Personalutveckling, -vård, -planering : betydelsefulla förutsättningar för skolans elevvård : rapport från Elevvårdskommittén

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2013

PERSONAL- -utveckling »vård »planering betydelsefulla förutsättningar för skolans

,n

Statens offentliga utredningar

@@ SOU 1980: 50

@ Utbildningsdepartementet

Personal

-

utveckling

Vård

-

-

planering

för

betydelsefulla förutsättningar

skolans elevvård

från elevvårdskommittén

Rapport

Stockholm 1980

ISBN 91-38-05883-9 ISSN O375-25OX Gotab, Kungälv I980

Till statsrådet och chefen för

utbildningsdepartementet

Genom beslut den 30 mars 1978 bemyndigade regeringen chefen för utbildningsdepartementet att tillkalla en kommitté för att utreda organisation, innehåll, arbetssätt och arbetsformer i elewårdsarbetet.

Följande ledamöter och sakkunniga utsågs att utföra uppdraget:

Ledamöter Ann-Marie Petersson, fildr., kommunalråd, tillika ordf. (fr. o. m. den 1

juli 1978); Sven Backmann, skoldirektör, SACO-SR (fr. o. m. den l juli 1978); Jan Hedvall, sekreterare, Kommunförbundet (fr. o. m. den l juli

1978 t. o. m. 26 november 1979); Paul Jönsson, sekreterare, Kommunförbundet (fr. o. m. den 27 november 1979); Anna-Lisa Melldén, läns-

skolpsykolog, SÖ (fr. o. m. den 1 juli 1978); Solveig Paulsson, rektor,

TCO (fr. o. m. den 1 1978); Per-Ebbe Persson, ombudsman, LO

juli

(fr. o. m. den 6 april 1979);

Sakkunniga Lars Andrae, departementssekreterare, Utbildningsdepartementet

(fr. o. m. den l juli 1978 t. o. m. den 30 september 1979); Peter Honeth,

departementssekreterare, Utbildningsdepartementet (fr. o. m. den l oktober 1979); Tage Sjöberg, departementssekreterare, Socialdepartementet (fr. o. m. den 2 oktober 1978 t. o. m. den 15 november 1979); Sten Svensson, departementssekreterare, Socialdepartementet (fr. o. m. den 16 november 1979). Till sekreterare förordnades fr. o. m. den 1 1978 rektor Gert

juli

Berntsson och som biträdande sekreterare skolpsykolog Gunnel Colnerud fr. o. m. den 12 februari 1979 till den 15 augusti 1980, rektor Arne Ansiger fr. o. m. den 8 oktober 1979 och skolpsykolog Lena Rask fr. o. m. 22 september 1980. Biträden i utredningen är Eva Kirsebom fr. o. m. den 2 oktober 1978 till den 15 september 1980, Anita Johansson

fr. o. m. den 1 juli 1980 och Maj Andersson fr. 0. m. den l augusti 1980.

Ett antal experter biträder utredningen i arbetsgrupper, beredningsgrupper och i en referensgrupp. I denna rapport har i första hand medverkat experterna i elevvårds-

kommitténs arbetsgrupp för personalutveckling skoldirektör K G Bjarnehäll och psykolog Elisabeth Jonsson. Övriga experter som medverkat

är syo-konsulent Gun-Britt From, kurator Gunnel J elder, rektor Gunnar Thorsell samt experterna i referensgruppen docent Per Bolme och hemspråkslärare J acomien Holmgren, Riksförbundet Hem och Skola, stude-

rande Ann-Charlotte Eriksson, SECO och studerande Anna-Lena Granér, Elevförbundet. Kommittén har antagit elewårdskommittén.

namnet

I utredningens uppdrag ingår att göra en samlad genomgång och analys av elevvårdsarbetet i skolan. Av direktiven framgår också, att elevvårdskommittén skall belysa de förutsättningar som påverkar arbets-

miljön för både elever och personal. Arbetet skall i första hand inriktas

mot förebyggande insatser, som kan förbättra det psykiska och sociala klimatet i skolan. Några sådana förutsättningar är personalutveckling, personalvård och personalplanering. Elevvårdskommittén får härmed överlämna rapporten Personalut- — veckling, personalvård och personalplanering några betydelsefulla förutsättningar för skolans elewård.

Stockholm i november 1980

A nn-Marie Petersson

Paul Jönsson Anna-Lisa Melldén Sven Backmann

Per-Ebbe Persson Solveig Paulsson

/Gert Berntsson

A rne A nsi ger

Lena Rask

Innehåll

mledning

Sammanfattning

Ramarna 19 l för verksamheten 19 1.1 Författningar, avtal och läroplan 19

Arbetsmiljölagen

i skolan 21 Forskning kring arbetsnziljön 21 2.1 Några f orskningsrapporter 28 2.2 Något om SIA och LUT

Några faktorer i den fysiska miljön

3.1 29 Inledning till läroplanen 29

3.2 Den fysiska miljöns koppling

3.3 . . 30

Speciella miljöproblem

3.4 Skolstorlek . 31

3.5 . , , . . . . . 32

Den omgivande miljön

3.6 över och utveckling av den fysiska miljön 32

Inflytande 3.6.1 och renovering av skolor 32

Nybyggnation

3.6.2 Personal- och elevmedverkan i utformandet av

skolmiljön

och den arbetsmiljön 35

Persona/utveckling psyko-sociala

4.1 Arbetsmiljö och psykisk hälsa

4.2 Lokala ramar . . . . . 36

Resurser . 37 4.2.1 4.2.2 37 Personalplanering 4.2.3 Schema . . 39

. . . 39 4.2.4 Arbetsplan . . . . . 40 4.3 Arbetsledning 40

4.3.1 Arbetsledningens organisation

4.3.2 funktioner . . . . . . . 40 Arbetsledningens

4.3.3 Arbetsledningens betydelse för personalutveckling-

och elevvård . . _ . 42

personalvård

av skolledare 43 4.3.4 Utbildning och utveckling 44 4.4 Personalinflytande

6 Innehåll

4.4.1 Fackligt inflytande . . . . . . . . . . . . 44 4.4.2 Annat . . . . personalinflytande . . . . . 45 4.4.3 Arbetslag—arbetsenhet . . . . . . . . . . 47 4.4.4

Personalinflytandets betydelse för elewården och personalutvecklingen . . . . . . . . . . . 49

4.5 . . . . . . . . Samspel och utveckling . . . . 50 4.5.1 Samspel mellan vuxnaiskolan . . . . . . . 50

4.5.2 Samtalsgrupp . . . . . . . . . . . . .

51 4.5.3 Att hantera problem och konflikter . . . . . . 53 4.6 Personlig och . . . . . . .

yrkesmässig utveckling 54

4.6.1 . . . . . . . . Personlig utveckling _ . . 54

4.6.2 Yrkesmässig . . . . . . . . . .

utveckling 55 4.6.3 Introduktion av nyanställd personal . . . . . 57 4.6.4

Fortbildning och utvecklingsarbete . . . . . . 58

5 Personalplanerin . . . g på rektorsområdet . . . . . 61 5.1 Nuläget . . . . . . . . . . . . . . . . . 61

5.2 Undersökning rörande vikarieorganisationen i grundskolan

5.3 Förslag till av skolans

förändring personalplanering . . 64

avseende korttidsvikarier . . . . . . . . . . . - . 67 5.4 Ekonomiska . . . . . . . . . . . överväganden 69

6 Persona/vård . . . . . . . . . . . . . . . . 71 6.1 . . . . . . . 71

Personalproblem-elevvårdsproblem

6.2 Personalvårdens . . . . . . . . . . 72 organisation 6.2.1 Utveckling av . . . . . . . . . 72

arbetsmiljön

6.2.2 Företagshälsovård . . . . . . . . . . . 73 6.3 verksamhet . . . . . . .

Personalstödjande . i. 74

6.3.1 Inledning . . . . . . . . . . . . . . 74

6.3.2 Rådgivning . . . . . . . . . . . . 74

_. . 6.3.3 Stöd- och krissamtal . . . . . _. . . . . . 75 6.3.4 Terapi . . .. ._. . . . . . . . . . 75 6.3.5

Rådgivninginför förändring av arbetsuppgifter . . 75

6.4 . i. . . . . . . . . . 76

Anpassningsåtgärder

6.4.1 . . . . . . . . . 76

Rehabiliteringsutredning

6.4.2 Omplacering av skolans personal . . . . . . . 76 6.4.2.1 Introduktion vid . . . 77

omplacering . .

6.4.2.2 Ekonomiska ramar vid omplacering . . . 79 6.4.3 Inventering av arbetstillfällen . . . . . . . . . 79

6.5 överväganden . . . . . . . . . . . . . . . 79

7 . . . . . . . Bilagor, förteckning . . . . . . . 85

Bilaga l Exempel på moment som kan ingå i introduktion avtzyatzställdpersorzal. . . . . . . . . . . 85

Bilaga 2 Undersökning Iiörazzde vikarieorganisutioneni.

grundskolan . _. . . . . . . . . . . . 3.7 Enkätfornnz/âr .

Innehåll 7

rörande i grundskolan

Bilaga 3 Undersökning vikarieorganisationen över undersökta rektorsområden. . . . . 89 Förteckning

-80. . . . . . . . . . 9l Bilaga 4 Arbetsmiljöavtal, Miljö

5 SA MN :s rörande arbetshandi-

Bilaga handläggningscirkulär

Nr 4:1980 . . . l 13 kappade i statligt reglerad anställning

. . . . . . . l27 Bilaga 6 Exempel på rehabiliteringsutredning

av lärare och skolledare l3l Bilaga 7 Exempel på gjorda omplaceringar

av arbetstillfällen inom Bilaga 8 Exempel på inventering sko/förvaltningen i Nacka kommun samt några resultat av denna inventering . . . . . . . . . 135

Bilaga 9 Exempel på konferens om skolans psykiska arbetsmiljö

och kommun) . . . . . 139

Inbjudan praktikfall. (Nässjö

Bilaga 10 Exempel på arbetsvårdande åtgärder (Statens

Karlstad) . . . . . 147

personalnämnd, regionkontoreti

Förkortningar

AST Allmänt avlöningsavtal för statliga och vissa andra

tjänstemän

BRÅ Brottsförebyggande rådet FHV Företagshälsovård FoU Forsknings- och utvecklingsarbete LAS Lagen om anställningsskydd Lgr Läroplan för grundskolan LKP Lönekostnadspâlägg Ln Länsskolnämnden LO Landsorganisationen LOA Lagen om offentlig anställning LR Lärarnas Riksförbund LUT 1974 års lärarutbildningsutredning lvte/ lvtr Lärarveckotimme/ timmar MBA-KLU Medbestämmandeavtal för det kommunala undervisningsområdet MBL Lagen om medbestämmande i arbetslivet PLUS Plan över utbildning för skolledare

SACO/ SR Sveriges Akademikers Centralorganisation/ Statstjänste-

männens Riksförbund SAF Svenska arbetsgivarföreningen SAMN Statens arbetsmarknadsnämnd SAV Statens arbetsgivarverk SF Skolförordningen SFS Svensk författningssamling SIA Utredningen om skolans inre arbete SKAF Svenska kommunalarbetarförbundet SL Sveriges Lärarförbund SLA Särskilda löneanslaget SLUG Grundläggande utbildning av skolledare SOU Statens offentliga utredningar SPN Statens personalnämnd SPR Statens allmänna pensionsreglemente Stbrf Statsbidragsförordningen SÖ Skolöverstyrelsen TB Tilläggsbestämmelser

TCO Tjänstemännens Centralorganisation

UbU Utbildningsutskottet vte/ vtr Veckotimme/ timmar

Inledning

Bakgrund

Eleverna i dagens skola har ofta en svår situation. Kraven som ställs på

dem är många och möjligheterna att uppfylla dem varierar. Elevernas

förutsättningar i form av bl. a. individuella egenskaper och social bakgrund inverkar liksom skolpersonalens och föräldrarnas fordringar, förväntningar och stöd. I elevvârdskommitténs uppgifter ingår dels att föreslå åtgärder av förebyggande karaktär, dvs. sådana som kan förhindra att svårigheter uppstår, dels sådana åtgärder som kan vidtagas när problem uppstått. Kommittén skall enligt direktiven beakta bl. a. de analyser som utförts av SlA-utredningen. Elevvårdskommittén har tidigare i rapporten Försök med utvecklings-

arbete på elewårdsområdet (Ds U 1980: l) redogjort för kommitténs in-

ventering av försöks- och utvecklingsarbete samt diskuterat olika förutsättningar f ör utvecklingsarbete. I kommitténs diskussionspromemoria Samverkan mellan skolan och

andra samhällsorgan (Ds U 1980:2) föreslås en rad åtgärder för att för-

bättra samarbetet mellan olika förvaltningar som har med barn och ungdom att göra. I utredningens huvudbetänkande kommer bl. a. frågor rörande samverkan mellan hem och skola, elewårdens organisation, olika personalkategoriers roll i elewårdsarbetet, hur skolsvårigheter analyseras, hur man förebygger och åtgärdar problem och speciella elewårdsfrågor för gymnasieskolan att behandlas.

I föreliggande rapport diskuteras vilka möjligheter som finns att före-

bygga svårigheter för elever genom att utveckla, planera och organisera skolans personal. Rapporten är i huvudsak inriktad på arbetet i grundskolan. Det utesluter inte att många av de överväganden som görs också är tillämpbara i gymnasieskolan. Elewårdskommittén avser att mera utförligt återkomma till förhållandena i gymnasieskolan i huvudbetänkandet.

Kostnaden för personalen är den ojämförligt största delen av samhäl-

lets utgifter för skolan. I rapporten finns förslag till förbättringar samt uppslag och idéer som kan bearbetas och utvecklas på den egna arbets-

platsen. Eleverna och skolpersonalen har en gemensam arbetsmiljö. I elever-

l2 Inledning

nas arbetsmiljö ingår skolpersonalen som en mycket viktig del, liksom eleverna är en viktig del av skolpersonalens arbetsmiljö.

Målen för skolans versamhet framgår bl. a. av skollagens första paragraf. Följande citat hämtade ur Läroplan för grundskolan, Lgr 80, Mål och

riktlinjer, belyser skolans människosyn:

Grundskolan är en del av samhället. Läroplanen speglar demokratins samhällssyn och människosyn: människan är aktiv, skapande, kan och måste ta ansvar och söka kunskap för att i samverkan med andra förstå och förbättra sina egna och sina medmänniskors livsvillkor. Skolans innehåll och arbetssätt måste vara så utformat att det befrämjar denna samhälls- och människosyn. Skolan har skyldighet att ge eleverna ökat ansvar och medinflytande i takt med deras stigande ålder och mognad. Det är en huvuduppgift för skolan att eleverna får goda kunskaper och färdigheter. Skolan skall genom skolarbetet och i samarbete med hemmen stimulera elevernas verksamhetslust och fostra dem till ansvar, till goda arbets- och fritidsvanor och till ett demokratiskt handlingssätt. Omtanke om elevernas psykiska och fysiska hälsa skall prägla skolans arbete och miljö. Såväl lärare som skolledning, elevvårdspersonal och annan personal skall i samverkan med elever och föräldrar verka för en god arbetsmiljö.

Människan har behov av att utveckla sina känslo- och tankemässiga tillgångar. Man bör utgå ifrån att varje elev har en önskan och förmåga att

inhämta kunskap samt en vilja att aktivt söka kunskap och upplevelser.

Genom stark styrning och kontroll kan dessa behov undertryckas. Genom tvång, negativ kritik och kan människans ut-

prestationsjämförelser vecklingsmöjligheter hindras. Det fria valet är en viktig princip för den

enskilda eleven men gör det samtidigt svårt för dem som skall organisera skolverksamheten. Ett fritt val betyder dock inte en total frihet utan en frihet där individen lär sig ta hänsyn till andra människor. Målet är en öppen hänsynsfull människa med förmåga till inlevelse och relationer med andra. All vistelse i skolan skall vara utvecklande och inspirera till positiva sysselsättningar hemma och på fritiden. Personlighetsutveckling är mycket fråga om den anda och de arbetsformer som präglar skolarbetet. Elevens aktiva medverkan har en avgörande betydelse. Samverkan mellan elever och vuxna är lika viktig som ett fungerande samarbete mellan vuxna i och utanför skolan. Eleverna bör aktivt deltaga i planeringen och utformningen av det dagliga arbetet t. ex. i klassråden. Ett sådant deltagande innebär en social träning och utveckling. Skolans ansvar för elevernas personlighetsutveckling vilar på all personal i arbetslaget men i första hand på klassföreståndaren i samspel med föräldrar och elever. Förutom de lärare och den övriga personal som möter eleverna i undervisningssituationen har även personal, som inte ingår i arbetslaget, del i elevernas personlighetsutveckling. Skolpersonalens inställning, kunskaper och förmåga är av avgörande betydelse

för möjligheterna att positivt påverka elevernas utveckling.

Den förenings- och fritidsverksamhet som sker i anslutning till skolan bidrar också till elevernas utveckling. Regelbundna kontakter mellan ansvariga för denna verksamhet och skolans personal har stor betydelse för att utveckla en helhetssyn på eleven och all verksamhet under den samlade skoldagen.

Inledning 13

Ett nära samarbete med hemmen är en nödvändig förutsättning för ett ömsesidigt stöd och en bättre förståelse för eleven. Kunskap om elevens bakgrund underlättar skolpersonalens förståelse för elevens situation och reaktioner. Genom att t. ex. föräldrarna ges tillfälle att se eleven i klassen eller gruppen får de en bättre uppfattning om elevens föroch Samarbetet underlättas om skolan redan

utsättningar möjligheter.

från skolstarten etablerar en regelbunden kontakt med hemmet. Grundvalen för att skolan skall kunna bistå eleverna i deras personlighetsutveckling är kunskap om deras behov och förutsättningar. Skolans personal bör i samspel med eleven och elevens föräldrar göra klart

för sig vilka behov skolan kan hjälpa eleven att tillgodose och på vilket sätt. Strävan måste vara att skapa inlärningssituationer och att hjälpa eleven att åstadkomma inlärnings- och utvecklingsmöjligheter. själv

I detta samarbete är det viktigt att utgå ifrån att alla, både barn och vuxna. är mänskliga resurser med värdefulla tillgångar.

Arbetssätt

Den naturliga vägen till ökad förståelse människor emellan är samtalet. Det är väsentligt att eleven får möta kamrater och personal som öppet kan ge uttryck för sina känslor, erfarenheter, värderingar, förväntningar och upplevelser. I ett sådant klimat vågar eleven tro på sig och sin

själv förmåga och får därmed självtillit som, parad med respekt för andra, är

nödvändig i den egna utvecklingen. Eleven lär sig också att även de vuxna utvecklas och förändras. Strävan att utveckla ansvar, solidaritet, respekt och mås-

självdisciplin

te stödjas. Detsamma gäller utveckling av samarbete och demokratiskt handlande. Det innebär att skolan måste ge eleverna tillfälle till sam-

arbete, ge dem att ta ansvar för egna handlingar och möjlighemöjlighet ter att se vilka konsekvenser handlingar och beslut har för dem själva

och andra. Att diskutera och bearbeta av handlingar är nödvän-

följder

digt för att lära sig solidaritet och respekt för andra.

självdisciplin,

När olika behov och motiv ställs mot varandra kan det leda till konflikter. Konflikter behöver inte vara av ondo. I en konflikt ligger också en inneboende till utveckling. Genom att försöka lösa konflik-

möjlighet

ter påverkar man det som händer och kan förändra situationen. Barn vill som regel, i lika hög grad som vuxna, ha ordnade arbetsförhållanden. Störande beteende kan ibland ses som en reaktion på att man inte tagit vederbörlig hänsyn till elevernas behov. Dessa känner sig då de vuxnas normer. En aktiv gemensam bearbetning t. ex. i påtvingade klassrådet visar att man tillmäter både elevernas och personalens upplevelser betydelse och kan positivt påverka arbetsförhållandena. Känslor kan vara både positiva och negativa, båda är lika påtagliga för individen. Urladdningar och aggressioner bör inte alltid undertryckas eller förnekas. Målet bör istället vara att lära sig bearbeta och hantera negativa upplevelser och ge uttryck för både positiva och negativa känslor.

l4 Inledning

Då problem uppstår

Det kommer alltid att finnas problem i skolan och elever och skolpersonal som av olika anledningar har svårt att finna sig tillrätta. Skolan skil-

jer sig i det avseendet inte från andra arbetsplatser.

Problemen kan ta sig många olika uttryck. Elever kan uttrycka disharmoni och otillfredsställelse med tillvaron bl. a. genom Skolvägran med stark ångest för skolan, aggressivitet och ständiga konflikter med omgivningen, passivitet eller skolk. Missbruk av alkohol och narkotika är ett annat allvarligt symptom. Orsakerna kan sökas i skolan, i upp-

växtmiljön eller hos individen Missbruket leder i sig till att prosjälv.

blemen ökar eller att nya problem uppstår. Arbetssättet eller innehållet i skolans verksamhet kan vara sådant att väsentliga behov för vissa elever inte tillgodoses. l protest mot detta kan dessa elever inte acceptera skolans förväntningar även om de anser att de är berättigade. Det finns också elever som upplever att skolans krav inte är berättigade eller uppfattar skolans krav ifråga om ordning och prestationer som alltför stora. De tycker kanske att skolan känns främmande med hänsyn till deras egna erfarenheter och förväntningar. De kanske inte känner sig

ha möjlighet att påverka arbetet och upplever tvång och ofrihet. Täta lärarbyten ger en bristfällig kontinuitet i undervisningen och då-

lig social trygghet i gruppen. Tillfälliga vikarier utan kunskaper om arbetet i skolan kan inte förväntas upprätthålla en acceptabel verksamhet. Detsamma gäller personal som är i behov av personalvårdande in-

själv

satser. Elevernas upplevelse av trygghet och är starkt be-

arbetsglädje

roende av den personal som de är tillsammans med. Många elever får inte den arbetsro de behöver i klassen. De blir störda av andra elever som inte finner sig till rätta eller som utan hänsyn gör vad som faller dem in. och hänsyn utvecklas när eleverna

Självdisciplin

lär sig att ställa egna känslor och behov i relation till andra människors känslor och behov. Det är inte enbart den sociala i skolan

miljön som kan skapa otrygghet, även den fysiska miljön kan bidra till detta. Elever kan uppleva kor-

ridorer, skolgård, skolmåltidslokaler och toaletter som skrämmande. Trängseln i nedslitna, överbelagda skolor med brist på utrymmen för eleverna kan vara psykiskt påfrestande. Stress kan också utlösas av organisatoriska förhållanden t. ex. schemats utformning. Elevernas utveckling och sättet att fungera tillsammans med andra

präglas i hög grad av uppväxtmiljö och hemförhållanden. Men också skolmiljön och den kunskaps- och personlighetsutveckling som sker där är av betydelse. Brist på stimulerande boendemiljö, fritidsutbud och

mänskliga relationer kan påverka människor negativt. En stimulerande

skolmiljö kan i någon mån kompensera dessa brister.

Olikheter i den sociala bakgrunden med dess skilda normer och kulturella mönster kan medföra att störningar och problem uppstår i mötet med skolans värderingar. Barn från vissa grupper inom samhället har andra traditioner än elever och personal i skolan. En så-

majoritetenav

dan grupp är invandrarbarnen, där hemmets och skolans normer kan

skilja sig väsentligt.

Inledning 15

Många orsaker till störningar som vid första påseende förefaller vara

av individuell natur kan i själva verket vara relationsproblem. Det är

alltså relationen som är problemet, inte någon av de berörda personerna. Variationer i den intellektuella kapaciteten är i sig inget problem men vissa arbetssätt i skolan kan missgynna eller dåligt tillvarata somliga elevers förmåga. För att analysera svårigheter och lösa problem bör personalen tillsammans med elever och föräldrar sträva efter ett målinriktat samspel där man varandras specialkunskaper och individuella förut-

utnyttjar

sättningar.

Personlighetsutveckling

Det är Skolstyrelsen i kommunen som ytterst har ansvaret för att riksdagens beslut rörande skolan förverkligas. En av de viktigaste förutsättningarna för att skolan skall uppnå uppställda mål är en väl fungerande personal. Skolpersonalen är också den viktigaste faktorn när det gäller att skapa trivsel och arbetstillfredställelse hos eleverna och hindra att problem och svårigheter uppstår. Enligt läroplanens människosyn är eleven skapande och aktiv. Elevvårdskommittén menar att detta i lika hög grad måste gälla personalen i skolan. Utvecklingen av dessa värdefulla egenskaper kan ibland försvåras. Anledningen till det kan sökas i många olika förhållanden, i t. ex. sättet att organisera skolverksamheten, brister i utbildningen, motsägelsefulla krav i lärarrollen och personliga problem. l kommunernas ansvar för skolan ingår en omsorgsfull personalplanering. Det innebär att skolan förses med personal i tillräcklig omfattning, att personalen har erforderliga kvalifikationer, att personal tages om hand och utvecklas, och att om personalproblem dessa

uppstår, kan

hanteras på ett för personalen, eleverna och samhället tillfredsställande sätt.

Skolans arbetsmiljö varierar mellan olika kommuner, skolor och klasser. Arbetsmiljön är beroende av arbetssituationen i klassen eller skolan

liksom arbetssituationen är beroende av och

arbetsmiljön. Arbetsglädje

trivsel bland skolans personal och elever motsvaras inte alltid av t. ex.

lokalmässiga förutsättningar. I den perfekta skolbyggnaden kan man

finna en verksamhet som år dålig för både elever och vuxna. Det är många faktorer som skall samverka för att eleverna skall utvecklas och tillägna sig de kunskaper och färdigheter som avses i skolans mål. En

god fysisk miljö och en god psyko-social miljö, med allt vad som inryms i dessa benämningar, måste erbjudas varje elev. Sambandet mellan elevernas och personalens arbetsmiljö och arbets-

situation är uppenbar. Skolan är elevernas och skolpersonalens gemensamma arbetsplats. Elever och skolpersonal år beroende av varandra i arbetet. Läraren är arbetsledare för klassen eller gruppen på samma sätt som rektor är arbetsledare för rektorsområdet. Flertalet elementära behov som trygghet, arbetsro, uppskattning, arbetstillfredsställelse osv. är

16 Inledning

gemensamma för elever och vuxna i skolan. Utveckling av förutsättningarna för att tillfredsställa dessa behov, både för elever och personal, är en viktig elevvårdsuppgift.

Sammanfattning

I kap. 1 beskrivs några av de dokument som reglerar skolans verksamhet och Förutom skollag, skolförordning och läroplan berörs

arbetsmiljö. arbetsmiljölag och avtal.

I kap. 2 lämnar vi en översiktlig redogörelse för några olika forsk- De flesta behandlar lä-

ningsprojekt kring skolans arbetsmiljö. projekten

rarnas arbetssituation, några behandlar andra personalkategorier i skolan. Undersökningarna Det

ger inte någon enhetlig bild av arbetsmiljön.

finns stora skillnader mellan olika lärargrupper och olika stadier. I flertalet av de refererade undersökningarna framhålls att läraryrket är psykiskt påfrestande. I några anges också att en stor del av lärarna känner tillfredställelse med sitt arbete. En av de vanligaste anledningarna till

missnöje är brist på inflytande över arbetssituationen. Andra sådana är

problem i relationerna till skolledningen eleverna. Man

och upplever

också osäkerhet rörande de egna arbetsinsatserna i förhållande till uppställda mål och omgivningens förväntningar. Ibland påtalas också tidsbrist och brist på lokaler. De redovisade undersökningarna berör endast skolpersonalens ar-

betsmiljö. Någon undersökning som behandlar skolmiljön ur både ele-

vers och personals synpunkter samtidigt har inte funnits tillgänglig. En studie av i skolan som visar olika önskemål, be-

arbetsmiljön gruppers

hov och svårigheter relaterade till varandra skulle vara mycket angelägen.

I kap. 3 redovisas en rad faktorer i den fysiska miljön som har betydelse för skolans psykosociala miljö. Sådana är t. ex. skolanläggningarnas storlek och utformning, närmiljön runt skolan samt speciella miljö-

problem i t. ex. och verkstäder. Stora skolanläggningar, sär-

slöjdsalar

skilt stora högstadieskolor, kan ge upphov till problem och störningar för både personal och elever. Skolans personal och elever bör delta i ut-

formningen av skolmiljön. I kap 4 behandlas personalutveckling och psyko-social arbetsmiljö.

De enskilda skolenheternas verksamhet styrs av en rad faktorer, t. ex.

tilldelade resurser, personalens sammansättning och schemats utform-

ning, men personalen och eleverna har möjlighet att påverka utforrn-

ningen. Det kan ske t. ex. vid utformningen av skolans arbetsplaner. Skolledningen har stor betydelse för skolans funktion. Den skall vara demokratisk, samordna verksamheten, vara elevvårdande, personalvårdande och personalutvecklande.

l8 Sammanfattning SOU 1980: 50

Personalens inflytande regleras bl. a. genom Medbestämmandelagen samt skolförordningens bestämmelser om konferenser och enskilt inflytande. Det är viktigt med personalinflytande för en god personalutveckling och elevvård. Arbete i arbetslag har stor betydelse för elevernas och personalens trygghet och utveckling. Arbetslaget borde få större frihet att disponera tilldelade resurser i form av bl. a personal, lokaler och tid. Att arbeta i arbetslag är ett sätt att förbättra relationerna, samtalsgrupper är ett annat. På skolan behöver man en beredskap för att hantera problem och konflikter också bland personalen. Det borde vara en

rättighet både för elever och personal att få hjälp i konfliktsituationer.

Utbildning och träning i konfliktlösning är angelägen för all skolans personal. För att ge eleverna goda betingelser för utveckling och inlärning behöver personalen utvecklas både personligt och yrkesmässigt. En sådan utveckling kan ske t. ex. genom fortbildning och utvecklingsarbete. Studiedagstid kan användas för att starta utvecklingsarbete som utgår från en analys av den egna skolans problem. All nyanställd personal bör få en ingående introduktion på arbetsplatsen. I kap. 5 lämnas en redogörelse för personalplaneringen på rektorsområdet, framför allt beträffande problemen med korttidsvikarier. I en undersökning kartläggs handläggningen av vikariat omfattande kortare tid än 30 dagar. Det vanliga sättet att hantera korttidsvikariat medför betydande elewårdsproblem. Vi anser att korttidsvikarier inte skall anställas. I stället bör en överanställning motsvarande korttidsfrånvaron prövas. Tillgänglig personal får omdisponeras inom arbetsenheten eller rektorsområdet i den utsträckning personal är frånvarande under kortare

tid. Som en konsekvens av detta bör begreppet tjänster för lärarvikarie

ersättas med extra och extra-ordinarie i den omfattning som er-

tjänster

fordras för att ersätta beräknad för lärare.

korttidsledighet I kap. 6 ges en översikt över olika former av personalvård. Genom un-

dersökningar som dels Kommunförbundet, dels elewårdskommittén

gjort framgår att personalvården befinner sig på olika utvecklingsnivåer

i kommunerna. Bristande förutsättningar att vidtaga anpassningsåtgärder kan medföra svåra elevvårdsproblem. Vi framhåller vikten av att samtliga kommuner utvecklar personalvården också inom skolans område. Utformningen och handhavandet av det särskilda löneanslaget diskuteras. Vi poängterar vikten av att kommunerna i större utsträckning

prövar möjligheten att inrätta personliga tjänster i skolan. Fortbildning

rörande personalvård bör kontinuerligt anordnas för handläggare av

personalvårdsärenden och arbetsledande personal i kommunen. Per-

sonalvården på den egna skolan bör bli föremål för återkommande diskussioner.

1 Ramarna för verksamheten

1.1 Författningar, avtal och

läroplan

Målen för skolans verksamhet finns angivna i skollagens första paragraf. Denna lag innehåller i övrigt grundläggande bestämmelser om all skolverksamhet, t. ex. föreskrifter om primärkommunernas att skyldighet anordna grundskola, föreskrifter om skolstyrelse, elevområden och skolpliktens längd. Skollagens bestämmelser kompletteras av bestämmelserna i skolför-

ordningen. Här regleras bl. a. undervisningens organisation, vilka kon-

ferenser som skall finnas vid skolenhet, skolledares och lärares

varje

åligganden. Vidare finns föreskrifter om organisationen av för

tjänster

skolledare och lärare samt behörighetsvillkor för dessa

tjänster. Enligt skolförordningen fastställer regeringen en läroplan. Denna anger mäl och riktlinjer för skolans arbete samt allmänna anvisningar för

skolans verksamhet. I läroplanen ingår också timplaner med anvisningar samt kursplaner.

Arbetsmiljölagen samt lagarna om anställningsskydd, offentlig an-

ställning, facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen och lagen om medbestämmande i arbetslivet (MBL) gäller också på skolans område. Verksamheten i skolan regleras även genom avtal mellan de olika personalorganisationema och staten resp. kommunerna. Exempel på sådana avtal är det Allmänna samt de olika medbestäm-

arbetsmiljöavtalet

mandeavtalen.

Arbetsmiljölagen

Lagstiftningen på arbetsmarknadsområdet avser som vi tidigare fram-

hållit även skolan.

Arbetsmiljölagen gäller följaktligen för all personal i skolan. Elever fr. o. m. åk 7 i grundskolan skall vid tillämpningen av vissa bestämmel-

ser i lagen likställas med arbetstagare. Detta gäller bl. a. rörande kap. 2 och 3 om beskaffenhet och allmänna för ar-

arbetsmiljöns skyldigheter

betsgivare och arbetstagare. Däremot omfattas inte eleverna av lagens regler om skyddsombud och skyddskommittéer. I prop. 1976/77: 149 uttalades dock att det kunde vara värt att pröva systemet att elever utser

20 Ramarna SOU 1980250 för verksamheten

skyddsassistenter och adjungerande ledamöter i skyddskommittéer.

Skolöverstyrelsen fick regeringens uppdrag 1978-02-16 att utreda frågan

om elevernas medverkan i arbetet med skolans arbetsmiljö.

I slutbetänkande (SOU 1976:1) betonas att

Arbetsmiljöutredningens

skall utformas med sikte på att mänskliga behov i

arbetsmiljön främja

vid bemärkelse. Arbetsförhållandena skall anpassas till människans förskall anordnas så utsättningar i fysiskt och psykiskt avseende. Arbetet att arbetstagaren kan påverka sin arbetssituation. Frågor om rela-

själv

tionerna mellan människorna på arbetsplatsen inryms i den bedömning som från psykologisk och social synpunkt skall ske av den fysiska aroch arbetets uppläggning. Utredningen har varit noga med

betsmiljön att framhålla olika miljöförhållandens andel i begreppet psykosociala

faktorer.

2 kap. som behandlar arbetsmiljöns beskaffenhet Arbetsmiljölagens

berör således också eleverna. l §. Arbetsmiljön skall vara tillfredställande med hänsyn till arbetets natur och den sociala och tekniska utvecklingen i samhället. Arbetsförhållandena skall anpassas till människans föutsättningar i fysiskt och psykiskt avseende. Det skall eftersträvas att arbetet anordnas så, att arbetstagare själv kan påverka sin arbetssituation. I propositionen anförs bl. a. att begreppet psykosociala faktorer i arbets-

miljön är omfattande och delvis svårfångat.

De psykosociala frågorna utgör sålunda inte någon avskild grupp av arbetsmiljöfaktorer. Psykosociala faktorer i arbetsmiljön framkommer genom att arbetsmiljön betraktas från psykologisk och sociologisk synvinkel. Detta perspektiv omfattar såväl fysiska som organisatoriska och sociala miljöfaktorer.

Arbetet skall enligt vara så riskfritt som möjarbetsrniljölagens synsätt

avseende och ge till engagemang och

ligt i fysiskt och psykiskt möjlighet arbetsglädje. Vid fördelning av arbetsuppgifter skall därvid hänsyn tas

till att människor är olika vad gäller bl. a. ålder, utbildning, yrkesvana, handikapp och övriga förutsättningar för arbetet. förutsättningarna att arbeta med

Arbetsmiljölagen ger de allmänna

utfärdar med föredessa frågor. Arbetarskyddsstyrelsen kungörelser skrifter och allmänna råd om Därutöver be-

arbetsmiljöns utformning.

driver arbetsmarknadens parter ett kompletterings- och förändringsarbete genom förhandling och avtal.

Tillsynsmyndigheter enligt arbetsmiljölagen är Arbetarskyddsstyrel-

sen och Yrkesinspektionen.

2 i skolan

Forskning kring arbetsmiljön

2.1 Några forskningsrapporter

skolans har hittills huvudsakligen inriktats

Forskning kring arbetsmiljö

på studier av undervisningen och effekter av olika pedagogiska metoder. Endast ett mindre antal har studerat relationerna mel-

forskningsprojekt

lan människor i skolan eller hur skolans organisation påverkar de människor som arbetar där. Flertalet undersökningar är lokala utvärderingar av en eller flera lä- När det gäller övrig skolpersonal finns ytterst

rargruppers arbetsmiljö.

få undersökningar. Under 1970-talet har lärarnas upplevelse av sin arbetssituation dokumenterats några större undersökningar som genom personalorganisationerna initierat. avser endast att ge en översiktlig bild av

Följande sammanställning

i skolan under senare år.

den forskning som bedrivits kring arbetsmiljön

till en undersökning av Sveriges Lärarförbund (SL) tog 1970 initiativ lärarnas arbetssituation och lärarnas i syn på graden av måluppfyllelse grundskolan. SL motiverade denna undersökning med att inga tidigare

utredningar hade belyst lärarnas arbetssituation i skolan ur arbetsmiljö-

aspekten.

Av undersökningen som redovisas i Insyn i skolan (Klason 1971)

framgår bl. a. att lärarna kände distansen till läroplanens mål alltför stor i relation till de egna insatserna. Detta skapade en känsla av otillräcklig-

het och konflikt. Nästan en tredjedel av lärarna fann att deras arbets-

situation på många sätt var otillfredsställande och 25 % av högstadielärarna önskade att, om tillfälle få övergå till annan även

bjöds, tjänst,

om detta innebar en lägre lön för deras del. I TCO-undersökningen Tjänstemännens arbetsmiljöer (1976) ingick bl. a. 444 medlemmar från Svenska Facklärarförbundet och 749 lärare från Undersökningen framhåller att man skall Sveriges Lärarförbund. betrakta som den totala omgivning i vilken arbetstagaren

arbetsmiljön

befinner kommer då att innefatta såväl de

sig, och arbetsmiljöbegreppet

fysiska som de psykosociala förhållandena på arbetsplatsen. I undersökningen framkom bl. a. att av de 24 undersökta yrkesförbunden anser fler medlemmar i Lärar-, Polis-, Facklärar- och Journalist-

förbundet att arbetet ofta är psykiskt påfrestande än vad medlemmarna

svarar de flesta inom i övriga förbund upplever. Samtidigt gruppen klass- och facklärare (87 % resp 89 %) att man känner tillfredsställelse med sitt arbete.

22 Forskning kring arbetsmiljön iskolan

Det behöver inte vara någon motsättning mellan att uppleva ett arbete som psykiskt påfrestande och samtidigt känna arbetstillfredsställelse. Arbeten som kännetecknas av stort ansvar,

möjlighet till egna initiativ

och beslut samt kontakt med andra människor är till sin karaktär psykiskt påfrestande, men också stimulerande, intressanta och utvecklande. De kräver ofta koncentration och uppmärksamhet och det är inte ovanligt att arbetstagaren upplever osäkerhet om hur han eller hon bäst skall utföra arbetsuppgifterna, samtidigt som omgivningen har stora krav och

förväntningar. När kraven överstiger en viss nivå upplevs arbetet som

enbart påfrestande. I SA C0-SR:s

arbetsmiljéiundersékning (1977) farm man att 64 % av lä-

rarna ansåg att deras arbete ganska ofta eller oftast var psykiskt påfrestande. Som orsaker till den psykiska förslitningen angav man främst de stora krav på uppmärksamhet som arbetet kräver, förväntningar som ställs från människor utanför arbetsstället och osäkerhet om hur arbetsuppgifterna bäst skall utföras.

Lärarna själva tecknade i de fria kommentarerna bilden av de trefal-

diga kraven man upplever från samhälle, elever och inte minst från sig att utföra ett bra arbete. Men samtidigt

själva var man osäker på hur dessa förväntningar och krav bäst skulle Lärarna

uppfyllas. upplevde det nästan

omöjligt att i en stor och heterogen klass komma ens i närhe-

ten av de mål som uttalas i läroplanen.

67 % av skolpsykologema att deras arbe-

ansåg i samma undersökning te ofta eller ibland var psykiskt påfrestande. Som orsaker till den psyki-

ska påfrestningen angav man främst att överordnade hade skilda

upp-

fattningar om hur arbetet skulle utföras, att man inte visste vad som för-

väntas av en samt osäkerhet om hur man bäst skulle utföra arbetet.

Till undersökningar av senare datum som kan komplettera bilden hör

rapporten Lärarnas arbetsmiljöi Malmöregionen vårterminen I 979”.

Undersökningen bygger på en enkätstudie och år 70-talstraditionell

också i den betydelsen att den genomförts i delvis facklig regi. En pro-

jektgrupp bestående av lärare från Lärarnas riksförbund, Svenska fack-

lärarförbundet och Sveriges lärarförbund har tillsammans med forskare utarbetat enkäten. Av rapporten framgår bl. a. att nästan alla lärare

(92 %) anser att lâraryrket är psykiskt påfrestande. En fjärdedel resp en tredjedel har haft känslor av ångest och svårigheter med sömnen inför

den kommande arbetsdagen. Inte mindre än 40 % av lärarna har någon gång allvarligt funderat på att byta Mer än hälften av dessa är

jobb.

yngre lärare.

Den senaste och största undersökningen som gjorts är Arbete, hälsa

och välbefinnande för lärare och skolledare inom grundskolan samt för lärare inom barnomsorgen. Brenner m. fl. (1980).

Undersökningarna ingår i Nordstressprojektet och omfattar i Sverige

närmare 2 000 lärare inom Sveriges lärarförbund och Svenska facklärarförbundet.

Projektets syfte är att undersöka i vilken utsträckning man inom olika lärargrupper har arbetsuppgifter och arbetsförhållanden som innebär

”trivsel eller ”vantrivse1”, med lång återhämtningspsykisk påfrestning tid efter arbetets slut, främlingskap inför arbetsuppgifterna och försäm-

Forskning kring arbetsmiljön iskolan 23

rat hälsotillstånd med ökad frekvens av psykosomatiska symptom. Det har under senare år framstått allt tydligare att dessa problem inte enbart hänger samman med arbetets art, utan i hög grad också med organisato-

riska brister i arbetsmiljön.

Man ville också klarlägga vilka faktorer som generellt leder till arbetstillfredsställelse. Vidare avsåg man att undersöka eventuella samband mellan de pedagogiska målen och ramarna, arbetssätt, lärarnas trivsel i arbetet, deras fritidsaktiviteter samt medicinska besvär och frånvaro från arbetet. Enligt undersökningen är brist på inflytande över arbetssituationen en av de allvarligaste orsakerna till stress för lärarna i grundskolan. Relationer till eleverna är en annan. Känsla av tidsbrist och dåliga eller för få lokaler är också faktorer som upplevs som pressande. till inflytande år beroende av många olika variabler. För-

Möjligheten

hållandet till skolledningen är en. Den grupp som här upplever de största problemen är lågstadielärama. Detsamma gäller stressfaktom tidsbrist. Relationen till eleverna som allvarlig stressfaktor ökar med elevernas ålder och upplevs som svårast på högstadiet. Trots att t. ex. nårområdets struktur med bostadsform och ekonomiska förutsättningar spelar in framlåggs teorin att elevernas förhållande till lärare, skolledning och även sinsemellan mera bestäms av de vuxnas attityder till skolarbetet och till eleverna än av olika socioekonomiska och administrativa förhållanden. Elevernas beteende sådant det formas av såväl attityder som närområdets struktur liksom antalet elever en lärare möter spelar roll för det sociala klimatet, vilket i sin tur påverkar känslan av inflytande på arbetet. Ett svagt inflytande ger lägre tolerans för alla enskilda påfrestningar som ingår i arbetet. Man utgår i rapporten från att totalt ca l/ 4 av lärarna i grundskolan utgör högriskgrupper, dvs är utsatta för sådan psykisk påfrestning att fara finns för såväl det psykiska vålbefinnandet som den fysiska hälsan. De återfinns framför allt på högstadiet. Bland symptomen har man kon-

staterat hjärt- och magbesvär, besvär med rygg och leder, psykiska rubb-

ningar samt flykthandlingar fysiskt genom att vara borta från skolan,

psykiskt genom att vilja lämna låraryrket eller ångra att man blev lärare.

