan - som framgår av kap. 4 - substitutkonkurrensen från andra material eller alternativa systemlösningar betyda mycket ur konkurrenssynpunkt för företagen. Bakgrunden till den strukturomvandling utredningen kunnat konstatera inom byggnadsmaterialindustrin är den vikande efterfrågan på grund av minskat byggande på vissa områden, den förändrade sammansättningen av byggandet, och den tekniska utvecklingen inom byggnadssektorn. Det är alltså inte enbart konjunkturheroende volymförändringar, utan framför allt strukturella förändringar i byggandet som lett till strukturförändringar

SOU l977z43 Sammanfattning 23

inom materialindustrin. De förändrade marknadsförutsättningarna för byggnadsmaterialindustrin har dels lett till större företagsenheter, dels till externa anpassningar. lnom större företag har interna Förändringar skett för att anpassa organisationen till de ändrade förutsättningarna. Utredningen har i sitt arbete granskat en del fall av strukturförändringar inom byggnadsmaterialindustrin. Strukturomvandlingen inom byggnadsmaterialindustrin har såväl positiva som negativa drag. Sett från konkurrenspolitiska, industripolitiska, sysselsättningspolitiska och företagsdemokratiska utgångspunkter har utredningen funnit flera problem. En ökad koncentration kan å andra sidan vara positiv från flera utgångspunkter, ibland t. 0. m. en förutsättning för en önskvärd strukturomvandling. Strukturomvandlingen måste dock genomföras på ett sådant sätt att de anställdas och samhällets intressen tillgodoses. Utredningens bedömning från olika utgångspunkter av den hittillsvarande utvecklingen visar - som framgår av avsnitt 7.8.4 och 7.9 - att dessa intressen ej alltid tillgodosetts i önskvärd utsträckning. l kapitel 8 redovisas var för sig de konkurrenspolitiska. industripolitiska, sysselsättningspolitiska och företagsdemokratiska problemställningar utredningen särskilt uppmärksammat. Strukturomvandlingen inom cementindustrin behandlas separat. Avslutningsvis sammanfattas utredningens slutsatser. Den ökande koncentrationen inom byggnadsmaterialindustrin har medfört att det inom flera varuområden finns endast en eller två tillverkare. Ju färre konkurrerande företag som finns på en marknad, desto lättare är det för företagen att påverka prisbi/dningerz på marknaden. Behovet från företagens synpunkt av att reglera prissättningen inom en bransch med horisontella prisöverenskommelser har minskat och prissättningen synes i ökande grad styras av prisledarskap etc. Då koncentrationsutvecklingen inom ett område gått så långt att endast ett eller ett par företag återstår - såsom fallet är exempelvis beträffande gipsskivor resp. mineralull - uppkommer frågan om på vilket sätt samhällets intressen skall tas tillvara så att eventuella negativa effekter av koncentrationen elimineras. När det gäller att övervaka och reglera företagens prissättning finns tre huvudlinjer, nämligen frivilliga överenskommelser av den typ som träffats mellan staten och Euroc/Cementa, prisövervakning med stöd av uppgiftsskyldighetslagen jämte ingripanden enligt konkurrensbegränsningslagen samt- då allmänna prisregleringslagen satts i kraft- direkta prisregleringar, t.ex. förhandsanmälan av planerade prishöjningar. Med tanke på byggnadsområdets angelägenhet for hela det svenska samhället anser utredningen att den grundläggande /Izdllsl/Ipo/ilis/(a värderingen på detta område måste vara att det är viktigt att trygga en konkurrenskraftig inhemsk försörjning med byggnadsmaterial. Därigenom garanteras den särskilda anpassning som följer av bl. a. politiska, ekonomiska, sociala och kulturella krav. Enligt utredningens mening har den svenska byggnadsmaterialindustrin i stort sett klarat denna anpassning mycket väl. Om byggnadsmaterialutvecklingen fortsätter att gå mot allt lättare, mindre

24 Sammarz/átnzing

volymkrävande och starkare material, bl. a. utgående från den nya materialvetenskapen, så torde man idag kunna konstatera att beredskapen på kunskapssidan tyvärr är låg i Sverige. Eurockoncernen intar en särställning i fråga om forsknings- och utvecklingssatsningar inom den undersökta delen av industrin. Speciellt inom cement- och betongutvecklingsarbetet har Cementa och Euroc haft stor betydelse. Euroc avser att dock begränsa sitt engagemang på byggnadsmaterialområdet i övrigt” (i förhållande till cement- och gipsskivesidan). Samtidigt sker en utveckling mot tillverkning av produkter med hög teknologisk nivå samt mot en ren handelsverksamhet, bl. a. med import av byggnadsmaterialvaror. Utredningen anser att det är angeläget att dessa utvecklingslinjer belyses närmare i en fortlöpande undersökning, som också kan precisera vilka samhälleliga insatser på forsknings- och utvecklingsområdet som kan bli nödvändiga. STAB-koncernens inträde på byggnadsmaterialområdet har. enligt utredningens uppfattning inte medfört en tillkomst av ett samlat och mer grundläggande forsknings- och utvecklingsarbete. Därigenom har koncentrationen inte lett till ett tillvaratagande av stordriftsfördelar inom forsknings- och utvecklingsarbetet. l viss utsträckning har dock utvecklingsarbetet förts samman från de enskilda enheterna till divisionscentrala organ. Företagsstrukturen inom byggnadsmaterialindustrin är mycket splittrad. Många storföretag inom byggnadsmaterialomrâdet är starkt diversiñerade, både branschmässigt och geografiskt. Den diversilieringslilosoli som synes ha präglat flera av de större koncernerna under senare år motiveras som regel med att man söker uppnå större riskspridning. Diversifieringen kan också ses som ett uttryck för en expanssionssträvan som ej kan uppnås inom den ursprungliga marknaden därför att denna är för liten. Man har dessutom försökt ñnna olika “nischer” där företaget genom specialisering kan få betydande marknadsandelar. Enligt utredningens mening kan diversifteringen till stora industrikonglomerat medföra försämrade möjligheter till styrning internt, och svårigheter för anställda och samhälle att följa och påverka utvecklingen inom olika branscher. Under senare år har ett betydande antal företagsförvärv skett varigenom koncentrationen ökat. Detta gäller inte minst inom byggnadsmaterialindustrin. Företagsförvärv har hittills kunnat ske utan att samhället och de anställda kunnat påverka utvecklingen, i varje fall inte förrän i ett sent skede. Trots att viktiga löntagarintressen står på spel saknar löntagarna i det köpta företaget möjlighet att ingripa i fusionen och påverka denna. Fusioner beslutas ofta i avsikt att genomföra strukturrationaliseringar. l fusionens spår följer därför ofta problem att hålla sme/sättningen uppe. Större friställningar, exempelvis i samband med företagsnedläggningar eller driftsinskränkningar, innebär stora påfrestningar för de enskilda personer som direkt drabbas. Samtidigt skapas ofta stora sysselsättningsproblem för såväl kommuner som hela regioner. Ett gemensamt intresse för de anställda och olika samhällsorgan är att företagens planering sker långsiktigt med beaktande av de sysselsättnings-

SOU l977:43 Sanmzazz/ätrning 25

politiska problem som berörts ovan. Vad som behövs är en framförhållning, ett system med förvarning. för att plötsliga strukturomvandlingar med följande massuppsägningar skall kunna undvikas. Sammanfattningsvis anser utredningen att anställningstryggheten skulle öka om möjligheterna till omplaceringar inom koncerner utnyttjades i ökad utsträckning. Alternativt bör annan sysselsättning på orten skapas av det företag som vidtar driftsinskränkningar. Medbestämmandelagen har hittills gällt under så kort tid att det ännu inte går att överblicka dess praktiska konsekvenser. Några medbestämmandeavtal som berör byggnadsmaterialindustrin har såvitt känt ännu inte (maj 1977) kommit till stånd. Medbestämmandelagen och styrelserepresentationslagen ger de anställda ien koncern möjlighet till inflytande i såväl dotterbolagen som moderbolaget. Vissa principiella svårigheter att utnyttja detta inflytande finns emellertid. Vad exempelvis gäller styrelserepresentationen i ett koncernmoderbolag har de anställda rätt till två ordinarie styrelseplatser och två suppleantplatser. Koncernen omfattar emellertid ofta betydligt fler än två arbetsplatser resp. två fackförbund. Härigenom skall representanterna för de anställda företräda skiftande intressen. En ökad koncentration inom vissa delbranscher. bl. a. till följd av fusioner, medför normalt längre beslutsvägar mellan företagsledningen och dem besluten berör ute på de enskilda arbetsplatserna, vilket kan minska möjligheterna till medinflytande för de anställda. Den geografiska spridning som större koncerner ofta representerar medför svårigheter att samordna de anställdas agerande i olika frågor inom företaget. Samordningsproblemen ökar också genom att diversifierade koncerner representerar flera olika fackförbund och flera olika delbranscher. Genom den invecklade uppbyggnad med många beslutsnivåer som man ofta får inom en koncern kan de,lörelagszlømøkrut/ska strävandena försvåras just på grund av att man i varje enskild fråga inte på förhand vet var besluten fattas. Det har t. ex. från fackligt håll inom Eurockoncernen anmärkts att vissa frågor bollas mellan koncernledning och divisionsledning vilket försvårar eller fördröjer beslutsprocessen. Denna osäkerhet om vem som är den rätta motparten i förhandlingar torde också hänga samman med att ansvarsfördelningen och beslutsprocessen i större koncerner är svåröverskådlig och dessutom relativt snabbt föränderlig, som en följd av bl. a. omstruktureringar vid företagsköp och försäljningar. De ovannämnda problemen med företagsdemokratin i större koncerner skulle delvis kunna lösas om beslutsprocessen öppet redovisades inom koncernen. Formerna för delegering och medbestämmande skulle behöva klargöras för att ett reellt inflytande för de anställda skall kunna uppnås. Den svenska cemenrinr/zlsrrin är sedan slutet av 1973 samlad i ett företag, Cementa AB, dotterbolag till Industri AB Euroc. l en studie av fusionen mellan de båda cementtillverkarna Cementa och Gullhögen som utförts av SPK efter hemställan av konkurrensutredningen analyseras effekterna av fusionen för företaget, avnämarna, de anställda och samhället. l studien konstateras att vissa samordningsvinster uppstått för cementindustrin genom fusionen, främst genom personalbesparingar.

26 Sanzman/árrninjg sou |977:43

Vidare har strukturrationaliseringen av cementindustrin i Sverige kunnat planeras utan det inslag av osäkerhet som existensen av en konkurrent utgör. Från avnämnarnas sida är man enligt studien i huvudsak nöjd med det sätt på vilket Cementa hittills agerat. Trots de kostnadsfördelar som kunnat uppnås och de prishöjningar som har inte Cementas lönsamhet ökat. Detta ägt rum efter sammanslagningen förklaras i studien bero på flera faktorer. Dels har sålunda vissa produktionskostnader stigit kraftigt, dels har den efterfrågade volymen minskat och slutligen har cementpriserna reglerats av statsmakterna så att Cementa ej kunnat höja priserna mer än vad som varit motiverat med hänsyn till kostnadsökningarna. I studien konstateras vidare att de direkta effekterna för de ;inställda får betraktas som tämligen måttliga. Även effekterna av cementfusionen för stat och kommun har bedömts vara av sådan storleksordning att de knappast får betydelse i sammanhanget. l samband med Cementas förvärv av Gullhögen ingick staten ett avtal med Euroc/Cementa, vari riktlinjerna för det framtida samarbetet fastlades. Staten blev samtidigt ägare till 5 ln av aktierna i Cementa och representeras av två ledamöter i Cementas styrelse och en ledamot i Eurocs styrelse. Staten utser även en revisor i Cementa. Cementa har enligt avtalet att till SPK förhandsanmäla planerade prishöjningar och skälen för dessa. Enligt vad utredningen erfarit har samarbetet fungerat i enlighet med i avtalet. De överläggningar som förts mellan SPK och förutsättningarna Cementa har vid ett tillfälle lett till att särskilda åtgärder ansetts påkallade. Cementas avkastning har inte ökat sedan Cementa övertog sin enda inhemska konkurrent, Gullhögens Bruk. Det bör dock framhållas att Cementa under en följd av år har varit det företag som lämnat det största rörelseöverskottet inom Eurokoncernen. Härigenom har Cementa spelat en viktig roll för hela koncernens utveckling. Eurocs egen strukturomvandling torde till stor del ha möjliggjorts genom Cementas lönsamhet. För den påbörjade utbyggnaden av cementindustrin i Slite tas dock medel av Eurockoncernens samlade finansiella resurser i anspråk.

Utredningens slutsatser Enligt utredningens mening bör det allmännas inflytande över prissättningen hos företag som arbetar på marknader med hög koncentration i första hand söka uppnås genom frivilliga överenskommelser mellan samhället och aktuella företag. Avtalet mellan staten och Cementa kan här enligt utred- Kan frivilliga överenskommelser inte ningens mening tjäna som förebild. uppnås får övervägas om den förbättrade insynen kan uppnås inom ramen for nuvarande prislagstiftning. Om så icke är fallet förutsätter utredningen att- vid ett system baserat på prisregleringslagen prisregleringskommittén (H 1975:06) kommer med förslag till de förändringar i prisregleringslagstiftningen som krävs for att t. ex. medge mer permanent förhandsanmälan av prisändringar och skälen för dessa för företag på marknader där koncentrationen gått långt. Näraliggande frågor behandlas av konkurrensutredningen (H 1974:05). har att se över konkurrensbegränsningslagen. Konsom enligt sina direktiv

S anzman/ámzinjg 27

kurrensutredningen beräknas avsluta sitt arbete vid årsskiftet l977/78. Byggkoncentrationsutredningen har mot denna bakgrund ej ansett sig böra gå närmare in på frågan hur en skärpt konkurrensövervakning bör utformas. När det gäller Företagens forskning och utveckling (FoU) inom byggnadsmaterialområdet Föreligger stora olikheter mellan de studerade företagen. Emellertid synes FoU-aktiviteterna inom byggnadsmaterialindustrin totalt sett vara begränsade. Detta gäller den rena materialforskningen, medan produktutvecklingsarbetet har enjämförelsevis större omfattning. Den påtagligt låga forskningsintensiteten inom byggnadsmaterialindustrin kan på sikt återverka oförmånligt på branschens utveckling. Enligt utredningens mening är denna fråga av så vital betydelse för byggnadsmaterialindustrin att åtgärder bör övervägas från samhällets sida för att närmare undersöka förhållandena och för att på lämpligt sätt stödja forskningsverksamheten inom detta område. Det är framför allt viktigt att de statliga åtgärderna inriktas på övergripande materialforskning, medan det närmare utvecklingsarbetet hör hemma i företagen. Utredningen har dock ej närmare behandlat denna fråga då dessa problem för närvarande övervägs av bl. a. forskningsrådsutredningen (U 1972:02), forskarutbiIdningsutredningen (U 1974:06) och STUutredningen (I 1974:06). Byggkoncentrationsutredningen anser, mot bakgrund av den hittillsvarande utvecklingen inom byggnadsmaterialindustrin, att samhället bör medverka for att underlätta erforderlig strukturomvandling. Strukturomvandlingar kräver ett ökat statligt inflytande inte bara i samband med förestående förändringar, utan i lika hög grad i det framåtblickande, långsiktiga perspektivet. Möjligheter bör skapas för samhället att få del av utvecklingsplaner för olika branscher eller belysa brister på sådana. Utvärderingen bör även ske i samspel mellan företrädare för företag och anställda samt myndigheter på lokal och regional nivå. Den framåtblickande, långsiktiga strukturpolitiken måste ankomma på regeringen. Utredningen förutsätter att det på departementsnivå, sannolikt inom industridepartementet, tillskapas instrument för en sådan bevakning, och utgår från att regeringen vidtager organisatoriska åtgärder för detta ändamål. Utredningen ifrågasätter om den nuvarande strukturen av Eurockoncernen ger samhället och de anställda det inflytande på cementindustrin som är motiverat med hänsyn till Cementas monopolställning på marknaden. Det kan ifrågasättas om cementindustrin i framtiden bör ingå som nära nog helägt dotterbolag i en koncern vars tyngdpunkt successivt förskjutits bort från den svenska byggandsmaterialmarkanden. Medbestämmandelagen och styrelserepresentationslagen ger de anställda i en koncern möjlighet till inflytande såväl i dotterbolagen som i moderbolaget. Det är ännu för tidigt att kunna bilda sig någon uppfattning om deras verkningar. Avtal enligt medbestämmandelagen har ännu inte hunnit träffas. Utredningen har emellertid haft anledning att särskilt uppmärksamma de svårigheter att utnyttja detta inflytande som finns inom stora koncerner. Beslutsvägarna mellan företagsledningen och dem besluten berör ute på de enskilda arbetsplatserna tenderar att bli längre. Den geografiska spridning som större koncerner representerar medför svårigheter att samordna de an-

28 Sammanfattning

ställdas agerande. Samordningsproblemen ökar genom att diversifierade koncerner omfattar anställda tillhörande ett flertal olika fackliga organisationer och flera olika delbranscher. Ansvarsfördelningen och beslutsprocessen inom en stor koncern kan för utomstående vara svår att överblicka. Farhågor uppkommer latt att det verkliga avgörandet ligger någon annanstans än där de anställda kan vara med och påverka. Det är utredningens bestämda uppfattning att problemen med företagsdemokratin i större koncerner kräver en öppen redovisning av beslutsprocessen inom företaget. Formerna for delegering och medbestämmande behöver klart definieras för att ett reellt inflytande för de anställda skall kunna uppnås. En stor och mångsidig koncern måste ha en väl genomtänkt organisationsstruktur. Detta är en förutsättning för en riktig styrning ur företagets egen synpunkt, för en god insyn från samhällets sida och för ett effektivt medbestämmande för de anställda. Vad gäller aktieägarnas inflytande över företagen har man genom bestämmelser i bolagsordningen i vissa fall frångått grundprincipen i aktiebolagslagen “lika kapitalinsats lika rösträtt. De röstmässigt sett tre största ägarna i STAB svarade 1976 sammanlagt for mer än hälften av röstetalet, men endast en tiondel av aktiekapitalet. Huruvida ett bibehållande av större röstdifferentieringar än lzlO är motiverat av olika skäl- bl. a. brukar anföras möjligheten till utländskt kapitaltillskott - anser utredningen tveksamt, med tanke på den mycket starka maktkoncentration - utan motsvarande kapitalinsats - som röstdifferentiering kan leda till. Enligt vad som framkommit vid studiet av Byggmakrisen har styrelseoch ledningsarbetet i Byggma försvårats avsevärt av meningsskiljaktigheter mellan de tre delägarna STAB. Euroc och Säfveån, som under senare år vardera ägt en tredjedel av aktierna. Till stor del måste enligt utredningens mening detta tillskrivas ägandeförhållandena i Byggma. Enligt utredningens mening bör man göra en översyn av sambandet mellan ansvar och befogenhet vid innehav av kontrollposter och betydande minoritetsposter. l första hand torde detta vara en lagstiftningsfråga. Likaså bör övervägas huruvida konsortialavtal mellan delägare med sådana aktieposter borde redovisas, till ledning for samhällets bedömning av effekterna av det gemensamma ägandet. Utredningen analyserar ägandesambanden mellan i första hand Euroc.

Skånska Cementgjuteriet, Ahlsell & Ågren, samt förvaltningsbolagen Pro-

torp och Opus. Härav framgår att de tre förstnämnda företagen indirekt - - Även om inte moder-/dottervia/öivalmingsbolagen äger egna aktier. bolagsförhållande råder kan betydande kontrollmöjligheter föreligga, genom dominerande minoritetsposter. Utredningen förutsätter att en översyn görs huruvida en lagändring bör komma till stånd för att möjliggöra en lösning på de problem utredningen redovisat beträffande rösrväIz/øsc/[[iêrenIierirrgen, ansvars/izigan vid innehav av dominerande minoritetsposter samt beträffande indirekt ägda egna aktier. Härvid bör enligt utredningens mening även utredas frågan huruvida krav på redovisning från företagen av ansvarsfördelningen mellan olika beslutsorgan i främst större koncerner bör införas. Med hänsyn till byggnadsmaterialindustrins komplexa branschstruktur

Sammanfattning 29

och dess samhällsekonomiska betydelse anser byggkoncentralionsutredningen det vara angeläget att byggnadsmaterialindustrins utvecklingstendenser fortlöpande Följs, dels inom byggbranschrâdet, dels genom återkommande branschutredningar.

2 Direktiv

Ti/I protokollet vid regeringssammanträde den 9 oktober 1975 anförde den dåvarande che/en _lör industrideparrementer _löljande l marknadshushållningens natur ligger att konkurrensen mellan Företagen - inom de ramar som ställts upp av statsmakterna styr bl. a. prisbildning och investeringar. På längre sikt blir konkurrensen även bestämmande för strukturen inom en bransch och for relationerna mellan olika led i en forädlingskedja. Såsom framgår av bl. a. koncentrationsutredningens (Fi 1962:37) undersökningar och det s. k. storforetagsregistret vid statens pris- och kartellnämnd har det sedan början av 1960-talet skett en mycket påtaglig utveckling mot färre och större enheter inom många näringsgrenar. Denna process behöver nödvändigtvis inte vara av ondo. För att hävda sig i den internationella konkurrensen kan sålunda de ofta. internationellt sett, små svenska exportföretagen behöva gå samman i större enheter. En ökad koncentration inom en viss bransch kan också ha positivt värde genom att den skapar möjlighet till ökad planmässighet. Mot sådana eventuella positiva effekter får ställas tänkbara negativa i form av exempelvis tendenser till monopolvinster och lägre produktivitetsökningstakt. Byggnadsmaterialindustrin har sedan länge varit föremål for statsmakternas intresse. Olika delar av materialindustrin har studerats eller håller på att studeras. Statens industriverk har nyligen gjort en studie över den träbearbetande industrin samt håller på att slutföra en undersökning om plastindstrin. Statens pris- och kartellnämnd. som följer pris- och marknadsutvecklingen inom bl. a. materialindustrin, har även gjort en rad analyser av olika delbranscher inom materialindustrin. Bl. a. har vissa studier gjorts i samråd med installationsutredningen (l l970:2l)som i sitt betänkande

(SOU l974z47). [nstallationssektorn har redovisat förhållandena även inom

installationsbranschernas materialindustrier. Konkurrensutredningen (H 1974:05), som har till uppdrag att göra en översyn av konkurrensbegränsningslagen, har uppdragit åt pris- och kartellnämnden att undersöka vissa foretagsfusioner. Undersökningen berör också byggnadsmaterialindustrin. Någon aktuell kartläggning av hela materialindustrins omfattning. struktur och verksamhet finns emellertid inte. Det är svårt att generellt ange vad som utifrån industripolitiska. sysselsättningspolitiska och konkurrenspolitiska synpunkter är lämplig struktur inom en bransch. Bedömningarna får göras från fall till fall. lnom byggnadsmaterialindustrin och då särskilt vissa delar av den. har emellertid utvecklingen nu gått så långt att det finns anledning att noga överväga föroch nackdelar av nuvarande förhållanden.

32 Direktiv

Till frågan om en kartläggning av materialindustrin ämnarjag återkomma i annat sammanhang. Jag finner det dock motiverat att redan nu utreda effekterna av koncentrations- och integrationstendenserna inom vissa delar av byggnadsmaterialindustrin. Jag förordar därför att sakkunniga tillkallas för en sådan utredning. l de sakkunnigas uppdrag bör ingå även att analysera och redovisa alternativa vägar att minska eller eliminera de effekter, vilka framstår som påtagligt negativa från samhälleliga synpunkter. Koncentrationsutvecklingen inom näringslivet är en central fråga även för konkurrensutredningen. En särskild utredning om byggnadsmaterialindustrin kan dock med fördel göras samtidigt som konkurrensutredningens arbete och delvis samordnas med detta. De sakkunniga bör inrikta sitt arbete främst på sådana delar av byggnadsmaterialindustrin där koncentrationsprocessen gått långt och där importkonkurrensen är av relativt begränsad omfattning. De delar av byggnadsmaterialindustrin inom vilka Euroc-koncernen har en stark ställning hör självfallet hit. En uppgift för de sakkunniga bör vara att kartlägga företagens beteende inom de nämnda delarna av byggnadsmaterialindustrin. Kartläggningen bör omfatta bl.a. försäljningspolitik, inköpspolitik, investeringspolitik. forsknings- och utvecklingspolitik, eventuella överenskommelser med andra företag och prisledarskap. De sakkunniga bör undersöka även sådana ägandeförhållanden och beslutsformer. som kan antas vara av betydelse för ifrågavarande företags beteende. De tendenser till integration som förmärkts under senare år bör därför kartläggas och analyseras. Detta arbete bör omfatta både den horisontala integrationen inom vissa materialbranscher och den vertikala integrationen inom materialindustrin och mellan denna industri och andra led i byggprocessen. På grundval av denna kartläggning bör de sakkunniga göra en bedömning av för- och nackdelar av förhållandena utifrån konkurrenspolitiska, industripolitiska, sysselsättningspolitiska och foretagsdemokratiska synpunkter. De konkurrenspolitiska bedömningarna bör göras i huvudsak utifrån de riktlinjer som idag ligger till grund för konkurrenslagstiftningen och i samråd med konkurrensutredningen. De industripolitiska bedömningarna bör göras med utgångspunkt i strävandena att uppnå en rationell industristruktur och en tillfredsställande hög utvecklingstakt på lång sikt. l fråga om de sysselsättningspolitiska bedömningarna bör utgångspunkten vara att produktionsanpassningar och strukturomvandlingar skall ske på ett sätt som tillgodoser de anställdas berättigade krav på anställningstrygghet och samhällets krav på långsiktig regionalpolitisk planering. De företagsdemokratiska bedömningarna bör utgå från att de anställda skall ha reella möjligheter att påverka beslut inom ifrågavarande företag, bl. a. genom styrelserepresentation. De sakkunniga bör utifrån denna allsidiga bedömning analysera och redovisa alternativa handlingslinjer som syftar till att ge samhället och de anställda det inflytande som kan visa sig motiverat för att minska eller eliminera sådana effekter, vilka framstår som påtagligt negativa från samhälleliga synpunkter. - De sakkunniga bör samråda med - förutom konkurrensutredningen statens pris- och kartellnämnd, statens industriverk, arbetsmarknadsverket och byggbranschrådet.

3 Konkurrensförhållandena

och inom

koncentrationsutvecklingen byggnadsmaterialindustrin

3.1 Inledning

Koncentrationsutredningen utarbetade och redovisade i ett delbetänkande en modell för beskrivning och analys av konkurrensforhållandema inom tillverkningsindustrin. Koncentrationsutvecklingen redovisades med utgångspunkt från bl. a. säljarkoncentrationen på varugruppsnivå. Dessa varugruppsmätningar omfattade även export- och importandelar for resp. varugrupp för att möjliggöra en bedömning av koncentrationen på den svenska marknaden. Exportandelarna bedömdes också ge en bild av den inhemska produktionens effektivitet. _ Beskrivningen i detta kapitel av koncentrationsutvecklingen för vissa vainom rugrupper byggnadsmaterialområdet baseras på koncentrationstal det största, de fyra största och de åtta största företagens produktionsandel

- samt import- och exportandelar för åren 1967, 1970 och 1974. Vidare

redovisas storföretagens? andel av produktionen och det totala antalet tillverkare i resp. varugrupp. Koncentrationsutvecklingen redovisas för ett femtiotal varugrupper inom byggnadsmaterialområdet klassificerade enligt Brysselnomenklaturen. För att beskriva koncentrationsnivån används de av koncentrationsutredningen definierade begreppen enforetagsdominerad resp. fåtalsdominerad produktion och marknad. Med enföretagsdominerad produktion avses att det största företaget svarar för minst 70 % av produktionen. Med fâtalsdominansi produktionen menas antingen att de fyra största företagen svarar för minst 70 % eller att de åtta största svarar för minst 90 “/n av produktionen. Enföretags- eller fâtalsdominans på marknaden råder då kritierierna for dominans i produktionen är uppfyllda och importen samtidigt utgör högst l Industrins struktur- och 30 % av :illförseln inom landet. konkurrensförhållanden, Koncenxationsmätningar för 1967 och 1970 har redovisats av statens pris- SOU 1968:5. och kartelinämnd (SPKP. Koncentrationsmätningen för år 1974 har - på - 7 Med storföretag menas uppdrag av byggkoncentrationsutredningen gjorts av statistiska centralföretag eller koncerner byrån (SCB). som har minst 500 anställda. 3 storföretag och koncen- 3.2 i svensk industri trationstendenser. SPK.

Koncentrationsutvecklingen 1967-1970

Lund 1971. Koncentrationsutvecklingen inom Utredningen skall enligt direktiven bl. a. utreda effekterna av koncentra- svensk industri tions- och integrationstendenserna inom vissa delar av byggnadsmateria- 1967-1970, SPK. 1973.

34 Konkuriensförhâl/andøna och koncenrrarionsutveck/ingen

lindustrin, främst sådana delar av byggnadsmaterialindustrin där koncentrationsprocessen gått långt och där importkonkurrensen är av relativt begränsad omfattning. Som en bakgrund till beskrivningen av koncentrationsutvecklingen inom byggnadsmaterialomrâdet redovisas först något om koncentrationsutvecklingen i hela den svenska industrin 1967-1970. Koncentrationsutvecklingen i svensk industri har enligt av koncentrationsutredningen utvecklade mätmetoder följts upp av SPK, senast för 1970. l tabell 3:1 redovisas produktionskoncentrationen, import- och exportandelar lör vissa sektorer med ann _ knytning till byggnadsmaterialområdet samt för hela industrin åren 1967 ] .. . . . . . Vagda medeltal for va- vaoch 1970. De fyra storsta företagen svarade l genomsnitt for samtliga rugruppema med hänsyn rugrupper för 68 % av tillverkningen 1967 medan andelen hade ökat till nn Vamgruppemas Sam_ värde, 72 % år 1970. Motsvarande andelar för de åtta största företagen var 79

Tabell 3.1 Koncentrationsdata för vissa industrisektorer med byggnadsmalerialanknytning och totalt för samtliga industrisektorer samt import- och exportandelar 1967 och 1970 (vägda medeltal för varugrupperna med hänsyn till varugruppernas saluvärde)

lndustrisektor År Andelar av produktionen tvägda medeltal) Import Export andel andel Största De fyra De åtta Stor- (vägda tvägda löre- största största före- medeltal) medeltal) taget före- före- tagen” tagen tagen

Tegel-, cement- och annan mineral-

a Företag eller koncerner som har minst 500 anställda.

l l l

Kon/ourerzs/ör/iâ/landerza och koncentrarionsutveck/ingen 35

resp. 82 %. Av industrisektorer med ökad koncentration mellan 1967 och 1970 kan nämnas tegel-, cement- och annan mineralvaruindustri, porslinsoch glasvaruindustrin samt järn-, stål- och metallverk. Antalet varugrupper med enföretags- respektive fåtalsdominans i produktionen ökade mellan 1967 och 1970. Enföretagsdominans rådde l970i 19 % och fåtalsdominans i 30 % av totala antalet varugrupper. Storföretagens andel av produktionen ökade från 66 “n 1967 till 73 % 1970. Den genomsnittliga importen i procent av total tillförsel steg för hela industrin från 23 till 25 %. Höga importandelar förekom bl. a. inom kemikalie- och plastindustrin, maskinindustrin, elektroindustrin och järn-, stål- och metallverk. Däremot saknades detta slags konkurrens nästan helt inom trävaruindustrin, massa-, pappers- och pappersvaruindustrin samt inom tegel-, cement- och annan mineralvaruindustri. Den genomsnittliga exportandelen för samtliga industrisektorer sammantaget ökade mellan 1967 och 1970.

3.3 Översiktlig beskrivning av konkurrens- och koncentra-

tionsförhållandena inom byggnadsmaterialindustrin

3.3.1 Inledning

Någon enhetlig definition av begreppet byggnadsmaterial finns inte. Statens industriverk (SIND) har i den under 1977 fárdigställda kartläggningen av byggnadsmaterialbranschen definierat byggnadsmaterialbegreppet ganska vitt. Sålunda har som byggnadsmaterial räknats sådana varor som även har andra användningar. 1 några fall har även vissa varor som går mera indirekt till byggandet. t. ex. cement. medtagits. Sammanfattningsvis kan sägas att SIND till byggnadsmaterial i huvudsak räknat alla varor som till en väsentlig del går direkt till byggandet antingen som inbyggt material eller som hjälpmaterial. Av S1ND:s utredning framgår att den totala produktionen inom byggnadsmaterialindustrin uppgick till 27, 8 miljarder kronor 1974. Av denna produktion levererades 11 miljarder kronor(40 %) direkt till byggnadsverksamheten. medan 8 miljarder kronor (29 %) exporterades. Resten, eller drygt 8,5 miljarder kronor, levererades till andra branscher. Av den sistnämnda delen levererades ca 2,5 miljarder kronor till andra branscher inom byggnadsmaterialindustrin som halvfabrikat. Bland dessa kan nämnas produktionen av en stor mängd sågade trävaror, som går till byggandet efter att ha passerat ytterligare ett vidareförädlingsled, snickeriindustri eller trähustillverkning. Antalet renodlade byggnadsmaterialbranscher är få. 1 regel avser endast en del av branschernas tillverkning byggnadsmaterial. Av exempelvis järnoch stålindustrins produktion går endast en mindre del till den svenska byggnadsindustrin medan produktionen för andra ändamål är betydande. Även träindustrin levererar endast en mindre del av produktionen till byggnadsindustrin, till stor del beroende på en betydande export. För sågverkens del var exportandelen två tredjedelar 1974. Byggnadsmaterialtillverkningens fördelning på ett mycket stort antal branscher innebär att de strukturella förhållandena är mycket olika inom skilda delar av materialindustrin. Vissa branscher omfattar endast ett fåtal pro-

36 KOH/UIII(”I1$fÖI'/l(i//(1Il(/(7II(I och koncenIraIionstttvecklingørt

cessindustriFöretag medan andra branscher består av hundratals små och medelstora Företag med betydande inslag av hantverk. Vidare Föreligger vitt skilda konkurrensFörutsättningar i övrigt inom olika branscher. Vissa branscher är exempelvis utsatta För en stark importkonkurrens medan andra branscher är relativt skyddade från utländsk konkurrens. Den byggnadstekniska utvecklingen påverkar avsevärt substitutkonkurrensen mellan olika materialslag. Av de studier utredningen gjort om koncentrationsutvecklingen inom byggnadsmaterialindustrin framgår att enföretagsdominans rådde - dvs. det största företaget svarade För minst 70 % av produktionen - i följande varugrupper 1974. - planglas rör av olegerad koppar - portlandcement plåt och band av aluminium - - lås varor av gips - - Samt plattor av asbestbetong kylskåp frysskåp l 30 varugrupper av totalt 56 rådde fåtalsdominans varvid de fyra största Företagen svarade För minst 70 % av produktionen eller de åtta största Foretagen svarade För minst 90 %. I två tredjedelar av de studerade varugrupperna förelåg alltså enforetags- eller fåtalsdominans. Detta innebär en ökning jämfört med 1967. då hälften av alla varugrupper var enFöretagseller fåtalsdominerande. Det största Företagets produktionsandel har ökat i mer än hälften av de studerade varugrupperna. Som exempel på produktgrupper där koncentrationen ökat kan nämnas dörrar av trä, planglas. gipsradiavaror, plattor av lättbetong. betongtakpannor, asbestbetongplattor. torer och lås. Storföretagens andel av produktionen har ökat under jäm- Forelseperioden. Importen är obetydlig i de flesta va-rg; .lpperna Endast För planglas, murbruk, gipsvaror, profilstång, rör- och rördelar av gjutjärn. sömlösa ämnesrör. plåt och band av aluminium och apparater För lokaluppvärmning är imav större betydelse. Mellan 1967 och 1974 har importkonkurrensen portandelen ökat För exempelvis planglas, murbruk, gipsvaror samt muroch fasadtegel. Koncentrationsutvecklingen inom byggnadsmaterialindustrin redovisas i tabell 3:2 1 tabellen Finns uppgifter om tillverkarkoncentrationen åren 1967, 1970 och 1974 För 56 varugrupper inom byggnadsmaterialområdet med ett sammanlagt produktionsvärde av ca 13 miljarder kronor 1974. Vissa varugrupper redovisas närmare i avsnitt 3.4. 1 det Följande görs en översiktlig beskrivning av konkurrens- och koncentrationsFörhålIandena För några vik- En uppdelning av byggnadsmaterialen har tigare byggnadsmaterialområden. gjorts i stommaterial, stomkompletterings- och inredningsmaterial, samt installationsmaterial. Beskrivningen bygger delvis på SPK:s utredning om konkurrensformer och prissättningsprinciper inom byggnadsmaterialindustrin.

3.3.2 S rommaterial Till stommaterial hör i Första hand trävaror, cementbaserade byggvaror såsom fabriksbetong. betongelement och lättbetong samt järnvaror i form av

Kon/a/rrørzsför/Iâ/Iandena 00/1 koncenIrarionsutvøcklingen 37

balk och armeringsjärn. Användningsområdena för de olika stommaterialen är tämligen avgränsade vilket gör att den inbördes konkurrensen mellan de olika stommaterialen totalt sett är begränsad. l samband med produktionen av småhus används huvudsakligen trävaror och lättbetong. Vid flerfamiljshusproduktion kommer huvudsakligen betongkonstruktioner till användning. Stålkonstruktioner Förekommer i huvudsak vid andra typer av byggnader än bosläder. Genom den minskande bostadsproduktionen under första delen av [970talet och småhusbyggandets ökande andel av den totala bostadsproduktionen har användningen av stommaterial av betong minskat. Samtidigt är konkurrensen från stålkonstruktioner stark i övrigt husbyggande. Produktionen av stommaterial kännetecknas med undantag av trävaror, fabriksbetong och betongelement av fåtalsdominans. Tillverkningen av cement är sedan 1973 helt koncentrerad till ett enda företag, Cementa AB. ett dotterbolag till Industri AB Euroc. importen av cement är obetydlig och något substitut som bindemedel i betong ñnns ej. Armeringsjärn tillverkas av sju företag, av vilka det största - Halmstads Järnverks AB svarar för 36 % av produktionen. Mellan 1967 och 1974 har koncentrationen kraftigt ökat. Importen av armeringsjärn har underjämförelseperioden varit ringa. Mellan tillverkarna av armeringsjärn föreligger ett samarbete i form av ett gemensamt distributionsbolag (BASTA). Totalt finns mer än ett hundratal tillvekare av fabriksbetong och tillverkningen är totalt sett lâgkoncentrerad. Genom att tillverkarna har lokala avsättningsområden, är dock koncentrationen inom de olika delmarknaderna genomgående hög.

3.3.3 Sromkomp/errerings- och inredningsmaterial Produkterna inom detta område används huvudsakligen i samband med färdigställandet av väggar, golv och tak samt vid inredning av bostäder, främst genom inmontering av skåp, Fönster och dörrar. De byggvaror som används för stomkompletteringar och inredning kan, med avseende på funktion. föras samman i grupper med hög inbördes utbytbarhet och med ringa utbytbarhet mellan grupperna, t. ex. ytterväggar, innerväggar, golvbeklädnad och takbeklädnad. Substitutkonkurrensen är enligt SPK hög för flertalet byggvaror inom detta område. Det främsta undantaget är isolermaterial där mineralull är det dominerande materialet, även om det ur rent isoleringsteknisk synvinkel finns andra alternativ. Till varugrupper med ringa substitutkonkurrens hör t. ex, fönster och skåpinredning. För samtliga varugrupper inom stomkompletteringsområdet är utbytbarheten mellan olika fabrikat av en och samma produkttyp praktiskt taget fullständig. Utrymme för en produktdifferentiering finns i första hand för olika typer av beklädnadsmaterial där utseendet har en större betydelse. Detta gäller i viss utsträckning även skåpsnickerier. Liksom for stommaterial begränsas substitutkonkurrensen av att användningen av olika produkter varierar med avseende på typ av byggnadsobjekt. Kalksandsten, som är ett beklädnadsmaterial för ytterväggar, används främst i samband med småhusproduktion, medan det främsta konkurrentmaterialet

38 Konkurrens/ör/iäl/andena och koncern/arionsurvecklirzgen

- - även används for fasadtegel flerfamiljshus. På de flesta delmarknader inom stomkompletterings- och inredningsområdet är tillverkningen enföretags- eller fåtalsdominerad. Ofta är det totala antalet leverantörer relativt litet. lmportkonkurrensen är totalt sett av mindre betydelse.

Ytterväggar Tillverkningen av kalksandsten är enföretagsdominerad och koncentrationen har ökat mellan 1970 och l974. lmportkonkurrensen är ringa. Tillverkningen av tegel, som närmast konkurrerar med kalksandsten som ytterväggsbeklädnad, sker vid ett 25-tal företag. Konkurrensen från andra fasadbeklädnadsmaterial är påtaglig, I småhusproduktionen används ofta träfasader, medan ett vanligt alternativ på exempelvis industribyggnader är plåt. Ett fåtal Företag dominerar tillverkningen av varmvalsad plåt. Importen är betydande och utgör en stor konkurrensfaktor. Aluminiumplåt är ett alternativ till den varmvalsade plåten. Gränges Aluminium dominerar helt produktionen av plåt och band av aluminium. Importen av aluminiumplåt uppgår emellertid till närmare hälften av tillförseln på den svenska marknaden. År l974 fanns det endast en tillverkare av planglas i landet, nämligen AB Emmaboda Glasverk (St Gobainkoncernen). Importen som uppgick till ca 60 96 av tillförseln, ombesörjdes av Grängeskoncernen samt av den engelska Pilkingtonkoncernen. Genom Pilkingtonkoncernens etablering 1976 i Sverige har en omstrukturering av hela den nordiska planglasindustrin inletts. Pilkington Floatglas AB är numera den särklassigt största planglastillverkaren i landet. av isolerrutor är fåtalsdominerad. Det största - Tillverkningen företagets Emmaboda Glasverk - 1974 till 64 % mot 57 % produktionsandel uppgick år 1970. Importen uppgick l974 till l3 %. Genom att Emmagoda Glasverk, Scanglas A/S (Danmark) och Christiania Glasmagasin (Norge) under 1977 kommer att samlas i ett nybildat holdingbolag kommer koncentrationsgraden att öka avsevärt på isolerglasmarknaden. Mineralull tillverkas endast av två företag, Gullñber AB och Rockwool AB. lmportkonkurrensen är av begränsad omfattning och någon väsentlig substitutkonkurrens från andra typer av isoleringsmaterial föreligger ej.

Innerväggar Tillverkningen av gipsskivor är sedan 1970 enföretagsdominerad. Numera finns endast ett tillverkande företag, AB Gyproc (Eurockoncernen). Genom etablering i Danmark och genom delägarskap i Finland har Gyproc skaffat sig ett starkt inflytande på hela den nordiska marknaden. År l974 utgjorde importen av gipsskivor ca en tredjedel av den totala tillförseln. De importerade gipsskivorna följer dock regelmässigt Gyprocs priser. Produktionskoncentrationen for spånskivor har under järn forelseperioden l bibehållits på en oförändrat hög nivå. Produktionen är fåtalsdominerad. Im- Företagets arbetsnamn är Uniglas A/S. portandelen är jämförelsevis låg och har kraftigt minskat.

Kon/rtIrrørzs/ör/1â//anrlena och koncenrra/ionsurveck/izzgen 39

Tillverkningen av såväl hårda som porösa träñberplattor är fåtalsdominerad. Produktionskoncentrationen harjämfört med år l967 ökat något och de fyra största Företagen svarade år 1974 För ca tre fjärdedelar av tillverkningen. Importen av träñberplattor är obetydlig, medan närmare hälften av produktionen exporteras. Mellan tillverkarna Föreligger ett samarbete som omfattar bl.a. en gemensam prislista och ett enhetligt rabattsystem. Två Företag, Siporex AB. som ingår i Eurockoncernen, och Ytong AB, som ingår i Yxhultkoncemen, tillverkar varor av Iättbetong, som till viss del används För icke bärande innerväggar. Siporex var fram till 1975 det största Företaget. Ytong AB är numera det största Företaget med en produktionsandel av uppskattningsvis 65 %. Någon importkonkurrens Förekommer knappast medan substitutkonkurrensen från Flera olika material är relativt betydande.

Inredningssnickerier och dörrar Antalet tillverkare av snickerier är stort och produktionen är lågkoncentrerad. Såväl importen som exporten har liten omfattning. Även antalet tillverkare av dörrar är stort. Koncentrationen har dock ökat kraftigt mellan 1967 och 1974. STAB-koncernen har genom FöretagsFörvärv ökat sin produktionsandel från 21 % år 1967 till 42 96 1974. STAB-koncernen äger tillsammans med konkurrentföretaget AB Gustav Kähr Försäljningsbolaget Svenska Dörr AB. Av den inhemska Försäljningen av inner- och ytterdörrari standardutFörande svarar Svenska Dörr För omkring 70 %. Såväl importkonkurrensen som substitutkonkurrensen är av mycket underordnad betydelse.

Takbeklädnad Tillverkningen av takpapp är fåtalsdominerad och koncentrationen har kraf-

tigt ökat under jämförelseperioden. HöganästAB dominerar produktionen.

Importkonkurrensen är ringa. En betydande substitutkonkurrens Förekommer emellertid från ett flertal produkter såsom betongtakpannor, plåt och - tidigare asbestcementprodukter. Betongtakpannor tillverkas av ett fyrtiotal Företag. Varken enFöretagseller fåtalsdominans Föreligger men koncentrationen har ökat mellan 1970 och 1974. Nordiska Redland AB, som ingåri Yxhultkoncernen, är det största Företaget. Importen är ringa. Taktegel är numera i stort sett utkonkurrerat som takbeläggningsmaterial.

Golvbeläggningsmaterial

Produktionen av sammansatt parkettstav är fåtalsdominerad och koncentrerad till Tarkett AB (STAB-koncernen) och AB Gustav Kähr. Någon importkonkurrens Förekommer ej men substitutkonkurrensen från andra typer av golvbeläggningsmaterial, är stark. Plastgolv och textila golvmaterial tillverkas av några få Företag. Importkonkurrensen är stark. Importen av plastgolv och textila golvmaterial uppgår till mer än hälften av tillFörseln av dessa produkter på den svenska marknaden.

40 Konkurrens/örhâ//arzdena och koncenrrationsurveck/ingen sou |977;43

Innervâggsbeklädnad De fyra största företagens andel av produktionen av lackfárger och lacker uppgick såväl 1970 som 1974 till omkring 70 %. Importkonkurrensen är relativt betydande. Även importen av tapeter är betydande. Importen utgör ca 30 a av tillförseln och avser främst pappers- och vinyltapeter. De största tillverkarna är Engblad & C0 Tapetfabriker AB (papperstapeter), Anneplas AB, som ingår i STAB-koncernen (vinyltapeter) och Skandinaviska Jute AB (textiltapeter). Tillverkarna av papperstapeter ger inom ramen för Sveriges Tapetfabrikanters Förening ut en gemensam cirkaprislista.

3.3.4 Installationsmaterial VVS-sortimentet omfattar totalt sett ett mycket stort antal produkter. Det produktsortiment som efterfrågas i samband med VVS-installationeri byggnader omfattar däremot ett begränsat antal produktgrupper med specifika användningsområden. Substitutkonkurrensen är av varierande betydelse. För värmeprodukter förekommer i stor utsträckning substitutkonkurrens på systemnivå. Värmesystem baserade på oljepannor och konventionella radiatorsystem konkurrerar exempelvis med system baserade på direktverkande elvärme. För vatten- och avloppsrör föreligger materialkonkurrens, t. ex. mellan plaströr och metallrör. Inom sanitetsområdet är substitutkonkurrensen mellan olika produktslag nästan obelintlig då t. ex. plastbaserade sanitetsvaror ej förekommer i någon omfattning. För de flesta varugrupperna gäller att enhetliga normer rörande produkternas funktion har lett till att de olika tillverkarnas produkter i regel är utbytbara sinsemellan. På de flesta delmarknader inom VVS-området är antalet leverantörer litet. g i Koncentrationen är oftast hög.

Värmeprodukter Produktionen av värmeledningspannor är fåtalsdominerad och tillverkningen har mellan 1970 och 1974 koncentrerats. Aga AB är efter förvärvet av AB Coronaverken den största tillverkaren med en produktionsandel av 43 %. Importen, som huvudsakligen sker från Finland är av mindre betydelse. Någon substitutkonkurrens i egentlig mening förekommer ej. Oljebrännartillverkningen har under de senaste åren koncentrerats och domineras idag av Parca Norrahammar AB, som äger de två största tillverkarna, B. Palm & Co AB samt AB Bentone-Verken. Parca Norrahammar ingår i sin tur i Saab-Scaniakoncernen. Importen av oljebrännare uppgår till ca 15 % av tillförseln. Tillverkningen av Varmvattenberedare är fåtalsdominerad och de fyra största företagen svarade år 1974 för 82 % av produktionen. Importkonkurrensen är av ringa omfattning. Koncentrationen inom varugruppen radiatorer har kraftigt ökat mellan 1967 och 1974 och varugruppen är numera fåtalsdominerad. Det största företaget Aga AB - svarar för mer än hälften av produktionen. Importen av radiatorer är ringa. Mellan radiatorleverantörerna föreligger ett kartellsamarbete, som omfattar gemensamma cirkapriser och rabatter.

SOU l977:43 Konkurrensför/iâ/landena och koncenrrariorzszIIveck/irzkqen 4l

Sanirelsprodukler Två Företag tillverkar sanitetsporslin i Sverige, AB Gustavsbergs Fabriker (KF) och IFö Sanitär AB (Industri AB Euroc). av vilka det förstnämnda Företaget är störst. Den ll-procentiga importen ombesörjs till större delen av IFö. Någon substitutkonkurrens av betydelse finns ej. De båda nämnda företagen dominerar även tillverkningen av badkar. Eurockoncernen är genom dotterbolaget [Fo Kampri AB den största tillverkaren av diskbänkar, med en produktionsandel av 43 % år l974. Genom IFös företagsförvärv har koncentrationen inom Varugruppen kraftigt ökat sedan 1967. Import- eller substitutkonkurrens Förekommer ej i någon nämnvärd omfattning.

Rör Tillverkningen av slangar och rör av plast är varken enFöretags- eller fåtalsdominerad och koncentrationen har bibehållits på en oförändrad nivå mellan 1970 och 1974. Det största tillverkande Företaget är Gustavsberg - Lubonyl AB (tidigare N. Lundbergs Fabriker AB) som ägs av KF. Importen uppgår till 10 % av tillFörseln. Substitutkonkurrensen mellan olika material resp. konkurrensen mellan olika produkter av samma material varierar med hänsyn till rörens användningsområde. Det kan påpekas att fyra svenska och två finska tillverkare av plaströr har ett gemensamt Försäljningsbolag.

Sweténrör AB. För Försäljning av i huvudsak vatten- och avloppsrör.

Rör av olegerad koppar tillverkades l974 av tre Företag av vilka Gusums Bruk AB samt Gränges Essem var de två största. Importen, som uppgår till en tredjedel av tillFörseln, utgör en mycket betydande konkurrensfaktor. S. k. normalrör av gjutjärn tillverkades fram till l974 av två Företag, AB Bofors och AB Gustavsbergs Fabriker (KF). Sedan årsskiftet 1976/77 är dock Gustavsberg ensam tillverkare av normalrör. Importkonkurrensen är obetydlig. För både rör och rördelar av gjutjärn samt sömlösa ämnesrör gäller att antalet tillverkare är litet. Importen är emellertid av mycket stor betydelse och uppgick l974 till 48 resp. 77 % av tillFörseln. Varugruppen betongrör är lågkoncentrerad med ett stort antal tillverkare.

H ushâllskapiralvaror

Tillverkningen av kylskåp, frysskåp. diskmaskiner och spisar För hushållsbruk domineras av ett fåtal Företag. Electrolux är den största tillverkaren av kyl- och frysskåp, diskmaskiner och spisar. Importkonkurrensen är betydande.

3.3.5 Berydelse/ulla storföretag inom olika varugrupper

Tillverkningen av byggnadsmaterial är i betydande omfattning knuten till storföretag (Företag med minst 500 anställda). År l974 svarade dessa i närmare 80 % av de studerade varugrupperna För mer än 50 % av produktionen. Några av de mera betydelsefulla redovisas här kortfattat. I kapitel 5 görs en mera detaljerad genomgång av de större byggnadsmaterialtillverkarna.

42 Kort/ametts/ör/tâ/Iattdetta oc/t /çorzcentrationsttttteeklirtgett

Industri AB Euroc är moderbolag till landets enda cementtillverkare, Cementa AB. Till koncernen hör också [Fo AB, som svarar För närmare hälften av den inhemska tillverkningen av sanitetsporslin och badkar. Företaget har också en stark ställning vad gäller tillverkningen av diskbänkar. Euroc j i hade 1974 genom dotterbolaget TeknoTerm AB en icke obetydlig andel av produktionen av värmepannor m. m. Även Gyproc AB, som är den enda inhemska tillverkaren av gipsskivor och den dominerande leverantören på svenska marknaden, ingår i Euroc-koncernen. Eurockoncernen är även den enda inhemska tillverkaren av asbestbetongplatton Därutöver har Euroc en betydande andel av produktionen av murbruk. betongelement och lättbetongplattor. Svenska Tändsticks AB (STAB) äger marknadsominerande Företag inom snickeriindustrin och golvmaterialindustrin. Svenska Dörr AB är Försäljningsbolag för tre dominerade dörrtillverkare varav två - Ji-Te AB och WST-Hus » är dotterbolag till STAB. På dörrmarknaden har STAB genom sina dotterbolag en mycket stark ställning och svarade år 1974 För ungefär 42 % av den inhemska tillverkningen av dörrsnickerier. STAB äger också Marbodal AB, som svarade För ungefär en femtedel av tillverkningen av inredningssnickerier i landet. lnom snickerisektorn äger STAB också Star- Fönster AB, som tillverkar fönster. Tillverkning och Försäljning av golvmaterial sker genom Tarkett AB, som år 1974 svarade För mer än hälften av den svenska tillverkningen av sammansatt parkettstav. Företaget saluFör i övrigt ett komplett golvmaterialprogram. 3 Stora Kopparbergs Bergs/ags AB har en stark ställning vad gäller tillverk- i * ningen av armeringsjärn och byggplåt. Genom Förvärvet 1976 av Bergvik och Ala AB har koncernen numera också betydande intressen vad gäller i tillverkning av Fönster och dörrar - SP-Snickerier AB och BorDörren AB å - och board och plywood. i domineras av två storföretag Aga 3 En betydande del av värmemarknaden AB. samt Saab Scania AB, som äger Parca Norrahammar AB till 80 9/0. lnom båda koncernerna tillverkas ett i stort sett komplett sortiment av värmeprodukter. Statsföretag AB äger snickeriforetagen Etri Fönster AB, som tillverkar Fönster, samt AB Kramfors Kök och AB Kalmar Kök, som tillverkar skåpsnickerier. Alla tre Företagen svarade 1974 For mindre än lO ”n av den totala tillverkningen. Till statsFöretagsgruppen hör också en av de största golvmaterialtillverkarna, Nyland Mattor AB med dotterbolaget Holmsund Golv AB. Trävaror, board, spånskivor och dörrar tillverkas av AB Statens Skogsindustrier (ASSI), som har en betydande andel av tillverkningen av board. Statsföretag svarar också genom dotterbolaget Rockwool AB for ungefär hälften av mineralullstillverkningen i landet. Statsföretags dotterbolag Norrbottens Järnverks AB (NJA) tillverkar bla. varmvalsad plåt För byggnadsändamål. l Koøperativa Förbundet (KF ) ingår Gustavsbergs Fabriker AB, som svarar För ungefär hälften av den inhemska tillverkningen av sanitetsporslin och ,, badkar. Företaget har även en betydande del av produktionen av diskbänkar. I Be r ,_ namns aven asbest- Genom dotterbolaget Gustavsberg-Lubonyl AB ar Gustavsberg den ledande Cementplaltor Tmverk_ tillverkaren av plaströr och gjutjärnsrör. Karlholms Bruks AB, som tillhör ningen läggs ned under 1977. KF-koncernen, tillverkar board. Till KF-koncernen hör också en snicke-

I z l l t l i

Kønkttrrens/örliâ//andena och koncenIrarionszltveck/ingen 43

rifabrik, Dala-Floda Snickeri AB. Yxhult AB äger Ytong AB, Norrlands Ytong AB och Nordiska Redland AB. Genom Ytong och Norrlands Ytong är Yxhult landets största tillverkare av kalksandsten och lättbetongprodukter. Nordiska Redland är den största inhemska tillverkaren av betongtakpannor.

3.4 Konkurrensförhållandena och koncentrationsutvecklingen

1967-1974 för vissa varugrupper

3.4.1 Inledning l detta avsnitt redovisas med utgångspunkt från tabell 3.3 (sid. 55-60) de varugrupper inom byggnadsmaterialområdet som 1974 uppvisar en hög koncentrationsgrad eller uppvisar en stark ökning av koncentrationen mellan 1967 och 1974, och för vilka importkonkurrensen samtidigt är av begränsad omfattning.

3.4.2 Spânskivor Mellan 1967 och 1970 fördubblades produktionen av spånskivor mätt i löpande priser. Fram till 1974 fortsatte produktionen att öka kraftigt. Antalet tillverkande Företag (koncerner) ökade från åtta år 1967 till tolv år 1974. Produktionen är fåtalsdominerad. De största tillverkarna är Södra Skogsägarna AB och AB Person Invest. lmportandelen är förhållandevis låg och har dessutom minskat kraftigt sedan 1970. Anledningen härtill är att de tekniska kraven på spånskivor som säljs i Sverige är högre än i f1ertalet andra tillverkarländer. Exponen av spånskivor har däremot ökat. kraftigt Enligt en SPK-undersökning angående byggnadsmaterialindustrin förbyttes den under en följd av år oavbrutna produktionstillväxten i en tillbakagång 1975 samtidigt som produktionskapaciteten ökade med 15 96. Kapaciteten ökade 1976 ytterligare genom att AB Statens Skogsindustrier (ASSI) tog i bruk en ny anläggning för spånskivetillverkning. För jämförbara delar av sortimentet tillämpar tillverkarna enligt SPK enhetliga Iistpriser och grundrabatter vid försäljning till återförsäljare.

3.4.3 Dörrar av trä Produktionsvärdet for varugruppen dörrar av trä (inklusive dörrkarmar) uppgick I974 till 454 milj. kronor. och antalet tillverkare till 241. Importen av trädörrar är mycket begränsad och någon substitutkonkurrens av betydelse förekommer denna har STAB-koncernen ej. Inom varugrupp genom dotterbolagen Ji-Te AB och AB WST-Hus - den största andelen av produktionen. Genom förvärv av AB WST-Hus år 1972 och av HSB:s snickerifabrik i Nässjö år 1971 ökade STAB-koncernens produktionsandel från 26 % 1970 till 42 % 1974. Dörrtillverkningen i Nässjö överfördes 1975 l Konkurrensformer och till WST-Hus. prissättningsprinciper Mellan Ji-Te och WST-Hus samt det från STAB-koncernen fristående inom byggmaterialinduföretaget AB Gustav Kähr föreligger ett avtal om försäljningssamverkan strin, SPK, 1976 stencil.

44 Kon/rtIIrensför/iâ//andøna och koncenIrarionszrtvec/c/irzgerz

genom det gemensamt ägda Svenska Dörr AB (kart. reg. nr. 1914). Enligt avtalet skall Svenska Dörr med ensamrätt försälja fabrikanternas tillverkning av bl. a. dörrkarmar och dörrar. Fabrikanternas leveranser till Svenska Dörr fördelas i princip efter fabrikanternas andelar i Svenska Dörrs aktiekapital. Parterna har även överenskommit om viss teknisk samverkan. Näringsfrihetsombudsmannen (NO) har hos SPK begärt att fortlöpande få information om utvecklingen på marknaden för dörrsnickerier. Svenska Dörr svarade år 1974 För ca 3 % av dörrsnickeriFörsäljningen på svenska marknaden. Beaktas enbart Försäljningen av inner- och ytterdörrar i standardutFörande blir - enligt en undersökning av SPK - Svenska Dörrs ställning mer markerad. Av den sammanlagda inhemska Försäljningen av standarddörrar, vilken 1975 uppgick till 165 milj. kronor, svarar Svenska Dörr enligt undersökningen För omkring 70116. En fjärdedel av Svenska Dörrs Försäljning utgjorde export. Enligt SPK-utredningen tillämpas Svenska Dörrs pris- och rabattsystem i stort sett av de övriga tillverkarna. Mellan Svenska Dörr och det danska Företaget Jutlandia A/S ingicks i december 1975 en överenskommelse (kan. regnr 3239) om Försäljningssamarbete på utomnordiska marknaden i Fråga om dörrprodukter genom det av parterna gemensamt ägda Scan Door A/S. l ett komplement till överenskommelsen har Förutsatts att Förhållandet mellan parternas produktion, som avsätts på den nordiska marknaden, i stort sett blir oFörändrat i Förhållande till läget då överenskommelsen ingicks. Detta innebär att Svenska Dörrs export till Danmark skall överstiga Jutlandias export till Sverige med ca 50000 dörrar. l samband med att STAB-koncernen år 1974 övertog HSB:s snickerifabrik i Nässjö överenskom parterna om exklusivitet vid Allt För Byggnadsfackets (AFB) inköp av dörrar, inredningssnickerier och golvbeläggningsprodukter För HSB-sektorn (kart. reg. nr 3184). Varken Svenska Dörrzs överenskommelse med Jutlandia A/S eller STABkoncernens överenskommelse med AFB har ännu slutgiltigt bedömts av NO. STAB-koncernens Försäljningspolitik beträffande dörrsnickerier redovisas i avsnitt 7.6.4.

3.4.4 Takpapp Av de fyra svenska tillverkarna av takpapp är Höganäs AB den största. Företagets andel av produktionen ökade från 31 % 1970 till 49 % 1974 bl. a. genom Förvärven 1973 av Sydsvenska Takpappfabriken AB och takpapptillverkningen vid Munksjö AB. Höganäs saluFör takpappen genom sitt helägda dotterbolag Förenade Tak AB, som samtidigt är ett entreprenadbolag inom takläggningsområdet. lmportandelen uppgick 1974 till 7 %. En besubstitutkonkurrens Förekommer från ett flertal alternativa protydande dukter. Leverantörerna av takpapp tillämpar enligt SPK:s undersökning av byggnadsmaterialindustrin - ett enhetligt prissystem med gemensamma Prissystemet omfattar också vissa Iistpriser som ändras i stort sett samtidigt. KonkurrensFörhållanriktlinjer För rabattgivningen. Ett tidigare gällande avtal om prissamarbete den vid Försäljning av dörrsnickerier, SPK, 1976 vid Försäljning av takpapp upphävdes 1967, varefter något formellt samarbete stencil. ej finns registrerat hos SPK.

Kon/amenstörlzâl/andøzia och koncentrationszirttecklingerz 45

3.4.5 Trä/ibe/plarlor, hårda och porösa Produktionen av såväl hårda som porösa träfiberplattor är fåtalsdominerad. Antalet inhemska tillverkare av hårda träfiberplattor är nio. De tre största företagen - AB Statens Skogsindustrier tASSl), Karlholms AB och Masonite AB - svarar för mer än 60 kr av produktionen. Produktionskoncentrationen har, jämfört med år 1967, ökat något. ASS1 ingår i Statsföretag AB medan Karlholms AB ingår i Kooperativa Förbundet (KF). Antalet inhemska tillverkare av porösa träfiberplattor uppgår till sex. Det största företaget - Rockhammars Bruk AB - har en produktionsandel på 24 %. » Importen av träfiberplattor är obetydlig medan närmare 50 % av produktionen exporteras. Försäljningen av träfiberplattor påverkas av ett kartellavtal mellan leverantörerna (kart. reg. nr 1927). Samarbetet omfattar bl. a. en gemensam prislista och ett enhetligt rabattsystem. Samarbetet omfattar också en förteckning över sådana boardförbrukande industrier som skall äga rätt att köpa direkt från leverantörerna.

3.4.6 Lacker och Iackfärger Produktionen av lacker och lackfárger uppgick 1974 till 124 resp. 447 milj. kr. De fyra största företagens sammanlagda produktionsandel uppgick såväl 1970 som 1974 till omkring 70 %. Totalt fanns ca 30 tillverkare av färger och lacker. Enligt SPK:s undersökning av byggnadsmaterialindustrin svarade de fyra största företagen, AB Wilh. Becker, AB Alfort & Cronholm, Nordsjö-Nordström & Sjögren AB och Färg AB International för 80 % av fargmarknaden 1975.

3.4. 7 Sanirersporslin Två företag tillverkar sanitetsporslin i Sverige. AB Gustavsbergs Fabriker (KF) och lfö Sanitär AB (Industri AB Euroc), av vilka det förstnämnda företaget är det största. KF:s andel av produktionen uppgick 1974 till 58 %, vilket var en mindre ökning jämfört med 1967. lfö ombesörjer genom det till 2/3 ägda dotterbolaget Värme- och Sanitets AB ldo större delen av importen på den svenska marknaden, en import som dock kraftigt minskat sedan 1970. Exportandelen är drygt 40 %.

3.4.8 Planglas År 1974 fanns endast en tillverkare av planglas i landet, nämligen AB Emmaboda Glasverk, sedan 1974 dotterbolag till den franska koncernen St Gobain Industries. Grängeskoncernen. som flyttat över sin tidigare tillverkning av planglas i Oxelösund till Scanglas A/S, Korsör, svarade år 1974 tillsammans med den engelska Pilkingtonkoncernen för i stort sett hela den svenska importen, som motsvarade 61 9a av tillförseln. Pilkingtonkoncernen startade i augusti 1976 en egen tillverkning av planglas i Sverige. samtidigt som företaget upphörde med importen. Pilkington Floatglas AB. som numera är den största tillverkaren av planglas i landet, använder den s. k. floatglasmetoden vid sin nya anläggning i Halmstad.

46 KOM/xllllPllS/Ör/Iâ//üildêlla och koncenIrarionsurveck/i/igerz

Pilkingtons etablering i Sverige har lett till en omstrukturering av den nordiska planglasindustrin. I syfte att möta konkurrensen från Pilkington har förhandlingar förts mellan Saint-Gobain och Grängeskoncernen samt den norska planglastillverkaren. om en fusion mellan Emmaboda Glas\erk, Scanglas samt A/S Christiania Glasmagasin, Norge. Under 1977 kommer de tre glasverken att samlas i ett nybildat holdingbolag med säte i Danmark. Saint-Gobain kommer att äga 51 %, Gränges 45 % och Christiania Glasmagasin 4 % av aktierna. Gruppens sammanlagda omsättning uppgår till 400 milj. kr och totala antalet anställda till 2 450, varav ca l 400 i Danmark och Norge.

3.4.9 isoleringsrutor För den svenska produktionen av isoleringsrutor, vilken uppgick till 46 milj. kr 1974, svarade enligt industristatistiken fyra företag. Det största foretagets produktionsandel uppgick 1974 till 64 %, mot 57 % 1970. lmportandelen minskade under samma period från 20 till 13 %. Mer än 1/3 av den svenska produktionen exporterades. Den största tillverkaren i landet av isoleringsrutor är Emmaboda Glasverk. Den näst största tillverkaren, Scanglas Svenska AB, importerar planglaset från moderbolaget Scanglas A/S i Danmark. Pilkington har inte själva någon förädling av sitt planglas. Utöver Emmaboda och Scanglas finns enligt uppgifter från branschhåll ett tiotal mindre producenter av isoleringsglas, bl. a. i glasgrossistledet. Genom det tidigare nämnda samgåendet ökar koncentrationsgraden avsevärt på isoleringsglasmarknaden.

3.4.10 Portlandcemenr Den svenska cementindustrin är sedan slutet av 1973 samlad i ett företag, Cementa AB, dotterbolag till lndustri AB Euroc. Produktionsvärdet uppgick 1974 till omkring 400 mkr, varav 3 % exporterades. Tidigare fanns även Gullhögens Bruk som en fristående producent med en produktionsandel pâ ca 20 procent. Detta företag ägs nu av Cementa, som därmed har en monopolställning på cementmarknaden, då import av cement förekommer endast i obetydlig omfattning. I samband med Cementas förvärv av Gullhögens Bruk träffades ett avtal mellan Euroc/Cementa och svenska staten, som i utbyte mot Gullhögenaktier erhöll fem procent av aktierna i Cementa. Genom detta avtal tillforsäkrades staten bl. a. två styrelseledamöter i Cementa. Innebörden i avtalet redovisas i avsnitt 7.6.2. Utrikeshandeln med cement är av relativt ringa omfattning. Den försvåras enligt SPK av den omfattande distributionstekniska kapacitet som erfordras for att uppnå tillräckligt stor volym och av produkttekniska faktorer, exempelvis varierande krav på stelningstider och hållfasthetsegenskaper i olika länder. Importen av cement är obetydlig och består främst av vit cement från Danmark. Cementtillverkningen. som nådde sin högsta nivå 1970 på ca 4,1 miljoner ton, har sjunkit till 3.2 miljoner ton 1975. Den svenska cementindustrin står infor en genomgripande strukturomvandling i och med att ett antal

Avtalet återges in ex- energikrävande våtugnar ersätts med en torrugn i Slite. Årskapaciteten i

tenso i bilaga 2. den nya ugnen, som beräknas vara färdig 1979, uppgår till 1,4 milj. ton.

Konkurrens/ö/lzå/landena 00/1 kantenrrariorzsurvecklingen 47

3.4.1 l Mineralullsisolering lsolcringsvaror av mineralull producerades 1974 av två företag, Gullfiber AB och Rockwool AB, till ett sammanlagt värde av 420 milj. kr. lmportoch exportandelarna uppgick 1970 till ca 10 %. Gullfiber och Rockwool svarade för huvuddelen av importen. För 1974 finns ej motsvarande uppgift, p. g. a. omläggning i handelsstatistiken. Gullliber och Rockwool hade 1970 och 1974 vardera en produktionsandel på ca 50 %. Produktionstekniskt skiljer sig de två företagens produkter åt. Gulllibers produkter baseras på glasull och Rockwools på stenull. Aktierna i Rockwool innehades fram till hösten 1975 av Statsföretag AB (50 9%) och det danska Företaget 1/S Kähler & C0 (50 %). 1 oktober 1975 förvärvades samtliga aktier av Statsföretag. l samband med förvärvet överenskom Statsföretag och l/S Kähler & C0 om visst utbyte av patent och patentansökningar. Vidare förband sig Rockwool att bl. a. inte tillverka isoleringsmaterial utanför Sverige medan det danska företaget förband sig att avstå från tillverkning i Sverige. Rockwool tillverkar förutom isoleringsmaterial av stenull även cellplast för samma ändamål. Gullfiber ägs till ca 55 % av AB Industrivärden och till ca 40 % av Saint- Gobainkoncernen. Mellan Gullfiber AB och Compagnie Saint-Gobain föreligger ett avtal som bl. a. ger Gullliber ensamrätt att utnyttja vissa patent som Saint Gobain förfogar över för framställning av glasliber. Saint Gobain har i sin tur förbundit sig att inte exportera till Sverige. Gullñber tillverkar förutom isoleringsmaterial av glasull även cellplast för isoleringsändamål. Enligt en undersökning av SPK uppgick Rockwools försäljning av mineralullsprodukter på svenska marknaden 1975/76 - inklusive dotterbolaget Laxå Bruks AB - till 235 milj. kr.. medan Gullfibers försäljning på svenska marknaden under samma period uppgick till 265 milj. kr. inklusive dotterbolaget Minwool AB. isoleringsmaterial av glasull respektive stenull är vad gäller själva isoleringsegenskaperna likvärdiga. men skiljer sig åt i vissa andra avseenden. Någon väsentlig substitutkonkurrens från andra typer av isoleringsmaterial föreligger inte. Rockwool och Gullliber tillämpar enhetliga priser på funktionellt likvärdiga varor. Företagens försäljnings- och prissystem är identiskt uppbyggda. Enligt SPK ändrar företagen sina priser i stort sett samtidigt.

3.4.12 Gipsskivor Varor av gips tillverkades enligt industristatistiken av fyra företag 1974, till ett värde av 110 milj. kr. Därav svarade den numera enda tillverkaren av gipsskivor, AB Gyproc, för 97 %. Tidigare fanns ännu en tillverkare, Stockholms Reveteringsfabrik AB. Efter en fabriksbrand under våren 1975 upphörde tillverkningen av gipsskivor vid detta företag helt. Gyproc, som ingår i Euroc-koncernen övertog i slutet av 1975 Stockholms Reveteringsfabrik. Den inhemska försäljningen av gipsskivor uppgick enligt SPK:s undersökning av byggnadsmaterialindustrin - 1975 till omkring 240 mkr Utvecklingen inom mi: varav importen utgjorde ca 30 %. En konkurrentfabrik är för närvarande neralullsindustrin under uppförande i Skåne. 1968-1976, SPK, 1976 Gyproc bildades 1955 och tillverkningen av gipsskivor i Sverige startades stencil.

48 KonkzIIrcris/ör/iâl/arzz/ø/Ia och koncenIrariønsurveck/irzgelz sou 1977:43

1957. Som delägare (25 %) i Gyproc ingår den engelska licensgivaren British Plaster Board Ltd. Gyprocs tillverkning i Sverige är förlagd till fabriker i Varberg och Bålsta.

Genom etablering i Danmark och Finland har Gyproc skaffat sig ett starkt l

inflytande på hela den nordiska marknaden. 1 Danmark har Gyproc uppfört en ny fabriksanläggning belägen i Kalundborg. Försäljningen på den danska .l marknaden sker genom det helägda dotterbolaget Gyproc A/S. Den nya finska gipsfabriken ligger i Kyrkslätt utanför Helsingfors. Fabriken drivs av Gyproc OY, vilket är ett nystartat företag som till hälften ägs av vardera Gyproc och det finska företaget Pargas Kalk AB. Verksamheten omfattar tillverkning och Försäljning av gipsskivor för den finska marknaden. Samtidigt som Gyproc OY bildades avtalades med den tidigare tillverkaren av gipsskivor i Finland, Myllykoski OY, att dess gipsskiveproduktion skulle övergå till Gyproc. p med i Gyproc har ingått två konkurrensbegränsande överenskommelser andra gipsskivetillverkare. Det ena avtalet ingicks 1955 med Gyproc Products Ltd, England, dotterbolag till British Plaster Board och det andra ingicks 1971 med Gyproc OY, Finland. Enligt det förstnämnda avtalet har Gyproc rätt att i Sverige, Norge, Danmark och Finland tillverka och sälja gipsskivor och andra liknande gipsprodukter enligt i licensavtal angivna patent och av licensgivaren - Brittish Plaster Board - överlämnat know-how. Så länge detta bolag är ägare av i J minst 10 % av aktiekapitalet i Gyproc har företaget förbundit sig att i Sverige icke direkt eller indirekt genom licensgivning tillverka eller sälja gipsskivor eller andra gipsprodukter som tillverkas av Gyproc med mindre Gyproc , icke kan tillgodose efterfrågan på marknaden.

i

1 det andra avtalet har Gyproc OY givits ensamlicensrätten att tillverka l

och sälja Gyprocs gipsskivor i Finland. l anslutning härtill har Gyproc OY l

förbundit sig att icke sälja gipsskivor utanför Finland utan AB Gyprocs l

i medgivande. l De svenska, danska, norska och finska tillverkarna av gipsskivor bildade 1972 en gemensam branschförening, Nordisk Gipsskiveförening. Föreningen omfattar AB Gyproc, Danogips A/S, Danmark, Den Norske Gipsplatefabrikk A/S, Norge, och Gyproc OY, Finland. Genom sin starka ställning på den svenska marknaden är Gyproc prisledare. Enligt SPK:s undersökning har följden blivit att priserna på de importerade konkurrentskivorna från Danmark och Norge regelmässigt följer Gyprocs priser.

3.4. l 3 Kalksandsren Tillverkningen av kalksandsten, som 1974 uppgick till 50 milj. kr., är enlöretagsdominerad. Det största företagets - Ytong AB (Yxhultkoncernen) - 1974 till 71 %, vilket jämfört med år andel av produktionen uppgick

1967 innebär en ökning med 5 im-enheter. Övriga tillverkare är AB Skan-

diasten och AB Vättertegel. Utrikeshandeln är obetydlig. Ytong AB hade tidigare ett system med kontrakterade återförsäljare, där dessa genom avtal förband sig att enbart sälja Ytongs produkt, Mexi. Dessa avtal upphörde för ett par år sedan men Ytong arbetar numera med re-

SOL 1977:43 K0nkurrerzsförhâl/andena och koncenrrarionsurtteck/ingen 49

klambidrag vars storlek är beroende av om återförsäljaren säljer enbart Mexi eller inte.

