Statligt företagande i samhällets tjänst

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2013

Statens offentliga utredningar @ §5] 1978:85

få? Industridepartementet

Statligt företagande

i samhällets

tjänst

Betänkande av statsföretagsutredningen Stockholm 1978

Omslag Jan Bohman Jernström Offseltryck AB

ISBN 91-38-04597-4 ISSN 0375-250X Gotab, Stockholm 1978

Till Statsrådet och

chefen för industridepartementet

Den l december 1977 bemyndigades dåvarande chefen för industridepartementet att tillkalla en utredare för utredning om Statsföretags Verksamhetsinriktning och mål. Med stöd av detta bemyndigande uppdrog departementschefen den 20 december 1977 åt statssekreteraren Gunnar Söder att som särskild utredare utföra utredningsuppdraget. Utredningen har benämnts Statsföretagsutredningen. Experter ät utredningen har varit direktören Jan Orrenius, departementsrâdet Nore Sundberg, sekreteraren Roland Pettersson (15 mars - 15 oktober 1978) och fiLkand. Gunnel Pettersson (16 oktober - l december 1978). Som konsult har medverkat fil.lic Gabor Bruszt, Institutet för Samhällsorganisation. Under sitt arbete har utredningen överlagt med en facklig samrådsgrupp förordnad den 11+ mars 1978. l denna har såsom företrädare för berörda fackliga huvudorganisationer ingått ombudsmannen Kjell Andersson samt förbundssekreterarna Kjell Juhlin och Anders Stendalen, LO, ombudsmannen Jan-Erik Lindgärde och utredningssekreteraren Nils Unga, TCO, samt bergsingenjören Jan-Olof Carlsson, SACO/SR. Under sitt arbete har utredningen även haft överläggningar med en parlamentarisk referensgrupp förordnad den 16 maj 1978. I denna har ingått riksdagsledamoten Sven G. Andersson, utredningssekreteraren Bengt Åke Berg, riksdagsledamöterna Ivar Högström, Johan A. Olsson och Anders Wijkman. Riksdagsledamoten Bo Siegbahn inträdde i den sistnämndes ställe den l oktober 1978. Utredningen har haft överläggningar med den fackliga samrådsgruppen vid sju tillfällen och med den parlamentariska referensgruppen vid nio tillfällen. Ingen av grupperna är ansvarig för innehållet i utredningens betänkande. Sekreterare i utredningen har varit ekon.dr Jan Wästlund och biträdande sekreterare byrâdirektör Helve Boman.

får härmed överlämna betänkandet Statligt företagande i Utredningen samhällets tjänst. Uppdraget är därmed slutfört.

Stockholm den 21 december 1978

Gurma/L Sädejz /Jan wäA üund

Innehåll

Sammanfattning 11

Summary 27

1 Statliga företag i Sverige - en kort historik 31 1.1 Definition av statliga företag 31 1.2 Den statliga företagsamhetens omfattning 31 1.3 Affärsverkens framväxt 32 1.4 Statliga aktiebolag före år 1970 34 1.4.1 Tiden före andra världskriget 34 1.4.2 Perioden 1939 - 1950 35 1.4.3 Perioden 1950 - 1969 . . . . . . . . 35 1.5 Bildandet av Statsföretag och affärsverksdelegationen 37

1.6 Övriga statliga aktiebolag efter år 1970 37

2 Bildandet av Statsföretag . . . . . . . 41 2.1 Företagsdelegationens betänkande 41 2.2 Beslutet om Statsföretag AB #2

3 Statsföretag åren 1970 - 1978 #7 3.1 Inledning 147 3.2 Företagets mål och uppgifter 149 3.2.1 Den övergripande målsättningen 149 3.2.2 uppgifter 50 Moderbolagets 3.2.3 Ansvarsfördelningen mellan moder- och dotterbolag 51 3.3 Organisation 53 3.3.1 Moderbolagets styrelse och verkställande ledning 53 3.3.2 mellan moder- och dotterbolag 56 Samordningen 3.3.3 Ledning, kontroll och planering 57 3.4 Statsföretagsgruppens expansion 58

6 Innehåü

3.5 Strukturförändringar . . . . . . . . . . 61 3.5.1 Inledning . . . . . . . . . . . 61 3.5.2 De större dotterbolagen . . . . . . . 62 3.5.3 SU, Svetab och övriga bolag . . . . . . 66 3.5.4 Strukturomvandlingen åren 1976 - 1978 . . . 69 3.5.5 Strukturen år 1978 . . . . . . . . . 70 3.6 Statsföretagsgruppens . . . . . . 72 investeringar 3.7 Resultat och finansiering . . . . . . . . . 76 3.7.1 Resultatutvecklingen åren 1970 - 1977 . . . 76 3.7.2 Statsföretagsgruppens finansiering . . . . 81+ 3.7.3 Moderbolagets finansiella roll . . . . . 90 3.7.4 Resultatutvecklingen år 1978 . . . . . 96 3.8 Offerter . . . . . . . . . . . . . . 98 3.8.1 Bakgrund . . . . . . . . . . . 98 3.8.2 Vilhelmina Plast . . . . . . . . . 99 3.8.3 Staros . 100 3.8.4 Stekenjokk . . . . . 100 3.8.5 NJA, Stålverk 80 och SSAB . . 102 3.8.6 NJA-Invest . . . . . . . 105 3.8.7 Berol Kemi 106 3.8.8 Eiser år 1978 . . . . . 106 3.8.9 Sammanfattning . . . . 108 3.9 Medverkan i strukturpolitiken 109 3.9.1 Inledning . . 109 3.9.2 Strukturpolitiken i Sverige under efterkrigstiden 110 3.9.3 Småföretagsdominerade branscher 111 3.9.4 Storföretagsdominerade branscher . 112 3.9.5 Statsföretags medverkan 113 3.10 Statsföretagsgruppen i ett regionalt perspektiv . . . 115 3.10.1 Inledning 115 3.lO.2 Sysselsättningens regionala fördelning år 1970 116 3.10.3 Sysselsättningsförändringarna åren 1970 - 1977 118 3.10.14 Statsföretags betydelse som arbetsgivare i olika kommuner 128 3.11 Forskning och utveckling 129 3.1l.l Inledning 129 3.l1.2 Intern FoU-verksamhet 130 3.11.3 Extern FoU-verksamhet 135 3.11.14 Patent, licenser, etc. 136

Innehåll

3.11.5 Centrala utvecklingsresurser 137 3.12 Personalpolitik och medbestämmande 139 3.12.1 inledning . . 139 3.12.2 SFO:s roll i utvecklingsarbetet M0 3.123 Från samråd till medbestämmande 1141 3.12.14 Planering för långsiktig trygghet 1141+ 3.l2.5 Arbetsmiljö 1146 3.12.6 Insatser för svârsysselsatta 148 3.12.7 Jämställdhet mellan män och kvinnor 149 3.12.8 Chefsrekrytering och planering 150 3.123 Social planering och redovisning 151 3.13 Sammanfattande synpunkter . . . 152

Statliga företag i andra länder - en översikt 157 4.1 Inledning . . . . . . 157 14.2 Europeiska Gemenskapen 159 4.2.1 Kort historik . . . . . 159 4.2.2 Omfattning 160 4.2.3 inriktning . . . . . . . 163 4.2.4 Förvaltningsbolag . . . . 170 4.3 Finland . . . . . . . . . . 177 4.4 Norge . . . . . . . 181

Statsföretags framtida roll . . . . . 185 5.1 Allmänna utgångspunkter . . 185 5.2 Lönsamhet och ansvar 187 5.3 Företag och anställda 189 5.4 Omfattning och struktur . . . . . 192 5.5 Regionala insatser 197 5.6 Sammanfattning och övergripande mål 198

Statsföretags övergripande organisation 201 6.1 inledning 201 6.2 Konglomerat som företagsform . 201 6.3 204

Övergripande organisation

6.4 Strategisk planering . . . . . 206 6.5 Moderföretagets och dotterföretagens roller 207

Offertsystemets 211 tillämpning

8 I nnehåü

7.1 Utgångspunkter 211 7.2 Offertsystemets tillämpningsområde 212 7.3 Formerna för offertsystemets 214 tillämpning 7.3.1 Offertbeställningen 214 7.3.2 offerten 216 7.3.3 Den preliminära överenskommelsen 218 7.3.4 Offertavtalet 218 7.4 Samhällsekonomiska bedömningar i samband med offertärenden 222

Vissa finansiella frågor 225 8.1 Inledning 225 8.2 Statsinvest AB 225 8.2.1 Förutsättningar och möjligheter 225 8.2.2 Koncernbidrag m. m. 228 8.2.3 Statsinvest - ett exempel 230 8.2.4 Utredningens synpunkter 234 8.3 AB Strukturfinans 239 8.3.1 Bakgrund 239 8.3.2 Bildande och allmänna principer 241 8.3.3 Strukturfinans som instrument 244

Statsföretag i Norrbotten 247 9.1 Bakgrund . . . . . . . . . . . 247 9.2 Vissa skrivelser . . . . . . . 250 9.3 Norrbotten-företagens centrala förvaltningar m. m. 251 9.3.1 ASSI 251 9.3.2 LKAB 254 9.3.3 SSAB 256 9.3.4 Utredningens förslag 257 9.4 Norrbotten Invest AB 258 9.5 Statsföretags insatser 260

10 Huvudmannaskap och roll för Svetab . 265 10.1 Svetabs tillkomst och utveckling åren 1969 - 1974 265 10.2 Rekonstruktionen år 1974 267 10.3 Ökade uppgifter inom den regionala 268 näringspolitiken 10.4 Utredningens överväganden och förslag 270

Innehåü. 9

11 /\ffärsverksdelegationen 275 11.1 Inledning 275 11.2 Affärsverksdelegationens bakgrund, uppgifter och verksarnhet 275 11.2.l Bakgrund och uppgifter 275 1 1.2.2 Affärsverksdelegationens hittillsvarande verksamhet 277 11.3 Affärsverkens utveckling 279 11.3.1 Affärsverksformen 279 l1.3.2 Affärsverken och deras dotter- och intresseföretag 281 11.4 Behovet av samverkan inom den statliga företagssektorn 287 11.5 Principlösningar på samordningsproblem 289 11.6 Utredningens slutsatser och förslag 292

12 Cjverförande av förenade fabriksverken tiu Statsföretagsgruppen 295 12.1 Bakgrund 295 l2.2 FFV:s nuvarande organisation och Verksamhetsinriktning 296 12.3 Resultat och framtidsperspektiv 298 l2.3.l Försvarsmaterielsektorn 298 12.3.2 Underhâllssektorn 300 l2.3.3 lndustriprodukter 300 l2.3.l+ Allmateriel 302 12.4 lJtredningens överväganden och förslag 303

13 ASSI och domänverket 311 13.1 Inledning 311 13.2 Tidigare utredningar och beslut 312 13.3 Det aktuella förslaget till samgående 313 13.4 Företagsledningarnas slutsatser 317 13.5 Utredningens synpunkter och förslag 318

11+ Navigator 327 14.1 Inledning 327 14.2 Navigators bildande 327 14.3 Koncernensutvecküng 328 14.4 PKbanken och Navigator 331 144.5 Utredningens överväganden och förslag 332

l 0 I nnehåü l5 Förvaltningsbolag för vissa energiföretag 335

15.3 Företagen för forskning, utveckling och industriell verksamhet 341 15.14 Utredningens synpunkter och förslag 342

Bilaga Statsföretagsutredningens direktiv 3147

Sammanfattning

Som bakgrundsbeskrivning har utredningen funnit det angeläget att i korthet belysa den statliga företagsamhetens framväxt i Sverige. l avsnittet statliga företag i Sverige - en kort historik konstateras att den äldsta statliga affärsverksamheten i Sverige består av verksamhet som i de flesta länder drivs i statlig regi, t. ex. tillhandahållande av varor och tjänster av allmännyttig karaktär, förvaltning av statliga egendomar samt viss tillverkning och service för försvaret. I Sverige drivs fortfarande en stor del av denna verksamhet i en särskild myndighetsform, dvs. affärsverk. Affärsverkens tidigare myndighetsuppgifter har emellertid numera upphört. Under 1900-talet har staten kraftigt ökat sitt företagsengagemang. Detta har mestadels skett genom att staten förvärvat eller etablerat företag i aktiebolagsform. Motiven bakom statliga företagsengagemang har varierat. Vid sidan av affärsmässiga motiv finns t. ex. syften att säkra landets försvarsberedskap eller försörjning av för landet viktiga varor och tjänster. Andra statliga företag har tillkommit av fiskala skäl eller för att staten skall ha kontroll över vissa områden, t. ex. spel eller alkoholförsäljning. Särskilt under senare tid har regional- och sysselsättningspolitiska motiv för de statliga engagemangen kommit i förgrunden. Bildandet av Statsföretag bör ses mot bakgrund av att den statliga företagssektorn under 1960-talet utgjorde en stor och heterogen samling av företag, representerande skilda verksamheter och industribranscher. En för denna fråga tillsatt utredning konstaterade behovet av att samordna förvaltningen av de statliga bolagen. År 1969 bildades ett särskilt förvaltningsbolag, Statsföretag AB, för vissa av de statliga företagen. Till den nya koncernen fördes i huvudsak statens industriella engagemang, medan t. ex. affärsverk, kreditinstitut, fiskala bolag, m. m. kom att ligga utanför gruppen. Samarbetet mellan Statsföretag och affärsverken skulle bl. a. tillgodoses via en affärsverksdelegation, som inrättades samtidigt.

12 Sammanáasttning

För Statsföretagsgruppen formulerades ett övergripande mål med lydelsen att under krav på lönsamhet uppnå största möjliga expansion. Avsikten var att företagsgruppen skulle medverka till industriell utveckling på angelägna produktionsområden, etablera verksamhet inom önskvärda regioner, m. m. Företaget fick dessutom uppgifter utöver de rent affärsmässiga. Statsföretag skulle t. ex. lämna offert till ägaren för fullgörandet av uppgifter som kunde anses ligga utanför normala företagsekonomiska åtaganden. För dessa uppgifter skulle Statsföretag få särskild ersättning. Både Statsföretag och den bolagssektor som kom att ligga utanför gruppen växte i snabb takt under 1970-talet. Den statliga företagssektorn utanför Statsföretag ökade emellertid mer än Statsföretag, bl. a. beroende på några stora företagsförvärv under perioden, t. ex. Svenska Varv och Apoteksbolaget. Verksamheten och utvecklingen inom Statsföretag åren 1970 - 1978 bör ses mot bakgrund av betingelserna för svensk industri under 1970talet. År 1970, som var Statsföretags första verksamhetsår, kan betecknas som slutåret i en högkonjunktur. De båda därpå följande åren kännetecknades av en lågkonjunktur som var den mest dittills under djupgående efterkrigstiden. Åren 1973 och 1974 innebar högkonjunktur som under inverkan av oljekrisen blev den mest utpräglade sedan 1950-talets början. Den därpå följande lågkonjunkturen förlängdes in i en för delar av svensk industri djupgående kris, betingad av påtagliga i stagnationstendenser världsekonomin, förhöjt svenskt kostnadsläge och särskilt för vissa basindustrigrenar en förändring av de internationella konkurrensförhållandena av långsiktig karaktär. Särskilt sistnämnda drag i utvecklingen har varit ogynnsam för Statsföretagsgruppen på grund av det dominerande inslaget av basindustrier. Beträffande det för Statsföretag angivna expansionsmålet kan urskiljas två olika inslag i utvecklingen. Det ena utgöres av expansion av befintliga verksamheter där basnäringsexpansionen är dominerande. Det andra utgöres av förvärv av företag som svarar för den klart övervägande delen av företagsgruppens expansion. Företagsgruppen som helhet har ökat i omfattning och således expanderat. Särskilt med hänsyn till basindustriföretagens situation numera måste det dock ifrågasättas om något bestående bidrag av betydenhet lämnats till expansion av näringslivet. Resultatutvecklingen inom gruppen har varit splittrad. Både företag

Sammanáattnxçng 13

med ständiga förluster och företag med genomgående goda resultat kan noteras. För gruppen som helhet har resultaten under perioden varit de senaste åren mycket svaga. Under de första 4 - 5 åren har av svaga, regionalpolitiska skäl etablerade företag varit ett särskilt problem ur Under denna tid har flera förlustföretag rekonstruerats resultatsynpunkt. med minskning av verksamhet och anställda som ett inslag och därefter blivit med förbättrad eller god lönsamhet. De senaste tillväxtföretag åren har den mycket negativa resultatutvecklingen inom basnäringsföretagen varit det helt dominerande problemet. Såsom övergripande målsättning har för Statsföretag gällt att under krav möjliga expansion. Mot bakgrund härav på lönsamhet uppnå största förväntades att utdelningsinkomster från dotterbolagen fr. o. m. år 1973 skulle tillfalla ägaren staten. överförda utdelningsinkomster jämte bidragen till norrlandsfonden och utdelningseftergiften på grund av åtagandena beträffande Svetab är dock avsevärt mindre än förlusttäckfrån staten under den hittillsvarande verksamheten. Det överningen gripande målet kan således inte anses uppfyllt. Frågorna om de anställdas medinflytande och om arbetstillfredsställelsen för de anställda poängterades i anslutning till bildandet av Statsföretag. Tyngdpunkten i det utvecklingsarbete som bedrivits på har legat på demokratiseringsprocessen. Arbetet har personalomrâdet delvis förändringar och delvis löpt parallellt med föregått arbetsrättsliga dessa. Inriktningen på demokratisering och integrering av medbestämmandet i den ordinarie arbetsorganisationen har varit en huvudlinje. En annan huvudlinje har varit partsgemensamt arbete i fråga om utveckling och förändringar på olika delområden av det personalpolitiska fältet. De insatserna har medfört att den personalpolitiska standarden som gjorda genomsnitt höjts inom företagsgruppen och att förutsättningarna att motsvara de höjda anspråken förbättrats. l anslutning till Statsföretags bildande tillmättes regionalpolitiska insatser särskild betydelse. Sysselsättningens utveckling inom företagsgruppen ur regional synpunkt har inneburit relativa förskjutningar. Sysselsättningsökningarnas fördelning regionvis innebär minsta relativa ökning i Norrbotten, större i övriga stödområdet och största ökning i storstadsområdena. I fråga om sysselsättningsökningarnas fördelning på kommuntyper har den relativa ökningen varit störst i kommuncentra, dock med minskning inom stödområdet. Därnäst har ökningen varit störst i storstadsomrâdena, mindre i primära centra och minst i regionala centra. Både förvärv och avyttring av företag innebär främst eller

14 Sammanáasttrulng SOU 1978335

uteslutande förändring av sysselsättningen mellan Till ägarkategorier. större delen kan de relativa förskjutningarna förklaras av överlåtelser.

Ökning inom befintlig verksamhet har framför allt ägt rum i Norrbotten

och storstadsområdena. Erfarenheterna av insatser av regionalpolitiskt slag genom SU och Svetab har föranlett ändrad av dessa inriktning företag. Ett annat motiv som åberopades i anslutning till Statsföretags bildande var främjandet av verksamheten inom områden som är speciellt krävande pâ grund av exempelvis satsningens storlek, risk eller långsiktighet. Sett från denna utgångspunkt är investeringarnas inriktning och omfattning av intresse. Investeringarna inom Statsföretagsgruppen har varit 2 - 3 gånger större per anställd än inom svensk industri i genomsnitt. En förklaring härtill är att investeringar i kapitalintensiva basindustrier varit så klart övervägande. Besluten härom har till största delen fattats under en tid då det var en allmän att uppfattning basindustriernas internationella konkurrenskraft framgent i huvudsak skulle bli densamma som under de föregående decennierna. Sett i dagens perspektiv måste konstateras att basindustriinvesteringarna till stor del icke blivit lönsamma utan tvärtom tyngande för företagsgruppen. Bland motiven för det statliga företagandet anfördes i anslutning till bildandet av Statsföretag möjligheterna till initiativ för att åstadkomma en mera rationell struktur inom en industribransch. föränd- Betydande ringar kan först noteras som berör företagsgruppens struktur. Ett inslag har varit att företag med besläktade verksamheter sammanförts i dotterbolagskoncerner. Även i andra fall har mindre företag förts som dotterföretag till större företag. Förvärv och avyttring av företag har inneburit betydande förändringar. Överlåtelserna har i huvudsak inneburit avyttring av olönsamma mindre och förvärv av lönsamma företag större företag. I fråga om medverkan l strukturhänseende i näringslivet har Statsföretag på senare år i vissa särskilt utsatta engagerats branscher där gruppen själv haft verksamhet. Expansivt inriktade strukturella eller liknande insatser i samarbete med andra företag har varit begränsade. Utredningen önskar framhålla att svårigheterna och problemen avseende de statliga industriföretagen blivit större under 1970-talet än man räknade med inför decenniets början. Till stor del sammanhänger detta med att betingelserna för den industriella verksamheten blivit annorlunda än som förutsågs. De svårigheter som nu kan noteras för Statsföretag på grund av dess engagemang i basindustrier kan noteras

sou 1978:85 Sammanáwttning 1

också hos andra ägarkategorier. Härtill kan göras den anmärkningen att de allmänna betingelserna för näringslivet och dess olika delar är av större betydelse än företagens ägartillhörighet. Även om de angivna målen och ambitionerna inte infriats måste konstateras att de problem som både den föregående redovisningen och nuläget vittnar om blivit svårare att bemästra om organisationen för det statliga industriföretagandet förblivit oförändrad. Bildandet av Statsföretag framstår därför som en riktig åtgärd. I fråga om Statsföretags framtida roll bör gruppens nuvarande sammansättning och struktur beaktas. Med hänsyn till de stora engagemangen i f. n. förlustbringande basindustrier får inte alltför stora förväntningar ställas på gruppens utvecklingsmöjligheter. Det är av stor betydelse att en sammanblandning inte sker av statsmakternas båda funktioner, nämligen dels ägaransvaret och dels ansvaret för företagandets villkor i allmänhet. För Statsföretag bör därför tillämpas det vedertagna företagsekonomiska lönsamhetsbegreppet och Statsföretags ansvarsområde avgränsas till vad som är företagsekonomiskt försvarbart. Samhällsekonomiska ställningstaganden därutöver bör tillkomma statsmakterna. Statsföretag skall alltjämt ha en hög personalpolitisk ambitionsnivå. Med hänsyn till gruppens system för planering och ledning finns goda möjligheter för de anställdas medverkan på olika nivåer i beslutsprocesserna. Dessa möjligheter till decentraliserat medinflytande bör utnyttjas. Arbetsorganisationens struktur och funktion och dess inverkan på engagemang och arbetstillfredsställelse är, liksom informationens utformning och hantering inom företagen, av särskilt intresse. Dessa båda områden bör därför tillmätas speciell betydelse. Trygghetsfrågorna i samband med strukturella förändringar kommer sannolikt att vara en viktig uppgift på det personalpolitiska området framöver. Utbildningsfrågorna kräver, liksom förändringar i chefsrollerna, betydande uppmärksamhet. Insatser på detta område är av väsentlig vikt för bedömningen av Statsföretag som arbetsgivare. I dessa sammanhang bör jämställdhetsfrågorna tillmätas särskild betydelse. Statsföretagsgruppens omfattning bör avse det statliga företagandet på det industriella omrâdet där särskilda skäl inte talar för att verksamheten anknytes till t. exsaffärsverk. Monopolföretag och fiskala bolag bör inte ingå i Statsföretag. Särskilda skäl måste föreligga för att företagsägandet skall hänföras direkt till fonden för statens aktier. Från dessa utgångspunkter bör statens aktier i Datasaab, ASEA-Atom och

sannolikt också Pripps Bryggerier hänföras till Statsföretag. Företagsgruppens möjligheter till expansiv utveckling måste tillvaratas i största möjliga utsträckning. Vid av expansionens bedömningen inriktning bör Statsföretag prioritera områden där goda förutsättningar finns att vinna avsättning i internationell konkurrens. Av särskild vikt är att Statsföretag söker aktivt samarbete med andra ägarkonstellationer i i syfte att främja industriell tillväxt. Det grundläggande kriteriet för Statsföretag vid förvärv eller avyttring bör vara att berörda företag får bättre framtidsförutsättningar. Avveckling bör ske av verksamhet som inte är företagsekonomiskt försvarbar. Det bör tillkomma samhället att avgöra om sâdan verksamhet i vissa fall skall upprätthållas av t. ex. regionalpolitiska skäl. I så fall bör särskild ersättning lämnas därför. Statligt företagande är inte lämpligt som regionalpolitiskt instrument i något generellt avseende. Vid företagsekonomiskt likvärdiga lokaliseringsalternativ skall Statsföretag välja den ur samhällssynpunkt bästa lokaliseringen. Statsföretag bör även aktivt medverka i regionalpolitiken genom utnyttjande av förekommande lokaliseringsstöd. Inte heller i fråga om strukturpolitiska insatser o. d. är Statsföretag lämpligt som instrument i generellt avseende. Utredningen föreslår följande övergripande mål:

Statsföretag skall med iakttagande av företagsekonomiskt lönsamhetskrav och under medbestämmande av de anställda medverka till en expansiv utveckling av det industriella näringslivet samt mot ersättning medverka till uppfyllande av samhällsekonomiska mål därutöver.

Vid bedömningen av Statsföretags övergripande organisation bör karaktären av konglomerat beaktas. Det saknas tillräckliga saksamband i fråga om teknologi, marknad och affärsidéer för ett divisionssystem eller liknande för företagsgruppen i dess helhet. En sådan organisation skulle också medföra viss centralisering av uppgifter och ansvar som nu tillkommer dotterföretagen. Statsföretag bör sammanhållas som företagsgrupp under en koncernledning. I fråga om ledningen av gruppens utveckling bör den framâtsyftande, strategiska planeringen tillmätas stor betydelse. Den bör liksom nu utmynna i utvecklingsramar för vart och ett av dotterföretagen. Dessa bör omspänna 3 - 5 år. För att utvecklingsramarna skall bli realistiska fordras ingående engagemang och ansvarstagande hos dotterföretagen och deras styrelser. Ett samspel är nödvändigt mellan moderföretag och

SOU 19 78: 85 Sammanáasttn/Lng 17

dotterföretag. Moderföretaget har därvid att svara för den övergripande prioriteringen. Koncernledningens viktiga och svåra uppgift i sammanhanget bör vara att definiera tillväxtområden som är hållbara på längre sikt i ett internationellt perspektiv. Utredningen föreslår att Statsföretags styrelse åläggs ansvaret för att en för företagsgruppen gällande utvecklingsplan, baserad på utvecklingsramarna för dotterföretagen, årligen redovisas för regeringen. Eftersom planeringen skall vara årsvis rullande blir det därigenom möjligt för regeringen att med god framförhållning meddela sådana riktlinjer som tillkommer ägaren. Offertsystemets tillämpning har prövats mot bakgrund av hittillsvarande erfarenheter. Enligt utredningens mening kan det företagsekonomiska lönsamhetsbegreppet från samhällsekonomisk synpunkt i vissa fall medföra en alltför snäv gräns för bedömning av etablering eller fortsatt drift av en verksamhet. l sådana fall kan offertmetoden tillämpas. Genom offertförfarandet erhåller företaget ersättning i den omfattning som erfordras för att ett projekt eller en verksamhet skall bli företagsekonomiskt lönsamt. Offertsystemet bör företrädesvis tillämpas för att uppnå mål av regionalpolitisk karaktär, i fråga om försörjningstrygghet eller strukturpolitik. Likaså bör systemet kunna tillämpas i fråga om teknisk-industriell utveckling som innefattar särskilt risktagande. Vissa allmänna regler bör iakttas vid offertsystemets tillämpning. Vid offertbeställning bör det aktuella problemet analyseras och de resultat och mål man önskar uppnå preciseras. Det är en fördel, inte minst ur konkurrenssynpunkt och i fråga om konkurrensneutralitet, om offert kan intas från flera företag. Liksom hittills skall offertförfarandet kunna tillämpas oavsett företagens ägartillhörighet. Om projektet skall utföras av ett företag tillhörigt en koncern bör moderföretaget vara avtalspart gentemot staten. Det är av särskild vikt att samhällsekonomiska bedömningar görs i samband med offertärenden. I vissa fall kan översiktliga bedömningar vara tillräckliga, i andra fall kan regelmässiga cost/benefit-analyser vara erforderliga. Mot bakgrund av den samhällsekonomiska bedömningen får avgöras om offerten är värd sin kostnad i förhållande till den måluppfyllelse som erhålles. Utredningen har bedömt vissa finansiella frågor mot bakgrund av företagsgruppens aktuella situation. Denna karakteriseras å ena sidan av ekonomiskt tyngande engagemang i basindustriföretag som företagsgrup-

Sammanáa/ttning

pen inte har möjlighet att bära. Å andra sidan finns inom gruppen företag med goda lönsamhets- och tillväxtförutsättningar. Om inte detta uppmärksammas kan de tyngande engagemangen bli en stor risk för företagsgruppen i dess helhet vilket i sin tur skulle innebära att befintliga tillväxtförutsättningar inte kan tillvaratagas. För rekonstruktionsinsatser inom utsatta näringar med omfattande strukturella problem föreslås att ett särskilt bolag bildas. Detta kan förslagsvis benämnas AB Strukturfinans. Majoriteten av aktierna i Strukturfinans skall ägas av staten genom fonden för statens aktier. Den återstående minoritetsdelen skall ägas av Statsföretag AB. Avsikten med minoritetsägandet är att engagemangen via Strukturfinans inte skall behöva intagas i balans- och resultaträkningar för koncernen och därigenom belasta gruppen som helhet. Värdet av aktierna i Strukturfinans hos moderbolaget kommer däremot att påverkas av den berörda verksamhetens resultat. Härigenom får Statsföretag företagsekonomiskt incitament att söka åstadkomma så goda resultat som möjligt. Strukturfinans är ett instrument för finansiering och riskdelning i samband med i tiden begränsade rekonstruktionsinsatser o. d. Strukturfinans skall även kunna vara statens instrument i fråga om rekonstruktionsinsatser inom särskilt utsatta branscher eller sektorer, även om Statsföretag inte har engagemang på området i fråga. Vidare bör Strukturfinans kunna vara samhällets instrument i fråga om större tekniska utvecklingsinsatser med syfte att främja den industriella utvecklingen på intressanta framtidsområden. Till Strukturfinans bör föras i första hand aktierna i LKAB och SSAB. Sedan förhållandena rörande Svenska Varv stabiliserats för en längre period bör även aktierna i detta företag överföras från fonden för statens aktier till Strukturfinans. Insatser via Strukturfinans skall alltid beslutas av statsmakterna. Det skall vidare vara frågan om insatser under en begränsad tid. Vidare skall avtal, i princip offertavtal, träffas mellan staten och de berörda parterna i varje särskilt fall. En förutsättning är vidare att engagemanget via Strukturfinans skall upphöra med avtalsperiodens utgång. Avtalen bör innehålla regler för ägarförhållandena för tiden därefter. I syfte att tillvarata tillväxtförutsättningar och få ett blandekonomiskt instrument för expansivt samarbete med andra ägarkonstellationer föreslår utredningen bildandet av ett annat särskilt bolag. Detta kan förslagsvis benämnas Statsinvest AB. Statsinvest bör bildas av Statsföretag, som därefter överlåter samtliga sina aktier i ett lämpligt urval

Sammanáa/ttn/éng 19

dotterbolag till Statsinvest. Utredningen har prövat olika kombinationer av urval av dotterföretag och funnit att ett flertal olika kombinationer är möjliga. De lönsamhetskrav som blir aktuella i sammanhanget torde motsvara vad som gäller för företag som är noterade på börsen eller fondhandlarlistan. I sitt arbete har utredningen noterat att om de nuvarande tyngre s. k. offertengagemangen undantages finns förutsättningar att etablera en Statsinvestgrupp som fyller de nämnda anspråken utan att förutsättningarna för den återstående delen av Statsföretagsgruppen blir sämre än för Statsinvestgruppen. Statsinvest-modellen, som för övrigt har flera utländska motsvarigheter, erbjuder flera intressanta möjligheter. I rent finansiellt hänseende kan t. ex. Fjärde AP-fonden och banker närstående investmentbolag släppas in som delägare. Om Statsinvest noteras på börsen eller fondhandlarlistan finns att sprida aktier möjlighet i företaget också till allmänheten. Med hänsyn till pågående debatt om löntagarfonder, särskilda aktiefonder, ytterligare AP-fond, m. m. kan också nya intressenter komma i fråga. Från sistnämnda utgångspunkt skulle bildandet av Statsinvest framstå som en beredskapsåtgärd. Av särskilt intresse är de samarbetsmöjligheter i expansivt som syfte Statsinvest-modellen erbjuder gentemot andra ägarkonstellationer inom industrin. Om t. ex. ett förvärv av ett företag är aktuellt kan betalning erläggas genom aktier i Statsinvest, varigenom den tidigare ägaren blir delägare i Statsinvest. Om å andra sidan en enhet eller en verksamhet har bättre framtidsförutsättningar hos en annan industrikoncern kan betalning erläggas genom aktier i industrikoncernen. I så fall blir Statsinvest delägare i industrikoncernen. Även andra tillvägagångssätt är möjliga i detta hänseende. Det bör ankomma på Statsföretags styrelse att utarbeta ett konkret förslag avseende Statsinvest. Som allmänna kriterier bör därvid gälla att de dotterföretag som skall ingå i Statsinvest bör ha erforderliga lönsamhetsförutsättningar och i övrigt sammantaget ha goda tillväxtförutsättningar. Givetvis bör också förutsättningarna för den större återstående delen av Statsföretagsgruppen beaktas. Frågan om majoritetsinflytandet i Statsinvest är av särskild principiell betydelse. Statsföretag bör inte tillåtas att utan särskilt medgivande av sin ägare staten avhända sig majoriteten. Styrelse och verkställande ledning för moderföretaget Statsföretag AB bör vara styrelse och verkställande också för AB Strukledning

Sammanáavttning

turfinans. Statsföretags styrelse bör också svara för den statliga styrelserepresentationen i Statsinvest. En lämplig möjlighet därvidlag är att denna styrelserepresentation helt rekryteras från Statsföretags styrelse och direktion. Därigenom säkerställes att Statsföretagsgruppen alltjämt blir sammanhållen under en koncernledning och att inga nya administrativa eller organisatoriska apparater eller nivåer behöver etableras. Utvecklingen inom både Strukturfinans och Statsinvest bör belysas i de som Statsföretag har att årligen redovisa till utvecklingsplaner regeringen. Enligt utredningens mening finns anledning till särskilt ansvar och särskilda uppgifter för Statsföretag i Norrbotten. Företagsgruppen svarar sina basindustrier för 11+ procent av sysselsättningen i länet och genom för 60 procent av industrisysselsättningen. Under 1970-talet har investeför mer än 5,5 miljarder kr utförts i dessa industrier. Effekterna i ringar om sysselsättning och utveckling av industriell har

fråga infrastgiktur

varit i förhållande till den ekonomiska insatsen. Enligt ERU:s begränsade medför en ökning av produktionsvärdet med l0 mkr en beräkningar av inom gruvindustrin med 40, inom stål- och ökning sysselsättningen med 55 och inom verkstadsindustrin med 85. Med skogsindustrierna till sådana omständigheter är det angeläget att insatserna i hänsyn Norrbotten och vidare inriktning. Utredningens förslag har ges en annan en sådan inriktning som syfte och förutsättning. Utredningen har prövat frågan om lokaliseringen av de centrala för de företag som har tyngdpunkten av sin verksamhet i förvaltningarna Norrbotten, dvs. A551 och LKAB. Med hänsyn till betydelsen, inte minst ur infrastrukturell synpunkt, bör de centrala förvaltningarna i dessa lokaliseras till Norrbotten. Om det befinns nödvändigt kan vissa företag koncernfunktioner av kontaktkaraktär förläggas till Stockholm. Statsbör ges i uppdrag att i samråd med företrädare för de berörda företag företagen och deras anställda upprätta konkreta förslag. Dessa förslag bör sedan till för offertavtal, varigenom företagen erhåller läggas grund ersättning för sina kostnader för flyttningen av de centrala förvaltningarna. föreslår vidare att NJA lnvest, som påbörjade sin Utredningen verksamhet år ombildas till Norrbotten lnvest AB med hela 1977, Norrbotten som verksamhetsområde. I samband därmed bör kapitalet ökas från nuvarande 25 mkr till 125 mkr. Det är vidare lämpligt att en särskild i dotterbolagsform, etableras för gruvutvecklingsenhet, gärna

Sammanáwttn/éng

orterna Kiruna och Gällivare med hänsyn till deras speciella problem. l styrelsen för Norrbotten Invest bör, förutom intressenter från länet, företrädare för ASSI, LKAB och SSAB samt en medlem av Statsföretags direktion Avsikten härmed är att den potential som de nämnda ingå. skall kunna utnyttjas för utvecklingsinsatser i länet. företagen utgör till Statsföretags direktion är att få tillgång till Syftet med anknytningen den överblick i fråga om etableringar och industriell utveckling som finns inom centrala förvaltning. Vederbörande direktionsmedlem Statsföretags skall ha Norrbotten-insatserna inom sitt ansvarsområde. Norrbotten-insatserna bör, förutom gängse egenkapital och bankfinansiering, finansieras genom gängse stödformer. Norrlandsfonden, utvecklingsfonden i Norrbotten samt lokaliseringsstöd skall t.ex. utnytt» kan offertmetoden användas i enlighet med vad utredjas. Därjämte ningen anfört. De nämnda företrädarna för ASSI, LKAB och SSAB och den nämnde direktionsmedlemmen bör utgöra en särskild ledningsgrupp för Statsinsatser i Norrbotten. Det bör ankomma på denna grupp att leda företags och insatserna i fråga. Uppnâdda resultat liksom planerade planera insatser bör redovisas i de utvecklingsplaner som Statsföretag årligen har att tillställa regeringen. har enligt sina direktiv att bedöma om affärsverksdele- Utredningen skall fortsätta sin verksamhet och vilka uppgifter den i så fall gationen bör ha. Delegationen bildades samtidigt som Statsföretag med uppgift att vara kontaktorgan mellan de statliga bolagen och affärsverken, följa utvecklingen inom verken, ta initiativ och framlägga förslag om och i frågor av principiell betydelse rörande anslag till de samordning affärsdrivande verken. Delegationen utgöres av Statsföretags styrelse jämte en företrädare för kommunikationsdepartementet. På senare tid har den knappast existerat annat än i formell mening. Utredningen ifrågasätter om det finns behov av och utrymme för ett samordnande organ av detta slag mellan å ena sidan ledningarna för Statsföretag och affärsverken och å andra sidan vederbörande departement. Utredningen föreslår att affärsverksdelegationen avvecklas. Affärsverksdelegationen var avsedd att bli ett forum för fortlöpande diskussioner om produktionstekniska, utvecklingstekniska och marknadsmässiga frågor. Med hänsyn till den tekniskt betonade verksamhet som affärsverken bedriver torde hos dem finnas en teknisk kunskap och erfarenhet som kan vara till nytta för den tekniska och industriella utvecklingen. Utredningen väcker därför frågan om en föreskrift i

22 Sammanáat/tning sou 197335

verkens instruktion av innebörden att de skall eftersträva att i samverkan med andra intressenter tillse att deras kunskap och kompetens kommer den tekniska och industriella utvecklingen även i fall då tillgodo, detta inte är till gagn för deras För att stimulera egen verksamhet. affärsverkens aktivitet och intresse område på detta bör det prövas att etablera ett särskilt bolag som kan medverka i finansiellt hänseende när affärsverken deltar i innovativa med utanförstående. I samverkansprojekt styrelsen bör ingå företrädare för vart och ett av affärsverken. l sitt arbete har utredningen funnit att anledning pröva huggoch roll för Svetab. mannaskap Svetab - Svenska Industrietablerings AB bildades år 1969 med uppgift att medverka till av nya och etablering utbyggnad av befintliga företag. Företaget kom att engagera sig i företag med bristande ekonomisk bärkraft i sådan att en omfattning rekonstruktion blev nödvändig. l anslutning härtill avlyftes Svetab de mest tyngande engagemangen, varjämte det bestämdes att företaget företrädesvis skulle engagera sig på minoritetsbasis. Genom beslut av riksdagen hösten 1977 har Svetab fått vidgade uppgifter genom regionala investmentbolag. Det kan sägas att företaget har tre roller; vidgade etablerings- och företagsutvecklingsrollen, den numera begränsade ägarrollen samt en viss konsultroll. Med utgångspunkt från sin allmänna syn på behovet av förnyelse inom föreslår att näringslivet utredningen etablerings- och företagsutvecklingsrollen utvecklas vidare. Detta bör ske genom att ytterligare regionala investmentbolag bildas så att hela landet blir täckt. Utöver de tvâ nuvarande regionala bolagen bedöms fem vara ytterligare bolag erforderliga. Etableringen bör kunna slutföras inom en treårsperiod. Denna vidgning av företagets verksamhet beräknas medföra en successiv ökning av kapitalbehovet från nuvarande 50 mkr till 250 mkr. Utredningen har mot bakgrund av den nämnda av inriktningen verksamheten prövat huvudmannaskapet för Svetab. Med hänsyn till de samband och de anknytningar som finns till talar Investeringsbanken övervägande skäl för att Svetab överföres till denna. Utredningen föreslår sålunda att Svetab efter erforderliga överföres förhandlingar från Statsföretag till Sveriges Investeringsbank. Utredningen föreslår ett överförande av förenade fabriksverken till Förenade fabriksverken är ett affärsdrivande verk

Statsföretagsgruppen.

med verksamhet till största delen inom försvarssektorn. Verket levererar materiel och svarar för underhåll åt det svenska försvaret och bedriver därjämte en betydande export av försvarsmateriel. Vidare bedrivs annan

sou 1978:85 Sammanáwttning 23

industriell verksamhet, företrädesvis i dotterbolagsform. Den totala omsättningen inom FFV-koncernen var verksamhetsåret 1977/78 drygt l 1400 mkr. Antalet anställda var ca 7 600, varav ca l 400 i dotterbolag. Frågan om företagsform för FFV har senast utretts av 1972 års FFVutredning. Utredningen föreslog en ombildning till aktiebolagsform och att verksamheten skulle överföras till Statsföretag. l en proposition till riksdagen våren 1976 framhölls att FFV:s verksamhet skulle kunna bedrivas i bolagsform. Då flertalet anställda motsatte sig en ombildning till bolag föreslogs emellertid att affärsverksformen skulle bibehållas ytterligare en tid. Frågan skulle dock prövas på nytt inom ca tre år. kan i likhet med FFV-utredningen inte finna Statsföretagsutredningen motiv för bibehållande av affärsverksformen, främst emedan verket inte har några myndighetsuppgifter. inte heller omständigheten att verket är tillverkare och leverantör av försvarsmateriel kan anses motivera ett bibehållande av affärsverksformen. Verket svarar för 20 procent av den svenska produktionen av försvarsmateriel. För återstoden, 80 procent, svarar ickestatliga företag. Försvarssektorn är vikande i fråga om både materiel och underhåll. En successiv övergång till civil produktion är angelägen, inte minst i syfte att säkra sysselsättningen. FFV:s verksamhet blir alltmer konkurrensutsatt. Den nuvarande företagsformen, dvs. affärsverk, kan inte anses lämplig med hänsyn till företagets situation och framtidsförutsättningar. Utredningen föreslår att FFV-koncernen som helhet överföres till Statsföretag. l detta syfte bör tillsättas en arbetsgrupp bestående av företrädare för både företagsledningar och anställda inom FFV och Statsföretag. Gruppens arbete bör ledas av en för parterna obunden person som kan företräda ägaren staten. Arbetsgruppen bör framlägga erforderliga förslag i rättsliga, organisatoriska och ekonomiska avseenden. En utgångspunkt bör härvid vara att koncernen i princip oförändrad skall överföras till Statsföretag. Eventuella organisatoriska förändringar därefter bör avgöras under gängse samråd med berörda intressenter. Parallellt med gruppens arbete bör föras förhandlingar med företrädare för de anställda och en utgångspunkt bör därvid vara att ingen som är anställd vid tillfället för övergång till aktiebolagsform bör vidkännas försämring av då utgående förmåner. Anställningsvillkoren för tiden efter omvandling av FFV till aktiebolagsform bör avgöras genom förhandlingar. Enligt sina direktiv har utredningen att lämna synpunkter på det förslag till samordning av A551 och domänverket som utarbetats inom de

24 Sammanáaøttrtáng

båda företagen. Domänverket är ett affärsverk som svarar för av förvaltningen statens skogar. År 1977 var verkets i 366 mkr och antalet omsättning anställda ca 6 500, varav drygt 5 000 skogsarbetare. Domänverket är organiserat i sex regioner med 60 revir samt i två projektområden, skog och nyttjanderätter. Verket bedriver också verksamhet genom dotterbolag, huvudsakligen på det trämekaniska området. ASSI-koncernens försäljningsvärde var år 1977 l 820 mkr och antalet anställda totalt ca 6900. ASShs skogsindustrier är förlagda till två områden, Norrbotten och centrala Mellansverige. ASSI:s verksamhet är organiserad i fyra divisioner: Trä, Papper, Skivor samt Örebro Pappersbruk. Konvertering bedrivs i dotterbolaget Förenade Well och i utländska dotterbolag. ASSI och domänverket äger till lika delar Såginvest, som genom dotterbolag bedriver sågverksrörelse och annan träförädlande verksamhet. Det framlagda förslaget innebär att ägarfunktionen för domänskogarna skulle tillföras ett mindre verk, här benämnt Nya domänverket. Detta skulle enbart ha markförvaltande uppgifter. Domänverket i övrigt skulle ombildas till aktiebolag, här benämnt Skogsbolaget. Detta bolag skulle genom arrendeavtal fâ nyttjanderätten till domänskogarna. Skogsbolaget och ASSI skulle bilda en ny skogskoncern, som därigenom skulle komma att omfatta all statlig skogsindustri samt nyttjanderätten till statens skogar. Utredningen biträder förslaget att det enbart markförvaltande Nya domänverket inrättas och att domänverkets övriga verksamhet bedrivs i aktiebolagsform. Utredningen anser att förslaget i övrigt är förenat med olägenheter. Andra bör prövas. Härvid bör eftersträvas möjligheter en integration skog-industri-marknad. Detta kan åstadkommas genom att nyttjanderätten till de statliga skogarna upplåtes till ASSI i de två områden där företaget har sina skogsindustrier. ASSI bör således genom avtal med Nya domänverket få nyttjanderätten till domänskogarna i Norrbottens län och delar av Västerbottens län samt inom ett område i centrala Mellansverige. ASSI skulle därigenom få ca 60 procent av sitt virkesbehov täckt från skogar där det har egen nyttjanderätt. Till övrig del bör nyttjanderätten tillerkännas i Skogsbolaget. Sågverk - eller - bör statlig ägo tillhöriga ASSI, Såginvest domänföretagen överföras till Skogsbolaget inom de områden där detta har företag

Sammanáwttnáng 25

nyttjanderätten till statens skogar. Utredningen vill också fästa uppmärksamheten på angelägenheten av att domänverket (Skogsbolaget) samverkar med andra ägarkonstellationer i fråga om avverkning och undviker rotpostköp som stör en stabil virkesprisutveckling. Den påbörjade verksamheten rörande användning av lâgklassig vedråvara för energiändamål bör bedrivas med stor kraft. Utredningen har att lämna förslag till hur statens inflytande i Svenska AB lämpligen bör utövas. Navigator tillkom år 1968 på Navigator initiativ av dåvarande Kreditbanken. Delägare blev dels Kreditbanken närstående företag, dels LKAB, Tobaksbolaget och ASSI, dels KF och ASG. Avsikten var att Navigator skulle förvärva mindre och medelstora företag och underlätta deras fortsatta utveckling. Börsintroduktion ingick i målsättningen. Efter nâgra år kom koncernen in i ett expansivt skede. Den omfattade 35 företagsenheter och hade år 1977 över 2 000 anställda och en omsättning på 635 mkr. Samma år drabbades dock koncernen av stora förluster. För att skydda fordringar övertog PKbanken majoritetsintresset, 52,4 procent. Därigenom har banken det avgörande inflytandet och har att iaktta vad som föreskrivs i banklagen. Enligt PKbanken bör en ekonomisk sanering av Navigatorkoncernen genomföras innan banken kan medverka till ändrade ägarförhållanden. har inte erinrat häremot. Bankinspektionen Med hänsyn bl. a. till banklagens innehåll och syfte har utredningen funnit att någon åtgärd från statsmakternas sida inte är påkallad. Utredningen har funnit det motiverat med ett särskilt förvaltningsbolag för vissa energiföretag. Företagen i fråga är Statsraff AB, helt ägt av Statsföretag, Svenska Petroleum AB (SP), ägt till hälften vardera av LKAB och Statsföretag, Oljeprospektering AB (OPAB), till 52 procent ägt av SP och i övrigt av nio ickestatliga företag, Petroswede AB, till 50 procent ägt av SP och i övrigt av fem ickestatliga intressenter samt Swedegas AB, till 51 procent ägt av statens vattenfallsverk och till återstoden av 14 industri- och kraftföretag genom Svenska Gasföreningen. Det statliga ägandet är som synes splittrat. De nämnda företagen har andra uppgifter och mål än som gäller för de statliga industriföretagen, nämligen att medverka till en tryggare försörjning med fossila bränslen. Mellan de olika företagen förekommer vitala prioriterings- och avvägningsfrågor. Det statliga ägandet bör därför samlas. Utredningen föreslår att detta sker genom ett särskilt förvaltningsbolag, ägt genom fonden för statens aktier. Till detta

26 Sammanáa/ttning SOU 1978 t 85 förvaltningsbolag bör överlåtas samtliga statligt ägda aktier i de ovannämnda företagen.

Summary

The task of the Statsföretag Enquiry has been to examine the objectives and policy of the Statsföretag Group. As in other countries, in former years state ownership of business enterprises in Sweden included public utilities, but during the present century government involvement in such enterprises, especially in company form, has increased. Besides purely commercial motives, other reasons given for this include defence preparedness, emergency supply responsibility, fiscal requirements, demands of regional and employment policy, etc. ln 1976 state ownership of enterprises comprised seven trading departments with 156,000 employees and a turnover of approximately 20,000 million Skr and about 800 limited companies with around 112,000 employees and a turnover in the neighbourhood of 30,000 million Skr. ln that year government-owned enterprises were responsible for 6.5 96 of total employment and ll 96 of total investment. This share is higher than in the other Nordic countries but lower than in the EEC member countries wiht exception of Denmark. State-owned limited companies are owned directly by the government or are attached to trading departments as subsidiaries or they belong to the Statsföretag Group. Many of the companies in their turn have subsidiaries. Statsföretag AB was established from the beginning of 1970 as a holding company for state-owned firms, primarily in the general industrial sector. lts objective was defined as follows: ... to attain the greatest possible expansion under demand of profitability. Altogether the Statsföretag Group covered 55 limited companies with 34,000 employees and a turnover of 3,600 million Skr. In 1977 the Group consisted of 90 limited companies with 142,000 employees and a turnover of 9,200 million Skr. For the most part the expansion of the Group is due to the acquisition

28 Summa/tg

of firms and to a lesser extent to increases in existing activities and the establishment of new enterprises. Because of the economic recession of the last few years, particularly in such basic industries as steelworks and iron-ore mining, Statsföretag as a whole has so far been unable to fulfil the profitability objective stated in the Bill presented to the Riksdag at the time of its establishment. Where the future role of Statsföretag is concerned the Enquiry stresses in its Report the importance of the fact that there should be no intertwining of the two functions of government: namely, government responsibility as owner and that same bodys responsibility for the conditions for business undertakings in general. Statsföretag shall operate under requirements of commercial profitability and its area of responsibility is to be confined to that which is commercially justifiable. Any socio-economic decisions over and above that will be incumbent on the government. The Enquiry proposes the following definition for the Groups overall objective: Statsföretag shall, maintaining demand of commercial profitability and employee co-determination, contribute to the expansive development of industry and, subject to reimbursement, contribute to socio-economic goals in addition. ln the same way as other business enterprises, Statsföretag must also be able to have the benefit of government grants aimed at promoting regional balance, technical developments, etc. ln certain cases it must also be possible to apply the offers system. According to this system a firm may reach agreement with the state to undertake special measures not motivated by commercial reasons, for example in the field of regional policy, ensuring the availability of supplies, contributing to structural re-organisation, etc. Compensation will then be paid by the government for that part of the measures undertaken which is not commercially motivated. The Enquiry proposes rules for the application of the system, at the same time emphasizing the importance of neutrality in all questions concerning competition, particularly for trade policy reasons. ln the view of the Enquiry, the structure of the Statsföretag Groups parent organisation with a Board of Directors and executive management should be retained. There is insufficient correlation in respect of technology, markets and commercial projects for the Group as a whole to a system of divisions. On the other hand, groupings of minor apply concerns as they have done hitherto. lt is subsidiary may take place, recommended in the Enquiry Report that the strategical planning system

SOU 1978185 Summa/tg

introduced be further developed. This should be reviewed and already decided in a development for each on each year, resulting programme the three to five years. The Board of subsidiary covering coming shall be required to furnish to the government each year a Statsföretag development plan for the Group as a whole based on the development programmes drawn up for the subsidiaries. To facilitate the of the Statsföretag Group the Enquiry financing recommends the establishment of two companies within the holding ln the first of these the government would be the majority Group. stockholder while would own the minority of the shares. Statsföretag would assist in the financing of reconstruction in branches This company of which need re-organisation and a re-direction of policy industry because of structural The second holding company would be changes. certain subsidiaries with relevant profitability and growth assigned lt would for this to become owner in prospects. be possible company joint non-state-owned concerns and it would also be possible for other industrial firms and financial to become joint stockholders in partners this The intention is that the company will become a holding company. financial instrument for expansion and growth. The Enquiry also recommends the establishment of a special investment for the County of Norrbotten, where Statsföretag is company responsible for 60 96 of industrial employment, almost solely in forestry, steel and The intention is that Statsföretag, with the investment mining. as one instrument to hand, shall contribute towards a greater company diversification of the Countys industry and improve its infrastructure. It is recommended that Svenska lndustrietablerings AB, which through certain investment is involved on a minority basis in regional companies the establishment and development of smaller firms, be given wider the number of regional investment companies from scope. By increasing two to seven Svenska AB would be in a position to Industrietablerings cover the whole of the country. recommends that the FFV (Förenade Fabriksverken), now The Enquiry be converted into a limited company a government trading department, and transferred to the Statsföretag Group. The FFV Group is engaged in the defence for the Swedish armed forces as well as for sector, producing export. lt also undertakes other industrial operations, primarily through subsidiaries. This has and a turnover of 1,400 group 6,600 employees million Skr. The takes for that a transfer to the Enquiry granted would be by with the em- Statsföretag Group preceded negotiations

30 Summa/tg

ployees. ln the forest sector there are two large state-owned concerns: the Swedish Forest Service (Domänverket), which state-owned manages forests, and the State Forest Industries (ASSI). These two organisations have drawn recommendation up a joint for the merging of the two into one concern in the form of a limited to which company, the right to exploit state-owned forest resources would be granted by means of a special agreement. The Enquiry supports the Conversion of the Swedish Forest Service into a limited company but believes that a total merger would from bring some disadvantages, the point of view of competition, for example. As ASSI owns industrial in two one in plants regions, northern and one in central Sweden, the Enquiry recommends that ASSI be granted the right to state-owned timber resources in these regions by special agreement. The Swedish Forest Service, after Conversion to a limited company, should be entitled to rights of forest exploitation in the other parts of the country. In a number of different ways the government wholly or partially owns enterprises whose aim is to contribute in ensuring the countrys supplies of fossil fuels. These firms are responsible for supplies of oil and gas, oil prospecting, etc. The Enquiry recommends that state ownership of shares in these firms be co-ordinated in a government-owned holding company.

-

1 Statliga företag i Sverige en kort historik

1.1 Definition av statliga företag

l vidaste mening kan all affärsdrivande verksamhet som ägs eller styrs av staten betecknas som statliga företag. Det kan gälla verksamheter i olika juridiska former, t. ex. aktiebolag med ett dominerande statligt ägande, men också myndigheter eller andra statligt dominerade organisationer som helt eller delvis finansierar sin verksamhet genom intäkter från försâlda varor och tjänster. Av praktiska skäl används i det följande begreppet statliga företag för aktiebolag där staten äger minst hälften av aktierna samt för

affärsverken. Övrig statlig intäktsfinansierad verksamhet, t. ex. sådan

som bedrivs av andra myndigheter än affärsverk, behandlas alltså inte som statliga företag.

1.2 Den statliga företagsamhetens omfattning

inom den statliga företagssektorn finns i dag ett stort antal företag med varierande inriktning och storlek på de olika företagsenheterna. l tabell 1.1 nedan visas den statliga företagssektorns omfattning under åren 1963, 1970 och 1976. Som framgår av tabellen har expansionen inom den statliga aktiebolagssektorn varit påtaglig. Särskilt gäller detta mellan åren 1970 och 1976. Enligt Statistiska Centralbyrâns företagsstatistik (Företagen 1976) sysselsatte hela bolagssektorn i Sverige i genomsnitt l 924 270 personer år 1976. Den sammanlagda omsättningen var 587 miljarder kr Statistiken omfattar samtliga företag i SCB:s företagsregister. Affärsverken ingår inte i denna redovisning. De statliga bolagen svarade sålunda för 5,8 procent av de anställda i den företagssektor som redovisas av SCB samt 5,1 procent av omsätt-

32 Søtatüga áö/Løtag i Sve/båge - en 1202115 hilton/Liz

ningen. År 1970 var motsvarande andelar 2,4 resp. 3,2 procent. De sju affärsverken tillhör de största företagsenheterna inom den statliga företagssektorn. Flertalet affärsverk förvaltar aktiebolag som har anknytning till resp. verks område. Dessa aktiebolag är i juridiskt hänseende inte dotterbolag till affärsverken, men deras ställning i förhållande till det förvaltande affärsverket kan liknas vid förhållandet dotterbolag-moderbolag. Antalet aktiebolag med statliga ägarintressen var år 1976 ca 800. Flertalet av dessa bolag ingår i statsägda företagsgrupper eller koncerner. Statsföretag AB hade är 1977 ca 30 dotterbolag, som i sin tur ägde ett stort antal dotter- och dotterdotterbolag. Antalet rörelsedrivande bolag i statsföretagsgruppen var år 1977 ca 90, medan det år 1970 var 55.

Tabell l.l Den statliga företagssektorns utveckling åren 1963 - 1976

Omsättning i .mkr Anställda

1963 1970 1976 1963 1970 1976

Affärsverk] 5 565 11 706 19 889 158 300 159 300 156 000

Aktiebolag 6 213 8 008 30 231 51 650 41 100 112 200 Summa 11 777 19 714 50 120 209 950 200 400 268 200

1 Inkl. förvaltade bolag Kâüia: Publikationen Statliga företag 1968, 1971 resp. 1977

1.3 Affársverkens framväxt

De största svenska statliga företagen, affärsverken, härstammar i regel från tiden före år 1900. Den juridiska formen affärsverk, dvs. statlig myndighet med speciella villkor för affärsverksamheten, är delvis traditionellt betingad. Tidigare hade affärsverken myndighetsuppgifter som nu i stort sett har upphört. Verksamheten i affärsverken är ofta av s. k. allmännyttig karaktär. Verksamhet av denna art brukar drivas i statlig regi eller under stark statlig reglering i de flesta länder. Ãldst i Sverige är postverket, som i sin första form bildades år 1636. Postsparbanken startades år 1884 och Postgirot år 1925. Dessa delar bildade senare Postbanken. Postverkets bankrörelse slogs år 1974

SOU 1978285 - Staf/äga áänetag Å Sve/våga en kom? muita/LU: 33

samman med den statligt ägda Kreditbanken, varvid PK-banken bildades. Pâ 1800-talets mitt grundades televerket, statens järnvägar (SJ) och domänverket. Statens vattenfallsverk kom till år 1909. Post- och televerket var från början statliga monopolföretag. l dag har staten också övertagit praktiskt taget hela landets järnvägsnät och kan sägas ha monopol på järnvägsrörelsen. Grunden till det statliga engagemanget i järnvägsrörelsen var ett riksdagsbeslut år 1851+. Staten skulle enligt detta beslut bedriva en aktiv järnvägspolitik, vilket bl. a. innebar att staten skulle bekosta, äga och förvalta stambanorna. Även det enskilda järnvägsnätet byggdes till stor del med statligt stöd. Den järnvägssträcka som byggdes på privat initiativ var ungefär dubbelt så lång som den statligt byggda. Efterhand har det privata järnvägsnätet nästan helt införlivats med SJ. Motiven till bildandet av statens vattenfallsverk liknar dem som ligger bakom bildandet av SJ. Staten engagerade sig i stora kraftverksbyggen, varav de första var Trollhättan och Porjus år 1910 resp. 1915. Vattenfall svarar i dag för nära hälften av Sveriges elkraftproduktion. De hittills nämnda affärsverken har en verksamhet som av många länder anses vara naturlig för drift i statlig regi. Till gruppen hör också det år 1947 bildade luftfartsverket. Verksamheten var äldre men hade tidigare bedrivits främst inom kommunikationsdepartementet. De två återstående affärsverken, domänverket och förenade fabriksverken (FFV), har en något annorlunda bakgrund. Den svenska staten har sedan lång tid tillbaka ägt skogs- och jordbruksdomäner. Dessa har förvaltats av skilda statliga myndigheter. Ett särskilt ämbetsverk för statens skogsförvaltning bildades år 1859. Formen affärsverk, med

uppgift att sköta förvaltningen av de statligt ägda skogs- och jordbruks-

områdena, fick domänverket år 1912. FFV fick sin affärsverksform år 1943. Då övertog verket ledningen av de fabriker, centrala reparations- och tvättanstalter som tidigare skötts av olika försvarsförvaltningar. Det var alltså inte heller här frågan om bildandet av någon ny verksamhet utan snarare en organisatorisk förändring av en befintlig aktivitet i syfte att göra driften av den mer affärsmässig.

- 34 Statåéga gäng/tag Å Sve/age en 120/11: hata/LU:

1.4 Statliga aktiebolag före år 1970

1.4.1 Tiden före andra världskriget

År 1907 förvärvade staten hälften av aktierna i LKAB, som ägdes av Detta var statens första större engagemang i ett Grängesbergsbolaget. aktiebolag. Motiven till förvärvet var flera. Det mest framträdande från den dåvarande regeringen var att staten borde ha argumentet kontroll över de norrländska malmfälten, bl. a. i syfte att säkra malmtillförseln till svenska stålverk. Enligt uppgörelsen fick staten option på att lösa in resterande aktier. Så skedde också år 1957 och 1976. Andra större statliga företagsengagemang i aktiebolagsform under 1900-talets är Tobaksmonopolet och Vin ö: Spritcentralen. början Tobaksmonopolet bildades år 1911+ för att utöva statens tillverkningsmonopol på tobaksvaror. Bakgrunden till monopolet var statens behov av att finna nya inkomstkällor. Tobaksbeskattning och ett statligt tillverkningsmonopol på tobak skulle tillgodose dessa behov. Vin dc Spritcentralen bildades år 1911+ med ett statligt monopol på av rusdrycker. Bolaget övertog aktiemajoriteten i ett partihandel De skäl som anfördes för det statliga tjugotal privatägda företag. var både fiskala och nykterhetspolitiska. Enskilda personer monopolet skulle inte ha intresse av att konsumtionen av ökade och spritdrycker vinsten på denna handel skulle tillfalla det allmänna. De under 1920- och l930-talen är statliga företagsengagemangen få. och Penninglotteriet bildades åren 1934 och 1938. l ganska Tipstjänst båda fallen kan man finna fiskala och kontrollerande syften bakom det

statliga engagemanget. Till de större statliga engagemangen under dessa år hör delägarskapet ABA år 1935. Efter att den lufttrafiken i i flygtrafikbolaget reguljära sammanförts till ett bolag på 1940-talet blev ABA delägare i det Sverige nybildade SAS. Under 1930-talet utvidgade affärsverken sina rörelser genom nya SJ övertog t. ex. järnvägsmaterielföretagen Gävle Vagndotterbolag. verkstad och Kalmar Verkstad åren 1931 resp. 1938. Dotterbolaget bildades år 1938. SJ blev medintressent i det år 1935 Trafikrestauranger bildade ASG. Under 1930-talets depression fick domänverket regeringens att driften vid ett flertal sågverk i bemyndigande köpa upp och återuppta syfte att främja sysselsättningen. Staten i kreditväsendet. I början av 1920-talet engagerade sig också

sta/taga áönetag 4 Sve/age - en leo/Lt Platon/Liz 35

övertog staten i samband med rekonstruktioner praktiskt taget samtliga aktier i AB Jordbrukarbanken samt ungefär hälften av aktierna i Göteborgs Handelsbank. År 1934 tecknade också staten 3/4 av aktiekapitalet i AB lndustrikredit.

1.4.2 Perioden 1939-1950 Bakom de statliga företagsengagemangen under krigsâren 1939 - l945 finns ofta beredskapsmotiv. Tydligast finns de i samband med bildandet av företag på energiområdet, dvs. Svensk Torvförädling och Svenska Skifferoljebolaget. Senare under 1940-talet bildades också AB Atomenergi numera Studsvik Energiteknik AB. År 1943 tog staten över CEAverken (röntgenfilm) av beredskapsskäl. Också bildandet av stålföretaget NJA år 1939 hade ett beredskapsmotiv, nämligen att trygga den inhemska försörjningen av tackjärn i samband med kriget. Det fanns också uttalade sysselsättningspolitiska skäl bakom grundandet av NJA. 1940-talets statliga företagsengagemang i övrigt blev snarast en utveckling av den befintliga företagssektorn. Särskilt SJ expanderade i samband med förstatligande av privata järnvägar. Trafikföretagen GDG Biltrafik och Svenska Lastbil AB övertogs i samband med förstatligandet av de privata järnvägsföretag som ägde aktierna i dessa bolag. År 1943 köpte SJ Rederiaktiebolaget Öresund. År 1945 bildades SARA, en statlig koncern som skulle driva s. k. folkrestauranger i den lägsta prisklassen med monopol på spritutskänkning. SARA övertog de allmänna restaurangbolagen som tidigare hade startats av systembolagen. Restaurangerna frikopplades därmed från systembolagen. Systembolagen fördes år 1954 samman under Nya Systemaktiebolaget, senare Systembolaget, i samband med att motbokssystemet avskaffades. Under 1940-talet bildades också ASSI som ett särskilt bolag för den skogsindustriella verksamhet som kommit att byggas upp under domänverket. ASSI förvaltades den första tiden av verket men skildes från detta år 1957.

1.4.3 Perioden 1950-1969

Under 1950- och l960-talen växte den statliga företagssektorn genom förvärv eller etablering av mindre och medelstora företag med skiftande

36 - Statliga áänetag 4 Sve/age en kant hutoufz

inriktning. För många engagemang anfördes sysselsättningspolitiska motiv. Under perioden kom staten att ytterligare engagera sig i ett antal kreditinstitut. År 1951 bildades Sveriges Kreditbank genom en ombildning av AB Jordbrukarbanken som varit i statens ägo sedan början av 1920talet. Vidare blev staten delägare i de nystartade bolagen Företagskredit, Lantbrukskredit och Exportkredit. År 1967 bildades lnvesteringsbanken, vars uppgifter blev att bidra till investeringsprojekt i näringslivet som var inriktade på ration lisering, strukturanpassning och utveckling. År 1968 bildades Sve ska Utvecklings AB (SU) som ett led i försöken att öka det statliga stödet till teknisk forskning och industriellt utvecklingsarbete. SU fick samma år ett dotterbolag, Svenska lndustrietable- AB, med uppgift att skapa nya arbetstillfällen genom att etablera rings nya eller bygga ut befintliga företag. De statliga företagsengagemangen i övrigt under perioden var av blandad karaktär. Några nya serviceföretag bildades. Servicen avsåg i första hand den statliga förvaltningen och verksamheten hade i flera fall tidigare bedrivits inom statsförvaltningen, t. ex. i myndighetsform. Exempel på sådana företag är bevakningsföretaget ABAB, BS Konsult, Svenska Reproduktions AB och Allmänna Förlaget. På energiområdet skaffade sig staten intressen i t. ex Oljeprospektering och Asea-Atom. De industriella engagemangen var också olikartade. Staten blev ägare till två varv, Karlskronavarvet och Uddevallavarvet. Karlskronavarvet, ett nytt bolag, övertog driften av marinverkstäderna i Karlskrona. Staten blev ägare till hälften av aktierna i Uddevallavarvet år 1963 i samband med en ekonomisk rekonstruktion av detta företag. Resterande post övertogs år 1971. Svenska Skifferoljebolaget avvecklade sin verksamhet åren 1962 - 1965. Bolaget köpte i stället Svenska Durox, ett förvaltningsbolag för de två bolagen Skövde Gasbetong och Svenska Stenhus. Skövde Gasbetong av Rockwool. Verksamheten blev förlustbringande. År 1968 ägde hälften avyttrades Durox-rörelsen men staten behöll intressena i Rockwool, som blev helstatligt år 1975. FFV startade år 1969 SMT Machine Company i samband med att verket omorganiserade den egna verkstadsrörelsen och övertog vissa produkter och från Volvo. FFV förvärvade samma år anläggningar ytterligare två verkstadsmaskinföretag, Thörns och Aldellverken, vilka inordnades under SMT.

Starfxiga Aänetag i Sve/age - en Peo/Lt hia/teak 37

Från Prippsbryggerierna köpte staten läkemedelsföretaget KABI åren 1969 - 1971.

1.5 Bildandet av Statsföretag och affársverksdelegationen

År 1968 tillkallade regeringen en särskild delegation med uppgift att föreslå former och riktlinjer för vidareutvecklingen av de statliga företagen. Delegationen lämnade sitt betänkande följande år. Huvudförslaget var att ett betydande antal av de statliga företagen skulle samordnas under ett förvaltningsbolag. En proposition (Prop. 1969:121) förelades riksdagen samma år och riksdagen beslutade att ett sådant bolag skulle bildas. Förvaltningsbolaget, Statsföretag AB, övertog aktierna i 22 bolag, vilka i sin tur hade en mängd dotterbolag. Affärsverken, kreditinstituten och vissa fiskala bolag m. fl. kom inte att ingå i Statsföretagsgruppen. För att bolagets verksamhet skulle samordnas med den övriga statliga företagssektorn bildades en särskild delegation, affärsverksdelegationen. Affärsverksdelegationen blev identisk med Statsföretags styrelse, utökad med en representant från kommunikationsdepartementet, som förvaltade de största statliga företagen utanför industridepartementet. En redogörelse för Statsföretags mål och utveckling ges i kapitel 2 och 3 nedan. Affärsverksdelegationens bakgrund, uppgifter och hittillsvarande verksamhet redovisas närmare i kapitel ll.

1.6 Övriga statliga aktiebolag efter år 1970

Vid starten den l januari 1970 övertog Statsföretag från staten 22 bolag. Utanför Statsföretagsgruppen fanns då ett knappt 20-tal bolag, förutom de ca 30 som förvaltades av affärsverken. Antalet statliga företag utanför gruppen har sedan dess ökat kraftigt. Det finns i dag ett 50-tal bolag som sorterar direkt under något departement. Därutöver finns de av affärsverken förvaltade bolagen som ökat med ca 40 stycken under perioden. Denna förskjutning av tyngdpunkten för statligt företagande från Statsföretag mot övriga bolag utanför gruppen illustreras av tabell 1.2.

- hi/stomüz 38 sta/taga áänezag x; Sve/age en hon/t

ucm

22 0.2:

ä? ä?

230..

mvzwumcm

m

QS 1:

mm E2 oss_

o.: Sn SN

mvzmumcm

S i

m:

o.: So 8_

13:e. E2

N

å 3

n

E2

.ämm 2G

22 0.8_

så

233 R2

cuwciuuwmêo uUCOMw_OLQ

mi man

m

E2 0.8_ dam.

mcåumâ:

om

:U0 :S

än m? SN

OwHOCOuCWL

»S88

§2

mcøwøöaoøxm

m

8 om

mESummEO

mwåüm

mä o: m8

NEE

momm

_ om.: m a w

mwåüm

cococmvânam

oo

coustumcgnuâ_

mmiø:

wâonøüxm

N..

mmmâuzmü

mEEzm

:RE

...Om

mmcéo _ uuäz

Stafliga (jä/Letag i Sve/båge - en halvt h/Lzstamüa 39

De statliga aktiebolagen utanför Statsföretag svarade år 1976 för knappt 68 procent av de statliga aktiebolagens sammanlagda omsättning 58 procent av antalet anställda. Förändringen jämfört med resp. knappt år 1970 är särskilt markant vad gäller andelen anställda. Ett flertal motiv, både politiska och företagsekonomiska, har legat till grund för de statliga engagemangen hittills under 1970-talet. Staten har för att möjliggöra strukturrationaliseringar ökat sitt i ett antal branscher, såsom varv-, handelsstål- och tekoengagemang branscherna, vilket närmare kommer att beskrivas i avsnitt 3.9. l syfte att främja vissa företags fortsatta utveckling gick Sveriges lnvesteringsbank in som aktieägare i ett antal tillverkande bolag. Under åren 1974 och 1975 engagerade sig banken i bl. a. Ardac, Luftkonditionering, Sensotherm, Stiga och Sweteco. Staten har skaffat sig intressen i bolag med dominerande eller monopolställning inom vissa branscher. Apoteksbolaget bildades år 1971 för att handha läkemedelsdistributionen. Motivet till förstatligandet var att samhället redan var huvudman för övrig sjukvård och att samhället via sjukförsäkring och sjukhus redan betalade övervägande delen av läkemedelskostnaderna. Staten köpte år 1975 för 225 mkr aktiemajoriteten i Pripps bryggerier från förvaltningsbolaget PRIBO för att vinna inflytande i bryggeribranschen. motiv anfördes för förvärvet. Alkoholpolitiska År 1975 förstatligades även Svensk Avfallskonvertering med motivet att staten bör utöva kontroll över behandlingen av hälso- och miljöfarligt avfall. År 1974 förvärvade staten 5 procent av aktiekapitalet i Cementa att statens aktieinnehav i Gullhögen konverterades till aktier i genom Cementa i samband med att de två bolagen fusionerades. Denna minoritetspost fick också ett kontrollsyfte då Cementa blev enda inhemska producent av cement. Under åren 1970 - 1978 har flera bolag med särskilda uppgifter tillkommit. Exempel på bolag med officiella kontrolluppgifter är Statens Anläggningsprovning och SEMKO. På energiområdet har bolagen Swedegas och Östgas bildats med särskilda utvecklingsuppgifter. Andra nybildade företag på energiområdet är Svensk Kärnkraftsutbildning, Svensk Kärnbränsleförsörjning och Svenska Petroleum. Ytterligare ett bolag med särskilda uppgifter är alarmeringsföretaget SOSAB. Gemensamt för många av dessa bolag är att staten äger hälften av aktiekapitalet medan den andra hälften ägs av en grupp enskilda

40 sta/taga Mae/tag Å Svøuge - en hon/t hata/wife sou 1973435

intressenter. Även kulturell verksamhet bedrivs numera i aktiebolagsform, nämligen i Nya Kgl. Teatern AB och nya Kgl. Dramatiska Teatern AB. På huvudsakligen affärsmässiga grunder bildade staten år 1974 en ny affärsbank, PK-banken, genom sammanslagning av Sveriges Kreditbank och delar av Postbankens rörelse. År 1973 utnyttjade staten det under år 1970 bildade kreditaktiebolaget BOFAB för att skapa ett för affärsbankerna och jordbrukskasserörelsen gemensamt hypoteksinstitut. Utöver de av riksdagen beslutade bolagsförvärven kan också expansionen av den statliga företagssektorn förklaras genom att affärsverken och de enskilda bolagen utökat sina verksamhetsområden. Under statens vattenfallsverk har tillkommit ett flertal elproduktionsbolag i samarbete med kommuner och andra intressenter. Domänverket har vidgat sitt industriella Verket engagemang. har organiserat de förvaltade industriföretagen i tvâ koncerner, och Domänföretagen Såginvest, med tillsammans ett 30-tal dotterbolag. 50 Sâginvest ägs till procent av ASSI. Staten äger indirekt sedan början av är 1978 96 procent av aktiekapitalet i förvaltningsbolaget Svenska AB Navigator. PK-banken övertog då 52 procent av aktierna för att skydda sina fordringar på bolaget.

Övriga statliga aktiebolag som äger aktier i Navigator är ASSI, ASG,

LKAB och Tobaksbolaget. Navigator äger ca 30 bolag som i sin tur äger ytterligare ett 50-tal bolag. År 1977 bildade staten och SAAB-Scania gemensamt ett nytt databolag, Datasaab, genom en sammanslagning av det delvis statligt ägda Stansaab och SAAB-Scanias datadivision. De tvâ parterna erhöll vardera hälften av aktiekapitalet.

2 Bildandet av Statsföretag

2.1 Företagsdelegationens betänkande

l februari 1968 tillkallade regeringen en delegation för frågor rörande l delegationens direktiv betonades lönsamhetskravet för statliga företag. men påpekades att de statliga företagen skulle företagen, samtidigt sådana uppgifter som samhället lade på dem. Delegationen skulle fullgöra om lönsamhetsaspekten kunde renodlas genom att de ekonomiska pröva konsekvenserna av de speciella uppgifterna uppskattades och behandlades sådant sätt att de inte belastade företagens bokslut. Vad gällde på ett formerna för den statliga företagsamheten skulle delegationen särskilt överväga om affärsverkens organisatoriska form borde förändras i syfte att öka verkens effektivitet. Delegationen hade också att pröva formerna för samarbete mellan de statliga som helhet. En organiserat företagen central för var att föreslå riktlinjer för den uppgift delegationen långsiktiga vidareutvecklingen av de statliga företagen samt ange vilka områden som framstod som särskilt lämpade för statlig företagsamhet. Särskild uppmärksamhet skulle ägnas åt frågan om kapitalanskaffningen. Ett år senare presenterade delegationen ett betänkande. Vissa brister konstaterades. affärsverk i den statliga företagssektorn Företagsformen var nuvarande förhållanden och föga flexibel. Den enligt otidsenlig statliga företagsamheten borde i stället drivas i aktiebolagsform. Frågan om annan företagsform för affärsverken behandlades emellertid inte vidare inom delegationens ram, då en särskild affärsverksutredning fanns tillsatt. Ett annat problem var den organisatoriska splittringen på ägarnivå. De statliga företagen lydde under sju skilda departement. Härigenom försvårades samordning mellan bolagen administrativt och finansiellt. Inom flertalet departement hade företagsfrågorna en undanskymd plats i det totala arbetet och det var svårt att upprätthålla personal med erfarenhet och sakkunskap i dessa frågor. Brister i målformutillräcklig

42 Bildande/t av Stcøaáöøtetczg

leringen för de statliga företagen konstaterades också. Delegationen fann sammanfattningsvis att möjligheterna för styrningen av företagen i önskvärd riktning inte var tillfredsställande. Ansvar och befogenheter för den affärsmässiga utvecklingen var inte definierade. Effektivitetskontrollen var i avsaknad på mål för företagen otillräcklig. Av dessa skäl förordade delegationen en funktionell och formell samordning av de statliga företagen. Konkret innebar detta att ett förvaltningsbolag skulle bildas för de statliga aktiebolagen exklusive kreditinstituten. Bolaget skulle drivas med krav på lönsamhet med målet att öka den statliga företagssektorns effektivitet, konkurrenskraft och inneboende expansionsförmåga. Företaget skulle vidare ha en positiv grundinställning att lösa uppgifter som ägaren aktualiserade, med plikt att avge offert på åtgärder som kunde infria sådana speciella krav från ägaren. Kostnaderna för uppgifterna skulle redovisas särskilt och bestridas av ägaren. Andra förslag var att ordförande i förvaltningsbolagets styrelse skulle vara den som inom av statsmakterna givna ramar bär det politiska ansvaret för verksamheten, dvs. ett konsultativt statsråd eller en statssekreterare inom industridepartementet. Delegationen föreslog också inrättande av en affärsverksdelegation, dvs. ett förslagsorgan som skulle biträda vid samordning mellan de statliga bolagen och de affärsdrivande verken. Delegationen skulle vara identisk med förvaltningsbolagets styrelse. Dessutom skulle ingå en representant för de statliga företagen inom kommunikations- och transportsektorn.

2.2 Beslutet om Statsföretag AB

Riksdagen beslutade i december 1969 i enlighet med regeringens proposition (prop. 1969:121, SU 1969:168, rskr 1969:381) att bilda ett statligt förvaltningsbolag, Statsföretag AB. Samtidigt inrättades en affärsverksdelegation bestående av Statsföretags styrelse utökad med en representant för kommunikationsdepartementet. l propositionen preciserades förvaltningsbolagets mål och uppgifter. Dessa avvek på nâgra punkter från företagsdelegationens förslag. Industriministern gav inledningsvis sin syn på de statliga företagens roll som ett näringspolitiskt instrument. De statliga företagens uppgifter i

Bddandøt av Stwtsáä/Letag 43

dessa avseenden skulle bl. a. vara att stimulera sysselsättning och ekonomisk i vissa regioner samt främja teknisk utveckling och utveckling industriell verksamhet inom produktionsområden som var speciellt krävande, t. ex. på grund av satsningens storlek, risk eller långsiktighet. Vidare hade de statliga företagen en roll när det gällde att åstadkomma en mer rationell företagsstruktur inom en industribransch. lndustriministern att staten hade erfarenhet såg det också som en fördel och inom affärsverksamheten och företagandets villkor i engagemang av ett mer aktivt samarbete mellan företag och samhälle. perspektivet Industriministern underströk emellertid att de statliga företagens roll i första hand var beroende av möjlighet att spela en näringspolitisk deras expansion. Endast om de expanderade genom etablering av ny eller utvidgning av befintlig verksamhet kunde de medverka produktion till industriell utveckling av en region eller utveckling på ett angeläget expansion i dessa avseenden var alltså en produktionsområde. Företagens för att de skulle kunna bli effektiva instrument i den nödvändighet näringspolitiska planeringen. mål fick mot denna bakgrund lydelsen att under krav på Företagets lönsamhet största möjliga expansion. Departementschefen fann uppnå det inte nödvändigt med någon ytterligare precisering utan angav att det var uppgift att fastställa mål för de i koncernen förvaltningsbolagets ingående företagen. De statliga företagen skulle vidare ha ett särskilt ansvar för att ta till samhällsintresset vid val mellan olika produktions- och hänsyn fick skyldighet att lämna offert för lokaliseringsalternativ. Företaget av sådana som ägaren begärde att det fullgörande speciella uppgifter skulle fullgöra. Någon särskild teknik anvisades inte utan den praktiska utformningen av det s. k. offertförfarandet skulle prövas i varje särskilt fall. Vid sidan av de ekonomiska målen skulle enligt industriministerns för målet att nå en allt större mening samtliga statliga företag gälla arbetstillfredsställelse för de anställda. Detta mål hängde nära samman med om de anställdas medinflytande. Frågan bereddes vid frågan för propositionen inom delegationen för försöksverksamheten tidpunkten med fördjupad i de statliga bolagen. Industriministern företagsdemokrati fäste stor vikt för överväganden mellan vid att denna fråga blev föremål delegationen och företrädare för de anställförvaltningsbolagets ledning, da. I propositionen fördes en ganska ingående diskussion om förvaltnings-

44 Bddandet av Stam áä/zetag

bolagets uppgifter. Departementschefen slog fast att Statsföretag inte skulle ta över företagens löpande verksamhet utan svara för samordning och planering av vissa för hela gruppen viktiga funktioner. Kapitalförsörjningen nämndes särskilt. Relationen till ägaren - staten - preciserades också. Genom att förvaltningsbolaget fick uppgiften att formulera mål för dotterbolagen, följa måluppfyllelsen och sörja för ett effektivt utnyttjande av samverkansmöjligheterna mellan företagen i gruppen kunde statsmakternas ägaransvar koncentreras på förvaltningsbolaget självt. Statsmakternas beslut om koncernens långsiktiga inriktning samt integreringen av de statliga företagen i den näringspolitiska planeringen skulle komma att gälla moderbolaget. Moderbolaget i sin tur fattade de ekonomiskt-tekniskt motiverade beslut som krävdes för utövandet av ägaransvaret gentemot dotterbolagen. Ytterligare en viktig uppgift för förvaltningsbolaget var att inrätta en personalfunktion för viss rekrytering samt för systematiserad teoretisk och praktisk utbildning så att tillgången på kvalificerad personal för företagsgruppen förbättrades. Statsmakterna gick delvis ifrån delegationens förslag när det gällde omfattningen av den nya koncernen. Delegationen hade föreslagit att alla statsägda bolag, med undantag av vissa företag under kommunikationsdepartementet och de statliga kreditinstituten, skulle tillhöra det nya förvaltningsbolaget. Regeringen intog emellertid ståndpunkten att de s. k. fiskala bolagen, dvs. Vin ö: Spritcentralen, Systembolaget, Svenska Penninglotteriet och Tipstjänst inte skulle föras till Statsföretag. Som skäl angavs att dessa företag hade särskilda uppgifter och mål och att de på grund av sin monopolställning var underkastade speciella regler för bl. a. vinstdisposition och revision. På grund av särskilda skäl skulle också statens aktieinnehav i bl. a. Asea-Atom, Atomenergi och Gullhögens bruk ligga utanför Statsföretag. Även Statsföretags organisation fick en annan utformning än vad som föreslagits av företagsdelegationen. Delegationens förslag att styrelseordföranden borde vara statsråd eller statssekreterare inom det ansvariga departementet hade väckt kritik av konstitutionella skäl. Statsmakterna beslutade att departementet skulle företrädas i förvaltningsbolagets styrelse på tjänstemannanivå. Bolagets förste ordförande blev statssekreteraren i industridepartementet. Han lämnade ordförandeposten efter ett och ett halvt år och efterträddes av personer som inte var knutna till industridepartementet. lndustridepartementet företräddes av en på icke politiska grunder tillsatt tjänsteman som var ledamot av

Büidandøt au Staømáö/Le/tag 45

styrelsen. Vad gällde bolagets organisation i övrigt anförde departementschefen i propositionen att det inte fanns anledning för statsmakterna att i detalj fastställa dessa frågor. Han fann det dock av största vikt att organisationen blev flexibel så att den successivt anpassades efter verksamhetens krav.

3 åren 1970-1978

Statsföretag

3.1 Inledning

Bildandet av förvaltningsbolaget, Statsföretag AB, innebar att detta blev moderbolag till 22 dotterbolag med skiftande branschinriktbolag ning, storlek och förhållanden i övrigt. Genom sin heterogena sammansättning fick Statsföretagsgruppen karaktären av konglomerat. Bland industriföretagen dominerade LKAB, ASSl, NJA samt de två varven Uddevallavarvet och Karlskronavarvet. I gruppen kom också att verkstadsindustriföretagen Kalmar Verkstad och Uddcomb samt ingå läkemedelsföretaget KABI. Andra industriföretag var Svensk Torvförädoch Svenska Tobaks AB. Svenska Utvecklings AB ling AB, AB Ceaverken (SU) och Svenska Industrietablerings AB (Svetab) var under Statsföretags första verksamhetsår bl. a engagerade i byggmaterielföretag, verkstadsföretag och företag i elektronikbranschen. Vid sidan oan industriföretagen fanns ett antal företag inom serviceområdet. Dessa var Allmänna Bevaknings AB (ABAB), Sveriges Centrala Restaurang AB (SARA), Allmänna Förlaget (ALLF), Svenska Reproduktions AB (SRA) samt BS Konsult. Vid bildandet överfördes också AE: Oljetransit, Svenska Lagerhus AB, Svenska Skifferolje AB samt AB Statsgruvor i Statsföretags ägo. Under Statsföretags första verksamhetsår kom ytterligare fem bolag att tillföras gruppen. Dessa var SMT Machine Company AB, Nyckelhus AB, AB Sonab, Rationell Planering AB och Devac AB. Även med avseende förhållanden var företagen i på ekonomiska starkt skiftande. Till gruppen starka företag hörde LKAB, ASSI gruppen och NJA och Uddevallavarvet hade däremot under en Tobaksbolaget. följd av år redovisat betydande förluster och vid flera tillfällen varit i behov av kapitaltillskott från ägaren -. staten. I de följande avsnitten redovisas Statsföretags utveckling åren 1970 - 1978. Olika aspekter av företagets verksamhet kommer därvid att

48 å/Len 1270 - 1978 SOU 1978=85 szaugäaemg

belysas. I huvudsak är beskrivningen vald med hänsyn till de intenticner som ägaren - staten - givit uttryck för i den övergripande målsättnirgen för Statsföretag. Inledningsvis lämnas en redogörelse för den uttolkning i form av nål och uppgifter som moderbolaget gjort utifrån ägarens övergripande målsättning. I detta sammanhang redovisas också på vilket sätt ansvarsfördelningen mellan moder- och dotterbolag formulerats. Redovisnirgen baseras på olika officiella policydokument som kommit att utarbetas inom företaget. Därefter följer en beskrivning av den organisation och de olika former av ledning, kontroll och planering som utvecklats inom Statsföretag. Den närmare beskrivningen av Statsföretags verksamhet inleds ned en belysning av gruppens expansion under perioden. Därefter följer en genomgång av de strukturförändringar som gruppen genomgått samt inriktningen och omfattningen av gruppens investeringar. Mot :len bakgrund som därigenom erhållits redovisas resultatutveckling och finansiering. I anslutning till den senare beskrivningen ges även en belysning av moderbolagets finansiella roll under perioden. Vid bildandet av förvaltningsbolaget lades stor tonvikt vid offertsystemet som en metod att förena företagsekonomiska och samhällsekonomiska intressen. I ett särskilt avsnitt lämnas en redogörelse för de fall där denna metod hittills kommit till användning. Statsföretags medverkan i strukturpolitiska sammanhang redovisas i ett särskilt avsnitt. Mot bakgrund av det särskilda ansvar i samband med lokaliseringsbeslut som - staten - för i den ägaren givit uttryck övergripande målsättningen för Statsföretag redovisas förändringen under perioden vad gäller den regionala fördelningen av Statsföretagsgruppens sysselsättning. Vidare lämnas en redogörelse för forsknings- och utvecklingsverksamheten inom Statsföretagsgruppen under perioden. I den övergripande målsättningen har ägaren givit uttryck för en hög ambitionsnivå i fråga om personalpolitik och de anställdas medinflytande inom Statsföretagsgruppen. I ett avslutande avsnitt redovisas huvuddragen i utvecklingen inom detta område under perioden.

Søta/bsáäøtø/tag ä/Len 1970 - 1978 49

3.2 Företagets mål och uppgifter

3.2.1 Den övergripande målsättningen

De mål och uppgifter som angavs för Statsföretag vid koncernens bildande har under de hittillsvarande verksamhetsåren preciserats närmare inom företaget. Tolkningen och tillämpningen av mål och uppgifter framgår av skilda dokument som upprättats inom företaget. En av företagsledningens första uppgifter var att precisera de mål som angivits av statsmakterna. Denna precisering i sin officiella utformning återfinns i Statsföretagsgruppens interna måldokument, Statsföretagsgruppen - mål, inriktning och ansvar. Detta dokument gavs ut av koncernledningen år 1972. Det generella målet - dvs. att under krav på lönsamhet uppnå största möjliga expansion - har försetts med vissa tillägg. Enligt måldokumentet skall expansionen ske inom vissa områden som angivits av regeringen. Expansionsmålet betraktas som det överordnade långsiktiga målet. På kort sikt skall uppgiften i första hand vara att genom rationaliseringsoch samordningsåtgärder öka den statliga företagssektorns effektivitet, konkurrenskraft och lönsamhet. Vid sidan av dessa mål återges också andra mål från prop. 1969:121. De statliga bolagen skall i sin verksamhet tillgodose kravet på långsiktig trygghet för de anställda samt verka för ökad arbetstillfredsställelse samt utvidgat medinflytande. Bolagen skall ta särskild hänsyn till samhällsintresset vid val mellan olika produktions- och lokaliseringsalternativ. Statsföretag skall därutöver på hemställan av regeringen avge offert för fullgörandet av sådana speciella uppgifter som staten begär att bolaget skall fullgöra. I måldokumentet finns också en redogörelse för moderbolagets mål och ansvar, främst i fråga om företagets ekonomiska resultat. Moderbolaget har det slutliga ansvaret för det samlade resultatet av gruppens verksamhet. Konkret tar sig detta ansvar uttryck i kravet på utdelning från Statsföretag AB. I måldokumentet anges att ägaren - staten - efter en övergångsperiod skall kunna ställa samma anspråk på avkastning på insatt kapital som genomsnittligt ställs i vårt land på företag av detta slag.

50 Søtat/sáönøtcxg ånen 1970 - 197g

3.2.2 Moderbolagets uppgifter l det ovan nämnda måldokumentet stryks under att Statsföretag AB är ett förvaltningsbolag. Dotterbolagen är i princip självständiga, dvs. har inte ansvaret för den löpande verksamheten i dottermoderbolaget bolagen. Enligt dokumentet har emellertid moderbolaget uppgifter som går utöver att endast förvalta aktierna i dotterbolagen. Statsföretag AB skall

uppställa målen för dotterbolagen ansvara för den översiktliga planeringen i gruppen

OOOO

medverka i företagsgruppens kapitalanskaffning inom främja ökad arbetstillfredsställelse och vidgat medgruppen inflytande för de anställda o medverka vid rekrytering och utbildning av personal till ledande tjänster o underlätta och stödja expansionen av gruppens verksamhet samt stimulera och medverka till ökad rationalisering o utöva den kontrollerande funktion som alltid åvilar ett moderbolag.

För att uppfylla dessa krav skall moderbolaget hålla sig väl informerat skötsel och lämna dotterbolaom dotterbolagens utveckling, anvisningar eller rekommendationer i sådana frågor som bör gen behandlas enligt för koncernbolagen gemensamma normer samt ha att hos dotterbolagen ingripa i vissa frågor. Detta kan gälla möjlighet fall där en fråga har vidare aspekter än enbart dotterföretagens intresse. I måldokumentet vidare att tyngdpunkten i moderbolagets anges verksamhet skall på strategisk planering för koncernen som helhet. ligga har dessutom ansvar för en samordnad finanspolitik. Moderbolaget skall också verka för en framsynt personalpolitik samt Moderbolaget verka för en planmässig utveckling såvitt gäller rekrytering och utbildning inom företagsgruppen. skall, som nämnts ovan, ha det fulla ansvaret för den Dotterbolagen verksamheten. Moderbolaget kan emellertid ställa krav på löpande dotterbolagen i vissa avseenden, eftersom dotterbolagens utveckling måste anpassas till koncernens utveckling. Moderbolaget ställer krav på dotterbolagens resultat. Vid tidpunkten för måldokumentets upprättande formulerades detta krav så att anspråk på skälig förräntning av det egna kapitalet skall kunna uppställas efter en

StaX/sáänetag å/Len 1970 - 1978 51

sanerings- och konsolideringsperiod. I fråga om personalpolitiken gäller målet att dotterbolagen skall värna om det kunnande som de anställda representerar samt skapa förutsättningar för att bolagets personella resurser vidmakthålls och vid behov förstärks. Detta innehåller krav på planmässig personalutveckling, gynnsam arbetsmiljö och effektivt fungerande samarbetsformer. Moderföretagets inflytande i personalfrågor utövas bl. a. genom tillsättande av styrelse i dotterbolag. Styrelse i dotterbolag skall samråda med moderföretaget när verkställande direktör i dotterbolag skall utses. Informationsbehovet till moderbolaget skall tillgodoses genom att befattningshavare hos Statsföretag är ledamöter i dotterföretagens styrelser. Denna s. k. kontaktmannafunktion kommer att beskrivas något närmare i nästa avsnitt. Dotterbolagen skall vidare inlämna rapporter till moderbolaget avseende i huvudsak

sammandrag av långsiktiga planer för en period av 3 - 5 år sammandrag av årlig budget årsbokslut och förvaltningsberättelse jämte bokslutskommentarer kortperiodiska bokslut.

Moderbolaget kan i princip alltid inkräva information från dotterbolagen i aktuella frågor.

3.2.3 Ansvarsfördelningen mellan moder- och dotterbolag

Ansvarsfördelningen mellan moder- och dotterbolag framgår av koncerndokument ledningens Samspelet Statsföretag dotterföretag i ägarfrågor, som gavs ut år 1977. l detta dokument påpekas åter att dotterbolagen har en självständig ställning och att deras styrelser handlar under -

eget ansvar. Ägaren Statsföretag - skall avgöra eller lämna medgivan-

de i vissa frågor. I några fall skall dotterbolaget samråda med moderföretaget före beslut. Frågor av nämnda slag kallas ägarfrâgor och avgörs enligt uppställningen nedan. I uppställningen anger beteckningen B att beslutet skall tas av Statsföretag AB efter samråd med dotterbolaget. Beteckningen S står för samråd med Statsföretag AB före beslut. Beteckningen M innebär att medgivande skall inhämtas från Statsföretag AB (samråd med Statsföretag AB under beslutsprocessen förutsätts).

