Riksdagens insyn i statliga företag

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2013

... a. .

...vw

. :.20 ,üåüñ å: T...,

;nçfêná s m

Statens offentliga utredningar

ww 1978:63

% Industridepartementet

Riksdagens insyn

i

statliga företag

Betänkande av

Ledovisningsutredningen

Stockholm 1978

Omslag Johan Hillbom Jernström Offsettryck AB

ISBN 91-38-04423-4 ISSN 0375-25OX Gotab, Stockholm 1978

Till statsrådet och

chefen för

industridepartementet

Den 17 juni 1976 bemyndigades dåvarande chefen lör industridepartementet att tillkalla ledamöter lör att utreda möjligheterna att Förbättra insynen i de statliga företagen. Med stöd av detta bemyndigande tillkallade departementschefen den 2 september 1976 såsom ledamöter generaldirektören Sven Moberg, ledamöterna av riksdagen redaktören Olle Svensson och docenten Daniel Tarschys. Tillika uppdrogs åt Moberg att såsom ordförande leda kommitténs arbete. Ledamöterna har antagit namnet redovisningsutredningen. Departementschefen har den 16 november 1976 lörordnat auktoriserade revisorn Birger Sonesson att såsom sakkunnig biträda utredningen. Experter åt utredningen har varit kanslirådet Leif Sjöström (fr. o. m. den l november 1976 t. o. m. den 1 oktober 1977) och byrådirektören Björn Edsta (fr. o. m. den 13 december 1976). Utredningens sekreterare har varit departementssekreteraren Margaretha Stålfors (fr. o. m. den 13 september 1976). Som biträdande sekreterare har tjänstgjort ekonomie studerande Peter Nilsson (fr. o. m. den l december 1977). Utredningen får härmed överlämna betänkandet Riksdagens insyn i statliga företag. Uppdraget är därmed avslutat.

Stockholm den 19 september 1978

Sven Moberg

Olle Svensson Daniel Tarschys

/Margaretha Stål/ars

Innehåu

Sammanfattning l Inledning

2 Nuvarande insyn och information 15 2.1 Företagsformer . . . . . . . . 15 2.2 Nuvarande former För insyn och information 16 2.3 Publikationen Statliga företag 17

3 De statliga företagen 19

4 Riksdagsbehand/ing av _ frågor om statliga företag 23 4.1 Riksdagsbehandling av Statsföretags årsredovisning 24 4.2 Riksdagsbehandling av insynsfrågorna 25

Statsmakternas behov av insyn och information 27

De statliga _företagens offentliga redovisning 29 29 6.2 Undersökning av årsredovisningarnas innehåll . 30 6.3 Riksrevisionsverkets arbete med aflärsverkens årsredovisningar 32 6.4 Synpunkter från företrädare för statliga Företag m. fl. 32 6.5 Social redovisning 33 6.6 Kommitténs Förslag 34

Regeringens årliga redovisning till riksdagen av de statliga företagens verksamhet 39

Register över statliga företag 43

Riksdagsledamöternas närvarorätt vid de statliga aktiebo/agens bolagsstämmor 45

10 K ostnadsuppskattningar 49

5 Innehåll sou 1978:63

Bilagor

1 Bohlins A Bss undersökning . . . . . . . 51 Bilaga Revisionsbyrâ om riksdagsledamörers närvarørän vid Bilaga 2 Förslag till lag (0000:000) bolagsslämmor . . . . . . . . . 83 statliga aktiebølags

,

i

Sammanfattning

Enligt direktiven har redovisningsutredningen haft i uppdrag att lägga fram förslag till åtgärder som kan förbättra informationen om och insynen i de statliga företagen. Vi har sett det som en huvuduppgift att försöka förbättra informationen till regering och riksdag och därmed skapa ett bättre beslutsunderlag för statsmakterna. En Förbättrad information till riksdagen bör även allmänheten kunna dra nytta av. Med hänsyn till vårt utredningsuppdrag har vi ej haft anledning att ompröva de former i vilka beslut om enskilda affársverk eller bolag fattas. Till de statliga företagen har vi räknat de sju affärsdrivande verken och aktiebolag i vilka staten äger minst hälften av aktiekapitalet. Den statliga företagssektorns betydelse inom näringslivet har ökat under l970-taIet. Den totala omsättningen inom sektorn uppgick för år 1977 till drygt 50 miljarder kronor. Antalet sysselsatta uppgår till ca 270 000. Produktionens förädlingsvärde utgör f. n. ca 6 % av bruttonationalprodukten. Antalet anställda utgör 6 % av landets förvärvsarbetande befolkning. Det statliga ägandet är spritt över stora delar av näringslivet, om än numera med en tyngdpunkt i de klassiska svenska basnäringarna. Detta har fått till konsekvens att de statliga företagen spelar en avgörande roll på det regionala planet i främst Norrbottens län. En stor del av de statliga aktiebolagen är samlade i Statsföretag AB som bildades l januari 1970. Ett större antal av de statliga aktiebolagen har under de senaste åren kommit att ligga utanför Statsföretag. Staten har bl. a. gått in som aktieägare i flera viktiga branscher för att medverka i omfattande och nödvändiga strukturrationaliseringar. I kapitel 6 redovisar vi en undersökning över de statliga företagens årsredovisningar. Denna undersökning, som gjorts av Bohlins Revisionsbyrå AB, visar bl. a. att det inte torde föreligga några väsentliga skillnader mellan informationsinnehållet i de större statliga och de börsregistrerade företagens årsredovisningar. Undersökningen visar dock att de statliga företagens ekonomiska redovisning sinsemellan skiljer sig åt i viktiga avseenden. Vi anser det önskvärt att de statliga företagen utvecklar enhetligare principer än f. n. i enskilda delar av den ekonomiska redovisningen och söker finna mer likartade former för presentation av boksluten. Detta skulle möjliggöra en ökad tillgänglighet och överskådlighet av informationen från de statliga företagen. Det skulle också möjliggöra en mer ingående analys av den statliga företagssektorn. Vi har funnit det lämpligt att i årsredovisningen skilja mellan grundinfor-

8 Sammanfattning

mation och kompletterande information. Med grundinformation avser vi sådana uppgifter som krävs enligt lagstiftning och redovisningspraxis. Det är till övervägande delen uppgifter av ekonomisk karaktär. Den kompletterande informationen omfattar sådana uppgifter som har nära anknytning till och kompletterar den ekonomiska redovisningen. Det är uppgifter som ger en fylligare bild av ett företags olika resurser, problem och framtida möjligheter än vad enbart de ekonomiska redovisningshandlingarna kan ge. Exempel på kompletterande information är uppgifter om bl. a. marknad, organisation. framtidsprognoser, personal och arbetsmiljö. När det gäller grundinformation bör det statliga företagen utveckla en enhetlig terminologi och enhetliga värderings- och redovisningsprinciper. Vad gäller den kompletterande informationen anser vi- med hänsyn till att det ännu inte finns någon utvecklad praxis inom detta område - att man inte kan ställa samma krav på enhetlighet för denna som för grundinformationen. Det är dock önskvän att man finner fastare former för hur den kompletterande informationen bör vidareutvecklas. Vi föreslår att arbetet med att närmare utforma regler och anvisningar för de statliga företagens årsredovisningar överlämnas till en särskild redovisningsgrupp med bl. a. representanter för de större statliga företagen. Gruppens arbete kan lämpligen anknyta till det utvecklingsarbete i redovisningsfrågor som Statsföretag bedriver. Vi föreslår att ansvaret för redovisningsgruppen organisatoriskt knyts till Statsföretag som är det största statliga aktiebolaget. Redovisningsgruppen bör ha till uppgift dels att utfärda rekommendationer i värderings- och redovisningsfrågor, dels att bedriva utvecklingsarbete rörande särskilda frågor. l gruppen bör ingå representanter för olika statliga aktiebolag. Redovisningsgruppen bör få särskilda medel för att kunna genomföra utredningar och för sekretariatsuppgifter. Vårt förslag innebär att de statliga aktiebolagen ska tillskjuta de medel redovisningsgruppen kan behöva. I kapitel 7 föreslår vi att regeringen varje år överlämnar en mer fullständig riksdagen över det statliga företagsägandet. Den årliga redogörelsen bör i första hand bygga på de enskilda företagens årsredovisningar och kan överlämnas i skrivelse från regeringen till riksdagen vilket medför motionsrätt och utskottsbehandling. Redogörelsen bör bl. a. omfatta uppgifter om de statliga företagens resultat, omsättning och sysselsättning. Den bör även innehålla uppgifter om det statliga ägandets utveckling och förändring inom olika branscher och inom olika företag. Vi föreslår vidare att rapporten ges en sådan utfonhning att den kan användas som informationskälla för alla intressenter som söker uppgifter om statliga företag. Rapporten bör ges spridning även utanför riksdagskretsen. Rapporten bör ge regering och riksdag möjlighet och underlag att diskutera utvecklingstendenser och principer för statlig företagspolitik. Med några års mellanrum, t. ex. en gång per riksdagsmandatperiod, bör och då innefatta en principdeklaration från rapporten göras mer omfattande regeringens sida om det statliga företagandets mål och riktlinjer. Regeringen bör i ett sådant sammanhang redogöra för hur de statliga företagen levt upp till riksdagens näringspolitiska och arbetsmarknadspolitiska viljeyttringar. exempelvis hur arbetsmiljön förbättrats, hur företagen bidrar till att skydda och förbättra den yttre miljön, hur den vidgade arbetsrätten tillämpats m. m.

Sammanfattning

Vårt förslag innebär att hittills tillämpad riksdagsgranskning av årsredovisningar för Statsföretag och Svenska Varv bör upphöra. Publikationen Statliga företags syfte att ge en samlad information över statens verksamhet i företagsform bör också bli tillgodosett genom regeringens årliga rapport över de statliga företagens verksamhet. Utgivningen av publikationen Statliga företag kan därför upphöra. I kapitel 8 föreslår vi att ett register läggs upp över de företag där staten har ett aktieägarintresse. Ett företagsregister bör kunna bli ett viktigt underlag för regeringens rapport till riksdagen. Registret bör även kunna tillgodose regeringens, riksdagens och allmänhetens behov av löpande information om de statliga företagen. Rapporteringen till registret skulle kunna ersätta den rapportering som f. n. årligen sker till industridepartementet. Registret bör omfatta uppgifter om affarsverken och alla hel- och delägda bolag som staten äger direkt samt dotter- och dotterdotterbolag till bolag som staten äger till 50 96 eller mer. Det bör även omfatta vissa uppgifter om minoritetsintressen. För varje företag bör anges statens andel av aktiekapitalet, omsättning, resultat, eget kapital, anställda, verksamhetens inriktning m. m. Vi föreslår att registret förs vid Statistiska Centralbyrån. 1 kapitel 9 föreslår vi att varje riksdagsman får rätt att närvara och ställa frågor på bolagsstämmor i direkt ägda aktiebolag med mer än 50 anställda där staten har ett ägarinflytande på 50 % eller mer av aktiekapitalet eller röstetalet. Ledamöterna får därigenom möjlighet till insyn i företag som for tillfället tilldrar sig uppmärksamhet av exempelvis närings- och sysselsättningspolitiska skäl. Ledamöterna kan dessutom kontinuerligt följa verksamheten i ett eller flera statliga aktiebolag och bevaka verksamheten i bolag med anknytning till den egna valkretsen. Kommittén har gjort en utvärdering av erfarenheterna av den nuvarande ordningen med 18 riksdagsledamöters närvarorätt vid Statsföretags bolagsstämmor. Vi har därvid funnit att erfarenheterna är så goda att systemet bör behållas på det sätt som det kommit att fungera i praktiken. De intervjuer som vi gjort med riksdagsledamöter som deltagit i bolagsstämmorna och fått del av övrig information från Statsföretag visar att de till övervägande delen är nöjda med den information och insyn de härigenom får. Statsföretag finner den nuvarande faktiska ordningen med informationstillfállen vid sidan av själva bolagsstämmorna vara av värde. Vi anser att nuvarande praxis skall behållas. Vi föreslår att, förutom en allmän närvarorätt, de hittills utsedda 18 riksdagsledamöterna ges möjlighet att deltaga vid särskilda informationskonferenser med Statsföretag. Vi vill vidare föreslå att denna ordning utvidgas att omfatta även Svenska Varv. Denna företagsgrupp kan hittills ses som det viktigaste exemplet på helstatliga företagsbildningar som tillkommit utanför Statsföretag. Vi föreslår att de 18 riksdagsledamöterna även utses att delta i informationskonferenser med Svenska Varv. Kommitténs förslag är inte av sådan karaktär att kostnaderna för dem kan kvantifieras på ett meningsfullt sätt. Vi nöjer oss därför med att konstatera att ett genomförande av våra förslag kräver ökade resurser både i inhämtandet och publiceringen av uppgifter om statliga företag. Dessa merkostnader bör enligt vår mening till stor del kunna bestridas genom omprioriteringar i existerande verksamheter.

10 Sammanfartning

Den av oss föreslagna redovisningsgruppen föreslås lä vissa medel från de statliga aktiebolagen för att kunna genomföra särskilda utredningar och För sekretariatsuppgifter. Kostnaden För att lägga upp ett ADB-baserat register över statliga företag har av Statistiska Centralbyrån beräknats till ca 50 000 kr. Den årliga kostnaden lör uppdatering och skötsel av registret har angivits till 20-30 000 kr. Våra förslag innebär en konkretisering av det enhälliga uttalande som näringsutskottet gjorde vid riksdagen våren 1976 att insynen i och redovisningen från de statliga bolagen borde kunna förbättras.

l

Inledning

Redovisningsutredningens uppdrag har varit att undersöka behovet av och lägga fram förslag till åtgärder som kan förbättra informationen om och insynen i de statliga företagen. Direktiven för utredningsuppdraget angavs av dåvarande chefen för industridepartementet, statsrådet i ett Johansson, anförande till statsrådsprotokollet den 17 juni 1976. Statsrådet anförde följande. De statliga Företagen - aktiebolag och affärsdrivande verk - sorterar under sju olika departement nämligen industridepartementet, kommunikationsdepartementet, frnansdepartementet, försvarsdepartementet. handelsdepartementet, jordbruksdepartementet och Socialdepartementet. Flertalet av de statliga företagen, däribland Statsföretag AB med dotterbolag, sorterar under industridepartementet. l samband med riksdagens beslut om bildandet av Statsföretag AB (prop. 1969:121, SU 168, rskr 381) behandlades frågan om information om och insyn i de statliga företagen. Riksdagens beslut innebär att Statsföretags årsredogörelse årligen skall föreläggas riksdagen; Vidare utser riksdagen varje år 18 riksdagsledamöter vilka får delta i Statsföretags bolagsstämmor med rätt att ställa frågor rörande verksamheten inom såväl Statsföretag som samtliga dess dotterbolag. Slutligen utser riksgäldsfullmäktige på riksdagens vägnar två av de fem revisorer som skall ñnnas i Statsföretag. lndustridepanementet ger varje år ut publikationen Statliga företag. l denna lämnas en redogörelse för verksamheten i affärsdrivande verk och statligt ägda aktiebolag. Urvalsprincipen är att bolag i vilka staten direkt eller indirekt äger 50 % eller mer av aktierna redovisas. l publikationen ingår bolag som sorterar under något departement samt dessa bolags aktieinnehav i dotterbolag. Dessutom anges väsentliga minoritetsposter. lcke rörelsedrivande bolag och fastighetsbolag har hittills lämnats utanför redovisningen. Syftet med publikationen är att ge en lättillgänglig och överskådlig information över den statliga verksamheten i företagsform. Under riksmötet 1975/76 väcktes flera motioner rörande insynen i de statliga företagen. Näringsutskottet anförde i sitt utlåtande (NU 1975/76:39) över motionerna att det är väsentligt att de statliga företagens offentliga redovisning utformas på ett sådant sätt att både riksdagen och en större allmänhet får goda förutsättningar att följa och bedöma verksamheten. Ett stort mått av öppenhet bör eftersträvas. Utskottet fann inte att den praxis som nu tillämpas ger anledning till generell kritik, men ansåg att informationen om statliga företag bör kunna förbättras, inte minst vad gäller möjligheten att få en samlad överblick över den statliga företagssektorn, inkl. dotterbolag inom olika koncerner. Utskottet föreslog att frågan om förbättrad redovisning av och ökad insyn i statliga företag skulle utredas genom regeringens försorg och resultatet av detta utredningsarbete föreläggas riksdagen. Riksdagen beslöt i enlighet härmed (rskr l975/76:220). Då vi nu har några års erfarenhet av det system för information om de statliga

12 Inledning

av Företagen som infördes år 1970 anser ävenjag att det är lämpligt att göra en översyn dessa frågor. Jag anser därför att en kommitté bör tillsättas för detta ändamål. Kommitténs uppgift bör i huvudsak vara att undersöka - vilka som kan ha intresse av en utvidgad information om de statligt ägda företagen. - vilken information om och insyn i dessa företag som kan behövas med hänsyn till olika intressenter, - i vilka former sådan information lämpligen bör lämnas.

Till ledning för utredningsarbetet vill jag nämna följande. De statliga företagen omfattar affärsdrivande verk och aktiebolag. l fråga om handlingar som upprättas hos eller kommer in till de affärsdrivande verken gäller offentlighetsprincipen. Vem som helst kan således ta del av handlingar som finns hos de affärsdrivande verken i den mån lagen (1973:249) om inskränkningar i rätten att utbekomma allmänna handlingar inte ger stöd för hemlighållande. Med undantag för domänverket beslutar riksdagen årligen om affärsverkens investeringsanslag. Affärsverkens driftbudget fastställs av regeringen. Också här är domänverket undantaget. Handlingar hos de statligt ägda aktiebolagen är inte offentliga. l ekonomiskt avseende är bolagen fristående från statsverket. Normalt beslutar riksdagen endast om riktlinjer for verksamheten eller om medelstillskott. Behovet av särskilda former för insyn blir mot den angivna bakgrunden något olika för affarsverk och aktiebolag. Kommittén bör undersöka om det är möjligt att ge generella riktlinjer eller om särskilda regler behövs för affärsverk resp. bolag. l fråga om aktiebolagen vill jag påpeka att ansvaret för förvaltningen i första hand åvilar styrelsen och verkställande direktören. Ytterst tillkommer ägaransvaret regeringen inom ramen för dess grundlagsenliga, styrande makt. Det bör inte ankomma på kommittén att överväga några ändringar i dessa avseenden. Jag vill erinra om att budgetutredningen (SOU l973:43-46) och affärsverkskommittén har lagt förslag som bl. a. berör hithörande frågor. Som chefen for finansdepartementet anförde i 1975 års kompletteringsproposition (1975:100) bereds f. n. dessa förslag inom regeringskansliet. lndustridepartementet kommer i år att ge en utökad information om de statliga och företagen i publikationen Statliga företag. Presentationen av Statsföretags dotterdotterdotterbolag kommer att utvidgas, liksom även redogörelsen för de bolag i vilka affärsverken förvaltar aktier. Vidare kommer redovisningen av minoritetsposter att utvidgas. Publikationen kompletteras med en förteckning över statens direkta och indirekta aktieinnehav. Kommittén bör studera möjligheterna att finna ett praktiskt system för att få en inom fullgod överblick över de företag staten äger inkl. dotterbolag och aktieinnehav olika koncerner samt minoritetsposter. Kommittén bör också undersöka om riktlinjer bör utfärdas för utformningen av årsredovisningen för statliga företag i syfte att öka informationen om företagen. Kommittén bör vidare göra en utvärdering av resultatet och erfarenheterna av riksdagsledamöternas deltagande i Statsföretags bolagsstämmor och mot bakgrund därav pröva behovet av och formerna for en ökad insyn i Statsföretagsgruppen från riksdagens sida. Erfarenheter även från andra länder kan vara av intresse. Kommittén bör vidare pröva motsvarande frågor för statliga företag, som inte ingår i Statsföretagsgruppen. Utredningsarbetet har i första hand varit inriktat på hur man skall kunna förbättra informationen till regering och riksdag och utvidga insynen i de statliga företagen för riksdagens ledamöter. En utvidgad och förbättrad information till statsmakterna bör även allmänheten och massmedia kunna

Inledning 13

dra nytta av. Årsredovisningen är en offentlig handling. Förbättringari denna

kan ge ökade kunskaper till olika grupper som efterfrågar information om statliga företag. När det gäller informationen från de statliga företagen har vi begränsat vån arbete till informationen i årsredovisningen. Vi har inte försökt bedöma de statliga företagens informationsverksamhet i övrigt. Bohlins Revisionsbyrå AB har för kommitténs räkning gjort en undersökning av informationen i statliga företags årsredovisningar ochjämförelse med enskilt ägda företags årsredovisningar. Kommittén har gjort en utvärdering av systemet med riksdagsledamöternas insyn ide statliga företagen genom bestämmelsen om rätten att deltaga i Statsforetags bolagsstämmor. Vi har därvid inhämtat synpunkter från berörda riksdagsledamöter och Statsföretag. För vissa av de fiskala aktiebolagen gäller en särskild ordning beträffande styrelsens sammansättning och val av revisorer. Våra förslag i detta betänkande påverkar inte denna ordning. Våra forslag berör i första hand de statliga aktiebolagen och blott i mindre utsträckning affársverken. Med statliga aktiebolag avser vi aktiebolag som staten äger direkt eller indirekt till hälften eller mer av aktiekapitalet. I fortsättningen används beteckningen bolag som liktydigt med aktiebolag. Med direkt ägande menas att staten själv äger aktierna i ett bolag. Indirekt ägande betyder att staten äger aktier i ett bolag genom en juridisk person dvs. genom ett annat aktiebolag. De statliga aktiebolagen utgör tillsammans med de affärsdrivande verken de statliga företagen. Till de affärsdrivande verken räknas domänverket, förenade fabriksverken, luftfartsverket, postverket, statens järnvägar, statens vattenfallsverk och televerket. Staten är också direkt eller indirekt delägare i ett stort antal aktiebolag. Här skiljer vi mellan minoritets- och majoritetsandelar. Med minoritetsandel, minoritetspost eller minoritetsintresse avser vi ägarandelar i aktiebolag som understiger hälften av aktiekapitalet. Med majoritetsandel, majoritetspost eller avser vi majoritetsintresse ägandet i aktiebolag som överstiger hälften av aktiekapitalet men som ej omfattar hela aktiekapitalet.