För skolledamas del framkom en mycket positiv bild av arbetsförhål-

landena i skolan i jämförelse med lärarnas bedömning. Rapporten över undersökningen av den fysiska miljön visar att en lä-

rare som vill undvika stressbetingade hälsorisker bör söka sig till en relativt nybyggd skola på landsbygden eller i en mindre tätort med min-

skande befolkning, som bor i enfarniljshus. Skolan bör helst omfatta låg-

och mellanstadium, ha god tillgång till lokaler och materiel samt medge stort inflytande på arbetssituationen. Förhållandet till ledningen bör vara gott. Kallberg har i Lärarnas upplevelser av arbetsmiljön i skolan (1974) tillfrågat 402 låg-, mellan- och högstadielärare i Västmanlands län med

hjälp av enkäter hur de upplever sin arbetsmiljö.

Kallberg säger i sin slutdiskussion:

24 Forskning kring arbetsmiljön iska/an

Resultatet visar vidare att förklaringen till att lärarna inte är särskilt nöjda med arbetsmiljön inte är för stora skolor eller för stora klasser. Förklaringar med hjälp av dessa eller andra mekaniska faktorer är antagligen mer ett sätt att kanalisera det missnöje som föreligger. Förmodligen kan orsakerna till detta missnöje sökas i faktum att lärare och elever i väldigt liten utsträckning fått vara med om att utforma sin arbetsmiljö. Trots det som sägs i läroplanen om att påverka sina arbetsvillkor och liknande.

I Enköping genomfördes en enkätundersökning bland kommunens samtliga lärare, drygt 500 personer, ”Lärares arbetsförhållanden”. (Oskarsson, 1976). Lärarnas fackliga organisationer hade uttryckt öns-

kemål om att få arbetsmiljön i Enköpings skolor undersökt och kart-

lagd. Resultatet skulle sedan ligga till grund för en bedömning av det kurativa för lärarpersonalen. Undersökningen kom därför att

hjälpbehovet

främst inrikta sig på de psykosociala faktorerna i arbetsmiljön. Av rapporten framgick att Enköpingslärama upplevde sitt arbete mindre psykiskt påfrestande än övriga lärare i landet enligt TCO:s rapport. En verkligt intressant iakttagelse är att ju lägre undervisningsnivå desto oftare upplevs arbetet som psykiskt påfrestande. Däremot upplever högstadieläraren oftare olust inför undervisningssituationen än andra lärarkategorier”. . . att sedan 36 % av alla lärare har besvär med någon eller några av sina kollegor antyder att stämningen på skolorna är av sådan art att lärarna drar sig för att vända sig till sina kollegor. . . Vidare indikerar dessa sistnämnda siffror att även om procentsiffroma för lärarna och tjänstemännen i allmänhet överensstämmer vad gäller upplevd psykisk påfrestning i arbetet finns det skäl att anta att lärarnas påfrestning är av en djupare och svårare karaktär än den som genomsnittstjänstemannen upplever. Orsakerna till lärarnas problem tycks till en stor del finnas att söka i deras interaktion med och relationer till eleverna, sarnt att de inte upplever sig ha någon möjlighet att påverka sin arbetssituation.

De sju nu refererade undersökningarna har som framgått tillkommit på

fackligt initiativ. Dessutom har under de senaste åren publicerats ytterligare några större undersökningar av intresse, som belyst frågan om lä-

rarnas upplevelser av sin arbetsmiljö. Utredningen om Skolans arbetsmiljö (SIA, 1974) uppdrog åt ett par

forskare att göra en närmare analys av lärarnas arbete. Undersökningen utfördes som en intensivstudie av lärare på ett litet antal skolor. Man

ville genom intervjuer av lärarna insamla material som möjliggjorde en

kartläggning av olika faktorer för lärarnas trivsel och otrivsel, samt lärarnas syn på sin yrkesroll. I korthet kan resultaten från undersök-

ningen. Lärarnas upplevelse av skolarbetet (Eriksson och Larsson, 1974) beskrivas på följande sätt:

Samtliga lärarkategorier anser att förhållanden som regleras på olika nivåer inom skolstrukturen (av SÖ, lånsskolnämnd och i viss mån rektor) i mer eller mindre grad upplevs som anledningar till bristande trivsel i skolarbetet. Mest uttalat är detta hos högstadielärama. För hög- och mellanstadielärarna är arbetet i klassrummet inte sällan en källa till varaktiga negativa upplevelser.

Forskning kring arbetsmiljön iska/an 25

I rapporten sägs också Lärama i vårt material framstår som en grupp med starka drag av professionalism. Detta visar sig i en tendens till att avgränsa sig dels från elevernas intressen och problem —eller med andra 0rd, det som inte har med undervisningen att göra —dels från de administrativa och kurativa arbetsuppgifterna i skolan. Denna tendens bland lärarna förstärks emellertid av skolans organisatoriska beslutsfunktioner och dess funktionsspecialisering.

I rapporten Lärarproblem redovisar Leijonhielm, (1978) en översikt av de undersökningar som tidigare behandlat lärarnas arbetsmiljö. De undersökningar som refereras skiljer sig åt både i fråga om undersöknings-

metodik och i fråga om undersökningspopulation. Av de tio undersök-

ningar som ingår i analysen är flertalet intervju- eller enkätundersök-

ningar. Samtliga är genomförda under 1970-talet. De är koncentrerade kring läramas trivsel, upplevelser av psykisk påfrestning, frihet och tvång, isolering och gemenskap osv.

Leijonhielms analys visar, att bilden av läraryrket och lärarnas arbets-

inte är enhetlig; det finns avgörande skillnader i arbetsvillkor och

miljö

upplevd yrkestrivsel mellan olika lärargrupper.

Leijonhielm (1978, sid 92) menar att översiktens huvudresultat i sammandrag kan formuleras på följande sätt:

Förhållandena gestaltar sig olika för olika lärarkategorier och i olika geografiska områden. Som helhet gäller att de flesta lärare finner stora positiva värden i sitt yrke och är starkt engagerade i arbetet. Lärarna finner sig lika bra till rätta i yrket som de flesta andra tjänstemän. Den psykiska påfrestningen i arbetet är betydande. Lärarna är mer utsatta och pressade än de flesta yrkesgrupper vilket får till följd att svårigheterna lätt hopar sig då de en gång börjat. En del lärare - inte särskilt många - kommer i en mycket besvärlig situation.

Leijonhielm diskuterar också avhjälpande åtgärder och framhåller den

förebyggande personalvården som en viktig del. Han framhåller att skolledaren är en viktig resurs i det personalvårdande arbetet. De flesta skolledama försöker lärare som sviktar i arbetet att ge

hjälpa genom dem ett lämpligt schema och i övrigt en passande tjänstgöring.

l en del kommuner finns en personalvårdsorganisation uppbyggd för lärare och annan personal.

I Nacka kommun har ett sådant personalvårdsförsök utvärderats. (Ett

psykosocialt arbetssätt. Utvärdering av ett personalvårdsförsök för lärare. 1977. Ahlin, Monica & Jonsson, Elisabeth). Drygt hälften av de lärare som kommit till personalvården ansåg att denna kontakt avsevärt bidragit till en förbättring av deras situation. Leijonhielm menar emellertid att väl stora förhoppningar har knutits till konkret personalvårdsarbete av detta slag. Personalvården och speciellt den förebyggande måste gå utanför de former som prövats. Främst betonas betydelsen av att arbetet i skolan organiseras så att samarbetet lärare inbördes och mellan lärare och an-

nan personal blir ett självklart inslag i arbetet.

I rapporten Relationsproblem mellan lärare och elever (1980) redovi-

sar Leijonhielm resultatet från en enkätundersökning av lärarnas arbets-

problem. Enkätfrågoma behandlar i huvudsak svårigheter i relationer mellan lärare och elever och rör sig kring tre problemområden:

26 Forskning kring arbetsmiljön i skolan

D frekvensen av stora och varaktiga svårigheter El orsakerna till svårighetema

E] förebyggande och avhjälpande åtgärder

Följande sex grupper bland de anställda i skolan medverkar, rektorer i

grundskolan, skolpsykologer, handläggare av personalvårdsärenden på skolkansliema, klasslärare på lågstadiet, lärare i teckning och lärare i läroämnen. Deltagarna är representativa för landet. Antalet i grupperna växlar mellan 100 och 300. Personalgrupperna i bedöm-

skiljer sig på många sätt från varandra

ningen. Skolpsykologema anger en mycket högre problemfrekvens bland lärarna än vad rektorerna gör. Bland lärargrupperna sinsemellan

finns följande tendens: När lärama uttalar sig om svårigheter i den egna personliga situationen, blir bilden tämligen ljus; när de bedömer svårig-

heterna dels i den egna gruppen och dels i andra grupper, undervärderar de svårigheterna i den egna gruppen och övervärderar svårigheterna i andra lärargrupper. Skillnaden mellan grupperna belyser att det är vanskligt att dra långt-

gående slutsatser från enkät- och intervjuundersökningar, särskilt såda-

na som vänt sig enbart till en grupp. Inom var och en av personalgruppema finns det i regel en kraftigt splittrad opinion rörande värdet av de åtgärder som kan sättas in, t. ex. gruppsamtal för lärare, lagarbete och resurslärare. Starka skäl förs fram både för och emot åtgärderna. Detta tyder på att om man försöker införa sådana åtgärder som ett obligatorium, kan det väntas kraftiga motreaktioner från vissa kretsar. Ett undantag representerar åtgärden att minska undervisningsgruppemas storlek. Nästan alla lärare välkomnar en sådan reform. Men särskilt i de grupper som inte består av lärare betonar många, att de begränsade resurserna kan användas effektivare än till en generell minskning av gruppstorlek, men man anger inte hur. På flera sätt framgår av materialet att lärarna på högstadiet har en mer pressad arbetssituation än lärarna på låg- och mellanstadiet. I alla deltagargruppema klagar man över dålig utbildning för de sociala delarna av arbetsuppgifterna. Ett positivt inslag är att många rektorer uppskattar den nyligen igångsatta skolledarutbildningen. De undersökningar som refererats har i huvudsak inriktats mot indivi-

dens upplevelse av arbetsmiljön. I SOL-projektet (Arfwedson, Gerhard,

Lärares arbete, 1979) har man valt ett funktionsinriktat perspektiv. Utan att släppa individperspektivet har man betonat strukturella påverkningar och alla de olika faktorer som bestämmer en människas

handling.

- i tre rektorsområ-

SOL-projektets huvudundersökning genomförd

den i tre olika kommuner — visar på hur samhället styr de enskilda skolornas sätt att fungera. Arfwedsons huvudtes är att såväl elevers som lärares arbetssituation styrs av omständigheter i närsamhället. Utifrån analysen om lärares arbete menar Arfwedson att läraren som

Forskning kring arbetsmiljön iskolan 27

person inte har den avgörande betydelse för arbetssituationen i läraryrket som påstås. Betydelsen av lärarens personliga förhållanden och allmänna personlighetsdrag, varierar beroende på hur övriga förhållanden

är, dvs vid vilken skola läraren tjänstgör. Om närsamhället styr lärarnas

arbetsvillkor, blir det svårt att göra allmängiltiga uttalanden om hur arbetsvillkor kan och bör utformas. Även om trycket från det omgivande samhället är stort kan lärarens arbetsvillkor ändras och utvecklas inifrån. Arfwedson nämner den betydelse som t. ex. skolledningens inställning, samarbetsklimat och lokalernas utformning har för lärarnas arbetstillfredställelse. ”. . . och övrig personal,” Siw Lagerkvist 1979 är en studie kring skolans sedd ur vaktmästares, och lokalvår-

arbetsmiljö skolmåltidspersonal dares synvinkel. Studien ingår i SKAKIS-projektet (Samverkan kring arbetsmiljöns konsekvenser i skolan) och bygger på intervjuer och

gruppsamtal i ett rektorsområde. Över lag är de som deltagit i undersökningen positiva till den utveckling i skolan som gör att deras yrkesroller utvidgas till att omfatta flera sociala och pedagogiska inslag.

I den fysiska miljön år ofta buller och hög ljudnivå i kök, matsalar

och korridorer ett Nedskräpning och skadegörelse

arbetsmiljöproblem.

upplevs mycket konkret av vaktmästare och lokalvårdare. Man önskar

mera av gemensamt ansvar för den fysiska miljön.

Kontakten med lärarna har efter hand förbättrats. Däremot har man svårare att nå kontakt med skolledningen. De konflikter som förekommer med lärarpersonalen kan gälla rastvakter, tillsyn i matsalar och skötsel av lokaler. Ibland grundar sig konflikterna på bristande respekt för varandras arbete och arbetstider. Kontakten med eleverna tycker de flesta är mycket bra. Sådant som att arbetsbeskrivningar saknas, att gruppen är lågavlönad och har låg status anges ofta som problem. Genom att arbetstidema varierar och sällan stämmer med lärarnas arbetstider är det svårt att träffas både formellt och informellt. Ofta har man dock valt arbetet p. g. a. arbetstidema och förändringari arbetstiden inkräktar då på de privata intressena.

Cirka en tredjedel av skolans personal är övrig personal. De flesta är deltidsanställda. Möjligheterna till påverkan genom MBL eller personalkonferensen utnyttjas sällan. Man känner sig inte tillhöra en grupp

med gemensamma intressen.

Sammanfattning

De undersökningar av framför allt lärarnas arbetsmiljö som redovisats

ovan ger inte någon enhetlig bild. Det finns stora skillnader bl. a. mellan olika lärargrupper och olika stadier. I flertalet av de refererade framhålls undersökningarna att läraryrket är psykiskt påfrestande. I några anges också att en stor del av lärarna känner tillfredsställelse med sitt arbete. En av de vanligaste anledningarna till är brist på inflytande över arbetssituationen. Andra så-

missnöje dana är problem i relationerna till skolledningen och eleverna. Man

upplever också osäkerhet rörande de egna arbetsinsatsema i förhållande

28 i skolan Forskning kring arbetsmiljön

Ibland ocktill uppställda mål och omgivningens förväntningar. påtalas så tidsbrist och brist på lokaler. De redovisade undersökningarna berör endast skolpersonalens ar- I föreliggande rapport utgår vi från skolan som en gemensam

betsmiljö.

för elever som behandlar

arbetsmiljö och personal. Någon undersökning

ur både elevers och personals synpunkter samtidigt har inte

skolmiljön

funnits tillgänglig. elewårdskommitténs uppfattning är en studie av i

Enligt arbetsmiljön

skolan som visar olika gruppers önskemål, behov och svårigheter relaterade till varandra mycket angelägen.

2.2 Något om SIA och LUT

som behandlat utveckling av arbetsmiljö och

Några skolutredningar, har dominerat debatten i skolan under 1970-talet, Skolans inre personal, arbete (SIA) och 1974 års lärarutbildningsutredning (LUT). I SIA-utredningens betänkande (SOU 1974:53) föreslogs bl. a. en friare resursanvändning, vilket delvis genomförts genom det nya stats- 1978-06-30. Vidare framhölls att ökad vikt måste läggas bidragssystemet än centrala förordningar. Personal- och ledarutbildpå andra styrmedel

i ett system där de anställda erhållit möj-

ning borde ges ökad betydelse lighet att lokalt anpassa utformningen av organisationen och skyldighet att utvärdera den valda resursinsatsens effekt. Ut-

genom uppföljning

framhåller utbildningar som särskilt bör uppmärksamredningen fyra i utbild-

mas nämligen; lärarutbildningen, utbildning Specialpedagogik,

ning för andra grupper än lärare och skolledarutbildningen. I LUT:s Lärare för skola i utveckling (SOU 1978:86) ses lärarens som en sammanhängande avgrundutbildning och fortbildning aldrig slutad Bl. a. anförs för en bred fort-

yrkesutbildning. följande argument

bildning: behöver med El aktualitetsprincipen. Fackkunskapema förnyas hänsyn till i ämnet. Rollen som lärare ändras vilket medför beutvecklingen hov av förnyad praktisk/ pedagogisk kunskap är att öka den teoretiska El integrationsaspekten. Tanken utbildningen och därvid till och ge utgångspunkt för diskussioner kring anknyta metodisk-praktiska frågor blir ett av de viktigaste instrumen- E1 utvecklingsaspekten. Fortbildning ten att och en utveckling med alternativa lösningar på

främja stödja

skolarbetets utformning.

3 faktorer i den

Några fysiska miljön

3.1 Inledning

Behov av

Den fysiska miljön är en del av den totala arbetsplatsmiljön.

t. ex. trygghet och gemenskap kan till vissa delar tillgodoses genom en

god fysisk miljö. Om den fysiska miljön är dålig kan detta inverka negativt också på den psyko-sociala miljön. En lokal som är för liten och dåligt ventilerad,

för bullrig och inte anpassad till den verksamhet som skall bedrivas där, kan t. ex. ge upphov till stress och irritation. Detta gäller inte bara beträffande undervisningslokaler utan även övriga lokaler för skolans aktiviteter. I SIA-utredningens betänkande Skolplanering och skolstorlek

(SOU 1978:4) diskuteras skolans fysiska miljö utförligt.

De återkommande skolreformema kan medföra att skolbyggnader relativt snart blir ”omoderna” och inte anpassade till skolverksarnheten. Den fysiska bör naturligtvis inte vara sådan att den försvårar en

miljön

verksamhet som står i samklang med de uppställda målen.

En välplanerad och väldimensionerad fysisk miljö löser i sig inte alla problem. Väsentligt är att de som vistas iskolan, personal och elever, tillsammans har möjlighet att påverka och dela ansvaret för arbetsmil- Centrala och lokala bör på olika sätt stödja ett såjön. skolmyndigheter

dant engagemang.

3.2 Den till läroplanen fysiska miljöns koppling

Skolan skall vara så utformad att man där har möjlighet att arbeta på

det sätt som förordas i läroplanen. I SIA-propositionen (1975/76:39) förutsätter föredragande statsrådet, att man på olika sätt måste anpassa skolor till gällande läroplan och verksamhetsformer. Skolan i arbetsenheter och lärarna bör samskall vara organiserad arbeta i arbetslag. Ett sådant arbetssätt ställer många gånger krav på ett nytänkande beträffande dispositionen av befintliga lokaler för att åstadkomma enheter och skapa för det avsedda sam-

naturliga möjligheter

arbetet. Temaarbeten eller redovisning av olika uppgifter kan ibland koncentreras till hela dagar. Genom gemensamma samlingar kan alla få ta del av teaterföreställningar, konserter, filmförestållningar, diskussioner och information. (Mål och riktlinjer, Lgr 80, s. 49)

30 Några faktorer i den fysiska miIj6n SOU l980:50

En större lokal, med speciell utrustning i eller i närheten av skolan, är en

förutsättning för sådan verksamhet.

I samband med införandet av samlad skoldag blir skolan i regel beroende av lokaler utanför skolan. I SIA-propositionen ställs inte något krav på att verksamheten under den samlade skoldagen skall bedrivas i skolans lokaler. ”I vissa fall kan det vara mer att bedriva

ändamålsenligt

både den inom skoldagen förekommande fritidsverksamheten och den allmänna fritidsverksamheten i lokaler som utanför skolan. ligger (Prop. 1975/ 76:39.) Det är viktigt att bl. a. andra styrelser och nämnder som förvaltar lämpliga lokaler dessa för skolan. upplåter För elever med särskilda behov, rekommenderar läroplanen bland annat, att man vid individinriktat arbete skall göra ett åtgärdsprogram. Ett sådant kan omfatta t. ex. samtalsgrupper och/eller speciella föräldrasamtal. Skolan behöver ha tillgång till lämpliga, mindre lokaler, där en sådan form av elevvård kan äga rum ostört.

Invandrarundervisningen, som i många skolor har stor omfattning, är

exempel på nya lokalkrävande inslag i skolans verksamhet. I många skolor med lokalbrist tilldelas denna undervisning som

bristfälliga lokaler,

inte skulle för andra ämnen. accepteras I andra fall förläggs undervisningen isolerat i provisoriska lokaler utanför skolan. Med tanke på de svårigheter som är förenade med är det sär-

invandrarundervisningen skilt viktigt att ändamålsenliga lokaler ställs till förfogande för denna.

Det gäller framför allt mindre lokaler, grupprum, med lämplig utrustning. Personalen

har genom avtal och genom arbetsmiljölagstiftning till-

försäkrats speciella utrymmen.

Speciella miljöproblem

Brist på skollokaler, trångboddhet, inom en skolenhet är ett av de problem som återverkar mest menligt på den totala Irritation

arbetsmiljön.

och otrivsel blir ofta

följden. Undervisningen i en del ämnen kan uppvisa speciella miljöproblem. I slöjdsalar, maskinskrivningssalar och skolmåltidslokaler kan miljöpro-

blem liknande dem som kan förekomma inom industrin finnas, dvs. bul-

ler, dålig ventilation, otillräckliga ljusförhållanden och olämpliga arbets-

ställningar. För att belysa detta lämnas här ett par exempel. I en rapport från Ar-

betsskyddsfonden (202, 1979) angående bullret i träslöjdsalar, sägs sammanfattningsvis: Bullerproblemen i skolornas slöjdsalar är av sådan omfattning att åtgärder bör sättas in för att skydda lärare och elever

från bestående skador. Uppsala kommuns företagshälsovård har undersökt textilläramas ar-

betsmiljö ur ergonomisk synpunkt. Undersökningen utmynnade i bl. a. Allföljande förslag till åtgärder: mänbelysningen och platsbelysningen bör kontrolleras i samtliga

sy-

slöjdsalar i kommunen. -Vid utrustning av nya bör häntextilslöjdsalar syn tas till textilläramas arbetsställning.

Några faktorer i den fysiska miljön 31

Problem av det här slaget finns i varje kommun och det är självfallet

angeläget att kartlägga och åtgärda dem.

3.4 Skolstorlek

Frågan om skolanläggningars storlek och sambandet mellan trivsel och skolstorlek har utretts av SIA-utredningen och redovisats i betänkandet Skolplanering och skolstorlek. (SOU 1978:4). I skriften Ungdomars levnadsförhållanden utgiven av Delegationen för social forskning 1980, sammanfattas de forskningsresultat för tidsperioden 1950-1974 som re-

fereras i SOU 1978:4 på följande sätt:

I fråga om organisationsstorlek får man tydligt belägg för att organisationsstorleken påverkar det individuella beteendet och det sociala mönstret (negativa effekter i alltför stora organisationer). I fråga om trivsel finner man ett klart negativt samband med skolstorleken både för elevernas och lärarnas del. Disciplinsvårighetema verkar vara minst i de minsta skolorna. För medelstora och stora skolor är trenden något mera varierande. Når det gäller utövande av mobbning finner man klar samvariation med skolstorleken. I de stora skolorna förekommer större risk för mobbning. Förekomsten av problemgrupper: hackkycklingar och översittare, saknar samband med skolstorleken. Stora enheters fördelar i form av större valmöjligheter av studieväg m. m. kan gå om intet om skolvägen blir för lång. Elever vid de stora skolorna har oftare rollen av passiva åskådare, medan elever vid de mindre engagerar sig djupare i samtliga aktiviteter. Elever vid de mindre skolorna angav sig känna större tryck till aktivitet än vid de stora skolorna. Även elevsvaren beträffande ansvarskånsla visade signifikanta skillnader till de små skolornas fördel. Ett större utbud av aktivitetsmöjligheter kompenserar inte den stora institutionens underlägsenhet när det gäller att skapa personligt engagemang och medansvar. Stora skolor kan inte göras till synes små genom enbart arkitektoniska lösningar, även indelning i organisatoriska underenheter krävs.

Det är elewårdskommitténs uppfattning, att stora skolanläggningar, särskilt stora högstadieskolor, kan ge upphov till problem och störningar för både personal och elever. Ett stort elevantal kan skapa anonymitet, otrygghet, rädsla och nervositet, som i sin tur kan leda till bristande skolmotivation, skolk och skadegörelse. Dessa negativa effekter kan emellertid delvis motverkas genom en omorganisation av skolenheten. Gunillaskolan i Malmberget, en högstadieskola med ca 620 elever, hade tidigare stora problem. I en PM angående organisationen av Gunillaskolan, 1980-02-20, redovisas hur man på olika sätt sökt komma till rätta med problemen. Efter reparation och ombyggnad har skolan delats upp i tre små skolor, tre hus, som bildar var sitt högstadium med eget upptagningsområde. Eleverna kommer från bestämda låg- och mellanstadieskolor. Vid övergången till högstadiet kommer de till det hus där de känner igen elever som går i årskurs 8 och 9. Stadieövergången underlättas även på andra sätt genom att upptagningsområdena blir fasta.

32 faktorer i den fysiska miljön

Några

hus bildar ett arbetsområde med egen organisa-

Varje självständigt

tion, egen personal och egen ekonomi så långt det är Skolledar-

möjligt.

na (rektor, studierektor och tillsynslärare) tar ansvaret för det dagliga arbetet i var sitt hus. Personalkonferensen är gemensam endast för övergripande information, i övrigt sammanträder den husvis. Även elevrådet är uppdelat på tre husråd med en samrådsgrupp bestående av de tre ordförandena. Samarbetsnämnden har elevrepresentation från vart och ett av husen.

Vid ombyggnaden har idén om hemavdelning följts upp. Satsningarna har inriktats på att hus skall ha en trivsam matsalsmiljö samt tillvarje

räckliga och ändamålsenliga lokaler. Bl. a. har tillskapats arbetsplatser för personalen. l utvecklingsarbetet har skolans personal, elever, föräldrar, politiker

och tjänstemän medverkat. Elewårdskommittén vill understryka den fysiska miljöns betydelse.

Den kan användas som en viktig resurs i förändringsarbetet av skolans

psykosociala klimat. Det gäller inte minst möjligheten till elevers, per-

sonals och föräldrars aktiva engagemang i dessa frågor.

3.5 Den

omgivande miljön

I skolans fysiska och samhället omkring

miljö ingår också skolgården skolan, som eleverna kommer ifrån. Liksom den inre miljön har den yttre stor betydelse för skolans totala arbetsmiljö både för personal och

elever.

I SOL-projektet, som tidigare redovisats (2.l) framhåller Arfwedson närsamhällets betydelse för skolmiljön.

Skolgårdens utformning och funktion har uppmärksammats mera på senare år. Många kommuner har satsat resurser på att förbättra skol-

gårdsmiljön. Ofta har skolpersonal och föräldrar lämnat förslag och idéer till utformningen. Ibland har man också själva utfört arbetet med att

färdigställa skolgården. Det är naturligtvis stor skillnad mellan t. ex. glesbygdsskolans och tåt-

ortsskolans omgivande miljö. Barn och ungdomar påverkas av den miljö

de lever i . Denna påverkan bidrar sedan positivt eller negativt till att

forma skolans psyko-sociala miljö.

3.6 Inflytande över och utveckling av den fysiska miljön

3.6.1 Nybyggnation och renovering av skolor

När man bygger en ny eller renoverar en gammal skola innebär det att man skapar en för mycket lång tid framöver. Detta kräver

arbetsmiljö

omfattande förberedelsearbete och planering. Lokalernas storlek, utformning, innehåll och inbördes läge har betydelse för hur verksamheten kan leva och utvecklas. Det är därför viktigt att skolledares, lärares, öv-

rig personals, elevers och föräldrars synpunkter på arbetsmiljön får bil-

da utgångspunkt för arkitektarbetet.

Några faktoreriden fysiska miljön 33

Mot bakgrund av bl. a., medbestämmandelag och lokala överenskom-

melser är det numera självklart, att de som skall arbeta i den nya byggnaden bereds möjligheter att lägga synpunkter på hur miljön skall ut-

formas. Formerna för ett sådant inflytande varierar från kommun till

kommun. Det är viktigt att berörda knyts till byggnadsprojektet på ett

tidigt stadium. Kommunerna har inte råd att gå miste om det samlade expertkunnande som finns hos lärare, vaktmästare, lokalvårdare och annan personal. För att utarbeta programförslag och arbeta med i anslut-

miljöfrågor

ning till skolbyggnation är det vanligt att en allsidigt sammansatt pro-

jekteringsgrupp bildas.

3.6.2 Personal- och elevmedverkan i av

utformandet skolmiljön

Grundtanken att elever, personal och skolledning skall medverka i att

utforma skolans arbetsmiljö utvecklas på flera ställer både i SIA-utred-

ningen (SOU 1974:53) och i Lgr 80.

Motiveringar för detta ställningstagande framgår av följande citat:

Mål och riktlinjer för grundskolan Lgr 80. Eleverna skall aktivt medverka i att utforma skolans arbetsmiljö. Kollektiva arbetsuppgifter för olika elevgrupper är ägnade att bryta främlingsskap, motverka _tendenser till mobbning och skadegörelse och ge elever ökat självförtroende. Verksamheter, som kräver samarbete och ansvarstagande, bidrar på ett avgörande sätt till att åskådliggöra betydelsen av demokratiskt beslutade överenskommelser och regler. (Sid. 47) SIA-utredningen (SOU 1974:53): Det är inte förenligt med skolans personlighetsutvecklande och socialt fostrande uppgifter att låta de unga bli passiva konsumenter av undervisning och fostran i en skolverksamhet, där anställd personal erbjuder eleverna service av allehanda slag och övertar allt arbete med och ansvar för den gemensamma miljön. Eleverna får inte betraktas eller betrakta sig som objekt för andras verksamhet utan som självständiga subjekt med eget ansvar. Skolan år en del av samhället där alla - elever såväl som anställda - har att tillsammans arbeta för skolans mål. Eleverna blir då en personalresurs i skolan lika väl som lärare och handledare, vilka senare närmast får arbetsledande och stödjande uppgifter. (Sid. 340)

Citaten belyser också verksamhetens betydelse för skolans psyko-sociala

miljö och för den förebyggande elevvården.

Lgr-80 ger också exempel på olika verksamheter inom skolan som eleverna kan ansvara för under fria aktiviteter. Sådana är arbete med ut-

formningen av skolgården, lokalvård, biblioteks- och reproduktions-

arbete, utföra enklare reparationer, servering och dukning i samband med skollunchen.

Erfarenheterna visar, att ökat elevansvar för skolmiljön genom arbete

av ovan angivet slag minskar nedskräpning, klotter och vandalisering. l BRÅ:s rapport Elevinflytande och ansvar motverkar skadegörelse och skolk (l979:3), redovisas en rad verksamheter i vilka eleverna har

medinflytande och medansvar för att åstadkomma en bättre arbetsmiljö

i skolan. Vidare belyses åtgärder och förslag till åtgärder för att motverka skolk och skadegörelse.

34 Några faktorer i den fysiska miljön

Det är enligt elevvårdskommitténs uppfattning viktigt, att skolans personal på olika sätt tillsammans med eleverna deltar i utformningen

av skolmiljön. En sådan samverkan ökar samhörighetskänslan inom

skolan och kan bl. a. leda till bättre förståelse mellan och elepersonal ver.

I arbetet med den fysiska miljön har vaktmästare, lokalvårdare och skolmåltidspersonal särskilt goda möjligheter att på sina områden lära

känna och få positiva kontakter med eleverna. Dessa personalgrupper har bl. a. genom denna medverkan viktiga uppgifter inom det förebyggande elevvårdsarbetet. Även föräldrarnas insatser är betydelsefulla när det gäller att befrämja trivseln i skolan. Deras skilda yrkeserfarenheter och kunskaper kan på olika sätt i Föräldrarna får också genom att delta

utnyttjas miljöarbetet.

i detta arbete inblick i skolans vardag och att vara med och ta

möjlighet

ansvar för och utveckla verksamheten. I betänkandet Hem och skola (SOU 1980:21) föreslås att föräldramedverkan skall bli ett naturligt in-

slag i den konkreta arbetssituationen i skolan och att föräldrar skall ha

rätt till ledighet en dag per läsår och barn för en sådan medverkan. Vid arbete den fysiska och trivseln i skolan är det ganska

med miljön

lätt att ställa upp konkreta och relativt kortsiktiga mål och också genom gemensamt arbete förverkliga dem. Resultaten blir också ofta påtagliga och positiva.

En god arbetsmiljö förutsätter att alla som är berörda enas om vilka

gemensamma normer som skall gälla i det dagliga arbetet. Utformning av s. k. trivselregler bör därför också ingå som en betydelsefull del av

miljöarbetet. Normgruppens debattskrift 1979 Skolan skall fostra ger ett

bra underlag för sådana diskussioner.

Arbetsmiljölagen ger de anställda rätt att påverka sin arbetsmiljö. Ar-

betsgivare och anställda skall bedriva ett skyddsarbete, som är anpassat till de lokala förhållandena.. De fackliga organisationerna på skolans område utser skyddsombud och ledamöter till skyddsgrupper och skyddskommittéer, vilka tillsammans med skolledningen skall arbeta för

att förbättra den fysiska miljön. Skyddsaspekterna skall givetvis också

beaktas när det gäller den sociala och psykiska Som tidiga-

arbetsmiljön.

re nämnts utreds möjligheterna för elever att deltaga i skyddsarbetet.

Personalinflytande över arbetsmiljön behandlas i kap. 4.4.

4 och

Personalutveckling psyko-social arbetsmiljö

4.1 och hälsa

Arbetsmiljö psykisk

Arbetet bidrar i stor utsträckning till den uppfattning människan får om sig själv. Bilden som lyckad eller misslyckad har bl. a. att göra med vilken roll man har i arbetet, vilka upplevelser arbetet ger och hur andra värderar en och det arbete man uträttar. Självuppfattningen har i sin tur en avgörande betydelse för den psykiska hälsan. Varje människa, både vuxen och barn, har behov av att få använda och utveckla sina känslo- och tankemässiga tillgångar, samt en önskan och en förmåga att aktivt söka kunskap och upplevelser. Arbetet blir mera meningsfullt om man kan överblicka det sammanhang man ingår i. Genom stark styrning och kontroll kan dessa behov undertryckas. hind-

Bl. a. genom tvång och negativ kritik kan utvecklingsmöjligheter

ras. Engagemang och positiv förstärkning kan bidra till en positiv utveckling.

För att arbetet skall ge till engagemang och arbetsglädje möjlighet

måste det vara att ta hänsyn till olikheter, till ålder, utbildning,

möjligt

yrkesvana och handikapp.

Utveckling i arbetet förutsätter också att krav ställs, krav som är möj-

liga att uppfylla och som utvecklar individens ansvarstagande till allt större mognad. En vuxen med eget ansvar och inflytande över verksamheten blir ett mognare stöd för eleverna och får lättare att lösa elevernas problem. Om inflytandet och ansvaret dessutom delas i ett arbetslag blir bördan i regel lättare. Om personalinflytandet skulle stå i strid med allmänintressena för verksamheten är det skolledningens ansvar att se till att de senare tillgodoses. Elevvården är i sin utveckling beroende av den övriga utvecklingsviljan på skolan. Personalinflytandet är i sin tur viktigt för utvecklingen

där. Tore Larsson och Erik Wallin har i samband med projektet M0-

deller för lokal utvecklingsplanering redovisat villkor som har betydelse för den egna skolans utveckling. Flera av dessa villkor har att göra med personalinflytandet. Man menar att alla inom en skola, inte bara skolledningen, behöver ha kunskap om förutsättningarna för arbetet, t. ex. om utformningen av resurser, hur ekonomin ser ut, vilka regler som gäller o. s. v. Beslutsstrukturen betyder också mycket. En stark hi-

36 Personalutveckling och den psyko-sociala arbetsmiljön

erarkisk struktur tycks ofta vara ett hinder för utveckling. Hög grad av medinflytande och medbestämmande tycks stimulera utvecklingen. Man betonar vidare att vanan att tala om värderingar och problem underlättar önskvärda förändringar eftersom man alltid måste räkna med att motsättningar mellan individer och grupper kan komma i dagen. Personalinflytande och elevinflytande år förutsättningar för skolans och elewårdens utveckling. Samstämmig forskning beträffande lärarnas arbetstillfredsställelse visar att inflytandet över den egna arbetssituationen är en betydelsefull faktor för trivseln i arbetet. Andra förhållanden av betydelse för den psykiska hälsan är sådana som ökar säkerheten i den egna yrkesrollen. Arbetsbeskrivningar i någon form kan vara ett stöd för att bl. a. klargöra gränserna för arbetsuppgifterna och de egna befogenhetema. Grupper som skolvärdinnor och vaktmästare har ofta oklara roller framför allt när det gäller förhållandet till eleverna och den pedagogiska och sociala verksamheten. Statusskillnader mellan olika grupper i skolan och hur sådana framhävs påverkar arbetsklimatet. Utbildningstidens längd, lön och anställningsförhållanden varierar mellan olika befattningshavare och dessa faktorer påverkar ofta den allmänna värderingen av respektive arbete. Skillnader kan ta sig uttryck i att t. ex. skolmåltidspersonalen förväntas ge service till lärargruppema, service som ligger utanför arbetsuppgifter-

na. En ojämlikhet som bibehålls genom att enstaka grupper använder sig av andra för egen räkning främjar givetvis inte utvecklingen av den

psykiska och sociala i skolan. Däremot bidrar vänlighet

arbetsmiljön

och omtanke från alla som arbetar i skolan till att förbättra arbetsklimatet. Exempel på effekter av statusskillnader är att det t. ex. finns lärargrupper som anser att det egna ämnets låga status utgör en stressfaktor

(Nordstressundersökningen).

Också mellan olika stadier förekommer det rivalitet. Det är mycket vanligt att lärare på ett högre stadium kritiserar de undervisningsresultat

som uppnåtts på det underliggande stadiet. Lärare på högskolan anser

att eleverna inte tillägnat sig erforderliga kunskaper i gymnasieskolan, medan lärare i gymnasieskolan frågar vad man egentligen sysslat med på högstadiet, o. s. v. Denna nedvärdering av lägre stadiers undervisningsinsatser ger dåliga personalsociala effekter. Man kan bryta denna cirkel genom stadieövergripande samarbete, där de berörda stadiernas åsikter och erfarenheter om t. ex. undervisningsresultaten får utrymme. På samma sätt kan ökat samarbete mellan olika personalgrupper i skolan kring gemensamma angelägenheter vara ett sätt att minska statusskillnademas sociala och relationsmässiga effekter.

4.2 Lokala ramar

Arbetsmiljön på den enskilda skolenheten styrs bl. a. av olika yttre fak-

torer som bestämmelser i skollag och skolförordning, resurstilldelning och schema. Skolans personal och elever kan endast påverka vissa av dessa ramar.

Personalutveckling och den psyko-sociala arbetsmiljön 37

Kommunens struktur, storlek, läge och arbetsmarknad, kan på olika

sätt påverka skolornas arbetsmiljö. I samma kommun kan samhällsbild-

ningen skifta och skolproblem variera mellan olika skolanläggningar.

4.2.1 Resurser

Kommunerna är enligt skollagen skyldiga att sörja för undervisningen

och får statsbidrag för driften av skolan, men har också avsevärda egna kostnader för verksamheten. Eleverna i kommunen skall enligt skolforordningen fördelas på skolenhetema med hänsyn främst till vad som är ändamålsenligt från kommunikationssynpunkt och till vad som krävs för att effektivt lokaler och andra utbildningsresurser. Elevanta-

utnyttja

let i varje årskurs vid skolenheten ligger till grund för antalet basresurser. Förstärkningsresursen fördelas på kommunens rektorsområden av skolstyrelsen. Detta skall ske med utgångspunkt från det resursbehov som finns på de olika områdena. Personalen bör medverka vid inventeringen och redovisningen av rektorsområdets behov. När Skolstyrelsen har fördelat kommunens resurser, vidtar det interna arbetet på rektorsområdet med analys av hur tilldelade resurser bäst

skall kunna utnyttjas.

Skolans personal får genom sin medverkan vid fördelning av resurser

möjlighet att påverka arbetsmiljön. Förutsättningarna för det pedagogi-

ska och elewårdande arbetet grundläggs genom detta arbete. En god arbetssituation för eleverna medverkar naturligtvis också till att ge per-

sonalen en bättre arbetsmiljö.

Medverkan i arbetet med resursfördelning förutsätter viss kännedom om statsbidragets konstruktion och hithörande bestämmelser, samt

skolstyrelsens riktlinjer eller direktiv. Det väsentliga är dock att man till-

sammans gör en inventering och analys av problemen inför det nya läsåret. Med utgångspunkt från tilldelade resurser och andra lokala ramar planeras därefter skolverksamheten på det sätt som bäst svarar mot elevernas behov. Resursema fördelas på stadier och arbetsenheter, men skall för den skull inte vara orubbligt låsta för hela läsåret. Omdisponeringar föranledda av nya eller ändrade behov kan behöva göras. Inom arbetslagen bör man kontinuerligt under pågående läsår diskutera re-

sursutnyttjandet så att man så långt möjligt kan t. ex. tillgodose elever

med särskilda behov. Det är också viktigt att skolans personal, elever och föräldrar medverkar vid utvärderingen av verksamheten. Har de uppsatta målen nåtts

med hjälp av tilldelade resurser, har resurserna utnyttjats på rätt sätt,

vilka förändringar måste göras under pågående termin - inför nästa läsår år exempel på frågor som bör ställas.

4.2.2 Personalplanering

I skolsamhället arbetar många olika personalgrupper, skolledare, lärare, elevvårdspersonal, assistenter, expeditionspersonal, vaktmästare, lokalvårdare och skolmåltidspersonal. Genom införandet av samlad skoldag

38 Persona/utveckling och den psyko-sociala arbetsmiljön

kan skolan tillföras ytterligare personalgrupper t. ex. fritidshemspersonal, fritidsledare och föreningsledare. Skolpersonalens sammansättning storlek, åldersfördelning, utbildning, erfarenhet osv. påverkar den enskilda skolans psyko-sociala ar-

betsmiljö. En god personalplanering och en låg personalomsättning är

faktorer som bidrar till en positiv

arbetsmiljö.

Vuxentâtheten, antalet elever per vuxen i skolan, har betydelse för arbetsklimatet och elevvården. En ökad social kontroll kan medföra ökad trygghet för eleverna och hindra mobbning och andra våldstendenser.

Men det är också angeläget att förutsättningar skapas för en djupare och

mer personlig kontakt mellan den enskilde eleven och någon eller några vuxna i skolsamhället. Skolan är ur personalplaneringssynpunkt en mycket känslig arbets-

plats. Eleverna är för sin trygghet och arbetsglädje beroende av att etab-

lera ett personligt förhållande till den personal de kommer i kontakt med. Råkar de ut för täta lärarbyten hinner de aldrig etablera kontakter och den bristfälliga kontinuiteten i undervisningen kan medföra att elevernas arbetsresultat blir dåligt. Detta drabbar särskilt de elever som har en viss negativ inställning till skolan och som fungerar först när läraren agerar uppsökande och aktiverande. Den allmänna utvecklingen på arbetsmarknaden, som ger personal rätt att i allt större utsträckning av olika anledningar vara ledig från arbetet medför speciella problem i skolan. Att göra inskränkningar i skolpersonalens rättigheter eller förorda en särskild arbetsrättslagstiftning för skolan är naturligtvis inte aktuellt. De problem som kan uppstå genom ledighetema måste lösas genom en bättre personalplanering. I kap 5 diskuteras bl. a. problem i samband med korttidsfrånvaro. Ibland uppstår problem i personalplaneringen genom andra institutioners agerande. Om intagningsbesked till t. ex. läm-

speciallärarlinjen

nas först efter skolstarten medför detta avsevärda problem för berörda skolor och lärare. I andra fall konkurrerar kommuner om lärare. Det är inte ovanligt att ur lärarsynpunkt attraktiva kommuner eller skolor med dålig personal-

planering strax före skolstarten fyller vakanser på lärartjänster med lära-

re som redan anställts i grannkommuner. På det sättet flyttar man över sina problem till andra kommuner. Denna omflyttning av lärare omedelbart före skolstarten medför avsevärda problem, som endast kommunerna själva genom en solidarisk handläggning av dessa frågor kan förhindra. Enligt lagen om anställningsskydd (SFS 1974: 12) § ll gäller för såväl arbetsgivare som arbetstagare en uppsägningstid av minst en månad. Denna upphävs dock när det gäller övergång till annan

statligt_

reglerad tjänst av reglerna i Lag om offentlig anställning (SFS 1976:600) 7 kap. lO §. Något rättsligt hinder för en lärare att lämna en tjänst omedelbart före eller efter skolstarten föreligger inte. Elevvårdskommittén överväger att föreslå sådana författningsändringar att uppsägningstid måste iakttagas om inte annat överenskommes mellan kommunerna. En grundläggande förutsättning för att personalplaneringen skall kunna fungera är att tillgången och efterfrågan när det gäller lärare uppnår en viss balans. Eftersom det tar avsevärd tid att utbilda lärare, måste

Personalutveckling och den psyko-sociala arbetsmiljön 39

utbildningskapaciteten grundas på prognoser om behovet. Den brist på utbildade lärare som f. n. råder visar att prognoserna varit bristfälliga. Antalet obehöriga lärare i grundskolan var hösten 1979 lO 830 (SÖ, Grundskolans och utvecklingstendenserna m. m. 1980-05organisation att prognoserna kontinuerligt med

05). Det är ytterst angeläget justeras

hänsyn till de realiteter verkligheten uppvisar.