S2 åJLeVL l9?0 - 1978 Sid/Máääøtág

0 Ekonomiska och finansiella frågor Vinstdisposition och fastställande av balansräkning B Finansiell medverkan (aktiekapital, lån eller borgen) B Dotterföretagens externa långfristiga upplâning M Bokslutsdispositioner S Redovisningsregler och rapportsystem för Statsföretagsgruppen B o Affärsinriktning Nya produktomrâden, mer omfattande expansion eller nedläggning av befintliga produkt- eller marknadsområden M Förvärv, etablering eller avyttring av företag eller större delar därav M Avgivande av offert för samhällsangelägen verksamhet B o Personalfrågor Val av styrelseledamöter och revisorer B Tillsättande av VD M,S Tillsättande av VD:s närmaste medarbetare (direktion, ledningsgrupp) S Betydande personalförändringar Tecknande av medbestämmandeavtal. S

Beslut av ägaren gäller alltså främst de frågor där ägaren enligt lag skall fatta beslut, dvs. utseende av styrelse och revisorer samt fastställande av årsredovisning och vinstdisposition. För övrigt beslutar ägaren i större finansiella frågor som rör gruppen, dvs. förutom ägartillskott i olika former också upptagande av större lån. Beträffande dotterbolagens långfristiga externa upplâning gäller att medgivande skall inhämtas från Statsföretag AB. Avgivande av offert är också en ägarfrâga. Dotterbolagens styrelser beslutar i frågor om extern upplâning, av produktionsinriktning, förvärv eller avyttring av verksamförändring het, betydande personalförändringar samt tillsättande av VD. I dessa frågor måste moderföretagets medgivande inhämtas. Samråd med moderföretaget krävs vid dotterföretagets bokslutsdispositioner (varvid dock vissa riktlinjer finns från moderföretaget), tillsättande av centrala befattningshavare samt tecknande av medbestämmandeavtal. Dotterbolagets styrelse är ansvarig för beslut, trots att moderföretaget lämnat medgivande eller samråd förekommit. Vissa anvisningar ges i fråga om beslutsunderlag till moderföretaget vid beslut i ägarfrågor, t. ex. vilken ekonomisk information som skall

Sta/Mâö/Letag å/LQVI 19.70 - 1978 53

lämnas samt vilket underlag i fråga om affärsmässiga förutsättningar som skall föreligga när större förändringar i Verksamhetsinriktning planeras. l fråga om större personalförändringar, i synnerhet när det gäller personalminskningar, krävs utförlig redovisning. Dotterföretaget skall visa konsekvenserna av det fall där en föreslagen personalminskning inte genomförs. När det gäller större personalminskningar i besvärliga sysselsättningslägen skall dessutom möjligheten att bibehålla eller skapa sysselsättning, eventuellt via offertförfarandet, redovisas. Vid större personalökning i orter/regioner med goda sysselsättningsförhållanden skall förutsättningarna för alternativ lokalisering till sysselsättningssvaga regioner redovisas.

3.3 Organisation

3.3.1 Moderbolagets styrelse och verkställande ledning

Statsföretag ABzs styrelse är koncernens högsta beslutande organ. Verkställande direktören och direktionen är dess verkställande instrument. Statsföretag AB är ett förvaltningsbolag vilket innebär att det organiserar ett stort antal företag med egen självständig styrelse, som i aktiebolagens mening ansvarar för verksamheten i respektive företag. Principerna för ansvarsfördelningen mellan moder- och dotterbolag har redovisats i föregående avsnitt. Till ordförande i det nybildade förvaltningsbolaget utsågs Sven-Göran Olhede, statssekreterare i industridepartementet. Olhede upprätthöll posten i ett och ett halvt år och efterträddes av Rune B Johansson, som avgick efter kort tid i samband med utnämningen till industriminister. Han efterträddes av LO:s ordförande Arne Geijer, som i sin tur år 1973 efterträddes av Bertil Olsson, generaldirektör i dåvarande arbetsmarknadsstyrelsen. Olsson efterträddes år 1978 av Karl-Axel Linderoth, chef för SPP och tidigare ledamot av styrelsen. Då Sven-Göran Olhede lämnade ordförandeposten år 1971 kom industridepartementet att representeras i styrelsen av en tjänsteman från departementet. Styrelsens sammansättning åren 1970 - 1978 framgår av tabell 3.1 på nästa sida. Då flera markeringar förekommer samma år avser markeringarna del av år. Detta gäller, som nämnts ovan, ordförandeposten år 1971.

54 Stwt/sáö/Løtag å/Len 1970 - 1978

Tabell 3.1 Statsföretag AB:s styrelse åren 1970 - 1978 (Beteckningen *ae står för ordförande)

År 1970 1971 1972 1973 19714 1975 1976 1977 1978

Olhede , Sven-Göran , statssekreterare w *s * ** Johansson, Rune, direktör * ** ** t Geijer, Arne, LO-ordförande Olsson, Bertil, generaldirektör ä* w M u» w Linderoth, Karl-Axel, direktör a» x--n Grafström, Erik, generaldirektör a er ar u as x a» Hjalmarsson, Harry, direktör t 0% *t 4* * w t a» * * * * * * * Ljungcrantz, Sigurd, direktör Nordenskiöld, Otto, TCO-ordförande ä * Svärd, Gunnar, VD i Statsföretag AB * * * * * * * * Nilsson, Karl-Erik, direktör, TCO Sundberg, Nore, departementsråd 4 * * * x 4+ ä s a* * a» r * * a» as Sköld, Per, VD i Statsföretag AB Högström, Ivar, riksdagsledamot * * a av Ståhlbrandt, Åke, direktör i *r av av at av Nilsson, Gunnar, LO-ordförande a» ct 1- » se Dahlström, Lennart, direktör x v: Laurin, Ulf, direktör x» *t Malmenström, Gunnar, direktör w w Martin-Löf, Rutger, direktör n» Ahlin, Stig, 1:e ombudsman, S1F a. Blomberg, Leif, ombudsman, Metall ,

Martin-Löf, Rutger, direktör _ * .t * Berg, Jan O, kansliråd , Sjöborg, Lars, advokat n u ,, 4. Hörjel, Nils, generaldirektör a» a. ., Johansson, Knut, förbundsordförande * , * Wikström, Solveig, professor ä. * Tidala, Sven, direktör ,, Jarhamn, Karl-Erik, ombudsman, HTF a» Olofson, Göte, Svenska gruvindustri- ,t arbetarförbundet

StaI/sáö/Letag einen 1970 - 1978 S5 sou 1978;35

ABzs styrelse består för närvarande av tolv ordinarie Statsföretag ledamöter inklusive ordföranden. Som framgår av tabell 3.1 utökades antalet ledamöter år 1973 från sju till tio. År 1977 utökades styrelsen till elva ledamöter och år 1978 till nuvarande tolv. har under hela perioden innehaft två ordinarie Fackföreningsrörelsen En ledamot har kommit från LO och en från TCO. platser i styrelsen. Från och med år 1978 utökades fackföreningsrörelsens representation med en ombudsman från LO och en från SlF. Åren 1970 - 1976 har tre ledamöter i styrelsen utgjorts av näringslivsföreträdare. År 1977 utökades deras antal till sex. En riksdagsledamot har varit styrelsemedlem åren 1973 - 1976. Moderbolaget - Statsföretag AB - har för närvarande ca 60 anställda som fördelar fyra enheter. Dessa enheter är enheten för sig på i huvudsak koncernutveckling, enheten för ekonomi, enheten för finansiering samt enheten för administration och samhällsfrågor. Chefen för varje enhet ingår jämte VD i Statsföretags direktion. AB har under sin hittillsvarande period haft tvâ verk- Statsföretag ställande direktörer. Vid bildandet av Statsföretag utsågs Gunnar Svärd till VD. Han efterträddes år 1971 av Per Sköld som sedan dess varit VD i företaget. De centrala enheterna svarar i första hand för koncernövergripande Enheterna är för fullföljandet av sina resp. uppgifter beroende uppgifter. av samverkan med motsvarande specialistfunktioner i dotterbolagen. - och I policydokumentet Statsföretagsgruppen mål, inriktning ansvar, vars innehåll redovisats i avsnitt 3.2 ovan, anges moderbolagets främsta uppgift vara att formulera mål och planeringsförutsättningar för dotterbolagen samt följa upp företagens måluppfyllelse. I denna uppgift engageras hela koncernledningen och speciellt enheten för koncernutveckling. Den övergripande ledningen förutsätter kunskaper om resursutveck- Detta förutsätter i sin tur samordning av lingen i gruppens olika företag. rutiner och data för ekonomisk planering, budgetering och redovisning. Till detta kommer ansvaret för att såväl lagstadgad som av statsmakterna i övrigt krävd information sammanställs. För dessa uppgifter svarar enheten för ekonomi. har också till uppgift att underlätta nödvändig finansie- Moderbolaget emissioring av gruppens verksamhet genom extern kapitalanskaffning, ner, etc. Denna uppgift åligger enheten för finansiering. Enheten för administration och samhällsfrågor ansvarar för koncer-

56 Stax/sáä/Løtag å/Len 7970 - ms sou 1978:85

nens frågor rörande administration, juridik och information. Enheten svarar också för rekrytering och utveckling av ledande befattningshavare liksom utvecklingsarbete och samordning av koncernens övergripande policy inom personal- och informationsområdena. Vice verkställande direktören har till uppgift att samordna gruppens strategimönster samt utformningen av utvecklingsramar för dotterföretagen. Vissa uppgifter av gemensamt intresse för koncernens företag handhas av några s. k. stabsbolag. Till dessa kan räknas SU med uppgift att arbeta med tekniska utvecklingsfrågor, SID med uppgift att vara koncernens serviceorganisation på USA-marknaden, samt Statsföretag International som skall vara behjälpligt vid kontakter med utomeuropeiska länder. Även Svetab har under en övergångstid fungerat som intern serviceorganisation i fråga om industriella etableringsfrågor inom koncernen.

3.3.2 Samordningen mellan moder- och dotterbolag

Företagsdelegationen lämnade vissa förslag beträffande koncernens organisation. Bl. a. föreslog delegationen att koncernens dotterbolag skulle indelas i fyra grupper. Varje grupp skulle samordnas av en medlem i Statsföretags direktion, t. ex. genom att denna medlem skulle vara ledamot i olika dotterföretags styrelser. Vissa projektgrupper med uppgift att behandla koncerngemensamma problem föreslogs också. Regeringen avstod, somframgátt ovan, att ta ställning till någon övergripande organisation för Statsföretagsgruppen. Under koncernens hittillsvarande verksamhet har organisationsfrågor återkommande diskuterats inom koncernen. Främst har diskussionen gällt en indelning av dotterföretagen i lämpliga grupper. Syftet härmed skulle vara att avlasta koncernens ledning frågor som kunde hanteras inom sådana grupper. En naturlig indelning har dock varit svår att åstadkomma på grund av dotterföretagens olikartade karaktär. Branschvisa indelningar av dotterföretagen har däremot förekommit i illustrativt syfte t. ex. i årsredovisningar och budgetdokument. Som senare kommer att framgå har emellertid dotterföretagen genom förvärv av egna dotterföretag alltmer antagit karaktären av underkoncerner till Statsföretag AB. En strävan har också funnits från moderbolaget att föra in små dotterföretag under större företag i gruppen.

ä/Len 1970 - 1978 57 sou 1973;35 Stamáä/zetag

En form för samordning mellan dotterbolag i gruppen åstadkommes de s. k. kontakmännen. Kontaktmännen utgörs av cheferna för de genom ovan nämnda enheterna i Statsföretags koncernledning. Denna form för överensstämmer i stort med det förslag som lämnades av samordning företagsdelegationen. Kontakmännen har i huvudsak bevakningsuppgifter. Dessa består å ena sidan i att bevaka att ägaren/moderbolagets intressen blir tillgodot. ex. att dotterföretagen samråder med sedda i dotterföretagens beslut, eller inhämtar dess medgivande i frågor där sådant moderbolaget förfarande är föreskrivet. Å andra sidan skall kontaktmännen bevaka att intressen beaktas vid moderbolagets handläggning av dotterföretagens frågor som berör resp. dotterbolag. Kontakmännen skall i övrigt svara för att verksamhet på ett lämpligt sätt samordnas med dotterföretagens övriga delar av koncernen, bl. a. genom att till VD rapportera viktigare rörande bevaka att samråd i aktuella fall frågor dotterföretagen, förekommer mellan dotterföretagen och koncernledningens olika specialistfunktioner. mellan gruppens företag upprätthålls dessutom genom Samordning VD-konferenser och ordförandekonferenser anordnade ett par gånger om året. Under det senaste året har Statsföretag etablerat ytterligare en form för administrativ samordning mellan olika dotterföretag i gruppen. Samma har utsetts till styrelseordförande i en grupp av person avses inte ingå i Statsföretag AB:s dotterföretag. Gruppordföranden Avsikten är att skall vara rådgivare till styrelse. gruppordföranden moderbolagets VD i frågor rörande den övergripande koncernstrategin. med gruppordföranden avses inte rubba gällande beslutsbefo- Systemet och vare i eller mellan moder- och genheter ansvarsfördelning sig dotterbolag.

3.3.3 Ledning, kontroll och planering

Under hittillsvarande verksamhetsperiod kan tre faser Statsföretags av metoder för kontroll och urskiljas vad gäller utvecklingen ledning, planering. Bildandet AB innebar att detta tillfördes ett av Statsföretag företag antal dotterföretag med olika traditioner och ambitioner när det gäller rutiner för ekonomisk och kontroll. Moderboplanering, rapportering

S8 åfLQVL 7970 - 1978 Sta/uáälte/tag

lagets första uppgift blev därför att i samarbete med de olika dotterbolagen tillse att dessa erhöll en tillfredsställande standard inom dessa områden. Under den andra utvecklingsfasen har tyngdpunkten i arbetet legat på utvecklandet av ett koncerngemensamt underlag för bedömning av ekonomiska och finansiella konsekvenser för gruppen i dess helhet. Detta bedömningsunderlag utgörs av långsiktsplanerna. Långsiktsplanerna bygger på dotterföretagens egna uppgifter och utgör grunden för gruppens ekonomiska/finansiella styrning och resursanskaffning. Långsiktsplanerna görs för 3 - 5 år i taget och är rullande. I långsiktsplanen klarläggs den förväntade kommersiella utvecklingen och de närmaste årens kapitalbehov. Även om långsiktsplanen primärt har till syfte att behandla utvecklingen för gruppen totalt innehåller planerna relativt omfattande redogörelser för de enskilda dotterbolagen. Arbetet med långsiktsplanerna intensiflerades under åren 1973 - 1971+. Långsiktplaner för de större bolagen i gruppen förelåg år 1973. År 1974 fanns lângsiktplaner framtagna för samtliga dotterbolag i gruppen. Moderbolagets ansvar för gruppens långsiktiga utveckling förutsätter även bedömningar av strategisk natur. Till skillnad från långsiktsplanerna är de strategiska planerna resultatet av djupgående analyser och överväganden rörande varje företags utvecklingssituation och handlingsalternativ mot bakgrund av förhållanden och förändringar i omvärlden. Arbetet med den strategiska planeringen kännetecknar den tredje utvecklingsfasen. Detta arbete intensifierades i och med utarbetandet av dokumentet - Strategisk planering i Statsföretagsgruppen några begrepp och sammanhang. Ifrågavarande dokument låg klart i slutet av år 1976. Vid den strategiska planeringen sker ett samspel mellan koncernledningen och resp. dotterbolag. Detta samspel resulterar i ett dokument som inom Statsföretag givits benämningen utvecklingsram. Förändringar i omvärlden och i de enskilda företagens situation

ställer krav på regelbunden uppdatering av utvecklingsramarna. Denna

uppdatering skall normalt vara avslutad innan arbetet med långsiktsplanerna vidtar i mitten av första tertialet varje år.

3.4 Statstöretagsgruppens expansion

Som framgått av kapitel 2 ovan innehåller propositionen (prop. 1969:121)

Søta/máö/Leøtag å/ten 1970 - 7978 59

målformuleringen att Statsföretag under krav på lönsamhet skall uppnå största möjliga expansion. I det ovan refererade måldokumentet - Statsföretagsgruppen mål, och ansvar anger Statsföretag att det överordnade målet på inriktning sikt är att under krav på lönsamhet expandera inom av regeringen områden. På kort sikt skall uppgiften i första hand vara att angivna genom rationaliserings- och samordningsåtgärder öka den statliga företagssektorns effektivitet, konkurrenskraft och lönsamhet. l detta avsnitt beskrivs i korthet Statsföretagsgruppens totala åren 1970 - 1977. Utvecklingen redovisas dels i termer av expansion fakturerad försäljning, dels i termer av medelantal anställda. l nästa avsnitt lämnas en redogörelse för vilka strukturförändringar gruppen under perioden. I de två därpå följande avsnitten redovisas genomgått omfattningen och inriktningen av Statsföretagsgruppens investeringar under perioden samt gruppens resultatutveckling och finansiering. Som framgår av tabell 3.2 steg Statsföretagsgruppens fakturerade åren 1970 - 1976 från 3,6 till 9,7 miljarder kr. Procentuellt försäljning sett svarar detta mot en ökning på ca 18 procent i genomsnitt per år. Under samma period ökade antalet anställda från drygt 34 000 till knappt 48 000, vilket motsvarar ca 5,8 procent i genomsnitt per år.

Tabell 3.2 Fakturerad försäljning och medelantal anställda i Statsföretag åren 1970 - 1976

1970 1971 1972 1973 1974 1975 1976 1977 Fakturerad försäljning 3 592 3 947 4 441 5 606 8 063 7 923 9 747 9 187 i mkr Medelantal anställda 34 093 34 285 35 022 36 999 41 299 45 957 47 710 42 287

Källa: Statsföretags årsredovisning 1977

Ökningen i antalet anställda under perioden har i hög grad varit

koncentrerad till två år, nämligen åren 1974 och 1975. Under dessa två år ökade antalet anställda med närmare 9 000. Av den totala ökningen i antalet anställda åren 1970 - 1976 på drygt 13 600 utgör ca 2 000 en ökning i antalet utlandsanställda. Den genomsnittliga årliga ökningen i Sverige åren 1970 - 1976 blir därför ca 4,3 procent.

60 - 1978 Søtâ/Uåáöäe/Ulg ä/Len 7970

I och med bildandet av Svenska Varv AB år 1977 skildes de två varven Uddevallavarvet och Karlskronavarvet ut ur Statsföretagsgruppen, varför såväl försäljningsvärdet som antalet anställda sjönk i förhållande till föregående år. Eftersom industriföretagen dominerar i Statsföretagsgruppen (ca 84 procent av antalet anställda) kan en jämförelse göras med övrig svensk industri. Gruv- och tillverkningsindustri hade SCB:s enligt företagsstatistik (SOS Företagen) ca 982 000 anställda i Sverige år 1976. Det sammanlagda försäljningsvärdet uppgick samma år till ca 235 miljarder kr. Antalet anställda i Statsföretag utgjorde således detta år ca 4,7 procent av de anställda inom denna sektor. Försäljningsvärdets andel var ca 14 procent. Gruv- och tillverkningsindustrin ökade åren 1970 - 1976 försäljningsvärdet med ca 12 procent om året i genomsnitt. Antalet anställda ökade under samma period med ca lprocent om året. Statsföretags expansion mätt i försäljningsvärde har således varit något starkare än genomsnittet inom gruv- och tillverkningsindustrin. Mätt i antalet anställda har däremot Statsföretag vuxit väsentligt snabbare än denna sektor. Att antalet anställda i förhållande till fakturerad vuxit försäljning snabbare i Statsföretag jämfört med industrin totalt innebär omvänt att försäljningen per anställd i Statsföretag vuxit i en långsammare takt. Detta förhållande framgår av tabell 3.3. har haft en långsammare Serviceföretagen ökning i försäljning per anställd än Statsföretagsgruppen i övrigt. Även om serviceföretagen exkluderas förändras emellertid inte bilden i förhållande till industrin totalt. fortfarande en långsammare Statsföretag uppvisar takt i ökningen av försäljningen per anställd. Om däremot LKAB dessutom exkluderas och jämförelsen görs med tillverkningsindustri kommer bilden att förändras. Statsföretagsgruppen uppvisar nu en något snabbare tillväxt i försäljningen per anställd. LKAB har, som framgår av tabellen, haft en jämförelsevis tillväxt i låg försäljningen per anställd lägre än gruvindustrin i övrigt. Jämfört med gruvindustrin var däremot LKAB:s försäljning per anställd väsentligt högre år 1970.

sou 197335 Sta/t/sáö/Letag å/Len 7970 - 1978 61

Tabell 3.3 Fakturerad försäljning per anställd i Statsföretagsgruppen resp. industrin totalt

Fakturerad försäljning/anställd (tkr) 1970 1976 Total 96 ökning Staf/s áö/te/tagbgnuppen Totalt 105 204 94 57 90 58 Serviceföretagen Totalt, exkl. servicel 17 226 93 företagen LKAB 158 230 46 Totalt, exkl. serviceoch LKAB 107 219 105 företagen G/uw- och ülüâvøtfznølngsind.

Källa: Statsföretag och SOS Företagen 1970 resp. 1976

3.5 Strukturförändringar

3.5.1 Inledning

I grova drag kan Statsföretags utveckling under de drygt sju år som bolaget varit verksamt sammanfattas enligt följande. De första åren kännetecknas av att gruppen växer genom att nya företag kommer till, antingen genom förvärv eller nyetableringar. Ansträngningar görs för att organisera gruppens företag i en ändamålsenligare intern struktur. Grundläggande företagspolicy och relationer mellan moder- och dotterföretag fastställs. Åren 1976 - 1978 kännetecknas av lågkonjunkturen och de strukturella problemen inom näringslivet, som hårt drabbar vissa av de branscher där Statsföretag har tunga engagemang. Statsföretag engageras i strukturomvandlingen av dessa branscher, vilket också föranleder ändringar i företagets struktur. I det följande ges en redogörelse för hur Statsföretagsgruppens struktur förändrats åren 1970 - 1978. Förändringar i omfattningen av

62 Sta/f/ááälteøtag å/Len 7970 - 7978

dotterföretagens verksamhet beskrivs i termer av medelantal anställda. Vidare anges om förändringar huvudsakligen förklaras av förvärv av företag eller av volymförändringar i den befintliga verksamheten. Det bör framhållas att förändringar i omfattningen av ett företags verksamhet kan mätas på andra sätt än i termer av antalet anställda. Alternativa mått kan t. ex. vara omsättning, fakturerad försäljning, förädlingsvärde, balansomslutning, tillverkningskapacitet, etc. Mâttet medelantal anställda har valts i detta sammanhang då det kan anses tillräckligt med hänsyn till beskrivningens syfte. Alla aspekter på förändringar i omfattningen av ett företags verksamhet täcks därmed inte in. T. ex. kan en expansion mätt i omsättning ha ägt rum utan att detta återspeglas i antalet anställda. Så kan t. ex. vara fallet om investeringar med rationaliseringseffekter genomförts.

3.5.2 De större dotterbolagen

Statsföretagsgruppens tillväxt räknat i antal anställda har till större delen skett genom förvärv av företag. Gruppen utökades år 1973 med dotterbolaget Berol Kemi (tidigare MoDo-Kemi). Andra nya dotterbolag var Stigtex år 1971 och Rockwool, där staten övertog resterande

aktiepost år 1975. Övriga företagsförvärv har främst skett i anslutning

till Statsföretags olika dotterbolag. l tabell 3.14 nedan illustreras förändringarna i de olika dotterbolagen mellan åren 1970 och 1977. De flesta av de stora dotterbolagen har ökat antalet anställda. l några fall har en betydande del av denna ökning ägt rum i utlandet. Mätt i antalet anställda är ASSI det företag i gruppen som vuxit

starkast under perioden. Ökningen är drygt 2 600. Av denna ökning utgör

ca l 600 en ökning av antalet utlandsanställda. I LKAB och NJA, som därnäst ökat mest, har antalet anställda ökat

med drygt l 500 resp. drygt l 300. Inget av dessa företag har i någon

nämnvärd omfattning ökat antalet utlandsanställda. KABI har ökat antalet anställda med ca l 100 under perioden. Ca 230 av dessa återfinns i utlandet. Svenska Tobaks AB och ABAB har vardera ökat antalet anställda med nära l 000. l Tobaksbolagets fall utgör cirka hälften en ökning i antalet utlandsanställda. v Procentuellt sett har ABAB:s tillväxt varit starkast, drygt 193

StaI/ááä/Le/tag åJLen 1970 - 1978 63

procent Därnäst följer KABI, som har mer än fördubblat antalet anställda. Även ASSl:s tillväxt är procentuellt sett kraftig, drygt 61 procent. Den kraftigaste minskningen under perioden har ägt rum i SARA. Företaget har minskat antalet anställda med knappt 1900. Därnäst kommer minskningen i Svetab och Kalmar Verkstad, 4145 resp. 3145. Svetabs utveckling berörs närmare i nästföljande avsnitt. KABhs tillväxt under perioden beror till huvuddelen på företagsförvärv. År 1972 övertog KABI t. ex. dotterföretagen ACO och Vitrum från Apoteksbolaget. År 1976 övertog KABI också Linson Instrument, som tidigare hade ägts av förenade fabriksverken och Statsföretag. Linson såldes år 1977 till Landstingens lnköpscentral. De av KABI tidigare ägda Grummebolagen överläts år 1971+ till Tobaksbolaget. Grummebolagen såldes senare till Mölnlycke. ASSI är ett annat företag där tillväxten i huvudsak har skett genom nya dotterbolag, främst i vidareförädlande industrier. Örebro Pappersbruk och Töreboda Limträ köptes år 1971+. ASSI:s dotterbolag ASSI Well Modefa, Ambo och GMB-Pack under åren köpte förpackningsföretagen 1975 - 1977. ASSI har också under perioden ökat sina engagemang i utländska emballageföretag, t. ex. Dolan Packaging och Flexer Sacks. Också Tobaksbolagets expansion beror främst på företagsförvärv. År 1971+ övertogs bolagen Sinjet och Vilhelmina Plast. Livsmedelsföretagen

Ekströms och Hugo Österberg övertogs åren 1971+ - 1975 som ett led i

Tobaksbolagets strävan att diversifiera verksamheten. Övriga dotterbolag till Statsföretag där tillväxten mellan åren 1970 - 1977 främst förklaras med företagsförvärv är Karlskronavarvet, som köpte Hvilans âr 1975, Stigtex, som utökades med Borås Kamgarn år 1976 samt Nyckelhus, som förvärvade Wallit år 1977. Även expansionen i Berol Kemi förklaras delvis av dotterbolagsförvärv. År 1975 övertogs Katalys och Syntes. l Berol Kemi finns emellertid också en betydande volymökning i den befintliga verksamheten. Detta är också fallet i Sonab, som dels expanderat befintlig rörelse, dels förvärvat rörelse. Sonab förvärvade AGA Mobilradio år 1971+. under perioden 1970 - 1977 i huvudsak förklaras Bolag vars expansion av volymökning i befintlig verksamhet är LKAB, NJA, Uddevallavarvet, Uddcomb och ABAB. Detta kan också sägas gälla Rockwool under den tid företaget varit i Statsföretags ägo. Både SMT och Kalmar Verkstad gick under periodens början igenom en minskning av verksamheten för att sedan på nytt växa genom fusioner

64 smugänuâag einen 1970 - 19.73 SOU 1978 :85

mmm_

.om:m›m._

S

mmm_

._00

.m .mmm_ .mmm_

,to .m a .m

é ...XE

muåzâ

.o .m

muzmacm

é

.se 82mm

Qin

u_ .E

.o

mmm_ .mmm_

m

:ozmuezeeou

.o

m mmm

g_ nu

mm.. .mmm m mmm_ .m .m _mm_ _mmm_

ämøxzma_

_mä ;EE m mm m _mo_

a .s .e .m a

mcErwmmmu

.a

.omüemm

.o .o

ä>

_omüeâ

:å

...som mmm_

msêmâm_

xmezå

:ma:

.mmâsmmaâm

_mcüeâm

c_ L_

222m;

_

.m

mxâäm mxêoå

.§33

E_

02._ _rä_ ._23 _me_ å:

vmmmråmxmu

_ _ _ _ _ _

uMUCOEEOV_

mmm_

_äöåxm_

.

mmm_

=o_.ä_ “vägen meotxowø_ ömåwâ uommmomøm :mrmäo

.mms .mms :m _mms_ :m :o .mms _mms_ _mms_

m m -

mmmm

m... m._

_xmm m.om ...mm

m...mm ._30 mmm.. m._mm oámm m.mmm m.mmm

_.m- mám Am- 0.7 ma-

mmm- m.mm_ im: mi: m.mm- mi- mi..-

m.mmm-

mm

maixo

.xE mm_

_ m m _

mmm_

- - m - - - m - u -

-.

m=_=.__m2m_

mnmm

...m m.m m;

I ämm_ m.mmm ?mmm m.mmm ...ämm ...mmm m.mmm m.m_m m._mm mmm _.mm_ mao_ _.mm m.mo_ m.mm mo_

mmm_ m m _ _

omm_ m m -

vmömåxmm

mmm ma

onmm

...m m.m _.m 0._

m.mm m.:

m.mmm mám_ m._m m.mm m.mm m.mm m._m

m.: ...mm m6_

m.mmm ñmmm ...omm m.mmm m.mmm mic.. :m:

mm m_

:omm

omm_ m m _

mm mm m- ._- t_ m- m-

mm_ mmm mmm mmm mmm m_m :m mmm mmm _m_ _mm mmm mmm mmm mm_ m..-

mmm- mi-

mcixo

mmm- m__- mm_. m2.

wczxuoå.:

m m _ m _ _

_- m- _-

- - - - - - - -

mm mm mm mm

mmm mmm mmm mmm mmm mmm

mvzmmmcø

m_m mo_ mm_ mmm mm_ mm.. mmm _mm mom mm_ mmm

mmm_ m.. mm m m m m m m _ _

_MwEN-OUUE

mm mm mm m.. m.. mm m_ m m

mmm mmm m.: mom omm mm.. :m m: mmm mmm ms mmm mmm mmm mm.. mmm mm_ mm_ mm_ mo_

mcoaasmmmwmmømwmmmmmm

m m ._ m m m _ _ _

mmm_ mm mm

m m

m

E.. m m m

.såuså

mmm_ m m_

m

sou

mcouxâoaum

å m

_ammtmu_

m

mmmqåmçmämemmåw

o

âfumm_

m

umufå

m

__.m _

mc_.ocm_mmmm_cum__ummm

.Nmüäw :om

mutmâcoämznz

...nisse

.o›._m›m__m›u_._.:

:zum:

m

_msmsgwåm

§23_

måomääom mamsmumåm

_m5_

:aaah 550W ._5833 cuxaaüo .ozzmsumm mâms__

.

›m._m› m5: m<m _mm mz axmcoâ §53_ m2 ...Jam mm< sååå. :m 35m mm_ ammcoâ 9.226 unâa m

SOU 1978 :85 StwfzsáälLe/tag å/Len 7970 - 7978 65

›m .23 :o ›m :o

:U0

muzmäca

m.. .Dm

...Kaea

...oo :U0

...v2 :C mmm_

wâcmmäcmEEmm msbwaücmEEmn

:u

.cvaazuwommnm

muåzå

mvznzca

mmm

wcEäwmEo

.Jm

mmm_

ommmm mv=mumcm

mâonöäov

...xE ämm_

mø_on._uzou

.Jm Ȋ

uvwmuukü

_ JxE

.måöo»m

:u m3 .a No

ma_ .22

oumåvñ »ruuit

å:

.§8

.EE ä?

NJoN 508m 505m ...xE

:_00 E? wa .a a

.owüuê .umsoå mäbumå uømnuoöu

:c

Små.:

.C

...Jam _.m

wa

mvumuzn

.omm ämm_

muvmuza avzwumcø

0.392_ 0205:_ øvåczü

.E mmm_

wåcuuwmEo

nu 32m .in .Q wa ovan

.i

ons_ »v2 .Jm :z :U

mâcämmêo

m...? com .EE Eon

umacoEEov_ mcEämmEo uuwmuoucm wcEuuwøEo

332.

mmm_ mmm_ :o mmm_

“owmxøsm uowwuøunm ;Em ämm_ »JS wlan .A305 wouätåo 23.30 uomuumrzmn_ uommuoön_ 23:30 ämåoå...

E_ :o .Jm :oo n_ ._

.EE - u u - n - u u - - u

Ȥ30

_. 1_

ma-

. -

mcErmmum_

v; 0._

m._N ämm m6_

dä.. Q5 wåwn :.30 min_

ä?

R2 _

vfohzxmu_

- u u u u - o c - - a

E2 3 n...

- - u n u u - u u - - u a-

Ȥ20

w _

auåüâm

Nm i __

mä mmm mm_ :o omm nå nm_ _o_ R2 n N _ _

_asgouoz

w n - u - c a - u - - - n om

om.:

m.

.mmâcmäovouøå

m. m.:

n.. om

mmm_ 2

nu .m

mmm_ .m

.atom

m mmm_ .w

:mcoäøchous

.så S: 22 mås. .m .m ...w mmm_ :i .ñ §2 :mamn

.m

ä .ä nä_

nwåoöuäøuw

...S .å

umssm

.ñ .m

ozchänxm

_nrosemwmm

in .m mmm_ ;_00 .m

.mxmCMLU

._0222 .E250

m

Sv? .m

wctoucoêwfrñ

__53_

»w .q

.xoeau

måonsäaa wmaouâmamuw

:omm

_oasöoz vcasz.: :måna

.w

:BE 9,.. 323m essä. Se_ .som .Sam xämzm .E22 m m såå .23 mowcnö cuvoäw ”§2

66 Stal/måndag å/Len 1970 - 1978 SOU 1973335

med eller förvärv av företag. Kalmar Verkstad hade under 1960-talets senare år satsat på tillverkning av den lätta distributionsbilen Tjorven. Projektet fick ingen framgång och verksamheten avvecklades under 1970-talets första år. Beslut fattades år 1971 om en successiv avveckling av hela Kalmar Verkstad, men då företaget kunde finna ny lönsam tillverkning fortsattes driften. Produktprogrammet utökades med lastmaskiner. Två nya företag med denna inriktning, Lidhults Mekaniska Verkstad och Ljungbytruck, förvärvades under åren 1974 och 1975. SMT hade också lönsamhetsproblem under 1970-talets första år. Verksamheten krymptes, bl. a. genom avyttring och avveckling av enheter. År 1971+ förvärvade Statsföretag för SMT:s räkning Pullmax AB, ett företag med tillverkning av verktygsmaskiner. Den nya koncernen, SMT-Pullmax, fick ungefär dubbelt så många anställda som moderföretaget SMT. Också SARA och Liber har gått igenom omstruktureringar samt förändrat sin inriktning, bl. a. genom förvärv av ny verksamhet. SARA har under perioden 1970 - 1977 minskat antalet anställda med 27 procent. Utvecklingen har inneburit en koncentration av verksamheten till färre och större enheter. Traditionell hotell- och restaurangverksamhet har t. ex. minskat till förmån för t. ex. personal- och institutionsrestauranger. Hamburgerrestaurangkedjan Clock och de år 1977 förvärvade företagen Pan-Nordic och Canteen, som båda är inriktade på varuautomatförsäljning, är andra exempel på SARA:s strukturförändring. Liber bildades år 1973 av de olika företag inom förlags- och tryckeribranschen som Statsföretag övertog vid bildandet år 1970. År 1975 köptes Hermods Stiftelse och Skrivab Kontorsmaterial. Libergruppens expansion i anställda räknat förklaras närmast av dessa förvärv.

3.5.3 SU, Svetab och övriga bolag

Ovan har beskrivits utvecklingen i Statsföretagsgruppens större bolag. Även om dessa företag har gått igenom förändringar har de i stora drag bibehållit sin karaktär. Svenska Torv, Svenska Lagerhus och CEA-verken är exempel på företag som under perioden inte gått igenom några större förändringar. SU och Svetab, de två utvecklingsbolagen från år 1968, har däremot helt fått en förändrad inriktning under perioden. Inom ramen för dessa

SOU ].978:85 Staf/Sáältøtag å/Len 1970 - 1978 67

bolag återfinns Statsföretags förvärv av mindre företag som inte direkt har anknytning till de stora dotterbolagen samt vissa industriella nysatsningar. SU övertogs av Statsföretag när förvaltningsbolaget bildades. Emellertid var verksamheten i SU av en sådan karaktär att den inte ansågs passa in i Statsföretagsgruppen. År 1972 överläts SU:s aktier till statens fond för aktier, varefter bolaget kom att förvaltas av industridepartementet. År 1975 överläts SU åter till Statsföretag och kom där att fungera som ett stabsorgan för teknisk forskning och utveckling. Även om företaget inte tillhört Statsföretagsgruppen under hela den betraktade perioden finns skäl att här redogöra för verksamheten. SU skulle utveckla, tillverka och marknadsföra nya produkter, metoder och system, särskilt sådana som tillgodoser allmänna samhällsbehov och främjar verksamheten inom den statliga sektorn. Verksamheten omfattade tvâ delar; utvärdering av projektförslag och innovationer, insamlade från en bred krets av förslagsställare, samt industriell verksamhet i egna dotterbolag. Projekten var av varierande inriktning. Utvärdering och utveckling skedde tillsammans med producerande företag som senare tog över utveckling och industriell drift. De egna dotterbolagen, som kom att representera skiftande verksamhetsområden, var i allmänhet små. De hade vanligtvis mindre än 50 anställda. Tillverkningsbolagen var bl. a. Anatom med medicinskatekniska produkter, Carbox med pressverktyg, startat år 1968, samt verkstadsföretaget Samefa, förvärvat år 1972. Dessutom ägde SU flygbolaget Crownair, som dock övertogs av staten år 1972. Grubbens, Fractionator och Tellusond var företag med utveckling och tillverkning av produkter och system för pappers- och massaindustrin. Det år 1973 förvärvade bolaget Edvin Gardmo tillverkade hanteringsutrustning för träförädlande industri. SU var också delägare i Stansaab Elektronik och Svensk Avfallskonvertering. Samefa fick år 1972 och 1973 tillverkningen av nya bilskyltar i samband med omregistreringen av bilarna i landet. När denna order var fylld saknade emellertid bolaget tillräckligt med nya projekt. Bolaget fick kraftiga förluster. Eftersom Samefa var SU:s största engagemang omfattade den ekonomiska krisen hela SU-gruppen. En rekonstruktion vidtogs åren 1975 - 1976. Dotterbolagen avyttrades till skilda intressenter. Statsföretag övertog moderbolaget SU och Carbox. Som störst var SU år 1975. Koncernen hade då 1 720 anställda och en

68 ä/Len 1970 - 1972 staugäaexag

fakturerad försäljning på 81+ mkr. Bolaget var förlustbringande alla år med undantag av åren 1972 och 1973, dvs. de år då Samefa levererade de nya bilskyltarna. Svetabs uppgift var att bidra till att skapa arbetstillfällen genom etablering av nya företag eller utbyggnad av befintliga, särskilt i regioner med sysselsättningssvårigheter. Dock skulle verksamheten drivas på affärsmässiga grunder. Svetab hade under perioden 1968 - 1977 ca 25 olika dotterbolag. Också dessa bolag var relativt små - i regel med mindre än lOO anställda. Under Svetab samlades ett antal av staten förvärvade företag i byggmaterial- och inredningsbranschen; ETRl, J O Dahlberg, Kalmar Kök, Kramfors Kök samt Edströms Industrier. Ett nytt bolag inom denna kategori, Nylands Mattor, bildades år 1971. Svetab övertog också år l97l Sandslätts Inredning från Kalmar Verkstad men avyttrade företaget till privat ägare samma år. Holmsund Golv köptes år 1972. Under Svetab gjordes insatser för att samordna dessa bolag. Ett nytt bolag, Standardsnickerier, övertog bolagen och ett försäljningsbolag, Centogruppen, skulle svara för försäljningen. l samband med omorganisationen av Svetab år 1974 skildes bolagen inom byggmaterial och inredning ut till ett nytt företag, Essbogruppen, som blev dotterbolag till Statsföretag. Essbogruppen överläts till ASSl år 1978. Verkstadsföretag under Svetab var t. ex. Nordtool, som startades år 1970 tillsammans med Sandvik AB, Elkapsling, där Svetab tecknade 50 procent av aktiekapitalet vid företagets bildande år l97l, Bromsbandsfabriken, som köptes år 1972, samt Anderssons Finsliperier köpt år 1973. Nordtool och Anderssons Finsliperier överläts till SMT-Pullmax år 1974. Aktiemajoriteten i Bromsbandsfabriken såldes till privat ägare år 1977. Svetabs aktieinnehav i Elkapsling såldes år 1978. Företag inom fritidssektorn var t. ex. Sirius Sport, en statlig nysatsning i Boden, som endast ägdes av staten en kortare tid, samt det år 1972 förvärvade Hema Industrier. Båda företagen avyttrades till privata intressenter. Efter ovannämnda avyttringar återstår i Svetab tre helägda dotterbolag, nämligen Förbandsmateriel, Kryotherm och Mekansam. Det största antalet anställda hade Svetab år 1974, då koncernen i heloch delägda bolag sysselsatte l 274 personer. Den fakturerade försäljningen detta år var ca 200 mkr. Verksamheten visade stora förluster under alla år fram till år 1976 då de mest förlustbringande bolagen hade

sou 1978:85 szauáöauag åxien 1970 - 1972 69

avyttrats. Svetab fick med ingången av år 1978 förändrade uppgifter. Pâ samma sätt som kom att gälla för SU skulle verksamheten inte i första hand

bedrivas genom egna dotterbolag. Ägarengagemangen skulle ske tillsam-

mans med andra intressenter i de projekt som skulle utvecklas. Svetab fick en konsultroll och till uppgift att förmedla projektförslag och affärsidéer. Svetab skulle verka för nyetableringar inom regionalpolitiskt önskvärda områden. För nyetableringsverksamheten bildades två regionala investmentbolag. För både SU och Svetab gällde alltså att de kom att fungera som moderbolag till ett antal mindre, ofta förlustbringande företag inom skilda branscher. De förvärvade bolagen var ofta sådana där det statliga övertagandet hade skett för att avvärja nedläggning av företagen. Det stod så småningom klart att en livskraftig inriktning för dotterbolagen inte kunde åstadkommas utan att dessa samordnades i lämpligare företagskonstellationer. Omstruktureringen av SU och Svetab syftade till att ge dessa företag möjligheter att koncentrera sig på de uppgifter som ursprungligen angavs för dem. Förutom de nyetableringar och nysatsningar som tidigare nämnts deltog Statsföretag kring år 1971 i bildandet av lokaliseringsprojekten Vilhelmina Plast och Staros. l båda fallen ägdes bolagen gemensamt med Coronaverken. Samarbetet blev inte långvarigt. År 1973 separerade de två moderföretagen. Statsföretag övertog helt de tidigare delägda bolagen Husqvarna Borstfabrik och Vilhelmina Plast från Coronaverken, medan denna koncern tog över statens andel i Staros. Vilhelmina Plast/Husqvarna Borstfabrik fördes senare över till Tobaksbolaget under namnet Sinjet.

3.5.4 Strukturomvandlingen åren 1976-1978

Under åren 1976 - 1978 förändrades Statsföretagsgruppen i väsentlig grad. Flera branscher drabbades av avsättnings- och lönsamhetsproblem på grund av konjunkturella och strukturella orsaker. Detta fick återverkningar på Statsföretags struktur. Varvens långsiktiga avsättningsproblem ledde till att samtliga svenska storvarv utom Kockums efterhand övergick i statlig ägo. Ett nytt företag, Svenska Varv, bildades under år 1977 som moderbolag till de statsägda varven. Svenska Varv bildades som en fristående statlig

70 Staøuáä/*Le/tag å/Len 1970 - 1978

koncern och Statsföretag överlät Karlskronavarvet och Uddevallavarvet till det nya bolaget. Handelsstâlindustrin var en annan bransch som förändrades till följd av ekonomiska svårigheter. Statsföretag, Gränges och Stora Kopparberg enades under år 1977 om att bilda ett gemensamt bolag, SSAB Svenskt Stål AB. Svenskt Stål övertog NJA samt gruv- och stâlrörelserna i Gränges och Stora Kopparberg. Statsföretag äger hälften och de två övriga parterna varsin fjärdedel av aktierna i det nya handelsstâlbolaget. Den tredje stora förändringen i Statsföretagsgruppens struktur under dessa år var bildandet av en ny textil- och konfektionskoncern med namnet Eiser. Eiser AB var delägt av staten sedan år 1973. Statsföretag ägde sedan tidigare Stigtex. Andra tekoföretag i statlig var ägo Swetecogruppen, en koncern som bildades av sex olika textil-och konfektionsföretag. Sweteco övertogs år 1975 av Investeringsbanken efter det att bolaget riskerade inställa betalningarna. FFV förvaltade sedan år 1970 aktierna i Trivab, som tillverkade skyddskläder. Efter det att Statsföretag övertagit aktierna i Eiser blev detta företag moderbolag till de olika statliga tekoföretagen. I gruppen inordnades också Algots, som var i konkurs sedan sommaren 1976. Också Nyland Mattor från Essbogruppen fördes till den nya koncernen. Under åren 1976 - 1978 skedde också några större försäljningar av bolag från Statsföretag till privata intressenter. Sonab, som länge lidit av ekonomiska svårigheter, delades upp i tre företag. Sonab Audio, Sonab Communications och Lövånger Elektronik. Dessa företag avyttrades under åren 1977 och 1978. Hvilans såldes av Karlskronavarvet till ASEA år 1977. Överlåtelsen skedde dock sedan Karlskronavarvet överförts till Svenska Varv. Holmsunds Golv (ur Essbogruppen) och aktiemajoriteten i Bromsbandsfabriken såldes också till privata intressenter samma år.

3.5.5 Strukturen är 1978

De förändringar som redovisats i det föregående innebär att Statsföretag AB år 1978 står som moderbolag för 24 dotterbolag. I denna siffra inräknas inte Svenskt Stål AB i vilket Statsföretag av äger 50 procent aktiekapitalet. Jämfört med år 1970 har antalet dotterbolag minskat med tre. Som framgår av tabell 3.5 nedan är LKAB fortfarande det största

StaI/sáö/Leøtag å/Len 1970 - 1978 71

Tabell 3.5 Dotterbolagen i Statsföretagsgruppen år 1978 uppställda i storleksordning efter medelantal anställda år 1977

Medeltal Rang- Ranganställda nummer nummer år 1977 år 1977 år 1970

Föda/tag med mejL än 5 000 amtálüåda

FäILe/tag med mellan 2 000 och 3 000 art/ställda

FäILe/tag med mellan I 000 och 1 500 arr/ställda

Fönøtag med møüan 700 och 800 (ln/ställda Kalmar Verkstad 732 12 8 Uddcomb (75 96) 722 13 11+

Fä/Løtag med møüian 150 och 250 amtäüda

Fönøtag med mLnd/Le än 100 art/ställda

Statsföretag SID 6 21+ 28

7 Uppställningen inkluderar inte SSAB där Statsföretag AB äger 50 96 av aktiekapitalet Käüa: Statsföretags årsredovisningar

72 Staf/sáö/Leøtag å/Len 1970 - 7978

företaget i gruppen mätt i antalet anställda. Därnäst följer ASSI. ASSI har genom sin förhållandevis starka tillväxt under perioden och genom tillförandet av Essbo blivit Statsföretagsgruppens näst största företag. Att ASSI passerat SARA, som år 1970 var gruppens andra i företag storleksordning, sammanhänger naturligtvis också med minskningen av antalet anställda i SARA. Eiser utgör nu det tredje största i företaget gruppen tätt följt av SARA. Det framgår även av tabellen att ABAB sin starka tillväxt genom under - har i det närmaste perioden företaget tredubblat sin storlek passerat SMT-Pullmax, Kalmar Verkstad och Svetab. Delvis är detta också en följd av att de två sistnämnda företagen absolut sett minskat antalet anställda. Av Statsföretagsgruppens 24 dotterbolag år 1978 ligger ll i storleksklassen över l 000 anställda. Lika många dotterbolag återfinns i storleksklassen under 250 anställda. Fyra av dotterbolagen har mer än 5 000 anställda och sju har mindre än 100. Sammanfattningsvis kan konstateras att hete- Statsföretagsgruppens rogena företagsstruktur kvarstår år 1978. Gruppen kan alltjämnt karakteriseras som ett konglomerat bestående av ett förvaltande moderbolag med aktier i ett antal dotterbolag med skiftande Verksamhetsinriktning och storlek.

3.6 Statsföretagsgruppens investeringar

Investeringarna i åren 1971 - 1977 har varit Statsföretagsgruppen omfattande. Totalt har under perioden investerats för drygt 8,6 miljarder kr. Av dessa 98 procent investeringar utgör investeringar i anläggningar. Relationen mellan investeringar och planenliga över hela avskrivningar perioden är 254 procent, vilket antyder att stora förekomnysatsningar mit. Tabell 3.6 ställer investeringarna i i relation till Statsföretag inom industrin totalt åren l97l - 1976. Av investeringarna tabellen framgår att Statsföretag investerat 2 - 3 ggr mer anställd än per industrin totalt.

Sta/üsáö/Leøtag å/Len 7970 - 1978 73

Tabell 3.6 Investeringar per anställd (mkr/1 000-tal anställda) i Statsföretagsgruppen samt gruv- och tillverkningsindustri åren 1971 - 1976

År 1971 1972 1973 1974 1975 1976

21 , 6 26 , 6 24 , 5 26, 7 34 , 6 38 , 8 Statsföretagsgruppen Gruv- och tillverk- 8,2 9,2 10,7 13,4 15,2 16,2 ningsindustri

Käüa: årsredovisningar och SOS Företagen 1976 Statsföretags

fördelade på år och företag framgår av Statsföretags investeringar tabell 3.7. Tabellen visar att basindustriföretagen LKAB, NJA, ASSI och Berol Kemi tillsammans svarade för 75 procent av de totala investeringarna under perioden. Vidare framgår att 57 procent av dessa företags under perioden har genomförts åren 1975 sammanlagda investeringar 1977. LKAB är det företag i gruppen som genomfört de största investeringarna under perioden - ca 2,7 miljarder kr eller drygt 31 procent av de totala Kraftigast har LKAB:s investeringsverksamhet investeringarna. varit åren 1976 - 1977 då ca 1,2 miljarder kr investerades. NJA:s har under perioden uppgått till drygt 2,1 miljarder kr. investeringar har varit relativt jämnt fördelade över perioden med Investeringarna för var väsentligt ASSI har undantag år 1971 då investeringarna lägre. under perioden investerat för ca 1,3 miljarder kr. Drygt 53 procent av dessa investeringar har genomförts åren 1975 - 1977. Även i Berol Kemi, som förvärvades av Statsföretag år 1973, har stora investeringar Åren 1975 - 1977 har ca 340 mkr investerats i detta företag. genomförts. Av de totala investeringarna under perioden svarade Uddevallavarvet, KABl, SARA, Uddcomb och Svenska Tobaks AB för ytterligare 16 procent. Företagen har i tur och ordning investerat för 580, 285, 229, 148 147 mkr. Tillsammans med basindustriföretagen ovan förklarar resp. alltså dessa företag ca 91 procent av de totala investeringarna. Uddevallavarvets investeringar var som kraftigast åren 1974 - 1976. KABl:s har varit relativt jämnt fördelade över perioden. En investeringar viss ökning har dock ägt rum de två sista åren. SARA har haft en något åren 1973 - 1975. l Uddcomb har investelägre investeringsaktivitet ringarna efter år 1975 varit väsentligt lägre än under åren 1971 - 1974.

74 Sta/bááä/Løtag å/zen 1970 - 7978

Tabell 3.7 Statsföretagsgruppens investeringar i mkr åren 1971 - 1977

År 1971 1972 1973 1970 1975 1976 1977 Summa Jä/Ln och Atâl. LKAB 203 308 339 290 388 578 586 2 692 NJA 95 255 339 322 038 335 309 2 133 smma 298 563 678 612 826 913 935 0 825 (la/w och mek. Lnd.

Skog och brå

summa_ 251 116 01 200 226 317 305 1 060 Kem/sh Utd.

Korwumenøtua/Lund.

rota; hgncyüçgn 700 931 905 1 101 1 589 1 852 1 560 8 678 Källa : Statsföretag

- 1978 sou 1978:35 Stazbsáöltetag å/Len 1970 75

jämnt fördelade över perioden. som Karlskronavarvet, Kalmar Verkstad, SMT-Pullmax och Företag Rockwool har investeringar under perioden på i storgenomfört leksordningen 70 - 90 mkr. Tillsammans förklarar dessa företag ytterligare 4 procent av de totala investeringarna under perioden. l de tio resultatmässigt ledande företagen enligt årsredovisningen 1977, dvs. ABAB, KABI, Kalmar Verkstad, Liber, Nyckelhus, Rockwool, SARA, SMT-Pullmax, Svenska Tobaks AB och Svetab, har genomförts för sammanlagt ca l miljard kr, vilket utgör drygt investeringar av de totala i gruppen under 12 procent investeringarna perioden. Exkluderas Svenska Tobaks AB blir motsvarande andel drygt lO procent. som genomförts i de största har De investeringar industriföretagen varit av expansionskaraktär. LKAB:s kan karakteriseras som åtgärder för att investeringar effektivisera och expandera gruvbrytningen i Kiruna och Malmberget. Investeringarna har t. ex. gällt nya brytningsnivåer under jord. Åren 1975 - 1977 omfattade investeringarna den nya 775 metersnivån i Kiruna, utbyggnad av kajanläggning, mekanisering av lager och uppbyggnad av siktstation i Narvik samt ombyggnad av sovrings- och finkrossverk i Kiruna. LKAB har även investerat i nya mobila maskiner. Vidare har omoch utbyggnad skett av kulsinterverket i Svappavaara. NJA har under perioden gjort investeringar i nya metallurgiska dvs. stålverk samt koksverk. Under år 19714 anläggningar, masugnar, fattade beslut om att bygga ut ett nytt stålverk med riksdagen ton, Stålverk 80. År 1976 beslutade NJA och ârskapacitet på 4 miljoner att tills vidare inte realisera projektet. Genomförda Statsföretag i projektet då till cirka en halv miljard kronor. investeringar uppgick I ASSI fick bl. a. anläggningarna i Karlsborg och Lövholmen en under början. År 1976 färdigställdes den nya upprustning periodens spånskivefabriken i Laxå samt utbyggnaden av sågverket i Valâsen. Dessa investeringar påbörjades år 1974. Under år 1977 utgörs ASSI:s främst av mindre objekt och reinvesteringar. År 1977 investeringar gjordes även en upprustning av anläggningen i Frövifors. Uddevallavarvet under åren 1973 - 1976 ett större genomförde investeringsprogram, bl. a. innefattande en ny docka och nya verkstäder. Berol Kemi byggde nya anläggningar för ca 100 mkr under åren 1975 - 1976. Rockwool startade av en ny mineralullsfabrik i Hällekis. byggandet Också i KABI har större investeringsprojekt genomförts, t. ex. ny farmaceutisk fabrik samt forsknings- och laboratorieresurser.

76 Stajysáö/tetag å/LQVL 1970 - 1978 sou 1978:85

3.7 Resultat och finansiering

3.7.1 Resulraturvecklingen åren 1970-1977

Statsföretagsgruppens sammantagna resultatutveckling åren 1970 - 1977 framgår av tabell 3.8 nedan. Resultatutvecklingen kan betecknas som svag. Stora variationer kan också märkas, vilket pekar på att gruppen har i tunga engagemang konjunkturkänslig verksamhet. För gruppen som helhet har resultatet efter finansiella kostnader och

intäkter varit positivt under perioden med undantag för åren 1976 - 1977.

Det bästa resultatet redovisade gruppen år 1971+ då vinsten till uppgick drygt l miljard kr. År 1976 gick däremot gruppen med närmare en halv miljard kronor i förlust. År 1977 försämrades resultatet och ytterligare förlusten uppgick till drygt l miljard kr. Avkastningen på totalt arbetande kapital har åren 1970 - 1975, med undantag för år 19714, pendlat mellan drygt 4 och knappt 7 procent. År 1974 uppgick avkastningen till drygt 12 procent. År 1977 däremot var avkastningen på totalt arbetande kapital negativ. Enligt Statsföretags långsiktsplan (1977 - 1981) är 10 procent på det totala kapitalet nödvändig om gruppen skall kunna få en stabil utveckling. För detta krävs enligt Statsföretag att verksamheten expanderar minst i en takt som bevarar dess marknadsandel, vilket kräver motsvarande tillväxt i det totala arbetande kapitalet. Avkastningskravet 10 procent avser gruppen i dess helhet och bygger på vissa antaganden om inflationstakt och förändringar i kapitalomsättningshastighet samt att Soliditeten kan bibehållas vid 30 procent. Det kan konstateras från tabell 3.8 att avkastningen på totalt arbetande kapital endast under ett år nått upp till den stipulerade nivån. Resultatutvecklingen i Statsföretagsgruppens dotterbolag åren 1971 - 1977 framgår närmare av tabellerna 3.9 och 3.10 nedan. Tabell 3.9 redovisar utvecklingen av bolagens resultat efter avskrivningar enligt plan och finansiella poster. Tabell 3.10 visar avkastningen i procent av totalt redovisat kapital i resp. företag. Det bör påpekas att det avkastningskrav på lO procent som angavs ovan för gruppen i dess helhet inte utan vidare kan tillämpas på dotterbolagen var för sig. Varierande avkastningskrav kan ställas på dotterbolagen beroende på olikheter i kapitalstruktur, marknadstillväxt, etc. Direkta jämförelser mellan i dess helhet avkastningskravet på gruppen

Staøbááöäeøtag ålen 1970 - 1978 77

533 cøåømo..

mo

Ro n.: RM 2 må

R2

- :Z

7 - 7

wvmämxmono

o :erat: _

u? i. mmm m... nam

§2

m

- -

om

on

poucmumvmcumov_

o

m? n.: än ox

R2 :JN

“Emm

wmxöcmEEmm umåwmø.

om 8a So ma_ ha Q2 3a

i.:

_ _

Km_

.oumcumox

ovmuumxmon

I

o NN

m: ...m

En

å

nä_

å:

mm_

:oo

:man

uøuxwuc_

o

än m;

.comåcxwhwcmzwn

m2 SN »am

E2

wczxuoâ:

mzoicmca

o

m2 os m2 i.

_ä_ En

§25

mxüEocoxø

Km_

o

Jmw:_c_._v_m>m

_mäamv_

som

man

3 SN M3

S2

_måamv_

:omåcxwäcmzwn

uowv

.a

wcEmäovohwå

.EE

§5

ummiovø.

mcøaasümwmuouwwwamuw

-s

...än

ummäøno.

EE

.cuwczuzsyxmw

mwamwEcmä_

awzco

-aoamzumäuxon

...øvmcumox

wmükn_

åoucmcc .wssouua

:mäamx »_33

:mpumxw

:Senna

_mtamx

mwmuoömmumuw

.väv

ä

..._00

»www

:S

mcwmñäum

.x

.§0

;oo

m*

wpowmseouoz

E805

w.m

.ouxmuE __0329_

wceumx

.E293

pmåzmwm ummäouw. _mhümsn

5:03

pmzaum .pozuzom

Km_

“anamma

_

:onmh S32

_

å _ N m

78 Sta/máö/Le/tag å/Len 1970 - 1978

Tabell 3.9 Resultatutvecklingen i dotterbolagen i mkr åren 1971 - 1977 (resultat efter avskrivningar enligt plan och finansiella poster)

År 1971 1972 1973 19714 1975 1976 1977 Summa

Jiüm i AztâI/Lnd. LKAB 263,6 276,7 217,7 373,0 321,9 22,1 -620,5 850,5 NJA -61,7 -35,5 33,6 -23,8 -172,0 -713,3 -l28,9 -1 101,6 Va/w K melz. Utd. Karlskronavarvet 0,6 9,6 17, 2 23,1 211,3 23, 2 - 98,0 Kalmar Verkstad -18,6 -9,1› -0,2 0,14 10,9 22,2 31,3 36,6 SMT-Pullmax -22,5 -9,2 3,14 12,9 15,2 19,9 6,0 25,7 Uddcomb -19,2 -21›,8 -18,l -21,6 -28,9 -33,8 443,6 -190,0 Uddevallavarvet -32, 7 16,1 149,7 38, 7 28,9 85,1 - 185,8 Carbox - - - - - -3,2 -5,7 -8,9 Shogb- i málánd.

Kemi/sh (nd.

Linson) KanALunentva/zund. SARA -24,5 -26,7 -19,1 1,1 3,0 0,7 5,6 -59,9 Svenska Tobaks AB 108,3 139,0 125,0 149,3 203,7 226,8 231,9 1 180,0

övuga - - 2,1 1,7 -2,3 1,5 5,1 Liber] 8,1 Sonab -1,2 -2,1+ -2,6 -22,1 -36,7 45,6 -2,3 -1l2,9 Lövånger Elektro- - - - - - - -6,5 -6,5 nik ABAB 0,0 0,5 0,9 0,0 2,8 6,11 3,3 13,9 Svenska Lagerhus 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,3 0,1 0,14 BS Konsult 0,2 0,0 0,3 0,2 0,3 0,1 -1,7 -O,6 Stigtex 0,0 0,1 0,8 -0,3 -2,3 -5,1i -9,14 -16,5 Svetab -15,8 -114,6 -24,14 -37,5 -10,8 0,8 5,14 -96,9

I Då audioverksamheten och verksamheten i Lövånger (Lövånger Elektronik) vid årsskiftet 1976/77 bröts ut ur AB Sonab ändrades företagetsnamn till Sonab Communications AB

Källa : Statsföretags årsredovisningar

å/Lan 1970 - 7978 79

Søtaizáö/Letag

åren 1971 - 1977 Tabell 3.10 Resultatutvecklingen i dotterbolagen som avkastningen i procent av totalt redovisat uttryckt kapital

År 1971 1972 1973 1974 1975 1976 1977

Jäm K Atâiánd. LKAB 15 15 9 15 11 2 -12 NJA -9 -3 6 2 -5 -21 0 Va/w K mala. (nd. Karlskronavarvet O 5 7 8 7 5 - Kalmar Verkstad «19 -5 5 4 12 17 17

Skoga- á bränd. ASS1 2 1 11 28 6 2 -3 EssBo - - - - -9 -6 2 Nyckelhus 0 9 2 7 19 3 Rockwool - - - - - 15 10 Svenska Torv ll 16 19 13 10 5 Ia

Kemi/sh ma. Berol Kemi - - 9 55 8 -7 -8 Ceaverken 9 6 5 -6 -3 -2 -3 KABI (exkl. Linson) 9 13 10 10 9 7 8

Ko M umen/tva/*uumd . SARA -8 -5 -2 1+ 4 3 5 Svenska Tobaks AB 13 13 11 15 16 17 16

Öv/øéga - - 3 3 O 3 5 Liber 2 Sonab -3 -2 0 -19 -22 -28 l - - - - - - -19 Lövånger Elektronik ABAB 2 6 8 2 14 25 10 Svenska Lagerhus -1 O 0 1 2 5 3

I Beträffande definitionen, se tabell 3.8 not 1 Z Då audioverksamheten och verksamheten i Lövånger (Lövånger Elektronik) vid årsbröts ut ur AB Sonab ändrades företagets namn tlll Sonab Communica-

skifteÃå976/77 tions .

Källa: Statsföretags årsredovisningar

80 ä/zen 1970 - 1978 SOU 1978285 Stauáälte/tag

och dotterbolagens avkastningsgrad kan alltså inte göras. Utvecklingen inom dotterbolagen är mycket skiftande. Av tabell 3.9 framgår att det är fyra av de större företagen i gruppen som inte gått med förlust något år under perioden. Dessa företag är Svenska Tobaks AB, KAB1, Rockwool och ABAB. Liber som bildades år 1973 har med undantag för år 1975 gått med vinst varje år. Av de mindre företagen i gruppen har Svenska Torv och Svenska Lagerhus varit förlustfria under hela perioden. Vad gäller Svenska Torv kan dock en resultatförsämring märkas under år 1976 och 1977. Svenska Tobaks AB utgör det i särklass mest vinstgivande företaget i gruppen. Vinstutvecklingen har dessutom varit stabil och växande under hela perioden. Totalt har Tobaksbolaget genererat 41 procent av gruppens samlade vinster under åren 1971 - 1977. År 1977 svarade företaget för drygt 68 procent av gruppens samlade vinster. Den ökade andelen beror på den relativa tillbakagången hos flera tidigare vinstgivande företag i gruppen. Avkastningen på totalt arbetande kapital i Tobaksbolaget har pendlat mellan l1 och 17 procent. Även KABI:s vinstutveckling har varit förhållandevis stabil. En viss avmattning i utvecklingen kan dock märkas de tvâ sista åren av perioden. Samma tendens kan också noteras vad gäller avkastningen på totalt arbetande kapital i företaget. I avsnitt 3.5 ovan konstaterades att ABAB är det företag i gruppen som procentuellt sett expanderat starkast mätt i antal anställda. Mellan åren 1970 och 1977 ökade företaget antalet anställda från knappt 500 till knappt l 500. Av tabell 3.9 framgår att företaget samtidigt med denna expansion haft en gynnsam vinstutveckling. En viss försämring kan dock märkas år 1977. Med undantag för åren 1974 och 1977 har företaget haft en tillväxt även i avkastningen på totalt arbetande kapital. År 1976 var avkastningen 25 procent. De variationer i gruppens totala resultat som konstaterats i anslutning till tabell 3.8 ovan sammanhänger till mycket stor del med resultatutvecklingen i basindustriföretagen LKAB, NJA, ASSI och Berol Kemi. År 1974 då gruppen totalt redovisade en vinst på drygt 1 miljard kr gick dessa företag, med undantag för NJA, med betydande vinst. LKAB redovisade detta år sin högsta vinst under perioden. ASSl:s vinst var hela 479 mkr. Även Berol Kemi redovisade ett betydande överskott detta år. NJA har gått med betydande förlust varje år under perioden med undantag för år 1973. År 1974 var det näst bästa året för NJA resultatmässigt sett.

sou 197335 Staøtxáä/Le/tag :men 19.70 - 1978 81

l samma grad som basindustriföretagen förklarar gruppens resultatuppgång år 1974 förklarar de också gruppens förlustsituation de två senaste åren. Åren 1976 och 1977 kan noteras en drastisk försämring av resultaten i dessa företag. År 1977 redovisade företagen tillsammans en förlust på ca 1,2 miljarder kr. Resultatvariationerna i basindustriföretagen avspeglar sig också i avkastningen på totalt arbetande kapital. Från att ha varit relativt stabil mellan 9 - 15 procent har avkastningen i LKAB de två senaste åren sjunkit kraftigt. År 1977 var avkastningen -12 procent. Högvinståret 19714 var avkastningen på totalt arbetande kapital i ASS] uppe i 28 procent för att därefter successivt sjunka och år 1977 vara nere i -3 procent. Efter är 1970 då avkastningen i Berol Kemi var hela 55 procent har en drastisk försämring ägt rum. År 1977 var avkastningen på totalt arbetande kapital -8 procent. Som framgått i avsnitt 3.6 svarade basindustriföretagen LKAB, NJA, ASSI och Berol Kemi för 75 procent av Statsföretagsgruppens totala investeringar under perioden 1971 - 1977. Av redogörelsen har också framgått att dessa företag genomfört kraftiga investeringar åren 1975 - 1977. Dessa investeringar, som uppgick till 3,7 miljarder kr, har således genomförts samtidigt som en kraftig resultatförsämring erfarits i dessa företag. Det bör i detta sammanhang påpekas att framtidsbedömningarna för dessa branscher under 1970-talet gått mycket kraftigt isär. Under 1970talets början ansågs t. ex. stålindustrin vara en bransch med stark framtida efterfrågetillväxt. Den kraftiga konjunkturuppgângen under åren 1973 och 1971+ medförde mycket stora vinster för skogs-, stål- och industri. Både i Sverige och andra länder bedömde man att petrokemisk vinstuppgången skulle bli bestående. Detta föranledde många nya i dessa branscher. När den djupa nedgången kom för samma investeringar branscher åren 1975 - 1978 har framtidsbedömningarna helt ändrat karaktär. Den svenska stålindustrins traditionellt betingade struktur bedöms nu som ineffektiv i förhållande till den nybyggda stålindustrin i andra länder som kan utnyttja tekniska stordriftsfördelar. Svensk gruvindustri har fått lönsamhetsproblem på grund av sjunkande realpriser och brytningskostnader relativt andra länder. De sänkta sjöfraktshögre kostnaderna har medfört förändringar i världens malmförsörjningsmönster. Svensk massaindustri har lönsamhetsproblem på grund av att bestäms av länder som har tillgång till skogsråvara till avsalupriserna

lägre. kostnad.

82 å/Len 7970 - 7978 StaX/ááö/Løtag

Lönsamheten i två av företagen, ASSI och NJA, kan över en period

direkt jämföras med lönsamheten för branschen i övrigt. Lönsamhetsjämförelserna har framtagits av skogs- resp. stålbranschrâden. Jämförelserna redovisas i tabellerna 3.11 och 3.12 nedan.

Tabell 3.11 Räntabiliteten på totalt kapital i ASS] resp. skogsbranschen i övrigt åren 1973 - 1977

År 1973 1974 1975 1976 1977 Genomsnitt ASSI 11,0 28,7 5,9 2,1 -2,3 9,1 Branschen, totalt 11,2 22,1 10,14 5,5 0,5 9,9

Käüa: Skogsbranschrådet

l undersökningen ingår 21 företag. Lönsamheten har i princip definierats på samma sätt som i tabell 3.10 ovan. l Skogsbranschrâdets beräkningar har dock vissa justeringar gjorts, vilket förklarar skillnaderna i ASSl:s lönsamhetsvärden mellan tabell 3.10 och 3.11. Branschresultaten påverkas av skogsvinster. ASSI - liksom vissa andra företag saknar sådana. En liknande undersökning har genomförts av Stålbranschrâdet vad vad gäller svensk stålindustri åren 1971 - 1975. NJAzs lönsamhet under denna period kan jämföras med lönsamheten i sju svenska handelsstälverk. Lönsamhetsdefinitionerna är desamma som använts i Skogsbranschrâdets studie. Avvikelserna gentemot NJA:s redovisade värden i tabell 3.10 beror på justeringar.

Tabell 3.12 Räntabiliteten på totalt kapital i NJA resp. övrig handelsstålindustri åren 1971 - 1975

industri Källa: Stålbranschrådet

StaI/sáÖ/Letag ålten 1970 - 1978 83

Tabell 3.12 visar att NJA haft avsevärt sämre lönsamhet än handelsstålindustrin i övrigt under den betraktade perioden. Detta trots att branschens lönsamhet även i övrigt varit låg. De två varven, Karlskronavarvet och Uddevallavarvet, har under den betraktade perioden redovisat positiva resultat under så gott som samtliga år. Vissa år har lönsamheten varit tillfredsställande, dvs. ca 7 - 8 procent på totalt kapital. Varvsindustrins avsättningsproblem har emellertid senare givit anledning till nedvärdering av tillgångar i varvsföretagen, t. ex. nedskrivning av lagerbyggda fartyg. Dessutom har svenska devalveringar medfört ökningar i värdet av utländska lån. Sådana förluster i de två varven har emellertid inte kommit till synes under de år som dessa tillhörde Statsföretag. Under åren 1974 - 1976 genomfördes, som framgått i avsnitt 3.6, kraftiga investeringar i Uddevallavarvet. Dessa investeringar, som uppgick till drygt 520 mkr, utgör ytterligare ett exempel på satsningar som gjorts i en bransch som kommit att drabbas av lönsamhetsproblem. Aven i detta fall bör dock betonas att Statsföretags bedömningar i början av 1970-talet om denna branschs framtidsutsikter delades med många andra bedömare. Företag som Kalmar Verkstad, SMT-Pullmax och SARA var samtliga förlustföretag i början av perioden. Som framgått av avsnitt 3.5 har samtliga dessa företag genomgått betydande omstruktureringar. I Kalmar Verkstads och SARA:s fall har denna omstrukturering inneburit en relativt kraftig minskning av antalet anställda. I SMT:s fall har däremot antalet anställda ökat. Det kan nu konstateras att det skett en betydande resultatförbättring i dessa företag. SMT har redovisat vinst sedan år 1973. Detsamma gäller Kalmar .Verkstad och SARA fr. o. m. år 1974. Svetab har under de första fem åren av perioden gått med kraftig förlust. Resultatförbättringen år 1975 sammanhänger med att ett antal förlustbringande företag detta år skiljdes ut och sammanfördes till det nybildade Essbo. Några företag i gruppen har, med undantag för något enstaka år, varit ständigt förlustbringande. Till denna grupp hör NJA, Uddcomb, Sonab, Carbox och Essbo. De två senare företagen blev självständiga dotterbolag först under senare delen av perioden. Efter NJA har Uddcomb redovisat de största förlusterna. Den sammanlagda förlusten åren l97l - 1977 uppgår till ca l90 mkr. Sedan år 1974 har förlusterna i Uddcomb varit stigande. Efter Uddcomb följer Sonab som redovisat en sammanlagd förlust under perioden på ca ll2 mkr. För de två år Carbox tillhört

84 - 19% S/taX/sáä/Leøtag å/Len 1970 sou 197335

gruppen kan en resultatförsämring noteras. Essbo däremot har redovisat en successiv resultatförbättring. Vidare finns det några företag i gruppen som vid ingången av perioden redovisar vinst men som successivt under perioden erfarit en resultatförsämring. Dessa företag är Svenska Torv, Ceaverken, BS Konsult och Stigtex. Svenska Torv redovisar dock fortfarande vinst år 1977. Övriga företag däremot redovisar förlust.

3.7.2 Statsföretagsgruppens finansiering

Statsföretagsgruppens expansion, mätt såväl i medelantal anställda som i investeringar, i kombination med en svag lönsamhetsutveckling, har inneburit att gruppen främst fått finansieras med externt kapital. Soliditeten (relationen mellan eget och totalt kapital) har kunnat hållas uppe genom kapitaltillskott från ägaren. Statsföretagsgruppens finansiering åren 1971 - 1977 framgår närmare

av tabell 3.13 nedan. Som visas i tabellen har den totala kapitalanvänd-

ningen i gruppen under perioden uppgått till drygt 1456 miljarder kr. Av detta utgör investeringar ca 60 procent. Av tabellen framgår vidare att drygt 2,7 miljarder kr eller ca 19 procent har kunnat finansieras genom medel från rörelsen, dvs. internt tillförda medel. Resten eller drygt 11,9 miljarder kr har således fått finansieras externt. Av den externa finansieringen har drygt 5,8 miljarder kr erhållits genom nettoökning av den långfristiga upplåningen och drygt 5,2 miljarder kr genom tillskott från staten. De statliga tillskotten svarar således för drygt 36 procent av gruppens totala finansiering. Av de drygt 5,2 miljarder kr staten tillskjutit har ca 90 procent lämnats åren 1976 och 1977. Ca 3 miljarder kr har lämnats i form av statliga bidrag och 2,2 miljarder kr i form av nyemissioner. under 1971 - 1977 har Statsföretagsgruppens upplâning perioden huvudsakligen skett på den allmänna kapitalmarknaden på marknadsmässiga villkor. Endast i liten omfattning har gruppen fått direkta statliga lån eller lån mot statliga lånegarantier. Här bortses från lokaliseringslån och -bidrag enligt gällande regler. Totalt har Statsföretagsgruppen erhållit ca 620 mkr i direkta statliga lån. Statliga lånegarantier har beviljats med 100 mkr.

sou 197335 StaI/sáänetag åøien 1970 - 1978 85

Tabell 3.13 Statsföretagsgruppens finansiering åren 1971 - 1977 i mkr

År 1971 1972 1973 19714 1975 1976 1977 Summa

Tilláöfida medel Från rörelsen 3143 1428 663 l 1149 576 8 -1411 2 756 - - 36 82 72 146 388 6214 Försäljning av tillgångar Ökning av långfris- 7214 616 209 761 1 1457 962 l 163 5 892 tiga skulder - - - 69 9 - 141 119 Minskning av långfristiga fordringar - - - 175 175 1 500 350 2 200 Nyemission Tillskott från staten 105 86 - - - 1 800 1 102 3 093

Summa 1 172 1 130 908 2 236 2 289 14 316 2 633 114 6814

Använda medel Ökning av varulager 1114 177 2143 660 l 1420 1420 1493 3 527

Investeringar 7140 931 905 1 101 l 589 1 852 1 560 8 678 Minskning av kort- 11414 -603 -66 -833 -9146 -1428 -655 -3 387 fristiga skulder 170 3145 -133 398 1146 1 878 1475 3 279 Ökning av kortfristiga fordringar Ökad likviditet 14 238 5 1437 16 535 826 2 061 - 142 -146 1473 614 59 -66 526 Förändring av koncernsammansättning Summa 1 172 1 130 908 2 236 2 289 14 316 2 633 114 6814

Källa: Statsföretag

86 Sta/t/.Sáö/Le/tag å/Len 1970 - 7978

I tabellerna 3.114 och 3.15 visas dotterbolagens totala kapitalanvändåren l97l ning och finansiering 1977. Finansieringen är uppdelad på internt tillförda medel, tillskott från Statsföretag AB, tillskott från staten samt övrig finansiering. Internt tillförda medel svarar mot det kapital företagen själva genererat och som stannat i företagen. Skillnaden mellan internt tillförda medel och internt genererade medel utgörs av lämnade koncernbidrag och utdelningar. Av dotterbolagen har Svenska Tobaks AB haft den i särklass högsta självfinansieringsgraden. l själva verket har internt tillförda medel överstigit kapitalanvändningen i företaget, vilket innebär att företaget kunnat minska den externa finansieringen under perioden. Till detta bör läggas att Tobaksbolaget dessutom lämnat koncernbidrag och utdelningar under perioden på totalt drygt 580 mkr. Karlskronavarvet och Svenska Torv har också haft en hög självfinansieringsgrad. Drygt 90 procent av kapitalanvändningen har kunnat bestridas med interna medel. I Karlskronavarvets fall har dessutom koncernbidrag och utdelningar lämnats på drygt 20 mkr. Under 1971 - 1977 har perioden kapitalanvändningen i LKAB, Rockwool och KABI till ungefär 50 procent finansierats internt. LKAB har i själva verket genererat kapital motsvarande 71 procent av företagets kapitalanvändning. Drygt 650 mkr har lämnat företaget i form av koncernbidrag och utdelningar. Även i KABI:s fall har koncernbidrag utgått. Ovannämnda företag som alla uppvisar en förhållandevis hög självfinansieringsgrad har som regel inte tillförts kapital från vare sig Statsföretag AB eller staten. Endast i ett fall har detta skett. Statsföretag AB har under perioden tecknat aktier i KABI för 25 mkr. Företag som SMT-Pullmax, Uddevallavarvet, ASSI, Nyckelhus och SARA har haft en självförsörjningsgrad på mellan 20 - 30 procent. I ASSI:s fall bör noteras att ASSI även varit en stor koncernbidragsgivare under perioden. Som kommer att framgå nedan har ASSI också mottagit koncernbidrag. Netto räknat har ASSI under perioden lämnat ca 90 mkr i koncernbidrag. Dessa förhållanden återspeglar resultatutvecklingen inom ASSI. ASSI har förutom koncernbidrag erhållit kapital via en nyemission från Statsföretag AB på 140 mkr. Samtliga nämnda företag har erhållit tillskott från Statsföretag AB i någon form. SMT-Pullmax har tillförts kapital genom koncernbidrag och nyemission på totalt ca 90 mkr. Uddevallavarvet har tillförts 100 mkr genom nyemission och SARA har erhållit koncernbidrag på 50 mkr. Uddevallavarvet har dessutom tillförts

Staf/sáö/Leøtag å/Len 7970 - 19.78 87

drygt 100 mkr från staten i form av bidrag. De företag som hittills nämnts, nämligen LKAB, Karlskronavarvet, SMT-Pullmax, Uddevallavarvet, ASSI, Rockwool, Nyckelhus, Svenska Torv, KABI, SARA och Svenska Tobaks AB, har tagit i anspråk 10 procent av de totalt lämnade koncernbidragen i gruppen på drygt 1,1 miljarder kr. Av nyemissioner från Statsföretag AB har drygt 36 procent gått till denna grupp. Av tillskotten från staten på drygt 3 miljarder kr har dessa företag endast tagit i anspråk 3 procent. Av de resterande företagen har många inte förmått generera något kapital internt som kunnat bidra till deras kapitalanvändning. Ett flertal företag redovisar i själva verket underskott med avseende på internt tillförda medel. De största underskotten redovisar NJA och Uddcomb. Ungefär hälften av kapitalbehovet i Uddcomb har tillförts genom koncernbidrag/aktieägartillskott och nyemission från Statsföretag AB. Genom att NJA redovisat ett underskott i internt tillförda medel på drygt 830 mkr och samtidigt haft en kapitalanvändning på drygt 2,8 miljarder kr har kapitalbehovet i NJA under perioden uppgått till ca 3,7 miljarder kr. Statsföretagsgruppens finansieringsbild påverkas i mycket hög grad av engagemanget i NJA. Av de statliga bidrag på totalt drygt 3 miljarder kr som gått till gruppen har hela 90 procent gått till NJA i olika omgångar. Under perioden 1971 - 1973 erhöll NJA totalt 75 mkr i statsbidrag. Bidraget avsåg investeringen i Koksverk 75. År 1976 erhöll NJA ett rekonstruktionsbidrag på 1,8 miljarder kr. l detta belopp ingår eftergift av ett tidigare statligt lån till NJA på 499 mkr (inkl. upplupna räntor). Av resterande 1,3 miljarder kr användes 701 mkr till förlusttäckning och 600 mkr till förbättring av företagets soliditet. Under år 1977 lämnades ytterligare närmare 1,3 miljarder kr till NJA i form av statsbidrag. Av dessa närmare 1,3 miljarder kr avser 350 mkr nyteckning av aktier i Svenskt Stål AB och 25 mkr tillskott till NJA-Invest. Resterande drygt 890 mkr avser förlusttäckning, avveckling av Stålverk 80-projektet, nedskrivning av tillgångar i samband med bildandet av Svenskt Stål AB, m. m. Under år 1977 återfördes till staten 355 mkr av de 1,8 miljarder kr som tillfördes år 1976. NJA har också tillförts kapital genom nyemissioner från Statsföretag AB. År 1973 ägde en nyemission på 100 mkr rum. Åren 19714 - 1975 tillfördes NJA på detta sätt sammanlagt 350 mkr. Under år 1977 har avsatts ytterligare 350 mkr för nyteckning av aktier i Svenskt Stål AB. \

88 Staxzsáälnetag å/Len 1970 - 1973

Tabell 3.14 totala Företagens kapitalanvändning och finansiering i mkr åren 1971 - 1977

Internt Givna kon- Internt Total ka- Behov av genererade cernbidrag tillför a pitalan- extern medel och utdel- medel vändning finansiering ningar Jä/m ä Aøtáund. LKAB 1 896 651 1 205 2 658 1 (413 NJA -834 - -830 2 826 3 660 Vain) K meta. Utd.

Slzogb- Z UtÄ/Lnd.

Kemuh (nd.

KOVIAMMZYLCVG/LU/Ãnd .

ont/Lådan inkl. Statøáörtøtag AB och koncvLnjuáte/zingalt varav Statsföretag AB och kon- - - - 2 821 cernjusteringar Koncunen ,tama 1+ 252 1 496 2 756 140 6814 11 928

7 Internt genererade medel är lika med internt tilliörda medel med återföring av givna koncernbidrag och utdelningar 2 Enligt definitionen i Statsföretags finansieringsanalys Kazaa: Statsföretag

å/Len 7970 - 1978 89 Staxxsáänøtag

Tabell 3.15 Företagens externa finansiering i mkr åren 1971 - 1977

Behov av Externt tillförda medel extern . finansie- Från Statsföretag Från staten Övrig ring finan- Koncern- Nyemission Tillskott Nyemission ›siering bidrag] Aktieägartillskott

Jä/Ln i btáund. LKAB 1 1413 - - - - l 1413 NJA 3 660 228 1450 2 787 - 195

Va/w K male. (nd.

SMT-Pullmax

Nyland Mattor Holmsund Golv 17 15 - - - 2 15 - lt - - ll Nyckelhus Rockwool 59 - - - - 59 Svenska Torv 1 - - - - 1

Kwak ind.

KonAumevLtva/Luind.

omnáden ma. Stast/sáönetag AB och koncennjuAte/véngazt

varav - -1 140 -837 -- 2 200 - Statsföretag AB och koncernjusteringar Konce/men total/t ll 928 - - 3 093 2 200 6 635

l T. ex. ökad skuldsättning, avyttring av anläggningstillgångar

Källa: Statsföretag

90 - 1978 Søta/t/sáä/Le/tag äøten 1970

Sammanfattningsvis kan alltså konstateras att av totalt 5,3 miljarder kr i statliga tillskott i form av nyemissioner och bidrag har ca 3,5 miljarder kr eller ca 66 procent avsett NJA/Svenskt Stål AB. Till detta skall läggas att NJA också erhållit drygt 220 mkr genom koncernbidrag. NJA har varit den största av koncernbidrag mottagaren i gruppen. NJA:s kapitalförbrukning kan översiktligt beräknas på följande sätt. Internt förbrukade medel under perioden har, som framgått av tabell 3.14, varit 834 mkr. Investeringarna under samma tid uppgår till 2 133 mkr. I överlåtelsen till Svenskt Stål AB värderades NJA:s anläggningar till 700 mkr. Förbrukat kapital är alltså, om man bortser från lager och rörelsekapital i övrigt, ca 2,3 miljarder kr. Antalet anställda under de sju åren har i genomsnitt varit 4 400. Kapitalförbrukningen i NJA per anställd och år skulle alltså bli ca 75 000 kr.

3.7.3 Moderbolagets finansiella roll

Moderbolaget, Statsföretag AB, fungerar i olika avseenden som ett centralt finansieringsinstitut för koncernens Genom att dotterbolag. styra de finansiella strömmarna har moderbolaget möjlighet att realisera olika övergripande prioriteringar med avseende resursanpå gruppens vändning. överskott kan överföras från dotterbolag till moderbolag genom utdelningar och lämnande av koncernbidrag. Moderbolaget kan i sin tur återföra dessa medel till dotterbolag genom att lämna koncernbidrag och aktieägartillskott. Ofta överföres koncernbidrag direkt mellan dotterbolag. Moderbolaget kan också tillföra dotterbolag kapital genom nyteckning av aktier i bolaget. Ytterligare en finansiell funktion hos moderbolaget är att medverka vid upplåning av kapital. skall Dotterbolag alltid inhämta moderbolagets medgivande vid upptagande av långfristiga lån. Upplâning kan också ske direkt hos moderbolaget varefter utlåning till dotterbolag kan äga rum. Lämnade utdelningar och koncernbidrag samt mottagna koncernbidrag och aktieägartillskott under perioden 1971 - 1977 framgår av tabellerna 3.16, 3.17 och 3.18 nedan. Åren 1971 - 1977 har totalt ca 180 mkr utdelats till AB Statsföretag från dotterbolagen. Givna koncernbidrag uppgick under samma period till ca 1,3 miljarder kr.

SOU 1978 :85 Sta/(Aáö/Leøtag å/zen 1970 - 7978 91

mczcsw

nga_ o.Nw_

n.o ä.o N.u w.m n.o m.o äo

osm o.od

Nä

omm. N.oa

- - - -

Km_ u.N

maa

m.o o.m _.o m.o Na

I nxm_ N.mN

§9 - - - -

m.o :.N m.. ma

wöä

N.:

sun_ o.nä w.om

Sa

EE

- - - - - -

_ n.m m.. m.m

Mum_ o.m. m4_ m.om

.mmssoäz

- - - - - - - - -

o.N

Nnm_ tm_ a.N_

- - - - - - - -

m._ w.m

mad n.m_

mcoweâcøppoo

_Nm_

m

wmuvkümumpw

m

wwqw »www

nxmnoh

mxåmö

?åh

pwum>mco.v_m_._mv_

2a

muuuemwçwswm

åzmcov_

mgvgwgnwa _ooaxuom mxmcow mgugwguwz

:BE mm< m? mm 53_ .B23 m3: mxmcoå mEEzm ädääö m5: uääx

92 å/Len 19.70 - 7978

Sta/aáä/Letag

-4 rxaomxoaxoø-o-aonoooaxomm o. OO

mEcSn

:wo :-c›a\h.o4C :r-cm-c-áxb -om O\ mm N-iN M “OO N Iñ IN 11

Km_

.§2

IGPCICC IOG u. p.

:Anm

(V

R2

R2 I im_

:a

nä_

:En

.EE

_

§2 :JE

mmåêöuzov_

Cm_ os!

oumcem..

m

uowmtmm wmuogwum»

vmumvto wxmnoh msfowma

Emouw

mxåmö

._O._.

ugnmåcgxwtmz

ATM

_E3_

Mum

xmszaaéåm

mccmEz

..

coxöäoo 2253_ .moösz msåoxuxz _ooaxuom nmuow mxmcow mxmcoå mxmcwm mâEzw

:.82 0.030 mm< .mm/x _oöm _nmz ._35 m3... m<m N

SOU 1978 :85 Sta/t/sáä/Letag åILen 1970 - 1978 93

_

.R2

I n

os.:

m; m; m; 3 i. ...m 0._ Än m..

oi

oâ m... m... E _.m ...m

»E28

m.: »Jm 0.2 Q8

_än_

E:

§2 ...m2 ämm_

ä_

mámm

...å _

_ä_

- - - n - - - - u - u u - - - u u

m; m... å ...m 3 Qm 3 än

:ua

m.: n.:

0.3_ 33m

m

Ra_

wmönuoauov

.EE

- - - u - - - - - - - - u › - - . - -

...m _.m 2 n... _._ än

06_ of. 0.3

0.00_

_

:i

- . u - › a - - - - a - u - a n - -

än in 0:_ m... Qm ä_ E.

o._mv_›

m 0.00 E: ...i R2

nä_

- - - - - - . - - - u - n c u u -

0.0 0.0_ m... um ...m 1a

06m .än m.: o.m_ 06._

im_ ma:

› - n u a - - - u - - u u n a - - - u - - - a §95.

än

nä_ máw 0.0_ ämm o.: _Km_

wmwoxäâmum

- - - - - - - › - - u - u - n - a

:6 m... m: _.m ...m

m6.. ...om 0.2 m.m_ 06m

Q2_

...ä

NR_

m?

& - - - - - - - - n - u - u - - - - -

n; ...n m; ...o o: _._ ...n n; E3

_ä_ ...om m m5_ §1_

mcwøåoå

:owman

_mcoimcöua_

:m:

.55

mmaokzmamam

_Näää_

wciocåa_

E-

Sån_

useEs 28.25

:ou

2a E85

.asus

_E3_ mxåmö .Qcc .EEoU

xmcâsmåäw

:§52

Emwmåoå coäeáoo 353.92 .oâzmânä mm»o._o_2m_m m:_E_o..=_

.Exm

xoemu ucåea: :massan 250025

a

:BE _m9_ _som_ umän_ amma_ .meaz ._23 cowåu_ _..z .E2022 uåäz ...E8 .sann A305 m<m _oEñ 822m asså _§30_

mm :m _

94 Staf/Måndag ä/ten 1970 - 7978

De företag som avgivit mest i form av utdelningar och koncernbidrag är LKAB och Tobaksbolaget. Totalt har dessa företag lämnat 636 resp. 587 mkr. Av de totala till utdelningarna Statsföretag AB under perioden på drygt 180 mkr har LKAB svarat för ca 56 procent. Efter LKAB och Tobaksbolaget kommer ASSI som lämnat koncernbidrag och utdelning motsvarande ca 130 mkr. ASSI har under perioden också mottagit koncernbidrag på 6 mkr.

Övriga givare av betydelse har varit KABI, Berol Kemi, Karlskrona-

varvet och Kalmar Verkstad. ASSl:s och Berol Kemis givande av koncernbidrag hänför sig till högvinståret 1974 samt åren närmast därefter. KABI har lämnat koncernbidrag åren 1972 - 1977 med undantag för år 1976. Kalmar Verkstad har lämnat koncernbidrag de två sista åren av perioden. Av de totalt lämnade utdelningarna och koncernbidragen på ca 1,5 miljarder kr har drygt l,l miljarder kr återförts till i dotterbolag gruppen. Mellanskillnaden på ca 400 mkr har behållits av moderbolaget för täckande av egna kostnader, räntor, utdelningar till ägaren - staten eller för förstärkning av det egna kapitalet. Statsföretag AB:s utdelning till ägaren har under perioden uppgått till 7l mkr. beslut i samband med bildandet Enligt riksdagens av Statsföretag befriades företaget från utdelningsplikt till ägaren för verksamhetsåren 1970 - 1972. Ev. vinstmedel dessa år skulle konsolideras i företaget, men på grund av den svaga resultatutvecklingen dessa år skedde ingen större förstärkning av Statsföretags egna kapital genom behållna vinstmedel. Vidare åtog sig Statsföretag enligt riksdagsbeslut år 1973 (prop. 1973:170) att svara för Svetabs finansiering genom att ägaren avstod från utdelning tre år framåt. Statsföretag har vidare varje år lämnat bidrag till Norrlandsfonden. Det sammanlagda värdet av dessa bidrag uppgår under koncernens hittillsvarande verksamhet till 145 mkr. Som nämndes ovan har ca l,l miljarder kr av lämnade koncernbidrag och utdelningar från dotterbolagen återförts till dotterbolag i gruppen. En jämförelse mellan tabell 3.9, som återger resultatutvecklingen i dotterbolagen åren 1971 - 1977, och tabell 3.18 visar att koncernbidrag/aktieägartillskott huvudsakligen använts för att täcka underskott i de mottagande bolagen. Drygt 90 procent av de totalt lämnade koncernbidragen/aktieägartillskotten har gått till dotterbolag som samma år redovisade förlust eller nollresultat. Av resterande ca 112 mkr har merparten eller ca 68 procent gått till NJA år 1973. Vissa av de förlustbringande dotterbolagen, som enligt tabell 3.18

å/zen 1970 - 1978 95 sou 197335 Staf/.sáö/LQ/tag

erhållit koncernbidrag/aktieägartillskott, har senare kommit att föras in under andra dotterbolag i gruppen. Fortsatt förlusttäckning genom koncernbidrag/aktieägartillskott kan därför inte längre utläsas av tabell 3.18. Sinjet och Vilhelmina Plast, vars förluster åren 1972 resp. 1971+ täcktes genom koncernbidrag, inordnades år 1974 i Tobaksbolaget som ett led i detta företags diversifiering. De båda företagen som gått med förlust även efter år 1974 har fått sin finansiering ordnad via moderföretaget Tobaksbolaget. Statsgruvor, som först var ett självständotterbolag till Statsföretag AB, fördes år 1975 till det då digt vinstgivande LKAB. Samma förhållande gäller för Linson Instrument som år 1976 överfördes till KABI. De under år 1976 och 1977 uppkomna förlusterna i Linson har täckts av Statsföretag AB i form av motsvarande mindre krav på avkastning på ägarkapital, dvs. koncernbidraget från KABI till Statsföretag AB har reducerats med belopp motsvarande förlusterna i Linson. I tabell 3.15 ovan redovisades bl. a. Statsföretag AB:s nyemissioner i dotterbolagen. Tabellen visar att Statsföretag AB tecknat aktier i för totalt ca 830 mkr under 1971 - 1977. Av dotterbolagen perioden dessa har 450 mkr eller ca 514 procent gått till NJA under åren 1973, 1974 och 1975. Ytterligare 1140 mkr har gått till ASSI, varav 100 mkr tillfördes år 1977. I storleksordning följer därnäst aktieteckningen i Uddevallavarvet på 100 mkr år 1971+. SMT-Pullmax, KABl, Berol Kemi och Uddcomb har vardera under perioden tillförts ett aktiekapital på mellan 25 - 30 mkr. I riktlinjerna för bildandet av Statsföretag AB ålades företaget bl. a. ansvaret att medverka i företagsgruppens långsiktiga kapitalanskaffning. Som framgått i avsnitt 3.7.2 har Statsföretagsgruppen ökat sin långfristiga nettoupplåning med drygt 5,8 miljarder kr. Den senaste bokslutsdagen, dvs. 1977-12-31, uppgick de långfristiga lånen i koncernen till 6,2 miljarder kr, varav Statsföretag AB:s externa långa skulder utgjorde 2,2 miljarder kr. Den del av gruppens långfristiga upplåning som skett i moderbolagets namn har i huvudsak haft formen av obligationslån i Sverige och i utlandet. Statsföretag AB har också ålagts ansvaret för en samordnad finanspolitik inom koncernen bl. a. genom in- och utlåning. Per 1977-12-31 var Statsföretag AB:s utlåning till dotterbolagen 1,8 miljarder kr varav 1,2 miljarder kr långfristigt. Statsföretag AB:s

96 Staf/Måndag å/Len 1970 - 1978

inlåning, som hänför sig till dotterföretagens likviditetsöverskott, var vid denna tidpunkt drygt 800 mkr.