3.4.14 Lätrbelong Tillverkningen av lättbetongprodukter (exkl. lättkliniker) är koncentrerad till två Företag, Siporex AB, som ingår i Eurockoncernen, och Ytong AB, som ingår i Yxhultkoncernen. Företagen bedriver Försäljning genom ett gemensamt Företag. Lättbetong AB (kart. reg. nr. 1727). Samarbetet inom Lättbetong har emellertid minskat i betydelse, då Försäljningen numera sker från regionkontor som handhas av resp. tillverkare. Siporex AB var fram till 1975 det produktionsmässigt sett största Företaget. Ytong förvärvade 1975 Siporex produktionsanläggningar i Skelleftehamn, samtidigt som Siporex lade ned sin produktion av Iättbetong i Södertälje. Siporex har numera endast en svensk lättbetongfabrik, nämligen i Dalby i Skåne. Ytong AB är idag den största tillverkaren av lättbetong med fabriker i Hällabrottet , Falköping och Skelleftehamn och svarar uppskattningsvis För två tredjedelar av den svenska produktionen. Ytong och Siporex bedriver omfattande licensFörsäljning utomlands. En icke obetydlig export av lättbetong Förekommer medan importen är obetydlig. LättbetongFörsäljningen påverkas i hög grad av konkurrensen från flera substitutmaterial. Eurocs och Yxhults Försäljningspolitik beträffande Iättbetong redovisas i avsnitt 7.6.3.

3.4.15 Plattor av asbesrberong Eurockoncernen var såväl 1970 som 1974 landets enda tillverkare av asbestbetongplattor (benämns även asbestcementplattor). Produktionen bedrevs vid fabriker i Lomma och Köping och tillverkningsvärdet uppgick 1974 till 61 milj. kr. varav ca l/5 exporterades. Under 1976 infördes Förbud mot användning av asbestbetongplattor För bl. a. tak- och väggbeklädnadsändamål från årsskiftet 1977/78. Euroc avvecklar under 1977 asbestbetongtillverkningen.

3.4.16 Armeringsjärn Armeringsjärn tillverkas i Sverige av sju järnbruk, av vilka det största - Halmstads Järnverks AB - svararar För 36 % av produktionen. Halmstads Järnverk har under jämförelseperioden stärkt sin ställning genom Företags- Förvärv. År 1969 övertog Halmstads Järnverk tillverkningen av armeringsjärn vid Motala Verkstad och år 1970 överfördes vissa delar av armeringsjärntillverkningen vid Fagersta Bruk till Halmstads Järnverk. Tillverkningen av armeringsjärn sker till allra största delen vid de järnverk som är medlemmar av Armeringsstålgruppen. Medlemmarna har träffat avtal (kart. reg. nr 2236) om gemensamma priser, rabatter och Försäljningsvillkor. Gruppens medlemmar har vidare ett gemensamt distributionsbolag, BASTA, Byggnads- och Armeringsstål AB (kart. reg. nr 2237) som efter resp. tillverkares aktieinnehav i BASTA, Fördelar tillverkarnas Försäljning av armeringsjärn. F. n. har BASTA denna Fördelningsfunktion enbart vid

50 Konkurrens/örliâI/anø/cwa och konvent/utionszzrveck//Iigerz

köp från grossisternas lager. Importen av armeringsstål har underjämförelseperioden varit ringa. Enligt SPK:s undersökning av byggnadsmaterialindustrin framgår dock att importen under 1975 ökat kraftigt, främst från Storbritannien och Spanien. l lmporten uppgår f. n. till ca ll % av försäljningen i landet. De svenska armeringsjärnstillverkarna är dessutom utsatta för substitutkonkurrens från ç svetsade balkkonstruktioner. Även exporten har ökat kraftigt under hela 1970-talet och uppgår numera till mer än en tredjedel av produktionen.

3.4.17 Norma/rör S. k. normalrör av gjutjärn tillverkades tidigare av två företag, AB Bofors och AB Gustavsbergs Fabriker (KF). Fr. o. m. årsskiftet 1976/77 övertogs dock Bofors normalrörstillverkning av Gustavsbergs Fabriker, som numera är ensam tillverkare av normalrör av gjutjärn. Gustavsbergs Fabriker är samtidigt den störste tillverkaren av det närmaste substitutet, plaströr. lmport och export av normalrör förekommer endast i liten omfattning.

3.4.18 Trâdspik

Tillverkningen av trådspik är fåtaldominerad. De fyra största företagen har tillsammans över 90 % av produktionen i landet. Det största företaget - Gunnebo Bruks AB - svarar för närmare häften av produktionen. Importen är av liten betydelse. Flertalet av de nio tillverkarna är anslutna till Sveriges Trådspiksfabrikanters Förening. lnom föreningen har tidigare tillverkningen l och försäljningen mellan medlemsföretagen reglerats med hjälp av procentuella kvoter (kart. reg. nr 1790). Dessa kvoter är sedan 1973 borttagna.

1 Avskaffandet av kvoterna torde ha lett till en hårdare konkurrens.

3.4. l 9 Värmeledningspannor l År 1970 var AB Coronaverken AB CTC den största l genom dotterbolaget tillverkaren av värmeledningspannor. År 1972 bildade AB Allmänna Svenska Järnverkstäderna (ASJ) och Huskvarna Vapenfabrik AB ett gemensamägt bolag - Parca Norrahammar AB - med tillverkning av värmelednings- i i pannor. Det nybildade företaget övertog samma år Gustavsbergs Fabrikers (KF) tillverkning av villapannor, samtidigt som Gustavsbergs Fabriker blev delägare iföretaget. Parca-Norrahammar var vid denna tidpunkt landets största tillverkare. Aga AB förvärvade emellertid år 1974 aktiemajoriteten i Coronaverken och övenog därmed det tillverkande företaget AB CTC. Då Aga redan tidigare genom dotterbolaget AB Egnahemspannor tillverkade värmeledningspannor blev Aga genom förvärvet landets största panntillverkare. Saab-Scania AB förvärvade aktiemajoriteten i Parca Norrahammar 1974. Aga som 1974 hade en produktionsandel på 43 El; svarar tillsammans med Saab-Scania och TeknoTerm AB (Eurockoncernen) för cirka 80 fo av den svenska försäljningen.

Konkur/ens/örhâI/andena och koncenrrarionszirtrecklingen 51

3.420 Radiarorer Koncentrationen inom denna varugrupp ökade år 1972 då det största Företaget, Aga AB, förvärvade AB Osby Radiatorfabrik. Produktionen blev genom Förvärvet fåtalsdominerad.

AGAzs andel av produktionen uppgick 1974 till över 50 %. Tillsammans

med det näst största Företaget - AB Fellingsbro Verkstäder - svarar Aga För närmare 75 % av Försäljningen i landet. Importen av radiatorer är ringa. Omkring en tredjedel av produktionen exporteras. Mellan radiatorleverantörerna Föreligger ett kartellsamarbete, som omfattar gemensamma cirkapriser och rabatter (kart. reg. nr 2046).

3.4.21 Diskbänkar Den största tillverkaren av rostfria diskbänkar, lFö AB (Eurockoncernen), Förvärvade år 1969 Alfa Laval Mörrum AB med tillverkning av badkar och diskbänkar. Alfa-Laval Mörrum AB, sedemera namnändrat till lFö Stålpressnings AB, övertog senare diskbänkstillverkningen vid AB Motala Verkstad. Genom Förvärven ökade IFö:s produktionsandel från 39 % 1970 till 43 96 1974. De fyra största tillverkarna - lFö AB, AB Gustavsbergs Fabriker (KF), Bulten Kanthal AB och AB Electrolux - svarade 1974 För mer än 90 % av produktionen. lmport- eller substitutkonkurrens Förekommer ej i någon nämnvärd omfattning.

3.422 Badkar Badkar av plåt tillverkas av Gustavsbergs Fabriker AB (KF) och lFö Sanitär AB (Eurockoncernen). Gustavsbergs andel av badkarsproduktionen uppgick 1974 till 52 %. Produktionsvärdet uppgick 1974 till 45 milj. kr. Enligt SPK:s undersökning av byggnadsmaterialindustrin svarar Gustavsberg För ca 65 96 av Försäljningen på den svenska marknaden. Exportandelen uppgick 1974 till 23 %. lmportkonkurrens Förekommer endast i mycket begränsad omfattning.

3.4.23 Kylskåp, frysskåp, diskmaskiner och spisar jör hushá/lsbruk

Tillverkningen av kylskåp, frysskåp, diskmaskiner och spisar domineras av ett fåtal Företag. Tillverkningen av kyl- och frysskåp är starkt koncentrerad till AB Electrolux. som 1974 svarade För mer än 70 % av produktionen i Sverige. En betydande importkonkurrens Förekommer emellertid. Exportandelen uppgick 1974 till mer än 50 %. Electrolux är även den största tillverkaren av diskmaskiner och spisar. Det sammanlagda saluvärdet av den svenska produktionen av kylskåp, frysskåp, diskmaskiner och spisar uppgick 1974 till ca 800 milj. kr.

3.4.24 Varmvattenberedare Produktionen av Varmvattenberedare är fåtaldominerad. De fyra största Företagen svarade tillsammans För 82 % av produktionen 1974. lmportandelen uppgick 1974 till 4 %. De fyra största leverantörerna på den svenska mark-

52 Konkurrens!r/zållandena och koncern:anonsurveck/Izzgen

ñlizisllälaail?

mamman: 8.253_

OZ

:occuä

Nmmmmxøvm v- momvoo-voxxo o so ... ._. m ... v

om

yti

NEEDW

mN-mnooNM-NMNMM--NNNONoxmm-nvmmoxm I

N o.:

1% .

UOS..

i.\.

-omñätuäo .mconäxcox _smsmi

-

.. :så

.in

E0

oucømmêmm Epzcsmmnon :ozxzuonn 4411.41.

mmm: _ _ | _ | 1 l

_ Väl m v | I I I | .. a l I u l-- o_

u:u:um:a:_mua:uuä_

. x

.N

mcäzmmwcn

INx14

v I a | 1 m -- -- - - | | u .. v _ o | I-w- u INIn l .- om

:u:

§__m:§xm

;Enåaimuaåuza

.

.özêmmvzuzsmcoxmm›n

En.:

näm=z .muacåmå mEEovE

m_

.SmEEEcu-mâkiw

.Emm

.nbcoêoonmoømw

:unoâmåmø:

nocosazmnmcwm» .uaåonmumcmmân

_ocoxecmnmzm

äczcmmm_

o._auo._onco:mc:m>

.mxcmnxav

n.:=oEm_

ou:am:m._uåm:o._._=x:ov_

...ozxmmnü

.to

_mamwä

:EoEwñ

.v.82

.Eaäcâøn

.o:o:a_=2m:__o

:oo :oo

gonna:

:oo :ao :oo ;oo

.nmwccäcoE

.to

.asçwmwem

.to

,_m:o_aE.m»

:å

_söäêzom

:Eon .gevär

noozbn

§3

._o.a_m:naxm__m:m::

:oo :oo

:uönnmumconnuzcm

zoo

.ömmzton

_acäaEmmâv_ _Emmm:_._oE._ .oääwoucmcyrrmn _mcuxmEmmccuxom_ nnoccwnxwnwconøm .oêxnzämra :zeonmnuzcmm ;occmnuênm oEEwmwmcmmâ_

.äconaEmn

man E:

asså

mconunzm.. mm_mc_xwaå .onozxumz

:oo

.EoEoU .oâåi .Samson .añmåñ xmconcä

_umoh .uäom .mszmnh ;Em nnmn .mån gosar_ .om §50 .Exmu

:aaah

Konkur/*ens/örhâ//anderza och koncentrariønsurveck/ingen 53

naden, AB Thermia-Verken (Aga), Nibe-Verken AB, Parca Norrahammar AB (Saab-Scania) och Örebro Värmeindustri AB svarade 1975 enligt SPK:s undersökning av byggnadsmaterialindustrin för ca 85 % av den svenska försäljningen på omkring 100 mkr. Den svenska marknaden för varmvattenberedare har expanderat kraftigt under 1970-talet till följd av den ökade andelen eluppvärmda bostäder.

3.5 Konkurrensbegränsande överenskommelser m. m. inom

byggnadsmaterialbranschen

Vid månadsskiftet maj/juni 1977 uppgick antalet överenskommelser inom byggsektorn som införts i SPK:s kartellregister till 160. Som framgår av tabell 3.2 är den största gruppen överenkommelser s. k. överlåtelseavtal med konkurrensklausuler. Denna typ av avtal, som utgör nära 4 ”n av samtliga registrerade avtal, innebär att säljaren i samband med företagsförvärv förbinder sig att inte bedriva konkurrerande verksamhet. Ungefär en tredjedel av överenskommelserna är avtal om prissättning. Avtalen om prissättning kan vara utformade på olika sätt och gälla t. ex. överenskommelser om fasta priser, cirkapriser, minimipriser, gemensam rabattsättning etc. Överenskommelser i fråga om marknadsindelning, dvs. avtal om kvotering, områdesindelning, kapacitets- och produktionsbegränsning, specialicering och hemmamarknadsskydd, exklusivitet och avtal om samgående avseende produktion och/eller försäljning, förekommer mera sällan. Ett exklusivitetsavtal innebär i regel åtaganden av ena parten att i fråga om en viss vara endast köpa från eller sälja till den andra parten. I bil. l återfinns en sammanfattning av samtliga registrerade konkurrensbegränsande överenskommelser inom byggnadsmaterial- och byggnadsbranschen. Viktigare överenskommelser finns återgivna i avsnitt 3.4, som beskriver koncentrationsutvecklingen för vissa byggnadsmaterial under perioden 1967-1974. Näringsfrihetsmannen (NO) har - som framgår av tabell 3.2 - under åren 1970-1976 tagit upp 256 ärenden inom byggnadsmaterial- och byggnadsbranscher till behandling. Antalet ärenden uppgick till ca 25 per år 1970-1972. Under de senaste åren har antalet ärenden ökat och uppgick 1976 till iver S0. Ungefá en tredjedel av de berörda ärendena har kunnat avskrivas av NO sedan konkurrensbegränsningarna ändrats eller upphävts så att skadlig verkan från allmän synpunkt inge längre ansetts föreligga. I drygt 40 % l av fallen 1ar NO antingen inte funnit belägg för någon konkurrensbegrän-

i

l sande överenskommelse eller ansett att den aktuella konkurrensbegränsningen inte medför skadlig verkan från allmän synpunkt. Tre ärenden upptagna uncier perioden har föranlett framställning till marknadsdomstolen om förhardling men återkallats sedan konkurrensbegränsningen modifierats eller upplävts. Ett ärende har anmälts till åtal för brott mot anbudskartellförbunjet. Närmare 40-talet ärenden inom byggbranschen var vid årsskiftet 1976/ 77 1 Exkl. anläggnings- och inte slutligt bedömda av NO. Av dessa rörde ett 15-tal kartellavtal, nämligen markarbeten samt byggkartellreg. nr 42, 2046, 2232, 2651, 2927, 3068, 3072, 3148, 3239, 3265, 3273, konsultverksamhet.

54 Konkurrens/örhâ/Iandena och koncenr/arionsznvecklingen SOU l977z43

3280, 3289 och 3330. Bland viktigare ärenden inom och byggnadsbranschen

_byggnadsmaterial-

som behandlats av NO under senare år kan nämnas följande. Svenska Byggnadsentreprenörföreningen (SBEF) ändrade efter förhandlingar med NO bestämmelserna om det s. k. fastpristillägget vid byggnadsanbud från en bindande regel till en rekommendation. Prissamarbetet mellan kabeltillverkarna upphörde efter förhandlingar med NO. Det s. k. nyetableringsavtalet mellan elgrossisternas och elinstallatörernas organisationer har upphävts. Vidare har NO genom förhandlingar fått flera leverantörer av byggnadsmaterial att upphöra med omrâdesgränser och områdesbaserade provisioner för återförsäljarna. Ett uppmärksammat ärende som handlagts av NO och sedan förts till allmänt åtal är kartellen mellan sex rikstäckande byggnadsentreprenörer. Företagen frikändes vid prövningen i första instans. Ärendet har förts vidare till hovrätten. Bland aktuella ärenden hos NO finns flera fall av horisontell prissamverkan. Ett exempel är Bygghandelns prisbokssystem, vilket är en prislista över flertalet byggnadsvaror. Prisboken har stor användning i handeln med

byggnadsmaterial Andra exempel på horisontell prissamverkan är rör- resp.

elgrossisternas och rör- resp. elinstallatörernas prisböcker. NO har hos SPK hemställt om utredningar av dessa branscher. Den ökande koncentrationen inom vissa delar av byggnadsmaterialindustrin är en konkurrensbegränsande faktor som för närvarande uppmärksammas av NO. Inom vissa delbranscher där koncentrationsgraden är hög och importen är liten har NO begärt_ kontinuerlig bevakning av SPK. Sådana Struktur och konkurbranscher är cement-, fabriksbetong- och betongvaruindustrin, tillverkningrenslörhållanden inom en av dörrar och andra snickerier. golvbeläggningsmaterial samt oljebränhandeln med byggnadsnare. NO behandlar för närvarande ärenden rörande bl. a. mineralull, gipsmaterial, SPK, stencil 1976. skivor, planglas och isolerrutor. 1

l

l l l l l

l

K 0 n IM. .P H s. .4/ 1.! .m M n d m a 0 C h IA .0 I K .P H .N .a I .m m .H v 6 C .k l .m nå o. .H 5 5

:oaxm .näven

(N V15? V??? fN--Nü _-«! wo få g

zoaE_ .attan

----- --r\r\ OOO Min-n om

...Sw :umå

v0 mm 2 ä S 8 ä G S E s” mm 3 ä mm 3 E. 3 ä m

.28

a. S 8 No

så

w_m._n_m som.:

v0 R

oo .EE 8_

?o

v5_ mi..

:ozxsunza

måna

u

som.:

å m» Q. ä om G 3 R 2 3 E R ä 3 ä m. Q Q % ä 2 mo

oo .88 S_ oc_ 8_

:u:

å

et!

.a_uvc 828m

m m om om å 8 mo »m 3 8 G m_ I _ m_ m_ .m mm ä a om mm om

.GS än_ ämm_

3 3 2 ä

_S: 5=: ._28

.ova..:.o_a_._o==:mva:uub_

.xsuâa

233.. mango: .ocäB EE

_EE_

._

.än_:u=._a› .maa

mcåcazun:

www?

.E

_23_ 85a

.E m:

.gaxacmmnmcügm

.E m: m

.annah

m .än

;sâeugcmä

m

_ozgeåcmü

:s:

namn

maEmEa .ozååam _amcassam izmzuxhmn §22 .aäxñ 328 .såå

:EEG ...§5 “E2 :oo

_2a_.m:o:u:=uu:ox

_mEêscoxmåsh

mun

;ummåm

CEJÃECUEOC

.S SN 09.. 8.. 8a o: 8_ :å m2

:Bah .E0 3.3. 9.3 2.3. 2.3. 2.3 2;.. 8.2. mo.: _oam

56 Konkurrensfr/râl/andena och koncentrarionsurvecklingen

:oaxm .mnwncm

v m n o s å v | s s m v s m n s

om 2 sv sm mv sv _v __ v_ vn n __ om __

:oss: :snusa

m m n s s s m m s å mm s_ s_ s_ _ å vm __ v_ _ s mm __ _m sm S sm m_ _v 2 m_

1 __

som.:

vn E a vv vw a ev a. sv a å a m s» om .m

;osm ån_

ss_ ss_ ss_ ss_ ss_ ss_ ss_ ss_ ss_ ss_

så

makan

u | u u n u a | n u n | |

av

:oss

E å 8 2 ä 3 :w a ...m S. vs må mm mm

un_ .EE

sm

vå_ Så

..._O._.U_DUO._Q

u | | n n u a .. u u |

ma...? cows

å v» ä vw 8 S S m» Q. så å se t. sm ä.. sv å

om 0.0._ os_

:oc

m ,

så_

.u_ov:

. u

_zwazm

R mv sm om 2 vn mm å ä ä. vm å vs 8 2 : m_ 2 a m _._ vv

Kos_ 56._ _omm_

a. ss_ ss_

m m N N m _ | m v m m _ o .m

_m:._

m mm

420._

ån .m 2 sv .m sm mv mm .m 2

5=:

_n_ m_ _m_

_oumuicitäaêmvaåuza

EE

-o.as_am mcocosxzo

åv sm o... _v å sm 2 sv sv »v ä

mvv av

å

x: msn vu_ mm så E. _m_ å_ _vm gm ån am sv_

JE?

_EE_

ä. se så_ vå_ so_ så_ vå_ Så_ så_ vå_ Så_ så_ vå_ _ba_ så_ vå_ Så_ så_ vå_ Se_ så_ vå_ Ez så_ vå_ Så_ så_ vå_ Så_ så_ 3.4.1

.o._.__:w=..a›

. 4.31

.z

umusgnmxâa_

å an.

2.32»

mmm?

__=_möEE

5._

_m_

8.4.4135_

:oo .to

_coeåswêon_

...sas

=_E8m_u__=mm .o::mm::o_om_

ä

nasäzä .umeå .nåtts manen... _3553_ ,ägna :§23

as.. Snö_ .o.a ...ü

aäem=ezaåcoucoz

så_ .m2

vmwua:

_oêEscoxuzäh :oHBucEuEo:

mun

-vara

.s__ ä_ som mos 2a osm

ssv

å_

:Bah 8.2 ...så 8.2 3% 8.2 Bs» man.. så »oss

.Eu .sv_ .mm

” K onkzzrrens/ m n d m a 0 f. +1 k 0 n C m m .a OI. .m n u. .n V 9 C k I .m a.. n 5 7

fñfñ* $F4Fñfñ _a_ VÖCNCN (N (N ñllñ

OOO mm... tn-xo ?N30 (q

IMO |flfä W 8500 00GB 82-338 nxxo v 888 sax 8a; ._.

I I *ÖC\I% 1/35? ñlfñfñ \OI\OO

| oo OOMN cow. I\D- NHPÖON (VON leo-n lön- uvv W100!? VW ooosax NNN \O!\ fñlfiñ *D510 NN mv 388 a: ñlñlfñ

V) IFÖ?? ?§5 ?W100 INO ING V5 u_ axon vn u-n

mcoön “E92

wcgxzm. mcsåzm_ mcoöøzmønmm _umusøwmm_

a

mass

m

eoåizm. eåscâm.

mån

mcoöø å. å.

.o=m_am::m.._. coaucnâzmv_ câmmccucc

å

Euøåummäm_

å :UC

.occanxmh

m

:ES .öm 5:a: .så .:o=..> .sec 52m _osar_ ...D2

.å .oo .å

_unde_ .mom .âo 87:: RIE

ä_

:ä :å :wo :å N23 S.:

5 00 K 0 n k u P n di.. :W a wa n :a m a 0 IL +1 k 0 n C a.. n H u n .o n S 1 I (I. 1 m. Is k h .I w. e n

:oaxm .ssâs mm

come_ .avgå mm

om.

v5_ abc

:osxåxza

S503 som.:

ä â ä S ä å ä ä 3

0D .EG

:u:

m

Sö_

.52 .Euwcøx 259m -oxå Små

I\\OI\ I\©f\ I\I\I\

§5.. 5=: 40.5_

.oum..Ec_a_..8aEm=a:wu.ma

EE

-o.a:_mm äocosxzu

ä??

En.:

5x

.2..=:u.:a› v

_sas_

umâgss:

m ä a..

så? a... a: å ...nu

;see ;Emacs

uasmos

_nE.nv:u_m:0,_

oss

_å_

_u.._m_oumoa=mw›m

se

ummzzzm> um2§e=N ;mmmeoacom

se

na_:w:._m .mcmêcci .gmEBZ E:_:_E:_m

ä :oo

§23_ ...mås “masa

S... o? :ME

u.avm:o:a::ou=cz

å_ :U0

,SN

.32

ämne: al.:

.

_oEEscuxmåsh cüåsxcoEoc

2:15_ 8.18

mun

;ummäm

2122.2 So + å om :å

_ n Bm

mois_

_

:ÄFF .Eu ...E 2.2 .ü :S 9.3. ...om 8.3. M09. :é .m2

K m M .au n .w _II .a m n d m a o C h IA .0 n C e .n n .a r .m n V. .II. nV o. ( k / .m os. e n 5 9

|7% (YFNÖ %(\IV1 %\OG\ I\l\l3 I Im 00600 Corn Nxoox omv Imoo 6406) v-v-*ñl ?VV N-- N--m vrouw mun-n NN

INN -vox ñltññ ._. -4 CQ$VÄ I IN1I\I\G)\O(N©|Ö%@N(\I- IONTW Nm (NÖIPO FGVV Vfñfñ V?? --'

I-\D f\I7\O\ VN? 0000? \DOO-- I Whir- ONO W100 00mm 100 v-*CV loog Ch |Ö*O\O NOCW P^AP^AV3 I\%O\ lg »echo 6161-4000000 00x5 000

NCC NVC ®O\V§ Pål/IN O\O\ ®OOOO ONOOON O\l\O\

|7*^|OOI\O|f1f\JI\I\\f10\O\fNl\\O- vooox vn ox Ixooox »O\Dl\ If1©®I\\OO\ -008 ooox Vfñfñ W018 oxox ._. 00x8 wo _ §8 _ ...

If1\O® -Ofñ O\-P^› COVW I|NV1\D- COONO VINO GNVW IVDNN ?LOV W373? (Nfñl/“t (ÖCNQ lf1\DOOO\f\I---\DI\l\\OOOI\ VW?

-man

:§05

.nagåg

_occämmc -nagra

ö..

.ozaE _oumo

.ucosxqrzmcoxøcma

.e å

.oumcmmâp

.ucimmExao

mm: a

:uE._ åxå; _:uo_o::m .Eoäåmz .icmnxmo wsmom asså_ aâmâi ånga..

5,_ §5 ä...

8_

3a 810: 82a SNS_ 03102

.Nm 2.2 2.2 5.8 2% a.:

(O 0 K O , .m m .P , fm. W .m n d m 0 0 C h IK 0 , w W m .a r m › m m w. F. IA .I .m g m

:oaxm _aöucm á

:oas: .aöncm ä

...Sw .BE som.:

så

min; .EE :umå

0D

wa

v5_ mi..

:ozxsvoâ

:oo 0D Sena -MaE cows.

m

.G2 .§ou: 889m än_ _omm_

.=C ._28 AKO_

.o_=.r.Eo_a_._2aEm=a=uuâ_

_§:

EE ...m8

-o.E=_mm mcococxzu

I

So_

5 3 E.

and?

ö.. .a

29.25_

_EE_

.owwzmzoç

se

.G

. S.: E2 3.2 so_ E2 v8_ 03_ 3.0_

_än=..m=..a›

S00 vcümz:

än? ._32

_mzöuötu

c_man_:om_u._c,_Em@mEEov_u.o,_

_så_

uäuo._un:o:aE.u>

.E ...ou

av

aaämaa uêwrawäaou 522.5 nxmcioxy _o.m._äa wcEEåsnas

mumäouo.

a.a=m:o:s...:øu:ov_

.E .G

så_ E3_

.uEEscoxmåsh :BEEvEoEo: ..u:.:u\gm\:m«..mk

man

-Emmâm :aan:

com

Ewas.

:wash

u

2.3 2.3

u

.Eu

. › .

Byggnadsmaterialindustrins delmarknader

och deras beroende av den byggnadstekniska

utvecklingen

4.1 Inledning

l detta kapitel redovisas den volymmässiga utvecklingen för vissa byggnadsmaterial under en 25-årsperiod samt diskuteras vilka faktorer som påverkat de förändringar som skett i Fördelningen mellan olika material och produkter över åren. Redovisningen sker med hjälp av ett antal diagram som bygger på uppgifter huvudsakligen från officiell statistik. l många fall är dock den officiella statistiken ej tillräckligt detaljerad för att ge en rättvisande bild av utvecklingen på de områden som beskrivs. utan uppgifter från andra källor, bl. a. organisationer och företag i branschen. har utnyttjats. Detta medför givetvis att siffror som återges i detta kapitel ej alltid är exakta utan bör ses som approximativa uppgifter som syftar till att ge en så god bild som möjligt av den trendmässiga utvecklingen.

4.2 Byggnadsmaterialleveransernas fördelning på produktgrupper och varuområden

Byggnadsmaterialbranschen spänner som tidigare nämnts över flera indusåsom trävaruindustrin, och stålindustrin, och sten-

E

strigrenar järn- jordindustrin, den kemisk-tekniska industrin och verkstadsindustrin. För att

l

få en bild av hur stor del av leveranserna till byggnadsindustrin som kommer

i

5 - för 1968 från resp. delbransch har senast tillgängliga input-outputtabeller - studerats.

i

l Från input-outputberäkningarna har byggnadsindustrins inköp från exempelvis trävaruindustrin erhållits, dvs. en form av konsumtionsdata. Uppg delningen i delposter har sedan gjorts med utgångspunkt från andra källor, dels industristatistiken och andra officiella källor, dels data från organisationer och företag. Härvid har dock i allmänhet produktionsdala för olika material och produkter erhållits. Då produktionsdata ofta avviker från här önskade data har justering gjorts med hänsyn till i första hand följande faktorer: (a) Produktionsdata anger total produktion av en viss produktgrupp, Slatistlska meddelamje ej enbart vad som levereras till byggnadsindustrin. (b) Många byggnadsmaterial och dubbelräknas därvid i produktions-

åsztlilgtfgfâlåltabel

passerar flera förädlingsled statistiken. Exempel på detta är cement, som ingår i betongelement, och 1963 (N (N1970:13)0ch trä. som ingår i prefabricerade trähus etc. (c) Produktionsdata anger värdet 1972:44).

62 Byggerzadsnzatøria/irzdt:str/ns (le/marknader

då materialet lämnar fabriken. Då byggnadsindustrin sedan köper samma material från grossist eller byggvaruhandel är värdet ett helt annat. Kostnader for bl. a. transport, lagring, tillkapning och administration har tillkommit. (d) Import och export. Produktionsdata har således reducerats med hänsyn till faktorerna a, b och eventuellt d, och ökats med hänsyn till c och eventuellt d. Justeringarna har gjort med hänsyn till olika fakta, men skattningar har måst göras i en del fall. Resultatet av dessa studier redovisas i figur 4.1. Totalt levererades 1968 byggnadsmaterial for ca l2 miljarder kronor. Staplamas längd ger en bild av fördelningen mellan olika material- eller produktgrupper. Figur 4.1 visar hur byggnadsmaterialleveranserna fördelar sig på olika materialområden och produktområden. Som framgår av figuren utgör träprodukter den största materialgruppen, följd av stål och metall. Den tredje stora gruppen utgörs av produkter från jord- och stenindustrin. Figuren visar att begreppet byggnadsmaterial omfattar en mängd olika material och produkter och att det inte finns nägra egentligen dominerande

Fig. 4. I Byggnadsmaterialleveransernas _lärde/ning 1968. l

SKALA ä 100 Mkr TRÄ . l STAL, METALL *

PLAST M.M. l

JORD, STEN, _

Pbünko § Skivor etc. 1

Brader r Gow r \ . Textil

§6.: i

Lâclgârpp

j ,_

rljrêiyrrljggád

UTRUSTNING

§ Spánskivor i

r Träfiberplattor Värmepannor rn m

lr

Dörrar Radiatorer i Tvättställ, bad

Q

Fonster \ 7% Wgstmar “ - Dlskbänkar i

ø//r Inredning

lnredningar Kyl l Frys Luftkonditionering vätt-, diskmaskiner Monrerrngs_ .

radiatorer

färdiga Smsar _ r trähus s, beslag r . övrigt

i

Byggnadsmaterm/industrins rie/marknader 63

produkter. De stora byggnadsmaterial man brukar tala om, har i själva verket inte särskilt stora andelar av de totala leveranserna. Cement, armeringsstål, lättbetong och tegel låg alla i storleksordningen 1-3 % av den totala byggnadsmaterialmarknaden. Genom att installations- och inredningsmaterialandelen av den totala husbyggnadskostnaden ökat under senare år, bl. a. till följd av en ökad andel bostäder i småhus, är stommaterialmarknadens andel idag ännu mindre. l figur 4.l har avvikelse gjorts från input-outputdata i det avseendet att vissa verkstadsprodukter överförts till resp. varuområde. Sålunda har exempelvis stålstommar förts till stålvaror, medan de i den officiella statistiken hänförts till verkstadsindustrin. Orsaken härtill är att betongstommar i industristatistiken förs till betongvaror. Vidare har, för att undvika dubbelräkning, vissa kompromisser gjorts vid fördelning på produktgrupper för att ge en så rättvis och överskådlig bild som möjligt. Utrikeshandeln med byggnadsmaterial har rätt liten betydelse för de flesta byggnadsmaterial. Skillnaden mellan produktion och tillförsel är ofta liten, såsom - lör 1972 - beträffande cement, tegel, lättbetong, betongelement etc. Bland produktgrupper med stor skillnad mellan produktion och tillförsel kan nämnas sågade trävaror, board och byggplåt, samtliga med betydande

nettoutförsel, resp. plastmattor, planglas och gipsskivor, alla med betydande

nettoinförsel.

4.3 Den volymmässiga utvecklingen för vissa byggnadsmaterial 1949-1974

l detta avsnitt redovisas den volymmässiga utvecklingen för några utvalda produktgrupper under 25-årsperioden 1949-1974 i diagramform i figurerna 4.2-4.9. Orsakerna till förändringar i trenden för resp. produktgrupp diskuteras i belysning av den byggnadstekniska utvecklingen under perioden. Kurvorna i figur 4.2, 4.3 och 4.4 redovisar utvecklingen för produktionen av material som till olika stora delar används i byggnadsindustrin, alltså ej endast för den del som används i byggnadsindustrin. Tillgängliga siffror särskiljer nämligen inte hur mycket som används till byggandet. Från de olika källorna har produktionsstatistik insamlats i kvantitet, dvs. ton, m3, m2, st. eller annat. För att möjliggöra en jämförelse mellan t. ex. en vara i ton med en annan i m2, har kurvornas värden omräknats i proportion till produktionsvärdet i milj. kr. för året 1972. Detta innebär att skalorna i milj. kr. (Mkr) är rättvisande år 1972, medan kurvorna i övrigt beskriver den volymmässiga utvecklingen utan inverkan på produkternas prisutveckling. lde fall kvantitetsdata ej funnits tillgängliga, men i stället data i produktionsvärde (Mkr), har dessa värden justerats i proportion till partiprisindex för motsvarande produkter. Underlag för figur 4.2, 4.3 och 4.4 är i första hand lndustristatistiken. För en del produkter har kompletterande data erhållits från organisationer och företag. Konsumtions- eller tillförseldata finns ej för trävaror i form av bräder och plank, och endast i begränsad omfattning för träskivor, såsom kryssfanér, spånskivor och träftberskivor. Som en skattning av byggnadsmaterialandelen

64 Byggnadsmarerialindust/ins de/Inarknader

till svenska marknaden har, i syfte att ändå beskriva den trendmässiga utvecklingen, Följande Förenklade antaganden gjorts. För träprodukter (bräder och plank) har produktionen dividerad med sex angivits, varvid hänsyn bl. a. tagits till den betydande exporten av trävaror, medan produktionen av träskivor dividerats med två, varvid hänsyn tagits till den stora användningen av skivor i bl. a. möbelindustrin. De största andelarna av marknaden hade 1972 Följande av de produktgrupper som redovisas i diagram 4.2, 4.3 och 4.4. 96

Niki F . v g 42 _ (1972)

1 Armering n

\\ 2 Cement 400

f \\ Å

3 Lättbetong ®

,AJ \\ ,I “x

4 Betongelement V

l/

5 Tegel

/Xl/ “

I

l e ..u

I _/ \. I x/ I _H/

i ./ -

,I r- 3 O O I /

Ãr/

©

/nø/ j xø

l I/l O 0., .li \l

o\, t , \_

x. lån_ _\

/ /1 \ _ 200 I J. I .

,/ PJ l

.c

l -_

/ 441,4 O xxx

› a . z :Alu l .47 .

:I e

.fr/ //l/ \\ I!

o y

ll ll;

_--\ Iz, Psx

i. j z x _ 100 n, _/ \©

nl ,l 0/ \\-u

I “ä /

lll i

Il.

/. Fig. 4.2 och 4.3 Utveck- /.

lingen under 25 air/ör vis- I I I O sa produktgrupper (1949-1974). 1950 1960 1970

SOU l977z43 ByggnadsmaIeria/industrins de/marknader 65

l figur 4.2 redovisas utvecklingen lör ett urval s. k. tunga stommaterial. Bilden överensstämmer bra med den allmänna bilden av utvecklingen av byggandet av flerfamiljshus. Materialen visar en snabb tillväxt och sedan en markant tillbakagång. Motsvarande utvecklingskurvor för material använt i lätt byggande” ger, som framgår av figur 4.3, en annan bild. Dessa material berördes inte av nedgången i byggandet, utan produktionen av dessa material fortsatte att öka. De tunga materialen ökade fram till mitten eller slutet av 1960-talet för att sedan gå tillbaka, medan de lätta materialen fortsatte att öka.

_. Mkr - (1972) 6 Trä : 6 7 Träskivor: 2 8 Mineralull “400 9 Byggplät 10 Gips 1 1 Asbestcement

- 300

› 200

N / / / J/. _/ _Z _f f - 100

. 0 1950 Fig. 4.3

66 (ie/marknader

Byggnadsnzaterm/industrins

Förklaring till produktgrupperna i ligur 4.2 och 4.3 ovan

Ameringsjärn (slätt och kamjärn) Portlandcement

QLAALNNJ-d

Samtliga produkter av lättbetong Element For bjälklag, väggar och tak Vanligt murtegel och fasadtegel Produktionen av sågade bräder. plankor etc. av barrträd, dividerad med sex (byggnadsmaterialandelen) 7 Produktionen av kryssfanér (plywood) av barrträd, wallboard och spånskivor dividerad med tvâ tbyggnadsmaterialandelen) 8 lsoleringsprodukter av sten- och glasull 9 Profilerad tunnplåt, lackerad och olackerad stål- och aluminiumplål (även pannplål) 10 Gipsplattor ll Plattor av asbestcement (korrugerad och andra)

12 Byggplát, stål 13 Byggplåt, aluminium _ 14 Takpapp

I

15 Betongtakpannor _ 16 Korr. asbestcement

l

17 Tegeltakpannor

Fig. 4.4 Utvecklingen under 25 a°r (l949-I974)_/är vissa produkrgrupper, i huvudsak använda som Iakmaterial.

Förklaring till produktgruppema 12 Profilerad byggplåt av stål. lackerad och olackerad 13 Proñlerad byggplat av aluminium. lackerad och olackerad 16 Plattor av asbestcement. korrugerade

Byggnadsmarerialindusrrins delmarknader 67

Ett närmare studium av figur 4.2 och 4.3 visar att en del tunga produkter började gå tillbaka redan före byggkrisen, medan de lätta produkterna ökade mycket snabbt. l figur 4.4 visas utvecklingen för fem produktgrupper som i huvudsak används som takmaterial. Av figuren framgår bl. a. hur tegeltakpannor praktiskt taget försvunnit ur marknaden. De har ersatts av andra material, först av asbestcement, aluminiumplåt och takpapp, senare av framför allt betongtakpannor. Asbestcementskivorna gick som takmaterial stadigt tillbaka från mitten av 1950-talet, men kom under de senaste åren tillbaka genom en ny produkt. Från och med l978 har införts förbud mot användning av asbestcementskivor. Den svenska tillverkningen av sådana produkter upphör under 1977. Mest markant är annars den starka inbrytningen av byggplåt av aluminium och stål.

4.4 Den -

byggnadstekniska utvecklingen några exempel

Figurerna 4.2, 4.3 och 4.4 i föregående avsnitt illustrerar tillväxt resp. tillbakagång för olika material. För att få förklaringarna till detta måste man studera förändringarna i konstruktionen av olika byggdelar. l detta avsnitt redovisas den tekniska utvecklingen för industritak, ytterväggar i fierfamiljshus samt ytterväggar i småhus. - I figur 4.5 åskådliggörs pâ basis av intervjuer med branschföreträdare - av skilda konstruktioner användningen för industritak. De äldre industritaken utfördes av trä och kläddes med takpapp eller tegel. På industritakområdet innebar lättbetongelementen en klar förbättring genom att man fick brandsäkra tak, och tak som kunde läggas i liten lutning klädda med takpapp. Därför tog lättbetongen snabbt stora delar av denna marknad. l början på 1960-talet hade lättbetong tagit ca 80 % och 1965 nära 90 % av denna marknad. l mitten av 1960-talet började emellertid plåten, främst stålplåten, ta över marknaden för industritak. Redan 1972 beräknas stålplåten ha erövrat 80 % av marknaden. Denna utveckling illustreras även av fig. 4.6, där kurvor för lättbetong och stålplåt ur fig. 4.2 och 4.4 ställts samman. Av diagrammet framgår tydligt hur det ena materialet gått ned samtidigt som det andra gått upp. Det finns fiera tänkbar förklaringar till att stålplåten så snabbt tog över marknaden för industritak. En tolkning är att stålproducenterna gjorde en skicklig insats och marknadsförde en konstruktion som var tekniskt och ekonomiskt bättre än den traditionella. En annan tolkning är emellenid att de svenska stålverken först sent upptäckte denna marknad. som under 1950-talet växte sig allt större i övriga Europa. Stålplåtens expansion började på allvar först 1966-1967, medan lättbetongen dittills fått en onaturligt stor del av marknaden. Detta ledde till en osedvanligt snabb ökning när väl konstruktionen fanns tillgänglig och till en dramatisk tillbakagång för lättbetong, med nedläggning av fiera fabriker som följd. Hade Stålplåtens expansion startat tidigare hade måhända de två kurvorna fått det förlopp som antyds av de streckade linjerna.

Byggnadsmalørializzdzrszrins (le/marknader

100 96

0 1 I 1950 1960 1970 Fig. 4.5 K onsrrukriøner Förklaringar till lig. 4.5 l Trä _/ör induslrirak under 25 är 2 Asbetscement (1949-1974). Den re/ativa _lärdelning och dess jör- 3 Lättbetong ändringar. 4 Byggplåt

300 Mkr (1972)

- 200

/e-.\\

› *- \ 1 .. / J.. J l

l

I \\ //

- 100

,7/

i / \__,///

,--/ / / . / x i ® // _/\/

L_______.-A-:--1-Z..i/

I I T O Fig. 4.6 Lärrberang resp. 1950 1960 1970 byggplál av srál - enjäm- _lärelse av utvecklingen un- Förklaringar till lig. 4.6 3 Lätlbetong der 25 är (1949-1974). 12 Byggplåt, stål

Anm.: De streckade linjerna i lig. 4.6 är en “lrihandskonstruktion. utgående från som antagandet att stälplåten från år 1955 tagit den del av industrimarknaden lättbetong i verkligheten tagit, så när som på 20 %. Härvid har hänsyn tagits till sambandet mellan leverans av material till tak och väggar. l många fall väljer man nämligen samma material i tak och väggar - lättbetongtak ger lättbetongväggar etc.

SOU l977z43 Byggnadsnzareria/indz:str/ns (ie/marknader 69

Fig. 4. 7 Ytlerväggsmalerial i flerfamiljshus under 25 âr (I949-I974). Den O I I I I relativa _lördelningen och 1930 1950 1970 dess _ /örändringar l.

Förklaringar till fig. 4.7 l. Tegel 2. Lättbetong 3. Betongelement 4. Trä 5. Övrigt

Ytterväggar i flerfamiljshus, dvs. bostadshus i flera våningar. byggdes förr till största delen av tegel (se fig. 4.7). I en del lägre hus, t. ex. landshövdingehusen i Göteborg, användes delvis träväggar. Lättbetongen utgjorde ett väggmaterial som var både lättare i vikt och lättare att arbeta med än tegel. Dessutom hade Iättbetongen Fördelen att i samma produkt förena bärande förmåga och isoleringsförmâga. Därför tog lättbetongen, som framgår av ñg. 4.7, snabbt över denna marknad, medan tegel slogs ut. Under 1950- och 1960-talen utvecklades betongelementområdet, bl. a. tack vare statens stöd genom den s. k. maskinlånefonden. Den expansiva utvecklingen återspeglas i fig. 4.7, som visar hur betongelementen tog en del av väggmarknaden Emellertid visade det sig att en annan teknik gav både bättre tekniska och ekonomiska lösningar. l betonghusen, med bjälklag och bärande mellanväggar av betongelement eller platsgjuten betong, byggs numera lätta

“utfackningsväggarW Dessa har stomme av träregler, inneryta av t. ex. gips-

skivor, värmeisolering av mineralull, och kan utvändigt kläs med alternativa material, t. ex. asbestcement, plåt, fasadtegel etc. Med stigande energipriser har dessa välisolerade väggar blivit alltmer ekonomiska. På detta sätt har träkonstruktioner erövrat denna marknad. Ytterväggar till småhus eller villor byggdes som framgår av fig. 4.8 på 1920-talet nästan uteslutande i trä. Några hus var dock “stenhus, murade med tegel. Även på detta område gav lättbetongen nya, bättre lösningar, men kostnadsfördelarna var här ej lika stora som för flerfamiljshus, varför Iättbetongens andel här ej blev lika stor. De lätta väggarna har även när det gäller småhus tagit över och fått en dominerande ställning. Detta gäller l Det lönar sig att isolera både prefabricerade väggar, gjorda i element på fabrik, och platsbyggda väg- mera. Swedisol, Jönkögar. ping, 1975.

l

s

Byggnadsmaterm/industrins ale/marknader

1930 197O

Förklaringar till lig. 4.8 Fig. 4.8 Ynerväggsmarerial i småhus under 25 âr Tegel Lättbetong

knän):

(1949-1974). Den relativa Trä _lärdelningen och dess/örändringarl. Övrigt

4.5 Sammanfattning

I ovannämnda tre exempel, industritak, ytterväggar till flerfamiljshus resp. småhus kan alltså konstateras en klar övergång från tungt till lätt byggande. Motsvarande utveckling kan även återfinnas inom andra områden. Sammanfattningsvis kan detta illustreras genom jämförelse av kvantiteterna i fig. 4.2 och lig. 4.3 mellan åren 1969 och 1974, alltså under en femårsperiod. Dessa data har sammanställts i fig. 4.9, som tydligt visar hur de tunga materialen alltmer ersatts av de lätta. En ny konstruktionsteknik har radikalt förändrat situationen för byggnadsmaterialindustrin. Byggnadsmaterialindustrin är dock inte enbart beroende av tekniken och myndigheterna utan utvecklingen är hela tiden ett samspel mellan vad som sker på marknaden och vad materialfabrikanterna själva gör. Nya konstruktioner kan utvecklas bland entreprenörerna eller av fristående konstruktörer, men de kommer lika ofta fram genom forsknings- och utvecklingsinsatser l hos byggnadsmaterialfabrikanterna. Byggstatistik 1976 (och Dessa studier visar alltså att byggnadsmaterialindustrin består av ett flertal, tidigare). Svenska byggnadsentreprenörförening- små produktområden, vilkas inbördes storlek varierar beroende på teknikens en. utveckling och byggnadsverksamhetens sammansättning.

delmarknader 71

Byggnadsmatelia/industrins

Asbestcement Gnps Byggplät

Mineralull

Träskivor: 2 LÄTT Trä: 6

Armering

Cement

TUNGT Betongelement

Lättbetong Fig. 4.9 Förändringari Tegel produktionen av vissa produklgrupper mel/an 1969 1969 1974 och l 974.

72 Byggnadsmateria/indzzsrrins delmarknader

Källor

Statistiska meddelanden (SCB) Input-outputtabeller För Sverige 1964 (N 1970:13) och 1968 (N 1972:44)

Industri 1973 (och tidigare) (SCB) Del 2 Produktion av varor och tjänster

Statistiska meddelanden (SCB) 1 Byggnadsvaror. Produktion, leveranser, tillförsel m. m. Jan-dec. 1975 (och l * tidigare) (lv. 1976:9.2)

1 Statistiska meddelanden (SCB) Vissa 1 byggnadsvaror. Produktion och leveranser l December 1975 (och tidigare) (lv. 1976:3.3)

l

Statistisk Årsbok 1975 (och tidigare) (SCB)

Byggnads- och anläggningsverksamheten 1968 (och tidigare) (SCB) 1

1 Det lönar sig att isolera mera, Swedisol, Jönköping. 1975 ä * Byggstatistik 1976 (och tidigare). Svenska Byggnadsentreprenörlöreningen

Träklassificering, Träinformation 18/61975

Strukturfrågor inom nâgra byggämnesindustrier, Bodvik, K, P5-P9, 1969, Byggforskningen.

5 Större byggnadsmaterialtillverkare

5.1 Inledning

I kapitel 3 redovisas koncentrationsutvecklingen inom byggnadsmaterialindustrin på varugruppsnivå med utgångspunkt från primärmaterialet till industristatistiken för åren 1967, 1970 och 1974. lnom flera varugrupper är en och samma koncern största tillverkare. Inom vissa av dessa varugrupper är vidare importen av begränsad storlek, vilket markerar en svag importkonkurrens. Kapitel 3 ger dock inte en samlad bild av de större tillverkarnas totala verksamhet inom byggnadsmaterialområdet. I detta kapitel kartläggs flertalet av de totalt sett största svenska byggnadsmaterialtillverkarna, tillika flera av landets största koncerner, med avseende på hittillsvarande koncentrations- och integrationsförhållanden, byggnadsmaterialproduktionens andel av koncernens totala verksamhet samt produktionens och försäljningens fördelning på Sverige och utlandet. Uppgifterna om företagen har så långt möjligt baserats på offentliga årsredovisningar och dylikt. 1 åtskilliga fall är dock informationen knapphändig när det gäller enskilda varugrupper eller hur större produktområden fördelar sig mellan byggnadsmaterial och produkter för andra ändamål. I dessa fall har kompletterande uppgifter inhämtats direkt från resp. företag. Sifferuppgifter rörande försäljningen av produkter för byggnadsändamål har i många fall måst skattas av företagen, då någon exakt fördelning på byggnadsmaterial och andra produkter ej kunnat erhållas direkt ur redovisningen.

5.2 Större byggnadsmaterialtillverkare

5.2. 1 F öreragssrrukruren Till byggnadsmaterialindustrin räknar Statens Industriverk (SIND) i en nyligen genomfört kartläggning företag eller arbetsställen (produktionsenheter) där byggnadsmaterialproduktionen utgör en dominerande del - dvs. mer än 50 % av företagets eller arbetsställets totala produktion. Av industrins 12 430 arbetsställen med mer än fem sysselsatta förekom 1974 byggnadsmaterialproduktion i någon omfattning vid 71 %. Antalet arbetsställen med övervägande byggnadsmaterialproduktion utgjorde 25 % av totala antalet och svarade för 16 % av den totala sysselsättningen i industrin 1974. SIND har beräknat att antalet inom sysselsatta byggnadsmaterialindustrin 1974 uppgick till ca 150000 personer, varav ca 80 000

74 Större byggnads/narara/tillverkare

var direkt sysselsatta med produktion för användning inom byggnadsindustrin. Av specialbearbetningar av SCB:s industristatistik framgår att antalet arbetsställen med övervägande byggnadsmaterialtillverkning minskat från 3400 år 1968 till 3100 år 1974. Under samma period hade en förskjutning skett mot större arbetsställen. Av byggnadsmaterialindustrins arbetsställen hade år 1974 80 % mindre än 50 sysselsatta, medan motsvarande andel 1968 uppgick till 83 %. Andelen sysselsatta inom dessa arbetsställen minskade mellan 1968 och 1974 från 34 till 28 % av det totala antalet sysselsatta inom byggnadsmaterialindustrin. Arbetsställen med 50-199 anställda ökade sin andel av såväl antalet arbetsställen som antalet sysselsatta inom byggnadsmaterialindustrin mellan åren 1968 och 1974. Det genomsnittliga antalet sysselsatta per arbetsställe ökade från 44 personer 1968 till 49 personer 1974. Endast 1 °/o av antalet arbetsställen hade 500 eller fler anställda 1968 och 1974. Dessa arbetsställen sysselsatte dock 18 resp. 22 % av det totala antalet sysselsatta inom byggnadsmaterialindustrin. Som jämförelse kan nämnas att i övrig tillverkningsindustri arbetsställen med 500 eller fler anställda svarade för3 % av antalet arbetsställen och 46 % av antalet sysselsatta 1974.

Av den totala byggnadsverksamheten, som 1974 uppgick till 41,2 mil-

jarder kr., svarade byggnadsmaterialdelen för 42 % eller 17,3 miljarder kr., inkl. materialleveranser från andra industrier än byggnadsmaterialindustrin (2,6), import (2,7) och distributionsmarginaler (1,0 miljarder kr.). Exkl. distributionsmarginaler uppgick sålunda den svenska byggnadsmaterialförsäljningen till ca 16 miljarder kr. 1974. - med minst 500 an- Enligt SPK svarade storföretagen företag/ koncerner ställda - 1975 för omkring 60 % av den totala svenska byggnadsmaterialförsäljningen, vilken uppskattades till 15-16 miljarder kr. De enskilda storföretagen dominerade och svarade för drygt hälften av byggnadsmaterialförsäljningen medan den statliga företagssektorn svarade för omkring 5 % och den kooperativa för omkring 3 %.

5.2.2 Större bygg/racismarena/tillverkare - en översikt

Flera större svenska byggnadsmaterialtillverkande företag ingår i koncerner som endast delvis är inriktade på byggnadsmaterialproduktion. De största byggnadsmaterialkoncernerna har karaktären av konglomeran dvs. de består av en rad skilda verksamhetsgrenar utan inbördes produktionsmässigt eller marknadsmässigt samband. l många fall har konglomeraten bildats genom företagsförvärv och fusioner, vilka successivt bidragit till en ökad ägarmässig koncentration inom byggnadsmaterialindustrin. En följd av företagsförvärven och fusionerna är att i de nya större företagen sammanförts inte bara industrier inom samma eller närliggande branscher utan också helt nya verksamhetsområden. Härigenom representerar de koncerner som är de största Mätt som summan av utan ett flertal byggnadsmaterialtiIlverkarna inte en homogen bransch. byggnads- och anläggbranschområden. ningsinvesteringar och byggnadsreparationstjän- l tabell 5:1 har en sammanställning gjorts av tio koncerner som 1975 ster. hade betydande tillverkning av byggnadsmaterial. Företagen har rangordnats

sou 197743 Större bygggnadszrzarena/tillverkare 75

Tabell 5:1 Större byggnadsmaterialtillverkare 1975 Koncern Omsättning Därav byggnadsmaterial 1975 (mkr) 4:-? Mkr

a Omsättningen och byggnadsmaterialdelen avser dotterbolagen Gullñber AB, som ägs till 54,7 %, och helägda Jimor AB. en koncern i vilken ingår John Mattson Byggnads AB med dotterbolagen och Olsson & Rosenlunds AB med anslutna bolag. lndustrivärden är ett investmentbolag, vars koncernomsättning utgörs av utdelning och räntor.

efter koncernens fakturering av byggnadsmaterial 1975. Tillsammans svarade dessa koncerner för en byggnadsmaterialproduktion på ca 7,3 miljarder kr. 1975. Några koncerner hade en stor del av denna produktion förlagd utomlands. Den inhemska byggnadsmaterialproduktionen vid de tio koncernerna uppgick till 6,2 miljarder kr., varav produkter till ett värde av 1,3 miljarder exporterades. Företagens sammanlagda Försäljning av byggnadsmaterial i Sverige (inkl. en viss import av egen utlandsproduktion) uppgick till 5 miljarder kr., eller i storleksordningen 30 % av den totala svenska Försäljningen av byggnadsmaterial. Graden av internationell anknytning varierar avsevärt, vad gäller både tillverkning och försäljning. Ett företag, Svenska Tändsticks AB (STAB), hade 1975 ungefär hälften av byggnadsmaterialproduktionen förlagd utomlands. AB Electrolux, Industri AB Euroc, Gränges AB och Aga AB hade den helt övervägande delen av sin byggnadsmaterialproduktion i Sverige, medan Statsföretag AB, Kooperativa Förbundet, AB Betongindustri och AB Industrivärden enbart hade inhemsk tillverkning av byggnadsmaterial. När det gäller resp. koncerns anknytning till byggnadsmaterialområdet kan konstateras att av de tio angivna koncernerna endast en kan sägas utgöra en renodlad byggnadsmaterialkoncern, nämligen Betongindustri. Två koncerner, Euroc och Yxhult, har huvuddelen av verksamheten inom byggnadsmaterialområdet, medan STAB:s byggnadsmaterialtillverkning svarade för en tredjedel av koncernens omsättning. För övriga koncerner i tabell 5:1 utgjorde byggnadsmaterialtillverkningen mindre delar. Svenska Tändsricks AB (ST/IB). som 1975 omsatte 4356 milj. kr., hade samma år en sammanlagd byggnadsmaterialomsättning på l 420 milj. kr. Den svenska tillverkningen av byggnadsmaterial uppgick till ca 750 milj. kr. och utgjordes i huvudsak av material från Byggkomponenter Norden,

76 Större byggnadsmaratta/tillverkare

och till viss del från Interiörprodukter. All produktion och nästan all försäljning från Board- och Eurodoordivisionerna låg utanför Sverige. Försäljningen av byggnadsmaterial på svenska marknaden uppgick till 550 milj. kr. Industri AB Euroc omsatte 1975 totalt 2 153 milj. kr., varav 1 380 milj. kr. utgjorde byggnadsmaterial. Större delen av Eurocs byggnadsmaterialproduktion sker i Sverige. Eurocs svenska byggnadsmaterialförsäljning uppgick till 1080 milj. kr., medan utlandsförsäljningen uppgick till 300 milj. kr. Byggnadsmaterialandelen har minskat från ca 80 % 1971 till drygt 60 % 1975. Den största divisionen utanför byggnadsmaterialområdet är Dynapac med försäljning i huvudsak utanför Sverige. Företaget tillverkar maskiner för betongvibrering och packning av jord- och stenfyllningar och asfaltbeläggningar. Eurockoncernen är ensam tillverkare av cement, gipsskivor och asbestcementplattor i landet, och den ena av två tillverkare av lättbetongprodukter, sanitetsporslin och badkar. Statsföretagsgruppen. med Statsföretag AB som moderbolag, omsatte 7,9 miljarder kr. 1975 varav 950 milj. kr. eller 12 % utgjorde byggnadsmaterial. Statsföretagsgruppen är ett konglomerat som spänner över flera branscher. Bl. a. svarar Statsföretags dotterbolag Rockwool AB för ungefär hälften av den svenska tillverkningen och försäljningen av mineralullsisolering. Vidare ingår tillverkare av snickerier, golvmaterial och skivmaterial och byggnadsplât i Statsföretagsgruppen. Electrolux AB omsatte 1975 totalt 6,4 miljarder kr., varav 1 860 milj. kr. på produktgruppen K-produkter. Denna produktgrupp omfattar hushållskapitalvaror av skilda slag. Huvuddelen av försäljningen, och en stor del av tillverkningen av K-produkter sker utomlands. Electrolux är den dominerande tillverkaren i Sverige inom hushålIskapitalvaruområdet och intar en ledande marknadsställning på flertalet produktområden. Sortimentet är dock endast till en del inriktat på den egentliga byggnadsmarknaden och är till stor del konsumentorienterat med försäljning via el-fackhandeln och varuhus/stormarknader. Försäljningen av kylskåp, frysskåp, frysboxar, spisar, spisfläktar, diskmaskiner och tvättmaskiner samt kökssnickerier, dvs. sådana produkter som ofta installeras i nyproducerade bostäder och i denna mening utgör byggnadsmaterial, uppgick 1975 till 13 % av koncernens totala omsättning eller 820 milj. kr., varav uppskattningsvis 700 milj. kr. utgjorde svensk tillverkning. Exporten är betydande och Electroluxkoncernens försäljning av byggnadsmaterial i Sverige 1975 har uppskattats till 450 milj. kr. l många länder har emellertid flera av de ovannämnda produkterna inte karaktären av byggnadsmaterial utan installeras separat av den boende. Endast en mindre - i Sverige ca 150 milj. kr. - del av den totala försäljningen av dessa varor säljs till entreprenörer, byggmästare, enskilda husbyggare etc. för att ingå i nybyggnation eller i “centralt” organiserad renoveringsverksamhet. Gränges AB hade 1975 en omsättning på 5,1 miljarder kr., varav byggnadsmaterialdelen utgjorde 13 % eller 660 milj. kr. Hälften av koncernens verksamhet ligger inom framställning och förädling av metaller, varav vissa andelar går till byggnadsindustrin. Det enda renodlade byggnadsmaterialföretaget inom Grängeskoncernen är Scanglas A/S i Korsör, som tillverkar planglas och isolerrutor.

Större byggnadsmareda/tillverkare 77

Kooperaliva Förbundet (KF) hade 1975 en total omsättning på närmare ll miljarder kr., varav 5 % eller 570 milj. kr. utgjorde byggnadsmaterial. KF:s industrisektor har numera stor betydelse inom kooperationen och svarade 1975 för 33 % av koncernens omsättning. Det är i första hand AB Gustavsbergs Fabriker som arbetar inom byggnadsmaterialområdet, med bl. a. sanitetsporslin, badkar, diskbänkar, tegel och plaströr på produktprogrammet. Inom de tre första produktgrupperna är KF - tillsammans med Euroc - helt dominerande på den svenska marknaden. KF är starkt hemmamarknadsinriktat och avsatte endast 13 % av totalomsättningen i utlandet. En betydande byggnadsmaterialtillverkare inom värmeområdet är Aga AB, som 1975 omsatte 2,2 miljarder kr. Agas största division är gasdivisionen, och den näst största divisionen är - efter förvärvet av Coronaverken 1975 - värmedivisionen, som med sin omsättning av 480 milj. kr. svarade för 21 % av koncernens totala omsättning. Inom värmedivisionen tillverkas värmeledningspannor, Varmvattenberedare, värmeväxlare, radiatorer samt sanitetsarmatur och teknisk armatur. Aga intar en ledande ställning på samtliga nämnda produktområden. Av koncernens ca 15 000 anställda arbetade 1975 mer än hälften utomlands, och 63 % av försäljningen skedde på utlandsmarknaden. Av värmedivisionens försäljning avsåg hälften Sverige och hälften utlandsmarknaden, huvudsakligen Västeuropa. AB Industrivärden är ett investmentbolag som i huvudsak förvaltar betydande minoritetsposteri börsnoterade företag. Därutöver är Industrivärden moderbolag till Gullfiber AB och Jimor AB, båda företagen med verksamhet inom byggnadsmaterialområdet. Den sammanlagda byggnadsmaterialproduktionen inom Industrivärdens dotterbolag uppgick 1975 till ca 340 milj. kr. Gullfiber var tidigare ett helägt dotterbolag till AB Gullhögens Bruk. Då detta företag 1973 övertogs av Eurockoncernen, förvärvade Industrivärden motsvarande andel - 56,1 % av aktiekapitalet - som man hade i Gullhögens Bruk. Under slutet av 1973 köpte Industrivärden ytterligare 9,5 % av aktierna i Gullfiber varefter Industrivärdens andel i detta bolag uppgick till 65,6 %. Gullfibers licensgivare, Compagnie de Saint-Gobain, blev i samband med Gullhögens försäljning ägare till 29 % av aktiekapitalet i Gullfiber. Resterande del av aktierna ägdes av ett flertal mindre aktieägare. Vid slutet av verksamhetsåret 1974/75 ökades aktiekapitalet i Gullfiber genom en till Saint-Gobain riktad nyemission varvid Saint-Gobain ökade sin andel till 40 %. Industrivärdens aktieandel sjönk därvid till 54,7 %. Gullfiberkoncernen omfattar Gullfiber AB, dotterbolagen Minwool AB, som tillverkar isolermaterial av stenull, Bilsom AB, Gullfiber International AB samt Nordisol AB. Koncernen omsatte 1975/76 440 milj. kr., varav mineralullstillverkningen huvudsakligen glasull - svarar för omkring hälften. Gullfiber är även en ledande tillverkare av cellplast, som används för isoleringsändamål. Bilsom tillverkar hörselskydd av glasull medan Gullfiber International säljer maskiner och know-how utomlands. Nordisol är ett av de större entreprenadföretagen inom isoleringsbranschen med huvudsaklig inriktning på andra områden än byggnadsisolering. Gullfiber hade 1975 närmare 55 % av försäljningen av mineralull på den svenska marknaden, jämfört med 45 % i slutet av 1960-talet.

78 Större byggnadsmatelia/tillverkare

Jimor AB, helägt dotterbolag till Industrivärden, är moderbolag i en koncern i vilken ingår entreprenadföretaget John Mattson Byggnads AB med dotterbolag och Olsson & Rosenlunds AB med anslutna bolag (OR-företagen). OR-företagens omsättning uppgick 1975 till 186 milj. kr., varav huvuddelen utgjorde handel med byggnadsmaterial. En mindre del av byggnadsmaterialförsäljningen var egen produktion inom varugrupperna taktegel. tegelrör, fönstersnickerier, fasad- och murtegel samt trävaror. Bland företag i vilka Industrivärden har betydande minoritetsintressen kan nämnas Fagersta AB, Aga AB, Svenska Cellulosa AB, Telefon AB LM Ericsson och Gränges AB. Vidare kan nämnas att ett ömsesidigt minoritetsägande Föreligger mellan Industrivärden och Investment AB Promotion, vilka båda är Svenska Handelsbanken närstående företag. AB Berongindusrri omsatte 354 milj. kr. 1975, så gott som helt inom byggnadsmaterialområdet. De två största företagen inom koncernen är moderbolaget. som är landets största tillverkare av fabriksbetong, och dotterbolaget AB Strängbetong med tillverkning av betongelement och andra betongvaror. Betongindustri levererar 80 % av sin fabriksbetong inom Storstockholmsområdet, huvudsakligen till husbyggen. Företagets leveranser har negativt påverkats av den minskande byggnadsverksamheten i Stockholmsområdet under 1970-talet. Strängbetong med fabriker på fem olika platser i landet, har även en fabrik för tillverkning av spännkablar i Norge. Till Betongindustrikoncernen hör vidare Sand- och Grusaktiebolaget Jehander, som levererar grus huvudsakligen till betongfabriker och anläggningsbyggen i Storstockholm. Betongindustri, som är Cementas största kund, ägs till 25 % av Euroc, som har en ledamot i styrelsen. Den största ägaren - tillika styrelsens ordförande - är Arne Henriksson, som innehar över hälften av aktierna i Betongindustri. Yxhult AB omsatte 410 milj. kr. 1975/76, varav tre fjärdedelar inom byggnadsmaterialomrâdet. Dotterbolaget Ytong AB inrymmer den svenska tillverkningen av Ytong lättbetong och Mexi kalksandsten. Nordiska Redland AB är tillverkare av betongtakpannor. Inom dessa tre produktgrupper är Yxhultkoncernen den utan jämförelse största tillverkaren och den största leverantören till den svenska marknaden. Ett annat dotterbolag, AB Ytonghus, marknadsför byggsatser till småhus. Yxhultkoncernen ägs till 2/3 direkt av familjen Carlén, och till 1/3 av Ytong AG, ett Västtyskt företag som till större delen ägs av familjen Carlén, dels via förvaltningsbolaget Trilobiten, dels via Yxhult AB. Utöver de i tabell 5:1 angivna koncernerna kan ytterligare nägra koncerner med icke obetydlig byggnadsmaterialtillverkning nämnas. Stora Kopparbergs Bergs/ags AB. som är en av landets största tillverkare av armeringsjärn och byggplåt, är efter förvärvet 1976 av Bergvik och Ala AB även en av landets största tillverkare av fönster- och dörrsnickerier. Saab-Scania AB äger 80 % av aktierna i Parca Norrahammar AB, som är en av landets största tillverkare av värmeprodukter vid sidan av Aga. Inom el-sektorn intar Asea AB och Telefon AB L M Ericsson ledande positioner. Inom Asea-koncernen tillverkas el-produkter för byggnadsändamål i form av kablar och ledningar, fördelningssystem, ljusarmatur och elradiatorer. L M Ericsson-koncernen tillverkar kabel, ledning och fástmaterial. Båda koncernerna har integrerat framåt i grossistledet. Asea äger AB

Större bygg/racismateria/ti/lverkare 79

Asea-Skandia medan både Asea och L M Ericsson har betydande aktieposter i Svenska Elgrossist AB Selga. De två elgrossisterna svarar tillsammans for ungefär 70 % av Försäljningen i elgrosshandeln. Sammanfattningsvis kan konstateras att de koncerner som har den största inhemska byggnadsmaterialförsäljningen är Euroc, Gränges, STAB, Statsföretag och KF (se fig. 5:1). Dessa koncerner jämte Yxhult. som är en utpräglad byggnadsmaterialkoncern och intar en ledande ställning på lättbetong-, kalksandsten- och betongtakpanneområdet, har kartlagts mera ingående med avseende på byggnadsmaterialproduktionens utveckling. omfattning och inriktning samt beträffande integrationsforhållandena.

5.2.3 Industri AB Euroc Historisk tillbakablick Industriaktiebolaget Euroc är moderbolag och samlande beteckning for en stor svensk industrikoncern som 1975 hade en omsättning av drygt två miljarder kr. Upprinnelsen till Euroc är det år 1871 bildade Skånska Cement AB, som 1871-1873 byggde den forsta svenska cementfabriken - i Lomma. Totalt Figur 5:I Större hvggnadshari landet grundats 14 cementfabriker. varav sju lagts ned. De sju fabriker materia/tillverkare l 975. som fortfarande är i drift är belägna i Degerhamn, Limhamn, Hällekis, Bygenadsmaterial/örsäljningenjördelarl på Sverige Slite, Skövde, Köping och Stora Vika. Fabriken i Hällekis togs i bruk 1892 och trtlarrdet. Skuggarle av det dåvarande Hellekis AB, som genom fusion uppgick i Skånska Cement partier anger export _frân är 1913. Aktiemajoriteten i Slite Cement och Kalk AB förvärvades 1937 Sverige.

Sverige Utlandet 1,0 0,5 LO Miljarder kr s ç l l e e l l - 4. 4. J e : a . l : : : l J. Miljarder kr

Industri AB Euroc l L080

660 Gränges AB .

Svenska Tändsticks AB (sms) | 55° .135i,§?§3..l 67° J

AB 540 Statsföretag

Kooperativa Förbundet (KF) 470 s: O

Aga AB

80 Större byggnadsmareria/ri//verkare

och bolaget redovisades som dotterföretag fram till 1954, då det fusionerades av moderbolaget. Anläggningen i Degerhamn ägdes tidigare av Ölands Cement AB, i vilket företag Skånska Cement 1945 förvärvade nära hälften av aktierna. 1966 förvärvades resten av aktierna, varigenom Ölands Cement blev ett helägt dotterbolag. Som framgår nedan är Ölands Cement AB det bolag som nu heter Cementa AB. Bolaget äger alltså fortfarande anläggningen i Degerhamn. Som gemensamt försäljningsorgan för Skånska Cements anläggningar fungerade tidigare dotterföretaget Cementa. Svenska Cementförsäljningsaktiebolaget, som bildades 1893. Cementa hade från början formen av en forsäljningskartell mellan de då existerande cementlöretagen, men blev sedermera ett helägt törsäljningsbolag för Skånska Cements anläggningar. I Bromölla startades en cementfabrik av Ifö 1908. Sedan cementfabriken lades ned 1940 koncentrerades verksamheten på andra byggnadsvaror, bl. a. keramiska produkter såsom sanitetsporslin. Parallellt med uppbyggandet av den svenska cementindustrin startade Skånska Cement och det närstående AB lföverken tillverkning av andra byggnadsvaror inom jord- och stenindustrin, exempelvis plattor av asbestcement. Sålunda bildades 1906 Skandinaviska Eternit AB, vari Skånska Cement hade en stor aktiepost och danska intressenter var hälftendelägare. Tillverkningen startade året därpå i Lomma, och byggde på en i Österrike utvecklad metod för att framställa taktäckningsmaterial av asbest och cement. l samband med en uppdelning av verksamheten så att cement- och kalkintressena koncentrerades till Skånska Cement och övriga verksamhetsgrenar till Iföverken överflyttades Skånska Cements aktieinnehav i Skandinaviska Eternit till lföverken, som därefter genom ytterligare förvärv successivt ökade sitt innehav. År 1968 blev Skandinaviska Eternit AB ett så gott som helägt dotterbolag genom förvärv av ca 50 % av aktierna. I början av 1940-talet startades tillverkning i Köping av Iföverkens dotterbolag Köpings Eternit AB, sedermera Svenska lnvarit AB. De båda asbestcementtillverkarna avtalade 1945 om samarbete rörande priser, rabatter och omrâdesuppdelning. Lättbetong, som är en till ursprunget svensk produkt, började tillverkas industriellt i Hällabrottet 1929 vid Yxhults Stenhuggeri AB under varunamnet Ytong, samt vid AB Skövde Gasbetong. Denna produktion baserades på kalk och skiffer. År 1934 startades tillverkningen av en cementbaserad lättbetongprodukt, Siporex. i Dalby och fem år senare i Göteborg. Kapaciteten byggdes ut ytterligare under de följande årtiondena, för Siporex del med fabriker i Göteborg (1939), Södertälje (1940), Gävle (1945)och Skelleftehamn (1952). De två förstnämnda Siporexfabrikerna drevs 1963 som separata företag, AB Dalby Siporexfabrik resp. Göteborgs Siporexfabrik AB, i vilka företag röstvärdet till 90 % innehades av släkten Wehtje. De tre övriga Siporexfabrikerna. som utåt uppträdde under dotterbolaget Stockholms Siporexfabriks namn, ägdes vid samma tidpunkt av lfoverken, vari släkten Wehtje innehade 7 % av röstvärdet. År 1958 bildades AB Lättbetong, ett gemensamt försäljningsbolag för Siporex- och Ytongföretagen. Samtidigt avtalades om att all försäljning av Siporex- och Ytongprodukter skulle ske genom Lättbetong enligt astställda

Större byggnadsnzarena/tillverkare 81

kvoter och till enhetliga priser och övriga försäljningsvillkor. Tillverkningen av gipsskivor startade på 1930-talet vid Stockholms Reveteringsfabrik i Tureberg. 1955 bildades AB Gyproc, dotterbolag till Skånska Cement men till 25 % delägt av den engelske licensgivaren British Plaster Board Ltd. Gyproc startade tillverkning av gipsskivori Varberg 1957. Gyproc blev snabbt det ledande svenska Företaget på gipsskiveområdet.

Huvuddragen I tttveeklizzgen under 1960-talet Skånska Cement förvärvade 1961 AB Elementhus, ett företag som tio år tidigare startat tillverkning av monteringsfärdiga trähus i Mockfjärd. Företaget har också eget sågverk. År 1964 förvärvade Skånska Cement AB Vibro-Verken, som sedan 1920-talet utvecklat tekniken med betongvibratorer och vibrerande jordpackningsmaskiner. Samma år förvärvade Skånska Cement Göteborgs Sand AB med verksamhet inom sand-, grus- och fabriksbetongområdet. År 1967 förvärvade Skånska Cement Iföverken genom apportemission. Moderbolaget i den sammanslagna koncernen bytte 1969 namn från Skånska Cement AB till AB Cementa. Cementakoncernen övertog 1969 lättbetongfabrikerna i Dalby och Göteborg genom förvärvet av Sydsvenska Siporex AB, f. d. Industri AB Sydsten, ett av släkten Wehtje majoritetsägt företag. Härigenom sammanfördes den svenska tillverkningen av Siporex lättbetong till Cementakoncernen. Vid årsskiftet 1969/70 upphörde lättbetongtillverkningen i Göteborg. Under 1969 påbörjades en fabrik för tillverkning av fasadsten i Köping. En ny Gyprocfabrik i Bålsta togs i drift 1964 och blev utbyggd 1969. Samma år förvärvade Cementakoncernen Värme- och Sanitets AB lDO och Alfa Laval Mörrum AB. I samband med förvärvet av IDO. som importerar och monterar sanitetsporslin från den finska Wärtsilä/Arabiakoncernen. ingick sistnämnda företag som delägare i IDO och ett samarbetsavtal ingicks mellan IDO:s båda delägare. Alfa Laval i Mörrum. som fick namnet Ifö Stålpressnings AB och vars produkter säljs under namnet Olofström, tillverkar bl.a. badkar och diskbänkar. Cementakoncernen omsatte 1969 drygt 900 milj. kr. och hade över ll 000 anställda. Verksamheten var i stort sett inriktad på byggnadsmaterialtillverkning. En divisionalisering av företaget hade skett vilken redovisas i tabell 5:2.