4.2.3 Schema

Schemats styr på olika sätt skolans verksamhet för ett läsår i utformning

taget och påverkar därmed arbetsmiljön för både elever och personal.

Som grund för schemaarbetet ligger bl. a. timplaner, elevgrupperingmed

ar, tjänstefördelning och lokaltillgång. Högstadiets uppbyggnad

bl. a. ämneslärarsystem och elevernas fria val medför, att schemat på detta stadium blir mer komplicerat än på låg- och mellanstadierna. Det är viktigt, att personalen får tillfälle att påverka arbetsordningen för läsåret innan den fastställs av rektor. Vid uppläggningen eller godkännandet av schemat skall skolledningen endast ta hänsyn till faktorer som gagnar verksamheten. För att arbetslaget skall kunna planera sin verksamhet

självständigt

och få att arbeta flexibelt, med varierande arbetssätt, temastu-

möjlighet

diet, projekt och med olika gruppstorlekar, så bör man så långt det är

möjligt få lägga sitt eget schema. Det kan ske genom att laget får dis-

ponera vissa schemapositioner. Eleverna får då också tillfälle att påverka schemats utformning. Företrädare för eleverna skall enligt skolförordningen delta i arbetsenhetens överläggningar, när man handlägger och av arbetsenhetens verksamhet.

frågor om planering uppföljning

För att öka personalens och elevernas inflytande över sin arbetssituation bör man på olika sätt försöka komma fram till en friare disponering av arbetstiden än vad traditionellt schema medger.

4.2.4 A rbetsplan

På varje rektorsområde eller skola skall man enligt Lgr 80 göra upp en Denna skall inom ramen för läroplanen ge uttryck för skoarbetsplan. lans mål och ambitioner och därigenom vara ett utvecklingsprogram och

en form av lokalt Läroplanen anger vissa riktlinjer för

läroplansarbete. hur arbetsplanen skall utformas. Arbetsplanerna för rektorsområde och arbetsenheter bör bl. a. konför elever med särskilda bekret visa hur man planerar undervisningen hov. Val av stoff, arbetssätt och arbetsformer i arbetsenheten har stor

betydelse för möjligheterna att förhindra att elever får svårigheter i ar-

betet. Olika för grupp och individinriktat arbete kan utåtgärdsprogram formas. Elevvårdskonferensens arbetsformer och vilka prioriteringar och behandlande elevvårdsarbetet bör man vill göra i det förebyggande

även framgå av arbetsplanen liksom uppläggningen av specialundervis-

ningen vid skolenheten. En utvärdering av arbetsplanen kan ske bl. a. i klassråden och arbetsenhetskonferensema. är sedan ett underlag för beslutet

Utvärderingen

40 Personalutveckling och den psyko-søciala arbetsmiljön

om hur kommande läsårs arbetsplan skall se ut. Genom att medverka i utformningen av skolans arbetsplaner får per-

sonal, elever och föräldrar möjlighet att påverka den lokala skolverk-

samhetens innehåll.

Arbetsledning

4.3.1 A rbetsledning och arbetsorganisation

I medbestämmandeavtal för det kommunala undervisningsområdet (MBA-KLU) 1980-06-25 definieras arbetsledning och arbetsorganisation som sättet för det löpande samarbetet mellan arbetsledningen och de övriga anställda på arbetsplatsen samt mellan alla anställda. Enligt skollagen har kommun en skolstyrelse och en skolchef.

varje

Enligt skolförordningen utövas skolans ledning av skolchef, biträdande skolchef, rektor, biträdande rektor, studierektor och tillsynslärare. Det åligger skolchefen och övriga skolledare i kommunen att vara ledare för skolväsendet. I MBA-KLU har parterna kommit överens om att arbetet bör ledas och organiseras ”— med hänsyn till det ansvar och de skyldigheter som arbetsledarna har - så att arbetsledarnas uppgifter även får en planerande, samordnande och rådgivande inriktning - så att de anställdas kunskaper och erfarenheter tas till vara, samordnas och utvecklas - så att de anställda får möjlighet att påverka sitt dagliga arbete och tillfälle att uppleva ett personligt engagemang, självständighet och gemenskap med andra i arbetet. De anställda har ett gemensamt ansvar för att miljön på arbetsplatsen präglas av ansvar, effektivitet, samarbete och öppenhet.

Avtalet ger också arbetsgivaren och berörda lokala arbetstagarorganisationer rätt att träffa kollektivavtal om ”— att genom försöksverksamhet t. ex. i form av lagarbete utveckla olika former för att planera, leda, fördela och utföra arbetet riktlinjer för arbetet med att fastställa tjänstefördelning, arbetets fördelning och förläggning genom schemaläggning samt planering och förläggning av s. k. kollektivt lärararbete.

4.3.2 Arbetsledningens funktioner

Skolverksamheten skall bedrivas effektivt och i enhetlighet med gällande regelsystem. Med effektivitet menas att skolan når målen för sin verksamhet under god hushållning med resurserna, med beaktande av service-, offentlighets- och rättssäkerhetskraven samt personalens behov av anställningstrygghet och med beaktande av elevernas och personalens behov av arbetstillfredsställelse, god till med-

arbetsmiljö, möjligheter

bestämmande och personlig utveckling. Skolans mål finns angivna i skollagen, läroplaner och andra måldokument. Genom ledningsfunktionen samordnas verksamheten mot de fast-

Persona/utveckling och den psyko-sociala 41 arbetsmiljön

ställda målen. Organisationens struktur är också ett medel att styra. I dag är skolledningens huvuduppgifter att planera, organisera, fatta och verkställa beslut, initiera, stimulera och handleda medarbetarna, samordna, tillvarata kunskaper, idéer och intressen, utveckla skolan samt ut-

värdera och följa upp verksamheten.

I kommunen är Skolstyrelsen ansvarig för skolan. Skolledningen ska se till att verksamheten bedrivs efter skolstyrelsens intentioner och leda det dagliga arbetet. Skolledningen är ansvarig för förvaltningen inför skolstyrelsen. Detta ansvar omfattar formellt allt det arbete som utförs i rektorsområdet.

Rektor utövar sin beslutsrätt efter samråd med dem frågan berör på det sätt skolförordningen anger. (Lgr 80).

Skolledningen varken kan eller skall fatta alla beslut själv.

Även för skolledningens arbete bör gälla att man så långt möjligt delegerar planeringsuppgifter till annan personal och till konferenser av skilda slag. Strävan ska vara att få arbetsenheterna att bli reella planerings- och samverkansenheter i skolan. Planeringen av undervisningen, val av stoff och arbetssätt är en uppgift för lärare i samråd med eleverna i klasser och arbetsenheter. (Lgr 80). Planeringsuppgifter är en del av arbetsskyldigheten för lärare och annan skolpersonal. Skolledningen har ansvaret för att inspirera och organisera det samlade arbetet inom rektorsområdet. (Lgr 80).

Det är viktigt att skolledningens arbetssätt utvecklas så att så många frågor som arbetsenheterna. Arbete i ett arbetslag

möjligt avgörs inom

innebär att skolledningen inte i behöver planera arbetet. Arbets-

detalj

laget bör sköta den interna planeringen och arbetsfördelningen. Arbetslagets och skolledningens gemensamma bedömning av nödvändiga resurser och tillgänglig personal bildar underlag för gemensamma ställ-

ningstaganden till hur målen nås. Arbetslaget kontrollerar själv att arbe-

tet fungerar så att överenskomna mål uppnås och att samarbetsproblem med andra arbetslag inte uppstår. Störningar och problem måste i första hand lösas inom gruppen och vid behov, under aktiv medverkan från skolledningen. Efter hand som arbetslagets samlade kompetens ökar blir dess förmåga att lösa problem större och engagemanget för gruppens ge-

mensamma arbete växer. För nya medlemmar i arbetslaget är möjlighe-

terna till förkovran i arbetet med stöd av erfarna arbetskamrater ett viktigt bidrag till utvecklingen av gemenskap och engagemang.

I den arbetsorganisation som förutsätts i Lgr 80, Mål och riktlinjer är

kontakterna mellan olika arbetsenheter av stor betydelse. Det innebär

att skolledningen har en betydande samordningsfunktion. De sociala re-

lationerna i och mellan arbetsenheterna och de enskilda anställdas kunskaper och initiativförmåga får en allt större betydelse i arbetet. Skolledningen måste därför anstränga sig för att åstadkomma goda samarbetsförhållanden inom grupper, mellan grupper och mellan olika funktioner i skolan. Hur ledningen lyckas i sin uppgift avspeglas i elevernas och de anställdas trivsel, personalomsättning, frånvaro, gruppernas engagemang i problemlösning, utveckling av arbetsformer, gruppernas initiativtagande i skilda sammanhang m. m.

42 och den psyko-sociala arbetsmiljön Personalutveckljng

I Lgr 80 betonas mycket starkt att skolan aktivt och medvetet skall påverka och stimulera barn och ungdomar att omfatta vår demokratis grundläggande värderingar och låta dessa komma till uttryck i praktiska, vardagliga handlingar. Denna fostran till demokrati förutsätter att skolans personal är medveten om och omfattar dessa värderingar både i ord och handling. En annan förutsättning för en demokratisk ledning av undervisningen i klassen eller gruppen är att ledningssystemet på skolan och i rektorsområdet fungerar på ett demokratiskt sätt. Skolledningen har ett särskilt ansvar som modell för den övriga personalen på skolan. Personalens egna upplevelser av en demokratisk ledning skapar förutsättningar för egen demokratisk verksamhet. Arbetsorganisationen måste alltså utformas så att den skapar förutsättning för ett demokratiskt arbetssätt, men det räcker inte. Arbetsledningens personliga inställning och uppträdande är det som slutligen avgör om en ledning uppfattas som demokratisk. Samtidigt är det viktigt att framhålla att en demokratisk ledningsorganisation lika lite som ett decentraliserat beslutsfattande innebär ett minskat ansvar för arbetsledningen. Arbetsledningen har i huvudsak samma ställning, samma befogenheter och samma ansvar i en demokratisk arbetsorganisation.

4.3.3 A —

rbetsledningens betydelse för personalutveckling personalvdrd och elevvârd

Skolledningen skall vara personalutvecklande och personalvårdande.

Läraren har i princip samma funktioner som arbetsledare i den enskilda klassen eller gruppen. Personalutvecklande och personalvårdande åt-

gärder syftar ytterst till att skolan så effektivt som möjligt skall nå de

uppsatta målen. Även om Skolstyrelsen i första hand är ansvarig för att personalplaneringen inom skolan fungerar och att det finns en organisation för personalvård som motsvarar de behov som finns, har skolledningen ett ansvar för att påtala förhållanden och vidta åtgärder inom rektorsområdet. Det är t. ex. uppenbart att en personalplanering som innebär att elever vid olika tillfällen går miste om undervisning inte uppfyller skolans mål. Att anställa outbildad, oinskolad personal på korttidsvikariat är också otillfredsställande. Personal med t. ex. akuta alkohol- eller narkotikaproblem bör av skolledningen inte tillåtas handleda och

självfallet undervisa elever i skolan. De måste beredas vård och möjligheter till an-

nan verksamhet, samtidigt som eleverna behöver komma i av

åtnjutande

en meningsfull undervisning. Ett alltför stort hänsynstagande till framför allt lärare med problem, som innebär att eleverna riskerar att ta skada av skolverksamheten är under alla omständigheter oacceptabelt.

Som arbetsledare har skolledningen de viktiga uppgifterna att upp-

muntra, engagera, informera, samordna, lösa konflikter, stimulera till ansvarstagande och utveckling, vara samtalspartner m. m. Skolledningens uppträdande, inställning och förmåga att leda verksamheten har en mycket stor betydelse för arbetsklimatet på rektorsom-

Persona/utveckling och den psyko-sociala arbetsmiljön 43

rådet. både för elever, föräldrar och skolpersonal. Det är därför angeläget att utveckling av skolledare ägnas stor uppmärksamhet. (se 4.3.4) Skolledningen har ansvar för personalutvecklingen och personalvården på den enskilda skolenheten i det enskilda rektorsområdet. På samma sätt har lärare, framför allt klassföreståndare tillsammans med skolledningen ansvar för elewården. För att elevvårdsarbetet skall tillföras

nödvändiga kunskaper och få en så allsidig belysning som möjligt finns

specialister, Skolsköterska, Skolläkare, syo-personal, kurator och psykolog anställda. Genom företagshälsovårdens utbyggnad kan man förutsätta att behovet av specialister inom personalvården bättre än för närvarande kan tillgodoses. Det är dock ingen tvekan om att många skolle-

dare i sin dagliga verksamhet behöver stöd och hjälp med personalut-

veckling och personalvård. Det är många gånger svårt att avgöra var

elevvården slutar och personalvården börjar. Vi avser inte de personal-

vårdande insatser som företagshälsovården svarar för, utan sådana som lämpligen åtgärdas på respektive skola och är en del av den förebyggande elewården. I åtskilliga kommuner arbetar elewårdspersonal med bl. a. organisationsutveckling, FoU-arbete och samtalsgrupper. Det är heller inte ovanligt att skolledningen diskuterar personalutveckling och

personalvård med elewårdspersonalen. Kommunen avgör själv vilka ar-

betsuppgifter skolpsykologer och kuratorer skall ha. Elevvårdskommittén anser att kontinuerliga diskussioner rörande personalutveckling och de allmänna arbetsförhållandena på skolan bör förekomma på både personalkonferensen och elewårdskonferensen och speglas i den lokala arbetsplanen.

4.3.4 Utbildning och av skolledare utveckling

De flesta skolledare tillträder sin första utan att ha genomgått nå-

tjänst gon befattningsutbildning. I regel har man skaffat sig en viss ledarerfa-

renhet förutom lärarverksamheten genom t. ex. som tillsynslärare,

tjänst

huvudlärare eller som vikarierande rektor och studierektor. Det har hittills förutsatts att en ny skolledarekan sitt arbete utan särskilda

börja

utbildningsinsatser. Utredningen om kvinnliga skolledare har i betänkandet Fler kvinnor som skolledare (SOU 1980:19) föreslagit att man vid en översyn av skolledarutbildningen bör beakta behovet av en förberedande utbildning som ligger före utnämningen. Vidare har man framställt ett studiecirkelmaterial Att vara Skolledare (SOU 1980:18). För ca fem år sedan mera systematisk av skolle-

påbörjades utbildning dare i Skolöverstyrelsens regi, det s. k. PLUS eller SLUG projektet. Varje skolledares utbildning sträcker sig över en tvåårsperiod.

Utbildningens syfte är att D verksamheten på den skola skolledaren representerar skall utvecklas D skolledarfunktionen skall utvecklas genom utbildningsprogrammet D skolledaren skall utvecklas som person.

Skolöverstyrelsen håller på med en utvärdering avsedd att omfatta ett

antal rektorsområden, där skolledarna påbörjat sin utbildning 1980. Många skolledare har uttryckt önskemål om fördjupade kunskaper i

44 och den psyko-sociala arbetsmiljön Personalutveckling

juridik, ekonomi och administration. Kommunförbundet har i cirkulär

1980:65 behandlat frågan om baskunskaper i skolledarutbildningen. Sveriges Lärarförbund har under många år haft en l4-dagarsutbildning för blivande och nyutnämnda skolledare, kallad skoladministrativ kurs. Några kommuner har prövat att anordna kortare informationskurser om skolledning för lärare som vill vikariera som skolledare och som en del av ett för att intressera kvinnliga lärare att sö-

jämställdhetsprogram ka skolledartjänster. I Fler kvinnor som skolledare (SOU 1980: 19) före-

slås att en studiedag om skolledarskap under loppet av en femårsperiod

skall anordnas i varje rektorsområde och skolenhet.

Kommunal, lokal fortbildning av kommunens skolledare förekommer i en del kommuner. Den lokala fortbildningen föregås ofta av samtal el-

ler enkäter om vad skolledama själva önskar för fortbildning.

Behovet av fortbildning hänger naturligt samman med förändringar i samhälle och skola och därav föranledda förändringar av skolledarrollen:

D omfördelning av arbetsuppgifter från administration till utvecklingsarbete El mer kontaktverksamhet som riktas mot föreningar, näringsliv och Hem och Skola mer lagarbete bland skolledama och bland lärarna i arbetslaget behov av ökat samråd och utvidgad arbetsfördelning i arbetslaget

UCIEID

ökad flexibilitet i den pedagogiska organisationen ökad medvetenhet om orsakerna till elevers svårigheter.

4.4 Personalinflytande

4.4.1 Fackligt inflytande

På alla arbetsplatser också i skolan har personalen genom arbetsrättslagstiftning och avtal ett avsevärt inflytande. Det är ett kollektivt inflytande som tillkommer personalorganisationerna och indirekt personalen som medlemmar har en i en personalorganisation. Fackligt inflytande lång tradition på svensk arbetsmarknad.

Genom 1965 års förhandlingsrättsreform fick de offentliganställda

rätt att förhandla och ingå avtal i likhet med de anställda på den enskilda arbetsmarknaden. Lagen om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen (SFS 1974:358) gav det fackliga arbetet en annan ställning på arbetsplatserna. Samtidigt stärktes också anställningsskyddet genom lagen om anställ-

ningsskydd (LAS), (SFS 1974: 12) och Lagen om vissa anställningsfrämjande åtgärder (SFS 1974:13).

Genom lag om medbestämmande i arbetslivet (MBL), (SFS 1976:580) och Lagen om offentlig (SFS 1976:600) stärktes de anställning (LOA), anställdas inflytande över villkoren i arbetet. I lagstiftningen ligger ock-

så en målsättning att göra arbetslivet mer demokratiskt- dvs. att möjlig-

göra ett ökat arbetstagarinflytande på alla nivåer i verksamheten.

Persona/utveckling och den psyko-sociala arbetsmiljön 45

Som arbetstagare hos staten eller kommunen berörs de anställda i skolan förutom av ovan nämnda författningar också av t. ex.

arbetsmiljölagen (SFS 1977: l 160) ,

lagen om arbetstagares rätt till ledighet för utbildning (studieledighetslagen) (SFS 1974:98 l). Genom kollektivavtal om t. ex. medbestämmande och kon-

arbetsmiljön

kretiseras och utvecklas lagstiftningen. Det fackliga inflytandet utövas i huvudsak genom den rätt till insyn som arbetsgivarens informationsskyldighet ger personalorganisationerna samt genom förhandling och kollektivavtal. De fackliga förtroendemännen företräder personalorganisationen och medlemmarna i denna gentemot arbetsgivaren, kommunen eller företrädare för den t. ex. skolstyrelsen. Personalorganisationemas företrädare erhåller enligt bestämmelserna i MBL kontinuerlig information om verksamheten och för-

handling kan ske innan arbetsgivaren fattar eller verkställer beslut. For-

merna för information och förhandling kan regleras genom avtal. På den enskilda skolan eller rektorsområdet finns i regel skyddsombud och andra fackliga förtroendemän. De fackliga förtroendemännen har att bevaka medlemmarnas intressen. De har också stor betydelse för arbetsklimatet på skolan och för verksamhetens utveckling. Genom sin ställning som företrädare för personalen har de ett betydande inflytande och påverkar de beslut som fattas dels genom lagar och kollektivavtal, dels informellt genom sin ställning.

4.4.2 Annat personalinflytande

Genom bestämmelser i skollag, skolförordning och läroplan åläggs befattningshavama i skolan att utöva ett visst inflytande över verksamheten där. Detta sker bl. a. genom deltagande i föreskrivna konferenser. Enligt anvisning från SÖ 1952-10-20 är närvarande, röstberättigad ledamot av kollegium, konferens eller annat kollektivt organ skyldigt utöva sin rösträtt i frågor, vari organet har att fatta beslut eller avgiva förslag.

I skolförordningen 3 kap. finns föreskrivet följande konferenser m. m. Personalkonferens, för samtliga anställda i skolenheten eller rektors-

området. Arbetsenhetskonferens, för arbetsenhet inom en skolenhet i

varje

grundskolan. Arbetsenhetskonferensen består av rektor och den personal som sta-

digvarande tjänstgör inom arbetsenheteri. Arbetsenhetskonferensen

handlägger:

1. frågor om planering och uppföljning av arbetsenhetens verksamhet,

pedagogiska frågor av allmän karaktär och sådana frågor om skol-

miljön som särskilt berör arbetsenhetens verksamhet,

2. frågor om elevernas skolgång, studiesituation, utveckling, uppförande och ordning, i den mån sådan fråga ej ankommer på elewårdskonferensen, och 3. andra frågor som ankommer på konferensen enligt denna förordning eller andra föreskrifter.

46 Personalutveckling och den psyko-sociala arbetsmiljön

Klasskonferens, för klass i gymnasieskolan. Klasskonferensen be-

varje

står av rektor och den personal som i klassen. Klasskonferen-

tjänstgör

sen handlägger samma frågor som arbetsenhetskonferensen. Planering av studie- och yrkesorientering. Lärare och andra arbetstagaoch re som tjänstgör vid skolenhet med grundskola eller gymnasieskola som Skall medverka vid studie- och yrkesorientering skall sammanträda för att överlägga om planering och samordning av verksamheten. Samarbetsnämd, för varje skolenhet med gymnasieskola. Samarbetsnämnden består av rektor, två lärare, tvâ elever och två andra ledamöter. Samarbetsnämnden är ett rådgivande organ. Elevvårdskonferens, för varje rektorsområde och skolenhet med gymnasieskola. I elevvårdskonferensen ingår som ledamöter rektor, skol-

självskrivna

läkare, skolpsykolog, Skolsköterska, Skolkurator och lärare som enligt särskilda föreskrifter eli sin tjänst inräknar studie- och yrkesorientering ler konsulent för sådan orientering. Som ledamot skall dessutom ingå den berörde elevens klassföreståndare samt i förekommande fall berörda speciallärare och hemspråkslärare. Elevvårdskonferensen handlägger de frågor som ankommer på konferensen enligt Skolförordningen eller andra föreskrifter.

Lärarna deltar också i klassråd, som finns för varje klass i grundsko-

lan och gymnasieskolan. Klassrådet består av samtliga elever i klassen och deras klassföreståndare. Klassrådet behandlar frågor som finns angivna under punkt l arbetsenhetskonferens, frågor Som handläggs av andra konferenser i vilkas överläggningar företrädare för eleverna deltar samt övriga frågor som är av gemensamt intresse för klassens elever. Personalkonferensen ersatte kollegiet bl. a. för att all personal vid skolenheten skulle få inflytande. Det har emellertid visat sig att t. ex. Skolmåltidspersonal och lokalvårdare ofta inte kan deltaga eftersom sammanträdena i personalkonferensen många gånger ligger på tider då

de har slutat för dagen eller inte har möjlighet att gå från sina tjänster. Elevvårdskommittén finner det angeläget att dessa hinder undanröjs så att all personal får en reell möjlighet till inflytande.

l regeringens proposition om elevers och föräldrars medinflytande i skolan (l979/80:l82) föreslås bl. a. att bestämmelserna om samarbetsnämnd och om sammankomster rörande studie- och yrkesorientering utgår ur skolförordningen. Vidare föreslås att en Skolkonferens bestående av skolans personal, elever och föräldrar inrättas. I propositionen föreslås också att rektor skall bli skyldig att samråda med elever och föräldrar i en rad frågor. Rektor kan kalla till andra konferenser om det behövs. När arbets-

enhetskonferensen behandlar frågor om planering och uppföljning av

verksamheten, pedagogiska frågor av allmän karaktär och frågor om

Skolmiljön som särskilt berör arbetsenhetens verksamhet skall företräda-

re för eleverna kallas. Elever på grundskolans högstadium får deltaga i besluten. Antalet elever Skall vara lika stort som antalet ledamöter i konferensen. Elever Skall också kallas till klasskonferens och planering av studieoch yrkesorientering.-

SOU l980:5O Personalutveckling och den psyko-sociala arbetsmiljön 47

Varje lärare har ett individuellt inflytande. I SF kap. 5 § 36 finns t. ex.

angivet att rektor skall tilllse att lärarna beredes tillfälle att framställa önskemål rörande schema i samband med att förslag till schema upprättas. Förslag till schema upprättas för årskurserna 1-6 av klassföreståndarna. I § 35 anges att lärarna skall beredas tillfälle att yttra sig över förslag till tjänstgöringsplan. l medbestämmandeavtal (MBA-KLU 1980-06-25) har överenskommits att lokala kollektivavtal kan träffas rörande för arbetet

riktlinjer

med att fastställa tjänstefördelning, arbetets fördelning och förläggning genom schemaläggning samt planering och förläggning av s. k. kollektivt lärararbete, samt att arbetsgivarverket skall hos regeringen hemställa att de bestämmelser i skolförordningen som för närvarande reglerar lärares hörande i fråga om tjänstgöringsplan och schemaläggning upphör att gälla för kommun som sluter lokalt avtal rörande dessa frågor.

4.4.3 A rbetslag - arbetsenhet

Personalens — i detta fall huvudsakligen lärarnas —inflytande över arbetet i arbetsenheten är i första hand ett inflytande baserat på yrkeskunnande och Om man t. ex. som lärare skall kunna ta

tjänstemannaansvar.

ansvar för måluppfyllelse och inte bara utföra uppifrån kommande ålig-

ganden måste man ha möjlighet att delta i beslut och ta ansvar för hur

dessa tolkas och genomförs. I praktiken är det arbetslaget som har ansvar för att resurserna användes för att nå de mål som t. ex. formulerats i arbetsplanen. Dessa mål är den enskilda skolans tolkning av läroplanens övergripande mål. Resurser som arbetslaget har till sitt förfogande är tid, kunskap, elever, personal, lokaler, undervisningsmateriel m. m. Arbetslaget kan ha mer eller mindre inflytande över dessa resurser. Tiden kan vara bunden genom schemaläggning men den kan också vara delvis fri t. ex. genom att arbetslaget får vissa schemapositioner att använda efter egen bedömning. På samma sätt kan lokaler vara mer eller mindre fria för flexibel användning. Många faktorer avgör hur man använder sina kunskaper och utför si-

na arbetsuppgifter. Det kan förutsättas att den som tillåts arbeta själv-

ständigt bättre tillvaratar sina inneboende resurser, både i form av kunskaper, känslor, erfarenheter och önskemål. Arbetslaget kan ge

möjlig-

het att lättare klara av konflikter som ibland får förlamande effekter på verksamheten. Genom att man tillsammans delar ansvaret bl. a. för måluppfyllelsen och därmed prioriteringar och tolkningar, kan målkonflikter klarläggas och bli aktiverande i stället för passiviserande.

Leijonhielm (1979) konstaterar i sin sammanställning av forskning rö-

rande lärarproblem att många lärare känner sig hämmade i sin kun-

skapsutveckling av det ensidiga umgänget med elever. Arbetslaget har goda möjligheter att motverka en sådan stagnation och kan naturligt ge

utrymme åt yrkesmässiga diskussioner. Att ha ett större eget ansvar för schema, tid och resurser kan verka betungande för den enskilde läraren. Som ensamyrke är lärarens arbete redan belastat av många olika arbetsuppgifter. I arbetslaget kan persona-

48 Persona/utveckling och den psyko-sociala arbetsmiljcm

len dela på ansvar och uppgifter. Tillsammans kan man bättre klara av elevernas utveckling både i långsiktigt och kortsiktigt perspektiv. Att arbeta i lag kan vara en utmaning. Värderingsskillnader och åsiktskonflikter kan inte alltid slätas över. Man måste komma fram till gemensamma för arbetet. I skolan finns ofta en rädsla för konflik-

linjer

ter och motsättningar. Det kan kännas besvärande att få sin uppfattning ifrågasatt och testad, men det är också en källa till utveckling att pröva

den mot andras. En konflikt kan ge möjlighet till större egen klarhet och

nya insikter om man löser den på ett fruktbärande sätt. Respekten för andras särart och olikheter är en förutsättning för lagarbetet. Det finns många som ser arbetslaget som ett hot mot den personliga friheten. Men allt fler inser att det i stället kan vara ett bra sätt att tillsammans klara

svårigheter. När konflikter uppstår som laget inte kan lösa självt, bör t. ex. skolledning eller skolpsykolog hjälpa laget att komma fram till en

lösning. Det kan man göra genom att t. ex. peka på lösningar, försöka tolka vad som sägs och vad motsättningen egentligen gäller. Det är viktigt att ansvaret för elevernas hela skolsituation ingår i arbetslagets ansvarsområde. Arbetslag av vuxna som ansvarar för en ar-

betsenhet bör därför om möjligt innefatta andra än lärare. Om en skol-

värdinna ingår i laget blir ansvaret för t. ex. raster och annan tid utanför undervisningen tydligare, än om det bara ingår lärare i laget. Enligt skolförordningen skall klasser i grundskolan sammanföras i arbetsenheter. I läroplanen framhålls, att en sådan organisation bl. a. avser att göra det lättare för lärare att samarbeta i arbetslag. Elevvårdskommittén delar denna uppfattning och har i olika sammanhang i detta betänkande påvisat de många fördela: inte minst för elewården som denna arbetsform för med sig. Det finns emellertid en risk för att indelningen i arbetsenheter enbart blir en administrativ indelning och att arbetet i arbetslag inte kommer igång i önskvärd utsträckning och inom rimlig tid. Anledningarna till detta är flera. Som tidigare påpekats har läraryrket av tradition varit ett ensamyrke. Det är därför naturligt att många känner osäkerhet och tveksamhet inför lagarbete. Många saknar också utbildning och erfarenhet av denna arbetsform. Högstadiets organisation w kan också vara ett hinder för lagarbete på detta stadium. För att komma till rätta med dessa problem finner elewårdskommittén det angeläget att olika åtgärder vidtages. Den personal som saknar erfarenhet och kunskap om lagarbete bör tillförsäkras utbildning och fortbildning. Detta kan ske på olika sätt, genom kurser, handledning och på studiedagar. Erfarenheter från den arbetslagsverksamhet som bedrivits vid vissa skolor bör spridas till skolor där man saknar erfarenhet av sådan verksamhet. Lagarbete som arbetsform bör också behandlas ingående i den pågående personallagsutbildningen och skolledarutbildningen. Lärarna har en stor pedagogisk frihet. Det finns i skolan många åsikter om hur en uppgift ska skötas, hur ett visst moment bör läras in, hur ett visst stoff bör presenteras osv. Läraren har rätt att tillsammans med

eleverna välja sitt eget sätt, men styrs av läroplanens mål och oftast ock-

så av läroboksförfattares tolkning av dessa mål. Det metodiska ansvaret

Persona/utveckling och den psyko-sociala arbetsmiljön 49

måste vara personligt, men kan underlättas av att arbetslaget gemensamt formulerar syftet med undervisningen i ett avsnitt. Viktigt är att en gemensam planering i ett arbetslag inte uppfattas som bindande på ett sätt som inkräktar på samspelet med eleverna. Elevernas spontana reaktion på undervisningen måste få utrymme i den enskilde lärarens arbete. Det kan medföra helt ändrade planer, men målet måste hela tiden vara klart. Läraren ansvarar för arbetet och har man förtroende för varandra lämnas naturligtvis stor frihet. I den pedagogiska friheten finns inbyggt det ständigt dåliga samvetet för det man inte hinner. Läraryrket har som ett av sina kännetecken att arbetsuppgifterna är obegränsade. Också i det här avseendet kan arbetslaget vara ett stöd - ett stöd att klara friheten. Gemensamt kan man göra de avvägningar som är svåra att klara på egen hand. Man kan också påminna varandra om det orimliga i kravet att klara allt och orka allt.

4.4.4 Personalinflytandets elevvården och betydelse för personalutvecklingen

Om man som lärare eller annan vuxen i skolan vill att elevernas behov och önskningar skall påverka skolarbetet, måste man aktivt arbeta för en sådan utveckling. Elevernas medinflytande kan uppfattas som ett intrång på den egna friheten. Det kan vid första påseendet verka som om lärarens blir mindre. Men friheten är en frihet utrymme att förverkliga skolans mål. Att fler har inflytande över arbetet och att hänsyn tas till många kan innebära att kvalitén på undervisningen och elevernas motivation ökar. Samma motiv finns för att lärarens också skall utrymme öka och att lärarens inflytande över sin arbetssituation utvecklas. Detta innebär inte att lärarnas ansvar minskar. Inte heller minskar

skolledningens ansvar gentemot lärarna. I stället får det en annan karak-

tär. Skolledningen måste sträva efter att ge personalen ansvar för måluppfyllelsen inom vissa givna ramar. Personalens befogenheter bör vara klara och därmed också ansvaret påtagligt. Skolledningen står för bl. a. samordning och överblick. Genom kontinuerlig utvärdering tillsammans med arbetslagen håller sig skolledningen informerad om hur lagen lyc-

kas eller misslyckas och vad de behöver hjälp med. Denna ledning in-

nebär en form av kontroll men också till stimulans, och

möjlighet hjälp

utveckling som då bygger på arbetslagens egen aktiva utvärdering av sin verksamhet. En sådan utvärdering kan ge insikter som personalen

själv

kan ha som utgångspunkt för sitt fortsatta handlande. En demokratiskt fungerande skolledning kan illustreras med

följande

citat hämtat från Lao-tse 600 f Kr: När de bästa ledarna utfört sitt ar-

bete säger människorna: Se, detta har vi själva gjort.

På samma sätt kan de vuxna i skolan fungera gentemot eleverna dvs.

ge eleverna möjlighet att använda sig av sina resurser och sitt ansvarsta-

gande. Möts de vuxna i skolan av misstro från sina ledare kan man befara att de i sin tur bemöter eleverna på samma sätt. En demokratisk ar-

betsledning kan tjäna som modell för lärarnas arbetsledning i klassen.

50 Persona/utveckling och den psyko-sociala arbetsmiljön

4.5 Samspel och

utveckling

4.5.1 Samspel mellan vuxna iskolan

Läraryrket är av tradition ett ensamyrke där det naturligt inte bjuds

många tillfällen till samarbete med andra vuxna. Kartläggningsundersökningar visar att ensamheten i lärarrollen bl. a. är en bidragande orsak till den påvisade psykiska påfrestningen i arbetet. Lärare som omplacerats har ofta under en längre tid varit ensamma och känt sig isolerade. Att arbeta i arbetslag är ett sätt att motverka ensamheten. Oavsett om

man har genomfört arbetslagorganisation eller ej ingår de flesta på nå-

got sätt i ett gruppsammanhang. Genom t. ex. den nu pågående personallagsfortbildningen bildas på skolan lag bestående av olika personalkategorier, som får arbeta tillsammans under en längre tid. På de flesta arbetsplatser uppstår ibland samverkans- och kommunikationsproblem mellan olika personer och personalkategorier. Lärarna och den övriga personalen i skolan kan ibland ha svårt att tala med varandra. Det kan uppstå spänningar av olika slag. Trots att det finns olika samverkans- mötes- och fortbildningsformer blir inte alltid missförstånd och oklarheter uppklarade. Orealistiska och felaktiga förväntningar på varandra har lätt att förstärkas och följande onda cirkel kan starta.

Man har bristande kunskaper om var-

/ \ Man isolerar Man känner sig rädsla

\\/Ian

tycker illa J om varandra

Genom ett aktivt arbete i samverkan med varandra, skulle i stället en

god cirkel kunna tillskapas. Den kan illustreras på följande sätt:

Persona/utveckling och den psyko-sociala arbetsmiljön 5l

Kunskaperna om ökar

/varandra

V Man känner

Man lär känna större gemen_ varandra mer skap

K

Man tycker bättre / om varandra

Det finns personer i skolan som har en utbredd misstro mot samverkan. Det man framför allt tycks ha svårt att acceptera är att samverkan framkallar sociala och emotionella reaktioner. Skolan behöver vara en arbetsplats där man tar hänsyn till både personalen och elevernas sociala och emotionella behov. En arbetsplats där det finns känslor, närhet och medmänskligt kunnande eller med andra ord samspelsfärdigheter. Dessa behov kan endast tillgodoses genom olika former av samverkan.

4.5.2 Samtalsgrupp

Ett sätt att skapa samverkan och stödja varandra som många skolor an-

vänt sig av, är att anordna en samtalsgrupp på den egna skolan. En samtalsgrupp kan ha inslag av både utbildning och personlighets-

bearbetning. Målsättningen är trefaldig:

l. Samtalen skall bidraga till personlighetsutvecklingen genom att delta-

garna blir medvetna om och tränar sig i att använda hittills outnyttja-

de möjligheter. 2. Samtalen skall bidra

till utvecklingen av de sociala relationerna ge-

nom att deltagarna ökar dels sin förmåga att lösa mellanmänskliga konflikter, dels sin medvetenhet om gruppers betydelse och individers förhållanden till varandra. 3. Samtalen skall bidra till organisationens utveckling genom att deltagarnas kunskaper och erfarenheter sprids till flera. Diskussionerna skall ge större medvetenhet om organisationens mål, deltagamas roller i förhållande till målet och till samarbete och pro-

möjligheterna

blemlösning. Det är vanligt att gruppsamtalen inriktas på en av dessa tre målsättningar. Metodiken brukar även anpassas efter respektive målsättning.

52 Persona/utveckling och den psyko-sociala arbetsmiljön

Samtalsgruppen är ofta inriktad på konkreta problem. Gruppsamtalen i skolan utgår ofta från problem som man upplever i klassrumssituationen. Samtalen är inte någon form av konferens eller diskussion kring något givet ämne. Man arbetar inte heller med tryckt material eller någon särskild uppgift. Materialet är människorna i gruppen, deras upplevelser och problem. Samtalsgruppen arbetar alltid på två plan, sakplanet och relationsplanet. På så sätt kan elewård och personalvård kombineras i samtalsgruppen. Gruppsamtalen tar upp deltagarnas upplevelser och känslor i en given situation. För en lärare kan frågeställningen vara t. ex. Hur undervisar

jag bamen‘?”, men också ”Vad ser barnen hos mig?, Hur pratar jag?” Hur upplever barnen mig? Kan jag få synpunkter på min undervisning? Varför har jag valt läraryrket?” osv.

I en samtalsgrupp kan man fritt ge uttryck för sina upplevelser och få svar och återspegling från de övriga i gruppen. Gruppledarens uppgift är

att stödja ett sådant psykologiskt klimat att det underlättar för deltagar-

na att öppet tala med varandra om sina erfarenheter. Hur samtalsgruppen utvecklas och vilka processer som kan förekomma i den varierar mycket. Det beror inte minst på deltagarna

själva,

vem som är ledare och den motivation man har för att ingå i gruppen. I

början av verksamheten formulerar gruppen sitt mål tillsammans själv

med ledaren. Det uttalade målet kan vara att förbättra kommunikationen inom skolan eller att diskutera lärarrollen eller klassrumsproblem. När man bestämt sig för en är det viktigt att man ingår

handlingslinje,

en överenskommelse mellan deltagarna om hur många gånger man skall träffas, vid vilka tillfällen, fördelning av ansvar mellan parterna o. s. v. Frågan om att starta en samtalsgrupp väcks troligen i elewårds- eller personalkonferensen. Det svåraste problemet kan ofta vara att få tag på lämplig gruppledare. Att vara ledare för en samtalsgrupp kan vara en svår och komplicerad uppgift. Ledaren skall tillse att gruppen har realistiska att

möjligheter

arbeta mot det av gruppen formulerade målet. Många gånger ställs det orealistiska förväntningar på att gruppledaren skall lösa alla de problem gruppen har. En oerfaren gruppledare, som vill åstadkomma ett gott resultat, tar lätt på sig orimliga bördor. Gruppledare från den egna skolan kan få svårigheter genom den dubbla funktionen av gruppledare och kollega.

En sådan rollkonflikt kan skapa osäkerhet om vilken relation ledaren

har till de övriga i samtalsgruppen. För att klara dessa och flera andra svårigheter som gruppledare krävs såväl utbildning som handledning. Både skolöverstyrelsen coh kommunförbundet samt vissa länsskolnämnder och folkbildningsorganisationer har bedrivit utbildning av ledare för Samtalsgruppen Många skolpsykologer och skolkuratorer har genomgått denna utbildning liksom även en del lärare och annan skolpersonal.

och den psyko-sociala arbetsmiljön 53 Persona/utveckling

4.5.3 Att hantera problem och konflikter

I skolan och i samhället i övrigt finns ofta inställningen att problem och konflikter är farliga och destruktiva störningar, som måste undvikas så

mycket som möjligt. Men trots det uppstår konflikter och spänningar mellan människor. Många försöker bortförklara eller dölja dem. Man

blundar för problemen. Men det är viktigt att vara medveten om och våatt konflikter finns. Förnckar man dem är det ett hinder för ga erkänna

Konflikter som blir rätt hanterade kan innebära möjlighe-

utvecklingen. ter till konstruktiva medan olösta konflikter hämmar utvecklösningar, lingen. Många anser att samtal eller spontana sammanträffanden kan lösa en konflikt: Kan vi bara hitta en tid att sitta ner och prata ut då löser det sig nog. . .”. Vissa resultat kan säkert också uppnås genom sådana diskussioner. Ibland kan någon utomstående t. ex. skolledningen gå in och I andra situationer kan man skapa en maktbalans. Aravgöra frågan. betsplatsen kan få lugn och ro, åtminstone för en tid. Men när nya problem uppstår, vilket de snart gör, är man i regel tillbaka vid utgångsläkräver t. ex. åter skolledningens medverkan för att få bukt get. Parterna varvid med svårgheterna. Ledningen tvingas på nytt avgöra konflikten, lugnet ånyo lägger sig, tills nästa gång problem uppstår . . . En ytlig bearbetning av konflikter medför att man vid nästa svårighet saknar såväl erfarenhet som instrument för att på ett verkningsfullt sätt bearbeta problemen. Både skolledare och lärare behöver kunskaper om och träning i konfliktlösning. För att en konflikt, som inte alltid handlar om utsagda svåskall kunna bearbetas krävs att man tillsammans hittar prorigheter, blemet och försöker analysera det. Vad är det som är fel? Hur har det blivit så? Finns det någon väg ur problemet? Vad kan göras för att ändra på situationen och hur stor insats är man personligen beredd att göra för att lå problemet bearbetat?” Att på ett systematiskt sätt analysera och bearbeta problem och konflikter ger på sikt åtskilliga vinster. redovisar i rapporten Relationsproblem mellan lärare och

Leijcnhielm

elever bl. a. rektorers och skolpsykologers syn på om de i sin utbildning

fått lämplig förberedelse för att hjälpa lärare och elever då det uppstår

svårigheter i deras relationer.

Svaren fördelade sig enligt följande

54 Persona/utveckling och den psyko-sociala arbetsmiljön

Skolpsykologer Psykologutbildn. Psykologutbildn. Totalt

I svaren

skiljer man inte på om man fått kunskaperna genom utbildning eller fortbildning, men av efterföljande kommentarer framgår att många

rektorer har fått kunskaperna genom Hela 40 % skolledarutbildningen. av de psykologer som avgivit positivt svarsalternativ anger att det positiva omdömet inte avser grundutbildningen utan gäller frivillig fortbild-

ning som de oftast själva bekostat.

Elevvårdskommittén anser att det är en rättighet för både elever och att få i en konfliktsituation. Det är en fördel

personal hjälp om gruppsamtal och andra samspelstränande metoder kan erbjudas personalen. Utbildning och träning i konfliktlösning bör förekomma i såväl lärar-

utbildningar som andra utbildningar för inom skolan samt i

tjänster fortbildning för skolans personal.

4.6 Personlig och

yrkesmässig utveckling

Personlig utveckling

Sådana faktorer som att vara uppskattad, betrodd, få gehör för sina åsikter betyder mycket för hur man upplever sitt arbete. Man behöver få

möjlighet att visa vad man kan, få utveckla sina förutsättningar och an-

lag, vinna respekt i andras ögon och få stöd för sitt självförtroende. En

samstämmig forskning visar att målen för alla människor har något att

göra med självkänsla, respekt i andras ögon och självrespekt. Man vill

utveckla en egen profil, en identitet i arbetet. Skolan kan sägas vara en arbetsplats där man, inom vissa ramar, har

möjlighet att både ta initiativ och utforma verksamheten så att både elever och personal kan bli tillgodosedda. Den som vågar utnyttja förutsättningarna ges stora möjligheter att utveckla sin personlighet.