3.7.4 Resultaturvecklingen år 1978

Statsföretagsgruppens resultatutveckling hittills under innevarande år av tabell 3.19. Siffrorna avser - De framgår perioden januari augusti. senaste tendenserna i utvecklingen kan belysas genom jämförelse med motsvarande period år 1977. Tabellen visar att gruppens totala resultat förbättrats med drygt 320 mkr jämfört med motsvarande period år 1977. Gruppens resultatförbättring förklaras till betydande del av att NJA:s stålrörelse överförts till SSAB. Statsföretag äger 50 procent av aktiekapitalet i SSAB men t. v. konsolideras inte detta bolag i Statsföretagsgruppen.” Det underskott på 107 mkr som redovisas i tabellen avser i huvudsak kvarvarande finansiella kostnader. Överförandet av NJA:s stålrörelse till SSAB har under perioden inneburit en resultatförbättring för Statsföretag med ca 200 mkr. Fr. o. m. år 1978 ingår Eiserkoncernen i Statsföretagsgruppen. Som framgår av tabellen har detta engagemang hittills i år inneburit en ökad belastning resultatmässigt med drygt 70 mkr. Det bör dock påpekas att Statsföretag, i den offertöverenskommelse som låg till grund för övertagandet, erhållit kompensation från staten för rekonstruktion av Eiser. Basindustriföretagen LKAB, ASSl och Berol Kemi uppvisar tillsammantagna en resultatförsämring med 55 mkr. Såväl ASSI som Berol Kemi uppvisar emellertid en förbättring jämfört med motsvarande period år 1977. Resultatförsämringen hänför sig till LKAB, vars förluster under perioden ökat med 145 mkr.

Övriga bolag i gruppen, exkl. moderbolaget Statsföretag AB, uppvisar

totalt sett ett i stort sett oförändrat resultat jämfört med motsvarande period år 1977. Vissa förändringar vad gäller de enskilda bolagen kan dock märkas. En resultatförbättring kan noteras för Kalmar Verkstad, KABI, ABAB och Tobaksbolaget. I Tobaksbolagets fall är resultatförbättringen drygt 20 mkr. Uddcomb redovisar en förbättring av resultatet med 16 mkr.

Sta/tøsáä/Letag å/Len 1970 - 1978 97

Tabell 3.19 Resultatutvecklingen i Statsföretagsgruppen de första 8 månaderna år 1978 jämfört med motsvarande period år 1977 (resultat efter finansiella kostnader och intäkter i mkr) Januari augusti

1978 1977

Jä/Ln K Atøiünd. LKAB -388 -243

NJAl -107 -310

Malawi/sia Lnd.

312096- och bränd. ASSI -195 -257 -2 -4 Nyckelhus Rockwool -12 16

Kemulz Lnd. Berol Kemi -33 -61 KABl 20 18

KOVI/Sumentvallu/Cnd. SARA -11 -5 Svenska Tobaks AB 173 151

Övn/tiga bolag

1_E_iser -22 -24 Ovrigt Statsföretag AB 69 -108

-22 -91

Konce/Lmnäzsøsiga juAIe/*Lánga/L

G/ruppen total/t -604 -926

1NJA:s stålrörelse är Överförd till SSAB

zAvser Nyland Mattor, Stigtex

- Kama; Statsföretags delårsrapport januari augusti 1978

98 Sta/fAáÖ/Letag å/zen 1970 - 1978

En betydande försämring kan noteras för SMT-Pullmax, Rockwool och SARA. Samtliga dessa företag redovisar förlust hittills under år 1978. Mest markant är resultatnedgången i Rockwool. Jämfört med motsvarande period år 1977 har resultatet försämrats med 28 mkr. Till viss del sammanhänger denna resultatförsämring med extraordinära kostnader i samband med den nystartade Hällekisanläggningen. Vid sidan om Överförandet av NJA:s stålrörelse till SSAB förklaras gruppens totala resultatförbättring av en förbättring i moderbolaget. Jämfört med år 1977 redovisar Statsföretag AB en förbättring med drygt 175 mkr. Denna resultatförbättring förklaras i väsentlig utsträckning av en förbättring i nettot av valutakursändringar i företagets långfristiga upplåning i utlandet.

3.8 Offerter

3.8.1 Bakgrund

l den proposition som föregick Statsföretags bildande gavs en mycket knapphändig beskrivning av det s. k. offertförfarandet. I syfte att förena företagsekonomiska och samhällsekonomiska intressen ålades Statsföretag att lämna offert för fullgörande av sådana som speciella uppgifter ägaren begärde att bolaget skulle fullgöra. Ingen precisering fanns av vilka uppgifter det kunde gälla, hur offerten skulle utformas eller hur ersättningen till Statsföretag skulle beräknas. lndustriministern ansåg att den praktiska utformningen av offertförfarandet fick utformas i varje särskilt fall. offertförfarandet har i enlighet med riksdagens beslut kommit att omfatta även privata företag. I det följande beskrivs några av de fall där statliga kapitaltillskott givits till företag för fullgörande av vissa uppgifter som troligen inte hade kommit till stånd på basis av enbart företagsekonomiska bedömningar. Här beskrivs fall där särskilda statliga kapitaltillskott beviljats. I några fall överensstämmer företagens åtgärder med sådana som berättigar till reguljärt lokaliseringsstöd. Att medlen begärts via särskilda propositioner kan i sådana fall förklaras av att beloppen varit av en sådan storlek att de inte rymts inom ordinarie anslag för lokaliseringsstöd. Vidare har en del av de beskrivna kapitaltillskotten givits för att täcka redan uppkomna förluster. Det är ibland en definitionsfråga huruvida dessa kapitaltillskott givits som ett led i en företagsekonomisk

StaI/.Sáä/Le/tag å/Len 7970 - 1978 99

rekonstruktion eller om de kan anses vara ersättning för att företaget i fråga fortsätter driften eller avvecklar i en långsammare takt än vad som vore företagsekonomiskt motiverat.

3.8.2 Vilhelmina Plast

År 1971 kom Statsföretag och Coronaverken överens om att bilda ett nytt bolag, Vilhelmina Plast, som de två koncernerna ägde till lika delar. var att Coronaverken såg möjligheter att expandera den Bakgrunden tillverkning av plastprodukter som fanns vid dotterbolaget Husqvarna Borstfabrik. För detta behövdes en ny produktionsanläggning. Från statens sida var en lokalisering av ny produktion till Vilhelmina önskvärd. För att företaget skulle lokalisera den nya plastfabriken till Vilhelmina beviljades det ett särskilt statligt bidrag på 4,5 mkr. Det nya bolaget finansierades dessutom av lokaliseringsstöd enligt gällande bestämmelser. Det särskilda bidraget kan betraktas som ersättning för fullgörande av ett uppdrag, dvs. industrilokalisering till Vilhelmina. Enligt industriministerns föredragning i propositionen (prop. 1971:75) skulle det särskilda bidraget ge det nya bolaget förutsättning för produktion på oförändrade villkor i förhållande till den tidigare lokaliskulle täcka flyttningskostnader men också en del av seringen. Bidraget det kapitaliserade värdet av framtida merkostnader på grund av transporter, administration o. d. Departementschefen väntade sig att i framtiden skulle drivas med lönsamhet och inte kräva projektet ytterligare stöd. Statsföretag övertog år 1973 även hälften av aktierna i Husqvarna Borstfabrik, som svarade för försäljning och marknadsföring av de produkter som tillverkades i Vilhelmina. Senare under året övertog Statsföretag alla aktier i de tvâ företagen samtidigt som Coronaverken övertog Statsföretags aktier i det likaså av koncernerna hälftenägda Staros. De samlade förlusterna i Husqvarna Borstfabrik och Vilhelmina Plast under tiden från Statsföretags engagemang översteg vid denna tidpunkt väsentligt av staten beviljade bidrag. Förlusterna täcktes av Statsföretag. Tobaksbolaget övertog år 1971+ de två företagen under namnet Sinjet. Trots förändringar i produktionssortiment, organisation och marknadsinriktning har bolaget varje år t. o. m. år 1977 varit kraftigt förlustbring-

100 Staizsáä/Leøtag å/Len 7970 - 7978

ande. Några ytterligare särskilda tillskott från staten har inte lämnats. F. n. undersöks enligt moderföretaget möjligheter till en omstrukturering av Sinjet i syfte att skaffa en bärkraftig verksamhet och tryggad sysselsättning i såväl Husqvarna som Vilhelmina.

3.8.3 Staros

Statsföretag gick år 1971 samman med Coronaverken om en nyetablering i Nykroppa, där arbetsmarknadsläget var ansträngt. Det nya företaget, Staros, övertog den tillverkning som bedrevs av Coronaverkens dotterbolag E A Rosengren i Kungsbacka. För förvärv av aktiekapital i Staros fick Statsföretag ett ränte- och amorteringsfritt lån av staten. Ränta och amortering skulle inte erläggas förrän utdelning erhölls. Coronaverken övertog Statsföretags aktier i Staros år 1973.

3.8.4 Stekenjokk

statsmakterna började överväga gruvbrytning i Stekenjokk under slutet av 1960-talet. Enligt ett riksdagsbeslut år 1970 fick Statsföretag i uppdrag att förverkliga gruvprojektet. Företaget fick ett statligt ränteoch amorteringsfritt lån för detta ändamål. Nya kalkyler visade emellertid att projektet skulle få väsentligt sämre lönsamhet än vad som hade beräknats vid tiden för riksdagsbeslutet. Statsföretag föreslog därför att förberedelserna för brytning skulle upphöra tills nya resultat kunde erhållas från en fortsatt Nya medel till denna prospektering anvisades under år projektering. 1971. Samma år tillkallades en utredning, Stekenjokkutredningen, som fick i uppdrag att undersöka företagsekonomiska och samhällsekonomiska konsekvenser av gruvbrytning i Stekenjokk m. m. Utredningen lade fram sitt betänkande år 1972 (Ds I 1972:5). Utredfann att det fanns vissa utsikter att gruvbrytning i Stekenjokk ningen kunde nå tillfredsställande lönsamhet men att lönsamheten mycket starkt var beroende på de geologiska förutsättningarna för brytning som delvis var okända samt de framtida priserna på koppar och zink. I båda fallen var antagandena osäkra. Den företagsekonomiska bedömningen kompletterades med en sam-

Søta/t/sáä/Letag ålien 7970 - 1978 101

hällsekonomisk kalkyl. denna skulle projektet ge ett överskott Enligt samhällsekonomiskt sett. Detta överskott berodde till övervägande del på att antogs ge sysselsättning åt arbetskraft som mer eller projektet mindre saknade alternativ sysselsättning. Den samhällsekonomiska kostnaden av att utnyttja denna arbetskraft bestäms av det värde ifrågavarande arbetskraft kan generera i bästa alternativa användning. Beroende arbetskraften i detta fall mer eller mindre saknade alternativ på att sysselsättning kom den samhällsekonomiska kostnaden att understiga den faktiska lönekostnaden. Den samhällsekonomiska kalkylen innebar därför en uppvärdering av resultatet i förhållande till den företagsekonomiska

bedömningen. slutsatser på grundval av utredningen var att Departementschefens inte kunde motiveras om enbart företagsekonomiska krav projektet ställdes 1973:52). Den samhällsekonomiska kalkylen ansåg han vara (prop. ett till metoder att bedöma om projektet skulle bli av komplement övriga eller hur stora insatser samhället skulle göra vid realiserandet av ej samt projektet. De svenska LKAB, Gränges och Boliden tillfrågades om gruvföretagen intresset att starta i Stekenjokk. LKAB lade fram ett gruvbrytning om brytning av 200 000 ton malm per år medan Boliden kunde förslag projektet vid en brytningsnivâ på 400 000 ton per år. De två åtaga sig ville inte gå samman i ett gemensamt projekt. Bolidens förslag bolagen antogs av staten. Departementschefen motiverade valet av Boliden med att det av ekonomiska skäl var bättre med den högre brytningsnivån, även troligen om han inte baserade sitt antagande på någon konkret kalkyl. Ett viktigt skäl för att välja den högre brytningskapaciteten var emellertid att detta alternativ gav en högre sysselsättning. Ett ramavtal mellan staten och Boliden upprättades. Boliden skulle arrendera av staten i 20 år. Boliden utfäste sig att senast den l gruvan 1979 ha gruvan utbyggd för en produktionskapacitet av 400 000 ton juli malm per år samt att därefter omedelbart inleda reguljär gruvdrift. För detta erhöll Boliden enligt avtalet 27 mkr i statliga bidrag samt en lånegaranti på l00 mkr. Staten åtog sig även att sörja för statlig erforderliga vägförbindelser till gruvan m. m. Staten anvisade också vissa lån till samhällsbyggandet i gruvorten. Driften påbörjades år 1976.

102 Sta/üsáö/Le/tag å/Len 1970 - 19.78 SOU 1973:85

3.8.5 NJA, Stå/verk 80 och SSAB

Statliga kapitaltillskott i form av lån, aktiekapital och bidrag har vid en rad tillfällen beviljats NJA, Stålverk 80-projektet inom NJA och det företag som tog över NJA år 1978, Svenskt Stål AB (SSAB). De statliga kapitaltillskotten under tiden 1970 - 1978 visas i tabell 3.20. Det är med ledning av propositionerna inte klart i vilken mån de beviljade medlen till NJA-SSAB kan betraktas som ersättning för uppdrag enligt offertförfarandet. Rent allmänt ansågs NJA under den här betraktade tiden ha en särskild uppgift, dvs. att lösa vissa sysselsättningsproblem. Detta påpekas bl. a. i den proposition som föregick Statsföretags bildande. En annan väsentlig orsak till att staten i olika skeden har skjutit till kapital i NJA är att företaget ständigt har varit förlustbringande. Under perioden har NJA rekonstruerats två gånger. Fram till år 1970 hade företaget en svag expansion. investeringarna ansågs svårt eftersatta. Verksamheten hade också dittills givit förluster. Företaget fick ett statligt kapitaltillskott för rekonstruktion. Samtidigt byttes företagsledning och en framtidsplan för NJA utarbetades. Den innehöll bl. a. ett nytt stort investeringsprogram, IP 70. För att kunna realisera detta investeringsprogram begärde företaget statliga kapitalinsatser. Staten beviljade under perioden 1971 - 1974 bidrag, nytt aktiekapital och lån till NJA. Dessa insatser täckte till största delen investeringskapitalet. I propositionerna motiverade industriministern de statliga kapitalinsatserna främst med att de gjorda investeringarna var nödvändiga för NJA:s fortbestånd och framtida konkurrenskraft. En tillfredsställande avkastning på det insatta kapitalet förväntades. Departementschefen påminde om NJA:s roll för sysselsättningen i Norrbotten, men det huvudsakliga skälet för investeringarna synes vara företagsekonomiskt. Under högkonjunkturåren 1973 - 1974 fanns bedömningar både i Sverige och internationellt om att stålefterfrâgan i världen skulle få en stark tillväxt och att tillgänglig kapacitet var otillräcklig för att möta den. Dessa bedömningar låg till grund för beslutet att projektera ett nytt stålverk i Luleå, Stålverk 80. l den första propositionen kring detta projekt anförde industriministern att det nya stålverket hade förutsättningar att ge god lönsamhet. Argumentationen stärktes av att projektet medförde positiva effekter på såväl direkt som indirekt sysselsättning i regionen. Möjligheterna att inom Sverige vidareförädla malm var ett

Staøbááä/Løtag åJLen 7970 - 1978 103

annat argument. Att staten genom särskilda tillskott skulle finansiera projektet motiverades med att projektet var så stort att det inte låg inom Statsföretags möjligheter att skaffa det nödvändiga kapitalet. Enligt Statsföretags begäran skulle staten i det närmaste helfinansiera projektet med nytt aktiekapital, lån och lânegarantier. Denna begäran accepterades i stort sett av departementschefen.

Tabell 3.20 Statliga kapitaltillskott i mkr till Statsföretag avseende NJA, Stålverk 80 och Svenskt Stål AB (SSAB) åren 1970 - 1977

1974 - 1975 Stålverk 80 (beviljat) (525) iansprâktaget 350 1976 Finansiell rekonstruktion (bl. a. eftergift av beviljade lån)

(beviljat) (1 800)

iansprâktaget 1 4145 1976 Bildandet av NJA-Invest 25 1977 Bildandet av SSAB för nedskrivning av Ersättning tillgångar i NJA, förlust varulager m. m. 7ll Stålverk 80 181

i SSABZ 350 350

Nyemission

För IP 70 beviljades lån med samma villkor som lokaliseringslân på +92 mkr. Dessa eftergavs i samband med rekonstruktionen. sammanlagt 1977 - lån på SSAB beviljades dessutom under perioden 1982 statliga sammanlagt 3,1 miljarder kr, varav 1,8 miljarder kr var lån med Villkorlig återbetalning. Källa: Propositioner nr 1970:78, 1971:139, 1972:1:15, 1972:117, 1973:85:9, 1974:170 bil. 11, 1975:1 bil. 15, 1974:64, 1975/76:207, 1976/77:57 och 1977/78:87.

l den andra propositionen om Stålverk 80, som lades våren 1976, har argumentationen förändrats. Projekteringen hade visat att Stâlverk 80 i dess ursprungliga form skulle bli synnerligen ekonomiskt riskfyllt.

104 å/Len 7970 - 1978 StaMáä/Letag

Investeringsbeloppen hade reviderats och stigit kraftigt. Propositionen förordade av projektet genomförande men vid en lägre produktionsnivâ än tidigare. Eftersom lönsamheten var osäker med de reviderade bedömningarna framhölls i stället de regional- och industripolitiska för argumenten projektets genomförande. En modern svensk stålindustri behövdes för att förse svensk Verkstadsindustri med halvfabrikat. inom den Satsningarna privata delen av branschen ansågs otillräckliga. Att staten skulle ha ett speciellt ansvar för denna basindustri nämndes inte explicit. Men industriministern pekade på att Stålverk 80 skulle kunna stärka hela branschens framtida konkurrenskraft, bl. a. genom att förse svensk stålindustri i övrigt med billiga ämnen. Sysselsättningsmålen preciserades i detalj genom det antal personer som det nya verket skulle engagera. Projektets utformning och produktionsutrustning var inte fastlagda vid tiden för propositionen. Det industriella projektets skulle omfattning alltså anpassas efter antalet nya arbetstillfällen. hemställ- Propositionen de emellertid endast om medel för fortsatt projektering. Projektets totala kostnader var på detta stadium inte kända. I NJA krävdes en ny ekonomisk rekonstruktion år 1976. Under hösten detta år hade företaget beslutat att inte t. v. genomföra Stålverk 80projektet. En översyn av företaget visade också att personalinskränkningar var påkallade. I propositionen anförde departementschefen att fortföretagets bestånd måste säkras och att detta borde ske genom lönsamhetsförbättringar. Han anslöt sig till företagets bedömning att dessa förbättringar skulle uppnås genom relativt begränsade och underhållsinvesteringar insatser. Större nyinvesteringar borde anstå tills marknadsförutsättningar fanns. Att måste ske för att stärka lönsamheten personalinskränkningar accepterades av industriministern, även om han fann dem beklagliga. Han angav i stället andra åtgärder för sysselsättningen i Norrbotten än en utbyggnad av NJA, t. ex. förstärkning av statens regionalpolitiska åtgärder, NJA-Invest m. m. Det halvstatliga handelsstålbolaget Svenskt Stål AB (SSAB) bildades efter riksdagsbeslut våren 1978. De två tillsköt sina privata parterna anläggningar i stål- och gruvrörelse och Statsföretag tillsköt NJA samt 700 mkr kontant i form av eget kapital. SSAB dessutom beviljades statliga lån på sammanlagt 3,1 miljarder kr att lyftas under en rekonstruktionsperiod omfattande åren 1977 - 1982. Av dessa lån var 1,8

Stcbuáö/Letag å/Len 1970 - 1978 105

miljarder kr - rekonstruktionslånet - lån med Villkorlig återbetalning samt förenat med vissa möjligheter till avskrivning. I den proposition som behandlar bildandet av SSAB preciserades vissa villkor för kapitaltillskotten till det nya företaget. Kapitaltillskotten motiverades främst av industripolitiska skäl, dvs. industriministern ansåg att de statliga insatserna var nödvändiga för att Sverige på sikt skulle kunna behålla en konkurrenskraftig stålindustri. De berörda företagen ansågs sakna möjlighet att tillföra det nödvändiga kapitalet. Vissa motprestationer krävdes emellertid av SSAB för att företaget skulle komma i åtnjutande av det statliga rekonstruktionslånet. Bolaget skulle vidta strukturella åtgärder av en sådan art att branschens konkurrenskraft stärktes. SSAB skulle samråda med övriga svenska stålföretag i fråga om strukturförändringarna. Syftet härmed var att SSAB inte skulle vidta åtgärder som förorsakade väsentliga problem för de andra företagen. Industriministern krävde vidare en årlig rapportering om bolagets planering och utveckling. De statliga kapitaltillskotten var däremot inte förenade med några speciella villkor för sysselsättning eller lokalisering. Bolaget skulle tillsammans med de anställda utforma den framtida inriktningen och omfattningen av företaget. Kostnader för sysselsättningsomställningar skulle bestridas av arbetsmarknadspolitiska medel anvisade i annan ordning. Bolagets betydelse för sysselsättningen i olika regioner påvisades här liksom i de föregående propositionerna, dock utan att något särskilt ansvar utöver det som gäller för företag i allmänhet ålades SSAB.

3.8.6 NJA-Invest

NJA-Invest bildades år 1976 i samband med att NJA beslutade om att skjuta Stålverk 80-projektet på framtiden. En översyn av företagets verksamhet påvisade behov av personalminskningar i NJA. Aktiviteter för att skapa ny sysselsättning till regionen var därför nödvändiga. NJA-Invest, ett bolag med uppgift att stimulera näringslivet i Norrbotten, bildades som ett dotterbolag till NJA. Industriministern anförde visserligen tveksamhet till att ett investmentbolag med denna uppgift skulle kopplas till ett statligt företag i stället för t. ex. Norrlandsfonden. Han föreskrev att verksamheten efter ett par år skulle utvärderas och resultatet föreläggas riksdagen.

106 Staf/sáölietag å/Len 7970 - 1978

Bolaget, som beviljades ett kapitaltillskott på 25 mkr, skulle genom delägarskap i nya företag med verksamhet som inte hade anknytning till NJA underlätta deras expansion och finansiering. NJA-Invest skulle inte äga majoriteten av aktierna i företagen. Agarintressen skulle avyttras när detta blev lämpligt. Knytningen till NJA motiverades närmast av att NJA hade goda möjligheter att förmedla kontakter till NJA-Invest samt söka upp projekt som kunde ligga till grund för ny affärsrörelse i Norrbotten.

3.8.7 Berol Kemi

Berol Kemi gjorde betydande investeringar åren 1971+ - l977. År 1976 påbörjades investeringar i en anläggning för s. k. oxo-produkter, dvs. mellanprodukter i Berol Kemis tillverkningsprogram, som annars importerades. Marknadsförutsättningarna för Berol Kemis verksamhet förändrades starkt åren 1976 - 1977, vilket förorsakade företaget svåra förluster. 1 samband med företagets rekonstruktion under år 1977 konstaterades att det s. k. oxo-projektet med stor sannolikhet inte kunde uppfylla rimliga lönsamhetskrav. Statsföretag förklarade sig berett att ta ansvaret för den påbörjade investeringen under förutsättning att gruppens ekonomi inte påverkades negativt. Av det totala kapitalbehovet på 700 mkr, varav 450 mkr motsvarade anläggningsinvesteringar, begärde Statsföretag 300 mkr i bidrag från staten. Återstående del av beloppet skulle Statsföretag svara för. lndustriministerns motivering för det statliga kapitaltillskottet i propositionen (prop. l977/78:l25 bil. ll) var bl. a. att investeringsprojektet skapade förutsättningar för breddning och vidareförädling av produktprogrammet. Genom den egna tillverkningen kunde import av de aktuella varorna undvikas. Statsföretag kunde inte på grund av sin ekonomiska situation ta ansvar för projektets finansiering. Projektet gav vidare ett angeläget tillskott till sysselsättningen i regionen.

3.8.8 Eiser ár1978

Eiserkoncernen bildades år 1978 av ett antal textil- och konfektions-

Sta/máö/Letag å/Len 1970 - 79% 107

företag som under 1970-talet kommit i statens ägo. Flertalet företag hade övertagits av staten sedan de fått ekonomiska svårigheter, bl. a. på grund av konkurrerande lågprisimport av tekovaror. Statsföretag AB beviljades i samband med bildandet av Eiserkoncernen ett statligt bidrag på 190 mkr. I propositionen (prop. l977/78:73) gav industriministern en i jämförelse med tidigare offertprojekt ingående beskrivning av sin syn på tekoföretagets mål och inriktning. Det statliga engagemanget i tekobranschen motiverades främst av att det i samhällets intresse att undvika den kapitalförstöring och låg arbetslöshet som med säkerhet hade blivit följden i annat fall. Han ansåg emellertid att de statliga företagen på grund av risken för konkurrenssnedvridning inte fick gynnas på andra företags bekostnad, t. ex. i fråga om finansiering. Men de borde inte heller ha särskilda åligganden jämfört med andra företag, t. ex. när det gällde sysselsättning. Departementschefens riktlinjer till Eiser utformades mot denna bakgrund. Företagsgruppens rekonstruktion skulle ske under två års tid. Efter denna tid skulle gruppen visa rimlig avkastning på arbetande kapital. sysselsättningen skulle anpassas till en företagsekonomiskt rimlig nivå under den angivna tiden. Departementschefen betonade särskilt att omstruktureringstiden på grund av risk för konkurrenssnedvridning inte fick göras längre. Han slog också fast att företagsledningen skulle anpassa produktion och sysselsättning till marknadsförutsättningarna, vare sig de blev bättre eller sämre än vad som antagits vid beslutstillfället. Vidare fastslogs att Statsföretags ansvar för sysselsättningen inte var större än vad som gällde för andra företag - men han gav samtidigt uttryck för meningen att statsmakternas ansvar för sysselsättningen tar vid först när företagens möjligheter att hjälpa människor inom berörda orter är uttömda. Statsföretags sysselsättningsansvar för Eiser skulle emellertid inte gå utöver de anvisade ekonomiska ramarna för tekokoncernen under de två omstruktureringsåren. lndustriministerns slutkommentar sammanfattar i stort sett hans principiella inställning:

Enligt min mening kan statliga lika lite som andra tekoföretag inte utan särskild ersättning åläggas betungande försörjnings- eller regionalpolitiska uppgifter i en omfattning som står i strid mot kraven på lönsamhet. Jag vill i sammanhanget återigen betona att formerna för eventuella försörjningsberedskaps- och/eller regionalpolitiskt motiverade uppgifter inte får bli sådana att konkurrensmässiga orättvisor uppstår.

108 å/zen 7970 - 1978

SÅaI/.SÅÖ/LO/Cag sou 1978;s5

Det statliga kapitaltillskottet till kan alltså, som det Statsföretag beviljades enligt propositionen ovan, i första hand ses som ett led i en företagsekonomisk rekonstruktion. Beloppets storlek har bestämts utifrån två förutsättningar, dels att den statliga koncernen inte skulle fått en särställning gentemot konkurrenterna, dels att verksamheten skulle få möjlighet att finansieras på kommersiella villkor, bl. a. genom att det nya företaget fick en viss soliditet. Enligt nämnda proposition begränsades inte Statsföretags handlingsfrihet i fråga om sysselsättning eller produktion - om sådana begränsningar skulle åläggas företaget skulle ytterligare ersättning begäras härför.

3.8.9 Sammanfattning

Av de beskrivna fallen i det föregående kan konstateras att offertförfarandet ingalunda haft någon enhetlig tillämpning. Förutsättningarna har varit skiftande i de företag som har erhållit mycket de statliga kapitaltillskotten. I de beskrivna fallen är det ofta svårt att skilja på när det statliga stödet avser ersättning för någon särskild, icke företagsekonomiskt motiverad uppgift som företaget utför och när stödet kan ses som en ren rekonstruktion av ett företag på obestånd. Särskilt gäller detta kapitaltillskotten till företag med ekonomiska svårigheter. Uppgiftens karaktär varierar också. Vilhelmina Plast skulle t. ex. starta lönsam verksamhet företagsekonomiskt i en region där sysselsättningsbehoven var stora. Offerten avsåg merkostnader för lokaliseringen. De senare uppkomna förlusterna i bolaget förutsågs inte och föranledde inte heller ytterligare tillskott från statens sida. I fallet skulle Boliden Stekenjokk genomföra icke företagsekonomiskt motiverade investeringsprojekt för att skapa sysselsättning. Samma uppgift gällde för Statsföretag i fråga om Berol Kemis oxo-projekt. En liknande uppgift fanns för Stålverk 80 i den reviderade versionen. Iden första versionen betraktades ju Stålverk 80 som ett lönsamt som projekt, dock av sin storlek på grund och på grund av NJA:s svaga ekonomiska resultat måste helfinansieras av staten. Uppgiften för Statsföretag i fallen Eiser och SSAB har varit av en_ helt annan karaktär än vad som gällt för de tidigare nämnda fallen. Statsföretags uppgift är närmast att genomföra omstrukturering av de båda företagen på ett sådant sätt att lönsamhet uppnås. Begränsningar

Staüáäftetag å/Len 1970 - 1978 109

i fråga om sysselsättnings- eller produktionsnivåer finns inte. l båda fallen kan ytterligare ersättning begäras från staten om företagen skulle åläggas ansvar eller uppgifter som inte ligger inom ramen för vad man normalt kan begära av varje företag i dessa avseenden. l samtliga fall har de medel som beviljats från statens sida varit av engângskaraktär. Det har inte förutsatts att företaget kan återkomma och begära nya tillskott för att det skall fortsätta verksamheten även om detta har skett, t. ex. i fallet NJA. I inget fall har accepterats en varaktig framtida subventionering av en verksamhet. De givna tillskotten har avsetts vara all den ersättning som behövs för att företagen skall kunna fortsätta verksamheten under de villkor som normalt gäller för affärsverksamhet. De statliga kapitaltillskottens storlek har inte bestämts utifrân några enhetliga regler. De har vanligtvis fastställts genom förhandlingar. Lån och bidrag till investeringar följer ofta lokaliseringsstödsbestämmelserna men också här finns förhandlingsuppgörelser. Ersättning för förlusttäckning och merkostnader för lokalisering o. d. i den mån det gäller framtida verksamhet har på grund av det osäkra kalkylunderlaget normalt grundats på förhandlingar. Ibland har dessa kapitaltillskott givits i samband med ett tillskott för att täcka verkligt konstaterade förluster. De statliga kapitaltillskott som gjorts enbart för att täcka uppkomna stora förluster i företag bör emellertid inte betraktas som ersättning för fullgjorda uppgifter i dessa företag. Staten har i dessa fall tagit konsekvenserna av företagsekonomiska misslyckanden på samma sätt som andra företag får göra. Visserligen har kapitaltillskotten i regel givits för att drastiska sysselsättningseffekter inte skall uppstå. Staten har emellertid i dessa fall, i likhet med andra företagsägare, haft för avsikt att rädda nedlagt kapital i verksamheten och åter göra den vinstgivande.

3.9 Medverkan i strukturpolitiken

3.9.1 Inledning

Strukturomvandling i industrin kan studeras i olika dimensioner, t. ex. produktionsvolymens och sysselsättningens förskjutning mellan olika branscher, nedläggningar och nyetableringar inom branscher, förändringar i ägarförhållanden och företagsstorlek samt förändringar i

110 S/taxzsáä/ze/tag å/Len 7970 - 1978 sou 197335

industrins geografiska fördelning. Förändringar av detta slag förorsakas spontant inom marknadsekonomin av förändringar i efterfrågemönster och näringslivets konkurrenssituation. Genom olika slag av åtgärder - struktur- eller industri- - har statsmakterna den industriella politik påverkat omvandlingen. Dessa åtgärder kan sägas vara av två slag; generella och selektiva

åtgärder. Påverkan genom generella åtgärder består i att statsmakterna

ställer upp vissa ramar inom vilka de ekonomiska subjekten har fritt spelrum, medan selektiva åtgärder innebär direkta ingripanden i näringslivet. De generella åtgärderna syftar alltså till att reglera de allmänna villkor under vilka näringslivet bör verka. Näringslivets konkurrenssituation kan påverkas av statsmakternas regleringar på olika områden, t. ex. skatter, kreditläget, valutakurser, handelshinder, miljöskadlig verksamhet, m. m. Selektiva åtgärder utmärks av att de är riktade till enskilda företag eller grupper av företag. Företagsgrupperingen kan t. ex. ske efter företagsstorlek (småföretag, storföretag), produktfamilj eller teknologi (bransch), ägarförhållanden (statliga, privata, kooperativa företag), geografisk hemvist (företag inom eller utom stödområden), m. m.

3.9.2 Srrukturpolitiken i Sverige under efterkrigstiden

Under efterkrigstidens första decennier kännetecknades ekono- Sveriges mi av hög och stabil tillväxt. Strukturpolitik utövades då främst genom generella åtgärder. Statens åtgärder syftade till att underlätta en spontan strukturomvandling snarare än att styra den i en viss riktning. Genom stram finanspolitik, frihandel och solidarisk lönepolitik stimulerades industrin till produktivitetsfrämjande åtgärder. Företag med svag lönsamhet slogs ut. Skattepolitiken stimulerade företagen till att

reinvestera sina vinster. Åtgärder för att stimulera arbetskraftens

rörlighet som medel att främja hög sysselsättning var ett betydelsefullt inslag. En reaktion uppstod emellertid mot problem som följde av denna utveckling. Vissa bygder blev avflyttningsbygder med negativa konför människorna där. Kostnaderna för att

sekvenser bygga upp nya

samhällen blev höga samtidigt som avvecklingskostnader uppstod i andra orter. Ett nytt viktigt politiskt mål på 1960-talet blev regional balans.

SOU 1973185 Sta/t/.sáä/Letag å/Len 1970 - 1978 111

och lokaliseringspolitik, främst genom ekonomiskt stöd Regionalpolitik till som lokaliserade verksamhet till ur samhällets synpunkt sett företag önskvärda områden, blev nya strukturpolitiska instrument. Sedan slutet av 1960-talet har staten tagit större aktiv del i strukturomvandlingen i industrin. selektiva branschfrämjande åtgärder ökade, bl. a. genom ekonomiskt stöd till vissa branscher, statliga företagshandelspolitiska åtgärder, m. m. Motiveringarna till statens engagemang, direkta har varit t. ex. behovet av att trygga försörjning av ingripanden vissa varor, att det funnits bristande förmåga hos marknadsmekanismerna att anpassa branschen produktions- och marknadsmässigt efter framtida krav samt att en omstrukturering har varit alltför kapitalkrävande och/eller riskfylld för befintliga ägare och intressenter i företagen. Selektiva åtgärder har särskilt kommit till användning under de senaste årens strukturkriser som drabbat betydande delar av den svenska industrin. Utmärkande för de statliga ingripandena har varit att utformningen har bestämts av den aktuella situationen i respektive fall. Vissa gemensamma drag i de olika åtgärdernas utformning kan emellertid konstateras. För jämförelsens skull uppdelas åtgärderna efter om de avsett branscher som är o småföretagsdominerade o storföretagsdominerade.

3.9.3 Smâföretagsdominerade branscher

Särskilda branschprogram infördes med början år 1970 för vissa branscher. Syftet var att underlätta branschernas strukturella anpassning till ändrade konkurrensförhâllanden. Ett gemensamt drag hos de aktuella branscherna var att de hade arbetskraftsintensiv tillverkning och att deras utveckling på hemmamarknaden hade hämmats till följd av ökad utländsk konkurrens. De branscher som kommit i åtnjutande av branschprogrammen är tekoindustrierna, den manuella glasindustrin, träbearbetande industri,

skoindustrin, gjuteriindustrin och metallmanufakturindustrin. Åtgärderna

syftar till att stärka företagens långsiktiga konkurrenskraft och i fråga om flertalet branscher underlätta omställning från hemmamarknad till är tidsbegränsade och utgår endast till företag som

export. Åtgärderna

efter ett omställningsskede har utsikter att bli konkurrenskraftiga.

112 S/tazfzsáö/Løtag ä/Len 1970 - 1978

Branschprogrammen, som administreras av statens industriverk, består av stöd till exportfrämjande åtgärder, stöd till och teknikutbildning spridning, stöd till konsultundersökningar i omställningsfrämjande syfte samt statliga lånegarantier, s. k. strukturgarantier, i första hand vid samgående mellan olika företag. För tekoindustrierna har ytterligare åtgärder i form av vidtagits särskilda strukturgarantier med viss ränte- och amorteringsfrihet, avskrivningslån till investeringar och ett särskilt sysselsättningsbidrag för äldre arbetskraft, s. k. äldrestöd. För tekoområdet har också begränsningar av lågprisimportens ökning införts. För att tillgodose försörjningsberedskapen utgår sedan några år särskilt stöd till bl. a. den del av skoindustrin som tillverkar läderskor. Ett arbete som syftar till en omstrukturering bildande av ett genom holdingbolag för drygt hälften av läderskotillverkningen pågår. Begränsning avseende all import av vissa skoslag infördes under en kortare period men har numera avskaffats.

3.9.4 Storföreragsdominerade branscher

Under 1970-talet har staten i betydligt större utsträckning än tidigare under satt in åtgärder, direkt riktade efterkrigstiden mot företag inom

branscher som dominerats av storföretag. Åtgärderna har bestått av

ekonomiskt stöd i olika former, men också i ett vidgat statligt ägande av företag inom dessa branscher. Varvsindustrin har under 1970-talet till största delen kommit i statlig ägo. Denna bransch fick dessförinnan statligt stöd i olika former, främst kreditgarantier. Statens i ägande handels-, stâl- och tekobranscherna vidgades genom bildandet av Svenskt Stål och Eiserkoncernen. Bildandet av Svenskt Stål innebar dessutom att statens engagemang i gruvindustrin ökade. Härefter återstod endast några få mindre svenska järnmalmsgruvor utan statliga ägarintressen. Under år 1977 beviljade riksdagen särskilt stöd i form av lån och statliga lånegarantier till svensk specialstålindustri. Medel skulle beviljas till företag som vidtog åtgärder som resulterade i förbättringar av branschens konkurrenskraft. Medlen förvaltades av en särskild delegation. Staten avstod emellertid från att direkt gå in som ny ägare i företag inom specialstålindustrin i samband med att denna fråga aktualiserades vid förhandlingar mellan de tre företagen Fagersta, Uddeholm och SKF om bildande av ett gemensamt stâlföretag men

S/tcLt/sáö/Løtag å/Len 1970 - 1978 113 sou 197g;35

ställde ett konvertibelt lån i utsikt. Förhandlingarna avslutades utan att någon överenskommelse uppnåtts. under år 1977 särskilda kreditgarantier för Skogsindustrin beviljades lån. Villkor var emellertid att befintliga ägare genom tillskott stärkte Soliditet. Detta stöd var inte direkt kopplat till strukturella företagens åtgärder inom branschen. Staten kom också att bevilja större lån med Villkorlig återbetalning till de två Uddeholm och NCB i syfte att förstärka dessa företagen ekonomiska Lånen kan emellertid också betraktas som företags ställning. insatser i att underlätta strukturella inom

statliga syfte förändringar

respektive bransch. l fallet Uddeholm, som var engagerat i såväl stål- som skogsindustri, förutsattes att det statliga lånet skulle underlätta företagets förom strukturella med andra företag som hade en handlingar förändringar starkare ekonomisk Uddeholm och Billerud enades under år ställning. 1978 om att bilda ett gemensamt företag omfattande de båda företagens liknande har inte genomförts för skogsrörelser. Någon förändring Uddeholms specialstålrörelse. Villkoren för NCB-lånet innehåller krav i samband med strukturella förändringar, dock främst inom företaget.

3.9.5 Sratsföretags medverkan

avsnitt korn Statsföretag vid dess bildande att Som framgått i tidigare överta ett antal företag där staten hade engagerat sig i strukturpolitiskt har i liten omfattning själv etablerat verksamhet som syfte. Statsföretag motiverats av försörjningsskäl. Försörjningsskäl angavs t. ex. ursprungför NJA, Svenska Torv, GEA-verken, m. fl. Denna roll för ligen hade emellertid successivt försvagats under efterkrigstiden företagen och kvarstod knappast vid tiden för Statsföretags bildande. Projekt och förvärv under Statsföretags hittillsvarande verksamhetsperiod har knappast haft motiv av detta slag. Ett undantag är, som tidigare framgått, Stålverk 80-projektet i dess reviderade version (som dock inte korn att realiseras). Uddcomb samt vissa verksamheter under SU och Svetab var projekt där framtida marknadsexpansion väntades, men där projekten kunde betecknas som företagsekonomiskt riskfyllda. Verksamheterna övertogs av Statsföretag och expanderade också under Statsföretags hittillsva-

114 Søtaøuáö/Leøtag å/LQH 1970 - 1978

rande verksamhetsår. Riskfyllda nya satsningar inom t. ex. områden med väntad stark marknadstillväxt har i den mån de förekommit skett inom mindre företag under dotterbolagen. Projekt av detta slag har funnits under Svetab och NJA-Invest. Projekt av Uddcombs har inte omfattning etablerats av Statsföretag. Gruppens ökning i termer av omsättning och anställda har främst föranletts av företagsförvärv inom etablerade verksamheter på affärsmässig basis, t. ex. i ASSI, KMV, SMT, SARA, KABI, Berol, Tobaksbolaget, m. fl. Statsföretag tog del i de stora branschstruktureringarna inom varvs-, handelsstål- och tekoindustrierna. I fallet varvsindustri lämnade Statsföretag branschen i stället för att överta den nya koncernen. Eftersom det ekonomiska för den åtagandet nya varvskoncernen skulle bli mycket stort skulle Statsföretag inte klara detta inom ramen för sina ekonomiska resurser. Ett alternativ diskuterades där Statsföretag åtog sig ett administrativt ansvar för koncernen utan att ta det ekonomiska ägaransvaret. Detta inte ansågs emellertid lämpligt av statsmakterna och inte heller av den särskilda analysgrupp som utrett den nya koncernbildningen. Gruppens som motivering, regeringen anslöt sig till, var följande (prop. l976/77:l39):

Det är enligt att analysgruppens mening nödvändigt den föreslagna varvskoncernen får en ledning som helt kan koncentrera sig på de många och stora problem av bl. a. struktureil art som kommer att finnas inom svensk varvsindustri under lång tid. Det är vidare inte lämpligt att skilja på det ekonomiska ansvaret för koncernen och administrationen av densamma. Analysgruppen anser därför inte att Statsföretag skall omhänderha administrationen av koncernen, utan detta skall åligga styrelse och verkställande ledning inom det föreslagna moderbolaget, varvid staten som aktieägare har att svara för det sedvanliga övergripande ansvaret.

Statsföretag kom naturligen att medverka som en part i förhandlingarna om Svenskt Stål genom att företaget ägde NJA. Emellertid kunde Statsföretag inte heller i fallet Svenskt Stål bära det ekonomiska ansvaret, utan företaget måste finansieras med nya statliga kapitaltillskott. Statsföretag blev emellertid ägare av de statliga aktierna i det nya stålföretaget. Statsföretags ekonomiska ägaransvar begränsades i det avseendet att staten garanterade företaget ersättning i en situation där Statsföretag skulle behöva inlösa de två privata parternas aktier i Svenskt Stål. Som tidigare framgått har Statsföretag även i samband med rekon-

SOU 1973:85 Sta/Öááä/Le/tag å/Len 7970 - 7978 115

struktionen av Eiserkoncernen erhållit ett särskilt statligt kapitaltillskott. Statsföretag har alltså inte med egna ekonomiska resurser deltagit i de stora branschstruktureringarna. Kapitalkraven i varvs- och stålindustrin var så stora att Statsföretag saknade praktiska möjligheter att göra rekonstruktioner med egna insatser. Statsföretag har emellertid med egna resurser ägnat sig åt en mer affärsmässigt motiverad struktureringsaktivitet, dvs. gruppens företag har förvärvat företag som kompletterar eller utvecklar befintlig verksamhet. Också avyttringarna av företag till andra intressenter har haft sådana motiv, t. ex. Sonab, Bromsbandsfabriken, Holmsunds Golv, Hvilans Mekaniska Verkstad, m. fl. l flera fall har avyttringar av detta slag inneburit förluster för moderföretaget. Moderföretaget har t. ex. burit vissa avvecklingskostnader som varit förutsättningar för försäljningarna. Att företagen kunnat inordnas i nya ägarkonstellationer har dock inneburit att resterande sysselsättning tryggats. Statsföretags sysselsättningsskapande åtgärder under perioden har främst bestått av expansion inom befintlig verksamhet, bl. a. som en följd av stora investeringar i processindustrierna LKAB, NJA, Berol Kemi och ASSI. Etablering av ny produktion har inte medfört stora sysselsättningstillskott för gruppen som helhet. Sammanfattningsvis kan konstateras, att Statsföretags roll som strukturpolitiskt instrument främst har kommit att gälla statlig medverkan i stora branschomfattande och kapitalkrävande strukturella förändringar.

3.10 Statstöretagsgruppen i ett regionalt perspektiv

3.10.1 Inledning

De verksamheter som tillfördes Statsföretag år 1970 fanns spridda över så gott som hela landet. Av antalet anställda återfanns emellertid en betydande del i Norrbotten. I detta län sysselsattes ungefär dubbelt så många som i storstadsområdena. Genom gruppens expansion och omstrukturering har sysselsättningens regionala fördelning genomgått förändringar. Detta har skett dels genom att företag förvärvats eller avyttrats, dels genom att befintliga företag

116 SøtaztAáä/Letag å/Len 1970 - 1978 sou 1973:35

förändrat omfattningen av sin verksamhet eller att nya företag etablerats. I propositionen om Statsföretags bildande (prop. 1969:121) framhölls att de statliga företagen har ett särskilt ansvar att ta hänsyn till samhällsintresset vid val mellan olika produktions- och lokaliseringsalternativ. l det följande redovisas sysselsättningen i Statsföretagsgruppen fördelad på viktigare regioner i landet, samt Sysselsättningsförändringarna under de år koncernen hittills verkat. Redovisningen är uppdelad på de tre regionerna Norrbotten, allmänna stödområdet utanför Norrbotten samt övriga landet. Per region redovisas även fördelningen på kommuntyperna storstadområden, primära och regionala centra samt kommuncentra. Storstadsområdena omfattar Stockholms-, Göteborgs- och Malmöregionerna, dvs. de kommuner inom respektive storstadsområde som kan sägas ingå i en gemensam arbetsmarknad. Primära centra avser kommuner vars centralort är centralort för län. Regionala centra utgörs av kommuner vars centralort i fråga om service och sysselsättning har betydelse för en eller flera omgivande kommuner. Till kommuncentra hänförs kommuner vars centralorter har funktioner som är begränsade till i huvudsak invånarna i den egna kommunen. Det redovisade materialet utgör en bearbetning av uppgifter från Statsföretag och den officiella statistiken. Redovisningen avser perioden 1970 - 1977. I siffrorna för år 1977 inräknas varven. Av praktiska skäl har inte samtliga arbetsställen kunnat medtagas. En viss avvikelse föreligger därför mellan de totalsiffror som presenteras nedan och motsvarande siffror i tidigare avsnitt. Bortfallet är emellertid av liten omfattning och påverkar endast marginellt de redovisade siffrorna. År 1970 är bortfallet i totalt antal sysselsatta 1,3 procent. År 1977 är motsvarande bortfall 1,2 procent.

3.10.2 Sysselsättningens regionala fördelning år 1970

Fördelningen av Statsföretagsgruppens anställda år 1970 på olika regioner och kommuntyper visas i tabell 3.21 nedan. Av tabellen framgår att ca 43 procent av sysselsättningen återfanns inom allmänna stödområdet. Statsföretags engagemang i Norrbotten var betydande. Enbart inom detta län återfanns ca 37 procent av gruppens

Stat/måndag å/Len 1970 - 1978 117

ox

nå. 0.2

0.02 S:

_mvc

m.

.oaåczEEox

SN SN 33 m3 än

_muc

:much

w _ 2 : Nm

:oo

.ocâwvu

wa

man

m. Å

»JN

EEE

S:

an_ uovcm_

SN Nå m8 SN Sn

§26

.mac/x

w w m _

vâøntwm

emma

.ñ

_o_u:

m. N; m; N; 3

;E033

än o? ä: N_N

.§0 _när_

A N

:oaaaummwmamzwwmumuw

uovmhrovwum

won

_o_u:

?N

m.

N.:

cuzontoz

_

mccmE=

nå NE NS

_m«c

a N 3

cowcfäwmrwøgw

mmpoömmumuw

mbcou

måna

mcouüeomuøuøgopw

.Nm

mzcøoasssox

måsta macoüom

238. 358.8.

:onmh

118 Staøuáö/Leøtag å/Len 1970 - 7978

totala sysselsättning. l antal motsvarade detta ca l2 000. Vad gäller fördelningen över kommuntyper framgår att en dominerande andel återfanns i primära och ca regionala centra, 75 procent. Storstadsområdenas andel var ca 19 procent. I kommuner av typen kommuncentra återfanns Ca 6 procent. Industrisysselsättningens fördelning framgår av tabell 3.22. Ca 53 procent av industrisysselsättningen återfanns inom allmänna stödområdet. Norrbottens andel var ca 48 procent. Industrisysselsättningen var i hög grad koncentrerad till primära och regionala centra, ca 82 procent. I storstadsområdena återfanns ca 12 procent och i kommuner av typen kommuncentra ca 6 procent. l tabell 3.23 visas servicesysselsättningens regionala år fördelning 1970. Närmare 90 procent av servicesysselsättningen återfanns utanför allmänna stödomrâdet. Den verksamhet som fanns inom detta område var lokaliserad till primära och regionala centra utanför Norrbotten. Jämfört med industrin var således serviceverksamheten i väsentligt mindre grad lokaliserad till allmänna stödområdet. Det motsatta förhållandet gäller för storstadsområdena. I dessa var andelen servicesysselsatta väsentligt högre än motsvarande andel för industrin. Andelen servicesysselsatta i storstadsområdena var ca 44 procent.

3.10.3 Sysselsätmingwrändringama åren 1970-1977

Statsföretagsgruppens totala expansion åren 1970 - 1977 mätt i antal anställda har redovisats i avsnitt 3.4. Netto räknat tidigare har gruppen inkl. varven ökat antalet anställda i Sverige med ca 10 300. Denna expansion har, som framgått i avsnitt 3.5, främst skett genom företagsförvärv. I några fall, särskilt i basindustrierna, har dock antalet anställda ökat inom ramen för befintlig verksamhet. Under perioden har också företag genomgått betydande omstruktureringar. Dessa förändringar har inneburit en förskjutning i sysselsättningens fördelregionala ning. Sysselsättningsförändringarna i Statsföretagsgruppen åren 1970 - 1977 redovisas i tabell 3.24. Tabellen visar att Statsföretags engagemang ökat i så gott som samtliga områden. Räknat i antal anställda har dock ökningen varit väsentligt starkare utanför det allmänna stödområdet än inom detsamma.

å/Len 1970 - 1978 119 SOU 1978 :85 Staf/sáö/Letag

än

n.: n? Qom

os.:

_ouå

m.

LUO

mom Ro .R Nä SN

.så

ämne...

_

.öcâwå

N m o_ R

3 3.

n.: 0.5..

_ouå

.a

NJN

uovcm_

vâovpww

mom D_ 03 âo :ä

:så

oNma MMCO

m m _ _ :

»W

_oâê

m. to än o; ...n

...Eovwum

:øqazümwmuøumwmumpw

R

mmm ä.. än

.§0 _mtå

H

uovwhcovmuw

ma_ in

_0v:

m. å?

:våontoz

Sw m2 Ro

GCCWEZ

:så

:owåcuummämmxmiumsvâ

a u m_

öaåczEêox

mmuokümpmuw

_228

mäta

mcoumêomnmpmxupm

NN.M

mbcøucassox

måsta_ mäcswøm :Eos

:GAME säg

120 Søta/Osáö/Letag å/Len 1970 - 1978

ma

n? ...om cam

_ovc 0.02

om

sm omm än DN än

:mack :Brå

.ocâwop

m N _ m

wa

_wvc

a? 3.

.a

mä må

uovcm_

vâovbw

sm ?m mä

mmC0

SN :K

omm; _mu:

m a _ o

å

_ovc/x

m. o; 3

1:

.LEOUOHw

coaaahwmmmuogmwmuwaw

.._.O. Face. må ä... oâ

uovwcEovoum

_

_ouc

m.

mccwEz CUHHOQLuOZ

:ow:_cuumm_omm›mwo_.ow

.mac/x

hoañcsEEov_

wmwwunwmpmaw

:oo

.E28

mcovwhEomvmumuouw

mmñ mtcou

mtcoucsesov_

_EmECm Emcgwom

:onwh

:Sch üaäx

Staøtááönetag å/LQVL 7970 - 1978 121

Av den totala på ca 10 300 har drygt 7100 tillfallit övriga ökningen landet. Utanför allmänna stödomrâdet har ökningen i antalet anställda varit starkast i primära centra. Därnäst följer ökningen i storstadsområdena. Även sett har ökningen varit starkast utanför allmänna procentuellt stödområdet. stödområdet är ca 22 procent mot Ökningen inom allmänna för landet i övrigt. I Norrbotten har antalet anställda drygt 38 procent l övriga landet har ökningen i kommuner av ökat med ca 20 procent. kommuncentra sett varit starkast. Därnäst kommer typen procentuellt ökningen i storstadsområdena. Dessa förändringar har medfört en förskjutning av sysselsättningens Andelen sysselsatta inom allmänna stödområdet har regionala fördelning. minskat från 43 procent till ca 40 procent. Norrbottens andel har drygt minskat från ca 37 procent till ca 34 procent. Utanför allmänna stödomrâdet har en ökning skett i primära centra och kommuner av typen kommuncentra. Även storstadsomrâdenas andel har ökat. I tabellerna 3.25 och 3.26 har de totala sysselsättningsförändringarna delats upp i förändringar i industri- resp. servicesysselsättning. Till skillnad från Servicesysselsättningen har industrisysselsättningen ökat i så gott som samtliga områden. Servicesysselsättningen har, med ett tillbaka i alla områden utanför storstadsomrâdena. l undantag, gått storstadsområdena har antalet servicesysselsatta ökat. Totalt sett har dock servicesysselsättningen minskat. Industrisysselsättningen har procentuellt sett ökat kraftigast i primära centra inom allmänna stödområdet utanför Norrbotten. Därnäst har ökningen varit starkast i kommuncentra i övriga landet och i storstadsområdena. Procentuellt sett har Servicesysselsättningen minskat mest i kommuncentra och regionala centra. Vidare kan konstateras att i totala antalet anställda inom ökningen allmänna stödområdet nästan uteslutande bestått av en ökning av Detsamma ökningen i primära centra industrisysselsättningen. gäller utanför allmänna stödområdet. I storstadsområdena har däremot såväl industri- som ökat. Mätt i antal anställda är Servicesysselsättningen ökningen för industri störst. Av redogörelsen i avsnitt 3.5 har framgått att Statsföretags sysselsättningsförändringar orsakats dels av förvärv och försäljning av företag, dels av att företag i gruppen förändrat omfattningen på sin verksamhet. under Vidare Några företag har genomfört omstruktureringar perioden.

122 StM/sáä/zetag å/zen 1970 - 1978

_oEä ma? ma? ma? in.,

m.

?T

wa

n: mmm 2: :m En

wwâouåw

_mtê

:much

N+ T T T

oT

Km_

nä., ma? 52+ ma?

_onå 32+

i m.

HOUSE.

om?

n: m2 o.: m:

E?

_mtê

:må

MMTSD

v. m+ T i

5+

92+

å-

12:..

:waasgwmwmuoöwnumum

_ousx

m.

;E033

m? om-

_ H50. _mzä om? om?

poumttovnum

m.

§E §3, 12+ 3%

.öaåcsEêox

:OMHOPEOZ

.mmctvcwuwwmwøzcuummämmäw

mccmêz

än as S;

:EE T T N+

:oo

.öcâwou

mâobmmumuw

mäns

mcouüsomumpnopm

:Nä

macemom mtåucsssov_

Emecm

20mm...

:så udäx

Std/Máöne/tag å/Len 7970 - 1978 123

33+ nä: 58+ 33+

32+

m.

EEE

ovâovöw

oä mmm So m? Rm

_mtê

:much

T n+ m+ T

2+

R2

I

om?

05+ +3?

UUc 53+

m.

Nå:

å?

:På uovcm_

o? m2 RN än mä

mwEo :så

_+ T _+ T i

wc_cuuwm_ommamtumzuc_

+38 0.3. 42+

å-

_oâê

m.

_+

.hEovvum

2-

.§0 _mE o$+

å? ä?

uvvwhcovnum

mcomaqzmmwøuoöwmumum

.öaåcsêEox

12+ 12+ 35

_ovå

m.

mccmEz :wuuontoz

_ mä mä S; :oo

_Bå T _+ N+

uocâwo.

.mwcivcmkum

wmuwömmumpm

wa

.E28 måna

mcoøfeomvmpeopm

nmd

macoaom mbcoucsssov_

:ønmh .umeå :S8 uäx

124 StaMM/zetag å/Len 1970 - 1973

oumührzuw

.v22 in? m6? m5-

n.

NÄT. NKT

So

§3 nma+ än- oå- 5-

_mu:

I :much 7

om? N

B22 ämm- få- 0.:..

m.

:vä .m7 TNN-

uovcm_

_NT

wciuuwåommäouduom

_ouå nå: 0.2-

m.

13-

.uEoBum

o?

_mpc

.._.nu Bm- SN-

uovwpêovwum

mcwamqüwmmmpounwmpmpm

öaåcaEêox

:§2

.a

mccwEz 50309202

_

_mu:

:oo

hmmcrucmkom

.oco_wo._

wmuwpnwmampw

wa

95:00 05:00

mcovmbcomvmumhouw

omñ

macemom mbcmuczâEov_

MLwECm

:onmh :much ;S433

Staäáö/te/tag å/LQVL 1970 - 1978 125

har verksamhet avvecklats och några nya företag startats. Den största i Norrbotten har, som framsysselsättningsförändringen av tabell 3.24, ägt rum i primära centra. Ökningen hänför sig till gått kommunerna Piteå och Luleå/Boden. Dessa två kommuner domineras av ASSI och NJA. Till övervägande del förklaras ökningen av expansionen inom NJA. Av den totala ökningen i antalet anställda på nära 1400 svarar NJA för ca 87 procent. Ca l0 procent hänför sig till ASSI. Ett mindre tillskott har erhållits genom det nystartade Kryotherm under Svetab. Under perioden har två mindre verksamheter avyttrats, nämligen Nordtool och Sirius Det sistnämnda företaget var i Sportprodukter. Statsföretags ägo endast under en kortare tid. Ökningen av antalet anställda inom regionala centra i Norrbotten hänför kommunerna Kiruna, Gällivare, Haparanda och Kalix. Ide sig till två förstnämnda kommunerna återfinns LKAB och i de två senare ASSI. i antalet anställda förklaras av en ökning i LKAB. Till Ökningen del har ökningen ASSI däremot har haft en övervägande ägt rum i Kiruna. mindre reduktion av antalet anställda, främst i Kalix. Sammanfattningsvis kan konstateras att ökningen av antalet anställda i Norrbotten skett via av befintliga verksamheter. LKAB och NJA står för expansion medan ASSI totalt i Norrbotten ökat endast obetydligt. ökningen Av intresse är att jämföra Statsföretags sysselsättningsförändringar i Norrbotten med motsvarande för industri. I tabell 3.27 anges de övrig förändringarna i antalet anställda åren 1970 - 1975 genomsnittliga årliga 1975 - 1977. I siffran för år 1975 har frânräknats antalet anställda resp. knutna till Stålverk 80-projektet inom NJA. Under år 1975 utgjorde dessa ca ett 80-tal.

Tabell 3.27 i antal industrianställda i

Årlig procentuell förändring

Norrbotten

1970 - 1975 1975 - 1977

Statsföretagsgruppen 3,2 1,4 Industrin, totalt 3,3 -3,2

Källa: SCB samt AKU (gäller siffran för industrin totalt Statsföretag, åren 1975 - 1977)

Av tabellen att Statsföretagsgruppen åren 1970 - 1975 ökat framgår antalet anställda i ungefär samma takt som industrin i övrigt i

126 Stazmáä/Letag å/Len 7970 - 1978

Norrbotten. Åren 1975 - 1977, däremot, har industrin totalt sett gått tillbaka som Statsföretagsgruppen ökat samtidigt med drygt l procent per år. Det bör emellertid påpekas att denna siffra för Statsföretagsinkluderar den övertalighet i arbetskraften gruppen som föreligger inom LKAB och NJA. Korrigeras för denna kommer även övertalighet att en reduktion Statsföretagsgruppen uppvisa av sysselsättningen i Norrbotten åren 1975 - 1977.

Ökningen av antalet anställda inom den del av allmänna stödområdet

som ligger utanför Norrbotten har varit störst i primära centra. De största ökningarna har ägt rum i kommunerna Skellefteå, Sundsvall och Umeå. Av den totala ökningen på drygt 700 återfinns ca 95 procent i dessa kommuner. Statsföretags ökade engagemang i nämnda kommuner hänför hand till förvärv sig i första av företag. Ett undantag är Sonab som ökat antalet anställda i Lövånger (Skellefteå). I Skellefteâregionen har också SMT förvärvat Vidare dotterbolag. har Statsföretags övertagande av Rockwool samt Kabis förvärv av ACO inneburit en ökning av Statsföretagsgruppens sysselsättning i Umeå och Sundsvall. Vad gäller regionala centra inom allmänna stödområdet utanför Norrbotten har tidigare redovisats en mindre ökning av Statsföretagsgruppens engagemang. I själva verket har Statsföretagsgruppen inom dessa kommuner ökat antalet anställda med ca 420 samtidigt som andra verksamheter i gruppen reducerat antalet anställda med ca 390. Av ökningen i antalet anställda har cirka hälften tillkommit genom expansion inom ramen för befintliga verksamheter. Den andra hälften har tillkommit genom förvärv av tvâ av ett företag resp. nystartande företag. Expansionen av befintliga företag hänför sig till Kramfors Kök i

Kramfors, Ljusdals Trä i Ljusdal samt Elkapsling i Ånge. Samtliga dessa

företag var i början av perioden till Svetab. De tvâ dotterföretag förstnämnda korn sedermera att överföras till

Essbogruppen. Ökningen

av antalet anställda genom förvärv hänför Rockwools i sig till anläggning Örnsköldsvik samt ett dotterbolag till LKAB i Åmål. Vidare startades Vilhelmina Plast i Vilhelmina som ett nytt företag år 1971. Minskningen av antalet anställda beror i första hand på nedläggning resp. avyttring av hotell- och restaurangrörelser inom SARA-koncernen. En viss reduktion har också genomförts i ASSl:s anläggning i Horndal. Räknat i antal anställda har, som framgått av tabell 3.24, Statsföretagsgruppens nettoökning i storstadsområdena uppgått till ca 2 400. En ökning av antalet anställda med ca 2 900 har skett samtidigt som en minskning med ca 500 ägt rum. Av ökningen på ca 2 900 har drygt 60

SÃaÃ/Sáö/LZ/tag å/Len 1970 - 7978 127

procent tillkommit genom förvärv av företag. Ökning inom ramen för

befintlig verksamhet svarar för ca 35 procent. Ökningen genom förvärv

avser framför allt dotterbolag till KABI, Liber och SMT. Även Övertagandet av Rockwool har ökat Statsföretags engagemang i storstadsomrâdena. Expansion av befintlig verksamhet har skett i ABAB och Kabi. ABAB:s ökning har i hög grad tillfallit Stockholmsregionen. Minskningen av antalet anställda sammanhänger i första hand med omstruktureringen inom SARA-koncernen. I anslutning till tabell 3.24 konstaterades att den största nettoökningen i antalet anställda ägt rum i primära centra i övriga landet. I sådana kommuner har antalet anställda i Statsföretagsgruppen ökat med ca 3 700 samtidigt som en minskning ägt rum med ca l 000. Av ökningen på ca 3 700 förklaras ca 70 procent av förvärv av företag. Ca lO procent har tillkommit genom expansion inom ramen för befintliga verksamheter. Den resterande ökningen återspeglar flyttningen av Uddcomb från Degerfors till Karlskrona. Av den ökning som tillkommit genom förvärv förklaras i sin tur ca 55 procent av Statsföretags köp av Rockwool. l detta fall avses anläggningarna i Skövde och Hässleholm. Vidare har ett tillskott erhållits genom ASSI:s förvärv av Örebro Pappersbruk, Sonabs förvärv av AGA Mobilradio i Gävle samt Tobaksbolagets förvärv av Ekströms Livsmedel i Örebro. Expansionen inom ramen för befintliga företag gäller framför allt de två varven samt Nyckelhus i Uppsala. Minskningen av antalet anställda hänför sig till Kalmar Verkstad, SARA och SMT. Kalmar Verkstads neddragning avser drygt 500 och gäller anläggningarna i Kalmar och Nybro. I SAR/Ms fall gäller det neddragning resp. avyttring av hotell- och restaurangrörelser. Bakom nettoökningen på ca 570 anställda i regionala centra utanför allmänna stödomrâdet döljer sig en ökning med ca l 750 och en minskning med ca l 200. Av sistnämnda ökning har ca 87 procent tillkommit genom förvärv av företag. Ca 9 procent förklaras av expansion inom ramen för befintliga verksamheter. Resten har tillkommit genom nyetablering. Största tillskottet av antal anställda sammanhänger med Statsföretags Övertagande av Berol Kemi i Stenungsund, ASSI:s förvärv av Frövifors Bruk i Lindesbergs kommun, samt Kalmar Verkstads förvärv av Lidhults Mekaniska Verkstad och AB Ljungbytruck i Ljungby. av antalet

Ökningen

anställda inom ramen för befintlig verksamhet har framför allt ägt rum i ASSI:s sågverk i Valâsen (Karlskoga kommun) samt ASSI:s wellpappfabrik i Eslöv. Ett tillskott har också erhållits genom etableringen av ett dotterföretag till ABAB i Södertälje. Minskningen av antalet anställda

128 Staømáänetag å/Len 1970 - 7978 sou 197335

med ca l 200 sammanhänger med flyttningen av Uddcomb från Degerfors till Karlskrona samt omstruktureringsverksamheten inom SARA-koncernen. I kommuner av typen kommuncentra utanför allmänna stödområdet har Statsföretagsgruppen ökat antalet anställda med netto ca 1400. Denna nettoökning har tillkommit genom ett tillskott på ca l 600 och ett bortfall på ca 200. Företagsförvärv förklarar ca 93 procent av tillskottet i antal anställda. Resten av ökningen beror till ungefär lika delar på

expansion inom befintlig verksamhet och nyetablering. Ökningen genom

förvärv sammanhänger med ASSI:s wellpappfabrik i Hylte kommun, ASSlzs limträfabrik i Töreboda, ASSI:s förpackningsföretag Modefa i Svalöv, Berol Kemis anläggningar i Mölndal och Ale, Rockwools anläggningar i Östhammar och Laxå, Tobaksbolagets anläggningar i Solna och Ekerö, samt Kabis förvärv av ACO Läkemedel i Solna. Vid ASSI:s spånskivefabrik i Laxå har en viss ökning av antalet anställda ägt rum. Nyetablering har skett genom en utökning av ABAB:s verksamhet till Sigtuna. Den minskning som förekommit sammanhänger framför allt med omstruktureringen av SARA:s verksamhet.

3.10.4 Statsföretags betydelse som arbetsgivare i olika kommuner

Statsföretags betydelse som arbetsgivare i olika kommuner kan belysas genom att sätta Statsföretags industrisysselsättning i relation till den totala industrisysselsättningen i resp. kommun. Tabell 3.28 visar hur Statsföretagsgruppens industrisysselsättning år 1975 fördelar sig på olika kommuner efter hur stor andel av totala industrisysselsättningen som Statsföretag svarar för i resp. kommun. Av tabellen framgår att ca 65 procent av Statsföretags industrisysselsättning återfanns i kommuner där Statsföretag hade mer än 10 procent av den totala industrisysselsättningen. Av nämnda 65 procent fanns ca 25 procent utanför allmänna stödområdet. Vidare framgår att ca 50 procent av Statsföretags industrisysselsättning återfanns i kommuner där andelen översteg 30 procent. Till övervägande del fanns denna sysselsättning inom allmänna stödområdet, varav en dominerande del i Norrbotten. De kommuner i Norrbotten där Statsföretags andel av totala industrisysselsättningen översteg 30 procent var Piteå, Luleå, Kalix, Kiruna och Gällivare.

StaI/sáö/Letag å/Len 1970 -› ms 129

Tabell 3.28 Statsföretagsgruppens industrisysselsättning år 1975 fördelad på regioner och kommuntyper samt efter Statsföretags andel av total industrisysselsättning

Statsföretags andel av industrisysselsättning 10 96 10-30 96 30-50 96 50 96

- - - 11,6

PILÃmä/La cenfjw. 13,5 6,6 13,4 13,9 Norrbotten - - 3,7 13,9 Övr. stödområdet - - - 2,0 Övr. landet - 11,5 6,6 9,7

Regionala cenma 5,2 5,5 2,5 19,2 Norrbotten - - 2,5 19,2 Övr. stödomrâdet - - 3,1 0,6 Övr. landet - - 2,1 4,9

- Kommuncenua 4 , 4 2 , 8 1, 4 Norrbotten - - - - Övr. stödomrâdet - -

Kålüa: SCB och Statsföretag

3.11 Forskning och utveckling

3.1 1.1 Inledning Med forsknings- och utvecklingsverksamhet avses verksamhet som syftar till att öka fonden av kunskap, att utnyttja denna kunskap för nya användningsområden och att åstadkomma nya eller förbättrade produk-

130 å/zeri 7970 - 7978 Sta/t/sáälzeøtag

ter, processer eller system. Forskningsverksamhet kan indelas i grundforskning och tillämpad forskning. Grundforskning innebär att man systematiskt och metodiskt söker efter ny kunskap och nya idéer utan att någon bestämd tillämpning finns i sikte. Vid tillämpad forskning är arbetet inriktat mot en bestämd tillämpning. Utvecklingsverksamhet avser systematiskt och metodiskt arbete i syfte att utnyttja forskningsresultat och vetenskaplig kunskap och nya idéer för att åstadkomma nya produkter, nya processer, nya system eller väsentliga förbättringar i existerande sådana. Ett normalt konstruktions- eller undersökningsarbete räknas inte som FoU-verksamhet. I allt FoU-arbete skall finnas ett nyhetselement. I det följande lämnas en redogörelse för FoU-verksamheten inom Statsföretagsgruppen. Redogörelsen avser år 1975. En jämförelse sker med motsvarande verksamhet inom övrig svensk industri samma år. Det material som redovisas utgör en bearbetning av grunddata som framtagits av SU samt uppgifter hämtade ur den officiella statistiken på området. SU har i sin undersökning använt samma begrepp och metodik som SCB tillämpar vid motsvarande undersökningar av svensk industri. Sex företag i gruppen har i SU:s undersökning meddelat att de ej bedrivit någon FoU-verksamhet det aktuella året. Dessa företag är ABAB, EssBo, SARA, Stigtex, Svensk Torvförädling samt Svetab. Redovisningen omfattar en beskrivning av såväl den interna som den externa FoU-verksamheten. Med intern FoU-verksamhet avses den FoUverksamhet som bedrivs inom Statsföretagsgruppen. Den externa FoUverksamheten avser forskningsuppdrag och forskningsunderstöd som lämnas till utomstående. Utöver den interna och externa FoU-verksamheten redovisas omfattningen av köp och försäljning av patent, licenser och know-how samt kostnader och intäkter i form av royalties. Vidare lämnas avslutningsvis en redogörelse för SU:s nuvarande roll i sammanhanget.

3.11.2 Intern FoU-verksamhet

FoU-verksamheten i Statsföretagsgruppen bedrivs i första hand inom de enskilda dotterbolagen. FoU-resurser finns även samlade centralt i form av Svenska Utvecklingsbolaget, SU.

StaI/.Sáö/Letag å/Len 1970 - 7978 131

Omfattningen av FoU-verksamheten i Statsföretagsgruppen resp. övrig svensk industri år 1975 framgår av tabell 3.29. År 1975 uppgick kostnaderna för FoU-verksamheten i Statsföretagsgruppen till totalt drygt 95 mkr. Av dessa kostnader svarade basindustiföretagen LKAB, ASSI, Berol Kemi och NJA för ca 36 procent. Kabi svarade ensamt för ca 41 procent och resterande företag för ca 23 procent.

Tabell 3.29 FoU-verksamhetens omfattning i Statsföretagsgruppen resp. övrig svensk industri år 1975

FoU-anställda FoU-kostnader FoU-kostnader FoU-kostnader i 96 av totala i mkr i 96 av omsätt- per

antalet an- i tkr anställd

ningen ställda7 Stat/s göaøtagagnuppen

Gnuv- och alive/changindu/.SULÅ Totalt 2,3 3 059,7 1,6 3,0 Branscher jämförbara med Statsföretagsgruppen 2,2 2 207,7 1,0 3,1 Branscher jämförbara med Statsföretagsgruppens basindustriföretag - 340,6 0,6 1,0 Läkemedelsindustri - 208,2 12,9 28,8 Branscher jämförbara med övriga företag i Statsföretagsgruppen - l 658,9 1,7 3,6

Antalet anställda motsvarar antalet årsverken 2 LKAB, ASSI, Berol Kemi och NJA Källa: Statsföretag och SOS Statistiska meddelanden U 1977:23

I förhållande till sin storlek uppvisar Statsföretagsgruppen en något lägre omfattning av FoU-verksamheten än industrin totalt (gruv- och tillverkningsindustri). Detta oavsett om man mäter antal anställda i FoUverksamhet i förhållande till totalt antal anställda, FoU-kostnader i procent av omsättning eller FoU-kostnader per anställd. Skillnaderna blir något mindre om Statsföretagsgruppen jämförs med ett urval av industribranscher som motsvarar gruppens sammansättning. Beträffande basindustriföretagen i Statsföretagsgruppen kan noteras

132 å/Len 1970 - 7978 sou 197335 Søtaüáälzeøtag

att dessa det aktuella undersökningsåret hade en något högre FoUverksamhet än jämförbara branscher inom industrin. l förhållande till läkemedelsindustrin totalt hade Kabi en något lägre FoU-verksamhet. Gruppen övriga företag i Statsföretagsgruppen redovisar en markant lägre omfattning av FoU-verksamheten än genomsnittet för motsvarande branscher. Per anställd räknat var FoU-kostnaderna fyra gånger lägre. FoU-verksamhetens belyses i tabellerna 3.30 och 3.31. inriktning Verksamhetens inriktning totalt i Statsföretagsgruppen jämföres med övrig svensk industri. Tabell 3.30 visar att FoU-verksamheten inom Statsföretagsgruppen jämfört med industrin i övrigt varit mera inriktat på forskningsarbete än Denna slutsats gäller även om Statsföretagspå utvecklingsarbete. gruppen jämförs med ett till Statsföretagsgruppen anpassat urval av branscher.

Tabell 3.30 FoU-verksamhetens fördelning på forskningsarbete och utvecklingsarbete i Statsföretagsgruppen resp. övrig svensk industri, andelar i 96

Statsföretags- Gruv- och tillverkningsindustri STUPPG Totalt Branscher jämförbara med Statsföretagsgruppen 27. ll l l Forskningsarbete 78 89 89 Utvecklingsarbete

KäUia: och SOS Statistiska meddelanden U 1977:23 Statsföretag

I tabell 3.31 visas hur FoU-arbetet fördelat sig på processer, system, produkter, etc. samt huruvida arbetet haft karaktären av förbättringar eller nyutveckling. Vad gäller FoU-arbetet med processer och system uppvisar Statsföretagsgruppen en mer än dubbelt så hög andel som industrin i övrigt. Detta gäller även om gruppen jämförs med det speciella urvalet av branscher. Skillnaden är mest markant när det gäller förbättringar av existerande processer och system. I fråga om produktutveckling uppvisar Statsföretagsgruppen en lägre andel än övrig industri. Skillnaden är marginell när det gäller nyutveck-

sou 197g;35 Søtatsáäøre/tag ä/zen 1970 - 1978 133

Däremot förelåg en klar skillnad i FoU-arbetet med ling av produkter. existerande produkter.

Tabell 3.31 FoU-verksamhetens inriktning i Statsföretagsgruppen resp. övrig svensk industri år 1975 (driftskostnadernas fördelning), andelar i 96

Statsföretags- Gruv- och tillverkningsindustri gruppen Totalt Branscher jämförbara med Statsföretagsgruppen Pn0ceAAen och Agbtem 32 14 14 varav Förbättringar 20 Nyutveckling 12

Pnoduhtutvechling 44 55 54 varav

på manhnaden exiátenande pnoduhten Allmän 10 3 3 hunbhapbuppbgggnad FänbâLt/LángaA av áä/vswu 4 12 16 (huvudbahugen be/státüningar/L Mån áölusva/usmzjndághetm) Öwz/iga omøzåden 1 1+ 1+

Käüia: Statsföretag och SOS Statistiska meddelanden U 1977:23

Vidare kan noteras att Statsföretagsgruppen hade en klart högre andel FoU-verksamhet av karaktären allmän kunskapsuppbyggnad. Andelen var l0 procent jämfört med 3 procent för industrin totalt. Det motsatta förhållandet gäller den FoU-verksamhet som klassificeras som förbättringar av försvar (huvudsakligen beställningar från försvarsmyndigheter). I detta fall hade Statsföretagsgruppen en andel på 4 procent mot l6 procent för jämförbara industribranscher.

134 Stamáänetag å/Len 1970 - 7978 SOU 1978585

Även i fråga om FoU-verksamhetens finansiering föreligger vissa skillnader jämfört med övrig svensk industri. Av tabell 3.32 framgår att Statsföretagsgruppen i högre grad finansierat FoU-verksamheten med egna medel. Ca 95 procent av kostnaderna för FoU-verksamheten har täckts genom egna medel jämfört med ca 83 procent för jämförbara branscher. Industrin totalt hade en egen kostnadstäckning på ca 85 procent. Statsföretagsgruppen uppvisar också en högre andel finansiering från civila statliga myndigheter exkl. forskningsråd, statliga fonder och statliga forskningsinstitut. Vad gäller finansiering från militära myndigheter râder det motsatta förhållandet.

Tabell 3.32 FoU-verksamhetens finansiering i Statsföretagsgruppen resp. övrig svensk industri år 1975, andelar i 96

Statsföretags- Gruv- och tillverkningsindustri gruppen Totalt Branscher jämförbara med Statsföretagsgruppen Egen kostnadstäckning 95,0 84,8 82,7 Direkta - - statsanslag Civila statliga myndigheter utom forskningsråd, statliga fonder och statliga forskningsinstitut 3,l 0,7 0,7 Forskningsräd och statliga fonder 0,2 0,2 0,2 Statliga forskningsinstitut - - - Militära myndigheter 1,0 11,7 14,4

Övrig svensk kost-

nadstäckning 0,6 1,0 0,9 Utländsk kostnads- täckning 1,6 1,0

Källa: Statsföretag och SOS Statistiska meddelanden U 1977:23

Sta/tAáö/Letag å/Len 1970 - 19% 135

3.1 1.3 Extern FoU-verksamhet

Med extern FoU-verksamhet avses forskningsuppdrag och forskningsunderstöd till utomstående. Mottagare kan vara olika statliga myndigheter, universitet och högskolor, kommunala myndigheter, branschorganisationer, andra företag, m. m. innebär att ett företag givit någon utomstående i Forskningsuppdrag uppdrag att utföra FoU-arbete och att företaget förbehåller sig nyttjanderätten till resultatet. Företaget förbinder sig samtidigt att bestrida kostnaderna för arbetet. Forskningsunderstöd skiljer sig från forskningsuppdrag därigenom att företaget inte ensamt har utnyttjanderätten till eventuella resultat. Det aktuella undersökningsåret hade den externa FoU-verksamheten relativt liten omfattning i förhållande till den interna FoU-verksamheten. Samma förhållande gäller inom industrin totalt. Statsföretagsgruppen hade dock en något högre andel extern FoU-verksamhet. Den externa FoU-verksamheten i Statsföretagsgruppen utgjorde är 1975 ca 8 procent av den interna FoU-verksamheten. För industrin totalt var motsvarande andel ca 7 procent. Inom branscher jämförbara med Statsföretagsgruppen var andelen ca 6 procent. Tabell 3.33 visar omfattningen och inriktningen av den externa FoUverksamheten år 1975.

Tabell 3.33 Extern FoU-verksamhet avseende Statsföretagsgruppen resp. övrig svensk industri år 1975, kr/anställd

Statsföretags- Gruv- och tillverkningsindustri gruppen _ Totalt Branscher Jämförbara med Statsföretagsgruppen Exte/m FoU-veørhøsamhcøt 171 248 178 varav Forskningsuppdrag 62 187 125 Forskningsunderstöd 109 61 53

I Antal anställda svarar mot antal årsverken Källa: Statsföretag och SOS Statistiska meddelanden U 1977:23

136 S/ta/máö/Letag å/Len 7970 - 1978

Även om den externa FoU-verksamheten i förhållande till den interna är högre i Statsföretagsgruppen än i industrin i övrigt är omfattningen av den externa FoU-verksamheten absolut sett lägre. I förhållande till industrin totalt är skillnaden markant. Jämfört med det speciella urvalet av branscher är dock skillnaden marginell. En klar skillnad kan däremot noteras vad gäller fördelningen av den externa FoU-verksamheten på forskningsuppdrag resp. forskningsunderstöd. I Statsföretagsgruppen domineras den externa FoU-verksamheten av forskningsunderstöd. I övriga industrin domineras verksamheten av forskningsuppdrag.

3.11.4 Patent, licenser, etc.

Kostnaderna för och intäkterna av patent, licenser, royalties och knowhow under år 1975 redovisas i tabell 3.34. Uppgifterna omfattar inte transaktioner mellan moder- och dotterbolag inom en och samma koncern. Likaså upptas inte kostnader för egna patentansökningar.

Tabell 3.34 Kostnader för och intäkter av patent, licenser, royalties och know-how i Statsföretagsgruppen resp. övrig svensk industri år 1975

Statsföretags- Gruv- och tillverkningsindustri SFUPPC Totalt Branscher jämförbara med Statsföretagsgruppen Kostnader i mkr 18,6 184,5 161,1 Kostnader per anställd i kr7 404 205 22e Intäkter i mkr 2,9 138,8 95,7 Intäkter per anställd i kr7 53 154 13a

Antal anställda svarar mot antal årsverken Källa: Statsföretag och SOS Statistiska meddelanden U 1977:23

Staüsáö/Leøtag å/Len 7970 - 1978 137

Av tabellen framgår att Statsföretagsgruppen i jämförelse med övrig industri in patent, etc. utifrån. i betydligt högre grad köpt licenser, Kostnaderna räknat var i det närmaste dubbelt så höga i per anställd När det gäller intäkter av patent, licenser, etc. Statsföretagsgruppen. Statsföretagsgruppen det motsatta förhållandet. Per anställd uppvisar räknat var intäkterna mindre än hälften av motsvarande intäkter inom industrin totalt.

3.1 1.5 Centrala urvecklingsresurser

SU blev Statsföretags centrala FoU-resurs i samband med att bolaget ombildades år 1976. SU hade år 1977 ca #0 anställda, varav ca 20 ägnade sig åt projektledning och projektvärdering. 20 personer var verksamma

vid bolagets laboratorier i Åkersberga.

SU fick nya riktlinjer i samband med ombildningen. Verksamheten skall dessa vara orienterad dels mot Statsföretag, dels mot enligt samhället i övrigt. Den verksamheten syftar till att tillföra Statsföretagsorienterade innovationer, och affärsidéer. SU skall också gruppen nya produkter som en central utvecklingsresurs som av gruppens företag kan fungera anlitas för att utföra analyser och utredningar, leda projekt, m. m. inom aktuella områden. SU:s uppgifter består vidare i att bevaka särskilt utvalda verksamhetsområden i syfte att tillföra gruppen nya utvecklingsinom ramen för Statsföretags strategiska mönster. En särskild projekt inom SU har t. ex. bildats med uppdrag att medverka i arbetsgrupp inom finna produktkomplement och diversifiering nya tillväxtområden, medverka i kommersialisering av affärsidéer. En annan uppgift för SU är att bistå dotterbolagen i deras kontakter med anslagsbeviljande myndigheter, forskningsinstitutioner, m. m. SU:s kompetens skall byggas upp på ett sätt som bäst motsvarar de krav som ställs av koncernens företag. l initialskedet skall SU utföra tjänster av typen kommersiell utveckling, och projektledning samt genomföra specifika utveckprojektvärdering lingsprojekt. Den samhällsorienterade verksamheten syftar till att initiera utvecklingsarbete som leder till nya produkter, processer och system som kan tillgodose viktiga samhällsbehov och vara av betydelse för näringslivets SU skall därvid som en kanal för utveckling av förnyelse. fungera innovationer av enskilda uppfinnare och mindre och medelstora gjorda

138 åflQVl 1970 - 1978 Stamáä/Letag

företag. För externa - eller uppdragsgivare myndigheter privata organisationer - skall SU bedriva förstudieverksamhet samt planera, samordna, leda och genomföra utvecklingsprojekt. De väsentligaste områdena för insatser har f. n. bedömts vara - energiteknik energilagring, energiomvandling och energiproduktion samt miljöteknik. SU:s verksamhet, bl. a. inom egna laboratorier, var till viss dei även tidigare inriktad på dessa områden. År 1977 finansierades SU med ungefär en tredjedel från vardera av moderföretaget, offentliga myndigheter som STU och NE, samt externa uppdragsgivare. Ett större där SU varit projekt engagerat är projektering av vindkraftverk. Projektet har nyligen överlämnats till Karlskronavarvet för industriell produktion. SU ansvarar vidare som samordnande inom företag Statsföretagsgruppen för en undersökning av möjligheterna att använda torv som bränsleråvara och bedriver också eget utvecklingsarbete detta på område. I projektet deltar ASSI, LKAB och Svenska Torv. Förprojektering utföres i ASSI:s anläggningar i Lövholmen. Ett av SU:s större för externa uppdrag uppdragsgivare är utveckling av batterier för eldrivna bilar för USA:s energidepartement. Inom har SU anordnat Statsföretagsgruppen en innovationstävling, vilken över 400 förslag. 21+ av dessa har belönats givit och tagits upp till vidare utveckling. SU:s verksamhet består som bl. a. av att och framgått uppsöka tekniskt och kommersiellt utvärdera nya projektidéer och innovationer. SU har t. ex. fått i uppdrag av etableringsdelegationen inom industridepartementet att söka efter produkter och projekt som kan medföra nya industrietableringar på orter och regioner som i samband med omstrukturering av företag drabbas av sysselsättningsminskningar. Även andra företag inom Statsföretagsgruppen, främst Svetab, NJA-Invest, Dala- Invest och Oxelö-Invest, har uppgifter av detta Samarbetet mellan slag. dessa företag sker emellertid inte i några organisatoriskt samordnade former. Ett annat företag med uppgift att förmedla kontakter och ge förslag om nya affärsmöjligheter för Statsföretagsgruppen är Swedish Industrial Development Corporation (SID) i USA. SU och SID har samarbete, bl. a. genom att SU utvärderar projektidéer som förmedlats av SID och att SID genomför i USA för produktsökningar SU:s och Statsföretagsgruppens

Staf/ááä/zetag å/Len 1970 - 7978 139

räkning. Centrala insatser inom Statsföretagsgruppen i syfte att stimulera FoU har aviserats i samband med bolagsstämman år 1977. Ett särskilt stöd för FoU har inrättats av moderföretaget. Utvecklingsstödet används för att delfinansiera utveckling av nya produkter, processer och metoder

hos dotterföretagen.

3.12 Personalpolitik och medbestämmande

3.l2.1 Inledning

om bildandet av Statsföretag (prop. 1969:121) ställs krav l propositionen och även i fråga om utveckling av förväntningar på Statsföretag och medbestämmande. Under 1970-talet har det skett en personalpolitik snabb och arbetsrättslig utveckling, vilket generellt genomgripande medfört stora krav förmåga att anpassa sig. Statens på företagens till har dubbla roll som lagstiftare och samtidigt ägare Statsföretag till att och förmågan att uppfylla bidragit förväntningarna på viljan lagstiftarens intentioner har varit större på Statsföretag än på andra

företag. Även den allmänna utanför Statsföretag har visat en klar opinionen tendens att - t. ex. i samband med strukturförändringar - ställa krav på

ett särskilt föredömligt uppträdande. har betydande insatser åt att realisera de Statsföretag ägnat personalpolitiska ambitioner som kom till uttryck i propositionen. Arbetet har framför allt inneburit insatser på områdena företagsdemotrygghet, jämställdhet och förbättringar för de arbetskrati, arbetsmiljö, l flera fall har arbetet resulterat i personalpolitiska handikappade. handlingsprogram och rekommendationer. policydokument, för handlande har utarbetats under Riktlinjerna dotterbolagens och de fackliga De har medverkan av dotterbolagen organisationerna. kommit att till för konferensverksamhet och därefter ligga grund Före tillkomsten av Statsföretag hade det endast förekommit rådgivning. försök till samordning och samverkan mellan de begränsade organiserad i bakgrund, ekonostatliga bolagen. På grund av olikheter traditioner, miska förutsättningar, m. m. fanns mycket stora olikheter också på det personalpolitiska området. Flera av bolagen hade från början otillräckliga resurser i utvecklingsarbetet. Detta har egna personella för deltagande

140 staztxsáölte/tag å/LQVL 1970 - 1978

medfört behov av särskilda insatser för att åstadkomma en rimligt enhetlig utvecklingsnivå. De personaladministrativa funktionerna inom dotterbolagen har förstärkts under första hälften av 1970-talet. Samtidigt har det på många håll inom Statsföretagsgruppen, liksom inom andra skett en företag, decentralisering av besluten i personalfrågor. Rekrytering och utbildning av chefer är ett viktigt medel för att påverka utvecklingen av personalpolitik och medbestämmande genom den nyckelroll som en ledande befattning innebär. En särskild funktion har organiserats för att driva chefsplanering inom För att Statsföretag. kunna utvärdera de personalpolitiska insatserna har initiativ till tagits försöksverksamhet med social planering och redovisning.

3.l2.2 SFO.s roll i utvecklingsarbetet

För att behovet av samordning tillgodose av de statsägda bolagens uppträdande som arbetsgivarparter bildades Statsföretagens förhanlingsorganisation, SFO, år 1970. Tillkomsten av SFO får ses mot bakgrund av att samhällets engagemang inom näringslivet ökade vid denna tid. Det tog sig bl. a. uttryck i etablerandet av Statsföretag AB. Det blev också Statsföretags styrelse och verkställande ledning som fick slutföra det utredningsarbete som föregick bildandet samt svara för proceduren att konstituera den nya organisationen. Inte minst mot denna bakgrund är det naturligt att utvecklingen av personalpolitik och medbestämmande inom Statsföretagsgruppen starkt påverkas av samarbetet mellan Statsföretag och SFO. Av den följande redogörelsen hur samarbete och arbetsframgår fördelning mellan SFO och Statsföretag kommit att i gestalta sig praktiken. Mot bakgrund av de snabba arbetsrättsliga förändringarna under 1970-talet har arbetsgivarsidan allt mer eftersträvat att förankra utvecklingsarbetet hos de fackliga organisationerna genom att engagera representanter för organisationerna i partssammansatta utredningsgrupper o. d. I och med medbestämmandelagens ikraftträdande har nödvändigheten av att driva den personalpolitiska i nära utvecklingen kontakt med arbetstagarorganisationerna också blivit formellt stadsfäst.

Stovuáä/Letag å/Len 7970 - 7978 141

3.12.3 Från samråd till medbestämmande

i det utvecklingsarbete som Statsföretag bedrivit på Tyngdpunkten personalområdet har legat på demokratifrågorna. Statsföretags styrelse fastställde hösten 1971 ett policydokument, Statsföretags inriktning inom området. Det var främst avsett att ge det företagsdemokratiska och forma en ram inom vilken de anställda och företagsimpulser ledningen i de enskilda bolagen skulle utarbeta företagsdemokratiska program. Målet angavs vara ökad arbetstillfredsställelse. Samtliga anställda på alla nivåer skulle få tillfälle att påverka sin arbetssituation, både när det gällde den egna arbetsplatsen och företagets verksamhet i stort. Statsföretag utgick ifrån att ett större engagemang hos de anställda också skulle ge fördelar ur effektivitets- och lönsamhets-

synpunkt. Endast innebar föreskrifter. i några avseenden riktlinjerna tvingande Det viktigaste var krav på att parterna skulle upprätta handlingsprogram för den företagsdemokratiska utvecklingen. Det skulle arbetas fram i nära samverkan mellan företagsledningen och de anställdas organisationer. l riktlinjerna anvisades dels en förstärkning av det representativa med och dess underorgan och dels större systemet företagsnämnder åt företagsdemokratiska frågor inom arbetsorganisationen. utrymme Förutsättningar skapades också för arbetstagarrepresentanter att ingå i 1 en överenskommelse träffad år Statsföretagsgruppens bolagsstyrelser. 1975 mellan SFO, LO och PTK angavs mål och huvudområden för av inflytandet för de anställda. Den innehåller också regler utvecklingen för hur utvecklingsprojekt skall organiseras och partsgemensamma genomföras. Efter ett projektarbete med representanter för LO och gemensamt tjänstemannaorganisationerna utfärdade Statsföretag år 1974 ett policydokument med rubriken Samråd och information om företagets ekonomi i Statsföretagsgruppens företag. Målet skulle vara att ge alla möjlighet att sig i företagens ekonomiska frågor. De anställda skulle engagera i företagets ekonomi. Personalrepresentanter och garanteras god insyn skulle få likvärdig ekonomisk information. Samråd och företagsledningen medverkan skulle etableras i ekonomiska frågor. Vidare skulle den ekonomiska problemanknuten och de anställda få genomgången göras information samt ekonomisk utbildning. SFO, LO och PTK begriplig träffade år 1975 en överenskommelse om de anställdas rätt till ekonomisk information i företagen. överenskommelsen var i sig likaly-

142 szauáönejag åkeri 1970 - 1972 sou 1978:85

dande med motsvarande avtal mellan SAF, LO och PTK, men genom en tilläggsöverenskommelse i förhandlingsprotokollet avtalsfästes en rekommendation att också beakta Statsföretags ovannämnda policydokument, som på vissa punkter är mera långtgående. Vidare enades parterna på SFO-omrâdet om att utarbeta en gemensam kommentar. Överenskommelsen om ekonomikommitté och innehöll vissa arbetstagarkonsulter bestämmelser om partsgemensam utbildning i företagen. För att underlätta den lokala utbildningen utarbetade ett med medlemmar arbetslag från Statsföretag, SFO, LO och PTK ett omfattande arbetsmaterial. Materialet skulle dels som underlag för tjäna den partsgemensamma utbildningen, dels bidra till att få igång diskussioner inom ekonomikommittéerna som kunde ge deltagarna ökade kunskaper om företagets situation och om de ekonomiska sammanhangen. Ett företagsdemokratirâd tillsattes av regeringen år l975 med uppgift att följa företagsdemokratifrågorna inom de statliga aktiebolagen. Det hade föregåtts av försöksverksamhet med företagsdemokratiska förändringar i statsägda aktiebolag sedan âr 1968, under företagsdemokratidelegationens ledning. I rådet ingår chefen för industridepartementet samt en representant för vardera SFO, LO och PTK. En av företagsdemokratirâdets uppgifter blev att bedöma om statsmedel ansökningar till företagsdemokratiska utvecklingsprojekt. Efter tillstyrkan av rådet har industridepartementet vid flera tillfällen anvisat medel till sådana projekt som bedrivits i utvecklingsrådets för statsägda bolag (URDEM) regi. l Statsföretags riktlinjer för företagsdemokratiutvecklingen förutskickades tillkomsten av ett partssammansatt utvecklingsrâd för det statliga bolagsområdet. Överenskommelse om att bilda URDEM träffades år 1973. Rådet fick till att inom det uppgift påskynda utvecklingen företagsdemokratiska området och handha uppgifter som rör samverkan, medbestämmande, arbetsmiljö och företagshälsovård. URDEM:s verksamhet försiggår inom tre huvudområden; information, utbildning och utvecklingsarbete. URDEM är ansvarig för en omfattande konferensverksamhet. Under åren 1972 - 1977 anordnades ett femtiotal arbetskonferenser, totalt omfattande ca l 500 deltagare. Deltagarna har varit grupper som bestått av ledande och arbetsgivar- arbetstagarrepresentanter från tre till fem företag per konferens. Arbetsuppgiften för varje konferens har varit att utarbeta, eller revidera, handlingsprogram för den företagsdemokratiska utvecklingen. Denna konferensverksamhet anses ha lämnat värdefulla bidrag till demokratiutvecklingen.