Utvecklingen under 1970-talet Eurockoncernen har under 1970-talet fortsatt expansionen genom företagsförvärv och genom breddning av produktprogrammet. Samtidigt har produktionsminskningar och företagsförsäljningar skett inom vissa områden. Koncernens utlandsandel har ökat kraftigt. Under 1970 sjönk leveranserna av lättbetong och beslut fattades om nedläggning av fabriken i Gävle. Omorganisationsarbetet av koncernens ledningsfunktioner fortsatte under 1970 genom uppbyggnad av en koncern-

central enhet för teknisk utveckling. Övriga centrala funktioner var 1970

ekonomi. inköp. juridik. personal, planering och revision. Under 1971 förvärvade Cementa Göteborgs Makadam AB, som tillsam-

82 Större lzyggnadssznaterialril/iterkarø

Tabell 5:2 Cementakoncernen 1969

Division Antal Omsättning Produkter anställda (mkr)

Cement och kalk 2414 276 Cement, kalk. bruksprodukter. fabriksbctong. grus samd m, m. Ifö 2 802 174 Sanitetsporslin. badkandiskbiinkatr m. m. m. m. Byggmaterial

Övriga Vibro-Verken 1 026 94 Vibratorer m. m.

mans med koncernens två övriga företag inom stenområdet - Göteborgs Sand AB och Norrköpings Sand AB - bildade en ny enhet. Betong- och ballastdivisionen. lfödivisionen fortsatte satsningen på installationsvaror för kök och badrum genom Förvärvet av AB Motala Verkstads diskbänksrörelse. Byggmaterialdivisionen expanderade genom en ny fabrik för tillverkning av gipsskivor i Kalundborg i Danmark. Det tillsammans med Pargas Kalk AB, Finland. ägda Gyproc OY började under 1971 bygga en ny gipssklvefabrik utanför Helsingfors. 1 samband därmed träffades ett avtal om övertagande av rörelsen vid en äldre finsk gipsskivefabrik, vars produktion senare upphörde. Under 1971 gick Cementa in som delägare i Byggma lnvest i Helsingborg AB, numera moderbolag i Byggmakoncernen, en av landets största byggnadsmaterialdistributörer (se vidare avsnitt 7.9). Vid årsskiftet 1972/73 bytte koncernens moderbolag namn till Industri AB Euroc. Ölands Cement AB blev moderbolag i cement- och kalkdivisionen

och ändrade firman till Cementa AB. Övriga divisionsnamn blev Sabema

Material AB (Betong- och ballastdivisionen), Ifö AB (Ifödivisionen). lnteroc AB (Byggmaterialdivisionen). AB Elementhus (Elementhusdivisionen) och Dynapac Maskin AB (Vibrodivisionen). l AB Annetorp. förutvarande AB lföverken, förvaltas fastigheter och aktier som ej ingår i divisionernas rörelser. Efter initiativ av AB Gullhögens Bruks ägare. varibland fanns främst Cementas förvärv av och svenska staten. AB Industrivärden. den franska Saint Gobain-koncernen Gullhögens Bruk har förvärvade Eurockoncernen under 1973/74 genom sitt dotterbolag Cementa ingående studerats av aktierna i Gullhögen. den andre svenske tillverkaren av cement. Beträffande statens pris- och kartellnämnd efter hemställan svenska statens del av aktierna, 14,6 %. skedde förvärvet genom avtal? av konkurrensutredning- i december 1973. Överenskommelsen innebar att staten konverterade sina en. aktier i Gullhögen till aktier i Cementa. Gullhögen blev helägt do:terbo1ag 2 Bilaga 2. till Cementa i vilket staten erhöll 5 % av aktiekapitalet. Överenskommelsen

Större 83 lzvggnadsmatelia/tillverkare

godkändes av riksdagen i april 1974. Genom avtalet fick staten rätt att utse två ledamöter i Cementas styrelse. samt en ordinarie revisor i företaget. l avtalet intogs vidare riktlinjer för det framtida samarbetet i Cementa. Cementas förvärv av Gullhögen omfattade även flertalet av Gullhögens dotterbolag, bl. a. A-betong AB, som tillverkar betongprodukter. Gullhögens mineralullstillverkande dotterbolag Gullliber AB omfattades ej av förvärvet. Under 1973 delades Eternitrörelsen på två enheter, en för takprodukter i Lomma under namnet Skandinaviska Eternit och en för fasadprodukter i Köping under namnet lnteroc Fasad AB. Vid årsskiftet 1973/74 såldes AB Eternitrör, vari Euroc hade aktiemajoriteten, till de tidigare minoritetsägarna Eternit AG och Société Financiere Eternit. Under 1974 avyttrade Euroc samtliga aktier i AB Elementhus till Norrlands Skogsägares Cellulosa AB (Ncb). Vid årsskiftet 1973/74 innehade Euroc bl. a. följande aktier i företag utanför koncernen.

f Betongindustri ägs numera till 25 %, medan aktiemajoriteten ligger fast förankrad på annat håll. b Företaget ägs numera till l/3 av Euroc, medan övriga delägare, Svenska Tändsticks AB och Säfveåns AB. äger l/3 vardera. Företaget har under l977 försatts i konkurs.

Ovanstående aktieinnehav representerade en betydande vertikal integration i efterföljande handels- resp. industriled med hänsyn till dels innehavens relativa storlek, dels företagens betydelse inom resp. bransch. Sålunda är

Ahlsell & Ågren AB landets största VVS-grossist med en omsättning

1975/76 på 1,8 miljarder kr. AB Skånska Cementgjuteriet är landets största byggnadsentreprenör med dotterbolag inom såväl fabriksbetong- som betongvaruområdena. Omsättningen uppgick 1975 till 5,2 miljarder kr. AB Betongindustri är landets största tillverkare av fabriksbetong och är genom dotterbolaget AB Strängbetong en av landets största tillverkare av betongelement. Byggma Invest AB är en av landets största byggnadsmaterialdistributörer.

Under 1974 överförde Euroc sina aktier i Ahlsell & Ågren och Skånska

Cementgjuteriet till tre nybildade förvaltningsbolag. Protorp Förvaltnings AB. AB Opus och Förvaltnings AB Laverna. Till förvaltningsbolagen överfördes också Skånska Cementgjuteriets aktier i Euroc. De tre förvaltningsbolagen, som till huvudsakliga aktieägare hade Euroc och Skånska Cementgjuteriel, redovisas ingående i kapitel 6.

84 Större bjçgqgi:ac/snraIeria/ri//verka/v

Eurockoncernen I 975 Byggnads- och anläggningsverksamheten fortsatte sin tillbakagång under 1975. De totala byggnadsinvesteringarna i Sverige minskade under 1975 volymmässigt med 3 % och bostadsinvesteringarna med 10 %. Även på Eurocs viktigaste utlandsmarknader gick byggnadsverksamheten tillbaka under 1975. Eurocs utveckling under de senaste åren karaktäriseras av en fortsatt anpassning till det minskade byggandet i Sverige. Anpassningen har skett dels genom avveckling av överkapacitet i produktionen och av forlustbringande verksamhetsgrenar. dels genom upptagande av nya verksamheter utanför byggnadsmarknaden. Sålunda lades lättbetongtillverkningen i Södertälje ned under 1975. Samtidigt sålde Euroc Siporexfabriken i Skelleftehamn till Ytong AB. Härigenom kvarstår endast Siporex-fabriken i Dalby inom den svenska Siporex-rörelsen och Ytong är numera den dominerande lättbetongtillverkaren i landet. Som en följd av lnteroc-divisionens negativa utveckling upplöstes divisionen under 1975 och Siporex. Gyproc. Eternit m. fl. bildade egna divisioner direkt under koncernledningen. Siporexdivisionens huvudkontor flyttades till Bryssel då lättbetongrörelsens tyngdpunkt lörskjutits mot utlandet. Under 1974 förvärvade Eurockoncernen Klimatkyla AB. Det under 1973 förvärvade företaget Nordzent Teknik AB avyttrades under 1975. Klimatkyla sammanlördes med den under 1973 från AB Hill & Co förvärvade rörelsen för tillverkning av värmeledningspannor i Kalmar till en ny division. Teknoterm. 1 denna division ingår även det nyförvärvade företaget Värmeâtervinning AB. Staffanstorp. Eurockoncernens byggnadsmaterialtillverkande divisioner 1975 redovisas i tabell 5:3. Entreprenadföretagen Interoc Bygg i Stockholm, Göteborg och Malmö överläts till anställda i resp. företag. Gyproc övertog 1975 den tidigare arrenderade Stockholms Reveteringsfabrik. Eurockoncernens omsättning utgjordes 1970 till ca 80 % av byggnadsmaterial. Som framgår av tabell 5:3 hade denna andel 1975 minskat till 64 %. - och Cenzcnra har f. n. produktion på åtta ställen sju cementfabriker ett kalkstensbrott (Storugns på Gotland). På grund av den kraftigt sjunkande cementkonsumtionen i Sverige sker en fortlöpande strukturomvandling. Cementfabriken i Köping konverteras till att bränna kalk. produktionen i Limhamn dras ned kraftigt och fabriken i Hällekis kommer att läggas ned 1978. Man satsar i stället på nyinvestering i Slite på Gotland, där man bygger en ny stor s. k. torrugn som kommer att tillåta en energisnål produktion.

Övriga cementfabriker är belägna i Skövde, Stora Vika och Degerhamn.

1 Sabema är främst verksamt l i Västsverige inom områdena sand. betong och makadam. Ett sandföretag, Norrköpings Sand. finns i Norrköping. Man

l

tillverkar även färgade granuler lör fasader och ägnar sig åt betongpumpning. Sabema har en växande trading-verksamhet, bl. a. säljer man konverterat l papper till Latinamerika. [fö-divisionen består idag av fem separata dotterbolag. Ifö E/øcl/ic hägspänning tillverkar främst isolatoreri Bromölla och vid Porzellanfabrik Frauenthal i Österrike. Ifö Electric* lâgspänning tillverkar elektriskt installations-

material i Bromölla och Åkersberga (Calux) samt i Västtyskland (Henke

& Theiss samt Wolfes & Weisse), Österrike (Porzellanfabrik Frauenthal)

Stör/I 85 byggnadsnzatelia/tillverkare

Tabell5z3 Eurockoncernens byggnadsmaterialtillverkande divisioner 1975

Företag Antal Omsättning, Därav bygg- Produkter anställda mkr nadsmaterial”, mkr

Cementa 2 351 594 529 cement bruksprodukter kalk m. m. Sabema 313 77 73 fabriksbetong grus. sand tro 3 988 465 171 sanitetsporslin badkar diskbänkar

Definition av byggnadsmaterial (egentillverkade): 1 för stomme och anläggningar: cement och kalk För byggnadsändamål: betong, makadam, grus. betongelement, Iättbetong, eternit. 2 för inredning och installationer: gipsskivor, sanitetsporslin, badkar, diskbänkar, storköksutrustning, plastprodukter, värmepannor/pumpar.

samt Spanien (FEFE). l lågspänningsgruppen ingår också handelsforetaget Elram (radioapparater, bandspelare). l/ö Sanitär tillverkar bl. a. sanitetsgods, VVS-armatur och reningsanläggningar i Bromölla. Simrishamn. Lönsboda samt i Västtyskland (Mack & Schneider). lfö ingår också som hälftenintressent i ett japanskt tillverkningsbolag. lna-Seito, för VVS-produkter. Stockholmslöretaget Värme- & Sanitet AB Ido ingår också i denna grupp. [fö-Kanzpri tillverkar storköksutrustningar och diskbänkar i Mörrum och Kampen, Nederländerna. Konsultföretaget Silber-Hertel i Hamburg samt lshammars Rostfria lnredningar ingår i Ilö Kampri. [fö Teknik är ett serviceföretag För de ovannämnda Ifö-företagen, och bedriver även licenslörsäljning. Gyproc tillverkar gipsskivor, reglar, tillbehör och verktyg lör ytter/innerväggar samt tak vid två fabriker i Sverige - Varberg och Bålsta - och en i Danmark - är det enda av Eurocs Kalundborg. Gyproc byggnadsmaterial som inte i någon större utsträckning känt av nedgången i nybyggnationen, bl. a. på grund av att gipsskivor finner stor användning också vid ombyggnadsarbeten. Stockholms Reveteringsfabrik ingår sedan december 1975 i denna division. - Siporex har idag sin tyngspunkt utanför Sverige. En fabrik Dalby Lättbetongfabrik - utanför Lund är nu den enda i Sverige. Tre fabriker finns numera i Frankrike och en finns i Belgien, där också Siporex huvudkontor är beläget. Licenslörsäljningen är omfattande, och idag finns licensbyggda Siporexfabriker i ett 20-tal länder. Ererni/ tillverkar tak- och fasadplattor av asbestcement och fasadsten av

86 Srörre bjiggnadsmatelia/tillverkare

betong, vid fabriker i Köping och Lomma. Förbud mot användning av asbestcementprodukter i Sverige har införts fr. 0. m. 1978. Asbestcementrörelsen har avvecklats under 1977. Eternits marknadsföringsorganisation kommer att i fortsättningen bedriva handelsverksamhet under namnet Promonord. Till denna företagsgrupp har förts även handelsföretaget Serva Promotion, som tidigare låg inom lfödivisionen. A-Betong tillverkar betongelement för bostadshus, betongslipers for järnvägar och markforlagda rör vid åtta fabriker i södra och mellersta Sverige. Till A-Betong hör även Betongelement - ett företag som projekterar och säljer gångtunnlar och broar. TeknoTerm är den minska enheten i koncernen, som emellertid anses ha goda framtidsutsikter då den finns på en marknad som expanderar snabbt i en energimedveten tid. TeknoTerm består av ett företag i Kalmar som tillverkar värmepumpar och solfångare, TeknoTerm Klimatkyla i Svalöv. som producerar värmepumpar och solfångare och Värmeåtervinning i Staffanstorp, som gör värmeväxlare för processindustrin. Utöver de i tabell 5:3 redovisade divisionerna finns inom Eurockoncernen ytterligare några divisioner. Dynapac, som 1975 omsatte 342 milj. kr., tillverkar utrustning för vibrering av betong, vibrerande maskiner för packning av jord- och stenfyllningar samt asfaltbeläggningar liksom vibrerande utrustningar för industriell materialhantering. Tillverkningen sker vid två fabriker i Sverige och en i vardera USA och Brasilien, samt på licens i fem länder. Av produktionen avsätts 90 % utanför Sverige. Under 1976 förvärvade Euroc 60 96 av aktierna i verkstadsföretaget Tellus Maskin AB, Vallentuna, som tillverkar transportmaterial, utrustning för materialhantering och gjuterimaskiner. De koncerncentrala enheterna utgörs av moderbolaget Industri AB Euroc, som består av koncernledningen, samt Euroc Administration AB. Edebe Promotion AB, Euroc Development AB samt Euroc SA. Euroc Administration svarar för den centrala administrationen med ekonomi, finansiering, revision, personal, juridik, inköp och Iångsiktsplanering. Edebe Promotion ger dataservice till Eurockoncernen och säljer även tjänster utanför koncernen. Euroc Development utgörs av den tidigare Forsknings- och utvecklingsavdelningen, CTU. Euroc SA är samordnande bolag för utländska kontakter.

Ägandeförhållandena i Euroc redovisas utförligt i kapitel 6.

l l

5.2.4 Statsföretag AB l

l Historisk tillbakablick l i

AB bildades i slutet av 1969. Syftet med skapandet av Stats- l

Statsföretag l var främst att åstadkomma en strikt gränsdragning mellan företagsgruppen l å ena sidan den allmänna näringspolitiken och å andra sidan statens ansvar i egenskap av ägare till de statliga aktiebolagen. Som ägare av aktierna i de bolag som ingår i företagsgruppen blev det Statsföretags uppgift att, i samarbete med eventuellt förekommande minoritetsdelägare. utöva ägareansvaret gentemot dotterbolagen. Vidare avsåg man att genom skapandet av ett förvaltningsbolag effektivisera och samordna verksamheten i de be-

Större lzvggrzaølsnzarena/tillverkare 87

rörda aktiebolagen. Verksamheten inom Statsföretagsgruppen skall, enligt vad som angavs vid bildande av Statsföretag, bedrivas på samma villkor som gäller för näringslivet i övrigt. Det överordnade målet på sikt för Statsföretag är att under krav på lönsamhet expandera inom av regeringen angivna områden. På kort sikt skall dock uppgiften i första hand vara att genom rationaliserings- och samordningsåtgärder öka den statliga företagssektorns effektivitet, konkurrenskraft och lönsamhet. Vid sidan av detta mål har andra mål uppställts. Sålunda skall de statliga bolagen i sin verksamhet tillgodose kravet på långsiktig trygghet för de anställda samt verka för ökad arbetstillfredsställelse och utvidgat medinllytande. Vidare åligger det bolagen att ta särskild hänsyn till samhällsintresset vid val mellan olika produktions- och lokaliseringsalternativ. Statsföretag har därutöver ålagts att på hemställan från regeringen avge offert för fullgörandet av sådana speciella uppgifter som staten begär av bolaget skall fullgöra.

Utvecklingen 1970-l 975 Statsföretagsgruppen tillfördes vid bildandet aktier i 22 företag som tidigare förvaltats av fyra olika departement. Omsättningen uppgick 1970 till 3,6 miljarder kr. och antalet anställda till 34 000. De största företagen var vid starten LKAB, NJA, ASSl och Svenska Tobaks AB, som tillsammans svarade för mer än hälften av omsättningen. Bland de företagsköp som gjorts kan nämnas förvärvet 1973 av MoDo- Kemi, numera Berol kemi. Under l974 förvärvades Pullmaxgruppen med tillverkning av verktygsmaskiner, och ASSI förvärvade Örebro Pappersbruk och Töreboda Limträ, det senare förvärvet som ett led i en integrering mot ökad förädling av ASSI:s sågade trävaror. Samma år förvärvades bl. a. via Kalmar Verkstad - Lidhults Mekaniska Verkstad, som tillverkar gaffeltruckar. Vid årsskiftet 1974/75 förvärvades Hvilans Mekaniska Verkstad, med tillverkning av tyngre traverser. Utöver ovanstående större företagsköp under l974 förvärvade Statsföretag detta år 45 % av aktierna i Beijer Byggmaterial AB. Under 1975 fortsatte expansionen genom Statsföretags förvärv av återstående 50 % av aktierna i Rockwool AB, som alltså härigenom blev helägt dotterbolag. Vidare förvärvades bl. a. 25 % av aktierna i AB Gränges Offshore och 9,5 % av aktierna i AB Götaverken. Under åren 1970-1975 har mycket stora investeringar gjorts i anläggningar. till stor del i Norrbottens län. Under 1975 investerades drygt 1,5 miljarder kr. i anläggningar och totalt för perioden 5,7 miljarder kr. Antalet anställda har ökat från ca 34 000 1970 till ca 46000 1975.

Srarsföreragsgrzippens lzvggnadsmarer/a/ti/Itverkrzing 1975 Statsföretag hade 1975 30 rörelsedrivande dotterbolag inom följande verksamhetsområden.

a Efter avdrag för internleveranser m. m.

Som framgår av ovanstående väger alltjämt järnmalms- och järnverksdelen tungt i Statsföretags omsättning, men verksamheten är spridd över många olika industrigrenar. Så är fallet även med byggnadsmaterialproduktionen, vilken redovisas i tabell 5:4. Som framgår av tabell 5:4 svarade byggnadsmaterialtilIverkningen för ca 12 % av Statsföretagsgruppens omsättning 1975. Av den totala byggnadsmateriallörsäljningen 1975 på omkring 950 milj. kr. exporterades mer än 40 %. och den svenska Försäljningen uppgick till omkring 540 milj. kr. All tillverkning av byggnadsmaterial ägde rum i Sverige.

Tabell5z4 Statsföretagsgruppens byggnadsmaterialtillverkande företag 1975

Företag/ort Antal Omsättning Därav bygg- Produkter anställda mkr nadsmaterial mkr

Norrbottens 4 985 968 230 Armeringsstål. lärnverk AB. stålbalkar. plastbe- NJA, Luleå lagda och profilerade plåtar till tak och fasader. inredningselement AB Statens 5 636 1 238 330 Trävaror. dörrar. Skogsindustrier board. limträkonstruktioner. (Sedan 1976 även spånskivor) Rockwool AB 1 948 380 250 lsoleringsmate- (förvärvat under rial (stenull 1975) Skövde, och cellplast) Hässleholm, Gimo, Laxå ESSBO Svenska 968 143 140 lnredningspro- Bomaterial AB dukter

Summa 13 537 2 729 950(35 96) Statsföretag totalt 45 957 7923 950(l2 %)

SOL 1977:43 Större byttggrzaøls/natelia/tillverkare 89

ESSBO. Svenska Bomaterial AB, som etablerades 1975, (f. d. Skövde Gasbetong Försäljnings AB) är moderbolag för Statsföretagsgruppens byggnadsmaterialindustrier. ESSBO, som är helägt av Statsföretag, övertog vid bildandet från Svenska lndustriaktiebolaget Svetab (Statsföretag) samtliga aktier i Centogruppen AB (numera Svenska Byggmaterial AB), inkl. dotterbolagen Etri Fönster AB, J O Dahlberg AB. AB Kalmar Kök med dotterbolaget Kalmar Kitchen Ltd samt AB Kramfors Kök. Från Svetab övertogs vidare Nyland Mattor AB med helägda dotterbolaget Holmsund Golv samt Edströms Industrier AB (numera Ljusdals Träprodukter AB) med helägda dotterbolaget Karl Bergströms Trappfabrik AB. ESSBO:s totala fakturering uppgick 1975 till 143 milj. kr., varav 20 milj. kr. på export. Med “bomaterial avses enligt Företaget produkter som påverkar boendekvalitén funkmässigt och estetiskt. Sålunda tillverkas följande produkter inom gruppen.

ESSBO:s verksamhet 1975

Företag/ort Antal Omsättning Produkter anställda (mkr)

Etri Fönster AB 125 19 Fönstenlister Norsjö Holmsund Golv AB 165 20 Plastgolv Holmsund Kalmar Kök AB 210 43 Inrednings- Kalmar snickerier Kram/brs Kök AB 150 22 Inrednings- Kramfors snickerier Ljusdals Träpro- 170 19 Board-lamell, furudukzør AB Ljusdal golv. furutrappor

Nv/anzlør Axlar/or AB ll5 20 Heltäcknings- Nyland mattor

ESSBO. totalt 935 143

Förutom ovannämnda företag kan även nämnas Kryotherm AB, Piteå, som sysslar med klimatanläggningar och värmeåtervinning. Vid sidan av den egentliga byggnadsmaterialtillverkningen bedriver Statsföretag byggkonsultverksamhet inom BS Konsult AB med dotterbolaget Skandinavprojekt. Vidare levererar Nyckelhus AB monteringsfárdiga trähus. I detta sammanhang bör nämnas att staten via industridepartementet äger 5 % av aktierna i Cementa efter konvertering mot Gullhögen-aktier i samband med Cementas Förvärv av Gullhögen.

5.2.5 Svenska Tändsricks AB (S TAB)

Historisk tillbakablick

Svenska Tändsticks AB(STAB) bildades 1917 vid sammanslagningen mellan de två dåvarande tändstickskoncernerna Jönköpings och Vulcans Tändsticksfabriks AB och AB Förenade Svenska Tändsticksfabriker. det sist-

90 Större lzvggnazlsrøzarerialri/ltverkare

nämnda Företaget skapat och dominerat av [var Kreuger. STAB expanderade snabbt, inte minst utomlands, och verksamheten diversifierades till att omfatta även tillverkning av tändsticksmaskiner, kemiska fabriker, pappersbruk etc. Efter Kreuger-kraschen 1932 flyttades huvudkontoret från Stockholm till Jönköping och bolaget rekonstruerades under ledning av Jakob Wallenberg, som var styrelseordförande under 35 år och lämnade styrelsen 1973. Under denna period utvecklades STAB till en multinationell koncern med tillverkning och försäljning i de flesta delar av världen. Tändstickstillverkningen svarar idag för omkring 15 % av koncernens totala försäljning. En betydande del av koncernens omsättning faller i stället på byggnadsmaterialsektorn.

Huvuddragen i tzrvecklingen Linder 1 9160-talet STAB förvärvade 1965 genom dotterbolaget AB Starprodukter - tillverkare av skåpsnickerier, mellanväggar samt dörrprodukter - det dörrtillverkande

företaget Ji-Te AB, Åstorp, till vilket STAB-koncernens dörrtillverkning

vid AB Jönköping-Vulcan och sedermera vid Starprodukter överfördes. Härvid kom Svenska Tändsticks AB att äga 50 % i det 1961 etablerade bolaget Svenska Dörr AB, genom att Ji-Te och Starprodukter ägde vardera 25 % av aktierna medan de båda övriga avtalsparterna, AB Gustaf Kähr och AB WST-hus, ägde 25 % vardera. STAB tillverkade i Sverige även genom Katrinefors AB hardboard, en rörelse som dock försåldes 1968/69 till KF. Fr. o. m. 1966 övertog STAB:s dotterbolag Svenska Stabindustrier AB, benämnt STICO, i rationaliseringssyfte ett antal dotterbolags - däribland Starprodukter och Ji-Te AB - rörelser. Dotterbolagen bedrev verksamheten i eget namn som kommissionärer för STICO, men deras aktier ägdes fortfarande av STAB. Fr. o. m. 1968 omorganiserades STAB, varvid verksamheten uppdelades på sex divisioner, nämligen tändsticks-, förpacknings-, pappers-. byggmaterial-, maskin- och elektronikdivisionerna. Koncernen omsatte 1968 1,8 miljarder kr., varav byggmaterialdivisionen svarade för 288 milj. kr. eller 16 %. Byggmaterialdivisionens svenska verksamhet omfattade 1968 .li-Te med en omsättning av 69 milj. kr., Starprodukter och det under året genom STICO förvärvade Marbodal AB med en sammanlagd omsättning av 85 milj. kr. STAB:s produktion av dörrar koncentrerades under 1968 till Ji-Te

i Åstorp, medan dörrtillverkningen i Lidköping upphörde. Skåptillverkning-

en ägde rum hos Starprodukter i Lidköping och Marbodal i Tidaholm. Divisionens övriga verksamhetsgrenar var spånskivetillverkning i Norge, Italien och Portugal, plywoodtillverkning i Finland. wallboardtillverkning i Belgien och Frankrike samt tillverkning av sågade trävaror och färdiga hus i Chile. Under 1969 utvidgade STAB sina intressen inom byggnadsmaierialområdet genom förvärv av två svenska fönsterfabriker, Vimmerby Fönsterfabrik, Vimmerby, och Bröderna Erikssons Mekaniska SnlCkCTlfLlbflk AB - BEMS -, Örebro, vilka samlades under företagsnamnet Starfonster AB och omsatte 29 milj. kr. 1969. Vidare förvärvades 1969 ett dörrtillverkande och ett dörr- och skåptillverkande företag i Västtyskland.

SOL 1977:43 Större 91

lzyggnadslnaIeriaIti//verka/e

Den ovan beskrivna utvecklingen under 1960-talet gjorde STAB till det största företaget i Sverige när det gäller dörr- och skåpsnickerier.

U rvøck/irzgerz under 1970-talet Under 1970 förvärvades Nederländernas tredje största dörrtillverkare som hade en 15-procentig marknadsandel och en kapacitet av 500 000 dörrar per år vid optimal produktmix. Ji-Te producerade samma år 700 000 dörrar, vilket motsvarade ungefär hälften av det svenska dörrbehovet. Det samarbetsbolag som bildades i Norge 1969 samt Förvärvet 1970 av 50 % av aktierna i försäljningsbolaget Scandania A/S i Danmark medverkade till att exporten från Sverige till dessa båda länder ökade. Marbodal i Tidaholm ökade tillverkningskapaciteten till över 1 milj. skåp per år, motsvarande ca 60 000 lägenheter. Under 1970 förvärvades tillgångarna i Panorama AB i Ljungby. vars tillverkning införlivades med Starfönsters sortiment. Byggmaterialdivisionens omsättning ökade kraftigt under 1970 till följd av STAB:s förvärv av aktiemajoriteten i Tarkett AB, landets ledande tillverkare av golvmaterial såsom parkett och plastgolv. Under 1970 övertog Tarkett huvuddelen av Gamlestaden AB:s mattfabrik i Göteborg. Produktionen av heltäckningsmattor överllyttades 1971 till Kallinge. STAB:s byggnadsmaterialdivision stärkte sin ställning ytterligare inom golvområdet genom förvärv 1972 av AB Wahlbecks Fabriker, som tillverkar olika typer av heltäckningsmattor. Vidare förvärvades AB WST-Hus. landets tredje största tillverkare av dörrar. varigenom STAB blev ägare till 75 % av aktierna i Svenska Dörr. Vissa utländska företagsförvärv gjordes också under 1972 och byggmaterialdivisionens försäljning uppgick detta år till drygt 1 miljard vilket utgjorde 38 % av koncernens försäljning. Under 1972 avyttrades Tarketts plaströrsfabrik i Ronneby. Vidare koncentrerades tillverkningen av heltäckningsmattor till Ronneby och fönsterproduktionen till fabriken i Vimmerby. Fr. 0. m. den ljanuari 1972 överfördes även tapetföretaget Anneplas AB från STAB:s förpackningsdivision. Företaget omsatte 1972 25 milj. kr. Under 1973 uppvisade byggmaterialdivisionen den i särklass starkaste tillväxten både resultat- och omsättningsmässigt, och svarade för 44 % av koncernens omsättning och 49 % av rörelseresultatet. Byggmaterialdivisionens omsättning uppgick till 1,5 miljarder kr.. varav 505 milj. kr. på svenska marknaden. Byggmaterialdivisionen. som under en följd av år växte kraftigt b1.a. genom de ovan redovisade förvärven av företag inom och utanför Sverige, uppdelades 1974 i fyra divisioner. Interiörprodukter. Board, Byggkomponenter Norden och Eurodoor. Interiörproduktdivisionen omfattar huvudsakligen parkett-. golv- och väggtäckningsmaterial. som produceras i Sverige samt möbler. som produceras i Tyskland. Byggkomponentdivisionens huvudprodukter är dörrar. fönster. skåpsnickerier och möbler. Divisionens alla fabriker utom en är belägna i Sverige. Divisionens dörrfabrik i Finland såldes under 1975. Board- och Eurodoordivisionernas tillverkning är förlagd utomlands. Beslut har under 1976 fattats om sammanförande av dessa två divisioner till en enhet. Under 1974 återköptes plaströrsfabriken i Ronneby och gjordes om för

92 Större ÖNVKQIIG(lSl77(HPIf(l/fil/ll(l'kal'(7

tillverkning av plastgolv. STAB-koncernen förvärvade också under året HSB:s dörrfabrik i Nässjö, vilket ytterligare ökade koncentrationen inom dörrområdet. Dörrtillverkningen i Nässjö lades ned under 1975. men STAB planerar att starta tillverkning av papperstapeter i den nedlagda dörrfabriken genom dotterbolaget Anneplas AB, som är Nordens största tllverkare av vinyltapeter, med fabriker i Smålands Anneberg. l samband med STAB:s Övertagande av HSB:s dörrtillverkring i Nässjö ingicks ett avtal mellan å ena sidan STAB:s dotterbolag STICO. och å andra sidan HSB och dess dotterbolag HSB:s lndustrier AB Borohus och Allt för byggnadsfacket AB (AFB). Avtalet, som registrerades i SPK:s kartellregister. innebär att STlCO ges ensamrätt till AFB:s köp av inredningssnickerier, dörrar och golvbeläggningsmaterial för HSB-sektorn. HSB-sektorn brukar enligt praxis köpa det mesta av sitt byggmaterial genom AFB Avtalet innehåller i övrigt bl. a. bestämmelser om priser, rabatter och bonus för STI- CO:s leveranser till AFB och HSB-sektorn. Beträffande inredningssnickerier och dörrar gäller att AFB inte får någon bonus under ett år om STPCO:s leveranser av dessa produkter till HSB-sektorn understiger 90 % av denna sektors totala upphandling på området.

STA B -koncernens byggnadsmareria/rillverknirzg 1 9 75

STAB-koncernen sysselsatte 1975 ca 35 000 anställda vid 118 fabriker och 52 försäljningsbolag i 26 länder. Koncernens omsättning uppgick till 4,4 miljarder kr. och rörelseresultatet till 140 milj. kr. samma år. De fyra byggnadsmaterialtillverkande divisionerna. svarade för en sammanlagd försäljning på 1.9 miljarder kr., vilket motsvarade 45 % av koncernens omsättning. Härav utgjorde byggnadsmaterialförsäljningen ca 1,4 miljarder kr.. medan återstoden i huvudsak avsåg möbler. Försäljningen av byggnadsmaterial i Sverige uppgick till 550 milj. kr.. medan STAB:s svenska byggnadsmaterialproduktion uppgick till ca 750 milj. kr. Vid årsskiftet 1975/76 omfattade STAB-koncernen i tabell 5:5 redovisade - samtliga helägda företag med tillverkning av byggnadsmaterial i Sverige. Board- och Eurodoordivisionernas tillverkning var 1975 helt förlagd till utlandet. Boarddivisionen, som 1975 omsatte 415 milj. kr.. tillverkar spånskivor, board, samt plywood. Eurodoordivisionen. som 1975 omsatte 281 milj. kr., tillverkar dörrar, mellanväggar, innertak samt lastpallar. lnteriördivisionens försäljning utgjordes till hälften av svensk tillverkning och till hälften av utländsk tillverkning, medan Byggkomponentdivisionens hela tillverkning låg i Sverige. Under 1975 såldes STAB:s samtliga svenska rörelsedrivande företag till Stabindustrier ABl. varvid företagen inom Byggkomponentdivisionen - Edsbyverken, Ji-Te, Marbodal, Starfönster, Starprodukter och WST-Hus - fördes till Stabindustrier AB:s dotterbolag Katrinefors AB. så att de fick ett eget moderbolag. Ji-Te, Marbodal, Starfönster. Starprodukter och WST-Hus bedriver verksamhet i eget namn som kommissionärer för Stabindustrier. medan det 1974 förvärvade Edsbyverken ligger utanför denna kommission. Under 1975 avvecklades som tidigare nämnts den av HSB förvärvade dörrtillverkningen vid WST-Hus i Nässjö. i vars ställe STAB har startat [Tidigare benämnt STlCO. tillverkning av tapeter. Vidare övertog STAB en enhet för tillverkning av

Större bygqrzadsmareria/Ii//ttørkare 93

Tabell5zS SPAR-koncernens svenska byggnadsmaterialtillverkning 1975

Företag/ort Antal Omsáittning Därav bygg- Produkter anställda mkr nadsntaterial, mkr

Ji-Tø AB 583 113 H3 Dörrar Åstorp .Hurhm/trl AB 918 154 Skåpsnickerier Tidaholm .Star/Finaler :18 194 23 Fönster Vimmerby 4B .SIurp/ru/irklzv 351 52 Skåpsnickerier Lidköping AB VliST-fllts 39 Dörrar. skåp- Forserum snickerier Tur/mn .48 313 Plastgolv. hel- Ronnebyhamn. täckningsmattor, Hanaskog. Kal- parkett m. m, linge. Näsurtt ;lnnøp/us 4B Tapeter m. m, Smålands Anneberg. Nässjö

Summa 4 160 STAB. totalt 37 750

mellanväggar i Bankeryd. Eurowand AB. som såldes i början av 1977. Utöver ovannämnda helägda företag äver STAB 47 % av aktierna i Fiskarhedens Trävaru AB. Transtrand. som 1974 omsatte 13 milj. kr. och hade 45 anställda. Försäljningsbolaget Svenska Dörr AB, som ägs till 75 %. sysselsatte 1975 ett sjuttiotal personer. STAB-koncernen har integrerat framåt genom sitt delägarskap i Byggmagruppen. som huvudsakligen bedriver handel med byggmaterial. Byggmagruppen. som 1973 omsatte närmare 600 milj. kr. och sysselsatte ca 2 200 anställda. var ursprungligen ingen koncern i aktiebolagslagens mening. Samordnare lör Byggma-projektet var Byggma Invest AB. ett gemensamt bolag lör idé. utveckling och målsättning, som dessutom svarade For gemensam administration och övergripande företagsledning. Byggma Invest AB, med säte i Helsingborg, hade 1973 ett aktiekapital på 4 ntilj. kr. Aktierna ägdes till 40 % av Svenska Stabindustrier AB. Jönköping (dotterbolag till STAB), till 40 % av AB Annetorp. Malmö (dotterbolag till Industri AB Euroc) samt till 20 % av Sevonia AB (dotterbolag till Säfveåns AB). Under Byggma Invest AB finns sju regionala företag. Dessa är Byggma Syd AB. Byggma Öst AB. Byggma Mellansverige AB. Byggma Vänern AB. Byggma Västsverige AB. Byggma Småland AB och Byggma Nordsvenska AB. Regionlöretagens verksamhet omfattar - Förutom handel med trä och övrigt byggmaterial - även annan verksamhet såsom underentreprenader. Byggma Invest AB hade vid årsskiftet 1973/74 direkt och indirekt 40 % av aktierna i Byggma Syd AB. 20 % av aktierna i Byggma Öst AB och Byggma Mellansverige AB, 48 % av aktiekapitalet i Byggma Vänern AB

94 Större bygg/iaz/sniaIer/aIIil/ver/rarc SOU 1977.43 Tabell 5:6 De röstmässigt sett tio största ägarna i Svenska Tändsticks AB. STAB. i september 1976. Med (A) markerade aktieinnehav består av enbart A-aktier

a Investor och Providentia äger vardera hälften av aktierna i Thisbc. b Numera Sager-Wallenberg.

(senare under 1974 minskat till ca 28 %), 40 % av aktierna i Södra Snickerifabrikens AB (moderbolag till Byggma Västsverige AB). 40 % i Byggma Småland AB (via AB J Bruun, helägt dotterbolag till Byggma lnvest AB) och 100 % av aktierna i Byggma Nordsvenska AB (via Byggma Miljö AB). De sex förstnämnda regionforetagen äger i sin tur vardera en sjättedel i Byggmabolagen Service AB, Byggmabolagen Kredit AB och Byggma Export AB. 1 slutet av 1974 ökades aktiekapitalet i Byggma lnvest till 24 milj. kr.. varav STAB. Euroc och Säfveån nu äger 1/3 vardera. Byggmagruppen är idag en koncern vars moderbolag, Byggma AB. äger omkring 97 “n av aktierna i regionforetagenl

Äigande/örhä//anden

STAB har över 45 000 aktieägare, varav de 63 största 1975 innehade 35 % l

av aktiekapitalet. Av de totalt 8 089 702 aktierna är 1 500 000 A-aktier med vardera 1 röst, och 6589 702 B-aktier med vardera 1/1000 röst. Denna starka röstdifferentiering innebär att några få ägare med ett relativt begränsat innehav A-aktier tillsammans kan få absolut majoritet vid en bolagsstämma. De större aktieägarna redovisas i tabell 5:6. Totalt finns i STAB l 506 590 röster. Som framgår av tabell 5:6 svarade de röstmässigt sett tio största ägarna i STAB for sammanlagt 68.1 % av rösterna men endast 14.5 % av aktie- Enbart Investor. Custos och Providentia, med tillsammans l kapitalet. 10,7 °/o av aktierna. har 57,4 % av rösterna i STAB. Om man till “Wallenberggruppen” räknar lnvestor. Providentia. Thisbe. Jacob Wallenberg och Peder l Sager-Wallenberg. förfogar denna grupp över 7 % av aktierna och 37.5 %

i

Byggma AB har i maj __ _ 1977 lörsatts i konkurs av rostema 1 STAB

(se avsnitt 7.9). Övriga större ägare - med huvudsakligen B-aktier - var i september 1975

i

l

SOL 1977:43 Större byggnadsmatelia/tillverkare 95

Svenska Personal-Pensionskassan (3,1 % av aktiekapitelet), Försäkringsbolaget Trygg-Hansa(2,9 %). Sicovam AS Nomineé(1.6 %). Société De Banque Suisse AS Nominee (1,3 “n), Svenska Arbetsgivareföreningen (0,9 V13) och Export-lnvest AB (0,8 9a). Dessa sex övriga större aktieägare svarade alltså tillsammans för 10,6 li av aktierna- eller ungefär lika mycket som Investor, Custos och Providentia tillsammans - men endast för 0,3 90 av röstvärdet.

5.2.6 Gränges AB Historisk tillbakablick Gränges AB bildades 1896 under namnet Trañkaktiebolaget Grängesberg- Oxelösund genom sammanforande av gruvintressen i Grängesbergsområdet och trejärnvägsforetag längs linjen därifrån till Oxelösund. Senare utvidgades gruvintressena till Lappland och en tredje rörelsegren - rederiet - tillkom. År 1957 utnyttjade svenska staten sin avtalsenliga rätt att lösa in Gränges 50-procentiga andel av aktierna i LKAB. mot en ersättning av drygt 900 milj. kr.. varav ca 100 milj. kr. dock utgjordes av nya aktier i LKAB. motsvarande 4.3 % av aktiekapitalet. Det frigjorda kapitalet användes bl. a. till att bygga ett nytt stålverk i Oxelösund för produktion av grovplåt. Gruvverksamheten utvidgades genom utländska engagemang och rederirörelsen utvidgades. Gränges AB. som fick sitt nuvarande namn 1971 , har därefter utvecklats till en mångsidig koncern med tonvikten på förädling av järn och andra metaller samt tunga transporter. Något som kanske i allmänhet inte uppmärksammats är Grängeskoncernens stora betydelse som leverantör av hel- och halvfabrikat till byggnadsindustrin. Även om endast en mindre del av Gränges totala verksamhet omfattar byggnadsmaterial är koncernen genom sin storlek i dag en av landets största byggmaterialtillverkare.

Huvuddragen i mveck/ingen under 1960- och l970-ralen med speciell

hänsyn till byggnadsmarena/omrâdet

Gränges järn- och stålverk i Oxelösund byggdes ut successivt i början av 1960-talet. År 1964 framställdes omkring 600 000 ton tackjärn och 350 000 ton grovplåt. Genom förvärvet 1964 av Nyby Bruk. som tidigare ägdes av grossistföretaget Bröderna Edstrand, etablerade sig Gränges på kvalitetsstålområdet. Ett av de största industriförvärven under 1960-talet inträffade 1969 då Gränges förvärvade AB Svenska Metallverken. som senare ändrade nanm till Gränges Essem AB. Vid förvärvstillfallet övertog Gränges ca 78 % av aktierna. en andel som numera ökat till 79 %. Återstoden av aktierna ägs fortfarande av Alcan Aluminium Ltd, Canada. Metallverken tillverkade andra varor än Gränges. varför förvärvet inte påverkade marknadsandelarna för Gränges egna produkter. Motivet till förvärvet av Metallverken angavs vara att man önskade en utvidgning av Gränges internationella gruvverksamhet samt en breddning av bolagets produktsortiment på metallområdet. Genom förvärvet tillfördes Gränges tillverkning och förädling av koppar och dess legeringar. aluminium och dess legeringar samt plastprodukter.

t

96 Större bjgggrtar/srzzareria/ri//vcr/rarø

Grängeskoncernen sysselsatte 1969 16 250 personer och omsatte ca 1,5 mil-

jarder kr., medan Metallverken samma år hade 7 600 anställda och en om- 1

l

sättning av 1,2 miljarder kr. Metallverken förvärvade år 1969 Wedaverken, l

Södertälje, som bl. a. tillverkar gjutgods av lättmetall och aluminiumproñler. l

Året därpå förvärvades den återstående hälften av aktierna i AB Lättmetallfasader, Tyresö, som tillverkar entrépartier och fasader av aluminium. l Gränges Essem uppdelades 1973 på Gränges Aluminium och Gränges Metallverken. l l År 1970 togs det nya glasverket - Scanglas A/S - i Korsör. Danmark. 1 i bruk. Scanglas ägdes vid starten till 70 % av Gränges och till 30 % av de danska ägarna av det äldre glasverket i Korsör. 1 det förutvarande glasbruket i Oxelösund sker manufakturering av isolerrutor inom dotterbolaget l Scanglas Svenska AB, som också är försäljningsbolag för den svenska och norska marknaden. Scanglas var, före Pilkingtons etablering i Sverige, den största planglasproducenten med en kapacitet på 15 milj. m2 per år. Gränges ökade 1974 sitt aktieinnehav i Platzer Bygg AB till 70 %, varefter företaget ingår i Gränges-koncernen. 1 slutet av 1975 förvärvade Gränges återstoden av aktiekapitalet i Scanglas, som numera är ett helägt dotterbolag

l

till Gränges. l l

Grängeskoncerrzens byggnadsnzareria/ri//verkning 1975

Gränges-koncernen består i dag av följande enheter, Gränges Oxelösunds Järnverk, Gränges Hedlund. Gränges Graver, Gränges Offshore. Gränges Nyby, Gränges Metallverken, Gränges Aluminium, Gränges Weda, Scanglas, Gränges Engineering, Gränges Gruvor, Gränges International Mining, Gränges Shipping, Gränges TGOJ, Gränges Kraft, Gränges Mark och Platzer Bygg. Antalet anställda inom Gränges uppgick 1975 till drygt 28 000 och omsättningen till 5,1 miljarder kr. Grängeskoncernens roll som byggnadsmaterialtillverkare och som leverantör eller avnämare till byggnadsmaterialindustrin kan ej utläsas ur ofñciellt

material. Den ovan redovisade divisionsindelningen är ej baserad på an- l

vändningsområden utan mera från teknologisk utgångspunkt. Sålunda proj ducerar Gränges Oxelösunds Järnverk exempelvis dels råstål, dels vidare- l förädlad grovplât som till en del används inom byggnadsindustrin. Större

delen av produktionen avser dock specialkvaliteter. Gränges Hedlund, som l tillverkar stålkon- l är koncernens eget entreprenadföretag inom stålområdet, struktioner för byggnader samt för anläggningar såsom broar, cisterner. Vidare svetsas rör för olje- och gasledningar och för fjärrvärme- och vattenledningar. Gränges Nyby tillverkar rostfritt stål i form av plåt, rör och rördelar m. m. Som tillverkare av rostfri plåt är Gränges Nyby en viktig underleverantör till de företag som tillverkar rostfria diskbänkar. Gränges Weda är ett samlande namn for flera skilda rörelsegrenar, varav en - Essem Plast, Upplands Väsby - tillverkar produkter för byggnadsindustrin, nämligen plaströr. Gränges Aluminium spänner över flera forädlingsled från metallframställning till färdiga produkter. 1 smältelektrolysverket i Sundsvall, landets enda i sitt slag, tillverkas ca 85000 årston primäraluminium av råvaror aluminiumoxid utvunnen ur bauxit - från delägaren Alcan Aluminium Ltd.

Större 97 byggnadsmarena/tillverkare

l företagets valsverk i Finspång tillverkas halvfabrikat. Den största enskilda produkten är profilerad och ytbehandlad byggplåt. lnom byggnadsindustrin använder man aluminiumproñler till bl. a. fasadsystem, fönster, dörrar, balkongräcken och lister. Vid dotterbolaget Lättmetallfasader, Tyresö, tillverkas bl. a. fasad- och entrépartier i aluminium. l Mönsterås vidareförädlas halvfabrikat från Finspång till fasadbeklädnader i form av kassetter, fasadplåt och balkongräcken. Byggnadsmaterial av aluminium tillverkas även vid en Gränges-fabrik i Finland. Gränges Metallverken har sin produktion huvudsakligen inriktad på halvfabrikat och vidareförädling av koppar- och kopparlegeringar. De viktigaste produkterna inom byggområdet är kopparrör för VVS-ändamål. En betydelsefull produkt är det plastbelagda kopparröret, Prisol, som främst konkurrerar med plastbelagda stålrör, Wirsboflex, från Wirsbo Bruk. En annan produkt av betydelse är fjärrvärmerör. Inom Gränges Weda. som är en diversifierad division, återfinns Essem Plast, Upplands Väsby, som tillverkar polytenrör för avloppssystem (Akatherm), markvärme och ljärrvärmerör samt sjöförlagda VA-rör. Vidare tillverkas plastfolie för byggnadsändamål. Gränges Weda har även tillverkning av denna produktgrupp vid en norsk fabrik. Det sedan 1975 helägda företaget Scanglas, Korsör, tillverkar planglas och isolerrutor främst för byggnadsändamål. l Oxelösund svarar dotterbolaget Scanglas Svenska AB för manufakturering av isolerrutor samt för försäljning på de svenska och norska marknaderna. Utöver de nämnda byggmaterialproducerande delarna av Grängeskoncernen finns entreprenadföretaget Platzer Bygg, som ägs till 70 % av Gränges. Platzer Bygg har även en trähusfabrik i Lindome och - genom dot- terbolaget Dagonatt trähustillverkning i Morjärv. Vidare har Grängeskoncernen ett särskilt markförvaltande företag, Gränges Mark, som delvis sysslar med exploatering av tomtmark för fritidshus. l tabell 5:7 redovisas en sammanställning över Grängeskoncernens tillverkning av byggnadsmaterial. Som framgår av tabell 5:7 är det endast en division som så gott som helt sysslar med byggnadsmaterialtillverkning, nämligen Scanglas. I övrigt utgör byggnadsmaterial endast en begränsad del av divisionernas produktion. Totalt sett svarar byggnadsmaterialtillverkningen för ungefär 13 % av l Grängeskoncernens omsättning eller ca 660 milj. kr., varav huvuddelen l i Sverige. Genom att koncernens huvudsakliga varit framställning inriktning l och vidareförädling av metaller för en mängd olika ändamål har någon övergripande samordning av verksamheten gentemot byggnadsmateriall marknaden ej funnits utan varje division svarar själv för forskning, utl veckling, marknadsföring m. m. inom resp. område. Sistnämnda omstäni digheter har ytterligare bidragit till att Grängeskoncernen vanligen inte kopplas samman med byggnadsmaterialtillverkning trots att Grängeskoncernen alltså är en av landets största tillverkare av byggnadsmaterial. lnom Gränges Aluminium satsar man idag på funktionsinriktad produktutveckling inom framför allt tre områden, bygg, transport och förpackningar. Beträffande byggsidan innebär detta att man kommer att vidareutveckla byggplåten samt att fönsterkarmar och fonsterbågar av aluminium beräknas få en kraftig tillväxt i framtiden. Den expansion Gränges Aluminium räknar

S förre byggnadsmarerialtil/tterkare

Tabell 5:7 Grängeskoncernens byggnadsmaterialtillverkande divisioner 1975

Företag/ort Antal Omsättning Därav bygg- Produkter anställda mkr nadsmateriel. mkr

Gränges Ox-e/ö- 3 468 993 140 Grovplåt sunt/s .lärnver/r. Oxelösund Gränges Hedlund l 359 232 60 Stâlkonstruk- Stockholm. Jord- tioner bro, Västerås Gränges Aluminium 3 377 575 240 Plåt. profiler, Finspång, Mönster- m. m. av alumiås, Tyresö, Hel- nium singfors Gränges MeIa/l- 3 087 934 80 Kopparplåt, verken, Västerås, kopparrör Finspång. Granefors Grängzes Weda 2390 460 40 Plaströr. Upplands Väsby, plastfolie Porsgrunn Scang/as 888 106 100 Planglas. isoler- Korsör, Oxelösund rutor

Summa 14 569 3 300 660 (20 %) Grängeskoncernen 28 470 5 109 660113 %)

med kan delvis komma att ske genom köp av andra aluminiumlöretag. För den övriga delen av koncernen finns såvitt kunnat utredas inga expansionsplaner inom byggnadsmaterialomrâdet. [september 1976 övertog Gränges Aluminium SAPA. Skandinaviska Aluminiumproñler från den brittiske ägaren RTZ Industries För 60 milj. kr. SAPA, som har en årsomsättning på 150 milj. kr.. sysselsätter ca 550 personer i Vetlanda, Sjunnen och Torsby. Genom köpet övertog Gränges omkring en tredjedel av den svenska marknaden Forsträngpressade aluminiumprofiler och beräknas få en marknadsandel på över 60 % för aluminiumproliler.

Älgande/örhâllanden

l Gränges finns drygt 60 000 aktieägare. De 48 största ägarna svarar tillsammans för omkring 35 % av aktiekapitalet, som uppgår till 725 milj. kr. fördelat på 7 259 170 aktier á 100 kr. Alla aktier har enligt bolagsordningen en röst och medför rösträtt utan begränsning. De tio största ägarna redovisas i tabell 5:8. Som framgår av tabell 5:8 är ägandet i Gränges mycket spritt och ingen ägare har mer än 4,5 % av aktierna eller rösterna. De tio största ägarnas sammanlagda aktieinnehav uppgick i september 1976 till 21 % av aktiekapitalet.

Större byggnadsmateria/ti/ltterkare 99 Tabell 5:8 De tio största aktieägarna i Gränges AB i september 1976

Stiftelsen Bergslagcts praktiska skolor 81 298 1,1 Försakringsbolaget Folksam 78 750 1.1 Skandinaviska Bankens Pensionsstiftelse 72 090 1.0

Summa tio största ägarna l 521 716 21 .0

5.2.7 K ooperativa Förbundet (KF ) Historisk tillbakablick Kooperativa Förbundet (KF) bildades 1899 genom beslut av 41 kooperativa föreningar. År 1905 ombildades KF till affärsdrivande kooperativ partihandelscentral och under 1920-talet upptogs industriell verksamhet. Den industriella verksamheten under 1920-talet och 1930-talet karakteriseras i första hand av inköp och etablerande av konsumtionsvaruindustrier. Under 1930-talet började även KF att etablera sig på specialvaruområdet (Luma 1931. Gustavsberg 1937) och på andra områden. På 1940-talet utvecklades Gustavsberg till ett betydande företag på byggnadsmaterialområdet. Produktionen av sanitetsgods började 1940 och följdes av badkarsoch rörproduktion. År 1947 förvärvades Mälardalens Tegelbruk. Utvecklingen under 1950- och 1960-talen kom i huvudsak att innebären utvidgning av de befintliga verksamhetsområdena. De konsumentföreningar som genom medlemskap äger KF är juridiskt sett självständiga enheter. Antalet Konsumentföreningar uppgick 1975 till 188 stycken med över 1.8 miljoner medlemmar.

Huvuddragen i Litveck/ingen zmdei 1970-talet inom byggnadsmateria/omrâdet KF-koncernen har under hela 1970-talet varit ganska passiv i fråga om företagsförvärv med anknytning till byggnadsmaterialomrâdet. Under 1972 förvärvade AB Gustavsbergs Fabriker Tarkett AB:s plaströrsfabrik i Ronnebyhamn, vilken hade 140 anställda. Verksamheten överfördes dock 1974 till Gustavsbergs huvudfabrik i Fristad och lokalerna samt personal överläts åter till Tarkett AB. Vidare förvärvade Gustavsberg 1974 Nordland Värmekulven AB och Nordland Försäljnings AB, tidigare dotterbolag till Nordland Export Import AB, som är representant för utländska

100 Större byggnadsnzaterialri//tterkare

tillverkare av byggprodukter i Sverige. Kooperativa Förbundet övertog 1974 samtliga aktier i Dala-Floda Snickeri AB, som varit KF:s leverantör av inredningssnickerier under en längre period. Dala-Floda sysselsatte 1974 över 70 personer. Sedan 1970 ägde Gustavsberg hälften av aktierna i AB Perfecta-Silenta. År 1975 övertog Gustavsberg resterande 50 % av aktierna i Perfecta-Silenta från AB CTC. Perfecta-Silenta tillverkade oljebrännare och värmeledningspumpar. Oljebrännarrörelsen överfördes vid Förvärvet till den förutvarande delägaren. Under 1975 förvärvade KF även Trävaru AB N Axelsson med försäljning av sågade trävaror.

KF -koncernens byggnadsmarerialri/Iirerkrzing 1975

KF-koncernen sysselsatte 1975 närmare 29 000 anställda och hade en omsättning av 10800 milj. kr. KF:s verksamhet var uppdelad pâ sju olika sektorer - VD-sektorn. sepcialvarusektorn, livsmedelssektorn, industrisektorn. upplysningssektorn, detaljhandelssektorn och ekonomisektorn. lnom special- och livsmedelssektorn har de företag samlats som huvudsakligen avsätter sin produktion till konsumentforeningarna. lndustrisektorn omfattar således företag som till stor del avsätter sin produktion till andra köpare. KF:s engagemang inom byggnadsmaterialområdet var i huvudsak samlade inom industrisektorn (ej Dala-Floda Snickeri AB som ingår i specialvarusektorn). lndustrisektorn, som 1975 var uppdelad i fyra divisioner - divisionen byggmaterialdivisionen. för gummi och läder, skogsindustridivisionen och en övrig-division - hade samma år en försäljning av 3 497 milj. kr. varav 963 milj. kr. avsåg exportmarknaden. lndustrisektorn svarade således för ca 33 % av KF-koncernens totala försäljning. Vid årsskiftet 1975-1976 omfattade KF-koncernen nedanstående - samt- liga helägda företag med tillverkning av byggmaterial i Sverige. Tillverkning av byggnadsmaterial utgjorde som framgår av tabell 5:9 ca 5 % av KF-koncernens totala försäljning. Den största delen av byggnads-

Tabell5:9 KF:s byggnadsmaterialtillverkning 1975

Företag Antal Omsättning Därav bygg- Produkter anställda mkr nadsmaterial. mkr

AB Gustavsbergs 3 486 560 480 Sanitetsporslin. fabriker diskbänkar. vatten- och avloppsrör. plastprodukter. tegel. reningsverk och kyldiskar

SOL 1977:43 Större 101 byggnadsmaterm/tillverkare

materialproduktionen sker vid Gustavsbergs Fabriker, som intar en stark ställning på flera av områdena. För sanitetsporslin var sålunda Gustavsbergs andel av den svenska marknaden 1974 ca 50 %. Gustavsberg svarade även för en betydande del av exporten av sanitetsporslin. Enda svenska konkurrent är lfö AB (Euroc) och lfös dotterbolag IDO, som importerar finskt porslin. Gustavsbergs andel av den svenska badkarsmarknaden uppgick till närmare 60 %. Exporten

av badkar är ringa. Tillverkningen sker i Gustavsberg. Enda konkurrent i Sverige är lfö AB. Gustavsberg är också landets största tillverkare av plaströr. År 1971 svarade Gustavsberg för 50-60 % av totalmarknaden. Tillverkningen av plaströr skeri Fristad genom dotterbolaget N Lundbergs Fabriks AB. Den svenska tillverkningen av PVC-rör för VVS-ändamål är nästan helt koncentrerad till Gustavsbergs Fabriker. KF:s tillverkning av diskbänkar sker i Mölntorp. Av försäljningen på den svenska marknaden, vilken domineras av Ifö AB och av Gustavsbergs Fabriker, svarade det senare företaget år 1974 för en marknadsandel av ca 30 %. Därutöver tillverkas standarddiskbänkar av Bulten-Kanthal AB. Gjutjärnsrör tillverkas av Gustavsberg i Oxelösund. Gustavsberg är tillsammans med AB Åkers Styckebruk de enda svenska tillverkarna av gjutjärnsrör. KF tillverkar även tegel i Uppsala och Stallarholmen inom dotterbolaget AB Mälardalens Tegelbruk. Andelen av den svenska marknaden är ringa. Under 1976 förvärvades Haga Tegel, ett mindre tegelbruk med en omsättning av ca 4 milj. kr. Karlholms AB. som tillverkar träfiber (board). hade 1974 en produktionsandel i landet på ca 15 %. Därmed var Karlholms tillsammans med Masonite AB och AB Statens Skogsindustrier (ASSI) ledande tillverkare i landet, och de tre företagen svarade tillsammans för ca hälften av försäljningen på den svenska marknaden år 1974. Dala-Floda Snickeri AB:s produktion av inredningssnickerier utgjorde år 1974 endast 3 % av den totala produktionen i landet. Till KF:s industrisektor hör - utöver de byggnadsmaterialtillverkande fö- - bl. a. även VVS- G G-Arecos AB och AB retagen grossisterna Park & Co. som sammanlagt omsatte närmare 130 milj. kr. 1975, samt l byggvarugrossisterna Bertil Boström AB och Trävaru AB Moberg & Co l med en sammanlagd omsättning av ca 100 milj. kr. 1975. KF-koncernen l l har vidare integrerat framåt genom sitt delägarskap i Beijer Byggmaterial

AB, Ahlsell & Ågren AB och i Fosselius & Alpen AB. Beijer Byggmaterial

l - en av landets tvâ största byggvarudistributörer l ägs till 45 % av KF.

l Övriga delägare är Statsföretag &

(45 %) och Beijerinvest (10 %). Ahlsell l -

Ågren AB - landets största VVS-grossist ägs av KF genom Gustavsbergs

Fabriker och AB Superco till ca ll %. Fosselius & Alpen AB, som också är en ledande VVS-grossist. ägs till 35 % av Gustavsberg och till 65 % av det danska företaget Brödrene Dahl. Vidare kan nämnas att KF genom Gustavsberg har 20 % av aktierna i Parca-Norrahammar AB som är en

av landets största tillverkare av värmepannor. Övriga 80 % av aktierna ägs Numera

Gustavsbergav SAAB-Scania AB. Lubonyl AB.

102 Större bygtenadsmarena/tillverkare

5.2.8 Yxhu/t AB

Historisk tillbakablick lndustriell produktion av ånghärdad lättbetong påbörjades 1929 vid Yxhults Stenhuggeri AB:s fabrik i Hällabrottet samt vid AB Skövde Gasbetong. under produktnamnet Ytong resp. Durox. Ytterligare Ytongfabriker uppfördes i Borensberg 1935. i Grönhögen 1943 samt - efter Övertagande av Svenska Cellton AB - i Falköping 1951. Sedermera övergick Yxhults Stenhuggeri till att bli dotterbolag till Ytong AB, huvudbolag i Ytongkoncernen, med huvudkontor i Falköping. År 1954 bedrevs lättbetongtillverkning vid tio produktionsställen, varav fyra tillhörde Ytongkoncernen. En viktig del av Ytongkoncernens verksamhet har dessutom hela tiden legat inom naturstensområdet. - År 1958 bildade de båda stora konkurrenterna på lättbetongområdet Ytong och Siporex - ett gemensamt försäljningsbolag. AB Lättbetong. Minwool AB bildades 1959/60 som ett dotterbolag till Ytong. Företaget. som är beläget i Katrineholm, tillverkar mineralullsisolering baserad på diabas.

Huvuddragen i utvecklingen under 1960-talet Under 1960-talet inträffade flera betydelsefulla förändringar i Ytongkoncernens struktur och ägandeforhållanden. Koncernens utländska engageinom stenvaruområdet tillkom. Under mang ökade och nya produkter 1964/65 förvärvade Ytong samtliga aktier i det år 1946 bildade AB Ytonghus. som marknadsför byggsatser till småhus samt även uppför grupphusbebyggelse på totalentreprenad. Under 1966 inledde Ytong ett samarbete. främst på forsknings- och utvecklingsområdet. med det cementtillverkande företaget AB Gullhögens Bruk, som sedan 1959 var majoritetsägt av AB Industrivärden. l samband med att Gullhögen 1966 ökade sitt aktiekapital förvärvade Ytong 1/3 av aktierna i Gullhögen. Samtidigt förvärvade Gullhögen 1/3 av Ytongs aktiekapital i samband med en motsvarande ökning av aktiekapitalet. Gull- Fiskbaek Produkt A/S högen var genom avtal med det danska företaget återförsäljare av lättklinkerprodukten Fibo, som används för tillverkning av block och plattor av lättklinker. ett ur användningssynpunkt näraliggande substitut till vissa lättbetongprodukter. Av Gullhögens övriga verksamheter kan nämnas betongvarutillverkning vid dotterbolaget A-Betong AB, Växjö, och mineralullstillverkning vid dotterbolaget Gullhögens Mineral AB, Billesholm. Under verksamhetsåret 1967/68 såldes dotterbolaget Borensbergs Ytong

AB:s anläggningar i Borensberg till det nybildade företaget Nordiska Redland

AB. i vilket Ytong ingick som delägare till 39 %. Företaget började samma år bygga en fabrik för tillverkning av betongtakpannor under varunamnet Zanda på licens från det nederländska företaget Redland-Braas-Bredero. som var delägare i Nordiska Redland. Under 1968/79 minskade Ytongs leveranser av lättbetong på svenska marknaden, och den strukturrationalisering som inletts fortsatte med nedläggning av den ena fabriken i Hällabrottet. Genom beslut av 1965 års riksdag godkändes att Svenska Skifferolje AB

Större bygjgnadstnarena/tillverkare

förvärvade aktierna i Svenska Durox AB. 1 Förvärvet ingick bl. a. de av Svenska Durox direkt och indirekt helägda Skövde Gasbetong AB och AB Svenska Stenhus samt hälften av aktierna i Rockwool AB. Bl. a. mot bakgrund av den vikande lättbetongmarknaden med åtföljande överkapacitet inom lättbetongindustrin ingicks i december 1968 ett avtal mellan å ena sidan staten och skifferoljekoncernen samt å andra sidan Gullhögen och dess aktieägare. i syfte att samordna delar av den svenska lättbetongtillverkningen. Per den 1 januari 1969 inträdde Ytong i så gott som samtliga de rättigheter och skyldigheter som enligt avtalet ålåg Gullhögen. Detta innebar att Ytong förvärvade Skifferoljekoncernens samtliga anläggningar i Skövde. Genom separat avtal förvärvade samtidigt Ytonghus större delen av den rörelse som tidigare bedrivits av AB Svenska Stenhus. Avtalet innebar vidare att staten ingick som delägare i Gullhögen till 12,5 % av aktiekapitalet och 11,4 % av röstvärdet. Statens delägarskap i Rockwool berördes ej av dessa avtal. Överenskommelsen innebar en viss ökning av koncentrationen inom lättbetongindustrin. men konkurrensen från andra material beräknades eliminera eventuella negativa effekter av koncentrationen. Överenskommelsen ansågs också innebära att den medverkan och det medinflytande i byggnadsmaterialindustrin från samhällets sida som förvärvet av Durox 1965 syftade till breddades genom statens delägarskap i Gullhögen. Genom den ovan beskrivna utvecklingen under 1960-talet hade Ytongkoncernens omsättning ökat till 340 milj. kr. 1969/70 mot 70 milj. kr. tio år tidigare och antalet anställda ökat från 2000 till 3 500. En betydande del av koncernens verksamhet avsåg 1969/70 utländsk tillverkning och försäljning. huvudsakligen lättbetongtillverkning i Västtyskland och Österrike. Härutöver tillverkades stora kvantiteter lättbetong på licens från Ytong genom dotterbolaget Intong AB. Kalksandstenmarknaden hade utvecklats kraftigt under 1960-talet och Ytongs leveranser av Mexi kalksandsten uppgick I969/70 till drygt 60 milj. sten till ett värde av ca 20 milj. kr. Koncernens övriga verksamhetsgrenar var leveranser av natursten, mineralull och byggsatser till stenhus.

Utvecklingen under 1970-talet 1 början av 1970-talet minskade leveranserna av lättbetong från de svenska fabrikerna. Ytongs marknadsandel sjönk något under 1971 och produktionen av lättbetong i Grönhögen på Öland upphörde. Fr. o. m. 1972 upphörde Lättbetong AB att fungera som forsäljningsbolag för Ytong och Siporex. Ytong AB ändrade 1973 namn till Yxhult AB. Samtidigt ändrade Yxhults Stenhuggeri AB namn till Ytong AB, som därefter inrymmer den svenska byggnadsmaterialrörelsen. Under verksamhetsåret 1973/74 upplöstes det ömsesidiga aktieägandet mellan Gullhögens Bruk och Yxhult. varvid Gullhögens innehav av aktieri Yxhult förvärvades av Yxhults tyska dotterbolag Ytong AG och Yxhults innehav av aktier i Gullhögen såldes till övriga aktieägare i Gullhögen. För att förhindra ömsesidigt ägande överlät Yxhult 51 % av aktierna i Ytong AG till Trilobiten AB med dotterbolag. Efter dessa förändringar ägs Yxhult AB med dotterbolag till 2/3 av an/ingarna efter framlidne direktören C A Carlén, vilka samtidigt äger 100 % av aktierna i Trilobiten, och till 1/3 av Ytong AG. Sambanden mellan det av familjen lProp. 1969:11.

104 Större byggnadsmarena/tillverkare

Carlén majoritetsägda Yxhult AB med dotterbolag (Yxhultskoncernen) och det helägda Trilobiten AB med dotterbolag (Trilobitenkoncernen) redovisas i fig. 5:2. Under 1973/74 avyttrades samtliga aktier i dotterbolaget Minwool AB till Gullfiber AB. Samma år ökade Yxhult sin andel av aktiekapitalet i Nordiska Redland till 58 %, varigenom detta företag införlivades med Yxhultkoncernen. Under 1973/74 startade Nordiska Redland ytterligare en fabrik, belägen i Sennan utanför Halmstad. De i lig. 5:2 beskrivna ägandesambanden mellan Yxhult och Trilobiten gäller fortfarande, Under 1974 förvärvade Yxhult AB samtliga aktier i Stellana Plast AB, Laxå, som tillverkar plastprodukter for industrisektorn. Företaget omsatte 1975/76 24 milj. kr. Förvärvet betraktades som ett steg mot en diversiñering av Yxhultkoncernens verksamhet, som hittills nästan yteslutande varit inriktad på byggnadsmaterialsektorn.

Yxhultkoncernen 1975

Yxhultkoncernen sysselsatte 1975/76 ca 2 170 anställda och omsatte drygt 400 milj. kr. Härvid bör noteras att de tyska och österrikiska företagen numera ej ingår i Yxhultkoncernen, utan i den närstående Trilobitenkoncernen. Yxhultkoncernen är huvudsakligen verksamt inom byggnadsmaterialindustrin. Fr. o. m. den 1 juli 1975 övertog Yxhult genom ett dotterbolag, numera Norrlands Ytong AB, lättbetongfabriken i Skelleftehamn av Siporex AB. Sedan Siporex lagt ned sin lättbetongfabrik i Södertälje, och numera endast har kvar Dalbyfabriken i Sverige, är Yxhultkoncernen den helt dominerande i lättbetongtillverkaren i landet. År 1975/76 omfattade Yxhultkoncernen i tabell 5:10 redovisade företag (inkl. dotterbolag) med tillverkning av byggnadsmaterial i Sverige. Utöver de byggnadsmaterialtillverkande enheterna med tillhörande entreprenadverksamhet omfattar Yxhultkoncernen lntong AB, AB Ytonghus och Stellana Plast AB.

58 %

[Familien

Nordiska Redland AB Carlén

100% i Norrlands Ytong AB

100 °/ O AB Ytonghus 100 % 67 %

v l

10° /° 0 AB

--_-r\/xhult Ffrilobiten

Ytong AB IE

i

19 % 51 %

% O 100 /0 AG, Västtyskland

[Ytong I

f

Figur 5 :2 Älgande/örhâl- 55 % [anden i Yxhult AB och 00%

l

Ges. m. b. H., Österrike

l

stenana Plast A3

Trilobiten AB. LYtong

Större byggnadsmarena/tillverkare

Tabell 5:10 Yxhultkoncernens verksamhet 1975/76

Företag/ ort Antal Omsättning Därav bygg- Produkter anställda mkr nadsmaterial, mkr

Yx/uz/I AB 25 23 Lättbetong Hällabrottet Ylang AB l 270 237 220 Lättbetong, kalk- Hällabrottet, sandsten. natur- Kvarntorp, Fal- sten köping Norrlands Ylang 145 ll ll Lättbetong AB Skelleftehamn AB Ytonghus 402 93 10 Snickerier. byggsatser. entreprenader 65 27 - Inrøng AB Licensförsäljning Hällabrottet Nordiska Red/and 204 45 45 Betongtakpannor AB Borensberg, Sennan 120 24 - Stellana Plast AB Plastprodukter

Yxhultkoncernen 2 170 410” 309 (75 %)

a Exkl. internleveranser.

lntong är koncernens internationella marknadsforings- och utvecklingsbolag med en omsättning av 9 milj. kr. 1975/76. Försäljningen avser dels kompletta fabriker och maskinutrustning, dels know-how och licensrättigheter till utländska köpare. Samtidigt bedrivs i egna laboratorier forskningsoch utvecklingsarbete inom byggnadsmaterialområdet. Stellana Plast, som 1975/76 omsatte 24 milj. kr., tillverkar plastprodukter for industrisektorn. Produktmaterialet är termoplast och härdplast. AB Ytonghus bedriver entreprenadverksamhet inom småhusområdet. Lönsamheten på denna byggnadsproduktion är otillfredsställande och verksamheten kommer på sikt att skäras ned. Den av Ytonghus tidigare bedrivna försäljningen av byggsatser till småhus har under 1976 överförts till Ytong. Ytonghus omsättning uppgick 1975/76 till 93 milj. kr. Som framgår av ovanstående utgör den egna tillverkningen av byggnadsmaterial ca 3/4 av koncernens omsättning. Utanför byggsektorn i vidare I l bemärkelse Plast som 1975/76 svarade för ca 6 % i ligger endast Stellana

l av Yxhultkoncernens omsättning.

l l l l

-

6 De tre förvaltningsbolagen Protorp,

Opus och Laverna

6.1 Inledning

6.1.1 Bakgrund l december 1974 skedde en uppmärksammad Förändring av ägandeförhållandena i byggnadsmaterialindustrin. lndustri AB Euroc, AB Skånska Ce-

mentgjuteriet (SCG) och Ahlsell & Ågren AB överförde då allt inbördes

aktieinnehav till tre förvaltningsbolag. nämligen Protorp Förvaltnings AB, Förvaltnings AB Laverna och AB Opus (tidigare Maskin AB Järnet). Till förvaltningsbolagen fördes också de poster Eurocaktier som Euroc indirekt ägde via dotterbolag. SCG bildades 1887 på initiativ av dåvarande Skånska Cement Aktiebolaget (namnändrat först till Cementa AB. senare till Euroc), som från början var den största aktieägaren. Bakgrunden var att Cementbolaget vid sidan av

cementproduktionen bedrev tillverkning av betongvaror. Denna hade 1887

nått en sådan omfattning. att det ansågs lämpligt att bilda ett särskilt bolag för vad som kallades cementgjuterirörelsen. Cementbolaget inbjöd därför intresserade att teckna aktier i “Skånska Cementgiuten-Aktiebolaget. Cementbolaget förbehöll sig emellertid rätten att själv teckna hälften av minimiaktiekapitalet. vilket hade satts till 200 000 kr. lnfor den konstituerande bolagsstämman hade Cementbolaget tecknat aktier för 100 000 kr. medan 67 personer tecknat aktier för tillsammans 107 500 kr. Aktiekapitalet uppgick således till 207500 kr. Cementbolagets aktiepost överläts på 1930-talet till AB lföverken och kvarlåg sedan där. Genom att AB Ifoverken år 1967 övertogs av Cementbolaget genom en apportemission kom aktieposten åter i Cementbolagskoncernens ägo. lföverken (som sedermera ändrade sin firmabeteckning till AB Annetorp) var fram till december 1974 SCG:s största aktieägare. Det ursprungliga nära 50-procentiga innehavet har efterhand minskat. Från 1964 till december 1974 låg det dock tämligen oförändrat kring 30 % vilket motsvarade ca 40 % av röstvärdet. Skånska Cements aktieinnehav i SCG motsvarades tidigare av en stark representation (majoritet) i SCG:s styrelse och därigenom av ett starkt inflytande på SCG:s verksamhet. Denna bild av inflytandet var dock redan innan förvaltningsbolagen bildades helt förändrad genom att antalet Eurocrepresentanter i SCG:s styrelse reducerats. Under 1974 hade Euroc endast två ledamöter (av 9) i SCG:s styrelse och en suppleant (av 4). Sedan 1975 har Euroc endast en ordinarie styrelseledamot (av 9) och en suppleant (av 4).