Nuvarande insyn och information 15

2 Nuvarande och information insyn

2.1 Företagsformer

De affärsdrivande verken har större frihet i ekonomiska frågor och personalfrågor än andra statliga myndigheter. De skall täcka driftkostnaderna (inkl. avskrivningar) med de löpande intäkterna och dessutom lämna avkastning på investerat statskapital. Affärsverkens tillgångar och skulder inkluderas i statsbudgeten. Affärsverken har inte någon upplåningsrätt. Allt långfristigt kapital tillskjuts av statsmakterna. De har inte heller dispositionsrätt över avskrivningsfonder eller uppkomna vinster. Avskrivningsfonder levereras in till staten, som sedan tillskjuter investeringsmedel via budgeten. Den redovisade nettovinsten, vilken kan sägas motsvara ett aktiebolags nettovinst plus ränta på långfristigt kapital, skall levereras in till staten. Alfársverk erlägger inte statsskatt och endast domänverket och statens vattenfallsverk betalar några mer betydande belopp i kommunalskatter (fastighetsskatter). Domänverket har efter riksdagsbeslut år 1968 en större ekonomisk frihet än de övriga affärsverken. Domänverket får bl. a. fritt förfoga över sina medel och besluta om investeringar. driftstat fastställs Någon inte för verket. Regeringen har för fem år i taget fastställt hur mycket verket årligen skall inleverera till statskassan. lnleveransen av vinstmedel motsvarar statens avkastningskrav på verket. Affärsverkens taxor fastställs formellt av regeringen. Men i flertalet fall har denna rätt delegerats till affarsverket i fråga. Som delar av statsförvaltningen är affarsverken automatiskt underkastade den inom förvaltningen rådande offentlighetsprincipen. Enligt affärsverkens instruktioner skall affársverken varje år upprätta och till chefen för respektive departement avge redovisning för verksamheten under det senaste budget-

året. Årsredovisningen for verken omfattar i allmänhet

samma mängd och typ av information som för större aktiebolag. I verkens instruktioner anges vad årsredovisningen skall innehålla, vanligen resultat- och balansräkningar och förvaltningsberättelse. Däremot finns inga regler för hur dessa skall upprättas. Redovisningshandlingarna godkänns inte genom något stämmoliknande beslut. De statliga aktiebolagen är fristående juridiska personer och deras verksamhet regleras bl. a. av aktiebolagslagen. l ekonomiskt avseende är aktiebolagen fristående från statsförvaltningen. Ansvaret for förvaltningen i aktiebolagen åvilar i första hand styrelsen och verkställande direktören.

och sou 1978:53

16 Nuvarande insyn information

Ytterst tillkommer ågaransvaret regeringen. utövas huvudsakligen vid bolagsstämman, då man bl. a.

Ägaransvaret

utser styrelse och revisorer och behandlar frågan om ansvarsfrihet for styrelse och verkställande direktör. Det statliga aktieintresset i de direkt ägda bolagen företräds vid stämman av ett ombud som utses av regeringen. Riksdagen uttalar sig i allmänhet endast om riktlinjer for verksamheten samt beslutar på om medelstillskott till enskilda statsägda bolag. forslag av regeringen

2.2 Nuvarande fonner for insyn och information

Eftersom de statliga affársverken är myndigheter i regeringsformens mening är regeringens inflytande över affársverken större än regeringens inflytande över de statliga bolagen i fråga om verksamhetens inriktning och omfattning kontrollorgan har insyn i affársverken men samt i personfrågor. Regeringens På samma sätt har riksdagen och dess kontrollorgan större ej i bolagen. som bedrivs vid affarsverken än den möjlighet att påverka den verksamhet som bedrivs vid de statligt ägda bolagen. Därav följer att informationen om och insynen i affársverken är större for statsmakterna än den är i de statligt

ägda bolagen. Regeringen har olika möjligheter att påverka de statliga aktiebolagens över bolagen. Regeringen framverksamhet. Detta följer med ägaransvaret lägger förslag till riksdagen rörande ekonomiska frågor för enskilda bolag och grupper av bolag och representerar statens aktier vid bolagsstämmorna. rätt vid stämman innebär möjligheter for Utövandet av aktieägaren-statens och regeringen att kontrollera bolagens verksamhet genom att verksamhetsmandat kommer under revisionsberättelserna då granskas och styrelsens för vissa av aktiebolagen måste

omprövning. Ändringar i bolagsordningen

godkännas av regeringen. om anslagsramar till Riksdagen beslutar varje år på förslag av regeringen Genom beslutanderätten över affarsverken, med undantag av domänverket. investeringar har riksdagen möjlighet att övervaka och påverka af farsverkens politik och utveckling i stort. brukar riksdagen vid anvisande av När det gäller de statliga aktiebolagen med verksamheten och uppdra riktlinjer för bolagets medel ange ändamålet drift och fattar också beslut om kreditinstitutens ledning. Riksdagen vilket har medfört att dylika kommer upp till utlåningsramar, frågor riksdagsbehandling med jämna mellanrum. bestämma under vilka former Riksdagen kan även genom lagstiftning verksamheten vid enskilda statliga bolag skall bedrivas, vilket t. ex. skett i

fråga om de fiskala bolagen. med tillkomsten av Statsföretag beslutade riksdagen vid I samband informationsformedling till behandlingen av prop. 1969:121 att en utvidgad skulle komma till stånd. Riksdagens beslut innebär att riksdagen riksdagen som får närvara och ställa frågor vid varje år utser 18 riksdagsledamöter Statsföretags bolagsstämmor. Vidare utser riksgäldsfullmäktige på riksdatvå av de fem revisorer som skall finnas i Statsföretag. gens vägnar överlämnar varje år Statsföretags årsredovisning till riksdagen. Regeringen Överlämnandet medför motionsrätt och utskottsbehandling.

Nuvarande och

insyn information 17

För de statliga aktiebolagen utanför Statsföretaggruppen gäller ingen liknande ordning. Flera av bolagen, liksom även affarsverken, brukar dock göra särskilda föredragningar inför berört utskott. Sådana informationsmöten brukar bl. a. anordnas när utskotten behandlar en proposition, som berör ett affärsverk eller ett statligt aktiebolag. För några av de fiskala aktiebolagen utanför Statsföretaggruppen har dock regeringen och riksdagen en insyn som tillkommit i särskild ordning vid olika tidpunkter. l Vin- & Spritcentralen utser regeringen halva styrelsen och några enskilda aktieägare den andra halvan. Regeringen och bolagsstämman utser vardera en revisor. Riksgäldsfullmäktige utser resterande tre revisorer som dessutom alltid är riksdagsmän. För Systembolaget utser regeringen fem av de åtta ledamöterna i styrelsen. En helt speciell för AB ordning gäller Trafikrestauranger som riksdagens revisorer har rätt att granska. Vi har inte funnit att föreslå anledning några förändringar i den ordning som gäller för dessa aktiebolag. Riksdagsledamöterna har även möjlighet att få information om affärsverken och enskilda statliga aktiebolag genom riksdagens upplysningstjänst och riksdagsbiblioteket.

2.3 Publikationen

Statliga företag

Publikationen Statliga företag är i dag praktiskt taget den enda källan för den som önskar få en samlad överblick över de statliga företagen. Publikationen har givits ut sedan år 1963. Industridepartementet har sedan 1969 ansvarat för sammanställning och utgivning. Publikationens syfte är att ge en lättillgänglig och överskådlig bild av statens verksamhet i företagsform. Informationen i publikatioen skall vara öppen och utförlig och ge möjlighet till jämförelser mellan företagen. l publikationen redovisas affärsdrivande verk och aktiebolag som ägs direkt av staten till 50 % eller mer. För dessa företag lämnas en redogörelse för verksamheten i textform, sammanfattade resultat- och balansräkningar och uppgifter om styrelsens sammansättning. Publikationen innehåller också ett tvådelat över statens aktieinnehav. register I den första delen är bolagen ordnade i koncerner. Iden andra delen är bolagen angivna i bokstavsordning. Den senare delen innehåller uppgifter om företagens adresser, telefonnummer, verkställande direktör, antal anställda och omsättning. Uppgifterna till publikationen inhämtas från företagens årsredovisningar och genom att företagen ombeds uppdatera föregående års uppgifter. Den utkommer i oktober-november månad varje år. Statliga företag har de senaste åren tryckts i en upplaga av 4 000 exemplar. Av dessa distribueras ca 3 000 exemplar till riksdag, departement, myndigheter, företag, massmedia och organisationer. Resterande exemplar överlämnas till Allmänna Förlaget för försäljning. Av dessa brukar ca 400-500 exemplar säljas. Statliga företag 1978 kostar totalt ca 200 000 kr.,därav för tryckning 110 000 kr. Resterande 90 000 kr. är kostnader för personal, extern skrivhjälp etc. Kostnaderna bestrids av industridepartementet.

3 De statliga företagen

De statliga aktiebolagen sorterar under nio departement. De stora flertalet av bolagen ligger under industri- och kommunikationsdepartementen. Staten äger direkt 100 procent eller mer än hälften av aktiekapitalet i ca 70 bolag, inkl. de aktiebolag som de affärsdrivande verken förvaltar. 1 ca 20 aktiebolag äger staten direkt hälften av aktiekapitalet. Staten har även i ett antal aktiebolag direkta minoritetsintressen. Totalt sett äger staten direkt eller genom juridisk person för närvarande aktier i ca 800 bolag. De direkt ägda bolagen har aktier i dotterbolag, dotterdotterbolag osv. samt minoritetsposter i andra bolag. Statens andel av aktiekapitalet överstiger 50 procent i drygt 600 av de 800 bolagen. Drygt 150 bolag är utländska. Vidare är ca 250 bolag icke-rörelsedrivande, s. k. vilande bolag. Ytterligare drygt 150 bolag är fastighetsförvaltande eller försäljningsbolag. Vissa större statliga bolag innehar aktier i börsregistrerade bolag i syfte att förränta överskottsmedel. Dessa senare aktier ingår inte i ovanstående summa. Bland de statliga företagen ingår även AB Tumba Bruk som sorterar under riksdagen via Sveriges Riksbank. Omfattande aktieinnehav i börsnoterade bolag finns i aktieförvaltande dotterbolag till PKbanken. Denna typ av aktieinnehav, vars syfte är att värdesäkra och förränta medel, har vi ansett falla utanför vårt utredningsuppdrag. De statliga företagens betydelse inom näringsliv och samhälle har ökat. År 1970, då Statsföretag bildades, uppgick de statliga företagens totala omsättning till drygt 20 miljarder kr. och antalet anställda var ca 200 000. Sedan dess har de statliga företagens totala omsättning i löpande priser årligen ökat med i genomsnitt 11 procent för att år 1977 uppgå till drygt 50 miljarder kr. Antalet sysselsatta i statliga företag har under samma tid ökat till 270 000, vilket motsvarar en årlig genomsnittlig ökningstakt med fyra procent. Produktionens förädlingsvärde utgör för närvarande ca sex procent av bruttonationalprodukten. Antalet anställda utgör sex procent av landets förvärvsarbetande befolkning. I följande tabell ges några ekonomiska data för de företag som staten äger till 50 procent eller mer. För affársverken - utom domänverket - och de statliga bolag som har brutet räkenskapsår avser uppgifterna 1969/70 resp. 1976/77.

20 De starligaföretagen SOU 1973:63

Affärs- Kredit- Statsföre- Övriga Summa verken insti- taggrup- aktietuten pen bolag

Omsättning milj. kr. 1976 19 889 1 243“ 9 808 19 180 50120 1970 10 070 632” 3 592 6 122 20 316 Resultat före disp. 1976 1 546 656 - 667 854 2 389 0. skatt milj. kr. 1970 577 234 268 551 1 630 1976 4 700 41 1 840 673 7 254 Investeringar milj. kr. 1970 2117 28 512 140 2797 Medeltal anställda 1976 156 000 2 500 47 700 62 000 268 200 1970 149 500 6 400 34 100 16 800 206 800

4 Avser räntenetto och provisioner. Källa: Publikationen Statliga företag år 1971 resp. 1977.

Affärsverken förvaltar statens aktier i flera aktiebolag. Trots att dessa bolag sett inte är dotterbolag till verken fungerar de i praktiken som juridiskt sådana. Bland de statliga kreditinstituten märks särskilt PKbanken som är en av Sveriges största affärsbanker. Sveriges Investeringsbank AB spelar en betydande roll vid finansieringen av nya investeringar inom näringslivet. Andra har till uppgift att tillhandahålla riskbärande kapital för statliga kreditinstitut mindre och medelstora företag. Ytterligare andra statliga kreditinstitut medverkar vid finansieringen av bostadsbyggandet eller vid finansiering av svensk export. - En annan betydande grupp bland de statliga företagen utgör Statsföretag AB, som bildades den 1 januari 1970 med syfte att organisatoriskt samordna det stora flertalet av de statliga bolagen. Företagsgruppen omfattade den 1 juni 1978 30 bolag. Dotterbolagen verkar i ett flertal olika branscher. Bolagens storlek varierar betydligt till både omsättning och antal anställda. Tyngdpunkten ligger dock i basnäringarna med företag i gruv-, stål-, skogs- och petrokemiska branscherna. Statsföretag har numera också en avgörande i de norrländska länen. Statsföretag har hittills betydelse för sysselsättningen under 1970-talet investerat ca 4,4 miljarder kr. i Norrland. 18 000 eller 40 procent av Statsföretags anställda är sysselsatta i Norrland med koncentration till Norrbottens län. strukturrationaliseringar har genomförts-under de senaste åren Betydande inom handelsstål-, textil- och varvsbranscherna. Svenskt Stål AB (SSAB) ägs till hälften av staten genom Statsföretag. Det nybildade moderbolaget för statsägda textilföretag, AB Eiser, är numera ett helägt dotterbolag till Statsföretag. Till det nya forvaltningsbosom laget Svenska Varv AB har förts samtliga statsägda varv. De varvsföretag tidigare ingått i Statsföretag överfördes därvid till Svenska Varv. De förändringar som skett i de statliga bolagen under 1970-talet har bl. a. lett till att Statsföretaggruppens andel av de statliga bolagen minskat. för statliga aktiebolag har minskat från 37 Gruppens andel av omsättningen procent 1970 till 34 procent 1976. Av totala antalet sysselsatta i statliga bolag arbetade 67 procent i bolag inom Statsföretaggruppen 1970 mot 44 procent

sou I978:63 De

star/iga/öretagen 21

1976. I gruppen av övriga aktiebolag ingår ett 40-tal bolag. Här finns bolag förvaltade av affärsverken där transportföretagen AB Svenska Godscentraler (ASG), Svenska Lastbil AB (Svelast) och GDG Biltrañk AB under statens järnvägar kan nämnas. Här finns också de s. k. AB

ñskala monopolbolagen.

Vin- & Spritcentralen, Systembolaget AB, Svenska Penninglotteriet AB och AB Tipstjänst. De liskala bolagen inlevererar hela sin vinst till staten. Forskning och utveckling bedrivs även i bolagsform främst vid Studsvik Energiteknik AB (f. d. AB Atomenergi) och Svenska Rymd AB. Även betydande kulturverksamhet bedrivs i bolagsform, nämligen vid Operan och Dramaten. Det finns också bolag som har starkt specialiserade samhälleliga serviceuppgifter, som Apoteksbolaget AB och Svensk Bilprovning AB.

Det statliga ägandet är ett väsentligt inslag i svenskt näringsliv. Ägandet är

spritt över stora delar av näringslivet, om än numera med en tyngdpunkt i basnäringarna. Detta har fått till konsekvens att det statliga företagandet spelar en avgörande roll på det regionala planet i främst Norrbottens län.

4 Riksdagsbehandling av frågor om statliga företag

Under de nio riksdagsåren fr. 0. m. 1969, då Frågan om StatsForetags bildande behandlades. t. 0. m. 1976/77 har riksdagen totalt behandlat 465 propositioner. motioner, interpellationer och frågor som berört de statliga företagen. Fördelningen per riksdagsår av dessa propositioner, etc., framgår av nedanstående tabell.

1969 1970 1971 1972 1973 1974 1975 1975/76 1976/77 Summa

Antalet motioner som berört de statliga företagen under denna tidsperiod utgör drygt en procent av det totala antalet motioneri riksdagen under samma tid. Motsvarande procenttal för interpellationer och frågor är knappt tre procent resp. ca två procent. Fördelas antalet motioner, interpellationer och frågor om de statliga Företagen under riksdagsåren 1969 t. o. m. 1976/77 på de olika riksdagspartierna erhålles Följande tabell.

Förklaringen till att summan av motioner inte är lika i de bägge tabellerna (257 resp. 264). är att i den senare tabellen har de motioner som väckts av mer än ett parti räknats en gång per deltagande parti. De flesta motionerna har väckts i samband med propositioner som berört

enskilda statliga företag. Övriga motioner, interpellationer och frågor som

24 Riksdagsbehandling av srarligaAfö/erag sou 1973:53

inte haft direkt samband med någon proposition har i dc flesta fall haft anknytning till allmän näringspolitik, lokala Förhållanden eller ett enskilt företag.

4.1 Riksdagsbehandlingen av Statsföretags årsredovisning

tillkomst (prop. 1969121, l enlighet med riksdagens beslut om Statsföretags SU 168, rskr 381 l överlämnar regeringen varje år Stattsförctztgs årsredovisning till riksdagen i särskild skrivelse. Riksdagsöverliimnandet medför ntotionsrätt och utskottsbchandling. Departementschefen uttalade i prop. 1969:121 rörande informationsfråriksdagsledamöterna - särskilt de i utskottsbegoma att såväl de enskilda som allmänheten härigenom kunde få ett värdefullt handlingen deltagandetillskott av information om de statliga företagen. Vidare förutsatte departementschefen att vederbörande utskott skulle utnyttja möjligheterna att kalla för förvaltningsbolaget för information utöver den som representanter publiceras i bolagets forvaltningsberättelse. Statsutskottet framhöll i sitt utlåtande att formerna för en utvidgad information till riksdag och allmänhet om verksamheten inom den statliga var tillfredsställande. Utskottet ansåg det väsentligt att företagssektorn skulle extern information med förvaltningsbolaget ge en systematiserad Översikter över resultatutvecklingen m. m. Utskottet underströk vidare och internleveranser redovisas riksdagens vitala intresse av att koncernbidrag tydligt. Utskottet utgick ifrån att det skall åligga företagen att lämna begärd information såvida det inte kan bedömas som skadligt för företaget ur ekonomisk, teknisk eller merkantil synvinkel. Statsföretags årsredovisning har överlämnats till riksdagen för riksdagsbesedan år 1971. Under dessa år har fyra motioner väckts med handling av överlämnandet av årsredovisningen. Motionerna har berört anledning verksamheten inom vissa företag, obligatoriet för vissa myndigheter att anlita Allmänna Förlaget, gruvbrytning i Kaunisvaara och Stålverk 80. Näringsutskottet har varje år haft sammankomster med Statsföretags för att inhämta upplysningar till utskottsbehandlingen. Vissa ledning motioner om statliga företag som väckts under allmänna motionstiden har utskottet behandlat samtidigt med Statsföretags årsredovisning. Vid den första utskottsbehandlingen utvecklade näringsutskottet de allmänna förutsättningarna för en granskning av årsredovisningen (NU 1971:44). Utskottet anförde bl. a. att syftet med riksdagsbehandlingen av Statsföretags årsredovisning är att riksdagen skall få ökad information om den statliga företagsgruppen. Utskottet hade inte till uppgift att företa någon dechargeav Statsföretags verksamhet. Utskottet framhöll vidare att ett granskning ämne som måste komma i centrum är verksamhetens inriktning och mål. Utskottet har. enligt tidigare uttalande om syftet med utskottsbehandlingen av årsredovisningen. sökt skaffa sig inblick i Statsforetags förhållanden och ta ställning till principfrågor rörande dess verksamhet för att på så sätt för en allmän debatt om Statsföretag i riksdagen. Under bidra till underlaget åren 1971-1977 har utskottet inte gjort något särskilt uttalande med

Riksdagsbehand/ing av statliga företag 25

anledning av granskningen av Statslöretags årsredovisning. Utskottet har vid varje tillfzillc föreslagit att riksdagen skulle lägga regeringens skrivelse till handlingarntt och att frantlztgdzt motioner skulle avslås. l samband med riksdagsbehandlingen om bildandet av Svenska Varv AB (prop. 1976/77:132, NU 1976/77:53, rskr 1976/771343) beslöt riksdagen att begära att regeringen skall överlämna Svenska Varvs årsredovisning till riksdagen för granskning.

4.2 Riksdagsbehandling av insynsfrågorna

Yrkanden om vidgad representation för riksdagen vid bolagsstämmor i statliga aktiebolag ställdes i motioner vid 1969-1973 års riksdagar. Riksdagen avslog motionerna. 1 en motion år 1972 (Mot. 1972:579) yrkade vpk att riksdagen skulle hos regeringen begära nya riktlinjer för arbetet inom den statliga företagssektorn. Motionen avslogs av riksdagen. År 1973 (Mot. 1973: 1470) begärde folkpartiet en utredning av den statliga företagsamhetens mål, omfattning och inriktning. Näringsutskottet (NU 1973:8) hänvisade till vad som fanns uttalat om mål för Statsföretaggruppen och andra statliga företag, till riksdagens granskning av Statsföretags årsredovisning och till olika aktuella utredningar. Utskottet avstyrkte motionen, som också avslogs av riksdagen. Våren 1974 framfördes vid riksdagsbehandlingen av prop. 1975:30 om energihushållning m. m. ett yrkande (Mot. 1975:2031, fp) om forslag som skulle ge riksdagen ökad kontroll över och insyn i den statliga företagsamheten. Näringsutskottet (NU 1975:30 s. 62)anlörde att det inte var lämpligt att den generella frågan om insyn i den statliga företagssektorn behandlades inom ramen för hur energipolitiken skulle utformas. Riksdagen avslog motionen. Under riksmötet 1975/76 väcktes flera motioner rörande insynen i de statliga företagen. Motionärerna yrkade på förbättrad redovisning av och ökad insyn för riksdagen i statliga företag. I motionerna 1975/76:244 (fp) och 1975/7622177 (fp, c) hävdades bl. a. att riksdagen måste som ytterst ansvarig for den statliga verksamheten ställa särskilda krav på insyn i statliga företag. Den bör kunna bilda sig en uppfattning om de statliga företagsengagemangens omfattning, följa utvecklingen för enskilda företag och kontrollera om verksamheten bedrivs effektivt och följer uppdragna riktlinjer. I motion nr 244 yrkades: l) att regeringen lämnar en årlig redogörelse för verksamheten ide statliga företagen inkl. en redovisning av samtliga företag som staten äger andelar eller aktier i. 2) att alla riksdagsledamöter skall ha rätt att delta i bolagsstämmor i alla statliga företag och där ställa frågor och 3) att regeringen tttlärdztr riktlinjer for utformningen av_ årsredovisningen för statliga företag. l motion nr 2177 yrkades att en redogörelse for alla statliga företag med minst 100 :anställda eller med en omsättning av minst 3 mil_i. kr. ztvlâintnas varje år till riksdagen med motionsrätt och utskottsbehandling l motion 1975/7621782 (c) _yrkades att regeringen skall lämna en årlig redovisning av samtliga företag staten har ägarintressen i, helt eller delvis.