StaMáä/LQ/tag å/Len 7970 - 1978 143

Erfarenheterna från konferenserna stöder också uppfattningen att utvecklingen mot ökat medbestämmande framför allt är en social och kulturell förändringsprocess som bl. a. måste innehålla betydande inslag av attitydförändring och utveckling av personliga relationer mellan olika nyckelpersoner. Utvecklingen vid Karlskronavarvet AB ger exempel på flera typiska insatser i den företagsdemokratiska förändringsprocessen inom det statliga bolagsomrâdet under 1970-talet. Hösten 1970 inleddes på initiativ av företagsnämnden vid Karlskronavarvet ett samarbete mellan parterna vid varvet och företagsdemokratidelegationen. Resultatet av detta blev inledningsvis inrättande av en

personalkommitté och fyra avdelningsnämnder samt sedermera en utvär-

dering av dessa åtgärder. Arbetet ledde så småningom till att de fackliga organisationerna och företagsledningen utarbetade var sitt förslag till företagsdemokratiskt handlingsprogram. Den fortsatta bearbetningen av frågan om handlingsprogram skedde bl. a. vid en SFO-konferens av ovan berört slag och vid en särskild konferens med företagsledningen och de lokala fackliga organisationerna. Det ledde sedermera fram till en överenskommelse som undertecknades av parterna år 1974. Denna överenskommelse var både formellt och reellt ett försök till medbestämmandeavtal några år före MBL. Det var också det första försöket att konsekvent metoden att in de anställdas tillämpa bygga inflytande i arbetsorganisationen genom en integrerad linjeorganisation. Systemet innebar att fackliga representanter skulle ingå i samtliga beslutsgrupper på alla nivåer i företagets ordinarie linjeorganisation. Beslutsreglerna var att enighetsbeslut skulle eftersträvas; om enighet ej kunde uppnås i viss fråga skulle ärendet hänskjutas till närmast högre instans och i sista hand till VD. Från det representativa systemet behölls

företagsnämnden, personalkommittén, förslagskommittén, skyddskom-

mittén och anpassningsgruppen. Överenskommelsen om handlingsprogrammet innebar också att uppanalys och utvärdering av handlingsprogrammets olika avsnitt följning, skulle ske år 1976. Efter framställning från företagsnämnden vid Karlskronavarvet beslöt URDEM att medverka vid denna utvärdering. Det allmänna intrycket, som redovisas i utvärderingsrapporten, är att företagsledningen är ganska tillfredsställd med systemets funktion. De anställda och deras fackliga företrädare visar en mera splittrad bild, pendlande mellan klart positiva och starkt kritiska omdömen.

144 Søtauáä/Letag å/Len 7970 - 1978 sou 1978:35

3.124 Planering för långsiktig trygghet

Inriktningen inom trygghetsområdet har varit att utveckla metoder som skall göra det möjligt att genomföra nödvändiga strukturförändringar utan att åsidosätta rimliga krav från de arbetstagare som berörs. Redan i förarbetena till riksdagsbeslutet år 1969 om bildandet av Statsföretag berördes sambandet mellan anställningstrygghet och strukturell förändring. Den övergripande målsättning som fastställdes för - att under krav största Statsföretagsgruppen på lönsamhet uppnå - förutsattes för möjliga expansion skapa förutsättningar långsiktig trygghet för de anställda. Det konstaterades att kravet på rationalisering kunde komma i konflikt med sysselsättningsmâlen men att sådana målkonflikter lättare skulle kunna lösas inom den större grupp av företag som Statsföretagskoncernen skulle komma att utgöra. Moderbolaget skulle ha till uppgift att underlätta och stödja expansionen i de mest utvecklingsdugliga delarna av koncernen och samtidigt stimulera och medverka till ökad rationalisering inom dess mindre effektiva delar. Statsföretagsgruppens system för långsiktig planering (LSP) innehåller en personalplaneringsdel som syftar till att på koncernnivå bilda ett av underlagen för moderföretagets långsiktiga planering. Det skall möjliggöra uppföljning och planering av Statsföretagsgruppens sysselsättningsfrämjande arbete. Det skall också underlätta centrala åtgärder som kan vidtas för att stödja gruppens strukturella utveckling och de anställdas långsiktiga trygghet. De första exemplen på strukturrationalisering av företag i Statsföretags regi var Kalmar Verkstad och SMT åren l97l - 1972. I båda fallen blev det möjligt att med tämligen odramatiska medel reducera personalstyrkan och åstadkomma en omstart. Moderbolagets insatser i dessa båda fall inriktades i stor utsträckning på att lösa övertalighetsproblemen genom omplacering till andra företag i koncernen. Därigenom löstes ett antal individuella fall genom att övertalig personal fick nya arbetsuppgifter i andra företag. Den personalclearing som inleddes med anledning av kriserna vid KVAB och SMT utgjorde ett av de första koncerngemensamma systemen inom Statsföretagsgruppen. En viktig erfarenhet som gjordes var att personalclearing o. d. kräver personaladministrativa resurser som normalt inte finns i det krisdrabbade företaget. År 1972 träffade SFO som första arbetsgivarorganisation ett trygghetsavtal med tjänstemannaorganisationerna SIF/SALF/CF. Grundfilo-

sou 1973;g5 Staxzáönetag ånen 1970 - 1978 145

sofin är att strukturförändringar är nödvändiga. De bör om möjligt genomföras successivt som led i förverkligandet av företagets långsiktiga planering och om detta inte är möjligt skall stora ansträngningar göras för att minska de negativa konsekvenserna för berörd personal. I och med avtalet skapades trygghetsrâdet för statsägda bolag (TRS) och den till rådet knutna beredningsgruppen (TBC). TRS består av lika antal ledamöter från SFO resp. PTK. Rådet har bl. a. till uppgift att verka för goda och trygga anställningsförhållanden samt att främja samarbetet mellan arbetsgivare och arbetstagare rörande trygghetsfrågor och personaladministrativa frågor. En väsentlig arbetsuppgift för TRS är omplacering av övertaliga tjänstemän inom ramen för den personalclearingverksamhet som föreskrivs i avtalet. Den löpande verksamheten styrs av den mindre beredningsgruppen TBG, som också består av representanter för avtalsparterna. Det operativa ansvaret för genomförande av strukturförändringsåtgärder i dotterbolagen vilar i första hand på resp. styrelser och företagsledningar. Dotterbolagens egna resurser för personaladministration och andra funktioner skall användas så långt de räcker. Icke sällan är dock situationen sådan att moderbolaget måste medverka. Så kan vara fallet när förändringarna är mycket genomgripande och t. ex. innebär försäljning eller nedläggning av hela eller väsentliga delar av ett De lokala resurserna kan också i andra situationer vara dotterbolag. otillräckliga för att sköta omställningsarbetet. I flera fall har detta inneburit att moderbolagets resurser inom personalområdet satts in i temporära tjänstemannastyrelser eller i företagens verkställande ledningar. Från de senaste åren finns exempel på direkta insatser från moderbolaget för strukturanpassning i Sonab, Holmsund Golv AB, Uddcomb, Stigtex, Carbox, m. fl. Avvecklingen av Statsföretags engagemang i Sonab och Holmsund Golv AB utgör exempel på strukturförändringar där insatserna från Statsföretag inriktats på att bereda fortsatt sysselsättning på den ursprungliga bostadsorten eller i dess närhet. I båda dessa fall konstaterades efter omfattande utredningar att företagens verksamhet skulle ha bättre förutsättningar att utvecklas om den kunde inordnas i något större sammanhang inom resp. bransch. Det har också sedermera visat sig möjligt att finna köpare till dessa verksamheter och därmed t. v. säkra sysselsättningen på hemorten för flertalet av de berörda arbetstagarna. När strukturförändringen är av sådan karaktär att ändring av

146 stwáöøtømg å/Len 1970 - 7978

ägarsituationen eller likartade organisatoriska förändringar inte skulle förbättra verksamhetens chanser att överleva, får ansträngningarna i stället inriktas på att ersätta den minskande verksamheten med nya aktiviteter av annat slag som kan skapa arbetstillfällen. Ett aktuellt exempel utgör den strukturrationalisering inom tekobranschen som genomföres av AB Eiser. Bland åtgärderna i rationaliseringsprogrammet ingår nedläggning av ett antal olönsamma enheter i regioner med betydande sysselsättningsproblem. Statsföretag har därför tagit initiativ till åtgärder för att i görligaste mån skapa alternativ

sysselsättning på de berörda orterna. Åtgärderna, som genomföres i nära

kontakt med industridepartementets etableringsdelegation och delvis finansieras genom delegationen, har organiserats som ett särskilt projekt. Sökandet inriktas i första hand pâ produkter med textil anknytning eller produkter av annat slag som kan tillverkas vid tekokoncernens befintliga enheter. l andra hand söker man produkter och affärsenheter som har anknytning till andra företag inom Statsföretagsgruppen och som kan lokaliseras till de regioner där tekokoncernen f. n. har verksamhet. I tredje hand sökes produkter och affärsenheter som kan anknytas till utomstående företag i berörda orter/regioner och med vilka samarbetet om sysselsättningsskapande åtgärder kan inledas. Det bör tilläggas att det ännu är för tidigt att bedöma resultatet av dessa ansträngningar. De senaste åren har antalet företag med personalproblem på grund av strukturförändringar ökat starkt. Under år 1977 förekom varsel och

uppsägningar vid sju av Statsföretagsgruppens företag. Åtgärderna

berörde sammanlagt ca 660 personer. För år 1978 och följande år förutses ännu större behov av aktiv personalavveckling; främst som följd av Statsföretags medverkan i branschstruktureringar inom teko- och basindustrierna. Strukturfrågorna har med hänsyn till detta fått en dominerande roll i personalarbetet inom gruppen. De formella förutsättningarna i lagar och avtal för genomförande av strukturförändringar med personella konsekvenser har ändrats radikalt sedan 1970-talets början. Även den allmänna attityden till arbetskraftens rörlighet anses ha ändrats. Båda dessa förändringar har medfört större svårigheter och ökade krav på dem som svarar för anpassningsåtgärderna.

3.12.5 Arbetsmiljö

De centrala insatserna inom arbetsmiljöområdet har huvudsakligen varit

sou 197335 Søtaxzsáä/Le/tag å/Len 7970 - 1978 147

av övergripande karaktär. Detta är också naturligt inom ett konglomerat som Statsföretag med stor spridning på skilda branscher. Arbetet har inriktats mot såväl den fysiska som den psykosociala arbetsmiljön. När det gäller det senare omrâdet torde medbestämmandet för de anställda, arbetsorganisationen och tryggheten i anställningen ha särskild betydelse. En omfattande undersökning av störningar och arbetarskydd i Kirunavaara underjordsgruva genomfördes under år 1972. Syftet med undersökningen var dels att mäta skillnader i risknivåer uttryckta i störningsfrekvenser för en grupp gruvarbetare i produktionen, dels att studera effektiviteten hos företagets system för arbetarskydd. Ett viktigt inslag i undersökningen var att man i hög grad engagerade den personal som var direkt verksam på arbetsplatserna inom undersökningsområdet så att den med egna synpunkter och iakttagelser kunde bidra både vid planeringen och genomförandet av undersökningen. Ett handlingsprogram för företagsdemokrati, som antogs av parterna vid Uddevallavarvet år 1971, omfattade bl. a. vissa förändringar av arbetarskyddsverksamheten vid företaget. Den särskilda utvecklingsgruppen för företagsdemokrati vid varvet beslöt år 1973 att utvärdera effekterna av dessa förändringar. Projektet resulterade i en rapport år 1971+, som innehöll en rad förslag till förbättring av Uddevallavarvets skyddsorganisation samt av skyddsarbetet ute på arbetsplatserna. Båda dessa rapporter har utnyttjats i Statsföretags kontakter med andra dotterbolag i frågor om arbetsmiljöutvecklingen och på så sätt haft betydelse för miljöarbetet även utanför de båda direkt berörda företagen. Samarbetet mellan Statsföretag och SFO har även gällt arbetsmiljöutvecklingen. Den första etappen avl970-talets stora reformering av arbetsmiljölagstiftningen genomfördes den l juli 1974, då betydande

ändringar gjordes i 1949 års arbetarskyddslag. Ändringarna, som bl. a.

innebar nya uppgifter och större befogenheter för skyddsombud och skyddskommittéer, utlöste ett omfattande utbildningsbehov för alla som i företagen ansvarade för och arbetade med arbetsmiljöfrågor. SFO

genomförde under hösten 1974 arbetsmiljökonferenser för arbetsgivar-

och arbetstagarrepresentanter från medlemsföretagen i syfte att ge material och utgångspunkter för den lokala utbildningsverksamheten. SFO och LO/PTK träffade år 1976 ett omfattande arbetsmiljöavtal, Avtal om allmänna regler för arbetsmiljöverksamheten i företagen samt om rekommendationer för partssamarbete i företagshälsovârdscentraler och överenskommelse om riktlinjer för företagshälsovården. Detta

148 Stauáöne/tag å/Len 7970 - 7978

avtal, som i allt väsentligt överensstämmer med motsvarande avtal mellan SAF och LO/PTK, träffades med kännedom om innehållet i medbestämmandelagen och parternas uttalade avsikt var att avtalet skulle gälla även efter det att MBL hade trätt i kraft. Den andra etappen i det arbetsmiljörättsliga reformarbetet slutfördes i och med att arbetarskyddslagen den l juli 1978 ersattes av arbetsmiljölagen. Den innebar framför allt att tillämpningsområdet vidgades till att omfatta alla de faktorer som kan påverka människan positivt eller negativt i arbetet. SFO har i anslutning till detta förstärkt sina resurser inom arbetsmiljöområdet. Statsföretagsgruppens ambitioner och det omfattande reformarbetet inom arbetsmiljölagstiftningen har medfört krav på vägledning från moderbolaget för behandlingen av arbetsmiljöfrågor av skilda slag. Särskilt i samband med investeringsverksamheten finns möjlighet och behov av att påverka arbetsmiljön i väsentliga avseenden och på lång sikt. Sedan hösten 1975 arbetar en särskild arbetsmiljögrupp, sammansatt av representanter för Statsföretag, SFO, nâgra medlemsföretag, LO och PTK samt utomstående arbetsmiljöspecialister, med att ta fram riktlinjer för arbetsmiljöarbetet inom Statsföretagsgruppen. Statsföretags arbetsmiljögrupp slutför under hösten 1978 sitt arbete genom en sammanfattande rapport. Denna är avsedd att tjäna som ett praktiskt hjälpmedel för alla som på olika nivåer och i skilda roller deltar i behandlingen av arbetsmiljöfrågorna inom Statsföretagsgruppen. Mot bakgrund av gällande lagar och avtal lämnas vägledning för uppläggningen av arbetsmiljöarbetet samt för bevakningen av arbetsmiljöaspekterna i det långsiktiga planeringsarbetet. Rapporten kommer att ligga till grund för det fortsatta arbetet med utvecklingen av en god arbetsmiljö inom gruppens företag.

3.12.6 Insatser för svârsysselsatta

I ett policydokument från år 1974, Mål och riktlinjer för förbättring av de svårsysselsattas situation i Statsföretagsgruppens företag, anger man riktlinjerna för sitt arbete. Begreppet svârsysselsatta har här ungefär samma innebörd som begreppet arbetshandikappade i sysselsättningsutredningens delbetänkande Arbete åt handikappade (SOU 1978:14). Däri anges arbetshandikappad vara en person som på grund av fysiskt,

sou 1973;35 SÃZGXAAÖ/letüg å/Len 1970 - 1978 149

psykiskt, förståndsmässigt eller socialmedicinskt handikapp har eller förväntas få svårigheter att få eller behålla ett arbete på den reguljära arbetsmarknaden. Arbetet skall syfta till att genom lokala insatser i Statsföretagsgruppens företag förbättra de svårsysselsattas situation. Samtidigt understrykes att det inom företagen är nödvändigt med en väl utbyggd förebyggande verksamhet, som syftar till att eliminera orsakerna. l policydokumentet framhålles också att den förebyggande verksamheten bör avse arbets- och miljöförhållanden av alla slag (psykologiska, sociala, tekniska). Vidare betonas vikten av att genom arbetsträning och behandling medverka till att personer som drabbats av olycksfall eller ohälsa i största möjliga utsträckning kan återfå sin arbetsförmåga.

3.12.7 Jämställdhet mellan män och kvinnor Våren 1975 skrev Statsföretag AB till dotterföretagen och rekommenderade en personalpolitisk satsning på åtgärder för att skapa jämställdhet mellan män och kvinnor. Rekommendationen byggde på ett initiativ från jämställdhetsdelegationen, som föreslagit Statsföretag en riktad insats för ökad jämställdhet i gruppens företag. Jämställdhetsdelegationens förslag syftade särskilt till att medverka till att bryta den könsdelade arbetsmarknaden, skapa bättre arbetsförhållanden, särskilt för de sämre ställda grupperna, och ge män och kvinnor lika möjlighet att delta i utbildning och andra personalutvecklande åtgärder. Detta initiativ har hittills haft effekter punktvis i företagsgruppen. Särskilt kan nämnas LKAB, SSAB (NJA) och Kabi. Inriktningen av verksamheten på detta område inom dessa företag varierar. I LKAB och NJA togs initiativ redan flera år innan delegationen för jämställdhet började sitt arbete, men då väsentligen med den inriktningen att öka antalet kvinnliga anställda inom företaget och då framför allt i produktionen. Inom Kabi bedrivs ett utvecklingsarbete som direkt anknyter till de inledningsvis angivna initiativen från jämställdhetsdelegationen och Statsföretag. Det arbete som hittills utförts inom Kabi utgör också exempel på en systematisk bearbetning av jämställdhetsfrågorna. jämställdhetsarbetet i Kabi bygger dels på ett handlingsprogram från en partssammansatt grupp från början av år 1977, dels på bedömningar inom arbetsorganisationen hur jämställdhetsarbetet bör handläggas inom Kabigruppen. De områden som i första hand bearbetas

150 smuáäne/tag ä/Len 1970 - 7978 SOU 1978=85

är rekrytering, arbetsmiljö, utbildning och anställningsvillkor.

3.12.8 Chefsrekrytering och planerihg

Rekrytering och utbildning av chefer nämndes i propositionen som en viktig uppgift för Statsföretag. Med tanke på den nyckelroll som innehavarna av ledande befattningar har i företagen utgör också urval och utveckling av chefer ett par av de viktigaste medlen för att påverka utvecklingen av personalpolitik och medbestämmande. Under den första femårsperioden av Statsföretagsgruppens verksamhet skedde en omfattande extern rekrytering till företagsledande befattningar. Denna förstärkning av företagsledningarna börjar nu ge resultat i form av en ökad tillgång på ledningsresurser inom gruppen. Genom regelbundna dialoger med dotterbolagen har moderbolaget hållit sig orienterat om chefssituationen i dotterbolagen. Under år 1977 bildades en styrgrupp för chefsplanering som leds av Statsföretags VD och i övrigt består av sex dotterbolagschefer samt representanter för koncernledningen. Styrgruppen har formulerat riktlinjer för gemensam chefsplanering inom Statsföretagsgruppen. Rekryteringen av chefer skall enligt styrgruppen i ökad utsträckning ske internt och man skall på ett tidigt stadium ta tillvara de ledarförmågor som finns inom företaget. Samarbetet i dessa frågor skall både tillgodose dotterbolagens beslutsrätt och moderbolagets berättigade anspråk på medinflytande, bl. a. för att främja internrekrytering. Chefsutbildning inom gruppen sker också i huvudsak inom dotterbolagen med stöd av externa utbildningsinstitutioner. Moderbolagets chefsplaneringsfunktion konsulteras eller medverkar i flertalet av dotterbolagens egna chefsutvecklingsprogram. Statsföretag skall svara för koncerngemensam utbildning. Under år 1977 genomfördes tre seminarier för chefer på divisions- och avdelningsnivå samt ett utvecklingsseminarium för yngre chefer. Ett löpande samarbete har efter hand utvecklats mellan moderbolaget och dotterbolagen vid tillsättningen av ledande befattningar. För den grupp chefer som deltagit i chefsseminarier eller på annat sätt knutit kontakter med moderbolagets chefsplaneringsfunktion har det visat sig vara av intresse att kunna diskutera egna utvecklingsplaner med chefsplaneringsfunktionen mot bakgrund av koncernens kända rekryteringsbehov. Statsföretag verkar för att ytterligare utveckla detta

Stauáönøtag å/ten 1970 - 1978 151 sou 1973;35

samspel för att öka antalet internrekryteringar och förebygga avgång från gruppen av värdefulla resurser.

3.12.9 Social planering och redovisning För har angivits mål inom sådana områden som Statsföretagsgruppen arbetstillfredsställelse, medinflytande, arbetsmiljö och anställningstrygghet. Det har vidare fastslagits att gruppen också har samhälleliga mål som att ta särskild hänsyn till samhällsintresset vid val mellan olika produktions- och lokaliseringsalternativ. om precisering av mål inom personalområdet och metoder för Frågan kontroll av måluppfyllelse har bl. a. behandlats i samband med utformför strategisk planering. lnom personalavsnittet av LSPning av system systemet har man under några år prövat att från dotterbolagen samla in och sammanställa kvantitativa och kvalitativa data för att belysa fakta och ambitioner avseende de anställda. Den mest aktuella insatsen är ett utvecklingsarbete som sker i samarbete med ekonomiska forskningsinstitutet vid handelshögskolan i Stockholm (EFI). Genom att börja arbetet vid tvâ mindre enheter inom ASSl:s förvaltning i Skinnskatteberg och Ceaverken i Strängnäs, gruppen, vill man successivt som kan göra det möjligt att bygga upp erfarenheter vidare till större enheter inom gruppen. Projektet vid ASSI i gå leds av en arbetsgrupp med två representanter för Skinnskatteberg företagsledningen och tre för de lokala fackliga organisationerna. har till sitt förfogande två forskare från EFI som dels deltar i Gruppen arbetsgruppens diskussioner, dels genomför utvärderingen av projektet. Projektet följs också av en central referensgrupp genom att det upptagits bland de utvecklingsprojekt som bedrivs under medverkan av URDEM. Under våren och sommaren 1976 genomförde arbetsgruppen en aktiviteter och andra inventering i fråga om policy, utvecklingsprojekt, data som berörde företagets förhållande till de anställda, till kommuner och till samhället i övrigt. Denna del av arbetet sammanställdes under hösten 1976 till en social rapport som innebar en systematisk kartläggav pågående arbete och föreligggande problem inom ovan angivna ning områden. De områden som beskrivs och diskuteras i rapporten är arbetstillfredsställelse, personal- och organisationsutveckling, personalvård, samverkan och medinflytande, arbetsmiljö, samhällsrelationer, miljövård samt relationer till andra ASSI-enheter.

152 Sta/Osáö/LQ/tag å/Len 7970 - 1978

För varje område anges de mål gruppen har kunnat finna, de aktiviteter som genomfördes samt förslag till riktvärden. Sådana riktvärden kan t. ex. avse personalomsättning, frånvaro, utbildningskostnader, antal kvinnor i ansvarsbefattningar, personalvârdskostnader, arbetsmiljöinvesteringar samt miljövårdskostnader. Den sociala rapporten avses bli utgångspunkt för diskussioner kring åtgärder av olika slag. Man prioriterar vissa områden för särskilda insatser, man fastställer ansvarsfördelningen för att åtgärder planeras och genomförs, man fastställer riktvärden där så är möjligt och anger nya mål och riktvärden på tre till fem års sikt. Hösten 1977 sammanställdes en ny social rapport baserad på förnyade mätningar och analyser av vilka förändringar som har inträffat under det gångna året. Arbetsgruppen i Skinnskatteberg har hittills redovisat övervägande positiva erfarenheter. Gruppen har bl. a. sagt att man med den sociala rapportens hjälp kan kontrollera var företaget har sin styrka och sina svagheter, att man kan bilda sig en uppfattning om vilka problem och möjligheter som finns för ASSI i Skinnskatteberg. Mot bakgrund av den i samhället pågående diskussionen om social redovisning innebär Statsföretags försöksverksamhet på området en försiktig satsning på successiv uppbyggnad av erfarenheter. Utvecklingsarbetet sker i nära samarbete med de lokala parterna i företaget som har största behovet av att utnyttja redovisningens resultat. Inställningen är att den sociala redovisningen skall vara ett hjälpmedel i det praktiska arbetet att driva och utveckla företaget.

3.13 Sammanfattande synpunkter

Utredningen avser att här redovisa vissa sammanfattande synpunkter på Statsföretagsgruppens hittillsvarande utveckling mot bakgrund av de allmänna mål och uppgifter som angavs när Statsföretag etablerades. Härvid är det nödvändigt att beakta betingelserna för svensk industri under l970-talet. År 1970, som var Statsföretags första verksamhetsår, kan betecknas som slutåret i en högkonjunktur. De båda därpå följande åren kännetecknades av en lågkonjunktur som var den mest djupgående dittills under efterkrigstiden. Åren 1973 och 1974 innebar högkonjunktur som under inverkan av oljekrisen blev den mest utpräglade sedan 1950-talets början. Den därpå följande lågkonjunkturen förlängdes in i en för delar av svensk

StM/sáä/Letag åøzen 1970 - 1978 153 sou 197g;35

industri kris, av påtagliga stagnationstendenser i djupgående betingad världsekonomin, förhöjt svenskt kostnadsläge och särskilt för vissa en förändring av de internationella konkurrensförhålbasindustrigrenar landena av långsiktig karaktär. Särskilt sistnämnda drag i utvecklingen har varit för Statsföretagsgruppen på grund av det domineogynnsam rande inslaget av basindustrier. Beträffande det för Statsföretag angivna expansionsmålet kan urskilolika i utvecklingen. Det ena utgöres av expansion av jas två inslag verksamheter där basnäringsexpansionen är dominerande. Det befintliga av företag som svarar för den klart övervägande andra utgöres av förvärv delen som helhet har av företagsgruppens expansion. Företagsgruppen ökat och således Särskilt med hänsyn till i omfattning expanderat. basindustriföretagens nuvarande situation numera måste det dock ifrågasättas om något bestående bidrag av betydenhet lämnats till expansion av

näringslivet. Resultatutvecklingen inom gruppen har varit splittrad. Både företag

förluster och företag med genomgående goda resultat kan

med ständiga noteras. För som helhet har resultaten under perioden varit gruppen de senaste åren mycket de första fyra till fem åren svaga, svaga. Under skäl etablerade varit ett särskilt har av regionalpolitiska företag problem Under denna tid har flera rekonstruur resultatsynpunkt. förlustföretag erats av verksamhet och anställda som ett och med minskning inslag därefter blivit med förbättrad eller god lönsamhet. De tillväxtföretag senaste åren har den mycket negativa resultatutvecklingen inom basnävarit det helt dominerande problemet. ringsföretagen har för Statsföretag att under Såsom övergripande målsättning gällt krav på lönsamhet uppnå största möjliga expansion. Mot bakgrund härav förväntades från dotterbolagen fr. o. m. år 1973 att utdelningsinkomster skulle tillfalla ägaren staten. Överförda utdelningsinkomster jämte till norrlandsfonden och utdelningseftergiften på grund av bidragen beträffande Svetab är dock avsevärt mindre än förlusttäckåtagandena från staten under den hittillsvarande verksamheten. Det ningen övergripande målet kan således inte anses uppfyllt. om de anställdas medinflytande och om arbetstillfreds- Frågorna ställelsen för de anställda poängterades i anslutning till bildandet av i det utvecklingsarbete som bedrivits på Statsföretag. Tyngdpunkten har Arbetet har personalområdet legat på demokratiseringsprocessen. delvis förändringar och delvis löpt parallellt med föregått arbetsrättsliga dessa. och integrering av medbestäm- Inriktningen på demokratisering

154 StaXAáä/Lemg :men 1970 - 1973

mandet i den ordinarie har varit arbetsorganisationen en huvudlinje. En annan huvudlinje har varit partsgemensamt arbete i fråga om utveckling och förändringar på olika delområden av det personalpolitiska fältet. De gjorda insatserna har medfört att den personalpolitiska standarden som i genomsnitt höjts inom företagsgruppen och att att förutsättningarna motsvara de höjda anspråken förbättrats. I anslutning till Statsföretags bildande tillmättes regionalpolitiska insatser särskild betydelse. Sysselsättningens utveckling inom företagsgruppen ur regional synpunkt har inneburit relativa förskjutningar. Sysselsättningsökningarnas fördelning regionvis innebär minsta relativa ökning i Norrbotten, större i övriga stödområdet och största ökningen i storstadsområdena. I fråga om sysselsättningsökningarnas fördelning på kommuntyper har den relativa ökningen varit störst i kommuncentra, dock med minskning inom stödområdet. Därnäst har ökningen varit störst i storstadsområdena, mindre i primära centra och minst i regionala centra. Både förvärv och avyttring av företag innebär främst eller uteslutande förändring av sysselsättningen mellan Till ägarkatergorier. större delen kan de relativa förskjutningarna förklaras av överlåtelser. l fråga om ökning av befintlig verksamhet är effekterna påtagligast i Norrbotten och storstadsområdena. Erfarenheterna av insatser av regionalpolitiskt slag genom SU och Svetab har föranlett ändrad inriktning av dessa företag. Ett annat motiv som åberopades i anslutning till Statsföretags bildande var främjandet av verksamheten inom områden som är speciellt krävande på grund av exempelvis satsningens storlek, risk eller långsiktighet. Sett från denna utgångspunkt är investeringarnas inriktning och omfattning av intresse. Investeringarna inom har Statsföretagsgruppen varit två till tre ggr större per anställd an inom svensk industri i genomsnitt. En förklaring härtill är att investeringar i kapitalintensiva basindustrier varit så klart övervägande. Besluten härom har till största delen fattats under en tid då det var en allmän att uppfattning basindustriernas internationella konkurrenskraft i huvudsak framgent skulle bli densamma som under de föregående decennierna. Sett i dagens måste konstateras perspektiv att basindustriinvesteringarna till stor del icke blivit lönsamma utan tvärtom tyngande för företagsgruppen. Bland motiven för det statliga anfördes företagandet i anslutning till bildandet av Statsföretag möjligheterna till initiativ för att åstadkomma en mera rationell struktur inom t. ex. en

industribransch. Betydande

förändringar kan först noteras som berör struktur. Ett företagsgruppens

Staf/syjö/Le/tag å/Len 7970 - 7978 155

har varit med besläktade verksamheter sammanförts i inslag att företag Även i andra fall har mindre företag förts som dotterbolagskoncerner. dotterföretag till större företag. Förvärv och avyttring av företag har inneburit och utgör det största inslaget i betydande förändringar av befintlig verksamhet och etablerande gruppens expansion. Utveckling har haft mindre effekt. Överlåtelserna har i huvudsak av nya enheter inneburit av olönsamma mindre företag och förvärv av avyttring lönsamma större I fråga om medverkan i strukturhänseende i företag. har Statsföretag på senare år engagerats i vissa särskilt näringslivet utsatta branscher där gruppen själv haft verksamhet. Expansivt inriktade strukturella eller liknande insatser i samarbete med andra företag har

varit begränsade. önskar utredningen framhålla att svårigheterna och Avslutningsvis avseende de statliga industriföretagen blivit större under problemen 1970-talet än man räknade med inför decenniets början. Till stor del detta med att betingelserna för den industriella verksamsammanhänger heten blivit annorlunda än som förutsågs. De svårigheter som nu kan i basindustrier kan noteras för Statsföretag på grund av dess engagemang noteras också hos andra ägarkategorier. Härtill kan göras den anmärkatt de allmänna för näringslivet och dess olika delar ningen betingelserna är av större än företagens ägartillhörighet. Även om de betydelse målen och ambitionerna inte infriats måste konstateras att de angivna som både den föregående redovisningen och nuläget vittnar om problem blivit svårare att bemästra om organisationen för det statliga industriförblivit oförändrad. Bildandet av Statsföretag framstår företagandet därför som en riktig åtgärd.

-

4 i andra länder en översikt

Statliga företag

4.1 Inledning

företagsamheten i andra länder låter Några generella drag i den statliga urskiljas. Framväxten av den statliga företagssektorn i olika sig knappast länder synes i hög grad ha bestämts av de speciella kulturella, historiska, politiska och ekonomiska förhållanden som förelegat i resp. land. kan de statliga relativt enkelt delas i I Sverige företagen upp affärsdrivande verk å ena sidan och statliga aktiebolag å den andra. Då andra länder studeras framkommer ofta en betydligt mer varierande bild när det former av statligt företagande. I andra länder finns gäller exempel på statliga företag som mera har karaktären av myndighet än de svenska affärsverken. Likaså förekommer statliga företag som till formen närmast ett mellanting mellan de svenska affärsverken och utgör aktiebolagen. Även ägarförhållandena skiftar. Såväl statliga som regionala och lokala myndigheter kan stå som hel- eller delägare till företag. Det förekommer också att på olika nivåer är delägare i myndigheter samma företag. Detta förhållande är mycket vanligt i bl. a. Västtyskland där t. ex. delstaten Nieder Sachsen och västtyska staten vardera äger 20 procent av aktiekapitalet i Volkswagen. I sådana fall är det mera befogat att tala om offentligt kontrollerade företag eller offentliga företag. Skillnader gentemot Sverige i dessa hänseenden sammanhänger i hög grad historia och mer gradvisa i med de statliga företagens längre utveckling andra länder. innebörden av begreppet statliga företag varierar också från land till land. I Västtyskland räknas t. ex. endast företag som till 50 procent eller mer som statliga företag. I Frankrike går motsvarande ägs av staten Skillnader av detta slag gör att allmänt tillgängliga gräns vid 30 procent. data och statistik är relativt anpassade för jämförelser mellan dåligt länder. Inom Gemenskapen (EG) har intresset för det statliga Europeiska

158 Statliga áänexag x; andm Kände/L - en även/Aila:

företagandet vuxit tid. EG-kommissionen på senare har nyligen låtit utföra en omfattande studie av den inom statliga företagsamheten Gemenskapen. Studiens uppgift har varit att kartlägga inriktningen, omfattningen och formerna för det statliga företagandet i resp. länder i syfte att få fram ett underlag för utarbetande av enhetliga riktlinjer länderna emellan när det gäller information om och insyn i de statliga företagsengagemangen. Detta intresse inom EG får ses mot bakgrund av Romfördragets krav på konkurrensneutralitet samt det faktum att de statliga engagemangen inom näringslivet ökat på senare år som en följd av de växande problemen inom vissa branscher, t. ex. stål-, varvs- och bilindustrin. Statsföretagsutredningen har låtit utföra en bearbetning och komplettering av det grundmaterial som insamlats i anslutning till den ovannämnda EG-studien. Syftet har härvid varit att så långt möjligt anpassa materialet till de speciella frågeställningar som utredningen haft att arbeta med. Bl. a. har större tonvikt vid lagts förvaltningsbolagens betydelse och former inom EG. En viss uppdatering av grundmaterialet har också kunnat ske. Den särskilda studie som statsföretagsutredningen låtit utföra utgör bilaga till utredningen och publiceras i separat form

(Ds l 1979:0.”

Ett sammandrag av nämnda studie redovisas i det följande. Studien omfattar länderna inom EG, dvs. Belgien, Danmark, Frank- Luxemburg, rike, Västtyskland, lrland, Italien, Nederländerna och Storbritannien. Ovan har nämnts att formerna för det statliga företagandet varierar i hög grad mellan länder. Själva avgränsningen av vad som är att beteckna som statligt företagande innebär därför ett visst problem. I den studie som utredningen låtit utföra liksom i den studie som utförts på uppdrag av EG-kommissionen har statliga företag definierats som företag som tillhandahåller varor och tjänster av allmänt ekonomiskt intresse och vars aktiekapital helt eller till betydande del ägs av staten eller av offentliga förvaltningsorgan på regional eller lokal nivå, eller som är separat förvaltade delar av statsdepartement i vilka kapitaltillförseln kan ske genom vanlig kommersiell verksamhet eller finansiering på öppna marknaden. Pâ grund av de skillnader som föreligger när det gäller ländernas offentliga statistik på området är den följande redovisningen i vissa fall ofullständig. l/ Studien, som har benämningen State Business - Public Enterprise Experience in the EEC, har utarbetats av det engelska konsultföretaget Metra Oxford Consulting. Detta företag har också utfört EG-kommissionens studie.

sou 197g;35 áö/LQÃCLQ Ã_ andlia Kände/i - en äuøwtht 159 Stcutaga

Efter redovisningen av det statliga företagandet inom EG följer en kortfattad redogörelse för den statliga företagsamheten i Finland och Norge.

4.2 Europeiska Gemenskapen

4.2.1 Kort historik Statligt företagande i Europa har en historia som sträcker sig tillbaka till 1400-talet. Många av de företag som finns i dag grundades för ändamål som fortfarande har aktualitet. Företagen har uppstått antingen från sådan verksamhet som staten bedrivit, t. ex. myntprägling, tryckning av sedlar och officiella dokument, eller genom att staten startat viss affärsverksamhet. Bland exemplen finns de kungliga företagen från tiden före franska revolutionen med tillverkning av vapen och brokadtyger samt banker i Italien från tiden före landets enande, t. ex. Monte del Paschi de Sienna år 1471. Den moderna statliga företagsamheten började under åren kring sekelskiftet 1900. Då etablerades t. ex. statliga banker, post- och telegrafföretag. Under åren kring det första världskriget förekom de första stora och kolindusförstatligandena, t. ex. järnvägarna i Frankrike trin i Preussen. Då etablerades också statliga försäkringsbolag i italien samt Compagnie Nationale du Rhöne i Frankrike. Mellan första världskriget och 1930-talets depression förekom en gradvis utveckling av det statliga företagandet. Under denna period införlivades järnvägar och elektricitetsföretag i den statliga sektorn. Grunden lades även för en del företag som senare kom att bli stora statliga engagemang. Preussag i Preussen grundades t. ex. av den preussiska staten för att överta merparten av landets gruv- och järnindustri. Ett antal statliga flygbolag, t. ex. i Frankrike och Storbritannien, etablerades under denna period. Några företag som hamnade i ekonomiska svårigheter, t. ex. det franska Compagnie Generale Transatlantique, träffade särskilda överenskommelser med staten och kom först mycket senare att bli fullständigt statsägda. Den stora börskraschen år 1929 och den därpå följande ekonomiska krisen orsakade en våg av förstatliganden. Det mest påfallande exemplet är bildandet av holdingbolaget lstituto per la Riconstruction Industrial

160 sta/taga áönemg Å and/La Kända - en äuøJzA/Llzt

(IRI) och förstatligandet av de s. k. nationellt viktiga bankerna i Italien. Nationalsocialisterna i Tyskland de företag grundade som i dag utgör Salzgitter och Volkswagen. Den franska folkfrontsregeringen från år 1936 övertog kontrollen av försvarsindustrin samt franska centralbanken. Strax efter andra världskriget kom en ny intensiv period av förstatliganden, särskilt i Frankrike och Storbritannien. I Frankrike förstatligades Renaultföretagen, kol-, gas- och elektricitetsindustrin samt viktigare banker och försäkringsbolag. I Storbritannien nationaliserades successivt kol- och gasindustrin. Från 1950-talet t. o. m. början av 1970-talet förekom i alla länder med undantag för Västtyskland en rad förstatliganden eller nya etableringar av företag. Motiven för dessa förstatliganden har varit varierande. Den brittiska labourregeringen förstatligade stålindustrin år 1967. I Frankrike etablerades holdingbolaget Institut de Developpment Industriel (IDl) år 1970. Perioden kännetecknades i stort sett av tillväxt i den statliga företagssektorn. Exempel på detta är det västtyska företaget Vebas förvärv av Gelsenberg och det franska företaget Renaults fusion med Berliet och Saviem - två inom De företag lastvagnsomrâdet. italienska aktieförvaltande bolagen IRI, Ente Nazionale Idrocaburi (ENI), m. fl., gick under denna period igenom en grundläggande omorganisation och utveckling. Under 1970-talet har den statliga företagssektorn åter fått en stark ökning av sina engagemang. Inte sällan är dessa engagemang en följd av stora ekonomiska svårigheter inom vissa branscher. Speciella institutioner har inrättats för att ta hand om företag med finansiella problem. I Storbritannien har nyligen hela varvsindustrin och luftfartssektorn förstatligats och det finns påtryckningar inom labourpartiet att också förstatliga bankväsendet och byggnadsindustrin. I de senaste franska valen år 1978 gick socialistpartiet fram med ett omfattande nationaliseringsprogram. Partiet fick dock inte stöd för detta i valet. Generellt förefaller det som direkta nationaliseringar tycks bli mindre aktuella inom EG. Det statliga engagemanget tar sig andra former, där de statliga förvaltningsbolagen och delägda företag spelar en viktig roll.

4.2.2 Omfattning

Den statliga företagssektorns omfattning i Belgien, Nederländerna, Storbritannien, Västtyskland, Frankrike och Italien belyses i tabell 4.1. Tabellen visar förhållandena år 1976. Luxemburg, Irland och Danmark är

áö/Letag /L and/La. Kände/L - en öva/wiki 161 Statliga

ej medtagna då det statliga företagandet i dessa länder är förhållandevis obetydligt. På grund av de svårigheter som nämnts ovan tillåter inte de redovisade siffrorna någon exakt tolkning. Sannolikt underskattas omfattningen av det statliga företagandet. Inte minst torde detta gälla Frankrike och Västtyskland beroende på den högre graden av statligt delägande i dessa länder i kombination med dessa länders relativt snäva statistiska definition av statliga företag.

Tabell 4.1 Omfattningen av det statliga företagandet inom EG år 1976, antal sysselsatta i miljoner samt andelar i procent

Antal syssel- Andel av landets totala satta inom den statliga före- sysselsättning investeringar tagssektorn

KIK/Ma: Ds I 1979:1, s 39

I samtliga länder har de statliga företagen större andel av landets totala investeringar än av den totala sysselsättningen. Detta torde i hög grad sammanhänga med att verksamheterna är koncentrerade till områden som är förhållandevis kapitalihtensiva. Vidare framgår att den statliga företagsamheten i Belgien och Nederländerna är av mindre omfattning än i de fyra största EG-länderna. Andelen av den totala sysselsättningen i dessa länder uppgick år 1976 till ca 7 procent. Storbritannien är det land som år 1976 absolut sett hade den största statliga företagssektorn. Inom denna sysselsattes ca 2 miljoner människor. Räknat i procent av den totala sysselsättningen är dock det statliga företagandet mer omfattande i Västtyskland, Frankrike och Italien. Italien har den största andelen statligt företagande. År 1976 utgjorde antalet sysselsatta inom den statliga företagssektorn ca 15 procent av landets totala antal sysselsatta. Ca 34 procent av investeringarna återfanns inom denna sektor.

162 Sia/taga áö/Løtag i and/La Åändøjt - en även/sikt

Andelen statligt företagande i Sverige är lägre än i de ovan redovisade EG-länderna. Den statliga företagssektorn i Sverige är av ungefär samma storleksordning som i Belgien. Detta gäller såväl antalet sysselsatta inom sektorn som sektorns andel av total sysselsättning och investeringar. År 1976 var antalet sysselsatta i statliga företag i Sverige ca 270 000, vilket utgjorde ca 6,5 procent av den totala sysselsättningen i landet. Andel av investeringarna var ca ll procent. Även trenden i utvecklingen under senare år är intressant att belysa. Starkast har den statliga företagssektorns tillväxt varit i Belgien och Nederländerna, dvs. de länder i den ovan redovisade gruppen som har den lägsta andelen statligt företagande. I Belgien ökade antalet sysselsatta i statliga företag med i genomsnitt ca 3 procent per år under perioden 1966 - 1975. Den totala sysselsättningen i landet ökade under samma period med drygt l procent. l Nederländerna har den statliga företagssektorns andel av landets totala åren 1968 - 19714. Denna förklaras i produktion fyrdubblats ökning huvudsak av engagemang inom energi- och industrisektorn. l Storbritannien har den statliga företagssektorns storlek pendlat fram och tillbaka under 1960-talet. Ingen klar trend i utvecklingen kan urskiljas. I Italien har en viss relativt stadig tillväxt ägt rum. I Frankrike har sysselsättningen i de stora statliga företagen gått tillbaka. Däremot har en mycket stark tillväxt ägt rum av det statliga aktieägandet i privata bolag, ca ll procent per år i genomsnitt. I Västtyskland har en mindre tillväxt ägt rum av den statliga företagssektorns andel av totala sysselsättningen. I likhet med utvecklingen i Frankrike förefaller de statliga engagemangen i Västtyskland alltmer få karaktären av delägande i privata bolag. Det statliga företagandets omfattning inom EG kan också belysas med utgångspunkt från de statliga företagens relativa storlek. Av de omsättningsmässigt 30 största företagen inom EG är ll statliga eller statligt kontrollerade. Två företag är engelska, tvâ är västtyska, tre är italienska och fyra är franska. De två engelska företagen är British Petroleum (BP) och Electricity Council ö: Boards. BP, som är EG:s näst största företag, omsatte år 1976 drygt ll0 miljarder kr. BP överträffades endast av Royal Dutch Petroleum som omsatte nära 130 miljarder kr. De västtyska företagen är Veba och Volkswagen. Veba, som är ett förvaltningsbolag, är EG:s femte företag i storleksordning och Västtysklands största företag. Mätt efter omsättningen år 1976 är företaget nära

stadiga Mae/tag L and/La Kände/L - en även/sikt

6 gånger större än Statsföretag. Av de fyra franska företagen är två oljebolag. Dessa är Compagnie Francaise des Pétroles (CFP) och Elf Aquitaine (SNEA). De två andra företagen är Renault och Eléctricité de France. Omsättningsmässigt är Renault ungefär lika stort som Volkswagen. De tre italienska företagen är ENI, ENEL och Montedison. ENI är EG:s sjätte företag i storleksordning. ENI är i likhet med Veba ett förvaltningsbolag. Mätt i omsättning är ENI ungefär lika stort. ENEL är Italiens största elförsörjningsföretag och Montedison är Italiens största företag inom den kemiska industrin. Det italienska statliga förvaltningsbolaget IRI brukar normalt inte klassificeras som ett bolag. Anledningen är att IRI förutom att vara ägare till industriföretag också står som huvudman för verksamheter som mera är av myndighetskaraktär. Om IRI trots detta skulle inräknas ovan hamnar företaget på tredje plats i storleksordning. Räknat efter omsättningen år 1976 är IRI ca 1,2 gånger större än Veba och ENI. De olika förvaltningsbolagen inom EG kommer att behandlas närmare i avsnitt 4.2.4.

4.2.3 Inriktning

l det följande lämnas en redogörelse för några karakteristiska drag hos den statliga företagsamheten i resp. länder. Därefter redovisas sektor för sektor den ungefärliga omfattningen av det statliga företagandet. Belgien har både helägda statligaföretag och företag där staten är delägare. Vare sig i Belgien eller Luxemburg har nationalisering av industrin genomförts i någon större omfattning. Företag ägda av offentliga organ på lokal nivå, t. ex. transportföretag och allmännyttiga företag, public utilities, är vanliga. Statliga företag inom industri och handel har däremot ingen större betydelse. Det belgiska statliga Nationale dlnvestissement (SNI) har och

förvaltningsbolaget Société

kommer sannolikt att få intressen inom vissa sektorer, främst där privata företag har ekonomiska svårigheter, t. ex. stålindustrin. l Belgien finns ett antal de diversifications industrielles, som tillfälligt

societés

anställer personal hos företag med ekonomiska problem. Några av Luxemburgs få statsägda företag samarbetar med statliga företag i grannländerna, t. ex. kraftföretag och järnvägar.

164 x; andna Kända - en öva/wiki sta/taga Mae/tag

Den statliga företagsamheten i Nederländerna har många drag gemensamma med den belgiska. En skillnad är emellertid att Nederländerna i motsats till Belgien har tre mycket stora statliga företag inom områdena gas, stål resp. kemisk industri. Den ursprungliga kolindustrin inom Dutch State Mines (DSM) har framgångsrikt omvandlats till kemisk industri. Statens inflytande i stâlföretaget Estel och kemiföretaget DSM är litet jämfört med gasföretaget Dutch Gas Union. I Nederländerna finns också statliga förvaltningsbolag med utvecklingsuppgifter, både på nationell och regional nivå. De skiljer sig dock från sina motsvarigheter i Italien och Storbritannien. Det mest betydande statliga förvaltnings- och utvecklingsbolaget är NOM, som också är den största arbetsgivaren i landets nordöstra region. Ett annat företag NEHEM har till uppgift att initiera förhandlingar om strukturförändringar inom branscher och att som underlag för detta utarbeta strukturplaner. Nära kopplat till NEHEM är NlB, the National Investment Bank. Statliga företag i Danmark har liten betydelse för landets ekonomi jämfört med EG-länderna i övrigt. Utvinningen av olja och gas inom näraliggande havsområden är emellertid en sektor där det statliga engagemanget är under utveckling. Statsägda företag dominerar i övrigt de traditionella områdena elektricitet, gas, vatten, järnvägar, post och telekommunikationer. Inom vissa regioner finns fortfarande icke-statliga telefonföretag. Det finns praktiskt taget inga statliga industriella företagsengagemang. Pâ Grönland finns emellertid två statsägda handelsföretag som har till uppgift att assistera befolkningen.

Många statliga företag i i har formen av statsunderstödda organ.

Vissa institutioner av typen Medical Registration Council och Arts Council räknas även till statliga företag. En del statsunderstödda organ har samma juridiska form som privata företag. Dessa har emellertid samma förhållande till regeringen som andra statliga företagsformer, s. k. Boards. De största statliga företagen är Electricity Supply Board och Irish Sugar Company Limited. Många av de irländska statliga företagen återfinns inom jordbrukssektorn. Den statliga företagsamheten i Storbritannien domineras av företag som är helägda av staten. Företagen går ofta under benämningen nationaliserade industrier. Många av företagen är branschomfattande. Detta gäller t. ex. inom kol-, stål- och varvsindustrin samt luftfarten. I landet finns relativt få företag ägda av regionala eller lokala offentliga organ. I de fall där detta förekommer är företagen i regel centralt kontrollerade. Jämfört

i and/La [änden - en även/sikt 165 sta/måga áönetag

med andra EG-länder är det mindre normalt i Storbritannien att statliga företag har statstjänstemän eller politiker i ledningen, även om styrelserna utses av regeringen. Storbritannien har ett statligt förvaltningsbolag, National Enterprise som British och Rolls Board (NEB), som äger både stora företag Leyland samt små företag vilka ibland kan vara delägda. Det är dock Royce att brittiska staten företag tillsammans med privata ovanligt äger parter. Ett undantag är dock BP där staten kontrollerar 51 procent av Staten äger direkt 3l procent och kontrollerar resterande aktiekapitalet. 20 procent via Bank of England. År 1977 avyttrade staten aktier så att det statliga innehavet reducerades från drygt 48 procent till nuvarande 3l procent. är en förbundsrepublik bestående av ett antal delstater. Västtyskland Detta har betydelse vid granskningen av den offentligt ägda företagsamheten i landet. En mycket stor andel av de offentligt ägda företagen ägs av delstater eller kommuner. l Västtyskland finns särskilt uttalad politik vad gäller de ingen Jämfört med övriga EG-länder finns också andra statliga företagen. skillnader. l Västtyskland har många statsägda företag samma juridiska form som privata företag och framstår därför både statistiskt och allmänt som företag i allmänhet. Som nämnts inledningsvis räknas enbart som statliga företag sådana företag som till 50 procent eller mer ägs av staten. döljs en del betydande statliga engagemang i Härigenom statistiken. Detta gäller Veba, landets största företag, samt Volkswagenwerk, RWE (elektricitet), Preussag (malm, stål, energi, transport, m. m.) och Ruhrkohle (kol). Tillsammans har dessa företag ca en halv miljon anställda. Många företag har statligt ägande på olika nivåer. Ett typiskt exempel är Bayernwerk (elektricitet), som till #0 procent ägs av Viag. Viag som är ett holdingbolag, ägs till drygt 80 procent av staten. Resterande aktier innehas av ett statligt kreditbolag. De resterande 60 procenten av aktiekapitalet i Bayernwerk ägs av delstaten Bayern. De västtyska företagen har alltså ofta flera statliga ägare vid sidan om flera privata intressenter. Frankrike har i likhet med Italien och Storbritannien förstatligat ett antal större industri- och handelsföretag. Det föreligger dock vissa när det gäller att jämföra Frankrike med andra länder. svårigheter Företagen har många olika juridiska former och former för ledning som skiljer sig från vad som gäller iandra länder.

166 sta/taga áönetag i and/La Kände/L - en öva/wiki

De största statliga företagen är helägda av staten eller också har staten en klar aktiemajoritet. Varje företag opererar inom självständigt väl avgränsade sektorer, ibland i monopolställning (kol, elektricitet, gas). Andra har praktiskt taget monopolställning delad med andra statliga företag (luftfarten). Inom en del områden är de statliga engagemangen betydande (oljeindustrin, transportsektorn) och inom andra stora men inte dominerande (kemiska industrin). Som nämnts ovan föreligger vissa svårigheter att fastställa omfattningen av den statliga företagsamheten i Frankrike. De stora statliga moderbolagen kan visserligen läggas samman, men de har under senare år tillförts ett växande antal dotterbolag vars inte alltid redovisning konsolideras. Förvaltningsbolagens antal har t. ex. på tjugo år minskat från 170 till 130, men antalet dotterbolag har ökat från 266 till nästan 650. Det finns stora där staten står nâgra företag som delägare (t. ex. CFP). Att franska staten är delägare i större bolag är dock inte så vanligt som i Västtyskland och Italien. Igång är, som framgått i föregående avsnitt, det land inom EG som har den största andelen statligt företagande. Den statliga företagsamheten i italien skiljer sig från den i övriga EG-länder ivissa avseenden. En del av företagen, t. ex. elektricitets- och järnvägsföretagen har formen av myndigheter. Ett stort antal företag ägs av offentliga organ på regional och lokal nivå. De statsägda företagen sorterar mestadels under stora statliga förvaltningsbolag, varav de största är IRl och ENl. Under dessa förvaltningsbolag finns sektoriella holdingbolag, dvs. företagsgrupper representerande skilda branscher eller sektorer inom Dessa näringslivet. holdingbolag kan vara helägda eller delägda av staten. Italien är det enda land inom EG som har ett särskilt statsdepartement för de statliga företagen. I andra länder brukar finansdepartementen ha de samordnande funktionerna när det gäller de statsägda företagen, även om varje större statligt företag eller statlig företagskoncern har anknytning till något fackdepartement. I det följande redovisas det statliga företagandets ungefärliga omfattning i olika sektorer och länder inom EG. De flesta länderna inom EG har av strategiska och miljömässiga skäl stora intressen statliga i skogsbruket. Omfattningen och formerna för ägandet varierar från land till land. Den skogsindustriella verksamheten är mindre betydande än i Sverige.

áänexáag L and/La (änden - en även/Mkt 167 sou 197335 Statüga

l länder där har stor betydelse finns också ett kolhanteringen omfattande statligt företagsengagemang. Stora statliga engagemang finns således i Frankrike, Västtyskland och Storbritannien. I Frankrike - de France och Storbritannien har de statliga företagen Charbonnage (CdF) resp. National Coal Board (NCB) -i stort sett monopolställning. I Västtyskland domineras kolhanteringen av ett företag i vilket staten direkt och indirekt är delägare, nämligen Ruhrkohle AG. Företaget ägs till 27 procent av Veba som i sin tur till 144 procent ägs av staten. Ytterligare ll procent i Ruhrkohle ägs av Salzgitter som i sin tur ägs i sin helhet av staten. I Belgien är kolindustrin privatägd, men kontrolleras i hög grad av staten. Inte i något land är oljeindustrin helt i statlig ägo. Det finns dock, som framgått ovan, stora statliga oljebolag i Frankrike och Storbritannien. Även Italien har ett stort statligt bolag inom denna sektor, nämligen AGIP, som är ett dotterbolag till ENI. I Västtyskland växer det statliga engagemanget inom oljeindustrin, främst genom Veba som förvärvat aktiemajoriteten i Gelsenberg samt Saarbergwerke som nyligen svarar för ca 20 procent av landets raffinaderikapacitet. Västtyska staten äger också aktiemajoriteten i Deminex som är ett snabbt växande oljeprospekteringsföretag. Flera EG-länder - Frankrike, Italien, Nederländerna och Storbritannien - har betydande naturgasfyndigheter. Huvudsakligen exploateras dessa genom statliga företag. I några fall har privata företag koncession. Det franska företaget Gaz de France (GdF) har praktiskt taget monopol. l Italien domineras branschen av ENI. I Nederländerna, där ca 90 procent - DSM av elenergin genereras via naturgas, finns tvâ statliga företag Natural Gas och Dutch Gas Union. Det förstnämnda är helstatligt och det sistnämnda ägs direkt och indirekt till 50 procent av staten. Resten kontrolleras av Shell och Esso. Det brittiska företaget British Gas Corporation har monopol på gasdistributionen i landet. Företaget deltar också i exploaterandet och produktionen av gas i Nordsjön. I Västtyskland är gasindustrin i hög grad i offentlig ägo genom företagen Salzgitter Ferngas, Saar Ferngas och Ruhrgas. Salzgitter Ferngas ägs till 100 procent av Salzgitter som i sin tur är ett helägt statligt företag. Saar Ferngas ägs till 28 procent av Saarbergwerke som i sin tur är ett helstatligt företag. I Ruhrgas har Veba 25 procent av aktiekapitalet. Det statliga företagandet inom gruvindustrin (exkl. kolgruvor) är, med undantag för Italien och Västtyskland, inte särskilt betydande. I Italien har de statliga engagemangen inom gruvindustrin varit koncentrerade till

168 Staøtüga gäng/tag L and/La Kände/L - en även/gibt SOU 1973335

förvaltningsbolaget EGAM. Företaget har emellertid måst träda i nyligen likvidation och de olika framtid är för närvarande dotterbolagens något oklar. Strax innan bolaget tvingades till likvidation hade ett försök till diversifiering ägt rum inom branscherna stål- och textilmaskinindustri. Av företagets dotterbolag planeras 36 att övertas av IRI och ENI, 8 att säljas till privata intressenter och 9 att ned. l Västtyskland läggas kontrollerar staten ca 80 procent av järnmalmsproduktionen genom företagen Saarbergwerke, Salzgitter, Viag och Veba. Livsmedels- och tobaksindustrin är inte i någon betydande utsträckning föremål för statliga engagemang. Undantagen är alkoholmonopolen i Frankrike och Västtyskland samt i Frankrike och tobaksmonopolen Italien. De statliga intressena inom den kemiska industrin och läkemedelsindustrin oftast utgör diversifieringar med utgångspunkt från tidigare etablerade statliga engagemang inom olje-, kol- och gasindustrin. Såväl Frankrike, Italien som Nederländerna har betydande statliga företag inom den kemiska industrin. Även om det finns statliga engagemang inom läkemedelsindustrin är dessa inte av någon större omfattning. Läkemedelsindustrin är dock föremål för en omfattande I statlig övervakning. Frankrike har staten ett omfattande engagemang inom den kemiska industrin genom CdF Chimie. Detta har framvuxit ur CdF - det företag stora statliga kolföretaget. Ca 8 procent av aktiekapitalet i CdF Chimie ägs av det västtyska statliga förvaltningsbolaget l Saarbergwerke. Frankrike har även de statliga inom den kemiska oljebolagen dotterbolag industrin. Detsamma gäller det franska IDI. I Italien förvaltningsbolaget svarar de statliga företagen för ca 8 procent av produktionen inom den kemiska industrin. Kemisk industri ENI:s näst utgör förvaltningsbolaget största verksamhetsområde. Även Montedison, i vilket IRI och ENI har aktieintressen, har omfattande engagemang inom denna bransch. Det nederländska företaget DSM, som tidigare var ett kolindustriföretag, har genom en omfattande omstrukturering huvudsakligen blivit ett kemiföretag. Inom metallindustrin återfinns statliga engagemang huvudsakligen inom stål- och aluminiumindustrin. I Storbritannien är praktiskt taget hela branschen förstatligad. En betydande del av stålindustrin i Italien och Nederländerna är också i statlig ägo. Så gott som samtliga länder inom gemenskapen har överkapacitetsproblem. Såväl stål- som aluminiumindustrin har på senare år varit föremål för betydande stödstatliga insatser. Problemen kan komma att medföra ökade statliga ägarengage-

- L and/La Kände/L - en öva/målat 169 Sia/taga áö/tetag

mang i de länder där företagen i branschen fortfarande är i privat ägo. Det största statliga stålföretaget inom EG är British Steel. Företaget, som svarar för 90 procent av stålproduktionen i Storbritannien, tillkom år 1967 genom nationalisering av 11+ privata stålbolag. Det italienska företaget Finsider, som till 55 procent ägs av IRI, svarar för praktiskt all tackjärnsproduktion i Italien. Företaget var år 1976 det åttonde taget i storleksordning inom EG. EGAM, som trätt i likvidation, stålföretaget svarade för den resterande tackjärnsproduktionen. Verksamheterna ifråga kommer att övertas av IRI. Det enda aluminiumproducerande företag i Italien som är av någon betydelse kontrolleras av EGAM, som också är ett statligt förvaltningsbolag. I Västtyskland är Salzgitter landets tredje stålproducent i storleksordning. Inom aluminiumindustrin har västtyska staten ett betydande engagemang genom Vereinigte Aluminium-Werke (VAW) som är ett taget helägt dotterbolag till Viag. I praktiskt Nederländerna har staten aktiemajoritet i det år 1972 genom fusion bildade Estel. Den resterande aktieposten innehas av ett stålföretaget västtyskt företag. Estel är det sjätte stålföretaget i storleksordning inom gemenskapen. Med undantag för Italien och vissa undersektorer i Frankrike och Västtyskland förekommer statliga engagemang inom verkstadsindustrin endast i mindre I Italien de statliga företagens andel utsträckning. utgör ca 10 procent. Finmeccanica, som är ett förvaltningsbolag under IRI, har sin huvudsakliga verksamhet i bilindustrin (Alfa Romeo), elektromekaniska industrin och termomekaniska industrin. Även förvaltningsbolaget ENI har betydande engagemang inom verkstadsindustrin. I Frankrike återfinns inom verkstadsindustrin under förvaltstatligt företagande IDI. År 1975 hade IDI ca en tredjedel av sin verksamhet ningsbolaget inom mekanisk industri och ca en fjärdedel inom dataindustrin. Även Renault har en betydande verksamhet vid sidan om biltillverkningen. Bl. a. har Renault ca 20 procent av marknaden för jordbruksmaskiner i Frankrike. De statliga intressena inom verkstadsindustrin i Västtyskland återfinns i Salzgitter, Veba samt Volkswagen. Volkswagen har i likhet med Renault ett betydande antal dotterbolag inom mekanisk verkstadsindustri. I Storbritannien är det statliga företagandet inom verkstadsindustrin av mindre I huvudsak återfinns företagen under NEB. omfattning. Exempel är SP Industries samt Ferranti. Varvsindustrin är en krisbransch inom hela EG. Branschen är i flertalet länder föremål för statliga stödinsatser av olika slag. Betydande inom varvsindustrin finns för närvarande i Italien statliga engagemang

170 Statliga áä/zetag Å and/La Kände/L - en öva/wiki SOU 1978285

och Storbritannien och i någon mån i Västtyskland. Det italienska företaget Fincantieri - ett av lRl:s många holdingbolag - svarade år 1976 för 90 procent av varvskapaciteten i Italien. Även EFIM är engagerat i varvsindustrin. I Storbritannien nationaliserades varvsindustrin år 1977. Nationaliseringen omfattade 27 företag av vilka några redan tidigare varit i statlig ägo. British Shipbuilders kontrollerar 97 procent av varvskapaciteten i Storbritannien. I Västtyskland finns statliga engagemang i varvsnäringen genom HDW Howaldtswerke-Deutsche Werft som till 74 procent ägs av Salzgitter. Totalt var är 1976 ca 20 procent av varvsindustrin i Västtyskland i offentlig ägo. De fyra största länderna i EG har samtliga stora statliga bilindustrier, Volkswagen i Västtyskland, Renault i Frankrike, British i Leyland Storbritannien och Alfa Romeo i Italien. Mätt efter år 1976 omsättningen är Volkswagen störst och något större än Renault. Därefter följer British Leyland och sist Alfa Romeo. British Leyland är knappt hälften så stort som Volkswagen och Renault. Alfa Romeo hade år 1976 ca en tiondel av Volkswagens omsättning. Det största statliga engagemanget inom Qxg- och rymdindustrin finns i Frankrike och Storbritannien. I dessa länder är dessa branscher nationaliserade. Även Italien har ett betydande statligt inom engagemang denna bransch. Inom textilindustrin är statligt stöd än direkt vanligare statligt ägarengagemang. Ett undantag är dock Italien där ENI har ett flertal dotterbolag i denna bransch. ENl:s textilintressen är samlade under holdingbolaget Tescon, som bildades år 1974 i syfte att rekonstruera ENl:s olika verksamheter inom branschen.

4.2.4 F örvaltningsbolag

De statligt kontrollerade holding- och förvaltningsbolagen inom EG skiljer sig i många avseenden från svenska Statsföretag. Någon direkt till står inte att finna. motsvarighet Statsföretag Det enda gemensamma draget förefaller vara bolagens karaktär av konglomerat med en mångfald verksamheter spridda inom vitt skilda områden. inom Bolagen EG är också inbördes i hög grad olika när det gäller struktur, syfte, funktion och ekonomisk betydelse. I det följande lämnas en redogörelse för de större och holdingförvaltningsbolagen inom EG.

Ä and/La Kände/i - en öva/Lukt 171 sou 197g;35 smtuga áönetag

De större holding- och förvaltningsbolagens betydelse i resp. länder av tabell 4.2. I likhet med tabell 4.1 ovan bör siffrorna tolkas framgår med viss försiktighet.

Tabell 14.2 De statliga holding- och förvaltnir.gsbolagens betydelse inom EG år 1976

Land Företag Antal syssel- Andel av totalt satta antal sysselsatta inom den statliga företagssektorn

SNI 21 000 Belgien Nederländerna DSM 32 000 13

1 .. uppgift saknas på grund av att merparten är minoritetsengagemang

Kä/Uia: Ds I 1979:1, s 45

Av tabellen att de italienska bolagen IRI, ENI och EFIM framgår under del av den statliga företagsamheten i Italien. sig har en betydande Andelen större än i övriga länder. Därefter det är väsentligt följer NEB och det nederländska DSM. Av NEB:s drygt 280 000 engelska sysselsatta svarar British Leyland för drygt 60 procent. De västtyska och Saarbergwerke har ungefär samma bolagen Veba, Viag, Salzgitter andel. av den offentliga företagsamheten i sitt land som SNI har i Belgien. Det franska IDI är i hög grad engagerat i minoritetsförvaltningsbolaget varför statistiska uppgifter saknas. engagemang andel av den totala företagsamheten var år Statsföretags statliga vilket således är högre än i samtliga EG-länder med 1976 ca 18 procent, undantag för italien. Olika uppgifter rörande de större holding- och förvaltningsbolagen inom EG redovisas närmare i tabell 14.3. Uppgifterna avser år 1976. Även i detta fall måste de redovisade siffrorna tolkas med viss försiktighet.

172 Statt/äga áönetag i and/La Kände/L - en öva/wiki

För att underlätta en jämförelse har omräkning skett till svenska kronor. När det italienska holdingbolaget bildades år 1933 var det tänkt E som ett tillfälligt instrument för att bistå företag som hamnat i ekonomiska svårigheter under depressionen. IRI har dock blivit ett permanent inslag i den italienska ekonomin. År 1977 sorterade under lRl åtta holdingbolag. Kännetecknande för dessa är att de arbetar inom relativt väl avgränsade branscher, t. ex. Finsider inom stålindustri, Finmeccanica inom Verkstadsindustri, Fincantieri inom varvsindustri, Stet inom telekommunikationsområdet, Finmare inom sjöfart, Italstat inom det infrastrukturella området och SME inom livsmedelsindustri. Det åttonde holdingbolaget SPA har dock en bredare verksamhetsbas. Förutom de nämnda holdingbolagen kontrollerar också IRI direkt Societa Autostrade (motorvägar), Alitalia (flyg), RAI (Radio-Tv) samt tre betydande banker. IRI har också aktieintressen i GEPI, ett under 1970talet bildat företag för rekonstruktionsinsatser, samt Montedison, det stora kemiföretaget. Som framgår av tabell 4.3 sysselsatte IRI:s olika dotterbolag år 1976 ca 550 000 människor. Omsättningen var drygt 71 miljarder kr och resultatet -2,6 miljarder kr. År 1977 ökade omsättningen något samtidigt som resultatet försämrades ytterligare. Förlusten år 1977 uppgick till ca 4 miljarder kr. Ca 80 procent av dessa förluster förklaras av IRI:s engagemang inom bil-, stål- och varvsindustrin. Av de åtta holdingbolagen under IRI är fyra i princip helägda. l de övriga fyra varierar andelen av aktiekapitalet mellan 42 och 75 procent. l två bolag är andelen under 50 procent. IRI kontrollerar emellertid även dessa holdingbolag då det resterande aktiekapitalet har en omfattande spridning. Av de övriga nämnda verksamheterna kontrolleras samtliga av IRI även om ett betydande delägande förekommer. Italiens näst största holdingbolag är E_Nl. Omsättningen år 1976 låg ca 13 miljarder kr under IRI:s. Antalet anställda var emellertid bara en femtedel av IRI:s, vilket antyder att ENl:s verksamhetsområden är mer kapitalintensiva. ENI bildades år 1953 i syfte att verka för att nya företag etablerades inom produktionsområden som hade anknytning till Italiens kolväte- och naturgasfyndigheter. Verksamheten grundade sig på särskilda rättigheter i fråga om utvinningen av kolväte i Podalen. De viktigare dotterbolagen är AGIP (kolväte), AGIP Nucleare (kärnbränsle), SNAM (olje- och gasdistribution), ANIC (kemisk industri), SNAM Progetti (kemisk industri), SAIPEM (borrning, pipelines), Nuovo

i and/La [ände/L - en även/sikt Smtuga áö/Letag

SOFID samt

Pignone (mekanisk Verkstadsindustri), (finansieringsbolag)

TESCON (textil). kontrolleras helt De tre förstnämnda och de fyra sistnämnda bolagen AGIP Nucleare och SNAM ägs direkt av ENI. De och hållet av ENI. AGIP, via aktieinnehav i dotterbolag. I kemiföretaget ANIC övriga kontrolleras har ENI drygt 90 procent av aktiekapitalet. år 1976 återfanns drygt 82 procent inom Av ENks investeringar 8 procent inom kemisk industri och ca 4 procent energisektorn, drygt av tabell 4.3 var antalet anställda inom Verkstadsindustri. Som framgår kr. Till skillnad från IRI ca 100 000 och omsättningen ca 58 miljarder

ca 3,1 miljarder kr. gick ENI med vinst, största i Italien. Antalet anställda E_Fl\{l_ är det tredje holdingbolaget 50000 ca 7,5 miljarder kr. Beär 1976 var drygt och omsättningen

träffande resultatet har ingen uppgift funnits att tillgå.

bildades att överta i olika företag EFIM år 1962 i syfte aktieposter verkstadsindustrin. Till en början omfattade verkinom den mekaniska rullande motorer, vapen och samheten huvudsakligen järnvägsmateriel, år 1967 har EFlM:s verksamhet ammunition, men genom en lagändring breddats. Numera opererar även EFIM inom områdena skeppsbyggnad, motorcyklar och lufthelikoptrar och lättare flygplan, försvarssystem, har även skett till livsmedelskonditioneringsanläggningar. Diversifiering År 1976 svarade mekanisk Verkstadsindustri för 69 procent, industri. livsmedel och resten för 2 övrig tillverkning för 20 procent, för 9 procent

procent. nämnts är Italien det enda landet inom EG som har ett Som tidigare för de statliga företagen. Ovanför holdingbolagen särskilt departement finns år 1967 i IRI, ENI och EFlM även ett organ CIPE. CIPE inrättades konkretisera de ekonomiska syfte att utifrån parlamentets riktlinjer målen för den italienska ekonomin. Departementet för statliga företag

har till att utifrån dessa mål göra nödvändiga övergripande uppgift och därefter vidarebefordra dessa till de olika statliga prioriteringar med andra länder omfattande organisation som bolagen. Den i jämförelse i Italien får ses mot bakgrund av den finns ovanför de statliga bolagen

andel av landets ekonomi som dessa företag representerar. betydande kännetecknas av en De västtyska holding- och förvaltningsbolagen och former för långtgående frihet när det gäller strukturförändringar vilket har medfört en diversifiering till områden som ligger engagemang, deras ursprungliga verksamhet. långt utanför kontrollerade [gbg är Västtysklands Det statligt holdingbolaget

174 .stadiga

áä/Lotag x; and/La Kände/L - en öva/um kt SOU 1978 :85

xäEox

-m›:

_wrøco

.BExmmEmumu

22m

;muwcø

.oumzox

ts,

-E323 .v=:obv_o_o

-wwsâzoznu

.N20

mâonwbw .mcExoÖu

Smvwämc

5:e

..5§:.5mmuw:_ »wm._v_c8um›

.Säve

å:

E:_c_E2m

Ezsucuuapwxh...

›._m

.E965

å:

_bmancznxop

xmnou

4305?:

.mäåuzzäøe

Summan_

:wccm

.._.uo:umm

yxcaamwämua

.sa

3259_

.uco:.5.:m:_

§2 .mmm

.tmwâm

:§3

xäEov_

.Emsu=_mum§:o›

;Eoxohpxmzo

42.083:

a

.§3 23.9_

JåmEVc_ föamcmt. 632.5

om BE Jwmä

.öcoümåczE ioxcmnxovoE i§ucuumumx3 JøuouoEmbu ._bm=v:_mvmumv:v Jbmancâmvmcwwxn .cocsmmmc_cvmu

;ox

.coEowxzoå .pozucäsm :oüxsbmcox

Eos

.iumsvE ...zmssmn

.mzouxow :må :asus vEEov_ .uummwxä :Nrwcm 53m .Cumsvå §53_

_ .. ..

som

-SwmEO

So En 8» on 8_ cow som com

IxE

:ommaamwaazøtww

m5:

i ä u m w

mm »n 2 E

..

80 8a 08 8a So coo ooo Sw 08 nam_

mwzmzâ. 83.2

:uti

:z .n

mmm

E ä NN mm 3 mn

2:..

.to um

uwzpmwm ;§93

8_ 8_ i.. m» .R Nm o.: 8_ 8_ 8_ o.:

-mia

m.

:av

-massa

m.:om.=..xmu:_m wåokmuonummø

chans

i

.oämumm

m

wâom EEM mmz

san

S: .zu Så ma; _zm

on _O_

.väv ;§2

m...

En

:uecmzátoä mcöucmtuuoz

umcxmLEO

ucsåäuä oxixcmk_

:mp3 vem.. EES_ :vag

§2

_

L and/La Kände/L - en även/sikt 175 Sia/taga gäng/tag

största och det femte i storleksordning inom EG. Som företag företaget av tabell år 1976 ca 70 000 anställda och framgår 4.3 hade Vebagruppen kr. År 1976 visade en en omsättning på drygt 58 miljarder gruppen vinst mkr, men år 1977 inträffade en markant sammanlagd på #40 resultatförsämring som innebar att vinsten sjönk till ca 170 mkr. år 1977 svarade elindustri för 18 procent, Av företagets omsättning samt handel och transport för olja, gas och kemisk industri för 37 procent Samma år återfanns 70 procent av investeringarna inom 42 procent. elsektorn. av staten. staten av Veba är inte helägt Västtyska äger 41+ procent Resterande aktier är spridda över en miljon privata aktiekapitalet. Genom den stora kontrolleras dock Veba av aktieägare. spridningen Västtyska staten. Veba är börsnoterat. är till skillnad från Veba helägt av Västtyska staten. Salzgitter kontrollerar i sin tur elva dotterbolag av vilka åtta är helägda. Bolaget av aktiekapitalet i det stora varvet Bl. a. äger Salzgitter 75 procent Howaldtswerke-Deutsche Werft. Företagsgruppen, vilken också omfattar en rad dotterbolag under de nämnda dotterbolagen, har sin huvudsakliga

verksamhet inom områdena järnmalm, koks, järn, stål, olja och skepps- År 1975 svarade Salzgitter för 75 procent av järnmalmsmarkbyggnad. År 1976 omsatte ca 19 miljarder kr. naden i Västtyskland. företaget lOO mkr i förlust. Antalet anställda var Totalt gick gruppen med drygt

ca 54 000. är i likhet med Veba inte ett helägt statligt för- Saarbergwerke Staten 71+ procent av aktiekapitalet och delstaten valtningsbolag. äger av Saarbergwerkes är Saar resterande 26 procent. Åtta dotterbolag till 29 procent. är helägda, tre ägs till 50 procent och ett Företaget verksamt inom områdena sten, kol, koks, gas och vattenkraft. År 1976 hade företagsgruppen ca 29 000 anställda och omsatte drygt 8 miljarder

kr. Gruppen uppvisade i stort sett nollresultat. i storleksordning, ägs till 83 Det fjärde förvaltningsbolaget ligg, av staten. Resterande l7 procent innehas av en procent Västtyska bank. är i huvudsak engagerad inom offentligt ägd Företagsgruppen områdena elektrokemi och aluminium. År 1976 hade gruppen energi, 22 000 anställda. var knappt 8 miljarder kr. Totalt totalt Omsättningen redovisade gruppen en vinst på ca 270 mkr. tillkom år 1971+. Företaget har

Det engelska förvaltningsbolaget gg

bl. a. till att som finansieringskälla för investeringar uppgift fungera inom tillverkningsindustrin. Tillskottet av kapital sker genom Övertagan-

176 stadiga áö/Leiag i andJLa Kända - en five/mailat sou 1973335

de av aktieandelar. NEB skall också industriell effektivitet och främja lönsamhet genom att initiera eller medverka till omstrukturering och av olika branscher. utveckling Som förvaltningsbolag skall NEB bl. a. kontrollera och förvalta dels vissa befintliga statliga aktieinnehav enligt uppdrag, dels statliga intressen i företag med problem. l NEB:s uppgifter ingår att konsolidera och därefter expandera dessa företag. F. n. domineras NEB av engagemang i företag inom problembranscher, såsom t. ex. British Leyland och Rolls Av NEB:s totala Royce. antal anställda är 1976 på drygt 280 000 svarade British Leyland för

drygt 60 procent. Dessa engagemang särredovisas

i årsredovisningarna. NEB har också växande intressen med på teknikområden tillväxtförutsättningar, t. ex. elektronik, maskiner, verktyg, instrument, prospektering, m. m. Engagemangen sker under marknadsmässiga lönsamhetskrav och omfattar såväl som och helägda företag majoritets- minoritetsengagemang. Vid slutet av år 1977 hade NEB intressen i 33 bolag. Omsättningen i gruppen var drygt 30 miljarder kr varav en tredjedel utgjordes av export. Exklusive ett extraordinärt tillskott avseende British Leyland pâ ca 400 mkr visade gruppen en vinst på ca 300 mkr. Det franska som bildades

förvaltningsbolaget g år 1970 ägs direkt

och indirekt till 92 procent av staten. Privata del. bolag äger en mindre IDl:s är att med uppgift hjälp av temporära åtgärder verka för en snabbare tillväxttakt i den franska industrin finansiellt genom stöd till företag med otillräckliga egna resurser. Medelstora skall företag prioriteras och engagemangen normalt inte utsträcka sig över en längre tidsperiod än fem år. År 1976 utvidgades mandatet till att gälla en del serviceområden. l december 1976 omfattade IDl:s engagemang 9l företag - huvudi form av andelar sakligen i aktiekapital. En väsentlig andel av dessa engagemang är minoritetsengagemang. Totalt uppgick IDl:s kapitaltillskott till nära 600 mkr. Drygt 62 procent har gått till mekanisk industri, metallbearbetande industri samt pappersoch grafisk industri. År 1976 gick verksamheten med vinst men totalt för den hittillsvarande perioden har den gått med förlust. Det belgiska förvaltningsbolaget §31 bildades år 1962 i syfte att i landets intresse stimulera olika företags etablering, omstrukturering eller inom landet såväl som utomlands. utvidgning Ursprungligen var avsikten att skulle vara engagemangen av temporär karaktär. Detta villkor har emellertid bort. nyligen tagits F. n. gäller att ca 60 procent av SNI:s engagemang avser nystartade företag. De viktigaste sektorerna

t and/La Kände/L - en öueJLALk/t 177 sta/tagga áönexag

Verkstadsindustri, och transporter. Ca 85 är kemisk industri, energi av SNI:s aktieinnehav avser företag med mindre än 500 anställda. procent del är det fråga om minoritetsengagemang. Av de 121 Till övervägande där SNI har aktieintressen är bara nio helägda av SNI. SNI företag förvaltar också av staten aktier i ett antal problemföretag. på uppdrag Dessa företag särredovisas. År 1977 överfördes dessa speciella uppdrag

till ett särskilt dotterbolag under SNI, SOCORE. Det holländska ägs i sin helhet av staten. Från att ha

bolaget g

varit ett har DSM sedan början av 1960-talet kolproducerande företag successivt ändrat sin struktur och kan numera betecknas som ett statligt De huvudsakliga verksamhetsomrâdena är numera gödningskonglomerat. kemiska och konstruktion. År 1976 hade ämnen, produkter, energi ca 32 000 anställda och omsatte 19 miljarder kr. DSM har företaget drygt Ett antal av dessa såväl helägda som delägda dotterbolag. betydande återfinns i utlandet.

4.3 Finland

affärsverksamhet i Finland förekommer i tvâ former, dels Statlig affärsverksamhet som redovisas över statsbudgeten och dels statsägda Till affärsverksamhet via statsbudgeten räknas de finska aktiebolag. samt viss industriell verksamhet järnvägarna, post- och telegrafrörelsen, inom textil- och livsmedelsområdet. År 1976 hade den finska staten aktiemajoriteten i 18 bolag, som i sin tur hade ett 50-tal De statliga bolagen hade vidare dotterföretag. antalet anställ-

minoritetsandelar i ett 30-tal företag, Det sammanlagda

med statligt var ca 78 000. De industriella da i företag majoritetsägande vilket motsvarade av företagen sysselsatte 68 427 personer, 3,2 procent den totala och 11,7 procent av den industriella sysselsysselsättningen i landet. Jämfört med Sverige är andelen sysselsatta inom den sättningen företagssektorn ungefär hälften så stor. statliga De första statliga bolagen etablerades under mellankrigstiden i syfte och vattenkraft. Efter att exploatera naturtillgângarna skog, mineraler andra etablerades företag som skulle säkra landets världskriget statliga med varor. Ett väsentligt motiv för statliga självförsörjning viktiga industriella har varit att staten haft större möjlighet än engagemang intressen att skaffa det kapitel som behövts för den aktuella privata industriella uppbyggnaden.

178 i andna Kända - en öva/målat Statliga áö/Leiag

De 12 största finska visas i tabell 4.4. l statsägda aktiebolagen huvudsak har dessa företag både startats och byggts upp i statlig regi, dvs. de är inte övertagna från tidigare privata ägare. l samband med uppbyggandet har regionalpolitiska motiv haft betydelse. Cirka hälften av de anställda i de stora industriella företagen är sysselsatta inom regionala stödområden.

Tabell 4.4 Finska statliga företag

Omsättning i Anställda miljoner Fmk Statlig ägarandel 1972 1976 1972 1976 Induøsüuááö/Le/tag

Suomen

öuuga

7 Inkl. övriga statliga bolag

Den finska staten dominerar järn-, stål- och metallindustrin genom företagen Rautaruukki och Outokumpu. Det statsägda Valmet är ett av Finlands största verkstadsföretag med varv, skogs- och pappersmaskiner, transportutrustning, m. m. Inom skogsindustrin är staten ägare av

Mae/tag j. and/La (ände/t - en även/sikt 179 sou 1973;g5 Statuga

Enso Gutzeit och Veitsiluoto. Andra statliga företag är Suomen företagen Autoteollisuus med tillverkning av lastfordon, konstgödselföretaget Kemira, raffinaderiet Neste och kraftföretagen Imatran Voima och Kemijoki. Under år 1976 etablerade sig staten i elektronikindustrin genom två nya företag, Valco och Televa. Till de statsägda aktiebolagen

hör slutligen det finska spritmonopolföretaget Alko Ab, flygbolaget

Finnair och kreditinstitutet Kehitysaluerahastu. Som framgår av tabellen är företagen i huvudsak ägda av staten eller andra företag. Minoritetsägare av betydelse finns i Suomen statliga Autoteollisuus, där British Leyland äger 20 procent. I det nybildade elektronikföretaget Valco äger japanska Hitachi och finska Salora vardera 20 procent. Enso Gutzeit har spritt ägande genom institutioner, banker, privatpersoner, stiftelser m. fl. I övriga fall ägs minoritetsandelarna främst av andra statliga företag eller institutioner, typ pensionsstiftelser. l Finland finns inget särskilt förvaltningsbolag för de statliga lyder administrativt direkt under det finska företagen. Företagen handels- och industridepartementet. De statliga företagen sorterar under den allmänna aktiebolagslagen, med bolagsstämman som högsta beslutande organ. Mellan bolagsstämmorna representeras aktieägarna av ett administrativt råd. Detta râd tillsätter en direktion som har ansvar för den dagliga ledningen av företaget. I direktionen ingår även en representant för departementet. Verksamheten i olika statliga företag samordnas av departementet, bl. a. genom att företagen har rapporteringsskyldighet till ministern i viktigare frågor, t. ex. lokalisering av nya anläggningar, större exav aktiekapital i dotterbolag, förvärv och pansionsprojekt, ökning nystartande av företag, m. m. i den finska statliga företagssektorn kännetecknas av en Utvecklingen stark expansion med betraktande av ökningen i omsättning och anställda samt gjorda investeringar. Under femårsperioden 1972 - 1976 investerades ca l2 miljarder mark i fasta anläggningar inom de stora industriföretagen. Antalet anställda i dessa företag ökade med ca 10 000 personer, dvs. drygt l7 procent. Sysselsättningsökningar har skett i de flesta företagen under dessa âr, i flertalet fall som en följd av gjorda investeringar snarare än förvärv av dotterföretag. Eftersom de finska redovisningsprinciperna avseende bl. a. avskrivningar i väsentlig grad avviker från de svenska kan direkta lönsamhetsjämförelser mellan finska och svenska företag inte göras ur årsredovis-

180 Sia/taga áö/Løtag Ã, and/La Kände/L - en öva/målet

ningsmaterialet. I tabell 4.5 visas en uppställning över resultatet beräknat på visst sätt för de största finska industriföretagen som visats i tabell 4.4. Det kan konstateras att även om de finska inte företagen större överskott - med till att avuppvisar några hänsyn tagen skrivningsprinciperna är fria - så har de heller inte varit speciellt förlustbringande under de betraktade åren. Resultatet i dessa företag har dock försämrats för bl. a. stâl- och skogsindustrin under år 1977 i likhet med vad som gäller dessa branscher i övriga länder.

Tabell 4.5 Resultat, investeringar och finansiering i finska statsägda industriföretag åren 1972 - 1976

År 1972 1973 1974 1975 1976 Resultat före avskrivingar och kostnadsräntor l 019 l 350 l 936 l 863 l 978 Kostnadsräntor, skatter och utdelningar 446 537 696 944 l 224 Summa internt genererade medel 573 813 l 240 919 754 Avskrivningar 562 765 l 193 936 893 Internt genererade medel efter ll 70 47 -17 -139 avskrivningar Exøte/Lna medel Ökning i skuldsättning l 135 l 667 3 074 3 704 2 495 Ökning i aktiekapital 126 139 247 360 287 Summa tillförda medel l 834 2 619 4 561 4 983 3 536 Investeringar l 346 1 569 2 545 3 612 3 042 Ökning i rörelsekapital 488 l 050 2 0l7 1 371 493 Summa använda medel l 834 2 619 4 561 4 983 3 536

Expansionen har endast i mindre grad kunnat finansieras med internt genererade medel. Den externa upplâningen ökade under perioden med ca 12 miljarder mark, dvs. ungefär lika mycket som företagens investeringar i anläggningar. Genom nyemissioner ökade det egna kapitalet under dessa år med sammanlagt 1,16 miljarder mark.

Å and/ta Kände/L - en öva/mild: 181 sou 1973:35 smcuga áö/Letag

4.4 Norge

Norska företag finns f. n. under sex skilda statsdepartement. statliga Under lyder 18 företag där staten äger minst 50 industridepartementet hade år 1975 ca 35 700 anställda och procent av aktierna. Dessa företag omsatte ca 9,8 miljarder Nkr. Industridepartementet hade minoritetsintressen i sju företag med ca 6 000 anställda. Under en särskild industrifond, som har sammanlagt till att verka för strukturella förändringar inom industrin genom uppgift eller i olika fanns sex delägda företag med ca lån till delägande företag, 2 000 anställda. hade ett 20-tal hel- eller delägda företag med Fiskeridepartementet l 600 anställda. Socialdepartementet förvaltar det norska sammanlagt och Norsk med sammanlagt ca 2 300 vinmonopolet medicinaldepot anställda. förvaltar främst minoritetsandelar i l2 Övriga departement olika av skiftande storlek. Om man undantar Norske Skogsinföretag där staten endast hade 4 procent av aktierna, var det dustrier, antalet anställda ca 950 i de ll företagen år 1976. sammanlagda Andelen anställda i statliga företag i Norge var år 1975 ca 3 procent, vilket är ungefär jämförbart med Finland. företag framgår närmare av tabell 4.6. De lndustridepartementets - Raufoss Ammutre äldsta företagen Kongsbergs Våpenfabrikk, och Horten Verft - av staten för försvarsnisjonsfabrikker grundades ändamål. Fortfarande dominerar den militära verksamheten, även om den civila produktionen ökat. Bland de helägda företagen i övrigt återfinns och metallverk samt de statliga oljebolagen. Dessa gruvor, järnav att staten skall ha kontroll över de engagemang har i regel motiverats naturresurserna. Norsk Jernverk kom till efter kriget. Syftet viktigaste med detta företag liknar vad som gällde det svenska NJA, dvs. att säkra landets försörjning av järn och stål, vidareförädla egna råvaror (malm, kraft) samt att en lokalisering av industri i regionalpolitiskt genomföra önskvärda områden. Samma finns för Norsk Koksverk. DNN slags motiv Aluminium har emellertid främst övertagits av sysselsättningsskäl. i de stora Norsk De statliga ägarengagemangen industriföretagen Årdal Sunndal Verk, Sydvaranger, Anker Hydro, og gruvföretaget Elektro Union, Osram, m. fl. härstammar samtliga från Batterier, krigsslutet. Dessa bolag hade då ägts av utländska, bl a. tyska, intressen. överfördes aktierna i bl. a. norska Via Direktoratet för fientlig egendom statens ägo.

182 andJLa Kände/L - en öva/sikt Sia/taga áäILe/tag i

Tabell 14.6 Statliga företag under industridepartementet i Norge

Statlig Omsättning i Anställda ägaran- miljoner Nkr del 1976 1970 1975 1970 1975

Hdägda bolâag

Huâágda bolag utan dlulát

Summa Bolag med majonLtet/s/Lnt/Le/áben

Norsk Hydro A/S 51 1 1450 147149 7 600 10 6227

Årdal og Sunndal Verk a.s. 75 1 0143 1 5314 5 913 7 223 A/S Sydvaranger 51 173 1408 1 152 l 782 Anker Batterier AIS 52 .. 69 .. 292 Store Norske Spitsbergen Kulkomp. A/S 90 .. 65 . 763 Norsk Olje A/S 71 - - - -

Summa e 825 - 20 682 Bolag med mLrio/zxLteuLnt/Leøsaen

And/za ,gå/Luang

,Avser räkenskapsåret 1975/76 Källa: NOU 1977:20

Statliga áönetag 4; and/La Kände/z - en öveJz/.süat 183

Norsk Hydro är Norges största industriföretag. Verksamheten baserades ursprungligen på elkraftproduktionen. Norsk Hydro producerar ca ll procent av landets elkraft. Omsättningsmässigt dominerar nitrogendivisionen med tillverkning av bl. a. konstgödsel och industrikemikalier. Norsk Hydro är också en stor producent av aluminium och magnesium. Senare har engagerat sig i den norska oljeindustrin med företaget intressen i såväl oljeutvinning, raffinering av oljeprodukter (Rafinor) samt petrokemisk industri, bl. a. tillverkning av plaster och laminat. av koncernens investeringar under de senaste åren har gällt Merparten och petrokemisk industri. Norsk Hydros investeringar i oljeutvinning Ekofisk var t. o. m. år 1976 ca l miljard Nkr. I Frigg-fältet oljefältet företaget att investera ca 3 miljarder Nkr. Ytterligare ca 2,3 planerar Nkr beräknas för uppbyggnaden av den petrokemiska industrin. miljarder Norsk Hydros engagemang i den norska oljeindustrin sker huvudsakligen i samarbete med andra företag, bl. a. de statliga bolagen Statsoil (Den norske stats oljeselskap) och Norsk Olje. Statsoil som ett förvaltnings- och finansieringsföretag med fungerar i olika företag inom olje- och petrokemisk industri. Statsoil engagemang skall bedriva oljeprospektering och utvinning, transport, förädling av m. m. Bolaget skall också samordna de norska intressena oljeprodukter, på kontinentalsockeln, t. ex. tillgodose det norska näringslivets intressen vid oljeindustrins upphandling av varor och tjänster. - deltar Statsoil Under perioden 1975 1979 i oljeindustrin med på 9,4 miljarder Nkr. Företaget har partsintressen i investeringar oljefälten Statfjord, Frigg och Heimdal. Tillsammans med Norsk Hydro och Saga Petrokjemi äger Statsoil företag med tillverkning av etylen och plaster. Statsoil är vidare delägare i rörledningsföretaget Norpipe och raffinaderiet Rafinor. Norsk Olje är ett marknadsförings- och distributionsbolag för oljeprodukter, som främst betjänar de statliga oljeföretagen. Företaget har dessutom aktier i Rafinor. Den norska staten har stora intressen i aluminiumtillverkningen genom de från varandra fristående företagen Norsk Hydro, Årdal og Sunndal Verk samt DNN Aluminium. Det sistnämnda företaget övertogs år l975 från utländska ägare, bl. a. Alcan Aluminium, ett företag där norska staten också har minoritetsintressen. En särskild utredning om de norska statliga företagen Statlig forvaltningsselskap for industri (NOU 1977:20) föreslår att ett särskilt för de statliga aktiebolagen skall bildas. Till bolaget förvaltningsbolag

184 smtuga Mine/tag x; and/La Kände/L - en öva/wiki SOU 1978185

skall i första hand föras de aktier som förvaltas av industridepartementet. anser dock att aktierna i Statsoil Utredningen och Norsk Olje inte skall övertas av förvaltningsbolaget på grund av dessa företags politiskt betydande verksamhet. Utredningen har remissbehandlats men väntas inte leda till proposition förrän tidigast år 1979.