Vår måste vara att människan

utgångspunkt är utvecklingsbar både

beträffande känsloliv och kunskaper.

Vad gäller kunskapsutveckling finns det i dag ett tämligen stort utbud

av olika slag av ämnesinriktade utbildningar och kurser. Vägen till människans personliga utveckling är däremot inte lika rak och framkomlig. Där finns det svårbearbetade motstånd och hinder. Den amerikanske socialpsykologen A. Maslow har studerat människor som är inriktade på att utvecklas dvs. de som har en förmåga att ständigt eliminera gammal och blockerande inlärning till förmån för nya upplevelser och ett rikare liv. Hans teori bygger på att vi utvecklas när vi räknar med att vårt nästa

och den arbetsmiljön 55

SOU l 9230:50 Persona/utveckling psyko-sociala

än vårt senaste. Gesteg framåt kommer att ge oss mer tillfredsställelse värderar lär vi oss nom att vi ständigt utveckling högre än stagnation vad vi vill göra, vad vi tycker om och vad vi ogillar. I människan finns samtidigt alltid krafter som vill stoppa utvecklings- Dessa krafter vill förhindra hot som t. ex. smärta och fruktan processen.

och rädsla att förlora det vi redan har. (Man vet vad man har men inte

vad man får . . . ). Vi dras också till säkerhet och trygghet. Vår kan därför illustreras med att

möjlighet till personlig utveckling

har två grupper av krafter inom sig. Den ena kraften varje människa strävar att försvara hennes säkerhet, skyddar mot fruktan, hänger fast rädd för oberoende, frivid det förflutna, gör henne rädd att ta chanser, het och egenart. Den andra kraften vill få henne att pröva sig skaffa sig egenart

själv, och pröva alla möjligheter.

Upp°e°" öka Upplevelser minskar

Säkerhet och _ 1 *

‘ _t_ Tillväxt och utveckling

trygghet I

Motståndet mot för- Motståndet mot förändringar ökar ändringar minskar

Illustrationen visar, att individuell frigörelse mot tillväxt och utveckling motarbetas av dolda hinder och motstånd. Det finns flera sätt att bearbeta hinder. Ett naturligt sätt att komma underfund av och

med sig själv är att genom arbete i grupp, ta intryck stärka varandras självkänsla så att man blir medveten om de egna hind-

Ett annat sätt är att bilda samtalsgrupper där ren och förutsättningarna. man tillsammans iaktta: och bearbetar de egna blockeringama och underlättar den personliga utvecklingen. Utbildning kan också verka peroch bidra till att minska eller eliminera motstånd sonlighetsutvecklande mot förändringar.

4.6.2 Yrkesmässig utveckling

är att ställa sin egen verksamhet i Ett led i utvecklingen av yrkesrollen

relation till skolans mål. Skolans läroplaner är avsedda att vara hjälpme-

Personalutveckling och den psykø-sociala arbetsmiljön

del i arbetet och Vägvisare men blir sällan diskuterade i det dagliga arbetet. Läroboken uppfattas ofta som läroplan, och målen blir för många endast vackra till intet förpliktigande fraser”. Det är en svår uppgift att mål konkreta göra skolans och gripbara men det är nödvändigt att både skolledare och lärare lär sig göra det. I det beskrivs ett försök

följande

till

självutvärdering, som lärare, enskilt eller i grupp, kan tillämpa för

att söka precisera sin relation till skolans pedagogiska och sociala mål. En lämplig strategi blir att i första hand besvara frågor som:

D Vilka är skolans mål? D Hur ser min och andras verksamhet ut på skolan?

D Finns det utrymme eller möjlighet att närma skolans mål och min och

andras verksamhet till varandra?

Relationen mellan frågorna kan illustreras sätt:

på följande

Mål enligt läroplan Idealläget Möjligläge Den dagliga verksamheten Nuläget på skolan

När man beskriver den dagliga verksamheten i skolan är det lämpligt att utgå från enkla rutiner i arbetet, t. ex.: Hur beter jag mig och vilken är

min inställning till

D skollunchen D kontroll och

bedömning

D medbestämmande i klassråd, elevråd D ordningsregler D arbetssätt i klassrummet

Med

hjälp av dessa iakttagelser är det därefter möjligt att diskutera and-

ra företeelser inom skolan som tillsammans av nu-lä-

ger en beskrivning

get. Därefter kan man relatera

börja mål och nu-läge genom att jämföra:

Hur förhåller sig rutinerna vid skollunchen till skolans mål t. ex. att eleverna

skall ta ansvar? Får de ta ansvar för sig själva och andra i sam-

band med skollunchen?” Mellan ideal- och nu-läget finns en ytterligare

nivå - möjligläget - där vi konstaterar om det finns utrymme eller möj-

lighet att närma mål och verklighet. Vår verklighet placeras in på denna nivå genom frågan: ”Finns det utrymme för att öka elevernas ansvarstagande i samband med skollunchen? eller med andra ord: Hur skall vi arbeta för att nå målen?” Trots hårt arbete kan det ibland verka som om det är att nå.

omöjligt

målen för arbete. Hindren kan vara av flera slag: D skolans problem är inte bara skolproblem utan kommer ur missförhållanden i och samhälle

familjeliv

D skolans egen organisation bidrar med svårigheter.

Vid varje tillfälle då man lyckats förvandla ett möjligläge ill ett nuläge, gäller det att formulera ett nytt möjligläge. Det här är ett mödosamt och

Persona/utveckling och den psyko-sociala arbetsmiljön 57

stegvis arbete, men även en l 000 milafärd börjar med ett enda steg. En kontinuerlig självutvärdering av detta slag är en del i den yrkesmässiga

utvecklingen.

4.6.3 Introduktion av nyanställd personal

Alla människor som arbetar i skolan har behov av att vid nyanställning få någon form av inskolning. I medbestämmandeavtalet för det kommunala undervisningsområdet (MBA KLU) definieras introduktion som de åtgärder som vidtas för att underlätta övergången till nya arbetsuppgifter, nya arbetskamrater och

en ny arbetsmiljö. lntroduktionen syftar enligt avtalet till

D att den anställde sä snabbt som möjligt skall bli insatt i sina nya ar-

betsuppgif ter D att underlätta den ömsesidiga anpassningen och att ge den anställde

möjligheter att bygga upp goda relationer till arbetskamraterna

D att ge den anställde kunskaper om anställningsförhållandena, arbetsplatsen och verksamheten i övrigt så att anpassningen till hela arbets-

miljön underlättas.

Arbetsgivaren och de anställda har ett gemensamt ansvar för att den anställde kommer in i arbetet så smidigt som

möjligt.

I introduktionen skall information om de lokala arbetstagarorganisationerna och deras verksamhet ingå. Organisationerna skall svara

själva

för innehållet och genomförandet av sådan information. Förutom nyanställda skall introduktionen i tillämpliga delar också ges till anställda som har omplacerats eller som återgår till arbetet efter en längre tids frånvaro. Lokala kollektivavtal kan träffas om D och omfattning för introduktionen

riktlinjer

D omfattningen av den information som arbetstagarorganisationerna

sj älva svarar för.

Varje kommun har möjlighet att tillsammans med personalorganisatio-

nerna utforma en lämplig introduktionsmodell. Introduktionen på en arbetsplats måste ske gradvis. Informationen skall ske efter hand, så att det som av praktiska skäl inte behövs de allra första dagarna kan framåt i tiden. Introduktionen bör omfatta

skjutas

flera dagar och utsträckas under en längre tid. I en del kommuner finns utförligt skriftligt introduktionsmaterial. I några kommuner anordnas vid terminsstarten introduktionsträffar, vilka kan innehålla en bussresa genom kommunen och avslutas med informations- och presentationskaffe. I Uppsala kommun har man med gott resultat prövat ett faddersystem, vilket innebär att introduktionen sköts av en fadder som tillika är

kollega på skolan. Varje nykomling presenteras för skolan och kollegor-

na av sin fadder och visas lokaler och material. Dessutom beskrivs skolans arbetssätt, normer och regler. Om den nyanställde är nyinflyttad till

58 och den psyko-sociala arbetsmiljön Persona/utveckling

orten blir han ofta till faddem, som då beskriver fritids-, för-

hembjuden

eningsliv och andra lokala förhållanden. Det avgörande för introduktion är att den anställda så snabbt som

möjligt blir trygg i sin nya arbetssituation och vet både praktiska ut-

gångspunkter för och målsättningen med arbetet. I Lärare för skola i utveckling (SOU 1978:86) betonas att lärarens yrkesdebut - av den utgör ett möte mellan lärarutbildningen representerad nya läraren och skolans värld. Det är viktigt, påpekas i utredningen, att detta möte utformas så att såväl lärarens som skolans kompetens och resurser kommer att varandra. En väl genomförd yrkesdebut in-

stödja nebär att läraren givits möjligheter att komplettera sin grundutbildning

med sådant som är aktuellt i det praktiska arbetet på den skola där läraren

tjänstgör.

Många lärare upplever under sitt första anställningsår sådana svårig-

heter och sådan otillräcklighet i yrket att de väljer att för gott lämna lä-

raryrket.

I betänkandet föreslås följande riktlinjer för utformning av inskol-

ningsåtgärder för nyutbildade lärare: El Inom varje rektorsområde, där nyutbildad lärare anställs på minst halvtid utses en kontaktlärare. Denne har speciellt ansvar för att den nye läraren får stöd i sitt arbete och bereds möjligheter att verka och auskultera inom andra delar av skolans verksamhet än vad som ligger i den aktuella tjänsten. För denna kontaktläraruppgift beräknas en tidsåtgång om cza två arbetstimmar per vecka under en tid motsvarande en termin. EI Den reguljära skoltjänstgöringen för nyutbildade lärare utformas så att i genomsnitt en halv dag per vecka under den första terminen kan friläggas för inskolningsaktiviteter. E] Ett särskilt inskolningsprogram görs upp för varje nyutbildad lärare som anställs vid en skola. Programmet utformas i samråd mellan skolledning, kontaktlärare, fackrepresentant och nyutbildad lärare.

Elevvårdskommittén anser att det är nödvändigt att all nyanställd perintroduceras i skolans sonal, oavsett befattning, huvudsakliga uppgift nämligen att ge eleverna goda betingelser för utveckling och inlärning. Exempel på moment som kan ingå i introduktion lämnas i bil l.

4.6.4 Fortbildning och utvecklingsarbete

Fortbildning har stor betydelse för personalens personliga och yrkesmässiga utveckling. Individuell fortbildning har framför allt betydelse för den yrkesmässi- Man ökar sin Fortbildning i

ga utvecklingen. professionella kompetens. lag har varit vanligt under de senaste åren, bl. a. med inriktning på jam-

ställdhetsfrågor och samlevnadsfrågor.

Fortbildning i ett lag ger goda möjligheter till arbete med målfrågor

och probleminventeringar. Personallagsutbildningen fyller sådana

just

behov. De upplevelser som deltagarna fått i sin utbildning skall sedan kunna spridas i skolan genom lokala initiativ.

Att låta de reguljära arbetslagen använda fortbildningstid till egna ak-

tuella frågeställningar är ett annat sätt att arbeta med fortbildning i lag.

Personalutveckling och den psyko-sociala arbetsmiljön 59

Den löpande verksamhet i ett arbetslag är i sig fortbildande. För att bli medveten om fördelar och nackdelar med sitt sätt att arbeta, krävs att man lär känna den bakomliggande teorin till arbetet och får se sitt i relation till teorin. Det kan vara väl använd tid eget funktionsmönster att använda till att låta arbetslagen utveckla sitt eget några studiedagar arbetssätt. För att få att bearbeta sina relationer och studera

möjlighet

med utbildning på området besig som grupp kan någon utanförstående höva konsulteras. Det finns fortbildning som riktar sig till hela skolan. Man har på någon skola rest bort tillsammans för att gå igenom sin skolas problem och möjliga lösningar. En sådan fortbildning har ofta som syfte att skapa ge-

menskap mellan alla vuxna på skolan och därmed öka utvecklingsmöj-

ligheterna. Personallagsutbildningen kan på försök, för de skolor som så önskar, rikta sig till hela skolan fr. o. m. ht 1980. Det kan vara mer utvecklande när hela skolan deltar än när bara ett lag från skolan finns med. är en resurs som i hög grad har ef-

Fortbildning personalutvecklande

fekter om den används medvetet i syfte att låta deltagarna växa i yrkesroll och ansvar. Både det dagliga utvecklingsarbetet och mera avgränsade försöksprotill personlig Att

jekt innebär möjligheter och yrkesmässig utveckling. pröva nya arbetssätt och att följa nya idéer är en stimulerande väg till

kunskap- och medvetenhet om arbetets mål och inriktning. Elewårdskommittén anser att utvecklingsarbetet som utgår från en analys av den egna skolans problem i hög grad är betydelsefull för personalutvecklingen. Studiedagstid bör användas för att starta sådant utvecklingsarbete.

5 rektorsomrâdet

Personalplanering på

5.1 Nuläget

Personalplanering är den planering som syftar till att tillgodose skolans behov att utveckla sina

av personal samt att ge de anställda möjlighet

kunskaper och färdigheter i med förutsättningar och ambitioner.

linje

för rektors- Vid en bedömning av hur mycket personal som erfordras

området måste hänsyn tas dels till behovet av att tillsätta alla tjänster,

dels till det behov som uppstår när någon befattningshavare är ledig t. ex. på grund av uppdrag, konferenser m. m. Genom

sjukdom, fackligt

bestämmelser i skolförordningen och statsbidragssystemets utformning

före 1 juli 1978 begränsades kommunernas möjligheter att göra en full-

ständig personalplanering för skolan. Visserligen kunde Skolstyrelsen ef-

ter tillstånd från länsskolnämnden inrätta reservvikarietjänster men så

Huvuddelen av de vakanser som skedde endast i begränsad omfattning.

uppstod under terminstid täcktes av tillfälliga korttidsvikarier. Genom

förordningen (SFS 1977:518) tillkom som lärarvikarier. Bestäm-

tjänster

melser rörande dessa återfinns i skolförordningen 15 kap. 8 §. Utöver vad som följer av 6 § får efter medgivande av länsskolnämnden inrättas extra ordinarie och extra tjänster som lärare med numren 1, 2 och 5-19 för lärarvikarier. Sådana tjänster får tillsammans omfatta en tjänstgöring som motsvarar högst tre procent av den undervisning som skall förekommma på vart och ett av låg-, mellan- och högstadiema enligt timplanema eller annan föreskrift. Därvid får dock den tjänstgöring som fullgöres av lärare 3 och 4 ej medräknas. den Tjänst som avses i första stycket inrättas respektive indrages från och med 1 januari och den l juli. När tjänst skall dras in får den dock behållas så lång tid därefter som fordras för att bringa innehavarens anställning på tjänsten att upphöra. (SFS 1977:518). Bestämmelserna innebär en begränsning till tre procent när det gäller

den tjänstetyp som lärarvikarietjänstema utgör.

att i l skolförordningen 15 kap. 6§ finns ett allmänt medgivande grundskolan inrätta icke-ordinarie för lärare i den omfattning

tjänster

som fordras för att uppehålla undervisningen, dvs. att anställa så många lärare som behövs. Något hinder för kommunerna att efter det nuvaran-

de statsbidragssystemets genomförande göra en fullständig personalpla-

nering föreligger inte. För närvarande innebär i regel för skolan att alla

personalplaneringen s. k. fasta tillsätts, vidare tillsätts lärarvikarietjånster enl. SF tjänster

62 Persona/planering på rektorsområde!

15:8 dvs. en överanställning på max tre procent. De vakanser som uppkommer på grund av m. m., och inte

sjukdom åtgärdas genom lärarvikarietjänstema, täcks i huvudsak av tillfälliga vi-

karier. En sådan personalplanering är förödande för skolans verksamhet och ur

elewårdssynpunkt helt oacceptabel. Vi skall i det följande ge

några exempel på situationer som medför negativa för skolverks-

följder

amheten. Nedanstående situationsbild är hämtad från en högstadieskola.

”En kemilärare ringer rektor kl. 7 på morgonen och meddelar att han är sjuk. Han börjar undervisningen kl. 8.00 och har 7 lektioner under dagen med olika klasser. Rektor börjar ringa. Kl. 7.45 har rektor lyckats få kontakt med en gymnasist som slutat sina studier på grund av skolleda och som inte har lyckats erhålla något arbete. Han lovar att komma snarast, men det kan förstås inte bli kl. 8.00. När gymnasisten anländer kl. 8.30 har den första klassen väntat oroligt i korridoren, för de kan ju inte vara ensamma i kemisalen med gas och farliga kemikalier. De har stört undervisningen för de klasser som undervisas i närliggande klassrum. En flicka, som har vissa kamratsvårigheter, har blivit trakasserad och gått hem. Stämningen är hög. Närvarokontroll, eleverna sitter på nya platser och namnförteckningen över klassen stämmer inte. Gymnasisten frågar efter lärobok och läxor, men inser snart att de avsnitt klassen håller på med kan han inte. För övrigt är elevernas koncentration inte lämpad för undervisning även om han nu skulle ha kunnat undervisa. Eleverna får göra vad de vill och lektionen slutar 10 minuter för tidigt. De andra sex lektionerna är stormiga och någon meningsfull verksamhet är det inte tal om.

En verksamhet som den här beskrivna är mycket störande för skolans

arbetsmiljö, både fysiskt och psykiskt. Inte bara den dag vikariatet pågår, utan flera dagar efteråt. Allt som hänt måste ju redas ut.

Ibland anställs ingen vikarie och undervisningen ställs in. Eleverna får håltimmar. Har undervisningen inställts en eller två timmar före sista lektionen är det svårt att förklara varför den sista lektionen är viktig. De

två föregående var ju inte viktigare än att man kunde ställa in dem. Det

händer inte sällan att en del elever då går hem. Då måste detta diskute-

ras dagen efter och ev. påföljder utmätas. En personalplanering som har

ovan beskrivna konsekvenser är i hösta grad demoraliserande och har som

följd en mängd helt onödiga elewårdsproblem.

I en åk l hade eleverna fram till den 15 mars haft 27 olika korttidsvikarier. Den tilltänkta 28:de, som var behörig lärare, meddelade att hon inte önskade ifrågakomma eftersom det hade varit så många vikarier. Margareta Grogam har i sin doktorsavhandling Dålig läsning visat att det finns ett klart samband mellan elevers läs- och skrivsvårigheter på gymnasieskolan och täta lärarbyten på lågstadiet. Det finns naturligtvis

inga som helst möjligheter att bereda eleverna en trygg och skolmiljö

kontinuitet i inlärandet i en klass som har många lärarbyten. Har dessutom ytterst få av korttidsvikarierna lärarkompetens blir förutsättningarna ännu sämre. Det är ur elewårdssynpunkt nödvändigt att situationer av det slag som ovan relaterats över huvud taget inte uppkommer i skolan. Eleverna skall kunna känna trygghet hos de vuxna, i det arbetssätt och i de samlevnadsformer som utvecklas på en skola. Både de vuxna

_ Personalplanering på rektorsområdet 63

och eleverna känner sig oroade när skolan inte fungerar på sedvanligt sätt. För läraren är det viktigt att veta att det på skolan finns andra vux-

na som har samma omsorg om eleverna som han/ hon själv har och arbe-

tar på likartat sätt när läraren av någon anledning inte är där. Systemet att vid behov rekrytera korttidsvikarier, ofta dag för dag, tar mycken tid i anspråk för skolledning, för andra lärare och för kommunens löneadministration. Det kan också vara svårt att tillräckligt snabbt anställa vikarier. Insatt vikarie saknar ofta lärarutbildning och har inte sällan otillräckliga ämneskunskaper. För att belysa hur omfattande verksamheten med att anskaffa korttidsvikarier kan vara, redovisas här statistik från Stockholms skolförvaltnings lärarvikarieförmedling för vårterminen 1978 - vårterminen 1980. Skolledarna i Stockholm kan på telefon anmäla behov av korttidsvikarier till denna förmedling, men de anskaffar också i relativt hög grad direktkontakt. Denna vikarieanskaffning, liksom själva vikarier genom förmedling av vikariat längre än 14 dagar ingår ej i statistiken. Under den tid statistiken omfattar fanns i Stockholm ca 90 rektorsområden och gymnasieenheter.

Antal vikariat Antal tel-samtal för förmedling av vik.

17 18 (konflikt) 29 (fasta vik.) 29 19

64 Persona/planering på rektorsområdet

5.2 rörande i

Undersökning vikarieorganisationen

grundskolan

Elewårdskommittén har kartlagt hanteringen av uppkomna vakanser i grundskolan omfattande kortare tid än 30 dagar. Undersökningen har

tillkommit av följande skäl:

D korttidsvikarier är ett besvärande elewårdsproblem D erfarenhetsmässigt är anskaffande av vikarier, framförallt korttidsvikarier, ett besvärligt arbete för skoladministrationen D genom bl. a. ökad ledighet för barntillsyn och fackliga förtroendemansuppdrag ställs i dag större krav på en fungerande vikarieorganisation vid fler tillfällen än tidigare D ett statsbidragssystem, där vikariekostnaderna schabloniserats tillsammans med andra kostnader i ett tilläggsbidrag, kan ge anledning till en undersökning om statsbidraget svarar mot behovet av vikarier. Undersökningen har vänt sig direkt till ett antal rektorsområden av det skälet att förändringar i arbetsorganisationen i rektorsområdet, som inte föranleder kostnader, inte rapporteras till kommunens centrala skolad-

ministration. Urval av rektorsområden har skett på följande sätt: Års-

bok för skolan 1978/79 har använts som källa. Rektorsområdena redovisas där kommunvis och kommunerna är uppställda i bokstavsordning. I undersökningen har vart femte rektorsområde utvalts, dvs. ca. 270 rektorsområden. Av dessa har 127 besvarat enkäten, dvs. ca 9,2 % av samtliga grundskolans rektorsområden. Bortfallet har troligen inte påverkat undersökningsresultatet. Olika och rektortyper av kommuner sområden finns representerade i materialet. September månad har valts som undersökningsmånad av flera skäl: D det är en hel arbetsmânad, i regel utan avbrott av lovdagar eller studiedagar D den ligger i förhållande till tidpunkten för enkäten (ca. 15 oktober)

nära i tiden. Eventuella brister i anteckningar kan hjälpas upp av

minnet D det är erfarenhetsmässigt en månad med relativt få ledigheter, vilket ett tiotal rektorsområden särskilt påpekat. Enkätens utformning och förteckning över undersökta rektorsområden finns i bil. 2 och 3.

Sammanställning av enkäten Vikarieorganisationen i

grundskolan

Enkäten omfattar 127 rektorsomrâden från 103 kommuner. 1 Antal lärartimmari 715181 lärartimmar redovisas. Det gör i september 1979 medeltal 5 631 lärartimmar per rektorsom-

råde, dvs. 1408 lärarveckotimmar. Varje

rektorsområde har i medeltal 50-60 lärar-

tjänster.

Persoanlplanerin g på rektorsområdet 65

För hela grundskolan skulle det totala lärarveckotimtalet utgöra ca 1 929 000.

Antal lärartimmar 38 916 frånvarotimmar rapporteras. Det är frånvaro i septem- 5,4 % av det totala antalet lärartimmar unber 1979 der punkt l. Det ger en frånvaro av 77 lärartimmar per vecka och rektorsområde

dvs. ca 3 lärartjänster. För hela grundsko-

lan är vikariatsbehovet under september ca. 105 000 lvtr, vilket motsvarar ca 4040 lä-

rartjänster.

3a Betalda vikarier 33 100 timmar har utlagts på betalda vikariinkl. reservlärare er. Det innebär att 85,1 % av det totala behovet ersätts med betalda vikarier och

följ-

aktligen att 14,9 % av timantalet hanteras på annat sätt än genom att sätta in betald vikarie. Det motsvarar för hela grundskolan ca. 15 000 lvtr eller ca 580

lärartjänster.

3b Skolledare som lä- l 166 vikariatstimmar upprätthålls av skolrarvikarier i septem- ledare. I 85 rektorsområden rapporteras att ber 1979 skolledare som vikarie, dvs. i

tjänstgjort

67 % av samtliga rektorsområden. I medel-

tal under september tjänstgör skolledare 2,3

lvtr som vikarie. Det motsvarar för hela grundskolan ca 3 100 lvtr eller ca 120 lä-

rartjänster.

3c Omorganisation Omorganisation har skett för 2 094 timmar. (ändrad gruppindel- Det motsvarar ca. 4,1 lvtr per rektorsområ-

ning, kompanjonlä- de eller för hela riket ca 5 600 lvtr. Det

rare får andra ar- motsvaras av ca 215

lärartjänster.

betsuppgifter) i september 1979

3d Klasser och under- I 1 435 timmar har undervisningen varit in-

visningsgrupper, ställd. Det motsvarar på varje rektorsområ-

som blivit friställda de ca. 2,8 lvtr. För hela grundskolan gör från undervisning detta 3 870 lvtr vilket motsvaras av 150 lä-

under september rartjänster.

3e På annat sätt. Sep- 759 timmar rapporteras användas på antember 1979 nat sätt. Det motsvarar ca 1,5 lvtr per rektorsområde. För hela grundskolan blir detta ca 2 050 lvtr vilket motsvarar ca 80 lärartjänster.

66 Personalplanering på rektorsområde! SOU l980:50

Korttidsfrånvaron under september månad utgör i medeltal 5,4 % av det totala antalet lärartimmar under månaden. = 4,7 %). (Medianvärdet Frånvaron varierar under månaden mellan l,9 och 11,6 % i de rektorsområden som undersökts. Det finns inte något samband mellan rektorsområdenas storlek och hög eller låg frånvaro. Ett rektorsområde på grundskolan har i medeltal 1 419 lvtr. Skillnaden i storlek är dock betydande. Det största rektorsområdet har 3 266

lvtr och det minsta 511 lvtr. En tredjedel av samtliga rektorsområden

har mellan l 300 och l 500 lvtr.

Kommentarerna till enkäten i övrigt följer enkätens numreringar.

3 b Skolledare. Skolledare har numera rätt enligt skolförordningen att lägga ut sin undervisningsskyldighet i form av vikarietimmar. Tidigare skulle all undervisningsskyldighet finnas på schemat i fasta positioner. I den mån skolledare lägger ut sina undervisningstimmar som vikariat minskas den totala undervisningsinsatsen med lika många timmar i förhållande till vad som gällde före 1978-07-01, då nya statsbidragsbestämmelser trädde i kraft. Skolledare har anmält vikariatstimmar i 85 av enkätens l27 rektorsområden, dvs. i 67 % av samtliga. Redan under september har skolledare vikarierat i en om-

fattning som för hela året i hela riket motsvarar ca. 120 lärartjäns-

ter. 3 c Omorganisation. Omorganisation av undervisning har skett också före 1978-07-01. Dels har bristen på lärare tvingat fram en lägre lä-

rartäthet i vissa situationer, dels har reservvikariesystemet möjligen

betytt en flexibilitet i användningen av lärare som i och för sig inte var förankrade i förordning. Tillkomsten av lärarlag kan betyda att man i lärarlaget i större utsträckning awisar vikarie därför att vikarien inte kan arbeta i enlighet med lärarlagets intentioner. Lärarlaget föredrar i den situationen att omorganisera sin verksamhet. I normalfallet ersätts inte speciallärare ,som är korttidsledig och vid förfall för klass/ämneslärare flyttas specialläraren till klassundervisning. Enligt enkäten minskar lärartätheten på det här sättet för hela ri-

ket med lägst 217 lärartjänster.

3 d Undervisningen ställs in. Undervisningen ställs in i en omfattning som motsvarar lägst 149 I en del rektorsområden ac-

lärartjänster.

kumuleras uttagen undervisningstid för att komma undervisningen tillgodo vid senare tillfälle. Detta torde dock ske i begränsad omfattning. 3 e Undervisning på annat sätt. Undervisning har arrangerats på andra sätt i lägst ett antal som motsvarar 79 I enkäten er-

lärartjänster.

hålles exempel på vad som kan ske. En ledig lärare ersätts inte på grund av friluftsdag eller pryo i helklass. En del av undervisningen ordnad på annat sätt sammanfaller med omorganisation, där eleverna hänvisas till icke timplanebunden undervisning eller fri aktivitet.

Sammanfattningsvis kan konstateras att korttidsfrånvaron bland lärare redan under september 1979 ca. 5 %. Månaden är erfarenhets-

utgjorde

Persona/planering 67 på rektorsområdet

mässigt en månad med låg personalfrånvaro. Mätningar från flertalet andra månader skulle troligen ge högre siffror. Bristen på vikarier är betydande även under en månad med låg frånvaro. Det kan därför antas att undervisningen vid andra tidpunkter i än högre grad ordnas genom omdisponering eller genom att undervisningen inställs. Detta innebär att en gång givna undervisningsresurser bortfaller i icke obetydlig utsträckning. Lärare friställs i allt högre grad från undervisning p. g. a. sammanträden, utbildning över enstaka dagar m. m. Sammanträdena ökar i antal och kan genom beroendet av andra förvaltningar, organisationer och myndigheter inte alltid läggas på undervisningsfri tid. Enkäten ger vid

handen att lägst ca. 445 lärartjänster för året undandras undervisningen.

Den troliga rätta siffran är avsevärt högre, kanske någonstans mellan 800 och l 000

lärartjänster.

5.3 av skolans avseende

Förändring personalplanering korttidsledigheter

Överanställning av personal för att täcka dagliga vakanser sker inom in-

dustrin, transportväsendet, sjukvården, äldreomsorgen, inom barnom-

sorgen och i begränsad utsträckning också i skolan. Elevvårdskommittén anser att ett system där korttidsfrånvaro bland lärarpersonalen täcks genom överanställning av personal bör prövas. Fördelarna med att överanställa personal med ett system, där

jämfört

tillfälliga vikarier insätts kan sammanfattas sätt:

på följande

III bättre arbetsförhållanden i skolan och en bättre undervisning för elevema E] bättre anställningstrygghet och anställningsförmåner för lärare EI lättare att få utbildad personal El administrativa förenklingar

Vid beräkning av överanställningens omfattning får man beakta att korttidsfrånvaron är slumpmässig och varierar från vecka till vecka. Någon beräkning av frånvaron som exakt motsvaras av överanställd personal kan naturligtvis inte göras.

Överanställningen får grundas på medeltalet av korttidsfrånvaron i

kommunen under föregående eller ev. de två föregående läsåren. Det innebär att skolan vid tillfällen av låg frånvaro får en personalförstärkning. I tider av hög frånvaro har skolan mindre personal än normalt. Avsikten är alltså inte att dimensioner-ingen skall bli en faktisk per-

sonalförstärkning.

I undersökningen rörande vikarieorganisationen i grundskolan har vi definierat korttidsfrånvaron som frånvaro understigande 30 dagar i

följd. I redovisningen från Stockholms Skolförvaltning definieras kort-

tidsfrånvaron som frånvaro understigande 14 dagar i Vilken defi-

följd. nition man väljer bör bli föremål för praktiska överväganden i respekti-

ve kommun.

68 Persona/planering på rektorsområdet

Längre tjänstledigheter t. ex. på grund av havandeskap, vård av småbarn, militärtjänstgöring, tid för facklig förtroendeman, studier och längre sjukdom känner man i regel i förväg. Dessa ersätts med vikarier.

Omdispositioner av verksamheten sker redan i dag relativt ofta. Specialundervisningen upphör och specialläraren tar hand om en klass, grupper slås samman o. s. v. Vid hög lärartäthet, då är

tjänstledigheterna få, skulle t. ex. möjlighet ges till intensiv uppföljning av elever med be-

hov av stöd och stimulans, för utvärderingsinsatser eller för individuell

handledning. Vid låg lärartäthet under andra skeden skulle möjligheter

ges för elevernas eget arbete i samhället, gemensamma samlingar, friluftsdagar och arbeten i större grupp. Vad som här sagts innebär inte alltid att man vid korttidsfrånvaro kan eller bör ersätta t. ex. engelska med engelska eller matematik med matematik. Det är i första hand meningsfullheten i verksamheten som skall eftersträvas. Undervisning kan i vissa fall ersättas med fria aktiviteter och fria aktiviteter med undervisning. Denna frihet från vad som står på schemat är en förutsättning för genomförandet, speciellt på högstadiet. Enligt Lgr 80 skall man sträva efter att arbetsenheterna skall bli reella planerings- och samverkansenheter i skolan. När arbetsenheterna fungerar på detta sätt kan man också överlåta hanteringen av korttidsfrånvaron på dessa.

Av den undersökning som gjorts framgår att personal som arbetar i ett arbetslag i arbetsenheten ibland redan nu föredrar att själva klara

upp korttidsfrånvaron. Tillfällig personal stör verksamheten. I stället för att anställa vikarie organiserar man om verksamheten med befintlig personal. Om hanteringen av korttidsfrånvaron överlåts till arbetsenheten skall resurs i form av undervisningstimmar motsvarande korttidsfrånvaron överföras till arbetsenheten. En sådan resursfördelning mellan ar-

betsenheterna bör ske så att den i möjligaste mån motsvarar de faktiska

behoven. D. v. s. ett arbetslag som innehåller personal med hög korttidsfrånvaro bör ha större resurs än ett sådant med mindre. Det finns också skäl att på motsvarande sätt analysera de faktiska behoven inom olika rektorsområden i kommunen innan överanställningens storlek fastställs för respektive rektorsområde. En sådan analys bör också omfatta de behov som uppstår t. ex. genom planerad fortbildning. I det föregående har framhållits fördelarna med en personalplanering med fasta för extra och extra ordinarie lärare i en omfattning

tjänster

som täcker beräknad korttidsfrånvaro. Genom att rektorsområden och skolor är olika, många skolor har bara en eller två klasser och beredskapen att omdisponera verksamheten har nått olika utvecklingsstadier, bör alternativ prövas. Alternativen kan kombineras inom samma rektorsområde. Således kan verksamheten t. ex. organiseras så att undervisningstimmar som tillförts ett bestämt arbetslag vid behov kan överföras till annat lag. Elewårdskommittén anser att personalplaneringen för att täcka korttidsfrånvaro bör organiseras enligt

följande.

D Behovet schabloniseras med viss procentenhet på den totala undervisningsresursen.

Persona/planering på rektorsområdet 69

D Procentenheten erhålles genom att medeltalet av korttidsfrånvaron för föregående läsår fastställes. D Behovet av överanställd personal erhålles genom att man fastställer ett nulägesbehov och till detta lägger det behov som beräknas uppkomma t. ex. genom fortbildningsinsatser. D En personalresurs motsvarande beräknad korttidsfrånvaro tillförs rektorsområdet. a) Från denna hämtas personal för att täcka korttidsfrånvaro. b) Om skolenheten är organiserad i arbetslag erhåller arbetslaget en tillläggsresurs motsvarande beräknad korttidsfrånvaro. Laget får sedan genom omdisponering av verksamheten täcka ev. korttidsfrånvaro.

I konsekvens med vad som tidigare anförts bör skolförordningen 15 kap.

8 § ändras enligt följande:

Nuvarande text: Utöver vad som följer av 6 § får efter medgivande av länsskolnämnden

inrättas extra ordinarie och extra tjänster som lärare med numren l, 2

och 5-19 för lärarvikarie. Sådana får tillsammans omfatta en

tjänster

som motsvarar av den undendsning som

tjänstgöring högst tre procent

skall förekomma på vart och ett av låg-, mellan- och högstadierna enligt

timplanerna eller annan föreskrift. Därvid får dock den tjänstgöring

som fullgöres av lärare 3 och 4 medräknas. som avses i första

ej Tjänst

stycket inrättas respektive indrages från och med den 1 och l

januari ju-

li. När tjänst skall dras in får den dock behållas så lång tid därefter som

fordras för att bringa innehavarens anställning på tjänsten att upphöra.

(SFS 1977:518)

Förslag till ny text:

Utöver vad som av 6 § får extra ordinarie och extra tjänster som följer

lärare inrättas i den omfattning som erfordras för att ersätta beräknad ledighet för lärare. som avses i första stycket inrättas respektive

Tjänst

indrages frän och med den l och den 1 När skall dras

januari juli. tjänst

in får den dock behållas så lång tid därefter som fordras för att bringa innehavarens anställning på tjänsten att upphöra.

5.4 Ekonomiska överväganden

En dcl av nuvarande driftbidrag till grundskolan utgörs av tilläggsbi-

drag. l detta ingår bl. a. följande:

D kostnader för lärarvikarier

D kostnader för viss annan tjänstledighet och uppdragstillägg.

Tilläggsbidraget utgår med viss procentenhet på vissa bidrag till grund-

skolan. Regeringen bestämmer för varje redovisningsår med vilken pro-

centenhet tilläggsbidraget skall utgå under redovisningsåret. Det ovan redovisade förslaget beräknas innebära en mindre kostnads-

höjning beträffande lärartjänster, beroende huvudsakligast på högre ar-

betsgivaravgifter, medan det administrativa förfarandet beräknas kunna medföra vissa besparingar.

70 Persona/planering på rektorsområdet

Som tidigare framhållits är anskaffningen av korttidsvikarier en betungande administrativ apparat. Rektor eller studierektor i ett rektorsområde har ofta minst en halvtimmas

tjänstgöring på morgonen varje

dag avsatt för vikarieanskaffning. Därtill kommer tid för introduktion av vikarien när denne kommer till skolan. Dessa arbetsuppgifter bortfaller i huvudsak med det föreslagna systemet. En halvtimma skol-

varje dag motsvarar ca 3 1/2 veckas arbete per läsår. Både på skolornas expe-

ditioner och på kommunens centrala löneadministration medför registrering, skattsedelsinhämtande och utbetalning av lön till korttidsvikarien ett avsevärt arbete, vilket skulle kunna reduceras med nu betydligt föreslaget system. Många kommuner har på kommunens skolkontor central vikarieanskaffare anställd. Dessa kan frigöras för andra verksamheter.

tjänster

6 Personalvård

-

6.1 Personalproblem elevvårdsproblem

Elevproblem kan vara av två slag: D Problem undersom skapas i skolan genom skolans sätt att bedriva visning och utforma verksamheten. E] Problem hos enskilda elever som härrör ur andra omständigheter.

Till de elevvårdsproblem som skolan själv frambringar kan personalpro-

blemen vara en anledning. Korttidsvikariaten är ett sådant problem.

Problem rörande skolans och kommunernas personalvård ett annat.

beroende och Bristen på kontinuitet i undervisningen, på ledigheter frånvaro av olika slag, är också ett allvarligt elewårdsproblem, som på Vi har i de tidigare kapitlen diskuterat oliolika sätt måste överbryggas.

ka åtgärder för att förebygga att personalproblem uppstår. En målsättning för verksamheten är att den skall vara så utformad att

personalproblem och elevproblem inte uppstår, men om det ändå upp-

kommer sådana måste det finnas beredskap för att så snabbt som möj-

ligt lösa problemen. I många kommuner är beredskapen när det gäller personalvårdsinsatser bristfällig och detta återverkar på ett mycket ogynnsamt sätt på skolans elevvård. Även om en positiv utveckling ägt rum under senare år finns fortfarande stora brister.

Det finns kommuner som har en väl fungerande personalvård men

avsätter inte erforderliga personella och ekonomiska många kommuner

resurser för att kunna en rimlig nivå på personalvården och upprätthålla

överför alltför stort ansvar till skolledarna i enskilda skolenheter och rektorsområden.

Skolledarna har ett ansvar för personalvården inom sigrundläggande

men det är inte att lösa problemen en-

na respektive områden, möjligt

insatser. Bistår inte kommunen centralt med dast genom skolledarnas

ekonomiska resurser och personell hjälp att handlägga personalvårds-

vilket kan innebära avsevärda problem lagras dessa olösta på skolorna,

störningar av verksamheten. Enstaka svåra problem kan uppta orimligt

stor del av den tid Skolledarna har till förfogande för handledning och omvårdnad av alla anställda inom området. Avsaknaden av att lösa innebär of-

möjligheter personalvårdsproblem tast att de döljes. Man talar inte gärna om problem som inte kan lösas. Skolledare bagatellisera eller dölja

tvingas ofta inför elever och föräldrar

72 Persona/vård

förhållanden som är uppenbart orimliga. Detta skapar onödiga konflikter och allmänt för den dåligt förtroende verksamhet skolan bedriver. En öppen attityd, benägenhet att diskutera problem och svårigheter med kollegor och skolledning skulle i sig avsevärt förbättra i skolan. Men en för ett så-

arbetsmiljön förutsättning

dant klimat är att större personalproblem som allvarligt stör verksamheten löses. Man kan inte från skolans eller elevers och föräldrars sida acceptera en verksamhet som uppenbart inte är meningsfull för eleverna. De allvarliga elewårdsproblem som svåra personalvårdsfall kan ge upphov till kan undvikas genom en god personalvård i kommunerna.

I det följande redogörs för olika De är inte

personalvårdsåtgärder. unika för skolan, även om exemplen i huvudsak är hämtade därifrån, utan kan i princip avse vilken verksamhet som helst i kommunen.

6.2 Personalvårdens

organisation

6.2.1 Utveckling av arbetsmiljön

Arbetsmiljön förändras ständigt. Nya metoder, komplicerad

utrustning och nya material skapar risker och problem, som inte tidigare funnits. Därför måste

arbetsmiljön ständigt anpassas till individen.

Genom att se på ur får man förutom

arbetsmiljön skyddsperspektiv

en överblick över den egna arbetsinsatsen också en ökad medvetenhet om riskerna i

arbetsmiljön.

Traditionellt har stor uppmärksamhet och eliägnats åt att förbättra minera risker i den fysiska

arbetsmiljön, men anpassningen till individen

måste också beaktas när det gäller den sociala och psykiska arbetsmiljon. Första steget i ett ökat skyddsmedvetande är att man lär sig uppmärksamma olika signaler i skolans Särskilt skall man beakta

arbetsmiljö.

gruppvisa effekter, dvs. konstatera om en

yrkesgrupp eller arbetslag inom en viss skola uppvisar påfrestningssymptom av olika slag. Sådana

symptom kan vara ökat antal elever som anmäls till elewårdskonferens,

sjukskrivningsfrekvens, ökad genomströmning av personal,

tilltagande önskemål om till andra rektorsområden eller ökat antal ön-

förflyttning

skemål

om anpassningsåtgärder. Signalema berör självklart alla som ar-

betar i skolan, men de skall särskilt uppmärksammas för åtgärder av skolans ledning, skyddsombud, skyddskommitté etc. De skyddsansvariga kan även vidarebefordra sina iakttagelser till el-

anpassningsgruppen

ler centrala

arbetsmiljökommittén. Iakttagelsema kan också bli föremål

för överväganden inom företagshälsovården. En lokal skyddsorganisation förväntas ställa krav på åtgärder för att förbättra den nära För att kunna motsvara sådana för-

arbetsmiljön.

krävs väntningar att de ansvariga inom skyddsorganisationen får information

och utbildning i arbetsmiljöfrågor. (Bil 4) « Som ett första steg i en utbildning om arbetsmiljöfrågor uppdrog Ar-

betarskyddsfonden åt Arbetarskyddsnämnden att utarbeta ett grund-

Persona/vård 73

utbildningsmaterial, som var avsett för hela den svenska arbetsmarknaden. Materialet, som fick namnet Nya tema - bättre fram-

arbetsmiljö,

togs i samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagarorganisationema inom såväl den privata som offentliga sektorn. Det ursprungliga materialet var i första hand avsett att belysa arbetarskyddets tekniska del.

Genom den nya arbetsmiljölagen (SFS 1977: l 160) förändrades synen på arbetsmiljön. Den nya lagtexten innehåller ett vidgat arbetmiljöbe-

grepp, där alla faktorer som kan påverka människan i arbetet inbegrips‘ Den tidigare begränsningen till fysiska och kemiska faktorer, arbetsbelastning och olycksfallsrisker har övergivits. Den tekniska utvecklingen har medverkat till att många arbeten i dag är mindre fysiskt ansträngande. Samtidigt har de psykiska påfrestningarna ökat genom att man effektiviserat arbetet vilket ofta medfört ensamarbete och isolering i arbetssituationen. En stor del av den s. k. utslagningen ur arbetslivet, som medfört att många arbetstagare måste förtidspensioneras av hälsoskål, har orsaker i arbetslivets psykiska och sociala förhållanden. Grundsynen i är att arbetet inte bara skall vara så

arbetsmiljölagen riskfritt som möjligt i fysiskt och psykiskt avseende utan också att arbetsmiljön skall kunna ge möjlighet till engagemang och arbetsglädje. Den vidgade synen på arbetsmiljön har medfört behov av en ny ut-

bildning för skyddsombud och skyddskommittéer. Arbetarskyddsnämnden presenterade under hösten 1979 en omarbetad version av utbild-

ningsmaterialet Bättre arbetsmiljö - tema. Denna grundkurs vänder sigi

första hand till skyddsombud och arbetsledare, men betonar även att

alla som arbetar med arbetsmiljöfrågor bör utbildas.