26 av sratIiga/Iirerag Riksdagsbehandling

inom eller utom Statsföretag, samt verksamheten i dessa företag och de eventuella avtal som reglerar samarbetet i delägda företag. Motionärerna Lllldlzlde att det är utomordentligt svårt att få en total inblick i vilka företag staten helt eller delvis äger och särskilt att få en löpande information från de företag där staten är delägare. Näringsutskottet anförde i sitt utlåtande (NU 1975/7639) att det är väsentligt att de statliga företagens offentliga redovisning utformas på sådant sätt att både riksdagen och en större allmänhet får goda förutsättningar att följa och bedöma verksamheten. Ett stort mått av öppenhet bör eftersträvas. Utskottet faim inte att den praxis som nu tillämpas ger anledning till generell kritik men ansåg att informationen om statliga företag bör kunna förbättras, inte minst vad gäller möjligheterna att få en samlad överblick över den statliga företagssekttärn, inkl. dotterbolag inom olika koncerner. Utskottet föreslog att systemet med representation för riksdagen vid Statsföretags utvärderades och att i samband därmed övervägdes om bolagsstämmor ledamöter av riksdagen bör få vidgad rätt att delta i statsägdzt företags Utskottet kunde tänka sig många mellanformer mellan den bolagsstämmor. nuvarande begränsade representationen för riksdagen inom Statsföretag och den obegränsade närvarorätt för riksdagsledamöter som föreslogs gälla inom alla statliga aktiebolag i motionerna l975/76:244 och 1975/76:21 77. Utskottet anförde också att andra former för insyn borde övervägas. Utskottet förordade att frågan om förbättrad redovisning av och ökad insyn i statliga företag skulle utredas genom regeringens försorg och att resultatet av detta utredningsarbete föreläggs riksdagen. Riksdagen fattade beslut i enlighet med utskottets utlåtande.

5 Statsmakternas behov av insyn

och information

Samhällstttvecklingen har under de senaste årtiondena bl. a. medfört ökade krav från olika organs och organisationers sida på större öppenhet. Statsmakterna har också bejakat denna utveckling, vilket bl. a. tar sig uttryck i att informationsfriheten - rätten till information - skrivits in i regeringsformen. lnsynen i bolagen har som en följd av dessa ökade krav på öppenhet vidgats genom en mer omfattande och öppnare årsredovisning, ökad information i övrigt till myndigheter och massmedia, ökad intern information och styrelserepresentation för anställda och för samhället. De ökade kraven på insyn och information haräven lagfasts i ny utformning av aktiebolagslag och bokföringslag samt i medbestämmandelagen. De statliga företagen åläggs i denna lagstiftning inte andra skyldigheter än övriga företag. Eftersom statsmakterna i skilda sammanhang särskilt markerat önskvärdheten av öppenhet. inte minst för den statliga verksamhetens del, finns det en principiellt baserad anledning för statliga företag att vara föregångare inom näringslivet när det gälleratt utvidga information och insyn. Det yttrande från näringsutskottet (NU 1975/76139) som är yttersta anledningen till tillsättantlet av redovisningsutredningen markerar tydligt de speciella krav på information och insyn som riksdagen och allmänheten ställer på statliga företag. Den offentliga sektorn har i de industrialiserade länderna byggts ut kraftigt under efterkrigstiden. l vårt land, som i många andra. har det inneburit en successiv vidgning av det fält de parlamentariska besluten omfattar. Ärendena har efter hand också blivit svårare att bedöma och ta ställning till. Till detta har en växande företagssektor bidragit. Denna har undan för undan fått en allt större betydelse för sysselsättningen och regionalpolitiken. lnsynen i och kontrollen över denna företagssektor lår därigenom en växande betydelse. De beslut riksdagen fattar om den ökande statliga företagssektorn får ökad tyngd. Riksdagen behöver därför garanteras en bättre insyn i och information om de statliga bolagen. För att rätt kunna informera riksdagen måste regeringens informations- och beslutsunderlag rörande de statliga företagen också förbättras. Samtidigt som detta slås fast skall markeras att en förbättrad_information om och insyn i statligt ägda aktiebolag för regering och riksdag inte behöver eller bör leda till någon förändring i beslutanderätten och ansvaret i det konkreta fallet för företagsledningen inom det enskilda statliga bolaget. De förslag om förbättrad information om och insyn i de statliga bolagen som läggs fram i detta betänkande syftar inte till att ändra på beslutsprocessen

28 Statsmakternas behov av insyn och information

inom statligt iigda aktiebolag eller afñirsverk. Inte heller syftar förslagen till att andra relationerna ntellan enskilda bolag och ägaren staten. Förslagen syftar uteslutande till att regering och riksdag och ytterst därmed zillmåiitheten battre åin hittills skall kunna följa Litvecklingen av de statsåigçltt ttktiebolagen. Därigenom bör det bli ntöjligt för regering och riksdag dels att bättre iin nu ange riktningen för den statliga löretagsttolitikett. dels att vid behandlingen av konkreta ärenden få ett allsidigare beslutsunderlag än för närvarande. En utvidgad insyn och information till regering och riksdag får emellertid inte enbart ta sig uttryck i att ntängdett av information och tillfällen till insyn ökar. Kraven på regering och riksdag ökar på praktiskt taget alla ttmråden. Därför måste en vidgad insyn och en Förbättrad information ske i former som gör det möjligt för regering och riksdag att utan alltför omfattande merarbete tillgodogöra sig den kunskap som den vidgade insynen och informationen avser att ge. l det följande framläggs mot den nu tecknade bakgrunden förslagi kapitel 6 om hur de statliga aktiebolagens årsredovisningar bör kunna förbättras. Förslaget avser såväl metoderna att ta fram uppgifter om det enskilda företagets förhållanden som det sätt varpå dessa uppgifter bör publiceras i årsredovisningarna. I kapitel 7 redovisas förslag till en fullständigare redovisning än för närvarande till riksdagen från regeringens sida om de statliga aktiebolagens verksamhet. I kapitel 8 föreslås att registreringen av det statliga ägandet i framtiden sker på ett från teknisk synpunkt mer tillfredsställande sätt än vad som för närvarande sker. Det anges också vilka uppgifter som skall registreras i syfte att underlätta för regering och andra att på basis av registrerade uppgifter göra sammanställningar och analyser av de statligt ägda bolagen. I kapitel 9 slutligen läggs förslag om en utvidgning av den insyn riksdagens ledamöter har i statligt ägda bolag. l kapitel 10 görs kostnadsuppskattningar av de framlagda förslagen.

6 De

statliga företagens offentliga redovisning

6.l Inledning

Den viktigaste offentliga informationskällan om ett företag och dess verksamhet är årsredovisningen. l denna skall styrelsen och verkställande direktören för varje räkenskapsår avge sin redovisning för förvaltningen av

bolagets angelägenheter under året. Årsredovisningen omfattar alltid de tre

handlingarna balansräkning. som anger bolagets ställning vid räkenskapsårets utgång. resultaträkning samt förvaltningsberättelse. l aktiebolagslagen och bokföringslztgen återfinns reglerna för bolagets bokföring och redovisning. Aktiebolagslagens regler innebär väsentliga skärpningar i förhållande till bokföringslagen. Lagen innehåller ingående regler om värdering av ett bolags tillgångar. Därtill kommer de rekommendationer om årsredovisningens innehåll som utfärdats av näringslivets organisationer och andra intressenter såsom bokforingsnämnden. Föreningen Auktoriserade RevisorertFARloch Nåiringslivets börskommitté. Sådana rekommendationer kan sammanfattas i begreppet god redovisningssetl. Företagens årsredovisningar har hittills varit inriktade på att ge ekonomisk information till i första hand kapitalägare och långivare. Redovisningarna har förbättrats under den senaste ZO-årsperioden och blivit alltmer öppna och lättillgängliga. Genom att självlinansieringsgraden sjunkit sedan 1950-talet har ett ökat behov av extern finansiering uppstått, vilket medfört att företagen på frivillig väg utvidgat informationen i årsredovisningarna. Genom årsredovisningen skall olika intressenter tillförsäkras allsidiga uppgifter om bolaget. Aktiebolagslagen har här ställt kapitalplacerare och fordringsägare i första hand, men samma behov av information har även andra viktiga intressenter såsom anställda, myndigheter, regering och riksdag. De statliga företagen har hittills utvecklat sina årsredovisningar på samma sätt som enskilda företag. Under senare år har ett ökat intresse visats för en kompletterande information i årsredovisningen. ibland kallad social redovisning. Där redovisas på olika sätt ytterligare sidor av ett företags verksamhet med sikte på ztnstâilldzt, kunder. leverantörer. myndigheter. aktieägare och andra intressenter. Kommittén har inhämtat synpunkter om de statliga företagens informationsgivning från representanter för de statliga företagen och företrädare för fackliga och andra intressen. Vi har vidare med hjälp av Bohlins Revisions-

30 De statliga företagens offentliga redovisning

byrå AB gjort en undersökning av innehållet i statliga Företags årsredovis-

ningar.

6.2 av årsredovisningarnas innehåll Undersökning

undersökningen av innehållet i Den av Bohlins Revisionsbyrå genomförda omfattar även en jämförelse mellan statliga statliga Företags årsredovisningar och vissa börsregistrerade Företags årsredovisningar. Undersökningen delen den typ av information som bör återfinnas i behandlar till övervägande resultaträkningar, Förvaltningsberättelser eller i vidhängbalansräkningar, ande Fotnoter. Syftet med undersökningen har varit mellan redovisningen För att undersöka om det Föreligger några skillnader statliga aktiebolag och affärsdrivande verk, att undersöka om det Föreligger några skillnader mellan årsredovisningen

För Företag inom samma grupp av Företag. att undersöka hur frågor rörande koncernredovisning hanteras i statliga

Företag. informationsinnehållet i statliga Företags årsredovisningar med att jämföra för de mest omsatta aktiebolagen på Stockholms fondbörs årsredovisningar A-lista. Undersökningen. som grundats på vissa utvalda Företags årsredovisningar av årsredovisningarna och För år 1976, har syftat till kvantitativajämFörelser att bedöma kvalitet. lnformasålunda har inga försök giorts uppgifternas tionen som finns i årsredovisningen har således accepterats och tillåtits ingå i undersökningen även om informationens kvalitet kan ha varit låg. Detta har inneburit att företag som t. ex. uppgivit sig ha inllationsjusterad redovisning som om så varit fallet, även om påståendet vid en närmare har behandlats Vidare har undersökningen begränsats till att granskning visat sig oriktigt. som återfinns i de avse endast den del av Företagens totala informationsutbud officiella årsredovisningarna. urval av 57 statliga Företags årsredovisningar har Ett icke slumpmässigt gjorts ur nedanstående grupper.

Statsföretag med dotter- och dotterdotterbolag Affärsverken Av afFarsverken Förvaltade bolag med dotterbolag Av departementen Förvaltade bolag med dotterbolag

Därtill har årsredovisningarna från de 13 mest omsatta Företagen på A-lista utvalts. årsredovisningar har Stockholms fondbörs Företagens bedömts utifrån ett formulär omfattande 78 frågor. Frågorna har besvarats inte av årsredovisningen. Materialet har då med ”ja”. “nej” eller framgår uppstått behandlats av två bedömare. tolkningsproblem Av undersökningen kan Följande resultat utläsas: mellan aktiebolag och affärsdrivande verk. a) Skillnader statliga Skillnaden mellan de två grupperna beror Främst på de olika regler som och aFFärsverk. Aktiebolagen har en mer fullständig gäller För aktiebolag inflationseffekter, lagerreserver. överredovisning av koncernFörhållanden. och finansiella data. AfFarsverken har mer uppgifter om avskrivningar

i De statliga .företagens offentliga redovisning 31

ändrade reclovisningsprinciper, uppdelning av rörelsekostnader, organisation. anläggningar och prognoser. b) Skillnader mellan företag inom samma grupp. Inom Smrs/iiretagariippeii lämnar moderbolag och de större dotterbolagen den största mängden av information. Dotterbolagen använder olika definitioner på en rad områden, till exempel beträffande Olika zivskrivningar. metoder används för koncernredovisning i dotterdotterbolag. De qf/Zirsdrivande verkens redovisning regleras av bestämmelser i verkens instruktioner och andra av regeringen utfärdade föreskrifter. Detta medför skillnader mellan verk och av verken förvaltade Mellan de olika bolag. affársverken kan inga större skillnader påvisas. De av deparremenlenjörva/iade bolagen redovisar ungefär samma mängd av information. Stora skillnader finns beträffande de kompletterande uppgifterna. En mer detaljerad jämförelse är inte meningsfull. då urvalet är alltför litet inom denna grupp. c) Konccrnredovisning i statliga företag. Av undersökningen kan utläsas att vissa koncernredovisningar är ofullständiga och att företagen inte tillämpar metoder. enhetliga Undantag härifrån är Statsföretaggruppen. d) Skillnader mellan statliga och vissa börsregistrerade företag. De börsregistrerade företagen lämnar mer information om dejämförs med hela gruppen av statliga företag. Jämförs i stället de börsregistrerade företagen med de större statliga företagen. vilket sannolikt är mer meningsfullt, kan inga större skillnader konstateras i årsredovisningarnas innehåll. De börsregistrerade företagens redovisning är dock mer fullständig i löljande avseenden: redogörelse för viktiga händelser. uppdelning av rörelsekostnaderna, koncernredovisning. internvinster. linansieringsanalyser och relationstal för likviditet. soliditet och räntabilitet. De statliga företagen lämnar mer information om personal, lönekostnader. prognoser och framtida investeringar. I undersökningen konstateras bl. a. följande, som gällande för såväl statliga som enskilt ägda bolag.

Årsredovisningarna är i många fall mycket omfattande och i allmänhet har

den positiva informationen förstärkts. Detta har i många fall medfört att

negativa uppgifter i årsredovisningen kom mit i skymundan. Årsredovisning-

arnas överskådlighet minskas av att väsentliga uppgifter blandas med mindre väsentliga. Avsaknaden av enhetliga delinitioner försvårar eller omintetgör jämförelser. Företagen använder olika metoder för koncernredovisning. som Uppgifter berör koncerner är svåra att avstämma mot de enskilda koncernbolagen. Uppdelning av företagens totala verksamhet på olika verksamhetsområden är ofullständig och varierar kraftigt mellan bolagen. Tolkningsproblem uppstår då brist på information om ändrade värderingsprinciper föreligger. En Ökad användning av nollinformation (dvs. upplysning om oförändrade storheter eller principer) kan underlätta tolkningen av årsredovisningarna. Uppgifter om inllationens inverkan på företagens och resultat ställning saknas i många fall helt, och i de fall inllationsjusterztd redovisning förekommer används olika metoder. Detta medför en begränsad använd-

32 De statliga/öreragens offentliga redovisning

barhet av materialet vid jämförelse mellan olika företag. i ringa omfattning för väsentliga händelser som inträffat Företagen redogör under och efter räkenskapsåret. En brist på prognosmateriztl och budgetar kan konstateras och ej heller görs några jämförelser av utfall mot budget. Bohlins drar av undersökningen slutsatsen att det inte kan Revisionsbyrå skillnader mellan statliga och börsregistresägas föreligga några väsentliga rade företags årsredovisningar. emellan visar ej heller på några mer En jämförelse statliga aktiebolag i redovisningen. Naturligtvis förekommer skillnader betydande skillnader och de mindre De :affärsdrivande verkens mellan de större bolagen. från de statliga aktiebolagens i väsentliga redovisning skiljer sig däremot avseenden.

6.3 Riksrevisionsverkets arbete med affårsverkens

årsredovisningar

(RRV) har regeringsuppdrag att utreda vissa frågor om Riksrevisionsverket av det statliga budgetsystemet. l detta arbete ingår även att modernisering årsredovisningar. RRV:s arbete har utfärda anvisningar för affärsverkens resulterat l978-O3-3l. som överlämnats till regeringen. hittills i en rapport Rapporten innehåller följande:

Förslag till schema lör balansräkningar

Resultaträkningar

PSNEVT

Värdering av tillgångar och skulder på balansräkningen Avskrivningsprinciper m. m.

(1976-06-30) för upprättande av RRV har också utfärdat rekommendationer och för affzirsverken. Dessa rekommendationer bokslut årsredovisningar vid sin fann att utvecklingen av tillkom då verket förvaltningsrevision ej hunnit lika långt som aktiebolagens och ej affårsverkens årsredovisningar är att heller skett efter gemensamma linjer. Syftet med rekommendationerna i affársverkens årsredovisningar vad avser innehåll bl. a. öka enhetligheten och utformning. Avsikten är att RRV:s arbete med moderniseringen av budgetsystemet till med tillhörande bl. a. skall resultera i ett förslag bokföringsförordning och liknande statlig verksamhet anvisningar som skall gälla för affársverken kan som bedrivs i myndighetsform. Den planerade bokföringsförordningen till bokföringslagen. Detta ses som en motsvarighet inom det statliga området arbete beräknas vara slutfört under hösten 1979.

från företrädare för statliga företag m. fl.

6.4 Synpunkter

har diskuterat hur företagen kan förbättra sin årsredovisning Kommittén samt för med representanter för affärsverken och de statliga aktiebolagen och forskare inom området. massmedia. fackföreningsrörelsen Det framfördes därvid - som också Bohlins Revisionsbyrås undersökning

De sratliga/öreragens opfenrliga redovisning 33

visar - att många av de statliga företagen idag har en redovisning väl i klass med de privata företagens. Vidare hävdades att de statliga företagens årsredovisningar i många fall är mer problemorienterade och innehåller mer information om prognoser och investeringsbeslut. Företrädare för de statliga Företagen framhöll att de måste få verka under samma förutsättningar som privata företag och att vederbörlig hänsyn måste tas till konkurrenssituationen. Vissa företag har att ta hänsyn till samarbetspartners önskemål om sekretess. Dessa faktorer bör beaktas, anser företagen, när särskilda krav ställs på utformningen av de statliga företagens redovisning. Representanter för en del av företagen önskade riktlinjer för årsredovisningarnas innehåll och utformning så att enhetlighet kan uppnås mellan företagen. Andra varnade för alltför långt gående direktiv, vilket kan leda till en stelbent framställning. om ingen hänsyn tas till företagens olikheter. De flesta var dock positiva till rekommendationer inom området. Riksrevisionsverkets rekommendationer av 1976-06-30 för upprättande av bokslut och årsredovisningar uppfattades av representanter för affärsverken som värdefulla. Affärsverken har anpassat sin redovisning till vad som är god redovisningssed bland större aktiebolag. Målsättningarna för de affärsdrivande verken skiljer sig dock i väsentliga stycken från vad som gäller för dessa bolag. En traditionell ekonomisk redovisning blir därför ofullständig och kan sålunda inte på ett tillfredsställande sätt redogöra för verkens verksamhet, resultat eller effektivitet. Prestationssidan av verkens redovis-

ning borde vidareutvecklas. Årsredovisningarna sades även i större utsträck-

ning riktas till de anställda än vad gäller för övriga företag. Fackliga organisationer har intresse av att redovisningen av de anställdas förhållanden utökas. Intresse finns också för en utökad redovisning av andra ekonomiska indikatorer som är av betydelse för företagets utveckling. De uppgifter som kan ges i en årsredovisning kan dock aldrig ersätta den information som de fackliga organisationerna har rätt till enligt bl. a. medbestämmandelagen.

6.5 Social redovisning

Kommittén har ägnat uppmärksamhet åt vad som i debatten kallas lör“social redovisning”. Vi har granskat främst den svenska litteraturen i ämnet. Kontakter har tagits med forskare och andra experter på social redovisning. Vidare har synpunkter inhämtats från företrädare för de statliga företagen. Debatten kring social redovisning har vuxit fram som svar på allmänna krav och strävanden mot en ökad öppenhet inte minst i företagens redovisning. För egen del har vi i våra förslag försökt tillgodose dessa krav på ökad öppenhet från olika grupper dels genom att årsredovisningen fått ett mer omfattande innehåll, dels genom att de statliga företagen med jämna mellanrum bör redovisa hur de förverkligat statsmakternas intentioner inom näringspolitiken. Inom den statliga företagssektorn pågår två från varandra fristående utvecklingsarbeten på området. Det ena bedrivs inom Statsföretaggruppen under medverkan av det partgemensamma utvecklingsrådet för statsägda

34 De statliga _löretagens offentliga redovisning

Försöksverksamheten berör två av Statsföretags mindre bolag (URDEM). enheter, ASSl:s förvaltning i Skinnskatteberg och Ceaverken i Strängnäs. som är att betrakta som en förstudie, syftar till att bygga upp Projektet, erfarenheter av social redovisning. Det andra utvecklingsar- Statsföretags av riksrevisionsverket inom området resultatredovisning och betet utförs för statsförvaltningen. l detta arbete ingår projektet “Social resultatanalys och verk vars syfte är att pröva redovisning i statliga myndigheter och verk att redovisa verksamheten i förutsättningarna för myndigheter sociala termer. har genomförts bl. a. i samarbete med domänver- Projektet ket. Vi finner det naturligt att det arbete med social redovisning som bedrivs av och riksrevisionsverket samordnas i lämpliga former. Statsföretag

6.6 Kommitténs förslag

instrument för information om Årsredovisningen är företagens viktigaste Den skall en rad olika gruppers krav. Till dessa verksamheten. tillgodose räknas kunder, leverantörer, statliga och aktieägare, anställda, kreditgivare, samt massmedia. för ett statligt eller andra myndigheter Målgrupperna enskilt årsredovisning är väsentligen desamma. De statliga ägt företags och de enskilt ägda bolagens årsredovisningar bör av bl. a. dessa företagens De statliga företagen bör dock kunna anvisa skäl följa samma utveckling. takten i utvecklingen såsom föregångare för en öppnare och mer fullständig

redovisning. undersökningen visar å ena Den av Bohlins Revisionsbyrå genomförda skillnader mellan de större sidan att det inte torde föreligga några väsentliga årsredovisningar. Undersökstatliga och de börsregistrerade aktiebolagens visar å andra sidan att de statliga aktiebolagens ekonomiska ningen skiljer sig från de affärsdrivande verkens i viktiga avseenden. redovisning utvecklar enhetligare principer än Det är önskvärt att de statliga företagen f. n. i enskilda delar av den ekonomiska redovisningen och söker finna mer

likartade former for presentationen av boksluten. som bör finnas i ett statligt företags årsredovis- Den informationsmängd har vi valt att dela in i grundinformation och kompletterande ning infomtation. Med grundinformation avser vi sådana uppgifter som krävs enligt lagstiftsom omfattas av begreppet god redovisningssed. Det är ning samt uppgifter till övervägande delen uppgifter av ekonomisk karaktär. informationen omfattar sådana uppgifter som har nära Den kompletterande anknytning till och kompletterar den ekonomiska redovisningen. Uppgifbättre att bedöma ett företags utveckterna kan ge utomstående underlag i ett längre perspektiv. Det är uppgifter som ger en fylligare lingsmöjligheter olika och framtida möjligheter än vad bild av ett företags resurser, problem endast de ekonomiska redovisningshandlingarna kan ge. Exempel på

kompletterande information är uppgifter om bl. a. marknad, organisation, framtidsprognoser, personal och arbetsmiljö.