5 framtida roll

Statsföretags

5.1 Allmänna utgångspunkter

mål, och verksamhet är beroende av utveck- Statsföretags inriktning inom det industriella näringslivet i vårt land. Utredningen vill lingen därför kort och som allmän bakgrund först ange några drag i detta hänseende. De tvâ första decennierna under efterkrigstiden karakteriserades av allmän expansion och tillväxt i det industriella näringslivet. Tillväxten omfattade både de råvarubaserade näringarna och manufakturerings- och annan vidareförädlande industri. Den industriella tjänstesektorn expanderade Stordriftsfördelar och expansion till nya teknik- och kraftigt. verksamhetsområden medförde en omfattande strukturell omvandling. De regionala sammanhängde främst med lantbruksbalansproblemen och storstadsomrâdenas tillväxt. Den industrinäringarnas rationalisering ella tillväxten underlättades av den europeiska återuppbyggnaden och sedermera av liberaliseringen inom handeln. Svårigheter av strukturell art av yttre konkurrens förekom, främst inom beklädnadspå grund industrin. Under 1970-talet har den industriella aktiviteten varit jämförelsevis Den articifiellt högkonjunkturen i anslutning till dämpad. betingade ett Under tiden därefter har stagnationsoljekrisen utgör undantag. tendenserna i världsekonomin - och i anslutning därtill en viss protektionism - och under en tid ett högt svenskt kostnadsläge varit medverkande orsaker. i omvärlden av mera långsiktig natur Förändringar får dock tillmätas särskild betydelse. Inte minst länder i begynnande industrialisering har på bas av goda naturliga förutsättningar, låg arbetskraftskostnad, förvärvad teknologi och effektiv produktionsutrustutvecklat stor konkurrenskraft inom vissa sektorer. I vårt land har ning såsom järnmalmsutvinningen, handelsstâlindusbetydande näringsgrenar, trin, den större varvsindustrin och betydande delar av skogsindustrin,

186 MM Staøaáö/“Leøtøcgé áltanztáda

utsatts för denna konkurrens och därigenom fått omfattande överkapacitets-, struktur- och lönsamhetsproblem. Tidigare komparativa fördelar har gått förlorade. Förbättringar kan åstadkommas, men sannolikt inte i sådan grad att fördelarna kan återvinnas. Förändringarna är av långsiktig eller permanent karaktär. Liknande konkurrensförändringar kan också komma att inträffa på andra områden. Som följd av de nämnda förändringarna har de industriella problemen i strukturellt hänseende ändrat karaktär. Betydelsefulla näringar har inte tillväxtförutsättningar utan ett stagnerande, vikande eller t. o. m. mycket kraftigt vikande framtidsperspektiv. Tillväxt och expansion inom industrisektorer med bättre framtidsförutsättningar är med hänsyn härtill synnerligen angelägna och betydelsefulla. I strukturellt hänseende rör det sig sålunda om en förskjutning inom industrins ram som kan sägas vara en motsvarighet till den tidigare förskjutningen inom näringslivet från lantbruksnäringarna till industrin. Härav följer också regionala problem av en annan karaktär än tidigare. De branscher som utsatts för den nya konkurrensen är ofta ortsdominerande och till en del regionalt dominerande. Jämsides med de kvarstående glesbygdsproblemen har således andra regionala problem av stor omfattning uppkommit. Mot bakgrund av dessa drag i utvecklingen är Statsföretagsgruppens sammansättning mycket ogynnsam. Engagemangen i gruvindustrin och handelsstålindustrin utgjorde år 1977 28 procent av gruppens fakturerade försäljning och 37 procent av koncernomslutningen och andelen sysselsatta var 32 procent. Omfattande lönsamhetsproblem finns också inom företagen inom skogsindustrin och den petrokemiska industrin. Medräknas dessa blir de nämnda andelarna 51+, 60 resp. 50 procent. Engagemanget i handelsstålindustrin har därefter ökat genom tillkomsten av Svenskt Stål AB. I fråga om bokfört värde av aktier i rörelsedrivande bolag i moderbolaget svarar bolagen inom gruv- och stålindustrierna - efter tillkomsten av SSAB - för tre fjärdedelar. Medtages också gruppens engagemang i skogsindustrin som f. n. också är tyngande blir andelen av det bokförda värdet mer än fyra femtedelar. Den ogynnsamma strukturen medför att Statsföretagsgruppen inte har ekonomisk styrka och bärkraft att överleva på ett ur samhälssynpunkt godtagbart sätt. Dessa omständigheter måste beaktas så att inte krav och förväntningar ställs som företagsgruppen saknar möjlighet att uppfylla.

SIM/s áäauâaga áltamüda A021 187

5.2 Lönsamhet och ansvar

statsmakterna har två funktioner i förhållande till Statsföretag. Dels har statsmakterna för Statsföretagsgruppen, dels har statsmakägaransvaret terna ett ansvar för bl. a. företagandets villkor i samhället i självklart allmänhet. En sammanblandning av dessa två funktioner kan resultera i orättvisor och feldisponeringar av samhällets resurser. Statsföretags ansvarsområde bör preciseras så att en sådan sammanblandning undvikes. bör detta ske genom tillämpning av ett Enligt utredningens mening kan kortast beskrivas som krav vedertaget lönsamhetsbegrepp. Begreppet lönsamhet. Detta innebär att intäkterna från ett på företagsekonomisk verksamhet skall täcka alla de utgifter som åvilar företaget för företags verksamheten i fråga, dvs. löner och andra driftsutgifter, avkastning eller ränta på det arbetande kapitalet samt avskrivning av anläggningska-

pital. Sett från samhällssynpunkt är detta lönsamhetskrav inte ett mål i sig. En verksamhet som uppfyller det företagsekonomiska lönsamhetskravet emellertid resurser till mänsklig välfärd. Denna välfärd genererar uppkommer dels inom privat sektor till följd av inkomster från företaget i form av löner o. d., dels genom offentlig sektor till följd av beskattning av dessa inkomster och av företaget. Det är givetvis angeläget att så stora resurser som möjligt genereras för uppfyllande av välfärdsmålen. Det är fråga om lönsamhet för välfärd. Det bör att också har en annan mera direkt tilläggas företagen välfärdsroll, nämligen genom skapande och utformning av sysselsättning. Sysselsättningen, dvs. motsatsen till arbetslöshet, torde i sig upplevas som välfärd. de betingelser under vilka syssel- Utformningen gäller utföres, dvs. arbetsmiljön i vidaste bemärkelse. Utvecklingen sättningen på detta omrâde är beroende av lagstiftning och fackliga överenskom-

melser samt av oberoende åtgöranden. Ålägganden eller

företagens av detta kostnader, vilka i så fall begränsar åtaganden slag kan medföra att generera resurser till annan välfärd. möjligheten Det lönsamhetskravet innebär inte att företagsföretagsekonomiska ekonomiskt verksamhet skall upphöra, utan snarast att förlustbringande man i varje situation eftersträvar att så långt möjligt uppfylla lönsamhet. Ett inte ovanligt förhållande är t. ex. att företagsekonomisk ett under en med förlust för att i en företag lågkonjunktur går högkonjunktur lämna goda resultat. Ett företag kan också på längre sikt utan att en nedläggning av detsamma är företagsvara förlustbringande

188 Sta/uáä/Løtagøs Mum/Dida MM. SOU 1978285

ekonomiskt försvarbart. Om t. ex. intäkterna från ett täcker projekt större delen av kostnaderna men inte hela kostnaderna för avskrivning kan det från företagsekonomisk vara att fortsätta synpunkt riktigt driften t. o. m. mycket lång tid. I sådana fall kan dock alternativa möjligheter vara av särskild betydelse. I alla händelser ett genererar sådant projekt välfärdsresurser på sätt som nämnts ovan. Eftersom avskrivningarna på anläggningskapitalet inte kunnat ske fullt ut har emellertid en värdeförbrukning ägt rum. Projektet har inte genererat resurser till investering i en verksamhet som kan avlösa det slutförda projektet och ge annan sysselsättning osv. Man kan säga att den generation som varit med om ett sådant långsiktigt projekt förbrukat ett värde och efterlämnar lägre eller intet värde till kommande generation. Samhällets allmänna anspråk på företagen är således att de skall svara för alla kostnader för sin verksamhet. Uppfylles detta anspråk genererar företagen resurser till välfärd både inom privat och offentlig sektor. Det tillkommer inte att bestämma företagen hur de genererade välfärdsresurserna skall användas. Även i fall då sådana resurser användes för att i samhällsekonomiskt syfte främja eller stödja viss verksamhet inom företagssektorn är beslut härom något som principiellt ligger utanför företagens beslutssfär. Statsföretags ansvarsområde kan således principiellt avgränsas genom det företagsekonomiska lönsamhetsbegreppet. Innebörden i denna avgränsning är att de samhällsekonomiska avvägningarna skall göras av statsmakterna. Såsom tidigare belysts är det företagsekonomiska lönsamhetsbegreppet ett visst mått på i vilken omfattning ett företags verksamhet genererar välfärdsresurser. Det företagsekonomiska lönsamhetsbegreppet spelar dock självfallet också en fundamental roll inom och företag företagsgrupper. Det utgör riktmärke och jämförelsemått i praktiskt taget alla ekonomiska val och planeringsåtgärder. Det är också det mått med vilket mellan olika företag och projekt jämförelser kan göras. Något entydigt företagsekonomiskt lönsamhets- eller avkastningskrav kan inte anges för Statsföretagsgruppen som helhet. Förutsättningarna inom de olika industrisektorer där gruppen är verksam är alltför varierande och skiftande för ett enhetligt Som huvudavkastningskrav. princip bör emellertid gälla att statliga, kooperativa och privata företag skall arbeta villkor. på lika Från denna utgångspunkt är det av allmänt intresse att kunna jämföra inom med företag Statsföretagsgruppen liknande företag på annat håll eller med s. k. bransch- eller sektors-

Sta/Cxáöøtemgá álzamtéda »LOKE 189

genomsnitt. Ett lämpligt jämförelsemått härvidlag är lönsamhet i form av avkastning på totalt arbetande kapital. Statsföretagsgruppens redovisningar bör ha en sådan uppläggning att sådana jämförelser underlättas.

Utredningen vill erinra om att det i propositionen om bildandet av

Statsföretag angavs att företaget efter en uppbyggnadsperiod om 3 - 4 år borde lämna åtminstone lika stor utdelning som staten då erhöll från de företag som överfördes till Statsföretag. En oförändrad utdelning angavs utgöra 65 a 70 mkr, motsvarande närmare 5 procent av aktiekapitalet l 415 mkr. På längre sikt borde vinstkapaciteten växa. Det angavs också att staten efter en övergångstid borde ha samma anspråk på utdelning på sina i förvaltningsbolaget investerade medel som genomsnittligt ställs på företag av detta slag. Utredningen finner inte anledning att föreslå andra principer. Sammanfattningsvis skall således på Statsföretag ställas krav på företagsekonomisk lönsamhet. Härav följer att Statsföretags ansvarsområde avgränsas till vad som är företagsekonomiskt försvarbart. En konsekvens härav är att staten inte skall ålägga Statsföretag ur företagsekonomisk synpunkt negativa förpliktelser i större utsträckning än andra företag.

5.3 Företag och anställda

I direktiven till statsföretagsutredningen sägs att Statsföretagsgruppen även fortsättningsvis bör hålla en hög ambitionsnivå i fråga om de anställdas inflytande och arbetsmiljö. Utredningen vill här peka på nâgra vägar att vidmakthålla den höga ambitionsnivån. Mål och utvecklingstakt inom områdena medbestämmande och personalpolitik kommer givetvis inom Statsföretagsgruppen, liksom i andra företag, att styras av den ekonomiska, sociala och arbetsrättsliga utvecklingen (MBL, arbetsmiljölagen, kommande medbestämmandeavtal, etc.). Det måste dock förutsättas att Statsföretagsgruppen noga tillvaratar de möjligheter att på ett positivt sätt engagera de anställda i företagens utveckling som i första hand MBL erbjuder. Utredningen vill i detta sammanhang särskilt peka på de möjligheter som föreligger inom Statsföretagsgruppen med dess system för planering och ledning att finna lämpliga former för de anställdas medverkan i planerings- och beslutsprocesserna. Systemen är sådana att goda möjligheter finns till decentraliserat medinflytande. Dessa möjligheter bör

190 S/ül/üáö/løtügá áltamtáda 11011

tillvaratagas. Ett ökat engagemang för de anställda bör göra det lättare att tillföra önskvärda inslag i fråga om utvecklingen av företagens personalresurser och relationerna till de anställda. En sådan inriktning synes också på ett naturligt sätt anknyta till den utveckling syftande till direkt personalmedverkan i beslutsorgan som redan etablerats i flera av gruppens företag. En sådan utveckling bör också leda till ökad förståelse för att personalpolitik och medbestämmande betraktas och behandlas helt integrerat med övriga huvudaspekter på företagens verksamhet. Det är således utredningens uppfattning att Statsföretags personalpolitiska strävanden även i framtiden skall grundas på förutsättningen att en ambitiös och väl utformad personalpolitik är en nödvändighet och ett positivt inslag i företagen och i deras verksamhet och utveckling. Utredningen ser det inte som sin uppgift att mer i detalj föreslå framtida inriktning av gruppens personalpolitik. Den mest uppenbara anledningen till detta är att det personalpolitiska området torde vara inbegripet i förhandlingarna om medbestämmandeavtal på grundval av MBL. En annan anledning är att förhållandena i olika företag kan variera så mycket att meningsfulla personalpolitiska program slutligen bara kan utformas på företagsnivå. Det är också uppenbart att personalpolitiken utgör en integrerad del av företagens verksamhet och att den ständigt måste kunna omprövas och förändras när nya värderingar och ny kunskap tillföres. Den dokumentering av delar av personalpolitiken som sannolikt kommer att ske genom medbestämmandeavtal aktualiserar SFO:s medverkan i utvecklingsarbetet. Utredningen har noterat att partsgemensamt förändringsarbete spelat en viktig roll i den hittillsvarande utvecklingen och att det förefaller naturligt att så blir fallet även i fortsättningen. Utan att gå in i detalj vill utredningen peka på några områden där fortsatta insatser förefaller angelägna. Ett sådant område är vidareutveckling av arbetsorganisationens struktur och funktion, dvs. hur olika organisationsformer och samarbetsmönster påverkar engagemang och arbetstillfredsställelse och därmed produktivitet och lönsamhet. Häri bör innefattas inte bara det löpande arbetet utan också medverkan i fråga om planering, budget, o. d. Direkt anknytning till detta område har frågor om informationens utformning och hantering inom företagen, hur informationsflödena bör utformas för att skapa bättre beslutsunderlag och möjliggöra engagemang i beslutsprocesserna, vad som krävs för att alla intressenter i företagen skall få del av också tidigare och svaga signaler om möjlig-

Sta/bsáä/Letaga Malm/iida /wLK 191

heter och problem. utredningens mening är dessa båda områden - som har inbördes Enligt samband och bör ses i ett sammanhang - av grundläggande betydelse i de personalpolitiska sammanhangen. Det är därför angeläget att de ägnas särskild uppmärksamhet i fråga om speciella utvecklingsinsatser, försöksverksamhet, o. d. Sådana insatser och metoder kan vara lämpliga i fall då en höjning av den faktiska standarden ur personalpolitisk synpunkt framstår som angelägen. Vidare bör »erfarenheter kunna göras som kan föras vidare inom företagsgruppen. Förändrad arbetsorganisation och nya krav på förmågan att hantera information och uppnå beslut kräver sannolikt bättre metoder för urval och utbildning av chefer, specialister och annan personal. Fortlöpande i chefsrollen pekar särskilt på behovet av förstärkt ledarutändringar veckling. Samtidigt som utredningen instämmer i att insatser på dessa områden är av stor betydelse för den interna rekryteringen vill den till framhålla att insatserna också är av stor betydelse vid förtydligande bedömningen av Statsföretag som arbetsgivare. Insatser för personlig vidareutveckling i arbetsrollen torde av de enskilda uppfattas inte endast som ett medel för att inom det egna företaget kunna erhålla mera kvalificerade uppgifter utan också som ett medel som ger bättre möjligheter inom arbetslivet över huvud taget, inbegripet således också andra insatserna för - och således inte företag. vidareutveckling rekryteringens inriktning - bör därför ses som det primära i sammanemedan sett ur företagets synpunkt de underlättar både intern hanget, och extern rekrytering och sett ur de anställdas synpunkt ger bättre både inom och utom företaget. Utredningen önskar också möjligheter framhålla att rekryteringsfrågorna och insatserna för vidareutveckling är av särskilt stor betydelse i fråga om jämställdheten mellan kvinnor och att ägnas särskild i män och utgår från att detta kommer uppmärksamhet det inledda arbetet på detta område. har under sin hittillsvarande verksamhet haft att ägna Statsföretag stor uppmärksamhet åt strukturfrågor och därmed åt frågor som rör de anställdas Under överskådlig tid kommer det också att vara en trygghet. av gruppens viktigaste uppgifter att medverka i det industriella näringslivets under socialt acceptabel former. Det är därför förändring att successivt vidareutvecklar sin förmåga att angeläget Statsföretag genomföra rekonstruktioner omstruktureringar, etc., av företag på sätt som innebär minsta möjliga påfrestningar för den berörda personalen. för sökande och etablering av ny, alternativ verksamhet torde

Metoder

stwtsáöltetagzs ánamtáda 1101:6

komma att ingåi en integrerad personalpolitik. l denna exemplifiering av områden där Statsföretagsgruppen bör ligga på en hög ambitionsnivå måste också ingå arbetsmiljön. Några av företagen inom gruppen har en lång tradition när det gäller att bearbeta såväl den fysiskt-tekniska som den psykosociala arbetsmiljön. Även inom detta område finns dock stort utrymme för fortsatt utvecklingsarbete vad avser organisation av miljöarbetet, utbildning, information och forskning. Såsom framhålles i annat sammanhang har staten anledning att förvänta en hög ambitionsnivå hos de statliga företagen i fråga om uppfyllelse av lagstiftning och andra beslut av statsmakterna. Detta gäller inte minst i avseenden som berör de anställda.

5.4 Omfattning och struktur

I detta avsnitt behandlas först spörsmål rörande Statsföretagsgruppens omfattning och struktur. Därefter behandlas frågan om Statsföretag som strukturpolitiskt instrument. Utredningen vill först beröra frågan om avgränsning av området för Statsföretags verksamhet i förhållande till näringsverksamhet på det industriella omrâdet som staten bedriver under andra huvudmannaskap. Såsom framgått av avsnitt l är statens engagemang i det industriella näringslivet av betydande omfattning. Formerna för dessa engagemang är främst affärsverk och aktiebolag. Det förekommer också tillsammans med andra intressenter delägda företag. Vid bedömningen av dessa avgränsningsfrågor bör både verksamhetens art och syfte samt kompetens och sak- eller funtionella samband beaktas. l fråga om syfte bör verksamhet som har ett fiskalt syfte eller bedrives som monopol inte hänföras till Statsföretag. Utredningen ansluter sig således här till hittills gällande ordning och principer. l övrigt bör i fråga om verksamhetens art som positivt kriterium för hänförlighet till Statsföretag gälla att det skall röra sig om industriell eller liknande verksamhet, bedriven under sådana betingelser som gäller i näringslivet i övrigt. Det torde vara uppenbart att t. ex. verksamheten i vattenfalls distributionsföretag, apoteksbolagets distributions- och handelsverksamhet och aktiviteter på kulturområdet bedrivna i bolagsform inte faller inom ramen för detta kriterium. Med utgångspunkt från det positiva kriteriet får sedan avgränsningar göras med hänsyn till

sou 1978:85 Staivsáä/Løtagb gaamada »Lou 193

och saksamband. Med kompetens avses här förutsättningar av kompetens skilda slag, t. ex. administrativa, tekniska, produktionsmässiga i fråga om marknadsföring, m. m. Fall kan förekomma då olika tänkbara huvudmän kan anses ha lika kompetens. l sådana fall bör saksambanden, dvs. sambandet med den verksamhet företaget i övrigt bedriver, fälla utslaget. Det har inte varit möjligt för utredningen att göra någon mera detaljerad genomlysning i fråga om huvudmannaskap för den industriella verksamheten i statlig regi. Under sitt arbete har dock utredningen funnit att nu gällande huvudmannaskap och former på vissa av Statsföretag berörda områden bör ändras. Förslag med anledning härav framföres i avsnitten 10, 12, 13 och 15. I fråga om företag som ägs direkt av staten genom fonden för statens aktier föreligger inte möjligheten att förena huvudmannaskap med kompetensmässiga och sakliga samband på sätt som utredningen anfört ovan. Enligt utredningen bör därför på det allmänindustriella området föreligga speciella omständigheter eller samhällsmotiv för en förvaltning genom fonden för statens aktier. Utredningen har från denna utgångspunkt uppmärksammat fondens innehav av aktierna i Datasaab, ASEA- Atom, Pripps Bryggerier och Svenska Varv AB. Utredningen förordar att statens aktier i de tre förstnämnda bolagen, vilka samtliga är delägda, överföres till AB. Såvitt kan dock Statsföretag gäller Pripps Bryggerier denna fråga bli avhängig företagets roll i bryggerinäringen med anledning av nu pågående överväganden. Utredningen återkommer till frågan om aktierna i Svenska Varv i avsnitt 8. Utredningens ovannämnda förslag innebär ändringar av Statsföretagsgruppens sammansättning och struktur. Inte heller i övrigt får gruppens sammansättning och struktur anses en gång för alla given. Såsom berörts i avsnitt 5.1 står svensk industri inför en omfattande anpassningsprocess. Som motvikt till eller vikande tendenser inom de utsatta stagnerande näringsgrenarna måste eftersträvas en tillväxt på områden med bättre framtidsförutsättningar. Sett mot denna bakgrund bör Statsföretag ha en roll som industrii allmänhet och således eftersträva en verksamhet och utveckling företag som har goda framtidsförutsättningar. Genom företagen i t. ex. handelsstålindustrin, tekoindustrin och järnmalmsutvinningen är gruppen engagerad på områden där från de ovan angivna utgångspunkterna en kontraktiv inriktning accepteras i betydande utsträckning. Å andra sidan finns inom andra delar av företagsgruppen företag som synes ha god

194 Staizáänetagls áøzamtéda »wa sou 1978:85

internationell konkurrensförmåga. Pâ sådana områden är det angeläget med en så expansiv inriktning som möjligt. Därest förutsättningarna att i nämnda avseenden successivt ändra företagsgruppens sammansättning och branschinriktning inte tillvaratages kommer den att få en ur överlevnadssynpunkt föråldrad struktur och bli ett alltmer tyngande inslag i det industriella näringslivet. Utredningens allmänna slutsats till denna del är således att företagsgruppen, såvitt gäller dess egen verksamhet, skall delta i den omvandling och utveckling som i nuvarande skede är synnerligen angelägen inom svensk industri. I fråga om de expansiva inslagen i gruppens utveckling kan och bör inte några bestämda anvisningar göras. Statsföretag har dock fått sin ursprungliga sammansättning av företag och branscher mot en helt annan bakgrund än expansionspotentialen. Förväntningar på Statsföretags totala expansion måste därför anpassas till gruppens struktur. Gruppen bör kunna expandera befintliga verksamheter med avseende på volym, marknader och sortiment. Den bör också kunna expandera genom nya affärsidéer med befintliga företag som bas, t. ex. integration framåt eller bakåt, systemlösningar, nya produkter och nischer. Inte heller bör hinder föreligga för expansion i nya verksamhetsområden, nya branscher och affärsområden. Utnyttjande av nya kombinationer och utvecklingspotential mellan koncernens egna företag bör i dessa sammanhang vara en självklar uppgift för dotterbolagen och koncernledningen. Förnyelse och expansion inom den industriella sektorn underlättas av teknisk förnyelse. Härvid är företagens målinriktade forsknings- och utvecklingsinsatser (FoU) av stor betydelse. FoU-insatserna inom Statsföretag hittills har redovisats i tidigare avsnitt. Därav har framgått att FoU-kostnaderna inom Statsföretag är lägre än inom grovt jämförbara delar av svensk industri medan kostnaderna för licenser, royalties o. d. är högre. Något ensartat mått på önskvärd nivå på FoU-insatserna - eller jämförelser med genomsnitt för andra företag - kan inte genomföras på ett meningsfullt sätt med statistik som underlag. Därtill är förhållandena i Statsföretagsgruppen alltför skiftande. Det är heller inte möjligt att bedöma huruvida fördelningen på egna FoU-insatser och förvärv av licenser o. d. är riktigt avvägd. Allmänt kan dock sägas att svensk industri torde ha förhållandevis goda förutsättningar för produktion och produkter med högt kunskapsinnehåll. FoU är ett sätt att utveckla kunskap. Resultaten är dock ofta osäkra och kommer företagen till godo

sou 197s;35 Sta/Máä/LQ/tagb áztamada »Loui 195

först på sikt. Vid trängande lönsamhetsproblem finns därför risk att de eftersättes. har sedan år 1977 avsatt medel för att Statsföretag stimulera dotterföretagens FoU-arbete. Enligt utredningens mening är detta en lämplig metod att främja FoU-insatser av önskvärd omfattning. av SU som en stimulerande och initierande stabresurs i Utnyttjandet detta sammanhang förefaller också lämpligt. I det sammanhanget vill utredningen fästa uppmärksamheten på att en ändamålsenlig strukturanpassning inom en utsatt bransch ofta underlättas av samarbete över ägargränserna eller genom nya ägarkonstellationer. Likaså kan i fråga om de expansiva inslagen kombination av skilda kompetens och kapacitet ge underlag för nya affärsidéer och företags verksamheter. Statsföretagsgruppen bör i dessa hänseenden inta en öppen och aktiv attityd och eftersträva samverkan och samarbete med andra företag och grupperingar, statliga, kooperativa och privata. Landets ekonomi är i mycket stor utsträckning beroende av de svenska företagens utvecklingsmöjligheter i ett internationellt perspektiv. Statsföretag bör vid bedömning av expansionens inriktning prioritera områden med goda förutsättningar för svensk industri att vinna avsättning i internationell konkurrens. Utredningen vill i detta sammanhang fästa uppmärksamheten på möjligheterna till s. k. paketprojekt och systemleveranser. Härmed avses hela produktionsanläggningar eller -linjer eller produktionssystem. Ofta ingår teknologiöverföring, idrifttagning, ledningsresurser och utbildningsinsatser. Inte minst på marknader i industriellt uppbyggnadsskede är detta av stort intresse. Svensk industri torde ha goda möjligheter i detta avseende. Internationellt sett är emellertid- de svenska företagen vanligen små. Samverkan över etablerade ägargränser är därför ofta nödvändig. Formerna torde vara beroende av omfattning och art, t. ex. gemensamt företag, konsortier för vissa projekt och samarbetsavtal i det ägda enskilda fallet. Statsföretag bör i sin verksamhet aktivt eftersträva samverkan av detta slag. Enligt sina direktiv bör utredningen ange vilka kriterier som bör ligga till för att bedöma om företag inom Statsföretagsgruppen bör grund avyttras eller avvecklas. Det kriteriet för Statsföretag vid förvärv eller grundläggande avyttring bör vara att det berörda företaget genom överlåtelsen från

företagsekonomiska utgångspunkter får bättre framtidsförutsättningar

eller - särskilt om strukturproblem föreligger - en bättre lösning totalt

196 S/ta/TAÅÖ/Le/tagé áluamzzáda »wa

sett erhålles. Stor betydelse bör tillmätas den nye ägarens kompetens och i vid bemärkelse i fråga möjligheter om utveckling av produkter och processer, marknadsföring, o. d. Förutsättningarna i sådana hänseenden torde vara avgörande för det företagsekonomiska resultatet och därmed för det värde som ett eller en verksamhet åsättes vid företag överlåtelse. Av särskild betydelse är den roll som numera tillmäts de anställda i dessa sammanhang. Däri ligger en särskild spärr gentemot obefogade överlâtelser. Någon särregel för statliga företag i samband med överlåtelser av företag eller verksamheter kan inte anses erforderlig. Eftersom de samhällsekonomiska avgörandena tillkommer statsmakterna får Statsföretagsgruppens ställningstagande i fråga om avveckling av företag eller verksamhet ske på företagsekonomiska grunder. Avveckling är oftast en inte önskvärd utveckling. Avveckling bör ske om ett företag eller en verksamhet går med förlust av bestående natur och det på de angivna grunderna är bättre att ta kostnaderna för en avveckling än att fortsätta den förlustbringande verksamheten. Det får förutsättas att andra möjligheter alltid överväges och prövas i sådana sammanhang samt att, om en avveckling äger rum, för ansträngningar göres ersättande sysselsättning, särskilt om avvecklingen avser en verksamhet som är av stor eller dominerande betydelse för orten i fråga. Skulle en avveckling på nämnda grunder te sig oriktig ur samhällsekonomisk synpunkt tillkommer det samhället att ta ställning härtill och lämna ersättning för fortsatt verksamhet. Utredningen hänvisar här till avsnitt 7 angående offertsystemet. l fråga om utnyttjande av Statsföretag som strukturpolitiskt instrument har inte funnit detta utredningen lämpligt i något generellt avseende. Samhällets strukturpolitiska insatser är vanligen av finansiell eller ekonomisk art och förknippade med krav på anpassningsåtgärder inom den bransch eller sektor som är i fråga. I vissa fall skulle Statsföretag kunna komma att dels vara part till följd av egna engagemang, dels företräda det allmänna i fråga om tilldelning eller fördelning av ekonomiska resurser. Även andra invändningar kan resas mot Statsföretag som generellt strukturpolitiskt instrument. De insatser som t. ex. göres genom industriverkets branschprogram är knappast av den arten att de bör ombesörjas genom Till denna del bör Statsföretag. Statsföretag ha samma ställning som andra företag. Det är utredningens uppfattning att utnyttjandet av Statsföretag som strukturpolitiskt instrument bör avgränsas till större projekt eller

sou 1973;g5 stammar/taga ánamtéda »wa 197

beslutade av statsmakterna i varje särskilt fall. Som engagemang, exempel vill utredningen nämna de beslutade strukturpolitiska insatserna via Statsföretag i teko- och handelsstâlindustrierna. Beträffande formerna för sådana insatser hänvisar utredningen till avsnitt 7 rörande offertsystemet. Såsom nämnts inledningsvis i detta avsnitt har Statsföretagsgruppen inte ekonomisk styrka för att av egen kraft lösa de framförliggande problemen på ett ur samhällets synpunkt tillfredsställande sätt. De finansiella förutsättningarna är därjämte vitt skilda i de utsatta basindustriföretagen och i de företag som har goda framtids- och tillväxtförutsättningar. Utredningen återkommer till dessa frågor i avsnitt 8.

5.5 Regionala insatser

De förändrade konkurrensbetingelserna för vissa industrigrenar, särskilt råvarubaserade sådana, medför omfattande problem av arbetsmarknadsoch regionalpolitisk natur. Det kan sålunda väntas att behovet av regional- och lokaliseringspolitiska insatser kommer att öka. Statsföretag bör givetvis för egen del medverka till regionalpolitiskt lämpliga lokaliseringar. Föreligger, t. ex. vid etablering av en verksamhet, olika alternativ som ur företagsekonomisk synpunkt är likvärdiga skall Statsföretag ha skyldighet att välja det alternativ som ur regionalpolitisk synpunkt är lämpligast. Statsföretag skall enligt utredningens ha samma möjligheter som andra jämförbara företag att erhålla mening lokaliseringsstöd. Härav följer att Statsföretag, då ovan sagda likvärdiga förutsättningar inte föreligger, aktivt skall pröva möjligheterna till lokaliseringsstöd i syfte att förena regionalt lämplig lokalisering med det gängse företagsekonomiska kravet. Även offertmetoden skall kunna användas i regionalpolitiskt syfte. Utredningen hänvisar här till avsnitt 7. Av i huvudsak sådana skäl som i närmast föregående avsnitt redovisats i fråga om strukturpolitiska insatser vill inte utredningen förorda att Statsföretag av samhället användes som lokaliseringspolitiskt instrument i någon generell mening. Däremot anser utredningen det starkt motiverat med särskilda insatser och särskilt ansvar i fråga om Norrbotten. Statsföretag är klart dominerande inom industrisektorn. lndustrierna i fråga är emellertid basindustrier med stora överkapacitets-, struktur- och lönsamhetspro-

198 Summae/taga áøiamada »Loui

blem. är arbetsmarknadsproblemen Därjämte och de regionala balansproblemen större i Norrbotten än i något annat län. Utredningens förslag rörande Norrbotten redovisas i avsnitt 9.

5.6 Sammanfattning och övergripande mål

I tidigare avsnitt har utredningen belyst Statsföretags utveckling sedan bildandet vid 1970-talets början och sammanfattningsvis redovisat sina synpunkter på denna utveckling. Ovan har utredningen inledningsvis konstaterat att företagsgruppen till följd av stora engagemang i förlustbringande basindustrier inte har ekonomisk styrka att av egen kraft lösa sina ekonomiska problem på ett tillfredsställande sätt. Mot bakgrund härav och med hänsyn till gruppens ogynnsamma sammansättning och struktur saknas möjlighet för företagsgruppen att på företagsekonomisk grund expandera som helhet. inom delar av gruppen finns dock förutsättningar för expansion och tillväxt. Det är att att angeläget förutsättningarna uppnå en gynnsammare struktur för gruppen som helhet Samarbete med andra tillvaratages. ägarkategorier bör eftersträvas inte minst i expansivt syfte. På grundval av det inom näringslivet i övrigt gällande företagsekonomiska lönsamhetskravet har utredningen preciserat Statsföretags ansvarsområde att gälla vad som är företagsekonomiskt försvarbart. Frågorna rörande arbetsmiljö och arbetstillfredsställelse måste liksom övriga personalpolitiska frågor tillmätas stor betydelse. De anställdas medbestämmande skall ses som en positiv faktor i företagens verksamhet och utveckling. Statsföretag skall inte vara instrument i någon generell mening för strukturpolitiska, lokaliseringspolitiska, försörjningspolitiska eller tekniskt-industriellt utvecklande insatser. bör dock Statsföretag på företagsekonomisk grund och med anlitande av gängse stödformer eller mot ersättning enligt offertmetoden medverka till uppfyllande av samhällsmålen i dessa avseenden. Under hänvisning till de sålunda redovisade förordar synpunkterna utredningen följande övergripande målformulering. Statsföretag skall med iakttagande av företagsekonomiskt lönsamhetskrav och under medbestämmande av de anställda medverka till en expansiv utveckling av det industriella näringslivet samt mot ersättning medverka till uppfyllande av samhällsekonomiska mål därutöver.

Stal/s áönetagb áliamtida /LoUl 199

För att den roll- och uppgiftsfördelning som ingår i det övergripande målet skall fungera i praktiken fordras att Statsföretags och dess styrelses suveränitet och integritet inom det företagsekonomiska ansvarsområdet respekteras av statsmakterna och andra berörda. Å andra sidan måste statsmakterna av de statliga företagen kunna förvänta en god uppfyllelse av lagstiftning och andra beslut som rör företagandet. Statsföretag skall sålunda ha en hög ambition i detta avseende.

6 Statsföretags övergripande organisation

6.1 Inledning

direktiven har utredningen att mot bakgrund av sina förslag till Enligt mål pröva principerna för Statsföretagsgruppens organisation. Härvid I dessa överväganden bör bör en decentralisering av gruppen eftersträvas. också karaktär av konglomerat samt dess regionala Statsföretags betydelse beaktas. lämnar i det följande en kortfattad redovisning avseende Utredningen som företagsform. Därefter behandlas frågorna rörande den konglomerat samt den strategiska planeringen m. m. övergripande organisationen såsom instrument vid ledning och utveckling av företagsgruppens verksamhet. behandlas i ett avsnitt moderföretagets och Slutligen dotterföretagens roller.

6.2 Konglomerat som foretagsform

Med avses stora och starkt diversifierade benämningen konglomerat - ofta i många olika branscher. verksamheter De enskilda företagen i ett är av varierande storlek. Konglomeraten kan omfatta olika konglomerat och företagsledningsfilosofier som har stor betydelse för

företagsidéer

roller, styrning och arbetsformer inom resp. företagsgrupp. Konglomeraten kan sägas vara baserade på olika slags grundläggande idéer. Den finansiella idén på en stigande värdering av en bygger börsnoterade aktier - att uppvisar en företagsgrupps genom gruppen mycket snabb tillväxt - samt att dessa aktier utnyttjas som betalvid företagsförvärv -framför allt av företag som är underningsmedel värderade etc. Det förvärvade företaget, som på grund av dolda reserver, sätt tillförs bidrar ytterligare till tillväxten som på detta konglomeratet, resulterar i höjda kurser på konglomeratets aktier som sedan utnyttjas

202 Stmt/sáöneøtag/s äue/Lgupande ongan/;éwtáon

igen för nya företagsförvärv, osv. _ Den finansiella idén har praktiserats i stor utsträckning i USA under 1950- och l960-talen. Idén håller så länge man kan upprätthålla en stigande kurs på konglomeratets börsnotering. I ett läge då kursen viker förlorar konglomeratet sin ekonomiska handlingsfrihet och en upplöskan komma Så länge den finansiella ningsprocess igång. idén fungerar kan dock en företagsgrupp sammanhållas med ett stort antal av varandra oberoende företag i olika storlek och med olika verksamhet. En företagsidé som oftast förekommer bland statliga företag, främst i Europa, är den administrativa idén. Denna idé innebär att statens företagsengagemang samlas under en eller flera paraplyorganisationer. Eftersom statsmakternas företagsförvärv inte bestämd följt någon affärslogik utan är betingade av politiska mål uppstår en eller flera starkt differentierade företagsgrupper. De statliga förvaltningsbolagen utövar sällan en aktiv ledning av hela företagsgruppen. Det har funnits tendenser till att koncernledningen begränsar sin uppgift till endast ekonomisk förvaltning av de anförtrodda företagen. De viktigare besluten om dessa företags mâl, Verksamhetsinriktning, struktur, etc. har ofta fattats genom direkta kontakter mellan respektive styrelse/företagsledning och berörda politiskt ansvariga. Under de senaste åren har det skett genomgående en aktivering av ledningen av dessa företagsgrupper som helhet. En tredje typ av konglomerat kan karakteriseras som ett resultat av tillväxtidéer av olika slag. Dessa företagsidéer är mera sofistikerade än de två föregående. Företagsgruppen i fråga har en mer eller mindre väl formulerad och uttalad filosofi som innebär att företagsgruppen specialiserar sig på en viss typ av risksituationer som grund för förvärv och avyttring av företag. Bland de starkt diversifierade företagen, som ibland felaktigt karakteriseras som konglomerat, bör nämnas två ytterligare typer av företagsgrupperingar. Den första typen är företagsgrupper som uppstår genom vertikal integration i flera led. Den andra typen kännetecknas av horisontell integration mellan i gruppen ingående enheter. l båda dessa sistnämnda fall gäller att den starkt diversifierade föregrupperingen kommer vid sidan om relativt homogena verksamhetsområden. Ledning av ett konglomerat medför speciella svårigheter. De många olika verksamhetsomrâdena gör det omöjligt för att koncernledningen skaffa tillräckliga kunskaper om de enskilda affärsverksamhet företagens och situation inom en bransch, på marknaden, osv.

sou 197335 Star/s áänetaga övørgupayzde ongavwswtáon 203

Koncernledningen blandar sig vanligen inte i detaljer i de anslutna företagen. Inte heller försöker man alltid utveckla enhetliga detaljerade rutiner och styrmedel inom företagsgruppen för att därmed underlätta koncernledningens arbete. Man utgår ifrån att företagen är olika och därmed också fordrar till resp. företag anpassade styrinstrument. Ivissa konglomerat spelar den strategiskt betonade planeringen - som ofta är mycket förenklad till ett antal kritiska variabler - samt finansiell planering och kontroll av penningrörelser en avgörande roll för ledning av gruppen. De enskilda företagen är inte statiska företeelser. Uppkomst av nya verksamheter, marknader, produkter, teknologi, etc. ställer stora krav på ledningen hos ett konglomerat för att kunna omgruppera verksamheterna och motverka den tröghet som kan uppståi olika slag av företagskonstellationer. Det förekommer ofta informella eller mycket svaga formella grupperingar av företag inom konglomerat. instrumentet att hålla samman dessa grupper är företagens styrelse. Olika former tillämpas i detta syfte, som t. ex. uppdelning av styrelseposter mellan ledande personer i konglomeratets ledning, verkställande direktörer inom gruppen som sitter i varandras styrelse, överlappning av ordförandeposter mellan gruppens företag, etc. Vidare kan tendenser märkas till en medveten strävan att komma bort från den renodlade konglomeratformen

o vissa grupper söker fördjupa och avgränsa sin verksamhet till speciella risksituationer o vissa grupper söker renodling och koncentration till några få affärsområden (branscher) genom avyttring och förvärv av enheter o vissa grupper sammanför besläktade verksamheter under större företag i gruppen. Detta kan i vissa fall leda till att de bildade grupperna själva får konglomeratkaraktär.

Statsföretagsgruppen får anses vara ett konglomerat baserat på den nämnda administrativa idén. Gruppen har med hänsyn till sin sammansättning och sina uppgifter begränsade möjligheter att tillämpa de tvâ förstnämnda metoderna. Den tredje metoden har däremot tillämpats i viss utsträckning. Exempel härpâ är ASSI (dit EssBogruppen numera förts) och den nybildade tekogruppen. Vidare söker man förbättra bedömningsgrunderna för koncernövergripande prioriteringar genom strategisk planering och utveckling av styrinstrument som de ovan nämnda.

204 Stauáö/Letagé äue/Lg/z/ápande ongartiøsaøtáon

6.3 Övergripande organisation

Ett alternativ till den nuvarande i stort som ofta har organisationen framförts i diskussionen om Statsföretag är en uppdelning i divisioner. Divisionalisering är en organisatorisk lösning som innebär att under en ledning sammanföra enheter med starka operativa samband. Denna Organisationsform bygger på att det är möjligt att identifiera en affärsidé som är gemensam för enheter och som bör hållas samtliga samman genom gemensamma funktioner. Beträffande Statsföretag har flera olika alternativa grupperingar nämnts, såsom t. ex. konsumentvarudivision, verkstadsdivision, järn-och ståldivision, byggmaterialdivision, etc. Studier av de olika företagen som skulle bilda resp. divisioner visar dock att någon gemensam affärsidé inte är möjlig eller ens önskvärd att utveckla samt att påtagliga teknologiska, produktions- och/eller marknadsmässiga samband inte föreligger. Divisionalisering i detta endast medföra läge skulle en ny administrativ nivå mellan dotterföretagen och förvaltningsbolaget utan att tillföra nämnvärda fördelar. Ansvaret hos dotterföretagen, som är grunden för en decentraliserad skulle uttunnas. organisation, En uppdelning i divisioner skulle snarare öka svårigheterna för i koncernen som prioriteringar helhet. En annan möjlighet skulle vara en uppdelning på flera förvaltningsbolag som skulle inneha aktierna i de olika rörelsedrivande dotterbolagen. Förvaltningsbolaget kunde organiseras endera under AB Statsföretag eller direkt under fonden för statens aktier. Liksom i alternativet divisionalisering syftar en uppdelning på flera förvaltningsbolag till att minska koncernens nuvarande komplexitet. ställer inte lika Lösningen höga anspråk pâ gemensamma affärsidéer och samordningsvinster som divisionallsering. Härav följer att de organisatoriska motiven är svaga eller t. o. m. negativa. En placering av flera självständiga förvaltningsbolag under statens fond för aktier skulle medföra att föra koncernolägenheter. Möjligheten bidrag mellan skulle inte förvaltningsbolagen föreligga. En gemensam övergripande filosofi för en stor del av de statliga industriföretagen skulle bli svår att etablera. I stort skulle samma problem uppkomma, dock i en större skala, som företagsdelegationen år 1969 identifierade som grund till ett förslag om ett statligt förvaltningsbolag. Om man skulle behålla Statsföretag AB som en paraplyorganisation för förvaltningsbolagen skulle åtminstone en del av nämnda försvinna. olägenheter

Stats áä/Letags äVQ/Lg/bCpLU/ide oaganuaxáon 205

Man skulle dock bygga in ytterligare en nivå i beslutsprocessen. Förutsättningarna att etablera och tillämpa en övergripande filosofi skulle minska. De olika förvaltningsbolagen skulle bli organisatoriska och skattemässiga spärrar utan att man skulle ha någon rationell grund eller för Kommunikationen bärande idé indelningen. dotterbolag högsta koncernledning skulle försvåras. Konstruktionen skulle också innebära uppbyggande av dubbla administrativa apparater. Friare möjligheter till koncernbidrag skulle föreligga om man lät de åsyftade förvaltningsbolagen bli rörelsedrivande, dvs. gjorde ett befintligt företag till moderbolag i grupperna. En sådan sammanblandning av operativa uppgifter och uppgiften som holdingbolag har dock olägenheter om inte företagsgruppen i fråga är tämligen homogen. Möjlighet finns inte att etablera sådana homogena grupper inom gruppen i dess helhet. I den mån sådana möjligheter finns har de tillvaratagits genom bildande av s. k. dotterbolagskoncerner. Utredningen ställer sig sålunda avvisande till att mellan koncernledningen och de rörelsedrivande dotterföretagen bygga in en ny organisatorisk och administrativ nivå. Det skulle förlänga avståndet mellan de rörelsedrivande företagen och koncernledningen. För att över huvud vara meningsfullt skulle det också medföra att uppgifter och taget ansvar som nu åvilar dotterföretagen skulle fråntas dessa. Det skulle sålunda strida mot den decentraliseringsprincip som enligt utredningens mening bör vara vägledande. Även om utredningen på ovan anförda grunder anser att ett organisatoriskt alternativ som divisionalisering eller uppdelning på flera förvaltningsbolag inte är en lämplig metod att lösa företagsgruppens organisatoriska innebär detta inte ett avståndstagande från divisionsproblem, metoden som sådan. Flera av dotterföretagen, t. ex. ASSI, Berol och Kalmar Verkstad, m. fl. arbetar med divisionsorganisation. Det är på denna nivå, dotterföretagsnivån, som divisionsorganisationen kan tilläminstrument för att handha operativ eller löpande pas och då som ett verksamhet. Man bör härvid utgå från de enskilda enheterna och inte divisionalisering som en övergripande metod. Sammanförande av tillämpa i grupper under ett rörelsedrivande dotterbolag kan då dotterbolag underlätta av organisatoriska problem under förutsättning att lösning har en homogen eller nära besläktad verksamhet. För de företagen som koncernledningen har att ta befattning med övergripande spörsmål är den inte lämplig. Utredningen vill emellertid fästa uppmärksamheten på att innevaran-

StaMáÖILe/tagá öue/Lg/z/épande oltganua/táon

de år har i fråga om styrelseordförande i dotterbolagen påbörjats tillämpningen av en ny metod, som innebär att samma person utses som ordförande i flera dotterföretag. Samråd har därvid skett med utredningen. Utredningen finner det angeläget att man söker fullfölja denna metod. Härigenom skulle i någon mån närbesläktade företag gruppvis få samma ordförande, t. ex. verkstadsgruppen, osv. konsumentvarugruppen, Koncernledningens överblick av företagsgruppen skulle underlättas. Utredningen återkommer härtill i avsnitt 6.5. Slutligen vill utredningen fästa uppmärksamheten på att en ledamot i dotterföretagens styrelser utgöres av en medlem i Statsföretags direktion. Avsikten härmed är att underlätta koncernledningens arbete i fråga om att följa utvecklingen i dotterföretagen. direktions- Ifrågavarande medlem utgör också dotterföretagens naturliga kontaktman inom koncernledningen. Utredningen förutsätter att detta system bibehålles.

6.4 Strategisk planering

Inom Statsföretagsgruppen finns självfallet, liksom i andra företag, vissa instrument för att leda och verksamheten följa och dess utveckling. Utredningen har tidigare redovisat utvecklingen inom företagsgruppen i detta avseende. Inom Statsföretagsgruppen har dessa system utvecklats successivt. En första uppgift för koncernledningen blev att anpassa redovisningen inom gruppen, innefattande sådant som och enhetliga redovisningsâr redovisningsprinciper. Därefter har system byggts upp för årsbudget och flerårsbudgetar, de sistnämnda omfattande tre år. Koncernledningen arbetar också med utvecklingsramar för de olika dotterföretagen. Genom dessa ramar fastlägges system, strategiska samt riktlinjer ekonomiska mål och finansiella ramar för dotterbolagen. Dessa utvecklingsramar, som koncernledningen sedan några år arbetar med, fastställes nu successivt för varje enskilt bolag och kommer att bli ett av moderbolagets viktigaste instrument då det gäller att leda gruppens utveckling. Utredningen vill påpeka att budgetsystemen givetvis ger en möjlighet att från vissa givna antaganden rörande konjunkturförlopp, och priskostnadsutveckling, m. m. förutsäga framtida resultat. Däremot medför inte ett på så sätt bedrivet arbete ett incitament för ett aktivt tillvaratagande av utvecklingsförutsättningarna. Introduktionen av den strategiska planeringen fyller härvidlag en mycket viktig uppgift. Enligt

Stam áänetags öveng/uLpande angan/Uswtéon

bör den utvecklas att bli det främsta aktiva utredningens mening

instrumentet både på koncernnivå och i dotterföretagen. Koncernled-

för den strategiska utarbetat en ningen har som vägledning planeringen

- och skrift Strategisk planering i Statsföretagsgruppen några begrepp

sammanhang. För att kort belysa innebörden i strategisk planering

redovisar följande utdrag ur förordet till denna skrift. utredningen

innebär en långt gående delegering av Statsföretags ledningsfilosofi befogenhet till dotterföretagen. Styrelserna i dotterföretagen har därvid en central roll och dessa ansvarar ytterst för att ställa upp och givits mål på alla väsentliga områden. Det är inte minst därför förverkliga naturligt att varje företag organiserar planeringsarbetet mot bakgrund av sina särskilda l vissa fall kan själva införandet av förutsättningar. strategisk planering vara en flerårig och krävande process där tyngdpunkten i arbetet efter hand förändras. är sällan en välstrukturerad rutin där man stegvis Strategisk planering och metodiskt arbetar till slutsatser och beslut. Däremot är sig fram ofta ostrukturerad och systemfattig med betydande inslag av processen och osäkerhet. Det är därför inte möjligt att lämna något nytänkande recept för hur arbetet med strategisk planering i praktiken generellt skall läggas upp - inte ens för vad man lämpligen börjar med. Exempelvis kan det många gånger vara praktiskt att - till skillnad mot den i det beskrivna - med en ansats till syfte och följande processen börja affärsidéer. En allt i omvärlden innebär hot och osäkerhet högre förändringstakt för Den medför även Val av strategi har företagen. möjligheter. betydelse för företagets utveckling och de anställdas trygghet. avgörande Det är därför angeläget att företagens strategiska tänkande är väl utvecklat och att strategibeslut är väl förankrade hos företagets ägare

och anställda.

har inte ansett det vara dess uppgift att närmare gå in Utredningen och innehåll i den strategiska planeringen. Arbetet bör dock på metodik utmynna i en utvecklingsram för en tid av 3 - 5 år, med perspektiv

framåt. skall innehålla ekonomiska nyckeltal, såsom Utvecklingsramen

kapitalbehov och moderföretagets medverkan i finansieringen, soliditet,

och Av vikt är att utvecklingsramen har avkastningskrav utdelning.

karaktären av ett realistiskt handlingsprogram, uttryckt inte endast

siffermässigt utan också i språkliga termer. Utvecklingsramen utgör

självfallet en utgångspunkt för den mera detaljerade flerårsbudgeten

(långsiktsplan).

6.5 Modertöretagets och dotterföretagens roller

Först vill utredningen betona att dotterföretagens och deras styrelsers

Stauáö/Letagøs öve/Lg/z/épande oltgamlswtáon

suveränitet och integritet måste respekteras av moderföretaget på samma sätt som moderföretaget och dess styrelse måste av respekteras statsmakterna. En sådan ordning är nödvändig om kompetenta och aktiva styrelser skall kunna rekryteras. I relationerna mellan statsmakterna och moderföretaget har utredningen dragit en gräns mellan det företagsekonomiska ansvarsområdet och samhällsekonomiska därutöver. spörsmål Härtill kommer givetvis att staten såsom ägare har att ta det ansvar i fråga om beslut, riktlinjer och uppsikt som följer med ägarfunktionen. Moderföretaget har att genom sin ägarfunktion föra detta vidare till dotterbolagen. Utredningen har i tidigare avsnitt redovisat hurusom en viss besluts- och uppgiftsfördelning mellan moderföretag och dotterföretag fastlagts genom policydokument. Denna fördelning är i huvudsak grundad på eller härledd ur gällande lagregler och föranleder ingen erinran från utredningens sida. Det ligger emellertid i sakens natur att vad som formellt sett framstår som ett enda beslut i praktiken utgör ett led i en längre beslutsprocess. Ett fortlöpande mellan samspel moderföretag och dotterföretag är därför nödvändigt om besluten i de s. k. ägarfrâgorna skall bli relevanta. Varje ekonomisk enhet har begränsade ekonomiska resurser. Det är självklart att de tillgängliga resurserna skall användas på bästa möjliga sätt för att målen. uppnå de gällande Utredningen har för Statsföretag som mål angett att gruppen skall medverka till en expansiv utveckling av

det industriella näringslivet. Åtgärder som leder till detta mål skall

sålunda prioriteras. De system som utredningen omnämnt i föregående avsnitt bör ses som hjälpmedel Handhavandet av

härvidlag. hjiälpmedlen

berör alla nivåer inom företagsgruppen. Dotterföretagen har att inom ramen för tillgängliga resurser helt ta ansvaret för sin verksamhet och dess resultat. Därjämte måste dotterföretagen aktivt samverka med moderföretagen, inte endast i frågor där samråd erfordras utan också i hänseenden där beslutsrätten ytterst tillkommer moderföretaget. Den strategiska, framåtsyftande penetreringen och planeringen spelar en viktig roll i detta avseende. Utredningen vill understryka vikten av dotterföretagens engagemang till denna del. På dotterföretagsnivå finns det i fråga om det strategiskt inriktade arbetet och planeringen en ingående om kunskap företagets egen situation. Det är också på denna nivå som den bästa torde kunskapen finnas om det aktuella läget inom den bransch, sektor eller nisch som är företagets verksamhetsområde. Hit får också räknas den egna positionen i förhållande till konkurrenternas samt kännedom om förändringar i fråga

Stam Mae/tags öve/Lg/ulpande ongambsa/téon 209

om teknisk utveckling, produktion och marknad. Det grundläggande arbetet i den strategiska planeringsprocessen måste därför utföras inom dotterföretagen och dotterföretagen måste till denna del ta hela ansvaret. Endast härigenom kan den strategiska planeringen och därav följande utvecklingsramar bli realistiska. Utredningen vill särskilt understryka vikten av engagemang och ansvar från dotterföretagens styrelser i dessa hänseenden. Moderföretagets roll i detta sammanhang kan enklast sammanfattas med orden övergripande prioritering. Pâ grundval av det arbete som utförts av dotterföretagen och i samspel med dessa har sålunda moderföretaget att inom ramen för de ekonomiska resurser som kan vara inrikta gruppens utveckling på sådant sätt att största möjliga tillgängliga uppfyllelse uppnås av de mål som statsmakterna fastställt. Moderföretakan sägas vara bransch- eller sektorsövergripande. lnte minst gets roll gäller det att på längre sikt söka bedöma förutsättningarna inom de olika områden där de skilda dotterföretagen är verksamma eller planerar utveckla en verksamhet. Av särskild vikt torde därvid vara att utvecklingen i ett internationellt perspektiv beaktas. Inte minst 1970talets erfarenheter i fråga om investeringsinriktning m. m. och den hårda konkurrenssituation som numera råder också i ett längre perspektiv för talar för att sökandet efter andra betydelsefulla industrigrenar tillväxtområden med goda förutsättningar även på sikt tillmäts särskild vikt. Inom Statsföretag tillkommer det koncernledningen att i samspel med dotterföretagen definiera sådana områden. Enligt utredningens mening har koncernledningen här sin viktigaste och svåraste uppgift. Såsom nämnts skall den strategiska planeringen utmynna i en av moderföretag och dotterföretag gemensamt fastställd utvecklingsram. De olika uppgifter som moderföretag och dotterföretag har får därvid inte ses isolerade från varandra. En fortlöpande ömsesidig information och utbyte av synpunkter är nödvändig. Det bör med andra ord föras en s. k. dialog mellan och dotterföretagen i dessa frågor. I moderföretaget detta sammanhang kan de förut nämnda gruppordförandena spela en väsentlig roll som förbindelselänk mellan moderföretaget och dotterföre- Det bör betonas att dessa ordföranden inte ingår i koncernledtagen. ningens organisation, utan de har rollen som ordförande i dotterföretag. De kan dock utgöra en informell grupp som koncernledningen kan rådgöra med i de övergripande frågorna. Staten har i egenskap av ägare självfallet ett stort intresseoch skyldighet att följa Statsföretagsgruppens utveckling. Såsom framgått

210 StaI/.sáä/Løtaga äuengruçpande OILganÃ/sation sou 1973:85

tidigare utmynnar den strategiska planeringen i en utvecklingsram för vart och ett av Statsföretags bör dotterföretag. Statsföretags styrelse åläggas ansvaret för att dessa sammanfattas i en utvecklingsramar utvecklingsplan för hela företagsgruppen. Till innehåll och uppläggning bör utvecklingsplanen motsvara vad som förut sagts om utvecklingsram och omspänna en tid av 3 - 5 år. utvecklingsplan skall årligen redovisas för ägaren. Eftersom planeringen är rullande blir det härigenom möjligt för regeringen att med god framförhållning meddela sådana riktlinjer för företagsgruppen som tillkommer ägaren. Det bör följaktligen bli i anslutning till som utvecklingsplanerna företagsgruppens utveckling skall behandlas i samspel mellan ägaren och Detta koncernledning. bör gälla inte bara omfattning och inriktning av verksamheten. Även sådana frågor som rör för organisation, system ledning och planering o. d. bör uppmärksammas fortlöpande. Det torde vara självklart att frågan om hur företagsgruppen skall kunna uppfylla det övergripande målet om lönsamhet, medverkan till expansion, m. m. kommer att vara bestämmande faktor i dessa sammanhang. I fråga om de redovisningar i övrigt som Statsföretag m. fl. har att göra hänvisas till redovisningsutredningens betänkande Riksdagens insyn i statliga företag (SOU 1978:63).

7 Offertsystemets tillämpning

7.1 Utgångspunkter

Vid bildandet av Statsföretag AB (prop. 1969:121, SU 1969:168, rskr 1969:381) aktualiserades frågan om att bolaget skulle kunna erbjuda sin medverkan i lösandet av olika näringspolitiska uppgifter. I propositionen framhöll dåvarande chefen för industridepartementet att det företagsekonomiska intresset skulle kunna förenas med det samhällsekonomiska genom att Statsföretag AB ålades skyldighet att lämna offert när det gäller sådana särskilda uppgifter som statsmakterna begär att företaget skall fullgöra. Innebörden av eller principerna för offertsystemet preciserades inte närmare i propositionen. Det ansågs att formerna för systemets tillämpning borde anpassas efter de särskilda förutsättningar som skulle komma att föreligga i varje enskilt fall. Som framgått av föregående kapitel är det utredningens mening att statsmakterna även framledes skall ha möjlighet att utnyttja Statsföretag för olika näringspolitiska uppgifter. Ett instrument för detta bör enligt utredningens mening varaoffertsystemet. Statsföretag bör således även i framtiden kunna påräkna ekonomisk kompensation för de prestationer företaget fullgör pâ uppdrag av statsmakterna. Offertsystemet har enligt utredningens uppfattning flera fördelar. För det första möjliggör offertsystemet att Statsföretag kan fungera efter marknadsekonomiska principer samtidigt som olika näringspolitiska uppgifter fullgörs på uppdrag av statsmakterna. För det andra möjliggör offertsystemet en klar åtskillnad mellan företagets ansvarsområde och statsmakternas. Statsföretags ägaransvar för dotterföretag som berörs av offertsystemet innebär också flera fördelar. För det första medför ägaransvaret att Statsföretag ansvarar för företagsekonomiska risker i samband med verksamheten. I realiteten innebär detta att om verksamheten

Oááelzxøsgátømetøs zülüämpnáng SOU 1978185

resulterar i överskott förstärker detta totala Statsföretags disponibla resurser och om resultatet blir en förlust måste denna täckas på ett eller annat sätt inom koncernen. Genom ett incitament ägaransvaret skapas för Statsföretag att eftersträva samma bemödanden för verksamheter som grundas på offert som för övriga verksamheter. För det andra kan ägaren Statsföretag tillförsäkras en handlingsfrihet att inom ramen för offertöverenskommelsen vidta alla erforderliga åtgärder för att bringa verksamheten ifråga i företagsekonomisk balans. För det tredje gäller ofta att offerten avser en integrerad del av ett dotterföretag eller en del av ett större verksamhetsområde. Någon möjlighet att operativt eller sådana delar av ägarmässigt avgränsa verksamheten föreligger inte. I avsnitt 3.8 ovan har redovisats de fall där offertsystemet hittills kommit att tillämpas gentemot av de olika Statsföretag. Genomgången fallen visar på en betydande variation när det gäller uppgörelsernas karaktär. Delvis torde detta hänga samman med det faktum att några egentliga principer för offertsystemets tillämpning inte funnits etablerade.

Enligt utredningens mening bör därför vissa grundläggande för regler offertsystemet läggas fast. Därigenom skulle bättre förutsättningar skapas för att de problem som föranleder ett offertförfarande erhåller en från samhällsekonomisk Detta synpunkt riktig lösning. innebär bl. a. att alternativa lösningar kan studeras och jämföras. Vidare innebär detta att de offertöverenskommelser som kommer till stånd så nära som möjligt bör motsvara vad som kan vara sägas en skälig kompensation för samhällsekonomiska åtaganden i den mån dessa inte är företagsekonomiskt motiverade. Detta senare krav är väsentligt inte minst därför att det utgör en garanti för att inte konkurrenssnedvridande effekter kommer att uppstå. Utredningens överväganden och förslag syftar således till att öka

offertsystemets effektivitet som näringspolitiskt instrument.

Samtidigt som detta talar för att närmare etableras regler vill utredningen betona vikten av att dessa regler inte ges en sådan utformning att offertsystemets förmåga att möta olika tänkbara framtida situationer begränsas.

7.2 Offertsystemets tillämpningsområden

Från samhällsekonomisk kan det lönsamsynpunkt företagsekonomiska

Oááejzxâsybtemeu tillämpning 213 sou 1978335

i vissa fall vara en alltför snäv gräns för bedömning av hetsbegreppet eller fortsatt drift av en verksamhet. I dessa fall krävs etablering insatser för att få en önskvärd lösning till stånd. näringspolitiska där I det följande redovisar utredningen några exempel på områden offertsystemet kan tillämpas. Utredningen vill betona att andra näringsinstrument kan komma ifråga som alternativ till offertsystepolitiska met. Huruvida offertsystemet skall tillämpas eller ej bör avgöras med förutsättningar som gäller i varje enskilt fall. hänsyn till de särskilda Offertsystemet kan utnyttjas t. ex. i sådana situationer som uppstår då en verksamhet som inte är tillräckligt företagsekonomiskt lönsam en nödvändig bas för andra lönsamma aktiviteter. Vidare kan en utgör viss verksamhet ha stor betydelse för att upprätthålla en rimlig nivå på aktiviteter och sysselsättning inom en region eller ort som annars skulle för vad som kan vara ett minimum ur samhällets passera gränsen Den helhetssyn som erfordras i dessa fall uppnås inte synpunkt. automatiskt inom ramen för den existerande marknadsekonomin. (Regionalpolitiskt motiv.) Viktiga samhällsmål avseende landets försörjning av vissa förnödenheter kan i vissa fall ur samhällsekonomisk synpunkt uppfyllas bättre genom etablering av verksamheter eller fortsatt drift i jämförelse med andra tillgängliga metoder. (Försörjningstrygghetsmotiv.) kan också användas som instrument för att åstadkom- Offertsystemet ma önskvärda strukturpolitiska insatser inom det industriella näringslivet. insatserna kan vara av såväl kontraktiv som expansiv karaktär. Vid kontraktiva insatser är det oftast fråga om att underlätta anpassningen av branschens struktur till en inriktning och omfattning som förefaller rimlig med hänsyn till långsiktiga konkurrensförutsättningar samtidigt som olika omställningsproblem beaktas. När det gäller insatser av mer karaktär syftar dessa till att stärka tillväxtpotentialen inom en expansiv sektor bättre utnyttjande av totala befintliga resurser. (Strukturgenom politiskt motiv.) Ett annat viktigt område för tillämpning av offertsystemet är projekt och verksamheter som i sig kan vara företagsekonomiskt lönsamma men är behäftade med så stort att företag i allmänhet inte risktagande bedömer dessa som rimliga. Om ett projekt eller en verksamhet med avseende utveckling (eller utveckling av en affärsidé i vid på teknisk bemärkelse) bedöms vara av stor betydelse för landets industriella vara acceptabel från samhällsekonoutveckling kan den höga risknivân misk I sådana fall kan offertsystemet tillämpas för att synvinkel.

05 5021125 yateme/a bclüämpyuáng

kompensera företagets förmåga till risktagande. (Riskmotiv.) I samtliga ovannämnda fall förutsätts att offertavtalet grundas på samhällsekonomiska bedömningar. Enligt utredningens mening finns det vissa gränser för tillämpningen av offertsystemet. I princip avser offertförfarandet överenskommelser om kompensation för prestationer. Detta innebär att offertförfarandet inte skall användas för att täcka förluster. I t. ex. en strukturupplupna politiskt motiverad offert kan dock behöva ingå finansiell nödvändig rekonstruktion. En klar skiljelinje mot förluster är härvid upplupna nödvändig, så att förlustbringande verksamhet inte bedrivs med sikte på eller förhoppning om täckning genom offertförfarande. Vidare bör offertsystemet reserveras för situationer då betydande samhällsekonomiska intressen står på spel och övriga former för samhällets stöd är otillräckliga eller av vissa skäl inte kan komma ifråga. vill här påpeka att t. ex. lokaliseringsstödet Utredningen i praktiken utgör en form av offertförfarande. är utformade som max- Stödreglerna regler som vanligen inte utnyttjas helt utan i den omfattning som är erforderlig för att möjliggöra ett företagsekonomiskt genomförande. Före beslut är också någon form av förhandlingskontakt eller överläggning med sökanden vanlig.

7.3 Formerna För offertsystemets

tillämpning

När utredningen i det följande redovisar sina överväganden och förslag rörande regler för offertsystemets tillämpning sker detta i anslutning till ett tänkt förlopp för av ett offertärende. Detta behandlingen förlopp omfattar beställningen av en offert, själva offerten, den preliminära offertöverenskommelsen samt det slutliga avtalet. Det bör framhållas att det förlopp som beskrivs i den naturligtvis praktiska tillämpningen varierar något från fall till fall beroende på de särskilda omständigheter som föreligger.

Offertbeställningen

Innan ett offertförfarande påbörjas genomförs en förberedande analys av det aktuella problemet. Vid denna förberedande analys görs en bedömning av huruvida frågan skall göras till föremål för ett offertförfarande eller

Oááe/z/u y/.s tema/ts t/Lüämpn/ing

Andra kan redan i detta skede visa sig så överlägsna att inte. lösningar ett offertförfarande inte Om ett offertförfarande skall prövas väljs. till vilket eller vilka företag en måste en bedömning göras angående offertbeställning skall ställas. vill att hinder inte att Utredningen här påpeka givetvis föreligger man från när t. ex. alternativa etableringsmöjligheter företagssidan, finns, efterhör intresset för ett offertförfarande. Det bör också framhållas att även om ett offertförfarande kommer till stånd innebär inte detta att ett offertuppdrag så småningom med nödvändighet kommer att utgöra lösningen på det aktuella problemet. Det definitiva avgörandet sker först när preliminära offertuppgörelser och dessa studerats och jämförts dels inbördes, dels med andra föreligger alternativa lösningar. tillställs som Som princip bör gälla att en offertbeställning företag kan antas besitta och förmåga att fullgöra det av lämplig kompetens staten Detta innebär att även företag utanför preciserade uppdraget. eller kooperativa) bör kunna Statsföretagsgruppen (statliga, privata komma Vidare innebär detta att en offertbeställning bör kunna ifråga. lämnas till flera i syfte att få dessa att samverka i lösningen av företag en uppgift. bör liksom hittills kunna åläggas att utarbeta och Statsföretag som staten i avlämna offert till staten utifrân de riktlinjer angivit

offertbeställningen. att offertsystemets effektivi- Vidare är det utredningens uppfattning instrument kan erhållas från tet som näringspolitiskt gagnas om en offert mer än ett För det första kommer det faktum, att flera företag. studeras att till viss del utgöra en garanti för alternativ och jämföres, att en från samhällsekonomisk bästa lösning uppnås. För det synpunkt andra att finna sådana som inte ökar möjligheten lösningar ger upphov till konkurrenssnedvridande effekter. vetskapen om att konkurrens Själva torde ha en dämpande effekt på de kompensaom uppdraget föreligger som ställs i sammanhanget. Dessutom erhåller statsmaktertionsansprâk mellan olika offerter kontrollera na en möjlighet att genom jämförelser rimligheten i de ställda ansprâken. staten vilket som föreligger och I offertbeställningen anger problem vilken som önskas utförd. Den offert som företaget utarbetat uppgift i form till innehåller ett förslag av ett projekt (eller uppdrag) som syftar att lösa det angivna problemet. att utformningen av själva offert- Det är utredningens uppfattning

Oááejøtøsyátømøu uüâmpnáng SOU 1973135

beställningen har en viktig funktion att fylla. Vid beställningen av en offert har staten att påverka utseendet möjlighet hos ett projekt genom att ange alternativa kalkylförutsättningar. Denna styrmöjlighet är enligt utredningens mening viktig eftersom i princip varje projekt bör ges en sådan utformning att syftet med projektet uppnås till lägsta samhällsekonomiska kostnad. Antag t. ex. att ett sysselsättningsproblem föreligger på en ort och att arbetskraften ifråga saknar alternativ I sysselsättning. detta fall bör varje projekt utformas med hänsyn till att priset för att utnyttja arbetskraften ifråga samhällsekonomiskt sett den understiger faktiska lönekostnaden. Om så är fallet kan principen om lägsta samhällsekonomiska kostnad innebära att ett projekt kommer att binda upp mindre realkapital per sysselsatt än eljest.

7. 3.2 Offerter:

Med utgångspunkt från de riktlinjer staten angivit utarbetar en företaget offert. Denna ett från att utgör erbjudande företaget utföra den av staten preciserade uppgiften mot att företaget från staten erhåller den i offerten angivna kompensationen. lnnan den slutliga offerten lämnas kan ett antal och staten överläggningar äga rum mellan företaget i syfte att t. ex. justera vissa av förutsättningarna för uppdraget. Den slutliga offerten från kommer som att bli företaget regel föremål för förhandlingar mellan staten och företaget. lnnan dessa förhandlingar tas upp sker emellertid en ingående analys av offerten. Syftet med denna ingående är att bedöma i de analys rimligheten anspråk som företaget ställer. Det också att bedöma gäller om överenskommelsen kan godtas med hänsyn till risken för olika konkurrenssnedvridande effekter. Den ingående analys som krävs förutsätter att offerten är väldokumenterad och väl genomarbetad. Enligt utredningens mening bör en offert i princip innehålla följande punkter:

o

en beskrivning av projektet (uppdraget)

o en redovisning av projektets företagsekonomiska konsekvenser om inte statlig (förväntad kompensation utgår lönsamhet, risktagning, m. m.) o en redovisning av gjorda antaganden rörande kalkylränta, avskriv-

ningstider, kalkylmetoder, m. m.

Oááejubsyétemet/á üLKämprl/Lng 217

o en som dels omfattar en beskrivning av olika känslighetsanalys osäkerhetsmoment, dels omfattar en sammanvägning av dessa till intervall för tänkbara utfall hos de från företagsekonomisk synpunkt relevanta storheterna o en redovisning av företagets kompensationskrav o en redovisning av hur kompensationskraven framräknats o en redovisning av projektets företagsekonomiska konsekvenser under förutsättning att den begärda kompensationen utgår o en beskrivning av de åtaganden offerten omfattar (inklusive åtaganden rörande den framtida redovisningen av projektet, dvs. när redovisning skall ske och vad den skall omfatta).

vill understryka vikten av att offerten utgår från Utredningen relevanta företagsekonomiska förutsättningar. Fall kan t. ex. förekomma då en viss verksamhet från företagsekonomisk synpunkt bör avvecklas medan det från samhällsekonomisk synpunkt kan vara angeläget med förnyelse investeringar och andra åtgärder så att verksamheten genom kan sikt. I ett sådant fall har företaget att upprätthållas på längre alternativt räkna med kostnader för avveckling. Dessa kostnader bör som regel avräknas från förnyelsekostnaden. Som nämnts ovan genomför staten en granskning med utgångspunkt från de i offerten redovisade uppgifterna. Om staten finner att offerten de krav som bör gälla för en slutlig överenskommelse kan inte uppfyller en förhandling äga rum mellan staten och företaget. Som påpekats ovan bör det enligt utredningens mening föreligga för Statsföretag att på statens begäran avlämna offert. skyldighet Innebörden av detta är att Statsföretag är skyldig att åta sig ett uppdrag som anges i offerten. Enligt utredningens mening bör på de villkor däremot inte kunna ett uppdrag på andra villkor än Statsföretag åläggas de som anges i offerten. Skall andra villkor komma ifråga får dessa avtalas mellan förhandlingar. Denna princip utgör en parterna genom för att Statsföretags ansvarsområde klart skall kunna viktig förutsättning avgränsas. Principiellt innebär detta att Statsföretag kan avvisa uppdrag som inte anser sig ha möjlighet att fullgöra. I praktiken har dock företaget denna inte medfört någon begränsning för tillämpningen av möjlighet offertsystemet. Erfarenheterna från den hittillsvarande tillämpningen har visat att överenskommelser har träffats i alla förekommande fall.

218 Oááejuüsyáteme/tzs sou x-,caeämpmng 1978:85

7.3.3 Den preliminära överenskommelsen

Den överenskommelse som eventuellt kommer att träffas mellan staten och företaget ifråga är att betrakta som preliminär. Det är först sedan riksdagen godkänt regeringens proposition i frågan som ett formellt avtal träder i kraft. Alla offertärenden behöver emellertid inte till föremål för göras riksdagsbehandling. Riksdagen kan, såsom skett under innevarande budgetår, anslå en ram inom vilken regeringen kan fatta beslut i offertfrågor. I detta fall kommer det avtalet att slutliga utgöras av regeringsbeslutet. Det bör också framhållas att även om en preliminär offertuppgörelse föreligger är det inte givet att denna leder fram till ett avtal. slutligt Innan så sker kommer den att med preliminära uppgörelsen jämföras andra alternativa lösningar. Sådana kan t. ex. i form av föreligga preliminära offertuppgörelser med andra företag. Den lösning som till sist väljs är den som förefaller bäst från samhällsekonomisk synpunkt. (Principer gällande den samhällsekonomiska analysen berörs något närmare i nästa avsnitt.)

7.3.4 Ojfertavtaler

Det är utredningens att vissa krav bör ställas uppfattning grundläggande på ett offertavtal. För det första är det viktigt att avtalet ger företaget ett reellt ekonomiskt ansvar för projektet, dvs. att har del i de företaget vinster och förluster som kan uppkomma. Detta reella risktagande utgör ett viktigt incitament för företaget att driva med samma offertprojektet omsorg som företagets övriga verksamheter. Vidare är det väsentligt att avtalet klart avgränsar ansvarsfördelningen mellan företaget ifråga och staten. tveksamheter Inga härvidlag skall kunna uppstå under avtalets löptid. Om företaget ifråga har ett bör offertavtalet slutas moderbolag mellan detta och staten. om bör således avtalet ifråga Statsföretag slutas mellan Statsföretag AB och staten. Det bör ankomma på moderbolaget och vederbörande dotterbolag att sinsemellan träffa erforderlig uppgörelse. Enligt utredningens mening är det av vikt att ett utomordentlig offertavtal ges en sådan att konkurrenssnedvridande utformning inga

“*1

0669/1173 yMåemø/bs tillämpning

effekter kommer att uppstå. Detta är inte minst viktigt från handels- Kravet pâ konkurrensneutralitet innebär att den politisk synpunkt. ekonomiska kompensationen till företaget inte får ge utrymme för otillbörlig konkurrens, dvs. att företaget genom överkompensation erhåller särskilda konkurrensfördelar. I vissa fall kan ett antal frågor behöva i ett offertavtal för att risken för konkurrenssnedvridregleras helt skall kunna undvikas. Särskilda villkor kan ställas upp för ning erhållandet av den ekonomiska kompensationen. Vidare kan i avtalet olika villkor för t. ex. prissättning, större investeringar, m. m. regleras l princip kan de företagsekonomiska motiven för ett offertförfarande vara två. För det första kan en offertöverenskommelse vara motiverad av en alltför lönsamhet hos ett projekt. Vidare på grund låg förväntad kan motivet vara att kompensera ett alltför högt risktagande. l vissa fall kan en kombination av dessa båda faktorer föreligga. Vid företagsekonomiska bedömningar betraktas vanligtvis förväntad lönsamhet och risktagande i ett sammanhang. En lägre förväntad lönsamhet kan således accepteras om samtidigt risktagandet är lägre. Omvänt gäller att ett högre risktagande kan anses företagsekonomiskt försvarbart om samtidigt den förväntade lönsamheten är högre. mening är det utomordentligt viktigt att beakta Enligt utredningens detta förhållande vid utformningen av ett offertavtal. En uppgörelse som kännetecknas av konkurrensneutralitet förutsätter bl. a. att en riktig avvägning mellan företagets förväntade avkastning och risktagande i ett kommer till stånd. Även om motivet för den ekonomiska projekt i en är en alltför låg förväntad kompensationen offertuppgörelse lönsamhet måste således beaktas vilken effekt kompensationen får på Vid avlastning av ett företags risktagande måste företagets risktagande. sätt beaktas vilken effekt detta har på företagets förväntade på samma avkastning. Vad gäller kompensation för en alltför låg förväntad lönsamhet i ett kan denna ha karaktären av såväl bidrag som lån. Huruvida lån projekt med lån med särskilt förmånliga ränte- och Villkorlig återbetalning, amorteringsvillkor eller statliga lånegarantier skall utnyttjas får avgöras från fall till fall. rangordning mellan de olika formerna av Någon generell ekonomisk kompensation låter sig inte göras. Enligt utredningens mening är det dock väsentligt att den ekonomiska inte utformning att en icke önskvärd kompensationen ges en sådan avgränsning till vissa typer av offertprojekt erhålls. Det finns således att binda den ekonomiska kompensationen till ingen anledning generellt

220 Oááe/Lt/sybtemeu uüämpruáng

en viss typ av resurs inom ett projekt. Om och i så fall på vilket sätt detta skall ske får lämpligen avgöras från fall till fall. Investeringsstöd bör således inte utgöra en generell form av kompensation, då det kan medföra en omotiverad styrning till investeringstunga projekt. Projekten bör istället vanligen betraktas som helheter, inkluderande utveckling, investering, idrifttagning, marknadsföring, osv. Detta betraktelsesätt är angeläget eftersom fall kan uppkomma då inga eller obetydliga investeringar är ifråga. Enligt utredningens mening bör eftersträvas att låta den ekonomiska kompensationen i en offertöverenskommelse utgå i någon form av engångsbelopp. Rena driftbidrag bör således inte komma ifråga. Detta hindrar naturligtvis inte att själva utbetalningen av engångsbeloppet kan ske över en längre tidsperiod. Med engångsbeloppet klargörs med andra ord att staten betalar ett visst belopp för ett visst bestämt uppdrag under en viss bestämd tid. Motivet för att låta kompensationen utgå på detta sätt är att en klar ansvarsfördelning därigenom erhålls mellan företaget och staten. När det gäller själva nivån på uppgörelsen bör denna, som påpekats ovan, anpassas med hänsyn till kravet på konkurrensneutralitet. Om offerter inhämtas från flera företag torde konkurrensen om uppdraget ha en tendens att begränsa anspråken och därmed också risken för överkompensation. Vidare erhåller staten på detta sätt flera möjligheter att kontrollera rimligheten i de anspråk som ställs. Om endast ett företag lämnar offert bör nivån för uppgörelsen i förhållande till avvägas det i projektet använda kapitalets alternativa användning inom företaget ifråga, dvs. till den avkastning företaget alternativt kan väntas ha erhållit på sin kapitalinsats. Vidare är det utredningens uppfattning att den ekonomiska kompensationen i första hand bör utgå via de generella stödformer som finns etablerade (lokaliseringsstöd, stöd till teknisk via s. k. utveckling, branschprogram, m. m.). Särskild kompensation via offertsystemet bör således endast stödformerna utgå om de generella är otillräckliga eller av andra skäl inte kan komma ifråga. Om osäkerheten i ett projekt är alltför kan staten avlasta hög företaget en del av risktagandet på i princip tvâ sätt. För det första kan den ekonomiska kompensationen till så att den företaget anpassas förväntade avkastningen satsade på det av företaget kapitalet lyfts upp till en nivå som balanserar det högre risktagandet. För det andra kan staten dela risktagandet med företaget.

055mm gzstemcws Láüâmpnáng

Riskdelning kan också ske på i princip två sätt. För det första kan staten överta en del av det allmänna risktagandet i projektet, dvs. överta en del av de vinster eller förluster som kan uppkomma vid avvikelser från den förväntade utvecklingen. Åtminstone i vissa fall kan en sådan riskdelning åstadkommas genom lån med Villkorlig återbetalning. För det andra kan staten åstadkomma en riskdelning genom att helt eller delvis överta en alldeles speciell risk som kan urskiljas i projektet. Osäkerheten i ett projekt kan vara koncentrerad till en viss storhet. T. ex. kan osäkerheten sammanhänga med den internationella prisutvecklingen på en inom projektet producerad eller använd råvara. Om den storhet som riskdelningen knyts till är opåverkbar från företagets sida kan en klar ansvarsfördelning upprätthållas mellan företaget ifråga och staten. Utredningen vill framhålla att riskdelning inte alltid är förenlig med principen om engångsbelopp. På grund av osäkerhet i utfallet kan det i vissa fall vara svårt att förutse hur stor den ekonomiska kompensationen till företaget kan komma att bli. Detta gäller oavsett om s. k. villkorliga lån utnyttjas eller om riskavlastningen knyts till någon speciell storhet. Enligt utredningens mening bör dock offertavtal kunna slutas även i dessa fall. Det är härvid angeläget att man klargjort den högsta ekonomiska omfattningen av den speciella risken. Avgörande är att en uppgörelse kan uppnås som innebär att en klar ansvarsfördelning råder mellan företaget och staten. Detta är t. ex. fallet, som påpekats ovan, om riskavlastningen och därmed kompensationen kan knytas till en storhet som ligger utanför företagets kontroll. l en offertöverenskommelse bör enligt utredningens mening även regleras företagets skyldigheter ifråga om redovisningen av projektet. Vad som skall redovisas och när detta skall ske bör utformas med hänsyn till offertuppdragets syfte och övriga villkor. Om det är fråga om ett sysselsättningsprojekt bör självfallet sysselsättningsutvecklingen redovisas efter hand. Om villkorliga lån eller andra särskilda villkor ingår i överenskommelsen kan även detta ställa särskilda krav på företagets redovisning. Vidare bör i en offertöverenskommelse regleras vilka krav parterna kan ställa mot varandra om uppdraget inte fullgörs på det sätt som avtalats.

222 Oááe/Lagéteme/a ULK/KämpH/Lng

7.4 Samhällsekonomiska bedömningar i samband med

offertärenden

Som framgått i föregående avsnitt krävs samhällsekonomiska bedömningar vid handläggningen av ett offertärende. För det första måste bedömas om ett problem över huvud taget skall göras till föremål för en offertbehandling eller åtgärdas på annat sätt. Den förberedande bedömning som skall ge svar på detta innehåller avvägningsfrågor av samhällsekonomiskt intresse. För det andra sker en samhällsekonomisk bedömning i samband med granskningen av en offert. Analysen skall i detta fall ge svar på vilka eventuella konkurrenssnedvridande och andra effekter som kan komma att uppstå om offerten ifråga skulle träda i kraft. För det tredje görs en slutgiltig bedömning och jämförelse mellan de olika alternativa lösningar (t. ex. olika preliminära offertöverenskommelser) som kan föreligga. Även i detta fall är det fråga om en samhällsekonomisk bedömning. Utredningen vill betona att det oftast är otillräckligt att basera valet mellan olika alternativ pâ enbart företagsekonomiska bedömningar. Skälen för detta kan vara många. Utifrån ett samhällsekonomiskt betraktelsesätt kan vissa av förutsättningarna i de företagsekonomiska bedömningarna vara missvisande. Vidare kan den samhällsekonomiska bedömningen behöva beakta effekter som ligger utanför de företagsekonomiska bedömningarnas ram. Utredningen vill också betona att det på förhand inte är givet att endera offertmetod eller alternativt förfarande faktiskt kommer att tillämpas. Det kan visa sig att samtliga de metoder som övervägs är så kostsamma i förhållande till den samhällsekonomiska måluppfyllelsen att det är riktigt att disponera de erforderliga resurserna för annat ändamål med högre grad av måluppfyllelse som följd. Det är utredningens uppfattning att offertsystemets effektivitet som näringspolitiskt instrument i hög grad sammanhänger med i vilken mån riktiga samhällsekonomiska bedömningar kommer till stånd. Utredningen vill därför betona vikten av att tillgänglig kompetens och etablerade metoder för dessa analyser så långt möjligt kommer till användning. Hur ingående och omfattande en samhällsekonomisk bedömning skall vara får bli beroende av omständigheterna i det enskilda fallet. l vissa fall, t. ex. i samband med en större regionalpolitisk satsning, kan en

sou 1973;g5 Oááe/uüsyateme/u utlämning 223

ingående cost/benefit analys vara tillrådlig. l en krissituation, t. ex. inom en bransch, kan ett så snabbt beslut vara erforderligt att ett sådant analysförfarande inte är möjligt. l sådana fall bör de samhällsekonomiska fördelarna, erhållna ur mera översiktliga beräkningar och bedömningar, vara klara och uppenbara. Offertprojekt avseende teknisk utveckling är av särskild karaktär ifråga om säkerställande av samhällsekonomisk nytta. I övriga offertfall är sannolikheten stor att de åsyftade samhällsekonomiska målen kan uppnås. ifråga om teknisk utveckling, åtminstone om det gäller större projekt, torde offertförfarandet främst avse riskdelning. Skälet för offerten är således att projektet helt eller delvis kan misslyckas. Den åsyftade samhällsekonomiska effekten kan således mer eller mindre utebli, t. o. m. totalt. Även om det antas att projektet tekniskt sett lyckas är det svårt att på förhand ange det samhällsekonomiska värdet. Detta gäller t. ex. i vilken omfattning det tekniska resultatet ger upphov till industriell produktion och sysselsättning och huruvida och i vilken omfattning spinn off-effekter kan påräknas. Utredningen har velat belysa dessa omständigheter för att klargöra att offertförfarande avseende teknisk utveckling ibland kan få ses mera som ett led i samhällets allmänna åtaganden för den tekniska utvecklingen än som en metod, vilken i det enskilda fallet säkerställer en samhällsekonomisk nytta.

8 Vissa finansiella frågor

8.1 Inledning

Utredningen avser att i detta avsnitt behandla vissa finansiella frågor mot av den föreslagna övergripande målformuleringen och bakgrund motiveringen för denna. Målformuleringen innebär att det ställs ett företagsekonomiskt lönsamhetskrav på Statsföretag och att företagsgruppen skall medverka till en expansiv utveckling inom näringslivet. Utredningen har prövat huruvida det är möjligt att genom särskilda åtgärder i finansieringshänseende underlätta uppfyllandet av denna del av målet. Målformuleringen innebär vidare att Statsföretag mot ersättning skall medverka till uppfyllandet av samhällsekonomiska mål utöver de nämnda. I den senare delen av detta avsnitt kommer utredningen att behandla som avser finansiering av verksamhet till denna del. frågor

8.2 Statsinvest AB

8.2.1 Förutsättningar och möjligheter

framhålles att om en utvidgning av de I utredningens direktiv frågan statliga företagens ägarkrets har aktualiserats i olika sammanhang. Härvid har nämnts spridande av aktierna såväl i moderbolaget som i vissa dotterbolag. Utredningen bör studera vilka verkningar ett vidgat ägande av företagen kan få, såväl vad beträffar möjligheterna att genomföra uppgifter som i ekonomiskt hänseende. Även praktiska samhälleliga konsekvenser, t. ex. i fråga om möjligheterna att utnyttja koncernbidrag till delägda företag, bör enligt direktiven belysas. Om den i direktiven angivna spridningen av aktierna skall kunna komma till stånd torde vissa ekonomiska förutsättningar behöva vara

226 (li/saa Mmm/labila áltågo/L sou 1978:85

uppfyllda. En introduktion på börsen eller fondhandlarlistan kan inte anses vara en absolut förutsättning för att utvidgat ägande skall kunna genomföras. I fråga om de allmänna förutsättningarna och kraven i samband med ett utvidgat ägande torde emellertid tänkbara delägare ställa anspråk som motsvarar dem som ställs vid en börsintroduktion, eftersom börsnoterade eller börsnoterbara företag är ett alternativ. Utredningen har detta som förutsättning och utgångspunkt i det följande. Frågan om ett delägande direkt i moderföretaget Statsföretag har en speciell principiell aspekt. Moderföretaget -och därmed gruppen som helhet - skulle komma att bindas vid ett visst lönsamhetskrav och därtill

anslutna regler. Detta skulle innebära inskränkningar i statsmakternas

möjligheter att använda Statsföretag som instrument i olika situationer och lägen. Vad som framhålls om AB Strukturfinans i senare delen av detta avsnitt utgör ett exempel härpå. Därjämte uppfyller inte moderföretaget - och gruppen som helhet - det aktuella lönsamhetskravet. Detta torde klart ha framgått av tidigare avsnitt. Av dessa skäl ställer sig utredningen avvisande till tanken på ett delägande eller spridande av aktierna i moderföretaget. Av den tidigare framställningen har framgått att åtskilliga dotterbolag uppfyller de berörda lönsamhetskraven. Aktierna i ett sådant dotterbolag skulle således kunna komma i fråga för delägarskap eller spritt ägande. Utredningen har emellertid också tagit upp frågan om ett delägande skulle kunna ske i en begränsad grupp dotterföretag. En utgångspunkt har därvid varit inte endast att den åsyftade gruppen skall uppfylla de erforderliga anspråken utan också att företagen i den övriga delen av Statsföretagsgruppen, exkl. offertföretagen, skall ha en lönsamhet som ger dem goda framtidsförutsättningar. Utredningen kommer i ett senare avsnitt att belysa formerna m. m. för ett delägande i en sådan begränsad grupp dotterbolag och inskränker sig därför här till att kort ange

tillvägagångssättet.

Moderbolaget Statsföretag AB bildar ett aktiebolag och överlåter till detta samtliga aktier i vissa dotterbolag. Det nybildade bolaget riktar en aktieemission till Statsföretag till samma värde som de erhållna aktierna. Det nybildade bolaget kan förslagsvis benämnas Statsföretag Invest AB, Statsinvest AB, e. d. Fortsättningsvis användes beteckningen Statsinvest. Statsinvest är alltså dotterbolag till Statsföretag och äger samtliga aktier i de berörda dotterföretagen. Delägande kan då ske genom att Statsföretag överlåter en del av sina aktier i Statsinvest till

VÃ/Ma Mylan/Melia á/Lägo/t 227

andra ägare eller genom att nya aktier i Statsinvest genom emission riktas till andra. l det följande kommer utredningen mot bakgrunden av den inledningsvis åberopade målformuleringen att belysa både alternativet med direkt ägande i dotterbolag och Statsinvest-alternativet. Frågan gäller följaktligen om medverkan i en expansiv utveckling underlättas genom delägande och vilket av de båda alternativen som kan anses bäst i detta hänseende. Expansion inom företag kräver ökat risk- eller egenkapital. Genom delägande tillskapas ytterligare en möjlighet till anskaffning av sådant kapital. Troligen är det lättare att intressera för aktieinnehav i Statsinvest än i ett vanligt dotterbolag, eftersom Statsinvest-modellen innebär att risken sprids över flera företag och branscher. Såsom framgått tidigare bör medverkan till en expansiv utveckling kunna ske på olika sätt. Ett sådant sätt kan vara att staten genom sina företag engagerar sig som delägare inom företag som har tillväxtförutsättningar och kapitalbehov. Staten skulle då öka aktiekapitalet i Statsinvest eller i ett dotterföretag till Statsföretag. Därpå skulle företaget föra det tillskjutna kapitalet vidare till ett ickestatligt företag och bli delägare i detta. Motivet kan därvid vara av rent finansiell art, dvs. att genom tillskott av aktiekapital främja expansion under krav på lönsamhet. Saken blir emellertid av särskilt intresse om det hos de berörda parterna finns förutsättningar i fråga om utveckling, teknik, marknadsföring, o. d. som samordnade kan ge ökad slagkraft och tyngd, t. ex. på internationella marknader. I sådana fall är Statsinvest, som omfattar flera dotterföretag, mera lämpligt som instrument än ett enda dotterföretag. Den nämnda metoden, dvs. då staten med ett bestämt krav på lönsamhet medverkar med delägarkapital, är naturligtivs av speciellt intresse när berörda företag har behov av ökat kapital för tillväxt. Det kan emellertid vara av intresse att skapa ägarsamband utan att sådant behov föreligger. Om det beträffande verksamhet hos ett annat industriföretag finns goda skäl för samordning med en liknande verksamhet inom Statsföretag kan en ägarmässig samordning åstadkommas genom Statsinvest. lndustriföretaget tillföres då aktier i Statsinvest som erhåller aktier i industriföretaget. Statsinvest blir därigenom delägare i industriföretaget, liksom detta blir delägare i Statsinvest. Det torde stå klart att Statsinvest i sådana fall är ett bättre instrument än ett separat dotterbolag.

228 lll/Ma 6/Låg0/L

áinanøsiøüa

Utredningen har tidigare framhållit att motivet för att ett företag eller en verksamhet överlåtes bör vara att bättre erhålles förutsättningar hos den nye ägaren. Om ett företag eller verksamhet skall överföras till Statsföretagsgruppen kan detta ske via Statsinvest och betalning - helt eller delvis erläggas genom Statsinvest-aktier. Den tidigare ägaren blir då delägare i Statsinvest. Skall överlåtelsen ske i motsatt riktning till ett industriföretag kan betalning ske medelst aktier i industriföretaget, varigenom Statsinvest blir delägare i detta. Om man önskar överföra ett dotterföretag från den övriga delen av Statsföretagsgruppen till Statsinvest kan detta ske genom att moderföretaget överlåter aktierna i dotterföretaget till Statsinvest och genom riktad emission erhåller betalning medelst Statsinvest-aktier till samma värde. Även idessa fall framstår Statsinvest som ett bättre alternativ än ett enda dotterbolag. Sammanfattningsvis vill utredningen framhålla att ett delägarskap i moderföretaget och därmed i företagsgruppen i dess helhet inte är möjligt och ur vissa synpunkter olämpligt. Ett delägande i separat dotterbolag är möjligt. Sak samma gäller delägande i en grupp - benämnd Statsinvest. Det senare alternativet framstår som det lämpligare.

8.2.2 Koncernbidrag m. m.

Utredningen har enligt direktiven att belysa frågan om möjligheterna att utnyttja koncernbidrag till delägda företag. Koncernbidrag innebär att skattemässiga vinster och skattemässiga förluster hos olika företag inom en koncern får utjämnas mot varandra enligt vissa regler. Statsföretag skattar genom dispens enligt kommunalskattelagen 54 § som rörelsedrivande företag. Detta innebär att utdelningar på aktier i bolag där Statsföretag har aktier motsvarande minst 25 procent av röstetalet inte utgör skattepliktig inkomst för Statsföretag. l fråga om statlig inkomstskatt gäller motsvarande dispens för koncernbidrag med skattebefrielse för givaren och skattskyldighet för mottagaren, förutsatt att Statsföretag äger minst 90 procent av aktierna i dotterbolagen. Vidare gäller att koncernbidrag, som utges för att täcka förlust hos det mottagande företaget, i regel inte får avräknas mot förlusten vid den kommunala taxeringen. I stället beskattas det mottagande företaget kommunalt för hela bidraget. Regeringen har dock möjlighet att medge att sådana koncernbidrag får kvittas mot förluster i särskilt angelägna fall, t. ex. när förlustföretagets verksamhet har väsentlig betydelse för sysselsättningen på en eller flera orter. Detta har

Vasa áinamáøua áltågo/L

tillämpats i fråga om företag inom Statsföretagsgruppen. Beträffande Statsinvest torde i princip gälla att de berörda dottersinsemellan har de ovan möjligheterna till koncernbolagen angivna bidrag. För Statsinvest vidare, om det klassificeras som förvaltgäller ningsbolag, att utdelningsinkomster från dotterbolagen inte utgör skatteinkomst till den del de genom utdelning vidareföres till aktieägarpliktig na i Statsinvest. Om Statsinvest klassificeras som investmentbolag gäller att inte skattepliktig inkomst om de till utdelningsinkomsterna utgör till Denna skillnad mellan minst 80 procent föres vidare delägarna. och investmentbolag kan knappast tillmätas någon förvaltningsbolag nämnvärd eller avgörande betydelse i förevarande fall. kan i praktiken utnyttjas endast för att medelst Koncernbidragen skattemässiga vinster i vissa av gruppens företag (bidragsgivande) utjämna skattemässiga förluster i andra av gruppens företag (bidrags- Om det t. ex. sammantaget för dotterföretagen-efter tagande). av koncernbidragsmöjligheter dem emellan-kvarstår en utnyttjandet skattepliktig vinst, är koncernbidrag till moderföretaget meningsfullt endast om har skattemässig förlust, t. ex. genom moderföretaget l den mån dessa möjligheter inte föreligger blir outnyttjade avdrag. Resultatet blir då detsamma som om moderföretaget skattskyldigt. lämnat till och själva svarat för dotterföretagen utdelning Statsföretag skatten. Det säger sig självt att om samtliga företag i gruppen redovisar skattemässig vinst är koncernbidragsmöjligheten helt betydelselös. Beträffande koncernbidrag bör även en annan omständighet uppmärksammas. Såsom framgått ovan kan dotterföretagen till Statsinvest sinsemellan, oavsett om aktierna i Statsinvest utnyttja koncernbidrag innehas av en eller flera Denna möjlighet föreligger inte om ägare. sker direkt i rörelsedrivande dotterbolag. Om delägare direkt delägandet eller mer av aktierna finns inte till äger 10 procent möjlighet Såsom framgått ovan förutsättes nämligen att de berörda koncernbidrag. till minst 90 procent är i samma ägo för att koncernbidrag företagen skall få tillämpas dem emellan. Om Statsinvest etableras gäller allmänt följande i fråga om koncernkan tillämpas mellan dotterföretagen i Statsinbidrag. Koncernbidrag vest. Likaså kan koncernbidrag tillämpas mellan företagen i den övriga delen av Statsföretagsgruppen. Däremot kan inte koncernbidrag föras mellan Statsinvestföretagen och den övriga delen av Statsföretagsgrup-

pen.