108 De tre .fö/va/m/Izgsbo/agetz

Om alltså ägarbilden i SCG varit stabil under företagets hela existens har situationen varit en annan i Euroc. Av Eurocs omkring 20 000 aktieägare förfogade i slutet av 1960-talet de tio största ägarna över ca 15 % av aktiekapitalet och röstvärdet. Ingen ägare hade ensam mer än 4 % av aktierna. De största aktieägarna vid bolagsstämman i maj 1969 var Custos (3,5 %) och SPP (2,72 %). Euroc var alltså vid denna tidpunkt ett s. k. flytande bolag där ingen ägare hade ett dominerande inflytande. Under 1970-talet har ägarbilden i Euroc förändrats flera gånger. Ett mindre antal aktier som SCG hade i Euroc avyttrades 1967 som del- Iikvid i samband med SCG:s Övertagande av Byggnadsfirman Ohlsson & Skarne AB. Under 1970-talet har SCG i två etapper köpt betydande poster Euroc-aktier. Bakgrunden till köpen i den första etappen var följande. Eurocs låga börskurs (70-80 kr/aktie) hade lockat nya intressenter till Euroc. Detta gällde i första hand LKAB, genom dotterbolaget Bergverks AB Freja, och Beijerinvest samt så småningom även AB lnvestor och Förvaltnings AB Providentia. I detta läge fann SCG det nödvändigt att köpa Eurocaktier för att neutralisera de nya intressenternas inflytande och därmed förhindra en förändring av kontrollen över Euroc och indirekt över SCG. Euroc ägde ju en stor del av aktierna i SCG. Köpen av Eurocaktier bedömdes dessutom som förmånliga med hänsyn till den låga kursen. De stora sammanlagda köpen av Eurocaktier jämte redovisade resultatförbättringar för Euroc medförde dock en icke obetydlig kursuppgång. När kursen nått 110-115 kr/aktie upphörde SCG med sina köp. SCG:s köp av aktier i Euroc gjordes via flera kanaler och i olika dotterbolags namn. De dotterbolag till SCG som fick stâ som ägare till Eurocaktierna var AB Decoronia, AB Rateba samt ABAtnemec. I december 1972 var - enligt den av VPC förda aktieboken - LKAB den största aktieägaren i Euroc med 112 930 aktier motsvarande en andel på 4,08 %. SCG hade ett nästan lika stort innehav, 3,79 %, fördelat på de tre ovannämnda dotterbolagen. Investor och Providentia hade vardera 50000 aktier, vilket motsvarade en sammanlagd andel på 3.61 %. Under 1973 började BPA Byggproduktion AB köpa aktier i Euroc. Enligt BPA:s bokslut per den 30 september 1973 uppgick bolagets innehav till 2,5 % av Eurocs aktiekapital. 1 Forvaltningsberättelsen angavs att BPA:s innehav av börsnoterade aktier (Euroc) uppgick till 9 milj. kr. och att ytterligare köp skedde. l december 1973 hade BPA ökat sitt innehav till 3,7 % av Eurocs aktiekapital. BPA fortsatte att köpa Eurocaktier även under 1974. Köpen gjordes dels direkt, dels indirekt genom dotterbolaget Byggfackens Central AB. Bakgrunden till köpen var att Eurocs redan tidigare dominerande ställning som leverantör av byggnadsmaterial, främst inom jord- och stenvaruområdet, hade stärkts ytterligare. Genom köpet av Gullhögens Bruk hade Eurocs dotterbolag Cementa AB sålunda i praktiken fått en monopolställning som cementtillverkare. Staten hade genom avtalet med Euroc insyn i Cementa. Insynen utövades dels genom två av staten utsedda styrelseledamöter och en av staten utsedd revisor i Cementa. dels genom en av staten utsedd styrelseledamot i Euroc. Vidare hade Cementa åtagit sig bl. a. att förhandsanmäla prishöjningar på cement till statens pris- och kartellnämnd (SPK)

De tre _/örva/mingsbo/agerz

och att därvid ange skälen för dessa. BPA avsåg att genom köp av Eurocaktier få även en direkt insyn i Euroc. BPA ville också skaffa sig inflytande i form av styrelserepresentation. Bl. a. på fackligt håll befarade man nämligen att Cementa skulle utnyttja sin ställning for att åstadkomma osunda prisoch leveransvillkor. BPA avvisar däremot bestämt att BPA genom sina köp av Eurocaktier skulle ha sökt - eller kunnat - få något inflytande i SCG. Inför Eurocs bolagsstämma i maj 1974 framförde BPA under hand sitt önskemål om en plats i Eurocs styrelse. BPA hade då 4 % av aktierna i Euroc. Eurocledningen informerade emellertid om att staten enligt sitt avtal med Euroc var berättigad till den enda vakanta styrelseplatsen. Efter valet av styrelseledamöter tillkännagav BPA på stämman att man önskade en styrelseplats. 1 samband med att de tre förvaltningsbolagen bildades i december 1974 erbjöds BPA en plats i styrelsen. BPA:s aktieköp i Euroc föranledde SCG att på nytt söka undvika att man via Euroc blev beroende av nya intressenter. SCG fortsatte därför att köpa Eurocaktier. 1 december 1973 hade SCG över 6 % och i december 1974 inemot 17 % av aktierna i Euroc (tabell 6:1). De ägandeförhållanden som härmed kom att råda i Euroc i december 1974. före förvaltningsbolagens bildande, redovisas i tabell 6:2. Tabellen omfattar innehav överstigande 2 % av aktiekapitalet. Bland större ägare som inte redovisas i tabellen fanns AB Custos, Investment AB Asken, AB Cardo, AB Bankirfirman Langenskiöld, Investment AB D Carnegie & Co och Investment AB Öresund. Man kan alltså konstatera att SCG i december 1974 var den klart största ägaren i Euroc med 16,6 % av aktiekapitalet. Euroc ägde i sin tur 30.2 96 av aktierna i SCG. vilket motsvarade 39,1 % av röstetalet. Samtidigt hade Euroc ett antal aktier i det egna företaget. Vid sidan härav hade Euroc

emellertid ett betydande intresse i Ahlsell & Ågren AB. Detta kom att

påverka konstruktionen med förvaltningsbolagen.

Ahlsell & Ågren är en handels- och industrikoncern med en omsättning

på 1,8 miljarder kr. 1975/76. Företaget är landets största VVS-grossist och en av de största järn- och stålgrossisterna. Företaget leder sitt ursprung till 1877. Genom fusioner. samgåenden och företagsförvärv har det utvecklats till sin nuvarande storlek med 2500 anställda. Eurockoncernens in-

tressen i Ahlsell & Ågren härstammar från år 1947 då lföverken från Flykt-

Tabell 6:1 AB Skånska Cementgjuteriets köp och innehav av aktier i Industri AB Euroc 1971-1974

110 De tre 1förtialmingsbo/agøri

Tabell 6:2 Ägandeförhállanden i Industri AB Euroc före bildandet av förvaltningsbolagen i dec. 1974

Ägare innehav av aktier i Euroc

Antal % av AK och röstvärde

AB Skånska Cementgjuteriet (SCG) (via dotterbolag) 459 290 16.6 BPA Byggproduktion AB

Svenska Personal Pensions-

Summa innehav överstigande 2 % av AK l 093 061 39.5

kapitalbyrån förvärvade 25 % av aktierna i AB Rylander-Asplund. När detta företag gick samman med AB Ahlsell & Bernström blev lföverkens resulterande andel i det nybildade företaget. AB Ahlsell-Rylander, ca 15 %. Detta innehav tunnades successivt ut genom apportemissioner. bl.,a. vid

bildandet av Ahlsell & Ågren AB. Vid årsskiftet 1971/72 uppgick sålunda Eurocs andel av aktiekapitalet i Ahlsell & Ågren till 5,7 %. Omkring årsskiftet 1972/73 köpte Euroc stora poster Ahlsell & Ågren-aktier av den gamla ägarfamiljen Ågren. Bakgrunden till köpen var en befarad Försäljning

av betydande minoritetsposter till utländska intressen. Ett av motiven for

Euroc att behålla ett visst ägarinflytande i Ahlsell & Ågren var att man

den vägen fick återföring av erfarenheter från marknaden till VVS-materialtillverkningen inom den egna koncernen. I december 1974 ägde Euroc

27,5 % av aktierna i Ahlsell & Ågren med ett röstvärde av 30.4 %. Eurocs representation i Ahlsell & Ågrens styrelse hade utökats från en till två le-

damöter. En sammanfattande bild av det inbördes ägandet mellan Euroc. SCG

och Ahlsell & Ågren fore bildandet av lörvaltningsbolagen i december 1974

redovisas i tig. 6:1.

i 6.1.2 Motiven för bildandet av gförva/mizrgsbo/agen i Det är svårt att klarlägga det egentliga syftet med bildandet av de tre förå valtningsbolagen. Utsagor och tolkningar från olika håll går starkt isär. Studier av källmaterial och intervjuer ger dock en bild av vad som varit i 1 vägledande För stiftarföretagen. l Eurocs styrelse hade sedan länge diskuterat möjligheterna att frigöra det 2 enligt styrelsens mening lågavkastande kapital. ca 170 milj. kr., som låg

bundet hos Euroc i egna aktier samt i SCG och Ahlsell & Ågren. Vidare

De rre _förvalrningsbolagen l l l

BPA LKAB Byggproduktion AB (via Bergverks (inkl. dotterbolag) AB Freja) J

v 6,4 % % å 3,6 (y ° 165 4 AB Skånska Industri AB Euroc Cement- __ gjuteriet

3m7___._MS°G

2,3 % 100 % 139.1 % 27,5 % 30l4 %› ll Ahlsell Et Ågren AB

hade Euroc bl. a. från fackligt håll kritiserats för den integration i andra Figur 6:] Större a/trieägaled i byggprocessen som dessa aktieinnehav innebar. Kritiken växte fram re i Industri AB Euroc. AB Skånska CemenIg/uIe/iel i samband med bl. a. förvärvet av Gullhögens Bruk. Euroc blev genom och Ahlsell & Ågren AB detta köp ensamma tillverkare av cement i landet. Man befarade att Euroc _töre bildande! av _förvaltskulle kunna utnyttja denna situation till en osund prissättning. ningsbolagen i dee. I 974. De i tabell 6:2 redovisade nya ägandeförhållanden i Euroc i december Proeenna/en anger andel 1974 innebar för Eurocs del att ytterligare en faktor kommit in i bilden. av akIiekap/Ialel (röslvärdet). Genom att SCG nu forfogade över nära 17 % av aktierna i sin största ägare, Euroc. förelåg ett korsägande mellan företagen. Detta förhållande bedömdes som mindre lämpligt från aktiebolagsrättsliga synpunkter. Dessutom ägde Euroc genom dotterbolag en mindre post egna aktier. Euroc kunde naturligtvis i viss mån ha löst de nämnda problemen genom

att sälja sina aktieposter i SCG och Ahlsell & Ågren. så att ägarintressena

i dessa bolag spreds. För att kritiken mot integrationen i andra led skulle kunna motverkas fordrades emellertid också att SCG sålde sitt innehav av aktier i Euroc. Resultatet skulle annars bara ha blivit att kritiken istället kommit att riktas mot SCG. En långsam och kontinuerlig utförsäljning av Eurocs ifrågavarande aktieposter skulle vidare ha inneburit att lösningen av de nämnda problemen därmed ha dragit långt ut på tiden. Euroc ansåg detta olämpligt av flera skäl. Man väntade sålunda att realisationsvinstskatten skulle skärpas vid årsskiftet 1974/75. En successiv avveckling skulle under lång tid ha verkat tryckande på börskurserna för SCG och Ahlsell

& Ågren. Härtill kom att Euroc med denna metod inte snabbt kunde stoppa kritiken mot Eurocs stora ägarintressen i SCG och Ahlsell & Ågren.

För att nå en snabb lösning av problemen tillsattes en arbetsgrupp med representanter för företagsledningarna i Euroc och SCG. Arbetsgruppen utarbetade under oktober-november 1974 ett förslag till avveckling av de inbördes ägarrelationerna. Vid ett styrelsesammanträde i Euroc den 12 december 1974 redovisades arbetsgruppens förslag. Det innebar att tre förvaltningsbolag skulle bildas samt att Euroc och SCG till dessa skulle sälja sina innehav av aktier i

Euroc. SCG och Ahlsell & Ågren.

Skälen for en konstruktion med tre förvaltningsbolag - inte bara ett var enligt arbetsgruppen av dels aktiebolagsrättslig, dels aktiemarknadsteknisk natur. Att lägga samtliga aktier i ett enda förvaltningsbolag ansågs

112 De tre_/örtta/rrzirzgsbo/agezz

medföra risk för att ett moder-dotterbolagsförhållande skulle anses föreligga mellan förvaltningsbolaget och i första hand SCG. Vidare skulle aktierna i tre förvaltningsbolag kunna spridas på ett lättare och bättre sätt. Sålunda kunde en framtida börsintroduktion ske etappvis. Bolagen kunde få olika substans och vända sig till olika slags placerare. Tanken var också att förvaltningsbolagen skulle erhålla olika styrelser och olika revisorer. Förutsättningar kunde m. a. o. skapas för att förvaltningsbolagen skulle kunna utvecklas var för sig efter skilda vägar. På fackligt håll uppfattade man situationen på ett annat sätt. .Vlan menade att syftet med förvaltningsbolagen var att utestänga BPA från insyn i Euroc. Transaktionerna ansågs ha kommit till stånd för att endast formellt sprida ägandet, medan de gamla ägarna i realiteten skulle ha kvar sin dominerande makt över företagsgrupperna. Ett liknande synsätt redovisade dåvarande industriministern i ett anförande vid 1975 års socialdemokratiska partikongress. Han framhöll att såvitt då kunde bedömas - konstruktionen med forvaltningsbolagen onekligen pekade på ambitioner hos vissa intressenter att konservera, samordna och kanske bygga ut maktpositionerna inom byggsektorn.

l

6.1 .3 F ärva/IningsboIagskonsrrukrionen Enligt det av Euroc och SCG i arbetsgruppen utarbetade förslaget skulle de tre förvaltningsbolagen konstrueras på följande sätt. Förvaltningsbolag A skulle erhålla ett eget kapital om 120 milj. kr. Dess substans - direkt eller i dotterbolag - skulle utgöra ca 10 % av aktierna i Euroc, ca 15 % av aktierna i SCG och ca 11 % av aktierna i Ahlsell

& Ågren. Förvaltningsbolag A skulle introduceras på börsen först. Därför

borde eftersträvas att institutionella placerare redan från början tog så stor del som möjligt. Målet borde vara att 20 % av aktierna utan alltför stort

dröjsmål placerades hos andra än Euroc, SCG och Ahlsell & Ågren.

Förvaltningsbolag B skulle erhålla ett eget kapital om 100 milj. kr. Dess substans - direkt eller i dotterbolag - skulle utgöra ca 10 % av aktierna i Euroc, ca 10 % av aktierna i SCG samt ca 9 % av aktierna i Ahlsell & Aktierna i Förvaltningsbolag B skulle närmast efter aktierna i

Ågren.

Förvaltningsbolag A spridas bland allmänheten. Även här borde därför en relativt stor del av aktierna placeras hos utomstående redan från början. Det behövde dock i detta fall inte vara fråga om slutliga placerare. Även bankirfirmor och andra fondkommissionärer kunde temporärt träda in för att underlätta en utslussning av aktierna t. ex. vid fondhandlarlistan. Förvaltningsbolag C skulle erhålla ett eget kapital om 76 milj. kr. Dess substans - direkt eller i dotterbolag - skulle utgöra ca 10 0/0 av aktierna i Euroc, ca 5 % av aktierna i SCG och ca 8 % av aktierna i Ahlsell &

Ågren. Aktierna idetta bolag ansågs kunna spridas först längre fram i tiden. Euroc, SCG och Ahlsell & Ågren fick därför räkna med att t. v. ensamma

stå som aktieägare.

Totalt sett borde eftersträvas att gruppen “Övriga aktieägare” tecknade

ca 16 % (eller ca 49 Mkr) av det sammanlagda kapitalet i de tre förvalt-

ningsbolagen. Ahlsell & Ågren ca 10 % (eller ca 30 Mkr) varefter det återstod

för Euroc och SCG vardera ca 37 % (eller vardera ca 108 Mkr). Det ansågs

De tre förvaltningsbolagen 113

önskvärt att SCG:s och Eurocs andelar kunde minskas avsevärt. Arbetsgruppen menade dock att detta kunde ske först på längre sikt.

Försäljningen av aktierna i SCG, Ahlsell & Ågren och Euroc till de tre

förvaltningsbolagen borde enligt arbetsgruppen ske till en kurs som ungefär motsvarade ett genomsnittligt börsvärde under närmast föregående tid eller 280 kr/aktie for SCG ser. B, 140 kr/aktie for Ahlsell & ser. A och

Ågren

B samt 139 kr/aktie for Euroc. SCG ser. A noterades inte på börsen. För dessa aktier borde köpeskillingen vara 10 kr. högre än börsvärdet for SCG ser. B eller 290 kr/aktie. Försäljningarna skulle enligt förslaget innebära

följande. Euroc säljer aktier i SCG for ca 112 Mkr, aktieri Ahlsell & Ågren

for ca 60 Mkr och aktier i Euroc for ca 9 Mkr, SCG säljer aktier i Euroc för ca 58 Mkr, medan utomstående säljer aktier i Euroc för ca 58 Mkr. Vid Eurocs styrelsesammanträde den 12 december 1974 anförde verkställande direktören att det låg i Eurocs intresse att ett eventuellt genomförande av förslaget skedde snabbt. Aktieöverlåtelserna skulle ge Euroc omfattande realisationsvinster, med en realisationsvinstskatt på ca 5 Mkr enligt dåvarande lagstiftning. 1 ett dröjsmål låg fara bl. a. för en skärpt beskattning. Efter en ingående diskussion beslöt Eurocs styrelse enhälligt bemyndiga VD att genom AB Annetorp dels teckna aktier i de tre förvaltningsbolagen intill ett belopp av sammanlagt högst 135 Mkr, dels till förvaltningsbolagen

avyttra - helt eller delvis - koncernens aktieinnehav i SCG, Ahlsell & Ågren

samt Euroc. Omfattningen av aktieteckningen och aktieforsäljningen fick av VD bedömas bl. a. efter utgången av förhandlingar med andra presumtiva aktietecknare i de tre förvaltningsbolagen. I och med att motsvarande beslut fattades av SCG var den nya konstruktionen i princip klar. Ett pressmeddelande om bildandet av förvaltningsbolagen lämnades den 13 december 1974.

6.2. Nya ägandeforhållanden genom bildandet av

förvaltningsbolagen

6.2.1 Äigande/örhâllanden omedelbar!

efter genomförande!

Bildandet av de tre förvaltningsbolagen Protorp Förvaltnings AB, AB Opus och Förvaltnings AB Laverna genomfördes i stort sett efter de i föregående avsnitt redovisade riktlinjerna. Den omedelbara effekten var att Euroc blev delägare i de tre förvaltningsbolagen mot betalning i SCG-

och Ahlsell & Ågren-aktier. SCG blev lika stor delägare i förvaltningsbolagen

genom betalning i Eurocaktier och likvida medel. Ahlsell & blev

Ågren

den mindre delägaren mot kontant betalning. Försäljning av aktier gav for Eurocs del en bokforingsmässig realisationsvinst på ca 95 milj. kr. Eftersom

Eurocs aktieinnehav i SCG och Ahlsell & Ågren var större än vad som

*Före mars 1975 Maskin motsvarade dessa företags andel i de nya förvaltningsbolagen tillfördes Euroc AB Järnet. i samband med bildandet av bolagen kontant kr. ersättning på 60 milj. zAB Decoronia (Protorp), Förvaltningsbolagen tillfördes i inledningsskedet också vissa andra poster AB Atnemec (Opus) och Eurocaktier mot betalning i aktier i förvaltningsbolagen. Vissa aktieposter Förvaltnings AB Skäret låg dock formellt kvar i f. d. dotterbolag till SCG, som istället blev dotterbolag (Laverna). till förvaltningsbolagen? 1 tabell 6:3 redovisas forvaltningsbolagens ägan- 3 Direkt och via dotterbodeförhållande och egna aktieinnehav3 så som de såg ut i mars 1975. lag.

114 De tre

_förvaltningsbo/agen

Utöver Förde företag som redovisas i tabellen hade även Kooperativa bundet AP-fonden erbjudits att teckna aktier i förvalt- (KF) och Fjärde men tackat nej. För KF hade även en styrelseplats ställts ningsbolagen, i utsikt, vilket emellertid avböjdes. Fortsättningsvis avses med Förvaltningsbolagen även deras resp. dotterbolag. Av tabell 6:3 kan utläsas att lörvaltningsbolagens sammanlagda innehav

av Eurocaktier i mars 1975 motsvarade 26 % av aktiekapitalet. SCG:s och

Eurocs sammanlagda andel av aktiekapitalet i Euroc hade i december 1974

Ökningen med ca 7 procentenheter härrörde från de ak-

legat på ca 19 %. tieägare som bytt ut sina innehav i Euroc mot aktier i Protorp och Opus.

sammanlagda andelar av SCG och Ahlsell & Ågren

Förvaltningsbolagens i mars 1975 till 30,2 resp. 27,6 %, dvs. lika mycket som Euroc uppgick tidigare hade haft i sin egen portfölj.

Tabell 6:32 Ägandeförhållanden (% av aktiekapitalet) i de tre förvaltningsbolagen i mars 1975

Ägare Protorp För- AB Opus Förvaltnings

AB Skånska Cementgjuteriet.

Svenska Personal-Pensionskassan. SPP 4.8 4,7 AB Bankirlirman Langenskiöld 2,5 4.6 Investment AB D Carnegie & C0 2,1

Tabell 6:3b Förvaltningsbolagens aktieinnehav i mars 1975

Förvaltningsbolagens aktieinnehav lndustri Skånska Ahlsell &

l

(antal och i 96 av AK) i stiftar- AB Euroc Cement- Ågren AB

gjuteriet 1

företagen SCG

i

197 850 172 000 1 Protorp Förvaltnings AB 267 000 l (l5,0 %) (11,0 96) 2 (9,6 %) 140 000 1

Förvaltnings AB Laverna

De tre _föwalmingsbolagen

Till styrelseledamöter i Protorp valdes f. d. landshövding Gösta Netzén (ordförande), verkställande direktörerna Folke Mårtensson (Supra), Sten

Lindh (Euroc), Ulf Widerström (SCG) samt Sven Östling (Ahlsell & Ågren).

Sedermera har till verkställande direktör och styrelseledamot utsetts f. d. bankdirektör Åke Lundgren. 1 Opus utsågs f. d. generaldirektör Åke Sun-

delin till styrelseordförande. Övriga styrelseledamöter är bankdirektör Hans-

Erik Wihlborg (SIGAB) samt direktörerna Carl Langenskiöld (AB Bankirfirman Langenskiöld), Stig Sunne (Euroc), Bengt Haak (SCG). Verkställande direktör är civ.ek. Erland Fridén (SCG). 1 Laverna utsågs t. v. tjänstemän från stiftarföretagen till styrelseledamöter. Protorp blev det största företaget med ett aktiekapital på 95 milj. kr. Det därnäst största blev Opus med 80 milj. kr. i aktiekapital, och det minsta Laverna med ett aktiekapital på ca 60 milj. kr.

6.2.2 Viktigare _förändringar i ägande/örhäI/andena 1975-1976

Ägandesituationen i förvaltningsbolagen har inte blivit bestående utan änd-

rats successivt genom att Euroc och SCG sålt ut aktier i förvaltningsbolagen. Samtidigt har förvaltningsbolagen ändrat sina portföljers sammansättning genom i första hand utförsäljning av Eurocaktier. Parallellt härmed har också pågått större affärer i Eurocaktier vid sidan av förvaltningsbolagen. vilket ändrat ägarbilden i Euroc. Sedan de tre lörvaltningsbolagen bildades har fyra viktigare händelser inträffat. För det första gjorde intressenterna bakom Opus i oktober 1975 ett misslyckat försök att placera ut 200 000 Opusaktier på marknaden. Priset, 128 kr. per aktie, bedömdes då av börskommentatorerna som alltför högt mot bakgrund av börsens värdering av andra lörvaltningsbolag. Av olika skäl noterades aktier i sådana bolag normalt till 70-80 % av aktieportföljens och övriga tillgångars dagsvärde. Bolaget möttes också av en viss misstro efter debatten om de tre förvaltningsbolagen. Under april och maj 1976 gjordes nya försök att sprida Opusaktierna, denna gång via Bankirfirman Langenskiöld, Jacobson & Ponsbach, Fondkommission och Sparbankernas Bank. Sålunda utbjöd Sparbankernas Bank under slutet av maj 100 000 Opusaktier till sparbankskunderna, i första hand privatpersoner. Enligt Sparbankernas Bank hade tidigare under hand sålts ca 100 000 aktier. Bl. a. såldes 20 000 aktier till Sparbankernas Aktiefond Kapitalinvest. Däremot riktades inga erbjudanden direkt till allmänheten. Priset var 135 kr. per aktie. Efter den närmast föregående tidens kursuppgång för SCG och i någon mån för Euroc hade nämligen den av Opus ägda aktieportföljens dagsvärde ökat till ca 185 kr. per Opusaktie. Utförsäljningskursen motsvarade drygt 70 % därav. Samtidigt hade börsens intresse för främst SCG ökat efter bolagets starka vinstökning 1975 och en kraftig utdelningshöjning. För det andra sålde Opus under tiden 1 oktober 1975 - 30 april 1976 ca 65 000 Eurocaktier över börsen. Dessutom sålde bolaget ca 3 000 Ahlsell

& Ågren-aktier och ca 9400 SCG-aktier. Genom

försäljningen skapades också resurser för en breddning av Opus aktieportfölj inför det nämnda nya introduktionsförsöket. Ännu den 30 april 1976 hade Opus dock inte skaffat sig något nytt innehav av börsaktier. Däremot hade bolaget köpt

116 De tre _lönta/trzingsbo/ageiz

ett familjeföretag, Pastejköket AB. Vidare hade man undersökt flera rörelsedrivande bolag. För det tredje såldes under mars 1976 hela Förvaltnings AB Laverna till Inter-Invest AB. Detta företag är dotterbolag till Läkartjänst AB och l Tandläkartjänst AB, vilka till större delen ägs av privatpraktiserande läkare resp. tandläkare. Priset för Laverna, vars aktieportföljs dagsvärde kunde uppskattas till 100 milj. kr., var 80 milj. kr. Sannolikt var detta ett något högre pris än aktiemarknaden hade varit villig att betala för mindre aktieposter. För storplacerare som Läkartjänst och Tandläkartjänst kan det emellertid vara svårt eller omöjligt att komma över stora aktieposter även i spridda bolag som SCG eller Euroc utan att driva upp börskursen. Detta kan motivera att man betalar ett högre pris än det som marknaden sätter vid handel i mindre poster. För det fjärde uppträdde Läkartjänst och Tandläkartjänst under sommaren och hösten 1975 som stor köpare av Eurocaktier. I november 1975 hade de båda bolagen uppnått sammanlagt ca 10 % av aktiekapitalet. Aktierna köptes över börsen och kom sannolikt från LKAB samt från investmentbolag som Custos, Företagsfinans och Öresund. Vid denna tidpunkt hade också Opus börjat sina försäljningar av Eurocaktier. Till följd av Läkartjänsts och Tandläkartjänsts stora aktieinnehav i Euroc invaldes på bolagsstämman 1976 två representanter för Läkartjänst och Tandläkartjänst som suppleanter i Eurocs styrelse.

6.3 Aktuella ägandeförhållanden i förvaltningsbolagen

resp. stiftarföretagen

6.3.1 Inledning Som framgår av tidigare avsnitt har såväl forvaltningsbolagen som stiftar-

företagen - Euroc, SCG och Ahlsell & Ågren - efterhand ändrat sina inbördes

aktieinnehav. Ägandeforhållandena i dessa bolag har ändrats även vad gäller

övriga ägare. Värdepapperscentralen VPC AB redovisar offentliga aktieböcker och forvaltarregistrerade innehav for flertalet börsnoterade och vissa andra företag två gånger per år. Med utgångspunkt från dessa uppgifter per sep-

tember 1976 har ägarstrukturen kartlagts för Euroc, SCG, Ahlsell & Ågren,

l

Protorp och Opus. Härvid har aktier som hos VPC registrerats i skilda poster, j exempelvis i flera olika dotterbolags namn, sammanfons i koncernmoderbolagets namn.

6.3.2 Industri AB Euroc å

Fram till den 30 september 1975 då forvaltningsbolagens forsta verksamhetsperiod gick ut hade resp. företags innehav av Eurocaktier inte ändrats. Under tiden oktober-december 1975 sålde Opus ut 47 000 Eurocaktier. Andra större förändringar under 1975 var att LKAB sålde ut större delen av ; sitt innehav i Euroc, medan den nya stora ägaren, Läkartjänst/Tandläkartjänst, vid årsskiftet 1975/76 hade samlat drygt 10 “ái av Eurocaktierna, ä

De tre _fözva/zzzingsbo/agerz 117

dock inte på en hand utan fördelat på flera juridiska personer. Fram till Eurocs bolagsstämma i maj 1976 fortsatte Opus viss Försäljning av Eurocaktier. Även Protorp hade då gjort vissa försäljningar av Eurocaktier

medan Laverna, som sedan mars 1976 tillhörde Läkartjänst/Tandläkartjänsn

inte hade gjort några affärer i Eurocaktier. Eurocs aktiekapital uppgår till 276,7 milj. kr. fördelat på 2 767 213 aktier å 100 kr. Samtliga aktier har samma röstvärde, en röst per aktie. Enligt bolagsordningen gäller emellertid att vid bolagsstämma ingen får rösta för mer än 10 % av det på stämman foreträdda kapitalet. Totalt var vid bolagsstämman i maj 1976 representerade 1 234019 aktier, varför ingen fick rösta for mer än 123 401 aktier, vilket motsvarar ca 4,5 % av aktiekapitalet. Den största aktieägaren, Läkartjänst/Tandläkartjänst, hade i maj 1976 sammanlagt 21,5 % av aktierna. Dessa aktier var dock enligt den offentliga aktieboken fördelade på sex juridiska personer, nämligen Förvaltnings AB Laverna, Förvaltnings AB Skäret, Läkanjänst AB:s Pensionsstiftelse, AB Läkarlaboratoriet, Östermalms Fysikaliska Institut AB och Inter-Invest & C0 AB, vilka samtliga tillhör LäkanjänstlTandläkartjänst. Aktierna har numera sammanförts i ett särskilt bolag, Investment AB Collector (förutvarande Laverna), som också övertagit Läkartjänst/Tandläkartjänsts övriga aktieplaceringar.

1 hade

Protorp och Opus, som Euroc äger stora aktieposter i, i maj 1976

1 tillsammans 15,6 % av aktierna. Eurocs andel av Protorps aktiekapital hade

1 vid denna tidpunkt sjunkit från ursprungliga 40 till 34 %, medan andelen

av aktiekapitalet i Opus hade minskat från 44 till 36 %. Som tidigare nämnts

i - sålts tidigare under

hade Eurocs aktier i Laverna - 45 % av aktiekapitalet året. ; De tio största ägarnas sammanlagda andel av aktierna uppgick i maj 1976 till 54 (al, medan återstoden av aktierna var fördelade på omkring tjugo l tusen ägare, i huvudsak fysiska personer med innehav fysiska personer med

l

innehav på mindre än 500 aktier. Aktieägarstrukturen och de största ägarnas l innehav ändrades endast marginellt fram till september 1976. De tio största ägarna i Euroc i september 1976 redovisas i tabell 6:4. l Som framgår av tabell 6:4 var i september 1976 Investment AB Collector

l

den ojämförligt största ägaren i Euroc, med 21,5 % av aktierna. Protorp l l och Opus innehade tillsammans närmare 15,4 % av aktierna, vilket kan jämföras med 18,8 % i mars 1975. BPA:s innehav av Eurocaktier hade E ökat något jämfört med förhållandena vid förvaltningsbolagens bildande och uppgick till 6,7 %. Genom den ovan nämnda rösträttsbegränsningen kan ingen av dessa aktieägare utnyttja hela röstvärdet på bolagsstämmorna om - som vid stämman 1976 - ca hälften av aktiekapitalet företräds. 1 avsnitt 6.3.8 lämnas en närmare redogörelse för Investment AB C01lectors ägandeförhållanden och aktieinnehav.

6.3.3 AB Skånska Cementgjuteriet (SCG)

Så sent som i början på 1960-talet fanns endast ca fyra hundra aktieägare

åtzjgzigjnvfåiläñggzegåå_

i SCG. När SCG 1965 introducerades på fondbörsens A-lista hade antalet

lens_ och registreriags.

aktieägare snabbt ökat till drygt sex tusen. Efter börsintroduktionen ökade verket 1976-09-06.

118 De tre _lörva/tningsbolagen sou

197143 Tabell 6:4 De tio största aktieägarna i Industri AB Euroc i september 1976

a Enligt VPC fördelat på ett llertal företag och stiftelser. b Direkt och via AB Decoronia. 5 Direkt och via Byggfackens Central AB.

antalet ägare ytterligare och uppgick 1975 till drygt nio tusen. 1 april 1975 var förvaltningsbolagen, institutionella placerare och några privatpersoner de största ägarn. ifrågavarande privatpersoner hade fått aktier i SCG när detta köpte andra företag. En intressant ägargrupp är ca 750 SCG-anställda, sammanslutna i Ellenbogenkonsortiet. En ungefär hälften så stor grupp anställda äger aktier i AB Ellenbogen, som i sin tur innehar huvudsakligen A-aktier i SCG. Tillsammans hade de två grupperna i april 1975 ca 3 90 av aktierna och 4 % av rösterna. Eurocs gamla innehav, som 1974 utgjorde 30,2 % av aktiekapitalet, vari april 1975 fördelat på Protorp (15,0 96), Opus (l0,l %) och Laverna (5,1 %). Denna bild ändrades endast obetydligt under 1975. Förvaltningsbolagens andelar av aktiekapitalet ändrades inte genom SCG:s fondemission 1975 på 1:3 men motsvarade i september 1975 likväl något mindre procentuella andelar. SCG hade nämligen också gjort en riktad nyemission, varigenom personalen fått SCG-aktier som gratiñkation. Under våren 1976 såldes Laverna till Läkartjänst/Tandläkartjänst dotterbolag Inter-Invest AB och namnändrades till Investmen AB Collector. Under verksamhetsåret 1975/76 sålde forvaltningsbolagen emellertid ut mindre poster SCG-aktier. I tabell 6:5 redovisas ägandelbrhållandena i september 1976. Som framgår av tabell 6:5 hade de tio största ägarna i september 1976 sammanlagt 42,5 % av aktierna och 49,2 % av rösterna i SCG, medan återstoden var fördelad på ca nio tusen aktieägare. Opus och Protorps sammanlagda innehav, som i mars 1975 uppgick till 25,1 % av aktiekapitalet hade i september 1976 minskat till 23,9 %. Collector som i september 1976 . hade 3,0 % av aktiekapitalet i SCG, sålde samtliga SCG-aktier i slutet av .. _. 1976. SCG:s aktiekapital uppgår till 89,7 milj. kr. fördelat på 1 794 306 aktier å nominellt 50 kr. Härav utgör 99 554 A-aktier med 10 röster/aktie och

De rre jfönralmingsbo/agen

Tabell 6:5 De tio största aktieägarna i AB Skånska Cementgjuteriet (SCG) i september 1976 Antal Procentuell Ägare

återstoden B-aktier med 1 röst/aktie utan rösträttsbegränsning. En stor del av A-aktierna ägs av förvaltningsbolagen (tidigare av Euroc), vilka härigenom har ett större rösträttsinllytande än som motsvaras av kapitalandelarna.

6.3.4 Ahlsell & Ågren AB

Den stora aktiepost Euroc tidigare hade i Ahlsell & Ågren delades i december

1974 upp på de tre forvaltningsbolagen. Genom några riktade nyemissioner

i samband med företagsförvärv ökades aktiekapitalet i Ahlsell & Ågren.

minskades förvaltningsbolagens andelar av aktiekapital och röst- Härigenom värde i motsvarande mån. Fram till våren 1976 hade endast ett av för-

Opus, ändrat sitt innehav av Ahlsell & Ågren-aktier. Det

valtningsbolagen, hade minskats genom en mindre försäljning.

Ahlsell & Ågrens aktiekapital uppgick i september 1976 till 79,5 milj.

kr. fördelat på 1 589000 aktier å nominellt 50 kronor. Antalet aktieägare utgjorde 164 000 B-aktier med 1/10 uppgår till ca fem tusen. Av aktierna röst/aktie, medan återstoden utgjorde A-aktier med 1 röst/aktie. Genom att flertalet större ägare har A-aktier, ligger röstvärdena för dessa något

över vad som motsvaras av deras andel av kapitalet. Ägandeförhållandena

i september 1976 redovisas i tabell 6:6. Av tabell 6:6 framgår att den största aktieägaren, Opus, och Protorp i september 1976 tillsammans hade 21,7 % av aktierna och 23,9 % av rösterna

i Ahlsell & Ågren, vilket är en mindre ökning jämfört med förhållandena

i mars 1975. Av dåvarande Lavernas ursprungliga innehav på ca 120000

aktier i Ahlsell & Ågren hade Investment AB Collector i september 1976

kvar endast 20 000, motsvarande 1,3 % av aktiekapitalet, vilka såldes i slutet av 1976. Den näst största ägaren var i september 1976 Kooperativa Förbundet, som genom dotterbolagen AB Superco och AB Gustavsbergs Fabriker ägde 10,6 96 av aktierna med ett röstvärde av 11,7 943. De tio största ägarna hade i september 1976 tillsammans 56,4 % av aktierna och 60,8 %

120 De tre _fö/valmingsbo/agen

Tabell 6:6 De tio största aktieägarna i Ahlsell & Ågren AB i september 1976 Ägare Antal Procentuell andel av aktier -åá-e-

l l

AK Röstvärde l

“Via dotterbolagen AB Superco och AB Gustavsbergs Fabriker.

l av röstvärdet i Ahlsell & Genom lI

Ågren. en riktad nyemmision i samband med företagsförvärv ökades Ahlsell & Ågrens aktiekapital under senare delen

av 1976 till 83,2 milj. kr., varvid en viss uttunning av de dittillsvarande ägarnas andelar skedde.

6.3.5 Protorp Förvaltnings AB

De i avsnitt 2.1 redovisade ägandeförhållandena i Protorp våren 1975 var oförändrade fram till våren 1976. Därefter har dock Euroc och SCG forsålt relativt stora aktieposter i Protorp och deras sammanlagda innehav hade i september 1976 minskat från ursprungliga 80 % till 67 % (se tabell 6:7). Samtidigt har många nya ägare tillkommit. Protorps aktiekapital uppgår till 95 milj. kr. fördelat på 950000 aktier å 100 kr. Aktierna har enligt bolagsordningen samma röstvärde, och rösträtt får på bolagsstämmor utnyttjas utan begränsning. Som framgår av tabell 6:7 hade de tio största ägarna i september 1976 en sammanlagd andel på 94 % av Protorps aktiekapital. Därutöver fanns ett tiotal ägare med vardera minst 500 aktier. De största var Investment

AB Asken, Försäkringsbolaget Trygg-Hansa och Svenska Arbetsgivarefor-

eningen med vardera 10000 aktier. De ojämförligt största ägarna i Protorp är fortfarande SCG och Euroc. En viss spridning av aktierna har dock skett under 1976 och SCG:s och Eurocs sammanlagda andel av aktiekapitalet har minskat från 80,4 % i mars 1975 till 67 % i september 1976. Ahlsell & andel

Ågrens av Protorps ak-

tiekapital var i september 1976 oförändrad, 4,6 %.

6.3.6 AB Opus x De ursprungliga ägandeforhållanden i Opus bestod i huvudsak alltjämt våren 7 1976. Mindre poster hade forvärvats av två nya aktieägare, Ollie och Elof

i a

å

De tre ,fönia/rningsbolagen Tabell 6:7 De tio största aktieägarna i Protorp Förvaltnings AB i september 1976

a Direkt och via Jacobson & Ponsbach AB, som 1976 förvärvades av SCG. b Via dotterbolaget AB Annetorp. C Direkt och via dotterbolaget AB Bankirfirman Langenskiöld. d Direkt och via dotterbolaget AB Svensk Filmindustri.

Ericssons Stiftelse samt Kenneth Johansson. Den senare hade förvärvat sina aktier i samband med försäljningen av samtliga aktier i Pastejköket AB till Opus.

Ägarkretsen i Opus utökades genom de tidigare nämnda utförsäljningarna

av Opusaktier till olika intressenter under våren 1976 (se avsnitt 6.2.2). Det misslyckade utbudet av Opus till 128 kr/aktie följdes av försäljning till en krets anställda inom SCG och Euroc till samma pris. Samtidigt erbjöd Bankirfirman Langenskiöld. Jacobson & Ponsbach och Fondkommission sina kunder Opus till 135 kr/aktie. Erbjudandet gick via Langenskiöld även ut till Aktiespararnas Riksförbund. l maj 1976 följde ett erbjudande till kunder i Sparbankernas Bank. l första hand fick köparna teckna sig för poster om 50 aktier. Man ville på detta sätt sprida aktierna med tanke på den planerade introduktionen på fondhandlarlistan. Härför brukar nämligen krävas att aktierna är spridda på åtminstone 500 poster med minst 50 aktier i varje. Det var Euroc och SCG som ställde Opusaktier till förfogande vid dessa erbjudanden. 1 juni 1976 hade Opus mer än två tusen ägare med vardera minst 50 aktier. Företaget ansökte då om notering på fondhandlarlistan, vilken ansökan Opus aktiekapital

beviljades. uppgår till 80 milj. kr. fördelat på 800 000

aktier å 100 kr. Samtliga aktier har samma röstvärde och ger rösträtt utan begränsning. Den aktuella ägandebilden redovisas i tabell 6:8. Av tabell 6:8 framgår att de tio största ägarna i september 1976 tillsammans hade 77,1 “o av aktiekapitalet. Totalt har Opus ca 2200 aktieägare. Som framgår av tabellen har Eurocs och SCG:s sammanlagda andel av Opus minskats från ursprungligen 88 % till 59 %. Vidare har aktierna i Opus fått stor spridning. Euroc och SCG är dock fortfarande de utan jäm-

förelse största ägarna. Ahlsell & Ågren, som redan från början hade en

122 De tre _förvaltningsbo/agen

1 Tabell 6:8 De tio största aktieägarna i AB Opus i september 1976

a Direkt och via Jacobson & Ponsbach AB. b Via AB Annetorp. F Via AB Bankirlirman Langenskiöld.

1976 minskat sitt innehav till mycket liten post i Opus, hade i september 1,3 % av aktiekapitalet.

6.3.7 Förvaltnings AB Laverna

Laverna var det minsta av Forvaltningsbolagen. Företaget gjorde inte någon aktieaffär under tiden december 1974 - mars 1976. Inte heller ändrades ägandeiörhållandena under denna period. Euroc ägde hela tiden 45 %, SCG

45 % och Ahlsell & Ågren 10 % av aktierna i Laverna. Stiftarföretagen

hade också räknat med att Laverna skulle stanna längre inom den ursprungän de andra förvaltningsbolagen. I mars 1976 såldes dock liga ägarkretsen hela aktiestocken till Läkartjänst/Tandläkartjänst. Stiftarlöretagens ägande i Laverna upphörde. Därmed upplöstes det inbördes ägande som ditintills rått mellan stiftarföretagen och Laverna.

6.3.8 Investment AB Collector g

Läkartjänst och Tandläkartjänst Forfogade redan före mars 1976 över en Genom köpet av Laverna korn man att äga mer betyande post Eurocaktier. än 20 % av aktierna i Euroc. Läkartjänst/Tandläkartjänst har därmed blivit 1 en betydande intressent i byggnadsmaterialindustrin. Läkartjänst/Tandläoch övriga aktieinnehav bör därför i korthet redovisas. kartjänsts uppbyggnad Delägare i Läkartjänst/Tandläkartjänst är främst ca två tusen privatpraktiserande och sköterskor. Läkartjänst AB, bildat 1959, läkare, tandläkare servicebolaget Prakoch Tandläkartjänst AB, bildat 1966, äger gemensamt tikertjänst AB, linansieringsföretaget Kreditjänst e. för., lnter-lnvest AB, samt vissa andra Företag. Till gruppen hör också Läkartjänsts resp. Tand- j; i läkartjänsts pensionsstiftelser som har samlat upp en stor del av delägarnas

De tre

_fözvalrningsbolaggn

Tabell 6:9 Investment AB Collectors aktieinnehav 1976-12-31 Aktieinnehav Antal Procentuell

överskott i form av pensionsavsättningar. Dessa medel har delvis placerats i fastigheter. bl. a. i sk. läkarhus. Under de senaste åren har pensionsstiftelsernas förmögenhet i ökad utsträckning placerats i börsnoterade aktier. Efter vissa under år 1975 gjorda ändringar i reglerna för pensionsstiftelser fann man det lämpligt att låta pensionsstiftelserna sälja aktierna till ett särskilt investmentbolag. Detta skulle förvalta aktieportföljen och tillföra pensionsstiftelserna en jämn avkastning i form av ränta på de skuldebrev som utgjorde betalningen för aktierna. Laverna blev det nya investmentbolag som - efter namnbyte till Investment AB Collector -tog över Läkartjänst/Tandläkartjänsts aktieportfölj. Collectors aktieinnehav 1976-12-31 redovisas i tabell 6:9. Collector kommer att få ökat rörelsekapital under många år framöver i takt med att läkarna och tandläkarna gör pensionsavsättningar som är _._störreän pensionsutbetalningarna. Collector har planer på börsintroduktion under den närmaste framtiden. Man avser därför att vidga ägarkretsen i

Collector. Eventuellt kan en riktad nyemission till allmänheten komma

i fråga. l styrelsen för Collector sitter bl. a. Thorsten Aggeryd (ordf.) och Hans- Magnus Fajersson. Dessa har ledande positioner inom den s. k. Praktikerbolagsgruppen. Sedan maj 1976 är de också medlemmar av Eurocs styrelse. Till verkställande direktör i Collector har från 1977-06-01 utsetts förutvarande verkställande direktören i Svenska Tändsticks AB (STAB), Rolf Deinoff. Collectors styrelse kommer troligen att kompletteras med utomstående expertis i samband med den planerade börsintroduktionen. Aktiekapitalet i Collector har nyligen ökats. Läkartjänsts resp. Tandläkartjänsts Pensionsstiftelse äger numera vardera 50 000 A-aktier med tio röster per aktie. Stiftelsernas sammanlagda andel av aktiekapitalet uppgår till 8,3 % med ett

röstvärde av 47,6 5%. Övriga aktier - B-aktier med en röst per aktie - ägs

av privatpraktiserande läkare. tandläkare och biträden till dessa, totalt ca två tusen personer. Det är oklart vilket ägarinflytande Collector avser att utöva i olika företag. Å ena sidan uppger man från Collector att de aktieposter som man har - större blockplaceringar satsat i börsnoterade på företag är rena kapitalplaceringar med goda tillväxtmöjligheter och relativt god avkastning. Förändringar i portföljen efter dessa riktlinjer är sannolika. Å andra sidan har

l24 De tre jfözvaltnirzgsbølagen

man samlat mer än en femtedel av Eurocs aktiekapital och låtit sig representeras i Eurocs styrelse. Numera är Collector representerat också i SKF:s styrelse. Detta tyder på längre gående engagemang än en ren kapitalplacering.

6.4 Effekterna av förvaltningsbolagskonstruktionen

6.4.1 Utgângspunkrer

Enligt utredningsdirektiven skall utredas effekterna av koncentrations- och integrationstendenserna inom vissa delar av byggnadsmaterialindustrin. Därvid bör företagens beteende karläggas främst inom de delar av byggnadsmaterialindustrin där koncentrationsprocessen har gått långt och där

importkonkurrensen är av relativt begränsad omfattning. Ägandeförhållan-

den och beslutsformer som kan antas vara av betydelse för ifrågavarande företags beteende bör enligt direktiven undersökas. Här avser utredningen att klarlägga effekterna av de förändrade ägandeförhâllanden som uppkommit genom bildandet av förvaltningsbolagen. främst med avseende på de olika intressenternas inflytande över beslutsprocessen. makt och inflytande över det Frågan om olika personers eller gruppers svenska näringslivet diskuterades ingående av koncentrationsutredningen. Denna underströk emellertid svårigheterna att dra objektiva slutsatser om hur stort faktiskt inflytande vissa personer har i Förhållande till andra. Utredningen framhöll bl. a. att inflytande och makt inte kan mätas och att det inte heller finns någon generell och allmänt accepterad teori rörande inflytande och makt som kan bilda utgångspunkt för en analys av de faktiska förhållandena. Koncentrationsutredningen inriktade sig därför på en kartläggning av de yttre, påvisbara faktorer som kan antas stå i samband med inflytandets fördelning inom det privata näringslivet.

6.4.2 Fö/valtningsbolagens inflytande I aktiebolagslagen regleras den formella ansvarsfördelningen mellan de fyra bolagsorganen bolagsstämma, styrelse, verkställande direktör och revisor. Bolagsstämman är det överordnade, i sista hand beslutande organet. Styrelsen har hand om förvaltningen av bolagets angelägenheter. Finns verkställande direktör, handhar han den löpande förvaltningen medan ledningen .i övrigt tillkommer styrelsen. del av ak-

_.\_c._,,,...__›..._

Aktieägandet i stora bolag är ofta spritt och bara en mindre tieägarna utövar sin rösträtt. Detta ar ägnat att stärka styrelsens ställning. I praktiken har idag den reella makten i aktiebolagen alltmera glidit över l Koncentrationsutredningen V, Ägande och nande maktförskjutning kan emellertid märkas också inom själva företagsinflytande och inflytande särskilt i mycket stora bolag. Verkställande direktören och hans inom det privata närings- ledningen, livet (SOU 1968:7). närmaste medarbetare har fått allt större befogenheter. l många stora företag torde idag ledningen i själva verket ligga i händerna på verkställande di- ?Johan Lind: Aktiebo- .., rektören och hans medarbetare medan styrelsen har en mer övervakande, lagslagen. Kommentar kontrollerande och långsiktigt planerande funktion? till 1975 års lagstiftning, sid. l62. Denna beskrivning överensstämmer i huvudsak med de iakttagelser som

...ax-namn- v

D? fre 125

/ötva/tnittgsbo/agett

Tabel 6:10 Personer som ingår i ledningen för mer än ett av förvaltningsbolagen och/eller stiftarföretagen (1976)

Namn Euroc SCG Ahlsell Protorp Opus & Ågren

Sten Lindh VD, SL Stig Sunne vVD SS SO SL UlfWiderström SL VD. SL SL Bengt Haak vVD, SS SL Sven Östling VD, SL SL Olle Karleby SL SL

Anm. SO = styrelseordförande SL = styrelseledamot SS = styrelsesuppleant VD = verkställande direktör vVD = vice verkställande direktör

utredningen gjort beträffande Euroc. SCG och Ahlsell & Ågren i samband

l med att utredningen har studerat förvaltningsbolagen. l praktiken konstruel rades dessa inom Eurocs och SCG:s verkställande ledningar. Styrelserna i stiftarföretagen fattade de formella besluten. Av intresse i detta sammanhang är att flera personer ingår i företagsledningen for mer än ett av forvaltningsbolagen och/eller stiftarföretagen. Detta framgår av tabell 6:10. När man diskuterar makt över beslutsprocessen är det viktigt att göra en distinktion. Man bör sålunda skilja på faktiskt utövad makt och potentiell makt. Med potentiell makt menas ett inflytande som tas i anspråk när det behövs for att exempelvis skydda viktiga intressen medan beslutsfattandet i övrigt överlåts åt andra. Utredningen har tagit del av protokoll från samtliga styrelsesammanträden i Protorp och Opus t. o. m. augusti 1976. Syftet har varit att utreda vilka beslut som har fattats i styrelserna och vilka riktlinjer som har getts för de verkställande direktörernas arbete. Vi har därvid funnit att verkställande direktören i Protorp resp. Opus uteslutande har ägnat sig åt inköp och försäljning av aktier och därmed sammanhängande verksamhet. Diskussionerna vid styrelsesammanträdena har vidare gällt resp. förvaltningsbolags framtida inriktning etc. Det finns inte någonting som tyder på att Eurocs,

SCG:s eller Ahlsell & Ågrens angelägenheter skulle ha avhandlats inom

ramen for forvaltningsbolagens verksamhet. Intressant är självfallet frågan huruvida sådana angelägenheter skulle ha kunnat avhandlas på angivet sätt, dvs. frågan om förvaltningsbolagens potentiella makt.

6.4.3 Effekterna av _förvaltningsbolagens hittillsvarande verksamhet

Enligt vad som framkommit har från forvaltningsbolagens sida inte utövats

något inflytande på Euroc, SCG eller Ahlsell & Ågren.

Möjligheterna till insyn och medbestämmande för de anställda i Euroc,

SCG och Ahlsell & Ågren torde inte ha påverkats av forvaltningsbolags-

konstruktionen. Varken före eller efter bildandet av forvaltningsbolagen har

126 De tre _lönvalmingsbo/agen

det rått koncernforhållande mellan några av de inblandade företagen. Euroc har genom förvaltningsbolagskonstruktionen kunnat frigöra kapital, upphäva korsägandet visavi SCG och tysta kritiken mot den integration i senare led i byggprocessen som aktieinnehaven i SCG och Ahlsell &

Ågren innebar. Genom försäljningar av Protorp- och Opusaktier och genom

försäljningen av Laverna till utomstående har Euroc fått ytterligare ca 60 milj. kr. till sitt förfogande. Ett lika stort kapital har tillförts SCG. Vid bildandet av förvaltningsbolagen ville också SCG värna om sin självständighet. SCG är Sveriges största entreprenadforetag och fastighetsägare med en mycket stark finansiell ställning. Största aktieägare vartidigare Euroc som hade 30 % av aktierna och 39 % av röstvärdet i SCG. Andra finansgrupper kunde for överkomliga belopp ha tagit kontrollen över koncernen, i första hand via Euroc, som uppfattades som lågt värderat på börsen. åtminstone med hänsyn till tillgångarnas värde. Genom bildandet av forvaltningsbolagen eliminerades denna möjlighet. Genom Läkartjänst/TandIäkartjänsts stora köp av Eurocaktier under sommaren och hösten 1975 och köp av Laverna på våren 1976 har fler Eurocaktier än SCG hade i december 1974 samlats hos en ny ägare. Investment AB Collector. Detta företag ägs dock inte till någon del av stiftarföretagen. Col-

lector har numera också sålt samtliga aktier i SCG och Ahlsell & Ågren,

varfor några ägandesamband via Collector inte föreligger. Det tidigare korsägande som förelåg mellan Euroc och SCG har ersatts

av ett korsägande dels mellan Euroc och Öpus resp. Protorp, dels mellan

SCG och Opus resp. Protorp. Vidare har Eurocs direkta ägande i Ahlsell

& Ågren ersatts av ett korsägande mellan Ahlsell & Ågren och Opus resp.

Protorp. Detta åskådliggörs i figur 6:2. Av figuren framgår också att dessa företag genom förvaltningsbolagskonstruktionen indirekt äger aktier i sig själva. Förvaltningsbolagskonstruktionen har vissa likheter med det som av kon- Koncentrationsutredcentrationsutredningen betecknades som pyramidbyggande“ eller askningen V. Ägande och i-ask-ägande”. Detta innebär att aktieägare genom dominerande minoriinflytande inom det privata näringslivet (SOU tetsintressen i ett företag får praktisk kontroll över detta företag. vilket i 1968:7). sin tur har dominerande minoritetsintressen i ett annat företag. osv. En

EUROC

AHLSELL PROTORP & ÅGREN

Figur 6:2 Äganrlesamband . mellan _lörvalrningsbo/agezz .a .. och stiftar-företagen i sep- SCG Iembel 1976, proven! av 14,5 aktiekapitalet (fÖSIväII/PI). (155)

:3uap.xm;a-».zmsmm._.,

De tre ,förvalmingsbo/agen 127

sådan uppbyggnad av ägandet är kapitalbesparande. inflytandet kan ändå bli betydande, om antalet aktieägare - såsom i Euroc, SCG och Ahlsell

& Ågren - är ston. l än högre grad gäller detta, om flera större minoritetsägare

är passiva, institutionella placerare. Likheten kan exempliñeras med att SCG har en betydande minoritetspost

i Protorp, som i sin tur har betydande minoritetspost i Ahlsell & Ågren.

Några väsentliga skillnader föreligger dock. Förvaltningsbolagen Opus och Protorp har vardera två ägare med tillsammans dominerande minoritetsintressen. Vidare har Opus och Protorp var for sig betydande minoritets-

intressen i Euroc. SCG och Ahlsell & Ågren. Några konsortialavtal mellan

företagen uppges dock inte föreligga. Aktieposterna kan sålunda inte utan vidare sammanräknas. Inte ens vid en summering av Opus och Protorps

aktier Föreligger i praktiken någon dominans i Ahlsell & Ågren eller Euroc,

men möjligen i SCG. Beträffande Euroc gäller, Förutom det faktum att Collectors aktieinnehav är större än Opus och Protorps tillsammans, att ingen enligt bolagsordningen får rösta för mer än en tiondel av det på stämman företrädda kapitalet. Denna bestämmelse torde i praktiken begränsa rösträtten för flera av de större ägarna, däribland Opus och Protorp, och eliminera möjligheterna för enstaka ägare att uppnå praktisk kontroll på bolagsstämman. Vidare föreligger den principiella skillnaden mellan “aski-ask-ägandet och förvaltningsbolagskonstruktionen att den senare, i varje fall hittills, huvudsakligen omfattar inbördes ägande mellan de inblandade företagen. Genom konstruktionen med tre skilda iörvaltningsbolag har en spridning av inbördes ägda aktieposter i stiftarföretagen kunnat ske utan att dessa poster behövs säljas ut omedelbart. De rådande inbördes ägandeförhållandena torde i kombination med de tidigare redovisade personsambanden mellan företagen för närvarande tillförsäkra företagsledningarna i Euroc,

SCG resp. Ahlsell & Ågren ett betryggande skydd mot plötsliga förändringar

vid bolagsstämmor. De långsiktiga effekterna påverkas givetvis av i vilken omfattning aktierna fortsätter att spridas till en större ägarkrets.

SOU l977z43

7 Vissa storföretags beteende

7.1 Inledning

, Byggkoncentrationsutredningen har enligt direktiven haft till uppgift bl. a. å att kartlägga företagens beteende inom vissa delar av byggnadsmaterialindustrin. främst sådana delar där koncentrationsprocessen gått långt och där importkonkurrensen är av relativt begränsad omfattning. Kartläggningen omfattar allmän företagspolitik, investeringspolitik, forsknings- och utvecklingspolitik, inköpspolitik, försäljningspolitik samt lönsamhetspolitik. Vidare har formerna för medbestämmande för de anställda kartlagts. l kapitel 3 redovisas de varugrupper där koncentrationen gått långt och där importkonkurrensen är av begränsad omfattning. Där framgår att hög koncentration råder för varugrupper ur ett flertal branscher, och att åtskilliga olika företag finns representerade bland de största företagen inom de skilda varugrupperna. l kapitel 5 redovisas tio koncerner med stor tillverkning av byggnadsmaterial. Företag tillhörande dessa koncerner är ej sällan något av de största inom resp. varugrupp. Samtliga koncerner är dock inte utpräglade byggnadsmaterialföretag, utan byggnadsmaterialtillverkningen utgör - som redovisas i kapitel 5 - vanligtvis en begränsad del av koncernens totala omsättning. Att i sådana fall kartlägga samtliga större företags policy med avseende på byggnadsmaterialtillverkningen har ej ansetts meningsfullt. Utredningen har i stället valt att närmare studera nämnda frågor med utgångspunkt från tre koncerner som till övervägande eller till stor del är inriktade på byggnadsmaterialtillverkning, nämligen Industri AB Euroc, Svenska Tändsticks AB (STAB) och Yxhult AB. Byggnadsmaterialtillverkningen svarade 1975 hos dessa tre koncerner för 64, 33 resp. 75 % av den totala omsättningen. Dessa koncerner är samtidigt stora tillverkare inom bl. a. sådana delar av byggnadsmaterialindustrin där koncentrationen gått långt och där importkonkurrensen är av relativt begränsad omfattning. Kanläggningen av företagens politik i olika avseenden har baserats på en skriftlig enkät till de tre företagen, hearings med företagen samt studier av andra källor såsom årsredovisningar, uttalanden på bolagsstämmor etc. Avslutningsvis redovisas berörda företags politik beträffande Byggmakoncernen.

130 beteende Vissa stor/öretags

7.2 Allmän företagspolitik

7.2.1 Industri AB Euroc lndustri AB Euroc har - i likhet med de övriga studerade Företagen - inte skriftlig allmän koncernpolitik. De upprättat någon av styrelsen godkänd senaste årens utveckling nuvarande ger dock en god bild av Eurockoncernens Vidare har uttalanden i samband med bolagsstämmor m. m. inriktning. gjorts rörande koncernens politik i skilda frågor. Under inverkan av bl. a. den fortgående minskningen i byggnadsverksamheten under 1970-talet och åtföljande överkapacitet i stora delar av den , svenska byggnadsmaterialindustrin har Euroc under den senaste femårsperioden haft som målsättning att minska beroendet av den svenska byggmarknaden och i stället diversifiera till andra marknader. främst produktoch branschmässigt men även geografiskt. l siffror uttryckt har byggnadsmaterialandelen. inkl. installations- och inredningsmaterial, minskat från närmare 80 % 1971 till 64 % 1975, samtidigt som utlandsförsäljningen ökat från 26 % till 34 % av Eurocs totala omsättning resp. år. Koncernens nyo- i av några byggnadsmaterial- l rientering har tagit sig uttryck i försäljningar i 1 företag såsom lnteroc Bygg. Elementhus. Eternitrör och Siporexfabriken Skelleftehamn. Vidare har överkapacitet avvecklats genom neddragningar eller nedläggningar av produktionen på flera orter. En bidragande orsak till kapacitetsminskningarna har enligt Euroc varit snabbt stigande kostnader som ej alltid kunnat kompenseras genom prishöjningar bl. a. på grund av på byggnadsmaterial under den aktuella tidsperioden. Under prisregleringar åren 1971-1975 lade Euroc ned bl. a. Siporexfabriken i Södertälje. lättklinkertillverkningen i Bred samt betongstationer och betongvarufabriker på flera platser i landet. F. n. avvecklas eternitfabrikerna i Lomma och Köping sedan användningen av asbestcementprodukter förbjudits av arbetarskyddsstyrelsen fr. 0. m. 1978. Vidare planeras nedläggning av cementtillverkningen vid tre av företagets sju fabriker i landet, nämligen i Hällekis. Köping och Limhamn. Detta sker som ett led i den strukturplan Euroc gjort upp rörande den svenska cementindustrins framtid, och enligt vilken Slitefabriken byggs ut med modern energibesparande kapacitet. motsvaras av företagsförvärv inom Nedgången i byggnadsmaterialandelen angränsande eller helt nya produktområden både i Sverige och utomlands. Bl. a. har Eurockoncernen köpt verkstadsföretag och handelsföretag inom transportutrustningsområdet resp. elbranschen. De utländska engagemangen avser till stor del s. k. joint ventures och legotillverkning då egna nyinvesteringar i utlandet skulle kräva alltför stora kapitalinsatser. De nya satsningarna sker på elområdet, på avlopps- och reningsverksområdet. på varmeområdet - exempelvis soluppvärmning av bostäder - och på försäljning av know-how. Många av dessa områden har karaktären av högteknologiska verkstadsindustrier med stora exportmöjligheter. Generellt för de förändringar som skett och sker i Eurockoncernens struktur gäller att koncernen strävat efter att utvecklas från ett produktions- och materialstyrt företag till ett marknadsstyrt företag. Den ovan skisserade omstruktureringen av Eurockoncernen är inte avslutad utan fortgår alltjämt och företaget kan i framtiden komma att avyttra ytterligare intressen inom byggnadsmaterialområdet om lämpligt tillfälle ges.

Vissa stor/örerags beteende

Beträffande koncentrations- och integrationsutvecklingen har Euroc den inställningen att man inte strävar efter att förvärva företag eller gör sådana investeringar att den vertikala integrationen ökar, Horisontell integration,

dvs. förvärv av konkurrerande företag, säger sig koncernledningen vilja und-

vika om marknadsandelen därigenom blir större än hälften. Skälet härtill är dels att Euroc sällan uppfattar några ekonomiska Fördelar av ökad integration, dels att man inte vill ge anledning till anmärkningar från de konkurrensvårdande myndigheterna. I Eurocs årsredovisning för 1976 anför koncernchefen följande beträffande koncernens utveckling:

“Euroc fortsätter att utveckla sin verksamhet utanför byggsektorn och koncernens nya prolil avtecknar sig efterhand alltmer. Huvuddragen i den nya profilen utgörs av metoder och system med anknytning till vattenbehandling. värme och elektricitet liksom industriella specialtekniker på hög teknologisk nivå. Därtill kommer ren handelsverksamhet. l riktlinjerna ingår att ligga så nära marknaden/slutförbrukaren som möjligt och undvika underleverantörssituationer. Operativt förverkligas den nya profilen både genom egen produkt- och marknadsutveckling och genom företagsförvärv. Forsknings- och utvecklingskostnaderna i Euroc under 1976 kan beräknas till inemot 50 Mkr, varav ca 7 Mkr i koncerncentrala insatser och resten i divisionerna. Därvid har inte medräknats förlusten i värmedivisionen TeknoTerm som till övervägande del föranletts av koncernledningens direktiv till divisionsledningen att inte skära ned utvecklingsinsatsen till divisionens nuvarande löpande intjäningsförmåga. Bland företagsförvärven märks Tellus Maskin AB, specialist på transport- och materialhanteringsutrustningar med lovande exportutsikter. Fortsatta rent organisatoriska åtgärder hör också till vidareutvecklingen. Uppdelningen av den tidigare lfö-divisionen i en högspännings-, en lågspännings-, en sanitetsoch en köksdivision kommer att ytterligare effektivisera produkt- och marknadsutvecklingen på vattenbehandlings- och elektricitetsomrâdena. Bakom den här nyinriktningen liggeri första hand bedömningen att verksamheten är lovande och kan ge goda resultat. Dessutom finns ett starkt inslag av - kalla det gärna handlings- och affärslust. något som bl. a. beaktas vid chefsrekryteringen. Men till motivbakgrunden hör naturligtvis också en del allmänna överväganden och erfarenheter som dämpar benägenheten att huvudsakligen satsa på byggmaterial. Det gäller därvid inte i första hand konjunkturberoendet: det delar man med annan industri även om de cykliska förloppen inte alltid sammanfaller. Snarare är det den stora sårbarheten för prisstoppsingripanden av myndigheterna med åtföljande planeringssvårigheter och resultattapp. Byggmaterialindustrin är kapitalintensiv och volymkänslig. Har man som Euroc redan det finansiella ansvaret för både en cement- och gipsskiverörelse i Sverige är det nog mot nyssnämnda bakgrund klokt att begränsa sitt engagemang på byggmaterialområdet i övrigt. Kanske kan man då också nära en from förhoppning om att Euroc skall utsättas för något mindre politisk mobbning än tidigare. Vad själva byggmarknaden beträlTar borde eljest det långa återtåget från 1960-talets framskjutna positioner nu vara avslutat. Detsamma gäller i huvudsak den därav föranledda avvecklingen av överskottskapacitet inom Euroc. Den har varit smärtsam för de anställda och kostsam för koncernen. Men den har varit ofrånkomlig och till slut räddat stora personella och finansiella resurser från att gå till spillo. l några av de tidigare mest förlustdrabbade rörelsegrenarna som Siporex och Abetong har det dessutom gått att “vaska fram” en livskraftig kärna med lovande framtidsutsikter. Det är signilikativt att dessa båda företag givit det största bidraget.

132 Vissa srorj/öretags beteende

31 Mkr, till Eurocs resultatförbättring under l976,ett år dåt. ex. Cementa och Dynapac fått se sina resultat minska. Skulle den svenska byggnadsverksamheten så småningom börja öka igen, vilket vore naturligt. bör Eurocs kvarvarande byggmaterialföretag ha goda utsikter att hävda sig. Euroc har under de senaste årens omvandling vidmakthållit sin balanssoliditet vid 30 %-nivån. Avvecklingsförlusterna har varit stora men kunnat kompenseras genom frigörande av kapital. Likviditeten har höjts. Även om den stora cementinvesteringen i Slite föranleder en viss planerad minskning av Soliditeten är det Eurocs föresats att 30 96 soliditet icke skall underskridas under längre perioder utan tvärtom något ökas, Detta leder i första hand till att ställa lönsamhetskrav på divisionerna som. direkt och indirekt, möjliggör ett realiserande av soliditetsmålsättningen. Euroc kan med andra 0rd inte slå sig till ro med vad som hittills uppnåtts. Koncernen måste ytterligare höja sin avkastningsgrad för att bli tillräckligt intressant för att behålla och dra till sig riskkapital och säkra sig en uthållig livskraft och sysselsättningsförmåga. Det förra kan inte ske utan att aktieägarna och aktiemarknaden är nöjda. Det senare är i högsta grad i de anställdas intresse, Det är att hoppas att samarbetet inom ramen för den nya medbestämmandelagen skall utvecklas i fullt medvetande om att detta är en av de allra viktigaste betingelserna för ett företags trygga utveckling.

7.2.2 Svenska Tändsricks AB (STAB) I kapitel 5 redovisas Svenska Tändsticks AB:s (STAB) utveckling från en ren tändstickstillverkare till ett internationellt industrikonglomerat. Expansionen har gått via förvärv eller etableringar av hjälpindustrier, exempelvis tillverkning av tändsticksmaskiner, till förvärv av företag inom helt andra branscher. Den diversifiering som genomfördes under en följd av år ledde fram till en divisionalisering av verksamheten fr. 0. m. 1968, då en uppdelning gjordes på tändsticks-, byggnadsmateriaf, pappers-. förpacknings-, maskin- och elektronikdivisionerna. Målsättningen med den nya organisationen var bl. a. att inom divisionerna effektivisera produktutveckling, produktionsteknik och marknadsföring, samtidigt som man räknade med att uppnå en bättre kostnadskontroll och ett bättre utnyttjande av koncernens samlade resurser. Byggmaterialdivisionernas snabba tillväxt under slutet av 1960-talet och början av 1970-talet är ingen tillfällighet utan skall ses som resultatet av en strävan från koncernledningen att öka vissa verksamheter inom koncernen genom nyinvesteringar och företagsförvärv i syfte att få en såväl produktmässigt som geografiskt mera spridd riskfördelning samt att uppnå starkare marknadspositioner för de olika produktgrupperna. Vad gäller byggnadsmaterialområdet satsade STAB på att få så stora marknadsandelar som möjligt inom hela interiörområdet, dvs. golv, väggar, tak och inredning. Byggmaterialdivisionens expansion från 11 % av koncernomsättningen 1965 till 44 % 1973, då den delades upp på fyra separata enheter, karaktäriseras av såväl produktmässig expansion som satsningar på utländsk tillverkning och försäljning. l 1971 års verksamhetsberättelse sägs att arbetet på att genom företagsförvärv och utbyggnader åstadkomma en balanserad expansion fortsätter planenligt. Då STAB vid denna tidpunkt nått stora eller mycket stora marknadsandelar i Sverige måste expansionen ske utomlands. Koncernledningen

sou 197743 Vissa sro/j/örerags beteende 133

påpekade samtidigt att en multinationell och diversiñerad verksamhet ställer stora krav på effektiva kontroll- och planeringssystem, varför man inom koncernen skulle satsa på förstärkningar av sådana styrsystem under kommande år. Organisatoriskt motsvarades denna utveckling av att divisionerna fick eget Iönsamhetsansvar och att beslutsfattandet decentraliserades från koncernledningen till de olika rörelsegrenarna. Den målmedvetna satsningen på EG-marknaden som forutskickades fortsatte under l972 och innebar för byggmaterialdivisionens del att detta område fick större betydelse både som marknad for lokalt framställda produkter och som exportmarknad för divisionens svenska fabriker. Totalt sett för hela STAB-koncernen låg dock utlandsandelen på ca 30 % under hela första delen av 1970-talet. Under de senaste åren har STAB-koncernen kommit in i en ny fas som närmast kan betecknas som en konsolideringsperiod. De delar av den utv ländska verksamheten som tidigare bedömdes som nödvändiga för att ge en bas for expansionen men som ej längre behövs eller är olönsamma avvecklas. Istället kommer STAB -enligt vad som framkommit vid intervjuer med företaget under hösten 1976 -att satsa på tre produktområden, nämligen konsumentprodukter (tändstickor, tändare, pennor m. m), interiörprodukter (nuvarande interiör- och komponentdivisionerna) och verkstadsprodukter

(tändsticks-, förpacknings- och gjuterimaskiner m. m.). Övriga produktom-

t råden kommer inte omedelbart att avyttras, men vissa divisioner kommer att trappas ner genom företagsförsäljningar. Satsningen på ovannämnda tre : produktområden görs med tanke på STAB:s speciella kunnande på dessa områden. Till skillnad från tändsticksförsäljningen, som i många länder sker i form av monopolförsäljning för STAB, är flera av de nämnda produktområdena utsatta for stark konkurrens och det ingår därför i STAB:s policy att finna sådana nischer där STAB kan skapa sig en stark position. I slutet av 1976 blev det känt att KemaNord AB hade långt framskridna planer på att genom en riktad nyemission erbjuda STAB:s aktieägare att ; byta sina STAB-aktier mot aktier i KemaNord, varefter företagen skulle fusioneras. Det planerade erbjudandet kom dock av sig sedan planerna läckt ut i massmedia utan att aktieägarna, styrelserna eller de anställda informerats. I början av 1977 avrådde STAB:s styrelseordförande aktieägarna i STAB att anta ett erbjudande från KemaNord då STAB:s framtidsutsikter ansågs vara bättre än vad som motsvarades av den dittills rådande börskursen på STAB-aktierna, och då fördelarna av ett samgående med KemaNord bedömes som mycket begränsade och ej uppvägde de nackdelar som en fusion skulle kunna medföra. l samband med fusionsplanerna har företrädare för de anställda i STAB reagerat mot den bristfälliga informationen rörande framtiden i ett tänkt sammanslaget företag. De anställda i STAB hade då inte utnyttjat sin lagliga rätt att utse styrelserepresentant i STAB. Till saken hör dock att fusionsplanerna ej behandlats i STAB:s styrelse innan de blev allmänt kända utan i en trängre krets av personer. l STAB-koncernens årsredovisning för 1976 anförde koncernchefen bl. a. följande i en översikt: l976 kom att kännetecknas av fortsatt svag konjunktur på de flesta marknader. Låg sysselsättning. otillräckliga priser, industriell och politisk oro samt därav betingade

134 Vissa stoijförerags beteende

valutakriser har för många branscher i såväl Sverige som utlandet inneburit starka störningar. Räntabiliteten har pressats nedåt. Hela näringsgrenar har redovisat stora förluster. lnvesteringsviljan har generellt sett varit låg.

STAB-koncernen har givetvis inte undgått att påverkas negativt av ovanstående Förhållanden, men utfallet 1976 blev dock betydligt bättre än vad som under en period förväntades. Vårt långsiktiga arbete på att bygga upp en stark ställning på interiör-produkter (möbler undantagen) och byggkomponenrel i Skandinavien har varit framgångsrikt. Vi är idag marknadsledare på flertalet av våra produktområden. Lönsamheten är god för dessa verksamhetsgrenar och nådde 1976 ett rörelseresultat av närmare 100 mkr. Satsningen 1973 i Tyskland på hem- och kontorsmöbler har däremot varit misslyckad. Vi har även under 1975 och 1976 lidit stora Förluster som framgår av tabellen härintill. En snabb minskning och koncentration av möbeltillverkningen genomförs nu och beräknas vara i huvudsak avslutad under innevarande år. Även för 1977 måste vi räkna med förlust. lnklusive avgångsvederlag och andra kostnader av engångskaraktär har Förlusten budgeterats till ungefär samma belopp som utfallet för 1976.

Vårt redan hösten 1975 intensifrerade program för att komma tillrätta med förlustbringande eller udda företag har fortsatt. Hittills genomförda avvecklingar har utfallit med betydligt bättre resultat än vi vågade tro. Huvudparten av detta program kommer att vara genomfört vid 1977 års utgång. Rationaliseringsarbete och kostnadsjakt har bedrivits intensivt under 1976. Betydande avgångsvederlag och andra engångskostnader har belastat resultatet under året, för koncernen totalt ca 30 mkr. Någon mera allmän Förbättring i konjunkturläget har vi ej räknat med i budgeten för 1977. Koncernen kommer även under innevarande år att få bära betydande omstrukturerings- och uppbyggnadskostnader. främst på möbel- och tändarområdena. En fortsatt låg investeringsvilja i näringslivet gör att vi ej heller vågar räkna med någon Förbättring för maskindivisionen under året. KemaNords erbjudande att förvärva STAB tvarom mera nedan) har Försenat och försvårat koncernledningens arbete på att lösa strukturella problem och att slutföra olika pågående förhandlingar. Utspelet skapade givetvis också betydande oro bland koncernens anställda i in- och utlandet och Försenade omorganisationsarbetet. Mot benna bakgrund har vi därför nödgats nedjustera vår budget. Vi räknar dock fortfarande med en viss förbättring av rörelseresultatet jämfört med 1976.

Företagsförvärven under 1976 har varit begränsade.

under 1976 har varit av större omfattning. Från Eurodo- Företagsförsäljningarna ordivisionen har sålts lnterwandgruppen för företag i Nederländerna, Tyskland m. ll. länder och rörelsen i Eurowand AB i Örebro. Beslut har fattats att lägga ned Star Bauelemente GmbH i Tyskland. Alla dessa Företag är i huvudsak tillverkare av mellanväggar. Maskindivisionen har avyttrat Norba AB:s avfallshanteringsrörelse. medan gjuteriet fortfarande befinner sig i koncernens ägo. Tändsticksdivisionen har sålt det icke rörelsedrivande företaget Gosch A/S i Danmark. Därutöver har koncernens minoritetsandelar i det spanska träindustriföretaget Esteban y Bartolomé. det spanska tobaksföretaget Tabaco Banda och det Chilenska företaget Copihue SA (skogar och sågverk) sålts till lokala intressenter. Under innevarande år har Eurodoordivisionen sålt det nederländska dörrföretaget Halbertsma BV.