Vi är medvetna om att ingen klar gräns kan dras mellan grundinformation och kompletterande information.

De statliga företagens offentliga redovisning 35

När det gäller grundinformationen finns en utvecklad lagstiftning och redovisningspraxis. Vi anser att man bör begära en större enhetlighet inom detta omrâde än vad som för närvarande är fallet. En utveckling mot en mer likformig redovisning skulle betyda att möjligheterna till jämförelser och sammanställningar av de statliga bolagens årsbokslut skulle förbättras. l samråd med ett antal experter på redovisningsfrågor har vi tagit fram ett antal områden i årsredovisningen där vi anser att de statliga bolagen bör använda en enhetlig terminologi och likformiga och redovisvärderingsningsprinciper

u koncernredovisning El specificering och uppställning av balans- och resultaträkningar D planenliga avskrivningar med beaktande av överavskrivningarnas behandling 0 avskrivning på goodwill respektive övervärde på aktier u principer för värdering av aktier i dotterbolag u inflationseffekter såsom exempelvis: beräkning av prisvinster på lager avskrivning på återanskaffningskostnad anläggningstillgångarnas nuvärde u värdering av fordringar och skulder i utländsk valuta El omräkning av utländska dotterbolag u redovisning av kortfristiga och långfristiga skulder bl. a. vad gäller räntor och amorteringar D redovisning av olika verksamhetsgrenar ü avkastningen på arbetande respektive eget kapital med definitioner av kapitalbegrepp (räntabilitetsberäkningar)

finansieringsanalyser

soliditetsberäkningar

DUDD

likviditetsberäkningar

effektivitetsmått

God redovisningssed kräver att om eventuellt upplysning förändrade värderings- och redovisningsregler lämnas i årsredovisningen. Vi anser att i förekommande fall även upplysning om oförändrade och redovärderingsvisningsregler från föregående års bokslut bör lämnas. Vad gäller den kompletterande informationen har - som nämnts inledningsvis- på frivillig väg en utveckling mot ökad öppenhet och fullständighet kommit till stånd. Det är främst de större som företagen utökat sin redovisning. Uppgifternas art, mängd och kvalitet kan dock variera avsevärt mellan olika företag eller från år till år. Med hänsyn till att det ännu inte finns någon utvecklad praxis inom detta område kan man inte ställa samma krav på likformighet för denna information som för grundinformationen. Det är dock önskvärt att man finner fastare former för hur den kompletterande informationen bör utformas. De statliga företagen bör av tidigare angivna principiella skäl vara föregångare i fråga om denna redovisning. Nedan anger vi ett antal exempel inom den kompletterande informationen som vi funnit vara av särskild vikt. Information som ger möjlighet till bedömningar av framtiden för företaget bör fortsättningsvis göras mer omfattande i de statliga företagens årsredovis-

36 De statliga _företagens offentliga redovisning

varit fallet. Av speciellt intresse är utöver ningar än vad som hittills och lönsamhetsprognoser även investerings- och personalomsättnings- Informationen bör även omfatta en planer inom olika geografiska regioner. av uppföljning och revidering av tidigare planer ävensom en redovisning

utfall. for En information som sällan lämnas men som är av största betydelse är orderingången och orderstockens utveckling, framtidsbedömningen Även om upplysningar i vissa lägen och for fördelad på verksamhetsgrenar. borde dock viss vissa företag kan vara känsliga från konkurrenssynpunkt

information här kunna ges. som också är av väsentlig betydelse för framtids- En annan information och bedömningen, men i ett längre perspektiv, är uppgifter om forsknings-

samt kostnaderna därför. Även i detta fall kan konkurutvecklingsarbete skall redovisas. Men de skälen rensskäl åberopas mot att sådana uppgifter utomstående torde inte alltid ha tillräcklig styrka for att helt undanhålla uppgifter om verksamheten i fråga. av att de statliga företagen i större Vi vill vidare peka på önskvärdheten lämnar information om viktigare händelser som utsträckning än hittills Denna information bör innefatta inträffat efter utgången av räkenskapsåret. beslut rörande investeringar, personalförändringar, prisutveckling viktigare och eventuella förändringar av marknadsläget.

Av årsredovisningen kan i dag inte alltid utläsas om företagen beviljats om statliga stöd och deras storlek bör redovisas statliga stöd. Uppgifter

öppet. information om ett företag krävs utöver den För att ge en allsidig ekonomiska informationen någon form av redogörelse för Företagets organi-

och marknader, produktionsapparatens status och utnyttsation, produkter

jande etc. Beträffande arbetskraften bör företagen kunna lämna fylligare upplys-

ningar om bl. a. följande förhållanden:

ålderssammansättningen (män och kvinnor)

personalomsättning för olika kategorier

sjukfrånvaro inom olika ålders- och yrkeskategorier

DCIDUCID

intern rekrytering och befordran (män och kvinnor)

genomförd personalutbildning pensionskostnader och andra lönebikostnader

i årsredovisningen kan dock göra En väsentligt utvidgad informationsmängd den svåröverskådlig. Det är bl. a. för att underlätta jämförelser angeläget med av materialet i såväl största möjliga enhetlighet i disposition och presentation En ökad enhetlighet skulle också årsredovisningen som i delårsrapporten. av de statliga företagens årsredovisunderlätta en central bearbetning

ningar. och De statliga koncemerna har i många fall ett avsevärt antal dotterbolag Det kan för en utomstående vara svårt att betydande minoritetsandelar. om de större koncemernas uppbyggnad. Företagen skapa sig en uppfattning bör därför redovisa en fullständig förteckning inte blott över direkt utan även minoritetsandelar. Förtecköver indirekt ägda bolag samt mer betydande bild erhålls av ningen bör upprättas på ett sådant sätt att en överskådlig

De statliga

företagens ofentliga redovisning 37

koncernens organisatoriska uppbyggnad. Av speciellt intresse för riksdagen är förändringar i innehav av aktier i andra bolag. De statliga företagen bör därför särskilt redovisa alla viktiga förändringar av aktieinnehav i dotterbolag, dotterdotterbolag resp. av minoritetsandelar.

Årsredovisningen för ett statligt bolag bör innehålla en sammanställning

av ekonomiska data som återger företagets utveckling under en Förslagsvis period av tio år. Sammanställningen bör innehålla väsentliga uppgifter ur resultat- och balansräkningarna, olika relationstal samt om uppgifter anställda, investeringar m. m. för att uppnå en enhetlig presentation som på ett enkelt sätt skulle möjliggöra jämförelser mellan de olika bolagen. I aktiebolagslagen ställs krav på aktiebolag som är skyldiga att ha auktoriserad revisor att avge minst en delårsrapport under räkenskapsåret. Delårsrapporten skall innehålla en översiktlig redogörelse för verksamheten och resultatutvecklingen samt uppgifter om investeringar och förändringar i likviditet och finansiering. I rapporten skall också lämnas om uppgifter omsättningen och resultatet före bokslutsdispositioner och skatt. Vidare stadgas det att använda begrepp och termer i delårsrapporten skall i möjlig mån överensstämma med dem som använts i senaste framlagda årsredovisning. Vi föreslår, att arbetet med att idetalj utforma regler och anvisningar för de statliga bolagens årsredovisningar överlämnas till en särskilt utsedd redovisningsgrupp. Redovisningsgruppen bör inom området för grund- och kompletterande information ha till uppgift dels att utfärda rekommendationer i värderingsoch redovisningsfrågor, dels att bedriva utvecklingsarbete rörande särskilda frågor. Det bör vidare ankomma på gruppen att utfärda rekommendationer beträffande materialets och presentation disposition i årsredovisningen. Gruppens rekommendationer bör endast avse de statliga aktiebolagens årsredovisningar och delårsrapporter. Med hänsyn till de särskilda regler som gäller för affärsverkens årsredovisningar bör dessa inte omfattas av redovisningsgruppens arbetsuppgifter. Vi vill rekommendera RRV och redovisningsgruppen att samarbeta i gemensamma frågor inom området. Redovisningsgruppen bör vidare driva sitt arbete i nära kontakt med bokföringsnämnden samt den redovisningskommitté som finns hos Föreningen Auktoriserade Revisorer FAR. Vi vill understryka att formerna för redovisningen så ej får bestämmas snävt att de omöjliggör vederbörligt till olika hänsynstagande företagens förutsättningar. Vissa av de frågor som vi föreslagit att gruppen skall arbeta med är av sådan karaktär att de endast äger tillämpning på de större statliga aktiebolagen. Vidare bör rekommendationerna vara så flexibla att de ej utgör ett hinder för en fortlöpande utveckling av Vi är årsredovisningarna. medvetna om att det kan bli svårt att uppnå enighet mellan företagen i flera frågor. Men vi anser att företagen bör försöka pröva hur långt man kan gå i riktning mot gemensamma principer. Vi föreslår att redovisningsgruppens ledamöter utses av regeringen. Gruppen bör bestå av ett begränsat antal ledamöter, förslagsvis fem eller sex. Gruppen bör bestå av representanter för de statliga bolagen. Sakkunskap inom redovisningsområdet bör enligt vår mening finnas representerad inom gruppen.

38 De statliga företagens oøentliga redovisning

Vi föreslår till såsom det att gruppen organisatoriskt knyts Statsföretag största Gruppens arbete kan där lämpligen anknytas till det statliga bolaget. i redovisningsfrâgor som Statsföretag bedriver. Med utvecklingsarbete hänsyn till gruppens konstruktion är det naturligt att Statsföretags represen-

tant utses till ordförande. kommer att behöva vissa medel för utredningar, Redovisningsgruppen kansli- och sekreterarkostnader m. m. Statsföretag åsamkas härigenom extra kostnader som även övriga statliga bolag, då i första hand de som är Det bör ankomma att representerade i gruppen, bör bestrida. på Statsföretag överenskommelse eller avtal med övriga bolag fördela kostnaderna genom för redovisningsgruppen. Vi föreslår att resultatet av redovisningsgruppens arbete utvärderas efter en Efter förslagsvis tre år bör Statsföretag i samråd med övriga försöksperiod. bolag avrapportera verksamhetens resultat till regeringen.

7 Regeringens årliga redovisning till riksdagen

av de

statliga företagens verksamhet

Regeringen överlämnar varje år Statsföretags årsredovisning till riksdagen. Fr. 0. m. år 1978 överlämnas också årsredovisningen Svenska Varv.

för

Som tidigare redovisats har sedan Statsföretag bildades ett stort antal motioner, interpellationer och frågor väckts rörande de statliga företagen. Däremot har endast ett fåtal motioner väckts med anledning av riksdagsbehandlingen av Statsföretags årsredovisning. Man bör därför inte utesluta att årsredovisningen utnyttjats som underlag i andra sammanhang för motioner, interpellationer eller frågor. Eftersom årsredovisningen är en offentlig handling kan den ha utnyttjats som informationskälla även om den inte dessutom överlämnats av regeringen till riksdagen. Kommittén finner att den nuvarande ordningen i princip är värdefull därför att den inbjuder till en samlad riksdagsbehandling av den löpande verksamheten av statliga företag. Det måste vara rimligt att riksdagen ges särskild möjlighet att regelbundet diskutera den faktiska utvecklingen av det statliga företagsägandet och om det kan finnas anledning precisera eller ändra på de principer som ytterst styr den utveckling som äger rum. Statens agerande i svenskt näringsliv är numera av sådan storleksordning att vad som skeri de statligt ägda bolagen har en väsentlig betydelse för sysselsättning och ekonomi, särskilt starkt markerat i vissa delar av landet. Statsmakternas inflytande över arbetsmarknads- och näringslivsutvecklingen kan bli av särskild vikt i den del av näringslivet som staten själv äger. Den nuvarande ordningens brister är påtagliga. Antalet statliga aktiebolag som ligger utanför Statsföretag och Svenska Varv, och därmed faller utanför riksdagsbehandlingen, tenderar att öka. Den senaste IO-årsperioden har medfört en stark expansion av den statliga företagsamheten. Staten har under denna tid förvärvat en rad företag och även startat ett stort antal företag. De statliga företagen är i dag dominerande i ett antal viktiga branscher, som gruv-, stål-, varv- och textilbranscherna. Riksdagen får i dag ingen samlad bild över frågor om de statliga företagen eftersom de behandlas vid olika tillfällen och i flera olika utskott. De senaste årens utveckling av statligt ägande inom näringslivet är sådan att man nu i större utsträckning än hittills bör ge regering och riksdag möjlighet att diskutera utvecklingstendenser och principer för statlig företagspolitik. En grundläggande förutsättning för detta är att den nuvarande ordningen för riksdagsprövning av de generella frågorna ses över. Ett naturligt första steg är att regeringen varje år överlämnar en fullständig redogörelse till riksdagen över det statliga företagsägandet.

40 Regeringens årliga redovisning till riksdagen . . .

Redogörelsen bör i första hand bygga på de enskilda statligt ägda bolagens lnhänttandet av information om de olika Företagen bör årsredovisningar. underlättas av det i ett senare avsnitt Föreslagna registret. Registret bör även

kunna till olika sammanställningar av den statliga företagssektorn i

utnyttjas sin helhet. bör liksom f. n. överlämnas i skrivelse från regeringen till Årsrapporten

riksdagen, vilket medför motionsrätt och utskottsbehandling. Årsrapporten

bör i första hand baseras på uppgifter från affzirsverken och :aktiebolag där staten äger 50 36 eller mer av aktierna inklusive de aktiebolag som förvaltas av ztffärsverken. Vissa uppgifter bör också lämnas om minoritetsposter. Den redovisning som bör ske får givetvis anpassas till vad som vid varje anses vara av mera allmänt intresse rörande statliga företag. Ett tidpunkt huvudtema i rapporten bör kunna bli hur de statliga företagens omsättning och utvecklats jämfört med andra företags inom skilda sysselsättning näringsgrenar. Ett annat huvudtema bör kunna bli hur det statliga ägandet förändrats i såväl helägda som delägda bolag. Rapporten bör få ett sådant innehåll och utformning att den kan fungera som informationskälla åt alla som söker uppgifter om statliga företag. Den bör innehålla en allsidig och överskådlig information om den statliga företagsamheten. Man bör eftersträva att rapporten får en stor spridning även utanför riksdagskretsen. Vi vill i detta sammanhang understryka att informationsmaterial om varje enskilt måste finnas för riksdagsledamöterna. Sådant företag lättillgängligt material, bl. a. årsredovisningen, som kan utgöra underlag för det löpande riksdagsarbetet. bör finnas samlat på ett ställe, naturligen i riksdagsbiblioteket. Om regeringen varje år avger en rapport av ovanstående slag kan den - riksdagsgranskningen nuvarande av årsredovisningar för Statsordningen och Svenska Varv företag upphöra. Publikationen att ge en samlad information om Statliga företags syfte statens verksamhet i företagsform blir också tillgodosett genom regeringens över de företagens verksamhet. Utgivningen av årliga rapport statliga publikationen Statliga företag kan då också upphöra. Med t. ex. en gång per riksdagsmandatperiod, bör några års mellanrum, rapporten ges en mer omfattande utformning och då innefatta en principdeklaration från sida om det statliga företagandets mål och regeringens bör också i ett sådant sammanhang kunna redogöra för riktlinjer. Regeringen hur de levt upp till riksdagens näringspolitiska och statliga företagen arbetsmarknadspolitiska viljeyttringar; t. ex. hur arbetsmiljön förbättrats, hur företagen bidragit till att skydda och förbättra den yttre miljön, hur den arbetsrätten tillämpats, hur företagen förverkligat kraven på ökad vidgade jämställdhet mellan könen, hur mycket företagen satsat på energibesparande åtgärder, m. m. att i varje särskilt fall bestämma vad som Det bör ankomma på regeringen och med anledning därav infordra erforderligt underlag från skall redovisas kan ses som en motsvarighet till företagen. Denna utvidgade redovisning delar av den redovisning som regeringen infordrar från de statliga myndigheterna i samband med de årliga anslagsframställningarna. Vi har undersökt de statliga företagens offentliga information i vissa andra

Regeringens ärliga redovisning till riksdagen . . . 41

länder. Den begränsade studie vi gjort avser förhållandena i Finland, Frankrike, Italien, Storbritannien, Västtyskland och Österrike. Redovisningsprinciperna för statsägda Företag i dessa länder förefaller inte tillgodose den parlamentariska insynen mer än i Sverige. De former för insyn som valts avviker inte på ett sådant sätt från de svenska att de nämnvärt torde kunna öka insynen i statliga företag om de anpassades efter våra Förhållanden.

8 Register över

statliga företag

Den enda sammanställningen f. n. över statens aktieinnehav återfinns i publikationen Statliga företag, som årligen ges ut av industridepartementet. Publikationen innehåller en sammanställning över affärsverk och statliga aktiebolag. För varje företag finns uppgifter om adress, verkställande direktör, statens andel av aktiekapitalet, typ av verksamhet, antal anställda och omsättning. Uppgifterna i publikationen inhämtas direkt från företagen. Uppgifter om nybildade eller nyförvärvade bolag rapporteras inte särskilt till industridepartementet. l det Föregående har vi lagt fram förslag om att regeringen varje år skall informera riksdagen om omfattningen av och Förändringar inom den grupp av bolag som består av helstatliga bolag och bolag där staten har ett majoritets- eller minoritetsintresse av varaktighet. För att kunna genomföra en sådan redovisning krävs att regeringen har fullständig kännedom om vilka bolag staten har ett sådant inflytande i. För att kunna göra sammanställningar i den årliga rapporten till riksdagen behövs också vissa uppgifter om omsättning, anställda m. m. Med hänsyn till omfattningen av det statliga företagandet och de stora förändringar i detta som fortlöpande sker bör av praktiska skäl ett register föras över de bolag där staten är ensam ägare, majoritets- eller minoritetsägare. Ett sådant register bör kunna bli ett värdefullt underlag inte bara för regeringens årliga rapport till riksdagen utan även för regeringens, riksdagens och allmänhetens behov av löpande information om de statliga företagen. Rapporteringen till registret skulle då kunna ersätta den rapportering som f. n. årligen sker till industridepartementet inför utgivandet av en ny årgång av Statliga företag. Registret bör omfatta El samtliga affirsverk och hel- och delägda bolag som staten äger direkt, u dotterbolag, dotterdotterbolag osv. till bolag som staten äger till hälften eller mer, 1:1 bolag som staten genom majoritetsägda bolag har minoritetsintressen i.

För varje registrerat bolag och i tillämpliga delar affärsverken bör i registret finnas uppgifter om

EJ statens andel av aktiekapitalet, El adress och telefon, m verksamhetens art, omsättning, resultat, eget kapital, anställda m. m.

44 Register över starligaförerag

bör även innehålla uppgifter om arbetsställen med mer än fem Registret anställda. Registret bör uppdateras minst en gång per år. räkning utarbetat ett Statistiska centralbyrån (SCB) har för kommitténs i konhet förslag till datorbaserat register över statliga bolag. Förslaget innebär för att sammanställa ett att SCB utnyttjar redan befintliga företagsregister Det skisserade registret skulle särskilt register över de statliga bolagen. innehålla namn och adress uppgifter om statens för varje bolag utöver antal anställda och ägarandel, statlig huvudman, regional kod, branschkod, innehålla uppgifter om omsättning. Registret skulle även för varje arbetsställe De ekonomiska uppgifterna kan regional kod, bransch och antal årsverken. manuell arbetsinutökas men arbetet med registret kräver då en betydande sats. Ett datorbaserat register skulle ge möjlighet till många olika sammanom företagen, t. ex. fördelning på olika branscher och regioner. ställningar att föredra framför Vi har ej tagit ställning till om ett datorbaserat register är att databehandla ett manuellt upplagt register. Det är oklart om man genom i materialet vinner en väsentlig fördel, då antalet statliga bolag fortfarande avseende är relativt Ett manuellt bearbetat register datatekniskt begränsat. ett ston antal uppgifter hämtade kan vara att föredra om det skulle innehålla från bolagens årsredovisningar. eller manuellt bör det inte föras inom Vare sig registret görs maskinellt kansli utan vid någon myndighet, förslagsvis SCB. regeringens

9 Riksdagsledamöternas närvarorätt vid de

statliga aktiebolagens bolagsstämmor m. m.

l anslutning till riksdagsbehandlingen av Statsföretags bildande beslöt riksdagen att 18 riksdagsledamöter skulle ges möjlighet att närvara och ställa frågor vid det blivande förvaltningsbolagets bolagsstämmor. våra Enligt direktiv har vi utvärderat resultatet och erfarenheterna av detta system. Riksdagsledamöternas deltagande i bolagsstämmorna har sedan år 1971 i praktiken utvidgats. De kallas även till andra informationsträffar vid sidan om bolagsstämmorna. Riksdagsledamötema har då getts möjlighet att ställa frågor till Statsföretags ledning och till cheferna för dotterbolagen. Vid några informationstillfállen har ett enskilt företag eller ett särskilt ämne behandlats. De 18 riksdagsledamöterna har ej haft någon ordförande eller sammankallande, ej heller något sekretariat. Mötena har ej protokollförts. Vi har gjort muntliga intervjuer med riksdagsledamöter och representanter för Statsföretag. Riksdagsledamötema uttryckte allmänt en positiv inställning till det sätt på vilket Statsföretag besvarat de frågor som ställts vid bolagsstämmorna. Det rådde dock enighet om att träffarna vid sidan om ordinarie bolagsstämmor givit mest. Framför allt nämndes den informationsträff som brukar ordnas på våren tillsammans med verkställande direktörema för dotterbolagen och som ansågs vara av mycket stort värde. Till detta sades både personkontakterna och de öppna svaren ha bidragit. Även mötet på hösten som utgår från andra tertialrapporten nämndes som värdefullt. Vid sidan om bolagsstämman och de två informationstillfallena har flera riksdagsledamöter själva tagit kontakt med Statsföretag och dess dotterföretag i olika frågor och då kanske främst med företag med anknytning till hemorten och dess omgivning. Riksdagsledamötema uppgav att den information de fått från Statsföretag har varit användbar i riksdagsarbetet. Förbättringar av detta system ansåg riksdagsledamöterna främst kunde ske genom att studiebesök arrangerades vid vissa aktuella så att företag, riksdagsledamöterna direkt på orten skulle kunna bilda sig en uppfattning om de förhållanden som råder och även lå möjlighet att tala med representanter för de anställda. Vidare framfördes önskemål om särskilda i temadagar anslutning till informationstillfallena. Vid samma tillfällen skulle man kunna behandla vissa aktuella ämnen, företag eller branscher. Utan att för den skull ställa direkta krav önskade riksdagsledamöterna att det skulle bli vanligare att sociala faktorer redovisades.