230 ilj/wa. áinanøsieüa ánågo/L

Enligt direktiven skall prövas vilka verkningar ett delägande kan få i fråga om möjligheterna att genomföra samhälleliga uppgifter. Utredningen kan inte finna att några hinder eller olägenheter skulle uppkomma och hänvisar härvid till avsnitt 7 om offertsystemet. Detta system innebär att företagen vid särskilda samhällsåtaganden skall kompenseras till den del ett inte faller inom ramen åtagande för de företagsekonomiska kraven. att skulle ha samma Omständigheten Statsinvestgruppen lönsamhetskrav som gäller inom andra delar av näringslivet utgör inte något hinder. Utredningen vill erinra om att offertprincipen har tidigare tillämpats beträffande börsnoterade företag.

8.2.3 Starsinvesr - ett exempel

Utredningen har tillämpat den ovan beskrivna Statsinvestmodellen på olika grupper Det har därvid visat flera olika dotterbolag. sig att kombinationer torde kunna uppfylla de aktuella För att anspråken. genomföra den belysning som är önskvärd enligt direktiven kommer utredningen i det följande att som åskádnings- eller räkneexempel redovisa en av dessa kombinationer. Företagsgruppen har uppfyllt de aktuella lönsamhetskraven under tre år. Den följande belysningen är grundad på redovisningarna för år 1977, som kan betecknas som ett medelår. De siffervärden som används har erhållits genom att det egna beskattade vid en soliditet kapitalet på 35

procent åsatts värdet 120 mkr. Övriga värden har omräknats

på motsvarande sätt. Värdena är således en direkt av de återspegling faktiska förhållandena. Företagsgruppen uppfyller de aktuella ansprâken utom i ett avseende. Soliditeten (eget beskattat kapital plus obeskattade reserver minskade med latent skatteskuld, uttryckt som andel av balansomslutningen) är för låg, nämligen ca 25 procent. Någon entydig regel om hur hög soliditeten bör vara finns inte. Nivån 35 procent torde dock vara väl tillfyllest. Vid en soliditet på 25 procent är det egna beskattade i den kapitalet aktuella dotterföretagsgruppen 78 mkr. Det behöver med 42 mkr höjas till l20 mkr för att Soliditeten 35 procent skall uppnås. Detta kan ske på olika sätt. Om man bortser från vissa till möjligheter uppskrivning av anläggningstillgångar som underlag för fondemission kan Statsföretag omvandla lån på #2 mkr till de berörda dotterbolagen till eget kapital i desamma.

lll/saa átnamiøüa 6/Läg0/L 231

sou 1973:35

Hos ökar då värdet av dotterbolagsaktier och minskar Statsföretag med nämnda belopp. Hos dotterbolagen ökar fordringar på dotterbolag det egna kapitalet och minskar låneskulder på motsvarande sätt. En annan möjlighet är t. ex. att man vid bildandet av Statsinvest träffar överenskommelse med delägare om aktieteckning från deras sida. Statsinvest har vid bildandet ett eget kapital på 78 mkr, fördelat med 65 mkr på aktiekapital och 13 mkr på reservfond. Delägarna tillskjuter 42 mkr. Såsom framgår i det följande bör detta kunna ske till 20 därpå procent överkurs. Nämnda 42 mkr fördelas med 35 mkr på aktiekapital och 7 mkr på reservfond. l båda dessa fall kommer kapitalet i Statsinvest, 120 mkr fördelade med 100 mkr i aktiekapital och 20 mkr i reservfond, att motsvara det i dotterföretagen. l det förstnämnda fallet är egna beskattade kapitalet Statsföretag ensam ägare. l det andra fallet är Statsföretag ägare till 65 procent och övriga till 35 procent. I båda fallen föreligger möjligheter att t. ex. få med ytterligare delägare genom överlåtelser av aktier eller genom nyemission. Efter genomförande av ett av dessa tillvägagångssätt skulle de sammantagna resultat- och balansräkningarna i Statsinvestgruppen få följande utseende (mkr):

Resultaträkning år 1977 Fakturerad försäljning 603,9 Tillverknings-, försäljningsoch administrativa kostnader -555,l Avskrivningar enligt plan -l6,2 Resultat efter avskrivningar

Resultat före bokslutsdisposition och skatt 34,0

232 VÃAAa áinanéiøüa

á/zágo/L

Balansräkning 1977-12-31

Tcügånga/L

Omsättningstillgángar 306,4

Spärrade medel, Riksbanken 3,7 Anläggningstillgángar _L752_ Swyma 486,3

Skuiidøt och egot kam/tak Kortfristiga skulder l#8,2 Långfristiga skulder 108,4 Obeskattade reserver 109,7 Eget beskattat kapital 120,0 Summa 4863 Soliditet 34,8

Som ett led i detta exempel har utredningen antagit att nominella värdet per aktie är 100 kr och antalet aktier följaktligen l miljon och att utdelningen per aktie är 6:50 kr. Det faktiska långsiktiga avkastningsanspråket, jämfört med andra placeringar, kan f. n. antagas vara 5,0 - 5,5 procent. I detta exempel antages att det är 5,4 procent vilket medför att övervärde per aktie på ca 20 kr. Det antages att den kommunala skatten är 25 kr/skkr. Kommunalskatt för ett år får vid till skatt avdragas taxering statlig påföljande år. I detta exempel att kommunalskatten antages föregående år varit lika stor som den blir det aktuella året. I det följande antages att sker utdelning som ovan sagts och att därav följande skatt erlägges. Återstoden av det disponibla resultatet användes för konsolidering genom avsättning till obeskattad reserv. Under dessa redovisas utfallet förutsättningar i följande fyra fall (mkr):

Fall A: Statsinvest har etablerats. är ensam och Statsföretag ägare svarar helt för aktiekapital och reservfond på 120 mkr. Resultaten hos Statsinvests dotterföretag disponeras till utdelning och i övrigt genom avsättning till obeskattad reserv. Statsinvest för vidare utdelningen till ägaren Statsföretag. Fall B: Som fall A med den skillnaden att svarar för ett Statsföretag kapital på 78 mkr (65 procent) och andra delägare för #2 mkr (35 procent). Statsinvest för utdelningen vidare till de olika ägarna.

Vuaa áÅVlaVL/.SÃG/Ma ÅILåQO/L 233

Fall C: Nuvarande förhållanden, dvs. Statsföretag äger som nu de berörda dotterföretagen och svarar för ett kapital på 78 mkr. lâneskulder 42 mkr större än Som följd härav blir dotterbolagens i fallen ränta reducerar i A och B. En antagen på ll procent detta fall resultatet med 4,6 mkr, dvs. till 29,4 mkr. Statsföretag tillgodogör sig resultatet genom koncernbidrag. Fall D: Samma som i fall C med den skillnaden att samma konsolidering sker samma till obeskattad i dotterföretagen genom avsättning reserv som i fallen A och B.

Statsinvest etablerat Nuvarande förhållanden Statsföre- Statsföre- Utan kon- Med kontag ensam tag 6596 solidering solidering ägare andra 3596 Fall A Fall B Fall C Fall D

l Till obesk. reserv (konsolidering i - 19,6 dotterbolag) 19,6 19,6 2 Utdelning till

3 Koncernbidrag till - - 29,4 9,8 Statsföretag

Skatt

Hänsyn har inte tagits till garantiskatt för fastighet. I anslutning till sammanställningen önskar utredningen framhålla följande:

o Värdet inom i fall A, 1,9 mkr, belyser att Statsföretag i parentes detta fall har ett kapital i Statsinvest som är 42 mkr större än i fall B. Som följd härav är också Statsföretags låneskulder 42 mkr större i fall A. Vid en ränta på ll procent innebär detta en årlig utgift på 4,6 mkr. Detta belopp har dragits från utdelningen 6,5 mkr. Det erhållna värdet, 1,9 mkr, bör tillämpas vid en jämförelse ur Statsföretags synpunkt mellan fallen A och B.

234 Vuba Mmm/Louie: álzágon

o I tre fall har en konsolidering skett genom avsättning till obeskattad reserv i dotterbolagen. Det högre koncernbidraget i fall C beror på att ingen sådan avsättning gjorts i dotterföretagen. Hittills har Statsföretag som huvudregel genomfört erforderlig konsolidering innan koncernbidrag kommit i fråga. Utredningen vill understryka vikten av att den principen bibehålles. Konsolideringen är till för att skydda Soliditeten mot inflation och för att uppväga konjunkturfluktuationer o. d. Sker inte avsättning i konsoliderande syfte kommer dotterföretagen att försvagas och deras styrka att motstå framtida påfrestningar att minska. Utredningen utesluter därför fall C som ett realistiskt alternativ. 0 Mellan fallen A och B å ena sidan och fallen C och D å andra sidan finns den skillnaden att den offentliga sektorn i de sistnämnda fallen inte får andel av resultatet genom skatt till stat och kommun. Bortfaller det s. k. sysselsättningskriteriet för dispens från kommunal skatt kommer sådan skatt att utgå med ca 2,5 mkr i fall D och skulle i fall C utgå med ca 7,4 mkr.

Slutligen bör framhållas att den ovan gjorda exemplifieringen självfallet inte är avsedd att ligga till grund för beslut om etablerande av Statsinvest. Härför fordras mera ingående analyser, inte minst avseende framtida utveckling. En sådan analys kan ge anledning till andra kombinationer. Exemplifieringen har gjorts i syfte dels att belysa de koncernbidragsfrågor m. m. som framgår av direktiven, dels att påvisa att möjligheter finns att inom Statsföretagsgruppen etablera en företagsgrupp som svarar mot de anspråk som gäller i sammanhanget.

8.2.4 Utredningens synpunkter Såsom tidigare framhållits kan Statsinvestmodellen tillämpas på olika dotterföretagskombinationer som uppfyller bl. a. lönsamhetskraven för delägande. Utredningen vill framhålla att detta lönsamhetskrav är detsamma som gäller för andra jämförbara företagskonstellationer inom svensk industri. Lönsamhetskravet kan sålunda ses som en konsekvens av det hittills gällande anspråket att det på de statliga företagen skall ställas samma företagsekonomiska krav som gäller inom näringslivet i övrigt. Såsom framgått av tidigare avsnitt anser utredningen att denna princip bör gälla även framgent.

Vasa Mylan/Metta á/Lágo/L 235

Lönsamhetskravet kan ses som en konsekvens av olika delkrav. Det finns sålunda krav på förräntning i form av utdelning på aktiekapitalet. Detta delkrav kan vara beroende av vilken avkastning som kan erhållas vid annan placering av kapitalet; i bank, i obligationer, osv. Vidare finns krav på att en del av resultatet skall kvarhâllas i företagen i syfte att eliminera eller reducera inflationseffekten samt främja deras ekonomiska stabilitet och förmåga att motstå framtida påfrestningar. Slutligen ställer samhället genom skatt till stat, landsting och kommuner krav på att en del av det disponibla resultatet skall tillföras den offentliga sektorn. Lönsamhetskravet bör emellertid inte ses som statisk företeelse. För det första är möjligheterna för företagen att uppfylla lönsamhetskraven beroende av ekonomisk politik i vid bemärkelse. De olika delkraven är vidare beroende av den ekonomiska politikens utformning, t. ex. i fråga om räntenivå och företagsbeskattning. Med det lönsamhetskrav som tillämpats i den föregående beskrivningen har utredningen sålunda inte tagit ställning till om kravet kan anses riktigt avvägt utan endast sökt återspegla nu rådande förhållanden. Av den föregående beskrivningen har framgått att statliga företag genom Statsinvest kan tillföras egenkapital genom andra än staten. I förhållande till Statsföretagsgruppens totala behov torde dock lzapitaltillskott från delägare bli av begränsad omfattning under överskådlig tid. Generellt sett och mot bakgrund av den numera låga Soliditeten inom svensk industri måste knapphet anses råda på riskbärande kapital. De rent finansiella tillskott som kan komma i fråga bör därför i nuläget inte ensamt tillmätas avgörande betydelse, utan bör ses som en del av ett större sammanhang och i ett längre perspektiv. Utredningen vill erinra om pågående överväganden och debatt angående näringslivets försörjning med riskbärande kapital genom löntagarfonder, ökad tillförsel av APmedel, speciella aktiefonder, m. m. Inom en inte alltför avlägsen framtid kan kapitalförsörjningen till berörd del sålunda komma att baseras på nya intressenter som i sinom tid kan komma att svara för en stor del av tillskotten. Sett i detta perspektiv kan etablerandet av Statsinvest ses som en beredskapsåtgärd. I tidigare avsnitt har utredningen gett exempel på hur Statsinvest kan användas som instrument för att främja utvecklingen i näringslivet. Denna exemplifiering visar att Statsinvest skulle kunna bli ett flexibelt blandekonomiskt instrument för expansion under krav på lönsamhet. Statsföretagsgruppens karaktär av något av isolerad enklav till denna del

236 Vas/sa áinanA/Le/üa áILägo/L SOU 1978385

inom det industriella näringslivet skulle brytas. Med hänsyn till Statsinvestgruppens storlek får betydelsen för den industriella utvecklingen inte överdrivas. Ä andra sidan bör givetvis alla möjligheter till en expansiv utveckling tillvaratagas. Statsinvest skall ses som ett ytterligare instrument eller medel i näringspolitiskt avseende. Dess betydelse blir beroende av möjligheterna och viljan att utnyttja det. Som en utgångspunkt för sina överväganden har utredningen haft att Statsföretagsgruppen, inbegripet Statsinvest, skall sammanhållas under en koncernledning. Utredningen förutsätter att Statsföretags styrelse, som kommer att ha majoritetsägaransvaret för Statsinvest, tillser att erforderliga relevanta personsamband kommer att etableras mellan Statsföretags styrelse och koncernledning samt styrelse och ledning för Statsinvest. Det är naturligt att företrädarna för Statsföretag i Statsinvests styrelse rekryteras från Statsföretags styrelse och direktion. Genom denna ordning säkerställes att de berörda policies, system, etc., som tillämpas inom Statsföretag i övrigt, blir tillämpade också i fråga om företagen inom Statsinvest. Någon särskild administrativ apparat behöver heller inte etableras. En väsentlig fråga i sammanhanget är om man genom etablerandet av Statsinvest skulle försvaga den övriga delen av Statsföretagsgruppen. Utredningen har jämfört den företagsgrupp som ingått i det tidigare redovisade Statsinvest-exemplet med företagen i den övriga Statsföretagsgruppen exkl. företag berörda av stora offertåtaganden, ASSI, Berol, Eiser, LKAB och SSAB. Den jämförda gruppen är avsevärt större än Statsinvestgruppen. Dess resultat mätt som avkastning på totalt arbetande kapital var år 1977 0,4 procent lägre än för företagen i Statsinvest-exemplet. Skillnaden ligger inom ramen för årsvariationer. År 1976 var förhållandena omvända. Härav kan dras den slutsatsen att företagen som ingått i Statsinvest-exemplet inte är exklusiva ur lönsamhetssynpunkt och att det kan etableras andra kombinationer av dotterföretag som motsvarar de aktuella ansprâken. Utredningen vill fästa uppmärksamheten på att delägande i och av statliga företag av liknande slag förekommer i andra länder. Två likartade exempel är Norsk Hydro AS (Hydro) och The British Petroleum Company Limited (BP). Hydro är Norges största företag och BP är EG:s näst största företag. De ägs till 51 procent av norska resp. engelska staten. Båda företer den likheten att de successivt breddat sin verksamhetsbas. Särskilt har - företrädesvis Hydro därjämte genom delägarskap gett sig in på nya områden.

Vasa áinan/s/Løüa måga):

Hydro omsatte år 1977 ca 7 miljarder norska kronor. Antalet anställa var ca 12 000, varav ca 2 000 utanför landet. Företaget har ett 50-tal helägda dotterbolag, varav ca 15 i Norge, samt är hälftenägare eller mera i ett 15-tal och minoritetsägare i ett 60-tal. De icke företag är till ungefär hälften vardera fördelade på ett statligt ägda aktierna stort antal händer inom- och utomlands. BP har förutom inom oljesektorn sin verksamhet främst inom områden som på något sätt har anknytning till denna sektor. BP-gruppen hade år 1977 en balansomslutning på 5 5454 miljoner pund. Exkl. minoritetsengagemang omsattes 14 700 miljoner pund och antalet anställda i företag där BP är minoritetsägare var var drygt 80 000. Antal anställda ca 60 000. Totalt är BP genom hel-, majoritets- eller minoritetsägande engagerat i ca 650 företag. Det bör noteras att trots det statliga majoritetsägandet, vilket båda staterna förklarar att det skall bibehâllas, är både Hydro och BP noterade på flera börser. Hydro är - förutom i Oslo - noterat på börserna i Basel, Düsseldorf, Frankfurt, Genêve, Hamburg, London, Paris och Zürich. BP är också noterat på dessa börser (exkl. Oslo) samt i Amsterdam och New York. Ett annat av National Enterprise Board (NEB) i exempel utgöres inom problembranscher, t. ex. British Leyland och England. Företag inom bilbranschen, är dominerande inom NEB. Dessa Rolls-Royce särredovisas i årsredovisningarna. NEB har emellertid engagemang växande intressen med tillväxtförutsättningar, t. ex. på teknikomrâden elektronik, maskiner, verktyg och instrument, prospektering, m. m. Dessa sker under marknadsmässiga lönsamhetskrav och omfattar engagemang såväl helägda företag som majoritets- och minoritetsengagemang. l Tyskland finns flera statliga förvaltningsbolag. Saltzgitter AG ägs till 100 procent av staten och är verksamt främst inom stålindustrin. Viag ägs till 83 procent av staten och till återstoden av en offentligt ägd bank. Företaget har tyngdpunkten av sin verksamhet inom energiförsörjelektrokemi och aluminium. Veba AG, som är EG:s femte företag i ning, storlek största 44 procent av och Västtysklands industriföretag, ägs till staten. Återstoden är fördelat på över en miljon aktieägare. Företaget, som är börsnoterat, betecknas som statligt kontrollerat. Veba är engagerat med mer än 25 procent i 13 dotterbolag. Dessa har i sin tur hel- De viktigaste verksamhetsområdena är och delägda dotterbolag. elektricitet, gruvor, kemisk industri, olja, glas, skeppning och transport samt handel.

238 Vasa Mylan/steam

á/Lågü/L

År 1977 omsatte företagsgruppen 27 miljarder DM. I andra länder har man således i stor beträtt sådana utsträckning vägar i fråga om statligt engagemang i industrin där Statsinvestmodellen f. n. kan betecknas som en tillämpning efter svenska förhållanden. Utredningen hänvisar till avsnitt 4. Utredningen anser inte att det är dess uppgift att framlägga ett detaljerat eller slutligt förslag i detta hänseende som i stor utsträckning gäller företagsekonomiska avvägningsfrågor och analyser. Det bör ankomma på Statsföretags styrelse att svara för utarbetande av förslag till vad som här benämnts Statsinvest. Därvid bör följande beaktas. Statsinvestgruppen bör, förutom vad som fordras i fråga om lönsamhet m. m., ha en sådan sammansättning att den som helhet en utgör tillväxtpotential och i detta hänseende kan vara av intresse för samarbete med andra konstellationer. Även sammansättningen och den ekonomiska hos den övriga delen styrkan jämförbara av Statsföretagsgruppen bör givetvis beaktas. Såsom framhållits kan andra industriföretag tidigare i anslutning till olika samarbetsprojekt m. m. vara lämpliga delägare. har Utredningen inte utrönt vilka s. k. institutionella placerare som kan vara aktuella. Erfarenhetsmässigt brukar dock s. k. banker närstående investmentföretag kunna överväga medverkan med aktiekapital i anslutning till bankens lånefinansiering av intressanta projekt eller utvecklingsplaner. Med hänsyn till omfattningen av Statsföretagsgruppens bankförbindelser kan detta vara av intresse. Fjärde AP-fonden torde också vara en tänkbar delägare. Såsom nämnts kan bildandet av Statsinvest ses som en beredskapsåtgärd med anledning av pågående överväganden och debatt om ett breddat ägande, löntagarfonder, särskilda aktiefonder, m. m. Oavsett därav torde det vara av intresse utgången att pröva möjligheterna för Statsföretags anställda till delägande i Statsinvest. Det kan övervägas om en särskild aktieform är lämplig i detta sammanhang. Vidare bör uppmärksammas att åtminstone AP-fonden Fjärde och övriga institutionella placerare för sin medverkan torde ha anspråk på introduktion på fondbörsen eller fondhandlarlistan eller eventuellt att en sådan introduktion planeras. En introduktion skulle öppna möjligheter för allmänheten att delta. Även dessa spörsmål bör beaktas vid utarbetande av det förslag som utredningen förordar. Frågan om huruvida - och staten - skall Statsföretag därigenom avhända sig majoriteten i Statsinvest är av speciell vikt. principiell Utredningen föreslår därför att Statsföretag inte skall medges avhända

lll/ma áinamiøüa någon 239 SOU 1978; 35

sig ägarmajoriteten i Statsinvest med mindre än att särskilt beslut därom fattas av Statsföretags ägare. Slutligen önskar utredningen framhålla att staten genom Statsinvest inte avhänder sig några av sina nuvarande möjligheter avseende Statsföretag. I stället skulle nya möjligheter öppnas till en framåtsyftande medverkan i utvecklingen inom en del av det industriella näringslivet som är av stor omfattning i vårt land. Staten skulle få möjlighet att använda inte bara Statsföretag utan också nya möjligheter genom Statsinvest.

8.3 AB Strukturñnans

8.3.1 Bakgrund

De senaste årens utveckling inom Statsföretagsgruppens basindustrier har haft en mycket negativ inverkan på Statsföretags ekonomiska ställning och styrka. Översikter och preliminära planer kommer Enligt föreliggande också de närmaste åren att medföra stora förluster. Mest tyngande ur Statsföretags synpunkt är engagemangen i handelsstålindustrin genom SSAB och i gruvindustrin genom LKAB. SSAB bildades vid årsskiftet 1977/78 genom sammanslagning av de tre största handelsstålverken Domnarvets Järnverk, Oxelösunds Järnverk och Norrbottens Järnverk. sammanslagningen får ses som ett första steg av en strukturell anpassning av den svenska handelsstâlindustrin. SSAB ägs till 50 procent av Statsföretag och till 25 procent vardera av Stora AB och Gränges AB. Avtalet med staten kan sägas Kopparbergs Bergslag vara ett i tiden offertavtal. Nödvändiga rekonstruktions- och begränsat avses bli genomförda under åren 1978-1982. Därefanpassningsåtgärder ter anses förutsättningar ha etablerats för en verksamhet på företagsekonomiska grunder. Avtalskonstruktionerna är sådana att delägarna inte kan påräkna eller förräntning av aktiekapitalet under någon avkastning rekonstruktionsperioden. Egenkapitalet i SSAB utgjorde vid bildandet 2 800 mkr, fördelat med 1400 mkr pâ Statsföretag och med 700 mkr vardera på Gränges och Stora Kopparberg. Kapitalet är vidare fördelat med 2 000 mkr i aktiekapital och 800 mkr i reservfond. Med utgångspunkt från för - kan år 1978 delårsrapporten januari augusti omsättningen beräknas till drygt 3 000 mkr med en förlust före bokslutsdispositioner och skatter på över 800 mkr. Denna förlust torde bli balanserad genom särskilt lån med Villkorlig återbetalningsskyldighet.

(li/Ma áÃVlaVl/MÅG/üa áøzágoøi

LKAB:s verksamhet avser till ca 95 procent järnmalmsutvinning i Gällivare och Kiruna. År 1976 var omsättningen 2 060 mkr med ett resultat efter planenliga avskrivningar och finansiella poster på 22,1 mkr. År 1977 omsatte företaget l 623 mkr med en motsvarande förlust på 621 mkr. För år 1978 kan med utgångspunkt från delårsrapporten för januari - beräknas augusti en omsättning på 1 800 mkr och en förlust efter planenliga avskrivningar och finansiella poster på ca 700 mkr. Också för de närmaste åren beräknas stora förluster. Om en finansiell rekonstruktion inte genomföres torde LKAB inom kort ha att upprätta likvidationsbalansräkning. Utredningen har inte sökt bedöma huruvida det från strikt företagsekonomiska utgångspunkter i jämförelse med alternativa engagemang, vid bedömning på kort och lång sikt, osv. vore att berättigat avstå från finansiell rekonstruktion av LKAB syftande till att säkerställa fortsatt drift. Det måste emellertid konstateras att de sociala, befolkningsmässiga och samhällsekonomiska konsekvenserna skulle bli mycket långtgående om inte rekonstruktionsåtgärder vidtages. Orterna Kiruna och Gällivare skulle drabbas på sätt som saknar motstycke. Statsföretagsgruppen som helhet hade år 1976 en förlust efter planenliga avskrivningar och finansiella poster på 1 066 mkr och år 1977 en förlust på 1 057 mkr. Med utgångspunkt från delårsrapporten januari augusti kan motsvarande förlust för år 1978 beräknas till ca 1 000 mkr. Frånräknas basindustriföretagen (ASSI, Berol, LKAB, NJA) är motsvarande resultat positiva för dessa år, nämligen 292, 136 resp. 100 mkr. Frånräknas Eiser, för vilket särskilt offertavtal gäller, kan resultatet för år 1978 beräknas till ca 200 mkr. Det totala värdet av dotterbolagsaktier hos Statsmoderbolaget företag AB torde per 1978-12-31 bli bokfört till ca 3 600 mkr. Härav utgör aktierna i SSAB och LKAB 1400 resp. 1330 mkr eller ca 75 procent. Det fria egna kapitalet är negativt, vilket i praktiken innebär att en del av det bundna kapitalet i form av aktiekapital och reservfond förbrukats. Nettot av bundet och fritt eget kapital beräknas till ca 3 600 mkr. Några disponibla reserver finns ej. Det bör också uppmärksammas att företagsgruppen - exkl. LKAB och SSAB/NJA- för år 1976 hade en förlust efter planenliga avskrivningar och finansiella poster på 385 mkr och år 1977 på 235 mkr. För år 1978 beräknas en motsvarande förlust på ca 300 mkr, medan resultatet för år 1979 beräknas bli bättre.

lll/Ma áinan/siøüa ánágon 241

8.3.2 Bildande och allmänna principer Det får konstateras att Statsföretag saknar reella möjligheter att genomföra en sådan nedskrivning av det bokförda värdet av LKABaktierna som ur flera synpunkter ter sig befogad och att därjämte bära de förluster som enligt LKAB är att räkna med de närmaste åren. Staten måste följaktligen medverka med insatser i särskild ordning. Med hänsyn till omfattningen av LKAB:s verksamhet och osäkerheten i framtidsbedömningen även på relativt kort sikt får det också ifrågasättas om Statsföretag har ekonomisk kapacitet att ta ett företagsekonomiskt ansvar för de risker som kan vara förknippade med ett rekonstruktionsavtal avseende LKAB. Dessa omständigheter kan anses tala för att Statsföretag avlyftes LKAB-engagemanget. Såsom utredningen framhållit i avsnitt 5 bör det dock undvikas att förlägga det statliga ägaransvaret inom den industriella sektorn till fonden för statens aktier. Denna princip har en särskild tyngd i fall då ett offertförfarande siktande till rekonstruktionsavtal är i fråga. Såsom utredningen framhållit i avsnitt 7 är det en fördel om moderbolaget i en koncern tar ansvaret för ett offertavtal under former som ger företagsekonomiskt incitament att lägga ner stor omsorg på verksamheten i fråga. Därjämte skulle en omfattande nedskrivning av aktievärdet eller ett totalt avlyft av LKAB-engagemanget - om åtgärden inte skall te sig otillbörligt förmånlig ur Statsföretags synpunkt -medföra sådana förskjutningar i Statsföretags balansräkning att det med hänsyn till utländska långivare och svensk lagtillämpning i sådana sammanhang kan uppkomma olägenheter. Dessa omständigheter får anses tala mot ett avlyft av LKAB-engagemanget. En sammanvägning av dessa synpunkter leder till att en sådan lösning bör eftersträvas som möjliggör en riskdelning, dvs. riskminskning för Statsföretag, men som ändå innebär att ett företagsekonomiskt ansvar kvarstår för moderbolaget. Det är också önskvärt att en sådan metod väljes som kan tillämpas i andra liknande situationer och således inte bara för LKAB. Vidare bör Statsföretags ställning och verksamhet i övrigt inte påverkas, vare sig i negativ eller positiv riktning. Från dessa utgångspunkter föreslår utredningen följande. Ett särskilt bolag, förslagsvis benämnt AB Strukturfinans, bildas med som och staten - fonden för statens Statsföretag minoritetsägare genom aktier - som Till Strukturfinans kan då överföras t. ex. majoritetsägare. LKAB-engagemanget. Ur Statsföretags synpunkt vinnes därigenom att

242 Vasa gtnamtøcea áfLågo/L sou 1978;35

engagemanget inte behöver intagas i koncernbalans- och koncernresultaträkningar. Aktierna i Strukturfinans får däremot upptagas i moderbolagets, dvs. Statsföretags, balansräkning. Utfallet av den rekonstruktionsinsats, om vilken det förutsätts att ett särskilt avtal tecknas, kommer således att påverka värdet av dessa aktier. Härigenom får Statsföretag incitament att verka för bästa möjliga resultat av rekonstruktionsinsatsen. Följande tillvägagångssätt kan tillämpas. Statsföretag bildar Strukturfinans och överför till detta nya bolag LKAB-aktierna till bokförda värdet. Strukturfinans riktar en emission till Statsföretag till samma värde. Statsföretag överlåter därpå en del av aktierna till staten och erhåller i gengäld en fordran på motsvarande belopp. Härigenom kommer det bokförda värdet av LKAB-aktierna hos Statsföretag att ersättas av motsvarande värde i form av aktier i Strukturfinans och fordran på staten. Fördelningen mellan staten och Statsföretag av aktierna i Strukturfinans bör ses som en del av ett rekonstruktionsavtal avseende LKAB. Ett sådant torde få omfatta en tid av 3 - 5 år. Enligt Statsföretags och LKAB:s bedömningar bör därefter kunna finnas förutsättningar för företagsekonomisk bärkraft. Fördelningen av aktierna i Strukturfinans får således avgöras med ledning av en analys av de företagsekonomiska riskerna med ett rekonstruktionsavtal avseende LKAB och av Statsföretags möjligheter att på ett meningsfullt sätt delta i sådana risker. Det förutsätts vidare att LKAB efter rekonstruktionstiden skall återföras som ett vanligt dotterbolag till Statsföretag. Statsföretags andel i Strukturfinans bör därför avpassas så att den svarar mot ett skäligt aktiekapital i LKAB efter rekonstruktionen. Ett väsentligt syfte med Strukturfinans måste såsom nämnts vara att i detta fall LKAB via Strukturfinans inte skall behöva upptagas i Statsföretags koncernresultat- och balansräkningar. Endast aktieinnehavet i Strukturfinans skall behöva redovisas. Följaktligen får Statsföretags andel av aktierna i Strukturfinans vara högst 49 procent. En inte oväsentlig fråga i sammanhanget gäller huruvida Statsföretags fordran på staten skall vara räntebärande eller ej. Det ligger i sakens natur att det inte är rimligt att ställa avkastningskrav på Strukturfinans, som skall vara ett instrument för vissa statliga insatser. Ett avkastningskrav skulle endast medföra att statens insatser finge ökas i motsvarande mån. Ur Statsföretags synpunkt kan utebliven avkastning på Strukturfinans-aktierna och räntelöshet på fordran inte heller anses orättmätig, eftersom företaget under rekonstruktionstiden inte kan

sou 197g;35 Vasa Mylan/aula måga/z 243

påräkna någon avkastning från LKAB-aktierna om Strukturfinans ej etableras. Sett från gängse regler och praxis kan det dock te sig egendomligt om en fordran för lång tid är räntelös. Saken skulle också kunna te sig svårförståelig för utanförstående, t. ex. kreditgivare. En rimlig lösning på denna fråga synes vara att fordran göres räntebärande och räntemedlens användning på något sätt anknyter till de ändamål som Strukturfinans verksamhet avser. Utredningen föreslår att fordran löper med skälig normal ränta mot att Statsföretag förbinder sig att med motsvarande belopp göra avsättningar till en särskild reserv. En sådan reserv kan då efter rekonstruktionsperioden överföras som reservfond hos -i detta fall- LKAB. Härigenom förbättras Statsföretags möjligheter att dra försorg om den berörda verksamheten, sedan Strukturfinans-engagemanget upphört. Räntemedlen blir således en del av rekonstruktionsinsatsen. Genom avkastningen på de reserverade medlen under rekonstruktionsperioden erhåller Statsföretag en god ersättning för sin medverkan. Det är dock inte rimligt att fordran kvarstår oförändrad för all framtid. Någon form av avveckling bör komma i fråga. Om företag, till vilka inte är - t. ex. Svenska Varv - överföres till Statsföretag ägare Strukturfinans kommer enligt det anförda syftet en del av den då genomförda ökningen av aktiekapitalet att tillfalla Statsföretag. l första hand bör fordran avvecklas genom att den nedsättes med belopp, varmed Statsföretags innehav av aktier i Strukturfinans ökas på sådant sätt. I andra hand bör en plan fastläggas eller principer etableras för en successiv avbetalning från statens sida av fordran. l praktiken kommer detta att vara sak samma som ägartillskott. Följaktligen bör staten

såsom ägare meddela allmänna riktlinjer för medlens användning.

Såsom tidigare framhållits är det inte meningsfullt att räkna med avkastning på aktierna i Strukturfinans. Statsföretags kapital i Strukturfinans skulle alltså bli helt oförräntat. Med hänsyn härtill bör detta kapital särredovisas av Statsföretag. Det bör därvid anges att avkastningskrav inte föreligger, men också att Statsföretag har i övrigt fullt ansvar för detsamma. Utredningen önskar slutligen understryka att Strukturfinans är en finansiell metod. Med hänsyn härtill föreslår utredningen att styrelse och verkställande direktör bör vara samma personer i Statsföretag och Strukturfinans. Härigenom upprätthålles principen om en sammanhållen företagsgrupp. Ur LKAB:s synpunkt kommer innehåll och innebörd i ett rekonstruktionsavtal inte att påverkas av denna metod. Avsikten är att

Vasa Mylan/steam måga/z

mellan staten och Statsföretag åstadkomma en riskfördelning som är rimlig med hänsyn till Statsföretags ekonomiska kapacitet och att likväl bibehålla incitament vid Statsföretags medverkan vid rekonstruktionen. Under rekonstruktionsperioden kommer redovisningen att ske via Strukturfinans. Någon ändring i relationerna mellan LKAB och Statsföretag kommer inte att inträffa.

8.3.3 Strukturfinans som instrument

Av föregående avsnitt har framgått att Statsföretag utöver LKAB genom engagemanget i SSAB har ett åtagande som inte ter sig skäligt i förhållande till företagsgruppens ekonomiska styrka. Det bör även uppmärksammas att Statsföretag, trots att detta företag inträdde i SSAB med lika värderad apportegendom - 700 mkr - som de båda andra delägarna, fått dubbelt så stort engagemang som var och en av dessa. Orsaken härtill är att staten via Statsföretag tillsköt aktiekapital på 700 mkr, varigenom Statsföretag blev hälftenägare. De ekonomiska åtagandena från staten SSAB och dess gentemot delägare gäller enligt de ingångna avtalen t. o. m. år 1982. Under denna rekonstruktionstid förutses inte någon avkastning på aktierna. Med hänsyn härtill är det skäligt att även Statsföretags SSAB-engagemang sker via Strukturfinans. Följaktligen bör Statsföretag överlåta sina SSABaktier - l +00 mkr - till Strukturfinans och genom riktad emission erhålla aktier i Strukturfinans till samma värde. Liksom beträffande LKAB bör därpå viss del av de erhållna Strukturfinans-aktierna överlåtas till staten mot motsvarande fordran. Fördelningen mellan staten och Statsföretag av dessa aktier bör vara sådan att Statsföretags engagemang i SSAB blir av samma omfattning som för envar av de båda andra delägarna. Detta blir fallet om staten erhåller 51 procent och Statsföretag 49 procent. I detta sammanhang bör också AB Svenska Varv uppmärksammas. Såsom redovisats i annat sammanhang ansågs vid bildandet av Svenska Varv att den ekonomiska omfattningen och osäkerheten var för stor för att Statsföretag skulle kunna fungera som moderbolag. Om Strukturfinans etableras som ett instrument för riskdelning och finansiering kommer denna fråga i ett annat läge. Statsföretag bör genom Strukturfinans kunna svara för moderbolagsfunktionen för Svenska Varv. Följaktligen bör aktierna i detta företag överföras till Strukturfinans och i övrigt förfaras såsom angetts tidigare. En bestämd förutsättning bör

Vi/s/.sa gatans/Lolita á/lågO/L 245

emellertid vara att förhållandena avseende Svenska Varv stabiliseras så att ett rekonstruktionsavtal på längre sikt kan upprättas. Strukturfinans bör emellertid kunna vara ett instrument inte endast i för statliga företag. Det kan komma att fråga om rekonstruktionsinsatser anses nödvändigt att staten medverkar även i andra fall då strukturella förändringar är i fråga. Strukturfinans bör även i sådana fall kunna utnyttas som statens instrument under förutsättning att det rör sig om projekt av större omfattning och som innefattar betydande ekonomiska insatser och risker. Sådana projekt kan i princip vara av två slag. Det ena slaget gäller problem av det slag som uppkommit för stålindustrin. Såvitt gäller handelsstâlindustrin har detta föranlett att en strukturell anpassningsprocess inletts genom etablerandet av SSAB och den särskilda statliga medverkan därvidlag. Det kan ingalunda uteslutas att liknande problem kan uppkomma inom andra branscher eller delar av andra branscher. Om de berörda företagens möjligheter då är uttömda kan samhällsinsatser vara erforderliga för att samhällsekonomiska intressen skall kunna tillgodoses och en anpassning till de ändrade förhållandena ske under socialt acceptabla former. Detta gäller oavsett staten är ägarmässigt engagerad i en berörd bransch eller ej. Det andra slaget gäller fall då staten genom särskilda insatser önskar främja den tekniska och industriella utvecklingen på visst område tillsammans med andra intressenter. Såsom nämnts i avsnitt 7 bör offertförfarandet kunna tillämpas i fråga om insatser avseende åtminstone större projekt av detta slag. l båda dessa slag av situationer då en insats av större omfattning från statens sida är i fråga bör Strukturfinans kunna vara ett lämpligt instrument. De statliga finansiella insatserna i fråga om näringslivets utveckling måste endera ske genom myndighetsbeslut enligt vissa regler eller genom särskilda avtal och direkta beslut av statsmakterna i de olika fallen. Den sistnämnda metoden bör tillämpas i fråga om stora projekt och då i form av offertavtal. Enligt utredningens mening är det i sådana fall av betydande värde om det statliga intresset är företrätt på företagsnivâ i former som medför incitament till ett omsorgsfullt drivande av projekten i fråga. Detta blir fallet om insatserna görs via Strukturfinans. Ytterligare skäl att anlita Strukturfinans är att det i de åsyftade fallen kan röra sig om ett betydande risktagande. Utredningen förordar således att Strukturfinans utnyttjas som instrument även i fråga om de båda sistnämnda slagen av insatser. Både då Strukturfinans utnyttjas inom Statsföretagsgruppen och då utnyttjandet

246 VÃAAa áinarus/Løülâa áltågo/L

sker med andra företag som partners bör följande gälla. Det får inte ankomma på Statsföretag eller dess styrelse att fatta beslut om att överföra visst företag eller viss verksamhet till Strukturfinans. Sådana beslut måste fattas av statsmakterna. Härvid bör det självfallet inte vara tillräckligt att ett företag eller en verksamhet går med förlust. Det bör röra sig om mera av relativt allmängiltiga problem långsiktig natur, omfattande t. ex. en bransch eller en delbransch där väsentliga samhällsintressen riskeras. Statsmakternas beslut måste omfatta avtal - i princip offertavtal - mellan de berörda. Mellan staten och Statsföretag bör finnas avtal rörande till erforderligt kapitaltillskott Strukturfinans och hur tillskottet - och därmed riskerna - skall fördelas mellan fonden för statens aktier och Vidare fordras avtal Statsföretag. mellan Strukturfinans och det eller de som insatserna avser. företag Sådant avtal bör bl. a. innefatta av Strukturfinans insatser omfattningen både i fråga om risk/aktie-kapital och andra finansiella insatser. Självfallet bör också den andra insatser partens preciseras. I fråga om rekonstruktionsinsatser bör avtalen avse viss tid, i princip den tid som beräknas tills bärkraft är uppnådd. åtgå företagsekonomisk I fråga om teknisk-industriella insatser bör till viss tid eftersträvas. begränsning Avtalen i fråga bör också innefatta bestämmelser om ägarförhållanden o. d. sedan tiden för insatserna via Strukturfinans är till ända. Finns inte förutsättningar för slutliga bestämmelser av sådant bör vad slag anges som skall iakttas vid slutligt bestämmande av ägarförhållandena. l övrigt hänvisas till vad utredningen anfört i avsnitt 7 om offertavtal.

9 Statsföretag i Norrbotten

9.1 Bakgrund

verksamhet i Norrbotten är både absolut och relativt av Statsföretags stor År 1970 var ca 37 procent av sysselsättningen inom omfattning. till Norrbotten. År 1977 var motsvarande andel ca 34 företaget förlagd statistiskt sett svarade år 1970 för 52 procent av procent. Statsföretag industrisysselsättningen i länet och för ca 13 procent av den totala sysselsättningen och år 1977 för ca 60 procent av industrisysselsättningen och ca 11+ procent av den totala sysselsättningen. har fyra företag i Norrbotten; ASSI, LKAB, NJA (SSAB) Statsföretag och Kryotherm. Kryotherm är dotterbolag till Svetab och har värmepumsom huvudprodukter. Företapar och kyl-värme-ventilationsanläggningar get bildades år 1967 och var helt i privat ägo till i början av år 1972, då av aktierna. var att medverka till Svetab förvärvade en tredjedel Syftet fortsatta Antalet anställda var då 29. År 1974 företagets utveckling. ökade Svetab sitt innehav till 96 procent. Verksamheten bedrivs i Piteå. Åren 1971-1977 har de nämnda företagen genomfört omfattande i Norrbotten, fördelade enligt följande (mkr): anläggningsinvesteringar

Av Statsföretagsgruppens investeringar under perioden föll 63 procent för Stålverk 80 och inom NJA i på Norrbotten. Anläggningsinvesteringar till en kostnad av 642 mkr har fått avskrivas utan att komma till övrigt användning.

248 StaI/sáä/Lexag x; Nombouen

Företagens medeltal anställda i Norrbotten år 1970 och 1977 samt sysselsättningsläget hösten 1978 redovisas i tabell 9.1.

Tabell 9.1 Antal anställda i Norrbotten år 1970 och 1977 samt sysselsättningsläget hösten 1978 i ASSI, LKAB, NJA (exkl. NJA-Invest) och Kryotherm

Antal anställda

Övertaliga

Källa: Statsföretag

Det framgår av tabellen att om frånräknas har övertaligheten ökningen hittills under l970-talet varit mindre än 900. Enligt senaste planer och bedömningar skulle antalet sysselsatta i början av 1980-talet kunna komma att ligga på samma nivå som vid 1970-talets början. Statsföretags verksamhet i Norrbotten har närmare i avsnitt belysts 3.10 ovan. Beträffande i nämnda resultatutvecklingen företag hänvisas till avsnitt 3.7. Utredningen önskar göra följande allmänna kommentarer. Investeringarna i Norrbotten, som åren 1971 - 1977 uppgått till sammanlagt drygt 5,14 miljarder kr, har utförts i kapitalkrävande industrier, där ökningen av produktionsvärdet per investerad krona blir relativt liten och vid av sysselsättningens ökning höjning produktionsvärdet likaså blir begränsad. ERU har i sin studie föranledd av Stålverk 80 framhållit att vid en ökning av produktionsvärdet med 10 mkr blir som genomsnitt sysselsättningsökningen inom gruvindustrin 40, inom skogs- och stålindustrierna 55 och inom verkstadsindustrin 85. insatserna inom basindustriföretagen har - utöver vad som hänt inom företagen - medfört föga av teknologiöverföring och förbättring av den teknisk-industriella miljön. insatserna har vidare gjorts inom näringar och företag som de senaste åren redovisat och redovisar alltjämt stora förluster. Orsakerna härtill främst i ekonomiska ligger förändringar i

Sta/t/sáä/Lø/tag L Nomboüten 249

omvärlden. Häri intar nytillkomna länder och företag med stark långsiktig konkurrenskraft en framträdande plats. Enligt föreliggande planer och bedömningar kommer - trots omfattande rekonstruktionsinsatser - den sammantagna företagsekonomiskt grundade sysselsättningen i de berörda basindustriföretagen inte att medge att nuvarande antal årsarbetare kan upprätthållas. Sammanfattningsvis önskar utredningen till denna del framhålla att de ovan berörda insatserna till viss del inte kommit till åsyftad nytta och till övrig del haft verkan främst som försvar för befintlig sysselsättning. lnsatsernas resultat i form av bestående ökning av sysselsättningen och i länet är begränsade. En ändrad allmän inriktning av på utvecklingen insatserna genom Statsföretag bör komma till stånd. Utredningen är starkt medveten om att likaväl som de allmänna ekonomiska förutsättningarna är av fundamental betydelse för näringslivets utveckling över huvud taget är allmänt förutsättningsskapande åtgärder genom regionalpolitik, fraktstöd, o. d. av grundläggande betydelse för i Norrbotten. Det tillkommer emellertid inte utvecklingen utredningen att behandla de spörsmålen. l fråga om verksamheten inom Statsföretag önskar utredningen framhålla att fattade beslut, pågående åtgärder och upprättade planer med syfte att i möjligaste mån upprätthålla befintlig sysselsättning inom ASSI och SSAB/NJA bör fullföljas. Omfattande insatser med sådant syfte är också nödvändiga beträffande LKAB. Utredningen är medveten om att det krävs investeringar för upprätthållande av verksamheten i basindustrierna. Erfarenhetsmässigt ger dock även omfattande investeringar i de berörda basindustrierna relativt öknings- och spridningseffekter. Det nu aktuella konkurrensbegränsade lär inte ha ändrat detta i positiv riktning. Andra insatser - med läget per investerad krona, differentiering av inriktning på högre sysselsättning och förbättring av industriell miljö och infrastruktur - måste näringslivet därför ges hög prioritet. Härvid bör också en ägarmässig differentiering eftersträvas. Med hänsyn till Statsföretagsgruppens betydelse och ansvar måste emellertid denna utnyttjas som ett instrument för utvecklingsinsatser i länet. Härvid bör både organisatoriska omdispositioner och särskilda resurser komma i fråga.

250 Stauáö/Le/tag i No/Urbobten SOU 1973185

9.2 Vissa skrivelser

Till utredningen har inkommit skrivelser från landshövdingen i Norrbottens län, från de anställdas organisationer inom LKAB i Kiruna och i Stockholm. Industridepartementet har till utredningen överlämnat en skrivelse från NJA Invest. Landshövdingen i Norrbotten föreslår - till den del det ligger inom ramen för utredningens uppdrag - att en grupp med ledande befattningshavare frân LKAB, ASSI och SSAB-Luleåverken bildas. Gruppen skall förutsättningslöst diskutera hur dessa företag på kort och medellång sikt skall kunna hjälpa till att lösa länets ekonomiska problem, med hjälp av egna och externa resurser. Vidare föreslås att en grupp bildas av personer från de tre företagen, med uppgift att svara för ett långsiktigt framtidstänkande rörande företagets verksamhet i länet. LKAB föreslås flytta koncernkontoret till Norrbotten. En större andel av styrelseposterna bör besättas med personer verksamma i länet. Möjligheter för samarbete mellan de statliga företagen och norrbottenägda företag skall undersökas rörande bl. a. produktutveckling, försäljning och export. Regeringen bör ge uppdrag åt Statsföretag att med hjälp av 500 mkr upphandla 3 000 industrijobb som lokaliseras till Norrbotten och utses att för svenskt vidkommande arbeta för industriell utveckling på Nordkalotten i anslutning till nordnorsk olja. Statsföretag bör vidare utarbeta förslag på hur den skogliga râvaran bäst skall utnyttjas för att få största sysselsättningsmässiga effekt, inte minst för länets inland. Regeringen bör ge Statsföretag ett sådant uppdrag att skapa ny industrisysselsättning i länet, med årlig rapportering hur uppdraget utförts. Statsföretag bör också få uppdrag att lägga fram förslag på hur Norrbotten skall bli delaktigt i den industriella expansion som ett framväxande alternativt energisystem innebär. l en skrivelse från personalorganisationerna i Kiruna för PTK och LO framhålls vikten av att den centrala ledningen av LKAB lokaliseras till Norrbotten. Med anledning av denna skrivelse har SlF och CF/STF vid LKAB:s koncernkontor i Stockholm i en skrivelse meddelat att de motsätter sig en sådan lokalisering. NJA Invest föreslår i sin skrivelse att företaget ges ökade resurser för sin verksamhet. Företaget skall genom namnändring, ändring av styrelsens sammansättning och genom fastställda riktlinjer klart inriktas på att tillgodose behoven i hela Norrbotten. Verksamheten skall kunna bedrivas inom det gemensamma investmentbolaget, decentraliserat i

Std/TA áö/Le/tag Ã. NO/UlbOT/CGVL 251

sektorer. Det kan också ske i dotterbolag med regionalt avgränsade öronmärkta resurser för mindre projekt, men i övrigt större gemensamma resurser, för att medge vissa särskilda engagemang. NJA Invest föreslår att statliga organ, t. ex. AMS, inte längre skall behöva ställa krav på borgen från investmentbolaget vid sådana stöd som normalt förutsätter borgen. Vidare föreslås att investmentbolaget ges ett totalt kapital på 125 mkr, dvs. en ökning med lOO mkr. kommer i det följande att beröra de spörsmål som Utredningen nämnts i skrivelserna. Först behandlas frågan om koncern- eller centralförvaltningarnas lokalisering och därefter frågan om organisation och m. m. vad gäller Statsföretags medverkan beträffande utveckinriktning lingsinsatser i Norrbotten.

9.3 Norrbotten-företagens centrala Förvaltningar rn. m.

som har så omfattande verksamhet i Norr- De företag i Statsföretag botten att deras centrala förvaltningar är av betydelse för utvecklingen i länet är ASSI och LKAB. Även Svenskt Stål AB (SSAB), som är statligt ägt till 50 procent, bör belysas i sammanhanget.

9.3.1 ASSI har ASSl verksamheten koncentrerad l fråga om egentlig skogsindustri till Norrbottens kustland och centrala två geografiska områden, nämligen Mellansverige. Verksamheten är organiserad i fyra divisioner; Trä, Skivor, och Örebro Pappersbruk (ÖP). Medeltal anställda år 1977 Papper fördelade på område och division framgår av tabell 9.2. Även divisionernas nettoleveransvärden år 1977 anges i tabellen. ASSI bedriver genom dotterbolag vidareförädling inom emballagesektorn. lnom landet sker detta genom Förenade Well AB. Detta ASSks dotterföretag har fyra wellpappfabriker (Eslöv, Brännögård, Billingsfors och Gävle) och bedriver dessutom verksamhet i fyra dotterbolag. Huvudkontoret med 107 anställda är beläget i Eslöv. Totala antalet anställda är 850. Vidare bedriver ASSI också vidareförädling inom emballagesektorn i utländska dotterbolag i Danmark, Storbritannien och Schweiz med sammanlagt ca l 650 anställda. l utländska försäljningsbolag sysselsätts ett 60-tal personer.

252 Star/smutsig x; No/z/Lboøtten

Under år 1978 har EssBo-gruppen överförts till ASS1. Gruppen består av moderbolaget Svenska Bomaterial AB och följande dotterbolag:

o AB Kalmar Interiör och Kramfors Kök AB med en omsättning tillsammans på 87 mkr och i medeltal 229 resp. 168 anställda år 1977. o Etri Fönster AB, Norsjö, med en 25 mkr och 140 omsättning på anställda. o Ljusdals Träprodukter med 25 mkr i omsättning och 230 anställda.

Gemensamt för gruppens företag är att de bedriver vidareförädling baserad främst på trä och skivor och med inriktning huvudsakligen på inredningssnickerisektorn.

Tabell 9.2 ASSl:s verksamhet år 1977 uppdelad på olika geografiska områden

Divisioner Totalt

Övrigt

Trä Skivor Papper ÖP Medøåantal ctrl/ställda 1 372 771 1 455 979 420 4 997 varav

KäI/Ka: ASSI

ASSl-koncernen företer från organisatorisk en avsevärd utgångspunkt komplexitet. Antalet enheter och produkter är betydande, vilket torde medföra behov av stor självständighet för företagen vid verksamhetens bedrivande. Koncernen kännetecknas f. n. av en strävan till integration framåt mot marknaden. l avsnitt - 13 angående ASSI domänverket förordar utredningen att domänskogarna inom ASSI:s naturliga fångstområden genom avtal upplâtes till ASSI. Detta skulle medföra en samordning av verksamheten vid ASSI:s råvarukontor och verksamheten inom domänverkets fältorganisation inom dessa områden. Detta torde dock

sou 197335 SJCLLt/sáä/Lø/tag i No/uibotten 253

inte inverka på de här aktuella övergripande och lokaliseringsbetonade

spörsmålen. Utredningen anser att de vidareförädlande företagen, dvs. Förenade Well med de utländska emballageföretagen samt EssBodotterbolag, bibehålles med i princip oförändrad organisation. Sedan EssBogruppen, gruppen överförts till ASSI är det dock naturligt att koncernens övriga träförädlande dvs. limträfabrikerna i Töreboda och Västervik företag, samt snickerifabriken i Horndal, överföres till denna grupp. Härefter återstår vad som kan betecknas som egentlig skogsindustri, således vad som redovisats för de fyra divisionerna i tabell 9.2 (exkl. i Horndal, Töreboda och Västervik). Utredningen har anläggningarna övervägt en uppdelning efter geografiska grunder. En sådan uppdelning skulle kunna innebära att enheterna i Laxå, Valåsen och Skinnskatteberg överföres till dotterbolaget Örebro Pappersbruk, som eventuellt kunde namnändras. i Norrbotten skulle då finnas kvar i Anläggningarna En sådan torde vara möjlig. Utredningen vill moderbolaget. indelning dock inte nu förorda en sådan i första hand. Utredningen vill dock påpeka att denna fråga kan komma i ett annat läge om, som ett led i en önskvärd strukturell det kommer att bli aktuellt för de mellansvenska utveckling, enheterna e. d. med andra intressenter inom med integration, samägande, skogsindustrin. Sambanden mellan division Papper och division ÖP är påtagliga. Teknikområdet är detsamma, produkterna delvis näraliggande och delvis sammanfallande och marknadsproblemen, inkl. vidareförädling och intei stort likartade. De båda divisionerna bör därför ses i ett gration framåt, som en grupp. Detta utesluter inte t. ex. på geografiska sammanhang underavdelningar. De berörda anläggningarna i Norrprinciper grundade - och Lövholmen - har av cellulosa, botten Karlsborg en kapacitet och kraftliner Till följd av investeringar i kraftpapper på 580 000 ton. ökar kapaciteten med 50 000 ton. Antalet anställda är drygt Karlsborg 1 #00. I Mellansverige - Frövifors och Örebro - är motsvarande kapacitet ca 210 000 ton och antalet anställda, exkl. huvudkontoret, ca 900. Med till den bör divisionsledning eller hänsyn geografiska tyngdpunkten motsvarande lokaliseras till Norrbotten. Inom division Trä finns i Norrbotten - Lövholmen och Karlsborg,

Seskarö - en kapacitet på 330 000 m3 och ca 580 anställda. I Mellan- - och Valâsen - finns en kapacitet på 380 000 m3

sverige Skinnskatteberg och 500 anställda. är således mycket lika. Med drygt Fördelningen hänsyn till av att tillgodose Norrbotten bör divisionsangelägenheten

254 Sztazt/sáä/Le/tag x; Nombotten

ledningen eller motsvarande förläggas till detta län. Division Skivor har i Norrbotten - Lövholmen - en kapacitet på 60 000 ton träfiberskivor och 175 anställda. I Mellansverige finns en

kapacitet på 140 000 ton träfiberskivor (Skinnskatteberg) och 250 000 m3

spånskivor (Laxå). Antalet anställda är 330 resp. 210. Med hänsyn till tyngdpunkten geografiskt sett bör divisionsledning eller motsvarande förläggas till Mellansverige. i de båda största divisionerna eller motsvarande - Ledningarna Papper inkl. ÖP samt Trä - bör sålunda förläggas till Norrbotten. Häri finns en viss motivering att också förlägga centralförvaltningen för moderföretaget till detta län. Därjämte talar starka regionalpolitiska skäl för en sådan lokalisering. Utredningen förordar sålunda att moderbolagets centralförvaltning förläggs till Norrbotten. Sammanfattningsvis förordar utredningen att ASSI:s centralförvaltning jämte ledningarna för divisionerna - eller motsvarande - Trä och Papper förläggs till Norrbotten, att ledningen för Skivor förläggs till Mellansverige, att Förenade Well:s huvudkontor bibehâlles i Eslöv och att huvudkontoret för EssBo bibehålles i Stockholm. Till sistnämnda kontor kan, om det befinnes ändamålsenligt, fogas ett kontor för ASSIkoncernen avseende vissa koncernfunktioner. Därest den lösningen skulle bli aktuell med anläggningarna i Norrbotten direkt ägda av moderbolaget och anläggningarna i Mellansverige ägda genom dotterbolag, är en förläggning till Norrbotten av den centrala förvaltningen naturlig.

9.3.2 LKAB LKAB bedriver i huvudsak järnmalmsutvinning i Norrbotten samt sulfidmalmsbrytning och industrimineralutvinning i Mellansverige genom dotterbolagen AB Statsgruvor och AB Forshammars Bergverk. Sprängämnestillverkning bedrives inom Kimit AB i Kiruna. Konsultverksamhet bedrives inom LKAB International AB och prospekteringsverksamhet inom LKAB Prospektering AB. I ett tillsammans med Boliden hälftenägt bolag, AB Svensk Alunskifferutveckling, bedrivs forskning och utvecklingsverksamhet avseende alunskiffrarna. Till denna verksamhet utgår omfattande statligt stöd. I fråga om omsättning (mkr) hade verksamheten följande fördelning år 1977:

sta/vsáänextag Å NO/IJLÖOLCQVL 255

Kirunarörelsen inkl. TGA l 123 Malmbergsrörelsen 486 Kimit AB AB Statsgruvor AB Forshammars Bergverk LKAB International AB LKAB Prospektering AB

Övrigt och gemensamt

Elimineringar ./. Koncernen l 653

Av totala omsättningen omfattar Kiruna, Malmberget och Kimit ca 95 procent. Sysselsättningens fördelning framgår av nedanstående sammanställning (medeltal år 1977, mkr):

Järnmalm övr igt Norrbotten

Övriga

Norge _713_ 8 175 378

Antalet sysselsatta i Stockholm var 135. Av dessa var ca l00 direkt till moderbolaget. Även sysselsättningen är fördelad med 95 hänförliga resp. 5 procent. LKAB bedriver prospekteringsverksamhet och annat framåtriktat utvecklingsarbete i betydande omfattning. l geografiskt hänseende är Mellansverige och övre Norrland därvid de klart dominerande områdena. Även om fördelningen är annorlunda än nämnda 95 resp. 5 procent medför detta knappast någon större tyngdpunktsförskjutning på det hela taget.

256 S/taI/sáö/teøtag /L Number/ten SOU 1978185

Med hänsyn till verksamhetens och geografiska tyngdpunkt järnmalmsrörelsens dominanta roll är det naturligt att dvs. moderbolagets, LKAB:s, centrala förvaltning lokaliseras till Norrbotten. Därigenom bör bättre kontakt erhållas med den dominerande och för företaget avgörande verksamheten. kan detta fordra Möjligen en organisatorisk förändring i syfte att sammanhålla verksamheten i Mellansverige. En möjlighet är i så fall att t. ex. inordna de berörda dotterbolagen under AB Statsgruvor, som därigenom skulle få en sammanhällande funktion till denna del. Även vissa koncernfunktioner skulle kunna anslutas härtill.

9.3.3 SSAB SSAB bildades vid årsskiftet 1977/78 genom av de tre sammanslagning stora handelsstâlverken i Oxelösund ägt av Gränges AB, i Borlänge (Domnarvet) ägt av Stora Kopparbergs Bergslags AB och i Luleå (NJA) ägt av Statsföretag AB. Genom ett särskilt tillskott av kapital från staten blev ägarfördelningen Gränges 25 procent, Stora Kopparberg 25 procent och Statsföretag 50 procent. Förutom handelsstâlrörelserna tillfördes SSAB också andra enheter med direkta samband med dessa rörelser, nämligen järnväg (TGOJ), gruvor i Mellansverige och i huvudsak vidareförädlande dotterbolag. Totala antalet anställda inom den nybildade koncernen var vid årsskiftet ca 17 450. Härav var ca 3 600 verksamma i Oxelösund, ca 5 650 i Borlänge och ca 5 000 i Luleå. De övriga var verksamma främst i järnvägs- och gruvrörelserna. Karakteristiskt för SSAB:s organisation är att ledningar för divisioner och dotterbolag är fördelade på de tre nämnda orterna enligt följande:

Oxelösund Borlänge

ggg

Divisioner Grovplât Band och tunnplåt Metallurgi Utveckling Stålcenter Profiler Specialprodukter Budget Teknik Dotterbolag Merox Dobel Plannja Simox Koksverk Data Företagsskydd Trading Distribution

sou 1978:85 smugönemg t Nombouen 257

De olika divisionerna och dotterbolagen är av varierande storlek. Enligt principbeslut skall Budget överföras till Borlänge. Ytterligare en tillverkande division, Stäng, överväges. Om den inrättas torde ledningen förläggas till Luleå. Den sammanhållande koncernledningen är förlagd till Stockholm och omfattar ej fullt 20 personer. I Stockholm finns också ledningen för en ny division, Stålmanufaktur (3 personer).

9.3.4 Utredningens förslag

Utredningen vill först framhålla att skälet till att den förordar att ASSI:s och LKAB:s centrala förvaltningar förlägges till Norrbotten inte enbart är att ett antal arbetstillfällen därigenom skapas i länet. Av väl så stor betydelse är att det skulle bli ett tillskott av högt kvalificerade befattningshavare, ekonomer, tekniker, administratörer, osv. Detta skulle få en sådan positiv inverkan på den industriella miljön, som bl. a. länsmyndigheterna framhåller vara angelägen. Det har framhållits att omständigheten att de högre och betydelsefulla beslutsfunktionerna i Norrbottens största företag förlagts utanför länet medfört en känsla av fjärrstyrning och särskilt beroende. Utredningen har förståelse härför men önskar också framhålla att det hos företagsledningarna inte brister i allmän förståelse och insikt om Norrbottens problem. Emellertid är det av stor betydelse om de högsta beslutsfattarna inom företagen finns inom länet. lnlevelsen i och den konkreta kännedomen om problemen och om möjligheterna att lösa dem skulle öka. Möjligheterna att anpassa _och bedriva företagens verksamhet så att det bidrar till näringslivets utveckling skulle därmed främjas. Utredningen återkommer till detta spörsmål i följande avsnitt. Utredningen har noterat att statsmakterna, då förläggning av LKAB:s huvudkontor till Norrbotten varit i fråga, intagit den ståndpunkten att det tillkommer på företagen att avgöra ett sådant spörsmål. En sådan uppfattning bör respekteras. En flyttning medför i sig vissa olägenheter, avbräck och kostnader. Med hänsyn till att det företagsekonomiska ansvaret ligger hos företagen och statsmakterna genom ett direkt beslut skulle ingripa i eller till en del avlyfta detta ansvar är betänkligheterna förklarliga. Med hänsyn till spörsmålets regionalpolitiska betydelse och angelägenhet ur Norrbottens synpunkt bör emellertid staten i särskild ordning svara för kostnaderna för en flyttning till Norrbotten av de

258 smugöauag Å Nauboaen

berörda centrala undvikes i det förvaltningarna. Därigenom ingrepp företagsekonomiska ansvaret. Utredningen föreslår att Statsföretag AB ges uppdrag att inkomma med förslag och offert avseende flyttning av de centrala förvaltningarna inom ASSI och LKAB till Norrbotten. De riktlinjer rörande organisation m. m. som utredningen redovisat i det föregående bör därvid prövas närmare. Utredningen förutsätter att förslaget upprättas i samarbete och samråd med företagsledningarna och företrädare för de anställda.

9.4 Norrbotten Invest AB

Utredningen anser i likhet med NJA Invest att det geografiska verksamhetsområdet för detta företag bör utsträckas till hela Norrbottens län. Härvid bör en namnändring ske, förslagsvis till Norrbotten Invest AB. NJA Invest påbörjade sin verksamhet sommaren 1977 och har sålunda varit verksamt drygt ett år. Verksamheten har varit inriktad på bildande av nya företag och utveckling och expansion av mindre befintliga företag. Företaget har även övertagit verksamhet som bedrivits i AMS regi. Företaget eftersträvar att engagera sig i hela utvecklingsprocessen; spârande av produkter och affärsidéer, personer vilka som företagare kan omhänderta dessa, medverkan vid och i finansiellt företagsbildning hänseende, insatser i samband med företags- och produktutveckling, medverkan vid marknadsuppläggning, o. d. NJA Invest är f. n. engagerat i företag med ca 200 anställda. I övrigt hänvisas till avsnitt 3.8.6. Enligt utredningens mening bör den nya inriktningen av insatserna i Norrbotten via statliga företag som påbörjades bildandet av NJA genom Invest fullföljas med kraft. Verksamheten bör allmänt breddas och både moderbolaget Statsföretag och dess i Norrbotten verksamma hel- eller delägda företag, dvs. ASSI, LKAB och SSAB, engageras på ett helt annat sätt än som hittills varit fallet. Detta kräver vissa organisatoriska dispositioner och bör beaktas också vid utformningen av Norrbotten Invest. Utredningen tillstyrker att kapitalet (aktiekapital och reservfond) i företaget - nu 25 mkr - ökas till 125 mkr. Utredningen förordar att kapitalet i Norrbotten Invest förvaltas av Strukturfinans AB, som enligt i avsnitt 8.3.2 skall utredningens förslag ägas av fonden för statens aktier och Det Statsföretag. befintliga kapitalet, som nu förvaltas av NJA, bör överföras till Strukturfinans.

Sta/bááö/Le/tag L No/z/Lboüen 259

Eftersom på kapitalet i Strukturfinans inte skall krävas, någon avkastning kommer inte heller någon avkastning att krävas på det kapital härigenom som tillföres Norrbotten Invest. Utredningen finner det motiverat av flera skäl att företaget på så sätt får tillgodogöra sig en ränteavkastning som kan bli betydande. Företagets administration och inledningsvis verksamhet i form av projektsökning, förstudier, o. d. torde dra betydande kostnader. I den mån den åsyftade avkastningen inte tas i anspråk för sådana ändamål får den givetvis reserveras t. ex. för framtida risktäck- Sedan medlen i företag torde detta ofta kräva en ning. engagerats innan avkastning kan påräknas och också vara betydande uthållighet förenat med risker. Inte heller från denna utgångspunkt kan det anses att nu uppställa avkastningskrav gentemot Norrbotten skäligt något lnvest. Styrelsen i Norrbotten lnvest bör ges en sammansättning som svarar mot det ökade engagemang från Statsföretags sida som utredningen förutsätter. l styrelsen bör ingå en medlem av Statsföretags direktion. bör ha nära kontakt med framtidsplaneringen inom Befattningshavaren och därmed ha en överblick också över utvecklingen företagsgruppen inom industrin över huvud Avsikten härmed är att Norrbotten taget. lnvest skall tillförsäkras kännedom om möjligheterna till härigenom verksamhet som kan förläggas till Norrbotten. Statsföretags Norrbotteninsatser bör ingåi befattningshavarens ansvarsområde. I övrigt bör i styrelsen för Statsföretags företag i ingå företrädare Norrbotten, dvs. ASSl, LKAB och SSAB. Dessa företrädare bör vara de i länet inom resp. företag. Om i enlighet med högsta befattningshavarna vad förordat de centrala förvaltningarna förläggs till utredningen blir detta i fråga om ASSI och LKAB liktydigt med Norrbotten, verkställande direktörerna. Avsikten med denna konstruktion är att till Norrbotten Invest knyta personer med stora möjligheter och beatt företagens verksamhet vad avser Norrbotten. fogenheter påverka Utredningen återkommer till dessa spörsmål i följande avsnitt. l styrelsen bör i övrigt ingå ledamöter företrädesvis från Norrbottens län. Av NJA lnvests skrivelse framgår att det i vissa fall kan aktualiseras eller totala ägarskap. NJA lnvest skall som regel majoritetsengagemang utredningens mening bör inte heller engagera sig på minoritetsbas. Enligt Norrbotten lnvest utvecklas till ett industriägande företag med direktägaransvar för verksamheten. Företaget torde bäst fylla sina uppgifter att arbeta och göra insatser på sätt som kortfattat beskrivits genom

260 i Noubotten

Staaáäøiøtag

inledningsvis. Härav följer att engagemang med riskkapital som regel bör ske på minoritetsbas. Utredningen är dock medveten om att fall kan uppkomma då ett statligt majoritetsägande framstår som nödvändigt. I sådana fall bör emellertid andra statliga endera som företag engageras, ensamma ägare från den statliga sidan eller tillsammans med Norrbotten Invest. Både företag med verksamhet i Norrbotten och andra företag inom Statsföretagsgruppen bör därvid kunna komma i Vad fråga. utredningen förordar i fråga om styrelsens sammansättning m. m. bör underlätta sådana engagemang. Hos utredningen har väckts frågan om att vid sidan av NJA Invest inrätta ett liknande företag för gruvorterna Kiruna och Gällivare. Såsom framgått av det föregående förordar utredningen att NJA Invest genom ombildning till Norrbotten Invest får hela länet som sitt område. Utredningen är medveten om att behoven är särskilt stora på gruvorterna och att både förutsättningar och svårigheter där är av speciell natur, bl. a. till följd av den ensidiga näringsstrukturen. Detta bör föranleda speciella engagemang. I fråga om de förberedande faserna, uppsökning, utredning, förstudier, utvecklingsarbete, o. d. bör gruvorterna tillförsäkras särskilda resurser. Detta kan ske genom att ett särskilt dotterbolag till Norrbotten Invest, utvecklingsdivision, e. d. förläggs till Kiruna. l fråga om engagemang i företagsbildning med riskkapital o. d. bör dock en samlad bedömning ske. Resurserna härför bör därför ligga hos Norrbotten Invest, som därvid bör kunna avdela eller kvotera vissa finansiella resurser särskilt för gruvorterna.

9.5 Statsföretags insatser

Såsom framgått av redovisningen idet föregående bedriver Statsföretag en omfattande industriell verksamhet i Norrbotten. Förutsättningarna inom överskådlig tid för en expansiv utveckling med ekonomisk bärkraft inom basindustrierna är dock mycket begränsade. Detta får dock inte innebära annat än att har ett ansvar Statsföretag för utvecklingen inom länet. insatserna måste dock ges en annan än hittills. Den inriktning befintliga industriella verksamheten bör därvid ses som en resurs och utvecklingspotential. Dessa resurser kan definieras eller klassificeras på olika sätt. Det är berättigat med begreppet kunskapsresurs. Till en del är denna branschspecifik. Inom företagen finns emellertid en allmängiltig kunskap,

StaX/sáänetag Ã. NO/IJLÖOLCQVI 261

t. ex. i tekniskt hänseende, i fråga om företagsekonomi, -administration och -planering, beträffande allmän marknadsteknik, osv. Dessa resurser ökas för Norrbottens del om de centrala förvaltningarna förlägges till länet. Det är vidare berättigat med begreppet behovsresurs, dvs. att - förutom råvaror - för sin verksamhet har behov av företagen regionens förnödenheter och material och av service. Vidare kan begreppet infrastrukturell resurs tillämpas. Med den dominans de statliga industrierna har i länet de också ett betydelsefullt inslag i fråga om utgör industriell infrastruktur och miljö. att dessa resurser - oavsett hur de Det är utredningens uppfattning eller klassificeras - skall för av kan beskrivas utnyttjas utveckling näringslivet inom länet. Utredningen vill här exemplifiera tillvägagångssätt som kan komma i fråga i detta syfte. torde i betydande ha behov av De statliga företagen utsträckning förnödenheter och tjänster som nu inte finns att tillgå inom länet. är om sådana behov kan vara utgångspunkt och bas för en Frågan företagsutveckling inom länet. I vissa fall torde brister i fråga om industriell service medföra att företagen i egen regi svarar för tjänster och förnödenheter som eljest skulle anskaffas externt. Även här kan frågan ställas om detta kan utgöra underlag för företagsutveckling. Positiva resultat i här nämnda hänseenden skulle medföra förbättringar i fråga om industriell service och infrastruktur. I fråga om de kunskapsresurser som finns inom företagen torde ett med andra intressen inom länet vara av betydelse. Allmänt kan samspel sägas att sådant som breddat samarbete mellan LKAB, den metallurgiska vid SSAB/NJA och den metallurgiska forskningsstationen i forskningen Luleå ter sig naturligt. Det torde också vara av stort intresse med hänsyn till den produktutveckling som är av stor betydelse för LKAB:s I sammanhanget bör också nämnas forsknings- och utveckutveckling. lingsinsatser på det minerala området. Sveriges Geologiska Undersökning (SGU) är numera lokaliserad till Luleå. Förslag har väckts om inrättande av ett mineraltekniskt utvecklingscentrum med uppgift att initiera, leda och samordna tekniskt utvecklingsarbete och preliminära ekonomiska utvärderingar. Samarbete förutsättes ske med myndigheter, organisationer och företag. Det har redovisats över 20 olika projekt som skulle kunna komma i fråga. LKAB torde ha betydande kompetens och - med hänsyn till att landets mest betydande potentialer i fråga om brytningsvärda mineraler och malmer antages vara belägna i Norrbotten - också

262 S/taX/sáä/Le/tag /L No/Utbotten

ett intresse att delta i en dylik verksamhet. betydande l fråga om utvecklingsarbete på dessa områden torde också samarbete med det - Boliden - vara till gagn. andra stora norrländska gruvföretaget Det bör emellertid också uppmärksammas att tekniska i högskolan Luleå i ökad utsträckning inriktat sin verksamhet i syfte att främja regionens utveckling. Ett inslag härvidlag är forsknings- och utvecklingsinsatser som kan ge underlag för produkter och näringsverksamhet. Ett samspel på detta område med Statsföretag i Norrbotten torde vara av värde. Dess tekniska kunskap och kompetens torde kunna utnyttjas såväl i fråga om verksamhetens inriktning som i fråga om utvärderingsoch exploateringsfaserna. Utredningen vill vidare fästa uppmärksamheten på att regeringen innevarande år givit vattenfall i uppdrag att vissa torvförprojektera eldade kraftvärmeanläggningar. Vattenfall samarbetar därvid med Statsföretag. Enligt utredningens mening bör Statsföretag engagera sig med kraft på detta område. lnom gruppen finns en betydande kompetens på området och också förutsättningar för medverkan i stor skala. Kombinationen torv-skogsavfall bedöms intressant. ASSI - eventuellt i samarbete med domänverket - framstår därför som en naturlig huvudintressent. Norrbotten bör ges högsta prioritet i detta Insatser sammanhang. på denna del av energiområdet skulle för Norrbottens del inte endast vara av betydelse ur sysselsättnings- och försörjningssynpunkt. Det skulle också innebära en teknisk förnyelse på ett ur framtidssynpunkt intressant område, vilket i sin tur kan få spridningseffekt till andra områden. har ovan framhållit att företagsutveckling Utredningen med utgångspunkt från befintliga förutsättningar - och behov - är en angelägen uppgift. Självfallet är det också angeläget att även annan verksamhet kan etableras i länet. Erfarenheterna har visat att av en förflyttning verksamhet som redan etablerats håll på annat som regel inte är en framkomlig väg. Förutsättningarna är störst när en verksamhet skall expandera eller ny enhet etableras, så att investeringar i nya anläggningar blir aktuella. Det bör vara en central uppgift för Statsföretag att medverka med bevakning och initiativ härvidlag. Detta bör gälla både Statsföretagsgruppens verksamhet och de möjligheter som kan yppa sig inom industrin i övrigt. Huruvida en etablering i sådana sammanhang kommer att ske i Statsföretags eller annan regi bör vara en lämplighetsfråga som bör avgöras med från att den etablerade utgångspunkt verksamheten skall vara i den ägares hand där den får de bästa förutsättningarna.

Staivsáöøte/tag Å NO/ULÖOÃLCQVI

Ett annat område där de statliga företagen i Norrbotten kan medverka Norrbotten lnvests verksamhet. Detta kan gälla i utgäller vid förstudier, vid bedömningen av tekniska frågor, redningssammanhang, m. m. Vidare är ofta ett avgörande problem vid marknadsföringen startandet av en ny verksamhet. Beroende på produkt och marknad bör i vissa fall kunna göra åtaganden. l andra företag tillhöriga Statsföretag överblick kunna medverka till andra fall bör Statsföretag med sin större Det bör emellertid understrykas att en sådan medverkan inte lösningar. får innebära att Norrbotten lnvest inordnas under de statliga Norrbotten- Den verksamhet som Norrbotten lnvest har att bedriva skiljer företagen. Norrbotten Invest och dess styrelse måste ha sig från industriföretagens. ett ansvar och rätt att utforma verksamhet och vidta självständigt Detta torde dispositioner på sätt som bäst gagnar dess mål och syften. vara om företaget skall mötas med förtroende av de olika nödvändigt intressenter som det har att samarbeta med. Utredningen utgår från att detta kommer att respekteras av Statsföretag, som via Strukturfinans förutsätts ha ägaransvaret för företaget. Med denna exemplifiering har utredningen velat ange utgångspunkter i fråga om utvecklingen av Statsföretag i Norrbotten. Som och inriktning vill utredningen beträffande finansieringen av de aktiviteförtydligande ter som berörts framhålla att gängse finansieringsmetoder bör komma i Förutom resurser som ställs till Norrbotten lnvests fråga. de speciella förfogande bör sålunda - till den del bankkrediter är otillräckliga finansiering via norrlandsfonden, utvecklingsfonden och genom lokalisenärmast till hands. l fråga om teknisk utveckling bör de ringsstöd ligga som för sådana insatser anlitas. speciella finansieringsformer gäller Utredningen vill också framhålla att offertförfarande kan tillämpas när och att en särskild ram för sådana ändamål ställts till så blir erforderligt regeringens förfogande. Om de statliga skall kunna engageras på sätt som utredföretagen förordat ovan fordras att särskilda ekonomiska resurser ställs till ningen förfogande. Företagen har genomgående en pressad ekonomisk situation och kan inte väntas och kraft åt insatser som inte är ägna tid, resurser direkt försvarbara. Utredningen har emellertid införetagsekonomiskt hämtat att Statsföretag funnit det förenligt med sitt intresse och ansvar att t. v. under vissa omständigheter ställa ett årligt belopp på 3 mkr till från att detta belopp i sinom tid skall förfogande. Utredningen utgår kunna behov därav föreligger. Medlen bör användas höjas om motiverat för sådana o. d. från Norrbotten-företagens sida som utredningsinsatser

264 Stamáä/Le/tag Ä. Nolutbotten

inte kan bekostas genom de ovan nämnda finansieringsmetoderna. Även vissa organisatoriska torde vara dispositioner erforderliga. Det kan inom företagen bli om etablerande av fråga projektgrupper, genomförande av utredningar och investeringar, organiserade kontakter med berörda myndigheter och organ, m. m. Utredningen går inte närmare in härpâ, utan föreslår att en särskild ledningsgrupp bildas. I denna bör lämpligen som sammankallande ingå den medlem av Statsföretags direktion som ingår i Norrbotten lnvests styrelse och som har Norrbotten-insatserna inom sitt ansvarsområde. Vidare bör i gruppen ingå de företrädare för ASSI, LKAB och SSAB som i Norrbotten Invests ingår styrelse. Ledningsgruppen skall ha en initierande och samordnande funktion och ha ansvaret för att erforderliga organisatoriska åtgärder genomföres. Den bör också disponera de ovan nämnda medel som Statsföretag ställer till förfogande. Statsföretag bör ha att till staten såsom redovisa de ägare årligen insatser avseende Norrbotten som liksom resultaten av dessa. gjorts, Planerade insatser bör redovisas i de utvecklingsplaner som utredningen förordat i avsnitt 6.5.

10 Huvudmannaskap och roll För Svetab

10.1 Svetabs tillkomst och utveckling åren 1969-1974

Svetab tillkom år 1969 genom att de uppgifter som åvilade den dåvarande överfördes till ett särskilt aktie-v s. k. industrietableringsdelegationen bolag. statsmakternas beslut skulle Svetabs målsättning vara att Enligt skapa nya arbetstillfällen genom att medverka till etablering av nya och både helstatliga och i samarbete med utbyggnad av befintliga företag, det enskilda näringslivet, kommunägda företag och kooperationen. inträda som hel- eller i Svetab skulle i angivet syfte kunna delägare i samband med exempelvis expansions- eller rationaliseringsföretag investeringar. Särskild uppmärksamhet skulle ägnas åt industrietablering i med sysselsättningssvårigheter. Svetab skulle drivas på regioner affärsmässiga grunder och med krav på lönsamhet. skulle vidare, så snart det bedömdes förenligt med dess Företaget de aktieposter som bolaget kommit att besitta. Det intressen, avyttra bedömdes därvid att staten eller statliga företag sannolikt i många fall skulle framstå som naturliga köpare av dylika aktieposter. Slutligen inte skulle dubblera Statsframhölls det som angeläget, att bolaget företags roll som statligt förvaltningsbolag. Svetabs fastställdes till 8 mkr. Avsikten var att aktieaktiekapital skulle sättas så högt att bolaget utan risker för sitt fortbestånd kapitalet skulle kunna täcka kostnaderna under tiden till dess bolaget erhöll tillräckliga intäkter från sina engagemang. Aktierna tecknades till en överkurs på 20 procent. Skillnaden mellan denna överkurs och aktiernas nominella värde, dvs. 1,6 mkr, tillfördes Svetabs reservfond. Fr. o. m. år 1970 är Svetab ett helägt dotterbolag till Statsföretag. Efter till höjdes Svetabs aktiekapital och överföringen Statsföretag reservfond till lO mkr resp. 2 mkr.

266 Huuudynanna/slzap och 11056 56/1 Svetab

För att Svetab skulle ha möjlighet att finansiera sin verksamhet även genom upplåning, ställdes en statlig garanti på 20 mkr till bolagets förfogande. Under de första verksamhetsåren fram till år 1974 kom Svetab att engagera sig i ett stort antal projekt. Vissa av dessa t. ex. Elkapsling AB, Nordtool AB och Nylands Mattfabrik Andra AB, var rena nyetableringar. engagemang t. ex. den s. k. byggmaterialgruppen omfattande J O Dahlberg AB, Erikssons Trävaruindustrier AB, Holmsunds Golv AB och Kalmar Kök AB samt Svenska Bromsbandsfabriken AB och Kryotherm AB, innebar att Svetab helt eller delvis övertog redan befintliga företag. År 1974 var bolaget hel- eller i tolv som majoritetsägare företag tillsammans svarade för en omsättning på 200 mkr och sysselsatte ca 1 350 personer. Tyngdpunkten i verksamheten låg i byggmaterialgruppen, som omsatte totalt 135 mkr. Erfarenheterna från Svetabs verksamhet under tiden 1969 - 19714 var blandade. Svetab bidrog otvivelaktigt på ett aktivt sätt till att öka sysselsättningen. Av Svetab-gruppens l 350 arbetstillfällen år 1974 var således ca 350 nya, medan omkring l 000 fanns redan vid förvärvstidpunkten. Svetab kom att engagera sig i icke lönsamma företag för att avvärja nedläggningshot. Av förutnämnda ca 1000 arbetstillfällen övertagna kunde omkring 300 anses ha varit nedläggningshotade vid Svetabs Övertagande. Detta innebar dock i flera fall endast att nedläggningsbeslutet uppsköts, samtidigt som de företagsekonomiska förlusterna ökade. Utvecklingen visade att Svetabs insatta riskkapital skulle knappast kunna âterfås genom en vinstgivande av aktier. Svetabs avyttring inkörningsförluster och behov av kapitaltillskott blev betydande. Under åren 1973 - 1975 medgavs därför Statsföretag att inom en ram på 60 mkr avräkna de koncernbidrag som lämnades till Svetab mot den beslutade utdelningen till ägaren/staten. Perioden 1969 - 1974 kan sammanfattningsvis sägas ha inneburit att Svetab alltför snabbt iklädde sig ett fullt i en företagsledningsansvar heterogen företagsgrupp med många problemföretag, som i samtidigt vissa fall problemen i samband med underskattades. nyetableringar Under denna period överbetonades också betydelsen av att snabbt skapa nya eller säkerställa befintliga arbetstillfällen medan den långsiktiga ekonomin och marknadsbedömningen korn i bakgrunden. Svetabs erfarenheter från denna första femårsperiod talade således för att man skulle

sou 197g;g5 Huvudmannwshap och »Loui 56/1 Sve/tab 267

finna former för sina som i större utsträckning innebar engagemang i med goda ekonomiska och marknadsmässiga delägarskap företag utvecklingsmöjligheter på längre sikt.

10.2 Rekonstruktionen år 1974

Med hänsyn till Svetabs betydande finansiella och lönsamhetsmässiga rekonstruerades företaget i samband med 1974 års bokslut. problem lades i ett nytt dotterföretag till Statsföretag, Byggmaterialgruppen EssBo Bomaterial AB. överfördes Nordtool och Anderssons Samtidigt till SMT-Pullmax AB. Svetab-gruppen, som därefter minskat Finsliperi väsentligt i omfång, redovisade för år 1975 en förlust på 10,8 mkr och för år 1976 en vinst på 0,3 mkr. I samband med rekonstruktionen av Svetab ändrades inriktningen på verksamheten Den nya inriktningen innebar sammanfattningsvis något. att i fortsättningen skulle ha som huvudregel att inte ensamt företaget etablera egna dotterbolag. Svetab skulle således gå in i samarbetsprojekt där företagets delägarskap utgjorde en komplettering till övriga ägarinsatser. Svetabs finansiella medverkan skulle ske i form av minoritetsengageeller lån som vid senare kunde mang genom långsiktiga tidpunkt konverteras till aktier. Förutom ekonomiskt risktagande skulle Svetab även aktivt bidra med kunskaper och råd. En annan huvudlinje för Svetabs verksamhet skulle vara att förmedla affärsidéer, licenskontakter, etc. Svetabs roll i denna projektförslag, avsâgs vara konsultens. Inom ramen för denna förmedlingsfunktion verksamhet har Svetab bl. a. dotterbolaget Mekansam AB och genom AB AC-Mekan medverkat i produktionsförmedling och annan Försäljnings samverkan mellan kunder och leverantörer. skulle Svetab i största möjliga utsträckning verka för Slutligen inom Statsföretagsgruppen, särskilt i områden där sådana nyetableringar var önskvärda. Statsföretag skulle därvid medverka regionalpolitiskt finansiellt i särskild ordning. av Svetabs verksamhet efter år 19714 har inneburit Nyorienteringen att mer aktivt sätt kunnat koncentrera sig på att företaget på ett vidareutveckla och stabilisera verksamheterna i dotterbolagen. Svetabs och minoritetsposter per 1977-12-31 framgår av dotterbolag följande sammanställning.

268 Huvudmanna/slzap och »Loa 55/1 Svetab

Företag Andel Lokaliserings- Antal an- 96 ort ställda

Elkapsling AB 50,0 Ånge 54

AB Förbandsmaterial 100,0 Partille 56 Kryotherm AB 100,0 Piteå 62 Svenska Bromsbandsfabriken AB 9,9 91 Långsele Mekansam AB 100,0 Eskilstuna Datamönster i Göteborg AB 90,1 3 Göteborg Försäljnings AB AC-Mekan 25,0 Skellefteå Wirsbo Elektronik AB 0,1 Torsby ll

Härtill kommer mindre några bolag med obetydlig omsättning och utan egen personal. Företagsgruppen sysselsatte under år 1977 totalt 193 personer och omsatte ca 100 mkr.

10.3 Ökade uppgifter inom den regionala näringspolitiken

Svetab har fr. o. m. den l juli 1978 fått en ändrad och vidgad roll i den regionala näringspolitiken. Förslag härom framlades hösten 1977 i propositionen angående åtgärder för att främja utvecklingen inom de mindre och medelstora företagen (prop. l977/78:40, NU 1977/78:3I+, rskr l977/78:ll0). Enligt riksdagens beslut skulle Svetabs nyetableringsfrämjande insatser försöksvis organiseras inom ramen för två särskilda investmentbolag, helägda av Svetab. skulle koncen- Investmentbolagen trera sina insatser till två regioner, och mellersta Värmland/Bergslagen Norrland. Huvudinriktningen av bolagens verksamhet skall vara att såsom minoritetsintressenter stödja nyetablering och expansion av småföretag. Bolagen skall emellertid när speciella skäl talar härför också kunna förvärva majoritetsintressen. Bolagens riskkapital tillsammans med övrigt ägarkapital utgör en grund för att erhålla sådan finansiering genom traditionella låneinstitut som behövs vid starten av ett eller i ett etablerat företag företags expansionsskede. Det förutses att bolagen skall kombinera satsningen av riskkapital i form av engagemang i aktier eller med finansiell konverteringslån

Huvudmannøwhap och A011 65/1. Svetab

sakkunskap och administrativa insatser. Bolagen skall således kunna medverka i projekteringen vid start av nya företag. Formen för bolagens skall i princip vara sådan att den engagemang underlättar en avyttring av engagemanget till majoritetsägaren eller annan intressent när detta ter sig lämpligt från affärsmässig synpunkt. skall arbeta på företagsekonomiska grunder och låta normala Bolagen företagsekonomiska riskspridningssynpunkter bestämma företagsgruppens Eftersom emellertid risken för förluster på engagemang i omfattning. nyetablerade eller starkt expansiva småföretag i allmänhet är betydande och avkastningen på de lyckade engagemangen under de närmaste åren sannolikt blir begränsad måste bolagen räkna med att de närmaste årens sker med låg lönsamhet och är förenad med betydande risker. expansion Tillskottet av riskkapital till de regionala investmentbolagen har därför i form som markerar att staten i förhållande till Statsgjorts företag resp. Svetab tills vidare inte ställer utdelningsanspråk på satsade medel. Svetab har för budgetåret 1978/79 tilldelats 40 mkr för uppbyggnaden av de två regionala investmentbolagen. Det egna kapitalet 20 mkr har bedömts ge bolagen möjligheter att göra ett på vardera femtontal engagemang var i storleksordningen mellan 100 000 kr och 1,5 mkr under den närmaste femårsperioden. Svetabs centrala förvaltning skall arbeta i nära samverkan med de investmentbolagen. Det förutsätts att Svetab skall kunna bistå regionala investmentbolagen vid t. ex. utformningen av finansiella paket, uppläggningen av redovisning, rapporter, budgetsystem och system för långsiktig planering. Det förutses också i prop. 1977/7890 att Svetabs s. k. affärsidéseminarier skall kunna vara ett verksamt hjälpmedel i bolagens arbete med att söka intressanta projekt. Dessa affärsidéseminarier, som Svetab hittills arrangerat i Kopparbergs och Värmlands län, syftar till att hjälpa som att driva egna företag att analysera sina personer planerar att diskutera behovet av att företagsledningen skaffar förutsättningar, kompetens samt att påbörja arbetet med affärsplasig kompletterande ner. i seminariet får sedan tillfälle att förhandla om Deltagarna av sina projekt med den eller de investerare som står finansieringen bakom seminariet. Som ett led i vidareutvecklingen av sitt arbete med att främja av nya företag har Svetab också bildat Investkontakt AB etableringen som arbetar av de två regionala investmentbolagen. Investpå uppdrag kontakt försöker hitta dynamiska företagare som har den motivation och

270 HuuudInanVLa/skap och /LoUå 55/1 Svetab sou 197835

läggning som krävs för att bygga upp utvecklingsbara företag. Enligt uttalandena i prop. l977/78:40 bör Svetab i nära samarbete med industriverket och utvecklingsfonderna i länen vidareutveckla affärsidéseminarierna. lnom ramen för sin allmänna företagsservice skall industriverket kunna finansiera viss del av Svetabs kostnader för seminarieverksamheten. Det sägs vidare att Svetab i detta sammanhang också bör samarbeta med sådana större företag som kan sägas ha ett långsiktigt sysselsättningsansvar för den region inom vilken de verkar. Särskilt företag som kan befara att dess strukturella på förändringar längre sikt kan komma att medföra allvarliga störningar i sysselsättningen på orten bör ha motiv för att aktivt stödja aktiviteter av ifrågavarande slag.