6.2.2 Företagshälsovård

Arbetsmiljöfrågor rymmer i sig problem av både teknisk, medicinsk och

psykosocial natur. Någon skarp gräns kan i det praktiska arbetet inte dras mellan de tre problemområdena. Frågorna visar sig ofta gå in i var-

andra. Brister i arbetsmiljön behöver ibland analyseras med hjälp av

fackmän från skilda områden. Arbetet inom företagshälsovården bör karakteriseras av ett organiserat och väl fungerande lagarbete, där både tekniskt, psykiskt, socialt och medicinskt kunniga deltar. Företagshälsovården kan organiseras olika, beroende på lokala förhållanden, såsom antal anställda, deras fördelning på olika institutioner och verksamheter m. m. I en fullt utbyggd företagshälsovårdsorganisation kan enligt det kommunala -80 (bil 4) ingå företagsläkare, före-

arbetsmiljöavtalet, Miljö

personalkonsulent, psykolog och tagssköterska, företagsgymnast, Dessutom kan ergonom, arbetsterapeut m. fl. finnas an-

skyddsingenjör.

ställda.

Kommun med ca l 500 anställda bör enligt Miljö -80 vara tillräckligt

underlag för en egen inbyggd företagshälsovård. Om inbyggd företags-

hälsovård ej kan inrättas bör kommunen undersöka möjligheten att till-

sammans med t. ex. företag i kommunen inrätta en företagshälsovårdscentral.

74 Persona/vård

En kraftig utbyggnad av företagshälsovården pågår i dag i många av landets kommuner. I en nyligen redovisad enkät från Svenska Kommunförbundet sägs att företagshälsovård finns, i någon form, i 186 av landets dåvarande 277 kommuner. I 48 av dessa omfattas inte lärarna av företagshälsovården. Företagshälsovårdens syfte och arbetsuppgifter redovisas i bilaga 4.

6.3 verksamhet

Personalstödjande

6.3.1 Inledning

Möjligheten att få råd och stöd när man upplever svårigheter i sin arbetssituation är en viktig arbetsmiljöfråga. I dag tillmäts arbetstagarnas

reaktioner och upplevelser större vikt än vad man För att

gjort tidigare.

på sikt förhindra utslagningstendenser måste svårigheter inom det psykiska och sociala beaktas och åtgärdas, innan pro-

arbetsmiljöområdet

blemen hunnit växa sig alltför stora. Det är viktigt att alla på arbetsplatsen strävar mot ett öppnare och generösare klimat, ett klimat som tillåter att problem och svårigheter diskuteras öppet så att arbetskamraterna aktivt kan varandra i olika

stödja

situationer. Vi har tidigare framhållit lagarbete som en viktig förutsättning för att uppnå sådana förhållanden. I skolledningens uppgifter ingår att skapa förutsättningar för ett sådant arbetsklimat. Ibland är det nödvändigt att en arbetstagare får tillgång till en expert utanför den egna arbetsplatsen, t. ex.

handläggare av personalvårdsären-

de eller personal knuten till företagshälsovården. En viktig förutsättning för sådana kontakter är att de är helt frivilliga.

Hjälparbetet måste grundas på att individen själv vill och är inställd på en förändring av sin si-

tuation. Vidare måste verksamhetens sekretesskydd understrykas. noga

Det är många gånger svårt att från början klart definiera och avgränsa

olika arbetsmetoder och åtgärder, eftersom arbetets målsättning lätt kan förändras under rådgivningen. Ett exempel på detta är då stödsamtal efter en tid övergår till renodlad yrkesrådgivning. Vid en sådan förändring påverkas såväl målsättning som metodik vid arbetet med den

hjälpsökande.

6.3.2 Rådgivning

Arbetstagaren söker ofta råd inför en väl avgränsad frågeställning och vill då ofta ha anvisningar om hur han/ hon fortsättningsvis skall agera.

Ofta rör det sig om önskemål angående hjälp med rent konkreta arbets-

insatser som t. ex. intygsskrivning eller remittering till annan institution. Exempel på ärenden inom denna kategori kan för skolpersonalens del

vara barnpassnings- och värnpliktsfrågor, eltjänstetillsättningsärenden

ler överflyttning till annan skola eller annat rektorsområde.

SOU 1980: 50 Personalvård 75

6.3.3 Stöd- och krissamtal

Att hjälpa en individ som just upplever eller upplevt en kris på arbets-

platsen kan vara en mycket grannlaga och känslig uppgift. Den som under en tid fått känna i arbetet kan känna att marken av misslyckanden rycks undan” och griper efter minsta halmstrå. Det gäller då att i första hand inrikta arbetet kontakt rådgivare-klient och därefter på en positiv tillsammans försöka få insikt i den aktuella problematiken. Det är viktigt att man med försiktighet ser till att smärtsamma realiteter inte blir förnekade. I stället skall man söka individen i kon-

stödja frontation med verkligheten. De människor som söker hjälp måste ges möjlighet att fritt få uttrycka känslor av sorg, smärta, skuld och aggres-

sivitet. I stort inriktas arbetet på att söka dämpa skuldkänslor och ång-

est, samtidigt som individens självförtroende stöttas.

6.3.4 Terapi

för att han/ hon

Om arbetstagaren vänder sig till personalrådgivningen har svårt att acceptera sig själv som person — eller sitt eget beteende kan åtgärd. Arbetet inriktas mot en djupare förståelse

terapi vara en lämplig av individens beteende och försvarsmekanismer. Under behandlingen bearbetas ofta omedvetna konflikter och material från bamdomen. Denna typ av behandling är synnerligen kvalificerad och tidsmässigt mycket omfattande, och bör bedrivas av kvalificerad personal.

6.3.5 Rådgivning inför förändring av arbetsuppgifter

Inom - förekommer ett alla yrken - och inte minst inom skolans omrâde bortfall av personer som tröttnat på eller som känner att kontinuerligt

de av olika skäl inte längre passar för sitt arbete, trots att de kan fullgöra

sina arbetsuppgifter tillfredsställande. När arbetstagaren bestämmer sig

för att byta arbete bör avskedsintervju göras.

Av denna anledning kan rådgivare och klient träffas vid flera tillfällen, så att han/ hon väl hinner överväga sitt beslut. Det måste finnas tid och att tillsammans diskutera lämpliga alternativ. Vid en så-

möjlighet

dan kontakt kan det någon gång framkomma, att arbetstagaren vantrivs på grund av t. ex. samarbetssvårigheter eller tycker sig ha fått rollen av syndabock på arbetsplatsen. Att under dessa omständigheter skynda till ett nytt arbete eller ny arbetsplats är en tvivelaktig lösning på individens problem. När arbetstagare av dessa eller liknande orsaker flyttar eller förflyttats, uppstår ofta samma svårigheter och problem hos någon annan av dem som är kvar på arbetsstället. En ond cirkel har etablerats. I sådana situationer är man mer av att på arbetsplatsen, med el-

betjänt

ler utan diskutera kring stämningar och relationer i arbets-

experthjälp,

så att klimatet att förbättras.

miljön, på sikt får en möjlighet

Av erfarenhet vet man, att de flesta som vill byta arbete inte anger samarbetsproblem som den främsta orsaken utan i stället anför problem med elever och föräldrar som orsak.

76 Personalvârd

Anpassningsåtgärder

Rehabiliteringsutredning

Det är önskvärt att man inom en kommun strävar efter att handlägga anpassningsåtgärder efter samma principer oavsett vilken personalkategori det gäller. Olikheter rörande arbetsplatsen eller anställningsförhållanden medför ändå att praktiska awikelser måste Detta kan göras.

t. ex. gälla rehabiliteringsutredningar.

Syftet med och är att före-

rehabiliterings- tjänstbarhetsutredning bygga sjukpensionering och tillförsäkra den anställda godtagbara arbets- och anställningsvillkor. Sjukpensionering åsamkar samhället kost-

nader utan att_ ge något produktivt i utbyte. Det är därför bl. a. ett starkt ekonomiskt intresse att ta vara på den arbetsförmåga personen ifråga kan ha. Även ur rent mänskliga aspekter är det viktigt, att var och en får göra en arbetsinsats efter förmåga. Genom att utreda vad den anställde kan göra i stället för att bara konstatera vad han inte kan göra, får man en positiv utgångspunkt för ett samtal om hur man skall gå till väga i den aktuella situationen. Det

är också viktigt att utredningen är så allsidig som möjligt för att valet av rehabiliteringsåtgärd skall bli riktigt. Dessutom skall utredningen utgöra

underlag för beslut som myndigheten kan motivera enligt förvaltningslagen. För att utredningen skall ge ett gott resultat är det viktigt att en förtroendefull relation upprättas mellan den anställde och handläggande

tjänsteman. Om arbetstagaren önskar det, kan han biträdas av sin fack-

organisation.

Rehabiliteringsutredning för lärare och skolledare redovisas i bilaga 5. Utredningsförfarandet i samband med anpassningsåtgärder för an-

ställda med kommunala avtal varierar mellan olika kommuner. Skillna-

derna kan bero på kommunens storlek, fackligt engagemang och möjligheter till handläggningsresurser. I vissa kommuner krävs en väl underbyggd rehabiliteringsutredning, där man noga tar hänsyn till arbetstaga-

rens fysiska och psykiska förutsättningar, utbildning, erfarenhet och in-

tressen, medan man i andra nöjer sig med en ungefärlig bedömning av

arbetstagarens allmänna status och uttalade behov av åtgärder.

6.4.2 Omplacering av skolans personal

I samband med förändrade förhållanden i samhälle och arbetsliv kan det uppstå bristande balans mellan den anställdes förmåga och uppgifternas krav.

samhällsutvecklingen kan föranleda behov av omplaceringsverksam-

het på arbetsplatsen på grund av t. ex. D inskränkning eller nedläggning av verksamhet

E! att nya metoder eller nya hjälpmedel tas i bruk

E1 förändringar hos den anställde genom ändrad intresseinriktning, hälsoskäl o. s. v. EJ förändringar i verksamhetens organisation El att den anställde eller arbetsgivaren önskar en utveckling av arbetstagaren inför andra arbetsuppgifter.

Personalvârd 77

I medbestämmandeavtal för kommuner och landsting (MBA-KL) defi-

nieras omplacering på följande sätt.

Med omplacering avses en anställds övergång till en annan befattning

i kommunen. Övergången skall vara föranledd av omlokalisering, driftomorganisation, nedläggning, personalutveckling eller av

inskränkning, arbetshandikapp. l medbestämmandeavtal för det kommunala undervisningsområdet

(MBA-KLU) definieras omplacering enl. följande:

Med avses en anställds övergång från en befattning omplacering i kommunen. skall

(tjänst) till en annan befattning (tjänst) Övergången

vara föranledd av arbetshandikapp som avses för förordningen (1979: 518) om arbetshandikappade i statligt reglerad anställning m. m. Omplaceringen anges i samma avtal syfta till E1 att ta till vara den anställdes kvalifikationer och personliga förutsättningar genom att finna lämpliga arbetsuppgifter D att ge den anställde fortsatt sysselsättning och tillfredsställelse i arbetet. Innan omplacering vidtas bör man söka omfördela uppgifterna inom den egna arbetsenheten - om den anställde så önskar - när han inte längre kan arbeta som förut p. g. a. arbetshandikapp. Omplaceringsverksamheten skall ske i fortlöpande samverkan mellan arbetsgivaren och de lokala arbetstagarorganisationerna. Den anställde skall informeras om sin rätt att biträdas av sin arbetstagarorganisation när en omplacering utreds. Lokala kollektivavtal får träffas rörande

EJ för omplaceringsverksamheten

riktlinjer

El former för de lokala arbetstagarorganisationernas och de berörda anställdas medverkan D handläggningsrutiner som klargör sambandet med anpassningsgrup-

per, arbetsmiljökommitté och skyddskommitté samt med det ordina-

rie rekryteringsarbetet och med personalutbildningen. (Bil. S)

6.4.2.1 Introduktion vid omplacering

Introduktion innebär i regel att man tar hand om den nyanställde på arbetsplatsen men kan ha en betydligt vidare innebörd. Introduktionen

kan avse en rad olika åtgärder, vilket bl. a. framgår av avsnitt 4.6.3, för

att underlätta anställdas övergång till nya arbetsuppgifter, nya arbetskamrater och ny I samband med omplaceringar måste in-

arbetsmiljö.

troduktionen omfatta all personal på det nya arbetsstället. Erfarenheter vid omplacering av exempelvis lärarpersonal till annan kommunal förvaltning visar att introduktionen i samband med omplaceringen kräver omtanke och förutseende. De nya arbetskamraterna ifrågasätter, åt-

minstone till en början, ofta lärarens arbetsvillkor och relaterar dessa till

löneläget. Sådana kan i sin tur skapa missförstånd och leda

jämförelser

till kommunikationssvårigheter. En viktig förutsättning för att en omplacering skall lyckas är att arbetsledning och kamrater på den nya ar-

78 Persona/vård

betsplatsen informerats om anledningen till omplaceringen. En god regel är att i första hand diskutera med den omplacerade om vilken information som kan vidarebefordras till de övriga på den nya arbetsplatsen och därefter bestämma hur och när information skall överbringas. Ibland

väljer arbetstagaren att själv informera om sig och sin situation

inför de nya arbetskamraterna, vilket självfallet är en utmärkt form.

6.4.2.2 Ekonomiska ramar vid omplacering

I de fall omplaceringen ekonomiskt kan rymmas inom personalbudgeten i kommunen behövs inga formella åtgärder. En allmän princip vid omplacering är att personen i fråga behåller sina tidigare löne- och anställningsförmåner. Omplaceringen föregås av arbetsträning eller arbetsprövning. För lärares/ skolledares del kan Skolstyrelsen

bevilja partiell

tjänstebefrielse. Detta innebär att han/ hon behåller sin med oför-

tjänst

ändrade löneförmåner men helt eller delvis befrias från ordinarie göromål. För anställda inom samtliga förvaltningen gäller att avlöningsförmåner vid arbetsprövning ersätts av kommunala medel. I många kommuner har exempelvis anpassningsgruppen ett eget konto som kan användas vid anpassningsåtgärder av olika slag. För lärare och skolledare finns dessutom att, efter genom-

möjligheter

förd arbetsprövning, begära medel ur det särskilda löneanslaget (SLA) hos Statens arbetsmarknadsnämnd (SAMN). Bestämmelser om utnytt-

jande av SLA finns i Kungl. cirkulär Maj:ts angående anställningsvill-

kor m. m. för partiellt arbetsföra inom statlig och statsunderstödd verksamhet (SFS 1960:553). Handläggningsgång och ansökningsförfarande

förklaras i det följande.

Avlöningsförmåner kan bestridas av SLA om arbetstagare har nedsatt arbetsförmåga och inte kan erhålla annan lämplig inom sin eller

tjänst

annan förvaltning och om annars inget annat alternativ än

sjukpensio-

nering återstår. Innan SAMN beslutar om att det särskilda löneanslaget får tas i anspråk skall i regel partiell arbetsbefrielse för arbetsvård ha föregått. Ekonomiskt innebär detta att den kommunala myndigheten, ofta via anpassningsgruppen, får bestrida kostnader för arbetsvård under minst 180 dagar.

Anslaget får tas i anspråk för omplacering till följande arbetsplatser

statlig arbetsplats icke statlig arbetsplats där statliga pensionsbestämmelser gäller

DUDE]

kommunal arbetsplats allmän som är likställd med kommun, inrättning t. ex. landstingskommun, församling eller skogsvårdsstyrelse D annan institution i t. ex. väl etablerad allmännyttig ideell förening eller studieförbund

För att vidga möjligheterna till önskad placering kan SAMN också be-

sluta att bekosta avlöningsförmåner för som genomgår om-

tjänsteman

skolning eller utbildning av annat slag i syfte att underlätta en omplace-

ring. Förutom avlöningsförmåner kan anslaget i vissa fall utnyttjas till

Persona/vård 79. SOU l980:50

traktamenten, kostnader för ersättning av kursavgifter, resekostnader, läromedel m. m. Från för lönekostnadsanslaget utgår även ersättning pålägg (LKP) och i vissa fall arbetsgivaravgifter. från läraren/ skolledaren utan

SAMN godtar inte ansökningar själv,

ansökan måste alltid där vederbörande är anutgå från den skolstyrelse ställd.

lnnan SAMN beslutar om anslagets utnyttjande skall anställnings-

först ha uttömt alla att finansiera ompla-

myndigheten möjligheter själv Detta såväl inom myndighets verk-

ceringen. gäller egen som annan samhetsområde.

Två månader innan SAMN:s beslut om medelsbeviljande utgår kan myndigheten på nytt ansöka om att få utnyttja anslaget.

Exempel på en rehabiliteringsansökan finns i bilaga 6. Exempel på omplaceringar av lärare och skolledare bilaga 7.

gjorda

6.4.3 Inventering av arbetstillfällen

och in- En god planering innebär bl. a. att man i kommunen kartlägger venterar lämpliga arbetsuppgifter för personal som av olika anledningar önskar förändra sin arbetssituation. I samband med planeringen är det önskvärt att man bestämmer tidpunkter när vissa arbeten blir ledigförklarade. Ett sådant innebär bl. a. att man underlättar tillvägagångssätt

kommande anpassningsåtgärder. En sådan inventering, som är en naturlig del av det personaladmini-

strativa kan ske via enkäter eller Behovet av invente-

arbetet, intervjuer.

reduceras. Dessutom kan man erring vid akutinsatser kan då kraftigt att samtidigt som denna får en över-

bjuda arbetstagaren möjlighet välja

blick över aktuella lediga arbetsuppgifter och arbetsplatser. inom i I bilaga 8 ges exempel på en inventering skolförvaltningen Nacka kommun samt några av de resultat som erhållits genom inventeringen.

6.5 överväganden

I 2 kap. l § föreskrivs att:

Arbetsmiljölagen

Arbetsmiljön skall vara tillfredsställande med hänsyn till arbetets natur och den sociala och tekniska utvecklingen i samhället. Arbetsförhållandena skall anpassas till människans förutsättningar i fysiskt och psykiskt avseende. Det skall eftersträvas att arbetet anordnas så, att arbetstagare själv kan påverka sin arbetssituation.

Genom framför allt lagen om anställningsskydd (LAS) och tillhörande

avtal tillförsäkras de anställda i arbetet. Det innebär att arbets-

trygghet och skyldighet att sörja för

givaren ges ett ökat ansvar för sina anställda dem, också om de blir arbetshandikappade. har kommunerna sam- I sin egenskap av huvudman för skolväsendet ma arbetsgivaransvar för kommunalt anställda lärare som för övriga ari kommunen. betänkande 1977/ 78: betstagare (Jfr Utbildningsutskottets

80 Persona/vård

21 och l975/ 76:30). Kommunerna måste därför, som Kommunförbun-

det i yttrande över 1969 års personalvårdsutredning uttalat, sörja för erforderliga personalvårdsinsatser även för lärarpersonalen. Det vore där-

för naturligt om kommunerna hade det totala kostnadsansvaret för ar-

betsvårdsåtgärder.

I samband med riksdagens beslut om nytt statsbidrag till grundsko-

lan uttalade utbildningsutskottet (UbU 1977/ 78:21) bl. a. att inga prin-

hinder cipiella torde föreligga att täcka arbetsvårdsåtgärder och omplaceringar för lärare och skolledare via tilläggsbidraget. Det skulle dock förutsätta att bidragsschablonen som att

höjdes samtidigt möjligheten utnyttja SLA begränsades i motsvarande mån. Enligt utskottet krävs

överläggningar mellan staten och Kommunförbundet. SÖ fick i uppdrag att efter samråd med SPN och Kommunförbundet inkomma till regeringen med förslag till bestämmelser. SÖ redovisade uppdraget i skrivelse 1978-11-15. Både SÖ och Kommunförbundet var tveksamma till att

tilläggsbidraget skulle användas för att täcka kostnader för omplace-

ringsåtgärder för lärare. Huvudmotivet var att de kommuner som i

dag

utnyttjar SLA i större utsträckning än vad som skulle svara mot en

schabloniserad andel av det nuvarande bidraget skulle uppleva en försämring och minska sina insatser. Mot den bakgrunden anför regeringen i proposition 1978/ 79:95 att även alternativa förslag till finansiering av

arbetsvårdsåtgärder för lärare bör övervägas.

Under våren 1979 utförde Kommunförbundet en enkätundersökning

rörande arbetsvårdsåtgärder för lärare och skolledare i kommunerna. Resultatet redovisades i januari 1980 och innehöll bl. a. följande upp-

gifter:

l. Hur utnyttjades SLA? Kommunerna ansökte om medel från SLA

76/77 för l2l personer motsvarande 18 milj. kr. 77/78 för l4l personer motsvarande 30 milj. kr.

Av de 141 är 115 lärare vid grundskolan och 26 lärare vid gymnasieskolan. kan klaras inom

Arbetsvårdsåtgärder statsbidraget för gymnasie-

skolan. 2. Vilka kommuner sökte om medel från SLA ? Av 117 kommuner med över 20 000 invånare har 82 sökt (70 %). Av 160 kommuner med under 20 000 invånare har 49 sökt (30 %). De tre största kommunerna har alla sökt. 3. Varför har 146 kommuner inte utnyttjat SLA? 100 kommuner: inte aktuell.

Omplacering

28 kommuner (19,3 %): Omplaceringsverksamheten inte utbyggd. 26 kommuner: Omplaceringsåtgärder faller utanför ramen för SLA eller täcks av gymnasieskolans statsbidrag. 4. Vilka kommuner har företagshälsovård (FH V)? Kommuner med mindre än 20 000 invånare: 52 % har FHV. Kommuner med 20 000-50 000 invånare: 84 % har FHV. Kommuner med över 50 000 invånare: 100 % har FHV.

5. I vilka kommuner omfattas lärare och skolledare av FH V?

I 124 kommuner (67 %) med FHV av totalt 186 kommuner omfattas lä-

Personalvård 81

rare och skolledare av FHV i samma utsträckning som övrig kommunal personal. I dessa kommuner finns 63 % av alla tillsvidareanställda lärare/ skolledare. 6. Varför ingick inte lärare/ skolledare i 48 kommuners FH V? Svar: Bristande ekonomiska och personella resurser, bristande kapacitet eller FHV under uppbyggnad (varvid man planerar att lärarna skall ingå), oklarheter i huvudmannaskap. Ca 30 % av dessa kommuner angav att otillräckliga personella och ekonomiska resurser inte ger utrymme för lärarna. 7. Vilka anvisningar användes vid handläggning av omplacerings- och arbetsvårdsåtgårder för lârare/ skolledare?

61 % av kommunerna följde SPN:s anvisningar.

26 % av kommunerna kombinerade SPN:s anvisningar och anpassningsgruppens anvisningar. 8. Vilken personal handlägger omplacerings- och arbetsvårdsåtgârder för lärare/ skolledare? Endasti l2 kommuner hade man särskild personal (minst 20 tim/ v). Arbetsuppgifterna ingår vanligen som en del i skolchefens, rektorns, skolsekreterarens, personalassistentens eller personalkonsulentens arbetsuppgifter. Elevvårdskommittén ställde till

följande frågor rörande personalvård

landets skolchefer i en enkät i december 1978: 1. Hur många lärare i kommunen har under 1978 varit föremål för personalvårdande åtgärder typ omplacering, sjukpensionering, utredning i samverkan med SPN m. m.? 262 kommuner besvarade frågan och angav att sammanlagt l 208 lärare hade varit föremål för sådana åtgärder. Det är här inte fråga om endast nya fall. 2. Hur många lärare skulle vara i behov av personalvårdande åtgärder enligt ovan? 258 kommuner besvarade frågan. Av dessa svarade 66 att de inte visste, eller att frågan inte gick att besvara. Bland dessa är flertalet av landets största kommuner. 192 kommuner har uppskattat sina behov till

Övriga

l 20l omplaceringar eller förtidspensioneringar. Det är uppenbart att kommunernas kapacitet för arbetsvårdsåtgärder rörande bl. a. lärare och skolledare i regel inte motsvarar det akuta behov som finns. Det måste vara utomordentligt angeläget att kommunerna dels genom förebyggande insatser av olika slag, som tidigare berörts, dels genom arbetsvårdsåtgärder av anpassningskaraktär uppnår en balans mellan tillgång och efterfrågan. Om en kommun skall kunna hantera arbetsvårdsärenden måste det finnas en organisation för detta. Verksamheten bör vara anknuten till företagshälsovården i kommunen eller om sådan inte finns till skolstyrelsen eller personalnämnden. Någon befattningshavare måste ha dessa

arbetsuppgifter klart definierade i sin arbetsbeskrivning och vara hand-

läggare av arbetsvårdsärenden. Vilken organisation kommunen

väljer

avgörs i den enskilda kommunen efter överläggningar med personalorganisat:onema.

82 Persona/vård sou 1980:50

Någon enhetlig organisation för handläggning av personalvårdsärenden bland lärare och skolledare finns heller inte. I

Leijonhielms rapport

Relationsproblem mellan lärare och elever, 1980, finns

följande redogö-

relse för handläggarnas utbildning:

Antal

Varken lärar-, socionom- eller

På en fråga om utbildningens relevans för relationsproblem är psyko-

logerna mest positiva till sin utbildning följd av sociologerna, de lärar-

utbildade och sist personer som inte har någon av de tidigare angivna utbildningarna.

Två tredjedelar av handläggarna svarar eller abnej knappast” nej

solut inte på frågan om de i sin utbildning har fått lämplig förberedelse för insatser vid relationsstörningar mellan lärare och elev.

Leijonhielm drar slutsatsen att behovet av fortbildning på området verkar vara stort.

Elevvårdskommittén vill poängtera vikten av att den personal som handlägger arbetsvårdsfrågor har erforderliga kunskaper rörande dessa. Fortbildning i personalvård bör kontinuerligt anordnas både för handläggande personal och för samtliga arbetsledare i kommunen. Det är också angeläget att all personal på en skola eller ett rektorsområde erhåller information om de som står till

personalvårdsmöjligheter

förfogande. Elewårdskommittén anser att skolpersonalen bör beredas tillfälle att kontinuerligt diskutera personalutvecklingen på den egna skolan. Frågor om hur kan bidraga till personalvår-

varje arbetstagare den på den egna skolan genom att på olika sätt stödja kamrater med

problem och förebygga att ytterligare problem uppstår bör diskuteras. Sådana diskussioner kan lämpligen utgå från fingerade fall.

Exempel på konferens om skolans psykiska arbetsmiljö (Nässjö kom-

mun) finns i bil. 9. Det särskilda löneanslaget (SLA) administreras nu av SAMN. Elevvårdskommitténs principiella uppfattning är att kommunerna skall ha det fulla arbetsgivaransvaret för den personal som finns anställd i kommunerna inklusive lärare och skolledare. Som en av detta borde

följd

kommunerna ha kostnadsansvaret för de arbetsvârdande

själva åtgärder

som behöver tveksamt hur vidtagas och statsbidrag utgå. Det är dock många kommuner som i dag har en beredskap att handlägga anpass-

ningsåtgärder utan hjälp från SAMN. SLA utnyttjas för närvarande mycket av kommunerna. Under ojämnt

år 1977 utbetalades sammanlagt ca. 24,5 kr. för lärare i grundsko-

milj.

lan. Av dessa Stockholms län 10 medan Kronobergs och

utnyttjade milj.

SOU 1980: 50 Personalvárd 83

Västernorrlands län inte utnyttjade något. En proportionell fördelning

av nuvarande anslag till kommunerna skulle medföra att en del kommuner med väl skulle få avsevärt ökade kostnader.

utbyggd personalvärd

Under budgetåren 1976/77-78/79 utbetalades enligt uppgifter från

SAMN följande belopp ur SLA för användning inom den kommunala

sektorn: Beloppen i tusental kronor. 1976/77 1977/78 1978/79 ca 17 000 ca 26 000 ca 38 975

Under samma tid utnyttjade Stockholm, Uppsala och Nacka kom-

mun, som befolkningsmässigt motsvarar ca. 1/10 av landet, SLA enligt

följande: (uppgifter från resp. kommun)

Om SLA hade utnyttjats i samma utsträckning av alla landets kommuner skulle anslaget i stället ha belastats enligt följande:

1976/77 1977/78 1978/ 79 ca 70000 ca 125 000 ca 174 000

Det är inte troligt att det finns några avsevärda skillnader mellan olika kommuner ifrága om behovet av personalvårdsåtgärder. De som nu

finns rörande mängden av anpassningsâtgärder och utnyttjande av SLA kan i regel förklaras av skillnader ifråga om personalvårdens organisa-

tion och effektivitet. Det innebär att ett i princip oförändrat stöd till

kommunerna vid en utbyggnad av personalvärdsorganisationen skulle

medföra att en avsevärd uppräkning av SLA måste ske.

Elewärdskommittén har övervägt frågan om disponibilitetstjänster

för lärare och skolledare skulle tillföras skolorna. Kommunen skulle då

genom tilläggsbidraget erhålla medel för ett antal tjänster. Efter vanlig tjänstbarhets- och rehabiliteringsutredning skulle medlen fä tas i anspråk för tjänst vid skolan. Anledningen till dessa överväganden är att det alltför sällan inrättas tjänster vid skolan för personal med arbetshandikapp. Huvudparten av de omplaceringar som sker av lärare och

skolledare innebär att personen flyttas från skolan till annan verksamhet i kommunen. Av 50 omplacerade lärare 1977/ 78, under medverkan av SPN i Karlstad hade 10 efter omplaceringen arbetsuppgifter helt eller delvis i skolan (Bil. 10). 7 hade arbetsuppgifter på skolförvaltningar. Av 17, åren 1974-80 omplacerade lärare i Nacka, hade 6 beretts fortsatt

tjänstgöring inom skolan. Principiellt måste det vara felaktigt om kom-

munens skolor skall få vara en arbetsplats där ingen arbetshandikappad

personal får plats. Det finns dessutom många möjligheter att konstruera

tjänster i skolan, som inte har direkt med undervisningen att göra.

84 Persona/vård

Skolan måste ta större ansvar för arbetshandikappad personal än man

f. n. gör. Elevvårdskommittén menar att detta kan ske genom att SLA

utnyttjas för att inrätta lämpliga tjänster i skolan för arbetshandikappa-

de lärare och skolledare. Elewårdskommittén anser att fortbildning rörande personalvård kontinuerligt bör anordnas för

handläggande och arbetsledande personal i kommunen,

att skolpersonalen bör beredas tillfälle att kontinuerligt diskutera per-

sonalutvecklingen på den egna skolan,

att kommunerna i större utsträckning bör pröva att in-

möjligheterna rätta lämpliga tjänster i skolan för arbetshandikappade lärare och skol-

ledare.

1 moment

Bilaga Exempel på

som kan i introduktion

ingå

av

nyanställd personal

Fysisk miljö

Skolenheten: D undervisningslokaler D maskiner, kemikalier, materiel etc. D skyddsföreskrifter handläggare: tillsynslärare institutionsfäreståndare skyddsombud

A rbetets organisation Rutiner i rektorsområdet och på skolenheten: D rutiner vid inköp, rekvisition etc. D schema, läsårstider, rastvakter etc. Pedagogisk organisation: D schema D klasser och grupper D temaundervisning D samordnad specialundervisning

D hemsprâksundervisning och annan undervisning av invandrare

D elewårdsorganisation handläggare: skolledare, tillsynslärare, skolpsykolog, huvudlärare, konsulent/ motsvarande för specialundervisning och invandrarundervisning.

A rbetets fördelning

Arbetslaget: D introduktion D arbetsfördelning D för gemensam trivsel handläggare. arbetslaget

86 Bilaga 1

Samspel inom skolans organisation

D vikariat, tillfälliga schemaändringar

D läromedelscentral, central skoladministration D konferenser och sammanträden

handläggare: tillsynslärare, huvudlärare

Personlig och yrkesmässig utveckling

D denna introduktion D information om personlig och yrkesmässig utveckling D utbildning på arbetsplatsen i repro, AV m. m. D rektorsområdets information D tidningar och tidskrifter, böcker och artiklar på skolenheten och i cirkulation inom rektorsområdet eller kommunen

handläggare: skolledare, skolbibliotekarie, tillsynslärare

A rbetsledning

D enligt program i varje enskilt fall

Lokal skyddsverksamhet

Personalhälsovård: organisation, friskvård,

sjukvård

handläggare: personalläkare, kurator

Personalstöd: läkarundersökning, till samtal med kurator elmöjlighet

ler liknande

Skyddsmedvetande: arbetsmiljöinformation

handläggare: skyddsingenjör, skyddsombud

Anpassningsåtgârder:

Facklig information Information om kommunen

Kommunen som bostadsort, kommunal service, inklusive skolväsendet i kommunen, arbetstillfällen i kommunen, rundtur i kommunen.

Information från arbetsgivaren

Arbetsgivarinformation med bl. a. rutiner vad gäller lön,

tjänstledighe-

ter, personalhälsovård, sociala förmåner, personalpolitik m. m.

3 rörande

Bilaga Undersökning

i

vikarieorganisationen grundskolan

Rektorsområden från kommuner har besvarat enkäten: (I de

följande

fall mer än ett rektorsområde i kommunen finns med i undersökningen

anges detta efter kommunnamnet) Ale Alingsås Arvika

Bengtsfors Bjuv Borlänge

Borås 2 Bromölla Burlöv Dals-Ed Ekerö Degerfors Emmaboda Eslöv Eskilstuna

Fagersta Falkenberg Filipstad Gotland Gällivare Finspång Gävle Göteborg 2 Habo Halmstad 2 Heby Hedemora 2 Huddinge Hudiksvall Helsingborg Härnösand Hässleholm 2 Höganäs Höör 2 Kalmar 2 Jönköping Karlshamn 2 Karlskrona Karlstad 2 Katrineholm Klippan Kristianstad Kristinehamn Kungsbacka 2 Kungälv Laholm Laxå Lerum Lessebo Linköping 3

Lidköping

Lomma Luleå Lund 2 Lysekil Malmö 3 Malung Mariestad Mark Mullsjö Mölndal Mönsterås Norrköping

Norrtälje 2 Nybro Nyköping

Osby Oskarshamn

Nässjö

Piteå 2 Robertsfors

Pajala

Sala Skara Ronneby Skellefteå Sollefteå Sollentuna Stenungssund Stockholm 4 Strängnäs Strömsund Surahammar Söderhamn Sölvesborg Tranås

Södertälje

Trollhättan Uddevalla Ulricehamn 2 Vilhelmina Uppsala Varberg Västervik Västerås 2 Vänersborg Ystad Åsele Uppvidinge Älvdalen Östersund 2

Älvsbyn

Östhammar

4 80

Bilaga Arbetsmiljöavtal, Miljö

(Förslag)

- 80

Förhandlingar rörande arbetsmiljöavtal miljö

Parter Svenska kommunförbundet och Svenska Landstingsförbundet, och företrätt av Kom-

kyrkans församlings- pastoratsförbund,

munförbundet, â ena sidan samt

Svenska kommunalarbetareförbundet, Kommunaltjänsteman-

nakartellen KTK och till KTK anslutna samt

organisationer, SACO/SR-K och till SACO/SR-K anslutna organisationer, å.

den andra.

§ l -

Parterna träffar överenskommelse om bilagda arbetsmiljöavtal Miljö

80 - med därtill fogat avtalsformulär

§ 2

I anslutning till överenskommelsen enades parterna om protokollsan-

teckningar enligt bifogade protokollsbilaga.

§ 3 Parterna är ense om att rekommendera, att mellan kommuner och ovan

nämnda arbetstagarorganisationer genom fri överenskommelse upprätta

kollektivavtal med undantag för §§ 10 och 15 enligt bifogade avtalsformulär 1980 eller den senare tidpunkt att gälla fr. o. m. den l oktober

som lokalt överenskommes och från vilken tidpunkt MILJÖ 78 upphör

att gälla. Parterna är ense om att om lokala kollektivavtal enligt

förhandlingar

§§ 10 och 15 enligt detta avtal inte bör inledas förrän de lokala parterna

informerats om detta avtal. Informationen bör ges snarast.

Har Svenska kommunalarbetareförbundet eller KTK och till KT K anslutna eller SACO/ SR-K och till SACO/SR-K anslutorganisationer om tecknande av kollektivavtal om

na organisationer gjort framställning

MILJÖ 80 skall dylikt avtal tecknas jämväl med övriga av ovan nämnda

vilka har medlemmar anställda hos kommunen. organisationer,

§ 4 Denna överenskommelse de centrala parterna t. o. m. den gäller mellan

31 december 1981 med en ömsesidig uppsägningstid av tre (3) månader.

92 Bilaga 4

Har överenskommelsen inte uppsagts inom föreskriven tid, förlängs den för en tid av ett år i sänder med enahanda uppsägningstid. Uppsäges överenskommelsen centralt av part, gäller uppsägningen för samtliga därav bundna centrala

parter. Uppsägning skall för att vara giltig ske skriftligen och vara åtföljd av förslag till ny överenskommelse.

§5

Förhandlingarna förklarades avslutade.

Protokollsanteckningar till § 2 förhandlingsprotokollet

l Parterna är ense om att ledamöterna i skyddskommittéer och centrala alltid

arbetsmiljökommittéer skall sträva efter att uppnå enighet i frå-

gor som behandlas. 2 Parterna är ense om att MILJÖ 80 på församlingssektom endast gäller i tillämpliga delar, innebärande bl. a. att skyddskommittéer och cen-

trala arbetsmiljökommittéer inte behöver inrättas

i församlingar med endast ett färre antal anställda. 3 Där antalet skyddskommittéer är ringa eller andra skäl gör det lämp- - om de lokala parterna enas därom ~ erforderlig samordning ligt kan

ombesörjas utan att särskilt organ finns inrättat för ändamålet. De loka-

la parterna har att överenskomma om sätt för sådan samordning. 4 Då kommun inrättar tillsammans företagshälsovård med annan arbetsgivare skall kommunen tillse att kommunens anställda normalt erhåller representation i ledningsorganet för företagshälsovården. I de fall kommun är i förhållande

majoritetsägare till övriga delägare

tillsammans, skall kommunens anställda erhålla minst två representanter i

ledningsorganet.

Anmärkning Härvid bör dock eftersträvas att samtliga tre huvudorganisationer blir representerade i ledningsorganet.

5 Parterna är ense om skyddsverksamhetens omfattning skall beaktas i personalplaneringen och att arbetsgivaren bör söka tillse att skyddsombudens ordinarie arbetsuppgifter under frånvarotiden av annan fullgörs

arbetstagare.

6 Parterna är ense om att § ll i detta avtal inte innebär att

arbetsgiva-

ren skall kunna undandra sig och

förhandlings- informationsskyldighet

enligt MBL eller MBA-KL behandla genom att i skyddskommitté fråga som ligger utanför kommitténs kompetensområde. Parterna är vidare eniga om att § ll inte hindrar att

arbetstagarorgani-

sation

enligt § l2 MBL påkallar förhandling även i fråga som behand-

lats i skyddskommitté enligt § 9 i detta avtal.

Anmärkning För de frågor som enligt kollektivavtal enligt § 15 i detta avtal skall behandlas i medbestämmandegrupp gäller reglerna i MBA-KL.

7 Parterna

är eniga om att genom det centrala utvecklingsrådet följa

den lokala utvecklingen av skyddsorganisationen samt verka för att den

SOU 1980: 50 Bilaga 4 93

lokala tillämpningen av medbestämmandet enligt detta avtal står i överensstämmelse med intentionerna MBA-KL. enligt såväl detta avtal som 8 80, är parterna införståd- I anslutning till § 18 andra stycket MILJÖ vidkommande kan

da med att för församlingamas/samfällighetemas anlitas vid genomförande av i pa-

SKS (Sveriges kyrkliga studieförbund) ragrafen avsedd utbildning.

9 till detta avtal - arbetsmiljöavtal 1980 - skall vid oförän- Övergång

inte medföra eller försämringar i fördrade förhållanden inskränkningar

till vad som lokalt 1978 års arbetsmiljöavtal och

hållande gällt enligt lokala översom på grundval av och i enlighet med detta avtal träffade enskommelser.

lO Parterna är ense om att 6 § fjärde stycket skall tillämpas enligt föl-

jande räkneexempel.

Exempel l: Skyddsombudet disponerar 12 timmar per vecka för skyddsarbete.

Skyddsombudet har 24 timmars undervisningsskyldighet per vecka.

Skyddsombudet får X timmars ledighet från undervisningen per vecka.

X X Z3

1.2 _

E 40 E 40

X = 7,2 7 lektioner per vecka.

Exempel 2:

Skyddsombudet disponerar 12 timmar per vecka för skyddsarbete. Skyddsombudet har 29 timmars undervisningsskyldighet per vecka.

Skyddsombudet får X timmars ledighet från undervisningen per vecka..

X X 22

E

i 40 ii 40

11 Reglerna i detta avtal om medbestämmandegrupp samt komplette-

rande regler i MBA-KL skall gälla även om MBA-KL sägs upp/ upphör

träffats med regler om medbestämatt gälla intill dess nytt MBA-KL mandegrupp.

Förslag

Arbetsrniljöavtal

Inledning

Avtalet syn på arbetsmiljön. Därmed

uttrycker parternas gemensamma avses i detta avtal de faktorer, som påverkar människan i arbetslivet, fysiskt, psykiskt och socialt.

Avtalet bygger på och kompletterar arbetsmiljölagen och övrig lag-

stiftning, som berör Genom avtalet regleras central och lo-

arbetsmiljön. kal samverkan i inklusive företagshälsovård. arbetsmiljöfrågor Kostnaden för en god arbetsmiljö utgör en viktig del av kommunens

kapital» och driftskostnader. Detta innebär att åtgärder och investering-

ar avsedda att förbättra arbetsmiljön måste planeras och budgeteras så-

94 Bilaga 4

väl som Den centrala

kortsiktigt långsiktigt. arbetsmiljökommittén och

skyddskommittéerna ska medverka i detta arbete, vari normalt ingår att

upprätta planer för arbetsmiljöåtgärder. Medel för förbättringar av arbetsmiljön i den fortlöpande verksamheten, vari ingår information och

utbildning i

arbetsmiljöfrågor, skall finnas tillgängliga.

Syftet med samverkan - skall enligt detta avtal - en god arbetsmiljö uppnås genom

att tillse att arbetsmiljön är tillfredsställande med till arbetets hänsyn

natur och den sociala och tekniska utvecklingen i samhället, att på arbetsplatserna skapa medvetenhet om betydelsen av en god ar-

betsmiljö,

att arbetsförhållanden anpassas till arbetstagarnas fysiska och psykiska

förutsättningar,

att arbetet och anordnas så att det utförs

planläggs i en sund och säker miljö,

att medverka till att för

arbetstagarna skapa och vidmakthålla högsta möjliga grad av fysiskt och psykiskt välbefinnande,

att och erfarenheter

arbetstagarnas kunskaper tas tillvara vid arbetets planering och genomförande,

att eftersträva att arbetet anordnas så att enskilda

arbetstagare kan på-

verka sin arbetssituation.

Företagshälsovården syftar till att

förebygga ohälsa och olycksfall i ar-

betet. Företagshälsovârden skall vara tekniskt, medicinskt och psykoso-

cialt förebyggande samt rehabiliterande.

Beträffande

företagshälsovården är parterna ense om de riktlinjer som

anges i bilaga 4 till detta avtal. Parterna skall verka för att

företagshälsovård i enlighet med detta av-

tal och nämnda kommer till stånd inom kommunerna.

riktlinjer

§ 1 Definitioner

I detta avtal menas med:

kommun: kommun,

landstingskommun, församling, kyrklig samfällighet

och kommunalförbund;

huvudørganisation: Svenska kommunalarbetareförbundet, KTK och SA-

CO/ SR-K;

central arbetstagarorganisation: Svenska kommunalarbetareförbundet

och till KTK eller SACO/ SR-K ansluten riksorganisation;

lokal arbetstagarorganisation: till central höranarbetstagarorganisation

de lokal organisation;

central part: kommunförbund samt huvudorganisation eller till huvud-

organisation ansluten central

arbetstagarorganisation; lokal part: kommun och arbetstagarorganisation;

arbetsgivare: kommunal myndighet såsom nämnd, styrelse, direktion,

kyrkoråd och förvaltningsutskott;

arbetsställe; arbetsgivares förvaltningsområde. Omfattar förvaltnings-

område två eller flera till belägenhet och/ eller verksamhet avgränsade

SOU l 980150 Bilaga 4 95

områden kan dock varje sådant område utgöra ett arbetsställe. Om ringa

antal anställda eller andra skäl motiverar detta kan flera förvaltningsomráden tillsammans räknas som ett arbetsställe; arbetsplats: avgränsad del av arbetsställe där en eller flera arbetstagare sysselsätts.