. . SOU 1*78:63 46 Riksdagsledamöternas närvarorätt.

Riksdagsledamöterna önskade vidare att också styrelsen var represerterad

vid informationstillfállena, exempelvis genom sin ordförande. Statsföretags ledning betecknade sin egen information till riksdagslecamö-

terna som mycket öppen. Från Statsföretags sida sade man sig docl vara önskemål och intresseinriktning och msåg osäker på riksdagsledamöternas att det skulle vara värdefullt om riksdagsledamöterna bland de 18 utsåg en

kontaktman gentemot Statsföretag. besvarar också frågor direkt som framställs av enskilda Statsföretag men lämnar även svaren till riksdagens upplysningstjänst riksdagsledamöter om uppgifterna kan vara av särskilt värde för samtliga riksdagsledamöter.

av hemlig karaktär kan redovisas vid de tillfällen Statsföretag Upplysningar kallas till näringsutskottet. i Statsföretags bolagsstämmor har till- Riksdagsledamöternas deltagande De intervjuer vi kommit för att ge riksdagen en bättre insyn i Statsföretag. och fåttdel av gjort med riksdagsledamöter som deltagit i bolagsstämmorna från företaget, visar att de till övervägande delen är nöjda övrig information med den insyn de härigenom får, framför allt genom informationsträffarna Även Statsföretag finner den nuvarande vid sidan av bolagsstämmoma. önskemål om temainriktade ordningen vara av värde. Riksdagsledamöternas och önskemålet om att informationstillfállen vid sidan av bolagsstämmorna är av sådan karaktär även Statsföretags styrelse skall delta vid dessa tillfällen lösningar av problemen direkt i att Statsföretag skulle kunna finna lämpliga För kontakterna mellan riksdagsledamöterna och samråd med ledamöterna. förefaller det praktiskt om ledamöterna bland sig utser en Statsföretag

kontaktperson. Bildandet av nya statliga företagsgrupper aktualiserar frågan om det inte

även i sådana fall är motiverat att riksdagen får samma rätt till insyn som nu till de statliga företagens växande for Statsföretag. Med hänsyn gäller anser vi att varje riksdagsman bör tillförsäkras betydelse inom näringslivet och ställa frågor på alla direkt ägda statliga aktiebolags rätt att närvara En sådan allmän närvarorätt kan utnyttjas när riksdagslebolagsstämmor. inte innebära damöterna känner behov därav. Det bör enligt vår uppfattning någon större merbelastning för bolagen. möjlighet till insyn Riksdagsledamöterna får genom en allmän närvarorätt tilldrar sig uppmärksamhet av exempelvis i de företag som for tillfället skäl. Ledamöterna kan dessutom

närings- och sysselsättningspolitiska

i ett eller flera statliga aktiebolag. Den kontinuerligt följa verksamheten kan bevaka statliga aktiebolag med anknytning enskilde riksdagsledamoten

till den egna valkretsen. närvarorätten vid bolagsstämmor skall Vi föreslår att den allmänna omfatta aktiebolag där staten har ett direkt ägarinflytande på 50 %i eller mer Närvarorätten föreslås alltså inte omfatta av aktiekapitalet eller röstetalet. Frågor som berör eventuell: dotterbolag till de direkt ägda bolagen. bör kunna behandlas vid moderbolagets bolagsstämma. dotterbolag vilkas verksamhet hai Närvarorätten bör vidare begränsas till aktiebolag ur näringspolitisk och syssellsäittnings viss storlek och inverkan på samhället attt närvaro politisk synvinkel. Det finns enligt vår mening ingen anledning vid 54 rätten skall omfatta de minsta bolagen. Vi föreslår att en gräns stälils

Riksdagsledamärernas närvarorätt. . . 47

anställda. Förslaget med en allmän rätt för riksdagsledamöterna att närvara med möjlighet att ställa frågor vid bolagsstämmorna i aktiebolag i vilka staten har aktiemajoriteten kan genomföras på olika sätt. Vi har övervägt följande alternativ:

a) bolagsstämmorna beslutar själva om att vara offentliga, b) ett avtal träffas mellan staten och respektive aktiebolag, c) en bestämmelse införs i respektive bolags bolagsordning, d) en ändring införs i aktiebolagslagen, e) en ny lag stiftas.

Regeringen skulle såsom utövare av ägaransvaret över bolagen kunna påverka bolagen att införa en generell närvarorätt vid bolagsstämmorna för riksdagsledamöterna. Förslaget skulle därför kunna genomföras på något av de angivna sätten i alternativen a), b) eller c). Förslaget kommer i dagens läge att omfatta ca 70 aktiebolag. Det förefaller därför inte praktiskt att regeringen träffar ett avtal med varje bolag eller genomför en ändring i bolagsordningen för alla dessa aktiebolag. Ett sådant tillvägagångssätt skulle också vara mycket arbetskrävande. Varje gång ett bolag köps eller säljs måste man dessutom göra om proceduren. Vi förordar alternativ e). En lag bör stiftas med innebörden att riksdagsledamot har rätt att närvara vid bolagsstämma som hålls i aktiebolag med mer än 50 anställda, om staten direkt äger minst hälften av aktierna. Vill han yttra sig på stämman, skall han senast tre dagar före densamma göra anmälan härom till bolaget. Underrättelse om tid och plats för bolagsstämma som här avses skall senast två veckor före stämma tillställas riksdagens förvaltningskontor. En allmän närvarorätt innebär att den nuvarande ordningen - riksdagsledamöternas närvarorätt vid Statsföretags bolagsstämmor - i och för sig kan anses obehövlig. Erfarenheterna av den gällande ordningen har dock visat sig vara så goda att den bör bibehållas på det sätt som den kommit att fungera i praktiken. Vi har funnit att det inte är själva bolagsstämman som är den viktigaste informationskällan. Det har visat sig att den värdefullaste informationen lämnas vid sidan om stämman. Både riksdagsmännen och Statsföretag har funnit dessa kontakter Den sålunda synnerligen givande. utformade praxisen har borgat för att ett betydande antal riksdagsledamöter får en fördjupad kunskap om statlig företagsamhet samt att en värdefull kontinuitet kunnat upprätthållas i relationerna mellan riksdagen och Statsföretag. Vi anser därför att denna praxis bör behållas. Vi föreslår därför att 18 riksdagsledamöter tilldelas ett särskilt ansvar att hålla kontakt med Statsföretag. Vi vill vidare föreslå att denna praxis utvidgas till att omfatta även Svenska Varv. De 18 riksdagsledamöterna bör därför utses att ha denna kontaktuppgift med både Statsföretag och Svenska Varv. En fördel med detta är att dessa riksdagsledamöter kan fortsätta att följa de frågor som tidigare redan delvis behandlats inom Statsföretag. Det bör successivt prövas av riksdagen i vilka former den här typen av insyn skall utövas för nya statliga aktiebolag. Det kan i framtiden visa sig lämpligt att utse flera grupper av riksdagsledamöter än en att ansvara för den

närvarorätt. . .

48 Riksdagsledamöternas

här verksamheten. ges goda möjligheter att Vi finner det angeläget att riksdagsledamöterna de får del av från aktiebolagen. Särskild utredningsanalysera det material vilken hjälp kan behöva tillkallas. Riksdagen bör överväga i vilka former och i omfattning sådan utredningshjälp kan ställas till de 18 riksdagsledamöternas

förfogande. Våra innebär i sammanfattning att i lag föreskrivs att varje förslag riksdagsman skall ha rätt att närvara vid statliga aktiebolags bolagsstämmor. Vidare innebär förslagen att riksdagen liksom tidigare utser 18 riksdagsledamöter för kontakter med Statsföretag och att denna ordning utvidgas att även omfatta Svenska Varv.

10 Kostnadsuppskattningar

Kommitténs forslag är inte av sådan karaktär att kostnaderna för dem kan kvantifieras på ett meningsfullt sätt. Vi nöjer oss därför med att ange om det kan krävas ökade resurser eller arbetsinsatser inom något område. Vi har föreslagit att staten skall gå före i att utvidga och förbättra redovisningen av aktiebolagens verksamhet. Ansvaret för arbetet i redovisningsgruppen överlämnas enligt vårt förslag till Statsföretag. Enhetligare redovisningsprinciper och utvidgad information i årsredovisningarna kan komma att medföra vissa begränsade kostnadsökningar för företagen. Genom omprioriteringar bör man dock kunna göra motsvarande kostnadsbesparingar inom företagen. De medel som redovisningsgruppen kan behöva föreslår vi att de statliga aktiebolagen skall tillskjuta. De resurser som behövs for att sammanställa regeringens rapport till riksdagen bör kunna erhållas genom omorganisering av nuvarande arbetsinsatser. Vårt förslag innebär att överlämnandet till riksdagen av årsredovisningarna för Statsföretag och Svenska Varv skall upphöra. Vidare föreslår vi att utgivandet av publikationen Statliga företag upphör. Totalt sett bör den arbetsinsats som krävs inom regeringskansliet, om vån förslag genomförs, vara av ungefär samma storleksordning som den nuvarande. Även tryckkostnaderna bör totalt sett vara av samma storleksordning. Kostnaden för att lägga upp ett ADB-baserat register över statliga företag har av Statistiska centralbyrån beräknats till ca 50 000 kr. Den årliga kostnaden för uppdatering och skötsel av registret har till angivits 20 000-30 000 kronor. Vare sig man väljer att göra ett manuellt eller ADBbaserat register torde kostnaden för dess förande och för ett antal bearbetningar kunna begränsas till den kostnad Statistiska centralbyrån beräknat. Sammantaget kan konstateras att ett genomförande av våra förslag kräver ökade resurser i både inhämtandet och publiceringen av uppgifter om statliga företag. Dessa merkostnader bör enligt vår mening till stor del kunna bemötas genom omprioriteringar i existerande verksamheter.

5l

Bilaga 1 informationsinne- Undersökning

av

hållet i årsredovis-

statliga företags

samt mellan

ningar jämförelse infor-

mationsinnehållet i och

statliga börsregistrerade företags årsredovisningar

Bakgrund

Information om statliga företag och affärsdrivande verk finns bl. a. tillgänglig i form av årsredovisningar. Med hänsyn till den betydelse årsredovisningen har för intressenterna måste stora krav ställas på informationen i årsredovisningen. I de fall den statliga verksamheten drivs i bolagsforrn regleras årsredovisningen av aktiebolags- och bokföringslagarna. För de affärsdrivande verken finns motsvarande bestämmelser i en särskild verksstadga. Aktiebolags- och bokföringslagarna innehåller:

1 föreskrifter om vad årsredovisningen skall omfatta 2 föreskrift om när och med vilka intervaller rapportering till de externa intressenterna skall ske 3 regler för värdering av tillgångar och skulder.

Aktiebolags- och bokföringslagarna har ändrats under 1975 resp. 1976. Den nya aktiebolagslagen bygger i huvudsak på 1944 års lag om aktiebolag. Undersökningen baseras på årsredovisningar avgivna innan den nya lagstiftningen trätt i kraft. Det huvudsakliga innehållet i den nya lagstiftningen var clock tillgängligt. Detta innebär att de årsredovisningar undersökningen baserats på sannolikt influerats av den nya lagstiftningen. Genom tillkomsten av 1975 års aktiebolagslag och 1976 års bokföringslag har informationsskyldigheten ökats i följande avseenden - i underbilaga l finns en kortfattad presentation av den informationsskyldighet aktiebolag ålades enligt 1944 års lag om aktiebolagl: 1 Koncernredovisning är offentlig och skall omfatta resultaträkning och balansräkning. Däremot omfattar inte 1975 års aktiebolagslag bestämmelser om vilka koncernredovisningsmetoder som får tillämpas. 2 För anläggningstillgångar typ skepp, maskiner, inventarier o. d. samt byggnader skall anskaffningsvärde samt storleken av ackumulerade avl underbilaga l och i och nedskrivningar anges. den löpande texten finns 3 Har uppskrivning av anläggningstillgång företagits, skall oavskrivet siffror inom parentes. Dessa hänvisar till unbelopp av uppskrivningen anges. 4 derbilaga 6. där vissa Resultaträkningen måste omfatta uppgift om bolagets försäljning. Detta kompletterande upplysinnebär att s. k. nettoredovisning inte är tillåten. ningar lämnas.

52 1 Bilaga

5 För bolag med mer än 200 anställda eller där balansomslutningen är större än l 000 basbelopp måste varulagerreserver och eventuella förändringar av varulagerreserven redovisas öppet. 6 skall lämnas i förvaltningsberättelsen om medelantalet anställda Uppgift fördelade på arbetsställen med mer än 20 anställda. 7 Tantiem och därmed jämställd ersättning skall anges särskilt. 8 Har bolaget anställda i länder utom Sverige, skall löner och ersättningar särskilt för varje enskilt land jämte uppgift om medelantalet anges anställda i respektive land. 9 som att anlita auktoriserad måste en Bolag, är skyldiga revisor, foga finansieringsanalys till årsredovisningen. måste 10 I en lag från 1973, SFS 1973:303 och 1082, stadgas att aktiebolag lämna om lån etc. till vissa närstående personer. Lagen var så uppgifter formulerad att s. k. nollinformation - dvs. att några lån inte förekom måste anges. l 1975 års aktiebolagslag har detta ändrats så att nollinformation inte behöver lämnas.

Genom tillkomsten av den nya aktiebolagslagen har även intervallen för rapporteringen ändrats. Aktiebolag, som är skyldiga att ha auktoriserad revisor, skall upprätta s. k. delårsrapport. Rapporten, som skall avse bolagets verksamhet från början, skall omfatta minst hälften och räkenskapsårets högst två tredjedelar av räkenskapsåret. När det gäller värdering av tillgångar och skulder innebär den nya lagstiftningen inga väsentliga förändringar. Ovan beskrivna regler är minimiregler. Detta innebär att bolags årsredovisningar kan omfatta mer information än lagen kräver. Exempel härpå utgör: och finansieringsanalyser redan före tillkomsten av Koncernredovisning 1975 års lag.

Årsredovisningen omfattar upplysningar om:

Verksamheten (i BL och AL finns inga föreskrifter som reglerar skyldigheten att lämna information om verksamhetens inriktning). Organisation. Produkter. Personal utöver de lagstadgade uppgifterna. Lagerreserven och dess förändring. Prognoser. Relationstal (räntabilitet, soliditet och likviditet). Försök till inllationsjusterad redovisning. Alternativa värderingar av fordringar och skulder i utländska valutor. Social redovisning. av årsredovisningarna har präglats av en ökad grad av Utvecklingen samt en väsentligt ökad vilja att informera intressenterna. Dagens öppenhet årsredovisningar omfattar i många fall väsentligt mer information än vad som i aktiebolagslagen. Detta förhållande har sannolikt samband med stadgas förhållandet oavbrutet sedan 1950att självñnansieringsförmågan sjunkit talet - företagens finansiella beroende av intressenterna har ökat i motsvarande mån - samt det ökande antalet aktiesparare. Ett av villkoren for en fungerande aktiemarknad är att aktiespararna förses med information.

Bilaga I 53

Eftersom årsredovisningen enligt aktiebolagslagen skall fastställas av bolagsstämman, kan det synas att ägarna har stort inflytande på utform-

ningen. Ägarinflytandet kan emellertid variera mellan företag. I företag där

någon egentlig ägare inte kan urskiljas, t. ex. stora börsregistrerade företag, har företagsledningen sannolikt stort inflytande på årsredovisningen. Det är mot denna bakgrund intressant att undersöka om årsredovisningar för företag som dels inte har något direkt intresse av att attrahera intressenter och kapital, dels inte har en ägarkategori som utövar något ägarinflytande har utvecklats på annat sätt än årsredovisningar för andra företag. Det är vidare intressant att undersöka om redovisningen inom en viss grupp av företag dvs. företag med samma ägare är likformig eller ej.

Syfte

Syftet med Föreliggande undersökning är att undersöka om det föreligger några skillnader mellan årsredovisningar för statliga aktiebolag och affärsdrivande verk, att undersöka om det föreligger några skillnader mellan årsredovisningar för olika företag inom samma grupp av företag, att undersöka hur frågor rörande koncernredovisning hanteras i statliga företag, att jämföra informationsinnehållet i statliga företags årsredovisningar med årsredovisningar för de mest omsatta aktiebolagen på Stockholms fondbörs A-lista.

Uppläggning

Undersökningen grundas på vissa utvalda företags årsredovisningar för 1976. Eftersom den nya lagstiftningen gäller fr. o. m. boksluten 1977 har undersökningen lagts upp på ett sådant sätt att frågan om vilka av kraven iden nya lagstiftningen som uppfylls innan den trätt i kraft belyses. Undersökningen genomfördes under perioden augusti 7 oktober 1977.

Avgränsningar

Kvaliteten på uppgifter som lämnas i årsredovisningen är av stor betydelse för de externa intressenterna. I ett läge där det inte finns enhetliga metoder för kvantifiering av händelser, som direkt eller indirekt påverkar ett företags eller grupp av företags ställning och resultat, kan kvaliteten på lämnad information variera mycket. Detta kan exemplifieras med inflationsjusterad redovisning och koncernredovisning. Inga försök att kvalitetsbedöma informationen har gjorts. Information som finns i årsredovisningen har således accepterats och ingår i undersökningen, även om kvaliteten på informationen varit låg. Detta innebär att företag, vars årsredovisning omfattat inflationsjusterad redovisning av någon form eller

Bilaga 1

som upprättat koncernredovisning enligt förvärvsmetoden, klassifrcerats i härmed, även om påståendet vid en noggrannare undersökning kan enlighet visa sig oriktigt. har vidare begränsats till att avse information som finns i Undersökningen årsredovisningarna. Eftersom årsredovisningarna endast utgör en del av informationsflödet, kan givetvis de slutsatser som undersökningen leder fram till inte vara representativa för det totala informationsutbudet.

Genomförande

Urvalet, som inte var slumpmässigt, gjordes på så sätt att ett antal företag inom Följande grupper primärt valdes:

Antal

Statsföretag AB ._. Dotterbolag till Statsföretag AB Dotterdotterbolag till Statsföretag AB

NJCb-JUJMONQ*

Affärsdrivande verk -a Dotterbolag till de affärsdrivande verken Dotterdotterbolag till de affärsdrivande verken Företag som förvaltas av departementen Dotterbolag till dessa bolag De 13 mest omsatta företagen på Stockholms fondbörs A-lista

Innan urvalet fastställdes togs kontakt med Statsföretag. Avsikten med denna kontakt var att utröna om de valda företagen var representativa eller ej. Denna kontakt ledde till att ytterligare tre statliga företag valdes. Efter korrigeringen omfattade urvalet totalt 57 företag. I underbilaga 3 och 4

presenteras de företag som ingår i utredningen. har brutet räkenskapsår 07- De företag som förvaltas av departementen 01-06-30. Undersökningen grundas i dessa fall på årsredovisning från 1976- 06-30. har sannolikt inte Den tidsmässiga förskjutningen på ett halvår påverkat resultatet. Innan undersökningen startade diskuterades frågeställningarna i detalj. I underbilaga 5 presenteras en preliminär frågelista. Det krav som ställdes på frågorna var att de skulle kunna besvaras med ett ja eller nej. Under nödvändigt att införa en undersökningens gång visade det sig emellertid - I många fall tredje svarskategori, nämligen framgår inte av redovisningen. tolkningsproblem. För att kontrollera att tvivelaktiga fall uppstod dessutom behandlats konsekvent har delar av materialet behandlats av två fristående Resultatet jämfördes därefter. Denna kontroll visade att några personer. skillnader inte förelåg, dvs. materialet har sannolikt behandlats på ett konsekvent sätt.

Bilaga 1 55

Använda beteckningar

l undersökningen har följande förkortningar använts:

Statsföretag AB Staf Dotterbolag db Dotterdotterbolag ddb Moderbolag mb 1944 års aktiebolagslag AL -44 1975 års aktiebolagslag Nya AL 1928 års boklöringslag BL -28 1976 års bokföri ngslag Nya BL Näringslivets börskommitté NBK Årsredovisning ÅR Förvaltningsberättelse FB Balansräkning BR Resultaträkning RR Koncernbalansräkning KBR Koncernresultaträkning KRR Statliga företag SF Börsregistrerade företag BF Affársdrivande verk AV

Resultat

1. F öreligger nâgra skillnader mellan årsredovisningar för SF och A V?

Årsredovisningarna för SF och AV skiljer sig främst i fråga om koncern- och

inflationsjusterad redovisning. Koncernredovisning är betydelsefull därför att stora delar av ett företags verksamhet kan drivas i ett eller flera db. SF uppvisar här en fullständigare informationsbild. Vidare finns skillnader som sannolikt har samband med att AV:s verksamhet delvis styrs av andra regler än vad som gäller för SF. Detta gäller exempelvis skatteproblematiken (redovisning av skatteskulder, möjlighet att bilda obeskattade reserver samt taxeringsvärden) och förhållandet att AV normalt inte tecknar några brandförsäkringar. AL -44 ålägger aktiebolagen att lämna upplysningar om brandförsäkringsoch taxeringsvärden. Enligt Nya AL behöver endast taxeringsvärdet anges. Denna information kan utnyttjas för alternativa bedömningar av vissa tillgångars värde och s. k. kalkylmässigt avskrivningsbehov. I det fall inflationsjusterade uppgifter inte finns tillgängliga i årsredovisningen brukar externa intressenter utnyttja brand- och taxeringsvärdena som underlag för inflationsjustering.

Förvaltningsberättelsen

SF-företagen har genomgående mer fullständig redovisning av frågor som rör personal. (3)

56 1 Bilaga

Balansräkningen AV uppvisar större villighet att lämna information om ändrade redovisniings- Detta kan ha samband med AV:s skattestatus. Uppgifter om principer. ändrade redovisningsprinciper är mycket betydelsefulla, eftersom en föerändför redovisningen kan påverka både ställning: och ring av principerna resultat. SF lämnar mer information om avskrivningar över plan. Detta kan ha samband med AV:s skattesituation. Skillnaden mellan bokföringsmässiga avskrivningar och avskrivningar enligt plan (dvs. avskrivningar över plan) är skattemässigt betingad. Beträffande särredovisning av dels nästa års amortering på långfristiga lån, dels räntebärande respektive icke räntebärande skulder är SF:s redovisning mer fullständig. Ur extern synvinkel har information om räntebärande respektive icke räntebärande kapital intresse främst vid räntabilitetsmätningar. Uppgifterna om kommande års amorteringar har betydelse för bedömning av ett företags likviditet.

Resultaträkning Bland AV ingår företag som har nettoredovisning, dvs. i resultaträkningen anges endast rörelseintäkten (fakturering efter avdrag för rörelsekostnaderna). Ur analyssynvinkel är nettoredovisning klart oacceptabel. AV har bättre uppdelning av rörelsekostnaderna än SF. För den senare exklusive avskrivgruppen är det mer vanligt att samtliga rörelsekostnader ningar och finansiella kostnader redovisas summerade i en post. (4)

Koncernredovisning SF uppvisar, som tidigare nämnts, mer fullständig information på koncernnivå. I många AV saknas koncernredovisning eller gruppredovisning helt. Ur informationssynvinkel är det mindre lämpligt.