10.4 Utredningens överväganden och Förslag

Såsom framgått av den tidigare redovisningen avviker Svetabs verksamhet till betydande delar från verksamheten i övrigt inom Statsföretags-

gruppen. Företaget bildades med det direkta syftet att medverka till

etablering av industriföretag. Företaget kom emellertid att engageras i företag med bristande ekonomisk bärkraft i sådan att en omfattning ekonomisk sanering blev nödvändig. I anslutning härtill överfördes större delen av Svetab-företagen till andra konstellationer inom Statsföretagsgruppen. Svetabs ägande av företag är numera inte av större omfattning. Genom beslutet om de regionala har Svetabs investmentföretagen uppgifter i samband med etablering och utveckling av företrädesvis mindre företag vidgats. Vid sidan av de nämnda uppgifterna utför Svetab också vissa tjänster inom sitt kompetensområde, företrädesvis åt Statsföretag. Det kan sägas att företaget har tre roller; den vidgade etableringsoch företagsutvecklingsrollen, den numera begränsade ägarrollen samt en viss konsultroll. Olika utvecklingsmöjligheter finns således för företaget. Vid sina överväganden har utredningen med utgångspunkt från sin allmänna syn på behovet av förnyelse inom näringslivet funnit att en utveckling av etablerings- och företagsutvecklingsrollen är angelägnast. Utredningen föreslår att den påbörjade utvecklingen med regionala investmentbolag fullföljes. Detta bör ske genom att ytterligare investmentbolag bildas så att hela landet blir täckt av deras verksamhetsområden. Utredningen bedömer det erforderligt med ytterligare 5 investment-

sou 1973:85 Huvudmannazsizap och »toü 56a Svetab 271

för att sådan täckning skall erhållas. Det sammanlagda antalet bolag skulle härigenom bli 7. Med anledning av de särskilda, betydligt längre insatser som utredningen i annat sammanhang föreslår för gående

Norrbotten, bl. a. omorganisation, förstärkning och vidgade

genom såvitt gäller NJA-Invest, förutsättes att Norrbotten åtminstone uppgifter t. v. inte skall ingå i verksamhetsområdet för Svetabs regionala bolag. Det vore i och för sig önskvärt att de nya bolagen kunde bildas och träda i verksamhet Utredningen vill emellertid erinra om de omgående. speciella metoder som de regionala bolagen tillämpar i syfte att nå så och säkra resultat som Dessa metoder har i korthet goda möjligt. beskrivits i föregående avsnitt. Metoderna kräver speciell kompetens och med särskilda kvalifikationer. Det tar ofrånkomligen viss tid att personal förutsättningarna i dessa hänseenden. En utbyggnad skapa de nödvändiga med investmentbolag så att hela landet täckes på en gång är därför inte utan måste genomföras successivt. Utredningen bedömer det tillrådlig dock möjligt att genomföra etableringen av de tillkommande regionala inom en treårsperiod. Etableringen skulle då bli slutförd år 1981. bolagen av Svetabs verksamhet med

Ökningen regionala gör det nödvändigt

tillskott av kapital. Moderbolaget Svetab har f. n. ett ytterligare De båda regionala bolagen har tillförts vardera aktiekapital på lO mkr. 20 mkr. Enligt utredningens mening påfordrar utvecklingen av den verksamheten en större ekonomisk styrka hos moderbolaget. regionala Dess aktiekapital bör ökas med 20 mkr, således till 30 mkr. Vidare bör de - i likhet med de redan bildade - vid tillkommande regionala bolagen starten erhålla vardera 20 mkr. har också funnit det önskvärt och möjligt med en sådan Utredningen av verksamheten att de regionala bolagen av detta skäl utveckling behöver En ökning till 30 mkr per regionalt bolag kan kapitalökning. därför bedömas erforderligt. I anslutning härtill bör moderbolagets lO mkr. Dessa kapitaltillskott behöver inte kapital ökas med ytterligare tillföras i ett utan alltefter verksamhetens utbyggnad och sammanhang Som mål bör gälla att de nämnda tillskotten skall tillföras utveckling. under en femårsperiod. Det totala kapitalet, inbegripet moderföretagets nuvarande aktiekapital, skulle därigenom komma att uppgå till 250 mkr. Utredningen har med anledning av den ovan förordade tyngdpunktsförskjutningen i Svetabs verksamhet även prövat frågan om huvudmannaför företagsgruppen. Svetab är för närvarande dotterföretag till skapet AB. Utredningen har vid sina överväganden prövat om detta Statsföretag huvudmannaskap skall förbli oförändrat eller om aktierna i moderföreta-

272 Huvudmannaøslzajo och »wa 56/1 Suemb sou 1978435

get bör överföras till Sveriges Investeringsbank AB. Härvid har utredningen utgått från att både Statsföretag och Investeringsbanken är väl skickade att förvalta aktierna och ha ägaransvaret för Svetabgruppen. Sveriges Investeringsbank AB bildades år 1967 som ett av staten helägt kreditaktiebolag. Banken skall genom relativt riskfyllda krediter bidra till finansiering av sådana inom som investeringar näringslivet inriktas på rationalisering, strukturanpassning och utveckling. Banken kan även medverka vid exportfinansiering. Bankens reaktiekapital jämte servfond utgör 1040 mkr. Dess upplåningsrätt är drygt 8000 mkr. Staten har ställt garanti för bankens förbindelser intill 4 000 mkr. I en proposition föreslås höjning av bankens kapital med 300 mkr. Upplåningsrätten skulle härigenom öka till ca 10 700 mkr. Den nämnda föreslås till 5 000 mkr. Vid garantin höjd 1977 års utgång uppgick av banken beviljade lån och garantier till 6 250 mkr och utestående lån var 14 100 mkr. Investeringsbankens verksamhet avser främst investeringar och andra inom industrin. Räknat utvecklingsinsatser i volym har bankens utlåning och andra engagemang dominerats av större och främst avsett projekt medelstora och större företag. På senare år har banken emellertid etablerat samarbete med företagareföreningarna i länen, numera utvecklingsfonderna. Detta sker genom s. k. kombinationslån av innebörden att en utvecklingsfond svarar för en del av lånet och Investeringsbanken för en del av lånet. Utvecklingsfonderna har rätt att i det enskilda fallet lämna lån upp till 500000 kr och Investeringsbanken kan svara för lânebelopp upp till l mkr. Sammanlagt kan alltså ett kombinationslân uppgå till 1,5 mkr. Sammanlagt uppgår bankens andel av beviljade kombinationslån till ll6 mkr. Genom denna verksamhet har Investeringsbanken etablerat ett samarbete med utvecklingsfonderna i fråga om utredning och bedömning av de berörda företagen och projekten. Verksamheten är stadd i tillväxt. Inriktningen av Investeringsbankens verksamhet kräver ofta avsevärda utredningar och analyser. Detta gäller inte enbart s. k. kreditvärdesbedömningar. Ibland kan förhållandet inom t. ex. en bransch behöva belysas i fråga om struktur, konkurrensförhållanden, teknisk utveckling, kapacitetsförhållanden och marknadsutveckling. Ej sällan måste internationella förhållanden utrönas .i dylika hänseenden. För att i verksamheten kunna möta dessa behov har banken personal med såväl ekonomisk som teknisk erfarenhet och

utbildning.

sou 197335 Huvudmannaøsfzap och »wa 66a Svetab 273

En samordning av Svetab och Investeringsbanken genom överförande av Svetab som dotterföretag till banken erbjuder intressanta fördelar. Svetab skulle kunna dra nytta av de speciella utredningsresurser som banken besitter. Banken skulle kunna dra nytta av Svetabs erfarenhet och kunnande i fråga om utvecklingsinsatser för mindre företag. Svetab torde få bedriva sin regionala verksamhet i samarbete med utvecklingsfonderna, liksom Investeringsbanken har samarbete med fonderna i fråga om kombinationslânen. l finansiellt hänseende är kombinationen och den bedömningen av aktiekapital från Svetab och lån med relativt samtidiga från Investeringsbanken av speciellt intresse. Sak högt risktagande samma kombinationslânen där utvecklingsfonderna åter kommer in gäller i bilden. av den kompletterande kreditgivningen med relativt Inriktningen bör dock självfallet inte ändras till följd av det ändrade högt risktagande huvudmannaskapet. Affärsbanker m. fl. förutsättes medverka pâ gängse sätt. Även i fråga om den s. k. konsultrollen är samordningen av intresse. En breddad central resurs skulle stå till förfogande och kunna utnyttjas av utvecklingsfonderna, t. ex i fråga om komplicerade projekt eller då internationell marknad är i fråga. Utredningen föreslår således att aktierna i Svetab, dvs. moderföreöverföres till Investeringsbanken. Villkoren för överlåtelsen bör taget, fastställas mellan Statsföretag och banken. genom förhandlingar är medveten om att överlåtelsen övergångsvis kan te sig Utredningen ur Statsföretags synpunkt. Det blir ett visst bortfall i Statsföreoläglig Statsföretag får dock anses ha goda möjligheter att tags stabsresurser. ersätta detta bortfall, t. ex. inom ramen för SU. Hinder föreligger inte heller att utnyttja Svetab pâ konsultbas. Svetabs ägarroll behöver inte men kan ändras som följd av överlåtelsen. Huruvida en ändring skall ske bör avgöras i samband med om överlâtelsen. Utredningen har här inte annan synförhandlingarna punkt än att de berörda företagen bör vara i den ägares hand där de får de bästa förutsättningarna.

11 Affársverksdelegationen

11.1 Inledning

Som framgått ovan i avsnitt 1.5 tillsattes affärsverksdelegationen i samband med bildandet av Statsföretag AB. Affärsverksdelegationen skulle ha till uppgift att vara ett samordnings- och kontaktorgan mellan affärsverken inbördes och mellan dessa och Statsföretag. l utredningens direktiv konstateras att affärsverksdelegationen inte kommit att spela den roll för ökad samverkan och kontakt som ursprungligen förutsattes. Mot denna bakgrund har utredningen, i enlighet med sina direktiv, att bedöma om affärsverksdelegationen skall fortsätta sin verksamhet och vilka uppgifter den i så fall bör ha. Innan utredningen redovisar sina slutsatser rörande affärsverksdelegationens framtid lämnas en närmare redogörelse för affärsverksdelegationens bakgrund, uppgifter och hittillsvarande verksamhet. Vidare ges en kortare redogörelse för affärsverkens utveckling under senare år. Utredningen redovisar också sin syn på behovet av samordning inom den statliga företagssektorn samt olika former för lösandet av samordningsproblem inom densamma.

11.2 Affársverksdelegationens bakgrund, uppgifter och

verksamhet

ll.2.1 Bakgrund och uppgifter

I slutet av 1960-talet beslutade statsmakterna om intensifierade satsningar inom näringspolitikens område. Ett element i denna näringspolitik var en förstärkning av den statliga företagsamheten. Bildandet av Statsföretag AB syftade till att samordna och effektivisera förvaltningen av en så stor del som möjligt av de statliga aktiebolagen. För att få bredast möjliga bas för den nya näringspolitiken ansågs emellertid också

276 AMäIz/.sveAlzAdeZega/táonen

behov föreligga att samordna det nya förvaltningsbolaget med de statliga företag som drevs i affärsverksform. På grund av affärsverkens offentligrättsliga karaktär kunde dessa inte inordnas i Statsföretag AB. För att dock underlätta en samordning mellan Statsföretagsgruppen och affärsverken bildades affärsverksdelegationen. Bildandet av delegationen föregicks av regeringens proposition (prop. 1969:121) angående Statsföretag AB och riksdagens beslut med anledning av denna. Affärsverksdelegationens uppgifter regleras i instruktionen för affärsverksdelegationen (SFS 1969:700). Nedan ges en kort redogörelse för affärsverkdelegationens uppgifter, sådana dessa kommer till uttryck i nämnda proposition och instruktion. Affärsverksdelegationen har enligt l § i sin instruktion till uppgift att

vara kontaktorgan mellan affärsverken och de statliga bolagen följa utvecklingen inom de affärsdrivande verken, särskilt deras långtidsplanering 0 ta initiativ till och för regeringen framlägga förslag om samordning av de affärsdrivande verkens verksamhet och om samordning av nämnda verks och de statsägda aktiebolagens verksamhet o framlägga förslag för regeringen i frågor av principiell betydelse som aktualiseras i samband med framställningar och till de anslag affärsdrivande verken o i övrigt fullgöra uppdrag som regeringen lämnar delegationen.

Föredragande departementschef framhåller (prop. 1969:121, s 48) att han ser som affärsverksdelegationens viktigaste uppgift att skapa kontakter mellan ledningarna för affärsverken och mellan verken och förvaltningsbolaget (sedermera Statsföretag AB). I sammanhanget nämns också att det bör ankomma på affärsverksatt tillsätta en eller flera delegationen beredningsgrupper, där generaldirektörerna resp. de verkställande direktörerna i berörda verk och bolag eller representanter för dessa ingår. Av propositionen framgår vidare (s 47) att fördelen med samarbetet inom affärsverksdelegationen förväntas ligga främst i möjligheterna till fortlöpande diskussion om produktionstekniska, utvecklingstekniska och marknadsföringsmässiga frågor. Denna diskussion bör i sin tur kunna ge underlag för samverkan i innovationsprojekt eller i prövning av nya produktionstekniska metoder. Föredragande departementschef anser det också väsentligt (s 148) att

sou 1973435 Aááäømvønhbddegøtáonen

arbete inte utvecklas därtill att det innebär en ställföredelegationens trädande eller förberedande petitagranskning. Delegationens befattning med anslagsframställningarna bör inriktas på sådana frågor som exempelmed långtidsplaner, upptagande av nya vis graden av överensstämmelse verksamheter som kan bli av väsentlig betydelse, begäran om utökade befogenheter, etc. vidare att hos regeringen föreslå de åtgärder Det åligger delegationen som behövs för dess verksamhet. 2 § i dess instruktion skall Enligt bestå av minst sju och högst tio ledamöter och med det delegationen antal som bestämmer. I propositionen (s 148) suppleanter regeringen framhåller föredragande departementschef att affärsverksdelegationen bör bestå av de personer som är ledamöter i förvaltningsbolagets Härtill bör komma en eller två (sedermera Statsföretag AB) styrelse. företrädare för kommunikationsdepartementet. Via industridepartementets företrädare i förvaltningsbolagets styrelse blir enligt departementschefen även de till industridepartementet hörande verken representerade. Departementschefen anser att ordföranden i delegationen bör vara ordförande i förvaltningsbolagets styrelse. Det kan noteras att verk, statliga företag inom kreditriksdagens väsendet, de fiskala monopolen (Systembolaget m. fl.) samt vissa bolag med förutsättningar ligger utanför affärsverksdelegationens speciella Detsamma gäller de under senare tid tillkomna, av samordningsansvar. det ekonomiska föranledda, statliga eller halvstatliga bolagen, läget t. ex. Svenska Varv AB. rörande samverkan och kontakter mellan det statliga före- Frågor tagandet och övriga delar av näringslivet - även om förutsättningarna för väl sådana kontakter är av stor betydelse för det statliga fungerande - också utanför affärsverksdelegationens företagandets utveckling ligger ansvarsområde.

1l.2.2 hittillsvarande verksamhet

Ajjärsverksdelegatiønens

har under hela sin verksamhet varit person- Affärsverksdelegationen identisk med med den skillnaden att det i Statsföretags styrelse, en särskild representant från kommunikaaffärsverksdelegationen ingått tionsdepartementet. En genomgång av styrelsens/delegationens sammansättning ger vid handen att de personsamband med affärsverken som fanns vid delega-

278 Aááäømvøzzk/zdelegaøtáonen sou 197335

tionens tillkomst successivt minskat. Affärsverksdelegationens protokoll och korrespondens visar att delegationen ganska snävt kommit att begränsa sig till ärenden av styrelsekaraktär. Affärsverksdelegationen har sammanträtt som Statssamtidigt företags styrelse och handlagt förekommande delegationsärenden såsom pâhängsärenden på föredragningslistan. Eftersom delegationen på det hela inte haft taget några personsamband med affärsverken och heller inte funnit att skaffa anledning sig egna sekretariatsresurser har man saknat att förutsättningar på eget initiativ ta upp samordningsfrâgor. har blivit Affärsverksdelegationen hänvisad till att ta upp ärenden som hänskjutits till delegationen på remiss. Ett undantag från denna regel kan noteras från affärsverksdelegationens första verksamhetsår. År 1970 beslöt således affärsverksdelegationen att tillsätta den s. k. affärsverkskommittén med uppdrag att överarbeta affärsverksutredningens från år 1969. Detta betänförslag kande överlämnades sedermera till men har icke industridepartementet föranlett särskild åtgärd från sida. departementets Delegationen stod även som ursprunglig uppdragsgivare till 1970 års utredning om försvarets fabriksverks organisation och Under 1972 fattade företagsform. emellertid delegationen ett beslut med innebörd att skulle utredningen överlämnas till FFV för vidare undersökningar om åtgärder. Enligt vad statsföretagsutredningen underhand inhämtat väckte affärsverksdelegationens beslut i dessa bägge ärenden viss uppmärksamhet. Eftersom var ett samarbetsorgan delegationen utan eget ekonomiskt och annat ansvar i förhållande till statsmakterna att tillsätta ansågs besluten utredningar av officiell karaktär som en diskutabel Affärsverksåtgärd. delegationen tycks ha tagit intryck av denna diskussion och har därefter begränsat sig till att efter i olika anmaning avge remissyttranden ärenden. Personsambandet med Statsföretags styrelse har blivit för avgörande delegationens sätt att arbeta. Under senare år har emellertid flertalet ärenden handlagts av Statsföretags verkställande direktör på affärsverksdelegationens uppdrag. Under denna tid har således i delegationen praktiken enbart arbetat på tjänstemannaplanet. Remissyttranden över affärsverkens svarar petitor för det ojämförligt största antalet ärenden inom Under senare år affärsverksdelegationen. synes det emellertid endast vara som kommunikationsdepartementet regelbundet remitterat sina petitor till medan affärsverksdelegationen,

Aááäáavenfzøsddegøtáonen 279

avstått från denna remissomgång. Affärsverksdeindustridepartementet har i de allra flesta fall varit korta legationens yttranden över petitorna och ofta till att understryka betydelsen av att en begränsat sig affärsmässig grundsyn får slå igenom även i politiskt färgade frågor. Vaktslåendet de företagsekonomiska principerna har även varit kring andra än grundtemat i affärsverksdelegationens yttranden på remisser remiss över betänkande bepetitor. Delegationens budgetutredningens tonar således affärsverkens särart inom statsförvaltningen och understryker behovet av jämförbarhet mellan affärsverkens ekonomiska förhållanden och större Affärsmässigheten har också varit grundteaktiebolags. över televerkets domänmat i delegationens yttranden nya organisation, verkets femârsplaner 1970 - 1974 resp. 1975 - 1979, m. fl. ärenden.

11.3 Aflärsverkens utveckling

1 1.3.1 A ffársverksformen

Konstitutionellt sett är affärsverken en del av statsförvaltningen. De är därför i princip bundna av samma ekonomiska och personalpolitiska som gäller för statsförvaltningen i övrigt. Affärsverken har styrsystem emellertid av hävd en något friare ställning när det gäller givits ramanslag, personalstater, m. m. Sedan början av 1960-talet har affärsverksformen i vissa avseenden till verksamhetens affärsmässiga karaktär. Riksytterligare anpassats revisionsverkets redovisningsföreskrifter innebär att affärsverkens årsrenumera är i stort med årsredovisningarna i större dovisningar jämförbara aktiebolag. Affärsverken har också fått möjlighet att placera medel på räntebärande konto, liksom att avsätta medel till särskilda fonder för Avtalsverket söker i uppläggningen av löneförkonsolideringsändamål. konkurhandlingarna i görlig mån ta hänsyn till affärsverkens speciella rensförhållanden till annan affärsverksamhet. För ett av affärsverken, är den ekonomiska styrningen i stort sett frikopplad från domänverket, och uttryck för en relation mellan å ena sidan kapitalbudgeten ger och å andra sidan styrelse och företagsledning som har stora ägarintresse principiella likheter med vad som gäller för större aktiebolag. Förslag från affärsverksutredningen (1969) resp. affärsverkskommittén (1972) till steg i riktning mot liberalisering av affärsverytterligare kens ekonomiska har emellertid endast punktvis lett fram till styrsystem

Aááälwvenlwddegabáonen

förslag från regeringens sida. Förslag från statens vattenfallsverk (1967) förenade fabriksresp. verken (1973) om att ombilda affärsverk eller delar av affärsverk till har inte kunnat aktiebolag genomföras av personalpolitiska skäl. Personalorganisationerna synes dock vara införstådda med att nya verksamheter vid sidan om basverksamheten får växa fram i aktiebolagsform. De problem som därvid uppstår genom att närliggande verksamhetsområden inom en och samma affärsverkskoncern ligger under olika avtalsområden, följer olika lönesystem, olika MBL-avtal, etc., ha kunnat synes hittills lösas av personalorganisationerna resp. företagsledning. Det kan dock inte uteslutas att dessa olikheter i framtiden kan komma att ge upphov till friktioner inom affärsverken. En i sammanhanget viktig fråga är huruvida affärsverksformen ger en institutionell ram som begränsar företagsledningens till ett möjligheter affärsmässigt handlande jämfört med vad som vore fallet om verket drevs i aktiebolagsform. Den allmänna meningen såväl på departementshåll som inom affärsverken synes vara att skillnaderna är av mindre betydelse i det löpande arbetet. Man kan dock inte, enligt utredningens mening, bortse ifrån att affärsverksformen i vida kretsar uppfattas såsom en institutionell ram som endast är avsedd för förvaltning av ett statligt monopol eller någon annan klart avgränsad verksamhet. Affärsverksformen skulle detta för enligt synsätt ej vara lämplig konkurrensutsatt affärsverksamhet. Utveckling av nya produkter och verksamheter borde i konsekvens härmed strikt begränsas till det angivna verksamhetsområdet. Genom att budgetar och personalstater blir föremål för en prövning av regering och riksdag finns det risk för att man med hänvisning till affärsverksformen och det i verksinstruktionen ändamålet tvekar angivna att tilldela verket resurser för sådana affärsmässigt intressanta projekt som ligger i kanten av verksamhetsområdet. Risken för att en föråldrad verksinstruktion skulle den kringskära affärsmässiga utvecklingen motverkas visserligen av den allmänna bestämmelser om att verken verkstadgans i sådana lägen är skyldiga att göra framställning till statsmakterna om de åtgärder som är påkallade, t. ex. ändring av instruktionen. Utredningen är emellertid av den uppfattningen att det kan krävas speciella markeringar från staten/ägarens sida för att affärsverkens kapacitet att skapa och exploatera nya affärsidéer och resurser skall kunna tas tillvara fullt ut.

Aááäømvenhbdoüegaáéonen 281

11.32 Affdrsverken och deras dotter- och intressefdretag

av avsnitt 1.3 ovan de statliga affärsverken av Som framgått utgörs förenade fabriksverken, luftfartsverket, postverket, stadomänverket, statens vattenfallsverk och televerket. År 1976 omsatte tens järnvägar, tillsammans närmare 20 miljarder som dessa sju affärsverk kr, samtidigt närmare 160 000 personer och investerade för i runda tal 5 de sysselsatte kr. En jämförelse med motsvarande siffror för Statsföretagsmiljarder ger vid handen att affärsverken tillsammans är 2 - 3 gånger gruppen större. siffrorna för hela riket finner man att Relateras i fråga till statistik affärsverken sysselsätter ungefär 4 procent av antalet yrkesverksamma, svarar för 7 procent av bruttoinvesteringarna och har ett produktionsvärde som motsvarar ca 6 procent av bruttonationalprodukten. Flertalet affärsverk har en verksamhet som är av speciell betydelse för infrastrukturen i samhället. SJ svarar således för så gott som alla och luftfartsverket har ansvaret för alla trafikflygjärnvägstransporter Postverket hanterar alla brevförsändelser och har en betydande platser. del av ett antal andra försändelser. Televerket har ensamrätt på telefonoch telexservice och vattenfallsverket producerar ca +5 procent av landets elektriska energi. och förenade fabriksverkens verksamhet inte Även om domänverkets hänför infrastruktur har de ett starkt inflytande på sig till begreppet särskilt i de som berörs av näringslivet i resp. bransch, regioner verksamheten. affärsverk utom luftfartsverket förvaltar aktier i ett antal Samtliga närstående i affärsverkskoncerner av bolag och utgör alltså moderbolag Verksamheten inom affärsverbetydande omfattning och komplexitet. kens ofta avläggare till den i affärsverksdotterföretag representerar form drivna basverksamheten. Domänverkets engagemang i smâsågverk, turism och cementindustri, fabriksverkens utveckling av Stirlingmotorn, Vattenfalls verksamhet och gasområdet, 53:5 lastbilsföretag och pâ oljeteleverkets och konsultverksamhet drivs således i dotterutvecklingsbolagsform. Sedan 1970-talets början har basverksamheten inom flera av affärsverken varit Detta har bl. a. tagit sig uttryck i minskande stagnerande. Denna har utan tvivel stimulerat de berörda sysselsättning. utveckling verkens intresse för att gå in på områden som gränsar till basverksamheterna och driva en expansiv och aktiv politik i sina dotterföretag.

282 Aááämuenløsdeáiega/táonen

Denna utveckling är särskilt påtaglig inom domänverket, förenade fabriksverken och televerket. I det följande ges en närmare redogörelse för utvecklingen inom resp. affärsverk. Inom domänverket är det en klart uttalad politik att verksamheten inom dotterföretagen skall tillgodose domänkoncernens behov av tillväxt och utveckling in på nya, men med basverksamheten besläktade verksamhetsområden. I domänverkets femårsplan för perioden 1975 - 1979 “sägs exempelvis:

Satsningen på dotterbolagen förväntas leda till ett bättre tillvaratagande av domänverkets produkter och personella resurser och ge domänverket bättre möjligheter till stabil och avsättning integrerad produktionsplanering. Dotterbolagen kommer således att vara ett stöd och ett komplement till moderföretaget. Inte minst betydelsefull är möjligheten att kunna erbjuda personalen alternativa uppgifter i dotterföretagen.

Omsättningen i domänverkets dotterbolag och intressebolag uppgick år 1977 till drygt 300 mkr. Detta representerar 20 procent av den sammanlagda omsättningen (före elimineringar för interntransaktioner). Det sammanlagda antalet anställda i dotter- och intressebolagen uppgick till närmare 900 personer, motsvarande ca 12 procent av det sammanlagda antalet. Av de sammanlagda investeringarna 15 låg omkring procent på dotterföretag och intressebolag. Domänverket upprättar en för verket och dotterföretagen gemensam koncernredovisning. l koncernredovisningen ingår de hälftenägda bolag i vilka domänverket direkt eller indirekt har ett avgörande inflytande. 1 koncernens - bl. a. dokumenterad i domänverkets strategiska planering ekonomiska 1975- 1979 femårsplan utgör dotterföretagen en viktig komponent. I dotterbolagsstyrelserna har närmast berörda befattningshavare inom domänverket det avgörande inflytandet. Även om således dotterföretagen genom en övergripande planering och personkontakter är integrerade med moderföretaget, strävar domänverket efter att ge dotterföretagen en sådan handlingsfrihet att de kan träffa snabba och affärsmässiga beslut på de nya verksamhetsområden på vilka de arbetar. Aktiebolagsformen användes således medvetet för att skapa resultatenheter med en fri ställning i förhållande till moderföretaget. Av domänkoncernens 24 dotterföretag är 22 insorterade under Domänföretagen AB, som således fungerar som ett holdingföretag. Av domänverkets 19 intresseföretag är 16 insorterade under AB

sou 197s;35 Aááäømvenksdezegwüonen 233

av domänverket och till 50 procent av Såginvest, som ägs till 50 procent ASSl. Domänverkets engagemang i AB Såginvest kan sägas vara ett sätt att förverkliga filosofin att virkesrâvaran bör kanaliseras via sågverk med betalningsförmåga och med nära kontakt till den slutlige god förbrukaren. l övrigt är AB Såginvest helt fristående i förhållande till såväl domänverkets som ASSl:s koncerngemensamma planering och administration. i aktiebolag som samarbetsform kommer också till Delägarskap användning i Storskoga AB. Storskoga AB, som till 35 procent ägs av domänverket och till 65 procent av Skåneskog, bedriver avverkningsentreprenader såväl på enskilda skogar som på kronomark. Domänverkets i sydligaste Sverige innebär att denna spridda skogsmarksinnehav samarbetslösning blir fördelaktigare än alternativet att bygga upp en egen avverkningsorganisation. Televerkets dotterföretag representerar för koncernen viktiga spjutpå nya tekniska områden eller på nya verksamhetsområden. spetsar ELLEMTEL, i vilket televerket äger 50 procent, har således på uppdrag av televerket och LM Ericsson utvecklat det numera världsbekanta AXEsystemet. Ett annat exempel på delägarskap i aktiebolag är SOS-AB där televerket, landsting och kommuner samverkar om en utbyggnad av ett riksomfattande nät av länsalarmeringscentraler. Swedtel bedriver en främst inriktad konsultverksamhet inom telekompå utvecklingsländerna munikationsområdet. Telefabrikation AB (TEFAB) etablerades för att utöka den för tillverkning av teleteknisk materiel, vilken kapacitet televerket förfogar över genom sin industridivision (Teli). i televerkets dotter- och intressebolag utgör ca 4 Omsättningen procent av verkets och dotterbolagens sammanlagda omsättning (före elimineringar). Motsvarande siffra för antalet anställda är 3 procent. Televerkets balans- och resultaträkning omfattar endast moderföretaget/affärsverket. Uppgifter om de helägda bolagen Telefabrikation AB (TEFAB) och Swedtel AB samt de hälftenägda ELLEMTEL och SOS- AB redovisas separat. I den officiella av televerkets organisation visas både presentationen dotter- och intressebolagen som separata enheter vid sidan av moder- Verksamheten i det helägda dotterföretaget företagets organisation. TEFAB är emellertid i praktiken nära samordnad med moderföretaget. Ett nära samarbete bedrives även med Swedtel AB, exempelvis när det gäller rekrytering av konsulter.

284 AMä/wve/Lk/sddegmtéonen sou 1978;35

Vid sidan av egen produktion och distribution av elenergi bedriver vattenfall verksamhet i samarbete med kommuner och andra intressenter i bolagsform. Samarbete sker även inom andra verksamhetsområden som berör energisektorn. Vattenfall har i regel majoritetsställning i bolagen. Endast i ett mindre antal bolag sker samarbetet med vattenfall i minoritetsställning. 1 de aktiebolag där vattenfall äger samtliga aktier sker samarbetet genom kommunal representation i bolagsstyrelserna. Vattenfall anser att de redovisningsmässiga olikheterna mellan affärsverk och dotterföretag är så stora att det inte är lämpligt att upprätta en koncernredovisning där affärsverket/moderföretaget ingår. Vattenfall begränsar sig därför till att göra en koncernsammanställning för samtliga sina dotterföretag. Utanför koncernredovisning ligger andra bolag i vilka vattenfall har mindre än 50 procent av aktiekapitalet. Omsättningen år 1977 för Vattenfalls dotterbolag var 406 mkr jämfört med 4 016 mkr för budgetåret 1977/78 i moderföretaget. Dotterbolagens andel av den sammanlagda (ej konsoliderade) omsättningen var således 9 procent. Motsvarande siffra för dotterbolagens balansomslutning (per 1977-12-31) i relation till den sammanlagda balansomslutningen (för verkets del per 1978-06-30) uppgår till 26 procent. Om Forsmarks Kraftgrupp AB, som bygger Forsmarks kärnkraftstation vilken ännu inte tagits i drift, exkluderas blir sistnämnda procenttal 7 procent. Verksamheten inom dotterbolagen är nära knuten till Vattenfalls egen verksamhet genom en integrerad produktionsplanering, olika typer av byggavtal, skötselavtal för drift, m. m. samt genom löpande Serviceåtaganden. Postverkets helägda dotterföretag är Tidningstjänst AB och Fastighetsaktiebolaget Certus. Tidningstjänst AB har till uppgift att organisera och administrera samdistribution av dagstidningar. Företaget har 25 entreprenörer som på 542 orter sysselsätter 4 480 tidningsbud. Fastighetsaktiebolaget Certus har till uppgift att vid behov förvärva och övergångsvis förvalta fastigheter för postverkets räkning. Omsättningen i postverkets dotterbolag utgör endast 3 procent av omsättningen i postverket. Postverket innehar också minoritetsposter i AB ID-kort samt i tre norrländska bolag som har anknytning till postverkets diligensrörelse. Postverkets entreprenadverksamhet åt PK-banken innebär - även om det inte leder till några koncernförhâllanden - en betydande kontaktyta och koppling till verksamhet som drivs i annan form än affärsverksformen.

sou 1973:35 Agáäømizenfzadølâegøuüonen 235

Postverkets resultat- och balansräkningar omfattar endast moderföretaget. Verksamheten i Tidningstjänst AB och Fastighetsaktiebolaget Certus kommenteras emellertid särskilt i årsredovisningen. Den minskade upphandling av materiel och volymen på försvarets

har föranlett förenade fabriksverken att intensifiera sina

Servicetjänster att utveckla produkter för den civila marknaden. (Att ansträngningar skulle större förutsättning att driva aktiebolagsformen ge fabriksverken denna diversifieringslinje utvecklas i nästföljande kapitel.) Under 1977/78 hade FFV följande rörelsedrivande dotterbolag: Telub AB (tekniskt underhåll av bl. a. militär och civil materiel). AB Samefa (bl. a. registreringsskyltar och riktbänkar för krockskadade bilar). Under âret förvärvades också Stathmos AB och Norden Automation för att stärka Telubs ställning

Systems AB. Dessa företagsförvärv tillkom

på vågmarknaden. lndustriaktiebolaget Gelfa i Gällö kommun är ett annat dotterföretag som bl. a. tillverkar enklare träprodukter. FFV vidare 90 procent av aktierna i Stirling Power Systems äger i USA tillsammans med Thetford Corp., som har resterande Corp. är bl. a. att marknadsföra system för fritidsaktiepost. Bolagets syfte fordon, vari Stirlingmotorn ingår som en väsentlig del. FFV äger vidare 50 procent av aktierna i KB United Stirling (Sweden) AB ö: Co, Malmö, resterande Detta utveckla större typer del ägs av Kockums. bolag skall av Stirlingmotorer. FFV:s årsredovisning innehåller balans- och resultaträkningar både för och för koncernen. FFV har på senare år utvecklat en moderföretaget i vilken dotterbolagen ingår som helt koncernövergripande planering likställda med moderföretagets resultatenheter. utgör ca 20 procent av koncernens Dotterföretagens omsättning totala Av antalet anställda är ca 15 procent sysselsatta vid omsättning. - därvid har tvätterisektorns anställda eliminerats. dotterföretagen Under âret har också FFV avyttrat aktierna i Trivab Konfektions AB till den statliga textilkoncernen. Av statens dotterföretag har de helägda Svenska Lastbil järnvägars GDG Biltrafik AB (GDG), AB Gävle och AB (SVELAST), Vagnverkstad Rimbobanans AB kommit i SJ:s ägo i samband med förstat- Fastighets av enskilda under 19140- och 1950-talen. AB Trafikligande järnvägar blev SJ:s dotterföretag år 1938. l restauranger genom riksdagsbeslut Svenska Godscentraler förvärvade SJ tillsammans med GDG Aktiebolaget med hela aktiestocken i AB Landsaktiemajoriteten år 1959 samtidigt

286 Aááämuenludelegaxzionen

transport. Speciellt de trafikutövande bolagen har utvecklats påtagligt under 1960- och l970-talen. Det är framför allt behovet av att integrera och komplettera med den relativt sett starkt ökande järnvägsdriften landsvägstrafiken som motiverat dessa engagemang. Delägarskap i aktiebolag som samarbetsform utnyttjas av SJ i ASG. Genom ASG får således närmare 500 âkerier till ett rikstäckande tillgång distributionsnät med internationella förgreningar som samtidigt är nära integrerat med järnvägen och andra transportmedel. I SJzs årsredovisning finns endast balans- och resultaträkning för moderföretaget/affärsverket. För vissa nyckeluppgifter såsom aktiekapital, omsättning, redovisat resultat, investeringar och antal anställda lämnas dock en särskild koncernöversikt. 53:5 kommenårsredovisning terar således också utvecklingen i de helägda dotterbolagen AB Trafikrestauranger, Svenska Lastbil AB, GDG Biltrafik AB, AB Landstransport, AB Gävle Vagnverkstad, Rimbobanans AB samt det till Fastighets 67,5 procent ägda ASG. Det framgår av koncernsammanställningen för åren 1976 - 1977 att 45 procent av koncernens omsättning, 19 procent av dess investeringar och l8 procent av dess personal faller på dotterbolagen. 53:5 dotterföretag arbetar med eget resultatansvar och med en från moderföretaget i många avseenden självständig långsiktig planering. Sambandet mellan moderföretag och dotterbolag säkerställes dock via styrelserepresentation. Luftfartsverket är det enda affärsverk som helt saknar dotterbolag. Sammanfattningsvis kan sägas att de dotterbolag som vuxit fram kring affärsverken uppvisar i Verksamhetsinriktning en stor variation, även om en utvecklingsmässig till koppling moderbolaget/affärsverket kan skönjas. Vad som är särskilt intressant att framhålla är emellertid att ifrån alltid dotterbolagen långt är helägda dotterbolag till affärsverken, utan att såväl majoritets- som förekommer. minoritetsdelägande Det är vidare intressant att notera att affärsverk inte äger dotterbolag, bara tillsammans med statliga företag utan även tillsammans med landsting och kommuner, kooperativa företag och privata företag - såväl inhemska som utländska. Affärsverken har således sina byggt upp koncerner utifrån verksamhetsmässiga och affärsmässiga utgångspunkter på samma sätt som andra stora företagsbildningar och inte varit bundna till samverkan enbart inom det statliga företagandet. Även om nu vissa likheter kan föreligga mellan dessa bägge slags koncerner är de förstnämnda likväl oäkta koncerner i den bemärkelsen att affärsverksformen hos moderbolaget skiljer sig från aktiebolags-

sou 197335 Aááäøzøsveøthadøäegøtáonen 237

formen hos dotterbolagen. Väsentligt olika regelsystem gäller för moderresp. dotterbolag vad avser t. ex. skatteförhâllanden, avtalsförhållanden, frågan om offentlig insyn och kapitalanskaffning. Jämfört med förhållanden i andra koncerner kännetecknas relationerna mellan affärsverk och dotterbolag av vissa begränsningar. Ett aktier i affärsverk får således inte genom egna beslut bilda eller förvärva ett dotterbolag utan att frågan har varit föremål för riksdagsbehandling. Ett är domänverket, vars bolagsbildningar skall godkännas av undantag regeringen. Förhållandet är detsamma vad gäller utökande av aktiekapital i befintliga bolag. Affärsverken kan vidare inte heller låna ut pengar till sina dotterbolag. Domän- Domänverket har genom att bilda ett helägt holdingbolag, som i sin tur äger flertalet av dotterbolagen i domänföretagen AB, koncernen försökt hantera en del av de här beskrivna restriktionerna. Kvar står likväl att förvärv av företag till Domänföretagen AB kräver regeringens godkännande. Affärsverken driver verksamheter, vilkas naturliga utvecklande ibland innebär samarbete med andra intressenter. Aktiebolagsformen som och av en medger en ansvarsmässig redovisningsmässig avgränsning verksamhet att - kompletterad med konsortialavtal etc. är ofta lämplig bedriva utvecklingsverksamhet i. Det torde vara ställt utom allt tvivel att enligt utredningens mening ett närmande av de regler som gäller för affärsverkskoncernen till de som gäller för andra koncerner skulle underlätta för affärsverken regler att med kraft agera vad gäller en affärsmässig utveckling.

11.4 Behovet av samverkan inom den statliga

företagssektorn

Om de sju affärsverken betraktas tillsammans rent verksamhetsmässigt kan konstateras att de såsom grupp betraktat har tämligen få kopplingar till och - såvitt kan bedömas - även i varandra i dagens verksamhet framtiden. Om affärsverken betraktas t. ex. parvis kan dock vissa verksamhetsmässiga kopplingar noteras. Mest framträdande torde vara sambandet mellan postverket och televerket, där den teknologiska utvecklingen inom telekommunikationsomrâdet hän mot att gränsdragningen mellan de båda affärspekar verkens verksamheter allt mer kommer att suddas ut. En särskild s. k. har redan etablerats mellan de båda verken där bl. a. utvecklingsgrupp

288 Aááä/wve/Llz/.sddegaøtáonert

den tekniska utvecklingen är föremål för diskussion. Tillkomsten av denna samordningsgrupp - efter beslut av resp. verkschef - visar dock att former för bilateralt samarbete även i stora och för affärsverken strategiska frågor kan skapas mellan affärsverken själva. Utredningen förutsätter då att resultatet av utvecklingsgruppens arbete underställs staten/ägaren för godkännande i samband med att speciellt omfattande omorganisationer eller resursinsatser blir aktuella. Andra exempel på affärsmässig samverkan mellan två affärsverk är Vattenfalls och televerkets samarbete beträffande ledningsdragning och impregnering av stolpar samt diskussioner mellan förenade fabriksverken och domänverket om företagsöverlåtelse. I dessa fall är det fråga om attutifrån företagsekonomiska bedömningar från de inblandade parternas sida utvärdera olika samarbetsmöjligheter och affärsidéer och bedöma deras konsekvenser för resp. affärsverk. Det förefaller utredningen vara mindre sannolikt att några särskilda samordningsorgan - utöver de som de inblandade parterna själva kan finna att etablera - skulle underlätta detta av anledning slag verksamhetsmässigt samarbet. Affärsmässig utveckling i samarbete låter sig enligt utredningens mening inte administreras fram i samordningsorgan med övergripande uppgifter utan måste växa fram ur ett upplevt samverkansbehov grundat på tron att parterna har ett ekonomiskt utbyte av samarbetet. Härvid finns då också - som närmare utvecklas i nästa avsnitt många olika former för integration att välja emellan. Även när det gäller samarbetet mellan ett affärsverk och Statsföretag gäller att affärsmässig utveckling inte låter sig administreras fram i centrala organ utan måste på upplevda behov från de bygga inblandade parternas sida. Det finns naturligtvis vissa verksamhetsområden där en närmare samverkan mellan affärsverk och Statsföretagsgruppen ter sig naturlig. Utredningen vill framför allt fästa uppmärksamheten på förenade fabriksverken och Statsföretagsgruppen i vad gäller Verkstadsindustri och utvecklingsverksamhet över huvud taget (t. ex. SU och Svetab). Något centralt integrationsorgan är dock inte motiverat för att underlätta denna samverkan. l sammanhanget bör också påpekas att samarbetsmöjligheter även föreligger mellan affärsverk (eller dotterbolag till sådana) och andra statliga myndigheter. Ett exempel på detta är de samarbetsmöjligheter som kan finnas mellan domänverkets täktexploaterande dotterbolag

Aááäzwuuhbdeeegaøtéonen

Domängrus AB och vägverket. När samverkan mellan affärsverk och Statsföretag diskuteras måste dock beaktas att det förhållandet att vissa affärsverk har en publicmed monopolställning innebär att särskild uppmärksamutility-funktion het måste om bibehållen konkurrensneutralitet, dvs. det ägnas åt frågan bör inte gynnas otillbörligt. Detta kan uppnås statliga företagandet att förutsättningar som säkerställer att affärsverkens genom skapa konkurrensutsatta verksamheter arbetar under samma förutsättningar enskild Alternativt kan dessa verksamheter föras som företagsamhet. över i aktiebolagsform.

11.5 Principlösningar på samordningsproblem

ovan tillkom som ett organ för Som framgått affärsverksdelegationen samverkan inom det statliga I administraoch samordning företagandet. tiv litteratur brukar, såsom ett överordnat begrepp för samordning, samverkan, planering, etc., användas begreppet integration, gemensam Integration syftar till att få olika delar i ett system - i detta fall alltså eller delar därav - att så att det på det statliga företagandet fungera sätt en enhet. är ett sätt eller en något utgör Affärsverksdelegationen inom det metod att åstadkomma en viss grad av integration statliga

företagandet. utgör alltså ett exempel på integration Affärsverksdelegationen särskilt - dessutom ett samrådsorgan på hög genom ett samrådsorgan nivå - inplacerat_ mellan affärsverken och den politiska nivån/regeringskansliet. Integration kan emellertid ske på många andra sätt än genom ett integrationsorgan av affärsverksdelegationens slag. En redogörelse för olika av integrationsmekanismer lämnas t. ex. i statsförvaltslag ningen planerar (Statskontoret, 1971+). I det följande skall några exempel ges på detta slag av integrationsformer inom den i vad avser relationerna statliga företagsamheten mellan de olika affärsverken och mellan affärsverken och företag i Däremot behandlas inte integrationsformerna inom Statsföretagsgruppen. är dock ingalunda heltäckande utan Statsföretagsgruppen. Redogörelsen närmast till att illustrera en variation på olika integrationsformer syftar som de facto förekommer. förekommer mellan domän-

Integration genom styrelserepresentation

verket våren 1968 erhöll domänverket en s. k. och ASSI. I riksdagsbeslut

290 Aááäuvenhaddegatáonerz

lekmannastyrelse och viss personidentitet skulle mellan denna gälla styrelse och ASSl:s styrelse. l nuläget (juni 1978) är tre av åtta ledamöter gemensamma, nämligen ordföranden, domänverkets generaldirektör och ASSl:s verkställande direktör. Härtill kommer att verkställande direktören i Statsföretag AB - ASSl:s moderföretag - ingår i domänverkets styrelse. l sammanhanget bör också uppmärksammas att affärsverksdelegationen beträffande mellan domänverket integrationen och ASSI i yttrande 1975-02-03 över domänverkets femårsplan 1975 - 1979 framhåller att frågor som gäller relationerna mellan domänverket och ASSI handhas av den gemensamma styrelsen. anser därför att det Delegationen inte föreligger någon anledning för den att gå in på de mycket omfattande samarbetsfrågor som i hög grad berör dessa båda företag. Affärsverksdelegationen synes genom detta uttalande avstå från att ta en integrerande roll vad gäller domänverket och ASSI. Integration genom budgetprocessen torde vad gäller affärsverken ske främst statsmakternas genom prioritering av investeringar mellan de olika verken, t. ex. mellan postverket och televerket.

Integration genom särskilda utredningar förekommer också inom det

statliga företagandet. Ett exempel är utredningen om samverkansmöjligheterna hos vissa affärsverks och myndigheters verkstadsrörelser m. m. som, bl. a. mot bakgrund av risken för överkapacitet i statliga verkstäder, skall försöka finna alternativ till en eljest minskande produktion. Den s. k. affärsverksutredningen, vars betänkande framlades år 1969 och som behandlade bl. a. de mer formella ekonomiska för förutsättningarna affärsverkens verksamhet, är ett tredje exempel på denna integrationsform. l domänverkets instruktion (prop. 1975:1021) finns inskrivet att verket har ett gemensamt, långsiktigt ekonomiskt mål med ASSI. Detta slag av

målformulering förväntas påverka den löpande verksamheten i de båda

företagen och kan ses såsom en integrationsform. Kommunikationsverkens som består rationaliseringsråd, av samtliga affärsverk utom förenade fabriksverken och dessutom av vägverket, Statskontoret och Sjöfartsverket, är ett organ för främst erfarenhetsutbyte inom rationaliseringsområdet. Rådet har om överlagt nyligen t. ex. hur lokala medbestämmandeavtal kan på rationaliseringsområdet utformas och således diskuterat i dessa kring arbetsgivareinställningen frågor. Utbildningsfrågor, jämställdhetsfrågor, organisationsplaneringsfrågor, etc. har under det senaste året varit föremål för rådets

Aááäømuenhsdoâegaøtáonen 291

Respektive verk företräds i rådet i allmänhet av uppmärksamhet. tjänstemän på nivån direkt under verkschefen. Rådet har ett slags formell status, bl. a. avlämnar det en verksamhetsberättelse till regeringen. Pâ förhandlingsområdet finns en särskild s. k. affärsverksgrupp med företrädare för statens avtalsverk och affärsverken. l gruppen behandlas främst lönepolitiska frågor och i mindre utsträckning t. ex. pensionsoch förmånsfrågor. Samarbetet i gruppen går bl. a. ut på att affärsverken bereds tillfälle att till avtalsverket föra fram sina synpunkter på uppläggning av centrala förhandlingar. I gruppen utbyts också synpunkter på hur de numera tillämpade lönepolitiska instrumenten, t. ex. högstlönesystem, alternativlönesystem och lokala förhandlingar med utgångspunkt i vissa ramar, skall hanteras. Gruppen synes ha kommit att spela en allt större roll i takt med att de lönepolitiska instrumenten har förfinats. l gruppen företräds affärsverken i allmänhet av resp. personaldirektör och avtalsverket av den ansvarige för huvudområdet affärsverken. Mot bakgrund av dels den omfattande utvecklingen på medbestämmandeområdet, t. ex. MBA-S, dels höga lönekostnadsökningar under senare år för nâgra av affärsverken har chefen för statens avtalsverk och cheferna för resp. affärsverk under detta år påbörjat ett samarbete på det personalpolitiska området. Härigenom har samverkan mellan statens avtalsverk och affärsverken ytterligare utvecklats. Mellan postverket och televerket har, som nämnts ovan, efter beslut av resp. verkschef en s. k. utvecklingsgrupp inrättats. Denna grupp arbetar med frågor rörande t. ex. teknologisk utveckling och långsiktsplanering, bl. a. mot bakgrund av att beröringsytorna mellan resp. verks verksamhetsområden i framtiden kanförväntas bli större än i dag. Ett exempel på detta är t. ex. electronic mail. Gruppen är sammansatt av 3 - 1+ chefstjänstemän från resp. verk. Integration genom informella kontakter är naturligtvis ofta förekommande i det system det här är frågan om. Såsom exempel kan nämnas vad gäller integration mellan affärsverken överläggningar mellan ekonomidirektörerna (motsvarande) innan remissvar avgavs på den s. k. budgetutredningen samt överläggningar om synen på personalbostadslån. Ett annat exempel på affärsverkssidan gäller kontakter om möjligheter till företagsöverlåtelse mellan förenade fabriksverken och domänverket. Vad gäller relationerna mellan Statsföretag och affärsverken är diskussioner mellan postens tryckerier och Liber Tryck om eventuella produktbyten ett exempel. Ett annat är överläggningar mellan Statsföretag och

292 Aááäøwveøtkaddøgøtáonen

förenade fabriksverken om samarbete på verkstadsindustriområdet. Integration kan också uppnås genom strukturella En

förändringar.

renodling av samarbetet mellan vattenfall och LKAB på oljeområdet âstadkoms exempelvis under år 1976 genom att det samägda Svenska Petroleum AB övertog aktierna i OPAB och PetroSwede. De tre samägda bolagen samordnades där med under ett samarbetsorgan. Integration genom bildande av ett företag kan AB gemensamt Såginvest sägas vara ett exempel på. I detta företag, som är en koncern bestående av ett antal sågverk, äger f. n. domänverket 50 procent och ASSI likaså 50 procent. Utöver de här givna exemplen på integration mellan dels affärsverken och dels affärsverken och Statsföretagsgruppen förekommer naturligtvis en stor mängd relationer av typen köpa/sälja mellan de olika företagen. Postverket köper transporttjänster från SJ, Statsföretagsgruppen köper teletjänster från televerket, etc. Dessa relationer ligger dock utanför det här använda integrationsbegreppet.

11.6 Utredningens slutsatser och förslag

Av redovisningen i de tidigare avsnitten har framgått att affärsverksdelegationen inte kommit att spela någon betydande roll. Dess roll och uppgifter synes också ha försvagats med tiden. Numera existerar den knappast annat än i formell mening. Utredningen har för sin del dragit den allmänna slutsatsen att det på en nivå mellan affärsverkens och Statsföretags ledningar och de politiskt ledda instanserna, dvs. departementen, i praktiken visat sig finnas endast ett mycket begränsat utrymme för ett s. k. övergripande organ, åtminstone till den del sådana ärenden är i fråga som det tillkommer departementen att behandla. Av propositionen (prop. 1969:121) framgår emellertid att affärsverks-

delegationen också skulle vara ett forum för fortlöpande diskussion om

produktionstekniska, utvecklingstekniska och marknadsföringsmässiga frågor. Denna diskussion borde i sin tur kunna ge underlag för samverkan i innovationsprojekt eller i prövning av nya produktionstekniska metoder. Möjligen kan detta uttalande i propositionen sättas i samband med uttalandet om att affärsverksdelegationen borde kunna tillsätta en eller flera beredningsgrupper. Dessa uttalanden i propositionen synes över huvud taget inte ha

sou 197s;35 Aágäømueøthøsdelegøtáonen 293

verksamhet. Ett skäl härför kan vara dess återspeglat sig i delegationens sammansättning. Av den föregående redovisningen har det framgått att affärsverken etablerar samverkan med andra, såväl inom som utom den statliga sektorn, när detta är till gagn för den verksamhet de enligt sin instruktion har att utöva. Det har också framgått att beredningar och samverkan förekommer i olika former. Utredningen är för sin del högst tveksam till om ett sådant övergripande organ som affärsverksdelegationen - oavsett sammansättning - är ett lämpligt organ när det gäller att initiera och främja innovativ samverkan. Behoven av samverkan i sådana avseenden uppkommer på lägre nivåer, men framför allt har erfarenheten visat att behoven av denna samverkan ingalunda är avgränsade till intressenter inom den statliga sektorn. Man söker den som i sammanhanget har relevanta förutsättningar och liksom partner verket ett aktivt intresse. har sålunda inte funnit skäl att förorda bibehållande av Utredningen affärsverksdelegationen utan föreslår att den avvecklas. har dock funnit det angeläget att ytterligare beröra Utredningen frågan om samverkan avseende produktionstekniska, utvecklingstekniska och även marknadsföringsmässiga frågor. Med hänsyn till den i stor utsträckning tekniskt betonade verksamhet som affärsverken bedriver finns det otvivelaktigt hos dem i första hand en teknisk kunskap och erfarenhet som skulle kunna bli till nytta för den tekniska och industriella lnte minst torde detta gälla i fråga om utvecklingen. systemtänkande och -kunnande. Såsom framhållits ovan torde denna kunna utnyttjas i samverkan med andra när det är till gagn för kunskap affärsverkens egen verksamhet. Samma slutsats kan emellertid inte utan vidare dras då en möjlig samverkan är ointressant för verkets egen verksamhet men till nytta för den tekniska och industriella utvecklingen. I vart fall har verken inget härom. Utredningen vill därför väcka frågan om en föreskrift i åläggande verkens instruktion. Innebörden i en sådan föreskrift borde vara att verken skall eftersträva att i samverkan med andra intressenter tillse att deras kunskap och kompetens kommer den tekniska och industriella utvecklingen tillgodo, även i fall då detta inte är till gagn för deras egen verksamhet. En sådan samverkan finge givetvis ske på sådana företagsekonomiska som verken har att iaktta. Det bör dock noteras att grunder de statliga stödåtgärder som är tillgängliga för teknisk och industriell ofta torde kunna utnyttjas. Någon särskild form för utveckling

294 Aááä/z/_sve/Lkbdelâegaøtáonen

samverkan bör inte föreskrivas. Det dock i sakens natur att ligger delägarskap från verkens sida torde komma i fråga endast i fall då samverkansprojektet är till gagn för deras egen verksamhet. har kännedom om att en viss verksamhet Utredningen av här åsyftat slag förekommer. Det har emellertid inte varit tillfälle att utröna inriktning, former och omfattning. Utredningen föreslår därför att denna fråga prövas ytterligare sedan affärsverken hörts. Det kan därvid övervägas om särskilda åtgärder kan vara lämpliga för att stimulera affärverkens intresse och aktivitet. vill fästa Utredningen uppmärksamheten på den osäkerhet och tidsutdräkt som kan uppkomma pâ grund av de för affärsverken, liksom för statsverken i övrigt, gällande bestämmelserna. Dessa innebär att medel till utanför den åtaganden normala verksamheten måste prövas och beviljas av statsmakterna. En smidigare ordning bör eftersträvas för sådan verksamhet som här är i fråga. En lämplig möjlighet synes vara att etablera ett särskilt bolag som kan deltaga när affärsverken behöver medverka finansiellt i innovativa samverkansprojekt med utanförstående. Detta bolag kan då efter överenskommelse med vederbörande verk inträda som part i verkets ställe. Aktierna i bolaget bör innehas av Fonden för statens aktier. I styrelsen bör ingå företrädare för vart och ett av affärsverken. Härigenom bör styrelsen även kunna bli ett organ för samråd och samordning verken emellan.

12 Överförande av förenade fabriksverken

till Statsföretagsgruppen

12.1 Bakgrund

Förenade fabriksverken (FFV) inrättades som affärsdrivande verk år 19143. Verket övertog samtidigt ledningen av de fabriker, centrala reparations- och tvättanstalter som tidigare skötts av olika försvarsförvaltningar. År 1976 fattade statsmakterna beslut (prop l975/76:l22, NU l975/76:62, rskr l975/76:420) om väsentliga förändringar i FFV:s organisation och Verksamhetsinriktning. Organisationsförändringen hade initierats av FFV. Beslutet innebar att produktionskapaciteten inom FFV skulle upprätthållas på en sådan nivå att FFV kan tillgodose försvarets efterfrågan på tillverkning och underhåll av sådan försvarsmateriel som FFV har på sitt tillverkningsprogram. Vidare skulle en ökad inriktning mot civila produktområden ske liksom en avveckling av viss artfrämmande verksamhet (tvätterier och konfektion). Fram till budgetårsskiftet 1978 drev FFV 15 tvätterier. Av dessa har 13 sålts till tidigare huvudkunder - ett antal landstingskommuner - och de båda återstående arrenderats ut. Genom omorganisationen kom FFV:s verksamhet att indelas i fyra sektorer, nämligen försvarsmateriel, underhåll, industriprodukter och allmateriel. Vid sidan om dessa sektorer förvaltar FFV statens aktier i ett antal bolag. Sedan 1950-talet har FFV:s omsättning ökat från ca mkr till

1400 mkr (exkl. l /50 men inkl.

dagens omsättning på ca dotterbolag tvätteriverksamheten). Denna utveckling har bl. a. âstadkommits genom att ett antal rörelser successivt tillförts FFV, t. ex. underhållsverkstäderna.

l/ Termen dotterbolag på de bolag i vilka FFV förvaltar statens aktier är inte korrekt, eftersom det inte finns något moderbolag som är ägare. För tydlighets skull används ändå termen dotterbolag i detta sammanhang.

296 Föøtenade áab/tilz/sve/Lken

FFV har fått en alltmer med en företagsekonomisk inriktning betydande export. Denna förändrade karaktär ställer ökade krav på såväl personalen som den ekonomisk-administrativa styrningen av verksamheten. Sedan 1970-talet har en modernisering av den administrativa apparaten skett, varigenom FFV i dag kan sägas vara väl rustat genom införandet av nya administrativa tekniker jämte system och rutiner. Den nya organisationen har bidragit till en ökad decentralisering och ett mera preciserat ansvar för lönsamhet och kapitalbildning inom verksamheten. FFV:s styrelse tillsatte under år 1977 en arbetsgrupp med syfte att bl. a. undersöka vilka i FFV:s ändringar företagsform och befogenheter som borde genomföras för att på bästa sätt säkerställa FFV:s framtid med avseende på lönsamhet, för personalen m. m. trygghet Arbetsgruppen leddes av vice ordförande och bestod styrelsens i övrigt av representanter för FFV:s företagsledning och samtliga personalorganisationer. Resultatet, som kan ses som ett innebär kompromissförslag, följande:

o sektor ombildas lndustriprodukter till bolag o sektor Allmateriel ombildas till bolag o ett förvaltningsbolag under FFV:s affärsverk bildas, som förvaltar samtliga aktier i FFV:s dotterbolag sektorerna Försvarsmateriel och Underhåll kvarstår i affärsverksform en serie av förändringar i nuvarande befogenheter föreslås.

FCTF och SF reserverar sig mot att Allmateriel bedrivs i bolagsform. Denna åtgärd stöds däremot av SACO och SALF. FFV:s styrelse - med för personalföreträdarna - förordar att hela FFV ombildas till undantag aktiebolag. Statsföretagsutredningen har funnit det angeläget att överväga frågan om företagsform m. m. för FFV. Som bakgrund till utredningens överväganden och förslag ges i det följande en något närmare redovisning av FFV i dagsläget samt de olika verksamhetsgrenarnas utvecklingsperspektiv.

12.2 FFV:s nuvarande organisation och

Verksamhetsinriktning

Som nämnts ovan fick FFV sin nuvarande i och med riksorganisation dagens beslut vid riksmötet 1975/76. som trädde i kraft Organisationen,

sou 1978:35 Fä/Lenade gabuhbuøthen 297

den l juli 1976, kom att omfatta sektorerna Försvarsmateriel, Underhåll, Allmateriel och lndustriprodukter. lnom Försvarsmaterielsektorn finns produktenheter för grovkalibermateriel med tillverkning i Karlstad, Vingåker och Gällö; för finkalibermateriel med tillverkning i Eskilstuna och Karlsborg; för torpeder i Motala och för krut i Åkers Styckebruk. Denna sektor har ca 2 500 anställda och en omsättning på ca 500 mkr. lnom Underhållssektorn bedrivs produktionen vid verkstäder i Arboga, och Östersund. Sektorn har ca 3 400 personer anställda och en Linköping omsättning som uppgår till ca 535 mkr. Allmaterielsektorn, som bedriver försäljning av s. k. Överskottsmateriel, har försäljningsställen i Solna, Löddeköpinge, Göteborg, Arboga, Sundsvall och Luleå. Sektorn har ca 175 personer anställda och omsätter ca lOO mkr. Sektorn lndustriprodukter har verksamheten förlagd till Eskilstuna och Linköping. Sektorn, som sysselsätter ca l00 personer och har en omsättning på ca 6 mkr, arbetar med stirlingprodukter, transmissionssystem, mätmetodik och bilsäkerhet. l Eskilstuna återfinns även koncernledning och serviceenheter med ca 180 anställda. Det totala antalet anställda inom FFV uppgår till ca 6 400 (exkl. dotterbolag). Den som infördes 1976 innebär i förhållande till omorganisation en ökad decentralisering med större möjligheter att bedöma tidigare resultat och kapitalutveckling inom de skilda sektorerna. För varje sektor finns en internstyrelse och fullständiga resultat- och balansräkningar upprättas för varje enskild sektor. Som nämnts förvaltar även FFV, vid sidan om de fyra inledningsvis sektorerna, aktier i ett antal av staten helägda rörelsedrivande bolag. Dessa dotterbolag till FFV är följande: Telub AB tillhandahål.er tjänster för programutveckling och underhåll inom tele- och dataområdena. Företaget är en av Europas största leverantörer av våg- och doseringsutrustningar. I produktsortimentet även elektroniska handikapphjälpmedel och bevakningssystem. ingår beräknas 1978 komma att uppgå till ca 200 mkr och Omsättningen antalet anställda är ca l 200. l Telub AB ingår i sin tur ett antal dotterbolag. AB Samefa utvecklar och tillverkar datastyrda riktbänkar för krockskadade bilar samt arbetar med konstruktion av danrbaserade system för tillverkning av registretill motorfordon. Samtliga svenska registreringsskyltar tillringsskyltar

298 Fältenade áablultz/svejtfzen

verkas av Samefa. Antalet anställda är ca 175 och omsättningen beräknas 1978 komma att uppgå till ca 140 mkr. Norden Automation AG i Systems Schweiz projekterar och levererar kompletta våg- och doseringsutrustningar i samarbete med moderbolaget. är ca 1+ mkr och Omsättningen antalet anställda ca 15. AB Stathmos är väl etablerade på vågmarknaden och har lång erfarenhet av Vägning. Företaget har integrerats med Telubs rörelse. Power Stirling Systems Corp i USA bildades i syfte att systemanpassa och marknadsföra kraftaggregatet FFV Stirling Power Pack för användning i s. k. motorhomes och större husvagnar. Industri AB Gelfa i Gällö arbetar med enklare trä- och metallbearbetning. Dessutom förvaltar FFV 50 procent av aktierna i United Stirling (Sweden) AB dc Co i Malmö, som utvecklar större typer av stirlingprodukter. Omsättningen i FFV:s dotterbolag beräknas till ca 275 mkr uppgå under budgetåret 1978/79.

12.3 Resultat och framtidsperspektiv

Genom en serie av åtgärder har FFV kunnat åstadkomma en positiv resultatutveckling. De förluster som uppträdde i början av 1970-talet eliminerades fr. o. m. bokslutet 1973/74. Därefter har en viss uppåtgående resultatutveckling kunnat konstateras. Under de två senaste verksamhetsåren (l976/77 och 1977/78) rörelseresultatet efter ligger avskrivningar i genomsnitt på ca 70 mkr. Det bör dock observeras att det senaste verksamhetsåret har belastats med betydande avvecklingskostnader för tvätterirörelsen, varför nettoresultatet är lågt. Sammanfattningsvis kan sägas att FFV de senaste åren har haft en acceptabel resultatutveckling och i övrigt konsoliderat sin ekonomiska ställning genom bl. a. ändrade lagervärderingsprinciper och därutöver har vissa avsättningar kunnat ske i konsoliderande Beträffande syfte. förutsättningarna framåt i tiden lämnas nedan en beskrivning sektor för sektor .

12.3. l F örsvarsmaterielsektom

Som nämnts ovan har denna sektor f. n. ca 2 500 anställda och en

SOU 197g 385 FÖ/Lenade áab/z/Clz/.svejihen 299

omsättning på ca 500 mkr. Resultatet har under tidigare år varit men en förbättring har skett under de två senaste verksamhetsnegativt, åren. För verksamhetsåret 1977/78 redovisas ett nettoresultat på ca lit mkr. Marknaden kännetecknas av en starkt vikande tendens vad gäller beställningar från svenska försvaret, som delvis kan kompenseras av ökande export men sannolikt icke i en sådan omfattning att icke sysselsättningsproblem kommer att uppstå. Produktenhet Finkaliber, som omfattar finkalibriga vapen och ammunition (Gevärsfaktoriet i Eskilstuna och Vanäsverken i Karlsborg), kommer att få problem vad gäller orderingången av bl. a. finkalibrig ammunition till Vanäsverken. Den beställningsvolym som utläggs av Försvarets Materielverk blir av sådan volym att utrymme endast kommer att finnas för en ammunitionsfabrik i landet. Ett strukturellt problem finns sålunda i denna bransch. Diskussioner pågår om hur detta problem skall kunna lösas. För att minska beroendet av beställningar av ammunition pågår inom FFV sedan en längre tid tillbaka ett arbete att försöka exploatera FFV:s kunskaper inom kallsprutsmidesområdet även till en civil marknad. Däremot synes sysselsättningsproblemen vid Gevärsfaktoriet i princip kunna bemästras en bit in på 1980-talet. Produktenhet Grovkaliber, med centra i Karlstad, har successivt kunnat öka sin export men är i hög grad också beroende av svenska försvarsbeställningar. Om icke nya beställningar erhålls från försvarets materielverk i tillräcklig omfattning kommer sysselsättningsproblem att uppstå. Produktenhet Torpeder med produktion i Motala har hittills utvecklats mycket väl, men redan i slutet av 1979 kommer sysselsättningsproblem att uppstå. Stora ansträngningar har vidtagits för att söka vidga exportmarknaden. Samarbete har bl. a. skett med svenska företag. l FFV:s långsiktsplanering har emellertid utsikterna bedömts som små att kunna åstadkomma en vidgad marknad utöver Sverige, Norge och Danmark. En omfattande utredning har genomförts inom FFV beträffande Åkers Krutbruk. FFV:s styrelse föreslår att ett tidigare beslut om avveckling upphävs. Andra förutsättningar ha inträtt sedan FFV-utredningen lades fram. Lönsamheten vid Åkers Krutbruk är tillfredsställande. Sammanfattningsvis kan således sägas att sysselsättningsproblem kommer att uppstå vid vissa av enheterna, såvida inte ökade beställningar erhålls från svenska försvaret. Exportansträngningar kan endast till viss del kompensera ett bortfall av svenska beställningar.

300 Föøienade áab/z/ák/svuken SOU 1978185

Sedan lång tid tillbaka har stora ansträngningar gjorts för att skaffa lego och underleveranser till fabrikerna inom denna sektor. Viss har därvid kunnat framgång noteras, men denna typ av produktion har vare sig den lönsamhet eller som krävs för att kunna omfattning upprätthålla en godtagbar lönsamhet och sysselsättning inom denna sektor. För att lösa de långsiktiga hänvisas till problemen de åtgärder som insätts inom sektorn industriprodukter.

12.3.2 Underhállssektørn

Underhållssektorns omsättning uppgår till ca 535 mkr och har haft en tillfredsställande utveckling från lönsamhetssynpunkt. Antalet anställda är ca 3 400, varav tyngdpunkten på L-tjänstemän. Sektorns verksamhet regleras främst genom ramavtal med huvudkunden försvarets materielverk. Sektorn har under senare år i viss utsträckning lyckats erhålla underhållsuppdrag även för armé- och marinsidan. Vidare har civila satsningar, främst inom helikopteromrâdet, ett visst resultat. givit Sektorns är bl. a. att minska beroendet målsättning av beställningar från svenska flygvapnet genom att tillvarata de relativt unika resurser som finns inom verksamheten. Strukturella inom förändringar flygindustrin kan förväntas genom de förslag som kommer fram genom den s. k. Flygindustrikommittén, som bl. a. har att ta ställning till effekterna av en minskad flygplansproduktion inom landet. FFV bedömer att U-sektorns resurser inom underhållsområdet icke nämnvärt skulle komma att av att svenska påverkas militärflygplan icke skulle produceras - i varje fall för den närmaste framtiden. Om flygvapnet minskar sitt flygtiduttag påverkar dock detta omgående sysselsättningen vid underhållssektorn. Sektorns beroende av svenska försvaret är ca 90 procent. Ett minskat beroende ställer självklart ökade krav på personalen och de kommersiella kunskaperna och resurserna. Personalens djupa och breda tekniska kompetens borde kunna tillvaratagas på ett bättre sätt om andra grundförutsättningar skapades på sikt.

12.3.3 lndustriprodukter

Sektorns mål är att utveckla, producera och marknadsföra högteknologiska produkter för att på så sätt på sikt skapa en bättre balans mellan

sou 1978535 Fä/Lenade áabuk/svuken 301

försvarsmateriel och civila produkter. Denna verksamhet har pågått under år i FFV, men fram till år 1976 under icke klara många förhållanden. l och med att sektorn bildades skapades de organisatoriska organisatoriska förutsättningarna för att hantera civila produkter på ett bättre sätt. För denna sektor, liksom för övriga sektorer, finns klara utarbetade av FFV:s företagsledning i samråd med målsättningar Speciellt stor vikt har lagts vid urvalskriteripersonalorganisationerna. erna för att söka åstadkomma en högkvalificerad produktion av på så sätt tekniskt produkter som skulle kunna passa in i FFV:s högtstående försvarsmaterielverkstäder. Omsättningen är för närvarande blygsam och uppgår till ca 6 mkr och antalet anställda är ll0. Sektorn karakteriseras f. n. av betydande utvecklingskostnader till allra största delen hänförbara till stirlingprojektet. Den mindre som utvecklas inom FFV på licens från United Stirling, är Stirlingmotorn, i huvudsak en hjälpmotor med mindre krav på verkningsgrad. Denna motor skall som komponent i stirlingsystemet. Den första ingå applikationen av ett s. k. Stirling Power Pack är riktad mot fritidsmarknaden i USA, där detta system i väsentlig grad kommer att höja komfortnivån och tillförlitligheten i s. k. motorhomes och större hus- För att klara marknadsetableringen har FFV bildat omnämnda vagnar. bolag Stirling Power Systems Corp. vid en of I augusti 1978 presenterades SAE-kongress (Society Automative Engineers) Stirlingmotorn och vidare presenterade Winnebago första kund och Amerikas största tillverkare av motorhomes) (bolagets hur skulle kunna appliceras i ett motorhome. Dessa stirlingkonceptet båda bedöms vara en framgång för stirlingprojektet i presentationer USA. Produktionsförberedelser har igångsatts och den första serien på 400 motorer har startats och under senare hälften av 1979 följs den av en serie på 2 000 motorer. Inom denna sektor arbetar FFV även med följande produktområden: METEM - elektroniska längdmätinstrument. Omsättningen är f. n. ca 4 mkr. Produktgruppen beräknas fr. o. m. 1978/79 vara självbärande. Marknadsmässigt har produktområdet haft en god framgång. Marknaden kan emellertid icke bedömas vara särskilt stor. Ett antal nya projekt finns inom denna grupp, bl. a. ett system för avancerad mätning av bilavgaser. Den s. k. ETP-bussningen - ett maskinelement för fastsättande av komponenter på axlar. Denna produkt innebär bl. a. att det traditionella

302 Fänemde áab/zxilvsve/Lhen

kilspâret kan elimineras. Produkten är patenskyddad och har introducerats pâ marknaden under de senaste åren. introduktionen har gått långsammare än beräknat, bl. a. beroende på konjunkturen och en längre marknadsintroduktion än vad som tidigare bedömdes. Försäljningen beräknas för 1978/79 uppgå till ca 4 mkr. Produktgruppen beräknas bli självbärande 1979/80. Marknadspotentialen bedöms som god. FFV har tillsammans med ett annat utvecklat ett bilbältesföretag system som består av sensorer och en särskild sträckare. Genom detta system kan en stor del av islagsskadorna elimineras. Även här har utvecklingen tagit längre tid än beräknat. Under hösten 1978 kommer provleveranser av hela systemet att ske. Utvecklingen i USA går mot airbag-system, varvid emellertid den FFV-utvecklade sensorn passar väl in i bilden. l Europa kan man däremot förvänta mot sig en utveckling bilbältessträckare, som i princip har lika goda uppfângningsmöjligheter som airbags. En mera definitiv till beräknar FFV ställning projektet kunna ta först längre fram. Sammanfattningsvis kan konstateras att även om betydande satsningar görs på civila produkter måste dessa ytterligare accelereras för att den eftersträvade balansen skall kunna nås utan i den störningar totala sysselsättningen.

l2.3.4 Allmateriel

Denna verksamhet till stor styrs del genom särskilda författningsföreskrifter, som reglerar försäljningen av förverkad egendom och hittegods samt av övertalig och kasserad materiel. Vidare säljer sektorn produkter från de s. k. samhällsverkstäderna. Det är emellertid sektorn oförhindrat att även skaffa andra leverantörer i den mån det anses väsentligt för att stärka bredden och djupet i produktsortimentet. De viktigaste produktgrupperna är följande:

övertalig materiel fritidshus begagnade maskiner

OOOOOO

begagnade bilar hyllinredningar diverse prylmarknadsprodukter

SOU 197g ; 35 Fä/Leyutde áab/z/élz/sve/Lken 303

Omsättningen inom sektorn uppgår till ca 100 mkr och antalet anställda ca 180. Lönsamheten har hittills varit tillfredsställande. En ganska god utveckling kan förväntas. Ökade krav på kapitalförsörjning kommer emellertid att ställas och därvid kommer sektorn att få problem genom att man icke har tillgång till den normala kapitalmarknaden. För närvarande har finansieringen av fritidshusen kunnat ske genom att hänvisa kunderna till affärsbank. Enligt särskilt beslut av regeringen måste alla överskottsmedel placeras hos Riksgäldskontoret. Normala bankförbindelser kan sålunda icke etableras av sektorn, vilket försvårar finansieringsfrâgorna av kapitalvaror som kommer alltmer in i bilden. Finansieringsaspekterna har utgjort ett av de skäl som från FFV:s sida bedömts som väsentligt för en ombildning till ett särskilt aktiebolag. FFV:s nuvarande restriktioner inom ekonomi- och personalområdet blir naturligtvis i viss utsträckning också hämmande för denna sektors utveckling. I en annan företagsform skulle också samarbetet med andra företag i vissa situationer underlättas.

12.4 Utredningens överväganden och förslag

Som tidigare nämnts har en arbetsgrupp inom FFV med deltagande av berörda personalorganisationer undersökt vilka ändringar i FFV:s företagsform och befogenheter som borde genomföras för att på bästa möjliga sätt säkerställa FFV:s framtid med avseende på lönsamhet, trygghet för de anställda m. m. Arbetsgruppen föreslår att sektorerna Försvarsmateriel och Underhåll drivs vidare i affärsverksform men med förändrade befogenheter på flera områden. Vidare föreslår arbetsgruppen att sektor lndustriprodukter överförs till aktiebolag, samt att ett förvaltningsbolag bildas som moderbolag för de bolag som är anknutna till FFV. Förvaltningsbolagets huvudsyfte är främst att planera och handlägga de finansiella frågorna inom företagsgruppen. Arbetsgruppen föreslår också att sektor Allmateriel överförs till bolag. Mot sistnämnda förslag har vissa personalrepresentanter reserverat sig. FFV har tillställt regeringen en skrivelse av 1978-10-02. Av denna framgår att FFV:s styrelse - med undantag för personalföreträdarna alltjämnt anser att hela FFV på sikt borde ombildas till bolag. Majoriteten av FFV:s styrelse ser sålunda den ovannämnda arbetsgruppens förslag som ett etappmål.

304 Fä/Lenade áab/z/áh/sve/Lhen

Som framgått ovan har statsföretagsutredningen funnit det angeläget att överväga frågan om företagsform m. m. för FFV. Innan utredningen redovisar sina överväganden och förslag önskar utredningen sammanfatta de punkter vilka skiljer affärsverksformen från aktiebolagsformen. Den principiellt viktigaste skillnaden ligger däri att FFV som affärsverk utgör en del av statsförvaltningen. Verket är till skillnad från aktiebolag således inte en självständig enhet i rättslig bemärkelse. Detta medför - även om vissa uppmjukningar skett för affärsverken betydande restriktioner i ekonomiskt avseende. I förhållande till aktiebolag är de ekonomiska restriktionerna och avvikelserna främst följande:

avskrivningsmedel får ej behållas utan måste inlevereras till staten O de likvida medel som uppkommer i samband med försäljning av fast egendom får ej behållas i rörelsen borgen får ej lämnas för lån till dotterbolag lån får ej heller beviljas till dotterbolag av FFV:s egna medel

OOOOO

koncernbidrag kan inte lämnas till dotterbolag aktier får ej förvärvas även om disponibla medel finns tillgängliga klara revisions- och värderingsregler gäller ej.

Eftersom affärsverken utgör en del av statsförvaltningen kommer de regler rörande personalen som är utformade med hänsyn till förhållandena inom förvaltningsområdet att gälla för den industriella verksamhet som bedrivs i affärsverksform. Dessa regler kännetecknas av stelhet i förhållande till vad som gäller inom konkurrensutsatt industriell övrig verksamhet. I åtskilliga fall har bl. a. rekrytering av chefspersonal försvårats som följd härav och svårigheter uppstår att behålla vissa specialister. Frågan om företagsform m. m. för FFV har utretts flera gånger på senare tid. FFV omfattades sålunda av affärsverksutredningens arbete (SOU 1968:45 och 46). Utredningen utgick från att dess förslag skulle inrymmas inom den konstitutionella formen för affärsverken. Utredningen framhöll dock som sin principiella uppfattning att aktiebolagsformen bör vara lämpligast för de verksamheter som bedrivs av flertalet affärsverk. Frågan om företagsform har vidare utretts särskilt genom 1972 års FFV-utredning. Dessa sakkunniga avlämnade sitt betänkande i juni 1974 (SOU 1974:38). De föreslog att aktiebolagsformen skulle användas för verksamheten inom FFV, eftersom inga principiella förhållanden som

Fä/Lenade áabufzzsue/Llzen 305

sou 19 7g;g5

monopolställning, särskilda försvarspolitiska, sysselsättningsutprägllad eller liknande krav och inte heller specifika myndighetsfunkpolitiska kunde anföras för ett bibehållande av tioner enligt utredningens mening av affärsverksform. FFV-utredningen föreslog att FFV:s något slag sektorer bildade separata bolag som integrerades i Statsföretag. i utredningen reserverade Personalorganisationernas representanter sig mot utredningens förslag till ändrad företagsform. I särskild skrivelse framhöll FFV att en splittring av FFV i ett flertal kunde vara olycklig - ett sammanhållande FFV-bolag var att bolag föredraga. Våren 1976 förelade riksdagen förslag om verksamhetsregeringen framhöll inriktning m. m. för FFV (prop. l975/76:l22). Föredraganden beträffande att verksamheten utifrån företagsekonoföretagsformen miska bedömningar skulle kunna bedrivas i aktiebolagsform. Med hänsyn till att flertalet av de anställda motsatt sig att FFV ombildas till bolag att affärsverksformen skulle bibehållas ytterligare en tid. föreslogs tre år. Frågan skulle enligt förslaget prövas på nytt om cirka Vid sin behandling av propositionen framhöll riksdagens näringsutskott att talade för att är en mycket enligt dess mening aktiebolagsformen företagsform för FFV än den nuvarande affärsverksformen. lämpligare Olika bl. a. personalens inställning, medförde dock enligt omständigheter, till ett snabbt varför utskottet att frågan inte kunde bringas avgörande, den i enlighet med vad som anfördes i propositionen fick ses på längre sikt. Utskottet instämde i uttalandet i en motion (l975/76:2277) om behovet av en utredning med syfte att framlägga förslag om lämplig affärsdrivande verksamhet som bedrivs i företagsform för den statliga konkurrens med andra företag.. Utskottet ansåg att en sådan utredning till som möjliggör att underlag finns borde komma stånd vid en tidpunkt för ett beslut när frågan om företagsform för FFV ånyo tas upp om trevar enligt utskottet att fem år. Ett självklart krav på en sådan utredning den skall visa såväl för- som nackdelar med alternativa företagsformer för berörda intressenter inom de statliga verken. av frågan om företagsform har sålunda Den tidigare behandlingen en samlad hos statsmakterna att den nuvarande ådagalagt uppfattning formen för FFV:s verksamhet är otillfredsställande. Likaså har statsmakterna klart givit uttryck för att aktiebolagsformen är klart lämplibör ske inom de närmaste åren. gare och att ett ställningstagande

Ändring av den nuvarande företagsformen kan i princip ske på två

olika i affärsverksformen så att nu sätt, nämligen genom ändringar

306 Fö/Lenade áabuhøsvmhen

gällande restriktioner reduceras eller elimineras eller också genom övergång till aktiebolagsform. Förslag om ändringar i affärsverksformen av nämnda innebörd har framförts vid flera olika tillfällen. statsmakterna har emellertid ställt vill för sin del sig avvisande. Utredningen framföra principiella mot att som tillhör betänkligheter ge enheter statsförvaltningen rättigheter och befogenheter att ikläda statsverket förpliktelser utöver vad som gäller långt förvaltningen i övrigt. Utreddelar också ningen FFV-utredningens uppfattning att även modifieringar av relativt långtgående slag inte är tillräckliga för att på ett avgörande sätt förändra villkoren för verksamheten vid FFV och i konkurrenshänseende göra den mer jämförbar med motsvarande verksamheter vid enskilda företag. En modifiering av affärsverksformen skulle inte heller medföra möjligheter att samordna FFV-verksamheten med likartad verksamhet inom t. ex. Statsföretagsgruppen. Inte heller i fråga om karaktären av den verksamhet som bedrivs av FFV kan utredningen finna motiv för bibehållande av affärsverksformen, främst emedan verket inte har några myndighetsuppgifter. Inte heller omständigheten att verket är tillverkare och leverantör av försvarsmateriel kan anses motivera ett bibehållande av affärsverksformen. Verket svarar för 20 procent av den svenska produktionen av försvarsmateriel. För återstoden, 80 procent, svarar Den ickestatliga företag. särskilda och kontroll som uppsikt är erforderlig i fråga om dylik materiel utövas genom lag och - såvitt gäller svenska försvaret _ genom avtalsöverenskommelser. l fråga om export utövas uppsikt och kontroll genom särskild myndighet. Utredningen kan inte finna att försvarsmaterielproduktion inom aktiebolag i statlig ägo skulle innebära olägenheter i här berörda hänseenden. Enligt utredningens mening får frågan om företagsform för FFV inte ses isolerad, skild från i första hand annan statlig industriell verksamhet. En kvalificerad Verkstadsindustri av sådana både slag som är företrädda inom FFV och Statsföretagsgruppens verkstadsföretag hör enligt utredningens bedömning till de sektorer inom svenskt näringsliv som har goda i framtida internationell konkurrens. Det förutsättningar är givetvis angeläget att dessa förutsättningar tillvaratages i största möjliga omfattning -inte minst med hänsyn till personalen. Den statligt ägda verkstads- och elektronikindustrin har avsevärd tyngd. [nom FFV:s verkstadsverksamhet (exkl. omsattes år dotterbolag) 1977 1000 mkr. Antalet sysselsatta var ca 6 000. Inom Statsföretagsgruppens verkstadsföretag omsattes samma år 600 mkr. Antalet syssel-

Fö/Lenade áab/z/Lkøsumken 307

satta var ca 2 700. lnom dessa statliga verkstadsföretag finns en omfattande samlad kompetens, inbegripet specialinriktningar av olika slag samt betydande resurser och kapacitet för teknisk utveckling, produktion och marknadsföring. Skall dessa förutsättningar tillvaratagas på bästa möjliga sätt i syfte att främja en expansiv utveckling fordras en samlad övergripande ledning som kan utöva ett reellt ägar- och företagsansvar. Utredningen avvisar bestämt att detta sker genom att Statsföretagsgruppens verkstadsföretag inordnas i eller under affärsverket FFV. Ett sådant tillvägagångssätt skulle innebära en försämring av de möjligheter som nu finns inom Endast att bedriva verksamheten inom FFV Statsföretagsgruppen. genom i aktiebolagsform och sammanföra den med Statsföretagsgruppen kan de nämnda förutsättningarna tillvaratagas på ett ändamålsenligt sätt. FFVpersonalens breda kompetensområde kan bättre tillvaratagas och utvecklas under sådana förutsättningar. Man bör dessutom beakta att FFV - som tidigare redovisats - kommer att emotse en minskad volym av såväl nytillverkning som underhåll av försvarsmateriel. Företaget måste därför i allt högre grad och i allt snabbare takt komplettera sina produkter och tjänster med civila alternativ. Det är uppenbart att man genom aktiebolagsform inom den större ram som Statsföretagsgruppen representerar kan genomföra en sådan expansion inom den civila sektorn på ett både smidigare och säkrare sätt än i andra tänkbara alternativ. Utredningen har således kommit till samma slutsats som FFVutredningen. Utredningen föreslår att aktiebolagsform tillämpas för verksamheten inom FFV och att verksamheten ägarmässigt överförs till Statsföretag AB Såsom framgått ovan har riksdagen vid sin behandling av frågan om företagsform för FFV uttalat sig för en sådan belysning att såväl försom nackdelar med alternativa företagsformer för berörda intressenter inom de statliga verken åskådliggörs. Utredningen finner det sannolikt att verkningarna för intressenterna kommer att variera mellan olika affärsverk beroende på karaktären av den bedrivna verksamheten. Beträffande allmänna och principiella frågeställningar i fråga om företagsform för affärsverkens verksamhet har ingående belysningar ägt rum \id olika tillfällen, senast av affärsverksutredningen. Beträffande FFV har en särskilt ingående belysning erhållits genom FFV-utredningen. Utremingen finner det inte möjligt att genom ytterligare utredningsarbete av nämnda allmänna slag efterkomma riksdagens uttalande om

308 Fä/Lenade áabufzøsve/Llzen SOU 1978: 85

belysning av såväl för- som nackdelar för berörda intressenter inom i detta fall FFV. Utredningen har funnit att en sådan belysning bäst erhålls ett konkret och föreslår att sådant genom förslag förslag om övergång till aktiebolagsform utarbetas. Utredningen är härvid medveten om att frågan om anställningsvillkoren hittills varit en hindrande faktor vid en övergång till aktiebolagsform. Nedan redovisas i korthet de problem som varit mest aktuella. Tidigare skillnader i fråga om anställningstrygghet mellan statlig förvaltning och annan verksamhet har i hög grad utjämnats genom utvecklingen på arbetsrättens område, t. ex. genom lagarna om anställningstrygghet och medbestämmande. Enligt de regler som för gäller statsförvaltningen - och därmed FFV - skall arbetsgivaren själv bereda den övertalige annan sysselsättning. Om så ej kan ske överlämnas ärendet till statens personalnämnd. Härigenom kan omplaceringsåtgärder komma att omfatta hela den statliga Från de anställdas sida inom förvaltningen. FFV anser man det mot denna bakgrund vara en nackdel med utbrytande ur statsförvaltningen och övergång till aktiebolagsform. Om FFV skulle ombildas till blir självklart aktiebolag lönesättningen för personalen en huvudfråga. Grundinställningen i FFV-utredningen var att inte någon anställd skulle få sämre villkor i framtiden. Däremot diskuterades att nyanställd personal möjligen skulle kunna komma in på andra villkor. Mot detta opponerade sig personalorganisationerna, eftersom detta skulle medföra en icke önskad segregering på arbetsplatsen. Frågan om personalens lönevillkor bedöms dock inom FFV icke behöva innebära en alltför stor svårighet utan vara möjlig att lösa. De statliga pensionsförmânerna har tidigare varit förmånligare än flertalet av dem som gällt inom den privata sektorn. Efter tillkomsten av ATP och andra bestämmelser har detta förhållande ändrats, bortsett från att de tjänstemän som omfattas av det s. k. AST-R-avtalet har en nedre pensionsgräns vid 60 år. l den arbetsgrupp som arbetat med FFV:s företagsform visar en preliminär undersökning att för statstjänstemän (L-tjänstemän) är pensionsförmånerna ca 1+ - 5 procent lägre än för motsvarande kategorier inom den s. k. bolagssektorn. För kollektivanställda (R-tjänstemän) är förhållandena likarungefär tade, men här föreligger dock den väsentliga skillnaden att pensionsåldern är 60 år. Familjepensionen anses vara inom den förmånligare statliga sektorn. Genom tillkomsten av den nya semesterlagen har även

Fäaenade áabuhøsuuhen 309

skett vad gäller semesterns längd. Dock är i vissa fall utjämning semestern längre inom den statliga sektorn för vissa grupper. l fråga om anställningstryggheten önskar utredningen påpeka att det inom Statsföretagsgruppen tillämpas en ordning liknande den som inom Vid övertalighet tillkommer det i tillämpas statsförvaltningen. första hand vederbörande arbetsgivare att bereda annan sysselsättning. Finns har vederbörande anställd förtur till platser ej sådan möjlighet inom Statsföretagsgruppen som helhet. Mätt i antal sysselsatta är Statsföretagsgruppen mindre än statsförvaltningen. För FFV-anställda, som i huvudsak har administrativa uppgifter i ett industriföretag eller direkt industriellt arbete, torde dock en industrigrupp som Statsföretagsgruppen kunna erbjuda mera relevanta arbetstillfällen än statsförvaltningen. l fråga om anställningsvillkoren i övrigt inom FFV har ovan framgått att dessa ur de anställdas synpunkt företer både negativa och positiva skillnader vid jämförelse med den s. k. bolagssektorn. Utredningen vill mot bakgrund av vedertagna jämlikhets- och likalönsprinciper som sin uppfattning framhålla att statsmakterna inte gärna kan principiella underlåta att fatta beslut som främjar utvecklingen av en verksamhet om skälet för underlåtenheten är att för framtiden bevara skillnader av nämnt vill utredningen liksom FFV-utredningen framhålla slag. Samtidigt att ingen som är anställd vid tillfället för övergång till aktiebolagsform bör vidkännas försämring av då utgående förmåner. statsmakterna skall med andra överensord genom sitt beslut inte rubba träffade fackliga kommelser. Anställningsvillkoren för tiden efter omvandling av FFV till aktiebolagsform bör avgöras genom förhandlingar. Utredningen önskar även påpeka att skillnader råder mellan FFV och i fråga om formerna för pensionering. lnom FFV Statsföretagsgruppen inga inbetalningar eller avsättningar för täckning av framtida görs pensioner. Pensioner avseende FFV-anställda utbetalas av statens pensionsverk. FFV bestrider löpande pensionsverkets kostnader för dessa lnom Statsföretagsgruppen sker sådana inbetalningar och utbetalningar. avsättningar så att de framtida pensionerna är täckta. FFV-utredningen beräknade att FFV till följd av den tillämpade ordningen hade en latent pensionsskuld av storleksorningen 300 mkr. Denna beräknas nu ha minskat väsentligt. Enligt utredningens mening bör vid övergång till aktiebolagsform i fråga om formen för pensionering en anpassning ske till den som tillämpas inom Statsföretagsgruppen. Lämpligen kan detta ordning ske genom att statsverket avsätter eller förbinder sig att avsätta det

310 Fä/Lenade áabluélz/Aue/then sou 197g ; 35

belopp som på försäkringsmässiga grunder erfordras för att täcka de dittillsvarande förpliktelserna för FFV avsseende framtida pensioner. Därefter bör inbetalningar och avsättningar som nu sker göras på sätt inom Statsföretagsgruppen. Utredningen anser att de förslag som FFV lämnat på basis av den interna utredningen inom FFV bör genomföras snarast. Förslaget innebär, som framhållits sker av två av verkets ovan, att bolagsbildning sektorer och att ett bildas. förvaltningsbolag Utredningen ser genomförandet av förslagen som en första etapp i en övergång till bolagsform för hela FFV. De administrativa svårigheterna torde inte bli så stora vid denna första etapp utan den föreslagna tidpunkten den l juli 1979 bör kunna hållas. l fråga om de organisatoriska spörsmålen i anslutning till övergång till aktiebolagsform synes det lämpligast att inte sikta till större i ändringar samband med övergången. bör som koncern överföras till FFV-gruppen Statsföretagsgruppen. Så kan ske om affärsverket ombildas till aktiebolag, i vilket aktierna AB. De till FFV anknutna ägs av Statsföretag bolagen bör inordnas som dotterbolag till det nya och FFV-bolaget därmed med till följa Statsföretagsgruppen. Det får därpå ankomma på de olika berörda inom företagsgruppen att enligt gängse besluta regler om eventuella som är att förändringar ägnade främja en gynnsam utveckling. I fråga om sättet för utarbetande av förslag om övergång till aktiebolagsform förordar utredningen att en särskild tillarbetsgrupp sätts. I denna bör ingå företrädare för både företagsledning och anställda inom såväl FFV som Statsföretag. Gruppens arbete bör ledas av en person som är obunden i förhållande till de nämnda intressenterna och som kan företräda staten. Arbetsgruppen bör ha till uppgift att avseende de framlägga förslag ekonomiska, juridiska och organisatoriska frågor som sammanhänger med bildande av aktiebolag och övergång till denna företagsform. Parallellt med gruppens arbete bör föras med företrädare för de förhandlingar anställda med syfte att lösa de ovan nämnda frågorna rörande anställningsvillkoren och andra frågor av facklig natur som kan uppkomma i sammanhanget. Genom detta tillvägagångssätt bör enligt utredningens kunna mening erhållas ett konkret förslag som i enlighet med riksdagens uttalande möjliggör en jämförelse i fråga om för- och nackdelar för de berörda intressenterna. Det är önskvärt att arbetet kan bedrivas så att resultatet kan föreläggas 1979/80 års riksmöte.

13 ASSI och domänverket

13.1 Inledning

Domänverket inrättades år 1859 med uppgift att förvalta kronoskogarna inkl. överloppsmarkerna i norr samt häradsallmänningarna. Statens skogsindustriella engagemang har sitt ursprung i ett stort antal mindre sågverk, som i början av 1920-talet drevs på vissa av domänverkets revir. l slutet av 1920-talet och i början av 1930-talet förvärvade staten ytterligare ett antal större sågverk, vilka införlivades i domänverket âr 1939. Domänverkets skogsindustriella verksamhet sammanfördes i ett av domänstyrelsen ägt och förvaltat aktiebolag, ASSI, år 19141. Huvudmotivet för överförandet av skogsindustrin till aktiebolag var att denna av världskonjunkturen beroende verksamhet - vilken i hög grad måste bestämmas av affärsmässiga hänsyn och fordra snabba beslut samt tagande av risker - icke lämpligen borde vara bunden i de i dessa avseenden betydligt snävare gränser en ämbetsman i ett ämbetsverk har uppdragna för sig i form av instruktioner eller eljest. Som kommer att framgå nedan har frågan om samordning mellan ASSl och domänverket varit föremål för överväganden vid flera tillfällen under de senaste 20 åren. inom ASSI och domänverket prövas f. n. förutsättningarna att bilda ett statligt skogsbolag i vilket ASSI och huvuddelen av verket skall ingå. l sina direktiv har statsföretagsutredningen fått i uppdrag att lämna synpunkter på konsekvenserna av olika former för samordning av dessa båda verksamheter från såväl samhällelig som organisatorisk synpunkt. I det följande lämnas en kort redogörelse för de olika förslag som under åren har aktualiserats. Därefter redovisas det aktuella förslaget från företagsledningarna vid ASSI och domänverket. Innan utredningen lämnar sina synpunkter och förslag redovisas personalorganisationernas ställningstaganden och företagsledningarnas slutsatser av dessa.

312 ASSI och domänvø/Llze/t

13.2 Tidigare utredningar och beslut

År 1957 beslutade riksdagen (prop. 1957:117) att ASSI skulle från skiljas domänverket och ställas direkt under regeringen. Motivet härför var att statsmakterna därigenom skulle erhålla bättre att bedöma möjligheter bolagets kapitalbehov och i förväg avväga detta i förhållande till andra investeringsanspråk på det statliga området. En utredning om organisationen av statens skogsförvaltande och verksamheter skogsindustriella presenterades år 1961+. Den föreslog att domänverket skulle ombildas till aktiebolag och att verksamheterna inom ASSI och domänverket skulle samordnas i ett gemensamt förvaltningsbolag för båda företagen. Utredningen föranledde inte någon åtgärd. En arbetsgrupp inom finans- och jordbrukdsdepartementet, skogstillsattes företagsberedningen, år 1967 med uppdrag att bereda frågan om effektivisering och av statens och samordning skogsförvaltande skogsindustriella verksamheter. På grundval av denna utredning framlade 1968:103 om effektivisering regeringen proposition och samordning av statens trädde i kraft skogsföretag. Riksdagsbeslutet den l januari 1969. De väsentligaste punkterna i detta beslut var att

o ägaren fastställde ett gemensamt mål för verksamheterna inom ASSI och domänverket o en verksstyrelse för domänverket inrättades ledningsfunktionerna för de båda företagen samordnades att genom åstadkomma i det närmaste samma i företapersonsammansättning gens styrelser o skogsbruket skulle inriktas mot ett ekonomiskt av utnyttjande skogsinnehavet samtidigt som kravet på uthålligt skogsbruk skulle tillgodoses o en investeringsfond inrättades inom domänverket som fick användas för investeringar med en varaktighet av minst tio år o en dispositionsfond inrättades inom domänverket till vilken bl. a. balanserade överskottsmedel fick föras o domänverket fick rätt att placera medel på räntebärande bankkonto o domänverket fick rätt att förvärva aktier i bolag eller att för särskilda ändamål bilda aktiebolag efter tillstånd regeringens domänverket fick möjlighet att låna ut pengar till ASSI domänverket fick vidgade möjligheter att genomföra organisatoriska förändringar

ASSI och domänvmhøt 313

o fastställde ett avkastningskrav för fem år i taget för regeringen domänverket o det förslag till ny organisation för den centrala och regionala administrationen av domänverket som domänstyrelsen angivit år 1967 godkändes.

l och med riksdagens behandling av proposition 1969:121 angående ett statligt förvaltningsbolag m. m. införlivades fr. o. m. den l januari 1970 ASSI som ett dotterföretag i Statsföretag AB. Samtidigt överfördes domänverket från jordbrukdsdepartementet till industridepartementet. En samordning av statens skogsförvaltande och skogsindustriella verksamheter har således diskuterats vid flera olika tidpunkter under de senaste tjugo åren. Målet för dessa överväganden har i samtliga fall varit att åstadkomma en effektivisering av verksamheterna och därmed höja konkurrensförmâgan hos den statliga delen av skogsnäringen. Stor enighet har också funnits om denna målsättning på grund av skogsnästora betydelse för landets ekonomi. Om man bortser från 1957 ringens års beslut att skilja ASSI från domänverket, vilket föranleddes av en alldeles speciell finansieringssituation, har alla utredningar entydigt uttalat behovet av en ökad samverkan företagen emellan och också lämnat förslag i den riktningen.