§ 2 Ansvar och samverkan

Arbetsgivaren har huvudansvaret för att nödvändiga åtgärder vidtas och och arbetstagare skall samverka för att åstad-

fullföljs. Arbetsgivare komma en god arbetsmiljö. Arbetsgivare skall underrätta skyddsombu-

den om vem som företräder arbetsgivaren i skyddsfrågor.

§ 3 Skyddsområden

Arbetsstället skall indelas i lämpligt avpassade skyddsomrâden. Skydds-

kommitté fastställer skyddrømrådesindelningen om inte annat överenskommes lokalt. Vid bestämning av antalet skyddsomráden skall hänsyn

tas till omfattningen och karaktären av de risker som finns på ett arbets-

ställe, till arbetsorganisation samt till arbetsställets geografiska belägen-

het. Antalet arbetstagare skall även beaktas. För varje Skyddsområde

skall finnas ett skyddsombud. För Skyddsområde där arbetet bedrivs i skift bör utses ett skyddsombud för Inom där arbetet bedrivs efter ar-

varje skiftlag. Skyddsområde, betstidschema eller turlista, bör om möjligt ett skyddsombud finnas i arbetet då verksamheten börjar.

Anmärkning På arbetsstället, där arbete utförs av arbetstagare tillhörande olika yrkesgrupper, och skolväsen, kan skyddsombud utses exempelvis inom sjukvårdsinrättningar inom varje grupp av arbetstagare. På sådant skyddsombud ankommer härvid att verka för sundhet och säkerhet i arbetet för den yrkesgrupp, som skyddsombudet representerar.

§ 4 skyddsombud, huvudskyddsombud och regionala skyddsombud

1 Skyddsombud skyddsombud och ersättare utses bland arbetstagarna av de lokala arbetstagarorganisationema på sätt som dessa bestämmer. Mandattiden skall vara tre är. Frånträder skyddsombudet sin anställning eller omplaceras ombudet

till arbetsställe utanför skyddsomrâdet upphör uppdraget. Motsvarande

gäller om skyddsombudet upphör vara medlem i den arbetstagarorganisation som förrättat valet.

Anmärkningar l Om de lokala arbetstagarorganisationema så överenskommer kan skyddsombud erhålla uppdrag att svara för skyddsverksamheten som omfattar arbetstagare tillhörande olika arbetstagarorganisationer.

96 Bilaga 4

2 Organisation som utser skyddsombud har att snarast efter förrattat val på föreskriven anmälningsblankett till arbetsgivaren och yrkesinspektionen skriftligen anmäla ombudets namn, adress och skyddsområde. 2 Huvudskyddsombud På arbetsställe

varje med fler än ett skyddsombud skall ett av dessa utses till huvudskyddsombud av de lokala arbetstagarorganisationerna på

sätt som dessa bestämmer. Huvudskyddsombud skall samordna skyddsombudens verksamhet

och företräda dem i frågor som omfattar flera skydd-

sområden. Anmärkning Om huvudskyddsombud ej utses enligt mom 2 kan varje lokal arbetstagarorganisation utse huvudskyddsombud på sätt som denna bestämmer.

3 Regionala skyddsombud

Enligt 6 kap 2 § tredje stycket arbetsmiljölagen har lokal facklig avdel-

ning rätt att efter medgivande av yrkesinspektionen utse regionalt skyddsombud för arbetsställe där saknas. För skyddskomrnitté regionalt skyddsombuds verksamhet gäller — förutom lagen ~ de regler som anges ibil. 5.

§ 5 Skyddsombudens rättigheter

Skyddsombud skall delges arbetsskadestatistik samt beträffande det egna skyddsområdet anmälningar om arbetsskador. Skyddsombud äger ta del av och befintlig statistik som rör och bered-

övertidsjournal jourskapstid samt sjukfrånvaro. Dessutom skall skyddsombud ha tillgång

till arbetshygieniska, tekniska, arbetsmedicinska och personalsociala ut-

redningar samt handlingar i övrigt, som rör skyddsombudens verksam-

het i den mån detta strider

ej mot gällande tystnadsplikts- och sekretess-

bestämmelser. Skyddsombud erhåller genom arbetsgivarens försorg i

biträdeshjälp

skälig omfattning för utskrift av framställningar, rapporter o dyl som rör skyddsombudets verksamhet.

§ 6 Tidsåtgång

Skyddsombud skall beredas erforderlig ledighet med bibehållna anställningsförmåner för att fullgöra sina uppgifter. Omfattningen av sådan tid

för det löpande skyddsarbetet fastställs vid förhandling mellan de lokala

parterna. Vad som avses med bibehållna anställningsförmåner framgår av bilaga l till detta avtal. ”Anstdllningsfdrmdner”. Med ”löpande skyddsarbetet avses bl. a. deltagande i skyddsronder, inspektion av lokaler och utrustning, kontakter med företrädare för ar-

betsgivaren och med arbetstagarna sarnt information i inom miljöfrågor

skyddsområdet. Vid bestämmande av omfattningen av de fortlöpande skall tidsuttaget

hänsyn inte tas till sådan arbetsrniljöverksarrthet som förekommer vid

enstaka oregelbundna tillfällen, t. ex. deltagande i kurs, konferens o. d. Beträffande lärare och tidsåtgängen för det fortlöpande skyddsarbetet

Bilaga 4 97

skall gälla, att den tid som fördelas till undervisningstid skall förhålla sig till den totala tidsåtgången, som undervisningsskyldigheten per vecka förhåller sig till 40 timmar. skyddsombud får efter överenskommelse med arbetsgivaren samla arbetstagarna inom skyddsområdet under ordinarie arbetstid för information i viss aktuell

arbetsmiljöfråga.

§ 7 Instruktioner Skyddsombud skall ha skriftlig instruktion för sin verksamhet. Sådan instruktion fastställs i lokalt avtal. Som grund skall därvid gälla vad som anges i bilaga 2: Normalinstruktion för skyddsombud samt i tillämpliga

delar för huvudskyddsombud. Enas ej de lokala parterna om utform-

ningen skall normalinstruktionen gälla.

§ 8 Skyddskommitté

Skyddskommitténs storlek bestäms i lokalt avtal.

Arbetsgivaren har om ej annat överenskommes rätt att utse högst så

många ledamöter att deras antal med ett understiger antalet arbetstagar representanter i kommittén. Företrädare för arbetstagarna utses bland dessa av lokal arbetstagarorganisation på sätt som denna bestämmer. För ledamot i skyddskommitté skall ersättare utses. Mandattiden skall vara tre år. Arbetstagarnas mandat fördelas i förhållande till det antal medlemmar respektive huvudorganisation har inom skyddskommitténs verk-

samhetsområde om ej annat överenskommes mellan organisationerna.

Skyddskommitté kan utse permanenta eller tillfälliga arbetsgrupper/ utskott för behandling av speciella frågor enligt detta avtal, t. ex. för hygienfrågor eller för skyddsfrâgor vid viss enhet. Anmärkningar l Svenska kommunalarbetareförbundet, KTK och till KTK anslutna organisationer gemensamt, samt SACO/ SR-K och till SACO/SR-K anslutna organisationer gemensamt skall vardera dock alltid ha rått till minst ett mandat om resp. huvudorganisation har medlemmar inom skyddskommitténs verksamhetsområde. 2 Har förvaltningsområde delats i två eller flera arbetsställen skall samråd mellan de inom förvaltningsområdet verksamma skyddskommittéerná på lämpligt sätt organiseras. 3 I kommun där underlag saknas för förvaltningsvisa skyddskommittéer enligt § 8 eller där av andra skäl så befinns lämpligt kan parterna lokalt överenskomma om en för flera förvaltningars områden gemensamma skyddskommitté. 4 Skyddskommitté skall ha nära samarbete med berörd anpassningsgrupp. Skyddskonmittén har att reglera formerna för detta samarbete. Ordförande och vice ordförande utses inom skyddskommitté. Sekreterare utses inom eller utom skyddskommitté. Om parterna inte är ense om valet av ordförande eller sekreterare utses dessa av arbetsgivaren. Vice ordförande utses alltid bland andra partens ledamöter.

98 Bilaga 4

§ 9 Instruktion för skyddskommitté

Om skyddskommittés skyldigheter att planera och övervaka skyddsarbe-

tet på arbetsstället stadgas i 6 kap 9 § arbetsmiljölagen. Skyddskommitté skall härjämte ha skriftlig instruktion för sin verksamhet. Sådan instruk-

tion fastställs i lokalt avtal. Som grund skall därvid gälla vad som anges i bilaga 3: Norma/instruktion för skyddskommitté. Träffas ej lokalt avtal gäller normalinstruktionen.

§ 10 Skyddskommitténs beslutsrätt

Utöver vad som stadgas i § 9 om skyddskommitté kan lokalt kollektivavtal träffas om att skyddskommitté, enligt detta avtal skall utgöra partssammansatt organ (PSO) med beslutsrätt i nedanstående frågor. Har anslag i budget ställts till skyddskommittés förfogande för särskilda arbetsmiljöändamål är den, inom de ramar som angetts för användi ningen av medlen, beslutsför med enkel majoritet, För medbestämmandegrupp enligt detta avtal gäller de regler som finns intagna i l2§ mom medbestämmandeavtalet för kommuner och landsting (MBA-KL) 1980-00-00.

I de fall skyddskommitté utsetts att även utgöra central arbetsmiljökommitté gäller i denna del vad som stadgas om central arbetsmiljö-

kommittéi §§ 14 och 15.

§ ll Informations- och förhandlingsskyldighet

Parterna är överens om att frågor som faller inom skyddskommitténs och centrala kompetensområde och som be-

arbetsmiljökommitténs

handlats i dessa inte i förekommande fall därutöver behövs på arbetsgivarens initiativ göras till föremål för behandling enligt lagen (1976: 580) om medbestämmande i arbetslivet (MBL) eller medbestämmandeavtalet 1980-00-00 för kommuner och landsting (MBA-KL). Lokalt kollektivavtal får slutas om tillämpning av eller awikelse från detta stycket. Parterna är vidare överens om att frågor som faller inom skyddskom-

mitténs och centrala kompetensområden och arbetsmiljökommitténs

som behandlats i dessa inte i förekommande fall därutöver behöver göras till föremål för information enligt 19 § lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet (MBL) eller medbestämmandeavtalet 1980-00- 00 för kommuner och landsting (MBA-KL) om så lokalt överenskommes.

§ 12 Skyddskommitténs sammanträden

Skyddskommittén skall sammanträda minst fyra gånger om året. Kommittén skall dessutom sammankallas när ledamot begär det för att behandla frågor som inte kan anstá till nästkommande ordinarie sammantrade. Företrädare för företaghälsovården skall kallas till skyddskommitténs sammanträde och har där yttrande- och förslagsrätt.

Bilaga 4 99

Ordförande skall tillse att kallelse, föredragningslista och handlingar

tillställs ledamöter samt företrädare för företagshälsovården senast sju

dagar före ordinarie sammanträde. Vid sammanträde med skyddskommitté skall protokoll föras, som

jus-

teras av ordföranden och minst en representant för andra parten. Protokoll skall tillställas arbetsgivaren, företagshälsovården, anpassningsgrupp, central skyddskommitté och de lokala arbetstagarorganisationerna. Ledamöter och ersättare i skyddskommitté samt övriga skyddsombud skall erhålla protokoll från den egna kommitténs sammanträde. Dessutom skall avskrif t av protokoll anslås inom arbetsstället senast fjorton dagar efter sammanträdet.

§ 13 Tillkallande av sakkunnig

Vid behandling av visst ärende i skyddskommitté må, där så från endera sidan begärs, hos kommunen anställd arbetstagare med speciell sakkunskap i ärendet kallas att deltaga i överläggningen. Skyddskommitté kan om endera parten så begär kalla annan person att såsom sakkunnig höras i visst ärende. Eventuella kostnader härför betalas normalt av arbetsgivaren.

§ 14 Central arbetsmiljökommitté

I kommun skall finnas central med uppgift att pla-

arbetsmiljökommitté

nera, samordna och till beslutande organ framlägga förslag rörande ar-

betsmiljöfrågor, vari ingår medverkan i budgetarbetet.

Central skall i enlighet härmed verka för

arbetsmiljökommitté

att resurstilldelningen till företagshälsovården svarar mot uppställda mål,

att ändamålsenlig information och utbildning rörande skydds- och andra arbetsmiljöfrågor kommer till stånd, att skyddskommittéema är aktiva i miljöförbättrande syfte.

Vidare skall central i fråga

arbetsmiljökommitté avge yttrande/ förslag

om prioritering av insatser av företagshälsovården företagshälsovårdens uppbyggnad

OOOO

förändringar i företagshälsovårdens organisation anställning av handläggande personal till företagshälsovården - dock

ej beträffande vikarier och tillfälliga ersättare

O utbildnings- och utvecklingsåtgärder för personal inom företagshälsovården O budget för företagshälsovårdens verksamhet

Om uppgifterna motiverar detta kan central arbetsmiljökomrnitté till-

sätta särskilda utskott eller kommittéer för frågor som är reglerade i detta avtal.

100 Bilaga 4

§ 15 Central arbetsmiljökommittés beslutsrätt

Utöver vad som stadgas för central arbetsmiljökommitté i § 14 får lokalt kollektivavtal träffas om att central arbetsmiljökomntitté skall utgöra

partssammansatta organ för beslut i nedanstående angivna frågor om medel ställts till förfogande i budget och samtliga ledamöter är ense.

prioritering av insatser av företagshälsovården företagshälsovårdens uppbyggnad

OOOO

förändringar i företagshälsovårdens organisation utbildnings- och utvecklingsåtgärder för personal inom företagshälsovården O anordnande av utbildning i § 18 andra styc-

arbetsmiljöfrågor enligt

ket

O information i arbetsmiljöfrågor utöver den som avses i § 6 sista styc-

ket

O utredningar inom arbetsmiljöområdet

Sådant utskott eller kommitté som avses i § 14 sista stycket får överta

ej

beslutsrätt enligt denna paragraf. För medbestämmandegrupp enligt detta avtal gäller de regler som finns intagna i 12 § mom 3 medbestämmandeavtalet för kommuner och landsting (MBA-KL) 1980-00-00.

§ 16 Centrala sammansättning m. m.

arbetsmiljökommitténs

Central arbetsmiljökommitté skall- om inte annat överenskommes mel-

lan de lokala parterna - bestå av elva ledamöter och ersättare för dessa. Dessa utses på samma sätt och efter samma principer som anges i § 8. Detsamma gäller ordförande, vice ordförande och sekreterare.

§ 17 sakkunnig m. m.

Sammanträden,

Vad ovan angivits i § 12 om sammanträden, deltagande av företrädare för företagshälsovården m. m. samt i § 13 om tillkallande av sakkunnig

gäller även för central arbetsmiljökommitté.

§ 18 Information och utbildning

Central arbetsmiljökommitté/skyddskommitté (motsvarande) skall årli-

gen planera och genomföra informations- och utbildningsinsatser inom I detta ingår insatser för att öka medvetenheten om

arbetsmiljöområdet.

vad en god betyder samt vikten av att alla deltar i arbets-

arbetsmiljö miljöarbetet. skall anordnas främst med utnyttjande av studie- Arbetsmiljöutbildning

material som utarbetas av de centrala parterna i samverkan. Arbetsmilskall i första hand omfatta skyddsombud, ledamöter i

jöutbildning

skyddskommitté, arbetsledare och övriga som har särskilt ansvar för ar-

Vid utbildningens genomförande skall i första hand betsmiljöfrågorna.

kommunens utbildningsfunktion och/ eller de anställdas studieorganisa-

Bilaga 4 lOl

tioner anlitas. Samordning av utbildningsinsatsema på arbetsmiljöområdet sker i central arbetsmiljökommitté.

Härvid skall särskilt beaktas utbildningsbehovet för nytillträdda skyddsombud och ledamöter av skyddskommittéer, och att utbildning skyndsamt genomförs. Utbildning och informationsverksamhet skall förläggas till betald arbetstid om annat överenskommes mellan de lokala parterna.

ej

där skyddsombud utsetts skall arbetsgivaren till- På varje arbetsställe handahålla -

arbetsmiljölagen

—

arbetsmiljöförordningen

arbetstidslagen — lagen om arbetsskadeförsäkring - föreskrifter från Arbetarpå arbetsstället tillämpliga och anvisningar skyddsstyrelsen -

arbetsmiljöavtalet

— andra på arbetsstället tillämpliga föreskrifter för skyddsarbetet förteckning över farliga ämnen med vilka man handskas på arbetsstället. Regler och föreskrifter för skyddsombudet skall finnas tillgängliga på arbetsplatsen. Central skall tillse att arbets-

arbetsmiljökommitté/skyddskommitté

behandlas sätt \nd introduktion av miljöfrågor på ett tillfredsställande nyanställda på arbetsplatsen.

Arbetsmiljöns

§ 19 beskaffenhet l skall beaktas av lokaler, ut-

Arbetsmiljöfrågor redan vid planeringen

rustning, arbetets organisation, arbetsmetoder m. m. Arbetsgivaren skall

i god tid underrätta skyddsombud och skyddskommitté om planerade

förändringar inom dessa områden.

2 Skyddskommitté/central arbetsmiljökommitté skall ur arbetsmiljö-

synpunkt särskilt beakta

O organisationsfrågor O arbetstidsförläggningsfrågor O frånvaroförhållanden O övertidsförhållanden O personalomsättning

§ 20 Central samverkan

Central samverkan i frågor som rör arbetsmiljön regleras i särskilt avtal

mellan parterna benämnt Avtal om centralt utvecklingsråd.

102 Bilaga 4

§ 21 Tvister

Mom l Tvister och

angående tolkning tillämpning av detta avtal i fråga, som inte skall prövas av yrkesinspektionen eller arbetarskyddsstyrelsen, upptas

till lokal och, om så erfordras, central förhandling enligt förhandlingsordning i Kommunalt huvudavtal (KHA).

Part som fullgjort sin förhandlingsskyldighet enligt vad nu sagts gäller

inom tre månader, räknat

från den dag den centrala förhandlingen en-

ligt nämnda skall anses avslutad,

förhandlingsregler genom skriftlig framställning hänskjuta tvisten till slutlig prövning av Skilskiljenämnd.

jenämnden utgörs av den centrala nämnden enligt KHA § 24. I vissa fall tillkallas därutöver en opartisk ordförande. De av KHA bundna

huvudorganisationerna utser gemensamt för en

tid av två år denne opartiske ordförande att tjänstgöra enligt nedan. Beslut kan i fattas endast om nämnden är

skiljenämnden fulltalig.

Såsom nämndens ledamening skall gälla den mening, varom flertalet möter förenar tillkallas

sig. Kan flertal ej uppnås, den opartiske ordfö-

randen att deltagai ärendets prövning och avgörande.

Mom 2 Tvist som avser tillämpning eller tolkning av detta avtals regler om be-

redning/beslutsrätt för skyddskommitté och central arbetsmiljökommit-

té

handläggs, med undantag från vad i mom 1 sägs, enligt reglerna i

KHA § 14.

Bilaga 4:1 Anställningsförmåner

1 Skyddsombud skall i erforderlig utsträckning med bibehållande av

eljest utgående anställningsförmåner befrias från sina ordinarie arbets-

uppgifter för fullgörande av arbetsuppgifter som sammanhänger med skyddsverksamheten. Om

tjänstefri tid måste tas i anspråk för skyddsarbete i samband med

akut risksituation, olycksfall eller liknande skall ersättning utgå som om arbete utförts för arbetsgivares räkning. Detsamma gäller om kommittésammanträden eller

förrättning förlagts så att det för sammanträdet el-

ler

förrättningen tas i anspråk tid då skyddsombudet eljest skulle ha va-

rit tjänstefri. Kompensation utgår i första hand som ledighet eller i

eljest

form av kontant Till lärare ersättning. utgår ersättningen dock alltid i kontant form. Arbetstagare, vilka

enligt löneavtal ej är berättigade till

kompensation för övertidsarbete, erhåller ersättning enligt ABT/LABT

§ 20 mom 3 a (sammanträdesersättning).

Beträffande lärare skall tjänstgöringsfri tid inte anses föreligga mellan klockan 8 och klockan 17 helgfri måndag-fredag. Om lärarens undervis-

ningsskyldighet normalt är förlagd till annan tid skall bestämmas i varje

särskilt fall vad som är tid.

tjänstgöringsfri

Verksamhet (även utbildning) grundad för

på arbetsmiljölagen,

skyddsombud, skyddskommittéledamot m. fl. måste förläggas till tid

som med hänsyn till denna verksamhet är mest lämplig och effektiv.

Bilaga 4 103

Härvid bör man sträva efter att verksamheten förläggs till tid då arbetsvilket för lärare innebär schematagaren är bunden till arbetsplatsen,

bunden tid, dock med beaktande av arbetsmiljöavtalet § 6, fjärde styc-

ket, när det gäller fortlöpande tidsuttag.

2 Till bibehållna anställningsförmåner skall räknas samtliga i berört lönekollektivavtal eller på annat sätt fastställda anställningsvillkor upp-

anställningsförmåner. I anställningsförmåner

tagna löne- och andra

rätt till löneklassuppflyttning samt sådan lönegradshöjning

inbegrips som retroaktivt kan komma att fastställas och andra avlöningsförmåner

genom förhandlingsöverenskommelse.

erhåller lön Vid tillämpning av det sagda gäller att ackordsarbetare motsvarande vad som skulle ha utgått om arbetstagaren hade utfört sitt ordinarie arbete. För andra arbetstagare beräknas eller

jour- eller beredskapsersättning till vad som enligt den gällande jour-

beredskapslistan skulle ha utgått och tillägg för obekväm arbetstid (0-tiIIarbetstidsförläggningen skulle ha lägg) till vad som enligt den gällande utgått. Kontant för arbetstagare med månadslön den i reersättning utgör kollektivavtal timlönen. För lärare utgör timlönen spektive utgående l/ 165 av månadslönen. av Vid tillämpning av punkt 2 första stycket ovan skall vid beräkning tantiem för tandläkare tantiem och in-

utgå genomsnittligt per timme

divid. För resor föranledda eller sammanträde som avses i 3 av förrättning traktamente och mom 1, andra stycket, utgår resekostnadsersättning, färdtidsersättning (motsvarande) enligt de bestämmelser som gäller för

tjänsteresa. Vid sådan utbildning för skyddsombud, som avses i 14 § arbetsmiljö-

avtalet behandgäller, att den med avseende på anställningsförmånema

las som utbildningi tjänsten. För nattjänstgörande bör eftersträvas ledighet på natt som föregår ut-

bildningen.

104 Bilaga 4

Bilaga 4:2 Normalinstruktion för skyddsombud samt i

tillämpliga delar för huvudskyddsombud

(skyddsombudets namn)

2 Skyddsområdet omfattar:

3 Skyddsombuds uppgifter och skyldigheter inom sitt Skyddsområde är

att företräda arbetstagarna i skyddsfrågor och verka för tillfredsställande skyddsförhållanden, att fortlöpande skaffa sig kännedom om förhållandena inom skyddsområdet, att skaffa sig ingående kunskaper om de olika föreskrifter, som rör arbe-

tarskyddsverksamheten,

att vaka över skyddet mot ohälsa och olycksfall,

att deltaga vid planering av nya eller ändrade lokaler, ar-

anordningar,

betsprocesser och arbetsmetoder, utt deltaga vid planeringen av användningen av ämnen som kan föranle-

da ohälsa eller olycksfall, att ge vidareinformation till arbetstagarna om aktuella som rör frågor

arbetsmiljön,

att verka för att samtliga arbetstagare intresserar sig för och aktivt deltar i strävandena att skapa sunda och säkra arbetsförhållanden,

att till arbetsgivare, arbetsledare

eller skyddskommitté framföra förslag

till åtgärder för att förbättra arbetsmiljön.

skyddsombud har dessutom

till uppgift och skyldighet

att

att

att

4 Skyddsombud har rätt

att begära undersökning och kontroll av förhållandena inom skyddsområdet, att ta del av de handlingar och erhålla de upplysningar i övrigt som är av betydelse för skyddsverksamheten, att erhålla även sådana upplysningar om förhållanden av betydelse för

arbetarskyddet som arbetsgivaren inhämtat från utomstående myndig-

het eller

konsultföretag,

att underrättas om

tillsynsorgans inspektion eller undersökning inom

skyddsområdet, att direkt påkalla skyddskommitténs behandling av ärende,

Bilaga 4 105

att - om framställning till arbetsgivaren inte leder till erforderligt resultat- tillkalla tillsynsorgan, att- om visst arbete innebär omedelbar och allvarlig fara för arbetstagares liv eller hälsa och rättelse icke genast kan uppnås genom hänvändelse till arbetsgivaren - bestämma att arbetet skall avbrytas i awaktan på yrkesinspektionens ställningstagande, att enligt 72 § byggnadsstadgan föra talan om beslut i byggnadslovsärenden. att- i de fall skyddsombudet utsetts till huvudskyddsombud eller sådant saknas ~ föra talan mot beslut av yrkesinspektion och arbetarskyddsstyrelsen enligt 9 kap. 3 § AML. S kyddsombud har dessutom rätt

5 A nställningstrygghet skyddsombud, som gör gällande att han tillskyndats försämrade arbetsförhållanden eller anställningsvillkor med anledning av uppdraget att vara skyddsombud, har rätt att behålla sina tidigare arbetsförhållanden och anställningsvillkor till dess frågan slutligt prövats. 6 Tysmadsplikt

Gällande tystnadsplikts- och sekretessbestämmelser skall iakttagas (se

bl. a. 7 kap 13 § AML).

106 Bilaga 4

Bilaga 4:3 Normalinstruktion för samt i skyddskommitté

tillämpliga delar för central arbetsmiljökommitté

l Skyddskommitténsledamöter:

för arbetstagarna för arbetsgivarna

2 Skyddskommitténs uppgifter och skyldigheter är inom dess verksamhetsområde

att som samverkansorgan bidra till skapandet av en god arbetsmiljö,

att verka för att arbetsgivare och arbetstagare intresserar sig för att aktivt delta i strävandena att skapa en god

arbetsmiljö,

att medverka till att lokala skyddsanvisningar utarbetas och att skyddsutrustning håller betryggande standard, att medverka vid planering rörande arbetarskydd med företagshälsovård, att behandla frågor om planering av nya eller ändrade lokaler, anordningar, arbetsprocesser och arbetsmetoder liksom användning av ämnen som kan föranleda ohälsa eller olycksfall, att ur

arbetsmiljösynpunkt uppmärksamma arbetstidsfrågor,

att med beaktande av vad som anges i lag och föreskrifter ur arbets-

miljösynpunkt uppmärksamma frågor rörande ensamarbete,

att vaka över att anvisningar och föreskrifter i skyddsfrågor finns i erforderlig utsträckning samt att dessa efterlevs, att minst två gånger per kalenderår varvid genomföra skyddsrond checklistor skall användas, att medverka med underlag för budgetarbetet inom kommitténs kompetensområde, att i skyddsarbetet även samverka med kommunens anpassningsgrupp- Anmärkning Se även arbetsmiljöavtalets § l5.

Skyddskommittén har dessutom till uppgift

Bilaga 4 107

3 S kyddskommitté har rätt att begära undersökning och kontroll av förhållandena inom sitt verksamhetsområde, att ta del av de handlingar och erhålla de upplysningar i övrigt, som är av betydelse för kommitténs verksamhet, att utse permanenta eller tillfälliga arbetsgrupper/utskott för behandling av särskilda frågor, att erhålla även sådana upplysningar om förhållanden av betydelse för arbetarskyddet som arbetsgivaren inhämtat från utomstående myndighet eller konsultföretag. S kyddskommitté har dessutom rätt

4 Vissa organisatoriska frågor - 4.1 Kan i skyddskommitté parterna icke ena sig om beslut skall

om ledamot så begär — frågan till yrkesinspektionen, som hänskjutas

har att pröva denna i den mån den faller inom området för inspektionens befogenhet.

Skyddskommittés/ central arbetsmiljökommittés beslut om åtgärd

tidsbestämmelse för eller förslag till beslut om åtgärd bör innehålla genomförandet.

4.2 Fråga, som är brådskande kan av skyddskommitté hänskjutas ej till central arbetsmiljökommitté med begäran om yttrande.

4.3 Skyddskommitténs beslut eller yttrande skall delges arbetsgivaren och de lokala fackliga organisationerna. 4.4 När skyddskommitté tillsatt arbetsgrupp/ utskott för beredning avseende byggnads-, inrednings- eller utrustningsfråga liksom ändrade arbetsmetoder skall i gruppen ingå skyddsombud. 5 Tystnadsplikt m. m. Gällande tystnadsplikts- och sekretessbestämmelser skall iakttagas (se bl. a. 7 kap 13 § AML).

108 Bilaga 4

Bilaga 4:4 Riktlinjer för företagshälsovård

Allmänt

Arbetsmiljön skall vara sådan att den så långt som möjligt inte medför

hälsorisker för någon arbetstagare. Tekniska, medicinska, och psykiska sociala faktorer måste därför beaktas bl. a. då det gäller utformning av lokaler, utrustning, arbetsmetoder och arbetets organisation.

I den praktiska arbetsmiljöverksamheten utgör företagshälsovården en viktig resurs för att utveckla en tillfredsställande arbetsmiljö. Arbetsmiljöproblemen är ofta av sådan karaktär att de måste angripas utifrån

en som kräver som förutsätter en kombination av

helhetssyn lösningar

medicinsk, teknisk och psykosocial kunskap och betraktelsesätt. Någon strikt gräns mellan de olika ingående arbetsfälten är det inte el-

möjligt

ler önskvärt att skapa. För att uppnå bästa

möjliga lösning krävs att fö-

retagshälsovårdens personal har ett nära och förtroendefullt samarbete för frågomas lösning. Företagshälsovården är till sin karaktär huvudsakligen förebyggande och är en rådgivande funktion. Den skall medverka till att ta fram un-

derlag för de beslut som krävs för arbetsmiljöåtgärder i kommunen.

Beträffande inrättande och utveckling gäller att detta bör ske i takt med att resurser kan ställas till förfogande. I första hand bör därvid hänsyn tas till tillgängliga personalresurser. Bristande tillgång på medicinsk personal är inget hinder för inrättande av teknisk och/ eller psykosocial företagshälsovård.

Företagshälsovårdens omfattning

Företagshälsovården skall vara tekniskt, medicinskt och psykosocialt förebyggande samt rehabiliterande. Den skall i princip omfatta samtliga anställda.

Företagshälsovårdens arbetsfält

Företagshälsovården kan organiseras olika beroende på lokala förhållanden. Av betydelse för vilken form av organisation som skall är

väljas

antalet anställda, deras fördelning

på olika institutioner/förvaltningar

och förekommande arbetsuppgifter. De områden där företagshälsovården, som del av personalpolitiken och personaladministrationen, skall svara för erforderlig sakkunskap vid

arbetsmiljöns utformning är bl. a. följande.

Arbetsanpassning

Företagshälsovården skall vid behov medverka till att anpassa arbetsförhållandena till arbetstagarnas fysiska och psykiska förutsättningar. Den skall även vid behov medverka med bedömningar vid nyanställning och omplacering av personal.

Bilaga 4 109

Arbetshygien

skall med sin särskilda sakkunskap medverka till

Företagshälsovården

bästa varvid faktorer av såväl

möjliga arbetshygien fysika1isk,_kemisk

som biologisk natur skall bevakas.

Ergonomi

och ar- De ergonomiska åtgärderna syftar till att anpassa arbetsplatser betsuppgifter till människans varierande förutsättningar. Då man planerar arbetsmetoder och konstruerar arbetsanordningar skall dessa frågor beaktas. Medicinska synpunkter måste integreras med tekniska i plane- Den verksamheten har rings- och konstruktionsarbetet. ergonomiska stor betydelse för olika rehabiliteringsåtgärder.

Rehabilitering

Det är företagshålsovårdens uppgift att medverka till en god återanpasssom återinträder i arbetslivet efter sjukdom eller

ning av arbetstagare till att vederbörande erhåller meningsfull och skada, samt medverka

Detta arbete sker i samverkan med personalfunk-

lämplig sysselsättning. tion och berörd samt samhällets olika rehabiliteringsinstanarbetsplats ser.

Sjukvård

med den hälso-

Den sjukvård som kan vara kombinerad förebyggande

förorsakade av brister i arvården skall bedrivas så att hälsoproblem

särskilt uppmärksammas. Sjukvården kan och bör ge impulbetsmiljön ser till förebyggande hälsovård. Om innefattar sjukvård, skall den dimensioneras företagshälsovården

arbetet.

så att den inte i skälig grad inkräktar på det förebyggande

Arbetsskador

Det arbetet på arbetsplatsen är inte enbart

arbetsskadeförebyggande

skyddstekniskt. Som regel är det en rad olika faktorer, vilka i förening orsakar Dessa olika faktorer motiverar både teknisk, mediolycksfall. I den verk-

cinsk och social expertmedverkan. olycksfallsförebyggande samheten av första vid olycksfall och ingår också organiserandet hjälpen akuta sjukdomstillstånd.

Psykiska och sociala effekter

Bedömning av arbetsmiljöns psykiska och sociala effekter ingår i arbetsmiljöarbetet. De faktorer som har stor betydelse för detta arbete utgörs

bl. a. av den fysiska organisatoriska och sociala förhållan-

arbetsmiljön, den, som den anställde påverkas av i positiv eller negativ riktning. Exempel på sådana är å ena sidan psykisk påfrestning, spänningstill-

l lO Bilaga 4

stånd, stress, psyko-somatiska överreaktioner, och understimulering samt å andra sidan av

upplevelser arbetsglädje såsom meningsfullhet,

omväxling, kompetens, egenvärde och social gemenskap. Arbetslivets psyko-sociala effekter Samupplevs olika av människor. ma situation kan vara annorlunda till sin effekt för olika individer och även för samma individ vid skilda tillfällen. Relationerna och brister i samarbetet mellan människor på arbetsplatsen till ger också upphov störningar i det psykiska klimatet. En viktig uppgift för företagshälsovården är därför att beakta sådana förhållanden som på arbetsplatserna påverkar den anställdes

psykiska möjligheter att fullgöra arbetsuppgif-

terna.

Företagshälsovårdens uppgifter

Företagshälsovårdens uppgifter är i tillämpliga delar bl. a.

att medverka i det lokala skyddsarbetet, att medverka vid planering och genomförande av förändringar i arbets-

miljön,

att biträda skyddskommitté och skyddsombud med råd och anvisningar,

att ge råd i hälsofrågor såsom kost, alkohol, rökning och motion,

att arbetsskador

förebygga och yrkesbetingade sjukdomar såväl fysiska

och psykiska, att utföra och medverka till tekniska analyser av kemiska, fysikaliska och biologiska faktorer, som kan vålla arbetsskador, erforderliga mätningar av t. ex. buller och

luftföroreningar samt analyser av arbetsplat-

ser med hänsyn till ergonomiska, psykiska och sociala faktorer i arbets-

miljön,

att genomföra

hälsoundersökningar vid nyanställning,

att ge råd vid

omplacering av arbetstagare samt verka för lämpliga åtgärder för rehabilitering av arbetstagare,

att medverka vid organiserandet av första

hjälpen,

att medverka i fortlöpande av

utformning arbetsmiljön, att följa upp hälsotillståndet bland de anställda och föreslå

nödvändiga åtgärder, att medverka i utredningar

vid arbetsolycksfall, tillbud och arbetssjuk-

domar, att vid behov medverka vid planering och genomförande av information

och utbildning arbetsmiljöfrågor,

att utföra eller organisera vaccinationer, att där överenskommelse träffas om att utöva om

sjukvård, principen

fritt läkarval skall gälla samt i första hand vård bör ges där företagshälsovårdens särskilda kännedom om

arbetsmiljö och arbetsuppgifter kan

verksamt bidra till ett gott

behandlingsresultat.

Det åligger funktionärema inom företagshälsovården att hålla sig väl underrättade om förhållandena på de olika Detta kan arbetsplatserna. ske genom besök och egna observationer samt genom kontakter med

förvaltningschefer, arbetsledare, skyddsombud och enskilda anställda

samt dessutom med berörda skyddskommittéer, anpassningsgrupper och fackliga organisationer.

Bilaga 4 lll

Företagshälsovårdens organisation

Företagshälsovården kan organiseras i två olika former

EI inbyggd företagshälsovård D företagshälsovårdscental

avser en av kommunen finansierad och dri-

Inbyggd företagshälsovård

för kommunens anställda samt vid kom-

ven företagshälsovård personal

munens bolag och stiftelser. och dess anställda direkt

Företagshälsovård i egen regi ger kommunen

och inriktning. Inflytandet utinflytande på verksamhetens omfattning övas i första hand av den centrala Av såväl ar-

arbetsmiljökommittén.

som det kommunala framgår att före-

betsmiljölagen arbetsrniljöavtalet

en huvuduppgift för detta samarbetsortagshälsovårdsfrågoma utgör beräknas föreligga när

gan. Ett underlag för inbyggd företagshälsovård

de anställda överstiger normaltalet l 500 personer.

Med hänsyn till omfattningen av företagshälsovårdens arbetsuppgifter kan det vara att samordningen av företagshälsovårdens

lämpligt verksamhet lednings funktion. läggs på en administrativ

kan inrättas grund av otillräck- Om inbyggd företagshälsovård ej på

eller av andra skäl, bör kommunen ta initiativ till att ligt personunderlag av att tillsammans med exempelvis företagen in-

undersöka möjligheten om kommunen upprätta en gemensam företagshälsovårdscentral.

Bilaga 4:5 för regionala skyddsombud Regler

l Inom arbetsställe där yrkesinspektionen medgett arbetstagarorgani-

företräder han/ hon arbetstagarna

sation att utse regionalt skyddsombud i skyddsfrågor, och skall verka för tillfredsställande skyddsförhållanden.

2 som omfattas av verksamhets-

Arbetsgivare regionalt skyddsombuds område ska underrätta det regionala skyddsombudet om förändringar

inom området.

av betydelse för skyddsförhållandena

3 har rätt att ta del av de handlingar och er-

Regionalt skyddsombud

i övrigt som behövs för ombudets verksamhet. hålla de upplysningar

4 Regionalt skyddsombud får inte hindras att fullgöra sina uppgifter.

i

5 Regionalt skyddsombud har rätt att vara ledig från sin anställning

den omfattning som behövs för uppdraget.

Anmärkning erhåller bidrag via Arbetarskyddsfonden till kostna- Arbetstagarorganisationema derna för regionala skyddsombuds verksamhet.

6 Regionalt skyddsombud bör om möjligt i god tid innan skyddsrond

företas anmäla detta till arbetsgivaren. Arbetsgivaren eller företrädare

för denne skall medverka i skyddsronden.

4:6 om samordningsansvar vid Bilaga Anvisningar

arbetsställe

gemensamt

l l 3 kap 6 och 7 §§ arbetsrniljölagen stadgas om samordningsansvar

vid gemensamt arbetsställe.

l 12 Bilaga 4

2 Arbetsgivaren är skyldig att informera berörda om enskyddsombud treprenads omfattning och karaktär och uppge

följande:

Vem som är ansvarig arbetsledare eller motsvarande för entreprenörens verksamhet på arbetsstället och var vederbörande kan anträffas. Antal anställda som entreprenören kommer att ha sysselsatta inom arbetsstället. Teknisk utrustning, maskiner, kemikalier eller annan som utrustning

kan ha betydelse för arbetsmiljön.

3 Arbetsgivaren är skyldig att informera entreprenören om gällande skyddsföreskrifter på arbetsstället och andra faktorer som har betydelse för och säkerheten. Vidare

arbetsmiljön skall uppgift lämnas om vem/ -

vilka som är skyddsombud på arbetsstället.

Avtalsformulär

Kollektivavtal om

arbetsmiljöfrågor

Mellan nedannämnda kommun och centalr(a) arbetstagarorganisation(er)l) har träffats detta kollektivavtal rörande

arbetsmiljöfrågor.

Omfattning och giltighetstid

Kollektivavtalet omfattar centralt överenskommet 80

Arbetsmiljöavtal

med undantag av §20 som enbart gäller central samverkan och §§ 10 och 15 intill dess särskild överenskommelse träffats om lokal tillämpning av dessa paragrafer. Avtalet uppsägningstid av tre månader. Uppsägs avtalet av någon av parterna, gäller uppsägningen för samtliga av avtalet bundna parter.

Uppsägning skall för att vara giltig ske skriftligen.

(kommun)

För SVENSKA KOMMUNALARBETAREFÖRBUNDET

För KTK och till KT K anslutna organisationer

För SACO/ SR-K och till SACO/ SR-K anslutna organisationer

l) Avtal kan upprättas med här nämnda parter på arbetstagarsidan antingen i skilda avtalshandlingar med var och en av huvudorganisationema (jämte anslutna organisationer) eller i en gemensam handling.

l

5 Bilaga

SAMN informerar om handläggning av ärenden rörande arbetshandikappade i statligt reglerad anställning

Innehåll

INLEDNING l Syfte

UJLNLML:)

Tillämpningsområde Rehabiliteringsorgan

ANSVARSFÖRDELNING ANSTÄLLNlNGSMYNDlGHET/SH/SAMN 4 Beskrivning i stora drag av fördelningen av ansvar och arbetsuppgifter mellan anställningsmyndigheten, SH och SAMN Kommentarer till beskrivningen Ut

NÅGRA UTGÅNGSPUNKTER FÖR MYNDIGHETERNAS ARBETSVÅRDANDE VERKSAMHET 3.1 Rehabiliteringsansvarig 3.2 Anpassningsgrupp

®®\l\l\l\l\l

3.3 Skyddskommitté 3.4 Övriga resurser 3.5 Sekretess m m 3.6 Skyldighet att förhandla med arbetstagarorganisation

NÅGRA UTGÅNGSPUNKTER FÖR SHs ARBETsvÅRDANDE VERKSAMHET

NÅGRA UTGÅNGSPUNKTER FÖR SAMNs ARBETS- VÅRDANDE VERKSAMHET

Bilagor l Flödesschema för handläggning av arbetsvårdsärenden vid myndighet ll

2 Förteckning över lagar, förordningar och avtal m m som berör den arbetsvårdande verksamheten

Adressförteckning för SH och SAMN

l 14 Bilaga 5

l INLEDNING

1.1 Syfte Arbetsmarknadsverket (AMV) Denna information tar upp vissa frågor om anställnings- AMV kan bistå anställningsmyndigheten i arbetsvårdsfråmyndighetemas handläggning av ärenden som rör rehabi- gor genom litering och bibehållande i anställning av arbetshandikap- o yrkesvägledning inklusive t ex anlagsundersökning pade (fortsättningsvis benämnda arbetsvårdsärenden). o praktisk arbetsprövning i olika former samt OT-kurser Tonvikten har lagts på att belysa den arbetsfördelning som (omställning och träning) som genomförs vid vissa arutifrån gällande bestämmelser bör råda mellan anställ- betsmarknadsinstitut (AMI) ningsmyndigheten, stiftelsen Statshälsan (SH) och statens o arbetsmarknadsutbildning. arbetsmarknadsnämnd (SAMN). AMV kan dessutom bevilja bidrag till arbetshjälpmedel åt Bakgrunden är att SH, som startade sin verksamhet den 1 arbetshandikappade tex speciella arbetstekniska hjälpjuli 1980. har vissa uppgifter när det gäller att biträda medel och arbetsbiträde. Kontakter och samverkan med myndigheterna i deras handläggning av arbetsvårdsären- AMV sker lämpligast genom arbetsförmedlingens repreden. Även SAMN. som stanade sin verksamhet den ljuli sentant i anställningsmyndighetens anpassningsgrupp eller 1979. har vissa uppgifter i det hänseendet. SAMN har genom den lokala arbetsförmedlingen. dessutom den övergripande uppgiften att verka för att arbetsvårdsfrågoma inom statsförvaltningen i sin helhet Försäkringskassor (Fk) handläggs på ett ändamålsenligt och planmässigt sätt. Det Fk har enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring till är därför motiverat att i stora drag redovisa hur dessabåda uppgift att följa upp sjukfrånvaron vid arbetsplatserna. Fk nyinrättade organ förhåller sig till varandra och hur de i sin har i det sammanhanget behov av direkta kontakter både tur förhåller sig till den enskilda anställningsmyndigheten. med anställningsmyndigheter och arbetstagare. 1 förordningen (1976:1061)om sjukledighet i statligt reglerad an- Denna information innehåller inte någon detaljerad be- ställning, m m regleras bl a frågor om uppföljning och skrivning av nämnda ansvarsfördelning. Framställningen informationsskyldighet för anställningsmyndighet och arär begränsad till några exempliñeringar och beskrivningar betstagare. Anställningsmyndighetens skyldigheter i dessa i stora drag av handläggningsgången(avsnitt 2). För att ge avseenden behandlas närmare i avsnitt 3. ytterligare perspektiv på dessa frågor redovisas i de följande avsnitten kortfattat några viktiga utgångspunkter för Sjukvårdande instanser den verksamhet som anställningsmyndigheten, SH och Anställningsmyndigheten kan vid val av arbetsvårdsåtgär- SAMN var för sig skall bedriva. der behöva vända sig till läkare som behandlat arbetstagaren eller till kurator vid sjukvårdsinrättning. Likaså kan anställningsmyndigheten kontaktas av dessa. t ex när en 1.2 Tillämpningsomrâde arbetstagare skall återgå till arbetet efter en sjukdomspeinformationen riktar sig till statliga myndigheter och andra riod. olTentliga organ, som har arbetstagare med statligt reglerad anställning. Det bör observeras att SHs verksamhets- Kommunernas sociala verksamhet område inskränker sig till statliga myndigheter och sådana Anställningsmyndigheten bör ta tillvara de möjligheter till offentliga organ. som genom särskilda avtal har anslutit sig hjälp. som kommunernas sociala organ kan ge. till företagshälsovård genom SH.