SOU l977z43 Vissa sto/j/örerags beteende

l förvaltningsberättelsen redovisas följande beträffande erbjudandet från KemaNord:

Som tidigare framgått såväl i massmedia som på annat sätt meddelade styrelsen för KemaNord den 28 december 1976 officiellt att man avsåg att lämna ett anbud till STAB:s aktieägare att överlåta sina aktier i STAB till KemaNord. varvid för/yra aktier i STAB av serie A eller B skulle erhållas en aktie i KemaNord jämte ett konvertibelt skuldebrev om kr 200. Skuldebrevet skulle löpa med 9 96 ränta och konverteringskursen motsvarar ett värde av kr 333 per KemaNord-aktie. STAB:s styrelse meddelade att den för sin del ej kunde finna att de industriella och kommersiella fördelar som skulle komma STAB tillgodo genom en fusion med KemaNord vore tillräckliga för att motivera en rekommendation från styrelsens sida till aktieägarna att acceptera anbudet. Sedan samråd ägt rum med fackliga representanter för STAB-koncernen har dessa meddelat att de stöder styrelsens ställningstagande och icke ser någon fördel for de anställda i STAB-koncernen i ett samgående med KemaNord. Representanter för de anställda i båda koncernerna har dock tillsammans framfört önskemål om nya utredningar. KemaNords styrelse fann efter ytterligare undersökningar bland STAB:s aktieägare att Förutsättningar saknades att få 90 % att acceptera erbjudandet. vilket var ett villkor för att kunna fusionera de båda koncernerna. KemaNords styrelse beslöt därför den 26 februari l977 att återtaga erbjudandet i samband med att styrelserna i de båda bolagen beslöt att fortsätta undersökningarna för att ytterligare utröna förutsättningarna för ett samgående eller formerna för ett förbjupat samarbete mellan de båda koncernerna. l l l l . l 7.2.3 Yxhulr AB i Yxhultkoncernen är starkt förankrad vid byggnadsmaterialproduktion och koncernens utveckling är därför i hög grad avhängig av byggnadsindustrins utveckling. Under l940-talet integrerade koncernen framåt genom att man startade försäljning av färdiga byggsatser för framför allt småhus. Verksamheten utvidgades även till nyckelfárdig produktion. Lättbetongtillverkningen har kompletterats med andra byggnadsmaterial såsom kalksandsten och betongtakpannor. Någon medveten strävan att diversifrera verksamheten till andra branscher kan inte spåras förrän i början på 1970-talet då den starka anknytningen till byggnadssektorn blev besvärande genom den markanta nedgången i bostadsbyggandet. Under 1974 förvärvades ett företag i plastbranschen. Stellana Plast AB, som ett första steg mot en produktoch branschmässig diversifiering. Genom detta företagsförvärv erhöll Yxhultkoncernen know-how inom en ny bransch. Målsättningen är att successivt bygga upp en större kapacitet både inom och utanför Sverige inom plastindustrin. Några planer på att gå in i andra branscher finns dock inte f. n. Några planer på integration framåt eller bakåt inom byggnadssektorn finns inte heller. l stället genomförs f. n. en avveckling av entreprenadverksamheten. Yxhultkoncernens tyngdpunkt kommer för överskådlig framtid att ligga inom byggnadsmaterialomrâdet. Efter en omorganisation 1973 överfördes koncernens utländska lättbetongtillverkning vid de egna fabrikerna i Tyskland och Österrike till en särskild företagsgrupp. Trilobiten AB. som ägs av familjen Carlén. Licensverksamheten ligger dock kvar inom Yxhultkoncernen. Denna verksamhet

136 Vissa stolförerags beteende

har utvecklats stabilt och bedöms ha goda framtidsutsikter, även om den internationella konkurrensen på detta område är mycket hård.

7.3 Investeringspolitik

7.3.1 Allmän! Eurocs investeringspolitik har under flera år präglats av en strävan att diversifiera verksamheten såväl geografiskt som branschmässigt. Nyinvesteringar, expansionsinvesteringar och företagsköp har med hänsyn till den nedåtgående trenden inom byggnads- och anläggningsverksamheten inriktats på andra branscher än traditionellt byggnadsmaterial. Rationaliseringsoch utbytesinvesteringarna har med undantag av den nya cementfabriken i Slite, varit mer knutna till befintliga produktionsresurser och återspeglar icke någon ändrad policy. Avgörande för beslut om investeringar inom Eurockoncernen är generellt företagspolicyn och den långsiktiga strategin som fastlagts i divisionernas långsiktsplaner mot bakgrund av bedömningar om framtida erforderlig kapacitet för olika produkter och marknader. Investeringsbehoven avstäms mot koncernens samlade finansiella resurser. lnom ramen för koncernens system för ekonomisk planering och kontroll finns en detaljerad investeringsrutin som syftar till att värdera investeringsprojektens ekonomiska och finansiella konsekvenser. Underlaget för lönsamhetsbedömning av investeringsprojekt innehåller sammanfattningsvis en lönsamhetsberäkning enligt kapitalvärdekvotmetoden, i vissa fall kompletterad med en internränteberäkning. en beräkning av pay-off-tiden ur likviditetssynpunkt samt känslighetsanalyser för väsentliga variabler. Till ovanstående fogas också en beskrivning av investeringens icke i pengar mätbara konsekvenser. Exempel på svårkvantifierade konsekvenser av en investering är effekter på arbetsmiljö och yttre miljö. Investeringsäskanden görs inom divisionerna och sammanställs centralt i koncernens investeringsbudget. vilken fastställs av Eurocs styrelse. Eurocs totala bruttoinvesteringar i anläggningar uppgick åren 1971-1975 till 512 milj. kr. lnom Eurockoncernens byggnadsmaterialtillverkande enheter har under femårsperioden investerats ca 400 milj. kr. i anläggningar varav drygt 80 milj. kr. eller ca 20 % utomlands. De största enskilda svenska projekten var oceanutlastningsanläggningen för cement i Limhamn 1973-1975 och kalkugnen i Köping 1974-1975. Större delen av investeringarna utomlands avser gipsskivefabriken i Kalundborg i Danmark och siporexfabriken i Bernon i Frankrike. F. n. genomför Eurockoncernen som ett led i omstruktureringen av den svenska cementindustrin en mycket stor investering - i storleksordningen 600 milj. kr. - i en ny, mindre energikrävande cementfabrik i Slite på Gotland. Den nya kapaciteten på ca 1.4 milj. årston ersätter äldre kapacitet som läggs ned i Hällekis, Limhamn och Köping. Oceanutlastning av Slitecement kommer att ske vid anläggningen i Limhamn. STAB-koncernens investeringar baseras på planer, vilka är konstruerade på basis av de planer som fastställs inom varje enhet (enhetsplan). Enhetsplanerna sammanställs av divisionsledningen till en divisionsplan. Di-

Vissa stozj/drerags beteende

visionsplanerna samordnas i koncernledningen till en koncerninvesterings-

man som fastställs i koncernstyrelsen, utom beträffande kapacitetsbevarande

investeringar som beslutas i resp. dotterbolag. STAB har alltsedan 1969 gjort stora investeringar i företagsköp. såväl i Sverige som i utlandet. De utländska företagsförvärven har framför allt motiverats av att den svenska delen av byggnadsmaterialdivisionen varit olönsam, bl. a. till följd av en vikande byggnadsverksamhet. Satsningen på exportmarknaden har av STAB betraktats som en förutsättning för att bibehålla tillverkningen i Sverige. För att direkt få marknadskanaler i utlandet har STAB valt att expandera på exportmarknaden genom företagsförvärv. STAB-koncernens investeringar i anläggningar uppgick åren 1971-1975 till ca 1.1 miljard kronor. Inom STAB-koncernens byggnadsmaterialtillverkande enheter uppgick investeringarna i anläggningar brutto till ca 460 milj. kr. under samma period, varav ungefär hälften i Sverige. De största enskilda investeringsprojekten under perioden gällde Tarkett i Hanaskog och Ronnebyhamn, samt WST-Hus i Forserum. De utländska investeringarna avsåg till stor del dörrtillverkning i flera Europeiska länder. Företagen inom Yxhultkoncernen har varje år en investeringsram inom vilken varje företag agerar självständigt. Investeringsramen baseras på avdelningsvisa önskemål, vilka diskuterats och prioriterats av arbetsledningen och fabriksledningen. Vissa investeringsförslag kommer emellertid från företagsledningen. Dessa investeringsförslag, vilka ofta rör nödvändiga förändringar. föregås av samtal med arbetstagarrepresentanterna. F. n. arbetar koncernen med treårsplaner. Dessa. liksom årsplanerna, fastställs i Yxhults styrelse. Koncernens investeringspolicy innefattar ej någon strävan mot vertikala företagsköp. Däremot har koncernen en uttalad policy att diversifiera på lång sikt om möjligheter till detta ges. Yxhultkoncernens problem uppges vara att resultaten ej står i proportion till de investeringar som man anser önskvärda och investeringspolitiken påverkas naturligtvis av detta. Under den senaste femårsperioden har investeringsvolymen kraftigt varierat. Yxhultkoncernens totala investeringar i anläggningar i Sverige uppgick under åren 1971-1975 till 63 milj. kr., varav det största enskilda projektet var utvidgningen av kalksandstenfabriken i Hällabrottet 1973/74.

7.3.2 F öreIags/ö/väzv Statens pris- och kartellnämnd (SPK) analyserar fortlöpande i enlighet med sina riktlinjer köp och försäljning av företag eller delar av företag inom det svenska näringslivet. Denna verksamhet, som påbörjades 1969, syftar till att ge information om ändrade koncernförhållanden bland större företag och kännedom om koncentrationsutvecklingen inom olika varu- och tjänsteområden. Fusionsverksamheten redovisas -tillsammans med registrerade kartellavtal årligen i samlingsverket Marknad och fusioner? SPK:s kartläggning omfattar endast köp och försäljning av i Sverige verksamma företag. Utländska företags köp av svenska företag har således medtagits. däremot inte svenska företags köp i utlandet. Kartläggningen omfattar ej företagsköp som gjorts av enskilda personer.

138 Vissa srorförerags beteende Tabell 7:1 Antal företagsförvärv inom det svenska näringslivet och antal anställda i uppköpta företag åren 19694975

a Exkl. bank- och försäkringsröresle. Kåillzt: SPK.

Som framgår av tabell 7:1 har förvärvsaktiviteten ökat successivt sedan 1971 och omfattade 824 förvärv 1975. Antalet anställda i uppköpta företag låg åren 1971-1974 på ca 50 000/år och ökade 1975 till 72000 anställda. Av SPK:s kartläggning över svenska företagsförvärv kan konstateras att STAB-koncernen under åren 1969 och 1970 förvärvade sex företag med tillsammans 2 165 anställda och därmed var nummer sju bland de 20 fusionsaktivaste företagen mätt efter antalet anställda i köpta företag. Ytong AB förvärvade samma år 7 företag med 886 anställda. År 1972 gjorde STAB tre företagsköp som berörde tillsammans 633 anställda och 1974 tre företagsköp som berörde 984 anställda, och var dessa år det fjortonde resp. nionde företaget sett från fusionsaktivitetssynpunkt. Euroc var 1973 det tredje fusionsaktivaste företaget med köp av fyra företag med tillsammans 3145 anställda. varav den största delen gällde Gullhögens Bruk. Euroc-koncernens företagsförvärv i Sverige inom byggnadsmaterialomrádet omfattar - förutom Gullhögens Bruk med dotterbolaget A-Betong - Göteborgs Makadam AB, Nordzent Teknik AB, som avyttrades efter två år, Stockholms Reveteringsfabrik, AB lshammars Rostfria lnredningar. Klimatkyla AB och Värmeåtervinning AB. STAB-koncernens svenska företagsförvärv inom byggnadsmaterialområdet omfattar AB WST-Hus, AB Wahlbecks Fabriker och l-lsBzs snickerifabrik i Nässjö. Yxlnzltkoncerrien blev under femårsperioden 1971-1975 majoritetsägare i Nordiska Redland AB. Euroc och STAB förvärvade under åren 1971-1975 flera utländska företag. Bland Eurockoncernens utländska företagsförvärv kan nämnas BV Kampri i Nederländerna, Frauenthal i Österrike, Henke & Theiss och lfö Mebach i Västtyskland, samtliga med verksamhet inom lfödivisionens områden. Bland STAB-koncernens utländska företagsköp inom byggnadsmaterialområdet kan nämnas Ets. Viktor Mescle SA i Frankrike, Kübel AG i Västtyskland samt Weyroc Ltd i England, samtliga företag med spånskivetillverkning på produktprogrammet. Det franska företaget tillverkar bl. a. dörrar och det tyska företaget möbler. Eurockoncernens företagsförvärv uppgick åren 1971-1975 till totalt 250

milj. kr. STAB-koncernens förvärv av byggnadsmaterialtillverkande företag

(inkl. investeringar i aktier) uppgick åren 1972-1975 till 209 milj. kr. Yxhultkoncernens företagsförvärv uppgick åren 1971-1975 till 10 milj. kr.

Vissa sto/företags beteende 139

7.4 Forsknings- och utvecklingspolitik

7.4.1 avjorskning och utveckling i den svenska industrin Omfattningen ln0m industrin bedrivs en omfattande forsknings- och utvecklingsverksamhet (FoU). statistiska centralbyrån (SCB) utfördes 1973 FoU inom Enligt den svenska industrin till ett värde av 2,1 miljarder kronor och kan 1975 uppskattas till 2,5 a 3 miljarder kronor Forskningen är ojämnt fördelad inom industrin. Företag med mer än l 000 anställda svarar För mer än fyra femtedelar av FoU-kostnaderna medan endast 0,2 % av kostnaderna faller Färre än 50 anställda. Bland Företagen med Fler än 1000 på Företag med anställda låg FoU-kostnadernas andel av omsättningen 1973 på 2,2 % medan andelen bland de minsta Företagen var 0.0 %. FoU-kostnadernas Fördelning på branscher är också mycket ojämn. Särskilt FoU-intensiva branscher räknat efter såväl FoU-kostnadernas andel av omsom i absoluta tal är läkemedelsindustrin. järn- och stålindustrin sättningen samt verkstadsindustrin. Den genomsnittliga FoU-kostnaden i relation till omsättningen låg 1973 För den svenska industrin på 1,5 %. De lägsta FoUkostnaderna i relation till omsättningen uppvisade trävaruindustrin och grafiska industrin. båda med 0.1 %. Eurockoncernens FoU-kostnader inom byggnadsmaterialom rådet uppgick 1973 till ca 17 milj. kr. motsvarande 1,3 % av byggnadsmaterialomsättningen. STAB-koncernens byggnadsmaterialdivisioner hade 1973 mycket FoU-kostnader. Även Yxhultkoncernens FoU-kostnader låga särredovisade var mätta i relation till omsättningen mycket låga.

7.4.2 Industri AB Euroc ln0m Eurockoncernen har varje division ansvar För sin egen FoU. Omfattningen och inriktningen skall medge en anpassning av det nuvarande produktsortimentets tekniska nivå till marknadens krav och framtagning av nya produkter inom divisionens intresseområden. Eurocs koncerncentrala FoU-verksamhet, som numera bedrivs inom ett särskilt dotterbolag, Euroc Development, är inriktad på dels markerat långsiktiga projekt inom divisionernas nuvarande intresseområden. dels på långsiktiga projekt inom För koncernen helt nya verksamhetsområden. ofta helt utanFör byggnadsmaterialområdet. dels på vissa projekt. För vilka divisionernas personella och ekonomiska resurser är mindre än motsvarande koncerncentrala FoU-resurser (t. ex. projektet ersättningsmaterial För asbest). Inom de intresseområden som Euroc arbetar pågår många externa utvecklingsaktiviteter. ofta av kort varaktighet. Exempel på mera långsiktiga utvecklingsarbeten är samarbetet med STU. Cement- och Betonginstitutet och Ytkemiska Institutet. FoU-verksamheten inom Cementa är primärt inriktad på att svara För . de tekniska aspekterna i samband med utvecklingen av nya produkter och . l av kalk m. m. Finansieringen nya användningsområden För de befintliga produkterna cement. forskningsstöd. Betän- Cementa är genom utvecklingssektorn. som handhar Cementas FoU-verkkande av forskningsavsamhet. representerad i Programrådet För svensk betongforskning. Företaget giftskommittén (SOU är den största bidragslämnaren till Stiftelsen Svensk Betongforskning (f. n. 1976:65).

140 Vissa sto/j/öretags beteende

är bidraget 1,6 milj. kr./år), som är huvudfinansiär för Cement- och Betonginstitutet, men som även lämnar bidrag till forskning vid de tekniska högskolorna. Därutöver bidrar företaget direkt genom utvecklingssektorn till projektbunden FoU-verksamhet vid de tekniska högskolorna, delvis genom Statens Betongkommitté. Totalt uppgår engagemanget i FoU-verksamheter utanfor företaget till knappt 2 milj. kr. Ett långsiktigt FoU-program har upprättats av Programrâdet for svensk betongforskning. Publiceringen av detta program har bekostats av företaget. Jämfört med tidigare avsätts idag en större del av FoU-insatserna till problem i samband med produktsäkerhet och deklaration och kontroll av kvaliteten hos företagets produkter. Företaget har tre väsentliga produktgrupper: cement, kalk och byggprodukter (bruksbindemedel, torrprodukter, byggkemiska produkter). På cement- och kalkomrâdet är FoU-verksamhet (på grund av produktionsapparatens kapitalintensiva karaktär) primärt inriktad på produktmodiñkationer. lnom produktgruppen byggprodukter är däremot en större del av verksamheten inriktad på nya produkter. FoU-arbetet inom lättbetongontrådet är inriktad på förbättringar av lättbetongens egenskaper, anpassning av produkterna till marknaden. kombinationsmöjligheter med andra material. samt sänkning av tillverkningskostnaderna. Vissa FoU-projekt drivs gemensamt med Ytong AB. Gyprocs utvecklingsarbete inriktas främst på ökad förädling och nya användningsområden. t. ex. gipsskivor för utvändigt bruk (vindskyddsskiva) och for fartygsinredning. Ökad prefabriceringsgrad, t. ex. innerväggselement och gipsskivor med färdig ytbehandling, är ett annat inslag i utvecklingsarbetet. Gyproc deltar i gemensamma FoU-aktiviteter dels inom Industrigruppen för lättbyggeri, dels inom Nordisk Gipsskiveförening. FoU-kostnaderna fördelar sig jämnt mellan nya produkter och förbättringar av existerande produkter. FoU-aktiviteterna inom asbestcementområdet har siktat mot en framgångsrik introduktion av modulerade taktäckningssystem lämpade for lätt och snabb montering på byggplatsen. Vidare har man satsat på produktutveckling för att få fram en ur arbetsmiljösynpunkt bättre produkt. Omfattande forskning har bedrivits för att kunna ersätta asbest med annat material. När asbestcementverksamheten läggs ner under 1977, till följd av förbudet fr. o. m. 1978 mot användning av sådana produkter innehållande asbest. finns dock ingen ersättningsprodukt klar att sättas i produktion. Beträffande sanitetsporslinsområdet pågår utveckling av komplett sanitetsarmatur inom VVS-området. slutna avloppssystem (vakuum), minireningsverk och vattensnåla VVS-installationer. Huvudvikten av FoU-verksamheten ligger på existerande produkter. Vissa gemensamma FoU-insatser görs inom standardiseringsorganen. Beträffande badkar och diskbänkar pågår bl. a. utveckling av termostatreglerade blandare for badkar. FoU- och produktionsresurserna kommer på sikt att omfordelas mot nya produkter inom storköks- och arbetsmiljöontrådena. lnom fabriksbetongområdet sker en satsning på utveckling av system för infargning av granuler och betongtakpannor. Euroc har en representant i Svenska Fabriksbetongforeningen, som bedriver vissa gemensamma FoU-

Vissa stor/örerags beteende 141

aktiviteter. lnom A-Betong, vars marknad minskar genom minskat byggande, inriktas utvecklingen på andra områden där betongprodukter kan vara intressanta. t. ex. behållare inom lantbruksområdet och inom avfallshanteringen, slipers och kraftledningsstolpar. FoU-arbetet inom Teknotermdivisionen inriktas på att pröva nya alternativa värmeenergisystem och komponenter, huvudsakligen inom sektorn för bostadsuppvärmning samt för småindustrins behov. bl. a. genom tillvaratagande av erfarenheter och produktkunnande inom det mycket energillexibla området “Vattenburen värme i kombination med t. ex. värmepumpar och solenergi. Teknoterm deltar i externa FoU-aktiviteter bl. a. genom remissarbete inom Mekanförbundets branschgrupper för pannor och vattenvärmare/värmeväxlare och genom medverkan i standardiserings- och harmoniseringsarbete inom Sverige och gentemot EG.

7.4.3 Svenska Tändsticks AB (S TAB) Någon egen forskning på byggnadsmaterialområdet existerar knappast inom STAB och något särskilt forskningsbolag eller särskilda forskarlag finns ej. Forskningskostnaderna har därför under hela den studerade perioden 1971-1975 varit försumbara. Däremot bedriver STAB - inom ramen för den löpande produktionen - en omfattande produktutveckling inom byggnadsmaterialområdet. Någon uttalad politik i frågor rörande forskning och utveckling finns ej. 1 huvudsak inriktar STAB dock sitt utvecklingsarbete på förbättring av existerande produkter, speciellt inom sådana områden där STAB har ett speciellt kunnande. Vad gäller interiörprodukterna har STAB samlat ett stort produktionstekniskt kunnande som givit STAB en framträdande position. Exempel på detta är utvecklingen av den symmetriska dörren. På golvsidan har STAB också utvecklat en lång rad delpatent. STAB satsar nu på marknadsutveckling för att förbättra sin konkurrenssituation ytterligare. STAB:s utvecklingsarbete var tidigare centraliserat till industrilaboratoriet i Jönköping. Under de senaste åren har utvecklingsarbetet decentraliserats till resp. dotterbolag, men produktutvecklare och tekniker från resp. företag träffas dock regelbundet och utbyter erfarenheter. Koncernledningen överblickar nu FoU-verksamheten inom STAB genom koncernens rullande femårsplan, men påverkar dock endast i liten utsträckning de enskilda FoUaktiviteterna i dotterbolagen. Produktutvecklingen särredovisas ej utan är en integrerad del av produktionen. STAB är även med som deltagare i vissa utvecklingsprojekt, och är medlem i Trämanufakturtekniska forskningsinstitutet. Det framtida utvecklingsarbetet kommer att ligga på marknadssidan. Marknadsutvecklingen anser STAB grundläggande för att uppnå stora volymer och låga styckkostnader, vilket i sin tur möjliggör konkurrens på exportmarknaden. STAB kan ej få någon dominerande ställning på världsmarknaden utan söker internationellt nischer där man är särskilt konkurrenskraftiga. Exempel på sådana nischer är dörrförsäljningen i Tyskland.

142 Vissa sto/j/örølags belecwde

Härigenom kan det know-how som finns i Sverige användas utomlands. STAB bedriver som nämnts ingen egen forskning utan använder redan etablerade forskningsresurser, dvs. man köper kunskap från forskningsinstitut, universitet och högskolor osv. STAB gör gällande att man har haft vissa svårigheter att lägga ut forskningsprojekt på universitet och högskolor. Detta torde enligt STAB bero på dels att det uppfattats som mindre renommerande att forska direkt för enskilda företag, dels att man från institutionernas sida ogärna utför forskningsarbete som endast kommer uppdragsgivaren till del. STAB säger sig välkomna en ökad statlig forskning inom byggnadsmaterialomrâdet.

7.4.4 Yxhult AB Yxhultkoncernens FoU bedrivs centralt inom dotterbolaget lntong AB där produktutveckling inom framför allt lättbetongområdet sker. Vidare sker FoU beträffande teknisk isolering, dvs. rörisolering och maskinisolering. l huvudsak har man använt de tillgängliga resurserna till att utveckla existerande produkter. lnom lntong bedrivs även utlandsförsäljning av kompletta lättbetongfabriker, know-how och licensrättigheter. lnom koncernen finns en informationsgrupp som regelbundet besöker och samlar in forskningsresultat från de totalt 28 licensfabrikerna och de 16 egna fabrikerna inom Yxhult- och Trilobitenkoncernen. Några långsiktiga FoU-planer finns inte inom Yxhult utan varje år bedöms för sig. Koncernen deltar endast undantagsvis i externa forskningsprojekt.

7.5 Inköpspolitik

Eu/øcko/Icernen har en central enhet for inköp av vissa strategiska råvaror - bl. a. från utländska leverantörer - av vilka kan nämnas eldningsolja, kol, gas. gipssten. ugnstegel. malkroppar, säckemballage, kartong, armeringsstål och asbest. l övrigt svarar divisionerna eller de enskilda förvaltningarna for varuinköpen. l vissa fall förekommer inköp från andra företag inom koncernen. Som exempel kan nämnas att Siporex. Sabema och A- Betong köper cement från Cementa. l samtliga fall sker sådana interna köp/försäljningar till marknadspriser på samma villkor som gäller for externa leverantörer/kunder. Eurocs upphandling sker dels till fasta eller indexreglerade priser i samband med lângtidskontrakt, dels till avropsdagens pris. Allmänt gäller att långtidskontrakt är eftersträvansvärda i marknad med stigande priser och korttids- eller engångsaffarer i marknad med sjunkande priser. Exempel finns under senare år på båda fallen, även när det gäller samma vara vid inköp till samma koncernforetag men med något års mellanrum. Denna inköpspolicy gäller i tillämpliga delar även för divisionerna. För cement existerar sålunda varken kontrakt eller fasta priser. För grus och singel träffar Sabema oftast års- eller flerårsavtal om leveranser. varvid priserna i allmänhet är fasta för ett år och därefter indexreglerade. lfö-divisionens plåtinköp för diskbänkar och badkar sker från flera olika

SOU l977z43 Vissa sto/j/örerags beteende 143

leverantörer i Europa. i regel på halvårskontrakt. För Teknotermdivisionen förekommer som regel inte längre fastpriskontrakt på stål- och kopparvaror än sex månader. även om helårskontrakt eftersträvas i en uppåtgående pristrend. Ett företag inom koncernen, Cementa. kan exemplifiera en långtgående kontroll över den egna råvaruförsörjningen genom innehavet av egna kalkbrott. Under den senaste femårsperioden har inom de flesta divisionerna någon ökad kontroll över råvaruförsörjningen genom integration bakåt dock inte förekommit. Ett undantag är Sabema. som sökt trygga försörjningen av grus och singel genom förvärv eller arrende av grusfyndigheter. något särskilt viktigt inom Göteborgsregionen. där grus är mindre allmänt förekommande. Sabema har därför under årens lopp förvärvat eller arrenderat sådana fyndigheter. År 1974 bildade Sabema och Samuelsson-bolagen AB (ägt till 60 % av BPA och 40 % av A-Betong AB) ett bolag. AB Samsand. som övertog fyndigheter och anläggningar i Gråbo från intressenterna. Några aktuella planer på integration bakåt finns ej inom de aktuella varuområdena. STAB-køncernen har ej någon koncerncentral upphandling av råvaror m. m. utan resp. enhet inom divisionerna genomför inköpen helt självständigt. Råvaruinköpen till byggnadsmaterialtillverkningen sker till största delen utanför koncernen. Som exempel kan nämnas att alla råvaror till fönster-, golv- och inredningstillverkningen köps av svenska leverantörer som är helt fristående från STAB. Några planer på ökat inflytande över råvaruförsörjningen finns inte f. n. YxInz/rkoricerrieri köper till största delen sina råvaror från externa källor. Kalken och cementen köps exempelvis från Cementa. Endast i fråga om natursten och sandsten har koncernen egna fyndigheter.

7.6 Försäljningspolitik

7.6.1 Försäljningssysrem och prissäImingsprinc/per inom byggnadsmaIeriaIinc/zzsrrin Försäljningen av byggnadsmaterial baseras antingen på direkta kontakter mellan tillverkare och förbrukare direktförsäljning - eller på förekomsten av ett eller flera handelsled. Allmänt kan sägas om byggnadsmaterialdistributionen att någon enhetlighet mellan olika typer av material inte föreligger. Av den totala Försäljningen av byggnadsmaterial svarar enligt SPK diför en tredjedel och försäljningen genom återförsäljare för rektförsäljningen två tredjedelar. Direktförsäljningens betydelse som distributionskanal uppmellan olika materialgrupper. Generellt samvisar mycket stora variationer manhänger en hög andel direktförsäljning med faktorer som högt försäljningsvärde per enhet. hög specialiseringsgrad, låg inköpsfrekvens och höga relativa distributionskostnader samt behov av teknisk service och rådgivning. Försäljningen av sådana produkter som cement i lös vikt. betongvaror *Struktur och konkuroch fabrikstillverkad betong distribueras i huvudsak genom direkta kontakter rensförhållanden inom mellan leverantör och förbrukare. Andra produkter där direktförsäljningen handeln med byggmateär omfattande är t. ex. ventilationsanläggningar. Direktförsäljningens andel rial. SPK 1976. stencil.

l 144 Vissa storföretags beteende

av den totala Försäljningen uppvisar stora variationer mellan företagen i en viss bransch och också inom ett och samma företag mellan olika tidsperioder. Försäljningen av byggnadsmaterial över återförsäljare är den dominerande försäljningsformen för större delen av byggnadsmaterialindustrin. Någon enhetlighet i distributionsmönstret vad gäller byggnadsmaterial föreligger dock inte. Sortimentsspecialiserade återförsäljare förekommer för elinstallationsmaterial, VVS-produkter, golvprodukter, glasprodukter, färger, tapeter och järnvaror. Ett utmärkande drag för byggnadsmaterialdistributionen är att partihandels- och detaljistfunktionerna i hög grad kommit att integreras i samma företag. De slutliga köparna av byggnadsmaterial består av ett stort antal kunder av skilda slag allt ifrån de största byggnadsentreprenörerna till enskilda konsumenter. Byggnadsindustrin är den mest betydelsefulla köpargruppen. Antalet verksamma företag är drygt 4000, varav flertalet är småföretag. Ett fåtal stora företag inom byggnadsindustrin - 15 stycken - svarar dock för omkring hälften av det totala produktionsvärdet inom entreprenörsledet. De svarar för större delen av nyproduktionen av flerfamiljshus och har under senare år i ökad omfattning börjat producera småhus i form av gruppbebyggelsen Inom byggnadsmaterialområdet tillämpar leverantörerna av likvärdiga produkter ofta enhetliga prislistor och i vissa fall också enhetliga rabattsystem. Prisbildningen koncentreras vanligtvis till förhandlingar mellan säljare och köpare om rabatternas storlek. I regel berörs därvid inte leverantörernas listpriser utan dessa kan under leveransperioden bli föremål för ändringar. Fastpriskontrakt förekommer med vissa större köpare. Prisbildningen för olika typer av material är väsentligt olika. För trävaror och stålbaserade stommaterial spelar den internationella prisutvecklingen en avgörande roll. Vad gäller trävaror styrs den inhemska prisnivån i stort sett av exportpriserna. För stålprodukter styrs priserna av de priser som de kontinentala järnbruken tillämpar inom ramen för det samarbete som förekommer inom CECA. Priserna på cement styrs av den ende tillverkaren i landet, Cementa AB, i enlighet med de riktlinjer som avtalats mellan Euroc/Cementa och svenska staten. Priserna på fabriksbetong är i hög grad beroende av priserna på cement. I samband med prisändringar på cement sker motsvarande ändringar av fabriksbetongpriserna. Mot bakgrund av den fåtalskonkurrens som gäller för flera stomkcmpletterings- och inredningsmaterial förekommer vanligtvis enhetliga listpriser. Enhetliga priser uppstår ofta genom prisledarskap. Prisdifferentienng mellan olika köpare förekommer med hjälp av olika rabatter. Ibland tillämaas gemensamma riktlinjer för rabattgivningent I de fall leverantörerna konsekvent tillämpar gemensamma pris- och rabattsystem begränsas priskonkurrensen väsentligt. För vissa produktgrupper inom stomkompletteringsområdet - främst mineralull och gipsskivor - tar enligt SFK denna situation förelegat under många år. Inom andra varugrupper har enligt SPK en omfattande priskonkurrens uppstått trots Rrekomsten av en horisontell prissamverkan. Den bakomliggande orsaken iar därvid i regel varit en överkapacitet inom branschen såsom under senare år inom spånskiveindustrin och byggpappindustrin.

Vissa storfiretags beteende 145

Det bör dock i detta sammanhang framhållas att priset inte är det enda konkurrensmedlet vid Försäljning av byggnadsmaterial. 1 Förhandlingarna ingår även frågor som produktutformning, leveransomfattning, garantiåtaganden, teknisk service. monteringsanvisningar och annan teknisk information. Som närmare redovisats i kapitel 3 föreligger i många fall en betydande substitutkonkurrens. De av byggkoncentrationsutredningen närmare studerade Företagens Försäljningspolitik belyses i det Följande med utgångspunkt från tre olika delmarknader. nämligen cement, lättbetong och dörrsnickerier.

7.6.2 Cement

CementFörsäljningen i Sverige uppgick - efter en expansionsperiod under hela 1960-talet - till ca 4 milj. ton år 1970. Därefter har den inhemska cementlörsäljningen successivt minskat till Följd av den stagnerande byggnadsverksamheten. År 1975 avsattes 3,0 milj. ton cement - inkl. en mindre kvantitet klinker - i Sverige. Bortfallet i cementFörsäljningen på svenska marknaden har Cementa tidigare i stort sett kunnat kompensera genom ökad utlandsförsäljning. Den ojämförligt största exportvolymen - 800 000 ton - noterades 1973. Cementas totala Försäljning av cement och klinker uppgick 1975 till drygt 3,3 milj. ton och målsättningen För exportFörsäljningen ligger numera på i genomsnitt 200 000 ton/år. Prisutvecklingen För cement var lugn under 1960-talet. vilket bland annat berodde på den kraftiga v0lymökningen under denna tidsperiod. Från 1963 t.o. m. 1969 ökade cementpriset enligt statistiska centralbyråns byggnadskostnadsindex med 7 %. dvs. med i genomsnitt omkring l % per år. Mellan åren 1970 och 1976 Fördubblades priset på cement, vilket motsvarar en årlig genomsnittlig prishöjning med ca 12 %. Denna starka prisökning sammanhänger till icke oväsentlig del med de mycket kraftiga prishöjningarna på olja i början av 1974. Cementas avkastning på det arbetande kapitalet har av SPK beräknats till 13, 14 och 9 % För 1973, 1974 resp. 1975. Enligt Cementas egen beräkningsmetod uppgick avkastningen till 5, 4 och 4 % För resp. år. Som en jämFörelse kan nämnas att lönsamheten enligt Eurocs beräkningsmetoder SPK har vid sina beräk- 1975 uppgick till 17 % i Gyproc, 12 % i Dynapac medan övriga divisioner ningar medräknat prisuppvisade negativ avkastningsgrad vinster i lager. gjort avsom efter Förvärvet drag För planenliga av- Cementa, 1973 av AB Gullhögens Bruk är ensam skrivningar och beräknat tillverkare av cement i Sverige, täcker så gott som helt den svenska markdet arbetande kapitalet på naden. l samband med Cementas Förvärv av Gullhögens Bruk träffades basis av anläggningstillett avtal? mellan Euroc/Cementa och svenska staten. som härvid Förvärvade gångarnas anskaffningskostnader, Cementa har 5 % av aktiekapitalet i Cementa, rörande bl. a. riktlinjerna För det framtida exkluderat prisvinster i samarbetet. 1 korthet innebär överenskommelsen i detta avseende bl. a. att lager, gjort avdrag För - Cementa skall drivas efter normala kalkylmässiga avskriv- Företagsekonomiska principer. - ningar och beräknat ar- Cementa skall tillämpa en prissättning som innebär att dess ställning betande kapital med utpå den svenska marknaden ej missbrukas. Det Förutsätts att de ratio- gångspunkt från återannaliseringsmöjligheter. som kommer att uppstå, tillvaratas i den utsträck- skaffningsvärdet på anning som kan anses rimligt med hänsyn till Eurockoncernens ñnansiella läggningstillgångarna. resurser. De ekonomiska effekterna härav skall i skälig utsträckning påzAvtalet återges in exverka prissättningen. Cementa har i detta sammanhang förbundit sig tenso i bil. 2.

146 Vissa stoij/örelags beteende sou 1917743 l l

att fortlöpande informera SPK om Företagets kostnads- och markinadssituation och till nämnden meddela planer på prishöjningar på ceiment till den svenska marknaden samt skälen för dessa. Anmälan om plamerad prishöjning skall ske senast 30 dagar före ikraftträdandet. Före Cementas förvärv av Gullhögens Bruk tillämpades två system för prissättning på cement i Sverige. Cementa noterade priset fritt fabrik resp. depå, medan Gullhögen angav priset fritt utkört till kunden. Gullhiögen. som endast hade en fabrik - belägen i Skövde följde i stort sett Cemnentas 4 priser i olika delar av landet. Cementa hade sex fabriker och ett tjuigotal depåer. Fabrikspriset var under början av 1970-talet lika vid Cementas samtliga fabriker. Fr. o. m. juli 1973 tillämpas vissa differentieringar vid de olika fabrikerna. Priset vid depå är differentierat, bl. a. med hänsyn till transportkostnaderna, som är betydande för cement. Den priskonkurrens på cementområdet som tidigare fanns. framför allt i de områden där de båda tillverkarnas transportkostnader var likvärdiga. g i tog sig uttryck i lämnade rabatter. bonusar etc. l statens avtal med Euroc/Cementa anges under punkten “Riktlinjer för det framtida samarbetet med Cementa bl.a. följande.

Punkt 2 Cementa skall tillämpa vid varje tilllälle rådande ntarknadspriser på varor vid leveranser till företag inom Eurockoncernen . .

Punkt 4 Cementa äger icke i sin cementförsäljning att ifråga om pris. leveranstid. leveransvillkor i övrigt eller på annat sätt diskriminera några kunder eller kategorier av kunder i Sverige. Detta innebär dock inte något förbud mot en från Cementas synpunkt. fristående från Eurockoncernen i övrigt. på affärsmässiga grunder motiverad differentiering av priserna. Cementa förbinder sig att låta alla prislistor. generella rabattsatser och allmanntt försäljningsvillkor vara öppna och tillgängliga. Huvuddelen - 85 % - av cementforsäljningen i Sverige sker omkring i lös vikt ( bulkleveranser) medan återstoden levereras i säckar om 25 eller 50 kg. Priserna noteras fritt fabrik och depå i tryckta prislistor for lös resp. säckad cement. Dessa priser avspeglar en föresats att låta priserna i viss utsträckning vara ett uttryck för bakomliggande produktions- och distributionskostnader. Frakterna från fabrik eller depå särdebiteras numera öppet på fakturan. Frakterna överensstämmer i allt väsentligt med de kostnader Cementa drabbas av. Frakterna ombesörjs till närmare 90 % av inlejda åkare. medan Cementa med egna specialbyggda bilar och jämvägsvagnar svarar för omkring 10 % av frakterna från fabrik/depå till kund. Om Cementa av optimeringsskäl önskar att leveranser sker från en annan fabrik eller depå än den som är närmast kunden. medger Cementa s. k. zonutjämning. Denna form av fraktabsorbtion förekommer huvudsakligen i Mälarområdet, där omfördelning av leveranser mellan fabrikerna i Köping eller Stora Vika eller depåerna i Västerås. Bålsta eller Stockholm ibland

Vissa srorjöretags beteende

är önskvärd ur Cementas synpunkt. Totalt utgår zonutjämning till omkring 10 0/0 av kunderna. Fraktabsorbtionen innebär att den enskilda köparen efter överenskommelse betalar ett pris inkl. frakt som motsvarar priset vid leverans från närmast belägna fabrik/depå. Anledningen till att Cementa ej kan byta levererande fabrik utan överenskommelse med köparen är att cementens egenskaper skiljer sig åt med hänsyn till skiftande råmaterialförutsättningar. Cementen används huvudsakligen inom byggnadsverksamheten i betongkonstruktioner etc. Till största delen tillverkas dock betongen vid fabriker som levererar den färdigblandade massan i specialfordon. Omkring 60 % av all cement levereras till fabriksbetongindustrin. Vid utgången av 1974 var 123 företag med 227 betongstationer anslutna till kontrollnämnden for fabriksbetong och därmed till Svenska fabriksbetongforeningen, vilken omfattar uppskattningsvis 90 % av antalet tillverkare av fabriksbetong. Av samtliga kontrollerade betongstationer var 217 godkända i klass l. Vid leverans till dessa stationer lämnar Cementa en bonus med 2 kr/ton. 1 den mån en tillverkare av fabriksbetong även använder cement for andra ändamål än fabriksbetong. exempelvis for betongprodukter. medges ej bonus for denl na del av cementleveranserna. Bonusen dras av direkt på fakturan. Bakgrunden till denna bonus är att Cementa vill gynna en fabriksbetongtillverkning som sker under kvalitetskontroll. vilken i sin tur anses främja betongbyggandet som sådant och därmed avsättningen av cement. Fabriksbetongtillverkarna anses genom sin storlek underlätta Cementas distribution. För säckad cement utgår en särskild expeditionsavgift med 1 kr./säck om 50 kg vid samtidigt uttag av mindre än sammanlagt 5 ton cement. bruksbindemedel och/eller torrbruk. Till återförsäljare av säckad cement betalas en ersättning upp till 6 kr./ton säckad cement om återförsäljaren gör Cementa vissa tjänster innebärande visst årsuttag. hämtning i fulla laster vid fabrikerna, och tillhandahållande av viss produktkunskap. Årskvantiteten varierar beroende på lokalisering och avsättningsmöjlighet, men har som riktvärde 1000 årston.

7.6.3 LärIbe/ong

Lättbetongförsäljningen nådde sin höjdpunkt omkring år 1967 då den uppgick till omkring 1,5 milj. m3. År 1975 hade tillverkningen halverats och uppgick till ca 750 tm3 till ett värde av ca 190 milj. kr. Orsakerna till nedgången har berörts i kapitel 4. En förskjutning från blockprodukter till armerade produkter har skett under den senaste tioårsperioden. Utrikeshandeln med lättbetong är liten på grund av de höga transportkostnaderna i relation till varans värde. Samtidigt är positionerna mellan de nordiska länderna låsta genom att fabrikerna i Norge, Danmark och Finland ursprungligen är baserade på de svenska patenten från Siporex resp. Ytong. En ytterligare faktor som begränsar den internationella konkurrensen på lättbetong är skiljaktigheten i fråga om dimensioner. profiler etc. Försäljningen av lättbetong bedrivs genom forsäljningsbolagen Lättbetong AB som ägs till lika delar av Siporex (Eurockoncernen) och Ytong (Yxhultkoncernen). Försäljningen regleras genom ett avtal från 1958 (kart. reg.

148 Vissa stor/Eirerags beteende sou 1977:43

nr. 1727) som i sin dåvarande lydelse hade till uttalat syfte att hävda lättbetongens ställning på byggnadsmarknaden och vidga dess användningsområde samt att åstadkomma en rationell distribution av lättbetong. Avtalet omfattade såväl armerad som oarmerad lättbetong. och innebar att leveranserna kvoterades på den svenska marknaden, att landet indelades i försäljningsdistrikt inom vilka Siporex resp. Ytong främst borde avsättas. samt att Lättbetong fastställde gemensamma priser. Försäljningsbolaget omorganiserades 1971-1972 i syfte att få till stånd effektivare marknadsbearbetning och en kraftig nedskärning av kostnaderna. Försäljningsarbetet decentraliserades till av Siporex och Ytong ledda och administrerade regionkontor. medan Lättbetong behöll den övergripande administrativa och teknisk-ekonomiska samordningen. Lättbetongs verksamhet består idag huvudsakligen av följande delar. samordning av prisoch leveransvillkor inom ett arbetsutskott med representanter lör Ytong och Siporex, erfarenhetsåterföring rörande tekniska egenskaper och produktutformning, kontakter med myndigheter och organisationer (exempelvis planverket och bostadsstyrelsen), teknisk information (Lättbetonghandboken och tidskriften Lättbetong) och marknadsföring(annonskampanjer etc). Prislista finns för alla standardprodukter. 1 många fall lämnas totalofferter på hela projekt. Större direktköpande kunder erhåller en kvantitetsbaserad

bonus. Återförsäljarnas provision regleras enligt regionala avtal.

Lättbetong AB hade tidigare avtal med dess återförsäljare (marknadsombud) angående viss områdesindelning och exklusivitet i fråga om handel med lättbetong (kart. reg. nr. 3043). Fr. o. m. den l januari 1975 tillämpar dock Lättbetong l de nya avtalen har nya avtal med sina återförsäljare. bestämmelserna i tidigare tillämpade avtal, om att viss del av den provision ombudet inom var berättigat till var begränsad till att utgå på leveranserna ombudets marknadsområde, utgått. I övrigt varierar avtalen regionalt. 1 bl. a. två av de nya avtalen förbinder sig ombudet att ej under avtalstiden bedriva aktiv försäljning eller säljfrämjande aktiviteter för produkter av lättbetong eller lättklinkerbetong som konkurrerar med Siporex eller Ytongs lättbetongprodukter. Då samarbetet inom Lättbetong AB minskat i betydelse och Lättbetongs områdesbegränsade provisioner för återförsäljarna upphört. har Näringsfrihetsombudsmannen (NO) avskrivit de båda kartellregistreringarna från vidare handläggning. Numera är landet uppdelat i två huvudförsäljningsonuråden. nämligen södra Sverige där det av Siporex ledda regionskontoret handhar försäljningen. och mellersta och norra Sverige där av Ytong ledda regionskontor svarar för försäljningen. Samtliga kontor arbetar liksom tidigare i Lättbetong AB:s namn och tillhandahåller båda tillverkarnas produkter efter kundernas önskemål. Fabrikernas belägenhet och transportkostnadernas betydelse har emellertid praktiskt lett till att det södra kontoret till helt övervägande del säljer Siporex-produkter och övriga kontor huvudsakligen Ytong-produkter. Sedan Siporex Södertälje-fabrik lades ned administrerar Siporex ingen försäljningsorganisation i Stockholm. men genom ett särskilt avtal skall Ytong förmedla leveranser av armerade siporexprodukter på sammanlagt minst 30 tm3 per år i Stockholmsregionen. Det nuvarande avtalet mellan Ytong och Siporex gäller till medio 1980.

Vissa stozjförerags beteende 149

7.6.4 Dörrsrzic/çerier l)en sammanlagda inhemska Försäljningen av dörrsnickerier uppgick enligt SPK 1974 till omkring 350 milj. kr. Dörrsnickerier omfattar ett flertal olika typer av dörrar varav den omsättningsmässigt största är innerdörrar i standardutForande, som 1974 svarade För ungefär 45 [13 av den totala dörrFörsaljningen. Sammanlagt finns ett tjugotal dörnillverkare i landet. Svenska Dörr - AB - ett ntajoritetsägt Företag inom STAB-koncernen är Försäljningsbolzig För tre dörrtillverkande Företag, .li-Te AB, AB WST-Hus och AB Gustav Kähr (kart. reg. nr. 1914). De två förstnämnda företagen ingår i STAB-koncernen. Svenska Dörr dominerar Försäljningen av inneroch ytterdörrar i standardutFörande. Företaget svarade 1975 För ungefär 70 “a av den inhemska försäljningen av innerdörrar. Svenska Dörr säljer innerdörrar och ytterdörrar i standardutFörande. Företaget omsatte år 1975 omkring 190 milj. kr. varav ungeFär 25 % var export. Försäljningen av innerdörrar utgör omkring 75 % av Företagets Försäljning på svenska marknaden. Den del av den inhemska dörrFörsäljningen som inte omfattar standardinnerdörrar är heterogen både bad gäller sortiment och Företagsstruktur. Svenska Dörr har även en betydande Försäljning av standardytterdörrar och exklusivare ytterdörrar. Försäljningen av dörrar till större byggnads- och småhusFöretag sker i stor utsträckning genom direkta kontakter mellan köpare och säljare. Direktförsäljningen har även totalt sett en betydande omfattning. För innerdörrar gäller att ungefär hälften av Försäljningen sker genom direkta kontakter mellan leverantör och säljare. Resterande del säljs genom byggnadsmaterialhandeln. som också svarar För största delen av ytterdörrFörsäljningen. Förutom med större byggnads- och småhusindustri Förekommer direkta affärskontakter mellan tillverkare och vissa större byggherrar. STAB-koncernens produktion av byggnadsmaterial omfattar snickerier och golvmaterial. På samtliga marknader har Företaget en ledande ställning. Traditionellt har produktionen och Försäljningen inriktats på nyproduktion av bostäder. Produktionen bygger på standardprodukter som framställs i långa serier i produktionslinjer med hög mekaniseringsgrad. MarknadsFöringen har genom produktionens uppläggning naturligt kommit att vända sig direkt till de större köparna. Försäljningen har koncentrerats till objektmarknaden (Försäljning direkt till större byggobjekt, t. ex. flerfamiljshus, gruppbyggda småhus, större kontor och sjukhus). Den strukturFörändring av efterfrågeförhållandena som skett har dock inneburit att STAB i ökad utsträckning under senare år börjat marknadsFöra sina produkter genom byggnadsmaterialhandeln. Något selektivt urval av återFörsäljare Förekommer inte idag. Hösten 1974 köpte STAB HSB:s dörrfabrik i Nässjö. Under år 1975 påbörjades avvecklingen av fabriken. Tillverkningen flyttades till STAB-Företaget AB WST-Hus i Forserum. Köpet av HSB-fabriken får ses mot bakgrund av de Förändringar av byggnadsproduktionen som skett under 1970-talet. HSB-fabriken producerade l Konkurrensförhållanden i stort sett samma produkter som STAB. HSB:s teoretiska kapacitet var vid Försäljning av dörr- 300 000 innerdörrar medan Försäljningen år 1974 endast uppgick till omkring snickerier. SPK 1976, 150000 dörrar. Rörelsen drevs med Förlust. stencil.

150 Vissa stor/örerags beteende SOU l977:43

Nässjö-fabriken tillverkade dessutom kökssnickerier. Den sammanlagda kapaciteten var ca 30 000 kök uppdelat på tre moderna produktionslinjer. Produktionen uppgick emellertid endast till 10000 kök år l974. l samband med köpet av HSB-fabriken gjordes en överenskommelse med HSB:s inköpsorganisation - Allt för Byggnadsfacket AB - som går ut på att HSB-sektorns behov av snickerier och golvmaterial i princip skulle täckas genom inköp från STAB-företag. Denna leveransöverenskommelse var också kopplad till köpeskillingen som skulle reduceras på särskilt angivet sätt om HSB-föreningarnas totala inköp under ett år understeg viss fastställd del av deras totala inköpsbehov. Detta innebär att Allt för Byggnadsfackets frihet att välja alternativa leverantörer av byggmaterial beskars. Tidigare köpte man snickerier dels från egna företag. dels från andra snickeriföretag. Golvmaterial av plast köptes av Forbo-Forshaga AB, textila golvmaterial köptes av Holmsunds Golv och parkettmaterial från AB Gustav Kähr. STAB fick genom förvärvet av HSB-fabriken tillgång till HSB-marknaden för såväl dörrar som för samtliga andra byggnadsmaterial som tillverkas av STAB. Under 1970-talet sjönk efterfrågan från HSB-föreningarna i sådan omfattning att endast omkring hälften av HSB-fabrikens försäljning absorberades av dessa. Köpet av HSB-fabriken torde inte ha inneburit att STAB uppnådde några större produktionstekniska fördelar i form av sänkta styckekostnader och mer rationell hantering. De rörliga kostnaderna för tillverkning av standarddörrar ligger enligt SPK på ca 70 % av försäljningsvärdet. De skalfördelar som kan uppnås genom längre serier torde redan vara utnyttjade och ytterligare ökad serielängd har en försumbar inverkan på styckekostnadens storlek. HSB-fabrikens produktion innehöll inte heller några produkter som i väsentlig grad kompletterade STAB:s försäljning. För STAB:s del innebar fusionen en ökad marknadsandel och eliminering av potentiell konkurrens. såväl inom dörrsektorn som inom inredningssektorn. STAB äger en tredjedel av aktierna i Byggma lnvest ABÃ en av landets största byggnadsmaterialdistributörer, som dock endast svarar för en del av Svenska Dörrs försäljning. Utöver STAB:s intressen i Byggmakoncernen har man sedan länge arbetat med en omfattande vertikal integration vad gäller marknadsföringen av produkterna genom att i betydande utsträckning gå förbi återförsäljarledet och knyta direkta kontakter med byggnads- och småhusindustrin, liksom med större byggherrar. STAB:s snickeriverksamhet har i stort sett byggt på förekomsten av stora byggnadsobjekt och stora köpare med vilka man gjort långa avtal om leveranser av snickerier. Ungefär 70 % av Svenska Dörrs försäljning faller enligt SPK på denna typ av affärer. Svenska Dörrs försäljning av inner- och ytterdörrar av standardutförande baseras på en prislista på vilken differentierade rabatter utgår. Svenska Dörr är prisledande på innerdörrar. De övriga tillverkarna av innerdörrar tillämpar med smärre variationer samma priser som Svenska Dörr. Den genomsnittliga rabatten till återförsäljare ligger enligt SPK på omkring 30 %. Större förbrukare - inkl. HSB - har högre rabatter. Under perioden 1970-1975 har Namnändrat till Bygg- priserna på standardinnerdörrar ökat med mellan 50 och 90 % och i genomma AB. snitt med ungefär 65%.

Vissa srozjörerags beteende 15 l

7.7 Lönsamhetspolitik

Det interna styrsystemet inom de studerade koncernerna Industri AB Euroc, Svenska Tåndsticks AB (STAB) och Yxhult AB har. bygger på olika former av ekonomisk planering och kontroll. Eli/DC har formaliserat den strategiska administrativa och operativa planeringsprocessen i en budgethandbok och en redovisningshandbok. Planeringsarbetet utmynnar i divisionsvisa femårsplaner, vilka adderas till en koncernplan. Grundläggande för verksamheten är dels att verksamheten måste gå ihop resultatmässigt, dvs. ge täckning for låneräntor, avskrivningar, utdelning och skatter. dels att sysselsättningen kan vidmakthållas. Under de senaste 7-8 åren har Eurocs lönsamhet enligt företagets bedömning ej varit fullt tillfredsställande, bl. a. på grund av det sjunkande bostadsbyggandet i Sverige. Utdelningen har sänkts och driftsinskränkningar har måst vidtagas. Internt arbetar Euroc med lönsamheten mätt som avkastningen på det arbetande kapitalet i den operativa styrningen av divisionen. Avkastningsgraden definieras som rörelseresultat efter avdrag for prisvinster i lager och kalkylmässiga avskrivningar i relation till summan av anläggningstillgångarnas kalkylmässiga återanskaffningsvärde och rörelsekapitalet. Koncernledningens krav på tillfredsställande avkastning infrias självfallet inte alltid. På kort sikt accepteras lägre avkastningsgrad i huvudsak i två fall. nämligen dels for en nystartad rörelse som måste bära kraftiga utvecklings- och initialkostnader, dels for rörelser i tillfällig strukturell obalans (s. k. “övervintring“). Avkastningsgraden for 1975 var enligt Eurockoncernen tillfredsställande for två divisioner. nämligen Dynapac (12 %) och Gyproc (17 %). Cementas avkastningsgrad uppgick till 4 % medan övriga divisioner uppvisade negativ zivkztstningsgrad. Även inom STAB-koncernen arbetar man med en rullande femårsplan som byggs upp från produkgruppsnivå via divisionsnivå till koncernnivå. Lönsamhetskriteriet for den operativa styrningen är avkastningsgraden beräknad som rörelseresultat efter avdrag for kalkylmässiga avskrivningar men fore räntor, bokslutsdispositioner och skatter i relation till balansräkningens tillgångar till indexuppräknade värden minus icke räntebärande skulder. Generellt eftersträvas f. n. en avkastningsgrad på 15 %. Kortsiktigt accepteras dock lägre avkastning inom olika divisioner. Enligt årsredovisningarna för för de olika di- Rörelseresultatet inkl. de senaste åren är avkastningsgraden mycket varierande prisförändringar i lager visionerna. efter avdrag for planenlilnom liv/zulrkoncernen uppställer varje dotterbolag produktionsmål för de ga avskrivningar och närmaste åren. Någon egentlig koncernplan for verksamheten finns inte. med tillägg av finansiella fast- intäkter i relation till Dotterbolagen fungerar självständigt inom ramen for av moderbolaget lön- genomsnittlig balansomställd budget. Det finns inte några for samtliga dotterbolag uppställda slutning inkl. ackumulesamhetskrav. De i årsredovisningarna angivna lönsamhetsmåtten - avkastrade avskrivningar utöningen på sysselsatt kapital - används i den operativa styrningen inom ver plan. Beträffande koncernen. STAB har avdrag dock Räntabiliteten fore skatt för Euroc, STAB:s byggmate- gjorts for kalkylmässiga på totalt kapital. avskrivningar. Yxhults rialdivision och Yxhult åren 1971-1975 redovisas i fig. 7:l. Figuren visar avskrivningar är baserade att räntabiliteten for de tre företagen ökade mellan 1971 och 1972. STAB:s på uppindexerade anbyggnadsmaterialforetag visade därefter - 1973. 1974 och 1975 - en sjun- skaffningsvärden.

152 Vissa stoij/örerags beteende

Räntabilitet %

1971 1972 1973 1974 1975 Figur 7:/ Räntabililel pâ Iota/I kap/ra! (före skall) I97I-l975_/i›r /Iztluslri AB Eurøc. Svenska Tändsticlçs Industri AB Euroc. totalt A Bss 312222010I9fia/(/i\liSi()I1a -- _ -- Svenska Tändsticks AB:s Byggmaterialdivisiona och Yxhu/I AB. _- _- -o Yxhult AB. totalt

”FL 0. m. 1974 Byggkomponcnter Norden. lntcriörproduktcr, Board- och Eurodoordivisionerna.

kande räntabilitet. För Euroc och Yxhult ökade räntabiliteten ytterligare något 1973, varefter även dessa företags räntabilitet sjönk.

7.8 De anställdas inflytande

7.8.1 Inledning En uppgift lör utredningen har varit att kartlägga beteendet hos Företag som verkar på de områden av byggnadsmaterialindustrin där koncentrationsprocessen har gått långt. Inom ramen lör denna uppgift har utredningen ägnat viss uppmärksamhet åt frågor om de anställdas möjligheter till insyn och inflytande i berörda företag. Under de senaste åren har utvecklingen på det löretagsdemokratiska området gått snabbt. Sålunda har lagen (1974:12) om anställningsskydd och

Vissa sro/j/örelags beteende 153

lagen (1974:13) om vissa anställningsfrämjzinde åtgärder Förbättrat anställningsskyddet. Vidare har lagen (1976:351) om styrelserepresentation För de anståilldzi i aktiebolag och ekonomiska Föreningen och lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet betydligt Förbättrat möjligheterna till insyn och medbestämmande För de anställda Möjligheter till insyn och inflytande vid tiden Före tillkomsten av de ovannämnda lagarna reglerades bl. a. i kollektivavtal mellan arbetsmarknadens parter.

7.8.2 ,Alvin/en om jöreragsnämnd, ekonom/kommitté och arbetstagarkonsulter När det gäller kollektivavtal med inriktning på att åstadkomma insyn och inflytande För de anställda bör Först och främst nämnas Företagsnämndsavtalen mellan SAF och LO samt mellan SAF och TCO. De senast gällande företagsnämndsavtalen tillkom genom uppgörelse mellan parterna den 29 april 1966 samt underkastades vissa ändringar år 1974. Avtalen har antagits som kollektivavtal på Förbundsnivå och har därmed blivit gällande För Företag, där minst hälften av arbetarna resp. tjänstemännen tillhör avtalsslutande Förbund. LO-avtalet och TCO-avtalet är i huvudsak likalydande. En närmare redogörelse För avtalens innehåll har lämnats i arbetsrättskommitténs betänkande (SOU 1975:1) Demokrati på arbetsplatsen (s. 103 ff.). Här skall nämnas Följande. Företagsnämnden är ett organ För information och samråd mellan Företagsledningen och de anställda genom deras fackliga organisation. Nämndens uppgift är att verka För ökad produktivitet och ökad arbetstillfredsställelse. Det åligger härvid nämnden bl. a. att upprätthålla fortlöpande samverkan mellan arbetsgivaren och de anställda och att bereda de anställda insikt i Förutsättningarna För och resultatet av Företagets verksamhet. Enligt Företagsnämndsavtalen är det Förutsatt att man i foretagsnämnden - i syfte att tillvarata arbetstagarnas insikter och erfarenheter - informerar och samråder om frågor som är väsentliga För Företaget och dess personal. Företagsnämnden äger dock inte ta befattning med sådana tvister rörande arbetsvillkorens reglering som normalt ankommer på facklig organisations handläggning. Skyldighet till information och samråd Föreligger inte heller i de fall då det skulle kunna medföra skada För arbetsgivaren att uppenbara visst Förhållande. l och För sig ankommer det på arbetsgivaren ensam att avgöra om sådant fall Föreligger. Härvid har arbetsgivaren dock att göra en avvägning mellan sitt intresse av sekretess och de anställdas intresse av information i visst fall. Områdena För information och samråd i Företagsnämnden är produktionsfrågor. ekonomiska frågor och personalfrågor. Beträffande produktionsfrågor gäller enligt avtalen bl. a. att arbetsgivaren är skyldig att lämna nämnden fortlöpande produktionsöversikter med redogörelse För ifrågasätta eller foretagna omläggningar eller andra viktigare Förändringar av drifts- eller arbetsförhållandena vid Företaget. Såvitt angår En närmare redogörelse företagets ekonomi att lämna För lagstiftningen om styåligger det arbetsgivaren Företagsnämnden relserepresenlzition och regelbunden och framåtriktad information. som givetvis skall vara korrekt om ntcdbcståintmzmde i och begriplig. l personalfrågor skall i nämnden bl. a. äga rum information arbetslivet Iåimnas Linder och samråd beträffande de allmänna För Företagets personal- 8.1.4. riktlinjerna

154 Vissa sto/jföretags beteende sou 197743

politik. t. ex. när det gäller omflyttning av personal vid strukturlörändringar. l fråga om nedläggande, inställelse eller väsentlig inskränkning av fo- 4 beträffande åtretagets drift skall samråd äga rum inom företagsnämnden gårdens inverkan på anställningsförhållandena. Om åtgärd av sådant slag anmäls till offentlig myndighet (jfr exempelvis lagen om vissa anställningsfrämjande åtgärder), skall sådan anmälan delges nämnden och denna hållas fortlöpande underrättad om ärendets utveckling. l avtalen sägs, att av samrådets natur följer att det föregår företagsled- Förändringar genomförs. Vid ningens beslut och äger rum innan eventuella samråd bör nämnden söka komma fram till en gemensam uppfattning. Resultatet av nämndens arbete skall fortlöpande delges berörda personer inom företagsledningen. När företagsledningen har fattat beslut i fråga som är av betydelse för personalen bör enligt avtalen information därom lämnas i nämnden, särskilt om frågan tidigare har behandlats där. Härigenom ges möjlighet för nämnden att följa frågans fortsatta handläggning. Tvister om tolkning eller tillämpning av bestämmelserna i företagsnämndsavtalen upptas och avgörs av arbetsmarknadsnämnden. Den l8 februari 1975 träffades mellan å ena sidan SAF samt å andra sidan LO och PTK överenskommelsen om ekonomikommitté och arbetstagarkonsulter. Överenskommelsen utgör ett komplement till och en utav företagsnämndsavtalens bestämmelser om den ekonomiska inveckling formationen i företagsnämnden. Överenskommelsen syftar till att tillforsäkra arbetstagarna fullgod insyn i företagets ekonomiska förhållanden och att främja det förtroendefulla samarbetet mellan arbetsgivare och arbetstagare i hithörande frågor. Den har antagits på forbundsnivå med verkan för företag. vilka enligt företagsnämndsavtalen har inrättat företagsnämnd. Enligt överenskommelsen skall löretagsnämnden inrätta en ekonomikommitté. om det begärs av arbetstagarledamöterna i nämnden. Ekonomikommittén består av högst tre representanter för arbetstagarna vid företaget och lika många representanter för arbetsgivaren. Samtliga väljs bland företagsnämndens ledamöter. l fråga om ekonomikommitténs uppgifter gäller att den skall löpande följa företagets ekonomiska ställning och utveckling samt medverka när ekonomisk information for företagsnämnden sammanställs och lämnas. Den som handhar företagets förvaltning (styrelsen. VD eller annan) skall ge ekonomikommittén tillgång till företagets böcker och samt sådana ekonomiska rapporter. analyser. prognoser och räkenskaper andra handlingar som är av betydelse för att bedöma företagets ekonomiska ställning och utveckling. Företagsledningen skall också i övrigt lämna de upplysningar och det biträde som kommitténs arbetstagarledamöter begär. På arbetstagarledamöternas begäran skall företagsledningen anmoda företagets revisor att medverka i ekonomikommitténs arbete. - Ekonomikommittén åt vidareinformationen från föskall ägna särskild uppmärksamhet retagsnämnden till arbetstagarna. Företagsnämndens övriga arbetstagarledamöter samt ev. styrelserepresentanter för de anställda har rätt till information och biträde av ekonomikommittén eller av dess arbetstagarledamöter. Som ett alternativ till inrättande av ekonomikommitté har enligt överenskommelsen arbetstagarledamöterna i företagsnämnden rätt att utse en i företaget till sin arbetstagarkonsult (intern arperson bland de anställda

Vissa sroljörerags beteende 155

bctstagztrkonsult). lntern arbetstagarkonsult har samma uppgifter som ekonomikomntitté samt skall i frågor som rör företagets ekonomiska ställning och utveckling informera och biträda arbetstagarledamöterna i Företagsnämnden ävensom ev. styrelserepresentanter for de anställda. Intern arbetstagalrkonsult har samma rätt till information och biträde av företagsledningen som ekonomikomntitté. Överenskommelsen ger vidare arbetstagarledamöterna i företagsnämnden rätt att för viss mandattid utse utomstående expert som arbetstagarkonsult (extern arbetstagarkonsult). Extern arbetstagarkonsult har samma uppgifter samt samma rätt till information och biträde som intern arbetstagarkonsult. För att extern arbetstagarkonsult skall få utses gäller emellertid enligt överenskommelsen vissa särskilda förutsättningar. I huvudsak krävs antingen att samtliga ledamöter i företagsnämnden är ense om åtgärden eller att man under viss tid har prövat ett system med ekonomikommitté eller intern arbetstagarkonsult men arbetstagarledamöterna anserdetta fungera otillfredsställande eller att nämnden trots försök under viss tid inte har kunnat enas om en metod att utveckla informationsgivningen och förståelsen av lämnad information. För extern arbetstagarkonsult uppställs särskilda krav på kompetens och vissa regler om jäv. Överenskommelsen innehåller vissa särskilda bestämmelser rörande företag med flera foretagsnämnder samt rörande koncerner. l det förra fallet tillämpas överenskommelsen för varje foretagsnämnd för sig och i koncerner för varje företag för sig. l varje företagsnämnd lämnas information om den egna enhetens (det egna företagets) ekonomi. Vidare skall i varje företagsnämnd behandlas företagets (koncernens) totala ekonomi. Härvid förutsätts enligt överenskommelsen att en samordnad lösning åstadkoms så att företagets (koncernens) administrativa resurser inte betungas i onödan. Överenskommelsen om ekonomikommitté och arbetstagarkonsulter upptar också vissa bestämmelser om utbildning av arbetstagarledamöter i ekonomikommitte och av intern ztrbetstztgztrkonsult. Vidare ges bl. a. vissa regler om sekretess. Dessa torde kunna sägas bygga på principen att information i regel skall få föras vidare till arbetstagarledamöterna i företagsnämnden samt till ev. arbetstagarrepresentanter i styrelsen. Medbestämmandelägen är självfallet på det sättet generellt tillämplig att den omfattar företag i alla branscher. Detsamma gäller med vissa undantag styrelserepresentationslagen. Detsamma gäller, i den mån de har antagits som kollektivavtal på förbundsnivå, företagsnämndsavtalen och överenskommelsen om ekonomikommitté och arbetstagarkonsulter. överenskommelsen om ekonomikommitté och arbetstagarkonsulter tillkom sedan industridepartementet hade lagt fram och låtit remissbehandla en promemoria (Ds l 1973:6) med forslag till lagstiftning om försöksverksamhet med arbetstagarkonsulter. l promemorian redovisas bl. a. sådana problem for arbetstagarsidan att tillgodogöra sig ekonomisk information i företagsnämnderna som utgjort bakgrunden till den ifrågavarande överenskommelsen. l detta sammanhang bör också nämnas att det sedan länge pågår viss forsknings- och försöksverksamhet på det foretagsdemokratiska området. En bild av verksamhetens omfattning och inriktning ges i SOU 1975:1 (avsnittet 2:.

156 Vissa sto/företags beleerzde

Avtalen om foretagsnämnd och överenskommelsen om ckonomikommitte och arbetstagarkonsulter har sagts upp med anledning av medbestämmandelagens ikraftträdande.

7.8.3 Formerna inflytande .för de anställda i berörda förelag för De berörda koncernerna, Euroc, STAB och Yxhult, tillämpade redan tidigare för de anställda. l EllI()(/\'0II('PI'II('II fanns sålunda viss styrelserepresentation redan tidigare representanter för de anställda i flera av dotterbolagens styrelser. l början av 1977 utsåg de fackliga organisationerna med stöd av för de anställda ledamöter i Eurocs konlagen om styrelserepresentation cernstyrelse. [dag finns totalt för de anställda 35 ordinarie styrelseledamöter inom Eurockoncernens moderbolag och dotterbolag. Vid och 34 suppleanter årsskiftet 1976/77 fanns inom Euroc 41 företagsnämnder med vardera ett antal representanter for de fackliga organisationerna vid enskilda betydande samt fem divisionsnämnder. Under dessa sorterade i storförvaltningar. leksordningen 250 partssammansatta organ. Vidare anordnas två gånger per år informations- och diskussionsmöten för samtliga fackklubbsordförande inom Euroc. Den koncerncentrala personalenheten har bl. a. utarbetat ett omfattande personalpolitiskt program. Syftet har varit att ge de anställda att påverka sin egen arbetssituation. Personalenheten har också möjlighet utarbetat allmänna riktlinjer for personalavveckling i samband med nedav företag eller driftsinskränkningar inom Eurockoncernen och läggning en detaljerad manual for vilka praktiska åtgärder som skall vidtas i samband härmed. lnom STAB-koncernen har i anslutning till den nya lagstiftningen om styrelserepresentation under 1976 byggts upp ett nytt system for medinför de anställda. Genom att man sammanfört alla svenska tillflytande under Stabindustrier AB har en underkoncern bildats inom verkningsbolag vilken de anställda är representerade. lnom Stabindustrier har bildats sex med relativt enhetlig branschtillhörighet. Härigenom är de företagsgrupper anställdas fackliga organisationstillhörighet i stort sett enhetlig inom löretagsgrupperna. l Stabindustriers styrelse finns sex företrädare förde fackliga tre ordinarie ledamöter och tre suppleanter. Genom denna organisationerna, av styrelsen har det varit möjligt for arbetstagarna att forsammansättning som representerar de fackförbund i vilka madela platserna på ledamöter av de anställda ingår. Dessa förbund är ?KT-förbunden SlF och joriteten SALF samt inom LO Metall-, Trä- och Fabriksarbetareförbunden samt Grafiska Fackförbundet. De anställda är sedan juni 1977 representerade även i STAB:s koncernstyrelse. lnom Stabindustrier med dotterbolag fanns vid årsskiftet 1976/77 37 ordinarie styrelseledamöter och 36 suppleanter representerande arbetstagarna. Antalet företagsnämnder inom dessa företag uppgick till 33. lnom Stabindustrier har vidare bildats samordningsorgan för styrelsearbete och personaladministrativt samarbete. Samordningsorganen har bildats mot bakgrund av den nya lagstiftningen på arbetsrättsområdet och de höga krav som ställs på personer som skall företräda de anställda och på personer som har personaladministrativa uppgifter i företagen. lnom Y.\/llI/I/\0I7('('I'II(7I7 har de anställda redan tidigare varit representerade

Vissa sro/j/örørags beteende 157

i dotterbolagens styrelser. Någon representant för arbetstagarna i moderbolagets styrelse ñnns dock ej. Varje dotterbolag har också en företagsnämnd. men någon koncerncentral nämnd finns inte. Av avgörande betydelse för de anställdas inflytande i företagen är givetvis att beslutsprocessen och ansvarsfördelningen inom Företagen är fastlagd och redovisad för de anställda. Detta gäller särskilt i större koncerner där beslutsprocessen omfattar många nivåer i företaget och därför blir mer svåröverskådlig. Att här redogöra för hur beslutsprocessen i de studerande företagen ser ut generellt är ej möjligt. Beslutsfattandet och företagets styrsystem är olika uppbyggt för olika ändamål. l föregående avsnitt har exempelvis redovisats hur företagens investeringsbeslut fattas samt hur forsknings- och utvecklingsfrågonta fordelats på olika nivåer i koncernerna. l avsnitten om inköps- resp. försäljningspolitiken redogörs för hur besluten i vissa fall fattas centralt, medan hur i andra fall besluten och ansvaret delegerats till divisioner eller lokala förvaltningar. Koncernernzis organisatoriska uppbyggnad påverkar självfallet det företagsdemokrzitiska arbetet. Snabba förändringar av den organisatoriska uppbyggnaden av företagen kan förorsaka svårigheter i det företagsdemokratiska arbetet och ställer krav på motsvarande anpassningar i formerna för medbestämmandet. Ju mer vittförgrenad en koncern är. desto viktigare är det att beslutsprocessen kan relateras till en organisationsplan för koncernen. Som ett exempel på en vittförgrenad koncern som genomgått snabba organisatoriska förändringar kan väljas STAB-koncemen. Dess organisatoriska uppbyggnad vad gäller den svenska byggnadsmaterialverksamheten redovisas i figur 7:2. Av figuren framgår att vissa av de enskilda tillverkningsföretagen formellt är dotterbolag till Katrinefors AB, som i sin tur är en underkoncern till Stabindustrier AB. Sistnämnda företag är också moderbolag till övriga svenska löretagsgrupper inom STAB. bl. a. Tarkettgruppen. l praktiken uppges dock Katrinefors vara ett vilande bolag. All samordning av de svenska företagen sker i Stabindustrier. som i sin tur är dotterbolag till STAB.

7.8.4 Samrâdsverksa/n/relen vid driftsinskränknirzgar - tre _fá//studier

Industri AB Euroc De senare årens betydande strukturomvandlingar på byggnadsmaterialindustrins område har medfört att frågan om de anställdas möjligheter att öva inflytande på beslut om driftsnedläggelser, driftsinskränkningar o. d. har aktualiserats i flera konkreta fall. Isamband därmed har bl. a. från fackligt håll riktats kritik mot enskilda företags handlande. Med hänsyn härtill har utredningen sökt bilda sig en uppfattning om hur det i företagsnämndsavtalen reglerade samrådsförfarandet har fungerat vid vissa strukturförändringar inom Euroc-koncernen. För detta ändamål har utredningen av koncernens ledning begärt och fått tillgång till visst skriftligt material. Detta består av bl. a. protokoll och protokollsutdrag från styrelsesammanträden i olika koncernföretag samt protokoll från foretagsnämnden, samrådsgrupper o. d. Materialet omfattar såväl nedläggnings- som driftsinskränkningssituationer som aktualiserats under åren 1974 och 1975.

158 Vissa sto/företags beteende SOU |977:43

_ _ _ _ _ _ _ _

:uEoZ

?

m

m:I.._.m›

4_

_äcocoaEoxmmzm

än.

_ i

m

_ m

_

§24

...KVD

Åmmgâmmczsmzoçv

__ H

._0230

häxsuoäbzm,

SXwCU%

vana

a

N *

m

m

_

Eâucrsmz

max

A

q

_mvocäå

_

?Fx

q

-En

.Bmcøtwñá

E

m _m _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _

.nzuscuzchxmêwån

.uaârümwnánzoç

müäncå 5.55.

.cucosmmimwzv .o_.__m:_u:_g§m

_

i

Näää

82.8%

835% .ugzeü

m

.cuvtuånmnm

mmümmEoncmmm

...M50

:mäsk

mcucöocoxáxxhm

E.

.o_v_:uo::o_._u.:_

m

:nu :nå

m

:må

å.. öwcx

Ewa_

maöêovopc

:oêzu sEEE

:ococmmiawö

å.. m .a

:ånåmüâucczüx

_piano_

:.23

mnñoccø.

_urzmzøcramñ_

mk

:af acc: mxmcoå K

Vissa storjörerags beteende 159

Det material som utredningen sålunda har skaffat sig tillgång till kan självfallet inte bilda underlag för några generella slutsatser rörande bl. a. tillämpningen inom Euroc-koncernen av företagsnämndsavtalens bestämmelser om samråd före viktigare beslut m. m. lnte heller har utredningen ansett skäl föreligga att företa någon mer inträngande kartläggning av hittillsvarande samrådsverksamhet. Utredningen har därför i detta sammanhang stannat för att beröra ett par fall där arbetstagarsidan på ett mer fort maliscrat sätt - t. ex. genom att begära förhandling angående ifrågasatt brott mot bl. a. löretagsnäntndsavtttlen - har framställt anmärkningar mot samrådslörfztrztndet. Det ena fallet gäller nedläggningen av Siporex AB:s fabrik i Södertälje. Såvitt framgår av tidigare nämnda handlingar förekom därvid i huvudsak följande. « Vid styrelsesammanträde i lnteroc AB (moderföretag till Siporex) den 2 oktober 1974 redovisades att Södertäljefabriken för år 1974 skulle uppvisa en avsevärd förlust. Anledningen härtill angavs vara en inträffad nedgång i byggandet i kombination med det prisstopp på de flesta byggmaterial som hade införts i mars 1974. Vid sammanträdet framhöll verkställande direktören att han för sin del inte kunde se någon annan lösning än att driften vid Södertäljefabriken avvecklades. Vidare framhölls att “arbetskraftssituationen i Södertälje vid tillfället kunde anses gynnsam. vilket skulle mildra konsekvenserna for de anställda. Efter diskussionen fick verkställande direktören styrelsens uppdrag att inleda samråd med de anställda i Södertälje om en avveckling av driften. Samrådsförfarandet enligt företagsnämndsavtalen synes ha inletts den ll oktober 1974 med att ett arbetsutskott inom företagsnäntnden i Södertälje informerades om det nyss nämnda styrelsebeslutet. Vid extra företagsnämndssantntanträde den 14 oktober 1974 lämnades samma information samt upplysningar rörande bakgrunden till styrelsebeslutet. Vid sammanträdet utsågs en särskild samrådsgrupp bestående av företrädare för arbetsgivaren och fackliga representanter för arbetstagarna. Samma dag lämnades information till de anställda och därefter till pressen. Den utsedda samrådsgruppen sammanträdde härefter den 18. 25 och 31 oktober samt den 6 november 1974. Under gruppens arbete togs fram vissa kalkyler och annat material av betydelse for bedömningen av Södertäljefabrikens framtid. l ett yttrande den 25 oktober 1974, som tillställdes foretagsledningen. uttalade samrådsgruppen att den ansåg fortsatt drift vid fabriken med acceptabelt ekonomiskt resultat vara möjlig. under förutsättning att prisstoppet på lättbetong upphörde att påverka resultatet vid fabriken. Samrådsgruppen lade därjämte fram vissa förslag till åtgärder som enligt gruppens mening skulle öka möjligheterna till fortsatt drift. I en ytterligare skrivelse till företagsledningen den 3l oktober 1974 redovisade samrådsgruppen sin uppfattning att det var värt att fortsätta driften i Södertälje samt motiven för denna uppfattning. Vid samrådsgruppens sammanträde den 6 november 1974 - i vilket deltog bl. a. Siporex verkställande direktör samt en representant för de anställda i lnteroc Aktiebolags styrelse - diskuterades samrådsgruppens bedömningar. Vid sammanträdet förklarades från representanterna för de anställdas fackliga organisationer att man inte under några förhållanden kunde tillstyrka en nedläggning av Södertäljefabriken.