Kvalitativa uppgifter

Både SF och AV har uppgifter utöver vad som krävs enligt lag. AV har mer uppgifter beträffande prognoser, beslutade investeringar och långtidsplaner än SF. Däremot har SF mer information om nästa års budget. (5) Beträffande uppdelning per verksamhetsområde gäller att AV och SF ungefárligen är likvärdiga. Dock har SF mer detaljinformation. När ett företag omfattar mer än ett verksamhetsområde, är det ur analyssynvinkel väsentligt att verksamhetsområdena kan bedömas var för sig. Eftersom årsredovisningen avser företaget som enhet, dvs. en summering av verksamheter, förutsätter en verksamhetsredovisning en uppdelning av informationen. Dylika uppdelningar av ett företag i verksamhetsområden kan ske på olika sätt. Några allmänt accepterade metoder för dylik uppdelning finns f. n. inte. AV har förhållandevis fullständig redovisning av organisation och anläggningar. Dock bör påpekas att de lämnade uppgifterna sannolikt begränsas till

Bilaga 1

mb. Redovisningen lämnar bl. a. information om tillgångar ett företag har. Denna information presenteras normalt i form av värden (finansiell information). Mot bakgrund av att de förutsättningar normerna för redovisning grundats på ingalunda är uppfyllda, kan det ur analyssynvinkel vara intressant att få uppgifter om bl. a. tillgångarnas tekniska och åldersmässiga status. Med utgångspunkt i dylik information kan en rimlighetsbedömning av de redovisade värdena göras. I många SF-företag finns kompletterande uppgifter om hur redovisningen påverkats av inflationen. Dylika uppgifter saknas med mycket få undantag i AV. (6)

2. Föreligger nâgra skillnader mellanjöretag inom samma grupp?

(a) Inom Staf-gruppen

Generellt gäller att informationens kvantiteter är störst i Staf . Fullt jämförbar med moderbolagets omfattning av årsredovisning är i detta avseende de större dotterbolagens. För mindre db samt ddb är kvantiteten information klart mindre. De minsta företagen har en årsredovisning som i princip motsvarar det civilrättsliga kravet. Skillnaden mellan moderbolagens, de stora dotterbolagens och de mindre dotter- och dotterdotterbolagens information hade sannolikt varit större om undersökningen grundats på årsredovisningar från 1975 i stället för 1976. Detta förklaras av att bolagen redan 1976 börjat tillämpa delar av den nya lagstiftningen. Eftersom vissa krav i den nya lagstiftningen kräver ett omfattande förarbete, har det sannolikt varit lättare för ”småbolagen” att anpassa årsredovisningen till de nya kraven. l underbilaga 7 finns resultatet av undersökningen i detalj. Följande väsentliga skillnader befanns föreligga mellan Staf . db och ddb till Staf.

Förvaltningsberättelse

Statsföretag + dotterbolag har i större utsträckning följt Nya AL vad beträffar redovisning av antalet anställda på arbetsplatser. Redovisningarna för ddb omfattar ñnansieringsanalyser i mindre omfattning än Staf och dess db.

Balansräkning

Dotterdotterbolagen använder Nya AL:s balansräkningsschema i större utsträckning än Statsföretag + dotterbolag. Eventuellt ändrade redovisningsprinciper kommenteras oftare i Staf + db än i ddb. (2) Staf + db redovisar oftare obeskattade reserver. För bedömning av ställningen är uppgifter om obeskattade reserver viktiga. Information om storleken av dessa behövs för beräkningen av ett företags egna kapital. Vissa skillnader finns beträffande redovisning av bolagens checkräkningskrediter. Checkräkningskrediter utgör normalt en väsentlig del av ett företags upplåning. Eftersom en likviditetsbedömning i princip grundas på en jämfö-

Bilaga 1

relse mellan omsättningstillgångar och kortfristiga skulder, påverkas bedömningen av redovisningen av checkräkningskrediter. l Staf + db redovisas nästa års amortering på långfristiga lån i stor utsträckning som kortfristig skuld. Eftersom en likviditetsbedömning grundas på omsättningstillgångar och kortfristiga skulder påverkas denna av hur nästa års amortering redovisas. l ddb sker till skillnad mot Staf + db ingen uppdelning av kortfristiga skulder i räntebärande respektive icke räntebärande.

Resultaträkning Klara begreppsmässiga skillnader existerar. Detta gäller i första hand avskrivningarna. Avskrivningama utgör i många företag en icke oväsentlig kostnad. Genom att avskrivningarna benämns och beräknas på olika sätt är det svårt att göra någon jämförelse mellan företag. definieras vidare på olika sätt. De skillnader som Avskrivningsbegreppet finns i begreppsapparaten mellan Staf och dess dotterbolag försvårar jämförelser. l ddb sker uppdelning av rörelseresultatet på verksamhetsgrenar i mindre omfattning än vad som gäller för Staf + db. Detta kan förklaras av att ddb vanligen inte omfattar mer än ett verksamhetsområde.

Koncernredovisning Staf + db redovisar oftare både koncembalansräkning och koncernresultaträkning än ddb. Staf + db har till skillnad mot ddb enhetliga principer for koncernredovisning. (7) Information om behandlingen av koncernmässigt övervärde är mycket sämre i ddb. Behandlingen av koncernmässigt övervärde har stor betydelse for både resultat och ställning. För att underlätta en analys av en koncern är det betydelsefullt att redovisningen omfattar uppgifter om hur övervärdet behandlats. Även motiven for en viss behandling av övervärdet är intressanta. l Stafs + dbzs årsredovisningar finns kompletterande information typ:

linansieringsanalyser på koncernnivå spec. till förändringar av övervärde uppdelning i verksamhetsområden Dylik information saknas i stor utsträckning i ddb. Kvalitativa uppgifter De kvalitativa en allt större del av informationen i uppgifterna utgör årsredovisningar. Denna information är i princip helt frivillig. Denna typ av information saknas nästan helt i ddb.

Bilaga l 59

(b) Inom AV

De affärsdrivande verkens årsredovisning regleras av verksstadgan. Detta medför att vissa skillnader mellan AV:s uppstår redovisning och redovisningen lör db och ddb, eftersom dessas årsredovisning regleras av AL. Den största skillnaden har samband med AV:s skattemässiga status. AV är i princip inte skattepliktiga. Mellan olika AV kunde förhållandevis obetydliga skillnader påvisas. Detta

innebär att AV-gruppen lämnar ett informationsunderlag som är lämpat för

jämförelser mellan olika AV. Följande skillnader befanns föreligga mellan AV och aktiebolag förvaltade av AV. De aktiebolag, som förvaltas av AV, ägs av staten. Detta innebär att något moder-dotterbolagsförhållande inte föreligger. I fortsättningen benämns dock de bolag som förvaltas av AV som db och ddb.

Förvaltningsberättelse

Db och främst ddb lämnar oftare om hur vinsten upplysning föreslås disponerad. Finansieringsanalyser är vanligare hos AV än i db:s och ddbzs årsredovisningar.

Tillgång till finansieringsanalys underlättar

en bedömning av ett företags finansiella situation. En finansieringsanalys lämnar även information om hur det tillförda kapitalet använts (investerats).

Balansräkning

Verken kommenterar i stor utsträckning förändringarav redovisningsprinciper. Detta är, som tidigare nämnts, mycket betydelsefullt. (2) Lagerreserver redovisas mer öppet av ddb. Med hänsyn till att AV i princip inte kan bilda några obeskattade reserver är det naturligt att skillnad föreligger mellan AV och de bolag de förvaltar. Det är däremot förbryllande att ddb visar större benägenhet att redovisa förekomsten av obeskattade reserver än db. Detta kan bero på att db inte har obeskattade reserver i samma utsträckning som ddb. av det egna kapitalet specificeras i större utsträckning av AV Förändringar än av db och ddb. Checkräkningskrediterna redovisas på skilda sätt. Redovisningen av taxeringsvärden uppvisar med hänsyn till AV:s skattemässiga status skillnader. Även beträffande redovisningen av brandförsäkringsvärden finns stora skillnader mellan AV och dess db och ddb. Detta beror sannolikt på att staten normalt inte brandförsäkrar sina tillgångar.

Resultaträkning

Anmärkningsvärt är att nettoredovisning - dvs. omsättningssumman icke angiven - förekommer i ett db. Eftersom varken omsättning eller rörelsekostnader (kostnad såld vara, administrations- eller forsäljningskostnader) anges, är nettoredovisning ur analyssynvinkel klart olämplig.

1 60 Bilaga

AV:s kostnader är mer specificerade än övriga företags i gruppen. (4) Anmärkningsvärt är att verken inte delar upp rörelseresultatet på verksamhetsgrenar.

K oneernredovisning AV:s omfattar mindre ofta koncernredovisning. I de fall i årsredovisningar koncernredovisning förekommer är informationen emellertid förhållandevis komplett. av koncernresultatet på verksamhetsområden förekommer Uppdelningen oftare i db. Dbzs och ddbzs metod for koncernredovisning och hantering av koncernspecifika poster, främst goodwill, är likartad.

Kvalitativa uppgifter De affärsdrivande verkens årsredovisningar omfattar väsentligt mer information av kvalitativ typ än vad som gäller för verkens db och ddb. Detta gäller speciellt prognos, framtidsinriktad information samt vissa relationstal. De kvalitativa kompletterar många gånger informationen som uppgifterna tillhandahålles i övriga delar av årsredovisningen. Eftersom traditionell redovisning är av historisk karaktär, är det väsentligt att denna kompletteras med prognoser och budgets. Utan tillgång till dylik information är det mycket svårt att göra en extern bedömning av ett företag. (5)

(c) Inom bolag förvaltade av departement i de bolag som förvaltas av departementen är förhållnformationsmängden landevis homogen. Detta gäller information i Förvaltningsberättelse, balansoch resultaträkning. Vad gäller koncernredovisningen förefaller räkning underkoncerner att lämna fullständigare information än (dotterbolagen) moderbolaget. Beträffande de kvalitativa uppgifterna föreligger mycket stora skillnader mellan de departementsförvaltade bolagen, eftersom dylika inte lämnas av dotterbolagen. Med utgångspunkt i att undersökningen omfattar ett fåtal dotterbolag till av departementen förvaltade bolag är en mer detaljerad jämförelse inte meningsfull.

3. K oncernredovisning istarligr ägda företag De statliga företagen lämnar som grupp, med undantag för Statsföretagskonförhållandevis koncernredovisningsinformation. Av cernen, ofullständig undersökningen kan också utläsas att gruppen statliga företag inte tillämpar enhetliga koncernredovisningsmetoder.

4. Jämförelse mellan informationsinnehâll i statliga och

vissa börsregistrerade företags årsredovisningar

J ämförs börsforetagen med hela gruppen statliga företag kan det konstateras att de börsregistrerade företagen lämnar mer information. Detta gäller

Bilaga 1

information i förvaltningsberättelsen, balansräkningen, resultaträkningen, koncemredovisningen och de kvalitativa delarna. En dylik jämförelse är emellertid inte rättvisande, eftersom gruppen statligt dominerade företag även omfattar små företag. En jämförelse mellan börsregistrerade företag och Statsföretag AB, de affärsdrivande verken och de större av de departementsägda bolagen är sannolikt mer meningsfull, eftersom företag av ungefär samma storlek jämförs. En dylik jämförelse visar att några väsentligare skillnader inte föreligger mellan dessa årsredovisningars informationsinnehåll. skillnader Följande kan emellertid nämnas:

F öivaltningsberättelse SF lämnar mer information om personal och lönekostnader, medan BF lämnar mer information om viktiga förhållanden som inträffat både under och efter räkenskapsårets utgång. Uppgifterna i FB kompletterar BR och RR. l RR finns som regel inte lönekostnaderna särskilt redovisade. Med hänsyn till att lönekostnaderna kan vara av betydande storlek, kan det ur externa intressenters synvinkel vara av intresse att dessa anges. Brister i organisation etc. kan vidare många gånger påverka personalomsättning, sjukfrånvaro etc. För att företag skall kunna jämföras i dessa avseenden krävs tillgång till lämplig information. (3) Ett företags verksamhet kan ha påverkats av omständigheter som inte direkt kan utläsas av redovisningen prisfall, brand, strejk, patentmål, handelshinder, framgångsrika FoU-projekt etc. Eftersom dessa händelser har påverkat eller kan förväntas påverka företagets ställning och resultat, är det betydelsefullt att det i årsredovisningen lämnas information om dylika händelser. Lagstiftaren har ansett frågan så viktig att AL, både den nya och 1944 års lag, stadgar att dylik information skall lämnas.

Balansräkning

BF har i större utsträckning än SF sökt följa balansräkningsschemat i Nya AL. Andrade redovisningsprinciper kommenteras oftare av BF. Detta kan emellertid bero på att de statliga företagen inte ändrat redovisningsprinciperna. (2)

Resultaträkning

BF har i större utsträckning än SF specificerat rörelsekostnaderna. Vidare har BF något öppnare redovisning av reservforändringar av typ lagerreserv, överavskrivning etc. BF lämnar mer information om resultatet för verksamhetsgrenar.

K oncernredovisning

BF:s årsredovisning omfattar i samtliga fall komplett koncerninformation.

Detta är inte fallet i SF. Ur externa intressenters synvinkel är det en klar brist att årsredovisningen

62 Bilaga 1 SOU ll978:63 i

l

inte omfattar fullständig koncernredovisningsinformation. Eftersom wäsent-

kan drivas i ett eller flera dot tezrbolag, l

liga delar av ett företags verksamhet som dessutom kan vara hel- eller delägda, är information om enb›ant mbzs ställning, resultat etc. otillräckligt. i Beträffande använda koncernredovisningsprinciper tillämpar Staf-gtruppen och AV i sin helhet förvärvsmetoden. Enhetliga metoder för koncernredovisning är värdefulla urjämförelsesynvinkel. De departementsförvaltade bolagen tillämpar pooling och forvärwsmetoden. (8) BF använder fler metoder, dessutom är behandlingen av koncernövervärde blandad, till skillnad mot SF som använder liikanad mässigt redovisning. Behandlingen av koncernmässigt övervärde har sin betydelse för koncernens ställning och resultat. Förvärvs- respektive poolingmetoden oimfattar behandlingen av övervärdet. BF-föiretagen regler för den koncernmässiga följer inte alltid dessa regler, vilket medför att koncernredovisningen påverkas. BF har större frekvens av koncernmässiga fmansieringsanalysaer och avstämningar av förändringar av eget kapital. lnternvinstproblematiken behandlas mer fullständigt av BF. Detta kan emellertid bero på att SF inte har några internvinster. (9)

Kvalitativa uppgifter SF har mer information om prognoser, långtidsplaner och beslutade investeringar. Dessutom lämnar SF mer detaljerad information som berör personalen. (3) Beträffande uppgifter om Soliditet, likviditet och räntabilitet finns; dylika oftare i BF:s årsredovisningar. Det är en fördel om årsredovisningarna utvidgas till att omfatta relationstal som kan användas för jämförelser. är att de externa intressenterna själva skall upprätta dessa Alternativet relationstal.

Iakttagelser

Under undersökningen har följande iakttagelser gjorts. Årsredovisningarna är i många fall mycket omfattande och har delvis karaktär av PR-skrifter. Detta innebär att informationsmängden kan vara Den stora informationsmängden kopplad med förhållandet att betydande. enhetlig terminologi, enhetliga definitioner av vissa väsentliga begrepp som etc. saknas gör informationen i kalkylmässiga avskrivningar, prisvinster årsredovisningen svårtillgänglig. Förhållandet att väsentliga uppgifter blandas med mindre väsentliga uppgifter förstärker denna effekt. som berör koncerner är mycket svåra att stämma av mot Uppgifter motsvarande i de enskilda koncernbolagen. Eftersom användal uppgifter metoder för koncernredovisning dels varierar mycket, dels inte dokumen-

teras kan det finnas skäl för en kontroll av koncernredovisningen. Detta gäller speciellt i de fall koncernredovisningen skall läggas till grund för en jämfö-i

* relse med en annan företagsgrupp.

Bilaga 1 63

Den uppdelning av ett Företags eller grupp av företags totala verksamhet i verksamhetsområden som förekommer är dels ofullständig, skiftar dels 5 mellan olika Företag. Värdet av dylik tilläggsinformation skulle öka högst väsentligt om den kunde göras mer komplett, dvs. omfatta beskrivning av till respektive verksamhetsområden hänFörlig resultaträkning, tillgångar och Vidare vore det intressant om dylik uppdelning, kapital. ° som givetvis är förenad med stora praktiska problem, kunde ske på samma eller liknande sätt i olika Företag. Härigenom skulle möjligheterna till jämförelser mellan Företag öka högst väsentligt. Redovisningen bygger bl. a. på den s. k. balansekvationen där T - S = EK, dvs. tillgångar minus skulder är eget kapital. Eftersom det egna kapitalet är en saldopost, påverkas det av värderingen av ett Företags eller grupp av Företags tillgångar och skulder. Resultatet För ett visst räkenskapsår kan beräknas enligt EK vid slutet av året - EK vid början av året + uttag -insättningar Härav Följer att resultatredovisningen direkt påverkas av värderingen av Företagets tillgångar och skulder. Ändras de använda värderingsprinciperna, kan resultatet påverkas. Detta har lagstiftaren ansett vara så betydelsefullt att AL kräver att eventuellt ändrade principer skall anges, om de i väsentlig utsträckning påverkat redovisningen. Eftersom det är svårt att lämna någon exakt definition på begreppet väsentlig samt att ändrade direkt principer påverkar redovisningen, vore det av värde att få s. k. nollinformation. Detta innebär att en extern intressent får upplysning både när principer ändrats och när redovisningen bygger på oförändrade principer. Ett dylikt uttalande är mer betydelsefullt än Förhållandet att inget nämns. Ett utelämnande av uppgifter kan tolkas på flera sätt bl. a.: (a) inga principer har ändrats (b) en oväsentlig ändring har skett (c) flera oväsentliga ändringar har skett Bristen på information leder till tolkningsproblem. Traditionell redovisning grundas bl. a. på Förutsättningen om fast penningvärde. När penningvärdet fluktuerar, leder denna Förutsättning till att redovisningen påverkas. Detta har av en del Företag upplevts så störande att Försök till anpassning till ett Föränderligt penningvärde gjorts. De Försök till s. k. inflationsjusterad redovisning som Finns är mycket heterogena. Detta leder till att den inflationsjusterade redovisningen i liten utsträckning kan användas För några jämförelser. Ett av målen För redovisning är att den skall kunna användas För bedömningar som berör framtiden. Eftersom redovisningen i princip tillhandahåller historia, kan det vara nödvändigt att komplettera redovisningen med prognosmaterial. Detta gäller speciellt när Företagen står inFör stora Förändringar. I dylika fall kan en bedömning inte byggas på historiskt material. När

?prognosmaterial lämnas är det vidare betydelsefullt att det anknyter till

redovisningen. Undersökningen har visat att statliga Företag lämnar mer prognosmaterial än övriga Företag. Däremot är prognosmaterialet i ringa omfattning kopplat till redovisningen, dvs. det finns ett tidsmässigt glapp

»mellan redovisning och prognos. Värdet av prognosmaterialet skulle ökas

;väsentligt om tidsglappet kunde elimineras.

64 Bilaga 1

Slutsats

Slutsatsen av undersökningen blir att det inte kan sägas föreligga några mellan statliga och börsregistrerade Företags årsredovisväsentliga skillnader sin redovisning till ningar. Detta kan bero på att de statliga företagen anpassat av de börsregistrerade företagen. Den information, den policy som utformats är sannolikt mycket målinriksom lämnas av de börsregistrerade företagen, mål för informationstad. Det kan ifrågasättas om statliga företag har samma I det senare fallet givningen som företag, vars aktier är föremål för handel. som verkar positivt på börskursen helt naturligt finns risk för att information som påverkar aktievärdet negativt. ges större tyngd än sådan information av årsredovis- Detta innebär att ägarna har ett stort ansvar for utformningen

ningen. mellan statliga företag konstateras att några större skill- Vid jämförelser Dock bör nämnas att vissa affärsdrivande verk tillhannader inte föreligger. dahåller information som skiljer sig från vad de statliga aktiebolagen

tillhandahåller, exempelvis:

- och taxeringsvärden saknas brandförsäkrings- - de affärsdrivande verkens skattestatus ger upphov till olikheter - verken tillhandahåller inte alltid information som de affärsdrivande inkluderar de företag som förvaltas av verken

bl. a. försvårar jämförelser vore det Med utgångspunkt i att dessa skillnader att dessa olikheter elimineras. lämpligt

enligt AL 1944

Underbilaga 1 Informationsskyldighet

åläggs aktiebolag följande informationsskyldigl 1944 års lag om aktiebolag het: och verkställande direktören skall för varje räkenskapsår avge Styrelsen Redovisning skall redovisning for förvaltningen av bolagets angelägenheter. vinst- och förlusträkning samt förvaltningsberätomfatta balansräkning, telse. skall enligt 10l§ i tillämpliga delar upprättas enligt Balansräkningen följande bestämmelser:

l. Specificering på poster:

TILLGÅNGAR inbetalningar på tecknade aktier. Fordringar å icke fullgjorda Jordbruks- och skogsfastigheter Anläggningstillgångar: Fabriksfastigheter Maskiner Patent Affarsvärde

Organisationskostnad

Aktier avsedda for stadigvarande bruk

a) dotterbolag b) andra aktier

Bilaga 1 65

Obligationer och andra värdepapper Omsättningstillgångar: Lager Aktier Obligationer Fordringar Accepterade växlar Kontanta pengar Förlust å bolagets verksamhet: Årets förlust SKULDER Aktiekapital, reservfond, skuldregleringsfond och andra fonder var för sig. Värdeminskningskonton med beloppen fördelade på de särskilda tillgångsposterna. Långfristiga skulder: Pensionsskuld Obligationslån Andra långfristiga lån Kortfristiga skulder: Växelskulder Andra kortfristiga skulder Oguldna skatter Vinst å bolagets Balanserad vinst verksamhet: Årets vinst

2. Aktier i andra bolag skall specificeras. 3. Nettofordran nettoskuld respektive till dotterbolag skall anges. 4. Fordringar på styrelseledamöter eller verkställande direktör skall anges. 5. Dispositionen av föregående års hela vinst skall anges. 6. Uppgifter skall lämnas om bolagets ansvars- och borgensförbindelser. Vidare skall värdet av ställda panter anges. Vinst- och förlusträkningen skall enligt 102 § uppställas så att en med hänsyn till bolagets förhållanden och god köpmannased tillfredsställande redovisning erhålls för hur vinsten eller förlusten för räkenskapsåret uppkommit. I lagen finns följande schema angivet:

Intäkter: lntäkt av bolagets rörelse. Med intäkt av bolagets rörelse avses försäljning efter avdrag för rörelsekostnader (varukostnad, administrationsoch försäljningskostnader). Lagen medger således s. k. nettoredovisning. Vinstutdelning å aktier och andelar med särskilt angivande av vinstutdelning från dotterbolag. i Räntor med särskilt angivande av ränta från dotterbolag. Vinst på avyttring av anläggningstillgångar. Andra intäkter som ej härrör från rörelsen. Vederlagsfria eller extraordinära förvärv. Nettoförlust.