1.3 Rehabiliteringsorgan Anställningsmyndighet, SH och SAMN Anställningsmyndigheten är det främsta rehabiliteringsorganet. Den svarar primärt för att åtgärder vidtas, när ett arbetshandikapp uppkommer. SH och SAMN har i huvudsak till uppgift att stödja myndigheten i dess arbetsvårdsarbete. Avsikten med inrättandet av företagshälsovård, vare sig genom SH eller tidigare företagshälsovårdsorganisationer, har inte varit att myndigheterna skall avstå från att anskaffa eller behålla sakkunnig personal inom arbetsvårdsområdet.

Närmare upplysningar om SHs och SAMNs arbetsvårdande verksamhet finns i avsnitten 4 och 5.

Bilaga 5 ll5

2 ANSVARSFÖRDELNING ANSTÄLL NlNGSMYNDIGHET/SH/SAMN I detta avsnitt lämnas en beskrivning av ansvars- och uppgiftsfordelningen i arbetsvårdsärenden samt några kommentarer till beskrivningen. För att ytterligare belysa sambanden i verksamheten har ett flödesschema utarbetats, vilket beskriver den normala handläggningsgångeni ett enskilt ärende (se bil I).

2.1 Beskrivning i stora drag av fördelningen av ansvar och arbetsuppgifter mellan anställningsmyndigheten, SH och SAMN.

Åtgärd Ansvars- och uppgiftsfördelning Åtgärd Ansvars- och uppgiftsfördelning

Förebyggande ANS TÄLLNINGS M YNDIGHETEN Rehabiliterings- SA MN Verksamhet Fölia u J Utredning Bedöma inriktning av åtgärder i sär- PP o sjukfrånvaro och andra tecken på (f°5) skilt tveksamma fall och bedöma val nedsatt arbetsförmåga av åtgärder när dessainte i sin helhet o fysiska och psykiska arbetsmiljö- kan verkställas utan SAMNs medrisker. verkan.

av ar- ANSTÄLLNINGSMYNDIGHETEN Svara för an åtgärder sätts in genom Förändring

tex b°lS“Pl?81f‘‘:| eller_ Besluta om åtgärder och Följa upp

o introduktion STÅTSHÄLSAN e personalutveckling e förändrat arbetsinnehåll Bistå myndigheten med rådgivning. 0 arbetsledarutveckling. SAMN STATSHAI-SAN Bedöma inriktning av åtgärder i sär- På begäran av och i samverkan med skilt tveksamma fall och bedöma val myndigheten och dess skyddsorgani- av åtgärder när dessainte i sin helhet sation kartlägga och följa upp ar- kan verkställas utan SAMNs med: betsmiljön - genom t ex arbetsplats- verkan. undersökningar och riktade hälsoundersökningar - samt lämna förslag Arbetsprövning, ANS TÄLLNINGS M YNDIGHETEN

“5_83d§"- _ inskolning» Besluta om åtgärder och följa upp

l övrigt bistå myndigheten med råd- utbildning, m m resuim_ EiVninS- Planera for inplacering på tjänst.

su TSHÄLSAN

Fb:l°f‘da‘:‘- b_

Bistå myndigheten med rådgivning

lS§::ng:“::d:h:g

__ ANS TALLNINGS M YNDIGHETEN och eventuellt medverka. initiera och genomföra samtal. SA MN STATSHÄLSAN Bedöma inriktning av åtgärder i sär-

Bistå myndigheten med rådgivning. ?ch

Ski:‘V°:Samm:fa av :gär er när essainte l sin e et b_¢d_5:3““’a|

kan verkställas utan SAMNs medverkan.

Rehabiüteñnss- ANSTÄLLNINGSMYNDIGHETEN Intern ANSTÄLLNINGSMYNDIGHETEN

“°dm3 Insamla, sammanställa och analysera omplacering Besluta om och följa upp omplaceerforderligt material. ring. Ta erforderliga kontakter med tex företagshälsocentral”, läkare, far- STA TSHÄLSAN säkringskassa och arbetsförmedling. Bistå myndigheten med rådgivning. Utarbeta förslag till arbetsvårdsåtgärder. SAMN Bedöma inriktning av åtgärder i sär- STATSHÄLSAN skilt tveksamma fall och bedöma val Bistå myndigheten med rådgivning av åtgärder när dessainte i sin helhet och eventuellt medverka i utred- kan verkställas utan SAMNs medningsarbetet. verkan.

‘) Med fiiretagshiilsocentral avses här och i det följande servicecenlral, om myndighet inte är ansluten till lokal företagshälsocenrral.

l 16 Bilaga 5

2.2 Kommentarer till beskrivningen

Förebyggande verksamhet Enligt allmänna verksstadgan skall verkschef ägnaomtan ke åt personalens arbetsförhållanden och verka för trivsel i arbetet (7§).

Enligt arbetsmiljölagen skall arbetsgivare vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagare utsätts för ohälsa eller olycksfall (3 kap 2§). Åtgärd Ansvars- och uppgiftsfördelning Dessa och andra författningar understryker den enskilda Extern ANS TÄLLNINGS M YNDIGHETEN anställningsmyndighetens primära ansvar för sådan föreomplacering Utreda och tillsammans med annan byggande verksamhet som syftar till att motverka uppmyndighet besluta om ev omplace- komsten av arbetshandikapp hos arbetstagare. ring till denna. Följa upp resultatet av omplaceringen så länge arbetsgi- Myndighetens ansvar ändras inte av att dess personal får varansvaret kvarstår. tillgång till företagshälsovård. Företagshälsovården med sin i huvudsak förebyggande inriktning skall ses som en STA TSHÄLSAN resurs som myndigheten kan samråda med och få hjälp av Bistå myndigheten med rådgivning. men som inte övertar någon del av myndighetens ansvar för personalen. SAMN Bedöma inriktning av åtgärder i sär- Myndighetens kontakt med företagshälsovårdens föreskilt tveksamma fall och bedöma val byggande verksamhet sker främst genom den egna av åtgärder när dessainte i sin helhet skyddsorganisationen. Arbetsmiljölagen föreskriver att kan verkställas utan SAMNs med- frågor om företagshälsovård skall behandlas i skyddverkan. skommitté. Gällande centrala arbetsmiljöavtal innehåller l vissa fall bistå myndigheten genom regler med motsvarande innehåll. Arbetsordningen för SH central omplaceringsverksamhet. säger också att SHs samverkan med myndigheten främst skall ske genom kontakt med skyddskommitté. Detta förhindrar givetvis inte direkta kontakter mellan SH och and- Tjänstbarhets- ANS TÄLLNINGS M YNDIGHETEN ra organ inom myndigheten, t ex anpassningsgrupp. perutredning lnsamla, sammanställa och analysera sonalavdelning och linjechefer. erforderligt material. Ta erforderliga kontakter med t ex företagshälso- SAMN har inga allmänt förebyggande uppgifter inom arcentral, läkare, försäkringskassa och betsmiljöområdet. En myndighet bör således inte vända arbetsförmedling. sig till SAMN i frågor av den karaktären. Däremot kan Utarbeta förslag till åtgärder, t ex myndigheten ta kontakt med SAMN i frågor som mer arbetsvård, sjukpension. direkt rör åtgärder för att bibehålla handikappade arbetstagare i anställning. Det behöver inte enbart vara fråga om STATSHÄLSAN ett enskilt personärende för att SAMN skall kunna kon- Bistå myndigheten med rådgivning taktas. Det kan också vara fråga om att en myndighet t ex och eventuellt medverka i utred- står inför förändringar i sin verksamhet, vilka kan väntas ningsarbetet. skapa speciella arbetsvårdsproblem.

SAMN Bedöma inriktning av åtgärder i sär- Förberedande samtal skilt tveksamma fall och bedöma val En rehabiliteringsutredning bör som regel föregås av förav åtgärder när dessainte i sin helhet beredande samtal med arbetstagaren. Sådana samtal gekan verkställas utan SAMNs mednomförs lämpligen av personalansvarig chef. verkan. Samtalen kan resultera i att man tillsammans konstaterar att någon rehabiliteringsutredning eller annan åtgärd som Anstñllnlngxmyndlgheten bör vända sig till: enbart berör arbetstagaren inte behöver göras. Det kan i när det gäller SH stället vara fråga om att undersöka och eventuellt förändra den lokala företagshälsocentralen, om myndigheten är anarbetstagarens arbetsmiljö. sluten till en sådan; i övriga fall till servicecentral (se adressfiirteckning bil 3), Om man kommer fram till att en rehabiliteringsutredning när det gäller SAMN bör genomföras bör de följande samtalen bl a behandla vederbörande driñsenhet (se adressförteckning bil 3). frågan om vem som skall medverka i utredningen.

Det är överhuvudtaget viktigt att förutsättningarna for rehabiliteringsutredningen noga diskuteras och fastställs i samarbete med arbetstagaren. Arbetstagaren kan t ex begära biträde av sin arbetstagarorganisation.

Bilaga 5 1 17

Arbetsvårdsåtgärdens inriktning, förändring av ar- Om myndigheten anser att det finns behov av medverkan betets innehåll, omplacering, finansiering, m m. från hälsocentral vid genomförandet av rehabiliteringsutredningen - eller för att undersöka den aktuella arbetsför- Rehabiliteringsutredning kan utmynna i förslag om miljön - bör vederbörande hälsocentral redan i detta beredande skede kontaktas. Motsvarande kontakter bör I. återgång i tjänst utan personinriktade arbetsvårdsåttas om man behöver medverkan från annat håll, t ex ar- gärder ll. personinriktade arbetsvårdande åtgärder betsförmedling eller försäkringskassa. lll. sjukpensionsprövning m m.

SAMN medverkar vanligtvis inte i själva rehabiliteringsut- I. Ålergång i tjänst utan personinriktade arbetsvârdsåtredningen. Myndigheten bör i första hand överlägga med t ex hälsocentral, försäkringskassa. arbetsförmedling. gärder. Först därefter bör myndigheten, om den fortfarande är I detta fall har utredningsarbetet lett till att personinriktatveksam om hur utredningen skall läggas upp, ta kontakt de arbetsvårdande åtgärder inte erfordras. Utredningen med SAMN. kan i stället ha visat att åtgärder som rör den aktuella arbetsmiljön bör vidtas.

II. Persøninriktade arbetsvårdande åtgärder. Rehabiliteringsutredning En rehabiliteringsutredning skeri samråd med arbetstaga- Arbetsvårdande åtgärder. såväl generella som personinren och görs på ett så tidigt stadium som möjligt. riktade, bör syfta till att avlägsna eller så långt som möjligt reducera arbetstagarens arbetshandikapp eller de faktorer Det finns inte något krav på att rehabiliteringsutredningen som orsakat detta. För att uppnå detta syfte med avseende skall innehålla ett läkarutlåtande. Vid misstanke om ned- på en viss arbetstagare är det viktigt att man överväger satt hälsotillstånd bör dock läkare som regel kontaktas. olika alternativa åtgärder i den ordningsföljd som finns med Härvid bör även myndighetens överväganden om arbets- angiven i SAMNs föreskrifter till 7 § AHF. Avsikten vårdsåtgärder tillställas läkaren för en medicinsk bedöm- denna ordningsföljd är att om möjligt skapaförutsättningar ning. För vissa arbetsvårdsåtgärder räcker inte ett kort- för arbetstagaren att utöva arbetet i den ursprungliga fattat intyg från läkare utan ett fullständigt utlåtande be- tjänsten eller i en tjänst, som med avseende på anställhövs. Riksförsäkringsverkets blankett FkF 3200 kan an- ningsvillkor och arbetsinnehåll m rn så mycket som möjvändas för detta ändamål. Om arbetstagaren tidigare un- ligt liknar den ursprungliga. Avsikten är också att undvika mer omfattande åtgärder (t ex i ekonomiskt avseende) än dergått läkarbehandling kan det vara lämpligt att läkarutlåtandet lämnas av den behandlande läkaren. vad som krävs.

För att undvika att läkarutlåtande anskaffas av både för- Schemat i föreskrifterna ger överhuvudtaget uttryck för säkringskassan och av myndigheten bör samråd ske med målsättningen att alla arbetsvårdande åtgärder för en viss försäkringskassan. arbetstagare - så långt detta bedöms som genomförbart skall inriktas mot en placering på tjänst.

Myndigheten och vederbörande hälsocentral får från fall till fall komma överens om företagshälsovårdens medver- Om myndigheten är osäker om förslagen till arbetsvårdskan. Denna medverkan består i första hand av rådgivning åtgärder överensstämmer med föreskrifterna till 7 § AHF men kan också så länge myndigheten inte har egen sak- bör eventuella beslut om åtgärder föregås av en avstämkunskap i arbetsvårdsärenden innebära genomförande av ning mellan myndigheten och hälsocentralen. Myndighestörre eller mindre del av utredningsarbetet. Oavsett arten ten bör i dessafall även överväga om samråd skall ske med SAMN (10 § AHF). eller graden av hälsocentralens medverkan är det myndigheten som är ansvarig för de överväganden som görs på l föreskrifterna till l l § AHF angesatt SAMNs medverkan grundval av utredningen. alltid bör begäras innan myndigheten föranstaltar om t ex Även i sådana fall där en myndighet anser att den inte utbildnings- och omskolningsåtgärder eller åtgärder avsebehöver någon medverkan bör hälsocentralen underrättas ende extern omplacering, som inte i sin helhet kan finanom att en rehabiliteringsutredning inletts. sieras utan SAMNs medverkan. Härmed åsyftas i första hand utnyttjande av det s k särskilda löneanslaget (SLA).

Det bör vidare övervägas om anpassningsgruppens bedömning skall inhämtas. Om anledning finns att inte be- Bakgrunden till denna uppmaning i föreskrifterna är att det handla ärendet i anpassningsgruppen inhämtas yttrande kan vålla stor olägenhet, särskilt för den berörde arbetsfrån berörd arbetstagarorganisations ledamot i anpass- tagaren, om myndigheten först inleder en arbetsvårdsåtningsgruppen. Om anpassningsgrupp inte finns inrättad gärd och sedan avbryter den, t ex på grund av att SAMN hos myndigheten eller om man har bestämt så lokalt, inte bifaller myndighetens framställning om SLA. Sådana kontaktas arbetstagarorganisationen på annat sätt. situationer kan undvikas om myndigheterna regelmässigt tar kontakt med SAMN på sätt som föreskrifterna anger. I fråga om val av arbetsvårdsåtgärd, t ex kompletterings- för utbildning eller omskolning, kan arbetsfönnedlingen kon- Enligt bestämmelserna om SLA skall åtgärder till stöd taktas. Detta sker lämpligen genom arbetsförmedlingens arbetshandikappade så långt som möjligt bekostas genom anrepresentant i anpassningsgruppen. myndighetens egna medel. SLA får dessutom endast vändas övergångsvis i avvaktan på att frågan om placering kom- När det gäller kontakt med SAMN i samband med rehabi- på tjänst har lösts på ett mer slutgiltigt sätt. Härtill literingsutredning hänvisas till den följande kommentaren mer att anslaget bara kan användas i situationer, där alternativet till arbetsvårdsåtgärder bekostade genom SLA år under punkterna II och III.

l 18 Bilaga 5

sjukpensionering. Detta är de riktlinjer som SAMN måste Om det visar sig att vidtagna arbetsvårdsåtgärder inte följa vid sin prövning av myndighetemas framställningar resulterar i att arbetstagaren kan återgå till arbetet eller om om SLA. man på annat sätt konstaterar att inte heller andra åtgärder ger önskat resultat, skall myndigheten se till att pensions- III. Sjukpensionsprévning m m frågan prövas. En sådan prövning skall grundas på en l lagen om offentlig anställning (LOA) 7 kap 4-6 §§ anges tjänstbarhetsutredning. när en arbetstagare får entledigas p g a sjukdom. En tjänstbarhetsutredning kan - till skillnad från en reha- Anställningsfcirordningens (1965:601)33 § anger att om det biliteringsutredning - genomföras utan arbetstagarens uppkommer fråga om entledigande p g a sjukdom enligt 7 samtycke. Tjänstbarhetsutredningen innehåller oftast kap 4 eller 5 9 LOA, skall 3 § i tilläggsbestämmelsema till samma uppgifter som en rehabiliteringsutredning. En re- SPR (TB-SPR) ägamotsvarande tillämpning. l 3 §TB-SPR dan genomförd rehabiliteringsutredning kan därför i allföreskrivs att myndighet är skyldig att genomföra den mänhet användas som tjänstbarhetsutredning. utredning som erfordras för att bedöma frågan om en arbetstagares framtida tjänstbarhet, s k tjänstbarhetsut- l fråga om skyldighet att undergå läkarundersökning i redning. samband med fall som här avses, se LOA 13 kap och SAV cirk 1980A 10. Författningama föreskriver att frågan om en arbetstagares entledigande p g a sjukdom är beroende av om arbetstaga- Tjänstbarhetsutredningen bildar underlag för beslut av ren kan omplaceras, dvs överföras till annan med statlig statens löne- och pensionsverk (SPV) och försäkringskaspensionsrätt förenad anställning. Om sådan omplacering san om ev sjukpensionering. Utredningen skall även är möjlig. skall pensionsförfarande inte inledas. Observera överlämnas till försäkringskassan; förordningen (1976: att entledigande p g a sjukdom inte får ske utan att frågan 1061)om sjukledighet i statligt reglerad anställning. m m. om egenpension är prövad. SPVs anvisningar for handläggning av pensionsärenden Myndigheten måste alltså ha uttömt sina omplacerings- hos anställningsmyndighet finns intagna i Föreskrifter om möjligheter enligt föreskriftema till 7 § AHF och i tvek- statlig tjänstepensionering (FSP), som årligen utges av samma fall ha samrått med SAMN innan ett pensionsför- statens arbetsgivarverk (SAV). farande inleds. 1 sådana ärenden bör även samråd regelmässigt ske med hälsocentral.

3 NÅGRA UTGÅNGSPUNKTER FÖR MYNDIGHETERNAS ARBETSVÅRDANDE VERKSAMHET

3.1 Rehabiliteringsansvarig 3.2 Anpassningsgrupp

Allmänna törsäkringslagens (AFL) bestämmelser gäller Frågan om att inrätta anpassningsgrupp regleras i 25 § även statligt anställda. Genom förordningen (1976:1061) AHF. Anpassningsgmppens arbete skall främst inriktas på om sjukledighet i statligt reglerad anställning, m m åläggs att främja nyanställning av äldre och arbetshandikappade dämtöver statliga arbetsgivare ett eget uppföljningsansvar men den har även viktiga uppgifter avseende redan anvid sjukfrånvaro och skyldighet att bistå försäkringskassa. ställda. l statens personalnämnds (numera SAMN) föreskrifter (SPNFS 1977:6) till förordningen preciseras ytterligare Således bör anpassningsgmppen verka för att rehabilitemyndighetens uppgifter vid uppföljning av sjukfrånvaro, ringsmöjligheter skapas inom myndigheten och att åtgärskyldighet att vidta rehabiliteringsutredning och samar- der initieras såväl generellt som för enskilda äldre och bete med försäkringskassa. Myndigheten skall utse en el- arbetshandikappade. ler flera ansvariga t“ör rehabilitering och för samverkan med törsäkringskassa, s k rehabiliteringsansvariga. 3.3 Skyddskommitté Den rehabiliteringsansvarige skall 0 följa av myndigheten upprättad sjukstatistik och på Skyddskommitténs uppgifter i den arbetsvårdande verkdenna grund ta initiativ till rehabiliterings-/arbetsvårds- samheten är främst av allmänt förebyggande karaktär. åtgärder Detta hindrar inte att skyddskommitté eller skyddsombud o svara för att försäkringskassan hålls underrättad om kan konsulteras även i fråga om arbetsmiljöproblem som vidtagna åtgärder. har samband med enskild arbetstagares rehabilitering.

Med uppföljning av sjukfrånvaro avses här bl a de samtal

3.4 Övriga resurser

som arbetsgivare har med arbetstagare i syfte att underlätta återgång i arbete (jämför avsnitt 2.2 Förberedande En del myndigheter har tillgång till egen expertis, tex samtal). personalkonsulent, läkare, skyddsingenjör. Denna sak-

Bilaga 5 119

kunskap bör utnyttjas i den arbetsvårdande verksamheten Handlingar hos SAMN i ärenden angåendeomplacering i innan myndigheten tar utomstående i anspråk för rådgiv- vad de angår enskilds personliga och ekonomiska förhållanden omfattas f n av 25 a § i sekretesslagen (1937:249). ning eller annan medverkan. Handlingar får inte utan den enskildes samtycke utlämnas till annan, om det kan antas att den enskilde eller någon 3.5 Sekretess m m honom närstående lider skada eller men, om handlingen utlämnas. Vid handläggning av ärenden om arbetshandikappade gäller förvaltningslagens (1971:290)bestämmelser om bl a Uppgifter hos SH om enskilds hälsotillstånd och personlidelgivning, beslut och besvärshänvisning (l4-l9§§). ga förhållanden får inte lämnas till någon utanför hälsocentralen utan arbetstagarens samtycke, såvida de inte Enligt 24 § AHF bör frågor som rör den arbetshandikap- måste lämnas ut p g a bestämmelser i lag eller beslut av pades personliga förhållanden handläggas av så få tjän- domstol. stemän som möjligt inom myndigheten.

Sekretess inom en myndighets personaladministrativa att förhandla med arbets- 3.6 Skyldighet verksamhet gäller f n endast i ganska begränsad omfatt-

ning. Se närmare härom i bl a 14 § sekretesslagen tagarorganisation

(1937:249)och prop 1979/8012,Del A, sid 200och följande. I lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet (MBL) föreskrivs i ll § att arbetsgivaren på eget initiativ Den l januari 1981 träder emellertid en ny sekretesslag skall förhandla med arbetstagarorganisation, innan arbets- (1980:100)i kraft. Enligt denna kommer bl a uppgifter om eller givaren beslutar om viktigare förändring av arbetsenskilds personliga förhållanden, som hänför sig till myn- anställningsförhållanden för arbetstagare som tillhör orgadighetemas personalsociala verksamhet, att bli sekretess- nisationen. skyddade (ll § l och 2 st). Det gäller bl a uppgifter som hänför sig till psykologisk undersökning (behandling) eller Om en myndighet är osäker huruvida ett beslut om en som finns hos myndigheternas särskilda personalvårds- arbetsvårdsåtgärd är att betrakta som en viktigare förfunktionärer. 1 dessa fall gäller sekretess om det inte står ändring bör myndigheten samråda med SAV. klart att uppgiften kan röjas utan att den som uppgiften rör * och hans närstående lider men (ll § l st).

Vissa andra delar av myndighetens personaladministrativa En förteckning över de bestämmelser som behandlas i verksamhet kommer också att bli sekretesskyddande i den denna information och som på olika .rätt kan påverka nya lagen. Det föreskrivs bl a generella regler om sekre- myndigheten vid handläggning av arbetsvdrdsärenden tess för uppgifter om enskilds hälsotillstånd och för sådana finnsi bil2. uppgifter om enskilds personliga förhållanden som hänför sig till ärenden om omplacering eller pensioner-ing. Denna sekretess gäller dock endast om det kan antas att den enskilde eller någon honom närstående lider men om uppgiften röjs (ll § 3 stl.

FÖR SHs ARBETSVÅRDANDE VERKSAMHET 4 NÅGRA UTGÅNGSPUNKTER

Företagshälsovården bedrivs genom företagshälsocentra- Uppgifter ler. Dessa skall arbeta i samverkan med myndigheterna Den statliga företagshälsovården uppgifter och organisa- och deras skyddsorganisationer genom att göra arbetstion regleras genom avtalet den 5 september 1979 om arbetsförhål- A 33). platsbesök och kartlägga arbetsmiliöer och statlig företagshälsovård m m (SAV cirk 1979 landen men också genom att lämna förslag till ändringar av arbetssituationen för enskilda eller gmpper av arbetstaga- Verksamheten skall i huvudsak avse de statsanställda, re. men även andra, och då i första hand arbetstagare med avtal statligt reglerad anställning, kan genom särskilda Arbetsvårdsärenden mellan SH och vederbörande arbetsgivare anslutas till av Hälsocentralens medverkan i arbetsvårdsärenden inne- SH organiserad företagshälsovård. fattar i huvudsak rådgivning till myndigheterna. Rådgivi huvudsak ningen kan röra frågor om t ex infonnation och utbildning Företagshâlsovården skall enligt avtalet ha en eller organisationsfrågor men kan också avse frågor som förebygymde inriktning. Den skall syfta till att skydda och rör enskild anställds arbetsanpassning, t ex personliga ararbetstagarna mot hälso- och skaderisker i arbetet elmedverka till att arbetet så långt som möjligt anpassastill betsmiljöförändringar, tekniska hjälpmedel, utlåtande arbetstagarnas psykiska och fysiska förutsättningar. ler yttrande till rehabiliteringsutredning. Hälsocentralen

l20 Bilaga 5 SOU I980:50

kan också vid behov medverka mer direkt i arbetet, t ex En hälsocentral innehåller tre funktioner, en medicinsk genom rådgivning till enskilda arbetstagare eller genom att med företagsläkare och företagssköterska, en psykosocial utföra någon del av utredningsarbetet. Det sistnämnda med konsulent och en teknisk med skyddsingenjör. En gäller endast så länge den berörda myndigheten inte har sådan bemanning gäller nonnalt för ett betjäningsunderlag tillgång till egen sakkunskap. på omkring 2 000 arbetstagare vid anslutna myndigheter. Den kan givetvis förstärkas på olika sätt vid ett större Frivillighetsprincipen betjäningsunderlag. Därutöver kan sjukgymnast, ergonom En viktig princip för hälsocentralens verksamhet är att eller andra personalkategorier finnas vid hälsocentralen. arbetstagarna skall besöka hälsocentralen bara när de själva vill. De skall inte kunna åläggasatt gå till centralen i Hälsorådet är sammansatt av företrädare för arbetstagarandra fall än för t ex en läkarundersökning som är obliga- organisationer och myndigheter inom hälsocentralens torisk för viss säkerhetstjänst och som man har kommit verksamhetsområde. Arbetstagarsidan har majoritet. överens om att hälsocentralen skall utföra. Uppgifter om enskilda arbetstagare skall inte heller kunna lämnas till En servicecentral har i princip samma bemanning som en anställningsmyndigheten eller någon annan utanför hälso- lokal företagshälsocentral. Servicecentralen skall fungera centralen i annan form än som sammanfattande slutsats som hälsocentral för myndigheter på placeringsonen och om t ex arbetstagarens förmåga att utföra viss tjänstgö- skall dessutom hjälpa till när den statliga företagshälsoring. Undantag härifrån är endast den skyldighet som häl- vården byggs ut med nya hälsocentraler eller med anslutsocentral enligt lag har gentemot domstol och vissa cen- ning till företagshälsovård i annan regi. Servicecentralen trala myndigheter, t ex socialstyrelsen. skall därutöver hjälpa myndigheter inom regionen, som inte är anslutna till lokala hälsocentraler, med bl a rådgiv- Organisation ning i arbetsvårdsärenden. Den statliga företagshälsovården är fr o m den l juli 1980 organiserad som en stiftelse, Statshälsan. SH övertog då Huvudkontorets främsta uppgift är att svara för övergriverksamheten från de regionala och lokala hälsoråden som pande frågor inom områdena ekonomi, personal och planering. haft till uppgift att bygga upp och driva företagshälsovård för statsanställda. Den statliga företagshälsovården började byggas upp för SH har bildats av staten och de statsanställdas huvudor- omkring fyra år sedan. Om uppbyggnaden fonsätter i nuganisationer och leds av en styrelse, i vilken staten och varande takt bör man kunna räkna med att i stort sett alla huvudorganisationema är representerade. statsanställda har tillgång till företagshälsovård om ca tio år. SHs organisation består av en lokal och en central del. Den lokala delen är företagshälsocentralema med ett till varje hälsocentral knutet hälsoråd. Den centrala delen är fömtom styrelsen - huvudkontoret och åtta s k servicecentraler (se adressfiirteckning bil 3).

5 NÅGRA UTGÅNGSPUNKTER FÖR SAMNs ARBETSVÅRDANDE VERKSAMHET

Framställningen är begränsad till de delar av SAMNs upp- bedrivas. Enligt förordningen kan SAMN besluta om s k gifter och organisation som omfattar arbetsvårds- och omrekryteringsbegränsning, dvs föreskriva att myndighet placeringsåtgärder till stöd för anställda med arbetshandiinte får ledigförklara eller tillsätta vissa tjänster utan medkapp. givande från SAMN. SAMN kan anvisa arbetstagare som är omplaceringssökande till sådanatjänster. SAMN skall i sin omplaceringsverksamhet ta tillvara de samlade möjligheter som staten/arbetsgivaren har för att SAMN skall enligt förordningen anvisa personer, som befinna lämpliga tjänster för arbetstagare med arbetshandi- döms vara tillräckligt kvalificerade för tjänsten, omedelkapp. Omplaceringsverksamheten omfattar dels anvisning bart eller efter viss inlämingstid. Beslut om tillsättning av på tjänst och dels inventering och anskaffning av arbets- tjänst fattas i vanlig ordning av anställningsmyndigheten. uPP8ifter i de fall tjänster inte finns att tillgå. Om myndigheten inte vill tillsätta tjänsten med den sökande som anvisats, kan SAMN besluta att tjänsten tillsvidare Inskolnings-, omskolnings- och utbildningsåtgärder ingår inte får tillsättas. som ett led i omplaceringsarbetet. Hittills har SAMN inte kunnat rekryteringsbegränsa tjänst I omplaceringstörordningen (1974:1006)angesde nämnare i syfte att anvisa arbetshandikappad men har dock haft förutsättningarna för hur omplaceringsverksamheten skall möjlighet att anvisa arbetshandikappad till tjänst, som rek-

Bilaga 5 121

ryteringsbegränsats för andra ändamål, t ex för omplace- l de fall där en placering på tjänst inte är möjlig att åstadring av övertaliga och omlokaliseringsberörda arbetstaga- komma - inte ens med hjälp av inskolninglomskolning re. Förordningen kommer att omarbetas så att rekryte- återstår en inventering av arbetsuppgifter, som kan vara ringsbegränsning kan vidtas även för omplacering av ar- lämpliga för den handikappade. Inventeringsarbetet bör så betshandikappade. Detta har aviserats i regeringens pro- långt som möjligt utföras av myndigheten, varvid även position l979l80:l00 bil ll. SAMN kan medverka främst när det gäller inventering av arbete vid andra myndigheter. När nämnda författningsändring beträffande rekryteringsbegränsning trätt i kraft, kommer SAMN att granska de SAMNs uppgifter inom arbetsvårdsområdet, vid sidan av arbetsplaceringar som f n finansieras genom SLA. För de omplaceringsverksamheten omfattar bl a arbetstagare som har sådan placering och for vilka place- o rådgivning till anställningsmyndigheter och enskilda ring på tjänst bedöms möjlig, kommer SAMN att besluta personer om erforderliga rekryteringsbegränsningar. o kontakter med fackmyndigheter (arbetsgivarverket, arbetsmarknadsverket m fl) som ett led i SAMNs bered- När det gäller alla nytillkommande arbetsvårdsärenden ningsarbete kommer SAMN att regelmässigt överväga förutsättning- kontakter med fackliga organisationer arna for att genom rekryteringsbegränsning och anvisning utarbetande av remissvar i enskilda personärenden, t ex medverka till placering på tjänst. yttranden över besvärsärenden e framställning till regeringen. t ex i ärenden rörande inl de fall inskolning på tjänst är nödvändig kan SAMN i rättande av personlig tjänst vissa fall medverka till denna. Sådan inskolning kan ske prövning av frågor om partiell tjänstebefrielse for arantingen före eller efter omplacering. betsvård o prövning av frågor om arbetsvårdsåtgärder fore myn- SAMN kan medverka till omskolning/utbildning i de fall dighets beslut om uppsägning, avsked eller anmälan om där t ex arbetstagarens handikapp eller tidigare yrkesin- åtal av orsak som bedöms ha samband med missbruk av riktning omöjliggör en direkt omplacering. l första hand alkohol eller annat berusningsmedel bör man överväga omskolning i form av kompletteringsut- o beslut om SLA. bildning. I vissa fall kan det emellertid finnas skäl till en mer omfattande yrkesinriktad utbildning. Alla omskolningsåtgärder bör syfta till att skapa fömtsättningar för placering på tjänst.

122 Bilaga 5 sou 1980:50

Bilaga l FLÖDESSCHEMA FÖR HANDLÄGGNING AV ARBETSVÅRDSÄRENDEN VID MYNDIGHET

Skiftande förutsättningar i det enskilda fallet eller lokala förhållanden kan motivera avvikelser från principerna för handläggningsgângen.

Förklaring av använda symboler:

= åtgärd

= frågeställning

Q

SH kan bistå anställningsmyndigheten med rådgivning i samtliga handläggningsmoment.

Handläggningsgång

90-dagars Nedsatt

Ti: Sjlikpe

Då arbetssjukskriv- arbets-

?ed:lrt‘id:g tagaren

ning formåga så begar sjukskrivning

r y r Myndigheten och arbetstagaren har ett förberedande samtal. Myndigheten utarbetar förslag till åtgärder som diskuteras med arbetstagaren m fl.

Accepterar arbetstagaren Tjänstbarhetsutred- Utvecklingen föreslagen följs åtgärd? ning?

L Myndigheten företar rehabiliteringsutredning (AHF 7 §) eller tjänstbarhetsutredning (TB-SPR 3 §) I

Y Myndigheten begär i förekommande fall ett läkarutlátande. varvid läkaren får del av befintligt utredningsmaterial

Bilaga 5 123

l Läkarutlåtande med förslag inkommer till myndigheten

I

Medicinsk behandling JA Bevaka sjukskrivningen

med sjuk- :ll |

skrivning?

Återgång i ordinarie arbete JA utan arbets- Förbereda återkomsten

:R N

vårdsåtgård?

Återgång i ordinarie arbete JA Försöksvis tjänstgöring efter arbets- (även under konvalescenstid) vârdsåtgärd?

Förändring av ar- J A Forts nästa sida betets innehåll el- Förändring av arbetets ler omplace- innehåll eller omplacering ring?

Entledigande p g a sjukdom (LOA 7 kap 4 eller 5 §). Myndigheten är skyldig pröva pensionsfrågan (TB-SPR 3 §)

inger ansökan till pensionsmyndighet

rMyndigheten

124 Bilaga 5

Förändring av arbetets innehåll eller omplacering (forts)

Inventering av lämpliga arbetsuppgifter

Krävs JA Myndigheten undersöker lämpliga arbetsvårdsåtgärder. arbetsvårdsátgärd? Eventuellt samråd med SAMN (AHF l0 §)

NEJ Kräver åtgärden SAMNs Myndigheten begär medverkan? SAMNs medverkan (AHF ll §)

Myndigheten klargör bl a de ekonomiska konsekvenserna och beslutar om eventuell partiell tjänstebefrielse for arbetsvârd

Arbetstagaren genomgår arbetsvård. Myndigheten följer utvecklingen

l l Förändring av arbetets innehåll i den egna tjänsten eller omplacering inom egen eller till annan myndighet, eventuellt efter anvisning från SAMN

Bilaga 5 125

Bilaga 2

FÖRORDNINGAR OCH AVTAL M M BERÖR FÖRTECKNING ÖVER LAGAR, DEN ARBETSVÅRDANDE VERKSAMHETEN

Arbetsvård SFS 1979:579 lnstruktion för statens arbetsmarknadsnämnd m m (AHF) SFS 1979:518 Förordning om arbetshandikappade i statligt reglerad anställning SAVFS 1979:l Statens arbetsmarknadsnärnnds (SAMN) föreskrifter till förordningen om arbetshandikappade i statligt reglerad anställning m m (SFS 1979:518)

Sjukvård SFS 1962:381 Lag om allmän försäkring (AFL) m m SFS 1976:1061 Förordning om sjukledighet i statligt reglerad anställning, SPNs föreskrifter m m till förordning (SFS 1979:1061) om sjukledighet i statligt reglerad SPNFS 1977:6 anställning, m m

Hälsovård SAV CIRK 1979A 33 Avtal om statlig företagshälsovård

Pension TB-SPR Tilläggsbestämmelser tillstatens allmänna tjänstepensionsreglemente

SPVs anvisningar för handläggning av pensionsärenden hos anställningsmyndighet (huvudman)

Dessa bestämmelser och anvisningar finns intagna i Föreskrifter om statlig tjänstepensionering (FSP)

Arbetsmiljö SFS 1977:1160 Arbetsmiljölagen (AML) SFS 1977:l 166 Arbetsmiljöförordningen (AMF) SAV CIRK 1978A 54 Allmänt arbetsmiliöavtal (AMLA)

Anställning, tjänster m rn SFS 1976:600 Lag om offentlig anställning (LOA) SFS 1965:601 Anställningsförordning (AF) SFS 1974:12 Lag om anställningsskydd (LAS) SFS 1974:1006 Omplaceringsförordning SPNFS 1977:11 SPNs föreskrifter till omplaceringsförordningen (SFS 1974:1006) SFS 1974:13 Lag om vissa anställningsfrämjande åtgärder (främjandelagen) SPNFS 19177: 12 SPNs anvisningar för anpassningsverksamhet m m inom statsförvaltningen SPN meddelar 1974:13 Föreskrifter för anmälan av ledig tjänst till SPN-listan SPN meddelar 1975:1 Föreskrifter och anvisningar för omplaceringsverksamhet SAV C1RK 1979A 23 Anställning och anställnings upphörande på det statliga arbetstagarområdet SAV CIRK 1979A 24 Ärenden om disciplinpåföljd, avskedande m m på det statliga arbetstagaromrädet av sjukdom m m på det statliga SAV CIRK 1980A 10 Ärenden om läkanrndersökning och avstängning på gmnd arbetstagarområdet

Sekretess, medbestämmande, m m allmänna handlingar (sekretesslagen) SFS 1937:249 Lag om inskränkningar i rätten att utbekomma SFS 1980:100 Ny sekretesslag fr 0 m 1981-01-01 SFS 1971:290 Förvaltningslag (FL) SFS 1976:580 Lag om medbestämmande i arbetslivet (MBL) SAV CIRK 1978A 17 Medbestärnmandeavtal för det statliga arbetstagaromrâdeuMBA-S) SFS 1965:600 Allmän verksstadga

126 Bilaga 5

Bilaga 3 ADRESSFÖRTECKNING FÖR SH OCH SAMN

SHs adresser och telefonnummer HUVUDKONTOR Statshälsan 371 35 Karlskrona T 0 m 1980-08-30: 0455-156 47 -157 44 -158 27 -158 37 -158 52 Fr o m 1980-09-01. 0455-801 35(vx)

SERVICECENTRALER AC BD län Statshälsan Västra Esplanaden l9B 090-13 50 74 902 48 Umeå X Y Z län Statshälsan Box 1221 060-154400 851 22 Sundsvall (Gatuadress: Sjögatan 13, 4tr) ’ AB C län Statshälsan Box 337 08-14 31 95

101 24 Stockholm

(Gatuadress: Östra Järnvägsgatan 14) D E U län Statshälsan Klostergatan 5 A 013-11 58 40 582 23 Linköping F G H I K län Statshälsan Södra Långgatan 48 0480-881 66 392 31 Kalmar L M län Statshälsan Brogatan 7 040-723 10 211 44 Malmö N O P län Statshälsan Folkungagatan 16, Str 031-80 42 35 411 02 Göteborg R S T W län Statshälsan Karolinen 054-10 40 11 651 80 Karlstad

SAMNs adress, telefonnummer och regionala indelning Statens arbets- Box 1149 08-730 56 60 marknadsnämnd 171 23 Solna (Gatuadress: Industrivägen 5)

DRIFFSENHETENS REGIONALA INDELNING:

RSTWXYZACBDIän Enhet 1 (D l) AB C Ilän Enhet 2 (D 2) DEFGHKLMNOPUlän Enhet 3 (D 3)

6 Exempel på Bilaga

rehabiliteringsutredning

rörande av

Angående hemställan om yttrande omplacering

lärare inom i xx kommun

grundskolan

Med stöd av SFS får xx kommuns hemställa om

personalkontor Statens Arbetsmarknadsnämnds medverkan till omplacering av

N. N. f. nr. som varit anställd i xx kommun sedan 680911 tills vidare, i

281104, egenskap av ordinarie slöjdlårare inom grundskolan. Från och med höstterminens är hon omplacerad och början partiellt arbetar 20 vtr. med distribution av material beträffande pedagogiska

hjälpmedel inom särskoleområdet. Resterande del av hennes arbetstid 14,5 vtr. hon som slöjdlätjänstgör rare med undervisning i mindre grupper i grundskolan

Utbildning: textillärarexamen Anställningsform: ordinarie textillärare (lärare 9) Nuvarande lön: 5.377:-

Med hemställer om att

stöd av bifogade handlingar personalkontoret Arbetsmarknadsnämnden måtte förorda att N. N. medgives partiell

för arbetsvård i form av vid kommunens

tjänstebefrielse arbetsprövning

särskola fr. o. m. 800109 tills vidare. På kommuns personalkontors vägnar Handläggare Bilagor: ansökningsblankett befattningsbeskrivning redovisning av samtal med handläggaren

arbetsmiljöbeskrivning

läkarintyg (enligt särskild blankett FkF 3200) matrikelutdrag omdöme från arbetsledare på arbetsplats där arbetsvård utföres.

128 Bilaga 6

A -smanem :0yIlsavSAMN Statens arbetsmarknadsnämnd ANSÖKAN uh Datum Dnanenr

Anstállntrtgsmynttrghetens namn och adress

Hendlluque och (ll

D Kopia för kännedom till tianstemannen

Siffrorna i de olika fallen på blanketten hänför sig till anvisningar som återfinns på omstående sida. Besmdande dv kostnader for vissa avloningsformårrur rn m från det under åttonde huvudtiteln Ärende r upptagna ,Innøk vid VISS och mg. Flternamn, fornamn Personnr Tiänstemannens namn och adress m m Postadress Ttanstabenamning 1

Lnnegrad och Iéneltlass 2

Arbetsplacering och arbetsuppgifter/Utbildning och utbildningsansult underden tid ” kostnaderna es bestridda från anslaget 3

Kostnader som önskas Samlliqa kostnader lnr lormäner bestridda från anslaget 4 Kostnader mr avlomngs- 3 törminer som evørstiqgr

Övriga koslnadev

Tid under vilken kostnaderna From tom önskas hestridda

Grund för ansökan I ovrigtar blvitligad till

[Omlokahsaving m Ovartalighet n ersätmmo in amm-

Datum Uppgift om när Iönehöining p g a löneklassuppflyttning/ befordringsgñng skall ska Omnia:er-ngsanmhIan/RehabtIiteringsenmeian rnsand till SAMN, datum 5 Öwiø. rr-.r nr Myndighet som skall besluta ammingled‘, och samt ansvara för rapportering (ill försökt-kassa 6

Myndighet som skall svara för Iöneutbetelning G . pl den nya ul 6 IT I

Övrigt

502 BI Underskrift Namnlörtvctlrgande

SAMN

Postadress Gatuadress Telefon Box 1149 Industrivägen 5 08 - 730 56 60 171 23 SOLNA SOLNA

SOU I980:5O 129 Bilaga 6

Anvisningar

l Tjänstebenämning, t. ex. kontorsskrivare, byrådirektör. Denna fram-

går av tjänstemannens anställningsbevis.