160 Vissa slorj/örørags beteende

Vid styrelsesammanträde i lnteroc den 8 november 1974 beslöt styrelsen enhälligt att driften vid Södertäljefabriken skulle läggas ned vid halvårsskiftet 1975. Av det material som utredningen haft tillgängligt framgår att i underlaget för beslutet ingick de utredningar och bedömningar som gjorts inom ramen för samrådsgruppen. Information om beslutet lämnades vid extra företagsnämndssammanträde i Södertälje den ll november 1974. Senare samma dag lämnades information till samtliga anställda samt därefter till massmedia. Den 20januari 1975 påkallade Svenska fabriksarbetareförbundet. Svenska industritjänstemannaförbundet (SIF) och Sveriges arbetaledareförbund (SALF) lokala förhandlingar med Siporex rörande handläggningen av samrådsfrågorna inför beslutet om nedläggningen av Södertäljefabriken. Som grund för förhandlingsfrantställningen åberopades att organisationerna ansåg att företagsledningens handläggning av samrådet inte hade skett i enlighet med “förutsättningarna enligf företagsnämndsavtalens bestämmelser om ramråd före beslut i för företaget och dess personal väsentliga frågor. Av protokoll från lokal förhandling mellan parterna den 24 januari 1975 synes framgå att de fackliga organisationerna i huvudsak hävdat att arbetsgivarsidan åsidosatt företagsnämndsavtalen genom att samrådstiden varit alltför kort samt genom att beslutet om nedläggning av Södertäljefabriken i realiteten hade fattats redan innan samrådet inleddes. l sammanhanget åberopades att samrådet var “inriktat” på nedläggning och att föga hänsyn hade tagits till samrådsgruppens synpunkter och förslag. Det kan anmärkas att synpunkter i denna riktning framfördes redan under samrådsförfarandet. Att samrådstiden varit alltför kort hävdades också av en av de anställdas representanter i styrelsen för lnteroc vid styrelsesammanträdet den 8 november 1974. då nedläggningsbeslutet fattades. Arbetsgivarsidan bestred vid den lokala förhandlingen att företagsnämndsavtalen hade åsidosatts. Frågan har hänskjutits till centrala förhandlingar mellan berörda förbund. Utredningen anser sig självfallet inte böra gå in på en bedömning huruvida handläggningen av samrådet inför det aktuella beslutet om driftsnedläggning innefattat brott mot företagsnämitdsavtalen. Vid en bedömning från mer allmän synpunkt synes tiden för samrådsförfarandet emellertid - med hänsyn till frågans vikt för de anställda samt till samrådsgruppens och de fackliga representanternas ställningstaganden - ha varit tämligen kort. Detta torde ha bidragit till att skapa intrycket att nedläggningsbeslutet reellt sett var fattat redan före samrådsförfarandet. Den förhållandevis korta tiden för samrådsforfarandet måste å andra sidan givetvis ses i belysning av att Södertäljefabriken tydligen gick med avsevärd förlust. Här inställer sig dock frågan om skälen till att detta inte medförde att samråd om fabrikens framtid aktualiserades tidigare än som skedde. Det andra fall av samrådsförfarande som utredningen har funnit skäl att något beröra i detta sammanhang gäller en år 1974 aktualiserad nedläggning av det i A-Betonggruppen ingående Sydelement Betong ABzs fabrik Sydelement Betong AB i Bjuv Vid Bjuvfabriken hade sedan en tid förelegat vissa ekonomiska ägdes till 50 % av A-Beproblem. Av de för utredningen tillgängliga handlingarna framgår att fabtong och till 50 % av rikens framtid diskuterades i A-Betong AB:s direktion den 7 oktober 1974. Svenska lndustribyggen AB. SlAB. Två dagar senare. den 9 oktober 1974. hölls ett extra företagsnämndssam-

Vissa størjförerags beteende 161

manträde i Bjuv. varvid företagsledningen redovisade sin syn på Bjuvfabrikens framtid. Enligt tillgängliga uppgifter uppmanades i samband härmed medarbetare med synpunkter” att kontakta företagsledningen eller de anställdas representanter i A-Betongs styrelse före den ll oktober 1974, då beslut skulle fattas. Sistnämnda dag beslöt företagsledningen i Sydelement Betong att lägga ned Bjuvfabriken. Den 14 oktober 1974 lämnades varsel om uppsägningar, berörande 73 personer, till vederbörande länsarbetsnämnd i och till de fackliga klubbarna i Bjuv. ” Den 6 november 1974 hölls på arbetstagarsidans begäran överläggningar ntellan bl. a. företrädare för A-Betong samt å andra sidan företrädare för fabriksarbetareförbundet. SIF och SALF angående varselåtgärderna. Vid överläggningarna hävdade arbetstagarsidan att arbetsgivaren hade brutit mot bla. företagsnämndsavtalens regler om samråd före nedläggningsbeslutet. Arbetsgivarsidan bestred detta och synes ha gjort gällande att vad som förekommit vid det extra företagsnämndssammanträdet den 9 oktober 1974 hade innefattat avtalsenligt samråd. Frågan hänsköts sedermera till centrala förhandlingar. Enligt utredningens mening är det tämligen uppenbart att sammanträdet med företagsnämnden den 9 oktober 1974 inte kan anses ha inneburit sådant samråd före beslut som avses i företagsnämndsavtalen. Mera väsentligt i detta sammanhang är emellertid att de nyssnåmnda överläggningarna ledde till att man bildade en samarbetskommitté eller samrådsgrupp med företrädare för såväl arbetsgivar- som arbetstagarsidan. vilken fick i uppdrag att förutsättningslöst arbeta med frågan om Bjuvfabrikens framtida utveckling. Ett par veckor senare återtogs utfärdat varsel t. v. Samrådsgruppen synes ha fått rimlig tid för sitt arbete. l början av december 1974 beslöt arbetsgivarsidan att följa en av samrådsgruppen framlagd rekommendation som innebar viss fortsatt drift vid delar av Bjuvfabriken. Såvitt framgår av protokoll från extra företagsnämndssammanträde den 11 december 1974 ansåg berörda fackliga organisationer då att de nu redovisade åtgärderna hade inneburit att arbetsgivarsidan fullgjort sin avtalsenliga samrådsskyldighet. -l sammanhanget skall slutligen nämnas att driften vid Bjuvfabriken avvecklades från årsskiftet 1975/76. Detta skedde efter samråd med de anställdas representanter i en samrådsgrupp, som rekommenderade driftsned› läggning. l de nu berörda fallen har alltså anmärkningar i mera formell ordning riktats mot arbetsgivarsidans handläggning av samrådsförfarandet enligt företagsnämndsavtalen. Detta utesluter självfallet inte att i det av utredningen granskade materialet finns andra fall då arbetstagarsidan varit missnöjd med den information och det samråd som har förekommit. Till undvikande av missförstånd vill utredningen emellertid också framhålla att materialet inte heller ger underlag för någon generell kritik mot koncernen eller dess olika företag i de nu ifrågavarande hänseendena. l anslutning härtill skall nämnas att utredningen har fått det av en på Eurocs uppdrag genomförd undersökning angående bl. a. erfarenheterna av samrådet mellan företag och anställda inom koncernen. Undersökningen, som har utförts av ett konsultföretag under hösten 1976, har i huvudsak _ grundats på intervjuer med företrädare för arbetsgivar- resp. arbetstagarsidan

i

vid ett drygt tjugotal arbetsplatser inom koncernen. Undersökningens re-

162 Vissa stoij/örelags beteende

sultat förmedlar bilden av ett i stora drag tämligen väl fungerande system för att ge de anställda information och möjligheter till inflytande enligt hittills gällande förutsättningar.

Svenska Tändsticks AB (STAB)

STAB-koncernens förvärv 1974 av HSB:s snickerifabrik i Nässjö har berörts i avsnitt 7.6.4 i utredningen. Detta förvärv har ingående studerats av SPK efter hemställan från konkurrensutredningen. l denna studie redogörs bl. a. för samrådsverksantheten vid Förvärvet och vid den nedläggning av snickerifabriken som skedde drygt ett år senare. Av studien framgår bl. a. följande. “Ingen information gavs till de anställda vid Nässjöanläggningen före STAB:s förvärv. Dessa mottog naturligt nog beskedet om överlåtelsen mycket negativt eftersom det innebar en minskning av sysselsättningen. i första hand till ca 200 personer. Enligt en representant för Nässjö kommun föregicks inte STAB:s förvärv av nâgra kontakter med de kommunala myndigheterna. På kommunalt håll var man dock införstådd med att snickerifabriken drabbats av svåra lönsamhetsproblem. Man anser dock att det var svårt att få information från de berörda företagen i samband med och efter förvärvet. STAB:s ledning framhåller också att samtliga inblandade parter delade STAB:s bedömning av Nässjöfabrikens framtida möjligheter i samband med förvärvet. Det låg också i kommunens intresse att differentiera näringslivet i regionen eftersom denna var mycket “träberoendei Inga kontakter mellan STAB och regeringen förekom i samband med förvärvet av HSB:s Nässjöfabrik. Efter STAB:s förvärv av HSB:s snickerifabrik överfördes produktionen av köksskåp och garderober enligt planerna till Marbodal AB i Tidaholm. Produktionen av dörrar fortsatte knappt ett år men i maj 1975 varslade STAB om nedläggning av driften i och med årets utgång. Anledningen var enligt STAB en drastisk nedgång i bostadsbyggandet i övriga Europa som helt oförutsett minskade exportmarknaden under åren l974/75. Dessutom visade sig kostnadslåget i snickerifabriken vara åtskilligt högre än man från början räknat med vilket medförde att produktionen inte var konkurrenskraftig på exportmarknaden. Avsättningssvårigheterna på den engelska marknaden ökade också genom att pundet sjönk under den kurs på 9 kronor som man från STAB:s sida räknat med. Som ytterligare en anledning till nedläggningen har angivits att den nya företagsledningen misslyckades med att engagera snickerifabrikens personal i den nya satsningen. STAB:s bedömning av Nässjöfabrikens framtid visade sig alltså på många punkter vara alltför optimistisk. Nedläggningen väckte naturligtvis kritik bland de anställda och övriga intressenter speciellt mot bakgrund av att STAB endast ett år tidigare utlovat sysselsättning åt en del av arbetsstyrkan. Många såg STAB:s agerande som STAB:s byggmaterialdi- ett sätt att eliminera konkurrens på marknaden. Från STAB:s sida anser vision och dess förvärv till förvärvet man att kommunen i viss mån uppvisade en kluven inställning av HSB:s Riksförbund ek och dess konsekvenser. Utåt (mot massmedia bland annat) visade man en för, Snickerifabriken. kritisk attityd medan man å andra sidan hade delat STAB:s bedömning Nässjö, 1974. SPK 1976. stencil. av Nässjöfabrikens svårigheter vid själva förvärvet.

Vissa sro/j/drerags beteende

Produktionen av dörrar överfördes efter nedläggningen av snickerifabriken

till STAB-företagen AB WST-Hus i Forserum samt Ji-Te AB i Åstorp.

WST-Hus förvärvades av STAB under 1972 men dess tillverkning av mellanväggar och takelement drabbades av svåra avsättningsproblem då bostadsbyggandet minskade i omfattning. Efterfrågan sjönk också på grund av att bygglöretagen i ökande utsträckning började tillverka mellanväggar ute på byggarbetsplatserna för att undvika att friställa personal. WST:s väggar och takelement var dessutom på grund av sin konstruktion mindre konkurrenskraftiga. Genom att föra över en del av HSB:s tillverkning kunde WST:s produktion av dörrar utökas och sysselsättningen vid Företaget därigenom tryggas. Av två svaga industrier har man enligt STAB i stället skapat en konkurrenskraftig enhet. l samband med överforingen av Nässjöanläggningens tillverkning utökades personalstyrkan vid Marbodal AB och Ji-Te AB med ca 75 resp. 80 personer. Summan av dessa nyanställningar kan dock inte direktjämföras med antalet anställda vid Nässjöanläggningen (450) eftersom en del produktion även övertogs av personal vid WST i Forserum som tidigare sysslat med tillverkning av väggar och takelement. Kostnadssänkningarna i samband med övertagandet torde dock ha varit avsevärda vilket också visas av det faktum att tillverkningsvärdet per anställd i Nässjö låg på ungefär 100 tkr 1973 medan motsvarande uppgift för exempelvis Marbodal AB uppgick till ca 150 tkr per år. Enligt SPK-utredningen angående konkurrensförhållanden vid försäljning av dörrsnickerier(Dnr 120/75) uppnådde STAB dock inte några större produktionstekniska fördelar i de övriga anläggningarna i och med förvärvet av HSB:s fabrik. Utredningen menar att skalfordelarna i produktionen av standarddörrar redan var utnyttjade och att ökade serielängder har en liten inverkan på styckkostnaderna. Som tidigare nämnts varslades 25 tjänstemän om uppsägning då STAB tog över Nässjöfabriken. Efter övertagandet ökade dock den frivilliga avgången från företaget och när varslet om nedläggning kom i maj 1975 återstod knappt 260 av de ursprungliga 450 anställda. Enligt den lokala arbetsförmedlingen torde övervägande delen av de personer som slutade frivilligt ha fått nytt arbete inom Nässjöregionen. Möjligt är att de tjänstemän som permitterades i högre utsträckning fick söka sig till andra orter. Även om varslet i maj 1975 inträffade under en lågkonjunktur var arbetsmarknadsläget i Nässjö-regionen ganska gott för tillfället med många expanderande företag. Dessutom var större delen av den arbetskraft som berördes yrkesutbildad eller åtminstone van vid industriarbete vilket underlättade omplaceringen. När arbetet lades ned vid utgången av 1975 återstod ungefär 235 personer att placera. Läget beträffande dessa personer var i september 1976 följande: - 147 personer hade fått nytt arbete på orten - 20 personer hade fått arbete på annan ort drygt 10 personer hade pensionerats - 24 personer var sjukskrivna knappt 10 personer deltog i utbildning ungefär 20 personer var arbetslösa.

Enligt STAB har sammanlagt ett 40-tal personer från Nässjöfabriken an-

164 Vissa stoijöretags beteende SOU l977z43

ställts vid WST i Forserum. Ett mindre antal har återanställts i Nässjö och sysslar med underhållsarbeten. Huvuddelen av dem som fått arbete har anställts i den övriga träbearbetande industrin på orten (Nässjö-hus) samt i diverse verkstadsföretag (Eldon m. ll). De personer som fortfarande är arbetslösa är huvudsakligen äldre personer med medicinska och andra handikapp. STAB planerar för närvarande att i stället för dörrtillverkning starta produktion av papperstapeter i anläggningarna i Nässjö. Investeringskostnaderna är beräknade till ungefär 20 mkr och tillverkningen beräknas ge sysselsättning åt ungefär 100 personer. Tillverkningen skall bedrivas av det närbelägna företaget Anneplas AB i Smålands Anneberg och utgöra en breddning av Anneplas produktsortiment. En gemensam distributionscentral skall byggas i Nässjö. Omskolning och utbildning av personal för den nya tillverkningen kan också ske vid Anneplas AB. Den personal som hittills sysselsatts i verksamheten kommer dock från företaget i Anneberg. Från Nässjö kommuns sida ser man mycket positivt på att STAB etablerat en ersättningsindustri på orten. Den kan tilläggas att Anneplas vid årsskiftet 1976/77 sysselsatte 290 personer, varav ett åttiotal i Nässjö.

7.9 Berörda företags politik beträffande Byggmakoncernen

Byggnadsmaterial distribueras inte enligt något enhetligt mönster. Produkterna marknadsförs och distribueras dels genom ett stort antal olika återdels direkt från leverantören till förbrukaren. Särskilda distribuförsäljare. tionskanaler utanför den egentliga byggnadsmaterialhandeln förekommer för exempelvis el-, VVS-. järn- och stålvaror. Produkter för husstomme. stomkomplettering, beklädnad och inredning distribueras huvudsakligen genom den egentliga byggnadsmaterialhandeln. som ofta kombinerar en grossist- och detaljistfunktion. Större delen av byggnadsmaterialhandeln utgörs av enskilda företag. Den strukturomvandling mot färre och större enheter som pågår inom varudistributionen har hittills varit av mindre omfattning inom byggnadsmaterialhandeln. som utmärks av många och små företag. Enligt en undersökning av SPK fanns 1973 över 700 försäljningsställen inom byggnadsmaterialhandeln i Sverige. Sedan slutet av 1960-talet har emellertid två rikstäckande distributionskedjor baserade på ägargemenskap etablerat sig på marknaden. Beijer Byggmaterial AB och Byggma lnvest AB Dessa företagsgrupper svarade 1973 för 25 ”n av byggnadsmaterialhandelns omsättning. som samma år uppgick till 4,5 miljarder kronor. Beijer Byggmaterial består av ett mo- Försäljningskedjor förederbolag och ett trettiotal rörelsedrivande dotterbolag. Företaget ägs av Statskom redan tidigare inom företag (45 %). Kooperativa Förbundet (45 %) och Beijerinvest (10 %). byggnadsmaterialhandeln. Dessa kedjor bygg- Byggmagruppens bildande sammanhängde med dels vissa strukturella de dock inte på ägarge- förändringar i byggandet. dels Beijer Byggmaterials snabba expansion genom menskap utan. som ex- var anpassad till den typ av stora företagsförvärv. Byggnadsmaterialhandeln empelvis lnterpares- och byggnadsobjekt som vanligen förekom under senare delen av 1960-talet. Bävernföretagen, på gemensamma funktioner En anpassning till den ökande renoveringsmarknaden var nödvändig då för inköp etc. objektbyggnadsvolymen sjönk. Bl. a. krävdes ökade finansiella resurser för

Vissa stor/örerags beteende 165

att täcka det större kapitalbehov som lagerförsäljning medför. Vidare krävdes ett ökat distributionstekniskt kunnande för att klara denna omställning. Genom bildandet av Byggma avsåg man att underlätta såväl kapitalanskaffning. bl. a. genom bankupplåning, som omställningsprocessen till ökad lagerförsäljning. När det gäller Beijerkedjans expansion uppfattades denna som så kraftig av konkurrerande fristående byggnadsmaterialhandlare att man önskade en motvikt till Beijer. Byggmagruppen bildades sålunda på initiativ av ett antal fristående byggnadsmaterialhandlare, vilka fick gehör för sina tankar hos byggnadsmaterialtillverkarna Euroc och STAB. Byggmagruppen var från början inte en koncern i aktiebolagslagens mening utan bestod av ett antal regionala företag som vart och ett helt eller delvis ägde ett antal lokala handelsföretag? Som samordnare för Byggmaföretagen bildades 1971 Byggma Invest AB med sätei Helsingborg. Byggma lnvest skulle svara för utveckling, gemensam administration och övergripande företagsledning. Byggma lnvest skulle sålunda vara ett holding- och finansieringsbolag och endast äga en mindre del av aktierna i regionbolagen. Byggma lnvest, som ursprungligen hade ett aktiekapital på 1,2 milj kr., ägdes från starten av Euroc (40 %), STAB (40 96) resp. Säfveåns AB (20 96), mellan vilka förelåg konsortialavtal? Meningen var att Byggma Invest på sikt skulle äga 20 % av aktierna i de sju regionbolagen. de gamla ägarna mellan 20 och 40 %. företagsledningen i regionbolagen mellan 20 och 40 % och de anställda 20 % av aktierna. Byggma Invest blev dock senare ägare till betydligt större andelar av aktierna i regionbolagen. Byggma Småland AB och Byggma Nordsvenska AB ägdes dock till 100 % av Byggma Invest redan från början. Byggma Invest tecknade vidare borgen för de regionala företagens upplåning av rörelsekapital och deras skuldförbindelser, lämnade i likvid vid uppköp av lokala företag. År 1973 höjdes aktiekapitalet till 4 milj. kr. Till styrelseledamöter i Byggma lnvest utsågs professor Curt Kihlstedt (ordförande), direktör Sverker Ovesson (STAB), direktör Gunnar Rosenborg (Euroc), direktör Bengt Dunér (Säfveån) samt advokat Magnus Thorñnn. Till verkställande direktör utsågs Arne Johansson, som betecknas som den drivande kraften bakom Byggmagruppens bildande. Byggma lnvests verksamhet hade 1974 fått en sådan omfattning - bl. a. De små byggnadsmateuppgick företagets borgensåtaganden till ca 75 milj. kr. - att det bedömdes rialhandelsföretag som ej som nödvändigt att öka aktiekapitalet. Parallellt härmed hade olika upp- själva hade resurser att fattningar rörande policymässigt viktiga frågor börjat brytas mot varandra klara strukturomvandlingen och därför erbjöds i Byggma lnvests styrelse. För att lösa dessa frågor hölls i oktober 1974 till försäljning accepteett konsortiesammanträde med aktieägarna i Byggma lnvest varvid enhälligt rade inte alltid Beijer beslöts att höja aktiekapitalet med 20 milj. kr. till 24 milj. kr. Teckning Bygg som köpare. skulle ske till pari och betalning skulle ske kontant. Aktieägarna skulle zDen regionala företagsefter nyemissionen äga vardera l/3 av aktierna. l enlighet med vad Euroc strukturen redovisas i anfört vid sammanträdet skulle i samband med kapitalökningen för veavsnitt 5.2.5. derbörande kreditinstitut klargöras att Byggma lnvests aktieägare förutsatte att bedömningar av Byggmagruppens kreditvärdighet skulle 3 Aktierna ägdes formellt _ fortsättningsvis av dotterbolagen AB Anske på grundval av allenast Byggmagruppens egna resurser. utan hänsynnetorp, Svenska Stabinstagande till aktieägarnas. Såvitt känt informerades sedermera vissa större dustrier AB resp. Sevonia banker härom. Likaledes efter förslag av Euroc beslöt man enhälligt att AB.

166 Vissa srorj/örerags beteende

förstärka Företagets finansfunktion. Vidare beslöts att ge ledningen För Byggma Invest en viss begränsad ram För medverkan i ytterligare företagsförvärv utan Föregående konsortiesammanträde. Slutligen beslöt man vid detta sammanträde att lämpliga Företag sedermera skulle erbjudas att teckna aktier i Byggma Invest i en riktad nyemission. De nytillkomna ägarnas andel skulle utgöra omkring en femtedel av aktiekapitalet. Den förstnämnda kapitalökningen genomFördes omedelbart, medan den riktade nyemissionen aldrig kom till stånd. Den beslutade Förstärkningen av Finansfunktionen i Byggma dröjde. Redan under 1975 uppkom frågan om ytterligare kapitaltillskott från Byggma lnvests aktieägare, då det visat sig att ett av regionbolagen, Byggma Syd, under 1974 redovisat Förluster på närmare 15 milj. kr. och Förlorat hela sitt aktiekapital. För att underlätta ett täckande av förlusterna i Byggma Syd gjordes detta Företag till dotterbolag till Byggma Invest. Enligt vad som senare framkommit uppgick den verkliga Förlusten till det dubbla. Förlusterna i Byggma Syd uppstod delvis i samband med tomtaffarer i Sverige och utomlands Under 1975 uppkom vidare frågan om att bilda en koncern av Byggmagruppen genom att Byggma Invest övertog samtliga aktier i resterande fyra regionbolag. Samtliga tre aktieägare och revisorerna vari princip positiva till idén om en koncernbildning. Eurockoncernen ville dock ej ta definitiv ställning i frågan Förrän ett mera detaljerat beslutsunderlag förelåg utvisande en långsiktig bedömning av Byggmas utveckling. Mot bakgrund av att Byggma Syd även under 1975 beräknades gå med Förlust beslöt Byggma Invest vid ett styrelsemöte i juli 1975 att genom en till Byggma Invest riktad nyemission höja aktiekapitalet i Byggma Syd från 2,5 till 5 milj. kr. Eurocs representant reserverade sig mot beslutet. Euroc sonderade samtidigt möjligheterna att sälja sina aktier i Byggma Invest till de båda övriga delägarna, då man ej längre var till Freds med Byggmas utveckling och ej ansåg sig få gehör För sina synpunkter i styrelsearbetet. I augusti 1975 hölls ett konsortiesammanträde med aktieägarna i Byggma Invest, varvid frågan huruvida en finansiell rekonstruktion av Byggma Invest skulle genomföras diskuterades. Rörelsen finansierades nämligen till stor del med långa leverantörskrediter och extern upplåning. Ca 30 milj. kr. behövde tillföras genom tillskott från aktieägarna eller genom ytterligare upplåning. En av anledningarna till Byggmas Försämrade finansiella situation var att Byggma Fick oFörmånligare avtal om rabatter etc. med leverantörerna sedan man börjat bli långsamma betalare. Man diskuterade åter frågan om en koncernbildning. vilken skulle kunna underlätta täckande av förlusterna i Byggma Syd. Vidare ansågs en koncernbildning kunna möjliggöra erforderlig styrning av de regionala bolagen och möjliggöra skattemässig resultatutjämning mellan Byggmabolagen. Vidare diskuterades en Försäljning av rörelsefrämmande bolag. l En väsentlig orsak till Eurocledningen underströk vid sammanträdet nödvändigheten av att full Byggma Syds Förluster uppges ha varit att man klarhet nåddes om Byggmagruppens ställning innan aktieägarna fattade begick in på Försäljning av slut om att tillskjuta ytterligare kapital. Frågorna bordlades i avvaktan på byggsatser till Färdiga beslut av resp. aktieägarbolags styrelser. småhus. Tomtaffärerna I september 1975 fattade Byggma lnvests styrelse beslut om att konsammanhängde med Färdighusidéen. cernbildningen omgående skulle genomföras och att Byggma Invest i utbyte

Vissa sro/j/öretags beteende

mot konvertibla skuldebrev skulle förvärva minst 90 % av aktierna i varje regionalt Byggmabolag. Eurocs representant reserverade sig mot beslutet - som enligt konsortialavtalet krävde enighet - med hänvisning till att en pågående revisorsutredning rörande Byggmagruppens ekonomiska förhållanden borde avvaktas. Kort härefter ställde Euroc - som protest mot beslutet -sin styrelseplats i Byggma Invest till förfogande. Euroc förklarade samtidigt att man inte skulle delta i något kapitaltillskott som kunde föranledas av beslutet. STAB:s hittillsvarande ledamot i styrelsen utsågs till ordförande i februari 1976. Till ny verkställande direktör utsågs i början av 1976 Rolf Strand, tidigare verkställande direktör i Eurodoordivisionen inom STAB. STAB:s dåvarande VD gick in i Byggma lnvests styrelse fr. o. m. juni 1976. Underskottet i Byggmakoncernen visade sig efter ytterligare undersökningar vara större än man tidigare räknat med - underskottet uppgick enligt vissa beräkningar till 50-60 milj. kr. - varför frågan om en ñnansiell rekonstruktion av Byggmakoncernen krävde en snabb lösning. Alternativet utgjorde risk för konkurs för Byggmakoncernen med åtföljande risker för dess leverantörer och borgenärer. I ett avtal mellan aktieägarna i Byggma Invest, undertecknat i månadsskiftet april/maj 1976. träffades en uppgörelse med följande huvudsakliga innebörd. Aktieägarna, Euroc, STAB och Säfveån, utfáste sig att villkorligt efterskänka 10 milj. kr. vardera av sina fordringar på Byggmakoncernen. Det villkorliga efterskänkandet innebar att nämnda del av fordringarna var ränteoch amorteringsfria t. o. m. utgången av år 1981, varefter den skulle löpa med vid varje tillfälle gällande marknadsränta och - under vissa förutsättningar - amorteras under en tioårsperiod. Säfveån, vars därefter kvarstående fordringar uppgick till 24 milj. kr., medgav Byggmakoncernen amorteringsfrihet t. o. m. 1977, varefter amortering skulle ske under en tioårsperiod. Parterna krediterade Byggmakoncernen sina kvarstående krav på dröjsmålsräntor avseende tiden före april 1976. STAB och Säfveån förband sig att teckna borgen för Byggmakoncernens utökade krediter upp till 25 milj. kr.. varav STAB svarade för 20 milj. kr. Euroc och Säfveån gav STAB en oåterkallelig option att senast den 31 mars 1981 förvärva deras samtliga aktier i Byggma Invest å nominellt 16 milj. kr. för l kr. per aktiepost. STAB och Säfveån förklarade sig i det nu träffade avtalet införstådda med att som en förutsättning för Eurocs deltagande i avtalet gällde att ifrån STAB och Säfveån inga ytterligare ekonomiska anspråk ställdes på Euroc i dess egenskap av aktieägare i Byggma Invest. Eurockoncernen å sin sida förklarade sig införstådd med att STAB och Säfveån icke hade någon skyldighet att tillskjuta ytterligare medel eller ikläda sig ytterligare engagemang utöver vad som stipulerades i avtalet. 1 avtalet står bl. a. följande. “Vid omröstning (på bolagsstämmor i Byggma) gäller i princip. att Euroc och Säfveån endast skall agera för att utöva sina rättigheter enligt vid var tidpunkt gällande aktiebolagslag.” Denna passus synes vara ett uttryck för att Euroc och Säfveån ej vidare skulle aktivt engagera sig i Byggmas skötsel. Det kan tilläggas att samtliga tre delägare skrev ned sina aktier i Byggma Invest till noll kr. i sina resp. bokslut för 1975. Under 1975 inledde Beijer Byggmaterial förhandlingar om en eventuell

168 Vissa sto/företags beteende SOU l977z43

fusion mellan detta företag och Byggma. På våren 1976 fanns ett avtalsförslag klart. Avtalet gick ut på att Byggma skulle säljas till Beijer Byggmaterial. Olika förslag till ny ägarbild fanns. Det är troligt att huvuddelägarna skulle ha blivit KF, LKAB, STAB, Euroc och Beijerinvest. En vinst med fusionen skulle ha blivit att den dubbeletablering som fanns på drygt 20 platser i landet hade kunnat elimineras. Vidare skulle rationaliseringsvinster kunnat erhållas beträffande den centrala administrationen. Avtalet slöts aldrig, enligt vad som uppges på grund av att erforderliga - rörande balansgarantier Försäkringar värdering av tillgångar och skulder m. m. - ej lämnades från alla tre delägarna i Byggma. Under sommaren 1976 upptogs förnyade kontakter i frågan utan resultat. Under hösten 1976 utarbetades inom Byggmas styrelse en långsiktig saneringsplan för koncernen. Planen, som förankrades hos STAB i december 1976, gick ut på att Byggma under 1977 skulle sälja och avveckla ett stort antal lokala företag och minska omsättningen till 2/3 av den dåvarande. Samtidigt med att förlustkällor på detta sätt eliminerades skulle friskt kapital tillföras. I början av april 1977 var större delen av aktiekapitalet förbrukat och Byggmakoncernen inställde betalningarna. STAB var visserligen berett att tillskjuta ytterligare kapital för att - åtminstone delvis - täcka förlusterna men de båda övriga delägarna ställde sig i detta skede avvisande till ytterligare kapitaltillskott. Byggmakoncernen hade vid denna tidpunkt ca l 700 anställda i 60 företag i Syd- och Mellansverige. Beskedet om betalningsinställelsen synes ha kommit överraskande för många intressenter såsom anställda, leverantörer, kreditgivare m. fl. Härtill bidrog säkert det faktum att Byggmakoncernen ägdes av tre börsnoterade företag, vilket antogs borga för att skulle fullfölja sina

Byggmakoncernen

åtaganden. Betalningsinställelsen följdes av en omfattande publicitet i massmedia, där även en viss argumentering mellan de inblandade parterna ägde rum. Ackordscentralen i Stockholm tillsatte inom kort en samarbetsgrupp med företrädare för flertalet intressentgrupper, vilken skulle utarbeta en räddningsplan för Byggmakoncernen. Enligt vadsom framkommit har Byggmakoncernen skulder på drygt 500 milj. kr. varav till STAB, Säfveån och Euroc ca 130 milj. kr., till affársbanker 200 milj. kr.. och till en rad leverantörer 120 milj. kr. Ett försök till helhetslösning av Byggma genom kapitaltillskott och avskrivningar av fordringar från samtliga tre delägare, ackord på leverantörsfordringar m. m. misslyckades sedan bankerna för sin del avvisat förslaget att skriva av räntefordringar. I stället undantogs successivt flera av de ingående regionala och lokala företagen från ackordsförhandlingarna genom åtgärder från övriga intressenter i dessa företag. Ännu i början av maj 1977 är läget oklart för flera av de inblandade regionala och lokala företagen. Flera spekulanter finns på delar av Byggmakoncernen, men en räddning av hela koncernen förefaller mindre trolig. Moderbolaget, Byggma lnvestf har i början av maj försatts i konkurs. Underskottet uppgår preliminärt till ca 130 milj. kr. Byggmakoncernens snabba expansion i början av 1970-talet, beslutsprocessen i koncernen under senare l Namnändrat till Bygg- år och koncernens pågående sönderfall under 1977 aktualiserar flera fråma AB. geställningar som berörts i andra sammanhang i utredningen.

Vissa sto/j/örerags beteende

En fråga gäller de näringspolitiska effekterna av Byggmakoncernens tillkomst. Fanns det utrymme för två rikstäckande kedjor for distribution av byggnadsmaterial? En annan fråga gäller konkurrensen. Utgjorde kedjorna effektiva konkurrentforetag, som tävlade med pris, service osv. eller hade man lokalt monopol genom att Byggma och Beijer i huvudsak fanns på skilda orter. Beslutsprocessen i Byggmakoncernen och de anställdas inflytande är andra frågor som inställer sig. Utredningen har inte närmare studerat förhållandena i byggnadsmaterialhandeln. Med hänsyn till att två av utredningen närmare studerade företag emellertid är delägare i Byggmakoncernen kan bl. a. följande vara av intresse att notera. Av tillgängligt material anser sig utredningen kunna utläsa att Byggma lnvest haft dålig insyn i och kontroll över de regionala och lokala bolagen. Även efter koncernbildningen 1975 synes företagsledningen ha saknat många av de styrinstrument som erfordras för att fördelarna med en stor företagsgrupp skall kunna tillvaratas. l några fall har revisorerna i sin berättelse framfört vissa erinringar mot redovisningen i regionbolagen. De anställda i Byggmakoncernen har inte varit representerade i Byggma Invests styrelse. Många väsentliga frågor har avgjorts vid sammanträden mellan aktieägarna och reglerats i konsortialavtal mellan parterna. En eventuell styrelseplats för de anställda i Byggma lnvest torde inte automatiskt ha givit insyn i dessa avgöranden. Styrelserepresentationslagen täcker nämligen inte det fallet att ett företag äger - låt vara betydande - minoritetsintressen i ett annat företag, utan ger endast rätt till styrelserepresentation i moderbolaget for anställda i en koncern i aktiebolagslagens mening. l samband med ackordsförhandlingarna har ansvarsfrågan ägnats ett betydande utrymme i massmedia. Följande påpekanden bör göras. Aktieägande konstituerar i sig inget juridiskt ansvar för aktiebolagets affärer, utan aktieägaren svarar endast med sitt aktiekapital. Enligt gängse praxis svarar dock moderbolaget i en koncern moraliskt för sina dotterbolag då moderbolaget har inflytandet över bolaget genom sitt dominerande eller totala aktieinnehav. l Byggma-fallet har man - trots att det ej är fråga om koncernförhållande - sökt utkräva delägarnas ansvar under hänvisning till att delägarna är börsnoterade företag. Euroc har i princip avvisat kravet på moraliskt ansvar i Byggma, mot bakgrund av att man ansett sig överröstade i fråga efter fråga av de två andra delägarna. Vid Eurocs bolagsstämma i maj 1977 anförde Eurocs koncernchef följande beträffande Byggmakrisen: “Eftersom dagens bolagsstämma inträffar strax efter en omfattande publicitet om krisen inom Byggmakedjan vill jag med nâgra ord beröra den principiella frågan om Eurocs ansvar som aktieägare för Byggmas affärer. Låt mig därvid till en början slå fast att det inte gäller något juridiskt ansvar. Den springande punkten i aktiebolaget som företagsform är ju just att aktieägaren endast svarar med sitt insatta aktiekapital. såvida han inte iklätt sig särskilt ansvar genom t. ex. borgen, vilket Euroc inte gjort för Byggma. Låt mig vidare slå fast att ett moderbolag, det må vara börsnoterat eller ej, har ett moraliskt ansvar för sina dotterbolag. Det rör sig ju här om aktieinnehav som konstituerar ett avgörande inflytande på ledningen i det ägda bolaget, ett inflytande som ger ägaren möjlighet att driva sin vilja igenom mot oppositionen från eventuella övriga aktieägare.

170 Vissa sto/företags beteende

Frågan om det moraliska ansvaret blir egentligen komplicerad först då det gäller vilket ansvar som konstitueras då aktieägaren är i minoritet. dvs, saknar möjlighet att driva sin uppfattning igenom om aktie- eller styrelsemajoriteten är av annan mening. Enligt Eurocs sätt att se kan en nedröstad minoritetsaktieägare inte anses ha moraliskt ansvar för en företagspolitik mot vilken han stått i oposition och reserverat sig. Euroc verkade inom Byggma först förgäves for en upprustning av administration och finanser. motsatte sig sedan koncernbildningen, erbjöd sig att överlåta sina aktier. sökte få styrelse och verkställande direktör i Byggma utbytta och lämnade hösten 1975 Byggmas styrelse efter att i fråga efter fråga ha drivits ut i reservantposition. När Euroc lämnade Byggmastyrelsen konstaterade såväl fack- som dagspress att det var på grund av meningsskiljaktigheter om Byggmas skötsel. Sedan hösten 1975 har Eurocs insats varit att i ett aktieägaravtal för drygt ett år sedan efterskänka sina varufordringar på Byggma. då uppgående till 10 Mkr. och att ge STAB en femårig. fast oåterkallelig option att för l krona överta Eurocs aktiepost i Byggma på nominellt 8 Mkr. 1 detta sammanhang avstod övriga aktieägare uttryckligen från att göra anspråk på vidare ekonomiska bidrag till Byggma från Eurocs sida. Det är mot denna bakgrund som frågan om Eurocs moraliska ansvar bör bedömas.

Vid STAB:s bolagsstämma i juni 1977 anförde STAB-koncernens styrelseordförande följande beträffande Byggma-krisen.

“Låt mig därefter som nästa punkt komma in på Byggma-affärer: och försöka lite närmare precisera STAB:s roll i dett olyckliga drama. vilket är så mycket mera angeläget. som vissa kommentarer i pressen synes vilja pådyvla STAB ett alldeles speciellt ansvar för vad som inträffat. Det är då först nödvändigt att teckna något av bakgrunden för att få perspektiv på affären. När Byggma-gruppen på sin tid bildades. var det ett initiativ som togs gemensamt av tre företag. nämligen Euroc. STAB och Säfveån. Initiativet syftade till att skapa en samordning av en rad enskilda byggmaterialhandlare och förbättra deras finansieringsmöjligheter. Byggma-gruppen har aldrig ingått i STAB-koncernens rörelse. Men vi hade ett affärsmässigt intresse av att det fanns en stark och av producentintressen oberoende byggmaterialhandel. Det var därför som vi gick in som aktieägare i Byggma lnvest. Våra egna leveranser till Byggma-gruppens företag har i förhållande till våra totala leveranser av byggmaterial varit ganska obetydliga under 1976, ca 70 mkr eller ca 7 “n av koncernens totala försäljning i Sverige. Idén med bildandet av Byggma-kedjan var nog i och för sig riktigt. Tyvärr kom den emellertid inte att fullföljas på det sätt som var avsett. Redan efter några års verksamhet visade det sig att företagsledningen i Byggma utvecklat verksamheten i riktningar, som var direkt äventyrliga. Genom förvärv av produktionsföretag och genom vissa markförvärv utomlands kom gruppen att belastas med engagemang, som så småningom visade sig leda till betydande förluster. Detta ledde under loppet av 1975 fram till en mycket prekär finansiell situation. som dessutom förvärrades av att Byggma lnvest under året - tvärtemot den ursprungliga uppläggningen - inträdde som 100 % ägare av de olika regionsbolagen och en rad andra bolag. Denna s. k. koncernering kom att få ödesdigra konsekvenser. STAB:s styrelse hade icke hållits underrättad om den utvidgning av Byggmas affarskoncept som ägt rum, men fann ändå skäl att på våren 1976 medverka i en rekonstruktion av Byggma, De tre aktieägarna bidrog därvid vardera med ett kapitaltillskott på 10 mkr. samtidigt som de skrev bort sin aktieinvestering om 8 mkr var. Beslut fattades därvid också om en plan för avveckling av förlustengagemang och vissa svaga delar av kedjan samt om tillsättande av en ny företagsledning. Vid denna tid uppställda prognoser gav vid handen. att Byggmakoncemen efter dessa åtgärder och med det kapitaltillskott som skett skulle vara livskraftigt.

Vissa story/örerags beteende 171

De rapporter som sedan under 1976 gavs for STAB:s styrelse, angav att utvecklingen inom Byggma fortlöpte enligt budget. Först i januari 1977 inkom alarmerande rapporter. som gav vid handen, att Byggma behövde ytterligare kraftiga kapitaltillskott for att klara sig solvens- och likviditetsmässigt. Anledningarna till denna plötsliga försämring var flera. De tidigare förlusterna på engagemang utomlands hade visat sig väsentligt större än man tidigare haft klarhet om, avvecklingen av vissa svaga Byggma-företag hade visat sig dra betydande kostnader och. sist men inte minst, den allvarliga försvagningen av byggnadskonjunkturen i vårt land hade menligt påverkat det löpande affärsresultatet. Ett nytt kapitaltillskott var alltså nödvändigt. l detta läge godkände STAB:s styrelse ett forslag att STAB skulle medverka till ett sådant, dock endast under förutsättning att även de övriga aktieägarna bidrog med sin del. För att vinna tid lör en sådan rekonstruktion påtog sig STAB också själv betalningsansvaret för Byggmas förfallna växelskulder på 20 mkr. Det visade sig emellertid omöjligt att vinna de övriga aktieâigarnas medverkan i en rekonstruktion. och en betalningsinställelse blev då den enda utvägen. Vi gav ändå inte tappt. Sedan betalningsinställelsen blivit ett faktum. fortsatte STAB sina zinsträngningar att få en rekonstruktion till stånd och lyckades också få en överenskommelse mellan de tre aktieägarna att i en ackordsuppgörelse efterskänka fordringar på Byggma-företagen till ett sammanlagt belopp av ca 60 mkr. En förutsättning for att man i detta läge skulle få Byggma på fötter var att även övriga fordringsägare medverkade i en ackordsuppgörelse. Ett forslag härom förkastades emellertid på ett borgenärssammanträde och konkursen blev oundviklig. l vissa presskommentarer kring Byggma-affären har gjorts gällande. att STAB borde ha trätt in och tagit hela det finansiella ansvaret for Byggma. Till detta är bara att säga. att ett sådant handlande från STAB:s sida av fiera skäl skulle ha varit en orimlighet. Låt mig precisera varfor. a) För det första är det skäl att erinra om att en aktieägare i ett aktiebolag icke har någon _juridisk skyldighet att svara for mer än sin aktieinsats. Aktiebolagsinstitutionen vilar på denna princip. b) För der andra kan sägas. att en aktieägare i vissa lägen kan känna ett Inora/isk! ansvar att gå längre än vad aktiebolagslagen kräver. STAB skulle aldrig tveka att när det gäller ett dotterbolag ta på sig en moralisk skyldighet att svara för dotterbolagets skulder. Byggma är emellertid inget dotterbolag till STAB. STAB har bara satt in en tredjedel av aktiekapitalet och Byggma är gentemot STAB ett helt fristående bolag, som icke på något sätt ingår i koncernens rörelse. c) För :ler tredje har icke STAB:s styrelse och veterligen heller icke någon annan företrädare for STAB gjort uttalanden av innebörd. att STAB ensam skall svara for Byggmas förpliktelser. Pâståenden av denna innebörd är oriktiga. Vad STAB har gjort är att i handling visa en allvarlig strävan att söka rädda Byggma och STAB har också i det syftet gjort finansiella insatser, som gått långt utöver foretagets juridiska förpliktelser. Men den omständigheten kan väl rimligen inte anforas mot STAB? d) För der/lärde, om STAB ensam skulle ha tagit på sig det fulla finansiella ansvaret for Byggma, skulle detta som läget utvecklade sig ha inneburit, att STAB utan att därtill vara juridiskt eller moraliskt forpliktat. skulle ha tagit på sig ett forlustengagemang. som till sin storleksordning är helt omöjligt att överblicka. Det skulle också ha inneburit. att STAB i sin koncernbalans fått lov att ta in Byggmas enorma skuldbörda, vilket skulle ha försämrat STAB-koncernens solvens till en grad. som allvarligt äventyrat dess kreditvärdighet. STAB:s styrelse har inte ansett att den gentemot bolagets aktieägare kan stå till svars for ett sådant handlande.

Byggma-affären har betecknats som en stor affärsskandal, och det är sannerligen ingen överdrift. Även om det i efterhand kan ges rimliga förklaringar till den ka-

172 Vissa sto/företags beteende

tastrofala utveckling som skett. måste det även För STAB:s styrelse te sig som en skandal att vad som från början uppfattats som en limiterad aktieinvestering i ett extern bolag med denna plötslighet utvecklat sig till ett betydande förlustengagemang för koncernen. Hur stor förlusten sist och slutligen kan bli, låter sig idag icke med någon exakthet beräkna. Styrelsen har valt att i årsredovisningen ange storleksordningen av vårt totala engagemang i Byggma-bolagen till 92 mkr. De beräkningar vi nu kan göra tyder på. att den slutliga förlusten kan komma att ligga någonstans mellan 40 och 70 mkr, framför allt beroende på den skattemässiga behandlingen. Så länge klarhet inte kunnat vinnas i detta hänseende har vi inte ansett det meningsfullt att göra någon avskrivning i bokslutet för 1976. Vi har nöjt oss med att påpeka, att Stabindustrier AB, som drabbas av Förlusten. har reserver som vida överstiger även det totala engagemanget av 92 mkr. Stabindustrier AB har i själva verket en Iagerreserv uppgående till 130 mkr.

SOU l977z43 l73

8 Utredningens bedömningar

8.1 Utgångspunkter

8.1.1 Inledning Byggkoncentrationsutredningen har i de Föregående avsnitten redovisat koncentrationsutvecklingen inom byggnadsmaterialindustrin. Vidare har integrations- och ägandeförhållanden kartlagts. Berörda företags beteende i olika

avseenden har studerats. Utredningen bör enligt direktiven på grundval

av denna kartläggning göra en bedömning av förhållandena utifrån konkurrenspolitiska, industripolitiska. sysselsättningspolitiska och löretagsdemokratiska synpunkter. Utifrån denna allsidiga bedömning bör utredningen enligt direktiven analysera och redovisa alternativa handlingslinjer som syftar till att ge samhället och de anställda det inflytande som kan visa sig motiverat lör att minska eller eliminera sådana effekter vilka framstår som påtagligt negativa från samhälleliga synpunkter. Den bedömning som gjorts av fördelar och olägenheter med nuvarande förhållanden redovisas i avsnitt 8.2. Som en bakgrund härtill klargörs i detta avsnitt utgångspunkterna för utredningens bedömningar i olika avseenden.

8.1 .2 K onkurrenspo/iriken

De konkur/enspoliliska bedömningarna bör ert/lg! direktiven göras i huvudsak utifrån de riktlinjer som idag ligger till grund för konkurrenslagstiftningen och i samråd med konkurrensutredningen. Det övergripande målet lör konkurrenspolitiken har från statsmakternas sida angivits vara att åstadkomma en effektiv konkurrensl. Konkurrens-

- om morverkande i vissa _lál/ av kon-

begränsningslagen lagen (1953:603) kurrensbegränsning inom närings/ivelz - syftar till att främja en från allmän synpunkt önskvärd konkurrens. dvs. en effektiv konkurrens som gagnar konsumenterna och innebär det bästa utnyttjandet av samhällets resurser? En aktiv pris- och konkurrenspolitik från samhällets sida kan vara ut- lProp. 1956:148. formad efter endera av två principiellt skilda linjer, ofta benämnda regle- 2 Omtryckt 1970:418, ringslinjen och konkurrenslinjen. Tillämpar man regleringslinjen låter man ändrad senast l972z733. det ankomma på statliga myndigheter att fortlöpande detaljreglera pris- och 3 för enskilda litar Byggkonkurrensutred- Försäljningsvillkor varor. Begagnar man konkurrenslinjen ningens betänkande man till konkurrensen som den bästa prisregulatorn och inriktar statens (SOU 1972:40) Konkurverksamhet på åtgärder mot konkurrensbegränsning i förening med pris- rens i bostadsbygganövervakning och konsumentupplysning. Avskaffandet av krisårens priskon- det.

174 Utredningens bedömningar

trollagstiftning 1956 och de samtidigt vidtagna ändringarna i konkurrensbegränsningslagstiftningen manifesterade den slutliga övergången i Sverige från regleringslinje till konkurrenslinjel Av stor vikt för konkurrenspolitikens effektivitet är att samhällets övriga åtgärder i näringspolitiskt syfte bedrivs i enlighet med konkurrenspolitikens angivna målsättning. Riktprisutredningen framhöll i sitt betänkande Prissamverkan och konkurrens att de sociala och sysselsättningspolitiska verkningar som kan uppkomma genom undanröjande av priskarteller och andra konkurrensbegränsningar borde avhjälpas genom en aktiv och välplanerad arbetsmarknads- och sysselsättningspolitik. Chefen for handelsdepartcmentet tillkallade under 1974 sakkunniga för att företa en genomgripande översyn av konkurrensbegränsningslagstiftningen. Bakgrunden till tillsättandet av denna utredning, konkurrensutredningen, är enligt direktiven att de förutsättningar som rådde vid lagens tillkomst successivt förändrats. Samhället har sålunda under de senaste årtiondena tagit ett allt större ansvar för medborgarnas sociala trygghet och välfärd. Detta har kommit till uttryck bl. a. i lagstiftning och inrättande av nya myndigheter inom ramen för arbetsmarknadspolitik. regionalpolitik, industripolitik. miljöpolitik, konsumentpolitik, osv. [direktiven nämns också den skärpta prisövervakningen och användningen av tillfälliga prisregleringar, som innebär att statsmakterna i vissa fall tar ett direkt ansvar för prisutvecklingen. Koncentrationsutvecklingen inom näringslivet är en annan faktor som .påverkar förutsättningarna för konkurrensbegränsningslagen. Den ökade koncentrationen, bl. a. genom större företagsenheter, har i allt större utsträckning medfört oligopol- och monopolmarknader. Vidare påverkar den internationella utvecklingen förutsättningarna för konkurrenslagstiftningen på flera sätt. Företagssamarbetet sträcker sig ofta över nationsgränserna, och konkurrensbegränsningarna har i många fall verkningar i flera länder.

8.1.3 Industri- och sysse/särrningspoliriken De indusrripo/iriska bedömningarna bör PII//gl direktiven göras med utgångspunkt i strävandena att uppnå en rationell industristruktur i och en tillfredsställande hög utvecklingstakt på lång sikt. De sysselsärlningspo/ii/ska bedömningarna bör enl/gi direktiven göras med utgångspunkt från att produktionsanpassningar och strukturomvandlingar skall ske på ett sätt som tillgodoser de anställdas berättigade krav på anställningstrygghet och samhällets krav på långsiktig regionalpolitisk planering. l ett blandekonomiskt system blir samhällets påverkan av näringslivet tvåfaldigt. Å ena sidan måste man genom mer generella ekonomisk-politiska åtgärder värna om näringslivets effektivitet bl. a. i förhållande till konkurrentländer. Effektivitetsutvecklingen i näringslivet - tillväxttakten - styr utvecklingen av levnadsstandarden och sysselsättningen m. m. En hög effektivitetsutveckling förutsätter en någorlunda fungerande marknadsekol nomi. Å andra sidan måste samhället med selektiva åtgärder motverka ne- Riktprisutredningens betänkande (SOU gativa konsekvenser som kan följa av en sådan fri marknadsekonomi, t. ex. 1966:48) Prissamverkan arbetslöshet, regional obalans, ojämn inkomstfördelning och risker för inoch konkurrens. stabilt m. m. Traditionellt brukar penningvärde de samhälleliga målen för

Utredningens bedömningar l75

denna tvåfaldiga politik vara att åstadkomma tl) full, produktiv och fritt vald sysselsättning för medborgarna (2) stabil ekonomi (fast penningvärde, balans i utrikeshandeln m. m.) (3) hög tillväxttakt i näringslivet (4) jämn inkomstfördelning. SvssclsäIrningnspo/ir/k är enligt ett visst betraktelsesätt den gemensamma benämningen för samhällets åtgärdssystem för att ge arbete åt alla med bevarad samhällsekonomisk balans. Däri ingår generella ekonomisk-politiska åtgärder som finanspolitik, penningpolitik, näringspolitik, regionalpolitik, lokaliseringspolitik och arbetsmarknadspolitik m. m. Med näringspo/ilik avses enligt detta synsätt aktivt statligt omgestaltande av näringslivets struktur i syfte att nå sysselsättningspolitiska, lokaliseringspolitiska och på längre sikt även tillväxtpolitiska mål. l en riksdagsdebatt 1971 angav dåvarande industriministern att näringspolitikens syfte var att möta människornas krav på tryggad sysselsättning, att åstadkomma en bättre balans mellan olika regioneri vårt land, att förstärka det svenska näringslivets konkurrenskraft genom att ersätta den produktion som eventuellt försvinner på grund av näringslivets strukturförändringar samt att Förbättra arbetsmiljön och arbetsvillkoren i svensk industri. Regionalpolitiken syftar till att förena ett effektivt resursutnyttjande och ökad ekonomisk tillväxt med förbättrad jämvikt i den näringsgeograñska utvecklingen. l årets budgetproposition anges följande beträffande regeringens principiella syn på näringspolitiken. “Näringspolitiken utformas så att den befordrar uppkomsten och utvecklingen av ett mångskiftande och dynamiskt näringsliv. Detta skall så långt möjligt ske utan detaljreglerande ingrepp från samhällets sida, men med beaktande av de anställdas rätt till insyn och medinllytande. Härav följer dock inte att strukturomvandlingen inom näringslivet helt kan överlåtas till näringslivet självt och dess intressenter. Samhället måste ge de allmänna ramarna, varvid näringspolitiken anpassas så att de övergripande målen om ekonomisk tillväxt, arbete åt alla, balans i de utrikes betalningarna, rimlig prisstablilitet, bättre inkomstfördelning och regional balans kan uppnås. Detta innebär bl. a. att den ökade koncentration av ägande och sysselsättning som ofta följer i strukturomvandlingens spår måste effektivt motverkas. Vi måste få ett näringsliv med bättre balans vad gäller fördelningen mellan branscher, regioner och företagstyper. Näringspolitiken inriktas därför i högre grad än tidigare på att skapa bättre förutsättningar för mindre och medelstora företag att ta fram och utveckla nya ideer och produkter samt finansiera produktionen av dessa. Vidare utformas insatserna så att de främjar en bättre hushållning med våra energioch naturtillgångar samt medverkar till framtagande och nyttjandet av förnyelsebara energikällor. Den svenska industrin är i hög grad beroende av de konjunktur- och strukturförändringar som ständigt pågår i världsekonomin. Näringspolitiken måste därför också snabbt kunna anpassas till förändringar i vår omvärld. En förutsättning härför är bl. a. att vi noga följer och analyserar skilda utvecklingslinjer i svenskt näringsliv - inte minst i det framåtriktade perspektivet.. Prop. 1976/772100. bil. Av gällande lagar på det industri- och sysselsättningspolitiska området 17. industridepartementet. har följande betydelse för byggkoncentrationsutredningens bedömningar. Lagen (1974212) om anslällningss/tyrlzlz reglerar förhållandena mellan ar- 3 Ändrad 1974:367 och betsgivare och arbetstagare vid uppsägning. Bl. a. krävs enligt lagen saklig 378.

176 Utredningens beclönmingar

grund för uppsägning och stipuleras vissa minimiuppsägningstider. Vidare innehåller lagen regler om företrädesrätt till ny anställning och regler om varsel och överläggning vid uppsägning eller driftsinskrâinkning. Lagen ( 1974:/ 3) om vissa ansIä//rzingsy/ränz/aride åtgärder innehåller regler om varsel till länsarbetsnämnd om driftinskränkningztr som rör minst fem anställda. Vidare kan arbetsgivare under vissa omständigheter åläggas informationsskyldighet och överläggningsskyldighet rörande åtgärder för att främja anställning för äldre arbetstagare och arbetstagare med nedsatt arbetsförntåga. Genom delegationen för informationssystemet företag-samhälle fDlS) pågår på grundval av lagen (1976:349) om uppgjlis.slotldig/rer i /zlanerirrus/râggor ett organiserat informationsutbyte mellan vissa Företag och samhällsorgan som syftar till att bla. Förbättra underlaget för den lokala, regionala och centrala näringspolitiken. Nuvarande informationsinhänttande från näringslivet (rapportsystemet) är begränsat till näringsgrenarna industri och partihandel. l prop. 1975/762166 framhölls att utbyggnaden bör begränsas till de sektorer av näringslivet från vilka myndigheternas uppgiftsbehov inte lämpligen kan täckas på annat sätt. Delegationen har enligt förordningen (1976:462) om tillämpningen av lagen om uppgiftsskyldighet i planeringsfrågor att verka för att myndigheters insamlande av uppgifter om företagens planering samordnas så att onödigt dubbelarbete undviks. År 1969 träffades en överenskommelse mellan regeringen och Sveriges lndustriförbund om en närmare samarbete i /0ka/iseringspø/i//skaA/rágor i syfte att tillföra sysselsättningssvaga regioner ytterligare arbetstillfällen inom industrin. Under 1975 och 1976 intensifierades detta samarbete. Företrädare för arbetsmarknadsdepartementet och lndustriförbundet hade överläggningar med representanter för ett antal större industriföretag för att dels inhämta upplysningar om företagens investeringsplaner, dels lämna informationer om de riktlinjer som statsmakterna har fastställt för regionalpolitiken. Företagen var positiva till att redovisa sina investeringsplaner och diskutera lokaliseringsfrågor. Mot bakgrund av de vunna erfarenheterna fann regeringen och lndustriförbundet det lämpligt att ge samrådsförfarandet en mera organiserad form och enades i april 1976 om följande riktlinjer för den fortsatta verksamheten. l. Syftet med samrådet skall vara att skapa förutsättningar för att de av statsmakterna fastställda riktlinjerna för regionalpolitiken och sysselsättningspolitiken beaktas på ett tidigt stadium vid planeringen av investeringar inom industrin. Vid samråd om investeringar som medför ökad sysselsättning skall bl. a. beaktas frågan om fördelningen av nya arbetstillfällen mellan män och kvinnor. 2. Samrådet bör vara så enkelt som möjligt och i stor utsträckning bygga på muntliga överläggningar om företagens investeringsplaner mellan å ena sidan det organ som av regeringen tillsätts för att handha samrådet (etableringsdelegationen), å andra sidan de enskilda företagen. Initiativet till överläggningar skall kunna tas såväl av lokaliseringsorganet som av företagen. Som underlag för samrådet skall tjäna de skriftliga och överf Ändrad 1974:368. siktliga uppgifter om företagens investeringsplaner m. m. på längre sikt

Utredningens bedömningar 177

som företagen årligen skall redovisa till etableringsdelegationen. Uppgifter inhämtas årligen om bl. a. planeringen i ett femårsperspektiv rörande etablering samt flyttning. nedläggning eller inskränkning av produktionen. Vidare inhämtas uppgifter om produktionens och sysselsättningens planerade utveckling inom koncernen, samt om investeringsplanerna. Mera omfattande förändringar i företagens investeringsplaner som uppkommer mellan redovisningstillfallena skall på Företagens initiativ meddelas till etableringsdelegationen. 3. De skriftliga uppgifter som företagen lämnar inom samrådets ram ges ett särskilt sekretesskydd enligt beslut av regeringen. Dessa uppgifter får ej spridas utanför den grupp av befattningshavare som ingår i etableringsdelegationen. Sveriges lndustriförbund beredes möjlighet att följa verksamheten genom en särskild av regeringen utsedd referensgrupp. 4. Samrådet skall gälla de koncerner/företag som inom landet sysselsätter minst 500 industrianställda, och omfattar f. n. ca 150 koncerner. Det kan tilläggas att de tre närmare studerade företagen, Industri AB Euroc, Svenska Tändsticks AB (STAB) och Yxhult AB omfattas av samrådsförfarandet.

8. 1.4 F öreragsdemokrarin De jöreIagsdemok/*ariska bedömningarna bör enligt direktiven utgå från att de anställda skall ha reella möjligheter att påverka beslut inom ifrågavarande företag, bl. a. genom styrelserepresentation. 1 avsnitt 7.8 redovisades bl. a. tidigare gällande avtal på det företagsdemokratiska området och formerna för medbestämmande för de anställda i Industri AB Euroc, Svenska Tändsticks AB (STAB) och Yxhult AB samt tre fallstudier rörande samrådsverksamheten vid driftsinskränkningar. De foretagsdemokratiska frågorna har sedan utredningen tillsattes varit ett centralt inslag i samhällsdebatten. Under senare tid har en snabb och betydelsefull utveckling ägt rum genom bl. a. lagstiftning som syftar till att ge de anställda reella möjligheter att få insyn i arbetsgivarens verksamhet och kunna påverka de beslut som fattas i verksamheten. Den l juli 1976 ersatte lagen (1976:351) om styrelserepresentation för de anställda i aktiebolag och ekonomiska föreningar den tidigare lagen (SFS 1972:829) i samma ämne. Genom 1976 års lag permanentas den tidigare försöksverksamheten med styrelserepresentation för de anställda i berörda företag. Den nya lagen innebär även en del andra betydelsefulla förändringar. Bl. a. har kretsen av företag där arbetstagarna har rätt till representation i styrelsen vidgats. Den omfattar numera aktiebolag och ekonomiska föreningar med minst 25 (mot tidigare minst 100) arbetstagare. Vidare har införts vissa koncernregler som är av omedelbart intresse för det företagsbestånd som har berörts av utredningens arbete. Dessa regler innebär att de anställda i en koncern har rätt till styrelserepresentation i moderföretags styrelse. Om det finns flera moderföretag i en och samma koncern, blir koncernreglerna tillämpliga på varje moderföretag för sig (jfr prop. 1975/762166 s. 165 f.) En annan viktig nyhet är att en av arbetstagarrepresentanterna i ett företags styrelse enligt 1976 års lag har rätt att närvara

l

178 Urrednngens bedömningar

och delta i överläggningarna i s. k. arbetsutskott, dvs. nar ärende som senare skall avgöras av styrelsen förbereds av därtill särskilt utsedda styrelseledamöter. Szmttidigt med införandet av 1976 års styrelserepresentationslag gjordes också i den zissociationsrättsliga lagstiftningen vissa ändringar i syfte att förstärka arbetstagarrepresentanternas ställning. Arbetstzigarrepresentant har sålunda fått rätt att påkalla sammanträde med styrelsen. Beslut får inte fattas i styrelsen, om inte såvitt möjligt samtliga styrelseledamöter har fått tillfälle att delta i ärendets behandling samt erhållit tillfredsställande underlag för att avgöra ärendet (jfr prop. 1975/76:l66 s. 147 ff. och 173 f.). Lagen (1976:580) om ntedbestäntmande i arbetslivet trädde i kraft den 1 januari 1977. Medbestämmandelagen syftar till att ge arbetstagarna genom deras fackliga organisationer ökad del i beslutsprocessen inom företagen. Grunden härför läggs genom att lagen öppnar möjlighet för de fackliga organisationerna till ett kollektivavtalsreglerat medbestämmande i alla frågor som rör förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare. även rena företagsledningsfrågor, Medbestämmandelagen innehåller emellertid också regler som direkt ger arbetstagarsidan insyn i och möjligheter till inflytande över arbetsgivarens verksamhet. Detta åstadkoms genom bestämmelser om vidgad rätt för arbetstagarsidan till bl. a. fortlöpande information rörande företagets situation och planer samt genom en förstärkt förhandlingsrätt. Arbetsgivare är enligt medbestämmandelagen skyldig att informera berörda lokala kollektivavtalsbärande organisationer om den ekonomiska och produktionsmässiga utvecklingen av arbetsgivarens verksamhet samt om riktlinjerna för personalpolitiken. Arbetsgivaren skall dessutom bereda sådan arbetstagarorganisation tillfälle att granska böcker, räkenskaper och andra handlingar som rör arbetsgivarens verksamhet, i den omfattning som organisationen behöver för att tillvarata medlemmarnas gemensamma intresse i förhållandet till arbetsgivaren. Denne är också skyldig att i rimlig utsträckning biträda arbetstagarorganisation med utredningsarbete som behövs för nyssnämnda ändamål. Utgångspunkten för informationsreglerna är att arbetstagarsidan skall ha samma rätt till insyn och överblick som arbetsgivaren. Bedömningen av vilken information som en arbetstagarorganisation behöver för att tillvarata sina medlemmars intressen bör enligt förarbetena till lagen i första hand göras utifrån vad organisationen själv anser vara angeläget (prop. 1975/761105, Bilaga 1, s. 234 f.) Den förstärkta - för vars utövande rätten till inforförhandlingsrätten mation är en viktig förutsättning - består framför allt i regler om s. k. primär förhandlingsskyldighet för arbetsgivaren. Den primära förhandlingsskyldigheten innebär att arbetsgivaren. innan han fattar beslut om viktigare förändringar av sin verksamhet, först måste på eget initiativ förhandla med de fackliga organisationerna om den tilltänkta åtgärden. Det kan här vara fråga om t. ex. utvidgning. omläggning. inskränkning eller nedläggning av driften eller om organisationsförändringar. överlåtelse av företaget helt eller delvis etc. Också viktigare förändringar av betydelse för enskild arbetstagare, t. ex. omplaceringar, omfattas av den primära förhandlingsskyldigheten. l andra frågor kan arbetsgivaren bli förhandlingsskyldig om den fackliga organisationen påkallar förhandling. Förhandlingsskyldigheten fullgörsi första hand gentemot den berörda lokala kollektivavtalsbärande organisationen.

Utredningens bedömningar

Llppnås därvid inte enighet om arbetsgivarens tilltänkta beslut kan frågan tas upp på central nivå med det berörda fackförbundet. Arbetsgivaren är enligt lagen skyldig att avvakta med att fatta eller verkställa beslut intill dess att forhandlingsskyldigheten har fullgjorts. 1 undantagsfall, såsom i nödsituationer 0. d., befrias arbetsgivaren från denna uppskovsskyldighet. Själva forhandlingsskyldigheten kvarstår dock även i sådana fall. För utredningen är det av intresse att konstatera att förarbetena till medbestämmandelagen (prop. 1975/76:105, Bilaga 1) innehåller vissa uttalanden om den nu berörda informations- och förhandlingsskyldighetens innebörd i koncernförhållanden. Arbetstagarsidans rätt till information i koncernföretag bör enligt departementschefen (prop. s. 366) omfatta material som företaget har tillgängligt och som belyser förhållandena inom koncernen, såvitt materialet i fråga har betydelse för den fackliga verksamheten på den egna arbetsplatsen. När det gäller förhandlingsskyldigheten åvilar denna i princip den enskilde arbetsgivaren. För koncernförhållanden med skilda juridiska enheter följer härav att det är de anställda i var och en av de i koncernen ingående enheterna som har förhandlingsrätt ledgentemot ningen for den enheten. Departementschefen uttalar emellertid (prop. s. 353) att t. ex. ledningen för ett dotterföretag inte bör kunna åsidosätta sin förhandlingsskyldighet under hänvisning till att den visserligen fattar de formella besluten men att den verkliga makten ligger hos koncernledningen. Bedrivs planeringsarbete av reell betydelse för dotterföretaget utanför detta kan, framhåller departementschefen. inte formella beslut fattas inom det företaget utan att arbetstagarparten fått ta del i planeringsarbetet_ som ett led i de primära förhandlingarna. Till dessa uttalanden av departementschefen kan läggas att det är möjligt att träffa kollektivavtal om en vidgad informations- och förhandlingsrätt för de anställda i dotterföretag inom ramen för koncernen. Medbestämmandelagen innehåller åtskilliga andra regler med syftet att ställa arbetsgivarsidan och arbetstagarsidan på merajämbördig fot i företagen. Här kan nämnas bl. a. bestämmelser om s. k. tolkningsföreträdare för arbetstagarsidan vid tvist om tolkning av avtal, däribland kollektivavtal om medbestämmanderätt för arbetstagarna, samt bestämmelser om s. k. vetorätt för arbetstagarorganisation i vissa fall när arbetsgivaren vill anlita utomstående arbetskraft som entreprenörer o. d. Tillämpningen av medbestämmandelagen blir beroende av de avtal som kommer att träffas mellan parterna på arbetsmarknaden. 1 samband med att lagen om styrelserepresentation för de anställda i aktiebolag och ekonomiska föreningar resp. lagen om medbestämmande i arbetslivet förberetts har skett en omfattande av önskemål inventering och problem inom det företagsdemokratiska området. När det gäller styrelserepresentationen för de anställda i aktiebolag och ekonomiska föreningar kan hänvisas till den av statens industriverk genomförda utvärderingen av försöksverksamhet med styrelserepresentation (se SlND PM 1975:1 och utredningen SIND 1975:4) samt till prop. 1975/76:l66. Beträffande medbestämmandelagen kan hänvisas till arbetsrättskommitténs betänkande (SOU 1975:1) och till prop. 1975/762105.

180 Utredningens bedömningar

8.2 Fördelar och olägenheter med nuvarande Förhållanden

8.2.1 Inledning

mot färre och större enheter inom många näringsgrenar be- Utvecklingen höver - som anges i direktiven - inte nödvändigtvis vara av ondo. För att hävda sig i den internationella konkurrensen kan sålunda de ofta, internationellt sett, små svenska Företagen behöva gå samman i större enheter. En ökad koncentration inom en viss bransch kan också ha positiv: värde genom att den skapar möjlighet till ökad planmässighet. Mot sådant evenställas tänkbara negativai form tuella positiva effekter får enligt direktiven av exempelvis tendenser till monopolvinster och lägre produktivztetsökningstakt. studier av konkurrensförhållandena och koncentrationsut- Utredningens visar att stora olikheter råder vecklingen inom byggnadsmaterialindustrin mellan olika delbranscher. Byggnadsmaterialindustrin omfattar såvil högkoncentrerade som varugrupper med ett mycket stort antal varugrupper tillverkare. Av kartläggningen, som redovisas i kapitel 3, kan utläsas att andelen varugrupper med enföretagsdominans eller fåtalsdominans ökat från hälften 1967 till två tredjedelar 1974. Koncentrationen har ofta Lppstått till följd av företagsförvärv. Det bör dock framhållas att det många gånger redan tidigare rådde en försvagad konkurrens genom konkurrensbegränsande överenskommelser eller prisledarskap. Vidare kan - som framgår av kap. 4 - substitutkonkurrensen från andra material eller alternativa systemlösningar betyda mycket ur konkurrenssynpunkt för företagen. och substitutkonkurrensen inom olika varugrupper diskuteras i lmportavses den tekniska konkurrensen kapitel 3 och 4. Med substitutkonkurrens från ersättningsprodukter som - för en byggnad eller byggnadsdel uppfyller samma funktionskrav. Myndigheters åtgärder i form av direkta regleringar och krav har ökat för i betydelse det senaste decenniet. Legala regler kan t. ex. ha utformats materialet faromoment i produktionsprocessen för ani syfte att undanröja ställda, för att hindra skador vid användningen av produkten, eller för att undvika inverkan på den fysiska miljön. De långtgående regleringar som återfinns i t. ex. byggnadslagstiftningen inom materialområdet. Utfår självfallet inte hindra innovationsverksamhet redningen vill i detta sammanhang understryka vikten av att materialbestämmelser i all möjlig utsträckning utformas som funktionskrav för att inte onödigtvis låsa materialvalet. Härigenom stimuleras också substitutkonkurrensen. Koncentrationsutredningen (SOU 1968:5) hävdade att starka drivkrafter Generellt för på längre sikt ökad koncentration förelåg i de flesta branscher. torde enligt koncentrationsutredningen positiva skaleffekter i produktionen. med avseende och anläggningsstorlek. föreligga i de flesta på serielängd industribranscher. Koncentrationsutredningen konstaterade vidare att en ökad säljarkoncentration uppkommer främst under perioder då branschens avsättning stagnerar eller stegringstakten minskar. eller sänkt stegringstakt i avsättningen kan uppkomma av olika Stagnation skäl. Dels kan importkonkurrens och/eller substitutkonkurrens från andra

Utredningens bedömningar 181

varuslag vara viktiga konkurrensfaktorer som påverkar avsättningen. Dels kan stagnationen betingas av en konjunkturavmattning. Bakgrunden till den strukturomvandling utredningen kunnat konstatera inom byggnadsmaterialindustrin är den vikande efterfrågan på grund av minskat byggande på vissa områden, den Förändrade sammansättningen av byggandet, och den tekniska utvecklingen inom byggnadssektorn. Det är alltså inte enbart konjunkturberoende volymforändringar, utan framför allt strukturella förändringar i byggandet som lett till strukturforändringar inom materialindustrin. Den strukturella förändringen i byggandet består huvudsakligen i en förskjutning från llerfamiljshusbyggande till byggande av enfamiljshus. Den tekniska utvecklingen och den ändrade sammansättningen av byggandet har lett till en minskning av det tunga byggandet till förmån for det lätta byggandet. _ De förändrade marknadsförutsättningarna för byggnadsmaterialindustrin har dels lett till större företagsenheter, dels till externa anpassningar. lnom större företag har interna förändringar skett för att anpassa organisationen till de ändrade förutsättningarna. Utredningen har i sitt arbete granskat en del fall av strukturförändringar inom byggnadsmaterialindustrin. Här må - som exempel på ändrade tillverkarförhållanden inom landet - nämnas Cementas förvärv av Gullhögens Bruk och strukturutvecklingen inom cementindustrin med nyinvesteringar i Slite och neddragningar av produktionen i Hällekis, Köping och Limhamn. Utredningen återkommer längre fram till cementindustrins utveckling. Andra exempel är neddragningen av produktionen vid flera av A-betongs anläggningar. Betongelementindustrin har negativt påverkats av de tidigare nämnda faktorerna. Liknande har förhållandet varit i lättbetongindustrin där överkapaciteten lett till produktionsinskränkningar. Som exempel på branscher där strukturomvandlingen huvudsakligen beror på den tekniska utvecklingen vill utredningen framhålla planglasindustrin. Den tidigare starka ställningen för Emmaboda och Scanglas som planglasleverantörer i Sverige och i viss mån Norden har upphört sedan den engelska Pilkingtonkoncernen etablerat sig i Sverige som planglastillverkare med en ny modernare process, den s. k. lloatmetoden. lnom snickeriindustrin har STAB-koncernen, genom köp av företag som i flera fall senare avvecklats, medverkat till en strukturförändring. STAB har - under perioder av överkapacitet - stordriftsfordelar kunnat genom konkurrera ut flera mindre företag inom snickeriindustrin. STAB har delvis utvecklat en egen teknologi inom exempelvis dörrområdet. Den strävan som funnits inom STAB att expandera inom hela inredningssektorn och kunna marknadsföra hela inredningspaket har dock ej fullföljts. Yxhultkoncernen har huvudsakligen bibehållit sin karaktär av tillverkare av byggnadsmaterial inom stenområdet. Genom att gå in på nya produktområden, kalksandsten och betongtakpannor, har effekterna av nedgången i lättbetongtillverkningen kunnat motverkas. l andra fall har expansion eller förflyttning av produktion skett genom utlandsetableringar. I vissa fall sker egen import till Sverige, i andra fall försörjer man genom utlandstillverkningen i huvudsak utländska marknader som fallet är exempelvis beträffande Siporex, som numera har huvuddelen

182 Utredningens bedömningar

av sin lättbetongproduktion utomlands. Gyproc har gipsskivetillverkning både i Sverige och i Danmark. Den sistnämnda fabriken försörjer delvis den svenska marknaden. Grängeskoncernens planglastillverkning, som tidigare låg i Oxelösund, är numera förlagd till Korsör i Danmark. importen till Sverige är dock betydande, och förädling till isolerrutor sker i Oxelösund inom Scanglas Svenska AB. STAB-koncernens expansion inom byggnadsmaterialområdet har till stor del skett genom köp av utländska företag. De utländska företagen försörjer dock i stort sett utländska marknader. l vissa fall har produktionen i landet fått lämna plats för handelsverksamhet. Exempelvis har tillverkningen av asbestcementprodukter inom Eurockoncernen upphört under 1977. Marknadsföringsorganisationen inom asbestcementrörelsen har i stället anpassats till handelsverksamhet. Bl. a. importeras kalksandsten och profilerad aluminiumplåt och vissa andra byggnadsvaror som koncernen ej själv tillverkar. Strukturomvandlingen inom byggnadsmaterialindustrin. exemplifierad ovan, har såväl positiva som negativ drag. Sett från konkurrenspolitiska, industripolitiska, sysselsättningspolitiska och företagsdemokratiska utgångspunkter har utredningen funnit flera problem, vilka kommer att beröras närmare i det följande. Generellt brukar strukturomvandling ge vissa positiva effekter. En rationellare industristruktur ger möjlighet till längre serier och stordriftsfördelar som kan gynna köpare i form av lägre priser. och de anställda i form av högre lönebetalningsformåga. För samhället är ett internationellt sett konkurrenskraftigt näringsliv betydelsefullt, bl. a. av handelsbalansskäl. Det är också värdefullt om tekniskt utvecklingskunnande och yrkeskunskap utvecklas inom svensk industri. En ökad koncentration kan också ge förbättrade möjligheter till planmässigt handlande. Härmed vill utredningen ha sagt att en ökad koncentration kan vara positiv från flera utgångspunkter, ibland t. 0. m. en förutsättning för en önskvärd strukturomvandling. Strukturomvandlingen måste dock genomföras på ett sådant sätt att de anställdas och samhällets intressen tillgodoses. Utred- . ningens bedömning från olika utgångspunkter av den hittillsvarande utvecklingen visar - som framgår av avsnitt 7.8.4 och 7.9 - att dessa intressen ej alltid tillgodosetts i önskvärd utsträckning. Utredningen har i betänkandet redovisat en kartläggning av koncentrationstendenserna inom byggnadsmaterialindustrin. Vidare har de större byggnadsmaterialtillverkarna redovisats. En genomgång av berörda företags

beteende i olika avseenden har gjorts. Ägandeförhållandena inom vissa delar

av byggnadsmaterialindustrin har redovisats. Utifrån detta material har utredningen gjort vissa bedömningar av fördelar och olägenheter med nuvarande förhållanden. Utredningen vill härvid framhålla att utredningens uppdrag har varit begränsat till vissa delar av byggnadsmaterialindustrin. Vidare har utredningen arbetat med den tidsmässiga restriktionen att resultatet skulle föreligga sommaren 1977. Anledningen hänill är att utredningsresultatet tillsammans med vissa andra utredningar rörande byggnadssektorn avses ligga till grund för ett näringspolitiskt program för byggnads- och byggnadsmaterialindustrin. Programarbetet startar hösten 1977. Mot ovanstående bakgrund har det ej varit möjligt for utredningen att

Utredningens

bedömningar 183

utarbeta konkreta förslag i skilda frågor. Utredningen har istället påpekat vilka problem som linns inom vissa delar av byggnadsmaterialindustrin och angränsande områden och angivit tänkbara åtgärder för att komma till rätta med problemen. Slutligen har det reformarbete som pågår på andra håll. exempelvis konkurrensutredningen och medbestämmandelagens ikraftträdande, gjort att utredningen ej lagt fram konkreta förslag på dessa punkter. Utredningen har - i enlighet med direktiven - valt att redovisa ;alternativa handlingslinjer som syftar till att Förbättra samhällets och de anställdas inflytande i olika frågor. l följande avsnitt redovisas var för sig de konkurrenspolitiska, industripolitiska, sysselsättningspolitiska och foretagsdemokratiska problemställningar utredningen särskilt uppmärksammat. Strukturomvandlingen inom cementindustrin behandlas separat. Avslutningsvis sammanfattas utredningens slutsatser.