13.3 Det aktuella förslaget till samgående

Företagsledningarna i ASS] och domänverket har bedömt att de framtida möjligheterna bäst kan tillvaratas genom en ekonomisk sammanläggning av de båda företagen. Bedömningen görs mot bakgrund av att den svenska konkurrensläge har försämrats. Teknisk utveckling har skogsnäringens medfört att många papperskvaliteter inte längre är beroende av den nordiska barrfibern. Vidare anser de båda företagsledningarna att de svenska skogsföretagen, inkl. ASSl, i en internationell jämförelse är förhållandevis små. Konkurrenssituationen och den bristande lönsamheten inom näringen, menar man, visar på behovet av fortsatt effektivisering. Marknadens krav på produktutformning och effektivitet skall påverka utformningen av hela produktionskedjan, såväl skogsbruk som industri. De fördelar man i första hand anser sig kunna nå på sikt med en sammanslagning är

314 ASSI och domänvmhøt

utjämning av konjunkturrörelser och likviditet högre soliditet och finansiellt underlag integration från stubbe till färdigvara

OOOOOOO

ökade möjligheter till virkesbyten med andra industrier bättre och därmed samordning optimering av investeringarna ett för all personal gemensamt mål för arbetet starkare ställning inom branschen och på marknaden.

är dock medvetna Företagsledningarna om att en sammanslagning av två så stora organisationer också kan innebära Det kan bli svårigheter. problem med att övertyga domänverkets övriga virkeskunder och andra externa intressenter om att de även i framtiden skall få sina intressen väl tillgodosedda. Internt innebär samordning av personalpolitiken på ett statligt verk och ett aktiebolag en svårighet. Såväl arbetsgivaresidan som personalen tillhör t. ex. skilda huvudorganisationer. En merkostnad uppstår också för sammansmältning av lednings-och serviceenheter. Företagsledningarna i ASSI och domänverket lade emellertid fram ett förslag till samgående mellan de bägge organisationerna hösten 1977. Båda företagen hade nyligen företagit genomgripande omorganisationer. De operativa verksamheternas organisation föreslogs därför i den nya koncernen i stort oförändrade. De omedelbara förändringarna inskränktes huvudsakligen till och koncerngemensamma organ till de enheter som svarar för ASSI:s râvaruförsörjning. Organisationen föreslogs få en kommersiellt inriktad med utformning decentralisering av besluts- och ansvarsfunktionerna. Därmed kunde den centrala organisationen ges formen av några få kvalificerade funktioner med liten personalstyrka. Förslaget innebar i huvudsak att domänverkets verkaffärsmässiga samhet, i förslaget benämnt AB Skog, och ASSI-koncernen skulle gå samman i ett företag med gemensam Detta benämns ledning. nya företag i förslaget Nya Skogskoncernen. Företaget skulle få nyttjanderätten till statens skogsmarksinnehav, medan ägandet skulle ligga hos ett ombildat domänverk, Nya domänverket. l ett arrendeavtal skulle det fastläggas nya företagets rättigheter och skyldigheter vad gäller markutnyttjandet. Som framgår av tabellerna 13.1 och 13.2 levererar domänverket idag redan 40 procent av sin produktion till ASSI, vilket motsvarar 60 procent av ASSl-koncernens virkesförbrukning. Den Nya Skogskoncernen skulle organiseras i koncernstaber och servicenheter med ett antal resultatenheter.

ASSZ och dGMÖVIUULlZQ/“C 315 sou 19 73435

Tabell 13.1 Domänverkets utveckling åren 1970 - 1977

År 1970 1972 1974 l976 1977

mkr 493 526 870 l 377 l 366 Omsättning, 488 519 833 1 128 l 251 därav egen 5 7 37 249 115 dotterföretag Virkesuttag från egen mark, milj

tjänstemän Antal 5 570 5 060 4 560 5 140 5 143 skogsarbetare

Tabell 13.2 ASSI-koncernens utveckling åren 1970 - 1977

År 1970 1972 1974 l976 1977

Försäljningsvärde, mkr 570 660 l 670 1 500 l 820 Virkesförbrukning, milj m3, fub 3,0 3,2 4,0 3,5 3,6 varav från domänverket 1,8 2,3 2,3 2,4 2,4 Antal anställda 4 300 4 300 5 900 6 200 6 900

Koncernstaberna skulle ha till uppgift att för sina resp. områden samordna verksamheten, utfärda för koncernen gemensamma riktlinjer och regler samt ge och förmedla specialisttjänster. Serviceenheternas uppgift skulle vara att mot intern debitering utföra tjänster till övriga enheter inom organisationen. Resultatenheterna skulle under långtgående ekonomiskt ansvar svara för den operativa verksamheten inom ett eller flera produktomrâden. Den största enheten skulle bestå av AB Skog, till vilket domänskogarna skulle upplåtas. Andra enheter skulle bestå av ASSI Trä, Skivor och Papper, Örebro Pappersbruks AB, Förenade Well AB och övriga rörelsedrivande bolag. I dag arbetar de båda företagen med följande resultatenheter:

,l 316 ÅSSI och domänvojtke/t

MAAÅ_

ASSI domänverket

Trä Sex regioner med 60 revir Papper Produktomrâdena: Skivor Skog Örebro Pappersbruk Nyttjanderätter Förenade Well Rörelsedrivande dotterbolag

Övriga rörelsedrivande bolag

Härtill kommer EssBo-gruppen som år 1978 överförts till ASSl. I domänverkets instruktion fastslås att målen för verksamheten vid domänverket är att gemensamt med ASSI på lång sikt åstadkomma bästa möjliga samlade ekonomiska utbyte och därmed prestera ett från företagsekonomisk synpunkt rimligt årsresultat. Jämsides med denna målsättning skall också hänsyn tas till intressen som skogsvård, virkesproduktion, natur- och landskapsvård, markutnyttjande, rennäring, kultur- och fornminnesvård, liksom rörligt friluftsliv och turism. för detta finns Anvisningar inskrivna i verksinstruktionen, företagspolitiken eller i andra handlingar. l förslaget ingick att ett ombildat domänverk skulle stå som ägare till domänfondens fastighetsinnehav. I ägarfunktionen skulle ingå att utforma regler för skogsmarkens och kontroll av att användning dessa följs, varigenom samhällsintressena skulle tillgodoses på ett betryggande sätt. Det underströks vidare att domänverkets nuvarande långsiktiga försäljningspolitik för virke inte skulle ändras vid en ev. sammanläggning av de två företagen. Den föreslagna nya koncernens personalpolitik behandlades också. Några bindande garantier gavs ej i förslaget, då dessa frågor är beroende av förhandlingar och avtal mellan det föreslagna och berörda företaget personalorganisationer. Anställningstryggheten skulle inte få försämras av ett samgående. Det förutsattes att det nya företaget skulle tillämpa de förmåns- och lönenivåer som förekommer på SFO/LO resp. SFO/PTK-områdena inom branschen. skulle enbart Nyanställningar ske på dessa villkor. Nuvarande anställda i ASSI och domänverket skulle övergå till den nya koncernen med bibehållande av nuvarande löneoch anställningsvillkor. Genom förhandlingar man sträva efter avsåg en anpassning till gemensamma villkor. Beslut om personaltillsättningar och förändrad organisation, med anledning av Samgåendet, skulle fattas av ett särskilt organ. När förslaget presenterades för de anställda vid de båda företagen

ASSI och domänvmkøt 317 sou 197335

var meningarna delade. Personalorganisationerna vid ASSI var praktiskt taget eniga om att tillstyrka ett samgående. De anställda vid domänverket ställde sig däremot avvisande. Man

betonade dock behovet av att ytterligare utveckla samarbetet mellan

företagen. Huvudinvändningarna mot förslaget var följande:

o i anställningen bedömdes vara större inom ett statligt tryggheten verk än inom ett bolag (man utgör del av statens arbetsmarknad) o de anställningsförmåner en domänverksanställd åtnjuter speciella jämfört med en bolagsanställd skulle gå förlorade på sikt o konstitutionen för det nya bolaget med ett nytt domänverk ansågs ej vara en rationell lösning o av investeringsmedel skall ske i förslaget angav ej hur fördelningen Oro fanns för att det stora behovet av industriindet nya företaget. vesteringar skulle äventyra skogsvårdsinsatser och investeringar i nya aktiviteter o ASSks stora förlust år 1977 och svaga finansiella ställning krävde åtgärder före ett samgående o anställning i ett bolag var principiellt inte acceptabel o det förslaget behövde kompletteras med en ekonomisk ursprungliga prognos för det nya företaget och med en mer detaljerad organisa-

tionsplan o alternativa som jämförelse till huvudförslaget saknades lösningar (t. ex. att verksamheterna sammanfördes i geografiskt betingade resultatenheter såsom Norrbotten, Mellansverige, m. fl.

13.4 Företagsledningarnas slutsatser

Företagsledningarna inom ASSl och domänverket ansåg det inte lämpligt att föreslå och att genomföra en Statsföretag industridepartementet mot en kompakt uppfattning bland domänverkets ansammanslagning ställda. konstaterades emellertid att de ursprungliga motiven Samtidigt för ett samgående, såväl ur företagsekonomisk som ur samhällsekonomisk synpunkt, kvarstod. uttalade att en nära samverkan mellan de två Företagsledningarna stärker konkurrenskraften. Ansträngningarna skulle inriktas på företagen en vidareutveckling av det redan pågående samarbetet så långt detta är under den nu rådande förutsättningen av två resultatredovisande möjligt företag.

ASSI och domänvuhøt

13.5 Utredningens synpunkter och forslag

Utredningen kommer i det följande att lämna sina synpunkter på det förslag som utarbetats i samarbete mellan ASSI och domänverket om sammanslagning av de båda har noterat att företagen. Utredningen meningarna hos berörd personal är delade och att domänverkets ledning uttalat att den ej kan biträda som strider mot förslag majoritetens uppfattning bland de anställda. Till denna del hänvisar till utredningen den den redovisat principiella uppfattning i fråga om infogande av förenade fabriksverken i Statsföretagsgruppen. Utredningen delar uppfattningen att statens skogar ej bör överföras på aktiebolag och finner från denna domänverkets utgångspunkt Nya ägarfunktion vara en acceptabel lösning. Utredningen kan också tillstyrka att domänverkets övriga verksamhet bedrivs i bolagsform. Som skäl för en sammanslagning har anförts att en utjämning av konjunkturrörelser och likviditet skulle erhållas. Härmed torde avses den tidsmässiga skillnaden för skogsbruk och skogsindustri i konjunkturförloppen. När produktpriserna stiger vid en konjunkturuppgâng förblir virkespriserna oförändrade under löpande avtalsperiod. Omvänt förblir virkespriserna oförändrade på motsvarande sätt när produktpriserna faller vid en konjunkturnedgång. torde normalt inte Förskjutningarna ett år. Vid en sammanslagning överstiga av skogsföretag och skogsindustriföretag skulle förskjutningen och dess effekter ske på likviditeten inom det sammanslagna ram. Eftersom både ASSI och företagets domänverket är i en ägares hand bör enligt utredningens mening denna effekt inte övervärderas. Det torde finnas andra att nå möjligheter liknande resultat. Det för sammanslagningen åberopade motivet soliditet och högre finansiellt underlag är svårt att analysera, då det inte har presenterats några siffermässiga underlag i förslaget. Det framgår dock att ASSI oförändrat skulle överföras och bli dotterbolag till den nya skogskoncernen. Beträffande AB är det oklart vilka dotterföretaget Skog ekonomiska resurser detta företag skulle få och varifrån dessa resurser skulle tagas. Utredningen får därför inskränka sig till vissa allmänna synpunkter under antagandet av två olika framtidsperspektiv. Efter prisfallet på skogsindustrins basprodukter under sommaren 1977 skedde en sänkning av virkespriserna hösten samma år. Detta har medfört att domänverkets verksamhet i betydande områden blivit förlustbringande det senaste virkesåret. Av allt att döma blir priserna

ASSZ och dOMäVLVULiZQ/t 319

under det nu inledda virkesåret ännu lägre. Domänverkets förlustområden kommer således att öka, delvis också beroende på bringande högre kostnader. utredningens bedömning är detta inte enbart en konjunktur- Enligt företeelse. Till följd av bättre förutsättningar i fråga om trädstorlekar, omloppstid, m. m. har transatlantiska länder, t. ex. British Columbia, USA:s sydstater och Brasilien, avsevärt lägre faktiska kostnader för virke fritt fabrik än de skandinaviska länderna. l fråga om produkter med högt vedinnehåll utjämnas inte denna kostnadsskillnad av den för de transatlantiska länderna fraktkostnaden till Europa, som är den högre skandinaviska skogsindustrins huvudmarknad. I fråga om produkter med vedinnehåll är förhållandet omvänt. Med hänsyn till expansionen i lågt de transatlantiska länderna får det antas att dessa förhållanden är av natur, även om konjunkturförskjutningar kan inträffa. ASSI:s långsiktig domineras av produkter med högt vedinnehåll och domänproduktion verket är den ägarkategori som i fråga om skogsinnehavets läge, o. d. har de minst gynnsamma förutsättningarna inom svenskt omloppstid, skogsbruk. Utredningen finner detta framtidsperspektiv ha sådan grad av sannolikhet att den ifrågasätter om den åsyftade sammanslagningen i sig kommer att medföra en soliditetsmässigt och finansiellt stark skogskoncern. Därmed får också ifrågasättas om det nybildade företaget skulle få en starkare ställning inom branschen och på marknaden. Å andra sidan kan det antagandet göras att framtiden kommer att medföra betydande skogsvinster. Under åren 1975 och 1976 var skogsvinsterna jämfört med de klena resultaten inom vissa delar av skogsindustrin betydande. Det är inte osannolikt att detta kan ha påverkat ASSl:s och domänverkets utredning som slutfördes år 1977. Det är inte troligt att 1975 och 1976 års förhållanden blir rådande i ett framtidsperspektiv men om ett sådant antagande ändå långsiktigt är det uppenbart att skogsvinsterna i ett sammanslaget företag göres skulle kunna användas för att utjämna svaga resultat inom skogsindustrin. Det bör dock observeras skulle få en efter svenska att den nya koncernen förhållanden egenartad sammansättning. Övriga skogsindustriföretags med vedråvara från varierar mellan 0 och 60 försörjning egna skogar Den nya skogskoncernen skulle få en virkesfångst som är 1,6 procent. större än den egna industrins totala behov. Ett stöd till den 1,8 gånger av den samlade skogsvinsten skulle av egna skogsindustrin genom tillskott särskilt den från domänverket virkesköpande, kunna övrig skogsindustri, ur konkurrenssynpunkt. Den befarade nackdelen om te sig egendomligt

320 ASSI och domänvøthøt SOU 1973185

svårigheter att övertyga domänverkets virkeskunder om att de skulle få sina intressen väl tillgodosedda kan ses mot en sådan bakgrund. Under antagande av framtidsperspektivet med goda får skogsvinster också en annan principiell aspekt beaktas. Domänverket har hittills levererat sina överskott till staten. Medlen i fråga har därigenom ställts till statsmakternas förfogande. Enligt det framlagda förslaget skulle dessa medel i betydande utsträckning stanna inom den nya skogskoncernen och sålunda komma att användas inom det skogsindustriella området. Utan att ta ställning huruvida en utveckling på detta område är att föredra framför t. ex. industriell utveckling på andra områden ställer sig utredningen från principiell utgångspunkt tveksam till en sådan bindning av en disponibel resurs. Det är ur allmän synpunkt ingalunda säkert att en resurs som genereras inom en viss sektor bäst kommer till nytta om den användes inom samma sektor. Som motiv för sammanslagningen har anförts angelägenheten av integration från stubbe till färdigvara, ökade möjligheter till virkesbyten med andra industrier, bättre samordning av investeringarna samt ett för all personal gemensamt mål för arbetet. Utredningen kan instämma i dessa motiv med tillägget att integrationsmotivet kan förlängas ut på marknaden. Enligt den föreslagna organisationen skulle emellertid skogsbruket bedrivas inom ramen för en juridisk och organisatorisk enhet och industrin inom andra juridiska och organisatoriska enheter. Moderbolaget i koncernen får förvaltningsbolagets övergripande roll och kan knappast från denna nivå svara för utveckling och samordning av den löpande verksamheten, vilket torde vara en förutsättning om de ovan åsyftade målen skall uppnås. Det kan t. ex. vara tveksamt om en anställd i domänverket, verksam i en helt annan del av landet än där ASShs industrier är belägna, kan finna det för ASSI och domänverket gemensamma målet gripbart och meningsfullt. Enligt utredningens mening skulle en mera decentraliserad Organisationsform bättre tillgodose målen, inte minst i fråga om integrationen skog-industri-marknad. Utredningen ställer sig sålunda frågande till om den föreslagna organisationen motsvarar berättigade anspråk och anser sig inte kunna förorda att den läggs till grund för ett beslutsinriktat fortsatt arbete. Problemen bör prövas också från andra utgångspunkter. Härvid bör både domänverkets och ASSI:s kompetens och utvecklingsförutsättningar liksom samspelet med andra intressenter särskilt beaktas. Utredningen anger i det följande diskussionsvis sådana utgångspunkter som bör prövas alternativt.

ASSI och domänvmkøt 321

Utredningen utgår därvid från det förstnämnda av de båda nämnda dvs. att svensk skogsnäring under överskådlig tid framtidsperspektiven, har att emotse pressade förhållanden med små och obefintliga skogsvinster och ett hårt konkurrenstryck för särskilt vissa delar av Det torde inte vara möjligt att genom organiatoriska skogsindustrin. lösa de ekonomiska problem som i ett sådant perspektiv berör åtgärder både domänverket och ASSI, särskilt i den norra delen av landet. Däremot bör det vara möjligt att genom sådana åtgärder skapa förutför en god uppfyllelse av de andra mål som berörts ovan och sättningar också av vissa ytterligare mål. har underrättats om att man inom domänverket och ASSI Utredningen även andra till en förbättrad samordning mellan de prövar möjligheter båda företagens verksamhet. Tanken har därvid uppkommit att domänverket i större skulle medverka i fråga om ASShs utsträckning Detta skulle ske genom att den verksamhet som virkesförsörjning. bedrivs ASSI:s råvarukontor i Arboga och Piteå införlivas i genom domänverkets verksamhet. Härigenom skulle ASSks aktivitet på virkesomrâdet komma att omfatta endast själva virkesköpen. All övrig o. d. skulle ombesörjas av domänverksamhet, avverkning, transporter, verket. vill inte bestrida att en sådan fördelning av Utredningen skulle kunna innebära förbättringar jämfört med nuvarande uppgifterna förhållanden. På det hela taget framstår det dock som en partiell åtgärd. Såsom framhållits tidigare domineras ASSI:s produktion av produkter med högt råvaruinnehåll, vilka har en relativt ogynnsam framtidsprognos. att en direkt från cellulosa till Det bör uppmärksammas vidareförädling inte löser det problemet. Avgörande är inriktpapper grundläggande

och utrymmet på huvudmarknaderna för den

ningen på vidareförädlingen som erhålles ASSI har till följd av produkt genom vidareförädlingen. till små möjligheter - annat än bindningen de befintliga anläggningarna sikt - att genom konventionell vidareförädling inom basinduspå längre trin nå förbättrade marknad. Med förutsättningar på internationell härtill har ASSI etablerat en strategi av innebörden att hänsyn skall iakttas med investeringar i processindustri och satsförsiktighet mot marknaden. Förenade Well på svenska marknaningar göras framåt den och förvärven av liknande konverteringsföretag utomlands är uttryck för denna strategi. Man avser härigenom säkra avsättning av basprodukter, öka marknadskunskapen och få del av resultaten i konverteringsledet. har inte anledning att erinra mot denna strategi utan Utredningen vill endast konstatera att vid en sammanslagning skulle domänverket inte

322 ASSI och domänuenlzet sou 1973;35

tillföra nuvarande ASSl någon ny kompetens i dessa hänseenden. Råvarubehoven för ASSl måste betecknas som relativt okvalificerade till den alldeles klart dominerande timmer delen; massaved, för exportsågverk och förhållandevis lågklassig råvara till wallboard- och spånskivetillverkningen. Den speciella kompetens som domänverket besitter på râvaruomrâdet kommer därför inte till sin rätt i särskilt hög grad vid en sammanslagning med ASSI. Vid bedömningen av domänverkets roll bör verkets speciella kompetens och dess roll som stor producent och leverantör av virke beaktas. Verkets verksamhet kan också komma att påverkas av den skogspolitik som är under övervägande. har emellertid inte att bedöma Utredningen den sistnämnda frågan utan de organisatoriska förhållandena. Utredningen vill också erinra om de båda företagens på engagemang sågverksområdet. Dessa sker f. n. under tre olika huvudmannaskap, nämligen dels genom ASSl:s sågverk, dels tillhörande genom sågverk Såginvest AB, som ägs till hälften vardera av ASSl och domänverket, och dels genom dotterföretag till Domänföretagen AB. Om en uppdelning sker efter kompetensförutsättningar borde de större med sågverken basavsättningen på export hänföras till ASSI. De mindre och medelstora sågverken, som ofta i någon mening är specialinriktade och har basavsättningen på hemma- eller närmarknader, bör hänföras till domänverket. Skälen härför är att de mindre och medelstora ofta sågverken arbetar med inriktning på speciella nischer, vilket medför att virkeskvalitet och virkesurval ofta är av avgörande betydelse. Domänverkets kompetens och möjligheter att medverka härvidlag skulle således komma till sin rätt. De stora är till av både marknadsexportsâgverken följd förutsättningar och produktionsteknik mera hänvisade till en bulkproduktion där råvarukriteriet inte kan tillmätas samma betydelse. l fråga om domänverkets roll som stor producent och leverantör av virke är det ur samhällssynpunkt att även andra givetvis angeläget intressenter än ASSl tillgodoses och att lämpliga former för samverkan etableras med dessa. Enligt utredningens är härvid avbedömning verknings- och prisfrågor samt möjligheterna att använda skogsrâvara för energiändamâl av särskilt intresse. Inom domänverket finns en omfattande med avverkningsorganisation ca 5150 skogsarbetare. Vid olika och i olika tidpunkter geografiska områden uppkommer i förhållande till verkets en egna avverkningsbehov överkapacitet. Härvid för verket en ambitiös personalpolitik och täcker in de bristande från andra avverkningsbehoven genom rotpostköp ägar- 0

A331 och dOMÖHUQ/Lkeøt 323

Särskilt i tider med hög efterfrågan på virke blir priserna för kategorier. dessa över den s. k. avtalsnivån. Det är också uppenbart att köp avsevärt verket från synpunkt kan betala höga priser, eftersom företagsekonomisk kostnader inbegripet personalkostnader i avverkningsorganisationens dessa situationer kan betraktas som fasta kostnader. Ur allmän medför emellertid det nämnda förfarandet icke synpunkt önskvärda konsekvenser. Intressenterna inom skogsbranschen är ense om av stabila prisförhâllanden på skogsråvara och sådana angelägenheten förhållanden är också av intresse ur samhällets synpunkt. Rotpostköp av nämnt förrycker den allmänna prisbilden och motverkar stabiliseslag av detta slag göres dock inte enbart av ringssträvandena. Rotpostköp domänverket. Även andra ägarkategorier har att ta sitt ansvar. Det att de åsyftade problemen löses synes utredningen lämpligt samverkan mellan domänverket och andra ägarkategorier. Dogenom mänverket skulle härvid kunna sig avverkningsuppdrag för andra åtaga ägares räkning. Det är önskvärt att man söker utveckla en organiserad samverkan i detta hänseende. Detta skulle kunna ske t. ex. genom att den - domänverket, skogsbolagen eller skogsägarrörelsen - som ägarkategori är dominerande inom ett geografiskt område åtar sig att i mån av behov utföra avverkning för andra ägares räkning inom området. Inom svenskt finns f. n. ett betydande överskott av skogsbruk förhållandevis råvara. Lövvedsöverskottet får till viss del lågklassig räknas till denna kategori. Framtidsprognoserna för produkter som kan den sämsta råvaran är också förhållandevis ogynnsamma. Det utnyttja rör beträffande denna råvara inte endast om ett kvantitativt sig avsättningsproblem utan också om ett problem ur skogsvårdssynpunkt. Ett omfattande utvecklingsarbete har emellertid bedrivits för att få fram system som möjliggör ett rationellt nyttjande av sämre vedråvara för energiändamål. Detta utvecklingsarbete har täckt praktiskt taget hela från skog till den slutliga användningen. Behoven på detta vägen område är den inriktningen, men givetvis avhängiga energipolitiska oavsett detta torde ur synpunkt finnas ett starkt intresse av skoglig fortsatt utveckling genom praktisk verksamhet. Domänverket får anses ha en hög kompetens i detta avseende och har i sin av landets största skogsägare också ett särskilt ansvar. egenskap Verket har sig i utvecklingsarbete och praktisk försöksverkengagerat samhet Samverkan sker med andra intressenter. Utredpå området. finner det att dessa insatser fullföljes och att verket ningen angeläget håller en hög beredskap för mera omfattande insatser.

324 ASSI och domänue/Lhu

Mot bakgrund av det anförda vill förorda att samordutredningen ningsfrågorna mellan ASSI och domänverket prövas efter följande riktlinjer. Bortsett från finansiella önskemål eftersträvar ä dels en egen råvaruförsörjning, dels en rationell hantering och integration skogindustri-marknad, dels bättre möjligheter till virkesbyten med andra intressenter i syfte att undvika dubbel- och Härtill korstransporter. kommer det väsentliga önskemålet om gemensamt mål för de anställdas - som ter sig naturliga arbete. Dessa önskemål - torde bäst och riktiga kunna tillgodoses inom en mera decentraliserad I en sådan organisation. bör industriledet tillskrivas den strategiska positionen i fråga om t. ex. virkesbyten och integration skog-industri-marknad. Dessa kan om åt syftemål uppnås ASSI genom långsiktiga avtal upplåtes nyttjanderätten till de domänskogar som ingår i fångstområdena för ASShs industrier. ASSI skulle komma att över därigenom förfoga domänvirket i två områden. Det ena skulle vara ett område nordligt omfattande Norrbottens län och delar av Västerbottens län och betingat av företagets industrier i Norrbotten. Det andra skulle vara ett mellansvenskt område av främst industrier betingat företagets i Frövifors, Karlskoga, Laxå, Skinnskatteberg och Örebro. Härigenom skulle ASSI få en fångst från nyttjade domänskogar som motsvarar eller överskrider större privata skogsbolags från ca 60 fångster egna skogar, nämligen procent. På grund av olika förutsättningar kan inriktningen av verksamheten i det nordliga och det mellansvenska området komma att bli olika. l det nordliga området är möjligheterna till samverkan med geografiskt närbelägen skogsindustri i annan ägo begränsade. Inriktningen torde därför i stor utsträckning få bli att framåt genom integration avsätta de produkter som tillverkats från ett effektivt på basis av råvara skogsbruk. Samma kan åtminstone delvis inriktning vara tillämplig i det mellansvenska området. Här synes emellertid både behov och allmänna förutsättningar föreligga för en samverkan med andra ägarkategorier i syfte att fâ en mera och struktur inom ändamålsenlig konkurrenskraftig områdets skogsindustri. Det är angeläget att sådana förutsättningar tillvaratages. Utredningen är medveten om att dessa riktlinjer inte alls utesluter att ASSI kan få betydande ekonomiska problem framöver. Detta gäller särskilt det norra området, där avstånds- och klimatkostnader är

ASSI och dOWIäVLVULkG/t 325

negativa faktorer inom både skogsbruk och skogsindustri. Med hänsyn till för sysselsättning och ekoskogsbrukets och skogsindustrins betydelse nomisk aktivitet i denna del av landet bör statsmakterna kunna överväga att medverka till bättre förutsättningar genom att avkastningskravet på domänverket utformas eller till viss del efterges i direkt syfte att Nya avtal avseende domänskogarna. ge ASSI ett förmånligt anför i vissa och uppgifter för Utredningen det följande riktlinjer domänverket. Vad där anföres bör gälla också ASS] vid dess nyttjande av

domänskogar. Såsom ovan anser utredningen att ägandet av domänframgått markerna inte bör överföras på aktiebolag utan förbehållas Nya domänverket. I den fortsatta redogörelsen utgår utredningen ifrån att domänverkets verksamhet i övrigt skall kunna bedrivas i aktiebolagsform i enlighet med verksledningens intentioner. Gränsdragningen mellan domänverket och ASSI på det skogsindustriella området sätt. All skogsindustri inom de synes kunna ske på följande förut nämnda nordliga och mellansvenska områdena nu tillhöriga domän- AB eller AB Såginvest bör överföras till verket, ASSI, Domänföretagen ASSI. Om särskilda skäl t. ex. samordnad produktion eller föreligger, med industriföretag som inte är beläget inom gemensam marknadsföring något av områdena, får avvikelse ske från denna princip. utanför de båda områdena som tillhör de nämnda Skogsindustri bör överföras till domänverket och måhända inordnas under företagen AB. Domänverket kommer härigenom att få ansvaret Domänföretagen för mindre och medelstora sågverk som är i statlig ägo. Utredningen tillmäter detta ansvar stor betydelse på grund av att dessa sågverk ofta har stor regionalpolitisk betydelse. Det torde också vara i verkets eget intresse att skapas för de mindre och goda framtidsförutsättningar medelstora eftersom verket särskilt i inlandsområsågverksföretagen, dena är beroende för en god infrastruktur. Det anses av underlag emellertid allmänt att en överkapacitet finns inom denna sektor. Verket bör söka medverka vid den strukturella omvandling som kan bli I dessa sammanhang bör verket känna ansvar inte bara för erforderlig. utan också i annan ägo. Verket bör vara sina egna sågverk för sågverk öppet för samverkan med andra ägarkategorier. Vid sina råvarudispositioner bör verket prioritera de mindre och medelstora sågverkens intressen detta är möjligt inom ramen för de affärsmässiga så långt principer som verket har att iaktta. I fråga om de förut nämnda sysselsättnings- och avverkningsfrågorna

326 ASSI och domänuejthet

och därtill anknytande bör verket prisstabiliseringsfrågor eftersträva en samverkan med andra ägarkategorier som anfört på sätt utredningen i det föregående. Härvid bör eftersträvas en sammantaget rationell avverkningsorganisation såväl som säkrad för de berörda sysselsättning anställda och former som medverkar till stabilitet i prishänseende. I fråga om användning av sämre vedråvara för energiändamål bör verket fortsätta sin utvecklings- och försöksverksamhet med kraft. I det sammanhanget bör de samhällsekonomiska aspekterna beaktas. Utredningen åsyftar här att verksamheten i fråga är arbetsintensiv och sålunda medverkar till ökad medför den att sysselsättning. Samtidigt en eljest icke utnyttjad kommer till råvarutillgång användning i importsubstituerande syfte. Självfallet bör verket också beakta verksamhetens effekt ur skogsvårdssynpunkt. Som avslutande synpunkt vill framhålla att det fortsatta utredningen arbetet i fråga om domänverket och ASSI lämpligen kan bedrivas på sätt som utredningen förordat beträffande FFV. Detta innebär att en arbetsgrupp tillsättes med företrädare för de båda företagsledningarna och för de anställda inom de båda Arbetet bör ledas av en företagen. person som företräder staten och som är obunden i förhållande till de berörda intressenterna. Parallellt med gruppens arbete bör förhandlingar bedrivas mellan de berörda rörande fackliga organisationerna anställningsvillkoren.

14 Navigator

14.1 Inledning

Svenska AB är ett rörelsedrivande förvaltningsbolag med Navigator aktier i flera Det tillkom år 1968 på initiativ av dåvarande bolag. Kreditbanken. inriktade sin verksamhet på mindre och medel- Bolaget stora i syfte att underlätta deras fortsatta utveckling. Organisaföretag toriskt är Navigator indelat i fyra divisioner - bildelar, Handic, hem och plast, samt tvâ sektorer el resp. mekanik. l direktiven till utredningen påpekas att ägarbilden är förhållandevis komplicerad. Staten har i första hand genom ASSI, LKAB och Tobaksbodirekt eller indirekt ett betydande inflytande. Utredningen har mot laget denna fått i uppdrag att lämna förslag till hur statens bakgrund inflytande i Navigator lämpligen bör utövas. Innan redovisar sina slutsatser ges en beskrivning av utredningen Navigators tillkomst, utveckling samt nuvarande ägarförhållanden.

14.2 Navigators bildande

Under 1960-talet blev det en vanlig företeelse hos affärsbankerna att stå till s. k. utvecklingsbolag eller med som initiativtagare investmentbolag, att bl. a. underlätta successionsproblem, aktivt lösa strukturfrågor syfte och ta vara på nya affärsidéer. var dåvarande Stockholms Enskilda Bank såsom stiftare Föregångare till lncentive. Efter bildandet av lncentive följde grundandet av nya som t. ex. Sponsor, Tulve, Syd-Invest, m. fl. investmentbolag, Hexagon, Även inom dåvarande Kreditbanken fördes på 1960-talets första hälft diskussion om det ej vore lämpligt att grunda ett Kreditbanken närstående Eftersom Kreditbanken var en statlig bank investmentbolag. mellan handels- och och följde en skriftväxling finansdepartementet

328 Navigation

Kreditbankens VD. Likaså skrevs vissa bakom PM, där tankegångarna investmentbolaget preciserades. I denna att det skriftväxling sågs som en långsiktig förutsättning blivande investmentbolaget skulle börsintroduceras så snart det nått en sådan storlek, utvecklingsnivå och lönsamhet att detta skulle kunna vara Det betraktades allmänt möjligt. lämpligt att investmentbolag dels kunde förvärva företag genom s. k. apportemissioner (betala med nyemitterade aktier), dels gavs en så pass fristående position som en börsintroduktion i sig normalt medför. Först mot slutet av 1960-talet realiserades dock detta Kreditbanken närstående i form av Svenska investmentbolag AB Navigator. Kreditbanken kunde inte själv stå som ägare till bolaget på grund av banklagens bestämmelser. Såsom ej var i dylika vände ovanligt sammanhang sig Kreditbanken därför dels till företag representerade i bankens styrelse, dels till några sig närstående mindre Dessa Kreditbanken företag. närstående mindre företag kom sedermera att överföras till ett annat bolag vid namn Alfa-Tomter AB, som i sin tur överfördes till ett av Tobaksbolagets pensionskassor. Vid bildandet hösten 1968 erhöll bolaget ett aktiekapital på lO mkr. samt en reservfond på 2 mkr. skedde således till Teckningen 120 procent av parivärdet. Ãgarförhâllandet avseende dessa s. k. A-aktier med en röst per aktie framgår nedan:

Credentia 2 Agraria 37 50 96 Dåvarande Kreditbanken

100 96 Företagen Agraria och Georg, som tillsammans ägde 148 procent av aktiekapitalet, var dotterbolag till Credentia. Direkt och indirekt ägde således Credentia 50 procent av aktiekapitalet i det nybildade Navigator.

14.3 Koncernens utveckling

Starten efter det formella bildandet av bolaget år 1968 skedde i mycket

Navigation 329

takt. Det var egentligen först efter år 1972 som koncernen försiktig satte fart. Den policy som låg till grund för företagets agerande kan i korthet sammanfattas enligt följande:

o målsättning är att förvärva mind:e eller medelstora Navigators och att därigenom underlätta deras fortsatta utveckling till företag fördel både för de förvärvade företagen och för Navigator. o En viss konjunkturmässig balans bör eftersträvas genom köp av såväl handels- och serviceföretag som industriföretag. o Lönsamhet skall vara riktpunkt för verksamheten.

att företagen förstärkes struktur- På längre sikt eftersträvas genom t. ex. genom uppköp av konkurrerande eller närbesläktade rationalisering, eller om så bedöms fördelaktigare samgående med sådana företag företag i en eller annan form. Så småningom bildas på detta sätt divisioner som var och en innehåller företagsenheter med en gemensam Bl. a. kan en sådan uppläggning underlätta för ägda företag inriktning. att bearbeta exportmarknaderna genom gemensam utlandsorganisation. I allmänhet skall eftersträvas att förvärvade företag blir helägda av Om emellertid samarbete uppnås med en intressant partner Navigator. att endast ha ett kontrollerande intresse eller kan Navigator acceptera ett minoritetsintresse. lämnas ett betydande mått av självständighet, även Dotterföretagen om Navigator inom ramen för sina resurser söker tillhandagå företagen med kommersiell eller teknisk sakkunskap. av företag kan även ske om företaget passar bättre in i en Försäljning annan hand. Detta får dock ej ske på ett sådant sätt att man ägares riskerar anseende bland anställda och tidigare ägare. På sikt skall dåligt man sträva till börsintroduktion när lönsamhet, soliditet och börsläge gör detta möjligt. Navigatorkoncernens utveckling under senare år framgår av tabell 14.1 på nästa sida. Under 1973 - 1976 skedde en fyraårsperioden mycket kraftig expansion genom förvärv för omkring 120 mkr av s. k. familjeföretag. och balansomslutningen steg i stort sett i Omsättningen sexfaldigades samma takt. ökade via ny- och apportemissioner med 41 Egna kapitalet mkr. Koncernen kom att omfatta omkring 35 företagsenheter, som

organiserades i fyra divisioner - bildelar, Handic, hem och plast, samt

två sektorer el mekanik. Företagsportföljen dominerades av resp.

Navigation

.,_ Tabell 14.1 Navigatorkoncernens åren 1973 - 1977 i samutveckling mandrag

År 1973 19714 1975 1976 1977

Omsättning, mkr 128,9 303,9 451,6 603,5 630,2 Resultat efter avskrivningar och finansiella poster, mkr 10,2 23,5 12,2 16,1 -26,6 Extraordinära poster, mkr 0,8 5,5 2,0 -1,l1 9,3 Resultat före dispositioner 1 och skatt, mkr 11,0 28,0 114,6 111,8 -l7,3 Avsättningar till lagerreserv och övriga dispositioner, mkr -8,9 -21,8 -3,Z -6,1 4,7

Resultat efter finansiella poster i 96 av omsättningen 7,9 7,7 2,7 2,7 44,2 Avkastning i 96 av sysselsatt “alm” 13,6 13,6 7,9 8,1 1,5 Balansomslutning, mkr 145,9 292,7 076,8 570,7 569,3 5°“d”e* 96 3 18 20 18 16 11,4 Förvärv av företag/tilläggsköpeskillingar 18,5 50,8 44,0 7,8 1,9 Investeringar i byggnader och tomtmark 29,6 . › › 30,1 21,1 investeringar 1 maskiner och 6,2 21,2 inventarier 12,5 17,4 15,5 Antal anställda 629 1 299 1 775 1 992 2 027 Löner 22,0 48,6 76,5 106,1 116,4

Varav förvärvad vinst 9,6 mkr år 1974och 9,2 mkr år 1975. Resultat före läneräntor och extraordinära poster i procent av genomsnittlig balansomslutning år 1973och tidigare år är ej helt jämförbara på grund av ändrad redovisning. Eget kapital + Förlagslån från aktieägare (år 1976)+ Obeskattade reserver justerade för latent skatteskuld (55 96) i procent av balansomslutningen. För år 1973är soliditeten beräknad före förvärvat eget ka pital i obeskattade reserver. Förlagslân har förmánsrätt efter övriga borgenärer.

sou 1978:85 Navágaâoä 331

handelsföretag. Genom den snabba expansionen fick koncernen trots aktiekapitalen Soliditet, omkring 15 procent, något beroende på ökningar låg definition. Under år 1975 fick hem-divisionen (fritidsmöbler, innemöbler och stora såväl av konjunkturell som

heminredningsdetaljer) svårigheter

strukturell art. Vidare drabbades ett i USA nystartat försäljningsbolag av betydande förluster. Den resultatförsämring som för fritidsprodukter inträffade år 1975 har fortsatt och inga nya företag har förvärvats, utan har inriktats på att förbättra lönsamheten i de ansträngningarna förlustbringande företagsenheterna.

14.4 PK-banken och Navigator

Som nämnts ovan har Navigator sedan starten successivt ökat sitt i samband med att allt fler företag förvärvats. Vid ökningen aktiekapital har Navigator endast delvis kunnat av aktiekapitalet utnyttja apportemissioner i form av nyemitterade B-aktier (med 1/10 röst) som betalningsmedel. Detta har kunnat ske genom att A-aktieägarna garanterat att B-aktierna skulle lösas in till ett visst fastställt värde om inte börsintroduktionen ägt rum inom viss tidpunkt. År 1977 blev ett kärvt är för Navigator. Speciellt koncernens största Handic, drabbades av en kaotisk marknadsstrukenhet, handelsföretaget tur med stora prisfall som följd på kommunikationsradio och annan hemelektronik. Av tabell 14.1 framgår att Resultat efter avskrivningar och finansiella poster, som år 1976 var 16,1 mkr blev en förlust på 26,6 mkr år 1977, dvs. en försämring med drygt 42 mkr varav Handic svarade för 23 mkr. försämrade resultatet under år 1977 omöjliggjorde bl. a. Det kraftigt en börsintroduktion och måste infria garantin mot B- A-aktieägarna kom Credentias åtagande gentemot B-aktieaktieägarna. Härigenom ägarna att överstiga bolagets finansieringskapacitet. För att skydda sina betydande fordringar såg sig PKbanken på hösten år 1977 nödsakad att överta majoritetsintresset i såväl Credentia- som Navigatorkoncernerna. Genom att förvärva Alfa-Tomter AB, moderbolag till Credentia, blev banken ensam ägare av Credentiakoncernen, som i sin av röstetalet i Navigator. Dessutom från tur ägde 50 procent övertogs en andel av ett förlagslân som senare konverterades till Tobaksbolaget A-aktier. Härigenom kom bankens röstetal att uppgå till något mer än 52

332 Navigation

procent. Banken måste emellertid de förvärvade enligt banklagen sälja bolagen senast då det kan ske utan förlust. Efter det att banken övertagit AB Credentias har Navigator-aktier Alfa-Tomter AB och AB Credentia sålts. Vidare har banken i form av nedskrivningar på sina fordringar till Navigator tillskjutit 28 mkr. Efter PKbankens inträde som och efter aktieägare det att Aaktieägarna inlöst samtliga B-aktier i bolaget föreligger följande ägarstruktur:

på ett A-aktiekapital 43,3 mkr och ett B-aktiekapital om 21,1 mkr.

Utredningens överväganden och förslag

Enligt sina direktiv har utredningen att lämna till hur statens förslag inflytande i Navigator lämpligen bör utövas. Direktiven torde till denna del få ses mot bakgrund av det splittrade statliga ägandet i företaget. Genom att PKbanken för att täcka fordran förvärvat i aktiemajoriteten företaget har frågan om statens engagemang kommit i ett annat läge. Banken har det avgörande inflytandet och har att iaktta vad som föreskrivs i banklagen. Härvid gäller att egendom som banken förvärvat i syfte att skydda fordran skall avyttras så snart lämpligen kan ske, och senast när det kan äga rum utan förlust för banken. Det är sålunda inte givet att banken har att överlåta sitt ägande först vid den tidpunkt då den får täckning för sin fordran. En överlåtelse kan komma i fråga tidigare om det kan ske. lämpligen Utredningen har inhämtat att inte Bankinspektionen anser sig ha stöd eller skäl för att med åberopande av denna bestämmelse påkalla en överlåtelse. Enligt PKbankens kommer det att bedömning ta åtskilliga år innan Navigatorkoncernen är tillräckligt sanerad i fråga om finansiell struktur

Nauzgato/L 333

sou 1978 z85

och för att kunna överlåtas till annan ägare. vinstgenereringsfömåga Banken anser inte kunna till ett marknadsvärde överföra sig i dag då det är sannolikt att koncernen till annan ägare, t. ex. Statsföretag, att täcka den aktuella fordran blir avsevärt större om möjligheterna först saneras. Med hänsyn härtill finge PKbanken i Navigatorkoncernen än som motiveras av det nuvarande läge betinga sig en högre köpeskilling nu aktuella marknadsvärdet. Ett annat handlande kan inte anses stå i överensstämmelse med de regler som banken har att iaktta i ett fall som detta. och praxis kan PKbanken inte heller Med hänsyn till gällande regler öka sitt ägande genom att överta andelar i det förlustbringande företaget från de övriga delägarna. de allmänna som för Statsföretag skall inte Enligt regler gäller göras som inte är försvarbara från företagsekonomisk företagsförvärv med mindre än att särskild kompensation erhålles från staten. synpunkt Ett förvärv av Navigatorkoncernen till högre kostnad än som motiveras av marknadsvärdet skulle sålunda föranleda särskild kompensation från sida till anser det direkt olämpligt från statens Statsföretag. Utredningen att sådan kompensation lämnas, då det i principiell utgångspunkt skulle innebära att staten ingriper och täcker en affärsbanks praktiken fordran eller förlust. innehåll och syfte, liksom till de i Med hänsyn till banklagstiftningens koncernen ingående företagen, är det angeläget att man inte på förhand en framtida vare sig för koncernen som helhet eller utpekar ägarhemvist för de i koncernen ingående företagen. Man bör vara obunden att välja den bästa av de lösningar som framgent kan komma i fråga. Det bör att de skäl som låg bakom Navigators tillblivelse också uppmärksammas PKbankens inte har avsevärt förändrats. Enligt banken enligt bedömning förblir PKbanken närstående och att målet talar detta för att Navigator förblir en framtida börsintroduktion. Av den tidigare redovisningen har framgått att Statsföretagsgruppens är fördelat LKAB, Tobaksbolaget och ASSI. ägande på tre företag: Utredningen anser det inte vara en fråga av nämnvärd principiell om denna skall bestå eller om aktierna skall betydelse ägarfördelning sammanföras hos ett företag inom gruppen. Detta är enligt utredningens en sådan som det tillkommer koncernledningen och de mening fråga berörda företagen att avgöra. har sålunda beträffande Navigatorkoncernen funnit att Utredningen någon åtgärd från statsmakternas sida inte är påkallad.

15 för vissa energiföretag Förvaltningsbolag

15.1 Inledning

Statsföretagsgruppen är på olika sätt ägare eller delägare i företag inom av företagen har till uppgift att medverka energiområdet. Huvudparten till landets av fossila bränslen. Vissa av dem har sin försörjning medan andra står för verksamhet inriktad på forskning och utveckling, industriell Det är splittrat. Framför allt produktion. statliga ägandet gäller detta försörjningsföretagen. har därför funnit det angeläget att överväga om det kan Utredningen sidan. vara motiverat med ändringar av ägarförhållandena på den statliga för de berörda verksamhet. Därefter I det följande redogörs företagens redovisas utredningens synpunkter och förslag.

15.2 Försörjningsföretagen

15.2.l StatsraJAB

AB bildades ett raffinaderi vid Statsraff år 1975 med syfte att projektera 100 procent av Statsföretag AB. Antalet Brofjorden. Bolaget ägs till anställda är f. n. ca 15. Verksamheten har finansierats huvudsakligen genom statsanslag. Under 1975/76 och 1976/77 har sammanlagt 46 mkr anvisats budgetåren från ett särskilt anslag i form av lån till Statsföretag med Villkorlig

återbetalningsskyldighet. beslutade våren 1977 att raffinaderiprojektet t. v. inte Regeringen skulle att uppföra raffinaderiet skulle emellergenomföras. Möjligheten tid bevaras att projektet hölls aktuellt. Även vissa markförvärv genom

skulle fortsätta. Regeringen uttalade samtidigt att andra möjligheter att

skulle bl. a. mindre öka försörjningstryggheten undersökas, utbyggnader

336 Fötwabtruéngøsbozag 56a vasa enexzgááäae/tag

av befintliga raffinaderier. Statsrafforganisationen skulle i samband därmed få vissa nya uppgifter. Efter regeringens beslut har verksamheten inom Statsraff AB omfattat bl. a.

o fortsatt utredning beträffande förutsättningarna för av utbyggnad befintliga raffinaderier 0 av projekt utredning med nära anknytning därtill medverkan i förhandlingar inom ramen för en statlig oljeverksamhet uppföljning av teknisk och marknadsmässig inom raffinadeutveckling risektorn.

Under senhösten 1977 kom Statsraff AB och statens vattenfallsverk överens om att gemensamt utreda förutsättningarna för en ny typ av kraftverk, baserat på förgasning och partialoxidation av svavelrika energirâvaror. Förslag om förprojektering av en demonstrationsanläggning förbereds.

15 .2.2 Svenska Petroleum AB Svenska Petroleum AB (SP) bildades år 1975 som ett dotterbolag till LKAB med uppgift att handha intressen Statsföretagsgruppens på oljeomrâdet. Efter beslut av riksdagen år 1976 blev statens Vattenfallsverk hälftenägare i bolaget. LKAB:s aktier i SP har sedermera förts över till Statsföretag AB. I samband med 1976 års beslut fick SP även vissa oljepolitiska SP skall således bidra till en säkrare uppgifter. svensk râoljeförsörjning och därmed till en ökad för alla försörjningstrygghet oljeprodukter. Bolaget skall arbeta på kommersiella villkor i konkurrens och samarbete med övriga oljebolag. Verksamheten skall omfatta bl. a. handel med råolja och oljeprodukter, prospektering och råoljeutvinning samt raffinering. SP:s verksamhet i sammandrag framgår av följande sammanställning:

sou 1973;35 56a vasa enelLgiáä/Le/tag 337 FÖIwwLtnLnQAbOZag

1976 1977 Omsättning, mkr 136,2 664,1 Resultat före disp. och skatt, mkr (0,02) 0,02 Årets mkr - 0,02 resultat, - - Föreslagen utdelning Balansomslutning, mkr 89,7 87,6 Aktiekapital, mkr 20,0 40,0 - - Investeringar Antal anställda 9 17

SP:s försäljning av oljeprodukter startade under senhösten 1976. Under det första hela verksamhetsåret l977 uppnåddes en marknadsandel av ca 5,5 procent. Försäljningen avser främst tyngre eldningsoljor. Marknadsandelen för dessa produkter utgjorde år 1977 drygt ll procent. En stor del av SP:s försäljning avser eldningsolja till kraftproduktion. kunder är bl. a. kommuner och storförbrukare inom industrin.

Övriga

I slutet av år 1977 övertog SP de statliga aktierna i OPAB och Petroswede från LKAB och statens vattenfallsverk. har fortlöpande förts om förvärv av råoljetillgångar i Förhandlingar skilda utvecklingsskeden i brittiska och norska Nordsjön. I mars 1978 undertecknade SP ett avtal med Norwegian Oil Consortium AIS dt Co (NOCO) om finansiering av planerad produktion i norska närmare bestämt Tor- och Valhall A-fälten ingående i Nordsjön, Ekofisk-komplexet. För detta ändamål har SP mot svenska statens lånat upp 100 miljoner US dollar på den internationella garanti kapitalmarknaden. Från den 1 januari 1979 erhåller SP genom avtalet kontrakt för fältens livstid på all NOCO:s andel av råoljeutvinningen från de båda fälten. Dessutom ingår i överenskommelsen framtida samarbete med NOCO rörande NOCO:s övriga intressen i norska Nordsjön. Diskussioner förs fortlöpande med nationella oljebolag i olika oljeproducerande länder. Under år 1978 har förberedelser vidtagits för deltagande i aktuella anbudsomgângar i Nordsjön. l Norge har SP gett in en gemensam ansökan med Petroswede AB. SP:s försäljning har hittills baserats på köp av raffinerade produkter. I samband med att SP får tillgång till råolja, bl.,a. genom NOCOavtalet, väntas bolaget komma att upphandla raffineringstjänster.

338 FäILualZtwCng/sbolag 56/1 mm enøtgiáäøiømg sou 1973;35

15.2.3 Oljeprospektering AB

Oljeprospektering AB (OPAB) bildades år 1969 med uppgift att prospektera efter olja och naturgas på svenskt område. Bolaget ägs f. n. av Svenska Petroleum AB med ca 52 procent. Återstoden är fördelat på nio ickestatliga företag. Syftet med bolagets verksamhet är att prospektera och utvinna olja och gas samt driva annan därmed verksamhet. skall förenlig Bolaget genom geofysiska mätningar och genom borrning eller på annat sätt utforska hela det havsomrâde den pâ vilken lagen 3 juni 1966 om kontinentalsockeln har sin tillämpning. är Undantagna Bottenviken, Bottenhavet och den del av Östersjön som norr om 59:e ligger breddgraden. Bolaget skall dessutom bedriva inom undersökningsarbete vissa områden i Halland, Skåne samt på Gotland. Förlängning av tidigare gällande undersökningskoncessioner och tillstånd, bortsett från undersökningskoncessionerna på Öland, har beviljats bolaget för en tid av fem år räknat från den l januari 1978. Under de första två åren av denna tid skall inom det totala omrâdet utföras till en undersökningsarbeten kostnad av lägst 20 mkr. Om bolaget påträffar en kommersiellt utvinningsbar fyndighet inom tillstândsomrâdet eller inom koncessionsomrâdena i Halland, i Skåne och på Gotland skall bolaget kunna få utvinningstillstând. Det skall innefatta ensamrätt för att under 40 år bearbeta bolaget och tillgodogöra sig fyndigheten. OPAB:s hittillsvarande verksamhet framgår av sammanställningen nedan.

1976 1977

sou 197335 Fäøwasütwángbbolag 56/1 vum ene/Lgááö/Løtag 339

1969 har i och med utgången av Sedan verksamhetens början i augusti och geofysiska samt borrningar utförts år 1977 geologiska undersökningar till en kostnad av ca 180 mkr. Ett hundratal borrhâl har borrats på land och 16 borrhål till havs. Ett antal små oljefynd har gjorts på Gotland. Vid

utgången av år 1977 hade totalt ca 6 500 m3 råolja utvunnits.

för åren 1978 - 1979 omfattar fortsatta arbeten på Programmet Gotland och i Ãngelholmsområdet. Verksamheten finansierades t. o. m. år 1976 genom bidrag från i förhållande till deras andelar i bolaget. Fr. o. m. år 1977 aktieägarna har emellertid bidrag lämnats endast från den statliga aktieägaren Svenska Petroleum, vilket har lett till en ökning av den statliga andelen i OPAB från tidigare 50 procent f. n. ca 52 procent. l fortsättningen väntas verksamheten komma att finansieras huvudsakligen med statsbiför det från den l juli 1978 införda bidragssystemet via drag inom ramen Svenska Petroleum.

15.2.4 Petroswede AB

Petroswede AB bildades år 1973 med uppgift att prospektera efter olja och naturgas utomlands. Bolagets ägare är Svenska Petroleum AB (50 procent), vissa bolag inom (20 procent), Asea-gruppen (5 procent), Axel Saléngruppen (5 procent) samt Oljekonsumenternas förbund-OK (15 Johnson-gruppen procent) och KemaNobel AB (5 procent). Petroswedes verksamhet har i sammandrag varit följande.

1976 1977

Omsättning, mkr 22,3 19,0 - - Resultat före disp. och skatt - - Årets resultat - - Föreslagen utdelning

Investeringar Antal anställda L! 4

340 FÖ/LUGIÃCVLCVLQAÖOÅaQ 56/1 vÃ/saa ene/Lgiáöne/tag

Finansiering av verksamheten har hittills skett genom från bidrag aktieägarna. Verksamheten är reglerad i ett konsortialavtal f.n. innebärande en total kostnadsram om 150 mkr, varav 50 mkr är reserverade för norska Nordsjön. Fr. o. m. den l juli 1978 kan därjämte statsbidrag utgå med högst 50 procent av kostnaderna för prospekteringsprojekt. Verksamheten har hittills omfattat prospektering i bl. a. Norge, Storbritannien, lrland, Spanien, Egypten och Tunisien. Som regel bedrives prospekteringsarbetet i samarbete med andra oljebolag. Bolaget har i sammanlagt ett tiotal borrhâl. härigenom deltagit Dessa borrningar har ej gett resultat i form av kommersiellt exploaterbara av olja fynd eller gas. Bolaget har i maj 1978 gemensamt med Svenska Petroleum ansökt om prospekteringslicens i Norge inom ramen för den s. k. fjärde ronden. Petroswedes anställda uppgår, förutom VD, till endast fyra personer med stabsfunktioner. Petroswede dock och tekniska köper geologiska tjänster, kontorsservice m. m. av OPAB.

15.2.5 Swedegas AB

Swedegas AB började sin verksamhet den l juli 1976. Bolagets huvuduppgift är att klarlägga möjligheterna och villkoren för dels inköp och transport av naturgas till Sverige, dels avsättning av naturgas i landet samt att framlägga förslag härom till statsmakterna. Antalet anställda är f. n. sex. Finansiering av verksamheten har hittills skett dels genom villkorliga lån (år 1977 10 mkr och år 1978 18 mkr), dels genom bidrag (2 mkr) från delägarna. Swedegas, som bildats på basis av ett av statsmakterna godkänt avtal, ägs till 51 procent av statens vattenfallsverk och till 49 procent av Svenska Service AB (SGFS). Gasföreningens l Swedegas företräder SGFS följande företag, nämligen AGA AB, Boliden AB, Energiverken i Göteborg, Gränges AB, A Johnson dc Co HAB, KemaNobel AB, Kockums AB, Krångede AB, Mellansvenska Städers Kraft AB, AB Skandinaviska Elverk, Stora Kopparbergs Bergslags AB, AB Svarthâlsforsen, Sydkraft AB och AB Värmlandskraft. Swedegas har fört förhandlingar rörande inköp av naturgas i rör från det tyska företaget Ruhrgas AG. Ett avtal om leverans av ca 1,2

miljarder m3 naturgas om âret från början av 1980-talet har tecknats

Fö/LvaÅtn/éngabolâag 56/1 uÅ/.saa ene/Lgiáä/Løtag 341

med förbehåll för svenska Utredningar och regeringens godkännande. förhandlingar pågår också rörande transitering av gasen genom Danmark. för import av naturgas i kondenserad form (LNG) med Möjligheterna fartyg undersöks också. Förhandlingar pågår med det algeriska statliga Sonatrach om köp av LNG från mitten av 1980-talet. bolaget för naturgas närmast i södra Den potentiella marknaden kartlägges och västra delen av landet. I det regionala distributionsbolaget AB Sydgas har Swedegas inträtt med 51 procent. Övriga intressenter i Sydgas är samt kommunerna Malmö, Helsingborg och Lund. Ett liknande Sydkraft har bildats med tanke distribution i bolag, Västgas AB, på en ev. Västsverige. Delägare i Västgas är Swedegas med 51 procent, Göteborgs kommun med 25 procent, Trollhätte kraftverk med 12 procent och Yngeredsfors Kraft AB med 12 procent.

15.3 Företagen för forskning, utveckling och industriell

verksamhet

Inom Statsföretagsgruppen förekommer en viss anknytning till energiområdet Uddcomb. Detta har varit inriktat på tillverkning av genom företag för Då underlag saknas för fortsatt utrustning kärnkraftanläggningar. verksamhet av detta slag pågår en omorientering. Det kan även nämnas att Svenska Torv AB har återupptagit sin av torv för energiändamål. Samarbete tidigare inriktning på nyttjande har därvid med ASS1. Även domänverket har aktivt intresserat upprättats för denna verksamhet. ASSI och domänverket deltar också i det sig som på regeringens uppdrag utföres i Vattenfalls regi utredningsarbete och avser torveldade värmekraftanläggningar i norra delarna av landet. bedrivs rörande användning Inom Statsföretagsgruppen utvecklingsarbete av torv samt och lågklassig vedråvara som bränsle i skogsavfall Även kombinationer med husfjärrvärme-och kraftvärmeanläggningar. hållsavfall är av intresse i sammanhanget. Staten träffade år 1968 avtal med Asea om samarbete på kärnkraftvarvid AB Asea-Atom bildades. Det ägs till hälften av staten området, och till hälften av Asea. Antalet anställda är ca 1 250. bedriver konstruktion och marknadsföring av Bolaget utveckling, och kärnreaktorbränsle samt försäljning av kärnreaktoranläggningar sammanhängande med sådant bränsle. Bolaget kompletterande tjänster tillverkar också kärnbränsle och vissa delar av reaktorkomponenterna. Staten genom fonden för statens aktier Studsvik Energiteknik äger

342 Fä/Luwütningøsbolag 66a vbsAa ene/Lgiáö/Lø/tag

AB, f. d. Atomenergi. Företaget, som har ca 900 anställda, bildades år 1947 med huvudsaklig uppgift att handha det målbundna forskningsoch utvecklingsarbetet på kärnenergiområdet. Staten övertog år 1969 samtliga aktier i Atomenergi. Statsmakterna har under våren 1978 beslutat om en successivt förändrad profil för bolaget mot energiteknik utanför kärnkraftområdet. I anslutning härtill har bolagets namn ändrats och verksamheten omorganiserats med tekniskt och ekonomiskt divisioner för självständiga kärnteknik, ny energiteknik och teknisk service. Studsvik Energiteknik svarar för det statliga delägandet i Svensk Metanolutveckling AB. Detta bolag bildades år 1975 med uppgift dels att utveckla en teknik för att kunna utnyttja metanol som beredskapsbränsle och dels för att studera nödvändiga förutsättningar för en fredstida användning av metanol som drivmedel. Studsviksföretaget äger numera 90 procent av aktierna. Återstoden ägs av Volvo. Antalet anställda är f. n. tio. I fråga om målinriktad forskning är Statsföretagsgruppen engagerad på energiområdet genom Svenska Utveckling AB, som bl. a. bedriver forsknings- och utvecklingsarbete avseende elackumulatorer. Vidare är LKAB hälftendelägare i AB Svensk Alunskifferutveckling. Den andra hälften i detta företag ägs av Boliden. Avsikten är att de båda företagens kompetens skall användas i ett arbete avseende industriellt gemensamt nyttjande av de svenska skiffertillgångarna. Härvid är inte endast energiinnehållet i form av uran och kerogen av intresse, utan också industrimineral såsom kalium, magnesium och fosfor liksom metallprodukter som råvaror för legering.

15.4 Utredningens synpunkter och förslag

Utredningen finner det naturligt att industriell verksamhet på energiområdet, t. ex. sådan som nämnts ovan beträffande Svenska Torv AB och ASSI, kvarblir inom Statsföretagsgruppen. Samarbete med andra intressenter, såsom elkraftproducenter och kommuner, torde vara erforderligt. Från denna utgångspunkt är det också motiverat att överföra statens aktier i Asea-Atom från fonden för statens aktier till Statsföretag. Utredningen har behandlat den frågan i avsnitt 5. I fråga om forsknings- och utvecklingsverksamhet bör frågan om huruvida direkt samband med industriell verksamhet tillmätas föreligger

Fä/waLtrz/ángabolag 55A vasa ene/Lgiáö/Løtag 343

väsentlig betydelse. AB Svensk Alunskifferutveckling, som grundats med från den tekniska kompetens som LKAB och Boliden har till utgångspunkt följd av sin övriga verksamhet och som därjämte avser utveckla metoder för en industriell verksamhet i de båda delägarnas regi, bör sålunda i fråga om det statliga ägandet förbli oförändrat. l fråga om Studsvik AB finns på den statliga sidan inte anknytning till något Energiteknik som bedriver industriell verksamhet. Sak samma gäller Svensk företag Metanolutveckling AB. Båda dessa företag bedriver en målinriktad och utvecklingsverksamhet. I den mån resultat framkommer forskningssom är möjliga för industriell tillämpning bör för den industriella verksamheten, utan hänsyn till ägarhemvist, sådana företag komma i som kan anses besitta den bästa kompetensen. Från denna fråga finns det inte anledning att hänföra de båda företagen till utgångspunkt Utredningen finner från sina utgångspunkter inte Statsföretagsgruppen. någon ändring av ägarförhållandena till dessa delar påkallad. Företag med speciella försörjningsuppgifter, Svenska Petroleum AB, OPAB, Petroswede, Statsraff och Swedegas, har mål som avviker från de allmänna mål som gäller för den industriella verksamheten inom Statsföretagsgruppen. Det rör sig sålunda inte om industriell produktion o. d., utan om att långsiktigt medverka i tryggandet av landets försörjning med fossila bränslen. Verksamheten inom de fem bolagen finansieras till stor del av statliga medel i form av bidrag eller villkorliga lån. Endast Svenska Petroleum AB bedriver kommersiell verksamhet f. n. är alla att betrakta som instrument för den statliga Företagen energipolitiken och de kan komma att bli engagerade i direkta uppgifter för statens räkning. Sålunda har Svenska Petroleum AB i samarbete med

andra svenska företag på oljeomrâdet deltagit i förhandlingarna rörande

leveranser till Sverige av olja och oljeprodukter från de norska fyndigheterna i Nordsjön. Det ligger också nära till hands att företaget deltar i verksamheten avseende beredskapslagring av olja. vill vidare fästa uppmärksamheten på att det kan Utredningen av energipolitisk art i fråga om uppkomma väsentliga avvägningsfrågor de olika berörda verksamhet. En sådan avvägningsfråga är bolagens huruvida man genom långsiktiga leveransavtal skall medverka till att trygga oljeförsörjningen eller om man genom medverkan i prospekteringsverksamhet skall söka uppnå samma mål. Vidare kan som exempel nämnas att en introduktion av naturgas i större skala på den svenska marknaden skulle påverka oljeförsörjning och Detta inte bara en reducering av oljebehovet. Även oljebehov. gäller

344 Fä/Lvalztningbboláag 56/1 vasa enugiáö/iøtag

raffinaderierna skulle beröras i om och fråga produktkapacitet inriktning, medan minskningen av oljebehovet skulle avse huvudsakligen tung eldningsolja. Av huvudsakligen de skäl som framgått ovan har utredningen kommit till den uppfattningen att de nämnda företagen i fråga om ägande och organisation bör samordnas på ett bättre sätt än som kan ske under nu rådande förhållanden. Detta bör ske genom att samtliga aktier i statlig ägo överföres till ett särskilt förvaltningsbolag. Aktierna i förvaltningsbolaget skall helt ägas av fonden för statens aktier. Förvaltningsbolaget skall vara ägare dels till aktierna i de helstatliga dels till de företagen, statliga aktierna i de företag där staten är delägare. Genom det nya förvaltningsbolaget skulle verksamheten inom de olika berörda företagen kunna samordnas på ett bättre sätt. statsmakterna skulle också få tillgång till en instans på företagsnivâ som kan göra de företagsekonomiska analyser och bedömningar som är i nödvändiga sammanhanget. Förvaltningsbolaget skulle få en roll som i princip svarar mot den roll som Statsföretag AB har inom Statsföretagsgruppen. Statsmakterna har givetvis att ange de allmänna mål och riktlinjer som skall anser det inte vara gälla. Utredningen dess uppgift att lämna förslag i detta hänseende utan förutsätter att så kommer att ske i anslutning till energipolitiska överväganden. Vid etablerandet av det nya förvaltningsbolaget bör AB Statsraffs roll övervägas närmare. Det kan utgöra ett stabsbolag, som utför utredningsoch förprojekteringsarbete för eller å företagsgruppens vägnar. En annan möjlighet är att efter namnändring utnyttja bolaget som förvaltningsbolag, varvid dess nuvarande uppgifter skulle kunna handhas av en särskild avdelning. Som framgått av den tidigare redovisningen bildades Svenska Petroleum AB med uppgift att handha intresse Statsföretagsgruppens på oljeområdet. Sedermera har bolagets verksamhet alltmera inriktats på allmänna Vattenfall och försörjningsuppgifter. Statsföretag är i dag särskilt stora kunder. finner Utredningen det naturligt att det statliga oljebolaget kan stå som leverantör till och institutioner företag på det statliga området. Någon särskild samordnande instans för detta ändamål torde dock vara

överflödig. Enligt utredningens mening kan dock en

styrelserepresentation i förvaltningsbolaget för de största statliga intressenterna, t. ex. vattenfall och vara att Statsföretag, lämplig överväga. Utredningen vill i detta också framhålla att dessa sammanhang

Fä/tvaunxngabozag 56a vasa ene/Lgááönøtag 345

försörjningsfrâgor i hög grad även berör ickestatliga företag som har stor betydelse i fråga om landets försörjning med i första hand olja och oljeprodukter. Utredningen vill understryka vikten av ett gott och förtroendefullt samarbete mellan dessa intressenter och de statliga försörjningsföretagen.

direktiv

Bilaga Statsföretagsutredningens

Departementschefen, statsrådet Åsling, anför.

AB bildades enligt riksdagens beslut hösten 1969 (prop. Statsföretag 1969:121, SU 1969:168, rskr 1969:381) för att den l januari 1970 överta och därefter förvalta statens aktier i flertalet av de aktiebolag, vilkas aktier förvaltades under fonden för statens aktier. Tyngdpunkten inom Statsföretag kom att ligga inom gruvindustrin, stålindustrin och skogsindustrin med företag som Luossavaara-Kiirunavaara AB (LKAB), Norrbot- AB (NJA) och AB Statens (ASSI). Men även tens järnverk skogsindustrier betydande företag inom en rad andra branscher fördes in i koncernen, t. ex. Svenska Tobaks AB, Uddevallavarvet AB och Karlskronavarvet AB, Sveriges Allmänna Restaurang AB (SARA) och AB Kabi. De statliga kreditinstituten, vilkas speciella uppgifter inte ansågs lämnades utanför Statsföretag. Vidare undantogs de passa in i koncernen inom kommunikations- och transportomrâdet. De s. k. statliga företagen fiskala bolagen, dvs. AB Vin- år Spritcentralen, Systembolaget AB, Svenska Penninglotteriet AB och AB Tipstjänst ansågs skilja sig så från andra sin funktion av monopolföretag med fiskala statliga bolag genom att de inte lämpligen borde ingå i Statsföretagsgruppen. Utöver uppgifter dessa tre av företag lämnades ytterligare några bolag med grupper särskilda uppgifter utanför Statsföretag. Som exempel på sådana bolag kan nämnas AB Asea-Atom och AB Atomenergi. med bildades affärsverksdelegationen med Samtidigt Statsföretag att fungera som ett kontaktorgan mellan affärsverhuvudsaklig uppgift ken och de statsägda aktiebolagen. Till ledamöter i delegationen utsågs i Statsföretag och en företrädare för kommunikastyrelseledamöterna tionsdepartementet.

1/ Beslut vid regeringssammanträde 1977-12-01.

348 Sta/aáä/Letagbumedyz/ángem dX/telzuv

I prop. 1969:121 angavs de huvudsakliga motiven för bildandet av Statsföretag. De statliga aktiebolagen borde organiseras så att största möjliga effektivitet uppnåddes såväl i fråga om att uppfylla näringspolitiska som företagsekonomiska mål. Fördelar stod att vinna genom att ett organ skapades med möjligheter att bedriva en systematisk framtidsplanering för företagsgruppen som helhet. Genom bildandet av Statsföretag skulle det vidare bli möjligt att i framtiden ta initiativ till och förverkliga nya och angelägna projekt med krav på samverkan mellan flera företag eller med stora resursbehov. fördelar Väsentliga ansågs också stå att vinna genom att kunde vissa dotterföretagen utnyttja gemensamma funktioner inom En bättre Statsföretag. rollfördelning kunde uppnås om beslut och beslut politiska av verkställighetskaraktär kunde hänföras till skilda organ. Den allmänna övergripande för målsättningen Statsföretag gavs den vida formuleringen att under krav största på lönsamhet uppnå möjliga expansion. Någon annan övergripande inte målsättning ansågs lämplig eller möjlig om de statliga skulle kunna företagen framgångsrikt fullgöra sina näringspolitiska Målen och villkoren för dessa uppgifter. företags verksamhet ansågs inte få innebära sådana i rörelsefriheinskränkningar ten att de kom i ett i förhållande till andra De underläge företag. statliga företagen skulle även i framtiden ha ett särskilt ansvar att ta hänsyn till samhällsintresset vid val mellan olika och produktionslokaliseringsalternativ. Enligt uttalande i prop. 1969:121 staten efter ansågs en övergångstid kunna ställa samma anspråk på utdelning på sina i förvaltningsbolaget investerade medel som ställs i vårt land av genomsnittligt på företag samma slag. Det var också att en del av vinsten åternaturligt investerades i företag med Efter en goda utvecklingsmöjligheter. uppbyggnadsperiod borde Statsföretag lämna åtminstone lika stor utdelsom staten erhållit från ning de företag som hade överförts till bolaget. l sista hand var det dock staten som i vilken avgjorde utsträckning dotterbolagens vinstkapacitet borde tas i anspråk för utdelning. För att förena det intresset med det samföretagsekonomiska hällsekonomiska ålades Statsföretag att lämna skyldighet på anfordran offert på fullgörandet av sådana som speciella uppgifter ägaren begär. Hur offertförfarandet praktiskt skulle utformas fick i prövas varje enskilt fall. Vid sidan av de övriga målen skulle också för de statliga företagen gälla att nå allt större arbetstillfredsställelse för de anställda.

Sta/aáä/Lexagøsumedn/Lngem iii/tebax; 349 sou 1973 ; 85

Regeringens ägarfunktion kunde efter tillkomsten av Statsföretag koncentreras på förvaltningsbolaget självt. Att uppställa målen för detta och dess verksamhet och därmed indirekt den statliga bolag följa koncernens långsiktiga utveckling samt att integrera den statliga i den allmänna näringspolitiska planeringen blev den företagsgruppen huvudsakliga uppgiften i utövandet av ägarfunktionen. Sedan Statsföretag inledde sin verksamhet år 1970 har koncernens fakturerade i det närmaste tredubblats och uppgick år 1976 försäljning till ca 9 750 milj. kr. Det årliga investeringsbeloppet har följt samma Således uppgick koncernens totala investeringar år 1970 till utveckling. 500 milj. kr. och år 1976 till närmare 1850 milj. Antalet

drygt gkr.

anställda i Sverige har under samma period ökat från ca 34 000 till närmare 45 000. Totalt sysselsätts över 40 procent av Statsföretagsgrupanställda i Norrland, då främst i Norrbottens län. Av gruppens pens

har ca 50 procent kommit detta län till del.

anläggningsinvesteringar Statsföretagsgruppens inriktning har i stor utsträckning koncentrerats till basindustrierna. Investeringarna i gruvor, järnverk, skogs- och industri uppgick under perioden 1970-1974 till ca 3 000 milj. petrokemisk kr. Pâ senare år har omkring två tredjedelar av koncernens angjorts inom basindustrierna. läggningsinvesteringar Rörelseresultaten har varierat starkt mellan åren. Resultaten efter finansiella intäkter och kostnader har under åren 1974-1976 uppgått till l 043,353 och - 437 milj. kr. Resultatet för år 1977 förutses komma att visa ett underskott av drygt 1 200 milj. kr. Resultaten för åren 1976 och

1977 medför en kraftig försämring av Statsföretags soliditet. Företags-

starkt varierande resultat får i första hand tillskrivas dess gruppens beroende av konjunkturkänsliga basindustrier, främst LKAB, NJA och ASSl. fick när verksamheten började ett bundet eget kapital av Statsföretag närmare 1750 milj. kr. varav 1400 milj. kr. utgjorde aktiekapital. År 1976 var motsvarande kapital närmare 3 600 milj.kr. varav 2 775 milj. kr. aktiekapital. Huvuddelen av ökningen härrör sig från aktieteckningar som staten till viss överkurs gjorde i Statsföretag under budgetåren 1975/76 och 1976/77 om sammanlagt 1 500 milj.kr. för att skapa underlag för investeringar under återstoden av 1970-talet och för att ge en sådan soliditet att upplåning kunde ske (prop. l975/76:99, NU nödvändig l975/76z39, rskr 1975/762220). För olika företag inom gruppen har vid skilda tillfällen beviljats ägartillskott av riksdagen. Det mest betydande, 1 800 milj.kr., lämnades år 1976 för att täcka förluster vid NJA (prop.

350 makan Stauáä/ze/tagáut/Lednølngem

l976/77:57, NU 1976/77:21, rskr l976/77:l52). Sedan Statsföretag började sin verksamhet år 1970 har företagsgruppen alltmer kommit att fungera som en sammanhållen koncern. Moderbolaget har fått en central roll i fråga om finansiering och andra samordnande uppgifter. Riktlinjer för gemensamt inom en rad agerande olika områden har också utarbetats. Jämfört med andra koncerner är dock beslutsfattandet i betydande decentraliserat. utsträckning Statsföretag har sedan sin tillkomst förvärvat och bildat nya företag. Vissa har avvecklats eller fått rörelsegrenar en ny inriktning och ägarförhållandena i gemensamt ägda företag har i en del fall förändrats. Den för koncernen mest genomgripande är att Uddevallaförändringen varvet och Karlskronavarvet lämnade koncernen vid halvårsskiftet år 1977. statsmakternas beslut Enligt (prop. l976/77:l39, NU 1976/7753, rskr 1976/77:3l+3) har den bestående av AB statliga varvsgruppen, Götaverken, Uddevallavarvet och Karlskronavarvet med dotterbolag, sammanförts till en koncern under ett särskilt vars aktier moderbolag ägs direkt av staten. statsmakterna kan även i framtiden väntas ta Statsföretags kapacitet i anspråk inom olika branscher. En bransch som är aktuell för ökade insatser från koncernens sida är textil- och konfektionsindustrin. På liknande sätt kan Statsföretag även i fortsättningen på olika sätt komma att medverka till att främja inom utsatta Det sysselsättningen regioner. s. k. offertförfarandet kan i dessa sammanhang komma att användas. Den svenska handelsstålindustrins framtida struktur och omfattning är f. n. föremål för överväganden. En sammanslagning av de största handelsstålverken väntas ske i en gemensam koncern i vilken NJA väntas ingå. Statsföretag blir troligen delägare i den nya handelsstålkoncernen. Svenska AB Navigator är ett förvaltningsbolag som äger aktier i flera bolag. Omsättningen var år 1976 6014 milj. kr. och antalet anställda l 992. Navigator redovisade samma år en vinst före dispositioner och skatter på 14,8 milj.kr. medan investeringarna uppgick till ca 55 milj. kr. Organisatoriskt är Navigator indelat i fyra divisioner, bildelar, Handic, hem och plast samt två sektorer, el. resp. mekanik. Handicbolagen i Göteborg, som förvärvades under år 1975, hade en omsättning år 1976 på 120 milj.kr. Navigators ägarbild är förhållandevis komplicerad. ASSI, LKAB och

Tobaksbolaget har tillsammans med Tobaksbolagets pensionskassa ett

avgörande inflytande i bolaget. Även Kooperativa förbundet äger aktier i bolaget liksom ett antal B-aktieägare vilkas andelar har ett lägre

stabsáäzcøtag/sumedmngem etc/tebax; 351 sou 1973:35

röstvärde och därför berättigar till endast ett mindre inflytande. Mot bakgrund av vad jag anfört vill jag framhålla följande. har nu verkat i nära åtta år och en betydande erfarenhet Statsföretag verksamhet har förutsättningarna av företagets föreligger. Samtidigt härför avseenden ändrats och ytterligare kan i väsentliga förändringar förutsättas komma att ske. Det finns därför enligt min mening nu att utreda om Statsföretags Verksamhetsinriktning och anledning frågan mål mot av bl. a. de motiv som angavs för bildandet av ett bakgrund förvaltningsbolag. Även principerna för Statsföretagsgruppens organisation bör nu prövas. I olika branscher finns behov av industripolitiska åtgärder av skilda kan vara lämpliga inom områden som slag. Statliga företagsengagemang av kapitalinsatsernas storlek eller när är speciellt krävande på grund inte är sådana att man kan räkna med att lönsamhetsförväntningarna annars skulle komma till stånd. I vissa fall, som i fråga någon etablering om stålindustrin och textil- och konfektionsindustrin, kan statliga företagsengagemang vara en förutsättning för att en nödvändig strukturskall kunna med begränsade störningar för de anpassning genomföras anställda, kommuner och andra berörda. Effekterna av statliga företagsmed andra branschpolitiska kan i detta engagemang i jämförelse åtgärder vara av intresse att belysa. En huvudfråga är i vilken sammanhang skall utsträckning och på vad sätt staten genom Statsföretag engagera och i kapitalkrävande basindustrier. sig i branscher med strukturproblem Vidare bör man överväga Statsföretags medverkan i regionalpolitiken. Genom att bl. a. skapa nya arbetstillfällen eller ersättningsindustrier inom med kan Statsföretag bli ett regioner sysselsättningsproblem medel. I detta sammanhang bör Statsföretags medverkan betydelsefullt också ses i relation till andra möjligheter som staten har när det gäller att lösa sysselsättningsuppgifter. Vid en bedömning av inriktningen och omfattningen av Statsföretags bör om självfinansiering, ägartillskott och andra engagemang frågan finansieringsmöjligheter beaktas. Det finns min mening skäl att nu göra en samlad översyn av enligt nämnda En särskild utredare bör tillkallas för ändamålet. frågor. Utredaren bör mot bakgrund av sina allmänna synpunkter på effekten av statliga i förhållande till andra industripolitiska företagsengagemang insatser av Statsföretags branschinsatser och sysselgöra en bedömning Utredaren bör vidare lämna förslag till en sättningsskapande uppgifter. målsättning för gruppen. Jag vill betona vikten av att övergripande

352 S/taøf/.Sáö/Le/fagbu/f/Ledn/Lngem dÃJLek/téu

kravet även i fortsättningen på lönsamhet får en avgörande betydelse. De övriga målen som har angetts för Statsföretags verksamhet bör också ses över. Detta gäller inte minst de mål som har ställts om de upp i fråga anställdas inflytande och frågor som rör Inom dessa arbetsmiljön. områden har väsentliga skett förändringar sedan de ursprungliga målen för Statsföretag antogs av riksdagen år 1969. Statsföretagsgruppen har hållit en hög ambitionsnivå i fråga om de anställdas och inflytande arbetsmiljö och bör göra det även i framtiden. Utredaren bör mot bakgrund av sina förslag till mål pröva principerna för Statsföretagsgruppens organisation. Härvid bör en decentralisering av gruppen eftersträvas. l dessa överväganden bör Statsföretags karaktär av konglomerat samt dess regionala betydelse beaktas. De industripolitiska och andra motiv som har legat bakom statens engagemang i ett antal har efter hand förändrats. I den mån företag väsentliga motiv inte längre föreligger för ett statligt i ägarengagemang dessa företag kan frågan om en försäljning aktualiseras. Utredaren bör ange vilka kriterier som bör ligga till grund för att bedöma om företag inom bör eller Statsföretagsgruppen avyttras avvecklas. Frågan om en utvidgning av de statliga företagens ägarkrets har aktualiserats i olika sammanhang. Härvid har nämnts av spridande aktierna såväl i moderbolaget som i vissa dotterbolag. Utredaren bör studera vilka verkningar ett vidgat ägande av företagen inom Statsföretagsgruppen kan fâ såväl vad beträffar möjligheterna att genomföra samhälleliga uppgifter som i ekonomiskt hänseende. Även praktiska konsekvenser t. ex. i fråga om möjligheterna att utnyttja koncernbidrag till delägda företag bör belysas. Inom Statsföretagsgruppen finns företag från olika branscher och med skiftande lönsamhet. Det är därför svårt att formulera krav på avkastning på det engagerade kapitalet i koncernen i dess helhet. Utredaren bör dock söka belysa denna och lämna en frågeställning redogörelse för sin principiella syn på hur lönsamhetskravet bör tillgodoses. Staten som ägare avgör årligen i vilken Statsutsträckning företags vinstkapacitet skall tas i anspråk för utdelning. Utredaren skall därför inte pröva utdelningspolitiken. svårigheterna att förena företagsekonomisk lönsamhet med sådana särskilda uppgifter som ägaren kan ålägga vid Statsföretag förutsågs koncernens bildande. Då anvisades det s. k. offertförfarandet som en teknik att förena samhällsintresset och det företagsekonomiska intresset.

SOU 19 78: 8 5 Staf/s áä/Løtagzswüzedrvángem dj/Lefzüu 353

Utredaren bör mot bakgrund av vunna erfarenheter utvärdera offertförfarandet. Behöver förfarandet modifieras eller bör en helt annan form för ersättning väljas bör utredaren lämna förslag härom. i samband Som jag förut har nämnt tillsattes affärsverksdelegationen med bildandet av Statsföretag. Delegationen har inte kommit att spela den roll för ökad kontakt och samverkan mellan affärsverken inbördes och mellan dessa och Statsföretag som ursprungligen förutsattes. En bör göras om delegationen skall fortsätta sin verksamhet och bedömning vilka uppgifter den i så fall bör ha. Staten har i första hand genom ASSl, LKAB och Tobaksbolaget direkt och indirekt ett betydande inflytande i Svenska Navigator. Det är därför motiverat att utredaren lämnar förslag till hur statens inflytande i Navigator lämpligen bör utövas. Inom domänverket och ASSI prövas förutsättningarna för att bilda ett skogsbolag i vilket ASSI och huvuddelen av verket skall ingå. statligt Utredaren bör lämna synpunkter på konsekvenserna av olika former för av verksamheten i domänverket och ASSI från såväl samordning samhällelig som organisatorisk synpunkt. Utredningsarbetet bör bedrivas i nära kontakt med Statsföretags och med andra berörda företag och företrädare för de i utledning redningen berörda fackliga huvudorganisationerna.

Statens

offentliga utredningar 1978

Kronologisk förteckning

. Stat-kyrka. Ändrade relationer mellan staten och svenska kyr- 61. Bistándets organisation. Ud. kan. Kn. 62. Regionalpoiitiska stödformer och styrmedel. A. . Stat-kyrka. Bilaga 1. Kyrkans framtida organisation, Kn. 63. Riksdagens insyn i statliga företag, l. . Stat-kyrka. Bilaga 2-12. Utredningar i delfrâgor, Kn. 64. Översyn av vallagen 1, Ju. . Skolplanering och skolstorlek. Faktaredovisning och bedöm- 65. Skolan. En ändrad ansvarsfördelning. U. ningsunderlag. U. 66. Andelsbolagslag. Ju. . Föräldrautbildning. S. 67. Nya bolagsregler m. m. Ju. . Ny skogspolitik. Jo. 68. Industri till Norrbotten. I. . Skog för framtid. Jo. 69. Upphovsrätt l. Fotokopiering inom undervisnings- . Hyresrätt 2. Lokalhyra. Ju. verksamhet. Ju. . Ny konkurrensbegränsningslag. H. . Regionsjukvarden. S. . Barnets rätt. 1. Om förbud mot aga. Ju. . Regionsjukvården. Huvudbilaga 1 - Medicin och onkologi. S. . Kapitalmarknaden i svensk ekonomi. E. . Regionsjukvârden. Huvudbilaga 2 - Kirurgi. S. . Kapitalmarknaden i svensk ekonomi. Bilaga l. E. . Kontroll av utländsk företaqsetablering i Sverige m. m. Ju. , Kapitalmarknaden i svensk ekonomi, Bilaga 2-4. E. . Husläkare. S, . Arbete ät handikappade. A. . Fiska pá fritid, Jo. . Praktikfrågor-átgärder i ett kort perspektiv. U. . Stat-kyrka. Remissammanställning. Kn. . Regional konsumentpolitisk verksamhet. H. , Högre regional ledning. Fö. . Energi, I. . Lángtidsutredningen 1978, E. . Öresundsförbindelser. K, . Förslag till undersökning om hushåll, bostäder och sysselsätt- . Öresundsförbindelser. Bilaga A. Ritningar, K. ning 1980. E. . Öresundsförbindelser. Bilaga 8. Konsekvenser för företag och 80. Bättre miljöskydd I, Jo. hushåll. K. 81. Anställning av arbetshandikappade i stat och kommun. Slutrap- 21. Bemanning av fartyg. K, port från försöksverksamhet i Jönköping, Piteá och Stockholm. 22. Energi, strukturomvandling och sysselsättning. A. A. 23. Växtförädling. Jo. 82. Läkaren och den svårt sjuke patienten. S. 24. Ny renhállningslagstiftning. Jo, 83. Sjukvården i krig. S. 25. Etablering av miljöstörande industri. Bo. 84. i kommunalbesvärsmál. Kn. lnstansordningen 26. Hälso- och sjukvârdspersonalen. S. 85. Statligt företagande i samhällets tjänst. l. 27. Fortsatt körkortsreform. K. 2B. Kvinnors förvärvsarbete och förvärvshinder. A, 29. Arbete i jordbruk och trädgård. A. 30. Brand inomhus. Bo. 31. Trafikpolitik-kostnadsansvar och avgifter. K. 32. Ny indelningslag för kommuner, landstingskommuner och församlingar. Kn, 33. Ordningsvakter. Ju. 34. Förstärkt skydd för fri› och rättigheter. Ju. 35. Regional utvecklingsplanering, länsplanering, vidgad länsdemokrati, Kn. 36. Arrenderätt 1. Ju. 37. Hotell- och restaurangbranschen. H. 38. Jämställdhet i arbetslivet. A. 39. Föräldraförsäkring. S. 40. Tvistlösning på konsumentområdet. H. 41. Statlig personalutbildning, B. 42. Kommunernas medverkan i sysselsättningsplanering. A. 43. Miljökostnader. Jo. 44. Kommunalt hälsoskydd. S. 45. Allmän arbetslöshetsförsäkring. A. 46. Att främja regional utveckling. l. 47. Att främja regional utveckling. Bilagedel. I. 48, Konkurrens på lika villkor. B. 49. Energi. Hälso-miljö- och säkerhetsrisker. I. 50. Ny vårdutbildning. U. 51. Svensk trädgårdsnäring. Jo. 52. Lägg besluten närmare människorna! Kn. 53. Förbud mot investeringar i Sydafrika, H. 54, Personregister-Datorer-Integritet. Ju, 55. Att sambo och gifta sig. Ju. 56. Kultur och information över gränserna. Ud. 57. Resor till arbetet. A. 58. Organisatoriska frågor inom länsstyrelsen. Kn. 59. JK-ämbetet. Ju. 60. Arbetsmarknadspolitik i förändring. A. ›

KUNGL. BlBL.

l979 -Ol- 3

STOCKHOLM

Statens 1978

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet Jordbruksdepartementet Hyresrätt2. Lokalhyra.[8] 1973årsskogsutredning, 1.Nyskogspolitik.[6] 2. Skogför fram- Barnetsrätt. 1.Omförbudmot aga.[10] tid. [7] Ordningsvakter. [33] Växttörädling. [23] Förstärktskyddför fri- ochrättigheter.[34] Ny renhållningslagstittning. [24] Arrenderatt1.[36] Miliökostnader. [43] Personregister-Datorer-lntegritet. [54] Svenskträdgårdsnäring. [51] Att samboochgifta sig.[55] Fiskapåfritid.[75] JK-ämbetet,[59] BättremiljöskyddI.[80] Översynav vallagen1.[64] 1974 årsbolagskommitté,1,Andelsbolagslag. [66] Handelsdepartementet 2. Nyabolagsreglerm.m.[67] [69] Ny konkurrensbegränsningslag. [9] UpphovsrättI. Fotokopieringinomundervisningsverksamhet. verksamhet. [16] Kontrollav utländskföretagsetablering i Sverigem.m.[73] Regionalkonsumentpolitisk Hotell-ochrestaurangbranschen. [37] Tvistlösningpå konsumentomrádet. [40] Utrikesdepartementet Förbudmot investeringariSydafrika.[53] Kulturochinformationövergränserna. [56] Biståndetsorganisation. [61] Arbetsmarknadsdepartementet Sysselsättningsutredningen. 1. Arbete åt handikappade. [14] 2. Försvarsdepartementet Energi,strukturomvandlingoch sysselsättning. [22] 3. Kvinnors Högreregionalledning.[77] förvärvsarbeteochförvärvshinder. [28] 4. Kommunernas medverkan i sysselsättningsplanering. [42] 5. Resortill arbetet,[57] 6. Socialdepartementet Regionalpolitiska stödformerochstyrmedel.[62] 7. Anställningav [5] arbetshandikappade i stat ochkommun.Slutrapportfrånförsöks- Förâldrautbildning. [26] verksamheti Jönköping,PiteåochStockholm.[81] Hälso-ochsjukvårdspersonalen. Föräldraförsäkring. [39] Arbetei jordbrukochträdgård.[29] Kommunalthälsoskydd. [44] Jämställdhetiarbetslivet.[38] Allmänarbetslöshetsförsäkring. [45] Regionsjukvårdsutredningen. 1.Regionsiukvården. [70] 2. Region- Arbetsmarknadspolitik i förändring.[60] sjukvården. Huvudbilaga1 - Medicinochonkologi.[71] 3. Regionsjukvården.Huvudbilaga2 - Kirurgi.[72] Husläkare. [74] Bostadsdepartementet LäkarenochdensvårtsjukepatienteI.[82] Etableringav miljöstörandeindustri.[25] Sjukvårdenikrig.[8_3] Brandinomhus.[30l.

Kommunikationsdepartementet Industridepartementet 1975årsdanskaochsvenskaöresundsdelegationer. 1.Öresunds- 1. Energi.[17] 2. Energi.Hälso-miljö-och Energikommissionen. förbindelser.l18]2. Öresundstörbindeiser. BilagaA. Ritningar.[19] sâkerhetsrisker. [49] 3. Öresundsförbindelser BilagaB, Konsekvenser för företagoch Expertgruppenför regionalutredningsverksamhet. 1. Att främja hushåll.[20] regionalutveckling. [46] 2.Att främjaregionalutveckling.Bilagedel. Bemanningav fartyg.[21] [47] 3. Industritill Norrbotten.[68] Fortsattkörkortsreform. [27] Riksdagens insyni statligaföretag.[63] TrafikpoIitik-kostnadsansvar ochavgifter.[31] Statligtföretagandeisamhälletstiänst.[85]

Ekonomidepartementet Kommundepartementet Kapitalmarknadsutredningen. 1. Kapitaimarknaden i svenskeko- Kyrkoministerns stat-kyrkagrupp.1.Stat-kyrka.Ändraderelationer nomi.[1 1]2. Kapitalmarknaden i svenskekonomi.Bilaga1.[12] 3. mellanstaten och svenskakyrkan.[1] 2. Stat-kyrka.Bilaga 1. Kapitalmarknaden i svenskekonomi.Bilaga2-4. [13] Kyrkansframtida organisation.[2] 3. Stat-kyrka.Bilaga2-12. Lángtidsutredningen 1978.[78] Utredningari delfrågor,[3] 4. Stat-kyrka.Remissammanställning. Förslagtill undersökning om hushåll,bostäderochsysselsättning [76] 1980179] Nyindelningslag för kommuner,landstingskommuner ochförsamlingar.[32] Budgetdepartementet Regionalutvecklingsplanering, Iänsplanering, vidgadlänsdemokrati. [41]. [35] Statligpersonalutbildning. [52] Konkurrenspå likavillkor.[48] Läggbeslutennärmaremänniskorna! Organisatoriska frågorinomlänsstyrelserna. [58] lnstansordningen i kommunalbesvärsmál. [84] Utbildningsdepartementet Skolplanering och skolstorlek.Faktaredovisning och bedömningsunderlag.[4] Utredningenomvissavårdutbildningar inomhögskolan.1.Praktikfrågor-åtgärderi ett kort perspektiv.[15] 2. Ny vârdutbildning. [50] Skolan.Enändradansvarsfördelning. [65]

Anm.Siffrornainomklammerbetecknarutredningarnas nummeri denkronologiskaförteckningen.

KUNGL. BlBL. 1979 -01- 3 STOCKHOLM

l

L ISBN 9132304539711

ISSN2 O37525OX -Xllmannn forlzlgct