2 Om lön utgår enligt annat avtal än AST anges detta under övrigt. 3 Vid omplacering av skall här anges till vilken myndighet

tjänsteman anställningsmyndigheten önskar omplacera tjänstemannen. Ange också

enhet, sektion e. d. och i korthet vilka arbetsuppgifter

tjänstemannen

skall utföra.

Vid omskolning skall här i stället anges vilken utbildning tjänsteman-

nen skall genomgå och på vilken utbildningsanstalt. Se vidare punkterna

4 och 5 i orienteringen som medföljer ansökningsblanketten.

4 Se punkterna 3, 6 och 7 i orienteringen. 5 Omplaceringsanmälan gäller vid övertalighet och omlokalisering.

Rehabiliteringsutredning gäller för partiellt arbetsföra. Se vidare punkt

8 orienteringen. 6 Anställningsmyndigheten och den mottagande myndigheten kan träffa överenskommelse om vem som skall ansvara för dessa frågor. Träffas ej överenskommelse kvarstår anställningsmyndigheten som an-

svarig för dessa frågor. Tjänstemannens arbetsledare kan anges med

namn eller funktion, t. ex. chefen för personalsektionen. Se vidare punkt 10 i orienteringen.

7 omplaceringar

Bilaga Exempel på gjorda

av lärare och skolledare

Lärare l - lärare för klass på lågstadiet

D Omplacerad till kommunens hemtjänstverksamhet

D Ansvarar för och planerar all praktikverksamhet inom kommunen D Halvtidspensionerad

D Omplacerad till Särskolan, utbildad till träningsskollärare. Tjänstgöri

undervisning av enskilda elever.

Lärare 2 — lärare för klass på mellanstadiet.

D Omplacerad till AV-central D Arbetsprövar som vårdbiträde på ålderdomshem D Samordnar, planerar, leder viss skolidrottsverksamhet, biträder mellanstadielärare vid uppläggningen av gymnastikprogram D med sikte

_Genomgâr konstutbildning vid folkhögskola, målarlinjen,

som lärare vid folkhögskola, alternativt placering på museum

D Genomgâr anpassningskurs för synskadade under pågående sjuk-

skrivning. Mål: fortbildning till lärare för handikappade

D Arbetar på Sjöfartsverkets centrala enhet. Arbetsuppgifter motsva-

rande arkivföreståndare D Omplacerad till länsmuseum (förening). Svarar för stenciltryckeriet, viss PR-verksamhet, biträder vid utställningsverksamheten

D Har efter arbetsprövning inom speciallärarområdet med hjälp av sär-

skilda löneanslaget meriterat sig för utbildning till speciallärare och

efter fullföljd utbildning erhållit tjänst som speciallärare.

Lärare 3 - lärare för specialundervisning i årskurserna 1-6

D Omplacerad till läromedelscentral.

Lärare 5 — lärare i gymnastik

D Utbildar sig till inom OÄ-ämnen. Har för tillfället partiell

adjunkt

tjänstebefrielse D Genomgår universitetsutbildning (40 poäng i kemi) för att bli behörig

ämneslärare. För närvarande partiell tjänstebefrielse

D Omplacerad till distriktsidrottsförbund: Sysselsatt med kartläggning,

132 Bilaga 7

planering och samordning av verksamhet. Information, utbildning och utbildningsadministration.

Lärare 9 - lärare i

textilslájd

D

Tjänstgör som teckningslärare i hcmkommunen. Ansökt om plats vid förkortad teckningslärarutbildning

D Arbetar vid ålderdomshem i annan kommun. mot- Arbetsuppgifter svarande arbetsterapeut inom sluten äldringsvärd sammanställer uppgifter om och distribuerar material beträffande

pedagogiska hjälpmedel inom särskoleomrádet Tjänstgör vid kommunens och är där sysselsatt med fritidsförvaltning undervisning i konstsömnad för hemmafruar och pensionärer

Omplacerad till statlig skolas kansli med enklare ekonomiadrninistra- h tiva uppgifter.

Lärare 10 - lärare i

hemkunskap

D Pryar hos dietist i awaktan på beslut om utbildning till detta yrke D Omplacerad till lärarassistent och som skolbibliotekarie D med särskilda till biträde Omplacerad löneanslaget i arbetsterapi för åldringar och biträde i skolbespisning.

ärrirteslärare

Lärare 16-19 -

på högstadiet

D Biträder med administrativa under uppgifter på rektorsexpeditionen

partiell tjänstebefrielse (4 vtr.)

Omplacerad till läromedelscentral

Omplacerad till enskild av vuxna inom undervisning speciallärarområdet, halvt sjukskriven Omplacerad med forskningsuppgifter inom pedagogisk institution.

Partiell

tjänstebefrielse

Har behållit nâgra veckotimmar som lärare, i övrigt som

tjänstgöring

lärarassistent och vid skolbibliotek. Partiell

tjänstebefrielse

Omplacerad till institutionstekniker inom samma skola

Erhållit personlig tjänst i särskilt som lärare

anpassad undervisning vid och fritt valt arbete vid annan skola

sjukhus

Omplacerad till socialförvaltningen inom ansvarig kommun. Arbetar med uppsökande verksamhet inom åldringsvården Arbetar vid universitetsfilialen. Sysselsatt med systematisering och

katalogisering av äldre svenskt småtryck Omplacerad till universitetsförvaltningen. Sysselsatt med systematisering och katalogisering vid centrala biblioteket Omplacerad till universitetsförvaltningen. Förekommande (assistent-

betonade) göromål vid humanistiska biblioteket

Arbetar vid gymnasieskola inom ansvarig Skolförvaltning. Har ansvar

för ordning och löpande kontakter inom biblioteket Efter vid laboratorium arbetsprövning för vattenanalyser samt sexveckors kurs i fysiologisk hygien vid nordiska hälsovårdshögskolan

Bilaga 7 133

arbetsprövning vid länsstyrelsens naturvårdsenhet. Arbetar med

granskning av analysredogörelser över föroreningar. Partiell tjänste-

befrielse

Omplacerad till särskild undervisning av enskilda skolelever på sjukhus och i hemmen, enskild undervisning av vuxna på sjukhus, enskild undervisning åt analfabeter. Partiell tjänstebefrielse

Administrerar samordnad hemspråksträning och utför studierådgivning till invandrare.

Tjänstgör vid läromedelscentral inom annan kommun: ordnar böcker

m. m. i utställningshall, sköter hanteringen av förbrukningsmaterial

och planerar och beräknar kostnader önskade inköp. Partiell tjänste-

befrielse Omplacerad till gymnasieskola. Ordnar och katalogiserar böcker, tidskrifter och undervisningsmaterial m. m. vid olika institutioner. Biträder vid skolbiblioteket. Avlyssnar och bokför elevernas frånvaroanmälan.

Lärare 101-151, lärare vid gzmnasieskola

U Omplacerad till den egna kommunens läromedelscentral som biträde till AV-tekniker. U och underhåller teknisk Reparerar utrustning i den egna skolan U Omplacerad som skolvaktmästare, partiell

tjänstebefrielse.

Lärare 152-155, lärare vid gymnasieskola

U Arbetsprövar vid universitetets administrativa avdelning. Arbetar med tillsyn och skötsel av fondförvaltningsmedel U Genomgår arbetsprövning vid annan kommuns informationscentral U Arbetar som redaktör vid kommunens tidning. Det särskilda löneanslaget utgår U Arbetstränar en dag per vecka på folkbibliotek under pågående

sjuk-

skrivning U Arbetar vid lärarhögskola. Allmänna göromål vid biblioteket U Arbetsprövar med översättningsuppgif ter vid socialstyrelsens internationella kansli.

l35 SOU l980:50

8 Bilaga

av arbetstillfällen inom

Exempel på inventering

i Nacka kommun samt resultat som man

skolförvaltningen några erhållit genom inventeringen

hade tagit initiativ till invente-

I det aktuella fallet anpassningsgruppen

i samarbe-

ringen. Intervjuerna planlades av några personalhandläggare

te med representanter för berörda fackliga organisationer.

Nacka kommun 1978-04- l 8 Personalkontoret

Information av arbetstillfällen inom skolans område. om inventeringen

i Nacka kommun har beslutat att genomföra en

Anpassningsgruppen av arbetstillfällen för att äldre och arbetshindrade

inventering möjliga

via kommunens skall beredas arbete. Skopersoner anpassningsgrupp lans verksamhetsområde skall närmast bli föremål för inventeringen.

Plan för inventeringen: Rektor vid rektorsområde sammankallar MBL-informatörer varje för skolvaktmästare, skolvär-

samt representanter skolmåltidspersonal,

för att informera om inventeringen och

dinnor och ev. annan personal dess genomförande

eller önskade att till-

EJ inventeringen avser redan befintliga (möjliga

skapa) arbetstillfällen El inventeringen avser såväl permanenta som tillfälliga (t. ex. p. g. a. arbetstoppar) arbetstillfällen.

vid inventeringen göres skriftliga förslag på

permanenta eller tillfälliga arbetstillfällen arbetsuppgif ternas art (fysiskt och psykiskt)

arbetstidsförslag

EIDEIEJEJ

möjligheter till introduktion och handledning

övriga synpunkter/ förslag

El utse vem eller vilka som skall samla vid inventeringen skall gruppen för vidare befordran till ihop och sammanställa uppkomna förslag inom skolans omanpassningsgruppens arbetsgrupp för inventering

råde

136 Bilaga 8

D någon ur anpassningsgruppens arbetsgrupp kommer att kontakta

varje rektorsområde för överenskommelse om tid för sammanträffan-

de för samtal och diskussion D \nd sammanträffande under veckorna 21-22 delges inkomna förslag berörd medlem

ur anpassningsgruppens arbetsgrupp och möjlighet

finns till diskussion och samråd D kommer att ske under hösten då. resultat och erfarenheter

uppföljning från inventeringsarbetet delges.

I arbetsgruppen för inventering inom skolans verksamhetsområde ingår N.N. (SGL) N.N. (SKAF) N.N. (LR) N.N. personalkonsulent N.N. personalpsykolog Vi kommer att kontakta rektorsområde för Sammanträffande och

varje

genomgång av inkomna förslag.

För arbetsgruppen N.N. personalpsykolog N.N. personalkonsulent

Bilaga 8 137

.få

Eouow 3028

u.3.:.m:.:=n 833386

ob~...m§:mmnE.mO

.eo%u§a_8_m

.Emm moää_

väuoäømm m:a € aouxavobfl Hm_oxm oääazä

§u_3_m

+

.tai 85V 39...: ?Emo .mmum .amok m... we

.§o Sv_ I

ämñâoøä

I Sv_

tmuomfio. .åmâöøä

?så

I

aomufimmon

88m_

8.:éo.8

I

tunmafi .Eon 52%

§2+m\

am? 8.2

aomfiamfimofloxw

Sm ma?

mnm_8_m.Hwv afionocfiumnu

nä?

Såmâäpä

as

oo.EIm_.wo

I

$mE£oou 8.2.8.8

ma_ wa_

ovc.a._ow8

_

oua.Su.5~ vu_.aE

vån

u??

E=._-w.r 3%: 3%: oäaE 78.2 .EE.£ BEE sig..

flax

nä., nä? Sao .93 .m3

_ & I

.vems

-E8733

,£o.w§:e_

smurre

.BB

.u.§%.§%

€ 33

.:oc§m

E3a_o_

å

häva? Saman fies

.åâmc

own

+

Rtouafi

oäämasaä

20% .98

Auvadfifimnu

E.

..55.:3m.mE§m

E?

Em_9_m

:oo

.2.aEm§s§_£s_o,_

:oo

Rmfifi

E.

%»§w=ama8£o._m

...8:Bm_mwmS._mA

.mmdmwEumwCuw:D

:33

.vann

aa

8«n3o_,v=:oE ..onEa3com:o._3

nufimzoxm

.u=.8...£

£58 Sufi

.§Ee_2o§_m

.a§.§oa§c

:u

.n._.8..oEoM mauisom

.EB

Eflmmmmmmcuflm

?i

uunouaaamoh .mmxmøoøåumå

+

.wuuwo—.SmM

E1038

:oo E.

.8=5_2-

E

.§.EE_m

w

88m_

.§25

.a

253 Shaw

ä

.än

96V anna.

ål .mm

flomw 8:2

m s. &

:u u nå» M

._ .m .m .v .m .o .h .w .m & ._ .m .m .v ._ .N .m .v .m .E

. . -men

. . .

.

.3 € SmS~=oE\wfl

aoioaomvêm

&

5.EEw-AmE

o.. 9 29

._§oEa%§E_.%

Ba cab

4282cc

ovfåoäoiom m§_8_eo.m mcfloxmcai

&

Soi «Em oflozmvm coaxed .98.. o£o=mM

& .93

138 Bilaga 8

Aage_

.§5 :am §5

Eo§mm.2anom.6m uuS3oU_om_ou_m

»ävoäøwm uoufimfioxm oääåon

I

Exes

.§:=§wwoq

an USÖ:

a .es

uflonoufim

3:2.

uuvmnafi

.E8|_.aE

as.

M:

dxouxm._u5u_m_oxm

ovødäåø

..amn.m ...again

øuäEEom

_ ä

uou=m£onu fioaofiouaoxm Snqnauwwoz

x=

$£%.onu

Eom

dd.T.U_o awfimamh

o

.Nawaz BE :Sw .m._.m 333$ v08 .E:om SOM Baum

.nu NU + ä

vu.:

-man

Add

AwEu_.a_m_a:.3o_.

vøunâwm

.E

:5

2unSm..o.n8_

B5

«Q8045

=oxo.oum

CdwnE_b_m

u8_ouomovu._m._«

+

...Boa

QBonw__u_.$_mmwafiomuuna.=av

.nä v3 fl

.mma.8..£

A=ob:8_ona.:.w5 wEuwa:oEao..§o.H

:SSM

o2.._a§_o.a

www_

dä.:

?comhem

oaunuamuounovm

a:

vHm3.§«E

3on.am._oEoM 3un.am._oEoM m3=wa_mn.a_ma8

5§uE_uu

.mxoøkzøovm :2a£8c

afifimadfifiumv

8.SmmE§a

wumnafianaaa aaflmnafifidm

:u

:Euom.:mv—

s£w.aa.2_.

.öåw

&

E.. & ._ _ d_ .2 .E .E ._ ._ .N .m .N .m .v .m .o

. . .

. .

o..

.:u§mma_anom.8m

ovfifiomuoiom

:o:w.:.£m:mEH

8._oE8=oxw o.:t2ob_om_oxm

x:

maflommx

uafifiom uoufiaxoaou Siam

.man Z Eovm

konferens om skolans

9 Exempel på Bilaga

psykiska arbetsmiljö

Kommun

Nässjö

Skolkontoret

Inbjudan

Konferens om skolans psykiska arbetsmiljö

är ett aktuellt ämne. TV-serien Lära för livet” har Skolans arbetsmiljö folket en koncentrerad men realistisk bild av arbetsgett hela svenska förhållandena i skolan. En grupp elever trivs inte i skolan och beter sig därefter. Vi möts även av larmrapporter om lärare, som inte orkar med att

arbetet i skolan. SIA-skolan skall införas. Den ger lokala möjligheter

arbetssituationen i skoförändra skolan. Men hur? Hur kan vi förbättra lan? Vad skall vi göra för att få eleverna att trivas och fungera? Vad Vad har vi för skall vi göra, så att lärarna orkar med sin arbetssituation? rektor sin

möjligheter att hjälpa dem, som inte orkar med? Hur upplever

Vad kan elevvárdsteamet och

roll som personalvårdare? göra för lärare elever? Hur handlar ett skyddsombud när en kollega p. g. a. arbetsmilinte orkar med? Hur ser företagsläkaren på problemet? jön skolans psykiska ar-

För att diskutera dessa och andra frågor kring till en konferens på. studiedagen onsdagen den 12 ap-

betsmiljö inbjudes ril 1978 på Centralskolan i Nässjö.

Program

Kl 08.30-08.40 Välkomstanförande av skolstyrelsens ordförande. för lärare, som inte

08.40-09.40 Vad gör Statens personalnämnd

orkar? Personalintentent Rolf Strömberg, Kalmar. 09.40-10.00 Kaffe. 10.00-12.00 Grupparbete med ett typfall. 12.00-13.00 Lunch. 13.00-15.00 Diskussion med en panel, som svarande. Kommunalrådet Rune Kling, skolstyrelsen Gert Berntsson, länsskolnämnden Skolinspektör

Personalintendent Rolf Strömberg, Statens personal-

nämnd

140 Bilaga 9

Skyddstjänsteman Elis Lundberg

Företagsläkare Sten Siösteen Konsulent Karl-Erik Petersson,

specialundervisningen

Representant för lärarnas fackliga organisationer Representant för rektorema

Skolpsykolog Alf Svensson, elevvården

Välkommen!

På skolstyrelsens vägnar:

Rune Kling

Erling Östman

Bilaga 9 141

Praktikfall-Högstadiet

Sven Svensson -lärare med problem

Namn: Sven Svensson. Ålder: 40 år Utbildning: filosofie magister med betyg i historia, Statskunskap, geografi och nationalekonomi. i Mellan-

Anställning: Ordinarie adjunkt vid grundskolans högstadium

stad. Sven Svensson är spensligt byggd och ger ett reserverat nästan högdraget intryck vid första kontakten. Han är blek och ger genom sitt snabba av osäkeroch forcerade tal samt något överdrivet artiga sätt ett intryck het och vekhet. Vid ett samtal märker man snabbt, att han har stora

och är intellektuellt själv och

kunskaper lagd. Han har stora krav på sig i allt vad han företar med kolär mycket noggrann sig. I sina kontakter

legerna är han mycket artig och väluppfostrad, men ingen får egentligen

någon personlig kontakt med honom. Han anses vara torr och petig.

Uppväxt

Sven är enda barnet i en tjänstemannafarnilj. Han har haft en mycket

skyddad uppväxt i en intellektuell miljö. Sport och vilda lekar har han varnats för och i. Intellektuella sysselsättningar har stimuleej deltagit

rats. Under uppväxten hade Sven få kontakter med barn och ungdomar

i sin egen ålder. Han ansågs vara mycket väluppfostrad. Han sysselsatte

med frimärkssamlingar, musik och liknande. sig ofta ensam på fritiden

Studietiden I skolan utom i ämnena och

hade Sven stora framgångar gymnastik

Efter

slöjd. Han hade lätt för att lära och blev ganska snart klassens ljus. fortsatte han studierna i realskola och gymnasium.

fyra år i folkskolan Här hade han enstaka kamrater med liknande intresseinriktning som han Efter studentexamen han att studera vidare.

själv. uppmuntrades

Utan att veta vad han skulle bli fortsatte han därför studierna på univer-

sitet med mycket goda resultat. Även om han till en början var ganska

ensam i universitetsstaden trivdes han väl med studierna. När fi1.magexamen var avlagd visste inte Sven vad han skulle ägna sig åt. Hans uttill anställning i näringslivet. Vid uni-

bildning gav ganska få möjligheter versitetet var till anställning mycket begränsade. Sven valmöjligheterna de att bli lärare eftersom knappast något annat stod inom möjligheter-

nas ram.

Familj

Under studietiden träffade Sven en flicka vid universitetet. De var ganska lika och trivdes bra tillsammans. Efter Svens examen gifte de sig. Hustrun avbröt sin utbildning. Hon hade då tagit flera betyg i ämnen,

som var ganska specialinriktade. Familjen fick inga barn.

l42 Bilaga 9

I skolan

På trivdes

Lärarhögskolan Sven inte alls. Han upptäckte snabbt att han

egentligen inte skulle passa till lärare. Praktikterminen fick han fullgöra på en mindre gymnasieskola. Han hade sina lektioner enbart på de teoretiska i

utbildningsvägama. Betyget undervisningsskicklighet blev

svagt. Sven visade sig ha mycket goda kunskaper, men ha stora svårigheter att meddela dem till andra. Hans var ofta torr och trå-

framställning

kig. Han hade svårt att engagera andra genom sin undervisning.

Sven lyckades ej få någon tjänst vid en gymnasieskola, som han helst

önskade. Han fick anställning vid högstadiet i Mellanstad. Han gick in för sin

undervisning med stor energi. Lektionema förbereddes väl. Sven

höll långa och väl förberedda lektioner i föreläsningsform. Elevernas

kunskaper kontrollerade han genom skrivningar. Eleverna tröttnade

snabbt. Omotiverade elever sysslade snart med andra ting under Svens lektioner. Sven blev mycket besviken. Han kände sig sårad över att ele-

verna inte ville ta emot hans kunskaper. De ointresserade eleverna bör-

jade prata allt högre på Svens lektioner. Sven höjde rösten och fortsatte

lektionen. När

ljudnivån i klassen blev så hög, att Sven ej hördes, blev han arg,

avbröt lektionen och utdelade skriftliga anmärkningar till några slumpvis utvalda elever. Eleverna ansåg nu att han var torr, tråkig och orättvis. Oron, som till en varit koncentrerad

början till några få klasser, utbredde sig till samtliga Svens undervisningsgrupper.

Sven tog kontakt med några föräldrar till barn, som skötte sig sämst. Det var Svens första kontakt med dessa föräldrar. De lovade att säga till sina bam. En viss kunde

förbättring iakttagas. Några läsår gick. Sven

längtade alltmer efter lov och ferier. Han beklagade sig över dagens besvärliga ungdom för sin hustru därhemma. Rektor ansåg, att Sven var en arbetssam och noggrann lärare. Han lämnade alltid korrekta uppgifter till rektorsexpeditionen. Hans betygs-

journaler var ytterligt noggrant och prydligt förda. En och annan elev

klagade på magister Svensson.

Ryktet om Sven och hans undervisning spreds på skolan bland elever-

na. Skall du ha Sven i historia? Stackars

dig. Besvärlighetema började omedelbart i varje undervisningsgrupp vid läsårets Sven början. började

bli desperat och framförde alltfler klagomål på eleverna i klasskonferenserna.

Kollegema suckade över alla anmärkningar på deras elever, som Sven

lämnat. Vid sina samtal med eleverna fick klassföreståndama ofta beskedet, att magister Svensson var hopplös.

Rektor började situationen

uppmärksamma genom allt fler klagomål

från eleverna och upplysningar från klasskonferensema

och kolleger. Rektor besöker Sven under hans lektioner. Det är i regel inte svårt att hitta till Svens klassrum. Oväsendet där Detta

avslöjar. blir visserligen

mindre när rektor kommer in i klassrummet, en rektor får snabbt sin

uppfattning stärkt, att Sven behöver Vid ett enskilt samtal förhjälp.

söker han få Sven att berätta om sin

undervisningssituation och ge ho-

nom en del råd och Rektor

anvisningar. uppmanar studierektor att följa upp Svens undervisning och ge honom praktiska råd och tips.

Bilaga 9 143

Sven nu att variera sin undervis- Med ledning av dessa råd försöker med totalt. Det

försök grupparbete misslyckas

ning mera. Hans första slutar i kaos. enskilda samtal med elever, som stör underwás- Rådet att genom skolningen, komma tillrätta med problemen lyckas till en del. Genom blir situationen under en period något bättre. Så ledningens insatser

återkommer oron och bekymren. Sven börjar nu tycka illa

småningom

Han börjar ofta

om många elever. Han blir negativ i sina uttalanden. Eleverna tycker allt sämre med förmaningar och klagomål på klasserna.

om Sven och börjar nu sabotera undervisningen på ett grövre sätt. hjälpa Sven, börjar tappa

Föräldrarna, som tidigare ställt upp för att tålamodet. Vid klassmötet där Sven är närvarande är man ganska kriinför domstol. Förtisk. Sven känner det som om han skulle ha ställts med sina äldrarna lovar emellertid att på nytt ställa upp och samtala blir en mindre under en kortare tid. barn. Resultatet förbättring

Sven känner det alltmer påfrestande att gå till skolan. Han har ont i

I slutet av terrninerna har han ofta ont i bröstet.

magen varje morgon. Kurator och skolpsykolog har under de senaste åren vid upprepade tillfällen in för att hjälpa Sven med olika elever. Utredningar

kopplats samtal och har hållits med elever. Man

har gjorts. Enskilda gruppsamtal

har försökt att ändra elevernas inställning till Sven. Man har också gått

och försökt att påverka igenom med Sven hans undervisningsmetoder

från Svens undervisningsgrupper till honom. Vissa elever har flyttats

andra. När Sven därför kommer in

Rektor börjar bli alltmera bekymrad.

med en ansökan om för studier tillstyrker rektor med glatt

tjänstledighet hjärta.

Studier

år fortsätter nu Sven studierna vid universitetet.

Under sitt tjänstlediga

med vissa ekonomiska men han

Visserligen är det förenat uppoffringar,

försvinner. Studierna går trivs utmärkt. Det onda i magen och bröstet

mycket bra.

Ett nytt försök

Studieåret läsåret närmade sig kände Sven gick mycket fort. När det nya

oron komma på nytt. Det dröjer inte länge inpå det nya läsåret förrän

Svens situation är likadan som förut. Enda skillnaden är, att störningar-

na nu blivit större. Eleverna saboterar Svens lektioner. En del av eleverna flyttas grovt blir bara tillfällig. Strax över till observationskliniken. Förbättringen

och blir sjukföre jul orkar Sven inte längre. Han får en psykisk kollaps

skriven.

144 Bilaga 9

Grupparbetsuppgif ter

l. Vad är anledningen till att Sven misslyckats? 2. Hur skulle man ha i stället?

gjort

a) Vad borde/ kunde rektor ha gjort?

b) Vad borde/ kunde kurator och skolpsykolog ha gjort? c) Vad borde/ kunde kollegema ha gjort? d) Vad borde/ kunde fack- skyddsombud ha gjort?

e) Vad borde/ kunde föräldrarna ha

gjort? f) Vad borde/ kunde Skolstyrelsen ha gjort? g) Vad borde/ kunde Sven ha gjort själv?

3. Vad gör man i den akuta situationen, när misslyckandet är ett faktum?

4. Vad kan vi göra för att förebygga liknande händelser i Nässjö?

5. Ger SIA-skolan oss några nya till

möjligheter hjälp?

Praktikfall

Pelle Persson - en elev med problem

Pelle Persson är 15 år och går i åk. 9 i Mellanstads högstadieskola. Han har adjunkt Sven Svensson som klassföreståndare.

Hemmet

Pelle bor hemma hos sin mamma tillsammans med systern Anna. Pelles föräldrar, som gifte sig tidigt, har nyligen separerat. Pappan är svetsare på en industri. Mamman arbetar som städerska. När barnen var små, arbetade inte mamman utanför hemmet. Ekonomin var ett bekymmer, som ofta åstadkom makarna. gräl mellan Av den anledningen tog mamman arbete utanför hemmet som städerska. Eftersom man inte kunde få lämnades

daghemsplats Pelle och hans syster ofta utan tillsyn.

Förhållandet mellan Pelle och pappan är inte bra. Pappan anser, att ungar skall veta hut och har varit mycket sträng. Mamman är mycket svag för Pelle och har låtit honom göra som han vill. Båda föräldrarna har dåliga erfarenheter av skolan från sin egen uppväxt och anser att skolan är något onödigt.

Fritiden

På fritiden är Pelle ute med sina kamrater i bostadsområdet. Mamman har trots sina ekonomiska

svårigheter hjälpt Pelle till en begagnad mo-

ped. I Pelles gäng förekommer både sniffning, snatterier och ölkonsumtion. Det anses tufft att reta vuxna människor.

I skolan

I åk 1 och åk 2 var Pelle ganska intresserad av skolan. Han tyckte mycket om sin fröken. I åk 3 upptäckte Pelle, att han ofta sämre re-

gjorde

sultat än sina kamrater. Han fick

hjälpundervisning i svenska och i ma-

Bilaga 9 145

tematik. Pelle kände sig lite utpekad, när han fick lämna kamraterna för att få särskild undervisning. Trots halkade han ef-

hjälpundervisningen

ter alltmera. Betyget i åk 3 blev mycket svagt. På mellanstadiet fick Pelle en ganska sträng magister, som han dock tyckte bra om. I skolan skötte sig Pelle ganska bra. Sämre var det på fri-

tiden. Studieresultaten var dock inte lysande. Bäst gick det i slöjd. I slutet av åk 7 tyckte Pelle att skolan började bli alltmera tråkig. Under-

visningen bestod allt oftare i att läsa och lösa skriftliga arbetsuppgifter. Pelle hade svårt med läsningen. Han läste långsamt och hade svårt att förstå innehållet. l På fritiden läste han aldrig någonting mer än

möjligen serietidningar.

Pelle slutade att följa med på lektionerna. Han pratade med kamraterna eller satt och tänkte på annat. Sven Svenssons lektioner tyckte han sämst om av alla. Magister Svensson var både tråkig och orättvis. Pelle

började att busa på lektionerna. Han upptäckte snart, att en del av kam-

raterna beundrade honom, när han störde lektionerna. Placeringen i observationsklinik uppfattade Pelle som straff, trots att han tyckte ganska bra om läraren i observationskliniken. Det enda, som Pelle fortfarande tyckte om i skolan, var fritt valt arbete dår han fick syssla med mopeder och teknik. I slutet av åk 8 Pelle att skolka från skolan. Han kommer då i

börjar

kontakt med kamrater, som sysslar med knark och kriminalitet. Pelle dras med i gänget och tröttnar alltmera på skolan. På höstterminen i åk 9 får Pelle deltaga i praktisk yrkesorientering under 14 dagar. Pelle blir placerad på ett lager med en ganska grinig handledare. Han trivs inte alls under pryo-perioden. Han hade önskat att få komma till en verkstad för mopeder. På våren i åk 9 har Pelle skolkat så mycket, att elewårdskonferensen

beslutar erbjuda honom praktiskt arbete i kombination med särskild un-

dervisning. Pelle är emellertid nu så trött på allting, att inte ens arbetsplaceringen fungerar. Han går till skolan ibland för att träffa kamraterna. Han deltager knappast alls i undervisningen. Vid vårterminens slut kan han därför inte få något slutbetyg. Därmed är han även utestängd från vidare utbildning på gymnasiskolan.

Grupparbetsfrågor

1. Varför trivs Pelle allt sämre i skolan? 2. Hur skulle Du Pelle och magister Svensson?

vilja hjälpa

3. Vad gör vi för att förebygga skoltrötthet för elever som Pelle?

10 arbetsvårdande Bilaga Exempel på åtgärder

148 Bilaga 10

§5

_

ømä

.så øöä

1 T

covca=.m

m...

€ £mmcqc=3um

m.:

zêøâa Sammucbc _ucm uunmmcczfi .2358 € cE

E0 E0

a. E_

.._m Sm .mm Em Emm comm Em .._m comm ...Jm «Em comm møaw im Emu qm

-xcu

cmfioumcc

å

2%

mcmcmflmca

8_mcom

fiwsos oc2wcmc_

£8

maEEavon 35.33%

coo

caoceeae

coo

å

Coamxmccx

...ännu Enn

coo

.fio € aa%.a>%

»sååå ._.mxmcom

M c8

.55

Eo3o.::on9=.a

Ucoccoxficomcum

xfimomavoa

wa2§=c_2o=ps

2% mmcm

occdxommmc

å

~8B

_samme_

momavufifi

hån

coo a

UOS

“Em

I & an

c.3255

Acuccfiacoa

.2c§a_ba_2o=em

mu å

äøauâmmøâeom Bonaummcmcxmcom Buncaxcafiamfium mccm:mmcmcoacom

:Eda

2ueaa_3o=£m mctummmoczaum w afiafisocem € ccoammmazwm 3§EE.s %§=fi§a§m

.üøoüom

mc_c$.8ucD

fiiobc

mc:.m£D macaw mcuomcmcmp muw.z2cccu« .äåäa

Eon_ 385m coo vuE

& &

Ounmmucbc

§5

aâeâc

wccumc_.n.:coo

:u

cocccccox

_«bcu8_ov2co._wA ioceesaaoc

coccficcox

floammoacmcmm EoM\c8c8-D2 mcmczmiofifloom

330x380 .c.ouammcamcov u_233§8_m seamen ceocam E2032 aoiefiea caocam

Boom E05 E05

azzmzåzomømm

E25.

mam

m

3. .i om

.å .å ;mv

Eoaoioaom

oååüwiøxoøh.

N

uäåüämnmsi

N N N _

mzmbüm møEzåom ocacmafloocm ocwcmmfloumm .o:_e2E=m

ucmcmm B23 0:23 ucacmm Eoåoq ucccmm

§§. € _äâå :_§ €

Bilaga 10 149

m

mit.

05m aommaoa

.u øøwo

m.

nonqaamnuflmwqfiwxum

mm

.u:w “nångång € uunwmwqzfi öøwäøaâ SmE

t

45m

§_wm.§a

m

«Sm nowm Am ._m comm Am aowm aowm Am ,Em mm 15 15

å

»Sån

.wøtoäoå

m

-magnus

maozanufloxm

ä nu

_§a.aE§

wiøüdxmøahø

wâaøwmauxmuâa

awqaäzs

wqflobflwob

noe

amanie.

maüøbwêvw

å

ååh.

E goo

nawacumxzm

uoøonuämou ?anamma

ma...

m_oMmn8B

:a

efiaazs

sâwaaøaoøä

.äzüozm

mum.=mfiaEua

å

däonomdäo_

goo

.itu

...085

.maaäz

.så

aoasfifiox

._2903

ä

v?

xmüowuvom

u

m._=xmwqC2=Em:uM

»Saxnäs

320%

_aEo.5w.m .ma.m.moxm..o6...3ou_m 8onHanwqtuE~E € oEoM

.25

$55.3

_oaaaaåogä wGEmEovøD aa~b£EEv

E05

mauaaoflfi

moo

magnus.: wEE_mE2O a2a%e_ .8_flwowavom hämma: .o.8n«.a>o_u uvmbfinmmauoh

åâsm «mum: «Bong. :växa .uoo_o .mwav

a..

conwäåzå

u_2o=en_%§_

:U

0002588_

sofiwfiafiomam xouomnfinsfifiovm ~m.=:oom_ovoEo.:.3 3ox8_mmaE.mO

så 35V :8

vauooflmfio .øonmwmâmwaov fizumfiwwam seamen auqzåoM

floxm E03 floxm -så manxsmm floxw

ozEz,_<zommmE

våmiavm

AnoaEm-mZV mS_ma3_u._m

m

Ram

ab

oafiflmwflaxooh

N N m .å m

ouauwzflooaw

.Eoäoxøoüom

mfinzflom 3S£E.£m 8.E.m_m8_._

§0:

mzmbim

08.2.3 §a:. :Bamix BS3 € 98:3 .äpê 80:3

Fa. §:= €

I50 Bilaga 10

m

åkt.

amd maaofium Am

T +

nouqazwaunwmwflqfigom

Snwmvnafi ...am:.§a .unw € FmE

Em 5a 43m nowm Am comm Ea... aim Am comm Am Am

_

.Ecom

.H85

an.

£9:

-_ouo._u € £

moo

-mx2o:nB

N

oamfisuoa

con.

b~wqE=.m.mqaE_uum

-_owu£2mnw.:

moo

Sonobnox

.E

:oåobøox

ovana?

.mQCuufioQfidE3fiE

vänta:

.E

E8988

a

Buotmmfiowwqs

maa._o2o

samman..

.s

EUUOUHmV

.waEfiS_mauoi.8a

Aatozwfi

38 Bon.83_8o:n5

o.o € «E.8

hmfidwwflnfiuaom

uxmwuoqoxo wuumvuøwøêa

_3un§..5E

.Susan

.wu.:uEoM

wamumufim

uönämuoäox

EOE

.oaøøtüv

.wnCoqa_%.:m

3on.8mao. € _..5ma8_

ml

UUGNEEOME

Rtouafi

I å?

noe

& ha

.SE

.uomnu.8..Eox

am

8355.:

:E

M3233

M

Sov

qwfiouowmaoufiuaxu

.8uHmnfloonm

www_

wqfiowamnmvxuxmum

..8m:Eco.:=

.E

.ungas

§u8aE§. 32.§_ mawømuâ? € 2£ uowwdmmqiunma dowatmwni

wtuunwafio

.E

uwouoouou :S_BuoE

noe

?E235

:8 .EE

musen

.Fä

& Ja...? NZ & .öm moo 833 -:_ -am :oo .85 ?än 83.8

E.. ounwnäbu uoufiumfi

Huawmvaafi Sawmzrnfi

aonafifioa EQESESOM

.qoummE.aw._oV 2e_...w933o=£m nonmvomxfioxw m§:a.mE=

330x380 wødmvømu _m.=:oo-

28a waufim E05 wwuflm E05 Scam

oz2z._<zomxmm

vwäiøvm

G2

Ram

m

.oMv

?O

øwmmid Eoxflmmv

.EV SC

ä_ m N m m _

2S.m_mo:S

o

.uuâøoxøoñoz

wnizâom uofiuuflcfim

mzmbfim

»§5 $5 sugas 8.3.3 Baum: Babs o.8._.mA §d:_.v §q= € oamumq

§:: €

Bilaga 10 151

v å.

x»

mfimbs

Am ._m

05m

$3-8

T + +

mä

hxumfimox

M

uuvnmnankdmwflfifium

Eweia Eaeia saweia

aoufia

aoawmcgfi .uam € :._.m8

m:

..._.§w_§...%

hä t

Cuäâucu

Bo

Aw qm auwm ä comm Emu ._m aowm Emu Aw 3m ,Em ,Bm

Loco

?tvåa

Sozoifiox

2.,

-.S5=_S_2

goo

.än

-mwaE£._ov...B

U08

aim

.%:xmmn.Bvm € ._8

.a å

9620388_

noe

..::ow._8o.. :=8u € .m

&

.m§.5§a aouwqnxho

å

Scam

395:

&

.§_8a_...§aaa .§o.§%wa§e8

u

noo

h:

.Eu

wnfizflmfimb

.3wE5_m..3o..

,..o_ou_m.E._ .E8590 måna..

.a«w5qxooE.dmMono._£

.8wmo:==m: Esmfiomfiox

oaonaamxoaoznmn

wwiovø:

32t.nmuoEox

..8waE=m§=8_ono._.£

å m

Q58

&

.Sum

5 .S

a

w:.aEea=:aSo

.ä a.

åäa

aovnuufiomwan

.8

mha_

.wåøwøåoavøøvm waS_35§2fi .wq.am:.Sm=o.a:o..._ wqaaaaaam 2B.8§.5..az

=o.=:ox

aflomnflmnfioufl

E.

Ena_

«E2S_m

83.33 .=wwfi:=.m§= 5o.au8o_3 Eoxoo-w »Säveån ._ot8nE oufioaouxum wøacmea .vawåmnøh

& & .min poo «88 an 85:8 .o%=.m EOE

Aaouammudwuo

:v

G83

sååå...

..oAw_vEnEV uoaouaoxw _a.a:oom_uvoEoh3 wfiaokdmvwmnfiol

vauooflmfio ._8aoo.D2 soaacm q:ESoM

Scam 29.3.5 SE83. masa

& &

QzEz._<zom~mE

namram

«mam

Om

so Sb

€ _,£mExo$

m

.mamv EV

Cm5_8m:oEob

m N _ N

8.E£mo:E

N m N N

_ouoäoxøoüom

mfiazflom §d: € oE.:.2mox._ .Manhem

gasa

mzmbfim

l l

dningar

l 1980 i i

Kronologisk förteckning

. Fjortondagarsfängelse.Ju. . Skolforskningoch skolutveckling.U. . Lärarei högskolan.U. . Preskriptionshindervid skattebrott.B.

cnoosiçnçnawna

Förenkladskoladministration.U. Offentligverksamhetoch regionalvälfärd.l. . Kompensationför förvandlingsstraffet.Ju. . Privatlivetsfred.Ju. . Övergångtill fastabränslen.l. . Ökadkommunal siälvstyrelse.Kn. . Vildsvin i Sverige.Jo. . Mineralpolitik.l. . Lönardet sig att tillsätta fluor i dricksvattnet?S. Kärnkraftensavfall. l. . Låromedleni skolan.U. i . Vissafrågor rörandeflerhandikappade.S. i l . Datateknikoch industripolitik.l. . Att varaskolledare.U. . Flerkvinnorsom skolledare.U. . Jämställdheti statsförvaltningen.B. . Hemoch skola.U. . Utbyggnadav yrkesmedicinen.A. . Statligt kunnandetill salu.B. . Bättremiljöinformation.Jo. . Studiestöd.U. . Mot bättrevetande.U. . Barnoch vuxna.S. . Massmediekoncentration. Ju . Vilt ochtrafik.Jo. . Densocialaselektionentill gym.asiesta‘-iun.U. . Offentlighetsprincipenoch ADB.Ju. . Stödettill dagspressen.U. . Svenskläkemedelsindustri.l. . Handikappad-integrerad-normaIiserad-utvärderad. U. . Energii utveckling.EFUD81.l. . Arbetskooperation.l. . Ny järnvägslagstiftningIl. Ju. . Utbildningför uppdragi u-land.UD. . Vattenplanering.Jo. . Vattenplanering.Exempeloch bilagor.Jo. . Oljaför krlstid.H. . Arbetstagaresuppfinningar.Ju. . Programför energihushållningi befintlig bebyggelse.Bo. . Bidragtill kvinnoorganisationer.Kn. . Översynav vallagen2.Ju. . Högskolani FoU-samverkan.U. . Samspelför balanseradutvecklingi glesbygd.l. . l livetsslutskede.Transplantationskirurgiskafrågor. S. . Tomträtt. Ju. . Personal-utveckling-vård-planering. U.

il

Statens utredningar 1980

offentliga

Systematisk förteckning

Handikappad-integrerad-normaliserad-utvärderad. [34] Justitiedepartementet [46] Högskolan i FoU-samverkan. Fjorton dagars fängelse. [1] Personal-utveckling-vård-planering. (50) Kompensation för förvandlingsstraffet. [7] Privatlivets fred. [8] Massmediekoncentration. [28] Jordbruksdepartementet och ADB. [31] Jakt- och viltvårdsberedningen. 1.Vildsvin i Sverige. [11] Offentlighetsprincipen Ny järnvägslagstiftning ll. [37] 2. Vilt och trafik. [29] Arbetstagares uppfinningar. [42] Bättre miliöinformation. [24] Vattenplaneringsutredningen. l. Vattenplanering. [39] Översyn av vallagen 2. [45] Tomträtt, [49] 2. Vattenplanering. Exempel och bilagor. [40]

Utrikesdepartementet Handelsdepartementet Utbildning för uppdrag i u-land. [38] Olja för kristid. [41]

Socialdepartementet Arbetsmarknadsdepartementet Lönar det sig att tillsätta fluor i dricksvattnet? [13] Utbyggnad av yrkesmedicinen. [22] Vissa frågor rörande flerhandikappade. [16] Barn och vuxna. [27] Bostadsdepartementet I livets slutskede. Transplantationskirurgiska frågor. [48] Program för energihushållning i befintlig bebyggelse. [43]

Budgetdepartementet lndustridepartementet Preskriptionshinder vid skattebrott. [4] Offentlig verksamhet och regional välfärd. [6] Jämställdhet i statsförvaltningen. [20] Övergång till fasta bränslen. [9] Statligt kunnande till salu. [23] Mineralpolitik. [12] Kärnkraftens avfall. [14] Utbildningsdepartementet Datateknik och industripolitik. [17] [2] Svensk läkemedelsindustri. [33] Skolforskning och skolutveckling. Lärare i högskolan. [3] Energi i utveckling EFUD 81. [35] Förenklad skoladministration. [5] Arbetskooperation. [36] Läromedlen i skolan. [15] Samspel för balanserad utveckling i glesbygd. [47] Utredningen om kvinnliga skolledare. 1.Att vara skolledare. [18] 2. Fler kvinnor som skolledare. [19] Kommundepartementet Hem och skola. [21] Ökad kommunal självstyrelse. [10] Studiestöd. [25] Bidrag till kvinnoorganisationer. [44] Mot bättre vetande. [26] Den sociala selektionen till gymnasiestadiet. [30] Stödet till dagspressen. [32]

Anm. Siffrorna inom klammer betecknar utredningarnas nummer i den kronologiska förteckningen.

3.;/n ;;;L. L235..

i

S?? -Cl- 0 9 ST’? TT .f...!‘.-\

SBN 938°58839

LiberFörlag

ISSN 0375-250X Allmänna Förlaget