8.2.2 Konkurrenspolitiska problemställningar

Den ökande koncentrationen inom byggnadsmaterialindustrin har medfört att det inom flera varuområden finns endast en eller två tillverkare. Ju färre konkurrerande företag som finns på en marknad, desto lättare är det för företagen att påverka prisbildningen på marknaden. Behovet från företagens synpunkt av att reglera prissättningen inom en bransch med horisontella prisöverenskommelser har minskat och prissättningen synes i ökande grad styras av prisledarskap etc. Då koncentrationsutvecklingen inom ett område att endast ett eller gått så långt ett par företag återstår - såsom fallet är exempelvis beträffande gipsskivor resp. mineralull - uppkommer frågan om på vilket sätt samhällets intressen skall tas tillvara så att eventuella negativa effekter av koncentrationen elimineras. Vad gäller prisövervakning med stöd av uppgiftsskyldighetslagen ger den ituvtlfltnde lagstiftningen den centrala prismyndigheten (SPK) möjlighet att - med ålägga företag undantag för företag inom bank- och försäkringsväsentlet - att till myndigheten anmäla beslutade prisändringar och skälen for dessa. Så har skett för ett stort antal företag och andra prissättare. Prisövervakning baserad på uppgiftsskyldighetslagen ger emellertid vanligen inte något rådrum för överläggningar med företagen innan prishöjningen träder i kraft. SPK har att enligt sin instruktion genom överläggningar med företag och andra prissättare - söka påverka prissättningen i en för konsumenterna gynnsam riktning. Då det . .auppkommit fara för allvarlig prisstegring inom riket på vikligare varu- eller tjänsteområde. . kan regeringen med stöd av allmänna prisregleringslagen (SFS 1956:236 jämte ändringar) besluta om införande av olika typer av prisreglering. Prisreglering kan enligt lagen ske antingen genom fastställande av högs/pris som inte får överskridas utan tillstånd, eller genom förordnande om sroppris, som innebär att å viss dag tillämpat pris inte utan tillstånd får överskridas. Om ett gällande stoppris belinns vara högre än som kan anses skäligt, kan föreskrift meddelas om skälig sänkning av priset. Genom en lagändring den l juli 1973 har två nya former av prisreglering tillskapats. Sålunda kan säljare till prismyndigheten göra särskild utlöste/se

184 Utredningens bedömningar

om högsta pris. som han skall tillämpa på förnödenhet eller tjänst. Utfästelsen

I

får ej frångås utan myndighetens tillstånd. AnInälrzirzgss/xjv/dighe! skall vidare kunna foreskrivas med innebörd att den som säljer viss förnödenhet eller utför viss tjänst inte utan tillstånd får höja priset på förnödenheten eller tjänsten inom viss tid, högst en månad, efter det att han hos myndigheten gjort anmälan om prishöjningen och skälen för den. Vid sidan av de ovan nämnda möjligheterna att reglera prissättningen i enlighet med allmänna prisregleringslagen, vilken har karaktären av beredskapslag, kan åtgärder vidtas med stöd av konkurrensbegränsningslagen (SFS 1953:603 jämte ändringar). Om en konkurrensbegränsning med skadlig verkan föreligger - ett exempel är att ett monopolföretag tar ut för höga priser - kan näringsfrihetsombudsmannen (NO) ingripa. Om rättelse inte nås på frivillig väg, kan NO väcka talan vid marknadsdomstolen. Finner domstolen skadlig verkan föreligga, skall domstolen söka undanröja denna genom ett förhandlingsförfarande. Några direkta tvångsmedel har inte domstolen. Däremot kan regeringen förordna om högsta pris, om skadlig verkan l av konkurrensbegränsning består däri att ett pris uppenbarligen är för högt

och saken har allmän betydelse. Sådant förordnande kan ske för ett år i l

taget på hemställan av marknadsdomstolen - sedan Förhandling inför domstolen har avslutats utan att rättelse har åstadkommits. Denna paragraf i konkurrensbegränsningslagen har ännu aldrig tillämpats. Ett ytterligare sätt för samhället att få inflytande i näringslivet är självfallet l att staten förvärvar företag, såsom exempelvis skett inom Statsföretag, eller l l

skaffar sig inflytande via mindre aktieposter, såsom skett i Cementa. l

När det gäller att övervaka och reglera företagens prissättning finns sålunda tre huvudlinjer, nämligen frivilliga överenskommelser av den typ som träffats mellan staten och Euroc/Cementa, prisövervakning med stöd av uppgiftsskyldighetslagenjämte ingripanden enligt konkurrensbegränsningslagen samt- då allmänna prisregleringslagen satts i kraft - direkta prisregleringar, t. ex. förhandsanmälan av planerade prishöjningar.

i

8.2.3 industripolitiska problemställningar j

i

Enligt utredningens direktiv bör de industripolitiska bedömningarna göras med utgångspunkt i strävandena att uppnå a) en rationell industristruktur, b) en tillfredsställande hög utvecklingstakt på lång sikt. Som påpekats innebär de koncentrationsprocesser utredningen studerat en stegvis anpassning för att uppnå en rationell struktur utifrån företagsekonomiska synpunkter. De särskilt studerade koncernerna har en mycket stark marknadsställning på materialområden som de täcker. För de industripolitiska bedömningarna är det väsentligt att vidga bedömningsramen i förhållande till den traditionellt konkurrensekonomiska. En avgörande fråga, som måste kunna utsättas för bedömningar, är företagens förutsättningar att kunna följa med kunskapsmässigt i strukturomvandlingen. Det är givet att uteblivna eller svaga satsningar på forskningsoch utvecklingsverksamhet i en bransch kommer att försvaga möjligheterna till en effektiv anpassning i en snabb strukturomvandling. Med tanke på byggnadsområdets angelägenhet for hela det svenska samhället anser utredningen att den grundläggande industripolitiska värderingen

Utredningens bedömningar 185

på detta område måste vara att det är viktigt att trygga en konkurrenskraftig inhemsk försörjning med byggnadsmaterial. Därigenom garanteras den särskilda anpassning som följer av politiska, ekonomiska, sociala och kulturella krav samt speciella omständigheter, t.ex. klimatiska. Enligt utredningens mening har den svenska byggnadsmaterialindustrin i stort sett klarat denna anpassning mycket väl. På det viset har ett gott yrkeskunnande byggts upp. Detta skall sättas i relation till det faktum att svensk byggnadsindustri ligger långt framme i internationell jämförelse. En förutsättning för att denna tätposition skall kunna hållas är att svensk byggnadsntaterialindustri har en så hög utvecklingsstandard att den snabbt kan svara mot de krav som kommer fram inom byggnadsindustrin. Det skall också understrykas att de inhemska förutsättningarna på råvarusidan har varit mycket goda. Delar av byggnadsmaterialproduktionen är dock mycket energikrävande. Hur det kommer att förhålla sig med råvaruförsörjningen på längre sikt är givetvis svårt att bedöma. Utredningen vill dock peka på den omständigheten att Sverige inte är särskilt väl rustat inom grundforskningen på materialsidan, där det under senare årtionden skett ett internationellt forskningsgenombrott med bl.a. en mångfald fiber- och kompositmaterial. Om byggnadsmaterialutvecklingen fortsätter att gå mot allt lättare, mindre volymkrävande och starkare material, bl. a. utgående från den nya materialvetenskapen, så torde man idag kunna konstatera att beredskapen på kunskapssidan tyvärr är låg i Sverige. En annan tendens, som kan vara starkt påverkande på litet längre sikt, är knappheten på inhemskt timmer. och att ekonomiskt utnyttja befintliga järnmalmsfyndigheter. I den bilden finns givetvis också den internationella knapphetssituationen i fråga om oljeprodukter. Mot denna bakgrund har utredningen att bedöma koncentrationsprocessen inom byggnadsmaterialindustrin. Utredningen har i kap. 7 konstaterat att Eurockonc-errien intar en särställning i fråga om forsknings- och utvecklingssatsningar inom den undersökta delen av industrin. Speciellt inom cementoch betongutvecklingsarbetet har Cementa och Euroc haft stor betydelse. Frågan är om någon koncern inom svensk industri har en så dominerande ställning inom forsknings- och utvecklingsarbetet på det berörda branschområdet. Som framgår av koncernchefens uttalalande tse t. ex. citatet från verksamhetsberättelsen för 1976 i avsnitt 7.2.1) avser Euroc att “begränsa sitt engagemang på byggnadsmaterialområdet i övrigt (i förhållande till cementoch gipsskivesidan). Samtidigt sker en utveckling mot tillverkning av produkter med högteknologisk nivå samt mot en ren handelsverksamhet bl. a. med import av byggnadsmaterialvaror. De två huvudlinjerna i nyinriktningen inom Eurockoncernen kommer att medföra en koncentration av koncernens resurser som ger en lägre prioritering av utvecklingsansträngningar på det tunga byggnadsmaterialområdet. Eftersom Euroc stått för en stor del av branschens forsknings- och utvecklingsarbete kan koncernens nyinriktning efter en tid få påtagliga negativa santhållsverkningar, särskilt med tanke på de tendenser till en snabb teknisk omvandling som tidigare berörts. Utredningen anser att det är angeläget att dessa utvecklingslinjer belyses

186 Utredningens bedömningar SOU l977:43

närmare i en fortlöpande undersökning. som också kan precisera vilka samhälleliga insatser på forsknings- och utvecklingsområdet, som kan bli nödvändiga. Det skulle vara särskilt oroande, menar utredningen, om tendensen till en ökad importhandel med byggnadsmaterial skulle förstärkas. Redan det faktum att Euroc importerar samma typ av kalksandsten, som tillverkas inom landet av Y.\/7ll/I/\0I1('@I'I1?I1. är en klar indikation på att Euroc valt att importera i vissa fall i stället för att utveckla en inhemsk produktion. Detta understryker vikten av en skyndsam belysning av utvecklingstendenserna och behovet av forsknings- och utvecklingsinsatser. Utredningen vill här också peka på ytterligare en anledning till denna belysning. I samband med arbetarskyddsstyrelsens ingripande mot asbestcementens arbetsmiljörisker kom sambandet mellan ntateriztlutvecklingsarbete och arbetarskyddsverksamhet att uppmärksammas. Det är givet att om hälsoriskerna med material under utveckling kan belysas i ett tidigt utvecklingsstadium så kan det innebära mer stabilitet i den industripolitiska utvecklingen. STAB-koncernens inträde på byggnadsmaterialområdet har. som utredningen tidigare påpekat, inte medfört en tillkomst av ett samlat och mer grundläggande forsknings- och utvecklingsarbete. Därigenom har koncentrationen inte lett till ett tillvaratagande av stordriftsfördelar inom forsknings- och utvecklingsarbetet. l viss utsträckning har dock utvecklingsarbetet föns samman från de enskilda enheterna till divisionscentrala organ. STAB-koncernen har som motiv för sina företagsförvärv i byggnadsmaterialbranschen förklarat att man velat diversifiera sin tillverkning. Diversifieringen har använts för att komma ifrån en enligt löretagsledningens mening alltför stark bindning till tändsticksindustrin. Motiveringen härtill är att man velat uppnå större riskspridning. Diversifieringen kan dock, som utredningen återkommer till. medföra vissa problem för anställda och samhälle att påverka utvecklingen. Diversifteringen till olika branscher resp. olika geografiska marknader utgör enligt utredningens mening heller ingen garanti för en rationellare branschstruktur. Diversiñeringen kan fungera som en relativt blind trial-and-error-process. Styrs inte denna process av en branschkunnig utvecklingssyn kan resultatet bli mycket ojämnt. Det synes t.ex. som om STAB-koncernens satsning på dörrar och golv lett till en uppenbar teknologiutveckling, medan försöken på fönstersidan varit mindre lyckade. lnom STAB har man också försökt finna olika “nischer” där man sökt få stora marknadsandelar. Även denna nischfilosofi kan, om den inte kombineras med ett medvetet utvecklingsarbete med en bred branschforskningskontakt, leda till en utarmning av industristrukturen. Enligt utredningens mening finns det nämligen risk för att nischtänkandet styr branschomvandlingen in i återvändsgränder.

8.2.4 Sysse/särtningspo/iriska problemställningar Som framgått av kapitel 5 är företagsstrukturen inom byggnadsmaterialindustrin mycket splittrad. Många storföretag inom byggnadsmaterialområdet är starkt diversifierade, både branschmässigt och geografiskt. Denna

Utredningens bedömningar

diversifueringsñlosoñ. som synes ha präglat flera av de större koncernerna under senare år, motiveras som regel med att man söker uppnå större riskspridning. Diversilieringen kan också ses som ett uttryck för en expanssionssträvan som ej kan uppnås inom den ursprungliga marknaden därför att denna är för liten. Man har dessutom som nämnts försökt linna olika “nischer där Företaget genom specialisering kan få betydande marknadsandelar. Enligt utredningens mening kan diversilieringen till stora industrikonglomerat medföra försämrade möjligheter till styrning internt, och svårigheter för anställda och samhälle att följa och påverka utvecklingen inom olika branscher. Under senare år har ett betydande antal företagsförvärv skett varigenom koncentrationen ökat. Detta gäller inte minst inom byggnadsmaterialindustrin. Företagsförvärv har hittills kunnat ske utan att samhället och de anställda kunnat påverka utvecklingen, i varje fall inte förrän i ett sent skede. Justitiedepartementet presenterade i slutet av år 1974 en promemoria (Ds i vissa fall. Ju 1974:17) med förslag till lag om kontroll av företagsförvärv l promemorian anfördes att man under senare år kunnat konstatera att företagen i det svenska näringslivet i en allt snabbare takt går samman inbördes. Fusionerna genomförs ofta på sådant sätt att de anställda i de uppköpta företagen överraskas av fusionen. Köparen är enligt promemorian oftast förtegen när det gäller att redogöra för konsekvenserna av fusionen för det köpta företaget. Trots att viktiga löntagarintressen står på spel saknar enligt promemorian löntagarna i det köpta företaget möjlighet att ingripa i fusionen och påverka denna. Fusioner beslutas ofta i avsikt att genomföra strukturrationaliseringar. I fusionens spår följer därför ofta problem att hålla sysselsättningen uppe. I vissa fall kan en fusion innebära att det uppkommer en monopolsituation som kan vara till nackdel för konsumenterna. l promemorian diskuterades vilka åtgärder som vore bäst ägnade att främja samråd mellan överlåtare och förvärvare av företag å ena sidan och de anställda i det uppköpta företaget å den andra samt att förebygga väsentliga olägenheter för arbetstagare och konsumenter i samband med företagsförvärv. Promemorian remissbehandlades. l slutet av år 1976 överlämnade justitiedepartementet promemorian jämte remissvaren till handelsdepartementet som i sin tur överlämnade ärendet till konkurrensutredningen. Konkurrensutredningen kommer inom kort att föreslå bl. a. införande av fusionskontroll. De tidigare berörda lagarna om anställningsskydd resp. om anställningsfrämjande åtgärder, som infördes för några år sedan. ger ett rimligt skydd mot plötsliga avskedanden. Större friställningar, exempelvis i samband med företagsnedläggningar eller driftsinskränkningar. innebär dock stora påfrestningar för de enskilda personer som direkt drabbas. Samtidigt skapas ofta stora sysselsättningsproblem för såväl kommuner som hela regioner. Ett aktuellt exempel är den nyligen genomförda nedläggningen av asbestcementrörelsen inom Eurockoncernen. Vid fabrikerna i Lomma och Köping har friställts ett stort antal personer. För dessa orter innebär fabriksnedläggningarna stora problem då dessa fabriker svarade för en stor del av sysselsättningen på orten. Trots att miljöriskerna med asbesten varit

188 Urredrzingens beclönzningar- SOU [977243

kända sedan länge. har någon ersättningsproduktion inte tillskapats inom koncernen. Däremot har marknadslöringsorgztnisatiotten inom asbestccmentrörelsen omorganiserats for handelsverksamhet, bl. a. import av byggnadsvaror. Ovanstående exempel belyser även de problem som ligger i att fackligt driva arbetsmiljökrav och samtidigt ställa krav på anställningstrygghet. För att från företagens sida kunna möta dessa krav är det enligt utredningens mening nödvändigt att möjligheterna till ersättningssysselsättning beaktas i högre grad än f. n., bl. a. genom höjd beredskap i form av större forskningsoch utvecklingsinsatser. Ett gemensamt intresse for de anställda och olika samhällsorgan är att företagens planering sker långsiktigt med beaktande av de sysselsättningspolitiska problem som berörts ovan. Vad som behövs är en framförhållning, ett system med förvarning, för att plötsliga strukturomvandlingar med följande massuppsägningar skall kunna undvikas. Sammanfattningsvis anser utredningen att anställningstryggheten skulle öka om möjligheterna till omplaceringar inom koncerner utnyttjades i ökad utsträckning. Alternativt bör annan sysselsättning på orten skapas av det företag som vidtar driftsinskränkningar. l några aktuella fall har alternativ sysselsättning skapats vid driftsinskränkningar inom byggnadsmaterialindustrin. Ett exempel är Cementas fabrik i Hällekis som läggs ned 1978. l Hällekis har dock inte Cementa skapat ny sysselsättning utan det är Rockwool AB som genom en nyinvestering kan erbjuda den gamla Cementapersonalen sysselsättning. Ett annat exempel är asbestcementtillverkningen i Köping som lagts ned under 1977. Ny sysselsättning i Köping som lagts ned under 1977. Ny sysselsättning i Köping har i detta fall dock ej skapats av Euroc, utan genom en nyinvestering av en betongtakpannetillverkare. När det gäller samhällets krav på långsiktig regionalpolitisk planering bör erinras om lagen (1976:349) om uppgiftsskyldighet i planeringsfrågor och överenskommelsen mellan regeringen och Sveriges industriforbund om ett närmare samarbete i lokaliseringspolitiska frågor. kompletterad med nya riktlinjer 1976. Under 1977 har regeringen vidare inrättat ett särskilt råd för samråd i regionalpolitiska frågor. l regionalpolitiska rådet ingår representanter för arbetsmarknadens parter, kommun- och landstingsförbunden, branschorganisationer, kooperativa organisationer och centrala statliga verk. Med regionalpolitiska rådet avser regeringen att aktivera och bredda arbetet med att förbättra den regionala balansen. Även om samhället således fått legala och administrativa möjligheter att påverka utvecklingen krävs for konkreta åtgärder både klara viljeinriktningar och tillräckliga resurser for åtgärdernas genomförande.

8.2.5 Föreragsdemok/atiska problemsrällningar Medbestämmandelagen har hittills gällt under så kort tid att det ännu inte går att överblicka dess praktiska konsekvenser. Några medbestämmandel avtal som berör byggnadsmaterialindustrin har såvitt känt ännu inte (maj lngår i Statsföretagsgruppen. 1977) kommit till stånd. Den nya arbetsrättskommitten (A 1976:02) har

Utredningens bedömningar

i uppdrag att mer allmänt följa introduktionen och tillämpningen av den nya lagstiftningen. l det sammanhanget bör kommittén enligt sina direktiv (1977 års kommittéberättelse, del ll. s. 188 ff) bl. a. överväga vissa frågor som redan tidigare uppmärksammats under lagstiftningsarbetet på det arbetsrättsliga området. En sådan fråga gäller enligt direktiven de krav på arbetstagarinflytande i andra former och med längre gående befogenheter för de anställda än de som återfinns i de särskilda reglerna om medbestämmande i den nya lagstiftningen. Man har inte heller hunnit vinna några bredare erfarenheter av systemen med ekonomikommitté eller arbetstagarkonsulter. Som tidigare nämnts har såväl företagsnämndsavtalen som överenskommelsen om ekonomikommitté och arbetstagarkonsulter sagts upp med anledning av medbestämmandelagens ikraftträdande. Mot den nu angivna bakgrunden har utredningen inte funnit skäl att företa någon särskild. mer omfattande eller inträngande kartläggning av företagsdemokratin i olika företag inom byggnadsmaterialindustrin. Det saknas anledning anta att förhållandena i stort på denna sektor skulle avvika från dem som föreligger inom industrin i övrigt. Härtill kommer att en närmare granskning av hittillsvarande förhållanden inom tämligen kort tid torde sakna tillräcklig aktualitet. Medbestämmandelagen och styrelserepresentationslagen ger som tidigare redovisats de anställda i en koncern möjlighet till inflytande i såväl dotterbolagen som moderbolaget. Vissa principiella svårigheter att utnyttja detta inflytande finns emellertid. Vad exempelvis gäller styrelserepresentationen i ett koncernmoderbolag har de anställda rätt till två ordinarie styrelseplatser och två suppleantplatser. Koncernen omfattar emellertid ofta betydligt fler än två arbetsplatser resp. två fackförbund. Härigenom skall representanterna för de anställda företräda skiftande intressen. En ökad koncentration inom vissa delbranscher, bl. a. till följd av fusioner, medför normalt längre beslutsvägar mellan företagsledningen och dem besluten berör ute på de enskilda arbetsplatserna. vilket kan minska möjligheterna till medinflytande för de anställda. Den geografiska spridning som större koncerner ofta representerar medför svårigheter att samordna de anställdas agerande i olika frågor inom företaget. Samordningsproblemen ökar också genom att diversifierade koncerner representerar flera olika fackförbund och flera olika delbranscher. Genom den invecklade uppbyggnad med många beslutsnivåer som man ofta får inom en koncern kan de företagsdemokratiska strävandena försvåras just på grund av att man i varje enskild fråga inte på förhand vet var besluten fattas. Det har t. ex. från fackligt håll inom Eurockoncernen anmärkts att vissa frågor “bollas” mellan koncernledning och divisionsledning vilket försvårar eller fördröjer beslutsprocessen. Denna osäkerhet om vem som är den rätta motparten i förhandlingar torde också hänga samman med att ansvarsfördelningen och beslutsprocessen i större koncerner är svåröverskådlig (jmfexemplet med STAB-koncernens uppbyggnad) och dessutom relativt snabbt föränderlig, som en följd av bl. a. omstruktureringar vid företagsköp och -försäljningar Som exempel på företag med snabbt förändrad organisation kan nämnas

190 Utredningens bedömningar

Euroc, vars strukturomvandling följts av ändrad divisionsindelning i flera omgångar under senare år. Bl. a. kan nämnas sammanförandet av Siporex, Gyproc och Eternit m. fl. företag i Interocdivisionen. som upplöstes efter ett par år, och uppdelningen av Ifödivisionen på fem separata dotterbolag. Även organisationen inom STAB-koncernen har varit föremål for upprepade ändringar under senare år. Under utredningsarbetet har framkommit exempel på att anställda i en större koncern känner sig styrda uppifrån utan möjlighet att tränga igenom utredningar m. m. som görs på koncernledningsnivå. Vidare har representanter för de anställda uttryckt att man i olika frågor anser sig få information för sent. Kostnadsfördelningen mellan olika enheter inom en koncern är inte entydigt bestämd utan bygger självfallet på fordelningsnycklar etc. Detta bidrar till att de anställdas representanter känner sig osäkra på hur jämförelser görs mellan olika delar av koncernen. exempelvis vid strukturrationaliseringar. De ovannämnda problemen med företagsdemokratin i större koncerner skulle delvis kunna lösas om beslutsprocessen öppet redovisades inom koncernen. Formerna for delegering och medbestämmande skulle behöva klargöras för att ett reellt inflytande för de anställda skall kunna uppnås. Ju större och mera mångsidigt ett företagskonglomerat är, dess viktigare är det att dess organisationsstruktur är väl genomarbetad. Detta är både en förutsättning för en riktig styrning ur företagets egen synpunkt och en forutsättning för en god insyn ur samhällets synpunkt och for ett effektivt medbestämmande för de anställda. Som tidigare nämnts har frågan om de anställdas och samhällets insyn vid företagsförvärv behandlats inom justitiedepartementet och lagts över på konkurrensutredningen, som kommer att föreslå ett system för fusionskontroll. l samband med riksdagsbehandlingen av vissa ändringar i medbestämmandelagen anförde arbetsmarknadsutskottet följande beträffande förhandling vid överlåtelse av aktier:

Överlåtelse av företag är otvivelaktigt en fråga av sådan dignitet att den bör omfattas av primär lörhandlingsskyldighet. Så är emellertid inte alltid fallet. Om företaget är ett aktiebolag kan överlåtelse ske genom att hela eller viss del av aktiestocken överlåts, l detta fall gäller inte medbestämmandelagens regler om primär förhandlingsskyldighet. om parterna i överlåtelsen inte har ställning som arbetsgivare. Denna svaghet i systemet påtalas i den socialdemokratiska motionen 544. Motionärerna vill att förslag om lagstiftning i ämnet skall läggas fram. Motionsyrkandet tar i första hand sikte på mindre och medelstora företag När det gäller större företag hänvisar motionärerna till motionen 1327 som remitterats till näringsutskottet. l sitt i denna del enhälliga betänkande (NU 1976/7730) anför näringsutskottet i den aktuella frågan: Arbetsmarknadsutskot- Vad gäller frågor om insyn och inflytande för samhället och de anställda vid fusioner tets betänkande och företagsförvärv vill utskottet till en början framhålla, att staten och de anställda 1976/77:32 (maj 1977) redan genom de senaste årens lagstiftning och medbestämmande i arbetslivet och med anledning av propositionen l976/77:l37 om om styrelserepresentation för samhället och de anställda i vissa företag har erhållit ändring i lagen en jämfört med tidigare betydligt utökad möjlighet till inflytande även i sådana si- (1976:580) om medbe- tuationer som avses i motionerna. Vad beträffar fusionskontroll i allmänhet bör framstämmande i arbetslivet hållas att de rent konkurrensrättsliga aspekterna på fusioner och företagsförvärv komjämte motioner. mer att behandlas av konkurrensutredningen. varfor någon åtgärd från riksdagens

sou 1977:43 Utredningens bedömningar l9l

sida i detta hänseende nu inte synes påkallad. Uppenbart är emellertid, att fusioner och företagsförvärv ofta får andra och för samhället och de anställda mer ödesdigra konsekvenser än de som betingas av att konkurrensen minskar eller upphör på marknaden Detta gäller självfallet främst i fråga om sysselsättningen, särskilt på små orter. De negativa verkningarna för sysselsättningen av företagsförvärv och företagsnedläggelser måste på allt vis motverkas. En väg till lösning kan vara en lagstiftning i linje med den som skisseras i motionen l976/77:l327. Utskottet räknar med att frågan om åtgärder för kontroll av företagsfusioner etc. tas upp till samlad bedömning så snart resultatet av konkurrensutredningens arbete föreligger. Arbetsmarknadsutskottet har inhämtat att konkurrensutredningen beräknas slutföra sitt arbete i höst. Utredningen kan emellertid inte väntas gå in på de renodlat arbetsrättsliga aspekterna på frågan. Utskottet förutsätter att de överväganden som skall följa sedan utredningen presenterat sina förslag kommer att omfatta arbetsrättsliga frågeställningar av det slag som tagits upp i motionen 544 och att regeringen vid behov föranstaltar om kompletterande utredning. Vad utskottet anfört i denna fråga bör regeringen underrättas om.

8.2.6 Srrukruronzvand/ingerz inom cementindustrin

Den svenska cementindustrin är sedan slutet av 1973 samlad i ett företag, Cementa AB. dotterbolag till Industri AB Euroc. Produktionsvärdet uppgick 1974 till omkring 400 mkrt varav 3 % exponerade. Tidigare fanns även Gullhögens Bruk som en fristående producent med en produktionsandel V på ca 20 procent. Detta företag ägs nu av Cementa, som därmed har en

i ntonopolställning på cementmarknaden. då import av cement hittills fö-

rekommit endast i begränsad omfattning. Utredningen har sig emellertid bekant att överenskommelse nyligen träffats om import av rätt betydande kvantiteter av cement. Om en import av större omfattning kommer till stånd. innebär detta en väsentlig ändring av de nuvarande förhållandena. med stora konsekvenser för den inhemska produktionsstrukturen. De näringspolitiska och sysselsättningsmässiga effekterna kan dock inte nu överblickas. I en studie av fusionen mellan de båda cementtillverkarna Cementa och Gullhögen som utförts av SPK efter hemställan av konkurrensutredningen analyseras effekterna av fusionen för företaget, avnämnarna, de anställda och samhället. l studien konstateras att vissa samordningsvinster uppstått för cementindustrin genom fusionen, främst genom personalbesparingar. Vidare har strukturrationaliseringen av cementindustrin i Sverige kunnat planeras utan det inslag av osäkerhet som existensen av en konkurrent utgör. Från avnämnarnas sida är man enligt studien i huvudsak nöjd med det sätt på vilket Cementa hittills agerat. Man ser det på en del håll som en fördel att rabatterna avvecklats så att inga avnämnare får särskilda fördelar framför andra, vilket skulle kunna snedvrida konkurrensen mellan betongtillverkarna. Trots de kostnadsfördelar som kunnat uppnås och de prishöjningar som ägt rum efter sammanslagningen har inte Cementas lönsamhet ökat. Detta förklaras i studien bero på flera faktorer. Dels har sålunda vissa produktionskostnader stigit kraftigt, dels har den efterfrågade volymen minskat och slutligen har cementpriserna reglerats av statsmakterna så att Ce- 1 Cementa ABS Förvärv menta ej kunnat höja priserna mer än vad som varit motiverat med hänsyn å, 1973 av Gunhögens till kostnadsökningarna. Bruk. SPK 1977. stencil.

192 Utredningens bedömningar SOU l977:43

l studien konstateras vidare att de direkta effekterna för de anställda får betraktas som tämligen måttliga. De kollektivt anställda berördes sålunda knappast alls av samgåendet. medan viss personalreduktion ägde rum bland tjänstemännen, främst på Gullhögens utvecklings- resp. dataavdelning. lngen behövde dock sluta utan att ha fått arbete på annat håll. Stark kritik har emellertid framförts från de anställda i Gullhögen mot det sätt på vilket man informerades om att företaget skulle säljas till Cementa. Även effekterna av cementfusionen för stat och kommun har bedömts vara av sådan storleksordning att de knappast får betydelse i sammanhanget. Ett problem vid bedömningen är dock, som framhålles i studien. att alternativen vid en utebliven fusion endast är hypotetiska vilket gör bedömningarna mycket osäkra. Ovanstående fusionsfall kan tjäna som exempel på svårigheten latt göra en totalbedömning från olika utgångspunkter. Samtidigt illustrerar studien genom sin betydande omfattning vilka resurser som behövs för att samhället skall kunna göra bedömningar på säker grund av mer betydelsefulla fusioner. Som redovisats i avsnitt 7.6.2 ingick staten i samband med Cementas förvärv av Gullhögen ett avtal med Euroc/Cementa, vari riktlinjerna för det framtida samarbetet fastlades. Staten blev samtidigt ägare till 5 “n av aktierna i Cementa och representeras av två ledamöter i Cementas styrelse och en ledamot i Eurocs styrelse. Staten utser även en revisor i Cementa. Cementa har enligt avtalet att till SPK förhandsanmäla planerade prishöjningar och skälen for dessa. SPK kan vid behov anmäla till regeringen om prisutvecklingen påkallar särskild åtgärd. Enligt vad utredningen erfarit har samarbetet fungerat i enlighet med förutsättningarna i avtalet. De överläggningar som förts mellan SPK och Cementa har vid ett tillfälle lett till att särskilda åtgärder ansetts påkallade. Från SPK:s sida har framhållits att en månads förhandsanmälan är väl kort tid för överläggningar. SPK anser att en anmälningstid på två månader vore motiverad. De industri- och sysselsättningspolitiska effekterna av den ökade koncentrationen inom byggnadsmaterialindustrin är ej entydigt positiva eller negativa. För att fortsätta med exemplet med fusionen mellan Cementa och Gullhögen finns vissa odiskutabla fördelar från rent industripolitiska A utgångspunkter. En strukturrationzilisering kan genomföras planmässigt for i l . hela den svenska cementindustrin inom företagets egen ram. Större ugnar , i bör ge effektivare produktion och lägre styckkostnader vartill även en ener- . l . gisnålare process bidrar. Sysselsättningspolitiskt innebär dock strukturra- 1 . tionaliseringen negativa effekter genom friställningar på vissa orter. I cei . mentfallet har man sökt tillvarata de anställdas och samhällets intressen l I i l genom avtalet mellan staten och Euroc/Cementa. Bl. a. har de anställda l l l deltagit i upprättandet av en strukturplan för cementindustrin. l i Som framgår av avsnitt 7.6.2 har Cementas avkastning inte ökat sedan Cementa övertog sin enda inhemska konkurrent. Gullhögens Bruk. Det bör dock framhållas att Cementa under en följd av år har varit det företag som lämnat det största rörelseöverskottet inom Eurokoncernen. Härigenom l har Cementa spelat en viktig roll for hela koncernens utveckling. Eurocs Prisstopp infördes i mars 1974 på cement och egen strukturomvandling torde till stor del ha möjliggjorts genom Cementas andra byggnadsmaterial. lönsamhet. För den påbörjade utbyggnaden av cementindustrin i Slite tas

Utredningens bedömningar

dock medel av Eurockoncernens samlade finansiella resurser i anspråk. Det kan ifrågasättas om den nuvarande strukturen av Eurockoncernen ger samhället och de anställda det inflytande på cementindustrin som är motiverat med hänsyn till Cementas ntonopolställning på marknaden. Det kan ifrågasättas om cementindustrin i framtiden bör ingå som nära nog helägt dotterbolag i en koncern vars tyngdpunkt successivt förskjutits bort från den svenska byggnadsmaterialmarknaden.

8.2.7 Utredningens slutsatser

Enligt utredningens mening bör det allmännas inflytande över prissättningen hos företag som arbetar på marknader med hög koncentration i första hand söka uppnås genom frivilliga överenskommelser mellan samhället och aktuella företag. Avtalet mellan staten och Cementa kan här enligt utredningens mening tjäna som förebild. Kan frivilliga överenskommelser inte uppnås får övervägas om den förbättrade insynen kan uppnås inom ramen för nuvarande prislagstiftning. Om så icke är fallet förutsätter utredningen att - vid ett system baserat på prisregleringslagen prisregleringskommittén (H 1975:06) kommer med förslag till de förändringar i prisregleringslagstiftningen som krävs för att t. ex. medge mer permanent förhandsanmälan av prisändringar och skälen för dessa för företag på marknader där koncentrationen gått långt. Näraliggande frågor behandlas av konkurrensutredningen (H 1974:05), som enligt sina direktiv har att se över konkurrensbegränsningslagen. Konkurrensutredningen beräknas avsluta sitt arbete vid årsskiftet 1977/78. Byggkoncentrationsutredningen har mot denna bakgrund ej ansett sig böra gå närmare in på frågan hur en skärpt konkurrensövervakning bör utformas. Tendensen till allt större och färre enheter inom olika delbranscher kan generellt sett innebära en rationellare industristruktur och högre utvecklingstakt bl. a. genom att stordriftsfördelar kan tillvaratas. Större företag borde normalt också ha bättre möjligheter att bedriva och utforskningsvecklingsarbete inom företagets ram eller att ekonomiskt bidra till externa forskningsprojekt. Genom en långt gången koncentration inom kapitalintensiva branscher uppkommer ibland etableringshinder av betydande storlek. Detta kan medföra risk för att nyföretagandet i små och medelstora företag försvåras. Större koncerner har bl. a. möjlighet att utjämna utvecklingskostnader inom en Verksamhetsgren mot överskott i verksamheter som passerat utvecklingsstadiet. Sådana möjligheter är självfallet begränsade i ett mindre företag. När det gäller företagens forskning och utveckling (FoU) inom byggnadsmaterialområdet föreligger stora olikheter mellan de studerande företagen. Emellertid synes FoU-aktiviteterna inom byggnadsmaterialindustrin totalt sett vara begränsade. Detta gäller den rena materialforskningen, medan produktutvecklingsarbetet har en jämförelsevis större omfattning. Den påtagligt låga forskningsintensiteten inom byggnadsmaterialindustrin kan på sikt återverka oförmånligt på branschens utveckling. Enligt utredningens mening är denna fråga av så vital betydelse för byggnadsmaterialindustrin att åtgärder bör övervägas från samhällets sida för att närmare undersöka förhållandena och för att på lämpligt sätt stödja forskningsverksamheten inom detta om-

194 SOU l977z43 Utredningens bedömningar

råde. Det är framför allt viktigt att de statliga åtgärderna inriktas på övermedan det närmare utvecklingsarbetet hör hemgripande materialforskning, ma i företagen. Utredningen har dock ej närmare behandlat denna fråga då dessa problem för närvarande övervägs av bl. a. forskningsrådsutredningen (U 1972:02), forskarutbildningsutredningen (U 1974:06) och STUutredningen (l 1974:06). Samhällets av strukturomvandlingen inom näringslivet från uppföljning sker - på myndighetsnivå - i huvudsak industripolitiska utgångspunkter inom statens industriverk (SlND). Inom industridepartementet finns de särskilda stål-, skogs- och byggbranschråden som följer utvecklingen inom resp. samt etableringsdelegationen, som bl. a. inhämtar uppgifter om bransch, produktionsändringar vid ca 150 koncerner. SIND genomför exempelvis återkommande branschutredningar och utreder bl. a. frågor om strukturstöd för vissa branscher. lnom industridepartementet genomförs vid behov särskilda branschutredningar. anser, mot bakgrund av den hittillsva- Byggkoncentrationsutredningen inom byggnadsmaterialindustrin, att samhället bör medrande utvecklingen verka för att underlätta erforderlig strukturomvandling. strukturomvandinte bara i samband med förestående lingar kräver ett ökat statligt inflytande förändringar, utan i lika hög grad i det framåtblickande, långsiktiga perspektivet. Möjligheter bör skapas för samhället att få del av utvecklingsplaner för olika branscher eller belysa brister på sådana. Utvärderingen bör även

ske i samspel mellan företrädare för företag och anställda samt myndigheter på lokal och regional nivå. delar arbetsmarknadsutskottets meninglse avsnitt 8.2.5) att Utredningen för sysselsättningen av företagsförvärv och föde negativa verkningarna Utskottet räknar med att retagsnedläggelser på allt vis måste motverkas. så snart resultatet av konkurdylika frågor tas upp till samlad bedömning rensutredningens arbete föreligger. Med hänsyn till att konkurrensutredningen inom kort kommer att föreslå införande av ett system för fusionskontroll anser sig byggkoncentrationsutredningen inte böra gå närmare in på denna fråga. Den framåtblickande, långsiktiga strukturpolitiken måste ankomma på förutsätter att det på departementsnivå, sannolikt regeringen. Utredningen inom industridepartementet, tillskapas instrument för en sådan bevakning, åtgärder för detta änoch utgår från att regeringen vidtager organisatoriska som utredningen födamål. Som exempel på ett sådant förvarningssystem för cementindustrin som Cementa respråkar kan anges den strukturplan utarbetat i enlighet med sitt avtal med staten. Strukturplanen har givit de anställda och samhället att på ett tidigt stadium ta del av cemöjlighet mentindustrins utvecklingsplaner och utvärdera dessa från bl. a. industrioch sysselsättningspolitiska utgångspunkter. om den nuvarande strukturen av Eurockoncer- Utredningen ifrågasätter som nen ger samhället och de anställda det inflytande på cementindustrin

är motiverat med hänsyn till Cementas monopolställning på marknaden.

Det kan ifrågasättas om cementindustrin i framtiden bör ingå som nära i en koncern vars tyngdpunkt successivt förskjutits nog helägt dotterbolag bort från den svenska byggnadsmaterialmarknaden. Medbestämmandelagen och styrelserepresentationslagen ger de anställda

SOU l977:43 Ulredningens bezlönmingaz*

i en koncern möjlighet till inflytande såväl i dotterbolagen som i moderbolaget. Det är ännu för tidigt att kunna bilda sig någon uppfattning om deras verkningar. Avtal enligt medbestämmandelagen har ännu inte hunnit träffas. Utredningen har emellertid haft anledning att särskilt uppmärksamma de svårigheter att utnyttja detta inflytande som finns inom stora koncerner. Beslutsvägarna mellan företagsledningen och dem besluten berör ute på de enskilda arbetsplatserna tenderar att bli längre. Den geografiska spridning som större koncerner representerar medför svårigheter att samordna de anställdas agerande. Samordningsproblemen ökar genom att diversifierade koncerner omfattar anställda tillhörande ett flertal olika fackliga organisationer och flera olika delbranscher. Ansvarsfördelningen och beslutsprocessen inom en stor koncern kan för utomstående vara svår att överblicka. Farhågor uppkommer lätt att det verkliga avgörandet ligger någon annanstans än där de anställda kan vara med och påverka. Det är utredningens bestämda uppfattning att problemen med företagsdemokratin i större koncerner kräver en öppen redovisning av beslutsprocessen inom företaget. Formerna för delegering och medbestämmande behöver klart definieras för att ett reellt inflytande för de anställda skall kunna uppnås. En stor och mångsidig koncern måste ha en väl genomtänkt organisationsstruktur. Detta är en förutsättning för en riktig styrning ur företagets egen synpunkt, för en god insyn från samhällets sida och för ett effektivt medbestämmande för de anställda. Vad gäller aktieägarnas inflytande över företagen har man genom bestämmelser i bolagsordningen i vissa fall frångått grundprincipen i aktiebolagslagen “lika lika rösträtt”. kapitalinsats l äldre lagstiftning tilläts sålunda avsteg från denna allmänna princip genom mycket stora skillnader i röstvärdet mellan olika aktier. Än idag finns - såsom exempelvis i STAB företag där röstvärdet för vissa aktier är l 000 gånger större än för andra aktier. l nyare lagstiftning - 1944 och 1975 års lagstiftning - har möjligheten att differentiera röstvärdet begränsats så att röstvärdet för viss aktie ej får överstiga 10 gånger röstvärdet för varje annan aktie. Bestämmelsen är tvingande. Företag som redan tidigare haft större differentiering tillåts dock bibehålla olikheten i röstvärde. Enligt vad som framgår av avsnitt 5.2.5 svarade 1976 de röstmässigt sett tre största ägarna i STAB sammanlagt för mer än hälften av röstetalet, men endast en tiondel av aktiekapitalet. I det skede då KemaNords avsikter att ta över STAB allmänt diskuterades fokuserades intresset till de tre största ägarna, Investor, Custos och Providentia, vilka sammanlagt genom att ha mer än hälften av röstetalet - kan kontrollera STAB. Det är troligt att om dessa ägare enhälligt uttalat sitt stöd för fusionen, denna hade blivit genomförd. Detta exempel visar hur betydelsefull röstdifferentiering kan vara i ett avgörande skede. Huruvida ett bibehållande av större röstdifferentieringar än 1:10 är motiverat av olika skäl - bl. a. brukar anföras möjligheten till utländskt kapitaltillskott - anser utredningen tveksamt, med tanke på den mycket starka maktkoncentration - utan motsvarande kapitalinsats - som röstdifferentiering kan leda till. Enligt vad som framkommit vid studiet av Byggmakrisen (se avsnitt 7.9) har styrelse- och ledningsarbetet i Byggma försvårats avsevärt av me-

196 Utredningens bedömningar

ningsskiljaktigheter mellan de tre delägarna STAB, Euroc och Säfveån, som under senare år vardera ägt en tredjedel av aktierna. l vissa fall har det rört sig om skilda uppfattningar i sakfrågor, i andra fall har det gällt detaljer i protokoll etc. Det har även funnits förtroendeklyftor beträffande personvalsfrågorna. Dessa förhållanden har försvårat beslutsprocessen och, som redovisats i avsnitt 7.9, förlamat handlingslörmågan. Till stor del måste enligt utredningens mening detta tillskrivas ägandeförhållandena i Byggma. lngen har ensam kunnat råda, samtidigt som två delägare kunnat överrösta en tredje. Vem som haft det huvudsakliga ägaransvaret för Byggmakoncernen har härigenom varit oklart. Enligt utredningens mening bör man göra en översyn av sambandet mellan ansvar och befogenhet vid innehav av kontrollposter och betydande minoritetsposter. l första hand torde detta vara en lagstiftningsfråga. Likaså bör övervägas huruvida konsortialavtal mellan delägare med sådana aktieposter borde redovisas, till ledning för samhällets bedömning av effekterna av det gemensamma ägandet. l kapitel 6 redovisas ägandesambanden mellan i första hand Euroc, Skån-

ska Cementgjuteriet, Ahlsell & Ågren. samt förvaltningsbolagen Protorp

och Opus. Härav framgår att de tre förstnämnda företagen indirekt - via - råder i princip _fölvalrningsbo/agen äger egna aktier. Enligt aktiebolagslagen förbud för aktiebolag att förvärva egna aktier. lndirekta förvärv av egna aktier, exempelvis genom förvärv av aktier i företag som har aktier i det förvärvande företaget, kan enligt motiven strida mot nämnda förbud i det fall moder-/dotterbolagsförhållande uppstår mellan företagen genom aktieförvärven. Sådant förhållande föreligger inte mellan några av de ovan angivna företagen. Enligt utredningens mening bör man emellertid överväga att dra gränsen för högsta tillåtna indirekta ägande av egna aktier betydligt lägre. Även om inte moder-/dotterbolagsförhållande råder kan betydande kontrollmöjligheter föreligga, genom dominerande minoritetsposter. Utredningen förutsätter att en översyn görs huruvida en lagändring bör komma till stånd för att möjliggöra en lösning på de problem utredningen redovisat beträffande röstvärdesdifferentieringen, ansvarsfrågan vid innehav av dominerande minoritetsposter samt beträffande indirekt ägda egna aktier. Härvid bör enligt utredningens mening även utredas frågan huruvida krav på redovisning från företagen av ansvarsfördelningen mellan olika beslutsorgan i främst större koncerner bör införas. Utredningen har i det ovanstående berört vissa frågor av generell karaktär med utgångspunkt från studier av olika förhållanden inom byggnadsmaterialindustrin. Några specifika dellösningar för byggnadsmaterialindustrin vad gäller konkurrens-, industri- och sysselsättningspolitiska eller företagsdemokratiska frågor har utredningen ej funnit anledning att föreslå. Som framgår av kartläggningen i kap. 3-5 spänner byggnadsmaterialindustrin över ett stort antal från råvarusynpunkt skilda branschområden. Flertalet av de största byggnadsmaterialkoncernerna är dessutom starkt diversiñerade varför byggnadsmaterialtillverkarna inte utgör någon homogen företagsgrupp. Byggnadsmaterialindustrin utgör sammantaget en betydande del av det svenska näringslivet. Omkring fyra procent av samtliga sysselsatta i Sverige arbetar inom byggnadsmaterialindustrin, vars bidrag till bruttonationalprodukten uppgår till fem procent.

Utredningens bedömningar 197

Med hänsyn till byggnadsmaterialindustrins komplexa branschstruktur och dess samhällsekonomiska betydelse anser byggkoncentrationsutredningen det vara angeläget att byggnadsmaterialindustrins utvecklingstendenser fortlöpande Följs, dels inom byggbranschrådet, dels genom återkommande branschutredningar.

SOL 1977:43 199

1 överens-

Bilaga Konkurrensbegränsande

kommelser inom

byggnadsmaterialoch byggnadsbranschen (juni 1977)

Förteckning upprättad av avd.dir Mars Modin vid statens pris- och kartellnämnd (SPK)

1 Material for betong- och mureriarbeten

Tabell 1.

2009, 2010, 2011, 2012 Cirkaprislistor for betongrör har utfärdats av Stockholmskretsen (kart. reg. nr 20091, Gästrikland-Dalakretsen (reg.nr 2010), Sundsvallskretsen (reg.nr 2011) och Norra kretsen (reg.nr 2012) av Betongrörforeningen.

2597 AB Skånska Cementgjuteriet övertog enligt avtal i september 1966 Dösebacka Cementindustris i Kungälv varulager, maskiner m. m. Vidare forhyr Skånska Cementgjuteriet Dösebacka Cementindustris lokaler. I samband därmed förband sig Dösebacka Cementindustri (kart. reg. nr 2597) att inte inom tio år från det att Skånska Cementgjuteriet upphört att hyra lokalerna självt uppta tillverkning av betongrör och betongrördelar eller kabelblock och kabelrännor eller till annan sälja eller uthyra lokalerna for sådan tillverkning. Vidare förband sig Dösebacka Cementindustri och disponent Döse att så länge Skånska Cementgjuteriet hyr lokalerna och under tio år därefter inte tillverka eller försälja sådana produkter inom Göteborgsområdet.

2615 Genom avtal den 17 mars 1969 övertog AB Strängbetong driften vid Gö-

teborgs Byggelement AB:s fabrik i Kungsbacka. Strängbetong äger utnyttja

anläggningen for tillverkning av betongelement. Strängbetong har förbundit

200 Bilaga I sou 1977:43

sig att icke externt leverera grå fabriksbetong inom normalt leveramsontrâtle För fabriken i Kungsbacka. (kart. reg. nr 2615).

2283 Mellan ett tjugotal betongvarufabriker Föreligger ett avtal (kart. reg. nr 2283) om samarbete genom ett av parterna ägt bolag, Alfa Rör AB, i fråga om s. k. ALFA-produkter (rör och rördelar samt brunnar av betong). Bolagets uppgift är bla. att bedriva en systematisk och planmässig marknadslöring, att verka För en mer integrerad samverkan mellan parterna bl. a. i frågor avseende produktionsfördelning, lagerhâllning, Försäljning och samleveranser och att verka För samordning i frågor avseende inköp, maskin- och formutnyttjande, kalkylering och fakturering. Varje part har tilldelats ett marknadsområde inom vilket han har exklusiv Forsäljningsrätt i fråga om avtalsprodukter. Part har förbundit direkt eller indirekt in-

sig att varken l

kräkta på marknadsområde, som tilldelats annan

part. l

l 3029 Mellan Cementvarubolaget i Stockholm AB, Huddinge, Nykvarns Cementgjuteri AB, AB Uppsala Cementgjuteri, Uppsala, och MEAG i Västerås å AB har ingåtts avtal (kart. reg. nr 3029) om samarbete i ett gemensamt Försäljningsbolag, Östra Alfa Rör AB. Avtalet gäller avloppsrör, brunnar och rördelar i betong, som omfattas av avtalet mellan delägarna i Alfa Rör AB (se ovan kart. reg. nr 2283). Parterna har förbundit sig att låta hela sin Försäljning av sådana produkter inom avtalsomrädet ske genom Östra Alfa Rör. Avtalsområdet omfattar huvudsakligen Stockholms och Uppsala län samt delar av Södermanlands och Västmanlands län. Parternas leveranser genom Försäljningsbolaget Fördelas efter vissa kvottal. Försäljningspriserna För produkterna fastställs av Östra Alfa Rör. Avtalet trädde i kraft i september 1974 och gäller till den l april 1978 med eventuell Förlåingning i fem år.

i

3180 Avtal om Fösäljningssamverkan i fråga om betongvaror (kart. reg. nr 3180)

i

träffades l974 mellan AB Kungsbacka Cementvarufabrik och AB Trollhättans Cementgjuteri, det senare Företaget dotterbolag till A-Betong AB. Parterna bildade ett gemensamt bolag, Västra Alfa Rör AB, och förband l

sig att låta hela sin Försäljning av de betongvaror. som omfattades av avtalet, l ske genom Västra Alfa Rör med undantag av parts kontantforsäljning. Lägsta l

utforsäljningspris For all Försäljning från Västra Alfa Rör till kund skulle i fastställas av den som parterna utsett. Konsortiestyrelsen

konsortiestyrelse

skulle även fatta beslut om produktuppdelning mellan parterna. Avtalet l var avsett att gälla i Forsta hand till den 3l december 1979. (Se nedan 3236)

3236 Genom avtal (kart. reg. nr 3236), som ingicks i november l975 har A-Betong AB, moderbolag till AB Trollhättans Cementgjuteri, med tillträde den l

Bilaga I 201

januari 1976 arrenderat AB Kennedy-Rörs, moderbolag till AB Kungsbacka Cementvarufzibrik, rörelse avseende tillverkning av betongvaror ts. k. kommunalvaror). Med detta avtal övertog A- Betong Kennedy-Rörs rättigheter och skyldigheter på grund av avtalet om samarbete i Västra Alfa Rör (kart. re. nr 3180 ovan). Kennedy-Rör och dess *ägare har i arrendeavtalet förbundit sig att under arrendetiden ti lörta hand tio år från den l januari 1976) och två år därefter inte engagera sig i tillverkning av produkter ingående i kommunalvarusortimentet.

3237 ljuli 1975 ingicks ett arrendeavtal mellan KB Toms Cementvaror Johansson & C0 (KB) och Toms Cementvaror AB (AB), båda i Fjärås, samt AB Kennedy-Rör (KR), Kungsbacka. Genom avtalet har KB åt KR upplåtit nyttjanderätten till vissa maskiner och inventarier hänförliga till AB:s rörelse avseende betongvaror. KB och AB och dess intresenter har förbundit sig att under avtalstiden med vissa undantag varken direkt eller indirekt återupptaga eller engagera sig i produktion och försäljning av vissa angivna betongvaruprodukter, som konkurrerar med sådana produkter tillverkade och försålda av KR och Västra Alfa Rör AB (se kart. reg. nr 3180 ovan). Konkurrensklausulen gäller lör vissa angivna områden. Avtalet trädde i kraft den 16 augusti 1975 och gäller under fem år med eventuell förlängning i femårsperioder. Genom avtalet mellan A-Betong AB och AB Kennedy-Rör (se kart. reg. nr 3236 ovan) har A-Betong övertagit Kennedy-Rörs rättigheter och skyldigheter på grund av Kennedy-Rörs avtal med KR och AB.

3235 Mellan A-Betong AB. Växjö. Karlssons Cementgjuteri Kvicksund AB. Linden Byggelement AB, Ryssby, Strängbetong AB, Stockholm, och Upsala- Ekeby AB, Uppsala, föreligger ett samarbetsavtal (kart. reg. nr 3235) i fråga om komponenter till småhus av betong. Avtalet trädde i kraft den 16 oktober 1975 och gäller lör en tid av fem år med eventuell lörlänging i femårsperioder. Avtalets ändamål anges vara samarbete lör att utveckla system, konstruktioner och komponenter lör småhus samt åstadkomma största möjliga avsättning av dessa. Samarbetet sker genom ett av parterna ägt bolag Bell Byggelement AB (nedan Bolaget). Bolaget skall försälja småhus till styckehusbyggare, som antingen själv svarar lör upphandlingen eller låter upphandlingen ske genom anlitad eller anvisad entreprenör. Part får inte utan enig konsortiestyrelses medgivande själv försälja kon-

struktioner, system eller komporienter, som parterna gemensamt kommer

att skapa i Bolaget. Bolaget står som köpare hos part av stomelement med därtill hörande andra komponenter. transport och montage. Bolagets beställningar hos parterna skall lördelas dem emellan efter överenskomna kvoter. Kvotavvikelser under ett kalenderhalvår skall regleras genom att överlevererande part till Bolaget erlägger visst bidrag, som Bolaget

202 Bilaga I

skall fördela mellan underlevererande parter. Konsortiets styrelse skall före varje kalenderhalvårs utgång fastställa priser för de produkter som skall offereras under det nästkommande kalenderhalvåret. Bl. a. skall fastställas lägsta utförsäljningspris fritt lastat fabrik för all Försäljning från Bolaget till kund.

3196 AB Färdig Betong, Göteborg, Sabema Material AB, Göteborg, och AB Skånska Cementgjuteriet, Stockholm (delägarna) ingick i maj 1975 ett konsortialavtal rörande AB Strömstadsbetong & C0 KB. Delägarna har bildat dels ett aktiebolag, AB Strömstadsbetong. dels gemensamt med aktiebolaget kommanditbolaget AB Strömstadsbetong & C0 KB för tillverkning och försäljning av fabriksbetong inom Strömstadsregionen. Kommanditbolaget skall verka så att Skånska Cementgjuteriets behov av betong för tillverkning av oljeborrningsplattformar i Strömstad tillgodoses i första hand. Härigenom får dock ej kommanditbolagets leveranser till andra kunder förhindras. Delägarna har förbundit sig att icke vare sig direkt eller indirekt tillverka eller saluföra fabriksbetong av gängse beskaffenhet inom arbetsområdet annat än genom kommanditbolaget. För Skånska Cementgjuteriet gäller i detta avseende vissa undantagsbestämmelser. Avtalet gäller för var och en av delägarna, så länge vederbörande är aktieägare i aktiebolaget och delägare i kommanditbolaget.

3281 Skellefteåföretagen Byggbetong AB John Dahlgren (säljaren) och AB Strömbergs Cementgjuteri (köparen) bedriver båda tillverkning av fabriksbetong i Skellefteåområdet. Företagen har träffat ett avtal om försäljningssamverkan och kvotering i fråga om fabriksbetong i anslutning till att de överenskommit att inrätta en beställningscentral (Betongcentralen) för leveranser av fabriksbetong. Avtalet trädde i kraft den l juli 1976 och gäller till den 30 juni 1982 med eventuell förlängning i ettårsperioder. Säljaren har förbundit sig att leverera fabriksbetong från sin fabrik endast till köparen, varvid säljaren garanteras en viss andel av köparens och säljarens sammanlagda avsättning av fabriksbetong inom Skellefteåomiådet.

1727 Marknadsföringen av Ytong- och Siporexprodukter handhas formellt av Lättbetong AB men sker numera i praktiken genom Siporex AB och Ytong AB. Försäljningen sker genom Lättbetongs regionkontor. som administreras av Siporex respektive Ytong. Siporex har i Sverige numera endast en lättbetongfabrik. nämligen i Dalby i Skåne. Siporexprodukter avsätts huvudsakligen i södra Sverige, Ytongprodukter i övriga delar av Sverige. Lättbetong skall för Siporex räkning försälja en viss kvantitet armerade siporexprodukter, ej understigande 30 000 m3 per år, fram till den 30juni 1980. Tidigare tillämpade kvoteringsregler är numera inaktuella.

Bilaga I 203

3043 Under kart. reg. nr 3043 har 1973 införts avtal mellan Lättbelong AB och dess återförsäljare (marknadsombud) angående viss områdesindelning och exklusivitet i fråga om handeln med lättbetong. Från och med den l januari 1975 tillämpar dock Lättbetong nya avtal i förhållande till sina återförsäljare (marknadsombud och ombud). Avtalens innehåll varierar regionalt. 1 de nya avtalen har utgått bestämmelserna i tidigare tillämpade avtal om att viss del av den provision ombudet var berättigat till var begränsad till att utgå på leveranser inom ombudets marknadsområde. l två av de nya avtalen förbinder sig ombudet att ej under avtalstiden bedriva aktiv försäljning av respektive säljfrämjande aktiviteter för produkter av lättbetong eller lättklinkerbetong, som konkurrerar med Siporex och Ytongs lättbetongprodukter. Enligt ett avtal utgår aktivitetsersättning till ombud som ej bedriver aktiv marknadsföring av direkt konkurrerande byggmaterial.

1741 Enligt avtal (kart. reg. nr 1741) mellan AB Tegelcentralen i Skåne och dess delägare (åtta tegelbruk) har delägarna förbundit sig att försälja sina tegelprodukter uteslutande genom Tegelcentmlen. Tegelcentralens inköp från delägarna skall fördelas efter de inköpsvolymer, som fastställts för delägarna.

2883 Genom avtal (kart. reg. nr 2883) överlät Sten Assarson och Nils Assarson aktiemajoriteten i Göteborgs Makadam AB till AB Cementa. 1 samband med överlåtelsen förband sig säljarna att inte bedriva verksamhet som könkurrerar med det överlåtna bolaget eller på annat sätt intressera sig i sådan verksamhet.

2937 Den l januari 1972 trädde ett avtal mellan AZ Sellbergs AB, AB Armerad Betong och ABV Vägförbättringar AB i fråga om krossmaterial i kraft. Enligt avtalet har parterna bildat ett aktiebolag Stockholms Makadam AB (nedan bolaget), i vilket Sellbergs äger hälften av aktierna och de båda övriga parterna en fjärdedel vardera. Bolaget skall för vidareförsäljning inom en region, som i huvudsak omfattar JärVafaIIet, uppköpa allt material, som kan avsättas inom denna region, från Armerad Betongs stenkrossanläggning i Barkarby, från Sellbergs anläggningar i Lunda, Sollentuna och Väsby samt från Vägforbättringars anläggningar i Ulriksdal och Stäket. Varje kross skall leverera en viss bestämd normalkvantitet per kalenderår. Parterna har förbundit sig att inom bolagets verksamhetsområde inte bedriva, understödja eller finansiera verksamhet, som konkurrerar med bolaget. Bolaget skall verka för att samarbete mellan parternas krossar etableras i syfte att åstadkomma en lämplig sortimentsfördelning och lagerhållning. l stället för AZ Sellbergs AB ingår numera Sellbergs Transporter AB som part i avtalet.

204 Bilaga I

l

3002 Mellan Sand och Grus AB Jehander (SGJ), Stockholm, AB Bröderna Eneqvist, Nacka, och direktör G. Wasastierna träffades i november 1969 en överenskommelse om bl. a. agandeförhâllandena i Malmbro Grus ABt Grödinge (kart. reg. nr 3002). I avtalet ingår bestämmelser om kvotering av leveranser av grusprodukter från Malmbro och SGJ, vilka båda bedriver verksamhet avseende utvinning av grusprodukter och försäljning därav.

3044 Mellan Sand & Grus AB Jehander (SGJ). Stockholm. och Alfa-Laval AB, Tumba, såsom ägare av Hamra Gård föreligger ett avtal (kart. reg. nr 3044) om kvotering i frågom berg-. grus- och sandmaterial. Avtalet avser samtliga berg-, grus- och sandprodukter. som parterna säljer eller under avtalstiden kan komma att försälja från befintliga eller senare förvärvade grustäkter belägna inom särskilt angivet område, huvudsakligen omfattande Södertörn. Dessutom omfattar avtalet med visst undantag leveranser till området från täkter liggande utanför området. Enligt avtalet skall parterna åstadkomma att i avtalet angivna kvoter och mängdregler uppfylles. Avtalet trädde i kraft den l januari 1969 och gäller till den l januari 1979 med eventuell förlängning i femårsperioder.

Enligt avtal (kart. reg. nr 3082), som ingicks i juli l973. ingår som delägare i Göteborgs Kross AB & C0 Kommanditbolag BPA Byggproduktion AB, AB Skånska Cementgjuteriet (SCG) och Göteborgs Kross AB. Kommanditbolaget har bildats för att äga, handha driften av och försäljningen från det forutvarande Göteborgs Kross AB:s krossanläggning med placering i Göpås inom Angered-Bergum-omrâdet i Göteborg. BPA och SCG skall under den tid avtalet gäller för sin byggnadsverksamhet träffa leveransavtal med kommanditbolaget för ett år i taget. Enligt avtalet äger BPA och SCG icke rätt att inom Angered-Bergum-området etablera krossanläggningar, som kan konkurrera med kommanditbolagets verksamhet. Detta skall dock icke hindra uppställning av transportabla krossanläggningar, s. k. entreprenadkrossar.

3309 Genom avtal (kart. reg. nr 3309) den 26 januari 1976 förvärvade Betong AB Hans Hadenius, Linköping, samtliga aktieri Mjölby Betongindustri AB. l avtalet förband sig säljarna att icke bedriva med Mjölby Betongindustri eller Betong AB Hans Hadenius konkurrerande tillverkning av fabriksbetong eller betongvaror.

Bilaga 1 205

2 Trävaror och snickerier

Tabell 2. Material Kar. reg. nr Trävaror 647 m. 11.. 2132, 3048, 3069, 3094, 3167, 3193-3195 Fönster och dörrar samt skåpsnicke-

647 m. 11. De för trävaror redovisade avtalen (kan. reg. nr 647 m. 11.) utgörs bl. a. av överenskommelser av lokal karaktär inom lokalforeningar av Sveriges Bygg- och Trävaruhandelsforbund. Föreningarna utger cirkaprislistor, i regel för detaljforsäljning.

2132 Cirkaprislista på vissa trävaror för detaljförsäljning gällande för Norrland och Dalarna har utfärdats gemensamt av Nedre Norrlands Sågverksförening, Överbotten AB, Centrala Sågverksforeningen och Gäv- Sågverksintressenter le-Dala Trä- och Byggnadsvaruförening (kart. reg. nr 2132).

3048 Under kart. reg. nr 3048 har registrerats en överenskommelse mellan ett tiotal trävaruindustrier i Mellansverige om enhetliga riktpriser for vissa sågade trävaror.

3069 Genom avtal (kart. reg. nr 3069), som ingicks i februari 1974, överlät För- AB Union (säljaren), Stockholm, till Södra Skogsägarna AB (kövaltnings paren). Växjö, samtliga aktier i Union-Stockarydsverken AB, vars verksamhet omfattar tillverkning av sågade och hyvlade trävaror samt grossistftársäljning av trävaror. 1 avtalet förband sig säljaren att under en tid av fem år från den 1 januari 1974 avstå från att i Kronobergs och Jönköpings län bedriva sågverksrörelse.

3094 Enligt avtal (kart. reg. nr 3094) med Adolfsfors AB, Åmotfors, har Skogsägarnas Vänerindustrier AB, Karlstad. erhållit ensamrätt att sälja och mark-

206 Bilaga 1

nadsföra Adolfsfors sågade och/eller hyvlade trävaror. Adolfsfors äger dock rätt att själv försälja mindre kvantiteter för lokal förbrukning. Vänerindustrier skall i samarbete med Adolfsfors fastställa pris- och leveransvillkor på de olika marknaderna.

3167 Genom avtal (kart. reg. nr 3167), som ingicks i december 1974, överlät Sandhems Trä AB till Munksjö AB dels sin i Sandhem belägna sågverksfastighet, dels på fastigheten befintliga maskiner. l avtalet förband sig Sandhems Trä att framdeles inte återupptaga sågverksrörelse eller bedriva skogsråvaruanskaffning.

3193-3195 Under kart. reg. nr 3193-3195 har registrerats vissa bestämmelser i licensavtal mellan Berol Kemi AB tlicensgivare) och envar av licenstagarna lgelstaverken AB, Tarkett AB och Örnsköldsviks Skogsägareförening angående tryckimpregnering och behandling av trä. För Tarkett gäller avtalet förfaranden vid tillverkning av vissa golvprodukter samt för lgelstaverken och Örnsköldsviks Skogsägareförening tryckimpregnering av lösvirke för byggnadsändamål. Avtalen innehåller bl.a. exklusivbestämmelser, utfastelser från licenstagarna att uteslutande använda Berols impregneringssubstans och att icke ifrågasätta giltigheten av patent och patentansökningar. som omfattas av avtalen.

1895, 1896, 2348, 2486 På vissa håll i landet förekommer av snickerifabriker bildade Försäljnings-

föreningar, Södra Västerbottens Förenade Snlickerifabriker (kart. reg. nr

1895), Skellefteå Snickericentral (kart. reg. nr 1896), Mellansvenska Snickericentralen (kart. reg. nr 2348) och Svensk Snickericenter (2486). Medlemmarna i dessa föreningar är i regel skyldiga att låta all anbudsgivning och fakturering av Snickeriarbeten gå genom föreningen, om anbudssumman uppgår till visst belopp.

1914 Mellan tre av landets ledande dörrfabrikanter - Ji-Te AB, AB Gustaf Kähr samt AB WST-Hus föreligger ett avtal om försäljningssamverkan genom det gemensamt ägda Svenska Dörr AB (kart. reg. nr 1914). Dörrbolaget skall med ensamrätt försälja Fabrikanternas tillverkning av dörrkarmar, dörrar och portar samt trösklar och dörrfoder. Fabrikanternas leveranser till Dörrbolaget fördelas i princip efter fabrikanternas andelar i Dörrbolagets aktiekapital. Parterna har vidare överenskommit om teknisk samverkan genom bl. a. utbyte av patent och know-how samt samordnad forskningsverksamhet.

Bilaga! 207

2974 Genom avtal (kart. reg. nr 2974) i juni 1972 förvärvade Stabindustricr AB av bl. a. Bernt, Folke och Allan Werneskog samtliga aktier i AB WST-Hus och WST-patenter per den 29 juni 1972. l avtalet Förband sig Bernt, Folke och Allan Werneskog att icke utan Stabindustriers medgivande under en tid av fem år från överlåtelsedagen direkt eller indirekt såsom ägare ha intresse i eller såsom företagsledare, konsult eller på annat sätt vara anställd i Företag i Europa, som tillverkar eller Försäljer dörrar eller väggelement. j i De skall dock ha rätt att oavsett vad ovan sagts lämna sådana Företag hjälp och anvisningar av de tidigare i AB i fråga om att utnyttja aktieägarna WST-Hus eller närstående lieller AB Werneskog Företag sålda maskiner, censrättigheter och därigenom framställda produkter.

3148 Under i avtal mellan å kart. reg. nr 3148 har inFörts vissa bestämmelser ena sidan Stabindustrier AB (STlCO) och å andra sidan HSB:s RiksFörbund ek. För (HSB), HSB:s Industrier AB Borohus och Allt For Byggnadsfacket AB (AFB) om exklusivitet vid AFB:s inköp av inredningssnickerier, dörrar och golvbeläggningsprodukter För HSB-sektorn. SPK:s registreringsbeslut överklagades av HSB hos regeringen, som dock inte fann skäl ändra på beslutet. Av avtalspartema ingår STlCO i STAB-koncernen medan HSB:s Industrier AB Borohus och Allt För Byggnadsfacket AB är dotterbolag till HSB:s RiksFörbund. Avtalet ingicks i samband med att STlCO den l oktober 1974 övertog HSB:s snickerifabrik i Nässjö. l avtalet framhålls att, oaktat de olika HSB-Föreningarna och av dessa Forvaltade stiftelser och bolag är självständiga juridiska personer och sålunda av byggnadsmaterial, HSB-sektorn har möjlighet att Fritt välja leverantörer har i stort inköpt sitt behov av byggmaterial genom AFB. Med HSB-sektorn avses medlem i HSB och beställare, som organisatoriskt eller genom uppdrag är anslutna till sådan medlem. Parterna har Förbundit sig att gemensamt verka För att HSB-sektorns behov av dels inredningssnickerier och dörrar, dels s. k. Tarkett-produkter (parkettgolv, golv av plast, golv av textilmaterial och väggmattor av plast) levereras av STICO. STlCO har Förbundit sig att leverera till AFB och AFB har Förbundit sig att från STlCO inköpa hela AFB:s behov av inredningssnickerier och dörrar samt Tarkettprodukter till HSB-sektorn. AFB:s För-

skall successivt upphöra under två år efter uppsägning. som får

pliktelse ske tidigast den l oktober 1977. Avtalet innehåller i övrigt bl. a. bestämmelser om priser, rabatter och bonus För STlC0.s leveranser till AFB och HSB-sektorn. Beträffande inoch dörrar gäller att AFB inte skall vara berättigad till redningssnickerier bonus under ett år. om STlCO:s sammanlagda leveranser av sådana produkter till HSB-sektorn genom AFB eller annan under året ifråga skulle understiga 90 procent av HSB-sektorns totala upphandling av dessa produkter under samma år.

208 Bilaga I

3239 Mellan Svenska Dörr AB och det danska företaget Jutlandia A/S ingicks i december 1975 en överenskommelse (kart. reg. nr 3239) om Försäljningssamarbete i fråga om dörrprodukter genom det av parterna gemensamt ägda Scan Door A/S. Samarbetet avser marknader utanför Norden. Överenskommelsen omfattar dörrkarmar, dörrar och portar, dörrtrösklar och dörrinfattningar. l komplement till denna överenskommelse har förutsatts att förhållandet mellan de delar av parternas respektive produktion, som avsätts på den nordiska marknaden, i stort sett blir oförändrat i förhållande till läget då överenskommelsen ingicks, dvs. att den nordiska balansen bibehålles. Med bibehållen nordisk balans avses bl. a. att Svenska Dörrs export till Danmark överstiger Jutlandias export till Sverige med cirka 50 000 dörrset. Överenskommelsen kan inte genom uppsägning bringas att upphöra före utgången av 1978. Därefter förlängs överenskommelsen i tvåårsperioder, om uppsägning inte sker minst ett år fore avtalstidens utgång.

3280 Svenska Dörr AB har vidare träffat avtal (kart. reg. nr 3280) med Jubels AB, Lidköping, om bl.a. exklusiv forsäljningsrätt och viss produktionsreglering i fråga om dörrar. Avtalet innebär i princip att Dörrbolaget skall ha exklusiv rätt att marknadsföra den av Jubels utvecklade Miljödörren samt eventuella nya dörrprodukter, som utvecklas av Jubels. För att med hänsyn tagen till produktionskapaciteten hos Dörrbolagets delägare och .lubels möjliggöra en ökad avsättning av Miljödörren samt påbörja och utveckla försäljningen av nya dörrprodukter framtagna av Jubels skall parterna inför varje kalenderår överenskomma om lämplig fördelning av produktionen av Miljödörren och nya dörrprodukter. Avtalet innehåller i övrigt bl. a. bestämmelse om att Jubels inte - utöver sitt produktprogram då avtalet ingicks -får uppta tillverkning eller försäljning av produkter, som konkurrerar med Dörrbolagets program.

2763 Genom avtal i mars 1970 överlät AB Panorama-Byggprodukter sin rörelse (bl. a. tillverkning av fönster) till Starfönster AB. l samband härmed förband sig Panorma-Byggprodukter att icke inom tio år bedriva konstruktion eller tillverkning av produkter, som ingått i eller konkurrerar med den rörelse Panorama Byggprodukter bedrivit fram till avtalsdagen (kart. reg. nr 2-763).

2810 Genom avtal (kart. reg. nr 28l0) i mars 1971 överlät Ry AB till Rydöfors AB sin tillverkning och försäljning av inredningssnickerier. l avtalet förband sig Ry AB att under tio år från den 1 april 1971 varken direkt eller indirekt driva eller intressera sig för tillverkning eller försäljning av produkter, som ingår i eller konkurrerar med den överlåtna rörelsen. Rydöfors AB har förpliktat sig att under samma tid inte infordra offerter eller inköpa spånskivor från annan leverantör än Ry AB.