66 1 Bilaga

Kostnader: Förlust å bolagets rörelse. Räntor med särskilt angivande av räntor till dotterbolag. Skatter. Avskrivningar med fördelning på enskilda tillgångsposter. Förlust på avyttring av anläggningstillgångar. Allmänna förvaltningskostnader. Extraordinära kostnader och förluster. Nettovinst. Förvaltningsberätre/sen skall omfatta följande upplysningar: Årets försäljning (om det inte leder till förfång). l det fall försäljningen i resultaträkningen behöver uppgiften inte återupprepas i förvaltangivits ningsberättelsen. som är viktiga för bedömning av bolagets ställning och Upplysningar resultat. Styrelsens och verkställande direktörens förvaltning, där upplysning inte lämnats i balansräkning eller vinst- och förlusträkning. Uppgifter om händelser av väsentlig betydelse för bolaget, även om de inträffat efter räkenskapsårets slut. Förfångsklausul finns. om taxeringsvärden och brandförsäkringsvärden för bolagets Upplysning samt brandförsäkringsbelopp för maskiner och inventarier. Såvitt fastigheter skall värdena fördelas finns det är möjligt på de poster dessa tillgångar redovisade under i balansräkningen. (l) Upplysning om medelantalet anställda arbetare och övriga i bolagets tjänst anställda personer. om sammanlagt belopp av under året utbetalda löner och Uppgifter direktör och ersättningar dels till arbetare, dels till styrelse och verkställande andra företagsledare och dels till övriga anställda. Upplysningar om ändrade värderingsprinciper. (2) Förslag till vinstdispostion. För det fall bolaget är moderbolag skall förvaltningsberättelsen omfatta uppgift om koncernens resultat. I dylika fall måste en s. k. koncernredogörelse eller koncembalansräkning upprättas. Enligt AL -44 är varken koncernresultat- eller koncernbalansräkningarna offentliga. 1944 års lag om aktiebolag skall årsredovisning upprättas for en Enligt som normalt omfattar 12 månader. Vid omläggning av räkenskapsperiod kan den tidsperiod redovisningen omfattar vara både kortare räkenskapsåret och längre. De civilrättsliga reglerna omfattar även bestämmelser som reglerar värdeav ett bolags tillgångar och skulder. Avsikten med dessa är att ringen en viss standard på information som tillhandahålls i garantera intressenterna årsredovisningen. Enligt AL -44 skall följande värderingsregler följas:

OmsärIn/ngvsti/[gångarz Får ej värderas över det lägsta av verkligt värde och anskaffningskostnad. Med verkligt värde avses forsäljningsvärdet efter avdrag för försäljningskostnader. I särskilda fall kan omsättningstillgångar värderas högre.

A nläggninjqsti/Ågångar: Skall värderas till anskaffningskostnad efter avdrag för avskrivning motsvarande årlig värdeminskning. I vissa fall kan anläggningstillgångar

sou 1978:63

Bilaga 1 67

värderas över anskalTningskostnaden, dock ej över verkligt värde. Dessa värderingsregler grundas bl. a. på följande Förutsättningar. Kontinuitetsprincipen Objektivitetsprincipen Försiktighetsprincipen Kongruensprincipen Förutsättningen om ett fast penningvärde Realisationsprincipen Beträffande innebörden av dessa principer hänvisas till underbilaga 2.

Underbilaga 2 Årsredovisningens ekonomiska informations-

innehåll

För vem görs årsredovisningen?

Årsredovisningens syfte är att ge information, varvid Företagets externa

intressenter är den primära målgruppen. Med hänsyn till den betydelse årsredovisningen har lör de externa intressenterna måste stora krav ställas på informationen i årsredovisningen. Intressenternas informationsbehov bestäms av de beslut dessa står inför t ex.:

Nuvarande anställda Behålla anställning Söka nytt arbete Bedöma säkerhet i anställningen

Presumtiva anställda Söka anställning

K redi tgi vare Lämna krediter

Leve/animal Villkor lör fortsatta leveranser

Kunder

Fortsatta inköp

Eventuella förskott Kapacitet för viss order

Samhället Skatteuppbörd Förmögenhetsberäkning Planering

Nuvarande ägare Behålla, köpa ller eller sälja aktier Delta i nyemission

Bilaga 1

Presumriva ägare Köpa aktier lntressenternas informationsbehov är alltså både skiftande och omfattande. utformas så att alla Årsredovisningen kan ej, på grund av bl. a. mätproblem, intressenters hela informationsbehov tillgodoses. Kring mätproblematiken bedrivs forskning, exempelvis social redovisning.

Principer Den information, som finns i en årsredovisning, är i stor utsträckning av finansiell karaktär. Detta gäller i all synnerhet för balans- och resultaträk- Med hänsyn till den stora betydelse finansiell information normalt ningarna. tillmäts att de uppgifter. som är tillgängliga för har det ansetts väsentligt externa intressenter, uppfyller vissa minimikrav. För att garantera externa intressenter tillgång till information av viss standard har skapats regler och normer som externa informationsgivning. Bland dessa styr företagens ingår:

D Kontinuitetsprincipen i:i Objektivitetsprincipen i:i Försiktighetsprincipen El Kongruensprincipen El Förutsättningen om ett fast penningvärde.

K onrinuiieisprincipen De flesta ekonomiska enheter organiseras för en verksamhet vars utsträck- Verksamhetens tidsmässiga utsträckning har stor ning i tiden är obestämbar. för val av metoder för värdering av tillgångar och skulder. Sker betydelse mätningen under förutsättning av fortsatt drift (going concern), kan värdei de värden tillgångarna och skulderna hari den ringen ske med utgångspunkt rörelse som bedrivs. Detta innebär att värdering med utgångspunkt i när förutsättningarna om fortsatt drift inte är försäljningsvärden tillgrips som exempelvis vid likvidationer, nedläggningar etc. uppfyllda, Kontinuitetsprincipen förutsätter således att verksamheten i princip skall fortsätta i framtiden. Härigenom blir det möjligt att konsekvent värdera och skulder med utgångspunkt i den verksamhet som bedrivs. tillgångar Genom att använda en värderingsprincip som grundas på en framtida rörelse mellan dåtid - nutid och framtid. Det bör betonas att erhålls en koppling inte förutsätter att framtiden är en exakt återupprepning av denna koppling händelser som redan inträffat.

Objekiiviietsprincipen och skulder och därmed resultatet, skall Förändringar, som berör tillgångar sätt. Detta innebär att inte beaktas förrän de kan mätas på ett objektivt inte får beaktas förrän de vinster, dvs. ökningen av tillgångars värde, realiserats.

1 69 Bilaga

försiktighelsprincipen

Försiktighetsprincipen innebär att alla händelser av negativ karaktär, t. ex. prisfall, skall anteciperas, dvs. påverka ett företags redovisning så snart de är kända, oavsett om händelsen ännu inträffat eller ej. Händelser av positiv karaktär får enligt objektivitetsprincipen inte påverka redovisningen förrän de realiserats, dvs. förverkligats.

K ongruenspri ncipen

Enligt kongruensprincipen får ett företag inte byta värderingsprinciper från en årsredovisning till en annan utan att motsvarande korrigering görs av jämförelsematerialet. Härigenom förhindras att i årsredovisningen ingående finansiell information påverkats av ändrade värderingsprinciper.

Fast penningvärde

De redovisningsmässiga värderingsprinciperna bygger på förutsättningen om ett fast penningvärde. Definitionsmässigt förutsätts således en krona alltid vara lika med en krona. Den köpkraft en krona representerar är emellertid inte konstant. Detta innebär att måttenheten, som används för att mäta tillgångars värde, inte är konstant utan ändras. I tider med föränderligt penningvärde leder antagandet om ett fast penningvärde till mer eller mindre väsentliga mätfel.

skattemässig civilrättslig värdering De civilrättsliga lagarna i Sverige omfattar regler, vars syfte är att förhindra att tillgångarna övervärderas. De civilrättsliga reglema förutsätter att tillgångarna värderas med utgångspunkt i anskaffningskostnaden. Någon hänsyn till prisökningar penningvärdeförsämring, som inträffat efter förvärvstidpunkten får således inte tas. Skulle däremot prisnivån av någon anledning sjunka, måste detta förhållande omedelbart beaktas i årsredovisningen. I en del fall kan emellertid värderingen av tillgångar ske på annat sätt än med utgångspunkt i anskaffningskostnaden. Detta gäller endast anläggningstillgångar, dvs. tillgångar som anskaffats för att användas i verksamheten (maskiner, inventarier, fastigheter etc). Dylika tillgångar kan under vissa förutsättningar skrivas upp. Vissa kategorier tillgångar, omsättningstillgångar, får värderas med utgångspunkt i anskaffningskostnad endast så länge detta värde inte överstiger tillgångens verkliga värde. De skattemässiga värderingsreglerna omfattar, till skillnad från de civilrättsliga reglerna, minimivärderingsregler. Skillnaden mellan det högsta värdet enligt de civilrättsliga värderingsnormerna och det redovisade värdet brukar benämnas obeskattade reserver. Begreppet obeskattade eller dolda reserver kan också avse skillnaden mellan verkliga och redovisade värden.

Innehåller årsredovisningen korrekt ekonomisk information? Den ekonomiska informationen som finns i årsredovisningen styrs av de

70 Bilaga l SOU ll978:63

normer och regler som tillämpats när årsredovisningen upprättats. l tider med sjunkande penningvärde ger Förutsättningen om fast penningvärde upphov till mätfel. Detta leder till att tillgångarna undervärderass, dvs. företagets förmögenhet underskattas. Företagets resultat kommer däremot att överskattas därför att resurslörbrukningen (kostnaderna) beräknats med utgångspunkt i historisk anskaffningskostnad, dvs. i ett högre penningvärde. av inflationsproblematiken är en funktion av storleken av de Omfattningen årliga prisförändringarna. l Sverige har inflationsproblematiken blivit aktuell först under 1970-talet. Detta kan sannolikt förklaras av att prisförändringar t. 0. m. början av 1970-talet med relativt få undantag. som Korea-kriseni. varit förhållandevis små. När prisutvecklingen -inflationen - är relativt långsam upplevs prisförändringarna inte som något väsentligt problem. Blir pirisfördäremot snabbare eller oregelbundna, kan de påverka ett ändringarna företags ställning och resultat i icke oväsentlig omfattning. För att komma till rätta med inflationsproblentatiken har redovisning i reala termer börjat att diskuteras. Realredovisning - dvs. inflationskorrigerad - avser att mäta ett företags ställning och resultat i reala termer. leder till att vissa typer av investeringar - mark- Objektivitetsprincipen nadsutveckling, forskning och utveckling, Organisationsutveckling. reklam etc. (immateriella investeringar)- omkostnadsförs, dvs. belastas resultatet i sin helhet, samma år investeringen görs. Denna behandling av immateriella investeringar motiveras främst av de stora svårigheter som är förknippade med en värdering av dessa investeringar. Omkostnadsförda investeringar leder till att resultatet underskattas det år investeringen görs och överskattas används. leder omkostde övriga år ifrågavarande tillgång Kapitalmässigt nadsförda investeringar till att i ett företag investerat kapital underskattas. innebär att händelser av negativ karaktär skall Försiktighetsprincipen anteciperas, dvs. beaktas i redovisningen innan de realiserats. Detta medför att i en årsredovisning redovisade värden belastas med framtida förluster. Eftersom framtida vinster inte får beaktas i redovisningen innan de realiserats. kan redovisningen leda till att företagets ställning och resultat underskattas. Endast i ett statiskt tillstånd synes således redovisning upprättad enligt gällande regelsystem ge en korrekt bild.

Anpassning av den ekonomiska informationen med hänsyn till ändrade förutsättningar När den ekonomiska informationen i årsredovisningen skall användas är det väsentligt att den som skall använda infomiationen är medveten om de principer som legat till grund för årsredovisningen. Då kan en extern intressent med utgångspunkt i sin egen beslutssituation under vissa förutsättningar bedöma den information som finns i årsredovisningen. Med hänsyn till de svårigheter en dylik bedömning innebär, är det sannolikt lämpligast att viss anpassning av informationen görs i årsredovisningen. Det är givetvis utomordentligt viktigt att det i årsredovisningen lämnas upplysning om hur dessa justeringar gjorts. Innan en justering av redovisningen kan påbörjas måste ändamålet. dvs. informationens användningsområde, fastställas.

Bilaga I 71

Med utgångspunkt i den s. k. intressentmodellen kan ett stort antal beslutssituationer härledas. Av central betydelse för många av dessa är bl. a. information om:

E! Resultat 1:1 Ställning u Utdelningskapacitet

Resultat Ett företags resultat lör en viss tidsperiod bestäms normalt med utgångspunkt i periodens intäkter och kostnader. Kostnaderna bestäms av resursförbrukningen. I tider med ett sjunkande penningvärde påverkas både intäkter och kostnader. Mätproblematiken är emellertid ojämförligt störst på kostnadssidan. Den diskussion, som förts beträffande inflationskorrigerad redovisning, har i första hand berört inflationens inverkan på kostnaderna, dvs. problemet hur resursförbrukningen skall värderas i tider med sjunkande penningvärde. De poster som är av speciellt intresse är varukostnader samt avskrivningar. Beräkning av inflationsjusterade kostnader kan ske med utgångspunkt i någon av följande förutsättningar: l Kostnaden skall motsvara återanskaffningskostnaden vid försäljningsögonblicket 2 Kostnaden skall motsvara vid bokslutstillåteranskaffningskostnaden fallet 3 Kostnaden skall motsvara återanskaffningskostnaden när den förbrukade tillgången återanskaffas.

Inflationsjustering enligt punkt 3 har en klart finansiell inriktning. Detta motiveras av Förhållandet att kostnadsbegreppet i princip avser en framtida återanskaffning. Även om ett resultat justerats för inflationsmässiga prisförändringar kan det ändå vara olämpligt som beslutsunderlag. Detta sammanhänger med att resultatet kan ha påverkats av externa händelser som t. ex.:

D Omkostnadsförda immateriella investeringar D Förväntade framtida förluster, eller prisfall som på grund av försiktighetsprincipen måste anteciperas. D Extraordinärt kapacitetsutnyttjande CI Extraordinära kostnader D Extraordinära intäkter

Resultat -jörändring avfdrmögenhet Ett företags resultat kan även mätas med utgångspunkt i förändringen av eget kapital från en tidpunkt till en annan. Detta sker enligt formeln:

EKUB- insättningar + uttag - EK, = vinst

EKUB = eget kapital vid periodens slut

EKIB = eget kapital vid periodens början

72 1 Bilaga

bestämmas som skill naden Ett företags egna kapital kan definitionsmässigt mellan värdet av tillgångarna (T) och skulderna (S), T-S=EK. l ett företags årsredovisning värderas Företagets tillgångar med utgångs- När penningvärdet minskar leder detta till att punkt i anskaffningskostnaden. värdet av tillgångarna underskattas. till balansdagens återanskaffningskostnad erhålls ett Värderas tillgångarna bättre mått på i ett företag investerat kapital. Det belopp varmed tillgångarna dvs. beräknad tillkommande skatt, justeras kan efter avdrag för latent skatt. betraktas som eget kapital. Skillnaden mellan eget kapital beräknat med utgångspunkt i inilationsjusterade tillgångar och eget kapital enligt redovisningen - redovisat eget kapital inklusive obeskattade reserver efter avdrag för latent skatt utgörs i princip av ännu ej realiserade prisvinster. En mätning av vinsten för en period som skillnaden mellan eget kapital vid inflationskorrigerade balansräkningar har periodens början och slut enligt samband med redovisat resultat: följande

är resultatet enligt resultaträkningen i I Vid konstant penningvärde lika med vinsten beräknad som skillnaden mellan korrigerat princip EK, och EKUBA II Vid inflation är resultatet enligt resultaträkningen mindre än skillnaden

mellan EK, och EKUB_ III Vid deflation är resultatet enligt resultaträkningen större än skillnaden mellan EK, och EKUB

En beräkning av vinsten som skillnaden mellan inflationskorrigerat eget osäker. Detta beror främst på kapital vid periodens början och slut är mycket för korrigering av tillgångarna är att de metoder som f. n. finns utarbetade mot exempelvis beräkningen av kalkylmässiga mycket osäkra. Till skillnad avskrivningar kommer i princip mätfelen i sin helhet att påverka beräkningen att dela av det egna kapitalet och därmed även vinsten. Vidare är det omöjligt och vad som upp resultatet i vad som är hänForligt till periodens verksamhet kan hänföras till ändrade värderingsprinciper. Värderingen av de latenta skatteskulderna hänförliga till ej realiserade prisvinster erbjuder vidare stora problem. Detta mot bakgrund av att:

Cl Några vedertagna metoder för inflationskorrigering av ett företags till-

gångar ännu inte finns av resultatet i vad som kan hänföras n Svårigheter föreligger vid uppdelning till verksamheten respektive ändrade värderingsprinciper El De latenta inkomstskatteskulderna sannolikt kan vara svåra att exakt mäta.

Det är sannolikt mycket svårt att få fram något uttryck för en dylik vinst utan en noggrann kartläggning av tillgängliga data och metoder.

Ställning innehåller infonnation om vilka tillgångar företaget har Balansräkningen l inflationstider kan det visa sig nödvändigt att samt hur de finansierats.

Bilaga 1

justera tillgångarnas redovisade värde innan dessa läggs till grund för en bedömning av i företaget investerat kapital. Vid en inflationsjustering av en balansräkning är det normalt endast ickemonetära poster som blir Föremål för omvärdering. Den inflationsvinst, som uppstår i samband med att balansräkningen inflationsjusteras. ger som tidigare nämnts i princip uttryck för ännu icke realiserade prisvinster. I ett företag investerat eget kapital beräknas lämpligen med utgångspunkt från en korrigerad balansräkning. Vid beräkningen måste då även hänsyn tas till de latenta skatteskulderna. Frågan om de obeskattade reserverna skall reduceras med full eller reducerad skattesats är föremål för viss diskussion. Med hänsyn till att beräkningen syftar till en bestämning av det egna kapitalets storlek vid en viss tidpunkt bör dock ingen nedräkning av skattesatsen förekomma. Sålunda beräknat eget kapital kan därefter användas för exempelvis räntabilitetsberäkningar: Inflationsjusterat resultat = Real lörräntning lnflationskorrigerat kapital För att denna realränta skall kunna användas förjämforelse mellan olika företag måste dejämförda företagen tillämpa samma metoder för korrigering. Är detta villkor inte uppfyllt, är det sannolikt så gott som meningslöst att försöka dra några slutsatser av en dylik jämförelse. Realbegreppet låter sig vidare inte direktjämföras med den avkastning som erhålls på exempelvis banktillgodohavanden, obligationer etc., som är nominalräntor. Svårigheten att jämföra en nominal avkastning med en realavkastning måste sannolikt bemästras innan den traditionella informationen i årsredovisningen kan slopas.

Utdelningskapacitet _ Enligt bestämmelserna i aktiebolagslagen får utdelning inte överstiga ett enskilt företags eller en koncerns disponibla kapital efter avdrag för: u Redovisad förlust Cl Avsättning till bundna fonder 0 Belopp som enligt bolagsordningen skall användas för annat ändamål än utdelning. Vidare stadgas att utdelning inte får ske med så stort belopp att denna med hänsyn till föreliggande konsolideringsbehov, likviditet eller ställning i övrigt står i strid med god affarssed. Med utgångspunkt i aktiebolagslagens krav kan konstateras att ett utdelningsbeslut inte enbart kan motiveras av att balansräkningen omfattar disponibla medel. När ett företags utdelningskapacitet bestäms måste följande faktorer beaktas: 1 Storleken av det redovisade disponibla kapitalet. h) Storleken av det inflationskorrigerade totala egna kapitalet (inklusive viss del av obeskattade reserver) Företagets soliditet Framtida krav på soliditet

ONlJI-låb)

Beslutade och planerade investeringar Prognostiserat resultat

74 Bilaga 1

Bestäms utdelning enbart med utgångspunkt i vid bokslutstillfallet tillgängmedel utan att hänsyn tas till beslutade investeringar, kan liga disponibla företagets Soliditet komma att påverkas negativt.

Sammanfattning Den information som finns i en årsredovisning är i stor utsträckning av ekonomisk karaktär. Denna påverkas av de lagar och normer redovisningen måste följa. När de förutsättningar dessa lagar och normer vilar på inte är informationsinnehåll. Även om samtuppfyllda påverkas årsredovisningens skulle vara helt uppfyllda kan inte den information som liga förutsättningar finns i årsredovisningen täcka intressenternas totala informationsbehov. av den stora betydelse den ekonomiska informationen i Mot bakgrund har for externa intressenter är det dock mycket viktigt att årsredovisningen årsredovisningen omfattar upplysningar som gör det möjligt for intressenterna att värdera och beslutsanpassa denna information.

Underbilaga 3 Börsregistrerade företag

AGA Asea Atlas Copco Beijerinvest Boliden Cellulosa Electrolux LME Gränges Modo SKF Tändsticksbolaget Volvo

4 Undersökta företag inom gruppen statligt ägda Underbilaga

företag

ABAB, Allmänna Bevaknings AB AB Aerotransport Apotekarnas Droghandel AB Apoteksbolaget AB AB Avimat, c/o FFV Ceaverken AB AB Dissousgas Domänverket Ekströms Livsmedelsprodukter AB Ellemtel Utvecklings AB Etri Fönster AB Förenade Fabriksverken

SOU l978:63

Bilaga I 75

Företagskapital AB GDG Biltrañk AB Grummebolagen Göteborgs Universitetsrestauranger AB AB ID-kort Investeringsbanken AB Kabi Karlskronavarvet AB AB Lanna Bruk LKAB Liber Grafiska AB Luftfartsverket NJA Nyckelhus AB AB Oljetransit Oljeprospektering AB AB Algot Pettersson PKbanken Postverket Rockwool AB Skogsdon AB SMT Pullmax AB AB Sorsele Eldistributionsverk, c/o Statens Vattenfallsverk Statens Järnvägar AB Statens Skogsindustrier Statens Vattenfallsverk Statsföretag AB AB Stenungsunds Elverk Swedair AB Svensk Avfallskonvertering AB Svenska Tobaks AB Svenska Torv AB Svenska Utvecklings AB Systembolaget AB AB Såginvest Söderfors Kraft AB Telefabrikation AB Televerket Telub AB Tidningstjänst AB AB Trañkrestauranger Uddevallavarvet AB AB Vin- & Spritcentralen Vitrum AB Örebro Pappersbruk AB

76 Bilaga 1 SOU l978:63

Underbilaga 5 Exempel på kvantitativa uppgifter

Förvaltningsberättelse l. om lån, ansvarsforbindelse etc. till förbjuden krets. Uppgift 2. Antal anställda uppdelade på: Tjänstemän under uppdelat på arbetsplatser med mer än 20 anställda

Övriga

Löner och ersättningar till styrelse, ledning och övriga anställda. Tantiem.