Bilaga I 209

3005 Genom avtal (kart. reg. nr 3005), som ingicks i maj 1972, övertog Gunnar Fredriksson AB (GF), Stockholm, från AB Svenska Järnvägsverkstäderna (ASJ) dess tillverkning av dubbla vikväggar (typ SESAM). 1 avtalet förband sig ASJ att under en tid av minst sju år avstå från att engagera sig i tillverkning eller Försäljning av vikväggar av en konstruktion, som konkurrerar med SESAM vikväggar eller med andra av GF vid tiden För avtalets ingående marknadsFörda vikvåggar.

1927 Mellan tillverkare av board Föreligger överenskommelse om gemensamma cirkapriser (kart. reg. nr 1927) att tillämpas vid Försäljning till dels distriktsombud, dels vissa Förbrukare (s. k. listFörda köpare).

2131 Sveriges Bygg- och TrävaruhandelsForbunds Grossistsektion (kart. reg. nr 2131) har utFárdat cirkaprislistor på board, plywood och lamellträ samt spånskivor att tillämpas vid Försäljning till återförsäljare.

1753 Vad gäller detaljistledet anges cirkapriser För board, plywood och lamellträ i det prisbokssystem, som utarbetas och administreras av Bygghandelns Prisbokssystem AB, ett dotterbolag till Skånes Trä- och ByggvaruFörening, ansluten till Sveriges Bygg- och TrävaruhandelsFörbund. Prisboken anger priser även För andra byggmaterial, dock icke trävaror.

3315 Genom avtal (kart. reg. nr 3315), som ingicks den 1 juli 1976, Förvärvade Nyckelhus AB samtliga aktieri Oresjös Sektonshus ABzs tidigare dotterbolag AB Wallit. 1 samband härmed överenskom parterna - å ena sidan Nyckelhus AB och å andra sidan Oresjö Sektionshus AB och Sektionsbyggarna Oresjö/Wallit AB - om samarbete innefattande en koncentration av deras resurser på särskilda marknadssektioner. Enligt avtalet är parterna överens om att För framtiden respektera varandras produktionsinriktning. Parterna skall vidare vidtaga alla rimliga åtgärder För att undvika konkurrens sig emellan. 1 avtalet anges att Nyckelhus sysslar med Försäljning av villor och önskar utvidga sin verksamhet genom att upplaga tillverkning av villor. Vidare anges att Oresjös Sektionshus AB och Sektionsbyggarna Oresjö/Wallit AB avser att inrikta sin tillverkning på sektionsbyggda skolor, kontor, barndaghem o. dyl.

210 Bilaga I sou 1977:43

3 J ärnvaror

Tabell 3.

Material Kart. reg. nr

Armeringsstål 2236. 2237, 2606. 2607, 2632, 2953. 3168 g Stángstål och balk l747 Byggplåt 3053, 3075 i

Spik |790. 2905 i l

Järnhandelsvaror l759 Låsartiklar 3150. 3l5l

2236, 2237 Tillverkningen inom landet av armeringsjärn sker till allra största delen vid de järnverk, som är medlemmar av Armerlngsstålsgruppen. Medlemmarna har träffat avtal (kart. reg. nr 2236) om gemensamma priser, rabatter och Försäljningsvillkor. Gruppens medlemmar har vidare bildat ett bolag BASTA Byggnads- och Armeringsstål AB (kart. reg. nr 2237). giinom vilket parternas Försäljning av armeringsstål skall fördelas..

2606, 2607 Stora Kopparbergs Bergslags AB har år 1969 träffat avtal med Gränges AB (kart. reg. nr 2606) och Uddeholms AB (kart. reg. nr 2697) om Övertagande av dessa företags rörelse avseende armeringsstål. Gränges och Uddeholm har därvid förbundit att under tio år från den l januari 1970 resp. l oktober 1970 inte bedriva tillverkning eller försäljning av armeringsstål.

2632 !

Genom avtal ijuni l969 övertog Halmstads Järnverks AB AB Motala Verkstads marknad på armeringsstålomrâdet. Motala Verkstad förband sig i samband därmed att under tio år från den l oktober 1969 inte tillverka eller försälja armeringsstâl.

2953 Genom avtal (kart. reg. nr 2953) i januari l97l överlät Fagersta AB från och med den l juli l97l sin tillverkning och försäljning av armeringsstål till Halmstads Järnverks AB. Norrbottens Jarnverk AB. Smedjebackens Valsverks AB och Stora Kopparbergs Bergslags AB. l avtalet förband sig Fagersta att under en tid av tio år från den l juli l97l icke uppta produktion eller försäljning av armeringsstål.

3168 Halmstads Järnverks AB, Norrbottens Järnverk AB, Smedjebackens Valsverks AB och Stora Kopparbergs Bergslags AB (Domnarvets Jernverk) ingick

Bilaga l 2 l l

år 1972 en överenskommelse (kart. reg. nr 3168) om kvotering i fråga om svetsade armeringsnat. Enligt överenskommelsen, som avser svetsade armeringsniit av dragen tråd av kvalitet NPS 50, skall parternas leveranser av sådana armeringsnät på den svenska marknaden fördelas efter vissa kvottal.

1747 Enligt avtal inom Järnverksgruppen för stångstål och balk (kart. reg. nr 1747) skall medelemmarna tillämpa enhetliga priser och Försäljningsvillkor beträffande bl. a. stångjärn och balk. Fastställda priser och Försäljningsvillkor gäller numera som rekommendation.

3053 Genom avtal den 16 augusti 1973 överlät Kockums Jernverks AB till Stora Kopparbergs Bergslags AB (Domnarvets Jernverk) per den 1 oktober 1973 sin byggplåtrörelse, bestående av plastbeläggning och/eller profilering av galvaniserad plåt. 1 avtalet förband sig Kockums Jernverk att under tiden till 1983 års utgång inte för egen räkning tillverka eller försälja byggplåt av i avtalet angivet slag.

3075 Mellan Stora Kopparbergs Bergslags AB och Robertson Nordisk A/S, Oslo, föreligger ett avtal (kart. reg. nr 3075) om bl.a. fördelning av parternas verksamhet avseende byggplåt och plåtentreprenader. Avtalet trädde i kraft i december 1973 och gäller till utgången av 1981 med eventuell förlängning i ettårsperioder. Avtalet innebär i princip att parternas Verksamhetsinriktningar inom avtalsområdet fördelas så att Domnarvets roll som tillverkare av byggplåt utvecklas och Stora-bolagen begränsar sin verksamhet i entreprenörledet i vad avser plåtentreprenader, medan däremot Robertson utvecklar sin verksamhet med plåtentreprenader och begränsar sin roll som materialtillverkare.

1790 Mellan medlemmarna i Sveriges Trådspiksfabrikanters Förening föreligger en överenskommelse (kart. reg. nr 1790), enligt vilken medlemmarna rekommenderas att anpassa sin tillverkning och försäljning av trådspik efter kvoter överenskomna vid föreningens årsmöte samt att tillämpa av styrelsen utarbetade priser och Försäljningsvillkor.

2905 Gunnebo Bruks AB och AB Lyckeåborgs Bruk har överenskommit att uppdela distribution och försäljning av klippspik (kart. reg. nr 2905). Lyckeåborg skall ombesörja klippningen av hela spiktonnaget, medan Gunnebo skall utföra värmebehandling samt ev förzinkning och packning.

212 Bilaga 1

Gunnebo skall vidare lagerhålla samt sköta distribution och Försäljning av klippspiken. Gunnebo har i avtalet förbundit sig att inte anskaffa klippspik från någon annan tillverkare än Lyckeåborg. som förpliktat sig att inte försälja klippspik t genom annan än Gunnebo. l l l i

1759 l

Sveriges Järnhaitdlzireförbund (kart. reg. nr 1759) har utarbetat en vägledande s. k. riksprislista, vilken upptar priser å förutom järnvaror även byggnadsmaterial av olika slag.

3150, 3151 Genom avtal (kart. reg. nr 3150) har OY Björkboda Bruk AB (BODA), Finland, som tillverkar låsartiklar m. m.. till Sven Fröberg AB. Borlänge. överlåtit försäljningen av samtliga sina produkter i vissa blockregioneri mellersta och norra Sverige med undantag av Försäljning till vissa snickeri- och husfabriker. Fröbergs har förpliktat sig att inte sälja andra leverantörers produkter som konkurrerar med BODA:s produktion annat än i kompletterande syfte. Ett motsvarande avtal (kart. reg. nr 3151) har BODA träffat med Edw Thomée AB avseende Försäljning inom ett område i södra Sverige. Cirkaprislista och rabatter för BODA:s artiklar tillkommer i samråd mellan de tre Företagen.

4 Material för övriga egna arbeten

Tabell 4.

2204 Mellan Gullfiber AB och Compagnie de Saint Gobain, Frankrike. föreligger ett avtal. varigenom Gullfiber erhållit ensamrätt att för Sverige utnyttja vissa patent m. m., som Saint-Gobain förfogar över för framställning av glasfibrer. Saint-Gobain har i samband härmed förbundit sig att inte till Sverige exportera eller tillåta andra licenstagare att hit exportera licensierade produkter. Gullfiber har å sin sida förbundit sig att med vissa undantag icke försälja sådana produkter utanför Sverige.

Bilaga l 213

3072 l avtal (kart. reg. nr 3072), som ingicks den 3 juni l972, överlät Yxhult AB samtliga aktier i Minwool AB till AB Gullhögens Bruk eller till av Gullhögen anvisad köpare. Överlåtelsen skedde den l oktober 1973, då Gull- liber AB - tidigare dotterbolag till Gullhögen övertog ziktiernzi i Minwool. l avtalet med Gullhögen förband sig Yxhult och dess intressenter samt Ytong AG att under tio år från överlåtelsedagen inte i Sverige ägna sig åt eller eljest engagera sig i tillverkning eller Försäljning av mineralull. Ytong AG är dotterbolag till Trilobiten AB, ett av Yxhult AB:s aktieägare helägt lörvaltningsbolag.

3293 Den l oktober l975 förvärvade Statsföretag AB från I/S & Danmark, 50 procent av :aktierna i Rockwool AB, varigenom Rockwool blev helägt dotterbolag till Statsföretag. l samband härmed träffades ett avtal tkart. reg. nr 3293) mellan Rockwool AB och l/S Kähler & Cozs dotterbolag A/S Rockwoll tA/S RW)i Danmark om parternas produktion av mineralullsprodukter. Enligt avtalet skall A/S RW till Rockwool med äganderätt överlåta patent och patentansökningar avseende Sverige med prioritetsdatum före den l oktober l975, som A/S RW då avtalet ingicks hade nyttjanderätten till oavsett om pateninnehavaren var l/S Kähler & C0, A/S RW eller dessas dotterbolag eller licenstagare. Motsvarande patent eller patent och patenansökningar tillhörande Rockwool och avseende andra länder än Sverige skall överlåtas till A/S RW med äganderätt. Efter den l oktober l990 har Rockwool i länder utanför Sverige och A/S RW i Sverige tillsammans med den andra parten nyttjanderätten till patent. som respektive part överlåtit till den andra parten. Vad gäller patent och patentansökningar med prioritetsdatum från l oktober 1975 till l oktober l990 skall gälla att sådana ;naitenrâittigheter uteslutande tillhör patentinnehavaren och att en nyttjanderätt for den andra parten förutsätter särskilt avtal. Annat utnyttjande i varandras områden än upplåtelse av nyttjanderätt är underkastat begränsningar i bl.a. följande avseenden. Rockwool har förpliktat sig att intill den l oktober l990 avstå från att utanför Sverige tillverka eller genom meddelande av know-how, licensiering av patenträtt eller på annat sätt understödja tillverkning av produkter, som omfattas av avtalet. Rockwool skall dessutom ålägga eventuella dotterbolag och licenstagare samma förpliktelse. A/S RW har å sin sida förbundit sig att under samma tid avstå från att i Sverige tillverka eller genom meddelande av know-how, licensiering av patenträtter eller på annat sätt stödja tillverkning av produkter. som omfattas av avtalet. A/S RW skall vidare ålägga sina dotterbolag samma förpliktelse. Båda parter har ratt att exportera produkter som omfattas av avtalet Detta innebär dock enligt avtalet inte någon garanti mot att sådan export kan komma i konflikt med den andra partens patent- och nyttjanderättigheter. Sådana rättigheter med prioritetsdatum före den l oktober l975 kan emellertid inte göras gällande bl. a. for att hindra export till Sverige från andra länder än Norge, Danmark. Västtyskland och Beneluxländerna.

214 Bilaga l

De avtalsbestämmelser, som återgivits ovan, gäller även för Statsföretag och l/S Kähler & C0.

3179 Genom avtal (kart. reg. nr 3179), som ingicks den 20 september 1973, överlät Munksjö AB till Höganäs AB per den 1 januari 1974 sin takpapptillverkning och samtidigt därmed sin aktieandel (50 procent) i det tidigare samägda marknadsförings- och entreprenadbolaget Förenade Tak AB, som därmed blev helägt dotterbolag till Höganäs AB. I avtalet förband sig Munksjö att fr. 0. m. den l januari 1974 helt avhålla sig från all verksamhet - såväl tillverkning som försäljning och utveckling - med avseende på dels produkter för taktäckning, dels produkter som ingick i Förenade Taks sortiment 1973 med undantag för produkter som anges nedan eller som kan komma att omfattas av nedan nämnt agentavtal. Detta åtagande innefattar jämväl Munksjös dotterbolag och bolag, vari Munksjö har ett direkt eller indirekt dominerande ägareintresse, och gäller t. o. m. den 31 december 1985. Munksjö avser enligt överlåtelseavtalet att med Förenade Tak träffa avtal om försäljning - på provisionsbasis och på i övrigt samma villkor som tidigare gällt mellan Förenade Tak och Munksjö - av vissa Munksjötillverkade produkter.

3238 Genom avtal (kart. reg. nr 3238) förvärvade Södra Mekaniska Verkstaden AB (SMV) av Evers & C0 AB tillverknings- och försäljningsrätten till takpappmaskiner (bl. a. Evermaticmaskiner). Enligtfavtalet avstår Evers från att direkt eller indirekt tillverka och/eller försälja ifrågavarande maskiner. Vid försäljning av maskiner inom de nordiska länderna till företag, som direkt konkurrerar med Evers, skall SMV först inhämta Evers godkännande till försäljning, innan SMV slutligen accepterar beställning. Avtalet trädde i kraft den l december 1966 och gäller till den 31 december 1981. Genom tilläggsavtal 1973 mellan Höganäs AB och SMV har Höganäs inträtt som part i avtalet i stället för Evers, som genom fusion uppgått i Höganäs.

3071 1 avtal (kart. reg. nr 3071), som ingicks den 3 juni 1972, överlät A-Betong AB samtliga sina aktier i Nordiska Redland AB, som tillverkar takpannor av betong, till Yxhult AB. Genom överlåtelsen, som skedde den 13 juli 1973, belv Nordiska Redland dotterbolag till Yxhult. 1 avtalet förband sig A-Betong och AB Gullhögens Bruk - båda företagen numera ingående i Euroc-koncernen - att inte i bl. a. Sverige inom tio år från överlåtelsedagen ägna sig åt eller engagera sig i tillverkning eller försäljning av takpannor. Enligt avtalet skall Yxhult tillse att Nordiska Redland förbinder sig att under

en period av femton år från överlåtelsedagen köpa hela sitt behov av cement från Gullhögen, förutsatt att cementen är av lämplig kvalitet för Nordiska Redlands produktion och att försäljningen sker på marknadsmässiga villkor.

i

Bilaga I 215

3269 Genom avtal (kart. reg. nr 3269) med AB Eternitrör har envar av grossisterna

Ahlsell & Ågren AB och AB Fosselius & Alpen förbundit sig att försälja

endast av Eternitrör tillhandahållna asbestcementrör för vatten- och avloppsledningar samt prefabricerade kulvertelement för värmedistribution. Till grossisterna utgår enligt avtalen årsbonus på av Eternitrör fakturerat bruttobelopp. Eternitrör har förbundit sig att inte ingå något liknande bonusavtal med andra rörgrossister och att gentemot grossisterna tillämpa minst lika gynnsamma villkor som gentemot någon annan rörgrossist i Sverige.

1757 Träullsplattfzibrikernas Försäljnings AB (kart. reg. nr 1757) är gemensamt försäljningsorgan för AB Forsnäs Byggnadsplattor och Träullit AB, vilka förbundit sig att sälja hela sin produktion av träullsplattor genom försäljningsbolaget efter fastställda kvottal. Av försäljningsbolaget tillämpade priser och rabatter skall fastställas på bolagsstämma.

98 Elektrolux Svenska Försäljnings AB har ingått avtal (kart. reg. nr 98) med ett antal återförsäljare av kylskåp med bestämmelser om ensamförsäljningsrätt distriktsvis.

2959 Genom avtal (kart. reg. nr 2959) i december 1971 övertog Husqvarna AB från Kockums Jernverks AB den 31 januari 1972 samtliga aktier i Kockums Hushålls AB. Till detta bolag har Kockums enligt avtalet överfört dels försäljningen av sin egen tillverkning av spisar och diskmaskiner. dels Försäljningen av frysskåp, kombinerade kyl- och frysskåp och kyl- och svalskåp tillverkade av AB Cortina, Malmö. l avtalet har Kockum förbundit sig att icke under tiden från den 31 januari 1972 till och med den 31 januari 1983 tillverka vita varor för försäljning inom Skandinavien till annan än Kockums Hushålls AB eller försälja av annan tillverkade vita varor. Med vita varor förstås i avtalet spisar, kyl- och frysskåp. frysboxar, köksventilationsanläggningar, diskmaskiner, tvättmaskiner och torkskåp.

3046 Genom avtal (kart. reg. nr 3046), som ingicks den 10 september 1973, överlät Statsföretag AB till Coronaverken AB hälften av aktierna i Staros AB, som

därigenom blev helägt dotterbolag till Coronaverken. Staros verksamhet om-

fattar tillverkning av ståldörrar för byggnadsindustrin samt branddörrar och hissdörrar. l avtalet förband sig Statsföretag att icke under en tid av fem år i Sverige bedriva handel med eller tillverkning av konkurrerande plåtprodukter för byggnadsindustrin.

216 Bilaga I

5 Underentreprenader

Tabell 5

1775, 2392 Sveriges Schaktentreprenörers Riksförbund (kart. reg. nr 1775) och Byggindustrins Maskinentreprenörer (kart. reg. nr 2392) utger tillsammans en timkostnadslista (exkl. centraladministration och arvode) för maskiner med förare. 2446 Genom avtal år 1968 (kart. reg. nr 2446) förvärvade Nya Asfalt AB samtliga aktier i AB Svenska Pålfabriken och Svenska Pålfabrikens Försäljnings AB. I samband härmed förband sig säljarna att icke bedriva verksamhet som kan konkurrera med de överlåtnzt bolagen eller eljest kan hänföras till pålningsbranschen.

627 Balkong- och trappräcken ingår bland de smidesarbeten, som cirkaprissättes av Mekaniska Verkstädernas Riksförbund (kart. reg. nr 627).

Genom avtal (kart. reg. nr 2956) i december 1971 överlät direktör Gösta 1

1 Lööv aktierna i Lööveverken AB (numera Lööveverken Raufoss AB) till 1 A/S Raufoss Ammunisjonsfabrikker, Norge. Lööveverken tillverkar bal-

kongräcken och fasadpordukter i aluminium. l avtalet förband sig direktör 1

Lööv att icke etablera verksamhet som kan konkurrera med den verksamhet

[1

Lööveverken bedriver a eller som ingår i dess vid avtalstidpunkten planerade verksamhet för kommande tioårsperiod.

ä i i 3

Bilaga I 21 7

759 Plåtslzigeriernzis Riksförbund (kart. reg. nr 759) har utfärdat en s. k. Branschhandbok, som innehåller bI.a. debiteringsnormer för plåtslagerizirbeten.

3289 Mellan å ena sidan Lindab, Lindhs lndustri AB, Grevie, och å andra sidan Luna AB, Alingsås, Järn & Metall AB Famex, Göteborg. och grossiterna Ventilationsmziterial AB, Stockholm, har träffats ett avtal (kart. reg. nr 3289) med exklusivbestämmelser i fråga om vattenavrinningsprodukter. Genom avtalet har Lindab till grossisterna upplåtit ensamförsäljningsrätten inom Sverige till Lindabs produkter för yttre vattenavrinning (hängrännor, stuprört tillbehör m. m.). Lindab har dock rätt att själv sälja produkterna till vissa husfabrikanter för prefabriserade hus samt vissa vattenavrinningsprodukter enligt “gör-det-själv-metoden. Grossiterna får inte säloch specialprofileri annat material än det som ja vattenavrinningsprodukter ingår i Lindabs tillverkningsprogram. Avtalet trädde i kraft den 1 maj 1976 och gäller i första hand till 31 december 1979 med eventuell Förlängning i ettårsperioder.

537, 223

En betydande del av de planglas som förbrukas i landet importeras. De ledande importörerna är sammanslutna i Sveriges Planglasgrossisters Förening (kart. reg. nr 537), vilken fastställt cirkapriser och rabatter på planglas. Till ledning för sina medlemmar utarbetar Glasmästeriförbundet (kart. reg. nr 223) cirkaprislistor på glas och insättningar dels för nybyggnader, dels för reparationer.

3030 Genom avtal (kart. reg. nr 3030). som ingicks i december 1972, överlät Bönnelyche & Thuröe AB (dotterbolag till Höganäs AB) till AB Emmaboda Glasverk och Saint Gobain Industries, Frankrike, sina aktier i AB Trempex, vars verksamhet omfattar härdade glasprodukter. 1 avtalet förband sig Höganäs AB och dess dotterbolag att under en tid av fem år från den 1 januari 1973 icke bedriva produktion eller försäljning inom Trempex produktområden vid tidpunkter för avtalets ingående. Från konkurrensförbudet har undantagits den grosshandel i glas, som Bönnelycke & Thuröe bedrev då avtalet ingicks.

1801 Avtal om samarbete om bl. a. marknadsföring beträffande färger föreligger mellan Alfort & Cronholm AB och S Dyrup & Co A/S (kart. reg. nr 1801).

218 Bilaga I SOU l977z43

Sveriges Färgfabrikanters Förening (kart. reg. nr 2582) har för närvarande omkring 20 medlemmar, som är uppdelade på en målnings- och tryckfärgssektion. För medlemmarna inom målningssektionen gäller bl. a. förbud att lämna anbud till s. k. lumpsum-pris (dvs. anbud med fast totalsumma eller fast kvadratmeterpris) för erforderlig, av kunden icke fastställd kvantitet Iack- och fárgprodukter avsedda för stationära anläggningar eller fartygsbyggen.

3220 Genom avtal (kart. reg. nr 3220) den 8 september 1976 övertog AB Wilh. Becker KB Svensk Färgindustris rörelse inom produktsektorn pulverfärger. l avtalet förband sig Svensk Färgindustri att icke under fem år från den 15 september 1975 tillverka eller försälja pulverlärger, vilka konkurrerar med av Beckers tillverkade eller försålda produkter.

1132 Sveriges Färghandlares Riksförbund (kart. reg. nr l 132) utger en cirkaprislista för bl. a. färger.

2365 Mellan delägarna i Färgsam AB (kart. reg. nr 2365) föreligger en överenskommelse om inköpssamverkan i fråga om färghandelsvaror.

2804 lnom Färgcenter (kart. reg. nr 2804)- en sammanslutning av ett hundratal farghandlare - förekommer inköpssamverkan. Färgcenter har vidare utfärdat en kalkyltabell för Färgcenters samtliga produkter.

Göteborgs Målaremästareforening (kart. reg. nr 3270) utger norm för timtidsdebitering avseende dels arbeten som utförs som vanligt tidlönsarbete, dels vissa särskilda arbeten som förbättrings- och kompletteringsarbeten.

1588 Beträffande tapeter redovisas tre gällande överenskommelser. Svenska Tapetfabrikanternas Förening (kart. reg. nr 1588) utfärdar cirkaprislistor för fabrikanternas partiförsäljning och försäljning efter s. k. rumsbeställningskartor.

Bilaga I 2 l 9

1589 Sveriges Färghandlzires Riksförbund utger för sina medlemmars räkning cirkaprislistzt för svenska tapeter i olika kvalitetsgrupper (kart. reg. nr 1589).

2293 Svenska Tapethandlareföreningen har utfärdat en cirkaprislista för tapeter i olika prisgrupper (kart. reg. nr 2293).

401, 2288 Sveriges Golvhandlares Riksförbund (kart. reg. nr 401) och Golventreprenörernas Branschorganisation (kart. reg. nr 2288) utger cirkaprislistor för olika slags golvbeläggningsmaterial samt läggning därav.

2092, 2206, 2273 Cirkaprislista för behandling av golv har utfärdats av Golvslipningsföreningen i Stockholm med omnejd (kart. reg. nr 2092), Golvslipningsföreningen i Göteborg med omnejd (kart. reg. nr 2206) och Malmö Golvserviceförening (kart. reg. nr 2273).

2598 Gullfiber AB och dess dotterbolag Nordakustik AB träffade i december 1968 avtal (kart. reg. nr 2598) med AB Alcometaller. Mosås, om Övertagande av dess verksamhet avseende undertak med tillhörande patent, varumärket “Alco Randa panel”. verktyg m. m. 1 anslutning härtill har Alcometaller och direktör Erland Johnson förbundit sig att icke inom tio år uppta verksamhet avseende undertak, som konkurrerar med Gullliber Nordakustik.

2932 Upsala-Ekeby AB och AB S:t Eriks Betong träffade i november 1971 avtal om betongtrappor, ädelplattor och betongplattor (kar. reg. nr 2932). 1 fråga om bêlonglrappol har Uppsala-Ekeby erhållit ensamrätt att från den 1 januari 1972 i egen räkning såsom återförsäljare försälja betongtrappor, som tillverkas av S:t Eriks Betong. Vidare överenskoms att S:t Eriks Betong i mars 1973 skulle upphöra med tillverkning av betongtrappoor. S:t Eriks Betong har förbundit sig under tiden därefter och fram till den 1 januari 1982 att inte tillverka eller försälja konkurrerande produkter. Beträffande öde/plattor skall Upsala-Ekeby vara ensam återförsäljare av S:t Eriks Betongs sortiment av ädelplattor. S:t Eriks Betong äger dock rätt l 1 fråga om betongplatatt själv i samband med annan försäljning sälja ädelplattor enligt av Upsala- tor upphörde avtalet att villkor. gälla ijanuari 1974, Up- Ekeby fastställda Upsala-Ekeby, som äger rätt att inköpa andra än sala Ekeby AB har i maj av S:t Eriks Betong tillverkade ädelplattor, har förbundit sig att under av- 1977 meddelat att avtalet talstiden inte tillverka ädelplattor. i praktiken upphört att till den 1 januari 1974 l fråga om äde/p/allol gäller överenskommelsen gälla. då några affärskonmed eventuell förlängning i ettårsperioder. takter ej längre föreligger.

220 Bilaga 1

3215 Enligt avtal den 8 september 1975 överlat Upsala-Ekeby AB (UE) till Pargas Kalk AB, Finland, med tillträde den l januari 1976 sin marknadsföringsorganisation i fråga om kakelplattor. UE har vidare för tiden ljanuari 1976-31 december 1980 överlåtit ensamförsâiljningsrâitten till UE:s ;alzrttproduktion i Uppsala till Pargas, som köper plattor ur UE:s sortiment (legotillverkning). UE har förbundit sig att, efter det att legotillverkningsperioden utgått den 31 december 1980, nedlägga och icke återuppta sin rörelse avseende kakelplattor och bruk.

3003 Genom avtal (kart. reg. nr 3003), som ingicks i september 1972. övertog AB Strängbetong Sega-Fabriken i Tenhult AB:s rörelse i Tenhult, huvudsakligen inriktad på trappor och trappelement. 1 avtalet förband sig Sega och dess ägare att icke tillverka eller försälja med den överlåtna tillverkningen konkurrerande produkter.

3098 Genom avtal (kart. reg. nr 3098) den 22 augusti 1973 övertog Forssells Konststens AB formar för tillverkning av betongtrappor och trapputrustning från AB Strömsunds Cementvarufabrik. 1 avtalet förband sig Strömsunds Cementvarufabrik och dess ägare att icke tillverka eller försälja trapprodukter eller därmed konkurrerande produkter.

3057 Genom avtal (kart. reg. nr 3057) med AB Nordiska Värme Sana (NVS) förvärvade lnteroc Bygg AB per den l september 1973 aktierna i Nordzent Teknik AB, vars verksamhet integrerade lösningar för inomhusklimat. l avtalet förband sig NVS att under fem år icke i Norden bedriva verksamhet som konkurrerar med Nordzent Teknik.

3317 Mellan AB Texon Fasad och AB Grafisk Färg föreligger ett avtal (kart. reg. nr 3317) med vissa exklusivbestämmelser vid marknadsföring av antikondensmassor. Texon Fasad producerar fasadbeläggning som forsäljs via en organisation av entreprenörer. Entreprenörerna säljer och utför i eget namn fasadbehandlingsentreprenader. Grafisk Färg tillverkar antikondensmassor under varunamnet Grafo-Therm.

sou 1977:43 31/0861 I 221

6 Värme- och sanitetsinstallationsmaterial m. m.

Tabell 6.

1911 Några ledande rörgrossister ingår som parter i ett avtal (kart. reg. nr 191 l) om gemensamma cirkapriser samt försäljnings- och leveransbestämmelser att tillämpas vid försäljning av heltjocka muffrör.

2988 Mellan A/S Fjeldhammer Brug, Norge och AB Gustavsbergs Fabriker löreligger ett avtal (kart. reg. nr 2988) om bl. a. licens i fråga om korrugerade dräneringsrör av plast. Enligt avtalet gäller beträffande den svenska och norska marknaden att Fjeldhammer Brug säljer sina rör endast i Norge medan Gustavsbergs Fabriker skall sälja sina rör endast i Sverige.

2989 Genom avtal (kart. reg. nr 2989) den 23 maj 1972 förvärvade AB Gustavsbergs Fabriker av Tarkett AB dess plaströrfabrik i Ronnebyhamn. I anslutning härtill underrättades Gustavsbergs Fabriker att Tarketts och Svenska Tändsticks ABzs styrelser beslutat att sistnämnda två företag icke inom sex år från den 23 maj 1972 skall starta tillverkning eller Försäljning i Sverige av PVC-rör med samma användningsområde, som tillverkades i Tarketts rörfztbriksrörelse vid tidpunkten för avtalet. dvs. rör för distribution av dricksvatten, avlopps- och dräneringsrör samt elrör.

3073 Gränges Essem Plast AB, Polyrör AB. Vinsotén AB och Vårgårda Plast AB samt de finska företagen OY Finlayson-Forssa AB och OY Wiik & Höglund AB har träffat avtal (kart. reg. nr 3073) om försäljningssamverkan och kvotering i fråga om polyetenrör. Parterna har bildat ett försäljningsbolag. Sweténrör AB. som skall handha hela försäljningen i Sverige av parternas produktion av VA-rör och VA-rördelar samt kabelrör. som är tillverkade av normal polyolefinråvzirzt. Leveranserna av rör genom Sweténrör fördelas på parterna efter kvottal. Sweténrör fastställer priser och Försäljningsvillkor.

222 Bilaga l

3149 l Sweténrör AB ingick tidigare som delägare även Wirsbo Bruks AB. Genom avtal (kart. reg. nr 3149) överlät dock Wirsbo Bruk den l november l974 till Sweténrör sin tillverkning och marknadsföring av rör för kallvatten och avlopp samt kabelrör tillverkade av normal polyetenråvara. Vidare överlät Wirsbo Bruk sina aktieri Sweténrör till Gränges Essem AB, AB Polyrör, Vinsotén AB och Vårgårda Plast AB. 1 avtalet förband sig Wirsbo Bruk att inte under tio år från den 1 november 1974 bedriva produktion i Skandinavien av rör som ingår i avtalet samt att efter den 31 december l974 inte bedriva försäljning av sådana rör.

2046 lnom Radiatorkonventionen (kart. reg. nr 12) förelåg tidigare en överenskommelse om enhetspriser på sektors- och panelradiatorcr, grundrabatt och grossistprovision. Konventionen har nu upplösts och i stället har bildats Radiatorindustrins Fabrikantgrupp (kan. reg. nr 2046). lnom fabrikantgruppen har man överenskommit om gemensamma cirkapriser och försäljningsvillkor.

Radiatorkonventionen har vidare ett avtal med E.A. Rosengrens AB (kart. reg. nr 257) - ingånget år 1946 - enligt vilket Rosengrens förbundit sig att under en tid av 35 år icke tillverka eller försälja radiatorer. Sedan Radiatorkonventionen nu upplösts, torde avtalet anses få gälla mellan konventionens förutvarande medlemmar och Rosengrens.

2941 Genom avtal (kart. reg. nr 2941) i april 1972 överlät Frank Nilsson och Lennart Nilsson till AGA-Plåtförädling AB samtliga aktier i AB Osby Radiatorfabrik. 1 samband härmed förband sig säljarna att icke under fem år bedriva med AGA-Plâtforädling konkurrerande verksamhet såvitt avser tillverkning eller försäljning av uppvärmningssystem för bostäder.

3314 Genom avtal den 8 juni 1972 överlät AB Electrolux till AGA-Plåtförädling AB (numera AGA Radiator) för dess egen jämte vissa andra radiatortillverkares räkning sin radiatorrörelse med tillhörande maskiner. l avtalet förband sig Electrolux att under en tid av tio år icke tillverka eller försälja radiatorer eller konvektorer med cirkulerande varmvatten för uppvärmning av byggnader (kart. reg. nr 3314).

2651 Industri AB Euroc med dotterbolaget lFÖ AB och det finska företaget OY Wärtsilä AB har träffat ett avtal om försäljningssamverkan, produktions-

Bilaga l 223

uppdelning och kvotering i fråga om sanitetsgods (kart. reg. nr 2651). Enligt avtalet, som trädde i kraft den l april 1969, skall parterna eftersträva en sådan produktionsuppdelning emellan sig att högsta möjliga effektivitet uppnås Lex. när det gäller att åstadkomma serier av erforderlig storlek för lönsam produktion. lnom Sverige skall sanitetsgods. som produceras hos Wärtsilä marknadsforas med ensamrätt av Värme & Sanitets AB Ido. Som ett led i samarbetet har parterna gemensamt köpt Ido, vari Euroc/IFÖ har 2/3 av aktierna och Wärtsilä 1/3. Wärtsilä har rätt att till Ido för den svenska marknaden leverera porslin till WC-stolar så att Wärtsiläs andel utgör en viss ungefärlig del av lFÖ:s och ldos sammanlagda leveranser. Tvättställ och övrigt sanitetsgods skall om möjligt följa samma fördelning som leveranserna av WC-stolar.

1898 Genom avtal (kart. reg. nr 1898), som ingicks i november 1960, överlät Sunds AB till AB Motala Verkstad sin tillverkning av rostfria diskbänksartiklar. l samband härmed förband sig Sunds att under en tid av tjugo år icke intressera sig i sådan tillverkning och att icke stödja annat företag, som bedriver eller avser att bedriva tillverkning på förevarande område.

2938 Genom avtal (kart. reg. nr 2938) i mars 1972 överlät AB Motala Verkstad sin tillverkning av rostfria diskbänkar till lfö Stâlpressnings AB. l samband härmed förband sig Motala Verkstad att under en tid av sex år icke bedriva tillverkning eller försäljning. som konkurrerar med lfo Stâlpressnings verksamhet inom området rostfria diskbänkar för hushållsändamål.

42 Rörlirmornas Riksförbund (R) (kart. reg. nr 42) har utarbetat dels en cirkaprislista. dels en nettoprislista. Cirkaprislistan omfattar s. k. lapparbeten och andra tidlönearbeten. Nettoprislistan innehåller kalkyleringsnormer för anbudsarbeten samt normer för debitering av ackordsarbeten på löpande räkning. Vidare utger R en Butiksprislista som anger cirkapriser för material inkl. moms.

2635 AB Knut Lundquist (nuv. firma Byggnadsaktiebolaget Ellco) överlät den l april l968 till AB Nordiska Värme Sana sin verksamhet inom rörentreprenörbranschen med undantag av sprinkleravdelning. l samband härmed förband sig AB Knut Lundquist och dess huvudintressenter att ej engagera sig i verksamhet inom rörentreprenörbranschen (kan. reg. nr 2635).

224 Bilaga l

3330 Mellan fem rörentreprenörer i Borås har träffats överenskommelse 011 samgående i fråga om VVS-entreprenader (kart. reg. nr 3330). Samarbect sker i det av företagen gemensamt ägda Handelsbolaget VlBO-RÖR.

2232 Svenska Rörgrossistföreningen VVS (kart. reg. nr 2232) utarbetar genom ett särskilt arbetsutskott cirkapriser och anger prestationsrabatt fo VVSmaterial. Prissättningssystemet är för närvarande under omarbetring.

Genom avtal i augusti 1969 förvärvade Ahlsell & Ågren AB samtliga aktier

i AB Carl Hellberg. l samband härmed förband sig säljarna att icke aedriva konkurrerande verksamhet inom rör-, värme- och sanitetsbranschm (kart. reg. nr 2673).

2832 Genom avtal (kart. reg. nr 2832) i december 1970 överlät aktieägarra i AB

Frödéns Verkstäder samtliga aktier i bolaget till Ahlsell & Ågren A3. Frö-

dens Verkstäder har tillverkning av produkter for ventilation liksom Ahlsell

& Ågrens dotterbolag AR-Ventilation AB. l avtalet förband sig säljarna att icke utan Ahlsell & Ågrens tillstånd bedriva konkurrerande verksamhet

inom VVS-barnschen.

2671 Genom avtal i november 1968 förvärvade lsolerings AB lsenta samtliga aktier i AB lsoleringsmetoder av Bror Larsson och Rune Nordwall. l samband härmed förband sig säljarna att under tio år icke engagera sig i rörelse, som konkurrerar med sådan verksamhet som lsenta eller lsoleringsmetoder bedrev vid avtalets ingående (kan. reg. nr 2671).

2672 Genom avtal i februari 1969 överlät Calor-Celsius AB och direktör lngvar Johansson så gott som samtliga aktier i AB F.G. Skjöld lsoleringsñrma till lsolerings AB lsenta. l samband härmed förband sig Calor-Celsius och Johansson att under tio år icke engagera sig i rörelse, som konkurrerar med den verksamhet lsenta och F.G. Skjöld lsoleringslirma bedrev vid avtalets ingående (kart. reg. nr 2672).

2996 Genom avtal den 5 maj 1969 (kart. reg. nr 2996) övertog lsolerings AB lsenta den del av AB Bäcks lsolerings (Helsingborg) rörelse som avsåg isoleringsarbeten. l avtalet förband sig säljarna - bl a AB Rörsvets och AB

SOU l977z43 Bilaga I 225

Bäcks Isolering - att icke under tio år uppta verksamhet, som konkurrerar med sådan rörelse lsenta bedrev då avtalet ingicks.

2284 Genom avtal (kart. reg. nr 2284) år 1966 överlät AB Klafreströms Bruk till Husqvarna AB rätten till tillverkning och försäljning av bolagets pannor. Klafreström förband sig i samband härmed att under 35 år icke tillverka eller försälja pannor eller andra anordningar för husuppvärmning.

2658 Genom avtal (kart. reg. nr 2658) i autgusti 1969 övertog AB Svenska Järnvägsverkstäderna R. T. Fjellmans rörelse avseende värmepannor. l samband härmed förband sig Fjellmans att under tio år icke bedriva tillverkning eller försäljning av värmepannor.

3265 Genom avtal (kart. reg. nr 3265). som ingicks den 23 december 1975, överlät Husqvarna AB sina aktier i Parca Norrahammar AB till Saab-Scania AB. Härigenom blev Saab-Scania tillsammans med dotterbolaget AB Svenska J ärnvägsverkstäderna ägare till 80 procent av aktierna i Parca Norrahammar. vars verksamhet omfattar tillverkning och försäljning av värmetekniska produkter, t. ex. värmepannor och oljebrännare. I avtalet förband sig Husqvarna att under en tid av tio år icke bedriva verksamhet, som konkurrerar med Parca Norrahammars verksamhet i den omfattning denna bedrevs på överlåtelsedagen.

7 Elinstallationer, elmaterial

2666 Sveriges Elgrossisters Förening (kan. reg. nr 2666) anger nettopriser för elektrisk installationsmateriel.

2005 Elektriska lnstallatörsorganisation E10 (kart. reg. nr 2005) utger följande prislistor: l. Prisblad med rekommenderade timdebiteringspriser för arbete, 2. Cirkaprislista for materiel, 3. Cirkapriskurant upptagande cirkapriser for såväl materiel- som arbetskostnader 4. Kalkyllista angivande nettopriser for såväl materiel- som arbetskostnader.

226 Bilaga l

3183-3185 Inom tre distriksFöreningar av Elektriska lnstalIatörsorganisationen E10 - Skånes (kart. reg. nr 3183), Sydöstra Sveriges (kart. reg. nr 3184) och Norrbottens (kart. reg. nr 3185) distriklsForeningar - har träFFats s. k. fastprisöverenskommelser. Överenskommelserna innebär i princip att de medlemmar, som anslutit sig till överenskommelsen inom respektive distriksForening, inte skall tillämpa Fasta, icke kostnadsreglerade priser i anbud eller avtal när det gäller installationsarbeten av viss omFattning. 1 sådana Fall skall krävas rätt till kostnadsreglering av kontraktssumman. Omkring halften av medlemmarna i respektive Förening har anslutit sig till överenskommelsen inom föreningen ifråga. Överenskommelserna gäller numera som rekommendation För medlemmarna.

2745 Genom avtal i april 1970 överlät direktör Ivar Bergqvist samtliga aktier i AB Västerås Elektriska Byrå till Närkes Elektriska AB. 1 samband härmed förband sig direktör Bergqvist att icke starta eller ingå som delägare i med Närkes Elektriska eller Västerås Elektriska Byrå konkurrerande verksamhet inom Västmanland eller Närke (kart. reg. nr 2745).

275 5-60 Genom avtal,s0m ingicks 1969 och 1970, Förvärvade AB Aulis och Förenade Elektriska AB aktierna i Följande elgrossistFöretag: Elektrocentralen i Norrköping AB El-Materiel AB, Malmö AB Elektroengros. Helsingborg Öhrnells Elektriska AB. Karlstad AB Elektrokeb, Sundsvall AB Elektro-Material, Göteborg Aulis och Förenade Elektriska har därefter överFört aktierna i de Förvärvade Företagen till Svenska Elgrossist AB SELGA. Överlåtarna har i resp. avtal (kart. reg. nr 2755-2760) Förbundit sig att under tio år icke bedriva med SELGA konkurrerande verksamheuAulis är dotterbolag till Telefon AB LM Ericsson och Förenade Elektriska till ASEA.

l

8 Arkitekt- och konsultverksamhet

2128 Under kart. reg. nr 2128 redovisas dels allmänna bestämmelser För konsultuppdrag inom arkitekt- och ingenjörsverksamhet (ABK 1966). vilka nyligen ersatts av nya bestämmelser (ABK 1976). dels specialtaxor För vissa konsultfack.

Bilaga l 227

3188 lnom Svenska Akustikkonsulters Förening (kart. reg. nr 3188) har överenskommelse träffats om dels att enhetligt tillämpa dag- eller timarvode enligt ABK 1966 och ABK 1976 (se ovan), dels debitering av hyreskostnad för instrument.

3339 Genom avtal (kart. reg. nr 3339), som ingicks den 3 maj 1976, överlät Folke Johansson lngenjörsbyrå i Stockholm AB aktiemajoriteten i Folke Johansson lngengjörsbyrå i Umeå AB till Västerbottenkommunernas Arkitekt- och Byggnadskontor ek. for. 1 avtalet förband sig säljaren att under en tid av fem år icke själv eller genom annan starta ny konsulterande verksamhet inom Västerbottens län. Säljaren har dock rätt att från sina kontor i Stockholm, Uppsala och Gävle lämna anbud på och åtaga sig uppdrag i Västerbottens län.

9 Övriga registrerade avtal berörande byggnadsmaterial- eller

byggnadsbranschen 2536 Under kart. reg. nr 2536 redovisas Svenska Byggnadsentreprenörföreningens (SBEF) fastprisregler. SBEF har utgivit två prisreservationer, nämligen reservation 1/74 (indexreservationen) och reservation 2/71 (fastprisreservationen). FasIprisreglmg/rân och med den [januari 1972 Fastprisreglerna gäller ej för anbud med en anbudssumma uppgående till högst 500 000 kronor. Följande regler gäller för anbud med en anbudssumma överstigande 500000 kronor. Till anbud skall medlem antingen bifoga

a) enbart reservation l/74 eller b) reservation l/74 jämte erbjudande om utbyte av reservation l/74 mot reservation 2/71.

För att erbjudande om utbyte av reservation 1/74 mot reservation 2/71 skall få lämnas förutsätts l. att beställaren begär - enbart eller som alternativ - fast pris utan indexreglering, 2. att erbjudandet om utbytet av reservation l/74 mot reservation 2/71 l SBEF har meddelat i sker redan i anbudet (ursprungsanbudet), maj l977 att förhandling- 3. att priset för utbytet av reservation l/74 mot reservation 2/71 redovisas ar pågår mellan SBEF och den statliga Fastpå Bilaga till SBEF reservation 2/71, priskommittén om nya 4. att denna bilaga med framräknat tillägg bifogas anbudet. regler för statens fastprisupphandling, vilket un- SBEF har rekommenderat att medlem vid uträkningen av utbytespriset der l977 torde föranleda som fastpristal räknar med de av SBEF vid varje tillfälle framräknade fast- förändringar i regelsystepristalen. met.

228 Bilaga 1 sou 1977:43

SBEF har vidare rekommenderat medlem att inte erbjuda utbyte av reservation 1/74 mot reservation 2/7l för sådana arbeten där tiden från anbudsdag till färdigställande överstiger två år. Då Byggnadsstyrelsen är beställare och i förfrågningsunderlaget åberopats “Mall för regler om fast pris i KBS:s förfrågningsunderlag for ett normalprojekt“ får medlem avge anbud som förusätter att reglering skall ske i enlighet med mallen. Till sådant anbud skall reservation 2/71 vara bifogad. De ovan angivna rekommendationerna avser även anbud åt Byggnadsstyrelsen.

2450 Mellan AB Svenska Byggmaterialgrossister (Svegros) och dess delägare har träffats avtal (kart. reg. nr 2450) om bl. a. inköpssamverkan i fråga om byggnadsmaterial.

3226 Sveriges Byggmästareförbund tkart. reg. nr 3226) utger årligen en rekommendation med beräkningsprinciper och procentsatser för kalkylering av arbeten på löpande räkning samt för debitering av tillkommande arbeten på entreprenader till fast pris.

3273 Kalmar Läns Byggmästareförening är en lokalforening av Svenska Byggnadsindustriförbundet. Föreningen utsänder årligen till medlemmarna förslag rörande timdebitering för arbeten utförda på löpande räkning (kart. reg. nr 3273).

2556 Genom avtal 1967 (kart. reg. nr 2556) förvärvade John Mattson Byggnads AB aktierna i Byggnads AB Harry Karlsson och H.-K. Industri AB. l samband härmed forband sig huvudaktieägaren i de överlåtna bolagen att icke driva verksamhet som konkurrerar med de överlåtna bolagens byggnadsrörelse.

2596 Byggnadsñrman Ohlsson & Skarne AB har enligt avtal i mars 1967 (kart. reg. nr 2596) överlâtits till AB Skånska Cementgjuteriet. l samband därmed förband sig säljarna. direktörerna Allan Skarne och Gunnar Engerdahl, att under en tioårsperiod inte i någon form bedriva verksamhet i Sverige avseende hus-, väg- eller anläggningsentreprenader eller betongtillverkning annat än i samarbete med Cementgjuteriet.

Bilaga l 229

2629 Genom avtal i december l968 övertog Svenska Väg AB samtliga akiter i Granit och Beton AB (med de helägda dotterbolagen Skandinaviska Fastighets AB, AB lsoleringsarbeten och AB Gratebo), Förenade Byggnadsprojektering AB och AB Rörentreprenader. l samband härmed förband sig säljarna att icke intressera sig i verksamhet, som kan konkurrera med de överlåtna bolagen eller som eljest kan hänföras till byggnadsbranschen (kart. reg. nr 2629).

2699 Genom avtal i november 1969 överlät direktör Bo Westholm till A. Z. Sellbergs AB samtliga aktier i Märsta Schakt AB, som bedriver exploatering av grustäkter och krossning av stenmaterial samt utför grundentreprenader. I samband härmed förband sig Westholm att icke under en tid av tio år inom kommunerna Knivsta, Märsta, Sigtuna, Vallentuna och Upplands Väsby bedriva med det överlåtna bolaget konkurrerande verksamhet (kart. reg. nr 2699).

2714 Genom avtal i december 1969 överlät ingenjör Eric Norell och disponent Sune Östman samtliga aktier i Byggnads AB Östman & Norell till AB Skånska Cementgrjuteriet. l samband härmed förband sig säljarna att under tio år icke bedriva byggnadsentreprenadverksamhet annat än för reparation och underhåll av egna fastigheter eller såsom ledamot av styrelsen för det överlåtna bolaget eller eljest engagerade av detta (kart. reg. nr 2714).

2737 Genom avtal i maj 1970 överlät byggmästare Tage Zetterqvist samtliga aktier i Byggnads AB Tage Zetterqvist, Arvika, till AB Skånska Cementgjuteriet. Zetterqvist förband sig i samband härmed att under en tid av tio år icke bedriva byggnadsentreprenadverksamhet i annan mån än som fordras för underhåll av egna fastigheter eller som anställd hos Skånska Cementgjuteriet eller något av dess dotterbolag (kart. reg. nr 2737).

2805 Genom avtal (kart. reg. nr 2805) l juli 1970 överlät ingenjör Einar Samuelsson till AB Jan Ralling (dotterbolag till AB Skånska Cementgjuteriet) samtliga aktier i Byggnads AB E. Samuelsson. l samband härmed förband sig ingenjör Samuelsson att under tio år icke bedriva med Skånska Cementgjuteriet konkurrerande verksamhet

2842 Genom avtal (kart. reg. nr 2842) ijanuari 1969 överlät direktör Ove Åkesson

samtliga aktier i Örestads Bostadsproduktion AB (ÖBA) till AB Ytonghus.

230 Bilaga I

I samband härmed förband sig Åkesson som samtidigt anställdes som verkställande direktör i ÖBA, att inte bedriva verksamhet, som konkurrerar

med Ytonghus eller ÖBA. Åtagandet gäller under en tid av tio år räknat

från dagen for avtalets ingående eller, om Åkesson vid tioårsperiodens slut fortfarande är anställd i ÖBA, under en tid av två år efter det ;inställningen i ÖBA upphört. Konkurrensklausulen gäller ej vid uppsägning av Åkessons anställning från ÖBA:s sida.

3087 Genom avtal (kart. reg. nr 3087), som ingicks den 24 april 1974, överlät RP lnvest AB, Östersund, samtliga aktieri AB Jämtlandsbyggen till Svenska Väg AB. l avtalet förband sig RP Invest för egen del och for RP-koncernens övriga företag att icke utan Svenska Vägs medgivande engagera sig i med Svenska Väg eller dotterbolag konkurrerande byggnads- och anläggningsarbeten inom Jämtlands län.

3156 Genom avtal (kart. reg. nr 3156), som ingicks den 28 februari 1974, övertog AB Armerad Betong pågående entreprenadarbeten och vissa maskiner m. m. från AB Samuelsson & Bonnier. l avtalet. vilket biträtts av Samuelsson & Bonniers moderbolag AB Centrumfastigheter, förband sig Samuelsson & Bonnier att under en tid av tio år icke utöva med Armerad Betong eller Balkengruppens övriga företag konkurrerande byggnadsentreprenadverksamhet.

3157 Genom avtal (kart. reg. nr 3157), som ingicks den 22 februari 1974, överlätt

Bygg- och Asfalt Öhberg AB, Hova, sin asfaltrörelse till Nya Asfalt AB. l avtalet förband sig Bygg- och Asfalt AB Öhberg och dess ägare att under

en tid av 15 år icke bedriva verksamhet avseende väg-, anläggnings, byggnads- eller asfaltentreprenader, som kan konkurrera med Nya Asfalts eller dess dotterforetags verksamhet i Sverige, i någon annan form än i samarbete med eller som anställd i Nya Asfalt eller dess dotterbolag. Säljaren äger dock rätt att fortsätta att driva Vadsbobyggen AB:s i Hova byggnadsverksamhet med den inriktning och inom det geografiska område verksamheten bedrevs då avtalet ingicks.

3306 Genom avtal (kart. reg. nr 3306), som ingicks den 29 december 1975 överlät bl. a. direktör Göran Nyberg samtliga aktier i Nybergs Entreprenad AB till ABV Vägförbättringar AB. l avtalet förband sig Göran Nyberg att icke inom tio år utöva med ABV-koncernen konkurrerande verksamhet.

Bilaga I 231

3343 Genom avtal (kart. reg. nr 3343), som ingicks den 30 december 1976, överlät byggmästare Göte Eriksson samtliga aktier i Byggnads AB Göte Eriksson, Eskilstuna, till Byggnadsñrman Anders Diös AB. 1 avtalet förband sig säljaren att under fem år icke bedriva med köparen konkurrerande byggnadsrörelse.

Genom avtal 1966 (kart. reg. nr 2502) förvärvade Öberg & C0 Byggnads

AB aktiemajoriteten i Norrbottens Träförädlings AB (tillverkare av sågade och hyvlade trävaror, monteringsfärdiga trähus och byggnadssnickerier). 1 samband härmed förband sig säljarna att icke bedriva med den överlåtna rörelsen konkurrerande verksamhet.

2588 AB P. Olsson & Co. Hälsingborg, förvärvade genom avtal 1965 (kart. reg. nr 2588) aktiemajoriteten i helsingborgslöretaget AB Byggnadsmaterialier. Säljarna åtog sig i överlåtelseavtalet att inte driva rörelse, som konkurrerar med det överlåtna bolaget eller sådan rörelse som P. Olsson & Co bedrev vid avtalets ingående, nämligen tillverkning av fasadtegel samt handel och entreprenadverksamhet inom byggmaterialbranschen.

2715 Genom avtal i januari 1970 förvärvade Beijer Byggmaterial AB samtliga aktier i Järn- & Byggnadsvaror AB, Arvika, och andelarna i Elinders Golv Kommanditbolag. l samband härmed förband sig vissa av säljarna att icke i Arvika eller Karlstad eller närliggande områden under en tid av tio år öppna rörelse inom byggnadsmaterialbranschen (kart. reg. nr 2715).

2806 Genom avtal (kart. reg. nr 2806) i september 1970 överlät disponent Hans Carlsson samtliga aktier i Limhamns Timmer AB till Beijer Byggmaterial AB. Carlsson, som i samband med överlåtelsen anställdes som disponent och platschef för det överlåtna företaget, förband sig samtidigt, att därest anställningen skulle upphöra före den 1.9.1977 eller tidigare, under en tid av fem år räknat från anställningens upphörande icke bedriva med Beijer konkurrerande verksamhet inom Malmöregionen.

3080 Genom avtal (kart. reg. nr 3080) den 20 november 1972 överlät Svenska Cellulosa AB SCA till Svenska lndustrietablerings AB Svetab sina aktier i Cento Gruppen AB, i vilket SCA och Svetab tidigare innehaft hälften

232 Bilaga 1 sou 1977:43

var av aktierna. l samband med överlåtelsen upphörde det år träffade

_1970

avtalet mellan SCA och Svetab om Försäljningssamverkan genom Cento Gruppen AB i fråga om byggmaterial att gälla. SCA har i förevarande avtal förbundit sig att under tiden fram till och med den l januari 1978 icke engagera sig i med Svetab konkurrerande verksamhet inom byggmaterialbranschen -inklusive dörrtillverkning - som till omfattningen överskrider vad SCA vid tidpunkten för avtalets ingående bedrev.

3186 Genom avtal (kart. reg. nr 3l86), som ingicks den 25 mars 1974, övertog Byggma Öst i Norrköping AB Skoogs Bygg & Betong AB:s avdelning Katrineholms Byggtjänst, som varit inriktad på lokal Försäljning och distribution av byggnadsmaterial. Den övenagna rörelsen bedrivs numera under firma Byggma Öst i Katrineholm AB. l avtalet förband sig Skoogs Bygg & Betong att icke inom tio år bedriva konkurrerande verksamhet genom Försäljning inom byggnadsmaterialbranschen i Södermanlands län, med undantag av takpannor och betongvaror.

Avtal mellan svenska staten och

Bilaga2

Industri AB Euroc/Cementa AB

A. Samlandet av den svenska cementindustrin

l. Euroc-koncernens cement- och kalkrörelse har under senare år drivits dels i koncernmoderbolaget Euroc (f. d. AB Cementa) dels i dess helägda dotterbolag Cementa AB tf. d. Ölands Cement AB). Från och med den 1973 drivs nämnda rörelse helt och hållet i Cementa AB. Detta l januari bolag kallas nedan Cementa. Rörelsen består av av cement vid cementfabrikerna i Limhamn, Hällekis, Kötillverkning ping, Stora Vika, Slite och Degerhamn; av kalksten vid kalkstensbrotten i Limhamn, Hällekis, Forsby, brytning Stora Vika, Slite, Degerhamn och Oaxen; av lerskiffer (för cementfabriken i Limhamn) vid lerskifferbrottet brytning i Odarslöv; vid kalkfabrikerna i Limhamn och Oaxen; tillverkning av kalkprodukter distribution och försäljning av cement- och kalkprodukter. 2. Cementas (dåvarande Ölands Cement AB) balansräkning per den 31 december 1972 och resultaträkning for 1972 frambär av bilaga I. 3. Euroc garanterar beträffande i bilaga l intagen balansräkning arr balansräkningen är riktig och icke upptager andra tillgångar än sådana som är bolagets egendom; totalt inte upptagits över sina verkliga värden; air tillgångarna icke har andra skulder eller förpliktelser än att bolaget per balansdagen de, som medtagits i balansräkningen; inklusive icke att dessa skulder i balansräkningen pensionsavsättningar och de faktiska pensionsreserverna; upptagits lägre än de faktiska skulderna med att från Överstyrelsen för ekonomiskt försvar staten är dock införstådd redovisats mellan kvarerhållna oljelagringslån på så sätt att skillnaden stående oavskrivet skuld upptagits såsom ansvarsbelopp och redovisad förbindelse; normala arr endast för bolaget inom ramen för dess utökade verksamhet förekommit under tiden fr. o. m. den l januari 1973 och affärstransaktioner fram till i p. B 2 nedan angiven tillträdesdag, såvida icke annat uttryckligen i detta avtal med bilagor; samt angivits att bolaget icke har andra debiterade skatteskulder än de som angivits i balansräkningen och att bolaget icke har några anhängiga ouppklarade 1 1 avtalet angivna bilaskattetvister. gor bifogas inte.

234 Bilaga 2

4. Euroc skall - i den mån så ej redan skett - till Cementa överfcra de per den 31 december 1972 till Eurocs cement- och kalkrörelse hörande tillgångar, rättigheter och förpliktelser, som anges i bilaga 2 med tillhörande specifikationer bilaga 3-6. l överlåtelsen skall jämväl ingå de under 1973 tillkomna tillgångar, rättigheter och förpliktelser som likaledes anges i bilaga 3-6. Överlåtelserna har skett respektive skall ske till bokförda värder. Till cement- och kalkrörelsen vid envar tid hörande fastigheter, maskiner och inventarier, som ägs avEuroc, skall utarrenderas till Cementa mot en arrendeavgift som årligen fastställs till sådant belopp att Euroc och Cementa i resultathänseende sätts i samma situation som om Cementa efter nköp från Euroc innehaft egendomen med äganderätt under samma villkor, på vilka den ägs av Euroc. De fastigheter som för närvarande omfattas av arrendet specificeras i bilaga 7. 5. Euroc garanterar att i p. A 4 avsedda överlåtelser och arrenden omfattar de tillgångar och rättigheter som är nödvändiga för att cement- och kalkrörelsen i Cementa skall kunna drivas på samma sätt som den under senare år drivits inom Euroc. Parterna är dock införstådda med att Eurocs koncernledning och dess koncerncentrala organ för ekonomi, medelsförvaltning, finanser och EDB, personaladministration, långsiktsplanering och samhällskontaknjuridik och centralarkivering, centrala inköp och internrevision betjänar även cementoch kalkrörelsen och att deras uppgifter i vad avser cement- och kalkrörelsen sålunda icke utövas av organ inom Cementa. Vidare utnyttjar Cementa lokaler och inventarier i Euroc-koncernensvudkontorsfastighet i Malmö. 6. Euroc garanterar beträffande i p. A 4 avsedda överlåtelser an de överlåtna tillgångarnas bokförda värde totalt ej är högre än deras verkliga värde; och att de överförda skuldernas (inklusive pensionsavsättningarnas) bokförda värde icke är lägre än de faktiska skulderna och de faktiska pensionsförpliktelserna som Cementa övertar; vad ovan under p. A 3 sagts rörande oljelagringslån äger motsvarande tillämpning beträffande från Euroc överförda sådana lån. . 7. Parterna är medvetna om att överförande av tillgångar, rättigheter och förpliktelser på tillämnat sätt i åtskilliga fall är beroende av att medgivande härtill lämnas av tredje man och/eller olika myndigheter. l de fall tillämnad överföring ej kommer till stånd på grund av att erforderligt medgivande

:innwamømuzüugjstsäaønánâsmøåáyügøaøk

ej lämnas eller annat hinder föreligger skall parterna söka finna en sådan annan lösning av den uppkomna situationen av avtalets syfte kan fullföljas. Parterna är vidare medvetna om att i p. A 4 nämnda överlåtelser är av så genomgripande omfattning att man vid genomförandet därav kan komma att möta frågor som icke låtit sig uppfångas eller kunnat förutses vid upprättandet av detta avtal och dess bilagor. Parterna skall även härvidlag söka finna skäliga samförståndslösningar. Kan enighet i ovannämnda hänseenden ej uppnås skall den uppkomna frågan hänskjutas till avgörande genom skiljedom enligt p. D 3 nedan.

:m.§.+::.«ua.v

8. Skulle Euroc ej kunna uppfylla de lämnade garantierna skall Cementa erhålla ersättning för konstaterad brist.

Bilaga 2 235

9. Euroc skall genom nyemission öka aktiekapitalet i Cementa till etthundra miljoner kronor, varav tio miljoner kronor skall utgöras av B-aktier. 10. Euroc skall ge Cementas bolagsordning den lydelse som framgår av bilaga 8. ll. Cementa skall på i p. B 3 angiven tillträdesdag av staten förvärva 73 578 aktier i AB Gullhögens Bruk för en kontant köpeskilling om totalt 29 872 668 kronor. Med aktierna skall följa rätt till utdelning fr. 0. m. för i verksamhetsåret l april l973-3l december 1973. l2. l973 års resultat fore bokslutsdispositioner och skatter i Cementa tillfaller Euroc. Som bokslutsdisposition skall även betraktas under året gjorda avskrivningar på fartygskontrakt.

B. Överlåtelser av aktier i Cementa AB

l . Sedan i p. A 9 angiven nyemmission skett. överlåter Euroc till staten 50 000 st B-aktier i Cementa på nominellt tillhopa fem miljoner kronor, utgörande 5 % av aktierna i bolaget. Aktierna överlämnas till köparen, transporterade på denne på i p. B 3 angiven tillträdesdag. Aktierna medför rätt till utdelning fr. o. m. för räkenskapsåret l974. 2. Köpeskillingen utgör 29872668 kronor och erläggs kontant på i p. B 3 angiven tillträdesdag. 3. Aktierna tillträds så snart i p. A9 angiven nyemission genomförts dock senast den 30 juni l974. 4. Så snart aktierna tillträtts skall bolagsstämma hållas i Cementa för val av styrelse och revisorer med beaktande av vad nedan sägs i p C 7.

C. Riktlinjer för det framtida samarbetet i Cementa

l. Parterna är överens om att rörelsen i Cementa skall drivas efter normala företagsekonomiska principer. 2. Cementa skall tillämpa vid varje tillfälle rådande marknadspriser på varor vid leveranser till företag inom Euroc-koncernen. Detta skall gälla även vid leveranser från sådana företag till Cementa. Priset på tjänster åt Cementa från koncerncentrala organ i Euroc skall sättas efter samma principer som gäller för motsvarande tjänster till övriga företag inom Eurockoncernen. 3. Cementa skall tillämpa en prissättning som innebär att dess ställning på den svenska marknaden ej missbrukas. Sålunda skall de rationaliseringsmöjligheter, som kommer att uppstå, tillvaratas i den utsträckning som kan anses vara rimlig med hänsyn till Euroc-koncernens finansiella resurser. De ekonomiska effekterna härav skall i skälig utsträckning påverka prissättningen. Cementa förbinder sig att fortlöpande informera statens pris- och kartellnämnd (SPK) om sin kostnads- och marknadssituzition och till nämnden meddela planer på prishöjningar på cement till den svenska marknaden samt skälen för dessa. Anmälan om planerad prishöjning skall göras senast

236 Bilaga 2

30 dagar Före ikraftträdandet. l denna anmälan skall Cementa redogöra För vilka kostnadsfaktorer eller andra Förhållanden som motiverar prishöjningen. Parterna är medvetna om att därest Föreliggande rationaliseringseffekter ej utnyttjas eller ej slår igenom i prissättningen detta kan föranleda att SPK till Kungl. Majzt anmäler att utvecklingen av prisnivån påkallar särskild åtgärd. Beslut om ändringar i prislistor, generella rabattsatser och allmänna Försäljningsvillkor För cement på den svenska marknaden fattas av Cementas styrelse. 4. Cementa äger icke i sin cementFörsäljning att ifråga om pris, leveranstid, leveransvillkor i övrigt eller på annat sätt diskriminera några kunder eller kategorier av kunder i Sverige. Detta innebär dock inte något Förbud mot en från Cementas synpunkt, Fristående från Euroc-koncernen i övrigt, på affärsmässiga grunder motiverad differentiering av priserna. Cementa Förbinder sig att låta alla prislistor, generella rabattsatser och allmänna Försäljningsvillkor vara öppna och tillgängliga. För att möjliggöra konkurrens- och prisövervakande myndigheters kontroll att diskriminering ej sker Förbinder sig Cementa att senast den l juli 1975 upprätta ett sådant system För Försäljningsstatistik att avvikelser Från prislistor och i erforderlig omfattning övriga Försäljningsvillkor kan konstateras. På fakturorna skall fraktkostnaden separat anges såvitt ej annan överenskommelse senare trälTas på grund av ändrade Förhållanden. 5. Den strukturrationalisering, som utgör ett av syftena med sammanslagningen av Gullhögens och Cementas rörelser kan komma att innebära nedläggning av delar av existerande produktionskapacitet, som visar sig ej längre motsvara rationella och ekonomiska krav. Dylika nedläggningar skall ske under vederbörligt hänsynstagande till de anställdas och samhällets intressen. Avveckling av rörelsegrenar eller enskilda fabriksFörvaItningar inom Cementa Förutsätts ske i enlighet med en kontinuerligt reviderad plan som fastställs av Cementas styrelse efter samråd med Företrädare För de anställda. Sådana Företrädare - vilka Förutsätta utses bland de anställda vid Cementa - skall även äga rätt att löpande medverka i det utredningsarbete som Föregår beslut. Skulle av särskilda skäl avsteg från den vid ett givet tillfälle gällande planen påkallas skall samråd likaledes ske med Företrädare För de anställda. Cementa äger ålägga de i utrednings- och samrådsförfarandet deltagande personerna att icke - annat än i samForstånd med Företagsledningen - För annan i Förtid yppa vad som framkommer under nämnda Förfarande. De anställdas representanter skall dock i frågor som avses i Föregående stycke vara oFörhindrade att informera och rådgöra med ledningarna För sina fackliga organisationer under Förutsättning att även de senare accepterar tystnadsplikt. Vid nedläggningar skall Cementa aktivt verka För att bereda friställd personal annan sysselsättning inom Företaget eller Euroc-koncernen i övrigt samt genom lämpliga åtgärder aktivt verka För att ny sysselsättning skapas på berörd ort För den händelse alternativa anställningsmöjligheter där saknas. 6. Euroc Förbinder sig att ej utnyttja sin möjlighet att jämlikt aktiebolagslagen inlösa de av staten ägda aktierna i Cementa. Staten avstår från sin möjlighet att påkalla sådan inlösen. Skulle Cementas bolagsordning under avtalstiden ändras utan att staten härtill lämnat sitt godkännande skall staten

Bilaga 2 237

dock ha rätt att påkalla inlösen jämlikt 174§ 2 mom. aktiebolagslagen. 7. Staten äger rätt att efter samråd med Euroc anvisa två personer att ingå såsom ordinarie ledamöter i Cementas styrelse; två personliga suppleanter för dessa; en person såsom ordinarie revisor i Cementa; samt en personlig suppleant för denne; revisor jämte suppleant skall vara auktoriserad revisor. Euroc förbinder sig att på bolagsstämma medverka till att de personer staten sålunda anvisat blir valda till respektive befattningar. 8. Parterna är överens om att styrelsen skall sammanträda minst fyra gånger per verksamhetsår, samt att i den mån styrelsen utser ett arbetsutskott en av statens representanter skall ingå däri. ur Cementa. ln- 9. Varje aktie skall medföra lika rätt till avkastningen nehavare av B-aktier skall dock äga rätt till en genomsnittlig utdelning för räkenskapsåren 1974-1993 av lägst l2 kronor per aktie och år.

B-aktieägare uppbär sin avkastning i form av utdelning på aktierna. A-

aktieägziren äger uppbära sin avkastning antingen i form av utdelning eller i form av koncernbidrag. Om avkastningen utgår i form av koncernbidrag, och således blir skattepliktig hos Euroc i stället för hos Cementa, skall bimed den skatt som skulle ha utgått hos Cementa om draget uppräknas avkastningen lämnats i form av aktieutdelning. 10. Euroc skall liksom tidigare kunna utnyttja av Cementa ägda fastigheter och andra tillgångar ävensom dess borgen såsom säkerhet for Eurockoncernens externa upplâning- och dess andra förpliktelser. l gengäld forutlånar binder sig Euroc att ej kräva säkerhet för de medel Euroc-koncernen till Cementa for att bidra till förverkligandet av inom detta Företag erforderliga investeringar. För de lån som Cementa upptar hos Euroc och som Euroc i sin tur upplånat på av Cementa tillhandahållna säkerheter betalar Cementa lika hög ränta som Euroc betalar till långivaren. ll. Såvitt parterna nu kan bedöma synes det vara lämpligt att även Gullhögens cementrörelse överförs till Cementa. Eventuellt bör detta ske genom att Gullhögen fusioneras med Cementa. Så länge cementrörelsen till någon del kvarstår i Gullhögen skall vad i p. C 1-5, 7, 8 och 10 sägas gälla även for detta bolag.

D. Allmänna bestämmelser

1. Staten äger överlåta sina aktier i Cementa till av staten direkt eller indirekt helägt bolag. Denna rättighet gäller även för statligt bolag till vilket staten överlåtit sina aktier. Det förutsätts härvid att samtliga statens aktier omfattas av överlåtelsen. Staten skall oavsett sådan överlåtelse kvarstå som part i detta avtal. 2. Detta avtal gäller så länge staten eller av staten direkt eller indirekt helägt bolag är ägare av de i p. B l omnämnda 50 000 st aktierna i Cementa. Skulle Euroc avyttra aktiemajoriteten i Cementa åligger det Euroc att tillse att köparen inträder i Eurocs ställe i detta avtal. 3. Tvister på grund av detta avtal och därur härllytande rättsförhållanden skall avgöras av skiljemän enligt vid envar tid gällande lag om skiljemän.

238 BiIaga2 sou 1977:43

Dock skall den av de tvistande parternas skiljemän utsedde ledamoten, ordföranden, vara ordinarie lagfaren ledamot av svensk civil domstol. Detta avtal har upprättats i tre exemplar varav staten, Euroc och Cementa tagit var sin. Stockholm den 7 december 1973_ För svenska staten med förbehåll lnduslriakliebolagel EUROC lör Kungl. Majzts godkännande. Ovannämnda avtal biträdes såvitt på Cemenla ankommer Stockholm den 7 december 1973 CEMENTA AB

KUUGI.. IIBI..

1977-08- 6

STOCKHOLM

Statens offentliga utredningar 1977

Kronologisk förteckning

i

i

Totalforsvaret 1977-82. Fö. Bilarbetstid. K.

i Utbyggd regional näringspolitik. A,

Siukvårdsavfall. Jo.

9999919957?

Kvinnlig tronföljd. Ju. Oversyn av det skatteadministrativa sanktionssystemet 1. B. Rätten till vapenfri tjänst. Fö. Folkhögskolan 2. U. Betygen l skolan. U. . Utrikeshandelsstatistiken. E. . Forskning om massmedier. U. . Kommunal och enskild väghållning. K. 4 Sveriges samarbete med u-länderna. Ud. . Sveriges samarbete med u-Iänderna. Bilagor. Ud. . Handelsstålsindustrin inför 1980-talet. I. . Handelsstälsindustrin inför 1980-talet. Bilagor. l. . Översyn av jordbrukspolitiken. Jo. . Inflationsskyddad skatteskala. B. . Radio och tv 19784985. U. . Kommunernas ekonomi 1975-1985. B. . Svensk undervisning i utlandet. U. . Arbete med näringshjälp. A. . Psykiskt störda lagöverträdare. Ju. . Náringsidkares avbetalningsköp rn, m. Ju. . Båtliv 2. Registerfrägan. Jo. . Kvinnan och försvarets yrken. Fö, . Revision av vattenlagen. Del 4. Förslag till ny vattenlag. Ju. . Kortare väntetider i utlänningsärenden. A. . Konkursförvaltning. Ju. . Elektronmusik i Sverige. U, . Studiestöd. U. . Konsumentskydd vid köp av begagnad personbil. Ju. . Allmänflygplatystockholm. K. . InrikesflygpIats-Stockholm. K. 4 Inrikesflvgplats-Stockholm. Bilagor. K, 4 Ersättning för brottsskador. Ju, . Underhåll till barn och frânskilda. Ju. . Folkbildningen i framtiden. U. . Företagsdemokrati i kommuner och landstingskornrnuner. Kn. . Socialtjänst och socialiörsäkringstillägg. S. . Socialtjänst och socialförsäkringstillägg. Sammanfattning. S. Kronofogdemyndigheterna. Kn. . Koncentrationstendenser inom byggnadsmaterielindustrin. l.

Statens 1977

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet Industridepartementet Kvinnligtronföljd.[5] Handelsstâlsutredningen. 1.Handelsstâlsindustrin inför 1980›talet. Psykisktstördalagöverträdare, [23] [15] 2. Handelsstálsindustrin inför 1980›taIet.Bilagor.[16] Näringsidkares avbetalningsköp m_m,[24] Koncentrationstendenser inombvggnadsmaterialindustrin. [43] Revisionav vattenlagen.De]44Förslagtill ny vattenlag.[27] Konkursförvaltning. 1291 Kommundepartementet Konsumentskydd vid köpav begagnadpersonbil.[32] i kommuneroch landstingskommuner. [39] Företagsdemokrati Ersättningför brottsskador.[36] Kronofogdemyndigheterna, [42] Underhålltill barnochfránskilda.[37]

Ekonomidepartementet Utrikesdepartementet Utrikeshandelsstatistiken. [ 10] Bistándspolitiskautredningen.1. Sverigessamarbetemed u- Iänderna.[13] 2. Sverigessamarbetemed u-länderna.Bilagor. [14]

Försvarsdepartementet Totalförsvaret1977-82.[1] Rättentill vapenfritjänst.[7] Kvinnan och försvaretsyrken.[26]

Socialdepartementet Socialutredningen, 1.Socialtjänstochsocialförsäkringstillägg. [40] 2. Socialtjänstochsocialförsäkringstillägg. Sammanfattning. [41]

Kommunikationsdepartementet Bilarbetstid.[2] Kommunalochenskildväghållning. l 12] AIImänfIygpIats-Stockholm. [33] Brommautredningen. 1.Inrikesflygplats-Stockholm. [34] 2.Inrikesflygplats-Stockholm.Bilagor.[35]

Budgetdepartementet Översynav det skatteadministrativa sanktionssystemet 1.[6] lnflationsskyddad skatteskala. l 18] Kommunernas ekonomi 1975-1985120]

Utbildningsdepartementet Folkhögskolan 2.[8] Betygeni skolan.[9] Forskningom massmedier. [11] Radiooch tv 1978-1985.[19] Svenskundervisningiutlandet.[21] ElektronmusikiSverige.[30] Studiestöd.[31] Folkbildningeniframtiden.[38]

Jordbruksdepartementet Sjukvårdsavfall. [4] Översynav jordbrukspolitiken. [17] Båtliv2. Registerfrågan. [25]

Arbetsmarknadsdepartementet Utbyggdregionalnäringspolitik. [3] Arbetemed näringshjälp. [22] Kortareväntetideri utlänningsärenden. [28]

Anm, Siffrornainomklammerbetecknarutredningarnasnummeri denkronologiskaförteckningen

i :V1

LlberFörlag :san 91-38-03478-6

Allmänna Förlaget ISSN 0375250X