95??

Redovisning av anställda i länder utom Sverige. Upplysningar om viktiga Förhållanden som inträffat (a) under det senaste räkenskapsåret (b) efter utgången av det senaste räkenskapsåret .\ Vinstdisposition. Finns finansieringsanalys.

Balansräkning l. Schema AL -44 F.A.R. NBK Nya BL Finns jämförande balansräkning. Har eventuellt ändrade redovisningsprinciper kommenterats. Redovisas lagerreserven öppet. Redovisas anläggningstillgångamas anskaffningsvärde. Redovisas ackumulerade planenliga avskrivningar.

FPPWFPFPWF*

Redovisas ackumulerade avskrivningar utöver plan. Redovisas restvärde av uppskrivning öppet. Finns spec. till aktier och andelar. Finns spec. till förändring av eget kapital. ›_.›_. Finns uppgift på behandling av checkräkningskrediter (a) redovisas limiten som skuld (b) redovisas utnyttjat belopp som skuld med uppgift om limit (c) ingen uppgift 12. Ingår checkräkningskredit bland (a) kortfristiga skulder (b) långfristiga skulder 13. Redovisas tax. värdet uppdelat på balansposter. 14. Redovisas brandförsäkringsvärdet uppdelat på balansposter. 15. Redovisas kommande års amortering av långfristiga skulder som kortfristig skuld. 16. Görs skillnad mellan räntebärande och icke räntebärande kortfristiga skulder.

17. Avstämning mellan EKm och EKUB.

18. Finns ansvars- respektive borgensforbindelser angivna.

1 77 Bilaga

R esu/rarräkning

l. Netto- eller bruttoredovisning. E” Redovisas sålda anskaffnings-/tillverkningskostnad varor/ tjänster öppet. Används begreppet planenliga avskrivningar. Finns rörelseresultat angivet. specificeras extraordinära poster.

?OWNFE-FS

Finns begreppet avskrivningar över plan kalkyl. Redovisas förändringar i lagerreserv öppet. Finns uppdelning av rörelseresultat i verksamhetsgrenar eller dylikt. Finns jämförande resultatberäkningar.

K oncemredovisning

Äger bolaget aktier i annat företag

Finns KBR Finns KRR Metod för eliminering av interna aktier.

.OPWHQWPPF-*f*

Behandling av över-/undervärde. Avstämning EK”, och EKUB lnternvinster. Utdelning från dotterbolag elimineras eller ej. Finansieringsanalys på koncernnivå. ._. Finns utdelningsbara medel koncernmässigt om moderbolaget lämnar utdelning. 11. Spec. av förändring av koncernmässigt övervärde. 12. Uppdelning av koncernen i verksamhetsområden. 13. Redogörelse för vilka bolag som ingår i koncernen.

14. Ägare till icke konsoliderade bolag.

15. Konsolideras samtliga organisationsaktier.

Delårsrapporter

Finns delårsrapporter. Omfattar dessa uppgifter om Fakturering Rörelseresultat Investeringar Viktigare händelser Avstämning med prognos/budget Prognos/ budget för återstoden av räkenskapsåret. Redovisa varje arbetsgren för sig. Finns samma i verksamhetsområden indelning som i årsredovisningen. Finns finansieringsanalys. Finns uppgifter om förhållanden som påverkat Soliditet och likviditet. Avser delårsrapporten moderbolag eller i förekommande fall koncern.

78 Bilaga 1

Exempel pâ kvalitativa uppgifter som ej erfordras enligt lag

Omfattar förvaltningsberättelsen prognosmaterial. Finns soliditetsuppgifter bolag/ koncern likviditetsuppgifter bolag/ koncern räntabilitetsuppgifter bolag/ koncern Behandlas beslutade, ej genomförda investeringar. Personal könsuppdelning åldersstruktur utbildningsredovisning internrekrytering sjukfrånvaro olycksfallsstatistik personalomsättning

Underbilaga 6 Kompletterande upplysningar

kan användas för bedömning av värdet av företagets (1) Uppgiften tillgångar och kan vidare utnyttjas för beräkning av s. k. kalkylmässiga förutsätter till information om avskrivningar. Dessa beräkningar tillgång befintliga tillgångars âteranskaffningskostnad. (2) Ur bedömningssynvinkel är det mycket väsentligt att årsredovisningen Eventuellt ändrade principer kan grundas på oförändrade principer. såväl företagets ställning som resultat. Enligt den s. k. kontipåverka för redovisningen inte ändras. Eventunuitetsprincipen får principerna ellt ändrade principer kan i väsentlig utsträckning påverka både ställning och resultat. Eftersom en dylik förändring inte har samband med om principförändringen tillåts verksamheten. är det ytterst olämpligt Om principerna för redovisningen ändrats. är påverka redovisningen. det nödvändigt att en redogörelse för ändringen lämnas i årsredovis-

ningen. redovisningen skall l lagen står att om en ändring väsentligen påverkar Dock kan ett antal mindre justeringar tillsammans i den omnämnas. redovisningen. I det senare fallet är det väsentlig omfattning påverka tveksamt om förhållandet anges. Varje förändring borde därför alltid omnämnas. (3) Uppgifterna om personal lämnar upplysning om företagets personalsituation. Dessa uppgifter kan användas för bedömning av t. ex.:

löneläge effektivitet (omsättning per anställd vinst per anställd kapitalutrustning per anställd) kan vara av intresse vidjämlörelser mellan olika år Dylika upplysningar för ett vinstföretag och jämförelser mellan företag. är det av intresse att kunna följa utvecklingen av (4) Ur analyssynvinkel exempelvis varu-, administrations- och försäljningskostnaderna. Uppbehövs definitivt då redovisningen skall inflationsjusteras. gifterna och budgets är betydelsefulla när ett (5) Uppgifter om prognoser, planer

Bilaga 1 79

företags framtida verksamhet skall bedömas. Eftersom redovisningen lämnar information om verksamheten t. o. m. en viss tidpunkt (bokslutsdagen) är det lämpligt att komplettera denna med framtidsinriktad information. Detta gäller speciellt under sådana omständigheter när den historiska informationen har dåligt prognosvärde, därför att yttre eller inre omständigheter ändrats. Utan tillgång till prognoser, planer etc. är det mycket svårt för att inte säga omöjligt att bedöma ett företags framtid. (6) I tider med varierande penningvärde kommer redovisningen att påverkas. Betydelsen av penningvärdeförändringen har samband med många faktorer som exempelvis anläggningarnas åldersmässiga sammansättning, teknisk standard, lagrets storlek, fördelning mellan monetära och icke-monetära tillgångar. Med hänsyn till att intlationsjustering av redovisningen kräver tillgång till mycket information är det sannolikt bäst att den görs inom respektive företag och infogas i årsredovisningen. (7) Principerna som legat till grund för koncernredovisningen kan vara mycket varierande. Eftersom dels informationsinnehållet, dels möjligheterna till jämförelse mellan olika år och företag påverkas av sättet koncernredovisningen upprättats på är det väsentligt att enhetliga regler införs. I detta sammanhang hänvisas till FAR:s förslag till koncernredovisningsrekommendation. (8) Förhållandet att vissa koncerner upprättas och enligt poolingmetoden andra enligt förvärvsmetoden behöver inte innebära någon nackdel. Det väsentliga är att pooling endast används då det är motiverat, dvs. då Samgåendet bl. a. inte kan karaktäriseras som ett köp, dvs. vare sig något köpande eller säljande företag kan urskiljas. (9) När verksamheten drivs i mer än ett bolag kan vinster uppstå. Dessa vinster kallas internvinster och mäste beaktas i samband med att koncernredovisning upprättas. lnternvinstproblematiken finns omnämnd i AL.

80 Bilaga 1

Underbilaga 7

Börsregi- Statsforetags- Allärsverksdelegationen Bolag förv. av strerade gruppen departement företag 96 Staf + db ddb Affárs- db ddb Direkt- db % drivande % 96 ägda 96 verk 96 96

Färvallningsberälrelsen 1. Lämnas uppgifter om lån etc till den förbjudna kretsen 85 69 100 0 67 67 75 100 2. Anställda delas upp i tjänstemän, övriga samt på arbetsplatser med mer än 20 anställda 0 88 100 71 100 67 63 100 3. 46 100 100 86 75 67 88 100 Uppgifter om löner 4. 0 0 0 0 0 0 0 0 Uppgifter om tantiem 5. Redovisning av anställda i länder utom Sverige 77 25 17 0 0 0 0 0 6. Upplysningar om viktiga forhållanden som inträffat

Finansieringsanalys Balansräkning 1. Balansräknings schema

2. Finns jämförbarande balans- 100 100 100 100 58 100 100 100 räkning 3. Kommenteras av ändrade principer 69 44 17 57 8 0 13 50 4. Redovisas lagerreserver öppet 92 88 67 71 50 100 50 50 5. Redovisas anläggningstill- 77 81 50 86 67 100 63 50 gångarnas anskaffningsvärden 6. Redovisas ackumulerade plan- 62 81 67 100 58 67 50 100 enliga avskrivningar 7. Redovisas ackumulerade av- 46 81 50 29 25 33 0 0 skrivningar över plan 8. Redovisas restvärde av even-

11a. Redovisas checkr. limit som skuld 0 0 0 43 8 0 0 0 11b. Redovisas utnyttjat belopp som skuld med uppgift om limit 0 38 67 43 0 0 0 50 12. Ingår checkkrediter bland a) kortfristiga skulder 69 13 100 57 0 50 0 50 b) långfristiga skulder 8 0 0 0 18 0 0 50 13. Redovisas taxeringsvärdet 77 88 83 29 73 67 43 100 uppdelat på balansposter

sou 1978:63

Bilaga 1 81

Börsregi- Statsföretags- Affärsverksdelegationen Bolag förv. av strerade gruppen departement företag % Staf+ db ddb AlTárs- db ddb Direkt- db 96 drivande % 96 96 ägda verk 96 96

14. Redovisas brandlörsäkringsvärdet uppdelat på balansposter 92 88 83 0 27 67 63 50 15. Redovisas nästa års amortering på långfristiga skulder som kortfristig skuld 62 75 17 14 18 0 0 0 16. Görs skillnad mellan räntebärande och icke räntebärande kortfristiga skulder 8 88 O O 0 0 0 0 17. Frågan utgår; besvarad under fråga 10 - - - - - - - - 18. Finns ansvars resp. borgensförbindelser angivna 100 100 100 71 100 67 100 100

Resultaträkning 1. Nettoredovisning a 10 Bruttoredovisning 100 100 100 100 90 100 100 100 2. Redovisas anskafTnings-/tillverkningskostnad sålda varor/ tjänster öppet 85 25 17 57 18 33 63 0 3. Används begreppet planenliga avskrivningar 54 81 67 71 27 66 38 0 4. Finns rörelseresult. angiv. 92 94 100 100 82 66 75 50 5. specificeras extraordinära poster 85 75 33 71 55 33 63 50 6. Finns begreppet avskrivningar över plan alt. kalkyl 1009 75 83 57 27 66 13 0 7. Redovisas förändringari lagerreserven öppet 100 81 83 71 27 100 50 50 8. Finns uppdelning av rörelseresultatet i verksamhetsgrenar eller dyl. 62 13 0 0 0 0 25 0 9. Finns jämförande resultaträkningar 100 100 100 100 64 100 100 50

Koncemredoxiisning 1. Äger bolaget aktier i annat

33 ej 5. Övervärde goodwill skrivs mycket framav fördelas på balansposter blandat 100 ? 100 33 går 50 100

skrivs av elimineras ej 6. Avstämning av förändringen

av eget kapital 38 8 0 0 0 0 0 0

9. Finansieringsanalys på kon-

cernnivå 100 63 17 50 17 33 25 0

82 Bilaga I

Börsregi- Statsforetags- Affársverksdelegationen Bolag förv. av strerade gruppen departement företag 96 Staf+ db ddb Affárs- db ddb Direkt- db % drivande 96 96 ägda 96 verk % 96

10. Lämnar moderbolaget utdeln. 92 19 33 27 67 38 50 Finns utdelningsbara medel koncemmässigt 100 100 100 100 50 100 100 100 11. Spec. till förändring av övervärde 31 63 33 0 50 O 0 0 12. Uppdelning i verksamhetsområden 69 81 0 29 50 0 0 0 13. Redogör. for ingående bolag 100 50 33 29 40 67 25 50 14. Ägare till icke konsoliderade 8 50 17 43 40 33 25 0 bolag 15. Konsolideras samtliga organisationsaktier 0 81 33 29 17 33 25 50

Kvalitativa uppgifter 1. Omfattar redovisningen pro- 92 88 33 100 42 33 50 0 gnosmaterial

5. Behandlas beslutade. ej 31 44 17 71 17 33 0 0 genomförda investeringar 6. Finns betr. personal:

utbildningsproftl 9. 8 0 0 O O 0 13 0 internrekrytering 10. sjukfrånvaro 23 25 0 0 8 33 13 O 11. 8 13 0 14 0 0 0 0 olycksfallsstatistik 12. 15 31 0 43 8 33 0 0 personalomsättning 13. Finns långtidsplaner 23 63 17 86 8 0 63 0 14. Finns resultatbudgets O 13 0 0 O 0 0 0

15. Finns följande redovisn. per verksamhetsområde: a) Verksamhetsbeskrivning 92 63 33 86 42 67 63 50 Räntabilitet 54 19 0 0 8 0 0 O b) c) Resultat 77 44 33 29 33 33 50 0 d) 77 63 0 51 25 33 25 0 Prognos

17. Finns redovisn. av miljöaspekter. internt och externt 23 28 0 57 8 0 13 0 18. Finns redovisn. av skatt:

21. Finns inilationskorrigerad redovisning for: a) Resultat 31 19 0 0 0 O O 0 b) 0 0 0 0 0 0 0 0 Ställning “ Nettometoden förekommer i moderbolagens redovisning ”Informationer finns i 54 % i fotnot till resultaträkningen

sou 1978:63

Bilaga 2 Förslag till lag (0000:000)

om riks-

dagsledamöters närvarorätt vid

statliga aktiebolags bolagsstämmor ,i

Riksdagsledamot har rätt att närvara vid bolagsstämma som hålls i aktiebolag med mer än 50 anställda, om staten direkt äger minst hälften av aktierna. Vill han yttra sig på stämman, skall han senast tre dagar före densamma göra anmälan härom till bolaget. Underrättelse om tid och plats för bolagsstämma som här avses skall senast två veckor Före stämman tillställas riksdagens lörvaltningskontor.

Statens 1978

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

relationer mellan staten och svenska kyr- 59. JK-ämbetet. Ju. 1. Stat-kyrka. Ändrade 60. Arbetsmarknadspolitik i förändring. A. kan. Kn. framtida organisation. Kn. 61. Biståndets organisation. Ud. 2. Stat-kyrka. Bilaga 1. Kyrkans i delfrågor. Kn. 62. Regionalpolitiska stödformer och styrmedel. A. 3, Stat-kyrka, Bilaga 2-12. Utredningar 4. Skolplanering och skolstorlek. Faktaredovisning och bedöm- 63. Riksdagens insyn i statliga företag. I. ningsunderlag. U. 5. Föräldrautbildning. S. 6. Ny skogspolitik. Jo. 7. Skog för framtid. Jo. 8. Hyresrätt 2. Lokalhyra. Ju. 9. Ny konkurrensbegränsningslag. H. 10. Barnets rätt. 1. Om förbud mot aga. Ju. 11. Kapitalmarknaden i svensk ekonomi. E. 12. Kapitalmarknaden i svensk ekonomi. Bilaga 1. E. 13. Kapitalmarknaden i svensk ekonomi. Bilaga 2-4. E. 14. Arbete åt handikappade. A. 15. Praktikfrágor-átgärder i ett kort perspektiv. U. 16. Regional konsumentpolitisk verksamhet. H. 17. Energi. I. 18. Öresundsförbindelser. K. 19. Öresundsförbindelser. Bilaga A. Ritningar. K. 20. Öresundsförbindelser. Bilaga B. Konsekvenser för företag och hushåll. K 21. Bemanning av fartyg. K 22. Energi, strukturomvandling och sysselsättning. A. 23. Växtförädling. Jo. 24. Ny renhållningslagstiftning. Jo. 25. Etablering av miljöstörande industri. Bo. 26. Hälso- och sjukvârdspersonalen. S. 27. Fortsatt körkortsreform. K. 28. Kvinnors förvärvsarbete ochförvärvshinder. A. 29. Arbete i jordbruk och trädgård. A. 30. Brand inomhus. Bo. 31. Trafikpolitik-kostnadsansvar och avgifter. K. 32. Ny indelningslag för kommuner, landstingskommuner och församlingar. Kn. 33. Ordningsvakter. Ju. 34. Förstärkt skydd för fri- och rättigheter. Ju. 35. Regional utvecklingsplanering, länsplanering, vidgad länsdemokrati. Kn. 36. Arrenderätt 1. Ju. 37, Hotell- och restaurangbranschen. H. 38. Jämställdhet i arbetslivet. A. 39. Föräldraförsäkring. S. 40. Tvistlösning på konsumentområdet. H. 41, Statlig personalutbildning. B. 42. Kommunernas medverkan i sysselsättningsplanering. A. 43. Miljökostnader. Jo. 44. Kommunalt hälsoskydd. S. 45. Allmän arbetslöshetsförsäkring. A. 46. Att främja regional utveckling. l. 47. Att främja regional utveckling. Bilagedel. l. 48. Konkurrens på lika villkor. B. 49. Energi. Hälso-miljö- och säkerhetsrisker. l. 50. Ny vârdutbildning. U. 51. Svensk trädgárdsnâring. Jo. 52. Lägg besluten närmare människorna! Kn. 53. Förbud mot investeringar i Sydafrika. H. 54. Personregister-Datorer-Integritet. Ju, 55. Att sambo ochgifta sig. Ju. 56. Kultur och information över gränserna. Ud. 57. Resor till arbetet. A. 58. Organisatoriska frågor inom länsstyrelsen. Kn.

KUNGL. BIBL.

l978 -lU- 27

.sjpgmem

Statens offentliga 1978 utredningar

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet Arbetsmarknadsdepartementet Hyresrätt 2. Lokalhyra. [8] Sysselsättningsutredningen. 1. Arbete åt handikappade. [14] 2. Barnets rätt. 1.Om förbud mot aga. [10] Energi, strukturomvandling och sysselsättning. [22] 3. Kvinnors Ordningsvakter. [33] förvärvsarbete och förvärvshinder. [28] 4. Kommunernas medver- Förstärkt skydd för fri» och rättigheter. [34] kan i sysselsättningsplanering. [42] 5. Resor till arbetet. [57] S, Arrenderätt 1.[36] Regionalpolitiska stödformer och styrmedel. [62] Personregister-Datorer-lntegritet [54] Arbete ijordbruk och trädgård. [29] Att sambo och gifta sig. [55] Jämställdhet i arbetslivet. [38] JK-ämbetet. [59] Allmän arbetslöshetsförsäkring. [45] Arbetsmarknadspolitik i förändring. [60] Utrikesdepartementet Kultur och information över gränserna, [56] Bostadsdepartementet Biståndets organisation. [61] av miljöstörande industri. Etablering [25] Brand inomhus. (301. Socialdepartementet Föräldrautbildning. [5] lndustridepartementet Hälso- och sjukvårdspersonalen. [26] Energikommissionen. 1. Energi. [17] 2. Energi. HâIso-miljö- och Föräldraförsäkring. [39] säkerhetsrisker. [49] Kommunalt hälsoskydd. [44] Expertgruppen för regional utredningsverksamhet. 1. Att främja regional utveckling. [46] 2. Att främja regional utveckling. Bilagedel. Kommunikationsdepartementet [47] 1975 års danska och svenska öresundsdelegationer. 1.Öresunds- Riksdagens insyn i statliga företag. [63] förbindelser. [18] 2. Öresundsförbindelser. Bilaga A. Ritningar. [19] 3. Öresundsförbindelser Bilaga B. Konsekvenser för företag och Kommundepartementet hushåll, [20] Kyrkoministerns Ändrade relationer stat-kyrka grupp. 1.Stat-kyrka. Bemanning av fartyg. [21] mellan staten och svenska kyrkan. [1] 2. Stat-kyrka. Bilaga 1. Fortsatt körkortsreform. [27] Kyrkans framtida organisation. [2] 3. Stat-kyrka. Bilaga 2-12. TrafikpoIitik-kostnadsansvar och avgifter. [31] Utredningar i delfrâgor. [3] Ny indelningslag för kommuner, lendstingskommuner och försam- Ekonomidepartementet lingar. [32] Kapitalmarknadsutredningen. 1. Kapitalmarknaden i svensk eko- Regional utvecklingsplanering, länsplanering, vidgad länsdemokrati. nomi.[1 1] 2. Kapitalmarknaden i svensk ekonomi. [35] Bilaga 1.[12] 3. Kapitalmarknaden i svensk ekonomi. Bilaga 2-4. [13] Lägg besluten närmare människorna! [52] Organisatoriska frågor inom länsstyrelserna. [58]

Budgetdepartementet Statlig personalutbildning. [4 11. Konkurrens på lika villkor. [48]

Utbildningsdepartementet Skolplanering och skolstorlek. Faktaredovisning och bedömningsunderlag. [4] Utredningen om vissa várdutbildningar inom högskolan. 1.Praktikfrågor-åtgärder i ett kort perspektiv. [15] 2. Ny várdutbildning. [50]

Jordbruksdepartementet 1973 års skogsutredning. l. Ny skogspolitik. [6] 2. Skog för framtid. [7] Växtförädling. [23] Ny renhállningslagstiftning, [24] Miljökostnader. [43] Svensk trädgårdsnäring. [51]

Handelsdepartementet Ny konkurrensbegränsningslag. [9] Regional konsumentpolitisk verksamhet. [16] Hotell- och restaurangbranschen. [37] Tvistlösning pá konsumentomrâdet. [40] Förbud mot investeringari Sydafrika. [53]

Anm. Siffrorna inom klammer betecknar utredningarnas nummer i den kronologiska förteckningen.

KUNGL. BIBL. 1978 -10- 2 7 STOCKHOLM